Betänkande med förslag till omorganisation av uppbördsväsendet och folkbokföringen m. m. D. 3,

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

i

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1938:48 FINANSDEPARTEMENTET

1936 ÅRS UPPBÖRDSKOMMITTÉ

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG TILL

OMORGANISATION AV U P P B Ö R D S V Ä S E N D E T OCH FOLKBOKFÖRINGEN M. M. DEL III

ORGANISATION OCH KOSTNADER

S T O C K H O L M 19

3 8

"1

Statens offentliga utredningar 1938 Ki* o n o l o g i s k 1. Betänkande angående omorganisation av polisskolan i Stockholm m. m . I d u n . (4), 107 s. S. 2. Förslag till revision a v d e n svenska kyrkohandboken. Av E . Eidem. Uppsala, Almqvist & Wiksell. vij, 303 8. E. 3. Byggnadsindustrien i Sverige. 2. Arbetsgivares och löntagares inkomster. I d u n . vij, 198 s. 8. 4. Byggnadsindustrien i Sverige. 3. Arbetslöshetens omfattning och växlingar. I d u n . vij, 202 s. S. 5. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag rörande produktions- och avsättningsförhållandena inom trädgårdsnäringen. Marcus. 314 s. J o . 6. Betänkande i näringsfrågan. Marcus. 1 7 3 , 2 5 1 * 8 . S 7. B e t ä n k a n d e angående barnbeklädnadsbidrag m. m Marcus. 133, I S * s. S. 8. 1936 års yrkesskolsakkunniga. B e t ä n k a n d e med för slag rörande omorganisation a v vissa delar av tek niska skolan i Stockholm. Hseggström. viij, 455 s 2 bil. E. 9. U t l å t a n d e rörande flottans fartygstyper m . Norstedt. 71 s. Fö. 10. Byggnadsindustrien i Sverige. 1. Allmän översikt, y t t r a n d e n och förslag. I d u n . x v j , 741 s. S. 11. Riktlinjer för en lagstiftning om ägareförbehåll och avbetalningsköp. Av F . Schmidt. Norstedt. 64 s. J » . 12. Undersökning a v taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet & landsbygden enligt beredningsn ä m n d e r n a s förslag vid 1938 å r s allmänna fastighetstaxering. Hseggström. 89 s. F i . 13. B e t ä n k a n d e angående förvärvsarbetande kvinnors rättsliga ställning v i d ä k t e n s k a p och barnsbörd. Marcus. 52 8. S. 14. B e t ä n k a n d e och förslag angående skolöverstyrelsens organisation. Hseggström. i x , 396 s. K. 15. B e t ä n k a n d e angående »landsbygdens avfolkning». Marcus. 208, 90* a. S. 16. B e t ä n k a n d e och förslag angående verksamheten vid kungl. d r a m a t i s k a t e a t e r n , dess förvaltning och ledning. HcaggBtröm. 78 s. E. 17. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lotteriförordning m. m. Marcus. 70 s. H. 18. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om frivillig pensionering a v i enskild tjänst anställda m . m . Beckman. 121 s. J u . 19. Y t t r a n d e m e d socialetiska s y n p u n k t e r p å befolkningsfrågan. Marcus. 52, 10* s. S* 20. Betänkande a n g å e n d e b a r n k r u b b o r och sommarkolonier m . m . Marcus. 76, (2), 16* s. S. 21. Arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937. D e l l . Beckman. 254 s. S. 22. B e t ä n k a n d e med förslag till reformerad hyreslagstiftning. Norstedt. 278 s. J u . 23. B e t ä n k a n d e med förslag till lag om enskilda vägar m. m . Beckman. 229 s. K. 24. B e t ä n k a n d e m e d vissa demografiska utredningar. Marcus. 290 s. S. 25. B e t ä n k a n d e med förslag till l a g om villkorlig fri- | givning m. m. Norstedt. 77 s. J u . 26. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag angående centrala verkstadsskolor m . m . I d u n . (2), 320 s. E.

f ö r t e c k n i n g 27. Betänkande m e d förslag till trafikförsäkringslag j ä m t e därmed s a m m a n h ä n g a n d e författningar. Norstedt. 139 s. J u . 28. 1936 å r s järnvägskommitté. Betänkande rörande åtgärder för enhetliggörande a v d e t svenska järnvägsnätet. Norstedt. 276 s. K. 29. Betänkande m e d utredning och förslag angående intagning a v elever i första klassen av de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter. Idun. 216 s. E. 30. Betänkande j ä m t e lagförslag angående lärlingsutbildningen inom h a n t v e r k e t och den m i n d r e industrien. I d u n . 159 s. H. 31. Försöksutredning beträffande omfattningen a v yrkesmässig godstrafik med automobil eller släpvagn under å r 1937. Beckman. 211 s. K. 32. Betänkande m e d utredning och förslag angående begynnelsespråket i realskolan. Hceggström. 228 s. E. 33. Betänkande och förslag rörande den andliga vården inom försvarsväsendet. Beckman. 95 s. Vö. 34. Den statliga egnahemsverksamheten. Marcus, viij, 681 s. J o . 35. Betänkande och förslag angående u t s t r ä c k n i n g a v den årliga lästiden vid folkskolan m . m . I d u n . 102 s. E. 36. Betänkande m e d förslag rörande djurskyddslagstiftning. Marcus. 154 s. J u . 37. Normalbestämmelser för järnkonstruktioner till byggnadsverk (järnbestämmelser). Tredje omarbet a d e upplagan. Beckman. 83 s. K. 38. Betänkande med förslag till ändringar i arrendelagstiftningen. Marcus. 492 s. J o . 39. Betänkande m e d förslag till statliga åtgärder för stödjande av privatflygningen6 utveckling i Sverige. Beckman. 107 8. K. 40. Betänkande med utredning och förslag rörande statsbidrag till anordnande a v bostäder å t åldringar och änkor i s. k. pensionärshem. I d u n . 98 s. S. 4 1 . 1936 års u p p b ö r d s k o m m i t t é . B e t ä n k a n d e med förslag till omorganisation a v uppbördsväsendet och folkbokföringen m . m . Del 2. Folkbokföringen. Marcus, v j , 400 s. Fi. 42. B e t ä n k a n d e m e d utredning och förslag angående åtgärder till d e n svenska exportnäringens främjande. I d u n . 118 s. H. 43. Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk. 1. Lagtext. Norstedt, viij, 150 s. J u . 44. Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk. 2. Motiv m . m . Norstedt. 619 s. J u . 45. B e t ä n k a n d e m e d förslag angående reglering a v strand bebyggelsen m . m. Beckman. 66 s. S. 46. 1936 års u p p b ö r d s k o m m i t t é . B e t ä n k a n d e m e d förslag till omorganisation a v uppbördsväsendet och folkbokföringen m . m . Del 1. Uppbördsväsendet. Marcus, vij, 400 s. Fi. 47. B e t ä n k a n d e angående gift kvinnas förvärvsarbete m. m. Marcus. 496 s. Fi. 4 8 . 1936 års u p p b ö r d s k o m m i t t é . B e t ä n k a n d e m e d förslag till omorganisation a v uppbördsväsendet och folkbokföringen in. m . Del 3 . Organisation och kostnader. Marcus, iv, 164 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, ä r tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till d e t d e p a r t e m e n t , under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet. Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1938:48 FINANSDEPARTEMENTET

1936 ÅRS UPPBÖRDSKOMMITTÉ

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG TILL

OMORGANISATION AV U P P B Ö R D S V Ä S E N D E T OCH FOLKBOKFÖRINGEN M. M. DEL III

ORGANISATION OCH KOSTNADER

STOCKHOLM

1938 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 388005

Till

KONUNGEN.

Härmed får 1936 års uppbördskommitté, som av Eders Kungl. Maj:t den 28 februari 1936 tillsatts med uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag rörande sättet för debitering, uppbörd och indrivning av utskylder

IV

samt folkbokföringens ordnande jämte härmed sammanhängande organisatoriska och andra frågor, i underdånighet såsom del III av sitt betänkande avlämna redogörelse för kommitténs utredning och förslag såvitt angår organisationsfrågor och kostnadsberäkningar. Vid betänkandet finnas fogade särskilt yttrande av kommitténs ledamot herr Pettersson samt såsom bilagor tre särskilda promemorior. Stockholm den 31 oktober 1938. Underdånigst THORWALD BERGQUIST F. O. ERICSON

ANDERS PETTERSSON

CARL BERGSTEDT

/

Olov

Rylander.

KAP. i.

Organisationen av folkbokföringen inom de lokala distrikten. Vid övervägande av den lokala organisationen för folkbokföringsarbetet träder det spörsmålet i förgrunden, huruvida folkbokföringen i princip skall anses vara en statlig eller kommunal förvaltningsuppgift. Kommittén har icke funnit nödvändigt att taga ståndpunkt i denna fråga, där bindande skäl för den ena eller andra uppfattningen knappast kunna förebringas. Det kan å ena sidan sägas, att fastställandet av en persons bosättning å viss ort i första hand är ett kommunalt intresse, medan det å andra sidan ej kan förnekas, att en tillförlitlig bokföring av rikets befolkning även tjänar statsändamål. Då det icke ankommer å kommittén att pröva lämpligheten av den nuvarande fördelningen av arbetsuppgifter mellan stat och kommun, har kommittén stannat vid att bibehålla en kommunal organisation för folkbokföringens handhavande av ungefär samma omfattning som för närvarande, vilken lösning synes vara att föredraga ur praktiska synpunkter. Med hänsyn till statens stora intresse av en tillförlitlig och effektiv folkbokföring har kommittén emellertid ansett, att staten bör deltaga i kostnaderna för de nya anordningar för den lokala folkbokföringens förbättrande, som kommittén föreslagit, samt genom sina egna myndigheter utöva en ledande och övervakande verksamhet på detta område. En viss samverkan mellan stat och kommun skulle sålunda komma till stånd. Det kommunala bestyret med folkbokföringen kan antingen bibehållas hos församlingarna eller ock överflyttas å de borgerliga kommunerna i överensstämmelse med utvecklingen å kommunalförvaltningens område under senare tid. För den sistnämnda utvägen talar givetvis den omständigheten, att folkbokföringen allt mindre blivit en enbart kyrklig angelägenhet. Kommitténs förslag innebär emellertid, att prästerskapet av skäl, som i annat sammanhang berörts, i stort sett alltjämt skall omhänderhava den lokala folkbokföringen. Vid detta förhållande synes det vara fördelaktigt att i de fall, där pastor är folkregisterförare, låta folkbokföringen vara en den kyrkliga kommunens angelägenhet. Redan förefintliga anordningar för kyrkobokföringen kunna då direkt utnyttjas för det föreslagna folkbokföringssystemet. För den händelse annan än pastor förordnas att vara folkregisterförare och folkbokföringen sålunda erhåller en rent civil karaktär, förut-

2 sätter kommittén däremot en överflyttning till den borgerliga kommunen av bestyret med folkbokföringen. Fördelningen av arbetsuppgifter mellan den kyrkliga och borgerliga kommunen blir enligt kommitténs förslag i stort sett oförändrad på förevarande område. De med befattningen såsom folkregisterförare förenade göromålen skola ingå i prästerskapets tjänsteåligganden. Erforderligt biträde för detta arbete erhålles genom kyrkobetjäningen eller annan av församlingarna anställd personal. Skrivgöromålen torde icke komma att ökas genom det föreslagna folkbokföringssystemet, vilket bland annat åsyftar att minska omskrivningarna av de grundläggande uppgifterna i bokföringen. Pastor får visserligen under övergångstiden överföra församlingsböckernas innehåll å vederbörande kort, men därigenom inbesparas framtida omskrivningar av de nuvarande församlingsböckerna. Utskrivandet av nya kort sker efter systemets ikraftträdande å länsstyrelserna. Lokaler och arkivutrymmen för folkbokföringen skola liksom nu sker beträffande kyrkobokföringen tillhandahållas å pastorsexpeditioner och i kyrkoarkiv. Det material, som kräves för de föreslagna lokalregistren, nämligen blanketter till kort samt förvaringsskåp med lådor, bör enligt kommitténs förut uttalade mening bekostas av statsverket med hänsyn till folkbokföringens stora betydelse för statens verksamhet i olika avseenden. Genom statsverkets försorg kan lämpligen central upphandling av vissa standardtyper ske och vinnes härigenom enklast den enhetlighet i den lokala folkbokföringen, som är en förutsättning för det föreslagna systemets genomförande. Kommittén föreslår sålunda, att kortblanketter (utom blanketter till medborgarkort) och registerskåp tillhandahållas folkregisterförare efter rekvisition hos vederbörande länsstyrelse, övriga kostnader för skrivmaterialier, bland annat blanketter till medborgarkort, samt eljest förekommande expenser för den lokala folkbokföringen skola bestridas med kommunala medel. Vid den borgerliga kommunens övertagande av folkbokföringen, vilket endast är avsett att förekomma i större städer med starkt utvecklad kommunalförvaltning, torde organisationsfrågornas lösning icke erbjuda större svårigheter. Kommittén har ansett en övergångstid av två och ett halvt år nödvändig för införandet av det nya folkbokföringssystemet. Kortregistrens första uppläggande måste ske genom prästerskapet, som ensamt äger förtrogenhet med grundmaterialet för de nya folkbokföringsurkunderna, nämligen församlingsböckerna. Då det är av största vikt, att överförandet av dessa böckers innehåll till registerkorten sker med noggrannhet, är det ej tillrådligt att tillmäta för knapp tid till detta arbete. Enligt kommitténs förslag skola under övergångsperioden vederbörliga kort uppläggas omedelbart för födda och flyttande personer samt successivt för övriga personer. De> omfattande leveranser till staten av kortblanketter och kortskåp, som äro nödvändiga för registrens upprättande, behöva till följd härav icke ske i alltför brådskande tempo, vilket är fördelaktigt ur såväl ekonomisk som teknisk synpunkt.

KAP. 2.

Organisationen av folkbokföringen i övrigt samt av uppbördsväsendet. A.

Landsstatsorganisationen.

1.

Den allmänna organisationen.

Allmänna synpunkter. De arbetsuppgifter, som åligga den civila lokalförvaltningen, äro av mycket skiftande natur. En del förvaltningsuppgifter äro av teknisk art och kunna utföras oberoende av arbetets lokala förläggning, såsom vissa skriv- och räknearbeten samt andra rutingöromål, medan andra arbetsåligganden för sitt fullgörande kräva ortskännedom och förbindelse med den befolkning, som beröres av förvaltningsverksamheten. De förra uppgifterna lämpa sig bäst för ett sammanförande till större organisatoriska enheter, varvid i vissa fall arbetsbesparande maskiner kunna komma till användning och personalen kan utnyttjas på ett effektivare sätt än vid en decentraliserad organisation. En del göromål av teknisk art hava dock ett sådant samband med det övriga arbete, som måste utföras i orterna, att ett avskiljande av dessa göromål svårligen kan ske. En central organisation av driften med långt gående specialisering av arbetet kan icke genomföras på förvaltningens område i samma utsträckning som inom den privata verksamheten. Man kan icke betrakta administrationens arbete u r rent företagsekonomiska synpunkter utan måste fasthålla vid att lokalförvaltningen skall kunna fylla sina styrelse- och vårdnadsuppgifter, även om man för detta ändamål får avstå från de mer eller mindre påtagliga fördelar, som en driftskoncentration kan erbjuda ur teknisk och ekonomisk synpunkt. En centralisering av arbetet är i och för sig icke något eftersträvansvärt ur allmänna synpunkter och bör endast genomföras, om därigenom kan vinnas en minskning av kostnader eller förbättring av arbetsresultatet. Ur besparingssynpunkt bör en centraliserad verksamhet helst förläggas till orter med låga driftskostnader, men detta möter ofta svårigheter för administrationens vidkommande, då de för centralisering lämpade uppgifterna i regel måste sammanföras till större orter för att anknytas till där verksamma myndigheters arbete. På grund härav bliva besparingar genom en centraliserad drift inom administrationen icke så avsevärda som på andra verksamhetsområden. Ge-

nom centralisering vinner man däremot i många fall för administrationens vidkommande ett både kvantitativt och kvalitativt bättre arbetsresultat. För de olika administrativa arbetsuppgifter, som kräva hänsyn till lokala förhållanden och sålunda icke kunna handläggas enbart av centrala myndigheter, är det nödvändigt att ortsmyndigheter finnas. Genom att för detta behov inrätta allenast en enhetlig organisation för lokalförvaltningen skulle man otvivelaktigt vinna vissa fördelar, såsom ett bättre utnyttjande av personal och andra hjälpmedel samt en effektivare kontorsorganisation inom de lokala enheterna. Vid ordnandet av statens och kommunernas verksamhet har emellertid en tämligen långt gående uppdelning skett av arbetet å ett flertal lokalförvaltningar. De speciella förvaltningsmyndigheterna och de affärsdrivande verken hava egna lokalorgan och även inom den allmänna lokalförvaltningen har utvecklingen medfört en specialisering av myndigheterna å olika verksamhetsgrenar. Med hänsyn till de administrativa göromålens växlande beskaffenhet kan det ock synas lämpligt, att en uppdelning sker av de allmänna lokalmyndigheterna efter vissa större grupper av arbetsuppgifter. Sammanföras därvid alltför många olikartade göromål inom en lokalorganisation, leder detta lätt till att en del uppgifter bliva åsidosatta. Det blir i sådant fall även förenat med svårigheter att avväga förvaltningsdistriktens storlek, då en del göromål kräva mindre distrikt för vinnande av nära förbindelse med respektive orter, medan andra kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöras inom större administrativa områden. En fördelning av arbetsuppgifterna å administrativa lokalorganisationer bör ske på sådant sätt att tillräckligt stora och ur effektivitetssynpunkt lämpligt sammansatta enheter erhållas utan att de till ett visst slags myndigheter sammanförda ärendena bliva alltför olikartade. Den nuvarande organisationen. Den nuvarande år 1917 tillkomna organisationen i länen torde i stort sett tillgodose behovet av olika slags lokalmyndigheter. För polis- och åklagarverksamhet samt indrivningsgöromål finnes iandsfiskalsorganisationen med så begränsade distrikt att en fortlöpande kontakt med befolkningen bör kunna upprätthållas under medverkan av det kommunala polisväsendet. Det synes vara lämpligt att såsom skett samla polis- och indrivningsarbetet på en hand, då dessa göromål — ehuru de kräva olika teoretisk underbyggnad — vid det praktiska utförandet hava ett naturligt samband med varandra. I båda fallen gäller det att anträffa personer eller egendom för att realisera det allmännas anspråk. Alla former av dylik verksamhet synas böra handhavas av en för denna uppgift organiserad och utrustad lokalmyndighet. För detta ändamål är det nödvändigt att hava en snabbt och effektivt verkande organisation med god kännedom om befolkningens vistelseorter och övriga förhållanden. Att tillskapa två organisationer, som båda fylla dessa anspråk, en för polisväsendet och en för indrivningsverksamheten, kan icke ur det allmännas synpunkt anses rationellt. Anspråken på effektivitet kunna icke heller nedsättas för någondera av de båda verksamhetsgrenarna, vilka äro av grundläggande betydelse för

5 samhällsordningens bevarande. Den nu rådande ordningen för dessa göromåls handhavande synes ur det allmännas synpunkt vara i stort sett lämplig. Det kan icke heller anses såsom ett alltför stort krav, att en befattningshavare i landsfiskals tjänsteställning skall kunna vara såväl en duglig polisman ooh åklagare som en nitisk ledare och övervakare av indrivningsarbetet. Även för vissa till antal och omfattning hastigt växande allmänt administrativa ärenden, vilkas handläggning icke ovillkorligen fordrar en oavbruten och ingående ortskännedom, hava landsfiskalerna fått tjänstgöra såsom ortsmyndigheter, och detta i långt större utsträckning än man vid tillkomsten av 1917 års organisation torde hava räknat med. Dessa ärenden hava starkt bidragit till att splittra landsfiskalernas verksamhet och synas åtminstone delvis med fördel kunna överflyttas å andra myndigheter. För mantalsskrivningen och de övriga s. k. kamerala göromålen utgöra enligt den nuvarande organisationen häradsskrivarna den lokala myndigheten. Dessa befattningshavare hava framför allt att taga befattning med göromål, som avse fastställandet av medborgarnas rättigheter och skyldigheter i förhållande till det allmänna. Då dylika fastställelser i regel ske en gång för varje år, hava häradsskrivarna icke samma behov som landsfiskalerna att fortlöpande kunna följa växlingarna i befolkningens bosättning och ekonomiska förhållanden. Häradsskrivarnas verksamhetsområden hava därför kunnat göras betydligt större än landsfiskalernas utan att häradsskrivarna därigenom berövats möjlighet att förvärva för sitt arbete erforderlig kännedom om befolknings-, fastighets- och andra lokala förhållanden. Den enligt 1917 års beslut utformade häradsskrivarorganisationen torde på ett tillfredsställande sätt hava fyllt sina uppgifter såsom lokalmyndighet inom anvisade verksamhetsområden och synes, under förutsättning av viss omreglering av tjänsterna, kunna göra detta även med något utökade arbetsuppgifter av lämplig beskaffenhet. I kommunerna vilar den nuvarande organisationen på myndigheter av mycket olikartad beskaffenhet. Där finnes en på fjärdingsmannainstitutionen uppbyggd lokal polisorganisation, vars behov av tillräckliga och för polis- och indrivningsgöromål utbildade arbetskrafter är relativt svagt tillgodosett. Såsom lokala folkbokförare i församlingarna tjänstgör sedan gammalt prästerskapet. Den kyrkliga organisationen kan med hänsyn till dess uppgifter på folkbokföringsväsendets område icke anses för knappt tilltagen eller olämpligt avvägd beträffande tjänstedistriktens storlek, men organisationen är endast svagt anknuten till de civila förvaltningsmyndigheterna. Om den nuvarande lokala förvaltningsorganisationen i länen, såsom ovan uttalats, i stort sett icke kan anses vara av för snäv omfattning, kan det däremot ifrågasättas, om fördelningen av arbetsuppgifter mellan de olika lokalmyndigheterna är den lämpligaste och huruvida icke en bättre effekt av dessa myndigheters arbete k a n utvinnas. Landsfiskalerna hava som förut antytts efter hand tillagts en mängd olikartade uppgifter, därför att andra lämpliga lokalmyndigheter saknats. Det kan icke förnekas, att landsfis-

6 kalernas arbete härigenom blivit starkt splittrat. En ökning av deras arbetsbörda har skett genom tillkomsten av nya arbetsuppgifter liksom genom polisgöromålens och indrivningsärendenas starka tillväxt. Å andra sidan har landsfiskalernas arbetsbörda givetvis lättats genom inrättandet av statspolisen och de nya landsfogdetjänsterna. Den överbelastning av landsfiskalsorganisationen, som i vissa sammanhang framhållits, torde dock huvudsakligen hänföra sig till sådana distrikt, där stark inflyttning och jorddelning skett samt biträdesfrågan icke kunnat ordnas lika snabbt som arbetsbördan stegrats. Genom en lämpligare distriktsindelning och reglering av biträdesfrågorna torde olägenheterna i detta avseende kunna undanröjas. I motsats till landsfiskalerna hava häradsskrivarna ensidigt utnyttjats för kontorsarbeten och man har, särskilt med hänsyn till att sistnämnda befattningshavare haft att själva bestrida kostnaderna för tjänsten, varit obenägen att ålägga dem nya arbetsuppgifter, som icke kunnat direkt anknytas till deras förutvarande åligganden. De hava därför blivit ur administrativ synpunkt alltför litet utnyttjade. Genom att deras verksamhet under största delen av året fastlåsts vid kontorslokalerna, hava deras möjligheter att förskaffa sig ortskännedom kringskurits. I betraktande av de jämförelsevis goda löneförmåner, som varit förenade med dessa tjänster, har den båtnad, som den lokala administrationen haft av dem, varit alltför begränsad. Flera av de allmänt administrativa förvaltningsuppgifter, som nu ombesörjas av landsfiskalerna, hade med fördel kunnat anförtros åt häradsskrivarna, om dessa varit mera rörliga förvaltningsorgan med inriktning mot det administrativa området i dess helhet. Vad nu sagts innebär icke någon kritik mot grunderna för 1917 års organisation av fögderiförvaltningen utan endast ett konstaterande av att arbetsuppgifternas såväl kvantitativa som kvalitativa ökning genom den snabba utvecklingen under de senaste decennierna gjort en jämkning av organisationen önskvärd. Man får icke heller bedöma 1917 års organisation efter de nuvarande befolknings- och arbetsförhållandena, vilka förskjutits på ett i förhållande till 1917 års distriktsindelning starkt avvikande sätt. Fögderiernas invånarantal har efter införandet av den nuvarande organisationen ökats genom befolkningstillväxten och magistratsstäders förenande med landsbygd. Ökningen utgjorde under åren 1918—1937 i avrundat tal 66 000 personer. Befolkningsökningen och den starka inrikes omflyttningen hava åstadkommit en koncentration av befolkningen i och omkring de större städerna med därav föranledd överbelastning av organisationen i vissa fögderier och landsfiskalsdistrikt. 1917 års organisation bör bedömas med utgångspunkt från en med hänsyn till de nuvarande förhållandena reviderad distriktsindelning och torde då i väsentliga delar alltjämt befinnas lämplig. Inom kommittén övervägda alternativ. På grund av de avsevärt ändrade arbetsförhållanden, som kommitténs förslag till omläggning av uppbördsväsendet och folkbokföringen skulle medföra, har kommittén varit nödsakad att upptaga frågan om lokalförvaltningens organisation till omprövning

7 i hela dess vidd. Kommittén har funnit det förnämsta hindret för uppbyggandet av en rationell organisation vara förhållandena i primärkommunerna. Den särskilt å landsbygden föga utvecklade lokala polisorganisationen och det därifrån helt avskilda, med folkbokföringen såsom en biuppgift sysselsatta prästerskapet utan administrativ karaktär och inriktning bilda ett svagt underlag för en lokalförvaltning. Redan organisationens splittring inom den minsta administrativa enheten innebär en svaghet, vartill kommer de skilda organens bristande effektivitet. En enhetlig förvaltningsorganisation i kommunerna med samverkan mellan befattningshavarna för polis- och indriv ningsgöromål, å ena, samt folkbokförings- och kamerala ärenden, å andra sidan, skulle från grunden giva en bättre stadga åt administrationen. Då man emellertid i detta hänseende måste utgå från de nuvarande förhållandena såsom givna faktiska förutsättningar, återstår endast att i anknytning till dessa söka utforma de övriga lokalmyndigheterna på ändamålsenligaste sätt. Kommittén har därvid först haft att taga ståndpunkt till frågan om indrivningsväsendets ordnande. Enligt kommitténs åsikt böra lämpligen polisoch indrivningsgöromålen handhavas av en lokal organisation av det slag, som för närvarande finnes, med befattningshavare i kommunerna under ledning och tillsyn av överordnade lokalmyndigheter med större distrikt. Kommittén anser, att tillsynen över indrivningsväsendet bör anförtros åt lokalmyndigheter av samma karaktär som de nuvarande landsfiskalerna. Landsfiskalernas sysslande med såväl polis- som indrivningsväsendet förskaffar dem god lokal- och personkännedom, vilket kommer båda slagen av göromål till godo. Ur indrivningsväsendets synpunkt är denna ortskännedom av stor betydelse. För att på ett tillfredsställande sätt kunna övervaka indrivningsarbetet, som i ett län kan beröra omkring tjugu procent av hela befolkningen, fordras ständig förtrogenhet med befolkningens bosättning och ekonomiska förhållanden. Kommittén kan för sin del endast räkna med en sådan lösning av organisationsfrågan, att de myndigheter, som skola ansvara för indrivningsarbetets behöriga gång i orterna, erhålla möjlighet att förvärva tillräcklig kännedom om sina tjänstedistrikt. Kommittén anser därför önskvärt, att en utjämning av de nuvarande landsfiskalsdistriktens storlek sker, varigenom distrikt, som vuxit i sådan grad att de blivit svåra att överblicka ur indrivningssynpunkt, minskas. Någon avsevärd ökning av distriktens nuvarande medelstorlek finner kommittén därvid icke kunna ske utan fara för indrivningsväsendets effektivitet. Utgående från att indrivningsväsendet lokalt skall handhavas av myndigheter med i huvudsak samma organisation och arbetsuppgifter som de nuvarande landsfiskalerna, har kommittén sökt finna en lösning av de genom kommitténs förslag uppkommande organisationsfrågonia enligt tre olika alternativ för ordnandet av organisationen i länen. Kommittén har ansett nödvändigt att undersöka möjligheterna för genomförandet av vart och ett av dessa alternativ samt de därmed förenade kostnaderna. Såsom ett första alternativ har kommittén uppställt uppbördsväsendets omläggning och det nya folkbokföringssystemets genomförande med minsta möjliga kostnader

och ändringar i nuvarande organisation. Kommitténs andra alternativ har avsett samma omläggningar av uppbörds- och folkbokföringssystemet i förening med en överflyttning från landsfiskalerna till länsstyrelserna av vissa indrivnings- och redovisningsgöromål. Ett tredje alternativ, som av kommittén ingående behandlats, innebär centralisering till landskontoren av häradsskrivarnas och deras biträdens nuvarande göromål med en organisation i övrigt, som ordnas enligt alternativ II. Kommittén anser sig böra i det följande i stora drag redogöra för nämnda tre alternativ. Alternativ

I.

Folkbokföringen omorganiseras i enlighet med de huvudprinciper, som angivits i del II av detta betänkande. Hos varje länsstyrelse skall finnas ett alfabetiskt ordnat adressregister över den i länet bosatta befolkningen samt i anslutning därtill likartade register över döda och utflyttade personer. Registren, som bestå av s. k. centralkort, skola med ledning av uppgifter om födelser, flyttningar, dödsfall m. m. i möjligaste mån hållas i överensstämmelse med de verkliga förhållandena. I anslutning till centralkorten skola inordnas från arbetsgivare inkommande anmälningar om anställningar. Från mantalslängderna instämplas å centralkorten vederbörande personers mantalsskrivningsort för varje år och kontrolleras därvid, att icke någon blir mantalsskriven på mer än ett ställe eller obehörigen utesluten från mantalsskrivning. Ur registren skola upplysningar tillhandahållas myndigheter och i lämplig utsträckning enskilda. Länsstyrelsen utövar även viss uppsikt över folkbokföringen i länet och kontrollerar bland annat avgivande av anmälningar rörande födelser. Länsstyrelsen prövar efter besvär eller på eget initiativ folkbokföringsfrågor. Landskontorets arbete med folkbokföringen torde löpa ganska jämnt under året. Registrens handhavande och övervakningen av folkbokföringen vållar samma arbete hela året. Under den förra delen av året medför mantalsskrivningarnas antecknande å centralkorten en betydande arbetsbelastning och under årets senare del inträder en motsvarande arbetsökning genom handläggningen av besvären i mantalsskrivningsmål och de ändringar i registren, som föranledas av den starka flyttningsfrekvensen under hösten. Häradsskrivarna bibehållas i sin nuvarande ställning såsom lokala tjänstemän ute i fögderierna och tilldelas i stort sett samma arbetsuppgifter som för närvarande. Mantalsskrivningen blir i huvudsak oförändrad, medan debiteringsarbetet på grund av uppbördsväsendets omläggning utökas. Häradsskrivarna övertaga landsfiskalernas bestyr med undersökningar och utredningar i folkbokföringsärenden. Häradsskrivarnas och deras biträdens avlöningsförhållanden upptagas till allmän omprövning utan att själva organisationen rubbas. Det statliga uppbördsväsendet utvidgas till att omfatta allmän kommunalskatt och skogsaccis. Någon omläggning av kommunernas och andra menigheters budgetår genomföres ej. Den sammanslagna uppbörden för-

9 delas å sex allmänna uppbördsterminer och ordnas i övrigt på sätt i del I av betänkandet under kap. 6 närmare beskrivits. Likaledes sker restföringen i den ordning, som där angivits. Vid restföring upptages den förfallna summan med angivande av vad som belöper å varje uppbördstermin och utan annan specifikation än att statens andel i indrivningsavgift antecknas, därest sådan förekommer. Det torde även vara nödvändigt att utmärka, i vilka fall folkpensionsavgift ingår i restbelopp. Skattekronor och skatteören för fastighet måste likaså utsättas. Restlängd torde kunna utsändas inom tre veckor efter uppbördstermins slut. För restföringen äro olika metoder tänkbara. Restföring kan sålunda ske antingen i särskilda restlängder för varje restföringstillfälle eller i en vid första restföringstillfället upplagd restlängdsliggare, vilken påbygges vid de följande restföringstillfällena under uppbördsåret, eller ock å särskilda kort för varje skattskyldigs under ett uppbördsår restförda utskylder. Se vidare Bilaga A. Upptagandet av förskottsbelopp nödvändiggör vissa omläggningar beträffande redovisningen och uppbördsbokföringen. Såväl förskottsuppbörden som den senare delen av uppbörden uppdebiteras å ett interimskonto för det löpande uppbördsårets debiteringar. De under uppbördsterminerna inflytande medlen liksom helt influtna restposter bokföras tills vidare utan fördelning på utskyldstitlar å ett konto för det löpande uppbördsårets influtna utskylder, varjämte motsvarande belopp avföras å kontot för det löpande uppbördsårets debiteringar. Approximativ fördelning sker efter uppbördsterminerna för varje kommun av det influtna i förhållande till de olika titlarnas debiterade summor. Exakt redovisning av uppbörden möjliggöres genom upprättande av en s. k. redovisning slängd över de utskyldsbelopp, vilka vid maj månads utgång kvarstå såsom oredovisade i det löpande uppbördsårets restlängder. En sådan redovisningslängd erhålles genom att utdrag göres u r länsstyrelsens exemplar av det löpande uppbördsårets restlängder, såvitt angår skattskyldiga, som vid sagda månads utgång icke till fullo erlagt sina utskylder, samt att summan av de för varje skattskyldig oredovisade restposterna utföres och fördelas å vederbörande utskyldstitlar. Då av en debiterad utskyldssumma endast en del influtit före maj månads utgång, måste fördelning av det oredovisade beloppet ske. Därvid anses pensionsavgifter i första hand guldna samt återstående influtet belopp belöpa å övriga titlar i förhållande till storleken av deras debiterade belopp. Efter redovisningslängdens upprättande fördelas den vid maj månads utgång influtna uppbörden å vederbörliga titlar och den oredovisade delen av uppbörden omföres från kontot för det löpande uppbördsårets debiteringar till kontona »statsmedelsdebiteringar» och »diversemedelsdebiteringar». Redovisningslängderna utskrivas utöver originalet i två exemplar, varav det ena utan specifikation å titlar. Arbetet med redovisningslängdens upprättande bör vara avslutat före juli månads utgång. Det exemplar av längden, som utskrivits med fördelning å titlar, överlämnas till vederbörande utmätningsmän. Restförda belopp, som av utmätnings-

10 män redovisas före redovisningslängdens mottagande, fördelas å titlar av länsstyrelsen, så snart detta är möjligt. Från och med augusti månad verkställer utmätningsman fördelning å titlar vid redovisning av restförda belopp. Den i redovisningslängden för varje skattskyldig upptagna restsumman skall, sedan längden överlämnats till utmätningsmännen, av dessa redovisas på en gång, även om den består av flera restposter, som restförts vid olika tillfällen. Restantier från den löpande uppbörden upptagas och balanseras i utmätningsmännens månadsräkningar å en särskild interimstitel intill augusti månad närmast efter uppbördsårets slut. 1 månadsräkningen för nämnda månad fördelas balansen av utmätningsmännen å respektive utskyldstitlar med ledning av redovisningslängden samt uppgifter om av länsstyrelsen under juni och juli verkställd fördelning å titlar av i redovisningslängden upptagna belopp. Exekutionsbiträdenas och utmätningsmännens inleverering av avbetalningar å restförda poster samt redovisning i övrigt äger rum i samma ordning som nu. Utmätningsmännens befattning med redovisning av folkpensionsavgifter bibehålles oförändrad. Utskylder anmälas till avkortning och avskrivning varje månad. Vid länsstyrelsens granskning av avskrivningar utnyttjas uppgifterna i centralkortsregistren. Det exemplar av länsstyrelsens redovisningslängd, som utskrivits utan fördelning å titlar, användes såsom balanslängd över uppbördsårets oredovisade utskylder vid maj månads utgång och överlämnas så snart som möjligt till utmätningsmännen för fullständigande med uppgift om hinder, som mött för indrivning, samt antecknande av avbetalningar. I juni avlämnas av utmätningsmännen specificerad balanslängd över vid maj månads utgång oredovisade utskylder från tidigare uppbördsår än det löpande. I stället för att upprätta ytterligare en balanslängd i slutet av kalenderåret skola utmätningsmännen under månaderna december, januari och februari fullständigt genomgå och granska exekutionsbiträdenas restlängder. För de vid varje särskilt restföringstillfälle resterande utskylderna upprättas av länsstyrelsen fortlöpande statistik över indrivningsresultatet, utvisande för varje kvartal antalet såsom influtna, avkortade eller avskrivna slutredovisade poster ävensom vid kvartalets slut oredovisat belopp och antalet vid samma tidpunkt oredovisade poster. För kommuner och municipalsamhällen uppläggas särskilda konton i läns styrelsens räkenskaper och årsräkningar avlämnas för dessa på sätt nu skenbeträffande vägdistrikt. Av vissa kommuner särskilt upprättade indrivnings verk för kommunalutskylder nedläggas. Länsstyrelserna ombesörja restitution av kommunal- och municipalutskylder. I magistratsstäderna handhaves uppbörden av en särskild tjänsteman ii stort sett på samma sätt som nu sker men med de förändringar, som b e tingas därav att uppbörden av statliga och kommunala utskylder blir gemensam och inbetalningen av utskylderna äger rum under sex uppbörds terminer. Beträffande de mindre magistratsstäderna möjliggöres en viss kontroll från länsstyrelsens sida över indrivningens effektivitet genom u p p rättande av statistik genom dessa städers försorg av det slag, som ovan a n -

11 tytts, samt genom överlämnande till länsstyrelsen av fullständiga restlängder och specificerade bilagor över influtna utskylder till månadsräkningarna. Anteckningar om redovisning av restförda poster verkställas i länsstyrelsens restlängdsexemplar och dessa jämföras med balanslängderna. För att rationalisera arbetet med utskrivande av olika längder, förteckningar och andra handlingar rörande den mantalsskrivna befolkningen m. m. upprättas länsvis ett centralt s. k. plåtregister över denna befolkning för tryckning av namn, adresser m. fl. uppgifter. En sådan anordning torde tekniskt sett låta sig förena med förevarande alternativ. Sålunda upprättas i varje län en avdelning för tryckning av längder, förteckningar, debetsedlar m. m. medelst s. k. adresseringsmaskiner, helst inom själva länsstyrelsen i anslutning till dess centralkortsregister eller eljest å den ort, där länsstyrelsen har sina lokaler, i nära förbindelse med dess register. Denna avdelning skall även ombesörja tryckning av ifrågavarande längder m. m. för magistratsstäderna i länet. Städerna Göteborg och Malmö förutsättas dock hava egna tryckningsavdelningar inom sina uppbördsförvaltningar. Å en sådan avdelning för ett län, vilken organiseras såsom en del av landskontoret, skola finnas erforderliga tryckmaskiner och präglingsmaskiner samt skåp för förvaring av registerplåtar. Plåtregistret skall omfatta den i länet senast mantalsskrivna befolkningen jämte fastigheter. I särskilda tryckmaskiner, vilka plåtarna passera, tryckas mantalslängder och på dessa grundade längder och förteckningar. Varje registerplåt innehåller vederbörande persons namn, födelseår och -dag, födelseort, adress m. fl. erforderliga uppgifter. För fastigheter präglas särskilda plåtar, som inordnas i registret i mantalslängdens ordningsföljd. Texten å plåtarna framställes i s. k. präglingsmaskiner, vilka kunna förses med tangentbord i likhet med skrivmaskiner och skötas av kvinnlig kontorspersonal utan speciell utbildning eller fabrikspersonal. För tryckmaskinernas handhavande erfordras tillgång till maskinkunnig personal. Plåtarna kunna vid inträffade förändringar kompletteras genom ompräglingar. Genom anbringande av särskilda signaler eller märken å plåtarna kunna vissa plåtar i registret utväljas för tryckning, medan de övriga vid passerande av tryckmaskinerna avstängas från tryckverkan. Efter avslutande av mantalsskrivningsförrättningarna insända häradsskrivarna och mantalsskrivningsförrättarna i magistratsstäderna de upprättade mantalslängderna till den centrala tryckningsavdelningen i länet. Plåtregistret bringas härefter i full överensstämmelse med nämnda längder och koncept till slutlig mantalslängd tryckes i två exemplar. Denna konceptmantalslängd utsändes till vederbörande mantalsskrivningsförrättare, som i densamma införa vederbörliga rättelser och tillägg. Sedan konceptmantalslängderna slutjusterats, översändes ett exemplar av desamma till tryckningsavdelningen, som trycker två exemplar av den justerade längden. Sedan plåtregistret härvid bragts i full överensstämmelse med nämnda längd, rubbas icke plåtarnas ordningsföljd, förrän registret utnyttjats för tryckning av samtliga å mantalslängden grundade handlingar. Vid en persons flyttning överföres dock den

12 nya adressen å vederbörande registerplåt och utmärkes å plåten, att densamma vid kommande mantalsskrivning skall vara inordnad på annat ställe. Genom till länsstyrelsen inkommande flyttningsanmälningar erhålles kännedom om in- och utflyttningar. Plåtregistret utnyttjas under året i största möjliga utsträckning för uppläggande av olika längder. Häradsskrivarna och vederbörande debiteringsförrättare i magistratsstäder utmärka i mantalslängden de personer, som skola medtagas eller uteslutas vid tryckning av olika stommar. I en del fall behöver man endast undantaga vissa åldrar. Förteckningar över arbetsgivare kunna tryckas i januari omedelbart efter konceptmantalslängden, såvida det icke på grund av dessa förteckningars ringa omfattning är lämpligare att utskriva dem särskilt. Så snart den justerade mantalslängden färdigtryckts, vidtager uppläggandet av stommar till inkomstaxeringslängder. Under mars, april och maj sker tryckning av stommar till röstlängder och uppbördsböcker, sedan plåtarna för de personer, vilka icke komma i fråga såsom röstberättigade eller skattskyldiga, undantagits från tryckning. På samma sätt uppläggas under april eller maj stommar till pensionsavgiftsförteckningar. Under juni och juli tryckas namn och adresser till debetsedlar i två exemplar, varav ett för förskottsdebetsedel och ett för definitiv debetsedel. Detta arbete uppskjutes så mycket som med hänsyn till debiteringsarbetets behöriga gång är möjligt för att få med de senaste adresserna å debetsedlarna. I sådant syfte kan tryckningen av slutliga debetsedlar uppskjutas till september. Efter andra uppbördsterminen i september utmärkas med ledning av uppbördsböckerna registerplåtarna för de personer, som skola förekomma i första restlängden och omkring första oktober tryckas stommar till nämnda längd, upptagande de ifrågavarande personernas debiteringsfastighet och namn. Omedelbart efter det restlängdsstommen blivit färdig, påbörjas arbetet med plåtregistrets omordnande och kompletterande i överensstämmelse med den aktuella bosättningen för att göra det möjligt att efter smärre justeringar av registret trycka den nya konceptmantalslängden omedelbart efter mantalsskrivningarnas avslutande. Härvid utväxlas mellan de olika länsstyrelsernas tryckningsavdelningar registerplåtar för personer, som flyttat under året. Under tiden för detta arbete fram till årsskiftet måste den fasta personalen å tryckningsavdelningen förstärkas med arbetskraft från landskontorets övriga avdelningar. Innan den nya organisationen genomförts och länsstyrelsernas tryckningsavdelningar trätt i funktion, förlägges under en övergångstid första uppbördsterminen till september och fjärde terminen till mars för att underlätta övergången till det nya systemet. Härigenom kommer uppbörden att avslutas först i juni. Tiden för redovisning kommer under övergångstiden att p å motsvarande sätt förskjutas en månad. Alternativ

II.

Folkbokföring och mantalsskrivning ordnas på samma sätt som enligt alternativ I. Häradsskrivarnas ställning och arbetsuppgifter bliva i huvudsak desamma som enligt sistnämnda alternativ. Dock tilldelas häradsskrivarna en

13 del allmänt administrativa göromål, som nu äro anförtrodda åt landsfiskalerna. För att i möjligaste mån minska landsfiskalernas indrivnings- och redovisningsarbete överflyttas en avsevärd del av de arbetsuppgifter, som nu åvila utmätningsmän å landet och i fögderistäderna, å länsstyrelserna. All specifikation av utskylder å titlar verkställes av länsstyrelsen. Utskylder, som skola uttagas genom handräckning å ort utom det utmätningsmansdistrikt, där de debiterats, balanseras hos länsstyrelsen, som ombesörjer begäran om handräckning och redovisning av dylika utskylder. Utmätningsmän få till länsstyrelsen redovisa avbetalningar å restförda belopp, allt eftersom dessa inflyta. Utmätningsmännens ställning såsom uppbördsredogörare för i restlängd upptagna medel samt ansvar för indrivningen och medelsförvaltningen inom deras distrikt skall dock icke rubbas. Debitering, uppbörd och restföring sker i överensstämmelse med alternativ 1. Restlängder upprättas på samma sätt som enligt detta alternativ med den avvikelse, att beloppen för de poster, som direkt skola uttagas genom handräckning efter länsstyrelsens begäran, icke utsättas i de exemplar, som tillställas utmätningsmän och exekutionsbiträden. Det antecknas endast, att uttagandet av de skattskyldigas restposter beror på länsstyrelsens åtgärd. Redovisning av den influtna uppbörden och upprättande av redovisningslängd verkställes på samma sätt som enligt alternativ I. Redovisningslängden behöver dock icke tillställas utmätningsmännen. De restbelopp, för vilkas uttagande handräckning skall begäras av länsstyrelsen, upptagas i landskontorets månadsräkning. I utmätningsmännens månadsräkningar redovisas varje restlängd för sig utan specifikation å titlar. Restförda belopp, som slutredovisas till länsstyrelsen såsom influtna eller anmälas till avkortning och avskrivning eller eljest ifrågakomma till sådan åtgärd, fördelas av länsstyrelsen å vederbörliga titlar genom omföring varje månad, dock att restposter, avseende det löpande uppbördsårets utskylder, som redovisas såsom influtna före maj månads utgång, icke särskilt fördelas utan bokföras och redovisas tillsammans med den å uppbördsterminerna influtna uppbördea. Fördelningen av äldre uppbördsårs restposter sker med ledning av den för vederbörande år upprättade redovisningslängden. Bokföringsmaskiner kunna därvid lämpligen komma till användning. Efter varje restföringstillfälle ombesörjer länsstyrelsen direkt begäran om handräckning för sådana poster, som på grund av skattskyldigas flyttning eller av annan orsak icke kunna uttagas inom det utmätningsmansdistrikt, där debitering skett. Anteckning om sökt handräckning göres i länsstyrelsens restlängdsexemplar. Då allt uttagande av utskylder genom handräckning skall begäras centralt från länsstyrelsen, redovisas restposter, som uppförts i de till vederbörande utmätningsman överlämnade restlängdsexemplaren men befinnas böra uttagas genom handräckning, åter till länsstyrelsen med bevis om hinder för uttagande inom utmätningsmansdistriktet, varefter handräckning sökes av länsstyrelsen. Det torde vara lämpligt att å länsstyrelsen upplägga kortregister över alla personer, som häfta för utskylder, för vilkas uttagande handräckning begärts. Å korten kunna antecknas åtgärder, 2—388005.

III.

14 svar, redovisningar m. m. samt bokföras till länsstyrelsen influtna avbetalningar i handräckningsärenden. Medelst signaler å korten utmärkas de ärenden, som vid olika tidpunkter böra bliva föremål för undersökning och förfrågningar. Korten samt ett flertal restlängdsutdrag för förhandenvarande och möjligen senare erforderliga handräckningsansökningar kunna utskrivas på en gång medelst genomskrift med undantag av beloppen. Utmätningsmännens redovisning skall äga rum i den ordning, som nu gäller beträffande kommunala utskylder d. v. s. särskilt för varje restlängd. Bilagor till utmätningsmännens redovisningar till länsstyrelsen bliva exekutionsbiträdenas redovisningsräkningar, kompletterade med utmätningsmännens anteckningar rörande egen indrivning. Redovisningarna skola emellertid specificeras på sådant sätt att särskilda redovisningsräkningar avlämnas dels för restposter, som i sin helhet influtit under redovisningstiden, dels för avbetalningar å restposter, dels för restbelopp, som skola avkortas, dels för restbelopp, som på grund av bristande tillgång icke kunnat uttagas, dels ock för restposter, som ej kunnat uttagas, enär den betalningsskyldige icke kunnat anträffas i utmätningsmansdistriktet. Å varje redovisningsräkning skola poster, tillhörande samma restlängd, upptagas för sig. Girering från exekutionsbiträdes postgirokonto sker såsom nu till utmätningsmannen, vilken månadsvis levererar till länsstyrelsen. Utmätningsmannen skall tillse, att exekutionsbiträdenas redovisningar äro riktiga och i tillfredsställande skick. Å restförda poster verkställda avbetalningar redovisas av utmätningsmännen en gång i månaden till länsstyrelsen. Då avbetalningar influtit till länsstyrelsen, bokföras de summariskt å ett särskilt konto för avbetalningar, varvid lämpligen böra åtskiljas avbetalningar å restbelopp, som äro upptagna i utmätningsmännens månadsräkningar, och avbetalningar, som inflyta i handräckningsärenden. Ett sådant avbetalningskonto torde även lämpligen uppdelas efter indrivningsdistrikt. Då en restpost, vara avbetalningar skett, blivit slutbetald under det löpande uppbördsåret, avföres restposten å avbetalningskontot och redovisas tillsammans med den under uppbördsterminerna influtna uppbörden. Så snart vid maj månads utgång resterande poster därefter bliva slutbetalade, omföras de till vederbörliga utskyldstitlar. Efter nämnda tidpunkt behandlas alla av en utskyldspost återstående, vid flera restföringstillfällen påförda belopp såsom en restsumma, vilken ej av länsstyrelsen omföres, förrän den helt influtit eller skall bliva föremål för avkortning eller avskrivning. Alla avbetalningar, som efter maj månads utgång inflyta å en sådan restsumma, bokföras å avbetalningskontot, även om något delbelopp, som ursprungligen upptagits vid särskilt restföringstillfälle, blivit till fullo guldet. Utskylder anmälas till avkortning och avskrivning varje månad. Redovisningsräkningar för poster av beskaffenhet att ifrågakomma till sådan åtgärd insändas efter granskning av utmätningsmännen till vederbörande länsstyrelse. Balanslängder upprättas i juni av länsstyrelsen över den löpande uppbördens rester vid maj månads utgång utan specifikation av utskylderna å titlar. Detta arbete sammanfaller delvis med upprättandet av redo-

15 visningslängd. Över tidigare uppbördsårs utskylder uppgöra utmätningsmannen balanslängder för samma tidpunkt, dock ej för utskylder, för vilkas uttagande länsstyrelsen sökt handräckning. Balanslängder för dylika utskylder ombesörjas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen verkställer även specifikation å titlar av utskylderna i de balanslängder, som i juni upprättas av utmätningsmännen över utskylder från äldre uppbördsår än det löpande. Utmätningsmännen verkställa under månaderna december, januari och februari särskild granskning av exekutionsbiträdenas restlängder. En följd av utmätningsmännens befriande från titelredovisning samt handräckningsärendenas överflyttande å länsstyrelsen bliver att redovisningen av pensionsavgifter måste övertagas av länsstyrelsen, som får verkställa anteckningar i avgiftsförteckningen om ej influtna avgifter samt upprätta redovisningar och tilläggsuppgifter. Statistik upprättas av länsstyrelsen i överensstämmelse med vad angivits under alternativ I. Då avbetalningar skola redovisas till länsstyrelsen allt eftersom de inflyta, bör uppgift om summan av de belopp, som under kvartalet influtit av de vid visst restföringstillfälle upptagna utskylderna, även omfatta avbetalningar och det vid kvartalets slut oredovisade beloppet beräknas med hänsyn till innestående avbetalningar. Beträffande redovisning till kommuner och municipalsamhällen samt uppbördsväsendets ordnande i magistratsstäderna gäller i stort sett vad som anförts under alternativ I. Landskontorets uppbörds- och folkbokföringsgöromål synas enligt alternativ II komma att fördela sig under året ungefärligen på följande sätt. Arbetet med redovisning av pensionsavgifter är huvudsakligen förlagt till januari. Under januari och februari upprättas årsräkningar för landsting, kommuner och andra menigheter. I februari föranleder fjärde uppbördsterminen redovisnings- och kontrollarbete. Under mars och april antecknas mantalsskrivningarna för året å centralkorten. Femte uppbördsterminen infaller i mars och medför arbete med redovisning, restföring och begäran om handräckning för uttagande av restförda utskylder å annan ort. Detta arbete pågår även under april. Sjätte uppbördsterminen i maj vållar redovisnings-, restförings- och indrivningsarbete under denna månad. Till den 1 juni inkomma besvär i mantalsskrivningsfrågor, vilka bliva föremål för handläggning under återstående delen av året. Under juni och juli upprättas redovisningslängd och i samband därmed balanslängder över den senaste uppbördens restförda utskylder, varjämte från utmätningsmännen inkomna balanslängder för äldre uppbördsår specificeras å titlar. I augusti inträffar första uppbördsterminen och i september andra uppbördsterminen med därav föranlett redovisnings-, restförings- och handräckningsarbete, vilket även tager oktober månad i anspråk. F r å n den 1 oktober till årets slut förorsakar den under denna tid särskilt livliga omflyttningen ökade göromål med centralkortsregistrens förande. Tredje uppbördsterminen är förlagd till november och efterföljes av redovisnings-, restförings- och indrivningsarbete under november och december månader. Granskning och prövning av de månadsvis inkom-

16 mande anmälningarna om avkortning och avskrivning av utskylder sker under hela året med anpassning efter de övriga arbetsuppgifterna. Även i anslutning till alternativ II förutsattes inrättande av ett plåtregister över den mantalsskrivna befolkningen för tryckning av längder och andra handlingar. Detta alternativ kan liksom alternativ I förenas med dylika anordningar och gäller i detta avseende vad som anförts under alternativ I. En framflyttning av tiderna för uppbörden en månad sker under en övergångsperiod, till dess det nya systemet blivit fullt genomfört. Alternativ

III.

Folkbokföring, mantalsskrivning, debitering, uppbörd, restindrivning och redovisning ordnas i stort sett som enligt alternativ II men med den ändringen i organisatoriskt hänseende att de göromål, som enligt detta alternativ skulle bibehållas hos häradsskrivarna och deras biträden, överflyttas å länsstyrelserna. De allmänt administrativa ärendena måste i detta fall åligga landsfiskalerna såsom enda lokalmyndigheter. För ersättande av den nuvarande häradsskrivarorganisationen förstärkas länsstyrelserna med erforderlig personal för mantalsskrivnings- och debiteringsarbetet. De nya arbetsuppgifterna övertagas av landskontoren, som ehuru betydligt utökade bibehålla sin nuvarande ställning såsom en avdelning inom länsstyrelsen. Inom landskontoren torde lämpligen särskilda avdelningar böra finnas dels för folkbokföring och mantalsskrivning och dels för uppbördsgöromål av olika slag. Länsstyrelserna böra dock såsom hittills hava full frihet att ordna arbetet med hänsyn till de särskilda lokala förhållandena. överflyttandet till länsstyrelserna av de göromål, som för närvarande utföras å häradsskrivarkontoren, nödvändiggör ett utnyttjande av maskinella hjälpmedel i stor utsträckning för att om möjligt förhindra landskontorens utsvällande till taxerings- och uppbördsverk, som icke kunna rymmas inom ramen för länsstyrelsernas nuvarande organisation. En avdelning för tryckning av längder, förteckningar och debetsedlar upprättas för varje länsstyrelse på sätt i alternativ I närmare angivits. För debiteringsarbetet å länsstyrelsen böra användas sådana additionsmaskiner, som för ifrågavarande ändamål nu äro i bruk hos de flesta häradsskrivare. För underlättande av titelfördelning vid omföring av influtna restmedel samt avkortning och avskrivning kunna, såsom i alternativ II antytts, med fördel utnyttjas bokföringsmaskiner, medelst vilka utskrift och summering av å olika utskyldstitlar fördelade poster verkställes under automatisk kontroll. De genomgripande verkningar, som genomförandet av alternativ III skulle få beträffande länsstyrelsernas arbetsförhållanden, äro svåra att överblicka, men det torde vara möjligt att i stora drag angiva förloppet av uppbördsoch folkbokföringsarbetet å länsstyrelserna under ett arbetsår. Å den i anslutning till länsstyrelsen organiserade tryckningsavdelningen torde arbetet under året förlöpa i stort sett såsom under alternativ I angi-

17 vits. Tryckningsarbetena skola enligt alternativ III utföras i samarbete dels med mantalsskrivnings- och debiteringsförrättarna i magistratsstäder och dels med landskontorets folkbokförings- och uppbördsavdelningar i stället för häradsskrivarna. Å landskontorets folkbokförings- och mantalsskrivningsavdelning torde arbetet fördela sig ganska jämnt under året. De löpande göromålen med centralkortsregistren och övervakningen av folkbokföringen i länet torde bliva av ungefär samma omfattning under hela året. Under kalenderårets första hälft infaller arbetet med mantalsskrivningarnas antecknande å centralkorten, vilket är tidsödande och torde kräva flera månader. Under januari tillskrivas arbetsgivarförteckningarna, sedan stommar till dessa blivit tryckta. Röstlängdernas upprättande i april och maj torde även böra utföras å denna avdelning. Under årets senare hälft vålla besvären i mantalsskrivningsfrågor samt flyttningarna under hösten en motsvarande ökning i avdelningens arbete. I slutet av året tillkommer bestyret med upprättande av inskrivningslistor. Landskontorets uppbördsavdelning påbörjar debiteringen i maj, så snart taxeringslängderna inkommit. Avskrifter av dessa verkställas i tryckta stommar. Förskottsuppbörden debiteras under maj, juni och juli. Debetsedlar för denna utskrivas och utsändas i slutet av juli. Samtidigt pågår arbetet med redovisning av den i maj avslutade uppbörden genom upprättande av redovisningslängd över de vid denna månads slut kvarstående restposterna. Balanslängder för tidigare uppbördsår inkomma i juni till landskontoret, där de granskas och utskylderna specificeras å titlar. Balanslängder upprättas å landskontoret över det löpande uppbördsårets restförda utskylder och över äldre utskylder, för vilkas uttagande handräckning begärts. Under augusti granskas det sistförflutna uppbördsårets balanslängder och iordningställas pensionsavgiftsförteckningar, i den mån detta arbete icke förut medhunnits. Under augusti och september infalla de båda första uppbördsterminerna, vilket föranleder bokförings- och kontrollarbete å uppbördsavdelningen. I september och oktober fortsattes debiteringsarbetet, allt eftersom uttaxeringarna av vägskatt, landstingsskatt, tingshusmedel och kommunalskatt bliva kända. I slutet av september och början av oktober utskrives restlängd för första och andra uppbördsterminen. Handräckning sökes av länsstyrelsen för uttagande av de restförda utskylder, som icke skola bliva föremål för åtgärder inom vederbörande utmätningsmansdistrikt. Tredje uppbördsterminen infaller i november, varefter vederbörlig restföring sker och handräckning begäres. Under november och december fortsattes debiteringsarbetet och avslutas i januari, då definitiva debetsedlar utsändas. Under januari förses pensionsavgiftsförteckningarna med anteckningar om pensionsavgifter, som icke varit erlagda vid föregående års slut. Förteckningarna översändas jämte redovisningar över uppburna och indrivna pensionsavgifter till pensionsstyrelsen. Till månaderna februari och mars äro fjärde och femte uppbördsterminerna förlagda. Efter femte uppbördsterminens slut verkställes restföring för båda dessa terminer och föranstaltas om handräckningsåtgärder.

18 I maj avslutas uppbörden med sjätte uppbördsterminen, varefter restföring sker och handräckning sökes. Arbetet med debitering av den nya uppbörden och upprättande av redovisningslängd för den nyss avslutade börjar härefter åter. Utskylder anmälas till avkortning och avskrivning varje månad och bör granskning och prövning av dessa ärenden ske under hela året med anpassning efter de tidsbestämda arbetsuppgifterna. Då en organisation enligt alternativ III icke lämpligen kan genomföras, förrän länsstyrelsernas tryckningsavdelningar efter en längre övergångstid blivit fullt upporganiserade, och ett uppbördssystem enligt detta alternativ sålunda icke skulle kunna i sin helhet träda i kraft omedelbart, torde man i detta fall kunna räkna med att första uppbördsterminen kommer att redan från början av systemets tillämpning förläggas till augusti och någon förskjutning av tiderna för uppbörden icke behöva ske. Kommitténs ståndpunkt i organisationsfrågan. Vid sin planläggning av olika myndigheters befattning med uppbörds- och folkbokföringsgöromålen har kommittén eftersträvat en rationell arbetsfördelning mellan dessa myndigheter och särskilt haft sin uppmärksamhet fästad å de fördelar, som äro förbundna med ett centralt utförande av det administrativa arbetet. Beträffande de landskontoren underställda s. k. kamerala ärendena, vilka framför allt röra befolkningens ekonomiska skyldigheter gentemot det allmänna, har kommittén undersökt möjligheten att undvara lokala organ och övergå till en helt centraliserad förvaltning. Kommittén har dock kommit till den uppfattningen att en handläggning av dessa ärenden endast på grundval av skriftliga handlingar och med den lokalkännedom, som må förefinnas hos landskontorens tjänstemän, icke kan anses tillfredsställande. Det gäller här ofta värderingsfrågor och skälighetsavgöranden, som för ett riktigt resultat fordra en mer ingående ortskännedom än den, som kan förvärvas per telefon eller genom enstaka tjänsteresor. Landskontorens tjänstemän överhopas alltmer med skrivbordsarbete och få därigenom svårare att göra sig förtrogna med orternas förhållanden. Det händer ej sällan, att i den bild av sakläget, som ett studium av handlingarna i ett ärende giver, en mängd förhållanden erhålla oriktiga proportioner och att en föredragande kommer till en rakt motsatt uppfattning efter att hava tagit kännedom om förhållandena å ort och ställe. Det är icke tilltalande att grunda avgöranden i frågor av så ömtålig natur som angående den enskildes skatteplikt och medborgerliga rättigheter i stat och kommun enbart å ett mer eller mindre fullständigt skriftligt material. Dessa farhågor gälla överhuvud taget beslut inom förvaltningen, där det på grund av arbetsmaterialets storlek icke alltid är möjligt att förebringa en på varje punkt uttömmande utredning om de faktiska förhållandena och där det är av särskild vikt att vid bedömandet av åberopade omständigheter kunna insätta dessa i deras lokala sammanhang. De ökade krav, som såväl statsmakterna som allmänheten ställa på länsstyrelserna i fråga om verkställighets- och fastställelseåtgärder av olika slag, nödvändiggöra starkare förbindelser mellan länsstyrelserna och de olika orterna. Det är icke möjligt att enbart från landskontoren kontrollera folk-

19 bokförings- och skatteförfattningarnas efterlevnad i orterna och där tillvarataga det allmännas ekonomiska intressen. För det i många avseenden grundläggande mantalsskrivningsarbetet är närmare förtrogenhet med kommunernas förhållanden synnerligen värdefull. Det är även önskvärt, att på landsbygden finnas tjänstemän, som kunna lämna allmänheten bistånd och besked i de ofta svårbegripliga taxerings- och debiteringsfrågorna. Vad särskilt angår taxeringsväsendet må framhållas, att taxeringarna icke kunna övervakas och rättas endast genom prövningsnämndernas granskning och ändringar. Redan på taxeringsnämndsstadiet äro ofta åtgärder behövliga för att hålla taxeringarna vid en riktig nivå. Är en kommun från början genomgående feltaxerad, är det svårt att råda bot på detta förhållande i prövningsnämnden. Behovet av lokala tjänstemän, som enligt landskamrerarens direktiv kunna biträda vid taxeringarna i första instans, är redan nu tydligt framträdande. Om garantiskatten icke funnes, torde en sådan anordning vara mycket starkt av behovet påkallad. Skattesystemet och taxeringsväsendet äro redan av rätt invecklad natur, och utredningar pågå å detta område om reformer, vilka kunna ställa ökade krav på taxeringsorganisationen. Det synes därför icke tillrådligt att helt ställa sig utan någon organisation, som kan anlitas för taxeringsarbetet ute i orterna. För den växande mängden av allmänt administrativa göromål, som skola ombesörjas av länsstyrelserna, är en central handläggning enbart på grundval av skriftväxling med enskilda kontrahenter icke heller tillräcklig, utan erfordras biträde av med ortsförhållandena förtrogna personer i opartisk ställning. Spörsmålet om vilka myndigheter, som lämpligen skola utgöra de enligt kommitténs mening erforderliga ortsorganen för behandling av folkbokföringsfrågor samt kamerala och allmänt administrativa ärenden, sammanhänger med frågan om landsfiskalsorganisationens utformning. Enligt sina direktiv har kommittén haft att söka kontakt med de sakkunniga, som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande skulle tillkallas för fortsatt utredning angående omorganisation av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna. Kungl. Maj:t har den 17 december 1937 tillkallat särskilda sakkunniga och uppdragit åt dem att verkställa nämnda utredning, vilken enligt de sakkunnigas direktiv skulle verkställas i samråd med bland andra 1936 års uppbördskommitté. Vid utredningen borde det resultat, vartill uppbördskommittén kommit i fråga om handhavandet av utsökningsgöromålen på landsbygden, beaktas. Skulle det befinnas, att landsfiskalernas arbete med indrivning och redovisning av skatter och böter kunde i avsevärd utsträckning förenklas och att en tudelning av landsfiskalsbefattningarna fördenskull icke borde komma till stånd, borde de sakkunniga överväga om och i vad mån särskilda åtgärder erfordrades för att vinna en ändamålsenlig anordning med avseende å åklagargöromålens handhavande. I vederbörande direktiv anbefallt samråd mellan de sakkunniga och kommittén har ägt rum, och har av dessa överläggningar framgått önskvärdheten av att en avlastning av göromål från landsfiskalerna kommer till stånd för att göra dessa befattningshavares arbetsuppgifter mer enhetliga och möjliggöra en effektivisering av deras polis- och åklagar verksamhet. Med utgångspunkt härifrån

torde enligt kommitténs mening knappast böra ifrågasättas, att landsfiskalerna skola vara lokalmyndigheter för alla kamerala och allmänt administrativa ärenden. Det gäller vid sådant förhållande att kunna ställa till förfogande andra lokala organ, som förmå övertaga en del av landsfiskalernas nuvarande arbete. Även om landsfiskalerna genom vissa åtgärder skulle kunna beredas lättnad i sina nuvarande göromål, torde, såvida dessa tjänsteman bleve de enda myndigheter i orterna, som kunde anlitas i den allmänna administrationens tjänst, risk föreligga för att de på grund av de administrativa ärendenas snabba ökning efter någon tid skulle vara lika belastade med olikartade göromål som nu och farhågor åter framkomma för att de icke skulle hava tillfälle att tillräckligt ägna sig åt polis- och åklagarverksamhet. Med hänsyn härtill gör sig ett behov av särskilda ortsmyndigheter vid sidan av landsfiskalerna gällande. Då en särskild lokalmyndighet för kamerala och allmänt administrativa ärenden sålunda ur olika synpunkter är behövlig, har kommittén stannat vid att föreslå häradsskrivarorganisationens bibehållande ute i orterna, därvid denna dock bör erhålla en allsidigare inriktning och organiseras på ett effektivare sätt. Kommittén förutsätter härutinnan, att häradsskrivarnas utbildning och rekrytering ordnas på sådant sätt, att befattningshavarna bliva skickade för mångsidigare och mer kvalificerade arbetsuppgifter, att häradsskrivarna skola tjänstgöra å orter, där de bäst komma i förbindelse med och förvärva kännedom om befolkningen inom sina verksamhetsområden samt att häradsskrivarna genom tilldelande av reseanslag göras till rörliga ortsorgan i större utsträckning än för närvarande är fallet. De göromål, som häradsskrivarna enligt kommitténs förslag böra åläggas, äro ganska skiftande och till stor del av maktpåliggande art. Fastställandet av mantalsskrivningskommun, rösträtt, skattskyldighet m. m. är av grundläggande betydelse för medborgarnas ställning inom samhället, och det rätta handhavandet av dessa uppgifter är av stor betydelse såväl för det allmännas ekonomiska ställning som för medborgarnas trygghet. Med hänsyn till administrationens och särskilt skatteväsendets ökade komplicering och allt djupare ingripande i samhällslivet torde häradsskrivarna icke utan juridisk utbildning kunna anses motsvara tidens krav. På grund av dessa förhållanden och då häradsskrivarna enligt förutsättningarna för den nya organisationen böra vara kompetenta att övertaga möjligen nytillkommande administrativa ärenden av olika slag, har kommittén ansett sig böra för behörighet till häradsskrivartjänst föreslå, utöver allmän skicklighet i kamerala göromål, viss juridisk kompetens. Då lägre juridisk examen än juris kandidatexamen och statsvetenskaplig-juridisk examen numera ej finnes och det icke torde komma i fråga, att särskild juridisk utbildning anordnas för häradsskrivaraspiranter, har kommittén icke kunnat underlåta att såsom kompetensvillkor uppställa avlagd juris kandidatexamen eller statsvetenskaplig-juridisk examen. Vid sådant förhållande bör icke heller vara uteslutet, att häradsskrivare med nu föreslagen utbildning, som i sin tjänst ådagalagt organisationsförmåga och administrativ skicklighet, befordras till länsassessorer å landskontoren och landskamrerare. De erfarenheter, som vinnas å häradsskrivartjänsterna, särskilt om dessa fast anknytas till'taxeringsväsendet, torde vara av värde vid uppehållande av högre tjänster å

21 landskontoren. Kommittén anser sig emellertid även böra föreslå, att för häradsskrivartjänst särskilt lämpliga personer utan den föreslagna utbildningen skola kunna genom dispensförfarande efter att hava ådagalagt vissa kunskaper tillerkännas behörighet att uppföras å förslag till häradsskrivartjänst. Personer med särskild fallenhet för kamerala värv och god förmåga att tolka och tillämpa författningar böra ej utestängas från häradsskrivarbanan därför att de icke avlagt vederbörlig examen. För dylika personer torde särskilda prov kunna anordnas under socialdepartementets inseende i de för häradsskrivartjänstens skötande mest betydelsefulla juridiska ämnena, t. ex. finansrätt, förvaltningsrätt samt vissa delar av privaträtten och processrätten. Sedan vederbörliga prov fullgjorts, skulle Kungl. Maj:t, där så befunnes lämpligt, förklara den omständigheten att aspirant å häradsskrivartjänst icke avlagt föreskriven examen ej utgöra hinder för hans uppförande å förslag till sådan tjänst. Vid övervägande av en centralisering av häradsskrivarorganisationens nuvarande arbetsuppgifter har kommittén emellertid funnit vissa göromål vara särskilt lämpade för en central drift. De omfattande skrivarbeten, som förekomma under hela året å häradsskrivarkontoren och vilka huvudsakligen bestå i omskrivning av namn, titlar och adresser i olika längdstommar, torde med fördel kunna utföras centralt. Därvid kunna arbetsbesparande maskiner komma till användning. Det möter ur teknisk synpunkt intet hinder att organisera skrivarbetet med dylika maskiner för varje fögderi, men detta ställer sig ur ekonomisk synpunkt mindre fördelaktigt och omöjliggör maskinernas utnyttjande även för länsstyrelsernas behov. Genom en koncentration av driften länsvis vinner man stora fördelar ur kostnads- och effektivitetssynpunkt, vilka icke torde uppvägas av de högre personal- och lokalkostnaderna i residensstäderna. Arbetsresultatet bliver tillförlitligare och materialet mer lättarbetat vid maskinell drift. Från en central tryckningsavdelning kunna häradsskrivarna tillhandahållas stommar av olika slag. Häradsskrivarnas behov av biträden minskas genom en sådan anordning, och dessa befattningshavare kunna mer ägna sig åt andra arbetsuppgifter än organiserande och övervakande av skrivarbeten. För att rationalisera arbetet med utskrivande av olika längder, förteckningar och andra handlingar rörande den mantalsskrivna befolkningen m. m. föreslår kommittén sålunda upprättande länsvis av ett centralt s. k. plåtregister över denna befolkning för tryckning av namn och adresser med flera uppgifter. Kommittén har även undersökt frågan om centralisering av arbetet med debitering och utskrift av debetsedlar. Detta arbete behöver ur tekniska synpunkter icke förläggas till någon bestämd plats. Det skulle utan olägenheter för driften kunna för hela riket sammanföras å någon ort med låga kostnader. En sådan anordning låter sig emellertid icke göra, enär oavlåtlig förbindelse mellan debiteringsförrättaren och debiteringsorten är nödvändig. Ett visst samarbete bör alltid ske med taxeringsmyndigheterna i orten, och de talrika förfrågningar och klagomål från allmänhetens sida, som förekomma under uppbördsarbetet, måste utredas och besvaras inom kort tid. Vid en centralisering av debiteringen för hela riket vore detta omöjligt. Däremot är det tänkbart att utföra debiteringsarbetet centralt för varje län. Det har emel-

22 lertid visat sig, att några andra maskiner än sådana som nu äro i bruk å häradsskrivarkontoren icke kunna användas vid central drift. En centralisering skulle därför endast innebära, att man flyttade tillsamman de personer och maskiner, som nu utnyttjas för debiteringsarbete å flera orter, till en central lokal å dyrare ort. Man skulle därigenom möjligen vinna ett något bättre utnyttjande av maskinernas och personalens arbetskapacitet, men detta torde motvägas av de ökade kostnaderna för lokaler och personal. Då häradsskrivarna enligt kommitténs mening alltjämt behövas såsom ortsmyndigheter och några påtagliga fördelar av debiteringsarbetets centralisering icke äro att vinna, föreslår kommittén ej någon ändring av debiteringsarbetets nuvarande förläggning till häradsskrivarkontoren. Ur åtskilliga synpunkter, bland annat med hänsyn till de ökade kraven å landsfiskalernas polis- och åklagarverksamhet, kan ifrågasättas, att lättnader genomföras beträffande landsfiskalernas nuvarande indrivnings- och redovisningsarbete genom överflyttning av vissa göromål till länsstyrelserna. Sålunda skulle all specifikation av utskylder å titlar kunna utföras å länsstyrelsen och uttagande av resterande utskylder genom handräckning å annan ort an debiteringsorten ombesörjas centralt från länsstyrelsen. Till landsfiskalerna inflytande avbetalningar å restförda utskylder skulle vidare varje månad kunna få redovisas till länsstyrelsen, oaktat slutbetalning av utskyldsposterna ej skett. Kommittén har undersökt, huruvida dylika lättnader låta sig förena med ett rationellt uppbördssystem. Vid den inventering kommittén företagit av arbetsuppgifter, vilka lämpa sig för centralisering till länsstyrelsen, h a r kommittén särskilt haft sin uppmärksamhet riktad å arbetet med specifikation av utskylder å titlar, för vilket särskilda maskiner skulle kunna utnyttjas. Dylik specifikation måste med det av kommittén föreslagna uppbördsförfarandet åtminstone under vissa delar av året ske å länsstyrelsen, och det synes under sådana förhållanden riktigt att taga steget fullt ut och helt centralisera ifrågavarande göromål till länsstyrelsen. Vidkommande handräcknmgsarendenas överflyttande till länsstyrelsen kunna skäl anföras både för och emot en centralisering. Den ort, där utskylderna påförts, synes vara den naturliga utgångspunkten för indrivningsåtgärder. Undersökningar å denna ort huruvida tillgångar finnas, samt åtgärder för inhämtande av därvarande kommunala och andra myndigheters yttranden äro i många fall nödvändiga, även om exekutionsförsök sker å annan ort. Handräckningsärendenas omedelbara handläggning å länsstyrelserna torde i vissa fall kunna medföra omgång. Å andra sidan kan genom en handräckningsansökan direkt från lansstyrelsen snabbare verkställighet i många fall vinnas. Genom att handräckning sökes centralt från länsstyrelsen kunna även de där befintliga centralkortsregistren med anställningsuppgifter bättre utnyttjas, varigenom ökad effektivitet vid indrivningsarbetet torde kunna vinnas. Kommittén finner u r sina egna synpunkter en centralisering av arbetet med specifikation av utskylder uteslutande vara förenad med fördelar samt övervägande skäl tala för en centralisering av handräckningsärendena till länsstyrelserna. Beträffande den ifrågasatta redovisningen av avbetalningar till länsstyrelserna har kommittén icke blivit övertygad om nödvändigheten av en sådan för länsstyrel-

23 sernas bokföringsarbete tyngande anordning men anser likväl de därmed förenade olägenheterna icke vara av den betydelse, att de böra förhindra ett tillmötesgående av önskemål, som framförts från de för utredning angående omorganisation av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna tillkallade sakkunniga, om lättnader i landsfiskalernas arbetsbörda även i detta hänseende, särskilt som därigenom kunna vinnas vissa fördelar ur bokföringsoch kontrollsynpunkt. Kommittén föreslår på anförda skäl en centralisering av titelredovisningen, handräckningsärendena och bokföringen av avbetalningar, varigenom organisationsfrågornas lösning skulle avsevärt underlättas. Överflyttandet till länsstyrelserna av titelredovisningen har till följd att dessa även måste övertaga redovisningen av folkpensionsavgifter. Den genom de föreslagna överflyttningarna uppkommande ökningen av länsstyrelsernas arbete är i stort sett icke nödvändig för genomförandet av en uppbördsreform och de därav föranledda merutgifterna få därför huvudsakligen anses utgöra kostnader för polis- och åklagarväsendets ordnande. För att i anslutning till de föreslagna åtgärderna åstadkomma så stor förenkling som möjligt av landsfiskalernas kontorsarbete är det kommitténs avsikt, att exekutionsbiträdena skola upprätta mer specificerade redovisningar än för närvarande sker. Detta skulle medföra en viss ökning av exekutionsbiträdenas arbete, vilken dock är avsedd att uppvägas av lättnader beträffande arbetet med restindrivningen. Med avseende å landsfiskalernas väsentliga uppgifter inom indrivningsväsendet, nämligen övervakandet av exekutionsbiträdenas indrivningsverksamhet och medelsförvaltning, har kommittén icke ansett det vara möjligt att föreslå några inskränkningar. Ändringar i sådan riktning skulle enligt kommitténs mening medföra faror for indrivningsväsendets effektivitet. Genom en utformning av häradsskrivarorganisationen enligt kommitténs förslag skulle en överflyttning av allmänt administrativa göromål från landsfiskalerna till häradsskrivarna i viss utsträckning kunna komma till stånd, varigenom landsfiskalerna skulle få sina arbetsuppgifter samlade till vissa huvudområden, nämligen polis- och åklagarväsendet samt indrivningsväsendet. Vid fullgörande av sina nya arbetsuppgifter torde häradsskrivarna böra erhålla biträde av vederbörande polismän och exekutionsbiträden, men detta behöver icke rubba landsfiskalernas förmanskap för dessa befattningshavare. De ärenden, för vilkas handläggning biträde skulle begäras av häradsskrivarna, äro i regel icke av så brådskande natur att de behöva stå i vägen för sådana polis- och indrivningsgöromål, beträffande vilka ett dröjsmål kan vålla skada. Skulle i något fall biträde ej lämnas häradsskrivaren inom rimlig tid, kan rättelse åvägabringas genom hänvändelse till vederbörande landsfiskal eller länsstyrelse. I överenskommelse med sin ovan intagna ståndpunkt föreslår kommittén en omorganisation enligt det förut beskrivna alternativet II. 2. Häradsskrivarna. Den nuvarande häradsskrivarorganisationen. Häradsskrivare av Kungl. Maj:t genom fullmakt efter förslag av länsstyrelsen.

tillsättas

24 För att kunna uppföras å förslag till häradsskrivartjänst fordras enligt gällande kungörelse i ämnet den 14 december 1917 (Sv. förf.-saml. nr 904), jämte studentexamen, att hava tjänstgjort å landskontor ävensom att hava uppehållit häradsskrivarbefattning eller i tjänsten biträtt häradsskrivare, allt under minst fyra år, och därvid hava ådagalagt skicklighet i kamerala göromål. Angående häradsskrivarnas åligganden är stadgat i instruktionen för häradsskrivarna den 16 maj 1918 (Sv. förf.-saml. n r 283) med däri genom kungörelsen den 20 mars 1931 (Sv. förf.-saml. nr 50) vidtagen ändring samt i särskilda lagar och författningar. Dessa befattningshavares arbetsuppgifter äro i huvudsak följande. Under tiden mellan den 15 november och årets slut förrätta häradsskrivarna mantalsskrivningar. Före årets slut skola de församlingsvis upprätta inskrivningslistor över värnpliktiga. Efter mantalsskrivningsförrättningarna och till mitten av februari följande år äger skriftväxling rum mellan olika mantalsskrivningsförrättare, och häradsskrivarna införa med ledning härav samt av vederbörande pastor meddelade uppgifter rättelser och tillägg i mantalslängderna, vilka i allmänhet föreligga justerade i slutet av februari. Under december och januari upprätta häradsskrivarna allmänt enligt överenskommelse med riksförsäkringsanstalten förteckningar för varje uppbördsdistrikt över arbetsgivare, av vilka avgift för försäkring skall erläggas i samband med kronouppbörden. Under tiden fram till den 25 mars upplägga häradsskrivarna stommar till fastighetslängder. Därefter vidtager arbetet med upprättande av röstlängder, som skola avlämnas senast den 30 juni. Efter mottagandet från taxeringsnämnderna av fastighetslängder och inkomstlängder skola dessa formellt granskas samt skattekronor och skatteören debiteras i längderna, varjämte avskrifter av dessa verkställas till den 20 juni. Skogsvårdsavgiftslängder skola vara av häradsskrivarna upprättade senast n ä m n d a dag. Inkomst- och förmögenhetsskatt debiteras i inkomstlängderna, och sammandrag av taxeringslängderna skall färdigställas till den 15 juli. Upprättandet av kronouppbördsböcker och kronodebetsedlar tager sin början under våren och skall, sedan prövningsnämndernas ändringslängder senast omkring den 20 oktober blivit tillgängliga, vara slutfört till i början av november. Debiteringen verkställes allt eftersom grunderna för olika utskylders och avgifters utgörande bliva kända. Debitering av vägskatt och tingshusmedel, där sådana skola debiteras av häradsskrivaren, samt olycksfallsförsäkringsavgifter påbörjas i augusti och debitering av landstingsskatt i september. I anknytning till debiteringen av folkpensionsavgifter upprättas pensionsavgiftsförteckningar, i vilka de avgiftspliktiga påföras pensionsavgifter med ledning av mantals- och inkomsttaxeringslängderna. Häradsskrivarna hava vidare sedan gammalt vissa åligganden beträffande jordeböckerna samt taga befattning med upprättandet av priskuranter för den årliga markegångssättningen. Vart fjärde år skola häradsskrivarna upprätta röstlängder för val av vägstämmoombud. För prästval åligger det häradsskrivarna att uppgöra särskilda vallängder. Enligt gällande avlöningsstat åtnjuta häradsskrivarna lön å 2 600 kronor och tjänstgöringspenningar å 1 000 kronor. Lönen kan efter 5 år höjas med

25 500 kronor och efter ytterligare 5 år med likaledes 500 kronor. Ortstillägg å 200 kronor utgår till 19 häradsskrivare i rikets nordliga delar. Tillfällig löneförbättring tillkommer häradsskrivare med 550 kronor å lön och 300 kronor å tjänstgöringspenningar, varjämte dyrtidstillägg utgår efter de för befattningshavare vid oreglerade verk gällande grunder. Förvaltningsbidrag erhålles med 150 kronor för varje påbörjat 5 000-tal av folkmängden inom tjänstedistriktet. Enligt nådigt cirkulär den 15 maj 1931 får ledig häradsskrivartjänst besättas endast medelst förordnande tills vidare, med rättighet för den till häradsskrivartjänstens bestridande förordnade att uppbära de med tjänsten förenade löneförmånerna med undantag av ett belopp, motsvarande vad ordinarie innehavare av tjänsten skulle hava att erlägga för egen pensionering. Enligt från 114 fögderier införskaffade uppgifter uppgingo år 1935 häradsskrivarnas egentliga löneförmåner, däri inberäknat förvaltningsbidrag och dyrtidstillägg men med avdrag av pensionsavgifter, till i medeltal 7 272 kronor. Summan av häradsskrivarnas ifrågavarande löneförmåner kan med ledning av berörda uppgifter och en genomsnittsberäkning för fem fögderier uppskattas till omkring 865 000 kronor år 1935. I tjänsten åtnjuta häradsskrivarna utöver sina löneförmåner inkomster till betydande belopp, såsom provisioner för debitering av landstingsmedel, vägskatt, tingshusmedel, försäkringsavgifter, hushållningssällskapsavgifter, riddarhusmedel m. fl. i samband med kronoutskylderna debiterade avgifter, debetsedelslösen, ersättningar för upprättande av inskrivningslistor, arbetsgivarförteckningar, pensionsavgiftsförteckningar, röstlängder av olika slag och avskrifter av taxeringslängder, expeditionslösen samt andra dylika inkomster i tjänsten. Enligt förordningen den 30 juni 1933 om ersättning för debitering och uppbörd av landstingsmedel (Sv. förf.-saml. nr 461) utgår ersättning till häradsskrivare för debiteringen med en procent å den del av det debiterade beloppet, som ej överstiger etthundratusen kronor, sex tiondels procent å den del av det debiterade beloppet, som överstiger etthundratusen men ej tvåhundratusen kronor, två tiondels procent å den del av det debiterade beloppet, som överstiger tvåhundratusen men ej fyrahundratusen kronor, och en tiondels procent å den del av det debiterade beloppet, som överstiger fyrahundratusen kronor. Ersättning för debitering av vägskatt utgår till häradsskrivare efter samma grunder som gälla beträffande landstingsskatt. Enligt förordningen den 30 juni 1933 om debitering och uppbörd av tingshusmedel (Sv. förf.-saml. nr 462) erhåller häradsskrivare ersättning för debitering med tre procent å det belopp, som varje år debiterats. Där avgift till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter enligt kungörelsen den 22 oktober 1886 (Sv. förf.-saml. nr 80) med däri genom kungörelsen den 14 december 1917 (Sv. förf.-saml. n r 908) företagen ändring debiteras av häradsskrivare, åtnjuter denne ersättning med en och en halv procent å det debiterade beloppet. Enligt nådigt brev den 29 augusti 1919 angående uppbörd av årsavgifter för hushållningssällskapen i sammanhang med kronouppbörden erhåller häradsskrivare ersättning för debitering av hushållmngssällskapsavgifter med fyra procent å debiterat belopp. Ersättning för n d darhuskapitationsavgifters debitering, uppbärande och redovisande utgår

enligt föreskrift i kungörelsen den 30 september 1812 med en procent av det belopp, som vid uppbörd inflyter, vilket arvode skall fördelas lika mellan dem, som med avgifternas debitering, uppbärande och redovisande äga befattning. Detta stadgande har så tillämpats, att häradsskrivaren fått uppbara en halv procent å influtet belopp. Beträffande ersättning för debitering av ett flertal olika slags avgifter, vilka debiteras och indrivas i sammanhang med kronouppbörden, äro särskilda stadganden meddelade. Häradsskrivare äger enligt föreskrift i kungörelsen den 3 december 1897 angående ersättning till vederbörande tjänstemän för utfärdande av debetsedlar (Sv. förf.-saml. nr 112) för debetsedlars utfärdande åtnjuta ersättning med tre öre för debetsedel, vars slutsumma icke överstiger sju kronor tolv öre för debetsedel med högre slutsumma till och med sjuttiofem kronor samt femtio öre för debetsedel med ännu högre belopp. Gottgörelse till häradsskrivare för upprättande av inskrivningslistor utgår med sex öre för varje person, som uppföres å sådan lista, enligt föreskrift i kungörelsen den 5 mars 1926 angående avlöning för rullförings-(sjörullförings-) befäl och värnpliktiga i fredstid m. m. (Sv. förf.-saml. n r 60). Häradsskrivare uppbär enligt nådigt brev den 23 april 1937 ersättning för upprättande av pensionsavgiftsförteckningar med fyra öre för varje i sådan förteckning upptagen person. Tidigare, då pensionsavgifterna påfördes de avgiftspliktiga av taxeringsnämnderna, utgick sådan ersättning endast med två öre per person. Härads skrivarna uppgöra efter överenskommelse med riksförsäkrmgsanstalten förteckningar över arbetsgivare mot ersättning, som i regel utgår med 15 öre för varje i förteckningen upptagen arbetsgivare. För nytillkomna arbetsgivare beräknas arvodet efter 40 öre per styck. Dock begränsas ersättningen till 5 öre för arbetsgivare, vars sammanlagda försäkringsavgift ej överstiger 1 krona 5 öre. Ersättning lämnas dessutom för en kopia av forteckningen med Va öre per arbetsgivare. Jämlikt nådigt cirkulär till länsstyrelserna den 26 maj 1933 angående ersättning till häradsskrivare för avskrifter av taxeringslängder m. m. (Sv. förf.-saml. nr 227) äger häradsskrivare åtnjuta ersättning för varje exemplar av avskrift av fastighetslängd och skogsvårdsavgiftslängd med åttio öre för varje påbörjat fyrtiotal i längden upptagna fastigheter jämte åttio öre för varje påbörjat uppslag i summenngslangden till fastighetslängd samt för varje exemplar av avskrift av inkomstlangd med åttio öre för varje påbörjat trettiotal i längden upptagna personer jämte åttio öre för varje påbörjat uppslag i summeringslängden. For upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra kammare m m äger häradsskrivare av statsmedel bekomma ersättning för det ena exemplaret med fyrtio öre för varje helt eller påbörjat uppslag om minst femton rader enligt stadgande i kungörelsen den 11 april 1930 angående särskild ersättning åt häradsskrivare för upprättande av röstlängder (Sv. förf.-saml. nr 65). För upprättande av kommunal röstlängd uppbär häradsskrivare enligt foreskrift i kungörelsen den 13 mars 1931 om upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra kammare samt av kommunal röstlängd (Sv. förf.saml. nr 29) av kommunen en avgift å en krona för varje helt eller påbörjat uppslag om minst femton rader. Det åligger vägdistrikt enligt kungörelsen

27 den 18 april 1935 om upprättande av röstlängd för val av vägstämmoombud m. m. (Sv. förf.-saml. nr 109) att för upprättande av röstlängd för dylikt val till häradsskrivare erlägga en avgift av en krona för varje helt eller påbörjat uppslag om minst femton rader. Enligt förordningen den 7 december 1883 angående expeditionslösen (Sy. förf.-saml. nr 64) äro häradsskrivarna såsom oreglerade, till landsstaten hörande tjänstemän berättigade till lösen för expeditioner. Enligt uppgifter, som införskaffats från 114 häradsskrivare, uppgingo häradsskrivarnas sportelinkomster i tjänsten år 1935 i medeltal till följande belopp: provisioner för 1935 års debitering kronor 4 185 2 895 debetsedelslösen, redovisad såsom influten under år 1935 ersättning av staten för: 21 inskrivningslistor över värnpliktiga 472 pensionsavgiftsförteckningar 484 arbetsgivarförteckningar 1702 avskrifter av taxeringslängder 608 röstlängder obligatorisk ersättning av kommuner för: 1 529 röstlängder 557 vägfyrktalslängder 522 röstlängder för val av vägstämmoombud 404 expeditionslösen övriga inkomster i tjänsten, såsom ersättning för telefon, kommis152 sionärsuppdrag o. d Summa kronor 13 531. Storleken av debetsedelslösen och provisioner framgår närmare av följande uppgift om sammanlagda beloppet för åren 1934 och 1935 inom samtliga län redovisad debetsedelslösen samt debiterings- och uppbördsprovision, däri inberäknat till statsverket indragna provisionsandelar: Till häradsskrivare

Till kronouppbördstjänsteman i stad

kronor

kronor

. . 337 282 349 885 143 389 151 578 4 978 5 407

-

1934 Debetsedelslösen

Till annan Till statsverket befattningsindragna havare andelar kronor kronor

1934 Sum

m a

kronor 1934

— 485 649

506 870

1935 Provisioner å landstingsmedel . 219 084 226 637 198 353 203 227 11670 15160 362 179 375 748 791 286 820 772 — — 901 1530 135 967 133 403 307 054 307 323 170186 172 390 — — — — 12 374 13 258 30 759 33 308 tingshusmedel . . 18 385 20 050 72 173 158 72 7 7 49 60 30 34 riddarhusmedel.. avgifter till hushålln.-sällskap. försäkr.-avgifter .

8 749 66 274

8 921 67 575

516 391

497 435

19 233

39 182

2 320

2 366

88 509

90 056

155 407 2 801

158 248 3 073

160S 1496 div. andra medel 616512 178473a 1841575 602 917 17 808 22 325 356 787 343 711 845951 820 297 Summa 303

—

—

28 Enligt i n f ö r s k a f f a d e u p p g i f t e r för 114 fögderier och a p p r o x i m a t i v b e r ä k n i n g for f e m fögderier, f r å n vilka fullständigt m a t e r i a l ej k u n n a t e r h å l l a s , u p p g i n g o h ä r a d s s k r i v a r n a s s a m m a n l a g d a e x t r a i n k o m s t e r i t j ä n s t e n av p r o visioner m. m . å r 1935 till o m k r i n g 1 610 000 k r o n o r , vilket b e l o p p f ö r d e l a d e sig s å l u n d a : 1

* fj^eri » 10 fögderier * 23 » * 42 * » 20 * * 9 » * 4 * * 2 * > 1 fögderi > 2 fögderier

6 0 0 1 - 8 000 kronor 000 » 10 001—12 000 > 12 001—14 000 14 001—16 000 16 001—18 000 > 18 0 0 1 - 2 0 000 > 20 001—22 000 » 22 001—24 000 » . 2 4 001—26 000 8 0 01—10

Av i f r å g a v a r a n d e s p o r t e l i n k o m s t e r utgingo o m k r i n g 390 000 k r o n o r f r å n s t a t s v e r k e t och å t e r s t o d e n , 1 2 2 0 000 k r o n o r , från m e n i g h e t e r och e n s k i l d a H a r a d s s k n v a r n a s s a m t l i g a b r u t t o i n k o m s t e r i t j ä n s t e n u p p g i n g o enligt o v a n o m f o r m a l d a b e r ä k n i n g a r å r 1935 till o m k r i n g 2 475 000 k r o n o r . H ä r a d s s k r i v a r n a s s p o r t e l i n k o m s t e r ä r o a v s e d d a att j ä m t e f ö r v a l t n i n g s b i d r a g e t t ä c k a de m e d t j ä n s t e n f ö r e n a d e k o s t n a d e r n a för lokaler, b i t r ä d e n o c h s k r i v m a t e r i e l s a m t övriga e x p e n s e r , vilka det åligger h ä r a d s s k r i v a r n a själva att b e s t r i d a . H ä r a d s s k r i v a r n a e r h å l l a ej a n n a n e r s ä t t n i n g f r å n s t a t s v e r k e t for a v t j ä n s t e n f ö r a n l e d d a utgifter ä n för telefonförbindelse s a m t r e s o r till o c h f r å n m a r k e g å n g s n ä m n d s s a m m a n t r ä d e . E n l i g t u p p g i f t e r f r å n 114 fögderier u p p g i n g o h ä r a d s s k r i v a r n a s utgifter i och för t j ä n s t e n å r 1935 i m e d e l tal till följande b e l o p p : för fast anställda biträden kronor 4 780 for tillfälliga biträden eller annan arbetshjälp , x 071 för biträdande mantalsskrivningsförrättare och s. k. semestervikarier » 140 verklig eller beräknad utgift för kontorslokal, inkl. städning, lyse och ö värme ' J ... . » 1 109 tor amortering av maskiner (10 % å anskaffningsvärdet) > 468 for blanketter, materialier, porto, telefon, inbindning, frakter m fl expenser övriga utgifter :;"i:::::;:;::::;::;;;;;:;;;;;;;;;;;; l III Summa kronor 8 4 3 1 . I 114 fögderier fördelade sig utgifterna för h ä r a d s s k r i v a r t j ä n s t e n å r 1935 sålunda. För tjänstebiträden: I 1 fögderi » 1 » » 11 fögderier * 28 * * 32 » * 15 * y> * 8 y » 9 '

•

1 0 0 1 — 2 000 kronor 2 0 0 1 — 3 000 » 3 0 0 1 — 4 000 » 4 0 0 1 — 5 000 » 5 0 0 1 — 6 000 » 6 0 0 1 — 7 000 » 7 0 0 1 — 8 000 » 8 0 0 1 — 9 000 »

29 I » » » »

3 fögderier 1 fögderi 3 fögderier 1 fögderi 1 >

F ö r tjänstelokaler, expenser m. m.: I 1 fögderi » 12 fögderier »19 » v 36 23 » 7 »12 » » 4 »

9 091—10 000 kronor 10 001—11000 » 11 001—12 000 > 12 001—14 000 » 14 001—15 000 » . 501—1 000 kronor 1 001—1 500 » 1591—2 000 » 2 991 — 2 599 » 2 591—3 999 » 3 991—3 599 » 3 591—4 999 » 4 991—5 999 » .

H ä r a d s s k r i v a r n a s s a m m a n l a g d a utgifter för t j ä n s t e n å r 1935 k u n n a ber ä k n a s till o m k r i n g 1 003 000 k r o n o r . E n d a s t i ett av 114 u n d e r s ö k t a fögderier u n d e r s t e g o å r 1935 h ä r a d s s k r i v a r e n s s p o r t e l i n k o m s t e r av t j ä n s t e n d e m e d d e n n a f ö r e n a d e u t g i f t e r n a . I d e t t a fögderi förelåg ett u n d e r s k o t t å 760 k r o n o r . I de övriga 113 f ö g d e r i e r n a f ö r d e l a d e sig ö v e r s k o t t e n p å följande s ä t t : I 9 fögderier »19 > »32 »25 > »19 » »12 » » 4 » » 2 >

2 9 9 1 — 3 999 kronor 3 9 9 1 — 4 999 » 4 9 9 1 — 5 999 » 5 9 9 1 — 6 999 » 6 9 9 1 — 7 999 » 7 9 9 1 — 8 999 » 8 9 9 1 — 9 999 » 9 991—19 999 » .

H ä r a d s s k r i v a r n a s b e h å l l n a i n k o m s t a v tjänsten, d ä r i i n b e r ä k n a t egentliga l ö n e f ö r m å n e r o c h s p o r t e l i n k o m s t e r , efter a v d r a g av m e d t j ä n s t e n f ö r e n a d e utgifter fördelade sig å r 1935 i 114 fögderier p å följande sätt: I 1 fögderi 7 9 9 1 — 8 999 kronor » 1 » 8 9 9 1 — 9 999 » » 7 fögderier 9 991—19 999 » »20 » 19 991—11999 » » 24 » 11 991—12 999 »24 » 12 991—13 999 » »14 » 13 991—14 999 » » 9 » 14 991—15 999 » »11 » 15 991—16 999 » » 1 fögderi 16 991—17 999 > » 1 » 17 991—18 999 » » 1 » 18 991—19 999 » . D e n b e h å l l n a i n k o m s t e n u t g j o r d e i m e d e l t a l 12 372 k r o n o r s a m t v a r lägst 7 371 k r o n o r o c h h ö g s t 18 171 k r o n o r . H ä r a d s s k r i v a r n a s bisysslor u t g ö r a s h u v u d s a k l i g e n av t a x e r i n g s u p p d r a g . I 90 fögderier h a d e h ä r a d s s k r i v a r n a å r 1935 d y l i k a u p p d r a g . E n l i g t införskaffade uppgifter u p p g i n g o dessa h ä r a d s s k r i v a r e s b r u t t o i n k o m s t e r h ä r a v : 3—388005.

III.

för 6 häradsskrivare till högst * 19 » » * 24 » » * 13 * » ' 19 » » * 6 » » * * * > * 1 *

500 kronor 501—1 000 » 1 001—1 500 > 1 501—2 000 » 2 001—2 500 2 501 — 3 000 » 3 001 — 3 500 » 3 501—4 000 5 000—5 500

Motsvarande nettoinkomster hava icke kunnat beräknas. Häradsskrivare äger årligen erhålla ledighet för enskilda angelägenheter under 20 dagar intill det år, under vilket han uppnår 40 års ålder, och 30 dagar från och med nämnda år, med rätt för honom att under ledigheten uppbära samtliga med tjänsten förenade inkomster med undantag av belopp, som enligt överenskommelse, vilken av vederbörande länsstyrelse godkännes, skall såsom gottgörelse utgå till vikarie, som i vederbörlig ordning förordnas att uppehålla tjänsten under ledigheten. Häradsskrivare är skyldig att bo inom sitt fögderi å ort, som länsstyrelsen finner lämplig för hans tjänsteutövning. Med Kungl. Maj:ts tillstånd må häradsskrivare vara bosatt utom fögderiet. Av 119 häradsskrivare äro för närvarande blott 29 stycken eller 244 procent bosatta å orter, som höra till vederbörande fögderier. Häradsskrivarna i 18 fögderier äro bosatta å orter, som ej ingå i fögderiet, oaktat fögderistad finnes inom detta. I ett län äro samtliga fyra häradsskrivare bosatta i residensstaden. Av de 90 häradsskrivare, som äro bosatta å orter, vilka ej ingå i deras fögderier, synas 49 icke hava erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd därtill. Enligt gällande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från 1918 års början fastställda avlöningsförmåner för landsstaten äro häradskrivarna underkastade den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet, jämkning i åligganden samt reglering av tjänstgöringsområde, som kan bliva föreskriven, ävensom pliktiga, därest förändrad organisation av tjänster eller tjänstedistrikt inom landsstaten beslutas, att, med bibehållande av innehavande avlöning å stat och mot ersättning i förekommande fall för flyttningskostnad, inträda i den nya tjänsteställning i landsstaten, varom Kungl. Maj:t förordnar. Häradsskrivarna äro även pliktiga, likaledes med bibehållande av avlöning å stat och mot ersättning i förekommande fall för flyttningskostnad, att, därest vissa landsstaten tillhörande göromål överflyttas till annan del av statsförvaltningen, efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra å befattning, till vilken dessa göromål helt eller delvis överflyttats. På grund av de ändringar i uppbördsorganisationen, som under en följd av år varit ifrågasatta, hava ledigblivna häradsskrivarbefattningar alltsedan slutet av år 1923 icke återbesatts med ordinarie innehavare. För närvarande uppehållas 82 häradsskrivartjänster å förordnande tills vidare. Två tjänster äro vakanta. Endast 35 ordinarie häradsskrivare finnas. Av dessa uppnå 4 pensionsåldern före den 1 januari 1943. Under åren 1943—1947 äro 12 skyldiga att avgå med pension, under åren 1948—1952 13 och under åren

31 1952—1957 ytterligare 5. Under år 1959 skall slutligen en ordinarie häradsskrivare avgå med pension. Av de 35 ordinarie häradsskrivarna hava 4 avlagt hovrättsexamen, 9 kansliexamen och 21 studentexamen. En ordinarie häradsskrivare har lägre utbildning än studentexamen. Juris kandidat- eller hovrättsexamen har avlagts av 21 och kansliexamen av 11 tillförordnade häradsskrivare. En av de tillförordnade häradsskrivarna har genomgått handelshögskola och 41 hava avlagt studentexamen. De återstående 8 hava lägre utbildning än studentexamen. Av hela kåren, som för närvarande består av 117 personer, hava 25 häradsskrivare eller 214 procent juris kandidat- eller hovrättsexamen, 21 eller 179 procent kansliexamen eller handelshögskoleutbildning samt 62 eller 53 procent enbart studentexamen. Återstående 9 häradsskrivare eller 7 7 procent av kåren hava lägre utbildning än studentexamen. För att biträda vid det med häradsskrivartjänsterna förenade arbetet äro genom privata avtal ett stort antal personer anställda hos häradsskrivarna. Dessa biträden, av vilka finnas både manliga och kvinnliga, äro dels fast anställda och dels tillfälliga. Från samtliga fögderier hava uppgifter erhållits rörande antalet biträden år 1935. De ständiga biträdena voro nämnda år 345, varav 67 manliga och 278 kvinnliga, samt de tillfälliga 432. I medeltal voro per fögderi anställda 289 ständiga och 363 tillfälliga biträden. Biträdenas löneförmåner och kompetens voro synnerligen växlande. Häradsskrivarnas årliga kostnad för ständiga biträden utgjorde i medeltal omkring 1 650 kronor per biträde. Deras utgifter för ständiga biträden kunna för nämnda år beräknas till 569 000 kronor och för tillfälliga biträden till omkring 127 500 kronor. Genom nådig skrivelse den 7 september 1917 (Sv. förf.-saml. nr 687) fastställdes den nuvarande indelningen av riket utom magistratsstäder i 119 fögderier (häradsskrivardistrikt). Denna indelning har sedermera underkastats mindre jämkningar. Fögderierna fördela sig å länen sålunda att i vartdera av 2 län finnas 7 fögderier » »9 » » 6 » » » »4 » » 5 » » >, * 5 » » 4 » :, » » 3 » » 3 » samt att i 1 » » 2 Fördelningen å fögderier av de 2 441 landskommuner, köpingar och städer under landsrätt, som ingå i fögderiindelningen, är mycket varierande. I ett fögderi finnas endast 3 kommuner och i ett annat 60 kommuner. Antalet kommuner utgör i 27 fögderier mindre än 11 41 » 11—20 29 » 21—30 9 » 31—40 11 » 41—50 2 » 51—60.

32 T v å k o m m u n e r ä r o v a r d e r a d e l a d e å två fögderier, d e n e n a å fögderier i n o m o l i k a län. I fögderiindelningen ingå 37 u n d e r l a n d s r ä t t l y d a n d e städer. F ö g d e r i e r n a ä r o av m y c k e t olika u t s t r ä c k n i n g . Det till y t v i d d e n m i n s t a fögderiet o m f a t t a r 214 k v k m . och det s t ö r s t a 36 162 k v k m . I M a l m ö h u s län ä r o f ö g d e r i e r n a s största u t s t r ä c k n i n g i m e d e l t a l 46 k m . , m e d a n d e r a s m o t s v a r a n d e u t s t r ä c k n i n g i N o r r b o t t e n s l ä n u p p g å r till 260 k m . F o l k m ä n g d e n å l a n d s b y g d e n och i f ö g d e r i s t ä d e r n a u t g j o r d e d e n 31 dec e m b e r 1937 4 268 834 p e r s o n e r och fördelade sig å f ö g d e r i e r n a s å l u n d a att invånarantalet uppgick i 7 fögderier till 20 001—25 000 11 » » 25 001—30 000 37 » 30 001 — 35 000 37 » 35 001—40 000 14 » » 40 001—45 000 8 » » 45 001—50 000 5 » » mer än 50 000. L ä g s t a f o l k m ä n g d e n för fögderi v a r vid n y s s n ä m n d a t i d p u n k t 21 965 inv å n a r e o c h d e n h ö g s t a 59 816 i n v å n a r e . Antalet i n v å n a r e v a r i m e d e l t a l 35 872. Antalet av h ä r a d s s k r i v a r n a u t f ä r d a d e d e b e t s e d l a r u p p g i c k å r 1937 för rikets fögderier till i m e d e l t a l 21 678. Antalet k a m e r a l a fastigheter u t g j o r d e s a m m a å r i m e d e l t a l för fögderi 19 734. Antalet u t f ä r d a d e d e b e t s e d l a r v a r år 1937:* I 7 fögderier »40 » »50 » » 15 » 5 » 2 »

10 001 — 15 000 15 001—20 000 20 001—25 000 25 0 0 1 - 3 0 000 30 001—35 000 35 001—40 000.

Antalet k a m e r a l a fastigheter v a r å r 1937:* I 10 fögderier » 39 » »38 » » 8 » 2 >: » 8 » » 7 » » 1 fögderi » 2 fögderier » 2 » » 2 »

5 001—10 000 10 001—15 000 15 001—20 000 20 001—25 000 25 001—30 000 30 001—35 000 35 001—40 000 40 001 —45 000 45 001—50 000 50 001—55 000 55 001—60 000.

* Följande siffror avse även fyra den 1 januari 1938 nytillkomna fögderistäder, ehuru debiteringen av kronoutskylder där ännu ej överförts å häradsskrivaren, nämligen Falkenberg i Halmstads fögderi och Hallands län, Lysekil i Sunnervikens fögderi och Göteborgs- och Bohus län, Skövde i Skövde fögderi och Skaraborgs län samt Örnsköldsvik i Mellansels fögderi och Västernorrlands län.

33 Häradsskrivarorganisationen enligt kommitténs förslag. Organisationens grundlinjer. Såväl det ovan berörda alternativet I som det av kommittén förordade alternativet II innebär, att häradsskrivarna skola finnas kvar såsom ortsmyndigheter. De båda alternativen skilja sig föga från varandra med avseende å häradsskrivarnas ställning. Då kommittén föreslagit häradsskrivartjänsternas bibehållande, måste kommittén taga ståndpunkt till de spörsmål av organisatorisk art, som uppstå för dessa tjänsters vidkommande genom de av kommittén förordade ändringarna i uppbörds- och folkbokföringsväsendet. Kommittén finner ej skäl föreslå någon ändring beträffande ordningen för häradsskrivarnas tillsättande. 1936 års lönekommitté har i sitt betänkande med förslag till civilt avlöningsreglemente hemställt om föranstaltande av utredning rörande enhetliga bestämmelser beträffande tjänsters tillsättande i olika fall genom fullmakt eller konstitutorial. Resultatet av en sådan utredning torde böra avvaktas, innan nuvarande bestämmelser om häradsskrivarnas tillsättning ändras. För behörighet att uppföras å förslag till häradsskrivartjänst har kommittén, såsom ovan berörts, funnit juridisk examen böra krävas utöver den nu föreskrivna allmänna skickligheten i kamerala göromål. Beträffande den såsom villkor för behörighet bestämda tjänstgöringstiden å landskontor och häradsskrivarkontor torde de nuvarande bestämmelserna vara lämpliga. Dessa synas dock böra kompletteras på sådant sätt, att i den stadgade tiden av fyra år måste ingå ett halvt års förordnande å häradskrivartjänst. Enligt kommitténs förslag skola häradsskrivarna i huvudsak hava följande åligganden. Under tiden från och med den 15 november till årets slut förrätta häradskrivarna mantalsskrivningar. Under denna tid pågår även arbetet med den slutliga debiteringen av den under året påbörjade uppbörden men får detta då delvis skjutas åt sidan. Debiteringsarbetet återupptages i den mån mantalsskrivningsgöromålen minskas och skall vara slutfört till slutet av januari följande år. Omedelbart efter avslutandet av varje mantalsskrivningsförrättning översänder häradsskrivaren mantalslängden till länsstyrelsens tryckningsavdelning, där den tryckes i två konceptexemplar, vilka överlämnas till häradsskrivaren. I dessa inför häradskrivaren de rättelser och tillägg, som föranledas av skriftväxling med andra mantalsskrivningsförrättare och uppgifter från folkregisterföraren. Sedan mantalslängden justerats, översändes till tryckningsavdelningen ett exemplar därav, vari utmärkts de personer, som icke behöva upptagas i stommar till inkomstlängd, uppbördsbok och debetsedlar. Den justerade längden tryckes i två exemplar, varav ett jämte originalet översändes till häradsskrivaren. Inskrivningslistor över värnpliktiga utskrivas före årets slut genom häradsskrivarens försorg. Arbetsgivareförteckningar upprättas i januari å häradsskrivarkontoren. I kommuner med stort antal arbetsgivare torde det dock vara lämpligt att stommar till sådana förteckningar tryckas å länsstyrelsens tryckningsavdelning. I slutet av mars håller häradsskrivaren sammanträde med markegångsnämnden för upprättande av priskurant till ledning vid

årsprisets bestämmande. Stommar till fastighetstaxeringslängder, vilka icke lämpligen kunna tryckas, upprättas av häradsskrivarna före den 25 mars i tre exemplar, varav ett överlämnas till taxeringsnämndens ordförande och två behållas för verkställande av avskrifter av de sedermera upprättade längderna. I april erhålla häradsskrivarna, där tryckmaskiner, såsom kommittén förutsatt, komma till användning å länsstyrelserna, tryckta stommar för röstlängder från länsstyrelsen. Arbetet med dessa längder skall vara färdigt till den 30 juni. 1 Stommar till pensionsavgiftsförteckningar, uppbördsböcker och debetsedlar tillställas häradsskrivarna under maj och juni. Allt eftersom taxeringslängderna inkomma till häradsskrivarna, fastighetslängder senast den 25 april och inkomstlängder senast den 20 maj, påföras skattekronor och skatteören och tagas avskrifter av längderna med begagnande av tryckta stommar upptagande de skattskyldigas namn, fastigheternas beteckning m. m. Pensionsavgiftsförteckningar upprättas under maj och juni. Under juni och juli sker debiteringen av förskottsuppbörden och debetsedlar utsändas i slutet av juli. Samtliga utskylder debiteras därvid definitivt utom landstings- och vägskatt, tingshusmedel och kommunalskatt, 2 vilka påföras approximativt efter de för föregående år gällande grunder, och halva den beräknade skatten fördelas å förskottsuppbördens terminer. Under tiden från och med september till och med januari nästa år avslutas debiteringsarbetet. Den definitiva skatten uträknas och vad som återstår att påföra utöver förskottsuppbörden debiteras såsom slutlig uppbörd. Under oktober upprättar häradsskrivaren priskurant till ledning vid bestämmandet av den årliga markegången. Ett avbrott i debiteringsarbetet sker under tiden från den 15 november till årets slut genom mantalsskrivningarna. Debiteringen av skatt till kommuner och municipalsamhällen, som åtnjuta understöd av skatteutjämningsmedel, kan ej påbörjas, förrän uppgift i slutet av december erhållits från finansdepartementet om de understödsbelopp, som kunna förväntas utgå under det kommande året. Slutliga debetsedlar skola av häradskrivarna utsändas i slutet av januari. Vid de tillfällen, då röstlängder för val av vägstämmoombud skola upprättas, åligger detta häradsskrivarna, men stommar till sådana längder böra lämpligen tillhandahållas av länsstyrelsens tryckningsavdelning. Häradsskrivarnas löpande göromål skola enligt kommitténs förslag i huvudsak vara följande: 1) utredningar och yttranden i mantalsskrivnings- och folkbokföringsfrågor; 2) utredningar och yttranden i taxeringsfrågor samt andra kamerala ärenden; 3) utredningar och yttranden i ärenden angående tvister mellan kommuner om ersättning för fattigvård och barnavård; 1 2

Jfr del II, sid. 376. Jfr del I, sid. 181 och noten å samma sida.

35 4) utredningar och yttranden i ärenden angående understöd och lån av allmänna medel; 5) utfärdande av intyg angående fastigheters beskaffenhet; 6) bevakning av det allmännas rätt beträffande publika fastigheter samt förrättande av syn, besiktning och värdering beträffande sådan egendom; 7) bevakning av det allmännas rätt inför domstolar och andra myndigheter i fall där länsstyrelsen så finner lämpligt; samt 8) förrättande av inventeringar, besiktningar, inspektioner och andra förrättningar enligt länsstyrelsens förordnande. Häradsskrivarna skola sålunda såsom lokalmyndigheter handlägga dels kamerala ärenden och dels allmänt administrativa ärenden, för vilka icke kräves egenskap av polismyndighet eller utmätningsman och ej heller oavbruten övervakning av de särskilda orternas förhållanden är nödvändig. Häradsskrivarna skola slutligen lämna länsstyrelsen och andra myndigheter biträde och handräckning samt kunna förordnas att verkställa förrättningar och utföra uppdrag av olika slag. Kommittén har funnit avgörande skäl tala för att häradsskrivarna skola inordnas under det allmänna avlöningsreglementets bestämmelser. De sportler, som de nu uppbära, böra i samband därmed indragas till statsverket, som övertager samtliga med häradsskrivartjänsten förenade utgifter. Befattningshavarnas avlönande genom sportelinkomster i tjänsten är i princip icke förenligt med ett tidsenligt lönesystem. Sportlerna äro en föråldrad avlöningsform, som numera icke fyller någon uppgift. Det kan visserligen sägas, att sportlerna kunna åstadkomma en differentiering av häradsskrivarnas löneförmåner efter fögderiernas svårighetsgrad, men sportelsystemet torde knappast leda till något tillfredsställande resultat i detta avseende. Då debiteringsprovisionerna utgå med viss procent å de debiterade beloppens summa, stå de icke i direkt proportion till debiteringsarbetet. Om en differentiering efter distriktens storlek och arbetsbörda ä r nödvändig, finnas andra ändamålsenligare utvägar att nå detta syfte. Kommittén förordar sålunda, att de särskilda ersättningar av statsmedel för utfört arbete, som nu tillkomma häradsskrivarna, skola upphöra att utgå samt att de provisioner, ersättningar och andra belopp, som landsting, vägdistrikt, tingshusbyggnadsskyldiga, kommuner m. fl. erlägga till häradsskrivarna för i tjänsten utfört arbete, skola ingå till statsverket. Expeditionslösen skall likaså i samband med löneregleringen indragas till statsverket. Enligt kommitténs åsikt bör debetsedelslösen icke vidare uttagas. Upptagandet av denna avgift torde för många skattskyldiga framstå såsom obilligt, och det torde råda enighet om att detta sätt för debiteringskostnadernas täckande är i hög grad otidsenligt. Arbetet med debitering, indrivning och redovisning av debetsedelslösen är även avsevärt i förhållande till de belopp, som inflyta. Om häradsskrivarna bliva underkastade det civila avlöningsreglementets bestämmelser, regleras därigenom allmänt deras rätt att innehava bisysslor. På grund av deras ställning såsom administrativa tjänstemän i fögderierna äro dock vissa särskilda inskränkningar i häradsskrivarnas sysslande med

36 uppdrag utom tjänsten erforderliga för att giva dem en fullt opartisk ställning. Sålunda torde det icke vara lämpligt, att häradsskrivare på grund av privata uppdrag förrättar auktioner inom sitt fögderi eller där utövar yrkesmässig advokatverksamhet eller åtager sig uppdrag såsom konkursförvaltare enligt 45 § konkurslagen. I övrigt torde bestämmelserna i avlöningsreglementet vara tillfyllest för att hindra häradsskrivarna från att syssla med uppdrag, som kunna hava en menlig inverkan å deras tjänsteutövning. Av häradsskrivarna hava en del för närvarande uppdrag såsom taxeringsnämndsordförande, vilket torde vara till båtnad för deras ortskännedom och insikter i taxeringsväsendet. Bliva häradsskrivarna ålagda att å tjänstens vägnar deltaga i taxeringsnämndernas arbeten, bortfalla dylika uppdrag. Tidigare har redogjorts för de kompetenskrav, kommittén ansett böra uppställas för de nya häradsskrivartjänsterna, liksom för de arbetsuppgifter, som skulle åligga innehavarna av dessa befattningar. Då kommittén ansett nödvändigt, att de befattningshavare, som skola vara allmänt administrativa lokalmyndigheter samt bevaka statens fiskaliska och privatekonomiska intressen i orterna, äga såväl juridisk som kameral utbildning, kunna dessa tjänstemän enligt kommitténs förslag icke placeras lägre än i lönegraden A 24, om man skall kunna undvika, att tjänsterna rekryteras med personer, som icke kunnat vinna befordran å andra fördelaktigare banor, där juridisk utbildning fordras. Häradsskrivarbefattningarna, som i de flesta fall torde bliva sluttjänster, skulle med en lägre lönegradsplacering än här föreslagits te sig mindre lockande för dugliga aspiranter med juridisk utbildning särskilt med hänsyn till de långt gående inskränkningar i häradsskrivarnas rätt att innehava bisysslor, som kommittén funnit nödvändigt föreslå. Det må även framhållas, att häradsskrivarna skola leda och organisera arbeten av betydande omfattning och samtidigt vara rörliga administrativa tjänstemän. Det fordras av dessa befattningshavare såväl goda teoretiska kunskaper som praktisk duglighet. Häradsskrivarnas arbete torde bliva av växlande omfattning i olika fögderier. En fögderiindelning kan aldrig göras så jämn, att arbetsbördan blir densamma i alla fögderier. På grund av särskilda lokala förhållanden komma betydande ojämnheter i berörda avseende att finnas. En differentiering av löneförmånerna i fögderierna efter svårighetsgraden torde därför vara önskvärd för att kunna få de dugligaste sökandena till de större fögderierna. Även om ett större antal biträden erhålles i dessa fögderier, få häradsskrivarna därstädes otvivelaktigt en större arbetsbörda, enär de kvalificerade göromål, som måste utföras av häradsskrivaren själv, bliva mer betungande än i mindre fögderier. För sådana ärenden skola icke inrättas några assistenttjänster, vilka kunna utjämna uppkommande merbelastning. Ur dessa synpunkter synes det skäligt, att häradsskrivartjänsterna i vissa större fögderier placeras i lönegraden A 25. Visserligen skulle med den av kommittén föreslagna fögderiindelningen endast ett fåtal häradsskrivare behöva på detta sätt gottgöras för särskilt betungande arbete, men utvecklingen

37 kan gå därhän att behov av en sådan anordning föreligger i ett större antal fall. Vissa särbestämmelser beträffande häradsskrivarna i det allmänna avlöningsreglementet torde bliva erforderliga. Bestämmelserna om flyttningsskyldighet i det allmänna avlöningsreglementet hava numera erhållit en sådan räckvidd, att några särskilda bestämmelser i detta avseende beträffande häradsskrivarna icke torde behövas. Däremot synes det lämpligt, att vidsträcktare skyldighet än som följer av avlöningsreglementet föreskrives för häradsskrivare att tjänstgöra å länsstyrelse. Häradsskrivare bör av länsstyrelsen i det län, vars fögderiförvaltning han tillhör, kunna förordnas att under högst tre månader av ett och samma kalenderår bestrida befattning vid länsstyrelsen. Genom sådana förordnanden kunna häradsskrivarna bibehålla kontakten med det allsidigare administrativa arbetet å länsstyrelserna och aspiranter å häradsskrivartjänster få tillfälle att förvärva erfarenheter angående tjänsternas skötsel. Genom häradsskrivarnas inordnande under det civila avlöningsreglementet bliva civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet tillämpliga å dessa befattningshavare, varigenom de för dem utgående pensionsförmånerna avsevärt förbättras. För debiterings- och skrivarbetet å häradsskrivarkontoren bliva biträden nödvändiga, ehuru i mindre omfattning än hittills, om tryckningsavdelningar inrättas å länsstyrelserna. Dessa biträden skola utföra statliga göromål av permanent natur och böra därför enligt kommitténs mening beredas fast anställning i statens tjänst. Det bör icke i fortsättningen bliva så, att staten utnyttjar ifrågavarande personers arbetskraft under deras bästa ålder utan att giva dem en tryggad ställning i löne- och pensionshänseende. Det har synts kommittén lämpligt, att ungefär sextio procent av biträdena bliva ordinarie och de övriga icke-ordinarie, vilken proportion nyligen fastställts beträffande länsstyrelsernas personal. Tillfälliga biträden komma givetvis alltid att behöva anlitas å häradsskrivarkontoren vissa tider under året, men dessa kunna tydligen icke beredas fast anställning. Häradsskrivarnas biträden torde icke behöva högre utbildning än som fordras av skriv- och kontorsbiträden i allmänhet. De erhålla genom sitt arbete kännedom om de speciella göromål, som förekomma å häradsskrivarkontoren, och böra efter längre tjänstgöring kunna under häradsskrivarens inseende anförtros även viktigare göromål, t. ex. vissa debiteringsarbeten. Kommittén anser med hänsyn till arbetets art, att endast kvinnliga biträden böra ifrågakomma och att dessa böra placeras, de ordinarie i lönegraden A 4 och de icke-ordinarie i motsvarande lönegrad enligt den för icke-ordinarie befattningshavare gällande löneplanen. De ordinarie biträdena torde upptagas i personalförteckning för befattningshavare å ordinarie stat i fögderierna samt antalet icke-ordinarie tjänster i vederbörande lönegrad för varje fögderi fastställas av Kungl. Maj:t. De fast anställda biträdena böra tillsättas av länsstyrelsen. Statsverkets övertagande av de med häradsskri var tjänsterna förenade utgifterna kan ske på olika sätt. Den enklaste utvägen vore att tilldela härads-

38 skrivarna ett förvaltningsbidrag för biträden, tjänstelokaler, kontorsinventarier, skrivmaterialier m. m. På grund av kontorsarbetets omfattning och göromålens växlingar från år till år torde det dock vara förenat med stora svårigheter att beräkna förvaltningsbidrag, som någorlunda väl motsvara de verkliga utgifterna. Om sådana bidrag fastställdes för täckande av samtliga ifrågavarande kostnader, torde i många fall uppstå betydande såväl underskott som överskott å bidragen. Då ett dylikt resultat skulle verka förryckande å häradsskrivarnas löneställning enligt avlöningsreglementet, anser kommittén, att staten i princip bör direkt bestrida de för häradsskrivarorganisationen nödvändiga kostnaderna. Endast beträffande tjänstelokaler kan enligt kommitténs mening av praktiska skäl ett undantag göras från denna regel. Det synes i regel vara fördelaktigt såväl ur statens som befattningshavarnas synpunkt, att häradsskrivarna hava sina tjänstelokaler förlagda i omedelbar anslutning till bostaden. För att giva häradsskrivarna friare händer att ordna lokalfrågan på ett dylikt sätt förefaller det kommittén lämpligt att häradsskrivarna anvisas ett lokalbidrag med skyldighet att tillhandahålla erforderliga kontorslokaler. Sådant bidrag bör även inbegripa kostnaderna för lokalernas uppvärmning, belysning, städning och rengöring samt för tillhandahållande av kontorsmöbler. Bidraget bör avpassas efter det för varje fögderi erforderliga antalet kontorsrum och torde rättvisligen graderas efter kostnadsnivån å olika orter. Skillnaden mellan ett på detta sätt avvägt bidrag och de verkliga kostnaderna torde icke kunna bliva stor. Bidragets storlek torde böra bestämmas av vederbörande länsstyrelse med hänsyn till lokalbehovet i varje fögderi enligt av Kungl. Maj:t fastställda huvudgrunder. För arbetet å häradsskrivarkontoren behövliga maskiner böra tillhandahållas av statsverket, då det icke kan begäras, att befattningshavare med reglerad lön skola hava kapitalutlägg för statens räkning till mera betydande belopp. Genom central upphandling av maskiner torde ekonomiska fördelar vinnas för statsverkets vidkommande och en standardisering av arbetet å häradsskrivarkontoren kunna åstadkommas. Kostnaderna för underhåll av maskiner och för skrivmaterialier samt övriga expenser böra likaså gäldas av statsverket. På samma sätt torde förfaras med kostnader för tillfälliga biträden åt häradsskrivarna. Utanordning av medel till ifrågavarande ändamål bör lämpligen verkställas av länsstyrelserna efter granskning av vederbörliga verifikationer. För varje fögderi bör i god tid före budgetårets början uppgöras beräkningar angående behovet av anslag till tillfälliga biträden, maskiner, skrivmaterialier och andra expenser. På grundval härav skulle det ankomma å länsstyrelsen att för varje fögderi i länet upprätta och till Kungl. Maj:t ingiva förslag rörande behovet av anslag till avlöning av icke-ordinarie personal samt expenser. I samma ordning skulle fastställas antalet ickeordinarie biträdesbefattningar å häradsskrivarkontoren. Länsstyrelserna synas böra medgivas viss frihet att, om så befinnes vara nödvändigt, förfoga över uppkommande besparingar å anslag för visst fögderi för bestridande av kostnader för andra fögderier i länet. En reglering av häradsskrivarnas löner förutsätter, att dessa befattnings-

39 havare erhålla ersättning av statsmedel för resor i och för tjänsten. Detta bör gälla resor för förrättande av mantalsskrivning samt för undersökningar och utredningar i frågor rörande mantalsskrivning samt ersättning för fattigvård eller barnavård. Reseersättning bör även utgå för andra förrättningar, som åligga häradsskrivarna i tjänsten. Särskilt förordnade mantalsskrivningsförrättare böra erhålla gottgörelse av statsmedel för av uppdraget föranledda kostnader. Beträffande ersättning till häradsskrivare för resa för förrättning inom eget tjänstgöringsområde bör stadgas, att endast reducerad traktamentsersättning skall utgå samt att dylik ersättning ej må åtnjutas för dag, varav högst sex timmar tagits i anspråk för resa eller förrättning. Inspektion bör minst en gång årligen verkställas i varje fögderi av landskamreraren eller annan tjänsteman å landskontoret, varvid häradsskrivarens förvaltning bör granskas och tjänstelokaler samt möbler och maskiner besiktigas. De nuvarande 35 ordinarie häradsskrivarna hava icke alla den kompetens, som kommittén ansett böra krävas för behörighet till de nya häradsskrivartjänsterna. Kommittén finner dock icke nödvändigt, att någon av dessa häradsskrivare av nämnda anledning överföres på indragningsstat. De nuvarande häradsskrivarna torde vara i stånd att sätta sig in i de ökade och mer invecklade göromål, som den av kommittén föreslagna omläggningen av folkbokföringen och uppbördsväsendet förorsakar. De nya göromål å andra områden, som skulle tilläggas häradsskrivarna, förutsätta visserligen högre utbildning än som för närvarande kräves av dessa befattningshavare, men torde under en övergångsperiod före kompetensbestämmelsernas fullständiga genomförande erforderligt biträde vid behov kunna av vederbörande länsstyrelse tillhandahållas häradsskrivare utan juridisk utbildning. Då de ordinarie häradsskrivarna äro underkastade flyttningsskyldighet, torde vissa av dem, om så befinnes erforderligt, kunna tilldelas mindre krävande fögderier. Om några av de ordinarie häradsskrivarna på grund av ålder, sjukdom eller andra förhållanden icke lämpligen böra ifrågakomma såsom innehavare av de nya häradsskrivartjänsterna, bör framställning göras av vederbörande länsstyrelse om sådan befattningshavares överförande å indragningsstat och denne icke överflyttas å den nya staten. Därest en definitiv omorganisation av uppbördsväsendet och folkbokföringen genomföres, böra de hittills vakanssatta häradsskrivartjänsterna besättas med ordinarie innehavare. De häradsskrivare, som å förordnande tills vidare uppehålla dylika tjänster, torde i vanlig ordning få söka lediga häradsskrivartjänster inom landsstaten. Dessa befattningshavare hava mottagit sina förordnanden med vetskap om att dessa inom en nära framtid kunde komma att upphöra och kunna därför icke göra anspråk på att bliva ordinarie innehavare av vederbörande häradsskrivartjänster, även om dessa vid en omorganisation bibehållas. Det skulle däremot vara obilligt att helt utestänga de tillförordnade häradsskrivare, som sakna högre juridisk kompetens, från det verksamhetsområde, där de under en följd av år förvärvat rutin

40 och värdefulla erfarenheter. Kommittén förutsätter därför, att ifrågavarande tjänstemän av Kungl. Maj :t medgivas rätt att utan hinder av sin lägre utbildning uppföras å förslag till häradsskrivartjänst, därest de äga god administrativ skicklighet och det kan antagas, att de besitta för tjänstens skötande nödiga insikter i finansrätt, förvaltningsrätt, privaträtt och processrätt. En noggrann omprövning av vederbörandes kvalifikationer bör dock härvid ske för att säkerställa en god nyrekrytering av kåren. Skulle i några fögderier tillräckligt kvalificerade sökande icke anmäla sig, böra tjänsterna under en övergångstid uppehållas medelst kortvariga förordnanden, till dess de kunna besättas med lämpliga innehavare. För framtiden skulle dispens enligt kommitténs åsikt endast medgivas i undantagsfall beträffande särskilt dugliga och kunniga aspiranter utan juridisk examen. Genom en övergångsanordning av angivet slag skulle kravet på juridisk kompetens hos häradsskrivarna icke bliva omedelbart tillgodosett, men man synes dock till en början vinna, att de befattningshavare, som icke hava juridisk kompetens, besitta god författningskännedom inom vissa specialområden samt allmän administrativ duglighet. En fortgående höjning av kårens kapacitet bör därefter inträda genom den förbättrade rekryteringen. De ordinarie häradsskrivarna äro skyldiga att underkasta sig de ändringar i deras tjänsteåligganden, som kommitténs förslag innebär. Jämlikt gällande bestämmelser äro dessa befattningshavare endast tillförsäkrade lön jämte ålderstillägg och tjänstgöringspenningar enligt nuvarande lönestat, medan tillfällig löneförbättring, dyrtidstillägg och sportler icke tillkomma dem såsom med tjänsten oskiljaktiga löneförmåner utan kunna indragas av staten utan ersättning. Då sportlerna komma att försvinna i samband med statsverkets övertagande av kostnaderna för häradsskrivartjänsterna, ställer det sig fördelaktigast för de ordinarie häradsskrivarna att övergå å den nya staten, enligt vilken de erhålla en reglerad lön, som överstiger deras nuvarande lön och tjänstgöringspenningar jämte löneförbättring och dyrtidstillägg. Det synes emellertid skäligt, att ordinarie häradsskrivare, som överföras å den nya staten och därigenom få sina sammanlagda löneförmåner avsevärt nedsatta, under en övergångstid beredes viss ersättning för mistade sportler. Dylik sportelersättning skulle liksom vid landssekreterares och landskamrerares övergång å reglerad stat kunna beräknas till skillnaden mellan medeltalet av befattningshavares behållna avlöningsförmåner under de tre närmaste åren före löneregleringens ikraftträdande och avlöningsförmånerna under det första kalenderåret efter ikraftträdandet. Ersättning skulle utgå med fulla beloppet under det första kalenderåret och därefter nedskrivas med en tiondel under vart och ett av de följande tio åren. De ordinarie häradsskrivare, som bliva överförda å den nya staten, torde böra placeras i löneklass, som om de alltsedan sin utnämning å den ordinarie tjänsten tillhört den nya lönegrad, vartill häradsskrivartjänsten hänföres. Tid, som befattningshavare fått tillgodoräkna sig för erhållande av ålderstillägg i innehavd befattning, torde även böra beaktas vid begynnelselönens bestämmande. Bestämmelserna i 8 § 2 mom. av nya avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän torde

41 vara svåra att tillämpa i förevarande fall, varför särskilda bestämmelser synas erforderliga. För de å häradsskrivartjänst tills vidare förordnade befattningshavare, som bliva ordinarie innehavare av dylika tjänster, synes sportelersättning icke kunna komma i fråga. Sådana befattningshavare böra åtnjuta lön enligt vederbörlig lönegrad å den nya staten. Vid bestämmandet av deras begynnelselön bör dock hänsyn skäligen tagas till den tid, varunder de på förordnande uppehållit häradsskrivartjänst. Ifrågavarande befattningshavare hava hittills på grund av de särskilda löneförhållandena icke kommit i åtnjutande av ålderstillägg, men om deras löner regleras, synes det motiverat, att de vid tillträde av ordinarie häradsskrivartjänst erhålla placering i löneklass, som om de varit ordinarie befattningshavare i den nya lönegraden den tid, varunder de å förordnande tills vidare uppehållit häradsskrivartjänst. Särskilda bestämmelser torde böra meddelas härom. De tillförordnade häradsskrivare, som äro ordinarie tjänstemän i samma eller högre lönegrad än de nya häradsskrivartjänsterna och bliva ordinarie innehavare av sådana tjänster, böra fortfarande tillhöra den förra lönegraden och bibehålla sin löneklassplacering enligt denna. Om dessa befattningshavare efter ansökan förflyttas till nya ordinarie tjänster såsom häradsskrivare, bör detta rimligen icke medföra en försämrad löneställning. Det vore icke heller förenligt med statens intresse, att ifrågavarande tjänstemän, som hava erforderlig kompetens för häradsskrivartjänst, skulle återgå till de tjänster, de för länge sedan lämnat och med vars skötande de måhända icke längre vore förtrogna. Kommittén finner skäligt och lämpligt, att en förflyttning till ordinarie häradsskrivartjänster i dessa fall skall anses ske utan tjänstemannens eget förvållande och ej medföra oförmånligare löneställning. Föreskrift härom torde böra meddelas i blivande övergångsbestämmelser. En reglering av häradsskrivarnas löner synes böra genomföras från och med början av det kalenderår, under vilket det nya uppbördssystemet träder i tillämpning. De sportler, som belöpa å det då tilländalupna kalenderåret, skola täcka häradsskrivarnas utgifter för de under detta år utförda arbetena och böra tillfalla dem odelade. Träder löneregleringen i kraft i början av ett budgetår, måste däremot en besvärlig uppdelning av sportlerna för det löpande kalenderåret ske och häradsskrivarna tilldelas så stor del därav, som belöper å de arbeten, som må hava medhunnits under förra hälften av kalenderåret. Budgettekniska skäl tala visserligen mot att låta löneregleringen träda i kraft i början av ett kalenderår, men de anförda omständigheterna beträffande sportlernas indragning synas väga tyngre. Då de ordinarie häradsskrivarna för närvarande uppbära lön, tillfällig löneförbättring å lön, ålderstillägg och ortstillägg i förskott, torde vid deras övergång å ny lönestat en månads övergångslön få utgå. Statsverket bör övertaga kostnaderna för häradsskrivarnas biträden från och med början av det kalenderår, då häradsskrivarnas lönereglering träder i kraft. På grund av särskilda förhållanden kunna biträdena icke inordnas under det allmänna avlöningsreglementet på samma gång som häradsskri-

42 varna. De av kommittén föreslagna tryckningsavdelningarna å länsstyrelserna,vilka skola utföra större delen av det skrivarbete, som för närvarande åligger häradsskrivarnas biträden, kunna icke träda i funktion förrän efter en längre övergångstid. Först när tryckningsarbetet å länsstyrelserna kommit i gång och någon erfarenhet vunnits om den motsvarande minskningen i göromålen å häradsskrivarkontoren, blir det möjligt att på ett fullt tillförlitligt sätt bedöma häradsskrivarnas behov av fast anställda biträden. Under övergångstiden måste alla skrivarbeten såsom hittills utföras å häradsskrivarkontoren. Biträdena torde emellertid under denna tid böra avlönas av statsmedel såsom tillfälligt anställd personal, till dess fast anställning kan beredas dem som fylla ett bestående behov av arbetskraft. I varje fögderi torde dock ett ordinarie kontorsbiträde samt i de större fögderierna även ett icke-ordinarie kontorsbiträde kunna anställas utan att den nya organisationens genomförande behöver avvaktas. Dessa tjänster kunna lämpligen inrättas från och med det budgetår, som tager sin början närmast efter ikraftträdandet av löneregleringen för häradsskrivarna. Det synes kommittén angeläget, att de nuvarande häradsskrivarbiträdena, av vilka många under en lång följd av år utfört arbete av allmännyttig beskaffenhet, i möjligaste mån beredas anställning såsom ordinarie eller icke-ordinarie befattningshavare. Kommittén förutsätter även, att de biträden, som hava en lång och väl vitsordad tjänstgöring å häradsskrivarkontor bakom sig, genom särskilt medgivande få åtnjuta en högre begynnelseavlöning än enligt den lägsta löneklassen i vederbörande lönegrad. Det är även önskvärt, att dylika biträdens pensionsförhållanden ordnas på ett så fördelaktigt sätt som med hänsyn till deras ålder och anställningstid är möjligt. De nuvarande häradsskrivarna hava för tjänstens uppehållande anskaffat skriv- och räknemaskiner för avsevärda kostnader, vilka vid ikraftträdandet av en lönereglering icke kunna hava blivit fullt amorterade med dessförinnan uppburna inkomster av tjänsten. Det torde vara lämpligt och rimligt, att dessa maskiner under den återstående tid, de äro användbara, utnyttjas å häradsskrivarkontoren samt att staten i någon form bereder häradsskrivarna ersättning därför. Först när en dylik maskin ej längre är i tillfredsställande skick eller uppnått sådan ålder, att den bör utrangeras, skulle staten behöva ersätta den genom nyinköp. Häradsskrivarna skulle kunna erhålla gottgörelse antingen genom att statsverket efter värdering inlöser deras maskiner eller lämnar dem viss ersättning för den tid, under vilken maskinerna kunna användas i statens verksamhet. I senare fallet måste givetvis en viss maximitid för maskinernas livslängd bestämmas, t. ex. 10 år från inköpet. Utgår ersättningen till häradsskrivarna såsom lega för maskinernas nyttjande, komma statsverkets kostnader att fördelas jämnare under ett flertal år. Kommittén vill dock såsom den enklaste lösningen av frågan förorda, att statsverket efter begäran inlöser de vid löneregleringens ikraftträdande å häradsskrivarkontoren i bruk varande maskinerna. K o m m i t t é n s förslag till ny fögderiindelning. Ur administrativ synpunkt är det av stor vikt att erhålla lämpligt avvägda fögderier.

43 Folkmängd KronodebetNu- den 31 decem- sedlar år 1937 ber 1937 varande antal StorStorfögleksderier Antal leks- Antal ordordning ning

Fögderierna i

Stockholms

län

6 3

Uppsala > Södermanlands. »

4 Östergötlands .. >

6 Jönköpings . . . . »

5 Fastigheter Kronode- fastigheter enligt 1937 betsedlar enligt 1937 års fastighets- år 1937 års fastiglängder i % av hetslängder i % av folkStor- mängden folkmängleks- den 31 den den 31 Antal ord- december december 1937 1937 ning

160 720

40 920

21 22

70-1 62-2

60-6

175 192 59 718

130 483

79 013

195 338

105 952

39 252 65 000

54-2

30-1 333

73 863

61-4

37-G

59-8

403 39-0

250 018 96U68

196 617

120 788

42'G

Kronobergs . . . . »

143 043

85 549

57 679

Kalmar

>

184 055

61-1

>

46 393

112 500 27 380

12 Gotlands

6 2

36 920

59-0

79-6 442

>

55 366

42 975

57-0

Kristianstads. .. >

224 394

137 038

61-1

60-6

>

242 411

o

112 514

49 951

62-8 61-4

>

152 277 69102

135 911 120 024

6 Malmöhus

7 4

>

116 436

61-9

156 807

10 2

188 246 246 444

»

94 551

63-6

38-4

Skaraborgs > Värmlands . . . . »

202 180

115 816

217 082

57-3

107-4

225 389

137 481

106 840

47-4

164 545

106 841

76 675

8 13

61-0

109 538

63 943

37 702

64-9 58-4

46-6

Västmanlands.. »

5 4

Kopparbergs . . . >

233 715

146 261

62-6

93-4

>

221 035

131 578

218 312 105400

1 Gävleborgs

5 8

59-5

Västernorrlands > Jämtlands >

6 4

249 327

140 866

56-5

47-7 86-5

215 628 52 316

5 18

Västerbottens .. > Norrbottens.... >

195 590

167 320

18 4

67-0 54-3

43-1 85-5

193 058

106 245 96 326

79 917

49-9

41-4

60-4

55-0

Blekinge

Hallands Göteborgs Bohus Älvsborgs

och

För 24 län

119 4 268834

2 579 736

2 348 388

44-4

34-4

Fögderiernas folkmängd, utsträckning och arbetsbörda böra avpassas på sådant sätt, att häradsskrivarna kunna erhålla god kännedom om sina verksamhetsområden och ägna tillräcklig omsorg åt alla förekommande göromål. Inordnandet av häradsskrivarna under det allmänna avlöningsreglementets bestämmelser nödvändiggör även en omreglering av fögderierna för att fördela arbetsbördan jämnare i dessa. Efter den nuvarande indelningens fastsställande år 1917 hava häradsskrivarnas göromål avsevärt ökats och en viss förskjutning av arbetsbördan skett mellan fögderierna. Förutom att nya arbetsuppgifter tillkommit har en ökning av arbetet inträtt genom befolkningens tillväxt, debetsedlarnas ökning och nya fastigheters bildande. Folk-

44 mängden i fögderierna har sedan 1918 års början ökats med omkring 66 000 personer. Härjämte måste beaktas, att magistratsstäder med en sammanlagd folkmängd av omkring 70 000 personer inom en icke avlägsen framtid torde bliva förenade med landsbygd. För att belysa debetsedlarnas ökningkan anföras, att antalet kronodebetsedlar i fögderierna från år 1923 till år 1937 stigit med omkring 500 000. Den stegrade inrikes omflyttningen har även bidragit till arbetsbördans tillväxt. Det nya uppbördssystemet kommer att göra debiteringsarbetet mer omfattande och invecklat. En del fögderier hava redan nu vuxit till sådan storlek, att de blivit svåradministrerade, och i ett flertal län är fögderiernas antal uppenbarligen för lågt med hänsyn till folkmängden och övriga förhållanden. För bedömande av länens behov av större antal fögderier kunna vissa å sid. 43 intagna, från länsstyrelserna införskaffade uppgifter rörande landsbygd och fögderistäder tjäna till ledning. Kommittén har med hänsyn till de angivna förhållandena samt andra omständigheter, bland annat den starka omflyttningen och fastighetsbildningen i vissa län, funnit sig föranlåten att föreslå inrättande av tolv nya fögderier, nämligen två i vartdera av Stockholms och Västerbottens län samt ett i vartdera av Jönköpings, Kristianstads, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län. Kommittén har även övervägt indragning av fögderier i vissa län men funnit sådan åtgärd icke böra vidtagas annat än i Västmanlands län, vars folkmängd, bortsett från magistratsstäderna, för närvarande icke motiverar mer än tre fögderier. I andra län, där en indragning kunnat ifrågasättas, hava de geografiska förhållandena lagt hinder i vägen för en sammanslagning av fögderierna eller ock har en ökning av de nuvarande fögderiernas arbetsbörda inom kort kunnat förväntas genom magistratsstäders förening med landsbygd. Kommittén har vidare funnit skäl förorda jämkningar av de nuvarande fögderiernas områden inom nio län för att vinna en bättre fördelning av arbetsbördan. Vid utarbetandet av förslag till ny fögderiindelning har kommittén icke tagit med andra magistratsstäder än sådana, om vars förening med landsbygd fråga blivit väckt eller inom en nära framtid kan antagas uppkomma. Då det numera icke anses nödvändigt att låta indelningen i landsfiskalsdistrikt ansluta sig till fögderiindelningen och ett stort antal landsfiskalsdistrikt vid en blivande distriktsindelning torde komma att tillhöra mer än ett fögderi, kunna fögderiernas områden icke lämpligen angivas genom hänvisning till nu förefintliga eller blivande landsfiskalsdistrikt. Kommittén har därför funnit nödvändigt att särskilt uppräkna de kommuner, som skola ingå i de olika fögderierna. Kommittén framlägger följande förslag till ny

45 Fögderiindelning. Stockholms län. Fögderiernas folkmängd 1

250 018.

Norra Roslags fögderi. Areal 196 440 hektar. radsskrivarens tjänstgöringsort: Hallstavik. Forsmarks socken Valö » Hökhuvuds » Börstils » Gräsö » Hargs »

Edebo socken Bladåkers » Faringe » Almunge » Knutby » Edsbro »

Rådmansö socken Blidö » Länna » Skederids » Rö » Rimbo » Fa sterna » Kårsta » Närtuna »

Folkmängd 29 732.

Odensala socken Vidbo Skepptuna Lunda Frösunda Orkesta Markims Skånela

Svartsjö fögderi. Areal 31 326 hektar. varens tjänstgöringsort: Stockholm. Järfälla socken Spånga » Hässelby villastads köping Lovö socken 1

Skå socken Sånga Hilleshögs Färentuna

Härads-

Gottröra socken Husby-Långhundra » Östuna » Lägga » Riala » Roslags-Kulla » Ljusterö » Österåkers »

Sollentuna fögderi. Areal 86 529 hektar. Folkmängd 30 325. skrivarens tjänstgöringsort: Norrvikens municipalsamhälle. Alsike socken Knivsta » Vassunda » Haga » S:t Olofs och S:t Pers socknar Norrsunda socken Husby-Ärlinghundra »

Hä-

Ununge socken Häverö » Singö » Väddö » Östhammars stad Öregrunds »

Norrtälje fögderi. Areal 182 940 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Norrtälje. Björkö-Arholma socken Vätö » Roslags-Bro » Söderby-Karls » Estuna » Lohärads » Malsta » Husby-Lyhundra » Frötuna »

Folkmängd 30 291.

Härads-

Hammarby socken Fresta » Vallentuna » Vada » Ångarns » Össeby-Garns » Eds » Sollentuna » Folkmängd 32 542.

Häradsskri-

Munsö socken Ekerö » Adelsö » Sundbybergs stad

De för fögderiernas folkmängd angivna siffrorna avse förhållandena den 31 december 1937.

4—388005.

III.

46 Danderyds fögderi. Areal 18 582 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Stockholm. Östra Ryds socken Danderyds »

Folkmängd 31 772.

Täby socken Stocksunds köping

Härads-

Djursholms stad Lidingö »

Solna-Värmdö fögderi. Areal ib 212 hektar, radsskrivarens tjänstgöringsort: Stockholm.

Folkmängd 32 748.

Solna socken Värmdö » Mö ja »

Gustavsbergs socken Bo »

Djurö socken Ingarö »

Södertälje fögderi. Areal 76 972 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Södertälje. Huddinge socken Botkyrka » Salems Grödinge

Östertälje socken Västertälje » Tveta Turinge

Sotholms fögderi. Areal 96 384 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Stockholm. Nacka socken Saltsjöbadens köping Sorunda socken Västerhaninge » Österhaninge »

Folkmängd 30 927.

Tyresö socken Dalarö » Nämdö i Ornö » Utö »

Härads-

Vårdinge

socken

Överjärna

»

Ytterjärna

»

Folkmängd 31 681.

Hä

Härads-

Muskö socken Ösmo » Nynäshamns köping Torö socken

Vid framtida förening med landsbygd av Norrtälje stad, som är avsedd att då ingå i Norrtälje fögderi, torde det vara lämpligt att överföra Långhundra härad till Sollentuna fögderi. Då Sigtuna och Vaxholms städer komma att förenas med landsbygd, äro de avsedda att ingå, Sigtuna i Sollentuna fögderi och Vaxholm i SolnaVärmdö fögderi. Uppsala län. Fögderiemas folkmängd 96 068. Trögds fögderi. Areal 158 174 hektar. varens tjänstgöringsort: Enköping Bro och Lossa socknar Stockholms-Näs socken Västra Ryds » Håbo-Tibble » Håtuna »

Häggeby Skoklosters Övergrans Yttergrans Kalmars

Folkmängd 27 863. socken

Häradsskri-

Hacksta

Lots Villberga Husby-Sjutolfts Litslena

socken

47 Härkeberga Boglösa Lillkyrka Vallby Arno Kungs-Husby Veckholms Torsvi Enköpings-Näs Teda Svinnegarns Tillinge

socken

Breds socken Sparrsätra Vårfrukyrka Långtora Nysätra Biskopskulla Fröslunda Giresta Hjälsta Kulla Holms Fittja

Gryta socken Balingsta Västeråkers Dalby Ramsta Hagby Skogs-Tibble Ålands Järlåsa Uppsala-Näs Vänge

Tiunda fögderi. Areal 187 853 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Uppsala. socken Vaksala Bondkyrka socken Danmarks Läby Funbo Börje Jumkils Rasbo Åkerby Rasbokils Bälinge Stavby Skuttunge Tuna Gamla Uppsala »

Folkmängd 34 741.

örby hus fögderi. Areal 164 523 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Uppsala. Björklinge socken Dannemora socken Viksta » Tegelsmora Tensta » Vendels Lena » Tierps Ärentuna » Tierps köping

Folkmängd 33 464.

Härads-

Ekeby socken Skäfthammars » Alunda » Morkarla » Films » » Osterlövsta Hållnäs » Härads-

Söderfors socken Tolfta » Västlands » Älvkarleby »

Ehuru kommittén upptagit Uppsala stad såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren i örbyhus fögderi, anser kommittén det böra vid fastställande av ny fögderiindelning tagas under övervägande, huruvida icke Tierps köping eller annan ort inom fögderiet är lämpligare såsom tjänstgöringsort. I Trögds fögderi är Enköpings stad avsedd att ingå vid stadens förening med landsbygd. Fögderiet erhåller då lämplig storlek. Södermanlands län. Fögderiernas folkmängd 130 483. Nyköpings fögderi. Areal 191 789 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Nyköping. Tuna socken Kila socken Lunda » Björkviks »

Folkmängd 34 217. Hälla Nykyrka

Härads-

socken »

48 Stigtomta socken » Barbo » Bergshammars Tunabergs » » S:t Nikolai » Svärta » Helgona » Råby—Rönö

Runtuna socken Lids » Ripsa » Ludgo » Spelviks » Bogsta » Sättersta » Tystberga »

Oppunda fögderi. Areal 118 238 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Katrineholm. Julita socken Flöda » Sköldinge »

Hyltinge socken Helgesta » Årdala » Forssa » Flens » Mellösa » Torshälla » Tumbo

Gripsholms fögderi. Areal 149 825 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Strängnäs. Stenkvista socken Barva >> Jäders >> Kjula >> Hammarby >> Sundby >> Vallby >• Helgarö >> Fogdö >• Vansö >

Folkmängd 34 849.

Lerbo socken Stora Malms » Östra Vingåkers »

Rekarrte fögderi. Areal 149 112 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Flen. Vadsbro socken Blacksta » » Husby-Oppunda » Vrena » Bettna » Dunkers » Lilla Malma Malmköpings köping

Bälinge sock Lästringe » Torsåkers » Västerljungs » Trosa-Vagnhärads » Mörkö » Hölö »

Härads socken Strängnäs » Åkers » Länna » Frustuna » Kattnäs » Björnlunda » Gryts » Gåsinge »

Härads-

Västra Vingåkers socken Österåkers » Katrineholms stad

Folkmängd 33 953.

Härads-

Råby-Rekarne socken Gillberga Lista Öja Västermo Näshulta Husby-Rekarne Arla Folkmängd 27 464.

Härads-

Dillnäs s ock » Taxinge » Kärnbo » Ytterenhörna Överenhörna » Toresunds » Ytterselö » Överselö » Aspö »

Vid framtida förening med landsbygd avses Trosa stad att ingå i Nyköpings fögderi, Torshälla stad att ingå i Rekarne fögderi samt städerna Strängnäs och Mariefred att ingå i Gripsholms fögderi. Sistnämnda fögderi erhåller därigenom tillräcklig folkmängd.

40 Östergötlands län. Fögderiernas folkmängd 203 723. Kinda och Ydre fögderi. Areal 216 276 hektar. Folkmängd 30 741. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Kisa municipalsamhälle. Vårdnäs socken Tjärstads » Kättilstads » Hägerstads » Oppeby » Hycklinge »

Horns socken Västra Eneby » Kisa » Tidersrums » Norra Vi » Sunds »

Linköpings fögderi. Areal 160 628 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Linköping. Yxnerums socken Östra Ryds Gårdeby Skärkinds Gistads Lillkyrka Östra Skrukeby Törnevalla Östra Hargs Rystads Vårdsbergs Askeby

Örtomta socken Bankekinds » Grebo » Värna » Björsäters » Vists » Landeryds » Skeda » Slaka » Kärna » Kaga »

Mjölby fögderi . Area 152 228 hektar . vårens tjänstgöringsort: Mjölby. Västra Tollstads socken Ödeshögs Stora Åby Trehörna Röks Heda Svanshals Kumla Appuna Hovs Bjälbo

Allhelgona socfe.en Järstads » Högby » Högsta ds » Väderstads » Rinna » Ekeby » Åsbo » Blåviks » Malexanders »

Asby socken Torpa » Västra Ryds » Svinhults » Ulrika » Åtvids » Folkmängd 33 465.

Härads-

Ledbergs socken Rappestads » Sjögestads » Vikingstads » Gammalkils » Nykils » Vreta klosters » » Stjärnorps Ljungs » Flistads » Björkebergs »

Folkmängd 37 244.

Häradsskri

Västra Hargs socken Östra Tollstads » Sya » Veta » Viby » Herrberga » Normlösa )> Västerlösa » Mjölby stad Skänninge »

50 Motala fögderi. Areal 117 793 hektar. varens tjänstgöringsort: Motala. Klockrike socken Brunneby » Kristbergs » Ekebyborna » Lönsås » Älvestads » Skeppsås i Vallerstads » Fornåsa » Västra Ny »

Folkmängd 40 049.

Motala socken Vinnerstads J> Asks >> Varvs >> Styra >> Västra Stenby i• Hagebyhöga >• Fivelstads >» Orlunda >• Strå »•

Finspångs fögderi. Areal 154 221 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Norrköping. Hällestads socken Vånga » Risinge »

S:t Pers s 3Ch Nässja » Örberga » Herrestads » Källstads » » Rogslösa Väversunda » Godegårds » » Tjällmo Motala stad Folkmängd 31 392.

socken Regna Skedevi » Simonstorps »

Norrköpings fögderi. Areal 173 027 hektar, radsskrivarens tjänstgöringsort: Norrköping. Tingstads socken Furingstads Styrestads Dagsbergs Krokeks Kvarsebo Östra Stenby Östra Husby Häradshammars

Jonsbergs socken Rönö Östra Ny Å Kuddby Konungsunds Tåby Västra Husby Drothems

Häradsskri-

Härads-

Kvillinge socken Kullerstads » Kimstads » Folkmängd 30 832.

Hä-

Skönberga socken Mogata Börrums Skällviks S:t Anna Gryts Valdemarsviks köping Ringarums socken

Staden Motala har intagits i Motala fögderi, enär utredning om dess förening med landsbygd pågår. Söderköpings och Vadstena städer äro avsedda att vid framtida förening med landsbygd ingå, Söderköping i Finspångs fögderi och Vadstena i Motala fögderi. Finspångs fögderi erhåller därigenom en lämpligt avvägd storlek. Folkmängden i Motala fögderi bliver genom föreningen med Vadstena stad visserligen betydande, dock icke så stor, att fögderiet torde behöva omregleras.

51 Jönköpings län. Fögderiernas folkmängd 203 638. Jönköpings fögderi. Areal 117 850 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Jönköping. Svarttorps s»ocken Sandseryds socken Lekeryds » Järstorps » Öggestorps » Bankeryds » Hakarps » Gränna » Rogberga » Visingsö » Barnarps » Ölmstads » Månsarps »

Folkmängd 34 142. HäradsSkärstads socken Bottnaryds » Mulseryds » Angerdshestra i Huskvarna stad Gränna »

Eksjö fögderi. Area 142 119 hektar. Folkmängd 34 913. Häradsskri vårens tjän stgöringsort: Eksjö. Askeryds socken Marbäcks socken Höreda socken Bredestads » Eksjö » Frinnaryds » Bälaryds » Linderås > Norra Solberga » Lommaryds » Säby » Flisby » Haurida » Adelövs » Eksjö stad » Tranås » Vireda Mellby » Vetlanda fögderi. Areal 203 774 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Vetlanda. Mariannelunds köping Skirö socken Hässleby socken Nye » Ingatorps Bäckseda » Bellö Näsby » Edshults Myresjö » Hults Lannaskede » Korsberga Nävelsjö » Björkö » Lemnhults Näshults Vetlanda » Stenberga Skede »

Folkmängd 34 253.

Härads

Alseda socken Ökna » Karlstorps » Kråkshults » Fröderyds » Bäckaby » Ramkvilla » Södra Solberga » Vetlanda stad

Nässjö fögderi. Areal 156 286 hektar. Folkmängd 35 900. Häradsskrivårens tjänstgöringsort: Nässjö. Ödestugu socken Stockaryds socker i Bodafors köping Malmbäcks )> Hultsjö » Järsnäs socken Skepperstads Almesåkra » » Barkery ds » Bringetofta » Hjärtlanda » Nässjö » Hylletofta » Norra Ljunga » Forserums » Vrigstads » Vallsjö » Nässjö stad Hjälmseryds » Norra Sandsjö »

52 Värnamo fögderi. Areal 242 450 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Värnamo. Hagshults socken Karda socken » Kävsjö Hångers » » Åkers » Värnamo Tofteryds » » Tånnö » Byarums » Våxtorps Rydaholms » Svenarums » Gällaryds » Nydala » Fryele » Bondstorps »

Folkmängd 32 120.

Härads-

Stengårdshults socken Norra Unnaryds » Öreryds » Norra Hestra » Valdshults » Åsenhöga » Källeryds » Värnamo stad

Västbo fögderi. Areal 194 481 hektar. Folkmängd 32 310. Häradsskri vårens tjänstgöringsort: Värnamo. Tannåkers socken Långaryds socken Anderstorps socken Båraryds » Färgaryds » Dannäs » Våthults » Femsjö » Torskinge » Södra Unnaryds » Forsheda » » Bosebo » Jälluntofta » Bredaryds » Villstads » Kållerstads » Reftele » Burseryds » Kulltorps » » Ås Sandviks » Bolmsö » Gnosjö » Gryteryds Södra Hestra » Ehuru kommittén upptagit Värnamo stad såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren i Västbo fögderi, anser kommittén det vid fastställande av ny fögderiindelning böra tagas under övervägande, huruvida icke lämplig tjänstgöringsort inom fögderiet kan utfinnas. Staden Eksjö har intagits i Eksjö fögderi, enär utredning om denna stads förening med landsbygd pågår.

Kronobergs län. Fögderiernas folkmängd 143 043. Uppvidinge fögderi. Areal 261 052 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Växjö. Herråkra socken socken Åseda Lenhovda » Nottebäcks med Älghults » » Granhults » Hälleberga » Sjösås » Ekeberga » Hornaryds » Algutsboda < > Drevs » Dädesiö

Folkmängd 37 332.

Härads-

Hovmantorps socken Furuby » Hemmesjö » Tegnaby » Växjö » Östra Torsås »

53 Konga och Kinnevalds fögderi. Areal 184 172 hektar Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Växjö. socken Långasjö » Ljuders » Älmeboda Linneryds Uråsa Nöbbele Väckelsångs

Tingsås socken Tingsryds köping Södra Sandsjö socken Almundsryds Urshults Jäts Kalvsviks

Folkmängd 34 483.

Tävelsås socken Dänningelanda » Skatelövs » Vederslövs » Öja » Bergunda » Öjaby »

Allbo och Norrvidinge fögderi. Areal 190 925 hektar. Folkmängd 34 170. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Växjö. Aringsås socken ,ken socken Örs Gårdsby Blädinge » » » Härlövs Söraby Vislanda » » » Moheda Tjureda Västra Torsås » » » Slätthögs Tolgs Härlunda » » » Mistelås Asa Virestads » » » Kvenneberga Aneboda Stenbrohults » » » Hjortsberga Bergs Älmhults köping ) > » Lekaryds Ormesberga Sunnerbo fögderi. Areal 253 635 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Ljungby. Göteryds socken Pjätteryds » » Agunnaryds )> Södra Ljunga » Hamneda » Kanna » Tutaryds » Ryssby

socken Berga Dörarps » Vittaryds » Angelstads » » Odensjö » Lidhults » Vrå » Torpa

Folkmängd 37 058.

Härads-

Annerstads socken Nött ja » Hinneryds » Traryds » Hallaryds » Markaryds » Markaryds köping Ljungby stad

Ehuru kommittén upptagit Växjö stad såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren i Konga och Kinnevalds fögderi, anser kommittén det vid fastställande av ny fögderiindelning böra tagas under övervägande, huruvida icke Tingsryds köping eller annan ort inom fögderiet är lämpligare såsom tjänstgöringsort. Likaså bör vid fastställande av ny fögderiindelning tagas under övervägande, huruvida icke Alvesta municipalsamhälle eller annan ort i Allbo och Norrvidinge fögderi är att föredraga framför Växjö såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren i sistnämnda fögderi.

54 Kalmar län. Fögderiernas folkmängd 192 626. Tjusts fögderi. Areal 245 494 hektar. Folkmängd 36 207. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Västervik. Gärdserums socken Loftahammars socken Blackstads socken Dalhems Lofta » Hallingebergs » Ukna Överums » Törnsfalls » Hannäs Gamleby » Gladhammars » Tryserums Odens vi » Västrums » Östra Eds Locknevi » Hjorteds » Västra Eds Vimmerby fögderi. Areal 218 987 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Vimmerby. Tuna socken Djursdala socken Misterhults » Södra Vi » Figeholms köping Rumskulla » Kristdala socken Pelarne » Frödinge » Vimmerby »

Folkmängd 29 783.

Härads-

Vena socken Hultsfreds köping Målilla socken Lönneberga »

Oskarshamns fögderi. Areal 176 556 hektar, radsskrivarens tjänstgöringsort: Oskarshamn. Mörlunda socken Virserums socken Tveta Fagerhults Gårdveda Fågelfors Järeda Högsby

Folkmängd 35 686.

Kalmar norra fögderi. Areal 170 812 hektar, radsskrivarens tjänstgöringsort: Kalmar. Ryssby socken Kläckeberga socken Bäckebo Dörby » Kristvalla Mönsterås » Åby Mönsterås köping Förlösa Ålems socken

Folkmängd 33 720.

Kalmar södra fögderi. Areal 143 162 hektar, radsskrivarens tjänstgöringsort: Kalmar. Hossmo socken Oskars socken Ljungby » Mortorps » S:t Sigfrids » Karlslunda » Örsjö » Arby » Vissefjärda » Hagby » Emmaboda köping

Folkmängd 29 785.

Hä-

Fliseryds socken Döderhults » Oskarshamns stad Hä-

Kråksmåla socken Långemåla » Madesjö » Nybro stad

Våxtorps socken Halltorps » Söderåkra » Torsås » Gullabo »

Hä-

55 Ölands fögderi. Areal 133 943 hektar. vårens tjänstgöringsort: Färjestaden. Boda socken Högby » Källa » Persnäs » Föra » Alböke » Köpings » Räpplinge » Högsrums »

Lots

»

Ekby Bredsätra

» »

Folkmängd 27 445.

socken Gärdslösa » Långlöts Runstens » » Glömminge Algutsrums » » Torslunda » Vickleby Resmo » Mörbylånga » Mörbylånga köping Norra Möckleby socken Gårdby »

Häradsskri

socken Sandby Stenåsa » Hulterstads » Kastlösa » Smedby » Södra Möckleby » Segerstads » Gräsgårds » Ventlinge » Ås » Borgholms stad

Staden Oskarshamn har medtagits i Oskarshamns fögderi, enär frågan om stadens förening med landsbygd är under utredning. Vimmerby stad är vid framtida förening med landsbygd avsedd att ingå i Vimmerby fögderi, som därigenom kommer att utökas till lämplig storlek.

Gotlands län. Fögderiernas folkmängd 46 393. Gotlands norra fögderi. Areal 173 309 hektar, radsskrivarens tjänstgöringsort: Visby. socken Fårö » Bunge » Rute » Fleringe » Halls » Hangvars » Lärbro » Hellvi Slite köping Boge socken Bals Vallstena Källunge Hejnums Tingstäde Stenkyrka

Lummelunda socken Martebo Västkinde Bro Lokrume Fole Ekeby Barlingbo Endre Hejdeby Follingbo Akebäcks Roma Björke Viklau Guldrupe

Folkmängd 24 237.

Hä-

Buttle socken Vänge S jonhems Hälla Ganthems Dalhems Hörsne med Bara Gothems Norrlanda Angå Kräklingbo Ala Ardre Gammelgarns Östergarns

5G Gotlands södra fögderi. Areal 134 954 hektar. radsskrivarens tjästgöringsort: Visby. Västerhejde socken Eksta socken Träkumla » Sproge > Valls » Silte > Atlingbo » Hablingbo > Hogräns » Levede > Stenkumla » Gerums > Tofta » Fardhems > Eskelhems » Linde > Västergarns » Loj sta > Sanda » Etelhems >> Mästerby » Lye > Väte )> Garde >> Hej de » Älskogs >> Klinte » Lau i Fröjels » Närs >

Folkmängd 22 156.

Ha-

Burs socli Stånga » Hemse » Alva » Rone » Eke » Havdhems » Näs » Grötlingbo » Fide » Öja » Hamra » Vamlingbo » Sundre »

Ehuru kommittén upptagit Visby såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren i Gotlands södra fögderi, anser kommittén det vid fastställande av ny fögderiindelning böra tagas under övervägande, huruvida icke Hemse municipalsamhälle eller annan ort inom fögderiet är lämpligare såsom tjänstgöringsort. Blekinge län. Fögderiernas folkmängd 103 181. Karlskrona fögderi. Areal 95 249 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Karlskrona. Kristianopels socken Lösens socken Jämjö » Augerums Torhamns » Rödeby Sturkö » Sillhövda Tjurkö » Nättraby Ramdala » Aspö

Folkmängd 34 473.

Ronneby fögderi. Areal 105 169 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Ronneby.

Folkmängd 34 972.

Eringsboda socken Tvings » Fridlevstads » Ronneby »

Backaryds socken Öljehults » Bräkne-Hoby »

Härads-

Hasslö socken Förkärla Listerby Hjortsberga Edestads

Åryds socken Hällaryds » Ronneby stad

Härads-

57 Karlshamns fögderi. Areal 86 930 hektar. Folkmängd 33 736. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Karlshamn. Ringamåla socken Mörrums socken Ysane socken Asarums » Elleholms » Mjällby » Kyrkhults » Gammalstorps » Sölvesborgs & Jämshögs » Staden Ronneby har intagits i Ronneby fögderi, enär utredning om stadens förening med landsbygd pågår. o Sölvesborgs stad är vid framtida förening med landsbygd avsedd att mga i Karlshamns fögderi, som därigenom kommer att bliva något större än de övriga fögderierna i länet. Kristianstads län. Fögderiernas folkmängd 224 394. Ängelholms fögderi. Areal 62 709 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Ängelholm. Rebbelberga socken Barkåkra » Hjärnarps » Förslövs » Grevie » Båstads köping Hovs socken

Västra Karups socken Torekovs » Starby » Björnekulla » Västra Broby » Strövelstorps » Ausås »

Folkmängd 31 741.

Härads-

socken Höja Tosjö Tostarps Munka-Ljungby Össjö Kallna

Klippans fögderi. Areal 114 859 hektar. Folkmängd 32 258. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Klippans municipalsamhälle. Östra Ljungby socken Stenestads socken Oderljunga socken Gråmanstorps Rya Västra Sönnarslövs » Vedby Örkelljunga Kvidinge » Röke Fagerhults Färingtofta » Hörja Hishults Riseberga » Västra Torups (länsdel) Perstorps » Hässleholms fögderi. Areal 92 237 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Hässleholm. Vittsjö socken Norra Åkarps » Finja » Vankiva » Stoby » Norra Sandby » Gumlösa »

Sörby socken Ignaberga » Vinslövs » Vinslövs köping Önnestads socken Nävlinge »

Folkmängd 32 668. HäradsHäglinge socken Tjörnarps » Norra Mellby » Brönnestads » Matteröds » Hässleholms stad

58 Broby fögderi. Areal 129 340 hektar Folkmängd 32 667. Häradsskrivårens tjänstgöringsort: Osby köping. Farstorps socken Gryts socken Orkeneds socken Verums Knisslinge Loshults » Visseltofta Hjärsås Osby » Färlövs Emislövs Osby köping Norra Strö Östra Broby Hästveda socken Kviinge Glimåkra Kristianstads fögderi. Areal 71 790 hektar, Folkmängd 31 999. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Kristianstad. Åhus socken Trolle-Ljungby socken Vånga socken Åhus köping Gualövs » Oppmanna Rinkaby socken Kiaby » Österslövs Gustav Adolfs » Ivö » Fjälkestads Nosaby » Ivetofta » Skepparslövs Fjälkinge » Näsums » Norra Åsums Nymö Tollarps fögderi. Areal 94 228 hektar Folkmängd 31 012. Häradsskrivårens tjänstgöringsort: Kristianstad. Magiehems socken Linderöds socken Södra Mellby socken Hörröds Äsphults » Vitaby Huaröds Djurröds » Eljaröds Degeberga Träne » Andrarums Vittskövle Vä » Brösarps Östra Sönnarslövs Köpinge » Ravlunda Everöds Fågeltofta » östra Vemmerlövs Lyngsjö S:t Olofs » Onslunda Östra Vrams Rörums » Tranås Västra Vrams Simrishamns fögderi. Areal 51 334 hektar, Folkmängd 32 049. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Simrishamn. Östra Hoby socken Hammenhögs socken Spjutstorps socken Borrby » Östra Herrestads Östra Nöbbelövs Hörups » Östra Ingelstads Simris Löderups » Smedstorps Järrestads Valleberga » Kverrestads Östra Tommarps Ingelstorps » Ullstorps Gladsax Glemminge » Övraby Stiby Tosterups » Benestads Vallby Bollerups » Tryde Bolshögs Hannas » Tomelilla köping

59 E h u r u kommittén upptagit Kristianstad såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren i Tollarps fögderi, finner kommittén det vid fastställande av ny fögderiindelning böra tagas under övervägande, huruvida icke Tollarps municipalsamhälle eller annan ort inom fögderiet är lämpligare såsom tjänstgöringsort. Städerna Ängelholm och Simrishamn äro vid framtida förening med landsbygd avsedda att ingå, Ängelholm i Ängelholms fögderi och Simrishamn i Simrishamns fögderi, vilka fögderier därigenom avsevärt utökas, dock ej mer än som kan anses lämpligt. Malmöhus län. Fögderiernas folkmängd 242 411. Malmö fögderi. Areal 45 580 hektar, Folkmängd 30 323. Häradsskrivårens tjänstgöringsort: Malmö. socken socken Hammarlövs socken Gässie Anderslövs » Eskilstorps » Västra Vemmerlövs » Fru Alstads » Hököpinge » Gylle » Västra Alstads » Arrie » Kyrkoköpinge » Lilla Slågarps » Södra Åkarps » Dalköpinge .» Stora Slågarps » Mellan-Grevie i Bösarps » Fuglie » Östra Grevie » Södra Sallerups » Vellinge » Västra Ingelstads » Oxie » Stora Hammars » Törringe » Glostorps » Rangs » Västra Kärrstorps » Lockarps » Håslövs » Svedala » Bunkeflo » Bodarps Svedala köping » Västra Klagstorps » Skegrie Skabersjö socken » Tygelsjö » Maglarps » Västra Tommarps Lunds fögderi. Areal 58 054 hektar. Folkmängd 34 026. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Lund. socken Vallkärra socken Uppåkra socken Genarps Norra Nöbbelövs » Flackarps Lyngby Lunds » Lomma Esarps Stora Råby » Burlövs Kyrkheddinge Bjällerups » Görslövs Brågarps Hardeberga » Särslövs Nevishögs Södra Sandby » Flädie Hyby Hällestads » Fjälie Bjärshögs Dalby » Håstads Bara » Igelösa och Odarslövs Bonderups Mölleberga Gödelövs » socknar Tottarps Veberöds » Stångby socken Knästorps

GO

Landskrona fögderi. Areal 57 400 hektar. Folkmängd 34 048. skrivarens tjänstgöring sort: Kävlinge municipalsamhälle. Glumslövs socken S:t Ibbs Härslövs Säby Vadensjö Örja Tofta Asmundtorps Sireköpinge Billeberga Tirups Svalövs

Felestads socken Borgeby Stävie Lackalänga Västra Hoby Annelövs Stora Harrie Dagstorps Södervidinge Kävlinge Högs Västra Karaby

Hälsingborgs fögderi. Areal 43 961 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Hälsingborg. Brunnby socken Väsby » Vikens » Jonstorps » Farhults » Välinge » Kattarps »

Fleninge socken Allerums » Kropps » Mörarps » Bjuvs » Norra Vrams »

Eslövs fögderi. Areal 84 535 hektar, vårens tjänstgöringsort: Eslöv. Källs-Nöbbelövs socken Norrvidinge Norra Skrävlinge Torrlösa Reslövs Östra Karaby Trollenäs Västra Strö Bosarps Asks Konga Röstånga

Hörby fögderi. Areal 89 404 hektar. varens tjänstgöringsort: Hörby köping. Revinge socken Silvåkra » Everlövs »

Ramsåsa socken Röddinge » Ilstorps »

Saxtorps socken Hofterups Barsebäcks Löddeköpinge Bårslövs Ekeby Kågeröds Halmstads Ottarps Fjärestads Kvistofta

Folkmängd 35 795.

Härads-

Södra Vrams socken Risekatslösa Hässlunda Frillestads Välluvs Höganäs stad

Folkmängd 35 902.

Billinge socken Hallaröds » Stehags » Västra Sallerups » Remmarlövs » Örtofta » » Lilla Harrie Virke Gårdstånga Borlunda Skeglinge

Härads-

Häradsskri-

Skarhults socken Östra Strö Hur va Gudmuntorps Fulltofta Bosjöklosters Södra Rörums Höörs Munkarps Norra Rörums Eslövs stad

Folkmängd 35 853.

Häradsskri-

Bjorka socken Vombs » Öveds »

61 Östra Kärrstorps socken » Brandstads f> Södra Åsums » Tolånga » Vanstads » Lövestads » Vollsjö

Fränninge socken Långaröds » Östraby » Västerstads » Harlösa » Hammarlunda » Holmby »

Högseröds socken Lyby » Hörby » Hörby köping Östra Sallerups socken Svensköps » Äspinge »

Ystads fögderi. Areal 75 788 hektar. Folkmängd 36 464. Häradsskriva rens tjänstgöring sort: Ystad. Snårestads socken socken Börringe socken Simlinge Bjäresjö » Slimminge » » Lilla Isie Skurups » Hedeskoga > > » Östra Torps Hemmesdynge » Skurups köping Öja ) > Svens torps socken Stora Köpinge » Södra Åby i )> Hassle-Bösarps Stora Herrestads » Östra Klagstorps » Örsjö » Borrie » Äspö Källstorps » Solberga » Bromma » i Lilla Bedinge » Skivarps Sövestads » i » Västra Nöbbelövs Högestads » Tullstorps Östra Vemmenhögs » Sjörups » Baldringe » Katslösa » Sövde » Västra Vemmenhi)gS » » Blentarps » » Villie Önnarps Gärdslövs » Skårby » Gislövs » » Balkåkra » Grönby

Staden Skanör med Falsterbo är avsedd att vid framtida förening med landsbygd ingå i Malmö fögderi, som därigenom kommer att endast obetydligt utökas.

Hallands län. Fögderiernas folkmängd 112 514. Laholms fögderi. Areal 190 550 hektar. Folkmängd 35 759. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Laholm. Hishults socken (länsdel) Knäreds socken Snöstorps socken Breareds » Våxtorps socken Laholms Enslövs » Tjärby Hasslövs Kinnareds » Veinge Östra Karups Torups » Tönnersjö Skummeslövs Slättåkra » Eldsberga Ränneslövs Kvibille » Trönninge Ysby 5—388005.

III.

62 Halmstads fögderi. Areal 148 941 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Halmstad. Holms socken Övraby i> Vapnö i> Söndrums i> Harplinge >> Steninge i> Rävinge >> Getinge >> Slöinge >» Eftra >> Skrea >> Årstads i

Asige socken Abilds > Vessige > Askome i> Drängsereds i> Krogsereds >> Gunnarps >> Fagereds >> Källsjö >» Ullareds s> Gällareds >•

Varbergs fögderi. Areal 130 401 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Varberg. Tvååkers socken Spannarps Träslövs Hunnestads Gödestads Grimetons Rolfstorps Skällinge Nösslinge Stamnareds Valinge

Lindbergs Torpa Ås Sällstorps Veddige Värö Strå valla Frillesås Landa Olmevalla Gällinge

socken » » » » » » » » » »

Folkmängd 39 237.

Härads-

Okome socken Svartrå » Köinge i Dagsås » Sibbarps » Ljungby » Alfshögs » Vinbergs » Stafsinge » Morups » Falkenbergs stad

Folkmängd 37 518.

Härads-

Idala socken Förlanda Fjärås Hanhals Onsala Valida Släps Tölö Älvsåkers Lindome Kungsbacka stad

Ehuru kommittén upptagit Halmstad såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren i Halmstads fögderi, finner kommittén det vid fastställande av ny fögderiindelning böra tagas under övervägande, huruvida icke Falkenbergs stad eller annan ort inom fögderiet är lämpligare såsom tjänstgöringsort. Beträffande Falkenbergs stad, som från och med den 1 januari 1938 är förenad med landsbygd, har Kungl. Maj:t ännu icke slutgiltigt förordnat om huru bestyren med mantalsskrivning och debitering av kronoutskylder skola handhavas. Kommittén har utgått ifrån att desamma skola åligga häradsskrivaren i Halmstads fögderi. Staden Laholm är vid framtida förening med landsbygd avsedd att ingå i Laholms fögderi, som enligt den nu föreslagna indelningen är länets med avseende å folkmängden minsta fögderi.

63 Göteborgs och Bohus län. Fögderiernas folkmängd 188 246. Göteborgs fögderi. Areal 41 316 hektar. Folkmängd 48 024. varens tjänstgöringsort: Göteborg. Härryda socken Landvetters » Partilie »

Råda socken Kållereds » Askims »

Inlands fögderi. Areal 119 373 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Göteborg. Tu ve socken Ockerö >> Torslanda i> Björlanda • Säve >> Backa >> Rödbo >> Romelanda «> Kareby >) Ytterby >

Västra Frölunda socken Styrsö » Mölndals stad Folkmängd 42 703.

Harestads socken Torsby Lycke Västerlanda Halta Solberga Jörlanda Spekeröds Norums

Grundsunds Gullholmens Käringöns Mollösunds Valla Stenkyrka Klövedals Rönnängs

socken » » » » » » »

Sunnervikens fögderi. Areal 59 886 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Uddevalla. Lyse socken Brastads » Bro » Malmöns » Kungshamns >>

Smögens Askums Tossene Bärfendals

socken » » »

Härads-

Ödsmåls socken Ucklums » Hjärtums » Grinneröds » Ljungs » Resteröds » Forshälla » Kungälvs stad Marstrands »

Orusts och Tjörns fögderi. Areal 95 005 hektar. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Uddevalla. Torps socken Myckleby Långelanda Ståla Tegneby Röra Morlanda Skaftö Fiskebäckskils

Häradsskri-

Folkmängd 31 545.

Klädesholmens socken Lane-Ryrs » Bäve » Herrestads » Skredsviks » Högas » Bokenäs » Dragsmarks »

Folkmängd 35 236.

Härads-

Svarteborgs socken Håby » Foss » Lysekils stad

64 Norrvikens fögderi. Areal 162 681 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Strömstad. Naverstads socken Mo » Kville » Bottna » Svenneby » Tanums »

Grebbestads köping Lurs socken Tjärnö » Skee » Näsinge »

Folkmängd 30 738.

Härads-

Högdals socken Lommelands Hede Sanne Krokstads

Staden Lysekil tillhör från och med den 1 januari 1938 i administrativt hänseende Sunnervikens fögderi, men bestyren med mantalsskrivning och debitering av kronoutskylder skola under kommunalborgmästarens tillsyn handhavas av den, som på förordnande uppehåller stadsfogdetjänsten. Strömstads stad är avsedd att vid framtida förening med landsbygd ingå i Norrvikens fögderi, som därigenom torde erhålla lämplig folkmängd.

Älvsborgs län. Fögderiernas folkmängd 256 221. Vedbo fögderi. Areal 204 989 hektar. varens tjänstgöringsort: Åmål. Edsleskogs socken Mo » Fröskogs » Åmåls » Tösse » Tydje » Ånimskogs » Tisselskogs »

Häradsskri-

Bengtsfors köping Nössemarks socken » Håbols » Dals-Eds » Töftedals » Rölanda » Gesäters

Backe socken » Ödskölts » Steneby Laxarby » Vårviks » » Torrskogs » Ärtemarks

Sundals fögderi. Areal 162 334 hektar. vårens tjänstgöringsort: Vänersborg. Lerdals s ock » Rännelanda » Råggärds » Järbo » Högsäters » Färgelanda » Odeborgs Torps »

Folkmängd 27 680.

F

Valbo-Ryrs socken Örs Gunnarsnäs Dalskogs Skålleruds Holms Melleruds köping Järns socken

igd 31 899.

Häradsskri

Grinstads socken » Erikstads Bolstads » » Gestads » Brålanda Sundals-Ry rs » Frändefors »

65 Väne fögderi. Areal 61 396 hektar, rens tjänstgöringort: Trollhättan. Väne-Ryrs socken Vassända-Naglums » Västra Tunhems » Norra Björke »

Folkmängd 33 895.

Hemsjö socken Ödenäs » Alingsås landsförsamling och Rödene socken Bälinge Skogsbygdens Långareds Lena Bergstena Fullestads Hols Horla Siene Algutstorps Kullings-Skövde Södra Härene

socken Tunge S:t Peters Skepplanda Östads Kilanda Starrkärrs

Häradsskrivarens

socken Nödinge Angereds Bergums Stora Lundby Lerums Skallsjö

Folkmängd 33 427.

Fänneslunda socken Härna » Södra Vings » Yarnums » Tärby » Rångedala »

Härads-

Södra Björke socken Hudene » Skölvene i Norra Sams » Hovs » Källunga » Hällestads » Mjäldrunga »> Eriksbergs » Broddarps » Öra » Alboga » Ods » Molla » Alingsås stad

Folkmängd 32 169.

Borås fögderi. Areal 169 156 hektar. varens tjänstgöringsort: Borås. Kärråkra socken Södra Vånga » Möne » Hällstads » Murums » Grovare »

Folkmängd 33 516.

Tumbergs socken Bråttensby och Landa socknar Eggvena socken Remmene » Tarsleds » Fölene » Herrljunga » Nårunga » Ljurs » » Kvinnestads » Asklanda » Ornunga » Vesene » Grude » Jällby

Ale fögderi. Areal 94 122 hektar. tjänstgöringsort: Göteborg. Upphärads socken Rommele » Fors » Åsbräcka » Fuxerna » Hålanda » Ale-Skövde »

Erska socken Lagmansereds » Trollhättans stad

socken Gärdhems Väne-Åsaka Stora Mellby Magra

Kullings fögderi. Areal 124 590 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Alingsås.

Häradsskriva-

Häradsskri-

Äspereds socken Toarps Brämhults Gingri Fristads Borgstena

GG

Tämta socken Vänga )> Bredareds » Sandhults (med » Hedared) » Töllsjö » Bollebygds » Björketorps »

Strängsereds socken Gullereds » Hössna » Timmele » Böne » » Knatte Liareds » Kölingareds »

Marks fögderi. Areal 129 683 hektar. vårens tjänstgöringsort: Borås. Sätila socken Hyssna » Haj oms » Berghems i Fotskäls » Tostareds » Surteby-Kattunga » Öxnevalla »

Ljushults socken Hillareds » Sexdrega » Roasjö » Redslareds » S veni j unga » Ullasjö » Örsås » Revesjö i Holsljunga » Mjöbäcks » Älvsereds »

Folkmängd 35 285.

Horreds socken Istorps Kungsäters Grimmareds Karl Gustavs Gunnarsjö Torestorps Älekulla

Kinds fögderi. Areal 204 974 hektar. rens tjänstgöringsort: Ulricehamn.

Fivlereds socken Dalums » Blidsbergs » Humla » Kölaby » Solberga » Norra Åsarps » Smula »

Öxabäcks socken Örby » Kinna » Seglora » Fritsla » Skepphults » Kinnarumma »

Folkmän!?d 28 350.

Mårdaklevs socken Kalvs » Östra Frölunda » Häcks viks Sjötofta Ambjörnarps Mossebo Tranemo Nittorps Ljungsarps Ölsremma Dalstorps

Häradsskri

Häradsskriva-

Hulareds socken Södra Åsarps » Månstads » Länghems » Dannike » Tvärreds » Marbäcks » Finnekumla » Södra Sams » Gällstads » Grönahögs »

Ehuru kommittén i sitt förslag till fögderiindelning upptagit Åmåls stad såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren i Vedbo fögderi och Borås stad såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren i Marks fögderi, finner kommittén det böra tagas under övervägande, huruvida icke för häradsskrivaren i Vedbo fögderi Bengtfors köping och för häradsskrivaren i Marks fögderi Kinna municipalsamhälle eller för båda dessa häradsskrivare annan ort inom deras fögderier är lämpligare såsom tjänstgöringsort. Staden Alingsås har medtagits i kommitténs förslag till fögderiindelning,

67 enär frågan om dess förening med landsbygd är under utredning. Skulle staden emellertid bibehållas såsom magistratsstad, erfordras en jämkning av områdena för Kullings, Borås och Kinds fögderier. Städerna Åmål och Ulricehamn äro vid framtida förening med landsbygd avsedda att ingå, Åmål i Vedbo fögderi och Ulricehamn i Kinds fögderi. Dessa fögderier torde därigenom bliva av ungefärligen samma storlek som de övriga fögderierna i länet. Skaraborgs län.

Fögderiernas folkmängd 210 997. Mariestads fögderi. Areal 176 905 hektar. Folkmängd 32 817. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Mariestad. socken Björkängs socken Eks Bredsäters socken » Lugnas » Töreboda köping Ullervads » » Fredsbergs socken Tiveds Björsäters » Lyrestads » » Undenäs Leksbergs » Hova » » Halna Torso » Älgarås » » Hassle-Berga-Enåsa Fagre » Finnerödja » Trästena » Färeds » Amnehärads » » Utby Bäcks Ekby » Skövde fögderi. Areal 92 728 hektar, Folkmängd 32 874. Häradsskrivårens tjänstgöringsort: Skövde. socken socken Edåsa Götlunda Locketorps socken Sjogerstads Bällefors Värings » Rådene Ekeskogs Horns » Borgunda Beatebergs » Frösve Dala Värsås » Säters Högstena » Låstads Varola Södra Kyrketorps » Hagelbergs Binnebergs Stenstorps » Örns Odensåkers Brunnhems » Norra Kyrketorps Tidavads Segerstads » Våmbs Svenneby Håkantorps Ryds Hjälstads » Valtorps Forsby Mo » Skövde stad » Sventorps Vads » Ljunghems Flistads Hjo fögderi. Areal 108 053 hektar. Folkmängd 30 601. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Hjo. Bredviks socken Södra Fågelås socken Hjo socken Kyrkefalla » Norra Fågelås » Grevbäcks »

68 Mofalla socken Ransbergs » Mölltorps » Karlsborgs » Kungslena » Hömbs » Varvs »

Dimbo socken Ottravads » Brandstorps » Daretorps » Velinge » Baltaks »

Falköpings fögderi. Areal 131 083 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Falköping. Brismene isocken Börstigs Kinneveds Vårkumla Luttra Falköpings östra Karleby Slöta Kälvene Yartofta-Åsaka Vistorps Yllestads Näs Hångsdala Skörstorps Östra Gerums

Mularps socken Åsle » Tiarps » Suntaks » Valstads » Kymbo » Vättaks » Härja » Utvängstorps » Sandhems » Nykyrka » Bjurbäcks » Habo » Gustav Adolfs » Torbjörntorps »

Skara fögderi. Areal 101 222 hektar. vårens tjänstgöringsort: Skara. Bergs socken Lerdala Timmersdala Böja Bjurums Bjärka Sätuna Hornborga Broddetorps i Istrums > Öglunda > Eggby > Värnhems > Norra Lundby >

Acklinga socken Agnetorps » Fröjereds » Korsberga » Fridene » Tidaholms stad

Folkmängd 33 330.

Friggeråkers socken Östra Tunhems » Gudhems Ugglums Ullene Vilske-Kleva Märka Gökhems Sörby Trävattna Floby Götene Grolanda Jäla Falköpings stad

Folkmängd 25 347.

Häggums socken Bolums » Stenums » Norra Vings » Skärvs » Skånings-Åsaka » Händene » Härlunda » Marums » Vinköls » Västra Gerums » Synnerby » Skallmeja » Trässbergs »

Härads-

] iäradsskri

Härjevads socken % Saleby Öttums » Jungs )> Fyrunga » Kvänums » Norra Vånga » Eds vara » Holmestads » » Götene Vättlösa » Ledsjö >) Ova » Skälvums »

69 Lidköpings fögderi. Areal 80 405 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Lidköping. socken Uvereds Järpås » Häggesleds » Lavads » Tranums » Tådene » Norra Kedums » Väla » Gillstads » Mellby » Kållands-Åsaka » Råda » Örslösa » Sone »

Skalunda socken Rackeby » Gösslunda » Sunnersbergs » Strö » Otterstads » (Kållandsö) Hovby » Norra Härene » Hasslösa » v Lindärva > Sävare » Hangelösa » Skeby »

Vara fögderi. Areal 108 643 hektar. vårens tjänstgöringsort: Vara köping. Vänersnäs socken Flo » Sals » Ås » Karaby » Tuns » Friels » Tängs » Håle » Särestads » Bjärby » Flakebergs » Sparlösa » Slädene » Levene »

Folkmängd 24 144.

Källby socken Broby Husaby Västerplana Medelplana Österplana Kestads Kinne-Kleva Sils Kinne-Vedums Fullösa Forshems

Folkmängd 31 884. Fol

Hyringa socken Malma » Längnums » Tengene » Grästorps köping Trökörna socken Främmestads » Bärebergs » Essunga >> Kyrkas »> Fåglums » Barne-Åsaka » Lekåsa » Elings » Naums »

Härads-

Häradsskri-

Södra Kedums socken Ryda » Longs » Hällums » Skärstads » Vara köping Önums socken Laske-Vedums » Västerbitterna » Österbitterna » Larvs » Södra Lundby » Längjums » Tråvads »

Falköpings stad har medtagits i kommitténs förslag till fögderiindelning, enär utredning om stadens förening med landsbygd pågår. Vid framtida förening med landsbygd är Hjo stad avsedd att ingå i Hjo fögderi och Skara stad avsedd att ingå i Skara fögderi. Därigenom ökas folkmängden i Hjo fögderi obetydligt, medan Skara fögderi blir av ungefärligen samma storleksordning som flertalet övriga fögderier i länet.

70 Värmlands län. Fögderiernas folkmängd 230 181. Östersysslets fögderi. Areal 278 682 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Filipstad. Ramens socken Gåsborns Nordmarks Färnebo Brattfors

Folkmängd 34 633.

Kroppa socken Lungsunds Rudskoga Södra Råda Visnums-Kils

Härads-

Visnums socken Varnums » Ölme » Yäse » Filipstads stad

Mellansysslets fögderi. Areal 112 747 h e k t a r radsskrivarens tjänstgöringsort: Karlstad.

Folkmängd 34 979.

Hammarö socken Grava » Nedre Ulleruds »

Frykeruds socken Östra Fågelviks » Alsters »

Övre Ulleruds socken Ransäters »• Stora Kils »

Södersysslets fögderi. Areal 179 710 hektar. radsskrivarens tjänstgöringsort: Säffle köping.

Folkmängd 32 981.

Bro socken Södra Ny » Huggenäs » By »> Säffle köping Botilsäters socken Ölseruds »

Stavnäs socken Högeruds » Nors » » Segerstads Grums » B org viks » Eds »

Millesviks socken Eskilsäters » Tveta » Kila » Svanskogs » Gillberga » Värmskogs »

Nordmarks fögderi. Areal 265 576 hektar radsskrivarens tjänstgöringsort: Arvika. Långseruds socken Glava Silleruds Silbodals Blomskogs

Trankils socken Västra Fågelviks » Holmedals » Töcksmarks » Östervallskogs »

Folkmängd 31 773.

Hä-

Hä-

Hä-

Karlanda socken Järnskogs » Skillingmarks » Kola » Eda »

Västersysslets fögderi. Areal 174 540 hektar, radsskrivarens tjänstgöringsort: Arvika.

Folkmängd 31339.

Bogens socken Gunnarskogs » Ny » Älgå »

Västra Emterviks socken Gräsmarks » Arvika stad

Arvika socken Mangskogs » Brunskogs » Boda »

Hä-

71 Folkmängd 31 951.

Frykdals fögderi. Areal 352 482 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Sunne köping. Östra Emterviks socken Sunne » Sunne köping Lysviks socken

socken Dalby Norra Ny Ekshärads

Nyskoga socken Södra Finnskoga Norra Finnskoga

Fryksände socken Lekvattnets » Östmarks » Vitsands »

Älvdals fögderi. Areal 372 621 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Karlstad.

Härads -

Folkmängd

Gustav Adolfs socken Norra Råda Sunnemo

32 525.

Härads-

Älvsbacka socken Nyeds »

Ehuru kommittén i sitt förslag upptagit Karlstad såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren i Älvdals fögderi, finner kommittén det vid fastställande av ny fögderiindelning böra tagas under övervägande, huruvida icke lämplig tjänstgöringsort inom fögderiet kan utfinnas. Staden Filipstad har medtagits i Östersysslets fögderi, enär utredning om stadens förening med landsbygd pågår.

Örebro län. Fögderiernas folkmängd 159 143. Hallsbergs fögderi. Areal 133 886 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Örebro. Lerbäcks socken Hallsbergs » Hallsbergs köping Kumla socken

Hackvads socken Viby » Ramundeboda »

Örebro fögderi. Areal 170 525 hektar. varens tjänstgöringsort: Örebro Kils socken Grave Tysslinge Vintrosa Täby Mosjö Ekers Hovsta

Folkmängd 34 667.

Snavlunda socken Hammars » Askersunds »

Folkmängd 33 211.

socken Axbergs Lännäs Askers Stora Mellösa Norrbyås Gällersta Ekeby

Härads

Häradsskri-

Sköllersta socken Svennevads » Bo » Kräklinge Hardemo Knista Hidinge

72 Lindes fögderi. Areal 173 413 hektar. varens tjänstgöringsort: Lindesberg. Rinkaby socken Glanshammars » Ödeby » Lillkyrka »

Götlunda Ervalla Näsby

socken » »

Nora fögderi. Areal 220 465 hektar. rens tjänstgöringsort: Nora. Grythyttans socken Hällefors » Hjulsjö »

Folkmängd 27 113.

Fellingsbro socken Linde » Ramsbergs »>

Folkmängd 27 613.

Järnboås socken Nora » Vikers »

Häradsskri-

Häradsskriva-

Ljusnarsbergs socken Kopparbergs köping

Karlskoga fögderi. Areal 131 293 hektar. Folkmängd 36 539. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Karlskoga municipalsamhälle. Skagershults socken Kvistbro socken Karlskoga socken Tångeråsa » Nysunds » Bjurtjärns » Edsbergs » Degerfors » Almby och Ånsta socknar, som inom en nära framtid äro avsedda att införlivas med Örebro stad, hava icke inräknats i något av fögderierna. Vid framtida förening med landsbygd av städerna Askersund, Lindesberg och Nora äro dessa avsedda att ingå, Askersund i Hallsbergs, Lindesberg i Lindes och Nora i Nora fögderi. Hallsbergs fögderi torde därigenom bliva ett av de största i länet, ehuru ej av olämplig storlek. Lindes och Nora fögderier erhålla efter förening med Lindesbergs och Nora städer lämplig storlek. Ehuru kommittén upptagit Örebro såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren i Hallsbergs fögderi, finner kommittén det vid fastställande av ny fögderiindelning böra övervägas, huruvida icke Hallsbergs köping eller annan ort inom fögderiet är lämpligare såsom tjänstgöringsort. Västmanlands län. Fögderiernas folkmängd 114 452. Kungsörs fögderi: Areal 162 460 hektar. Folkmängd 35 444. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Arboga. Torpa socken Arboga socken Odensvi socken Kung Karls » Medåkers » Heds » Kungsörs köping Västra Skedvi » Gunnilbo » Kungs-Barkarö socken » Himmeta Skinnskattebergs » Björskogs » Bro »> Västanfors » Säterbo » Malma » Arboga stad

73 Västerås och Bergslags fögderi. Areal 208 211 hektar. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Västerås. socken Ramnäs >> Sura » Svedvi » Bergs » Munktorps Kolbäcks » Säby

socken Rytterne Norbergs Västervåla Karbennings Västerfärnebo Skerike Skultuna

Salsbergs-Väsby fögderi. Areal 252 805 hektar, radsskrivarens tjänstgöringsort: Sala. Tillberga socken >> Hubbo >> Badelunda » Irsta )> Kärr bo » Kungsåra » Ängsö » Björksta » Tortuna » Sevalla

socken Enåkers » Västerlövsta » Norrby » Tärna Altuna » )> Simtuna Frösthults » Härnevi » Tors tu na » Österunda »

Folkmängd 39 679.

socken Fläckebo Harakers » Romfartuna » Västerås-Barkarö » Dingtuna » Lillhärads »

Folkmängd 39 329.

Hä-

Vittinge socken Huddunge » Harbo » Ostervåla » Nora » Kumla » Kila » Sala » Möklinta »

Staden Köping är vid framtida förening med landsbygd avsedd att ingå i Kungsörs fögderi. Därest Sala stad skulle bliva förenad med landsbygd, måste en omreglering av fögderierna i länet ske. Sedan Köping blivit införlivat med Kungsörs fögderi, kan det ifrågasättas, huruvida icke denna stad är lämpligare såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren i fögderiet än Arboga.

Kopparbergs län. Fögderiernas folkmängd 233 715. Falu västra fögderi. Areal 180 520 hektar. Folkmängd 37 458. skrivarens tjänstgöringsort: Borlänge köping. Stora Tuna socken Borlänge köping

Domnarvets socken Flöda »

Nås socken Gagnefs »

Härads-

74 Falu östra fögderi. Areal 256 930 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Falun. Husby socken Sundborns socken Säters Svärdsjö Stora Skedvi Envikens Vika Torsångs

Folkmängd 31 342.

Hedemora fögderi. Areal 107 370 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Hedemora. By socken Grytnäs socken Folkärna » Garpenbergs » Krylbo köping Hedemora »

Folkmängd 32 976.

Mora fögderi. Areal 509 612 hektar. rens tjänstgöringsort: Mora. Järna socken Äppelbo » Malungs »

Gustafs

socken

Silvbergs

»

Säters stad Härads-

Hedemora stad Avesta

Folkmängd 31 828.

Mora socken Morastrands köping

Härads-

» Häradsskriva-

Solleröns socken Venjans »

Nedansiljans fögderi. Areal 263 298 hektar. Folkmängd 33 659. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Falun. Kopparbergs socken Aspeboda » Åls »

Bjursås socken Leksands »

Siljansnäs socken Rättviks »

Ovansiljans fögderi. Areal 1 251 680 hektar. Folkmängd 29 210. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Orsa municipalsamhälle. Boda socken Våmhus socken Idre socken Ore » Älvdalens » Lima » 0rsa » Särna » Transtrands » Västerbergslags fögderi. Areal 246 170 hektar. Folkmängd 37 242. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Ludvika. Söderbärke socken Malingsbo » Norrbärke »

Smedjebackens köping Ludvika socken Grangärde »

Säfsnäs socken Ludvika stad

Gävleborgs län. Fögderiernas folkmängd 231 810. Gävle fögderi. Areal 160 405 hektar. rens tjänstgöringsort: Gävle. Österfärnebo socken Hedesunda »

Folkmängd 38 292.

Sandvikens köping Högbo socken

Häradsskriva-

Valbo socken Hille »

75 Storviks fögderi. Areal 214 909 hektar, Folkmängd 33 876. Häradsskrivårens tjänstgöringsort: Storviks köping. Årsunda socken Ockelbo » Järbo »

Ovansjö socken Storviks köping

Hofors socken Torsåkers »

Söderala fögderi. Areal 148 324 hektar. Folkmängd 31 195 vårens tjänstgöringsort: Söderhamn. Hamrånge socken Skogs »

Söderala socken Mo »

Söderhamns fögderi. Areal 148 189 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Söderhamn. Norrala socken Trönö » Rengsjö »

Nianfors socken Enångers » Njutångers »

Häradsskri-

Segersta socken Hanebo » Folkmängd 31 702.

Härads-

Arbrå socken Undersviks » Söderhamns stad

Bollnäs fögderi. Areal 427 592 hektar. Folkmängd 34 171. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Bollnäs köping eller Björkhamre köping. Bollnäs socken Alfta socken Voxna socken Bollnäs köping Ovanåkers » Los » Björkhamre » Ljusdals fögderi. Areal 488 920 hektar. Folkmängd 36 104. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Ljusdals köping. Järvsö socken Ljusdals » Ljusdals köping

Ramsjö socken Färila-Kårböle »

Hudiksvalls fögderi. Areal 220 940 hektar, skrivarens tjänstgöringsort: Hudiksvall. Forsa socken Högs » Ilsbo » Hälsingtuna »

Idenors socken Rogsta » Hannångers » Jättendals »

Bjuråkers socken Delsbo » Folkmängd 26 470.

Härads

Gnarps socken Bergsjö » Hassela » Norrbo »

Staden Söderhamn har medtagits i kommitténs förslag, enär frågan om dess förening med landsbygd är under utredning. Skulle staden emellertid bibehållas såsom magistratsstad, måste en omreglering av fögderiernas områden ske för att utjämna arbetsbördan i desamma. Vid framtida förening med landsbygd är Hudiksvalls stad avsedd att ingå i Hudiksvalls fögderi, som därigenom erhåller lämplig storlek.

76 Västernorrlands län. Fögderiernas folkmängd 249 327. Ljunga fögderi. Areal 444 240 hektar. varens tjänstgöringsort: Fränsta. Haverö socken Borgsjö » Torps »

Folkmängd 36 689.

Stöde socken Selångers »

Häradsskri-

Tuna socken Attmars »

Vivsta fögderi. Areal 63 340 hektar. Folkmängd 34 136. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Sundsvall. Njurunda socken Sköns »

Alnö socken

Sättna socken

Indals fögderi. Areal 274 780 hektar. Folkmängd 32 392. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Härnösand. Timrå socken Tynderö Hässjö Ljustorps

Indals socken Lidens » Holms » Häggdångers »

Säbrå socken Stigsjö » Viksjö »

Kramfors fögderi. Areal 157 060 hektar. Folkmängd 35 423. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Kramfors municipalsamhälle. Gudmundrå socken Högsjö » Hemsö » Styrnäs »

Boteå socken Överlännäs » Sånga » Torsåkers »

Ytterlännäs socken Dals » Multrå »

Ådals fögderi. Areal 731 590 hektar. Folkmängd 39 816. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Sollefteå. Sollefteå socken Eds Långsele Graninge Helgums »

Edsele socken Barnsele » Besele » Ådals-Lidens » Junsele

Skogens fögderi. Areal 464 810 hektar. rens tjänstgöringsort: Ullånger. Nätra socken Sidensjö » Skorpeds » Anundsjö »

Nora Skogs Bjärtrå

socken » »

Fjällsjö socken Bodums » Tåsjö » Sollefteå stad

Folkmängd 35 290. HäradsskrivaUllångers socken Nordingrå » Vibyggerå »

77 Örnsköldsviks fögderi. Areal 269 820 hektar. Folkmängd 35 581. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Örnsköldsvik. Björna socken Mo » Själevads »

Arnäs socken Grundsunda » Gideå »

Trehörningsjö socken Örnsköldsviks stad

Förslag har framlagts om inkorporering av Sköns socken eller Sköns municipalsamhälle med Sundsvalls stad. Därest hela socknen skulle bliva inkorporerad, måste en omreglering av fögderierna ske för att utjämna deras arbetsbörda.

Jämtlands län. Fögderiernas folkmängd 121 277. Jämtlands norra fögderi. Areal 1325 071 hektar. Folkmängd 29 542. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Strömsunds municipalsamhälle. B org vattnets socken Kyrkas » Lits » Häggenås »

Föllinge socken Laxsjö )> Hotagens » Hammerdals »

Gåxsjö sock Ströms » Ala näs » Frostvikens »

Jämtlands östra fögderi. Areal 649 135 hektar. Folkmängd 31 983. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Bräcke municipalsamhälle. Fors socken Hällesjö » Håsjö » Ragunda » Stuguns »

Bräcke socken Nyhems Sundsjö Revsunds Bodsjö

Hackas socken Näs » Lockne » Marieby » Brunflo »

Jämtlands södra fögderi. Areal 1 795 342 hektar. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Svegs köping. Bergs sock » Åsarne » Klövsjö Rätans » Vemdalens » Hede » Storsjö » 6—388005. in.

Tännäs socken Lillhärdals » Linsälls » Svegs » Svegs köping Älvros socken Överhogdals »

Folkmängd 29 029.

Ytterhogdals socken Angers jö » Norderöns » Hallens » Marby » Ovikens » Myssjö »

78 Jämtlands västra fögderi. Areal 994 269 hektar. Folkmängd 30 723. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Östersund. Frösöns socken Sunne » Åre » Undersåkers » Mörsils »

Kalls socken Offerdals » Alsens » Mattmars »

Rödöns socken Näskotts » Aspås » Ås »

Västerbottens län. Fögderiernas folkmängd 195 590. Umeå fögderi. Areal 316 928 hektar. Folkmängd 34 412. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Umeå. Nordmalings socken Hörnefors »

Vännäs socken Vännäs köping

Beger fors fögderi. Areal 480 444 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Umeå. Holmsunds socken Sävars »

Holmöns socken Bygdeå »

Skellefteå fögderi. Areal 247 740 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Skellefteå. Skellefteå socken

Jörns socken Lövångers »

Lycksele fögderi. Areal 1 290 440 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Lycksele köping. Lycksele socken Lycksele köping Örträsks socken

Folkmängd 29 407.

Härads-

Nysätra socken Degerfors » Folkmängd 36 472.

Härads-

Folkmängd 33 786.

Härads-

Byske socken

Burträsks fögderi. Areal 610 860 hektar. skrivarens tjänstgöringsort: Skellefteå. Burträsks socken B urea »

Umeå socken

Åsele Fredrika

socken »

Norsjö socken

Folkmängd 30 778. HäradsBjurholms socken Mala »

Storumans fögderi. Areal 2 590 510 hektar. Folkmängd 30 735. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Storumans municipalsamhälle. Vilhelmina socken Dorotea »

Stensele socken Sorsele »

Tärna socken

79 Ehuru kommittén i sitt förslag upptagit Umeå stad såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren i Degerfors fögderi, finner kommittén det böra vid fastställande av ny fögderiindelning tagas under övervägande, huruvida icke Degerfors eller annan ort inom fögderiet är lämpligare såsom tjänstgöringsort. Staden Skellefteå är avsedd att vid framtida förening med landsbygd intagas i Skellefteå fögderi, som därigenom skulle utökas till sådan storlek, att en uppflyttning av häradsskrivaren i högre lönegrad kan bliva påkallad.

Norrbottens län. Fögderiernas folkmängd 193 058. Piteå fögderi. Areal 411 647 hektar. Folkmängd 34 928. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Gammelstad. Hortlax socken Piteå »

Norrfjärdens socken

Nederluleå socken

Luleå fögderi. Areal 2 320 920 hektar. Folkmängd 42 558. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Boden. Älvsby socken Arjeplogs socken Edefors socken Arvidsjaurs » Överluleå & Bodens stad Gällivare fögderi. Areal 3 616 186 hektar. Folkmängd 37 598. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Malmbergets municipalsamhälle. Jokkmokks socken Råneå socken Gällivare socken Kalix fögderi. Areal 537 440 hektar. Folkmängd 37 852. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Kalix municipalsamhälle. Överkalix socken Nederkalix socken Karl Gustavs socken Tore » Nedertorneå » Haparanda stad Torneå fögderi. Areal 2 972 240 hektar. Folkmängd 40 122. Häradsskrivarens tjänstgöringsort: Kiruna municipalsamhälle. Hietaniemi socken Tärendö socken Jukkasjärvi socken Övertorneå » Pajala » Karesuando » Korpilombolo » Junosuando »

Staden Piteå är avsedd att vid framtida förening med landsbygd ingå i Piteå fögderi. I sådant fall synes Piteå kunna ifrågakomma såsom tjänstgöringsort för häradsskrivaren.

"80 I förslaget till fögderiindelning har kommittén angivit de orter, som kommittén funnit lämpliga för häradsskrivarnas tjänsteutövning. Kommittén anser sig böra förorda, att Kungl. Maj:t vid fastställande av en ny fögderiindelning med hänsyn till de betydande ändringarna av de nuvarande fögderiernas områden tager under särskild omprövning alla de fall, där häradsskrivares bosättning å ort, som ej tillhör fögderiet, kan komma i fråga. Kommittén åsyftar däremot icke någon ändring i det förhållandet, att länsstyrelsen skall bestämma den ort inom fögderiet, där häradsskrivaren skall vara bosatt. Dylika orter hava utsatts i förslaget för att erhålla en fullständig överblick över den nya organisationen, och kommitténs förslag i detta hänseende har närmast karaktär av ett uttalande, som är avsett att tjäna till ledning vid bestämmandet av tjänstgöringsorterna inom de nya fögderierna men som givetvis icke bör vara bindande, om vederbörande länsstyrelser finna avgörande skäl till förmån för annan tjänstgöringsort inom fögderiet kunna förebringas. Kommittén har sökt förlägga häradsskrivarnas tjänstgöring till sådana orter, där de lättast kunna komma i förbindelse med befolkningen samt hava bästa möjligheter att lära känna sina fögderier. Kommittén har eftersträvat att i större utsträckning än nu är fallet placera häradsskrivarna inom fögderierna samt därstädes å centralt belägna orter med goda kommunikationer. Det torde dock icke kunna undvikas, att häradsskrivarna med hänsyn till befolkningens intresse att lätt kunna anträffa dessa tjänstemän i ett flertal fall måste hava sina tjänstelokaler förlagda till magistratsstäder. Enligt kommitténs förslag skulle dock antalet häradsskrivare, som äro bosatta å orter, ingående i vederbörande fögderi, ökas från för närvarande 29 till 55. I tolv fall, där kommittén föreslagit ort utom fögderiet såsom tjänstgöringsort, har kommittén dessutom ifrågasatt ort inom fögderiet såsom lämplig samt förordat särskild omprövning efter utredning genom vederbörande länsstyrelse av frågan om lämplig tjänstgöringsort. O r g a n i s a t i o n e n i d e f ö r e s l a g n a f ö g d e r i e r n a . 1 de föreslagna nya fögderierna skall enligt kommitténs förslag finnas en organisation av i stora drag den omfattning, som angives i den å sid. 81 o. f. intagna tablån. Organisationen är beräknad med hänsyn till det ökade arbetet i fögderierna genom kommunalutskyldernas intagande i uppbörden och uppbördens delning å flera terminer samt tillkomsten av nya allmänt administrativa göromål. Kommittén har däremot vid sina beräkningar icke tänkt sig någon utvidgning av häradsskrivarnas och deras biträdens nuvarande befattning med taxeringsarbetet. En förutsättning för den föreslagna organisationen är att länsstyrelsernas tryckningsavdelningar trätt i funktion och övertagit större delen av de skrivarbeten, som nu utföras av häradsskrivarbiträdena. Under den övergångstid av fyra år, som kommittén funnit erforderlig för folkbokföringssystemets och tryckningsavdelningarnas organiserande, måste ett större antal biträden finnas på häradsskrivarkontoren. Kommittén har emellertid icke ansett sig böra uppgöra något förslag rörande biträdesorganisationen under övergångstiden utan inskränkt sig till att söka beräkna kost-

81 Maskinutrustning

Län och fögderi

Häradsskrivare i lönegrad

A 25 A 24

Antal Antal ickeAntal ordinarie ordinarie konbiträden biträden torsi löne- i 'he löne- rum grad A 4 graden

Lokalbidrag i kr.

Antal additionsmaskiner med två räkneverk

Stockholms län. 1

3 3

1 2

1 Svartsjö

1 Danderyds

1 Norrtälje

1 1

Sollentuna

Norra Roslags

3 4

2100 2100

Solna-Värmdö

2 o

4 Södertälje

1050 Sotholms

2 11

2 2 1 2

1 Summa Uppsala län. Trögds

850 Tiunda

1 1

3 050

3 Nyköpings

1000 Oppunda

1000 Rekarne

3 2

3 350

•150

Linköpings

1 050

Mjölby

1 1

Finspångs

1 1

3 3 o

850 Motala

1 2 1

4 500

Örbyhus Summa S ö d e r m a n l a n d s län.

Gripsholms Summa

550 Östergötlands län. Kinda och Ydre

Norrköpings Summa

850 (550

Jönköpings län. Jönköpings

050 Eksjö

800 Nässjö

750 Vetlanda

82 Maskinutrustning

Län och fögderi

l

skrivare i lönegrad

A 25

A 24

—

Värnamo

Antal Antal ickeAntal ordinarie ordinarie biträden biträden koni löne- i 4:e löne- torsrum grad A 4 graden 6

4 Lokalbidrag i kr.

Antal additionsmaskiner med två räkneverk

skrivmaskiner 9

3 3

4 900

1 1

1 1

1 1

3 3

800 800

1 2

2 2

Allbo och Norrvidinge

1 4

1 2

2 Sunnerbo

3 100

8 Tjusts

2 1

2 Vimmerby

1 1

3 2

950 650

• 2

1 1

2 11

Västbo Summa Kronobergs län. Konga och Kinnevalds

—

Uppvidinge

Summa

—

2 Kalmar län.

Oskarshamns Kalmar norra

—

Kalmar södra

—

Ölands Summa

—

4 650

— — —

— —

1 1

1 1

1 1

1 1

2 2

i

750 750

2 500

i

2 Gotlands l ä n . Gotlands norra Summa Blekinge län.

—

Karlskrona Ronneby Karlshamns Summa

—

Kristianstads län. Ängelholms Klippans Hässleholms

—

Broby Kristianstads

—

1 1

1 1

1 1

1 1

2 2

83 Maskinutrustning Häradsskrivare i lönegrad

Län och fögderi

Antal Antal Antal ickeordinarie ordinarie konbiträden biträden torsi löne- i 4:e löne- rum grad A 4 graden

Lokalbidrag i kr.

Antal additionsmaskiner med två räkneverk

skrivmaskiner

1 1

2 2

5 900

14 Malmö

1 Lunds Landskrona Hälsingborgs

2 A 25

A 24

950 Tollarps Simrishamns Summa Malmöhus län.

2 Eslövs

2 Hörby

1 Ystads

6 300

14 Summa

14 Hallands l ä n . Laholms

800 Halmstads Varbergs

3 9

2 600

Göteborgs

1800 Inlands

1800 Orusts och Tjörns .

900 Sunnervikens

3 Summa

900 Göteb. o . B o h u s l ä n .

6 250

Vedbo

550 Sundals

850 Väne

900 Kullings

900 Borås

1050 Marks

1050 Ale

1250 Kinds

7 100

14 Norrvikens Summa

11 Älvsborgs län.

Summa

84 Län och fögderi

Häradsskrivare i lönegrad

A 25

Antal Antal ickeAntal ordinarie biträden ordinarie koni löne- biträden torsgrad A 4 i 4:e löne- rum graden A 24

Maskinutrustning Lokalbidrag i kr.

Antal additionsmaskiner med två räkneverk

skrivmaskiner 9

Skaraborgs län. Mariestads

1 Skövde

1 Hjo

1 Falköpings Skara

3 3

1 1

3 2

5 450

13 Lidköpings Vara Summa

1 2

Värmlands län. Östersysslets

750 Mellansysslets

1050 Södersysslets

850 Nordmarks

850 Västersysslets

850 Frykdals

750 Älvdals Summa Örebro l ä n . Hallsbergs

6 150

1150 Örebro Lindes

800 Nora

800 Karlskoga Summa

ö

4 750

10 Västmanlands län. Kungsörs

2 Västerås och Bergslags

2 Salbergs-Väsby

1 Summa

Kopparbergs län. Falu västra

2 750

950 Falu östra

1000 Hedemora

800 Mora

85 Maskinutrustning

Län och fögderi

Häradsskrivare i lönegrad

A 25

A 24

Antal Antal ickeAntal ordinarie ordinarie konbiträden biträden torsi löne- i 4:e löne- rum grad A 4 graden

Lokalbidrag i kr.

Antal additionsmaskiner med två räkneverk

skrivmaskiner

8 1 000

Nedansiljans

3 Ovansiljans

6 500

3 3 3 3 3 3

1100 Västerbergslags

10 Summa

2 Gävleborgs l ä n . Gävle Storviks Söderala Söderhamns Bollnäs Ljusdals Hudiksvalls Summa

800 900 900 1000 850

o

6 150

13 2 2 2 2 2 2

Västernorrlands län. 3

3 J050

1 2

1100 Skogens

600 Örnsköldsviks

6 200

14 Jämtlands norra . . . .

1 Jämtlands östra

....

800 Jämtlands södra . . . .

1 1

1 1

3 3 12

Umeå

1 Degerfors

2 1

Skellefteå

1 Burträsks

2 1

Lycksele

1 Storumans

8 Ljunga Vivsta

1 Indals Kramfors Ådals

Summa Jämtlands län.

Jämtlands v ä s t r a . . . . Summa

750 800 3 500

Västerbottens län.

Summa

3 3 3 3 3 17

1200 1200 1100

6 000

86 Län och fögderi

A 25 1

Maskinutrustning

Häradsskrivare i lönegrad

2 Antal Antal ickeAntal ordinarie biträden ordinarie koni löne- biträden torsgrad A 4 i 4:e löne- rum graden A 24 8

6 Lokalbidrag i kr.

7 Antal additionsmaskiner med två räkneverk

skrivmaskiner

2 2 2

Norrbottens län. Piteå

1 Luleå

1 2

•>

Gällivare

1 Kalix Torneå

2 2

4 400

10 Summa

1 S a m m a n d r a g för l ä n e n . Maskinutrustning Häradsskrivare i lönegrad

L ä n

A 25

Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus .. Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Norrbottens Summa

Antal Antal ickeAntal ordinarie biträden ordinarie koni löne- biträden torsgrad A 4 i 4:e löne- rum graden A 24 8 3 4 6 6 4 6 2

1 1

1 5

3 7 7 3 3 8 7 7 5 6 7 6 4 6 4 125

14 3 4 8 6 4 6 2 3 7 14 4 12 12 12 7 8 4 10 9 10 4 8 6 177

11 o

<j

4 6 6 4 6 3 7 7 3 6 8 7 7 5 3 7 7 7 4 6 5 132

Lokalbidrag i kr.

27 11450 9 3 050 11 3 350 15 4 500 18 4 900 12 3100 17 4 650 4 1 100 9 2 500 21 5 900 21 6 300 9 2 600 17 6 250 22 7100 20 5 450 21 6150 15 4 750 9 2 750 21 6 500 20 6150 21 6 200 12 3 500 17 6 000 15 4 400 383 118 (J00

Antal additionsmaskiner med två räkneverk

skrivmaskiner

11 3 4 6 6 6 7 2 3 7 10 5 7 10 7 7 7 5 8 8 9 4 6 6 154

19 6 7 11 12 8 11 2 6 14 14 6 11 14 13 14 10 6 14 13 14 8 12 10 255

87 naderna för de under denna tid erforderliga häradsskrivarbiträdena. Det torde vara lämpligt, att länsstyrelserna inom ramen av anvisade anslag bestämma antalet biträden under övergångstiden. Kommittén har vid avvägning av organisationens storlek inom de olika fögderierna framför allt tagit hänsyn till folkmängden, debetsedlarnas antal och antalet fastigheter enligt fastighetslängderna. För att erhålla en grund för jämförelse mellan fögderierna med avseende å arbetsbördans storlek och behovet av biträden och andra hjälpmedel har kommittén med åsättande av olika värden för invånare, debetsedel och fastighet framräknat indextal för fögderierna. Det har härvid givetvis varit av betydelse, vilket värde som åsatts de olika faktorerna i förhållande till varandra. Antalet debetsedlar står visserligen överallt i ett tämligen konstant förhållande till folkmängden, men antalet fastigheter per invånare är växlande. Kommittén har därför uträknat indextal efter ett flertal olika grunder och med ledning av dessa tal sökt åstadkomma en så rättvis avvägning som möjligt av arbetskrafterna i de nya fögderierna. Kommittén har även sökt beakta övriga omständigheter, som kunna inverka på arbetsbördans storlek, såsom befolkningens rörlighet, fastighetsbildningens livlighet och förekomsten av större samhällen. Kommittén är emellertid medveten om att på grund av särskilda lokala förhållanden, varom kommittén icke kunnat äga kännedom, jämkningar i den föreslagna organisationen, särskilt beträffande biträdesantalet, kunna vara av behovet påkallade. Utöver de i kommitténs förslag upptagna fasta biträdena å häradsskrivarkontoren kommer att i fögderierna förefinnas ett växlande behov av tillfällig arbetskraft. Kommittén har verkställt approximativa beräkningar rörande detta behov och funnit detsamma i vissa fögderier vara så stort att det i det närmaste motsvarar ett under hela året anställt biträde, medan i andra fögderier något behov av tillfälliga biträden med den föreslagna biträdestilldelningen icke ansetts föreligga. Medel för avlönande av tillfälliga biträden å häradsskrivarkontoren måste sålunda ställas till förfogande. Härför erforderligt belopp bör för varje budgetår beräknas av länsstyrelserna. Lokalbidragen hava beräknats med utgångspunkt från de av kommittén föreslagna tjänstgöringsorterna och med ledning av för den senaste dyrortsgrupperingen insamlat statistiskt material. Antalet rum har upptagits med hänsyn till den av kommittén för varje fögderi beräknade biträdesorganisationen. De beräknade bidragsbeloppen göra givetvis icke anspråk på att exakt motsvara de nuvarande förhållandena. De hava huvudsakligen till uppgift att tjäna såsom underlag för kommitténs kostnadsberäkningar, för vilket ändamål de torde vara tillräckligt noggranna. Den föreslagna maskinuppsättningen är avsedd att tillgodose det mer konstanta behovet av tekniska hjälpmedel. I de fall ytterligare maskiner äro behövliga under någon del av året, få sådana förhyras och kostnaderna därför bestridas såsom expenser. För den nya organisationen erfordras anslag till häradsskrivarnas expenser och resekostnader. Kommittén finner icke nödvändigt framlägga detaljerade

88 beräkningar rörande behovet i detta avseende för varje särskilt fögderi. Till denna fråga återkommer kommittén i samband med beräkningarna av kostnaderna för den nya organisationen. 3.

Landsfiskalerna.

Kommittén har, såsom tidigare berörts, utgått från att indrivningsväsendet i fögderierna skall handhavas av befattningshavare med i stort sett samma ställning som de nuvarande landsfiskalerna. Beträffande utformningen av denna organisation hänvisar kommittén till de förslag, som komma att framläggas av de för utredning angående omorganisation av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna tillsatta sakkunniga. Kommittén förutsätter härvid endast, att ifrågavarande befattningshavares arbetsuppgifter och biträdeshjälp avväges på sådant sätt, att de kunna ägna indrivningsgöromålen erforderlig omsorg, samt att deras tjänstedistrikt icke göras större än att de med ingående ortskännedom kunna utöva oavlåtlig tillsyn över indrivningsarbetet. Kommittén finner även angeläget betona nödvändigheten av att befattningshavarna erhålla tillräcklig såväl teoretisk som praktisk utbildning för indrivningsgöromål, så att de bliva i stånd att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina betydelsefulla åligganden i uppbördsväsendets tjänst. Kommittén har ur uppbördssynpunkt icke något att invända emot att den landsfiskalerna nu tillkommande förmån av indrivningsavgift bortfaller, om de sakkunniga ur andra synpunkter skulle finna detta lämpligt. Kommittén finner det däremot icke vara av betydelse för indrivningsväsendets vidkommande, att en dylik åtgärd vidtages. Därest landsfiskalernas nuvarande inkomster av indrivningsavgifter borttagas, är det enligt kommitténs mening nödvändigt, att befattningshavarna beredas skälig ersättning för resor i indrivningsärenden, enär dessa eljest skulle bliva eftersatta. Kommittén har icke funnit anledning att föreslå avskaffande av de indrivningsavgifter, som nu tillfalla stadsfogde och den som av länsstyrelse jämlikt 3 § utsökningslagen förordnats att inom visst område på eget ansvar i landsfiskals ställe vara utmätningsman. 4.

Länsstyrelserna.

Länsstyrelsernas organisation och därmed sammanhängande spörsmål hava nyligen varit föremål för utredning av inom socialdepartementet tillkallade utredningsmän och hava statsmakterna år 1937 fastställt nya grunder för denna organisation. Kommitténs förslag innebär endast en viss utbyggnad av landskontoren i enlighet med de nyligen fastställda grunderna för organisationen. Kommittén kan därför i stort sett inskränka sig till att angiva det ökade behov av personal, maskiner och arbetslokaler, som ett genomförande av förslaget skulle medföra. Beträffande landskontorens inre organisation torde samma grunder som för närvarande böra gälla.

89 Ä landskontoren synes lämpligen böra finnas en uppbördsavdelning och en avdelning för folkbokföring. Ä den förra torde böra utföras alla göromål, som röra länsstyrelsens befattning med uppbördsväsendet, däri inbegripet ärenden angående handräckning för uttagande av utskylder å annan ort. Till folkbokföringsavdelningen, vilken alltid skall omfatta centralkortsregistren, böra sammanföras alla ärenden, som angå folkbokföringen, sålunda även mantalsskrivningsfrågor. För vardera avdelningen synes böra finnas en föreståndare i landskontorists eller länsbokhållares tjänsteställning. Uppbördsoch folkbokföringsärendena skola på grund av deras nära samband med varandra helst handläggas av samme föredragande, vilken även bör hava ledningen av arbetet å tryckningsavdelningen. Enligt länsstyrelsernas gällande arbetsordningar skall inom 18 länsstyrelser ordinarie länsassessorn å landskontoret föredraga såväl uppbörds- som mantalsskrivningsärenden. De nya folkbokförings- och uppbördsärendena torde som regel böra handläggas av nämnde länsassessor såsom föredragande. Denne befattningshavare skulle vid genomförande av kommitténs förslag få sin föredragningsskyldighet beträffande nämnda grupper av ärenden avsevärt utökad och torde därför böra beredas motsvarande lättnader på andra delar av sitt verksamhetsområde. Kommittén har med det sagda endast velat antyda, huru landskontorens inre organisation i normala fall lämpligen skulle kunna ordnas, och finner angeläget betona, att länsstyrelserna givetvis i samma utsträckning som hittills böra vara obundna beträffande ordnandet av sina arbetsförhållanden. Med de möjligheter till anpassning, som den nuvarande länsstyrelseorganisationen erbjuder, bör enligt kommitténs mening en tillfredsställande lösning av berörda spörsmål kunna vinnas beträffande alla länsstyrelser, om erforderlig personal och andra hjälpmedel erhållas för de nya arbetsuppgifterna. Det av kommittén förordade alternativet II för organisationsfrågornas lösning har kommittén funnit kräva en ökning av antalet landskontorister och kvinnliga biträden å landskontoren men icke inrättande av nya juristtjänster. De göromål, som enligt detta alternativ skola tilläggas landskontoren, äro övervägande av enklare beskaffenhet, och de nuvarande högre tjänsterna å landskontoren torde utan förstärkning vara till fyllest för ledande och övervakande av arbetet med de nya uppbörds- och folkbokföringsuppgifterna. Av de erforderliga nya tjänsterna skola i överensstämmelse med nuvarande proportion inom länsstyrelserna omkring 60 procent vara ordinarie och omkring 40 procent icke-ordinarie. Tjänsterna torde böra hänföras till samma lönegrader, som nu äro fastställda för motsvarande befattningshavare vid länsstyrelserna. Kommittén anser dock vägande skäl föreligga att placera några av de nya landskontoristbefattningarna i en högre lönegrad än A 15. De landskontorister, som skulle komma att tjänstgöra såsom föreståndare för de nya uppbörds- och folkbokföringsavdelningarna, synas med hänsyn till deras mera betydelsefulla arbetsåligganden förtjäna att erhålla en förbättrad löneställning och böra enligt kommitténs förmenande placeras i lönegraden A 17. Den ställning kommittén intagit till frågan om härads-

90 Folkmängd den Länets »Vw 1937 i länets folkmängd magiden fög31 strats/i21937 derier städer

Län

Stockholms

273 702 250 018

Uppsala

138 726 96 068 190 128 130483

Södermanlands

23 684 Sundbyberg, Djursholm, Lidingö, Östhammar, öregrund 42 658 59 645 Katrineholm

312 181 195 338 116 843 Mjölby

Östergötlands Jönköpings.... Kronobergs Kalmar

Nuvarande fögderistäder Antal (oktober 1938)

238 082 196 617

152 941 143 043 230 230 184 0ö5

...

....

41465 Huskvarna, Nässjö, Värnamo, Vetlanda, Tranås Gränna 9 898 Ljungby ,

Gotlands...

58 066

46 393

46175 Nybro, Borgholm. 11673

Blekinge . . .

145 067

47 911

Kristianstads.

247 963 224 394

Malmöhus . . .

523 407 242 411 280 996 Höganäs, Eslöv

Hallands

Älvsborgs ,

152 106 112 514 39 592 Falkenberg, Kungsbacka, 476 80o 188 246 288 554 Mölndal, Kungälv, Marstrand, Lysekil 324 545 246 444 78101 Trollhättan

Skaraborgs. Värmlands. Örebro . . .

238 540 202 180 270 967 225 389 219 800 164 545

36 360 Skövde, Tidaholm 45 578 Arvika 55 255

Västmanlands

164 452 109 538 247 407 233 715

54 914

Kopparbergs .,

Göteborgs och Bohus

23 569 Hässleholm

...

13 692 Säter, Hedemora, Ludvika Avesta 57 737

Gävleborgs

278 772 221035

Västernorrlands

279 993 249 327

Jämtlands

136 763 121 277

30 666 Sollefteå, Örnsköldsvik . 15 486

Västerbottens

217 156 195 590

21566 Norrbottens

209 974 193 058

Summa

16 916 Boden, Haparanda 5 727 768 4 26SS34|l458 934

2 37

91 Magistratsstäder, som medtagits i kommitténs förslag Antal till fögderiindelning

Folkmängd den 31 /n 1937

Övriga magistratsstäder

Södertälje, Vaxholm, Sigtuna

Antal

Norrtälje,

23 684 42 658

Uppsala, Enköping Nyköping, Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs, Mariefred, Trosa Motala, Skänninge' Eksjö

Oskarshamn

59 645

8 385

Linköping, Norrköping, köping, Vadstena

7 021

Jönköping

9 898

8 571

Växjö Kalmar, Västervik, Vimmerby.

37 604

Visby Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg Kristianstad, Simrishamn, Ängelholm Malmö, Lund, Landskrona, Hälsingborg, Ystad, Trelleborg, Skanör med Falsterbo

23 569

280 996

Halmstad, Laholm, Varberg.. Göteborg, Uddevalla, Strömstad

39 592

288 554

68 324

27 543

6 025

Ronneby

Folkmängd den S1 /i2 1937

Söder4

108 458 34 444

Alingsås . .

9 777

Falköping

8 817

Vänersborg, Borås, Ulricehamn, Åmål Mariestad, Lidköping, Skara, Hjo

Filip stad..

4 792

Karlstad, Kristinehamn

40 786

55 255

4 914

Örebro, Askersund, Nora, Lindes berg Västerås, Sala, Köping

50 000

Falun

13 692

Arboga* . .

10 775

Söderhamn

Gävle, Hudiksvall . . .

46 962

Härnösand, Sundsvall.

30 666

Östersund

15 486

Umeå, Skellefteå

21566 Luleå, Piteå 10

69 077

* Fögderistad från och med den 1 januari 1939.

16 916

1389 857

92 skrivartjänsternas rekrytering har till följd, att landskontoristtjänsterna utom i undantagsfall skulle bliva sluttjänster. Detta förhållande synes utgöra ett ytterligare skäl för en förbättring av landskontoristernas löneställning genom inrättande av en del tjänster i högre lönegrad. Beträffande de icke-ordinarie landskontoristbefattningarna finner kommittén däremot icke skäl föreslå någon motsvarande högre placering av vissa tjänster. Kommitténs förslag nödvändiggör även större användning av tillfälliga arbetskrafter å länsstyrelserna. Särskilt arbetet med utskrift av restlängder torde bliva omfattande och kräva avsevärd förstärkning av personalen vissa delar av året. Kommittén är givetvis medveten om de stora svårigheterna att anskaffa tillfällig arbetskraft i residensstäderna och har sökt att fördela folkbokförings- och uppbördsgöromålen så jämnt som möjligt under året. Det torde dock ej kunna undvikas, att arbetet vissa tider blir starkt anhopat. En utjämning härav torde böra eftersträvas genom att hålla organisationen i möjligaste mån rörlig inom landskontoren och överhuvud taget inom länsstyrelserna. Därest de arbetsuppgifter, som åvila landskontoren, bestämmas enligt kommitténs förslag, måste landskontoren förses med maskiner av olika slag. För specifikation å vederbörliga utskyldstitlar av influtna samt avkortade och avskrivna restposter samt av i balanslängder upptagna poster böra bokföringsmaskiner användas. Då detta arbete kan fördelas tämligen jämnt under året, torde endast en sådan maskin behövas för varje länsstyrelse. Den inbesparing av personal för uppbördsarbetet, som därigenom vinnes, torde väl motsvara amorterings- och underhållskostnader för dessa maskiner. Kommittén har vid övervägande av frågan om anskaffande av bokföringsmaskiner för uppbördsarbetet sökt utröna, huruvida dylika maskiner även skulle kunna utnyttjas för länsstyrelsernas kassabokföring. Ehuru detta strängt taget icke ligger inom ramen för kommitténs uppdrag, kan kommittén ej underlåta att framhålla, hurusom länsstyrelsernas bokföringsorganisation skulle kunna avsevärt förbättras genom införande av maskinbokföring. Journaler, inkomst- och utgiftsböcker samt avskrifter och rapporter skulle då kunna utskrivas på en gång medelst genomskrift. Detta förutsätter införande av lösbladssystem för ifrågavarande journaler och böcker och påkallar sålunda ändring av gällande bokföringsföreskrifter för länsstyrelserna. Kommittén saknar anledning att närmare ingå på detta spörsmål men vill såsom resultat av sina undersökningar i förevarande avseende framhålla, att möjlighet finnes att utnyttja för uppbördsarbetet lämpliga bokföringsmaskiner även för landskontorens kassabokföring. Kommittén finner detta förhållande vara ett ytterligare skäl för anskaffandet av dylika maskiner. För de nya folkbokförings- och uppbördsgöromålen måste även länsstyrelsernas nuvarande uppsättning av skrivmaskiner och vanliga räknemaskiner ökas. Beträffande länsstyrelsernas ökade lokalbehov vid de olika alternativen samt möjligheterna att tillgodose dessa behov och de därmed förenade kostnaderna har byggnadsstyrelsen på kommitténs begäran verkställt en utredning, vilken bifogas denna del av betänkandet (Bilaga B). Byggnadsstyrelsen

93 Arsmedeltal av Antal Antal åren ] 933 restposter i under —19341 j fögdefastigheter Antal fögderierna rierna restförda i fögderier- kronodeupp- utskyldsposter, na enligt betsedlar i efter för vilka utbörd av mätningsman1937 års fögderierna 1937 års nen i länet befastighetsår 1937 kronout- gärt handräcklängder ning hos annan skylder utmätningsman

L ii n

Antal under år 1937 till församlingar i länet inflyttade personer

Antal under år 1937 från församlingar i länet utflyttade personer

Stockholms . . . .

32 202

30 942

160 720

175 192

51055 Uppsala

13 473

14 092

40 920

59 718

981 Södermanlands .

21 350

20 841

39 252

79 013

12 907

1 750

Östergötlands . .

34 342

34 968

65CO0

105 952

19 055

991 Jönköpings . . . .

16 638

16 253

73 863

120 788

14 050

564 Kronobergs . . . .

8 0:17

8 968

57 679

85 549

13 295

661 Kalmar

13 200

14 866

112 500

24 657

879 Gotlands

3 849

36 920

27 380

3 464

672 Blekinge

8 413

9 673

42 975

55 366

16 524

1287 Kristianstads...

18 079

19 445

135 911

137 038

23 355

1135 Malmöhus

60 904

120 024

152 277

20 666

1513 Hallands

8 610

9 338

49 951

10 179

589 Göteborgs o. Bohus

56 461

53 781

116 436

32 939

1443 Älvsborgs

18 298

17 946

94 551

156 807

28 534

744 Skaraborgs

18 783

19 972

217 082

115 816

16 790

761 Värmlands

13 241

15 032

106 840

137 481

34 358

1154 1239

Örebro

18 322

17 708

76 675

106 841

18 750

Västmanlands

16 104

15 000

37 702

63 943

940 Kopparbergs

12 955

218 312

146 261

25 466

398 Gävleborgs

14 545

16 467

105 400

131 578

538 Västernorrlands ..

13 167

15 814

215 628

140 866

54 700

859 Jämtlands

6 799

52 316

22 579

436 Västerbottens . . . .

8 308

9 452

167 320

106 245

25 013

636 Norrbottens

8 482

79 917

96 326

39 919

2 34S388

2 579 73G

570 390

21 701

Summa 1

Uppgifter för senare år hava icke kunnat erhållas.

har endast varit i tillfälle att göra en summarisk utredning, och de beräknade kostnaderna äro givetvis approximativa. Kostnaderna för i vissa fall nödvändiga omändringsarbeten inom redan befintliga lokaler samt för möjligen erforderliga markförvärv hava icke kunnat på förhand närmare beräknas. Utredningen torde dock giva en tillförlitlig uppfattning om storleksordningen av de byggnadskostnader, som de olika alternativen förutsätta. Kommitténs förslag skulle enligt utredningen kräva nybyggnad för sexton länsstyrelser. Beträffande länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län torde nybyggnad för anskaffande av nödvändiga lokaler redan på grund av de nuvarande förhål7—388005.

III.

94 Alter-

Länsstyrelsen i län

IckeOrdinarie lands- Ordinarie maskin- Ordinarie Ordinarie ordinarie kontorister i operatörer i kvinnliga maskinlönegrad lönegrad biträden personal landskoni lönegrad i lönegrad torister i 14:e löneA 4 A 2 A 17 A 7 A 15 A 5 graden

Stockholms

7 Uppsala

1 Södermanlands

2 2

1 Östergötlands Jönköpings

2 2 2 1

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge

2 2 2

Kristianstads

i

1 1

Malmöhus Hallands

1 Q O

1 Göteborgs och Bohus..

1 Älvsborgs

2 2

1 Jämtlands

2 2 2 2 2 2 2

Västerbottens Norrbottens

Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs

Summa

o

o

: i

landena icke kunna undvikas. Kommittén har vid sina slutliga beräkningar av lokalbehov och byggnadskostnader verkställt vissa jämkningar av de uppgifter om lokalbehovet, som kommittén lämnat byggnadsstyrelsen och vilka legat till grund för dess utredning, varför mindre skillnader föreligga mellan utredningens och kommitténs areal- och kostnadssiffror. De av kommittén angivna lokalutrymmena äro i stort sett beräknade efter s a m m a normer för alla länsstyrelser och tarva givetvis ytterligare j ä m k ningar, sedan personalens och maskinernas antal blivit fastställt. Kommittén har vid utarbetande av sina i det följande framlagda organisationsförslag beträffande länsstyrelserna enligt olika alternativ utgått från den fögderiindelning, som av kommittén ovan föreslagits, och sålunda räk-

5 n a t i v If. IckeIckeordinarie ordinarie kvinnliga maskinbiträden i personal i 4:e löne- 2:a lönegraden graden 5 2

Summa utökad personal

LokalPrägBokSkrivRäkne- utrymme Trycklingsförings- maskiner maskiner i brutto maskiner maskiner maskiner kvm.

2 2 3 2

5 2

3 4

1 2

1 1

400 300 400

10 11

3 3

2 2

—

3 2

2 4

17 26

10 24

3 1

300 500

1 1

7 6 4

2 2

450 450

o

2 2 2

o

3 2

2 2

1 1

1 1

450 450

2 1

5 5

2 3

2 2

17 15

2 1

o

1 24

8»

3 84

1 35

2 42

4B

.'»

400 400

300 400 400 9340

nat med att vissa av de nuvarande magistratsstäderna i folkbokförings- och uppbördshänseende skola inordnas under landsstatsorganisationen. Folkmängdsförhållandena i länen efter den förutsatta överflyttningen av magistrat sstäder belysas i tablån å sid. 90 och 91. D å det gällt att avväga den nya organisationens omfattning för de olika länsstyrelsernas vidkommande, h a r kommittén sökt få en överblick över länsstyrelsernas arbetsmaterial inom folkbokförings- och uppbördsväsendet samt i sådant syfte införskaffat vissa uppgifter rörande förhållanden, som k u n n a vara vägledande i detta hänseende. Uppgifterna hava sammanställts i den å sid. 93 intagna tabellen. Kommittén har på grundval av uppgifterna om antalet debetsedlar och

96 Folkbokföringsavdelningarna.

Länsstyrelsen i län

Ordinarie Ordinarie landskon- kvinnliga tor i ster i biträden i lönegra.d lönegrad A 17 : A4 ,

Stockholms

1 Uppsala

1 Södermanlands

1 IckeIckeordinarie ordinarie landskon- kvinnliga torister i biträden 14:e löne- i 4:e lönegraden "graden

Summa personal

Skrivmaskiner

Östergötlands

1 Jönköpings

1 Kronobergs

2 Kalmar

2 Gotlands

1 Blekinge

1 Kristianstads

1 Malmöhus

1 Hallands Göteborgs och Bohus . . . .

2 ö

4 Älvsborgs

3 Skaraborgs

3 Värmlands

3 Örebro

2 Västmanlands

3 2 2

1 Kopparbergs

2 Gävleborgs

3 Västernorrlands

! Jämtlands

1 Västerbottens

2 Norrbottens Summa

fastigheter samt folkmängden framräknat indextal för länsstyrelserna efter olika grunder och därigenom fått fram en viss storleksordning mellan dessa, vilken visat sig vara tämligen oförändrad, även om värdet för ifrågavarande faktorer varierats. Indextalen hava i viss mån underlättat jämförelsen mellan de olika länsstyrelsernas behov men hava icke kunnat tillmätas någon avgörande betydelse för bedömandet härav, enär en mängd särskilda förhållanden i länen givetvis inverka på arbetsbördan. Kommittén har därför i stor utsträckning fått bygga sitt förslag på uppgifter, som erhållits från länsstyrelserna, och på dessa myndigheters allmänna erfarenheter angående arbetets svårighetsgrad i de olika länen. Enligt kommitténs beräkningar erfordras för genomförandet av kommitténs huvudförslag, alternativ II, de utvidgningar av länsstyrelsernas nuvarande organisation, som framgå av den å sid. 94 och 95 intagna tablån.

97 UppbÖrdsavdéiningarna (ökningen).

Länsstyrelsen i j >'•' län

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands

! Or-, Ieke-or- icke-ordinarie dinarie jdinarie kvinnlands- kvinn- Summa Bok- Skriv- Räkne liga bi- konto- liga bi- perso- förings- maski- maski ni askiträden i rister i träden i nal ner ner ner lönegrad I4:elöne- 4:c löneA 4 graden A L7! A 15 graden

Ordinarie landskontorister i lönegrad

1 ; 1 !

1 1

— —

Jönköpings

1 ; 1 !

Kronobergs

1 i

Kalmar

4 2 3

;

Göteborgs och Bohus

1 ; 1 :

4 Skaraborgs Värmlands

1 1

Örebro Västmanlands

—

Summa

1 4

1 1

1 1

2 1

2 h 1

i !

1 1

—

,

9 7

1 1 1

2 S .7

2 2

1 1 1

1 2

7 9

10 6

a

3 1

1 1

1 1

2 2

i

i i

2 •>

•

—

1 2 2 1

i

g

i

3 4

1 • >

1 i

2 1 2 4

3 3

i

—

i

3 o

<}!>

1 Norrbottens

1 Västernorrlands Jämtlands

5 7

i

2 2

•

1 1

o

;

1 1

3 1

i

3 3 2

7 7

i —

Hallands

:

1 2

1 2

—

1 1

i

i

9 4

—

3 Kristianstads Malmöhus

3 1

i

—

1 :

Gävleborgs

—

j

o

Blekinge

Älvsborgs

;

—

Gotlands

i

8 7 155

2 2

2 Den enligt alternativ II beräknade organisationen fördelar sig å olika avdelningar på sätt de å sid. 96—98 intagna tablåerna utvisa. Lokalbehovet för tryckningsavdelningarna har beräknats med hänsyn till antalet erforderliga maskiner och förvaringsskåp för plåtar. Alldenstund dessa avdelningar skola kunna inrymmas i andra byggnader än länsstyrelsernas övriga lokaler, har det varit av särskilt intresse att närmare utreda det för dem erforderliga lokalutrymmet. För folkbokförings- och uppbördsavdelningarna hava icke särskilda arealer angivits, då dessa avdelningar på grund av deras nära sammanhängande arbetsuppgifter måste vara förlagda i omedelbar anslutning till varandra. Tryckningsavdelningarna skola hava samma organisation enligt alla tre alternativen. De nya folkbokföringsavdelningarna äro av samma omfattning

98 Tryckningsavdelningarna. Ordinarie maskinoperatörer i lönegrad Länsstyrelsen i län A 7

A 5

Maskinpersonal Summa Tryckmaskiordina- icke-or- personal ner rie i lö- dinarie i negrad 2:a löneA 2 graden

Präglingsmaskiner

Lokalutrymme i brutto kvm.

Stockholms

140 Uppsala

80 Södermanlands

80 Östergötlands

140 Jönköpings

2 2

120 Kronobergs

60 Kalmar

120 50

Gotlands

1 Blekinge

1 Kristianstads Malmöhus

1 1

Hallands Göteborgs och Bohus

1 2

<•> a

120 Älvsborgs

140 Skaraborgs

160 Värmlands

140 Örebro

1 Kopparbergs

o

Gävleborgs Västernorrlands

1 O JO

3 Jämtlands

1 Västerbottens

2 2 2 2 1 1 2 2 2 1 2

10S

2 770

Norrbottens Summa

3 O 10

enligt alternativen I och IL Enligt alternativ III måste de utökas på grund av mantalsskrivningsbestyrets överflyttande å länsstyrelserna. Uppbördsavdelningarnas utbyggnad blir däremot av mycket olika omfattning enligt de tre alternativen. Kommittén har även sökt åstadkomma viss utredning om storleken av den för genomförande av alternativ I erforderliga utbyggnaden av länsstyrelsernas organisation. För detta alternativ erfordras givetvis icke nyinrättande av högre tjänster å landskontoren. Alternativet kräver icke heller anskaffande av bokföringsmaskiner för länsstyrelsernas del. Kommittén har i detta fall beräknat den nya organisationens omfattning på sätt framgår av den å sid. 99 intagna tablån.

99 o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o p o o

3 W 5 (i

W « N » t O I N 5 » H N M « D « C O W » W W ( M n c 5 C O ( N n c i 5

3 £»•« a> _!• C . * t^d I» o> :C3 « C

C O H H I M N H N H r t W ! S H 5 J ( M N N i M H I N N O H N N N

CC £ l O l N W ' J t r t M W H N ^ i O N i O ' J ^ i l M f f l W ^ ^ I S W C O »

h n ti

•X c/a 2S c .

ca fc,

CO (N J l

W

•S3 <-

IS

H

«

H

H

CM CM i—I CM --<

ffl

•*

H

M

—< CM CC -^

II

M

J!

CM -M CM "M CM —4 CM i-l

CM 51 CM GO 71 i-< CM W

K

H

N

«£

CM ©J

51 to O) r> ca C

H £ O ^ C O ^ O C 7 3 0 - * ( ^ C O C 5 5 f > - r - - C ; C C M ' t i O C O I O - ^ ' » f 5 C i ' ^ ' - i e *

g ^J o 3

C/3

,-1

THT-I

H

T-HCM

••—• -i—i

i—i

^—i

'—i

CM

CM

CM

T-I

'-,

T-i

.-i

»-i

CM

CM

CM

r

-'

E; CM

G,

1^.2 C

? S3 iV H2-S rt A'O £ a.

C "Ö

o) i J , '

a> C

CM

i—I

i-<

CM

CO

2 Co C c

M CM CM CM CM

I

H S q * H ^ C C 5 1 ! C K S l S W W 8 » 8 » 8 ) 8 1 19

i. .a « ™ _ cS ..&C o C » C —TJ4 C OJ —' C 'Ö

^ —> 4do

M

to

2 c3

21 C

C a» <j<

£ g.« ä ^

O "C

J 3 « C O « H H M ( f l W r t « ( f l

^

.i a c 2 c 2 _

•*

ca

N

•*

«

«

O C O N ^ N N W ^ T l t N N W

N

"near « 3 2 < >^ a i3 =o

5 c C3

ja c O

ca

6» W LO

~j

2 'Ö •** . ^ ca .2 c TJ « "g

Sa o

T - t i H C M C M i - t C M i H i - i C M C M i - I C M c M C M C M C M i - t C M C M C M C M c M C M

C <

a> C

>>;2

c 2

ft

d

JS ca

c

£ J2

B)

M

»

g

S

ö

fl

„ä;

(-.

C5 ca "5

C 5 ca T!

b ••< & > & > X o

5 X

C ^ o ^ ^ ^ o mm ^ K/

p

»i

ti

c ,22 a -9

©

> P> > K

100 Alter-

Länsstyrelsen i län

Ordinarie Ordinarie länsboklänsasses hållare i lönesorer i grad lönegrad A 27 A 24 A 21

Ordinarie landskontorister i lönegrad A 17

Ordinarie maskin opera- Ordinarie Ordinarie expeditörer i löne tionsvak- kvinnliga grad ter i löne- biträden i lönegrad grad A4 A5 A 15 A7 A5

Stockholms

1 Uppsala

7 Södermanlands

21 Östergötlands

14 Jönköpings

13 Kronobergs

10 Kalmar

13 Gotlands

3 Blekinge

7 Kristianstads

14 21

Malmöhus

1 Hallands

8 Göteborgs och Bohus

20 Älvsborgs

18 Skaraborgs

15 Värmlands

15 Örebro

13 Västmanlands

8 Kopparbergs

15 Gävleborgs

16 Västernorrlands

19 Jämtlands

9 Västerbottens

n

47 Norrbottens Summa

315 Vid ett genomförande av alternativ III torde de nuvarande ordinarie länsassessorerna å landskontoren icke kunna tjänstgöra såsom föredragande beträffande de nya eller utökade avdelningar, som då måste inrättas för debiteringsarbetet och mantalsskrivningen. Dessa befattningshavare hava enligt, vad länsstyrelsernas gällande arbetsordningar utvisa nyligen fått sin före-; dragningsskyldighet utökad och kunna möjligen medhinna att därutöver ut-= öva tillsyn över de nya folkbokföringsavdelningarna och de enligt alternativ' I eller II utökade uppbördsavdelningarna men icke att taga någon befattning med ett centraliserat debiterings- och mantalsskrivningsarbete. Om häradsskrivarorganisationen inflyttas till landskontoren, måste nya länsassessorstjänster inrättas för handläggning av de omfattande nya arbetsuppgifterna

101 nativ III. Ordina- Icke-or- Icke-or- Icke-orAddirie ma- dinarie dinarie dinarie tionslands- kvinn- maskin- Summa r ryck- Präg- Bokfö- Skriv- Räk- maski- Lokalutskinperso- kontoris- liga bi- personal utökad maski- lings- rings- maski- nema- n er med rymme i perso- ner maski- maski- ner skiner dubbla brutto ter i träden i nal i kvm. ner nal ner 14:e 4:e löne- i 2:a löneräknelönegragrad lönegra- graden verk den den A2 2 1

3 1

9 3

1100 600

1 2

700 900

25 40

1 1

—

i

1 2

i

1 2

2 1

5 9

10 21

2 1

1 g

5 13

55 22

9 14

2 2

50 47

3 2

10 9

2 2

13 12

2 1

2 1

12 13

2 2

6 9

1 2

25 37

1 2

2 42

o

1 2

2 4

2 1 3 2

—, 1 1

3 1 2 2 48

1 1 10

2 1

1 2 2

3 o

250 540

2 1

9 4

2 2

9 7

2 2

1 1

B

2 1

7 7

2 2 1 2 1

4G

900 900

9 10

5 8

1100 700

6 7

3 1

6 6

19 830

och för övervakning av den stora personal, som härför erfordras. I detta fall torde det icke vara praktiskt att å landskontoren inrätta befattningar av samma typ som de nuvarande häradsskrivartjänsterna. De befattningshavare, som å landskontoren skola ombesörja de nuvarande häradsskrivarnas göromål, böra icke fastlåsas vid vissa lokala verksamhetsområden eller vid vissa slag av göromål utan böra kunna utnyttjas för alla å landskontoren förekommande arbetsuppgifter. Kommittén förutsätter fördenskull, att å landskontoren inrättas ytterligare länsbokhållartjänster av första och andra klass i ungefär samma proportion som nu råder. Härigenom erhålles en rörligare och effektivare organisation än om häradsskrivare med avgränsade arbetsuppgifter tillföras landskontoren. Vid ifrågavarande alternativ torde

102 man få räkna med en indragningsstat för de äldre häradsskrivarna, vilka icke lämpligen kunna inflyttas å länsstyrelserna till helt nya arbetsförhållanden. De yngre ordinarie häradsskrivarna torde såsom en övergångsanordning kunna placeras å de nya länsbokhållartjänsterna, även om de icke skulle äga härför föreskriven kompetens, och därvid skäligen erhålla löneställning såsom länsbokhållare av första klass. Med ledning av dessa synpunkter har kommittén tänkt sig organisationen enligt alternativ III utformad i enlighet med vad den å sid. 100 och 101 intagna tablån angiver. Den enligt alternativ III utformade nya organisationen för länsstyrelserna upptager ett större antal fast anställda personer än sammanlagda antalet befattningshavare för länsstyrelserna och häradsskrivarorganisationen enligt alternativ II. Detta beror bland annat därpå, att de tillfälliga biträdena hos häradsskrivarna ansetts vid en centralisering till länsstyrelserna böra ersättas med ett antal helårsanställda biträden. Behovet av anslag till tillfälliga biträden minskas därför i motsvarande mån enligt alternativ III. Biträdesorganisationens omfattning är sålunda icke större enligt alternativ III än enligt alternativ II. En ökning vid alternativ III utgör däremot upptagandet av 24 nya expeditionsvakter, vilket ansetts oundvikligt vid en så avsevärd utökning av landskontoren som med över 100 procent av den nuvarande personalen. För genomförande av alternativ III äro om- och tillbyggnader för samtliga länsstyrelsers lokaler nödvändiga. Skillnaden mellan de tre alternativen med avseende å organisationens utbyggnad framgår av sammanställningen å sid. 103. Alternativ I innebär en ökning av landskontorens nuvarande fast anställda personal med 273 befattningshavare eller omkring 55 procent. För alternativ II är ökningen 379 befattningshavare eller omkring 76 procent och för alternativ III 852 befattningshavare eller omkring 171 procent. övergången till den av kommittén förordade ordningen å länsstyrelserna enligt alternativ II kan icke genomföras omedelbart. De av kommittén framlagda förslagen äro för länsstyrelsernas vidkommande avsedda att träda i kraft i tre huvudskeden. Under kalenderåret närmast efter det, då statsmakterna må hava fattat beslut rörande en omläggning av uppbörds- och folkbokföringsväsendet, bör det nya uppbördssystemet träda i tillämpning beträffande den efter detta års taxeringar följande uppbörden. På grund av den särskilda belastning av organisationen, som inträffar vid övergången till det nya uppbördssystemet, har kommittén ansett försiktigheten bjuda, att man till en början icke låter första uppbördsterminen infalla så tidigt som i augusti utan framflyttar densamma, första uppbördsåret till november och de tre följande uppbördsåren till september. Härav beroende tider för den återstående uppbörden, indrivningen och redovisningen komma på grund härav även att framskjutas i motsvarande grad. Sedan den nya ordningen för uppbörden genomförts samt länsstyrelsernas tryckningsavdelningar blivit upporganiserade, böra ifrågavarande tider kunna flyttas tillbaka och

103 Alternativ I

Alternativ II

Alternativ III

Ordinarie personal. 24 23 ,

>

>

\ 21 41

,

>

\ 15

1 24

42 Icke-ordinarie personal.

Summa utökad personal Maskinutrustning.

42 148

Lokalutnjmme

i brutlo-kvm.

7 220

9 340

19 830

uppbörden sålunda taga sin början under förra hälften av augusti månad enligt kommitténs huvudförslag. Efter det nya uppbördssystemets ikraftträdande skola beträffande äldre utskylders indrivning och redovisning nuvarande bestämmelser alltjämt få gälla, till dess dessa utskylder slutredovisats. Länsstyrelsernas övertagande av bestyret med begäran om handräckning för utskylders uttagande bör icke gälla äldre utskylder, enär detta skulle göra redovisningen av sådana utskylder alltför invecklad. Utmätningsmännens å landet och i fögderistad omedelbara redovisning till länsstyrelserna av inflytande avbetalningsbelopp å restförda utskylder skulle lämpligen kunna taga sin början från och med den 1 juli det kalenderår, då det nya uppbördssystemet träder i kraft. Vid mitten av tredje kalenderåret efter det då statsmakterna fattat beslut rörande omläggning av uppbörds- och folkbokföringsväsendet skall det nya folkbokföringssystemet helt träda i tillämpning och länsstyrelserna i full utsträckning bliva verksamma såsom folkbokföringsmyndigheter med upplagda centralkortsregister. Detta övergångsskede torde komma att sträcka sig från

104: årets början, då förberedelser måste igångsättas, och in på senare hälften av ! För iordningställande av länsstyrelsernas plåtregister och organiserande av deras tryckningsavdelningar torde därefter få beräknas en tid av ett och ett halvt ar. Vid utgången av fjärde kalenderåret efter det, under vilket omorgamsationsförslaget blivit av statsmakterna antaget, skulle länsstyrelsernas tryckningsavdelningar vara klara för full drift. Det förefaller icke rådligt att bestamma en kortare organisationstid, då man rör sig på ett för länsstyrelserna helt nytt verksamhetsområde. Uppläggningen av plåtregistren bor ske efter hand kommun för kommun med ledning av den senaste mantalslangdens ordningsföljd och på grundval av de särskilda uppgifter rörande vederbörande personers förhållanden, som utskrivas i samband med uppläggandet av centralkort. Det torde bliva möjligt för länsstyrelserna att trycka mantalslangden för vissa kommuner redan vid slutet av det kalenderar, under vilket det nya folkbokföringssystemet skall vara genomfört. Kommittén har även övervägt möjligheten att omedelbart låta upprätta plåtregister å länsstyrelserna på grundval av de föreliggande mantalslängderna men låtit denna tanke falla med hänsyn till praktiska olägenheter. Det skulle vara förenat med svårigheter att låta de präglade plåtarna följa flyttande personer från län till län, innan det föreslagna anmälnings- och rapportsystemet inom folkbokföringen kommit i gång. Det synes också vara lämpligare att upplägga registerplåtarna med ledning av det från församlingsböckerna hämtade material, som folkregisterförarna skola tillhandahålla i stallet for på grundval av de förefintliga mantalslängderna, som till följd 'av arhg omskrivning icke kunna undgå att bliva behäftade med felaktigheter Om övergången till den nya ordningen genomföres på sätt ovan antytts skulle landskontorens utvidgning kunna ske i etapper, vilket torde vara förmånligt ur olika synpunkter. Den personal, som erfordras för de nya uppbordsgoromålen, skulle behöva anställas från och med den 1 oktober kalenderåret efter det, då statsmakternas beslut om en uppbördsreform fattats. Vid nämnda tidpunkt böra de utökade uppbördsavdelningarna vara organiserade med erforderliga lokaler samt bokförings- och andra maskiner. Därest i några fall tillräckliga ny- och ombyggnader icke dessförinnan hunnit utforas, torde det därvid uppkommande lokalbehovet kunna fyllas genom tillfälligt förhyrande av lokaler. Landskontorens folkbokföringsavdelningar skola icke träda i full verksamhet förrän vid mitten av tredje kalenderåret efter tillkomsten av statsmakternas beslut. En förberedande verksamhet torde emellertid behöva igångsättas dessförinnan för iordningställande av lokaler och registerskåp för de från folkregisterförarna inkommande centralkorten samt planläggning av den förestående nya verksamheten. För detta ändamål torde föreståndare för folkbokföringsavdelningarna behöva tillsättas åtminstone ett halvår i förväg och medel anslås för tillfälliga biträden vid detta arbete. Det synes tillräckligt, att de nya lokalerna för folkbokföringsavdelningarna äro disponibla några månader före centralkortens överlämnande till länsstyrelserna, vilket skulle ske omkring den 1 juni tredje kalenderåret under

105 övergångstiden. Länsstyrelsernas tryckningsavdelningar skola enligt kommitténs förslag efter hand upporganiseras under tiden från mitten av tredje kalenderåret efter det då kommitténs förslag godkänts till och med utgången av nästföljande kalenderår. Detta bör ske under central teknisk ledning, varigenom erforderliga instruktioner och anvisningar för arbetet kunna erhållas. Så snart det nya folkbokföringssystemet kommit i gång, bör präglingsarbetet för uppläggande av de nya plåtregistren kunna bedrivas i full utsträckning. Ungefär ett år dessförinnan böra dock präglingsmaskiner anskaffas och personal för dessa anställas för prägling av plåtar till fastigheter. Detta skulle sålunda ske från och med det budgetår, som börjar vid mitten av övergångstidens andra kalenderår. Mot slutet av tredje kalenderåret måste även tryckmaskiner levereras och personal för dessa anställas, om tryckning skall kunna verkställas av längder m. m. beträffande en del kommuner för det nästkommande året. I de län, där så ej kan ske, behöva tryckmaskiner med tillhörande personal ej anskaffas till landskontoren förrän vid mitten av nästa kalenderår. Då en viss anhopning av präglingsarbetet i slutet av övergångstiden icke torde kunna undvikas, synes det vara lämpligt att i erforderlig omfattning anordna central prägling av plåtar genom något enskilt företag. Genom en dylik gradvis genomförd utvidgning av landskontorens organisation torde forcering av erforderliga till- och ombyggnadsarbeten för anskaffande av nya lokaler kunna undvikas. Man skulle även vinna, att uppbyggandet av den nya organisationen kunde i god tid och med omsorg förberedas samt att engångskostnaderna för densamma skulle fördela sig p å ett flertal budgetår.

B.

O r g a n i s a t i o n e n i magistratsstäderna.

Beträffande det magistratsstäderna av ålder åvilande bestyret med uppbörd och mantalsskrivning har kommittén icke föreslagit någon ändring. Dessa arbetsuppgifter skola alltjämt i stadgade former ombesörjas av städerna själva under statens kontroll. Sammanförandet av statliga och kommunala utskylder till en gemensam uppbörd, fördelad å sex terminer, medför dock vissa ändringar i den nuvarande organisationen. I magistratsstäderna måste skapas ett uppbördsverk för alla slags utskylder under enhetlig ledning. En stadens tjänsteman skall i stället för magistraten hava ledningen och ansvaret för hela uppbördsväsendet i magistratsstad. Länsstyrelserna skola i samband med dessa ändringar i magistratsstädernas uppbördsförvaltning erhålla ökade befogenheter såsom kontrollorgan. I regel torde de nuvarande kronouppbördsmanstjänsterna kunna ombildas till uppbördskamrerartjänster. Hinder bör givetvis ej möta att med uppbördskamrerartjänst förena tjänst såsom ledamot av magistraten eller stadskamrerare. Däremot bör enligt kommitténs förmenande tjänsterna såsom uppbördskamre-

106 rare och stadsfogde icke vara förenade. I städer, där kronouppbördsmansoch stadsfogdetjänsterna för närvarande innehavas av samma person, torde dock, om möjlighet saknas att utan större kostnader genomföra en ändring av detta förhållande, tjänsterna såsom uppbördskamrerare och stadsfogde få vara förenade tills vidare under en övergångstid. Kommitténs förslag innebär icke någon ändring beträffande den nuvarande organisationen av mantalsskrivningsarbetet i magistratsstäderna Uppbördskamreraren torde i de flesta fall tillika bliva mantalsskrivningsförrättare under magistratens tillsyn. I större städer, där en i förhållande till uppbördsverket fristående organisation för folkbokföringen är nödvändig, kommer dock i regel en annan stadens tjänsteman att förordnas såsom mantalsskrivningsförrättare. Uti de större städer, där en helt civil folkbokföring skall genomföras, blir en omorganisation nödvändig för att centralisera folkbokföringsarbetet i den borgerliga kommunens hand. De största städerna böra enligt kommitténs mening hava egna plåtregister och tryckningsavdelningar. Så är redan nu förhållandet i Stockholm. Städerna Göteborg och Malmö äro av sådan storlek att även av dem lämpligen böra upprättas plåtregister, skilda från länsstyrelsernas register för återstående länsdelar. Dessa staders plåtregister måste emellertid uppläggas samt kompletteras med nva uppgifter i samarbete med vederbörande länsstyrelsers folkbokföringsavdelningar och centralkortsregister. För att den nu gällande principen om magistratsstädernas skyldighet att bestrida kostnaderna för uppbörden och mantalsskrivningen skall upprätthållas, böra magistratsstäder, som få stommar till längder av olika slag och debetsedlar tryckta å länsstyrelsernas tryckningsavdelningar, utgiva ersättning till staten för denna förmån med belopp, som efter förslag av länsstyrelsen torde böra bestämmas av K u n d . Maj:t för varje år. I Stockholm, där en från förhållandena i övriga magistratsstäder starkt avvikande ordning råder, har såväl uppbörds- som folkbokföringsväsendet nyligen underkastats en genomgripande omorganisation. Den nya organisationen bör givetvis endast jämkas så mycket som är nödvändigt för att infoga staden i det för hela riket föreslagna folkbokföringssystemet och genomföra de av kommittén förordade huvudprinciperna för uppbördsväsendets ordnande. Även för Göteborg och Malmö kunna särskilda bestämmelser erfordras. På de därvid uppkommande organisationsfrågorna anser sig kommittén i sakens nuvarande läge icke böra närmare ingå. Även för magistratsstädernas vidkommande torde det vara lämpligt att till en början under en övergångstid påbörja uppbörden senare än kommittén föreslagit skola bliva regel. Till dess tryckningsarbetena på länsstyrelserna kommit i gång, bör det ej vara nödvändigt, att första uppbördsterminen förlägges tidigare än till september månad. Det torde bliva vanskligt för de större magistratsstäderna att på en gång omlägga sitt uppbördssystem, så att debetsedlarna kunna utsändas redan i augusti. I Stockholm finnes visserligen redan en tryckningsavdelning i verksamhet men där vållar den utsträckta tiden för taxeringsarbetet särskilda svårigheter för en tidigare upp-

107 börd. Även om i en del mindre magistratsstäder hinder icke behöva möta att genast påbörja uppbörden i augusti, vill kommittén dock icke föreslå någon särskild ordning för dessa städer med hänsyn till angelägenheten av att uppbördsterminerna skola infalla å samma tider för alla orter i riket. 1 vilken m å n övergångsbestämmelser eljest bliva erforderliga för magistratsstäderna torde få tagas i övervägande för varje särskilt fall.

C.

Organisation av r i k s m y n d i g h e t e n för folkbokföring.

För att en enhetlig tillämpning av de nya folkbokföringsbestämmelserna samt kontroll över deras efterlevnad skall vinnas har kommittén funnit erforderligt, att en central myndighet upprättas, benämnd riksmyndigheten för folkbokföring, vilken skall hava till uppgift att övervaka övriga folkbokföringsmyndigheters arbete samt registrera och föranstalta om utredning angående det folkmaterial, som försvinner ur den normala folkbokföringen. Det synes kommittén dock ej nödvändigt att för detta ändamål tillskapa ett nytt ämbetsverk. Statistiska centralbyrån kan med hänsyn till sin befattning med befolkningsstatistik samt verksamhet i övrigt anses väl skickad att vara centralmyndighet för folkbokföringen. För att detta ämbetsverk skall vara i stånd att fullgöra de avsedda arbetsuppgifterna måste dess nuvarande organisation förstärkas. De nya folkbokföringsärendena synas lämpligen böra handläggas å en särskild avdelning inom verket. Personalen torde i så fall behöva utökas med en byråchef eller byrådirektör såsom föredragande för ifrågavarande ärenden, en reseinspektör för kontrollverksamhet över hela landet, en amanuens och förslagsvis fyra kvinnliga kontorsbiträden, varav tre ordinarie och ett icke-ordinarie. Byråchefen torde bliva placerad i lönegraden A 30 (byrådirektören i lönegraden A 28), inspektören i lönegraden A 24 och amanuensen i 18 :e lönegraden. Kontorsbiträdena böra såsom ordinarie tillhöra lönegraden A 4 och såsom icke-ordinarie 4:e lönegraden. Inspektören måste erhålla anslag till resor under större delen av året. Då riksmyndigheten skall omhänderhava kortregister av betydande storlek och föra en omfattande skriftväxling, blir det nödvändigt att anskaffa särskilda registerskåp till dess lokaler samt erforderligt antal skrivmaskiner. Kommittén har härmed endast i stora drag velat antyda, huru den nya organisationen skulle kunna ordnas. Enär kommittén icke varit i tillfälle att i detta avseende samråda med statistiska centralbyrån, anser sig kommittén icke böra ingå på de detaljspörsmål, som i detta sammanhang uppkomma rörande detta ämbetsverks inre organisation. Därest kommitténs förslag om inrättande av en riksmyndighet för folkbokföringen vinner bifall, torde statistiska centralbyrån bliva i tillfälle att anvisa lämpliga utvägar for den nya organisationens genomförande. Ehuru de kortregister, som skola omhänderhavas av riksmyndigheten,

108 icke komma att uppläggas förrän efter en övergångstid av två och ett halvt år, bör den nya myndigheten träda i verksamhet omedelbart vid början av kalenderåret efter det, då beslut om dess upprättande fattats, för att leda och övervaka prästerskapets arbete med de nya registrens uppläggande samt åvägabringa erforderlig utredning rörande de felaktigheter och oklarheter som vidlåda det nuvarande folkbokföringsmaterialet. Personal och material för riksmyndighetens egna register behöva däremot icke anskaffas förrän mot slutet av nämnda övergångstid.

KAP. 3.

Kostnadsberäkningar. A.

K o s t n a d e r för f o l k b o k f ö r i n g s v ä s e n d e t s u t b y g g a n d e .

Större delen av utgifterna för folkbokföringsväsendets förbättring har kommittén ansett böra vila å statsverket. Detta gäller kostnaderna för anskaffande av kort och förvaringsskåp för de nya registren samt postverkets ökade kostnader för befordran av olika kort och andra folkbokföringshandlingar. För statens del tillkomma vidare utgifterna för länsstyrelsernas utbyggande med folkbokföringsavdelningar och för inrättandet av en riksmyndighet för folkbokföring. Kommittén har vid sina beräkningar av angivna kostnader utgått från en befolkning av 6 300 000 personer och ett födelsetal av 90 000 per år. Antalet personer, som flytta mellan olika församlingar, har antagits uppgå till 600 000 per år. År 1937 var detta antal omkring 560 000. Av de mellan församlingarna flyttande har med ledning av vid 1930 års folkräkning gjorda undersökningar ett antal av 400 000 per år beräknats flytta mellan olika län. Beträffande omflyttningen inom församlingarna föreligga ej några statistiska uppgifter. Kommittén har dock inhämtat, att i Stockholms stad, där omflyttningen torde vara avsevärt livligare än i det övriga landet, 44 231 personer flyttade inom samma församling under år 1937. Med utgångspunkt från en avsevärt lägre flyttningsprocent inom landsförsamlingarna och de mindre städerna torde det totala antalet flyttningar i landet kunna beräknas icke överstiga en miljon per år. Om antalet fastigheter i landet hava tillförlitliga uppgifter icke kunnat erhållas till ledning för kostnadsberäkningarna. Antalet särskilda fastigheter inom fögderierna uppgick enligt 1937 års fastighetslängder till 2 348 388, vartill bör läggas antalet fastigheter i magistratsstäderna. En stor del av angivna fastigheter torde dock ingå i fastighetskomplex med samma ägare och antalet bebodda fastigheter eller fastighetskomplex torde endast utgöra en mindre del av det totala antalet för sig bestående fastigheter. Enligt uppgifter, som lämnats i samband med 1938 års allmänna fastighetstaxering, funnos vid denna taxering i avrundat tal 1 194 000 taxeringsenheter i hela riket. Antalet bebodda fastigheter, för vilka ledkort skulle.behöva uppläggas i kommunregistren, har med hänsyn till de förefintliga uppgifterna ansetts icke överstiga en miljon, vilken siffra dock är i viss grad osäker. Kommittén har även för sina kostnadsiberäk8—388005.

III.

110 ningar måst göra en uppskattning av antalet personer, som nyanställas för varje år och beträffande vilka anställningsanmälan sålunda skall göras av arbetsgivare. Med ledning av hela antalet anställda personer i landet h a r kommittén vid en grov överslagsberäkning kommit till ett antal anställningsanmälningar av 500 000 per år. Sistnämnda siffra är givetvis mycket approximativ men har mindre betydelse u r kostnadssynpunkt. Engångskostnader. Kommittén har med användande av berörda uppgifter beräknat engångskostnaderna för den nya lokala folkbokföringen på följande sätt: 6 300 000 huvudkort å 40 kr. per 1 000 kronor 252 000 6 300 000 alfabetskort å 7 kr. » 1 000 > 44 100 6 300 000 centralkort å 7 kr. » 1 000 » 44 100 1 000 000 fastighetsledkort å 100 kr. per 1 000 ' 100 000 Ledkort för alfabetsregister » g 000 Förvaringsskåp för huvudkort och alfabetskort hos folkregisterförama » 1 100 000 Summa kronor 1 548 200. Årliga kostnader. De årliga materialkostnaderna för det nya lokala folkbokföringssystemet hava beräknats sålunda: 100 000 huvudkort å 40 kr. per 1 000 600 000 alfabetskort å 7 kr. » 1 000 400 000 centralkort å 7 kr. » 1 000 1 000 000 flyttningsanmälningar å 6 kr. per 1 000 600 000 rekvisitionskort å 6 kr. per 1 000 500 000 anställningskort å 6 kr. > 1 000

kronor » ' , » »

4 000 4 200 2 800 6 000 3 600 3 000

Summa kronor 23 600. Kostnaderna för kort och anmälningsblanketter äro i väsentlig grad beroende av de papperssorter, som väljas. Huvudkort och ledkort, som skola vara i bruk under längre tidsperioder, måste givetvis vara av hög kvalité, medan alfabetskort, centralkort och anmälningsblanketter kunna vara av enklare beskaffenhet. För förvaring av huvudkorten hos folkregisterförarna har räknats med brandisolerade stålskåp och för förvaring av alfabetskorten med träskåp. Inskränker man sig till att anskaffa stålskåp för församlingar med mindre än 5 000 invånare och använder träskåp i övriga församlingar, där i de flesta fall lokalförhållandena torde hava ordnats på sådant sätt, att brandfaran är mindre, vinnes en besparing av omkring 150 000 kronor. Därest träskåp anses tillräckligt betryggande i alla församlingar för förvaring av huvudkort, kunna de av kommittén angivna kostnaderna nedbringas med omkring 400 000 kronor. Kostnaden beror i viss mån även av beskaffenheten av de låsanordningar till skåpen, som anses nödvändiga. De ovan angivna materialkostnaderna för folkregisterförarnas verksamhet skola i alla kommuner bäras av statsverket, som kostnadsfritt får tillhanda-

Ill hålla folkregisterförarna erforderligt material, övriga materialkostnader såsom för medborgarkort, kuvert och andra skrivmaterialier, skola åvila församlingarna respektive de borgerliga kommunerna. Det nya folkbokföringssystemet grundar sig till väsentlig del å försändande av kort och andra handlingar mellan olika folkbokföringsmyndigheter, vilka hava tjänstebrevsrätt. Postverkets arbete kommer därför att avsevärt ökas och det synes nödvändigt att åtminstone tillnärmelsevis söka uppskatta de härigenom uppkommande årliga merkostnaderna. Dessa torde kunna beräknas på följande sätt: 100 000 rekommenderade försändelser av huvudkort mellan folkregisterförare å 35 öre kronor 140 000 800 000 försändelser av flyttningsanmälningar till folkregisterförare å 10 öre > 80 000 100 000 försändelser av flyttningsanmälningar och rekvisitionskort från folkregisterförare till länsstyrelsen i eget län å 15 öre . . . . » 15 000 100 000 försändelser av alfabetskort och rekvisitionskort från länsstyrelser till folkregisterförare i eget län å 15 öre » 15 000 100 000 försändelser av rekvisitionskort från länsstyrelser till folkregisterförare i annat län å 10 öre » 40 000 500 000 försändelser av anställningsanmälningar till utmätningsmän å 10 öre » 50 000 Summa portokostnader kronor 340 000. Härutöver tillkomma kostnaderna för ytterligare korrespondens mellan de olika folkbokföringsmyndigheterna men det torde i de flesta fall vara fråga om myndigheter, som redan förut regelbundet utväxla postförsändelser, varför merkostnaden torde bliva obetydlig. Vid beräknandet av kostnaderna för försändande av flyttningsanmälningar, rekvisitionskort och alfabetskort mellan folkregisterförare och länsstyrelser har kommittén utgått från att en försändelse i veckan skall ske i vardera riktningen mellan vederbörande myndigheter. På grund av flyttningarnas anhopning under vissa delar av året torde dock i många folkbokföringsdistrikt endast ett färre antal försändelser bliva behövliga. Flyttnings- och anställningsanmälningar komma helt visst ofta att avlämnas utan postverkets medverkan, särskilt i städerna, varför kommittén ansett sig icke behöva räkna med porto för mer än 800 000 flyttningsanmälningar. De upptagna kostnaderna böra reduceras något med hänsyn till att de komma att täcka större delen av de nuvarande portokostnaderna för prästerskapets skriftväxling i kyrkobokföringsfrågor. Det förefaller även kommittén sannolikt, att postverkets självkostnader för försändande av flyttnings- och anställningsanmälningar samt rekvisitionskort ligga lägre än 10 öre per försändelse, vartill portot enligt gällande bestämmelser uppgår. Kommittén har med hänsyn till anförda förhållanden uppskattat postverkets ökade kostnader på grund av folkbokföringsväsendets utbyggande till högst 300 000 kronor per år. Å länsstyrelserna skola, såsom ovan omförmälts, inrättas folkbokföringsavdelningar. Kommittén har vid sina beräkningar av kostnaderna för länsstyrelsernas totala utbyggnad sökt särskilja kostnaderna för nämnda avdel-

112 ningar, såvitt angår de nya arbetsuppgifter, som för folk bokförings väsendets förbättrande skulle tillkomma länsstyrelserna, nämligen handhavandet av centralkortsregistren och övervakningen av folkbokföringen i länen. Då dessa göromål kunnat klart avgränsas från uppbörds- och andra ärenden å landskontoren, har det varit möjligt att erhålla en tämligen god föreställning om kostnaderna för enbart de nya folkbokföringsavdelningarna, även om fördelningen av byggnads- och möbelkostnader samt expenser mellan de nya avdelningarna å landskontoren givetvis måste bliva ungefärlig. I anslutning till nedan å sid. 119 o. f. intagna beräkningar angående de totala kostnaderna för länsstyrelsernas utbyggnad kunna de ifrågavarande kostnaderna för folkbokföringsavdelningarna uppskattas på följande sätt: Engångskostnader. Andel i byggnadskostnader Andel i möbelkostnader Ledkort för centralkortsregister Förvaringsskåp av trä för centralkort Skrivmaskiner

. kronor 686 200 » 35 000 » 4 000 » 140 000 ». 21 200

Summa kronor 886 400. Årliga kostnader. Avlöningar kronor 485 800 Andel i lokalhyra (för en länsstyrelse) » 900 Expenser » 93 600 Summa kronor 580 300. Kostnaderna för den föreslagna riksmyndigheten räknas på följande sätt:

kunna approximativt be-

Engångskostnader. 150 000 kort ä 7 kr. per 1 000 kronor Ledkort » Registerskåp » Skrivmaskiner » Möbler , Summa kronor

1 050 350 4 000 2 000 5 000 12 400.

Årliga kostnader. Avlöningar till ordinarie befattningshavare . . kronor » » icke-ordinarie » .. » Reseersättningar » Lokalhyra » Expenser » Summa kronor

34 800 11 200 10 000 4 000 5 000 65 000.

Avlöningskostnaderna för riksmyndighetens ordinarie befattningshavare hava beräknats efter högsta löneklass inom vederbörande lönegrad enligt det av riksdagen innevarande år antagna avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän och med tre procents rörligt tillägg med hänsyn till den nu rå-

113 dande levnadskostnadsnivån. För icke-ordinarie befattningshavare hava avlöningsförmåner upptagits enligt nu gällande bestämmelser, varvid kommittén räknat med lön enligt högsta löneklass och dyrtidstillägg å femton procent. Kommittén har härvid icke kunnat taga hänsyn till att ändringar av avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie tjänstemän äro nära förestående. Avlöningsbeloppen hava beträffande såväl ordinarie som icke-ordinarie befattningshavare minskats med nuvarande tjänste- och familjepensionsavgifter. Då riksmyndigheten skall vara förlagd till Stockholm, hava befattningshavarna hänförts till högsta ortsgrupp. De totala kostnaderna för folkbokföringsväsendets förbättrande med kommitténs förslag kunna sammanfattas sålunda:

i enlighet

Engån gskostnader. De lokala folkbokföringsmyndigheterna.... kronor 1 548 200 Länsstyrelserna » 886 400 Riksmyndigheten » 12 400 Summa kronor 2 447 000. Årliga kostnader. De lokala folkbokföringsmyndigheterna . . . . kronor Postverket » Länsstyrelserna » Riksmyndigheten » Summa kronor

B.

K o s t n a d e r | för

23 600 300 000 580 300 65 000 968 900.

uppbördsväsendets omläggning s a m m a n h ä n g a n d e åtgärder.

och

därmed

Den av kommittén föreslagna uppbördsreformens genomförande föranleder ökade kostnader dels för postverket och dels för landsstatsorganisationen. Postverkets nuvarande bestyr med uppbörden å landet och i fögderistäderna kommer att få större omfattning därigenom att antalet debetsedlar och uppbördsterminer ökats samt att skatteinbetalningar i magistratsstäderna genom postverket skola få ske kostnadsfritt. Den av kommittén förordade ombildningen av häradsskrivarorganisationen kräver ökade utgifter, varav en del belöper å det mer invecklade debiteringsarbete, som det nya uppbördssystemet medför. För länsstyrelsernas vidkommande uppstå ökade kostnader genom uppbördsväsendets omläggning och genomförandet i samband därmed av en centralisering av landsfiskalernas nuvarande redovisningsarbete. Ersättningen till postverket för bestyret med kronouppbörden å landsbygden och i fögderistäderna har under senare år starkt stegrats. Avgiften för postbefordran av en kronodebetsedel till den skattskyldige är för närvarande fem öre. För kronoskattepostanvisningar erhåller postverket ersättning

114 med vanlig postanvisningsavgift, minskad med fem öre. Avgiften beräknas därvid efter medelbeloppet för samtliga under budgetåret inbetalade skattepostanvisningar. Då medelbeloppet i allmänhet hållit sig i närheten av avgiftsgränsen femtio kronor, har ersättningen växlat mellan tjugu och trettio öre per skattepostanvisning. Ökningen av ifrågavarande kostnader framgår av nedanstående tabell över postverkets ersättning för bestyret med kronoskatteuppbörden å landsbygden och i fögderistäderna. Debetsedlar Uppbördsår antal

ersättning efter 5 öre per st. kronor

2 239 762

2 263 002

111 988 113150

2 292 391

114 620

1932/1933

2 308 601 115 430

1933/1934

2 325 494 116 275

1934/1935

2 355 321 117 766

1935/1936

2 380 391 119 020

1936/1937

2 451 061 122 553

1937/1938

2 587 780 129 389

Redovisade postanvisningar ersättning antal

per st. tillsamman öre kronor

Postverkets sammanlagda inkomst

år

belopp kronor

1 740 203

522 061

634 000

1 750 128

525 038

638 200

632 500

698 900

704 000

723 500

747 000

793 500

1 058 200

1 726 112

517 834

1 847 998

369 600

712 912

213 874

1 892 292

378 458

697 389

209 217

1 985 620

397 124

695 444

208 633

2 032 154

406 431

738 561

221 568

2 150 365

430 073

802 892

240 868

2 247 781

674 334

848 169

254 451

Postverket ombesörjer dessutom tryckning av kronodebetsedlar. Kostnaderna härför uppgingo år 1937 till i avrundat tal 31 900 kronor. Kommittén har med utgångspunkt från de nuvarande förhållandena sökt beräkna kostnaderna för postverkets medverkan i det nya uppbördssystemet. För att få fram en norm för bedömande av antalet debetsedlar samt skatteinbetalningarnas antal och fördelning å olika storleksgrupper enligt det nya uppbördssystemet har kommittén låtit på grundval av 1935 års taxeringar verkställa en stickprovsundersökning rörande något över 3 000 skattskyldiga i tre landskommuner och i ett taxeringsdistrikt i Stockholms stad, varvid uträknats de utskyldsbelopp, som skulle hava påförts de skattskyldiga i en enligt kommitténs förslag upprättad uppbördsbok. Med ledning av undersökningens resultat och inom postverket tillgängliga uppgifter har generalpoststyrelsens statistiska kontor verkställt en ingående utredning för hela riket angående antalet debetsedlar och å uppbördsterminer inflytande skattebelopp vid tillämpning av det föreslagna uppbördssystemet. Därvid h a r för landsbygden och fögderistäderna beräknats ett antal debetsedlar av

115 4 343 759 och ett antal å uppbördsterminer inbetalade skatteposter av 8 253 490 samt för magistratsstäderna ett antal debetsedlar av 2 565 192 och ett antal dylika skatteposter av 4 815 660. Då oaktat utredningens fullständighet en viss osäkerhet måste vidlåda dessa siffror på grund av stickprovsundersökningens begränsade omfång samt en ökning av antalet debetsedlar inträffat under de båda sista åren, har kommittén ansett sig böra räkna för landsbygden och fögderistäderna med 4 500 000 debetsedlar och 8 500 000 skatteinbetalningsposter samt för magistratsstäderna med 5 000 000 inbetalningsposter. Som uppbörd i magistratsstäderna enligt kommitténs förslag även skall kunna ske genom banker, med vilka stad därom träffat avtal, kan man räkna med att icke hela det för dessa städer beräknade antalet inbetalningar skall göras genom posten utan en mindre del genom banker, oaktat statsverket i sistnämnda fall ej bestrider kostnaderna. En viss osäkerhet måste självfallet vidlåda varje uppskattning av det blivande antalet inbetalningsposter av de båda slagen. Enligt vad kommittén inhämtat inbetalades i Stockholms stad år 1937 omkring 30 procent av de å uppbördsstämmor influtna posterna genom banker. I andra städer, där skattebetalning genom banker förekommit, har frekvensen för detta betalningssätt varit synnerligen växlande. Kommittén h a r dock ansett sig kunna förvänta, att åtminstone 20 procent av skattebetalningarna i magistratsstäder skola ske genom banker och sålunda högst 80 procent eller 4 000 000 poster inflyta genom postverket. Beträffande grunderna för beräknande av ersättningen för postverkets ökade uppbördsarbete har kommittén även samrått med generalpoststyrelsen. Härvid har framgått, att en befordringsavgift av fyra öre per debetsedel skulle täcka postverkets kostnader för distribution av debetsedlar och kunna godtagas av styrelsen. För skatteinbetalningarna, vilka enligt styrelsens mening lämpligast kunna ske medelst skattepostanvisningar, har styrelsen föreslagit, att ersättning skall utgå med ett fast belopp per inbetalning. Detta belopp har styrelsen funnit böra bestämmas till tjugu öre per anvisning, vilket ungefärligen skulle motsvara postverkets kostnader. Kommittén har för sin del icke funnit något att erinra mot vad generalpoststyrelsen sålunda föreslagit. Postverkets kostnader för tryckning av debetsedlar torde enligt vad kommittén inhämtat kunna beräknas till ett öre per debetsedel. I enlighet med ovan anförda uppgifter har ersättningen för postverkets bestyr med den enligt kommitténs förslag sammanslagna uppbörden beräknats på följande sätt: Utsändande av 4 500 000 debetsedlar för landsbygd och fögderistäder å 4 öre kronor 180 000 Redovisning av 8 500 000 skatteinbetalningar å landet och i fögderistäderna å 20 öre . . . ' » 1 700 000 Redovisning av 4 000 000 skatteinbetalningar i magistratsstäderna å 20 öre » 800 000 Tryckning av 4 500 000 debetsedlar för landsbygd och fögderistäder å 1 öre » 45 000 Summa kronor 2 725 000.

116 S d kostnader % budgetåret 1937/1938 uppgingo i avrundat tal 07I ! tilt 1 090 000 kronor, varför kostnadsökningen skulle utgöra 1 635 000 kronf;l

« n n n n ^ r a V b d Ö P a S3b °°° k r ° n ° r å l a n d s b yg<* och fögderistäder samt 800 000 kronor a magistratsstäder. Kommittén h a r i syfte att befrämja frivilliga förskottsavsättningar till skattebetalning föreslagit, att vissa förmåner skola medgivas intressekontor och andra anstalter för skatteförmedling, arbetsgivare samt enskilda i form av frankermgsfrihet för försändelser till statens intressekontor och rabatt i samband med skatteinbetalning till intressekontoret. Enligt inom generalpoststyrelsen verkställda undersökningar torde emellertid utgifterna för dessa anordningar komma att uppvägas av besparingar, som för postverkets vidkommande uppstå genom sammanförandet av ett stort antal skatteinbetalningar till ett fåtal leveranser från de skatteförmedlande organen. På grund härav har kommittén icke ansett sig behöva räkna med några merkostnader för statsverket genom det föreslagna understödjandet av intressekontorsrorelsen och skatteförmedlingsverksamheten i övrigt. Kostnaderna för en enligt kommitténs förslag utformad häradsskrivarorgamsatwn hava beräknats till följande belopp: Engångskostnader. Övergångslön för 32 häradsskrivare 154 additionsmaskiner å 2 200 kr 255 skrivmaskiner å 400 kr

"

kronor ,

338 800

11 200

. ... Summa kronor

102 000 452 000.

Årliga kostnader. Avlöningar till häradsskrivare och ordinarie biträden kronor 1 779 800 Avlöningar till ständiga, icke-ordinarie biträden . > 403 200 Avlöningar till tillfälliga biträden ** » 117 000 rTiSttningar .'.'.'.'.".'.'.'.*.' » 120 000 Lokalbidrag , 1 2 0 QQ0 Amortering av additionsmaskiner efter en beräknad livslängd av *° å r » 34000 Lxpenser t 175 Q Sportelersättning till 32 häradsskrivare (avskrives'under 10 år) » 115 700 Summa kronor 2 864 700. Kostnaderna för häradsskrivarnas biträden under övergångstiden, innan biträdena blivit fast anställda med reglerad lön, hava beräknats till omkring 900 000 kronor per år. Avlöningarna i ovanstående kostnadssammanställning hava beräknats efter samma grunder som förut tillämpats beträffande avlöningskostnaderna för riksmyndigheten. Sålunda hava särskilda belopp ej upptagits för vikariatsersättningar, då befattningshavarnas löner beräknats efter högsta löneklass. De ordinarie befattningshavarna hava hänförts till ortsgrupper enligt löneplanen i det innevarande år antagna avlöningsreglementet, varvid såsom tillhörande ortsgruppen I behandlats tjänstemän i orter, där särskild förhöj-

117 ning av provisoriskt dyrortstillägg med 120 kronor nu erhålles, och såsom tillhörande ortsgruppen H tjänstemän i övriga orter, där provisoriskt dyrortstillägg utgår. Kallortstillägg hava antagits komma att utgå i samma omfattning som ortstillägg nu åtnjutes och beräknats för ordinarie befattningshavare enligt det nyantagna avlöningsreglementet och för icke-ordinarie befattningshavare enligt det nu gällande avlöningsreglementet för dessa. I övergångslön hava inberäknats lön och tillfällig löneförbättring därå samt ålderstillägg och ortstillägg. För amortering av additionsmaskiner har medtagits en särskild utgiftspost på grund av de betydande anskaffningskostnaderna för dessa. Nyanskaffning av skrivmaskiner och underhåll av maskiner förutsätter kommittén skola bestridas av expensmedel. I expenser hava icke inberäknats kostnader för anskaffande av blanketter för häradsskrivarnas behov. Dylika kostnader bestridas för närvarande från ett för länsstyrelsernas och fögderiförvaltningarnas behov avsett expensanslag och det skulle vara förenat med vissa svårigheter att utreda, huru mycket av utgifterna å anslaget som belöper å blanketter, vilka användas å häradsskrivarkontoren. Kommittén har därför inskränkt sig till att söka beräkna de ökade kostnader för blanketter, som erfordras för den nya häradsskrivarorganisationen, och funnit dessa kostnader kunna uppskattas till omkring 10 000 kronor. Kostnaderna för den nuvarande och den av kommittén föreslagna häradsskrivarorganisationen äro icke direkt jämförbara med varandra, enär arbetsuppgifterna i de båda fallen äro väsentligt olika. Kommittén har å ena sidan i sitt förslag utökat debiteringsarbetet genom kommunalutskyldernas intagande i uppbörden och fördelningen av densamma å ett större antal terminer samt tillagt häradsskrivarna vissa allmänt administrativa göromål men å andra sidan minskat antalet uppbördstitlar och överflyttat omfattande skrivarbeten från häradsskrivarna till länsstyrelsernas tryckningsavdelningar. Detta innebär en minskning av de enklare göromålen och en ökning av de mer invecklade. Huruvida organisationens arbetsbelastning absolut taget blir större eller mindre härigenom är vanskligt att avgöra. Kostnaderna för den nuvarande häradsskrivarorganisationen kunna anses motsvara häradsskrivarnas bruttoinkomster i tjänsten. Dessa uppgingo enligt tidigare i denna del framlagda beräkningar för år 1935 till i avrundat tal 2 475 000 kronor. Häri ingingo emellertid ersättningar för upprättande av vägfyrktalslängder med omkring 66 000 kronor och för upprättande av röstlängder för val av vägstämmoombud med omkring 62 000 kronor. Det förra slaget av längder skola icke vidare förekomma och det senare endast vart fjärde år, varför ifrågavarande bruttoinkomster i genomsnitt äro lägre än år 1935. Häradsskrivarnas sportelinkomster hava emellertid under senare år otvivelaktigt varit högre på grund av större antal debetsedlar och högre debiterade belopp. Kommittén har med hänsyn till dessa förhållanden ansett sig kunna utgå ifrån att häradsskrivarnas bruttoinkomster i medeltal uppgå till minst 2 400 000 kronor, vilket belopp sålunda skulle motsvara kostnaderna för den nuvarande häradsskrivarorganisationen. De årliga kostnaderna för den av kommittén föreslagna organisationen hava ovan beräknats till

118 2 864 700 kronor, vari dock ej ingå kostnader för blanketter. Sportelersättningen till ordinarie häradsskrivare, vilken helt skall försvinna efter tio år, bör emellertid icke belasta den av kommittén föreslagna organisationen, då denna ersättning närmast är en kostnad för avveckling av det nuvarande avlöningssystemet för häradsskrivarna. De årliga kostnaderna för organisationen kunna därför avjämnas till 2 750 000 kronor. Jämföras dessa med kostnaderna för den nuvarande organisationen, framkommer en skillnad å 350 000 kronor. Då i båda fallen kostnader för blankettryck icke medräknats, tillkommer ökningen av dessa kostnader å 10 000 kronor. Den föreslagna häradsskrivarorganisationen skulle därför, bortsett från de nuvarande kostnaderna för blankettryck, föranleda årliga kostnader å 2 760 000 kronor och enligt kommiténs beräkningar draga omkring 360 000 kronor högre kostnader än den nuvarande. Ett flertal olika förhållanden medverka till den beräknade kostnadsökningen å 360 000 kronor. Utökningen av antalet fögderier från 119 till 130, som kommittén ansett nödvändig på grund av det ökade arbetsmaterialet, vållar betydande utgifter. Häradsskrivarnas reglerade löneförmåner i elva nya fögderier uppgå enligt kommitténs förslag till omkring 103 000 kronor, vartill komma övriga merkostnader på grund av de nya fögderiernas inrättande. Kommitténs förslag innebär även en lönereglering för de nuvarande häradsskrivarbiträdena. De fast anställda biträdenas avlöningar skulle enligt förslaget höjas från i medeltal 1 650 till 3 200 kronor per år. Antalet dylika biträden kan enligt de för år 1935 införskaffade uppgifterna beräknas för närvarande uppgå till omkring 345 och skulle enligt kommitténs organisationsplan bliva 309. För sistnämnda antal biträden skulle löneregleringen medföra en löneförhöjning med omkring 480 000 kronor. Häradsskrivarnas utgifter för biträden uppgingo år 1935 till omkring 700 000 kronor, medan statsverkets motsvarande utgifter enligt den nya ordningen skulle belöpa sig till omkring 1 100 000 kronor. I motsatt riktning verkar däremot löneregleringen för häradsskrivarna, vilkas årsinkomster i medeltal skulle nedsättas från omkring 12 400 till omkring 9 300 kronor. Minskningen skulle sålunda beträffande nuvarande 119 häradsskrivartjänster uppgå till omkring 370 000 kronor. Till kostnadsökningen bidrager otvivelaktigt även det ökade debiteringsarbete, som övertagandet av kommunaluppbörden och den sammanslagna uppbördens fördelning å sex terminer kommer att förorsaka, även om en viss lättnad erhålles genom minskning av antalet uppbördstitlar. Att beräkna huru stor del av kostnaderna, som belöper å själva uppbördsreformen, torde dock vara ogörligt. Även beträffande finansieringen av utgifterna för häradsskrivarorganisationen innebär kommitténs förslag en genomgripande förändring. Staten skall övertaga samtliga utgifter för densamma jämte de med häradsskrivartjänstema förenade inkomsterna från menigheter och enskilda. Nämnda inkomster, som år 1935 uppgingo till omkring 1 220 000 kronor, kunna med hänsyn till de onormalt höga ersättningarna från vägdistrikten nämnda år för röstlängder i genomsnitt beräknas till 1 145 000 kronor. Dessa inkomster

119 bliva emellertid minskade genom bortfallandet av debetsedelslösen samt debiteringsprovisioner å försäkringsavgifter, hushållningssällskapsavgifter och riddarhusmedel. Enligt införskaffade uppgifter för åren 1934 och 1935 kunna häradsskrivarnas årliga inkomster av debetsedelslösen beräknas till omkring 350 000 kronor och av berörda provisioner till omkring 75 000 kronor. Återstående inkomster, omkring 720 000 kronor, skulle nedbringa statens kostnader för den nya häradsskrivarorganisationen till 2 040 000 kronor. Statsverkets motsvarande utgifter för häradsskrivarorganisationen utgöra for närvarande omkring 1 255 000 kronor. Statens kostnader för häradsskrivarorganisationen ökas sålunda, bortsett från den under visst antal år utgående sportelersättningen, med 785 000 kronor per år. I den man ökningen beror på borttagandet av debetsedelslösen, är den endast skenbar, da denna åtgärd icke innebär annat än ett utbytande av en föråldrad skatteiorm mot en mer tidsenlig. Den verkliga kostnadsökningen för statsverket inskränker sig till 435 000 kronor. Denna åstadkommes genom de ökade omkostnaderna för organisationen å 360 000 kronor och minskningen av provisionsinkomsterna med 75 000 kronor. Kommittén har ej ingått på spörsmålet, huruvida det kan vara lämpligt, att debiteringsprovisionerna för landstingsmedel, vägskatt och tingshusmedel efter statens övertagande av dessa inkomster skola såsom för närvarande beräknas fögderivis efter växlande skalor. Detta har, liksom frågan om dylika provisioner överhuvud taget skola utgå, ansetts röra fördelningen av det allmännas kostnader mellan staten och olika menigheter. Kommittén har sålunda icke förutsatt annat än att samma grunder, som nu galla for provisionernas beräknande, skola tillämpas efter genomförandet av kommitténs uppbördsförslag. Om så blir fallet, kommer den ändrade fögdernndelnmgen att medföra vissa rubbningar beträffande provisionernas storlek. Härtill har kommittén dock icke kunnat taga hänsyn vid kostnadsberäkningarna. Kostnaderna för länsstyrelsernas utbyggande för de nya göromål, kommittén avsett att i enlighet med alternativ II tillägga dessa myndigheter, hava antagits uppgå till följande belopp: Engångsko stnader. , , . Aor Byggnadskostnader Möbler Ledkort för centralkortsregister Förvaringsskåp för centralkort 24 bokföringsmaskiner å 10 000 kr .

i •

J

Af\r\ w

kronor 2 345 000 ^ 163 600 4 QQQ J " 4U UUU

. .

»

o o bOU

89 skrivmaskiner a 400 kr 0Q0 42 räknemaskiner å 500 kr Tryck- och präglingsmaskiner samt ryttare m. m ÖOU uuu Förvaringsskåp med lådor för plåtar » */u uuu Material för plåtar •• • ftnn Extra arbetskostnader för plåtregistrens första uppläggande . . » 100 000 Summa kronor 4 969 200.

120 Årliga kostnader. Avlöningar till ordinarie befattningshavare kronor 1 011 300 Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare » 437 100 Avlöningar till tillfällig personal '[ » 160 000 Lokalhyra (för en länsstyrelse) '[ (> 3 500 Amortering av bokföringsmaskiner med en beräknad livslängd a v 10 å r » 24 000 A + . Amortering av tryck- och präglingsmaskiner med en beräknad livslängd av 10 år , 60 000 Underhåll av tryck- och präglingsmaskiner » JQ 000 Material för nya registerplåtar ' > , 3 0 ooo Färgband, karbonpapper m. m > , 5 0 QOO Övriga expenser '.'.'.'.'.'..'. » 305 000 Summa kronor 2 090 900. Avlöningskostnaderna hava upptagits efter enahanda grunder som beträffande den nya häradsskrivarorganisationen. De ökade kostnaderna för blanketter till restlängder m. m. hava beräknats ingå i den för övriga expenser angivna utgiftsposten. Denna omfattar även kostnader för underhåll av maskiner samt nyanskaffning av skriv- och räknemaskiner. De årliga kostnaderna för länsstyrelserna synas enligt alternativ II ökas med omkring 2 090 000 kronor men härtill kommer, att vissa av länsstyrelsernas nuvarande verksamhet härflytande inkomster enligt kommitténs förslag skulle bortfalla. Genom uteslutande av privata försäkringsavgifter, hushållningssällskapsavgifter och riddarhusmedel från uppbörden försvinna till statsverket indragna, för uppbörd och redovisning av dylika avgifter utgående andelar i ersättningen för myndigheternas bestyr med avgifterna. Dessa andelar torde i medeltal utgöra 90 000 kronor per år. I stället tillföres statsverket nya inkomster genom det arbete, som länsstyrelsernas tryckningsavdelningar skola utföra åt magistratsstäderna med undantag av Stockholm, Göteborg och Malmö. Fördelas de årliga kostnaderna för länsstyrelsernas tryckningsavdelningar å invånarna i riket med undantag av nämnda tre städer, erhålles en kostnad av ungefär 11 öre per person. De ifrågavarande magistratsstädernas ersättning för tryckningsavdelningarnas arbete skulle enligt dessa grunder uppgå till omkring 100 000 kronor. Den utgiftsökning, som landskontorens omorganisation skulle medföra, kan i betraktande av dessa ändringar av de från länsstyrelsernas verksamhet härflytande inkomsterna beräknas till omkring 2 080 000 kronor. Kommittén har även haft under övervägande att föreslå införande av en stämpelavgift för sådana uppgifter, som ur länsstyrelsernas centralkortsregister meddelas enskilda rörande andra än dem själva eller närstående personer. Det torde huvudsakligen vara uppgifter angående adresser, som allmänheten i större omfattning kommer att begära från dessa register. Det må i detta sammanhang nämnas, att ur det å mantalskontoret i Stockholm befintliga adressregistret över stadens befolkning på begäran lämnades omkring 400 000 upplysningar under år 1937. Inrättas centralkortregister å samtliga länsstyrelser, kan man antaga, att antalet uppgifter av ifrågavaran-

121 de slag icke kommer att understiga en miljon för hela riket. Sättes avgiften till 50 öre per uppgift, synes en inkomst av 500 000 kronor kunna påräknas. Kommittén h a r icke på detta tidiga stadium ansett sig- böra framkomma med ett utformat förslag i detta avseende utan inskränker sig till att hänvisa till denna utväg, för den händelse det skulle bliva önskvärt att anlita densamma för täckande av kostnader för de föreslagna centralkortsregistren. De för länsstyrelserna angivna merkostnaderna fördela sig å olika avdelningar inom dessa på följande sätt: Folkbokföringsavdelningarna. Engångskostnader. Andel i byggnadskostnadcr Andel i möbelkostnader Ledkort för centralkortsregister Förvaringsskåp av trä för centralkort 53 skrivmaskiner å 400 kr

^ o n o r 686 200 » 5 nnn * 14o nnn » ^i onn Z1 2UU » Summa kronor 886 400.

Årliga kostnader. Avlöningar till ordinarie befattningshavare Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare Avlöningar till tillfällig personal Lokalhyra (för en länsstyrelse) —, • Expenser

kronor 347 000 » 1^> 3UU » qnn . . J » 9 3 bUU Summa kronor 580 300.

Tryckningsavdelningarna. Engångskostnader. Andel i byggnadskostnader kronor 680 000 Andel i möbelkostnader «KO nnn Maskiner, ryttare m. m -Sn nnn Förvaringsskåp med lådor för plåtar onn non Material för person- och fastighetsplåtar ^ n nno Extra arbetskostnader för plåtregistrens första uppläggande . . » 10U uuu Summa kronor 2 734 000. Årliga kostnader. Avlöningar till ordinarie befattningshavare kronor Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare » Lokalhyra • •' • * Amortering av maskiner med en beräknad livslängd av 10 ar Underhåll av maskiner Material för nya plåtar Färgband, karbonpapper m. m «.

.

i>

24o 400 ? QOO __ n f i n t>U uuu 30 000 IIIi: o /

UUU

övriga expenser Summa kronor

583 400.

122 Uppbördsavdelningarna. Engång skostnader. Andel i byggnadskostnader Andel i möbelkostnader 24 bokföringsmaskiner å 10 000 kr 36 skrivmaskiner å 400 kr 42 räknemaskiner å 500 kr

kronor kronor [[,

978 800 94 600 240 000 14 400 21 000

Summa kronor 1 348 800. Årliga kostnader. Avlöningar till ordinarie befattningshavare kronor 418 000 kronor Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare » 213 800 Avlöningar till tillfällig personal » 145 400 Lokalhyra (för en länsstyrelse) [[[ » 1 600 Amortering av bokföringsmaskiner med en beräknad livslängd av ö 10 år » 24 000 Expenser 124 400 Summa kronor 927 200. Det för inköp av maskiner m. m. till tryckningsavdelningarna upptagna beloppet, 650 000 kronor, är grundat på undersökningar rörande flera olika maskintyper och tryckningssystem. Beloppet kan nedbringas eller höjas genom att maskiner med olika tekniska egenskaper väljas. Motsvarande gäller beträffande det för inköp av plåtar beräknade beloppet, 900 000 kronor, vilket kan variera med hänsyn till materialet och plåtarnas beskaffenhet. Dessa kunna vara odelade, s. k. helplåtar, eller sektionsplåtar, sammansatta av två eller tre delar. En mängd kombinationer av olika slags tryck- och präglingsmaskiner samt plåtar äro tänkbara. Kommittén har icke på detta stadium ansett lämpligt att taga ståndpunkt till dessa tekniska specialfrågor. Då tryckningsavdelningarna skola ombesörja göromål av stor betydelse för det allmänna, måste vid val av maskiner även tillses, att tillgång till sådana säkerställes i händelse av onormala förhållanden. Tillverkning av ifrågavarande maskiner bör därför helst kunna ske inom landet eller maskiner hållas i lager i sådan omfattning, att behovet är tillgodosett för en avsevärd tid framåt. Då kommittén med hänsyn till berörda förhållanden icke ansett sig kunna utan tillgång till speciell teknisk sakkunskap förorda något visst tryckningssystem, har kommittén för inköp av maskiner och plåtar upptagit ett sammanlagt kostnadsbelopp, inom vars ram ett tillräckligt effektivt tryckningssystem skall kunna organiseras enligt flera olika alternativ. Kommittén har dock vid sina beräkningar utgått från att tryckningsmaskiner för tryckning i enkel kolumn skola vara till fyllest för framställande av de enligt kommitténs förslag erforderliga längder, debetsedlar m. m. Ett system för tryckning i dubbel kolumn skulle kräva betydligt större^ belopp för inköp av maskiner än kommittén upptagit för sådant ändamål. Kommittén anser, att de av kommittén beräknade beloppen för ifrågavarande kostnader skola vara betryggande och hyser förhoppningar om att kostnaderna vid organisationens eventuella genomförande skola visa sig

123 vara lägre, bland annat på grund av mindre behov av plåtar än kommittén av försiktighetsskäl ansett sig böra räkna med. Beträffande tryckningsavdelningarnas tekniska utrustning får kommittén härutöver hänvisa till den kortfattade promemoria rörande utnyttjandet av maskinella hjälpmedel for uppbörds- och mantalsskrivningsarbetet, som bifogats denna del av betankandet (Bilaga C). De totala kostnaderna för uppbördsväsendets omläggning och därmed sammanhängande åtgärder i enlighet med kommitténs förslag kunna antagas uppgå till följande belopp: Engångskostnader. Länsstyrelserna . nftA Tryckningsavdelningarna kronor 2 734 000 Uppbördsavdelningarna 4*2 000 Häradsskrivarorganisationen Summa kronor 4 534 800. Årliga kostnader. _. . , . kronor 1 635 000 Postverket Länsstyrelserna _ 40f> Tryckningsavdelningarna qo? 200 Uppbördsavdelningarna 4^* 000 Häradsskrivarorganisationen Summa kronor 3 580 600. C.

S t a t s v e r k e t s utgifter för g e n o m f ö r a n d e av k o m m i t t é n s förslag (alternativ II.)

Statsverkets totala kostnader för de delar av uppbörds- och ringsväsendet, som beröras av kommitténs ändringsförslag enligt II, kunna sammanfattas på följande sätt: Engångskostnader. De lokala folkbokföringsmyndigheterna Länsstyrelserna Häradsskrivarorganisationen Riksmyndigheten Årliga kostnader. Postverket Det nya folkbokföringssystemet Uppbörden på landet och i fögderistäderna Uppbörden i magistratsstäderna De lokala folkbokföringsmyndigheterna Länsstyrelserna De nuvarande uppbördsavdelningarna Den nya organisationen Häradsskrivarorganisationen Riksmyndigheten

folkbokföalternativ

kronor 1 548 200 4*0 000 4 ^ "JJJJ W4UU » Summa kronor 6 981 800.

kronor

300 000 «nn noo OQ finn

»

Åå bUU

o nan onn ^ n 000 «r nnn • bo uuu Summa kronor 8 264 500.

124 I det för häradsskrivarorganisationens årliga kostnader upptagna beloppet ingå icke kostnader för blankettryck. Här ovan hava icke heller medtagits kostnaderna för restindrivningen, ehuru dessa givetvis påverkas av kommitténs förslag till nytt uppbördssystem. Det torde finnas grundade anledningar till antagande, att restantierna skola i icke ringa grad nedbringas vid ett genomförande av kommitténs uppbördsförslag och därmed även kostnaderna för restindrivningsväsendet. Indrivningsavgifterna, som användas for tackande av kostnaderna för indrivningsarbetet, komma härigenom att i motsvarande grad nedgå. De av kommittén föreslagna ändringarna rörande mdrivningsavgifternas storlek inverka även på dessa avgifters förmåga att bara utgifterna för indrivningsverksamheten. Då kommittén emellertid icke har att taga slutlig ståndpunkt till frågan om indrivningsmyndigheternas organisation och sålunda ej kan överblicka kostnaderna för dessa myndigheter, finner kommittén ej erforderligt att ingå på frågan om de rubbningar av de nuvarande kostnaderna för restindrivningen, som kommitténs förslag innebar, eller verkställa beräkningar rörande utgifterna för denna gren av uppbördsväsendet. Kommittén har alltså vid de kostnadsberäkningar, som framlagts i denna del av betänkandet, ansett sig böra lämna kostnaderna for indrivningsarbetet helt å sido. De engångsutgifter och ökade årliga utgifter för statsverket, som genomförandet av kommitténs olika förslag i enlighet med alternativ II skulle medföra, kunna sammanfattas sålunda: Engångsutgifter. De lokala folkbokföringsmyndigheterna Länsstyrelserna Häradsskrivarorganisationen Riksmyndigheten _ , Årliga utgifter. Postverket Det nya folkbokföringssystemet Uppbörden på landet och i fögderistäderna Uppbörden i magistratsstäderna De lokala folkbokföringsmyndigheterna Länsstyrelserna Häradsskrivarorganisationen Riksmyndigheten

kronor 1 548 200 » 4 969 200 » 452 000 » 12 400 Summa kronor 6 981 800.

kronor

300 000 835 000 800 000 23 600 2 080 900 435 000 65 000 Summa kronor 4 539 500.

Engångsutgif terna belöpa sig enligt dessa beräkningar till 6 981 800 kronor men då i vissa fall utöver nybyggnadskostnaderna för länsstyrelserna tillkomma^ kostnader för ombyggnader och tomtförvärv, torde engångsutgif terna bliva något högre. Kostnaderna torde likväl kunna beräknas icke komma att överstiga 7 200 000 kronor. Den årliga utgiftsökningen uppgår enligt den ovan gjorda sammanställningen till omkring 4 540 000 kronor, varvid hänsyn dock ej tagits till den beräknade sportelersättningen till häradsskrivare

125 å 115 700 kronor, som skall avskrivas under tio år, samt ej heller till bortfallandet av debetsedelslösen å 350 000 kronor, vilken inkomst måste ersättas med allmän skatt. Kommittén har även funnit angeläget att bilda sig en uppfattning om de ökade pensionsutgifter, som äro förbundna med genomförandet av de olika alternativen. Det har dock icke varit möjligt för kommittén att föranstalta om en fullständig utredning angående dessa kostnader. Kommittén har därför inskränkt sig till att verkställa approximativa beräkningar rörande de genom de nya befattningshavarnas tjänstepensionering uppkommande utgifterna. Vid beräkningarna har antagits, att pensionsåldern blir 65 år för ordinarie manliga befattningshavare i A 15 eller högre lönegrader och ickeordinarie manliga befattningshavare i 14 :e lönegraden, 63 år för vaktmästare samt 60 år för övriga befattningshavare, att avgång icke äger rum av annan anledning än befordran eller pensionsålderns uppnående samt att kvarstående i tjänst efter pensionsålderns uppnående icke ifrågakommer. Den genomsnittliga utnämnings- respektive befordringsåldern har beräknats till 40 år för befattningshavare i lönegraderna A 27, A 25, A 24 och A 21, 30 år för befattningshavare i lönegraderna A 17 och A 15 samt för ickeordinarie befattningshavare i 14:e lönegraden och 24 år för manliga befattningshavare i övriga lönegrader. Alla avgående befattningshavare hava antagits vara berättigade till hel pension. Till dyrtidstillägg har hänsyn icke tagits vid beräkningarna. Med tillämpning av dessa grunder hava de ökade årliga utgifterna för tjänstepension till de enligt alternativ II erforderliga nya befattningshavarna uppskattats till omkring 485 000 kronor, varav 212 000 kronor belöpa å länsstyrelserna, 263 000 kronor å förbättring av häradsskrivarnas pensioner och pensionering av deras biträden samt 10 000 kronor å riksmyndigheten. Pensionskostnadernas storlek är i viss mån beroende av huru rekryteringen av häradsskrivartjänsterna och tjänsterna på länsstyrelserna kommer att ske. Då kostnaderna för alla alternativen beräknats under samma förutsättningar, erhålles i varje fall möjlighet till en riktig jämförelse mellan alternativens verkningar å statsverkets kostnader för tjänstepensionering.

D.

Statsverkets utgifter för g e n o m f ö r a n d e av alternativ I.

Alternativen I och II skilja sig ur kostnadssynpunkt från varandra endast med avseende å länsstyrelsernas uppbördsavdelningar. Kostnaderna för folkbokföringens förbättrande liksom för övriga ovan berörda i uppbördsarbetet deltagande myndigheter, nämligen postverket och häradsskrivarna, äro desamma enligt båda alternativen. Kostnaderna för utvidgande av länsstyrelserna för de nya göromål, som skulle tilläggas dessa myndigheter enligt alternativ I, kunna beräknas på följande sätt: 9—388005.

III.

126 Engångskostnader. Byggnadskostnader Möbler Ledkort för centralkortsregister Förvaringsskåp för centralkort 78 skrivmaskiner å 400 kr 42 räknemaskiner å 500 kr Tryck- och präglingsmaskiner samt ryttare m. m Förvaringsskåp med lådor för plåtar Material för plåtar E x t r a arbetskostnader för plåtregistrens första uppläggande Summa

onor 1 814 400 » 110 600 » 4 000 » 140 000 » 31 200 » 21 000 » 650 000 » 370 000 » 900 000 » 100 000 kronor 4 141 200.

Årliga kostnader. Avlöningar till ordinarie befattningshavare kronor Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare » Avlöningar till tillfällig personal » Lokalhyra (för en länsstyrelse) » Amortering av tryck- och präglingsmaskiner med en beräknad livslängd av 10 år » Underhåll av tryck- och präglingsmaskiner » Material för nya registerplåtar » Färgband, karbonpapper m. m » Övriga expenser » Summa

767 600 271 900 146 500 3 500 60 000 10 000 30 000 50 000 220 000

kronor 1 569 500.

K o s t n a d e r n a för i f r å g a v a r a n d e a l t e r n a t i v h a v a b e r ä k n a t s efter s a m m a g r u n d e r s o m t i l l ä m p a t s b e t r ä f f a n d e a l t e r n a t i v e t II. I det för övriga e x p e n s e r u p p t a g n a b e l o p p e t h a v a i n b e r ä k n a t s k o s t n a d e r för u n d e r h å l l o c h nyanskaffn i n g a v s k r i v m a s k i n e r och r ä k n e m a s k i n e r . O m k o s t n a d e r n a för folkbokförings- o c h t r y c k n i n g s a v d e l n i n g a r n a ä r o i d e t t a fall d e s a m m a s o m enligt a l t e r n a t i v e t II. Kostnaderna för uppbördsavdelningarna ä r o d ä r e m o t m i n d r e och k u n n a k o s t n a d s ö k n i n g a r n a för dessa b e r ä k n a s u p p g å till följande b e l o p p : Engångskostnader. Andel i byggnadskostnader Andel i möbelkostnader 25 skrivmaskiner å 400 kr 42 räknemaskiner å 500 kr Summa

kronor » » »

448 200 41 600 10 000 21000

kronor

520 800.

kronor » » » »

174 300 48 600 131 900 1 600 39 400

kronor

395 800.

Ärliga kostnader. Avlöningar till ordinarie befattningshavare Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare Avlöningar till tillfällig personal Lokalhyra (för en länsstyrelse) Expenser Summa

127 De totala kostnaderna för uppbördsväsendets omläggning och d ä r m e d s a m m a n h ä n g a n d e å t g ä r d e r i enlighet med alternativet I kunna antagas uppgå till f ö l j a n d e b e l o p p : Engångskostnader. Länsstyrelserna Tryckningsavdelningarna Uppbördsavdelningarna Häradsskrivarorganisationen

kronor 2 734 000 » 520 800 » 452 000 Summa kronor 3 706 8 0 0 . Årliga kostnader.

Postverket Länsstyrelserna Tryckningsavdelningarna Uppbördsavdelningarna Häradsskrivarorganisationen*

kronor 1 635 000' i » » Summa

583 400 395 800 435 000

kronor 3 049 200.

Statsverkets kostnader för de delar av uppbördsoch folkbokföringsväsendet, som beröras av det i n o m k o m m i t t é n ö v e r v ä g d a alternativet I, k u n n a s a m m a n f a t t a s p å följande s ä t t : Engångskostnader. De lokala folkbokföringsmyndigheterna Länsstyrelserna Häradsskrivarorganisationen Riksmyndigheten

kronor 1 548 200 » 4 1 4 1 200 » 452 00O » 12 40O Summa kronor 6 153 800.

Årliga kostnader. Postverket Det nya folkbokföringssystemet Uppbörden på landet och i fögderistäderna Uppbörden i magistratsstäderna De lokala folkbokföringsmyndigheterna Länsstyrelserna De nuvarande uppbördsavdelningarna Den nya organisationen Häradsskrivarorganisationen* Riksmyndigheten

kronor 300 00O » 1 925 00O » 800 000 » 23 600 » » » »

310 00O 1 559 500 2 750 000> 65 00O

Summa kronor 7 733 100. I det för d e n n y a h ä r a d s s k r i v a r o r g a n i s a t i o n e n s årliga k o s t n a d e r u p p t a g n a b e l o p p e t ingå icke k o s t n a d e r för b l a n k e t t r y c k . D e engångsutgifter och ökade årliga utgifter för statsverket, som folkbokförings- o c h u p p b ö r d s v ä s e n d e t s o m l ä g g n i n g i överensstämmelse med alternativet I skulle k r ä v a , k u n n a b e r ä k n a s till följande b e l o p p : * Kostnaderna för häradsskrivarorganisationen hava beräknats beträffande alternativ I på samma sätt som för alternativ II, ehuru en mindre skillnad förefinnes med avseende å arbetsuppgifterna i de båda fallen.

128 Engångsutgifter. De lokala folkbokföringsmyndigheterna Länsstyrelserna Häradsskrivarorganisationen Riksmyndigheten

kronor 1 548 200 4 141 200 9 » 452 QOO ^2 400 9 Summa kronor 6 153 800.

t Årliga utgifter. Postverket Det nya folkbokföringssystemet Uppbörden på landet och i fögderistäderna Uppbörden i magistratsstäderna De lokala folkbokföringsmyndigheterna Länsstyrelserna Lläradsskrivarorganisationen Riksmyndigheten

kronor » » »

300 000 835 000 800 000 23 600 1 54g 5QQ (> 435 QOO t , 65 000 Summa kronor 4 008 100.

Den årliga utgiftsökningen för länsstyrelserna har upptagits 10 000 kronor lägre än kostnadsökningen, enär de av landskontorens verksamhet härflytande inkomsterna liksom enligt alternativ II beräknats stiga med nämnda belopp. Engångsutgiftema belöpa sig enligt alternativ I till 6 153 800 kronor, vilket belopp i betraktande av de tillkommande kostnaderna för ombyggnader och tomtförvärv kan avrundas uppåt till 6 300 000 kronor. Den årliga utgiftsökningen har beräknats till omkring 4 000 000 kronor, varvid dock bortsetts från den enligt alternativet utgående sportelersättningen till häradsskrivare samt det genom borttagandet av debetsedelslösen uppkommande medelsbehovet. De årliga utgifterna för tjänstepension åt de befattningshavare, som upptagits i det enligt alternativ I uppgjorda organisationsförslaget, hava beräknats till omkring 423 000 kronor, varav 150 000 kronor belöpa å länsstyrelserna, 263 000 kronor å förbättring av häradsskrivarnas pensioner och pensionering av deras biträden samt 10 000 kronor å riksmyndigheten.

E.

S t a t s v e r k e t s utgifter för g e n o m f ö r a n d e av alternativ III.

Kostnaderna för länsstyrelserna enligt alternativet III bliva större än för alternativet II därigenom att länsstyrelsernas uppbörds- och folkbokföringsavdelningar enligt det förra alternativet äro mer omfattande. Debiteringsoch mantalsskrivningsarbetets inflyttande till länsstyrelserna från de nuvarande häradsskrivarna är uteslutande orsak till denna skillnad i kostnader. Kostnaderna för folkbokföringsväsendets förbättrande äro desamma i båda fallen. Kostnaderna för länsstyrelsernas utbyggande för de nya göromål, som skulle tilläggas dessa myndigheter enligt alternativ III, kunna beräknas till följande belopp:

129 Engångskostnader. övergångslön till 19 häradsskrivare kronor 6 700 Byggnadskostnader » 4 615 200 Möbler » 425 800 Ledkort för centralkortsregister » 4 000 Förvaringsskåp för centralkort » 140 000 24 bokföringsmaskiner å 10 000 kr » 240 030 148 additionsmaskiner å 2 200 kr » 325 600 195 skrivmaskiner å 400 kr » 78 000 42 räknemaskiner å 500 kr » 21 000 Tryck- och präglingsmaskiner samt ryttare m. m » 650 000 Förvaringsskåp med lådor för plåtar » 370 000 Material för plåtar » 900 000 Extra arbetskostnader för plåtregistrens första uppläggande . . . . » 100 000 Summa kronor 7 876 300Årliga kostnader. Avlöningar till ordinarie befattningshavare kronor 2 872 000 Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare » 855 600 Avlöningar till tillfällig personal » 209 000 Reseersättningar » 90 000 Amortering av bokföringsmaskiner med en beräknad livslängd av 10 år » 24 000 Amortering av additionsmaskiner med en beräknad livslängd av 10 år » 33 000 Amortering av tryck- och präglingsmaskiner med en beräknad livslängd av 10 år » 60 000 Underhåll av tryck- och präglingsmaskiner » 10 000 Material för nya registerplåtar » 30 000 Färgband, karbonpapper m. m » 50 000 Övriga expenser » 686 000 Indragningslön till 13 häradsskrivare » 59 800 Sportelersättning till samma häradsskrivare » 73 700 Sportelersättning till 19 häradsskrivare (avskrives under 10 år) . . » 57 200 Summa kronor 5 110 300. Kostnaderna hava upptagits efter samma grunder som tillämpats beträffande alternativet II. Övergångslön och sportelersättning till 19 yngre häradsskrivare, som antagits skola övergå å ny stat såsom tjänstemän vid länsstyrelserna, hava beräknats på samma sätt som dylika löneförmåner för de ordinarie häradsskrivarna enligt alternativ II. För 13 häradsskrivare, som med hänsyn till sin ålder vid en omorganisations ikraftträdande antagits skola överföras å indragningsstat, har beräknats indragningslön å lön, tjänstgöringspenningar och två ålderstillägg samt sportelersättning efter samma grunder, som tillämpats vid kostnadsberäkningarna för häradsskrivarna enligt alternativ II men med nedsättning till två tredjedelar av vederbörande skillnadsbelopp. Länsstyrelsernas anslag till reseersättningar ökas enligt alternativ III, enär tjänstemännen måste beredas ersättning för resor under mantalsskrivningarna. Det ökade anslagsbehov, som härigenom skulle uppkomma, h a r uppskattats till omkring 90 000 kronor. Lokalhyra före-

130 kommer icke enligt detta alternativ, enär nybyggnad erfordras för den länsstyrelse, som vid alternativen I och II skulle kunna tillgodose sitt lokalbehov genom förhyrande av lokaler. Då sportelersättning till häradsskrivarna, vilken utgår av billighetsskäl, icke bör anses belasta organisationen enligt alternativ III, kunna de årliga kostnaderna för länsstyrelserna upptagas till 4 979 400 kronor. Omkostnaderna för tryckningsavdelningarna bliva i förevarande fall desamma som enligt alternativ II. Folkbokföringsavdelningar med centralkortsregister för den löpande folkbokföringen skola finnas av samma beskaffenhet som enligt övriga alternativ och kräva samma kostnader. Sistnämnda avdelningar skola dessutom enligt alternativ III därutöver förstärkas för att övertaga mantalsskrivningsbestyret. Även uppbördsavdelningarna bliva avsevärt utökade i jämförelse med alternativ II, enär de skola ombesörja debiteringsarbetet i stället för häradsskrivarna. De ökade kostnaderna enligt alternativ III för uppbördsavdelningarna och för mantalsskrivningsarbetet avsedda delar av folkbokföringsavdelningarna kunna antagas ingå i de totala kostnaderna för länsstyrelserna med följande belopp: Engångskostnader. Andel i byggnadskostnader Andel i möbelkostnader 24 bokföringsmaskiner å 10 000 kr 148 additionsmaskiner å 2 200 kr 142 skrivmaskiner å 400 kr 42 räknemaskiner å 500 kr

kronor 3 249 000 » 356 800 » 240 000 » 325 600 » 56 800 » 21 000 Summa kronor 4 249 200.

Årliga kostnader. Avlöningar till ordinarie befattningshavare kronor 2 278 700 Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare » 632 300 Avlöningar till tillfällig personal » 194 400 Reseersättningar » 90 000 Amortering av bokföringsmaskiner med en beräknad livslängd av 10 år _ » 24 000 Amortering av additionsmaskiner med en beräknad livslängd av » 33 000 10 år » 505 400 Expenser Summa kronor 3 757 800. Kommittén har ur sina synpunkter icke ansett erforderligt att söka särskilja kostnaderna för uppbördsarbetet och mantalsskrivningsbestyret utan har ur kostnadssynpunkt behandlat den personal med tillhörande tekniska hjälpmedel, som på länsstyrelserna skall övertaga nämnda arbetsuppgifter, såsom en enhet, oaktat en uppdelning av personalen ur organisatorisk synpunkt torde bliva nödvändig vid ett genomförande av alternativet III. De totala kostnaderna för uppbördsväsendets omläggning och därmed sammanhängande åtgärder i enlighet med alternativet III kunna beräknas till följande belopp:

131 Engångskostnader. Länsstyrelserna Tryckningsavdelningarna kronor 2 734 000 Uppbördsavdelningarna och för mantalsskrivningsarbetet avsedda delar av folkbokföringsavdelningarna » 4 249 200 6 övergångslön till häradsskrivare » 700 Summa kronor 6 989 900. Årliga kostnader. kronor Postverket * 635 00° Länsstyrelserna 5 b d 4UU Tryckningsavdelningarna * Uppbördsavdelningarna och för mantalsskrivningsarbetet avsedda delar av folkbokföringsavdelningarna » 3 757 800 59 80 Indragningslön till häradsskrivare » ° S u m m a kronor 6 036 000

Statsverkets kostnader för de delar av uppbördsoch det, som beröras av en omläggning enligt alternativet III, f a t t a s p å följande sätt: Engångskostnader. De lokala folkbokföringsmyndigheterna Länsstyrelserna Riksmyndigheten

•

Årliga kostnader. Postverket Det nya folkbokföringssystemet Uppbörden på landet och i fögderistäderna Uppbörden i magistratsstäderna De lokala folkbokföringsmyndigheterna Länsstyrelserna De nuvarande uppbördsavdelningarna Den nya organisationen Riksmyndigheten

folkbokföringsvåsenkunna samman-

kronor 1 548 200 » 7 876 300 » 12 400 Summa kronor 9 436 900.

kronor 300 000 » 1 925 000 80 » ° °°° 23 600 » »

° °°° ^ 979 409 • 65 000 Summa kronor 8 403 000.

I det för l ä n s s t y r e l s e r n a s årliga k o s t n a d e r u p p t a g n a b e l o p p e t i n g å icke k o s t n a d e r för b l a n k e t t r y c k till debiterings- o c h m a n t a l s s k r i v n i n g s a r b e t e t . G e n o m u p p b ö r d e n s o m l ä g g n i n g k o m m a dessa k o s t n a d e r enligt a l t e r n a t i v III l i k s o m enligt d e övriga a l t e r n a t i v e n a t t ö k a s m e d o m k r i n g 10 000 k r o n o r . D e engångsutgifter och ökade årliga utgifter för statsverket, s o m folkbokförings- o c h u p p b ö r d s v ä s e n d e t s o m o r g a n i s a t i o n enligt alternativet III skulle n ö d v ä n d i g g ö r a , k u n n a a n t a g a s u p p g å till följande b e l o p p : Engångsutgifter. De lokala folkbokföringsmyndigheterna Länsstyrelserna Riksmyndigheten

kronor 1 548 200 • 7 876 300 » 12 400 Summa kronor 9 436 900.

132 Årliga utgifter.

Postverket Det nya folkbokföringssystemet Uppbörden på landet och i fögderistäderna Uppbörden i magistratsstäderna De lokala folkbokföringsmyndigheterna Länsstyrelserna Riksmyndigheten

kronor 300 000 » 835 000 » 800 000 » 23 600 » 4 979 400 » 65 000 Summa kronor 7 003 000.

Till den årliga utgiftsökningen för länsstyrelserna, 4 979 400 kronor, hade bort läggas de ökade kostnaderna för blankettryck å 10 000 kronor men hava dessa ansetts uppvägas av en motsvarande höjning av de från landskontorens verksamhet härrörande inkomsterna med 10 000 kronor i enlighet med vad närmare utvecklats vid beräknandet av kostnaderna för alternativ II. Engångsutgifterna enligt alternativ III hava beräknats till 9 436 900 kronor. De särskilda kostnader för ombyggnad och markförvärv för länsstyrelsernas lokaler, som icke medräknats, torde enligt detta alternativ bliva betydligt större än vad som erfordras för de övriga alternativen. Med hänsyn härtill har kommittén ansett försiktigheten bjuda, att engångsutgifterna upptagas till omkring 9 800 000 kronor. Den beräknade årliga utgiftsökningen å 7 003 000 kronor motväges dels av de besparingar för statsverket, som uppkomma genom häradsskrivarnas indragande, och dels av den inkomstökning, som statens övertagande av häradsskrivarnas sportelinkomster medför. Statsverkets nuvarande utgifter för häradsskrivarna hava ovan med ledning av införskaffade uppgifter för år 1935 beräknats till omkring 1 255 000 kronor per år och de årliga inkomster, som staten skulle övertaga från häradsskrivarna, kunna enligt de gjorda beräkningarna uppskattas till omkring 1 070 000 kronor efter bortfallandet av provisioner å 75 000 kronor för debitering av privata försäkringsavgifter, hushållningssällskapsavgifter och riddarhusmedel. I inkomstbeloppet 1 070 000 kronor har inberäknats debetsedelslösen å 350 000 kronor och bortses sålunda liksom vid tidigare framlagda beräkningar från det ökade medelsbehov, som skulle uppkomma genom avskaffande av denna avgift. För att få kännedom om den verkliga utgiftsökningen enligt alternativ III måste de angivna bruttoutgifterna å 7 003 000 kronor minskas med förenämnda utgiftsbelopp å 1 255 000 kronor och inkomster å 1 070 000 kronor. Den ökade nettoutgift, som härigenom erhålles, bliver 4 678 000 kronor eller i avrundat tal 4 680 000 kronor. Härtill kominer under vissa år utgående sportelersättning till häradsskrivare, vilken under första året uppgår till 130 900 kronor. De ökade utgifter, som bliva nödvändiga för beredande av tjänstepension åt de enligt alternativ III erforderliga nya befattningshavarna, hava beräknats till i avrundat tal 740 000 kronor, varav 730 000 kronor belöpa å länsrelserna och 10 000 kronor å riksmyndigheten. Då emellertid utgifterna för

133 tjänstepension åt de nuvarande häradsskrivarna, vilka enligt alternativet skola försvinna, under normala förhållanden kunna antagas uppgå till omkring 260 000 kronor, skulle de ökade utgifterna för tjänstepensioner utgöra 480 000 kronor, varav 470 000 kronor avse länsstyrelserna och 10 000 kronor riksmyndigheten.

F.

Magistratsstäders o c h a n d r a k o m m u n e r s k o s t n a d e r .

Varje magistratsstad skall enligt kommitténs förslag alltjämt själv äga bestämma den närmare utformningen och omfattningen av den organisation, som skall handhava uppbördsväsendet i staden. Det är fördenskull mycket vanskligt för kommittén att verkställa några beräkningar rörande kostnaderna för det nya uppbördssystemet i magistratsstäderna eller att ens göra något allmänt uttalande om utvecklingen i detta avseende. Man kan dock räkna med att den av komittén förordade ordningen för uppbörden kommer att erbjuda större möjligheter till ett rationellt ordnande av uppbördsförvaltningen i magistratsstäderna än det nuvarande uppbördssystemet. Även om uppbördens fördelning å sex terminer samt upprättandet av uppbördsstatistik vållar en del merarbete, torde detta uppvägas av de arbetsbesparingar införandet av ett enhetligt uppbördsstystem bör kunna medföra. Därtill kommer, att statsverket enligt kommitténs förslag skall bestrida kostnaderna för skatteinbetalningar genom postverket i magistratsstäderna. Kommittén har nämligen på denna punkt ansett sig kunna göra ett undantag från principen om magistratsstädernas skyldighet att själva bestrida kostnaderna för uppbörden, enär ett åläggande för städerna att, såsom kommittén föreslagit, låta verkställa uppbörden genom postverkets försorg i många fall skulle vålla ökade kostnader och det dessutom i viss mån kan anses vara ett statligt intresse att genom en sådan anordning underlätta skattebetalningen och utvidga kontrollmöjligheterna i magistratsstäderna. De kostnader för magistratsstädernas uppbörd, som statsverket härigenom skulle påtaga sig, hava ovan uppskattats till omkring 800 000 kronor. Man kan även utgå från att de ersättningar, som magistratsstäderna, enligt vad kommittén föreslagit, skola utgiva för uppläggandet genom länsstyrelsernas försorg av stommar till längder, debetsedlar m. m., bliva avvägda på sådant sätt, att de fullt ut motsvaras av inbesparade kostnader för skrivarbeten, som eljest skulle vara erforderliga. Kommitténs förslag till nytt folkbokföringssystem skulle däremot medföra i viss mån ökade kostnader för magistratsstäderna i de fall, där en rent civil folkbokföring införes. Även om så ej sker, kunna möjligen mindre merutgifter uppkomma på grund av det något större behovet av skrivmaterialier och skrivbiträde åt folkregisterförare. Berörda kostnader äro dock icke av den storleksordning, att de kunna i nämnvärd grad vara av betydelse för ifrågavarande städers finanser. I landskommuner och fögderistäder skulle folkbokföringsväsendets utvidgande i överensstämmelse med vad kommittén föreslagit resultera i något

134 ökade kostnader för skrivhjälp och skrivmaterialier. En betydligt större minskning av vederbörande kommuners kostnader åstadkommes däremot genom den kommunala uppbördens övertagande av staten. Det slutliga resultatet av kommitténs förslag blir i detta fall en överflyttning i viss omfattning av kostnader från primärkommunerna till staten. Den lättnad, som dessa kommuner skulle erhålla, är givetvis svår att uppskatta till något visst belopp. Kostnaderna för den kommunala uppbörden kunna visserligen med någorlunda säkerhet beräknas, men de möjligen ökade utgifterna för skrivgöromålen hos folkregisterförarna i förevarande kommuner undandraga sig ett säkert bedömande.

KAP. 4.

Jämförelse mellan kostnaderna för olika organisationstyper. För att kunna rätt bedöma värdet av en organisation enligt olika av kommittén till övervägande upptagna alternativ synes det nödvändigt att med avseende å effektiviteten och kostnaderna anställa vissa jämförelser med nuvarande förhållanden. Kostnaderna för det nuvarande uppbördsväsendet låta sig åtminstone tillnärmelsevis beräknas, ehuru det icke är möjligt att helt särskilja kostnaderna för uppbördsarbetet från vissa till detsamma anknutna göromål, framför allt mantalsskrivningen. Att så sker är emellertid icke nödvändigt för dylika jämförelser, eftersom sistnämnda bestyr även ingår i arbetsuppgifterna för organisationen enligt samtliga nya alternativ. Mantalsskrivningen utföres i regel av samma befattningshavare, som handhava debiteringen av kronoutskylder, och h a r i kostnadshänseende av kommittén behandlats såsom en del av uppbördsarbetet. Utgifterna för mantalssskrivningen ingå sålunda överallt bland de för uppbördsväsendet angivna kostnaderna. Statens kostnader för uppbördsväsendet hava tidigare berörts i olika sammanhang. Det bör här tilläggas, att kostnaderna för länsstyrelsernas uppbördsavdelningar enligt införskaffade uppgifter år 1935 belöpte sig till i avrundat tal 310 000 kronor. Dessa kostnader torde hava ändrats genom den nya personalorganisation för länsstyrelserna, som trätt i tillämpning från och med början av år 1938, ehuru icke i sådan grad att hänsyn behöver tagas därtill vid de approximativa beräkningar av kostnaderna för det nuvarande uppbördsväsendet, varom här kan bliva fråga. Av statsmedel har hittills även utgått mantalsskrivningsprovision till magistratsstädernas tjänstemän med trettionde penningen å debiterade mantalspenningar enligt kungörelse den 19 december 1862 angående ändring i beräkningen av mantalsskrivningsprovisionen (Sv. förf. saml. n r 62). Dylik ersättning uppgick under budgetåret 1937/1938 till 6 809 kronor 3 öre. Jämlikt nådigt brev den 17 januari 1816 utgår av statsmedel ersättning till Stockholms stad för kronouppbördsverket i staden med 11 472 kronor per år. Kostnaderna för kommunaluppbörden å landsbygden och i fögderistäderna hava icke kunnat bestämmas med önskvärd noggrannhet utan måst uppskattas på grundval av ett ofullständigt material. Kommittén har infordrat uppgifter angående dessa kostnader under år 1935 från samtliga landskommuner, men endast från 812 kommuner hava erhållits uppgifter av sådan beskaffenhet att de kunnat tabelleras. Det har givetvis varit för-

136 enat med svårigheter för de kommunala myndigheterna att verkställa erforderlig uppdelning av kostnaderna för sådan arbetskraft, som varit sysselsatt med såväl uppbördsarbete som andra kommunala göromål. De tabellerade kommunerna kunna emellertid med hänsyn till deras folkmängd och beskaffenhet i övrigt anses tämligen representativa för rikets landsbygd. Då några uppgifter om antalet år 1935 utfärdade kommunaldebetsedlar för landsbygden icke varit tillgängliga, hava uppbördskostnaderna i nämnda kommuner måst fördelas å innevånarna därstädes. Vid beräkning av medelkostnaden i kommunerna har erhållits ett vägt genomsnitt av 20 öre per invånare. Med användandet av denna siffra för hela folkmängden har kommittén beräknat kostnaderna för den kommunala uppbörden å landsbygden till omkring 800 000 kronor. Motsvarande kostnader i fögderistäderna hava med ett likartat beräkningssätt uppskattats till omkring 150 000 kronor år 1935. Kostnaderna för uppbörden av municipalutskylder hava samma år antagits uppgå till 50 000 kronor. Såsom resultat av en överslagsberäkning har kommittén ansett sig kunna räkna med en kostnadssumma å en miljon kronor för kommunaluppbörden år 1935 i landskommuner och fögderistäder. Med hänsyn till att ett flertal magistratsstäder efter nämnda år förenats med landsbygd och i kommitténs organisationsförslag räknats med att så skall ske med ytterligare tio magistratsstäder, torde nämnda kostnadssiffra icke vara för låg såsom ett uttryck lör de besparingar, som ifrågavarande kommuner skulle göra genom kommunaluppbördens övertagande av staten på sätt kommittén föreslagit. Uppgifter rörande kostnaderna för kronouppbörd och mantalsskrivning år 1935 hava av kommittén infordrats från magistratsstäderna. Samma svårigheter att särskilja uppbördskostnaderna hava gjort sig gällande beträffande dessa städer som för landskommunernas vidkommande. Det har endast varit möjligt att tabellera uppgifter från 51 magistratsstäder, av vilka 16 hava över 10 000 invånare. Bruttokostnaden för de tabellerade städerna har uppgått till 1 krona 81 öre per debetsedel. Antages detta vara medelkostnaden för samtliga magistratsstäder, bliva dessa städers bruttokostnader för kronouppbörd och mantalsskrivning 2 460 000 kronor, vilken summa ansetts böra höjas till 2 475 000 kronor. Avdragas vissa städerna tillkommande inkomster, såsom ersättningar, provisioner m. m., erhålies för de tabellerade städerna en nettokostnad av 1 krona 37 öre per debetsedel. Detta giver en total nettokostnad för magistratsstäderna av omkring 1 860 000 kronor. Kronouppbörden och mantalsskrivningen i dessa städer bekostas emellertid även genom sportelinkomster i tjänsten för de med dessa göromål sysselsatta tjänstemännen. Dylika extra inkomster kunna med ledning av medeltalet för de tabellerade städerna uppskattas till omkring 625 000 kronor. Bruttoomkostnaderna för kronouppbörden och mantalsskrivningen i magistratsstäderna kunna överslagsvis beräknas till omkring 3 100 000 kronor. Bruttokostnaderna voro enligt de införskaffade uppgifterna år 1935 för Stockholm 818 822 kronor, Göteborg 473 941 kronor och Norrköping 96 141 kronor.

137 Kostnaderna för kommunaluppbörden i magistratsstäderna hava av kom mitten beräknats på grundval av uppgifter från 59 städer, vilka ansetts re presentativa för de mindre och medelstora städerna i riket och varifrån fullständiga och inbördes överensstämmande uppgifter kunnat erhållas. Uppgifterna för dessa städer hava utvisat en medelkostnad av 98 öre per invånare, vilket för alla magistratsstäder utom de fem största giver en kostnadssumma av omkring 880 000 kronor. Motsvarande kostnader utgjorde enligt erhållna uppgifter år 1935 för Stockholm 775 773 kronor, Göteboig 251 875 kronor, Malmö 133 430 kronor, Norrköping 59 750 kronor och Hälsingborg 43 956 kronor. Kostnaden för kommunaluppbörden i samtliga magistratsstäder år 1935 kan i enlighet härmed uppskattas till omkring 2 150 000 kronor. I de beräknade kostnaderna för krono- och kommunaluppbörden i magistratsstäderna ingå även nettokostnader för indrivningsväsendet. Att särskilja dessa från övriga uppbördskostnader låter sig icke göra med någon större säkerhet. Kommittén har med ledning av de erhållna uppgifterna sökt göra en uppdelning av kostnaderna för kronouppbörd och mantalsskrivning i magistratsstäderna och därvid funnit, att dessa kostnader kunna med grov approximering beräknas belöpa med 26 procent å mantalsskrivning, 25 procent å debitering samt utskrift och utsändande av debetsedlar, 9 procent å uppbörd, 31 procent å indrivning, däri inbegripet utskrift av restlängder, och 9 procent å redovisning. De nuvarande kostnaderna för uppbörd och mantalsskrivning kunna sammanfattas på följande sätt: Landsbygd och fögderistäder. I. Kronouppbörd och mantalsskrivning. Statsverket. Postverkets ersättning för bestyr med uppbörden och tryckning av debetsedlar kr. 1 100 000 Häradsskrivarnas löneförmåner och ersättningar » 1 255 000 Länsstyrelsernas uppbördsavdelningar * » 310 000 Kr. 2 665 000 Avgår till statsverket indragna andelar i uppbördsprovisioner * kr. 615 000 Statsverkets nettokostnader Kr. 2 050 000

2 050 000

Menigheter och enskilda. Debiterings- och uppbördsprovisioner 1 kr. 1 120 000 Debetsedelslösen till häradsskrivare » 350 000 Ersättning till häradsskrivare från kommuner och vägdistrikt för röstlängder » 200 000 Expeditionslösen m. m. till häradsskrivare » 60 000

1 730 000

Summa kronor 3 780 000. * Av kostnaderna för länsstyrelsernas uppbördsavdelningar och av de statsverket tillkommande andelarna i uppbördsprovisioner belöper en mindre del å magistratsstäder. 1 Häri ingå uppbördsprovisioner till en lanträntmästare å omkring 10 000 kronor, vilka till viss mindre del belöpa å magistratsstäder.

138 II.

Kommunaluppbörd. Landskommunerna (inbegripet köpingar) Municipalsamhällen Fögderistäder

kr. 800 000 » 50 QOO !.'.".'.'." i . ' _ » _ 1 Ö 0 0 0 0

l 000 000

Summa kronor

4 780 000.

k r# 2 475 000 » 625 000 .T7TT

3 100 000 2 150 000

Magistratsstäder. I.

II.

Kronouppbörd och mantalsskrivning. Städernas bruttokostnader Vederbörande tjänstemäns extra inkomster Kommunaluppbörd

Summa kronor 5 250 000. S a m m a n l a g d a k o s t n a d e n för h e l a r i k e t bliver enligt dessa b e r ä k n i n g a r för k r o n o u p p b ö r d och m a n t a l s s k r i v n i n g 6 880 000 k r o n o r och för k o m m u n a l u p p b ö r d 3 150 000 k r o n o r . I de för h ä r a d s s k r i v a r n a s l ö n e f ö r m å n e r och e r s ä t t n i n g a r u p p t a g n a s u m m o r n a i n g å vissa b e l o p p , s o m icke d i r e k t avse u p p b ö r d eller m a n t a l s s k r i v ning, n ä m l i g e n e r s ä t t n i n g a v s t a t s m e d e l för u p p r ä t t a n d e a v i n s k r i v n i n g s listor m e d o m k r i n g 2 500 k r o n o r , avskrifter av t a x e r i n g s l ä n g d e r m e d o m k r i n g 200 000 k r o n o r och u p p r ä t t a n d e av r ö s t l ä n g d e r m e d o m k r i n g 70 000 k r o n o r s a m t e r s ä t t n i n g f r å n k o m m u n e r och v ä g d i s t r i k t för r ö s t l ä n g d e r m e d o m k r i n g 200 000 k r o n o r . Dessa k o s t n a d e r å tillhopa o m k r i n g 470 000 k r o n o r h a v a , o a k t a t de egentligen icke ä r o u p p b ö r d s k o s t n a d e r , m e d r ä k n a t s för att u n d e r l ä t t a j ä m f ö r e l s e n m e l l a n d e n n u v a r a n d e o r d n i n g e n o c h de a v k o m m i t t é n u p p g j o r d a a l t e r n a t i v e n . Det ä r n ä m l i g e n a v visst intresse a t t d ä r v i d m e d t a g a s a m t l i g a k o s t n a d e r för h ä r a d s s k r i v a r o r g a n i s a t i o n e n . Innebörden av kommitténs olika förslag ur stats finansiell synpunkt torde f r a m g å av följande j ä m f ö r e l s e m e l l a n statsverkets av förslagen b e r ö r d a å r liga i n k o m s t e r och utgifter i olika fall. Inkomster. Nuvarande ordning Till statsverket indragna andelar i ersättning för uppbörd och redovisning av försäkringsavgifter, hushållningssällskapsavgifter och riddarhusmedel Häradsskrivarnas nuvarande extra inkomster i tjänsten från menigheter och enskilda, inklusive debetsedelslösen men med undantag av debiteringsprovision för försäkringsavgifter, hushållningssällskapsavgifter och riddarhusmedel, 75 000 kr Ersättning från magistratsstäderna för tryckning av stommar till längder, debetsedlar m. m Summa kronor

... , Alt

l

Alt II

Alt. III

1 070 000

1 070 000

1 070 0<00

100 000 1 170 000

100 000 1 170 000

100 0<00 1 170 0 0 0 .

90 000

_ 90 000

139 Utgifter. Nuvarande ordning

Postverket Det nya folkbokföringssystemet . Uppbörd å landet och i fögderistäder 1 090 000 Uppbörd i magistratsstäder — De lokala folkbokföringsmyndigheterna — Länsstyrelserna 310 000 Häradsskrivarorganisationen 1 255 000 Riksmyndigheten — Summa kronor 2 655 000

AR

j

AJt

„

Alt

m

300 000

300 000

300 000

1 925 000 800 000

1 925 000 800 000

1 925 000 800 000

23 600 1 869 500 2 760 000 65 000

23 600 23 600 2 400 900 5 299 400 2 760 000 — 65 000 65 000 8 274 500 8 413 000.

7 743 100

För att jämförelsen mellan den nuvarande ordningen och de tre alternativen skall bliva fullt rättvisande har till utgifterna för de senare måst läggas kostnadsökningen för blanketter till uppbörden å 10 000 kronor. Blankettkostnaderna för det nuvarande uppbördssystemet hava uteslutits beträffande såväl den nuvarande ordningen som de tre alternativen. Av jämförelsen framgår, att alla tre alternativen innebära en inkomstökning för statsverket å 1 080 000 kronor. Den årliga kostnadsökningen uppgår enligt alternativ I till 5 088 100 kronor, enligt alternativ II till 5 619 500 kronor och enligt alternativ III till 5 758 000 kronor. Engångsutgifterna och den årliga ökningen av statsverkets utgifter bliva följande: Alt. I

Engångsutgifter Årlig ökning av statsverkets utgifter 1 . . .

kr. 6 300 000 » 4 008 100

Alt. II

Alt. Ill

7 200 000 4 539 500

9 800 000 4 678 000

Engångskostnaderna äro 900 000 kronor högre för alternativ II än för alternativ I och 2 600 000 kronor högre för alternativ III än för alternativ II. De årliga kostnaderna för alternativ II överstiga motsvarande kostnader för alternativ I med 531 400 kronor och årliga kostnaderna för alternativ III dylika kostnader för alternativ II med 138 500 kronor. Vid jämförelse mellan de årliga kostnaderna för alternativ I och II å ena samt alternativ III å andra sidan är emellertid att märka, att de förra alternativen belastas med beräknade lokalbidrag å 120 000 kronor för häradsskrivarna, vilket ej ä r fallet med alternativ III, enär motsvarande lokalbehov där fylles genom nybyggnader och anskaffande av möbler för en beräknad engångskostnad av omkring 2 600 000 kronor. Skillnaden i kostnader mellan de tre alternativen beror i huvudsak på skiljaktigheter beträffande häradsskrivarorganisationen och länsstyrelsernas uppbördsavdelningar. De årliga kostnaderna härför fördela sig på följande sätt: 1 Såsom framgår av den tidigare framställningen ingå här icke utgifter för sportelersättningar och pensioner.

140 Alt. I

Häradsskrivarorganisationen 2 760 000 Länsstyrelsernas nya organisation för uppbörd (och mantalsskrivning vid alternativ III) 395 800 Summa kronor 3 155 800

Alt. II

Alt. Ill

2 760 000 927 200 3 687 200

3 767 800 3 767 800.

Ökningen av blankettkostnader å 10 000 kronor har för alternativen I och II inberäknats bland kostnaderna för häradsskrivarorganisationen och för alternativ III bland kostnaderna för länsstyrelsernas uppbördsavdelningar. Skillnaden i kostnader för ovan angivna delar av organisationen mellan alternativen II och I, 531 400 kronor, är densamma som skillnaden i total utgiftsökning mellan samma alternativ. Skillnaden i kostnader mellan alternativen III och II enligt ovanstående uppställning är 80 600 kronor, medan den totala skillnaden i merutgifter mellan alternativen uppgår till 138 500 kronor. Alternativ III belastas nämligen även av indragningslön å 59 800 kronor, som ej förekommer vid alternativ II, varemot sistnämnda alternativ i motsats till det förra erfordrar lokalhyra för folkbokförings- och tryckningsavdelningar vid en länsstyrelse å sammanlagt 1 900 kronor. Genom de med alternativ I förenade nya utgifterna skulle man vinna ett tidsenligt folkbokföringssystem, en uppbördsreform och en förstärkning av fögderiorganisationen, som är nödvändig med hänsyn till ett stort antal magistratsstäders förening med landsbygd samt de kamerala göromålens allmänna tillväxt. Tillika skulle i samband med en lönereglering för häradsskrivarna och deras biträden de senare vinna statsanställning och förbättrade löneförhållanden. Genom statsverkets övertagande av kommunaluppbörden å landet och i fögderistäderna skulle vidare vederbörande kommuner göra en besparing å åtminstone en miljon kronor. Med hänsyn härtill kan den årliga utgiftsökningen för det allmänna enligt alternativ I sägas uppgå till omkring tre miljoner kronor. I detta sammanhang må även beröras de fördelar beträffande uppbördsresultatet, som genomförandet av detta liksom övriga alternativ torde medföra. Kommittén vill icke i förväg gottskriva det nya uppbörds- och folkbokföringssystemet de vinster, som det allmänna genom en minskning av de resterande utskylderna och en effektivare restindrivning kan komma att göra i form av minskade skatteförluster och mindre kostnader för indrivningsverksamheten. Man torde dock kunna hysa grundade förhoppningar om att vinsterna i berörda hänseende skola bliva betydande, ehuru det synes vanskligt att på förhand siffermässigt uppskatta deras storlek. Skillnaden i kostnader mellan alternativ I å ena samt alternativen II och III å andra sidan motsvaras av mer omfattande arbetsuppgifter för länsstyrelserna vid de senare alternativen, enligt vilka dessa myndigheter skola övertaga en stor del av landsfiskalernas och andra utmätningsmäns nuvarande indrivnings- och redovisningsarbete. Den lättnad i nämnda befattningshavares arbetsbörda till båtnad för deras verksamhet såsom polismän och åklagare, som härigenom vinnes utöver de resultat, som alternativ I

141 erbjuder, erhålles för en kostnad, som utgör skillnaden mellan utgifterna för alternativ II och alternativ I, d. v. s. engångsutgifter å omkring 900 000 kronor och årliga utgifter å omkring 530 000 kronor. Alternativen II och III sammanfalla med varandra med avseende å den av alternativen berörda organisationens arbetsuppgifter med det mindre betydande undantaget att vissa kamerala och allmänt administrativa ärenden, vilka häradsskrivarna enligt alternativ II skola handlägga såsom lokalmyndigheter, enligt alternativ III måste anförtros åt landsfiskalerna. Eljest skilja sig de båda alternativen från varandra endast i organisatoriskt hänseende. Genom häradsskrivarnas indragande och länsstyrelsernas utvidgande enligt alternativ III bildas centraliserade uppbördsverk, där möjlighet finnes att u r kontorsteknisk synpunkt bättre utnyttja personal och maskiner än med en lokal häradsskrivarorganisation. Detta resultat uppnås genom de ökade utgifter, som alternativ III betingar i jämförelse med alternativ II, d. v. s. engångsutgifter å omkring 2 600 000 kronor och årliga utgifter å omkring 140 000 kronor. För en effektivisering av folkbokföringsväsendet enligt samtliga alternativ hava engångskostnader å 2 447 000 kronor och årliga kostnader å 968 900 kronor beräknats vara erforderliga. Med tillägg av uppskattade kostnader för ombyggnader och tomtmark för lokaler till länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar kunna engångskostnaderna avrundas till 2 500 000 kronor. För angivna kostnader skulle oberoende av uppbördsväsendets omläggning en folkbokföringsreform kunna åstadkommas. Avskiljas nämnda kostnader vid alternativ I, återstå engångskostnader å omkring 3 800 000 kronor och årliga utgifter å omkring 3 040 000 kronor. Dessa belöpa såväl å uppbördsreformens genomförande som å den utvidgning av fögderiorganisationen och lönereglering för häradsskrivarbiträdena, som kommittén ansett böra förknippas därmed. Den minsta möjliga kostnad, för vilken en omläggning av uppbördssystemet skulle kunna genomföras, är givetvis svår att fastställa. Det bidrag till magistratsstädernas uppbördskostnader å omkring 800 000 kronor, som postverkets ombesörjande av större delen av uppbörden i dessa städer skulle innebära, är förestavat av billighetsskäl, då kommittén i samband med införandet av skattebetalning genom posten i magistratsstäderna ansett önskvärt att lindra städernas kostnader för uppbörden. Man skulle givetvis kunna bibehålla den nuvarande ordningen för skatteinbetalning i magistratsstäderna och därigenom inbespara ifrågavarande utgift för statsverket, ehuru den föreslagna ändringen synes önskvärd ur såväl uppbörds- som kontrollsynpunkt. Bortser m a n från denna utgift, kunna de egentliga kostnaderna för en uppbördsreform enligt alternativ I beräknas till 2 240 000 kronor per år, vilket belopp efter avdrag av de nuvarande kostnaderna för kommunaluppbörden å landet och i fögderistäderna nedbringas till 1 240 000 kronor. De häri ingående merkostnaderna för fögderiorganisationens förbättrande kunna svårligen särskiljas från kostnaderna för uppbördsreformen. Detta är för övrigt ur kommitténs synpunkt icke av något intresse, då kommittén icke kan förorda en omlägg10—388005.

III.

142 ning av uppbördssystemet med bibehållande av den gällande fögderiindelningen och det nuvarande avlöningssättet för häradsskrivarna och deras biträden. Gemensam för alla tre alternativen är en centralisering och mekanisering av det skrivarbete, som nu utföres å häradsskrivarkontoren, genom arbetets överflyttande till tryckningsavdelningar å länsstyrelserna. Engångskostnaderna för dessa avdelningar hava uppskattats till 2 734 000 kronor och de årliga kostnaderna till 583 400 kronor. Dessa kostnader böra jämföras icke blott med kostnaderna för det skrivarbete, som under häradsskrivarnas privata ledning nu utföres med billig arbetskraft, utan även med kostnaderna för samma arbete, sedan det anförtrotts åt statsanställda häradsskrivarbiträden med reglerade löner eller motsvarande biträden å länsstyrelserna. Det är svårt att bilda sig en uppfattning om de nuvarande kostnaderna för ifrågavarande arbete, vilket utföres av häradsskrivarnas även för andra göromål anlitade fasta och tillfälliga biträden. De årliga kostnaderna för tryckningsavdelningarna torde dock på grund av biträdeslönernas reglering och maskinkostnaderna ställa sig högre än de nuvarande kostnaderna, men erhålles i gengäld genom tryckningen ett mer lätthanterligt och tillförlitligt arbetsresultat. Jämföras tryckningsavdelningarnas kostnader med de kostnader, som skulle uppstå genom skrivarbetets utförande för hand eller med skrivmaskin av biträden med reglerade löner, synes icke råda någon tvekan om att kostnaderna i det senare fallet skola bliva större. För magistratsstädemas vidkommande synes det icke vara möjligt att göra jämförelser mellan de nuvarande och blivande kostnaderna, då m a n icke kan på förhand få en säker föreställning om de organisatoriska anordningar, som dessa städer kunna finna förenligt med sina intressen att vidtaga. Såsom tidigare antytts håller kommittén emellertid före att, om någon ökning av uppbördskostnaderna i dessa städer kommer att ske, denna skall bliva mindre betydande.

Särskilt yttrande av kommitténs ledamot herr Pettersson: Mot kommitténs förslag, såvitt angår denna del av betänkandet, har jag ansett mig böra i vissa avseenden reservationsvis framföra avvikande mening. Häradsskrivarnas arbetsuppgifter. Enligt kommitténs förslag skola häradsskrivarna, jämte det de i huvudsak bibehålla samma arbetsuppgifter som för närvarande, göras till »rörliga» ortsorgan i större utsträckning än vad nu är fallet och övertaga en del allmänt administrativa göromål, som nu äro anförtrodda landsfiskalerna. Sålunda skola de hava att verkställa utredningar och avgiva yttranden i mantalsskrivnings- och folkbokföringsfrågor, taxeringsfrågor och andra kamerala ärenden, ärenden angående tvister mellan kommuner om ersättning för fattigvård och barnavård samt ärenden angående understöd och lån av allmänna medel, utfärda intyg angående fastigheters beskaffenhet, bevaka det allmännas rätt beträffande publika fastigheter ävensom förrätta syn, besiktning och värdering beträffande sådan egendom och, i fall där länsstyrelsen så finner lämpligt, bevaka det allmännas rätt inför domstolar och andra myndigheter. Slutligen skola de lämna länsstyrelsen och andra myndigheter biträde och handräckning samt kunna förordnas att verkställa förrättningar och utföra uppdrag av olika slag. Jag kan icke finna lämpligt att i sådan utsträckning, som föreslagits, utvidga häradsskrivarnas verksamhetsområde. Därest kommitténs förslag till uppbördsväsendets ordnande genomföres, torde arbetet med debiteringen bliva väsentligt utökat och i högre grad än lör närvarande kräva häradsskrivarens personliga medverkan, särskilt som detta arbete måste utföras inom en mycket begränsad tid. Vad beträffar mantalsskrivningen torde, därest kommitténs förslag till folkbokföringens ordnande genomföres, häradsskrivarens personliga handläggning av hithörande ärenden bliva lika maktpåliggande som för närvarande, om icke mera, även om en del göromål, som nu utföras å häradsskrivarkontoren komina att övertagas av de föreslagna tryckningsavdelningarna vid länsstyrelserna. Häradsskrivarna kunna därför enligt mitt förmenande under långa perioder av året icke få tid över att ägna sig åt andra göromål än som för närvarande åvila dem. Även om flera av de ärenden, som föreslås skola tilldelas häradsskrivarna, icke äro brådskande, äro å andra sidan en del av sådan natur, att längre uppskov med deras handläggning icke lämpligen bör få förekomma.

144 Länsstyrelsernas behov av biträde i de allmänt administrativa göromålen av med ortsförhållandena i de särskilda fallen förtrogna personer i opartisk ställning torde mindre ofta kunna fyllas av häradsskrivarna. Redan av skäl, som ovan anförts, torde de endast genom enstaka tjänsteresor bliva i tillfälle a t t förvärva och uppehålla ortskännedom i mera egentlig bemärkelse. Att häradsskrivarna skulle i någon större utsträckning göra tjänsteresor inom sina fögderier torde icke heller ur kostnadssynpunkt vara rimligt. Man må i detta sammanhang betänka, att fögderierna merendels äro av betydande storlek. Sålunda omfattar det till ytinnehållet största av de föreslagna fögderierna (Gällivare fögderi) icke mindre än omkring 36 162 kvadratkilometer och även i rikets södra och mellersta delar finnas ett flertal fögderier med ett ytinnehåll av omkring 2 000 kvadratkilometer. Åtskilliga av de ifrågasatta nya arbetsuppgifterna synas ligga betydligt mera fjärran från häradsskrivarnas egentliga och huvudsakliga verksamhetsområde än från landsfiskalernas. Efter vad jag inhämtat anses också den lättnad i landsfiskalernas arbete, som skulle vinnas genom ifrågavarande arbetsuppgifters överflyttande å häradsskrivarna, vara av mindre betydelse. 1 anslutning härtill erinras om att genom andra föreslagna åtgärder landsfiskalernas arbetsbörda torde komma att väsentligt minskas och att de särskilda sakkunniga, som tillkallats för fortsatt utredning angående omorganisationen av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna kunna förväntas inom kort framlägga förslag till ändrad landsfiskalsorganisation. Enligt förljudande lär den organisation, som kommer att av de sakkunniga föreslås, inrymma flera olika organisationstyper och möjliggöra, att arbetskrafterna i de olika distrikten lätt kunna anpassas efter ändrade förhållanden. Under angivna förhållanden anser jag lämpligast, att ifrågavarande arbetsuppgifter med undantag av att avgiva yttranden i mantalsskrivningsoch folkbokföringsärenden samt möjligen i taxerings- och vissa andra kamerala ärenden, som må ankomma å häradsskrivarna, fortfarande tillkomm a landsfiskalerna. Verkställandet av utredning i sådana ärenden genom förhör o. d. bör alltfort ombesörjas av landsfiskalerna. Skall något överflyttande i vidare mån än nu nämnts av arbetsuppgifter från landsfiskalerna till häradsskrivarna äga rum, bör enligt mitt förmenande detta i varje fall ske endast i mycket begränsad omfattning. Lika med kommitténs övriga ledamöter anser jag, att häradsskrivarna böra bibehållas ute i fögderierna. Om så sker kunna desamma framdeles eventuellt tagas i anspråk för nya arbetsuppgifter inom taxeringsväsendet, vilka uppgifter skulle låta sig väl förena med deras övriga arbetsuppgifter. Häradsskrivarnas kompetens. Kommittén har såsom kompetensvillkor för uppförande å förslag till häradsskrivartjänst uppställt avlagd juris kandidatexamen eller statsvetenskaplig juridisk examen. Såsom framgår av betänkandet har kommittén ansett, att lägre juridisk utbildning skulle varit till fyllest, därest någon lägre juridisk examen än de nu nämnda funnits. Kommittén har emellertid ansett sig även böra föreslå, att för häradsskrivartjänst särskilt lämpliga personer utan den föreslagna utbildningen skola kunna genom

145 dispensförfarande efter att hava ådagalagt vissa kunskaper tillerkännas behörighet att uppföras å förslag till häradsskrivartjänst. För dylika personer hava särskilda prov ansetts kunna anordnas under socialdepartementets inseende i de för häradsskrivartjänstens skötande mest betydelsefulla juridiska ämnena. För närvarande erfordras icke juridisk examen för att bliva häradsskrivare. Såsom i betänkandet angives torde häradsskrivarorganisationen p å ett tillfredsställande sätt hava fyllt sina uppgifter inom anvisade verksamhetsområden. Såvitt jag kan bedöma, föranleda de ändringar i fråga om häradsskrivarnas viktigaste arbetsuppgifter, debiteringen av utskylder och mantalsskrivningen, som ett genomförande av kommitténs förslag till u p p bördsväsendets och folkbokföringens ordnande skulle medföra, icke att p å häradsskrivarnas kompetens behöver ställas högre krav än för närvarande. Vad angår de ytterligare arbetsuppgifter, som föreslås skola från landsfiskalerna överflyttas å häradsskrivarna, anser jag som ovan anförts att, frånsett vissa undantag, som icke hava betydelse i förevarande sammanhang, dessa arbetsuppgifter icke böra tilldelas häradsskrivarna. Icke heller för dessa arbetsuppgifter torde erfordras juridisk utbildning. Såvitt för mig är bekant, har någon anmärkning med avseende å kompetensen mot landsfiskalernas sätt att handhava ifrågavarande arbetsuppgifter icke försports. Jag anser sålunda samma kompetens som för närvarande fordras till fyllest. Jag anser vidare det mindre lyckligt att, på sätt kommittén föreslår, anordna en i förväg reglerad och för lång tid framåt avsedd dispensmöjlighet. I hela vår statsförvaltning torde knappast förekomma någon motsvarande anordning. Därest viss juridisk utbildning skulle anses erforderlig men juridisk examen icke skulle anses oundgänglig, bör enligt mitt förmenande i stället föreskrivas, att aspirant å häradsskrivartjänst antingen skall hava avlagt någon av ovan omförmälda examina eller vid i viss ordning anställt prov hava visat sig äga erforderliga kunskaper i de för häradsskrivartjänstens skötande betydelsefulla juridiska ämnena. I så fall böra närmare bestämmelser utfärdas angående anordnande av dylika prov och de fordringar, som därvid skola uppfyllas. Häradsskrivarnas löneställning. Frågan om häradsskrivarnas kompetens torde hava väsentlig betydelse även med avseende å deras löneställning. Sålunda torde, om juridisk utbildning skulle anses erforderlig, lönen böra sättas högre än om sådan kompetens icke anses behövlig. Jag anser, att frågorna om häradsskrivarnas och landsfiskalernas löneställning hava sådant samband, att de böra slutligen avgöras i ett sammanhang, vilket också torde kunna ske. Jag saknar emellertid anledning att här närmare ingå p å frågan om häradsskrivarnas löneställning.

Bilaga

A.

P. M. angående restföringens ordnande. Den närmast till hands liggande utvägen för restföringens ordnande vid tillämpning av det av kommittén föreslagna uppbördssystemet är att upprätta de fyra restlängderna för uppbördsåret på samma sätt som nu sker beträffande kronorestlängderna. Detta torde emellertid innebära en fördubbling av den nuvarande restlängdsskrivningen. Med ett sådant system torde det även bliva svårt att vinna önskvärd överblick över restindrivningen, då restförda belopp, avseende en och samma skattskyldig, i många fall komma att återfinnas i två eller flera av de under ett uppbördsår upprättade restlängderna. Antalet utelöpande restlängder skulle också med den av kommittén föreslagna preskriptionstiden för utskylder, fem år, komma att bliva mycket stort. För att vid indrivningen nödig överblick skall kunna vinnas över samtliga restförda utskylder, vilka det kan bliva fråga om att uttaga av en och samma person, skulle exekutionsbiträdena bliva tvungna att genomgå fyra restlängder för varje uppbördsår och, om samme skattskyldige förekomme i mer än en längd, på lämpligt sätt göra anteckning härom eller också att föra särskilda kortregister över de skattskyldiga. De balanslängder över oredovisade utskylder, avseende äldre uppbördsår, vilka det enligt kommitténs förslag skall åligga utmätningsmännen att upprätta, skulle bliva onödigt vidlyftiga, i det att i desamma måhända skulle upptagas två eller flera under ett uppbördsår restförda poster, avseende samme skattskyldige. Balanslängderna skola bland annat tjäna som underlag för en granskning av indrivningsarbetets bedrivande i avseende på de särskilda skattskyldiga. För underlättande av en sådan granskning skulle det uppenbarligen vara önskvärt, att samtliga restförda utskylder för ett visst uppbördsår en och samma person återfunnes å ett ställe i balanslängden. Vid sådant förhållande torde böra övervägas, huruvida icke efter varje uppbördsårs utgång eller vid senare, lämplig tidpunkt oredovisade poster i de fyra särskilda restlängderna skulle kunna sammanföras i en enda längd, som, i stället för de ursprungliga längderna, i fortsättningen kunde ligga till grund för indrivningsarbetet samt för redovisningen och balanslängders upprättande. För sådant ändamål skulle kunna användas avskrifter i erforderliga delar av de av länsstyrelse och uppbördskamrerare upprättade redovisningslängderna över vid maj månads utgång oredovisade utskylder för det löpande uppbördsåret (jfr sid. 9). De anteckningar, som utmätningsmän och exekutionsbiträden från maj månads utgång fram till den tidpunkt, då nämnda avskrifter av redovisningslängderna blivit för dem tillgängliga, verkställt om att utskylder influtit m. m. samt de anteckningar i övrigt, som kunde vara av betydelse för den fortsatta indrivningen, finge överföras till nämnda avskrifter. Utmätningsmannen torde härvid böra tillse, att de honom underställda exekutionsbiträdena behörigen verkställde sådan överföring. De ursprungliga restlängderna skulle förvaras på betryggande sätt hos vederbörande utmätningsman eller uppbördsmyndighet. Genom en sådan anordning skulle vinnas, att exekutionsbiträdena, bortsett från de restlängder, som avse det löpande uppbördsårets utskylder, endast behövde arbeta med en enda restlängd för varje tidigare uppbördsårs restantier och att i varje sådan längd utskylder avseende samma person funnes samlade på ett ställe och i en enda post. Upprättandet av fyra restlängder torde såsom förut nämnts innebära en bety-

147 dande ökning av arbetet med restlängdsskrivningen, och torde därför möjligheterna för ett förenklat förfarande i arbetsbesparande syfte i första hand böra undersökas. Restföring i en för hela uppbördsåret gällande restlängdsliggare, vilken påbygges vid varje nytt restföringstillfälle, bör övervägas. Ett dylikt system torde kunna ordnas på följande sätt. Blanketterna till länsstyrelsens restlängdsliggare skola innehålla kolumner för alla de restföringstillfällen, vilka kunna förekomma beträffande en skattskyldig under uppbördsåret. Vid det första restföringstillfället upplägges liggaren på samma sätt som nu sker beträffande första kronorestlängden med angivande av varje restförd persons namn, bostadsfastighet m. m. samt vid restföringstillfället förfallet belopp. Vid utskriften erhålles medelst kopiering utöver länsstyrelsens liggare två exemplar, ett för vederbörande utmätningsman och ett för exekutionsbiträdet. För sistnämnda båda exemplar användas särskilda blanketter, som kunna insättas i lösbladspärmar. Dessa blanketter innehålla å uppslagets ena sida plats för namn, fastigheter m. m. och kolumner för vid första restföringstillfället förfallna belopp samt å andra sidan plats för anteckningar om indrivning. Blanketterna till alla exemplar av restlängdsliggaren skola vara märkta och folierade på samma sätt. Länsstyrelsens liggare utbygges vid följande restföringstillfällen genom att restbelopp, som skall påföras tidigare under uppbördsåret restförd person, antecknas å det rum i den redan upplagda restlängdsliggaren, där denne först upptagits, i vederbörlig för senare restföringstillfälle avsedd kolumn. Då restbelopp vid något av de tre sista restföringstillfällena skola påföras personer, vilka icke förut under uppbördsåret varit restförda, tillskrives länsstyrelsens liggare med vederbörande nytillkommande skattskyldigas namn, bostadsfastigheter m. m. i omedelbar anslutning till de däri sist införda personernas namn. Medelst genomskrift erhållas två exemplar av den tillskrivna delen av liggaren, ett för utmätningsmannen och ett för exekutionsbiträdet. I länsstyrelsens liggare införas därefter restbeloppen i vederbörande kolumn. De restskyldigas namn förekomma sålunda blott en gång i ett uppbördsårs restlängdsliggare samt i den ordning de först restförts. Summan av de vid varje restföringstillfälle upptagna posterna erhålles genom summering av vederbörande kolumn i liggaren. Sedan länsstyrelsens liggare vid ett senare restföringstillfälle på ovan angivet sätt fullständigats genom införande i liggarens förut upplagda och nytillskrivna delar av restbeloppen i vederbörande restföringskolumn, tagas två avskrifter av sådana kolumner. Dessa avskrifter göras på lösa blad (kolumnblad), ett för varje uppslag i liggaren. Kolumnbladen skola vara märkta och numrerade på samma sätt som motsvarande uppslag i liggaren. Av de ovannämnda medelst genomskrift erhållna två exemplaren av den vid restföringstillfället med nytillkomna skattskyldigas namn, bostadsfastigheter m. m. tillskrivna delen av liggaren och de vid samma tillfälle utskrivna kolumnbladen erhålles vid vart och ett av de tre sista restföringstillfällena ett restlängdsmaterial i två exemplar, som överlämnas till vederbörande vitmätningsman och exekutionsbiträde. Dessa förvara sina exemplar av restlängdsliggaren för varje kommun i en lösbladspärm och insätta kolumnbladen i motsvarande uppslag av erhållna exemplar av liggaren samt infoga mottagna exemplar av tillskrivna delar av liggaren i slutet av pärmen. 1 Kolumnbladen torde kunna göras av olika bredd och anordnas så att samtliga en skattskyldig under uppbördsåret påförda restbelopp bliva synliga i lösbladsliggaren i anslutning till den skattskyldiges namn, vilket där endast förekommer på ett ställe. Sedan utmätningsmannen och exekutionsbiträdet mottagit restlängdsmaterialet från sista restföringstillfället under uppbördsåret, skola i deras liggare för varje uppslag finnas infogade kolumnblad med samma nummer, utvisande senare restföringar för varje skattskyldig, om sådana förekommit, eller ock att sådana ej ägt rum. Efter 1 Infogandet av lösa blad i exekutionsbiträdenas lösbladspärmar torde helst böra verkställas av vederbörande utmätningsman.

148 sista restföringen under uppbördsåret uttagas bladen ur pärmarna och bindas. Med ett så beskaffat system kan restlängden för ett restföringstillfälle sägas bestå av vederbörande kolumner med däri införda restbelopp jämte motsvarande namn och bostadsfastigheter m. m. i liggaren. Man skulle genom detta system vinna den arbetsbesparingen, att namn och fastighet icke behövde utskrivas under uppbördsåret mer än vid den första restföringen av en skattskyldig person, varjämte alla en person under uppbördsåret påförda restantier skulle bliva samlade på ett ställe i stället för att återfinnas i ett flertal olika restlängder. Ur arbetsteknisk synpunkt ställer det sig otvivelaktigt fördelaktigast att upplägga restlängderna på kort, som överlämnas till vederbörande utmätningsmän och exekutionsbiträden samt vid senare restföringstillfällen återgå Lill länsstyrelserna för anteckning om nya restförda belopp. Med hänsyn till indrivningsväsendets nuvarande organisation i primärkommunerna på landsbygden synes det dock vara nödvändigt att för landskommunernas vidkommande sammanföra restposterna i fasta, summerade liggare eller längder för att giva erforderlig stadga åt indrivningsarbetet och underlätta kontrollen. I vissa landsdelar torde även de stora avstånden mellan länsstyrelserna och indrivningsförrättarna lägga hinder i vägen för tillämpningen av ett på kort grundat system. Det bör emellertid öppnas möjlighet för att restföringen i indrivningsdistrikt av mindre utsträckning och med starkt utvecklat exekutionsväsen må ske å kort.

Bilaga

B.

P. M. angående inom byggnadsstyrelsen verkställd utredning beträffande kostnaderna för beredande av lokaler åt ifrågasatta nya uppbördsavdelningar hos länsstyrelserna. Blekinge län. Erforderligt utrymme för uppbördsavdelningen kan ej erhållas inom landsstatshuset. Då staten är ägare till angränsande äldre träbyggnad, det gamla residenset, vilket för närvarande är upplåtet till flottans underofficersskolor men torde kunna utrymmas år 1940, anser byggnadsstyrelsen lokalfrågan lämpligast böra lösas med nybyggnad å denna tomt i samband med nödvändig utvidgning av länsstyrelsens lokaler. Kostnaden för en nybyggnad för uppbördsavdelningen enl. de olika alternativen har beräknats till: Alt. I 230 m 2 61 000 kronor » II 290 » 77 000 » » III 540 o 142 000 » Förslaget förutsätter omgruppering av länsstyrelsens lokaler. Gollands län. Något tillgängligt utrymme inom residenset finnes ej. Möjligheterna att förhyra lokaler äro mycket små. Byggnadsstyrelsen föreslår, att nybyggnad uppföres för uppbördsavdelningen eller för de lokaler, som tagas i anspråk, om den förlägges inom landsstatshuset. Ur organisationssynpunkt vore lämpligast om nybyggnaden uppfördes som tillbyggnad på södra gaveln av landsstatshuset. Kostnader för dessa lokaler enl. de olika alternativen skulle bliva: Alt. I 175 m 2 46 400 kronor » ii 225 & 60 000 » » Hl 500 » 132 000 » Gävleborgs län. Länsstyrelsen föreslår att i samband med den av riksdagen beslutade nybyggnaden för länsstyrelsen och lantmäterikontoret en flygel uppföres för uppbördsavdelningen enl. alt. I och II. Enligt alt. III fordras lokaler, motsvarande lantmäterikontorets. Byggnadsstyrelsen ställer sig tveksam inför uppförandet av en flygel och föreslår, att det planerade lantmäterikontoret tages i anspråk av uppbördsavdelningen, och att ett nytt lantmäterikontor uppföres på annan tomt i staden. Kostnaden för ett nytt lantmäterikontor har uppskattats till 240 000 kronor. Skulle en flygel för uppbördsavdelningen byggas skulle alt. I kosta 92 000 kronor och alt. II 118 000 kronor.

150 Göteborgs och Bohus län. Såsom länsstyrelsen förordar kunna lokaler beredas inom nybyggnad för länsstyrelsen och synes det byggnadsstyrelsen icke vara uteslutet, att även alt. III bör kunna inrymma en dylik nybyggnad, vilket länsstyrelsen ifrågasätter. De olika kostnaderna skulle bliva: Alt. I 330 m 2 65 400 kronor » II 480 » 95 000 » » Hl 855 » 169 200 » Hallands län. Inom de nuvarande lokalerna i Halmstads slott finnes ej tillgängligt utrymme för uppbördsavdelningen. Nybyggnad projekteras för länsstyrelsen. Då denna är färdig att tagas i bruk kunna de ledigblivna lokalerna i slottet övertagas av uppbördsavdelningen, eller om uppbördsavdelningen ur organisationssynpunkt placeras i nybyggnaden, motsvarande lokaler beredas länsstyrelsen i slottet. Någon väsentlig kostnad utöver den planerade nybyggnaden uppkommer således ej. Jämtlands län. För erhållande av lokaler för den nya uppbördsavdelningen enl. alt. I och II skulle, anser länsstyrelsen, vägingenjörens och länsarkitektens lokaler kunna tagas i anspråk, för vilka senare lokaler skulle förhyras samt nya lokaler inredas i vinden i residensets norra flygel. Skulle alt. III komma till utförande måste ny tillbyggnad utföras i residenstomtens västra del. Kostnaderna för de olika alternativen skulle bliva: Alt. I och alt. II byggnadskostnad c:a 10 000 kronor förhyrning » 3 500 » » III 750 m 2 » 198 000 » Jönköpings län. Inom länsresidenset i Jönköping finnas för närvarande inga möjligheter att bered* lokaler för det nya uppbördsverket. Fn mindre tillbyggnad av en flygel kan utföras, som skulle innehålla 420 m 2 och täcka lokalbehovet för alt. I och II. För alt. III måste antingen nybyggnad uppföras på annan tomt eller ock kan landshövdingens boställsvåning, som innehåller c:a 800 m 2 , tagas i anspråk och ny bostad uppföras. De olika kostnaderna skulle bliva: Alt. I » II » III

300 m 2 c:a 400 » » 800 » »

60 000 kronor 80 000 » 160 000 »

ny bostad c:a 250 000 kronor. Kalmar län. Inom den byggnad, i vilken länsstyrelsens lokaler äro förlagda, finnes intet utrymme tillgängligt för den nya uppbördsavdelningen utan äro alla lokaler utnyttjade till det yttersta. Med utgången av år 1940 bliva lantmäterikontorets lokaler lediga, vilkas sammanlagda yta, utgörande 252 m 2 , kan täcka behovet för alt. I. För de lokaler alt. II och III skulle upptaga, måste nybyggnad uppföras på annan tomt.

151 Kostnaden för en sådan byggnad skulle bliva enl. alt. II 450 m 2 c:a 90 000 kronor och enligt alt. III 840 m 2 c:a 170 000 kronor. Lämpligast vore om landshövdingens boställsvåning gjordes om till tjänsterum och en ny bostad uppfördes på annan plats. Bostaden upptager en yta av c:a 650 m 2 . Tillsammans med ovannämnda lantmäterilokaler skulle detta väl täcka lokalbehovet enl. alt. III. Kostnaden för en ny landshövdingebostad torde belöpa sig till c:a 260 000 kronor exkl. tomt. Kopparbergs län. Inom landsstatshuset i Falun finnes intet utrymme disponibelt för den nya uppbördsavdelningen. Tomtens storlek medgiver ej heller tillbyggnad för något av alternativen. Någon möjlighet att förhyra tillräckliga utrymmen finnes för närvarande ej. Nybyggnad å annan tomt är således enda lösningen för samtliga alternativ. Byggnadskostnaderna för de nya lokalerna exkl. tomt enl. de olika alternativen skulle bliva: Alt. I 300 m 8 c:a 60 000 kronor » II 400 » » 80 000 » » III 900 » » 180 000 » Förslaget förutsätter omläggning av länsstyrelsens lokaler. Kristianstads län. Länsstyrelsen föreslår att för beredande av lokaler för nya uppbördsavdelningen lantmäterikontorets nuvarande lokaler helt eller delvis tagas i anspråk och att lantmäterikontoret flyttas till telegrafverkets gamla hus, sedan nybyggnad för detta blivit färdig. Inom telegrafverkets gamla fastighet måste omfattande och dyra ändringar göras för åstadkommande av lokaler, som bliva lämpliga för lantmäterikontoret. Lantmäterikontorets nuvarande lokaler, vilka äro så gott som nya, måste i sin tur iordningställas för sitt nya ändamål. Byggnadsstyrelsen ställer sig tveksam inför detta och anser lämpligast bereda nya lokaler genom påbyggnad av lantmäterikontoret med en våning. AU. III skulle taga hela denna våning i anspråk. Alt. I och II skulle upptaga endast en del av denna, resten skulle, innan den behövs som utvidgning, hyras ut. För alt. III skulle byggnadskostnaden bliva 115 000 kronor. Alt. I och II får byggnadskostnaden räknas i proportion till den yta de upptaga, således resp. 41 000 och 55 000 kronor. Kronobergs län. Länsstyrelsens lokaler inom residenset i Växjö äro för närvarande otillräckliga. Möjligheterna att förhyra lokaler för den nya uppbördsavdelningen äro små. Nybyggnad är således enda utvägen. Länsstyrelsen har genom länsarkitekten låtit utföra utredningsförslag till tillbyggnad av residenset. Alt. I och II skulle kunna inredas i en tvåvånings flygel utmed östra gränsen. För alt. III har alternativt föreslagits en trevånings flygel i östra gränsen eller en tvåvånings flygel i samma gräns samt ytterligare en tvåvånings byggnad i norra gränsen. Byggnadsstyrelsen finner det senare förslaget vara det lämpligaste. Kostnaderna för de olika alternativen skulle bliva: Alt. I 250 m 2 140 000 kronor » II 300 » 150 000 » » III 700 » 270 000 »

152 Malmöhus län. Förslag till om- och tillbyggnad av landsstatshuset i Malmö föreligger för beredande av nya lokaler för lantmäterikontoret och utvidgning av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Det vore lämpligast om i detta sammanhang lokaler bereddes även för den nya uppbördsavdelningen. Byggnadskostnaderna skulle ökas med: Alt. I » II » III

795 m 2 c:a 132 000 kronor 885 » » 146 000 » 1 365 » » 225 000 »

Norrbottens län. Inom landsstatshuset i Luleå finnas inga disponibla lokaler för det nya uppbördsverket, och möjligheterna att förhyra lokaler äro mycket små. Nybyggnad synes vara den enda utvägen. Länsstyrelsen har genom länsarkitekten låtit utreda möjligheterna att genom tillbyggnad av landsstatshuset erhålla erforderliga lokaler. Kostnaderna för de olika alternativen skulle bliva: Alt. I 1 375 m 2 75 625 kronor » II 2 000 »> 110 000 » » III 2 800 » 154 000 » Skaraborgs län. Disponibla lokaler inom landsstatshuset i Mariestad finnas ej. För samtliga uppbördsavdelningens alternativ fordras nybyggnader, vilket låter sig göra i form av nybyggnad å landsstatshusets tomt. Kostnaderna skulle bliva: Alt. I 300 m 2 80 000 kronor » II 400 » 105 000 » » III 900 » 240 000 »> Stockholms län. Länsstyrelsens lokaler i fastigheten Drottninggatan 36 äro icke tillfredsställande och länsstyrelsen har framfört önskemål om utredning om uppförande av en nybyggnad, förslagsvis på samma tomt. I samband med en sådan nybyggnad skulle lokaler för uppbördsavdelningen kunna erhållas. Kostnaderna för lokaler för uppbördsavdelning inom en sådan nybyggnad enl. de olika alt. har beräknats till: Alt. I 350 m 2 69~000 kronor )> II 450 » 89 000 » » III 1000 » 198000 » Södermanlands län. Tillgängligt utrymme inom residenset finnes ej. Länsstyrelsen framhåller att möjligheterna att förhyra lokaler äro små och föreslår tillbyggnad av residenset. Byggnadsstyrelsen anser att en tillbyggnad av residenset bör uppföras utmed Hospitalsgatan, där utrymme finnes, även om det planerade lantmäterikontoret upp föres vid norra tomtgränsen. Kostnaderna för lokalerna enl. de olika alternativen bliva: Alt. I 250 m 2 66 000 kronor » II 300 » 79 200 » » III 700 » 184 800 »

153 Uppsala län. Tillgängliga lokaler i slottet finnas ej. Lokaler kunna beredas antingen genom att inreda våningen 3 tr. i slottet för uppbördsavdelningen eller genom att landshövdingens sovrumsavdelning, vilkens nuvarande förläggning i våningen 1 tr. är olämplig, förlägges till våningen 3 tr. och uppbördsavdelningen placeras i våningen 1 tr. Kostnaden för en sådan anläggning har appr. beräknats till 230 000 kronor. Vilket alternativ som än kan ifrågakomma bliva kostnaderna desamma, då landshövdingens våning måste flyttas. Västerbottens län. Inom residenset i Umeå finnas för närvarande inga lokaler disponibla. Möjlighet lär finnas att hyra för uppbördsavdelningen enl. alt. I och II i en planerad nybyggnad för posten. För alt. III erfordras tillbyggnad av residenset. Lämpligast vore, oavsett alternativen, om landshövdingens bostad toges i anspråk och ny sådan uppfördes å residenstomten. Kostnaden för en ny landshövdingebostad torde belöpa sig till c:a 250 000 kronor. Västernorrlands län. Lokaler torde svårligen kunna anskaffas på annat sätt än genom nybyggnad. Landsstatshuset är utbyggt så långt det kan anses lämpligt. I omedelbar närhet i samma kvarter finnes mark reserverad för en byggnad, som väl skulle täcka lokalbehovet för uppbördsavdelningen. Kostnaderna för dessa lokaler skulle bliva: Alt. I 300 m 2 80 000 kronor » II 400 » 105 000 » » III 1 200 » 320 000 » Värmlands län. Inom länsstyrelsens lokaler i residenset i Karlstad finnas för närvarande inga lokaler disponibla för det nya uppbördsväsendet. Det möter även svårighet att genom förhyrning bereda utrymme för de större alternativen, för vilka nybyggnad synes vara enda lösningen. Utredning föreligger rörande utökning av länsstyrelsens lokaler medelst tillbyggnad å residenstomten. I detta sammanhang vore lämpligt bereda lokaler även för nppbördsverket. Kostnaderna för dessa lokaler skulle bliva: Alt. I 350 m 2 c:a 92 000 kronor » II 450 » » 119 000 » » III 1 100 » »> 290 000 » Västmanlands län. Inom Västerås slott finnas inga tillgängliga lokaler för den nya uppbördsavdelningen. Utsikterna till förhyrning äro ringa. Då tillbyggnad av slottet ej är lämplig, återstår endast nybyggnad å annan tomt som enda lösningen. Kostnaden skulle bliva: Alt. I 250 m 2 66 000 kronor » II 300 » 80 000 » » in 700 » 185 000 »

154 Ålvsborgs

län.

Inom residensbyggnaden i Vänersborg finnes ingen möjlighet att bereda plats för den nya uppbördsavdelningen, och är en tillbyggnad av residenset av många skäl icke lämplig. Förslag till nytt lantmäterikontor å annan tomt föreligger. Denna tomt medgiver tillbyggnad av den storlek, som erfordras för den nya uppbördsavdelningen. För alt. I och II kan räknas med påbyggnad av det planerade lantmälerikontoret för en kostnad av resp. 74 000 och 105 000 kronor. För alt. III tillbyggnad för 320 000 kronor. Skulle det ur organisationssynpunkt visa sig nödvändigt att förlägga uppbörden i omedelbar förbindelse med länsstyrelsens övriga lokaler finnes ingen annan lösning än att taga landshövdingebostaden i anspråk för ändamålet. Ny sådan bör då byggas för en kostnad av 250 000 kronor exkl. tomt. Örebro län. Inom slottet i Örebro kunna för närvarande ej lokaler beredas för den nya uppbördsavdelningen, och möjligheterna till förhyrning äro små. Inom en nära framtid komma emellertid museet och lantmäterikontoret att flytta från slottet. Museets lokaler kunna icke lämpligen omändras till tjänstelokaler, och kan det anses tveksamt huruvida alt. I eller II skall inrymmas i slottet och stänga utvidgningen av länsstyrelsen. Lämpligaste utvägen synes vara uppförande av en nybyggnad, i vilken även lantmäterikontoret bör inrymmas. Kostnaderna för de olika alternativen skulle bliva: Alt. I » II » Hl Östergötlands

300 m 2 400 )> 900 »

80 000 kronor 105 000 » 250 000 »

län.

Disponibla lokaler finnas ej och möjligheter att förhyra lokaler äro små. Förslag föreligger rörande tillgodoseende av länsstyrelsens redan nu trängande lokalbehov genom nybyggnad. Den nya uppbördsavdelningens lokalbehov bör lämpligast lösas i detta sammanhang. Kostnaderna för uppbördsavdelningens lokaler skulle bliva: Alt. I » II » Hl

400 m 2 c:a 80 000 kronor 550 » » 109 000 » 1 000 » » 198 000 »

Bilaga C.

P. M. angående utnyttjandet av maskinella hjälpmedel vid uppbörds- och mantalsskrivningsarbetet. För uppbördsarbetets rationalisering böra utöver utnyttjandet av de vid kontorsarbete vanligen förekommande tekniska hjälpmedlen vidtagas sådana speciella anordningar, vartill teknikens framsteg giva möjlighet, framför allt användande av arbetsbesparande maskiner. Det kan i sådant syfte vara av intresse att söka utröna, huru långt man kommit på detta område i andra länder. Ehuru skattesystemen äro av synnerligen växlande beskaffenhet, företer uppbörden av direkta allmänna skatter överallt vissa likheter. De moment i uppbördsförfarandet, som nästan överallt återfinnas, äro upptecknandet av de fastställda skattebeloppen i någon urkund, de skattskyldigas underrättande om dessa belopp och om sättet för deras erläggande samt bokföringen av influtna och resterande skattebelopp. Samma tekniska problem möta i stort sett i alla länder, varför gjorda erfarenheter och framsteg i utlandet i regel kunna tillgodogöras inom vårt uppbördsväsen. Vid en överblick av uppbördsförhållandena i utlandet torde framgå, att man därstädes huvudsakligen begagnar sig av vissa specialmaskiner, nämligen adresseringsmaskiner, räknemaskiner av olika typer samt bokföringsmaskiner av additions- och skrivmaskinstyp. Icke ens i Förenta Staterna, där man kommit mycket långt i fråga om effektiv kontorsorganisation och i flera stater och städer omorganiserat uppbördsväsendet efter modernaste principer, synas andra särskilda hjälpmedel än de nu nämnda hava kommit till användning. De för affärsbokföring och statistiska ändamål särskilt lämpade s. k. hålkortsmaskinerna synas icke hava erhållit någon egentlig betydelse för uppbördsarbetets rationalisering, ehuru sådan maskiner på försök utnyttjas för uppbördsväsendet i några amerikanska stater. I stort sett torde för närvarande icke kunna påvisas några andra slag av för uppbördsarbetet lämpliga maskiner än de, som efter den senaste omorganisationen äro i bruk inom Stockholms stads uppbördsförvaltning. Det förefaller i hög grad ändamålsenligt, att dylika maskiner bliva utnyttjade för uppbördsväsendet i hela landet i den omfattning, som därvid kan befinnas lämpligt. Det är dock icke givet, att maskiner av de i Stockholms stad använda fabrikat och typer äro de som bäst passa för förhållandena i länen. Därest maskinell drift skulle införas för dessa, bör givetvis vid valet av maskintyper såväl teknisk som administrativ sakkunskap bliva företrädd. Till synnerligen stort gagn vid uppbördsarbetet äro s. k. adresseringsmaskiner, vilka i vårt land med fördel skulle kunna användas för uppläggande av en mängd handlingar för såväl uppbörds- som folkbokföringsväsendet, såsom stommar till mantalslängder, uppbördsböcker, debetsedlar m. m. Maskinerna utgöras av maskiner för tryckning och maskiner för prägling av plåtar. Maskinerna drivas elektriskt. Medelst präglingsmaskinerna inpräglas i plåtar fastighetsbeteckningar, namn, adresser m. fl. önskade uppgifter. Plåtarna passera tryckmaskinerna med en jämförelsevis stor hastighet och avtrycka därvid å blanketter de å plåtarna befintliga uppgifterna. Blanketterna matas fram till tryckning antingen automatiskt vid s. k. listtryckning eller för hand vid tryckning av debetsedlar m. m. Genom utväljningsanordningar av olika beskaffenhet kunna vissa av de plåtar, som passera tryck-

156 maskinen, uteslutas från tryckning. Vissa av de å plåtarna präglade uppgifterna kunna även genom övertäckning eller på annat sätt avstängas från tryckverkan. Dylika maskiner finnas av olika fabrikat, vilka huvudsakligen skilja sig från varandra genom metoderna för utväljande av plåtar i tryckmaskinerna. Detta kan ske antingen mekaniskt genom s. k. ryttare eller på elektrisk väg med utnyttjande av i plåtarna anbragta märken. Tryckmaskinerna kunna vara inrättade för tryckning i en eller två kolumner. I senare fallet kunna de å plåtarna inpräglade uppgifterna vid tryckningen spridas ut i horisontalled och därigenom göras mer överskådliga, vilken anordning emellertid betydligt fördyrar maskinerna. Med användande av karbonpapper kunna de flesta typerna av tryckmaskiner taga två goda kopior. Präglingsmaskinerna äro av två huvudtyper, s. k. rattpräglingsmaskiner, vilka inställas med ratt för prägling av olika tecken, och s. k. tangentpräglingsmaskiner med tangentbord för inställningen. Anslag å tangenterna utlöser automatiskt inprägling av vederbörande tecken. Plåtarna äro antingen odelade, s. k. helplåtar, eller sammansatta av flera delar, s. k. sektionsplåtar. Plåtarna kunna förses med s. k. skyltkort av papp, vilka upptaga samma uppgifter som plåten och äro mer lättlästa än den inpräglade texten. Vid ändring av de förhållanden, varom uppgifter inpräglats å plåtarna, kunna dessa eller vederbörande sektioner genom omprägling rättas och behöva sålunda icke kasseras. Omprägling kan dock endast ske ett begränsat antal gånger, som regel tre å fyra gånger. Plåtarna förvaras i stålskåp med lådor, i vilka plåtarna förflyttas till tryckmaskinerna för inmatning i dessa. Angående maskinernas kapacitet är det vanskligt att lämna mer bestämda uppgifter. Man får inskränka sig till att i detta avseende göra vissa försiktiga antaganden. Tryckmaskinerna hava i allmänhet en hastighet, som tillåter 3 000 till 5 000 plåtar per timme att passera maskinen. Maskiner med listförare för tryckning i dubbla kolumner medhinna tryckning av omkring 1 000 plåtar per timme, om samtliga plåtar tryckas i följd. Överhoppas vissa plåtar vid tryckningen, t. ex. inemot en tredjedel av samtliga, kunna omkring 1 500 plåtar per timme köras genom maskinen. Maskiner för tryckning i endast en kolumn hava givetvis högre tryckningshastighet, då de endast behöva åstadkomma en tryckning för varje plåt. Man torde för dessa kunna räkna med åtminstone 1 500 plåtar per timme vid tryckning av alla plåtar i följd och 2 000 plåtar per timme vid tryckning med uteslutande av en tredjedel av plåtarna. Vid beräknandet av de angivna siffrorna för tryckmaskinernas kapacitet har givetvis hänsyn tagits till s. k. dödtid, som åtgår för maskinernas inställning, ombyte av listor m. m. Präglingshastigheten kan för tangentpräglingsmaskiner uppskattas till omkring 30 plåtar per timme eller 200 plåtar per arbetsdag om 7 timmar. Härvid har endast inberäknats själva präglingsarbetet med ledning av föreliggande lätthanterligt uppgiftsmaterial. Nypräglingar av adresser synas med tangentpräglingsmaskiner kunna utföras med en hastighet av 50 å 60 plåtar per timme eller 350 a 400 plåtar per arbetsdag. För rattpräglingsmaskiner torde man få räkna med en mindre hastighet. I vilken proportion denna står till tangentpräglingsmaskinernas hastighet är dock svårt att avgöra. Rattpräglingsmaskinernas kapacitet torde dock icke vara mindre än två tredjedelar av tangentpräglingsmaskinernas. Elektriskt drivna tryckmaskiner finnas i prislägen från 4 000 till 14 000 kronor, växlande med hänsyn till maskinernas egenskaper. Maskiner, som äro utrustade med lislförare för tryckning i två kolumner, betinga ett mer än dubbelt så högt pris som maskiner för tryckning i enkel kolumn. Priset för rattpräglingsmaskiner håller sig omkring 3 000 kronor och för tangentpräglingsmaskiner omkring 6 000 kronor. Plåtarnas pris är beroende av deras storlek och övriga beskaffenhet. Med hänsyn till de ändamål, som ett tryckningssystem skulle tjäna inom uppbörds- och folkbokföringsväsendet i länen, torde kunna ifrågakomma plåtar med priser från 7 till 17 öre per styck. Priset varierar med de olika system för tryckningsorganisa-

157 tionens uppläggning, som förekomma. Plåtarnas och maskinernas beskaffenhet och pris inverka växelvis å varandra. Går man in för ett visst slags maskiner, blir man tvungen att även godtaga motsvarande plåtar och system för organisationen. Ryttare lör maskiner med mekanisk väljaranordning betinga ett pris från 1 till 3 kronor per 100 st. Priset å förvaringsskåp med tillhörande lådor torde belöpa sig till omkring 1 000 kronor per styck. Varje skåp kan då beräknas rymma omkring 20 000 plåtar. Enligt uppbördskommitténs förslag skola tryckningsavdelningar organiseras å varje länsstyrelse för tryckning av stommar till mantalslängder, taxeringslängder, röstlängder, pensionsavgiftsförteckningar, uppbördsböcker, debetsedlar och restlängder för hela länet, däri även inbegripet magistratsstäderna. Städerna Stockholm, Göteborg och Malmö äro dock icke avsedda att ingå i någon länsorganisation utan skola hava egna plåtregister. För tryckningen å länsstyrelserna erfordras ett betydande antal plåtar, avseende fastigheter och personer. Om mantalslängderna skola upprättas på samma sätt som för närvarande sker, kräver detta en plåt för varje fastighet eller fastighetskomplex, som nu upptages särskilt i längden. För varje dylik särskilt redovisad enhet, måste då finnas en fastighetsplåt, upptagande fastighetsbeteckning samt ägarens namn och adress. Då man icke med säkerhet kan uppgiva antalet fastigheter i magistratsstäderna och beträffande fögderierna väl känner antalet fastigheter men icke antalet i mantalslängderna särskilt redovisade fastigheter och fastighetskomplex, måste en överslagsberäkning göras av det erforderliga antalet fastighetsplåtar, vars resultat givetvis måste bliva ganska osäkert. Man torde dock kunna antaga, att antalet fastigheter eller fastighetskomplex, för vilka plåtar skulle behöva uppläggas, ej överstiger 2 000 000. Detta antal torde kunna fördelas å länen efter antalet fastigheter i taxeringslängderna. Uteslutas de obebodda fastigheterna ur mantalslängden, inbesparas givetvis ett stort antal fastighetsplåtar men detta skulle nödvändiggöra förandet av särskilda fastighetsliggare. En sådan möjlighet, som väl kan övervägas, lämnas dock här åsido. För varje person bör vidare finnas en särskild plåt, upptagande namn, födelsedatum, civilstånd, yrke, adress m. fl. erforderliga uppgifter. Detta skulle för länsstyrelsernas vidkommande kräva ett antal plåtar av omkring 5 310 000, motsvarande befolkningens antal. För att nedbringa kostnaderna kunna emellertid barn under 15 år, tillhörande samma familj, upptagas å en gemensam plåt med mer summariska uppgifter än för vuxna. Då antalet barn under 15 år i hela riket uppgår till inemot 1 400 000, torde man för länens ifrågavarande befolkning kunna räkna med en besparing av omkring 650 000 plåtar genom en sådan anordning. Det kan emellertid vara lämpligt alt hava en viss marginal, för den händelse det skulle anses önskvärt att medtaga alla juridiska personer och företag i mantalslängden. En dylik vidsträcktare redovisning i mantalslängden kan ifrågasättas åtminstone för städernas del. På grund härav torde befolkningens antal böra ökas med 5 % och avdrag därefter göras för en besparing av 650 000 barnplåtar, vilken kan fördelas å varje län i förhållande till den totala folkmängden. Med tillämpning av angivna grunder kan ett sammanlagt antal fastighets- och personplåtar av omkring 7 000 000 antagas åtgå vid uppläggande av plåtregister för länen med undantag av ovannämnda städer. Därest sektionsplåtar härvid skulle komma till användning, synes det för landsbygdens del vara tillräckligt med en tvådelad plåt, vars mindre sektion skulle upplaga de mest föränderliga uppgifterna angående vederbörande personer, nämligen yrke och adress. Antalet plåtar torde vara avgörande för behovet av tryckmaskiner å de olika länsstyrelserna. För det antal präglingsmaskiner, som erfordras för präglingsarbetet i varje län, är däremot flyttningsfrekvensen därstädes utslagsgivande. Flyttningarna nödvändiggöra nämligen prägling av nya adresser å personplåtarna före deras överflyttning till annan plats i registren. En livlig omflyttning, förlagd till en kortare tid av året, framtvingar sålunda en större uppsättning präg11—388005.

III.

158 lingsmaskiner, vilka eljest under året icke äro i full drift. Såsom mått för flyltningsfrekvensen kan tagas antalet från församlingarna i ett län utflyttade personer, vartill torde få läggas 5 procent av folkmängden för inom församlingarna förekommande omflyttningar, vilkas antal icke är känt. Då bland de flyttande kunna beräknas ingå barn med gemensamma plåtar i samma proportion, som antagits för hela befolkningen, och varje barnplåt med flera flyttade barn endast föranleder en adressändring, bör hela det beräknade antalet flyttande minskas med ungefär 12 procent för att få fram antalet erforderliga ompräglingar av adresser. Antalet erforderliga registerplåtar och antalet av omflyttningar föranledda adressförändringar för varje länsstyrelse kan med utgångspunkt från ovan gjorda antaganden beräknas på följande sätt:

Beräknat antal registerplåtar

L ä n

Stockholms Uppsala Södermanlands Jönköpings Kronobergs Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus * Hallands Göteborgs * Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Norrbottens Summa

5 % å folkAntal under mängden, år 1937 från motsvarande församlingar beräknat antal flytti länet utflyttade ningar inom försampersoner lingarna

390 000 165 000 210 000 345 0O0 285 000 190 000 275 000 85 000 170 000 345 000 450 000 185 000 260 000 380 000 4d5 000 340 000 270 000 J 85 000 415 000 350 000 445 000 170 000 345 000 260 000

30 942 14 092 20 841 34 968 16 253 8 968 14 866 4146 9 673 19 445 37 632 9 338 14 347 17 946 19 972 15 032 17 708 15 000 14 135 16 467 15 814 7112 9 452 8482

6920 000

392 631

13 685 6 963 9 506 15 609 11904 7 647 11 511 2 903 7 253 12 398 18 780 7 605 10 360 16 2*7 11927 13 548 10 990 8 222 12 370 13 938 13 999 6 838 10 857 10 498 265538

Beräknad summa flyttningar

Summa adressförändringar i avrundat tai

44 627 21055 30 347 50 577 28157 16 615 26 377 7 049 16 926 31843 56 412 16 943 24 707 34173 31899 28 580 28 698 23 222 26 505 30 405 29 813 13 950 20 309 18 980 658169

39 200 18 500 26 600 44 400 24 700 14 600 23100 6 200 14 800 27 900 49 500 14 900 21700 30 000 28 000 25100 25 200 20 400 23 300 26 700 26 200 12 200 17 800 16 700 577 700

* Städerna Malmö och Göteborg äro u ndantagna.

Antalet tryckmaskiner måste för varje länsstyrelse avvägas med hänsyn till de serier av stommar, som skola tryckas med register av här antydd omfattning, samt de tider, som stå till buds för utförandet av dessa arbeten. Tryckningsarbetet för framställande av olika stommar kan förslagsvis tänkas anordnat å länsstyrelserna enligt följande tidsschema. Konceptmantalslängd kan tryckas från slutet av november till mitten av januari, allt eftersom längder inkomma från mantalsskrivningsförrättarna. Arbetsgivarförteckningar kunna, där sådana skola tryckas, upprättas under senare hälften av januari. Vidare böra tryckas justerad mantalslängd från den 20 februari till den 15 mars, inkomsttaxeringslängd från den 15 till den 31 mars, röstlängd från den 1 till den 15 april, pensionsavgiftsförteckning från den

159 15 till den 30 april, uppbördsbok från den 1 till den 20 maj samt förskottsdebetsedlar från den 1 till den 15 juni. Slutliga debetsedlar kunna tryckas från den 1 till den 15 september samt förslå restlängden för uppbördsåret från den 20 september till den 5 oktober, varefter plåtregistren ordnas om efter den ändrade verkliga bosättningen för att lätt kunna bringas i överensstämmelse med de nya konceptmantalslängderna, när dessa inkomma för tryckning i november, december och början av januari. För att undvika anhopning av tryckningsarbete under våren skulle man i stället kunna trycka inkomstlaxeringslängden under tiden från den 1 till den 20 februari och göra erforderliga rättelser och tillägg till densamma med ledning av den justerade mantalslängden. Mantalslängden torde icke behöva vara färdigtryckt förrän omkring den 15 mars, då ett exemplar av den rättade konceptmantalslängden kort efter den 20 februari kan överlämnas till taxeringsnämndsordföranden. Förskottsdebetsedlar och slutliga debetsedlar torde även kunna tryckas på en gång under juni genom kopiering eller dubbeltrycksanordning. Den tid, varöver man enligt detta schema kan förfoga för mantalslängdens upprättande d. v. s. hela registrens avtryckande i följd, uppgår till ungefär 21 arbetsdagar, och motsvarande tid för tryckning av övriga längder, förteckningar m. m. med uteslutande av vissa plåtar är 12—16 arbetsdagar. Med en tryckmaskin för tryckning i enkel kolumn torde man på angivna tider kunna gå igenom ett register å 200 000 plåtar, med två maskiner ett register å 400 000 plåtar och med tre maskiner ett register å 600 000 plåtar. Man torde därvid endast undantagsvis behöva arbeta i flera skift. Präglingsmaskinerna skola, bortsett från det första uppläggandet av plåtregistren, ombesörja prägling av nya plåtar för födda personer och nybildade fastigheter, vilket arbete fördelar sig ganska jämnt under året. Därjämte skola präglas nya adresser för alla dem som flytta, vilket bör utföras efter hand som flyttningarna ske. Ändringar av yrke, civilstånd m. m. föranleda slutligen ompräglingar i mindre omfattning. En toppbelastning av organisationen inträffar emellertid så gott som överallt på hösten på grund av den stora flyttningsfrekvensen under denna tid. Omfattningen av denna företeelse blir, såsom nämnts, avgörande för behovet av präglingsmaskiner för varje länsstyrelse. Då med en präglingsmaskin bör kunna medhinnas omprägling av minst 300 adresser per dag, skulle under flyttningstiden från början av oktober till slutet av november, omfattande omkring 48 arbetsdagar, kunna per maskin ombesörjas ungefär 14 000 adressförändringar å registerplåtarna. Två maskiner skulle räcka till för 28 000 adressförändringar och tre maskiner för 42 000 adressförändringar under nämnda tid. Maskinernas kapacitet motsvarar givetvis en större flyttningsfrekvens för hela året än den frekvens för hösten, som de enligt dessa beräkningar äro avsedda för. Om de gjorda antagandena angående det behövliga antalet registerplåtar samt maskinernas kapacitet äro riktiga, synas för länsstyrelsernas tryckningsavdelningar erfordras 42 tryckmaskiner och 46 präglingsmaskiner. Förvaringsskåp, inrymmande ungefär 20 000 plåtar, behövas till ett antal av omkring 350 för förvaring av 7 000 000 plåtar. Vid användning av tryckmaskiner med mekanisk väljaranordning måste finnas s. k. ryttare, som anbringas å plåtarna. Antalet sådana s. k. väljarryttare, som måste höra till det beräknade antalet plåtar, torde kunna uppskattas till ungefär 4 200 000, under förutsättning att negativ väljning användes för röstlängd, pensionsavgiftsförteckning, inkomsttaxeringslängd, uppbördsbok och debetsedlar samt positiv väljningsmetod för restlängd. Oavsett om mekanisk eller annan väljningsanordning förekommer, måste det finnas särskilda ryttare för fastigheter i städerna och s. k. bokstavsryttare för fastigheter å landet, varigenom möjlighet till orientering i registren erhålles. Behovet av sistnämnda slags ryttare torde kunna uppskattas till ett antal av omkring 700 000. Kostnaderna för anskaffande av samtliga ifrågavarande ryttare kunna antagas uppgå till 60 000 å 70 000 kronor, varav ungefär 50 000 kronor torde belöpa å väljarryttare.

160 Den personal, som erfordras för de planerade plåtregistrens handhavande och maskinernas skötsel, kan icke utan svårighet på förhand beräknas, då praktiska erfarenheter saknas rörande en organisation av ifrågavarande speciella även för landsbygdsförhållanden avsedda beskaffenhet. Det vill dock vid en överslagsberäkning synas, som om nian vid avvägande av personalens storlek skulle kunna utgå från ett behov av 34 000 å 35 000 s. k. arbetsenheter per år, vilket motsvarar ungefär 110 heltidsanställda personer. Vid denna kalkyl förutsattes emellertid, att ytterligare personal under vissa kortare tider av året överflyttas till registren. Det första uppläggandet av plåtregister å 7 000 000 plåtar är ett mycket omfattande arbete. För detta har uppbördskommittén beräknat en organisationstid av ett och ett halvt år, motsvarande ungefär 450 arbetsdagar. Präglingen av fastighetsplåtar, vilka beräknats uppgå till omkring 2 000 000, bör dock påbörjas ungefär ett år före övergångstidens början d. v. s. ett och ett halvt år efter utgången av det kalenderår, under vilket beslut om en omorganisation av uppbörds- och folkbokföringsväsendet må hava fattats. De för detta arbete nödvändiga uppgifterna kunna erhållas ur mantalslängderna, vilka dock i allmänhet torde få kontrolleras mot jordregistren för att bliva fullt användbara för ändamålet. Då en präglingsmaskin antagits hava en kapacitet av ungefär 200 plåtar per dag eller 60 000 plåtar per år, skulle med 46 maskiner medhinnas prägling av 2 760 000 plåtar per år och erforderliga fastighetsplåtar sålunda kunna uppläggas under loppet av ett år. Under den egentliga organisationstiden av ett och ett halvt år skulle prägling av omkring 4 140 000 personplåtar i bästa fall kunna ske. Som det emellertid under nämnda tidrymd skulle behöva präglas över 4 600 000 personplåtar, kan det bliva nödvändigt att anlita extra hjälp från något privat företag för alt upplägga omkring 520 000 plåtar eller flera i händelse av präglingsarbetets sammanträngande till slutet av organisationstiden. Kostnaden för sådant arbete kan beräknas till 8 å 10 öre per plåt. För detta ändamål samt för bestridande av övriga organisationskostnader torde man få räkna med extra utgifter å omkring 100 000 kronor. Räknemaskiner komma i stor utsträckning till användning vid uppbördsarbetet. För summering av längder och debetsedlar äro additionsmaskiner av olika typer i bruk. Sådana maskiner med dubbla räkneverk finnas av speciell typ för utskrift av debetsedlar. Dessa maskiner stå i ett pris av 2 000—2 500 kronor per styck. Själva debiteringsarbetet synes däremot icke kunna avsevärt underlättas genom maskinella hjälpmedel. Möjligen kunna multiplikationsmaskiner med stor kapacitet härvid komma i fråga men inköpskostnaderna för dylika maskiner äro mycket höga. Tabeller av olika slag torde alltjämt vara det billigaste och mest effektiva hjälpmedlet för debiteringsarbetet. Multiplikationsmaskiner kunna däremot med fördel utnyttjas för annat uppbördsarbete, särskilt då proportionell fördelning av olika belopp skall ske, t. ex. vid restlängdsredovisningen. Dessa maskiner drivas antingen elektriskt eller för hand. Maskiner av det senare slaget, som torde vara till fyllest för uppbördsarbetet i allmänhet, betinga ett pris av omkring 500 kronor per styck, medan de elektriska maskinerna ställa sig ungefär dubbelt så dyra. Vid redovisningen av uppbörden synes genom anskaffande av bokföringsmaskiner en rationalisering av arbetet kunna åstadkommas. För specifikation å vederbörande titlar av influtna utskylder samt av avkortade, avskrivna och i balanslängd upptagna poster lämpa sig bokföringsmaskiner med ett flertal ackumulerande kolumnräkneverk, av vilka kan disponeras ett för varje förekommande titel, samt ett samlingsräkneverk. Maskinerna fungera på följande sätt. Debetsedelns nummer, utskyldspostens summa samt titlarnas belopp inslås i maskinen, som automatiskt uppsamlar de olika posterna i skilda räkneverk och fördelar dem i vederbörande kolumner å ett i maskinen löpande journalblad. Tabulering sker för vissa maskintyper automatiskt, varigenom operationshastigheten ökas. Om de i maskinen in-

161 slagna titelbeloppens summa icke överensstämmer med den fördelade utskyldspostens summa, upptäckes detta genom automatisk kontroll. I genomsnitt torde ined en maskin av angiven typ medhinnas fördelning av 100 å 120 utskyldsposter per timme, om man räknar med ungefär tolv utskyldstitlar. Utgår man från en dylik kapacitet av omkring 800 poster per dag, skulle med en bokföringsmaskin kunna på 8 arbetsdagar verkställas fördelning av minst 6 400 poster, vilket synes överstiga det högsta antal poster, som i vanliga fall torde behöva ifrågakonima I i 11 fördelning å någon länsstyrelse under en och samma månad. Återstående 18 eller flera arbetsdagar i månaden skulle maskinen kunna disponeras för annat ändamål. Bokföringsmaskiner, som användas för fördelningsarbete av angivet slag, synas med vissa specialanordningar även kunna utnyttjas för länsstyrelsernas kassabokföring. Maskinerna måste i sådant fall vara försedda med anordningar för fullständig textskrivning samt ett salderande räkneverk. Införandet av maskinbok1'öring för länsstyrelserna skulle nödvändiggöra ett accepterande av lösbladsprincipen beträffande länsstyrelsernas räkenskaper. Inkomst- och utgiftsböckerna skulle behöva ersättas med bokföringskort för vederbörande titlar. Med ledning av grundnoteringsmaterialet, reversal, postgirotalonger och anordningar, synes man med bokföringsmaskiner kunna på en gång utskriva journaler, bokföringskort, rapporter och avskrifter. Maskinerna hava en sådan genomslagsförmåga att de kunna taga erforderligt antal kopior. Samtidigt med utskrivandet nedräknas beloppen och saldering sker. Summor och saldon erhållas under säker kontroll genom maskinerna. Om arbetet med fördelning av utskyldsposter och kassabokföringen utjämnas på sådant sätt att kassabokföring får äga rum under viss bestämd tid av dagen och uppbördsbokföringen under den återstående arbetstiden, synes å varje länsstyrelse en sådan maskin kunna utan olägenhet utnyttjas för båda de ifrågavarande ändamålen. Bokföringsmaskiner av här beskriven typ med anordningar för fullständig textskrivning och 12 a 15 ackumulerande räkneverk ävensom samlingsoeh salderingsräkneverk torde betinga en anskaffningskostnad av 10 000—12 000 kronor per maskin. För vikning av debetsedlar och tillslutning av kuvert, därest sådana användas för försändande av debetsedlar, kunna särskilda maskiner utnyttjas. Anskaffning av sådana maskiner kan ske för en mindre kostnad.

Innehållsförteckning. Sid.

Skrivelse till Konungen

m

Kap. 1. Organisationen av folkbokföringen inom de lokala distrikten

1 Kap. 2. Organisationen av folkbokföringen i övrigt samt av uppbördsväsendet

3 A. Landsstatsorganisationen

1. Den allmänna organisationen Allmänna synpunkter Den nuvarande organisationen Inom kommittén övervägda alternativ

3 3 4 6

Alternativ I, sid. 8 o. f. — Alternativ II (kommitténs forslag), sid. 12 o. f. — Alternativ III, sid. 16 o. f. Kommitténs ståndpunkt i organisationsfrågan 2. Häradsskrivarna Den nuvarande häradsskrivarorganisationen Häradsskrivarorganisationen enligt kommitténs förslag

18 23 23 33

Organisationens grundlinjer, sid. 33 o. f. — Kommitténs förslag till ny fögderiindelning, sid. 45 o. f. — Organisationen i de föreslagna fögderierna, sid. 80 o. f. 3. Landsfiskalerna

4. Länsstyrelserna

88 B. Organisationen i magistratsstäderna

105 C. Organisationen av riksmyndigheten för folkbokföring

107 Kap. 3. Kostnadsberäkningar 109 A. Kostnader för folkbokföringsväsendets utbyggande 109 Engångskostnader, sid. 110. — Årliga kostnader, sid. 110. — Porlokoslnader, sid. 111. — Kostnaderna för folkbokföringsavdelningarna inom länsstyrelserna, såvitt angår handhavandet av ceniralkortsregistren och övervakningen av folkbokföringen i länen, sid. 112. — Kostnaderna för riksmyndigheten, sid. 112. — De totala kostnaderna för folkbokföringsväsendets förbättrande, sid. 113. B. Kostnader för uppbördsväsendets omläggning 113 Ersättning för postverkets bestyr med uppbörden, sid. 115. — Kostnaderna för en enligt kommitténs förslag utformad häradsskrivarorganisalion, sid. 116 o. f. — Kostnaderna för länsstyrelsernas utbyggande i enlighet med kommitténs förslag, sid. 119 o. f. — Fördelningen av de för

164 Sid. länsstyrelserna angivna merkostnaderna å folkbokförings-, tryckningsoch uppbärdsavdclningarna, sid. 121 o. f. — De totala kostnaderna för uppbördsväsendels omläggning och därmed sammanhängande åtgärder i enlighet med kommitténs förslag, sid. 123. C. Statsverkets utgifter för genomförande av k o m m i t t é n s f ö r s l a g ( a l t e r n a t i v II) 123 Statsverkets totala kostnader för uppbörds- och folkbokföringsväsendcl, sid. 123 o. f. — Engångsutgifter och ökade årliga utgifter för statsverket. sid. 124 o. f. — Ökade pensionsutgifler, sid. 12o. D. Statsverkets utgifter för genomförande av a l t e r n a t i v I 125 Kostnaderna för utvidgande av länsstyrelserna, sid. 125 o. f. — Kostnaderna för uppbördsavdelningarna, sid. 126. — De totala kostnaderna för uppbördsväsendets omläggning, sid. 127. — Statsverkets kostnader för de delar av uppbörds- och folkbokföringsväsendet, som beröras av detta alternativ, sid. 127. — Engångsutgifter och ökade årliga utgifter för statsverket, si<l. 127 o. f. E. Statsverkets utgifter för genomförande av a l t e r n a t i v I I I . . . . 128 Kostnaderna för länsstyrelsernas utbyggande, sid. 128 o. f. — De ökade kostnaderna för uppbördsavdelningarna och för manialsskrivningsarbelel avsedda delar av folkbokföringsavdelningarna, sid. 130. — De totala kostnaderna för uppbördsväsendels omläggning, sid. 130 o. f. — Statsverkets kostnader för de delar av uppbörds- och folkbokföringsväsendcl, som beröras av en omläggning enligt detta alternativ, sid. 131. — Engångsutgifter och ökade årliga utgifter för statsverket, sid. 131 o. f. F. Magistratsstäders och andra kommuners kostnader

133 Kap. 1. Jämförelse mellan kostnaderna för olika organisationstyper 135 De nuvarande kostnaderna för uppbörd och mantalsskrivning, sid. 137 o. f. — Innebörden av kommitténs olika förslag ur stalsfinansiell synjjunkl, sid. 138 o. f. — Engångsutgifterna och den årliga ökningen av statsverkets utgifter, sid. 139. — Skillnaden i kostnader mellan de tre alternativen beträffande häradsskrivarorganisationen och länsstyrelsernas uppbördsavdelningar, sid. 139. Särskilt yttrande av kommitténs ledamot herr Pettersson 143 Bilagor. Bilaga A. P. M. angående restföringens ordnande 146 Bilaga B. P. M. angående inom byggnadsstyrelsen verkställd utredning beträffande kostnaderna för beredande av lokaler åt ifrågasatta nya uppbördsavdelningar hos länsstyrelserna 149 Bilaga C. P. M. angående utnyttjandet av maskinella hjälpmedel vid uppbörds- och mantalsskrivningsarbetet 155

Statens offentliga utredningar 1938 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer 1 den kronologieka förteckningen.) Allmän lagstiftning. Rättsskipning. F å n g v å r d . Riktlinjer för en lagstiftning om ägareförbekåll och avbetalningsköp. [11] Betänkande med förslag till lotteriförordning m. m. [17] Betänkande med förslag till lag om frivillig pensionering av i enskild tjänst anställda m. m. [18] Betänkande med förslag till reformerad hyreslagstiftning. [22] Betänkande med förslag till lag om villkorlig frigivning m. m. [25] Betänkande med förslag till trafikförsäkringslag jämte därmed sammanhängande författningar. [27] Betänkande med förslag rörande djurskyddslagstiftning. [36] Prooesslagberedningens förslag till rättegångsbalk. 1. Lagtext. [43] 2. Motiv m. m. [44] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

F a s t egendom. J o r d b r u k med binäringar. Betänkande med utredning och förslag rörande produktions- och avsättningsförhållandena inom trädgårdsnäringen. [5] Den statliga egnahems verksamheten. [34] Betänkande med förslag till ändringar i arrendelagstiftningen. [38] Vjittenväsen.

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri. Byggnadsindustrien i Sverige. 1. Allmän översikt, yttranden och förslag. [10] 2. Arbetsgivares och löntagares inkomster. [3j 3. Arbetslöshetens omfattning och växlingar. [4] Betänkande jämte lagförslag ang. lärlingsutbildningen inom hantverket och den mindre industrien. [30] Normalbestämmelser för järnkonstruktioner till byggnadsverk (järnbestämmelser). [371 H a n d e l och. sjöfart. Betänkande med utredning och förslag ang. åtgärder till den svenska exportnäringens främjande. [42j

Kommunalförvaltning.

Statens och. k o m m u n e r n a s flnansväsen. Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden enligt beredningsnämndernas förslag vid 1938 års allmänna fastighetstaxering. [12] 1936 års uppbördskommitté. Betänkande med förslag till omorganisation av uppbördsväsendet och folkbokföringen m. rn. Del 1. Uppbördsväsendet. [46] Del 2. Folkbokföringen. [41] Del 3. Organisation och kostnader. [48] Politi. Betänkande ang. omorganisation av polisskolan i Stockholm m. in. [1]

Nationalekonomi ock socialpolitik. Betänkande i näringsfrågan. [6] Betänkande ang. barnbeklädnadsbidrag m. m. [7] Betänkande ang. förvärvsarbetande kvinnors rättsliga ställning vid äktenskap och barnsbörd. [13] Betänkande ang. »landsbygdens avfolkning». [15] Yttrande med socialetiska synpunkter på befolkningsfrågan. [19] Betänkande ang. barnkrubbor och sommarkolonier m. m. [20] Arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937. Del 1. [21] Betänkande med vissa demografiska utredningar. [24] Betänkande med utredning och förslag rörande statsbidrag till anordnande av bostäder åt åldringar och änkor I s. k. pensionärshem. [40] Betänkande med förslag ang. reglering av strandbebyg gelsen m. m. [45] Betänkande ang. gift kvinnas förvärvsarbete m. m. [47]

Kommunikationsväsen. Betänkande med förslag till lag om enskilda vägar m. m. [23J 1936 års järnvägskommitté. Betänkande rörande åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet. [28] Försöksutredning beträffande omfattningen av yrkesmässig godstrafik med automobil eller släpvagn under år 1937. [31] Betänkande med förslag till statliga åtgärder för stödjande av privatflygningens utveckling i Sverige. [39] Bank-, kredit- och penningväsen. Försäkringsväsen. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Förslag till revision av den svenska kyrkohandboken. [2] 1936 års yrkesskolsakkunniga. Betänkande med förslag rörande omorganisation av vissa delar av tekniska skolan i Stockholm. [8] Betänkande och förslag ang. skolöverstyrelsens organisation. [14] Betänkande och förslag ang. verksamheten vid kungl. dramatiska teatern, dess förvaltning och ledning. [16] Betänkande med utredning och förslag ang. centrala verkstadsskolor m. m. [26] Betänkande med utredning och förslag ang. intagning av elever i första klassen av de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter. [29] Betänkande med utredning och förslag ang. begynnelsespråket i realskolan. [32] Betänkande och förslag rörande den andliga vården inom försvarsväsendet. [33] Betänkande och förslag ang. utsträckning av den årliga lästiden vid folkskolan m. m. [35]

Hälso- ock sjukvård.

Allmänt näringsväsen.

Försvarsväsen. Utlåtande rörande flottans fartygstyper m. m. [9] Utrikes ärenden. Internationell r ä t t . 388005. Marcus Boktr.-A.-B., Sthlm