Jordbrukets framtida tillgång på arbetskraft utredning

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1944:65

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

JORDBRUKETS FRAMTIDA TILLGÅNG PÅ ARBETSKRAFT UTREDNING VERKSTÄLLD PÅ UPPDRAG AV 1942 ÅRS JORDBRUKSKOMMITTÉ AV

HANNES

HYRENIUS

S T O C K H O L M 19 4 4

Statens offentliga utredningar 1944 K r o n o l o g i s k 1. Jordbruksbefolkningens levnadskostnader. Av E. Lindahl och L. Leiiine. Marcus». 71 b. Ju. 2. betänkande med förslag angående långtjänstunderbelal in. in. Beckman. 91 s. Fö. 3. Betänkande angående nykterhetstillståndet under krigsåren. Marcus. 336 s. F i . 4. 1'runiemuria med förslag till lag med bestämmelser om allmänna behörighetsvillkor lör vissa kommunala uppdrag m. m. lla;ggsliöm. tio' s. S. 5. Betänkande med förslag till civilförsvarslag m. m. Beckman. 262 s. S. 6. Betänkande med förslag till byordningar och instruktioner för ordningsmannen i lappbyarna. Marcus. 85 s. Ju. 7. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 1. Marcus. 215 s. Fi. 8. Betänkande med lörslag angående revision av riksdagens arbetsformer. Norstedt. 114 s. J u . 9. 1'rocesslagbeiedningens lörslag till lag om införande av nya rättegångsbalken m. m. 1. Lagtext. Norstedt, viij, 192 s. J u . 10. Processlagberedningens förslag till lag om införande av nya rättegångsbalken m. m. 2. Motiv m. m. Norstedt. 500 s. J u . 11. Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 4. Tiden juli 1942—juni 1943. Idun. 559 s. Fo. 12. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 2. Investeringsutredningens betänkande med lörslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetärt. 1944/45. Marcus. 272 s. Fi. 13. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 3. Bilagor till investeringsutredningens betänkande med förslag till investeringsreserv av statfiga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45. Marcus. 77 s. F i . 14. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 4. Marcus. 153 s. F i . 15. Socialvårdskommitténs betänkande. 7. Utredning och förslag angående lag om allmän sjukförsäkring. Beckman. 360 s. S. 16. Socialvårdskommitténs betänkande. 8. Kostnadsberäkningar angående lag om allmän sjukförsäkring. Beckman. 91 s. S. 17. Betänkande med förslag till åtgärder för främjandet av litteraturtjänsten inom de tekniska lackområdena. Hajggström. 165 s. E. 18. Betänkande med förslag till vägtrafikstadga m. m. Beckman. 84 s. K. 19. Om inrättande av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd. Haeggström. 23 s. E. 20. 1940 å r s skolutrednings betänkanden och utredningar. 1. Skolan i samhällets tjänst. Frågeställningar och problemläge. Idun. 138 s. E. • 21. 1940 å r s skolutrednings betänkanden och utredningar. 2. Sambandet mellan folkskola och högre skola. Idun. 354 s. E. 22. 1940 å r s skolutrednings betänkanden och utredningar. 3. Utredning och förslag angående vidgade möjligheter till högre undervisning för landsbygdens ungdom. Idun. 104 s. E. 23. 1940 å r s skolutrednings betänkanden och utredningar. Bilaga 3. Förhandlingarna vid sammanträde den 15—den 17 juni 1943 med 1940 å r s skolutrednings rådgivande nämnd. Idun. (2), 148 s. E. 24. Betänkande med förslag rörande revision av lagstiftningen om kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag. Norstedt. 65 s. Ju. 25. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 5. Promemoria angående yrkesutbildning för arbetslösa m. m. Haeggström. 92 s. E. 26. Befolkningspolitik i utlandet. Beckman. 239 s. S. 27. Betänkande riied utredning och förslag angående rätten till vissa uppfinningar m. m. Marcus. 83 s. H.

f ö r t e c k n i n g

28. 1941 å r s reumatikervårdssakkunnigas betänkande. Del 2. Utredning och iörsiag rörande behovet av oel: formen lör statligt understöd till utbyggande inom landets sjukvärdsväsen av elterbehandiing och konvalescentvard. Sv. Tryckeri AB. 101 s. 6 ritn. S. 29. Socialutbildningssakkunniga. 1. Utredning och förslag rörande den högre socialpolitiska och kommunaja utbildningen. Haeggström. 192 s. E. 30. Ungdomsvårdskommitténs betänkande 1 med utredning och Iörsiag angående psykisk barna- och ungdomsvård. Norstedt. 277 s. J u . 31. Ungdomsvårdskommitténs betänkande 2 med utredning och iörsiag angående stöd ät ungdomens löreningsnv. Norstedt. 195 s. J u . 32. Slututlåtande avgivet av besparingsberedningens järnvagssakKunniga. Marcus. 169 s. Fi. 33. Socialvårdens omfattning och kostnader efter 1930. Beckman. 69 s. Ä. 34. Soeiaivärdskommitténs betänkande. 9. Utredning och iörsiag angående revision av lagstiftningen om barnavardsanstaUer och fosterbarnsvard. Beckman. 296 s. S. 35. Betankande med iörsiag till iag om skyldighet lör innehavare av järnväg ener spårväg alt luuia stängsel. Norstedt. 76 s. Ju. 36. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. ti. Marcus. 13U s. F i . 37. Kommunindeiningskommittén. 1. Den lantkomnmnala lörlattningsregieringens historia. Av E. Scha.iing. Marcus. 1U8 s. S. 38. Betänkande angående ordnandet av civilanställning för avgående fast anstäflt manskap vid försvaret, beckman. 160 s. Fö. 39. Betänkande med förslag i anledning av utredning rörande tillstånd för juridiska personer att utöva yrkesmässig automobiltraiik. Idun. 122 s. K. 40. Promemoria angående socialvården under krig. Idun. 115 s. S. 11. Förslag till handledning i sexualundervisning för lärare i folkskolor. Haeggström. 70 s. 4 pl. E. 42. 1943 års riksteaterutrednings betänkande och förslag angående riksteaterns omorganisation ni. m. B!om. 117 s. E. 43. Betänkande med förslag till inrättande av ett forskningsråd på jordbrukets område. Haeggström. 108 s. Jo. 44. Betänkande med förslag rörande utnyttjandet av ingenjörtekniskt utbildad personal inom försvarsväsendet och därmed sammanhängande frågor. Idun. 169 s. Fö. 45. Betänkande med förslag till åtgärder för den jordbrukstekniska forskningens och upplysningsverksamhetens ordnande. Idun. 75 s. J o . 46. Betänkande med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å landet samt lag om sammanläggning av fastigheter a landet, m. m. Norstedt. 294 s. Ju. 47. Statens sjukhusutredning av å r 1943. Betänkande 1. Utredning och förslag rörande den förvaltningseknnomiska statistiken vid kroppssjukhusen. Beckman. 95 s. S. 48. Belänkande med förslag till allmän ordningsstadga m. m. Beckman. 181 s. S. 49. Betänkande angående organisationen av garnisonssjukvården i Stockholm. Beckman. 92 s. Fö. 50. Strafflagberedningens betänkande angående verkställigheten av frihetsstraff m. m. Marcus. 388 s. Ju. 51. Betänkande i abortfrågan. Beckman. 351 s. S. 52.- Folkbokföringskommitténs betänkande med förslag till omorganisation av folkbokföringen. Marcus, iv, 413 s. Fi. 53. Betänkande med förslag till förstatligande av polisväsendet i riket och åklagarväsendet i rikets städer. Del 1. Allmänna grunder. Norstedt. 408 s. 2 bil. S. 54. Betänkande med förslag till förstatligande av polisväsendet i riket och åklagarväsendet i rikets städer. Del 2. Organisationens utformning, avlöningsfrågor m. m. Norstedt. 248 s. S. (Forts,

å oms/. 3:dje sida)

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR JORDBRUKSDEPARTEMENTET

1944:65

JORDBRUKETS FRAMTIDA TILLGÅNG PÅ ARBETSKRAFT U T R E D N I N G V E R K S T Ä L L D PÅ U P P D R A G AV 1942 ÅRS J O R D B R U K S K O M M I T T É AV

HANNES

HYRENIUS

STOCKHOLM

1944 IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG, ESSELTE AB 417823

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.

Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet 7 Inledning g Kap. 1. Huvuddragen av jordbruksbefolkningens utveckling under de senaste årtiondena \\ » 2. Jordbruksbefolkningens nuvarande storlek och sammansättning... 22 » 3. Förändringarna inom jordbruksbefolkningen under senare tid 36 » 4. Använda prognosmetoder och tillgängligt statistiskt material 56 »> 5 . Prognoser avseende Sveriges totala befolkning 60 » 6. Bedömande av den framtida avflyttningen från jordbruket 66 » 7. Den framtida utvecklingen av totalbefolkningen inom rena jordbrukskommuner länsvis 36 i 8. Den framtida utvecklingen av jordbruksbefolkningen riksområdesvis 93 » 9. Jordbruksbefolkningens storlek och sammansättning inom olika bygder 109 » 10. Den framtida utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom olika produktionsområden 111 » 11. Den framtida utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom olika socialklasser länsvis 119 » 12. Den framtida utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom skilda detalj yrkesgrupper länsvis 126 » 13. Sammanfattning 142 Bilaga. Använda beräkningsmetoder Tabellbilaga

149 172

TABELLFÖRTECKNING Texttabeller Tab

-

Sid.

1. Folkmängden inom olika yrkeshuvudgrupper 1750—1940 13 2. Redovisad jordbruksbefolkning 1870—1940 fördelad på familjeställning 15 3. Antal yrkesutövare och hustrur utan yrke inom den redovisade egentliga jordbruksbefolkningen i skilda län 1880—1940 19 4. Fördelning på detaljyrken och socialklass av yrkesutövare och hustrur utan yrke inom den redovisade egentliga jordbruksbefolkningen 1880—1940... 21 5. Relativ fördelning på större åldersgrupper av den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen år 1940 26 6. Relativ fördelning på familjeställning av den totala jordbruksbefolkningen i olika åldrar år 1940 30 7. Relativ fördelning på familjeställning av den totala icke jordbrukande befolkningen i vissa åldrar år 1940 30 8. Relativ fördelning på socialklass av den totala jordbruksbefolkningen i olika åldrar år 1940

4 Tab.

9. Jordbruksbefolkningens procentuella andel av rikets hela befolkning inom olika åldersklasser åren 1930 och 1940 10. Relativ fördelning på civilstånd inom större åldersgrupper av jordbruksbefolkningen och den icke jordbrukande befolkningen år 1940 11. Relativa antalet ogifta män i olika åldrar inom den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen år 1940 12. Giftermålsindextal för män inom olika yrkeshuvudgrupper åren 1930—1931 13. Befolkningsrörelsen 1895—1933 inom jordbrukskommuner enligt Socialvetenskapliga institutets undersökning 14. Befolkningsrörelsen inom A-kommuner 1931—1942 15. Befolkningsrörelsen inom olika kommuntyper 1931—35 och 1936—40... 16. Åldersfördelning av befolkningen på landsbygden den 31 december 1935 samt beräknad årlig nettoflyttning inom skilda födelsekullar under perioden 1936—40 17. Procentuell minskning under tiden 1931—1940 av folkmängden i åldersgruppen 10—30 år 1930 inom A-kommunerna i skilda län och riksområden 18. Åldersfördelning av den totala jordbruksbefolkningen år 1930 samt beräknad årlig nettoflyttning inom olika födelsekullar under perioden 1931—40 19. Beräknade nettoflyttningstal för jordbrukets företagarbefolkning och arbetarbefolkning inom skilda riksområden 1931—40 samt arbetarbefolkningens procentuella andel av jordbruksbefolkningen 20. Relativa antalet ogifta män i olika åldrar den 31 december 1940 samt motsvarande beräknade tal enligt giftermålsintensiteten 1939—42 21. Beräknad äktenskaplig fruktsamhet 1941—45 samt utomäktenskaplig fruktsamhet 1939—42 i skilda åldrar 22. Beräknad äktenskaplig fruktsamhet 1941—45 inom olika durationsklasser 23. Beräknat årligt antal födda enligt olika fruktsamhetsalternativ 24. Fördelning på kön och större åldersgrupper av den enligt olika alternativ beräknade folkmängden 1940—1970 25. Fördelning på kön och ålder av folkmängden i hela riket enligt folkräkningen år 1940 samt enligt alternativ 2 för åren 1950, 1960 och 1970 26. Bokfört manuellt arbete vid jordbruk inom olika jordbruksområden och storleksgrupper år 1939 27. Antal män i åldrarna 20—60 år per 100 ha åker inom olika storleksgrupper i skilda län och riksområden år 1940 28. Folkmängdsutvecklingen 1940—1950 av den manliga arbetsbefolkningen inom jordbruk och övriga näringar under olika alternativa antaganden... 29. Folkmängdsutvecklingen 1940—1950 av den kvinnliga arbetsbefolkningen inom jordbruk och övriga näringar under olika alternativa antaganden.. 30. Folkmängdsutvecklingen 1940—1960 av den manliga och den kvinnliga arbetsbefolkningen inom jordbruk och övriga näringsgrenar under olika alternativa antaganden 31. Antal AA-kommuner och folkmängden inom dessa i skilda län och riksområden år 1940 32. Åldersfördelningsindex för AA-kommunernas totalbefolkning inom skilda riksområden för år 1940 samt för år 1960 enligt alternativ 1 33. Folkmängden i åldrarna 15—65 år inom AA-kommunerna i skilda riksområden år 1940 samt åren 1950 och 1960 enligt alternativen 0, 1 och 3/2.. 34. Folkmängden i åldrarna 15—65 år inom AA-kommunerna i skilda län år 1940 samt åren 1950 och 1960 enligt alternativ 1

Sid.

34 35 35 38 45 46 47 48 50 51 54 61 61 62 62 63 64 71 72 75 80 $2 89 90 91 92

5 Tab. Sid. 35. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 år inom olika riksområden åren 1930 och 1940 samt år 1960 enligt olika flyttningsalternativ ävensom de relativa folkmängdsförändringarna under mellanperioderna 96 36. Relativ fördelning p å större åldersgrupper av jordbruksbefolkningen i arbetsåldrarna 1940—1960 102 37. Relativa försörjningsbördor inom jordbruksbefolkningen år 1940 samt år 1960 enligt alternativ 1 103 38. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 år inom olika riksområden år 1940 samt år 1960 enligt regionala kombinationer av flyttningsalternativen 104 39. Jordbruksbefolkningens procentuella andel av rikets hela befolkning inom olika åldersklasser åren 1950 och 1960 enligt flyttningsalternativ 1 106 40. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år inom skilda produktionsområden år 1940 samt år 1960 enligt flyttningsalternativen 0 och 1 A. Män 112 B . Kvinnor 113 41. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år inom skilda produktionsområden år 1940 samt år 1960 enligt olika alternativ rörande utvecklingen av den totala folkmängden i ifrågavarande åldrar A. Män 114 B . Kvinnor 116 42. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år inom olika socialklasser länsvis år 1940 samt år 1960 enligt flyttningsalternativ 0 A. Män 120 B . Kvinnor 121 43. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år inom olika socialklasser länsvis år 1940 samt år 1960 enligt flyttningsalternativ 1 för totalbefolkningen samt flyttningsalternativen 1/2 och 1 för arbetarbefolkningen 124 44. Yrkesverksam jordbruksbefolkning i åldrarna 20—60 år inom skilda detalj yrkesgrupper länsvis år 1940 samt år 1960 enligt flyttningsalternativ 0 A. Män 130 B. Kvinnor 132 45. Yrkesverksam jordbruksbefolkning i åldrarna 20—60 år inom skilda detaljyrkesgrupper länsvis år 1940 samt år 1960 enligt flyttningsalternativ I 136 46. Yrkesverksam jordbruksbefolkning i åldrarna 20—60 år inom skilda detaljyrkesgrupper länsvis år 1940 samt år 1960 enligt flyttningsalternativ I I 138 Tabellbilaga Tab. Sid. A. Jordbruksbefolkningens fördelning på familjeställning, detaljyrke och socialklass den 31 december 1940 172 B. Fördelning på kön, ålder och familjeställning av jordbruksbefolkningen den 31 december år 1940 174 C. Fördelning på kön, ålder och socialklass av den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen den 31 december år 1940 175 D. Fördelning på kön, ålder och civilstånd av den totala jordbruksbefolkningen år 1940 175

6 Tab. Sid. E. Fördelning på detalj grupper av yrkesutövare och medhjälpande familjemedlemmar inom jordbruk med binäringar i skilda län och riksområden år 1940 176 F. Fördelning på kön och större åldersgrupper av totalbefolkningen i AAkommuner inom skilda riksområden år 1940 samt åren 1950 och 1960 enligt alternativen 0, 1 och 3/2 177 G. Fördelning på kön och 5-års åldersklasser a v den totala jordbruksbefolkningen på landsbygden år 1940 samt åren 1950 och 1960 enligt alternativen 0, 3/4, 1, 5/4 och 3/2 180 H. Fördelning på kön och större åldersgrupper av den totala jordbruksbefolkningen inom skilda riksområden år 1940 samt åren 1950 och 1960 enligt alternativen 0, 3/4, 1, 5/4 och 3/2 181 I. Folkmängdsförhållandena inom olika bygder och län 184 J. Folkmängdsförhållandena inom olika produktionsområden 191 K. Fördelning på kön och större åldersgrupper av jordbruksbefolkningen inom olika produktionsområden år 1940 195 L. Fördelning på kön och större åldersgrupper av den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen jämte dess familjemedlemmar inom olika detaljyrkesgrupper år 1940 196

ILLUSTRATIONER Fig. Sid. 1. Befolkningsutvecklingen i Sverige 1800—1940 11 2. Sveriges totala folkmängd och dess jordbruksbefolkning 1800—1940 . . . 18 3. Relativa åldersfördelningar år 1940 A. Total befolkning och jordbruksbefolkning 28 B. Övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning 29 4. In- och utflyttning inom jordbrukskommuner samt konjunkturindex 1895 —1942 47 5. Jordbruksbefolkningens nettoutflyttning inom olika naturliga jordbruksområden 1931—1940 (karta) 53 6. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 år inom skilda riksområden 1930 —1960 enligt flyttningsalternativen 1, 6 / 4 och 3 / 2 . A. Män 100 B. Kvinnor 101 7. Beräknad relativ åldersfördelning för jordbruksbefolkningen år 1960 enligt flyttningsalternativ T 103 8. Genomsnittlig årlig förändring 1940—1960 av den manliga jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år under antagande av 1930-talets nettoflyttning (karta) 118

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Jordbruksdepartementet.

Genom beslut den 12 februari 1943 bemyndigade Kungl. Maj:t 1942 års jordbrukskommitté att företaga en undersökning angående, jordbrukets framtida tillgång på arbetskraft samt förordnade docenten Hannes Hyrenius att såsom särskild sakkunnig biträda kommittén vid utförandet av undersökningen. Jordbrukskommittén får nu vördsamt överlämna en av Hyrenius efter samråd med kommittén verkställd utredning i frågan. Stockholm den 20 december 1944. 1942 ÅRS JORDBRUKSKOMMITTÉ BO HAMMARSKJÖLD / C. H.

Nordlander

Inledning. Den undersökning rörande det svenska jordbrukets framtida tillgång på arbetskraft, som i det följande framlägges, kan enligt prognosers natur icke göra anspråk på att ge annat än innebörden av vissa, på förhand uppställda antaganden rörande de på arbetskraftsvolymen inverkande ändringsfaktorerna, d. v. s. i första hand avflyttningen från jordbruk till övriga näringsgrenar. Då det är uppenbart, att dessa låta sig förhandsuppskattas endast med viss osäkerhet, blir även själva folkmängdsberäkningarna i motsvarande grad osäkra. Man har därför att uppställa ett flertal alternativ rörande ändringsfaktorernas framtida utveckling för att därigenom ingränsa det område, inom vilket desamma verkligen komma att ligga. De gemensamma drag, som de skilda alternativen eventuellt uppvisa, kunna därigenom anses ha en relativt hög grad av sannolikhet. För uppställandet av rimliga antaganden för prognoserna har man att först göra en retrospektiv studie över befolkningsutvecklingen under senare tid. Resultaten därav kunna så sammanställas med vad man eventuellt kan utsäga rörande den kommande utvecklingen av de sociala och ekonomiska faktorer, som utgöra befolkningsrörelsens bakgrund. På detta sätt har man möjlighet att på ett acceptabelt sätt konstruera ett antal olika hypoteser rörande befolkningens ändringsfaktorer och att därigenom komina fram till olika alternativa folkmängdsutvecklingar. Det kan icke sägas vara rimligt att kräva, att prognoserna direkt skola utpeka den utvecklingslinje, som kan anses ha den största sannolikheten. Prognosernas huvudvärde ligger fastmera däri att de ange effekten av flera olika alternativ rörande de demografiska elementen, och det kommer sedan an på den, som vill utnyttja dem, att med ledning av material, som framkommit efter prognosernas uppgörande, eller genom enbart subjektiva bedömningsgrunder avgöra, vilket av de uppställda alternativen, som kan tillmätas det största praktiska värdet. För utförande av det här skisserade programmet har i de första kapitlen av undersökningen givits en skildring av jordbruksbefolkningens storlek, sammansättning och ändringstendenser under senare tid med ledning av förefintliga data från folkräkningar och löpande befolkningsstatistik. I kap. 6 diskuteras så, vilka alternativ rörande jordbruksbefolkningens avflyttning, som ur skilda synpunkter kunna anses rimliga och lämpliga, och

i de därefter följande sex avsnitten givas så resultaten av de utförda beräkningarna. Kalkylerna ha i huvudsak koncentrerats på en skildring av utvecklingen av de arbetsföra åldrarna, representerade av åldersklasserna 15—65 eller 20 —60 år, och ha i tiden sträckts från år 1940 till år 1960. Det må här slutligen framhållas, att det för bedömande av de olika uppställda flyttningsalternativens grad av sannolikhet är önskvärt att fortlöpande närmare studera befolkningens förändringar, ty först när man sammanställer de gjorda hypoteserna med ändringstendenserna under prognosperiodens första skede få kalkylerna sitt rätta värde.

KAPITEL 1.

Huvuddragen av jordbruksbefolkningens utveckling under de senaste årtiondena. Den svenska befolkningen har under de båda sista århundradena undergått en betydande förändring såväl i fråga om storlek som sammansättning. Denna utveckling har ingalunda försiggått i ett jämnt tempo utan har växlat styrka och karaktär från en epok till en annan. För att i överskådlig form illustrera detta gives i fig. 1 en grafisk framställning av folkmängden, Medel folkmängd Milj. 6

K edelfolkmänc *S^

Födda^-,

s

Döda

*******'***'"'-~.^

+'*' •

s

^

- • *

,^^

•* ,s

v

/Nettoemic ration i

i

40 I8S0

^^-~

i

i

\ /

20 Fig. 1. Befolkningsutvecklingen i Sverige 1800—1940.

12 antalet vigda, födda och döda samt födelseöverskottet från år 1800 och fram till senaste år, ävensom av den beräknade nettoemigrationen från år 1850. Folkmängden uppgick vid 1800-talets början till 2*35 miljoner, år 1850 var den 3-48, år 1900 5-14 och år 1940 6'37 miljoner. Befolkningen tillväxte sålunda kraftigt, vilket möjliggjordes av den hela tiden föreliggande differensen mellan födelse- och dödskurvorna. Relativa födelsetalet höll sig under större delen av 1800-talet tämligen konstant omkring eller något över 30 %o. Den senare följande nedgången skedde till en början långsamt, och först efter 1910 vidtog en mera påtaglig minskning av födelsetalet, som åren 1933 —1934 resulterade i ett bottenläge av endast 13'7 °/oo. Samtidigt med denna utveckling av relativa födelsetalet undergick dödstalet en jämn minskning alltifrån cirka 25 °/oo vid 1800-talets början till 10 å 11 °/oo under senaste tid. Följden härav har varit ett betydande födelseöverskott, som under större delen av 1800-talet och under 1900-talets första årtionde höll sig på 10 a 12 °/oo. Under senare delen av denna period uppgick det årliga födelseöverskottet i absoluta tal till omkring 55 000, vilket för de fyrtio åren 1871 — 1910 ger ett överskott av ej mindre än 2*2 miljoner. Då landets näringsliv med dåtida förhållanden och resurser icke kunde expandera i samma mån som befolkningen tillväxte, uppstod så småningom en partiell och temporär överbefolkning. Särskilt var den starka folkökningen kännbar för jordbruksbefolkningen, enär jordbruket endast undergick en relativt långsam utveckling. En väg till lösning av svårigheterna blev emigrationen. Flykten till Amerika blev tidvis av mycket stor omfattning, och man har beräknat att landet under emigrationens högperiod 1865 —1915 avtappades på i runt tal IV4 miljon människor netto. Om befolkningens fördelning på yrken och näringsgrenar under olika tider äro uppgifterna givetvis ej så exakta som siffrorna rörande totalbefolkningen, framför allt icke för äldre tider. Härtill kommer, att det på grund av ändrade principer vid yrkesgrupperingen, ändrad demografisk sammansättning etc. kan vara vanskligt att göra jämförelser mellan yrkesuppgifter för olika tidpunkter. Huvuddragen av yrkesfördelningen framstå dock klara även för äldre tider, och för senare år erbjuda yrkesberäkningarna utförliga och mera preciserade uppgifter om näringsgrenar och yrkesförhållanden. I följande tab. 1 gives en fördelning på större yrkeshuvudgrupper av rikets befolkning vid olika folkräkningstillfällen från 1750 till 1940. Förutom folkmängden i tusental angives även jordbruksbefolkningens procentuella andel av totalbefolkningen. Jfr även fig. 2. Av en total folkmängd på 1*79 miljoner år 1750 utgjorde jordbruksbefolkningen 1-42 miljoner eller 80 %. Tillväxten skedde sedan länge likartat inom den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen. Sålunda utgjorde jordbruksbefolkningen år 1800 L86 miljoner eller 79 7o av hela folk-

13 Tab. 1. Folkmängden inom olika yrkeshuvudgrupper 1750—1940. Tusental personer. Folkmängd i tusental Ar

Jordbruk med binäringar

Industri och hantverk

Handel och samfärdsel

Allmän förvaltningstjänst och fria yrken

1750 1800 1840 1850 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940

1425 1856 2 540 2 714 3 017 3 102 2 973 2 828 2 697 2 596 2417 2175

137 266 268 319 610 793 1038 1426 1766 2 066 2195 2 432

33 39 69 68 217 334 414 535 741 898 1117 1245

191 186 262 382 325 337 360 347 318 344 413 519

Hela folkmängden

Jordbruk med binäringar i %

1786 2 347 3 139 3 483 4 169 4 566 4 785 5 136 5 522 5 904 6 142 6 371

79-8 79-1 80-9 77-9 72-4 67-9 62-1 55-1 48-8 44-0 39-4 34-1

mängden; år 1840 var jordbruksbefolkningen 2-54 miljoner, motsvarande 81 % av totalfolkmängden. Omkring mitten av 1800-talet kan man emellertid konstatera en relativt sett något ökad tillväxt inom den icke jordbrukande befolkningen, vilket utgör början till en kraftig omvandling av hela näringslivet. Jordbruksbefolkningen fortsatte att tillväxa ända fram till år 1880, då den nådde sin största numerär, 3*10 miljoner. Sedan dess har en minskning skett ned till 2-17 miljoner år 1940. Den icke jordbrukande befolkningen har samtidigt ständigt ökats, från 0-60 miljoner år 1840 via L46 miljoner år 1880 till 4*20 miljoner år 1940. Som en följd härav har jordbruksbefolkningens relativa andel alltmera sjunkit. År 1880 utgjorde den ännu 68 %. År 1910 hade den passerat ned under hälften och år 1930 var den 39 %. Likväl översteg den då alltjämt industribefolkningens andel, 36 %. År 1940 hade däremot rollerna blivit ombytta; jordbruksbefolkningen omfattade då 34 % och industribefolkningen 38 %. Den kraftiga nedgången av jordbruksbefolkningen under de senaste årtiondena, såväl absolut som relativt, kan återföras på trenne faktorer, emigrationen, industrialiseringen och barnbegränsningen. Av dessa kom emigrationen att tidigast påverka utvecklingen. Jordbruksbefolkningens övergång till andra näringsgrenar började i större utsträckning först något senare men har till skillnad från utvandringen till främmande land fortsatt med oförminskad styrka intill senaste tid. Barnbegränsningen slutligen är ett resultat av de två, tre senaste årtiondena. Jordbruksbefolkningens starka tillväxt under tiden fram till senare delen av 1800-talet medförde en betydande nyodling men samtidigt också en kraf-

tig jordstyckning och tillkomst av ett stort antal torp och små jordbrukslägenheter. En stor del av brukningsdelarna kommo härigenom att bli av otillräcklig storlek för de familjer, som skulle ha sin bärgning därav, i all synnerhet som själva jordbrukstekniken fram till tiden för emigrationen och även långt senare blott gjorde mycket små framsteg. Det var under dessa förhållanden naturligt, att en stor del av den ekonomiskt och socialt sämre ställda jordbrukarungdomen lockades av möjligheterna att få ett eget jordbruk i Amerika. Och när utflyttningsvågen en gång fått fart, drog den med sig även många, som skulle ha haft förutsättningar att skaffa sig en rimlig bärgning i hemlandet. Ur nationell synpunkt betraktades emigrationen som en förlust, en förlust av arbetsför ungdom med företagsamhet och goda arvsanlag. Sedd i en senare tids perspektiv företer den stora folkvandringen likväl även vissa ljusare sidor. På dess kreditsida måste sättas, att den, på grund av en under emigrationens dagar faktiskt rådande partiell överbefolkning, motverkade och hindrade en annars ofrånkomlig sänkning av den redan förut ur hälsooch effektivitetssynpunkt låga levnadsstandarden hos stora befolkningsgrupper. De materiella och kulturella fördelar, som senare genom utvandrarna och deras avkomlingar kommit moderlandet till godo, ha ävenledes i viss mån bidragit till att uppväga emigrationens nackdelar. Industrialismens successiva genombrott i vårt land under 1800-talets senare hälft betydde i första hand ökade arbets- och utkomstmöjligheter inom landet för den stigande befolkningen. Omläggningen och utvecklingen av näringslivet genom en framväxande industri och ökad handel ävensom förbättrade produktionsbetingelser för jordbruket kom att successivt medföra en ökad produktion per capita och därmed en genomsnittlig höjning av folkets levnadsstandard och av den enskilda individens utvecklingsmöjligheter. Näringsutrymmet ökades sålunda kraftigare än befolkningen och därmed undanröjdes en av emigrationens huvudbetingelser. Utvandringen, som nådde sin största relativa omfattning under 1880-talet, började på 1910-talet att minska och var under världskriget tämligen ringa. Av betydelse härvidlag voro givetvis också de av Förenta Staterna så småningom skärpta invandringsbestämmelserna. Den av industrialiseringen betingade flyttningen från jordbruksnäringen till industri och handel kom allt mera att träda i emigrationens ställe, och folkströmmen från jordbruket har fortsatt med oförminskad eller till och med ökad styrka. Samtidigt har emellertid avkastningen per arealenhet och per arbetande ökat högst avsevärt. Jordbruket har med andra ord undergått en betydande utveckling, som delvis kan sägas stå i ett växelsamband med folkminskningen. Flykten från jordbruket har möjliggjort och delvis framtvingat rationaliseringsåtgärder i fråga om arbetskraftsanvändning och teknik, men å andra sidan har jordbrukets mekanisering underlättat en fortsatt avflyttning. Det är kanske främst stadsnäringarnas alltmera dominerande roll på arbetsmarknaden,

••.

15 som här blivit bestämmande för utvecklingen, och jordbruket har i högre eller mindre grad tvingats följa med. Även om detta skett med en tidvis betydande ekonomisk och social standardskillnad mellan jordbruk och övriga näringar torde förhållandena likväl kunna sägas ha främjat en för hela folket god utveckling av »modernäringen». För att få en klar bild av jordbruksbefolkningens utveckling är det icke !tillräckligt att studera de ovan givna totalsiffrorna. Som tidigare påpekats har den icke arbetande delen av jordbruksbefolkningen, d. v. s. framför allt barn och åldringar, ändrats på ett sätt som i hög grad påverkar den erhållna bilden. I nedanstående tab. 2 gives en fördelning på familjeställning av den direkt redovisade befolkningen inom jordbruk med binäringar. Vissa anmärkningar må förutskickas beträffande de givna siffrorna. Utöver den i yrkestabellerna under jordbruk upptagna befolkningen inkluderas i de här givna talen även antalet till jordbruk räknat tjänstefolk samt inhyseshjon. Däremot ha utelämnats de f. d. yrkesutövarna och dessas familjemedlemmar samt arbetare av obestämt slag. Då de sistnämndas antal varit statt i kraftig nedgång — huvudsakligen beroende på en noggrannare yrkesklassificering — innebär detta, att minskningen av den egentliga jordbruksbefolkningen i verkligheten varit något kraftigare än vad här givna siffror antyda. Vid jämförelse mellan olika tidpunkter gäller givetvis, att ändringar i yrkesgrupperingen inverka störande, trots att omräkningar verkställts för att i görligaste m å n få fram komparabla siffror. Särskilt anmärkningsvärda blevo förändringarna vid 1940 års yrkesräkning, vars direkta uppgifter om jordbruksbefolkningen finnas närmare redovisade i följande kapitel. Anledningen härtill är dels att yrkesräkningen grundades på i samband med mantalsskrivningarna individuellt lämnade utförliga uppgifter, något som

Tab. 2. Redovisad jordbruksbefolkning 1870—1940, fördelad på familjeställning. Tusental personer. Sysselsatta personer Ar

Yrkesutövare

övriga familj e-

under 15 år

Hustrur

Män

Kvinnor

yrke

1870 1880

755 786

360 387

1890 1900 1910 1920 1930 1940

804 799 800 808 798 768

384 387 330 314 274 191

444 420 404 389 362 362

1632 1606 1534 1511 1434 1321

2 588 2 590

98 6 886 839 800 755 624 480

Samtliga

108 86 62 71 112 95

2 626 2 531 2 396 2 337 2170 1896

16 särskilt inom jordbruksbefolkningen åstadkommit vissa förskjutningar, och dels att själva yrkesschemat omlagts. Då de för vinnande av likformighet med tidigare data gjorda omräkningarna icke kunna sägas lägga siffrorna tillrätta annat än i grova drag, må nämnas ett par ord om desamma. För den manliga jordbruksbefolkningen ha några justeringar icke vidtagits, enär 1940 års folkmängdssiffror härvidlag ansetts konforma med tidigare givna data. För den kvinnliga jordbruksbefolkningen ha ändringarna i yrkesgrupperingen emellertid påfordrat korrektioner. Det har därvid antagits, att den relativa minskning, som skett i den vuxna icke gifta kvinnliga jordbruksbefolkningen under 1930-talet varit lika stark inom de olika delgrupperna, d. v. s. kvinnliga yrkesutövare (inkl. i husligt arbete inom jordbruk redovisade), medhjälpande kvinnliga familjemedlemmar och övriga kvinnliga familjemedlemmar. Genom att jämföra den därvid beräknade fördelningen med den observerade, finner man, att den på grund av ändrad yrkesredovisning skedda minskningen av de kvinnliga medhjälpande familjemedlemmarna och den samtidiga ökningen av de övriga kvinnliga familjemedlemmarna under det gjorda antagandet uppgår till ungefär 45 000, för vilket i tabellen korrigering verkställts. Medan den totala jordbruksbefolkningen nådde sin största omfattning år 1880 för att därefter fram till år 1940 minska med 30 %, kulminerade den direkt redovisade befolkningen något litet senare. Av förändringarna inom olika familjekategorier fäster man sig särskilt vid nedgången i antalet barn; från omkring 900 000 år 1880 hade antalet år 1940 reducerats till blott 480 000, d. v. s. en minskning med inemot hälften och i absoluta tal med över 400 000. Nedgången i antalet direkt sysselsatta personer — yrkesutövare samt hustrur utan yrke — är å andra sidan mera moderat, särskilt om man beaktar, att förändringarna från 1930 till 1940 till en del bero på ändrad klassificering. Ehuru samtliga de i tab. 2 angivna kategorierna äro av betydelse för jordbruksarbetet, är det likväl av speciellt intresse att fastslå, att antalet manliga yrkesutövare undergått en tämligen begränsad förändring. Från 786 000 år 1880 steg antalet till 804 000 år 1890, varefter det hållit sig nästan konstant ända fram till år 1930. Under 1930-talet har likväl en minskning inträtt ned till 768 444 år 1940, d. v. s en nedgång med 0'4 % per år. Som å annat ställe visas kommer minskningen huvudsakligen under periodens senare hälft. Då den till jordbrukets binäringar räknade befolkningen intager en särställning genom att blott i begränsad omfattning arbeta i och ha sin utkomst av jordbruk, kan det vara av intresse att utskilja densamma. För åren 1870 —1940 får man därvid bl. a. följande folkmängdssiffror i tusental:

17 Egentlig jordbruksbefolkning

1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940

Befolkning inom skogsbruk och fiske

Manliga yrkesutövare

Hela folkmängden

Manliga yrkesutövare

Hela folkmängden

747 771 788 782 751 716 696 653

2 563 2 538 2 568 2 471 2 264 2 113 1 941 1 660

8 15 16 17 49 92 102 115

25 52 5cS 60 132 224 229 236

Den särskilt redovisade skogsbefolkningen har vuxit fram under innevarande århundrade och återfinnes huvudsakligen i landets nordliga och för egentligt jordbruk mindre betydelsefulla områden. Gränsdragningen mellan skogsbruksbefolkningen och den egentliga jordbruksbefolkningen är givetvis ganska vag, men det kan likväl vara av intresse att se, hur den befolkning, som har sin huvudsakliga utkomst av egentligt jordbruk, ändrats till sin numerär. Den totala folkmängden visar sig från ett maximum år 1890 av 2-57 miljoner ha minskats till 1*66 miljoner år 1940, d. v. s. med 35 %. En tredjedel av denna minskning kommer likväl på det senaste årtiondet. Antalet manliga yrkesutövare var år 1890 788 000 och har under 1900-talet nedgått med 17 % eller i genomsnitt icke fullt Va % per år. Härvid är dock att märka, att minskningen under 1920-talet var relativt låg till följd av bl. a. egnahemsverksamheten, medan den å andra sidan varit desto starkare under 1930-talet (2/3 % per år). För erhållande av en sammanfattande bild av totalbefolkningens och jordbruksbefolkningens utveckling ha i fig. 2 sammanförts vissa data från tab. 1 och tab. 2. Den ovan skildrade minskningen av jordbruksbefolkningen under de senaste decennierna har gjort sig gällande inom större delen av landet, men påtagliga regionala skillnader föreligga beträffande såväl tiden för folkminskningens insättande som styrkan därav. För att klarlägga dessa olik|heter — vilka äro av betydelse bl. a. för bedömande av den framtida utvecklingen — gives i tab. 3 en översikt över antalet yrkesutövande män och kvinnor samt hustrur utan eget yrke, d. v. s. vad här ovan med viss förenkling kallats den sysselsatta befolkningen, vid det egentliga jordbruket inom skilda län åren 1870—1940. Som tidigare påpekats gäller, att ändringar i yrkesklassificeringen åstadkomma viss osäkerhet vid jämförelsen mellan de olika folkräknings tillfällena, något som särskilt gör sig gällande vid en jämförelse mellan 1940 års siffror och dem för tidigare år. Trots de rådande bristerna kan man likväl av de givna siffrorna fullt klart utläsa huvudutvecklingen. 2—417823

KS Folk mängd Mil]

Folkmängd Milj.

Å<«

lotalc

SBÄä-nwa,^fci M a n l i c g y r k e s u t ö v a r e i eqentllnf

/S00

/O

jnrHhnfff

1940 Fig. 2. Sveriges totala folkmängd och dess jordbruksbefolkning 1800—1940.

1 tabellen har genom fetstil utmärkts maximifolkmängden för olika län. För hela riket inträffade denna år 1890. Därefter och fram till år 1930 har en minskning ägt rum med i genomsnitt 0*54 % per år. De enskilda länen uppvisa avsevärda olikheter. I sina huvuddrag har utvecklingen varit den, att den redovisade sysselsatta jordbruksfolkmängden tidigast nått sin högsta numerär i södra och sydvästra Sverige. De mellansvenska länen förete en varierande bild och sakna delvis ett tydligt maximum. I landets nordligare delar slutligen h a r folkminskningen inträtt först efter sekelskiftet och har där varit av varierande styrka. För de tre mälarlänen Stockholms, Uppsala och Södermanlands län har folkmängden hållit sig tämligen konstant från 1880 och till 1920 och har först därefter undergått en viss minskning. I Östergötland, där, att döma av tillgängliga uppgifter om antalet yrkesutövande män, den sysselsatta folkmängden nådde sin största storlek redan år 1870, har nedgången fram till senaste tid uppgått till ungefär 0*4 % per år. Ungefär detsamma gäller om Jönköpings län, under det att jordbruksbefolkningen i de båda övriga smålandslänen minskat något snabbare, i synnerhet i Kronobergs län (0*9 % per år). På Gotland har den arbetande jordbruksbefolkningen efter en ökning

19 Tab. 3 . A n t a l yrkesutövare o c h hustrur u t a n yrke i n o m den redovisade egentliga jordbruksbefolkningen i skilda l ä n 1 8 8 0 — 1 9 4 0 . Folkmängd i tusental 1880

1940 Stockholms stad och län. Uppsala län. Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

51 33 55 88 80 75 78 16 46 94 111 57 68 120 108 117 64 40 68 42 53 34 42 36

55 36 56 86 75 69 81 20 45 93 107 55 65 122 107 111 65 43 71 50 64 38 48 40

55 35 54 85 72 65 78 20 43 90 101 53 60 114 104 101 62 45 73 53 70 41 56 45

51 35 52 78 67 59 71 21 36 81 91 49 52 104 96 87 54 42 67 51 64 42 63 46

53 36 53 77 64 53 66 21 31 76 88 47 49 95 92 78 52 40 57 48 56 40 63 44

49 33 48 71 61 49 63 20 28 72 86 45 45 85 85 70 48 36 56 47 52 39 62 43

42 29 40 63 53 43 55 19 24 66 81 42 39 77 75 61 39 31 46 44 51 36 63 42

Hela riket

1 576

1 602

1 575 1459

1 293 1161

fram till år 1890 hållit sig konstant fram till senare tid. Helt annorlunda har utvecklingen varit i Blekinge, där folkmängden nedgått till hälften sedan år 1880, motsvarande 1 % per år. I Skåne och i Halland samt i Skaraborgs län har folkminskningen sedan maximiåret 1880 varit av riksgenomsnittets storlek. Inemot dubbelt så stark har den däremot varit i Göteborgs och Bohus län (0*9 % per år), i Älvsborgs län (0-9 %) och i Värmlands län (1-0 %). I de mellansvenska Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län nådde folkmängden sin höjdpunkt först vid sekelskiftet eller strax före och har senare fram till 1930 nedgått med 0-7 å 0'8 % per år. Ännu kraftigare har nedgången varit i Västernorrlands län, under det att folkminskningen i Gävleborgs och Jämtlands län varit mera moderat (0*4 % per år). Vad slutligen de båda nordligaste länen beträffar, så har den arbetande jordbruksbefolkningen i dessa varit stadd i tillväxt ända fram till 1910 eller 1920, och den därefter följande återgången har varit relativt ringa. Det må till de här återgivna siffrorna ytterligare fogas, att man genom att uteslutande fästa avseende vid de manliga yrkesutövarnas numerär får en något avvikande bild med en mera begränsad folkminskning. De regionala olikheterna bliva emellertid ungefär desamma som ovan skildrats.

20 För att ytterligare belysa de timade förändringarna i jordbruksbefolkningens numerär har man att göra en uppdelning på undergrupper av yrken och socialklasser. På grund av den äldre yrkesstatistikens osäkerhet blir överensstämmelsen mellan olika tidpunkter visserligen icke fullt tillfredsställande, men huvuddragen av utvecklingen torde framstå med tillräcklig tydlighet. För senare år finnes däremot möjlighet att på ett mera exakt sätt klarlägga jordbruksbefolkningens sammansättning. I tab. 4 grves för olika tidpunkter alltifrån år 1880 en fördelning på vissa detaljyrkes- och socialgrupper av till den egentliga redovisade jordbruksbefolkningen räknade yrkesutövare och hustrur utan yrken. Uppgifterna för åren 1880 till och med 1930 äro erhållna från sammanräkningar, som verkställts för 1935 års befolkningskommission 1 , och kunna i huvudsak sägas vara sinsemellan jämförbara. De i vissa fall något vaga kategoriklyvningarna utgöra givetvis ett visst osäkerhetsmoment vid jämförelser i tiden. Andra orsaker till fel ligga i den numera helt försvunna kategorien inhysehjon samt särskilt däri, att arbetare av obestämt slag icke ingå i tabellen. Rörande de för år 1940 givna siffrorna är att märka, att dessa i flera avseenden icke äro fullt jämförbara med tidigare data. Som förut påpekats har antalet kvinnliga yrkesutövare erhållits genom en på vissa schematiska antaganden gjord omräkning av antalet medhjälpande kvinnliga familjemedlemmar. I anslutning härtill må påpekas, att uppgifter om manliga familjemedlemmars hustrur utan särskilt yrke icke stå att erhålla för år 1940. Vad antalet gods- och hemmansägare etc. beträffar, bör uppgången under 1920-talet ses i samband med den förut nämnda egnahems verksamheten. I övrigt kan denna kategori sägas ha hållit sig oförändrad. Torparklassen har däremot nästan försvunnit från att år 1880 ha omfattat 180 000 sysselsatta personer. Anledningen härtill är till stor del torpsystemets successiva avskaffande och ersättande med andra former för anställning av lantarbetare, men i någon mån torde nedgången i talen även bero på en ändrad redovisning (bl. a. överföring till arrendatorer och lägenhetsinnehavare). Uppgifterna om arbetarbefolkningens numerär torde för tidigare folkräkningar vara någorlunda jämförbara om än långt ifrån tillfredsställande. Den i folkräkningarna verkställda klyvningen på jordbruksarbetare och tjänstefolk har här icke meddelats, då den är mycket osäker. För år 1940 gäller f. ö., att någon uppdelning på olika slag av manliga jordbruksarbetare överhuvud taget icke kan göras. En verkställd bearbetning av olika individualyrken ger härvidlag ingen ledning. Nämnas kan, att antalet såsom statare direkt redovisade icke uppgår till fullt 4 000. Då det verkliga antalet statare är avsevärt högre 1 , är det uppenbart, att de flesta yrkesbetecknats med hänsyn till viss specialsysselsättning (ladugårdskarl, fördräng, stallare etc.). 1

S. O. U. 1938; 15. Enligt Svenska lantarbetareförbundets uppgifter uppgår antalet statare för närvarande till ungefär 50 000. Jfr kap. 2. 2

21 T a b . 4 . Fördelning på dctaljyrken o e h socialklass av yrkesutövare o c h hustrur utan y r k e i n o m den redovisade egentliga jordbruksbefolkningen 1 8 8 0 — 1 9 4 0 . Folkmängd i tusental 1880 1890 1900 1910 1920 1930 19401 Göds- och hemmans- (Manliga yrkesutövare ägare, arrendatorer, Kvinnliga lägenhetsinnehava- Hustrur utan yrke, re o. övr. jordägare Summa

292 31 256 579

298 42 252 592

297 49 244 590

298 38 239 575

305 34 241 580

316 41 242 599

321 39 247 607

(Manliga yrkesutövare I Kvinnliga » I Hustrur utan y r k e . . Summa

93 4 85 182

82 4 74 160

72 4 64 140

60 4 51 115

34 2 28 64

17 1 14 32

5 10

6 15

6 17

6 17

19 2 7 28

23 2 11 36

Torpare

(Manliga yrkesutövare Lantbruksinspektorer, J Kvinnliga » förmän, rättare etc. \ Hustrur utan y r k e . . I Summa

5 12

5 12

6 14

T x - j A J »i fManliga yrkesutövare I trädgårdsodling sys-I K v i n ^ selsatta (»retagare ^ H « ke och arbetare) L ^ »

3 8

4 11

5 14

14 1 6 21

fManliga yrkesutövare I mejerihantering I Kvinnliga » sysselsatta (företai Hustrur utan y r k e . . tagare och arbetare) Summa

1 2

1 1 1 3

1 2 1 4

1 2 1 4

2 3 1 6

3 3 1 7

6 2 3 11

HT « . i . i J * •, (Manliga yrkesutövare Medhjalpande famil- R . ^ . ^ jemedlemmar till Hustrur°utan J ke.. hemmansägare etc. I„

123 104 9 236

127 113 10 250

136 119 7 262

132 122 5 259

127 131 4 262

121 118 4 243

121 Medhjälpande familjemedlemmar till övriga självständiga företagare

(Manliga yrkesutövare I Kvinnliga » jHustrur utan y r k e . , (Summa

72 63 3 138

69 62 3 134

71 63 2 136

58 56 1 115

41 57 1 99

38 45 1 84

29 27

Jordbruksarbetare (Manliga yrkesutövare (ladugårdskarlar, I Kvinnliga » statare e t c ) , tjän- \Hustrur utan y r k e . , stefolk I Summa

135 127 32 294

169 108 68 345

167 95 70 332

178 87 71 336

181 79 65 325

171 62 50 283

135 47 46 228

Inhyseshjon

Manliga yrkesutövare Kvinnliga » Hustrur utan y r k e . . Summa

{

44 54 29 127

30 50 18 98

23 52 11 86

6 18 2 26

1 4

Samtliga.

(Manliga yrkesutövare J Kvinnliga » j Hustrur utan yrke. . \Summa

770 788 782 751 716 696 653 383 380 384 327 311 272 190 421 434 409 381 352 325 318 1574 1602 1575 1459 1379 1293 1161

1 Jfr anm. i texten å sid. 20.

22 KAPITEL 2.

Jordbruksbefolkningens nuvarande storlek och sammansättning. Uppgifterna om jordbruksbefolkningens storlek och fördelning i olika avseenden ha genom de senaste folkräkningarna blivit allt utförligare och tillförlitligare. Som förut påpekats gjordes år 1940 en genomgripande omändring av yrkesklassificeringen, på samma gång som man i högre grad än tidigare anlitade de individuellt avgivna uppgifterna om yrke och social ställning. Omläggningen utgör i flera avseenden ett betydande framsteg. Den kritik, som riktats mot densamma, får till stor del tillskrivas de helt naturligt uppkommande svårigheterna att åstadkomma en anknytning till tidigare yrkesuppgifter. Försök att omräkna 1940 års siffror till den år 1930 gällande indelningen eller att omforma 1930 års yrkessiffror till det nya schemat ha nämligen icke helt kunnat överbygga språnget. Svårigheterna att erhålla jämförbara uppgifter bli, som av det tidigare framgått, särskilt märkbara, när man önskar göra en klyvning på faniiljeställning och socialklass. Genom att år 1940 framräkna antalet personer inom vissa individualyrken, såsom godsägare, hemmansägare, torpare, statare etc, avsåg man att kunna belysa utvecklingen inom vissa sociala grupper. Resultatet har emellertid icke i alla avseenden motsvarat förväntningarna, något som delvis sammanhänger med ändringar jämväl i själva yrkesbeteckningarna. Då olägenheterna med den nya yrkesgrupperingen främst ligga i själva övergången och man kan förmoda, att närmast följande yrkesräkningar komma att i huvudsak följa nu införda principer, må emellertid framhållas, att yrkesschemat ur flera synpunkter har stora förtjänster, och att de nuvarande bristerna utan extra kostnader eller större svårigheter till stor del kunna avhjälpas vid en följande folkräkning. Med hänsyn till att 1940 års yrkesuppgifter utgöra basen för de kalkyler rörande den framtida utvecklingen, för vilka i det följande kommer att redogöras, har det ansetts lämpligt att här lämna en något utförligare bild av jordbruksbefolkningens nuvarande storlek och struktur än vad som framgått av den i föregående kapitel givna översikten. Detta är så mycket mera av behovet påkallat, som Statistiska centralbyrån av finansiella skäl icke haft möjlighet utgiva någon textlig redogörelse för det publicerade siffermaterialet. Huvudprinciperna vid yrkesgrupperingen ha varit, att befolkningen uppdelats i yrkesverksam befolkning och dennas familjemedlemmar å ena sidan

samt s. k. självständiga yrkeslösa jämte dessas familjemedlemmar å den andra. Den förra kategorien har uppdelats i egentliga yrkesutövare, medhjälpande familjemedlemmar och övriga familjemedlemmar, under det att den senare gruppen, i huvudsak motsvarande vad som förut betecknades f. d. yrkesutövare, uppdelats på självständiga yrkeslösa samt familjemedlemmar. Den yrkesverksamma befolkningen såväl som de yrkeslösa äro fördelade på 7 större yrkeshuvudgrupper (jordbruk med binäringar, industri och hantverk, samfärdsel, handel, allmän tjänst och fria yrken, husligt arbete och ospecificerad verksamhet) samt på i huvudsak 3 socialklasser (företagare, förvaltningspersonal och arbetarpersonal). Den yrkesverksamma befolkningen är sedan uppdelad på undergrupper, och dessa slutligen på detaljgrupper. För jordbrukets del äro undergrupperna 3 till antalet, nämligen jordbruk och boskapsskötsel, skogsbruk och fiske. Den förra är specificerad på 9 detaljgrupper, varvid som en värdefull nyhet ingår en differentiering efter jordbruksföretagens storlek. I tab. A gives en sammanfattande översikt av jordbruksbefolkningens fördelning på olika ovan nämnda kategorier. Det k a n vara anledning påpeka, att siffrorna genomgående avse huvudyrket, d. v. s. den verksamhet som lämnar den huvudsakliga utkomsten. Uppenbarligen är härvidlag gränsen ofta svår att draga mellan å ena sidan små jordbruk och å andra sidan skogsbruk, fiske och även hantverk. Den totala jordbruksbefolkningen uppgick enligt 1940 års yrkesfördelningsmetoder till något över 2 083 000, varav ungefär Vio eller 198 000 utgjordes av självständiga yrkeslösa och dessas familjemedlemmar. Av den yrkesverksamma befolkningen hänfördes 1 599 000 till jordbruk och boskapsskötsel, 202 000 till skogsbruk och 34 000 till fiske, vartill kommer den under husligt arbete inom jordbruk redovisade befolkningen på 50 000 personer. Av den vid egentligt jordbruk levande befolkningen hörde ungefär hälften hemma under kategorien småbruk (2—10 ha åker), nämligen 748 000. Vid medelstora jordbruk (10—50 ha åker) uppgick folkmängden till 493 000 och vid jordbruk över 50 ha åker till 165 000. Detaljgruppen jordbrukslägenheter (under 2 ha åker) omfattar 110 000 personer, vilket av ovan antydda skäl blott är en del av den på dylika mindre brukningsdelar boende befolkningen. Återstoden återfinnes företrädesvis under rubriken skogsbruk samt under fiske, trädgårdsskötsel, smådjursskötsel och vissa grupper av hantverk och industri ävensom bland jordbrukets f. d. yrkesutövare. Det kan i anslutning till det sist anförda vara av intresse att göra en jämförelse med vissa från jordbruksräkningarna hämtade data. I nedanstående tablå anges brukningsdelarnas fördelning på vissa storleksgrupper efter åkerarealen år 1937. Till jämförelse därmed har uppställts antalet manliga företagare (ägare och brukare) enligt 1940 års folkräkning.

24 Högst 0-25 0-25—2 . . 2—10 . 10—50 . Över 50 . ,

Antal brukningsdelar år 1937 289 100 ^ 111 300) 211 000 88 900 7 400

26 400

4 300

30 700

162 500 74 500 4 600

27 600 24 700 3 000

190 100 99 200 7 600

Samtliga. .

707 700

268 000

59 000

327 600

Storlek ha åker

Antal manliga företagare år 1940 ägare

brukare

samtliga

Antalet ägare av gårdar över 10 ha åker understiger antalet gårdar, särskilt beträffande större brukningsdelar, vilket uppenbarligen är ett uttryck för bl. a. utarrendering. Medtagas även de särskilt redovisade brukarna, blir antalet företagare å andra sidan för högt. En av orsakerna härtill torde vara vissa förändringar i storleksfördelningen under tiden mellan jordbruksräkning och folkräkning, föranledda dels av en reell arealökning av vissa brukningsdelar (genom sammanslagning och nyodling) och dels av en ändrad klassificering av vissa jordar (exempelvis ängsmark, som på grund av krisförhållandena använts för odling av potatis e. dyl.). En annan orsak till skillnaderna mellan de båda slagen av uppgifter torde ligga i att folkräkningens socialklassfördelning delvis kommit att ske efter andra synpunkter än strikt förvärvstekniska. Så kan exempelvis hänvisas till de fall, där en son arrenderar sin fädernegård utan att fadern är eller räknas som f. d. yrkesutövare. Om man förutsätter, att den förstnämnda av de båda här anförda omständigheterna förklarar större delen av divergenserna, kan antalet av de småbrukare med 2—10 ha åker, vilka i folkräkningen icke hänförts till egentligt jordbruk, uppskattas till ungefär 30 000. Härav torde en dryg fjärdedel kunna tillskrivas övriga smågrupper inom egentligt jordbruk (specialjordbruk), medan återstoden torde återfinnas inom den befolkning, som redovisats under skogsbruk och fiske samt i mindre utsträckning även inom hantverk och industri. Med ledning av relationen mellan totalfolkmängden och antalet manliga företagare inom storleksgruppen 2—10 ha kan den totala folkmängd, som är hemmahörande men icke redovisats inom denna grupp, uppskattas till omkring 120 000 personer. Att på här ovan använt sätt uppskatta folkmängden på de jordbrukslägenheter om 0-25—2 ha åker, som icke finnas redovisade inom egentligt jordbruk, får anses vara synnerligen vanskligt. Storleksordningen torde likväl kunna sättas till 80 000 å 85 000 hushåll med en total folkmängd av omkring 300 000 personer. Av befolkningen på jordbrukslägenheter med högst 0-25 ha åker torde blott ett ringa antal återfinnas inom den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen och i så fall huvudsakligen inom trädgårdsskötsel. En icke ringa del av den befolkning på brukningsdelar under 2 ha, som icke redovisats å desamma, torde återfinnas bland jordbrukets f. d. yrkesutövare, medan en annan grupp räknats som arbetarpersonal under arbetsgivarens

25 gårdsstorlek; återstoden är att hänföra i första hand till jordbrukets binäringar, skogsbruk och fiske, i andra hand till hantverk och industri (arbetarsmåbruk). Jordbruksbefolkningens fördelning på familjeställning avviker åtskilligt från den övriga befolkningens, något som framgår av följande relativa fördelning av den yrkesverksamma befolkningen.

Egentliga yrkesutövare Medhjälpande familjemedlemmar

Män.... Kvinnor. Män. . . . Kvinnor.

Husmödrar Barn under 15 år Övriga Summa

Jordbruksbefolkning

Övrig befolkning

32-4 4-9 8-1 2-8 19-1 25-3 7-4

35-6 20-5 0-7 0-3 18-7 19-8 4-4

100-0

100-0

Inom jordbruket utgöra yrkesutövarna 37 % och inom den övriga befolkningen 56 %. Skillnaden reduceras likväl, om man även medräknar den speciellt inom jordbruket förekommande kategorien medhjälpande familjemedlemmar; talen bli då 48 resp. 57 %. Husmödrarna utgöra inom båda delbefolkningarna 19 %. I fråga om barn under 15 år gör sig jordbruksbefolkningens något högre nativitet gällande, i det att procentsiffrorna äro 25 resp. 20 %. På grund av jordbrukets huvudsakliga karaktär av bondebruk är socialgruppen företagare av dominerande betydelse med 70 %, under det att de som arbetarbefolkning räknade utgöra 27 %. Ser man blott till jordbruk och boskapsskötsel, blir de självständiga företagarnas andel hela 78 %. Inom övriga näringsgrenar sammanslagna utgör företagarbefolkningen 15 % och arbetarbefolkningen 60 %. De medhjälpande familjemedlemmarna intaga delvis en mellanställning i socialt avseende och om man hänför dem till arbetarpersonalen, blir dennas andel inom den totala jordbruksbefolkningen 38 %. Uppgifterna om familjeställning, yrke och socialklass vinna i värde, när de kombineras med fördelning på kön och ålder. Jordbruksbefolkningen, betraktad som enhet, har på grund av nativitetsförhållanden och till följd av avflyttningen från jordbruket till andra näringsgrenar att uppvisa en från den övriga befolkningen avvikande fördelning på kön och ålder. Även vid en jämförelse av skilda kategorier av jordbruksbefolkningen är hänsynstagande till ålderssammansättningar av vikt, icke minst när det gäller att bedöma den framtida utvecklingen. I tab. B gives en fördelning på kön och ålder samt familjeställning avhela rikets jordbruksbefolkning år 1940 med särskiljande av den yrkesverk-

2(3

samma befolkningen inklusive de under husligt arbete inom jordbruket redovisade samt den självständiga yrkeslösa befolkningen. I fråga om könsproportionen råder en märkbar skillnad mellan den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen. Av den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen på 1 884 000 (inräknat de under husligt arbete inom jordbruket redovisade) utgjorde männen 1 022 000 och kvinnor 862 000, vilket m. a. o. är 842 kvinnor på 1 000 män. Inom den icke jordbrukande befolkningen var motsvarande relation 1 016. Medräknas de självständiga yrkeslösa, bli talen 878 resp. 1 091 kvinnor på 1 000 män. Disproportionen mellan antalet män och kvinnor blir mera påtaglig, om man begränsar sig till de produktiva åldrarna och i all synnerhet, om man ser till könsproportionen bland ogifta i de vanligaste giftermålsåldrarna. 1 Sålunda uppgår antalet ogifta kvinnor i åldrarna 20—40 år per 1 000 ogifta män i samma ålder inom den totala jordbruksbefolkningen till 532 och inom den övriga befolkningen till 880. För att få ett sammanfattande uttryck för åldersstrukturen har i tab. 5 angivits den relativa åldersfördelningen på tre större åldersgrupper inom den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen. De »arbetande åldrarna» 15—65 år visa sig inom den förra omfatta 64 % men i den senare 73 %. Tab. 5. Relativ fördelning på större åldersgrupper av den jordbrukandc oeh den icke jordbrukandc befolkningen år 1940. J o r d b r u k a n d e befolkning Alder

0—15 15—65 65—co 0—o>

Icke j o r d b r u k a n d c befolkning

Total befolkning

Män

Kvinnor

Båda könen

Män

Kvinnor

Båda könen

Män

Kvinnor

Båda könen

224-2 656-6 119-2

235-5 631-1 133-4

229-6 644-4 126-0

201-8 729-4 68-8

181-4 732-8 85-8

191-2 731-2 77-6

209-8 703-3 86-9

198-7 700-2 101-1

204-2 701-8 94-0

1 000-0 1 000-0 1 000-0 1 000-0 1 000-0 1 000-0 1 000-0 1 000-0 1 000-0

Ett uttryck på åldersfördelningens inverkan på försörjningstrycket kan enkelt erhållas genom en omproportionering så, att åldersgruppen 15—65 år sättes = 100. Man får följande: Ålder

Jordbruksbefolkning

Icke jordbrukande befolkning

Total befolkning

0—15. 15—65. 65—co . 0—w .

36-6 100-0 18-0 154-6

26-0 100-0 11-5 137-5

29-1 100-0 13-4 142-5

På 100 personer i arbetsåldrarna komma inom jordbruksbefolkningen 154*6 men bland den övriga befolkningen blott 137*5 försörjda. Skillnaden 1

Jfr tab. D.

beror till drygt hälften på jordbruksbefolkningens större barnantal och till återstoden på dess större antal åldringar — eller kanske rättare på den icke jordbrukande befolkningens onormalt låga antal barn och åldringar. Varken hos riksbefolkningen eller inom de båda här diskuterade delbefolkningarna äro åldersfördelningarna att anse som normala, beroende på flera olika omständigheter. Den tidigare relativt höga dödligheten samt emigrationen ha reducerat de höga åldersklasserna, under det att den sjunkande nativiteten minskat de yngre åldersgruppernas numerär. Resultatet har blivit en relativ folkmängdsanhopning i de centrala åldrarna, vilken för den icke jordbrukande befolkningen skärpts genom tillskott från jordbruksbefolkningen. För att få ett uttryck för avvikelserna från vad som kan anses »normalt» kan man, som i Bilagan närmare utredes, lämpligen jämföra den aktuella åldersfördelningen med den, som skulle ha erhållits, därest årliga antalet födda förblivit konstant och dödligheten varit den under olika tider för hela riket gällande samt ingen omflyttning varit rådande. Om man begränsar sig till 4 åldersklasser, 0—20, 20—40, 40—60 och över 60 år, kan slutresultatet av en dylik jämförelse angivas i form av ett fyrledat indextal, i vilket varje siffra anger, hur många gånger 5 %, som den aktuella befolkningen i ifrågavarande åldersklass överstiger det »normala», under det att en bokstav på motsvarande sätt anger, hur många gånger 5 % den understiger ( a = — 1 X 5 %, b = — 2 X 5 % e t c ) . Indextalen (H) bli: Åldersfördelningsindex II

Jordbruksbefolkning Övrig landsbygdsbefolkning Stadsbefolkning

0al2 b41e e63d

Total befolkning

c31b

Den totala befolkningens index utsäger, att åldersgruppen 0—20 år är 15 % för låg, under det att åldersklassen 20—40 år i gengäld är 15 % för hög i jämförelse med den »normala» åldersfördelningen. De högre arbetsföra åldrarna, d. v. s. åldersklassen 40—60 år, äro ungefär 5 % överrepresenterade, medan slutligen åldrarna över 60 år äro 10 %-igt underhaltiga. Som en sammanfattning kan sägas, att totalbefolkningen med hänsyn till de arbetsföra åldrarna är att betrakta som 10 %-igt excessiv. Går man till den icke jordbrukande delen av riksbefolkningen, finner man en än starkare anhopning i de arbetande åldrarna. Särskilt gäller detta stadsbefolkningen, där m a n kan notera en excessivitet på 20 å 25 % i de centrala åldrarna. Även hos den icke jordbrukande landsbygdsbefolkningen är anhopningen i de arbetsföra åldrarna något större än hos riksbefolkningen. I förhållande härtill uppvisar jordbruksbefolkningen en helt annan åldersfördelningstyp, nämligen den regressiva, karakteriserad av en svag underrepresentation i de yngre åldrarna, ungefär normalitet i de arbetande

28 Fem&rs-

Fig. 3. Relativa åldersfördelningar år 1940. A. Total befolkning och jordbruksbefolkning. Streckad y t a = aktuell fördelning. Infälld kurva = »normal» fördelning enligt 1940 års aggregatgenerationsdödlighet.

åldrarna sammanslagna och en tydlig överbeläggning av de högre åldrarna. Det bör sålunda observeras, att jordbruksbefolkningens i förhållande till övriga befolkningsgrupper något högre nativitet icke varit tillräcklig för erhållandet av en stationär fördelningstyp. Olikheterna i åldersstruktur mellan de ovan berörda populationerna

29 Fomärs

Femårs-

Fig. 3 Relativa åldersfördelningar år 1940. B. övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning. Streckad y t a = aktuell fördelning. Infälld k u r v a = »normal» fördelning enligt 1940 års aggregatgcnerationsdödlighet.

illustreras ytterligare i fig. 3 A och B, där de aktuella fördelningarna jämföras med den nämnda »normala» åldersfördelningen. Befolkningens fördelning på yrkesutövare och familjemedlemmar uppvisar givetvis ett starkt beroende av åldern, och förhållandena härvidlag äro

av intresse för bedömandet av eventuella arbetskraftsreserver och för beräkningar över den framlida utvecklingen av den arbetande befolkningen. 1 I tab. 6 gives för olika åldrar en relativ fördelning på familjeställning av den totala jordbruksbefolkningen inklusive de självständiga yrkeslösa samt de under husligt arbete i jordbruket redovisade. För jämförelses skull meddelas även i tab. 7 motsvarande data för den icke jordbrukande befolkningen i vissa åldersklasser. Det må härvid nämnas, att det synts lämpligt att Tab. 6. Relativ fördelning på familjeställning av den totala jordbruksbefolkningen i olika åldrar år 1940. K v i n n o r

M ä n Ålder

Yrkesutövare

Medhjälö v r i g a fap a n d e familjemedmilj emedlemmar lemmar

Självständiga yrkeslösa

Yrkesutövare

Medhjälpande familjemedlemmar

Övriga familjemedlemmar

Självständiga yrkeslösa

0-0 0-1

51-7 45-0

100-0 100-0 99-0 8-3 4-0

0-1 0-3

0-4 14-5 13-7

25-6 20-3

100-0 100-0 99-6 59-9 65-9

66-4 79-5 86-7 91-0 93-G

30-8 18-1 10-9 6-6 3-8

2-1 1-7 1-4 1-0 0-8

0-4 0-7 1-0 1-4 1-8

9-3 8.1 9-1 10-9 12-9

11-2 6-5 4-5 3-0 2-1

79-3 85-0 85-8 85-1 83-3

0-2 0-4 0-G 1-0 1-7

50—55 55—60 60—65 65—70

93-9 92-0 84-6 69-0

2-5 1-9 1-6 1-4

0-6 0-3 0-3 0-0

3-0 5-8 13-5 29-0

15-2 15-9 16-1 14-4

1-6 1-2 0-9 0-9

80-0 76-7 71-5 64-8

3-2 6-2 11-5 19-9

70—co

39-7

0-9

1-2

58-2

12-1

0-5

43-2

44-2

15—co

71-0

17-7

2-3

9-0

12-5

7-3

72-7

7-5

0—5 5—10 10—15 15—20 20—25

1-0 39-9 50-7

25—30 30—35 35—40 40—45 45—50

Tab. 7. Relativ fördelning på familjeställning av den totala icke jordbrukande befolkningen i vissa åldrar år 1940. K v i n n o r

M ä n Medhjälpande familjemedlemmar

Övriga familjemedlemmar

Självständiga yrkeslösa

Medhjälpande familjemedlemmar

Övriga familjemedlemmar

Självständiga yrkeslösa

Ålder

Yrkesutövare

15—20 20—25 25—30

71-7 86-7 93-6

4-0 4-2 2-5

22-8 7-5 2-2

0-9 1-6 1-7

58-4 64-4 44-6

1-4 1-2 0-8

39-2 33-1 53-1

1-0 1-3 1-5

60—65 65—70 70—co

75-3 52-8 22-7

0-2 0-2 0-1

0-3 0-3 0-8

24-2 46-7 76-4

16-9 11-5 5-2

0-3 0-1 0-1

51-6 44-4 27-6

31-2 44-0 67-1

15—co

85-3

1-6

3-7

9-4

35-4

0-7

51-9

12-0

Yrkesutövare

1 Jfr I. Uhnbom, Arbetskraften, dess reserver och fördelning samt framtida storlek. Svensk Sparbankstidskrift 1943 nr 8—9.

31 sammanföra de självständiga yrkeslösas familjemedlemmar med den yrkesverksamma befolkningens övriga familjemedlemmar och ej med de yrkeslösa huvudmännen. För männens del visa sig de medhjälpande familjemedlemmarna utgöra en betydande andel av arbetskraften ända upp till 30-årsåldem eller högre, något som givetvis beror på att familjejordbruken spela en dominerande roll. Om man sammanfattar de egentliga yrkesutövarna och de medhjälpande familjemedlemmarna, visa sig dessa redan i åldern 15—20 år omfatta nära 92 % av samtliga män i jordbruket, vilket står i stark kontrast till förhållandena inom övriga näringsgrenar, där den yrkesverksamma befolkningen i åldern 15—20 år endast omfattar 76 %. I nästföljande åldersklass äro motsvarande andelar 96 resp. 91 %. Skiljaktigheterna äro i främsta hand ett uttryck för olika utbildningsförhållanden. Inom vissa ickejordbruksnäringar dröjer det förhållandevis länge, innan en person kommer ut i förvärvsverksamhet, under det att den manliga jordbrukarungdomen som medhjälpande familjemedlemmar eller som drängar relativt snart kommer att inräknas i den yrkesverksamma befolkningen. Om man slutligen jämför förhållandena inom de högre arbetsåldrarna visar sig yrkesutövandet även hålla i sig längst inom jordbruket. Någon del av de antydda skillnaderna beror på redovisningsprinciperna, men i stor utsträckning torde de vara ett uttryck för reella olikheter, vilka dels sammanhänga med pensionsförhållandena inom vissa yrkesgrupper och dels bero på att jordbruket i avsevärt större utsträckning än flertalet övriga näringsgrenar utan vidare kan tillvarataga arbetskraften hos de på grund av ålder endast partiellt arbetsföra, vilka då i stor utsträckning komma att räknas som yrkesutövare. För kvinnokönet blir fördelningen osäker på grund av svårigheten att avgöra, i vilken utsträckning arbetet fördelats på husligt arbete och arbete i jordbruk. Som yrkesutövare ha för det första räknats de kvinnor, som uppgivit sig ha sin huvudsakliga utkomst som förvärvsarbetande inom jordbruket — självständiga företagare eller jordbruksarbetare — samt, i här givna tabellsammanställningar, jämväl de i husligt arbete hos jordbrukare direkt anställda, d. v. s. hembiträden. Som medhjälpande familjemedlemmar ha räknats de kvinnliga familjemedlemmar, vilka uppgivit sig ägna största tiden av sin verksamhet som biträde åt familjeföreståndaren i hans jordbruksverksamhet, under det att som övriga familjemedlemmar räknats dels husmödrar (alla hustrur utom dem, som hänförts till kategorierna yrkesutövare och medhjälpande familjemedlemmar) och dels en restgrupp, varav givetvis huvudparten är att betrakta som i husligt arbete sysselsatta. Att såväl de som husmödrarna i icke ringa grad deltaga i det egentliga jordbruksarbetet är uppenbart, men i vilken omfattning detta sker kan icke belysas genom den erhållna yrkesstatistiken. Om den vuxna kvinnliga befolkningen inom jordbruk med binäringar fördelas efter ovanstående synpunkter, erhålles följande tablå:

32 Egentliga yrkesutövare i jordbruk Egentliga yrkesutövare i husligt arbete inom jordbruk Medhjälpande familjemedlemmar Husmödrar Övriga familje- /Med husligt arbete. . . medlemmar \övriga Självständiga yrkeslösa Samtliga

Antal kvinnor över 15 åi48 723 43 337 53 281 395 733 99 195 38 496 55 492 734 556

Relativa antalet yrkesutövare bland den kvinnliga jordbruksbefolkningen uppgår i åldrarna 15—25 år till ungefär 14 % men minskar sedan något för att i högre åldrar åter stiga. Detta förhållande synes bero av flera omständigheter. Främst inverkar medtagandet av hembiträdeskåren, av vilken över hälften befinner sig i åldrar under 30 år. Därtill kommer vidare den i samband med giftermål skeende formella övergången från yrkesutövare till husmödrar. Den omständigheten, att avflyttningen från jordbruket huvudsakligen omfattar yngre åldrar, medför, att den kvinnliga jordbruksbefolkningen är relativt fåtalig i 30—40-årsåldern, vilket ger ytterligare dominans åt kategorien husmödrar. Slutligen är att nämna, att det i högre åldrar stigande antalet kvinnliga yrkesutövare även torde sammanhänga med att änkor och vissa ensamstående kvinnor ofta bedriva självständig yrkesverksamhet som egna jordbrukare eller som jordbruksarbetare. En jämförelse mellan jordbruksbefolkningens kvinnliga befolkning med den inom övriga näringsgrenar visar helt naturligt avsevärda skillnader till följd av yrkesförhållandena samt i någon mån också skenbart på grund av redovisningsprinciperna. I fråga om självständiga yrkeslösa må särskilt påpekas, att dessa här liksom hos mankönet äro relativt fåtaliga inom jordbruksbefolkningen. För belysande av socialklassfördelningen och dess samband med åldersstrukturen gives i tab. C en fördelning på kön och ålder av den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen inom de tre socialklasserna företagare, förvaltningspersonal och arbetarpersonal. I tab. 8 har angivits den procentuella fördelningen på de tre socialklasserna inom olika åldrar, och man finner därav, att arbetarbefolkningens andel når ett maximum i åldrarna 20—30 år, varefter den minskar med stigande ålder. Orsakerna härtill äro givetvis till stor del att söka i den omständigheten, att en del av företagarbefolkningens ungdomar, framför allt inom småbrukarbefolkningen, under en följd av år innehar anställning som jordbruksarbetare resp. länt jungfrur. När männen sedan i något högre ålder övertaga fädernegården eller bli självständiga företagare på annan gård, hänföras de i yrkesstatistiken åter till företagarbefolkningen. För kvinnor-

i1,:;

Tab. 0. Relativ fördelning på socialklass av den totala jordbruksbefolkningen i olika åldrar år 1940. Män Ålder

K v i n n o r

Företagare

Förvaltningspersonal

Arbetarpersonal

Företagare

Förvaltningspersonal

Arbetarpersonal

0—5 5—10 10—15 15—20 20—25

64-6 70-7 74-6 58-6 53-1

3-5 3-2 2-8 1-3 1-8

31-9 26-1 22-6 40-1 45-1

64-3 70-5 74-4 72-6 66-7

3-5 3-3 3-0 2-1 2-1

32-2 26-2 22-0 25-3 31-2

25—30 30—35 35—40 40—45 45—50

52-6 57-7 63-8 69-7 73-3

3-2 3-9 3-8 3-8 4-1

44-2 38-4 32-4 26-5 22-6

64-0 67-4 71-2 74-9 76-9

3-1 3-7 3-7 3-4 3-3

32-9 28-9 25-1 21-7 19-8

50—55 55—60 60—65 65—70

75-2 77-3 78-9 82-3

3-5 3-0 2-1 1-1

21-3 19-7 19-0 16-0

78-2 79-8 81-8 83-6

2-8 2-0 1-4 1-0

19-0 18-2 16-8 15-4

70—co

91-1

0-6

8-3

87-7

0-6

11-7

0—co

67-1

2-9

30-0

72-8

2-8

24-4

nas del sker återgången främst genom giftermål. Härtill kommer givetvis också den omständigheten, att en del av de egentliga jordbruksarbetarna så småningom bli egna företagare på småbruk. Den omständigheten, att den kvinnliga arbetarbefolkningen i skilda åldrar utgör en mindre andel av den totala jordbruksbefolkningen än den manliga torde företrädesvis kunna direkt återföras på graden av yrkesverksamhet och på att avflyttningen till andra näringsgrenar varit starkare hos kvinnkönet samt indirekt på att förskjutningarna i könsproportionen tendera att öka övergång av kvinnor från arbetarbefolkningen till företagarbefolkningen i samband med giftermål. På grund av skillnaden i åldersstruktur mellan den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen kan det vara av intresse att undersöka jordbruksbefolkningens relativa andel av totalbefolkningen i olika åldrar. Tab. 9 belyser den saken för åren 1930 och 1940. För erhållande av en bättre jämförbarhet med i det följande givna uppgifter för senare tider har till grund för procenttalen icke använts den totala i tab. B redovisade jordbruksbefolkningen utan endast jordbruksbefolkningen å landsbygden. Utelämnandet av den ringa jordbruksbefolkningen i städerna får endast till effekt, att procentsiffrorna genomgående bli ungefär en enhet för låga. Procenttalens variation med åldern beror uppenbarligen dels på olikheter i nativitetsutveckling mellan den jordbrukande och den övriga befolkningen och dels på flyttningsströmmen från den förra till den senare. Då denna börjar bli av betydelse först i åldrar över 15 år, följer därav även, att pro3 — 417823

34 Tab. 9. Jordbruksbefolkningens procentuella andel av rikets hela befolkning inom olika åldersklasser åren 1930 och 1940. Procent jordbruksbefolkning Ålder

1940 Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

0—5. 5—10 10—15 15—20 20—25

41-4 41-1 40-8 43-6 36-8

40 40 36 27

32-0 36-8 39-6 37-6 31-0

33-4 37-7 39-8 31-0 23-1

25—30 30—35 35—40 40—45 45—50

32-8 32-0 32-5 33-7 35-2

26 28 29 30 31

28-0 27-1 28-8 30-6 31-8

2122242728-

50—55 55—60 60—65

39-0 40-7 44-5

33 34 36

33-6 35-2 38-2

29-2 30-1 31-6

65—co

49-1

44-4

34-3

0—15 15—30 30—50 50—65 65—co

41-1 37-9 33-2 41-0 49-1

10 30 29 34 37

36-3 32-3 29-4 35-5 44-4

36-9 25-2 25-5 30-2 34-3

15—65

36-7

31-7

26-4

0—co .

38-8

33-8

29-3

centtalen bli tämligen lika för de båda könen i de tre yngsta åldersklasserna, medan däremot stora skillnader föreligga i högre åldrar. Procenttalen ha sina lägsta värden i åldrarna 25—40 år, där den senaste tidens avflyltningstendenser verkat eller alltjämt göra sig gällande. I yngre åldrar äro relationstalen högre, till följd av att avflyttningen där ännu icke börjat, medan i högre åldrar förklaringen ligger däri att avflyttningen förr var något lägre. En detalj, som förtjänar uppmärksammas är att år 1930 de tre yngsta åldersklasserna uppvisa likstora procenttal men att år 1940 talen äro märkbart lägre i den yngsta åldersgruppen. Siffrorna för år 1930 äro delvis beroende på vissa nödtvungna approximativa åldersklassklyvningar och böra därför icke pressas. Man torde dock kunna hävda att jordbruksbefolkningens födelsetal under åren före 1930 höll sig i en ungefär oförändrad relation till den övriga befolkningens. Av 1940 års siffror kan man emellertid utläsa en viss förändring i relationen. Nedgången i procenttalen synes ha varit något kraftigare i de tre yngsta åldersklasserna än i de fruktsamma åldrarna, varav den slutsatsen torde kunna dragas, att olikheterna i fruktsamhet mellan den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen under 1930-talet visat en tendens till utjämning.

35 För fullsländigande av den ovan givna redogörelsen över jordbruksbefolkningens fördelning i olika avseenden må här även givas några data rörande civilståndsfördelningen, vilken indirekt är av stor betydelse för nativitet, befolkningstillväxt och åldersstruktur. I tab. D meddelas för den totala jordbruksbefolkningen (inkl. Statistiska Centralbyråns utproportionering av husligt arbete och diverse yrkesgrupper) en fördelning på kön och civilstånd inom vissa större åldersgrupper. I tab. 10 angivas relativa fördelningar på civilstånd inom den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen, varjämte tab. 11 ger procentuella antalet ogifta män i olika 5-års åldersklasser. Man finner, att jordbruksbefolkningen uppvisar en betydligt ogynnsammare civilståndsfördelning än den övriga befolkningen. Förhållandena Tab. 10. Relativ fördelning på civilstånd inom större åldersgrupper av jordbruksbefolkningen och den icke jordbrukande befolkningen år 1940. M ä n Ålder

Jordbruksbefolkning

t

Icke j o r d b r u k a n d e , befolkning

K v i n n o r

Ogifta

Gifta

Förut gifta

Samtliga

Ogifta

Gifta

Förut gifta

Samtliga

15—30 30—50 50—65 65—co

90-1 35-4 18-8 13-0

9-8 62-7 72-5 55-4

0-1 1-9 8-7 31-6

100-0 100-0 100-0 100-0

87-9 23-9 17-4 13-6

12-0 72-1 66-1 38-3

0-1 4-0 16-5 48-1

100-0 100-0 100-0 100-0

15—co

45-8

47-0

7-2

100-0

49-9

39-9

10-2

100-0

15—30 30—50 50—65 65—co

79-7 20-5 12-3 11-8

20-1 77-0 78-7 57-2

0-2 2-5 9-0 31-0

100-0 100-0 100-0 100-0

43-4 24-7 24-1 25-0

55-8 70-4 57-8 30-6

0-8 4-9 18-1 44-4

100-0 100-0 100-0 100-0

15—co

37-9

56-7

5-4

100-0

28-6

59-8

11-6

100-0

Tab. 11. Relativa antalet ogifta män i olika åldrar inom den jordbrukandc och den icke jordbrukande befolkningen år 1940. Relativa a n t a l e t ogifta m ä n Ålder

Jordbrukande befolkning

Icke jordbrukande befolkning

15—20 20—25 25—30 30—35 35—40 40—45 45—50 50—55 55—60 60—65

1000 949 723 492 373 290 238 208 186 166

999 898 535 297 200 156 131 124 123 120

20—50

36 kunna i koncentrerad form angivas genom procenten ogifta män i åldrarna 20—50 år. För jordbruksbefolkningen gäller siffran 53*5 % men för den övriga befolkningen 39*1. Den här ovan givna redogörelsen över jordbruksbefolkningens sammansättning i olika avseenden har avsett förhållandena inom hela riket. Som en komplettering må även givas en bild av jordbruksbefolkningens fördelning på detaljgrupper inom skilda regioner. I tab. E meddelas för olika län och riksområden en fördelning på detaljyrkesgrupper av yrkesutövare och medhjälpande familjemedlemmar år 1940. Några utförligare kommentarer torde icke erfordras. Här må blott noteras det välkända förhållandet, att de stora gårdarna äro av störst betydelse, såväl absolut som relativt, i Skåne, Östergötland, Uppland och Södermanland. Skogsbruket å andra sidan utgör en betydande del av den totala jordbruksbefolkningen i Norrland, Dalarna och Värmland. Fiskarbefolkningen redovisas huvudsakligen inom Göteborgs och Bohus län samt i Blekinge och Stockholms skärgårdsområden. Trädgårdsskötseln har sin tyngdpunkt i Stockholms län, i Skåne och i Östergötland.

KAPITEL 3.

Förändringarna inom jordbruksbefolkningen under senare tid. Den ovan skildrade utvecklingen av jordbruksbefolkningens numerär ger anledning till en granskning av det sätt, på vilket folkminskningen skett. Av särskild vikt blir detta med hänsyn till bedömandet av den framtida utvecklingen. Om man önskar belysa de demografiska elementen, d. v. s. giftermålsförhållanden, nativitet, dödlighet och omflyttning, inom olika yrkesgrupper, så gäller, att härför erforderliga statistiska data delvis saknas eller att de, i den mån de föreligga, ofta äro behäftade med osäkerhet, framförallt på grund av ändringar i yrkesklassificering, bristande korrespondens mellan folkräkningarna och statistiken över löpande förändringar etc. Detta har medfört, att man i undersökningar och litteratur på detta område ofta skildrat jordbruksbefolkningens tillbakagång förmedelst uppgifter om landsbygdens avfolkning. För den administrativa landsbygden kan nämligen befolkningsrörelsen studeras tämligen väl. Analysen vinner givetvis i hög grad, om m a n begränsar sig till den egentliga, ej agglomererade landsbygden och däribland särskilt till de kommuner, där jordbruksbefolkningen omfattar huvudparten av befolkningen (exempelvis minst 2\z eller 3 / 4 ).

37 I 1935 års Befolkningskommissions betänkande, framför allt i det om landsbygdens avfolkning 1 , framlägges ett rikhaltigt siffermaterial till belysande av landsbygdens och jordbrukets befolkningsförhållanden och därvid speciellt omflyttningen mellan landsbygd och städer. I övrigt föreligga ett flertal större och mindre undersökningar rörande olika demografiska problem, varav en del i det följande omnämnas. Dödlighet. Den ständiga nedgång av dödstalet, som sedan 1800-talets början kännetecknat riksbefolkningen, gäller i huvudsak också för olika landsdelar och skilda befolkningsgrupper. Därvid har likväl en påtaglig utjämning skett av olikheter mellan dessa. Mera påtagliga avvikelser från riksgenomsnittet föreligga numera endast inom vissa yrkesgrupper och åldersklasser därav samt i rikets båda nordligaste län. Om man, i avsaknad av aktuella uppgifter om dödsfallens fördelning efter yrke, beräknar allmänna dödstal för kommuner av olika näringstyp 2 , erhåller man för perioden 1936—40 nedan angivna dödstal. 1936-40

Dödlighets. , . . indextal 1 9 3 6 _ 4 0

A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner Städer

12-83 12-7G 11-77 10-42 10-74

94 95 98 99 110

Samtliga

11-69

. T, Kommuntyp

JL_, . , Dödstal

Den föreliggande skillnaden till jordbrukskommunernas nackdel är skenbar till följd av de olika delpopulationernas olika fördelning på kön och ålder. Om man genom en indexberäkning eliminerar dessa strukturella olikheter, erhållas de i tablån återgivna dödlighetsindextalen. Man finner därav, att dödligheten inom jordbrukskommunerna är något lägre än riksgenomsnittet. Av undersökningar för tidigare år framgår, att jordbruksbefolkningens underdödlighet för männens del ligger i de högre arbetsföra åldrarna. Sammanfattningsvis torde man kunna hävda, att jordbruksbe; tolkningens dödlighet relativt litet avviker från riksdödligheten, och att man därför utan nämnvärt fel kan använda denna vid kalkyler rörande jordbruksbefolkningen. Giftermålsfrekvens. Jordbruksbefolkningens särställning ifråga om giftcrmålsfrekvens har redan antytts av de i tab. 10 och 11 givna relativtalen. 1

S. O. U. 1938: 15. Under senare år ha landsbygdskommunerna i den officiella statistiken brukat indelas i fyra olika typer alltefter jordbruksnäringens relativa betydelse samt agglomerationsgraden. A-kommunerna ha över 75 % av befolkningen inom jordbruk med binäringar och B-kommuner na 50—75 %. I C- och D-kommunerna understiger jordbruksbefolkningens andel 50 %, varvid i D-kommunerna minst 2/3 av befolkningen är bosatt i tätorter. 2

38 Om man sammanfattar åldrarna 20—50 år, finner man för åren 1930 och 1940 följande: Procent ogifta män i åldrarna 20—50 år 1930 1940 Jordbruksbefolkning Övrig landsbygdsbefolkning... . Stadsbefolkning

54-8 44-4 44-8

53-5 40-4 38-0

Totalbefolkning

48-3

43-6

Differenserna i procenttalen utvisa dels, att jordbruksbefolkningen sedan länge haft en förhållandevis låg giftermålsfrekvens, och dels, att skillnaden mot den icke jordbrukande befolkningen förstärkts rätt avsevärt under 1930-talet. De angivna procenttalen giva ej full klarhet i de rådande olikheterna. E n ä r flykten från jordbruket i huvudsak omfattar ogifta personer, kommer relativa antalet ogifta inom jordbruksbefolkningen att framstå som lägre och civilståndsfördelningen som gynnsammare, än vad den rådande nuptialiteten skulle ge anledning till. Inom den icke jordbrukande befolkningen å andra sidan blir förhållandet det omvända, och resultatet är, att skillnaden mellan procenttalen skenbart är för liten. Uppgifter om antalet giftermål inom olika yrken föreligga icke längre fram än till år 1937, varför förändringarna under de senaste åren icke kunna helt klarläggas. Om man för perioden 1931—35 beräknar antalet vigda per 1 000 av folkmängden, erhålles Giftermålstal 1931—35 Jordbruksbefolkning övrig landsbygdsbefolkning Stadsbefolkning

5-2 %0 8-1 %0 9-0 %0

Total befolkning

7-3 %0

De givna relativtalen påverkas av olikheter i ålders- och civilståndsfördelning, vilka dock kunna elimineras genom beräkning av giftermålsindextal. För åren 1930—31 ha därvid erhållits följande i tab. 12 återgivna indextal. 1 Tab. 12. Giftermålsindextal för män inom olika yrkeshuvudgruppcr åren 1930—1931. Giftermålsindextal

Yrkeshuvudgrupp Landsbygd

Städer

Hela riket

Jordbruk med binäringar Industri och hantverk Handel och samfärdsel Allmän tjänst och fria yrken

70 108 102 131

86 135 123 135

71 120 115 134

Samtliga

1 Jfr C.-E. Quensel, Giftermålsfrekvensen i Sverige inom skilda områden och yrkesgrupper. Ekonomisk Tidskrift 1943 nr 2.

39 För hela den icke jordbrukande befolkningen erhålles en genomsnittlig indexsiffra av 119, vilken ligger jämnt 2/3 högre än det för jordbruksbefolkningen givna talet 71. I ovan nämnda uppsats angivas indextal för en följd av år, varav klart framgår, att jordbruksbefolkningen länge haft en relativt låg giftermålsfrekvens. Jämförelsen kan visserligen icke föras längre fram i tiden än till år 1937, men intill denna tid visar sig familjebildningen hos jordbruksbefolkningen ha hållit sig tämligen oförändrad. Inom den övriga befolkningen har den däremot ökats avsevärt under senare år (jfr bl. a. fig. 1). vadan skillnaderna i giftermålsintensitet och civilståndsfördelning mellan den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningen undergått en betydande ökning. Fruktsamhet. Rörande jordbruksbefolkningens fruktsamhet och barnantal föreligga ett flertal undersökningar såväl i den officiella statistiken som i enskilda arbeten, och förhållandena kunna därigenom sägas bli klarlagda i stora drag. Reservation måste dock göras beträffande de senaste åren, främst på grund av att befolkningsrörelsens yrkesuppgifter icke bearbetats sedan år 1937. Om årliga antalet födda inom äktenskapet i olika större yrkeshuvudgrupper 1931-—35 sättes i relation till motsvarande approximativt beräknade folkmängd, erhålles följande äktenskapliga födelsetal: Äktenskapliga födelsetal 1931—35 Jordbruksbefolkning övrig landsbygdsbefolkning Stadsbefolkning

13-0 %0 12-6 %, 9-9 %,

Total befolkning

11-9 %0

Analoga uppgifter rörande de utom äktenskap föddas fördelning på jordbrukande resp. icke jordbrukande befolkning föreligga icke, men då deras antal blott utgör en relativt ringa del av totala antalet födda, är det redan av ovanstående siffror uppenbart, att jordbruksbefolkningen har en högre nativitet och fruktsamhet. Genom att sätta årliga genomsnittliga antalet äktenskapliga barnaföderskor 1930—31 i relation till antalet gifta kvinnor i åldrarna 15—45 år erhåller man ett totalt äktenskapligt fruktsamhetstal för hela riket av 127 nedkomster per 1 000 gifta kvinnor. För städerna blir talet 92 och för landsbygden 147. Om sistnämnda tal uppdelas i ett för jordbruksbefolkningen och ett för den övriga landsbygdsbefolkningen får man 173 resp. 123. För jordbruksbefolkningen kan man slutligen genom en ytterligare klyvning få fram siffran 158 för företagarbefolkningen och 205 för arbetarbefolkningen.

40 De här återgivna fruktsamhetstalen giva emellertid icke en riktig bild av förhållandena till följd av skiftande ålderssammansättning hos de olika delbefolkningarnas gifta kvinnor, något som i sin tur sammanhänger med de olika giftermålsförhållandena, enkannerligen den genomsnittliga vigselåldern. Om man på grund härav gör en närmare uppdelning på ålder och därefter gör en sammanvägning medelst en och samma åldersfördelning, i föreliggande fall den för hela riket rådande, erhållas nedan angivna vägda äktenskapliga fruktsamhetstal: Äktenskapliga fruktsamhetstal 1930—31 Observerade Vägda

Jordbruksbefolkning därav företagarbefolkning arbetarbefolkning övrig landsbygdsbefolkning Stadsbefolkning

173 158 205 123 92

179 179 179 118 93

Total landsbygdsbefolkning Icke jordbrukande befolkning

147 107

146 105

Total befolkning

127 Jordbruksbefolkningen visar sig ha en avsevärt högre äktenskaplig fruktsamhet än den övriga befolkningen — i genomsnitt ungefär 70 %. Man konstaterar därjämte, att den av de observerade fruktsamhetstalen antydda betydande skillnaden mellan jordbrukets företagar- och arbetarbefolkning helt och hållet är en följd av den sistnämndas lägre giftermålsålder. Genom beräkning av fruktsamhetstal av ovan angivet slag har i en av Kungl. Lantbruksakademien föranstaltad undersökning 1 studerats landsbygdsbefolkningens och speciellt jordbruksbefolkningens fruktsamhet inom olika landsdelar och inom skilda typer av kommuner. Beträffande de regionala olikheterna må anföras följande åldersvägda tal för olika riksområdens landsbygd. 2

Landsbygden inom Mälarlänen ö s t r a Götaland Skåne, Halland och Blekinge Bohuslän och Vänerlänen Dalarne och Norrland

Äktenskapliga vägda fruktsamhetstal 1930—31 T Hh V övrig lands01 " * . s" bygdsbefolkning 139 95 178 128 182 130 185 126 202 121

1 I. Uhnbom, Fruktsamheten å landsbygden och särskilt inom jordbruksbefolkningen. Kungl. Lantbruksakademiens tidskrift 1939, nr 4 % . 2 Vid 1930 års folkräkning indelades rikets landsbygd i 5 större riksområden, varjämte städerna efter storlek fördelades i tre grupper. De olika landsbygdsområdena voro: 1) Mälarlänen, omfattande Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län. 2) ö s t r a Götaland, omfattande Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. 3) Skåne, Halland och Blekinge. 4) Bohuslän och Vänerlänen, omfattande Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län, samt 5) Dalarne och Norrland.

11 Inom båda befolkningsgrupperna gäller, att Mälarlänen ha en mycket låg fruktsamhet. Jordbruksbefolkningen i det nordligaste området har å andra sidan en relativt hög fruktsamhet. E n vidare regional uppdelning skulle tydligare ha klarlagt de nordligaste länens särställning härvidlag. En uppdelning på kommuntyper 1 ger följande åldersvägda tal: Äktenskapliga vägda fruktsamhetstal 1930—31 Kommuntyp A B C D

'.

T JU , Jordbruks. . „ . befolkning

, Övrig . . . landsbygdsbefolkning

180 179 179 177

155 130 114 97

Jordbruksbefolkningens fruktsamhet är sålunda oberoende av kommunens näringstyp, under det att den övriga landsbygdsbefolkningen uppvisar en med stigande urbanisering avtagande fruktsamhet. För senare år kunna fruktsamhetstal av ovanstående slag icke erhållas på grund av att som nämnt bearbetningen av befolkningsrörelsens yrkesuppgifter inställts från och med år 1938. Vissa möjligheter till jämförelse har man dock genom 1940 års yrkesräkning. Om man för olika yrkesgrupper sätter det redovisade antalet barn i åldrarna 0—1 och 1—2 år i relation till antalet gifta kvinnor i fruktsam ålder, erhåller man en sorts fruktsamhetstal avseende åren 1939—40. Talen äro emellertid påverkade av flera omständigheter, som skilja dem från de äktenskapliga fruktsamhetstal, som ovan givits för tiden 1930—31. För det första inkluderas de utom äktenskap födda, varvid moderns yrkestillhörighet vid folkräkningstillfället och ej vid nedkomsten blir avgörande. Vidare tillkommer spädbarnsdödlighetens reducerande inverkan och slutligen också förskjutningar i antalet gifta kvinnor. Alla dessa tre omständigheter äro av olika styrka inom jordbruksbefolkningen, den övriga landsbygdsbefolkningen och stadsbefolkningen. Man har icke möjlighet att närmare beräkna dessa olikheter, men man kan göra en viss uppskattning därav medelst antagandet, att den icke jordbrukande landsbygdsbefolkningen intager en mellanställning mellan jordbruksbefolkningen och stadsbefolkningen. Man kommer då fram till nedan angivna »observerade» äktenskapliga fruktsamhetstal för tiden 1939—40: Äktenskapliga fruktsamhetstal 1939—10 Observerade Korrigerade

Jordbruksbefolkning Övrig landsbygdsbefolkning Stadsbefolkning Total landsbygdsbefolkning Icke jordbrukande befolkning Totalbefolkning 1

Jfr sid. 37.

146 113 97 127 104 114

(162) (113) 88 134 (99) 114

42 De framräknade fruktsamhetstalen förlora emellertid i värde på grund av att divergenserna i giftermålsfrekvensen mellan de olika delbefolkningarna under 1930-talet medfört olikheter i äktenskapens durationsfördelning. För landsbygd och städer kan man medelst de sedan en följd av år beräknade fruktsamhetstalen för hela riket efter ålder och duration 1 kvantifiera effekten av dessa struktursskillnader genom en modifierad form av den s. k. beräknade fallens metod 2 . Med samma fördelning av de gifta kvinnorna på kön och duration som inom hela riket skulle landsbygdens fruktsamhet bli 134 i stället för 127 och städernas 88 i stället för 97. För erhållande av motsvarande tal för jordbruksbefolkningen saknas direkta data, men m a n kan approximitivt hjälpa sig fram med det ovan gjorda antagandet, att den icke jordbrukande landsbygdsbefolkningen intager en mellanställning mellan jordbruksbefolkningen och stadsbefolkningen. Man erhåller då de i ovanstående tablå inom parentes angivna, korrigerade fruktsamhetstalen. Med reservation för den osäkerhet, som vidlåder de här framräknade siffrorna, kan man säga, att relationen mellan de olika delbefolkningarnas fruktsamhet ändrats relativt litet. Man torde likväl kunna notera en tendens till utjämning av olikheterna i så måtto, att jordbruksbefolkningens fruktsamhet synes ha nedgått något mera än den övriga befolkningens. Dock synes den alltjämt ligga ungefär 60 % högre. Ett sammanfattande uttryck för den äktenskapliga fruktsamheten under en följd av år har m a n i medelantalet barn per äktenskap. Som exempel härpå må anföras vissa uppgifter från 1936 års partiella folkräkning. De i nedanstående tablå angivna observerade medelbarnantalen uttrycka medelantalet levande födda inom bestående äktenskap ingångna efter år Medelbarnantal per äktenskap 1936

Jordbruksbefolkning därav företagare och funktionärer. arbetare Övrig landsbygdsbefolkning därav företagare och funktionärer. arbetare Stadsbefolkning därav företagare och funktionärer. arbetare Total befolkning därav företagare och funktionärer, arbetare

Observerat

Standardiserat

3-08 3-14 2-81 2-26 2-22 2-28 1-77 1-74 1-79 2-28 2-49 2-10

2-86 2-83 2-98 2-32 2-21 2-37 1-86 1-76 1-91 2-28 2-35 2-24

1 Jfr S. Wicksell och C.-E. Quensel, Den äktenskapliga fruktsamheten i Sverige efter hustruns ålder och äktenskapets varaktighetstid. S. O. U. 1938: 24 kap. 1. För senare år se Befolkningsrörelsen (S. O. S.) fr. o. m. år 1937. 2 Om man dividerar upp hela rikets fruktsamhetstal inom olika grupper av nedkomstålder och duration i det för landsbygd resp. städer observerade antalet nedkomster inom skilda

43 1900. För att eliminera föreliggande skillnader i äktenskapens fördelning efter varaktighet och hustruns ålder har en standardisering verkställts på basis av den för hela riket gällande fördelningen. Det må a n m ä r k a s , att yrkes- och socialklassfördelningen avser folkräkningstillfället och ej förhållandena vid barnens födelse. På grund av yrkesväxling och omflyttning framstå för den skull skillnaderna i medelbarnantalet mellan jordbruksbefolkningen och den övriga befolkningen skenbart som lägre än vad som motsvarar olikheterna i fruktsamhet mellan de olika delbefolkningarna. På analogt sätt influeras medelbarnantalen för olika socialklasser. De direkt observerade medelbarnantalen äro avsevärt högre hos jordbruksbefolkningen än hos övriga befolkningsgrupper, men skillnaden reduceras åtskilligt vid en omvägning. Samtidigt finner man, att företagare och arbetare inom jordbruksgruppen uppvisa en relativt liten skillnad. Förhållandena överensstämma i huvudsak med vad som ovan visats medelst de äktenskapliga fruktsamhetstalen. Reproduktionsförhållanden. De ovan givna uppgifterna om fruktsamhet och barnantal låta förmoda, att jordbruksbefolkningens födelseöverskott och naturliga befolkningstillväxt är betydande eller att den i varje fall är avsevärt gynnsammare än den övriga befolkningens. Genom beräkning av reproduktionstal k a n man närmare undersöka, hur det verkligen förhåller sig härvidlag. 1 Under vissa schematiska antaganden rörande den utomäktenskapliga fruktsamhetens storlek erhåller man för åren 1930—1931 följande nettoproduktionstal: Jordbruksbefolkning Icke jordbrukande befolkning Total befolkning

Nettoproduktionsantal 1930—31 0-93 0-79 0-84

Jordbruksbefolkningens låga familjebildning visar sig motverka den höga äktenskapliga fruktsamheten i så hög grad, att reproduktionen blott med 18 % överstiger den för den icke jordbrukande befolkningen beräknade. Det är vidare av intresse att kunna konstatera, att jordbruksbefolkningens reproduktion redan omkring år 1930 nått ned under den nivå, som på lång sikt erfordras för full generationsväxling. För senaste år k u n n a reproduktionstal visserligen icke härledas, men man kan av det tidigare anförda draga vissa slutsatser. Olikheterna i giftermålsintensitet h a ökats icke obetydligt, och samtidigt synes skillnaden grupper, ger en jämförelse av det sålunda beräknade totala antalet gifta kvinnor i fruktsam ålder med det verkligen förekommande ett uttryck för olikheter i fruktsamhet (»invers indexmetod»). 1 Jfr H. Hyrenius, Jordbruksbefolkningens reproduktionsförhållanden, Kungl. Lantbruksakademiens tidskrift 1943, nr 4.

44 i fruktsamhet ha något minskats. Båda dessa omständigheter äro ägnade att reducera differensen i reproduktionstalen. Man torde därför kunna räkna med, att jordbruksbefolkningens reproduktion nu högst obetydligt överstiger den övriga befolkningens.

Omflyttning. Den löpande officiella statistiken över den inrikes omflyttningen är skäligen knapphändig. En del enkla data sammanställas medelst de uppgifter om de enskilda församlingarnas in- och utflyttade, som årligen tillställas Statistiska Centralbyrån i de summariska folkmängdsredogörelserna. Någon utförligare statistik över de flyttandes fördelning på I kön, ålder, yrke och in- och utflyttningskommun finnes likväl icke och ännu mindre några uppgifter om den sorts omflyttning, som utgöres av yrkesväxlingarna. Om man önskar klarlägga dessa förhållanden, har man att gå till vissa statistiska källor, som belysa förhållandena retrospektivt, samt till utförda specialundersökningar. En första källa till omflyttningsstatistik har man i folkräkningarnas uppgifter om födelseort i kombination med bostadsort, varigenom man bl. a. erhåller en intressant bild av flyttningsrörelserna mellan olika län. Ett flertal tabeller hämtade från de senaste folkräkningarnas födelseortsstatistik finnas publicerade i 1935 års befolkningskommissions ovan nämnda betänkande. 1 Nettoresultatet av omflyttningen under en given tidsperiod kan lätt bestämmas, om man känner befolkningens storlek vid periodens början och slut samt har uppgift om antalet under mellantiden inträffade födelser och dödsfall. Detta sätt har ofta kommit till användning vid studiet av omflyttningen. Bl. a. har vid Statistiska Institutionen i Lund gjorts en kartläggning av förhållandena inom olika härader, tingslag, städer och bygder 2 under olika tidsperioder. 3 Vid Stockholms Högskolas Socialvetenskapliga Institut har företagits en omfattande bearbetning av de direkta, förut nämnda uppgifterna om flyttningen till och från varje enskild kommun. Härigenom har man erhållit kännedom om flyttningsrörelsernas omfattning och karaktär alltsedan år 1895 inom kommuner av olika näringstyp samt om sambandet mellan omflyttningen och samhällets industrialisering. 4 1

S. O. U. 1938: 15 kap. 2. Beträffande rikets indelning i bygder hänvisas till 1930 års folkräkning, del II, t a b . 1. En bygd omfattar i allmänhet några få härader och tingslag eller delar därav. 3 Se bl. a. S. D. Wicksell, Befolkningsrörelsen i Sveriges härader, tingslag och städer 1911—25 samt i Sveriges bygder 1901—25. Skrifter utgivna av Fahlbeckska stiftelsen, nr X X . Lund 1934. Ytterligare uppgifter föreligga i Befolkningskommissionens Betänkande angående »landsbygdens avfolkning». S. O. U. 1938: 15 sid. 41 ff. 4 Social and Economic Studies of Swedish Population movements 1750—1933. By Dorothy Swaine Thomas. Institute for Social Sciences, Stockholm University, and Institute of Human Relations, Yale University, New York 1941. Population movements and Industrialization. Stockholm Economic Studies nr 10, Stockholm 1941. 2

Tab. 13.

Bcfolkningsrörclsen 1895—1933 inom jordbrukskommuner enligt Socialvetenskapliga institutets undersökning. Per

Å r

l

Födelseöverskott

1 000 a v

m e d e l f o l k m ä n g d e n

I n r i k e s inflyttning

utflyttning

nettoflyttning

Utrikes nettoflyttning

Total folkökning

1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904

11-32 10 64 9 96 10 74 6 93 7 74 8 84 8 69 7 79 7 80

50-01 49 29 47 94 47 25 49 27 50 66 50 67 49 70 50 09 50 28

57-44 58 50 57 99 58 42 62 13 60 78 58 16 56 95 58 27 60 21

— 7-43 — 9 27 — 10 05 — 11 17 — 12 86 — 10 12 — 7 49 — 7 25 — 8 18 — 9 93

— 2-05 — 2 70 — 1 65 — 1 42 — 2 17 — 3 10 — 3 79 — 5 91 — 6 03 — 3 01

-f- 1-84 — 1 33 — 1 *74 — 1 85 — 8 10 — 5 48 — 2 44 — 4 47 — 6 42 — 5 14

1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914

7 08 8 50 7 55 7 50 9 07 8 33 7 80 7 56 7 72 7 66

50 06 49 91 48 08 5 3 25 54 69 59 26 54 80 54 36 55 94 55 66

59 36 60 89 58 94 59 11 57 17 64 99 61 51 60 25 65 31 62 76

— 9 30 — 10 98 — 10 86 — 5 86 — 2 48 — 5 73 — 6 71 — 5 89 — 9 37 — 7 10

— 3 58 — 3 27 — 2 97 — 0 51 — 2 26 — 3 02 — 1 91 — 1 95 — 2 31 — 0 98

— 5 80 — 5 75 — 6 28 + 1 13 + 4 33 — 0 42 — 0 82 — 0 28 — 3 96 — 0 42

1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933

5 38 6 61 6 29 2 57 5 12 9 44 8 65 6 74 7 96 6 34

52 78 58 98 64 01 72 45 67 45 71 51 59 78 57 01 58 95 59 89

59 59 67 22 67 64 70 98 73 83 81 36 62 60 61 33 66 77 69 40

— — — + — — — — — —

6 81 8 24 3 63 1 47 6 38 9 85 2 82 4 32 7 82 9 51

— 0 23 — 0 73 + 0 04 + 0 19 + 0 05 — 0 14 — 0 04 — 0 92 — 3 27 — 0 78

— 1 66 — 2 36 + 2 70 + 4 23 — 1 21 — 0 55 + 5 79 + 1 50 — 3 13 — 3 95

6 17 5 71 4 00 4 93 3 91 4 65 2 90 4 11 3-48

59 02 55 88 55 65 55 10 55 60 61 93 54 78 52 79

66 56 63 24 62 30 63 48 66 43 72 58 62 53 58 18 55-41

— 7 54 — 7 36 — 6 65 — 8 38 — 10 83 — 10 65 — 7 75 — 5 39 — 5-11

— 1 10 — 1 17 — 1 17 — 1 41 — 1 21

— 2 47 — 2 82 — 3 82 — 4 86 — 8 13 — 6 80 — 4 10 — 0 34 — 0-89

50-30

+ o 20

+ 0 75 + 0 94 + 0-74

I tab. 13 gives på grundval av från sistnämnda undersökning hämtade siffror en översikt över befolkningsrörelsen inom rena jordbrukskommuner från och med år 1895 till och med år 1933. Med rena jordbrukskommuner förstås härvid kommuner, där taxeringsvärdet uppgår till minst 85 % av det samlade taxeringsvärdet. Ur näringsgrenssynpunkt kan sägas, att jordbruksbefolkningen i dessa kommuner i genomsnitt uppgår till minst 65 å 70 %. Rörande de meddelade siffrorna må påpekas, att vissa ändringar företogos i kommuntypsindelningen vid övergången från 1904 till 1905 samt

46 från 1914 till 1915, vilka dock för jordbrukskommunerna äro av ringa betydelse. För de senaste åren, som ej behandlas i institutets undersökning, gives en med den föregående analog tabell, tab. 14, varvid uppgifterna emellertid avse A-kommunerna, d. v. s. kommuner med minst 75 % jordbruksbefolkning enligt förhållanden vid 1930 års folkräkning.

Tab. 14.

Befolkningsrörelsen inom A-kommuner 1931—1942. Per

Å 1-

Födelseöverskott

1 000

av

med 21f o 1k m ä n g d e n

I n r i k e s inflyttning

utflyttning

nettoflyttning

Utrikes nettoflyttning

Total folkökning

1931 1932 1933 1934 1935

3-15 4-33 3-56 3-97 3-37

52-55 50-69 48-02 48-73 52-13

60-53 56-10 53-04 56-31 63-55

— 7-98 — 5-41 — 5-02 — 7-58 — 11-42

+ 0-89 + 1-09 + 0-82 + 0-63 + 0-42

1936 1937 1938 1939 1940

2-92 2-53 3-98 3-98 3-35

55-30 55-29 54-96 54-59 55-94

68-88 70-95 69-05 68-63 62-34

— 13-58 —15-66 —14-09 —14-04 — 6-40

+ 0-41 + 0-31 4- 0-44 + 0-55 + 0-63

— 3-94 + 0-01 — 0-64 — 2-98 — 7-63 — 10-25 — 12-82 — 9-67 — 9-51 — 2-42

1941 1942

3-20 6-91

52-92 51-98

59-83 62-69

— 6-91 — 10-71

+ 0-81 + 0-25

— 2-90 — 3-55

Uppgifterna om den inrikes in- och utflyttningen ha i fig. 4 sammanförts i ett diagram, i vilket även inritats en konjunkturkurva, för perioden 1895—1913 angivande investeringen i industrien och för tiden 1920—42 den industriella produktionsvolymen; siffrorna ange relativa avvikelserna från på visst sätt beräknade trendvärden, mätta i standardavvikelsen som enhet. Det relativa nettoresultatet av omflyttningen uppvisar ett visst samband med konjunkturerna, i det att jordbrukskommunerna förlora mera folk genom avflyttning under goda tider än under dåliga. Särskilt märkbart har detta blivit under senare tid. Om man för tiden 1920—42 korrelerar de relativa variationerna i utflyttningen med konjunkturvariationerna, erhålles koefficienten 0*67 under det att motsvarande tal för inflyttningen blir 0*39. Inflyttningen visar sig sålunda icke vara så starkt konjunkturbetingad. Om man slutligen mäter sambandet mellan omflyttningarnas nettoresultat och konjunkturerna, kan detta angivas genom korrelationskoefficienten 0*80. För att ytterligare belysa flykten från jordbrukskommunerna gives i tab. 15 vissa data rörande omflyttningsrörelsen under perioden 1931—35 och 1936—40 inom olika kommuntyper.

j

t

r

v s* " ^ ^ N

\

V

, f Konjuriktu index

\ / "

-1

- 90

0 -

80 A

0 v

Utflyttning 0 — ^ - Inflyttning

- 70

/v

M X

\

/

'

N _

50 40

o-

~ 30 20

i Nettoutflytt ning""* i i i 0 1 i i i i

i

. ,s',v 1905

>, 1

<x-***--

i

'

i

i

i

I

1925 I

I

!

!

1940 Fig. 4. In- och utflyttning inom jordbrukskommuner samt konjunkturindex 1895—1942.

De här ovan återgivna talen utvisa endast huvuddragen i omflyttningen. För en n ä r m a r e analys därav kräves, att man tager hänsyn till ålderssammansättningen. Direkta uppgifter om de flyttandes åldersfördelning föreligga endast för ett par kommuner, varibland i första hand Stockholm. Då förhållandena synas vara tämligen likartade inom olika befolkningsgrupper, kan det vara tillfyllest att studera åldersfördelningen hos omflyttningarnas nettoresulTab. lo.

Befolkningsrörelsen inom olika kommuntyper 1931—35 och 1936—40. Per

1 000 a v

m e d e 1f o1 k m ä n g d e n

Kommuntyp A r

A-kommuner . . 1931—35 1936—40 B-kommuner . . 1931—35.... 1936—40 C-kommuner . . 1931—35 1936—40 D-kommuner 1931—35 1936—40....

Födelseöverskott

I n r i k e inflyttning

3-67 3-35

s

Utrikes utflyttning nettoflyttning nettoflyttning

Total folkökning

50-41 55-22

57-90 67-99

— 7-49 — 12-78

+ 0-77 + 0-47

— 3-05 — 8-96

51-76 59-24

56-97 68-75

— 5-21 — 9-51

+ 0-79 + 0-43

— 1-79 — 6-50

3-20 3-14

51-96 60-59

53-18 64-79

— 1-22 — 4-20

+ 0-81 + 0-42

+ 2-79 — 0-64

3-29 3-92

68-65 84-13

66-95 75-84

+ +

-f 0-89 + 0-63

+ 5-88 + 12-84

2-63 2-58

„

1-70 8-29

48 Tab. 16. Åldersfördelning av befolkningen pä landsbygden den 31 december 1935 samt beräknad årlig nettoflyttning Inom skilda födelsekullar under perioden 1936—40.

Födelseår

Ålder år 1935

Ålder

Folkmängd år 19351

år 1940

Män

2 Beräknad årlig nettoflyttning 1936—40

Kvinnor

2 Män

Kvinnor

Årlig relativ nettoflyttning 1936—40 Män

0—5

150 200

+

0-5

1-

1931—35 1926—30 1921—25 1916—20 1911—15

0—5 5—10 5—10 1 0 — 1 5 10—15 15—20 15—20 20—25 20—25 25—30

149 700 164 900 190 200 191 500 185 000

143 100 159 600 182 600 173 700 153 400

— 100 — 440 — 2 280 — 3 540 — 3 100

— 180 — 500 — 4 180 — 5 800 — 1 660

— 0-7 — 2-7 — 12-0 — 18-5 — 16-8

— 1-3 — 3-1 — 22-9 — 33-4 — 10-8

— 1-0 — 2-9 — 17-3 — 25-6 — 14-1

510lS2025-

1906—10 25—30 30—35 1901—05 30—35 35—40 1896—1900 35—40 40—45 1891—95 40—45 45—50 1886—90 45—50 50—55

176 000 158 100 142 900 126 500 114 400

150 500 144 900 137 100 126 000 116 900

— 1 640 — 520 — 200 — 120 + 40

— — — — —

260 220 300 300 200

— — — — +

9-3 3-3 1-4 0.9 0-3

— — — — --

— — — — —

5-S 2-4 1-8 1-7 0-7

SOSö404550-

1881—85 1876—80 1871—75 1866—70

50—55 55—60 55—60 60—65 60—65 65—70 65—70 70—75

103 300 95 800 82 700 64 700

104 600 95 800 82 900 67 700

+ + + +

140 — 200 — 240 — 200

200 200 60 0

+ + + +

1-4 — 2-1 — 2-9 — 3-1

1-9 — 2-1 0-7 + 0-0 +

0-3 0-0 1-1 1-5

55606570-

—1865

70—co 75—0)

128 000

143 200

+

+

+

3-0

1-0

1-9

—1935

0—co

5—co

+

0-8

Båda könen

1936—40

158 200

+

Kvinnor

+

+

0-3

1-7 1-5 2-2 2-4 1-7

+

Med ålda vid flytl ning(

+

2 231 900 2 132 200 — 10 620 — 13 8 8 0 — 4-76 — 6-51 — 5-61

1 D e £i d m i n i s t r a t i v a f ö r ä n d r i n g i r n a u n d e r p e r i o d e n 1 9 3 6 — 4 0 h a s a m t l i g a a n t a g i t s f ö r l a g d a till årssls if t e t 1 9 3 5 — 3 6 2 Avse r a n t a l e t levat i d e f ö d d a 1 9 3 6 — 4 0 .

tat, vilken lätt kan bestämmas genom en jämförelse mellan tvenne folkräkningars folkmängdsuppgifter. 1 I tab. 16 angives för olika födelsekullar folkmängden på landsbygden den 31 december 1935 samt det beräknade absoluta och relativa nettoflyttningsresultatet under perioden 1936—40. Vid härledning av detta h a r utgåtts från hela rikets dödlighet 1936—40, varjämte korrektioner verkställts med hänsyn till de under denna tid skedda förändringarna i den administrativa indelningen. Nettoflyttningens koncentration till de yngre arbetsföra åldrarna är påtaglig och gör sig mest märkbar för kvinnkönet. I de allra yngsta åldrarna (födda 1936—40) konstaterar man en om ock ringa nettovinst för landsbygden, sammanhängande med flyttning av stadsfamiljer till städernas förorter. I de båda följande födelsekullarna råder en relativt begränsad nettoutflyttning från landsbygden, vilken möjligen kan sättas i samband med omflyttningen i städernas ytterområden med hänsyn till barnens skolgång. Den största flyttningsförlusten kommer sedan i de två, tre följande 5-årsgrupperna. För kvinnkönet synes därefter råda en begränsad nettoutflytt1 Jfr bl. a. C.-E. Quensel, Landsbygdens avfolkning och flykten från jordbruket. Ekonomisk Tidskrift 1940 nr 3.

49 ning ända upp till de allra högsta åldrarna, under det att för mankönet flyttningsförlusten efter 50 års åldern förbytes i flyttningsvinst. Nettoresultatet är likväl i dessa åldrar av så begränsad storlek, att det helt kan bero på olikheter mellan landsbygdsbefolkningens dödlighet och den h ä r använda riksdödligheten. Sett i absoluta tal har denna osäkerhet en tämligen ringa betydelse. De uppgifter om nettoflyttningens variation med kön och ålder, som här ovan givits för hela landsbygden kunna för senare perioder även erhållas för olika kommuntyper. 1 Av dylika skola här endast anföras vissa siffror, som framkommit i samband med de i kap. 7 refererade prognoserna för jordbrukskommunerna. I tab. 17 anges den procentuella minskningen under 1930-talet av folkmängden i födelsekullarna 1901—20 inom A-kommunerna i skilda län och riksområden, 2 ' 3 Ifrågavarande befolkning var år 1930 i åldrarna 10—30 år och år 1940 i åldrarna 20—40 år, varför den svarat för större delen av den under 1930-talet skedda nettoavflyttningen. Uppgifterna giva i det stora hela samma regionala olikheter, som tidigare visats råda för hela landsbygden. Tilläggas må blott, att uppgifterna för Blekinge avse en mycket liten folkmängd och därför sakna värde. Uppgifter om jordbruksbefolkningens nettoflyttningsrörelse, d. v. s. dess nettoresultat av yrkesväxling, kunna erhållas genom en jämförelse av folkräkningarnas yrkesfördelning inom olika födelsekullar. Vissa svårigheter uppkomma därvid, sammanhängande med den ofta otillräckliga åldersuppdelningen vid tidigare folkräkningar samt med olikheter i yrkesfördelningsschemata. Först för senare tid har man möjlighet att helt belysa avflyttningen från jordbruksbefolkningen i skilda födelsekullar eller åldersgrupper. I tab. 18 anges den totala jordbruksbefolkningen — inklusive de f. d. yrkesutövarna och de i husligt arbete sysselsatta samt diverse ospecifierade grupper enligt av Statistiska Centralbyrån verkställd utproportionering —• inom skilda födelsekullar den 31 december år 1930. Om det under den följande tioårsperioden inträffade antalet dödsfall beräknas medelst hela riksbefolkningens dödlighet 1931—40, erhålles det i tabellen angivna nettoresultatet av omflyttningen, d. v. s. huvudsakligen yrkesväxling samt en mindre utrikes omflyttning. Den beräknade absoluta nettoflytlningen har satts i relation till folkmängden vid periodens början. Den sammanlagda årliga flyttningsförlusten för jordbruksbefolkningen uppgick enligt dessa beräkningar till 11 000 män och 14 100 kvinnor eller inalles 25 100. Antalet är givetvis ingalunda exakt framför allt på grund 1 2

Jfr t. ex. C.-E. Quensel, a. a. i Ekonomisk tidskrift 1940, nr 3. Angående riksområdena, se not sid. 40. Det tidigare området Dalarna och Norrland har här, i anslutning till vad som skett vid 1940 års folkräkning, uppdelats på två områden, nämligen Dalarna och Nedre Norrland, omfattande Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län, samt övre Norrland, omfattande Västerbottens och Norrbottens län. 3 Jfr även kap. 7. 4—117823

50 Tab. 17. Procentuell minskning under tiden 1931—40 av folkmängden i åldersgruppen 10—30 år 1930 inom A-kommuner na i skilda län och riksområden. L

ä

n

P i i k s o m r å d e

Procentuell minskning Män

Kvinnor

Stockholms län Uppsala » Södermanlands » Östergötlands i Jönköpings » Kronobergs » Kalmar » Gotlands » Blekinge i Kristianstads i Malmöhus » Hallands » Göteborgs o. Bohus t Älvsborgs » Skaraborgs » Värmlands » Örebro » Västmanlands > Kopparbergs i Gävleborgs » Västernorrlands » Jämtlands » Västerbottens » Norrbottens »

27-0 24-3 28-1 25-4 21-6 17-2 17-8 12-2 (30-0) 20-0 23-2 10-1 15-1 18-3 17-0 17-7 26-9 32-0 12-1 13-9 16-7 7-3 6-1 6-1

27-1 30-7 31-4 28-5 27-6 28-1 26-3 19-2 (41-4) 28-3 28-4 21-5 22-0 24-9 23-5 26-4 30-0 33-8 23-4 23-0 24-4 19-6 16-9 13-7

Mälarlänen

27-3

30-8 26-8

ö s t r a Götaland

20-4

Skåne, Halland och Blekinge

18-4

26-4

Bohuslän och Vänerlänen. . . .

17-4

24-6

Dalarna och Nedre Norrland

12-3

22-2

ö v r e Norrland

6-1

16-2

Hela landsbygden

17-0

24-4

av det approximativa sätt, på vilket dödsfallens antal beräknats. Vidare är att märka, att här inkluderas en nettoimmigration till jordbruksbefolkningen under 1930-talet, som kan uppskattas till ungefär 2 000 personer. Nettoavflyttningen utgör per år och 1 000 av folkmängden — 8*9 °/oo bland m ä n n e n och —12*0 °/oo bland kvinnorna eller tillsammans —10*4 °/oo. E n jämförelse med tab. 16 visar, att jordbruksbefolkningens nettoavflyttning varit starkare än den för jordbrukskommunernas totalbefolkning gällande, något som också kunde väntas bl. a. med hänsyn till att yrkesväxlingen icke nödvändigtvis behöver medföra en lokal omflyttning. Man finner vidare, att avflyttningen är starkast för kvinnkönet och att ålderskoncentrationen är tämligen stark. Den angivna nettoflyttningen i högre åldr a r torde, såsom tidigare påpekats, huvudsakligen bero på avvikelser mel-

51 Tab. 18. Åldersfördelning av den totala jordbruksbefolkningen år 1930 samt beräknad årlig nettoflyttning inom olika födclsekullar under perioden 1931—40.

Födelseår

Ålder år 1930

Ålder år 1940

Beräknad årlig nettoflyttning 1931—40

Folkmängd år 1930

Män

Kvinnor

Män

Årlig relativ nettoflyttning 1931—40

Kvinnor

Män

Kvinnor

1926—30 1921—25 1916—20 1911—15 1906—10

0—5 10—15 5—10 15—20 10—15 20—25 15—20 25—30 20—25 30—35

100 100 115 300 119 500 129 600 109 100

95 600 110 200 114 200 112 000 87 500

— — — — —

170 — 1 000 — 2 600 — 4 360 — 2 700 —

240 — 1-7 — 2-5 2410 — 8-7 — 21-9 4 410 — 21-8 — 38-6 4 520 — 33-6 — 40-4 1 930 — 24-7 — 22-1

1901—05 1896—1900 1891—95 1886—90 1881—85 1876—86 1871—75 1866—70 1861—65 —1860

25—30 35—40 30—35 40—45 35—40 45—50 40—45 50—55 45—50 55—60 50—55 60—65 55—60 65—70 60—65 70—75 65—70 75—80 70—co 80—co

86 900 76 800 69 600 66 100 62 600 62 700 56 500 49 300 48 200 87 500

75 500 — 72 800 — 69 400 -f67 300 + 62 800 + 61 600 + 55 500 -f49 700) 49 500} + 93 900J

880 — 180 — 10 — 110 — 110 — 110 — 280 -f-

650 — 10-1 — 310 — 2-3 — 220 + 0-1 — 210 + 1-7 — 120 + 1-8 — 120 + 1-8 — 30 -f- 5-0 +

8-6 4-3 3-2 3-1 1-9 1-9 0-5

270 +

10 +

—1930

1-5 -f

Båda könen

Medelålder vid flyttningen

— 2-1 — 15-1 — 30-0 — 36-8 — 23-6

7-5 12-5 17-5 22-5 27-5

— — — — — — +

9-4 3-3 1-5 0-7 0-1 0-1 2-2

32-5 37-5 42-5 47-5 52-5 57-5 62-5

0-1 -f-

0-7

0—co 10—co 1 239 800 1 177 600 — 11 000 — 14 100 — 8-9 — 12-0 — 10-4

lan den verkligen rådande dödligheten och den här beräknade. Det kan under sådana förhållanden vara berättigat att bortse från nettoflyttningen i åldrar över exempelvis 50 år. Om man desslikes gör en sammanslagning till 10-årsklasser 1 , kan den relativa netto flyttningens variation med åldern i koncentrerad form angivas så som i nedanstående tablå. De däri meddelade nettoflyttningstalen ange jordbruksbefolkningens beräknade nettominskning genom yrkesväxling (och utrikes omflyttning) under perioden 1931—40 i promille av folkmängden år 1930. Talen avvika något litet från dem i tab. 18 till följd av att de endast avse den å landsbygden boende jordbruksbefolkningen jämte dess i husligt arbete anställda, däremot icke de olika diversegrupper, som inkluderats i siffrorna i tab. 18. Födelsekull

1921—30 1911—20 1901—10 1891—1900

Relativ nettoflyttning 1931—40

Ålder år 1930

Medelålder vid omflyttningen

Män

Kvinnor

Båda könen

0—10 10—20 20—30 30—40

10 20 30 40

— 49 — 291 — 187 — 15

— 126 — 413 — 121 — 26

— 86 — 348 — 158 — 21

Om man, med bortseende från nettoflyttningen i högre åldrar, från de ovan givna relativtalen samt 1930-talets dödlighet härleder en stabil ålders1

Jfr Bilagan.

52 fördelning samt ett allmänt nettoflyttningstal inom denna, erhåller man — 9*7°/oo för män och — 13*9 °/oo för kvinnor samt för båda könen tillsammans — 11*6 °/oo. Analoga renodlade omflyttningstal kunna till följd av den officiella statistikens uppläggning endast erhållas för fem större riksområden. Genom en för 1942 års jordbrukskommittés räkning utförd bearbetning av primärmaterialet till 1940 års folkräkning har likväl ett tabellmaterial framkommit, medelst vilket man under vissa förutsättningar kan få fram acceptabla nettoflyttningstal även för mindre områden, i första hand bygder (enligt 1930 års definition) och län samt naturliga jordbruksområden och produktionsområden. 1 Den härvid använda metodiken är närmare beskriven i Bilagan. Här må blott i korthet anföras, att ett allmänt nettoflyttningstal härledes genom en jämförelse av den totala jordbruksbefolkningen 1930 och 1940 under antagande av att dödstalet är lika med det för hela rikets jordbruksbefolkning uppskattade, och att födelsetalet bestämmes av relationen mellan åldersklassen 0—10 år och den totala folkmängden år 1940. För hela landsbygdens jordbruksbefolkning erhålles därvid ett allmänt nettoflyttningstal av —10*6 %o för män, —14*2 %o för kvinnor och —12*3 °/oo för båda könen. De erhållna nettoflyttningstalen för de enskilda bygderna och för länen återfinnas i tab. I, medan de vid en sammanslagning till produktionsområden framkomna talen givas i tab. J. En sammanfattning gives här i en karta, fig. 5, som illustrerar nettoavflyttningen från jordbruket inom naturliga jordbruksområden. Den geografiska bilden utvisar en hög avflyttning inom Norra och Södra Bergslagen ävensom inom Mälar- och Hjälmarbygden, frånsett Stockholms län, samt i norra Östergötland. Låg har avflyttningen i gengäld varit inom vissa delar av Kristianstads län, på Kalmar-slätten och Öland, utefter västkusten, i Västsvenska dalsjöområdet samt inom de norrländska länen. Särskilt låg har den varit i Västernorrlands och Västerbottens kustland. Inom Västerbottens och Norrbottens inland slutligen noteras en om ock obetydlig nettoinflyttning. Ytterligare en sida av jordbruksbefolkningens förändringar må här beröras. Om man vid en jämförelse mellan 1930 och 1940 gör en uppdelning på socialklass, finner man en påtaglig skillnad mellan företagarbefolkningen och arbetarebefolkningen, i det att den senare har en betydligt större nettoförlust. Härtill är att säga, att olikheterna icke endast bero på en olika stark övergång till andra näringsgrenar; en störande inverkan utövas också av socialklassväxlingen. Om man på det förenklade sätt, som tidigare antytts, beräknar allmänna nettoflyttningstal för perioden 1931—40, erhålles följande tab. 19. Vid 1

Jfr kap. 9 och 10.

53 Jf

19'.

J,6-

M

JORDBRUKSBEFOLKNINGENS NETTOUTFLYTTNING OLIKA

NATURLIGA

INOM JORD-

BRUKSOMRÅDEN 1931-1940

. 20°

Odlingsgräns Gräns för större produktionsområde Gräns För naturliga jordbruksområden | 22°

A.-B. KARTOGRAFI5KA INSTITUTET

Fig. 5.

54 Tab. 19. Beräknade nettoflyttningstal lör jordbrukets företagarbefolkning och arbetarbefolkning inom skilda riksområden 1931—40 samt arbetarbefolkningens procentuella andel av jordbruksbefolkningen. Procent arbetarbefolkning

Nettoflyttningstal Män

Riksområde S .£

L c 5 c

t o

tu X

fa A

•Sfi fl

Kvinnor UD

i c

i .5

SS o

5i fa A

•Sfi

fl

> .s

«1 SI

C

k O C

a >

1940 O G

•a

§ c

f

o

Mälarlänen ö s t r a Götaland Skåne, Halland o. Blekinge Bohuslän o. Vänerlänen.. Dalarne o. Norrland

— 4-5 — 33-1 — 17-5 — 5-0 — 30-9 — 13-0 — 6-1 — 17-9 — 10-2 — 3-8 — 32-9 — 11-2 — 3-0 — 7-9 — 5-3

fl 48-7 — 7-2 — 36-6 — 18-6 — 8-4 — 3S-7 — 16-2 33-6 — 9-7 — 26-2 — 14-5 35-8 — 8-0 — 42-9 — 14-9 28-0 — 7-1 — 16-7 — 9-8 36-8

43-3 41-8 28-4 27-9 31-0 33-3 22-5 22-3 29-0 34-8

37-4 23-1 28-4 17-4 27-7

Hela landsbygden

— 4-3 — 22-9 — 10-6 — 8-0 — 30-2 — 14-2 36-1

30-0 31-8

26-3

socialklassklyvningen har den numerärt fåtaliga gruppen förvaltningspersonal (ungefär 21/a % av den totala jordbruksbefolkningen) sammanförts med arbetarbefolkningen. Tabellen ger vid handen, att företagarebefolkningens nettominskning genom avflyttning är förhållandevis ringa och att de regionala olikheterna därvidlag äro små. Variationerna i arbetarbefolkningens nettoförlust äro desto kraftigare och utgöra den huvudsakliga anledningen till de regionala olikheter, som föreligga för den totala jordbruksbefolkningen. Om flyttningstalen jämföras med de jämsides angivna procenttalen arbetare inom resp. områden, synes åtminstone den starka avflyttningen i Mälarlänen slå i ett visst samband med socialklassfördelningen. Denna i sin tur kan delvis återföras på jordbrukets struktur, men sambandet kan icke uttryckas under någon enkel formel. En stor del av svårigheterna för bedömningen av de här påtalade olikheterna ligger i den ovan berörda socialklassväxlingen. Den som arbetare räknade befolkningen kan sägas bestå av två från varandra svårskiljbara kategorier. Den ena utgöres av en mera ursprunglig arbetarbefolkning, varav huvudparten kvarbliver i samma sociala ställning, medan en mindre del så småningom lyckas bli självständiga företagare. Den andra kategorien utgöres av självständiga jordbrukares söner och döttrar i de yngre arbetsåldrarna, vilka genom anställning hos andra företagare kommit att för kortare eller längre tid hänföras till arbetarpersonal. Av dem som kvarstanna i jordbruket återvänder en stor del senare till fädernegården eller blir företagare på andra gårdar, under det att en del mera varaktigt kommer att inrangeras under beteckningen arbetare. Det är nettoresultatet av samtliga dessa förskjutningar från tid till annan mellan de olika socialklasserna, som här är att betrakta som socialklassväxling, och det är uppenbart, att denna växlar både storlek och riktning med åldern.

55 Då någon direkt yrkesstatistik över de flyttande icke föreligger, kan socialklassväxlingens förlopp icke närmare klarläggas. De vid 1936 års partiella folkräkning införskaffade uppgifterna över yrkes- och socialklassväxlingarna 1930—1936 ge föga upplysning. Undersökningen avser nämligen den yrkesverksamma befolkningen samt hustrur, och i yrkes- och socialklassväxlingarna inkluderas därvid de i förvärvsåldrarna inträdda utan att dessa samtidigt fördelas på socialklass vid båda tidpunkterna. En jämförelse mellan 1930 och 1940 års folkräkningssiffror för olika .socialklasser ger för jordbrukets företagar- och arbetarbefolkning följande tal över den relativa nettominskningen på grund av yrkes- och socialklassväxling. Relativ nettoflyttning 1931—40 Födelsekull

1921—30 1911—20 1901—10 1891—1900 1881—90

Ålder år 1930

0—10 10—20 20—30 30—40 40—50

Medelålder vid flyttningen

10 20 30 40 50

Kvinnor

Män Företagare

Arbetare Samtliga

Företagare

Arbetare Samtliga

— 55 — 370 + 100 + 191 + 101

— 35 — 169 — 426 — 316 — 197

— 49 — 291 — 187 — 15 + 11

— 57 — 427 — 14 + 99 + 49

— 271 — 383 — 301 — 291 — 239

— 126 — 413 — 121 — 26 — 28

För den manliga företagarbefolkningen finner man i de båda yngsta åldersgrupperna — i huvudsak åldrar upp till 25 år — en betydande avgång, medan i gengäld en återflyttning sker i de högre åldersgrupperna. För arbetarbefolkningen råder nettoavgång i samtliga åldersklasser, varvid dock socialklassförskjutningarna verka dämpande i de yngre åldrarna. För den kvinnliga företagarbefolkningen är nettoavgången i yngre åldrar ungefär densamma som för männen. I de högre åldarna blir vinsten av i socialklassväxlingen däremot ej lika stark. För den kvinnliga arbetarbeI folkningen noterar m a n för samtliga åldrar en betydande nettoavflyttning. Även om m a n icke kan statistiskt frilägga socialklassväxlingen, kan man likväl erhålla en uppfattning om dess med åldern varierande styrka Socialklassväxling i %0 per år under antagande av att totalresultatet för samtliga åldrar är = 0 Födelseår

1921—30 1911—20 1901—10 1891—1900 1881—90

Ålder år 1930

0—10 10—20 20—30 30—40 40—50

Kvinnor

Män Företagarbefolkning

Arbetarbefolkning

— 3 — 31 + 19 + 18

+ 6

+ 9

+ 58 — 14 — 35 — 24

Företagarbefolkning

Arbetarbefolkning

+ 3

— 8 + 71 — 13 — 30 — 22

— 24 + 7 + 11 + 7

56 genom det förenklande men icke helt riktiga antagandet, att nettoresultatet av socialklassväxlingen, summerat över alla åldrar, blir lika med noll. Man erhåller då de i ovanstående tablå angivna relativtalen över den årliga genomsnittliga socialklassväxlingen inom skilda födelsekullar. Att det uppställda antagandet icke är med verkligheten helt överensstämmande framgår bl. a. därav, att den kvinnliga företagarbefolkningen uppvisar en vinst i den yngsta åldersklassen, under det att man liksom för mankönet skulle ha väntat en nettoförlust.

KAPITEL 4.

Använda prognosmetoder och tillgängligt statistiskt material.

I Bilagan gives inledningsvis en sammanfattning av de metoder, som i allmänhet användas vid beräkning av en befolknings framtida storlek. Då ! det i föreliggande fall gällt att utföra prognoser för ett relativt stort antal populationer, och då det därvid varit önskvärt att relativt fritt k u n n a laborera med olika antaganden rörande omflyttningen, har en särskild metod utarbetats, vilken snabbt och med ringa arbete ger möjlighet att beräkna den arbetsföra befolkningens framtida förändring under olika antaganden om nettoflyttningens storlek. Samtidigt har härvid framkommit en ovan å sid. 27 redan utnyttjad metod att enkelt karakterisera en befolknings åldersstruktur i förhållande till en viss »normal» fördelning. Beräknandet av en sluten befolknings framtida storlek tillgår så, alt man, med utgångspunkt från åldersfördelningen vid en viss tidpunkt, för varje särskilt angiven födelsekull eller åldersgrupp beräknar, hur densamma enligt gjorda dödlighetsantaganden decimeras i antal med stigande ålder. Om man använder en 5-års åldersindelning, kan man således från åldersklasserna 0—5, 5—10 år etc. vid exempelvis folkräkningen 1940 räkna fram storleken av åldersklasserna 5—10, 10—15 år etc. år 1945, och på liknande sätt kan man gå vidare till år 1950 o. s. v. För fyllande av den lägsta åldersgruppen år 1945 bildas medelfolkmängden kvinnor i fruktsam ålder 1941—45 och på densamma appliceras hypotetiska fruktsamhetstal. Från det därigenom härledda antalet födda kan man lätt med uppdelning på kön beräkna antalet personer i åldersklassen 0—5 år 1945. Denna folkmängdssiffra kan sedan framskrivas till 1950 e t c , och på liknande sätt härledas och framräknas födelsekullarna 1946—50 o. s. v. Om den studerade befolkningen antages vara utsatt för in- och utflytl-

57 ning, har man att vid framskrivningen av de olika åldersklasserna i reduktionsfaktorn inkludera en relativ nettoflyttning av viss storlek. Som tidigare nämnts kunna uppgifter om nettoflyttningen i olika åldrar svårligen erhållas annat än genom jämförelser av olika folkräkningar, och det ställer sig då naturligt att som en av flera hypoteser rörande omflyttningen uppställa en från senaste jämförelseperiod oförändrad relativ nettoflyttning. Om man dessutom utför prognoser under antagande av att befolkningen är sluten eller med andra ord att nettoflyttningen i varje enskild ålder är lika med noll, kan man utan större svårigheter få fram de ytterligare hypoteser rörande nettoflyttningen som kunna anses erforderliga. Antagandet om, att ingen nettoflyttning råder, må kallas alternativ 0 och antagandet, att den relativa nettoflyttningen i olika åldrar förblir av samma storlek som under tiden mellan de båda sista folkräkningarna (i föreliggande fall tiden 1931—1940), må betecknas alternativ i. Om den för en viss kommande tidpunkt enligt alternativ 0 beräknade folkmängden i en viss åldersklass betecknas P (0) och motsvarande folkmängdssiffra enligt alternativ 1 skrives P ( 1 ) kan man med tillräcklig noggrannhet beräkna analoga folkmängdstal för omflyttningsalternativ, som stå i en enkel matematisk relation till alternativ 1. Sålunda erhållas speciellt vid »halv nettoflyttning» P(V2) = y'pd). p(0) En nettoflyltning, som utgör tre fjärdedelar av jämförelseperiodens -— ett alternativ 3ji — erhålles enligt relationen 3/

ti

4 P( u) __ pä)' , plö) 4 Alternativen "/j, % och 2 framkomma på analogt sätt enligt formlerna p(5/„) _ pil) , plö) p(3/2) _. pTT)2. plöj p(2) _

2 -1 p(l) . p(0)

Förutsättningen för det ovan skildrade förfaringssättet är, att det föreligger åldersfördelningar för två olika tidpunkter, varigenom man kan härleda nettoflyttningstal. Då för mindre delbefolkningar så ofta icke är fallet, kan man ge avkall på kravet om två åldersfördelningar. Genom att antaga, att nettoflyttningsintensiteten uppvisar en någorlunda oförändrad variation med åldern, kan man utifrån riksförhållandena framkonstruera en serie »reducerade stationära åldersfördelningar», som i sig inkludera såväl dödlighet som nettoflyttning av viss storlek. Om man så för de studerade delbefolkningarna härleder ett allmänt nettoflyttningstal, kan man

58 få fram den mot detta svarande teoretiska (stabila) åldersfördelningen. En jämförelse slutligen mellan denna och den aktuella åldersfördelningen ger ett likvärdigt resultat med en på sedvanligt sätt utförd framskrivning. Då det ur flera synpunkter kan vara lämpligt att endast laborera med ett mindre antal åldersklasser, har vid kalkyler av ovan nämnt slag använts en indelning i 4 klasser, nämligen 0—20, 20—40, 40—60 och över 60 år. För det studium av den arbetsföra befolkningens numerär, som h ä r närmast kommer i fråga, kunna åldersgränsen 20 och 60 anses tillfredsställande, i all synnerhet som det gäller att bestämma icke så mycket arbetsbefolkningens absoluta storlek som framför allt dess förändringar. Att man då utelämnar de arbetande i åldrar under 20 och över 60 år inverkar här högst obetydligt. Av det ovan anförda framgår, att grundvillkoret för att man skall kunna utföra befolkningsprognoser i första hand är, att man har tillgång till en fördelning på kön och ålder samt att man därjämte har möjlighet att någorlunda bedöma ändringsfaktorerna, i främsta hand nettoflyttningen. Vid en administrativ uppdelning av riksbefolkningen har man i allmänhet möjlighet att erhålla de erforderliga uppgifterna för tämligen små områden — vid de båda sista folkräkningarna ända ned till kommuner. Om man särskiljer kommuner av olika näringstyp, kan man alltså för dessas totalbefolkning utföra beräkningar över den framtida folkmängdsutvecklingen. I föreliggande fall är det av intresse att notera, att man sålunda kan belysa förhållanden inom de rena jordbrukskommunerna. Vid en uppdelning i yrkes- och socialgrupper ställer det sig i allmänhet svårare att erhålla fullständiga uppgifter om åldersfördelningar, fruktsamhet och nettoflyttning, något som framgått av den tidigare framställningen. En försvårande omständighet är, att ett studium av en yrkesgrupps utveckling bör ske med uppdelning i olika regioner. Vid de båda folkräkningarna 1930 och 1940 framräknades olika yrkesgruppers åldersfördelningar endast för större riksområden. För mindre områden h a r man i allmänhet endast klumpsiffror över folkmängden i skilda yrkesgrupper. För att vid de här utförda undersökningarna kunna belysa jordbruksbefolkningens utveckling har det framstått som önskvärt att göra en regional uppdelning på naturliga jordbruksområden eller län. För att få fram de erforderliga åldersfördelningarna har 1942 års jordbrukskommitté erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att i samarbete med Statistiska Centralbyrån företaga en speciell bearbetning av kortmaterialet till 1940 års folkräkning. Då indelningen i naturliga jordbruksområden icke instansades å räknekorten, blev det nödvändigt att använda någon annan regional indelning, varifrån man genom en sammanslagning skulle kunna få fram uppgifter för olika jordbruksområden. En närmare redogörelse härför gives i kap. 9.

59 De erhållna primärtabellerna ge en fördelning på kön, civilstånd och ålder av den yrkesverksamma och den självständiga yrkeslösa befolkningen i kombination med en uppdelning på familjeställning samt på detaljyrke och socialklass. Medelst de sålunda framräknade åldersfördelningarna för år 1940 samt uppgift om den totala motsvarande folkmängden år 1930 är det möjligt att tillräckligt noggrant bestämma de olika delpopulationernas nettoflyttning under 1930-talet samt att i anknytning därill verkställa prognoser över den arbetsföra befolkningens utveckling under 20-årsperioden 1940—60. Utöver de ovan berörda uppgifterna från folkräkningarna 1930 och 1940 må nämnas, att man vid den partiella folkräkning, som i mars 1936 utfördes för ungefär Vs av befolkningen, erhöll viss kännedom om yrkesförhållanden och yrkesväxling. Värdet därav synes emellertid vid en jämförelse med de båda kringliggande yrkesräkningarna vara diskutabelt. Det ovan refererade, från folkräkningar och övrig befolkningsstatistik hämtade statistiska materialet är praktiskt taget det enda, som kan tjäna som underlag för framtidsberäkningar avseeende jordbruksbefolkningen. I jordbruksstatistiken, enkannerligen jordbruksräkningarna skulle m a n vänta att finna uppgifter ej endast om åkerjordens användning och kreatursstockens sammansättning utan jämväl om den befolkning, som genom sin arbetskraft driver jordbruket och i främsta hand är beroende därav. Man har emellertid vid jordbruksstatistikens uppläggning förbisett — eller på grund av de tekniska svårigheterna förbigått — önskvärdheten av att närmare belysa relationerna mellan jordbruksbefolkningen och själva jordbruksnäringen. Endast vid 1932 års allmänna jordbruksräkning verkställdes en undersökning av den vid jordbruket varaktigt sysselsatta arbetskraften. E h u r u de därvid framkomna uppgifterna icke äro utan intresse, är det likväl på grund av deras avgränsning och egenskaper svårt för att icke säga ogörligt att med desamma verkställa sådana jämförelser med exempelvis 1940 års folkräkningssiffror, som skulle kunna bli av betydelse för prognoserna. Bland övrigt statistiskt material vid sidan av befolkningsstatistiken må ytterligare nämnas en av 1938 års jordbruksutredning föranstaltad undersökning angående jordbrukets drift m. m. 1 , varvid man bl. a. införskaffade en del uppgifter om arbetsförhållandena å olika brukningsdelar. Det gäller emellertid även här, att det framkomna siffermaterialet i föreliggande fall icke kan utnyttjas. De uppgifter rörande jordbrukets arbetskraftsförhållanden, som sedan ett antal år erhållas i samband med Socialstyrelsens statistik över lantarbetarnas arbetstids- och löneförhållanden ha i föreliggande fall föga värde, enär de endast avse den anställda arbetskraften. Härtill kommer 1

Icke publicerad.

att representativiteten med hänsyn till gårdarnas storlek är otillfredsställande och det absoluta antalet uppgifter därtill för ringa för en regional uppdelning. Om Lantbruksstyrelsens sedan en lång följd av år utförda driftsekonomiska undersökningar (»Räkenskapsresultat från svenska jordbruk») gäller likaledes, att antalet representerade gårdar är för ringa och materialet för otillfredsställande för att man därur skall kunna ha möjlighet att bedöma utvecklingen av arbetskraftsåtgången vid jordbruket.

KAPITEL 5.

Prognoser avseende Sveriges totala befolkning. För att få en yttre ram till de i följande kapitel refererade beräkningarna rörande jordbruksbefolkningens framtida storlek har det varit erforderligt företaga vissa kalkyler beträffande hela rikets befolkning, och en kortfattad redogörelse skall nedan givas däröver. Som utgångspunkter har tagits hela rikets befolkning den 31 december 1940 och beträffande befolkningsrörelsen har gjorts följande antagande: 1. Dödligheten har antagits förbli vid den nivå, som gällde för hela riket under perioden 1936—40. 2. Nettoresultatet av emigration och immigration har antagits i varje åldersklass vara av negligeabel storlek. 3. Rörande giftermåls- och civilståndsförhållanden har förutsatts, att männens civilståndsfördelning från förhållandena år 1940 successivt ändras så, att den fr. o. m. år 1955 blir lika med den, som motsvarar den för perioden 1939—42 noterade giftermålsintensiteten. Härifrån kan då härledas de gifta och de icke gifta kvinnornas åldersfördelning medelst de inbördes åldersrelationerna inom bestående äktenskap år 1930. Man kan ävenledes få fram étt approximativt uttryck för giftermålstalets förändringar. 4. Beträffande den utomäktenskapliga fruktsamheten, beräknad i relation till antalet icke gifta kvinnor i olika åldrar, har antagits, att den kommer att förbli på den nivå, som rådde under perioden 1939—42. 5. I fråga om den äktenskapliga fruktsamheten har uppställts olika alternativ. Som alternativ 1 har antagits, att den äktenskapliga fruktsamheten, på sedvanligt sätt uttryckt i förhållande till antalet gifta kvinnor i skilda åldrar, kommer att förbli vid den nivå, som för perioden 1941—45 resulterar i ett årligt antal i äktenskap födda av 105 000, vilket är detsamma som ett totalt födelsetal av 115 000.

61 Alternativ 2 innebär samma antagande om konstans men med den skillnaden, att den äktenskapliga fruktsamheten mätes genom antalet nedkomster inom olika durationsklasser i förhållande till motsvarande antal ingångna äktenskap. Alternativ 3 slutligen förutsätter, att den äktenskapliga fruktsamheten, mätt på detta senare sätt, kommer att fram till perioden 1956—60 öka med 1 % per år. De för prognoserna använda relativtalen återgivas nedan i koncentrerad form. Tab. 20 ger relativa antalet ogifta män i skilda åldrar dels enligt folkräkningen 1940 och dels i enlighet med giftermålsintensiteten 1939—42. Den äktenskapliga och utomäktenskapliga fruktsamheten inom olika åldersgrupper för perioden 1941—45 resp. 1939—42 framgår av tab. 21 och i tab. 22 återgivas de beräknade fruktsamhetstalen inom skilda durationsklasser. Det må om de äktenskapliga fruktsamhetstalen nämnas, att de härletts på basis av de sista år, för vilka uppgifter föreligga, genom en proportionell Tab. 20. Relativa antalet ogifta män i olika åldrar den 31 december 1940 samt motsvarande beräknade tal enligt giftermålsintensitetcn 1939—42. Relativa antalet ogifta män Ålder

Enligt folkräkningen 1940

Enligt giftermålsintensiteten 1939—42

15—20 20—25 25—30 30—35 35—40 40—45 45—50 50—55 55—60 60—65 65—70

999-4 915-1 590-8 353-0 252-6 199-0 166-9 153-8 146-6 138-9 133-9

998-1 876-8 573-3 301-6 180-5 132-0 110-5 101-2 96-8 94-6 93-6

Tab. 21. Beräknad äktenskaplig fruktsamhet 1941—45 samt utomäktenskaplig fruktsamhet 1939—42 i skilda åldrar. Ålder

Beräknad äktenskaplig fruktsamhet 1941—45

Utomäktenskaplig fruktsamhet 1939—42

15—20 20—25 25—30 30—35 35—40 40—45 45—50

580 292 197 138 85 34 3

12 23 16 10 7 3

•

62 Tab. 22. Beräknad äktenskaplig fruktsamhet 1941—45 inom olika durationsklasscr. Duration

0—5 5—10 10—15 15—20 20—25

Äktenskaplig fruktsamhet 224 97 48 23 7

höjning upp till en nivå, motsvarande det genomsnittliga födelsetal för perioden 1941—45, som vid tiden för räkningarnas utförande syntes troligt. De enligt de tre fruktsamhetsalternativen härledda absoluta födelsetalen framgå av tab. 23. Det visar sig, att de båda metoderna att mäta den äktenskapliga fruktsamheten resultera i tämligen divergerande talserier. Om man hade haft möjlighet att differentiera fruktsamheten efter såväl ålder som duration — något som visserligen låter sig göra men är förenat med omfattande räknearbete — skulle man ha erhållit en ytterligare talserie, och intetdera av alternativen 1 och 2 kan därför sägas helt ge uttryck för antagandet om en oförändrad fruktsamhet. Den kraftiga uppgången i giftermålstalet under senare år kommer på grund av ålders- och civilståndsförskjutningar att även vid oförändrad intensitet förbytas i en nedgång. Den för närvarande ur nativitetssynpunkt gynnsamma durationsfördelningen av de bestående äktenskapen kommer därigenom att försämras, och en differentiering av fruktsamheten enbart efter ålder i enlighet med alternativ 1 kommer för den skull att resultera i en överskattning av det framtida antalet födda. Vad den i alternativ 2 och 3 använda metoden beträffar, så är den visserligen skäligen grov, men den torde dock ge ett betydligt riktigare uttryck för fruktsamheten, alldenstund åldersförskjutningarna inom de fruktsamma åldersklasserna ingalunda blir av samma omfattning som durationsförskjutningarna. I tab. 24 gives en sammanfattning på tre större åldersklasser av de enligt de tre alternativen framräknade åldersfördelningarna fram till år 1970, Tab. 23. Beräknat årligt antal födda enligt olika fruktsamhetsalternativ. Period

1941—45 1946—50 1951—55 1956—60 1961—65 1966—70

Beräknat årligt antal födda Alternativ 1

Alternativ 2

Alternativ 3

115 000 118 000 116 000 112 000 107 000 107 000

115 000 116 000

115 000 122 000 122 000 120 000 119 000 123 000

i n nno 103 000 98 000 97 000

63 Tab. 24. Fördelning på kön och större åldersgrupper av den enligt olika alternativ beräknade folkmängden 1940—1970. F o 1 k m än g d i 100 - t a1 1940

6 630 22 227 2 746 31 603

7 124 22 541 2 954 32 619

7 874 22 562 3 170 33 606

8 434 22 601 3 412 34 447

8 352 23 030 3 666 35 048

8 085 23 342 3 973 35 400

7 857 23 457 4 311 35 625

6 382 22 486 3 246 32 114

6 831 22 705 3 442 32 978

7 498 22 599 3 686 33 783

8 056 22 486 3 984 34 526

7 979 22 740 4 281 35 000

7 718 22 912 4 596 35 226

7 496 22 902 4 930 35 328

63 717

65 597

67 389

68 973

70 048

70 626

70 953

6 630 22 227 2 746 31 603

7 124 22 541 2 954 32 619

7 822 22 562 3 170 33 554

8 246 22 601 3 412 34 259

7 962 23 030 3 666 34 658

7 526 23 292 3 973 34 791

7 185 23 276 4 311 34 772

6 382 22 486 3 246 32 114

6 831 22 705 3 442 32 978

7 493 22 599 3 686 33 778

7 879 22 486 3 984 34 349

7 607 22 740 4 281 34 628

7 185 22 866 4 596 34 647

6 859 22 730 4 930 34 519

63 717

65 597

67 332

68 608

69 286

69 438

69 291

6 630 22 227 2 746 31 603

7 124 22 541 2 954 32 619

7 965 22 562 3 170 33 697

8 667 22 601 3 412 34 680

8 773 23 030 3 666 35 469

8 564 23 431 3 973 35 968

8 316 23 684 4 311 36 311

6 382 22 486 3 246 32 114

6 831 22 705 3 442 32 978

7 628 22 599 3 686 33 913

8 276 22 486 3 984 34 746

8 384 22 740 4 281 35 405

8 183 22 996 4 596 35 775

7 947 23 114 4 930 35 991

63 717

65 597

67 610

69 426

70 874

71 743

72 302

Alternativ 1 Män 0—15 15 65 0—co Kvinnor 0—15 15—65 0—co Båda

könen

0—co Alternativ 2 Män 0—15 15—65 0—co Kvinnor 0—15 15—65 65—co 0—co Båda

könen

0—co Alternativ 3 Män 0—15 15—65 65—co 0—co Kvinnor 0—15 15—65 65—co 0—co Båda 0—co

könen

64 Tab. 25. Fördelning på kön och ålder av folkmäugdcn i hela riket enligt folkräkningen år 1940 samt enligt alternativ 2 för åren 1950, 1960 och 1970. Folkmängd M ä n i 100-tal

Folkmängd K v i n n o r i 100-tal

Ålder 1940

0—5 5—10 10—15 15—20 20—25

2 272 2 088 2 270 2 645 2 735

2 831 2 768 2 223 2 058 2 219

2 527 2 666 2 769 2 729 2 173

2 361 2 352 2 472 2 628 2 707

2 180 2 004 2 198 2 555 2 649

2 708 2 642 2 143 1 979 2 158

2 410 2 548 2 649 2 604 2 104

2 256 2 245 2 358 2 511 2 589

25—30 30—35 35—40 40—45 45—50

2 765 2 748 2 476 2 231 1 972

2 566 2 653 2 678 2 643 2 355

1 997 2 152 2 485 2 552 2 548

2 648 2 110 1 933 2 070 2 364

2 686 2 697 2 506 2 295 2 085

2 494 2 579 2 608 2 607 2 400

1 932 2 100 2 421 2 492 2 497

2 527 2 048 1 876 2 030 2 318

50—55 55—60 60—65 65—70 70—75

1 766 1 547 1 342 1055 735

2 084 1 785 1 521 1 230 935

2 468 2 131 1795 1420 1 059

2 384 2 306 2 126 1 695 1251

1903 1 661 1 449 1 161 866

2 162 1 919 1 693 1 380 1 059

2 456 2 210 1 924 1 595 1 237

2 348 2 298 2 185 1 837 1 407

75—80 80—85 85—90 90—95 95—co

539 289 103 22 3

584 277 112 28 4

681 353 122 27 4

786 399 142 34 4

670 371 140 33 5

681 358 154 45 9

809 429 157 44 10

936 502 186 52 10

0—15 15—30 30—50 50—65 65—co

6 630 8 145 9 427 4 655 2 746

7 822 6 843 10 329 5 390 3 170

7 962 6 899 9 737 6 394 3 666

7 185 7 983 8 477 6 816 4 311

6 382 7 890 9 583 5 013 3 246

7 493 6 631 10 194 5 774 3 686

7 607 6 640 9 510 6 590 4 281

6 859 7 627 8 272 6 831 4 930

0—co

31 603

33 554

34 658

34 772

32 114

33 778

34 628

34 519

och i tab. 25 gives en fullständig fördelning på 5-årsklasser enligt alternativ 2. Enligt alternativ 1 skulle den totala folkmängden komina alt stiga från 6-37 miljoner år 1940 till 6*74 miljoner år 1950 till 7-00 miljoner år 1960 och till 7*10 miljoner år 1970. Beräkningarna ha icke förts längre fram, men man kan av åldersfördelningen år 1970 sluta sig till att folkmängden kommer att nå maximum under början av 1970-talet. I alternativ 2 är befolkningstillväxten givetvis icke fullt så stark. Maximum uppnås år 1965 med 6'94 miljoner. Det tredje alternativet, som innebär att den äktenskapliga fruktsamheten successivt ökas med omkring 15 %, resulterar i en folkmängdssiffra av 7*09 miljoner år 1960 och 7*23 miljoner år 1970. Maximum torde enligt samma alternativ inträffa omkring år 1980. Det största intresset knyter sig till utvecklingen av den arbetsföra befolkningen, här representerad genom åldersklasserna 15—65 år. F r a m till år 1955 eller 1960 är folkmängden i dessa åldrar redan bestämd, och det visar sig, att utvecklingen såväl fram till denna tid som ytterligare intill

65 år 1970 kommer att uppvisa en tämligen oförändrad arbetsbefolkning av ungefär 4^2 miljoner. Från 2*22 miljoner m ä n och 2-25 miljoner kvinnor i åldrarna 15—65 år 1940 stiger antalet till 2*30 resp. 2*27 år 1960 och kommer enligt alternativ 2 att år 1970 uppgå till 2-33 resp. 2-27 miljoner. För att få ett sammanfattande mått på åldersstrukturens förändringar har i nedanstående tablå gjorts en omproportionering av de i tab. 24 enligt alternativ 2 givna talen så, att folkmängden i åldrarna 15—65 år satts lika med 100. Relativa försörjningsbördor år

0—15 15—65 65—co 0—-co

29-1 100-0 13-4 142-5

33-9 100-0 15-2 149-1

34-0 100-0 17-4 151-4

30-5 100-0 20-1 150-6

P å 100 personer i arbetsåldrarna komma år 1940 något över 42 personer i åldrar under 15 och över 65 år. Detta antal ökas likväl redan under 1940-talet till ungefär 50. I fråga om antalet barn resultera de i alternativ 2 gjorda fruktsamhetsantagandena först i en uppgång men senare åter i en minskning. Beträffande de gamla är antalet emellertid monotont växande, och ålderdomsförsörjningsbördan ökas under tiden fram till år 1970 med 50 %. Den förändring eller snarare konstans hos den arbetsföra befolkningen, som utvisas av åldersklassen 15—65 år, döljer anmärkningsvärda åldersförskjutningar inom de arbetandes led. Ett studium av de i tab. 25 givna åldersfördelningarna utvisar, hurusom 1920- och 1930-talens relativt låga födelsesiffror medföra en temporär nedgång i de yngre arbetsföra åldrarna. Som ett sammanfattande uttryck för detta må nämnas, att folkmängden i åldrarna 15—30 år, som år 1940 uppgick till 1*60 miljoner, kan beräknas ha nedgått till endast 1*26 miljoner år 1955, varefter enligt de gjorda fruktsamhetsantagandena följer en uppgång till 1*56 år 1970. Inom de högre arbetsföra åldrarna, representerade av åldersklasserna 50—65 år, noterar man däremot en ständig stegring från 0'97 miljoner år 1940 via 1*20 miljoner år 1955 till 1-36 miljoner år 1970.

66 KAPITEL 6.

Bedömande av den framtida avflyttningen från jordbruket. För bedömande av förutsättningarna för den framtida inrikes omflyttningen kan det vara anledning att först granska de hittills skedda förskjutningarna i folkmängden. Det synes nämligen rimligt att när näringslivet under en tidsperiod blivit inställt på en viss genomsnittsförändring i arbetskraftsvolymen, vare sig det nu som inom jordbruket är fråga om en sammankrympning eller som inom industri och handel en utvidgning, måste vid ändrade folkmängdsförutsättningar en spänning göra sig gällande, resulterande i förändringar jämväl i omflyttningsintensitetens styrka. Yrkesväxlingen från jordbruk till andra näringsgrenar kan sägas bero på olikheter i ekonomisk, social och kulturell standard, ävensom vissa värderingsnormer härvidlag, men själva volymen synes ha stått i ett ganska intimt samband med de icke jordbrukande yrkenas möjligheter till utveckling och utvidgning, något som bl. a. framgår av de å sid. 46—47 givna uppgifterna över omflyttningens variationer med konjunkturerna. Stadsnäringarna ha visat sig starkast i konkurrensen om arbetskraft, och då tillgången nu är på väg att åtstramas i de yngre arbetsåldrarna, måste man följaktligen räkna med dels, att de näringsgrenar, som hittills legat bäst till, i fortsättningen komma att göra sina anspråk på arbetskraft gällande i än högre grad än tillförne, och dels, att folkminskningen hos den övriga befolkningen kommer att innebära vissa tendenser till uppbromsning av avflyttningen, varigenom sålunda konkurrensen om arbetskraft kominer att skärpas. Den fortsatta avflyttningen från jordbruket till övriga näringsgrenar kommer givetvis att göra sig gällande med regionala och av konjunkturer och prispolitik betingade temporära variationer och begränsningar och kan förväntas motverkas olika starkt alltefter den grad av avfolkning samt den grad av rationalisering, vari jordbruket inom skilda områden och storlekskategorier befinner sig. Inom de delar av jordbruket, där avflyttningen under de båda senaste årtiondena varit särskilt stark, kan m a n emotse en åtstramning av avflyttningen, under det att avgången i gengäld kan förmodas öka inom andra delar. I sista hand blir naturligtvis avflyttningens genomsnittliga storlek beroende på i vad mån och på vad sätt de standardskillnader, som förefinnas mellan jordbruk och övriga näringar, kunna utjämnas.

67 F ö r att få en uppfattning om den av folkmängdsförändringarna skärpta konkurrensen om den yngre arbetskraften må till en början i följande tablå givas vissa folkmängdsuppgifter rörande totalbefolkningen åren 1930—1960. Siffrorna för åren 1950 och 1960 ha i enlighet med kap. 5 erhållits genom framskrivning medelst 1936—40 års dödlighet. Osäkerheten i de för arbetsbefolkningen givna folkmängdsuppgifterna beror därför endast på ytterligare förbättringar i dödligheten samt på eventuell in- eller utvandring. Folkmängd i tusental

Procentuella förändringar

815-0 1 602-9 1 990-4

814-5 1 757-2 2 222-7

684-3 1717-2 2 256-2

689-9 1 663-6 2 303-0

— 0-07 — 15-97 + 0-82 + 9-62 — 2-27 — 3-12 + 11-66 + 1-52 + 2-07

— 15-29 — 5-32 + 3-62

805-1 1 639-2 2 060-4

789-0 1747-3 2 248-G

663-1 1 682-5 2 259-9

664-0 1615-0 2 274-0

— 2-00 — 15-96 + 0-14 + 6-59 — 3-71 — 4-01 + 9-13 + 0-50 + 0-62

— 15-84 — 7-57 + 1-13

1930—10 1940—50 1950—60 1940—60

Män 15—30 15—50 15—65 Kvinnor 15—30 15—50 15—65

Det visar sig, att befolkningen i de yngre arbetsåldrarna, 15—30 år, som under 1930-talet för männens del höll sig oförändrad och för kvinnorna uppvisade en obetydlig minskning, under 1940-talet kommer att till följd | av nativitetsutvecklingen minskas med icke mindre än 16 %. Under 1950I talet kan man räkna med konstans. Om man sammanför de yngre och mellersta arbetsåldrarna 15—50 år, visar det sig, att antalet män, som under 1930-talet ökades med inemot 10 %, under 1940-talet kan beräknas minskas med 2 % och under 1950-talet med ytterligare 3 %. För kvinnokönet ägde under 1930-talet en ökning rum med 6^2 %, men denna för1 bytes i nedgång med ungefär 4 % under såväl 1940- som 1950-talet. Be| traktar man slutligen de totala arbetsföra åldersklasserna som en enhet, kominer för mankönets del tillväxten att från 111/» % på 1930-talet nedgå till 1 å 2 % under de båda följande decennierna. För kvinnokönet förbytes ökningen under 1930-talet på 9 % mot nära nog konstans. Den framtida minskning av tillgången på arbetskraft i yngre åldrar, som dessa siffror ge uttryck åt, är så kraftig, att ingen näringsgren kan undgå att röna intryck därav. För det vidare resonemanget gives nedan en översikt över hur befolkningen i de arbetsföra åldrarna ändrats under 1930lalet inom dels den totala jordbrukande befolkningen på landsbygden (inklusive i husligt arbete sysselsatta samt f. d. yrkesutövare) och dels den övriga befolkningen på landsbygd och i städer.

68 Procentuella förändringar 1930—10

Folkmängd i tusental

Jordbruksbefolkning

Icke j o r d b r u k a n d e befolkning

Jordbruksbefolkning

Icke jordbrukande befolkning

309-1 570-9 729-9

263-4 540-3 705-4

505-9 1 032-0 1 260-5

551-1 1216-9 1517-3

— 14-8 — 5-4 — 3-4

+ 8-9 + 17-9 + 20-4

244-3 491-9 638-7

199-0 443-0 594-3

560-8 1 147-3 1421-7

590-0 1 304-3 1 654-3

— 18-5 — 9-9 — 6-9

+ 5-2 + 13-7 + 16-4

Män 15—30 15—50 15—65 Kvinnor 15—30 15—50 15—65

Den n ä r m a r e innebörden av de h ä r påvisade folkmängdsförändringarna hos den arbetande jordbruksbefolkningen m å belysas med följande tablå, angivande i tusental för olika åldersklasser dels folkmängden år 1930, dels den medelst enbart dödligheten framskrivna folkmängden år 1940 samt dels den därigenom beräknade nettoflyttningsförlusten under tioårsperioden. Medelst Förlust dödliggenom Jordbruksheten framncttoflyttbefolkning skriven folkning är 1930 mängd 1931—40 å r 1940

Män 15—30 15—50 15—65

309-1 570-9 729-9

339-3 651-4 815-4

75-9 111-1 110-0

244-3 491-9 638-7

307-1 571-1 729-0

108-1 128-1 134-7

Kvinnor 15—30 15—50 15—65

Det m å beträffande de högre arbetsåldrarna påpekas, att osäkerheten vid användandet av riksdödligheten delvis k a n anses förklara den av ovanstående siffror antydda nettoflyttningen i nämnda åldrar. Man finner, att jordbrukets nettoflyttningsförlust i första hand tagit den naturliga folkökningen i de arbetsföra åldrarna, uppgående till 85 000 m ä n och 90 000 kvinnor samt därutöver 25 000 m ä n och 45 000 kvinnor. Härigenom reduceras den manliga jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—30 år med 14-8 %, varigenom motsvarande grupp inom den icke jordbrukande befolkningen samtidigt ökades med 8-9 %. För åldrarna 15—50 var det en minskning av 5-4 % resp. en ökning med 17-9 % och i de totala arbets-

69 åldrarna 15—65 år en minskning med 3*4 resp. en ökning med 20'4 %. För den kvinnliga jordbruksbefolkningen var folkminskningen åtskilligt större än för den manliga befolkningen, ehuru den relativa vinsten för den kvinnliga icke jordbrukande befolkningen var något lägre. I anslutning till det här anförda må ett par omständigheter framhållas, som ge en något ändrad innebörd åt de givna talen. Den manliga arbetskraften inom jordbruket minskades enligt det föregående endast med 3l/2 % under 1930-talet, vilket kan synas stå i strid med de allmänt kända svårigheter att erhålla arbetskraft, som jordbruket flerstädes haft att k ä m p a med. Förklaringen ligger i införandet av en särskild lantarbetstidslag år 1936. Den därvid införda begränsningen av de anställdas arbetstid avsåg formellt endast brukningsdelar med minst 3 arbetare men torde i realiteten ha kommit att tillämpas i viss utsträckning också vid mindre gårdar. Effekten av de införda bestämmelserna ha givetvis blivit olika för olika stora brukningsdelar. Vid de större gårdarna torde en ökad mekanisering och rationalisering i övrigt ha blivit följden, varvid man för toppbelastning under vissa perioder sökt klara sig med extra anställd arbetskraft. Vid de medelstora och framför allt de mindre jordbruken, där möjligheterna att rationalisera under förhandenvarande förhållanden icke varit så stora och där samtidigt ägarens och hans familjs arbetsinsats spelar en stor roll, torde nedskärningen av de anställdas arbetstid i viss utsträckning ha lett till ökad arbetsbörda för företagarens familj. Särskilt torde detta ha skett i den formen, att företagaren och de medhjälpande familjemedlemmarna övertagit visst arbete, som måste eller kan utföras utanför den ordinarie arbetstiden, såsom skötsel av kreatur, reparationer m. m. Det är svårt att beräkna, hur stor inverkan lantarbetstidslagens införande haft på den i jordbruket nedlagda arbetskraftsvolymen. Någon fullständig undersökning härav föreligger icke, men vissa bedömanden kan m a n dock våga göra med ledning av bl. a. Socialstyrelsens lönestatistik för lantarbetare. Denna ger i sin nya utformning alltifrån år 1936 för varje år uppgifter om den anställda arbetskraftens omfattning vid omkring 4 000 brukningsdelar av olika storlek, företrädesvis dock större gårdar. Av en särskilt verkställd jämförelse mellan uppgifter för 1936 och 1939 ; framgår, att medeltalet av anställd personal utförda mansdagsverken per 100 ha åker nedgick från 2 296 till 2 030 eller med 12 %. Nedgången i antalet mansdagsverken var sålunda under dessa tre år i genomsnitt 4 % per år. Antalet av kvinnor och minderåriga utförda dagsverken minska[• des samtidigt från 477 till 405, d. v. s. med 15 %. Om man n u samtidigt förutsätter, att företagarna och deras familjemedlemmar nedlagt en ungefär oförändrad arbetsmängd vid jordbruket kommer man fram till en genomsnittlig minskning av 1 å 1V4 % per år under tiden 1936—1939. Antagandet om en konstant arbetsmängd från företagarebefolkningens sida

torde kunna motiveras med att den om än ringa minskningen av folkmängden på de mindre brukningsdelarna motverkats genom en ökad arbetsbelastning för företagarfamiljerna på de gårdar, där m a n icke genom rationalisering kunnat motverka arbetstidsbegränsningen för de anställda. De uppgifter om arbetskraftsförhållandena, som framkommit vid Socialstyrelsens löneundersökningar för åren 1940—1942, äro svåra att analysera med hänsyn till bl. a. det av det ojämna skördeutfallet minskade arbetsbehovet. Man har dock ansett sig kunna utläsa en fortsatt nedskärning av arbetskraftsåtgången per hektar ehuru i mera begränsad omfattning än under åren närmast efter lantarbetstidslagens införande. Särskilt synes det ha skett en dämpning av den kraftiga minskningen av de anställdas arbetsinsats. Den genom arbetstidsbestämmelserna förorsakade omläggningen av jordbruksarbetet torde därför vara ett passerat stadium. En annan i detta sammanhang inverkande faktor utgöres av beredskapsinkallelserna, som flerstädes medfört en ändring av arbetsförhållandena, som icke kan bli bestående, bl. a. till följd av att en del arbeten blivit eftersatta. Som en sammanfattning av det här anförda torde kunna sägas, att rationaliseringen med arbetskraft inom jordbruket under 1930-talet varit icke obetydligt större än vad folkmängdssiffrorna utvisa, i synnerhet under årtiondets senare del. Denna h a r emellertid till stor del varit framtvingad av exceptionella förhållanden av övergående natur. En genomsnittlig rationalisering med 1 % synes därför under nuvarande allmänna betingelser vara ett rimligt genomsnittstal. Denna siffra har tidigare framräknats av direktör A. H. Stensgård efter delvis andra utgångslinjer. Vid en i samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Lantbruksförbund gjord bearbetning av det lönestatistiska materialet har man som ett ungefärligt mått på den anställda arbetskraftens årliga minskning uppställt siffran 2 %. Med en total minskning av 1 % blir då företagarebefolkningens minskning 1J2 % . Av avgörande betydelse för jordbrukets fortsatta avfolkning är dess struktur och den större eller mindre lätthet, varmed jordbruk av olika storleksklass och inom olika jordbruksområden kan avstå arbetskraft. Möjligheterna till rationalisering av arbetskraftsåtgången ha hittills i främsta hand förelegat inom det större och medelstora jordbruket och detta av såväl tekniska som ekonomiska och i viss mån även sociala skäl. Skillnaden i nedlagd arbetsmängd per arealenhet eller produktenhet är därför avsevärd mellan olika storleksklasser och utgör i själva verket den springande punkten vid jordbrukspolitikens utformning. För att ge en bild av olikheterna har i tab. 26 återgivits vissa från Räkenskapsresultat från svenska jordbruk för år 1939 hämtade data över bokfört manuellt arbete i manstimmar per hektar inom skilda jordbruksområden och storleksgrupper. Som ett komplement härtill angives i tab.

71 Tab. 2 6 . Bokfört m a n u e l l t arbete vid jordbruk i n o m olika jordbruksområden oeb storleksgrupper år 1 9 3 9 . Manstimmar per ha. Storleksgrupp

ha

åker

2—5

5—10

10—20

20—30

30—50

50—100

100 Skåne—Hallands slättbygder Lanthushållning Övrigt arbete

756 8

521 27

328 2

320 3

280 4

254 6

229 7

236 Summa

284 Sydsvenska mellanbygden Lanthushållning övrigt arbete

550 12

429 23

368 17

267 13

238 15

224 23

Summa

247 Mellersta Sveriges slättbygder Lanthushållning övrigt arbete Summa

634 34

414 38

290 22

227 16

201 11

193 22

186 44

212 Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder Lanthushållning Övrigt arbete

580 107

450 74

332 44

253 24

197 20

206 37

Summa

578 186

473 150

335 67

244 39

591 118

450 80

318 31

251 16

218 12

203 29

232 Norra Sverige Lanthushållning övrigt arbete Summa Hela riket Lanthushållning Övrigt arbete Summa

27 folkmängden män i åldrarna 20—60 å r enligt 1940 års folkräkning per 100 ha åker enligt 1937 års jordbruksräkning inom olika län och storleksgrupper. Om man för att få jämförbarhet sammanväger talen i tab. 26, får man för storleksgrupperna 2—10, 10—50 och över 50 ha resp. 501, 277 och 203 manstimmar per hektar för lanthushållningen, 94, 23 och 29 för övrigt arbete och inalles 595, 300 och 232. Dessa tal förhålla sig som 2'56 : 1-29 : 1*00, medan man i tab. 27 får relationstalen 2*63:1-33:1*00. överensstämmelsen är sålunda god. Om man vill veta storleksordningen av den arbetsbefolkning, som jordbruket skulle kunna avvara, därest all jord sköttes efter rationella grunder, kan man få ett maximivärde genom att förutsätta, att arbetskraftsåtgången

72 Tab. 2 7 . A n t a l m ä n i åldrarna 2 0 — 6 0 år per 100 ha åker i n o m olika storleksgrupper i skilda län o c h riksområden år 1940. Storleksgrupp ha åker

L ä n R i k s o m r å d e

Samtliga över 2

2—10

10—50

över 50

Stockholms län Uppsala » Södermanlands » Östergötlands » Jönköpings » Kronobergs » . . .. Kalmar » Gotlands » Blekinge » Kristianstads » Malmöhus » Hallands » Göteborgs och Bohus » Älvsborgs » Skaraborgs » Värmlands » Örebro » Västmanlands » Kopparbergs » Gävleborgs » Västernorrlands » Jämtlands » Västerbottens » ... Norrbottens » ...

12-5 11-7 12-8 16-6 20-2 19-9 17-1 12-6 20-0 14-5 12-9 18-3 19-0 19-3 14-7 17-4 13-1 11-4 17-8 17-1 20-6 23-3 23-5 23-1

7-9 7 1 8 4 8 7 10 9 10 6 10 8 7 8 12 6 10 2 8 9 9 8 10 0 9 7 8 1 8 1 7 4 7 2 8 9 12 5 13 2 12 6 12 3 13 2

7-1 5 8 7 5 6 9 7 5 9 3 7 4 4 1 9 4 8 6 7 0 6 8 8 2 7 5 6 0 6 4 6 5 5 5 6 2

Mälarlänen

12-5

7 6

6 6

7-9

ö s t r a Götaland

18-4

9 6

7 0

11-9 10-6

8-3 7-1 8-6 9-1 15-6 16-7 11-8 8-3 15-1 11-1 8-9 11-7 14-6 13-9 9-1 11-6 8-5 7-0 13-5 14-7 18-9 20-3 21-4 21-2

Skåne, Halland och Blekinge

15-7

9 7

7 4

Bohuslän och Vänerlänen

17-6

8 7

6 4

11-5

Dalarne och Norrland

21-0

11 7

8 9

17-9

Hela landsbygden

18-00

9 15

6 87

11-53

vore densamma på all jord som den som är på storbruk. Med 1937 års åkerareal på gårdar m e d minst 2 ha åker — mindre gårdar ha karaktären av stödjordbruk eller specialjordbruk och kunna här lämnas åsido — och med de från räkenskapsresultaten erhållna uppgifterna om arbetsåtgången inom lanthushållningen kommer man enligt 1939 års förhållanden fram till 1 196 miljoner manstimmar, vilket med 2 400 manstimmar per år motsvarar 498 000 fullgoda arbetare. Om arbetsåtgången per hektar i stället varit den vid gårdar över 50 ha gällande skulle arbetsmängden ha blivit 730 miljoner manstimmar eller 304 000 arbetare. Minskningen utgör 39 %. Nu kan man emellertid förutsätta, att rationaliseringen med arbetskraft fortskrider även vid de större jordbruken. Om m a n räknar med att minskningen här kan fortsätta med 1 % per år under en 20-årsperiod, och att arbetskraftåtgången på medelstora och små jordbruk på samma korta tid kunde bringas ned

till storbrukens nivå, skulle m a n efter de 20 åren ha nått ned till en total arbetsmängd av 596 miljoner manstimmar eller 248 000 fullgoda arbetare. Detta skulle innebära precis en halvering av den nuvarande arbetsmängden och skulle per år betyda en minskning av 3*4 % per år. Detta konstruerade exempel är givetvis i alla avseenden att uppfatta som ett m a x i m u m för vad jordbruksbefolkningen kan avvara av arbetskraft. Många skäl tala för att folkminskningen måste bli avsevärt lägre. Den viktigaste begränsningen torde ligga däri, att en betydande del av åkerjorden förekommer på små brukningsdelar under sådana naturliga betingelser, att en omläggning till en för rationell drift lämplig brukningsstorlek icke k a n ske annat än i begränsad omfattning. En rationalisering ned till lika arbetskraftsåtgång på all jord är för den skull icke möjlig med mindre än att en avsevärd del av den svenska åkerjorden får läggas igen till vall eller skog. Det kan vara lämpligt att belysa problemet genom ett modifierat antagande rörande det sätt, varpå de mindre brukningsdelarnas högre arbetsmängd per ha reduceras. Om arbetsmängden per ha vid storgårdarna rationaliseras med 1 % i 20 år, nedgår den från f. n. 203 till 166. Den nuvarande arbetsmängden vid små och medelstora gårdar förhåller sig härtill som 3'02 resp. 1-66, och det ligger nära till hands att som nya antaganden förutsätta, att dessa två tal reduceras på visst sätt; ett sådant antagande kan vara, att överskottet över 1 reduceras till hälften, varigenom man för de tre storleksgrupperna får arbetsåtgången till resp. 334, 221 och 166. Den totala arbetsåtgången blir då på nuvarande areal 882 miljoner manstimmar, vilket innebär en minskning med 26 % eller per år 1*5 %. För gruppen 10—50 ha blir minskningen 1*1 % och på småbruken 2 %. Som ett ytterligare exempel må förutsättas, att olikheten i arbetskraftsåtgång mellan småbruk och storbruk minskas icke med hälften utan blott med en fjärdedel. Nedgången i småbrukets arbetskraftsåtgång skulle då, om den fördelades på en tjugoårsperiod, motsvara en minskning av 0*9 % per år, och den totala arbetsmängden vid jordbruket skulle reduceras med 1*0 % per år. De här ovan givna siffrorna ge viss uppfattning av innebörden av olika »rationaliseringsantaganden», och äro av värde för bedömande av det nedan förda resonemanget om hur mycket olika flyttningsantaganden betyda för den icke jordbrukande befolkningen. Det må här förutskickas, att man synes kunna emotse en så stark sugning från industriens sida, att all befolkning som kan avvaras från jordbruket och mer än så lärer kunna få sin utkomst inom stadsnäringarna. Det kommer då an på jordbrukspolitikens utformning och skärpa, i vad mån de icke rationellt bedrivna och ekonomiskt mindre lönande småbruken skola kunna så rationaliseras i fråga om drift och arealförhållanden, att en lämplig avvägning åstadkommes mellan å ena sidan önskemålet om en livsmedelsproduktion och där-

med en jordbruksbefolkning av viss omfattning och karaktär och å andra sidan industriens och övriga näringsgrenars expansionssträvanden. Att man på ett eller annat sätt kan åstadkomma en arealrationalisering är uppenbart; frågan är blott i vilken takt och på vad sätt detta bör ske. Folkströmmen från jordbruket till övriga näringsgrenar bör givetvis granskas även ur den mottagande partens synpunkt, och då omflyttningsvolymen synes stå i ett tydligt beroende av stadsnäringarnas och speciellt industriens expansion och utvecklingsmöjligheter (jfr sid. 46 f.), ligger det nära till hands att undersöka innebörden av, att den icke jordbrukandc arbetsbefolkningen kommer att fortsätta sin tillväxt i en takt, som står i viss proportion till expansionen under 1930-talet. Som ett maximiantagande kan man därvid sätta en relativ folkmängdstillväxt av oförändrad storlek och som ett minimum torde man kunna räkna med en oförändrad arbetsbefolkning. Mellan dessa gränser kan man uppställa en mängd olika alternativ. I tab. 28 och 29 göres en jämförelse av olika hypoteser rörande arbetsbefolkningens utveckling 1940—1950. I det mellersta avsnittet redovisas olika antaganden rörande den icke jordbrukande befolkningens tillväxt. Underrubriken »Relativ folkökning enligt 1930-talet» innebär därvid att den icke jordbrukande befolkningen i åldrarna 15—65 år under den närmaste tioårsperioden antagits tillväxa med resp. */*• 1J2, 3/* och hela den tillväxtprocent, som noterats för 1930-talet (20-4 % för männen och 16*4 % för kvinnorna) . Då det är önskvärt att något kunna bedöma förskjutningarna inom de arbetande åldrarna, ha siffror givits för åldersgrupperna 15—30, 15—50 och 15—65 år. Den härigenom nödvändiga klyvningen av nettoflyttningen på åldersklasser har därvid gjorts schematiskt med stöd av förhållandena under 1930-talet. Nettoflyttningen har antagits helt falla på åldrarna 15—50 år, varvid för männen 65 % och för kvinnorna 75 % hänförts till åldrarna 15—30 år. Procenttalen innebära en viss sänkning i förhållande till 1930talet (70 resp. 80 %) motiverad av förskjutningar i åldersstrukturen inom de yngre arbetsåldrarna. För att ge möjlighet att bedöma, hur de uppställda alternativen rörande den icke jordbrukande befolkningens folkmängdsförändringar svara mot de framskrivningar, som enklast kunna göras av jordbruksbefolkningen, visas i senare hälften av de båda tabellerna innebörden av att jordbruksbefolkningens nettoavflyttning under 1940-talet dels helt upphör, dels förblir oförändrad i den relativa resp. absoluta omfattning inom olika åldrar, som rådde under 1930-talet. Av tab. 28 framgår, att en konstant manlig arbetsbefolkning inom den icke jordbrukande befolkningen automatiskt skulle följa, om nettoflyttningen upphörde, i det att självrekryteringen ur yngre åldrar skulle upp-

75 O

P

4)

i) to i i c

£6 3 Jj ©

C5 a

H Ä g iiri n o ro f o.

a co n é ö S i n tCM o TH . CM

eo »o © t ^ s S Ti nH tCOO HT

H « •« • ' h i-i H oo m oo . in rf o

OJ 41 m n cs •<* • • CM t^ rf 5 eo i > 0 HTC . CN CN IH

^ (O O C4 O) 9 ) **f t - © LO Cl on £ & T £ 2f r5f f CO ÖÖ r O rH . C O . O r MO C H i nf rr ff o M O O

•^ "> -S1

2 « 2 6C +3

IS

. £ •w ffl

O "T

a

•ö £ (3 5 « 2

t i IH

n

O O oo rf CO . m rf O

OO O

4 1 c©

©

in^H s. C * h

O

oo r 00 rH

O

"3 "C op

tf « -

B %

•a

T H O O O

CS IM £1 CO O . N N O

rH <N O

© CO CO

rH r f . m <M .

( S O > o i »-i m .

in rf o

« Kl O i> » tb 2 TH

N n o

inm-r-i

•Tji rH t co co . CM CM O

eo © co 6t>S

w o

in m *H

t> i> »-i

S

+

T* <T.

g fi

is

rt r l

» T ö Ö tsc

*S c

•SJ

rt fi C5 fi aSS « fi E « « a >

fi

C5 CN

«

M O © 41 00 00 o i n 2 inoj^ r f CO <? O O . in co o i > m o

TU in oo

eoeoco

© CM CD

CO 4 1 1 0

Ö N 2 THOO. CMCOTH

t^esS £ TH r f . mc^TH

n

00 H

TH«5© "O «crj

THOO

„

m co . m rf o

H ci

SS? i>«2 © uo ©

eot-TH

TH CN T CM CM TH

TH O

in m

TH i n

TH

t

-

m o

£

© 0 0 CM f5 CMCM CM

• * H oo

eoÅS ° « S « i ; S

H[N 7 incOTH

äl

H N o> H 00 ,

TH

m r f o Ö

COCO. CMTHO

r f TH . IflTjiQ

O 0 0 . M f l O

4100©

co t - eo

-fuooo

comJo COTH. CNCMO

S S © 13 £ o» -^f00. O C O . m r f O I>COO

CM t -

co co I> I >

.

CMTHO

mmrH

T f i H O

C O T H O

4 l © t -

cöcöS COCOT CMCMTH

o i > o rfcOT m m r H

£?2© O C 0 T i>t>TH

+

*H

• • •

:

:

:

:

;

:

;

*.

00-I-» OO*H oo** r f m g r f m o i g J S o a a > O O K * <3505T> THrH^J THTH.* r l r l i l ' ' ' " ' ' •a T3 -o ao«-i

s

41 CM t cö m f2 fflrt? CMTHO

i n oo

CN TJ< TH

o

c

sC T3 S C 5 O B C

•o

M

O h J •* m T m CM O

NCOri

K

ä

V*

:C8

4 1 o» eo

cö rf ! * co co . CM o

TH CN

a

o MI OS

•SJ sa

eo oo 4<

t> co

(O

TH 0 0 ^

IM fi « wO o »0 rt

OS rH

© eo ©

c oCT>zl TH m v

THO>2 m C O T mm-TH

H

II

<H>

«B

MI

m TH . m co TH

B fi a .-.

sS3

i*

H

Trt C l

bD>H

C°«

C°«

:

2 o

!

B co

Sm

!

2 o

Om

o us b

r

t

*

•: ::: ^ : x

;

:

;

<2D«-

c"53

C" 55

'. .

eofc;

.

g o

•*j ;

c "^ !

2 m

? o

B co

E co

gm

g to

ä

^

^ |

^>^ /

2 m

o m

r? m

r=>

m

rg >o

frlTH

PHTH

PMTH i v

rHTH

£

rt . g « • "g .fi« o O S « „ , ja "g > co <j Ä «

ÖCJa

C "^ !

„, ~ 3 3

!

oo*-j oo*e OO+J r f m o ^ m g r f i n o euro > O J O g d o g TH TH ^i^ rH TH ^ j ^ r l rt ^ " * "O *Ö -p

tes-

fil | fil I fil | fe r H •

:

j_c .A

~

^ •« ^

S

h

Bod

»cb ftS ^ S

ei^ S

gIffl O OCrH . ^

^ 2

.B 0C tlC»» S . 3 .53 35 3 »H ai

i

tiro

o> >>-!SBP

S 3

? o > 3 5

a>«

fij-3

r

-5-Q

fc"fi

^ C w - 0

'

S

g £ « S

^ «

väga och t. o. m. något överskrida avgången genom dödsfall eller uppnåendet av icke arbetsför ålder. En icke obetydlig förskjutning skulle dock komma att äga rum inom de arbetsföra åldrarna, i det att de yngre åldersgrupperna skulle minskas avsevärt, under det att folkmängden i de äldre åldrarna skulle tillväxa. Sålunda skulle folkmängden i åldrarna 15—30 år reduceras med V-*» medan den i åldrarna 50—65 år skulle ökas i nästan samma proportion. För jordbruksbefolkningen skulle detta alternativ komma att innebära en ökning av den arbetande manliga befolkningen med ungefär 5 %. Det motsatta extremfallet, en relativ tillväxt av den icke jordbrukande arbetsbefolkningen i enligt 1930-talet oförändrad takt (»hel expansion».= 20*4 % på en tioårsperiod) skulle i absoluta tal innebära en ökning (här även lika med flyttningsvinst) med ungefär 300 000. En dylik folkström från jordbruket kan givetvis icke komima i fråga. Det skulle innebära en minskning av den manliga arbetande jordbruksbefolkningen med närmare 40 % på en tioårsperiod. Man har starka skäl att anse, att även alternativet av 3/4 expansion hos den icke jordbrukande arbetsbefolkningen skulle möta oöverstigliga hinder och att det alltså kan räknas som en övre gräns för avflyttningen. Det skulle nämligen innebära en reduktion av den jordbrukande arbetsbefolkningen med 28 % på en tioårsperiod. Den avflyttning från jordbruket som skulle krävas för förverkligande av detta alternativ, skulle i absoluta tal bli dubbelt så stor som på 1930-talet, och folkminskningen i de yngre arbetsåldrarna skulle bli kort sagt katastrofal. Även om man räknar med en höjning av de flyttandes genomsnittsålder, skulle det bli fråga om en minskning ned till eller under hälften på en tioårsperiod. Det må tillfogas, att alternativet z\\ expansion motsvarar det nederst å sid. 72 och överst å sid. 73 diskuterade exemplet på hur den höga arbetskraftsåtgången vid småbruk kan tänkas reducerad. De båda återstående här medtagna alternativen x\i och % av 1930-talets expansion — lika med 5 resp. 10 % ökning av den icke jordbrukande manliga arbetsbefolkningen — skulle för jordbrukets vidkommande betyda en minskning i förra fallet med 6 % och i det senare med 17 % (mot 1930talets 3^2 %).x Särskilt märkbar skulle förändringen bli i de yngre åldrarna, i det att åldersklassen 15—30 år skulle minskas med 18 resp. 37 %. Om den härför erforderliga nettoavflyttningen sättes i relation till den, som motsvarar en från 1930-talet oförändrad relativ avflyttning i olika åldrar, erhålles 0'77 resp. 1*65. Om den framtida expansionen skulle komma att uppgå till mellan V* och */2 av den som rådde under 1930-talet, skulle man följaktligen ha att räkna med en avflyttningsprocent inom den manliga jordbruksbefolkningen i olika åldrar på mellan 3/^ och l2\z av vad som gällde under den gångna tioårsperioden. 1

Jfr dock sid. 69 f.

77 Då som tidigare anförts prognoserna för jordbruksbefolkningen med | fördel utföras med en oförändrad relativ avflyttning som riktlinje (i kombination med ett alternativ om ingen nettoavflyttning), kan det vara av intresse att veta, vilken grad av expansion för de icke jordbrukande nä! ringsgrenarna, som detta skulle innebära. Det visar sig, att detta »flyttningsalternativ 1» betyder en ökning av den totala manliga icke jordbrukande arbetsbefolkningen med 6*4 % mot vid »hel expansion» 20-4 %. Detta vill m. a. o. säga, att om jordbrukets relativa avflyttning fortsätter med oförändrad styrka, kan folkmängden inom övriga näringsgrenar sammantagna endast tillväxa med x\z av den takt, som rådde på 1930-talet. För jordbruksbefolkningens del betyder det samtidigt en reduktion av den totala arbetskraften med 9 %, varvid må noteras, att folkminskningen i åldrarna 15—30 år uppgår till 23 %. Flyttningsalternativ 1 överensstämmer nära med det å sid. 73 st. 4 diskuterade antagandet, att skillnaden i arbetskraftsåtgång mellan småbruk och storbruk reduceras med en fjärdedel. De anställda jämförelserna ha baserats på antagandet, att arbetskraften I i åldrarna 15—65 år är homogen och likvärdig oavsett ålder. Så är ju dock icke fallet. En utvidgning av de icke jordbrukande näringarnas arbetskraftsvolym genom nyrekrytering är i främsta hand knuten till de yngre arbetsåldrarna [ med hänsyn dels till de primära yrkesutbildningsförhållandena och dels \ till den omständigheten, att den lokala bundenheten i samband med bl. a. familjebildning ävensom ekonomiska och tekniska förhållanden samt icke I minst personliga omskolningssvårigheter utgöra ett med stigande ålder I växande hinder för yrkesväxling. En annan fråga är arbetskraftens med åldern varierande kvalitet. Förekomsten av helt eller partiellt arbetsoförmögna ökar med stigande ålder, och om man som här studerar arbetskraftens förändringar medelst den totala folkmängden i arbetsåldrarna, betyda sålunda de pågående åldersförskjutningarna inom desamma hän mot högre medelålder, att totalbelastningen av arbetsföra ökar. Om, för att taga ett exempel, den icke jordbrukande arbetsbefolkningen i åldrarna 15—65 år förblir oförändrad, betyder detta i realiteten en viss minskning av den totala tillgängliga arbetskraften. Ett annat problem är i vad mån kvaliteten hos de verkligen | sysselsatta ävenledes ändras med åldern. Närmare undersökningar på denna punkt föreligga visserligen icke, men man kan förutsätta, att förhållandena ' äro högst varierande mellan olika branscher. För i tungt arbete sysselsatta \ torde man kunna räkna med att kvaliteten relativt tidigt, ofta kanske redan i 25-årsåldern, når sitt maximala värde för att därefter sjunka. Inom mera i kvalificerat eller kroppsligt mindre krävande arbete torde maximum ligga högre, kanske i 40—50-årsåldern eller högre, men för ett betydande antal sysselsättningar lärer prestationsförmågan i åldrar över 50 år vara stadd i

78 minskning. Som ett sammanfattande resultat av dessa omständigheter kan man därför ha anledning räkna med, att åldersförskjutningarna inom de arbetsföra åldrarna, enkannerligen den relativa ökningen av åldersklassen 50—65 år, även innebär någon tendens till minskning av den sysselsatta befolkningens totala arbetseffekt. Av antydda skäl är det för n ä r varande icke möjligt att närmare kvantifiera effekten av kvalitetsförskjutningarna. Såväl med hänsyn till nyrekrytering som arbetseffektivitet kan det vara befogat att i här förda resonemang lägga tyngdpunkten icke så mycket på de totala arbetsåldrarna som på arbetskraften i de yngre och centrala åldrarna, exempelvis 15—50 år, i all synnerhet som yrkesväxlingen och omflyttningen äro begränsade till dessa åldrar. Om m a n för den manliga icke jordbrukande befolkningen i åldrarna 15—50 år i likhet med det föregående räknar med dels en oförändrad folkmängd och dels en relativ ökning med en fjärdedel resp. hälften av 1930-talets expansion, får man följande nettoavflyftning från jordbruket: Alternativ rörande den icke jordbrukande manliga befolkningen i åldrarna 15—50 år Jordbruksbefolkningens nettoavflyttning 1940—50

Absoluta tal Index

Oförändrad folkmängd

57-6 0-65

Relativ folkökning i förhållande till 1930-talets 1/4

1/2

112-4 1-28

167-1 1-90

De i tablån givna absoluta talen ange den nettoavflyttning från jordbruket som skulle erfordras, för att den icke jordbrukande manliga befolkningen i åldrarna 15—50 år skulle förbli konstant resp. ökas med */< och l /a av den för 1930-talet noterade tillväxtprocenten (17-9 %). Indextalen uttrycka på samma sätt som i tab. 28 de nämnda absoluta flyttningstalen i relation till den totala flyttningssiffra, som skulle erhållas, om jordbruksbefolkningens relativa nettoavflyttning i olika åldrar skulle hålla sig oförändrad lika med 1930-talets (»alternativ 1»). En oförändrad folkmängd icke jordbrukande i åldrarna 15—50 år visar sig ligga ganska nära alternativet lj± expansion i tab. 33, under det att en tillväxt av nämnda åldrar med */* av 1930-talets relativa ökning motsvarar 36 % av den tidigare expansionen i de totala arbetsåldrarna. Denna ökas enligt de här ovan givna alternativen med i runt tal resp. 4 %% 8 % och 12 %. Det framgår av här återgivna siffror, att arbetskraftsproblemet avsevärt skarpes, i den mån man förskjuter huvudvikten från den totala icke jordbrukande arbetsbefolkningen till åldrarna 15—50 år. Man har härav ett

79 ^kraftigt belägg för nödvändigheten av en ökad rationalisering över huvud taget. Den ovan givna skildringen av konkurrensen om manlig arbetskraft gäller i stora drag även den kvinnliga. Av tab. 29 framgår n ä r m a r e , hur de olika alternativen beträffande den icke jordbrukande kvinnliga arbetsbefolkningens utveckling ställa sig inbördes och i relation till ett antagande om att den kvinnliga jordbruksbefolkningen utsattes för en från 1930-talet oförändrad relativ nettoavflyttning. Den kvinnliga icke jordbrukande befolkningens excessivitet i arbetsåldrarna medför, att antagandet om en oförändrad total arbetsbefolkning ej kan uppfyllas genom självrekrytering utan erfordrar ett visst tillskott utifrån. Resultatet blir likafullt en reduktion med V* i åldrarna 15—30 år. För den jordbrukande kvinnliga arbetsbefolkningen ger alternativet plats för en obetydlig folkökning. Det extrema antagandet om en oförändrad relativ expansion (16*4 % på tio år) skulle innebära den orimligheten, att den kvinnliga jordbruksbefolkningen i de arbetande åldrarna nära nog halverades på en tioårsperiod och att folkmängden i de yngre arbetsåldrarna nästan helt försvunne. Även alternativet 3/4 expansion enligt 1930-talet (12*3 %) måste anses som en klar övre gräns för jordbruksbefolkningens avflyttning. Det betyder drygt dubbelt så stark relativ avflyttning, som på 1930-talet och skulle resultera i en minskning av den totala kvinnliga arbetsbefolkningen med V3 på 10 år, och av folkmängden i åldrarna 15—30 år med drygt 2 /s. Alternativet x\z expansion enligt 1930-talet (8*2 %) skulle erfordra hälften högre relativ avflyttning än under 1930-talet och synes även det vara i överkant i beaktande av att folkminskningen också här blir betydande. För åldrarna 15—65 år blir den 21 % (mot under 1930-talet 7 %) och för åldrarna 15—30 år 43 %. Vad så slutligen folkökningsalternativet V t ( = 4 - 1 %) beträffar, kräver det en något lägre avflyttning från jordbruket än tidigare. Den totala folkminskningen skulle bli 9*5 % och i åldrarna 15—30 och 30—50 år skulle den uppgå till 17 resp. 14 %. En folkminskning av den omfattningen skulle uppkomma jämväl inom den icke jordbrukande kvinnliga befolkningen i åldrarna 15—30 år. Om man uppställer antagandet om, att den kvinnliga jordbruksbefolkningen fortsätter att avfolkas i oförändrad relativ omfattning (flyttningsalternativ 1), visar sig detta betyda en total minskning med 12 %, medan den icke jordbrukande arbetsbefolkningen tillväxer i antal med 5 %. Sättes [ denna siffra i förhållande till 1930-talets relativa folkökning, 16-4 %, finjner man, att flyttningsalternativ 1 ger möjlighet till 30 % av den expansion, som rådde på 1930-talet eller m. a. o. samma resultat som tidigare visats för männen. Därest man lägger särskild vikt vid förändringarna hos den icke jord-

80 o é "S

to

H1 U -H T" « CS fcD fi

CD B

c

s © fiH + J25O rG —1 r c

a

O

>>

<

c3

O IM

CO t - r H

eo t - 4 i

O

6 (iS OS CM .

O

rf rf g

rf ö s g

O r f . CO CO r H

in tO

Ost^ os co

m m o

m . t ^ rH

rH ©

TH

g . O

TH

©

oo c o

Af. rf rf

£

CO T CO O

CO ( N CM OS O

.

m m o

IM

t~

rJ~

4> CM co

i

TH T H

o as A!

C

S e

•Q

s

15 S.V « Co 3 CJ "O fi

li

2 S

ö é "S

S

* "3

£

CD fi •« o

^ +J © fi " f r H s i ? j_, "3 "S M

O

C

s| c >>

OS CM m rf

ÖD

<u

C

-a

.2 3

CD C

a

H-> .TH

»

Ö

"a o

a c

1 O

g

o "O

:C3

ä fi X

«

r—I

•° fi

§J

-a «

så •B

«

«

n 10 fi CO •O i • -

io

»0 cOS

M

05 TT-

©

©

O

I > TH

TH TH

CO © 0 0

CO © ( M ' 00 m CJ a . O CO o

fi< r^ °* r •f O V in s T°H © CO CN O

©

O

t~

ös ö S3 OS CO

o

n

oo

cö CM £

TH

TH

. O

rf rf

CO CO

. O

O

rH ©

©

l.O b -

eo © eo Ju i co

21 S oo . OS CM

m m o

©

©

— <M

ö rOH

r-

T H

eo © oo

ös cb 2 CÖ CM g r f r f g CS CO T cs co v r f I > . r H CM r H r f r f r H m CO r H

CC ©

|

o

+

TH T H

CO © 0 0

eo

rf 6 ^ O TH T co m TH

rf m 2 m CM v CO C s T H

TH T H

TH T H

«5 eo

os i n v

o r f CO

co

©

6 ös o

OS OS . m m TH

s

©

©

eo

Ös CM OS r H TH

©

o . O

© © 00 A ' CO CO rH „ r f r> . r f rH O

CO CO CO

©

rf rf OS CO

Ö

m co o

co

O

CO r H t -

OO

r f CM OS o m rf

CM CO CN (M

cö1

©

(M

^ .

O

C t-

irj

CN

m

CO

i

co oo eo

©

r f CN S O rf T CO r f T H TH T H

rjirV.

ös cö £

CO © 4 <

CO ©

rf in g O O . CO CO T H

rf 6 g m os r CO I > T H

TH T H

rH T H

co co

©

S

m m v CO 0 0 r H

ICJ ©

Cs co TH

. O

f - rH

CÖ ÖS r f CO r f CM

^ . O

^ . o

O1

CJ 00

1 TH T H

£

©

CD S

CN

"S

TH

00 ©

öcog

CS r f

.

m m o

°(-.

•c

fi

r*

•3 3 ca . - . -O

o

o c 3

n

CO ©

rf m S m co T

rH r H

T—1 T H

w c O H

© co © TH

^ u r j °C3

"H

CM

"rt

a

© 41 TH

"3

00 41

ct^S OS CS m rf

. o

PH

eo

TH

CM

ÉÉ-S O O .

CO CO r H T H 1-1

IM

©

CO 4 1

Ös r f OS T-l TH

TH

o . O

©

io 41

eö ti. g rf rf

O CO

. O

CO © r H *.. © r f OS w O s CO . m rf o

C

co

co

'.-

m

T-

CM 1

rH

1 CO r H r H

o

r f CM 2 m CM T CO t > r H

Os c o TH TH

eo rH

o

4 i r-

ös i n So cö m S . O

rf rf

I > CO

. O

eo co »o r f l> g O s CO .

m m o

© ©

CC X

I^CS C

Ö I

1 TH T H

lO

>

•o -a g FD

t. B

il2 |

15 £ rt C

n -j o «

O

60S TH

6 TH

.S5 » a ** •2 5

©

4H

CO

S,

©

S!SS.

^

fil cS

a OO a fi

CO ©

rf 6 S O CN . CO CO T H

«5a

e

O <M

i CD *J c

O

©

©

<=> « 5 M Cs Cs . m rf o

u

> a

•-

"

:

•o

©

O 00

O h S OS r f m rf

. O

CO CO

O

^CsS O CO . CO CM O

fi

CO CO © i A O rf rf _ CO m CO i n r .H r H 7-1

©

rH ©

©

CM ©

öscbg

ch ch %

OS r H . T H CM r H

rf rf

r f T r f rH

co ©

©

rf m OOO m o

o T TH

eo r o Ös CM C

© .-i

+

O !S «o t/s

X

pad

-J rH

u

H->

o o' +j o o + jp o o -pi rf m rf m

O rf CS TH

'

>—.—'

T J I I O O O s OS ! > H H ^

" ' ' T3 tD U G «* :CS

» a

:« O

fa

OS CS r » n i H ^ i

•o ftO <H C "^ :cS _

ES X 1

C ° cm fil 1

£s

£ä

•fi K

H

•ö W

O O JH rf m p OS CS > H H Ä

f-> = -Q " f i O o "—>«rH <D cu o i—i

OS OS T> TH r H ^

•p C50 f n c °^ :c3

c **„

:e3

fi

CO

£ CO

fi m

C

^ 1

X 1

^ 1

"^ 1

&&

rH rH

:

cd

Is

<o te u

c °«

Sr3

—

v

-

C3 ^3

'o -Q • c c

«<

cH

O

c G rt cu O t)D _G D

ft

r «

O

e

•° ^C r«

g C -Q r 2

"go

c5"~ r-3

CD

>

•-3

t-, 1 m

oca

T-t

tH CU « P H C LJ

ä5 g rfi tO°C3 fi - H

"C _ TJ

fi

3 G °

-Q cs r« G C U 4X) J T3 C LH C

o

'

> CO CS | v

q C "c

T! C C3

-§ ftO

o o *ip rf m

-CS UD U C °cS :C3

>H

CL)

'a C Cl

CS OS T> TH T H X

* ' '—"—'

O *J m P CS r> TH X

fcH C

fi, o

H-> «rH

rt «

81 brukande befolkningen i de yngre och centrala arbetsåldrarna, något som speciellt för kvinnkönet torde vara befogat, k a n man på analogt sätt som ovan för mankönet uppställa följande tablå: Alternativ r ö r a n d e den icke jordbrukandc kvinnliga befolkningen i å l d r a r n a 15—50 å r Jordbruksbefolkningens nettoavf 1 y Itning 1940—50 Oförändrad folkmängd

Absoluta tal. Index

94-3 0-86

Relativ folkökning enligt 1930-talet m e d 1/4

1/2

138-6 1-26

184-3 1-68

En oförändrad folkmängd icke jordbrukande i åldrarna 15—50 år visar sig helt motsvara alternativet */* expansion enligt 1930-talet i tab. 29. En relativ tillväxt i åldrarna 15—50 år med 1\± av tidigare folkökning motsvaras i tab. 29 av en expansion i åldrarna 15—65 år med 40 % av den under 1930-talet rådande. Den relativa folkökningen blir i de tre här angivna fallen resp. 4, 6^2 och 9^2 %. De här ovan gjorda jämförelserna ha formellt avsett perioden 1940— 1950. Då en del av denna period redan passerats, betyder detta icke, att under givna förutsättningar de för år 1950 uppställda folkmängdssiffrorna skulle komma att råda. Huvudvikten i jämförelsen bör läggas vid de relativa förskjutningarna, vilka utan större fel kunna sägas avse den nu närmast följande tioårsperioden. Då det här förda resonemanget icke så mycket lägger vikt vid de i samband med en fredskris eventuellt inträffande rubbningarna i näringslivet och sysselsättningsvolymen utan främst ser till genomsnittsförändringarna under en relativt lång tidsföljd, synes det även vara befogat att göra en direkt sammanställning av folkmängdsförhållandena år 1940 med siffror för år 1960. De i tab. 30 redovisade alternativen rörande den icke jordbrukande arbetsbefolkningens utveckling 1940—1960, nämligen dels oförändrad folkmängd och dels en relativ ökning med XU resp. ^a av den takt, som rådde på 1930-talet, visa sig vara av samma innebörd visavi jordbruksbefolkningens relativa nettoavflyttning som ovan visats för perioden 1940—50. De olikheter, som föreligga på en del håll, förklaras av förskjutningar i åldersstrukturen. Kravet på hälften så hög expansion som på 1930-talet skulle erfordra jen höjning av jordbruksbefolkningens nettoavflyttning med för männen 65 och för kvinnorna 57 %, och det skulle resultera i att jordbrukets arbetsbefolkning från 1940 till 1960 nedginge med 35 % för männen och 43 % för kvinnorna (mot enligt 1930-talets till motsvarande tidslängd ompro6 — 417823

82 Tab. 30. Folkmängdsutvecklingcn 1940—1960 av den manliga och den kvinnliga arbetsbefolkningen inom jordbruk och övriga näringsgrenar under olika alternativa antaganden. Folkmängd i tusental. Alternativ rörande den icke jordbrukande befolkningen i åldrarna 15—65 år Oförändrad folkmängd

Relativ folkökning enligt 1930-talet med

Alternativ rörande jordbruksbefolkningens nettoavflyttning Ingen nettoavflyttning

Relativ nettoavflyttning enligt 1930-talet

Absolut nettoavflyttning enligt 1930-talct

1/4

1/2

1517-3 1517-3 1-000

1517-3 1 676-6 1-105

1517-3 1842-0 1-214

1517-3 1565-1 1-032

1517-3 1 732-8 1-142

1517-3 1785-1 1-176

705-4 786-3 1-115

705-4 627-0 0-889

705-4 461-6 0-654

705-4 738-5 1-047

705-4 570-8 0-809

705-4 518-5 0-735

— 47-8 — 0-29

111-5 0-66

276-9 1-65

167-7 1-00

220-0 1-31

4- 0-54

— 0-58

— 2-10

+ 0-23

—1-05

— 1-53

[1940 {1960 [Kvot

1 654-3 1 654-3 1-000

1 654-3 1 793-3 1-084

1 654-3 1 937-2 1-171

1 654-3 1620-7 0-980

1 654-3 1 822-6 1-102

1 654-3 1890-1 1-143

Jordbruksbefolkning (1940 15—65 år {i960 \ Kvot

594-3 619-7 1-043

594*3 480-7 0-809

594-3 336-8 0-567

594-3 653-3 1-099

594-3 451-4 0-760

594-3 383-9 0-646

Jordbruksbefolkningens nettoavflyttning 1940—1960 Absoluta tal Index

33-6 0-17

172-6 0-85

316-5 1-57

201-9 1-00

269-4 1-33

Relativ förändring i % per år av jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 år ..

-4- 0-21

— 1-05

— 2-80

—1-36

— 2-16

Mån Icke jordbrukande be-1 1 q r n folkning 15—65 år \£™t Jordbruksbefolkning 1 5 - 6 5 år

J10fin ^

Jordbruksbefolkningens nettoavflyttning 1940—1960 Index Relativ förändring i % per år av jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 å r . . . . Kvinnor Icke jordbrukande befolkning 15—65 år

-f- 0-47

portionerade tal 7 resp. 13 %)} En oförändrad relativ nettoavflyttning skulle å andra sidan innebära, att den totala icke jordbrukande arbetsbefolkningen kunde expandera med 30 % av 1930-talets takt. Ökningen från 1940 till 1960 skulle då för mankönet uppgå till 14 och för kvinnkönet till 10 %. Samtidigt skulle den jordbrukande arbetsbefolkningen reduceras med 19 resp. 24 %. För de yngre arbetsåldrarna skulle en dylik utveckling bli särskilt kännbar. 1

Jfr sid. 69 f.

83 De här ovan anställda jämförelserna visa på en till följd av åldersförskjutningar inom arbetsbefolkningen skärpt konkurrens om arbetskraft i de yngre och centrala arbetsåldrarna. Resultatet av denna blir givetvis direkt beroende av näringslivets allmänna utveckling. Den nu pågående diskussionen om våra möjligheter att icke blott bemästra en eventuell arbetsmarknadskris i samband med ett fredsslut utan att överhuvud taget dämpa konjunkturvågorna och att främja ett fortsatt ekonomiskt framåtskridande präglas visserligen av en osäkerhet, som inför ovissheten om de framtida internationella politiska och ekonomiska betingelserna är helt naturlig. Man torde dock kunna utläsa en optimistisk grundton. Här är icke platsen att avge ett sammanfattande omdöme om olika framlagda konjunkturprognoser, men det kan för de utförda kalkylerna över jordbrukets framtida arbetskraft vara anledning taga viss ställning i frågan. Näringslivets utveckling och expansion blir givetvis i sista hand beroende på samspelet mellan inhemska och internationella ekonomiska förhållanden och på förskjutningarna härvidlag i förhållande till förkrigsutvecklingen. Det torde icke från något håll ha mera allvarligt ifrågasatts, att ej det svenska näringslivet, enkannerligen industrin och handeln, skulle ha förutsättningar för en betydande expansion, sett på en något längre sikt än den för tillfället aktuella. Utifrån enbart dessa förhållanden torde ett alternativ om hälften så stark utvidgning som på 1930-talet snarast kunna anses som ett minimum. Den uppkommande knappheten på arbetskraft till följd av nativitetsminskningen och befolkningsreservoaren-jordbrukets utsinande bringar de inhemska arbetsmarknadsproblemen i förgrunden. Det må här helt allmänt framhållas, att då folkströmmen från jordbruk till övriga näringar i främsta hand är en följd av olika ekonomiska, sociala och kulturella betingelser — av vilka de senare i stor utsträckning kunna återföras på de förstnämnda — synes flyttningsvolymen, ju mera arbetskraftsbehovet inom samhället skarpes, bli alltmera påverkbar genom åtgärder, som syfta till en utjämning mellan den jordbrukande och den icke jordbrukande befolkningens levnadsförhållanden. Vid behandlingen av den framtida avflyttningen från jordbruket är det särskilt två omständigheter, som förtjäna att ytterligare framhållas. Den ena är den, att jordbrukets avflyttning för sina framtida variationer i tid och rum i hög grad beror på avfolkningens och rationaliseringens hittillsvarande utveckling. Med hänsyn till att den övervägande delen av den svenska jordbruksbefolkningen utgöres av självständiga företagare och deras familjemedlemmar, kommer vid minskande barnantal den för övertagande av fädernejorden erforderliga ungdomen att utgöra en stigande andel av den samlade jordbrukarungdomen. För avflyttning till övriga näringar kvarstår då en minskande andel av en sjunkande folkmängd. Möjligheter att närmare belysa avflyttningens beroende av barn-

84 antalet i familjerna saknas visserligen, men sambandet torde vara tämligen klart. Framhållas må, att i en del fall en avflyttning av jordbrukarungdomen kan ske hundraprocentigt, utan att för den skull jordbrukets omfattning behöver närmare påverkas. I första hand gäller detta den icke jordägande delen av jordbruksbefolkningen, arbetarna. I andra hand komma de mindre gårdar, som kunna komma i fråga för sammanslagning. Slutligen gäller, att i skogsbygder befolkningen på småbruk och speciellt på ofullständiga jordbruk via skogsbruket kan lämna jordbruksgruppen genom en successiv övergång. Ett annat beaktansvärt förhållande är den snedvridning av könsproportionen, som uppstått därigenom att kvinnorna i högre grad än männen sökt sig från jordbruket till andra näringsgrenar. Denna olikhet mellan könen sammanhänger med att jordbrukarkvinnornas lott i stor utsträckning är hårdare och mer bunden än männens sett i relation till arbetsvillkoren inom övriga näringsgrenar. På denna punkt är det icke endast ett jordbrukspolitiskt utan ett allmänt befolkningspolitiskt och socialt intresse att åstadkomma en utjämning i könsfördelningen på landsbygd och i städer och samhällen. För att vid de i det följande redovisade prognoserna anknyta till, vad i det föregående anförts rörande den emotsedda framtida spänningen på arbetsmarknaden på grund av förskjutningarna i åldersstrukturen, ha uppställts följande riktlinjer, vars närmare innebörd och tillämpning framgå av de följande kapitlen. 1. För den totala jordbruksbefolkningen inom fem större riksområden har prognoser utförts under antagande av att den relativa nettoavflyttningen utgör alternativt % 3/4, 1, 5A och 3/2 av 1930-talets förhållanden. Av tab. 28 och 29 framgår, att alternativ 1 för män och kvinnor motsvaras av en årlig genomsnittlig folkminskning i åldrarna 15—65 år av resp. 0-94 och 1*24 %. För övriga flyttningsalternativ kunna motsvarande folkminskningstal lätt härledas. Dessa bli förutom av avflyttningens storlek även beroende av den använda dödligheten. I det föregående har räknats med 1936—40 års riksdödlighet, vilket ger ett något gynnsammare resultat än vad som i kap. 8 framkommer vid prognoser för de olika riksområdena, där resp. riksområdens dödlighet 1931—40 användes. Ytterligare en serie folkminskningstal erhålles, om man använder en extrapolerad dödlighet för hela prognosperioden 1941—60. Om man med hänsyn till de i kap. 10—12 använda prognosmetoderna (jfr Bilagan) begränsar sig till åldrarna 20—60 år, får man då följande relationer mellan olika nettoflyttningsantaganden och motsvarande folkminskning i arbetsåldrarna. Ur tablån kan utöver vad tidigare anförts bl. a. utläsas, att en årlig folkminskning i arbetsåldrarna med 1 % motsvarar en nettoavflyttning, som

85 F l y t t n i n g s a l t e r n a t i v i förhållande till 1930-talet

0-00 0-25 0-50 0-75 1-00 1-25 1-50

Årlig procentuell förändring 1941—60 av folkmängden i åldrarna 20—60 å r Män

Kvinnor

+ 0-51 + 0-16 — 0-20 — 0-57 — 0-96 — 1-37 — 1-79

+ 0-59 + 0-14 — 0-32 — 0-80 — 1-31 — 1-85 — 2-42

för mankönet utgör 1-02 av 1930-talets avflyttning och för kvinnkönet 0'85. En folkminskning med 1-25 % per år motsvarar på samma sätt en relativ avflyttning av 1*18 resp. 0-97 av 1930-talets. Vid studiet av jordbruksbefolkningens utveckling inom olika undergrupper ha i första hand gjorts prognoser under antagande av att avflyttningen är ingen resp. lika med 1930-talets (alternativ 0 resp. 1). Därjämte har det även ansetts lämpligt att belysa den regionala effekten av att den totala jordbruksbefolkningen i arbetsåldrarna undergår en viss årlig förändring. De uppställda antagandena ha härvid varit följande: 2. Rörande utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom olika jordbruksområden har för det första förutsatts, att de regionala olikheterna i avflyttning komma att undergå en viss utjämning, i det att avflyttningen i förhållande till riksgenomsnittet minskas inom områden, där den varit särskilt stark, t. ex. i Bergslagen och övriga Mälarområdet, under det att den ökas inom områden med tidigare låg avflyttning, d. v. s. framför allt i Norrland. Prognoser har så utförts dels enligt flyttningsalternativ 0 och 1 och dels under förutsättning att den totala arbetsbefolkningen minskas med resp. 0-75, 1-00, 1-25, 1*50 och 1-75 % per år. 3. Utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom olika socialklassei i skilda län har med ovan nämnda regionala utjämning av avflyttningsolikheterna belysts dels medelst flyttningsalternativ 0 och dels genom alternativ 1 för den totala jordbruksbefolkningen i arbetsåldrarna i kombination med antaganden om att arbetarbefolkningens aviiyttningstendenser följa alternativen r\% och 1. 4. Utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom olika detaljyrkesgrupper länsvis har först belysts genom ett alternativ 0. Något alternativ 1 kan icke erhållas, enär detaljyrkesfördelningen för år 1930 icke är känd. Prognoserna ha för den skull måst begränsas till antaganden om att de olika detaljyrkesgruppernas avflyttningstendenser inom varje län stå i vissa relationer inbördes och i förhållande till totalbefolkningens förändringar under 1930-talet.

KAPITEL 7.

Den framtida utvecklingen av totalbefolkningen inom rena jordbrukskommuner länsvis. Som förut framhållits ställer det sig relativt enkelt att utföra prognoser för administrativt avgränsade befolkningsgrupper. Den alltsedan folkräkningen 1930 i befolkningsstatistiken genomförda kommuntypindelningen har därvid sitt värde, emedan man för skilda typer och med långtgående regional indelning framräknat såväl folkmängd — vid folkräkningarna jämväl åldersfördelningar — som uppgifter om befolkningsrörelsen. Vissa tekniska svårigheter äro ofrånkomliga och måste delvis avklaras genom approximationer. Om man önskar skildra jordbruksbefolkningens status och utveckling medelst totalbefolkningen i A-kommuner, har man att aktge på vissa omständigheter. Den första är av principiell karaktär och gäller, i vad mån A-kommunerna äro att anse som lämpligt definierade »rena jordbrukskommuner». Av de många förslag till kommuntypsindelningar, som intill helt nyligen framlagts och använts i Sverige 1 torde den av Statistiska centralbyrån praktiserade kategoriklyvningen vara den, som mest tager hänsyn till befolkningens fördelning på yrkeshuvudgrupper, under det att tidigare indelningar i väsentlig grad gått efter jordbruksfastigheternas taxeringsvärde i relation till kommunens samlade taxeringsvärde. När jordbrukskommunerna definieras som kommuner med minst 75 % av befolkningen hemmahörande inom jordbruk med binäringar, komma emellertid Norrlands skogskommuner att föras till samma kategori som de rena jordbruksområdena i Sydsverige. Med tanke på, att det i föreliggande fall närmast gäller att studera det egentliga jordbrukets arbetskraftsförhållanden är detta en olägenhet, som försämrar möjligheterna att medelst A-kommunbefolkningen skildra den egentliga jordbruksbefolkningens utveckling inom landets mera skogrika landsdelar, framför allt i norra Sverige. Ett försök att skilja på kommuner, inom vilka det egentliga jordbruket dominerar, och kommuner, där jordbrukets binäringar och jordbruket såsom binäring i E. Höijer, Sveriges uppdelning på naturliga jordbruksområden. Statsvetenskaplig Tidskrift Dens., Olika näringsgrenars ställning till fattigvården. Nordisk Statistisk Tidskrift 1927. Sociala meddelanden 1920: 9, 1925: 5 och 1930: 6. Folkräkningen 1930 del I I I tab. 1 och 1940 del I I I t a b . 9.

87 1

(stödjordbruk) dominera, har nyligen framlagts , men bortsett från brisi terna i den framkomna indelningen kan denna givetvis icke användas för I prognoser med mindre än att den i mer eller mindre modifierad och förenklad form införes i den officiella statistiken. Vilken metod man än väljer för avgränsande av »rena jordbrukskommuner», framkommer spörsmålet, i vilken utsträckning dessa jordbrukskommuners totalbefolkning uppvisar samma demografiska egenskaper som den jordbruksbefolkning, man genom densamma vill ha representerad. Beträffande omflyttningen må först framhållas, att en yrkesväxling icke . nödvändigtvis medför en lokal förflyttning och att, om detta likväl sker, I flyttningen icke alltid behöver gå ut över kommunernas gränser. De avflyttningstendenser, som förekomma inom jordbrukskommunernas icke jordbrukande minoritet, torde i allmänhet verka sänkande på hela kom| munens flyttningstal och resultatet blir, att totalbefolkningen inom jordI brukskommunerna uppvisar en mindre nettoavflyttning än vad som är | fallet med jordbruksbefolkningen inom samma större område (exempelvis län). Om blott nödig hänsyn tages härtill torde detta förhållande likväl icke behöva vålla alltför stora olägenheter. Vid sidan av omflyttningen är det även av vikt att klargöra, i vad mån åldersfördelningen inom jordbrukskommunernas totalbefolkning kan anses vara representativ även för jordbruksbefolkningen. För denna sistnämnda erhålles för hela riket år 1940 ett åldersfördelningsindex av utseendet H = 0 a l 2 vilket kan sägas motsvara en svagt regressiv fördelningstyp. För totalbefolkningen inom samtliga A-kommuner år 1940 blir indextalet H = 0000. Emellertid få härvid de norrländska kommunerna med deras progressiva åldersfördelning en något för hög andel i förhållande till vad deras jordbruksbefolkning skulle berättiga dem till. Om man för den skull undantager de båda riksområdena Dalarne och Nedre Norrland samt övre Norrland, erhåller man för totalbefolkningen i södra och mellersta Sveriges A-kommuner ett åldersfördelningsindex av a a l 2 , vilket väl överensstämmer med det för den totala jordbruksbefolkningen, a a l 3 . Man finner sålunda, att A-kommunernas totalbefolkning ur åldersfördelningssynpunkt tämligen väl kan representera jordbruksbefolkningen inom hela Sverige utom Norrland. Man får dock icke bortse från att vissa avvikelser från denna regel kunna föreligga inom enskilda regioner. Avgränsningen av A-kommunerna skedde något olika vid de båda folkräkningarna 1930 och 1940, i det att i förra fallet endast den yrkesverksamma befolkningen men i det senare även den yrkeslösa befolkningen sat1 Gerd Eneqvist, Yrkesförhållandena inom Sveriges landsbygdskommuner, Geographica nr 8. Uppsala 1943. — Uppdelningen av jordbruksbefolkningen bygger på 1930 års folkräkning och 1932 års jordbruksräkning och är på grund av nödvändiga approximationer samt bristande konformitet mellan olika uppgiftskällor behäftad med en viss grad av osäkerhet, vilket dock icke alltför mycket torde påverka huvudresultaten.

88 tes i relation till motsvarande folkmängd inom samtliga yrkeshuvudgrupper (utom husligt arbete och gruppen ospecificerad verksamhet). Den därigenom uppkommande systematiska olikheten visar sig likväl vara av ringa betydelse. Genom de under 1930-talet skedda förskjutningarna i de skilda kommunernas näringsliv har ett betydande antal kommuner ändrat typbeteckning från den ena folkräkningen till den andra. För jordbrukskommunernas del är att märka, att av 1 136 A-kommuner enligt 1930 års indelning fördes år 1940 286 till typ B (här kallade AB-kommuner), 1 till typ C (AC-kommun) och 1 till typ D (AD-kommun). Å andra sidan överflyttades 43 kommuner från B till A (BA-kommuner). De kommuner, som fördes till typ A vid båda folkräkningarna (AA-kommuner), uppgå sålunda till ett antal av 848 eller 35 % av samtliga landskommuner och hade år 1940 en sammanlagd folkmängd av 788 000. Vid utförandet av prognoserna uppstår frågan, om man skall studera förskjutningarna inom samtliga de kommuner, som år 1930 betecknades som A-kommuner eller om man bör begränsa sig till AA-kommunerna. Inom de sistnämnda nedgick folkmängden mellan de båda folkräkningarna med 5-4 % under det att minskningen i AB-kommunerna samtidigt var 6-0 %. Skillnaden, som inom skilda landsdelar är av varierande storlek, och omväxlande tecken, kan inom vissa områden företrädesvis tillskrivas en minskning av jordbruksbefolkningen, under det att inom andra områden ökningen av den icke jordbrukande befolkningen varit utslagsgivande. Med hänsyn till de små skillnaderna mellan A-kommunerna enligt 1930 års indelning och AA-kommunerna spelar det för prognoserna föga roll, vilkendera avgränsningen man väljer, och det har då ansetts lämpligast att välja det senare alternativet. I tab. 31 gives för skilda län och riksområden en sammanställning över AA-kommunernas antal och folkmängd i jämförelse med hela befolkningen inom den icke agglomererade landsbygden, varjämte även angives den procentuella folkmängdsförändringen under 1930-talet. AA-kommunernas befolkning utgör 28 % av hela befolkningen inom egentlig landsbygd, men förhållandena äro regionalt mycket växlande. Bortsett från Blekinge och Kopparbergs län varierar procenttalet från 13 % i Stockholms län till nära 61 % i Västerbottens län. Inom 10 län utgör AA-kommunbefolkningen mer än 1 /3. Av den sista kolumnen finner man, att avfolkningen under 1930-talet var störst inom Mälarlänen, medan den inom Östra Götaland, Bohuslän och Vänerlänen samt Skåne var något lägre. I Dalarne och Nedre Norrland var folkminskningen obetydlig, och i ö v r e Norrland uppvisade AA-kommunerna en icke ringa folkökning. De länsvis verkställda kalkylerna över AA-kommunbefolkningens framtida storlek ha utförts dels enligt ett flyttningsalternativ 0, varvid använts

89 Tab. 3 1 .

A n t a l A A - k o m m u n e r o c h f o l k m ä n g d e n i n o m dessa i skilda län o c h riksområden år 1 9 4 0 . Folkmängden i AAkommuner

L ä n R i k s o m r å d e

Procentuell folkAntal Antal I % av mängdslandsAAfolkmängförändring k o m m u n e r k o m m u n e r I absoluta den inom tal 1931—40 egentlig landsbygd

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

län » » » »

112 86 88 145 128

20 40 38 59 46

13 350 24 467 34 743 43 493 32178

13-1 36-1 38-2 31-7 28-8

— 11 — 11 — 13 — 12 — 10

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

» » » » »

86 106 91 37 146

33 22 44 1 34

30 757 19 619 17 775 586 23 344

30-9 14-6 44-5 0-8 15-6

-— 7 — 8 — 2 — 14 — 7

Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs

» » » » »

236 86 87 217 258

58 36 14 102 146

37 976 29 791 17 565 60 888 72 416

24-3 34-1 17-9 35-9 47-3

Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs

» » » » »

89 59 65 52 53

36 13 16 5 10

52 164 15 901 11 037 7 107 21 134

34-2 17-0 15-2 5-5 15-7

— 14 — 16 — 6 — 3

Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

»> » » »

63 61 30 25

19 33 16 7

50 028 54 697 89 557 27 400

34-1 52-7 60-7 19-6

— 2 + 0 + 7 + 16

Mälarlänen

99 498

23-3

— 13

ö s t r a Götaland

143 822

27-5

— 9

Skåne, Halland och Blekinge

91 697

19-7

— 5

Bohuslän och Vänerlänen

..

203 033

35-4

— 8

Dalarne och Nedre Norrland

132 966

25-9

— 1

ö v r e Norrland

116 957

40-7

-:- 9

787 973

28-2

Hela landsbygden

2 406

dödligheten i hela riket 1936—40, och dels alternativ 1, motsvarande 1930talets dödlighet och relativa nettoflyttning inom resp. läns AA-kommunbefolkning (se bl. a. tab. 17). För utfyllande av de yngre åldersklasserna ha i båda fallen använts fruktsamhetstal, angivande antalet födda i relation till folkmängden kvinnor i åldrarna 20—40 år och baserade på förhållandena under 1930-talet (med vissa nivellerande modifikationer). Prognoserna ha förts fram till år 1960, och följaktligen spela de gjorda frukt-

90 samhetsantagandena praktiskt taget ingen roll för den arbetande befolkningens storlek under denna tid. En jämförelse mellan uppgifterna rörande avflyttningstendenserna i AAkommunerna med motsvarande data för jordbruksbefolkningen ger vid handen, att denna har en något högre avflyttning; det har därför ansetts önskvärt att hos AA-kommunbefolkningen jämväl studera effekten av ett flyttningsalternativ 3 2, vilket på tidigare antytt sätt lätt kunnat ske med hjälp av de båda huvudalternativen. I tab. F gives med en sammanslagning i riksområden AA-kommunbefolkningens fördelning på kön och större åldersgrupper år 1940 samt motsvarande enligt alternativ 0, 1 och 3/2 framräknade fördelningar för åren 1950 och 1960. Ett sammanfattande uttryck för åldersfördelningarna och förskjutningarna däri gives i nedanstående tab. 32 över åldersfördelningsindex för år 1940 samt för år 1960 enligt alternativ 1. Som förut antytt är AA-komTab. 32. Åldcrsfördclningsindextal lör AA-kommunernas totalbefolkning inom skilda riksområden för år 1940 samt för år 1960 enligt alternativ 1. R i k s o m r å d e

Åldersfördelningsindex H 1940

1960 Mälarlänen ö s t r a Götaland Skåne, Halland och Blekinge Bohuslän och Vänerlänen Dalarne och Nedre Norrland Övre Norrland

aal2 a012 OaOO ba23 llab 51dg

bd38 bd36 ac24 cd38 0c21 40af

Hela landsbvsden

ac23

munbefolkningen i södra och mellersta Sverige svagt regressiv. I Dalarna och södra Norrland är fördelningen i gengäld svagt progressiv och i övre Norrland är progressiviteten påtaglig. Denna bild av åldersstrukturen kommer vid oförändrad avflyttning och fruktsamhet att undergå en markant förändring. I södra och mellersta Sverige skarpes regressiviteten, i nedre Norrland uppstår en i stort sett normal åldersfördelning dock med märkbara förskjutningar inom de arbetsföra åldrarna; i övre Norrland slutligen blir progressiviteten något dämpad. De antydda förskjutningarna innebära ur försörjningssynpunkt på flera sätt en försämring. För det första belastas den arbetsföra AA-kommunbefolkningen av ett ökande antal åldringar. För det andra uppstår en ogynnsam förskjutning inom de arbetsföras leder, som icke enbart är av direkt arbetskvantitativ betydelse utan som också genom sina psykologiska verkningar kan väntas influera på landsbygdens framtida befolkningsut-

91 veckling. Till detta kommer så effekten av den absoluta minskningen av den arbetande befolkningen. För att ge en överskådlig bild av denna har i tab. 33 gjorts en sammanställning av folkmängden i åldrarna 15—65 inom skilda riksområden åren 1940, 1950 och 1960 enligt de tre alternativen 0, 1 och 3/2. Tab. 33. Folkmängden i åldrarna 15—G5 år inom AA-kommunerna i skilda riksområden år 1940 samt åren 1950 och 1960 enligt alternativen 0, 1 oeh 3/2. Folkmängd Alternativ 0

Riksområde

i åldrarna

15—65 å r

Alternativ 1

Alternativ 3/2

1940 1950

1960 Män ö s t r a Götaland Skåne, Halland o. Blekinge Bohuslän o. Vänerlänen . Dalarne o. Nedre Norrland

34 000 49 000 32 000 70 000 47 000 40 000

36 000 51 000 33 000 72 000 50 000 46 000

36 000 52 000 34 000 71 000 53 000 52 000

30 000 46 000 31 000 66 000 48 000 44 000

26 000 42 000 29 000 61 000 47 000 49 000

28 000 43 000 30 000 64 000 46 000 44 000

22 000 37 000 27 000 56 000 45 000 48 000

Hela landsbvgden

272 000

288 000

298 000

265 000

254 000

255 000

235 000

Skåne, Halland o. Blekinge Bohuslän o. Vänerlänen . . Dalarne o. Nedre Norrland ö v r e Norrland

30 000 44 000 28 000 63 000 40 000 33 000

32 000 46 000 30 000 65 000 45 000 40 000

32 000 47 000 31 000 64 000 50 000 46 000

26 000 39 000 25 000 56 000 38 000 35 000

21 000 34 000 23 000 48 000 36 000 38 000

23 000 36 000 24 000 53 000 35 000 34 000

17 000 28 000 20 000 43 000 30 000 34 000

Hela landsbygden

238 000

258 000

270 000

219 000

200 000

205 000

172 000

Kvinnor

Den manliga befolkningen i arbetsåldrarna uppgick år 1940 till 272 000 och skulle, därest ingen avflyttning ägde rum på grund av förskjutningar i åldersfördelningen ökas till 298 000 år 1960. Huvudparten av denna ökning skulle emellertid k o m m a på Norrland, medan i södra och mellersta Sverige folkmängden skulle förbli tämligen oförändrad. Om i enlighet med alternativ 1 en avflyttning förutsattes äga rum i samma utsträckning som under 1930-talet, medför detta en minskning av den totala arbetsbefolkningen ned till 254 000 år 1960, d. v. s. med 7 % på 20 år eller 0-34 % per år. Härvid finner m a n i södra och mellersta Sverige en minskning av 15 %, i Dalarne och södra Norrland konstans och i övre Norrland en mindre ökning. Alternativ 3 2 ger för sistnämnda områden ungefär samma resultat men betyder för södra och mellersta Sveriges jordbrukskommuner en reduktion av den arbetande manliga befolkningen med 23 %. För hela riket blir minskningen 0*73 % per år.

92 Tab. 34. Folkmängden i åldrarna 15—65 år inom AA-kommunerna i skilda län år 1940 samt åren 1950 och 1960 enligt alternativ 1. Män

Kvinnor

L än 1940

1960 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

län » » » »

4 500 8 400 12 200 15 000 11 200

4 000 7 500 10 600 13 300 10 200

3 500 6 600 9 000 11 500 9 000

4 000 7 400 10 600 13 100 10 100

3 500 6 400 9 000 11 300 8 800

3 000 5 300 7 300 9 500 7 400

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

» » » » »

10 800 6 600 5 800 (200) 8 000

10 400 6 200 5 800 (200) 7 700

9 800 5 700 5 700 (100) 7 100

9 000 5 900 5 500 (200) 7 100

8 100 5 300 5 200 (100) 6 400

7 100 4 700 4 900 (100) 5 700

Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs

» » » i »

12 900 10 400 5 900 20 700 25 200

12 100 10 800 5 800 19 500 23 800

11 100 11 000 5 500 18 000 21 700

11 300 8 900 5 300 18 900 22 500

10 100 8 800 4 900 16 700 20 200

8 800 8 500 4 500 14 400 17 400

Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs

i » » i i

18 300 5 500 3 800 2 600 7 500

17 300 4 700 3 100 2 500 7 400

15 700 3 900 2 600 2 400 7 200

16 100 4 900 3 400 2 100 6 500

14 300 4 000 2 800 1 900 6 000

12 300 3 300 2 200 1 600 5 500

Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

» » » »

17 600 19 700 30 900 8 700

17 400 20 200 34 000 10 400

16 900 20 700 36 800 12 100

15 100 16 300 26 100 7 300

14 300 15 600 27 200 8 400

13 500 15 000 28 100 9 600

Hela landsbygden

272 400 264 900 253 600 237 600 219 300 199 700

För kvinnokönet kunna de relativa förändringarna i den arbetande befolkningen beräknas bli likartade med dem för mankönet ehuru med en något starkare folkminskning. Antalet kvinnor i åldrarna 15—65 år inom samtliga AA-kommuner var år 1940 238 000 och skulle vid avflyttningsstopp ytterligare ökas till 270 000 år 1960, huvudsakligen på grund av den relativt gynnsamma åldersstrukturen i Norrland. Under antagande av samma avflyttning som under 1930-talet minskar folkmängden med 16 % eller 0-87 % per år. Inom södra och mellersta Sverige blir minskningen 23 % och i Dalarne och nedre Norrland 10 %, medan det i övre Norrland uppstår en mindre ökning. För de olika länen gives i tab. 34 en översikt över folkmängden i åldrarna 15—65 år enligt alternativ 1. Några närmare kommentarer torde icke erfordras, enär utvecklingen i länen icke alltför mycket avviker från den inom respektive riksområden.

93 KAPITEL 8.

Den framtida utvecklingen av jordbruksbefolkningen riksområdesvis. Vid prognoser rörande jordbruksbefolkningens utveckling uppkomma, såi som tidigare antytts, vissa svårigheter av principiell och teknisk karaktär. j Särskilt må nämnas förändringarna i yrkesklassificering från 1930 till 1940, vilka verka störande på de härledda nettoflyttningstalen. Genom verkställda omräkningar och justeringar torde dock jämförbarheten vara fullt tillfredsställande för sitt ändamål. De för jordbruksbefolkningen utförda prognoserna verkställdes till en början med den regionala uppdelning i fem riksområden (endast landsbygI den), vilken möjliggjordes av vid folkräkningarna framkomna data. Då det av olika skäl är önskvärt att vidtaga en utförligare geografisk uppdelning, i företogs som redan nämnts en omarbetning av 1940 års folkräkningsmaterial, vilken resulterat i de i följande avsnitt framlagda prognoserna. De för riksområden verkställda beräkningarna utfördes enligt sedvanliga prognosmetoder och få ett eget värde genom de därvid framkomna fullständiga åldersfördelningarna. Prognoserna för mindre delgrupper av jordbruksbefolkningen ha utförts medelst i Bilagan beskrivna metoder och illustrera närmast de regionala förändringarna inom vissa större åldersklasser. Vid prognoserna för olika riksområden laborerades i första hand med två hypoteser i fråga om avflyttning, ett alternativ 0, angivande att nettoflyttningen i olika åldersklasser var obefintlig, och ett alternativ 1, motsvarande samma relativa nettoflyttning som under 1930-talet. Om den framtida fruktsamheten, vilken är av föga eller ingen betydelse för bestämmande av den arbetsföra befolkningens storlek under de närmaste tjugo åren, förutsattes, att den skulle bli av ungefär samma storlek som ovan antagits beträffande jordbrukskommunernas totalbefolkning inom de olika riksområdena. Antagandet innebär, att fruktsamheten, mätt genom antalet födda per 1 000 kvinnor i åldrarna 20—40 år, kommer att med vissa nivellerande modifikationer förbli tämligen oförändrad vid 1930-talets nivå. Kalkylerna ha utförts för hela den till jordbruk med binäringar räknade landsbygdsbefolkningen med inkluderande av såväl den självständiga yrkeslösa befolkningen som av de under husligt arbete inom jordbruk redovisade. En viss differens föreligger dock i jämförelse med de officiella siffror, som publicerats över jordbruksbefolkningen inklusive utproportionerade delar av yrkeshuvudgrupperna husligt arbete samt f. d. yrkesutövare och övriga, vilket företrädesvis beror på att en del diverse yrkesgrupper av obestämd karaktär h ä r icke medtagits. Det förtjänar framhållas, att det ringa fel, som

94 härigenom kan uppstå vid prognoserna endast är av den karaktären, att nettoavflyttningen från jordbruket blir något underskattad. Under hänvisning till vad i kap. 6 anförts rörande den troliga omfattningen av den framtida avflyttningen från jordbruket synes alternativ 1 vara att uppfatta som ett huvudalternativ. Även om detta alternativ må ägnas huvudintresset i den följande framställningen, är det likväl även av vikt att medtaga ytterligare ett par hypoteser, nämligen alternativen ZU, 5A och 3 /2.

I tab. G gives en fördelning av hela landsbygdens jordbruksbefolkning på kön och 5-års åldersklasser för år 1940 samt för åren 1950 och 1960 under antagande, att alternativen 0, 3/4, 1, 5A och zh komma att gälla för varje riksområde för sig. I tab. H redovisas med en sammanslagning i vissa större åldersklasser motsvarande fördelningar *för de olika riksområdena. O.iU^l.on.lClO.3^1 i l l ^ w . u ^ l i u i , w u v , . . . . . u i ^ * v^~ w * » ~ 1

ö

U

Den totala jordbruksbefolkningens förändringar från 1930 och fram till 1960 enligt olika flyttningsalternativ framgår av följande tablå: Total

j o r d b r u k s b e l o lk nin g

År Män

Kvinnor

Båda könen

1930 1940

1 173 000 1 068 000

1 061 000 941 000

2 234 000 2 009 000

Alternativ 0

1950 1960

1 096 000 1 139 000

989 000 1 048 000

2 085 000 2 187 000

Alternativ 3/4

1950 1960

994 000 917 000

864 000 785 000

1 858 000 1 702 000

Alternativ 1

1950 1960

966 000 860 000

829 000 720 000

1 795 000 1 580 000

Alternativ 5/4

1950 1960

939 000 809 000

798 000 663 000

1 737 000 1 472 000

Alternativ 3/2

1950 1960

915 000 765 000

768 000 610 000

1 683 000 1 375 000

Antalet män uppgick år 1940 till 1 068 000 och skulle, därest avflyttningen upphörde, komma att under de närmaste 20 åren tillväxa med några få procent till 1 139 000 år 1960. Om däremot avflyttningen antages ske med samma relativa styrka inom de olika riksområdena som under 1930-talet, kommer den manliga folkmängden inom jordbruket att ha decimerats till 860 000 år 1960, d. v. s. med i det närmaste 20 %. Räknat per år blir detta 1*1 %, vilket är en något kraftigare minskning än under 1930-talet, då den var 0-9 % per år. Skillnaden är uppenbarligen ett resultat av förskjutningar i åldersfördelningen. Om man förutsätter en relativ avflyttning, som med V4 understiger resp. med 1U eller V2 överstiger 1930-talets förhållanden, kommer den årliga genomsnittliga folkminskningen att bli resp. 0-8, 1*4 och 1-7 % • Den kvinnliga jordbruksbefolkningen, som år 1940 beräknades till 941 000.,

95 skulle vid avflyttningsstopp komma att tillväxa med drygt en tiondedel fram till år 1960. Om däremot en avflyttning skulle komma att äga rum på samma sätt som hittills, bleve det i stället en minskning med drygt 23 % ned till 720 000 år 1960. I genomsnitt per år gör detta 1*8 %, under det ati nedgången under 1930-talet var 1*2 %. Räknar man med flyttningsalternativen 3 /4, 5/4 och 3/2, blir minskningen av den kvinnliga jordbruksbefolkningen resp. 0*9, 1*7 och 2-1 per år. De regionala likheterna framgå i korthet av följande tablå.

1960 1940 Alt. 0

Alt. 3/4

Alt. 1

Alt. 5/4 Alt. 3/2

Män Mälarlänen Östra Götaland Skåne, Halland och Blekinge Bohuslän och Vänerlänen Dalarne och Norrland. . .

185 000 155 000 157 000 115 000 105 000 96 000 88 000 224 000 199 000 204 000 162 000 151 000 141 000 133 000 193 000 178 000 186 000 152 000 143 000 135 000 128 000 240 000 214 000 216 000 174 000 163 000 154 000 146 000 330 000 322 000 376 000 314 000 298 000 283 000 270 000

Kvinnor Mälarlänen ö s t r a Götaland Skåne, Halland och Blekinge Bohuslän och Vänerlänen Dalarne och Norrland. .

164 000 137 000 147 000 104 000 94 000 85 000 77 000 202 000 175 000 189 000 139 000 127 000 116 000 104 000 176 000 156 000 169 000 128 000 118 000 109 000 102 000 221 000 192 000 199 000 150 000 138 000 127 000 118 000 298 000 281 000 345 000 264 000 244 000 225 000 209 000

För den manliga jordbruksbefolkningen ger alternativet 0 en nämnvärd folkökning endast för Dalarne och Norrland (med ungefär Ve). Inom övriga delar av landet blir folkmängden under flyttningsstopp oförändrad eller endast obetydligt större. Om avflyttningen antages fortsätta inom de olika riksområdena enligt de här medtagna alternativen 3At t. o. m. 3/2, kommer därför jordbruksfolkmängden att i södra och mellersta Sverige reduceras relativt kraftigt, under det att nedgången i det nordligaste området blir mera begränsad. Vid oförändrad relativ avflyttning skulle tillbakagången bli mycket stark i Mälarlänen, nämligen från 155 000 år 1940 till 105 000 år 1960; detta motsvarar 32 % eller per år räknat drygt 1*9 % och är föga mer än på 1930-talet (1*8%). För östra Götaland blir nedgången 2 4 % resp. 1-4% (mot på 1930-talet 1*2 %) liksom även för Bohuslän och Vänerlänen. För Skåne, Halland och Blekinge blir minskningen 20 % resp. Vi % (mot 0*8 % på 1930-talet) samt för Dalarne och Norrland 7*5 resp. 0*4 % (mot tidigare 0-2 %). Bland de övriga flyttningsalternativen kan det ha sitt intresse att konstatera, att alternativet 3/2 för de tre sydligaste riksområdena ger samma resultat som alternativet 1 för Mälarlänen, d. v. s. en minskning med i det närmaste Va på tjugo år. För det nordligaste området skulle en ökning av

96 Tab. 35. Jordbruksbefolkningen

i åldrarna 15—65 år inom olika riksområden relativa folkmängdsförändringarna Folkmängd i åldrarna 15—65 år 1960

1040 Män Mälarlänen Östra Götaland Skåne, Halland och Blekinge Bohuslän och Vänerlänen. . . Dalarne och Norrland Hela landsbygden

117 000 141 000 120 000 150 000 202 000

103 000 103 000 75 000 68 000 61000 56 000 131 000 134 000 107 000 99 000 93 000 87 000 116 000 122 000 100 000 95 000 89 000 85 000 142 000 141 000 115 000 109 000 103 000 98 000 213 000 238 000 209 000 200 000 193 000 185 000

730 000

705 000 738 000 606 000 571 000 539 000 511 000

Kvinnor Mälarlänen Östra Götaland. Skåne, Halland och Blekinge Bohuslän och Vänerlänen. . . Dalarne och Norrland Hela landsbygden

100 000 122 000 105 000 134 000 177 000

87 000 92 000 65 000 59 000 54 000 49 000 111 000 119 000 88 000 80 000 73 000 65 000 97 000 106 000 80 000 73 000 67 000 63 000 123 000 125 000 95 000 87 000 81000 75 000 176 000 211 000 164 000 152 000 141 000 132 000

638 000

594 000 653 000 492 000 451 000 416 000 384 000

Alt. 0

Alt. 3/4

Alt. 1 Alt. 5/1 Alt. 3/2

avflyttningen till 3/2 endast innebära en hälften så stark minskning av själva den manliga befolkningen. För den kvinnliga jordbruksbefolkningen inom de olika riksområdena skulle ett upphörande av avflyttningen resultera i en för södra och mellersta Sverige begränsad folkmängdstillväxt av något mer än 5 % under de närmaste 20 åren. I Dalarne och Norrland skulle folkökningen bli drygt 20 %. Om däremot avflyttningen antages fortsätta som under 1930-talet kommer en icke obetydlig folkminskning att bli följden. Inom Mälarlänen reduceras då antalet kvinnor med 31 % från 1940 till 1960, d. v. s. med 1-9 % per år (under 1930-talet 1-8 %). Inom Östra Götaland samt Bohuslän och Vänerlänen skulle motsvarande reduktionstal bli 28 resp. 1*6 % (på 1930-talet 1-4 % ) , i Skåne, Halland och Blekinge 24 % resp. 1-4 % (1*2 %) och i Dalarne och Norrland 13 resp. 0'7 % (0-6 %). Av större intresse och betydelse än den totala jordbruksbefolkningens förändring är utvecklingen av de arbetsföra åldrarna. I tab. 35 här ovan redovisas för skilda riksområden folkmängden i åldrarna 15—65 åren 1930 och 1940 samt år 1960 enligt olika antaganden rörande den relativa avflyttningen; därjämte angivas de procentuella förändringarna under perioderna 1931—40 och 1941—60. Den totala manliga arbetsbefolkningen uppgick år 1930 till 730 000 och

97 åren 1930 oeb 1940 samt år 1960 enligt olika flyttningsalternativ ävensom de under mellanperioderna. P r o

m i n s k n i n g

c C 11 t 11 c 1 1

1941 —60

1931—40 Alt. 1

Alt 3/4

Alt. 5/4

Alt. 3/2

Per å r Totalt

Per år

Totalt

Per år

Totalt

Per år

Totalt

Per år

1-4 0-7 0-3 0-5 + 0-5 1

27-2 18-3 13-8 19-0 1-9

1*6 1-0 0-7 1-0 0-1

34-0 24-4 18-1 23-2 0-1

2-1 1-4 1-0 1-3 0-3

40-8 29-0 23-3 27-5 9-4

2-6 1-7 1-3 1-0 0-5

45-0 33-6 26-7 31-0 13-1

3-0 2-0 1-5 1-8 0-7

0-35

14-0

0-75

19-0

1-05

23-5

1-33

27-5

1-59

1-3 0-9 0-8 0-9 0-0

25-3 20-7 17-5 22-8 6-8

1-4 1-2 1-0 1-3 0-4

32-2 27-9 24-7 29-3 13-6

1-9 1-6 1-4 1-7 0-7

37-9 34-2 30-9 34-1 19-9

2-4 2-1 1-8 2-1 1-1

43-7 41-4 35-1 39-0 25-0

' 2-8 2-G 2-1 2-4 1-4

17-2

0-94

24-1

1-37

30-0

1-77

35-4

2-16

0-71 1

ökning.

undergick en begränsad minskning fram till, år 1940, då den beräknades till 705 000. Därest avflyttningen upphörde, skulle folkmängdssiffran sakta stiga till 738 000 år 1960, d. v. s. med närmare 5 %. ökningen skulle emellertid nästan helt bero på Dalarne och Norrland, där den manliga arbetsbefolkningen skulle tillväxa med 12 %, under det att den i södra och mellersta Sverige skulle ökas högst obetydligt. Om den manliga jordbruksbefolkningen antages bli utsatt för en oförändrad avflyttning av 1930-talets styrka, kommer befolkningen i arbetsåldrarna att undergå en påtaglig minskning. För hela landsbygden blir denna under perioden 1940—60 19 % eller per år räknat 1*05 %. Som jämförelse må anföras, att minskningen under 1930-talet uppgick till 0'35 % per år. 1 i, Att en oförändrad relativ avflyttning i de enskilda åldersklasserna likafullt kominer att medföra en sådan skärpning av folkminskningen sammanhänger givetvis med förändringar i åldersfördelningen. Inom de olika riksområdena finner man avsevärda variationer. För Mälarlänen innebär alternativ 1 en total minskning med V3 på 20 år, motsvarande 2-1 % per år (under 1930-talet 1*4). Inom ö s t r a Götaland skulle tillbakagången under samma tid i genomsnitt bli 24 % eller per år ungefär \Vi% (mot 0*7% på 1930-talet). Av ungefär samma omfattning skulle 1

Jfr sid. 69 f.

7—417823

98 minskningen bli i Bohuslän och Vänerlänen, medan den däremot skulle bli något mindre i det sydligaste riksområdet, nämligen 18 % resp. 1*0 (mot under 1930-talet 0*3 %). I Dalarne och Norrland slutligen skulle minskningen blott uppgå till 6 % eller 0*3 % per år (mot under 1930-talet en ökning av 0*5 % per år). Därest jordbruksbefolkningens avflyttning antages fortgå enligt alternativ 5/4, blir minskningen i de arbetande åldrarna avsevärt skärpt. För Mälarlänen skulle detta betyda en nedgång med 41 % eller 2*6 % per år, vilket helt visst kan uppfattas som en övre gräns för hur mycket jordbrukets arbetsbefolkning kan minskas. Inom övriga södra och mellersta Sverige skulle man få en minskning med drygt V4 motsvarande ungefär 1*6 % per år (något lägre för Skåne, Halland och Blekinge) eller lika mycket som alternativ 3A innebär för Mälarlänen. För Dalarne och Norrland innebär alternativet 5A visserligen en icke obetydlig skärpning av folkminskningen men skillnaden mot det övriga landet är så pass betydande, att det kan vara anledning undersöka innebörden jämväl av alternativen 3/2 och 2. Man erhåller därvid för år 1960 en manlig jordbruksbefolkning i åldrarna 15—65 år av 185 000 resp. 171 000. Nedgången i förhållande till 1940 års siffra blir 13 resp. 20 %, vilket per år räknat ger 0-7 resp. 1*0 %. Alternativ 2 för Norrland synes sålunda ur folkmängdssynpunkt närmast motsvara alternativ 3/4 för södra och mellersta Sverige. Den kvinnliga jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 år uppgick år 1930 till 638 000 och år 1940 till 594 000, innebärande en genomsnittlig minskning med 0'71 % per år. Vid avflyttningsstopp skulle fram till år 1960 uppstå en ökning med 10 % till 653 000. Inom Mälarlänen samt Bohuslän och Vänerlänen skulle folkmängden likväl förbli tämligen oförändrad, medan den i södra och östra Götaland skulle ökas med c:a 8 % samt i Dalarne och Norrland med 20 %. Vid en avflyttning enligt 1930-talets förhållanden skulle hela den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder reduceras med *A eller per år räknat 1-37 %. Då motsvarande tal under 1930-talet var 0-71 % ha sålunda åldersförskjutningarna även här en avsevärd inverkan. Minskningen är som synes något starkare för den kvinnliga arbetsbefolkningen än för den manliga, och detta är även förhållandet inom samtliga riksområden med undantag av Mälarlänen. Den jämförelsevis höga avflyttningen synes där ha fört fram till ett stadium, där motverkande krafter göra sig gällande i större utsträckning än annorstädes. I Dalarne och Norrland, där avflyttningen är relativt låg, är skillnaden mellan könen i avfolkning störst. Den enligt 1930-talets avflyttning beräknade folkminskningen 1941—60 inom den kvinnliga arbetsbefolkningen kan för Mälarlänen beräknas till 32 %, vilket per år gör 1-9 % mot under 1930-talet 1*3 %. För ö s t r a Götaland samt Bohuslän och Vänerlänen blir nedgången ungefär 29 % resp.

99 1-7 per år (mot 0*9 % under 1930-talet) samt för Skåne, Halland och Blekinge 25 resp. 1*4 % (mot 0'8). Inom Dalarne och Norrland slutligen blir folkminskningen 14 % eller 0*7 % per år (mot praktiskt taget konstans under 1930-talet). En eventuell höjning av avflyttningsintensiteten med en fjärdedel inom södra och mellersta Sverige resulterar i en minskning av den kvinnliga arbetsbefolkningen med 38 % för Mälarlänen, 31 % för södra Götaland och ungefär 34 % för återstoden. För Dalarne och Norrland ger alternativ 5A en minskning av 20 % eller per år 1*1 %. Alternativen 3/2 och 2 skulle resultera i en total minskning med resp. 25 och 32 % motsvarande ungefär 1*4 och 1*9 % per år. Den här skildrade utvecklingen illustreras i följande diagram 6 A och B, vilka ange antalet män resp. kvinnor i åldrarna 15—65 år inom skilda riksområden enligt alternativen 1 och 5A. (samt för Dalarne och Norrland jämväl alternativ V2). De ovan givna uppgifterna om förändringarna av den totala resp. den arbetande folkmängden inom jordbruket utsäga icke hela sanningen om vad en avflyttning av viss storlek kommer att medföra. I utvecklingen ingår en icke oviktig förskjutning av åldersstrukturen inom de arbetandes leder, och vidare bör uppmärksammas förändringarna i de arbetandes försörjningsbörda såväl totalt som speciellt i förhållande till de äldre, icke producerande åldersgrupperna. Den förstnämnda förskjutningen tar sig uttryck genom en minskande folkmängd i de yngre arbetsföra åldrarna och en växande befolkning i de högre arbetsåldrarna. Utvecklingen, som närmare framgår av tab. G och H, och som även illustreras av ett åldersfördelningsdiagram (fig. 7; jfr fig. 3 A), kan i korthet skildras medelst följande data: år 1940 uppgick den manliga jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—30 år till 263 000, men med oförändrad relativ avflyttning skulle den år 1960 endast bli 161 000. För kvinnkönet äro motsvarande tal 199 000 resp. 122 000. Inom de centrala arbetsåldrarna blir folkminskningen något mindre, och i åldrarna 50—65 år blir det för mankönet en ökning från 165 000 till 181 000 och för kvinnkönet praktiskt taget konstans. Innebörden härav framgår ytterligare av de i tab. 36 givna relativa fördelningarna av arbetsbefolkningen på de nämnda större åldersgrupperna, dels år 1940 och dels åren 1950 och 1960 enligt alternativen 1 och 5 A. Effekten av åldersförskjutningarna i arbetsåldrarna blir flerfaldig. Ur arbetskraftssynpunkt får man för det första räkna med, att en ökad andel av befolkningen i åldrarna 15—65 år kommer att utgöras av helt eller delvis arbetsoförmögna. Därjämte komma de som arbetsföra räknade att undergå

1945 I9S0

1955 I960

Fig. 6. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 år inom skilda riksområden 1930—1960 enligt flyttningsalternativen 1, Blt och s/2- A. Män.

101 Tusental 220 f r ^

1930 Tusental 220

1955 I960

Jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 år inom skilda riksområden 1930—1960 enligt flyttningsalternativen 1, 5 /i o c n 8/a» B. Kvinnor.

102 Tab. 36. Relativ fördelning på större åldersgrupper av jordbruksbefolkningen i arbetsåldrarna 1940—1960. 1940

Alternativ 1

Alternativ 5/4

1960 Mån 15—30 30—50 50—65

373 393 234

315 416 269

282 400 318

305 418 277

276 388 336

Kvinnor 15—30 30—50 50—65

335 411 254

292 413 295

271 397 332

273 423 304

255 392 353

en kvalitetsförskjutning, varom man för närvarande vet skäligen litet. 1 Då det gäller tillgången av arbetskraft för hårt kroppsarbete torde man kunna räkna med en kvalitetsförsämring, medan »förgubbningen» däremot icke torde ha någon större betydelse för utförande av- fysiskt mindre krävande jordbruksarbete. Teoretiskt sett borde en rationell organisation av den totala, för jordbruket tillgängliga arbetskraften kunna eliminera verkningarna av åldersförskjutningarna inom de arbetsföra åldersklasserna. I praktiken lärer detta likväl icke låta sig göra annat än i begränsad omfattning. Genom småbrukets dominerande betydelse kommer ett stigande antal brukningsdelar att vara skötta av äldre personer med sämre möjligheter att rå med det förekommande hårda arbetet. Den sammanlagda effekten av strukturändringarna synes därför vara av negativ art. Frånsett rena arbetskraftsaspekter måste folkminskningen i de yngre arbetsåldrarna tillmätas stor vikt för såväl den enskilda som den offentliga planeringen av jordbruket på något längre sikt, därigenom att den kommer att påverka företagsamhet och investeringar. Ifrågavarande åldrars betydelse ökas ytterligare därav, att de utgöra underlaget och förutsättningen för familjebildningen och därmed för jordbruksbefolkningens fortlevnad. Man torde för övrigt också kunna räkna med att en relativ nedgång av de yngre arbetsåldrarnas numerär kommer att få kännbara psykologiska verkningar för trivseln inom jordbruksnäringen. Rörande försörjningsbördorna må först på samma sätt som i kap. 5 för hela riksbefolkningen angivas åldersklasserna 0—15, 15—65 och över 65 år i procent av den mellersta av dessa. Resultatet blir för år 1940 och för år 1960 enligt alternativ 1 följande tab. 37. Den totala försörjningsbördan visar sig inom samtliga riksområden vara mycket likartad med ett genomsnitt av ungefär 155 försörjda per 100 personer i arbetsåldrarna. Vid en uppdelning på olika kategorier visar sig emellertid Dalarne och Norrland intaga en särställning genom ett relativt högt 1

Jfr sid. 77.

103 Femårsgruppernas andel v

Femärsgrupperncs

ande!

%

/oo

90 Fig. 7. Beräknad relativ åldersfördelning för jordbruksbefolkningen år 1960 enligt flyttnings alternativ 1. Streckad y t a = b e r ä k n a d fördelning. Infälld k u r v a = »normal» fördelning enligt 1960 års aggregatgenerationsdödlighet.

barnantal samtidigt med ett lågt antal gamla. Vid en framräkning till år 1960 med oförändrad nettoflyttning och fruktsamhet förblir den totala försörjningsbördan också tämligen oförändrad. Antalet barn kommer på grund av förskjutningarna i de fruktsamma åldrarna att undergå en minskning, som likväl är tämligen obestämd på grund av det ofullständiga sätt, varpå fruktsamheten mätts. Relativt säker är däremot ökningen av ålderdomsförsörjningsbördan. I genomsnitt för hela jordbruksbefolkningen blir det en uppgång från 18'0 till 23'4 gamla per 100 personer i arbetsåldrarna, d. v. s. en ökning med 30 %. Förändringarna äro störst inom Mälarlänen med 49 % och lägst inom Dalarne och Norrland med 26 %. Av den å sid. 26 ff gjorda jämförelsen framgår, att jordbruksbefolkningen Tab. 37. Relativa försörjningsbördor inom jordbruksbefolkningen år 1940 samt år 1960 enligt alternativ 1.

Mälarlänen Östra Götaland Skåne, Halland och Blekinge... . Bohuslän och Vänerlänen Dalarne och Norrland

0—15 15—65 65—O) 0—O)

0—15 15—65 65—CO 0—w

34-8 35-4 37-6 33-0 40-3

100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

18-7 19-3 18-5 20-2 14-9

153-5 154-7 156-8 153-2 155-2

29-0 29-5 31-4 26-9 35-1

100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

27-8 25-4 24-2 26-4 18-8

156-8 154-9 155-6 153-3 153-9

36-6

100-0

18-0

154-6

31-2

100-0

23-4

154-6

104 Tab. 38. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 15—65 år inom olika riksområden Folkmängd 15—05 år 1910

Kombination 1 Årlig procenFlytt- tuell minskFolknings- ning av åld- mängd al ter- rarna 15—G5 15—65 t nativ år 1941—60 19G0

Mån Mälarlänen ö s t r a Götaland Skåne, Halland och Blekinge. Bohuslän och Vänerlänen. . . . Dalarne och Norrland

103 000 131 000 116 000 142 000 213 000

1-1 1-0 0-7 1-0 0-5

82 000 107 000 100 000 115 000 193 000

Hela landsbygden

705 000

0-83

597 000

1-0 0-7 1-0 0-9 0-7

71 000 96 000 80 000 102 000 152 000

0-8r

501 000

Kvinnor Mälarlänen ö s t r a Götaland Skåne, Hal and och Blekinge Bohuslän och Vänerlänen Dalarne och Norrland

87 000 111 000 97 000 123 000 176 000

Hela landsbygden

594 000

V. V . 3 U V. 1

för närvarande har en högre försörjningsbörda såväl i fråga om barn som gamla. Beträffande ålderdomsförsörjningsbördan kommer denna olikhet att förbli bestående under de båda närmaste årtiondena (jfr tablån sid. 65). I fråga om barnförsörjningsbördan gäller, att antagandena om konstant fruktsamhet icke äro utformade på exakt samma sätt för jordbruksbefolkningen och för riksbefolkningen, vilket i viss mån verkar störande på jämförbarheten. Den främsta orsaken till skillnaderna ligger i de rådande olikheterna i ålders- och civilståndsstrukturen inom åldrarna 15—65 år. I det föregående har rörande den totala jordbruksbefolkningen förutsatts, att ett visst diskuterat flyttningsalternativ samtidigt skulle bli gällande inom samtliga riksområden i direkt proportion till dessas olika avflyttning under 1930-talet. Som i kap. 6 närmare berörts, torde i allmänhet så icke komma att bli fallet, utan man får i stället räkna med en viss nivellering därhän, att avflyttningen dämpas i områden med under 1930-talet stark avflyttning, cl. v. s. i föreliggande fall Mälarlänen, under det att den avsevärt ökas i områden som tidigare haft en låg avflyttning, enkannerligen Norrland. En dylik utjämning kan givetvis ske på flerfaldiga sätt, och det torde vara ogörligt att få något bestämt begrepp om hur densamma kommer att försiggå. Som riktlinje synes man dock, under hänvisning till vad i kap. 6 anförts, kunna uppställa en förändring av den totala arbetsbefolkningen med 1 % per år, alternativt med ett något lägre och ett något högre tal. Vad beträffar problemet om utjämningen av de regionala olikheterna kan man för de

105 år 1940 samt år 1960 enligt regionala kombinationer av flyttningsaltcrnativcn. KombinaUon 2 Årlig procenFlytt- tuell minsknings- ning av åldaltcr- rarna 15—65 nativ år 1941—60

V, U

1 3

/4

'/4

v, 3

/4

/4

V,

v,

Kombination 3 Årlig procenFolkFlytttuell minskmängd ningsning av åld15—-65 alterrarna 15—65 år 1960 nativ år 1941—60

1-1 1-0 1-0 1-0 0-9

82 000 107 000 95 000 115 000 177 000

1-00

576 000

1-0 1-2 1-0 0-9 1-1

71000 88 000 80 000 102 000 141 000

1-04

482 000

3/

1u

V« i

/4

/4

/4

/4

/4

1 Kombination 4 Årlig procenFolkFlyttmängd nings- tuell minsk15—65 alter- ning av åldår 1960 nativ rarna 15—65 år 1941—60

Folkmängd 16—65 år 1960

1-6 1-4 1-3 1-3 0-9

75 000 99 000 89 000 109 000 177 000

2-1 1-7 1-3 1-0 1-1

68 000 93 000 89 000 103 000 170 000

1-24

549 000

1-48

523 000

1-5 1-2 1-4 1-3 1-1

65 000 88 000 73 000 95 000 141 000

1-5 1-7 1-4 1-7 1-4

65 000 80 000 73 000 87 000 132 000

1-25

462 000

1-52

437 000

1 6

/i

6 U

li 2

/4

1 1 1 /2

enskilda områdena genom specialstudier över bl. a. jordbrukets struktur och rationaliseringsmöjligheter och -tendenser få vissa hållpunkter för bedömningen därav. En annan metod är att helt enkelt förutsätta en utjämning mot ett visst genomsnitt på sådant sätt, att spridningen reduceras på något angivet sätt, t. ex. till hälften. Detta förfaringssätt kan visserligen synas vara skäligen mekaniskt och schematiskt men torde vid avsaknad av fastare bedömningspunkter vara av visst värde. I föreliggande avsnitt, där endast ett fåtal alternativ äro för handen, har frågan om utjämning av de regionala olikheterna i avflyttning behandlats så, att det helt enkelt gjorts ett antal olika kombinationer under beaktande av att avflyttningen skall minskas i Mälarlänen och ökas i Dalarne och Norrland i förhållande till riksgenomsnittet. Att på detta sätt få fram kombinationer, som för den totala arbetsbefolkningen resultera i vissa jämna genomsnittliga folkminskningstal är givetvis ej möjligt, men såsom av tab. 38 här ovan framgår har på ett acceptabelt sätt erhållits kombinationer, som motsvara en årlig genomsnittlig minskning av arbetsbefolkningen med 5/e, 1, 1V4 och IV2 %. Uttryckta i förhållande till olika utifrån 1930-talets förhållanden uppställda flyttningsalternativen motsvara dessa förändringar flyttningsalternativ av den ungefärliga storleken 0-8, 1*0, 1*2 och 1*4 för mankönet samt 0-7, 0'8, 0*9 och 1*1 för kvinnokönet. De här gjorda sammanställningarna äro givetvis blott att fatta som exempel på hur en regional utjämning kan tänkas kombinerad med en viss genomsnittlig nettominskning av den totala arbetsbefolkningen. Några kom-

106 Tab. 39. Jordbruksbefolkningens procentuella andel av rikets hela befolkning inom olika åldersklasser åren 1950 och 1960 enligt flyttningsaitcrnativ 1. Procent Å l d e r

jordbruksbefolkning

1960 Män

Kvinnor

Män

0—5 5—10 10—15 15—20 20—25

21-9 24-2 31-4 34-0 30-9

21-9 24-3 32-7 29-0 23-0

19-6 20-7 21-6 18-8 19-0

25—30 30—35 35—40 40—45 45—50

24-7 23-6 25-2 26-4 28-6

18-5 18-9 20-5 21-8 24-0

17-3 18-8 17-5 19-1 20-0

50—55 55—60 60—65

31-0 32-1 33-4

26-1 27-4 27-2

21-1 23-2 24-4

65—co

39-4

30-0

26-1

0—15 15—30 30—50 50—65 65—co

25-4 29-5 25-9 32-0 39-4

25-8 23-1 21-2 26-9 30-0

20-7 18-4 18-8 22-7 26-1

15—65

28-4

23-2

19-9

0—co

28-8

24-5

20-8

Kvinnor

mentarer skola här icke givas, enär innebörden för de skilda riksområdena redan framgått av det tidigare och frågan närmare behandlas i följande avsnitt. Det kan vara av intresse att medelst de i tab. G givna åldersfördelningarna beräkna jordbruksbefolkningens procentuella andel i skilda åldrar åren 1950 och 1960 för jämförelse med tab. 9. Beräkningar ha utförts enligt alternativ 1 och resultaten redovisas i tab. 39. Det bör framhållas, att relationstalen för de yngsta åldrarna icke få anses helt rättvisande med hänsyn till att de schematiska fruktsamhetsantagandena för jordbruksbefolkningen äro av en lägre valör än de för totalbefolkningen använda talen. Därjämte kan nämnas, att om man i anslutning till det ovan anförda ersatte alternativ 1 med en viss regionutjämnande kombination av samma totaleffekt, skulle de i tab. 39 givna procenttalen förete en något avvikande förändring med åldern. Jordbruksbefolkningens andel av rikets befolkning i samtliga åldrar resp. de arbetande åldrarna 15—65 år vid skilda tidpunkter framgår av följande tablå:

107 Procent jordbruksbefolkning 1930

1940 Alternativ 1 1950

38-8 34-0 36-4

33-8 29-3 31-5

28-8 24-5 26-7

24-8 20-8 22-8

36-7 31-0 33-8

31-7 26-4 29-1

28-4 23-2 25-8

24-8 19-9 22-3

Den totala jordbruksbefolkningen, så som den här definierats, utgjorde år 1930 36-4 % av riksbefolkningen och år 1940 31*5 %. En avflyttning i oförändrad takt skulle resultera i en nedgång till 26*7 % år 1950 och 22-8 % år 1960. Ett gynnsammare fruktsamhetsantagande torde likväl kunna hejda minskningen med en eller annan enhet. Den arbetande befolkningen, vars numerär icke påverkas av nativitetshypoteserna, uppvisar en nedgång från 33-8 % år 1930 och 29'1 % år 1940 till 25'8 % år 1950 resp. 22-3 % år 1960. Som en sammanfattning av vad i detta avsnitt anförts rörande förskjutningar i åldersstrukturen och som en övergång till den i följande kapitel givna skildringen av utvecklingen inom mindre delpopulationer må här | återgivas några åldersfördelningsindextal för år 1940 ävensom för år 1960 enligt alternativ l. 1 Åldersfördeluingsindex H

Åldersfördelningsindex H ,

1940 Mälarlänen ö s t r a Götaland Skåne, Halland och Blekinge. Bohuslän och Vänerlänen Dalarna och Norrland

aa23 aa23 0al2 bb24 20ab

df5-12 ce4-10 ce48 ee5-ll 0c22

h610-7 f465 e342 f365 a30c

Hela landsbygden

0al2

bd47

e442

Inom Dalarne och Norrland har jordbruksbefolkningen alltjämt en något progressiv åldersfördelning, men inom övriga delar av landet är strukturen mer eller mindre regressiv. Om avflyttningen och fruktsamheten tänkas förbli vid 1930-talets nivå, kommer emellertid följden att bli en avsevärd skärpning av regressiviteten. Härvid är att märka dels, att försörjningsbördan gentemot gamla ökas, och dels, att de yngre arbetsåldrarna 20—40 år komma att bli relativt starkt underrepresenterade med de därav följande ekonomiska och sociala verkningar, som ovan berörts. 1

Då avvikelserna i vissa fall uppgå till 50 % eller mera, ha de motsvarande index-»siffrorna» för tydlighets skull avgränsats på särskilt sätt. Jfr Bilagan.

108 Användbarheten av de i tablån givna indextalen H x må illustreras genom angivande av de relativa förskjutningarna i åldrarna 20—60 år. För MälarJ länen erhålles 0-68 mot vid de direkta framskrivningarna 0*66, för östra Göta-' land 0-76 resp. 0-74, för Skåne, Halland och Blekinge O-Sl mot 0-79, för Bohuslän och Vänerlänen 0*76 mot 0-74, för Dalarne och Norrland 0*93 mot 0*92 samt för den totala landsbygden 0-81 mot 0'79. I beaktande av, att de genom framskrivning erhållna siffrorna baseras på 1930-talets dödlighet, medan för indextalen använts genomsnittsdödligheten 1941—60, samt på grund av den förenklade formel utifrån indextalen, som här kommit till användning 1 , kan överensstämmelsen anses fullt tillfredsställande. De nämnda omständigheterna och i synnerhet formelvalet influera även något, när man utifrån indextalet beräknar förskjutningarna i försörjningsbördan, här angiven genom åldersklassen 60—co i relation till åldersgruppen 20—60 år. Enligt framskrivningsmetoden får man en ökning fram till 1960 med 31 %, under det att indexsiffrorna ge 34 %. 1

Jfr Bilagan formel B' 5 .

109 KAPITEL 9.

Jordbruksbefolkningens storlek och sammansättning inom olika bygder. För erhållande av uppgifter om jordbruksbefolkningen inom olika naturliga jordbruksområden har, som tidigare framhållits, en omarbetning verkställts av kortmaterialet till 1940 års folkräkning. Då någon code för jordbruksområden ej instansats å korten, framstod som enda möjlighet att framräkna de önskade uppgifterna — d. v. s. i främsta hand åldersfördelningar — för mindre områden, varefter man genom sammanslagning skulle kunna erhålla data jämväl för de naturliga jordbruksområdena. Att därvid gå ned till kommuner kunde givetvis icke komma i fråga såväl av tids- som kostnadsskäl. Vid valet mellan de båda övriga å korten instansade regionala indelningsgrunderna, härader samt bygder, valdes bygdeindelningen, enär den skulle medföra den minsta bearbetningskostnaden och tidsutdräkten samtidigt som den ansågs tillräckligt utförlig för den efterföljande omräkningen till naturliga jordbruksområden. Någon särskild undersökning över den framtida arbetskraftsutvecklingen hos jordbruksbefolkningen inom de olika bygderna har icke utförts. Då det emellertid ansetts vara av värde att offentliggöra vissa data med en tämligen vittgående regional indelning, gives i tab. I en förteckning över de skilda bygderna med angivande av en del data rörande jordbruksbefolkningen inom bygdernas landsbygd. För år 1930 redovisas den sammanlagda yrkesverksamma och självständiga yrkeslösa jordbruksbefolkningen samt totalbefolkningen och den förras procentuella andel därav. Beträffande de yrkeslösa må framhållas, att deras antal icke direkt framräknats vid folkräkningen utan att det måst härledas med hjälp av uppgifter för de olika länen år 1930 under samtidigt hänsynstagande till olikheter mellan de enskilda bygderna inom resp. län år 1940. En viss osäkerhet blir härigenom ofrånkomlig men torde med tanke på jämförbarheten med 1940 års folkräkning vara att föredraga framför ett användande av enbart den yrkesverksamma befolkningen, alldenstund uppdelningen i yrkesverksamma och självständiga yrkeslösa skett något olikartat vid de båda folkräkningarna. För år 1940 angivas motsvarande från folkräkningen direkt erhållna siffror. Vidare redovisas den arbetande folkmängden inom jordbruket, representerad av antalet män och antalet kvinnor i åldrarna 20—60 år, ävensom könsproportionen inom åldersgruppen 20—40 år.

110 Rörande flyttningstendenserna återgives ett nettoflyttningstal för perioden 1931—40, vilket erhållits genom en jämförelse mellan folkräkningssiffrorna; 1930 och 1940 och med utnyttjande av de å sid. 52 omnämnda approximaj tionerna för bestämning av födelseöverskottet. Åldersfördelningen år 1940 beskrives med de två åldersfördelningsindextalen H och H 0 , av vilka det förstnämnda anger åldersfördelningens avvikelser från vad som kan anses vara normalt, under det att det senare gei möjlighet att bedöma den folkmängdsförändring, som skulle uppstå enbart på grund av dödlighet och förskjutningar i åldersstrukturen. 1 Rörande jordbruksdriftens omfattning angives i tab. I den sammanlagda redovisade åkerarealen inom de olika bygderna enligt 1937 års jordbruksräkning. Då det ur arbetskraftssynpunkt kan vara av värde att studera de regionala variationerna i arbetskraftsåtgången per arealsenhet, har ett uttryck härför angivits i tabellens sista kolumn. Som mått har därvid valts antalet män plus halva antalet kvinnor i åldrarna 20—60 år per 100 hektar åker. 1

Jfr Bilagan.

Ill KAPITEL 10.

Den framtida utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom olika produktionsområden. Som förut anförts har jordbruksbefolkningens storlek samt fördelning på kön och ålder år 1940 inom olika naturliga jordbruksområden erhållits genom en omräkning av för bygderna framräknade data. För år 1930 har för ifrågavarande områden endast den totala folkmängden yrkesverksamma jämte familjemedlemmar stått att erhålla och detta utan uppdelning på kön. Den självständiga yrkeslösa befolkningen har därför härletts från de framräknade bygdeuppgifterna efter enahanda metoder, som använts för år 1940. Det har icke ansetts erforderligt att företaga prognoser för de 60 olika naturliga jordbruksområdena, utan ett sammanförande har skett till 18 större produktionsområden i enlighet med den officiella jordbruksstatistiken. För dessa givas i tab. J en översikt av befolkningsförhållandena inom ^jordbruksbefolkningen i analogi med vad som tidigare skett för bygderna. I tab. K meddelas jordbruksbefolkningens fördelning på kön och 20-års åldersgrupper inom skilda produktionsområden år 1940. Då folkmängdsuppgifterna för bygderna och därmed för produktionsområdena år 1930 icke äro uppdelade på kön, kan man ej härleda nettoflyttningstal för vartdera könet. Detta är däremot möjligt för de olika länen och m a n kan därigenom nöjaktigt ange de båda könens nettoflyttning som en funktion av den för båda könen tillsammans beräknade. Om nettoflyttningsindex för män, kvinnor och båda könen betecknas <>M, C>K och ST, visar sig korrelationen mellan OM och ST vara 0-99 och mellan OK och o T 0'98. Då spridningen i ö motsvarar en variationskoefficient av 20 %, betyder detta, att man utifrån ST kan beräkna SM och SK med en Osäkerhet, som i 2 fall av 3 icke överstiger 3V2 % å 4 %. Vid en eventuell reduktion av den totala regionala spridningen minskas givetvis osäkerheten i motsvarande grad. Relationerna mellan SM och SK samt ST bli följande: SM = 1.31öV — 0.31 SK = 0.74ÖV -f 0.26 Vid prognoserna har först studerats flyttningsalternativen 0 och 1, d. v. s ingen resp. 1930-talets nettoflyttning. Kalkyler ha vidare utförts för att belysa den regionala innebörden av att rikets totala jordbruksbefolkning i arbetsåldrarna reduceras med en viss procent per år, vilket med den i detta och följande kapitel använda metodiken lätt låter sig göra. Därvid har folkmängden antagits minska med alternativt 0*75 %, 1-00, 1*25, 1-50 och 1*75 %

112 Tab. 40. Jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år inom skilda produktions, områden år 1940 samt år 1960 enligt flyttningsalternativen 0 och 1. A. Män, Alternativ 0 Produktionsområde

Folkmängd 20—60 år 1940

Folkmängd 20—60 år 1960

Absolut förändring

Relativ förändring Totalt per%år

Alternativ 1 Folkmängd 20—60 år 1960

Absolut förändring

Reli föran Totalt

1. Skåne—Hallands slättbygd. . 2. Sydsvenska mellanbygden. . . 3. Öland och Gotland 4. östgötaslätten 5. Vänerslätten 6. Mälar- och Hjälmarbygden..

38 800 29 400 11 400 13 500 41 900 71 100

43 100 33 600 12 800 15 100 43 800 75 700

4 300 1-112 + 0 4 200 1-144 + 0 1 400 1-126 + o 1 600 1-115 + 0 1900 1-045 + o 4 600 1-064 + 0

32 100 24 500 9 400 10 400 32 000 52 500

6 700 0-828 4 900 0-834 2 000 0-821 3 100 0-772 9 900 0-763 18 600 0-739

7. Sydsvenska höglandet 8. östsvenska dalbygden 9. Västsvenska dalbygden 10. Södra Bergslagen 11. Västsvenska dalsjöområdet.. 12. Norra Bergslagen 13. ö s t r a Dalarna—Gästrikland .

99 600 107 300 9 400 10 500 29 300 30 900 10 800 11 100 18 900 19 400 11 300 11 100 14 500 14 800

7 700 1-077 + 0 1 100 1-117 + 0 1 600 1-055 + o 300 1-030 + o 500 1-028 + 0 200 0-982 300 1-021 — o

77 800 7 500 22 900 7 500 15 300 7 200 10 700

21 800 0-781 1 900 0-800 6 400 0-781 3 300 0-696 3 600 0-810 4 100 0-640 3 800 0-736

14. Kustlandet i nedre Norrland 15. Kustlandet i övre Norrland . 16. Nordsvenska mellanbygden. . 17. Jämtländska silurområdet. . . 18. Fjäll- och moränbygden

32 300 38 400 40 100 11 600 31 900

36 800 -f- 4 500 1-138 + 0 49 700 + 11 300 1-295 + 0 44 100 + 4 000 1-099 + 1 13 200 + 1 600 1-141 +0 42 000 -f- 10 1001-316 +0

+1 A. Södra och mellersta Sveriges skogs- och slättbygder 206 100 224 100 + 18 000 1-037 + 0-4 B. Södra och mellersta Sveriges dalbygder 193 800 205 100 + 11 300 1-058 -f 0-3 C. Norra Sverige 154 300 185 800 + 31 500 1-204 + 0-9 Hela landsbygden

28 900 39 100 33 100 10 400 35 700 160 900

3 400 0-896 1-018 + 7 700 000 0-826 1 200 0-89^ 3 800 1-120 - 45 200 0-781

148 900 - 44 900 0-768 147 200

554 200 615 000 + 60 800 1-109 + 0-51 457 000

-

7 100 0-954

- 97 200 0-825

för vartdera könet för sig. Sambandet mellan dessa alternativ och 1930talets nettoflylining framgår bl. a. av tablån sid. 85. Ur beteckningssynpunkt må den distinktionen göras, att de olika folkmängdsalternativen förses med %-tecken, så att exempelvis alternativ 1*25 % betyder en årlig folkminskning med 1-25 %, under det att 1*25 eller 5/i anger en avflyttningsintensitet, som med 1U överstiger 1930-talets. Om dylika hypoteser rörande den årliga folkminskningen uppställas för hela rikets jordbruksbefolkning, kvarstår frågan, vad detta kommer att innebära för olika mindre områden, eller med andra ord hur de regionala variationerna i nettoavflyttning skola anpassas till olika givna riksgenomsnitt. Det är därvid naturligt att anknyta till de tidigare konstaterade olikheterna, vilka likväl, som tidigare framhållits, näppeligen komma att kvarstå oförändrade under den närmaste framtiden. Ett försök att erhålla ett underlag för bedömande av de framtida regionala olikheterna i avflyttning har gjorts medelst de för jordbrukets blockorganisation upprättade mobiliseringspla-

U3 Tab. 4 0 . Jordbruksbefolkningen i åldrarna 2 0 — 6 0 år i n o m skilda produktionso m r å d e n år 1 9 4 0 s a m t år 1960 enligt flyttuingsalternativen 0 o c h 1. B. K v i n n o r . Alternativ 0

Produktionsområde

fåne—Hallands

slättbygd..

Folkmängd 20—60 år 1910

Folkmängd 20—60 år 1960

• s v e n s k a mellanbygden . . . land och Gotland stgötaslätten •lerslätten alar- och H j ä l m a r b y g d e n . .

32 600 36 300 25 200 28 500 10 300 11 600 11 300 12 700 36 500 38 300 60 400 65 100

rdsvenska höglandet »tsvenska dalbygden fetsvenska dalbygden idra Bergslagen fetsvenska dalsjöområdet . . fcrra Bergslagen Itra Dalarna—Gästrikland .

85 000 8 000 25 300 9 300 16 600 10 000 13 000

oistlandet i nedre Norrland Lustlandet i övre Norrland . lordsvenska mellanbygden. . • u t l ä n d s k a silurområdet. . . 'ftll- och moränbygden

Absolut förändring

Alternativ 1

Relativ förändring Totalt

per a r

Folkmängd 20—60 år 1960

Absolut förändring

Relativ förändring Totalt

per år

3 700 3 300 1 300 1 400 1 800 4 700

114 4- 0-5 130 + 0-6 123 + 0-0 124 + 0-6 048 + 0-2 077 + 0-4

24 700 19 300 7 900 8 300 25 900 42 500

7 900 0-759 — 1-4 5 900 0-765 — 1-3 2 400 0-768 — 1-3 3 000 0-734 — 1-5 10 600 0-710 — 1-7 17 900 0-704 — 1-7

91 900 + 6 900 9 000 + 1 000 26 300 + 11 000 9 700 -!- 400 17 200 -f 600 10 000 + 0 13 100 + 100

081 + 0-4 128 4- 0-6 041 4- 0-2 038 4- 0-2 039 4- 0-2 001 4- 0-0 006 4- 0-0

61 800 6 000 17 900 6 300 12 300 6 500 8 800

23 200 0-727 — 1-6 2 000 0-751 — 1-4 7 400 0-708 — 1-7 3 000 0-073 — 2-0 4 300 0-740 — 1-5 3 500 0-652 — 2 1 4 200 0-680 - 1 - 9

28 000 31 900 4- 3 900 31 800 43 100 + 11 300 33 300 37 400 + 4 100 9 500 11 400+ 1 900 24 200 34 700 + 10 500

138 4- 0-6 355 4- 1-6 124 4- 0-6 201 4- 0-9 435 4- 2-0

22 700 30 500 25 700 8 000 25 900

5 300 0-812 1-0 1 300 0-958 0-2 7 600 0-772 — 1-3 1 500 0-847 — 0-8 1 700 1-072 4- 0-3

ödra och mellersta Sveriges lättbygder 17G 300 192 500 + 16 200 1-092 4- 0-4

128 600—

47 700 0-730

1-6

119 600—

47 600 0-715

1-7

112 800—

14 000 0-890 — 0-6

ödra och mellersta Sveriges kogs- och dalbygder 167 200 177 200 + 10 000 1-060 4- 0-3 Jorra Sverige 126 800 158 500 + 31 700 1-250 4- 1-1 M a landsbygden

470 300 528 200 + 57 900 1-123 4- 0-59 361 000— 1 0 9 300 0-768 — 1-31

herna, varvid en jämförelse anställdes mellan den redovisade, vid blocken normalt sysselsatta arbetskraften med det enligt vissa normer beräknade minimibehovet i händelse av mobilisering. Utan att närmare ingå på detaljer må här endast framhållas, att materialet icke är användbart för ifrågavarande syfte, främst på grund av de skiftande principer, efter vilka minimibehovet av arbetskraft beräknats inom olika län. Med hänsyn till vad tidigare anförts synes det vara försvarligt att tänka sig en utjämning av de regionala avflyttningsolikheterna enligt ett enkelt schema. Ju högre den totala avgången från jordbruksbefolkningen blir ut,över nuvarande nivå, desto osäkrare blir det givetvis att bedöma de regionala variationerna. Om man likafullt vill ha anknytning till de tidigare förhållandena, synes man då böra räkna med en ytterligare skärpt nivellering. Hur kraftig utjämningen skall bli är givetvis vanskligt att avgöra. Här har för såväl flyttningsalternativ 1 som folkmängdsalternativen 0-75 %, 1-00 % 8

114 Tabell 4 1 . Jordbruksbefolkningen

i åldrarna

20—60

år i n o m

s k i l d a produlj

den totala folkmängden Alternativ 0-75 % Folkmängd 20—60

Absolut förändring

1940 Folkmängd 20—60 år 1960

1. S k å n e — H a l l a n d s s l ä t t b y g d . 2. S y d s v e n s k a m e l l a n b y g d e n . . 3. Ö l a n d och G o t l a n d 4. Ö s t g ö t a s l ä t t e n 5. V ä n e r s l å t t e n 6. M ä l a r - och H j ä l m a r b y g d e n .

38 800 29 400 11 400 13 500 41 900 71 100

33 400 25 900 9 800 10 900 3 3 300 54 800

7. 8. 9. 10. 11. 12. 13.

Sydsvenska höglandet Östsvenska dalbygden Västsvenska dalbygden Södra Bergslagen Västsvenska dalsjöområdet.. Norra Bergslagen Östra Dalarna—Gästrikland

99 600 9 400 29 300 10 800| 18 900 11 300

14. 15. 16. 17. 18.

Kustlandet i nedre Norrland Kustlandet i övre Norrland Nordsvenska mellanbygden. Jämtländska silurområdet. . F j ä l l - och m o r ä n b y g d e n . . . .

A.

Södra och mellersta Sveriges s k o g s - och s l ä t t b y g d e r 206 100 108 100 — 38 000 0-816 — 1-0 S ö d r a o c h m e l l e r s t a Sveriges dalbygder 193 800 155 000 — 38 800 0-800 — 1-1 N o r r a Sverige 154 300' 154 500 42 0 0 1-001 4- 0-0

Produktionsområde

B. C.

Hela landsbygden

i i

Alternativ 1-00 %

Totalt per å r

Folkmängd 20—60 år 1960

5 400 3 500 1 600 2 600 8 600 16 300

862 — 0-7 880 — 0-6 860 — 0-7 806 — 1-1 794 — 1-1 771 — 1-3

31 900 24 400 9 300 10 400 31 800 52 300

6 900 0-823 5 000 0-829 2 100 0-816 3 100 0-767 10 100 0-758 18 800 0-735

14 500J

81 000 7 800 23 900 7 900 15 700 7 600 11 100

18 600 1 600 5 400 2 900 3 200 3 700 3 400

813 — 1-0 833 — 0-9 814 — 1-0 727 — 1-6 830 — 0-9 670 — 2-0 767 — 1-3

77 300 7 500 22 700 7 500 15 200 7 200 10 600

22 300 0-776 1 9 0 0 0-795 6 600 0-776 3 300 0-692 3 700 0-805 4 100 0-636 3 900 0-732

32 300 38 400' 40 ioo; 11 600 31 900

30 400 41 300 34 400 11 100 37 300

1 900 2 900 5 700 500 5 400

940 — 0-3 075 4- 0-4 859 — 0-8 960 — 0-2 169 4- 0-8

28 800 38 900 32 900 10 300 35 500

Relativ förändring

Absolut förändring

T.e föräi Totalt

4-

+

3 5 0 0 0-891 5 0 0 1.012 7 2 0 0 0-821 1 3 0 0 0-890 3 6 0 0 1-113

160 100 — 46 0 0 0 0 - 7 7 ' 148 000 — 45 8 0 0 0-764 146 400 — 7 9 0 0 0-949

554 200 477 600 — 76 600 0-862 — 0-75 454 500 — 99 7 0 0 0 - 8 2 0

och 1*25 % räknats med en halvering, varjämte för alternativet 1*25 % ytterligare gjorts någon nedskärning av vissa höga tal samt motsvarande höjning av några låga värden. För alternativen 1*50 % och 1*75 % har en utjämning förutsatts ske ned till en fjärdedel, även här i sista fallet med några kompletterande justeringar. På grund av det sätt, på vilket utjämningen av de regionala olikheterna i nettoavflyttning sålunda skett, kan det förtjäna understrykas, att för de enskilda delområdena gången från lägre till högre alternativ icke sker fullt likformigt och att sålunda viss försiktighet bör iakttagas vid jämförelser. De ibland ojämna skillnaderna mellan olika alternativ för delområdena kunna därvid lätt överbyggas genom interpolering. 1 tab. 40 givas huvudresultaten av de utförda prognoserna för olika produktionsområden enligt alternativen 0 och 1, och i tab. 41 redovisas motsvarande data enligt antagandena att den totala arbetsbefolkningen årligen minskas med resp. 0*75 %, 1-00 % etc. Förutom folkmängden i åldrarna 20 —60 år 1940 och 1960 angives dels den absoluta folkökningen eller -minsk-

116 lunden år 1040 saint är 1960 enligt olika alternativ rörande utvecklingen av rande åldrar. A. Män. A l t e r n a t i v 1-25 % Folklängd 0—60 år 1960

Absolut förändring

Alternativ 1-75 %

Alternativ 1-50 %

Relativ förändring

%

T o t a l t per å r

Folkmängd 20—60 år 1960

Absolut förändrinf

Folkmängd 20—60 år 1960

Relativ förändring Totalt

per a r

Absolut förändring

Relativ förändring Totalt

p c r å r

10 300 S3 400 9 100 0 000 10 200 il 500

8 500 0-782 6 000 0-797 2 300 0-794 3 500 0-739 11 700 0-720 19 600 0-724

— 1-2 — 1-1 — 1-1 — 1-5 — 1-6 — 1-6

28 800 22 300 8 500 10 000 29 100 49 200

10 000 0-743 — 1-5 7 100 0-759 — 1-4 2 900 0-747 — 1-4 3 500 0-724 — 1-6 12 800 0-694 — 1-8 21 900 0-692 — 1-8

27 400 21 100 8 100 9 300 27 500 46 600

1 11 400 0-705 1 8 300 0-719 3 300 0-707 — 1 4 200 0-687 — 1 14 400 0-657 — 2 24 500 0-655 — 2

'3 300 7 100 fcl 600 7 300 4 500 7 100 ;0 100

26 300 0-736 2 300 0-754 7 700 0-737 3 500 0-673 4 400 0-766 4 200 0-632 4 400 0-696

— 1-5 — 1-4 — 1-5 — 2-0 — 1-3 — 2-3 — 1-8

70 800 6 900 20 600 7 200 13 500 7 000 9 800

28 800 0-711 — 1-7 2 500 0-731 — 1-6 8 700 0-703 — 1-7 3 600 0-664 — 2-0 5 400 0-713 — 1-7 4 300 0-620 — 2-4 4 700 0-674 — 2-0

67 000 6 500 19 500 6 800 12 800 6 800 9 300

32 600 0-673 — 2 2 900 0-694 — 1 9 800 0-667 . 2 4 000 0-628 — 2 6 100 0-678 — 1 4 500 0-598 — 2 5 200 0-640 — 2

27 000 36 300 31 300 9 800 32 100 4-

5 300 0-836 2 100 0-945 8 800 0-780 1 800 0-841 200 1-007

— 0-9 — 0-3 — 1-2 — 0-9 -}- 0-0

24 800 33 200 29 600 9 200 29 500

7 500 0-767 — 1-3 5 200 0-865 — 0-7 10 500 0-738 — 1-5 2 400 0.791 — 1-2 2 400 0-926 — 0-4

24 200 31 900 28 100 8 700 28 000

8 100 0-748 — 1 6 500 0-830 — 0 12 000 0-700 — 1 2 900 0-751 — 1 3 900 0-879 — 0

54 500

- 51 600 0-750 — 1-4

147 900

58 200 0-718 — 1-6

140 000 —

66 100 0 - 6 7 9

41 000 36 500

- 52 800 0-728 — 1-0 - 17 800 0-885 — 0-6

135 800 126 300

58 000 0-701 28 000 0-819

32 000

- 122 200 0-780 — 1-25 410 000 — 144 200 0-740

1-8 128 700 — 1-0 il 120 900—

1-9

65 100 0 - 6 6 4 — 2-0 33 400 0 - 7 8 4 — 1-2

jj 1-501389 600 — 1 6 4 600 0 - 7 0 3

1-7;

ningen och dels den relativa förändringen totalt under 20-årsperioden samt i % per år. Tab. 40 ger en uppfattning om den naturliga tillväxten av jordbrukets arbetskraft, därest jordbruksbefolkningen vore helt hänvisad till sig själv. Antalet män i åldrarna 20—60 år skulle då från 1940 till 1960 öka med 61 000 eller med 11 %. Av denna ökning kommer drygt hälften på norra Sverige och speciellt Övre Norrlands kustland samt Fjäll- och moränbygden. Inom de egentliga jordbruksområdena blir folkökningen lägre men med vissa ojämnheter. Inom Skåne—Hallands slättbygd, Sydsvenska mellanbygden, Öland och Gotland samt Östgötaslätten skulle överskottet sålunda uppgå till resp. 11, 14, 13 och 12 % men inom Vänerslätten samt Mälar- och Hjälmarbygderna blott till 5 a 6 %. För den kvinnliga jordbruksbefolkningen i arbetsåldrarna är den naturliga tillväxten av ungefär samma regionala variation och absoluta storlek som för männen, men den relativa ökningen blir något större.

116 Tabell 4 1 . Jordbruksbefolkningen i åldrarna 20- -60 år i n o m skilda p r o d u k t i o n s o i m folkmängden i iirågavai Folkmängd 20—60 år

Alternativ 0-75 %

Alternativ 1-00 %

1940 FolkRelativ mängd Absolut förändring 20—60 förändring år 1960 Totalt p e r å r

FolkReld mängd Absolut föränd 20—60 förändring år 1960 Totalt

1. Skåne—Hallands slättbygd.. 2. Sydsvenska mellanbygden.. 3. Öland och Gotland 4. östgötaslätten 5. Vänerslätten 6. Mälar-och Hjälmarbygden..

32 600 25 200 10 300 11 300 36 500 60 400

27 600 21 500 8 800 9 400 28 900 47 600

5 000 0-848 — 3 700 0-855 — 1 500 0-859 — 1 900 0-833 — 7 600 0-791 — 12 800 0-788 —

0 0 0 0 1 1

26 300 20 500 8 400 8 800 27 600 45 300

6 300 0-808 4 700 0-815 1 900 0-818 2 500 0-782 8 900 0-755 15 100 0-750

7. Sydsvenska höglandet 8. Östsvenska dalbygden 9. Västsvenska dalbygden 10. Södra Bergslagen 11. Västsvenska dalsjöområdet.. 12. Norra Bergslagen 13. Östra Dalarna—Gästrikland

85 000 8 000 25 300 9 300 16 600 10 000 13 000

68 900 6 700 20 000 7 000 13 700 7 100 9 900

16 100 0-811 — 1 300 0-839 — 5 300 0-790 — 2 300 0-748 — 2 900 0-823 — 2 900 0-710 — 3 100 0-758 —

1 0 1 1 1 1 1

65 700 6 400 19 100 6 600 13 100 6 800 9 400

19 300 0-773 1 600 0-800 6 200 0-754 2 700 0-712 3 500 0-787 3 200 0-677 3 600 0-723

14. Kustlandet i nedre Norrland 15. Kustlandet i övre Norrland.. 16. Nordsvenska mellanbygden . 17. Jämtländska silurområdet.. 18. Fjäll- och moränbygden. . . .

28 000 31 800 33 300 9 500| 24 200

25 500 34 500 28 700 9 100 29 300

Produktionsområde

2 500 0-909 — 0 1-085 + 0 + 42 700 600 0-861

— o

+

400 0-955 — o 5 100 1-211

+1

3 700 0-868 24 300 32 800 4- 1 000 1-031 5 900 0-822 27 400 900 0-910 8 600 3 600 1-149 27 800

+

A. Södra och mellersta Sveriges slättbygder 176 300 143 800 — 32 500 0-816 — 1-0 136 900 - 39 400 0-777 B. Södra och mellersta Sveriges - 4 0 100 0-760 skogs- och dalbygder 167 200 133 300 — 33 900 0-797 — 1-1 127 100 C. Norra Sverige 126 800|| 127 100 4300 1-002 4- 0-0 120 900 - 5 900 0-953 Hela landsbygden

470 300 404 200 — 66 100 0-859 — 0-75 384 900

- 8 5 400 0-818

För att få ett mera påtagligt uttryck för de regionala olikheterna i avfolkningen vid viss avflyttning ha de relativa årliga ändringstalen för den manliga befolkningen enligt flyttningsalternativ 1 sammanförts på en karta, fig. 8 sid. 118. Med den angivna regionala utjämningen av nettoavflyttningen visar sig avsevärda olikheter mellan de olika produktionsområdena bli följden. Om avflyttningen för mankönet antages följa alternativ 1, blir den totala folkminskningen 1-0 % för riket i sin helhet, medan den för olika områden växlar från mer än 2 % i Bergslagen till en om än svag folkökning i Övre Norrlands kust- och inland. I övrigt ha de mellansvenska områdena att emotse en starkare avfolkning än totalbefolkningen, medan de sydligaste områdena däremot ligga i nivå med riksgenomsnittet. I Nedre Norrland är avfolkningen mera dämpad. För att ytterligare belysa innebörden av de här givna siffrorna m å påpekas, att alternativet 1 % folkminskning av jordbruksbefolkningen i arbets-

117 : 1940 samt år 1960 enligt olika alternativ rörande utvecklingen av den totala Irar. B. Kvinnor. Alternativ 1-50 %

A l t e r n a t i v 1-25 % Folknängd Absolut 10—60 förändring år 1960

%

Folkmängd 20—60 år 1960

Relativ förändring Totalt per år

Absolut förändring

Alternativ 1-75 %

Relativ förändring /o

Totalt per år

Folkmängd 20—60 år 1960

Absolut förändring

Relativ förändring /o

Totalt per år

2 5 100 — 19 600 — 8 000 — 8 400 — 26 300 — 4 3 100 —

7 500 0-770 — 5 600 0-776 — 2 300 0-779 — 2 900 0-744 — 10 200 0-720 — 17 300 0-714 —

1-3 1-3 1-2 1-5 1-6 1-7

2 3 900 — 18 600 — 7 600 — 8 200 — 25 200 — 42 000 —

8 700 0-732 — 1-5 6 600 0-740 — 1-5 2 700 0-738 — 1-5 3 100 0-725 — 1-6 11 300 0-691 — 1-8 18 400 0-696 — 1-8

22 600 — 17 700 — 7 200 — 7 800 — 24 000 — 39 900 —

10 000 0-694 — 1-8 7 500 0-702 — 1-8 3 100 0-700 — 1-8 3 500 0-688 — 1-9 12 500 0-657 — 2-1 20 500 0-660 — 2-1

62 600 — 6 100 — 18 200 — 6 400 — 12 500 — 6 600 — 9 000 —

22 400 0-737 — 1-5 1 900 0-762 — 1-4 7 100 0-718 — 1-6 2 900 0-683 — 1-9 4 100 0-751 — 1-4 3 400 0-661 — 2-0 4 000 0-690 — 1-8

60 100 — 5 900 — 17 400 — 6 200 — 11 700 — 6 500 — 8 700 —

24 900 0.707 — 1-7 2 100 0-736 — 1-5 7 900 0-686 — 1-9 3 100 0-669 — 2-0 4 900 0-705 — 1-7 3 5 0 0 0-649 — 2-1 4 3 0 0 0-666 — 2-0

57 000 — 5 600 — 16 500 — 5 900 — 11 100 — 6 200 — 8 200 —

28 000 0-670 — 2-0 2 400 0-699 — 1-8 8 800 0-651 — 2-1 3 400 0-637 — 2-2 5 500 0-671 — 2-0 3 800 0-623 — 2-3 4 800 0-630 — 2-3

2 3 100 — 30 900 — 26 100 — 8 200 — 26 300 4-

4 900 0-824 — 1-0 900 0-972 — 0-1 7 200 0-783 — 1-2 1 3 0 0 0-859 — 0-8 2 100 1-087 4 - 0 - 4

21 400 — 28 500 — 24 700 — 7 600 — 23 600 —

6 600 0-765 — 1-3 3 300 0-896 — 0-5 8 600 0-742 — 1-5 1 900 0-800 — 1-1 6 0 0 0-975 — 0-1

20 400 — 27 000 — 2 3 500 — 7 200 — 21 900 —

7 600 0 - 7 2 7 — 1-6 4 800 0-848 — 0-8 9 800 0-705 — 1-7 2 300 0-759 — 1-4 2 300 0-905 — 0-5

30 500 —

45 800 0-740 — 1-5

125 500 —

50 800 0-712 — 1-7

119 200 —

57 100 0-676 — 1-9

21400 — i l 4 600 —

45 800 0-726 — 1-6 12 200 0-904 — 0-5

116 500 — 105 800 —

50 700 0-697 — 1-8 21 000 0-834 — 0-9

110 500 — 100 000 —

56 700 0-661 — 2-0 26 800 0-789 — 1-2

$66 500 — 1 0 3 800 0-779 — 1-25 347 800 — 122 5 0 0 0-739 — 1 - 5 0 329 700 — 140 600 0-701 — 1-75

åldrarna betyder, att jordbruket per år kan lämna de övriga näringsgrenarna 8 000 män och 7 000 kvinnor i åldrarna 20—60 år. Om man går ned till 15 års ålder ökas antalet något. Detta torde likväl i hög grad motverkas av att det kommer att ske betydande förskjutningar inom de arbetsföra åldrarna. Rörande dessa frågor må i övrigt hänvisas till kap. 6 och 8.

118 1

1 GENOMSNITTLIG

1 ÅRLIG

FÖR-

ÄNDRING

1940-1960 AV

DEN

MANLIGA

JORDBRUKSBEFOLK-

r^-

N I N G E N I Å L D R A R N A 2 0 - 6 0 ÅR / N , « / UNDER A N T A G A N D E AV 1930TALETS

NETTOFLYTTNING

\ \

Årlig folkmängdsändring i % -+0,3 •'

+0,3—0,1

r---d -°''—°'5 -0,5—0,9

OdUngsgräns 56 Gräns för större produktionsområden 1 2 ' E. GR.

14*

16'

18'

22 A.-B. KARTO&«.AFISKA INSTITUTET

Fig. 8.

119 KAPITEL 11.

Den framtida utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom olika socialklasser länsvis. I det föregånde har jordbrukets avflyttning och folkmängdsutveckliiig antagits ske inom en någorlunda homogen population med hänsynstagande blott till vissa regionala olikheter i åldersfördelning och i avflyttningens storlek. Bakom dessa olikheter ligga emellertid betydande variationer i jordbrukets och dess befolknings struktur. Inom vissa områden finnes ett betydande antal stora eller medelstora gårdar, och en relativt stor del av de i jordbruket arbetande är då att hänföra till den icke jordägande, mera rörliga arbetarbefolkningen. Inom områden med företrädesvis familjejordbruk av större eller mindre omfattning utgör den egentliga arbetarbefolkningen en något mindre andel. Till en annan kategori åter höra de områden, där jordbrukets binäringar, cl. v. s. i första hand skogsbruket, utöva ett om än icke dominerande så dock betydande inflytande, varvid en stor del av befolkningen på de i allmänhet små gårdarna i viss utsträckning finner sin utkomst jämväl i skogsarbete. En dylik indelning är visserligen i hög grad schematisk, därigenom att få områden helt kunna föras till endera gruppen, men ger i koncentrerad form bakgrunden till flyttningarnas varierande t storlek. Det har tidigare visats, hurusom avflyttningen från jordbruket är högst olika inom företagar- och arbetarbefolkningen. Om skiljaktigheterna mellan jordbruk av olika storlek saknar man uppgifter för en generell bedömning (jfr kap. 12). När i det föregående räknats med den totala jordbruksbefolkningen inom skilda områden, har detta skett i medvetandet om att de regionala olikheterna i avflyttningens storlek utgöra den samlade effekten av de nämnda strukturella olikheterna samt jordbrukets olika produktionsbetingelser inom skilda jordbruksområden, och eftersom dessa ändras relativt långsamt, innebär förfarandet i själva verket, att man — med viss nivellering — räknat med de under 1930-talet bestående olikheterna i avflyttning mellan skilda storleksgrupper och socialklasser. Tilläggas må, att det ansetts lämpligt att i första steget inkludera den till skogsbruk räknade befolkningen i den totala jordbruksbefolkningen, eftersom skogsbruket i stor utsträckning bedrives med arbetskraft, som under vissa tider av året är sysselsatt vid egentligt jordbruk, och gränsen härigenom blir mycket vansklig att draga såväl mellan egentligt jordbruk och skogsbruk som mellan olika socialgrupper (små( brukare och skogsarbetare). Det är emellertid önskvärt att, i den mån så ske kan, belysa utvecklingen ! inom olika delgrupper av jordbruksbefolkningen. Beträffande de kalkyler ; rörande utvecklingen av olika socialklasser som i föreliggande avsnitt framläggas, må följande förutskickas. Som tidigare framhållits är folkräkningarnas socialklassklyvning verk-

"o

o o CD o

Sc cs

o o o o o o o o o

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o m co rj< co CO OS OJ -n r H o x o m o O M S f f l O

o o o o o o o o o o

rH I O rH m

•d C :cS C

o

fe

3 M

c

o

s

o o o o o o o o o o

"o PS

A

H

u

_o s o H

O

CO CO O

1 +++

1 + i+

OJ

TH TH TH OJ OJ

O

o o o o o o o o o o

o o o o o o o o o o

00 O

t > CO CO l >

OOOO o o o o

l ^ I > r f m CO t ^ r f co CO CO

i o oo

"o O

O

O

O

o o o o o

C D C h O l H

00 O

CO

m co m oo os i> Tf m m co Ti

TH

O

*

rH

Ol Cl

c

CO CO O CO r H •n OJ OJ OJ

Ti

oo o

rH

t-» co r f

o oo oo co o O rf rf rf o OJ TH TH

OJ

TH OJ

TH

CM

CO

CO OS OJ l ^

co K

•* a

co

o o

CS

i> CM m m oo TH r-H OJ TH

r H r H OJ OJ

in CO

Ol

O

CM >C5

l-

o co o m co O

O

r H T1

CO

CM T H OJ r f

TI

+ ++++ +++++ + ++++ + +++ + TH

<

+ ++++ + ++++ +++++ + ++++

O CO C5 rH

O O O O O O O O O O i ^ o m oo t> O O O t l 1

O rf 05

o o o o o o o o o o O

TH

CO CO OJ

O

CO OS OJ r f

<M rH O

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o co o co io m OJ i> co co m o co co rf T f O OJ r f OJ oo m co m oo CO CO CO r H m

"fi

"3

"B u c ^ d O

t-

CO O

•n

t>

OJ J > CO

« * TH

H

Q

LO H

CO OJ r f

rf

O

CO r H C l

++++ +

o o o o o o o o o o

O

o o o o o o o o o o

CO

l~- Tf 00 OJ o OS IO OS O rt 1 TH r H TH CO OJ

TH

O T"

os

O

o o o o o o o o o o m os co Tf co OJ os o o in Ti

TH

os Ti

O

O ! 0 0 00

CS

r - T H oo r f TH TH OJ r f

o Ti

+ ++++ +++++ +++++ + |+ | + + +++ +

o

O

c to C 1 X \

°0J

00 CO rH CM O CO O

+ 3 800 + 1 400 + 1 100 + 800 + 1 400

rH

O

<

c •O

O

CO CS r H CO

o o o o o o o o o o co m OJ TJI oi rf rf co m l>

+ 1 300 + 2 800 + 900 + 2 000 + 3 800

-Ö G :C3

O0

OS t > OS T f

O O O O O O O O O O I > r f CO r f O

+ 800 + 1 300 + 1 300 + 2 700 + 1 100

C5

t > CO

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o t-» oo OJ OJ m co m --ef o m CO I > l O OJ T J I CO r f O L^ O

Tf

°S

TH

1 + 1 +

o o o o o o o o o

O

a

O

o O OJ o I > C i 00 CO r f 00

i> co co r^ o

B <?

-* 1

X o o -3 x u o -a

l^

o o o o o o o o o o 3) H i n mos 0 0 T f 0 0 I > OJ T H r H T H OJ OJ

O

O

O

O

o o o o o CO 0 0 OJ r f O O OO OO CO OJ OJ OJ T H CO

OJ OS TH TH OJ

o o o o o o o o o o o o o o o o o o CM co m m co Tf m Tf co

t^

lO IO r f l > CO OJ Tf CO

TJI TI

CO OS O OJ OJ CO T H OJ CO CO

OJ CO r f r f

o o o o o o o o o o

o o o o o o o o o o

Tf iO O

O

CO CO

CM CO O r H o CO T H T H CO CO

+ 60 500

:C3

o o

Is

00 00 M

227 900 + 32 600

"fi

"Ö

O

2 500 1 000 2 000 4 300

«

_c

CJ

CO

TH TH

n

A 2

o

15 000 + 10 900 + 11 300 + 14 700 +

<? 36o 1 o

bfi

- i fi "3 :«

00 CS

O

rH

to C c X [o

CO O

o m co OJ o o in co t> m

+ 5 300 + 2 700 + 9 900 + 11 700

-

o o c o c o oo

+ + + + + + + + + + I+ + +

o o o o o o o o o o

c :CS

•*

CO l > 0 0 CO e o

12 200 6 500 5 700 11 100 13 500

SH

IM

+ ++++

o O u C3

o

•*

386 800 + 27 900 + 7-8

-

O rH

H

+ 1 300 — 200 + 900 — 300 + 2 700

g

ti

:CS

«

CO T H CO CO

19 300 26 000 7 300 11 400 29 100

to c

"o

O TH

20 400 + 14 600 + 33 100 + 23 100 +

fl

"5 -o c

CS

18 700 9 700 8 200 12 700 11 900

SC

+ 1 000 + 1 300 + 500 + 1 100 + 1 300

SB

q

2 800 + 15-9 1 700 + 13-2 7 900 + 31-3 7 400 + 47-1

o

CO TH TH OJ CO

0 0 CO 0 0 CO

O CO CO T f l > CO TH r H OJ OJ

o o

co

o o o o o o o o o o TH oo m TH OJ O OJ T f O CO OJ CO OJ

TJI IO IO

» i » » Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

Hela landsbygden

» » ». » »

?i •v —" s H

Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs

» » » » » Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

:«

Malmöhus » Hallands i Göteborgs och Bohus t Älvsborgs » Skaraborgs »

län » » » » Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

fl

fl

60 C 'S •o c 153

p

O O r H i O d S

COrUCroCNOO

CO M 0 0 N

O T f T H C O O J

COCOiOCMTf Ti

O I > O J T H O

CD «S t - OS PS

t - OO US • *

cs

O J O O O J T H T J I rH

O J T f i O O J r H T H CO I O

CO

+ I + + +O O+O+O+O+ Oi O++ 1 +O OI OI O+OI +O +O O+ O+ +O+ O O O

3 O O O O O O O O O

O O O O O

O O O O O

O O O O O

C O r H l O T f

C S O C O C O C S

THCSTfCOrH

lOOOCMOOCO

"o

X "c

rH

"S

rH

o o o o

o

C O 0 0 T H I >

00 CM T H 0 0 I >

CO OJ

+ I + + +o o+o+o+o+ oI o+o+oI o+ oIoI o+o Io + + o o+o+o+ + o

A

u

O CD CS

ä ra :3 O

so C :0

c co

O rf OS

o o o o o o o o o o

o o o o o

o o o o o

o o o o o

o o o o

o

CM 0 0 CO L^ r H

C M C O O C O i O

O C M C O O O

O t > l > C O r f

r H O C S r f

CO

CS 1^- 0 0 r f 0 0 - H TI

lOCOCOOOCO l > C 0 T f r f O I 0 0 CS O rHrH T H T H T H T H O J O J T H

OOOOO o o o o o

OOOOO o o o o o

fi

(fi

-o

tc

'C o

fl

"o

co

OOOOO o o o o o

o o o o o o o o

o o

COCOI>TfCO

rHCOTfCOCO

rHCOlOrHCO

r H O J 0 0 t >

00 C 0 I > O O r f i > T-TH

r f i O i O I > 0 0 Ti Ti Ti

I > O J r f r f r H T H T H T H O J O J

ffl O M O M -n r H THrH

C O O I O J r f T H T H O J T H

OJ Tf co

Cl H

(O CO

O t~ O

rH C<0

H

f l co o

oo

co O

O 1

O

O

CM O 00

rH

t > H | s M H i

C B t O O H h

CM l ^ 0 0 r H T f

COTfOOOOrf

T H T H I > T H

O

T H O I T H O J O I

T T OJ CO CM OJ

C O C M T H O J O I

C M T H T H T H O J

CpCOCOCO

OJ

+ + + + + o+ o+o+o+o+ o+o+o+o+o+ o+o+o+o+o+ o+ o+o+o+ + o

o o o o o o o o o o

o o o o o

o o o o o

o o o o o

o o o o

T H O O J T H O

COlOCOlOOO

Tf O

CO l > CO CO CO

r f CO OS 0 0 CO

r l H r l C M

ö

OOOOO o o o o o

CO r f O r f O C M CO r H r H O J r H C O O J C O

O J l O l ^ O J I >

OI

tc

rH

r H C O

T f CO CM rH

rH

o

T H C M O I T H T H C O C O CO

+ + + + + o+ o+o+o+o+ o+o+o+o+o+ o+o+o+o+o+ o+o+o+o+ + o

o "ti

o

ra O ti

KO

CO 60 «5

p

:Ctf O P CD

£o 1 o

ess

£ OJ

o o o o o o o o o o

o o o o o

o o o o o

o o o o o

o o o o

o

C O l O O J r H O

r H C O T f O O l O

C S C O C O l O O

! > O J O T f l O

O l O r H C O

rH

1 > i O 0 0 T H CO •rl

O J I > T H O J C O

COCOOJCOCO rH

CoiOiOOO-rH

O I > l > C 0 Ti

TI CO

o o o o o o o o o o

o o o o o o o o o o

o o o o o o o o o o

o o o o o o o o o o

o o o o o o o o

o o

l O i O O O T f

CO T f r H CO I >

iOO

OOiOOJrHOJ

C O I > O J 0 0

iO

O

H

O O J T H O J T J I rH

r ^ T f r f | > CO

I > i O i O i O

I > OJ

O l OO t - H

OS

T f I > OS CM

CO r i ( N O

Co OO 0 0

TI

o

>

60 60

'C

jj

lä C

"o o

rH

"9

rf CO

"3 PC

cs

rH

t - C"S r f rH

i>ör--rHiö Ti

Ti

i * f l O

CD >S

C O C D O O O O

i> CM os Tf ö r i O ' t H i o Ti

Ti Ti

M H

0 0 CO CO

*årtobtNCN

Ti Ti

Ti

o o o o o

o o o o o

o o o o o

o o o o o

O

THCOTHCOO

OJ I> CO r f I > COCOCOCOCO

TfOJOiOCS

THTHTHOJTHTHOJ

THCMCOTH

TI

TI

TI

S 9 sä" 1 oo tH «

o cs Ti

OOOOO o o o o o

o

t ^ - C O O i O Tf

o o o o o

o o o o o

o o o o o

o

C O l ^ T f r H O

C O l O r H l O O

CO CO O

T f i O O O

l >

COCOCOlOrH

t^ Tf O

TH 00

O

C O T f O I r H I O

O r H O O O J

[ >

T H O J

C O T H T H O J O J

O J T H T H O J O J

COCMCOCO

CM

o o o o o o o o o o

o o o o o o o o o o

o o o o o o o o

o o

OJTHTHOIOJ

CO t > J > CO

l > CO

o o o o

CO M O O O O H T H T H T H O J O J

T H O J

o o o o o o o o o o

o o o o o o o o o o

t> O M N H T H O C O I > C O lOCMiOCOO COOJcOCOiO

CO OS CO CN l > Co T-H l> OJ O t^-TfcOI>CO COlOrHOJCO

I > O S O i O CO i o l > 09 o o

THTHTHCMOJ

T-HOJ

OITHTHOJOI

OJTHOJOJ

OJ

IO

I>

» » » i Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

Hela landsbygden

» » » » » Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs

Malmöhus » Hallands » Göteborgs och Bohus i Älvsborgs » Skaraborgs »

» » » » »

r-1

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

Tf

» » » »

H

"Ö t co . g c :C3 O

O CO cs

Stockholms län Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

o

o o o o

O j T f C O O r H l > Ti Ti lO

+ + + + + O+O+O+O+O+ O+ O+O+O+O+ O+1 O O+O 1+ O o+ o+o+o+ + o

c «

Ti

+ + + + + O+ O+O+O+O+ O+O+O+O+O+ O+1 + 1+O+O+O +O + + O O O O O O O O O o

rO

A T3 C o

cö ös co cö CM Ti Ti CO m

122 ställd efter sådana principer, att prognoser för olika socialklasser i icke ringa grad påverkas av dessa. En annan omständighet av vikt är svårigheten att bestämma nettoflyttningens storlek. Tillvägagångssättet måste därvid delvis bli beroende av subjektiva faktorer, och det må understrykas, att de här redovisade resultaten mera äro att uppfatta som ett exempel på, hur förskjutningen mellan socialklasserna kan tänkas försiggå, än som en prognos. Det har för det första framstått som lämpligt att sammanföra kategorien förvaltningspersonal med arbetsbefolkningen, dels emedan den i likhet med denna senare är anställd och icke jordägande, och dels emedan den till icke ringa del utgöres av kategorien rättare. Det har vidare icke ansetts erforderligt att verkställa prognoser för såväl företagarbefolkningen som för arbetarbefolkningen (inkl. förvaltningspersonal), och av tekniska skäl har då valts att göra beräkningarna för arbetarbefolkningen. De regionala variationerna i nettoavflyttningen ha på samma sätt som tidigare antagits bli dämpade ned till hälften, varjämte vissa extrema avvikelser ytterligare justerats. Medelst de å sid. 55 givna nettoflyttningstalen har på sätt, analogt med vad i Bilagan skildras för den totala jordbruksbefolkningen härletts de reducerade stationära åldersfördelningar, som svara mot den för varje län uppställda nettoavflyttningen hos arbetarbefolkningen. Härigenom ha så framkommit de reduktionstal, som ange förhållandet mellan folkmängden i åldrarna 20—60 år 1960 och 19-10. Utifrån folkmängdssiffrorna för ål* 1940 kunna därigenom 1960 års siffror beräknas. Om man drager dessa tal. för arbetarbefolkningen från de för hela jordbruksbefolkningen gällande, framkommer som en rest företagarbefolkningen i åldrarna 20—60 år 1940 och 1960. I tab. 42 redovisas utvecklingen av befolkningen i åldrarna 20—60 år under antagandena, att nettoavflyttningen är lika med noll såväl inom den totala jordbruksbefolkningen som inom de båda socialklasserna. Den manliga företagarbefolkningen i arbetsåldrarna under liden 1940— 1960 har att emotse en naturlig tillväxt med 28 000 eller 7*8 %. För arbetarbefolkningen blir tillväxten 33 000 eller 16'7 %. För den kvinnliga företagarbefolkningen blir vinsten vid flyttningsstopp 24 000 eller 6*9 %, under del att den för den kvinnliga arbetarbefolkningen uppgår till 33 000 eller icke mindre än 26*1 %. Olikheterna mellan de båda socialklasserna äro en följd av skillnader i åldersstruktur (jfr tab. C), vilka göra sig särskilt märkbara för den kvinnliga befolkningen. Det förtjänar framhållas, att befolkningstillväxten till mycket stor del beror på förhållandena i Norrland. Inom de fyra nordligaste länen återfinnas drygt 75 % av företagarbefolkningens naturliga folkmängdstillväxt och 30 % av arbetarbefolkningens. I tab. 43 illustreras innebörden av att avflyttningen fortsätter i oförändrad takt från 1930-talet. Därvid har dels antagits, att avflyttningen jämväl inom arbetarbefolkningen förblir lika med 1930-talets, och dels har räknats ined

123 blott hälften så stark avflyttning (alternativ Va). De här givna siffrorna äro som förut påpekats endast att uppfatta som ett exempel på hur utvecklingen under vissa förenklande antaganden kan komma att ställa sig. Företagarbefolkningens och arbetarbefolkningens avflyttning och folkminskning kunna nämligen inom den i det föregående uppställda ramen tänkas försiggå på ett nära nog obegränsat antal sätt, vilket än ytterligare ökas, om man tager hänsyn till att totalprognosernas utformning ingalunda är given utan vid spänning mellan de båda delbefolkningarna lätt ändras på det ena eller andra sättet. Med hänsyn härtill synes det icke vara erforderligt att företaga några ytterligare modifikationer i de här gjorda antagandena. Det är, med iakttagande av ovan gjorda reservationer, av intresse att konstatera att de utförda kalkylerna enligt alternativ 1 för arbetarbefolkningens avflyttning stämma väl överens med vad i kap. 6 nämnts angående de senaste årens tendenser till minskning av arbetskraften vid jordbruket. För den manliga företagarbefolkningen i arbetsåldrarna får man en minskning i med 8 % på en 20-årsperiod, d. v. s. i genomsnitt 0*41 % per år. För arbetarbefolkningen blir minskningen 35 % eller 2-14 % per år. För den kvinnliga : företagarbefolkningen blir den totala minskningen i det närmaste 18 % eller i 0*96 % per år, medan den för den kvinnliga arbetarbefolkningen blir 38 % \ eller 2-39 %. Inom de enskilda länen blir förändringarna enligt de uppställda antaganI dena av varierande storlek. Flerstädes noterar man folkminskningstal, av mindre trolig storlek såsom exempelvis i Bergslagen och i Älvsborgs län. Frånsett att vissa egenskaper hos det statistiska materialet verka störande, måste detta förhållande ses i samband med alt minskningen av arbetskraft vid jordbruket under 1930-talet till största delen gått ut över arbetarbefolkningen, Härvid inverkar bl. a. den efter lantarbetstidslagens införande skärpta rationaliseringen med anställd arbetskraft vid det större och medelstora 1 jordbruket (jfr sid. 69 f.). Då denna process icke kan tänkas fortgå i samma ; takt och icke heller kan bli av någon betydelse vid det mindre jordbruket, följer härav, att man i fortsättningen torde böra räkna med en minskad avflyttning från jordbrukets arbetarbefolkning. Det i lab. 43 angivna alternativet med hälften så stark nettoavflyttning från arbetarbefolkningen som under 1930-talet tjänar att illustrera detta. Enligt detta alternativ Va blir ' för männen den årliga minskningen av företagarbefolkningen 1*10 och för arbetarbefolkningen 0'73, medan motsvarande tal för den kvinnliga befolkningen blir 1*58 resp. 0*64. Det vill synas, som om reduktionen av arbetar: befolkningens nettoavflyttning till hälften i någon mån skjuter över målet. Måhända skulle ett alternativ 3A vara lämpligare. Det erhålles lätt genom en jämförelse i tab. 43 mellan alternativen 1 och Vt. Några ytterligare kommentarer skola här icke göras. Det må endast tillläggas, att inom landets nordliga län en relativt stor del av jordbruksbefolkningen i större eller mindre utsträckning finner sin utkomst genom skogsarbete, vilket gör gränsdragningen och prognoserna vanskliga.

124 Tab.

43.

Jordbruksbefolkningen i åldrarna 2 0 — 6 0 år i n o m olika socialkl n i n g e n s a m t flyttningsaltcrnai Arbetarbefolkningens nettoflyl

Total jordbiuksbefolkning

Arbetarbefolkning L ä n

Folkmängd 20—60 år 1910

1960 Absolut förändring

Uelativ föi-ändrinf lt

per / 0 år

Folkmängd 20—60 år 1910

Absolut föränd-

1960 Uelativ förändrinc 1

P er

/o

år

Mån Stockholms län 18 900 13 900 Uppsala 14 100 10 700 Södermanlands 18 500 13 400 Östergötlands 27 500 20 800 Jönköpings 22 900 17 500 Kronobergs 19 300 15 000 Kalmar 26 000 21 500 Gotlands 7 300 6 000 Blekinge 11 400 9 600 Kristianstads 29 100 24 400 Malmöhus 32 400 26 200 Hallands 18 500 15 200 Göteb. och Bohus 19 000 15 100 Älvsborgs 31 300 23 600 Skaraborgs 30 800 23 000 Värmlands 30 900 23 900 Örebro 16 800 11 300 Västmanlands 13 600 9 800 Kopparbergs 24 800 17 500 Gävleborgs 27 600 23 200 Västernorrlands 30 100 28 100 Jämtlands 22 800 20 400 Västerbottens 34 500 36 800 Norrbottens 26 100 30 300 Hela landsbygden. . . 554 200 457 200

5 000 3 400 5 100 6 700 5 400 4 300 4 500 1 300 1 800 4 700 6 200 3 300 3 900 7 700 7 800 7 000 5 500 3 800 7 300 4 400 2 000 2 400 2 300 4 200 97 000

9 000 6 600 2 400 •731 — 1 1 400 •777 — 1 6 100 4 700 2 200 •763 — 1 9 300 7 100 2 900 •773 — 1 12 600 9 700 4 200 3 000 1 1 200 •712 3 700 2 800 1 •778 — 1900 •765 9 400 8 000 - 1 400 •854 •825 — 10 •826 — 11 600 1 400 — 0 200 •901 •842 — 03 400 3 100 — 300 •907 — o •840 — 010 000 10 100 + 100 •010 + o •809 — 1500 •963 — o 14 600 14 100 — •821 — 1700 •844 — o 4 500 3 800 — •795 — 1700 •780 — 1 3 200 2 500 — •753 — - 1 5 400 3 500 — 1 900 •643 — 2 •747 — 17 200 5 500 - 1 700 •757 — 1 •773 — 12 000 •839 — 0 12 200 10 200 •672 — 26 500 4 300 - 2 200 •660 — 2 800 •762 — 1 •724 — 15 700 4 900 — — 1 800 •837 — 0 •706 — 111 100 900 •933 0 •841 — 013 500 9 300 — 12 600 — 200 •987 — 0 •932 — 012 500 •896 — 09 900 12 300 — 1200 •877 — 0 600 •934 — 0 9 300 8 700 — •066 + 0•162 + o10 400 8 700 + 2 200 •213 + 1 12 600 825 — 0- 90 195 300 169 500— 25 800 •868 — 0 •737 — 1 •761 — 1•723 — 1•755 — 1•764 — 1-

Kvinnor Stockholms län 15 700 11 300 4 400 12 000 8 700 3 300 Uppsala » 15 700 10 900 4 800 Södermanlands » 23 200 16 900 6 300 Östergötlands » 20 100 14 500 5 600 Jönköpings > Kronobergs » 16 100 11 400 4 700 Kalmar » 22 000 16 900 5 100 Gotlands » 6 800 5 000 1 800 Blekinge • 9 700 7 200 2 500 Kristianstads i 6 000 25 300 19 300 Malmöhus » 6 800 27 600 20 800 Hallands » 3 700 14 900 11 200 Göteb. och Bohus » 4 800 16 300 11 500 Älvsborgs » 8 200 27 200 19 000 Skaraborgs » 8 100 26 700 18 600 Värmlands » 7 400 26 900 19 500 Örebro » 5 200 15 100 9 900 Västmanlands » 3 400 11 700 8 300 Kopparbergs » 7 400 22 200 14 800 Gävleborgs » 18 300 4 700 23 000 Västernorrlands » 3 800 21 900 25 700 15 400 Jämtlands » 2 500 17 900 Västerbottens » 27 500 500 28 000 Norrbottens » 22 600 + 2 100 20 500 Hela l a n d s b y g d e n . . . 470 300 361 400 108 900

•720 — 1•727 — 1•694 — 1•729 — 1•721 — 1•711 — 1•767 — 1•738 — 1•742 — 1•764 — 1•753 — 1•750 — 1•703 — 1•699 — 1•698 — 1•726 — 1•656 — 2•708 — 1•665 — 2•797 — 1•854 —-0•859 — 0•981 — 0103 + 0768 — 1-

6 500 5 200 4 500 3 700 7 000 5 400 9 000 7 100 2 400 1 900 1 800 1 300 6 400 5 400 1 100 900 2 300 1 900 6 700 6 300 10 500 9 900 2 600 2 100 1 900 1 400 2 900 2 100 4 800 3 600 7 800 7 000 4 500 3 200 4 200 3 300 7 100 6 500 9 200 8 900 7 600 7 600 5 700 5 400 5 200 5 000 5 800 7 100 127 500 112 200

+

1300 800 1 600 1900 500 500 1000 200 400 400 600 500 500 800 1 200 800 1 300 900 600 300 0 300 200 1300 15 300

1-1 1-0 1-3 1-2 U 1-2 Vi 1-5 14 0-9 15 0-9 5 1-0 1 0-3 IS 0-3 17 •939 1-0 12 •811 1-5 14 •743 1-6 24 •719 1-5 21 •742 0-6 19 •894 1-6 10 •719 1-2 •789 7 0-4 15 •915 0-1 13 •971 •995 0.0 18 •956 0-2 12 •952 0-2 22 •221 + 0-6 14 0-64 342 •880 •807 •814 •770 •790 •779 •746 •839 •836 •810 •943

125 is år 1940 samt år 1960 enligt flyttningsalternativ 1 för totalbefolk»eh 1 för arbetarbefolkningen. alternativ

1/2

Arbetarbefolkningens nettoflyttning enligt a l t e r n a t i v 1

cta garbefolkning d 50

Arbetarbefolkning

Relativ Absolut förändring förändring Totalt per a r

2 600 0-737 - 1 - 5 2 000 0 750 — 1-4 2 900 0 685 — 1-9 3 800 0 745 — 1-5 4 200 0 775 — 1-3

9 000 6 100 9 300 12 600 4 200

4 600 — 3 200 — 4 800 — 6 400 — 1 900 —

300 — 000 — 300 — 100 — 500 —

Folkmängd 20—60 år

Relativ Absolut förändring förändring Totalt per%år

4 400 0-512 — 3-3 2 900 0 530 — 3-1 4 500 0 515 — 3-3 6 200 0 508 — 3-3 2 300 0 457 — 3-8

Företagarbefolkning Folkmängd 20—60 år 1940

1960 Relativ Absolut förändring förändring Totalt per år

9 900 9 300 — 6 0 0 0-939 - 0 - 3 8 000 7 500 — 5 0 0 0-938 — 0-3 9 200 8 600 — 600 0-935 — 0-3 14 900 14 4 0 0 — 5 0 0 0-966 — 0-2 18 700 15 600 — 3 100 0-834 — 0-9 15 600 13 0 0 0 — 2 6 0 0 0-833 — 0-9 16 600 16 6 0 0 0 1-000 — 0-0 5 700 5 000 — 7 0 0 0-877 — 0-7 8 000 7 400 — 6 0 0 0-925 — 0-4 19 100 16 2 0 0 — 2 9 0 0 0-848 — 0-8

200 — 3 400 0 782 — 1-2 3 700 2 000 — 1 700 0 542 — 3-0 500 — 3 100 0 813 — 1-0 9 400 5 900 — 3 500 0 626 — 2-3 1 600 600 — 1 100 0 807 — 1-1 1 000 — 600 0 652 - 2 - 1 500 — 1 500 0 813 — 1-0 3 400 2 200 — 1 200 0 652 — 2-1 300 — 4 800 0 749 — 1-4 10 000 8 200 — 1 800 0 821 — 1-0 100 — 5 700 0 680 — 1-9 14 600 10 700 — 3 900 0 731 — 1-6 17 800 15 5 0 0 — 2 3 0 0 0-871 — 0-7 400 — 2 600 0 814 — 1-0 4 500 2 800 — 1 700 0 620 — 2-4 14 000 12 4 0 0 — 1 6 0 0 0-886 — 0-6 600 — 3 200 0 797 — 1-1 3 200 1 700 — 1 500 0 530 — 3-1 15 800 13 4 0 0 — 2 400 0-848 — 0-8 100 — 5 800 0 776 — 1-3 5 400 2 100 — 3 300 0 395 — 4-5 25 900 21 5 0 0 — 4 400 0-830 — 0-9 500 — 6 100 0 742 — 1-5 7 200 3 400 — 3 800 0 477 — 3-6 23 600 19 600 — 4 0 0 0 0-831 — 0-9 700 — 5 000 0 733 — 1-5 12 200 7 800 — 4 400 0 637 — 2-2 18 700 16 100 — 2 600 0-861 — 0-7 000 — 3 300 0 680 — 1-9 6 500 2 700 — 3 800 0 410 — 4-4 10 300 8 6 0 0 — 1 700 0-835 — 0-9 900 — 3 000 0 620 — 2-4 5 700 3 000 — 2 700 0 526 — 3-2 7 900 6 800 — 1 100 0-861 — 0-7 200 — 5 500 0 599 — 2-5 11 100 7 300 — 3 800 0 662 — 2-0 13 700 10 200 — 3 5 0 0 0-745 - - 1 - 5 600 — 3 500 0 752 — 1-4 13 500 10 300 — 3 200 0 765 — 1-3 14 100 12 9 0 0 — 1 2 0 0 0-915 — 0-4 800 — 1 800 0 898 — 0-5 12 500 10 100 — 2 400 0 810 — 1-0 17 600 17 0 0 0 — 6 0 0 0-966 — 0-2 700 — 1 200 0 907 — 0-5 9 900 6 900 — 3 000 0 700 — 1-8 12 900 13 5 0 0 + 600 1-047 4- 0-2 100 + 2 900 1 115 - 0-5 9 300 6 700 — 2 600 0 720 — 1-6 25 200 30 100 + 4 9 0 0 1-194 4- 0-9 700 + 2 000 1 127 - 0-6 10 4 0 0 10 900 4500 1 044 + 0-2 15 700 19 4 0 0 4- 3 7 0 0 1-236 4 - 1 - 1 700 — 7 1 200 0-802 — 1-10 195 300 126 600 — 68 700 0 648 — 2-14 358 900 330 6 0 0 — 28 3 0 0 0-921 — 0-41 100 — 3 100 0-663 — 2-0 6 500 3 600 — 2 900 0-555 — 2-9 7 7 0 0 — 1 5 0 0 0-837 — 0-9 9 200 0 0 0 — 2 500 0-667 — 2-0 4 500 2 500 — 2 000 0-546 — 3-0 7 500 6 2 0 0 — 1 3 0 0 0-827 — 0-9 500 — 3 200 0-632 — 2-3 7 000 3 500 — 3 500 0-506 — 3-4 8 700 7 4 0 0 — 1 3 0 0 0-851 — 0-8 800 — 4 400 0-690 — 1-8 9 000 4 600 — 4 400 0-506 — 3-4 14 200 12 3 0 0 — 1 9 0 0 0-866 — 0-7 600 — 5 100 0-712 — 1-7 2 400 1 200 — 1 200 0-488 — 3-5 17 700 13 3 0 0 — 4 4 0 0 0-751 — 1-4 100 — 4 200 0-706 — 1-7 1 800 800 — 1 000 0-468 — 3-7 14 3 0 0 10 600 — 3 7 0 0 0-741 — 1-5 500 — 4 100 0-737 — 1 - 5 6 400 3 600 — 2 800 0-569 — 2-8 15 600 13 3 0 0 — 2 3 0 0 0-853 — 0-8 100 — 1 600 0-719 — 1-6 1 100 600 — 500 0-537 — 3-1 5 700 4 4 0 0 — 1 3 0 0 0-772 — 1-3 300 — 2 100 0-716 — 1-7 2 300 1 200 — 1 100 0-542 — 3-t) 7 400 6 0 0 0 — 1 4 0 0 0-811 — 1-0 000 — 5 600 0-699 — 1-8 6 700 4 700 — 2 000 0-698 — 1-8 18 600 14 6 0 0 — 4 0 0 0 0-785 — 1-2 900 — 6 200 0-637 — 2-2 10 500 7 000 — 3 500 0-668 — 2-0 17 100 13 8 0 0 — 3 3 0 0 0-807 — 1-1 100 — 3 200 0-740 — 1-5 2 600 1 3 0 0 — 1 300 0-517 — 3-3 12 300 9 9 0 0 — 2 4 0 0 0-805 — 1-1 100 — 4 300 0-701 — 1-8 1 900 900 — 1 000 0-465 — 3-1 14 400 10 6 0 0 — 3 8 0 0 0-736 — 1-5 900 — 7 400 0-695 — 1-8 2 900 1 2 0 0 — 1 700 0-427 — 4-1 24 300 17 8 0 0 — 6 5 0 0 0-733 — 1-5 D00 — 6 900 0-685 — 1-9 4 800 2 100 — 2 700 0-441 — 4-0 2 1 900 16 5 0 0 — 5 4 0 0 0-753 — 1-4 500 — 6 600 0-654 — 2-1 7 800 5 0 0 0 — 2 800 0-646 — 2-2 19 100 14 5 0 0 — 4 6 0 0 0-759 — 1-4 700 — 3 900 0-632 — 2-3 4 500 2 000 — 2 500 0-451 — 3-9 10 600 7 9 0 0 — 2 7 0 0 0-745 — 1-5 300 — 2 500 0-667 — 2-0 4 200 2 200 — 2 000 0-528 — 3-1 7 500 6 100 — 1 4 0 0 0-813 — 1-0 300 — 6 800 0-550 — 2-9 7 100 5 0 0 0 — 2 100 0-707 — 1-7 15 100 9 8 0 0 — 5 3 0 0 0-649 — 2-1 100 — 4 400 0-681 — 1-9 9 200 7 100 — 2 100 0-772 — 1-3 13 800 11 2 0 0 — 2 6 0 0 0-812 — 1-0 500 — 3 800 0-790 — 1-2 7 600 5 7 0 0 — 1 900 0-756 — 1-4 18 100 16 2 0 0 — 1 9 0 0 0-895 — 0-6 )00 — 2 200 0-820 — 1-0 5 700 4 0 0 0 — 1 700 0-697 — 1-8 12 200 11 4 0 0 — 8 0 0 0-934 — 0-3 00 — 300 0-987 — 0-1 5 200 3 4 0 0 — 1 800 0-662 — 2-0 22 8 0 0 24 100 4- 1 3 0 0 1-057 4- 0-3 00 + 800 1-054 -r 0-3 5 800 5 300 — 5 0 0 0-907 — 0-5 14 700 17 3 0 0 4- 2 6 0 0 1-177 4- 0-8 00 — 93 600 0-727 — 1-58 127 5001 78 5001 — 49 000 0-616 — 2-39 3 4 2 800 282 9 0 0 — 59 9 0 0 0-825 — 0-96

126 KAPITEL 12.

Den framtida utvecklingen av jordbruksbefolkningen inom skilda detaljyrkesgrupper länsvis. Som i kap. 11 framhållits är utvecklingen av den totala jordbruksbefolkningen att uppfatta som den summerade effekten av de däri ingående socialoch detaljyrkesgruppernas förändringar, och om fördelningen på dessa undergrupper ej ändras alltför hastigt, ger totalprognosen en någorlunda riktig bild av förloppet. Det är likväl av vikt att få en uppfattning om de skilda delpopulationernas förändringar, särskilt om man har anledning räkna med en mera markerad strukturförskjutning. I föregående avsnitt skildras, hur utvecklingen inom olika socialklasser kan komina att ställa sig. Av större betydelse men samtidigt avsevärt vanskligare att belysa äro förskjutningarna inom olika detaljyrkesgrupper, d. v. s. i främsta hand befolkningen på brukningsdelar av olika storlek. Fördelning på detaljyrke föreligger endast för den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen och dennas familjemedlemmar, däremot ej för den självständiga yrkeslösa befolkningen. Ej heller förefinnes en dylik uppdelning av den i husligt arbete inom jordbruket redovisade yrkesverksamma befolkningen. Undersökningen får därigenom begränsas till att omfatta endast den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen. Den uppdelning i specialgrupper, som här kommit till användning, är följande (jfr tab. A): 1. 2. 3. 4.

Större jordbruk (över 50 ha åker). Medelstora jordbruk (10—50 ha åker). Småbruk (2—10 ha åker). Jordbrukslägenheter (under 2 ha åker), trädgårdsskötsel och diverse jordbruksverksamhet, fiske och skogsbruk.

Det har ansetts lämpligt att i grupp 4 medtaga den vid jordbruksräkningen särskilt avskilda kategorien jordbrukslägenheter (under 2 ha åker), enär befolkningen inom denna relativt fåtaliga grupp uppvisar en abnorm ålderssammansättning, antydande att en icke ringa del av familjemedlemmarna redovisas som yrkesutövare under andra rubriker, bl. a. skogsbruk. Detta är uppenbarligen endast ett uttryck för att det jordbruk, som förekommer på dessa småbrukningsdelar, har karaktären av stödjordbruk. Beträffande trädgårdsskötseln må påpekas, att den är av nämnvärd betydelse endast i ett fåtal områden, framför allt kring de större städerna. Även den under fiske redovisade befolkningen är begränsad till vissa kustområden. Skogsbruksbefolkningen kommer härigenom att dominera grupp 4, och inom landets egentliga skogsbruksområden, d. v. s. Värmlands och Kopparbergs län samt Norrlandslänen, kan åldersstrukturen och utvecklingen av grupp 4 till fullo anses skildra skogsbruksbefolkningens förhållanden.

127 I lab. L gives en fördelning på kön och 20-års åldersgrupper av befolkningen inom de 4 här särskilda detaljgrupperna. Avvikelserna från en »normal» åldersstruktur framgår av följande 3-ledade indextal H. Detaljyrkesgrupp

1. Större jordbruk 2. Medelstora jordbruk 3. Småbruk 4. Diverse jordbruksverksamhet; binäringar

Åldersfördelningsindex

H

20b aOl Ic3 02b Samtliga Oal

Under det att den totala yrkesverksamma jordbruksbefolkningen är normal i den yngsta åldersklassen, något underrepresenterad i de yngre arbetsåldrarna och något överrepresenterad i de högre arbetsåldrarna, uppvisa de fyra delpopulationerna från varandra helt skilda åldersfördelningar. Befolkningen på större jordbruk är progressiv till följd av att arbetarbefolkningen här utgör huvudparten. Vid de medelstora jordbruken finner man en regressiv åldersstruktur, vilket torde kunna sättas i samband med bl. a. den låga familjebildningen. Inom gruppen småbruk om 2—10 ha åker är den yngre förvärvsåldersgruppen märkbart underrepresenterad, medan den inom grupp 4, trädgårdsskötsel, diverse jordbruksverksamhet, skogsbruk etc, har en relativt stor numerär. Här gäller vad ovan påpekats beträffande folkräkningens detaljgrupp »jordbrukslägenheter under 2 ha åker», att en icke ringa del av den på småbruk hemmahörande arbetskraften redovisas som yrkesutövare inom andra branscher, företrädesvis inom skogsbruk. Om man sammanför grupperna 3 och 4 ovan, kringgår man i viss mån detta förhållande och erhåller en åldersfördelning, som endast ringa avviker från det normala, nämligen Oal. Av det sist anförda framgår, att detaljyrkesuppdelningen åtminstone vad beträffar grupperna 3 och 4 är behäftad med viss osäkerhet, vilket gör, att de för delpopulationerna utförda prognoserna icke få pressas på sitt innehåll. När det gäller att förutbedöma de olika undergruppernas nettoavflyttning måste man röra sig med ganska vaga antaganden, alldenstund material saknas för att, i likhet med vad som skett för den totala jordbruksbefolkningen, studera olikheterna under en gången tidsperiod. För de allra sista åren föreligga genom Socialstyrelsens statistik över lantarbetarlöner en del data jämväl över arbetskraften per hektar åker, men materialets begränsning och övriga egenskaper tillåta icke någon närmare undersökning av utvecklingen inom olika storleksgrupper. Detsamma gäller om primärmaterialet till »Räkenskapsresultat från svenska jordbruk». Om man här jämför arbetskraftsåtgången per hektar åker under perioderna 1924 —29, 1929—34 och 1934—39 och härleder den genomsnittliga årliga förändringen, får man för sydsvenska storbruk (över 100 ha åker) — 1*7 %. För mellansvenska storbruk blir siffran — 2-2 %, för mellansvenska bondebruk (10—25 ha åker) — 1 * 0 % och för mellansvenska småbruk (under

128 10 ha åker) —0*3 %. För norrländska bondebruk får man —1-4 % och för norrländska småbruk —0*7 %. Siffrorna äro behäftade med en betydande osäkerhet till följd av tillfälligheternas spel i det ringa materialet, där ombyte av i undersökningen ingående gårdar lätt kan åstadkomma avsevärda omkastningar. Att utföra undersökningen på samma gårdar år från år är icke möjligt på grund av materialets ringa omfång. Den enda slutsats man kan våga draga av de här ovan givna siffrorna är det redan välkända förhållandet, att under 1920- och 1930-talen arbetskraften per ha minskade kraftigare på de stora gårdarna än på de små. För bedömandet av de framtida förändringarna har man föga ledning härav, och det kan f. ö. diskuteras, i vad mån den kommande utvecklingen av avflyttning kommer att likna den tidigare. Rationalisering av arbetskraftförbrukningen har hittills i främsta hand skett inom det större och medelstora jordbruket, och därför föreligga nu avsevärda olikheter mellan olika storleksklasser, såsom bl. a. visats å sid. 70 ff. Genom de prognoser, som utförts för den totala jordbruksbefolkningen inom skilda län, har man den yttre ram inom vilken det gäller att inpassa förändringarna inom de 4 delgrupperna. Problemet blir därigenom icke så mycket att fastställa avflyttningens storlek utan fastmera olikheterna härvidlag mellan grupperna, varefter själva nivån anpassas till överensstämmelse med totalprognosen. Den närmast till hands liggande flyttningshypotesen är, att den relativa avflyttningen är densamma inom alla fyra delgrupperna inom varje län. Därnäst får man, med hänsyn till vad ovan antytts om den tidigare utvecklingen, tänka sig, att avflyttningen vid de större gårdarna ligger något över länsgenomsnittet, medan den vid småbruken i gengäld ligger lägre. Ett tredje alternativ är, att den relativa avflyttningen tankes ske så pass kraftigt vid de mindre brukningsdelarna, att den kommer alt ligga på en högre nivå än länsgenomsnittet, medan å andra sidan avgången från storgårdarna då blir något lägre. Det kan givetvis diskuteras, hur pass stora avvikelser från länsgenomsnittet man bör räkna med. Eftersom det endast kan bli fråga om en schematisk översikt, har här endast laborerats med avvikelser av 25 %. Om för ett visst län den totala nettoavflyttningen angives medelst reduktionstalet c blir nettoflyttningstalen för de tre storleksgrupperna 1 (över 50 ha), 2 (10—50 ha) och 3 (2—10 ha) enligt de tre nämnda alternativen följande: F l y t t n i n g s;i t e r n a t i v Detaljyrkesgrupp

1. Större jordbruk c 2. Medelstora jordbruk c 3. Småbruk c 4. Diverse jordbruksverksamhet: binäringar. . . c

II c + 0-25 c c — 0-25 0-25e å 0- :,IK

III C —0-25 c c 4- 0-25 0-öOc ä 1-OOc

129 För restgruppen 4 har det i alternativ II ansetts lämpligt att för de län, där skogsbruket helt dominerar grupp 4, d. v. s. Värmlands och Kopparbergs län samt Norrlandslänen, räkna med en nettoavflyttning uppgående till hälften av länsgenomsnittets storlek, medan för övriga län endast räknats med fjärdedelen därav. I alternativ III har på analogt sätt räknats med hela resp. halva länsgenomsnittet. Denna åtskillnad motiveras av att inom södra och mellersta Sverige en icke ringa del av grupp 4 utgöres av specialjordbruk, företrädesvis trädgårdsskötsel, vilka kunna väntas uppvisa en låg nettoavflyttning och flerstädes t. o. m. en nettoinflyttning. Inom landets skogrika trakter torde utvecklingen av grupp 4 bli annorlunda med hänsyn till skogsavverkningarnas omfattning. Skogsbeståndet har under senare år i skattats på ett sådant sätt, att man för vissa områden har anledning räkna v med en icke obetydlig begränsning av avverkningen under viss tid framåt. Då skogsbruksbefolkningen härigenom i ökad grad kommer att för sin utkomst bli hänvisad till sina i stor utsträckning alltför små jordbruk, skulle det för dess kvarstannande erfordras dels ett igångsättande av skogsvårdande arbeten och dels en nyodling och en intensifiering av jordbruksdriften i dessa landsdelar. Det sistnämnda torde väl endast till en del vara lämpligt och möjligt, och i fråga om de skogsvårdande åtgärderna kan man kanske ej heller vänta att de helt fylla arbetsbehovet, bl. a. av kostnadsskäl. Man har även att räkna med svårigheten att förflytta arbetskraften. Under dylika förhållanden synes man kunna räkna med en ökad avflyttning. Styrkan därav skulle måhända i någon mån kunna belysas genom en grundlig inventering av arbetsuppgifter inom skogsbruket. Det här anförda må emellertid vara nog för att motivera de gjorda antagandena beträffande grupp 4. Som förut nämnts ha de uppställda hypoteserna rörande de fyra delpopulationernas avflyttning först använts fristående av varandra, varefter en omproportionering av de för år 1960 härledda folkmängdssiffrorna gjorts till en nivå, motsvarande den för den totala jordbruksbefolkningen gjorda prognosen för resp. län. På samma sätt som i kap. 11 har det ej ansetts erforderligt att göra detta för mer än ett av totalprognosernas alternativ, och härvid har för vardera könet valts det alternativ, som minskar den totala arbetskraften med 1 % per år. Det är dock att märka, att eftersom i föreliggande avsnitt endast avses den direkt redovisade yrkesverksamma jordbruksbefolkningen jämte familjemedlemmar men icke de självständiga yrkeslösa eller de till husligt arbete hänförda, komma förskjutningarna i de arbetsföra åldrarna här icke att uppgå till exakt 1 % utan bli något lägre. För den manliga befolkningen blir skillnaden obetydlig, i det j att man för den yrkesverksamma befolkningen får siffran 0*93 %. För I kvinnokönet får man i stället för 1 värdet 0-86 %. Att skillnaden här är större sammanhänger med åldersstrukturen hos den borträknade gruppen husligt arbete inom jordbruket. 9—417823

130 b

3 rt

©

w i ©

2 « 50 o .B 5

»Q IM a

<i

rt C o

© to

"E ä

•rt rt

C5

9 SI < © s o c

>

—i

:0

C A -o 0

o

SJ

—

m

O

O O

CO O

O CD

Ti

rH .rt rH O

©

H OJ TH 00 CO IO C l I ~ rH eo © © © © ©

00 TH

i-l

Cl

Cl © rH

o o o o o o o o co LO o o

o o o o o o o o o o CO CN LO r H T f

o o o o o o o o T f r H CO T f

oo

Ti

Ti

Cl

rl

O O O O O

o o o o! > o O

l O r H LO

Tf lO O

r H

rH

rH

o o o

CO ©

CO • *

DR

V -

N Bl

— > i

©

©

rf at

fe «

O o rf o

O O O O o o o o o o o o o o o o

O O O O O

o o o o o

CM CO O Tf o CO CM Tf Tf LO

o o o o o o o o o o 00 O r f oo m m to o o i o

a 99 "Ö ^1

a O

—o

2 »cs a •H 3 -a •cd o

CO

»o

Cl

•P

rt

:D

rt

S

B

.3 <rt .

st

o o o o o o o o o o CM O

ii.-

o o o o o o o o o o

CM O TH co CO J> 00 Tf C5 LO

CO CO

o o o o o o o o o o o co o o Tf LO I > CO O Tf

rH

rH

T I

o o o o o o o o o o n o h o - H O O O CO o

o o o o o o o o

00 OJ O 00 OJ OJ Ol r-C

to

o

Cl TH CO

o n

© ci o oo ci T* t - ci

CO

Cl

o o o o o o o o o o

O 00 CM LO O O LO O CO o

O O O O O O O O

o

Tf

CO Tf LO

T-i CO T f

CM TI OJ T-I

IM

O

CO

co © co co co rH rH rH IM

Cl

••O CO Cl

00 T» Cl

IO »O CO

00 CO IM

Ti

Cl

Ti

O © Tf 'O oo i o co t - oo co rH rH rH O rH

oo 00

t—

1 1 1

*" o o o o o o o oO oT H oO J »O O

o o o o o o o o o o r H CO r H r H CM rH

o o o o o o o o o o CM CO r H CM

O

o o o o o o o o o CO CO LO

r-i

-f;

4"

O

'

CM

Cl T-l

!

i

o o o o

rH

TH

o o o o o o o o o o i o t > co T« o Tf co o i > i-H

o o o o o o o o o o

LO CM IO I > O CO Tf

o o o o o o o o o o

CM l > LO CO o O rH rH LO

T

T

o o o o o o o o o o 1— O CO T f t ^

4 o

O OJ

i t

l 1

I

o o Tf

o

CM CM CO

LO

©

fl co

1 N

© OO rH

421. t—,

o o o o o o o o o o0 0 O rH T f O T f CO I O

o o o o o o o o o o T f CO T f CO T f

o

CM

o o o o o o o o o o O Tf Tf rH rH

CO

I>

rH

rH

Tf

1 CO rH

CO © CO © C l 00 CD C l rH O © ©

O »o ©

o o o o o o o o o o

o

o

° i1 11 | 1o

oc co co Tf co rH CM CM

OJ

co co o

©

©

Tf ©

© ©

O Ti

TI t rH

00 00

o 43

$"«. c/i 'CS .

t*

«3 O

N ©

LI— ©

>o rH rH

O Cl rH

O 00 rH

© ©

I— ©

rt Cl Ti

«5 © Cl

CO TH •#

CO rH

o o o o o o o o o o

o o o o o o o o o o iO o o o o

o

r H CM

CO r H r H

CM CO

m

M

o

LO rH

o o o o o o o o o o co r-i ci rn

CM

rCM

o o o o o o o o

o

rH l > O

LO

l>

LO OJ O

TH

Ti

T-i

T-l

o

CO

4 4 4 4 4 - 4 4 4 4 4 4 + + 4 4 4 | 4 ! -i- 4 4 4- + 4

CO ©

rH

o

5 O

O rH

ffi O

rH rH CN rH

-3 u •q "•"

W3

Hl O

o o o o o o o o o o o co Tf so ca

:C

5« "C

oo r— io

^

fl

X

H

o o o o o o o o o o Tf rH IO l > l >

o o o o o o o o o o T f CO r H r H T f

o o o o o o o o o o i > r > o i > oo

o o o o o o o o o o 0 0 T f <M ( M C J

o o o o o o o o tO TI CV OJ

o o

O l i f l f l l G l M r H r H r H CM CM

O 00 00 CO CM CM OJ rH CO

»O O O r H r CO r H T-i CO CO

r- O Tf - f O CO r H r H CN CM

Tf

l>

iO

CO

o o

o o o o o o o o o o LO 0 0 Ti O LO

O

o o o o o o oT f oCM or H oLO

0 0 CO 0 0 O CM r H r H r H CM CM

0 0 LO l > r H 0 0 r H CM r H CM

o o o o o o o o o o oo O J i > co co TH 00 00 o o

O O m o

CO r H r H CO CO

CO r H r H OJ OJ

LO CO

CO CM t

:S © fl CO

11' fe «

5 Cl

TH

c

O O O O O O O O i o co Tf CM o co Tf r~-

o o o o c o c o

i o Tf <y> i > o o i co LO OJ OJ CO CM

o o

T-l

-t

Tf LO

Ä

: « * * * *

oo

ja o

:C3

c oo

-C oo OO

cd C 00

g

"g rt eo

oo

eo

«

-Ö oo

ir g

P

+J

o rS 53 *

.2

t-

C/3 P

[ f l O >"5

fi ^3 eo 5

rt

o

^

»H

!4 J4 c5 W ^H

l, :rt

B E? » £ S ep

oo t - ilS

OJ

X3 00

-c

I/O

o o « « oo eo p oo ec t o *j 5 xJ fe t T O

i a-1 SL!. oc o rtc -ac .2 :0C rtC f2 ja° -rt° l o g ert Å ja

H

o o

rt 00

44444 44444 4444-4 ©

-O t . te 43

Tf

rH

rH

52 -

irt

o o

LO

rH

0 0 0 0 CO J"- r H

rH

é M •- -c c c

-

iO

o

TH

Ta p

O

rH

3 M

CO

>o ^

n

Ti

c.

•3 a o

O

! l «) « 8 eo co CO t -

rH

©

•a

M © ©

O O O O O O O O O O

CO

o

CO © rH

:3 ©

ti

H

W 00 ©

4 + 4 + + + + + + + -t- + 4- 4- 4 +•++•+ + 4 4 4- 4 4

-* 1

fl soi

IO © ©

-

<M

ja o

IM © rH

s i i l , fl rt s

JH. r" O :cS

•2

>,

S3 "

r=l

° ? ° is

-3

ej-j

rt X

O0

o J3

OO

£H

OO

(H

:C3

:c3

:rt

O

r > ^ r * r <

c

rt

131 u to

a 'u m o

I

A

£4 « 3 fe's rt jg 3

t!

•Q . S <J Srt

I

»rt

s o •3 o

E

rH O N W3 © ©

O r l r l r l r l

r H r H rH rH

rH

rH rH rH O

o o o o o o o o o CM r H CM r H

o o o o o

O

o o o o o o o o o CM r H rH rH

O O O O rH CN rH Tf

oo t - © t - t~ »o TH eo CM co ©

©

O

t - O TH 00 t - < N eo eo rH rH CM T H

CO rH Ti

T-l O

O

Trt r H

rrt r H Ti

TH

rH

o o o o o o o o o o CO OJ r H CO o

o o o o o o o o co co o J >

o o o

Trt

CM r H CO L O

LO

O

rH

| 4-4 +

44-44-

44-

o o o o o o o o o o

o o o o o o o o o o

o o o o o o o o o o I > r H CM CO O

oo rH LO r> LO LO CO CO LO CM

Tf O to l > o CO CO OJ CO

| | 4- i | 44- 4 4 4 4 -

CO CM CO CO r H

•a 60

e X o

©

o o o o o o o o o o O O CO O LO

o

O

o o o o o o o o o o co r> io co o

CO CO LO CM

CO CO

CM CO

O O O O O o o o o o LO O

CM T f

CO OJ O

O

CO CM

o o o o o o o o co o LO o

O CO CM r H CO rH rH rH

LO r H T f T H r - i rrt

00 rH

co

o o o o o o o o o o co oo LO rH r>

o o o o o o o o o co io o

o o

O CO CM Trt r H Trt rH rH

CO O r H CO r H r H r - l rrt

O

O

Tf

T f CO

fe >-r'

•a

ii i rt £

+

o o o o o o o o o o

© CM

A

Tf

t~ © © I O W5 O O O O

*H

© CO ©

t te)

Q

© © O

O o ©

oo :r ! .S

rt wo

X E 6

© TH © TH CO IO © t O O C l rH

t - CO rH 00 CO CO © rH © © © ©

o o rrt LO Ti

LO I>

CO rH

to CO t 53 rt H l © © ©

•* © HJ HJ © ©

>o co t - co t-~ t - eo t O © O rH

© © ©

C l b - -Hl o 00 CO t - rH © © © O

© t©

»o © © ci co

Cl

CO ©

TH

© ©

t©

t - co n

rH rH CO TH

c-

t© ©

O

rH

r H rH rH rH

rH

O

O

rH O

Trt

r H r H rrt rrt

Ti

o o o o o o o o O o Trt T f O

o o o o o o o o T f CO T f T f

CD

rH O

rH

rH rH rH

Cl ©

© ©

CO ©

rH O

bi

X

rt

2 "c 60

©

c

J3

O

B

o o o o o o o o

u

h

•rt © T

£

X

CO

•O bO

as

r H CO O

I++ 4 4 4 4 4

© ©

o o o o o o o o o o i> r> oo i> CM

o o o o o o o o o o co o T-I co oo

CM rrt OJ LO T f

CO 0 0 CM LO

o

T"1

*"•

1 4 4 4 | 4-1 o o o o o o o o o o o co rH LO o LO t> O J> o

^

CM

C iä

b

rtH

CM OJ

OJ r H CO LO

1 x

o o o o o o o o o o

.5

TH

CM

o o o o o o o o o o O O rH 00 00

OJ OJ l O

© Tf ©

o o o o o o o o o o i> r^ o LO o

o o o o o o o o o o Tf co o LO o

OJ r H CO LO CO

CM 0 0 CM T f rH

O

o o o o o o o o o o t > O LO CO 0 0 LO r-

oo i> o

14 4 4 4 + 4

o o o o o o o o o o

LO CM 0 0 0 0 LO

o o o o o o o o co co io i>

OJ T f Trt

O r H CO O r H r H CM Trt

rH 00

O

o o o o o o o o o o

Tf O 00 Tf O CM Tf Trt OO 00

o o o o o o o o O O r-i CO co o o

o

Trt r H OJ Trt

o o

OJ CO CM OJ

o o LO CO

o

OJ

fe

:«

o o o

s * * **

* ft * ft ft

r4

ft ft ft & ft

ft ft ft ft ft

ft * ft *

oo

o "Ö OO

OO

B ^ C/2

CS

£*

t/5

2£g§ t o a , S S3 ^ O o ^ +"' B) t/3 y C/30 »"O

•g eo 2 « rS « rt o -H T3 CO 5 O s«- B! c 2

ffl rtrt

ö TI eo

OO oo - Ö oo

ej c eo o <" rt <i ft S 33 oi £2. UD « M I eo H •o r2 cu fe eo B! BI ja J3 -Ö fe tn O «ogl3Å •O C 2 ° - ° e fe B! o, «

S - s t» FJ « -S -° S S> 2 « -g 2 -c rt rt g > 5 :S-gtä r t bi :rt O : r t

C

oo

>-,

,2 §2 (-i „, + J G

ja oo T3

C <5 t ! cg T H

a> j a

rt

oo

oo

tH

tn 4rt 4-> H> ° Ö ° ij G B ja -fe Fj

=rt : §=rt o r> >Op> £

c

rt cu X

•rt rt © LO © rH

Absolut Relativ föränd- förändring ring

bl o X

O rt T» l > U) c o e o © e o ©

O O

ci K O

*J t/3

^

t.

| . *©

u v

>

••o

X 3 u O

-rtG o o C u ••o

O O

O O

O O

O O

rH

rH

B io

f u;

O O

O O

O O

O O

Tf

O

Tf

Tf

!8 N

O •*

Cl O

O CO rt CO co I-H

O O

O

O O O O O O

o o

CC

CM

T f r t L O

O J r H T f C O

O O

-«l © c i co

o o

t— © c i i—

o o

o o

Cl rt

O o

rH

O CO Ti

o o o o o o o o o o

o o o o o rt

o o o o o

O C A r t r l O

CO

00 Ol

rt

L O i O i O O C T f

CN O ) CO P J

rt Trt

O

o o o o o

o o o o o

o o o o

o

L O T f O J r H j >

O l O C O O O J

rt

CO - *

CO

OJ O Trt

CO C^

L O T f i O C O i O

C M r t O J r t

00 Ol

O

O

O

O

O

O

O

00 LO O

01 I >

Ol

c O O r t

eo

T f T f T f O j T f

T r t r H r H r t

lO rH

Hl o H O CO C l

© ^ ©

rt Trt

>

Trt

Absolut Relativ föränd- förändring ring

ci A

O O

C O l O T f T f C O

•* co

4-4-44 4 o4-4 + 4 4 4 + 4-44 + 4 + 4 4 4 4 4 4 o o o o o o o c o o o o o o o o o o o

© © © rH

© Tf © rH

o

© m

O O

N oi

g eo

<i CM

V X •ci

O O

t - 00 T» I H <e n

fi

"3 •3

IH

O O

Cl a

rH

X a A -C u o

O O

e O O T f O T f

Tf i*

© © © Trt

O

O

O

O

o o o o o

O

O

O

O

O

O

O

O

o o o o o

T f o O r r t r H

O O T f i O O O

T - iO 00 f »

T f T - T f t > T f

0 J 1 > C 0 C M 0 1

Ol

rtlOCMOO rrt

O

(C «1 >* (N N rl CO CO T f

o o o o o o o o o o

o o o o o o c o o o

co o o o o o o o o

o oo o oo o oo

O O O T f O J

r l

r H T f r H O J O l

T f T f O

rH

CN O

rt

O

O

o

o o o o

o

rH

© 0 0 C l T f L~Cl t - Tf © © C l C l r t C l C O

IN r l

M t" 18 O CO T I

O

o o o o o

© CO © 18 t © t - C l © C l COCOCOC1CO

CO 18 rt O H oo C l T-I rt

1 |

|

|

© "• Cl

j

|

(71

o

o o

T-I

CM

g

4++++ ++ +++ +++++ ++4 4

o o o o o

o o o o o

c o o o o

o o o o o

o , , ,

o

O O C O O I > rt 0 0 O 0 0

O O O O O T f I > T f t > T f

O O O O O T f T f T f O O O

C O O O O I > O J C O C O L O

O CM

o O

C O C O T f O

CM

n - h r t

1 I

I

rtMricNM

O Tf

u

O Tf © rH

o o o o o o o o o o

c o o o o o c o o o

o o o o o o o o c o

o o o o o o o o o o

o o

O T f C M O O

C O O C O L O T f

M

COOCOJCOTf

CM

COCMTfTf

Ol

O

COCO O l

C N L O T - H

o o 1

|

|

O J r H - r t C M

00 O CO

3 IH

V *i 6 0 °rt C

Ti

rt

Ti

0 © - H © r t

I M C l r f ©

rH

TrtrHTrtrHrrt

H

rt

rt

rt

rt

r H r H r H r H r H

rtrlrtOrl

TrtrHrrtrrt

rH

O

C

O

O

O

O

O

T f L O T f O T f

O

O

O

o c o o o

O C O J N - O C M

T r t r H r t C O T - i r t C O

Ti

O

O

tO

O

tO

O

O

t>

0 0 r i l > t >

O

o o c o o

rtCOCOrtrt

O

O

O

O

O

o o o o o

COrHCMCMrH

r H r t

Ti

CO

O

ci eo

O

-* TI

O

n n

O

o po o

© »o

O

o

0 0 I > T f L O

CO

LO CO C I-H •rt rrt

LO O

+ ++++ ++ +++ +++++ ++4 !+ ++++ + C O O C O O rtoooio

O O

O O

O O O O O O O O C O r H T f o o o T f

O O O O O O O C O O r > T f o i o ; o i

O O O O O O O O O O o i c o T f O r H

O o TI

O O O o o o to to co

O o Tf

COOJLOCOOI r r t r t r t C M r t

C O M l O O m rtOl rtOJ

| > L O L O L O I O CM rt rt CN OJ

L O CO rt O CO OJrnrtCMCM

M O l i n o N T H CO CO

Tf 00 Tf

O O O O O o o o c o J > L O O O r H T f O C O O O O rtrtrtCMrt

O C O O O o o c o o L O r t r t T f C M T f O l C O O O O I rtrt CM

o o o c o O O O O O O O 0 0 O J 0 J T f c O T f L O T f O J rt rt OJ O J

o o o o o O O O C O CO OJ CM CM O T f C O O O O OJrrtrtOJOJ

o o o o o o o o CO C l CM 0 0 C M L O L O O O O J r t O J r t

o c rrt Ol rt Tf

3 o H

C

»rt

»

© Tf a>

Väslerbottens

p a

»

»g O

Västernurrlands

i

© CO © rH

Ti

Göteborgs och Bohus »

<D

X

ci to

Ti

o c o o o

r - c i t - r t c o © t - o © T *

»

"o

\r> o X) d co e o r t r t o o i o

rt

Malmöhus

c X

»8 -<f - * © >-i o c o t - c i t -

O r - r t r t ©

»

60 C O C I T - O O © O) i o 4 oo

Östergötlands

S

Absolut Relativ föränd- förändring ring

TH

133 tH

• - • ö

h n

fl

2 »rt .S

»rt fl

IH

Sa

A

I B »

'E

J3

4>

C l rt •rtt rt O rt

1 Cl t - C l O © TU t - C l © © O O O O O

© trt rt © 00 »8 »8 t - 00 0 0 rt © © O C l

O

O

O

O

CD CD CD CD CD O O O O O CM T f rt CO CM

o o o c o o rH o Trt o rH

Cl O Cl 0 0 o trt « 18 l -

© ©

rH

rH

CO CM CO

o

T *

CM

o

OJ

++++ +++ +

+ 1 + + ++ + + + +

o o o o o O O O O O O O O O O o c o o o o o o o o o o oC oOJ oT f oT f o o o oCM oi O ort oLO o O O o J>o LO o o oo LO o Tf o CO o LO o CO CO co o co oco oo CO LO OJ CM CO r r t

CM CM

CM OJ

CM Trt T f OJ Trt

J > CM rt 0 0 o o

C l > O Tf rrt Trt

© CM

to

to

o o o o o o o o o o o o o CO o Ti o Ti oTi O c rHo r Ho CO o Ol o

Trt

o

rt r•*

"

tH

©

ja

rt H * © eO rt r H t - »8 trt r H Ti Ti C l Ti Ti

rH

o CM o OJ o Tfo OJ

8 11 <s

-B .fe

B X

© O O

t,

O

§ rt

C l CO Cl © Cl ©

Tf

o 1-1

•a

IH

60 IL)

»rt

Q

i

X o

Tf

© rH

O O O O O o o o c o oo oo oo O J Tf T f rt rt CO rt

O

r H CM

r H rrt

o c o o o o c o o o Tf co LO i o co OJ rt T f CM rt

© 00 C l © Ml -<* o © © eo © © © © ©

oo © © © © O

© t- © >8 00 00 © rt ©

CO »8 T» 00 O C l t - trt o o O © © © O

O

r H Trt Trt Trt Trt

r H r H r H Trt r H

O

O

O

O

o 00 c 00o Tf o I >o 00

o o o o o o o o o o o o o CO c CO o Tfo LO o CO O o LO o CM o Ol [> M O t O l ^

co 00

tO © t - »8 00 © T * CO O trt © © © © ©

00 »O * # to t - t— © rt rt rt T» O

Tf

O

r l r l r l r t

rH

O

CM rt 1 > CO

fe •rt T«) b0 « T!

2 »« 2 O IH

fe

ti

«

© Trt

O

r H rrt

O

rH O

rH

Ti

tf s

X

A

rt

5 T3 te ° .5 A -9 »o ^ <! 5

c o o o o C O O O O o o o o o o of 0o0 o o Trt T O o L>o rrt o O o l> rt o Tf o L Oor H

© ©

IH

O

4 4 + + + + ++ + + + o o o o »o oo

O O O O O O O O O O Tf Ol rH Tf Ol

O

CM LO OJ

rt l > CM T f 0 0 rH

I O C O M O O )

c o o o o o T f co o ©

OJ

rt

T-l

g

CM rt O

LO

Ti

O

O

O

1 + 1 ++ + + +

O

o c o o ort CO OJ l > CO

o o o o o o o o o o o cl oT f o0 0 oO oO l o O LO o CO o O o Ol 00 rt T f TH

Ti

rt

00 00

LO C T f T f r l H l M r l

© CM

C/5

CO

o OJ

CM, u

o o o o o o o o o o o or H oO l oO o CO o LO o O l or H o CM 00

Trt

co o OJ

fl »rt fl fl-

irt

Tf ©

o o o o o o o o o o o c o o o o o o o o o o o o oo o cT f oOJ oC ot > oOJ cOJ o0 0 oCM oCM or-1 o o LO o O o O l o oO Ol o O o O o LO o CO OJ o 0 0 ort o 00 o T-I

OJ

rt

CM l O OJ

rt

oT r t o OJ co oo

i o LO r > i o

oi

rt

Tf

rt

Ol 00

Ti

co oo i > o i rrt rH

co 00

"

c :C3

J

*

*

*

*

Ä

Ä

*

-Ä

Ä

»

*

*

m

*

*

*

s» »

Ä

»

a

*

*

to

B

o

•

fl

c 41 T)

to

eo

T3 to a to >> ' O tO o £ B! &D ' £ § 2 rtrt Ci ^ r* & -o IO d rt tn « H " i *i fe co to u, eo B c BP P m oDoc t. Bl B! j a fe, i—| — rt + J Bl rt n tn - ö ec5 5 •Bl T3 fe tn O 2 .2 c io -g, S» r2 O 2 ä r O •S rt g eo:0- o 2 £ c .2 iOC C« -2g J3 ° oi 4i j a B fe Bl & , 41 JsS to fe tn v rt e C rt " H H-i rtto H e rt fe C — Cl to I i O Q , , 2 41 ~ 5 io tn rt O t J - Ö rt C o rt £ -£ « »rt tn »rt o : « :ea .{3 »rt O S « o 22 C M P C O O O tf tf O W t f « « s > s r > O r > tf O t > 3 r > Z X IO

(rt

to

0 H~J

134 I syfte att belysa de olika delgruppernas naturliga folkökning i de arbetande åldrarna till följd av förskjutningar i åldersstrukturen ha prognoser först utförts under antagande av att ingen nettoflyttning äger rum. Resultatet redovisas i tab. 44. För den totala manliga jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år skulle avflyttningens upphörande innebära en ökning med något över V2 % per år. För befolkningen på större jordbruk skulle tillväxten bli 1 % och för övriga grupper V2 %. Genomsnittssiffrorna för hela riket säga likväl ej hela sanningen, beroende på att grupp 1 har sin tyngdpunkt i södra Sverige och grupp 4 i norra Sverige samtidigt med att det föreligger betydande regionala olikheter i åldersstruktur och avflyttning. En granskning av förhållanden inom skilda län ger vid handen, att den naturliga befolkningstillväxten i allmänhet är avsevärt högre på storgårdarna än på de medelstora och mindre till följd av olika åldersfördelning. För kvinnokönet skulle den naturliga tillväxten av de arbetsföra åldrarna vid flyttningsstopp bli något större än för mankönet till följd, nämligen 3 A % per år. För befolkningen på större gårdar bleve ökningen IV2 % och på medelstora och mindre gårdar något över V2 %. För Testgruppen 4 slutligen bleve ökningen IV4 %. Det må tillfogas, att vissa undergrupper äro tämligen små, och att nödig hänsyn bör tagas härtill. Av den till 62 000 uppgående ökningen av den manliga arbetsbefolkningen komma något över 10 000 på de större gårdarnas befolkning, 16 000 på de medelstora och 20 000 på de små gårdarnas samt 16 000 på restgruppen diverse jordbruksverksamhet och skogsbruk. I fråga om storgårdarna kommer nära hälften av ökningen på Skåne och Östergötland, medan tillväxten i grupp 2 är tämligen jämnt fördelad på de olika länen. I såväl grupp 3 som grupp 4 kominer inemot Vs av ökningen på de fyra nordligaste länen. För den kvinnliga befolkningen i arbetsåldrarna gäller i stort sett samma sak, i det att det naturliga överskottet på storgårdarna till drygt 2/s komma på Skåne och Östergötland, medan inom småbruk och diverse jordbruksverksamhet omkring 3A hänför sig till befolkningen i de fyra nordligaste länen, varvid de båda nordligaste spela den största rollen. Av prognoserna enligt alternativen I, II och III redovisas de två första i tab. 45 och tab. 46, under det att alternativ III här icke medtagits. Det må till en början anmärkas, att de olika detaljgrupperna ingalunda äro av varandija oberoende, enär det sker en viss folkström dem emellan, vilken till en del är synonym med socialklassväxlingarna. Om omfattningen därav i olika åldrar saknas uppgift, men man kan förutsätta, att det samlade resultatet av nettoflyttningarna inom de olika delgrupperna uppvisar en från totalbefolkningen något avvikande åldersfördelning. Detta verkar där-

135 för i viss mån störande på de här framräknade siffrorna men spelar föga roll i förhållande till de i övrigt grova antaganden, som måst tillgripas. Vad först beträffar alternativ I, samma relativa avflyttning inom samtliga delgrupper, ger det för den manliga arbetsbefolkningen inom de fyra detaljgrupperna en årlig genomsnittlig minskning med resp. 0*75 %, 1*09 %, 1*00 % och 0'73 %. Enligt alternativ II, högst avflyttning vid större jordbruk och lägst vid småbruk, bli motsvarande tal 1-38 %, 1-37 %, 0*97 % och 0-30 % samt enligt III, högre relativ avflyttning vid småbruk än vid storbruk, resp. 0-48 %, 1-11 %, 1-36 % och 0-34 %. — För kvinnokönet bli ändringstalen enligt alternativ I resp. 0-48 %, 1-07 %, 1'00 % och 0*44 %; enligt alternativ II blir årliga minskningen för de tre första grupperna resp. 1-24 %, 1*36 % och 0-92 %, medan grupp 4 uppvisar en obetydlig ökning; i alternativ III slutligen blir minskningen för de fyra grupperna resp. 0*05 %, 1*05 %, 1*38 % och 0-03 %. Man torde kunna förutsätta, att alternativen I och II äro de mest rimliga, åtminstone vad beträffar förhållandet mellan folkminskningstalen för de tre första detaljgrupperna. Genom andra förutsättningar beträffande avflytt; ningen i grupp 4 kan givetvis själva nivån lätt ändras. Effekten därav för i de tre övriga grupperna kan lätt framräknas medelst de i tab. 45 och 46 \ givna talen. Några ytterligare kommentarer skola här icke göras. Det må : vara nog att framhålla, att de regionala olikheterna på det hela taget synas vara rimliga med hänsyn till föreliggande variationer i avflyttningsintensitet och åldersstruktur. Beträffande gruppen större jordbruk är folkmängden inom vissa län så ringa, att tillfälligheter verka störande. De här ovan givna uppgifterna rörande folkmängdsutvecklingen inom olika detaljyrkesgrupper ha genomgående avsett den totala arbetsbefolkningen, representerad av åldrarna 20—60 år sammantagna. Det är emellertid anledning att också observera förskjutningarna inom de arbetsföra åldrarna, och detta må här ske utan någon regional uppdelning. I kap. 8 har för den totala befolkningen inom jordbruk med binäringar påvisats, hurusom den nuvarande ålderssammansättningen i förening med olika gjorda flyttningsantaganden kommer att ge upphov till avsevärda framtida förändringar i åldersstrukturen med ty åtföljande verkningar för arbetsmarknad, försörjningsförhållanden etc. Utvecklingen kommer härvidlag att bli olika inom olika detaljyrkesgrupper, något som direkt fram[ går av nuvarande skillnader i åldersfördelning. För att närmare belysa detta har i en tablå å sid. 140 sammanställts I en del uppgifter rörande den manliga folkmängden i åldrarna 20—40 och j 40—60 år inom de olika detaljyrkesgrupperna. Förutom folkmängdssiffror för år 1940 givas motsvarande beräknade folkmängdssiffror enligt alter-

136 Tab. 45. Yrkesverksam jordbruksbefolkning i åldrarna 20-—GO år inom g Totala jordbruksbefolkningen Län

Folkmängd 20—60 år 1940

1960 Absolut förändring

Relativ förändring Totalt per%år

1. Större jordbruk (över 50 ha åker) Folkmängd 20—60 år 1940

1960 Absolut förändring

2.]

Relativ förändring Totalt

/o

per ar

1 Mån Stockholms län 18 500 13 700 Uppsala » 13 800 10 500 Södermanlands » 18 100 13 100 Östergötlands » 26 900 20 300 Jönköpings i 22 500 17 200 Kronobergs » 18 900 14 800 Kalmar » 25 400 21000 Gotlands > 7 200 5 900 Blekinge » 11 100 9 400 Kristianstads » 28 500 24 400 Malmöhus » 31 800 25 700 Hallands » 18 200 14 900 Göteb. och Bohus t 18 700 14 900 Älvsborgs » 30 800 23 200 Skaraborgs » 30 300 22 700 Värmlands > 30 500 23 500 Örebro » 16 500 11 100 Västmanlands » 13 300 9 600 Kopparbergs » 24 400 17 200 Gävleborgs » 27 200 22 800 Västernorrlands » 29 500 27 400 Jämtlands » 22 400 20 000 Västerbottens » 33 900 36 800 Norrbottens » 25 700 31000 Hela landsbygden. . . 544 100 451 100

— 4 800 0 738 — 1 5 4 000 3 200 — 800 0-789 — 1-2 — 3 300 0 762 — 1 4 3 100 2 600 — 500 0-823 — 1-0 — 5 000 0 723 — 1 0 5 400 4 200 — 1 200 0-774 — 1-3 — 6 600 0 755 — 1 i 6 000 5 000 — 1000 0-838 — 0-9 — 5 300 0 764 — 1 3 700 — 100 0-894 — 0-6 800 — 4 100 0 781 1a 400 400 0 0-910 — 0-5 — 4 400 Q 826 — 1 0 2 600 2 400 — 200 0-912 — 0-5 1 — 1 300 0 824 — 1 0 400 400 0 0-985 — 0-1 — 1 700 0 843 — 0 8 500 — 100 0-892 — 0-6 600 — 4 100 0 855 — 0 8 3 400 3 400 0 1-007 + 0-0 1 — 6100 0 809 — 1 1 7 000 6 500 — 500 0-935 — 0-3 1 — 3 300 0 820 — 1 0 1 400 1300 — 100 0-929 — 0-4 — 3 800 0 795 — 1 1 400 300 — 100 0-856 — 0-8 — 7 600 0 753 — 1 4 1 100 900 — 200 0-859 — 0-8 — 7 600 0 748 — 1 4 4 100 3 600 — 500 0-873 — 0-7 i — 7 000 0 770 — 1 3 1 800 1 500 — 300 0-844 — 0-8 — 5 400 0 672 — 2 0 2 300 1 800 — 500 0-767 — 1-3 — 3 700 0 724 — 1 6 2 800 2 200 — 600 0-788 — 1-2 — 7 200 0 703 — 1 7 300 — 100 0-761 — 1-4 400 — 4 400 0 839 — 0 9 500 — 100 0-869 — 0-7 600 — 2 100 0 930 — 0 4 200 200 0 0-949 — 0-3 — 2 400 0 892 — 0 6 + 2 900 1 085 + 0 i + 5 300 1 205 + o 0 — 93 000 0 829 — 0 03 48 800 41 900 — 6 900 0-859 — 0-75 15

Kvinnor Stockholms län 14 700 11 600 — 3 100 0 790 — 1 a 3 000 2 600 — 400 0-871 — 0-7 Uppsala » 10 500 8 400 — 2 100 0 797 — 1 i 2 400 2 100 — 300 0-886 — 0-G Södermanlands » 13 600 10 200 — 3 400 0 750 — 1 4 4 200 3 300 — 900 0-791 — 1-2 Östergötlands » 20 000 16 000 — 4 000 0 798 — 1 1 4 600 4 100 — 500 0-895 — 0-6 Jönköpings » 18 100 14 200 — 3 900 0 785 — 1 2 600 0 0-946 — 0-3 600 Kronobergs » 14 500 11 200 — 3 300 0 774 — 1 3 300 0 0-934 — 0.3 300 Kalmar » 19 100 16 200 — 2 900 0 849 — 0 S 2 000 1 900 — 100 0-951 — 0-3 Gotlands » 6 100 4 900 — 1200 0 796 — 1 1 300 0 1-010 + 0.0 300 Blekinge » 8 400 6 900 — 1 500 0 821 — 1 0 500 0 0-928 — 0-4 500 Kristianstads i 22 200 18 600 — 3 600 0 839 — 0 9 0 1-017 + 0-1 2 400 2 400 Malmöhus » 24 000 19 800 — 4 200 0 826 — 1 0 1 5 300 5 200 — 100 0-985 — 0-1 Hallands » 13 600 11 100 — 2 500 0 817 — 1 0 0 0-973 — 0-1 1000 1 000 Göteb. och Bohus » 14 800 11300 — 3 500 0 766 — 1 3 0 0-925 — 0.4 300 300 Älvsborgs i 25 200 19 000 — 6 200 0 754 — 1 4 800 700 — 100 0-937 — 0-3 Skaraborgs » 24 200 18 300 — 5 900 0 756 — 1 4 1 2 900 2 700 — 200 0-924 — 0-4 Värmlands » 24 300 19 000 — 5 300 0 780 — 1 2 1 300 1200 — 100 0-945 — 0-3 Örebro » 13 200 9 400 — 3 800 0 710 — 1 7 1 800 1 500 — 300 0-842 — 0-9 Västmanlands i 10 200 7 900 — 2 300 0 773 — 1 3 2 200 1 900 — 300 0-863 — 0-7 Kopparbergs » 20 200 14 400 — 5 800 0 713 — 1 7 300 200 — 100 0-828 — 0.9 Gävleborgs » 20 000 17 300 — 2 700 0 865 — 0 7 0 0-882 — 0.6 400 400 Västernorrlands » 22 300 21 600 — 700 0 967 — 0 2 0 0-769 — 1.3 200 200 Jämtlands » 15 900 14 900 — 1000 0 937 — 0 3 Västerbottens » 25 200 27 900 + 2 700 1 106 + 0 5 Norrbottens » 18 800 22 800 + 4 000 1 212 + 1 0 Hela l a n d s b y g d e n . . . 419 100 352 900 — 66 200 0 842 — 0 80 36 800 33 400 — 3 400 0-908 — 0-48 11

137 Ijyrkesgrupper länsvis år 1940 samt år 1960 enligt flyttningsaltcrnativ I. 3. S m å b r u k (2—10 h a åker)

jordbi-uk (10—50 ha åker) [d BO

Absolut förändring

Relativ förändring Totalt

/o

per å r

Folkmängd 20—60 å r 1940

1960 Absolut förändring

Relativ föl-ändring Totalt per%å r

4. Diverse j o r d b r u k s v e r k s a m h e t ; binäringar Folkmängd 20— 50 år 1940

1960 Absolut förändring

Relativ förändring T o t a l t per%å r

1 800 0-701 - 1-8 800 0-744 — 1-5 800 0-757 — 1-4 1 600 0-714 — 1-7 600 0-753 — 1-4 700 0-788 — 1-2 3 300 9 500 — 2 900 0- 770 — 1-3 12 4 0 0 300 — 500 0- 826 — 1-0 700 0-806 — 1-1 3 700 6 5 0 0 — 1 800 0- 785 — 1-2 8 300 00 — 1 7 0 0 0- 844 — 0-8 100 0-804 — 1-1 500 0- 767 — 1-3 500 1 500 — 2 000 600 — 7 0 0 0- 837 — 0-9 300 0-857 — 0-8 2 300 800 0- 828 — 0-9 4 500 3 700 — 200 — 5 0 0 0- 857 — 0-8 900 0-713 — 1-7 3 000 7 500 — 1 500 0- 828 — 0-9 9 000 400 — 1 700 0- 867 — 0-7 700 0-789 — 1-2 2 800 —• 3 500 5 700 3 900 — 1 800 0 692 — 1-8 5 0 0 — 3 100 0- 799 — 1-1 4 0 0 0-799 — 1-1 1 600 — 2 000 600 - - 1 2 0 0 0- 845 — 0-8 5 4 0 0 — 1 600 0- 778 — 1-2 7 000 4 700 — 1 500 0-755 — 1-4 6 200 100 —5 0 0 0- 856 — 0-8 6 800 — 1 700 0 796 — 1-1 8 500 900 0-725 — 1-6 2 500 — 3 400 100 — 1 9 0 0 0- 788 — 1-2 17 3 0 0 12 700 — 4 600 0 733 — 1-5 600 0-718 — 1-6 1400 — 2 000 000 — 3 4 0 0 0- 761 — 1-4 9 800 6 700 — 3 100 0 682 — 1-9 8 200 — 2 100 0-798 — 1-1 10 300 700 — 1 3 0 0 0 779 — 1-2 12 4 0 0 9 100 — 3 300 0 730 — 1-0 2 500 — 1 300 0-670 — 2-0 3 800 000 — 1 8 0 0 0 696 — 1-8 2 8 0 0 — 1 800 0 598 — 2-5 4 600 800 0-694 - 1 - 8 1 700 — 500 — 1 7 0 0 0 727 — 1-6 600 0 651 — 2-1 2 500 1 800 1200 — 500 — 1 0 0 0 0 722 — 1-6 11 100 8 300 — 2 800 0-745 — 1-5 6 100 — 3 300 0 650 - - 2 - 1 9 400 900 — 1 100 0 817 — 1-0 11 700 10 300 — 1 400 0-877 — 0-7 7 100 — 1 800 0 803 — 1-1 8 900 600 0-953 — 0-2 200 — 13 000 12 400 — 2 0 0 0 922 — 0-4 13 9 0 0 12 6 0 0 — 1 300 0 909 — 0-5 800 — 10 300 9 300 — 1 000 0-907 — 0-5 3 0 0 0 842 — 0-9 10 0 0 0 8 900 — 1 100 0 887 — 0-6 900 1-075 + 0-4 400 4 11 500 12 400 + 100 1 054 + 0-3 2 0 100 22 0 0 0 4 1 900 1 094 -f- 0-4 500 + 2 800 1-218 + 1-0 13 000 15 800 4 100 1 057 + 0-3 2 400 1 216 + 1-0 11 3 0 0 13 700 4 900 — 30 4 0 0 0 803 — 1-09 2 0 3 500 166 5 0 0 - - 37 000 0 818 — 1-00 137 500 118 800 — 18 700 0-864 — 0-73 500 — 500 — 600 — 500 — 400 —

600 — 700 — 500 — 600 — 300 —

1 3 0 0 0-768 — 1 5 0 0 0- 758 — 1 8 0 0 0- 726 — 2 3 0 0 0- 762 — 1 100 0- 795 —

1-3 1-4 1-6 1-4 1-1

2 700 1 700 3 000 5 500 13 7 0 0

1800 - 1200 — 1 800 — 3 800 — 10 2 0 0 —

900 0-678 — 1-9 5 0 0 0- 683 — 1-9 1 200 0- 610 — 2-4 1 700 0- 691 — 1-8 3 500 0- 74G — 1-5

8 0 0 0-807 — 1-1 800 0-678 — 1-9 1 700 — 2 500 1 0 0 0 0 •790 — 1-2 500 0 699 — 2-0 1 600 1 100 — 1 2 0 0 0 •740 — 1-5 1 9 0 0 — 1 0 0 0 0 664 — 2-0 2 900 1 5 0 0 0 •793 — 1-2 3 800 — 1 300 0 739 — 1-5 5 100 8 0 0 0•806 — 1-1 9 3 0 0 — 2 700 0 772 — 1-3 12 0 0 0 600 — 4 0 0 0 •821 — 1-0 8 0 0 0 — 2 400 0 769 — 1-3 10 400 600 — 1 0 0 0 0 867 — 0-7 5 7 0 0 — 1 500 0 794 — 1-1 7 200 7 0 0 0 806 — 1-1 700 — 1500 — 500 0 •750 — 1-4 2 000 5 0 0 0 818 — 1-0 000 — 3 000 — 700 0 •810 — 1-0 3 700 300 —- 1 500 0 849 — 0-8 6 500 — 1 700 0 •789 — 1-2 8 200 000 — 2 100 0 •809 — 1-1 3 8 0 0 — 1 4 0 0 0 •724 — 1-6 5 200 600 — 900 0 •842 — 0-9 4 5 0 0 — 1 300 0 •773 — 1-3 5 800 300 — 500 0 •830 — 0-9 5 5 0 0 — 1 700 0 •761 — 1-4 7 200 300 — 1 4 0 0 0 •785 — 1-2 15 2 0 0 1 1 2 0 0 — 4 000 0 •738 — 1-5 300 — 2 600 0 •764 — 1-3 9 100 6 4 0 0 — 2 700 0 •705 — 1-7 700 — 1 100 0 •769 — 1-3 8 7 0 0 — 3 200 0 •731 - 1 - 6 11 900 200 — 1 3 0 0 0 •715 — 1-7 4 600 3 0 0 0 — 1 600 0 •660 — 2-1 7 0 0 — 1 200 0 •754 — 1-4 500 0 •703 — 1-7 1700 1200 — 200 — 700 0 •743 — 1-5 9 500 6 3 0 0 — 3 200 0 •658 — 2-1 000 — 700 0 •842 — 0-9 6 700 — 1 600 0 •807 — 1-1 8 300 700 — 200 0 •876 — 0-7 13 200 12 300 — 900 0 •925 — 0-4 400 — 200 0 •845 — 0-8 8 800 7 800 — 1 0 0 0 0 •889 — 0-6 800 — 100 0 •966 — 0-2 17 100 18 700 4- 1 600 1 •091 + 0-4 100 0 0 •983 — 0-1 9 800 11 100 -f- 1 300 1 •134 + 0-6 2 0 0 — 2 2 400 0 •806 — 1-07 1 8 3 0 0 0 149 700 — 3 3 300 0 •818 — 1-00

6 000 3 000 3 300 5 600 2 500

4 200 — 2 200 — 2 500 — 4 000 — 1900 — 2 600 — 3 000 — 400 — 2 000 — 2 100 —

4 800 1 800 1 800 3 200 1400

3 700 — 1500 — 1 500 — 2 500 — 1 000 —

1 800 2 300 400 1 700 1 800

1300 — 2 000 — 400 1400 — 1 400 —

2 400 1 300 4 500 2 500 1 300

1 800 — 1 000 — 3 200 — 1 800 — 900 —

6 300 2 300 1 400 7 500 6 600

5 400 — 1 700 — 1 100 — 5 700 — 6 200 —

7 000 5 500 6 200 7 900

7 400 45 700 •f 7 400 -f10 60C +

1 100 0-767 — 1-3 300 0-805 — 1-1 300 0-817 — 1-0 700 0-767 — 1-3 400 0-758 — 1-4 500 0-750 - 1 - 4 300 0-870 — 0-7 0 0-879 — 0.6 300 0-816 — 1-0 400 0-753 — 1-4 600 0-767 — 1-3 300 0-789 — 1-2 1 300 0-720 — 1-6 700 0-710 — 1-7 400 0-687 — 1-9 900 0-652 — 2-1 600 0-717 — 1-6 300 0-785 — 1-2 1 800 0-769 — 1-3 400 0-946 — 0-3 400 1-039 4 - 0 - 2 200 1-041 4 0-2 1 2 0 0 1-184 + 0-8 2 700 1-336 4 0-6

8 3 70C

76 60C —

7 10C 0-915 — 0-44

138 Tab. 46.

Yrkesverksam jordbruksbefolkning i åldrarna 20—60 år inom skik 1. Större jordbruk (över 50 ha åker) Folkmängd 20—60 år

Län

1960 Absolut förändring

2. Medelstora jordbruk I

Relativ förändring Totalt per ar

Folkmängd 20—60 år 1910

1960 Absoluj för- l ändring

Män Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

län » » » i

4 000 3 100 5 400 6 000 800

2 800 2 200 3 700 4 300 700

1 200 900 1 700 1 700 100

708 720 683 724 765

1-7 1-6 1-9 1-6 1-3

5 800 6 000 6 400 9 800 5 500

4 400 4 300 4 400

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

» » » » t

400 2 600 400 600 3 400

300 2 100 400 500 3 100

100 500 0 100 300

767 794 894 750 891

1.3 1-1 0.6 1-4 0-6

2 800 10 800 4 300 3 700 13 100

2 100 8 600 3 400 2 900 11 000

• 70 - 2 20 • 90 - 80

Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs

» i » » »

7 000 1 400 400 1 100 4 100

5 800 1 100 300 800 3 200

1 200 300 100 300 900

821 817 712 736 779

1-0 •1-0 1.7 1-5 1-2

15 600 7 800 3 600 9 000 14 400

12 000 6 300 2 800 6 600 10 700

• 3 60 • 1 50 80 • 2 40 • 3 70

Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs

», » , » . » , » .

1 800 2 300 2 800 400 600

1 300 1 500 1 900 300 500

500 800 900 100 100

734 658 685 626 736

1-5 2-1 1-9 2.3 1-5

6 000 5 800

• 1 60

6 200 3 500 6 000

4 400 3 700 4 300 2 200 4 500

Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

» , » , » . » .

8.o:

2 400 2 100 2 300 1400

2 000 1 700 2 200 1 400

40 40 10

Hela landsbygden

7 100 4 100

- 1 40 - 1 7C - 2 00 • 2 70 - 1 40

• 2 10

• 2 10 1 90 1 30 • 1 5

48 800

37 000 — 11 800 0-758

1-38 154 300 117 100

37 20

4 400 4 700 4700 7 100

1 10 1 10 1 3Q 1 60 1 10

60 1 30 80 70

Kvinnor Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

län » » » »

3 000 2 400 4 200 4 600 600

2 100 —

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads

» » » » »

300 2 000 300 500 2 400

300 1 600 — 300 400 — 2 100 —

Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs

» » i » »

5 300 1 000 300 800 2 900

4 600 800 200 600 2 300

Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs

» i t i »

Västernorrlands Jämtlands

» »

Västerbottens Norrbottens

» ..... i

Hela landsbygden

900 500 1 900 — 2 900 — 1 300 3 500 — 1 100 100 500 —

726 774 687 767 785

•1-6 1-3 •1-9 1-3 •1-2

4 100

3 300 3 600 3 400 5 500 3 000

o 400 0 100 300

748 80S 871 764 862

•1.4 1-1 •0.7 1-3 0-7

2 000 7 600 3 400 2 500 9 800

1 400 6 300 2 600 1 800 7 900

1 901

— — — — —

700 200 100 200 600

860 817 727 790 797

0-7 1-0 1.6 1-2 to

11 100 5 500 2 800 0 700 10 900

8 800 4 300 2 000 4 900 8 000

2 30! 1 20i 80i 180i 2 90i

1 300 1 800 2 200 300 400

1 000 — 1 300 — 1 700 — 200 — 300 —

300 500 500 100 100

778 708 754 676 723

1-2 1-7 1-4 1.9 1.6

4 800 4 500 4 900 2 900 4 700

3 400 3 000 3 600 2 000 3 600

1 40i

100 —

100 0-657 — 2.1

1 900 1 600 1 900 1 100

1 600 1200 1 600 1000

30i 40! 301 10!

36 800

28 700

•

1 5»

1 301 90i 1 101

8 100 0-780 — 1-24 115 600 87 800 — 27 80!

139 detaljyrkesgrupper länsvis iir 1940 samt år 1960 enligt flyttningsalternativ II. 3. Småbruk (2—10 ha åker)

—50 ha åker) Relativ förändring 0/ /o

Folkmängd 20— BO år

A TiQnlnf' Auaviui

Relativ förändring

förändring Totalt per%år

4. Diverse jordbruks verksamhet-, binäringar Folkmängd 20— 60 år

Absolut förändring

Relativ förändring Totalt

%

1 5 0 0 0-724 — 1-6 500 0-711 — 1-7 1 100 0-645 — 2-2 1500 0-714 — 1-7 3 400 0-752 — 1-4

6 000 3 000 3 300 5 600 2 500

5 300 2 800 3 100 4 900 2 100

— — — — —

700 0-876 — 0-7 200 0- 924 — 0-4 200 0- 920 — 0-4 700 0- 882 — 0-6 400 0- 872 — 0-7

12 400 8 300 2 000 4 500 9 000

9 600 — 2 800 0-768 — 1-3 6 700 — 1 600 0-809 — 1-1 1 600 — 400 0-795 — 1-1 3 700 — 800 0-824 — 1-0 7 600 — 1400 0-840 — 0-9

3 300 3 700 500 2 300 3 000

2 800 — 3 600 — 500 2 300 2 700 —

500 0- 873 — 0-7 100 0- 945 — 0-3 0 0 976 — 0-1 0 0 992 — 0-0 300 0 922 — 0-4

0-766 — 1-3 0-807 — 0-7 0-773 — 1-3 0-734 — 1-5 0-738 — 1-5

5 700 7 000 8 500 17 300 9 800

4 100 — 5 600 — 6 600 — 12 900 — 7 100 —

1 600 0-723 — 1-6 1 400 0-805 — 1-1 1 900 0-779 — 1-2 4 400 0-741 — 1-5 2 700 0-721 — 1-6

3 500 2 000 6 200 3 400 2 000

3 800 4 300 1 105 4 0-5 1 900 — 100 0 925 — 0-4 5 200 — 1000 0 847 — 0-8 2 900 — 500 0 851 — 0-8 1 700 — 300 0 884 — 0-6

0-735 — 1-5 0-649 — 2-1 0-691 — 1-8 0-647 — 2-2 0-748 — 1-4

12 400 4 600 1 800 9 400 8 900

8 800 — 2 800 — 1 200 — 5 900 — 7 100 —

3 600 0-710 — 1-7 1 800 0-610 — 2-4 600 0-677 — 1-9 3 500 0-633 — 2-3 1 800 0-798 — 1-1

10 300 3 800 2 500 11 100 11 700

9 000 3 100 2 200 8 800 10 700

— 1 300 0 875 — 0-7 — 700 0 818 — 1-0 — 300 Q 868 — 0-7 — 2 300 0 788 — 1-2 — 1 000 0 915 — 0-4

13 000 12 700 13 900 12 500 — 1 400 0-901 — 0-5 0-842 — 0-9 10 000 8 800 — 1 200 0-881 — 0-6 10 300 9 500 0-772 — 1-3 20 100 22 600 4- 2 500 1-123 + 0-6 11 500 12 000 0-949 — 0-3 13 000 15 900 0-972 — 0-1 11 300 13 700 4- 2 400 1-213 4 1-0 0-759 — 1-37 203 500 167 500 — 36 000 0-823 — 0-97 137 500 129 500

— 300 0 979 — 0-1 — 800 0 929 — 0-4 + 500 1 049 4 0-2 + 2 900 i 224 4 l-o

0-752 — 1-4 0-724 — 1-6 0-699 — 1-8 0-719 — 1-6 0-739 — 1-5

2 700 1700 3 000 5 500 13 700

1 200 — 1 200 — 1 900 — 4 000 — 10 300 —

0-759 — 1-4 0-802 — 1-1 0-797 — 1-1 0-782 — 1-2 0-833 — 0-9

Totalt

per år

per år

— 8 000 0 942 — 0-30

0-719 — 1-4 0-772 — 1-3 0-712 — 1-7 0-760 — 1-4 0-743 — 1-5 0-730 — 1-6 0-821 — 1-0 0-775 — 1-3 0-753 — 1-4 0-806 — 1-1

2 500 1 600 2 900 5 100 12 000

700 0-696 — 1-8 1 800 — 1 200 — 400 0-759 — 1-4 2 000 — 900 0-712 — 1-7 4 000 — 1 100 0-787 — 1-2 9 400 — 2 600 0-786 — 1-2

4 800 1 800 1 800 3 200 1 400

4 400 — 1 700 — 1 900 4 3 000 — 1300 —

400 0-907 — 0-5 100 0 996 — 0-0 100 1 070 + 0-3 200 0 957 — 0-2 100 0 902 — 0-5

10 400 7 200 2 000 3 700 8 200

7 900 — 2 500 0-757 — 1-4 6 000 — 1 200 0-831 — 0-9 1 600 — 400 0-800 — 1-1 3 000 — 700 0-830 — 0-9 6 800 — 1 400 0-829 — 1-0

1 800 2 300 400 1700 1 800

1 600 — 2 300 400 1 700 1 800

200 0 876 — 0-7 0 1 048 4 0-2 0 0 973 — 0.1 0 1 000 0-0 0 0 981 — 0-1

0-793 — 1-2 0-792 — 1-2 0-733 — 1-5 0-724 — 1-6 0-736 — 1-5

5 200 5 800 7 200 15 200 9 100

4 100 — 4 700 — 5 400 — 11400 — 6 800 —

1 100 0-789 — 1-2 1 100 0-805 — 1-1 1 800 0-745 — 1-4 3 800 0-751 — 1-4 2 300 0-748 — 1-4

2 400 1300 4 500 2 500 1 300

2 300 — 1 300 3 700 — 2 100 — 1 200 —

100 0 958 — 0-2 0 0 948 — 0-3 800 0 826 — 1-0 400 0 •829 — 0-9 100 0 •854 — 0-8

0-706 — 1-7 0-666 — 2-0 0-735 — 1-5 0-669 — 2-0 0-767 — 1-3

11 900 4 600 1 700 9 500 8 300

8 800 — 3 200 — 1300 — 6 100 — 6 700 —

3 100 0-740 — 1-5 1400 0-680 — 1-9 400 0-764 — 1-3 3 400 0-649 — 2-1 1 600 0-813 — 1-0

6 300 2 300 1400 7 500 6 600

5 800 — 500 0 •914 — 0-4 1 900 — 400 0 •854 — 0-8 1 300 — 100 1•007 4 0-3 6 100 — 1 400 0 •822 — 1-0 6 700 4 100 1•010 4 0-0

0-819 — 1-0 0-754 — 1-4 0-875 — 0-7 0-872 — 0-7

13 200 8 800 17 100 9 800

12 200 — 1000 0-929 — 0-4 7 800 — 1000 0-879 — 0-6 18 800 + 1700 1-095 4-0-5 11000 + 1200 1-123 4 0-5

7 000 5 500 6 200 7 900

7 700 5 900 7 500 10 800

0-760 — 1-36 183 000 152 000 — 31000 0-83l|—0-92

83 700

84 400 +

4 700 1•100 4 0-5 + 400 1•069 + 0-3 4 1300 1•219 4 1-0 4 - 2 900 1•370 + 1-6 700 1•008 4 0-04

140 nativen 0 och 1, d. v. s. dels ingen nettoavflyttning och dels samma relativa avflyttning som inom hela jordbruksbefolkningen på 1930-talet. Antal m ä n i olika undergrupper

Detaljyrkesgrupp ålder

1. Större jordbruk

2. Medelstora jordbruk

3. Småbruk

1960 1940 alt. 0

alt. 1

/o

(20—40 -MO—60 [20—60

29 300 19 500 48 800

32 400 27 000 59 400

19 400 22 500 41 900

4 15 — 14

(20—40 MO—60 [20—60 (20—40 -MO—60 (20—60

89 500 64 800 154 300

87 100 83 000 170 100

53 200 70 700 123 900

— 41 4 9 — 20

100 700 102 800 203 500

130 200 93 000 223 200

83 500 83 000 166 500

— 17 — 19 — 18

fO

86 900 50 600 137 500

73 100 80 000 153 100

47 100 71 700 118 800

— 46 4 42 — 14

(20—40 MO—60 [20—60

306 400 237 700 544 100

322 800 283 000 605 800

203 200 247 900 451 100

— 34 4 4 — 17

4. Diverse jordbruksverk- ) 4 n samhet; skogsbruk • • •-lon Samtliga

Relativ förändring 1940-1960 enl. alt. 1

fi0

—

34 Den totala manliga jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år skulle vid flyttningsstopp ökas från 544 000 år 1940 till 606 000 år 1960, d. v. s. med 62 000 eller drygt 11 %. Av denna ökning skulle 16 000 komma på åldersgruppen 20—40 år och återstoden eller ungefär 3/é på de högre arbetsåldrarna. Vid det större jordbruket skulle det bli en total ökning i åldrarna 20—60 år med 11000, varav 3 000 på åldrarna 20—40 år och 8 000 på åldrarna 40—60 år. Vid det medelstora jordbruket skulle ett upphörande av avflyttningen resultera i en om än ringa minskning i de yngre arbetsåldrarna, under det att åldersgruppen 40—60 år skulle ökas med 18 000. För småbruksbefolkningen skulle samma antagande innebära en kraftig ökning av åldrarna 20—40 år med 30 000 samt en minskning i åldrarna 40—60 år med 10 000. För befolkningen inom skogsbruk etc. slutligen skulle flyttningsstopp innebära en minskning i den lägsta åldersgruppen med 14 000 och en ökning i den högre med 29 000. Som förut nämnts hör den yngre skogsbruksbefolkningen delvis hemma inom småbruket. Ett sammanförande av detaljgrupperna 3 och 4 ger en befolkning, som vid flyttningsalternativ 0 ökar med 16 000 i åldrarna 20—40 år och med 20 000 i åldrarna 40—60 år. Det om än schematiska antagandet om 1930-talets relativa avflyttning ger för den totala manliga arbetsbefolkningen en minskning från 544 000 år 1940 till 451 000 år 1960, d. v. s. med 93 000 eller 17 %. Bakom dessa siffror döljer sig en minskning med 103 000 eller 34 % i åldrarna 20—40 år samt en ökning med 10 000 eller 4 % i åldrarna 40—60 år. Inom det större jordbruket skulle 1930-talets relativa avflyttning från

141 1910 till 1960 resultera i en minskning med 34 % i åldrarna 20—40 år och en ökning med 15 % i åldrarna 40—60 år, vilket ger en minskning med ungefär 14 % för hela den arbetsföra befolkningen. Vid det medelstora jordbruket bli motsvarande siffror för åldrarna 20—40, 40—60 och 20—60 år resp. minskning med 41 %, ökning med 9 % och minskning med 20 %. Sammanför man de båda detaljyrkesgrupperna 1 och 2, får m a n i åldrarna 20—40 år en minskning från 119 000 till 73 000, d. v. s. med 46 000 eller 39 %, och i åldrarna 40—60 år en ökning från 84 000 till 93 000, d. v. s. med 9 000 eller 11 %, samt för åldrarna 20—60 år tillsammans en minskning från 203 000 till 166 000, d. v. s. med 37 000 eller 18 %. För småbruksbefolkningen ger det uppställda flyttningsalternativet 1 en minskning med 17 % i åldrarna 20—40 år men därjämte en minst lika kraftig minskning också i åldrarna 40—60 år. Detta bör likväl ses i samband med att skogsbruksbefolkningen i de båda åldersgrupperna samtidigt skulle uppvisa en minskning med 46 % resp. en ökning med 42 %. Sammanslås detaljgrupperna 3 och 4, får man en minskning i åldrarna 20—40 år med 30 %, i åldrarna 40—60 blir det konstant folkmängd och i åldrarna 20—60 sammantagna en minskning med 16 %. Sammanförandet av grupperna 3 och 4 kan delvis motiveras av vad ovan anförts om rekryteringen av skogsbruksbefolkningen och om detaljyrkesväxlingarna. En betydande del av den till skogsbruk räknade befolkningen är därjämte dellidssysselsatt vid jordbruk av typen stödjordbruk och ofullständiga jordbruk. Den framtida utvecklingen är härvidlag mycket oklar. Det k a n bl. a. hävdas, att skogsarbetet till en del är mindre lämpat för de högre arbetsåldrarna, varför man inför den här väntade folkmängdsökningen av grupp 4 skulle tänka sig en övergång till jordbruk. Förhållandena kunna väntas bli beroende på bl. a. relationen mellan skogsbruksarbetets och jordbruksarbetets löneutveckling samt på i vilken utsträckning skogsbruket kan rätt använda och ge full bärgning åt det ökande antalet äldre arbetare inom detaljgrupp 4. En del av den äldre skogsarbetarbefolkningen torde komma att liksom hittills successivt övergå till egentligt jordbruk (bl. a. på grund av arv etc), och det blir då från jordbrukets synpunkt av betydelse, i vilken utsträckning de kunna återgå till jordbruk av tillfredsställande omfattning. I viss mån torde man få räkna med att den äldre skogsarbetarbefolkning, som ej kan finna lämplig sysselsättning vid skogsbruket, ej kan falla tillbaka på egna småbruk, och härvidlag ävensom inom mindre skogrika småbruksbygder kommer småbruksbefolkningens uttunning alltså att icke helt kunna kompenseras av återströmning av arbetskraft från grupp 4 till grupp 3. Detta innebär i realiteten, att folkmängdsutvecklingen kommer att spela rationaliseringssträvandena i handom. Saken kan uttryckas så, att ett icke ringa antal småbruk, som nu bebos av äldre personer, successivt komma att bli utan brukare, vilket i sin tur underlättar ett sammanförande av småbruken i färre och ekonomiskt mera bärkraftiga jordbruk.

142 KAPITEL 13.

Sammanfattning. De i det föregående framlagda beräkningarna över den framtida utvecklingen av jordbruksbefolkningen, enkannerligen de arbetsföra åldersgrupperna av densamma, kunna, såsom flera gånger framhållits, icke göra anspråk på att ge annat än innebörden av vissa gjorda antaganden rörande avflyttningen från jordbruket. Genom överväganden av olika slag ha uppställts ett flertal alternativ, vilka ansetts ingränsa den troligaste utvecklingen av flyttningsrörelserna, och därmed har så erhållits en viss ram, inom vilken folkmängdsförskjutningarna kunna väntas komma att hålla sig. De variationsmöjligheter, som härigenom lämnas öppna, måste med nuvarande kännedom om avflyttningen göras relativt vida. Det må emellertid understrykas, att de kunna åtsnöras och närmare preciseras, i den mån man under prognosperiodens första år får fram nya data till belysande av befolkningsrörelsen. I de tre första avsnitten av utredningen gives en skildring av jordbruksbefolkningens hittillsvarande utveckling; härvid har särskild uppmärksamhet ägnats förhållandena under det sista årtiondet, enär dessa i första hand utgöra bakgrunden för bedömandet av den framtida befolkningsrörelsen. Därjämte har en översikt och viss bearbetning gjorts av 1940 års folkräkningsuppgifter, vilka bilda utgångspunkten för de verkställda prognoserna. I kap. 6 belyses ur olika aspekter den framtida konkurrens om ung arbetskraft, som ä r den oundvikliga konsekvensen av 1920- och 1930-talens minskade födelsekullar. Det visar sig, att den expansion av de icke jordbrukande näringsgrenarnas arbetsbefolkning, som försiggick på 1930-talet, icke rimligen kan fortsätta i samma takt. Även en blott hälften så stark utvidgning måste anses utgöra en övre gräns, enär härför skulle erfordras en så betydande skärpning av avflyttningen från jordbruket, att effekten för jordbruket skulle bli katastrofal. Med hänsyn till att svensk industri och handel kunna anses äga icke obetydliga utvecklingsmöjligheter torde man därför kunna hävda, att de icke jordbrukande näringarna i det långa loppet fullt ut äro i stånd att mottaga all den arbetskraft, jordbruket kan komma att lämna. Marknads- och arbetssvårigheter under övergångstiden efter nu pågående stormaktskrig kunna icke annat än tillfälligt tala i annan riktning. För att antyda storleksordningen av den framtida konkurrensen om arbetskraft må nämnas, att med en från 1930-talet oförändrad relativ avflyttning från jordbruket kunna under den närmaste tioårsperioden de icke jordbrukande näringarna endast expandera med */* v a ( i de gJ o r ^e på 1930-talet. De nämnda förhållandena göra, att jordbrukets rationalisering beträf-

143 fande arbetskraft kommit att framstå som en .synnerligen viktig faktor i skeendet. Utförda undersökningar visa, att tendensen under senare år inneburit en genomsnittlig minskning av arbetskraftsåtgången per arealenhet med ungefär 1 % per år. Denna utveckling har vid de utförda prognoserna tagits som riktlinje vid valet mellan olika alternativ rörande avflyttningen. För den manliga jordbruksbefolkningen visar sig en fortsatt relativ nettoavflyttning av 1930-talets storlek under 1940- och 1950-talen medföra en årlig minskning av befolkningen i arbetsför ålder med just 1 % per år. »Hel nettoavflyttning» eller »alternativ 1» är sålunda att uppfatta som huvudalternativet. För att överbygga hela det tänkbara variationsområdel ha ytterligare flyttningshypoteser använts, i första hand alternativen 3/^ och 5/4, innebärande 25 % minskning resp. ökning av 1930-talets nettoflyttning. — För den kvinnliga jordbruksbefolkningen ger alternativ 1 (hel nettoflyttning enligt 1930-talet) en något högre årlig minskning av folkmängden i arbetsåldrarna än 1 %, varför den ovan uppställda riktlinjen ingränsas av alternativen 3/* och 1. Även här ha ytterligare ett par flyttningsalternativ medtagits vid kalkylerna. Den totala jordbruksbefolkningen å landsbygden åren 1930 och 1940 samt åren 1950 och 1960 enligt alternativ 1 framgår av följande tablå, där för jämförelses skull även angivits den totala riksbefolkningen samt jordbruksbefolkningens andel därav.

År

1930 1940 1950 19G0

Jordbruksbefolkning

Total befolkning

Procent jordbruksbefolkning

2 234 000 2 009 000 1 795 000 1 580 000

6 142 000 6 371 000 6 733 000 6 929 000

36-4 31-5 26-7 22-8

Från en folkmängd på något över 2 miljoner år 1940 kommer jordbruket att vid oförändrad avflyttning ha 1-8 miljoner år 1950 och icke fullt 1*6 miljoner år 1960. Detta motsvarar en genomsnittlig minskning med ungefär 20 000 per år eller 1-2 % per år. Då rikets totala befolkning samtidigt beräknas tillväxa något, blir jordbruksbefolkningens tillbakagång ännu mera påtaglig, om man ser till dess relativa andel: denna nedgår vid oförändrad avflyttning från 31-5 % år 1940 till 22-8 % år 1960. Av större intresse är utvecklingen av de arbetsföra åldersgrupperna. Alternativet 1 resulterar här i nedan givna folkmängdssiffror. För den manliga jordbruksbefolkningen ger en oförändrad nettoavflyttning en minskning från 705 000 personer i åldrarna 15—65 år 1940 till 571 000 år 1960, vilket per år i genomsnitt motsvarar 6 700 eller 1*0 % per år. Att minskningen var förhållandevis mycket mindre under 1930-

144 Jordbruksbefolkning i åldrarna 15—65 år Ar Män

Kvinnor

Båda könen

1930 1940

730 000 705 000

638 000 594 000

1 338 000 1 299 000

1950 1960

642 000 571 000

525 000 451 000

1 167 000 1 022 000

talet trots antagandet om samma avflyttning beror på förskjutningar i åldersstrukturen. För den kvinnliga jordbruksbefolkningen i arbetsåldrarna resulterar alternativ 1 i en folkminskning från 594 000 år 1940 till 451 000 år 1960; per år motsvarar detta i genomsnitt 7 100 resp. icke fullt 1*4 % per år. Det kan vara lämpligt att här även granska alternativet 3 /i. Antalet kvinnor i åldrarna 15—65 år blir år 1950 548 000 och år 1960 492 000. Minskningen blir här per år 5 000 resp. 0-9 %. Den här skisserade utvecklingen av den totala jordbruksbefolkningen döljer avsevärda olikheter mellan skilda områden till följd av såväl olika stark nettoavflyttning som olika åldersstruktur. Sålunda ger alternativ 1 för den manliga jordbruksbefolkningen inom Mälarlänen en årlig minskning 1940—1960 av 2-1 % (mot 1-0 för hela riket). För ö s t r a Götaland erhålles 1*4 %, för Skåne, Halland och Blekinge 1*0, för Bohuslän och Vänerlänen 1-3 och för Dalarne och Norrland endast 0*3 %. Med hänsyn till de uppbromsande tendenser, som uppstå i starkt avfolkade jordbruksbygder, torde man få räkna med en viss regional utjämning av flyttningsolikheterna. I föreliggande fall skulle man därför ha att räkna med något lägre minskningstal för Mälarlänen, ev. också för övriga södra och mellersta Sverige, under det att folkminskningen skulle bli större i Dalarne och Norrland. Det förtjänar framhållas, att utvecklingen av folkmängden i de arbetsföra åldrarna icke utsäger hela sanningen. Åldersstrukturen kommer nämligen att förskjutas på ett mindre gynnsamt sätt. Förhållandena kunna enklast skildras genom följande åldersfördelningar för år 1940 och för år 1960 enligt alternativ 1: K v i n n o r

Män Ålder

Förändring

Förändring

— 18 4-10 4 5

236 000 199 000 244 000 151 000 111000

157 000 122 000 179 000 150 000 112 000

— 33 — 39 — 27

571 000

— 19

594 000

451 000

— 24

860 000

— 19

941 000

720 000

— 23

0—15 15—30 30—50 50—65

241 000 263 000 277 000 165 000 122 000

161 000 161 000 228 000 182 000 128 000

— 33 — 39

15—65

705 000

0—to

1 068 000

/o

/O

— 1 + 1

145 Beträffande åldersklassen 0—15 år må framhållas, att siffrorna för år 1960 bero på relativt osäkra nativitetsantaganden (oförändrad fruktsamhet enligt 1930-talet), varför de här icke skola göras till föremål för några närmare kommentarer. Bland de arbetsföra åldersgrupperna noterar man en synnerligen kraftig reduktion i åldrarna 15—30 år, med i det närmaste -/r>. I åldrarna 50—65 år har man å andra sidan att för mankönet emotse en viss folkökning och för kvinnkönet en konstant folkmängd. I åldrarna över 65 år slutligen noterar man en viss ökning. Effekten av den av siffrorna antydda »förgubbningen» är flerfaldig. De arbetsföra åldersgrupperna 15—65 år komma att undergå en förskjutning mot högre ålderstyngdpunkt, som till sin samlade innebörd får anses som en kvalitetsförsämring (jfr sid. 77). Vid sidan av arbetskraftsaspekter synes särskilt minskningen av de yngre arbets- och reproduktionsåldrarna vara en allvarlig företeelse, som är av stor betydelse för såväl allmän som enskild jordbruksplanering, och som kommer att få synnerligen påtagliga följder för jordbruksbefolkningens och jordbrukets fortbestånd. Det kan för övrigt framhållas, att den egentliga landsbygdens utarmning på ungdom även kan väntas få kännbara psykologiska verkningar, ägnade att ytterligare förvärra föreliggande sociala olägenheter och att motverka åtgärder för dessas lösande. Åldersförskjutningarna medföra som ett ytterligare resultat en ökningav de arbetandes försörjningsbörda gentemot de gamla. Från 18-0 personer över 65 år per 100 i åldrarna 15—65 år 1940 ökas denna med nära l/a till 23-4 år 1960. Av tablån härovan framgår ytterligare ett för jordbrukets befolkningsutveckling viktigt problem, nämligen kvinnounderskottet. Inom den totala jordbruksbefolkningen år 1940 kommo 88 kvinnor på 100 män mot inom den icite jordbrukande befolkningen 109. Inom åldrarna 15—50 år var skillnaden 82 resp. 107. Vid en oförändrad nettoavflyttning skulle jordbruksbefolkningen år 1960 i åldrarna 15—50 år endast ha 77 kvinnor per

100 mun. De här ovan i korthet refererade beräkningarna äro utförligt skildrade i kap. 8, varav närmare framgår innebörden av olika flyttningsantaganden för de enskilda riksområdenas jordbruksbefolkning, och där de med strukturförskjutningarna förknippade problemen diskuteras. Vid sidan av dessa prognoser har det ansetts önskvärt att utföra beräkningar för mindre delgrupper av jordbruksbefolkningen, i första hand befolkningen inom skilda naturliga jordbruksområden, inom olika socialklasser och inom olika storleksgruppcr. Härför redogöres närmare i kap. 10—12. För de naturliga jordbruksområdena ha ett flertal alternativ undersökts, innebärande att rikets totala jordbruksbefolkning i arbetsåldrarna minskas med en viss procent per år alltifrån 0'75 % till 1-75 %. Därvid har med stigande folkminskning förutsatts en ökad utjämning av de utifrån 1930-talet 1 0 — 417823

146 bestämda regionala olikheterna i avflyttning. Det närmare resultatet redovisas i tab. 41 A och B. Därjämte illustreras för den manliga befolkningen alternativ 1, d. v. s. samma relativa nettoflyttning som på 1930-talet, genom karta å sid. 118. Här må endast göras några korta kommentarer i anslutning till nämnda alternativ. För den manliga arbetsbefolkningen framstår folkminskningen som mycket stark i Norra och Södra Bergslagen (omkring 2 % per år), vilket måhända är mer än vad som kan förväntas. En minskning med 1-5—1*3 % per å r uppvisa Mälar- och Hjälmarbygden, Östra Dalarne—Gästrikland, Vänerslätten, Östgötaslätten, Sydsvenska höglandet och Västsvenska dalbygden. Inom det övriga södra och mellersta Sverige stannar folkminskningen vid riksgenomsnittet 1 %. I Nedre Norrland blir folkminskningen tämligen ringa, och i Övre Norrland kan man enligt det uppställda alternativet förvänta en viss tillväxt i de arbetande åldrarna. Sammanfattningsvis må nämnas, att alternativet 1 % för södra och mellersta Sverige innebär en folkminskning med 1-3 % och för norra Sverige m e d 0-3 %. — Beträffande den kvinnliga arbetsbefolkningen är här endast att tillägga, .att utvecklingen i stora drag blir densamma som för mankönet ehuru med den skillnaden, att de regionala olikheterna inom södra och mellersta Sverige äro mindre. Den i kap. 11 givna skildringen av utvecklingen inom olika socialklasser är i främsta hand att uppfatta som ett exempel på, hur den ur tidigare avsnitt framgångna förändringen av den totala jordbruksbefolkningen kan förväntas uppdelas på olika delgrupper. Kalkylerna ha baserats på 1930talets utveckling, och resultatet utvisar i likhet därmed en avsevärt kraftigare avgång för den som arbetarbefolkning räknade delen av jordbruksbefolkningen (se tab. 43). Med en total minskning av den manliga befolkningen enligt flyttningsalternativ 1, d. v. s. med 1 % per år, finner man vid oförändrad avgång jämväl för arbetarbefolkningen, att denna kommer att undergå en minskning med 2-1 % per år, under det att minskningen för den manliga företagarbefolkningen skulle bli 0'4 %. Beträffande de regionala olikheterna i socialklassutvecklingen må här endast framhållas, att de äro ytterst vanskliga att bedöma, eftersom jordbrukets tekniska och strukturella förändringar här spela en betydande roll. Det sistnämnda gäller i minst lika hög grad om de kalkyler rörande utvecklingen inom olika detaljyrkesgrupper, som redovisas i kap. 12. Då statistiskt material saknas för en närmare analys av den tidigare utvecklingen inom olika storleksgrupper av jordbruk, h a r här endast kunnat uppställas vissa schematiska antaganden rörande olikheterna i avflyttning. Speciellt må h ä r nämnas den hypotesen, att avflyltningen inom de tre storleksgrupperna över 50 ha åker, 10—50 ha och 2—10 ha utgör en sjunkande aritmatisk serie, där skillnaden mellan storbrukens och småbrukens avflyttning uppgår till hälften av den för hela riket noterade av-

147 flyttningen. Om detta alternativ kombineras med ett antagande om viss begränsad avflyttning från restgruppen specialjordbruk och skogsbruk och det hela inpassas inom den yttre ram, som svarar mot 1 % minskning av den totala arbetsbefolkningen, blir folkminskningen per år för den manliga befolkningen vid större och medelstora jordbruk 1-4 % och vid småbruk 1-0 % samt vid specialjordbruk och skogsbruk 0*3 % (jfr tab. 46). För kvinnkönet blir minskningen vid större jordbruk drygt 1*2 %, vid medelstora jordbruk 1*4 % och vid småbruk 0'9 %; inom restgruppen uppstår praktiskt taget konstans. — Den här använda alternativkombinationen är blott en av många möjligheter men synes rimlig i fråga om relationen mellan de tre egentliga jordbruksgruppernas folkminskning. Genom insättande av andra antaganden rörande Testgruppens avflyttning kan givetvis nivån förskjutas mer eller mindre. Effekten av dylika ändringar kan relativt lätt bestämmas med ledning av de här redovisade alternativen. Det må avslutningsvis framhållas, att det för användandet av de framlagda prognoserna är synnerligen önskvärt, att man genom folkräkningar, jordbruksräkningar samt annan statistik i görligaste mån successivt kan följa jordbrukets aktuella ändringsteridenser och därvid speciellt avflyttning och rationalisering. Om man relativt tidigt under den period, prognoserna omfatta, kan få fram nya data rörande avflyttningen, har man möjlighet att fastslå snävare gränser för bedömandet av den fortsatta utvecklingen, och man kan då också säkrare utpeka det eller de alternativ, som synes ha den största sannolikheten för sig. Som en konsekvens härav följer då bl. a., att man med ökad tillförlitlighet kan använda prognoserna för analyser rörande jordbrukets produktionsbetingelser, vårt lands förmåga till livsmedelsförsörjning m. m.

Bilaga.

Använda beräkningsmetoder. 1. En avsevärd del av de i föreliggande undersökning redovisade prognoserna ha utförts på ett från det sedvanliga förfarandet avvikande sätt, för vilket i det följande skall redogöras. Det synes emellertid därvid lämpligt att först giva en sammanfattning av de vanliga framräkningsmetoderna, vilka ävenledes här kommit till användning. Folkmängden kvinnor i åldersklassen x, x -\- a vid tidpunkten t må betecknas Ix,x + w Den genomsnittliga dödlighet, som man anser sig kunna räkna med för den tid, prognoserna avse, må uttryckas genom överlevelsetalen lx. Den kvot, enligt vilken befolkningen i åldersklassen x, x -{- a under en period av a år reduceras på grund av dödlighet, erhålles då genom uttrycket Ax + a, x + 2a __ 72 lx + a + lx + a +1 + • • • + lx + 2a — 1 + V 2 lx 4 2a

T l

x, x + a

Åx, x + a

72 lx + lx + 1 + • • • + lx + a — 1 + V2 l; x+a

Det må anmärkas, att kvoten kx> x + a även kan skrivas i form av en serie, av vilken framgår, att man kan beräkna kvoten direkt från dödstalen i skilda åldrar. Man kan nämligen härleda den approximativa formeln h

K

—i

x, x+a — r

a

,

a

'

„ "x, x + a

_i_

fl2

i

fl2

2 I

~z ^x + a, x + 2a ~T~ ~r Xx, x + a ~T ~r Xx + a, x + 2a ~r

a2 ~r "jr Xx, x + a Xx + a, x + 2a —

där xXfX + a betyder centrala dödskvoten. För yngre och centrala åldrar samt vid relativt låga värden på a ( = 1 eller 5), kan man utan nämnvärt fel förenkla formeln till .

_ 1

«

Kx, x+a

— 1

- Xx, x + a — ~ Xx + a, x + 2a

a

Om befolkningen är sluten, d. v. s. om ingen nettoflyttning förekommer i de olika åldersklasserna, kan man medelst de härledda /c-kvoterna beräkna folkmängden i olika åldersklasser vid tidpunkterna t -f- a o. s. v. genom relationerna p(< + a) „(*) , " x + a, x + 2a —• •* x, x + a' "x, x + a e tC\ p(< + 2a) _ p (r + a) , . "x + a, x + 2a — "x, x + a ' Kx, x + a 6tC.

Utbyggandet av de framräknade åldersfördelningarnas yngsta ålderskullar kan ske genom att man på basis av den hittillsvarande utvecklingen söker bedöma den framtida storleken av fruktsamheten, mätt exempelvis genom storheten w{t—a,

t) »x, x + a — a

*x, x + a

\p(t-a)

, p(0

~Z l* x, x 4 a "t* r i , x + a]

150 där Fx^x"+a anger antalet under perioden t — a, t födda barn bland kvinnor i åldrarna x, x -+- a. Antalet födda under tiden t, 14- a erhålles som (O

:

V «• V / a cp

p(0 I rjU+a) (t, t + a) -rx, x + a -T * x , X + a a 0?.r, x + a ' ~ Xt

varefter genom uppdelning på kön och framräkning till tidpunkt t + a erhålles folkmängden P 0 , a • Det här använda fruktsamhetsmåttet är emellertid bristfälligt, enär man icke kan taga hänsyn till ändringar i civilståndsfördelningen och äktenskapens durationsfördelning. En förbättring innebär härvidlag den klyvning på civilstånd, som användes vid för 1935 års befolkningskommissions räkning utförda prognoser, varvid fruktsamheten differentierades efter såväl civilstånd som ålder. De pågående förskjutningarna i äktenskapsbeståndets åldersstruktur göra det önskvärt att jämväl differentiera den äktenskapliga fruktsamheten efter duration, något som likväl skulle ställa sig alltför arbetskrävande. Ett relativt enkelt sätt att tillmötesgå detta önskemål är att med bortseende från åldern differentiera den äktenskapliga fruktsamheten enbart efter varaktighetstid. Om G ( '~ a ' ° betecknar antalet giftermål under tiden t — a, t och F[07a)'l) antalet födda under samma tid i äktenskap av durationen o, a, härleder man fruktsamhetstal av typen Ut — a, t) _ }

*(o,a)

.

~V 2 [G ( '- 2 a ''- a ) 4-G ( '- a ' 0 ]

Metodens användbarhet förutsätter givetvis, att man på något sätt anser sig kunna förutbedöma giftermålstalets storlek. 2. Vid prognoser rörande en öppen, av omflyttning påverkad befolkning tillkommer flyttningarnas nettoresultat som en betydelsefull ändringsfaktor, som det ofta vållar svårigheter att statistiskt bestämma för gångna tidsperioder, och vars framtida omfattning är mycket vansklig att bedöma. Bortsett från hela riksbefolkningen som enhet är statistiken över omflyttningen inom olika såväl regionalt som socialt avgränsade befolkningsgrupper så bristfällig, att man icke annat än för ett par stadssamhällen har möjlighet att direkt bestämma intensitetstal för in- och utflyttning. Man är därför i praktiken hänvisad till att genom jämförelse av två närbelägna folkräkningars åldersfördelningar bedöma nettoomflyttningen, något som kan ske på varierande sätt. Om man i en öppen befolkning bildar kvoten mellan en viss födelsekulls numerär vid två närbelägna tidpunkter, ger denna uttryck för dels den relativa avgången genom dödlighet och dels det relativa nettoresultatet av omflyttningen. Man har därvid relationen x+a £+a Ut + a) __ f p ( t ) m -flM(.v) Jr{x + a,x + 2a)=JJr (£) e g

+ «>(v)ldn d£

x

där P ( 0 (£) d£ är folkmängden i åldern g, g + d$ vid tidpunkt t samt [i (£) och co (£) ange dödlighets- resp. nettoflyttningsintensiteterna. Om centrala nettoflyttnings-

151 talet i åldersintervallet x, x + a, betecknas vXt X + a> kan relationen efter en del förenklingar skrivas som ut + a)

_ ut)

-* x -}- a, x + 2a. — * x , i + a

fl '

a

Ti 1

a

_L

"X Kx, x + a — r %x |- a, x + 2a 4" • • •

a

°

— ö J'x, x 4 a — ^ Vx 4 a, x + 2a T • • •

Den första av de båda serierna i högra membrum motsvarar de å sid. 149 utvecklade relationerna för framskrivning i en sluten befolkning. Denna del kan, som tidigare framgått, beräknas medelst tillgänglig dödlighetsstatistik, och följaktligen kan den återstående reduktionsfaktorn med hänsyn till omflyttningens nettoresultat ävenledes bestämmas. Man har sålunda att medelst två folkräkningars data bilda p(/) _ •* x + a,x + 2a "lx, x + a Ut-a) 1 x, x + a

varefter man eventuellt bildar m

x, x + a

nx, x + a

"x, x + a

Från en eller ett par olika serier av typ mXt x + a — eller bättre nXt x + a — har man att i en sammanfattande hypotetisk mXt x + ft-serie ge uttryck åt dels den förmodade framtida dödligheten och dels ett lämpligt antagande rörande nettoomflyttningsintensitetens storlek. Användandet av de slutligt uppställda m-kvoterna vid framskrivning blir analogt med det för /c-kvoterna. Man får sålunda p(H-«)

_ p (0

"

-t-

•* x + a, x 4 2a — -^x, x 4 a >llx, x + a <-LL•

_ Ut + a) ., D U + 2a) 1 x + a,x + 2a — "x, x + a Inx, x + a ^<-c-

I stället för att ge uttryck för den förmodade nettoflyttningen genom kvoter av typen mXtX + a kan man gå tillväga på ett något avvikande sätt, som ibland kan erbjuda vissa fördelar. Åldersfördelningen av den absoluta nettoflyttningen under tiden t — a, t kan uppenbarligen skrivas i formen /i

,

p('- a > ./,

- p«) ;

f x, x + a — *x, x+a — •* x — a, x "x— a, x-

Den efter eventuella modifikationer erhållna relativa åldersfördelningen må betecknas ex, x + aOm nu den totala supponerade nettoflyttningen under perioderna t,t + a, t + a, t+2 a etc. betecknas h\, 2V2 etc, har man slutligen ut + a) _ ut)

,

, xr

-* x,x + a — "x— a, x " Kx — a, x ~r J-*i £x, x + a M+2a) _ Ul + a) , , -. , x,x + a — *x — a, x "x — a, x ~r x» 2 fcx, x + a C L t -

152 3. Värdet av på ovan skildrat sätt utförda prognoser blir givetvis i sista hand beroende på de hypoteser rörande befolkningens ändringsfaktorer, som man ansett sig ha anledning uppställa. Beträffande dödligheten gäller, att densamma i Sverige nått en synnerligen låg nivå —• blott enstaka länder kunna uppvisa en lägre dödlighet. Även om dödligheten varierar regionalt och socialt, kan förbättringen av befolkningens genomsnittliga dödlighet under den närmaste framtiden blott bli av tämligen begränsad omfattning. I varje fall gäller, att verkningarna av dödlighetsförbättringarna få en mycket liten betydelse för själva folkmängdsutvecklingen. Man anser sig därför ofta icke ha anledning fästa närmare avseende därvid och nöjer sig då med att använda den senaste tillgängliga serien dödstal för olika åldrar. Bedömandet av den framtida fruktsamheten innebär givetvis ett osäkerhetsmoment av avsevärt större mått, även om verkningarna därav blott göra sig gällande i de yngsta åldrarna hos den framräknade befolkningen. Oavsett om man bestämmer fruktsamheten med grova eller mera förfinade metoder kan man för den skull med fördel uppställa två eller flera olika fruktsamhetsantaganden, varmed man dels söker genom något alternativ gå direkt på fruktsamhetens förmodade storlek och dels genom underskattning och överskattning därav söker få fram ett rimligt variationsområde. Om man genom de olika hypoteserna når vissa gemensamma slutresultat, ha dessa uppenbarligen en betydande grad av sannolikhet för sig. Förutbestämmandet av nettoflyttningen är måhända det vanskligaste momentet och får samtidigt stor betydelse därigenom att omflyttningen sträcker sina verkningar över en större del av åldersskalan. Här må blott sammanfattningsvis konstateras, att man får basera antagandena på kännedom om utvecklingen av omflyttningen under gångna tider och om de ekonomiska, sociala och andra förhållanden, som utgjort omflyttningarnas drivfjäder, samt på möjligheterna att bedöma de sistnämnda faktorernas framtida utveckling. På samma sätt som ifråga om fruktsamheten är det givetvis lämpligt att uppställa olika hypoteser rörande omflyttningen för att därigenom ingränsa den verkliga framtidsutvecklingen. Det är emellertid ej nödvändigt att i detalj utföra prognoser för var och en av dessa. Man kan nämligen på ett förenklat sätt få fram åldersfördelningar, svarande mot flyttningsantaganden, som stå i vissa bestämda relationer till de hypoteser, för vilka man utfört prognoser på sätt, som ovan skildrats. Om man verkställt beräkningar enligt dels en viss serie A:-kvoter och dels en viss serie m-kvoter, ställer det sig naturligt att fråga efter verkningarna av nettoflyttningstal, som utgöra exempelvis hälften av dem, som svara mot m-kvoterna. Under förutsättning att intensitetstalen ej äro alltför höga, skulle de sökta kvoterna då kunna skrivas som m

x, x + a — \tttx, x + a' kx, x 4 a-

Antagandet om en dubbelt så hög nettoförlust skulle på analogt sätt ge reduktionstal av det ungefärliga utseendet a _ fft x, x + a m x, x 4 a — ~T "^x, x + a

Liknande relationer kunna även härledas för kvoter, som står i annat förhållande till de ursprungliga nettoflyttningstalen, exempelvis %, 1%, 1 Y2 etc. Noggrannheten i alla dessa formler står i omvänd proportion till avflyttningens storlek men torde icke utöva någon större betydelse vid deras praktiska användning. Om den till tidpunkten T framskrivna folkmängden i en viss åldersklass enligt w.u, x J a blivit Px,x + a och enligt kXjX + a blivit P^x + ai kan m a n för den skull på

153 ett tillfredsställande sätt beräkna folkmängden enligt olika flyttningsantaganden till följande: Flyttningsalternativ 1 / 2 3

»

/4

/2 p(V.) P (0) x, x + a — xx, x + a -tx, x +

peu)

3/

_ pd) U

•LX, x + a — x x, x + a 5/

»

»

/4

/2

7 U

x, x + a - P

(1)

pwv: 1

X, X +

pTö) _ 1 /

— *x, x + a •* X, X + p( 3 / 2 ) pTö)~ v •» x, x + a — •* x, x + a * X, X + p( 7 /,) pTö) _ 3 / •*• x, x + a— •» x, x + a -*X, X + - 1

»

pC2) pTö) , •—- •>• x, x + a *x, x + a •* X, X +

1. Utformningen av prognoserna blir givetvis beroende av syftet med desamma. För det första må framhållas, att man — bortsett från av teoretiskt intresse gjorda prognoser — i allmänhet ej bör utsträcka kalkylerna längre än omkring 20 år framåt i tiden, eftersom de uppställda hypoteserna bli mindre sannolika, allteftersom tiden går, och därmed också resultaten mindre tillförlitliga och användbara. Om avsikten med prognoserna är att allsidigt belysa utvecklingen hos befolkningen, har man uppenbarligen intresse av att få kompletta uppgifter rörande befolkningens storlek och ålderssammansättning för bedömande av arbetskraftstillgången, behovet av skolor, sjukhus och ålderdomshem, för reglering av bostadsbyggande och stadsplanering etc. När prognoserna i främsta hand syfta till att belysa arbetsmarknadsförhållandena, spela de yngsta åldersklasserna emellertid ingen eller blott föga roll, och räkningarna kunna då avsevärt förenklas därigenom att man bortser från de ännu icke födda årskullarna. Räknar man de arbetande åldrarna från 15 år och uppåt, kan man sålunda gå 15 år framåt i tiden. Ehuru just åldersgruppen 15—20 år medför sina speciella problem i form av yrkesvägledning och yrkesutbildning, kan man emellertid mycket väl utelämna densamma vid studiet av arbetskraftsförhållandena, enär man då utan att behöva fästa sig vid den framtida fruktsamheten kan föra kalkylerna 20 år framåt i tiden, exempelvis från 1940 till i960. 5. Som förut påpekats har man ofta anledning förenkla kalkylerna till följd av att det statistiska materialet ej är tillräckligt differentierat. En första förenkling består i att man använder grövre åldersklassindelning än den i allmänhet eftersträvade på 5 år. En klassindelning på 10 år ligger närmast till hands men möter även den vissa hinder. Om man använder sig av 20-årsklasser, erbjuda åldersfördelningarna i allmänhet föga svårigheter — de eventuellt erforderliga approximationerna bli då av relativt ringa betydelse — men i gengäld förgrovas prognoserna avsevärt. När i det följande likväl denna indelning kommer till användning, är det i tanke att främst tillämpa metoden på små populationer, för vilka under alla omständigheter kalkylerna måste bli osäkra, och där ofta nog ett tillräckligt utförligt material saknas för utförande av prognoser på ett mera strikt sätt. De större populationer, för vilka ett nöjaktigt material föreligger, böra givetvis bedömas medelst mera noggranna metoder, och man har för dessa befolkningar möjlighet att studera den här föreslagna metodikens användbarhet för att snabbt och med ringa arbete kunna bedöma befolkningsförhållandena. Vid en åldersfördelning i 20-årsklasser får man de fem klasserna 0—20, 20—40, 40—60, 60—80 och 80—co år. Av dessa är likväl den sista numerärt av så begränsad

154 betydelse, a t t den ofta med fördel sammanföres med närmast föregående åldersklass till en grupp 60—co år, varigenom man blott får a t t göra med fyra åldersklasser. Den yngsta gruppen inkluderar barn- och ungdomsåldrarna. Ur arbetsmarknadssynpunkt är visserligen en icke ringa del av åldersklassen 15—20 a t t hänföra till de arbetande, men å andra sidan befinner sig en del av åldersgrupperna 20—25 och 25—30 under utbildning. Åldersgrupperna 20—40 och 40—60 omfatta huvudparten av de arbetande, även om en stor del av åldrarna 60—70 år eller ännu högre också kunna räknas dit. Den yngre av de båda arbetsföra huvudgrupperna motsvarar tämligen väl de reproduktiva (fruktsamma) åldrarna; inom denna åldersgrupp inträffar flertalet — ungefär 90 % — av alla giftermål och nedkomster. Vad slutligen åldrarna över 60 år angår inkludera de ju visserligen en hel del arbetsföra, men den stora huvudmassan utgöres av personer, som på grund av ålder icke längre kunna räknas som producerande u t a n blott som konsumerande. 6. Tillämpningen av de i mom. 1 angivna metoderna på en i 20-årsklasser indelad befolkning är lätt a t t utföra. Det kan likväl — särskilt om det gäller a t t undersöka och jämföra flera olika befolkningar — vara lämpligt a t t förfara på ett annat, här nedan föreslaget sätt, vilket bl. a. resulterar i ett relativt lättolkat indextal för var och en av de undersökta åldersfördelningarna. Från dödlighetstabellens överlevelsetal lx bildas den stationära åldersfördelningen Lo_ 20 £ V » lo + h ¥ . . . + /ja + Vt *2o etc. Den härifrån härledda relativa fördelningen må kallas A0_205 ha—io etc. Den studerade populationens absoluta och relativa åldersfördelning må betecknas Po—20> P20—10 etc. resp. p0—20» P20—40 etc. Om man jämför den studerade populationens relativa åldersfördelning, p;, med den stationära, Xu finner man, a t t den förra mer eller mindre avviker från den senare. Uppfattar man de båda relativa åldersfördelningarna som fördelningar a v två samtidiga befolkningar på 1 000 personer vardera, inses lätt, a t t om båda u t s ä t t a s för lika dödlighet under 20 år, kommer relationen mellan jämngamla födelsekullar a t t förbli oförändrad. Sistnämnda förhållande leder fram till att man med fördel bildar kvoterna rt = p,-/Å,d. v. s. Po—20

rl =

I— /•0—2 0

/'a

r3

Å20—40 _ P20—40 — P40—60 =

A40—60

Peo—so /oo—80

/'.>

P80—to "80—CO

Vid en sammanslagning av alla åldrarna över 60 år har man kvoten ,

74 =

'

Peo—co

J A60—w

7. För a t t i ett hanterligt och lätt t y d b a r t uttryck sammanfatta åldersfördelningens huvudegenskaper kan det vara lämpligt a t t transformera de olika kvoterna

155 till sfffror eller bokstäver. Om man därvid önskar angiva r-kvoternas avvikelser från enheten med 5-procentiga klassintervall, d. v. s. tolerera en osäkerhet av högst 2% %' förslår icke sifferserien, varför man för de negativa avvikelserna lämpligen kan använda bokstäver. I tab. I anges, hur transformationen från relationstal rt till indexsiffror sj utföres. Tab. I. Transformationstabcll över sambandet mellan relationstalen /•; och indexsiffrorna Si. Genomsnittsavvikelse i %

Indexsiffra »i

1-075—1-125 1-025—1-075

+ 45 och mer + 40 4 35 4 30 4 25 4 20 4- 15 4 10 4 5

9 8 7 6 5 4 3 2 1

0-975—1-025

±0

0 Relationstal

1-425— 1-375—1-425 1-325—1-375 1-225—1-275 1-175—1-225

Relationstal

0-925—0-975 0-875—0-925 0-825—0-875 0-765—0-825 0-725—0-775 0-675—0-725 0-625—0-675 0-575—0-625 —0-575

Genomsnittsavvikelse i %

—5 — 10 — 15 — 20 — 25 — 30 — 35 — 40 — 45 ocli mer

Indexsiffra

a b c d c f 11 i

Centralvärdet är 0, och överensstämmelse mellan den studerade och den teoretiska fördelningen ger indextalet 00000 resp. 0000. Varje siffra har den lättolkadc innebörden, att den utsäger, huru många gånger 5 % klassfrekvensen överstiger den »normala». En bokstav anger på samma sätt underskottet, varvid alfabetets bokstäver i tur och ordning motsvara — 1 , — 2, —3 etc. För att klarlägga indextalets utseende må ett par exempel givas därpå. H — — 42adf ger uttryck åt en klart progressiv befolkning, där åldersklassen 0—20 år är omkring 20 % talrikare än i den stationära åldersfördelningen. En svagt regressiv befolkningstyp å andra sidan återgives av det fyrklassiga indextalet H = 6012, under det att indextalet H = 623a/ antyder en extrem folkmängdsanhopning i de arbetsföra åldrarna eller vad man med andra ord kan kalla en excessiv åldersfördelning. 8. För beräkning av indextalen är det av vikt att vissa förhållanden klarläggas rörande den teoretiska åldersfördelning, med vilken de olika aktuella fördelningarna skola jämföras. Vid en på vanligt sätt utförd framskrivning brukar man ofta tillgripa den senaste kända dödlighetstabellen. Undantagsvis extrapolerar man sig till en dödlighet, svarande mot en viss tidsperiod i framtiden. Detta blir givetvis mera tillförlitligt och är för den skull att föredraga. När i föreliggande fall åldersfördelningsindex skall beräknas för en tidpunkt /, bör åldersfördelningen i enlighet härmed jämföras med den stationära åldersfördelningen enligt dödligheten under intervallet /, £4-20. En närmare granskning ger emellertid vid handen, att förhållandena icke äro fullt så enkla. Man torde för den skull böra följa en annan tankegång, vilken på indirekt sätt för fram till den sökta teoretiska åldersfördelningen. Om man utan närmare avsikt att erhålla några mått på den framtida befolkningsutvecklingen vill bedöma, huru mycket den aktuella åldersfördelningen avviker från vad som kan anses vara naturligt eller »normalt», bör en jämförelse icke ske med den stationära åldersfördelning, som erhålles från den aktuella dödligheten. I

156 stället bör den stationära fördelningen härledas från vad man kan kalla en sammansatt generationsdödlighetstabell eller aggregatgenerationstabell. Denna motsvarar helt enkelt den åldersfördelning som vid konstant födelsetal skulle uppstå, därest dödligheten i varje åldersklass under varje tidsintervall hade varit densamma som hos den studerade befolkningen. Beräkningen av en överlevelsetabell, avseende aggregatgenerationsdödligheten för en viss tidpunkt t kan ske på följande sätt. Om centrala dödskvoten i åldersintervallet £, £4-a under tidsintervallet t, x+a betecknas *: (£, T), erhålles aggregatgenerationsdödlighetens överlevelsetal för tidpunkten / enligt formeln X— a

-(t) - a £ X f , f - x + £) lx = e z = o Den mot aggregatgenerationsdödligheten svarande stationära åldersfördelningen erhålles genom att bilda r(0

(t)

r

-(t)

(t)

(oi

=a LV2 lo + la + • • • + ho-a + Vi Z2o J etc. - (0 Motsvarande relativa åldersfördelning må betecknas Ät och är då den teoretiska fördelning, medelst vilken man kan bedöma normaliteten hos den aktuella åldersfördelningen vid tidpunkten t. Genom att beräkna ^

P(/>

erhåller man efter transformation medelst tab. I ett åldersfördelningsindextal H, vars betydelse främst är av rent deskriptiv karaktär, i det att det anger avvikelserna från en som normal betraktad åldersfördelning. Då man genom jämförelsen även vill få uttryck för förändringarna under framtiden, något som ju är huvudsyftet med analys av åldersstrukturer, måste man likväl också taga hänsyn till den regresserande inverkan av den fortskridande nedgången i dödligheten. Man kommer då över från aggregatgenerationsdödligheten för tidpunkterna t och t + 2Q till genomsnittsdödligheten under tidsintervallet /, Z + 20 —(t)

—(i 4 20)

genom jämförelser mellan talserierna Li och Lt Åldersgruppen i + 1 vid tidpunkt t+ 20 härrör från grupp i vid tiden t, och kvoten mellan de två folkmängderna kan skrivas - ( 1 + 20) •Li + l

- « + 20) - ( f ) -Lj + 1 -Li + 1

*'

7O 7O 7(0 •Li J-i + 1 M Den sista kvoten i högra membrum är den, som framkommer vid en vanlig framskrivning medelst aggregatgenerationsdödligheten för tidpunkt t, under det att den första kvoten ger uttryck för dödlighetsförbättringarna. Genom att sätta mx = 1, m2 •= qlt m3 = <fr q2 etc. och företaga en omproportionering till summan 1, erhåller man den relativa åldersfördelning, som inkluderar dels aggregatgenerationsdödligheten för tidpunkten t och dels den regressiva effekten av dödlighetsförbättringarna. Teoretiskt är den identisk med talseriea Aj" Genom att bilda (t, t + 20)

x>

157 kommer m a n efter transformation fram till ett indextal H0 som visserligen icke på samma s ä t t som H ger uttryck för avvikelsen från normalitet, men som i gengäld, såsom av det följande framgår, har sitt värde däri, a t t det i koncentrerad form ger uttryck för förskjutningarna i åldersfördelningen under perioden t, t+ 20 under förutsättning att populationen kan betraktas som sluten. 9. Om man bildar

„

r,

**1

r<i

P<'> „«>

M,t + 20) * M,l + 20) Ai X2

kan denna kvot, om den totala folkmängden vid tidpunkt t kallas P

, omskrivas som

5 (U + 20)

p[l) j(t,t + 20) p(l) Ri

=

p?

p(t

P(°

+20)

P2°

Man finner härav, a t t kvoten P x anger förändringen i de yngre arbetsåldrarna 20—40 år från tidpunkten t till / + 20. Kvoten blir på samma gång ett m å t t på hur underlaget för reproduktionen ändras under den närmaste 20-årsperioden. På analogt sätt finner man, a t t kvoten

R.UJ r3 anger förändringarna i de högre arbetsåldrarna 40—60 år, vilka såväl ur arbetskraftsoch anställningssynpunkt som ifråga om familjeförhållanden skilja sig från de yngre åldrarna 20—40 år. Förändringarna i åldersgrupperna 60—80 år och 80—co framgå av kvoterna /*3 r4 R3 = — och Rt = — r* r5 E t t sammanfattande uttryck för förskjutningarna i de arbetande åldrarna 20—60 år skulle Vian, därest de båda 20-årsgrupperna vore något så när likstora, kunna erhålla genom kvoten P , _ r i + r* it 5 — ; • r2 + r3 Lämpligare är dock a t t bilda ett vägt medeltal

_ p(2° R , + p(P R2 ' D (0 I D<0

5_

P2 T^ Ps där p 2 och p s som tidigare betyda folkmängden i de båda åldersklasserna 20—4 och 40—6) år. Det ä r oeträffande ovanstående kvoter a t t märka, a t t osäkerheten vid bestäm mandet a^ de högre åldersklassernas numerär är relativt stor och a t t därför åtminstone ivoten Rt blir mindre tillfredsställande. För samtliga åldrar över 60 år kan m a n :a ett uttryck genom ett vägt medeltal av R3 och P 4 . Enklast och tillräckligt noggrant torde likväl vara. om man bildar 3 R — - r—;• rit Ti

158 Förskjutningarna i försörjningsbördan gentemot åldringar skildras genom följande kvot: 73 R77 = ' • r* = r» ( rz + r3 ) = * 1 eller ^ - /"! 4- r 2 ' r2 + r 3 r 4 '(ri 4" rt) R5' R5 Formeln är visserligen icke att betrakta som exakt med hänsyn till att de olika relationstalen icke vägts men torde på det hela taget vara användbar för sitt ändamål. Av övriga tänkbara kvoter må här endast nämnas Ä . - * : * r°

P, P2

vilken ger uttryck för förskjutningen i ålderssammansättningen inom de arbetande åldrarna.

10. För belysande av det här ovan anförda återgivas vissa kalkyler, som utförts för hela den svenska befolkningen från 1920 (= t) till 1940 ( = * + 20). Under denna tid har in- och utvandringen nämligen varit så ringa, att den i föreliggande fall kan negligeras. I tab. II återgivas de absoluta och relativa åldersfördelningarna av Tabell II. Absolut och relativ åldersfördelning av Sveriges befolkning 1920 och 1940. Åldersfördelning å r

Åldersfördelning år

Ålder

Ålder 1920

p.(0

p . a + 20)

0—20 20—40 40—60 60—80 80—co

2 286 580 1 745 854 1 150 382 640 712 80 961

1 821 173 2 126 113 1 545 985 781 598 96 5 6 3

0—20 20—40 40—60 60—80 8 0 — CJ

0—co

5 904 489

6 371 432

0—co

387-3 295-7 194-8 108-5 13-7

n . ( * + 20) Pi 285-8 333-7 242-6 122-7 15-2

1 000-0

1 000-0

riksbefolkningen, och i tab. III angivas aggregatgenerationsdödlighetens stationära fördelningar för tidpunkterna 1920 och 1940 ävensom den stationära befolkningen enligt dödligheten 1921—40. Tabell III. Teoretiska åldersfördelningar 1920—1940. Stationära åldersfördelningar enligt

Stationära åldersfördelningar enligt Ålder

Aggregatgenerationsdödligheten för å r 1940

1920 7

Observerad dödlighet

Ålder

1921—1940

(t+20)

T (M+20)

Aggregatgenerationsdödligheten för å r 1940 Jjit+20)

Observerad dödlighet under perioden 1921—1940 ;

(Ut+20) i

0—20 20—40 40—60 60—80 8 0 — co

175 550 143 2 4 5 112 285 68 655 9 165

186 125 162 395 126 850 75 095 9 905

186 180 173 990 156 030 104 240 15 2 9 0

0—20 20—40 40—60 60—80 8 0 — co

345-0 281-5 220-6 134-9 18-0

332-1 289-8 226-4 134-0 17-7

292-9 273-7 245-4 164-0 24-0

0—CO

508 900

560 370

635 730

0—co

1 000-0

1 000-0

1 000-0

Om det endast gällt att ge uttryck för normaliteten hos 1920 års åldersfördelning (0

;<0

skulle man genom att jämföra serierna pi och Xi ha erhållit

159 Åldersklass

r ,-

0—20 20—40 40—60 60—80 8 0 — co

1-123 1-050 0-883 0-804\ 0-799 0-761 (

Indextalet H blir därigenom 21bde resp. 21bd, vilket med andra ord innebalen tydligt progressiv fördelningstyp, där den yngsta åldersgruppen är ungefär 10 % överrepresenterad. För att kunna utnyttja indextalet för utläsande av den framtida folkmängdsutvecklingen har man att jämföra p\ och X\' + , vilket ger Åldersklass

/"j

0—20 20—40 40—60 60—80 80-co

st-

1-322 1-080 0-794 0-6621 n , . f t O-STl)0"860

6 2 d g\ n i/6

Indextalet H0 blir sålunda med femklassig indelning 62dgi och med fyrklassig 62dg. För att belysa relationstalens — och därmed indextalens — användbarhet för skildring av folkmängdsutvecklingen 1920—1940 ha i nedanstående tab. IV sammanförts dels de direkt från folkräkningsuppgifterna erhållna och dels de genom relationstalen beräknade kvoterna mellan olika åldersklassers numerär 1940 och 1920. Tab. IV. Folkmängdsutvecklingen 1920—1940 enligt direkt erhållna och enligt från relationstalen beräknade kvoter. Åldersklass

Kvotens beteckning

20—40

Äi

40—60

R,

60—80

Ä.

80—C/J

R*

20—60

R,

20—60

#1

60— co

Rt

60— co 20—60

Ri

Förändring Direkt

beräknad

2 126 113 1-218 1 745 854 1 545 985 1-344 1 150 382 781 598 = 1-220 640 712 96 563 1-193 80 961 3 672 098 = 1-268 2 896 236

1920—1940 B e r ä k n a d enligt

relationstalen

1-322 = 1-22 1-080 1-080 1-36 0-794 0-794 =t 1-20 0-662 0-662 - 1-16 0-571 0-603 • 1-22 + 0-397 : 1-36 1-322 + 1-080

=

1-28

1-28

1-080 + 0-794

878 161 = 1-217 721 673 878 161 721 673 0-959 3 672 0 9 8

2 896 2 3 6

*19J = 1-22 0-650 1-22 = 1-28

0-95

Skillnaderna mellan de direkt beräknade kvoterna och de medelst relationstalen härledda äro för åldersgrupperna 20—40, 40—60 och 60—80 försvinnande små. För den högsta åldersklassen blir överensstämmelsen likväl icke fullt så god. Vid sammanslagning av alla åldrar över 60 år blir resultatet dock tillfredsställande.

11. I det givna numeriska exemplet avseende hela den svenska befolkningen 1920— 1940 förutsattes, att dödligheten var känd fram till t i d p u n k t e n /-f-20 (1940). Vid den praktiska tillämpningen känner man givetvis dödligheten blott fram till tidpunkten] /, och det är alltså nödvändigt a t t företaga en exprapolering av ett eller a n n a t slag. Om man utifrån de observerade dödstalen under perioden 1921—30 och 1931—40 extrapolerar fram dödstalen för 5-årsperioderna 1941—45 t. o. m. 1956—60, h a r man möjlighet a t t på sätt som förut konstruera den stationära åldersfördelning, som svarar mot 1960 års aggregatgenerationsdödlighet. Resultatet blir i 20-årsklasser följande: Åldersklass

Z< 19G0 )

A^ 1960 )

0—20 20—40 40—60 60—80 80— co 0—co

191 815 178 580 149 245 85 990 11090 616 720

311-0 289-6 242-0 139-4 18-0 1 000-0

Om m a n vidare genom extrapolering härleder den genomsnittliga dödligheten för perioden 1941—60, resulterar detta i en medellivslängd a v 6 8 . i l år och en stationär relativ åldersfördelning av utseendet Åldersklass

^(1941-60)

0—20 20—40 40—60 60—80 80—co

281-9 272-0 251-4 169-8 24-9

12. I den ovan utvecklade teorien om åldersfördelningsindextal har hela tiden förutsatts, att populationen varit sluten eller a t t omflyttningens nettoresultat varit av negligeabel storlek. Ehuru något dylikt blott undantagsvis förekommer, ha de under detta antagande beräknade relationerna likafullt sitt värde redan i sig själva, enär man därigenom kan bedöma det överskott eller underskott, som automatiskt kommer a t t uppstå i jämförelse med de aktuella förhållandena. A v större betydelse bli relations- och indextalen likväl, om de kunna sammanställas med analoga uttryck för det fall, att viss nettoflyttning förutsattes äga rum. Utvidgning av teorien till a t t även taga hänsyn till omflyttningen sker helt enkelt genom ändring av den teoretiska åldersfördelning, med vilken den studerade populationen skall jämföras. Man har med andra ord a t t u t b y t a den stationära åldersfördelningen mot en annan stabil fördelning, som jämväl inkluderar en nettoomflyttning a v viss beskaffenhet. Om genomsnittsintensiteten av nettoflyttningen i åldersintervallet x,x+a betecknas vx,x+a, härledes härifrån en »dekrement»-tabell enligt formeln U—a ^Vx,x

a

vy=e

+a

°

där y är en multipel av a. Därest vx>x + a är av konstant tecken, blir talserien vu monotont avtagande eller växande, allteftersom det råder nettoutflyttning (vx,x+a negativt) eller nettoinflyttning {vx,x+a positivt). E n ä r omflyttningen i allmänhet har sin största omfattning i åldrarna 15—35 år, blir intensiteten i detta åldersavsnitt avgörande,

161 och eventuella teckenändringar i lägre eller högre åldersklasser spela då en relativt ringa roll. Talen vy kunna jämföras med regressivitetsfaktörerna å sid. 156. Om man nämligen inmultiplicerar dem på en dödlighetstabells överlevelsetal och därefter genom medeltalsbildning härleder en »stationär» befolkning, kommer denna att i jämförelse med den ursprungliga stationära befolkningen framstå som progressiv vid nettoutflyttningen och som regressiv vid nettoinflyttning. 13. För att den här skisserade generaliseringen skall bli av praktiskt värde måste man företaga vissa schematiseringar vid beräkningen av nettoflyttningen. Det statistiska materialet tillåter i allmänhet icke, att man beräknar nettovandringen i olika åldrar inom mindre befolkningsgrupper. Ofta får man nöja sig med ett allmänt relativtal för samtliga åldrar. Då som nämnt huvudparten av omflyttningstalen återfinnes inom ett begränsat åldersintervall, ligger det nära till hands att göra följande två antaganden, nämligen dels, att nettoomflyttniingen i åldrar utanför ett begränsat intervall g, G kan försummas, och dels, att nettointensitetslkurvan har samma form inom samtliga undergrupper av en befolkning. Förfarandet blir då följande: För en viss basperiod bestämmer man för en större befolkning nettointensiteten av omflyttningen i olika åldrar, vXtX+a- Med bortseende från intensiteten i åldrar under g och över G beräknar man en dekrementtabell wy. Medelst den för perioden gällande dödlighetstabellen bildar man så w

u,y

+a =

ll)wa

a

+ h + aU>y + a

Som mått på nettovandringen i denna teoretiska population kan man bilda G—a Z , Wx, x + a ' Vx, x + a cu 2L, VVX, x + a o

Genom att multiplicera de ursprungliga intensitetstalen med ett antal koefficienter ci erhåller man talserierna v(i)

x, x + a

__

c

v

i x, x + a

Från dessa får man på samma sätt som förut W(i> , r

samt

x, x + a G—a

TW^r(0 + a-V^x JO + a

rf(0

_g

CO

TWx% + a (i)

Om man därefter bildar ö

rf(f)

— — , kan man härleda ett empiriskt funktionssamd

band mellan talen ct- och ö^K Därest man nu för de olika studerade delbefolkningarna beräknar ett mot dW svarande nettovandringstal, d'0), samt därifrån ett nettoflyttningsindex <5'(''\ har 11—417823

162 man att undersöka vilket värde på ö^K som närmast överensstämmer med detta. Därmed är då delbefolkningens nettoflyttningsintensitet bestämd, liksom även den teoretiska åldersfördelning, med vilken den studerade befolkningens bör jämföras. 14. I kap. 3 av föreliggande undersökning givas en del uppgifter över omflyttningens beroende av åldern, varav bl. a. framgår, att densamma har sin största omfattning i de yngre arbetsföra åldrarna och att den i åldrar över 50 år är av negligabel storlek. Med hänsyn till att man för jordbruksbefolkningen ej kan erhålla åldersfördelningar från närmare belägna folkräkningar än 1930 och 1940 är för de fortsatta räkningarna en indelning i 10-årsklasser erforderlig. Med en dylik indelning givas i tab. V vissa framräknade reduktionstal och nettoflyttningsmått för befolkningen inom AA-kommuner under perioden 1931—1940. Tab. V. Ncttoflyttningen inom befolkningen i jordbrukskommuner 1931—40. Ålder år 1930

Födelseår

Medelålder vid döden resp. flyttningen

Total reduktion

Relativ avReduktion Reduktion gång genom på grund på grund av nettoomav nettodödlighet omflyttning flyttning /oo

1921—30 1911—20 1901—10 1891—1900

0—10 10—20 20—30 30—40

10 20 30 40

0-9015 0-7330 0-8608 0-9151

0-9718 0-9739 0-9676 0-9569

0-9276 0-7526 0-8896 0-9563

72 247 110 44

Från de i tabellens sista kolumn givna nettoflyttningstalen —• ungefär motsvarande Vi,i+ a ovan •— kan man härleda en omflyttningsdekrementtabell av i tab. VI givet utseende. Inmultipliceras denna så på den i anslutning därtill återgivna stationära åldersfördelningen enligt dödlighetsförhållandena 1931—1940, erhålles en med hänsyn till omflyttningen »reducerad stationär åldersfördelning», vilken alltså motsvarar den tidigare med Wx,x + a betecknade fördelningen. Tab. VI. Omflyttningsdekrementtabell och reducerad stationär åldersfördelning enligt nettoomflyttning och dödlighet hos befolkningen i rena jordbrukskommuner 1931—40. Ålder

0—10 10—20 20—30 30—40 40—50 50—60 60— co 0— co

Omflyttningsdekrementtabell

Stationär åldersfördelning

Reducerad stationär åldersfördelning

10 000 9 276 6 981 6 210 5 939 5 939 5 939

9 356 9 267 9 025 8 733 8 357 7 716 12 312

9 356 8 596 6 300 5 423 4 963 4 583 7 312

64 946

46 713

Om omflyttningstalen i tab. V appliceras på den reducerade stationära åldersfördelningen, erhålles en omflyttningsförlust av 3 742, innebärande ett allmänt årligt omflyttningstal av —8-oi °/oo, vilket motsvarar det ovan med d betecknade omflyttningsmåttet.

163 Då prognoser över befolkningen i AA-kommuner, såsom av kap. 7 framgår, utförts på sedvanligt sätt genom framräkning av 5-årsåldersklasser, har man möjlighet att undersöka användbarheten av det ovan föreslagna förfaringssättet för de fall, då man icke direkt kan beräkna nettoflyttningstal för olika åldrar. För de enskilda länens A A-kommunbefolkning har genom jämförelse mellan åldersfördelningarna 1930 och 1940 beräknats nettoflyttningsrisker för olika åldersklasser samt därifrån reducerade stationära åldersfördelningar och allmänna nettoflyttningstal, här kallade dO'). Dessa sistnämnda, satta i relation till motsvarande tal för hela rikets AA-kommunbefolkning, må betecknas som nettoflyttningsindex c5(;). Med reservation för de fall, då nettoflyttningen i högre åldrar icke är helt utan betydelse, äro talen dO") och c%3"> att anse som mera exakta mått på det samlade resultatet av nettoflyttningen i de skilda populationerna. De direkt beräknade nettoflyttningstalen d'0') resp. ö'^' kunna uppfattas som närmevärden härför, vilka någon influeras av olikheter i åldersstrukturen. Överensstämmelsen är likväl mycket god, vilket kan utläsas av att korrelationen mellan <5(J) och ö'W uppgår till 0,99. För att utifrån ett visst nettoflyttningsindex ö^ härleda den reduktionsfaktor Cj, med vilken den totala AA-kommunbefolkningens nettoflyttningsrisker skola multipliceras för att såvitt möjligt ge samma resultat, som erhålles vid direkta kalkyler för de olika undersökningsobjekten, har förfarits på följande sätt. Den totala AA-kommunbefolkningens nettoflyttningstal ha multiplicerats med koefficenterna c; = 0-1, 0-2 etc, varigenom erhållits ett antal serier av nettoflyttningsrisker, svarande mot vxi}x,a. Från dessa ha beräknats tillhörande reducerade stationära åldersfördelningar Wxi>x,a samt allmänna nettoflyttningstal d^\ Om dessa sistnämnda omproportioneras i förhållande till det för totalbefolkningen gällande talet d, erhålles en indexserie å^\ vilken står i ett implicit funktionsförhållande till a. För det storleksintervall, som i praktiken kan komma ifråga, låter sig likväl sambandet restlöst beskrivas genom en andragradsparabel av utseendet C = y/4-4 6 4 (5 4- 3-000

1-7 32

15. Granskningen av metodiken blir nu följande: För de skilda länens AA-kommunbefolkning har från de tidigare nämnda, på sedvanligt sätt utförda prognoserna enligt flyttningsalternativ 1 ( = samma relativa nettoflyttning i olika åldrar som under 1930-talet) beräknats de relativa förändringarna från 1940 till 1960 av folkmängden i åldersklasserna 20—40 år, 40—60 och 20— 60 år; de erhållna kvoterna må betecknas 0lf 02 och 0 5 och angivas i tab. VII. Medelst de för varje läns AA-kommunbefolkning härledda nettoflyttningsriskerna i skilda åldrar ha på tidigare utvecklat sätt beräknats relationstalen ru r2, r3 och r4'. Från dessa beräknas så i?x och Rz samt i?5, vilka återfinnas i senare hälften av tab. VII. Med vissa undantag är överensstämmelsen metan talserierna god och bör givetvis så vara, eftersom avvikelserna endast bero på att åldersfördelningen är grövre vid indexmetoden och på att begränsningen av nettoflyttningen till och med åldersklassen 30—40 år icke alltid är fullt tillfredsställande. Speciellt gör sig det sistnämnda märkbart för Västmanlands län samt i viss mån även för övriga mellansvenska län, där utflyttningen varit hög. Delvis inverkar här könsproportionen bland de flyttande. För de båda västkustlänen gäller å andra sidan, att nettoflyttningen är särskilt koncentrerad på åldersskalan, vilket medför en avvikelse i motsatt riktning. Det ligger därvid i sakens natur, att skillnaden mellan R och O i allmänhet blir av motsatt tecken i de båda 20-årsklasserna. Vid en sammanvägning till ett mått över förändringarna inom hela åldersklassen 20—60 år tendera därför skillnaderna att jämna ut varandra.

164 Tab. VII. Förändringar 1940—1960 i storleken av åldersklasserna 20—40, 40—60 och 20—60 år inom skilda läns AA-kommunbefolkning enligt dels vanlig framskrivning och dels indexmetoden med resp. befolkningsgrupps observerade nettoflyttningsrisker. Förändringar 1940—60 enligt Län

Framskrivningsmetoden Oi

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

•649 •641 •580 •608 •634 •709 •672 •862 •733 •700 •865 •752 •673 •694 •698 •533 •537 •706 •743 •794 •834 •021 •328

0-•894 0- 569 0-•856 0-•899 0-•914 1-•011 1-•042 1-•056 0-•984 0-•958 1-•195 1-•067 0-•945 0-•950 0-•938 0-•846 0-•793 1-•030

i-•134

i-•142 i-•207 i-•406 i-•561

Indexmetoden med observer a d e risker

o.

Ri

0-761 0-746 0-710 0-738 0-763 0-846 0-831 0-949 0-846 0-817 1-012 0-895 0-801 0-813 0-810 0-678 0-654 0-848 0-909 0-938 0-989 1-165 1-411

0-648 0-636 0-577 0-606 0-639 0-710 0-675 0-860 0-734 0-699 0-869 0-753 0-672 0-696 0-700 0-529 0-539 0-690 0-741 0-792 0-828 1-017 1-324

0-911 0-890 0-885 0-921 0-911 1-011 1-045 1-050 0-990 0-977 1-169 1-041 0-939 0-950 0-934 0-867 0-840 1-041 1-143 1-136 1-204 1-428 1-577

0-708 0-753 0-721 0-746 0-765 0-847 0-834 0-946 0-849 0-825 1-003 0-884 0-798 0-814 0-809 0-686 0-677 0-844 0-911 0-935 0-985 1-171 1-414

Härefter gäller det a t t undersöka, i vad mån man kan ersätta de olika befolkningsgruppernas observerade nettoflyttningsrisker med andra tal, som härletts utifrån ett observerat allmänt nettoflyttningstal. För resp. befolkningar ha nettoflyttningstalen för tiden 1931—40 satts i relation till motsvarande tal d för hela AA-kommunbefolkningen (med undantag för Hallands och Norrbottens län, där i vissa åldrar en nettoinflyttning ägt r u m med därav följande störningar i åldersfördelningen av de flyttande). Från de h ä r a v framkomna nettoflyttningsindextalen <5(J) har medelst formeln å sid. 163 härletts motsvarande reduktionsfaktorer c}-, och utifrån dessa samt totalbefolkningens nettoflyttningsrisker (jfr t a b . V) ha så beräknats relativa reducerade stationära åldersfördelningar. Om de observerade relativa åldersfördelningarna jämföras med dessa, framkomma nya serier av kvoter, vilka här må betecknas R^, i?3(1> och i?5(1>. Talen återgivas i första hälften av t a b . V I I I som alternativ 1. E n jämförelse mellan i?W och O ger vid handen vissa differenser av växlande tecken och storlek. Det må härvidlag noteras a t t differenserna R^1}—Oj och i? 2 ( 1 ) —0 2 oftast äro av motsatt tecken, åtminstone vid större avvikelser. Slutresultatet h ä r a v blir, a t t prognoserna för den totala arbetsföra befolkningen bli tämligen tillfredsställande. Den på vissa håll bristande överensstämmelsen är uppenbarligen främst beroende på variationer i nettoflyttningarnas åldersfördelning. Dessa synas vara påverkade a v bl. a. nettoflyttningens totala omfång men sammanhänga även med könspro-

165 Tab. VIII. Förändringar 1940—60 i storleken av åldersklasserna 20—40, 40—60 och 20—60 år inom skilda läns AA-kommunbefolkning enligt indexmetoden med riskerna beräknade enligt alternativ 1 och 2. Förändringar 1940—60 enligt indexmetoden med riskerna beräknade enligt Län

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Kristianstads Malmöhus Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens

R, CO

Alternativ 1 R fO

(i)

0-639 0-629 0-583 0-569 0-636 0-744 0-663 0-877 0-712 0-704 0-811 0-657 0-701 0-725 0-518 0-494 0-667 0-728 0-802 0-827 1-008

0-919 0-904 0-870 0-950 0-929 0-989 1-062 1-036 0-967 0-959 1-015 0-908 0-949 0-937 0-889 0-881 1-047 1-119 1-159 1-189 1-444

0-767 0-754 0-718 0-739 0-771 0-855 0-835 0-949 0-827 0-819 0-904 0-775 0-816 0-824 0-691 0-671 0-834 0-894 0-950 0-978 1-171

Alternativ 2 R

(2)

7? ( 2 )

R (2)

0-913 0-893 0-858 0-935 0-930 0-996 1-064 1-049 0-996 0-966 1-025 0-912 0-956 0-943 0-877 0-850 1-055 1-126 1-167 1-203 1-462

0-774 0-759 0-722 0-742 0-777 0-857 0-839 0-942 0-846 0-839 0-897 0-780 0-817 0-826 0-693 0-664 0-836 0-894 0-950 0-969 1-149

0-657 0-645 0-602 0-586 0-646 0-742 0-669 0-854 0-722 0-735 0-791 0-662 0-696 0-723 0-533 0-507 0-665 0-724 0-796 0-801 0-962

portionen. A t t härleda ett funktionsuttryck över intensitetskurvans beroende av dessa och andra parametrar lärer icke vara möjligt, men det kan vara anledning undersöka, om man på a n n a t sätt kan komma åt variationerna. D e n totala AA-kommunbefolkningens nettoavflyttning i åldersklasserna 0—10 t. o. in. 30—40 år betecknas vx, r 2 , vs och v4 samt motsvarande tal för de skilda länsbefolkningarna v^\

v2a>, vP

(/)

och vJ-'K Om man bildar ^ 0 " ) = — e t c , kan man Vi

konstatera, att de fyra talserierna ft('">,gay>, qP och g40') stå i ett tydligt, tämligen rätlinjigt förhållande till ö^\ Sambandet med populationens könsproportion är däremot negligabelt. Om man beräknar regressionen av talen qW på <5('), kan man utifrån de sistnämnda härleda nya nettoflyttningsrisker och därigenom också nya talserier i?/ 2 ), f?2(2> och i? 5 (2) . Dessa angivas som alternativ 2 i senare hälften av t a b . V I I I . E n granskning visar, a t t denna metod a t t bestämma en befolkningsgrupps nettoflyttningsrisker medelst ett allmänt relativtal samt totalbefolkningens risker är någorlunda användbar. Avvikelserna och spridningen däri äro dock något större, än om man enligt alternativ 1 använder den för alla åldersklasser gemensamma reduktionsfaktorn C/. 16. Det kan ibland vara svårt a t t medelst tillgängliga data bestämma en befolkningsgrupps nettoflyttning. Detta är exempelvis fallet med befolkningen i olika yrkesgrupper; folkmängden må vara känd vid folkräkningstillfällena, men uppgifter om födda och döda saknas ofta helt eller delvis. Det är under sådana omständigheter a v värde att konstatera, dels a t t dödligheten numera är så låg, a t t den i praktiken kan sättas lika för alla befolkningsgrupper frånsett befolkningen i de båda

166 nordligaste länen, dels att omflyttningens nettoresultat är så lågt i de yngsta åldrarna, att födelsetalet någorlunda väl kan bestämmas med ledning av en folkräknings uppgifter om folkmängden i åldrarna 0—5 eller 0—10 år. Om man för de skilda länens AA-kommunbefolkning beräknar födelsetalet medelst åldersklassen 0—10 år 1940 samt sätter dödstalet lika med riksgenomsnittet för AA-kommunerna, 12.8°/0o, erhåller man av en jämförelse mellan folkmängderna 1930 och 1940 en serie allmänna nettoflyttningstal, vilka satta i relation till motsvarande totalsiffra må betecknas <5"(/). Uttryckes sambandet mellan <5"(;) och <5'0') genom en korrelationskoefficient, får denna värdet 0-9 7, vilket sålunda ger vid handen, att den föreslagna approximativa metoden att härleda en befolknings nettoflyttningstal torde fungera tämligen tillfredsställande. Någon anledning att justera den tidigare uppställda formeln över sambandet mellan Cj och <5(,) för det fall, att man använder sig av c5"(t), kan knappast anses föreligga. 17. Vid tillämpning av det ovan redovisade sättet att genom indexmetoden kalkylera den framtida folkmängdsutvecklingen kan man för beräkning av omflyttningsriskerna tänka sig olika vägar; man kan exempelvis vid studiet av landsbygdsbefolkningen inom skilda områden använda nettoflyttningsriskerna hos den totala landsbygdsbefolkningen. De här ovan använda nettoflyttningsriskerna för befolkningen i rena jordbrukskommuner torde med fördel kunna användas för studiet av olika regionalt avgränsade befolkningsgrupper med utflyttning, huvudsakligen då olika delar av landsbygdsbefolkningen. Ifråga om jordbruksbefolkningen kan det vara lämpligt att basera kalkylerna på de för den totala jordbruksbefolkningen härledda nettoflyttningstalen, eftersom dylika relativt lätt kunna erhållas. Genom jämförelse av folkräkningsuppgifterna 1930 och 1940 kan man beräkna den relativa nettoavgången genom avflyttning i åldersgrupperna 0—10 t. o. m. 30—40 hos den totala jordbruksbefolkningen å den administrativa landsbygden till följande: Födelsekull

1921—30 1911—20 1901—10 1891—1900

Relativ nettoflyttning 1931—40

Ålder år 1930

Medelålder vid omflyttningen

Män

Kvinnor

Båda könen

0—10 10—20 20—30 30—40

10 20 30 40

— 49 — 291 — 187 — 15

— 126 — 413 — 121 — 26

— 86 — 348 — 158 — 21

Användandet av dessa nettoflyttningsrisker för bestämmandet av olika undergruppers nettoflyttning må illustreras medelst de prognoser, som på sedvanligt sätt utförts för den totala jordbruksbefolkningen inom olika riksområden. Vad först sambandet mellan reduktionskoefficienterna c och nettoflyttningsindex d beträffar, så kan detta restlöst beskrivas medelst formlerna Cm = V'4-065 öm + 2-350

1-5 3 3

Ck = \J 2-3 9 8 ök + 0-48 9

0-6 9 9

I tab. IX angivas dels de genom vanlig framskrivning medelst 1930-talets förändringar beräknade förskjutningarna i åldersklassen 20—60 år under tiden 1940— 1960 (talserien 05) och dels motsvarande genom indexmetoden härledda kvoter (R6). Härvidlag är att observera tvenne omständigheter, som helt förklara före-

167 Tab. IX. Folkmängdsförändringar 1940—60 hos den totala jordbruksbefolkningen i åldrarna 20—60 år inom skilda riksområden beräknade medelst framskrivning (0 5 ) och medelst indexmetoden (R5)1. Kvinnor

Män

Riksområdc

Mälarlänen Östra Götaland Skåne, Halland och Blekinge . Bohuslän och Vänerlänen Dalarne och Norrland Hela landsbygden

Båda könen

FramFramFramskrivnings- Index- skrivnings- Index- skrivnings- Indexmetoden metoden metoden metoden metoden metoden o6 05 R* O5 0-650 0-758 0-819 0-769 0-960 0-815

0-658 0-770 0-843 0-770 1-018 0-825

0-675 0-713 0-748 0-707 0-871 0-758

0-662 0-726 0-761 0-705 0-928 0-769

0-661 0-737 0-787 0-740 0-920 0-789

0-660 0-750 0-805 0-740 0-977 0-799

Angående de föreliggande skillnaderna jfr anmärkningar i texten. liggande skillnader mellan de båda talserierna. Vid indexmetoden har använts den beräknade genomsnittliga riksdödligheten 1941—60, och detta är anledningen till att talen J?5 i de flesta fall ligga något högre än motsvarande tal 0 5 . För Dalarne och Norrland blir skillnaden särskilt påtaglig, vilket beror på att dödligheten här är något högre än i det övriga landet. Det härigenom uppkomna felet torde huvudsakligen kunna lokaliseras till övre Norrland, och då härtill kommer, att dödligheten tenderar att allt mera nivelleras, torde den i tabellen gjorda jämförelsen få anses utvisa, att metoden fungerar tillfredsställande inom de felgränser, som rimligen kunna tolereras. Att de angivna avvikelserna variera i fråga om både storlek och tecken får givetvis sättas i samband med att nettoflyttningens åldersvariationer icke äro helt desamma för samtliga delpopulationer, varför även vid en sammanvägning vissa divergenser uppstå. 18. De här ovan refererade kalkylerna ha avsett den totala jordbruksbefolkningen. Om man önskar utföra liknande beräkningar endast för den yrkesverksamma befolkningen kan förfarandet ej bli exakt detsamma. Åldersfördelningen för den yrkesverksamma befolkningen inklusive dess familjemedlemmar är att betrakta som stympad till följd av att i de högre åldrarna en med åldern stigande andel av totalbefolkningen hänföres till f. d. yrkesutövare och familjemedlemmar till dylika. Denna andel uppgick år 1940 i åldrar under 50 år till 1-4 % men var i åldrarna 50—55 år 3-0 %, i åldrarna 55—60 år 5-4 %, i åldrarna 60—65 år 12-9 % och i åldrar över 65 år 46-8 %. En relativ åldersfördelning i fyra åldersklasser blir därför missvisande, och man begränsar sig då lämpligen till de tre åldersgrupperna 0—20, 20—40 och 40—60 år. Visserligen blir då värdet av kvoterna R2 och i?5 något för högt angivet, men felet är obetydligt och kan lätt justeras (genom reduktion med ungefär 2 resp. 1 %). 19. Den föregående framställningen av, huru man för en mindre population kan bestämma omflyttningen, har utgått från förhållandena på landsbygden och för den skull skildrat förloppet inom befolkningar med nettoutflyttning. Vid nettoinflyttning, såsom fallet är beträffande flertalet städer och större orter ävensom de icke jordbrukande yrkeshuvudgrupperna, är problemet i princip detsamma. Frånsett att nettoresultatet är av motsatt tecken och »dekrementtabellen» i det stora hela växande föreligga vissa skillnader i nettoflyttningsintensitetens ålderskurva, sammanhängande med olika åldersfördelning. Då syftet med föreliggande undersökning

168 främst är att skildra utvecklingen hos befolkningsgrupper med avflyttning, enkannerligen hos jordbruksbefolkningen, må här endast framhållas, att ett system, analogt med det här utarbetade, relativt lätt kan erhållas på basis av exempelvis stadsbefolkningens eller den icke jordbrukande befolkningens förändringar under 1930-talet. Vid studium av nettoflyttningen inom befolkningar med lågt allmänt nettoflyttningstal (positivt eller negativt) finner man, att risktalen för de egentliga flyttningsåldrarna kunna växla tecken från en åldersklass till nästa. I allmänhet blir då tecknet för åldersklasserna 10—20 och 20—30 avgörande för totalresultatet av omflyttningen. Den utjämning, som sker på grund av de övriga åldersklassernas i motsatt riktning gående nettoflyttning, får till följd, att absoluta värdet av det allmänna relativtalet sänkes. Då nu de olika rikstalen bestämmas utifrån detta, kommer det absoluta värdet av de båda centrala riskerna att bli för lågt vilket emellertid kompenseras av teckenändringar hos de båda övriga riskerna. För den reducerade stationära åldersfördelningen kan detta visserligen medföra vissa förskjutningar mellan de olika åldersgrupperna, så att av de båda slutligt beräknade kvoterna Rt och Rz den ena erhåller ett något för högt värde och den andra ett något för lågt. För den totala arbetsföra befolkningens numerära förändring blir detta likväl av relativt begränsad betydelse ävensom för folkmängdsförskjutningarna i högre åldrar. Det förtjänar i detta sammanhang framhållas, att den omständigheten, att man medelst ett för en befolkning konstaterat nettoflyttningstal samt en hypotetisk nettoflyttningsintensitetskurva icke fullt exakt kan få fram den för ifrågavarande befolkning specifika omflyttningen, har tämligen ringa betydelse för de prognoser, för vilka man har orsak framräkna omflyttningens storlek. Det ställer sig visserligen ganska naturligt att som ett av flera omflyttningsalternativ uppställa antagandet om en oförändrad eller en i viss proportion ändrad relativ nettointensitet, vilket bl. a. underlättar en jämförelse med tidigare skeden. Problemets kärna ligger emellertid främst däri, att man känner innebörden av de gjorda omflyttningshypoteserna, och mindre i, huruvida dessa stå i en exakt aritmetisk relation till tidigare års omflyttning. 20. För underlättande av prognoser enligt den här föreslagna och i undersökningen använda »indexmetoden» ha i följande tab. X och XI sammanförts de data, som erfordras för beräkning av den mot ett visst nettoflyttningstal svarande reducerade stationära åldersfördelningen. Den första tabellen ger sambandet mellan reduktionskvoterna c och nettoflyttningsindex <5, under det att tab. XI ger relativa åldersfördelningar för olika värden på c från 0-oo till 1-50. Med hänsyn till användning på såväl totala som stympade åldersfördelningar givas de relativa åldersfördelningarna för såväl 4 som 3 åldersklasser.

169 Tab. X. Transformationstabell över sambandet mellan nettoflyttningsindex ö och reduktionsfaktorn c. dk

— 10-6 Cm éf v/4-065 öm + 2-350 — 1 - 5 3 3

0-00 0-05 0-10 0-15 0-20 0-25 0-30 0-35 . . 0-40 0-45. . 0-50 0-55 0-60. . . 0-65. . . 0-70. . 0-75. . . 0-80. . , 0-85 0-90. . . . 0-95 1-00

ck == ^2-398 Ök + 0-489 —0-699

C

å

14-2

c

ö

Män

Kvinnor

0-000 0-065 0-127 0-187 0-245 0-301 0-356 0-409 0-461 0-512 0-561 0-609 0-656 0-702 0-747 0-791 0-834 0-877 0-919 0-960 1-000

0-000 O-081 0-155 0-221 0-285 0-345 0-401 0-453 0-504 0-553 0-600 0-646 0-689 0-731 0-772 0-812 0-851 0-890 0-928 0-965 1-000

1-00 1-05 1-10 1-15 1-20 1-25 1-30 1-35 1-40 1-45 1-50 1-55. . 1-60 1-65 1-70 1-75 1-80 1-85 1-90 1-95 2-00

Män

Kvinnor

1-000 1-040 1-079 1-118 1-156 1-193 1-230 1-267 1-303 1-339 1-374 1-409 1-443 1-477 1-511 1-544 1-577 1-609 1-641 1-673 1-705

1-000 1-035 1-069 1-103 1-136 1-168 1-200 1-231 1-262 1-292 1-322 1-352 1-381 1-410 1-438 1-466 1-493 1-520 1-547 1-574 1-600

oo t iO rrt

f

o

e

c o c c inmoc c O N r c

eo o

o

»-O

rrt

C)

rrt

1 ^ Cl iO 00 0 0 r H CO CN T f CN r H rrt

O O O

O Tf IO iO C l »o O r H rrt

c) c> C

oo r> co o

I O rrt rrt r H

CN

rrt

Th

00 O

rrt 0 0 0 0 CO

»O

O

O

o

O

rH

Tf

rrt

Trt

OC

c

t-

CO t—

o

C

Cl

G>

rrt

rH

O

rrt C l 0 0 - * W O ) VC OJ rrt

C c C

0 0 l O CN CO co CN i > eo T f CN rrt r i

O

rrt

rH C l 00 CN O O CO OJ rrt

C C C

O IO C l lO IO 00 Tf rH l O rrt rrt rrt

O O O

U5

C

o

co c:

Ti

O

rtf r- t ^ CM CO O m CN Ol

c C c

•n

CD C l C i

O

o

CO

Tt

Tf

CN r H rrt

O

rrt

os co oo I > lO CO o t - rrt lO OJ CN

c c c C

CO CN CN

co

o

- f LO CO T f CO CO 0 0 T f T f CN Trt rrt

o o O

ca io e

c

Tf

•<*

o

Trt CN I O C l 0 0 <N T f CN CN

C C C

0 0 C i CN C i - r t CO C i T f T f CN r H rrt

O o O

«S CN CO

C

CN O i CO CO

o

c o co oo T f O Tf Ci IO T f CN rrt rrt

o o O

00 Th

o

o

O

CN

CN

CD

r H

CO

CO

CS

»o co i > co

.

c

O

G>

rH

CN

O

C c C

rrt l O C l CO OJ C l i O OJ I O rrt rrt r H

O O O

rrt

00 Ol

T-

rrt

CN

OS CN

rrt

t -

C

CN

t -

O

O Tf c loo ci

C

Tf lO Ol O C l O CO CO T f CN rrt rrt

O O O

CO

irj

OJ rrt

c C

tr

O

t-

G

CO

00 O

0 0 CO Tf O

0 1 Ol

C C

rrt

ir Tt ir

C

C l T f 0 0 frt CO rrt I > CO T f CN rrt rrt

O O O

CO

C

Th

Th

O

O

tf!c i oo W r t CN Ol

c C C

CO O l l > T f T f OJ 0 0 T f T f CM rrt rrt

O O O

Trt

CC IT

rrt

rrt

t -

io

rrt

O

CO OS T f

c

t > oo co

c

T f CN CN

C

t-

<o ta

c

rrt I O CN CO CS T f T f CN CN

C C C

Trt

o a c

">

CO

CO

rrt

M

CN

OJ OJ IT

rrt

rrt

rH

Ci

ö

r- oo »o o oo t > Tf c i 00 Tf O lO CO CN CN rrt

o o o O Trt

00 O

»O CO <N

C

t-

Th co co

o

l > r r t rrt Tf O lO T f CO CN

C c C

T f Trt o CO I > I O rrt CO CO CN CN rrt

o O O Trt

tIrt

eo

Ö o

Ö

Ö

iO

co o i o Tf CO CN O

05 CO

C

CN oo o

o

o

c C

c

r H T f CO 0 0 CO I O r H CO 0 0 CN CN r H

o O O

C

CN

Ci

CO

C

O0 00 Trt co

O

C C

l O O 0 - CO CO O CN l > CO CN CN rrt

Th

C

OS

rH

"S

T

O r l M C l CN 0 0 0 0 CO CN

C c c

0 0 CO CN o CN CO 0 0 0 0 CO CN CN r i

CO 00 CO

<z

CO O

oo T f

c

CN

Ci Ol CO CN

C C

lO C l IO O OJ O I O l »O T f O l r H rrt

IT

CN Ol

O

t -

rrt

G

CO

C C C

l O I O O l CO O CO O i O T f CN CN rrt

C

Ö

t—

P"

CO

Ö OJ

oo »o o

Ol

O

c

CO CN Ol rtrt CO t -

Ci CO CN Ol

c o C C

CO OI Ol r-

o

o

c

00 ttS CN

ir iO C l OJ O CO T t OO CN

c c C

i o i o OJ co o i o)

r-

tt"

c

O l CN

-t

ir.

O

C

IO I > C CO l O OJ eo CN OJ

l> r-

o o o

t-

O

c

o i co r^ eo

o

C c

rrt CO 0 0 0 0 CO CN OJ r H

O O

o o c CN o 00 r^ oo o i 00 00 CN

c c c c

c

tt! CN t > O Tt Tf

c

O

0 0 t r t CO f > CO T f r H CC

O

tf" o r H oo o i i >

oo o c-

c c

Th

c-

>-o

ö o Tf

ö

o o rrt

O

ö

Tf

ir

co co c co co o"

o co

ö

O

o co T f oo CO O l O l r H

o

o

c c

Trt O CC Trt c i r > Tt C l O l OJ OJ Trt

O o O

c

CS O

t-

o

e c

Trt CN rrt T f

O

co o

o

r>

A cs H

o o

rH o i ci- tt! o O

CN

o CN

o

OC

O

CN

0 0

c Trt l >

C

Tt

0 0

CN

C

t-

co t -

c

rH

Th

er

C C C

rrt rrt

IT

oc

Ol co cco o i OJ

CC rrt

c C cr a

CO

CC

O

CC O CO T t OC co o i OJ r -

O

rrt

Ol

c

Ol r> Trt 0 0 0 0 CN

t -

rH

o

O

o o o rrt

1^ CO

CN

CO te CN C CO CN

tt!O l T f CN

o

o o

rrt CD

Trt

o O O O

rrt

o

00 CN O 00 00 CN

O o O

CO Trt C l r 0 0 T f O CC

•n

iO

O

rrt

O

o O O

t -

c

CN

O

a

o o O

C c

CC 0 0 l O Tf 0 1 Ol

o ti

o

Trt

a

O

r-

Cl O OC t r t T f T t O J CN

CN O0

eo

rrt

C

CN

rrt

ta

O O O

CN

Ö

•o

OC

C C

CC oo T f

Ert

00 00 Th

os

c 00 O CS

O O O rrt

c

a 's "3 h •o

•4

0 0 t > r H CN T f i o CN O 0 0 CN CN rrt

O r- l > T f CO CN

SS

O

C C C

r - co i o

rrt

cs

Trt

CO

O Trt 1 > CN rrt CO T f 0 0 CN

IO

TU

00 CO CO c i

Trt

rH

00 O l ci r 0 1 00 Ol rrt

C-

0"

cc co c er co co

c c c c

M

CN O

O C

o O Ti

t-

O

T f 0 0 CC C C l CO T t c CN Ol O r -

o o o

CN CO cr

Trt

O

o

ö

OO

CN

O t > CN i o oo roo oo c

er

-rt.

oo i > i o c i CN OJ Ol rH

o O rrt

trt O

-c

c c c

•3

CN

c

TI

to 1 O O c CN T f

c

c c C * 3 Ol 1 to 1 1 o o c er o O l Tf

•o

CN

G

Ci

I > OJ cir. CO r-

cr cr c

rrt CN

00 C

o O

ö

3 -a

<

co

CO er

c

CD O T f CC

OJ

c

i

c o c OJ T f

c

O

TT

t~

r-

C 0 1 O l OJ r 00

1>

IT

O

O O

o

0 o c 3 0 1 T f CC s 1 - o11 o1 c 1c1 o Ol

Tt

CC

TABELLBILAGA

** £

a

© NT CS

«s

u T3 to

a B

••a

C

u

X

"o •3

a a 3

lO r H r H i > c i oOoI 1 tI >- O

C l CD OJ 1 > 0 0 O l CO T f 00 O iO lO

rH CD O

1 Tf Tf 00

00CO IO CO

Tf lO

0 0 CO CO 0 0 rrt

rrt

00 O C l t ! > O T f C N l > C O O r H

lOOJcDCO OOOJOOTf l O ! > O C O

C l O T f c O T f T f l > C O OOrHCNCN

00 t(O

t > t > CO Trt COrHOOtrt CO Trt 0 0

I O C l t r t OJ Ti COC1

OrrtCOOO Trt CO t ~ CN OJ

rrt frt 00

ClCOrrtCD TfCOCDTf T f i r j T f T f

I O frt 0 0 O O O l CO t T f 0 0 I > O

rrtrH10r> J>ClCOCl trtrrtClOO

C l I > CO O l trtrrtJ>cO 00 OJi-H

O

IO O)

_^

"S 2

"C

ESS

^

tH

tH

S rt

, t.

c

Medhjälpa familj eme lemmar

S3

C O r H T f r H

COCICOCi OJ l > 0 CO Tf

P rg

*° rrt

rH O

oociioco

lOrrttrtTf 00 O l rrt rrt CN

l O l O r H r H CO r l N t ^ CO rrt T f

rt

COTfoOOO C l OJ CO CO

lOOICOCO 0000CO00 lOOOCOrrt

tn

C S3

J3

I O O CO TJI if;

rH o OJ eo

o Tf CN

I

O CO 0 0 0 0 T-l rH CM

rrt

'

C l CO CO O 0 0 l O CO CO O CN I O 0 0

O CO Ol

00 IO frt

|

rrt I O

oo co

rH Ci Tf

00 C i IO T f lO

Ol

'

Cl

COTfCNCi O t r t f - T f CO CNCl

Tf OJ O Cl f r t CD ( O 1 00 O IOCN 00 ' Ci C l O J CM

C1CO I > rrtrrtOO Trt

Trt

001>OJ00

rrt

rH

22 Ol|

IO

l O C l

C

2 2 2 1 1 2 2 1 1 to lOl O l l O O l l O

I

00 COrrt H Ol

O

O

Tf i 1 - ^ CD 1 | CO

COlO

I

N

i> I l > |

I trt | l>

io 1 l o l

C O T H IO

r H O

00 CN 0 0 ]

O O l O C N f r t CO O

l O T f r > o o 1 Cl t r t |

T f l O C O C O j t r t C O I

l O C D C O l O 1 CO r H [

CO r i l O O I rrt rrt 1

T H ' IO rrt

' T H c i IO Tf ,_,,_(

'

' c i

'eo

'oo IO

' ci I>

o o '

Tf T-,

OOTfCOCD oiTfirjoi

frtr>cioo

OllOCOlO oo cioo

Ol

o o ' IO

nooon

Or-llOtrt oo cii>

T f r r t CO

O rH

Trt CO

00 rH lO T f

i> oo eo c i i o

00 COCO IO IO

coooioci

O f r t

Tf

CO IO

CN

CN f - OJ - H 00 O rH O CO 0 0 t - CN

i o OJ

| Trt CO COC1 r r t ' rrt T f C N CM rrt

IO T» rrt O

Trt

Trt

rHTfOltrt

C D T f l O l O t C N C O t >

rH

co

C O C I O C O

l O O J r H O l O O t - C l l O C O r r t O O l O l O TfrH Ol 00 CN CO

IO IO

rrt C l 0 0 0 0 CD C l C l I O

IOT? N H CO NC lDOI OO I- OH <M T f O C O r r t o

COCOCNOl

frt

co rH

TfrrtOico OOOCNCO

T f O O l O oooocotrt 3

O l t ^ C O

1 O CO I 00 l O COlO CN ' rrt T f O I C 1 110 in 00

cT fi eTof cf rot iCO o Ol oJ cC oD CTOf o i IO

Tfooooio

M

O

OCNCDOO

C O C O O C 1 C N I > r r t O TrtOOOJOI

rt

ci r> o frt oi ' rH CM T f

coeoooi

CNCOrHCl TfCOrrtOO COCOlOTf

rt

C Trt

oi ci

O r H O r r t

00CO1OC1 C O O I O C O O O J O C N

—

S

l> O CO

coojcici

oo

r-

O CD T f O O 0 0 T f CO lO O IO rH

OOCllOCN

T f C S T f

O J CO

CO 0 0 I O rrt 1 CD CO ' O rH

ClOll^-CD

1 C/

CD o rH

o o OOj T OfloNo iO

l O O O C I C I C O r r t O l O C O rrt r r t CO rrt rrt O I rrt rrt rH -H

B B

io CO oi

rICO COTf l>

O O I O O O O

P O

CS

O O c o c O C O l O T f l O T f C N T f T f CO rrt I>

COOOTflO CN 0 0 O t » TfCOrHCO O l O J C O r H r H r r t O O J r r t IO t CO rH 00 CO rH £>

T f C O I > T f CDOCSCD 0000O1CD

cs

b

6C

TrtCOTfT-H O l r H T f o O l O O T f C l

bo

S

o

C i r > O O l O COCOCOOl CNrHrrtCO Cl CICS r-lr-IOO Tf

CO C l T f O OOCNOrrt CO CO O

g

:C3

C3

OOCNlOlO OOCOlOOl O O T f O C O

OrrtCOOO OOOOOOCi CN CN I O rrt rrt

CNOOlOlO T f CO 0 0 C l C N C D r H O

•rt

1 O f r t O t r t -HCiOOOO O l i O C l t r t

CN CO 0 0 T f rrtlOCOCO 00 Tf 00 rH rH

00C1C1CO O O O l O l O O O O r H I O

•rt

io

t O T f C l C l rrt I O CO O C l O l T f c o

00 IO

I IO

frtCNI

Ol

O0 0 0 T f r H T f r H CO

O rH

CO Tf

CO Tf

|

f^ CO 1

\C i frt

1 CO 1 1 CO

OJ

OJ

c i ' trt

c o '

O O O C I C N Tf O

CO r-i

r>rT-HCO

rrt

cr 1

-

c-

T-I

O io Trt

| 1

o 1 io 1 rrt

O l CO 1 Cl O CO 0 0

l O OJ O l CD C l CN i o I > Trt Trt 0 0 r r t

rrt

c i |

Tf

o eo | 1

Cl Tf

I

Tf CO IO

1 U

rrt Tf

COOOr-l Tf Tf

CO00 Tf

r r t O J C l

r H r H O J rrt Ol

O

C 3 O ui b o co

a

«s

•08

S

OJ O l t O t rrtfrtlOTf C l T f t - rrt

OOTfCSrH O J r H O l O L O C O O J CO

C I O C I O r>CNt>trt TfCNCOTrtCOrHTfCl eo o i co eo rH TJ

COOOCOtrt N C D C O OJ lOrrtOOCD

O J r H r H T f rrtOJCOCO N O J CO O

l>tOlOCl ClrHiOCO T f i o C l IO iO rrt

T r t C O t OJ

O O t r t f r t O O C 1 C S rrtrrtCOlO

IO 0 0 CO Tf frt rrt 1 > 1 CD T f

OJ CO O Trt CN O lO O O

o Cl

o

oo

CD 0 0 CN r r t r H OJ

o o CNi-

rH

Ol

'

rrt O l CO

IO CO lO

'

c 'a •

cs •

a •

"ca •

CS

fi o VI

co ••

fi o ••

c • o "1 _J

c • o •• vi

fe CS

« 2

• '

VI

a X ci

so

.2 *3

'o o

c/3

oi O tuD V f i

M

t- .5 cs c v cii cs

« O Can tn CO

I-*

cs o pH cc

ö c + j tn ejD CUO+J tn Q3 f(J rrt C3 . r . 4J Ö +J r+ J CJ + J -

« > J> c •H O -rtO Ä tn fc «

trt fe • < CA

13 o a

se: .SE

41 r* tH

1B a-s a

a) H

Cl

2 — '

il E 1*1

CS r-rt

CS j r -

:tH 0 :t-, 0 Ol *-.

-Q -fi

«- o

Cl

O lO

o

0)

— Hl

fe =3 •"s «S

<

g CS

trt [i, < cr.

X Xo ** ti _, 2

o rO

t, -O

ai rt » S w O

a)

6 0 vi e t"

tH . 5 *> cJ C P,cc

toO+J <H ta3 Cg - r t CS — 4_) CS H-> r-H

•*•*

tn o

Crt S

tH . 5 «

S c

ftffl

c c + j t - ca3 C3 r H rt - r t

.3

o +1 •—

« > 2 c

<" F 2 c

: tH 0 :tH 0 Ol ti B rs rlH t r t • < C/:

trt trt «< on

Ot i IIO H A «- cS C

CS

tu

c c

H3 2c

o t/S

2 s CS c

tH

00+3

01 DH

CS

b ta3

u CJ

2 CJ > -Q £ : trt 0 :tH 0 tn rrt fe r-H • < t/3

PH

t- . 3 <u cä o B . E t c ^ 3 tn ta 3 173

H~> T — S 01 tH

tH ^ v rQ t i

^

"o 2 '•=

hl 1 CJ ö tn . 3 CS

cc

fc, Ui •< en

trt HH

••O O

<u

tn

-o a

•r- - «

o <cs h—i

^

+-> O

"CS

:CS tS

X v-

- I ,

a 2 tH r f i o tr! ° J2 io

^1

rt

tn - ^ rH

^

rrt

W

43 Oi

3 ÅS

VI

T3 -CS

so

13 tn tO

4rt tn

13 1 T3 1

°CS

01 O

s—' CMi

fe c

TJ :CS tH

H

Cl

oi

cö

Tf

IO

CD

I

-O - 3

w

Jrt

b0i3 o_) cs 01 > tH tH O O

tH 01

(rt

o o

tn

CH fi vj O BD tn 41 rH tH

cS — i? CS oi *; CS r - H

r

;

O ' t/s tn " 3

ti 01

t/3 rH

t-, CJ

fe CS BD Vi 01 ( - tH

o Vi

co O

(rt

to

© ••3

e c S t . ej3

fflrt «•- « > 2 i

:0 : 0 t- cS fe tiH < ! tn

5,

U rrt CS

«H " f i

BO u i CD c-1 "rt t i . 5 41 ffl C ftct

vi

s X,

*2

*-l

tn . 3 cv>

^

DH g v> O

ci, g

fi, g

Oi

t/3

73 c

•

fi

173 1 o 1 Trt > I> TH

> Cl ) IO l CO

>o OJ T - , CO LO CO o CD

T - l

CO CO OJ

T - ,

ro rr. CO \n eo m CO i n Ol o t* •rrt

> rrt - IO l< O

- i IT

SO

eo 0 0 CO LO -r CO CO

YH

H

TT cr, OJ O rrt O l 0 0 O l T eo r^ LO

00 00 OJ

Cl Ol OI I > O Ol

f r t CS i o CO CO l O CO o OJ O l T - l C

t i O l CO l O O l T f CO CO TT C l 0 0 OJ

o

C i CN CO

CO CO

cN

IO

T r t

Cl m

r>

|rt

OJ Trt OJ

o Trt

T r t

Trt

f 0 0 OJ T f CO CO eo rrt o CD co r r t T r t

1-1

ös r^ 0 0 rrt co 0 0

t " CO r^ o co m co tO o l O CD CO T r t

T r t

. r f T f CO T T CO CO -tT r t T CC T f

^

CO CO T r t Ol

t * IO iO OJ I O CO Tf o io Ol

OI

O CO f*- I > co CO O l C l CO eo co o o Cl o Ol T r t

OI -rt Tf

rr.

T -

co CO

Tf Irt 1-1 lO

T - ,

T r t

I O O l CO O O O l CO CO CO CO T r t

Tf

Ol

CC frt CO C l lO iO Cl o O IO I > OJ CO O Ti

T r t

00 TH

O CO 0 iO

m

I co

co

—.-t -

"4

TH T r t

Trt

CN IO

oo O l O l oi en CO T f rrt 01 iO Ol o rrt

CO

CN

CM CM

i

Ci

1 CO

T CO CN C l cr, OS I f l O l OJ OJ T f O

OJ CO O Tf tO OJ O l T f C l io

lO

IO

lO

o

ui

O

1 0 f r t OJ T f frt CO OJ L^ CO CO

CC

- 1

L^

1 1 CN

o

CO CS Tf Tf

ro

TT CO OJ

eo eo

Ol CI

eo

o Ol

•o 1» CO

CO O

T r t

Tf

eo CO OJ Ol 00

o

o CO CO OJ Irt CO O l frt TT CO

o Trt OJ C l OJ oo C l o r H CO o

OJ OJ CN 0 0 CO f r t frt I > O l

CD T f

o

o

T r t

CO CO

r»

Tf

Tf

CO f r t CD OO Tf Tf Cl rrt rrt

Cl Tf

Tf Ol Cl o CO T f LO O l L^ o

o rrt LO CO CO Irt. o Cl Ol o 00

OJ I O r^ C l LO - t CD o frt

Tf Tf CO

OJ r H Ol Trt

eo CD

OI Ol - f lO frt T f

o -f t > CD

rt

Trt OJ CO rrt

CO

O Trt O 0 0 CO CO OJ

CO CO Tf

LO CD

CO

1 °° 1

T r t

T r t

-r r*

C l CO Ol CO T r t Tf

Cl OJ

T r t

OJ

T r t

o CC

CM C l O l CO CO o LO T f

H

Ol

rrt

T r t

" CO CO CO CD Ol 0 0 t-"

1° 1

-rt

CD

t*

os l O t r t CC 00 o o

-rt

~.

00 r i T* 0 0 CO O l

Ol

CO CO

CC

00 TH

Cl

IO rH

T r t

o

T-H

|rt

T r t

o o

t"

CO

O frt - f trt rrt LO

OJ

OI

Tf

oo co

Tf

eo r-i

o

T r t

CC O 1N— Ti

1 OOCOCOTf COTfejsrs. CD CNJ C l

T r t

t-

oo l >

Tf

Tf

CO

Cl Tf

Tf

C l CO Tf o Cl Ci

0 0 CO T » CO O l CO IO

Ol OJ

Cl

CJ

OJ

Ol

T-

o

CC' CO CO oo T r t

IO Ol

o

OI

T r t Ol 00 CD O l T f CO 0 0 O l T f

eo f r t oI r t

os CD

IO

Irt OI

o

TH

Tf

CO Trt CO

CD rrt 1 "*-rt CO T f

1 CM CO CC T f r-i I O C l CO rrt CO l O

CO' trt trt r » C l OJ CO CO CO T f o

CS C l C l f r t CM OJ l >

o

o

OJ CO - f C l tO t> C l CO LO I O I O

CO

trt

rrt

T r t

to

CO

frt

i O T r t CD CO CO C l

Cl

co CO CO

T r t

1 ^ 0O0l OJ 1 CO

rrt

00 Tf CO i O

o

CO OJ

l>

frt

o

Ci CD

o

1 I !

Cl CC Cl

1 1 Cl

Cl OJ

CO l O T -

T -

Cl 00

eo m

0 0 LO rrt T f I O o i eo T r t 00 o

tO

! !

CO Cl OJ

CO Tr

CO TT

rrt

O t r t n O O r r t O C O f r t T f o O T f c o

O T f T f o O rt rt r i n TfOJcDCN

r r t O J O T f rH

rt

f r t r t C l O l CJ

frtCDTf 0 0 CS

Tf

00 CO o Trt LO CO I O LO IO

T r t

lO

rrt

T-I

CO r f OJ OJ o C l CO C l O O O f r t i O

T r t

oo oo

CO f r t rH

CO

Ol

T r t

Lrt

1 1

-r

C l CO f r t CN IO c . CO CO T

CO lO iO CO CO CO IO CM CN Ol Trt CD

31 OJ » C O O 0 0

co i o o

O l C l CO r^ "O O l O l CD T r t C l f r t

T r t

^ O 0 rt

T r t

r- GO rrt Cl

rrt

o r^ r > I O co

•n

Trt

CO T r t C l CO l O CD 0 0 I O OJ T f t >

T r t

o

1 °°

1-1 1-1

co r>

eo 00 co T f T1 O eo T-H - r co CO C 5 O l CN CO

" tf -i

- r oo eo I O CD c i eo CS Tf lO O O

CO I >

O

c i Tf Tf IO 00 Tf

Cl iO lO Cl T f 0 0 CO CO eo rt ci i^. m oo rH CD OJ CO IO io O OO CM I O

CS

O r t

Tf

CS

Tf

IO

r H CD

to to to

lO o rrt O J T f CO f r t CO o

to Ol

T r t

lO

OJ r^ CO CO

t r t CO CO

! 1! 1 ! 11

r> co ci oi CN OJ 00 Cl 00 CO O Tf CO rH O lO

CN 0 0 O rt CO O l

CO O CD I> CO CO CO Cl CO

O Tf

IO Ol 01 fr-

rt fi O "1 O

TO

ft gO vi

ä tn O BD jS P,

IB H t- . 3

i 41

O

r- Ort cS

."rt

CS »rH CS Hrt> r r t

e c S $H CX w v

e -Q fi t•<

CS t/1

- > 2 c .fe fe -9 B O

CO

t,

as

—^ rrt

cS

trt t , < oo

tn

O

to e tH . 3

tn 41

01 C g

tao tn

ti . 3 CS 3

41 fi, CS

ÖOH-3

tj

tiC

cs - o cS »-i 4 J CC + 1 C l

« > 2 c tH trt r Q j3 :0 U t n hU <

cS

g cs t/3

Sr, a fr S? BJ3

B D + J cS " 3 H_» cs

L

4) r> 4) -H tn A3 t O co tn

Ti g g

trt fe •< 00

C 53

tn

O

fi

ol

' f i ft cs

S CS

tS

D- g tio tn B to < 0 0 HC - I tP< , tc iS o

t£4-> t - tiO rrJr-HCS"rt HJ a + J - J 01r»41*c1 t H t - r Q f i Ii O O I: O J 0 H tn (cS

CSr-rtCS-rH H-itSl-irrt 1) > OS - S t H t - r Q C W fl i O :: g 0 W t , cS

t r t t r t < , 0 0

Hrtrlrt-<00

O. fi v? O

O-

vT o to «

BO tn 'fi

DD4J

CS - 3

4i 3 bi

P - CS

tn . 3 3 cS 3

«

"""

tj

Bi)

"3

41 O . cS " • 00

OOl

CS CS _ —H

>

Ii O U I: U fl 0 H tn cS r!rttlH<ty3

a

tn - Q :0 w : 0 ti ti .i_<

a

fi -s rr;

rJrtHH<,0O

fife4/ .g C P- CS CSOH-I tn t i o -3 CS *4->133

<° > 2 fi

«- t i - Q g : 0 i O »rt CS t n trt < CA

fi, g cS ' 3 fi, cS dOi-i r f i cd . r i " CS H-l r r t 41 r* ^ — trt tH J 3 g t O i O (-. cS

trt lU <, CA

fels

S. g vt O 100 tn fi 01

' 3 ft cs • 3 cö CS rt-1

C c

-g >4s cS > ft M r i 0 w> O o

=§•57 •*->

O 41 ""J r f i

•x X CA OT

c

a

:e

fi

"ö! 3

fi *

•a a

s 0

Q 0 ca

t r j C»

.lä a~ T3

O

:eS

tn

> g

«•§ t/3

00 I-S ' CO tn trt < !

O 00

fe

—

fels

-^ Og tn

fi

to rS b

CS

» 3

as

cs tO

174 Tab..B.

Fördelning

på k ö n , ålder o c h familjeställning a v den 31 december 1 9 4 0 .

Självständig yrkeslös befolkning

Yrkesverksam befolkning Kön 1 d e r

Egentliga yrkesutövare

Medhjälpande familjemedlemmar

övriga familjemedlemmar

jordbruksbefolkningen

Summa yrkesSjälv- Familjeverksam ständiga medbefolk- yrkeslösa lemmar ning

Summa yrkeslös befolkning

Män 0—5 . . . 5—10... 10—15... 15—20... 20—25. . .

895 40 724 45 225

25—30... 30—35... 35—40... 40—45... 45—50... 50—55... 55—60... 60—65... 65—70...

52 794 40 147

76 554 78 663 88 458 7 800 3 132

76 554 78 663 89 353 101318 88 504

53 428 61445 64 112 64 407 60 941

24 773 14 037 8 090 4 684 2 461

1585 960 741 493 360

57 661 51 806 45 172 31566

1560 1 074 831 650

52 223

921 1 719 3 156 718 469

921 1 719 3 156 770 692

79 786 76 442 72 943 69 584 63 762

349 550 761 1 013 1 219

360 316 304 237 170

709 866 1 065 1 250 1389

275 242 216 227

59 496 53 122 46 219 32 443

1 935 3 267 7 220 13 283

95 45 43 21

2 030 3 312 7 263 13 304

34 330

70—o . . .

32 857

47 868

47 918

0—co .. .

610 239

151 828

260 452 1 022 519 77 740

8 624

86 364

73 289 74 758 85 446 79 048 61355

14 46

945 1 655 3 118 2 250 1683

945 1655 3 118 2 264 1729

58 728 60 973 61 570 61519 57 991 53 201 45 192 36 016 24 250

93 216 347 644 1097

1 602 1 837 2 200 2 356 2 319

1695 2 053 2 547 3 000 3 416

1837 3 245 3 543 8 085

2 716 3 945 6 489 8 335

4 553 7 190 12 032 16 420

Kvinnor 0—5 . . . 5—10... 10—15... 15—20... 20—25...

331 11753 8 615

20 791 12 824

73 289 74 758 85 115 46 504 39 916

25—30... 30—35... 35—40... 40—45. . . 45—50. . .

5 623 5 124 5 863 7 008 7 920

6 780 4 117 2 875 1949 1264

46 325 51732 52 832 52 562 48 807

50—55... 55—60... 60—65... 65—70...

8 722 8 309 7 736 5 862

903 650 410 349

43 576 36 233 27 870 18 039

70—co . . .

9 525

18 570

28 464 34 325

14 924

49 249

0—to . . .

92 391

53 281

716 128

861 800 55 492

56 374

111 866

175 Tab. C. Fördelning på kön, ålder och socialklass av den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen den 31 december 1940. M ä Å l d e r

Företagare

K v i n n o r

n

FörvaltArbetar- Samtliga ningspersonal personal

Företagare

FörvaltArbetarningspersonal Samtliga personal

0—5 5—10 10—15 15—20 20—25

49 449 55 610 66 620 59 320 47 043

2 647 2 483 2 534 1 350 1563

24 458 20 570 20 199 40 648 39 898

76 554 78 663 89 353 101 318 88 504

47 128 52 708 63 584 57 352 40 831

2 548 2 444 2 593 1 651 1 357

23 613 19 606 19 269 20 045 19 167

73 289 74 758 85 446 79 048 61 355

25—30 30—35 35—40 40—45 45—50

41 932 44 142 46 539 48 468 46 717

2 569 2 977 2 744 2 660 2 628

35 285 29 323 23 660 18 456 14 417

79 786 76 442 72 943 69 584 63 762

37 544 41 021 43 768 46 057 44 617

1 854 2 302 2 340 2 132 1 898

19 330 17 650 15 462 13 330 11476

58 728 60 975 61 570 61519 57 991

50—55 55—60 60—65 65—70

44 769 41 042 36 440 26 730

2 067 1 579 977 341

12 660 10 501 8 802 5 372

59 496 53 122 46 219 32 443

41558 36 009 29 455 20 250

1557 967 523 275

10 086 8 216 6 038 3 725

53 201 45 192 36 016 24 250

2 859

34 330

24 946

3 322

28 464

307 108 1 022 519 626 828

24 637

210 335

861 800

70—co

0—co

686 088

29 323

Tab. D. Fördelning på kön, ålder och civilstånd av den totala jordbruksbefolkningen år 1940. K v i n n o r

M ä n Å l d e r Ogift»!

Gifta

Förut gifta

Gifta

Förut gifta

83 141 49 672 27 252 19 226 16 552 14 557 12 509 11419 9 695 8 478 6 837

1348 17 816 35 911 45 366 48 189 49 373 46 904 42 929 37 673 32 245 24 399

2 118 493 1056 1848 3 111 4 616 6 782 9 077 12 355 14 783

84 491 67 606 63 656 65 648 66 589 67 041 64 029 61 130 56 445 53 078 46 019 91340

Samtliga

Ogifta

253 802

242 445

Samtliga

0—15

253 802

20—25 25—30 30—35 35—40 40—45 45—50 50—55 55—60 60—65 65—70

103 328 86 074 59 246 38 614 28 015 20 878 15 748 13 006 10 746 9 155 7 217

30 4 573 22 548 39 382 46 201 49 449 48 083 46 106 42 200 38 976 31738

25 157 531 932 1 621 2 353 3 538 4 772 6 926 8 835

103 358 90 672 81951 78 527 75 148 71948 66 184 62 650 57 718 55 057 47 790

70—co

10 342

43 069

33 730

87 141

28 203

51 316

0—<a

656 171

412 355

63 420 1 131 946 513 604

410 356

105 557 1 029 517

242 445

176 tH

r. X

co r H r f

«

2 3 ^ fi fl B B on • o r-,

.5^

T f CO 0 0 0 0 C O l O o LO o r H I O CO • n O l o r r t O l O CD I O C l O CO O I t> CD O l 0 0 OO o T f !rt r- o O l t*> r r C O VO O r> C l O I C l l O o r- co a i o i i O r H c o i o c o T f CO CD C O CO O C O •n CO r f 0 0 o o C O 00 co O l CO t > i . O O l C l o i loO oUii o l iOc CM icO Nl T f T f T f c o i o C O co O l CN T f CO CO T f r H r H T f li Oc ocoe CO r f

C l

_^

.

Ol

•* r9 CO

CO r H

}T

r H

Husli arbete jordbr i—i ~z>

S2 u

•cd

:03 o fi

Nj

4)

>

tH

w

o ©

*e m 3

•si

> •s Cr

r^l

13 en

fl

— fi. 3

C l

T f T f

rrt

o

Ol Ol

l O CO

lO 00

•*

C l CC Ol

— H CD •o »o r f r> Tf 00 Ol l > CO T f C O C D Ui I O

CO C l CD C O

CC CO O l

rH

l > CO

o

O l

rH

rrt

CD

CO CO O T f rrt Cl IO

n

rrt

*•*

^

l.O Ci O I

o

1-1 CD CD LO

m

rH

^rt o

^

__

T f C O C O C D CO O CO to CO 0 0 o 0 0 CD 0 0 CD 0 0 CO O l CO r^ oo C O C O O l T f o c O l l > C l o m CO r^ C l CO C C l O <o m C l C l t > CO T f CD O I r H C D r H O l t> CO Ui CD - D B-- C l O l

CD

CO Cö

rrt

Ti

r H

Ti

CD Ol

lO CO CO

CO to

Cl

r^

C l

r H

CO

rrt

o

i.O

CD

Ui

CM

Cl

Ti

"

Cl Ol

OI 00

o

l.O

OI

rrt

Ol Ol

rH

rrt

rrt

Ol Ol r l

rrt

l>

o

0 0 LO

CC l> l>

Ol

o

rrt

CO

C l

r H

o

C l CD l . O I O r r t CO O l ta O O CD O l 0 0 i O O r-- o L O C l CD I O i O O l T f l > CO i . O O O - t C l O l CO O l C l C l o O CO c0 0 C t-« r> r H O l C D 0 0 T f r r 0 0 CO CO CC I f i l?> Cö T f C l t-> CD O T-i T T rH j~t rrt m r H rrt r r CD r H O I r f r r t r H r r

r H

lf r-

LO T f

co

t»

O I CO r r t

O l

00 Ol

o Ol

C l CD

Ol

Cl Cl

o 0C C l

r H rH

CO

co

i.O

'"'

r H

r-

CC t>

CO Ol

co

[^

O l CO C l CO CO

r H

CO

co

Tf

T f

Ol O CO

C l OC 00

CD

•—'

rH

—

LO

O

CD

T f

CO

o

CO

! > •

ca

CO

O

T f

C l

Cl

i.O

l O

CO

00 O l CO

Ti

Tf

o

CD CD

o

C l CO CD

f-

rrt

CO

Tf

Ti

to

OI Ol

C l

r f

IO

Lfl

O l CO rtl

Ol r f -r O

O co

r> f > r f

r-.

r -

r f C l CO rH

co o CD CD Ti O I O l C l r^ T f O l CO CO O CO o O l Ui tO 0 0 l . O C l O l Tf C l r^- CO CD T f o CD 00 CO O l C O O l o O l C D C» S r H •ri Ti o i co r H T f r H LO r H C O O l LO L O

Ui Ol 00

Ol

Ol

l.O

o Ol

CO LO

•o o rLC OJ r r \r. CC CC

r-

"tf

OJ " t

c

CC OJ

l> OC

1-0 r f

O CD

IO

Ol 1^

CC O l to CC T f T f Ti t>

m c CO I > C O c o C CO C O t > T f Ol Ol

C l

rrt

rH

L^ CD

l.O CD r-i

r«

C l C l O

Tf

iO o o

1-1 T1 CO

l O CO CO O C CO i O O l Ui O O l T f c CD O l LO t > CO - f r r t l . O C O CO CO C l O l

l.O IO E^

S Tr rft OO ll CD oCO CO rrt

CO

Ol OI

rH

OC

CO

V

*"

8 Cl

CD

~c

' a c

g^rl

ir.

-,

t *

r^ C D CC TT

i r

CC r t

r> 1 0 Ol

o

CD

CD

CD CC

CO O

C lO

co o i C l 1 0 T f co I O ! > - f 0 0 'O CO C l C D CD oi •n CC r H o CO r~ co oo Ci O l CC 1.0 CO o C l o l O o i co co co O I

iO

C

Tf

o

Ol

rH

Ti

CN

rH

Ti

o

oo co

CO CO

r H T f

rH

CO O l

C l T f

LO

CN 0 0 CO

i

oo

o oo Cl

T f

r>

l > CN

o l^

CO 00

c H

o

o

LO co

CO CO

T f

00 CD

Ol T f

-f CC

Ol Ol C l

LO Ol

Cl LO

O l

co

co

00 Cl

CO

rrt

T f

iO

CO CO

LO LO

CC OJ

Ol

CD

t > CD

Tf

Tf

CN

• r t

C l

r H

T

o co

c r

T f CO O

r H l > l >

11 Tf

»

CO LO

r H r H

rH O l Ol

T 1 CO

o

Tf

Cl

0 Li

CD 00 CD CO OI

IO CTJ

rrt

-f

CO l> CO

iO

r-

Ci

cCC

I>

C l

C l

r H

T

r - co

co

CC OJ

CN LO CO 0C

l» CD

C l CN LO

c r e

rt O 5u O Cfl f §

-

" «

•a ä "2 :cfi S

X c C

O t"

CC

v

c -C

v

a

>rt X

v

T;

Ö C

v

r

v

c

c

1 i

o tD

(1 rt g C e "•g fe o o v C C c 6 X * c | CC

c.

C

w

r* C

A

H-

c

--o

-o — ev: c *1 v

••c

t-

v

X

CC

Q

r-H

V

C

•C a

c v

l 31t j I C

c PO

« 5

"C v

v

v „ 0

V D ft

c o rU

C

>

C

? £ O t0

v

£ c

v Ci

a

=CC

v

C.

c A tcc

c. i; rt % - > rt B

v. r * c r:CC>

c

:CC

t/ :CC

C >

rt fi o c

•rt

c.

-O. tH tH O

rt

•-

cs

c

1 1 1i 1f CC

&

cD c

c

a. c :CC

z

1I 0

rrt

r*c

c D

:<-. c

CC ^c;

c

i>

c

c

:CC

•CS CA

n

c

t

1l

X

r

c

c

c

rt

:CC

u r> cS trt :cS

Q

-o

op

o

c

cS

u c

CS

c

•o c

•J

o.

B B

CO t4r1t r>>

X c t T.

rfi O O

P

>

rt-» :0 fi XI

4)

4>

fi

c

O CO

Ol

CD C D c o 1.0 m - r f CD O l O o I O t> C D CD 10 oo LO co c OO CC r[ > r* O CD CO 10 O l c c- cr C r f O l r - CO C CO CO CO I O r r t 10 I O T f T f O l C l C D CC OJ o TT c i O IO CD CC t> CD CD fl CO Tf C OI rt CC CC r Ui O I CO CO

S £O -3 rt» 5J

CN

o

CO

CO

Ol

"

Tf

C l T f l >

Ol

41 trt CS

:fi

c c

rH lO

T f

4) 00

q

OC

Ol

r H

l > CO

l.O CD

Ci CD'

•n

- H

o

O

CO

LO

o

CO

CO

rH

r^ o

OC

-- o

00 Ol CM

r i

rrt

Cö r H CO C l CN CO

C l CO

l^

LO

,-,

- f C l

o o

CD

CC

i.O iO CO

en CD

LO

CM l> O

» T ! 1 ^ - 3 tn "CS Cl o . O

•é £"£

Cr

C l

CO

CM

t/3

stora ruk 0 ha r)

i3

måbr —10 åker]

-3 fi A .fi o a

- r C O CO O CS T f o Tf C O CO

OO CO o T f CO T f CO C l •o O l o O l

rH

l>

CO

(uni

Jor lag

°

T f

o o

T f

CM LO Cl

H^jg-o.

= S <^ V o -S -- a

=

• n

t o O l C l

rrt

0C

T f

>.

dgårds tsel oc rse jor ksverk imhet

r r t

Ol

Ti

rrt

CO

o

CD lO Ol

rH

ikster ! ha 1

***

rG - 3

Ol OI

l> CO

CO

-rf I O O l

X

se ... 3