SOU

Byggnadsindustrien i Sverige 3,utredning och betänkande.

Beteckning: SOU 1938:4
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

SOU 1953:6: Betänkande angående generella metoder och fysiska kontroller inom investeringspolitiken, avsnitt 1929

\ ) N C

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1938:4

SOCIALDEPARTEMENTET

BYGGNADSINDUSTRIEN I SVERIGE UTREDNING OCH BETÄNKANDE AVGIVET AV 1934 ÅRS BYGGNADSINDUSTRISAKKUNNIGA

III. ARBETSLÖSHETENS OMFATTNING OCH VÄXLINGAR

S T O C K H O L M 19 3 8

Statens offentliga utredningar 1938 K r o n o l o g i s k

1. Belänkande angående omorganisation av polisskolan i Stockholm m. m. Idun. (4), 107 s. S. 2, Förslag till revision av den svenska kyrkohandboken. Av E. Eidcm. Uppsala, Almqvist & Wiksell. viij, 303 s. E.

f ö r t e c k n i n g

3. Byggnadsindustrien i Sverige. 2. Arbetsgivares och löntagares inkomster. Idun. vij, 198 s. S. 1. Byggnadsindustrien i Sverige. 3. Arbetslöshetens omfattning och växlingar. Idun. vij, 202 s. S.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, ä r tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98; utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOCIAL D EPARTEM EXTET

1938:4

BYGGNADSINDUSTRIEN I SVERIGE UTREDNING OCH BETÄNKANDE AVGIVET AV 1934 ÅRS BYGGNADSINDUSTRISAKKUNNIGA

III. ARBETSLÖSHETENS OMFATTNING OCH VÄXLINGAR

STOCKHOLM

1933 IDUNS TKYCKERI AKTIEBOLAG. E S S E L T E AB.

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Socialdepartementet.

Härmed få 1934 års byggnadsindustrisakkunniga såsom del III av sitt betänkande avlämna en redogörelse för en av dem föranstaltad undersökning rörande arbetslöshetens omfattning och växlingar inom byggnadsindustrien. En sammanfattning av resultaten har meddelats i del I av de sakkunnigas betänkande, kap. XI: D. Undersökningen grundar sig på uppgifter i byggnadsfackförbundens huvudsakligen för räkenskapsändamål upplagda register angående medlemmarnas arbetslöshetsförhållanden m. m. Beträffande ett av de undersökta fackförbunden, nämligen murareförbundet, har materialet gjorts till föremål för bearbetning ur försäkringstekniska synpunkter inom socialstyrelsen. Vissa resultat av denna bearbetning ha utnyttjats för de sakkunnigas undersökning och framlagts i kap. IV och V av förevarande publikation. Arbetet med primäruppgifternas insamlande och överförande på statistikkort har av praktiska skäl varit förlagt till vederbörande fackförbund, som kostnadsfritt ställt lokal till förfogande, samt har bedrivits med av de sakkunniga anställd personal under inseende av funktionärer hos de olika förbunden. Den omedelbara ledningen av och inseendet över undersökningen har handhafts av de sakkunnigas sekreterare, socialrådet Erik Sjöstrand. Enligt särskilt bemyndigande har utarbetandet av kap. I—III samt V—VII i förevarande publikation varit anförtrott åt förste amanuensen i statistiska centxalbyrån C. Hammarberg. Kap. IV har utarbetats av förste amanuensen i socialstyrelsen W. Andersson. Stockholm den 20 december 1937. SIGFRID HANSSON.

ERNST LINDH. Erik

Sjöstrand.

: N X E 11 A L L SF ö R T E C J v N I N G . Kap.

i. Undersökningens omfattning och principerna för dess anordnande 11. Antalet till byggnadsindustrien hänförliga årsmedlemmar inom respektive organisationer tit. Den ärliga arbetslösheten bland de undersökta fackförbundens byggnadsarbetare A. Arbetslöshetens omfattning inom olika delar av landet saml i vissa stader B. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar i'.. Arbetslöshetens omfattning vid olika medlemstid IV. Arbetslöshetsperioder och arbetslöshetsfrekvens. A. Arbetslöshetsperiodernas antal och varaktighet inom olika fackförbund B. Arbetslöshetsfrekvens samt de arbetslösas fördelning efter arbetslöshetens varaktighet och antalet arbetslöshetsperioder inom murareförbundet V.

Sid. 1 12 23 25 29 45

55 67

Säsongarbetslösheten. A. De säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom olika fack 79 B. De säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom olika delar av landet samt i vissa städer 89 C. De säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar 100

VI. Arbetslöshetens omfattning bland de yngre medlemmarna vid olika medlemstid 104 VII. Antal sjuk- och konfliktveckor 115

Tabellbilagor 122 Bilaga 1. Det vid undersökningen använda .statistikkortet 201 > 2. Avgiftsveckornas fördelning på kalendermånad inom de undersökta organisationerna, 1929—1934 202 T A B E L L K R. Textavdelningen. Tab. » > » :>

1. Antal byggnadsarbetare anslutna till Samverkande byggnadsfackförbunden. förbundsvis. 1929—1934 2. Antal byggnadsarbetare den 31 december 1930 3. Antal i undersökningen ingående medlemmar, förbundsvis, 1929— 1934 4. Antal årsmedlemmar inom de undersökta fackförbunden, 1929—1934 5. Antal medlemmar per 100 årsmedlemmar inom de undersökta fackförbunden. 1929—1934

4 5 12 13 13

vt Sid.

Tab. » »

» » » »

» » > » » » » » » »

6. Antal årsmedlemmar inom olika delar av landet samt i vissa städer. förbundsvis. 1930 14 7. Procentuell fördelning av antalet årsmedlemmar inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis. 1930 15 8. Antalet årsmedlemmar 1930 inom de undersökta fackförbunden i förhållande till hela folkmängden den 31 december 1930, inom olika delar av landet samt i vissa städer. Promilletal 10 9. Procentuell fördelning av antalet årsmedlemmar på åldersgrupper inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1930 . . 18 10. Procentuell fördelning av antalet årsmedlemmar på medlemstidsgrupper inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1930 19 11. Årlig arbetslöshetsprocent för de av undersökningen berörda byggnadsarbetarna, förbundsvis, 1929—1934 23 12. Ärlig arbetslöshetsprocent för byggnadsarbetare inom de undersökta organisationerna i vissa städer samt olika delar av landet, förbundsvis, 1929—1934 24 13. Arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper, förbundsvis, 1929—1934 30 14—18. Arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper i olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934 37 o. ff. 19. Arbetslöshetens omfattning vid olika medlemstid. förbundsvis, 1929— 1934 46 20—24. Arbetslöshetens omfattning vid olika medlemstid inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934 . . 48 o. ff. 25. Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934 56 26. Antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934 58 27. Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem inom olika åldersgrupper, förbundsvis, 1929—1934 60 28. Antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod inom olika åldersgrupper, förbundsvis, 1929—1934 61 29. Omräknat antal arbetslöshetsperioder och genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod, förbundsvis, 1930—1934 . . 62 30. Omräknat antal arbetslöshetsperioder och genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod för medlemmar av byggnadsträarbetare- och elektriska arbetareförbunden 63 31. Helårsmedlemmarnas fördelning efter arbetslöshetens årliga sammanlagda varaktighet inom murareförbundet med reduktion till 1 000 arbetslösa, 1930—1934 74 32. Median- och kvartilvärden, uttryckta i veckor för de arbetslösas fördelning inom murareförbundet efter den årliga arbetslöshetens omfattning, 1930—1934 75 33. De arbetslösa helårsmedlemmarnas fördelning inom murareförbundet efter antalet enligt Socialstyrelsens beräkningssätt bestämda arbetslöshetsperioder med reduktion till 1 000 arbetslösa. 1930—1934 76 34. Helårsmedlemmarnas fördelning inom murareförbundet efter antalet arbetslöshetsperioder inom grupper av medlemmar med årlig arbetslöshet av olika omfattning, 1930—1932 77

VII Sid.

» v

Arbetslöshetens omfattning månadsvis inom de olika undersökta organisationerna, förbundsvis, 1929—1934 80 36. Säsongtal 87 37—39. Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934 90 o. ff. 10. Säsongtal 97 41. Arbetslöshetens omfattning månadsvis inom olika levnadsåldrar bland byggnadsträarbetarna i Stockholm. Medeltal för 1929—1934 . . . . 101 42. Arbetslöshetens omfattning månadsvis inom olika levnadsåldrar bland byggnadsträarbetarna i Göteborg. Medeltal för 1929—1934 101 43. Antal årsmedlemmar i levnadsåldrarna under 25 år och deras fördelning på olika medlemstidsgrupper, förbundsvis, 1929—1934 . . . . 106 44. Antal årsmedlemmar med kortare medlemstid än 5 år i levnadsåldrarna under 20 år, 20—24 är samt över 24 år, förbundsvis, 1930 . . . . 108 45. Antal årsmedlemmar med kortare medlemstid än 1 år i levnadsåldrarna under 20 år samt 20—24 år, förbundsvis, 1929—1934 108 4ti. Arbetslöshetens omfattning i levnadsåldrarna under 25 år inom olika medlemstidsgrupper, förbundsvis, 1929—1934 110 47. Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem i levnadsåldrarna under 25 år inom olika medlemstidsgrupper, förbundsvis, 1929— 1934 112 48. Antal sjukveckor per år och årsmedlem för de undersökta organisationernas byggnadsarbetare, förbundsvis, 1929—1934 116 49. Antal sjukveckor per år och årsmedlem för byggnadsarbetare i olika åldrar inom samtliga undersökta fackförbund, med fördelning på städer och olika delar av landet, 1930—1934 118 50. Antal konfliktveckor per år och årsmedlem för de undersökta organisationernas byggnadsarbetare, förbundsvis, 1929—1934 119 51. Antal konfliktveckor per år och årsmedlem bland byggnadsarbetarna i vissa städer samt olika delar av landet, förbundsvis, 1933 121 ibellavdelningen. I.

Antal medlemmar i de undersökta organisationerna länsvis och i vissa städer, 1929—1934 122 II A. Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934 176 II B. Arbetslöshetens omfattning kvartalsvis bland byggnadsarbetarna inom murareförbundet. 1930—1934 194 DIAntal helårsmedlemmar bland byggnadsarbetare inom murareförbundet, med fördelning efter arbetslöshetens sammanlagda varaktighet uttryckt i veckor och antalet särskilda arbetslöshetsperioder. 1930—1934 (enligt Socialstvrelsens utredning! 196

KAP. I.

Undersökningens omfattning och principerna för dess anordnande. Socialstyrelsens på fackföreningarnas uppgifter grundade fortlöpande staiislik angående arbetslösheten inom fackförbunden innefattar upplysning om absoluta och relativa antalet arbetslösa inom förbunden. Rörande nämnda statistiks tillkomst, innehåll och omfattning samt de ofullständigheter och bristfälligheter, som vidlåda materialet, har redogjorts i arbetslöshetsutredningens betänkande (S. O. U. 1931:20). Här må blott framhållas, att genom denna statistik kännedom icke kan erhållas om skiljaktigheterna i arbetslöshetshänseende inom olika åldersgrupper eller vid olika medlemstid i resp. fackförbund, om arbetslöshetsperiodernas varaktighet eller om växlingarna i arbetslöshetens omfattning i olika delar av landet. Endast i enstaka fall har det vidare befunnits möjligt att fördela uppgifterna på olika yrkesgrenar. Då ett flertal byggnadsfackförbund i stor utsträckning omfatta jämväl andra än byggnadsarbetare, erbjuder denna statistik icke möjlighet att beträffande samtliga hithörande förbund vinna kännedom om arbetslösheten enbart bland de fackligt organiserade byggnadsarbetarna. Arbetslöshetens omfattning inom byggnadsindustrien har emellertid i viss mån belysts genom den bearbetning, som den fortlöpande fackföreningsstatistiken underkastats av arbetslöshetsutredningen för 1913 samt 1920—1929, varvid materialet uppdelats på näringsgrenar enligt den inom Sveriges officiella statistik brukliga grupperingen. Härvid har emellertid icke befunnits lämpligt eller möjligt att till byggnadsindustrien hänföra byggnadsarbetarna inom vissa byggnadsfackförbund, som i större utsträckning omfatta även andra yrkesgrupper, varemot vägoch vattenbyggnadsarbetareförbundet, vars medlemmar till stor del icke äro att hänföra till den egentliga byggnadsindustrien, i sin helhet räknats till denna industri. Byggnadsindustrisakkunniga, som ansett det åt dem lämnade uppdraget alt verkställa en allsidig och ingående undersökning av förhållandena inom byggnadsindustrien förutsätta en närmare kännedom om arbetslöshetsförfiällandena inom byggnadsindustrien än den fortlöpande fackföreningsstati-

stiken medgåve, ha för den skull efter samråd med representanter för byggnadsfackförbunden beslutat att utnyttja de mera uttömmande uppgifter angående byggnadsarbetarnas arbetslöshetsförhållanden, som förefinnas i dessa fackförbunds huvudsakligen för räkenskapsändamål upplagda medlemsregister, i en specialundersökning av arbetslösheten inom nämnda industri. I samband härmed borde enligt de sakkunnigas uppfattning jämväl andra förhållanden undersökas, såsom frånvaro från arbetet på grund av konflikt och sjukdom, samt medlemsstockens omfattning och beskaffenhet. Medlemsregistren, som i allmänhet äro upplagda såsom kortsystem, innehålla bl. a. uppgift för varje medlem om födelseår och -dag, datum dels för in- och utträde ur förbundet samt dels för förflyttning mellan olika lokalavdelningar inom samma förbund. Medlemsregistren giva vidare upplysning om antalet veckor, för vilka avgift erlagts eller avgiftsbefrielse meddelats på grund av arbetslöshet, sjukdom, konflikt eller annan orsak. Allenast murareförbundets medlemsregister saknar uppgift om orsaken till att avgiftsbefrielse för visst fall medgivits. Denna ofullständighet i redovisningen låter sig dock kompletteras med ledning av förbundsavdelningarnas månadsrapporter till förbundet. Då ur registren vidare kan utläsas antalet möjliga arbetsveckor för varje medlem, kan såväl den månatliga som årliga arbetslöshetsprocenten inom de olika förbunden beräknas. Arbetslöshetsprocenten har bestämts såsom antalet arbetslösa veckor uttryckt i procent av antalet möjliga arbetsveckor. Medlemsregistren erbjuda även möjlighet att i viss utsträckning belysa växlingarna i arbetslöshetens lokala omfattning. Registren innehålla nämligen uppgift om vilka lokalavdelningar medlemmarna tillhöra samt om datum för deras förflyttning till annan avdelning inom samma förbund. Med hänsyn till belägenheten av den stad eller ort. efter vilken viss lokalavdelning är uppkallad, kan avdelningens medlemsklientel hänföras till viss stad eller visst län. Då lokalavdelnings verksamhetsområde sammanfaller med det för avdelningen gällande kollektivavtalets tillämpningsområde, erhålles visserligen härigenom icke en fullt exakt lokal fördelning av medlemsantalet, men densamma torde dock bliva väsentligen rättvisande. Den av de sakkunniga föranstaltade undersökningen avser enligt den uppgjorda planen förhållandena under åren 1929—1934. Undersökningen har sålunda utsträckts till att omfatta ett tidsintervall, som innefattar dels en uppåtgående konjunktur med därav betingad livligare byggnadsverksamhet, dels en efterföljande kris, kulminerande i depressionsåret 1933, vilket år jämväl kännetecknas av den omfattande konflikt inom byggnadsindustrien, som vad beträffar de egentliga byggnadsfacken utbröt den 1 april nämnda år och upphörde i februari nästföljande år, då uppgörelse träffades jämväl i fråga om av konflikten berörda specialfack. Med hänsyn till byggnadsverksamhetens lokalt betonade och säsongmässiga karaktär ha de sakkunniga ansett det vara av intresse att undersöka

3 växlingarna i arbetslöshetens omfattning på olika orter samt under olika tider på året. På grund härav har såväl den årliga som månatliga arbetslöshetsprocenten för olika fackförbund beräknats, varjämte materialet genomgående lördelats på 18 särskilda städer, kännetecknade av mera omfattande byggnadsverksamhet, samt i övrigt länsvis. För utrönande av skiljukligheterna i arbetslöshetshänseende mellan olika åldersgrupper samt för medlemmar med längre eller kortare medlemstid inom olika förbund har vidare materialet, såvitt fråga är om den årliga arbetslöshetsprocenten, fördelats dels på ett antal åldersgrupper, dels ock på ett antal medlemstidsgrupper. Jämväl i fråga om arbetslöshetsperiodernas samt konflikt- och sjuk veckornas genomsnittliga antal per år och medlem har en fördelning pä åldersgrupper tillämpats. Uppgifter enligt den för undersökningen fastställda planen ha inhämtats Iran fem byggnadsfackförbund, nämligen murareförbundet, byggnadsträarbetareförbundet, grov- och fabriksarbetareförbundet, målareförbundet samt elektriska arbetareförbundet. Bleck- och plåtslagareförbundet, stenindustriarbetareförbundet samt transportarbetareförbundet, vilka omfatta ett relativt ringa antal byggnadsarbetare, ävensom metallindustriarbetareförbundet ha av kostnadsskäl uteslutits ur undersökningen, som synts de sakkunniga likväl ägnad att giva en tillfredsställande bild av arbetslöshetsförhållandena inom byggnadsindustrien. Då byggnadsfackförbunden äro organiserade såsom yrkesförbund och icke enligt den s. k. industriförbundsprincipen, har det varit nödvändigt att ur de undersökta organisationerna utskilja de medlemmar, som varit sysselsatta inom byggnadsindustrien. Avgränsningen av de byggnadsindustriella yrkesgrenarna från andra fack har i förevarande undersökning verkställts på följande sätt. Förutom yrkesutövare, sysselsatta inom husbyggnadsindustrien ha principiellt även vissa yrkesutövare, sysselsatta med sådana konstarbeten inom anläggnings- och i viss utsträckning jämväl vägbyggnadsbranschen, som kräva högre grad av yrkesskicklighet, räknats till de egentliga byggnadsarbetarna. Av betydelse blir denna bestämning av begreppet byggnadsindustriella arbetare företrädesvis i fråga om grov- och fabriksarbetareförbundet, byggnadsträarbetareförbundet samt målareförbundet. Undersökningen omfattar sålunda förutom husbyggnadsarbetare jämväl cement- och betongarbetare samt träarbetare, sysselsatta ined utförandet av vissa byggnadskonstruktioner inom väg- och vattenbyggnadsindustrien, såsom betongbroar m. m. Beträffande vissa av grov- och fabriksarbetareförbundets lokalavdelningar har det varit nödvändigt att tillgripa ett i viss mån summariskt förfaringssätt vid utskiljandet av byggnadsarbetarna från det övriga medlemsklientelet. De för utredningen erforderliga uppgifterna ha från fackförbundens matrikel överförts till ett kortregister, i vilket varje undersökt medlem erhållit ett särskilt kort. De olika å statistikkortet intagna uppgifterna framgå av den i bil. 1 återgivna uppställningen av ett dylikt kort.

4 Tab. 1. Antal byggnadsarbetare anslutna till samverkande byggnadsfackförbunden, förbundsvis, 1929 1!)34.' Antal byggnadsarbetare vid nedannämnda är

Fackförbund

1929 Av undersökningen berörda

slutet 1 933

193-1

förbund.

Murareförbundet Kyggnadsträarbetareförbundet (Irov- och fabriksarbetareförbundet Målareförbundet Elektriska arbetarförbundet

(i 934 7 927 8 411 8 348 8 302 8 515 17 882 20 083 21 790 21 .sno 2i1 862 22 100 18 236 20 485 22 230 21 80S 21 485 23 116 8 319 8 800 9 730 9 930 9 432 9 940 3 500 4 000 1 -100 4 400 4 100 4 500

Sammanlagt

54 871 61 295 G6 567 66 280 04 181 08 213

Av umlci'sukiiiu{|cii ieke berörda förbund. Bleck- och plåtslagareförbundet Stenindustriarbetarförbundet Transportarbetarförbnndet Sammanlagt

1 500

1 800

2 100

—

3 000

1 735

2 100

2 572

5 550

2 100 450 3 000 5 550

Samtliga angivna förbund 5(i 606 63 395 (>)l 13971 836 69 731 73 793 1 Då uppgifterna angiva antalet till samverkande bijggnadsjackförbunden anslutna byggnadsarbetare, överensstämma desamma ej med det i tab. i i tabellbilagan redovisade antalet byggnadsarbetare vid utgången av december resp. är. Jfr även sid. 7.

Byggnadsarbetarna inom samtliga byggnadsfackförbund utom metallindustriarbetareförbundet samt transportarbetareförbundet äro sedan 1926 anslutna till samverkande byggnadsfackförbunden. Medlemsantalet i nämnda organisation vid slutet av ett vart av de år, förevarande undersökning avser, framgår av tab. t, i vilken de olika anslutna fackförbundens medlemmar inom byggnadsindustrien särskilt redovisats. Transportarbetareförbundets medlemmar inom byggnadsindustrien anslöto sig till organisationen i fråga först fr. o. m. 1932. Uppgifter om antalet byggnadsarbetare inom detta förbund äro icke tillgängliga för tidigare år. Att märka är, att det i tabellen redovisade antalet byggnadsarbetare inom transportarbetareförbundet icke varit möjligt att uppskatta med samma grad av tillförlitlighet som i fråga om övriga förbund. Uppgifterna torde likväl vara ägnade att giva en ungefärlig bild av undersökningens omfattning. Av tabellen framgår, att antalet byggnadsarbetare inom de undersökta fackförbunden 1934 utgjorde 68 243 eller något mer än 92 % av hela antalet till samverkande byggnadsfackförbunden nämnda år anslutna byggnadsarbetare, uppgående till 73 793. Härvid har hänsyn icke tagils till antalet byggnadsarbetare, organiserade inom metallindustriarbetareförbundet, som vid slutet av 1934 beräknats till omkring 5 000. Därest jämväl angivna grupp byggnadsarbetare medräknas. visar det sig, att undersökningen omfattade något mer än 86 % av hela antalet i byggnadsfackförbunden organiserade byggnadsarbetare. Bortsett från 1932 och 1933 har antalet byggnadsarbetare i de av undersökningen

Tab. 2. Antal byggnadsarbetare den 31 december 1931). Antal titt nedanstående anslutna.

Hela antalet

Yrke

fackförbund

Fackförbund

Antal

Av undersökningen beri nila byggnadsfack och byggnadsfackförbnnd. Kakelugnsmakeriarbetare Byggnadssnickare, timmermän. . . Glasmästeri- och förgylleriarbetare Cementarbetare Övriga husbvggnadsarbetare Måleriarbetare Elektriska arbetare Sammanlagt Av undersökningen ieke 1

--, bo4

•to 10.7

1132 2 325 23 079 17 812 -4 000 92 157

; Murareförbundet j

7 927

' B .V«Snadsträarbetarförbundet.. \ Grov- och fabriksarbetarför/ bundet Målareförbundet Elektriska a r b e t a r f ö r b u n d e t . . .

20 083 '20 485 8 800 4 000

Sammanlagt

61 295

evörda byggnadsfack och byggnadsfaekförliuml. 2

Bleck- o. plåtslagareförbundet.

- o,-r, !" Metallindustriarbetareförbundet / 809 f

3 750

Sammanlagt

11 309

Sammanlagt

5 550

Samtliga angivna yrkesgrenar

103 326

Samtliga angivna förbund

66 ftiö

Byggnadssmides- o. metallarbetare Rörarbetare (inomhus)

2 000

1 Härtill komma byggnadsarbe tärna inom stenindustri- samt transportarbelarförbunden (jfr t a b . 1). 2 Enligt särskild uppskattning n led ledning av uppgifter från vederbörande fackförbund.

berörda förbunden undergått en kontinuerlig ökning från 54 871 år 1929 till 68 243 år 1934, eller med något mer än 24 %. Under samma lid har hela antalet till samverkande byggnadsfackförbunden anslutna byggnadsarbetare, med undantag av de i transportarbetareförbundet organiserade, vilka, som nämnts, anslöto sig till den gemensamma organisationen först 1932, ökats från 56 606 år 1929 till 70 793 år 1934, eller, uttryckt i procent, med 25-1 %. En exakt uppskattning av totala antalet byggnadsarbetare i landet låter sig icke verkställas på grundval enbart av 1930 års folkräkning. Vissa yrkesgrenar äro nämligen där redovisade gemensamt för byggnadsindustrien och vissa andra industrier. De yrkesgrupper detta gäller utgöras av bleckoch plåtslagare, byggnadssmides- och metallarbetare samt elektriska arbetare. Med ledning av hos vederbörande fackförbund tillgängliga uppgifter kan emellertid en ungefärlig uppskattning av antalet byggnadsarbetare, hänförliga till de angivna yrkesgrenarna, verkställas. Resultatet av en sammanställning av det på sådant sätt uppskattade och det i 1930 års folkräkning särskilt redovisade antalet byggnadsarbetare framgår av andra kolumnen i tab. 2. I syfte att belysa förevarande undersöknings representativitet har jämsides med de i tabellen särskilt redovisade byggnadsarbetargrupperna i tabellens fjärde kolumn meddelats uppgift om antalet byggnadsarbetare inom de bvggnadsfackförbund. vilkas medlemsklientel omsluter

6 samma byggnadsarbetargrupper. Härvid är emellertid att märka, att vissa byggnadsfackförbund omfatta jämväl andra byggnadsarbetare än de i tabellen särskilt redovisade. Dessa äro i tabellen redovisade under gruppen »Övriga husbyggnadsarbetare», som sålunda omfatta även andra byggnadsfack än dem som grov- och fabriksarbetareförbundet omsluter. Tabellen torde likväl vara ägnad att giva en i allt fall schematisk bild av i vilken omfattning de särskilt redovisade byggnadsarbetargrupperna äro organiserade inom de i tabellen angivna fackförbunden. Hela antalet byggnadsarbetare i landet utgjorde 1930, enligt vad tabellen utvisar, omkring 103 500. Av dessa tillhörde omkring 92 150, eller närmare 90 %, sådana byggnadsfack, som omfattas av förevarande undersökning. Av de till sistnämnda fack hänför liga byggnadsarbetarna voro 61 295 eller omkring två tredjedelar organiserade i de av undersökningen berörda fackförbunden. Organisationsprocenten för de särskilda undersökta förbunden, sådan densamma i grova drag kan ur tabellen utläsas, varierar betydligt inom de olika förbunden. Av hela antalet måleriarbetare i landet voro sålunda enligt tabellen omkring 50 % organiserade i målareförbundet, medan organisationsprocenten för byggnadsträarbetareförbundet, murareförbundet samt grov- och fabriksarbetareförbundet 1 utgjorde resp. 60, 68 och 80 %. De sålunda erhållna procenttalen understiga avsevärt den organisationsprocent, som vederbörande förbund pläga räkna med. En bidragande orsak härtill torde vara, att 1930 års folkräkning omfattar ett stort antal med byggnadsarbeten mera tillfälligtvis sysslande personer, som av fackförbunden till följd härav anses i yrkeshänseende icke böra räknas som byggnadsarbetare. Olikheten i beräkningsgrund uti angivna hänseende framträder i fråga om de i tabellen redovisade grupper av byggnadsarbetare, vilkas totalantal uppskattats av vederbörande fackförbund. Dessa yrkesgrupper uppvisa en anmärkningsvärt hög organisationsprocent. Även om det sålunda kan antagas, att totalantalet till sistnämnda yrkesgrupper hänförliga byggnadsarbetare blivit något för lågt uppskattat, kan undersökningen göra anspråk på att bli betraktad som representativ för de byggnadsfack, som omfattats av densamma. Detta gäller även i fråga om de övriga år undersökningen avser. Undersökningen har omfattat samtliga de till byggnadsfacket inom de olika förbunden hörande medlemmar, som någon tid 1929—1934 varit anslutna till de undersökta förbunden. Samtliga under resp. år in- och utträdda medlemmar ha sålunda medräknats. Det totala antalet undersökta medlemmar under ett visst år kommer alltså i allmänhet att överstiga antalet medlemmar vid en bestämd tidpunkt av året. Det överskjutande antalet är uppenbarligen ett uttryck för omsättningen av medlemmar inom organisationen. 1 Vid beräknande av organisationsprocenten för grov- och fabriksarbetareförbundet bar hänsyn icke tagits till att en del av de ifrågavarande byggnadsarbetarna i själva verket äro organiserade i stenindustri- samt transportarbetareförbunden.

1 tab. I i tabellbilagan lämnas lör varje förbund uppgifter om såväl det totala antalet undersökta medlemmar som medlemsantalet vid slutet av varje månad 1 under vart och ett av de undersökta åren. Redovisningen har skett med fördelning på de förut omnämnda 18 särskilda städerna och i övrigt länsvis. Beträffande uppgifterna om antalet medlemmar vid slutet av varje månad är att märka, att dessa medlemsantal ej beräknats på grundval av det förut omnämnda, av sakkunniga upprättade statistiska primärmaterialet, utan ha erhållits genom en särskild av vederbörande fackförbund verkställd undersökning. Uppgifterna beträffande medlemsantalet vid varje månads slut inom de olika geografiska områdena avse antalet vid månadens slut till resp. avdelningar anslutna medlemmar. Den lokala fördelningen av det i tab. I angivna totala antalet undersökta medlemmar har däremot skett med hänsyn till den lokalavdelning, som vederbörande tillhörde vid årets slut, eller, därest medlem under året utträtt ur förbundet, med avseende på den lokalavdelning, han vid utträdet tillhörde. Uppgifterna angående det totala antalet medlemmar och antalet medlemmar vid slutet av varje månad äro därför ej direkt jämförbara inom varje särskilt av de i tabellen angivna områdena. Man torde dock kunna antaga, att in- och utflyttningarna i stort sett ha hållit varandra i jämvikt. Det bör därjämte anmärkas, att vid den av fackförbunden verkställda beräkningen av medlemsantalet vid varje månads slut tillämpats ett mera summariskt förfaringssätt vid utskiljandet av de inom byggnadsindustrien sysselsatta ur resp. förbunds medlemsklientel än vad som skedde vid upprättandet av sakkunnigas statistiska primärmaterial. De motsägelser, som i vissa fall kunna konstateras beträffande uppgifterna i tab. I, i det att medlemsantalet vid slutet av december månad överstiger det angivna motsvarande totala antalet undersökta medlemmar under året, finner i dessa omständigheter sin förklaring. Uppgifterna i fråga ha emellertid, i de sammanhang desamma i utredningen kommit till användning, ansetts vara i erforderlig grad tillförlitliga. Antalet a v g i f t s v e c k o r inom målareförbundet 1929 utgjorde blott 40. Uppgifter angående arbetslösheten inom förbundet för den del av året, då arbetslösheten inom detta fack plägar vara störst, ha till följd härav ej kunnat erhållas, varför arbetslöshetsförhållandena inom förbundet nämnda år måst uteslutas ur undersökningen. Även i fråga om murareförbundet ha medlemsregistrens på avgiftsredovisningen grundade uppgifter för samma år, enligt vad som av förbundets funktionärer upplysts, varit behäftade med sådana ofullständigheter, att det synts lämpligast att icke utnyttja materialet i fråga. Avgiftsredovisningen inom de övriga undersökta organisationerna omfattar antingen årets samtliga veckor, såsom fallet är med murareförJ För murareförbundet föreligga uppgifter blott om medlemsantalet vid slutet av varje kvartal.

8 bundet samt elektriska arbetareförbundet, eller blott 50 avgiftsveckor, vilket är förhållandet med byggnadsträarbetareförbundet. grov- och fabriksarbetareförbundet samt fr. o. m. 1930 med målareförbundet. Inom byggnadsträarbetareförbundet samt grov- och fabriksarbetareförbundet äro årets första och sista samt inom målareförbundet årets två sista veckor avgiftsfria veckor. Då arbetslösheten bland byggnadsarbetarna regelmässigt når sin höjdpunkt under den tid på året, som innefattar de avgiftsfria veckorna, har det synts angeläget att söka ernå en i allt fala approximativ uppskattning av arbetslöshetens omfattning under dessa veckor. I fråga om byggnadsträarbetareförbundet har härvid förfarits på så sätt. att båda de avgiftsfria veckorna räknats såsom arbetslöshetsveckor i sådana fall, där medlem varit arbetslös såväl under veckan närmast före som veckan närmast efter den avgiftsfria perioden. Har arbetslöshet förekommit antingen endast före eller endast efter de båda friveckorna, har den närmast liggande avgiftsfria veckan räknats såsom arbetslöshetsvecka. Därest den avgiftsfria perioden föregåtts av en arbetsvecka, som i sin tur föregåtts av minst två arbetslöshetsveckor, har sannolikheten synts tala för att båda friveckorna borde räknas såsom arbetslöshetsveckor. Vad beträffar grov- och fabriksarbetareförbundet samt målareförbundet har en särskild norm iöi beräkning av antalet arbelslöshetsveckor under den avgiftsfria perioden icke ansetts erforderlig, utan ha dessa genomgående räknats såsom arbetslöshetsveckor för i förbundet därvid kvarstående medlemmar. Det mera summariska förfaringssätt, som tillämpats beträffande sistnämnda båda förbund, torde ha lett till en något för hög arbetslöshetsprocent. I fråga om den årliga arbelslöshetsprocenten torde den använda beräkningsmetodens inflytande i höjande riktning dock vara utan betydelse. Även den månatliga arbetslöshetsprocenten lärer till följd av den ringa arbetstillgång. som i allmänhet är för handen under friveckorna, giva en tillnärmelsevis riktig bild av arbetslöshetens omfattning inom de ifrågavarande förbunden under de månader, som innefatta friveckorna. Den omständigheten att avgiftsredovisningen inom de undersökta byggnadsfackförbunden omfattar olika antal avgiftsveckor medför, att det här framlagda materialet icke blir till alla delar fullt jämförbart. I samma riktning verkar uppenbarligen det förhållandet, att de olika fackförbundens normer för beviljande av avgiftsbefrielse icke äro fullt enhetliga. Härtill kommer att redovisning av arbetslöshetstiden på grund av primärmaterialets beskaffenhet kunnat ske endast i hela veckor. Någon beräkning av i vilken grad nu angivna omständigheter inverka på jämförbarheten av materialet de olika fackförbunden emellan låter sig emellertid icke med visshet göras. Nu berörda förhållanden äga. som av det anförda torde framgå, tillämplighet icke blott i fråga om beräkningen av antalet arbetslöshetsveckor utan även i fråga om sjuk- och konfliktveckornas beräknande. Rörande de bestämmelser i fackförbundens stadgar, som reglera förhål-

9 landen, sammanhängande med arbetslöshet, konflikt, sjukdom o. dyl., finnes en redogörelse meddelad i socialstyrelsens utredning angående arbetslösheten inom fackförbunden 1929.x Beträffande här ifrågavarande byggnadsfackförbund grundar sig nämnda redogörelse på de stadgar, som för murare- och elektriska arbetareförbunden trädde i kraft 1928 samt för övriga förbund 1930. I vad avses antalet avgiftsveckor samt de normer, efter vilka avgiftsbefrielse på grund av arbetslöshet, konflikt eller sjukdom ägt rum inom dessa byggnadsfackförbund, har någon mera väsentlig förändring icke skett under de år, förevarande undersökning avser, eller 1929—1934, varför torde kunna hänvisas till sagda redogörelse vad angår olikheterna i stadgarna förbunden emellan. Här må i korthet blott framhållas följande. Fristämpling på grund av arbetslöshet medgives inom samtliga undersökta organisationer utom elektriska arbetareförbundet vid såväl total som partiell arbetslöshet. Inom sistnämnda förbund, som allenast tillstädjer avgiftsbefrielse för fall av total arbetslöshet, kräves att arbetslösheten varat 4 dagar under en kalendervecka. Fr. o. m. ingången av 1932 medgiva emellertid stadgarna arbetslös medlem avgiftsbefrielse, även därest arbetslöshetsperioden skulle fördela sig på tvenne på varandra följande kalenderveckor. Denna lindring i villkoren för fristämpling har emellertid i praktiken blott i enstaka fall tagits i anspråk av medlemmarna, varför densamma helt torde kunna lämnas ur räkningen vid bedömningen av materialets jämförbarhet under olika år. Inom övriga undersökta förbund äger fristämpling på grund av arbetslöshet i allmänhet rum, så snart arbetstiden understigit 24 timmar per vecka. Vissa förbund medgiva fristämpling även vid tillämpning av mindre begränsad arbetstid än nu nämnda. Inom målareförbundet äger medlem, som arbetat i annat yrke, fristämplas som arbetslös, därest veckoinkomsten icke uppgått till hälften av den inom yrket på platsen gällande. I reservarbeten sysselsatta personer ha inom grov- och fabriksarbelareförbundet räknats såsom arbetslösa, därest den uppburna arbetsförtjänsten med visst belopp understigit den för orten gällande avtalsenliga lönen. Härvid har i regel förfarits så, att avgiftsbefrielse medgivits blott varannan eller var tredje vecka, som sysselsättningen i reservarbete fortvarit. övriga förbund torde i allmänhet h a generellt medgivit fristämpling för reservarbetare. Med hänsyn till att byggnadsarbetare i fråga om statlig arbetslöshetshjälp räknats till de s. k. avstängda yrkesgrupperna, som blott efter särskilt dispensförfarande kunnat komma i åtnjutande av statlig arbetslöshetshjälp, torde fristämpling på grund av sysselsättning i reservarbete i allmänhet ha förekommit inom de undersökta förbunden blott i jämförelsevis ringa utsträckning. En omständighet, som i detta sammanhang förtjänar framhållas, är att iråkad arbetslöshet i vissa fall kan ha kommit att redovisas i fackförbundens medlemsregister under en senare månad än arbets1 Arbetslösheten inom fackförbunden samt därmed sammanhängande bestämmelser i förbundsstadgar och kollektivavtal (utgiven 1931).

2—816073.

III

10 lösheten faktiskt inträffat, till följd av att fristämpling i viss utsträckning har medgivits, därest anmälan om den inträffade arbetslösheten skett inom visst antal veckor därefter. Att märka är vidare, att vissa högre åldersgrupper med långvarig medlemstid inom förbundet helt falla utanför undersökningen. Dessa s. k. hedersledamöter, som åtnjuta permanent avgiftsbefrielse, utgöras av personer, som uppnått 55 resp. 60 års ålder (inom murareförbundet 67 år) samt under 20 resp. 25 år oavbrutet tillhört förbundet. För avgiftsbefrielse på grund av konflikt eller sjukdom gälla i allmänhet samma regler, som för fall av arbetslöshet. Inom murareförbundet och elektriska arbetareförbundet medgives fristämpling på grund av konflikt dock blott, därest arbetsinställelsen varat en hel arbetsvecka. Vid beräknande av d e n t i d m e d l e m m a r n a t i l l h ö r t sina r e s p . o r g a n i s a t i o n e r har beträffande samtliga undersökta förbund utom målareförbundet medlemstiden räknats från den tidpunkt, medlemmen första gången vann inträde i förbundet. Så har kunnat ske även beträffande byggnadsträarbetareförbundet, som uppkommit genom en 1923 verkställd delning av det dåvarande svenska träarbetareförbundet. Inom målareförbundet har det emellertid i stor utsträckning varit omöjligt eller i allt fall förenat med för stora praktiska svårigheter att erhålla upplysning om tiden för medlems första inträde i förbundet, varför medlemstiden här i sådana fall, då fråga varit om medlemmar, som en eller flera gånger vunnit återinträde i förbundet, räknats från ett senare inträdesdatum än dagen för första inträdet. Då det gällt att f ö r d e l a m a t e r i a l e t l ä n s v i s o c h p å s ä r s k i l d a s t ä d e r allt efter belägenheten av de lokalavdelningar, medlemmarna tillhört, har det, såsom i annat sammanhang berörts, ansetts lämpligt att låta medlems anslutning till viss lokalavdelning vid årets slut vara utslagsgivande eller, därest medlem under året utträtt ur avdelningen, belägenheten av den avdelning medlemmen senast under året tillhört. Till följd härav kan sålunda ha inträffat, att vid den lokala fördelningen av arbetslöshetsveckorna, desamma kommit att hänföras till visst län eller viss stad, oaktat en del av dem faktiskt inträffat under tid, som medlemmen varit ansluten till avdelning i annat län eller stad, än han tillhörde vid årets slut. De inkonsekvenser, som sålunda vidlåda den lokala redovisningen av materialet, torde kunna antagas i stor utsträckning utjämna varandra, när materialet, såsom i förevarande undersökning skett, uppdelats på ett antal städer med mera omfattande byggnadsverksamhet samt i övrigt på länen. Beträffande målareförbundet må slutligen framhållas, att medlemsregistren inom nämnda förbund för de år undersökningen avser icke varit så beskaffade, att det varit möjligt att verkställa en fördelning av materialet på

11 månader. Härmed sammanhänger, att någon beräkning av antalet arbetslöshetsperioder per år och medlem icke låtit sig göra. Emellertid ha från målareförbundets stockholmsavdelning kompletterande uppgifter i nämnda hänseenden kunnat införskaffas, något varmed man dock icke ansett sig kunna betunga samtliga förbundets lokalavdelningar. Vad målareförbundet angår, ha sålunda uppgifter angående den månatliga arbetslöshetsprocenten samt antalet arbetslöshetsperioder per år och medlem kunnat framläggas allenast i fråga om förbundets stockholmsavdelning. Vid u t r ä k n i n g e n a v d e n m å n a t l i g a arbetslöshetsp r o c e n t e n har det ansetts allt för tidskrävande att verkställa en exakt beräkning av antalet möjliga arbetsveckor per månad,, varför antalet arbetslöshetsveckor satts i relation till en med hänsyn till det i tab. I i tabellbilagan angivna medlemsantalet vid varje månads slut proportionellt beräknad andel av det årliga antalet möjliga arbetsveckor. Härvid har beaktats, att antalet avgiftsveckor per månad varierar inom olika förbund och år från år på sätt, som närmare belyses av till denna undersökning fogade bil. 2. Vad murareförbundet angår, har undersökningen av arbetslöshetens säsongmässiga växlingar inom olika delar av riket ansetts kunna begränsas till att omfatta endast den för varje kvartal beräknade arbetslöshetsprocenten. I den av förbundet verkställda undersökningen över antalet inom byggnadsindustrien sysselsatta medlemmar vid slutet av varje månad har nämligen endast kunnat angivas ifrågavarande medlemsantal vid slutet av den sista månaden i varje kvartal. Vid beräkningen av den månatliga arbetslöshetsprocenten har den omständigheten att, vid materialets fördelning på län och särskilda städer, flyttande medlems anslutning till viss lokalavdelning vid årets slut varit utslagsgivande, medfört att materialet icke giver en exakt bild av arbetslöshetens lokala omfattning under olika månader.

KAP. II.

Antalet till byggnadsindustrien hänförliga årsmedlemmar inom respektive organisationer. Såsom tidigare framhållits, omfattar förevarande undersökning samtliga de byggnadsarbetare, som någon gång under ett eller flera av de år, undersökningen avser, tillhört något av de undersökta förbunden. Det i tab. I i tabellbilagan angivna totalantalet av undersökningen omfattade medlemmar inom de olika fackförbunden 1929—1934 har sammanställts i tab. 3. Tab. 3. Antal i undersökningen ingående medlemmar, förbundsvis, 1929—1934. Fackförbund Murareförbundet Byggnadsträarbetareförbundet Grov- och fabriksarbetareförbundet Målareförbundet Elektriska arbetareförbundet Samtliga förbund

7 879 8 599 9 091 9 117 8 949 9 305 19 206 21 547 23 023 23 138 22 458 23 524 22 281 24 709 26 137 25 880 24 599 26 805 9 001 10 102 11 089 11 230 10 844 11485 4 348 4 814 5 207 5 266 5 107 5 409 62 715 69 771 74 547 74 637 71957 76 528

Undersökningen omfattade, som av tabellen framgår, 1929 inalles 62 715 samt 1934 76 528 organiserade byggnadsarbetare. Totalantalet av undersökningen berörda byggnadsarbetare har sålunda under angivna tid ökats med 13 813 personer eller närmare en fjärdedel av hela antalet 1929 undersökta arbetare. Den sålunda konstaterade ökningen, som fördelar sig på åren 1930 1932 samt 1934, kan uppenbarligen icke sammanhänga enbart med en ökning av antalet inom byggnadsindustrien sysselsatta arbetare, utan torde väsentligen ha föranletts av en stegring av organisationsprocenten under nämnda år. Under 1933 omfattade undersökningen blott 71957 byggnadsarbetare mot 74 637 år 1932. Minskningen torde böra ställas i sammanhang med de krisartade förhållandena på arbetsmarknaden inom byggnadsindustrien. Av de av undersökningen berörda byggnadsarbetarna tillhörde det övervägande flertalet eller omkring två tredjedelar grov- och fabriksarbetareförbundet samt byggnadsträarbetareförbundet. Under 1929 omfattade det förra förbundet 22 281 samt det senare 19 206 byggnadsarbetare.

13 Det g e n o m s n i t t l i g a a n t a l m e d l e m m a r , undersökningen under ett visst år omfattat inom olika organisationer, erhålles därest antalet för varje organisation på förut angivet sätt beräknade möjliga arbetsveckor divideras med 52. Det sålunda erhållna medlemsantalet benämnes i det följande antalet årsmedlemmar. Antalet årsmedlemmar inom resp. organisationer framgår för ett vart av åren 1929—1934 av tab. A. Tab. 4.

Antal årsmedlemmar inom de undersökta fackförbunden 1929—1934. Antal årsmedlemmar

Fackförbund 1929 Murareförbundet Byggnadsträarbetareförbundet Grov- och fabriksarbetareförbundet Målareförbundet Elektriska arbetareförbundet Samtliga förbund

7 482 8 195 8 614 8 827 8 754 8 874 16 685 19 210 21 056 21 751 21 370 21 468 18 252 20 967 22 904 23 744 23 054 23 423 7 090 8 853 9 853 10 335 10 157 10 255 3 712 4 275 4 671 4 941 4 845 4 928 53 221 61 500 67 098 69 598 68 180 68 948

Det genomsnittliga antalet medlemmar inom de olika organisationerna är naturligen genomgående lägre än motsvarande absoluta siffror, avseende totalantalet av undersökningen berörda byggnadsarbetare. I viss mån kunna differenserna mellan antalet årsmedlemmar och motsvarande totala antal undersökta byggnadsarbetare sägas belysa d e n å r l i g a omsättning e n i n o m d e o l i k a f ö r b u n d e n . Dessa förhållanden belysas av de i tab. 5 angivna indextalen, vilka angiva totala antalet medlemmar per 100 årsmedlemmar. Tab. 5. Antal medlemmar per 100 årsmedlemmar inom de undersökta fackförbunden 1929—1934. Fackförbund Murareförbundet Byggnadsträarbetareförbundet Grov- och fabriksarbetareförbundet Målareförbundet Elektriska arbetareförbundet Samtliga förbund

105 115 122 127 117

105 112 118 114 113

106 109 114 113 112

103 106 109 109 107

102 105 107 107 105

105 110 114 112 110

111 Tabellen utvisar, att omsättningen inom de undersökta förbundens medlemsklientel varit av tämligen växlande omfattning under olika år. Livligast synes omsättningen ha varit 1929, då totalantalet av undersökningen berörda byggnadsarbetare, som av tab. 5 framgår, översteg antalet årsmedlemmar med 18 %. I den mån verkningarna av den begynnande krisen under de följande åren började giva sig till känna inom byggnadsindustrien, avtog omsättningen inom förbunden. År 1933 uppgick sålunda skillnaden mellan total-

14 Tab. 6.

Antal årsmedlemmar inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1930.

Område

Bygg- Grov- och Elektriska fabriksMurare- nadsträMålare- arbetare- Samtliga förbundet arbetare arbetare- förbundet förbundet förbund förbundet förbundet

Särskilda städer. Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg Borås Gävle Örebro

7 177 2 243 1 123

2 430 667 755 191 344 194 104 140

4 836 1 852

605 340 1 115 688 622

2 074 1 034 1 341 2 239 3 261

2 141 1 761 1260 2 760

8 195

19 210

20 967

848 427 370 400 263 265

517 219 338 233 430

1 390 525 269 120 118 72 66 72

18 652 6 106 3 581 1442 1 272 1 183 754 1076

1 044

440 190 236 372 405

6 089 2 770 5 101 5 382 8 092

8 853

4 275

61 500

2 819

819 586 187 221 179 88 169

Landet i övrigt. Östra Sverige Småland och öarna Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige Hela riket

829 441 648 823

antalet av undersökningen berörda byggnadsarbetare och antalet årsmedlemmar blott till omkring 6 fo av de sistnämndas antal. Livligast synes omsättningen ha varit inom målareförbundet samt grov- och fabriksarbetareförbundet, där index varierar mellan 127 resp. 122 för 1929 samt 107 i båda fallen för 1933. Vad målareförbundet beträffar, torde omfattningen av omsättningen inom medlemsklientelet påverkas av den jämförelsevis stora utsträckning, i vilken uteslutning ur förbundet på grund av underlåten avgiftsbetalning förekommer. Minst synes omsättningen ha varit inom murareförbundet, där det högsta indextalet, avseende 1929, utgjorde 105 samt det lägsta var 102 för 1933. Omsättningen bland de organiserade murarna belyses ytterligare genom de undersökningar, för vilka redogöres i kap. IV. Absoluta samt procentuella antalet årsmedlemmar inom de olika förbunden i n o m o l i k a d e l a r a v l a n d e t s a m t i v i s s a s t ä d e r 1 9 3 0, har redovisats i tab. 6 resp. tab. 7. I de nämnda tabellerna ha årsmedlemmarna fördelats på de åtta största städerna, vilka omfatta ett jämförelsevis stort antal av de undersökta organisationernas medlemsklientel inom byggnadsindustrien, samt i övrigt på fem olika landsdelar, vilka avgränsats på sätt som tillämpats i socialstyrelsens i Sociala meddelanden publicerade redogörelser angående byggnadsverksamheten under olika år vid redovisningen av antalet fullbordade och avgångna byggnadsföretag. Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Södermanlands och Östergötlands län ha härvid sammanförts till östra Sverige; Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län samt Gotland till Småland och öarna; Blekinge, Kristianstads och Malmö-

15 Tab. 7.

Procentuell fördelning av antalet årsmedlemmar inom olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1930.

Område

Bygg- Grov- och Elektriska fabriksMålare Samtliga Murare- nadsträarbetareförbundet arbetare- arbetare förbundet förbundet förbund förbundet förbundet

Särskilda städer. Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg Borås Gävle Örebro

29-7 8-1 9-2 2-3 4-2 2-4 1-3 1-7

25-2 9-6 4-4 2-2 1-9 2-1 1-4 1-4

34'2 10-7 5-4 2-5 1-0 1-6 1-1 21

31-8 9-3 6-6 2-1 2-5 2-0 1-0 1-9

32-5 12-3 6-3 2-8 2-8 1-7 1-5 1-7

30-3 9.9 5-8 2-3 2-1 1-9 1-2 1-8

7-4 4-1 13-6 8-4 7-6

10-8 5-4 7-0 11-6 17-0

10-2 3-6 8'4 6-0 13-2

9-4 5-0 7-3 9-3 11-8

10-3 4-4 5-5 8-7 9-5

9-9 4-5 8-3 8-8 13-2

looo

1000 Landet 1 övrigt. ö s t r a Sverige Småland och öarna Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige Hela riket

hus län till södra Sverige; Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands och Örebro län till västra Sverige samt Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län till norra Sverige. Undersökningen har i förevarande hänseende ansetts kunna begränsas till endast 1930. Nämnda år har valts med tanke på möjligheten av jämförelse med 1930 års folkräkning. Hela antalet av undersökningen berörda årsmedlemmar utgjorde 1930 61 500, varav 55-3 % tillhörde de särskilt redovisade städerna. Enbart organisationerna i Stockholm omfattade 18 652 årsmedlemmar, eller 30-3 % av hela antalet årsmedlemmar i landet. Göteborg och Malmö åter omfattade blott 9'9 resp. 5-8 %, medan för övriga särskilda städer det procentuella antalet årsmedlemmar varierar mellan l - 2 och 2-3 %. Av de särskilda landsdelarna omslöt norra Sverige det största antalet årsmedlemmar, 8 092, eller 13*2 % av hela antalet, samt Småland och öarna det minsta antalet, 2 770, eller 4-5 %. Grov- och fabriksarbetareförbundet samt byggnadsträarbetareförbundet omfattade 1930 20 967 resp. 19 210 årsmedlemmar, hänförliga till byggnadsindustrien, eller mer än dubbelt så många som murare- resp. målareförbundet. Elektriska arbetareförbundet omslöt blott 4 275 årsmedlemmar. Inom vart och ett av de undersökta förbunden fördelar sig antalet årsmedlemmar, hänförliga till byggnadsindustrien, procentuellt tämligen likartat på de särskilda städerna. De tre största städerna omfatta ett såväl relativt som absolut jämförelsevis större antal årsmedlemmar inom resp. för-

16 Tab. 8. Antalet årsmedlemmar 1930 inom de undersökta fackförbunden i förhållande till hela folkmängden den 31 december 1930, inom olika delar av landet samt i vissa städer. Promilletal. Område

Bygg- Grov- och Elektriska Samtliga MålareMurare- nadsträ- fabriksarbetareförbundet arbetare- arbetare- förbundet förbundet förbund förbundet förbundet

Särskilda städer. Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg Borås Gävle Örebro

4-8 2-7 6-3 3-1 6-2 5-1 2-7 3-7

9-6 7-6 7-0 6-9 6-6 10-5 6-8 7-1

14-3 9-2 9-3 8-4 3-9 8-8 6-0 11-5

5-6 3-4 4-9 3-0 4-0 4-7 2-3 4-5

2-8 2-2 2-2 2-0 2-1 1-9 1-7 1-9

37-1 25-1 29-7 23-4 22-8 310 19-5 28-7

0-6 0-5 1-5 0-5 0-5

2-1 1-5 1-9 1-7 2-5

2-2 1-1 2-4 0-9 2-1

0-8 0-7 0-9 0-6 0-8

0-4 0-3 0-3 0-3 0-3

1-3

3-1

3-4

1-5

0-7

6-1 4-1 7-0 4-0 6-2 100

Landet i övrigt. Östra Sverige Småland och öarna Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige Hela riket

bund än övriga städer. Särskilt framträdande är detta i fråga om Stockholm, som inom grov- och fabriksarbetareförbundet omfattade 7 177 årsmedlemmar, eller 34-2 % av samtliga årsmedlemmar inom förbundet, medan endast 10-7 % tillhörde Göteborg samt 5*4 % Malmö. Vad de olika landsdelarna angår, är antalet årsmedlemmar inom de olika förbunden i allmänhet jämförelsevis starkare samlat till norra och östra Sverige. Murareförbundet har sin största omslutning av årsmedlemmar i södra Sverige och byggnadsträarbetareförbundet i norra Sverige, vilket av allt att döma sammanhänger med de olika byggnadssätt, som begagnas i dessa landsdelar. Sin minsta omfattning ha samtliga förbund i Småland och öarna. Till belysande av de i undersökningen ingående byggnadsarbetarnas olika talrika förekomst har för vart och ett av de undersökta förbunden antalet årsmedlemmar i de särskilda städerna samt landsdelarna 1930 satts i relation till invånarantalet enligt 1930 års folkräkning vid utgången av samma år i resp. städer och delar av landet i övrigt. De nämnda relationstalen, som angiva antalet årsmedlemmar per 1 000 invånare, äro sammanställda i tab. 8. Med hänsyn till att de erhållna promilletalens representativitet för samtliga byggnadsarbetare i hög grad bliva beroende av den omfattning, i vilken byggnadsarbetarna i olika delar av landet anslutit sig till vederbörliga fackorganisationer, ha härvid de skiljaktigheter, befolkningens fördelning med avseende å ålder och kön företer, ansetts i förevarande sammanhang kunna lämnas utan avseende. Uppenbarligen äro de sålunda beräknade pro-

17 milletalen blott ägnade att giva en ungefärlig bild av byggnadsarbetarnas olika relativa förekomst. I förhållande till rikets hela folkmängd utgjorde hela antalet årsmedlemmar 10-0 °/oo. Relativt talrikast förekommo årsmedlemmar na naturligen i de särskilda städerna, något som uppenbarligen väsentligen sammanhänger med byggnadsverksamhetens starka koncentration till städer och stadsliknande samhällen. I viss mån torde skiljaktigheterna i förevarande hänseende emellertid även och företrädesvis i fråga om de särskilda städerna giva uttryck åt växlingarna i organisationsprocenten å olika orter. Det i förhållande till folkmängden största antalet årsmedlemmar uppvisade Stockholm, där årsmedlemmarna utgjorde 37-1 °/oo. Växlingarna i de särskilda städerna höllo sig mellan 19-5 och 31-0 °/oo. I de olika landsdelarna varierade de undersökta organisationernas omslutning mellan 4-0 och 7*0 °/oo. Det relativt minsta antalet årsmedlemmar uppvisade västra Sverige samt Småland och öarna. Av de olika undersökta förbunden visa elektriska arbetareförbundet samt målareförbundet en påfallande jämn utbredning i de särskilda städerna samt landsdelarna. Det i förhållande till folkmängden största antalet årsmedlemmar i Stockholm hade grov- och fabriksarbetareförbundet. Inom de olika landsdelarna är de undersökta förbundens omslutning i allmänhet påfallande jämn. De största växlingarna förete grov- och fabriksarbetareförbundet samt byggnadsträarbetareförbundet, vilkas årsmedlemmar voro relativt något talrikare i norra, östra och södra Sverige. Årsmedlemmarna inom murareförbundet voro i de särskilda landsdelarna i förhållande till folkmängden talrikast i södra Sverige, där de utgjorde 13-6 °/oo. Till belysande av det undersökta m e d l e m s k l i e n t e l e t s s a m m a n s ä t t n i n g i å l d e r s h ä n s e e n d e ha årsmedlemmarna inom resp. förbund 1930 i rob. 9 procentuellt fördelats på tre olika åldersgrupper inom olika delar av landet samt i vissa städer. Åldersgrupperna ha i anseende till att årsmedlemmarnas fördelning på levnadsåldrar i förevarande undersökning torde äga intresse huvudsakligen med hänsyn till skiljaktigheterna i arbetslöshetshänseende de olika levnadsåldrarna emellan av skäl, för vilka närmare redogöres i kap. III, bestämts att omfatta dels åldrarna under 25 år, dels åldrarna 25—44 år och dels åldrarna över 44 år. Med hänsyn till medlemstidens längd ha årsmedlemmarna inom olika förbund samt i de särskilda städerna och olika landsdelarna vidare i tab. 10 procentuellt fördelats på tre medlemstidsgrupper, omfattande medlemmar med en kortare medlemstid än 5 år, med en medlemstid av 5—19 år samt 20 år och däröver. Av hela antalet årsmedlemmar tillhörde 1930 54*8 % levnadsåldrarna 25—44 år, 32-2 % åldrarna över 44 år samt blott 13-0 % åldrarna under 25 år. I de särskilda städerna samt landsdelarna är årsmedlemmarnas ålderssammansättning väsentligen likartad den nyss för hela riket påvisade, ehuru

18 JEJPIS BginiUBS

-d 3

:c8

qoo

•d 3

C O

9JpUJJ\

ex»

»0 O © e» * * COCOMOICM

I H I H o

w r* I : I :

^ w t o o s a c j M

•*

^ W W r t l O H C 5 ! 0

H O J I ^ M ^

"O ^

w o

—i o

o o o o o o o o o o o o o o o o TH ,-H T - l TH TH TH T - ( T H • * H t - i O H f f l C O Q O • " T O c j i f H O t O O C l

9JpUIJ\

O O O O O TH T H T-t T H T H

»C t - CM

M T-t

CD i O O J CO

" O H O i O M ^ i f l N

»O O

»rt (M

O-

C O t O M > O O H ^ COcOCDcOI>-CO0000

i> t> i > i>

h«

H X t - O t O i j i t - i C

»O CM O

O O C N O ^ C D I > M N t N l N C M C N c N T I

Tt* C» < N 0 0 I > H H C N H r t

Ctf

i-H OO

CO ©

— o

BSlftUIBg

O O

T H T H T H T H T H T H T H T H

O O O o o TH TH T-t TH TH

J9A0JBp

N T H C O H I O O ) W ) N

qoo J B gf

" ^ T H l O r H C l C N O r ^ C M C M C M C O Y H C M C M Y H

CO ^ T p l O CO C N H H r l H

9 JBipi?

2 H

o —

•*? SS

•^

* J

n—ss

qoo J B g^

CO • * «5 N

J9AOJBp

O O © O —, - H - H —

tM © o i:

B§nixuBs

7Z ''° M

o ©

N H O O r t C O C O C f i

JBJPIB

a >

o ©

•

•i? se;

ca 3 ^ •a

o o

* ? k o w © s f e 3 5 0 3 e o U3 I S f I S U9 10 tO IQ

•3

o ©

n—$z

— g

o ©

N T N f l S C Ö O C O M n M M W M W O J C O M

o ©

J9A0JBp

o © ©

gjpuij^

CO ( N »O

O C O C M C S O I - I I O T H

»o C J r - -^4

^cÖTHtMrAcöcMio O c a t r j i o i o t c c ö c o

I > O cö TH -4* l O C O i C C D CO

C O O O O i C O O C M

^ l O M Ö c Ö ^ r A t ^

? SS

O ! CQ CC T

( N c N

CN CN CO c N CN

O i

JBJpjB

3 X3

8 2CO

3 o «

OjpuipV

JBJptB

,_« BSlftlllBS "> j a • a <ca so

J9AOJBp

qoo

00 g ED ca

«1

JBJpfB

13 B3I[IUIBS

J9AOJBP

qoo J B gp •I?

ff—SS J? SS

3 O

O O O O O H r l H r l r t

OO CO f H t - OS

CO r t * CM CD I > CO CO CO CM T H

-*Jt OO OS

irt

uO i O iC5 CO

C O r H t ^ r H C M l O O i O

•^1 CO i H Hj« O

C M C O O O O i ^ c M r ^ r H -i—1 T H T H TH TH

M C N O W O T-t TH T H T H CM

O O

T H T H T H T H Y H T H T H T H

O O O O o TH T H T H T H T H

N M O M c O O O C O i O

00 CO r f l CÄ

^ C O - ^ - e f C O C M ^ T p

•^

CO CM CO CO

•t-J

3 O

co o

»o oo CM o o eo

(N O l

t— - * ^

"O H

C O O O i - i O O r - t O T ^ r H T-t T-t

TH TH

O O

o o O O O 1-H T H T H T H T H

o o o < N r - © t - W 5 r -

O K N C O O J ^ Q O O O l O • ^ C O ^ k O ^ t ^ l f t

CO »O T H o CM i C "rp TP LO Tf<

N r - n o j i > c i c o a

•*

** CM

r f

05 CO CO M

1-H

CO •<* ^ H

9JpUIJ\[

r i r H

1 O t - w ^ t t i e o ^ O i - t H C

t -

CO O

i - i r > C M O O O c O c M T p c N f O C O C O T f T p c O

fa s

-o

•4-»

::3

-ca

-5 F

a ^t

»S1

—< oo ° fe §•§> °

^ 05

iO W

- * o

T i

»o

CO CO o

ifl iO

( S ^ H H c M r f c N O • ^ l O ^ t O i O C O t f j l O

ti'—SS •*? SS

tÖ i C

i f N t t C O Q ^ H t O

•ca

is 3

C D l O r - C O C O T H C O r H u r j i O T f i o t r i c o c o c D

? SS

CO kl

J? frfr—SS J

T H T H T H Y H T H T H T H T H

qoo

E E

H T H H t O C r ) C O T j < H M C O ^ C O f N C N c N M

J9A0JBp ca

ö o o ö ö o ö ö o o o o o o o o

Bgl(ltUES

t. :ca

s i XI o ^ f r-- r ^ - c a - r Ä 5 o ca o 2 o :ca £

OJ >

1 ålwt> S ca5 « 2 g W

: o :C8

19 japjl -sraaipara BgfilureS

c 3

9 ©

lO 09 © * *

JOAOJBp

CS er

•j

J? 61—9

4->

•i? S UB 3jpUIJ\[ i

jap il -stuaipain BgiRures

c—1

•a

S p.

2 Jo

— :

'03

si :© CS

-3 a

h S

>« A

4-> CU

o o

e o

T H

- *

00 O

O O

I H

" O i - o o r —

tfj

"H^ TP UO I > CO CO »O CO l O l O

japil -sniatpaca

O O O O O O O O O O O O O O O O o o o o o o o o

CO CO i n

CD ^

l Ö i O H O t O

\ iO

o c o ^ e o ^ o o s t cocoiOt^t^trtOOi

J? 9 UB oipmjv

o o o o o o T

o o H

CM oS CO

o o

(

o o H

O o O O O O

O O

T H

i-t

T H

«5

T H

• *

l >

CM CO i-t

lr-

t -

e o

CO co

00 OJ

T H

HtH r >

T? r > t o c o u o

1 Ö

O O

O O O O o o O o o o o o

t O i C H O O <** t M T f CO T i *

oooococMr-iocoo c o c o ^ ^ - ^ - ^ i o i o

J? 6 1 — S

s U B J?O i p9U i p j

•ca

J3PU -sraaipam

ca d

o o o H

O CM O

t -

e *m o VN

cocstooiflHucftn c o c o o r - o t o ^ m

eo O o CM o m TH co co Tf

o r«

HHHH-iOCVJCNrHiMHt

CO CO - ^

CM T H

05 I H

N C O C O N O H H i f l

CMTf,cj>CDäscÖin'4< iOOCOiOI>OOI>iO

M M O C D t O CO CO »O I > 0 0

en O es

o o

o o o o o o o o o o o o o o o

o e e

o o

BSIRUIBS

•i? 61—9 J

? 9

OjpUipj

4->

japij -sraoipara

BäHltUBS

g fa

qoo JB OS J? 61—9

I? 9 UB

o 1> i3

r H

OjpU[^

T H

t -

t *

0 0

T H

•

00 O

T H

t c i O h T f i n c o H t o i o » n ^ i o i n c o t o w

m o

i > as

r H C M O S r H r H T W r H i O

•-*

t -

f«

•* •*

OicMcMCO0000l>iO CO-^cMCOCMiO^CO

C l C O O O O •<* I > uo i > co

P4 US

o o o

o o o o o o o o o

o e o

>-0 C i

o o o

o o o H

e o t " 0 " * o c o N H

H O t O O O l ^ O O ? CMCMCMCMCMCOCMCO

co oo TH i r : oo t o co i o ^ r

)

c 'c

-Hi

t7-

»,

m O S Zr K f f l O C

o CS 05

!-<

«H

05 OS

-c

- fa • ca CD «j laC J j COJJ c o - ö

*fa " fa 5 Er 5 o g > ft

s s 1111 - 1 K3 * - g ^ s l ! u «cc

^H OS

•B 5 : ©

if^

ei »5

CM CD CO i O O CO CM CO CM " ^

" « * O l > CO TS-I CO CM CM CM

t - ' C O i H H T H C 0 c o r -

m M

k!S

CM oc

T H 0 1 > T H I 0 1 > C O V O

«©

fa ö

T H

T *

•^•COCMCOCOCMCOCM

I O C M O O C O C M T H O CM TH TH

"^cor^oo-rfmiocM CO-^Tf^^COCOTj-

*4—I

T H

JOAOJBp

i—1

to 115

t -

WD c

«.8

qoo JB OS

JOAOJBp

13 CO

q o o J B OS

5 O

T H

H N A b O kO © *?» © l >

t ^

JOAOJBp

ffJ0505t?J©©05© ^•^t05«^05©kO*?

tT ca

•2 3

2 OO

C M H H O O H ^ r H C O O

•M .2

K-H 7 ] - ]

HH.

<"#

Xfl

»I

•SH ? I

C O t - O O i — I C O C O O O

JapU -smaipani BginUIBS

Cl Ä — CC 05

H M r t t O H O O O O • ^ M M M C O i O ^ t O

qoo JB OS

o* t»

C O H N H C O f f l C O c O

O O

J? S UB 9JpU{J\I

J? 6T—S

JOAOJBp

•i? 61—9

*»-i

«*H

05 H

»H

fa B S u i i ^ S

O T) CU

1*5

qoo I B 02

" - © l> «H N

ifl

o O

JOAOJBp

c « 5 •* -P

t»

— ff]

qoo JB OS

t. •O

r/> ^ V3 ty i 5 ca ca , 2 « fa c

0 » i o i > Z

i vissa fall förskjutningar mot en något högre eller lägre medelålder kunna iakttagas. De olika undersökta förbunden förete sinsemellan vissa skiljaktigheter i fråga om det undersökta medlemsklientelets ålderssammansättning. Medan inom grov- och fabriksarbetareförbundet årsmedlemmarnas fördelning på de tre nämnda huvudgrupperna av levnadsåldrar visar en påfallande god överensstämmelse med den ovan för hela antalet av undersökningen berörda årsmedlemmar inom samtliga förbund påvisade, äro sålunda målareförbundets samt elektriska arbetareförbundets årsmedlemmar av en jämförelsevis lägre medelålder. Åldersgruppen 25—44 år omfattar sålunda inom sistnämnda båda förbund 60-0 resp. 70*7 % av hela antalet årsmedlemmar inom förbundet i fråga. Även den yngsta åldersgruppen har inom dessa förbund en relativt större omfattning. Inom målareförbundet tillhörde sålunda 19-5 samt inom elektriska arbetareförbundet 19*3 % åldrarna under 25 år. Inom murareförbundet åter visa årsmedlemmarna en jämförelsevis högre medelålder än inom övriga förbund. Åldrarna över 44 år omfatta sålunda här 49-2 % av förbundets samtliga årsmedlemmar samt åldersgruppen 25—44 år 39-2 %. Inom de särskilda städerna samt landsdelarna har det undersökta medlemsklientelet inom de olika förbunden väsentligen samma ålderssammansättning, som resp. förbund i dess helhet, ehuru den för förbundet i fråga typiska åldersgrupperingen naturlagen kan vara mer eller mindre starkt framträdande i olika städer eller landsdelar. Inom målareförbundet har sålunda särskilt i södra, men även i norra och västra Sverige samt Småland och öarna den yngsta åldersgruppen större omfattning än den äldsta åldersgruppen. Så är fallet även i Hälsingborg. Å andra sidan har i Norrköping den äldsta åldersgruppen en jämförelsevis stor omfattning. Även inom grovoch fabriksarbetareförbundet omfatta i norra Sverige åldrarna under 25 år ett större antal årsmedlemmar än den äldsta åldersgruppen. I Malmö tillhör ett jämförelsevis stort antal årsmedlemmar inom sistnämnda förbund åldrarna över 44 år. Angivna åldersgrupp omfattade sålunda 41-4 % samt åldersgruppen 25—44 år 47-9 % av samtliga förbundets årsmedlemmar därstädes. I Hälsingborg åter tillhörde 66*9 % av årsmedlemmarna åldrarna 25—44 år men blott 9-2 % den yngsta åldersgruppen. Vad byggnadsträarbetareförbundet angår, observeras i Malmö en högre medelålder för årsmedlemmarna än för förbundet i dess helhet. Den äldsta åldersgruppen omfattade sålunda här 47-5 % av årsmedlemmarna, medan åldersgruppen 25—44 år blott omslöt 41*0 %. Ett anmärkningsvärt litet antal årsmedlemmar inom grov- och fabriksarbetareförbundet tillhörde åldrarna under 25 år i Hälsingborg och Örebro. Inom murareförbundet har i norra Sverige åldersgruppen 25—44 år större omfattning än den äldsta. 47-5 % av årsmedlemmarna tillhörde sålunda här åldrarna 25—44 år samt 42-0 % åldrarna över 44 år. En förskjutning i riktning mot lägre medelålder, ehuru mindre framträdande,

21 kan inom detta förbund även iakttagas i Småland och öarna samt södra Sverige. En anmärkningsvärt hög medelålder visa däremot murarna i Göteborg samt Norrköping. Vad elektriska arbetareförbundet angår, kan i allmänhet i de olika delarna av landet samt även i vissa städer en förskjutning mot än lägre medelålder än för förbundet i dess helhet iakttagas. I södra Sverige tillhörde sålunda 94-5 % samt i norra Sverige 93-8 % åldrarna under 45 år. Årsmedlemmarnas fördelning 1930 med hänsyn till medlemstidens längd belyses, som förut nämnts, i tab. 10. Av nämnda tabell framgår, att av totalantalet årsmedlemmar 50-8 % h a tillhört sina resp. fackförbund under kortare tid än 5 år, medan 42 % ha en medlemstid av mellan 5—19 år. Allenast 7-2 % av totalantalet årsmedlemmar har tillhört sina resp. organisationer i 20 år eller mera. Anmärkningsvärt synes det stora antalet årsmedlemmar med kortare medlemstid än 5 år. Medan den yngsta levnadsåldersgruppen omfattar blott 13 % av hela antalet årsmedlemmar, har, som "nämnts, mer än halva antalet årsmedlemmar en kortare medlemstid än 5 år. Då sålunda 87 % av hela antalet årsmedlemmar befinna sig i levnadsåldrarna över 24 år, medan endast omkring halva antalet årsmedlemmar ha en medlemstid av 5 år eller mera, är det uppenbart, att rekryteringen av byggnadsarbetare icke är begränsad till den yngsta åldersgruppen utan i stor utsträckning är förlagd till levnadsåldrarna över 24 år. Ovan berörda förhållanden belysas ytterligare i kap. VI, i sammanhang med den där lämnade redogörelsen för arbetslöshetens omfattning vid olika medlemstid inom de båda yngsta åldersgrupperna. Murareförbundet samt elektriska arbetareförbundet uppvisa den längsta genomsnittliga medlemstiden. Antalet årsmedlemmar med kortare medlemstid än 5 år utgör sålunda inom murareförbundet blott 31'1 °/o samt inom elektriska arbetareförbundet 40-4 % av hela antalet årsmedlemmar inom resp. förbund. Då den yngsta levnadsåldersgruppen inom det förra förbundet omfattar 11-6 % samt inom det senare 19-3 % av resp. förbunds hela antal årsmedlemmar, synes nyrekryteringen inom dessa förbund i jämförelsevis mindre utsträckning än inom övriga undersökta förbund äga rum inom de högre levnadsåldrarna. Även inom målareförbundet är differensen mellan antalet årsmedlemmar i de yngsta levnadsåldrarna samt antalet årsmedlemmar med en kortare medlemstid än 5 år emellertid jämförelsevis mindre påfallande än inom de övriga undersökta förbunden. Av de till medlemstiden äldsta årsmedlemmarna tillhöra omkring 70 % de särskilt redovisade städerna samt 58 % de tre största städerna. Inom byggnadsträarbetareförbundet samt grov- och fabriksarbetareförbundet omfatta Stockholm och Malmö 52-3 resp. 53-5 % av hela antalet av de till medlemstiden äldsta årsmedlemmarna inom resp. förbund, medan ett påfallande litet antal eller blott 4-0 % av den ifrågavarande gruppen är organiserad i det förstnämnda förbundets lokalavdelning i Göteborg. Förhållandet torde

sammanhänga med att byggnadsträarbetareförbundets lokalavdelning i Göteborg vunnit större anslutning först vid en relativt sen tidpunkt. Liknande förhållanden torde i allmänhet avspegla sig i skiljaktigheterna i fördelningen efter medlemstidens längd inom olika områden. Även åldersfördelningen torde, ehuru i väsentligt mindre grad, vara beroende av angivna omständigheter.

KAP. III.

Den årliga arbetslösheten bland de undersökta fackförbundens byggnadsarbetare. Arbetslöshetens årliga omfattning bland de av undersökningen berörda byggnadsarbetarna belyses för åren 1929—1934 av i tab. 11 angivna uppgifter om den årliga arbetslöshetsprocenten inom de särskilda förbunden. Tab. 11. Årlig arbetslöshetsprocent lör de av undersökningen berörda byggnadsarbetarna, förbundsvis, 1929—1934 Årlig

arbetslöshetsprocent

22-8 32-7 9-2

19-4 24-0 35-6 26-3 8-5

26-4 32-0 41-2 29-4 13-3

39-0 46-1 54-6 36-1 21-7

25-7 37-1 48-0 36-4 30-2

26-1 35-9 48-5 33-9 21-5

23-6

26-6

32-7

44-9

38-7

37-6

Fackförbund

Murareförbundet Byggnadsträarbetareförbundet Grov- och fabriksarbetareförbundet Målareförbundet Elektriska arbetareförbundet Samtliga förbund

För murareförbundet samt målareförbundet saknas, av skäl för vilka tidigare redogjorts, dylika uppgifter för 1929. Det erinras om att den årliga arbetslöshetsprocenten beräknats såsom det procentuella förhållandet mellan antalet arbetslöshetsveckor och antalet möjliga arbetsveckor ifrågavarande år. Den årliga arbetslöshetsprocenten för byggnadsarbetarna inom de undersökta fackförbunden tillsammantagna med ovan angivna undantag utgjorde 1929 23-6. Nämnda procenttal ligger sålunda, såsom är att vänta beträffande ett så säsongbetonat fack som byggnadsindustrien, avsevärt högre än det årsmedeltal av 10-2 % för samma år, som av socialstyrelsen redovisas i den på uppgifter från olika fackförbund grundade arbetslöshetsstatistiken för samtliga de förbund, angivna statistik avser. Enligt den förutnämnda av arbetslöshetsutredningen verkställda bearbetningen av fackföreningsstatistiken har den årliga arbetslöshetsprocenten för 1929 inom byggnadsindustrien beräknats till 26-7 fo. Begreppet byggnadsindustri har emellertid vid nämnda

24 Tab. 12.

Årlig arbetslöshetsprocent för byggnadsarbetare inom de undersökta Å rlig

Område

murareförbundet

arbetslöshel sprocent

byggnadsträarbetareförbundet

1930 1931 1932 1933 1934 1929 1930 1931 1932 1933 1934 Särskilda städer. 17-4 14-6 12-3 24-9 21-5 9-3 18-9 28-8

20-9 18-0 21-9 20-8 29-4 32-8 22-4 36-1

32-0 24-6 37-0 32-9 37-2 43-3 55-1 54-9

18-4 11-9 14-5 18-7 16-0 18-3 20-6 18-9

33-5 16-2 8-7 17-9 22-8 20-1 24-5 32-6

16-5 13-8 18-4 15-5 19-9 17-4 36-6 18-8

19-7 16-9 14-8 21-3 19-0 25-8 28-6 22-6

25-7 21-3 22-8 21-3 31-7 34-6 34-9 31-5

40-3 34-8 38-0 33-4 37-9 43-1 51-1 42-2

17-0 20-9 22-5 34-6 26-4 26-0 31-8 15-5

38-2 22-G 13-1 27-6 23-5 26-6 32-8 20-9

Östra Sverige Småland och öarna. Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige

26-0 14-8 24-0 18-6 28-4

35-2 24-2 32-4 28-6 35-6

45-2 35-0 47-0 42-7 50-9

31-4 33-4 32-6 39-0 44-9

26-5 27-4 23-1 26-8 43-6

27-4 22-9 33-3 24-3 32-7

29-3 24-2 31-9 23-8 30-7

36-8 31-8 36-8 33-7 42-6

48-0 41-1 50-4 47-8 60-8

43-9 39-8 48-6 49-3 59-2

32-3 34-1 35-3 37-5 52-1

Hela riket

19-4

26-4

39-0

25-7

26-1

22-8

24-0

32-0

46-1

35-9

Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg Borås Gävle Örebro Landet i övrigt.

bearbetning erhållit en annan avgränsning än i förevarande utredning, varför de anförda procenttalen icke äro direkt jämförbara. Arbetslösheten bland samtliga av undersökningen berörda byggnadsarbetare har under åren 1930—1932 erhållit en allt större omfattning. Den ökade arbetslösheten under dessa år framkallades som bekant av den då inbrytande världskrisen, vars verkningar redan 1930 började göra sig i någon mån gällande även på arbetsmarknaden inom byggnadsindustrien. År 1932, då arbetslösheten bland de av undersökningen berörda arbetarna nådde sin höjdpunkt under de år, undersökningen avser, var arbetslöshetsprocenten för samtliga förbund tillsammantagna sålunda 44'9, motsvarande en ökning från 1929 av 21-3 procentenheter. År 1933 var motsvarande arbetslöshetsprocent 38-7 samt 1934 37 - 6. Den minskning arbetslösheten inom de undersökta förbunden, enligt vad tabellen utvisar, undergått 1933, lärer emellertid vara endast skenbar. Angivna minskning av arbetslöshetsprocenten sammanhänger nämligen med byggnadskonfliktens utbrott, som naturligtvis uteslutit fristämpling på grund av arbetslöshet för det stora flertal byggnadsarbetare, som omfattades av denna konflikt. Förhållandet kommer till synes i en mot minskningen av arbetslöshetsprocenten svarande ökning i antalet konfliktveckor per medlem 1933. Elektriska arbetareförbundet samt målareförbundet uppvisa däremot en även under år 1933 stegrad arbetslöshetsprocent. Under år 1930 har arbetslösheten inom elektriska arbetareförbundet, i motsats till vad fallet är med övriga undersökta förbund, minskat i omfattning från 9-2 % 1929 till 8-5 % 1930. Ser man till de olika fackförbunden i övrigt,

25 organisationerna i vissa städer samt olika delar av landet, förbundsvis, 1929—1934. bland

b y g g n a d s a r b e t a r n a

g r o v - o. f a b r i k s a r b . - f ö r b u n d e t

inom målareförbundet

elektriska

arbetareförbundet

1932 1933 1934 1930 1931 1932 1933 1934 1929 1 9 3 0 | l 9 3 1 1932 1 9 3 3 1934

24-0 18-8 34-9 30-9 37-6 26-8 46-9 37-3

28-6 28-4 31-5 43-1 42-6 33-7 39-4 44-0

34-2 48-7 36-6 56-7 31-1 46-9 40-6 36-9 43-3 58-3 49-0 33-8 41-0 54-6 58-5 50-2 47-1 59-7 58-9 36-7 34-7 40-2 31-2 23-6 49-3 64-7 51-6 48-1 47-4 65-5 45-9 43-5

36-1 38-4 51-9 33-4 51-1

38-3 36-2 48-1 39-2 45-9

41-6 40-4 51-4 48-2 52-4

52-9 50-9 50-3 48-8 60-3 54-8 58-5 52-4 68-1 67-4

42-0 42-6 45-7 41-3 61-7

27-3 32-1 34-8 39-2 30-9 27-7 32-5 35-6 32-2 27-2 33-4 34-4 44-0 43-6 37-8 26-2 30-9 36-2 40-5 30-2 34-5 38-8 49-3 54-6 42-7

10-0 7-8 10-6 15-5 22-6 13-7 12-0 15-7 21-1 22-3 15-9 15-8 18-0 29-7 33-0 7-3 6-4 12-7 18-3 22-5 12-6 13-7 18-0 29-2 36-1

32-7

35-6

41-2

54-6 4 8 0 48-5

26-3 29-4 36-1 36-4 33-9

9-2

20-9 23-3 30-9 24-0 23-8 27-5 26-9 27-9 40-4 29-4 26-9 36-2 30-4 35-3 39-2 24-6 38-5 37-2 31-4 35-9 39-0 27-2 35-9 37-9

28-0 35-7 7-8 6-0 11-5 22-1 36-4 30-2 28-8 27-7 4-7 7-0 13-5 18-8 22-2 14-7 35-0 32-4 12-4 11-5 17-4 28-6 35-6 16-8 37-9 33-7 7-1 8-5 5-6 16-5 32-6 15-3 45-4 38-8 6-4 7-4 12-7 14-8 26-1 16-2 35-6 28-2 1-6 7-8 15-3 17-5 28-8 13-7 35-7 30-5 6-8 11-4 12-3 20-2 25-0 21-5 33-0 33-7 15-9 8-3 13-5 18-3 26-8 20-4

1 2 3 4

-> (J 7 8

15-5 9 16-3 10 19-6 1 l 15-5 12 27-0 13

8-5 13-3 21-7 30-2 21-5 11

visar det sig, att den svåraste arbetslösheten återfinnes inom grov- och fabriksarbetareförbundet samt byggnadsträarbetareförbundet. År 1929 var sålunda arbetslöshetsprocenten 32-7 resp. 22-8 % inom de nämnda förbunden. Under år 1932, då arbetslösheten inom de undersökta förbunden i allmänhet hade sin största omfattning, voro motsvarande procenttal 54-6 och 46-1. Minst hårt synes arbetslösheten ha drabbat m u r a r n a samt de elektriska arbetarna. En särställning i förhållande till övriga undersökta förbund intager elektriska arbetareförbundet. Arbetslöshetsnivån inom nämnda förbund är sålunda, därest man bortser från murareförbundet år 1933, under samtliga åren genomgående avsevärt lägre än inom övriga förbund. Angivna förhållande torde sammanhänga med att det undersökta medlemsklientelet inom detta förbund icke i samma grad som de övriga byggnadsarbetarna är beroende av de säsongmässiga växlingarna i arbetstillgången. A. Arbetslöshetens omfattning inom olika delar av landet samt i vissa städer. Arbetslösheten bland de av undersökningen berörda arbetarna har, såsom av tab. 12 framgår, under åren 1929—1934 i allmänhet varit av väsentligt mindre omfattning i de särskilt redovisade städerna än inom de olika delar av landet i övrigt, till vilka städerna i fråga äro att hänföra. Även då arbetslöshetsförhållandena betraktas år från år, förete de ett delvis olikartat förlopp inom städerna och övriga delar av landet. Särskilt gäller detta 3—816073.

III

om arbetslösheten inom de tre storstäderna. Till belysande av berörda förhållanden m å för Stockholm och östra Sverige anföras följande ur sistnämnda tabell hämtade siffror. Arbetslöshetsprocenten inom murareförbundet var i Stockholm 1930 17-4 %, 1932 32-0% samt 1934 33-5%, medan för östra Sverige motsvarande procenttal voro 26-0, 45-2 samt 26*5. Den större arbetslösheten i Stockholm under år 1934 sammanhänger med att byggnadsverksamheten efter konflikten ånyo erhöll större omfattning först 1935. Samma förhållande observeras inom samtliga undersökta förbund utom elektriska arbetareförbundet, som visade nedgång i arbetslösheten under år 1934 även i Stockholm. Vad de organiserade murarna beträffar, visa ett flertal städer en ökad arbetslöshet 1934. Så är fallet med Göteborg, där samma iakttagelse kan göras beträffande de organiserade byggnadsträarbetarna, samt Hälsingborg, Borås, Gävle och Örebro. Den ökade arbetslöshetsprocent, som grovoch fabriksarbetareförbundet uppvisar för hela riket 1934, är däremot uteslutande att tillskriva den ökning arbetslösheten bland de organiserade byggnadsgrovarbetarna i Stockholm nämnda år undergick. Jämväl byggnadsträarbetareförbundet uppvisar även i vissa andra städer än Stockholm och Göteborg en något högre arbetslöshetsprocent 1934 än 1933, nämligen i Borås, Gävle och Örebro. Inom de olika delarna av landet i övrigt har arbetslösheten däremot inom samtliga förbund genomgående minskat i omfattning under år 1934. Inom murareförbundet i Göteborg var arbetslöshetsprocenten år 1930 14-6, år 1932 24-6 samt år 1934 16-2. Motsvarande procenttal för västra Sverige voro resp. 18-6, 42-7 samt 26-8. För grov- och fabriksarbetareförbundet var i Stockholm arbetslöshetsprocenten år 1930 28*6, år 1932 48-7 samt år 1934 56-7. I östra Sverige voro motsvarande procenttal för förbundet resp. 38-3, 52-9 samt 42-0. Mindre påtaglig är ovan angivna olikhet i arbetslöshetens omfattning inom övriga särskilt redovisade städer. Särskilt inom Borås och Örebro var arbetslösheten företrädesvis under krisåren inom vissa förbund tvärtom av större omfattning än inom västra Sverige i övrigt. Även Gävle företer inom murareförbundet 1932 samt inom byggnadsträarbetareförbundet 1929 en större arbetslöshet än norra Sverige i övrigt. I Norrköping ligger vidare arbetslöshetsnivån för de organiserade byggnadsgrovarbetarna i allmänhet högre än i östra Sverige i övrigt. Inom elektriska arbetareförbundet kan en genomgående lägre arbetslöshetsnivå påvisas endast beträffande vissa av de särskilda städerna i förhållande till landet i övrigt, nämligen Hälsingborg och Gävle. Även i Malmö har arbetslösheten bland elektrikerna i stort sett varit mindre omfattande än i landet i övrigt. År 1933 var förhållandet dock det motsatta. Arbetslösheten synes sålunda ha jämförelsevis hårdare drabbat de elektriska arbetarna i städerna än i landet i övrigt. Särskilt påfallande är detta i Stockholm, Göteborg, Norrköping samt Örebro. I Stockholm och Göteborg framträder emellertid denna skiljaktighet först under krisåren, medan i Stockholm 1929 och 1930 samt i Göteborg 1929 varit relativt gynnsamma för

elektrikerna i arbetslöshetshänseende. Härvid märkes dock, att såväl elektriska arbetareförbundet som grov- och fabriksarbetareförbundet 1929 uppvisa en anmärkningsvärt gynnsam arbetslöshetsprocent för Göteborg. Vad arbetslöshetens omfattning inom de olika landsdelarna beträffar förete de olika förbunden vissa skiljaktigheter. I allmänhet har dock arbetslösheten 1929—1934 haft sin största omfattning i norra samt södra Sverige. Inom murareförbundet har arbetslösheten emellertid varit av ungefärligen samma omfattning i östra som i södra Sverige. Åren 1930 och 1932 var arbetslöshetsprocenten för organiserade murare sålunda i östra Sverige 26*0 resp. 45-2 samt i södra Sverige 24-0 resp. 47-0. Motsvarande procenttal i norra Sverige voro för samma förbund 28-4 resp. 50-9. Skiljaktigheterna i arbetslöshetens omfattning inom dessa delar av landet äro sålunda, vad murareförbundet angår, jämförelsevis obetydliga. För Småland och öarna samt västra Sverige å ena sidan och övriga delar av landet å den andra äro skiljaktigheterna däremot mera påfallande. Särskilt inom västra Sverige visar arbetslösheten bland murarna emellertid en relativt starkare stegring än i övriga landsdelar. Inom byggnadsträarbetareförbundet var arbetslösheten 1929 och 1930 av obetydligt större omfattning i södra än i norra Sverige, medan vart och ett av åren 1931—1934 utvisa en avsevärt större arbetslöshet i norra Sverige. Arbetslöshetsprocenten för organiserade byggnadsträarbetare var sålunda 1930, 1932 och 1934 i norra Sverige 30-7, 60-8 och 52*1 samt i södra Sverige resp. 31 - 9, 50-4 och 35 - 3. Arbetslöshetsnivån för byggnadsträarbetarna i östra Sverige ligger ganska nära den i södra Sverige konstaterade, medan såväl Småland och öarna som västra Sverige förete större skiljaktigheter i förhållande till de övriga landsdelarna. Den avgjort lägsta arbetslösheten bland medlemmar av detta förbund konstateras för Småland och öarna. En ungefärligen likartad omfattning av arbetslösheten i olika landsdelar företer grov- och fabriksarbetareförbundet. Även inom detta förbund var arbetslöshetsprocenten för södra Sverige något högre 1929 och 1930 än för norra Sverige, medan 1931—1934 arbetslösheten i norra Sverige var betydligt mera omfattande än i södra Sverige. Anmärkas må i detta sammanhang, att 1930 i arbetslöshetshänseende var relativt gynnsammare för organiserade byggnadsgrovarbetare i södra och norra Sverige än 1929. Skiljaktigheterna i arbetslöshetsnivå mellan östra Sverige, Småland och öarna samt västra Sverige äro emellertid här jämförelsevis obetydliga. Arbetslöshetsprocenten var sålunda i de nämnda landsdelarna år 1930 resp. 38'3, 36-2 samt 39*2, år 1932 resp. 52-9, 50*3 samt 58-5 och år 1934 42-0, 42-6 samt 41-3. Målareförbundet företer en ganska utpräglad nivåskillnad i arbetslöshetens omfattning inom å ena sidan norra samt södra Sverige och å den andra sidan övriga delar av landet. För norra och södra Sverige var arbetslöshetsprocenten för organiserade måleriarbetare år 1930 34-5 resp. 33-4, år 1932 49-3 resp. 44-0 samt år 1934 42-7 resp. 37*8. Den högsta arbetslöshets-

28 procenten förekommer sålunda i norra Sverige. För östra och västra Sverige samt Småland och öarna ligga procenttalen 6—15 enheter lägre än motsvarande ovan angivna högsta procenttal. För Stockholm och Göteborg är arbetslöshetsprocenten i allmänhet avsevärt lägre än för övriga särskilda områden. Vad Stockholm beträffar utgör emellertid 1934 ett markerat undantag med en arbetslöshetsprocent på 35-7. Inom elektriska arbetareförbundet är arbetslösheten i de olika delarna av landet mest omfattande inom södra och norra Sverige samt i Småland och öarna. Inom några av de särskilda städerna och landsdelarna ha vissa år varit påfallande gynnsamma i arbetslöshetshänseende. I Göteborg var sålunda 1929 arbetslösheten anmärkningsvärt låg inom grov- och fabriksarbetareförbundet och elektriska arbetareförbundet. Inom förstnämnda förbund var sålunda arbetslöshetsprocenten för byggnadsarbetarna i Göteborg nämnda år 18-8, medan för västra Sverige i övrigt arbetslöshetsprocenten var 33*4. För elektriska arbetareförbundet voro motsvarande siffror 4-7 resp. 7*3. Jämförelsevis gynnsamt ur arbetslöshetssynpunkt synes 1930 h a varit för Malmö, särskilt vad beträffar de tre egentliga byggnadsfackförbunden. År 1934 var arbetslöshelsprocenten inom murareförbundet i Malmö även påfallande låg. Arbetslöshetens omfattning bland organiserade murare i Borås 1930 var likaledes obetydlig och uppgick blott till 9-3 % mot 32-8 % år 1931. Att av dessa siffror söka bedöma, huruledes en lämpligare fördelning av byggnadsarbetare över landet skulle kunna åstadkommas, vore givetvis möjligt, om arbetstillgången inom respektive städer och landsdelar vore konstant. Så är emellertid icke förhållandet, men vissa slutsatser torde ändock kunna dragas härvidlag såsom ett slags sammanfattning av vad i det föregående sagts. Vad beträffar murarna ha arbetsförhållandena för dessa inom de berörda städerna varit genomgående mest gynnsamma i Göteborg och Malmö. Jämförelsevis goda ha förhållandena för detta yrke ställt sig i Norrköping, Stockholm, Borås och Hälsingborg, men väsentligt ofördelaktigare i Gävle och Örebro. Som tidigare redan påvisats beträffande de olika landsdelarna, visa Småland och öarna relativt gott resultat och norra Sverige det ojämförligt sämsta. En utjämning av arbetstillgången under åren 1930—1934 med avseende på murarna hade sålunda kunnat tänkas ske genom förflyttning av murare från Gävle, Örebro och norra Sverige till Göteborg, Malmö samt Småland och öarna. Vad gäller träarbetarna hava arbetslöshetsförhållandena för dessa inom de berörda städerna ävenledes genomgående ställt sig gynnsammast i Göteborg och Malmö, relativt gynnsamma i Norrköping, Stockholm, Hälsingborg och Örebro, och sämst i Borås och Gävle. Inom landet i övrigt visa Småland med öarna, östra och västra Sverige relativt goda förhållanden, under det att i norra och södra Sverige i övrigt träarbetarna lidit svårt av arbetslösheten. Dessa omständigheter utvisa i viss mån, huru förflyttningar böra ske för arbetslöshetens utjämnande.

29 Grovarbetarna ha genomgående haft det bäst ställt i Göteborg och Borås, relativt gott ställt i Stockholm och Malmö samt inom städerna Norrköping, Hälsingborg, Örebro och Gävle lidit mest av arbetslösheten. Inom landet i övrigt ha arbetarna inom Småland med öarna lidit minst samt norrlandsarbetarna mest av arbetslösheten. I det hela har beträffande de egentliga byggnadsfackens arbetare förhållandena med avseende på arbetslösheten varit obetingat gynnsammast för arbetarna i Göteborg och därnäst i Malmö samt sämst för arbetarna i Örebro och Gävle. Småland med öarna hava likaledes kunnat bjuda relativt gynnsamma arbetsförhållanden, under det att norrlandsarbetarna i samtliga fack haft det sämst ställt. Målarna ha likaledes i genomsnitt under angivna år haft det fördelaktigast med avseende på arbetstillfällen, vad gäller de berörda städerna, i Göteborg och därnäst i Stockholm. Förhållandena ha varit medelgoda i Borås, Malmö, Norrköping och Örebro och sämst i Gävle och Hälsingborg. Även i detta fall uppvisar norra Sverige det ogynnsammaste resultatet av landsdelarna. Vad slutligen gäller elektrikerna, ha dessa i stort sett lidit minst av arbetslösheten i Göteborg och Hälsingborg. Förhållandena för dessa arbetare ha varit relativt gynnsamma i Borås och Norrköping, ställt sig sämre i Gävle, Stockholm och Örebro och varit sämst i Malmö. Beträffande landet i övrigt ha förhållandena för elektrikerna varit gynnsammast i västra Sverige och sämst i södra och norra Sverige. B.

Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar.

För att åskådliggöra arbetslöshetens omfattning i olika levnadsåldrar har i tab. 13 uppgifter meddelats för de olika förbund och år undersökningen avser angående den årliga arbetslöshetsprocenten inom 12 olika åldersgrupper, av vilka den yngsta omfattar levnadsåldrarna under 20 år samt den äldsta åldrarna över 69 år, medan de övriga omfatta vardera fem levnadsåldrar, eller sålunda 20—24, 25—29 år o. s. v. Framhållas må i detta sammanhang, att av de undersökta fackförbunden endast elektriska arbetareförbundets stadgar stipulera viss minimiålder för inträde i förbundet. Minimiåldern inom nämnda förbund är bestämd till 15 år. Beträffande elektriska arbetareförbundet är vidare att märka, att de högre åldersgrupperna omfatta endast ett fåtal medlemmar. Enligt den i kap. II angivna tab. 9 uppgick inom nämnda förbund för 1930 antalet årsmedlemmar i åldern 45 år och däröver till endast 10 % av hela antalet årsmedlemmar. Inom de i tab. 13 redovisade åldersgrupperna torde man kunna särskilja tre i arbetslöshetshänseende karakteristiska huvudgrupper, nämligen dels åldrarna under 25 år, dels åldrarna mellan 25 och 44 år, dels ock åldrarna över 44 år. Den förstnämnda åldersgruppen representerar den typiska ungdomsarbetslösheten. Inom denna få åldrarna 20—24 år bära den tyngsta ar-

Tab. 13. Arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper, förbundsvis, 1929 —1934. Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar i en levnadsålder av Fackförbund och år

Mindre 20— 25— 30— 35— 40— 45— 50— 55— 60— 65— 70 år 34 39 44 49 54 59 64 69 o. där29 än 20 24 år år år år år år år år över år år år

Murareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

17-4 24-6 35-5 20-8 18-5

21-6 28-5 41-6 25-6 23-9

20-5 27-7 41-8 27-3 22-8

19-3 26-8 43-0 28-4 26-2

17-7 24-5 38-2 28-0 26-2

16-7 23-6 35-6 25-3 25-6

17-8 24-9 36-2 24-8 25-6

18-9 26-0 37-5 25-6 25-8

21-3 28-6 42-1 26-7 26-9

23-8 31-6 44-0 25-8 29-8

26-6 31-7 42-4 26-1 34-6

17-9 19-9 27-3 15-9 28-3

Byggnadsträarbclarcförb. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

20-6 22-8 30-8 45-3 34-5 30-2

24-9 26-8 34-4 47-9 41-8 35-8

23-4 24-7 33-7 48-4 43-0 37-4

23-4 23-3 31-0 45-8 37-7 34-2

20-8 21-3 29-4 43-9 37-7 33-4

20-8 22-2 29-8 42-9 35-7 33-6

20-5 22-3 30-8 45-0 36-1 34-6

21-4 23-0 30-8 45-5 33-5 36-0

23-5 24-1 32-4 46-7 34-7 37-4

29-2 30-1 36-5 49-7 35-5 41-3

35-1 37-8 43-9 58-4 35-9 46-2

34-9 37-9 45-3 53-5 32-9 47-5

Grov- och fabriksarb.-förb. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

32-9 41-5 47-7 55-3 43-2 36-7

36-4 41-2 47-3 62-1 57-1 51-8

32-0 36-8 42-7 58-3 52-5 50-6

30-5 32-8 39-7 53-6 47-5 46-5

29-3 32-2 37-9 51-3 44-7 45-0

31-0 31-9 37-6 50-9 43-3 44-7

31-0 32-9 38-1 50-2 44-1 47-4

33-7 34-4 39-9 52-5 44-9 46-6

34-8 37-5 42-2 53-7 47-0 51-8

40-1 44-6 46-7 56-9 52-9 59-5

45-2 47-0 49-2 62-5 56-4 64-6

57-2 59-4 39-5 65-2 58-8 66-8

20-8 22-0 27-3 20-6

28-5 30-0 36-8 37-0 31-8

30-0 32-5 42-5 39-7 35-4

25-9 30-5 36-8 38-8 36-4

23-5 27-0 34-0 35-7 32-7

22-0 25-8 331 33-5 31-8

22-2 25-9 32-1 31-4 31-3

27-4 29-7 36-4 34-5 33-1

29-9 33-7 39-9 36-1 37-8

36-3 35-5 42-1 39-2 42-0

31-8 37-4 46-1 39-4 43-3

45-1 37-5 48-7 49-3 52-4

11-7 15-8 24-3 33-6 43-1 19-4

13-7 14-1 22-3 35-7 42-7 28-2

11-0 9-6 15-4 26-1 38-3 27-4

7-6 5-8 9-9 17-5 26-6 18-5

5-9 6-0 8-3 14-8 23-0 17-3

6-4 5-3 8-0 15-4 23-3 17-8

8-6 6-7 10-3 15-2 25-5 18-6

8-3 9-2 12-8 18-6 23-2 19-5

16-7 10-0 15-9 26-3 34-3 27-6

7-9 12-7 15-3 24-6 43-0 43-0

2-1 0-2 27-6 33-0 33-7 34-3

83-7 56-6 88-5 74-4 100-0 88-5

24-9 26-4 33-1 42-3 34-7 28-3

29-6 30-6 36-0 48-1 43-6 37-3

25-9 28-4 34-9 47-7 43-9 39-4

24-3 24-8 31-5 44-3 39-7 37-2

22-8 23-6 29-5 41-6 37-6 350

24-4 23-6 29-6 41-3 35-9 35-0

24-9 24-3 30-8 42-3 35-7 36-1

26-5 25-9 32-1 44-5 35-3 36-5

28-6 28-3 34-8 47-4 37-3 39-7

33-9 33-7 38-4 50-0 39-7 45-1

39-5 36-6 41-4 54-0 39-2 47-7

42-8 34-7 38-6 46-4 33-9 45-3

Målareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934 Elektriska arb.l'ö i-bundet. 1929 1930 1931 1933 1934 Samtliga förbund. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

21-7

31 betslöshetsbördan. I dessa åldrar torde lärlingsårens utbildning ännu icke ha gjort sig gällande beträffande full yrkesvana, driftighet och arbetsintensitet, varför arbetarna i dessa åldrar synas vara mindre eftersökta. Till den del arbetslösheten i de tidigare åldrarna representerar lärlingsarbetslösheten, är denna uppenbarligen mindre beroende på gällande lägre löneskalor. Den mellersta huvudgruppen omfattar de mest yrkesskickliga åldrarna, vilka till följd härav i regel äro utsatta för den minsta arbetslöshetsrisken. Därjämte avtager arbetslösheten i allmänhet med stigande ålder inom hela det åldersintervall, som denna huvudgrupp omfattar. Åldersgrupperna över 44 år utvisa däremot en med stigande ålder tilltagande arbetslöshet, något som uppenbarligen sammanhänger med den minskade arbetsförmåga och ökade sjukdomsrisk, som i allmänhet inträder i de högre åldrarna och gör dessa arbetare mindre eftersökta. Arbetslösheten inom de undersökta byggnadsfackförbunden visar sålunda i förevarande hänseende inga väsentliga skiljaktigheter från de tidigare iakttagelser, som i allmänhet gjorts beträffande arbetslösheten inom olika åldrar. Sambandet mellan arbetslöshetens årliga omfattning och åldern för byggnadsarbetare inom de olika förbunden illustreras av diagrammen 1—6. Det framgår, att tendensen i stort sett är likartad inom samtliga de undersökta förbunden. Den minst omfattande arbetslösheten synes i allmänhet förefinnas i åldrarna 35—44 år. Åldrarna under 25 år förete relativt hög arbetslöshet. Den större arbetslösheten inom de högre åldrarna kommer i samtliga fall till synes. Beträffande arbetslöshetens olika omfattning inom skilda åldrar under den följd av år, som undersökningen omfattar, äro vissa omständigheter, som kunna ställas i sammanhang med såväl den krisartade arbetslösheten som med konflikten 1933—1934, av anmärkningsvärt intresse. Under åren 1930—1932 förekom arbetslöshet inom de undersökta fackförbunden till en början i relativt starkare omfattning inom de tre yngsta åldersgrupperna, medan allt eftersom krisen fortgått i stället åldrarna mellan 30—49 år uppvisa den relativt starkaste stegringen i arbetslöshetsprocenten. Den för 1933 konstaterade nedgången i arbetslöshetens omfattning för samtliga undersökta byggnadsarbetare tillsammantagna synes åter väsentligen starkare ha berört åldrarna över 44 år än övriga. Den fortsatta nedgången i arbetslöshetens omfattning 1934 har däremot uteslutande kommit åldrarna under 45 år till godo, medan åldersgrupperna 45 år och däröver visa en ökad arbetslöshet. Som förut nämnts, torde arbetslöshetens minskade omfattning 1933 få anses vara av mera skenbar natur och sammanhängande med att byggnadskonflikten omöjliggjorde konstaterandet av arbetslöshet beträffande andra än de utanför konflikten stående byggnadsarbetarna. Med hänsyn härtill samt det nyss antydda förhållandet att nedgången i arbetslösheten 1933 väsentligen starkare berörde åldrarna över 44 år, torde det kunna antagas, att den större svårighet att vinna återanställning, som

32 Diagram 1. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar i de särskilda undersökta organisationerna 1929. 1929 100 00

• 1 1

1 1

•

l 1

,HJ

/ 1#

"' s> '

•

..-••^„ ^

—

, s" — .

(

--•—•— -

75 å r

- . - . _ . _ , Byggnadsträarbetareförbundet. _. Grov- och fabriksarbetareförbundet. - _ _ _ . _ Elektriska arbetareförbundet. Diagram 2. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar i de särskilda undersökta organisationerna 1930.

90 80 70 60 /

/'• 1

./'

1 /I

"•-..

„ '

s—t-t.-

30 20

"-— *—,

• _.-\

0 15

60 Murareförbundet. _ , _ , _ , _ , Byggnadsträarbetareförbundet. Grov- och fabriksarbetareförbundet. Målareförbundet. . .- Elektriska arbetareförbundet.

75 år

33 Diagram 3. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar i de särskilda undersökta organisationerna 1931. 1931

% 100 i

— - —

0 I 15

1 75 å r

Murareförbundet. Byggnadsträarbetareförbundet. Grov- och fabriksarbetareförbundet. Målareförbundet. . _ . - - . - - Elektriska arbetareförbundet.

_,_._._

Diagram 4. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar i de särskilda undersökta organisationerna 1932. 1932

% 100 I

90 80

0 I 15

— 20

60 Murareförbundet. _._._,_, Byggnadsträarbetareförbundet. _„ Grov- och fabriksarbetareförbundet. Målareförbundet. - _ . _ _ . _ Elektriska arbetareförbundet.

75 å r

34 Diagram 5. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar i de särskilda undersökta organisationerna 1933.

% 100 90

•

80 70

• 60 50 40

•

£S^~

""-.^l-'—•^rr"

25 30 35 40 45 50 55 Murareförbundet. .- Byggnadsträarbetareförbundet. ... Grov- och fabriksarbetareförbundet. _. Målareförbundet. .-- Elektriska arbetareförbundet.

75 år

Diagram 6. Arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar i de särskilda undersökta organisationerna 1934. % 1934 100 90

i i

/ • 1 1 »

70 60

«^

•

z. /

- ^ K . - *•

'"^-H.

—

1 1

mm_.

•-

J ^ * ^ * ^

•v _

•

— -- ^

"• • —• - . . .

,•

25 30 35 40 45 50 55 60 Murareförbundet. _,_,_,_, Byggnadsträarbetareförbundet. _,. Grov- och fabriksarbetareförbundet. Målareförbundet - . . - - . - - Elektriska arbetareförbundet.

75 år

1934 synes ha förelegat för angivna åldrar, blivit något starkare prononcerad, därigenom att till följd av konflikten för dessa åldrar redovisats en något för låg arbetslöshetsprocent 1933. Man kan även i allmänhet konstatera ett något större antal konfliktveckor per medlem 1933 för byggnadsarbetare i dessa åldrar. Svårigheten för desamma att vinna återanställning synes dock icke gjort sig gällande med samma styrka inom alla de undersökta förbunden. De olika fackförbunden förete i allmänhet i arbetslöshetshänseende inom olika åldersgrupper av anslutna byggnadsarbetare väsentligen likartade tendenser, bortsett från de skiljaktigheter, som äga samband med den olika arbetslöshetsnivån inom de särskilda förbunden. Påfallande äro dock inom elektriska arbetareförbundet de stora växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom olika åldersgrupper. Skillnaden i arbetslöshetens omfattning inom de av arbetslöshet lindrigast drabbade och de hårdast drabbade åldersgrupperna är här större än inom något annat av de undersökta förbunden. Det bör emellertid erinras om, att antalet undersökta medlemmar inom de högre åldrarna är relativt fåtaligt. Anmärkningsvärt är även, att arbetslösheten inom detta förbund, därest man bortser från de två äldsta åldersgrupperna, 1930—1933 har sin största omfattning inom den yngsta eller näst yngsta åldersgruppen. Under år 1929 var arbetslösheten däremot störst i åldrarna 55—59 år samt 1934 i åldrarna 60—64 år. Den minsta arbetslösheten återfinnes under vart och ett av de år, undersökningen avser, i någon av åldersgrupperna 35—39 eller 40—44 år. Den minskning arbetslösheten år 1930 undergick inom detta förbund kom, bortsett från de två äldsta åldersgrupperna, endast åldrarna 25—34, 40—49 samt 55—59 år till godo. Svårigheten att vinna återanställning under den uppåtgående konjunkturen 1934 synes för de organiserade elektrikerna ha varit begränsad till åldrarna över 59 år. Beträffande målareförbundet märkes, att arbetslösheten inom de yngsta åldersgrupperna har sin största omfattning i åldersgruppen 25—29 år under samtliga de år, undersökningen avser, medan inom övriga förbund ungdomsarbetslösheten i allmänhet är mest markerad inom åldersgruppen 20— 24 år. Arbetslösheten har här även en relativt starkare omfattning inom de högre levnadsåldrarna än inom övriga förbund. Den av arbetslöshet lindrigast drabbade åldersgruppen var här under ett vart av de år, undersökningen avser, den yngsta. Därnäst var arbetslösheten lindrigast i åldersgrupperna 40 44 samt 45—49 år. Största omfattningen når arbetslösheten under de undersökta åren i åldersgruppen över 69 år. Därnäst uppvisar 1930 åldersgruppen 60—64 år samt de påföljande åren åldersgruppen 65—69 år största arbetslösheten. Den ökning arbetslösheten 1933 undergick drabbade uteslutande åldersgrupperna 20—24, 30—44 samt 70 år och däröver. Under år 1934 visade arbetslösheten ökad omfattning inom åldrarna över 54 år. Inom murareförbundet var arbetslösheten under de år, undersökningen avser, i allmänhet lindrigast i åldersgruppen 40—44 år. Åren 1933 och 1934

36 var arbetslösheten dock av mindre omfattning i den yngsta åldersgruppen. Härvid har dock bortsetts från åldrarna över 69 år, som under vart och ett av åren 1931—1933 hade en lägre arbetslöshetsprocent än någon av de övriga åldersgrupperna. Detta kan bero därpå, att arbetare i dessa åldrar utnyttjas allenast mot timlöner för utförande av lagnings- och reparationsarbeten. Den anmärkningsvärt låga arbetslöshetsprocenten för denna åldersgrupp var under angivna år resp. 19-9, 27-3 samt 15-9. Den svåraste arbetslösheten uppvisade åren 1930, 1931 och 1934 åldersgruppen 65—69 år samt år 1932 åldrarna mellan 60—64 år. Under år 1933 var arbetslösheten mest omfattande i åldersgruppen 30—34 år. Den svåraste ungdomsarbetslösheten drabbade 1930, 1931 och 1934 åldersgruppen 20—24 år, medan 1932 och 1933 arbetslösheten visar en med levnadsåldern stigande arbetslöshet i åldrarna 20 —34 år. Inom byggnadsträarbetareförbundet var arbetslösheten 1929 minst omfattande i åldrarna under 20 år samt mellan 45—49 år. Under åren 1930— 1932 återfinnes den av arbetslöshet lindrigast drabbade åldersgruppen inom åldrarna mellan 35—44 år, medan 1933 och 1934 arbetslösheten var lägst i åldersgruppen över 69 resp. under 20 år. Den största arbetslösheten uppvisar här 1929—1932 och 1934 åldrarna över 64 år samt 1933 åldrarna 20—29 år. Förhållandet sammanhänger med att byggnadskonflikten sistnämnda år relativt starkare synes ha berört åldrarna över 29 år bland de organiserade byggnadsträarbetarna. Av de yngre åldersgrupperna voro åren 1929—1931 åldersgruppen 20—24 år samt övriga undersökta år åldersgruppen 25—29 år hårdast drabbade av arbetslöshet. Inom åldrarna över 49 år ökade arbetslösheten i omfattning under år 1934. Inom grov- och fabriksarbetareförbundet var arbetslösheten 1929 minst omfattande i åldrarna 35—39 år. Under åren 1930—1932 återfinnes den av arbetslöshet lindrigast drabbade åldersgruppen i någon av åldersgrupperna 40—44 eller 45—49 år. Åren 1933 och 1934 åter uppvisa åldrarna under 20 år den lägsta arbetslöshetsprocenten inom detta förbund. Arbetslösheten inom åldersgruppen 40—44 år var dock 1933 av samma omfattning som i den yngsta åldersgruppen. I motsats till vad fallet är inom övriga undersökta förbund visar i grov- och fabriksarbetareförbundet under konfliktåret 1933 arbetslösheten i levnadsåldrarna över 54 år en i jämförelse med 1932 relativt starkare arbetslöshet. Så är även fallet med åldrarna 20—34 år. Byggnadskonflikten synes sålunda i detta förbund jämförelsevis starkare ha berört åldrarna under 20 samt 35—54 år. Nedgången 1934 i arbetslöshetens omfattning har inom grov- och fabriksarbetareförbundet uteslutande kommit åldrarna under 35 år till godo, medan i samtliga övriga åldersgrupper arbetslösheten ökat i omfattning. För att närmare belysa huru åldern utövar inflytande på arbetslöshetens omfattning inom olika delar av riket, ha beräknats de i tab. U—18 angivna uppgifterna beträffande arbetslöshetsprocenten för medlemmar inom vissa

§ O -ä lO •3"V

•* m

I M M M M ^

t>" 71

J D

f t

>-0

oo oo 01 w cs »0

CM CM CM CM CO CM

,-, «

O O os oo eo I > l > tM I > rH CM CM CM CM «* 0 1

C O f l O O C O H O l ^ O i CO T H CM CM r H r H CO

c ° o

t-.

O r

O ^

2co S3

| 43

• T H T - H ^ C M T H C S C M r H

ira

o OJ

CO H

N oo co cs o o t o m H " o o i rCO CO CO 'HH -»H 01

•^i-Hiic^Heoooci i>-CMmCMiOOCOuO

•Hf

-a c

Q M H D O O CM CO CO CO Tf

t-l

00 CM

' 3 o !£3

C l r H - H * r H C O © e O O

• H O Q C O O O M t n W COH H H M i N C O

-Ö :rf °CCJ

B B

« * i e £ °O:0

1 -ä

:§43

i Isa

s CO CJ

: 0

T f

'JÄ

Ti-

-H4

TjH

T H

U O

C»

ffl

ffi

0 0

CO ^J* ^3* HJ'

Si 05

- r f t C O O C C O l O O t -

»O

I > • ^

LO CO

O l Tf

OS TH

I O l O

• *

00 N ^ l T l l ( f l r - t D > O i n

cs oo CM m m

CMOOCMOOCS^COiO CMrHtMrHCMCOCMCO

I 43

O r H - H H C O L O O r H O

COCMCOCO^TPCO©

45 år och däröver

o o

,—1

N ^r-oooocoo COCMCOCOCOTFUOLO

C l

O - H * G I C O O O C O O O

•o ttH

WiOt>OCOCO<I>iO COfNCOCOCOTfiOiO

rtt

S 2CM a

C O O C O ( N M I l > r t " 0 r - r H C O r H C O L O t ^ t O

CO CM CO CM co Ol

n w i r i H j i n o ^ c o OSI>rHCOCSOrHTt« HHtNClClCOINCC

O 00 rH CO CO LO CO CM CO CM CO Ol

*-.»T>eOOO»OCMCMr-i o t D H i n o o M w r :

t >

t—

T *

r-i 0]

(HJ

•sä 4a

<—• ej t o

" * CO CO CM CO

°<

« o cs

W « • * O C CO O T ÖlÖrH^CMOCJsOC H H H l M N H r i C N

0-0:5

CO rH CM r n CM

NffitONCOOOJff m c i i N c o c i c o o o c H t H H C l H H CM

o r> 4* i> ö CD

>-0

m cs co co "T* os rH

CM rH CM rH CM

CM O l CO N O) - * o *tf O »O CM CM e CO CM CM rH CO 01

T j C O f f i O J b * C O O ) W

^ ;9 -rf

IO TH CO O CO t > 00 IT

*3 <u 12 E KN

4-> V

C « K

BPC o

£o£££moc

•

ä c

Lan

ca c

:©

Sveri id oc Sveri Svei Sven

2 T3

5J t n ,—'

M * OO-S CO

« , s 3 2 s

östr Små Södr Väst Norr

•i :cs

ockh ötebc almö orrkc älsin orås. ävle.

45 år och däröver

38 I

TJ 1

8 CM" 13

:S <1

coco

2 53

na Ö

45 år och däröver i

-= hl

•4->

:cs a. CH 3 b =5

t ) CQ HB «8f td so

-s

»c

CM CM co -H oo CO l O O O O O O CO T f H/ i f ) i r j i f l CO rt

•rHCMrHTtCMCMCMrH

T * T * lO T * CO •$<

i > cö cö irt CM

Ifl O H CO

t-ONO)CCHCNCD CMOOO^CMOCOOS Tp^COCO^ioiOCO

CO CM OO 00 t CS © CO OS rH -HHTH-^THCO

CM W »$t

CO Ol O

kffl

SH ©

B SS

COHioCCI>iflNtC5 h - * T f H C D C O H O CMCMCMCMCOCO*<*CO

CO © !>• © 00 O O O H ^ T j t H / CO C O C O C O C O ^ CO

lOCM-HHOOCOOOOO-* COCSCMOOSCMCSCM CMrHCMCMCMCOCMCO

Ot Hjl U) CN H m rH r > CO rH CO CO CO CO TT1

Ol © CO OS

O O O S T H I H O S C S © ©

!>-CMOSrHCOCM00rH CMCMrHCOCMCOCMCO

CS l O I > CO CO CO C O c O C O C O T f CO

NCNftt-nflCONOl H O T l ' H C N l r t O n * CMCMrHCMCMCMCOCM

U} K) U) O H H H / O »CCN CO <N CO CM CO

OOOOOSCOMI>tO OO n f ^ e j , [ s i f l co O H r i H r i H C N M t N

CM HH CO r- OO OO l > C O C M C M C l OJ CMCMCOCMCM ©1

CliO^OlT-eOCDH^tM CMI>r>THCDCMCOCS CMrHrHCOrHCOCMCM

CM t - O) W H Or-CMTjHrH COCMCOCMCO

O O H K O M t - M C S M O O C O O O C H O rHrHrHrHCMrHTpCM

• * o CD »C3 W © © CM rH CO CO CO COCMCOCMCO OJ

• ~

OOOHOliflCMr-CN THCO00C0OSCDCMI> n n H H H t H C O H

CM © © »O CO rH l O C M i O C O C M OJ CMCMCOCMCO 04

COH00NCO00HCO O f T f ^ O C M C D H CMiHrHCMCMCMCOCM

O) U] N N H ICCSrHOCM CMCMCOCMCO

o * L. CM

*•*

a sS

e os q

H 6 Ö

c G

a a>IM

i ö

H / H t ^ H / i o

»O © © © OO

£3

CSCSr--**tCMCSiOOl c o O l H C O i r t ^ H H i TH-rHCMCOCMCMCOrH

CMClOSCMeMCS©0O

-S-s

t/3

OlOTfOSCM

S o

Tj^CO^t^iO

UO T * l O "<* C£>

a CS — >.

WJ CB OO M

CM 00 CM 00 CS

rHCMCMCOCMCMCOrH

l>COCSrHiOCOCOOO

T3 CS

COTHCOCMCSOOCMCO

COCOCO-^COTHTHCO

US •M 0)

f^ 10 CO

I O N I O M C J J H K C C C J

45 år och däröver

COCOOSCO© H r f t ^ CO O CO CO CO CO m

COCOCOCOCOCOTfTH

•§:§•«

:o so

H C O N O l N H i l l O CMCOCDCOOOrHOOOl ^CMrHCNrHCMCMCM

obrHr^rH^oscs^cV

3 M

O •* co

Nn^CSWCCnJt^CD

E E

a •s CS

OOiHOOiOO O r f T f t O H co co co co v n

45 år och däröver

t> CS

cocococoio

O l P J l O t - N H C J Q •^fCSCMCOOTfCMCl COrHrHCMCMCMCOr- <

45 år och däröver

CM CO

TfCMrHCaCMCOCOCM

obr^obcNrHiocöcC'

E 2<3

•g:g^

fch»

©•H*t-©tMCMOTO

t/i

•a C3 C

£ CM

45 år och däröver

OOOrHCOOSCSOSOO Or^COOOOOrHCO©

Hj -§:§•«

1 28

lH W 01

rH c» OJ

CM 1< OJ

*> T*

5 —

) t E c

»I

=K — E c

O :0

Landet

« JC

erf O wj O KS C

SoSZSaoc

_« K ä

cä

Östra Sverige Småland och Södra Sverige Västra Sverig Norra Sverice

•c 3

45 år och däröver

39 .2 •*

| .=

CO o

«3

r-l

E ss

"SS

:cs - J 3

> c3 CO

•O

-L G ^

ESS

na > CS c 3

S a

na CS - i

"2 ° -a :o •3

«3

y E *B B

"g:§«S ESS

•—

*->a t,

i £|

< Ö Ä ig

T-t

fe :0

|43

c»

c:§<8

— »Q

ESS

5 OJ Vi t-t

O O

ca H-> O

2 3

-a e cs C5 h

- i

S ° ns :S 1 Js

O os T-t

«3

•<

-g:§-a

>* M

E o c

ESS

•« ,ä i fe o :c3 > •g OT3 : 0

SS TI C?

I43

o> Ol

( M O O H O

O C S M M i C l N C O N

l O © C 1 0 0 C O r H C O © LOCOCM-tCOCM'tTj'

r H CM CO ©

t N OO 1 > "O rH

•» 00

iOrHr-.cocotncMco t n T f c o o c o M W f

00 i o © • * * m CO T T » f l T J CD

c»

C O C O r H C O C O C M C O © C O T p i O i O C O C O l O ^

CM " * ^ f © " ^ l O "tf i o LO CO

r»

O « 0 0 N O « S t - C 0

CO H

I O C O I O I > I > © © C O

C l -rj< CM CO ^ i o iO ©

ftCSCOHOr-OCM

CM lO r H T H

C M o b c o i ö c o r ^ c M i ö T H T f l L O C O m C O O C O

t o co I H r > * * - * co © m i >

OO Tji N

eo l»

«* 10 IO

H T j « O O O t - r t N

UO O

H«

C S © C S C O © r H C M O O - t H i O i O i O C O - ^ C O i O

CO © 00 o ^ t o ^ i o m t o

oococo-ncfr^i>coio T ? ^ i O i O i O C O c X i i O

co © io io

OO © © ©

«* «*

Tfl CO

10 OO r H

i> m

CO IO

r*©

O H C Ö C O N H H M

CM CD 0 0 f l CO

H C D C O O C T J T H I O H I

r H r H © CO © iO © l > © l >

i O i O © c o c O i O I > © © C O © t - C M O O © ©

i O t - m © C 0 0 1 © C S c o c o ^ - ^ i o c M i o r r

CM OO r H © ^ CO UO ^

rH UO

^n -M

—i

LO N

CO O

CM r -

u •*

CM CM

CS C l © 1 > © CO CO i O ^ f i O

en CO

t-00©OOCO"rrlCOlCl

CM ©

i n t ö o S © i ö c s o b o b C O C O - ^ I O ^ - ^ T P U O

iÖ Ös 00 © © T f H< t o ws t o

H r - O ^ C O N O O C O

CM CO ©

eft

CS 00 © CS ^ CO co * • * co - ^

OO CO ©

i O OO f

•* eo

•HjICSCMt-CMifSCM©

CMCMCMCO^COrt*Tr<

CO CO

O H M l r d H O J C D O O

CO OO O t"» r H T f C O i n T f IO

CS "H

C O O O W N W C O C C

OO I M H

l > V O C l C O r ^ r H r H X CMCMCOCOCOCO^CO

[ N C J I T P I O O

co co m

t»

CO • * H

<M —• •C"

4 CO

co mo

H i f l C O O O C O N O J M

•O

f M ^ T H © | > ^ C S l O CMrHCOCNCOCM**C0

CO 0 0 © r H OS CO CO •*")* CO 'Cf

e CO

H t n r o c N i o o o o n f

C O r H C O © I > r H © T t C M C M C O ^ C O C O T T T t

CM CO 00 00 CC TF CO i o CO i o

ESS

c» CS

i f ) i f ) CO CM t -

rH V I

•§,§•«

••*

-Hjt ©

c o c o o f f i t r t ^ c n i f : c o c M T r c o T f c o - ^ ' ^

«3

PH H->

O T3

a s

•«

iO nf

coco^mioNirtTj*

•§:§•«

a <0 O

tf5 -4.

'Ö

I J3

q c

N CO • ö

CT>

»OOOOOCMOlrHCMuO O S © O O C M L O I > © O O l O - H H c o m T t ^ c M i O ' ^

Td I O CO 00

00 LO CO

l-t

a CO

J3S

"C B to

• 3

•M

c»

:c9

I 5

i I )

tiff C

c cc c c <3 .2 -E £ .22 °2 •> 3 s s o a o * '

ÄaSZEmoc

a g 6

CJD Sr

1 PI^l S ca J2

C O

CS t , cc

™

"3 .C

t , CO

OTJO

| 43

CO-t— © © C M © » « U 0 > I^C.OlOlOTft>r^ COCMCOCOCOCOCMCO

•nrHrHC3SOO«5 trrH © IO © -O Nf CO CM CO CO - * CO

CONOiCiOWCOtd "**O0COCOI>l>'rHiLO COCMCOCOCOCMCOCO

i— CM © t - »O CO r H O O C O © C O »V* CO <N CO CO T f CO

O N C O M W S H l f l O rJ*C.COrHr>iOO.O. COrHCOCOTJ-rHCMCM

CMHOJt— W J © rH t > T f © 0 © *-< CMCMCOCMCO CO

•sS-cä c E C3 t-t

»ca

ocoi>Ttt-*o»fim

|43

•ås-s

G o>

e tn CM

•ca J3 i fe O :CS >

»>J<

•<* co "<* co »o eo

MtnfiQ-HicnOHC!. OOOOLOr-HiOCOCO CMCMCOCOTHCOCOCO

(fl fri CB 00 CM CO © CO CO rH CO r * C O C O r J - r f L O CO

WHCOr-lflWCMCÖ ©TH-rtiOQQrHTCCMCMCOTJHOOCMCOCM

U) H N I » O © © © T* © rH »O CO CO r f co to CO

—

T tH

A M

ClCMHr-CflMcöffl

Cl W <N M njt CO

CMCM00I>-COCM©LO

KO > M tO O

COCOCOCOCO-^CMTF

C O C O -or CO »O

lOOCOiHCD^iocM © © © - r H | > © C M 0 0 COCN^COCOCO^CO

• * CO t > «1 t TfLOCOI>© CO CO "d* CO " *

DOOOCOeOUOOCMH

rHWTjHHrHO

r-i

OOCMCOCO©1>©© CMCM.TJHLOTIHCM-HICM

lOCOLOCOrw COCO H / CO -H CO

««H

G CD

:CS « S

O O (H

t•*

ft —>

t n CM Li CO CO :CS >

HCH

ig ° ' = o

Tf "W

CRCMCONCOHMH

»J CM fl ^

iOE~-nHooico(NC«

co H O O O

eft

CMCMCMCOCM^COCO

CO CO CO CO "d" 01

O Q C M H S C M O C i

.H © rH © CO CO

CMCMCMCMCOCOCOCO

COCOCOCOCO

| "GJ

Ä r-.

60 "G

qj l O JH CM

Jrt _, ,_

1 *H

O :c3 > *«f1 Tt

| °c3

00 O >fl CM H

Hjt

©OOCMrHTHTHOO© rHTHCOCM^COCOCO

Cft OJ

fflifOHCCr-COOOCJ}

r-_ ,_( w TH ©

CMiOCO-rH-HHtO^CM CMCMCMCOCMCOCMCO

00 © *HH © © CMCMCOCMCO

40 OJ

N H M H Q N i C j H

H CM O H O

©"*H©OOCO©COIO CMCMCMCMCMrHCOCM

I>I>CM©-H« CMCMCOCMCO

»o OJ

OO t - H (fl M O Cfl O ©rHCMCO©THrHOS CMCMCOCMCOCMCOCN

rHOM-J©>0 ©C0lO©Tt

CO b-

CM CM CO CM CO

^ :« •* G *H CM

^ M u C3

"Q i

«-

-a

2on

E a]

t/3

-J A

»1

Lande

cMcococo^-^rcoco

r* r-H

CM CO

{Mosu*j"«*iift

r-n-HCOOrHOCM-rJ*

3 C

riC

q « O •« O O 5 o :cS b

M O S Z K B O C

G u to

Östra Sverige Småland och Södra Sverige Västra Sverig Norra Sveri^r

CO CO

tn CM

45 år och däröver

41 C O C O C O u O l O C - n C O r H

t -

- k :ta > i g o -o so iiO © to o OB r - © 00 co CO O CO CM O) © i—i 1—1 r H CM rH

—

«S

-c tH

45 år mindoch där- re än över 25 år

— Co

na :cs

O r— H © TO oo o r H m © © © -rf I - CO CO rH CM CO CM - r H C l CO rH © 00 CM cs O L- f CO 00 © CM lO © CN CM CO rH CO CO CO CM CM CO

"-C*

C©

— o CQ CO

CO i-t CO

•*

u CS

•cs

CO CO •o

•O

i-t

cs.

—

•o -HH |Q

• O CM

CO CN

r—

o rH

"HH

ESS •« A t* tp O :crj > IO O n j

sI CO

b SO

2 .

-§5-3

° enI

S. C M

§ 2

•a J3 b fe o >cs >

00 00

tn. OJ

r-4

— o — 02

a "g ;»«l ""* cg m S b CM

t> •H

eo O

—•

{

(fi

00 © 1—1

O o CM CO

t—

»o X

rH © os CO © 00 © CM 00 CO CM CO -HH CM ^

CM 00 CO CD

Tji

-H*

ös co -h © ©

H O H O C O H C O X O

t^- co cö © © CM rH CM CM CM CM OJ

->•

" O C f l ( N C O ( O H n ) l l C O

I>WoblÖuÖcsiÖrH

l> 00 lÖ l ö ©

t - c o o o n w i i H O Tt«iO©.-Öl>ob©^!'

r- © co CM © CO 00 CO lÖ rH

OONCftCflQoOflW

CM rH IO Hjt CM CO C^- CO

t - .t— HO ©

'Hji

«J

Hfi

«5

©^Oscö©CM©CM

I O

C M t - © C O © c O © C M

00 CM

t -

•oc 0 =

co ex

I « i-S o b . ft-i-i . . . 3-C3c-*.E''>eob o « H £ ,2 1 ! "3 -Q ogaSjcSciScSb'

2/J

o b CJ

fa > > > O

•O

e -

ift

LO 53

*tf t - O CM «*

E o

00 OJ •9 1

»o

•—

©©rH©^0ÖcÖcÖ CMCMCOrH-rHrHCMCO

y^ O 00 CM CM co CO

O .O CO CM CO

00©©-TJ<CMIÖOÖTH

s -i

g t

CJ :CS

.-1

i—i

•° J3 b fe

00 CS

«o I —

E0 C4 O

-o

°cs

CM 2 ; CO

-= a

-3

•^

!g o-a »

so TS C

-C

r H

•o o 00 no ©

-N

00 o

, CM

—

«a ( B x

S3 CO CM CM CM CM

——-

IO ©

« b

äi b f>>S

åldersgrupper inom de i tab. 6 förut angivna särskilda områdena. Åldersfördelningen har i förevarande avseende ansetts kunna sammanfattas i trenne särskilda grupper, nämligen åldern under 25 år, 25—44 år samt 45 år och däröver. Denna indelning torde även återgiva den i arbetslöshetshänseende väsentliga grupperingen. Den första gruppen omfattar sålunda den egentliga ungdomsarbetslösheten. Enligt vad förut framgått är vidare arbetslösheten inom åldrarna 25—44 år i mycket obetydlig grad avhängig av åldern. Efter 45 års ålder har arbetslösheten befunnits tilltaga med stigande ålder. Den sista gruppen kommer följaktligen att omfatta de medlemmar, vilkas arbetslöshetsförhållanden äro väsentligt beroende av åldern. De i tabellerna meddelade siffrorna synas i första hand antyda, att de skiljaktigheter, som kunnat konstateras beträffande arbetslöshetsprocentens värden för hela riket, i allmänhet ha sin motsvarighet även för de särskilda områdena. Vissa avvikelser äro dock att observera. Dessa kunna givetvis stundom vara resultatet av rena tillfälligheter. Fördelningen av antalet medlemmar inom varje särskilt förbund med avseende å såväl ålder som lokalitet har kunnat leda till att arbetslöshetsprocenten för vissa grupper ej kommit att basera sig på ett tillräckligt antal medlemmar, för att densamma skulle vara utslagsgivande i samtliga fall. I Norrköping har emellertid arbetslösheten en anmärkningsvärt stor omfattning bland de organiserade murarna i den yngsta åldersgruppen under år 1930 och även under det i arbetslöshelshänseende mera gynnsamma året 1931. Arbetslöshetsprocenten för angivna åldersgrupp var 1930 30-9 samt 1931 25-8, medan motsvarande procenttal för åldrarna 25—44 samt över 44 år 1930 voro 23-7 resp. 24-6 samt 1931 23-4 resp. 18-6. Även i Örebro var bland murarna arbetslösheten påfallande stark i den yngsta åldersgruppen. Bland murarna i Stockholm synes arbetslösheten under åren 1930 och 1931 svårast ha drabbat de äldsta åldrarna, medan arbetslösheten inom de yngsta åldrarna samt åldersgruppen 25—44 år varit av ungefärligen samma omfattning. År 1932 medförde emellertid en starkare ökning av arbetslösheten i åldrarna 25—44 år. Arbetslöshetsprocenten inom nämnda åldersgrupp samt den äldsta var för 1930 15-2 resp. 19-5 samt 1932 32-0 resp. 32-2. Småland och öarna förete jämförelsevis obetydliga olikheter i arbetslöshetens omfattning bland de organiserade murarna i olika levnadsåldrar, medan i västra Sverige de olika åldersgrupperna visa en med högre ålder tilltagande arbetslöshet 1930 och 1931. ökningen i arbetslösheten under påföljande år har emellertid avsevärt starkare drabbat den yngsta åldersgruppen. Arbetslöshetsprocenten för de tre åldersgrupperna var i denna landsdel 1930 resp. 12-8, 13-0 och 17-0 samt 1932 resp. 49-4, 43-2 och 41-2. Arbetslösheten inom byggnadsträarbetareförbundet företer även i olika delar av landet vissa avvikelser från de förut angivna allmänna tendenserna. Malmö visar sålunda en tilltagande arbetslöshet inom de tre huvudgrupperna av åldrar vid tilltagande ålder 1929 och 1931. Anmärkningsvärt nog berörde

den minskning i arbetslösheten, som inträffade 1930, icke alls den yngsta åldersgruppen, som tvärtom visade ökning. Den skärpta arbetslösheten 1932 drabbade även starkast denna åldersgrupp, vars arbetslöshetsprocent ökade från 14-8 år 1929 till 39-9 år 1932. I Gävle var arbetslösheten påfallande stor inom den äldsta åldersgruppen 1929 och 1930. Även i de olika landsdelarna företer byggnadsträarbetareförbundet vissa skiljaktigheter i arbetslöshetshänseende. Småland och öarna uppvisa sålunda starkare arbetslöshet inom den yngsta åldersgruppen, medan i västra Sverige arbetslösheten svårast drabbat den äldsta åldersgruppen 1929. I förstnämnda landsdel bibehåller arbetslösheten sin karaktär av övervägande ungdomsarbetslöshet. I västra och norra Sverige medför krisen emellertid en relativt starkare utfällning av arbetslösheten inom den yngsta åldersgruppen än i de övriga. Arbetslöshetsprocenten för den yngsta och äldsta åldersgruppen var 1929 i västra Sverige 20-7 resp. 26'5 samt 1932 49-0 resp. 49-8. Motsvarande procenttal för byggnadsträarbetarna i norra Sverige voro 1929 32 - l samt 33*5 och 1932 62-8 samt 61-7. I södra Sverige voro byggnadsträarbetarna i åldrarna 25—44 år hårdast drabbade av arbetslöshet 1929. Krisen träffade emellertid relativt starkare den yngsta åldersgruppen, vars arbetslöshetsprocent ökade från 31 "2 år 1929 till 54-0 år 1932, medan arbetslöshetsprocenten för åldersgruppen 25—44 år samtidigt ökade från 35-0 till 51-0. Påfallande obetydliga skiljaktigheter i arbetslöshetens omfattning visa de olika åldersgrupperna bland de i Hälsingborg organiserade byggnadsgrovarbetarna. Krisen drabbade emellertid även här hårdast den yngsta och äldsta åldersgruppen. År 1932 utgjorde arbetslöshetsprocenten för den yngsta åldersgruppen i Hälsingborg 69-7 samt för den äldsta 609 mot 37-5 resp. 37-7 år 1929. I Gävle var arbetslösheten bland de organiserade byggnadsgrovarbetarna 1929 och 1930 starkast inom åldersgruppen 25—44 år, medan 1932 arbetslösheten i den yngsta åldersgruppen visar störst omfattning. Arbetslöshetsprocenten för de nämnda åldersgrupperna var 1929 49-9 resp. 40-8 samt 1932 63'8 resp. 75-1. Småland och öarna visa en mera omfattande arbetslöshet inom åldrarna över 24 år. Den fortgående krisen har dock avsevärt kraftigare drabbat den yngsta åldersgruppen. I norra och södra Sverige synes arbetslösheten bland de organiserade byggnadsgrovarbetarna i högre grad än i övriga landsdelar ha haft karaktären av en ungdomsarbetslöshet. Arbetslöshetsprocenten var i de tre huvudgrupperna av åldrar 1932 för norra Sverige 76-3, 67-1 samt 64-0, för södra Sverige 70-8, 60-0 samt 58-2. I Stockholm och Göteborg har arbetslösheten bland de organiserade måleriarbetarna haft sin största omfattning inom den äldsta åldersgruppen, medan den yngsta åldersgruppen i allmänhet lindrigast drabbats av arbetslöshet. Arbetslösheten bland måleriarbetarna företer inom dessa städer en tilltagande omfattning vid stigande levnadsålder. Ett motsatt förhållande kan observeras för de organiserade måleriarbetarna i Malmö och Hälsingborg, där

44 arbetslösheten inom den yngsta åldersgruppen varit störst, och inom övriga båda grupper av levnadsåldrar avtagit vid stigande ålder. I Gävle åter har arbetslösheten i allmänhet varit störst inom åldersgruppen 25—44 år samt lägst inom den äldsta åldersgruppen. I Örebro har arbetslösheten väsentligen berört den äldsta åldersgruppen. I östra Sverige har arbetslösheten bland de organiserade måleriarbetarna varit störst inom den äldsta åldersgruppen samt tilltagit vid stigande ålder. Den 1932 inträffade ökningen i arbetslösheten drabbade emellertid väsentligen den yngsta åldersgruppen. Västra Sverige kännetecknas i arbetslöshetshänseende, vad målareförbundet angår, av en väsentligen lika stark arbetslöshet inom olika åldersgrupper 1930 och i stort sett även 1931. Skärpningen i krisen 1932 däremot drabbade starkast åldrarna mellan 25 och 44 år. Inom nämnda åldersgrupp ökade arbetslösheten sålunda från 26-1 % år 1930 till 37-5 % år 1932. Motsvarande procenttal voro för den yngsta och äldsta åldersgruppen 26-6 samt 26-1 resp. 33-1 samt 35-3. Vad norra Sverige beträffar, var arbetslösheten mest omfattande inom den äldsta åldersgruppen 1930, medan övriga åldersgrupper icke företedde någon nämnvärd skiljaktighet. Arbetslösheten under krisåren har emellertid egendomligt nog genomgående träffat de mest arbetsföra åldrarna hårdast. År 1933 var arbetslöshetsprocenten för angivna åldersgrupp 56*2 mot 34-0 år 1930. För den yngsta och äldsta åldersgruppen voro motsvarande procenttal år 1930 34-5 resp. 36-6 samt år 1933 51-0 resp. 51-5. I Stockholm har arbetslösheten bland de organiserade elektriska arbetarna i allmänhet liksom för riket i dess helhet haft sin största omfattning inom den yngsta åldersgruppen. Den äldsta åldersgruppen har däremot i Stockholm i allmänhet träffats jämförelsevis hårdare av arbetslöshet än åldrarna 25—44 år. Bland de organiserade elektrikerna i Göteborg har arbetslösheten sin minsta omfattning i den äldsta åldersgruppen, som här företer en anmärkningsvärt låg arbetslöshetsprocent för 1929 och 1930. Svårast drabbad av arbetslöshet är även i Göteborg den yngsta åldersgruppen. Arbetslöshetsprocenten för åldrarna under 25 år har här undergått en synnerligen stark ökning från 5*7 år 1929 till 35*5 år 1933. En anmärkningsvärt stark stegring visar arbetslösheten inom den yngsta åldersgruppen även i norra Sverige eller från 21'3 år 1929 till 53-0 år 1933. Framhållas må även, att nedgången i arbetslöshet under år 1930, vad Småland och öarna angår, icke kommit den äldsta åldersgruppen till godo, vilken tvärtom ökat i omfattning från 10-7 % till 18"0 %. I södra Sverige var arbetslösheten bland de organiserade elektriska arbetarna störst inom den äldsta åldersgruppen 1929 och 1930. Den ökade arbetslösheten 1931—1934 har emellertid huvudsakligen träffat den yngsta åldersgruppen, som under dessa år företer den mest omfattande arbetslösheten.

45 C.

Arbetslöshetens omfattning vid olika medlemstid.

Skiljaktigheterna i arbetslöshetshänseende för byggnadsarbetare med olika långvarig medlemstid inom sina respektive förbund belysas genom tab. 19, där uppgifter angående arbetslöshetens relativa omfattning för de organiserade byggnadsarbetarna fördelats på tio olika medlemstidsgrupper, av vilka den yngsta gruppen omfattar medlemmar, anslutna till respektive förbund under kortare tid än 5 år, samt den äldsta medlemmar med längre medlemstid än 44 år, medan de mellanliggande grupperna omsluta var och en 5 medlemsåldrar. De två äldsta medlemstidsgrupperna finnas i allmänhet representerade endast inom murare-, byggnadsträarbetare- samt grov- och fabriksarbetareförbunden. Antalet årsmedlemmar inom dessa grupper är emellertid så obetydligt, att några tillförlitliga slutsatser angående arbetslöshetsprocenten inom ifrågavarande grupper av arbetare icke torde kunna grundas på uppgifterna i tabellen. Inom målareförbundet gäller det anförda även medlemmar med en medlemstid av 35—39 år. Såsom i annat sammanhang framhållits, har inom sistnämnda förbund i viss utsträckning medlemstidens längd beträffande återinträdande medlemmar beräknats från senaste inträdesdagen, medan eljest principiellt första inträdesdagen varit utslagsgivande för medlemstidens bestämmande även i dylika fall. I vad mån uppgifternas jämförbarhet kan ha påverkats härav, låter sig dock icke med säkerhet bedömas. Vad slutligen elektriska arbetareförbundet beträffar, är antalet årsmedlemmar inom de högre medlemstidsgrupperna synnerligen obetydligt. I övrigt hänvisas till vad som anförts i kap. II beträffande de undersökta medlemmarnas fördelning på olika medlemstidsgrupper. Arbetslöshetsrisken minskar såsom naturligt är med tilltagande medlemsålder för samtliga av undersökningen berörda byggnadsarbetare, vad beträffar medlemstidsgrupperna upp till 25 år. För byggnadsarbetare med en medlemstid av 25 år eller mera kan konstateras en ökad arbetslöshetsrisk. Beträffande byggnadsarbetare med en medlemstid av mer än 39 år torde av ovan antydda skäl några säkra slutsatser icke kunna dragas av de i tabellen förefintliga uppgifterna angående arbetslöshetens omfattning inom de ifrågavarande grupperna. Den mest omfattande arbetslösheten uppvisar den yngsta medlemstidsgruppen. Nämnda grupp omfattade 1930 50*8 % av samtliga av undersökningen berörda byggnadsarbetare. I allmänhet torde de arbetare, som hava en längre medlemstid bakom sig, i genomsnitt vara äldre än arbetare med kortare medlemstid. Arbetslöshetsriskens beroende av medlemstiden måste följaktligen ses i samband med dess förut konstaterade beroende av åldern. Som i annat sammanhang påvisats, är nyrekryteringen inom de undersökta förbunden emellertid icke begränsad till den yngsta levnadsåldersgruppen utan sker i betydande utsträckning även i åldrarna över 20 år. Inom vilka åldersgrupper nyrekryte-

46 Tab. 19. Arbetslöshetens omfattning vid olika medlemstid, förbundsvis, 1929—1934. Fackförbund och år

Årlig arbetslöshetsprocent för medlemmar med en medlemstic av mindre 5—9 än 5 år år

10—14 15—19 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 4 5 å r o . år år år år år däröv. år år

Murareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934 Byggnadsträarbetareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

•

22-6 30-2 44-5 33-6 28-6

20-1 27-2 41-5 27-8 27-8

20-0 26-1 38-1 25-5 28-0

15-1 23-8 36-8 26-5 26-2

15-4 20-5 30-0 20-6 22-6

15-4 22-6 32-6 17-3 22-7

17-8 24-0 32-9 18-9 21-6

17-8 24-1 36-7 17-9 24-0

6-4 13-2 17-7 9-9 16-8

13-2 14-8 7-9 5-5 8-8

26-1 27-7 36-6 52-4 48-1 42-6

21-9 21-7 29-7 43-4 33-7 36-6

18-5 20-4 26-0 39-1 27-4 30-7

15-0 16-3 23-2 36-3 23-4 29-3

13-0 13-8 19-8 32-1 22-0 22-8

12-2 14-1 20-1 30-4 19-8 21-1

15-3 11-7 19-7 34-8 23-4 22-0

19-4 20-2 25-0 33-4 17-5 21-4

15-8 17-2 50-5 66-3 40-5 34-8

39-3 29-6 47-5 52-3 25-2 26-5

35-0 38-6 44-4 58-8 54-3 50-0

29-2 31-6 37-6 51-1 43-7 49-3

29-2 30-2 35-2 45-9 38-8 45-2

27-8 29-6 36-0 46-2 40-6 45-7

22-9 25-6 23-0 42-1 39-4 41-3

28-8 26-6 32-1 38-3 31-4 30-2

25-9 24-1 35-7 44-2 40-5 38-6

45-2 34-3 34-9 50-5 31-0 28-7

— — — —

— —

—

53-8 33-7 35-1

— —: —

— — —. —• —

Grov- och fabrlksarbetareförb. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

88-5 52-9

— •

— — —

Målareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

•

28-5 30-7 37-2 38-6 33-2

27-4 30-9 38-0 37-8 35-6

23-3 27-7 34-7 34-6 35-1

17-8 23-1 29-8 30-6 32-6

16-0 21-3 27-6 28-1 30-2

15-1 19-3 25-5 27-2 26-8

28-0 24-6 25-1 23-9 23-1

12.8 13-3 20-2 32-2 40-7 27-1

8.4 5-8 10-4 16-5 29-2 25-1

7-1 5-4 7-7 13-1 22-2 16-6

5-2 4-1 6-1 11-2 19-6 14-9

3-1 2-7 4-3 6-8 18-0 12-4

0-0 0-0 6-9 9-3 18-6 17-7

— — — —

— — — — — —

.—

0-0 0-0

— — — — — —

30-0 31-0 37-4 51-0 47-6 42-2

24-4 25-2 31-6 43-9 37-1 39-5

18-9 20-3 25-4 36-5 31-7 17-0

17-0 17-5 23-4 33-1 27-7 30-3

14-6 15-7 20-0 30-9 25-1 26-4

16-2 161 22-4 31-3 20-3 23-3

17-8 17-5 23-8 33-4 21-6 22-8

21-1 18-5 24-3 36-5 18-6 23-8

15-8 90 1-7 22-1 1-3 190

39-3 2-0 3-0 25-5 1-2 1-4

— •

Elektriska arbetareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

— •

— — — —

Samtliga förbund. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

ringar ske, är här icke möjligt att exakt bedöma. Sannolikt synes dock, att nyrekryteringen huvudsakligen är förlagd till levnadsåldrarna under 30 år. Därest så är fallet, skulle varje medlemstidsgrupp komma att omfatta ett 20-tal levnadsåldrar. Levnadsåldrarna under 45 år kunna då återfinnas i grupperna med mindre än 30 års medlemstid. Arbetslösheten visar även en stigande omfattning inom medlemstidsgrupperna 25—29 samt 30—34 år, vilket överensstämmer med den tilltagande arbetslöshetsrisk, som förut konstaterats beträffande levnadsåldrarna över 44 år. En motsvarighet till den höga arbetslöshetsrisken inom levnadsåldrarna upp till 30 år visa de båda yngsta medlemstidsgrupperna, ehuru givetvis åldern härvidlag spelar en oväsentlig roll i jämförelse med övriga i detta sammanhang betydelsefulla faktorer. De skiljaktigheter, som de olika förbunden förete i nu förevarande hänseende, torde lämpligast göras till föremål för undersökning på grundval av de i tab. 20—24 angivna procenttalen. Nämnda tabeller innehålla uppgifter för vart och ett av de undersökta förbunden och åren om den årliga arbetslöshetsprocenten för de av undersökningen berörda byggnadsarbetarna inom olika delar av riket, fördelade med hänsyn till den längre eller kortare tid, arbetarna i fråga tillhört sina respektive förbund, på tre olika medlemstidsgrupper. Av de nämnda grupperna omfattar den yngsta medlemstider av kortare varaktighet än 5 år, mellangruppen medlemstiderna 5—19 år samt den äldsta gruppen medlemstider över 19 år. I tabellen hava liksom eljest i textframställningen de olika länen sammanförts till fem olika landsdelar, varjämte åtta större städer äro särskilt redovisade. Byggnadsarbetare med en redovisad längre medlemstid än 19 år återfinnas huvudsakligen i vissa av de större städerna. Särskilt är så förhållandet inom elektriska arbetareförbundet samt grov- och fabriksarbetareförbundet, där endast ett försvinnande fåtal årsmedlemmar inom den högsta medlemstidsgruppen tillhör lokalavdelningar, hänförliga till de särskilda delarna av landet i övrigt. De i tab. 20—24 för nämnda medlemstidsgrupp anförda procenttalen torde till följd härav giva en mera tillförlitlig bild av arbetslöshetens omfattning inom denna medlemstidsgrupp, endast såvitt fråga är om riket i dess helhet eller de särskilda städer resp. landsdelar, som omsluta ett jämförelsevis större antal årsmedlemmar. Beträffande årsmedlemmarnas fördelning på medlemstidsgrupper i olika delar av landet hänvisas till förut anförd tab. 10. Arbetslösheten i de tre medlemstidsgrupperna i tab. 20—24 företer inom hela riket för vart och ett av de undersökta förbunden genomgående en avtagande omfattning vid stigande medlemstid. Den omständigheten att arbetslösheten för samtliga undersökta byggnadsarbetare har sin största omfattning i vissa av de äldsta levnadsåldrarna har sålunda icke föranlett en höjning av arbetslöshetsprocenten inom den högsta medlemstidsgruppen. Förklaringen härtill är uppenbarligen att söka i den omständigheten, att nämnda med-

48 u

• c J3 b

w*iz

d 3

1 KS

tn CB

CO i-H

(Si

co ©

CM i-H T H T H LO

"O «

•*rcoi>co©iOTs*©

-Z3 E ^ H 'CS KS

r H r n T H CM CM

C i t - i - H C O O u O C N O

tfT)

CM0O©n-i{-rJCM'^r*CM CO T H CM T H CM CM CO

CM CM CM CM Tjn

" O N t D n H O t - O M

»O O

njt CO

CO CO CM CO -rH

nfl O . N

C M 0 0 © C M C M C O I O T H

:ca

CO r n

£ IO

CM CM CM CM TT

•«« b s to co co ©

1-1

1 E

^j E l . 2 -CS KS

•a CJ E

•o

c — >

i 2

CM CO T H

cs. "a3 — -s

E S ^3 o

:CSKS

•*->

a "s

E 2.1"

ca o o

•C Jl

3 O

NJi

t—

"^HOOOOOoO-TftuOtN

co r > i o r^- co

Td CO n# C-,

CO CM CO CO T F

:CS

• f l W X l H N O Q M

CD »O OO 0 0

f-H

CO "<* CO T } - -rJH

03 H M W N i O n t t H »

»o

r H r - t ^ Q O r H - r f C M © COCMCOCMCOCOiOTH

CO CM CO CO - t f

oo a

C N r H - ^ t - ^ i r - o t M c O

c o r ^ c o ^ r H r j i t ^ o C O C M C O C O ^ - r j - u O ©

CO ^ J 1 ^ ) * ^ *

( M O O i - H N O r H U O

«3

CO LO " ^

-cp

Ol N

CO CM CM CM CO

C f t ^ t D O ^ i O t - t O

oo a o

i 43

-Q

t. ti

»o

i =§43

a co

S £^

t-.

cs -a

b . ^ •cS , c b a> O : S p. O O - O :o Cl

t - n J H C S M n # « 5 t . ( X

«0

0 0 OO CO CM

• *

I O CM CO 0 0 CO CO CM CO CM CO

er N

H i O H r - M J N e O n

r H C O C M C ^ I > © C O r H C M r H C M C M C M r f C M - ^

oo »o i o © © CO CM CO CO CO CO

(D C l

c C f l t O H O W O N

"**

»o

CM r H r H r n CM

tfint-Hooonco ©l^.OCÖcÖrH©CO

CO "rJH O l

rH CO OS

• ^

LO 0 0 ^ LO I O CM CM r n CM

»H

rH-rHrHCOCMrHCMCO

b " "

l > C M © © © © 0 0 i O rn rn CM CM r H CM

I ~ - © C O I > C M © C 0 C O H H H C I C N H H N

T3 .E t -c-«3 c

• *H KS

©ioo©oor^cM©

C»

n# Q

CO C?J

H->

a a

-3 tn T

CB -O

)

^B C/2

??£ c

r^ . S «" (H

o ;CÖ c c/2 O S Z K W

tea

C O

<u tan GJ

K °

<u > a>

Östra Sv Småland Södra Sv Västra S Norra S\

ockhol öteborg

-Q

"B °c

:©

t > C O ^ " r H © © C O C M W r H r H C M r H r H C M C M

CMrHCMrHCMCMCMCO

tfl

CO H

CM r H CM CM CO

:0 «M

° :=3

•*

co r > CM oo ©

^ Ä r - 5

» O O O i O O t M C O r H t M l > - © C M i O C O i O 0 0 © T-t i-H r H i-H r H r H r H

0 år och däröver

49 O O O C a n d H t - c O N

i J I H O O N

^ © T ^ I O Ö C M C Ö C M

| > rH rH © CÖ H r t M H C O

n J I N n t O l n j m O n H

OO »O OO OO >o

7 is

0 O n - H r H © © T t " © a J COCMrHCMCMCMCMrH

r H CO CM r H © CO CM CO CO i O

. O n H

•3 8

CO OJ

-B

•o .5 b

S 2."= • « f l i fe

ct> •O

:cs

> a CO CO

•ö

o H

"to

O O -o :c IM Ol H b •CS

H g

c; m

T-

CM CO

T-t

> "3 B 3 b. « 3 CS

-* e S

t-!

.-. %

— 3

CO Ol T-t

:cs t-

03 TH C b C:CSKS

e *•

O -O : 0

H->

CO CO CO t -

éi i ö cö © -^f CO CM - t T * LO

C O C O t - C O O > O C O O O

•Sjs i fe CJ :CS

—1

CD A O

CD N

iO nH

CM © r^- © cö kC i O t o t o co

S3 •S 1

C O h i H C C * CO CO r H CO

CM CO

C S O C S N C . C O Q X

O O > Tt< n f l O CO CD '^<COCOCOCOCO'^Tf^

rH © t > © CO T I * CO TJ« CO I O

H I N H l f l l N i f l C C ^

CO N

CÄ

Htt

• ^ © c ö r H © C 5 - ^ c Ö ^3* ^ ^ ^ct1 ^ ^ IO ^

HO rtt

O O C D O O O O C M - c J I O

©l>CMCOCM^©rH r n rH CM CO »A TH

O CM

O f ) C D - * c : C C J N

CO r H CO © © CO CM CO CM CO

CS CM

ES"5

.BP

I > rH © 4* ^Cr1 CO ^-t1 CO " • t

C N O r H C ^ C - O O O ©

*Ji

N O C O C O M O O i f l

CO t -

* ^ © C M © © © C M r H

iO I > OO CO oo rH CM rH rH

rH rH rH

rH rH

t—l

K K M a C J N Q C O t -

7 .fa

ooTt<cococo©r^©

•*

»O

eo o

H1 TH

-<* o oo I-H eo 00 r - r > oo r n © O CM T H CM CM CM CM

T H r H r H r H r H r H C M C M

-3

-i - i

»IO

•ca -c i

E eo - en

C O t O C O S C O C J C O r © © r H c Ö - n ^ C M o b l i Ö THrHCMCOCMCMCMrH

CMCMCMCOCOCOCOCO

O . S3

g « KS

3 C

•*

CM CM T H CM T H T f

• • — •

•rH

CS CN oo

-TH ; Q

| -3

.s„ - 3 -s

O ©

3 Ci

i > uo r^ r f

c o r H i o T f c M O r ^ © CO CO CO T* © rH

H-* OJ

O O H C S C O X J Ö J O i r a © C M © r * i > . ^ r j < r H r H CM CM CO r H i-H

•ö

E tu

CD 0]

•a -a U:nJ<D

:o o

0 0 " ^ © C M r H © C M v O T H C M C M ^ C O C O T l H r H

-CS K S

E E CD

<N CM <M O

E b"°

Cl H—

W H W N C O H I N H © © © © [ — © • " r f i O COCMCMCOCMCO-^CM

•o .5 fa

•Ö .S fa ^=CSKS g »IO

eM en r"

_fa

CJ :CS

N l O N r - W n K C O t -

OJ t -

T H © © 0 0 C M C M © C O C M C M T H C M C M C O C O C S

CM © © i O CM CO CM CO CM CO Cl

r - C M O c O ^ C M r H - *

it.

CO I O

CO rH

lr~

r H i-H

CO TH

CN Ol

1 * T H H I > C 1 C O C O C »

CO " *

I O C M 0 0 T H 0 0 © C O I >

i O r - CM CM © CM T H CO CM CM

rtHHHHHCCH

t--

O l W3

O CM

•Ö .E

^ l=;cs.c.

r H t - H O O O C M C M t - r H

0 0 © r H C T i ^ H C M © T H

>iO >r.

S 2°

-4 b

SJ -H

cv> -3 OJ

2p CCS

» £

co •§ Ä

m ta

D D

-a

as CM

t °

)

c SO -a. e

•

-C

-^ » H b ^ ' b ' ? O o 8 o 3 o : ( « t

SOSZKBOC

•*

» .)

S ° oj > J

4) 130 ä

i3 CTJ i n

j "

C o

CTJ rH

=* e 1

O co oo > 2

20 år och däröver

50 Ol

"3 3 3 -B

CO Ol

1 •

oa [H« CO

T K 0 ) O r > 0 0 C 3 O ^

•«

H I ^t

I > © C O 0 0 © C M C O T H

lOCOCOTpCOCMT^H-ft

COCO T d c O

kfJ

* *

CO H

T3 , M .E *C -ca

E g« 20 år och däröver

E c» » CM CO

b B B « E

B B

-B

•B

CJ - B

3 -i

CMOOrHCOOO

o o i>- © •** © ^ CO UO n * i n

Ol •#

I !

C N O r H i - H C M O O i c O

i - H O O O - - *

-rj< l >

•({*

co^io©©coio-o

uoio©ioi>

CO O

r-cor^^rH

--t

T f C M H t C M r H

»<f

• ^ O h - f l f l N O O M

T r i T H i o - ^ i O C M © ^

^ • ^ 1 0 ^ ©

CD N

OTCOt-COCDCOeDfl

O © © T H © I O © © lOiO©©©-^©©

20 år och däröver

•§.§43 20 år och däröver

g »iO

^ H f l C O r t C O C O H i o o o r ^ c M © - < F © r H C O C O T p l O O C M T H - r H

r-cocot--oooo*-ico

•

Ö ^

fl »c**

Cfl

r H CM t >

O0 '

locoiocM© t o o c o o o

OS C l

es IO

flCDrHrHOO

r H C O ^ © " ^

Oft

C O C O C O C M C M

e O f l - n r l O C M C S C O r H -

C O H O i O C D i O C O C O C O C O ^ C O ^ t N ^ r j i

o o r - © -rf oo C O C O T J - C O ^

<N CO f r

h* CO

H-» CD rQ t» :0

7 K»H S

f fa

a ft

O»

H-l <D O

3 CO 0 0

l > c Ö © - ^ r H CO CM r f T H f >

g gm

«rH

a .-a

-rf © ifl

tH JO

C5 *J"

C M C O I O C O ' T H ' T T 1

"O , S *H

CO O ,

•** r> i>- m co c»

r)< rj< r j . H J c o

1 •« IO

•o

Ol T-t

( M i - H c o e o c o o i O i e o

i o r H o o r ^ i > r > r H C M COCOTPrt<-rJ*cOiOiO

•<* C M m • * -rj m

ob cö co cö 1 1 © T H C M C M C M

•**

CM CM iO tO

• * »if

C O C O C O f l C O C i

1 ©

CM © CM CO l Ö

C M C O C O r H C O M

TI-

o c o c o c n e o ^ f l o

C ~ - r - © C O © l > . I N I >

CO - O r f

—i

C M C M C O C O C O T H C O C O

-tf

r-l

» 2 .3

•<

c:ca-a g »IO

20 år och däröver

c»

l O l Ö r H © © C O C O C O T H C O

CO 1 > ^ CO © TT* M C O r | i O T j t r t

Ol *4H

E »

t1 00

lOCOCOtOCOtNtiOrjf

20 år och däröver

feci CO CO

3 M

^ © • ^ © © l o c o ©

S2 "

H O O n H N f f l H t C O

o n3 :3

T H 0 0 C7M

> CS

n)l CO H ©

• ^ • ^ C O C O C M T H ' C O

CO ^ t

r H © r H C O ©

C O C M C O I O ^ C O - ^ - T H

T *

Tt<

CO N

CS CO

^ ^ rH © 1 rH | CO T H C M C O C M ' T H ' C M

»Ö W

CSOOCJt-i-HOOCOCO

flOCOOOOO

743 C M © l O © l O l O r H © CMrHCOCMCOrHlOCO

T H 0 0 © l O CO CO CO I O CN r H

OS ©J

•g .§ 43

g » IO

O f l C M O O C N r H C N t - .

- r l H t - C l O t -

l O M O t O O O C O H CMrHCOCOCOCM-^Ti

CO 0O CO © C\ CO CO I O CO I T

10 CO

3 OJ T3

1 CM SM HB

? c>

«ci

s 2

:es *

cc c

B 6k I C c s -c -C E rbl

c c 3 c

• 4 -

c/:

Land

Q T:

t i = b° c o

1t- > 1

°Ci

=CCJ

ät

Sffl c

c b

1 c

:0 <L

CD UD i r

östra Sverig Småland och Södra Sverig Västra Sveri Norra Sveris

C >

51 <a A b fe .58

CJ :0S > O T J i 0

CO CO t -

c o t — C O C O C f t t — CM ^# c Ö Ö ' * , f ^ - Ö . c N n r ^ , COCOCOCOCOCMCOCO

5» co CS

•ÖKSKS b CJ

CO CO

-H

CJ :C3 > 0-0:0

=CSKS

CO ( O O

\h CO 00 OO © CM CM CM CM CO

rH ' CM

—<

-3 3

-a 3 3

rH cé CO

CNCOrH-njJtCO^eOCS

O H t CO N M r H © VO r H "rf* T f CO "<* T f I O

CO 60 CO

•<# CO

ob ob © i >

no ob © ©

r n CM •** CM CO

CM r H CM r H CM

rtNCOHCOOOH

-H4 a> o

co o

C N © r H l O C Ö r - - © r H COCM'rHCOCOCOCO•^

-rf* l Ö r H CO © CO CO T P CO ^

CO CO

CM-'lH'HHO'nlKflOCO

©eöcbci-cicö^co

r> »ö © cb © co co ^f co ^r

^ co

CMCM^fCO'rFCO'crCO

-B

M 00 CM <M

•CS J3

i > ob cb ob

CO CM

^iö©ab©cb©io

• *

S eo

CMCMCMCMCMCOCOCO rtHnXClfflOHn rHCMCM^COob©© CMCMCOCM-^COCOCO

•«:SK3 'g »IO

eo en

•ca Ä b S _ o :H > o 0xJ:0 O O i n f f l N H J O O O r H C O ^ o S ^ T M © © CMCMCMCMCMCMCMCM

r H i ö c M O o r ^ ^ i O o o CMCMCOCMCOCMCOCM

eo o fl t— o © cb TH © cö CO CO CO CO CO rH

CO CM

Oi » 01

cb © ob • * i o

«ö

r H r H CM CM CM

lÖ l > rH cb rH CM CM CO CM CO

nu co

»tf OJ

flt-oOiHt-ooeoco

•o

CO t *

fl H fl H o CM lÖ © I > © CM CM CM CM CM

O C O - r f l O C ^ f l C O f l 5

00 CM

00 CM CO H / C . 00 00 rH © r p CO CM •<* " * i O

00 r i t

H i f t f l O O O O H M obrHtiobrHt^cbTr CMCOCOCO^COCOCO

cJbtööt^obcNcöö

C-l CO

00 r H 00 CM t -

KS fZ b » . O * > O OT3:o

3 CM

CMCMCOCOlOCOCOCO

CM CO

CM l > 00 O0 © CO CM CO CM CO

( N O - f - A O O t M r H O

•3-3 i Ö

CM - ^

^ ^ ^ C Ö - ^ ^ O Ö C M COCMC0CO^"CMCMC0

-3 :3

_ g

oo CO r -

T f TH rH cb r^> CO CM CM CM CM

—I * *

i-O f -

CO CM CO CM CO

cs •»

cd CJ

£ C

eo CM -B 3

CD en -H

»2?

° fe :c0 ao* . » t g°

i =>

. C D

•

*> 00 Si,

S o s ^ « - O

^ , 3 io cj ttn ta »CTJ r-* ^ 3 XH-)r--]t-i—-tHr>CD O :0 « O ! « O -C. k

S =a « - 2fl i--a 2C >H- -cs •S E i o « o O co e/o > Z

_co

• « J3 b fe CJ :cs >

O O -0:5

•3 3 S .e

KB r- b

CO CO O l rH

OOCOt—

CM CM O l

t - r H O r H O

1 - W I M H f l N f l C D

00 O

^CMobo©iö©rlt

T H CM

COCMrHCOCMrHCOCM

E £"> CJ

"3 :cs

"<* co eo co eo CM o t^- TH ob cö CM © ©

OOCMeOCNOlflCOrH

rj« O

frÄ

"3 3 J5 > a 8 -3 fa

1 E g "

01 CD CO

CO CO CO 00 OO

l Ö TH © CO © CM CO *** CM CO

01 CO

CO H

N H N C O N J I H f l

CO <HH CD CM O l

COCMflrHCSCO-cHCM obcbcMC-t^CMCMrH rH CM CM rH CM CM CM

CM eo r -

00 CM

e O f l e O C l r H C O - H t C N

t— eo fl © CD - o © TH - ^ ©

co kb

| T % C O

•CO ^ - j

E £'

a .s

8 °'°:°

i, W •a

a £

I KS

e»

—

fc.

l-H

cöcb©cöcöcMr>cM

2 C b :CS KS

i i O CN

c o c a c o w i j i i o ^ p . ©CMlOCM©rHt^*,^r1

O l CD CO

O :CS O TJ •

i—i

t— o

©cbrHcböcMcbr^

OO - i f CO

ÖJ

rH - # TP r >

rH TJ-

1 T3

.cs b

-CSKS

C S T t i H T j C d C D C C n H

CD CO r H O

CM r > ©

CM ©

01 CB

.3 tn :o -2 CB - B

S O

3£ E2

0-0:0

8 -i

8 CM CM CO O

CM O

H O O N - r H i f i N N n ©rHi-ö©cbcbiöco COCOCOCOCMCMCOCM CO

STH

r H r H r H r H CM CO O

nflfOOOCOQHIoO •nHHr^lÖt^©O0©|>

.s i CB

i ö i ö - ^ co ©

"rf* CO ©

•3

c"o5

CO CO CO

1^- CM CM r>CM CM CM CM CO 0 J

l > . T H a i r H © r > . T H 0 0 TfCOCO-OCOCOCOCO

S CS KS

CO fl o o OS CO O O l CD t O H H CO i f , T H r H T H CM CM CO CM

4) tsD OiD t<Do -CC_Dtoo «-r tac -rH tH TH

• Pr0 --

-50

«^TQ

Cr-HH.S

WS CD *-.

" .2 ,5 h jzf* 'Z-G ° :° £ 3 iS ° :(rf £ GO O r ^ r ^ K CQ C O

cs b l =a b cs

,3-2-o 3 fc Js? E o « ° OuiMt>Z

53 lemstidsgrupp omfattar ett relativt stort antal arbetare med en medlemstid 20—24 år, inom vilken tid den av den stigande genomsnittsåldern betingade ökningen av arbetslöshetsrisken ännu ej gjort sig gällande. Skiljaktigheterna i arbetslöshetens omfattning inom de olika medlemstidsgrupperna äro påfallande jämna inom murare- samt byggnadsträarbetareförbundet fram till 1932. Nämnda år framträder inom murareförbundet en mera utpräglad skillnad i arbetslöshetens omfattning mellan den äldsta och övriga medlemstidsgrupper samt inom byggnadsträarbetareförbundet mellan den yngsta och övriga grupper. Det visar sig nämligen, att den ökade arbetslösheten 1932 inom murareförbundet har relativt starkare drabbat den yngsta medlemstidsgruppen och mellangruppen men inom byggnadsträarbetareförbundet mellangruppen och den äldsta medlemstidsgruppen. Verkningarna av konflikten 1933 ha inom de båda nämnda förbunden väsentligen kommit till synes inom mellangruppen och den äldsta medlemstidsgruppen, vilka uppvisa den starkast minskade arbetslösheten. Svårigheterna att vinna återanställning framträda 1934 inom murareförbundet starkast för den äldsta medlemstidsgruppen, inom byggnadsträarbetareförbundet för mellangruppen. Minskad omfattning visar blott arbetslösheten för de yngsta medlemsåldrarna. En väsentligen likartad utveckling med den inom byggnadsträarbetareförbundet påvisade företer arbetslösheten i olika medlemstidsgrupper inom grov- och fabriksarbetareförbundet 1929—1934. Inom målareförbundet samt i än högre grad inom elektriska arbetareförbundet är arbetslöshetens omfattning inom medlemsåldrarna över 19 år påfallande liten i jämförelse med vad fallet är i övriga förbund. Den påtagligt låga arbetslöshetsprocenten inom den äldsta medlemstidsgruppen inom det sistnämnda förbundet måste emellertid tillmätas mindre betydelse till följd av det ringa antalet undersökta medlemmar inom denna grupp. Även inom målareförbundet är emellertid det undersökta medlemsklientelet jämförelsevis starkt samlat till de yngre medlemsåldrarna. Enär ett likartat förhållande är att konstatera även beträffande respektive förbundsmedlemmars fördelning på olika levnadsåldrar, torde den för målare och elektriker observerade minskningen av arbetslösheten inom den högsta medlemstidsgruppen i själva verket antyda en lägre arbetslöshetsrisk för ifrågavarande medlemmar med lång medlemstid. av

Den utveckling de olika medlemstidsgrupperna med hänsyn till arbetslöshetens omfattning förete under de undersökta åren är i allt väsentligt analog med den utveckling de tre huvudgrupperna av levnadsåldrar i sådant hänseende undergått inom motsvarande förbund och år, ehuru, såsom man kan vänta sig, starkare prononcerad i fråga om medlemstidsgrupperna. Krisarbetslösheten förorsakar sålunda likartade förskjutningar i arbetslöshetsprocenten inom motsvarande grupper av respektive fördelningar. I de olika delarna av landet samt i de särskilt redovisade städerna förete inom resp. förbund de olika medlemstidsgrupperna i allmänhet liksom för riket i dess helhet en avtagande arbetslöshet vid stigande medlemsålder

54 under samtliga de år, undersökningen avser. Undantagsvis kan dock i vissa särskilda städer och landsdelar en relativt sett ungefärligen lika stark eller rent av mera omfattande arbetslöshet konstateras i de högre medlemsåldrarna eller eljest vissa förskjutningar i arbetslöshetens relativa omfattning inom olika medlemstidsgrupper i förhållande till motsvarande rikssiffror inom förbundet iakttagas. Det bör emellertid hållas i minnet, att dessa avvikelser i samtliga fall kunna vara av rent tillfällig karaktär. Arbetslösheten bland organiserade murare i Stockholm under år 1930 företer jämförelsevis obetydliga skiljaktigheter inom de tre medlemstidsgrupperna. Hårdast drabbade av arbetslöshet voro här medlemsåldrarna över 19 år samt därnäst 5—19 år. Starkaste ökning utvisar 1932 medlemstidsgruppen 5—19 år, medan 1934 arbetslösheten har sin största omfattning i medlemstidsåldrarna över 19 år. I Göteborg var däremot arbetslösheten bland organiserade murare med längre medlemstid än 19 år av jämförelsevis ringa omfattning 1930. Starkast drabbade arbetslösheten 1931 och 1932 medlemstidsgrupperna 5—19 år samt över 19 år. Arbetslöshetsprocenten ökade sålunda för angivna grupper från 16-4 resp. 12-2 år 1930 till 27-1 resp. 21-8 år 1932. Även i Malmö var arbetslösheten 1930 av jämförelsevis mindre omfattning bland organiserade murare med en längre medlemstid än 19 år. Påfallande stark var emellertid ökningen i arbetslöshetens omfattning inom dessa medlemsåldrar 1931 och även 1932. Sistnämnda år drabbades såväl dessa medlemsåldrar som den yngsta medlemstidsgruppen relativt hårdast av den ökade arbetslösheten. Anmärkningsvärt låg var 1930 arbetslöshetsprocenten i Småland och öarna för organiserade murare med en medlemstid av 5—19 år, men undergick 1931 en avsevärd ökning eller från 8-7 % till 22-8 %, medan inom den yngsta medlemstidsgruppen arbetslösheten samtidigt ökade från 17-2 % till 25-7 %. Vad byggnadsträarbetareförbundet angår, voro av dess undersökta medlemsklientel i Stockholm 1930, 1931 och 1934 medlemsåldrarna under 5 år samt 5—19 år ungefärligen lika hårt drabbade av arbetslöshet. Relativt störst var ökningen i arbetslöshetens omfattning under dessa år i medlemsåldrarna 5—19 samt över 19 år. Den anmärkningsvärt låga arbetslöshetsprocenten för den äldsta medlemstidsgruppen organiserade byggnadsträarbetare i Göteborg och Norrköping får ses i sammanhang med det jämförelsevis ringa antal medlemmar, som tillhörde angivna medlemsålder. I fråga om de organiserade målarna var 1930 arbetslösheten i Stockholm ungefärligen lika omfattande i medlemsåldrarna under 5 år som vid en medlemstid av 5—19 år. Starkast ökade arbetslösheten i de sistnämnda medlemsåldrarna. Även i Borås var i de nämnda båda medlemstidsgrupperna arbetslösheten av lika omfattning 1930 och 1931, medan 1932 och 1934, då arbetslösheten bland de organiserade måleriarbetarna i Borås minskade i omfattning, företrädesvis de yngsta medlemsåldrarna berördes härav. En relativt starkare stegrad arbetslöshet för medlemsåldrarna 5—19 år framträder även 1931 och 1932 i Göteborg, Gävle och Örebro samt i Småland och öarna ävensom i norra Sverige.

KAP. IV.

Arbetslöshetsperioder och arbetslöshetsfrekvens. A. Arbetslöshetsperiodernas antal och varaktighet inom olika fackförbund. De sakkunniga ha för en närmare utredning av arbetslöshetens karaktär gjort d e t g e n o m s n i t t l i g a antalet arbetslöshetsperiod e r p e r å r s m e d l e m under vart och ett av de undersökta åren till föremål för undersökning. Härvid har materialet grupperats på de 43 olika områden, som angivas i tab. I i tabellbilagan, samt inom varje sålunda särskilt område efter medlemmarnas ålder med iakttagande av förut angiven åldersfördelning i femårsintervaller. Då ej utan betydande kostnader mer ingående undersökningar kunnat verkställas beträffande arbetslöshetsfrekvens och medlemmarnas fördelning efter arbetslöshetstid, har något tabellmaterial i detta hänseende ej frambragts genom de sakkunnigas försorg. Emellertid har inom socialstyrelsen verkställts en utredning på grundval av det av de sakkunniga upprättade primärmaterialet beträffande arbetslösheten inom m u r a r e f ö r b u n d e t . Vid denna utredning ha beräknats vissa frekvenstal och fördelningar, som äro ägnade att närmare belysa arbetslöshetens karaktär i ovan berört avseende. Efter hemställan av de sakkunniga har hos socialstyrelsen verkställts en sammanfattning av de resultat, som de sakkunniga funnit av betydelse för förevarande utredning. I det följande redogöres först för det genom de sakkunnigas försorg frambragta materialet beträffande genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder per årsmedlem och därefter för de resultat, som kunnat härledas ur den ovan omförmälda, inom socialstyrelsen verkställda undersökningen. Det resultat, som i berört hänseende härletts ur den sistnämnda undersökningen, torde i viss utsträckning kunna betraktas såsom representativt för samtliga byggnadsfack. Visserligen har man härvid att observera säsongvariationens olika styrka och den årliga arbetslöshetens i någon mån skiljaktiga omfattning inom de olika facken, men dessa förhållanden utesluta ej, att de på grundval av arbetslösheten inom murareförbundet erhållna resultaten med av ovan omnämnda omständigheter förorsakade jämkningar böra äga giltighet. Arbetslöshetsperioderna samla sig i största utsträckning under den del av arbetsåret, som infaller under tiden november—april månader. Av förelig-

56 Tab. 25. Antal arbetslöshetsperioder per år oeh årsmedlem inom A n t a l Område

Murareförbundet

a r b e t s l ö s h e t

Byggnadsträarb.-förbundet

1930 1931 1932 1933 1934 1929 1930 1931 1932 1933 1934 Särskilda städer. Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg Borås Gävle Örebro

3-4 3-0 0-8 2-7 4-4

2-9 3-0 3-0 3-4 3-3 2-9 3-1 4-7

3 3-4 3-5 3-6 3-5 2-9 3-5 5-1

1-7 1-3 1-2 1-3 1-3 1-2 1-9 1-5

4-1 2-1 2-5 3-6 1-5 1-8 1-5 2-0 1-8 2-5 1-7 2-1 3-0 1 1' 2-2 1-5 1 2 2-7 2-7 3-8 2-0 2-2

2 2-2 2-3 2-0 2-3 2-1 3-2 2-6

3-6 2-6 2-7 22-6 2-2 2-8 3-0

1-4 3 1-7 2-3 1-5 1 2-1 2-3 1 2-4 1-7 2 2-9 3-1 1-1 2-1

3-5 1-9 2-6 2-8 3-3

3-8 2-6 2-9 3-1 3-6

3-9 3-0 3-2 3-5 3-5

2-2 2-5 2-2 3-0 2-7

2-3 1-9 2-2 2-0 2-3

2-4 2-3 2-3 2-2 2-4

2-8 2-7 2-5 2-6 2-9

2 2-9 2-6 2-9 2-8

2-7 2-8 2-8 2-7 2-7

2-7

3-1

3-6

3-2 3-0 2-6 2-9 3-5 3-1

2-1

2-3

2-6

3-0

2-2

2 l

Landet i övrigt. Östra Sverige Småland och öarna Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige Hela riket

2-6 2-9 2-8 2-7 3-0

gande primärmaterial, som bland annat omfattar uppgifter om antalet arbetslöshetsveckor under årets olika'månader, framgår emellertid, att arbetslöshetsförhållandena i de enskilda fallen äro synnerligen varierande. Ehuru sålunda arbetslöshetsperiodernas fördelning i viss utsträckning befinnes säsongbunden, har man dock att räkna med avsevärda individuella skiljaktigheter i detta hänseende. Det av utredningen frambragta tabellmaterialet omfattar, som förut antytts, uppgifter beträffande antalet särskilda arbetslöshetstider under vart och ett av åren 1929—1934, beräknat i genomsnitt per årsmedlem, med fördelning på de särskilda lokalområdena och åldersgrupperna. Av skäl som i kap. I anförts, saknas uppgifter beträffande målareförbundet, med undantag av avdelningen i Stockholm, och ha uppgifter för 1929 beträffande arbetslösheten inom murareförbundet ej ansetts böra medtagas. Samma förhållande gäller även beträffande målareförbundets stockholmsavdelning. I överensstämmelse med vad som skett vid undersökningen av den årliga arbetslöshetsprocenten och med den i sammanhang därmed givna motiveringen har antalet särskilda områden begränsats till de åtta största städerna och fem särskilda områden av landet i övrigt. I tab. 25 har angivits det genomsnittliga antalet särskilda arbetslöshetstider per årsmedlem inom de olika förbunden inom varje särskilt område för vart och ett av åren 1929—1934 och i tab. 26 det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor för varje särskild arbetslöshetstid. Uppgifter beträffande antalet särskilda arbetslöshetstider under vart och ett av undersökningsåren per årsmedlem räknat inom

57 olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934. p e r i o d e r G r o v - o.

p e r

å r

o c h

fabriksarb.-förbundet

å r s m e d l e m

i n o m

Målareförbundet

Elektriska arbetareförbundet

1931 1932 1 9 3 3 1934 1930 1931 1 9 3 2 1 9 3 3 1934 1929 1930 1931 1932 1 9 3 3 1934

3-3 2-0 4-1 3-9 3-9 3-1 4-4 3-7

3-5 2-7 3-9 3-9 3-5 3-5 4-6 3-5

3-5 3-1 4-4 4-1 3-2 3-5 4-5 4-7

3-3 3-4 4-2 3-5 3-3 3-6 3-8 5-1

2-6 2-6 3-2 2-7 2-8 2-7 4-1 3-8

3-4 3-2 3-4 3-8 3-9 2-9 4-4 4-0

4-3 3-5 4-2 3-8 4-2

4-4 3-6 4-3 3-8 4-0

4-4 3-7 4-1 4-0 3-9

4-3 4-0 4-0 4-2 3-4

3-9 4-0 3-6 4-1 3-3

3-6

3-7

3-8

3-7

3-2

0-7 0-4 1-0 0-3 0-9 0-2 0-6 1-4

0-8 0-6 1-2 0-4 0-9 0-4 1-3 0-8

1-0 0-9 1-3 0-4 1-2 1-4 1-0 1-1

1-4 1-3 2-2 1-1 1-3 1-5 1-4 1-4

1-9 1-0 2-2 2-2 2-2 3-3 2-1 1-6

2-0 1-1 1-3 1-2 1-4 1-5 1-5 1-7

4-5 4-0 3-8 4-2 4-1

1-2 1-6 1-6 1-1 1-3

1-3 1-4 1-8 0-9 1-4

1-3 2-0 1-9 1-3 1-6

1-6 2-3 2-7 2-0 1-9

2-5 2-8 2-5 2-3 2-6

1-7 9 1-8 10 1-9 11 1-8 12 2-3 13

3-7

0-9

1-0

1-2

1-7

2-1

1-8 14

2-6

2-9

3-3

2-9

3-5

1 2 3 4 5 6 7 8

olika åldersgrupper återgivas i tab. 27. Motsvarande genomsnittliga antal arbetslöshetsveckor per särskild arbetslöshetstid meddelas i tab. 28. Innan de sålunda erhållna uppgifterna göras till föremål för undersökning, torde emellertid några kommentarer till den metod, som vid uppgifternas utarbetande tillämpats vid beräkningen av det årliga antalet arbetslöshetsperioder, vara erforderliga. Såsom å annat ställe omnämnts, har utredningens primärmaterial upprättats på grundval av de i förbundsmatriklarna förefintliga uppgifterna om fristämplade veckor på grund av arbetslöshet. Förbundets matriklar lämna i detta hänseende uppgift beträffande varje särskild vecka under året. De uppgifter beträffande antalet arbetslöshetsperioder under ett visst år, som överförts till utredningens primärkort, h a angivit det antal särskilda arbetslöshetstider, som förekommit under året i fråga. Vid detta beräkningssätt ha de arbetslöshetsfall, som oavbrutet sträcka sig över mer än ett år, kommit att räknas såsom en särskild arbetslöshetsperiod under vart och ett av de år, som berörts av ifrågavarande arbetslöshetsfall. Dylika arbetslöshetsfall komma alltid att föranleda vissa inkonsekvenser vid bestämningen av antalet arbetslöshetsperioder under ett visst år. Den systematiska överskattning av periodantalet, som den tillämpade metoden otvivelaktigt medför, bör på ett eller annat sätt elimineras. Ett ofta förekommande tillvägagångssätt att beräkna antalet arbetslöshetsperioder under ett år är att bestämma detsamma såsom antalet under året p å b ö r j a d e arbetslöshetsfall. Under förutsättning att arbetslöshetsförhållandena år från år 5—816073.

58 Tab. 2G. Antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod inom A n t a l Område

Murareförbundet

a r b e t s l ö s h e t

Byggnadsträarb. -förbundet

1930 1931 1932 1933 1934 1929 1930 1931 1932 1 9 3 3 1934 Särskilda

städer.

Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg Borås Gävle Örebro

3-4 3-0 3 3-8 3-7 6-0 3-6 3-4

3-7 3-1 3-8 3-1 4-6 5-8 3-8 4-0

4-2 3 5-6 4-7 5-5 7-7 8-2 5-5

5-7 4-7 6-2 7-5 6-5 7-7 5 6-5

4-3 2-4 2-9 3-7 3-1 4-7 4-5 4-4

4-0 4-7 4-9 4-9 5-5 6-2 6 4

4-1 5-0 4-2 5-3 5-4 7-7 5-4 5-3

4-8 5-8 5-1 7-1 5-1 7-3 7-0 5 7-3 7 8-5 10-0 5-7 9-3 6-3 7-4

6-5 6-5 7-8 8-7 7 7 5-7 7-4

6-3 5-2 4-0 6-2 5-1 6-0 5-5 5-1

3-9 4-0 4-8 3-4 4-4

4-9 4-9 5-7 4-8 5-1

7-1 12-9 7-7 3-0 6-3

10-9 14-1 7-7 3-3 5-7

7-5 8-1 4-6 2-7 3-8

6-2 6-2 8-0 6-2 7-3

6-2 5-5 7-2 5-6 6-8

6-8 8-7 8-4 6-0 7-4 7-4 7-7 10-0 9-1 6-7 8-7 9-5 7-7 11-1 11-4

6-4 6-1 6-5 7-2 9-0

3-8

4-4

5-7

4-3

5-7

5-5

6-3

(i-si

Landet i övrigt. ö s t r a Sverige Småland och öarna Södra Sverige V ä s t r a Sverige N o r r a Sverige Hela riket

8-1

äro någorlunda likartade, erhålles uppenbarligen vid detta beräkningssätt ett fullt riktigt beräknat antal arbetslöshetsperioder. Om arbetslösheten tilltager under en följd av år, blir antalet arbetslöshetsperioder per år räknat dock något överskattat och i motsatta fallet, om arbetslösheten avtager, något underskattat. Om emellertid arbetslöshetsförhållandena ej varit underkastade väsentliga förändringar, torde avvikelserna vara utan betydelse. Då därjämte en tillräckligt noggrann approximativ metod förefunnits att på grundval av de i tab. 25 angivna uppgifterna beräkna antalet påbörjade arbetslöshetsperioder per år, har en omräkning i förevarande hänseende företagits. Metoden i fråga går ut på att antalet arbetslöshetsfall, som oavbrutet pågått över årsskiftet vid undersökningsårets ingång och som sålunda vid uträkningen av uppgifterna i tab. 25 och 27 dubbelräknats, satts lika med medelvärdet av arbetslöshetsprocenten under de två månader, som omfatta årsskiftet i fråga, gånger antalet årsmedlemmar. Då arbetslösheten under åren 1929—1933 genomgående varit tilltagande, torde på ovannämnt sätt beräknat antal påbörjade perioder snarare vara över- än underskattat för dessa år. Omräkningen i fråga förutsätter tydligen, att de månatliga arbetslöshetsprocenterna beräknats. Uppgifter i detta hänseende föreligga ej för medlemmar i olika åldersgrupper. I tab. 27 förekommande uppgifter ha sålunda ej kunnat på angivet sätt omräknas. Några skäl för att skillnaderna mellan de i tabellen angivna uppgifterna och motsvarande omräknade uppgifter skulle utfalla väsentligt olika inom olika åldrar torde emellertid ej

59 olika delar av landet samt i vissa städer, förbundsvis, 1929—1934. v e c k o r G r o v - o.

p e r

a r b e t s l ö s h e t s p e r i o d

Elektriska

Målareförbundet

fabriksarb.-förbundet

i n o m arbetareförbundet

1931 1932 1933 1934 1930 1931 1932 1 9 3 3 1934 1929 1930 1931 1932 1 9 3 3 1934

3-7 3-8 4-4 4-2 5-1 4-4 5-6 5-2

4-2 5-4 4-2 5-7 6-3 5-1 4-5 6-6

5-0 5-1 5-1 5-1 7-7 5-2 5-6 5-2

7-6 7-4 7-1 8-1 7-2 8-0 8-1 11-2 9-4 11-2 5-8 6-0 8-9 6-6 5-7 6-3

8-7 5-9 5-2 6-9 4-9 4-3 5-7 5-7

4-4 5-7 6-4 4-6 6-3

4-5 5-2 5-8 5-3 6-0

4-9 6-4 6-8 5-7 6-5 6-3 6-5 7-9 8-0 6-2 7-2 6-7 7-1 10-4 10-5

4-7

5-0

5-6

7-9

7-7

5-5 3-7 5-9 5-7 6-2 4-8 11-0 10-7 3-7 4-2 4-2 10-9 6-5 4-5 6-1 5-6

5-9 7-6 6-7 7-2 5-3 5-6 6-3 6-4

8-0 9-7 7-6 11-6 6-8 8-2 8-0 7-7 6-1 6-1 6-1 4-5 7-4 6-5 6-9 8-5

7-9 7-0 6-7 7-0 6-0 4-9 7-7 6-2

4-9 5-5 6-3 5-1 7-9

4-3 4-6 5-2 3-6 5-1

3-0 4-6 4-5 3-7 5-1

4-1 4-2 4-9 5-1 5-8

5-1 4-8 5-7 4-6 8-1

4-6 4-1 6-9 5-0 7-1

4-8 9 4-6 10 5-4 11 4-5 12 6-0 13

6-7

5-1

4-4

5-6

6-7

7-4

6-4 14

4-2

4-8

5-1

5-4

1 2 3 4 5 6 7 8

förefinnas. Skillnaden i fråga bestämmes enligt metoden av arbetslöshetens omfattning vid årsskiftena. Den undersökning beträffande säsongarbetslösheten inom olika åldrar, som företagits beträffande byggnadsarbetare i vissa förbund i Stockholm och Göteborg, för vilken redogörelse lämnas i följande kap. V, antyder dock, att arbetslösheten vid årsskiftet är mera omfattande inom de högre åldrarna än inom övriga åldrar. En omräkning av de i tab. 27 angivna uppgifterna om det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder per årsmedlem inom olika åldrar skulle sålunda resultera i en mera markerad minskning av ifrågavarande antal inom de högre åldrarna. De tendenser, som kunna fastställas på grundval av de i ifrågavarande tabell angivna uppgifterna, böra följaktligen modifieras i detta hänseende. Uppgifter beträffande antalet arbetslöshetsperioder 1929 ha givetvis ej kunnat beräknas på ovan angivet sätt. Antalet arbetslöshetsperioder per årsmedlem och antalet arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod i genomsnitt, då antalet perioder enligt ovan angivet tillvägagångssätt beräknats såsom antalet under året påbörjade arbetslöshetsfall, angives för vart och ett av åren 1930—1934 i tab. 29. Jämförda med motsvarande uppgifter i tab. 25 befinnas skillnaderna utfalla större, ju mera utpräglad säsongvariation arbetslösheten företer. Skillnaden i fråga varierar mellan 3—30 procent, vilka värden observeras inom murareförbundet för 1934 resp. 1933. I allmänhet belöper densamma sig till mellan 10—15 procent. För att belysa skillnaden mellan antalet arbetslöshetsperioder, beräknat enligt de båda förut angivna tillvägagångssätten, inom olika områden har en

60 Tab. 27. Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem inom olika åldersgrupper, förbundsvis, 1929—1934. Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem, med efter levnadsålder Fackförbund och år

fördelning

Mindre 20— 2 5 - 30— 3 5 - 4 0 - 45— 5 0 - 5 5 - 6 0 - 6 5 - 70 år än 20 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 o. därår år år år år år år år år år år över

Murareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

2-4 31 3-6 1-6 2-7

2-6 31 3-5 1 3-0

2-7 3-2 3-7 1-9 3-1

2-8 3-3 3-8 2-2 3-4

2-7 3-0 3-7 2-1 3-3

2-7 3-3 3-8 2-2 3-2

2 3-3 3-7 2-1 3-3

2-8 3-1 3-7 2-1 3-4

2-8 3-3 3 2-0 3-2

2-9 3-2 3 1-8 3-1

2-5 3-0 3-1 1-6 2-9

1-2 1-4 1-6 0-8 1-8

Byggnadsträarbetareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

1-8 2-2 2-3 2-7 2-3 2-6

2-2 2-3 2-6 2-7 2-3 2-8

2-1 2-4 2-7 3-8 2-5 2-9

2 2-3 2-7 2-9 2 2-8

2-0 2-2 2 3-0 2-4 2-8

2-1 2-2 2-7 3-0 2-3 2-9

2-0 2-2 2-7 2-9 2-2 2-8

2-1 2-3 2-6 2-9 2-2 2-8

2-1 2-3 2-6 2-8 1-9 2-6

2-1 2-2 2-5 2-7 1-9 2-6

2-2 2-5 2-5 2-4 1-6 2-3

1-4 1-6 1-8 1-5 1-1 1-6

Grov- och fabriksar betareförbundct. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

3-6 3-8 3-8 3-4 3-2 3-9

3-7 3-7 3-7 3-5 3-0 3-8

3-7 3-8 3-8 3-7 3-2 3-9

3-6 3-8 4-0 3-6 3-2 3

3 3-7 3 3-8 3-3 3-8

3-8 3-7 3 3 3 3-7

3-6 3-7 3-8 3-8 3-2 3-7

3-8 3-8 3-8 3-9 3-2 3

3-7 3-8 3-9 3-8 3-1 3-7

3-6 3-8 3-5 3-6 3-0 3

3-0 3-1 3-2 3-0 2-3 2-8

2-7 2-5 2-3 2-2 1-9 1-8

Målareförbundet (avdelningen i Sthlm) 1929 1930 1931 1932 1933 1934

1-5 1-4 2-3 1-8 3-5

2-5 2 3-0 2-6 3-1

2-9 3-0 3-4 2-9 3-6

2-7 3-0 3-4 2-9 3-5

2-4 2-9 3-4 3-0 3-4

2-4 2 3-5 2-9 3-6

2-4 2 3-3 2-8 3-4

2-8 3 3-3 2-9 3-5

2-9 2-9 3-6 2-9 3-5

2-9 3-8 3-5 2-7 3-1

2-6 2-8 3-3 2-6 3-1

2-2 2-7 2-8 2-4 2-9

Elektriska arbetareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

1-1 1-4 1-7 2-3 2-3 1-7

1-2 1-3 1-7 2-1 2-4 2-1

1-1 1-2 1-4 1-9 2-4 2-0

0-9 0-9 1-1 1-7 2-2 1-7

0-8 0-8 1-1 1-5 2-0 1-7

0-7 0-8 1-0 1-4 2-0 1-6

0-7 0-7 0-9 1-2 1-8 1-5

0-7 1-0 1-0 1-3 1-4 1-3

0-6 0-7 0-9 1-5 1-6 1-5

0-3 0-9 0-8 1-8 2-2 1-5

0-2 0-1 0-5 1-0 1-5 1-5

2-0 1-7 2-0 1-0 1-0 1-0

Samtliga förbund. 1929 19301 1931 1932 (Exklusive målare) 1933 1934.

2-7 2-9 3-0 2-6 3-0

2-9 3-0 3-1 2-5 3-1

2-9 3-1 3-5 2-7 3-3

2-8 3-1 3-2 2-7 3-2

2-7 3-0 3-2 2-7 3-1

2-8 3-1 3-3 2-6 3-1

2-8 3-2 3-3 2-6 3-2

2-9 3-1 3-4 2-5 3-2

2-9 3-2 3-3 2-4 3-1

2-9 2-9 3-2 2-3 30

2-6

1-6 1-7 1-7 1-2 1-7

61 Tab. 28. Antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod inom olika åldersgrupper, förbundsvis, 1929—1934. A n t a l a r b e t s l ö s h e t s v e c k o r per arbetslöshetsperiod för m e d l e m m a r , m e d fördelning efter levnadsålder i-acKiorounu och år

Mindre 2 0 — 2 5 — 3 0 — 3 5 — 4 0 — 4 5 — 5 0 — 5 5 — 6 0 — 6 5 — 70 år S a m t 69 o. där- liga 44 49 54 59 64 än 20 24 29 34 39 ö v e r åldrar år år år år år år år år år år år

Murareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

3-8 4-1 5-1 6-6 3-6

4-4 4-8 6-1 7-4 4-1

3-9 4-5 5-8 7-3 3-8

3-7 4-3 5-9 6-8 4-1

3-4 4-3 5-4 6-9 4-1

3-2 3-7 4-9 5-9 4-1

3-3 3-9 5-1 6-2 4-1

3-6 4-3 5-3 6-3 4-0

4-0 4-5 5-8 7-0 4-4

4-3 5-1 6-3 7-3 4-9

5-6 5-7 7-1 8-7 6-1

7-7 7-3 9-0 10-3 8-2

3-8 4-4 5-7 6-8 4-3

Byggnadsträarbetareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

6-0 5-3 6-8 8-8 7-6 5-9

6-0 6-0 6-8 9-4 9-3 6-6

5-7 5-4 6-4 6-7 9-1 6-6

5-7 5-3 6-0 8-1 8-8 6-3

5-4 5-0 5-7 7-7 8-3 6-3

5-2 5-3 5-8 7-5 8-1 6-1

5-3 5-2 5-9 8-0 8-4 6-4

5-4 5-2 6-2 8-0 8-1 6-7

5-8 5-5 6-5 8-7 9-3 7-5

7-2 8-2 7-0 7-9 7-7 9-1 9-5 12-6 9-7 11-5 8-2 10-3

12-8 12-5 13-4 18-1 15-3 15-5

5-7 5-5 6-3 8-1 8-7 6-8

Grov- och fabriksarbetareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

4-8 5-7 6-6 8-5 6-9 4-9

5-2 5-7 6-7 9-4 9-8 7-1

4-5 5-1 5-9 8-3 8-5 6-7

4-4 4-5 5-2 7-7 7-7 6-2

4-3 4-5 5-1 7-0 7-0 6-2

4-3 4-5 5-0 6-9 7-1 6-3

4-4 4-6 5-3 6-8 7-1 6-6

4-6 4-7 5-5 7-0 7-4 6-4

4-9 5-1 5-6 7-3 7-8 7-3

5-9 7-8 6-1 8-2 6-9 8-0 8-3 10-9 9-2 12-8 8-8 12-0

10-9 12-2 13-4 15-4 15-7 19-2

4-7 5-0 5-6 7-7 7-9 6-7

Målareförbundet (avdelningen i S t h l m ) . 1929 1930 1931 1932 1933 1934

4-2 5-6 4-8 5-1 5-0

4-4 4-1 5-1 5-5 5-6

4-1 4-3 4-9 5-4 5-3

4-0 4-2 4-5 5-0 5-1

4-1 3-9 4-5 4-8 5-3

4-1 4-0 4-5 4-8 4-9

3-8 4-0 4-5 4-7 5-1

4-4 4-5 5-2 4-9 5-4

4-4 4-8 5-2 5-3 6-2

7-5 5-6 6-4 6-2 7-9

6-0 6-6 6-9 6-2 7-0

8-4 5-2 7-8 9-1 11-0

4-2 4-2 4-8 5-1 5-4

Elektriska arbetareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

5-7 5-9 7-6 7-5 9-9 5-9

5-8 5-7 6-9 8-9 9-2 7-0

5-2 4-2 5-8 7-2 8-3 7-2

4-3 3-3 4-5 5-4 6-4 5-5

3-9 3-7 4-1 5-1 5-9 5-3

4-9 3-3 4-4 5-6 5-9 5-7

6-5 4-9 5-7 6-8 7-4 6-5

5-8 14«1 13-2 5-0 5-0 7-8 7-7 1-0 6-4 9-1 10-5 31-6 7-6 9-0 7-2 17-2 8-5 11-4 10-2 11-5 7-7 9-6 14-6 11-7

21-8 19-6 23-0 41-7 52-0 46-0

5-1 4-4 5-6 6-7 7-4 6-4

Samtliga förbund. 1929 1930] 1931 (Exklusive 1932 målare) 1933 1934.

5-3 6-2 7-6 7-5 5-0

5-6 6-5 8-8 9-3 6-5

5-0 5-9 7-4 8-5 6-4

4-6 5-3 7-5 7-8 6-0

4-5 5-2 7-0 7-3 6-0

4-5 5-1 6-8 7-2 6-0

4-5 5-2 6-8 7-4 6-0

4-6 5-5 7-0 7-4 60

6-0 7-4 6-8 7-7 8-3 10-3 9-1 11-3 7-8 9-5

11-0 11-5 14-1 14-3 13-6

4-9 5-6 7-5 8-0 6-4

5-1 5-7 7-5 8-2 6-8

62 Tab. 29. Omräknat antal arbetslöshetsperioder och genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod, förbundsvis, 1930—1934.

Fackförbund och år

Genomsnittligt Genomsnittligt antal påbörjade antal arbetslösarbetslöshetshetsveckor per perioder per årsmedlem årsmedlem

•

Genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod

Murareförbundet. 1930 1931 1932 1933 1934

10-1 13-7 20-3 13-4 13-6

2-4 2-7 3-1 1-4 3-0

4-2 5-2 6-6 9-7 4-6

12-5 16-6 24-0 19-3 18-7

2-0 2-2 2-5 1-6 2-5

6-4 7-7 9-8 11-8 7-6

18-5 21-4 28-4 25-0 25-2

3-2 3-3 3-2 2-5 3-0

5-8 6-5 9-0 9-8 8-4

13-7 15-3 18-8 18-9 17-6

2-3 2-5 2-9 2-4 3-0

6-0 6-1 6-5 7-9 5-9

4-4 6-9 11-3 15-7 il-i

0-9 1-1 1-5 1-8 1-5

4-9 6-4 7-5 8-6 7-7

Byggnadsträarbetareförbundet. 1930 1931 1932 1933 1934 Grov- och fabriksarbetareförbundet. 1930 1931 1932 1933 1934 Målareförbundet (avdelningen i Sthlm). 1930 1931 1932 1933 1934 Elektriska arbetareförbundet. 1930 1931 1932 1933 1934

omräkning enligt ovannämnd met od verkställts av uppgiftern.i i tab. 25 och 26 för byggnadsträarbetareförbundet och elektriska arbetareförbundet för 1930 och 1932. Resultatet av denna omräkning redovisas i tab. 30. De omräknade uppgifterna förete i stort sett samma variationer som de i tab. 25 angivna. Variationerna torde dock vara något mindre framträdande i de förra än i de senare uppgifterna. Samma förhållande konstateras även beträffande uppgifterna i tab. 29 jämförda med motsvarande uppgifter för hela riket i tab. 25. I stort sett förete de i tab. 25 och 26 angivna värdena samma skiljaktigheter inbördes, vilka förut kunnat konstateras beträffande arbetslöshetens

63 Tab. 30. Omräknat antal arbetslöshetsperioder och genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod för medlemmar av byggnadsträarbetare- och elektriska arbetareförbunden.

Område

Byggnadsträarbetareförbundet

Elektriska arbetareförbundet

1932 Antal Genom Antal Genom Antal Genom Antal Genom påbör- snittligt påbör- snittligt påbör- snittligt påbör- snittligt jade ar antal jade ar antal jade ar- antal jade ar antal betslös arbets- betslös arbets- betslös- arbets- betslös arbets hets- löshets- hets- löshets- hets- löshets- hets- löshetsperioder veckor perioder veckor perioder veckor perioder veckor per års- per per års- per per års per per års- per medlem period medlem period medlem period medlem period

Särskilda städer. Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg Borås Gävle Örebro

2-3 1-6 1-5 1-8 1-6 1-4 2-3 1-9

4-5 5-8 5-0 6-2 6-4 9-4 6-4 6-2

3-2 2-2 2-3 2-1 2-2 1-7 2-2 2-5

6-6 8-2 8-8 8-4 9-1 13-0 12-1 9-0

0-7 0-5 l-l 0-3 0-8 0-4 1-1 0-7

4-0 6-3 5-5 13-0 4-8 11-8 5-1 6-6

1-3 1-1 1-9 1-0 1-2 1-3 1-2 1-3

8-7 7-7 8-9 6-8 6-8 8-8 7-5

ö s t r a Sverige Småland och öarna . . . Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige

2-0 2-0 1-8 1-8 2-0

7-5 6-4 9-3 6-8 8-3

2-3 2-3 2-0 2-3 2-1

11-0 9-2 13-2 11-0 14-8

1-2 1-3 1-6 0-8 1-2

3-4 5-1 5-0 4-2 5-8

1-4 2-1 2-4 1-8 1-6

5-7 5-3 6-3 5-0 9-4

Hela riket

2-0

6-4

2-5

9-8

0-9

4-9

1-5

7-5

Landet i övrigt.

årliga omfattning. Variationerna i antalet arbetslöshetsperioder äro obetingat mindre än motsvarande variationer i antalet arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod. Denna omständighet skulle framträda ännu mera markerat, om antalet arbetslöshetsperioder beräknats såsom under respektive år påbörjat antal arbetslöshetsfall. Konfliktåret 1933 utmärkes i förevarande hänseende av ett avsevärt mindre antal arbetslöshetsperioder än övriga år, under det att arbetslöshetsfallen synas ha avsevärt förlängts. Beträffande ytterligare kommentarer hänvisas till vad som i motsvarande fall anförts beträffande den årliga arbetslöshetsprocenten. Det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder inom olika åldrar angives, såsom förut nämnts, i tab. 27. Uppgifterna avse antalet särskilda arbetslöshetstider under varje undersökt år. Motsvarande genomsnittliga antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod angives i tab. 28. Av uppgifterna i den förstnämnda tabellen framgår, att det genomsnittliga antalet perioder är underkastat endast obetydliga variationer med åldern inom samtliga de undersökta förbunden med undantag av elektriska arbetareförbundet. Inom

sistnämnda förbund synes antalet perioder genomgående avtaga med tilltagande ålder, under det att en minskning av antalet perioder inom övriga förbund endast gör sig gällande inom de översta åldersgrupperna. Förhållandena i detta hänseende äro likartade inom olika delar av landet, enligt vad en granskning av det i utredningen frambragta tabellmaterialet över uppgifter om genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder för olika åldersgrupper inom de 43 särskilda områdena utvisar. Närmare redovisning av dessa uppgifter torde följaktligen ej erfordras. För att närmare belysa ifrågavarande förhållanden beträffande de elektriska arbetarna h a i nedanstående sammanställning angivna uppgifter beträffande det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder inom de tre större åldersgrupper, vilka förut omnämnts i kap. II och III, beräknats.

År

1929 1930 1931 1932 1933 1934

Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem inom elektriska arbetareförbundet för åldrar lägre än 25 år

25—44 år

45 år och däröver

1-2 1-3 1-7 2-1 2-4 2-1

0-9 1-0 1-2 1-6 2-2 1-8

0-7 0-8 0-9 1-3 1-7 1-4

Tendensen i ifrågavarande avseende under de olika undersökta åren är tydligen densamma. Enligt vad som framgått av den utredning, för vilken redogjorts i kap. III, var arbetslösheten av relativt störst omfattning inom åldrarna 20—30 år samt inom åldersgruppen över 45 år. I allmänhet visade arbetslösheten ökning för åldrar över 45 år. Såsom ovan framhållits, företer det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder i stort sett ej annan förändring med åldern än att antalet perioder inom de högsta åldersgrupperna är märkbart lägre än inom övriga grupper. Om antalet arbetslöshetsperioder hade omräknats såsom antalet under året påbörjade arbetslöshetsfall, skulle enligt den i kap. V lämnade redogörelsen för säsongarbetslöshetens omfattning inom olika åldrar antalet arbetslöshetsperioder i något större omfattning minskas med stigande ålder inom åldrarna över 45 år. Det framgår dock, att den konstaterade variationen i den totala arbetslösheten inom olika åldrar äger sin huvudsakliga motsvarighet i arbetslöshetsperiodernas olika längd inom skilda åldersgrupper. För att närmare belysa dessa förhållanden har i diagram 7 angivits dels det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder per årsmedlem och dels det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod under vart och ett av åren 1930—1934, varvid medlemmarna inom samtliga förbund sammanräknats. År 1929 har härvid ej medtagits till följd av att tillförlitliga siffror beträffande murarna ej kunnat er-

65 Diagram 7. Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem ( ) samt genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor per arbetslöshetsperiod ( ) 1930—1934 inom olika åldrar. Byggnadsarbetare anslutna till murareförbundet, byggnadsträarbetareförbundet, grov- och fabriksarbetareförbundet och elektriska arbetareförbundet. Aat&l Antal arbetslöshetsarbetslöshetsperioder veckor s

8 4

10 If31

.--^s /

-i ' " "

8 4

__^y

^ ^ ^

8 6

, _ _ 4

~----_

12 8

/fjf

^ * * ^

40 45 50 Å l d e r

66 hållas. Förhållandena inom vart och ett av de undersökta förbunden synas i sina allmänna drag gestalta sig likartat. De slutsatser, vilka kunna dragas av de uppgifter, som återgivits i diagram 7, äga sålunda motsvarande tilllämpning inom vart och ett av de undersökta förbunden. Arbetslöshetsförhållandenas beroende av åldern i nu berört hänseende företer uppenbarligen en genomgående regelbundenhet. För åldrar över 45 år ökar arbetslöshetsperioden i längd med stigande ålder, under det att antalet inträffade arbetslöshetsperioder tvärtom avtager. Den inom de högre åldrarna förefintliga mera omfattande arbetslösheten är sålunda uteslutande en följd av att ett inträffat arbetslöshetsfall inom dessa åldrar i genomsnitt är av längre varaktighet än inom övriga åldrar. Såsom i kap. III framhållits sammanhänger den större arbetslösheten inom de högre åldrarna givetvis med den minskade arbetsförmåga och ökade sjukdomsrisk, som i allmänhet inträder med hög ålder. Ovan iakttagna förhållanden torde antyda, att arbetslöshetens ökning inom de högre åldrarna jämväl bör ställas i samband med den minskade rörligheten av arbetskraften inom dessa högre åldersgrupper. Även den i åldrarna 20—30 år konstaterade ökade arbetslösheten synes huvudsakligen bero på genomsnittligt längre arbetslöshetsperioder inom dessa åldrar. I samband härmed kan erinras om en av Sir William Beveridge uttalad slutsats beträffande arbetslösheten inom olika yrken (Unemployment, A Problem of Industry, London 1909 och 1931). Denna slutsats torde kunna uttryckas sålunda: den omständigheten, att den årliga arbetslöshetsprocenten inom ett yrke är större än inom ett annat, behöver icke innebära, att arbetslöshetsfallen inom det förra yrket inträffa oftare än i det senare, utan betyder snarare, att de arbetslöshetsfall, som inträffa inom det förra yrket, i regel äro mera långvariga än inom det senare. 1926 års arbetslöshetssakkunniga, som verkställt vissa undersökningar beträffande dessa omständigheter, ha kunnat konstatera, att satsen i fråga äger giltighet även beträffande skilda grupper av icke-yrkesskickliga arbetare (S. O. U. 1928:9). Det statistiska material, som frambragts i föreliggande utredning, är av synnerligt intresse för belysande av dessa förhållanden. I själva verket synes Beveridge's slutsats gälla endast en av yttringarna av en väsentligt mer generell egenskap hos arbetslösheten, under det att däremot förhållandet mellan arbetslöshetsfallens frekvens och långvarighet kan gestalta sig på ett synnerligen skiftande sätt inom olika yrken, beroende på speciella omständigheter i varje särskilt fall. De av Beveridge gjorda iakttagelserna torde sålunda för att äga giltighet beträffande arbetslöshetsförhållanden i Sverige inom de nu undersökta yrkesområdena i vissa delar böra omtolkas och slutsatsen givas en mer generell innebörd. I vissa avseenden torde densamma även kunna väsentligt skärpas. Det av utredningens material indicerade resultatet i förevarande hänseende torde kunna sammanfattas i följande slutsats.

67 En allmän ökning av arbetslösheten av mera varaktig karaktär är i huvudsak resultatet av en förlängning av arbetslöshetsfallen. Den är endast i ringa grad förorsakad av en ökning av antalet inträffade arbetslöshetsfall. För åldrarna över 45 dr är så förhållandet i utpräglad grad, i det att arbetslöshetsfallens ökade genomsnittliga varaktighet med stigande ålder förorsakar en högre arbetslöshet, trots det att inom nämnda åldrar antalet inträffade arbetslöshetsfall avtager med stigande ålder. Giltigheten av ovanstående sats inskränker sig ej till endast de typiskt säsongbetonade arbetslöshetsförhållanden, som råda bland byggnadsarbetare. De berörda förhållandena torde gestalta sig i stort sett tämligen likartat inom de flesta områden av arbetsmarknaden.

B. Arbetslöshetsfrekvens samt de arbetslösas fördelning efter arbetslöshetens varaktighet och antalet arbetslöshetsperioder inom murareförbundet. Såsom förut nämnts, har det av de sakkunniga upprättade p r i m ä r m a terialet beträffande arbetslösheten bland murarna blivit f ö r e m å l för b e a r b e t n i n g inom socialstyrelsen. Vid denna bearbetning, som i första h a n d åsyftade att frambringa ett statistiskt fundament för den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringens utformning för byggnadsarbetare, ha emellertid framkommit vissa resultat beträffande arbetslöshetsfrekvens och de arbetslösas fördelning med avseende å arbetslöshetstidens längd och antalet arbetslöshetsperioder, vilka synts de sakkunniga ägnade att i viktiga avseenden komplettera den utredning över arbetslöshetsförhållandena, som verkställts genom de sakkunnigas bearbetning. För de resultat i socialstyrelsens utredning, som i förevarande hänseende synts vara av intresse, lämnas i det följande en kortfattad redogörelse. Vid undersökningen i fråga har i första hand särskilts antalet helårsmedlemmar under vart och ett av de undersökta åren. Nämnda antal samt det totala antalet medlemmar, antalet årsmedlemmar och antalet under respektive år tillkomna eller avgångna medlemmar meddelas i nedanstående sammanställning. Därjämte angives antalet helårsmedlemmar i procent av antalet årsmedlemmar samt den genomsnittliga medlemstiden för under året tillkomna eller avgångna medlemmar, vilken sistnämnda uppgift låter sig beräkna på grundval av övriga i sammanställningen förekommande uppgifter. Omsättningen inom murareförbundet är sålunda av relativt liten omfattning. Antalet helårsmedlemmar utgjorde mellan 94—98 procent av antalet årsmedlemmar. De högsta procenttalen förekomma av tämligen lätt insedda skäl under de år, då en omfattande arbetslöshet rådde. Som synes hava de tillkomna eller avgångna medlemmarna under respektive år haft en med-

68 Antal År

1930 1931 1932 1933 1934

undersökta

medlemmar

Hela antalet

Antal årsmedlemmar

Antal helårsmedlemmar

Antal under året tillkomna eller avgångna medlemmar

8 599 9 091 9 117 8 949 9 305

8 195 8 614 8 827 8 754 8 874

7 717 8 177 8 547 8 546 8 465

882 914 570 403 840

Genomsnittlig Antal helårsmedlemmar medlemstid i veci % av an- kor för under året tillkomna eller talet årsavgångna medlemmar medlemmar

94-2 94-9 96-8 97-6 95-4

28-2 24-9 25-5 26-8 25-3

lemstid av i genomsnitt mycket nära ett halvt år. Det torde härav tämligen tydligt framgå, att såväl avgång som inträde i allmänhet är förenat med ett mera stadigvarande medlemskap. Under samma år såväl in- som utträdda medlemmar torde följaktligen förekomma i endast ytterst ringa omfattning inom murareförbundet. Det torde emellertid finnas skäl att antaga, att de i detta avseende konstaterade förhållandena inom murareförbundet sannolikt ej äro representativa för övriga byggnadsfackförbund, utan torde dessa förhållanden inom vissa andra byggnadsfackförbund gestalta sig tämligen annorlunda. Undersökningen har för övrigt begränsats till att omfatta arbetslöshetsförhållandena bland uteslutande helårsmedlemmar. De omständigheter, som utredningen i fråga syftat att belysa, kunna lämpligen ej bliva föremål för undersökning bland andra än medlemmar med oavbrutet medlemskap under hela undersökningsåret. Det kan i detta sammanhang erinras om att socialstyrelsens utredning över arbetslösheten inom fackförbunden under år 1929 ävenledes baserats på uteslutande helårsmedlemmar. 1 I förevarande förbund torde de på grundval av helårsmedlemmarnas arbetslöshetsförhållanden erhållna resultaten vara fullt utslagsgivande för samtliga medlemmar. Det höga procentuella antalet helårsmedlemmar liksom de stabila omsättningsförhållanden, som antytts av ovan angivna uppgifter beträffande de in- och utträdda medlemmarnas genomsnittliga årliga medlemstid, bekräfta riktigÅrlig arbetslöshetsprocent

1930 1931 1932 1933 1934 1

för samtliga medlemmar enligt de sakkunnigas utredning

för helårsmedlemmar enligt socialstyrelsens utredning

19-4 26-4 39-0 25-7 26-1

19-4 26-5 38-9 25-5 26-3

Arbetslösheten inom fackförbunden etc, av socialstyrelsen, Sveriges officiella statistik 1931.

69 heten av detta antagande. Till ytterligare belysning av representativiteten må i följande sammanställning angivna uppgifter över den årliga arbetslöshetsprocenten för dels samtliga medlemmar och dels helårsmedlemmar meddelas. Procenttalen äro som synes i det närmaste lika. Arbetslöshetsförhållandena bland de in- och utträdda medlemmarna torde sålunda praktiskt taget vara desamma som bland helårsmedlemmarna. Med a r b e t s l ö s h e t s f r e k v e n s e n under en viss tidsperiod menas i det följande antalet arbetslösa under tidrymden i fråga uttryckt i procent av det totala antalet undersökta individer under samma tidrymd. Vanligen brukar endast arbetslöshetsfrekvensen per år räknat bliva föremål för undersökning. Då man emellertid såsom i förevarande utredning har att göra med personer, vilkas arbetsförhållanden äro underkastade starka säsongväxlingar, torde arbetslöshetsfrekvensen böra särskilt undersökas för dels den del av året, då arbetstillgången är rikligast, och dels den övriga del av detsamma, då arbetslöshet mera regelbundet förekommer. Av de undersökningar över säsongarbetslösheten, för vilka redogörelse lämnas i kap. V, torde framgå, att ovannämnda delar av året med hänsyn till arbetstillgången lämpligen böra omfatta vardera sex månader. Den ur arbetstillgångens synpunkt gynnsamma säsongen skulle därvid komma att sträcka sig från och med maj till och med oktober månad, under det att den ur samma synpunkt mindre gynnsamma säsongen skulle komma att omfatta månaderna januari —april samt november och december. De för ovannämnda tidsperioder beräknade frekvenstalen, avseende de av undersökningen berörda helårsmedlemmarna i murareförbundet, återgivas i nedanstående sammanställning. Arbetslöshetsfrekvens under hela året

88-4 92-1 93-8 90-0 93-5

under månaderna under månaderna jan.—april samt maj—oktober nov. och dec. 57-4 67-0 72-2 25-5 70-1

85-6 90-3 92-6 89-8 92-2

Såsom till följd av yrkets säsongkaraktär kunnat förväntas, utfalla de årliga procenttalen med relativt höga värden. Omkring 90 procent förefaller vara för yrket karakteristiskt. Siffran är som synes ej underkastad några större variationer under de olika undersökningsåren, vilket givetvis sammanhänger med att under samtliga år det stora flertalet har drabbats av arbetslöshet. Mellan den årliga arbetslöshetsfrekvensen och den högsta under året före-

70 kommande månatliga arbetslöshetsprocenten föreligger en avsevärd skillnad. Under år 1930 utgjorde densamma ungefär 50 procent. Under övriga år varierade den mellan i runt tal 25—40 procent. Nyss påtalade förhållande är givetvis ett uttryck för de stora individuella skiftningarna i arbetslöshetshänseende. Det antydes vidare redan härav, att den konstaterade arbetslösheten i viss utsträckning är att hänföra till medlemmar, som under året varit arbetslösa endast en kortare tid. Resultaten i nu berört avseende äro givetvis ej giltiga för samtliga byggnadsfack. En starkare utpräglad säsongvariation torde åtföljas av en högre årlig arbetslöshetsfrekvens och tvärtom. Då det vid utredningen upprättade tabellmaterialet ej möjliggör några direkta slutsatser beträffande dessa förhållanden, kunna skiljaktigheterna mellan de olika facken ej närmare belysas. Enligt en inom socialstyrelsen verkställd undersökning beträffande arbetslöshetsförhållandena inom elektriska arbetareförbundet 1931 och 1932, grundad på material som av förbundet ställts till socialstyrelsens förfogande, befanns emellertid arbetslöshetsfrekvensen uppgå till 44-5 respektive 55*4 procent. Dessa procenttal, som hänföra sig till samtliga förbundsmedlemmar, torde endast obetydligt avvika från motsvarande värden för de inom byggnadsindustrien sysselsatta elektrikerna. Skillnaderna mellan sistnämnda procenttal och de för murare inom byggnadsindustrien förut konstaterade torde sålunda väsentligen vara att betrakta såsom yttringar av olikheter i arbetslöshetsförhållandena inom de båda berörda byggnadsfacken. Av de i sammanställningen angivna uppgifterna framgår, att arbetslöshetsfrekvensen under den ur arbetstillgångens synpunkt mindre gynnsamma säsongen praktiskt taget är densamma som för hela året. Antalet av undersökningen berörda medlemmar med arbetslöshet uteslutande under arbetssäsongen maj—oktober månader är sålunda försvinnande litet. Det högsta antalet, motsvarande 2-8 procent, observeras för 1930. Arbetslöshetsfrekvensen under den med hänsyn till arbetstillgången gynnsamma säsongen är, såsom av de i sammanställningen angivna procenttalen framgår, i samtliga fall med undantag för 1933 högre än 50 procent. Den låga siffran för sistnämnda år är givetvis betingad av byggnadskonflikten 1933—1934. Under år med omfattande arbetslöshet, såsom 1932 och 1934, översteg värdet 70 procent. En betydande risk för arbetslöshet föreligger sålunda även under den ur arbetstillgångens synpunkt gynnsamma säsongen. I detta sammanhang torde det vara av intresse att konstatera det antal medlemmar, vilka företett arbetslösÅr 1930

31-0

25-0

21-6

64-5

23-4

Procentuellt antal helårsmedlemmar med arbetslöshet uteslutande under vintersäsongen (jan.—april, nov.

71 het uteslutande under den ur arbetstillgångens synpunkt mindre gynnsamma säsongen. Detta antal enbart säsongarbetslösa medlemmar, vilket kan beräknas på grundval av förut meddelade siffror beträffande arbetslöshetsfrekvensen, angives för de undersökta åren i nedanstående sammanställning. Det onormalt höga värdet för 1933 är givetvis en följd av att konflikt inom hithörande delar av arbetsmarknaden rådde under hela arbetssäsongen nämnda år. Procenttalet i fråga synes sålunda för murarna i allmänhet ligga mellan 20—30 procent. Dessa siffror kunna givetvis ej betraktas såsom representativa för övriga byggnadsfack. Det på detta sätt bestämda antalet enbart säsongarbetslösa är självfallet i hög grad beroende av säsongväxlingarnas styrka. Det procentuella antalet torde emellertid i allmänhet avtaga med ökad årlig arbetslöshet. F ö r d e l n i n g e n av byggnadsarbetarna inom murareförbundet efter arbetslöshetens årliga sammanlagda varaktighet och antalet arbetslöshetsperioder 1930—1934 återgives i tab. III i tabellbilagan. Det är emellertid att märka, att antalet arbetslöshetsperioder vid upprättandet av dessa uppgifter ej beräknats enligt samma principiella grunder, som tillämpats av de sakkunniga. I socialstyrelsens utredning har det nämligen ansetts, att arbetslöshetsfall, som åtskiljas endast av en sysselsättningsperiod av mera Antal arbetslöshetsperioder beräknat såsom

Antal för arbetslöshet fristämplade veckor

antalet meunder deunder nedannämnda måantalet särra definicember nader under observaskilda arbetslöshets- antalet unmånad tionsåret tider under der obser- löshetsperiåret närobservavations- oder enligt mast före CA ,_ j - ta u tionsåret påbörHJ observaej > o B p 9 året enligt jade arbets- alstyrelsen tionsåret ed CS £ tn o S •a 3 uppgift å löshetsfall tillämpade statistikberäknings(5) (4) (4) (5) (4) (4) (5) (4) (4) (5) (4) (4) (5) kortet sättet •—5

Medlem A . . . • B... »> C.. . 1 D.. . » E... » F. . . » G... » H... I I... .) K... » L... » M...

5 5

— 5 5

— — 5 5 5 5

4 4 5 4 4 2 — 1— 4 3 4 4 2 5

4 4 5 3 2 5 4 1— 4 4 4 4 4 5 2 1 1— — 4 3 2 4

2——— 3 2 1— 4 ——— 3 — 3 1 —— 1 4 5 — 1 5 4 3 —— 1 1— 1 5 4 4 3 1— 1——— 1 3 5 4 4 5 4 1 3 1—— 1 4 4

-1 4 5 4 4 5 4 4 5 4 4 4 •1 5 4 4 5 3 4 4 3 4 — — 1 1—————— — Anm. Siffrorna inom parentes angiva det högsta under respektive månader (se bil. 2).

5 5 1

3 4 7 2 7 7 4 5 4 1 3 2

2 3 7 1 6 7 4 4 3 0 2 2

1 1 4 0 3 3 4 4 2 0 0 2

möjliga antalet arbetslöshetsveckor

72 tillfällig karaktär, böra hänföras till samma arbetslöshetsperiod. En sysselsättningsperiod på högst tre veckor har i samtliga fall ansetts vara arbete av dylik tillfällig beskaffenhet. Under iakttagande av denna inskränkning har i övrigt antalet arbetslöshetsperioder under ett år beräknats såsom antalet under året påbörjade arbetslöshetsfall. För att exemplifiera de olika metoderna för beräkningen av antalet arbetslöshetsperioder har i den å sid. 71 återgivna sammanställningen angivits antalet för arbetslöshet fristämplade veckor för varje månad under ett visst år för några tämligen på måfå valda medlemmar, varjämte antalet arbetslöshetsperioder enligt de olika beräkningssätten i varje särskilt fall angivits. Som synes är skillnaden i periodantalet, beräknat dels såsom antalet särskilda arbetslöshetstider och dels såsom antalet mera definitivt åtskilda arbetslöshetsperioder, ganska avsevärd. Det torde emellertid antydas redan av de i sammanställningen angivna uppgifterna, att ett bortseende från de kortvariga sysselsättningsperioderna torde leda till en bestämning av antalet arbetslöshetsperioder, vilken närmare återgiver de i detta hänseende betydelsefulla omständigheterna. Det bör särskilt uppmärksammas, att arbete exempelvis varannan vecka under ett par månader resulterar i åtta till nio särskilda arbetslöshetstider. Det torde få anses såsom självfallet, att i detta fall arbetslöshetsveckorna böra räknas till en och samma arbetslöshetsperiod. Beräknat enligt det av socialstyrelsen tillämpade förfaringssättet utfaller antalet arbetslöshetsperioder per medlem och år väsentligt lägre än det genomsnittliga antal, som framgått av de sakkunnigas utredning. För att närmare belysa dessa omständigheter lämnas i nedanstående sammanställning uppgifter om antalet arbetslöshetsperioder och genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor per period vid bestämning av antalet arbetslöshetsperioder enligt de trenne olika tillvägagångssätt, vilka i det föregående tillämpats. Att siffrorna i de båda förstnämnda fallen avse totala antalet medlemmar och i

År

Årlig Antal arbetslöshetsperio- Antal arbetslöshetsperio- Antal arbetslöshetsperioarbets- der beräknat såsom anta- der beräknat såsom anta- der beräknat enligt vid lös- let särskilda arbetstider let under året påbörjade socialstyrelsens utredning hets- under v a r t och e t t år arbetslöshetsfall tillämpad metod procent GenomGenomGenomGenomGenombland snittligt ansnittligt an- Genomsnittligt ansamt- snittligt an- tal arbets- snittligt an- tal arbets- snittligt an- tal arbetstal arbetstal arbetstal arbetsliga löshetslöshetslöshetsmed- löshetsperio- veckor per löshetsperio- veckor per löshetsperio- veckor per der per årsder per årslemarbetslösarbetslös- der per års- arbetslösmedlem medlem medlem mar hetsperiod hetsperiod hetsperiod

1930 1931 1932 1933 1934

19-4 26-4 39-0 25-7 26-1

2-7 3-1 3-6 2-0 3-1

3-8 4-4 5-7 6-8 4-3

2-4 2-7 3-1 1-4 3-0

4-2 5-2 6-6 9-7 4-6

1-7 1-7 1-6 0-5 1-9

5-9 8-3 12-5 25-6 7-3

73 det sistnämnda uteslutande helårsmedlemmarna torde, enligt vad som förut anförts beträffande dessa förhållanden, vara utan betydelse. De avvikande siffrorna för 1933 torde vara betingade av byggnadskonflikten. För övriga undersökta år synes periodantalet, beräknat enligt det av socialstyrelsen tillämpade förfaringssättet, i det närmaste vara konstant under samtliga de undersökta åren. Mot 1*7 perioder per år och medlem 1930, för vilket år den årliga arbetslöshetsprocenten utgjorde 19*4 procent, står för 1932, då arbetslöshetsprocenten var 39 - 0, ett antal perioder per år och medlem, som med en tiondel understiger det för år 1930 konstaterade. Konflikten 1933—1934 torde ha föranlett någon höjning av siffran för 1934. Med tillämpning av angiven periodberäkning bestämmes följaktligen arbetslöshetens omfattning bland det undersökta klientelet så gott som uteslutande av den genomsnittliga arbetslöshetsperiodens längd. Denna var sålunda 1932 i genomsnitt mer än dubbelt längre än 1930. I vilken utsträckning ovan omnämnda förhållanden göra sig gällande även inom övriga byggnadsfack kan visserligen ej med bestämdhet avgöras. Det är emellertid sannolikt, att ett i det närmaste konstant antal arbetslöshetsperioder, beräknat på ovannämnt sätt, i viss mån är karakteristiskt för de flesta säsongyrken, inom vilka arbetslöshet av större omfattning förekommer. Några skäl för att dessa förhållanden inom de övriga byggnadsfacken med undantag av elektrikerna ej skulle te sig ungefärligen likartade synas sålunda ej föreligga. Till belysning av huru de enskilda medlemmarnas arbetslöshetsförhållanden skilja sig från det genomsnitt, som angives av den årliga arbetslöshetsprocenten, har i tab. 31 redovisats fördelningen av de av undersökningen berörda helårsmedlemmarna inom murareförbundet efter det sammanlagda antalet arbetslöshetsveckor under vart och ett av åren 1930—1934. För att underlätta jämförelsen mellan de olika åren ha fördelningarna reducerats till 1 000 medlemmar. Såsom av fördelningarna framgår, äro de enskilda medlemmarnas arbetslöshetsförhållanden synnerligen skiftande. Förskjutningen mot längre arbetslöshetstider under år med högre arbetslöshet kan omedelbart utläsas ur tabellen. Förhållandena i detta hänseende torde emellertid böra närmare undersökas. Detta kan lämpligast ske genom beräkning av de s. k. median- och kvartilvärdena. Medianvärdet uttryckt i veckor beräknas på så sätt, att hälften av antalet av de arbetslösa företer ett högre antal arbetslöshetsveckor än medianvärdet och den återstående hälften av antalet ett lägre antal arbetslöshetsveckor än medianvärdet. Kvartilen definieras på så sätt, att för en fjärdedel av de arbetslösa redovisas ett lägre antal arbetslöshetsveckor än det av den undre kvartilen angivna antalet och för en annan fjärdedel ett högre antal arbetslöshetsveckor än det av den övre kvartilen angivna antalet. Den återstående hälften av de arbetslösa hava sålunda varit arbetslösa ett antal veckor, som ligger mellan de värden, vilka angivas för de båda kvartilerna. Det observeras, att ovan beräknade värden hänföra sig till de under året arbetslösa. Vid bestämningen av median- resp. kvartil6—816073.

III

74 Tab. 31. Helårsmedlemmarnas fördelning efter arbetslöshetens årliga sammanlagda varaktighet inom murareförbundet, med reduktion till 1 000 arbetslösa, 1930—1934. Antal arbetslöshetsveckor 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 Summa

Antal medlemmar med angivet antal arbetslöshetsveckor under nedannämnda år per 1 000 medlemmar 1930

i 932

116 55 56 54 55 47 42 48 44 44 38 39 32 31 32 29 24 23 25 19 20 15 15 13 11 10 8 7 5 5 5 3 4 3 2 3 3 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 0 1 1 1 000

79 27 32 32 37 36 38 39 35 40 35 33 33 37 35 28 34 33 31 32 27 27 23 23 20 23 16 15 15 13 12 10 8 6 6 5 5 4 2 2 2 1 2 1 1 1 1 1 0 1 0 0 1 1 000

62 11 16 18 18 20 18 19 25 22 26 26 29 31 30 29 30 27 29 28 28 25 30 24 24 22 24 23 23 21 18 17 18 18 15 15 14 14 13 12 11 9 7 9 7 7 5 5 6 5 3 5 9 1000

100 23 26 28 33 35 35 40 41 54 46 52 54 139 33 18 23 14 11 8 13 9 8 9 7 9 5 5 6 5 7 4 4 5 6 7 5 6 5 5 6 5 4 5 4 4 5 3 4 3 3 3 8 1000

65 37 33 35 38 38 36 37 43 38 40 38 38 38 37 33 35 26 30 30 28 25 20 19 18 19 15 9 12 9 11 9 5 7 6 4 5 3 5 3 3 3 4 2 2 5 1 0 1 1 0 0 1 1000

75 Tab. 32. Median- och kvartilvärden, uttryckta i veckor, för de arbetslösas fördelning inom murareförbundet efter den årliga arbetslöshetens omfattning, 1930—1934. År

Undre k v a r t i l . .

Genomsnittligt antal per medlem.

4-0 8-9 15-8

6-7 13-2 20-6

11-5 19-6 29-4

7-1 11-7 15-8

6-5 12-4 19-8

10-1

13-8

20-2

13-3

13-7

arbetslöshetsveckor

värdena hava sålunda ej de medlemmar medräknats, vilka under året icke drabbats av arbetslöshet. De beräknade värdena angivas i tab. 32, vari för jämförelse även meddelas det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor per medlem. Siffrorna åskådliggöras i diagram 8. Det framgår av de angivna värdena för medianert och kvartilerna, att halva antalet av arbetslöshet drabbade medlemmar 1930 företedde en sammanlagd arbetslöshet, som understeg nio veckor, under det att arbetslösheten för den övriga hälften av de arbetslösa uppgick till nio veckor och däröver. För 50 procent av de arbetslösa h a r redovisats en årlig arbetslöshet, som varierade från lägst 4 till högst 15 veckor. Då vidare arbetslöshetsfrekvensen uppgick till 88-4 procent, framgår, att 44'2 procent, d. v. s. hälften av arbetslöshetsfrekvensen, av samtliga undersökta helårsmedlemmar 1930 voro arbetslösa ett antal veckor, som varierade mellan de förut anförda värdena på den undre och övre kvartilen. Under år 1932 företedde hälften av de av arbetslöshet drabbade under året en arbetslöshet, som, enligt vad av tabellen framgår, låg mellan 11 till 29 veckor. Under nämnda år var D i a g r a m 8. Median- o c h kvartilvärden för de arbetslösas fördeln i n g Inom murareförbundet efter den årliga arbetslöshetens omfattning 1 9 3 0 — 1 9 3 4 . Antal veckor

Genomsnittligt antal arbetslöshetsveckor per medlem.

Undre kvartU

Ar 1930

76 Tab. 33. De arbetslösa helårsmedlemmarnas fördelning inom murareförbundet efter antalet enligt socialstyrelsens beräkningssätt bestämda arbetslöshetsperioder, med reduktion till 1 000 arbetslösa, 1930—1934.

Antal arbetslöshetsperioder

5 eller fler Summa

Antal arbetslösa med angivet antal arbetslöshetsperioder under nedannämnda år per 1 000 arbetslösa medlemmar 1930

26 330 381 206 51 6

33 348 396 178 41 4

74 361 348 174 39 4

541 357 76 22 4

1 000

24 237 458 232 46 3 1000

—

arbetslöshetsfrekvensen 93-8, varför alltså 46-9 procent av de av undersökningen berörda helårsmedlemmarna företedde arbetslöshet under ett antal veckor, som låg mellan de angivna värdena för kvartilerna. Förhållandena under övriga år kunna på samma sätt belysas med ledning av de i tabellen och i diagram 8 angivna värdena för medianen och kvartilerna. För 1933 är givetvis ifrågavarande fördelning påverkad av byggnadskonflikten. Jämföres det genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor per medlem räknat under vart och ett av de undersökta åren med det för samma år angivna medianvärdet, befinnas desamma ungefärligen överensstämma. Bland byggnadsarbetarna inom murareförbundet redovisas alltså för i runt tal hälften av de av arbetslöshet drabbade personerna ett årligt antal arbetslöshetsveckor, som understiger det för samtliga medlemmar genomsnittliga antalet arbetslöshetsveckor under året. För den övriga hälften av de arbetslösa redovisas följaktligen en årlig arbetslöshet, som uppgår till eller överstiger den för samtliga medlemmar genomsnittliga arbetslöshetstiden. I viss tillnärmelse torde så även vara fallet inom de flesta typiska säsongfacken. I vad m å n avvikelser från det ovan konstaterade förhållandet äro tillfinnandes inom övriga byggnadsfack, kan dock ej med bestämdhet avgöras på grundval av resultatet av förevarande utredning. Antalet medlemmar, som under ett helt år varit oavbrutet arbetslösa, uppgår ej för något av de undersökta åren till en procent. Denna omständighet står givetvis i samband med den starkt säsongmässiga arbetstillgången. Praktiskt taget samtliga medlemmar hava alltså haft någon tids sysselsättning, även under de år då den krisartade arbetslösheten hade sin största omfattning. Fördelningen av de av arbetslöshet drabbade medlemmarna med avseende på antalet särskilda arbetslöshetsperioder återgives med reduktion till 1 000 i tab. 33. Antalet arbetslöshetsperioder avser det enligt socialstyrelsens förfaringssätt beräknade antalet. Siffrorna i nämnda tabell för 1933 och 1934

77 Tab. 34. Helårsmedlemmarnas fördelning inom murareförbundet efter antalet arbetslöshetsperioder inom grupper av medlemmar med årlig arbetslöshet av olika omfattning, 1930—1932. Antal arbetslöshetsveckor

År

Procentuellt antal medlemmar med nedannämnt antal arbetslöshetsperioder 0

4 Summa

5 el. flera 100-0 100-0 100-0

1—2

1930 1931 1932

6-3 2-9 10-7

73-9 73-6 76-4

19-8 23-5 12-9

3—4

1930 1931 1932

2-9 2-0 2-9

43-7 43-1 43-1

37-6 41-6 42-9

14-6 12-1 10-8

1-2 1-2 0-3

5—6

1930 1931 1932

2-9 2-3 3-4

27-8 28-3 33-1

42-7 43-1 33-8

21-5 20-7 25-7

4-7 5-4 3-4

0-4 0-2 0-6

100-0 100-0 100-0

7—10

1930 1931 1932

1-6 3-0 3-5

24-8 23-5 26-4

39-1 39-9 38-2

26-1 25-2 23-6

7-1 7-1 7-7

1-3 1-3 0-6

loo-o too o 100-0

11—14

1930 1931 1932

1-9 3-4 3-4

21-2 22-1 22-1

38-0 40-3 36-6

29-7 26-8 29-0

8-0 7-0 8-2

1-2 0-4 0-7

100-0 100-0 100-0

15—18

1930 1931 1932

1-9 3-3 2-6

18-5 26-2 25-0

42-5 43-2 37-5

28-7 21-6 25-3

7-6 5-1 8-6

0-8 0-6 1-0

100-0 1000

19—26

1930 1931 1932

1-2 2-3 1-5

25-1 34-5 28-1

44-4 43-4 43-3

22-4 16-4 23-2

0-2 0-1 0-3

27—51

1930 1931 1932

3-1 5-6 14-2

34-3 54-4 50-9

45-2 33-4 28-4

15-0 6-5 5-9

6-7 3-3 3-6 2-4 0-1 0-6

1930 1931 1932

55-6 100-0 87-7

44-4

med- 1930 1931 1932

2-6 3-3 7-4

33-0 34-8 36-1

Samtliga arbetslösa lemmar

100-0 100-0 1000

loo-o loo-o 1000 100-0 100 0 1000 1000 1000 100-0 100-0

12-3 38-1 39-6 34-8

20-6 17-8 17-4

5-1 4-1 3-9

0-6 0-4 0-4

100-0 100-0 100-0

äro tydligen i så hög grad påverkade av byggnadskonflikten, att desamma ej kunna utgöra grundval för slutsatser av mera allmän giltighet. För 1930— 1932 företer fördelningen en tendens att förskjutas mot ett lägre antal perioder. Antalet medlemmar med 0- och 1-periodisk arbetslöshet ökades, under det att antalet medlemmar med 2 eller flera arbetslöshetsperioder minskades. Enär den årliga arbetslösheten oavbrutet tilltog under nämnda år, synes härav framgå, att den ökade arbetslösheten åtföljdes av ett minskat genomsnittligt antal arbetslöshetsperioder. Den förut omnämnda minskningen av det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder från 1"7 till 1-6 för respektive 1930 och 1932 synes sålunda vara av signifikativ betydelse. I viss mån torde det iakttagna förhållandet sammanhänga med yrkets säsongkaraktär.

78 Den genomsnittligt högre årliga arbetslösheten torde i första h a n d resultera i en förkortning av arbetssäsongen, vilket har till följd en förlängning av de mera regelbundet återkommande arbetslöshetsperioderna under vinterhalvåret. Riktigheten av detta antagande synes också bestyrkas av de i kapitel V meddelade siffrorna över den månatliga arbetslöshetsprocenten. Betraktas de i diagram 9 återgivna värdena, synes den mot den ökade arbetstillgången under sommarhalvåret svarande minskningen i den månatliga arbetslöshetsprocenten antyda en kortare sysselsättningssäsong under 1931 och 1932 än 1930. För att belysa förekomsten av upprepad arbetslöshet bland medlemmar med olika årlig arbetslöshet hava de i tab. III i tabellbilagan meddelade uppgifterna för åren 1930—1932 sammanförts till vissa större grupper. Den sålunda erhållna procentuella fördelningen återgives i tab. 34. Det framgår, att flerperiodisk arbetslöshet förekommer i relativt liten omfattning såväl bland medlemmar med endast ett fåtal arbetslöshetsveckor som bland medlemmar med ett högt antal arbetslöshetsveckor per år. Det genomsnittligt högsta antalet arbetslöshetsperioder torde vara att finna bland medlemmar med 5 till 18 veckors årlig arbetslöshet. Under år 1930 utgjorde det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder för medlemmar med en årlig arbetslöshet av 7 till 10 veckor 2 - 2, under det motsvarande antal för medlemmar med 3 till 4 och 27 till 51 arbetslöshetsveckor under samma år utgjorde 1-7 respektive 1-8. Motsvarande siffror för 1932 voro 2-1, 1*6 och 1-3 respektive. Den med ökad årlig arbetslöshet förbundna minskningen av det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder synes sålunda i viss mån vara att återföra på den relativa ökningen av antalet personer med mera omfattande arbetslöshet.

KAP. V.

Säsongarbetslösheten. A. De säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom olika fack. De säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning belysas i tab. II A i tabellbilagan, som innehåller uppgifter för 1929—1934 angående arbetslöshetens månatliga omfattning bland byggnadsarbetarna inom byggnadsträarbetareförbundet, grov- och fabriksarbetareförbundet och elektriska arbetareförbundet, fördelade på 18 särskilda städer samt i övrigt länsvis. För de grunder, som tillämpats vid beräkningen av den månatliga arbetslöshetsprocenten, har redogjorts i kap. I. Såsom därvid framhållits, har det icke ansetts möjligt, att med tillämpande av samma grunder för murareförbundet tillförlitligt beräkna en månatlig arbetslöshetsprocent. Tab. II B innehåller till följd härav för sistnämnda förbund blott uppgifter angående arbetslöshetsprocenten för ett vart av de olika kvartalen 1930—1934. I fråga om målareförbundet har i tabellen, på tidigare anförda skäl, uppgifter angående den månatliga arbetslöshetsprocenten meddelats allenast för stockholmsavdelningen åren 1930—1934. I tab. 35 har verkställts en sammanställning av de i tab. II A för hela riket meddelade uppgifterna angående den månatliga arbetslöshetsprocenten inom ett vart av de tre ovan nämnda byggnadsfackförbund, för vilka dylika uppgifter föreligga. Vad murareförbundet angår, har det genom de sakkunnigas försorg från nämnda förbund inhämtade primärmaterialet inom socialstyrelsens arbetslöshetsförsäkringsbyrå varit föremål för bearbetning ur försäkringstekniska synpunkter. Nämnda bearbetning har emellertid i föreliggande avseende endast omfattat sådana i murareförbundet organiserade byggnadsarbetare, som under ett helt år tillhört förbundet. Inom socialstyrelsen har härvid bl. a. även den månatliga arbetslöshetsprocenten för dylika s. k. helårsmedlemmar bland förbundets byggnadsarbetare under de särskilda åren beräknats. Ehuru de inom socialstyrelsen beräknade månadsprocenttalen sålunda icke, såsom de i tab. II A meddelade procenttalen för övriga undersökta förbund, hänföra sig jämväl till sådana organiserade byggnads-

80 Tab. 35. Arbetslöshetens omfattning månadsvis inom de olika undersökta organisationerna, förbundsvis, 1929—1934. Månatlig

Årlig arbetslöshetsproc.

arbetslöshetsprocent

Fackförbund o c h år

Murareförbundet. (Enligt socialstyrelsens b e a r b e t n i n g )

1929 1930 1931 1932 1933 1934

36-7 47-0 58-4 15 38-5

38-0 30-9 27-2 16-4 51-1 42-9 44-4 32-4 57-3 48-9 49-4 39-7 66-2 63-1 60-6 24-8 14-0 27-6 57-9 41-4

7-2 7-1 5-3 6-3 9-4 20-7 26-9 15-6 10-6 4-6 4-3 10-8 19-8 31-5 44-8 50-7 27-1 21-6 19-2 21-9 29 15-3 11-4 8-5 8-7 9-6 11-2 12-4 25-4 14-5 8-9 9-7 15-1 25-6 31-0

43-9 43-0 38-9 28-6 35-9 34-5 31-9 27-0 47-3 44-0 43-9 38-8 57-7 53-4 54-2 49-5 61-7 48-2 65 63 34-7 41-9 60-4 51-0

19-3 12-1 8-2 7-6 9-1 15-5 23-8 32-2 18-8 15-2 11-5 10-7 13-3 20-5 30-8 40 28-1 21-7 14-7 12-9 17-0 28-6 40-3 51-2 42-6 53-2 48-6 42-1 37-5 32-8 31-8 36 34-3 20-6 22-6 27-0 30 29-3 24-6 2 2 48-4 22-6 21-3 24-3 18-4 29-0 46-9 35-9

Byggnadsträarbetareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934 Grov- och fabriksarbetareförbundet. 62-6 49-3 45-0 34-9 25-1 19-7 18-2 43-3 40-2 33-9 27-0 27-7 23-7 57 49-8 40-2 31-4 30-6 25-2 49 63 68-6 58-9 60-0 50-8 48-0 45-5 42-8 28-7 66-6 39-7 30-9 30 76-8 69 70-3 64-2 62-3 52-4 43-0 37-9 34-7

1929 1930 1931 1932 1933 1934

28-9 49 19-1 20-5 2-1 38-4 55-8 23-3 25-6 31 63-4 26-3 28-4 38-1 48 47-4 46-6 54-7 62-6 69-0 71-2 29-2 31-1 43-6 57 34-8 37-1 41-3 46-0 62-6

Målareförbundet. (Enligt socialstyrelsens fackföreningsstatistik)

1929. 1930. 1931. 1932. 1933. 1934. Elektriska bundet. 1929. 1930. 1931. 1932. 1933. 1934.

54-2 44-7 32-2 24-1 13-0 59-0 50-8 40-1 30-6 16-8 63-7 57-3 50-2 39-6 31-5 69-5 62-2 52-4 49-7 33-9 72-6 67-1 63-1 44-6 25-4

10-6 4-9 1-2 1-2 18-4 35-1 56-3 12-1 5-1 1-5 1-7 23-2 40-3 61-1 22-0 12-7 7-8 9-1 32-4 55-7 64-7 31-2 22-2 16-7 15-8 35-1 57-0 68-4 18-1 8-1 3-2 2-4 17-5 39-3 51-6

arbetareför13-1 16-2 18-9 16-0 14-1 10-1 5-6 3-2 2-9 1-6 1-8 3-2 4-2 18-1 10-7 11-5 12-8 12-3 8-3 10-1 5-6 3-4 315-4 17-3 25-7 20-0 14-1 17-5 9-1 4-9 5-7 4-2 9-2 2 1 18-9 25-1 57-1 21-5 26-3 30-3 16-4 17-5 16-1 10-1 17-5 25-0 31-2 32-3 43-0 30-1 36-5 43-8 24-9 27-6 22-2 18-8 24-4 30-6 10-0 20-0 7-0 6 36-9 39-3 38-2 32-7 27-2 19-9 13-1 9

arbetare, som under observationsåret inträtt eller utträtt ur förbundet i fråga, torde med hänsyn till den synnerligen ringa omsättningen i murareförbundets medlemsklientel nu angivna skiljaktighet i månadsprocenttalens

81 beräknande blott oväsentligt influera på den månatliga arbetslöshetsprocentens storlek. Riktigheten av detta antagande bestyrkes av den i kap. IV anförda jämförelsen mellan arbetslöshetsprocenten bland hela antalet undersökta medlemmar och bland helårsmedlemmarna. De inom socialstyrelsen beräknade månadsprocenttalen, avseende murareförbundet, vilka ställts till de sakkunnigas förfogande, ha för 1930—1934 intagits i tab. 35. Då de säsongmässiga fluktuationerna i arbetslöshetens omfattning inom målareförbundets stockholmsavdelning icke torde kunna anses representativa för de undersökta måleriarbetarna i landet i dess helhet, har i nämnda tabell vidare till jämförelse meddelats ur socialstyrelsens fackföreningsstatistik hämtade uppgifter angående den månatliga arbetslöshetsprocenten för förbundet i dess helhet. Härvid är dock att märka, att sistnämnda procenttal dels icke äro beräknade på grundval av uppgifter angående avgiftsbetalning och fristämplade kontingenter, utan angiva det procentuella antalet arbetslösa i sista veckan av varje månad, dels ock hänföra sig även till ett antal andra än inom byggnadsindustrien sysselsatta organiserade måleriarbetare. Såsom av efterföljande tablå framgår, utvisar den årliga arbetslöshetsprocenten enligt socialstyrelsens fackföreningsstatistik och enligt förevarande undersökning endast obetydliga skiljaktigheter, varför det synes sannolikt, att de på socialstyrelsens fackföreningsstatistik grundade uppgifterna angående den månatliga arbetslöshetsprocenten för målareförbundet, bortsett från 1933, kunna antagas förete jämförelsevis obetydliga avvikelser från de procenttal, som skulle erhållits, därest den månatliga arbetslöshetsprocenten härletts ur förhållandet mellan antalet fristämplade avgiftsveckor och antalet möjliga arbetsveckor samt hänfört sig enbart till inom byggnadsindustrien sysselsatta organiserade måleriarbetare. År

1930 1931 1932 1933 1934

Årlig arbetslöshetsprocent inom målareförbundet enligt socialstyrelsens enligt förevarande fackföreningsstatistik utredning

25-5 29-3 38-2 48-9 35-0

26-3 29-4 36-1 36-4 33-9

Till följd av att i socialstyrelsens fackföreningsstatistik för 1933 de avdelningar av målareförbundet, vilka varit indragna i byggnadskonflikten, icke medtagits vid beräknande av arbetslöshetsprocenten, kunna emellertid jämförelser mellan den månatliga arbetslöshetsprocenten för målareförbundet och övriga undersökta förbund, vad nämnda år angår, göras endast med största försiktighet. Inom bl. a. grov- och fabriksarbetareförbundet infördes fr. o. m. 1931 ett nytt system för fördelningen av antalet avgiftsveckor per kalendermånad. Inom förbundets olika lokalavdelningar lär emellertid det nya systemet först

82 D i a g r a m 9. Arbetslöshetens omfattning m å n a d s v i s bland b y g g n a d s arbetarna i n o m de olika undersökta organisationerna. Murareförbundet 1 9 3 0 — 1 9 3 4 . % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1

4 7 10 1

4 7 10 1 4 7 10 1

man.

D i a g r a m 10. Arbetslöshetens omfattning m å n a d s v i s bland b y g g n a d s arbetarna i n o m de olika undersökta organisationerna. Byggnadsträarbetareförbundet 1 9 2 9 — 1 9 3 4 . % 100

90 80 70 60

50 40 30 20 10 0

1 4 7

10 1 4 7

10 mån.

successivt ha börjat tillämpas, varför det särskilt 1931 och 1932 torde ha inträffat, att olika lokalavdelningar i fråga om vissa månader räknat med olika antal avgiftsveckor för en och samma månad. En liknande brytning mellan olika principer för avgiftsveckornas fördelning synes i viss utsträckning ha gjort sig gällande 1930. Då det icke varit möjligt att vid beräknandet av den månatliga arbetslöshetsprocenten taga hänsyn till de olika principer för avgiftsveckornas fördelning på kalendermånad, som tillämpats inom förbundets olika lokalavdelningar, är det möjligt, att vissa av de oenhetligheter, som sifferserierna för 1931 och 1932 förete inom grov- och fabriksarbetareförbundet företrädesvis i maj och juni månader, äro att i viss utsträckning tillskriva nu angivna förhållande. Till belysning av den allmänna karaktären av säsongväxlingarna i arbetslöshetens årliga omfattning har den månatliga arbetslöshetsprocenten angivits i diagrammen 9—13. Såsom utgörande ett genomsnittsvärde för må-

83 D i a g r a m 1 1 . Arbetslöshetens o m f a t t n i n g månadsvis bland b y g g n a d s arbetarna i n o m de olika undersökta organisationerna. Grov- o c h fabriksarbetareförbundet 1 9 2 9 — 1 9 3 4 . 1929

10 1 4

7 10 1 4 7

10 1 4

7 10 1 4

10 1 4 7

10 mån.

D i a g r a m 1 2 . Arbetslöshetens o m f a t t n i n g m å n a d s v i s bland b y g g n a d s arbetarna i n o m de olika undersökta organisationerna. Målareförbundet, avdelningen 1 S t o c k h o l m , 1 9 3 0 — 1 9 3 4 . 1930

10 1 4 7

10 mån.

Diagram 13. Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom de olika undersökta organisationerna. Elektriska arbetareförbundet 1929—1934. o/ /o

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

1 4 7

10 1 4 7 10 1 4 7 10 1 4 7 10 1 4 7 10 1 4 7 10 mån.

nåden har densamma i diagrammet inlagts i mitten av respektive månadsintervall. Tab. 35 utvisar, att säsongen för de undersökta byggnadsfacken i allmänhet är förlagd till månaderna april—november. Sin största omfattning har arbetslösheten i allmänhet under januari. Redan i februari börjar arbetslösheten i regel att minska i omfattning samt når i allmänhet sitt bottenläge i juli eller augusti. Under september visar arbetslösheten ånyo ökad omfattning samt når i december blott obetydligt lägre omfattning än under januari. Den egentliga högsäsongen torde kunna sägas omfatta månaderna maj— september. Betraktas förloppet inom de olika förbunden, finner man, att arbetslösheten bland de organiserade murarna når sitt bottenläge under juli och augusti, då putsnings- och efterlagningsarbeten i de nya bostadshusen pågå som kraftigast. Den lägsta arbetslöshetsprocenten uppvisade juli månad 1930 och 1932—1934 samt augusti månad 1931. Skiljaktigheterna voro, som tabellen utvisar, dock blott obetydliga. Något ökad omfattning visar arbetslösheten under oktober sedan bostadshusen i allt väsentligt fullbordats samt når sin största omfattning i december eller januari, innan ännu murningsarbeten för nybyggnader igångsatts. Blott år 1934 företer i sådant hänseende en avvikande bild. Sin största omfattning nådde arbetslösheten nämligen sistnämnda år först i mars. Den anmärkningsvärt höga arbetslöshetsprocenten nämnda månad sammanhänger, som förut berörts, med att byggnadskonfliktens avvecklande i medio av februari samma år medförde, att tidigare på grund av konflikten fristämplade medlemmar i och med konfliktens biläggande i stället i stor utsträckning redovisades såsom arbetslösa. En liknande förskjutning i tiden för arbetslöshetens tyngdpunkt kan även iakttagas inom byggnadsträarbetareförbundet. Under de år undersökningen avser, minskar arbetslösheten starkast i omfattning under april och maj månader, då murningsarbeten för nya byggnader i regel till fullo igångsatts. Under oktober har arbetslösheten inom murareförbundet alltjämt en jämförelsevis mindre omfattning beroende därpå att vissa kompletteringsarbeten vid nybyggen alltjämt pågå. Den egentliga säsongen inom ifrågavarande byggnadsfack synes sålunda infalla under månaderna april—oktober, eller under de månader, då murnings- och putsnings- m. fl. arbeten för de byggen bedrivas, vilka skola fullbordas till den 1 oktober. Inom murareförbundet var den lägsta arbetslöshetsprocenten 1930 samt 1932—1934 5-3 resp. 19-2, 8-5 och 8-9 för juli månad samt 1931 4-3 % för augusti. Den högsta arbetslöshetsprocenten utgjorde samma år i nämnd ordning resp. 38-0 för januari, 58*4 för december, 66'2för januari och 57-9 för mars samt 51 - i % för januari månad. Den genomgående stegring, som procenttalen för viss månad under krisåren i allmänhet förete i jämförelse med motsvarande procenttal närmast föregående år, är, som tabellen utvisar, starkast framträdande under högsäsongen. Under april 1933—mars 1934

85 är arbetslöshetsprocenten till följd av byggnadskonflikten genomgående lägre än under motsvarande månader närmast föregående år. Den ökning, arbetslösheten vissa år undergått i mars månad, torde sammanhänga med att vissa bostadsbyggnader färdigställts till april månad. Byggnadsträarbetareförbundet företer i fråga om arbetslöshetens säsongmässiga variationer i huvudsak samma tendenser, som nyss påvisats beträffande murareförbundet. Sin minsta omfattning har arbetslösheten bland de organiserade byggnadsträarbetarna emellertid i allmänhet under augusti, då inredningsarbeten och dylikt pågå i de uppförda stommarna till de bostadsbyggnader, som färdigställas till den 1 oktober. En av konjunkturförsämringen föranledd stegrad arbetslöshet synes här giva sig till känna fr. o. m. juni 1930. Den månatliga arbetslöshetsprocenten är nämligen från angivna månad genomgående högre än motsvarande procenttal närmast föregående år. Verkningarna av byggnadskonflikten synas inom detta förbund ha influerat procenttalen för maj 1933—februari 1934 i sänkande riktning samt för mars—maj 1934 i höjande riktning. Bland de av undersökningen berörda grovarbetarna når arbetslösheten liksom bland murarna sin lägsta omfattning i juli och augusti. Arbetslösheten når emellertid inom detta fack aldrig samma låga bottenläge, som inom de två förstnämnda facken, beroende därpå, att grovarbetare av olika kategorier följa bostadsbyggnadsarbetena mera konstant under hela byggnadstiden vid schaktnings- och grundläggningsarbeten, betongarbeten för bjälklag, cementarbeten för golv m. m. samt som hantlangare åt övriga fack. Den lägsta arbetslöshetsprocenten för ifrågavarande byggnadsgrovarbetare var sålunda 1929 och 1931—1934 resp. 18-2, 25-2, 42-8, 28-7, 34*7 för juli månad samt 1930 23-3 för augusti månad. Den största arbetslöshetsprocenten utvisade 1929, 1930, 1933 och 1934 januari samt 1931—1932 december månad. Procenttalen för angivna år och månader voro i nämnd ordning 62 - 6, 57-0, 76-8 och 70-3 % resp. 63*4 samt 69*0 %. Starkast nedgång visar arbetslösheten under februari samt april och maj månader, medan under mars arbetslösheten under de undersökta åren varit av nära nog samma omfattning som under februari månad. Denna sekundära säsongökning torde liksom för murarna sammanhänga med den stagnation i byggnadsverksamheten, som förorsakas av vissa husbyggnaders färdigställande till april månad. Under september månad visar arbetslösheten ånyo ökad omfattning, då grovarbetarnas sysselsättning vid oktoberhusen starkt minskas. Starkaste ökningen är i regel förlagd till december månad, medan arbetslösheten under oktober och november är av ungefärligen samma omfattning som i maj och april. Liksom bland byggnadsträarbetarna kan i förevarande fack en genomgående höjning av arbetslöshetsnivån i jämförelse med närmast föregående år iakttagas under år 1930. Konjunkturinflytandet framträder dock här redan fr. o. m. maj 1930. I jämförelse med de ovan nämnda tre byggnadsfacken utvisa de i tab. 35

86 meddelade, ur socialstyrelsens fackföreningsstatistik hämtade uppgifterna angående arbetslöshetens omfattning bland organiserade måleriarbetare påfallande starkare säsongfluktuationer. Den lägsta arbetslöshetsprocenten var sålunda 1930 1-2 för augusti och september, 1931 och 1932 1*5 resp. 7-8 % för augusti samt 1933 och 1934 15-8 resp. 2-4 % för september månad, medan den högsta arbetslöshetsprocenten 1930—1932 utgjorde resp. 56-3, 61-1 och 64-7 för december samt åren 1933—1934 resp. 69-5 samt 72*6 % för januari månad. Såsom av de anförda siffrorna framgår, är arbetslösheten under de i arbetslöshetshänseende gynnsammaste månaderna av väsentligt mindre omfattning inom målarefacket än övriga undersökta byggnadsfack. Åren 1930 och 1931 ägde sålunda praktiskt taget samtliga förbundets medlemmar sysselsättning. Den egentliga högsäsongen infaller dock inom detta fack något senare än inom övriga undersökta byggnadsfack beroende därpå, att målningsarbeten inom de nya bostadshusen kunna med kraft bedrivas först, sedan invändiga putsningsarbetena verkställts, d. v. s., sedan murarnas högsäsong börjat avtaga. Skiljaktigheterna i arbetslöshetens omfattning olika månader äro även, möjligen med undantag för murareförbundet, i allmänhet avsevärt större än inom de övriga undersökta fackförbunden. Arbetslösheten bland de organiserade elektriska byggnadsarbetarna företer en väsentligt mindre utpräglat säsongbetonad karaktär än bland övriga byggnadsarbetare. Sin minsta omfattning har arbetslösheten inom detta fack i oktober och sin största omfattning i mars eller februari. År 1930 var arbetslösheten dock störst i december samt år 1933 av ungefärligen samma omfattning jämväl i juni. Arbetslösheten företer emellertid här snarare bilden av ett flertal successiva säsonger än av en sammanhängande säsong. Under de undersökta åren tilltager sålunda arbetslösheten under månaderna november t. o. m. februari eller mars, avtager i allmänhet åter under april och maj, då elektriska rörledningar under putsen i de nya byggnadsstommarna i regel inläggas, ökar ånyo i omfattning under juni för att därefter avtaga under juli och augusti, då ledningsdragningsarbetena pågå, samt ökar, ehuru blott jämförelsevis obetydligt, i september och når slutligen sitt bottenläge i oktober, då installationsarbetena i de nya husen slutligt kompletteras. De för de olika månaderna beräknade värdena av arbetslöshetsprocenten ägna sig väl att belysa arbetslöshetens säsongväxlingar i varje särskilt förekommande fall. Att direkt med ledning av dessa procenttal verkställa j ä m f ö r e l s e m e l l a n s ä s o n g v a r i a t i o n e r n a s s t y r k a inom olika förbund för skilda år samt inom olika delar av riket är däremot förenat med betydande svårigheter. Det torde vara nödvändigt att i sistnämnda syfte söka ernå ett sammanfattande mått för säsongväxlingarnas intensitet. Ett dylikt måttal kan tydligen beräknas med utgång från skillnaderna mellan de månatliga arbetslöshetsprocenterna och det motsvarande procenttal, som skulle angivit arbetslöshetens omfattning under respektive månader, om den sammanlagda arbetslösheten varit jämnt fördelad över hela året. Emellertid

87 böra härvid de av konjunkturutvecklingen förorsakade förändringarna i arbetslöshetens omfattning jämväl beaktas. Under iakttagande av vad ovan anförts, har det ifrågasatta måttalet för säsongväxlingarnas styrka beräknats på följande sätt. Den mot konjunkturförändringen svarande ökningen eller minskningen av arbetslöshetsprocenten från början till slutet av ett visst år har satts lika med hälften av skillnaden mellan den årliga arbetslöshetsprocenten under det år, som följer närmast efter undersökningsåret, och det år, som närmast föregår detsamma. Motsvarande ökning eller minskning av arbetslöshetsprocenten för varje månad under undersökningsåret har vidare antagits utgöra en tolftedel av den totala förändringen under året i fråga. Den säsongutjämnade arbetslösheten i mitten av undersökningsåret har ansetts motsvara den för året beräknade årliga arbetslöshetsprocenten. För var och en av årets olika månader har följaktligen den säsongutjämnade arbetslöshetsprocenten erhållits genom ökning, respektive minskning av den på ovan angivet sätt beräknade, av konjunkturutvecklingen betingade förskjutningen i den säsongutjämnade arbetslöshetsprocentens värden, som antagits äga rum under tiden mellan respektive månad och årets mitt. Skillnaden mellan den sålunda erhållna säsongutjämnade arbetslöshetsprocenten och det observerade värdet av arbetslöshetsprocenten har därefter beräknats. Det ifrågavarande måttalet har slutligen bestämts såsom en tolftedel av summan av de på ovan angivet sätt beräknade skillnaderna för årets samtliga månader. Det sålunda erhållna talet har benämnts säsongtal, vars värde uppenbarligen utgör ett sammanfattande uttryck för säsongväxlingarnas intensitet. I tab. 36 ha sammanställts på angivet sätt beräknade säsongtal för de undersökta fackförbunden, avseende 1929—1933. Säsongtalen för murareTab. 36. Säsongtal. Fackförbund

1929 Murareförbundet

10-8

16-1

1929/1932

12-4

17-6

13-1

Byggnadsträarbetareförbundet...

11-6

9-7

12-8

7-8

13-6

10-5

Grov- och fabriksarbetareförbund.

12-8

9-6

12-0

7-9

16-8

10-6

Målareförbundet

18-2

16-8

19-0

18-8

16-9

18-2

Elektriska a r b e t a r e f ö r b u n d e t . . . .

5-4

4-2

7-5

8-5

5-8

6-4

förbundet grunda sig på förutnämnda av socialstyrelsen till de sakkunnigas förfogande ställda uppgifterna angående den månatliga arbetslöshetsprocenten för de undersökta murarna, medan säsongtalen för målareförbundet grunda sig på uppgifter, hämtade ur socialstyrelsens fackföreningsstatistik. Vid säsongtalens beräknande för 1929 har, utom vad målareförbundet angår, då uppgifter angående den årliga arbetslöshetsprocenten för enbart de i före-

88 varande undersökning ingående byggnadsfacken icke förelegat för 1928, nämnda procenttal antagits vara lika med den årliga arbetslöshetsprocenten för 1929 inom resp. fackförbund. För 1935 har emellertid tillräckliga skäl icke synts föreligga för att berättiga ett liknande antagande i fråga om storleken av den årliga arbetslöshetsprocenten, varför några säsongtal, avseende 1934, icke kunnat beräknas. För att närmare belysa säsongväxlingarnas genomsnittliga styrka inom de olika förbunden har i tabellen även angivits medeltalen för samtliga undersökta förbund t. o. m. 1932. Som av tabellen framgår företer de säsongmässiga variationernas genomsnittliga styrka jämförelsevis obetydliga skiljaktigheter inom de olika undersökta fackförbunden. Påfallande är dock, att säsongtalen för samtliga förbund utom målareförbundet samt elektriska arbetareförbundet äro högst under år 1933. Angivna förhållande torde emellertid sammanhänga med byggnadskonflikten, som torde ha inverkat höjande på säsongtalen för de angivna fackförbunden för 1933. Då procenttalen för årets tre första månader inom de nämnda facken visa en fortsatt ökning i jämförelse med nästföregående år, medan årsprocenten sänkts, till följd av att procenttalen för flertalet av årets övriga månader, som förut påvisats, äro anmärkningsvärt låga, ha nämligen de för säsongtalens beräknande grundläggande skillnadstalen mellan den verkliga och beräknade arbetslöshetsprocenten, vad särskilt årets tre första månader angår, blivit ovanligt höga samt sålunda verkat höjande på säsongtalen. Vad elektriska arbetareförbundet angår, har detsamma, liksom för övrigt även målareförbundet, blott i jämförelsevis mindre utsträckning berörts av konflikten. Det högsta genomsnittliga säsongtalet för 1929—1932 uppvisar målareförbundet. Arbetslösheten har sålunda inom detta förbund under de nämnda åren i genomsnitt företett väsentligt starkare säsongmässiga variationer än inom något av de övriga undersökta förbunden. Även inom murareförbundet har arbetslösheten 1930—1932 i genomsnitt varit jämförelsevis mera säsongbetonad än inom övriga undersökta förbund. De genomsnittliga säsongtalen voro för målareförbundet 18-2 samt för murareförbundet 13*1. Svagast ha de säsongmässiga variationerna i arbetslösheten varit bland de undersökta elektrikerna. Det genomsnittliga säsongtalet för nämnda fack var sålunda blott 6-4. Inom byggnadsträarbetareförbundet samt grov- och fabriksarbetareförbundet åter ha säsongväxlingarna 1929—1932 varit av nära nog samma genomsnittliga styrka, motsvarande säsongtalen 10*5 resp. 10-6. Inom de särskilda fackförbunden företer de säsongmässiga variationernas genomsnittliga styrka jämförelsevis obetydliga skiljaktigheter år från år. Särskilt påfallande är angivna förhållande inom målareförbundet. Säsongtalen för nämnda förbund variera sålunda under åren 1929—1933 blott med en till två enheter. Starkast framträdande äro skiljaktigheterna under olika år i de säsongmässiga variationernas genomsnittliga styrka inom byggnadsträarbetareförbundet samt grov- och fabriksarbetareförbundet. Inom nämnda

89 båda förbund voro säsongväxlingarna, bortsett från 1933, genomsnittligen starkast 1929 och 1931. Säsongtalen voro inom nämnda förbund 1929 11*6 resp. 12-8 samt 1931 12-8 resp. 12-0. Inom murareförbundet var arbetslösheten jämförelsevis starkare säsongbetonad 1931 än 1930 och 1932. Anmärkningsvärt är, att arbetslösheten inom samtliga de ovan nämnda fyra fackförbunden genomgående företer svaga genomsnittliga säsongvariationer 1932, då arbetslösheten hade en krisartad omfattning, medan 1929, som i arbetslöshetshänseende varit ett synnerligen gynnsamt år, säsongvariationerna genomsnittligt varit jämförelsevis starka. Säsongtalen för byggnadsträarbetareförbundet, grov- och fabriksarbetareförbundet samt målareförbundet voro sålunda 1929 resp. 11'6, 12-8 och 18-2 samt 1932 resp. 7-8, 7-9 och 18-8. För murareförbundet föreligga, som förut nämnts, inga säsongtal för 1929. År 1931 var säsongtalet för detta förbund 16"l och 1932 12-4. De anförda säsongtalen synas utvisa, att säsongväxlingarnas genomsnittliga styrka under olika år icke är beroende av konjunkturinflytandet utan sammanhänga med andra arbetsmarknadsföreteelser. Den omständigheten, att säsongtalen för målareförbundet äro något högre åren 1931 och 1932, torde i detta sammanhang sakna betydelse. B. De säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom olika delar av landet samt i vissa städer. Till belysande av de säsongmässiga variationerna i arbetslöshetens omfattning i olika delar av landet har i tab. 37—39 för byggnadsträarbetareförbundet, grov- och fabriksarbetareförbundet samt elektriska arbetareförbundet sammanställts uppgifter angående den månatliga arbetslöshetsprocenten inom förutnämnda olika landsdelar samt i vissa städer 1929—1934. Vad målareförbundet angår föreligga, såsom förut nämnts, uppgifter angående den månatliga arbetslöshetsprocenten blott för Stockholm 1930—1934. För murareförbundet åter ha säsongvariationerna kunnat belysas blott genom en för de olika kvartalen under ett vart av åren 1930—1934 beräknad arbetslöshetsprocent. Visserligen konstateras vid en överblick av de i tabellerna meddelade siffrorna vissa skillnader mellan arbetslöshetsprocentens värden för samma månad inom de olika särskilda områdena, men detta oaktat synes säsongväxlingarna dock förete ett i samtliga fall tämligen likartat förlopp. Man har givetvis i detta sammanhang att beakta, att skiljaktigheter av en till synes tillfällig karaktär ej kunna läggas till grund för slutsatser, som verkligen giva uttryck åt bestående olikheter. En mera ingående utredning beträffande säsongvariationernas styrka inom olika delar av riket torde endast kunna ske genom beräkning av förut nämnda säsongtal. För en undersökning i detta hänseende redogöres längre fram. De i tab. 37—39 meddelade uppgifterna torde sålunda vara närmast ägnade att påvisa eventuella olikheter beträf7—816073.

III

90 Tab. 37.

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Byggnadsträarbetareförbundet.

O m r å d e och år

Månatlig

arbetslöshetsprocent

Ar 1929. Städer. Stockholm.. Göteborg. . . Malmö Norrköping. Hälsingborg. Borås Gävle Örebro

18-3 22-3 15-9 21-9 17-5 27-1 16-6 26-6 26-9 29-6 25-8 29-8 29-1 39-0 30-9 31-9

33-2 31-6 40-4 35-1 39-4 24-6 63-4 32-5

31-2 34-9 37-3 31-7 41-3 27-1 55-7 31-9

27-0 27-1 31-1 26-8 34-2 23-2 53-7 28-0

19-9 16-8 24-4 17-5 22-6 23-2 44-6 14

13-5 7-9 5-8 6-4 10-4 3-6 2-1 2-1 15-9 9-8 5-3 4-8 10-8 4-1 3-0 1-9 12-3 6-2 5-3 3-0 5-8 15-5 8-3 4 45-7 30-5 21-8 18-3 11-5 7-1 6-4 4-5

7-5 2-7 3-5 4-9 6-2 9-3 13-9 7-0

49-6 49-4 59-5 49-6 56-4 43-9

49-6 49-6 64-0 49-0 52-4 43-0

47-2 45-4 60-4 43-5 51-8 38-9

32-8 20-0 15-0 9-0 8-4 34-3 22-1 10-7 44-7 3-6 37-4 23-6 14-8 12-1 12-3 33-1 21-6 12-7 9-2 7 43-8 32-3 23-8 16-7 14-5 28-G 19-3 12-1 8-2 7

12-1 49-8 15-8 8-6 15-2

Städer. Stockholm.. Göteborg. . . Malmö Norrköping. Hälsingborg. Borås Gävle Örebro

25-0 25-8 28-8 35-3 26 29-8 42-7 32-2

24-5 26-9 24-0 36 22-0 33-1 44-1 28-2

19-9 25 17-5 29-7 19-9 32-0 50-4 27-6

17-8 13-4 15-0 14-1 12-2 20-9 13-7 8-2 4-8 4-3 2-4 2-9 12-2 8-4 6 25-9 18-3 14-5 12-7 10-9 21-8 13-0 9-0 8-0 7-9 30-4 24-2 13-0 13-9 13-6 41-0 27-4 19-9 16-0 9-3 23 14-3 13-4 4-4 8-4

15-1 21-2 28-3 29-9 7-6 15-5 22-6 27-9 5-4 12-1 26-0 33 13-8 17-1 18-3 24-3 11-5 20-0 30-4 39-4 33-3 51-3 15-6 19 28-2 48-6 7-6 15 11-9 25-2 37-8 41-3

Landet i övrigt. ö s t r a Sverige S m å l a n d och öarna Södra Sverige "Västra S v e r i g e N o r r a Sverige Hela riket

42-0 35-6 56-5 41-7 44-6 36-0

40-5 33-1 53-9 39-0 44-0 34-5

39-7 35-2 44-1 34-8 45-3 31-9

31-2 22-5 17-4 11-4 29-3 20-9 15-9 9 32-5 19-2 13-4 12-0 28-9 17-7 11-8 7-7 41-5 30-1 24-3 16-8 27-0 18-8 15-2 11-5

11-9 8-8 11-7 7-4 16-0 10-7

16-6 27-6 40-8 51-9 10-2 19-5 30-4 45-9 27-9 43-3 55-4 17 10-0 17 31-6 46-0 16-1 19-6 29-2 46-5 30-8 40-7 20 13

Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg Borås Gävle Örebro

34-0 32-0 37-1 28-7 49-9 57-1 54-1 45-5

30-8 24-7 29-1 20-4 50-9 55-9 41-2 39-4

29-3 33-0 32-2 24-5 49-9 53-7 45-4 40-2

27-7 20-0 17-3 15-4 12-7 29-1 18-7 14-7 5-8 2-2 27-0 13-0 10-2 9-5 5-6 26-0 19-0 16-2 11-4 8-8 42-1 26-0 19-3 12-9 10-5 10-5 6-2 53-4 27-2 5 37-3 30 34-2 12-2 10-7 34-3 26-4 20-9 11-3 11-2

16-1 27-9 37-9 42-3 19-8 20-6 30-1 34-3 11-7 22-8 36-8 42-6 14-2 23-8 31-4 40-0 16-7 29-0 35-7 41-8 20-4 37-0 44-7 46-2 19-2 28-5 46-2 62-6 12-7 35-9 49-5 50-0

Landet i övrigt. Östra Sverige S m å l a n d och öarna Södra Sverige V ä s t r a Sverige N o r r a Sverige Hela riket

59-0 54-4 62-9 55-3 55-6 47-3

56-7 48-7 62-5 51-2 52

54-6 48-2 58-8 52-1 53-7 43-9

46-4 31-5 23-0 41-5 27-5 21-7 44-3 27-8 16-0 43-2 28-7 20-0 51-2 46-4 37-8 38 28-1 21-7

Landet

övrigt.

ö s t r a Sverige Småland och öarna Södra Sverige V ä s t r a Sverige N o r r a Sverige Hela riket

22-2 30-4 40-0 15-2 23-1 31-0 23-0 34-8 47-4 13-1 21-9 35-5 21-7 30-4 42-0 9-1 15-5 23-8 32-2

A r 1930.

Ar 1931. Städer.

44-0

13-4 13-4 12-1 10-1 11-9 12-0 14-3 13-8 24-2 22-1 14-7 12-9

18-2 30-3 44-6 13-2 25-2 34-1 17-0 31-7 46-2 15-6 26-1 37-8 25-9 34-6 48-2 17-0 28-6 40-3

57-8 50-5 59-5 55-2 65-0 51-2

91 Tab. 37 (forts.). Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Byggnadsträarbetareförbundet. Område och år

Månatlig arbetslöshetsprocent J a n . Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec

Ar 1932. Städer. Stockholm.., Göteborg... Malmö Norrköping. Hälsingborg. Borås Gävle Örebro

45-6 37-2 47-4 43-5 47-1 56-4 66-1 53-8

Landet i övrigt. Östra Sverige Småland och öarna Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige Hela riket

41 36 37 48 65-0 44-0

43-2 41-4 43-5 42-9 44-0 54-0 63-1 44-8

39-7 35-8 33-5 29-4 29-9 40-6 32-2 30-0 26-7 24-3 39-7 35-7 36-0 30-2 24-6 32-7 28-5 21-4 17-0 18-7 40-8 32-1 31-3 28-6 28-0 50-9 39- 29-0 26-4 26-4 64-8 54-3 43-4 35-3 33-2 40-7 36-4 34-0 26 29-1

42-0 35-0 36 23 32-0 28-5 37-1 29-3 45-5 34-4 38-9 34-8 49-2

63-1 62-1 67-2 65-1 74-8 57-7

60-1 54-3 65-1 61-7 67-9 53-4

57-1 55-6 64-5 61-6 67-7 54-2

51-8 42-7 35-3 30-6 31-6 50-1 35-3 32-4 23-8 23-0 51-1 40-8 36 33-6 32-3 52-6 41-4 35-2 29-3 31-1 66-3 61-6 54-2 49-8 45-2 49-5 42 37- 32-8 31-8

35-6 47-3 25-0 34-8 39-7 51-1 35-1 44-9 49-7 56-4 36-1 44-9

Ar 1933. Städer. Stockholm.. Göteborg... Malmö Norrköping. Hälsingborg. Borås , Gävle Örebro

59-3 50-3 57-2 62-5 61-2 66-6 66-4 55-2

57-2 49-9 53-8 61-9 54-0 66-0 63-2 51-4

56-6 49-5 48-9 58-6 54-7 63-0 65-1 45-4

15-9 3-4 3-2 3-0 2-2 44 5-0 6-0 5-3 4-5 39-4 15-9 9-6 5-7 4 46-8 5-5 4-0 8-1 25-9 52 14-4 12-9 10-2 9 60-0 8-7 9-5 6-7 5-2 55 15-5 15-1 14-5 12-4 34-0 0-6 0-5 0-7 0

2-1 2-4 3-8 8-1 4-2 8-0 32-6 36-6 9-1 11-2 5-5 6-1 16-5 17-4 0-4

Landet i övrigt. ö s t r a Sverige Småland och öarna Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige Hela riket

67-1 57-3 72-9 68-9 77-7 65-1

67-4 60-2 71-5 65-5 74-0 63-2

64-2 56-6 66-5 56-2 74-9 61-7

58-0 34-9 29-1 26-0 25-0 53 37-6 30-6 25-8 22-4 56-3 40-9 34-0 32-4 33-6 58-6 46-7 39-7 35-5 33-1 72-7 62-1 51-2 46-1 41-4 48-2 29-3 24-6 22*1 20-6

31-6 40-2 25-7 31-9 36-9 42-6 37-1 43-5 42 48-4 22-6 27-0

Ar 1934. Städer. Stockholm.. Göteborg... Malmö Norrköping. Hälsingborg. Borås Gävle Örebro

3-1 15-1 20-8 40-8 19-6 8-2 27-9 3-1

21-1 23-7 23-8 44-5 27-6 26-5 38-9 14-5

68-1 43-5 24-9 48-8 44-7 68-7 62-8 43-0

61-0 60-6 30-3 28-2 30-2 39-2 34-3 13-4 10-4 7-8 14-0 10-7 5-6 5-3 2-2 42-3 36-3 11-7 6-4 10-2 28-9 21-3 12-8 14-9 11-9 51-3 41-4 14-1 14-8 12-9 61-2 47-9 16-7 11-6 15-5 22-3 15-3 6-8 6-4 7-4

22-8 36-9 56-7 7-3 20-6 34-4 1 9-6 20-3 11-9 24-3 32-4 13-2 30-1 36-0 10-1 14-8 35-1 9-5 21-4 50-4 9-9 29-3 51-2

Landet i övrigt. ö s t r a Sverige Småland och öarna Södra Sverige Västra Sverige. Norra Sverige Hela riket

44-8 45-3 53-4 54-5 62-2 34-7

52-0 47-5 54-3 55-0 64-5 41-91

62-4 55-4 53-9 58-3 76-0 60-4

47-8 40-1 16-5 12-5 17-8 45-4 42-1 19-6 18-1 21-2 39-5 35-1 15-1 17-1 22-0 47-9 42-0 20-2 21-3 25-9 68-4 74-4 36-8 36-5 43-0 51-0 48-4 22-6 21-3 24-3

13-1 21-4 38-8 16-4 26-6 42-8 18-6 31-2 50-9 19-4 28-3 46-8 30-1 37-0 57-7 18-4 29-0 46-9

-10

31 28 28

O m r å d e och år Ä r 1929. Städer.

Norrköping

Gävle Landet

13-6 13-3 8-1 8-7 17-0 19-9 12-3 14-1 20-7 29-9 12-9 13-1 29-0 29-8 22-4 23-8

52-1 47-9 68-9 66-8 73-0 68-0 82-4 60-3

33-4 31-2 62-2 49-9 77-7 55-0 72-2 46-4

31-2 24-2 52-3 43-5 49-2 34-9 66-8 44-2

27-9 19-3 13-1 14-7 9-4 7-2 34-0 22-6 20-5 31-1 21-1 1S-2 21-9 13-3 15-0 18-0 10-3 9-0 54-8 44-9 33-2 3G-0 27-2 25-8

62-8 72-8 87-6 66-2 79-0 62-6

53-8 58-5 78-0 62-2 69-4 49-3

51-2 60-3 71-8 55-0 68-8 45-0

35-5 24-3 43-3 29-5 54-0 44-0 35-7 22-5 62-3 50-4 34-9 25-1

47-2 54-3 57-8 61-1 66-0 62-9 67-9 61-4

31-6 39-5 39-5 56-6 47-1 49-6 55-2 49-5

29-4 32-9 31-6 58-1 36-8 43-3 67-0 52-6

25-9 20-9 23-9 21-6 23-9 18-6 16-4 15-2 23-9 19-8 20-5 19-2 51-9 37-4 33-4 25-7 29-9 30-0 33-3 36-9 32-7 26-8 25-7 23-0 56-5 36-0 37-9 16-6 45-5 34-8 39-1 27-9

58-8 57-6 74-6 61-2 68-6 57-0

44-3 49-U 64-3 52-7 56-2 43-3

42-1 44-7 54-9 48-9 58-2 40-2

32-5 25-1 34-7 26-5 53-0 39-0 35-8 24-7 49-5 37-4 33-9 27-0

49-9 59-9 06-1 59-5 79-7 65-7 69-3 67-9

37-5 42-6 53-3 40-3 66-1 49-9 56-9 58-3

67-3 66-8 86-3 78-5 70-4 03-2

53-3 55-2 73-2 66-0 56-3 49-8

12-8 9-6 20-7 17-4 33-9 17-5 30-7 28-6

16-5 21-0 37-7 12-7 16-2 40-1 25-7 30-3 50-2 20-8 29-7 51-7 40-8 40-5 50-0 23-0 26-8 51-6 30-4 36-0 58-5 34-2 39-2 60-3

Övrigt.

S m å l a n d och ö a r n a V ä s t r a Sverige Hela riket

22-4 18-7 21-3 26-2 23-5 25-5 37-5 35-1 34-1 14-3 13-2 13-9 37-7 31-5 33-2 19-7 18-2 19-1

24-6 31-0 34-2 55-4 26-5 23-4 29-9 50-3 38-3 40-0 42-3 64-5 16-4 22-5 30-9 57-8 36-2 38-3 46-0 67-3 20-5 24-2 28-9 49-2

Ä r 1930. Städer.

Landet

19-3 18-2 20-9 27-5 30-0 19-9 12-8 29-9

19-0 25-3 32-1 46-4 19-9 27-0 28-9 45-3 21-7 32-2 40-3 54-7 31-2 38-9 40-0 54-2 36-9 49-2 55-2 61-2 20-5 22-1 36-4 44-0 14-0 31-4 38-2 52-4 34-7 44-3 48-3 57-4

31-5 24-0 24-8 27-2 22-5 19-1 37-7 34-3 33-5 25-8 20-0 23-2 36-8 31-6 30-6 27-7 23-7 23-3

30-2 38-0 43-0 62-9 22-3 30-6 41-4 60-0 39-2 37-5 40-9 69-3 29-0 33-9 47-0 67-0 33-7 37-4 47-5 68-8 25-6 3 1 C 38-4 55-8

37-1 42-7 50-5 42-4 57-9 55-1 53-7 58-4

31-9 25-6 28-1 21-2 21-4 29-2 17-6 18-9 16-4 16-3 32-1 26-5 33-1 28-7 29-5 38-4 28-5 34-4 26-8 31-4 40-9 29-8 29-8 39-1 39-1 44-0 20-3 12-8 12-2 9-8 41-8 35-1 41-9 25-9 29-8 49-4 35-0 48-8 27-2 31-3

23-1 34-2 42-8 56-5 17-8 26-G 34-3 52-6 33-7 48-4 51-6 67-6 35-3 43-6 46-0 61-6 42-5 46-5 48-5 54-6 17-4 27-2 37-0 57-0 37-1 51-1 67-9 78-5 33-S 49-5 53-4 G8-3

51-9 57-3 70-7 71-1 57-0 49-8

40-9 25-3 30-0 20-9 23-8 40-6 29-0 27-2 24-0 23-1 52-0 38-0 35-8 34-8 33-4 54-9 37-1 29-4 24-2 28-3 53-3 51-9 41-3 36-7 38-4 40-2 31-4 30-6 25-2 26-3

27-2 40-0 48-8 65-4 24-2 31-7 42-4 65-7 34-6 37-3 52-0 72-6 30-1 42-2 55-3 71-1 40-5 48-7 63-1 72-6 28-4 38-1 48-3 G3-4

övrigt,

S m å l a n d och öarna

Hela

riket

Är 1931. Städer.

Gävle Landet

övrigt.

Hela riket

93 Tab. 38 (forts.). Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Grov- och fabriksarbetareförbundet. Område och år Ar 1932. Städer. Stockholm.. Göteborg... Malmö Norrköping. Hälsingborg. Borås Gävle Örebro

Månatlig arbetslöshetsprocent J a n . | F e b r . M a r s A p r i l | Maj J u n i J u l i A u g . S e p t . O k t . Nov D e c

59-3 62-4 71-5 64-9 71-7 64-8 79-4 73-2

60-0 50-9 68-9 59-2 64-5 42-3 73-5 60-9

49-2 54-8 69-7 60-7 58-3 35-8 81-1 62-1

43-8 41-0 42-6 36-8 41-1 44-8 40-3 40-6 37-0 35-9 53-2 50-6 50-4 47-8 48-6 49-8 44-9 41-9 38-9 44-6 50-5 52-6 51-1 58-7 66-1 31-3 28-6 27-4 35-7 38-5 74-6 69-6 54-9 50-3 5 3 49-2 46-0 43-4 45 51-8

41-1 52-9 38-4 45-8 49-3 54-4 49-4 57-9 63-4 69-9 35-8 35-8 48-0 59-3 57-S 61

70-0 66-5 81-4 77-9 78-7 68-5

57-3 54-9 75-6 66-8 72

59 60-3 74-7 70-9 70-6

58-9

00-0

47-7 42 41-9 37 45-0 46-8 41 41-9 38 4158-8 56-6 49-4 51-0 5754-4 49-3 42-9 42-9 52-0 62-4 66-3 67-8 57-0 56 50-8 48-0 45-5 42-8 47-4

46 53-4 64-6 68-3 38-2 49-0 56-6 64-8 50-8 48-6 5 2 65-9 49-8 58-6 67-1 71-0 58-8 68-1 82-3 80-0 46-6 54-7 62-6 69-0

Ar 1933. Städer. Stockholm.. Göteborg. .. Malmö Norrköping. Hälsingborg. Borås Gävle Örebro

70-9 68-3 79-9 84-7 84-3 74-6 77 72

64-3 60-3 73-8 81-0 79-3 68-4 71-4 64-8

62-7 60-0 66-4 75-3 77-6 47-3 73-6 60-4

10-0 8-6 10-3 8-9 9-7 37-8 23-0 27-0 24-0 22-2 47-9 3 3 35-0 31-4 31-3 49-2 32-3 36-0 42-2 48-6 47-3 29-5 32-3 50-0 53-4 25-7 13-9 13 8-4 6-1 63-5 33-1 27-6 26-9 26-6 35-4 30-1 27-9 29 32-0

11-4 40-0 65-9 77-0 25-3 32 46-0 61-8 37-9 45 48-3 59-9 55-3 57 66-5 73-1 50 56 63-7 80-9 8-4 22 30 52-2 29-2 4 3 63-0 79-6 31 38 58-5 67-8

Landet i övrigt. ö s t r a Sverige Småland och ö a r n a Södra Sverige V ä s t r a Sverige N o r r a Sverige

76 75-2 84-6 81-5 87-5 7G-8

64-2 65-8 80-3 74-4 82-0 69-9

63-0 64-8 69-4 70-1 79-5 66-6

52-3 39-3 36-8 34-9 36-3 46-9 33-7 38-5 31-5 33-1 55-8 45-2 44-5 43-4 43-2 54-0 39-5 34-7 34-0 36-3 73-2 65 59-7 54-7 54-1 40-0 30-9 30-6 28-7 29

37-7 45-9 55-1 70-8 39-6 46-0 50-5 63-5 44-0 38-2 44-5 66-8 40-1 45-9 53-2 67-5 52-6 58-6 65-5 76-3 31 43-6 57-7 71-1

73-8 59-8 58-8 73-6 75-2 51-0 88-2 69-1

71-0 51-7 49-6 68 61-1 46-7 75-3 59

73-0 50-8 29-2 60-2 37-4 59-6 76-3 51-5

66-0 54-7 49-0 42-6 41-1 41-2 33-7 27-2 24-9 21-0 24-6 24-4 28-2 29-9 26-0 51-6 43-6 34 27-3 35-0 22-5 15-9 20-3 25-2 34-0 36-5 14-0 6-1 3-6 6-0 62-1 38-2 34-5 29 23-1 37-4 26-5 27-7 26-4 34-4

44-0 4 8 52-0 66-3 23-3 32-2 32-2 48-6 25 29-6 36- 54-7 47-7 53-8 52-2 62-2 43-0 37- 32-6 52-7 5-4 13-0 17-8 39-4 21-4 32-4 46-9 69-5 37-1 43-5 49-9 66-1

71-2 43-2 68-9 64-4 78-3 70-3

61-3 57-7 61-0 57-8 73-3 65-0

59-8 53-2 53-0 51-4 78-4 62-3

43-8 33-3 29-7 26-6 28-3 38-2 34-1 31-6 32-5 31-8 45-4 39-3 36-2 34-8 36-4 39-2 44-1 25-9 25-7 29-6 69-7 58-6 49-1 45-9 47-4 52-4 43-0 37-9 34-9| 34

30-0 33-5 38-1 55-8 32-8 37-4 42-3 62-0 38-3 35-0 40-6 65-5 30-9 36-7 45-3 64-1 50-7 53-5 62-0 74-2 37-1 41-3 46-0 G2-6

Landet

59-6 68-0 50-1 61-4 52-1 70-0 66-3 75-5 65-3 49-0 60-1 46 67-4 69-3 62-0 64-5

övrigt.

ö s t r a Sverige Småland och öarna S ö d r a Sverige V ä s t r a Sverige N o r r a Sverige Hela riket

Hela riket Ar 1934. Städer. Stockholm.. Göteborg... Malmö Norrköping. Hälsingborg. Borås Gävle Örebro Landet i övrigt. Östra Sverige S m å l a n d och ö a r n a Södra Sverige V ä s t r a Sverige N o r r a Sverige Hela riket

94 Tab. 39.

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Elektriska arbetareförbundet.

Område och år

Ar 1929. Städer. Stockholm.. Göteborg... Malmö Norrköping. Hälsingborg. Borås Gävle Örebro

14-8 16-6 8-0 6-1 12-7 22-4 9-0 13-3 10-9 12-2 7-1 6-5 10-3 19-6 18-5 22-7

19-8 10-0 23-1 15-6 14-7 3 9 29-5

17-4 13-1 8-5 10-4 9-7 4-2 20-4 18-0 15-0 13-4 11-0 10-1 9-5 3-1 2-9 0-4 1-1 15-1 10-9 4-1 21-2 24-8 21-9

Landet i övrigt. ö s t r a Sverige Småland och öarna Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige Hela riket

11-4 15 14-7 17 21-2 26-2 10-9 12-3 16-9 20-8 13-1 16-2

Ar 1930. Städer. Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg Borås Gävle Örebro

6-7 7-1 19-9 7-3 12-3 4-3 25-6 8-3

Landet i övrigt. Östra Sverige Småland och öarna Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige Hela riket Ar 1931. Städer. Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg Borås Gävle Örebro

0-9 1-4 5-6 2-3 3-5

0-8 1-4 6-9 1-2 10-5

0-4 0-4 4-4 1-3 1-0

8-7

5-3 9-7

4-3 8-1

0-8 1-8

0-6 5-4 1-0 4-2 2-9 10-3 1-6 6-5 0-9 12-3 1 3-7 7-4 4-5 15-9

19-6 22-6 29-4 13-6 22-9 18-9

15 13 10-7 6-5 23-8 22 19-2 11-0 23-5 22-9 15-2 14-4 11-6 11-9 8-7 5 20-3 17-3 13-8 8-4 16-6 14-1 10-1 5-6

3-8 8-2 8-9 2-9 4-2 3-2

4-4 6-2 6-9 2-1 4-2 2-9

3-5 2-2 5-8 1-0 2-2 1-6

2-3 15-6 2-3 14-6 5-7 14-8 0-6 10 4-0 19-0 1-8 9-6

9-5 8-3 18-5 13-8 10-0 6-1 12-8 14-0

11-7 13-0 15-7 14-1 13-0 6-2 15-2 15-3

6-1 5-5 2-3 10 7-3 8-7 4-4 11 7-3 11-4 9-3 11 14 12-0 11-9 8-9 10 •0 7 io-o 4-4 13 11-1 14-1 8-3 21 10-1 13-4 4-2 8-0 5-0 10-1 6-6

1-2 2-0 5 5-2 2-9 7-2 4-3 3-3

1-1 1-9 5-4 5-3 3-4 7-4 9-1 8-4

0-9 2-2 6-5 2-2 1-9 2-8 3-4 2-1

2-4 16-5 4-1 14-0 7-4 24-8 2-1 5-7 2-3 11-8 5-1 6-7 4-2 15-1 5-4 14-0

12-2 13-0 20-8 12-3 12-6 10-7

10-3 12-8 18-1 8-0 16-8 11-5

10-9 13-4 17-5 5-6 19-9 12

8-4 4-6 6-9 6-5 16-7 12-5 18-0 10-9 21-0 17-2 21-4 13-1 7-6 5-5 8-8 4-4 21-9 16-0 19-0 8-9 12-3 8 3 10-1 5-6

2-7 7-6 9-7 3-1 5-5 3-4

3-4 3 9-0 6 10-7 10-0 3-8 3-5 7-1 5-8 3-9 3-2

4-1 22-5 4-9 22-5 7-4 23-9 4-2 13-6 6-8 26-9 4-2 1 8 1

14-5 13-2 18 7-8 16-2 6-6 24 13

14-9 16-2 26-9 12-6 13-2 10-0 14-6 18-8

21-9 24

18-2 12-6 15-3 6-4 20-3 15-2 20-4 9-5 34-9 27-5 17-9 19-1 12-2 6-8 3-3 3-5 1-7 15-3 27-2 20-5 13-6 21-2 13-3 25-1 20-6 11-6 19-7 17-0 21-6 18-1 11-6 9-3 5 31-2 22-2 17-0 25-0 8-1

2-2 4-9

2-7 2-7 9-2 2-3 6-0 4 12-7 18-7 8-9 6-4 11-7 25-2 1-2 0-5 5-8 11-4 4-7 2-7 4-5 14-2 20-5 11-7 12-0 16-3 6-0 5-5 8-3 24-4 3-2 2-6 6-5 9-3

Landet i övrigt. 14-1 Östra Sverige 22-6 Småland och öarna 20-7 Södra Sverige 15-9 Västra Sverige 17-1 Norra Sverige Hela riket 15-4

16-2 21-1 24-9 16-0 20-5 17-3

23-5 31-5 39-4 24-7 28 25-7

6-8

0-9 4-9 1 4-2 6-6

14-9 11-4 11-9 6-5 2-9 24-4 16-4 20-9 11-2 6-9 27-1 17-4 23-3 12-7 7-3 20-1 13-6 16-8 9-4 5-6 24-0 19-2 24-9 14-9 10-4 9 1 4-9 20-0 14-1 17

3-1 6-7 10-5 6-6 11-8 5-7

2-0 4-4 19-2 5-1 6-1 21-8 4-5 9-9 27-3 4-9 8-3 18-5 8-5 12-2 30-4 4-2 9-2 21-8

95 Tab. 39 (forts.). Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Elektriska arbetareförbundet. Område och år

Månatlig arbetslöshetsprocent Jan. Febr. Mars |April | Maj | Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.

Ar 1932. Städer. Stockholm.. Göteborg. . . Malmö Norrköping. Hälsingborg. Borås Gävle Örebro

21-2 13-6 26-0 11-4 12-7 16-1 19-2 14-0

27-2 19-4 35-0 17-5 19-8 21-2 26-9 19-7

36-8 22-1 26-0 29-0 16-0 16-7 27-3 18-3 24-6 29-8 16-0 18-1 47-2 24-9 29 37-4 24-9 24-3 25-1 16 19-9 22-0 10-6 13-5 26-0 14-7 20-7 23-3 12-4 13-6 24-0 15 23-0 31-0 18-4 17-8 34-5 23-8 23-5 26-9 16-8 13-4 33-5 15-6 26-9 27-9 15 12-5

14-1 8-3 18-4 28-7 19-8 10-0 13-5 14-7 23-1 16-0 24-8 28-2 14-8 8-7 16-8 20-8 5-4 5-7 10-3 12-7 15-2 5-5 8-3 13-7 9-0 5-5 12-5 27-9 9-0 6-3 12-0 25-7

Landet i övrigt. ö s t r a Sverige Småland och öarna Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige Hela riket

13-9 19 25-7 13-0 23-9 18-9

17-5 28-4 35 15-8 32-7 25-1

26-0 38-0 51-1 27-4 46-0 57-1

16-3 19-5 19-8 8-7 10 20-5 25-7 31-3 16-2 16-6 29-7 35-0 43-4 24 27-5 17-1 23-7 29-0 14 16-7 30-1 35 39-3 20-8 21-0 21-5 26-3 30-3 16-4 17-5

9-7 6-6 12-9 22-7 13-4 7-3 12-5 23-1 22-6 12-8 21-2 29-0 16-7 10-4 15-3 19-8 22-3 17-4 26-2 33-6 16 1 10-1 17 2 5 0

Ar 1933. Städer. Stockholm.. Göteborg... Malmö Norrköping. Hälsingborg. Borås Gävle Örebro

28-4 20-9 38-8 36-1 24-5 20-1 34-8 31-0

33-6 24-2 38-7 46-2 22-6 24-5 28-2 26-2

44-6 30-2 52-5 55-7 36-9 32-3 46-8 40-8

33-6 42-1 51-7 30-1 37-0 23-5 28-0 35-3 19-4 21-0 31-4 39-7 50-5 31-3 34-8 34-5 38-1 49-0 28-4 29-8 27-2 31-0 39-0 21-3 21-8 27-4 37-6 49-9 28-7 32-4 32-3 37-8 39-5 14-5 18-6 34-3 36-3 37-5 20-8 26-3

29-7 26-0 35-7 44-2 15-4 12-2 19-6 19-3 27-6 23-6 31-7 31-9 21-0 14-2 17-8 22-8 17-7 21-2 27-6 26-1 32-5 21-8 16-8 22-5 12-0 7-1 10-7 21-7 15-1 11-6 16-4 27-7

Landet i övrigt. Östra Sverige Småland och öarna Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige Hela riket

27 25-5 41 25-0 43-6 31-2

27-8 35-8 26-4 35-2 39-3 51-2 26 35 43-9 58 32-3 43-0

23 28-4 29-0 15-2 17 24-1 30-6 34-3 18-7 18-5 34-2 39 50 28-9 30-2 25 30-8 34-7 17 17 36-7 41-5 48-8 29-5 32-2 30-1 36-5 43-8 24-9 27-6

13- 10-9 14-4 25-3 13- 10-1 11-3 20-5 22- 17-7 21 24-7 13-8 12-5 15-2 19-9 26-6 23-4 22-3 30-3 22-2 18-8 24-4 30-6

Ar 1934. Städer. Stockholm.. Göteborg. . . , Malmö Norrköping. , Hälsingborg. Borås Gävle Örebro

48-7 23-8 40-0 28-2 33-2 26-6 37-7 46-

51-9 29-0 42-0 37-3 34-4 30-0 42-0 50-0

44-1 38 29 19-5 16-0 22-7 19-4 14-4 7-4 4-2 27-5 22-6 11-4 7-6 4-5 25-1 20-3 12-0 6-4 5-5 26-1 12-3 4 6-1 5-3 20-8 19-3 13-4 6-4 5-2 35-1 24-4 24-9 16-9 6-4 28-6 15-7 9-8 9-1 6-1

10 2-3 4-4 4-2 5-7 4-6 7-3 8-4

Landet i övrigt. Östra Sverige Småland och öarna Södra Sverige Västra Sverige , Norra Sverige Hela riket

33-1 30-0 25-6 24-9 37-5 37-6 23-7 26-2 38-8 42-5 36-9 39-3

48-9 27-7 37-6 33-8 33-0 31-9 42-0 46-6

31-2 25-6 19-8 10-4 6-9 5-2 28-5 25-5 22-4 17-7 11-5 7-9 35-7 26-3 22-5 17-3 9-2 7-0 26-0 22-9 22-0 15-9 11-6 8-2 44-7 40-8 31-3 26-2 19-8 14-6 38-2 32-7 27-2 19-9 13-1 9-7

8-7 14-4 29-0 4-4 8-9 15-9 3-9 4-5 10-2 3-8 5-0 7-0 14 15-3 3-7 5-3 6 6-7 14-0 5' 8-4 15-9

4-0 3-4 4 15-8 5-5 5-8 5-5 15-3 6-5 7-9 11-4 16-3 5-2 5-1 6-3 15-2 11-9 12-2 14-1 28-1 7-0 6-8 10-0 20-6

96 fande de tider av året, då arbetssäsongen respektive dödsäsongen är mest utpräglad, ävensom beträffande olikheter i förändringen i arbetstillgången under olika månader. Vissa olikheter i den absoluta säsongavvikelsen, d. v. s. skillnaden mellan den högsta och den lägsta arbetslöshetsprocenten under året, torde även vara av intresse. Inom byggnadsträarbetareförbundet torde någon olikhet beträffande säsongens årliga belägenhet inom de olika geografiska områdena ej förefinnas. Arbetslöshetsprocenten under mars synes såväl inom vissa städer som landsdelar ha en tendens att hålla sig på samma nivå som för januari. Förhållandet sammanhänger sannolikt med den förut påtalade sekundära säsong, som torde föranledas av det förhållandet, att en del byggen inriktas på att vara färdigställda till den 1 april. Nyssnämnda tendens kommer även till synes inom grov- och fabriksarbetareförbundet. Inom byggnadsträarbetareförbundet synes i allmänhet den absoluta säsongavvikelsen vara lägre inom städerna än inom motsvarande övriga delar av riket. Sålunda är den absoluta säsongavvikelsen 1929 för Stockholm 27-4 % och i östra Sverige 41*2 %. För . samma år var densamma för Göteborg 32-8 % samt i västra Sverige 41-8 %. Liknande förhållanden föreligga i allmänhet för övriga år och städer. I Gävle är emellertid den absoluta säsongavvikelsen högre än för norra Sverige under samtliga åren 1929—1932. Såsom förut nämnts, torde beträffande säsongvariationens förlopp de för 1933 observerade talen ej böra tillmätas allmän betydelse. Även inom grov- och fabriksarbetareförbundet synes högsäsongen inträffa i stort sett vid samma tid av året inom samtliga de särskilda områdena. Emellertid äro inom detta förbund förhållandena i detta hänseende mera skiftande än inom byggnadsträarbetareförbundet. Någon väsentlig skillnad mellan den absoluta säsongavvikelsen för städer och övriga delar av landet av samma karaktär som den för byggnadsträarbetareförbundet konstaterade är ej till finnandes. Beträffande det elektriska arbetareförbundet är att märka, att arbetslösheten i allmänhet företer ett mera oregelbundet årligt förlopp. Skiljaktigheter mellan säsongväxlingarna inom de särskilda städerna och övriga delar av landet av mera oregelbunden karaktär kunna även i ett flertal fall konstateras. Emellertid synas de i tab. 39 angivna siffrorna ej antyda några bestämda tendenser. Till belysande av den relativa styrkan av de säsongmässiga variationerna i arbetslöshetens omfattning bland de undersökta byggnadsarbetarna inom de ifrågavarande tre byggnadsfackförbunden i de förutnämnda särskilda städerna och landsdelarna samt under olika år ha, på sätt förut redogjorts för, säsongtal beräknats för resp. städer och landsdelar. Av skäl, som berörts i fråga om de för hela riket beräknade säsongtalen, ha för de särskilda områdena säsongtal kunnat beräknas blott för 1930—1933. De sålunda erhållna säsongtalen, vilka, såsom nämnts, utgöra ett med hänsynstagande till kon-

97 Tab. 40. Byggnadsträarbetareförbundet

Säsongtal.

Grov- och fabriksarbetareförbundet

Elektriska arbetareförbundet

Område 1930 1931 1932 1933

1930 1930 1931 1932 1933 1930 1930 1931 1932 1933 1930 —32 —32 —32

Särskilda städer. Stockholm.... Göteborg Malmö Norrköping.. . Hälsingborg . .

5-1 8-5 5-7 19-6 6-4 7-6 9-4 8-2 26-8 8-3 9-2 4-7 16-9 7-4 10-5 13-1 7-8 14-5 9-3 12-0 5-2 14-9 8-8 10-9 12-8 9-2 13-0 7-8 7-1 9-8 16-2 8-2 11-9 8-2 8-4 14-6 8-1 13-7 6-1 17-7 9-3 10-6 11-8 6-6 15-0 10-0 17-7 9-7 23-7 12-4 11-3 17-7 8-8 19-3 12-9 13-6 10-7 18-1 12-4 16-1 14-4 10-1 18-3 9-0 13-0 7-8 18-0 9-9 9-1 10-7 7-8 15-9

8-4 10-5 110 9-5 9-7 12-6 13-5 9-2

4-3 4-2 5-4 3-8 4-3 3-2 6-1 3-3

8-0 6-3 8-9 4-6 6-6 5-5 7-1 8-9

8-3 6-2 5-1 4-5 7-5 5-3 5-6 10-2 6-4 4-9 6-7 6-6 8-2 11-4 7-5 7-7

6-8 5-2 7-2 4-7 5-8 5-2 7-1 6-6

Östra Sverige. 12-7 15-6 10-0 12-3 12-8 10-3 14-0 9-4 12-1 Småland och 10-7 14-8 11-5 11-3 12-3 11-9 14-8 9-1 12-2 Södra Sverige. 15-5 18-9 10-9 11-6 15-1 12-4 16-9 9-6 12-7 Västra Sverige 12-9 15-8 11-6 9-3 13-4 14-5 17-9 10-2 13-5 Norra Sverige 11-7 13-4 8-9 11-0 11-3 12-5 11-2 7-4 9-7

11-2

4-1

6-6

5-8

6-7

5-5

11-9 13-0 14-2 10-4

4-0 5-0 3-0 6-4

8-4 9-5 6-5 7-5

7-1 8-8 4-6 8-0

6-4 8-0 6-5 8-8

6-5 7-7 4-7 7-3

10-6

4-2

7-5

8-5

5-8

6-7

Gävle landet i övrigt.

Hela riket

9-7 12-8

7-8 13-6 10-1

9-6 12-0

7-9 16-8

junkturinflytandet beräknat måttal på säsongvariationernas genomsnittliga styrka, ha redovisats i tab. 40 särskilt för vart och ett av de ifrågavarande förbunden och åren. För att erhålla ett sammanfattande mått på säsongväxlingarnas styrka inom vart och ett av de särskilda områdena under åren 1930—1932 tillsammantagna ha i tabellen vidare förbundsvis meddelats uppgifter angående de genomsnittliga årliga säsongtalen för resp. städer och landsdelar under nämnda tre år. Inom vart och ett av de ifrågavarande tre fackförbunden ha de säsongmässiga variationerna, såsom tabellen utvisar, 1930—1932 haft ungefärligen samma genomsnittliga styrka i de särskilda städerna. De genomsnittliga säsongtalen för resp. städer äro sålunda inom de olika förbunden påfallande jämna. Vissa städer förete emellertid en mera framträdande olikhet i de säsongmässiga variationernas genomsnittliga styrka under dessa år i jämförelse med övriga städer. Sålunda var bland byggnadsträarbetarna arbetslösheten 1930—1932 i genomsnitt mindre säsongbetonad i Stockholm än i Borås och Gävle. De genomsnittliga säsongtalen för dessa städer voro för Stockholm 6-4 samt för de båda sistnämnda städerna 12"4. Även bland de undersökta byggnadsgrovarbetarna har arbetslösheten i Borås och Gävle varit jämförelsevis starkare säsongbetonad än i övriga städer, medan Stockholm uppvisar det lägsta genomsnittliga säsongtalet för dessa år. Vad elektriska arbetareförbundet angår, har arbetslösheten bland byggnadsarbetarna i detta förbund, såsom förut framhållits, en avsevärt svagare säsongbetonad

98 karaktär än inom de övriga undersökta förbunden. Arbetslösheten i de särskilda städerna företer heller icke inom detta förbund några anmärkningsvärda olikheter i säsongväxlingarnas intensitet. Vad de olika landsdelarna angår, är det än mera påfallande än i fråga om städerna, att inom vart förbund för sig säsongväxlingarna varit av ungefärligen samma genomsnittliga styrka 1930—1932 i de olika delarna av landet. Anmärkningsvärt synes emellertid, att bland byggnadsträarbetarna samt byggnadsgrovarbetarna arbetslösheten genomsnittligt varit minst säsongbetonad i norra Sverige. Det största genomsnittliga säsongtalet för 1930—1932 utvisar, vad byggnadsträarbetarna angår, södra Sverige, samt, vad byggnadsgrovarbetarna angår, västra Sverige. De genomsnittliga säsongtalen voro i fråga om den förra gruppen av arbetare för södra Sverige 15-1 och för norra Sverige 11"3 samt i fråga om den senare gruppen för västra Sverige 14-2 och för norra Sverige 10-6. Bland elektrikerna var arbetslösheten däremot något starkare säsongbetonad i norra Sverige än i flertalet övriga landsdelar. Av det anförda torde framgå, att säsongvariationerna i arbetslöshetens omfattning inom resp. fackförbund 1930—1932 i stort sett haft samma karaktär i de särskilda städerna som i landsdelarna. I allmänhet företer dock arbetslösheten bland byggnadsträarbetarna samt grov- och fabriksarbetarna en något mindre säsongbetonad karaktär i städerna än i motsvarande delar av landet i övrigt. Angivna förhållande är emellertid mera framträdande i fråga om byggnadsträarbetarna, där företrädesvis för Stockholm, Göteborg och Malmö samt Hälsingborg de genomsnittliga säsongtalen 1930—1932 voro lägre.än för resp. östra, västra samt södra Sverige. I Gävle har åter arbetslösheten varit något starkare säsongbetonad än i norra Sverige såväl för byggnadsträarbetarna som byggnadsgrovarbetarna. Vad de undersökta elektriska arbetarna angår, synes säsongarbetslösheten haft ungefärligen samma intensitet i städerna som landsdelarna. Bland byggnadsträarbetarna samt byggnadsgrovarbetarna ha de säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning i de särskilda städerna och landsdelarna i allmänhet varit starkare 1931 än 1930 och 1932. Under sistnämnda båda år ha de säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom nämnda båda arbetaregrupper varit av ungefärligen samma intensitet i var och en av de särskilda städerna samt landsdelarna tagna för sig. Växlingarna i säsongtalens storlek 1930 och 1932 höllo sig sålunda för resp. städer och landsdelar i allmänhet under 3 enheter. Vad byggnadsträarbetarna angår, var emellertid arbetslösheten i Göteborg och Malmö av avsevärt mindre säsongbetonad karaktär 1932 än 1930. Säsongtalen voro sålunda för Göteborg 4-7 år 1932 resp. 8*3 år 1930 samt för Malmö 5-2 år 1932 resp. 9*3 år 1930. Även i södra Sverige voro säsongväxlingarna av starkare intensitet 1930 än 1932 vad byggnadsträarbetarna angår. Säsongtalen för denna landsdel voro sålunda 15-5 år 1930 samt 10-9 år 1932. Bland

byggnadsgrovarbetarna var likaledes arbetslösheten avsevärt svagare säsongbetonad sistnämnda år än 1930 i Hälsingborg och Gävle samt västra och norra Sverige. Bland elektrikerna voro säsongväxlingarna i arbetslöshetens omfattning i resp. städer och landsdelar i allmänhet av mindre styrka 1930 än under vart och ett av åren 1931—1933. De högsta säsongtalen inföllo emellertid här under ganska skilda år för resp. städer och landsdelar. Av vad ovan anförts framgår, att den genomsnittliga styrkan av de säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning icke väsentligt påverkats av förändringarna i konjunkturläget. De anförda värdena av säsongtalen för de särskilda städerna och de övriga landsdelarna antyda i detta hänseende samma resultat inom de olika områdena. Konjunkturinflytandet synes sålunda väsentligen blott medföra en höjning eller sänkning av den allmänna arbetslöshetsnivån under året men däremot icke medföra en skärpning eller försvagning av de årliga säsongväxlingarnas intensitet. Den omständigheten att de i berörda tabell meddelade säsongtalen för 1933, vad särskilt byggnadsträarbetarna och byggnadsgrovarbetarna angår, äro påfallande höga, torde, såsom förut nämnts, sammanhänga med att byggnadskonflikten influerat säsongtalen i höjande riktning. Vid en allmän jämförelse av säsongväxlingarnas styrka inom de särskilda städerna och landet i övrigt synes framgå, att säsongväxlingarna genomsnittligt äro något svagare i städerna, speciellt storstäderna, än inom övriga delar av landet. Till belysning av dessa förhållanden angivas i nedanstående sammanställning de genomsnittliga säsongtalen för samtliga förbund och år med undantag av 1933, för vilka beräkningar föreligga, för dels storstäderna (Stockholm, Göteborg och Malmö), dels de övriga särskilda städarna samt dels landet i övrigt. Genomsnittligt säsongtal

Storstäderna övriga särskilda städer Landet i övrigt

8-0 9-i 10-5

En viss olikhet i ovan berört hänseende synes sålunda kunna konstateras på grundval av utredningens statistiska material. Sammanfattningen av resultatet beträffande säsongväxlingarnas styrka inom olika delar av riket torde lämpligast kunna ske på grundval av säsongtalens genomsnittliga värden för samtliga undersökta förbund och år inom var och en av de särskilda övriga delarna av landet. Nämnda genomsnittliga säsongtal återgivas i nedanstående sammanställning. Genomsnittligt säsongtal

östra Sverige Småland och öarna Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige

9*8 10-3 11*9 10*8 9'7

100 Att döma av dessa siffror synas säsongväxlingarna vara praktiskt taget desamma inom norra och östra Sverige samt Småland och öarna. Något mera omfattande synas desamma utfalla inom västra Sverige, medan de mest omfattande säsongväxlingarna synas vara att finna inom södra Sverige. Tvärtemot vad man med hänsyn till de klimatologiska förhållandena hade kunnat förvänta, göra sig de säsongmässiga fluktuationerna i arbetslöshetens omfattning starkare gällande i södra än i norra Sverige. Detta förhållande, liksom att arbetssäsongen infaller under väsentligen samma tid i de olika delarna av landet, torde antyda, att säsongväxlingarna, i den utsträckning de för närvarande förekomma, endast i viss grad äro betingade av klimatologiska omständigheter. Det för hela riket i stort sett likartade förlopp, som säsongarbetslöshetens årliga växlingar, enligt vad av föreliggande undersökning framgått, förete, synes snarare framhäva arbetslöshetens inom byggnadsindustrien beroende av den omständigheten, att husbyggnadsproduktionen till övervägande del över hela landet är inställd på husbyggnadernas färdigställande till den allmänna flyttningsdagen den 1 oktober.

C. De säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar. För ett klarläggande av säsongarbetslöshetens karaktär inom de undersökta byggnadsfackförbunden har det synts de sakkunniga vara av intresse att jämväl söka utröna, huru de säsongmässiga växlingarna i arbetslösheten kom^ia till synes inom olika levnadsåldrar bland de av undersökningen berörda byggnadsarbetarna. Då det av kostnadsskäl varit nödvändigt att begränsa undersökningens omfattning till att avse ett såvitt möjligt representativt urval av medlemmar inom något av de undersökta fackförbunden, ha de sakkunniga ansett undersökningen lämpligast kunna begränsas till att omfatta de inom byggnadsträarbetareförbundets lokalavdelningar i Stockholm och Göteborg organiserade byggnadsarbetarna 1929—1934. För de nämnda lokalavdelningarnas byggnadsarbetare har inom ett antal olika åldersgrupper den genomsnittliga månatliga arbetslöshetsprocenten för 1929—1934 beräknats. De sålunda beräknade genomsnittliga procenttalen, vilka angiva relationen mellan summan av antalet arbetslöshetsveckor under de nämnda åren och antalet på sätt förut redogjorts för beräknade möjliga arbetsveckor per månad inom de olika åldersgrupperna, äro sammanställda för Stockholm i tab. 41 och för Göteborg i tab. 42. De för arbetslösheten i åldershänseende typiska drag, vilka göra sig gällande i fråga om arbetslöshetens årliga omfattning, framträda, såsom tab. 41 och 42 utvisa, i allmänhet även under årets olika månader såväl i Stockholm som Göteborg. Vissa förskjutningar i det relativa arbetslöshetstrycket

101 Tab. 41. Arbetslöshetens omfattning månadsvis inom olika levnadsåldrar bland byggnadsträarbetarna i Stockholm. Medeltal för 1929—1934. Genomsnittlig månatlig arbetslöshetsprocent 1929—1934 med efter l e v n a d s å l d e r Månad

Januari Februari. . . . Mars Maj Juli September... Oktober November... December. ..

Mindre ä n 20 å r 35-2 29-5 32-7 27-4 27-1 19-5 20-1 19-6 18-5 37-5 49-6 49-7

43 o

co CO ca 41 1 KS | KS IO CM

IO CO

43 KS

tn IO j °c. o IO tn IO

| 43

lä OCO

tji co

fördelning

70 å r o. S a m t l i g a åldrar

Na d ä r ö v e r tn

36-0 37-1 32-2 31-0 32-5 33-9 35-6 35-4 38-1 45-6 33-8 34-4 29-8 29-4 29-3 30-7 32-3 33-0 38-3 44-2 40-0 42-9 38-9 38-7 37-8 39-9 42-4 45-0 55-0 63-2 30-3 33-8 29-4 26-3 26-8 28-4 30-3 31-3 37-7 46-1 26-0 25-8 22-3 20-3 20-1 22-2 24-1 24-8 30-7 39-2 20-4 18-8 17-0 14-8 15-0 17-0 18-3 18-9 22-2 30-8 17-7 17-2 15-1 13-5 13-8 15-2 15-G 16-7 21-2 25-6 16-1 14-3 13-9 13-1 13-4 14-5 15-5 16-8 22-8 25-S 15-6 15-1 14-0 14-4 14-6 15-3 16-0 16-9 22-2 25-2 27-9 24-4 23-3 22-5 22-2 24-5 24-9 25-6 29-0 32-9 34-7 32-8 30-0 28-6 29-1 31-6 31-9 33-4 37-9 41-9 33-0 32-9 29-4 28-0 29-4 30-9 31-2 33-1 37-2 41-1

64-6 63-4 84-0 64-2 56-0 46-2 36-9 38-6 36-6 46-5 61-0 58-2

34-6 32-1 42-2 30-4 24-0 18-1 12-2 15-7 16-1 24-9 32-1 31-6

Tab. 42. Arbetslöshetens omfattning månadsvis inom olika levnadsåldrar bland byggnadsträarbetarna i Göteborg. Medeltal för 1929—1934. G e n o m s n i t t l i g m å n a t l i g a r b e t s l ö s h e t s p r o c e n t 1929—-1934 m e d efter l e v n a d s å l d e r Månad Mindre ä n 20 å r Januari

April Maj Juli September... Oktober November. . . December. . .

27-1 22-1 27-1 23-5 16-7 15-6 14-4 11-7 12-6 24-0 30-6 34-3

as co <N | «a tn a CO

31-7 35-0 41-0 33-6 19-9 14-9 10-7 9-3 11-6 22-1 30-3 32-6

34-7 33-8 25-6 29-4 30-1 31-6 38-2 45-6 58-7 31-5 33-5 25-0 28-3 28-2 30-4 35-8 45-5 50-7 38-0 35-1 31-8 34-8 36-0 38-9 43-2 57-6 65-6 33-5 32-3 29-4 30-6 32-9 32-3 37-7 52-3 59-9 18-2 17-5 13-1 16-4 18-9 18-8 24-4 33-9 46-5 11-9 10-5 8-8 11-4 11-4 12-4 16-0 21-7 33-4 8-9 8-1 7-2 8-3 9-9 10-1 11-4 16-7 31-1 7-1 6-2 5-3 6-1 6-2 6-4 8-4 12-4 25-7 9-3 8-2 8-1 7-5 7-4 7-8 11-7 15-0 27-3 18-9 18-4 16-9 16-1 16-9 16-7 21-9 27-5 38-5 25-8 24-1 22-0 21-9 23-9 23-8 30-6 36-5 47-2 29-3 25-4 21-6 23-5 25-2 27-2 33-8 41-2 48-4

-<3<N |

Ol CO

| <a IO CO

"i1

OJ IO ] KS tn TT

as IO

143 143

IO IO

CO | KS O

OJ CO

fördelning

70 å r . o. S a m t l i g a åldrar

1 °« d ä r ö v e r

IO CO

50-3 51-7 66-7 60-1 45-7 34-7 32-0 31-3 26-9 32-3 37-7 35-2

32-6 31-4 38-1 33-9 19-2 12-7 10-0 7-5 9-5 19-1 25-7 27-6

inom de tre yngsta åldersgrupperna kunna dock iakttagas i sammanhang med arbetslöshetens säsongmässiga växlingar. Bland byggnadsträarbetarna i Stockholm förete under januari månad åldrarna mellan 30 och 49 år genomsnittligt 1929—1934 inbördes blott jämförelsevis obetydliga skiljaktigheter i arbetslöshetens omfattning. Den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten i dessa åldrar växlade sålunda mellan 3L0 % för åldersgruppen 35—39 år samt 33-9 % för åldersgruppen 45—49 år. Den största genomsnittliga arbetslösheten i januari visade åldrarna över 59 år. Arbetslöshetsprocenten var här lägst 38-1 % för åldersgruppen 60—64 år samt högst 64-6 % för åldrarna över 69 år. De tre yngsta åldersgrupperna

102 samt åldrarna 50—59 år voro även jämförelsevis starkt drabbade av arbetslöshet. Arbetslösheten var emellertid av något större omfattning i åldersgrupperna 20—24 samt 25—29 år. Den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten för sistnämnda åldersgrupper var sålunda i januari 36'0 % för åldrarna 20—24 år samt 37-1 % för åldersgruppen 25—29 år. För den yngsta åldersgruppen var den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten 35-2 %. I juli månad, då arbetslösheten bland byggnadsträarbetarna i Stockholm under dessa år hade sin genomsnittligt lägsta omfattning, hade den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten för levnadsåldrarna över 59 år nedgått till 21-2 % för åldersgruppen 60—64 år samt 36-9 % för åldrarna över 69 år, medan inom levnadsåldrarna 30—49 år den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten varierade mellan 13-5 % för åldersgruppen 35—39 år samt 15*2 % för åldersgruppen 45—49 år. Inom de tre yngsta levnadsåldrarna hade arbetslöshetens tyngdpunkt förskjutits från åldersgruppen 25—29 år till åldrarna under 20 år. Den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten för sistnämnda åldersgrupp utgjorde i juli 20-1 % samt för åldersgrupperna 20—24 och 25—29 år 17-7 resp. 17-2 %. Skiljaktigheterna i arbetslöshetens omfattning inom dessa åldersgrupper äro sålunda alltjämt jämförelsevis obetydliga, men bliva under de följande månaderna mera framträdande, särskilt mellan den yngsta åldersgruppen å ena sidan samt de båda övriga å den andra. Åldrarna 20— 29 år synas sålunda under vårsäsongen i jämförelsevis större utsträckning än åldrarna under 20 år absorberas av arbetsmarknaden, medan den minskade arbetstillgången i första hand och jämförelsevis starkare utfäller arbetslösheten inom sistnämnda åldersgrupp. Under den i arbetslöshetshänseende sämst ställda månaden, januari, var emellertid arbetslösheten av nära nog samma omfattning inom samtliga dessa tre åldersgrupper. Inom övriga åldersgrupper har däremot den säsongmässiga minskningen av arbetslösheten från januari till juli icke medfört någon förskjutning i det relativa ärbetslöshetstrycket inom de olika åldersgrupperna. Arbetslösheten når sålunda aldrig samma låga bottenläge i åldrarna över 59 år som i åldrarna mellan 25—49 år. Tab. 41 utvisar emellertid, att arbetslösheten från januari till juli minskat något starkare särskilt i åldrarna över 59 år. Belativt sett har dock, såväl i dessa åldrar som i den yngsta åldersgruppen, arbetslösheten minskat något svagare. Den under mars bland byggnadsträarbetarna i Stockholm i allmänhet ökade arbetslösheten har även jämförelsevis starkare drabbat åldrarna över 59 år. Minskningen i arbetslöshetens omfattning har dock relativt sett varit påfallande jämn inom samtliga de olika levnadsåldrarna. ökningen i arbetslöshetens omfattning åter har, såsom redan nämnts, särskilt under oktober och november väsentligt starkare drabbat de två yngsta åldersgrupperna. Arbetslösheten har sålunda i åldrarna under 20 år fördubblats samt i åldrarna 20—24 år ökats med omkring fyra femtedelar från september till oktober, medan arbetslösheten i åldrarna 25—49 år ökat

103 högst med omkring två tredjedelar, i åldrarna 50—59 år med omkring hälften samt i de äldsta åldersgrupperna blott med omkring en tredjedel. Den i augusti månad inträffade ökningen i arbetslöshetens totala omfattning har emellertid uteslutande drabbat åldrarna över 54 år, medan samtliga övriga levnadsåldrar visa en genomsnittligt mindre omfattande arbetslöshet under denna månad. Under december månad företer 1929—1934 arbetslösheten genomsnittligt i allmänhet en obetydligt minskad omfattning inom de olika åldersgrupperna. Medan den säsongmässiga ökningen i arbetstillgången kommit de olika levnadsåldrarna till godo i relativt sett ungefärligen samma utsträckning, synes sålunda den efter den egentliga högsäsongens slut inträffande ökningen av arbetslösheten i första h a n d och väsentligt starkare drabba åldrarna under 25 år, medan åldrarna över 49 år och företrädesvis de tre äldsta åldersgrupperna jämförelsevis svagare beröras av den från juli till december fortgående ökningen av arbetslösheten än åldrarna 25—49 år. Vad de i tab. 42 meddelade procenttalen angår, föreligger en påfallande överensstämmelse mellan de säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom olika levnadsåldrar bland byggnadsträarbetarna i Stockholm och Göteborg. Med hänsyn till att de åldrar, vilka visat sig vara förbundna med en jämförelsevis större arbetslöshetsrisk, äro väsentligen desamma inom flertalet av de undersökta byggnadsfackförbunden samt att säsongarbetslösheten gestaltar sig ungefärligen likartat i olika delar av landet, synes sannolikheten tala för att de säsongmässiga växlingarna i arbetslöshetens omfattning inom de undersökta fackförbunden i allmänhet drabba de olika levnadsåldrarna på motsvarande sätt, som byggnadsträarbetarna i Stockholm och Göteborg. Det synes sålunda kunna antagas, att i allt fall inom de egentliga byggnadsfackförbunden de säsongmässiga växlingarna i arbetslösheten bland byggnadsarbetarna beröra de olika levnadsåldrarna i väsentligen samma utsträckning. De av åldern betingade skiljaktigheterna i arbetslöshetens omfattning göra sig alltså i ungefärligen lika mån gällande under årets samtliga månader. De yngsta åldrarna beröras vid arbetssäsongens inbrott emellertid jämförelsevis mindre av den ökade arbetstillgången än övriga åldrar, liksom arbetslösheten efter den egentliga högsäsongens slut drabbar dessa åldrar starkare än övriga. Sysselsättningssäsongen synes sålunda vara mera kortvarig för de yngsta medlemsgrupperna, vilket torde sammanhänga därmed, att dessa medlemmar ej hunnit förvärva full yrkesskicklighet och arbetsvana.

KAP. VI.

Arbetslöshetens omfattning bland de yngre medlemmarna vid olika medlemstid. Rekryteringen av byggnadsarbetare i de undersökta fackförbunden omfattar naturligen i viss utsträckning även yrkeskunniga personer, som tidigare icke varit fackligt organiserade eller av en eller annan anledning utträtt ur resp. organisationer. Det i annat sammanhang påvisade förhållandet att rekryteringen i betydande utsträckning är förlagd till de högre åldrarna torde i angivna omständighet finna en bidragande förklaring. Det har synts av intresse att utröna i vad mån den egentliga nyrekryteringen sker inom åldrarna under 25 år samt till vilken av dessa åldrar, densamma väsentligen är förlagd. För sådant ändamål ha för vart och ett av de undersökta förbunden och åren uppgifter sammanställts i tab. 43 angående antalet årsmedlemmar inom åldrarna under 20 år resp. 20—24 år samt deras procentuella fördelning med hänsyn till medlemstidens längd på ett antal medlemstidsgrupper. Av medlemstidsgrupperna omfatta inom vardera åldersgruppen de fem första vardera en medlemstid av ett år. Inom den yngsta åldersgruppen omfattar den sjätte och sista medlemstidsgruppen medlemstiderna 5 år och däröver, medan i åldersgruppen 20—24 år sistnämnda medlemstidsgrupp uppdelats på två, omfattande medlemstider av 5—9 resp. 10 år och däröver. Antalet årsmedlemmar har i tab. 43 angivits för samtliga undersökta förbund även för 1929. På grundval av uppgifterna i tab. 10 och 43 har i tab. 44 verkställts en procentuell fördelning av hela antalet 1930 av undersökningen berörda årsmedlemmar med en kortare medlemstid än 5 år på var och en av de båda yngsta åldersgrupperna samt på åldrarna över 24 år inom de olika förbunden. Tab. 44 utvisar, att av totalantalet årsmedlemmar med kortare medlemstid än 5 år i samtliga förbund tillsammantagna 1930 omkring 76 % tillhörde levnadsåldrarna över 24 år samt endast 4 % åldrarna under 20 år. Det lärer med hänsyn härtill kunna antagas, att rekryteringen av byggnadsarbetare inom de undersökta förbunden före 1930 i allmänhet i väsentligt större utsträckning skett inom åldrarna över 24 år än i de yngre åldrarna samt att till den del rekryteringen varit förlagd till åldrarna under

105 25 år, densamma i större utsträckning skett i åldrarna 20—24 år än i åldrarna under 20 år. Vad de olika förbunden angår, synes rekryteringen inom elektriska arbetareförbundet, målareförbundet samt murareförbundet h a varit jämförelsevis mera omfattande i åldrarna under 25 år än inom övriga förbund. Rekryteringen i åldrarna över 24 år torde emellertid, såsom nämnts, inom de undersökta förbunden till stor del omfatta personer i besittning av en viss yrkesskicklighet, medan den egentliga yrkesrekryteringen väsentligen torde ske i åldrarna under 24 år. I de sistnämnda åldrarna synes tab. 43 utvisa, att rekryteringen inom samtliga förbund tillsammantagna väsentligen varit förlagd till åldrarna 19—24 år. Av årsmedlemmarna i åldrarna under 20 år hade sålunda 1929 blott omkring 16 % en medlemstid av 2 år eller mera, medan i åldersgruppen 20—24 år 47*9 % av årsmedlemmarna hade en medlemstid av 2 år eller mera samt 9#3 % en medlemstid av 5 år eller mera. Den omfattning, den egentliga yrkesrekryteringen har i de båda yngsta åldersgrupperna, belyses genom tab. 45, i vilken uppgifter om det absoluta antalet årsmedlemmar med kortare medlemstid än 1 år i var och en av de båda yngsta åldersgrupperna sammanställts för vart och ett av de undersökta förbunden och åren. Det torde kunna antagas, att den egentliga yrkesrekryteringen inom den yngsta åldersgruppen omfattat samtliga samt i åldrarna 20—24 år inemot 75 % av hela antalet årsmedlemmar med kortare medlemstid än 1 år i resp. åldersgrupper. Hela antalet årsmedlemmar med kortare medlemstid än 1 år utgjorde 1929 i samtliga förbund tillsammantagna, såsom tab. 45 utvisar, i åldrarna under 20 år 486 samt i åldrarna 20—24 år 1 305. Den egentliga yrkesrekryteringen i dessa båda åldersgrupper skulle sålunda, under förutsättning av det ovan gjorda antagandets riktighet, kunna uppskattas till sammanlagt omkring 1 460 årsmedlemmar 1929. Under åren 1932 och 1933 har den totala nyrekryteringen inom dessa åldrar i samtliga förbund tillsammantagna väsentligt avtagit i omfattning samt omfattade 1933 sammanlagt blott 154 årsmedlemmar i åldrarna under 20 år och 347 i åldrarna 20—24 år. Under år 1934 tilltog rekryteringen åter starkt i omfattning inom dessa åldrar. Vad de olika förbunden angår, har den totala rekryteringen i de båda yngsta levnadsåldrarna av medlemmar med kortare medlems tid än 1 år genomgående varit betydligt mera omfattande i grov- och fabriksarbetareförbundet, byggnadsträarbetareförbundet samt målareförbundet än i de båda övriga undersökta förbunden. Sålunda utgjorde 1929 antalet årsmedlemmar med angivna medlemstid i de båda yngsta åldersgrupperna tillsammantagna för de tre förra förbunden resp. 800, 401 samt 306, medan för murareförbundet och elektriska arbetareförbundet motsvarande siffror voro blott 143 resp. 141. Nyrekryteringen av medlemmar har även i de tre förstnämnda förbunden varit av betydligt större omfattning i åldrarna 20—24 8—816073.

Ill

106 Tab. 43.

Antal årsmedlemmar i levnadsåldrarna under 25 år och Å m i n d "e

Fackförbund och år

än

r s me d 1e 20

år

d ä r a v med en medlemstid Hela antalet

mindre

m m a r

1 år

2 år

3 år

4 år

5 år och däröver

171 229 216 175 101 114

40-4 32-8 27-3 14-8 4-0 62-3

39-8 45-4 40-7 40-0 34-2 3-5

11-7 14-8 22-7 26-9 33-1 14-0

7-6 5-7 7-4 13-7 16-8 14-9

223 274 289 218 155 178

46-2 38-3 33-6 19-3 16-8 60-1

33-2 46-4 45-7 48-1 36-8 18-0

16-2 10-9 16-6 25-2 27-7 11-2

3-1 4-4 3-1 6-9 16-1 7-3

1-0 0-5 2-6 3-4

359 397 411 312 252 270

51-3 42-6 40-1 26-9 25-0 43-0

35-5 43-5 41-9 49-8 38-9 28-5

9-5 10-8 14-4 16-8 27-0 17-4

2-5 2-3 2-7 5-9 7-5 9-6

0-6 0-8 0-2 0-6 1-6 1-5

120 154 151 126 118 98

55-0 48-7 45-0 49-2 39-8 52-0

29-2 37-7 39-8 37-3 50-5 35-8

13-3 7-8 11-9 10-3 8-9 10-2

2-5 5-8 2-0 2-4 0-8 2-0

1-3 0-8

147 200 207 184 98 87

43-5 30-5 28-5 20-1 14-3 49-4

46-3 52-5 42-0 48-9 45-9 23-1

7-5 15-0 26-6 20-7 30-7 19-5

2-0 1-5 2-9 9-8 7-1 4-6

1 020 1254 1 274 1 015 724 747

47-6 38-7 35-2 24-7 20-7 52-0

36-5 45-2 42-4 46-1 40-9 22-5

11-4 11-9 17-9 20-2 25-9 14-7

3-4 3-7 3-5 7-7 9-5 8-3

än 1 år

Mu ra re förbli ndet. 1 2 3 4 5 6

1929 1930 1931 1932 1933 1934

0-5 1-3 1-4 4-6 7-9 4-4

0-5 4-0 0-9

Byggnadsträarbetareförbundet. 7 8 9 10 11 12

1929 1930 1931 1932 1933 1934

1-3

Grov- och fabriksarbetareförbundet. 13 14 15 * 16 17 18

1929 1930 1931 1932 1933 1934

0-6 0-7

Målareförbundet. 19 20 21 22 23 24

1929 1930 1931 1932 1933 1934 Elektriska arbetareförbundet.

25 26 27 28 29 30

1929 1930 1931 1932 1933 1934 Samtliga

31 32 33 34 35 36

1929 1930 1931 1932 1933 1934

0-7 0-5 0-5 1-0 3-4

1-0

förbund. 04 0-5 0-7 1-3 2-3 2-4

0-7 0-3 0-7 0-1

107 eras fördeh ung på olika medlemstidsgrup] ter, förbundsvis, 1929—1934. n

1e v n a d s å l d e r

av 2 0—2 4

år

därav med en medlemstid av Hela antalet

mindre än 1 år

1 år

2 år

3 år

4 år

5—9 år

10 år och däröver o/ /o

o/ /O

0/ /o

615 720 803 770 710 680

12-0 12-9 9-6 4-5 1-8 13-4

20-3 22-2 20-4 17-8 8-9 3-1

16-6 17-1 21-0 20-7 19-6 10-4

15-4 12-8 15-7 20-5 24-8 18-7

11-8 13-2 11-2 15-7 20-1 22-2

23-9 21-7 22-0 20-8 24-8 31-9

1 187 1 401 1554 1 540 1 273 1 243

25-1 20-6 14-6 6-6 5-5 20-4

27-4 33-5 30-5 26-4 14-8 9-3

15-6 19-2 24-8 24-6 25-7 12-8

12-2 9-2 13-8 22-7 22-4 20-8

9-5 8-0 7-4 10-7 17-4 17-5

10-0 9-4 8-9 9-0 14-1 19-2

2 010 2 390 2 524 2 402 1 893 1 711

30-6 23-5 19-9 9-2 5-8 25-7

31-7 39-1 32-5 33-1 18-1 8-7

15-1 18-7 25-8 24-8 30-0 14-0

11-1 8-2 11-2 19-4 20-6 21-6

6-7 6-0 5-3 8-0 16-3 14-6

4-8 4-5 5-3 5-5 9-1 15-3

1 245 1 574 1 682 1 686 1 522 1 414

19-4 15-6 14-8 11-6 8-0 13-5

30-4 31-3 27-8 26-7 21-9 16-7

20-7 21-6 24-0 22-7 24-6 21-9

13-8 14-4 15-9 19-2 19-3 20-1

9-8 9-7 10-2 10-9 15-4 15-3

5-7 7-4 7-3 8-9 10-8 12-4

491 626 723 752 715 658

15-7 13-3 10-8 3-7 4-6 9-3

24-0 33-1 22-7 24-8 10-2 9-6

15-5 19-4 28-5 21-9 24-1 11-9

15-1 10-9 16-7 25-0 21-5 24-8

13-2 10-4 8-0 12-6 23-8 17-5

16-3 12-9 13-3 12-0 15-7 26-9

5 548 6 711 7 28fi 7 150 (i 113 5 700

23-5 19-0 15-6 81 5-7 18 5

28-6 33-7 28-7 27-7 16-4 10-3

16-7 19-4 24-7 23-5 25-8 15-0

12-8 10-6 13-9 20-7 21-2 21-1

9-1 8-5 7-8 10-6 17-7 16-6

9-2 8-8 9-2 9-4 13-1 18-4

1 2 3 4 5

0-1 0-1 0-3

0-2 0-1

7 8

0-1

10 11

12 IS 14

15 16 0.1 0-1

17 is

0-2

0-1

19 20 •21 22 23 24

0-2

•lli

•n 28

—

0-1 0-1

31 32 33

0-1 0-1

3 1 35 30

108 Tab. 44. Antal årsmedlemmar med kortare medlemstid än 5 år i levnadsåldrarna under 20 år, 20—24 år samt över 24 år, förbundsvis, 1930. Årsmedlemmar med en medlemstid av mindre än 5 år, 1930 därav i en levnadsålder av

Fackförbund

mindre än 20 år

20—24 år

över 24 år

0/ ,0

2 549 9 894 12 767 4 321 1 725

9-0 2-8 3-1 3-6 11-6

22-1 12-8 17-9 33-7 31-6

68-9 84-4 79-0 62-7 56-8

4-0

19-9

76-1

Hela antalet

Grov- och

fabriksarbetareförbundet

Elektriska arbetareförbundet Samtliga förbund

år än i åldrarna under 20 år, medan i murareförbundet samt elektriska arbetareförbundet nyrekryteringen varit av nära nog samma omfattning i dessa båda åldersgrupper. Sålunda omfattade inom grov- och fabriksarbetareförbundet 1929 den yngsta åldersgruppen 184 årsmedlemmar med kor lare medlemslid än 1 år samt åldrarna 20—24 år 616 dylika årsmedlemmar, medan inom murareförbundet motsvarande antal årsmedlemmar utgjorde 69 resp. 74. Det vill sålunda synas, som om den egentliga yrkesrekryteringen inom murareförbundet samt elektriska arbetareförbundet skulle ha ungefärligen samma omfattning i åldrarna under 20 år som i åldrarna 20—24 år, men inom de övriga undersökta förbunden vara av betydligt större omfattning i åldrarna 20—24 år. Därest den egentliga yrkesrekryteringen beräknas omfatta 75 % av antalet årsmedlemmar med kortare medlemstid än 1 år i åldrarna 20—24 år, skulle sålunda yrkesrekryteringen i grov- och fabriksarbetareförbundet 1929 ha omfattat omkring 460 medlemmar i dessa Tab. 45. Antal årsmedlemmar med kortare mcdlemstid än 1 år i levnadsåldrarna under 20 år samt 20—24 år, förbundsvis, 1929—1934. Byggnads- Grov- och faträarbetare- briksarb.förbundet förbundet

Murareförbundet

Målareförbundet

Elektriska arbetareförbundet

Samtliga förbund

Antal årsmedlemmar med kortare medlemstid än 1 år i en levnadsålder av

År

mindmindmindmindmindmind20— re än 20— re än 20— re än 20—24 20— 20— re än re än re än år 24 år 24 år 24 år 20 år 24 år 24 år 20 år 20 år 20 år 20 år 20 år 1929 1930 1931 1932 1933 1934

69 75 59 26 4 71

74 93 77 35 13 91

103 105 97 42 26 107

298 289 227 102 70 254

184 169 165 84 63 116

616 562 503 221 110 439

66 75 68 62 47 51

240 245 249 196 121 191

64 61 59 37 14 43

77 83 78 28 33 61

486 485 448 251 154 388

1305 1272 1 134 582 347 1 036

109 åldrar men blott omkring 180 medlemmar i åldern under 20 år. För murareförbundet utgöra motsvarande siffror samma år omkring 50 resp. 70. Under inflytande av de krisartade förhållandena på arbetsmarknaden har den totala nyrekryteringen inom de yngsta åldrarna, som tabellen utvisar, avtagit i omfattning inom vart och ett av de olika förbunden 1931— 1933. Inom murareförbundet samt elektriska arbetareförbundet förekom sålunda sistnämnda år praktiskt taget ingen nyrekrytering av medlemmar i de båda yngsta åldersgrupperna. Det största antalet årsmedlemmar med kortare medlemstid än 1 år i dessa levnadsåldrar uppvisade 1933 grov- och fabriksarbetareförbundet samt målareförbundet. Inom de båda yngsta åldersgrupperna har vidare arbetslöshetens omfattning vid olika medlemstid gjorts till föremål för en undersökning. I detta syfte har arbetslöshetsprocenten och antalet arbetslöshetsperioder per år och medlem beräknats för de i tab. 43 särskilda medlemsgrupperna. De erhållna värdena återgivas i tab. 46 och 47. Undersökningen torde i förevarande hänseende böra närmast inriktas på att belysa ett möjligen förefintligt samband mellan arbetslöshetsförhållandena och medlemstiden för de grupper, som kunna anses representera den egentliga yrkesrekryteringen. Då de i fackförbunden vid högre ålder inträdda väl i allmänhet hava en längre tids yrkestillhörighet bakom sig vid inträdet i förbundet, torde den egentliga yrkesrekryteringen vara att finna inom ovan angivna åldersgrupper. Betraktas i första hand arbetslöshetens omfattning inom samma medlemstidsgrupper i de båda åldersgrupperna, finner man en genomgående högre arbetslöshetsprocent inom den högre åldersgruppen. Den förut i kap. III konstaterade större arbetslösheten inom denna grupp är sålunda ej betingad av medlemmarnas olika medlemstid. Göres samma jämförelse beträffande antalet perioder per år och medlem, kan en obetydligt större arbetslöshet i den äldre gruppen i de flesta fall förmärkas. Möjligen kunna ovan påtalade omständigheter ställas i sammanhang med värnpliktens inverkan på arbetsförhållandena. Jämföres vidare arbetslöshetens omfattning inom de olika medlemstidsgrupperna i båda åldersgrupperna, framträder en tydligt likartad tendens. Arbetslöshetsprocenten under det första medlemsåret är sålunda genomgående lägre än för de följande medlemsåren. De relativt högsta procenttalen synas förekomma under andra och tredje medlemsåret. Procenttalen för grupperna av medlemmar med en högre medlemstid än inom den yngre åldersgruppen 3 år och inom den äldre åldersgruppen 5 år, kunna näppeligen vara tillförlitliga till följd av det ringa antalet individer desamma omfatta. Den i stort sett likartade gången i siffrorna inom de olika förbunden torde emellertid det oaktat kunna sägas antyda en minskning av arbetslöshetsprocenten för medlemstider över 3 år inom den högre åldersgruppen.

110 Tab. 4G. Arbetslöshetens omfattning i levnadsåldrarna under 25 år Årlig arbetslöshetsprocent för av mindre Fackförbund och år

än

år

därav med en medlemstid av Hela antalet

mindre än 1 år

1 år

2 år

3 år

4 år

17-4 24-6 35-5 20-8 18-5

19-6 17-2 26-4 18-2 16-7

15-4 28-9 33-3 21-8 27-4

18-3 22-0 42-3 16-2 23-6

16-3 28-8 36-5 32-2 18-6

31-4 54-9 40-6 11-8 20-4

20-6 22-8 30-8 45-3 34-5 30-2

16-4 22-6 25-6 34-5 33-4 26-4

23-6 23-1 34-1 45-1 32-0 33-8

25-7 19-3 34-3 50-7 37-0 37-6

22-9 30-0 15-8 56-5 35-3 41-7

100-0

32-9 41-5 47-7 55-3 43-2 36-7

29-2 38-7 41-5 45-9 31-9 32-5

38-7 45-7 53-4 58-1 46-3 34-7

34-9 34-3 48-2 60-6 45-5 42-6

30-4 37-7 46-1 59-5 59-5 49-1

10-9 66-7 50-0 58-7 29-8 46-6

20-8 22-0 27-3 21-7 20-6

20-6 19-9 22-4 18-9 18-9

22-5 22-8 33-4 20-6 20-1

20-2 28-6 24-7 37-9 27-5

13-1 26-3 30-1 61-5 37-5

11-7 15-8 24-3 33-6 43-1 19-4

5-3 10-4 12-4 21-0 23-0 10-4

18-1 18-7 25-8 34-1 52-0 18-1

6-1 18-4 33-8 40-4 38-9 31-7

27-4 2-6 31-7 45-0 47-1 33-3

3-8 57-7 10-5

24-9 26-4 33-1 42-3 34-7 28-3

21-1 25-9 27-8 32-5 27-0 24-2

29-3 27-7 36-7 44-4 36-4 29-3

27-0 23-2 34-7 47-7 36-7 35-7

53-0 22-4 30-8 47-5 42-8 38-2

14-2 40-9 40-0 42-3 26-4 31-6

Murareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

Byggnadsträarbetareförbundet. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

45-5 38-5 46-3 29-8

Grov- och fabriksarbetareförbundet. 13 14 15

16 17 18

1929. 1930. 1931. 1932. 1933. 1934.

Målareförbundet. 1!)

20 21 22 23 24

1929. 1930. 1931. 1932. 1933. 1934.

3-8 65-4

Elektriska arbetareförbundet. 25 26 27 28 20 30

1929 1930 1931 1932 1933 1934

Samtliga förbund. 31 32

33 34 35 36

1929 1930 1931 1932 1933 1934

0-0

111 inom olika medlemstidsgrupper, förbundsvis, 1929—1934. undersökningen berörda me dlemmar i en levnadsålder av 2 0—2 4

år

lärav med en medlemstid av Hela antalet

mindre än 1 år

1 år

2 år

3 år

4 år

5—9 år

21-6 28-5 41-6 25-6 23-9

19-6 23-6 33-0 34-2 20-2

24-3 31-5 42-1 36-7 29-4

24-4 30-0 47-6 25-8 30-1

20-5 29-3 39-2 26-6 26-4

21-8 26-0 41-6 26-3 23-2

18-2 27-3 39-6 19-0 22-0

26-9 30-8

24-9 26-8 34-4 47-9 41-8 35-8

19-1 23-4 29-2 35-3 42-4 28-0

28-2 30-3 39-7 55-4 45-9 43-3

30-0 26-7 35-3 51-0 43-7 40-4

26-6 28-5 31-0 42-2 44-5 38-2

24-0 27-4 35-6 44-2 39-3 37-9

20-9 19-7 27-0 45-2 32-7 32-8

28-8 48-1

36-4 41-2 47-3 62-1 57-1 51-8

30-9 37-5 42-8 54-4 46-6 38-7

42-0 44-9 53-8 65-2 58-7 49-7

42-0 42-1 46-3 66-7 62-0 54-7

32-2 41-8 45-8 59-2 59-7 59-1

31-4 36-2 44-7 55-2 51-1 60-4

32-1 30-7 35-6 56-4 49-2 53-9

28-5 30-0 36-8 37-0 31-8

21-7 20-0 27-3 22-7 22-5

30-2 30-7 33-6 32-9 25-7

27-9 33-2 38-7 37-9 30-8

30-3 31-1 41-5 40-6 37-4

33-2 32-6 39-8 42-1 37-1

13-7 14-1 22-3 35-7 42-7 28-2

9-7

17-2 21-2 29-7 41-3 40-2 25-5

15-9 12-9 25-7 37-2 45-6 33-4

13-0

14-4 14-3 12-7 24-7 16-0

7-2

29-6 30-6 36-0 48-1 43-6 37-3

25-7 28 4 32-0 38-6 34-9 30-1

35-2 35-0 41-9 52-1 44-9 35-5

34-5 30-8 37-2 52-1 47-5 39-4

10 år och däröver

— 16-3

19-2

—

1 2 3 4 5 6

7 8 9 40 11 12

46-2 88-5

43 14 15 46 47 18

27-6 31-8 40-0 40-0 36-5

10-8

19 20 21 22 23 24

12-9

11-7

0-0

9-1

7-7

19-5 36-5 46-5 31-4

15-8 36-7 43-9 34-7

16-0 25-5 38-5 23-8

27-2 29-7 33-6 46-3 46-0 42-3

24-9 28-2 33-3 44-5 42-3 40-9

22-0 21-2 28-1 42-3 35-5 34-9

—.

0-0

— 19-2 37-5 30-8

— 23-4 30-1

25 20 27 28 29 30

34 32 33 34 35 36

112 Tab. 47.

Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem i levnadsåldrarna Antal arbetslöshetsperioder per år och årsmedlem m i n d r e

Fackförbund och å r

än

2 0

år

d ä r a v m e d en m e d l e m s t i d Hela antalet

mindre ä n 1 år

1 år

2 år

3 år

4 år

2-4 3-1 3-6 1-6 2-7

2-5 2-5 3-3 2-0 2-7

2-1 3-3 3-7 1-6 2-5

2-9 3-2 3-8 1-5 2-0

1-9 5-9 3-3 1-9 3-0

3-3 4-3 3-4 1-4 3-0

1-8 2-2 2-3 2-7 2-3 2-6

1-7 2-2 2-3 2-9 3-1 2-5

1-8 2-2 2-5 2-5 2-2 3-1

2-0 2-1 2-1 2-9 2-1 3-0

1-6 2-8 1-6 2-5 2-6 2-5

1-0 2-3 2-0 0-8 2-3

3-6 3-8 3-8 3-4 3-2 3-9

3-7 4-0 4-2 4-0 3-5 4-2

3-4 3-8 3-5 3-2 3-2 3-5

3-3 3-2 3-4 3-2 3-1 3-9

3-2 3-1 4-0 3-1 3-4 3-7

5-0 3-3 2-0 4-0 3-8 3-0

1-5 1-4 2-3 1-8 3-5

1-7 1-4 1-8 2-0 3-3

1-3 1-5 3-0 1-7 3-6

2-0 1-6 2-0 2-0 4-0

2-0

1-1 1-4 1-7 2-3 2-3 1-7

0-7 1-4 1-2 2-4 2-7 1-6

1-5 1-5 1-8 2-2 2-0 1-7

0-7 1-1 1-9 2-9 2-6 1-9

0-7 1-0 1-8 1-9 1-9 2-5

2-5 2-7 2-9 3-0 2-6 3-0

2-6 2-9 3-0 3-3 3-2 3-0

2-5 2-6 2-9 2-9 2-5 31

2-4 2-4 2-7 3-2 1-6 3-1

2-2 2-9 3-2 2-7 2-6 3-2

5 å r och däröver

Murareförbundet. 1 2 3 4 5 6

1929 1930 1931 1932 1933 1934

4-0 1-5 5-0

Byggnadsträarbetareförbundet. 7 8 9 10 11 12

1929 1930 1931 1932 1933 1934

30 Grov- ot h fabriksarbetarciö rbundet. 13 14 15 16 17 18

1929 1930 1931. 1932 1933 1934.

4-5 4-3

Målnrc örbundet ( a v delnir lgen i S t h l m ) . 19 20 21 22 23 24

1929 1930 1931 1932 1933 1934

1-0

Elcktris i a arbetarcförbu nli-t. 25 26 27 28 29 30

1929. 1930 1931 1932 1933 1934

0-0 0-0 1-0 2-0 1-0

Samtlig a förbund. 31 32 33 34 35 36

1929 1930 1931 1932 1933 1934

(Exklusive målare)

40 2-9 3-1 3-2 2-1 2-4

1-0

3-0 4-3 1-4 5-0

113 nder 25 år inom

olika

medlemstidsgrupper, förbundsvis, 1929—1934.

Sr av undersökningen berörda medlemmar i en levnadsålder av 2 0—2 4

å r

därav

med

mindre än 1 år

1 år

2 år

3 år

4 år

5—9 år

2-6 3-1 3-5 1-8 3-0

2-4 2-8 3-4 3-5 3-0

2-3 2-9 3-2 2-1 2-6

2-6 3-0 3-6 1-7 3-5

2-5 3-2 3-6 1-9 3-3

3-0 3-1 3-4 1-7 2-8

2-6 3-3 3-8 1-6 2-9

2-2 2-3 2-6 2-7 2-3 2-8

2-0 2-4 2-6 30 3-4 2-9

2-2 2-3 2-6 2-4 2-7 3-3

2-3 2-4 2-6 2-6 2-2 3-0

2-1 2-4 2-6 2-5 2-2 2-7

2-4 2-3 2-9 3-1 2-1 2-8

2-0 2-2 2-7 3-0 2-4 2-6

Hela antalet

m e d l e m s t id

av 10 år och däröver

5-0 4-0

— —

1 2 3 4 5

2-0

2-0 2-0

7 8

— —

0-5

10 11 12

~ 3-7 3-7 3-7 3-5 3-0 3-8

3-6 3-8 3-5 4-1 4-3 4-3

3-6 3-7 3-5 3-4 3-4 3-9

3-6 3-7 3-6 3-2 2-7 3-6

3-7 3-9 3-6 3-4 3-0 3-4

3-8 3-4 3-7 3-8 2-7 3-8

3-8 4-0 3-9 3-8 3-3 3-5

2-5 2-6 3-0 2-6 3-1

1-8 1-2 2-2 1-5 2-1

2-0 2-3 2-3 2-3 2-6

2-4 2-5 3-3 2-6 3-2

2-9 2-8 3-1 2-9 3-4

3-4 3-2 3-4 2-3 3-5

3-0 3-5 3-4 3-1 3-2

1-2 1-3 1-7 2-1 2-4 2-1

1-5 1-6 1-5 21 2-3 1-9

1-4 1-4 1-9 2-0 2-3 2-4

1-1 1-2 1-7 2-1 2-2 2-6

1-1 1-0 2-2 2-6 1-9

1-0 1-2 1-4 2-2 2-5 2-2

0-9 1-0 1-7 2-0 2-5 2-0

2-9 2-9 3-0 3l 2-5 3-1

3-0 3-1 3-3 3-6 3-7 3-5

3-0 2-9 3-0 2-9 2-9 3-4

2-8 2-9 3-0 2-9 2-4 3-3

2-7 2-8 3-0 3-0 2-5 3-2

2-7 2-7 3-0 3-2 2-3 3-1

2-3 2-5 3-0 3-3 2-4 2-9

1-6

— — —

13 14 45 10 47 48

— — —

40 20 24 22 23 24

2-0 2-0

—

•

0-0

— — —

25 20

27 28

0-0

•29

—

1-3 3-5 4-0

—

1-3 2-0

34 33 34 35 30

114 En motsvarande minskning synes ej förefinnas inom den yngre åldersgruppen, vilket förhållande kan ha sin förklaring däri, att dessa medlemsgrupper i allmänhet torde befinna sig i värnpliktsåldern. I enlighet med vad ovan framhållits, framgår otvetydigt, att arbetslöshetsförhållandena inom nu behandlade åldersgrupper i viss m å n äro avhängiga av medlemstidens längd i synnerhet under de första medlemsåren. Arbetslösheten företer alltså i detta hänseende en selektiv tendens i det att de medlemmar, som vinna anslutning till fackförbundet, under den tid, som följer närmast efter inträdet, i mindre grad äro utsatta för arbetslöshet än övriga medlemmar i samma åldrar. Förhållandet sammanhänger uppenbarligen därmed, att inträde i allmänhet beviljas först då vederbörande erhållit sysselsättning. Betraktas emellertid det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder inom motsvarande grupper, befinnes detta i allmänhet vara något högre under det första medlemsåret än för respektive åldersgrupp i dess helhet. Detta kan möjligen antyda ett mera energiskt tillvaratagande av sysselsättningsmöjligheterna under det första medlemsåret. Den mindre omfattande arbetslösheten under det första medlemsåret följes emellertid, såsom förut nämnts, redan under det andra medlemsåret av en större arbetslöshet än den som motsvarar den för åldersgruppen i dess helhet konstaterade arbetslöshetsprocenten. Den relativt högre arbetslösheten synes kvarstå även under det tredje medlemsåret, varefter emellertid någon selektion av mera påtaglig omfattning, som kan anses stå i samband med den egentliga yrkesrekryteringen, ej synes kunna konstateras. Bortsett från ovan berörda förhållanden, företer det genomsnittliga antalet arbetslöshetsperioder inga anmärkningsvärda skiljaktigheter inom de i förevarande sammanhang särskilda medlemsgrupperna.

KAP. VII.

Antal sjuk- och konfliktveckor. I det förebragta tabellmaterialet meddelas uppgifter om antalet till följd av s j u k d o m fristämplade veckor inom de olika undersökta förbunden 1929—1934 för byggnadsarbetare inom förut tillämpade åldersgrupper med uppdelning på särskilda städer och i övrigt länsvis. Uppgifterna hava i första hand sammanfattats i tab. 48, som angiver antalet sjukveckor under vart och ett av de undersökta åren förbundsvis med medlemmarnas uppdelning på åldersgrupper. Av förut anförda skäl hava uppgifter för 1929 ej kunnat medtagas beträffande murare- och målareförbundet. Antalet sjukveckor per år och medlem under de år, som undersökningen omfattat äro inom samtliga förbund ungefär desamma samtliga år; dock synes något lägre värden kunna konstateras för 1932 och 1933. Detta sammanhänger tydligen med den omfattande sysslolösheten till följd av arbetslöshet och konflikt under nämnda år. Det kan sålunda tänkas, att en medlem under sin sysslolöshetsperiod för vissa veckor blivit befriad från kontingentbetalning, varvid som skäl angivits arbetslöshet eller konflikt, ehuru medlemmen under dessa veckor till följd av sjukdom varit oförmögen till arbete. Siffrorna torde emellertid antyda, att ovannämnda omständighet ej spelat någon väsentlig roll. Jämföres sjukligheten inom de olika förbunden, intager murareförbundet den bästa ställningen med omkring 1-1 sjukvecka per medlem och år. Den största sjukligheten förekommer inom grov- och fabriksarbetareförbundet, där motsvarande antal torde uppgå till i runt tal 2 veckor. Inom de återstående tre undersökta förbunden torde ej fullt lx/2 vecka kunna betraktas såsom det normala värdet. Orsakerna till ovan konstaterade skiljaktigheter torde svårligen kunna påvisas med ledning av föreliggande material. Av vad nedan anföres framgår det i och för sig självklara förhållandet, att sjukligheten ökas med tilltagande ålder. Enligt vad i kapitel II anföres, äro emellertid byggnadsarbetarna inom grov- och fabriksarbetareförbundet att finna i större utsträckning inom de yngre åldersgrupperna än vad fallet är beträffande murareförbundet. Ovan påvisade skillnad i antalet sjukveckor per medlem och år inom de båda förbunden kan sålunda ej häri ha sin förklaring. Olika praxis vid fristämpling inom de båda förbunden kan möjligen hava varit av betydelse.

116 Tab. 48. Antal sjukveckor per år och årsmedlem för de undersökta organisationernas byggnadsarbetare, förbundsvis, 1929—1934. Antal sjukveckor Fackförbund och år

Mindre 2 0 ä n 20 24 år år

per

år och årsmedlem, levnadsålder

2 5 - 30— 35— 40— 45— 5 0 29 34 39 44 49 54 år år år år år å r

med

fördelning

55— 6 0 - 6 5 59 64 69 år år år

70 å r S a m t o. d ä r - liga över åldrar

Murareförbundet.

1929 1930 1931 1932 1933 1934

0-5 0-1 0-1 0-1 0-3

0-3 0-4 0-3 0-4 0-4

0-3 0-3 0-3 0-3 0-4

0-5 0-5 0-5 0-5 0-4

0-6 0-9 0 0-4 0

0-9 1-0 0-8 0-8 1-2

0-6 0-6 0-7 0-6 0-6

1-2 1-0 1-3 1-3 1-1

1-6 1-5 1-4 0-9 1-3

2-5 2-4 2-2 2-0 2-0

2-6 3-1 3-5 2-6 2-4

4-1 4-2 4-0 4-8 5-1

0-5 0-7 1-0 0-4 0-5 0-7

0-8 0-9 0-8 0-9 0-8 0-8

0-8 1-1 1-0 0-8 0-7 0-8

1-0 0-9 1-0 0-9 0-8 0-9

1-2 1-1 1-1 0-8 0 0-9

1-0 1-3 1-2 0-9 1-0 1-1

1-4 1-4 1 1 1 1

1-5 1-4 1-7 1-5 1-5 1-7

1 1-6 1 1 1-9 2-2

2-7 3-0 2-7 2-3 1-9 2-7

3-9 4-3 4-3 3-5 3-1 3-8

4-8 5-8 6-9 7-6 7-3 8-4

1-5 1-4 1-0 1-5 1-5 1-6

1-4 1-3 1-2 1-0 1-1 1-1

1-4 1-5 1-4 1-1 0-9 1-1

1-6 1-6 1-6 1-3 1-2 1-5

1-7 1-9 1-8 1-3 1 1-7

2-2 2-0 2-3 1-9 1-5 1

2-2 2-4 2-3 2-2 2-0 2-3

2-8 2-7 2-6 2-3 1-8 2-3

3-3 3-3 3-2 3-0 2-6 3-1

4-8 4-2 4-0 3-4 3-1 3-9

6-2 6-7 6-2 6-0 6-0 6-5

9-6 9-9 11-0 9-6 8-1 9-9

0-2 0-9 0-8 0-6 0-8

0-8 0 0-7 0-7 0-7

0-8 0-9 0-7 0-7 0-8

0-8 1-2 1-0 0-9 0-8

1-1 1-1 0-9 1-3 1-3

1-1 1-3 1-2 1-4 1-5

1-4 2-2 1 1-5 1-7

1-5 1-3 1-4 2-0 1-8

3-2 2-5 2-5 2-3 2-8

1-8 3 2-8 3-9 4-5

5-4 6 4-5 4-5 6-0

11-1 7-3 7-9 10-3

1-2 0-8 0-6 0-5 2-5 0-4

1-0 0-9 1-1 0-9 0-8 0-9

1-1 1-0 1-3 1-1 0-8 1-0

1-1 1-1 1-6 1-4 1-3 1-3

1-3 1-3 1-5 1-7 1-2 1-3

1-0 1 2-6 1-6 1-7 1-4

1-0 2-2 2-0 2-0 2-3 2-8

2-7 0-7 2-0 2-2 0-9 2

5-5 3-3 1-7 1-8 2-8 2-4

3-6 7-8 6-6 4-6 4-4 4-0

2-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0

0-9 0-8 0-8 0-1 0-9

0-9 0-9 0 8 0-8 0-9

1-2 1-1 0-9 0-7 0-9

1-3 1-4 1-1 1-1 1-3

1-6 1-8 1-5 1-4 1-6

1-8 1-8 1-7 1-6 1-8

2-2 2-2 2-2 2-0 2-4

3-2 3-1 2-7 2-5 3-1

4-7 4-8 4-3 3-9 4-4

6-0 7-0 6-7 6-5 7-6

Byggnadsträarbetareförbundet.

1929 1930 1931 1932 1933 1934 Grov- o c h fabriksarbetareförbundet

1929 1930 1931 1932 1933 1934 Målareförbundet.

1929 1930 1931 1932 1933 1934 Elektriska arbetareförbundet.

1929 1930 1931 1932 1933 1934 Samtliga förbund.

1929 1930 1931 1932 1933 1934

1-2 1-3 1-1 1-0 1-1

1-0 1-3 1-2 14

efter

117 Uppgifter över antalet sjukveckor per år och medlem inom olika åldersgrupper återfinnas, såsom ovan nämnts, i tab. 48. Enligt dessa uppgifter är en ökning av antalet sjukveckor genomgående tillfinnandes inom samtliga åldrar. För åldrar under 45 år är emellertid stegringen relativt obetydlig, under det att densamma för åldrarna över 45 år företer en mera betydande ökning. För åldrarna över 65 år synes enligt förevarande material en årlig sjukdomstid på ungefär en månad vara den normala. Den inom de högre åldrarna ökade sjukdomsrisken återverkar givetvis på arbetslöshetsrisken inom motsvarande åldrar. För att belysa sjuklighetens omfattning enligt det föreliggande materialet inom å ena sidan städerna och å andra sidan landsbygden har i nedanstående sammanställning angivits antalet sjukveckor per medlem och år för dels de särskilda åtta städerna och dels landet i övrigt för samtliga förbund tillsammantagna 1930—1934. Antal sjukveckor i genomsnitt per medlem 1930 1931 1932 1933 1934

De särskilda städerna Landet i övrigt Hela riket

1-7 1-3 1-6

1-8 1-4 1-6

1-6 1-2 1-4

1-5 1-3 1-4

1-7 1-5 1-6

Det framgår av ovanstående siffror, att fristämpling på grund av sjukdom förekommit i något större omfattning i de särskilda städerna än landet i övrigt. Vid en närmare undersökning av de skiljaktigheter, som kunna vara att konstatera i ovan berört hänseende, torde emellertid med hänsyn till ålderns starka inflytande särskild uppgift böra lämnas för olika åldersgrupper. Beräknade uppgifter återfinnas i tab. 49. De i tabellen meddelade siffrorna hänföra sig till de förut tillämpade större åldersgrupperna, nämligen medlemmar under 25 år, 25—44 år samt 45 år och däröver. Av de i ovannämnda tabell meddelade uppgifterna synes framgå, att skiljaktigheterna mellan de olika särskilda områdena starkast ger sig tillkänna inom den högsta åldersgruppen. Den mellan de särskilda städerna och landet i övrigt konstaterade skiljaktigheten synes dock i viss mån vara resultatet av ett genomsnittligt något högre antal sjukveckor inom åldrarna under 45 år i de särskilda städerna än antalet för samma åldrar inom landet i övrigt. Betraktas särskilt antalet sjukveckor inom den högsta åldersgruppen, synes en viss skillnad föreligga mellan de fyra största städerna (Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping) och de övriga särskilda städerna, i det att antalet sjukveckor i storstäderna förefaller vara något högre. Ett högt antal sjukveckor konstateras även för Småland och öarna. Det relativt lägsta antalet sjukveckor, speciellt inom den högsta åldersgruppen, synes föreligga för norra Sverige. Till belysande av den omfattning, i vilken de undersökta fackförbundens byggnadsarbetare varit indragna i a r b e t s k o n f l i k t e r 1929—1934, har i tab. 50 med uppdelning på olika åldersgrupper uppgifter meddelats för-

118 Tab. 49. Antal sjukveekor per år och årsmedlem för byggnadsarbetare i olika åldrar inom samtliga undersökta fackförbund, med fördelning på städer och olika delar av landet 1930—1934. 1933

1930 Antal sjukveckor per år och årsmedlem inom samtliga undersökta organisationer för medlemmar i en levnadsålder av Område

rt '" r

o <-

Tf TJ« |

c ca tn ca

:cS

• *

u --o Ut tn

• «

1 I

••#

>. tii KS

•a tn-o -Oa catn

sCS

-rj«

,. c J5 , L. -*f o t- '« u -# o <u O fil •> r* 41 KS ai -ca O c t- :Q | KS KS > -a tn | .'cc 0=3 "H -t- •ö tn C CM C <N ca ca m-a tn 'ö tn «

;n "i

Ii- > :0

• ^

C. r,

1 Särskilda städer. 1-1 1-6 0-8 0-6 0-5 0-5 1-1 1-1

1-4 2-0 1-1 1-9 1-0 1-1 1-0 1-1

2-3 3-0 2-4 2-2 2-0 1-7 1-7 1-4

1-2 1-0 0-8 0-9 0-5 0-3 1-3 0-7

1-6 1-6 1-1 1-6 1-0 1-2 1-4 1-1

2-5 2-9 2-4 2-9 1-5 1-9 1-8 1-6

1-1 0-9 0-6 0-5 0-4 0-8 0-9 1-1

1-2 1-3 1-0 1-5 0-8 1-2 0-9 0-7

2-4 2-8 2-3 2-8 1-7 2-1 1-5 1-6

1-0 0-8 0-5 0-3 0-9 1-2 0-6 0-8

1-0 1-3 0-9 1-2 0-7 0-9 0-7 0-8

2-1 2-4 2-4 2-3 1-5 1-8 1-4 1-9

1-1 0-9 0-4 0-3 0-8 0-6 0-9 0-3

1-3 1-4 0-9 1-4 1-0 1-2 1-0 0-7

2-5 3-0 2-7 2-6 1-8 2-9 1-5 2-0

0-9

1-1

2-4

0-6

1-2

2-5

0-8

1-0

2-ä

1-1

1-0

2-1

1-2

1-1

2-6

Södra Sverige. . . Västra Sverige. . Norra Sverige. . .

0-7 0-5 0-8 0-8

1-2 0-9 1-1 1-0

3-0 2-2 1-6 1-9

0-9 0-6 0-7 0-8

1-3 0-9 1-1 1-1

3-4 2-3 1-8 1-7

0-8 0-5 0-7 0-6

11 0-8 1-0 0-9

2-7 2-0 1-8 1-3

0-5 0-8 0-9 0-8

1-0 0-8 1-2 1-0

2-9 2-2 1-9 1-5

0-8 0-8 0-9 0-8

1-2 1-0 1-1 1-1

3-3 2-2 2-3 1-b

Hela riket

0-9

1-3

2-3

0-9

1-3

2-4

0-8

1-1

2-2

0-8

1-0

2-1

0-9

1-3

2-4

Hälsingborg . . . .

Landet i övrigt. Östra Sverige . . Småland och

bundsvis för de olika åren angående det genomsnittliga antalet veckor, för vilka fristämpling för kontingentbetalning till fackförbundet förekommit på grund av konflikt. Beträffande murare- och målareförbundet saknas av skäl, för vilka tidigare redogjorts, dylika uppgifter för 1929. Den 1933 utbrutna omfattande byggnadskonflikten förorsakade, som tab. 50 utvisar, en betydande ökning av antalet konfliktveckor per år och medlem. Antalet dylika konfliktveckor uppgick sålunda 1933 för samtliga undersökta byggnadsarbetare tillsammantagna till 11'8 medan 1929—1932 antalet konfliktveckor växlade mellan 0-1 och 0-3 per år och årsmedlem. Även för 1934, då uppgörelse träffades i februari såväl med de egentliga byggnadsfacken som elektriska installationsfacket, uppvisa samtliga undersökta förbund tillsammantagna ett något högre antal konfliktveckor per årsmedlem än 1929—1932, eller 1-8 per årsmedlem. Den allmänna byggnadskonflikten 1933—1934 omfattade som bekant endast byggnadsarbetarna inom de tre egentliga byggnadsfackförbunden, d. v. s. murareförbundet, byggnadsträarbetareförbundet samt grov- och fabriksarbetareförbundet. Beträffande de separata avtalstvister, som förelågo inom målarefacket samt elektriska installationsfacket träffades separatupp-

119 Tab. 50. Antal konfliktveckor per år och årsmedlem för de undersökta organisationernas byggnadsarbetare, förbundsvis, 1929—1934. A n t a l konfliktveckor per år och å r s m e d l e m , m e d fördelning efter levnadsålder Fackförbund och år

Min 2 0 — 2 5 — 3 0 — 3 5 - 4 0 — 4 5 — 5 0 — 5 5 — 6 0 — 6 5 — 70 år dre 24 29 34 3 9 44 49 54 59 64 69 och Samtliga än år år år år år år år år år år där- åldrar 20 år över

Murareförbundet.

1929. 1930. 1931. 1932. 1933. 1934.

0-3 0-1 0-2 0-1 0-2 0-1 0-1 0-2 0-0 0-3 0-2 0-0 0-5 0-2 0-2 0-3 0-3 0-2 0-2 0-3 0-3 0-5 0-6 0-4 0-0 0-1 0-1 0-2 0-2 0-2 0-2 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 20-8 20-6 17-0 19-0 17-3 18-2 18-9 18-8 20-0 20-9 19-2 14-8 1-6 4-1 4-4 4-6 4-2 4-1 4-3 4-4 4-5 4-6 4-5 3-3

0-2 0-3 0 1 18-7 4-3

0-1 0-2 0-1 0-2 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-0 0-4 0-3 0-3 0-2 0-3 0-2 0-3 0-3 0-3 0-2 0-1 0-0 0-2 0-6 0-4 0-4 0-4 0-3 0-3 0-5 0-4 0-4 0-2 0-1 0-2 0-3 0-2 0-1 0-2 0-2 0-1 0-2 0-2 0-1 0-1 0-0 9-8 11-1 10-8 12-2 12-1 13-5 13-6 14-2 16-1 16-2 19-0 15-9 0-7 2-0 2-3 2-5 2-6 2-7 3-0 3-1 3-4 3-6 3-9 3-8

0-1 0-2 0-4 0-2 13-3 2-8

0-1 0-2 0-4 0-4 5-7 0-2

0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-1 0-0 0-1 0-1 0-2 0-2 0-2 0-2 0-3 0-2 0-2 0-3 0-1 0-2 0-2 0-3 0-3 0-5 0-4 0-3 0-3 0-5 0-3 0-5 0-4 0-4 0-4 0-3 0-4 0-3 0-2 0-2 0-1 0 9-0 11-2 12-6 12-9 13 13-2 13-9 12-7 11-1 10-2 0-6 0 1-1 1-3 1-2 1-3 1-2 1-1 1-0 0-8

0-2 0-0 9-2 0-6

0-1 0-2 0-3 0-3 12-2 11

0-4 0-2 0-6 6-3 0-3

0-3 0-2 0-3 6-6 0-2

0-4 0-2 0-2 7-3 0-2

0 0-2 0-2 7-2 0-2

0-3 0-2 0-1 7-5 0-1

0-3 0 0-1 8-3 0-1

0-1 0-1

0-2 0 0 8-8 0-1

0-2 0-3 0 0-3 0-1 0-1 0-4 0 0-0 0-1 o-o 0-0 9-8 10 10-5 10-6 0-1 0-0 0-1 0-2

0-3 0-2 0-2 7-8 0-1

0-0 0-1 0-1 0-0 0-0 0-0

0-0 0-0 0 0-2 0-0 0-0

0-1 0-1 0-1 0-2 0-6 0-0

0-1 0-1 0-1 0-4 0-0 0-1

0-0 0-2 0-1 0-5 0-2 0-1

0-1 0-1 0-1 0-5 0-2 0-1

0-0 0-2 0-1 0-3 0-1

0-0 0-1 0-0 0-2 0-0 0-0

0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0

0-1 0-1 0-1 0-3 0-1 01

0-3 0-3 0-2 8-0 0

0-2 0-3 0-2 0-3 0-2 0-3 0-3 0-3 0-3 9-1 10-0 1 1 0 1-1 1-3 1-7

0-2 0-2 0-2 0-2 0-2 0-2 0-1 0-0 0-4 0-3 0-3 0-3 0-4 0-3 0-4 0-2 0-3 0-3 0-2 0-2 0-2 0-1 0 1 0-0 9-3 12-0 13-1 14-1 15-0 14-6 15-6 13-6 1-7 1-7 2-1 2-3 2-6 2-7 2-9 2-6

0-2 0-3 0-2 11-8 1-8

Byggnadsträarbetareförbundet.

1929. 1930. 1931. 1932. 1933. 1934. Grov- och fabriksarbclareförbundet.

1929. 1930. 1931. 1932. 1933. 1934.

0-0

Målaret örb ii uiti-l.

1929. 1930. 1931. 1932. 1933. 1934.

o-o 8-9 0-1

Elektriska arbetareförbundet.

1929. 1930. 1931. 1932. 1933. 1934.

O-o

o-o

0-0

0-0 0-1 0-6 0-0

o-o

0-0

0-0 1-0

o-o

Samtliga förbund. 1929 1930 1931 1932 1933 1934

120 görelser, vad det förra facket angår redan i augusti 1933 samt i det senare facket i februari 1934. Antalet konfliktveckor var även för de undersökta byggnadsarbetarna inom målareförbundet mindre 1933 än inom de egentliga byggnadsfackförbunden, eller blott 7 "8 per årsmedlem. Det största antalet konfliktveckor, 18-7 per årsmedlem, uppvisar detta år murareförbundet. Inom elektriska arbetareförbundet ha byggnadsarbetarna blott obetydligt berörts av arbetskonflikter. Det största antalet konfliktveckor, 0-3 per årsmedlem, uppvisar inom detta förbund 1932. Inom de särskilda förbunden synas de olika levnadsåldrarna i ungefärligen samma utsträckning ha berörts av inträffade arbetskonflikter. Under åren 1929—1932 förete sålunda inom vart och ett av de undersökta förbunden antalet konfliktveckor per år och årsmedlem blott obetydliga variationer inom de olika åldersgrupperna. Inom målareförbundet samt grov- och fabriksarbetareförbundet synes emellertid 1932 antalet konfliktveckor per år och årsmedlem ha varit jämförelsevis starkare samlat till de yngre åldrarna. En liknande tendens kan även 1931 iakttagas vad de organiserade måleriarbetarna angår. Vad 1933 och 1934 angår, utvisa de olika åldersgrupperna inom murareförbundet samt byggnadsträarbetareförbundet och 1933 jämväl inom målareförbundet i stort sett ett något stigande antal konfliktveckor per årsmedlem vid tilltagande ålder. Inom murareförbundet voro dock 1933 även de två yngsta åldersgrupperna jämförelsevis starkt berörda av byggnadskonflikten. Bland byggnadsarbetarna i grov- och fabriksarbetareförbundet och elektriska arbetareförbundet synes det största antalet konfliktveckor däremot förekomma inom medelåldrarna. Den lokala omfattningen av arbetskonflikterna inom byggnadsindustrien 1933 belyses, såvitt de undersökta förbunden angår, genom tab. 51, i vilken för ett vart av förbunden i fråga uppgifter meddelats om antalet konfliktveckor per årsmedlem nämnda år i de förutnämnda särskilda städerna och landsdelarna. Beträffande de 1930—1932 inträffade konflikterna inom de undersökta facken, torde en dylik fördelning sakna intresse till följd av konflikternas mycket begränsade omfattning. Den allmänna byggnadskonflikten har, såsom tabellen utvisar, i allmänhet haft större omfattning i de särskilt redovisade städerna än i de olika landsdelarna. Även konflikten inom målerifacket har i allmänhet varit mera omfattande i städerna. De ifrågavarande arbetskonflikterna synas inom vart fackförbund för sig haft ungefärligen samma omfattning i flertalet städer. De organiserade murarna i Borås, Norrköping samt Örebro synas emellertid i större utsträckning ha varit konfliktberörda än i övriga städer. I fråga om de undersökta byggnadsträarbetarna samt grov- och fabriksarbetarna åter synes den allmänna byggnadskonflikten haft sin relativt största omfattning i Stockholm och Borås. Ett påfallande litet antal konfliktveckor per medlem uppvisar målareförbundet i Hälsingborg och Göteborg. Vad elektriska arbetareförbundet angår, var antalet konfliktveckor

121 Tab. 51. Antal konfliktveckor per år och årsmedlem bland byggnadsarbetarna vissa städer samt olika delar av landet, förbundsvis, 1933. Antal konfliktveckor per år och årsmedlem 1933 Område

Murareförbundet

ByggnadsGrov- och träarbetare- fabriksarbeförbundet tareförbundet

Målareförbundet

Elektriska arbetareförbundet

Särskilda städer. 23-6 19-8 20-2 27-2 21-9 30-1 17-2 26-3

26-1 16-7 16-6 16-6 17-1 24-9 13-8 18-4

20-4 14-8 11-8 12-4 9-7 22-9 9-6 10-7

9-1 2-6 10-0 9-3 9-0

0-0 0-0 0-0 0-3 0-1 0-0 0-0 0-0

Östra Sverige Småland och öarna . . Södra Sverige Västra Sverige Norra Sverige

15-3 13-5 15-2 12-0 13-7

8-4 8-1 7-4 5-1 5-6

6-6 8-0 5-8 5-9 4-6

4-7 5-1 7-0 3-4 3-9

0-1 0-9 0-7 0-0 0-1

Hela riket

18-7

13-3

12-2

7-8

0-1

Göteborg Malmö Norrköping Hälsingborg Borås Gävle Örebro

12-4 6-6

io-o

Landet i övrigt.

för de undersökta byggnadsarbetarna 1933 inom samtliga de särskilda städerna blott obetydligt. Även i de olika landsdelarna synas byggnadskonflikterna 1933 haft ungefärligen samma omfattning bland resp. förbunds byggnadsarbetare. De undersökta elektrikerna synas dock ha varit konfliktberörda i nämnvärd utsträckning blott för Småland och öarna samt södra Sverige. Särskilt inom byggnadsträarbetareförbundet synes byggnadskonflikten haft mindre omfattning i västra och norra Sverige än i övriga landsdelar. Bland de organiserade byggnadsgrovarbetarna synes konflikten haft ungefärligen samma omfattning i östra, västra och södra Sverige. Det största antalet konfliktveckor per medlem uppvisar inom detta förbund Småland och öarna samt det minsta norra Sverige. Bland de undersökta måleriarbetarna hade konflikten sin minsta omfattning i norra och västra Sverige samt sin största omfattning i södra Sverige. De minsta skiljaktigheterna i antalet konfliktveckor förete de olika landsdelarna för murareförbundet. Konflikten har här haft ungefärligen samma omfattning i västra och norra Sverige samt Småland och öarna, medan i östra och södra Sverige konflikten varit av obetydligt si orre omfattning. Betraktas samtliga de undersökta byggnadsarbetarna tillsammantagna, synes 1933 det största genomsnittliga antalet konfliktveckor per medlem förekomma för Småland och öarna och det lägsta för västra Sverige. Antalet i fråga är i södra Sverige inom samtliga de undersökta byggnadsfacken ej obetydligt högre än i norra Sverige. 9—816073.

III

122 Tab. I.

Antal medlemmar i de undersökta organisaMurareförbundcl

Antal medlemmar vid utgången av

Län och vissa städer

10 11 12 13 14 15 10 17 18 19 20 21 22 •2 3 •24

25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr. Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

juni

scpt.

1 722 41 103 10 52 74 162 115 53 21 41 22 45 18 52 55 173 648 283 629 127 542 29 144 77 128 18 55 130 47 36 41 21 104 84 91 49 76 24

1 972 39 126 11 69 75 165 118 69 18 33 43 47 19 61 57 170 643 345 616 121 661 39 183 85 122 18 51 131 48 47 33 21 81 71 73 55 63 20

2 127 37 130 15 72 82 168 119 74 27 32 49 44 19 65 73 160 652 336 638 137 687 51 180 83 150 24 52 119 67 43 39 26 98 72 70 77 73 23

42 46

44 50

54 60

6 230

6 713

7 104

123 ionerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. 929 och 1930.

Å r

19 2 9 Hela antalet

Antal årsmedlemmar

1 9 3 0 Hela antalet

Antal medlemmar vid utgå ngen av

i undersökningen ingående medlemmar

Antal årsmedlemmar

i undersökningen ingående medlemmar

mars

juni

sept.

dec.

2 261

2 331

2 157

2 462

32 136 19 68 88 182 129 78 29 48 51 45 22 74 86 157 665 341 690 136 688 52 182 93 128 46 56 136 61 55 46 25 108 97 79 82 74 26

37 141 19 71 91 195 135 89 33 51 52 48 25 80 93 175 686 352 750 143 722 60 197 96 134 52 63 138 69 55 51 27 121 100 84 90 77 28

41 124 19 50 82 176 117 92 31 30 48 49 22 55 83 160 729 340 676 141 623 48 190 100 137 48 58 113 66 49 50 32 123 93 94 59 81 18

41 130 16 66 96 176 128 86 30 44 48 50 25 73 73 142 776 348 669 143 650 47 190 117 136 53 58 138 61 56 47 39 122 95 91 61 77 15

2 403

2 310

2 430

2 484

41 118 18 77 84 180 132 87 31 46 53 58 30 84 74 157 772 323 710 148 672 52 191 112 149 56 69 120 61 65 50 55 133 97 87 77 71 19

47 121 16 66 90 187 129 88 37 51 53 55 31 69 78 159 774 325 758 147 602 58 183 108 152 53 79 140 62 62 46 56 136 99 82 66 87 17

48 122 19 73 91 191 141 84 44 57 56 71 28 89 94 179 755 344 752 146 667 62 194 109 162 60 85 140 64 61 50 43 149 104 93 87 8729

53 126 19 79 94 196 147 89 50 65 57 78 30 98 98 193 781 354 818 156 691 68 199 119 179 66 93 143 66 69 62 50 162 112 98 89 94 30

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 41 12 13 14 15 10 17 18

55 61

66 53

66 49

71 63

76 68

38 39 40 41 42

55 56

58 60

45 57

7 482

7 879

7 309

7 791

7 881

7 794

8 195

8 599

4 3

19 20 21 22

23 24 25 20 •2 7

•2S 20 30 31 32 3 3

34 3 5

30 3 7

124 Tab. I (forts.).

Antal medlemmar i de undersökta Murareförbundet

A Län och vissa städer

lo il 12 13 14 15 10 17 18 19 20 2 1 •2 2 •2 3 •2 1

26 •2 7 •2 8 •2 0

30 31 32 33 34 35 30 37

38 39 40 41 42

43 Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

Antal medlemmar vid utgången av juni

sept.

2 278 22 119 15 59 83 189 126 88 40 52 46 56 30 58 79 150 744 315 751 141 576 46 176 104 159 44 75 142 61 64 48 53 148 102 82 78 76 15

2 474 19 136 11 69 75 203 140 101 37 76 54 53 26 70 68 152 728 313 815 155 662 55 192 129 163 44 70 129 59 83 50 48 141 121 73 77 80 27

2 490 19 128 15 68 79 199 141 91 46 74 74 52 31 89 73 185 714 318 811 162 696 68 160 125 175 49 68 118 64 100 56 44 142 103 73 89 77 26

62 42 7 594

87 48

108 50

8 113

8 250

125 organisationerna länsvis och i rissa städer 1929—1934 931 och 1932. 19 3 1

Antal årsmedlemmar

Å r

19 3 2

Hela antalet Antal medlemmar vid utgången av i undersökningen ingående medlemmar mars juni sept. dec.

Antal årsmedlemmar

Hela antalet i undersökningen ingående medlemmar 13

2 452 49 128 18 77 87 198 171 88 67 88 67 82 28 100 88 172 738 344 864 163 691 62 184 125 182 65 89 138 68 81 67 43 173 106 96 94 89 26

2 555 52 134 19 79 92 202 176 92 88 91 69 91 33 118 93 189 764 356 945 174 725 65 190 133 196 70 90 144 70 87 73 45 186 112 102 101 91 26

2 290 52 127 11 63 73 188 152 85 54 76 59 54 28 91 66 161 739 322 777 155 642 51 188 113 159 41 71 141 71 83 55 43 154 98 89 65 81 13

2 372 60 129 10 81 76 201 154 86 55 79 56 55 31 98 72 177 693 320 798 177 652 47 189 124 168 61 72 135 77 75 58 44 149 104 85 58 82 18

2 318 71 124 8 76 80 184 166 88 58 86 55 55 32 98 91 167 710 312 797 183 659 45 178 136 162 51 71 141 74 78 61 46 176 106 88 57 80 19

2 294 65 129 9 78 88 180 146 81 58 68 40 56 33 97 84 173 719 322 802 165 637 44 183 116 155 55 73 140 76 74 58 46 183 100 88 61 84 20

2 408 61 127 20 86 90 192 176 90 99 88 59 90 34 117 103 209 719 332 911 174 681 56 188 136 198 70 91 143 80 79 71 43 212 108 107 83 93 30

2 473 62 129 20 89 94 202 180 93 105 89 61 97 34 116 107 228 731 338 945 178 710 57 193 148 204 72 92 143 86 82 73 43 220 113 111 88 97 30

—

101 64 8 614

—

106 67 9 091

i 1 2 3 4

g i;

7 8

9 10 11 12

13 14 15 10 17 18 10 20 21

29 23 24 25 26 •2 7 '2 8 2!) 30 31 32 33 34

115 53

108 56

107 53

105 54

106 70

109 75

36 37 3S 3» 40 41 42

7 949

8 142

8 147

8 039

8 827

9 117

•4 3

— •

—

126 Tab. I (forts.).

Antal medlemmar i de undersökta Murareförbundet

Län och vissa städer

Antal medlemmar vid utgången av juni

sept.

3 Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i övr.. . Norrköping Östergötlands län i övr.. . . Jönköping 10 Jönköpings län i övr 11 Kronobergs län 19 Kalmar Kalmar län i övr 13 Gotlands län 11 Blekinge län 15 Kristianstad 16 Kristianstads län i övr 17 Malmö IS Hälsingborg 19 Malmöhus län i övr 20 Hallands län 21 2 2 Göteborg 2 3 Göteborgs och Bohus län i övr. 2 4 Borås •2 5 Älvsborgs län i övr Skaraborgs län 26 2 7 Karlstad Värmlands län i övr 28 Örebro 29 Örebro län i övr 30 Västerås 31 32 Västmanlands län i övr.. . 33 Falun 34 Kopparbergs län i övr.. . . 35 Gävle 36 Gävleborgs län i övr 37 Sundsvall 38 Västernorrlands län i övr. 39 Östersund 40 Jämtlands län i övr 41 Västerbottens län 42 Norrbottens län Hela riket 43

2 281 63 121 12 67 84 181 136 80 61 72 57 60 33 74 66 178 702 321 819 154 625 50 183 115 158 59 77 139 75 78 56 48 173 105 92 61 78 23

2 280 62 130 13 73 91 185 156 85 68 65 58 59 35 78 72 181 708 319 821 158 652 58 190 108 169 61 75 142 76 84 61 48 192 105 100 76 81 27

2 287 61 129 11 78 96 180 145 81 63 61 58 57 35 66 91 183 709 323 807 162 649 59 184 112 167 60 72 142 72 80 59 45 200 106 103 75 87 23

96 56

101 60

102 60

7 969

8 169

8 140

»rganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. |933 och 1934. •

Å i

19 3 3 Hela antalet

i 9a 4

Antal årsmedlemmar

Hela antalet i undersökningen ingående medlemmar

| i

1 987

1 917

54 178 9 77 100 184 165 79 67 68 73 62 42 119 91 177 950 333 781 178 683 56 183 107 152 55 66 156 90 69 74 64 273 136 94 44 77 17

2 112 52 170 23 91 106 191 184 81 101 75 84 98 31 146 101 205 931 334 797 198 687 63 189 123 195 64 111 150 86 81 70 57 296 131 101 70 96 31

2 156

56 190 11 85 120 190 170 79 66 66 77 63 43 149 106 173 981 312 758 178 715 58 185 102 163 57 65 159 91 80 47 64 242 134 86 52 84 21

i 2 3 4 5 6

—

97 66

102 68

8 158

8 411

8 234

8 874

9 305

Antal medlemmar vid utgången av

t undersökningen ingående medlemmar

mars

juni

sept.

dec.

2 356

2 401

2 213

2 044

57 127 19 84 98 187 178 89 102 79 59 103 31 118 98 223 706 323 911 168 666 59 184 134 198 64 105 137 82 81 70 42 225 109 107 77 92 29

58 129 19 84 100 189 178 91 105 82 60 107 35 130 100 237 717 327 941 177 675 60 187 137 204 66 108 138 83 81 71 45 229 109 111 79 94 29

56 126 10 65 91 184 147 79 62 63 54 88 32 84 108 187 750 320 760 157 589 55 185 97 164 53 73 139 74 76 57 45 189 104 97 61 80 17

66 161 16 82 107 188 159 76 65 70 59 59 35 112 103 194 972 313 718 170 633 56 184 105 173 40 78 169 64 75 51 55 197 124 92 49 82 20

—

103 70

104 72

91 49

85 57

8 754

8 949

7 931

Antal drsmedlemmar

91 55

89 45

53 174 24 94 111 198 194 87 110 77 88 100 33 164 108 231 976 347 852 206 753 67 195 126 204 66 115 156 93 83 77 59 310 139 105 73 99 32

—

i 8 9 40

11 12 13 14 15 IG 17 18

19 20 21 22 23 21 25 2fi 27 28

39 30 31 32 33 34 35

36 37 38

31 41 -41 4:

128 Tab. I (forts.).

Antal medlemmar i de undersökta ltyi|j]iiadsträ;irbctarp-

A n t a l

m e d l e m

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr Borås Ålvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län

Hela riket

april

jan.

febr.

3 917 249 297 59 210 219 386 413 165 110 110 157 113 42 172 93 209 774 352 709 317 1496 168 338 227 273 137 186 299 166 171 156 80 492 251 483 175 315 106 43 256 483

3 921 246 290 59 212 226 385 413 168 109 110 153 113 41 173 94 205 773 353 703 317 1506 167 339 234 273 140 185 301 169 171 158 80 490 253 469 177 321 104 44 255 479

3 941 244 290 59 211 229 385 415 171 118 118 150 121 41 171 95 194 777 352 694 321 1 512 165 337 240 265 130 186 298 167 172 157 75 497 258 468 184 323 100 42 255 477

4 049 232 290 62 215 225 381 428 173 118 119 149 150 41 173 96 210 774 351 691 321 1552 167 346 252 275 132 183 290 176 173 159 73 489 250 448 188 331 101 43 259 470

15 374

15 379

15 405

15 605

129 rganisationerna länsvis och i vissa städer 1 9 2 9 — 1 9 3 4 . örbundet 1929.

rid

u t g å n gen

a v

Hela antalet Antal <zrs- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

4 325

4 457

4 539

4 569

4 545

4 543

4 345

4 739

217 298 73 228 245 386 452 183 136 112 143 201 50 178 107 221 780 374 705 335

219 325 83 229 267 397 450 192 148 121 145 200 49 175 105 211 780 387 697 346

211 333 85 238 273 408 446 205 155 118 148 201 52 181 110 211 789 400 694 366

211 331 84 246 275 412 456 205 161 121 148 205 54 179 112 224 793 399 704 372

212 328 85 245 272 417 451 204 162 124 148 201 56 185 103 230 790 394 712 374

213 328 83 241 278 423 451 206 163 125 149 202 56 184 107 226 792 390 717 373

188 331 85 236 279 422 455 206 165 125 151 201 54 184 107 220 791 384 721 376

210 315 70 233 250 404 436 184 118 122 150 190 46 177 102 201 780 373 716 345

231 355 91 261 311 442 496 213 163 143 170 254 53 203 114 249 825 401 812 397

l 2 3 4 5 6

1 688

1 791

1 844

1 852

1 826

1 801

1 625

1 908

179 391 265 300 155 193 280 182 204 152 71 499 241 432 192 356 106 42 282 487

190 414 277 331 152 208 276 187 209 152 69 501 236 445 196 386 103 40 298 484

188 429 298 354 153 209 278 209 211 151 75 515 236 474 210 402 102 42 304 498

188 435 315 379 152 209 280 221 211 159 79 522 238 505 225 413 105 43 309 511

195 439 330 387 157 212 278 233 213 160 79 556 247 510 226 414 104 47 330 533

201 440 335 386 173 226 288 238 218 166 76 580 248 540 229 439 106 46 346 535

201 432 336 406 182 223 294 232 218 168 76 594 249 538 233 435 106 46 351 537

195 385 283 326 161 196 315 200 200 155 78 549 246 485 210 421 100 4 291 491

225 464 362 426 196 262 332 259 227 184 88 636 260 603 244 528 118 7 365 589

16 446

16 928

17 345

17 619

17 740

17 892

17 882

16 685

19 206

7 8 9 10 11 12 13 14 45 40

17 18 19 20 21 22 23 24 25 26

27 28 29 30 31 32 33 34 35 3 Ii 37

3S 39 40 41 42 43

130 Tab. I (forts.).

Antal medlemmar i de undersökt Byggnadsträarbctare<

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr. Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund J ä m t l a n d s län i övr Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

april

jan.

febr.

1569 187 327 84 236 281 425 451 210 174 128 153 199 53 181 105 218 794 384 727 374 1 796 200 421 336 424 185 240 289 229 231 173 76 613 247 541 235 435 102 47 355 543

4 601 187 324 84 237 284 425 450 215 185 127 152 199 53 178 104 216 796 383 723 377 1 798 201 425 336 428 186 248 284 229 235 176 79 630 243 547 237 433 98 45 356 545

4 668 186 323 86 242 286 427 447 213 187 133 151 198 52 174 102 217 802 384 727 374 1 775 202 421 350 426 177 277 273 235 228 184 75 627 238 542 242 438 102 45 345 539

4 755 182 325 88 246 284 426 447 214 198 139 153 196 53 180 103 219 815 380 743 387 1 788 200 417 375 434 173 317 267 236 228 202 73 608 235 540 254 482 102 46 349 552

17 978

18 059

18 120

18 411

rganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. iirbutulcl 1 9 3 0 .

'id

ui g å n g

a v

Hela antalet Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

4 867 175 323 87 248 305 426 466 221 223 138 158 210 63 183 104 226 829 383 789 394 1 823 198 406 426 472 141 439 254 255 248 218 84 597 253 547 272 559 92 46 364 556

4 930

4 958

4 979

4 982

4 984

4 992

4 836 .

171 330 83 254 312 426 469 231 230 141 174 214 66 180 106 225 849 387 814 399

170 327 85 255 315 423 470 229 246 139 181 225 82 203 112 256 861 387 819 416

165 327 84 258 322 424 474 229 263 135 181 230 83 207 110 270 860 387 833 424

166 325 81 256 327 420 473 229 271 138 177 230 86 219 110 272 861 384 829 427

168 321 81 255 326 418 481 227 275 138 177 233 86 219 109 267 859 380 845 425

168 320 78 256 324 418 473 227 279 139 176 234 84 220 109 264 859 382 854 427

174 324 83 252 306 427 470 221 215 129 167 234 68 203 108 241 848 370 789 402

1 856

1 886

1 880

1 897

1 911

1 910

1 852

198 407 436 485 143 448 259 264 250 228 98 604 270 544 293 565 98 48 382 560

203 401 440 499 146 461 261 266 253 244 106 625 275 543 310 569 99 50 398 591

203 398 448 502 144 451 265 267 253 256 104 646 286 542 333 570 97 52 438 604

208 396 406 505 145 437 262 277 258 259 103 656 283 541 358 583 102 52 480 602

210 394 410 498 148 428 261 280 259 256 104 662 282 545 365 585 102 53 507 594

211 395 409 503 159 433 262 280 258 254 98 685 283 549 367 493 102 53 516 580

207 400 359 462 153 394 265 263 243 222 92 639 263 567 323 567 104 4 416 550

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41

19 068

19 427

19 785

19 984

20 073

20 128

20 083

19 210

5 197 191 340 93 267 348 441 503 237 286 143 186 281 90 242 119 294 888 388 913 467 2 019 223 454 431 546 164 497 271 311 268 264 101 744 284 645 410 677 114 4 571 635 21547

132 Tab. I (forts.

Antal medlemmar i de undersökta Byggnadsträarbetarei

A n t a l

m e d l e m m a i

Län och vissa städer

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 1! 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

jan.

febr.

4 993 170 322 78 258 319 420 469 227 281 142 173 232 80 220 109 273 858 377 853 436 1 914 211 396 402 506 164 434 265 281 261 254 95 701 278 551 373 567 102 53 534 602

5 005 171 323 78 257 318 420 468 226 277 147 172 230 81 219 105 278 856 376 856 433 1 916 210 394 398 500 164 430 266 287 262 253 93 698 270 556 391 583 107 59 539 601

5 011 168 323 78 257 314 419 468 225 278 147 174 227 82 219 105 278 856 373 858 432 1 922 210 398 399 496 167 450 261 286 262 255 95 703 270 565 386 580 106 67 544 605

1 938 211 397 397 498 172 446 258 282 264 251 93 678 271 574 383 591 106 95 552 606

20 234

20 273

20 319

20 445

april

5 038 162 322 86 258 316 419 473 224 289 147 174 229 81 218 108 283 858 368 867 462

maj

133 •ganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. rbundet 1931.

i d

u t g å n gen

a v

Hela antalet

Antal ärs- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

5 132

5 199

5 216

5 219

5 202

5 190

5 175

5 092

5 347

164 327 92 260 327 412 489 230 288 164 178 220 85 221 114 301 861 367 912 490

162 338 98 267 334 417 498 225 287 175 181 220 85 226 116 308 873 374 949 518

167 344 97 269 341 420 509 228 299 182 189 213 86 235 114 306 878 384 961 503

169 340 99 269 343 421 517 229 300 182 185 211 90 240 122 311 873 384 954 514

173 339 99 270 348 423 514 231 298 181 185 212 90 245 118 320 871 381 942 518

174 340 105 270 338 426 511 231 295 178 185 215 90 246 119 324 871 379 931 511

178 338 101 271 345 425 503 231 296 179 184 215 90 244 119 327 868 375 944 509

170 339 98 265 333 423 483 225 284 155 185 240 87 233 115 304 851 369 912 475

191 354 106 277 373 440 526 237 314 179 201 260 94 263 128 349 881 388

1 983

2 027

2 053

2 081

2 077

2 083

2 079

1 996

2 144

230 386 419 519 178 489 253 276 284 255 89 692 272 587 381 585 132 118 566 641

235 384 431 528 176 493 254 290 301 250 87 715 276 583 393 593 145 118 594 656

237 381 435 554 178 491 258 300 310 256 87 734 279 598 394 602 154 121 596 684

240 387 433 559 186 492 257 300 306 256 85 730 282 600 391 597 163 103 609 697

241 386 463 548 184 492 258 304 305 257 84 748 284 595 391 597 158 105 632 705

245 390 466 555 187 500 262 302 303 262 84 767 281 607 388 578 160 107 626 709

243 390 466 551 189 507 268 307 302 261 83 773 281 607 386 565 162 109 638 707

246 387 418 517 170 458 266 292 285 264 87 734 277 599 366 630 134 54 600 642

270 417 503 590 176 568 279 334 311 286 93 817 296 640 415 714 172 67 691 759

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

20 969

21 379

21 643

21 774

21 791

23 023

134 Tab. I (forts.).

Antal medlemmar i de undersökta! ltygnnadslräarbetarc-

A n t a l

m e d l e m

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

april

jan.

febr.

5 168 180 335 101 269 344 426 510 232 296 178 182 214 90 242 119 325 868 375 934 509 2 080 243 386 470 555 184 507 267 303 299 262 84 767 282 611 386 566 163 110 640 710

5 166 181 335 99 272 343 424 507 231 293 180 182 212 90 242 120 324 868 375 929 507 2 083 242 389 466 550 185 498 265 300 300 262 83 769 283 613 385 572 162 107 643 715

5 158 179 335 97 272 345 428 504 231 294 179 181 213 89 244 118 314 867 371 946 506 2 073 241 389 470 544 187 492 265 302 295 262 84 771 281 615 382 571 160 107 639 699

5 168 178 334 96 270 343 428 503 233 293 182 180 213 89 242 116 317 864 370 973 502 2 078 242 394 473 537 186 495 262 302 294 260 84 770 278 600 373 565 157 108 634 693

21 772

21 679

135 rganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. irbundet 1932.

u t g å n g e n

av-

Hela antalet

Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

5 164 194 330 95 270 347 425 500 227 292 187 173 234 96 244 117 307 862 370 978 520 2 074 238 399 485 543 183 513 261 309 281 266 87 786 287 593 368 571 157 94 625 718 21770

5 155 199 330 94 269 346 424 500 227 308 197 171 236 97 251 116 311 853 371 978 549 2 078 236 395 488 535 183 511 263 310 279 266 88 798 293 601 360 562 154 96 628 721

5 144 206 330 94 270 348 424 500 214 300 194 170 256 98 255 118 318 849 369 982 554 2 080 236 396 487 532 182 526 259 317 281 266 92 819 292 602 352 561 153 94 630 724

5 117 211 329 92 270 347 426 514 221 308 190 167 259 99 257 117 319 848 373 981 552 2 077 238 396 486 533 182 518 259 320 280 266 90 817 290 604 342 559 149 96 631 729

5 100 209 323 91 270 344 423 510 224 319 187 164 263 99 258 115 319 847 368 990 545 2 076 227 398 487 533 184 521 257 325 278 266 89 828 291 606 337 555 146 99 638 732

5 083

5 082

5 103

216 321 92 270 345 419 502 226 326 188 164 266 98 259 116 322 848 365 991 544

217 321 92 270 341 418 502 222 322 185 162 265 99 261 117 326 842 366

l 2 3 1 5 0 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 1» 20 21

21 827

21 874

21 859

21 841

201 341 94 266 327 434 511 224 284 173 173 267 95 252 118 328 836 361 981 525

2 064

2 061

2 064

229 401 484 531 185 527 258 331 276 265 88 837 285 611 344 554 137 97 643 731

232 397 480 523 186 523 255 332 276 266 88 834 289 612 333 558 137 110 636 721

234 394 499 537 168 508 260 321 284 269 85 819 274 611 351 637 144 60 632 705

5 300 223 349 106 276 365 442 546 234 341 185 188 289 102 282 130 365 860 379 1 045 570 2 158 254 413 533 562 178 595 269 357 301 276 92 898 298 640 369 677 163 75 691 762

21 839

21 800

23 138

1 003

22 23 21 25

26 27 28

2»

30 31 32

33 3 1 35

36 37 38

39 40 41 42 43

136 Tab. I (forts.).

Antal medlemmar i de undersökta Byggnadsträarbetaref

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i ö v r . . . . Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr , Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i ö v r . . . . Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr.. Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

april

jan.

febr.

5 064 218 324 91 271 343 412 499 222 323 188 163 268 100 260 118 324 847 368 996 530 2 063 231 398 496 526 187 523 255 328 276 266 85 838 288 592 331 556 136 106 637 717

5 053 217 324 91 270 346 407 505 222 322 186 163 268 100 265 118 330 846 370 994 528 2 065 230 396 495 525 190 510 256 325 273 263 86 847 288 601 329 555 137 106 632 723

5 035 216 328 90 268 347 406 506 222 320 193 159 271 101 264 117 348 843 364 992 523 2 067 231 394 496 524 190 509 255 326 273 262 86 849 287 587 329 553 133 106 615 717

5 010 214 328 91 266 349 405 509 219 319 195 159 280 102 282 117 358 843 365 985 520 2 039 230 391 492 522 189 508 253 329 264 228 87 856 287 582 326 552 133 104 610 709

21 702

137 rganisationerna länsvis och i vissa städer 1929 —1934. irhundet 1933.

u tg ån gen

Hela antalet

a v

Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

4 954 222 325 88 257 362 404 509 217 315 199 157 283 101 288 114 374 844 362 970 514 2 029 228 384 499 512 192 510 248 333 260 229 86 844 289 578 325 545 131 103 590 712 21 486

4 933

4 916

4 892

4 882

4 863

5 013

217 320 85 253 358 402 502 214 310 197 156 283 101 298 112 378 843 361 946 499

214 312 85 256 359 403 503 212 310 196 154 283 100 296 111 369 837 360 939 501

215 311 85 256 357 401 503 210 316 197 154 286 100 296 110 367 831 360 930 501

215 306 84 253 356 401 496 208 309 198 153 284 100 296 111 369 833 360 931 495

218 322 87 259 355 405 537 209 314 189 160 192 99 286 112 374 821 349 974 504

235 338 92 272 373 408 564 215 347 197 168 317 101 318 117 410 837 370

l •j 3 4 5

2 024

2 010

1 998

1 991

227 372 506 508 193 509 248 333 249 227 85 839 283 579 382 548 131 103 594 707

221 372 513 501 194 508 247 337 249 226 79 844 287 571 312 547 127 101 592 700

218 368 510 495 194 494 251 342 246 219 74 842 285 567 312 545 121 101 589 688

218 370 501 494 194 494 251 346 246 213 70 843 285 566 310 534 120 93 594 683

217 370 499 491 192 494 251 344 246 207 69 842 285 566 310 528 121 93 581 674

4 842 214 306 83 253 349 401 494 209 310 196 153 283 100 293 111 364 863 356 926 491 1 984 216 368 495 485 189 492 249 342 243 207 69 837 285 561 306 521 121 93 579 672

4 894

220 325 87 255 363 403 506 215 308 199 158 281 101 294 112 380 844 363 955 509

21 151

21 091

20 992

20 911

10—816073.

Ill

2 014

2 072

232 379 506 505 186 515 251 348 257 233 77 867 286 589 315 583 132 59 583 693

245 396 556 532 190 559 257 379

6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 10 17 18 19 20 21 22 2 3

•24 2 5

26 27 28

29 30

• 277

275 80 925 291 623 332 634 145 68 633 723

3 2

22 458

33 34

36 36 37

39 40 -41 42

138 Tab. I (forts.).

Antal medlemmar i de undersökta! Byggnadsträarbetarefl

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

april

jan.

febr.

4 828 213 306 83 250 344 398 491 208 305 196 152 275 100 294 111 362 829 354 926 492 1 976 214 368 494 479 187 493 248 341 242 206

4 813 217 306 84 251 344 397 496 209 306 196 152 275 100 295 114 359 828 353 912 490 1 978 210 366 494 474 190 487 251 337 241 205

4 794 216 305 82 252 346 397 495 211 305 195 152 277 100 306 114 357 839 349 905 498 1969 232 365 505 461 188 490 256 333 241 210

68 840 284 560 306 514 120 92 578 677

68 840 285 553 306 515 120 97 575 673

69 833 295 550 307 508 123 98 571 674

4 782 212 305 83 255 351 394 504 213 302 203 153 276 99 312 128 352 850 354 891 505 1978 230 362 502 473 189 488 264 331 240 211 69 836 296 543 306 517 126 110 586 670

20 804

20 762

20 773

20 851

139 rganisationerna länsvis och i vissa städer 1929

1934.

irbundct 1934.

i d

u t g å n gen

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

4 735

4 705

4 696

4 685

4 666

4 663

4 648

4 674

218 354 98 261 367 396 531 214 304 197 164 276 102 358 132 374 887 358 947 548

221 392 102 265 381 429 551 220 305 206 179 273 102 393 131 370 904 363 973 600

219 406 99 268 380 436 579 222 302 211 186 280 104 395 126 370 927 375 986 605

220 410 97 272 381 439 586 228 300 211 192 274 108 402 124 384 946 370 987 599

220 400 96 276 383 438 579 231 301 211 190 275 107 401 123 413 958 368 983 590

213 397 93 277 381 434 583 230 303 216 189 276 106 398 122 404 995 369 950 584

4 861

214 392 92 277 380 430 596 228 303 221 186 276 107 397 121 401

233 411 98 278 402 446 629 232 318 222 198 305 122 440 125 433

1 2 3 4 .5

366 935 593

2 005

2 081

2 119

2 156

218 368 89 259 373 417 544 220 294 194 173 283 106 358 118 366 965 350 916 537

2 173

2 172

2 176

2 067

218 379 511 510 185 499 291 337 235 231 94 800 311 539 299 524 144 112 602 677

213 410 522 524 186 490 309 363 237 225 104 795 327 536 289 523 151 108 631 682

208 430 516 536 187 514 313 383 240 217 103 795 340 541 280 522 155 106 645 693

208 438 517 531 186 518 311 377 243 219 102 799 346 550 276 526 155 105 665 698

202 446 531 532 187 523 299 375 243 223 96 799 339 551 280 521 150 115 665 696

202 441 530 546 183 537 298 377 241 223 99 799 332 556 286 515 148 122 670 699

200 444 533 546 184 540 293 377 236 224 96 825 333 556 289 512 150 123 668 699

2 248

215 404 506 521 183 507 286 357 238 217 86 817 315 559 288 561 144 70 626 677

241 460 586 593 196 575 305 422 254 238 97 891 340 629 299 611 163 90 732 739

22 015

22 141

22 155

22 159

22 176

23 524

a v

1009 Hela antalet Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

1 042

381 1 032

s 1) 10 11 12 13 14 15

16 17 18 19 20 21 22

23 24

25 26 27

gg 29

30 31

32 33 3-4 35 36 37 38

39 40 41 42

140 Tab. I (forts).

Antal medlemmar i de undersökta Grov- och fabriks-

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer jan.

april

febr. 3

l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

ie 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 30 37 38 39 40 41 42

43 Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

6 050 559 298 52 240 232 381 481 65 52 170 114 75 25 79 88 289 1 108 216 856 198 1870 88 226 29 312 29 119 521 43 179 27 59 203 207 457 169 257 185 9 273 356

6 055 558 297 50 241 235 390 480 68 53 169 111 76 27 79 89 281 1 102 213 909 198 1866 87 229 29 309 35 120 519 42 184 27 58 208 204 417 169 255 183 3 262 356

6 056

6 148

560 297 50 242 232 400 478 68 66 175 109 77 29 77 88 287

554 308 54 260 240 410 499 75 65 180 115 79 38 77 108 287

1 102

220 909 200

236 897 200

1 892

87 238 29 295 36 119 518 42 188 27 57 206 205 403 165 272 175 3 261 342

94 268 30 302 41 122 513 42 190 25 54 214 205 400 173 283 175 3 264 334

17 246

17 243

17 282

17 646

irganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. irbetareförbundet 1929.

rid

u t g å ng e n

a v

Hela antalet Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

6 426 539 324 60 272 252 428 534 76 83 184 126 79 35 90 149 313 1 178 261 910 210 2 164 117 326 30 350 41 158 525 42 200 23 59 237 210 408 181 367 170 17 265 360 18 779

6 557 535 338 61 289 257 443 545 77 95 184 125 82 39 89 149 304 1 232 257 908 216 2 250 124 326 31 373 39 170 539 43 203 24 60 250 214 409 210 371 171 15 287 346 19 237

6 704 542 340 60 284 257 459 540 76 95 185 120 83 41 89 164 319 1 251 258 920 226 2 278 126 334 31 391 43 169 539 41 204 23 62 256 224 402 222 377 173 15 307 376 19 606

6 762 542 337 58 285 251 457 530 78 97 189 126 83 40 93 166 345 1253 261 903 226 2 310 129 346 31 390 42 170 540 41 205 24 62 265 220 396 230 376 175 14 321 377 19 746

6 839 537 339 60 280 254 468 522 77 102 187 124 106 40 95 171 347 1257 253 931 226 2 331 135 332 32 384 43 173 542 39 207 24 71 267 227 404 244 391 175 14 324 386

6 914 530 341 68 280 257 469 538 75 104 187 124 105 40 96 160 364 1254 260 912 228 2 307 137 342 32 381 46 171 538 38 211 25 72 276 225 411 259 391 176 14 326 386

6 936 517 338 71 276 253 473 536 89 112 187 129 119 39 96 159 364 1218 259 915 215 2 307 136 340 31 382 48 169 506 39 210 24 72 284 222 412 269 392 170 14 321 394

6 365 486 310 53 258 243 459 429 122 78 178 115 87 34 89 121 270 1 069 205 1 118 207 2 060 104 286 116 341 30 101 450 111 194 23 63 213 213 406 188 336 148 11 276 289

7 487 594 341 71 316 302 552 491 152 111 200 139 124 47 102 172 359 1 199 263 1331 238 2 494 138 395 142 430 49 130 501 158 225 25 81 294 249 635 284 471 172 21 370 426

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

19 960

20 070

20 043

18 252

22 281

142 Tab. I (forts).

Antal medlemmar i de undersökta Grov- och fabriks-

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer

i 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

april

jan.

febr.

6 998 524 339 73 277 255 471 539 130 115 188 130 122 42 96 155 378 1264 263 914 213 2 293 134 339 29 380 53 173 500 69 215 22 71 292 215 409 322 388 174 14 325 319

7 039 507 338 80 274 258 471 537 131 108 187 129 120 44 95 154 382 1 272 259 910 214 2 282 134 344 27 377 54 172 497 70 221 22 69 296 216 418 341 376 174 12 354 354

7 075 500 342 84 271 266 473 537 130 110 186 131 135 49 94 157 382 1292 263 934 215 2 263 133 350 28 376 51 165 486 73 228 21 69 305 201 430 353 386 172 17 360 361

7 093 510 341 84 280 274 477 546 134 104 215 131 142 50 94 160 376 1 324 265 942 216 2 298 138 357 30 377 52 174 487 77 234 22 70 314 211 438 443 424 171 20 360 380

20 222

20 319

20 454

20 835

143 rganisationerna länsvis och i vissa städer 1 9 2 9 — 1 9 3 4 . rbetarcförbundet 1930.

utgången

Hela antalet

a V

Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

7 177 510 346 87 301 276 481 555 130 120 228 131 153 53 92 155 405 1 372 264 971 227 2 316 141 353 32 371 54 194 489 94 270 22 81 340 212 443 546 571 174 22 399 419 21 577

7 195 515 342 86 309 274 490 554 130 118 226 131 154 54 101 164 388 1387 260 978 227 2 347 170 360 32 392 52 199 492 95 273 30 85 351 229 444 593 599 177 23 422 441

7 244 517 341 83 309 275 500 551 132 125 223 129 152 55 107 162 390 1401 263 974 231 2 366 167 360 32 421 50 203 489 94 277 35 81 361 256 440 633 616 176 21 453 404

7 284

7 326

7 312

519 334 83 303 278 493 566 141 141 230 127 150 53 108 165 370

518 334 83 302 280 506 549 136 142 229 127 155 53 108 166 362

506 332 83 307 271 507 557 135 143 233 129 155 53 107 166 360

1 2 3 4 5

1 367

264 943 239

1 067

258 996 239

2 377

2 379

2 369

2 391

166 351 34 408 49 205 493 96 277 38 88 374 270 442 647 632 180 19 469 417

166 350 34 406 50 207 497 95 286 39 98 373 273 442 694 625 178 17 549 418

165 350 34 401 50 207 490 96 296 39 103 373 273 439 704 619 181 18 585 414

167 348 34 401 51 206 490 95 290 39 102 365 268 438 706 554 178 17 611 400

7 177 465 321 76 286 259 517 451 131 117 207 127 138 45 98 150 299 1 123 219 1 214 219 2 243 145 338 148 383 48 129 430 188 255 28 84 312 233 428 502 526 161 13 417 318

8 058

518 340 83 305 279 496 546 136 133 228 126 149 54 108 161 384

22 099

22 208

22 470

22 528

22 367

20 967

574 337 86 336 297 577 510 149 156 245 136 168 53 115 181 385

8 7 8 9 10 11 12 13 14

16 10 17

1 241

257 249

1!) 20 21

2 555

174 402 170 457 58 162 473 227 312 40 115 406 293 517 722 718 193 15 706 429

23 24 25

1 455

24 709

26 27

•28 20 30

SI 32 3 3

34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

144 Tab. I (forts).

Antal medlemmar i de Grov- och fabriks

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

april

jan.

febr.

7 307 515 330 83 302 274 507 554 134 142 231 126 155 53 109 170 358 1403 257 959 236 2 440 166 351 34 400 44 207 489 94 288 39 103 366 268 436 744 546 177 17 659 362

7 275 519 332 84 299 278 508 557 136 143 235 123 155 53 109 174 365 1 413 262 1 031 239 2 446 166 352 45 399 42 206 488 93 289 40 103 368 268 438 758 548 180 16 691 361

7 288 530 331 84 299 273 509 550 141 143 237 129 156 53 109 173 368 1 403 262 1042 240 2 447 166 347 46 393 43 231 487 93 295 41 103 375 278 438 771 545 182 19 701 362

7 292 559 331 84 297 274 512 555 140 150 254 146 157 55 105 165 374 1418 273 1022 244 2 493 168 344 49 389 43 238 490 94 290 41 104 382 281 434 782 544 188 18 714 374

22 435

22 587

22 683

22 867

irganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. rbetareförbundet 1931.

/id

a v

u t e å n s e n

Hela antalet Antal års- t undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

7 376

7 437

7 460

7 490

7 506

7 498

7 495

7 297

7 861

601 329 83 302 277 519 567 140 165 259 159 155 54 104 163 387

616 337 90 310 278 546 572 140 173 265 167 157 53 104 162 387

630 335 91 319 283 556 577 154 182 268 164 155 52 104 168 390

638 335 91 320 257 561 573 157 184 265 159 154 53 101 169 380

658 332 91 318 283 569 578 156 187 262 152 152 52 100 166 369

672 332 91 316 282 570 578 156 188 264 155 153 53 100 164 371

666 329 88 315 281 573 579 155 188 263 157 157 54 99 163 369

545 318 84 299 282 563 467 142 160 237 140 152 49 104 156 295

692 340 91 329 332 649 531 160 196 278 164 165 53 107 175 364

1 445

1 437

1 442

1 129

1 230

1 092

1 149

1 145

1 195

1 703

2 635

2 715

2 738

2 759

2 755

2 748

2 749

2 480

2 834

179 332 80 431 48 260 512 99 292 53 104 397 278 432 813 571 208 16 778 388

177 322 94 441 49 290 513 103 290 54 106 394 285 438 825 594 207 18 814 312

190 320 99 442 50 307 519 103 288 56 105 391 274 472 832 616 209 18 834 322

190 323 93 441 54 320 518 115 283 56 103 405 274 473 819 620 206 19 834 323

190 327 91 431 51 325 518 116 281 57 103 402 276 481 795 620 208 19 834 327

190 325 93 436 54 326 515 116 281 60 103 405 277 477 781 622 211 21 841 333

194 328 95 434 56 329 512 118 279 60 102 410 274 469 775 626 211 21 824 316

173 327 191 398 45 191 439 218 280 50 103 372 263 464 729 604 195 24 752 317

191 387 254 461 60 243 500 271 310 58 111 470 293 536 873 733 227 30 967 387

1 >2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

23 598

23 940

24 192

24 279

24 385

24 388

24 334

22 904

26 137

146 Tab. I (forts.).

Antal medlemmar i de undersökta Grov- och fabriks-

ATn t a l

m e d l e m n i a

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

april

jan.

febr.

7 485 693 327 88 316 278 616 579 153 192 264 156 157 54 100 165 371 1 441 270 1237 254 2 749 194 332 115 439 54 337 512 116 279 60 102 414 281 467 767 623 222 21 820 321

7 468 686 327 89 314 280 621 582 150 196 266 157 155 54 100 166 371 1 435 281 1223 253 2 743 192 330 119 443 54 341 505 116 278 60 101 415 286 466 733 623 224 24 811 322

7 465 680 327 90 309 275 632 583 150 203 267 156 154 55 100 167 375 1419 287 1 212 253 2 729 192 334 119 444 53 340 505 115 273 60 103 423 283 457 720 625 225 24 809 311

7 482 691 326 89 310 274 634 593 150 215 273 148 155 53 100 171 385 1418 289 1201 254 2 721 188 338 122 449 55 345 512 113 272 60 102 428 287 464 701 624 226 25 812 313

24 421

24 360

24 303

24 368

147 rganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. rbetareförbundet 1932.

'id

u tgåneen

a v

Hela antalet Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

7 430

7 407

7 409

7 386

7 348

7 335

7 329

7 431

7 795

690 324 88 308 280 626 598 151 228 287 148 153 61 108 170 392

701 325 87 308 290 620 600 151 247 291 146 155 61 116 174 396

702 325 86 308 292 627 596 154 244 287 147 159 62 118 174 397

702 325 84 307 279 623 605 152 240 278 141 156 61 115 175 395

704 324 86 304 285 620 611 151 239 258 141 190 62 115 175 392

679 324 88 303 281 616 623 150 239 255 141 192 57 113 176 389

695 324 86 303 281 616 619 150 235 256 141 196 58 112 173 387

635 312 83 304 298 614 486 148 211 259 143 152 55 105 163 293

762 321 86 315 337 651 542 160 259 283 153 173 70 119 178 333

1 405

1 399

1 108

1 195

1 187

1 162

1 152

1 178

1 177

1 193

2 715

2 711

2 714

2 713

2 709

2 696

2 670

2 591

2 768

185 353 132 456 61 347 506 113 270 60 100 445 296 472 658 633 223 23 797 335

180 354 138 455 60 337 507 113 274 57 99 455 301 466 672 639 226 22 794 337

179 355 140 453 59 344 505 113 274 62 99 464 311 469 603 634 228 23 794 340

177 356 139 456 60 338 505 113 272 62 96 457 317 465 573 640 228 23 781 343

174 356 137 454 56 339 508 113 270 63 94 450 320 464 548 641 227 25 776 333

174 354 143 450 56 340 512 113 270 63 92 453 328 464 533 642 226 26 770 329

174 344 142 448 53 339 515 111 266 63 90 450 330 456 519 640 226 27 766 329

175 339 248 425 50 236 449 247 268 60 98 428 317 475 649 642 224 25 783 323

183 377 286 450 57 274 502 265 284 67 112 504 351 512 755 718 247 30 904 366

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

24 393

24 357

24 229

24 177

24 101

24 028

23 744

25 880

148 Tab. I (forts).

Antal medlemmar i de undersökta Grov- och fabriks-

A n t a l

m e d l e m m

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

april

jan.

febr.

7 315 713 327 86 302 281 608 660 150 234 256 144 205 57 111 173 383 1 380 281 1 194 248 2 683 174 342 157 445 55 340 519 109 265 63 91 454 330 464 516 643 227 28 748 326

7 293 729 328 84 299 284 606 660 149 236 280 144 207 55 111 174 399 1 374 282 1 181 248 2 681 174 341 164 444 56 318 519 108 265 63 89 460 330 461 514 640 228 29 744 327

7 267 730 328 83 299 283 605 658 148 237 263 142 208 54 114 175 415 1372 280 1 172 245 2 675 174 334 166 442 55 321 524 108 262 63 88 422 323 444 509 632 228 29 731 327

7 252 715 328 83 297 285 602 652 147 242 267 141 206 52 114 174 426 1363 280 1 170 245 2 667 172 324 159 438 58 319 518 108 263 63 89 421 318 437 492 637 227 29 717 328

24 087

24 078

23 935

23 825

rganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. rbetaretörbundet 1933.

•id

a v

u t g å n gen

Hela antalet Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

7 206

7 178

7 154

7 132

7 109

7 097

7 077

7 171

7 393

702 326 83 294 293 586 646 145 246 282 138 201 54 113 164 421

715 326 83 290 295 585 644 147 248 276 137 200 54 113 165 418

738 325 83 290 296 578 642 146 239 274 138 199 54 112 164 414

735 325 83 285 294 575 654 146 235 270 138 198 53 114 162 413

728 325 83 285 293 577 660 146 228 268 137 198 53 109 168 406

727 326 85 281 286 580 659 146 229 268 136 198 53 109 167 405

722 324 85 280 284 576 659 146 225 267 136 200 53 109 167 401

671 311 154 278 306 581 491 142 213 259 139 152 50 110 161 303

764 313 178 285 331 605 543 146 232 273 144 165 56 115 174 343

1 345

1 339

1 333

1 331

1 137

1 129

1 159

1 156

1 140

1 498

2 635

2 625

2 614

2 606

2 597

2 582

2 525

2 624

170 316 162 433 58 337 515 106 261 63 86 414 299 468 480 622 226 29 704 316

165 306 164 432 64 335 510 103 263 63 86 478 298 477 476 612 227 29 698 303

181 305 163 434 63 338 513 101 261 63 87 483 297 469 473 603 226 29 702 300

183 301 163 432 64 339 516 100 258 63 84 480 294 466 467 606 226 28 706 290

183 294 160 435 65 334 517 97 257 63 85 484 293 461 463 606 226 27 709 290

183 288 154 435 64 333 517 95 256 63 85 487 293 460 461 596 224 27 712 285

183 287 159 433 59 329 514 92 256 63 85 487 292 454 452 591 223 27 709 284

165 305 262 410 50 226 453 233 253 62 87 467 299 490 471 628 227 28 710 303

185 350 292 435 61 267 490 266 265 62 95 520 314 547 527 694 229 29 820 330

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

23 602

23 592

23 561

23 502

23 484

23 421

23 310

23 054

24 599

Tab. I (forts.).

Antal medlemmar i de undersökta! Grov- och fabriks-

A n t a l

m e d l e m m a r

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr ' Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

jan.

febr.

april

7 061 729 324 84 279 289 571 656 145 239 264 133 200 53 109 166 403 1321 310 1 132 264 2 574 183 285 183 427 68 328 514 94 255 63 86 492 290 450 451 587 221 27 699 284

7 028 728 324 86 279 291 570 659 148 241 266 136 200 53 111 165 402 1415 337 1 123 264 2 567 181 258 177 421 77 320 517 101 252 63 86 487 296 452 451 586 224 27 704 279

7 052 729 324 90 281 294 576 682 151 240 275 142 206 58 129 195 411 1 537 359 1125 266 2 567 182 266 180 420 76 330 525 100 248 60 86 496 300 450 451 583 224 27 696 276

7 101 739 328 89 281 295 580 699 153 238 273 141 215 69 148 197 421 1650 385 1121 288 2 584 187 269 180 422 74 331 540 101 250 60 88 499 313 457 449 593 218 27 702 269

23 293

23 352

23 665

24 024

rganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. rbctareförbundet 1934.

i d u t gån gen

a v

Hela antalet

Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

7 097

7 151

7 135

7 152

7 151

7 164

7 010

7 579

759 445 97 276 314 613 725 151 248 273 174 230 81 174 194 442

752 487 97 277 311 624 737 155 246 273 193 231 86 181 197 444

778 497 94 280 314 640 752 155 248 279 202 234 91 182 199 429

776 496 92 280 315 629 762 151 249 276 202 289 95 190 199 415

773 496 91 286 315 630 767 152 246 277 205 241 96 191 195 405

764 499 92 292 326 630 779 153 247 279 206 238 96 196 189 408

757 503 94 304 331 632 787 156 247 283 202 236 93 193 191 398

694 389 85 276 320 590 540 144 222 258 163 164 74 156 184 306

814 463 100 317 372 660 624 160 247 272 228 195 86 202 201 370

1 756

1 790

1 796

1 275

1 134

1 144

1 163

1 153

1 183

1 180

1 178

1 405

1 674

2 628

2 642

2 681

2 706

2 695

2 720

2 726

2 498

2 862

191 308 185 450 87 348 555 105 253 59 94 493 335 472 430 581 217 45 755 283

186 330 185 472 90 351 559 102 257 63 98 481 349 466 423 572 218 44 769 280

185 328 187 476 86 352 558 105 261 63 102 459 359 472 420 568 220 45 772 280

184 325 186 471 87 350 558 107 267 62 104 464 366 467 417 564 220 45 766 262

184 328 184 472 86 346 557 106 260 60 106 475 376 469 418 562 219 43 753 262

183 327 183 471 90 352 559 106 254 59 106 482 373 463 415 559 220 40 750 268

182 325 187 466 89 355 558 107 253 59 104 481 371 459 419 551 219 39 729 269

173 284 295 417 57 208 468 243 241 58 96 468 334 463 424 597 218 37 692 278

201 371 331 482 71 246 522 307 270 68 115 568 398 543 474 694 234 61 833 317

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

24 725

25 000

25 188

25 212

25 214

25 275

25 267

23 423

26 805

152 Tab. I (forts).

Antal medlemmar i de undersökta Målarcför-

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 : 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i ö v r . . . . Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i ö v r . . . . Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr.. Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

april

jan.

febr.

2 396 114 152 13 81 72 147 136 70 21 45 83 37 22 96 57 36 575 171 167 117 670

2 416 107 155 13 81 67 149 137 71 21 44 82 37 26 94 57 33 581 178 291 117 670

2 428 106 155

2 370 91 139

81 62 106 127 73 20 44 76 36 23 90 54 28 531 167 166 114 682

81 54 108 126 76 20 37 57 33 23 57 28 32 524 98 241 110 694

129 93 97 79 50 131

135 95 127 85 49 131

130 107 111 66 36 130

118 100 105 67 45 105

95 44 48 67 83 122 73 91 36

95 26 52 77 83 125 73 91 39

94 35 52 94 80 96 75 94 35

55 33 51 60 79 81 77 64 13

57 127

57 111

58 102

40 90

6 700

6 878

6 564

6 182

153 >rganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. tundet 1929.

/ id

u t g å n gen

a V

Hela antalet Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

2 194

2 363

2 429

2 435

2 502

2 834

2 038

3 172

90 129 9 81 54 146 115

88 157 14 81 72 150 121 85 35 43 55 33 26 69 35 27 508 92 242 96 745

79 177 16 81 81 175 131 43 43 74 58 26 69 47 34 583 106 292 110 799 93 177 122 149 59 55 136 34 69 27 41 103 80 92 98 74 59

83 174 8 81 77 179 125 92 42 50 83 53 26 72 42 33 571 104 276 114 868 11 176 128 162 60 56 138 35 76 29 41 108 81 98 98 82 58

91 164 13 81 69 175 135 93 43 49 70 57 83 50 30 580 109 271 109 861 12 179 140 164 59 49 137 35 74 35 44 171 80 88 98 81 72

97 175 15 89 74 186 162 96 44 54 84 61 27 99 27 37 610 204 314 116 851 13 183 142 159 70 50 153 38 87 48 45 253 74 119 106 93 69

94 164 19 77 91 169 151 86 33 54 80 55 25 96 63 57 544 187 301 121 760 5 171 125 153 77 54 145 33 88 45 51 182 78 128 102 135 55

102 182 20 87 109 191 167 100 47 61 90 78 28 110 71 76 590 222 339 144 855 14 192 158 188 83 65 162 50 98 52 65 230 88 142 118 153 73

-—

—

47 52

45 132

51 132

52 106

60 114

57 120

79 117

77 122

82 147

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

5 731

6 394

6 796

7 079

7 199

7 330

8 154

7 090

9 001

156 106 135 47 50 96 22 60 33 39 90 75 74 93 66 33

164 129 138 51 54 106 26 66 28 39 89 79 81 95 73 31

87 167 15 81 81 173 119 85 40 46 58 51 26 71 46 38 558 96 208 98 802 9 177 100 147 52 54 120 33 65 27 41 99 81 86 95 76 42

—

—-

—

— 17 45 49 32 23 61 27 24 516 81 268 84 715

—

1 1 — S16073.

Ill

—

—.

154 Tab. I (forts).

Antal medlemmar i de undersökta Målareför-

A n t a l

m c d l c m m a

Län och vissa städer

10 11 12 13 14 15 16 17 Ii 1! 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

april

jan.

febr.

2 797 100 162 14 89 78 183 165 98 56 74 78 61 25 102 55 51 611 204 311 130 837 56 172 146 149 74 36 155 33 90 52 54 240 76 116 106 91 69

2 638 102 134

72 119

71 108

62 91

88 92

7 812

7 585

7 391

58 187 166 100 54 74 60 62 28 101 51 43 594 166 293 124 826 57 167 152 147 73 36 138 36 76 51 54 243 76 110 106 121 33

2 704 105 142 6 88 71 162 99 41 74 60 55 26 85 29 43 589 149 268 142 827 61 154 168 146 68 49 139 39 80 46 49 244 54 100 105 118 47

2 695 92 132 6 88 67 186 161 99 34 63 48 49 27 92 54 31 561 238 129 803 57 160 165 140 46 49 127 40 63 55 45 230 54 80 111 92 42

länsvis och i vissa städer 1929—1934. 1930.

ut g å n gen

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

2 534

2 584

2 886

2 992

2 827

2 819

3 317

94 201 7 88 66 196 164 105 70 73 70 61 30 80 71 46 610 163 318 134 846 76 189 182 169 61 46 141 50 82 75 61 136 69 115 150 119 38

94 193 9 88 75 185 166 103 77 94 80 54 33 80 74 42 691 158 312 146 878 82 178 186 165 71 46 155 49 94 70 65 117 76 119 150 117 39

98 173 14 88 73 189 168 104 68 90 83 63 32 95 77 52 637 153 339 151 889 84 174 179 178 71 56 159 44 91 76 69 218 76 123 142 118 35

87 155 19 88 75 189 170 106 70 88 78 65 35 102 67 53 629 166 303 150 874 76 161 165 172 82 58 162 47 89 74 57 265

101 170 20 85 108 187 171 106 72 61 99 71 33 112 78 89 586 221 369 156 819 83 179 180 206 82 61 169 55 100 74 58 257 88 149 132 144 63

108 189 21 96 120 197 186 116 95 71 109 83 36 128 96 105 655 249 420 184 886 106 190 203 232 96 74 200 58 108 85 64 283 98 171 164 161 67

l 2 3 4 5 6 7

120 141 121 45

93 169 13 86 93 191 175 109 82 62 102 49 31 120 72 61 654 211 331 182 785 72 163 159 191 89 48 177 45 86 66 57 257 74 147 101 147 51

—

—-

—

107 133 3 88 64 184 161 93 53 62 61 47 27 68 36 44 525 94 240 140 765 70 165 177 160 55 40 116 52 69 70 63 148 53 95 147 94 24

68 98 157 9 88 67 168 161 97 67 66 60 52 28 77 52 39 556 124 284 136 796 81 179 176 179 59 40 125 51 77 67 68 140 67 110 149 97 28

—

2 441

a v

Hela antalet Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

50 114

52 119

56 120

60 117

61 131

59 136

88 143

89 152

104 171

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

7 198

7 962

8 607

8 591

8 659

10 102

—

•

—.

156 Tab. I (forts.).

Antal medlemmar i de undersökta! MålareföH A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

april

jan.

febr.

3 057 93 160 14 87 85 193 173 109 74 65 93 70 28 105 69 61 657 204 370 175 827 80 166 160 184 98 71 173 47 83 73 57 256 74 191 145 144 51

2 889 94 150 11 87 87 189 173 110 72 65 84 65 28 115 71 62 639 183 347 163 826 77 148 173 183 98 72 162 49 82 68 57 257 74 141 145 148 51

2 855 92 147 17 87 81 190 172 111 68 62 88 59 31 103 66 62 608 178 328 162 846 79 165 168 175 96 66 153 46 74 66 56 196 68 112 146 103 51

2 872 92 136 14 86 71 195 179 111 61 52 94 60 35 101 57 67 584 134 308 144 830 81 158 165 177 88 79 144 42 62 65 48 217 65 135 146 128 45

92 143

85 147

77 125

76 103

9 057

8 727

8 435

8 307

organisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. mulet 1931.

a v

Hela antalet Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

u t g å n l e n

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

2 668

2 856

2 841

2 875

2 992

3 064

3 031

3 025

3 576

99 138 15 89 79 180 179 105 63 49 64 69 31 93 56 59 578 94 306 149 791 92 151 156 218 68 75 100 45 73 65 51 207 63 117 138 113 45

96 170 15 89 85 201 185 103 79 51 63 70 31 85 98 60 584 104 340 159 844 91 150 173 188 66 84 118 49 89 64 62 192 69 115 138 105 48

96 187 16 93 87 220 183 109 90 57 74 70 31 90 110 48 667 119 328 146 919 95 128 176 201 87 93 141 46 103 61 62 190 81 113 141 109 52

72 219 15 93 83 245 185 110 93 62 66 60 30 92 107 44 695 123 351 160

88 200 18 93 87 222 192 112 93 70 78 63 30 95 112 51 679 133 423 173

1 060

92 116 177 193 82 101 141 46 109 71 62 188 86 131 142 124 52

90 121 172 194 86 104 155 47 106 78 59 156 86 125 139 111 51

93 173 20 98 94 221 197 118 103 70 76 67 30 102 95 67 665 159 372 177 940 95 145 185 177 83 93 160 49 107 85 54 194 86 133 140 120

88 193 23 98 96 211 195 119 93 78 88 70 36 128 92 52 680 209 398 188 950 94 169 169 205 101 117 171 51 111 84 55 314 85 163 113 122 31

110 180 22 95 118 210 189 117 99 88 94 85 33 129 103 121 624 214 408 179 891 105 164 188 238 108 99 186 60 285 76 68 266 91 164 142 148 60

118 197 24 107 132 227 208 127 135 101 97 91 34 144 114 135 677 231 454 190 968 119 174 204 263 124 130 203 69 311 87 73 295 102 182 155 148 67

—

74 120

96 138

73 135

73 126

76 138

83 152

108 160

108 162

117 179

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

7 925

8 403

8 668

8 898

9 142

9 539

9 853

11 089

— —

—

158 Tab. I (forts).

Antal medlemmar i de undersökta Målareför-

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer jan.

febr.

38 39 40 41 42

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö "• Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohusläns län i övr... Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län

3 102 90 187 23 98 95 209 199 119 118 75 83 85 35 117 96 90 670 206 394 190 941 92 167 168 215 97 117 170 50 106 103 58 315 87 168 125 127 56

3 012 83 181 23 98 97 207 197 114 113 72 88 83 35 118 101 87 643 206 391 182 929 92 172 171 198 98 114 165 51 88 91 64 308 85 158 125 114 56

108 162

43 Hela riket

9 713

1 2 3 4 5 t! 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 28 29 30 31 32 33 34 35 36

april

98 146

2 938 78 157 22 98 85 191 195 117 114 72 87 72 35 121 96 84 639 189 392 186 930 105 155 174 187 88 112 146 51 76 85 63 303 92 153 117 111 39 13 104 148

2 751 78 141 20 98 87 190 196 122 113 65 76 68 35 103 92 65 596 160 382 181 924 105 155 165 183 89 111 146 44 76 88 61 297 82 149 117 100 32 13 92 150

9 454

9 220

8 798

organisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. bundet 1932.

vid

u t g å n Jen

Hela antalet

a v

Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

2 366 92 143 16 98 98 201 191 108 112 70 55 60 31 98 84 69 524 128 337 164 861 102 133 168 176 57 112 127 -14

2 783

2 820

2 776

2 807

2 850

3 712

63 168 16 99 91 230 191 117 116 75 70 48 31 102 111 78 593 139 358 175 989 100 145 154 189 72 120 127 48 75 81 52 177 92 114 98 116 43 21 98 145

78 164 18 100 94 223 199 118 113 75 67 54 31 104 106 78 613 144 403 179 985 103 157 154 195 71 114 145 46 78 87 51 201 93 121 98 115 43 20 99 156

78 154 19 100 95 220 204 128 105 73 72 52 31 118 99 81 638 168 404 189 985 104 162 155 200 53 117 157 45 86 85 49 265 95 135 98 122 52 22 118 144

93 189 27 118 121 192 222 122 136 107 100 78 33 138 114 120 623 197 449 190 980 122 177 192 244 93 150 188 70 100 86 67 319 96 171 123 158 67 5 131 174

99 197 37 120 130 210 238 127 153 117 105 83 34 142 119 130 658 210 470 202 1 029

75 52 236 86 129 108 92 27 16 91 120

68 179 18 99 105 230 193 107 105 71 64 51 31 98 102 85 573 132 341 160 954 105 148 158 196 71 119 108 49 85 79 56 186 90 111 103 101 32 19 92 140

3 090 89 175 20 106 101 222 219 123 132 78 77 61 31 124 109 91 651 191 434 193 990 108 177 168 221 81 130 177 47 87 82 61 243 85 160 102 135 61 23 125 166

3 255

67 174 16 98 107 222 180 110 103 60 58 56 31 95 72 78 542 141 343 168 912 106 141 164 173 69 114 119 46 78 85 52 195 88 114 103 97 31 16 88 144

132 190 198 256 102 163 198 74 103 96 69 336 104 181 131 169 70 7 141 194

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 42 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

7 921

8 439

8 634

8 703

8 900

9 127

9 746

10 335

11 236

.160 Tab. I (forts.).

Antal medlemmar i de undersökta Målarcför-

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer

1 Stockholm 2 Stockholms län 3 Uppsala 4 Uppsala län i övr 5 Eskilstuna. 6 Södermanlands län i övr 7 Norrköping 8 Östergötlands län i övr 9 Jönköping 10 Jönköpings län i övr 11 Kronobergs län 12 Kalmar 13 Kalmar län i övr 14 Gotlands län 15 Blekinge län 16 Kristianstad 17 Kristianstads län i övr 18 Malmö 19 Hälsingborg 20 Malmöhus län i övr 21 Hallands län 22 Göteborg 23 Göteborgs och Bohus län i övr. 24 Borås 25 Älvsborgs län i övr 26 Skaraborgs län 27 Karlstad 28 Värmlands län i övr 29 Örebro 30 Örebro län i övr 31 Västerås 32 Västmanlands län i övr 33 Falun 34 Kopparbergs län i övr 35 Gävle 36 Gävleborgs län i övr 37 Sundsvall 38 Västernorrlands län i övr 39 Östersund 40 Jämtlands län i övr 41 Västerbottens län 42 Norrbottens län Hela riket 43

april

jan.

febr.

3 094 77 161 35 104 102 221 232 123 130 74 77 48 31 124 107 97 659 192 433 122 990 108 176 172 221 80 124 180 48 86 64 59 335 94 160 104 134 57 19 78 173

3 023 83 162 35 99 98 217 230 114 127 74 79 50 31 125 105 92 625 189 425 190 981 108 173 189 220 83 126 160 44 83 82 63 327 97 158 104 122 58 18 78 174

2 897 88 141 35 90 97 214 226 115 121 75 80 63 31 126 106 82 599 181 383 195 966 108 171 170 215 84 124 163 43 76 86 63 342 100 152 104 126 62 19 79 171

2 989 87 155 33 95 98 217 222 113 113 76 81 49 31 115 105 79 625 180 457 184 1 013 107 176 159 215 78 122 174 36 67 87 57 333 104 141 104 110 58 17 79 164

9 705

9 621

9 369

9 505

161 irganisationerna länsvis och i vissa städer 1929 —1934. undet 1933.

'id

u t g å n g e n

Hela antalet Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

2 882

2 814

2 718

2 703

2 598

2 657

2 845

3 022

3 348

81 114 29 100 97 209 206 123 103 77 76 63 31 96 99 77 673 171 428 204

81 121 31 96 90 192 211 122 105 71 80 59 32 91 95 79 677 167 426 188

80 128 36 103 97 183 201 116 81 67 80 56 31 91 96 84 671 143 421 183

81 156 35 109 90 202 210 108 87 61 75 56 31 83 92 76 688 162 391 177

93 138 43 91 88 203 210 108 89 58 73 55 31 92 100 96 675 150 378 180

88 126 33 96 86 199 213 108 91 58 78 66 31 99 96 48 666 164 412 176

101 175 31 95 96 195 220 115 107 71 78 68 31 105 101 94 678 174 431 202

104 181 37 107 118 218 265 128 150 109 92 85 34 132 109 148 653 190 485 202

l 2

104 174 194 186 77 121 170 41 69 84 57 330 104 67 102 77 44 14 76 108

107 175 161 167 73 93 166 40 74 76 61 237 104 113 97 84 43 16 75 103

79 178 158 181 74 112 148 43 77 74 58 329 104 118 80 80 42 15 69 101

93 162 146 173 80 108 142 45 71 75 65 272 105 124 64 85 49 12 68 108

94 166 140 170 83 111 141 44 80 73 66 268 105 142 63 91 46 14 72 108

93 166 145 179 87 102 144 45 78 74 48 322 102 135 63 97 51 16 73 107

88 164 152 204 86 113 158 44 84 78 68 358 98 157 74 113 58 17 119 129

100 174 35 98 114 211 247 124 140 105 86 79 33 127 101 142 622 182 463 198 997 126 176 187 240 93 147 193 65 94 86 69 338 105 175 112 153 63 6 142 187

9 196

8 946

8 833

8 769

8 678

8 722

9 393

10 157

10 844

134 186 194 252 97 157 203 67 96 90 73 347 113 184 123 161 69 6 149 191

t 4 5

« 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27

28 29 30 31 32 33 34 35 30 37

3S 39 40 41 42 43

162 Tab. I (forts).

Antal medlemmar i de undersökta Målareför-

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer

7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 45

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

april

jan.

febr.

2 832 101 126 33 95 99 195 221 113 94 67 78 36 31 103 96 94 683 173 415 195 988 89 155 151 205 83 117 147 44 85 78 61 363 98 160 70 120 51 16 116 134

2 687 97 113 33 102 95 194 217 107 89 61 63 76 31 108 99 89 626 168 409 196 968 89 152 149 190 82 118 143 44 76 78 61 363 98 160 72 124 46 16 122 129

2 165 93 97 32 92 95 195 214 108 89 60 64 62 31 108 99 77 595 166 405 191 947 88 155 142 164 82 117 121 55 60 78 60 358 101 163 65 126 47 16 95 116

2 143 87 100 32 60 94 175 213 109 70 58 62 66 28 111 97 79 578 155 407 182 906 87 193 141 171 53 112 106 56 05 71 50 334 98 161 62 120 45 16 80 123

9 211

8 940

8 194

7 956

163 organisationerna länsvis och i vissa stader 1 9 2 9 — 1 9 3 4 . bundet 1934.

vid

a v

utgången

Hela antalet

Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

2 035

2 168

2 249

2 377

2 467

2 508

2 765

2 951

3 396

100 111 31 86 92 190 205 91 91 55 57 62 28 91 88 79 592 134 381 176 923 86 147 139 174 61 98 107 68 73 69 51 341 102 164 39 136 32 17 85 89

96 153 34 94 109 200 213 101 91 56 45 61 28 120 99 90 672 140 384 192 945 90 160 144 193 65 110 130 67 76 73 53 219 107 167 49 146 43 17 91 102

92 167 35 101 109 235 224 100 81 58 58 58 28 152 104 83 743 164 380 197 953 83 173 148 209 78 112 155 63 82 78 60 182 118 153 72 160 59 17 172 111

90 176 40 110 112 240 224 92 85 56 68 52 28 147 102 81 801 189 392 202

96 181 40 106 108 230 230 96 85 55 69 63 31 147 104 90 756 201 406 182

103 146 41 96 110 231 224 94 91 53 68 64 32 146 104 94 730 184 421 183

103 194 42 103 115 217 247 98 109 70 74 69 28 165 106 110 774 210 431 216

102 196 39 105 123 220 247 118 127 90 85 72 36 153 100 122 702 198 439 197

111 214 45 116 136 239 273 121 140 105 99 76 40 183 113 142 771 232 482 215

1 015

1 036

1 068

1 061

1 083

1 176

77 171 149 183 92 113 163 64 80 69 56 178 125 164 74 145 63 17 90 120

78 175 143 204 91 120 154 69 83 68 50 220 127 166 48 156 61 18 120 121

90 178 137 192 77 124 142 79 84 65 60 268 121 165 55 127 53 18 127 123

91 193 147 254 90 142 167 89 87 81 58 314 115 171 67 165 62 21 154 140

101 193 173 247 97 160 185 83 91 84 71 309 129 186 86 170 69 5 154 158

109 211 188 281 108 178 203 96 95 94 73 339 144 212 98 203 81 5 169 173

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 1! 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26

7 776

8 193

8 656

8 872

9 051

9 076

9 915

10 255

28 29 30 31 32

33 34 35 36

37 38 39 40 11 12 43

164 Tab. I (forts.).

Antal medlemmar i d e : undersökta Elektriska arbetare.

A n t a l

ni e d

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr. Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

jan.

febr.

1 070 49 62 9

1 092 49 66 10

28 60 97 61 31 39 31 41 27 15 62 18 17 233 103 127 45 438 53 47 101 29 32 42 80 8 96 36 22 16 50 83 109 41 32

28 60 97 61 31 38 31 40 28 17 62 18 17 234 103 129 46 444 57 47 103 29 32 42 80 8 95 36 22 16 50 81 109 45 33

61 31 3 632

april

1 089 49 65 10 28 59 95 61 31 38 31 39 28 17 60 19 17 234 102 130 45 445 55 50 102 29 31 41 79 8 91 36 22 16 52 79 109 45 34

1086 49 64 10 28 60 95 62 31 37 30 37 28 16 60 19 17 234 103 130 46 440 57 50 102 29 31 45 79 8 97 35 22 16 52 79 109 46 33

58 32

58 33

59 38

3 676

3 662

3 669

l e m m a

' rganisationerna länsvis och i vissa städer 1 9 2 9 — 1 9 3 4 . irliundct 1929.

a v

u tg å n gen

Hela antalet

Antal års- j undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov

dec.

1 091 50 67 10 28 60 98 65 32 32 29 34 28 16 62 20 20 239 103 129 47 448 56 49 103 30 30 49 76 8 98 36 21 19 74 76 107 44 33

1 137

1360 48 62 14 25 58 123 77 39 35 33 31 31 14 74 17 18 256 112 143 49 527 38 59 109 29 35 53 72 9 85 39 20 27 70 67 123 45 32

48 63 14 26 57 104 67 38 33 32 30 29 15 72 16 18 251 107 129 47 499 58 53 107 29 34 46 76 8 99 37 20 26 69 68 118 45 33

1357 46 64 15 25 58 123 76 38 36 33 30 31 14 74 17 18 257 111 139 49 515 61 56 107 28 34 52 75 9 99 39 20 27 70 67 123 45 30

1 384

48 63 13 26 59 105 65 33 33 30 29 29 16 69 21 19 250 105 125 47 490 56 53 104 28 30 42 74 8 99 36 20 19 70 72 113 44 34

1323 46 65 14 26 57 113 75 38 34 32 30 30 15 72 16 18 256 105 131 47 508 59 55 107 28 34 51 75 9 99 38 20 27 69 67 118 45 30

1 150

49 64 10 26 59 102 65 32 32 30 29 29 16 66 20 19 241 102 131 48 480 56 49 102 28 30 47 77 8 100 36 21 19 76 75 108 44 33

45 61 10 26 56 104 62 32 36 27 31 28 15 64 16 18 228 104 129 44 456 55 45 100 40 31 43 68 8 90 51 20 20 59 70 111 42 30

48 66 14 29 62 123 77 38 44 31 35 31 17 71 18 19 261 116 148 50 544 64 57 109 45 37 55 79 9 99 57 21 27 71 83 123 51 36

y 3

— 61

—• 61

— 61

— 63

— 64

—

—.

—

64 48

61 38

41 4'2

3 720

3 799

3 889

4 006

4 094

4 180

4 169

3 712

4 348

62 49

57 28

•

4 5

6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18

19 20 2 1 22 23 2 4

25 '2 6

29 36 31 3 2

33 3 1

35 36 3,7 38 30 40

166 Tab. I (forts.).

Antal medlemmar i de undersökta Elektriska arbetar

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr Borås Åvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

april

maj

1 354 46 65 13 27 57 123 77 42 39 32 31 31 16 72 21 13 262 117 147 49 540 67 70 114 29 35 55 79 9 87 40 21 30 68 69 123 43 32

1 366 47 65 12 28 57 123 77 42 39 32 31 31 16 71 22 13 270 121 144 50 538 66 72 116 26 35 54 78 9 89 41 21 30 67 67 121 43 30

1 383 48 63 12 28 57 120 78 42 41 33 31 31 16 70 23 14 278 120 137 51 533 66 79 118 26 35 53 79 10 90 41 21 30 67 66 122 42 28

68 49

68 46

69 49

4 243

4 259

68 47 4 275

jan.

febr.

1359 48 63 14 26 58 123 77 39 37 33 31 31 16 72 18 18 254 117 143 49 534 53 60 110 29 35 53 75 9 85 39 20 27 70 68 123 45 33

1359 46 63 13 27 58 122 78 40 38 33 31 31 16 71 18 12 261 117 142 50 536 67 60 114 29 35 53 80 9 88 39 20 30 70 .69 123 45 33

62 49 4 205

4 300

rganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. rbundet 1930.

i d

Hela antalet

a v

u t c å n c e n

Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

1 391

1 406

1 504

1 567

49 65 12 28 59 119 78 13 41 33 31 31 16 71 23 12 282 120 136 51 537 67 81 118 26 35 55 79 10 98 41 21 30 67 59 120 45 25

49 65 12 28 59 121 76 44 41 31 35 31 16 67 23 12 288 120 132 50 543 67 81 117 26 35 56 79 10 100 41 21 30 67 56 123 47 22

49 65 13 28 62 122 75 44 40 31 35 31 17 68 26 12 289 121 131 51 547 69 81 116 26 38 64 80 10 100 41 20 32 66 56 130 50 22

48 65 13 28 62 124 76 51 41 31 38 31 17 68 26 12 289 121 134 53 548 69 81 115 27 39 65 78 10 111 43 20 38 65 58 137 53 23

47 66 14 30 60 125 75 52 43 32 39 33 16 67 29 12 290 119 136 52 553 68 82 118 27 41 66 80 10 113 43 21 38 69 60 140 54 23

49 65 14 31 60 126 77 51 43 32 40 33 15 68 29 12 290 119 138 52 562 69 78 117 27 40 75 77 10 119 45 21 38 69 66 140 55 25

49 65 14 31 60 125 75 52 44 32 39 33 15 67 29 12 288 121 139 53 563 69 78 117 31 43 76 76 10 119 45 21 38 70 55 140 55 25

47 63 14 29 57 120 76 43 39 31 32 31 14 66 23 12 269 118 135 49 525 64 72 109 43 37 60 72 10 96 58 19 33 66 59 122 48 24

51 67 15 33 59 131 81 54 45 33 37 31 15 72 29 18 295 123 144 54 591 67 84 119 18 45 77 80 10 121 64 21 38 74 77 142 58 31

70 48

73 49

72 49

72 50

67 50

63 51

64 50

62 38

69 44

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

4 323

4 349

4 422

4 508

4 564

4 598

4 591

4 275

4 814

43 Q

3 4 5 6 7 8

168 Tab. I (forts). Antal medlemmar i de undersökta

Elektriska arbetare!

A n t a l

m e d l e m m

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 il 12 13 14 15 16 17 18 19 20 ii 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr Jönköping Jönköpings län i övr Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län Flela riket

april

jan.

febr.

1 499 50 69 16 31 59 125 76 52 46 33 40 33 15 66 29 17 288 124 138 55 558 69 77 115 30 43 76 80 10 118 46 21 38 71 56 139 55 25

1 489 50 69 16 31 60 123 75 51 46 33 40 33 16 68 30 17 293 124 138 56 561 68 77 117 34 44 76 81 10 119 47 20 39 71 55 139 54 25

1495 48 69 16 31 61 121 75 50 46 33 40 31 21 67 30 17 290 124 138 57 561 68 77 116 35 44 77 81 10 126 48 19 40 71 56 140 55 25

1 491 49 68 16 33 57 127 75 50 54 33 38 31 21 68 31 20 293 124 139 55 559 67 77 117 35 44 77 78 10 126 48 19 40 71 57 142 55 26

64 50

65 51

65 50

66 50

4 602

4 611

4 624

4 637

rganisationerna länsvis oeh i vissa städer 1929—1934. irbiiudet 1931. Hela antalet Antal drs- ' undersöknin-

i d

u t g å n g en

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

1 495

1 671

49 73 16 37 66 128 80 60 69 39 37 30 25 73 40 18 306 125 156 58 574 66 76 117 45 44 85 79 10 135 47 21 55 79 64 160 56 28

48 69 15 34 60 125 76 50 58 33 33 31 20 66 17 32 285 125 147 55 548 67 72 114 54 44 79 77 10 123 63 20 45 75 58 146 55 26

51 78 17 39 66 135 82 63 74 38 43 31 25 71 20 39 322 133 164 64 591 71 75 121 65 48 87 83 10 136 66 22 60 83 68 163 58 29

a v

medlemmar gen ingående medlemmar 1

1 520

1 555

49 68 15 33 58 131 73 50 56 33 36 32 21 69 35 20 301 124 146 53 554 66 78 115 36 48 80 77 10 126 46 19 41 72 58 144 54 27

49 72 15 33 58 130 73 51 57 33 34 31 21 69 36 18 303 124 149 54 553 68 78 117 35 49 80 75 10 128 46 19 38 74 58 151 54 27

50 71 15 34 60 131 74 54 60 33 33 31 21 71 38 16 306 124 150 58 557 69 73 117 35 47 79 77 10 129 47 19 39 75 59 153 54 29

48 72 15 34 62 130 76 56 64 36 34 30 22 70 39 17 307 127 152 59 564 69 75 115 43 47 81 79 10 128 47 19 53 75 62 155 57 29

48 72 16 36 61 128 78 60 67 36 33 30 23 70 38 18 308 127 155 61 575 66 74 115 44 44 81 79 10 129 47 19 56 79 63 156 56 27

—

80 61

85 61

87 61

94 61

—

71 58

93 52

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

4 692

4 731

4 799

4 892

4 937

4 980

4 989

4 671

5 207

49 72 16 37 63 127 78 60 68 36 33 30 23 71 39 18 308 125 156 60 578 66 75 116 45 43 85 79 10 133 46 20 57 77 64 160 56 28

12—816073.

Ill

74 46

170 Tab. I (forts,).

Antal medlemmar i de undersökta Elektriska arbetare!

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer jan.

febr.

april

1596 50 73 16 38 65 131 81 58 69 39 38 29 25 68 39 17 308 125 157 59 571 67 77 121 46 44 88 79 11 136 47 21 55 78 64 160 57 28

1 596 50 73 16 38 64 130 81 62 69 40 39 29 25 69 40 18 309 123 156 61 571 67 75 119 47 42 91 79 11 137 47 22 54 79 66 162 57 28

1596 50 73 16 38 63 130 85 62 70 40 39 29 25 69 39 18 312 124 155 62 570 67 75 119 47 42 91 84 11 137 47 22 55 79 66 162 57 28

1591 50 73 16 38 64 131 86 62 70 40 39 29 25 69 39 18 310 123 153 62 566 65 74 119 47 41 91 84 11 136 46 22 55 79 66 161 58 28

95 59

94 59

94 60

4 985

4 995

5 007

4 991

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Hela riket

irganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. örbundet 1932.

Hela antalet

a v

u tsåneen

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

1 580

1 592

1 596

1 618

1 607

1 590

1 565

1 659

51 74 16 38 63 132 87 63 71 38 36 30 25 71 39 17 308 124 150 64 572 66 73 119 47 42 91 78 11 132 46 20 65 79 66 160 57 26

52 73 16 38 62 131 87 62 70 37 36 31 25 72 40 26 306 122 149 63 569 71 70 119 48 42 91 79 11 127 46 20 67 80 66 160 57 25

51 74 17 40 62 129 87 62 70 36 34 31 25 74 39 26 309 121 150 63 569 71 70 119 48 42 89 81 11 125 46 20 68 80 68 158 58 25

51 72 17 40 61 131 87 61 73 35 34 31 25 74 39 27 310 120 149 64 565 72 70 118 48 42 90 79 11 126 47 20 70 79 69 156 58 25

52 72 17 40 62 129 88 61 72 35 34 31 23 74 40 27 307 121 149 63 564 72 71 118 45 44 92 79 11 126 47 20 70 79 69 148 55 25

53 70 17 39 63 130 90 62 72 39 34 31 23 74 39 27 306 121 152 63 567 73 72 120 46 44 92 79 11 126 47 20 72 77 67 147 53 26

53 70 17 38 63 131 92 62 70 39 34 31 23 77 39 27 304 121 148 63 566 73 74 120 45 44 92 78 11 126 49 20 72 77 67 146 53 26

51 71 17 39 61 132 86 60 73 37 34 30 25 71 36 21 302 121 154 64 552 72 70 118 63 43 91 74 12 123 62 20 65 80 66 154 56 26

53 73 18 41 65 135 94 62 77 43 38 32 25 78 40 28 328 126 169 67 594 79 78 120 65 45 95 86 12 132 66 21 75 84 69 159 58 30

93 59

93 58

95 58

96 58

96 59

95 59

95 48

97 50

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

4 979

4 989

4 995

5 017

4 994

5 006

4 985

4 941

5 266

43 Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar 1

172 Tab. I (forts).

Antal medlemmar i de undersökta Elektriska arbetare'

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer

10 il 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

43 Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i övr Eskilstuna Södermanlands län i ö v r . . . Norrköping Östergötlands län i övr.. . . Jönköping Jönköpings län i övr , Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i Borås Älvsborgs län i övr Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i ö v r . . . Falun Kopparbergs län i ö v r . . . . Gävle Gävleborgs län i övr Sundsvall Västernorrlands län i övr. Östersund Jämtlands län i övr Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

april

jan.

febr.

1585 53 68 17 39 64 130 91 62 71 39 35 31 23 78 39 27 300 122 150 64 567 65 73 121 45 44 92 78 11 124 48 20 83 77 67 147 53 25

1 578 53 68 17 39 66 130 89 63 72 39 35 32 23 77 39 27 298 122 148 64 572 65 73 121 45 44 91 78 11 122 49 22 84 77 67 149 53 26

1 570 52 67 17 37 66 130 89 62 72 39 35 32 24 78 39 29 292 121 147 65 569 65 71 122 45 44 90 80 12 121 47 22 84 77 67 150 53 26

1 576 51 67 15 36 66 130 90 62 73 40 35 32 25 78 39 30 292 121 146 65 567 65 70 119 44 44 90 79 12 120 47 22 84 78 66 152 53 26

95 58

95 56

4 981

4 959

4 958

irganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. örbundct 1933.

rid

Hela antalet

a v

u t g å n g e n

Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

1 589

1 586

1 584

1 573

1 570

1 526

1 594

51 63 15 36 64 133 87 61 75 39 35 32 24 81 39 33 290 119 145 62 561 65 69 119 44 44 89 81 12 118 47 22 86 78 66 148 53 26

51 63 15 36 64 132 87 60 75 37 35 31 23 81 39 34 293 121 145 62 561 64 69 120 43 44 88 81 12 115 48 22 78 78 66 148 51 26

52 66 15 36 64 131 86 60 73 37 36 30 23 82 38 33 293 122 145 62 562 71 68 120 42 44 88 80 12 113 50 21 77 80 66 150 51 25

52 66 14 36 64 127 86 60 73 37 37 30 23 84 36 33 293 124 142 63 560 70 67 120 43 44 88 80 12 113 50 21 77 80 66 150 57 25

52 66 14 37 64 125 84 60 73 41 37 27 22 84 36 33 295 125 142 63 567 71 66 121 35 44 89 81 12 111 50 19 76 76 67 149 56 23

53 67 14 36 62 125 83 58 75 39 34 26 22 89 36 33 293 124 144 62 566 71 67 121 40 44 90 81 32 111 50 19 77 76 85 149 57 23

53 67 14 36 62 124 83 57 75 39 35 26 22 86 36 33 294 123 146 62 569 71 67 123 40 44 90 79 31 110 49 19 77 76 86 148 58 23

52 65 15 38 59 127 86 58 74 39 34 29 23 82 37 30 285 119 141 61 549 73 66 118 61 44 92 76 12 113 64 21 75 71 68 147 52 24

53 69 15 40 61 132 90 60 76 40 36 32 25 85 38 32 305 126 148 64 576 75 72 123 64 44 111 79 12 118 65 23 78 77 85 154 59 25

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

31 32 33 34 35 36 37 38 39

95 56

92 57

95 57

93 57

90 58

89 58

92 47

96 50

40 41 42

4 952

4 936

4 942

4 943

4 925

4 954

4 950

4 845

5 107

174 Tab. I (forts).

Antal medlemmar i de undersökta Elektriska arbetare-

A n t a l

m e d l e m m a

Län och vissa städer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

...

Hela riket

april

jan.

febr.

1 287 63 67 14 36 63 123 82 57 75 40 36 26 22 83 36 32 290 124 145 63 568 71 67 122 41 44 91 79 31 110 49 19 75 76 85 147 58 22

1 292 63 66 19 36 63 123 82 57 76 40 36 27 22 83 34 32 287 125 145 61 570 66 69 122 40 44 91 79 31 109 48 20 74 76 84 143 58 22

1 290 63 66 19 36 62 115 82 57 74 40 36 27 22 80 35 31 288 125 145 61 570 66 70 121 41 45 91 79 31 108 48 19 75 76 83 141 58 22

1 280 63 65 19 36 63 115 83 57 74 39 35 27 22 79 36 30 290 122 144 61 567 66 69 120 41 45 89 79 31 108 48 19 75 77 83 139 58 23

89 57

89 61

91 61

4 665

4 648

4 629

rganisationerna länsvis och i vissa städer 1929—1934. irbundet 1934. id

u t g å n g e n

Hela antalet

Antal års- i undersökninmedlemmar gen ingående medlemmar

juni

juli

aug.

sept.

okt.

1 229

61 68 19 35 63 115 84 54 73 45 40 27 23 83 38 30 300 128 142 64 561 66 67 121 41 45 92 87 32 108 55 19 77 77 80 137 57 24

61 82 18 35 63 116 84 54 75 46 39 26 19 87 38 26 313 128 142 66 577 75 72 116 39 45 95 89 32 111 57 19 77 76 83 137 57 24

63 86 18 35 64 120 87 56 74 48 39 26 19 88 37 25 337 136 140 69 599 77 78 116 41 45 95 91 41 110 56 19 77 80 85 136 57 24

64 86 19 35 64 123 88 56 75 48 40 26 18 89 36 27 351 137 138 71 619 79 81 116 41 45 94 87 41 110 56 18 77 81 84 130 57 26

66 87 19 35 67 128 92 56 75 50 41 26 18 91 34 26 354 135 141 72 629 79 83 116 42 45 94 89 41 109 56 19 78 83 85 132 57 28

63 83 19 36 67 127 92 56 74 53 41 26 21 91 35 25 361 132 142 78 631 81 86 117 41 44 96 89 41 113 53 19 75 84 87 130 56 28

1 467

65 83 19 36 65 128 92 44 85 52 41 26 24 89 36 25 360 133 142 77 619 80 88 117 40 45 97 88 43 115 51 19 75 83 86 131 56 28

63 77 18 35 64 119 87 54 74 46 36 26 23 83 33 27 316 128 134 67 573 76 73 116 62 45 116 81 12 112 66 21 75 77 85 135 55 24

97 60

96 60

105 60

105 63

105 65

109 65

103 65

96 52

67 87 20 36 67 132 96 57 78 52 42 26 27 92 38 29 367 138 143 78 648 81 89 125 66 48 133 89 12 122 69 21 80 80 96 150 57 26 — 115 57

4 645

4 693

4 788

4 844

4 897

4 916

4 891

4 928

5 409

l 2

3 -1 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

25 26 27 28

29 30 31 32 33 34 35 36 37 38

39 40

41 42 43

176 Tab. II A.

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Byggnadsträarbetareförbundet 1929.

Månatlig arbetslöshetsprocent Län och vissa städer Jan. Febr, Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept, Okt. Nov. Dec. 3

11 Stockholm 33-2 31 27-0 44-7 49-6 49-2 Stockholms län 43-6 43 41-6 Uppsala 52-7 Uppsala län i ö v r . . . . 57-5 53 36-8 33-9 33-4 Eskilstuna Södermanlands län i övr 47-5 44 49-1 Norrköping 35-1 31-7 26-8 Östergötlands län i övr. 54-6 62-3 57-3 Jönköping 27-7 27-7 24-8 43-4 Jönköpings län i övr. 49-4 48 Kronobergs län 62-8 65-8 64-8 Kalmar 60 48-0 50-0 Kalmar län i övr 74-7 75-8 57-1 Gotlands län 27-0 21-9 21-7 Blekinge län 60-1 61-3 56-4 Kristianstad 41-7 40-9 45-2 Kristianstads län i övr 71-2 71-5 66-8 Malmö 40-4 37-3 31-1 Hälsingborg 39-4 41-3 34-2 Malmöhus län i övr.. 58-5 65-7 61-7 Hallands län 48-7 51-6 34-8 Göteborg 31-6 34-9 27-1 Göteborgs och Bohus län i övr 34-8 34-2 32-1 Borås 24-6 27-1 23-2 Älvsborgs län i övr... 43-6 38-6 33-1 51-2 56-0 50-8 Skaraborgs län 42-3 38-6 30-3 Karlstad Värmlands län i övr. 66-4 59-6 66-6 32-5 31-9 28-0 Örebro 60-6 60-1 61-7 Örebro län i övr 55-7 52-3 44-0 Västerås Västmanlands län i övr. 66-4 53-6 45-8 67-3 62-9 58-1 Falun Kopparbergs län i övr. 47-3 43-0 41-6 63-4 55-7 53-7 Gävle Gävleborgs län i övr 54-7 54-2 48-0 63-5 58-8 56-3 Sundsvall Västernorrlands län i övr 61-4 58-2 58-1 Östersund 51-4 48-0 55-6 Jämtlands län i övr. 100-0 100-0 100-0 Västerbottens l ä n . . . 45-5 37-9 31-0 Norrbottens län 66-2 60-0 60 Hela riket

43-9

43-0

38-9

19-9 31-8 30-6 39-0 20-4

6-4 21 4-4 11 2-9

7-5 11-9 29-7 43-4 9 19-3 11-9 18-8 1 10-2

18-3 22-3 49-2 66-7 26-9 36-0 38- 65-3 12-6 16-9

30 17-5 43 17-2 32-5 50-4 40-7 40-7 10-9 38-7 32-3 33-6 24-4 22-6 38-8 22-0 16-8

5-5 1-9 11-6 1-2 4-1 8-1 1-0 4-9 1 14-0 0-5 20-7 4-8 3-0 11-3 3-2 2-1

10-4 19-0 4-9 11-6 15-9 30-5 1-2 5-1 4 10-6 7-7 18-4 2-4 10-8 9-3 28-7 2-9 13-2 17-2 26-8 3 19-0 22-0 27-1 3-5 7-1 6-2 19-5 15-5 21-4 4-0 8-0 2-7 7-6

27-9 41-0 16' 26-6 43-3 50-7 11-5 15-6 20- 36-3 29-6 39 18-6 19 35- 46 19-2 25 39-4 5 G 33- 35 41-1 51 17-5 27 26-9 29 31-9 45 19-0 30 15-9 21

22-3 23-2 22-6 38-7 23-9 60-9 14-8 50-1 27-9 34-3 47-7 36-8 44-6 52-4 38-3

1-6 58-1 6-9 7-8 16-7 4-5 13-8 3-1 10-6 10-6 15-5 18-3 22-1 4-2

2-4 4-0 9-3 16-7 10-9 16-2 6-7 14-3 7-7 7-7 17-8 24-5 7-0 10-8 14-0 10-8 6-2 9-1 13-4 18-0 9-2 13-5 18-6 23-4 13-9 22-6 20-1 28-2 5-3 9-2

15-5 35-1 25-8 29-8 21-9 39-9 24-4 32-7 6-3 11-7 46-9 55-7 30-9 31-9 26-6 44-3 12-5 12-7 30-9 46-4 30-1 40-5 31-8 44-0 29-1 39-0 36-3 50-3 15-1 26-2

48-0 42-9 84-3 32-5 47-3

13-4 8-8 30-6 9-8 15-6

10-8 14-6 15-2 27-7 66-2 22-9 14-6 28-2 15-5 21-2

25-5 42-9 28-9 34-3 63-8 68-3 35-0 41-6 31-3 39-5

7-6

9-1 15-5

23-s 32-2

28-6 19-3 12-1

8-2

177 'ab. II A (forts.).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Byggnadsträarbetareförbundet 1930. Årlig arbetslöshetsJan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. procent Månatlig arbetslöshetsprocent

Län och vissa städer

25-0 51-7 39-8 Uppsala län i ö v r . . . . 58-6 26-4 Södermanlands län i 49-2 35-3 Östergötlands län i övr. 53-8 16-5 Jönköpings län i övr. 45-4 59-0 17-9 47-7 30-1 63-8 43-6 Kristianstads län i övr. 64-2 28-8 26-7 Malmöhus län i övr.. 54-2 35-6 25-8 Göteborgs och Bohus 40-8 län i övr 29-8 Älvsborgs län i övr... 49-0 38-0 15-4 Värmlands län i övr. 61-6 32-2 48-3 Örebro län i övr 15-3 Västmanlands län i övr. 41-4 45-2 Kopparbergs län i övr. 43-0 42-7 Gävleborgs län i övr. 46-6 43-2 Västernorrlands län i 46-4 40-1 Jämtlands län i övr.. 54-1 Västerbottens l ä n . . . . 43-5 44-1 Norrbottens län Hela riket

36-0

15-1 21-2 24-6 30-8 18-4 37-6 14-4 40-0 4-8 10-7

28-3 29-9 42-5 53-3 43-4 58-0 62-0 64-9 26-0 31-3

19-7 39-0 28-7 42-4 15-2

37-5 26-7 25-3 11-6 9-2 25-9 18-3 14-5 12-7 10-9 37-1 21-2 14-5 12-2 12-3 19-3 15-9 15-8 6-6 3-7 29-4 16-9 15-9 11-0 8-5 42-3 40-4 33-8 23-6 23-8 19-3 9-9 3-5 2-7 3-8 40-9 27-3 18-0 11-9 10-8 19-3 13-6 3-1 1-8 4-6 41-9 24-0 20-1 19-5 17-5 19-7 11-8 12-3 11-4 5-8 36-3 25-1 19-7 24-1 19-8 12-2 8-4 6-5 2-4 2-9 21-8 13-0 9-0 8-0 7-9 30-8 17-2 10-1 8-1 8-5 17-7 10-3 6-4 7-5 8-3 20-9 13-7 8-2 4-8 4-3

17-3 29-2 13-8 17-1 19-3 32-9 1-6 12-0 12-2 13-2 24-7 29-0 65-0 27-6 13-0 22-7 4-4 17-3 25-2 32-9 5-8 17-3 20-7 27-0 5-4 12-1 11-5 20-0 17-3 28-3 8-3 14-9 7-6 15-5

42-6 53-8 18-3 24-3 49-7 56-2 21-1 27-8 23-1 36-2 31-2 50-4 39-3 48-4 39-3 66-5 30-2 50-7 46-3 64-2 35-5 37-4 40-3 57-6 26-0 33-8 30-4 39-4 44-4 54-7 26-1 39-2 22-6 27-9

33-n 21-3 33-9 14-1 24-0 38-4 19-0 31-1 20-7 39-1 22-9 36-0 14-8 190 30-0 18-8 16-9

29-4 32-0 33-7 38-8 14-6 49-9 27-6 49-9 30-3 39-6 46-7 41-4 50-4 51-1 43-9

30-9 25-5 12-1 7-1 1-7 30-4 24-2 13-0 13-9 13-6 26-9 13-4 11-8 10-6 8-5 30-2 21-6 11-6 5-8 6-1 21-3 13-6 7-8 4-4 4-9 37-1 17-1 15-1 7-7 7-9 23-4 14-3 13-4 4-4 8-4 39-4 25-5 16-1 9-5 11-1 25-7 16-4 9-1 7-9 9-2 28-5 21-3 24-7 15-4 14-0 45-5 21-7 23-5 13-8 5-7 35-2 24-4 16-8 13-8 12-8 41-0 27-4 19-9 16-0 9-3 45-2 36-5 34-1 24-6 23-5 21-4 30-2 27-1 12-4 6-8

6-2 16-1 15-6 19-1 12-2 20-6 8-9 15-4 6-1 15-6 11-0 18-6 11-9 25-2 13-8 20-0 17-5 17-5 14-9 24-4 8-8 8-1 14-1 18-4 7-6 15-6 27-5 33-8 10-0 6-9

32-3 40-5 33-3 51-3 33-4 55-6 25-1 35-1 39-9 50-4 38-6 56-9 37-8 41-3 33-4 47-8 27-7 41-3 38-9 60-1 15-1 49-2 29-5 47-7 28-2 48-6 43-6 59-3 14-4 23-5

22-6 25-8 25-4 22-4 17-3 28-1 22-6 30-0 19-6 29-2 24-2 28-4 28-6 39-2 23-2

47-0 55-9 57-7 41-0 42-1

54-9 44-4 57-8 38-7 40-5

45-4 31-0 25-9 19-7 20-9 36-9 30-0 28-9 24-3 27-3 67-7 54-2 27-1 43-3 25-7 15-7 12-0 14-3 40-4 32-7 22-3 13-3 13-2

15-0 18-4 25-9 22-4 24-0 12-0 13-2 14-1 14-7 23-6

29-0 55-2 29-4 45-2 72-2 84-3 18-6 31-8 37-5 53-7

32-7 34-2 42-7 25-0 31-4

34-5

31-9

27-0 18-8 15-2 11-5 10-7

13-3 20-5

30-8 40-7

24-0

24-5 49-1 28-5 51-7 22-1

19-9 47-2 38-9 59-1 17-3

17-8 13-4 15-0 14-1 12-2 40-4 35-7 33-7 25-6 30-2 23-9 18-4 10-2 8-3 10-8 48-5 41-8 36-6 13-8 15-7 17-1 15-4 6-9 2-5 3-2

56-0 36-1 51-7 14-1 47-0 50-7 19-6 40-5 34-9 65-5 44-0 61-3 24-0 22-0 50-2 31-6 26-9

43-7 29-7 47-9 15-6 46-2 55-5 26-5 38-2 41-6 55-8 33-1 48-1 17-5 19-9 41-5 22-3 25-7

28-8 33-1 45-6 39-7 10-9 56-6 28-2 52-6 15-9 31-5 36-9 43-6 44-1 44-4 43-4

178 Tab. I I A (forts.).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Byggnadsträarbetareförbundet 1931.

Månatlig arbetslöshetsprocent Län och vissa städer Jan, Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.

Stockholm 31 Stockholms län (51 59 Uppsala 66 Uppsala län i övr 39 Eskilstuna Södermanlands län i övr 64 28 Norrköping Östergötlands län i övr. 63 3-1 Jönköping Jönköpings län i övr. 55 59 Kronobergs län 50 Kalmar (S3 Kalmar län i övr 03 Gotlands län 07 Blekinge län 38 Kristianstad Kristianstads län i övr. 69 37 Malmö 49 Hälsingborg Malmöhus län i övr.. 02 59 Hallands län. 32 Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr -13 57 Borås Älvsborgs län i övr... 55 40 Skaraborgs län 03 Karlstad Värmlands län i övr. 01 15 Örebro Örebro län i övr 56 Västerås 55 Västmanlands län i övr. 03 Falun 09 Kopparbergs län i övr. 54 Gävle 54 Gävleborgs län i övr. 00 Sundsvall Västernorrlands län i 30 övr 50 Östersund 00 Jämtlands län i övr.. 03 Västerbottens l ä n . . . . 45 Norrbottens län 62 Hela riket

47-3

30 51 01 00 37

29 53 5-4 77 35

27 47 28 02 •42

10 19 14 30 13

27-9 13-9 24-4 45-5 25-3

37304752 27-

42-3 51-2 59-7 73-0 34-8

02 20 04 2-1 49 63 47 03 44 09 30 00 29 50 02 50 21

55 24 02 13 49 58 40 OS 39 00 38 02 32 49 57 57 33

47 20 54 23 37 40 4-1 57 38 58 19 47 27 42 42 35 29

14 14 18 10 12 15 6 25 1 21 10 20 11 10 13 9 19

28-4 23-8 27-7 20-1 23-5 28-8 19-9 39-1 13-1 28-9 24-9 43-9 22-8 290 29-2 17-3 20-6

41 31 40 20 32 3035 44 25 49 43 53 30 3543 33 30

56-1 40-0 61-0 45-9 46-5 49-2 47-8 60-2 57-9 68-2 44-1 60-3 42-6 41-8 58-8 47-5 34-3

37 55 53 40 5-1 09 39 50 55 51 70 53 41 03

39 53 •19 38 58 07 40 53 53 5-1 02 54 45 05

38 53 •10 33 50 (i 3 31 •10 48 48 52 50 37 01

11 20 17 10 13 31 12 13 12 32 20 21 19 40

23-6 37-0 27-1 20-1 18-7 43-1 35-9 29-7 35-1 42-6 38-0 33-5 28-5 47-7

364437 33 30 49 49 40 44 59 03 -17 40 50-

55-3 46-2 54-6 53-1 45-8 68-9 50-0 56-5 54-3 77-7 78-1 61-5 62-6 68-6

27 55 52 01 42 57

30 59 -18 50 40 57

35 57 3-1 05 -13 54

25 20 13 04 10 22

33-5 40-6 22-2 60-8 18-6 34-5

4951 4201 31 52-

65-0 73-5 64-5 70-8 48-2 72-3

44-0

43-9

38-8 J8-1 21-7 14-7 12-9

17-0 28-6

40-3 51-2

179 'ab. I I A (forts).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Byggnadsträarbetareförbundet 1932. Årlig arbetslöshetsJ a n . Febr. Mars April Maj J u n i Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. procent Månatlig arbetslöshetsprocent

Län och vissa städer

45-6 63-1 61-2 Uppsala län i ö v r . . . . 84-5 39-4 Södermanlands län i 71-2 43-5 Östergötlands län i övr. 61-6 56-1 Jönköpings län i övr. 59-6 60-6 Kronobergs län 55-5 75-3 Kalmar län i övr 66-2 70-0 44-7 Kristianstads län i övr. 65-5 47-4 47-1 Malmöhus län i övr.. 70-0 56-4 37-2 Göteborgs och Bohus 58-9 56-4 Älvsborgs län i övr... 61-3 64-4 62-0 Värmlands län i övr. 77-8 53-8 72-1 Örebro län i övr 56-2 Västerås Västmanlands län i övr. 81-8 78-3 Kopparbergs län i övr. 69-3 66-1 Gävleborgs län i övr. 77-0 70-0 Västernorrlands län i 82-3 70-3 Jämtlands län i övr.. 82-4 Västerbottens l ä n . . . . 65-3 80-5 Stockholms län

Hela riket

57-7

7 | 8

41-5 60-8 61-7 82-3 34-1

43-2 58-5 51-2 74-9 35-2

39-7 35-8 33-5 29-4 29-9 55-5 37-5 28-2 28-3 26-5 46-4 38-1 26-2 21-8 27-2 78-6 74-9 69-0 62-8 49-1 33-5 28-4 25-8 27-7 28-2

72-0 43-8 56-2 39-2 51-4 53-3 50-8 73-3 60-0 67-0 33-8 61-7 40-7 37-5 69-7 51-0 36-3

72-9 42-9 59-8 37-4 50-4 57-4 56-0 73-4 65-8 71-6 40-6 64-3 43-5 44-0 65-8 51-4 41-4

63-8 55-3 42-0 29-3 30-0 32-7 28-5 21-4 17-0 18-7 48-6 36-6 31-0 25-2 27-7 31-3 23-7 27-3 13-5 10-6 51-2 30-9 24-3 17-8 16-1 47-6 31-4 24-8 15-1 16-7 52-4 38-4 31-7 27-3 24-3 64-8 47-5 51-8 44-0 43-0 57-2 43-3 29-8 22-3 20-8 67-4 53-1 39-1 30-8 34-0 36-7 25-3 21-2 19-5 13-0 50-6 41-2 40-6 38-7 33-8 39-7 35-7 36-0 30-2 24-6 40-8 32-1 31-3 28-6 28-0 48-9 39-4 36-4 34-4 33-6 44-7 35-3 25-2 21-5 21-6 40-6 32-2 30-0 26-7 24-3

52-3 48-4 54-7 60-1 60-8 84-5 44-0 64-5 53-6 75-8 69-1 66-3 65-0 72-2 67-5

34-3 42-0 30-3 31-0 30-9 48-4 58-9 70-7 30-1 31-9

52-4 46-0 40-1 42-7 65-4 57-4 74-8 59-0 39-1 34-9

40-3 42-3 45-8 71-6 33-2

34-2 41-9 23-3 32-0 31-8 58-1 26-1 32-9 17-4 28-8 19-0 30-6 30-4 42-8 34-4 42-4 18-8 27-8 39-5 53-1 18-5 37-5 36-9 52-7 28-4 36-8 28-5 37-1 43-2 51-6 23-8 35-9 28-4 35-0

53-7 56-4 43-3 45-3 61-4 51-2 30-3 28-1 46-5 53-1 35-1 38-1 55-3 47-5 48-7 46-7 36-2 42-1 66-1 54-4 46-8 47-5 58-5 57-8 43-0 40-4 48-3 41-4 55-9 50-1 39-1 39-1 39-3 37-5

52-8 33-4 46-5 30-7 38-4 36-3 43-9 53-8 41-2 54-8 33-3 51-6 380 37-9 50-8 37-9 34-8

56-3 54-0 52-7 63-2 58-2 78-5 44-8 68-8 51-7 60-5 75-4 67-0 63-1 70-6 68-2

45-5 47-1 41-3 36-1 44-7 47-1 57-5 50-9 39-5 29-0 26-4 26-4 29-3 45-5 43-7 34-9 27-8 22-4 20-9 28-3 34-3 53-5 40-1 36-2 30-4 40-1 44-6 52-8 52-2 42-5 36-4 27-6 25-0 29-1 39-4 67-6 47-1 41-2 35-2 40-6 41-4 54-1 40-7 36-4 34-0 26-5 29-1 34-8 49-2 60-1 50-1 46-7 34-0 27-4 29-8 43-2 50-0 49-1 43-4 40-7 41-9 40-3 50-1 58-0 44-5 41-5 36-4 36-8 47-3 57-7 62-5 48-1 36-0 20-8 16-7 21-3 37-0 61-4 52-0 47-1 44-3 40-8 44-1 49-9 64-8 54-3 43-4 35-3 33-2 34-4 38-9 69-4 66-3 61-4 57-3 52-0 56-0 57-7 70-1 65-7 62-6 64-4 58-8 65-6 60-0

68-3 58-8 53-2 46-0 43-5 43-6 64-2 57-0 50-6 45-9 67-5 58-7 55-7 45-5 53-0 51-8 58-3 48-6 62-1 58-1 53-3 49-9 55-3 55-5 52-3 52-2 60-4 59-2 74-9 65-1

52-1 43-1 39-8 51-7 45-2 59-2 42-2 51 1 49-7 56-4 48-0 55-4 51-1 64-6 68-6

73-8 63-0 88-7 52-3 74-0

75-1 61-4 77-1 51-5 73-0

71-3 67-5 54-7 50-3 42-6 60-0 60-3 50-9 37-5 31-2 86-7 85-0 80-1 78-3 63-1 54-8 52-2 43-8 36-8 34-9 73-3 69-6 62-2 57-0 54-7

45-6 53-4 39-3 48-6 66-4 68-9 40-3 45-8 59-3 69-8

66-0 58-3 65-6 55-7 71-6 64-2 53-2 48-4 76-7 66-6

63-1 54-8 78-4 49-4 69-4

53-4

54-2

49-5 42-1 37-5 32-8 31-8

36-1 44-9

53-2 48-6

46-1

180 Tab. II A (forts).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnatsarbetarnaj inom vissa fackförbund 1929—1934. Byggnadsträarbetareförbundet 1933.

Månatlig arbetslöshetsprocent Län och vissa städer Jan, Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Die. 10 Stockholm 59 Stockholms län 61 70 Uppsala Uppsala län i ö v r . . . . 74 44 Eskilstuna Södermanlands län i övr 73 Norrköping 02 Östergötlands län i övr. 69 32 Jönköping Jönköpings län i övr. 08 55 Kronobergs län 51 Kalmar 09 Kalmar län i övr 54 Gotlands län 77 Blekinge län 04 Kristianstad Kristianstads län i övr. 79 57 Malmö 01 Hälsingborg Malmöhus län i övr.. 70 02 Hallands län 50 Göteborg Göteborgs och Bohus 04 län i övr 66 Borås Älvsborgs län i övr... 63 75 Skaraborgs län 04 Karlstad Värmlands län i övr. 74 55 Örebro 74 Örebro län i övr 66 Västerås Västmanlands län i övr. 75 05 Falun Kopparbergs län i övr. 78 Gävle 66 Gävleborgs län i övr. 78 Sundsvall 82 Västernorrlands län i 82 övr Östersund 67 J ä m t l a n d s län i övr.. 88 Västerbottens l ä n . . . . 60 Norrbottens län 86 Hela riket

65-1

57 05 70 71 47

50 59 62 80 42

15 58 47 63 48

3 32 10 56 7

3 24 11 3,2 6

2 20 5 33 7

2 29 8 50 9

228 34 348 9 118 82 918 12 114

72 61 68 34 72 57 47 77 51 71 02 74 53 54 71 00 49

70 58 04 28 68 51 50 74 46 69 43 67 48 54 07 50 49

65 46 58 38 70 52 39 00 19 02 51 52 39 52 50 42 44

45 5 50

31 8 39 7 38 26 3 43 12 30 3 43 5 10 31 23 5

31 25 41 1 31 25 3 39 11 30

33 32 51 2 36 33 5 41 10 32 2 52 4 9 36 25 3

44 36 62 5

03 00 57 71 50 73 51 09 07 73 07 74 63 75 79

58 03 54 09

56 60 50 03 00 73 3-1 04 57 74

79 00 51 50 88

77 70 91 60 82

63-2

61-7

49 70 45 00 66 75 69 72 05 80 70

03 42 10 57 9 59 1 49 15 14 30 20 5

48 4 9 32 22 4

69 55 72 74

41 8 42 47 49 66 0 56 19 59 58 61 15 59 63

32 9 38 43 8 01 0 46 16 48 50 56 15 54 12

25 6 25 42 10 60 0 40 12 42 37 50 14 52 7

24 5 27 40 8 50 0 32 9 43 25 47 12 50 10

74 70 95 61 82

00 04 90 39 70

57 17 97 3-1 70

49 13

44 10 90 24 52

56346 55 16508 66 14 13 41 35 13

517 37 7 671 71 695 45 3 103 643 188 598 140 721 146 152 490 392 126 355 58 517 578 130 818

41 15 52 37 55 10 47 9

32 6 41 51 11 70 0 59 22 67 59 00 20 03 40

49 18 86 22 48

61 1387' 26' 65'

662 108 903 377 876

24 5 30 4-1 9 00

29 07 48-2 29-3 24-6 22-1 20-6 22-6 27-0

713 243 785 930 732 238 694 420

30-1 343

181 äb. I I A (forts.).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Byggnadsträarbetareförbundet 1934. Årlig arbetslöshetsJ a n . Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. procent Månatlig arbetslöshetsprocent

Län och vissa städer

3-1 34-1 21-2 Uppsala län i ö v r . . . . 89-6 11-2 Södermanlands län i 47-5 40-8 Östergötlands län i övr. 66-5 7-1 Jönköpings län i övr. 77-2 43-9 Kronobergs län 9-2 68-3 Kalmar län i övr 24-2 Gotlands län 56-9 Blekinge län 15-1 Kristianstads län i övr. 66-8 20-8 Malmö 19-6 Malmöhus län i övr.. 51-4 39-9 15-1 Göteborgs och Bohus 38-0 8-2 Borås Älvsborgs län i övr... 52-5 54-9 10-3 Karlstad Värmlands län i övr. 80-8 3-1 73-1 21-7 Västmanlands län i övr. 85-1 99-7 Falun Kopparbergs län i övr. 70-1 27-9 Gävleborgs län i övr 70-8 40-8 Västernorrlands län J 64-2 Östersund 17-9 J ä m t l a n d s län i övr.. 82-7 Västerbottens län 36-C Norrbottens län 77-7 Hela riket

34-7

56-7 38-6 47-1 37-3 37-8 27-2 56-5 48-4 30-3 14-3

38-2 36-1 27-2 42-2 17-5

66-2 48-8 67-9 20-1 69-0 52-4 38-0 73-4 60-6 60-1 22-5 62-1 24-9 44-7 52-5 41-9 43-5

49-0 37-7 13-2 10-2 15-9 10-8 19-6 35-5 33-2 42-3 36-3 11-7 6-4 10-2 11-9 24-3 32-4 28-5 49-5 37-0 14-6 12-0 15-2 10-7 22-0 37-8 29-2 24-3 27-3 11-0 7-8 6-7 4-5 20-5 29-2 23-2 54-6 49-0 21-0 20-4 24-9 20-5 30-8 50-7 37-4 44-5 41-3 20-4 12-0 19-5 15-1 22-9 44-8 37-9 24-0 25-2 8-3 7-5 8-7 10-3 20-8 26-0 24-0 65-2 60-3 33-5 37-0 40-3 29-6 38-7 59-8 51-8 42-6 31-5 12-1 11-8 14-9 9-1 15-3 32-3 20-1 50-7 40-7 13-2 13-6 17-1 14-8 26-3 41-6 32-3 10-1 15-4 10-0 9-3 15-2 15-6 36-9 48-4 29-6 45-4 44-6 19-2 25-7 39-6 29-7 42-0 58-6 52-2 14-0 10-7 5-6 5-3 2-2 1-6 9-6 20-3 20-5 28-9 21-3 12-8 14-9 11-9 13-2 30-1 36-0 22-0 37-5 32-2 15-0 16-4 18-3 16-2 27-9 52-1 42-0 29-6 21-1 9-5 9-9 14-7 14-0 25-3 36-7 28-2 39-2 34-3 13-4 10-4 7-8 7-3 20-6 34-4 24-4

31-8 27-6 34-6 16-1 43-1 32-9 18-7 52-0 26-0 33-2 20-6 45-7 13-1 23-5 33-9 24-8 22-6

43-2 26-5 51-9 56-5 20-8 82-7 14-5 71-4 28-6 86-2 90-9 72-8 38-9 70-9 50-8

54-0 68-7 55-8 54-6 47-8 77-0 43-0 71-6 57-6 79-2 86-1 75-9 62-8 76-3 79-7

49-2 44-9 22-8 23-9 26-5 51-3 41-4 14-1 14-8 12-9 43-4 38-3 20-5 22-4 28-5 38-2 27-3 10-6 13-9 14-2 43-3 36-4 13-2 12-7 17-9 70-9 72-9 41-6 45-9 56-5 22-3 15-3 6-8 6-4 7-4 62-9 57-0 22-2 18-6 18-5 56-2 57-0 30-1 17-0 21-8 60-2 57-9 17-8 17-0 29-9 78-0 58-4 10-9 4-3 18-7 65-6 71-2 34-2 37-3 44-8 61-2 47-9 16-7 11-6 15-5 70-9 77-5 40-0 38-7 50-1 65-0 80-3 40-5 45-9 55-8

20-8 32-4 10-1 14-8 20-9 27-4 13-0 20-7 12-6 23-5 37-5 43-2 9-9 29-3 12-9 24-2 11-8 20-5 21-3 21-8 13-6 24-9 32-1 39-5 9-5 21-4 29-4 32-9 44-0 51-9

54-5 41-2 35-1 27-3 43-9 35-5 41-6 38-8 45-3 29-8 66-5 53-0 51-2 38-6 42-3 38-9 38-4 33-9 43-8 39-3 27-9 22-0 60-6 44-9 50-4 39-7 54-9 43-6 68-9 44-2

37-6 26-6 36-3 31-2 26-1 59-9 20-9 41-4 32-9 45-3 38-3 53-8 32-8 54-1 56-4

69-5 36-1 78-3 44-0 70-2

79-3 72-7 65-1 63-9 83-1

68-6 76-6 39-8 39-1 41-4 62-4 70-2 21-6 15-6 14-3 70-9 94-2 60-2 59-0 53-9 53-8 56-6 24-7 19-2 18-5 79-4 87-5 49-0 51-4 64-1

28-7 36-4 18-2 28-6 42-1 41-7 14-0 22-5 43-5 49-3

59-5 47-7 63-1 46-2 63-5 57-5 40-2 33-8 70-4 56-4

53-7 38-0 63-1 34-9 64-5

41-9

60-4

51-0 48-4 22- e 21-3 24-3

18-4 29-0

46-9 35-9

35-9

21-1 37-4 45-3 78-0 19-1

68-1 54-4 59-3 78-3 43-0

61-0 60-6 30-3 28-2 30-2 47-5 46-0 27-9 23-9 30-0 43-9 37-1 11-7 6-6 15-5 50-4 35-8 16-7 12-1 18-3 28-7 19-3 8-6 7-8 6-3

51-6 44-5 72-1 12-5 67-4 43-9 24-4 70-4 41-6 56-6 22-4 68-4 23-8 27-6 51-8 35-2 23-7

22-8 36-9 21-2 28-2 14-5 20-4 22-0 24-3 4-7 18-2

182 Tab. I I A

(forts.).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarn! inom vissa fackförbund 1929—1934. Grov- och fabriksarbetareförbundet 1929.

Månatlig arbetslöshetsprocent Län och vissa städer Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Die.

Stockholm 52 Stockholms län . . . . 00 Uppsala 50 77 Uppsala län i övr.. 57 Eskilstuna Södermanlands län l övr 07 Norrköping 00 Östergötlands län i övr 09 Jönköping 53 Jönköpings län i övr 80 78 Kronobergs län 75 Kalmar 77 Kalmar län i övr 63 Gotlands län 86 Blekinge län 82 Kristianstad Kristianstads län i övr. 85 08 Malmö 73 Hälsingborg Malmöhus län i övr.. 88 71 Hallands län 47 Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr 74 Borås 68 Älvsborgs län i övr... 02 08 Skaraborgs län 59 Karlstad Värmlands län i övr 63 00 Örebro Örebro län i övr 50 Västerås 71 Västmanlands län i övr. 55 Falun 72 Kopparbergs län i övr. 08 Gävle 82 Gävleborgs län i övr. 75 Sundsvall 89 Västernorrlands län i övr 80 Östersund 63 Jämtlands län i övr.. 77 Västerbottens l ä n . . . . 84 Norrbottens län 89 Hela riket

62-6

12 29 21 38

10 35 32 45 10

21 36 3237 21

3"-7 56-9 47-3 6c-9 47-9

22 20 44 9 25 3810 18 23 34 37 41 25

32' 29 44 9 35 52 16 24 27 53 40 4430 40 40 21 16

5:-9 51-7 61-8 2C-7 6C-1 71-2 4J-2 41-9 5C-7 71-5 61-0 61-0 502 500 653 445 401

33 46 40 74 57

31 47 35 50 44

27 38 21 44 15

62 49 56 27 81 49 74 68 50 72 79 84 62 77 77 68 31

59 43 59 28 09 09 71 70 54 58 53 75 52 49 73 48 24

41 31 13 15 01 57 38 52 34 42 27 45 34 21 59 25 14

56 55 56 69 36 59 46 47 70 38 60 55 72 68 85

40 31 48 71 28 50 44 48 08 39 00 51 66 71 74

29 18 31 47 22 34 36 86 50 30 53 50 54 68 58

43 8 13 12 24 23 19 29 15 19 28 29 43 19

6 17 10 18 12 23 28 23 32 4 23 36 30 45 25

11 23 11 28 10 26 31 31 27 9 26 45 30 52 21

1926' 15' 40' 25' 27 39 54 31 9 27' 50' 36' 57 32

525 516 449 652 591 524 603 84 6 521 32 5 43 6 664 585 758 57 5

73 53 50 79 70

70 58 33 67 78

60 54 33 61 76

35 45 33 22 36

38 43 43 30 32

313772-1 2844-i

42 42 72' 42 52'

629 682 762 738 683

49-3

45-0

34-9

-toto

18-2 19-1

20-5 24-2

28-9 492

183 äb. I I A (forts.).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Grov- och fabriksarbetareförbundet 1930. Årlig arbetslöshetsJan, Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. procent Månatlig arbetslöshetsprocent

Län och vissa städer

10 Stockholm 47-2 31-6 Stockholms län 59-0 47-7 50-1 38-6 Uppsala Uppsala län i ö v r . . . . 62-7 29-7 59-5 45-5 Eskilstuna Södermanlands län i 65-4 52-5 övr 61-1 56-6 Norrköping Östergötlands län i övr. 63-5 47-0 33-5 23-3 Jönköping Jönköpings län i övr. 58-8 53-6 71-7 68-6 Kronobergs län 62-8 44-2 Kalmar 55-3 46-7 Kalmar län i övr 57-5 54-2 Gotlands län 77-0 51-0 Blekinge län 74-9 62-6 Kristianstad Kristianstads län i övr. 74-8 70-6 57-8 39-5 Malmö 66-0 47-1 Hälsingborg Malmöhus län i övr. 74-4 64-0 56-6 40-5 Hallands län 54-3 39-5 Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr 57-4 40-5 62-9 49-6 Borås 40-6 Älvsborgs län i övr. 53 66-4 66 Skaraborgs län 49-8 51-3 Karlstad Värmlands län i ö-v 52-5 37-6 61 49-5 Örebro 74-8 68-8 Örebro län i övr. . . Västerås 55-0 36-7 Västmanlands län i övr. 26-4 14-4 Falun 65-2 56-4 Kopparbergs län i övr. 64-3 54-4 67-9 55-2 Gävle Gävleborgs län i övr. 79-0 74-3 62-4 46-1 Sundsvall Västernorrlands län i övr 44-6 53-5 Östersund 65-5 49-2 J ä m t l a n d s län i övr. 100-4 108-3 Västerbottens l ä n . . . 62-5 63-5 80-6 58-2 Norrbottens län Hela riket

57-0

43-3

29-4 44-2 36-7 31-9 39-5

25-9 20-9 23-9 21-6 19-3 37-3 27-5 38-3 31-9 27-1 29-3 23-5 33-4 24-2 28-0 25-3 24-8 35-8 27-0 21-1 26-8 20-0 25-9 14-9 12-5

19-0 25-3 25-9 28-5 36-2 48-3 22-4 46-5 14-8 28-3

32-1 46-4 31-7 54-3 52-2 61-4 52-6 64-1 40-5 62-6

28-6 37-9 38-6 36-9 32-6

42-2 58-1 49-1 32-9 45-1 62-6 32-9 41-6 48-8 42-0 47-7 58-3 31-6 36-8 55-9 33-2 32-9

36-2 35-2 38-3 29-3 32-7 41-3 51-4 51-9 37-4 33-4 25-7 27-5 31-2 38-9 35-7 25-7 27-9 23-9 28-7 38-4 44-0 5-7 10-2 23-9 19-2 14-9 8-9 10-7 29 14-4 16-4 19-4 15-7 12-1 12-6 53-9 43-3 47-0 37-3 28-0 32-9 48-5 26-5 20-1 17-9 17-3 12-5 22-0 34-8 27-9 14-4 22-9 18-0 17-7 27-5 32-3 31-7 37-7 33-3 27-7 30-6 32-3 42-1 37-0 17-4 24-4 22-0 15-3 25-8 30-9 46-7 40-0 39-2 28-6 18-6 18-1 42-7 43-2 44-2 55-3 44-7 41-6 42-8 68 23-9 19-8 20-5 19-2 20-9 21-7 32-2 29-9 30-0 33-3 36-9 30-0 36-9 49-2 54-4 40-0 37-5 33-9 35-3 42-0 36-0 23-2 17-2 20-5 12-7 14-1 15-9 21-4 23-9 18-6 16-4 15-2 18-2 19-9 27-0

51-4 75-9 40-0 54-2 53-4 69-5 17-0 35-8 23-0 49-1 53-0 69-2 53-4 72-1 45-7 61-6 62-9 78-6 44-8 70-2 49-9 57-8 57-2 79-2 40-3 54-7 55-2 61-2 36-2 68-4 33-5 58-7 28-9 45-3

46-1 43-1 42-5 19-8 28-8 51-2 34-8 34-1 44-7 38-3 43-5 54-1 31-5 42-6 48-0 29-1 28-4

42-9 43-3 27-2 65-1 52-5 36-0 52-6 62-6 42-0 7-0 66 47-3 67-0 67-2 59-9

41 29 39-1 18-8 17-9 32-7 26-8 25-7 23 19-9 12-7 4-1 5-8 13 17-7 48-0 34 26-4 19-5 25-3 34-9 27-6 35-1 18-7 24-4 27-3 22-9 31-0 36-6 38-2 45-5 34-8 39 27-9 29-9 45-7 28-4 30 23-6 26-8 28-7 19 21 16-0 20-6 4-8 4 21-2 9-7 0-1 49-7 32-5 36-1 16-2 14-9 39-0 31 32-3 25-2 28-3 56-5 36-0 37-9 16-6 12-8 60-8 54-3 55-3 48-1 41-8 41-9 29-8 28-1 24-6 30-3

26 36-3 20-5 22-1 23-0 30-5 35-4 39-0 25-3 34-7 39 41-0 3-1 44-3 31 33-9 27-7 31-2 9-5 7 13-7 21-9 30-0 29-9 14-0 31-4 58-7 61-0 32-7 28-0

51-1 71-3 36-4 44-0 45- 65-5 51-7 66-8 33-6 47-8 46- 70-8 48-3 57-4 54-8 76-6 29-2 56-0 30-6 61-6 45-9 56-0 47 70-8 38-2 52-4 71-2 85-1 28-7 54-1

39-6 33-7 28-6 45-4 36-7 40-8 44-0 45-6 32-1 18-8 390 41-5 39-4 62-3 37-4

49-9 54-7 81-5 59-4 62-0

39-9 19-4 21-9 26-4 20-6 55-3 54-6 49-7 47-7 49-1 56-9 57-9 38-7 30-2 29-7 57-9 46-0 42-0 28-4 24-6 54-2 42-5 42-9 37-1 40-8

19-3 28-3 35-8 38-3 35-5 58-5 23-7 31-4 51-8 61-9

40-4 68-7 59-9 78-1 61-3 69-4 42-1 58-8 70-0 92-9

35-9 53-3 56-4 44-3 57-7

40-2

33-9 27-0 27-7 23-7 23-3

25-6 31-6

38-4 55-8

35-6

184 Tab. I I A (forts.).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna] inom vissa fackförbund 1929—1934. Grov- o e h fabriksarbetareförbundet 1 9 3 1 .

Månatlig arbetslöshetsprocent L ä n och vissa städer Jan

49-9 Stockholm 57-3 Stockholms län 69-9 Uppsala U p p s a l a l ä n i ö v r . . . . 41-4 65-3 Eskilstuna Södermanlands län i 66-2 ovr 59-5 Norrköping Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n i ö v r . 76-2 51-9 Jönköping J ö n k ö p i n g s l ä n i ö v r . 58-9 72-5 Kronobergs län 82-6 Kalmar 61-5 K a l m a r län i övr 82-4 Gotlands län 82-6 Blekinge län 63-9 Kristianstad K r i s t i a n s t a d s l ä n i ö v r . 85-1 66-1 Malmö 79-7 Hälsingborg M a l m ö h u s l ä n i ö v r . . 90-0 71-7 Hallands län 59-9 Göteborg Göteborgs och Bohus 73-8 län i övr Borås 65-7 Ä l v s b o r g s l ä n i ö v r . . . 130-4 70-9 Skaraborgs län 60-2 Karlstad V ä r m l a n d s l ä n i ö v r . 78-4 67-9 Örebro Örebro län i övr. . . 85-7 70-3 Västerås V ä s t m a n l a n d s l ä n i ö v r . 65 Falun 81 K o p p a r b e r g s l ä n i ö v r . 72-1 Gävle 69-3 G ä v l e b o r g s l ä n i ö v r . 80-6 Sundsvall 65-3 Västernorrlands län i 73-2 ovr 69-5 Östersund J ä m t l a n d s l ä n i ö v r . . 67-3 60-9 Västerbottens län 76-6 Norrbottens län Hela riket

63-2

F e b r . M a r s A p r i l Maj J u n i J u l i A u g . S e p t . O k t . N o v . D e c . 10

37-5 36-7 56-2 57-0 53-2

37-1 38-9 46-6 57-4 57-2

31 32 37 53 -10

25 27 28 45 24

28 25 20 44 25

21 23 17 30 14

23 22 29 39 20

34-2 33-2 51-2 47-3 32-9

4244' 5954 37

5053 797856-

48-6 40-3 61-3 22-7 43-4 66-0 70-9 59-2 78-3 72-0 47-4 76-9 53-3 66-1 75-8 52-4 42-6

52-7 42-4 59-9 37-4 36 08 63 65 85 09 49 67 50-5 57-9 74-0 59-7 42-7

40 38 46 25 31 56 23 42 73 29 37 48 32 40 54 28 29

23 28 29 12 30 12 15 20 52 28 36 41 26 29 38 20 17

32 34 34 20 23 -12 14 22 35 20 33 44 83 29 35 12 18

29 31 30 92 25 29 20 27 25 20 22 37 29 39 34 13 10

33 35 31 10 17 36 II 35 26 2-1 32 34 33 42 42 1-1 17

40-5 43-6 43-2 22-1 24-7 40-2 27-8 38-3 36-1 40-1 54-4 50-4 48-4 46-5 33-0 25-0 26-6

64 01 0560' 57707057 83 07 71 78 07 5-1 72 05 52

65-3 49-9 83-9 62-2 50-7 67-6 58-3 81-1 69-4 46-2 77-0 62-6 56-9 65-6 45-8

74-8 55-1 92-1 66-6 52-5 66-3 58-4 85-6 60-6 46-7 85-3 61-6 53-7 70-5 47-1

57 44 01 56 47 58 49 74 48 39 71 46 41 74 45

29 20 33 44 13 44 35 47 34 20 58 43 35 74 51

28 12 24 33 33 30 48 39 32 30 55 40 41 63 36

23 9 30 29 28 33 31 11 22 26 44 38 29 19 29

33 17 32 32 21 35 33 33 2-1 29 (S3 35 37 48 31

50-1 27-2 42-1 44-9 33-4 47-2 49-5 46-5 39-5 47-1 64-3 41-9 51-1 61-2 43-0

62375557 6253 5954 68 7700 67 7-1 51

83 576671 58000878788285 74 7881 64-

58-5 45-1 69-7 46 73-5

59-5 44-6 61-2 45-2 72-3

5-1 -15 70 40 00

50 41 66 38 59

43 34 07 27 49

47 36 55 27 55

50 34 49 26 60

56-4 49-2 61-3 30-5 77-4

7466734697-

76 7988 58 98

49-8

40-2 31-4 30-6

46 47 32 35 42 55 40 05 58 02 08 51 48 47 36 34

5-2 26-3 28-4 38-1 48-3 634

185 Tab. I I A (forts.).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Grov- och fabriksarbetareförbundet 1932.

Månatlig arbetslöshetsprocent Län och vissa städer Jan, Febr, Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept, Okt. Nov. Dec. (i

Stockholm 59-3 Stockholms län 62-5 Uppsala 73-3 Uppsala län i ö v r . . . . 77 Eskilstuna 61-5 Södermanlands län I övr 73-4 Norrköping 64-9 Östergötlands län i övr, 74-3 57-8 Jönköping Jönköpings län i övr. 68-7 71-7 Kronobergs län 71-3 Kalmar 55-3 Kalmar län i övr 76-2 Gotlands län 66-9 Blekinge län 73-5 Kristianstad Kristianstads län i övr. 81-2 71-5 Malmö 71-7 Hälsingborg Malmöhus län i övr.. 83-3 69-1 Hallands län 62-4 Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr 80-0 Borås 64-8 Älvsborgs län i övr. 84-0 Skaraborgs län 74-9 Karlstad 76-4 Värmlands län i övr. 80-5 73-2 Örebro Örebro län i övr. . . . . 83-0 75-7 Västerås Västmanlands län i övr 85-9 87-1 Falun Kopparbergs län i övr. 81-4 79-4 Gävle Gävleborgs län i övr. 83-5 73-3 Sundsvall Västernorrlands län i övr 83-3 Östersund 84-8 J ä m t l a n d s län i övr.. 91-0 Västerbottens l ä n . . . . 67-6 Norrbottens län 92-7 Hela riket

13—816073.

III

68-5

49-2 49-2 53-8 69-9 51-5

43-8 41-0 42-6 36-8 41-1 41-6 39-3 33-0 33-6 38-3 47-5 42-0 48-1 35-3 41-9 60-2 69-9 67-7 63-7 72-5 35-1 31-0 32-0 22-3 34-9

41-1 52-9 33-6 41-0 58-8 68-7 66-1 69-1 33-8 41-4

59-6 68-0 54-1 54-8 77-6 84-8 76-4 74-9 49-8 56-7

66-2 65-7 59-2 60 59-8 68-2 40-1 38 56-5 62-8 54-0 57-9 58-9 68 55-1 64-1 83-5 90-9 52-1 61-8 58-2 56-3 80-5 74-0 68-9 69-7 64-5 58-3 78-1 77-7 51-8 52-5 50-9 54-8

61-4 42-6 40-2 34-3 46-1 49-8 44-9 41-9 38-9 44-6 52-9 41-9 41-6 41-7 48-5 28-5 21-4 29-4 13-9 21-0 41-9 34-9 42-5 41 44-3 48-5 42-3 40-9 39-3 45-1 60-6 54-3 43-4 49 54-5 46-7 50-8 56 46-0 43-4 72-9 57-6 39-4 38-3 34-5 38-4 32-6 21 16-2 23-9 43-2 45 40-7 37-6 34-6 54-4 52-3 48-2 52-7 60-6 53-2 50-6 50-4 47-8 48-6 50-5 52-6 51 58-7 66 62 60-5 52-6 55-0 62-4 36-6 36 35-1 33-6 32-0 44-8 40-3 40-6 37-0 35-9

46-4 46-6 49-4 57-9 53-9 58-7 28-0 34

39-2 50 38 52-5 63-4 75-5 44-0 37-6 36-9 38-3 21-0 35-0 37-2 40-0 56-6 57-5 49-3 54-4 63-4 69-9 53-4 48-8 37-8 48-1 38-4 45-8

70-4 72-0 66-3 75 67-3 71 39-8 47-8 57-4 58-6 59-5 72-7 82-9 80-2 45-3 62-3 57-9 69 35-5 55-4 45-4 58-2 72-9 74-5 52-1 70-0 65-5 49-0 50-9 65-9 51-6 68-1 50-1 61-4

82-1 72-3 67-1 72-3 76-9 76-0 35-8 31-3 28-6 27-4 35-7 38-5 71-7 54-0 47-6 33-9 30-5 43-1 70-5 52-1 47-5 39-6 40-7 53-4 67-3 50-6 49-3 35-6 32-8 39-5 69-0 46-2 49-3 39-4 40-5 55-6 62-1 49-2 46-0 43-4 45-7 51-8 84-4 72-1 55-0 50-1 50-1 62-4 67-6 61-1 54-1 60-6 53-3 59-9 84-3 59-2 60-6 49-8 54-4 45-6 79-4 71-9 65-5 54-6 45-8 46-9 77-8 68-2 71-6 58-7 50-5 60-0 81-1 74-6 69-6 54-9 50-3 53-5 76-4 72-9 72-9 65-2 65-0 69-6 59-6 59-9 63-6 54-8 54-0 64-6

81-9 84-4 35-8 35-8 37-8 44-5 51-8 60-8 39-0 46 42-6 54-8 57-8 61-5 58-8 68-9 61-8 70-0 42-0 62-8 54-6 66-3 54-6 68-0 48-0 59-3 65-8 69-6 68-7 79-4

86-6 93-7 46-8 60-1 59-3 54-0 65-6 73-2 66-5 75-6 68-6 61-8 62-0 64-5 78-6 81-1 70-5 80-0 86-6 76-9 77-0 85-1 86-3 82-5 67-4 69-3 78-4 79-0 90-5 86-2

60-0 46-2 62-8 64-3 47-4

72-2 42-3 65-0 67-9 64-3 63-3 60 81-4 65-4 83-7 83-6 75-8 73-5 75-4 65-5

77-7 80-1 74-9 69-0 64-2 73-9 62-4 56-0 84-8 100-0

76-1 70-3 65-4 68-2 65-9 62-3 59-5 48-6 55-6 64-9 68-7 74-3 62-2 65-6 70-5 52-4 59-6 45-0 45-5 48-3 84-4 84-4 65-7 63-3 78-8

63-7 72-0 54-1 65-0 67-3 73-5 44-7 55-1 65-5 73-3

85-9 86-6 84-3 78-6 85-3 84-5 69-1 69-3 93-3 84-6

58-9

50-8 48-0 45-5 42-8 47-4

46-6 54-7

62-6 6 9 0

60-0

186 Tab. I I A (forts.).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Grov- och fabriksarbetareförbundet 1933. Årlig arbetslöshetsJan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. procent Månatlig arbetslöshetsprocent

Län och vissa städer

70-9 64-3 68-9 54-5 82-2 61-0 Uppsala län i ö v r . . . . 82-8 81-7 63-9 44-8 Södermanlands län i 78-6 67-6 84-7 81-0 Östergötlands län i övr. 80-9 69-4 59-2 45-8 Jönköpings län i övr. 77-9 67-7 75-8 61-3 77-8 72-5 80-8 76-7 81-7 87-6 76-4 63-4 77-3 74-4 Kristianstads län i övr. 87-1 80-5 79-9 73-8 84-3 79-3 Malmöhus län i övr.. 85-6 82-2 77-3 68-3 68-3 60-3 Göteborgs och Bohus 99-7 91-3 74-6 68-4 Älvsborgs län i övr... 77-5 66-5 80-4 75-3 69-3 70-8 Värmlands län i övr. 78-0 70-2 72-7 64-8 85-2 80-6 86-2 86-1 Västmanlands län i övr. 84-9 85-2 93-8 90-1 Kopparbergs län i övr. 86-3 81-8 77-2 71-4 Gävle Gävleborgs län i övr. 84-6 75-3 93-0 88-5 Västernorrlands län i 90-3 87-0 83-6 79-4 Jämtlands län i övr.. 97-6 88-5 81-4 74-1 Västerbottens län 93-1 89-7 Hela riket

76-8

69-9

11-4 40-0 32-5 41-5 24-0 29-6 54-5 62-8 14-7 26-2

65-9 77-0 50-8 63-6 51-8 67-1 73-4 92-4 37-3 50-5

36-6 45-5 51-4 63-6 31-0

68-5 75-3 66-5 43-0 72-4 63-6 64-1 71-8 80-7 49-1 47-3 67-5 66-4 77-6 74-0 56-7 60-0

53-3 41-2 66-2 34-0 41-1 42-1 46-6 49-2 32-3 36-0 42-2 48-6 55-3 57-5 61-1 50-0 50-6 41-9 40-8 51-3 57-4 28-6 10-6 17-3 10-7 12-0 13-2 28-0 59-8 46-6 49-9 43-5 49-2 53-9 59-9 49-5 39-7 48-6 38-4 39-8 48-3 49-5 32-9 12-6 11-6 11-2 8-7 23-2 37-8 54-2 49-1 52-3 43-4 44-1 49-6 47-0 45-5 22-3 25-9 19-8 22-3 23-5 43-4 40-1 23-7 22-1 21-9 18-6 16-9 20-8 28-7 26-0 26-0 22-4 6-4 13-1 30-3 54-0 41-0 48-6 50-8 54-4 57-3 59-1 47-9 33-5 35-0 31-4 31-3 37-9 45-7 47-3 29-5 32-3 50-0 53-4 50-5 56-6 60-5 50-2 47-7 45-9 46-8 46-8 33-7 30-3 22-3 17-9 20-8 17-5 18-8 28-2 37-8 23-0 27-0 24-0 22-2 25-3 32-1

56-3 73-0 66-5 73-1 57-7 83-2 39-7 50-1 68-1 78-8 46-7 68-6 45-9 50-8 51-4 63-1 38-1 50-6 30-3 46-8 41-4 52-0 67-8 85-2 48-3 59-9 63-7 80-9 40-8 66-1 36-2 46-9 46-0 61-8

53-6 58-5 58-9 29-7 60-3 51-9 37-3 56-9 45-0 35-5 37-0 62-1 49-0 58-9 56-8 36-3 40-6

91-5 47-3 66-5 70-1 73-3 63-2 60-4 79-8 83-5 89-9 83-3 86-1 73-6 70-0 85-2

75-6 55-6 44-6 45-6 41-3 25-7 13-9 13-8 8-4 6-1 49-9 35-6 39-7 35-5 36-9 54-4 44-0 35-2 36-0 42-3 60-5 48-5 48-8 48-1 50-3 57-2 35-6 31-4 30-0 34-4 35-4 30-1 27-9 29-5 32-0 62-9 44-1 38-4 36-6 40-7 59-6 34-1 32-9 39-6 38-5 71-5 66-0 50-9 53-7 61-8 71-6 76-8 68-7 75-1 68-1 75-8 65-2 57-1 48-8 53-4 63-5 33-1 27-6 26-9 26-6 69-9 56-9 48-4 47-3 44-8 86-9 79-8 89-1 81-8 75-1

46-1 53-0 8-4 22-5 35-8 40-6 48-5 54-6 45-8 51-4 39-5 40-7 31-8 38-7 48-7 55-6 44-5 57-3 64-7 60-2 66-8 69-9 54-8 60-5 29-2 43-2 47-8 54-2 65-4 70-3

50-8 70-8 30-5 52-2 53-0 68-7 60-0 67-5 53-3 80-6 55-1 69-5 58-5 67-8 61-6 81-7 66-3 72-5 80-2 83-6 69-7 90-2 66-8 78-8 63-0 79-6 60-5 76-7 77-5 94-5

63-4 31-2 50-3 55-6 57-8 48-0 45-9 59-4 58-3 71-3 76-9 67-7 51-6 60-9 82-2

87-7 69-4 88-8 70-5 85-3

76-4 70-6 62-2 57-8 62-6 71-3 69-6 64-7 65-8 61-3 79-9 61-2 61-8 65-3 53-7 60-3 51-9 48-1 36-e 39-3 77-8 67-5 51-2 54-4 46-6

55-4 63-7 62-6 68-7 55-4 87-9 42-1 46-7 44-6 48-0

77-5 79-1 75-4 79-5 91-8 94-4 50-7 61-7 52-8 64-8

72-8 70-8 76-5 55-4 65-3

66-6

40-0 30-9 30-G 28-7 29-2

31-2 43-6

57-7 71-1

48-0

7 | 8

62-7 54-9 55-7 78-6 46-3

10-0 8-6 10-3 8-9 9-7 49-8 39-7 29-5 30-0 31-8 52-6 39-4 47-1 37-5 36-8 49-6 36-1 37-4 58-3 56-2 32-8 17-6 13-1 10-9 14-5

187 Tab. II A (forts.

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Grov- och fabriksarbetareförbundet 1934.

Månatlig arbetslöshetsprocent Län och vissa städer Jan Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt Nov. Dec

Stockholm 73-8 Stockholms län . . . . 66 Uppsala 76-6 Uppsala län i övr.. , 82-4 Eskilstuna 60-8 Södermanlands län övr 70-7 Norrköping 73-6 Östergötlands län i övr. 77-3 54-7 Jönköping Jönköpings län i övr. 75-4 64-1 Kronobergs län 53-0 Kalmar 70-1 Kalmar län i övr 49-8 Gotlands län 48-3 Blekinge län 52-1 Kristianstad Kristianstads län i övr. 73-3 58-8 Malmö 75-2 Hälsingborg Malmöhus län i övr.. 71-6 46-7 Hallands län 59 Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr 66-3 Borås 51-0 Älvsborgs län i övr... 54-9 Skaraborgs län 72-0 Karlstad 82-0 Värmlands län i övr. 64-4 69-1 Örebro 79-0 Örebro län i övr 75-9 Västerås Västmanlands län i övr. 78-4 90-5 Falun Kopparbergs län i övr. 82-2 88-2 Gävle Gävleborgs län i övr. 77-3 87-5 Sundsvall Västernorrlands län i övr 81-1 Östersund 77-3 J ä m t l a n d s län i övr.. 92-4 Västerbottens l ä n . . . . 69-9 Norrbottens län 68-1 Hela riket

70-3

49 36

66 49 35 42 21

41-1 34-6 15-6 53 13-0

44 35 21 52 13

48-5 38 25 50-1 18-0

52-0 66-3 43- 60-9 29-7 46-0 59-3 77-1 17-6 30-6

30-2 35-0 30-3 20-9 44-3 47-5 9-8 32-8 16-0 14-1 34-9 43-9 26-0 34-0 37-6 13-9 21-0

33 47 33 24 47 44 12 35 15 14 41 43 25 43 40 14 23

38-2 53-8 69-3 34-8 43-2 48-6 20-9 37-6 27-7 27-0 44-8 43-9 29-6 37-8 32-7 19-4 32-2

38 55 52-2 62 44-0 64-8 30-4 50-7 49 71-6 58 68-0 22-5 56 44-3 62 38-1 50-0 36-2 64-2 42-0 58-0 53-8 68-9 36-8 54-7 32-6 52-7 38-2 66-0 22-1 39-9 32-2 48-6

53 5 40 29 24 29 37 30 28 40 21 40 21 15

53-5 13-0 43-9 42-5 30-2 36-1 43-5 33-1 26-6 33-5 21-1 48-3 32-4 48-3 76-1

62-3 82-5 17-8 39-4 52-9 66-4 54-4 69-0 36-0 55-1 44-0 68-6 49-9 66-1 45-4 72-8 37-2 61-3 51-8 60-8 35-6 57-3 58-3 73-2 46-9 69-5 59-9 71-3 75-8 78-7

58 46 47 39 61

60-0 57-2 53-0 42-1 62-3

68-4 80-8 70-0 77-4 84-7 83-9 49-4 67-3 70-9 79-9

37-1 41-3

46-0 62-6

71-0 55 66-6 55 44

73-0 63-8 48-8 59-8 42-5

61-0 68-8 70-6 39-4 68 60-5 44-8 67-7 49-4 33-7 48-0 66-1 49-6 61-1 63-5 34-0 51-7

56-6 37 60-2 51 64-5 44 31-2 23 72-4 44 61-7 51 34-8 21 68-2 41 42-7 19 19-8 13 29 30 60-0 48 29-2 24 37-4 22 57-4 50 25-1 16 50-8 41

79-9 46-7 55-9 62-9 62-1 58-9 59-5 59-5 74-3 57-7 86-5 78-3 75-3 65-4 87-3

62-0 59-6 56-5 52-4 71-5 48-7 51-5 62-5 70-4 84-3 87-8 75-3 76-3 88-7 87-0

45 36 43 42 56 42 37 44 64 70 58 65 02 09 80

27 29 44 43 13 13 31 •19 05

53-8 6-0 40-1 23-9 29-2 29-7 34-4 31-0 31-6 42-2 11-5 46-9 23-1 48-5 66-0

76-5 66-3 77-5 61-6 77-1

81-2 64-2 95-6 67-7 81-2

75 07 01 51 82 39 01 50 70 8 64

57 40 23 43 49

54-5 48-6 34-0 35-1 50-6

65-0

62-3

10 35 19 21 34 31 22 38 40

10 36 13 9 34 35 28 20 39 11 27 42 0 35 18

36 26

43-0 37-9134-9 34-8

188 Tab. I I A (forts.).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Elektriska arbetareförbundet 1929. Årlig arbetslöshetsJan. Febr. Mars April Maj J u n i Juli Aug. Sept. Okt. N o v . D e c . p r o c e n t Månatlig arbetslöshetsprocent

L ä n och vissa städer

16-6 12-7 17-8 20-5 18-1

19-8 23-3 25-9 44-6 15-9

17-4 13-1 8-5 2-8 0-9 24-2 21-4 18-9 19-3 12-5 11-8 9-1 8-8 2-5 1-6 32-2 27-1 19-8 10-8 9-7 6-2

19-2 13-3 30-3 10-0 10-4 19-4 20-6 17-3 32-6 18-5 46-9 20-8 22-4 12-2 28-0 14-5 8-0

19-4 15-6 37-8 16-0 10-4 24-4 31-7 16-7 49-9 31-0 37-2 17-8 23-1 14-7 29-1 14-3 10-0

16-0 9-6 7-1 4-1 6-9 13-4 11-0 10-1 3-7 2-3 29-0 32-6 26-0 8-3 3-0 2-5 12-5 12-5 7-2 11-9 10-4 13-6 10-1 4-8 20-9 18-1 7-9 7-6 6-1 41-0 37-9 36-2 23-5 17-3 20-0 27-3 22-6 9-6 3-5 48-6 34-5 32-7 22-0 23-8 22-6 22-2 11-8 9-9 3-9 26-3 21-7 28-1 35-1 17-8 19-3 17-7 20-2 16-0 11-8 20-4 18-0 15-0 10-1 5-6 9-5 3-1 2-9 3-5 3-5 24-2 24-0 14-2 13-6 9-9 13-4 7-6 9-5 14-1 5-9 10-4 9-7 4-2 2-9 1-4

11-3 Borås 6-5 Å l v s b o r g s l ä n i ö v r . . . 2-8 Skaraborgs l ä n 3-9 Karlstad 14-4 V ä r m l a n d s l ä n i övr. 11-4 Örebro 18-5

20-0 7-1 3-8 8-9 26-4 0-6 22-7

20-6 3-6 7-0 12-5 20-4 3-6 29-5

16-1 17-4 10-8 0-4 1-1 9-4 34-9 7-4 13-0 5-5 2-5 9-9 10-6 6-8 5-3 13-9 9-2 21-2 24-8 21-9

Västerås 2-5 V ä s t m a n l a n d s l ä n i övr. 9-4 Falun 13-2 K o p p a r b e r g s l ä n i övr. 22-0 10-3 Gävle Gävleborgs l ä n i övr. 22-9 9-5 Sundsvall Västernorrlands län i 25-6 Östersund Jämtlands län i ö v r . . V ä s t e r b o t t e n s l ä n . . . . 23-3 22-1

3-9 10-4 28-9 34-0 19-6 21-8 11-4

4-4 12-3 29-8 26-0 9-6 24-7 14-3

7-8 11-2 19-3 12-3 15-1 21-8 16-0

25-3 2-4

20-7 22-8

23-5 24-4 2-9 24-3 16-1 10-3

35-2 26-0

40-1 12-4

27-4 20-7 14-1 2-6 13-4 9-3 9-7 19-9

13-1

16-2

18-9

16-6 14-1 10-1

5-6

14-8 10-4 Stockholms län 10-6 Uppsala U p p s a l a l ä n i ö v r . . . . 28-7 11-7 Eskilstuna Södermanlands län i 14-3 9-0 Norrköping Östergötlands l ä n i övr. 23-6 14-9 Jönköping J ö n k ö p i n g s l ä n i övr. 13-2 15-7 13-4 Kalmar 7-6 32-2 G o t l a n d s län 15-9 43-6 Kristianstad K r i s t i a n s t a d s l ä n i övr. 16-4 12-7 Malmö 10-9 Hälsingborg M a l m ö h u s l ä n i ö v r . . 21-6 22-6 Hallands län 6-1 Göteborgs

och

0-6 5-4 10-2 37-3 3-4 3-1 27-1 3-2 20-3

7-8 18-5 7-9 12-3 12-6

7-4 9-4 9-0 3-7 3-5 0-9 23-7 1-7 3-9 2-8 9-0 7-3 17-1 19-9 6-9 4-4 10-5 1-0 6-9 5-4 4-0 2-8 1-4 0-4

11-2 1-6 6-5 0-3 19-4 23-4 6-5 12-8 7-8 7-0 5-3 26-2 5-4 1-1 7-7 6-8 36-1 17-1 28-5 2-9 10-3 0-9 12-3 6-5 14-6 13-6 1-0 4-2

8-4 7-1 17-1 7-9 100 11-1 20-4 13-2 26-5 11-9 26-5 18-4 12-4 6-4 16-3 9-9 4-7

0-7

2-4 1-8 1-6 5-5 2-3 3-7 7-3 15-7 4-5 15-9

10-6 1-6 4-9 5-3 8-6 5-1 15-9

0-9 6-6 5-8 19-1 2-5 5-2 29-7 3-7 7-4 3-8 16-4 3-3 13-6

2-8 9-4 10-8 11-4 6-8 15-2 8-0

0-8 0-4 18-8 14-0 1-2 6-3 5-8 3-9

1-2 3-2

1-3 2-2

12 Bohus

H e l a riket

6-3

5-0

1-7

4-9 2-5 5-1 2-3 8-7

2-6

0-3 2-9 2-3

1-9 3-6

8-1

1-8

3-2 2-4 2-7 9-4 9-1 6-9 19-9 12-9 12-3 1-5 10-9 4-1 22-7 17-2 11-4 13-4 10-1 3-6

2-3 5-1

1-3 7-3

1-1 7-6

3-2 5-3 6-5 1-1

2-9 4-3 6-7 8-7

9-2 0-8 1-6 1-5

2-4 15-3 7-3

18-2 2-4

4-7

7-5 19-4 8-4

19-6 80

1-4 9-0

2-2 2-4

1-7

5-4 32-7 4-9 28-9

1-6-8 12-3

3-2

2-9

1-6

1-8

2-7 0-5 9-7

9-6

9-2

189 Tab. I I A (forts.).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Elektriska

arbetareförbundet

1930.

Årlig arbetslöshetsM a r s A p r i l Maj J u n i J u l i A u g . Sept. O k t . N o v . D e c . p r o c e n t Månatlig arbetslöshetsprocent

L ä n o c h vissa s t ä d e r Jan. Febr 1

10 Stockholm 6-7 Stoctholms län 18-1 Uppsala 6-1 U p p s a l a l ä n i ö v r . . . . 23-0 Eskilstuna 19-8 Södermanlands län i övr 9-7 Norrköping 7-3 Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n i ö v r . 22-5 Jönköping 10-6 J ö n k ö p i n g s l ä n i ö v r . 7-0 Kronobergs län 21-6 Kalmar 4-3 Kalmar län i övr 21-3 Gotlands län 14-0 Blekinge län 15 Kristianstad 27-8 K r i s t i a n s t a d s l ä n i ö v r . 34-7 19-9 Malmö 12-3 Hälsingborg M a l m ö h u s l ä n i ö v r . . 20-8 13-3 Hallands län Göteborg 7-1 Göteborgs och B o h u s län i övr 35-0 Borås 4-3 Ä l v s b o r g s l ä n i ö v r . . . 5-5 Skaraborgs län 14-3 Karlstad 8-7 V ä r m l a n d s l ä n i övr, 12-3 Örebro 8-3 Örebro län i övr Västerås 3-0 V ä s t m a n l a n d s l ä n i ö v r . 9-2 Falun K o p p a r b e r g s l ä n i ö v r 20-4 Gävle 25-6 G ä v l e b o r g s l ä n i ö v r . 14-0 Sundsvall 7-5 Västernorrlands län i övr 20-0 Östersund 7-7 J ä m t l a n d s län i övr.. V ä s t e r b o t t e n s l ä n . . . . 19-4 Norrbottens län 10-5 Hela riket

10-7

9-5 11-0 9-0 21-7

2-4 2 3-7 9-2 5-7

16 25-3 22-4 37-7 19-0

6-0 10-9 5-2 12-4 10-6

io-o

11-7 14-6 7-9 27-5 13-1

10-2 8-1 5-1 19-4 12-2

11-0 13-8 20-4 6-5 5-5 17-7 5-2 29-6 17-4 17-2 5-8 45-5 18-5 10-0 17-8 6 8-3

13-1 14-1 18-6 11-4 8-1 21-1 7-5 23-7 5-6 16-6 10-9 41-7 15-7 13-0 16-8 6-4 13-0

10-0 8-0 9-6 4-3 14-6 12-0 11-9 8 5-2 16-0 7-5 9-0 11-3 3-7 7-5 6-5 15-8 9-4 2-3 9-3 6-6 6-4 4-4 4-2 23-1 16-0 19-9 3-2 3-3 13-8 4-3 6-1 4-9 33-9 34-9 49-3 31-9 25-0 17-4 15-3 12-2 15-7 10-3 18-3 16-6 18-0 10-2 9-4 33-4 21-9 34 18-2 10-4 46-1 41-9 58 36-8 38-1 11-0 7-3 11 9-3 5-8 10-0 7-8 io-o 4-4 2-9 18-3 14 17-9 11-6 7-2 13-0 11 19-5 12-5 10-7 11-7 7-3 8-7 4-4 2-0

2-5 2-2 5-3 2-2 1-3 2-1 3-6 7-0 6-4 5-4 13-5 13-5 4-2 2-7 21-3 9-3 9-7 7-0 5-1 11-0 10-9 56-3 45-5 5-4 6-5 3-4 1 8-4 9 8-8 8-0 1-9 2-2

3-1 21-4 2-1 5-7 4 28-0 2-4 44-0 3-9 6-5 9-5 19-9 2-2 18-4 9-3 24-8 2-9 5-6 3-7 15-6 5-8 34-5 15-6 34 7-4 24-8 2-3 11-8 8-7 24-8 3-2 11-8 14-0 4

8-5 8-5 11-8 10-5 6-1 15-1 6-0 25-7 10-5 12-8 18-1 40-6 11-5 7-4 14-5 10-2 7-0

18-5 6 6-1 19-9 7-3

5-5 6-2 4-7 23-9 8-1

4-6 7-2 1-5

7-0 7-4 3-2

5-3 2-8 3

10-5 19-4 5-1 6-7 5-5 15-2

2-2

0-6

14-0

15-3

6 5-6 13-6 11 4-0 3-2 16-1 10-9 11-6 6-9 3-8 4-9 8-0 5-0

3-3

2-1

0-5 15-3 13-2 5-4 14-0

10-2 7-8 4-9 8-4 6-2 3-7 8-3

0-3 8-8 6-9 16-7 12-8 18-8 12-5

0-7

0-2 4-8

7-5 11-3

2 40152412-5

9-2 1-3 49-2 21-9 23-9 16-5

9-4 4-3 5-7 5-2

18-5 18-5 9-1 3-4 9-2 3-9 6-5 4-5

11-4 10-8 33-0 4-1 14-8 49-5 4-2 15-1 5-1 22-3 6-0 24-3

1-5 10-1 1-8 25-8 11-4 14-9 11-4

22-7 16-2

30-0 19-1

32-3 22-3 31-1 19-7 10-0 18-8 17-0 21-4 7-7 6-2

11-8 1-2

9-6

9-1 24-2 1-8 37-3

19-4 13-2

14-5 28-3

23-5 9-5

23-0 15-4 6-6 11-6 5-8 10-6

1-1 6-0

0-6 7-2

1-9 4-4

5-3 3-2

2-1 23-5 13-5 33-4

I M 11-8

11-5

12-8

12-3

5-6

3-4

3-9

3-2

4-2 18-1

8-5

6-1 5-5 2-3 3-4 10-4 17-7 3-6 2-4 0-4 0-2 7-7 7-7 15-7

9-3 14-1 5-0 10-8 11-6 8-7 10-1

4 8-3 2-3 2-6 4-3 3-6

1 0-2 5-6 7-9 5-2 3-2 4-1 26-0 29-1 21-7 10-1 13-4 4-2 16-5 21-6 13-8 16-3 21-8 6-2

8-3 10-1

1-2 6-7

1-1 10-6 1-5

0-9 6-5 2-4

4-2

8-8

6-5

190 Tab. I I A (forts).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Elektriska arbetareförbundet

1931.

Årlig arbetslöshetsJ a n . F e b r . M a r s April Maj J u n i J u l i A u g . S e p t . O k t . N o v . D e c . p n c e n t Månatlig arbetslöshetsprocent

L ä n och vissa s t ä d e r

14-5 Stockholm 8-5 Stockholms län 9-4 Uppsala U p p s a l a l ä n i ö v r . . . 33-4 18-2 Eskilstuna Södermanlands län 18-6 ovr 7 Norrköping Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n i ö v r . 28-9 37-4 Jönköping 9-0 Jönköpings län i övr 17-4 Kronobergs län 21-2 Kalmar 27 K a l m a r län i övr 21-7 Gotlands län 19-3 Blekinge län 20-2 Kristianstad K r i s t i a n s t a d s l ä n i ö v r . 33 18-7 Malmö 16 Hälsingborg M a l m ö h u s l ä n i ö v r . . 18-6 16-0 Hallands län 13-2 Göteborg Göteborgs och B o h u s 19-9 län i övr 6-6 Borås Ä l v s b o r g s l ä n i ö v r . . . 17-9 7-5 Skaraborgs län 15-4 Karlstad V ä r m l a n d s l ä n i ö v r . 14-1 13-5 Örebro Örebro l ä n i övr. . 3-1 Västerås V ä s t m a n l a n d s l ä n i ö v r . 14-5 1-8 Falun K o p p a r b e r g s l ä n i ö v r . 28-7 24-1 Gävle G ä v l e b o r g s l ä n i ö v r 22-3 14-0 Sundsvall Västernorrlands län i 25-6 övr 8-3 Östersund J ä m t l a n d s län i övr.. 10-4 Västerbottens län 21-4 Norrbottens län Hela riket

15-4

2-7 1-6 1-1 7-9 4-3

9-2 2-3 2-6 2-4 7-0 21-9 21-7 36-7 18-4 5

11-5 7-7 11-7 18-7 14-1

14-9 6-1 23-6 23-3 23-5

21-9 7-4 35-4 31-6 25-1

18-2 12-6 7-3 9-5 20-8 15-2 21-7 18-5 18-4 13

2-2 1-6 1-1 4-2 4-1

2-7 5-7 1-7 3-6 7-3

17-5 12-6 30-3 28-7 11-3 16-3 22-3 29-0 17-5 25 21-0 22-8 26-9 13-2 25-8 22-5 16-2

35-4 15-3 37-9 30-8 15-0 27-3 51-4 42-0 25-6 36 61-2 39-1 34-9 27-2 38-7 36-7 24-5

19-6 12-0 13-0 4-9 3-5 6-8 3-3 3-5 1-7 0-9 24-4 16-0 19-5 11-6 3-5 28-6 14-9 14-5 6-4 3-2 10-5 11-3 16-2 5-2 2-0 8-6 7-0 0-6 21-8 6 44-6 29-3 35-8 12-8 11 27- 26-3 3 3 28-3 21-3 15-8 11-7 23-1 17-0 12-7 29-3 16-4 18-0 13-0 1 46-7 45-3 57-2 17-0 8-9 20-8 12-3 11-2 22-2 1 27-5 17-9 19-1 12-2 6 20-5 13-6 21-2 13-3 4-9 25 14-7 22-3 12 34-9 12-2 18-4 12-4 20-3 15-2 20-4 9-5 4-9

0-8 1-2 1 3-4 3-5

0 2-0 1-5 2-9 2-3 4-0 2-6 23-5 17-5 16-4 12 2 12-0 7 11-4 2-5 6 8 4-7 2 13 6 4 2-7 6-0 4-8

4-0 4-0 5-8 11-4 2-5 17 2-7 32-5 3-2 13-0 3-6 14-4 3-2 10-3 24-4 41-2 6-6 26-5 13-3 1 24-0 33-9 9-3 47-2 11-7 25-2 4-5 14-2 11-8 288-9 1512-7 18-7

11-7 5-6 16-0 16-4 8-1 10-1 21-2 28-1 16-9 14-1 28-0 20-5 17-4 12-7 18-1 15-5 13-5

27-4 10-0 12-7 8-8 11-2 14-1 18

46-2 25-1 18-1 15-0 11-2 20-4 31-2

36-9 30-5 36-7 16-7 20-6 11-6 19-7 17-0 13-3 10-3 12-0 9-2 19-0 13-1 15-5 10-1 8-9 3-6 7-6 4-2 12-6 9-8 12-1 4-7 22-2 17-0 25-0 8-1

7-9 1-6 6-8 6-4 1-7 1-5 6-6

48-1 7-0 20-5 11-7 7-8 6-2 8-1 5-1 5-0 2-3 3-7 1 3-2 2-6

7-3 27-9 12-0 16-3 12-3 15-5 7-4 15-0 12-0 31-7 13-2 2 9-3 6

22-5 15-3 11-7 10-7 9-0 9-0 13-5

2-4 18-1

3-0 3-4 3-2 2-4 2-5 18-2 15-1 14-1 10-5 4-7 28-0 8-1 6-4 3-8 5-1 15-7 31-6 6-2 4-8 35-6 18-1 11-6 9-3 5-6 4-2 40-0 32-7 47-8 31 17-7 17-1 11-7 14-6 6-4 7-3

2-6 5-8

16-5 14-6 29-9 20-8

5-1 27-2 20-4 18-2 21-6 50-9 25-8

0-5 5-1 3-0 3-3 30-0 6-0 5-5 1-7 10-0 9-9 3-1

1-7 16-7 6-4 21-2 4-5 61-2 40 8-3 24-4 16-4 44-4 3-4 17

3-9 13-2 6-5 35-4 12-3 291 12-1

40-7 3-1

43-9 19-8

12-2 37-0 27-1 35-6 15 11-0 5-6 4-9 6-8 2-9

12-8

7-4 0-8

12-5 32-1 36-4

24-6 7-9

2-8 31-3

7-1 42-0

5-5 8-0

6-4 9-6

11-4 26-4 16-5 34-4

12-0 18-4

17-3

25-7

28-5 22-4 18-8 6-2 1-5 11-3 12-0 18-5 10-4 15-8 9-1 4-9 14-1 17 20-0

5-7

4-2

9-2 21-8

13-3

15-3 6-4 11-9 8-8 9-3 1-1 14-2 7-1 25-0 13-2

191 Tab. II A (forts).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Elektriska arbetareförbundet 1932. Årlig arbetslöshetsJ a n Febr Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept, Okt. Nov. Dec. procent Månatlig arbetslöshetsprocent

Län och vissa städer

Stockholm Stockholms län Uppsala Uppsala län i ö v r . . . . Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr. Jönköping Jönköpings län i övr. Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr. Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr.. Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr Borås Älvsborgs län i övr... Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr. Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr. Falun Kopparbergs län i övr Gävle Gävleborgs län i övr. Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund J ä m t l a n d s län i övr.. Västerbottens l ä n . . . . 17 Norrbottens län 21 Hela riket 18-9

27-2 11-5 23-0 31-4 23-0

36-8 19-5 32-4 44-0 27-6

22 8 25 31 10

16-7 8-9 10-4 23-1 10-6

14 8 11 28 15

8-3 47-0 11-5 11-5

18 6 22 14 10

28-7 22-5 33-1 16-2 25-2

22-1 12-1 20-8 24-1 19-3

19-2 17-5 27-5 25-1 16-6 20-5 31-0 49-4 53-6 24-0 21-6 39-5 35-0 19-8 42-6 16-1 19-4

36-8 25-1 35-6 33-8 29-6 30-1 37-0 48-5 74-5 34-3 41-4 64-4 47-2 26-0 59-0 41-7 27-3

22 1.0 23 21 11 17 23 25 40 20 25 30 2-1 14 34 21 18

9-5 13-5 8-3 11-5 9-3 6-4 22-9 37-7 29-8 11-4 24-2 43-5 24-3 13-6 33-5 13-2 18-1

2 14 5 14 8 6 19 22 10 6 29 30 23 5 27 8 19

1-6 8-7 4-5 10-3 2-4 2-3 10-4 12-2 11-3 2 15-6 19-3 16-0 5-7 16-0 8-4 10-0

7 10 16 19 8 2 11 30 1 6 20 33 24 10 24 21 13

19-3 20-8 25-6 34-0 15-4 9-5 26-3 43-7 8-7 1240-8 39-4 28-2 12-7 32-5 18-7 14-7

15-0 16-5 18-3 20-6 13-4 15-2 23-9 35-3 32-8 15-8 30-3 39-6 211-0 14-8 34-7 18-6 18-8

20-4 21-2 16-0 15 18-4 12-9 19-7

30-3 24-0 23-7 30-2 20-3 25-1 33-5

19 15 13 18 19 17 15

14-5 18-1 23-3 55-4 34 67-3 38-8

6 11 13 33 23 38 30

20 15 18 21 17 12 9 27 10 10 3 23 9 33 19

12-7 5-5 11-6 16-9 3-2 7-0 6-3 15-0 8-9 6-4 6-2 16-7 5-5 25-3 18-8

10 8 17 17 2 11 12 18 9 10 2 26 12 35 27

26-0 13-7 16-9 21-5 5-5 25-0 25-7 18-4 16-9 21-8 10-2 36-8 27-9 40-7 29-2

22-6 17-5 17-4 19-9 17-2 15-7 18-3 14-1

7-9 14-1 22-1 46-9 26-9 57-4 22-7

18-4 17-8 19-0 19-6 17-9 10-9 12-5 25-0 11-2 9-4 6-4 16-6 13-4 34-4 22-3

13-2 11-0 28-6 20-2 41-8 28-5

37-6 23

49-9 35-5

29 10

18-5 19-3

37 10

24-1 9-7

23 10

44-1 25-7

33-5 21-7

26-5 31-8

43-5 45-7

16:1 14-7 23-7 26-4

10-1 18-2

32-0 36-7

24-0 33-4

25-1

57-1

16-4 17-5

10-1

25-0

21-7

10-1)

192 Tab. II A (forts.).

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Elektriska arbetareförbundet 1933. Årlig arbetslöshetsJan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. procent Månatlig arbetslöshetsprocent

Län och vissa städer

28-4 12-6 37-8 Uppsala län i ö v r . . . . 36-6 33-6 Södermanlands län i 26-1 36-1 Östergötlands län i övr. 37-8 27-0 Jönköpings län i övr. 18-1 14-7 26-1 48-3 31-4 31-1 40-5 Kristianstads län i övr. 59-0 38-8 24-5 Malmöhus län i övr.. 44-7 20-0 20-9 Göteborgs och Bohus 34-4 20-1 Älvsborgs län i övr... 23-8 21-0 13-1 Värmlands län i övr. 29-8 31-0 39-9 21-7 Västmanlands län i övr. 22-0 34-1 Kopparbergs län i övr. 44-9 34-8 Gävleborgs län i övr. 56-1 40-5 Västernorrlands län i 48-7 52-1 J ä m t l a n d s län i övr.. Västerbottens l ä n . . . . 37-7 40-2

33-6 16-5 42-7 44-2 33-6

44-6 22-1 61-2 45-8 59-0

33-6 42-1 51-7 30-1 37-0 16-4 20-0 18-5 7-5 10-1 35-6 37-3 42-5 20-7 23-2 38-5 39-5 43-0 26-2 22-3 26-3 46-5 40-4 21-5 24-3

29-7 26-0 5-4 1-4 15-4 9-2 14-7 11-0 20-5 22-3

35-7 44-2 3-8 24-5 12-9 27-1 36-7 22-0 32-9 42-0

36-4 13-3 30-1 31-7 34-7

25-2 46-2 34-1 23-9 23-1 19-3 21-7 50-6 30-3 29-0 35-2 59-0 38-7 22-6 42-6 20-8 24-2

31-0 55-7 35-8 29-9 34-8 20-5 32-8 53-0 54-2 41-3 52-5 75-5 52-5 36-9 51-6 40-3 30-2

19-2 30-9 25-2 8-8 6-8 34-5 38-1 49-0 28-4 29-8 26-7 38-4 35-5 20-3 22-7 21-9 38-8 49-5 30-8 31-9 23-1 21-2 20-3 10-4 11-2 8-0 16-9 14-1 2-2 3-4 28-1 27-6 30-6 12-0 19-6 39-2 43-3 48-1 32-0 18-1 33-6 51-0 61-4 35-5 31-4 28-0 28-6 41-4 20-4 15-7 36-2 43-9 60-4 40-9 42-0 44-0 44-9 41-7 27-2 31-3 31-4 39-7 50-5 31-3 34-8 27-2 31-0 39-0 21-3 21-8 35-1 43-1 55-0 31-0 35-5 27-8 38-9 55-0 26-8 23-2 23-5 28-0 35-3 19-4 21-0

7-1 12-7 21-0 14-2 13-1 10-2 15-2 4-3 6-0 6-1 4-9 4-9 17-1 15-7 15-9 19-2 37-3 28-2 8-8 6-5 36-4 33-2 35-3 38-6 27-6 23-6 17-7 21-2 23-5 15-8 16-0 10-6 15-4 12-2

12-7 30-5 17-8 22-8 17-2 26-4 7-6 26-4 11-6 15-2 3-9 8-2 14-0 25-1 14-9 35-0 23-7 22-5 4-8 11-5 40-4 47-4 51-3 52-6 31-7 31-9 27-6 26-1 21-1 21-1 23-6 33-4 19-6 19-3

19-5 32-6 26-3 25-5 16-5 9-8 22-4 35-1 36-7 21-5 42-3 45-6 35-6 26-1 34-5 27-9 22-2

30-9 40-2 24-5 32-3 23-4 31-0 25-2 32-6 19-9 36-5 34-1 39-2 26-2 40-8 17-1 18-5 22-3 23-2 18-3 32-4 27-6 40-9 42-6 62-3 28-2 46-8 52-2 69-4 45-2 52-2

24-1 27-6 30-9 14-8 19-0 27-4 37-6 49-9 28-7 32-4 21-2 24-3 22-5 15-3 16-9 25-1 31-8 36-6 24-1 21-2 25-1 35-3 47-3 16-9 9-1 30-3 34-9 33-4 12-0 13-0 34-3 36-3 37-5 20-8 26-3 12-7 15-8 21-1 12-7 15-8 16-3 19-2 25-6 14-7 21-7 13-6 12-9 15-4 9-3 10-0 29-2 31-0 43-1 27-4 21-9 35-6 39-4 38-8 30-4 31-5 32-3 37-8 39-5 14-5 18-6 52-2 62-1 68-2 34-6 34-7 27-3 28-5 42-1 28-1 33-4

15-6 13-8 32-5 21-8 15-7 12-9 16-6 22-7 5-0 2-3 10-7 11-5 15-1 11-6 14-8 10-6 18-5 13-8 10-4 8-0 14-7 11-5 22-2 27-0 12-0 7-1 26-5 21-8 29-9 25-2

13-8 21-2 16-8 22-5 15-6 18-0 21-4 16-8 6-3 12-3 14-6 23-6 16-4 27-7 14-7 20-2 6-8 17-4 10-2 163 25-2 31-7 10-7 21-7 16-5 31-7 22-5 29-7

23-2 28-8 19-8 24-5 18-8 23-6 26-8 11-3 19-2 14-5 25-8 35-8 25-0 42-4 33-4

49-3 46-7

60-1 66-6

39-8 49-3 44-8 18-4 17-9 49-3 59-0 84-0 42-1 50-0

15-4 21-6 35-8 13-4

28-5 40-3 19-0 43-8

35-5 47-1

38-6 41-8

56-2 64-9

25-6 26-1 38-9 21-7

20-8 22-7 29-3 29-7

32-6 42-0

31-2

32-3

33-8 35-5 42-2 25-1 30-4 46-0 56-3 61-6 39-8 39-1 30-1 36-5 43-8 24-9 27-6

22-2 18-8

24-4 3 0 6

3«-2

1lålarcförbundet, avdelning en i Stockl iolm

År

1929 1930 1 1931

4 Hela riket

35-2 48-3

34-4 46-8

21-5 32-4

20-8 16-8 13-2 27-5 22-3 11-2

7-7

6-5 2-8

1-0 9-3 0-6 10-0

32-2 27-1 37-1 33-3

21-0 23-3

193 Tab. II A (forts.

Arbetslöshetens omfattning månadsvis bland byggnadsarbetarna inom vissa fackförbund 1929—1934. Elektriska arbetareförbundet 1934. Årlig arbetslöshetsJan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. procent Månatlig arbetslöshetsprocent

Län och vissa städer

Stockholm Stockholms l ä n . . . . Uppsala Uppsala län i övr.. Eskilstuna Södermanlands län i övr Norrköping Östergötlands län i övr. Jönköping Jönköpings län i övr. Kronobergs län Kalmar Kalmar län i övr Gotlands län Blekinge län Kristianstad Kristianstads län i övr. Malmö Hälsingborg Malmöhus län i övr.. Hallands län Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr Borås Älvsborgs län i övr... Skaraborgs län Karlstad Värmlands län i övr. Örebro Örebro län i övr Västerås Västmanlands län i övr. Falun Kopparbergs län i övr. Gävle Gävleborgs län i övr. Sundsvall Västernorrlands län i övr Östersund J ä m t l a n d s län i övr. Västerbottens l ä n . . . Norrbottens län Hela riket

8-7

51 14 •19 18 40

-18 17 51 27 36

44 13 44 14 21

10-4 1-9 4-6 5-3

29 37 34 9 26 10 30 33 53 21 51 48 42 34 41 38 29

29 33 39 18 30 11 27 43 58 20 38 55 37 33 30 38 27

27 25

2 4 4 5 6 2 3 10 6 3 22 12 4 5 3 2 2

14 15 19 14 16 7 16 25 26 11 30 36 16 16 18 19 14

25 30 21 15 32 30 50 9 31

28 31 20 14 25 30 40 17 26 19 45 54

7 4 9 2 2

45 39

31 20 17 14 17 24 28 9 24 15 48 50 35 39 35

18 13 14 8 10 18 20 2 15 12 26 31 21 28 24

37 72

40 55

31 42

39 47

30 43

39-3

38-2

32-7 27-2 19-9 13-1

13 39 41 42 -17 42

36-9

30 21 24 13 26 38 40 17 27 43 27 26 27 36 22

30 8 21 11 17

3 7 10 10 7 10 10

32 31

9 ö 0 12

30 27

9-7

7-0

6-8

6 29

22 35

10-0 20-6

20 28 21

Målareförbundet, avdelningen i Stockholm 1932 1933 1934

48-3 56-7 61-2

42-3 48-3 59-2

37-6 45-3 64-9

35-1 41-8 24-6 14-8 45-9 2-8 1-9 2-3 55-1 46-2 23-1 16-2

8-7 2-3 8-2

4-0 16-0 4-4 19-4 2-3 10-1

49-1 46-4 57-1 46-2 43-1 45-5

30-9 27-9 35-7

194 Tab. II B.

Arbetslöshetens omfattning kvartalsvis bland 19 3 1

19 3 0

Län och vissa städer

Årlig Årlig Arbetslöshetsirbets arbets procent löslösunder hetshetsproprol k v . 2 kv. 3kv. 4 k v . cent l k v . 2kv. 3 kv. 4 k v . cent Arbetslöshetsprocent under

10 l

22-9 36-1 51-9 46-7 35-8 46-6 29-9 51-0

Stockholm

2 Stockholms län 3 Uppsala -1 Uppsala län i övr 5 Eskilstuna 6 Södermanlands län i övr 7 Norrköping 8 Östergötlands län i övr 9 Jönköping 10 Jönköpings län i övr 11 Kronobergs län 12 Kalmar 13 Kalmar län i övr 14 Gotlands län 15 Blekinge län 10 Kristianstad 17 Kristianstads län i övr

29-2 28-0 25-9 20-5 44-5 24-6 35-3 35-7 22-5 41-4 37-8 35-2 24-0 17

18 Malmö 111 Hälsingborg

20 Malmöhus län i övr 21 Hallands län

Göteborg Göteborgs och Bohus län i övr. 2 4 Borås 25 Älvsborgs län i övr 20 Skaraborgs län 27 Karlstad 28 Värmlands län i övr 29 Örebro 30 Örebro län i övr 31 Västerås 32 Västmanlands län i övr 33 Falun 34 Kopparbergs län i övr 35 Gävle 36 Gävleborgs län i övr 3 7 Sundsvall 3 8 Västernorrlands län i övr 39 Östersund 40 Jämtlands län i övr 44 Västerbottens län 12 Norrbottens län 22 23

43 Hela riket

25-2 30-6 12-9 37 44 21-2 22-6 30-6 28-2 40-6 24-8 58-2 42-8 26-5 52-4

32-5

9-8

18-9 53-1 29-3

31 33 59 109 36 35 27 52 1 34 31 32 38 36 35 40 40 29 34 42 37 15 29 42 47 36 3 45 52 26 31 30 61 47 36 42 55 34 38

17-4 31-6 29-8 17-0 22-5 31-7 24-9 290 0-8 18 1 26-8 14-9 14-3 28-3 15-9 20-5 26-0 12-3 21-5 25-0 19-3 14-6 11-5 9-3 15-5 21-4 9-3 26-7 28-8 19-5 14-8 14-6 22-0 30-5 18-9 36-4 32-6 24-0 32-3 17-5 27-1 19-4

2 9 18-6

6-8

14 42 34-2

byggnadsarbetarna inom murareförbundet 1930—1934. 19

3 2

Arbetslöshetsprocent under l k v . 2 k v . 3 kv. 4kv.

Årlig arbetslöshetsprocent

Arbetslöshetsprocent under l k v . 2kv. 3 kv. 4 k v .

33-8 40-0 15-4 45-3 27-0 17-5 20-0 43-9 48-5 30-7 6-6 28-5 87-9 20-2 9-9 21-6 28-2 11-9 8-2 49-8 36-0 13-0 4-1 32-2 27-2 16-6 6-1 22-1 59-3 22-0 13-5 33-5 25-2 25-0 11-3 21-3 74-3 22-2 16-1 24-6 37-3 8-8 9-6 37-7 32-3 12-8 8-3 21-3 51-5 42-7 20-7 36-3 34-2 16-5 0-9 15-8 58-7 16-0 3-9 19-6 20-2 17-4 10-6 20-1 42-9 16-6 13-5 43-4 15-4 4-6 2-5 13-9 22-1 11-8 12-2 26-3 32-5 13-7 9-7 34-5 24-4 12-4 7-8 13-6 20-0 23-0 3-8 19-6 27-4 19-5 9-0 25-3 32-5 25-7 8-2 14-2 65-1 23-3 13-4 29-6 45-5 16-5 7-6 47-6 29-1 27-2 2-7 24-4 7 3 0 37-3 21-1 51-4 30-4 13-1 20-5 67-9 57-0 29-0 6-8 23-9 31-0 27-9 12-3 46-7 45-0 27-3 7-8 13-0 122-4 57-0 17-4 26-5 65-2 59-7 33-8 44-3 33-2 27-5 3-4 35-7 43-2 52-2 31-8 45-3 35-5 61-0 22-9 61-1 65-5 53-7 27-5 40-7 78-9 31-8 9-0 60-4

33-5 26-6 26-5 32-7 23-7 20-0 17-9 31-2 20-6 37-5 23-1 17-8 39-0 11-7 20-8 17-0 29-1 8-7 18 3 22-8 14-3 16-2 20-2 20-1 32-3 28-8 20-1 46-1 32-6 27-7 28-8 23-1 46-9 49-3 24-5 43-3 43-9 46-7 42-6

24-3 45-5

38-6 46-5 8-9 24-1 59-2 28-1 13-4 28-3

29-3 31-6

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

25-7

35-5 25-6 11-3 32-7

26-1

19-5 55-8

47-0 33-4 8-2 9-6 61-4 56-0 28-8 36-8

39-0

64-1 17-0

L5-2 9-2 12-1 42-5 6:2-2 51-4 44-9 65-1 512-5 28-9 23-8 51-3

9-1 13-4

Årlig arbetslöshetsprocent 26

11! 4 21-1 23-3 68-9 21-5 29-5 18-7 43-9 9-5 58-1 27-7 17-2 44-1 30-7 39-7 20-3 38-5 14-5 160 31-6 18-4 11-9 32-3 18-3 50-1 42-4 31-6 60-4 18-9 38-0 26-9 32-5 59-9 48-8 20-6 44-5 33-8 58-7 51-8

32-0 39-0 54-8 69-3 26-3 42-1 32-9 50-1 0-2 38-7 35-2 42-2 54-5 51-6 35-4 42-2 42-3 37-0 37-2 50-(i 37-3 24-6 49-2 43-3 45-9 50-4 190 52-4 54-9 34-7 51-0 35-3 56-7 56-5 55-1 52-2 65-4 54-8 46-3

l k v . 2kv. 3kv. 4kv.

61-2 4-7 3-6 4-0 57-5 12-5 2-4 10-2 94-4 2-0 0-5 0-4 67-8 50-0 75-4 87-9 67-6 21-0 2-3 1-5 71-7 32-5 6-2 12-4 69-4 2-6 1-7 1-6 73-5 38-2 28-2 37-8 26-2 10-4 0-2 16-4 80-2 48-1 32-8 74-0 58-7 13-9 12-9 19-4 1-2 62-0 4-5 1-9 56-9 45-3 33-8 39-8 85-4 20-2 11-6 9-3 68-6 37-9 21-2 29-4 85-3 9-9 0-1 — 67-8 24-4 23-5 39-2 1-0 54-0 14-4 1-2 53-7 6-3 2-0 2-0 72-8 21-9 12-9 18-0 51-4 13-3 3-2 7-6 43-5 2-0 1-4 1-6 83-3 38-5 6-4 6-2 68-7 2-0 1-7 1-8 66-5 56-0 30-8 46-6 81-0 34-8 19-4 36-3 64-2 43-3 6-9 8-2 76-9 55-3 42-3 66-3 66-6 2-5 3-0 3-7 60-1 38-3 18-9 33-9 77-7 22-2 3-7 3-9 54-1 24-0 15-7 38-0 84-9 62-5 30-9 59-7 86-5 60-0 22-5 31-3 65-2 14-4 1-1 1-9 80-6 45-6 17-1 38-3 86-8 41-2 5-3 6-9 87-6 57-3 40-8 52-0 83-6 49-8 17-5 56-9

40-9 22-2 20-2 44-9 62-4 31-3 28-6 38-7 74-9 30-9 30-7 82-0 68-1 55-8 72-6 82-9 45-7 12-6 11-3 39-6 79-5 34-2 17-7 39-9 44-3 23-1 12-8 52-2 70-5 30-0 24-0 79-6 0-9 .— 0-1 — 59-4 28-9 12-3 55-3 52-7 20-2 15-9 57-3 42-0 30-5 24-2 83-9 69-8 48-0 41-6 59-0 93-1 41-5 24-7 51-9 55-0 22-6 17-2 48-2 74-9 31-2 16-7 53-7 59-1 30-5 27-0 53-6 46-5 30-5 24-5 45-9 4 8 - 1 26-0 28-1 46-4 75-3 35-7 32-9 56-9 68-8 21-8 18-0 45-9 2 7 - 5 20-9 15-0 35-6 61-0 41-1 30-3 63-4 6 0 - 9 32-7 24-2 54-9 6 8 - 3 38-8 16-2 66-7 64-0 36-9 29-8 72-4 2 - 5 4-1 8-4 57-8 75-0 38-7 25-9 70-1 6 9 - 0 33-5 43-9 72-7 5 4 - 0 27-8 12-2 45-6 6O-0 36-8 34-1 72-9 5 7 - 8 26-2 14-3 45-3 8 0 - 8 56-2 25-0 66-3 6 9 - 4 59-8 41-4 57-7 7 5 - 1 61-0 32-5 53-2 7 1 - 6 42-6 36-6 57-8 7J5-0 51-6 46-9 85-3 7(0-3 49-3 31-1 67-8 9 1 - 7 28-6 16-3 61-0

3 4

Arbetslöshetsprocent under

13 Årlig arbetslöshetsprocent 21

3 3

| 23

196 Tab. III. Antal helårsmedlemmar bland byggnadsarbetare inom murareförbundet, med fördelning efter arbetslöshetens sammanlagda varaktighet uttryckt i veckor och antalet särskilda arbetslöshetsperioder, 1930—1934. (Enligt socialstyrelsens utredning.) 1930. Antal

Antal arbetslöshetsveckor 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52

arbetslösh 1

etsperioder

5 el. flera

899 40 14 17 7 15

385 250 185 183 108

5 4 5 7 5

82 103 102 70 58 66 54 44 53 45

2 5 10 2 2

4 2 7 1 2 1 4

3 1 3 1 1

Summa

170 159 157 153 139 144 128 142 111

74 90 81 87 93

119 92 90 89 93

90 70 62 83 68

18 25 19 27 25 21 25 18 18 11

24 39 35 30 41

79 77 80 70 68

60 42 52 35 29

14 17 17 12 17

31 21 27 22 27

32 32 23 14 16

5 6 3 7 5

19 15 5 13 9

50 50 47 40 33 28 24 24 16 25

13 11 8 9 7

3 1 3 1 1

9 11 8 4 9

14 12 11 11 6

2 6 5 3 5

1 2

6 5 2 5 4

12 10 6 4 4

2 1 1 1

6 4 3 4 3

2 3 1 1

53 70 73

10 14

3 2 4 3

5 4

1 080

2 250

2 595

197 Tab. III (forts.). Antal helårsmedlemmar bland byggnadsarbetare inom murareförbundet, med fördelning efter arbetslöshetens sammanlagda varaktighet uttryckt i veckor och antalet särskilda arbetslöshetsperioder, 1930—1934. (Enligt socialstyrelsens utredning.) 1931. A ntal

Antal arbetslöshets-

veckor 0 1 2 3 4 5 6

0 649 5 9 3 8 6 8 12 11 7 6 5 15 12 6 9 8 11 6 8 6 8 2 3 3 4 2

8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50

— 1 2

— — 1

— 2 2

— 3 1 3 3 2 2 3 2 5 4 5 1 6 4

52 Summa

12 896

arbetsl jshetsperioder

5 el. flera

—

— —

— — —

— — — — —

. 219 141 127 115 96 76 76 79 73 56 67 46 63 74 48 79 71 73 69 69 72 69 64 52 84 56 61 52 40 59 42 38 23 33 24 29 22 16 14 13 8 10 6 4 4 7

— — — —

115 110 124 133 129 119 109 135 120 89 118 138 112 110 114 113 110 113 96 90 81 77 78 80 58 50 55 49 31 30 22 20 15 13 8 5 2 3 2 2 1

7 10 23

12 8 177

4 1

83 80 88 68 80 67 48 62 63 51 52 40 43 28 32 28 20 12 9 13 14 5 6 5 3

21 18 20 17 17 25 12 17 13 11 17 6 4 7 9 3 3 2 1

4 7

.— 2 2 1

— — — — — — — — — — — —. — — — — — — — — — — —

—

—.

2 981

1 341

1 1

28 19

— — — —

—

— — — — — — — — — — — — .— — — — — — — — — —

649 224 265 261 301 296 312 316 284 323 287 269 266 312 285 230 281 272 252 260 218 217 187 185 164 191 130 121 121 105 95 78 66 46 50 41 39 31 19 20 18 12 13 9 7 10 11 5 1 6 4

77 65

— — — _ — — — — — — — — —

— 2 619

21 47 51 75

Hela antalet

— 2 2 1 3 1 1 1 1 1

.— — — — — — — •

—

198 Tab. III (forts.). Antal helårsmedlemmar bland byggnadsarbetare inom muraeförbundet, med fördelning efter arbetslöshetens sammanlagda varaktighet uttrickt i veckor och antalet särskilda arbetslöshetsperioder, 1930—1934. (Enligt socialstyrelsens utredning.) 1932. Antal arbetslöshetsveckor

Antal 1

0 530 9 15 3 6 8 3 7 5 7 9 7 14 8 5 11 8 5 2 4 10 2 4

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48. . 49.. 50 51 52

1 2 3 2 2 2 3

Summa

3 3 5 7 12 9 14 13 16 25 26 24 29 34 42 33 23 38 71 1 124

81 90 70 66 67 40 52 56 54 46 50 54 67 49 58 65 50 74 67 64 59 59 59 64 57 60 70 76 70 67 66 83 88 68 70 76 85 83 78 71 61 43 46 26 31 13 11 11 6 4 2 10 2 893

arbetslöshetsperioder 2

29 70 65 51 58 62 88 72 80 83 91 92 98 99 97 87 87 88 105 80 118 103 77 79 104 80 89 89 64 65 60 56 50 43 33 28 20 10 12 5 5 7 4 2 1

14 20 39 44 40 48 39 59 65 64 77 83 55 68 64 62 67 50 55 62 39 54 42 34 35 28 19 22 10 8 11 4 9 3

5 el. flera

1 5 6 5 16 12 28 19 21 22 19 23 20 22 20 13 11 9 12 5 6 4 2 8 1

Hda antilet 5!0 10 1J4 1*7 118

2 1 3 1 1 2 3 1 4 1 4 1 1 2 2 1

3 1 1 1

ro 113 1(6 2.4 117 213

as 2*6 219 2i5 2i0

m 2:2 816 SW 2<0 217 2S7 217 212 1)4 213 US 116 1)0 1E3 147 K2 185 116 116 117 110 115 110 Yl 79 (4 78

re m 43 45 55 39 27 40

2 316

n 8 547

2 788 1 396

199 Tab. Ill (forts.) Antal helårsmedlemmar bland byggnadsarbetare inom murareförbundet, med fördelning efter arbetslöshetens sammanlagda varaktighet uttryckt i veckor och antalet särskilda arbetslöshetsperioder, 1930—1934. (Enligt socialstyrelsens utredning.) 1933. Antal

Antal arbetslöshetsveckor 0

5 el. flera

26 27 28 29 30

857 38 48 38 55 65 86 138 181 265 256 323 380 1 072 238 114 136 77 55 28 71 28 23 34 31 28 5 2 1 4 1

31 32 33 34 35

2 2 3 4

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52

Summa

arbetslöshetsperioder

13 7 18 19 13 16 17 21 16 13 29 24 24 24 66 5 018

160 154 174 206 197 199 179 155 181 126 103 71 104 30 22 43 20 13 12 21 18 13 16 13 13 12 14 15 12 30 17 11 18 29 42 30 33 28 30 28 23 20 26 17 13 23 14 6 2

5 2 741

24 31 15 28 15 22 13 10 9 10 6 7

6 13 10 15 11 16 19 18 11 22 18 14 22 20 23 20 19 18 15 14 10 9 5 8 3 4 1 2 2 1 1 1

2 2 4 4 5 6 4 6 6 11 7 6 12 9 9 6 12 6 12 12 3 6 3 5 1 3 1

200 Tab. III (forts.). Antal helårsmedlemmar bland byggnadsarbetare inom murareförbundet, med fördelning efter arbetslöshetens sammanlagda varaktighet uttryckt i veckor och antalet särskilda arbetslöshetsperioder, 1930—1934. (Enligt socialstyrelsens utredning.) 1934. Antal arbetslöshetsveckor

0 553 1

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52

— 3 3 8 3 3 6 9 8 4 6 13 4 10 7 4 5

— 6 5 3 4 4 3 2 3 1 1 1 1

.— 2 5

— 1 3

— — 2 3 8 5 3 8 4 2 2 5 3

Summa

arbetsl i s h e t s p e r i o d e r

A ntal

5 745

5 el. flera

315 145 98 105 90 80 62 67 52 44 40 51 38 35 32 30 28 30 34 35 25 26 22 13 26 11 14 17 10 15 19 8 16 22 19 13 12 27 22 17 23 21 9 14 32 1 1 4

—

— —

— — — —

4 11 18 17

—

137 157 149 148 147 155 171 151 171 148 133 141 146 122 138 117 114 124 114 101 82 72 93 81 68 37 60 55 63 50 35 39 23 11 28 9 14 1 8 3 1 3 3

35 59 64 54 74 91 84

23 21

98 107 109 108 103 86 94 50 85 71 75 66 52 56 40 48 42 21 20 14 13 9 3 3

17 24 22 23 27 19 21 17 21 20 9 17 10 9 6 2 3 2

—

1 4 3 1 1 2 2 2 2 1 3 1

— 2

553 316 282 293 320 321 303 315 361 318

339 325 323 325 317 270 293 217 255 251 239 214 173 163 156 160 126 77 98 80 92 79 46 60 51 30 43 24 41 23 27 29 30 17 20 40 5 3 6 5 4

— — — — —

— — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

—

3 623

1 835

3G4

8 465

— — 1

— — — — — — 1

1 2 1 873

•

Hela antalet

S S o 3

e -a «4

•a

ti cs C 3

:0 (i

5 :CS

•co

T3 T3 O

14—1-816073.

Arbetslös

> <

§ : 1»! 5 : Ä ! 5 : g - 3 : 3 g - : ^ : 0 : « ; ^ t r - . S < £ ^ . 4 <.M C : Z Q

| * • vi'. *H :

: — :

• . _j :

* - v •%•?•• *>- ="

^ o

t,'

< tu

u O

: M

•_> *

u o o

—•

u. O J* W 0)

•

arb.l.-pci

r> : — : > * O -

3 w

värnpl. v

vflrnpl. v

sjuk v:r

möjl. arb veckor

konfl. v:i

k o n f l . v:r

möjl. arb veckor

c '

möjl. arb veckor

a u

konll. v:r

konfl. v:r

möjl. arb veckor

konfl. v:r

värnpl. v

sjuk v:r

arb.1.-pei

sjuk v:r

o u

arb.1.-pet

Summ

Dec.

Nov.

arb.l.-pei

: : :

Summ

Dec.

Okt

Sept.

Arbetslös

•

Summ

Dec.

Nov.

•a

Nov.

Okt.

t£ :

Okt.

Aug.

•—

Sept.

Juli

S i » : fi i * • : £ i 3 = 3

Sept.

Juli Aug.

Juni

Maj

April

Aug.

Juni

1'ebr. Mars

t, : u . •—i

Juli

Juni

Maj

April

Maj

April

Mars

Jun. r- • ja

Mars

Febr.

Arbetslös

arb.l.-per

Jan.

7r,

Febr.

Arbetslös •gg

Jun.

Arbetslös

1933 1932 1931 1930 1929 Ansluten till avd. Ansluten till avd. Ansluten till avd. Ansluten till avd. Ansluten till avd. nr i nr i nr i n r . ...i nr i kommun i kommun i kommun i kommun i kommun i län. län. län. län. län.

C 03 C 0

u ,

202 Bilaga 2.

Avgiftsveckornas fördelning på kalendermånad inom de undersökta organisationerna, 1929—1934. Hela antalet

Fackförbund

År

Murareförbundet

1929 1930 1931 1932 1933 1934

1929 1930 Byggnadsträ- 1931 arbetare- i 1932 förbundet 1933 1934

4 4 5 5 4 4

4 4 4 4 4 4

5 5 4 4 4 5

4 4 4 5 5 4

4 5 5 4 4 4

5 4 4 4 4 5

4 4 4 5 5 4

5 5 5 4 4 4

4 4 4 4 5 5

4 4 5 5 4 4

5 5 4 4 4 4

4 4 4 5 5 5

52 52 52 53 52 52

•t

•1

2 4

4 5

4 4

5 4

4 5

5 4

4 4

1 5

5 4

3 4

40 52

4 4 5 5 4 4

4 4 4 4 4 4

5 5 4 4 4 5

4 4 4 5 5 4

4 5 5 4 4

5 4 4 4 4 5

4 4 4 5 5 4

5 5 5 4 4 4

t t 1 4 5 5

4 4 5 5 4 4

5 5 4 4 4 4

4 4 4 5 5 5

52 52 52 53 52 52

19291 1930/ Grov- och 1 1931] fabriksarbe- i 19321! tareförbundet 19331 1934] 1929 1930 Målarearbe1931] tareförbun- i 19321 det 1933f 1934)

Elektriska arbetareförbundet

1929 1930 1931 1932 1933 1934

J a n . Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.

•1

1 Under åren 1931 och 1932 synas förbundets lokalavdelningar i stor utsträckning ha tillämpat samma veckofördelning som under åren 1929 och 1930, ehuru förbundet anbefallt tillämpande av här angivna system fr. o. m. ingången av 1931.

Statens offentliga utredningar 1938 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning.

Rättsskipning.

Fångvård.

Allmänt näringsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Välten väsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Industri. Byggnadsindustrien i Sverige. 2. Arbetsgivares och löntagares inkomster. [3] 3. Arbetslöshetens omfattning och växlingar. [4]

Kommunalförvaltning.

Handel och sjöfart.

Statens och kommunernas finansväsen. Kommunikationsväsen.

Bank-,

kredit- och pcnnlngväsen.

Politi. Betänkande ang. c-morganisalion av polisskolan i Stockholm m. m. [1] Försäkringsväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.

Nationalekonomi och socialpolitik.

Förslag till revision av den svenska kyrkohandboken. [2; Försvarsväsen. Hälso- och sjukvård. Utrikes ärenden. Internationell riill.

Iduns tryckeri aktiebolag Esselte ab. Stockholm 193S 816073