SOU 1941:33

Betänkande och förslag angående förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid Statens järnvägar. D. 2,

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1941: 3 3 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG ANGÅENDE

FÖRHÅLLANDET MELLAN ARBETSUPPGIFTER OCH LÖNESTÄLLNING VID STATENS JÄRNVÄGAR Del IL DISTRIKTSKANSLIERNA

Del III. TRAFIKAVDELNINGEN AVGIVNA I JULI 1940 OCH OKTOBER 1941 AV

1938 ÅRS

PERSONALKOMMISSION

VID STATENS JÄRNVÄGAR

S T O C K H O L M 19 4 1

Statens offentliga utredningar 1941 Kronologisk

1. Sociala f ö r s v a r s b e r e d s k a p s k o m m i t t é n . B e t ä n k a n d e . Del 3. F ö r s l a g till k r i g s p e n s i o n s f ö r o r d n i n g m . m . B e c k m a n . 120 s. FÖ. 2. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g r ö r a n d e r e s t a u r e r i n g e n av Uppsala d o m k y r k a . U p p s a l a , A l m q v i s t & Wiksell. 82 s. 16 p l . E . 3. Åtgärder för b e k ä m p a n d e av h o m o s e x u a l i t e t e n s samhällsfarliga y t t r i n g a r . N o r s t e d t . 58 s. J u . 4. U t r e d n i n g a n g å e n d e b y g g n a d s k o s t n a d e r n a . B e c k m a n , v i i j , 386 s. S. ö. B e t ä n k a n d e m e d a l l m ä n n a r i k t l i n j e r för å s t a d k o m m a n d e av t i d i g a r e i n b e t a l n i n g av u t s k y l d e r . Del 1. M a r c u s . 522 s. F i . 6. B e t ä n k a n d e m e d a l l m ä n n a r i k t l i n j e r för å s t a d k o m m a n d e av t i d i g a r e i n b e t a l n i n g av u t s k y l d e r . Del 2. M a r c u s . 143 s. F i . 7. F ö r s l a g till r ä t t e g å n g s b a l k av K u n g l . Maj:t den 14 febr u a r i 1941 g o d k ä n t s å s o m g r u n d v a l för p r o c e s s l a g b e r e d n i n g e n s f o r t s a t t a v e r k s a m h e t . N o r s t e d t , iv, 530 s. J u . 8. L a g b e r e d n i n g e n s f ö r s l a g t i l l l a g om a k t i e b o l a g m . m . 1. Lagtext. N o r s t e d t , v i j , 141 s. J u . 9. L a g b e r e d n i n g e n s f ö r s l a g till lag om a k t i e b o l a g m . m . 2. Motiv. N o r s t e d t . 720 s. J u . 10. 1938 års p e n s i o n s s a k k u n n i g a . B e t ä n k a n d e m e d förslag till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen. M a r c u s . 435 s. F i . 11. B e t ä n k a n d e m e d förslag om i n r ä t t a n d e av en statlig b r a n d s k o l a m . m . B e c k m a n . 63 s. K. 12. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g till f ö r s t a t l i g a n d e av d e n allm ä n n a v ä g h å l l n i n g e n p å l a n d e t m . m . B e c k m a n . 276 s. K. 13. F ö r s l a g till r e v i s i o n a v d e n s v e n s k a e v a n g e l i e b o k e n . N o r s t e d t , v i i j , 478 s. E . 14. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag till å t g ä r d e r för f r ä m j a n d e av h a n t v e r k och s m å i n d u s t r i . M a r c u s . 127 s. H . 15. B e t ä n k a n d e r ö r a n d e b e k ä m p a n d e av v ä g g o h y r a . I d u n . (4), 120 s. S. 16. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e v a t t e n f ö r o r e n i n g . 2. T e k n i s k a och biologiska u t r e d n i n g a r . N o r s t e d t . 288 s. J u . 17. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e r e v i s i o n av t j ä n s t e f ö r t e c k n i n g e n i vad avser a l l m ä n n a c i v i l f ö r v a l t n i n g e n . Del 1. L ö n e g r a d e r n a A1—A 29. N o r s t e d t . 134 s. F i .

forteckning

18. S t a t s m a k t e r n a och f o l k h u s h å l l n i n g e n u n d e r d e n till följd av s t o r m a k t s k r i g e t 1939 i n t r ä d d a k r i s e n . Del 1. T i d e n a u g u s t i 1939—juni 1940. I d u n . 436 s. F o . 19. B e t ä n k a n d e a n g å e n d e fiskarenas e k o n o m i s k a o r g a n i s a t i o n och r e g l e r i n g av fiskmarknaden. M a r c u s . 73 s. J o . 20. B e t ä n k a n d e m e d förslag till ä n d r a d l y d e l s e av § 16 r e g e r i n g s f o r m e n . Haeggstrom. 128 s. J u . 21. S t a t i s t i s k u t r e d n i n g r ö r a n d e fri r ä t t e g å n g . N o r s t e d t . 38 s. J u . 22. B e t ä n k a n d e m e d förslag till l i v s m e d e l s s t a d g a m . ni. Hseggström. 573 s. S. 23. D o m ä n s t y r e l s e n s förslag till g r u n d e r för v ä r d e r i n g av skog v i d t a x e r i u g av fastighet m . m . K i h l s t r ö m . 83 s. Fi. 21. B e t ä n k a n d e m e d förslag till l a g o m i n s k r ä n k n i n g i r ä t t e n a t t förvärva j o r d b r u k s f a s t i g h e t . M a r c u s . 62 s. J o . 25. Strafflagberedningens p r o m e m o r i a m e d förslag t i l l lag o m k a s t r e r i n g ni. m . M a r c u s . 36 s. J u . 26. S u p p l e m e n t n r 6 till Sveriges f a m i l j e n a m n 1920. Stat. r e p r . - a n s t . 53 s. J u . 27. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e läkaru t b i l d n i n g e n . 1. U t b i l d n i n g e n till m e d i c i n e l i c e n t i a t e x a m e n . T h u l e . v i j , 376 s. E . 28. B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e u n d e r l ä t t a n d e av d e l t a g a n d e t i k o m m u n a l a val. N o r s t e d t . 60 s. S. 29. S o c i a l v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 3. Statistisk u n d e r sökning a n g å e n d e f a t t i g v å r d e n s u n d e r s t ö d s v e r k s a m h e t . B e c k m a n . 127 s. S. 30. B e t ä n k a n d e och förslag a n g å e n d e s o l d a t v å r d e n . Beckm a n . 147 s. F ö . 31. B e t ä n k a u d e m e d förslag till lag a n g å e n d e ä n d r i n g i v i s s a d e l a r av lagen d e n o 6 j u n i 1930 om f ö r s a m l i n g s s t y r e l s e i S t o c k h o l m . Av Å. H a s s l e r . Hfeggström. 90 s. E. 32. S t r a f f l a g b e r e d n i n g e n s u t l å t a n d e m e d förslag till lagstiftning angående åtgärder m o t homosexualitetens s a m h ä l l s f a r l i g a y t t r i n g a r . M a r c u s . 50 s. J u . 33. B e t ä n k a n d e och förslag a n g å e n d e f ö r b å l l a n d e t m e l l a n a r b e t s u p p g i f t e r och l ö n e s t ä l l n i n g vid s t a t e n s j ä r n v ä g a r . Del 2. D i s t r i k t s k a n s l i e r n a . Del S. T r a f i k a v d e l n i n g e n . B e c k m a n . 165 s. K.

Aum. Om s ä r s k i l d t r y c k o r t ej angives, ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a b e g y n n e l s e b o k s t ä v e r n a till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . E n l i g t k u n g ö r e l s e n d e n 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g (nr 98) u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1941: 3 3 KOMMUNIKATIONSDEPABTEMENTET

BETÄNKANDE OCH FÖRSLAG ANGÅENDE

FÖRHÅLLANDET MELLAN ARBETSUPPGIFTER OCH LÖNESTÄLLNING VID STATENS JÄRNVÄGAR Del II. DISTRIKTSKANSLIERNA

Del

III.

TRAFIKAVDELNINGEN AVGIVNA I J U L I 19 40 O C H O K T O B E R 1 9 4 1 AV

1 9 3 8 ÅRS

PERSONALKOMMISSION

VID STATENS

JÄRNVÄGAR

STOCKHOLM 1941 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [2102 41]

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Kommunikationsdepartementet.

Med skrivelse i april 1940 har 1938 års personalkommission vid statens järnvägar överlämnat betänkande och förslag angående förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid statens järnvägar, del I, omfattande förrådsavdelningen, huvudverkstäderna, tågfärjorna, maskinavdelningen och banavdelningen, vilket betänkande numera utkommit i tryck. Kommissionen får härmed — under hänvisning till ovanberörda skrivelse såvitt avser kommissionens sammansättning och sättet för bedrivandet av kommissionens arbete — vördsamt överlämna upprättat betänkande och förslag angående förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid statens järnvägar, del II, distriktskanslierna. Stockholm i juli 1940. TOKSTEN LÖFGREN. HUGO LUNDQVIST.

HANS DAHLBERG.

HELMFRID BUTÉN.

STURE CHRISTIANSSON. /

Joh. Bäck.

Del IL DISTRIKTSKANSLIERNA. I. Allmän översikt över organisationen. Statens järnvägar voro intill den 1 juli 1940 indelade i fem distrikt. Vid nämnda tidpunkt inrättades provisoriskt ett nytt distrikt, det VI:e, med huvudort i Borås, i vilket upptogos vissa av de förutvarande enskilda banor, som då införlivades med statsbanenätet. Enär uppsättningen av personal för det nya distriktets kansli icke lämpligen kan bedömas förrän arbetsförhållandena och arbetsmängden där stabiliserats, har kommissionen icke ansett sig böra behandla detsamma i efterföljande framställning, vilken fördenskull endast avser personalförhållandena på kanslierna vid I—V distrikten. Kommissionen förutsätter emellertid, att de i det följande föreslagna riktlinjerna för personaluppsättningen inom distriktskanslierna vid I—V distrikten böra framdeles i tillämpliga delar kunna gälla även för det nya kansliet. Varje distrikt, bestående av ett antal ban-, maskin- och trafiksektioner samt billinjer, och tredje distriktet även av den s. k. färjesektionen, förvaltas av en distriktschef (lönegrad C 9). Sektionernas föreståndare, liksom de på distrikten för ledningen av statens järnvägars billinjedrift befintliga bilinspektörerna, äro direkt underställda distriktschefen. För varje distrikt finnes till distriktschefens hjälp vid göromålens skötande ett distriktskansli. Inom detta finnes dels en distriktssekreterare och ombudsman (lönegrad A 27) för administrativa och rättsliga angelägenheter, dels en baningenjör (A 26), en maskiningenjör (A 26) — å tredje distriktet en förste maskiningenjör (A 27) — och en trafikinspektör (A 26) såsom fackkunniga inom ban-, maskin- respektive trafiktjänsten, dels en signal- och en telegrafingenjör (A 26) såsom sakkunniga inom distriktet, den förre ifråga om signaloch säkerhetsanläggningar m. m. och den senare ifråga om telegraf-, telefonoch sådana elektriska anläggningar, som icke äro att hänföra till signalingenjörs eller elektroingenjörs verksamhetsområde. Å distriktskanslierna finnas i övrigt, bortsett från personal å övergångsstat, anställda tekniska och kamerala befattningshavare av följande slag, nämligen distriktskamrerare (A 22), underingenjörer (A 20), bokhållare och förste stationsskrivare (A 17), kontors- och stationsskrivare samt ritare (A 15), kansliskrivare och kopister ( A l l ) , förste kontorister (A 10), kontorister (A 8), kanslibiträden (A 7), trafikbiträden (A 6), stationskarlar och expeditionsvakter (A 5), kontorsbiträden (A 4), skrivbiträden (A 2) samt kontorsvakter. Antalet å distriktskanslierna vid ingången av år 1940 befintlig personal i olika grader framgår av följande sammanställning.

6 Antal personal å distriktekansliet Lönegrad

Befattnin

C 9

Distriktschef

A 27

Distriktssekreterare

27 Förste maskiningenjör

26 Baningenjör

26 Maskiningenjör

26 Trafikinspektör

Stockholm

Göteborg Malmö Östersund

Summa Luleå

1 1 1 1

ö 5 1 5 4

26 Signalingenjör

26 Telegrafingenjör

1 1 1

22 Distriktskamrer

»i

20 Underingenjör

18 Förste bokhållare (på övergångs stat)

18 Förste telegrafist (på övergångsstat)

17 Bokhållare

17 Förste stationsskrivare

15 Kontorsskrivare

11 1

15 Ritare

15 Stationsskrivare

11 Kansliskrivare

2 1

5 5 5 j Härav 5 j 2 bef. \ va7' kanta

3 2

11 Kopist

10 Förste kontorist

8 Kontorist

7 Kanslibiträde

6 Trafikbiträde

5 Expeditionsvakt

5 Stationskarl

4 Kontorsbiträde

2 Skrivbiträde Kontorsvakt

i i

7 | (ban | vakt)

2 1

1 1

8 2

1 11

161 Vakant. Uppehölls av förste bokhållare på övergångsstat. » " » en bokhållare. En av dessa uppehölls av distriktskassör på övergångsstat. » » » » » en kassör på övergångsstat. 5 » » » innehade förordnande å förste bokhållartjänst. 6 » » » » » » bokhållartjänst. ' " » » » • » » underiugenjörstjänst. Huvudsakligen erforderlig för handläggning av biläreuden. Redovisas ej i det följande. 9 Två av dessa uppehöllos av ritare på övergångsstat. En innehade förordnande å förste kontoristtjänst. 10 En av dessa innehade förordnande å förste kontoristtjänst. 11 Tillfälligt anställd tjänsteman, övertagen från enskild järnväg. 2

Personalens allmänna tjänsteåligganden. Distriktschefernas och personalens å distriktskanslierna huvudsakliga tjänsteåligganden, sådana dessa blivit bestämda, vad distriktscheferna och de på distriktskanslierna tjänstgörande befattningshavarna i 27:e och 26:e lönegraderna beträffar, i Kungl. Maj:ts instruktion för järnvägsstyrelsen med underlydande linjeförvaltningar eller i den av järnvägsstyrelsen utfärdade arbetsordningen för distriktsbefälet samt beträffande övrig personal i sistnämnda arbetsordning eller i av distriktscheferna fastställda arbetsfördelningar, framgå av följande redogörelse. Distriktschef är såsom distriktets chef järnvägsstyrelsen i första hand ansvarig för de till distriktet hörande bansträckornas och billinjernas ekonomiska och reglementsenliga skötsel samt för den allmänna ordningen inom distriktet. I sådan egenskap har han att i den dagliga löpande tjänsten utöva ledningen av distriktet i alla detsamma berörande angelägenheter och därvid, antingen själv eller i den omfattning han finner lämplig, genom sina underlydande organ behandla och avgöra förekommande ärenden. Han företräder distriktet utåt samt har att följa trafikförhållandena och att vidtaga eller hos järnvägsstyrelsen föreslå åtgärder i trafikfrämjande syfte. Han är styrelsen närmast ansvarig för att hans ämbetsområde berörande författningar och bestämmelser noga efterlevas och att till distriktets disposition ställda anslag icke överskridas. Distriktschef åligger att övervaka och kontrollera distriktskassans skötsel samt att underskriva checker på de belopp, som erfordras för utbetalning ur kassan av avlöningar och andra likvider för distriktets räkning. Distriktschef äger beslutanderätt bland annat i ärenden angående tillsättning av vissa ordinarie och extra ordinarie tjänster samt järnvägsläkare och deltager i avgörandet av ärenden angående bestraffning av personal. Han äger vidare anordna undervisningskurser för viss personal, medgiva vissa studieresor, tilldela gratifikationer och ersättningar för särskilda uppdrag, träffa uppgörelser om förvärv eller byte av jord, bestämma ersättningar om högst 5 000 kronor till enskilda markägare för skada och olägenhet genom nybyggnader och anläggningar, avgöra frågor om utförande av nya byggnader och anläggningar ävensom angående upphandling av inventarier i de fall, då kostnaden icke överstiger för byggnader eller anläggningar 10 000 och för inventarier 2 500 kronor, samt avgöra frågor om vissa förändringar av spåranordningar, om disposition av stationsområden, om anordnande av vissa vägkorsningar, transportbanor, sidospår m. m. ävensom om större upphandlingar, som uppdragas åt distrikten, m. m. Distriktssekreterare tillkommer att i egenskap av distriktets ombudsman själv eller genom befullmäktigat ombud inför underdomstolar och andra myndigheter ävensom inför skiljemän anhängiggöra, utföra och bevaka statens järnvägars rätt och talan i rättegångsärenden samt att handlägga övriga mål och ärenden inom distriktet av administrativ och rättslig natur. Han är jämväl föredragande i bestraffningsmål.

8 I nämnda avseenden tillkommer det distriktssekreteraren bland annat att avgöra vissa avlöningsfrågor, att verkställa förhör i disciplinära mål berörande distriktets och inom detsamma belägen huvudverkstads och huvudförråds personal, att ombesörja de bevakningar och förnyelser samt åtgärder i övrigt av rättslig art, som för iakttagande av statens järnvägars rätt kunna vara erforderliga, att avgöra frågor om skadeersättning enligt lagbestämmelser angående ersättning till följd av olycksfall i arbete och vissa frågor om ersättning enligt lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs drift samt att hos vederbörande myndigheter angiva brott till åtal. Å distriktskanslierna tjänstgörande baningenjörer, maskiningenjörer och trafikinspektörer äro var för sitt fackområde inför distriktschefen föredragande i anställnings- och befordringsfrågor ävensom i övrigt i den omfattning, distriktschefen prövar lämpligt, samt hava att efter uppdrag av honom utföra utredningar och förrätta inspektion ävensom att avgöra de ärenden eller grupper av ärenden, som distriktschefen kan hänskjuta till deras avgörande. Bland deras åligganden ingår skyldighet att följa anslagsförbrukningen å sektionerna samt att verkställa saklig granskning av sektionernas räkenskapshandlingar. Förste maskiningenjören å distriktskansliet vid I I I distriktet har, förutom nyss angivna uppgifter, även att med en sektionsföreståndares befogenhet förestå den till distriktet hörande s. k. färjesektionen. Signalingenjör och telegrafingenjör åligga att beträffande distriktet och inom detsamma belägen huvudverkstad och huvudförråd verkställa beredning av ärenden, signalingenjören rörande signal- och säkerhetsanläggningar, häri inbegripet även fällbomsanläggningar, ringverk, signalkontrollanläggningar, tågankomsttelefoner m. m., och telegraf ingenjören rörande telegraf-, telefon- och sådana elektriska anläggningar, som icke äro att hänföra till signalingenjörs verksamhetsområde eller som tillhöra den elektriska driften, allt i den mån nu nämnda ärenden icke handläggas å sektion. Ifrågavarande ingenjörer hava vidare att öva tillsyn över nyssnämnda anläggningar och vaka över att de hållas i tjänstbart skick och att för sådant ändamål lämna sektionsbefäl, reparatörspersonal m. fl. anvisningar och råd rörande underhållsarbetens och nyanläggningars utförande, att taga initiativ till förbättringar av anläggningarna samt utöva teknisk kontroll vid utförande, förändring och underhåll av dem, att i särskilda fall på bemyndigande av distriktschef eller efter överenskommelse med vederbörande baningenjör ombesörja utförandet av dylika arbeten och godkänna materialrekvisitioner samt att på bemyndigande av distriktschef eller verkstadsföreståndare träffa avtal om vissa entreprenadarbeten m. m. Härutöver åligger det telegrafingenjör att ifråga om sådana arbeten, som icke utföras genom entreprenör, utöva den kontroll, som omförmäles i Kungl. Maj:ts förordning den 5 december 1919 angående behörighet att utföra elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring m. m.

9 Den för tillsyn och underhåll av signalsäkerhets-, telefon- m. fl. här ovan omnämnda anläggningar befintliga personalen står under vederbörande bansektionsföreståndares befäl, men är skyldig att ifråga om det tekniska utförandet av arbetena inhämta respektive följa de anvisningar, som lämnas dem av signalingenjören respektive telegrafingenjören. Distriktskamrer utövar närmaste uppsikten över distriktets bokföring och handhar all sådan bokföring där, som icke tillkommer annat bokföringsställe, upprättar och sammanför bokföringsuppgifter och andra redovisningshandlingar till bestämda enheter, granskar avlöningsredovisningar samt utskriver och kontrasignerar checker för distriktskassan. Inom distriktskanslierna vid I I I och V distrikten åvilar även beredningen av de inom kansliet förekommande personalärendena i huvudsak distriktskamreraren. På dessa kanslier äro därjämte vissa andra ärenden, däribland beredningen av förslagen till kostnadsstater, föremål för en mera centraliserad behandling, närmast ledd av distriktskamreraren, än på de övriga. För biträde åt distriktskamreraren med nu angivna uppgifter finnas på varje kansli vissa arbetskrafter avdelade. Underingenjör biträder vissa signalingenjörer bland annat med upprättande av förslag till och kostnadsberäkningar rörande ändrings-, nyanläggnings- och underhållsarbeten, avseende växel- och signalsäkerhetsanläggningar, samt med tillsyn över pågående dylika arbeten, avsyning och provning av nyanläggningar m. m. Underingenjör biträder jämväl baningenjören å distriktskansliet i Göteborg med personalärenden, granskningsarbeten, sammanställningar av från baningenjörerna inkomna yttranden och annan beredning av ärenden. Sådan tjänsteman biträder ock förste maskiningenjören å distriktskansliet i Malmö, främst med ärenden rörande tågfärjedriften. Å V distriktet biträdes baningenjören av en ritare med förordnande såsom underingenjör. Förste bokhållarbefattningar på ordinarie stat finnas ej på distriktskanslierna. Förordnande såsom förste bokhållare har emellertid givits för en på I distriktets kansli placerad förste stationsskrivare, vilken där närmast svarar för beredningen av personal- och allmänna ärenden. Av bokhållarna tjänstgör en på varje kansli som föreståndare för distriktskassan samt en som biträde åt distriktskamreraren med vissa bokförings- och räkenskapsärenden, kontroll av kassatjänsten m. m. De på sistnämnda bokhållarbefattning ankommande göromålen utföras i några fall av förste bokhållare på övergångsstat. På IV distriktet svarar en bokhållare huvudsakligen för personal- och allmänna ärenden, varjämte i övrigt bokhållare äro på vissa kanslier placerade såsom biträden åt distriktssekreteraren eller baningenjören. Förste stationsskrivare finnas på distriktskanslierna vid I—-IV distrikten. De bereda och handlägga, närmast som biträden åt trafikinspektörerna på dessa kanslier, militära ärenden, trafiktekniska ärenden, ärenden angående försäljning av outlöst gods och tillvaratagna effekter m. m. samt personal- och

10 fribiljettsärenden, i den mån ärenden av sistnämnda slag ankomma på nämnda trafikinspektörer. Stationsskrivaren biträder på distriktskansliet vid I distriktet med beredningen av personalärenden. Kontorsskrivare är på V distriktets kansli placerad som biträde åt trafikinspektören. I övrigt biträda dylika tjänstemän med beredning av vissa personal-, lagfarts- och intecknings-, utsöknings-, taxerings- m. fl. ärenden, handlägga bokföringsärenden, bereda hyresärenden och trafikärenden, sammanföra av sektionsföreståndarna avgivna yttranden och förslag i olika hänseenden m. m. Av ritarna äro två avdelade som biträden åt baningenjörer (Malmö och Luleå), därvid den ene såsom förut nämnts innehar förordnande som underingenjör, två som biträden åt maskiningenjörer (Göteborg och Malmö), sex som biträden åt signalingenjörer och sex som biträden åt tre av telegrafingenjörerna (Stockholm, Göteborg och Östersund). De som biträda baningenjörerna utföra bland annat granskningsarbeten, sammanställningar av från bansektionsföreståndarna inkomna yttranden och beredning av löpande bantekniska ärenden. E n av de båda ritare, som biträda maskiningenjörerna, utför skisser och erforderliga ritningar m. m., fungerar som bränslekontrollant inom distriktet och handlägger diverse löpande arbeten av kameral natur; den andre utför ritarbeten, främst för tågfärjedriftens räkning, och biträder med diverse utredningar rörande underhållet av fartygsmaterielen. De hos signal- och telegrafingenjörerna tjänstgörande ritarna biträda med förslag, kostnadsberäkningar, materialanskaffning, kontroll och avsyning av arbeten, avseende underhåll, förändring eller smärre nybyggnader av växel- och signalsäkerhetsrespektive telefonanläggningar samt elektriska kraft- och belysningsanläggningar m. m. Kansliskrivare äro avdelade för diarieföring på fyra av distriktskanslierna. De övriga tjänstgöra i vissa fall som handsekreterare åt distriktschefen eller biträda med utredningsarbeten, stenografering och maskinskrivning m. m. Kopisten biträder signalingenjören i Östersund med ritarbeten, kostnads förslag, materialspecifikationer och besiktningar rörande växel- och signalsäkerhetsanläggningar samt vägsignalanläggningar ävensom med undersökning av uppkomna fel på dylika anläggningar m. m. Den i tabellen upptagne förste kontoristen biträder med arbetet på distriktskassan i Östersund. Förordnanden såsom förste kontorister ha därjämte meddelats två kontorister, vilka biträda med personalärenden på distriktskanslierna i Stockholm och Luleå. Av kontoristerna biträder en distriktssekreteraren i Luleå med utredningar och beredning av sjukvårds-, avlönings-, lagfarts-, utsöknings-, taxerings- m. fl. ärenden, en sköter diarieföringen på samma kansli, en biträder maskiningenjören på distriktskansliet vid I distriktet och en maskiningenjören på kansliet vid IV distriktet med sammanställningar av jnkomna utred-

11 ningar och yttranden, bränslestatistik ni. m., en biträder signalingenjören i Stockholm med ritarbeten, kostnadsutredningar m. m. De övriga biträda med räkenskaps-, bokförings- och kassaärenden och förandet av olika slags liggare, utföra sammanställningar för statistik m. fl. ändamål och deltaga i beredningen av övriga förekommande ärenden. Kanslibiträdena utföra i några fall arbeten på kassa- och bokföringsavdelningarna och i övrigt stenografering och maskinskrivning, komplettering av särtryck m. m. Trafikbiträdet biträder på kansliet i Luleå med löpande kamerala arbeten, maskinskrivning m. m. Expeditionsvakter, stationskarlar och kontorsvakter ombesörja hämtning och avsändning av post, budsändning, distribution av särtryck och formulär, komplettering av särtryck, maskinskrivning, ljuskopiering av ritningar, inläggning av arkivhandlingar m. m. samt biträda i något fall med kortutskrivning, summering m. fl. göromål inom kassa- och bokföringsavdelningarna. Två av dem utföra enklare ritgöromål. En banvakt, vilken tjänstgör hos signalingenjören i Östersund, biträder med ritarbeten, kostnadsutredningar, granskning av materialrekvisitioner m. m. Kontors- och skrivbiträdena användas huvudsakligen för maskinskrivning.

II. Framställningar ifråga om personalens löneställning. Hos kommissionen hava gjorts ett antal framställningar, avseende personal inom distriktskanslierna, varjämte vissa till Kungl. Maj:t ingivna dylika framställningar delgivits kommissionen. I detta hänseende må nämnas följande fortfarande aktuella framställningar. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 10 oktober 1939 anhållit, att kommissionen måtte taga frågan om clistriktskamrerarnas lönegradsplacering under prövning. Statsbanornas ingenjörsförening har i två särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t, av vilka avskrift tillställts kommissionen, hemställt om: uppflyttning av befattningen ritare från 15:e till 16:e lönegraden; inrättande av en ny befattning i 18:e lönegraden, benämnd ingenjör; och uppflyttning av befattningen underingenjör från nuvarande 20:e till 21 :a lönegraden med benämningen ingenjör. Ingenjörsföreningen har vidare i skrivelse till kommissionen gjort framställning i fråga om löneställningen för ban- och maskiningenjörernas medhjälpare samt om uppflyttning av de s. k. experterna, d. v. s. ban- och maskiningenjörerna samt trafikinspektörerna på kanslierna, från 26 :e till 27 :e lönegraden. Genom samma förening har till kommissionen insänts framställningar dels från en hos signalingenjören i Stockholm tjänstgörande ritare om uppflyttning av den av honom innehavda befattningen till underingenjörsbefattning,

12 dels från den hos förste maskiningenjören på distriktskansliet i Malmö tjänstgörande underingenjören och från en hos signalingenjören i Malmö tjänstgörande ritare med anhållan om prövning, huruvida icke deras arbetsuppgifter kunde anses motivera förbättrad löneplacering för dem. Statens järnvägars befälsförbund har föreslagit: bibehållande i 22:a lönegraden av de av järnvägsstyrelsen till indragning föreslagna distriktskamrerarbefattningarna; inrättande av en bokhållarbefattning på distriktskansliet i Stockholm och en förste stationsskrivarbefattning på distriktskansliet i Göteborg som biträden bland annat ät distriktssekreterarna; samt inrättande av förste kansliskrivarbefattningar på de distriktskanslier, där diarieföringen är centraliserad, såsom vid I I I distriktet. Svenska järnvägsmannaförbundets avdelning nr 47 i Göteborg har hemställt om: utbyte av kontoristbefattningen på distriktskansliets bokföringsavdelning mot förste kontoristbefattning; och expeditionsvaktsbefattningens uppflyttning till förste expeditionsvaktsbefattning. Avdelningen ifråga har i detta sammanhang också hemställt om uppflyttning från 6:e till 8:e lönegraden av den till banavdelningen hänförda tjänsten som chaufför på distriktets persontjänstebil. Enär kommissionen redan tidigare, nämligen på sid. 234 i del I av sitt betänkande, tagit ställning till frågan om lönegradsplaceringen för förarna av dylika personbilar, saknar den anledning att i nu föreliggande sammanhang ånyo upptaga denna fråga,

III. Av kommissionen företagna studiebesök. Kommissionen besökte omkring årsskiftet 1939—40 samtliga då befintliga fem distriktskanslier och tog därvid del av personalens arbetsuppgifter. För de erfarenheter, som därvid gjordes ifråga om arbetsfördelning m. m., lämnas redogörelse i särskild bilaga. 1

IV. Kommissionens förslag. Distriktskanslierna tillkommo i samband med den omorganisation av linjeförvaltningarna, som ägde rum år 1928. De övertogo därvid huvudparten av de uppgifter som därförut åvilat distriktschefs-, bandirektörs-, maskindirektörs- och trafikdirektörsexpeditionerna, liksom största delen av dessa expeditioners personal. Enär det icke var möjligt att i samband med nyssnämnda omorganisation samt efter den omläggning av bokförings- och kassaväsendet, som företogs under åren 1930—1931, bereda samtliga till distriktskanslierna överflyttade tjänstehavare arbeten av den art, som svarade mot deras innehavda befattningar, blevo vissa av dem uppförda på övergångsstat. Genom 1

Bilagan ifråga är ej tryckt, men föreligger i järnvägsstyrelsen i ett mindre antal maskinskrivna exemplar.

[

13 nyssberörda omläggning av bokförings- och kassaväsendet inträdde också en lättnad i distriktskamrerarnas arbetsbörda, särskilt därigenom, att huvudverkstädernas och huvudförrådens in- och utbetalningar flyttades från distriktens kassor till styrelsens kassa. Denna omständighet jämte en vid nämnda tidpunkt ifrågasatt ytterligare inskränkning av distriktens kassatjänst och bokföring föranledde järnvägsstyrelsen att i skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 november 1936 angående inrättande av vissa befattningar m. m. föreslå distriktskamrerarbefattningens sänkning från 22:a till 20:e lönegraden. Även andra under årens lopp inträdda förändringar i arbetsuppgifter och arbetsfördelning hava påkallat anpassning av kanslipersonalens tjänstegrader efter de ändrade förhållandena. Sådan anpassning har emellertid av skilda orsaker endast delvis kunnat genomföras och icke i lika mån på samtliga kanslier. Dessas personaluppsättning inom 22:a och lägre lönegrader har därför blivit i viss mån oenhetlig, vilket torde framgå av den på sid. 14—15 intagna sammanställningen av den vid ingången av år 1940 befintliga, högst till lönegrad A 22 hänförda personalens huvudsakliga fördelning på olika uppgifter. Bortsett från den i viss mån oenhetliga personaluppsättning för likartade göromål, som i det föregående påpekats, utvisar denna sammanställning även rätt väsentliga variationer ifråga om personalantalet. Orsakerna härtill äro att söka i distriktens olika storlek samt bland annat i följande omständigheter. Maskiningenjören å distriktskansliet vid I I I distriktet, vilken med en sektionsföreståndares befogenhet sköter tågfärjedriften, har fått viss personal sig tilldelad för detta ändamål. Vissa signal- och telegrafingenjörers å de sydliga distrikten arbetsuppgifter kräva jämförelsevis stor biträdande personal på grund av pågående förändrings- och nybyggnadsarbeten å säkerhetseller telefonanläggningar eller påx grund av omfattningen av den löpande tillsynen och underhållet av befintliga större sådana anläggningar m. m. Dessutom är, såsom nedan vidare beröres, handläggningen av personal- och allmänna ärendena ordnad på olika sätt. Såsom belysande för distriktens olika storlek och därmed i viss mån även för arbetskvantiteten inom distriktskanslierna må följande siffror anföras.

Banlängd

2 II ni IV

1511 1464 754 2 332 2 033

....

Antal Antal kontrakt Antal Antal Antal anställd Antal ban-, nings- o. d., för Årets Arets vilka maskin- personal inkomst- utgiftskassakassaavgifter kassaför drift kassaoch inkas- komster utgifter verifika- verifikaoch trafikundertioner tionor seras sekhåll genom tioner ningar t. kr. t. kr. kassan 7 8 9 10 6 5 4 3

11 12 7 13 12

8 009 14 884 21200 5 065 10 150 16 980 6 648 14 544 4 367 4 717 1 9122 15 760 3 725 6 526 | 10158

2 628 1325 2 070 1125 1475 850 2 068 950 1 610 1 819

Uppgifterna i kol. 2 — 3 airse förhå l l a n d e n a i j a n u a r i m å n a d 1940. avse h e l a året 193 9

3 860 3 305 2 480 1143 1087

39 375 28 521 26 811 22 594 19 915

Uppgifter n a i kol . 4 —10

14 1

^BABJOJUOJI

MM!

MM M M 1 M M M 1 M : M M I M

9pBJliqAIJ^g

MM!

M M 1 M M 1 M M ! 11I 11 M ! M

•<*

9pgj;iq8io;uo^

1 ! 111 ! 1 1 1 1 M i l l

1 1 II 1 M I M M I M ° 5*

TJB^SUOI^g

^oAsnot^ipgdxg;

Mill

1 I I 1 1 1 ! I I 1 t 1 T' 1 T ~ 1 F l

1MM Mill

<£>

9pB.i:iiq5jgB;ix

Mill

1 1 1 II M i l l

r~-

9pBJ:>iqi[SUB}£

MIM

M I M M I M M I M i 1! M I I 1 1 1

(jeijo^uo^;

y-t

M M ! M I M

I M M M I M - M M I

I I 1 II ~ l 1! 1 ^ I I 1 1

;suo;uo^ a^sjoj

MM!

1 1 1 I 1 M M ! 1 1! 1!

9JBAI.n{SITBUBX

1 ! > I I 1 MM 1 I M i ! M i l l

M M ! 1! I 1 1

MM!

1 Mir.1

y->

j8tdox

aJBJlJJ

Mill

I I 1 II M i l l |

I H

1H H

Mill 1

i—1 <N * ~ i H r - 1

I|| || <M <M

1 <N 1

T-t

1 1! I I M M ! 1 I I 1! M i l ! M ! I 1 I 1 M 1

giBAU^SSUOIlB^g

r=? 1 " I 1 ! M 1 1 ITH M \~S- \ \^

OJBAIJ^SSJO^UOJI

0Il!AI.lJtSSUOi;H)S

Mil!

.-1

CO r-l

CO T-l

! ! ! 11 11! 11 ~J#* 1 I I ! ! ! ! ! ! M

1 1 " 1 ! ^ I I II M i l l

9n?n?q3ioa:

M M ! II 1 1 1

1 II 1 1 1 i 1 1 1 1 II II

^B^88åa^åj9AO B

1 1 II 1 M I M I i II 1 M i l l

;tJlS8åuTJ^J9AO B

II I I 1 M I M M M ! 1 1 II ! 1 1 ! 1!

gjBjj^q^oq 9 ^ e j g j

1 II 1 1 I I M 1 Mill

O <J3

jofugåuiigpufi

MIM

1 f 1 II II •* 1 1 I I I I 1 e,e, - H I I 1 ! 1 I I

JC9JU1B^8^IH8I(J

Mill

I I I ! ! 11I 11 Mill

- I - H B E » - *

^ R H ^ r *

« « £ > - *

T3 ft

8 P :0

.9 "c. M 5

1 £5

•13

» en

^ H H H £ ^

•

5 a> M

< Sv>

5 ©

II 1 1 1 ^

^i-tC

ilc

1 Is

§ PQ

* S

s H

.s> co

®,r-3 H

15 CM

T—i —I

I i—I ~H

-H

—i rji ifi to O» MNlNlSH

«i a

QQ •—*

,_ T3 S

£3

* S * -art'0

JS W -a

Ma „

"g- *

•42

<M <N

cg m

" *• £

1 S\>

!>!>

a a m '£ 'C _. O

-w fö -a

• H 3

a-s O e3

a bo n •S

~ a

1 Ö)

8 •M IS » 5

5 o £ o

M rM

cc CD

1 &D g

S-c

9o •M

cu Pi

j £>

H O

9. i-l —I «

a ^

~Sa^

HB>f> ~ a

Cl cö

I -S a •« i—i

• "

.5 8 .2

5 ?«

a*é -

•si a Ö PQ

* ! •

«S * a• S-S g>-3rt W) § .S © 9 a

o t» * ,d . fl o «« H•

CD 03

2 MW S

AÖ

16 Inbördes uppvisa distriktskanslierna i stort sett ensartade arbetsuppgifter, om man bortser från den handläggning av ärenden, avseende tågfärjedriften, som förekommer på distriktskansliet vid I I I distriktet, och från den särskilda räkenskapsbokföring, som förekommer på distriktskansliet vid V distriktet för malmbanans räkning. Med hänsyn till arbetenas art måste det därför anses önskvärt, att personaluppsättningen göres mera enhetlig, än den f. n. är. Kommissionen utgår också i följande förslag ifrån, att så bör ske. E t t dylikt enhetliggörande förutsätter emellertid, att den- inre organisationen av distriktskanslierna är i möjligaste mån lika. Denna företer dock f. n. vissa skiljaktigheter, främst ifråga om en så väsentlig detalj som ledningen och handläggningen av personal- och allmänna ärenden samt bokförings- och kassaärenden. Sålunda äro på distriktskansliet vid I I I distriktet dessa ärenden centraliserade under en gemensam ledare, vilken tillika är arbetsledare för den med nämnda ärenden samt med diarieföring, maskinskrivning och vakttjänst sysselsatta personalen. På distriktskansliet vid V distriktet är en liknande anordning delvis genomförd under det att på de övriga kanslierna bokförings- och kassaärendena stå under särskild ledning samt personalärendena antingen hava särskild ledare eller äro avdelningsvis uppdelade på vederbörande experter och deras medhjälpare. Denna organisationsfråga har ett nära sammanhang med frågan om distriktskamrerarnas tjänsteställning och kommissionen återkommer därför till densamma i samband med sitt utlåtande rörande dessa tjänstehavare. Distriktskansliernas organisation företer i övrigt vissa avvikelser, bland annat ifråga om sättet för handläggningen av de därstädes förekommande med hyresverksamheten förenade ärendena och ifråga om utövandet av bränslekontrollen. Ifråga om hyresärendena har kommissionen iakttagit, att desamma å ett kansli åvila distriktskamreraren och att baningenjören å detta kansli tager relativt liten del i nämnda ärendens behandling. Kommissionen har velat omnämna detta, emedan det synes densamma naturligare, att baningenjören bär ansvaret för hyresärendenas beredning. Den har också i följande förslag utgått från, att dessa ärenden böra åvila baningenjör på distriktskansli eller medhjälpare till honom. Beträffande bränslekontrollen har kommissionen vidare i samband med företagna studier av olika tjänsteställens arbetsuppgifter inhämtat, att den tekniska kontrollen över distriktens ångcentraler och centralvärmeanläggningar, vilken kontroll är av stor ekonomisk betydelse och relativt tidskrävande, åvilar tjänstemän i väsentligt olika grader. Den utföres nämligen på I distriktet av maskiningenjören på distriktskansliet, på I I distriktet av en ritare, närmast underställd maskiningenjören på distriktskansliet, på I I I distriktet av en underingenjör vid 10. maskinsektionen, på IV distriktet av vederbörande maskinsektionsföreståndare och på V distriktet av en ritare (tillförordnad underingenjör), närmast underställd baningenjören på distriktskansliet. Kommissionen anser, att denna kontroll, som berör samtliga avdel-

17 ningars värmeanläggningar, lämpligen bör handläggas centralt och därvid vara förlagd till distriktskansliet, dit även, i den mån så nu icke redan sker, de månatliga redogörelserna för bränsleförbrukningen vid respektive anläggningar i första hand böra inlöpa för bearbetning. Då de största av dessa anläggningar tillhöra maskinavdelningen synes det lämpligt, att kontrollen ifråga betraktas som en maskinteknisk angelägenhet och ställes under maskiningenjörens på distriktskansliet överinseende. Rörande löneställningen för personalen på distriktskanslierna vill kommissionen anföra följande.

Distriktschef, distriktssekreterare, förste maskiningenjör, ban ingenjör. maskiningenjör, trafikinspektör, signalingenjör och telegraf ingenjör. Ifråga om den nuvarande löneställningen för distriktschefer, distriktssekreterare, förste maskiningenjören på kansliet vid I I I distriktet, signalingenjörer och telegrafingenjörer har kommissionen icke funnit anledning till erinran. Beträffande de på kanslierna placerade ban- och maskiningenjörerna samt trafikinspektörerna hava förslag framförts såväl tidigare till järnvägsstyrelsen som nu till kommissionen om höjning av dessa befattningshavare från 26:e till 27:e lönegraden. Dessa befattningar, med i huvudsak nuvarande uppgifter, tillkommo i samband med 1928 års omorganisation av distriktskanslierna och placerades då i 27:e lönegraden, men sänktes genom, beslut av Kungl. Maj: t och riksdagen år 1932 på framställning av järnvägsstyrelsen till 26:e lönegraden. Som skäl för denna sänkning anfördes bland annat, att nämnda befattningshavare till skillnad från sektionsföreståndarna icke hade egna förvaltningsuppgifter och att de icke borde hållas i högre lönegrad än t. ex. signal- och telegraf ingenjörerna. Såsom motiv för den nu begärda återuppflyttningen har anförts, att en placering av ifrågavarande befattningshavare i lägre lönegrad än den högre sektionsföreståndargraden, d. v. s. 27:e lönegraden, vore ur organisatorisk synpunkt olämplig, att en uppflyttning vore motiverad med hänsyn till åvilande arbetsuppgifter och vidare, att den högre löneställningen skulle giva bättre möjlighet att för kanslierna förvärva och bibehålla kvalificerade tjänstemän, vilket vore av stor vikt, särskilt med nuvarande utveckling, för att bereda vederbörande distriktschefer erforderlig hjälp i arbetet. Kommissionen finner de skäl för höjning, som sålunda anförts, värda att tagas i närmare övervägande. Då emellertid frågan om tjänsternas höjning åtminstone i viss mån är av sådan organisatorisk art, som faller utom kommissionens uppgift, och då kommissionen därjämte av skäl, som i dess betänkande, del I, angivits, icke tagit ställning till frågan om sektionsföreståndarnas lönegradsplacering, har den ej heller ansett sig böra närmare ingå på prövning av nu föreliggande framställningar ifråga om experterna på kanslierna. Förslaget förutsätter alltså tillsvidare deras bibehållande i nuvarande lönegrad. 2— 1 1 0 2 41

18 Kommissionen vill i detta sammanhang nämna, att densamma på ett tidigare stadium av sitt arbete, nämligen i samband med behandlingen av löneställningen för de vid banavdelningen tjänstgörande elektroingenjörerna, av skäl och på sätt för vilka närmare redogjorts på 197:e och följande sidor i kommissionens betänkande, del I, övervägt möjligheterna för en överflyttning på elektroingenjörerna av telegraf ingenjörernas arbetsuppgifter, varigenom telegraf ingenjörerna skulle bli obehövliga. Kommissionen har även preliminärt till övervägande framlagt förslag i sådan riktning till de sakkunniga för omprövning av lönegradsplaceringen för befattningshavare vid statens affärsdrivande verk, vilka sakkunniga i sitt den 13 februari 1939 avgivna betänkande föreslagit utbyte av tjänstetiteln telegraf ingenjör i 26 :e lönegraden mot titeln elektroingenjör i samma lönegrad. Sedan kommissionen numera detalj granskat telegrafingenjörernas arbetsområde och förhållandena, bland annat genom införlivandet med statens järnvägar av ett flertal enskilda banor, kommit i ett annat läge. har kommissionen emellertid, såsom i utlåtandet rörande elektroingenjörerna meddelats, funnit sig icke böra vidhålla, förenämnda förslag. Såväl den hastiga utvecklingen på telefoniens område som nyssnämnda utvidgning av statsbanenätet ha nämligen medfört så betydande nya och kvalificerade uppgifter för samtliga telegraf ingenjörer, att telegraf ingenjörsbefattningens bibehållande och kvarblivande i 26 :e lönegraden måste anses motiverat. Detta torde bli förhållandet även om den genom järnvägsstyrelsens skrivelse den 24 januari 1940 beslutade överflyttningen på elektroingenjörerna av ansvaret för belysnings- och kraftanläggningar inom elektrifierade linjer helt genomföres.

Distriktskamrer, byråassistent, förste bokhållare. Såsom tidigare nämnts har järnvägsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 november 1936 angående inrättande av vissa befattningar m. m. föreslagit, att distriktskamrerarbefattningarna måtte indragas och ersättas med byråassistentbefattningar i 20:e lönegraden. Styrelsen framhöll därvid följande. Ytterligare fem byråassistentbefattningar syntes böra inrättas i stället för fem befintliga distriktskamrerarbefattningar, en vid varje distrikt. Sedan nämligen distriktskassörstjänsterna år 1934 bidragits och ersatts med bokhållare i samband med statens järnvägars övergång till postgirosystemet samt överflyttning av inoch utbetalningar för huvudförråden och huvudverkstäderna från distriktskassorna skett till styrelsens kassa, hade jämväl distriktskamrerarnas arbetsbörda lättats, i det att å dem förut ankommande bokföringsgöromål till ej oväsentlig del överflyttats å styrelsen. Genom dessa och vissa andra centraliseringsåtgärder beträffande bokföringen och kassarörelsen, som sålunda vidtagits eller vore avsedda att ytterligare vidtagas, hade mängden av kamrerarna åvilande arbetsuppgifter undergått eller komme att undergå en sådan minskning, att en sänkning av tjänsteställningen för dem torde få anses lika motiverad som den redan genomförda beträffande distriktskassörerna. Dessutom vore att märka, att den därvidlag för styrelsen avgörande synpunkten vore, att enbart ledningen av bokföringsgöromålen och vad därmed hade samband numera icke fullt krävde sin man. En utfyllnad med andra arbetsuppgifter, främst med kamerala ärenden och personal-

19 ärenden, vore fördenskull erforderlig och hade väl också i allmänhet skett, om än efter något olika linjer och till olika omfattning, beroende på de nuvarande kamrerarnas personliga läggning liksom ock på vilka ärenden, respektive distriktschefer ansett lämpligt att anförtro dem. Efter omförmälda fortsatta centralisering komme givetvis sagda »övriga arbetsuppgifter» att spela en ännu mycket större roll, varför styrelsen nu föresloge icke blott en sänkning i lönegrad för distriktskamrerartjänsterna utan även dessa tjänsters utbyte mot befattningar av annan karaktär. Med hänsyn till arbetsuppgifterna borde den nya befattningen hänföras till 20:e lönegraden, därvid jämväl denna befattning syntes böra benämnas byråassistent. Ärendets avgörande blev uppskjutet i avvaktan på den allmänna översynen av tjänsteförteckningen. Förslaget om distriktskamrerarbefattningamas utbytande mot byråassistentbefattningar i 20:e lönegraden har sedermera av järnvägsstyrelsen upptagits inför de sakkunniga för omprövning av lönegradsplaceringen för befattningshavare vid statens affärsdrivande verk, därvid samma motiv för åtgärden anfördes som tidigare inför Kungl Maj:t. De sakkunniga hava i sitt den 13 februari 1939 avgivna betänkande biträtt järnvägsstyrelsens förslag om inrättande av en byråassistentbefattning i 20:e lönegraden, avsedd att användas bland annat för de nuvarande distriktskamrerarna, vilka därvid enligt de sakkunnigas mening borde uppföras på övergångsstat. Vidare har Statens järnvägars befälsförbund i en till kommissionen överlämnad skrivelse under framhållande av det lämpliga uti, att personal- och övriga kamerala göromål på distriktskanslierna ställdes under en gemensam ledare, uttalat, att distriktskamrerarbefattningen enligt förbundets mening borde bibehållas för denne ledare, varvid befattningen på grund av de kvalificerade uppgifter, som därvid skulle komma att tillföras densamma, alltjämt borde vara placerad i 22:a lönegraden. Slutligen må nämnas, att distriktschefen vid I I I distriktet hos järnvägsstyrelsen anhållit om återbesättande av den vid nämnda distrikt vakanta distriktskamrerarbefattningen. Distriktschefen framhöll därvid, att en sänkning i lönegrad av befattningen icke syntes honom sakligt motiverad. På innehavaren av befattningen vore nämligen, såsom förut sagts, lagda ledningen och ansvaret för såväl bokförings- och kassaärendena som personalärendena. Innan ett bedömande kan ske av frågan om distriktskamrerartjänsternas bibehållande måste ställning tagas till framkomna förslag, som avse gemensam ledning av de inom kanslierna förekommande ärenden, vilka icke äro av den art, att de böra åvila distriktssekreteraren och experterna, d. v. s. dels personal- och avlöningsärendena, dels bokförings- och kassaärendena, dels övriga allmänt kamerala ärenden. Därvid vill kommissionen till en början fastslå som sin uppfattning, att en koncentration av personal-, avlönings- och allmänna ärendena bör ske till för ändamålet särskilt avsedd personal, vilket skulle medföra, att den beredning av dylika ärenden, som nu på vissa distriktskanslier sker hos vederbörande experter, skulle överflyttas från dessa till en särskild avdelning. Vid sådant förhållande skulle, bortsett från de grenar av tjänsten, som närmast ledas av distriktssekreteraren och experterna, uppstå

20 två huvudavdelningar inom kanslierna, vilka kommissionen vill benämna personalavdelningen, omfattande personal-, avlönings- och allmänna ärenden, respektive bokföringsavdelningen, omfattande bokförings- och kassaärenden. Fråga uppstår då, i vad mån dessa båda avdelningar böra stå under en gemensam ledning på sätt mera fullständigt genomförts på I I I och till väsentliga delar även på V distriktet. Fördelen av en dylik gemensam handläggning, därvid ledaren förutsattes vara kompetent att mera ingående följa de båda avdelningarnas arbete även ifråga om tekniska detaljer och att sålunda giva direktiv och riktlinjer för arbetet, har anförts vara, att distriktschefen skulle erhålla en värdefull central hjälp för utövande av sitt chefskap, att enhetlighet ifråga om kansliets arbete skulle befrämjas och att personalen skulle kunna utnyttjas på ett rationellt sätt. P å nyssnämnda båda distrikt har detta system, såvitt kommissionen kunnat finna, fungerat med gott resultat, beroende till väsentlig del på de personliga egenskaper, som förefunnits hos de befattningshavare, vilka uppehållit där placerade distriktskamrerartjänster. Kommissionen har för sin del även kommit till den uppfattningen, att den vid nämnda båda distrikt tillämpade organisationen, vilken givit därvarande distriktskamrerare ställning som ledare närmast under distriktschefen av det kamerala arbetet, varit väl ägnad att skapa effektivitet i arbetet, särskilt beträffande utnyttjandet av kanslipersonalen. Vad övriga distrikt angår torde, åtminstone beträffande de två största, med hänsyn till arbetets omfattning vissa svårigheter möta att med nödig effektivitet centralisera ledningen på nu nämnt sätt. I varje fall skulle en sådan åtgärd kräva personalökning. Det må ock framhållas, att enligt kommissionens mening arbetsbördan på I I I distriktet numera vuxit i sådan omfattning, att det även där kan vara förenat med vissa svårigheter att mera detaljerat följa verksamheten inom båda tjänstegrenarna, särskilt efter den väsentliga utökning av distriktets omfattning, som inträdde den 1 juli 1940 genom att vissa enskilda banor då uppgingo i detsamma. Vad härefter angår behovet av en gemensam ledning i den omfattning, som nu avses, har kommissionen efter i möjligaste mån ingående studier kommit till den uppfattningen, att de ärenden, som handläggas å ena sidan på personalavdelningen, sådan kommissionen tänkt sig densamma, och, å den andra, på bokföringsavdelningen, äro beträffande sin art väsentligt skilda och var för sig kräva expertis inom de olika tjänstegrenarna. Oavsett arbetsbördan torde det därför kunna möta vissa svårigheter att för dylika gemensamma ledarbefattningar förvärva personer med mera ingående erfarenhet på båda områdena. Den ovan antydda fördelen av en befattningshavare, till vilken distriktschefen alltid skulle kunna vända sig, torde därför uppvägas av den omgång, som bleve följden därav, att denne befattningshavare i många fall, för att kunna giva distriktschefen nödiga upplysningar eller annan hjälp i arbetet, finge i sin tur vända sig till specialisten på vederbörande avdelning. På grund av det nu anförda och med stöd av bedrivna studier har kommissionen icke ansett sig vilja föreslå en gemensam arbetsledare för båda

21 avdelningarna med sådan uppgift, att han för bägge skulle vara den ledande experten ifråga om arbetets fackmässiga utförande. Däremot finner kommissionen den synpunkten, att kanslipersonalens ändamålsenliga utnyttjande säkerställes, värd allt beaktande, och synes i sådant avseende befogenhet böra för hela den del av kansliet, varom nu är fråga, koncentreras till en tjänsteman. Vid bedömande av denna fråga har kommissionen principiellt utgått från, att man bör grunda lönesättningen på en i förevarande avseende likartad organisation av samtliga kanslier. Med stöd av det anförda vill kommissionen föreslå, att den direkta arbetsledningen vid å ena sidan personalavdelningen och, å den andra, bokföringsavdelningen anförtros åt en på vardera avdelningen placerad befattningshavare, men att samtidigt åt arbetsledaren vid personalavdelningen uppdrages att utöva personalledningen för båda avdelningarna. Skälet till att kommissionen velat lämna detta uppdrag åt arbetsledaren på personalavdelningen ligger däri, att denne på grund av sin befattning med personalärenden, avlöningsfrågor o. dyl. måste i princip anses mera lämpad för uppdraget än bokföringsspecialisten. Med denna inställning och även med hänsyn till ärendenas på personalavdelningen mera omfattande art vill kommissionen också förorda, att arbetsledaren på denna avdelning erhåller högre löneplacering än arbetsledaren på bokföringsavdelningen. Med nu uttalad uppfattning har kommissionen icke ansett sig kunna föreslå bibehållande av distriktskamrerarbefattningen i lönegrad A 22 för distriktskanslierna. Kommissionen finner i stället skäligt, att därstädes inrättas en byråassistentbefattning i lönegrad A 21, avsedd för personalavdelningen, under det att arbetsledaren vid bokföringsavdelningen torde böra vara placerad i lönegrad A 18 såsom förste bokhållare. De huvudsakliga uppgifter, som enligt kommissionens mening skulle ankomma på ifrågavarande båda befattningshavare, äro följande. Byråassistenten: Arbetsledning för den med personal- och avlöningsärenden, diarieföring, maskinskrivning och budsändning sysselsatta personalen samt tillsyn över det rationella utnyttjandet av såväl denna personal som den för bokföringsoch kassaärenden avdelade; beviljande av semestrar åt samma personal; ansvaret närmast under vederbörande föredragande avdelningsexpert förberedningen av ärenden, avseende: nyrekrytering, tjänstetillsättningar, förflyttningar, tjänstebyten och avskedanden av personal; tolkning av avlönings-, pensionerings- och tjänstgöringstidsbestämmelser; utredningar om personaltillgång och personalbehov å distriktets olika tjänsteställen; förslag till personalstater; utredningar om behov av utbildningskurser;

22 uttagning av deltagare i sådana kurser; granskning av förslagen till kostnadsstater i vad avser däri upptagna personalkostnader; granskning av sektionernas månatliga personalredovisningar; samt tillsyn av ordning och renhållning inom distriktskansliéts lokaler m. m. Förste

bokhållaren:

Allmän ledning, rådgivning och övervakning beträffande kostnadsbokföringen inom distriktet; ansvar för den del av distriktets räkenskaper och bokföring, som skall handhavas på distriktskansliet, och för riktigheten av där upprättade bokföringshandlingar, varvid förste bokhållaren själv bör handlägga de viktigaste av hithörande ärenden; utövande av den kontroll beträffande distriktskassans verksamhet och ifråga om den å sektionerna utförda konteringen, som enligt gällande bestämmelser f. n. tillkommer en distriktskamrer; utställande av checker och verkställande av girering för täckning av kassautgifter; beredning under vederbörande expert av förslagen till kostnadsstater för distriktet och ansvar för, att distriktschefen får tillgång till behövliga sammanställningar för kontrollen över anslagsförbrukningen; samt ansvar för upprättande av kansliets avlöningslistor, m. m. Kommissionens nu framlagda förslag är såsom av ovanstående framgår grundat på den principiella uppfattningen, att organisationen i förevarande avseende bör vara likartad på samtliga kanslier. Samtidigt vill kommissionen emellertid framhålla, att distriktskamrerarbefattningen i Malmö — därest frågan bedömes med hänsyn till nuvarande befattning åliggande arbetsuppgifter —• synes väl värd placering i lönegrad A 22. Vad samma tjänst i Luleå beträffar, där motsvarande centralisering ej är helt genomförd, torde med nuvarande arbetsuppgifter samma löneplacering ej vara fullt lika motiverad, även om vissa skäl kunna tala för en sådan. Övrig personal. Övrig personal å distriktskanslierna utgöres såsom tidigare nämnts av ett antal underingenjörer i lönegrad A 20 samt tjänstehavare inom A 17 och lägre lönegrader och är vanligen avdelad antingen för biträde åt viss avdelnings expert eller specialingenjör eller eljest för handläggning av viss grupp av ärenden. De inom kanslierna förekommande ärendena kunna nämligen på sätt förut antytts indelas i vissa huvudgrupper, och har kommissionen vid framläggande av sitt förslag rörande nu ifrågavarande del av kansliernas personal ansett lämpligt att hänföra sig till dessa grupper. Kommissionen vill emellertid betona, att den med denna uppdelning av förslaget ingalunda önskar medverka till, att »avdelningsgränser» uppstå inom kanslierna. Det synes tvärtom vara eftersträvansvärt, att personalen utan sådana gränser utnyttjas på sätt, som med hänsyn till föreliggande arbetsuppgifter kan vara mest ratio-

23 nellt. Att verka i sådan riktning skulle jämväl bliva en av uppgifterna för den av kommissionen föreslagna nya befattningshavaren i lönegrad A 21, De huvudgrupper av ärenden, vartill kommissionens förslag anknyter sig, äro huvudsakligen följande: 1) juridiska och administrativa ärenden, 2) allmänna bantjänsten berörande ärenden, 3) maskin- och vagntjänsten berörande ärenden, 4) trafiktjänsten berörande ärenden, 5) signaltekniska facket berörande ärenden, 6) telefontekniska facket berörande ärenden, 7) personal-, avlönings- och allmänna ärenden, 8) bokförings- och kassaärenden. Bortsett från de ärenden, avseende tågfärjedriften, som tillhöra förste maskiningenjörens på distriktskansliet vid I I I distriktet handläggning, vill kommissionen till dessa grupper hänföra huvudsakligen nedannämnda ärenden eller uppgifter. Juridiska och administrativa ärenden, ankommande på distriktssekreterarens handläggning. Polisärenden och rättegångar. Ägande- eller nyttjanderättsfrågor av juridisk natur. Lagfarts-, intecknings- och inskrivningsärenden. Skadestånds- och ersättningsärenden. Utsökningsärenden. Beskattningsärenden. Förhör i och övrig handläggning av disciplinmål. Vissa avlöningsärenden, såsom sjukvårdsärenden, ärenden rörande ersättning på grund av olycksfall i arbete, ersättning för flyttningskostnader, löneavdrag vid tjänstledighet o. d. Ärenden angående statliga understöd samt understöd ur fonder m. m. Behandling av revisionskontorets anmärkningsakter. Allmänna bantjänsten berörande ärenden, ankommande på baningenjörens handläggning: Allmän övervakning av tillgång och behov samt nyrekrytering och utbildning av personal inom distriktets banavdelning ävensom föredragning inför distriktschefen av såväl dessa som avdelningens övriga personalärenden. Utförande eller granskning av utredningar och förslag rörande nybyggnads-, förändrings- och underhållsarbeten beträffande bana och byggnader samt i väg-, stadsplane-, hägnads- m. fl. frågor och i frågor rörande förvärv, försäljning eller byte av fast egendom, materialbehov m. m. Granskning av uppgifter om banarbetares medelförtjänster. Kontroll över bansektionernas anslagsförbrukning.

24 Saklig granskning av bansektionernas upphandling och av deras räkenskapshandlingar. Ärenden rörande hyressättning för tjänstebostäder m. fl. ärenden berörande distriktets hyresverksamhet. Vård i förekommande fall av äganderättshandlingar. Ärenden angående disposition av större markområden. Maskin- och vagntjänsten' berörande ärenden, ankommande på maskiningenjörens handläggning: Allmän övervakning av tillgång och behov samt nyrekrytering och utbildning av personal inom distriktets maskinavdelning ävensom föredragning inför distriktschefen av såväl dessa som avdelningens övriga personalärenden. Utförande respektive granskning av utredningar, yttranden och förslag angående maskinavdelningens byggnader och anläggningar, behov av dragkraft, dennas utnyttjande och underhåll m. m. Kontroll över maskinsektionernas anslagsförbrukning. Saklig granskning av maskinsektionernas räkenskapshandlingar. Fortlöpande kontroll över smörjolje- och kolförbrukningen å distriktet. Sammanställning av uppgifter om bränsleförbrukningen vid distriktets ångcentraler och centralvärmeanläggningar. Teknisk kontroll ifråga om distriktets centralvärmeanläggningar. Viss planläggning av och kontroll över hjälpberedskapen inom distriktet. Ärenden angående anskaffning, underhåll och slopning av bangårds- och tjänstevagnar. Månatlig uppgift över lösa vagnsdelar m. m. Trafiktjänsten berörande ärenden, ankommande på trafikinspektörens handläggning: Allmän övervakning av tillgång och behov samt nyrekrytering och utbildning av personal inom distriktets trafikavdelning ävensom föredragning inför distriktschefen av såväl dessa som avdelningens övriga personalärenden. Taxe-, tidtabells-, tågförings- och transportärenden. Ärenden angående säkerhetstjänsten. Ärenden angående godsförsäljning. » » stationsklassificering. » » föreningsstationsbidrag. Reklamärenden. Hotell- och restaurangärenden samt ärenden angående tågservering. Statistik över trafikutvecklingen. Kontroll över trafiksektionernas anslagsförbrukning. Saklig granskning av trafiksektionernas räkenskapshandlingar. Handläggning av kansliets militära ärenden.

25 Signaltekniska facket berörande ärenden, ankommande på signalingenjörens handläggning: Upprättande av förslag till ändringar och smärre nybyggnader av växeloch signalsäkerhetsanläggningar samt vägsignalanläggningar med till förslagen hörande konstruktionsritningar, kopplingsschemor, materialspecifikationer och kostnadsberäkningar. Teknisk arbetsledning, kontroll och avsyning av nybyggnads-, förändringsoch underhållsarbeten, avseende nyssnämnda anläggningar. Materielbesiktningar. Avsyning och provning av nya växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Övervakning av anläggningarnas funktionsduglighet. Undersökning av orsakerna till uppkomna fel och störningar i anläggningars drift. Granskning av felstatistik och revisionsprotokoll. Ritgöromål. Utskrift respektive granskning av materialrekvisitioner. Granskning av erhållna räkningar å levererad materiel. Telefontekniska facket berörande ärenden, ankommande på telegrafingenjörens handläggning: Upprättande av förslag till ändringar eller nyanläggningar av telefonförbindelser och i förekommande fall elektriska kraft- och belysningsinstallationer jämte till förslagen hörande kopplingsschemor, materielspecifikationer, kostnadsberäkningar m. m. Teknisk arbetsledning samt kontroll över arbeten på dylika anläggningar ävensom avsyning av dem efter slutförandet. Besiktning av materielleveranser. Träffande av överenskommelser om strömleveranser. Övervakning av anläggningarnas funktionsduglighet. Felsökning vid kabelfel och andra oregelmässigheter. Ritgöromål. Utskrift respektive granskning av materialrekvisitioner. Granskning av erhållna räkningar å levererad materiel. Förande av telefon- och belysningsstatistik. Personal-, avlönings- och allmänna ärenden, avsedda att handhavas av den s. k. personalavdelningen: Utredningar angående behov av personal. Nyrekrytering av personal och därmed sammanhängande urval bland sökande, skriftväxling, beordring till läkarundersökning m. m. Beredning av förslagen till personalstater för olika avdelningar samt fördelning på sektionerna av erhållna tjänster.

26 Beredning av ärenden rörande: tjänstetillsättningar och befordringar med tillhörande ledigförklaranden, granskning och annan behandling av ansökningshandlingar, uppsättning av konceptskrivelser innehållande förord, beslut om utnämningar m. m.; förflyttningar och tjänstebyten; avsked; behov av olika slags utbildningskurser och uttagning av deltagare i sådana kurser; läkarundersökning av personal; tolkning och tillämpning av gällande avlönings-, tjänstgörings- och pensionsbestämmelser. Fortlöpande komplettering av personalakter, avlöningsstaten och personalliggare av olika slag. Utarbetande eller sammanställning av periodiska personalredovisningar, andra anmälningar eller redogörelser, uppgifter för statistik m. m. Upprättande respektive insamling och expediering av anmälningar om värnpliktig personal. Granskning av personalkostnaderna i sektionernas förslag till kostnadsstater. Granskning respektive upprättande av överenskommelser med utomstående om vissa rättigheter o. d. Fortlöpande komplettering av kansliets expeditionslista. Handläggning av kansliets fribiljettsärenden jämte föreskriven granskning av sektionernas fribiljettsredovisningar. Material- och formulärrekvisitioner för kansliets behov. Komplettering av särtryck, tidtabeller m. m. Diarieföring. Stenografering och maskinskrivning. Vakttjänst, budsändning m. m. Bokförings- och kassaärenden, avsedda att handhavas av den s. k. bokföringsavdelningen. a) B o k f ö r i n g s ä r e n d e n m . m . Ledning, rådgivning och övervakning beträffande kostnadsbokföringen inom distriktet. Beredning av olika avdelningars förslag till kostnadsstater. Fördelning sektionsvis av erhållna anslagsmedel. Månatliga sammanställningar över kostnadsställningen vid distriktet. Upprättande av avlöningslistor och beskattningsuppgifter för distriktskansliets personal och järnvägsläkarna. Uträkning och debitering av växlingskostnader å föreningsstationer. Utfärdande av räkningar å föreningsstationsbidrag samt avdelnings- och omförings- m. fl. räkningar för distriktskansliet ävensom granskning, konte-

27 ring och bokföring av motsvarande räkningar från enskilda banor eller andra bokföringsställen inom distriktet. Granskning, kontering och bokföring av distriktskansliets övriga egna inkomst- och utgiftsverifikationer. Kontogranskning beträffande övriga bokföringsställens verifikationer, inberäknat avdelnings- och omföringsräkningar. Granskning och avstämning av distriktets avlöningsmedelsredovisningar. Upprättande av diverse kostnadssammanställningar för bokslutsarbetet samt kontosammandrag över transporter för statens järnvägars egen räkning, sammandrag, utvisande vissa arbetsnummers belastning m. m. Upprättande av samlingslistor med tillhörande specifikationer över avlöningslistor, andra kassaverifikationer, avdelnings- och omföringsräkningar m. m. Verkställande av distriktets s. k. finansiella bokföring. Upprättande av bokföringsuppgifter för olika tjänsteställen. Utställande av checker på riksbanken och verkställande av girering till vederbörande utgiftspostgirokonto för kassautbetalningar. Utställande av s. k. journalallegat till kammarkontoret. Kassakontroll beträffande distriktskassan. Granskning av redovisningar över influtna avgifter för bad, försåld kolaska, gångbiljetter m. m. b)

Kassaärenden.

Utskrivning av postgirokort för in- och utbetalningar samt förteckningar över utbetalningskort. Verkställande av utbetalningar. Förande av kassaböcker. Förande av förteckning över uthyrda lägenheter, medgivna rättigheter m. m. samt därför utgående hyror och avgifter. Inkassering av nyssnämnda hyror m. m. samt av likvider enligt till kassan från andra tjänsteställen överlämnade räkningar, övervakning av att alla nu nämnda likvider inflyta. Upprättande av redovisningar över influtna kassainkomster och s. k. stationsuppbörd samt uppdelning av dessa inkomster på förekommande huvudkonton.

Kommissionen har i det föregående uttalat sig om löneställningen för de befattningshavare på kanslierna, vilka närmast under distriktscheferna ha att svara för de ovan angivna huvudgrupperna av ärenden, nämligen distriktssekreterarna, baningenjörerna, förste maskiningenjören vid I I I distriktet, maskiningenjörerna, trafikinspektörerna, signalingenjörerna, telegraf ingenjörerna, byråassistenterna och förste bokhållarna. Ifråga om erfoderliga biträden åt nit berörda befattningshavare , vill kommissionen framlägga följande förslag.

28 Biträden åt distriktssekreterarna. Såsom biträden åt distriktssekreterarna med handläggningen av dem åliggande ärenden anlitas f. n. vid I I I distriktet en bokhållare och delvis en kansliskrivare, vid I distriktet en kontorsskrivare med förordnande som bokhållare, vid I I och IV distrikten en kontorsskrivare på vartdera distriktet och vid V distriktet en kontorist. Ifråga om tjänsteställningen för dessa medhjälpare har kommissionen funnit, att medhjälparen åt distriktssekreteraren vid I distriktet bör innehava bokhållares grad under det på II—IV distrikten kontorsskrivargraden torde vara lämplig för medhjälparen. För motsvarande biträdesbefattning på V distriktet torde lämpligen böra anlitas förste kontorist. Som skäl för denna värdering vill kommissionen framhålla, att arbetsuppgifterna hos distriktssekreteraren på I distriktet äro av större omfattning än hos de övriga samt att — i syfte att bereda denne distriktssekreterare avlastning i arbetet — åt hans medhjälpare uppdragits att självständigt handlägga och avgöra bland annat sjuk- och specialistvårdsärenden samt ärenden angående flyttningskostnader, ävensom att utanordna i dylika ärenden medgivna ersättningsbelopp. P å II—IV distrikten torde arbetsbördan för här ifrågavarande medhjälpare vara i stort sett jämförbar, under det att den på V distriktet är av något mindre omfattning. I den mån dessa medhjälpare icke få full sysselsättning av de till distriktssekreterarens arbetsområde hörande göromålen, böra de lämpligen påläggas vissa till personalavdelningen hörande göromål.

Biträden åt baningenjörerna. Kanslibaningenjörernas medhjälpare utgöras såsom förut nämnts av en bokhållare vid I distriktet, en underingenjör vid I I , en ritare och delvis en kansliskrivare vid I I I , en kontorsskrivare vid IV och en ritare med förordnande som underingenjör vid V distriktet. Dessa tjänstemän ha att biträda med de ovan uppräknade, allmänna bantjänsten berörande ärendena. På I I och V distrikten åvilar beredningen av hyresärendena emellertid icke baningenjören utan respektive distriktskamrer, varjämte på V distriktet ban ingenjörens medhjälpare — vilken förut varit anställd vid maskinavdelningen, och därifrån medfört detta tjänsteåliggande — fungerar som teknisk kontrollant över distriktets centralvärmeanläggningar. På I I och IV distrikten ha baningenjörens medhjälpare dessutom att bereda personalärenden för banavdelningens personal. Kommissionen vill här erinra om, att den inledningsvis föreslagit hyresärendenas läggande direkt under kanslibaningenjörerna på samtliga distrikt, bränslekontrollens överflyttning i förekommande fall på kanslimaskiningenjörerna och central beredning av personalärendena, Därest en sådan omläggning företages, anser kommissionen, att kanslibaningenjörernas medhjälpare lämpligen böra vara placerade i 15:e lönegraden och utgöras av kontorsskrivare eller ritare, utom på I distriktet, där kommissionen funnit denne

29 medhjälpares befattning med förekommande fastighetsärenden, hyresärenden samt ärenden rörande stadsplaner, byggnadsplaner, vägar m. m. vara av den art, att han fortfarande bör vara placerad i 17 :e lönegraden såsom bokhållare eller ingenjör, därest denna befattning, i enlighet med ett av kommissionen i skrivelse den 2 mars 1939 till Statsrådet och chefen för Kungl. finansdepartementet framfört förslag, kommer att införas i tjänsteförteckningen för statens järnvägar. Kommissionen har ej velat taga ställning till frågan huruvida ifrågavarande medhjälpare böra innehava teknisk eller kameral tjänst. Det har visserligen synts kommissionen som om deras arbete till stor del vore kameralt, men vissa hårdare belastade kanslibaningenjörer ha framhållit, att deras medhjälpare behövde inneha teknisk utbildning för att nöjaktigt kunna biträda med kontrollarbetet beträffande bansektionsföreståndarnas verksamhet.

Biträden ät maskiningenjörerna. På distriktskansliet vid I distriktet är såsom arbetsbiträde åt maskiningenjören avdelad en kontorist, vid I I distriktet en ritare, vid I I I distriktet en underingenjör, en ritare och en kontorsskrivare och vid IV distriktet en kontorist. Maskiningenjören på distriktskansliet vid V distriktet har ej särskild tjänsteman till sitt förfogande utan erhåller arbetsbiträde från kansliets allmänna avdelning i mån av behov. Ifrågavarande maskiningenjörers behov av hjälparbetskrafter avser för närvarande i första hand förandet av vissa liggare, uppgörande av sammanställningar för fortlöpande kontroll över smörj olje- och kolförbrukningen inom maskintjänsten samt, å vissa kanslier, över bränsleförbrukningen vid inom distriktet befintliga ångcentraler, centralvärmeanläggningar m. m. På några distrikt förekommer dessutom handläggning av kansliet åvilande personalärenden rörande maskinavdelningens personal. Den hos maskiningenjören på I I distriktets kansli tjänstgörande ritaren fungerar som bränslekontrollant å distriktet och som besiktningsman för hissar, kranar o dyl. inom ett par bansektioner. Han utför dessutom vid behov skisser. Det större antalet biträden åt förste maskiningenjören vid I I I distriktet är föranlett av arbeten, som stå i samband med denne förste maskiningenjörs åliggande att ansvara för ledningen av tågfärjedriften. Underingenjören tjänstgör därvid såsom förste maskiningenjörens närmaste man och ställföreträdare i hans egenskap av sektionsföreståndare för tågfärjedriften samt utför utredningar, avseende fartygsmaterielens underhåll och utnyttjande m. m. Ritaren utför förslags- och arbetsritningar för tågfärjedriftens behov samt dessutom reklamteckning för kansliets, sektionernas och bildriftens vid I I I distriktet räkning m. m. Kontorsskrivaren handhar tågfärjedriftens personaloch bokföringsärenden samt övriga icke tekniska ärenden och utredningar. Kommissionen har i det föregående uttalat sig för, att bränslekontrollen skulle centralt inom varje distrikt förläggas till distriktskansliet och utövas

30 av särskild bränslekontrollant. I detta avseende må vidare anföras, att bränslekontrollanten ofta är distriktets representant vid besiktning och provdrift av nya värmeanläggningar och har att taga befattning med granskning av entreprenadanbud och förslag till dylika anläggningar. Han skall även kunna lämna erforderliga direktiv och giva förslag till anordningar, avseende förbättring av anläggnings drift och ekonomi. En sådan verksamhet — rätt bedriven — måste anses vara av en avsevärd ekonomisk betydelse och sålunda kräva ett påpassligt arbete, vintertid koncentrerat till driften och sommartid till underhållet. Med hänsyn till bränslekontrollens natur bör densamma enligt kommissionens mening läggas under maskiningenjören, vilken emellertid, då han uppenbarligen ej själv kan medhinna en effektiv kontrollverksamhet för ändamålet bör tilldelas biträde av en på varje distriktskansli placerad ritare. Denne ritare bör, i den mån han ej blir fullt sysselsatt med bränslekontrollen, tilldelas andra kvalificerade uppgifter. Detta förslag innebär ifråga om maskiningenjörernas medhjälpare följande. På kansliet vid såväl I som IV distriktet erfordras en ny ritarbefattning, på I I distriktet skulle den befintliga ritarbefattningen bibehållas med nuvarande uppgifter under det att på III distriktet, där bränslekontrollen nu utövas av en underingenjör på 10. maskinsektionen, denna kontroll skulle överflyttas på ritarbefattningen hos förste maskiningenjören på distriktskansliet. En sådan överflyttning behöver ej förutsätta ökning av ritarbefattningarna därstädes, om ritaren ifråga befrias från ett flertal av hans nuvarande uppgifter, vilka icke direkt falla inom distriktskansliets arbetsområde, exempelvis visst ritarbete, avseende tidtabeller, reklam m. m. Vad V distriktet angår utövas bränslekontrollen f. n. av en hos kanslibaningenjören placerad ritare. Hinder att för ändamålet fortfarande använda denne ritare torde icke föreligga. Dock anser kommissionen, att han ifråga om kontrollverksamheten bör vara underställd maskiningenjörens ledning. Hos förste maskiningenjören på III distriktskansliet äro såsom nyss nämnts placerade en underingenjör och en kontorsskrivare, vilka befattningar erfordras med hänsyn till förste maskiningenjörens befattning med tågfärjesektionen. Kommissionen har icke funnit anledning föreslå ändring i dessa tjänstehavares löneställning. I den mån här ifrågavarande maskiningenjörer behöva ytterligare arbetshjälp, torde sådan kunna påräknas från kansliets personal i övrigt. Kommissionen är angelägen framhålla, att i detta såväl som i alla övriga fall, där hjälparbetskrafter av viss tjänstegrad föreslås för expertisens på distriktskanslierna räkning, det bör ankomma på distriktschefen att alltefter arbetskvantiteten i förekommande fall förordna om gemensamt utnyttjande av sådana arbetskrafter. Biträden åt trafikinspektörerna. Trafikinspektörerna på distriktskanslierna hade vid tiden för kommissionens studiebesök såsom närmaste medhjälpare: vid I distriktet en förste

31 stationsskrivare, vid I I distriktet en förste stationsskrivare och delvis en kontorsskrivare, vid III distriktet en förste stationsskrivare och en stationsskrivare, vid IV distriktet en förste stationsskrivare och vid V distriktet en kontorsskrivare. Dessa tjänstemän biträdde med de tidigare uppräknade trafiktjänstärendena. Förste stationsskrivarna på kanslierna vid I I , III och IV distrikten hade emellertid även att i olika omfattning bereda personalärenden rörande trafikavdelningens personal. Förste stationsskrivaren och stationsskrivaren på I I I distriktets kansli biträdde vid tiden för kommissionens besök bilinspektören på distriktet med vissa kontrollarbeten, månadsredogörelser och statistik m. m. Dessa åligganden hava dock numera överflyttats på bilavdelningens personal, varvid stationsskrivaren bortflyttats från kansliet utan att ersättas. I anledning därav har han ej redovisats i de två senare tabellerna. Kommissionen förutsätter, att beredningen av personalärenden i förekommande fall helt avlastas från trafikinspektörernas här ifrågavarande medhjälpare och centraliseras på sätt i det föregående föreslagits. Men även om så sker, kvarstår enligt kommissionens uppfattning en så betydande mängd trafiktjänstärenden och militära ärenden, att särskild medhjälpare åt trafikinspektörerna alltjämt blir behövlig. Vad lönegradsplaceringen av dessa medhjälpare angår må beaktas, att kansliernas trafikinspektörer på grund av dem åliggande ärendens mångfald och varierande beskaffenhet torde vara nödsakade att i större utsträckning än övriga experter överlåta kvalificerade ärendens handläggning på sina medhjälpare icke minst med hänsyn därtill, att nämnda trafikinspektörer instruktionsmässigt hava att vid hinder för distriktschefen handlägga på honom ankommande löpande ärenden. I betraktande härav och efter inhämtande av närmare upplysningar om medhjälparna åliggande uppgifter, har kommissionen velat förorda, att dessa på samtliga distrikt placeras i förste stationsskrivargraden. Biträden åt signalingenjörerna. Signalingenjörernas biträden utgöras vid I distriktet av två underingenjörer, en ritare, en kontorist och en expeditionsvakt, vid I I distriktet av två underingenjörer och två ritare, vid I I I distriktet av en underingenjör och en ritare, vid IV distriktet av en ritare, en kopist och en banvakt samt vid V distriktet av en ritare. Det varierande antalet medhjälpare sammanhänger med de till signalingenjörernas verksamhetsområde hörande anläggningarnas olika antal samt mer eller mindre komplicerade beskaffenhet. Ifråga om IV distriktet har detta distrikts stora utsträckning och mindre goda tågförbindelser även haft viss inverkan i höjande riktning på där befintligt antal medhjälpare. Vad V distriktet beträffar förklarade signalingenjören vid kommissionens studiebesök på därvarande distriktskansli, att han vore i behov av ytterligare en arbetskraft.

32 Anläggningarnas olika omfattning och svårighetsgrad i underhållshänseende belysas tämligen klart genom en hopläggning distriktsvis av de på sidorna 223—224 i kommissionens betänkande, del I, anförda poängtal, vilka kommissionen använt vid graderingen av signalreparatörssträckorna. E n sådan hopläggning ger följande summapoäng för respektive distrikt, nämligen för I distriktet 10 785, II distriktet 7 332, III distriktet 6 046, IV distriktet 4 532 och V distriktet 3 678. Säkerhetsanläggningarna äro på I—III distrikten genomsnittligt av större omfattning och mera komplicerad beskaffenhet än på IV och V distrikten. Kommissionen är därför av den uppfattningen, att signalingenjörerna på de tre förstnämnda distrikten äro i behov av mera kvalificerade medhjälpare än på de båda andra, och att de därför, liksom hittills, böra hava underingenjörer till närmaste biträden. Det skulle åligga dessa underingenjörer att biträda med upprättandet av förslag till ändringar och smärre nybyggnader av växel- och signalsäkerhetsanläggningar samt vägsignalanläggningar jämte till förslagen hörande konstruktionsritningar, kopplingsschemor, materialspecifikationer och kostnadsberäkningar, att utöva teknisk arbetsledning, kontroll och avsyning av nybyggnads-, förändrings- och underhållsarbeten på nämnda anläggningar samt att biträda med avsyning och provning av nya anläggningar, övervakning av anläggningarnas funktionsduglighet m. m. För nu nämnt ändamål torde med hänsyn till ifrågavarande uppgifters omfattning erfordras på I distriktet två underingenjörer och på vartdera av I I och I I I distrikten en underingenjör. Under tider, då större nybyggnadsarbeten pågå, kan det dessutom bliva nödvändigt att, såsom fallet var på I I distriktet vid tiden för kommissionens studiebesök på därvarande distriktskansli, avdela ytterligare en underingenjör för biträde med ledning och kontroll över dylika arbeten. För biträde med nyssnämnda uppgifter och övriga inom signaltekniska facket på distriktskanslierna förekommande ärenden samt för kvalificerade ritgöromål anser kommissionen, att erforderligt antal ritarbefattningar bör finnas på varje distrikt. Dock böra enklare ritarbeten, såsom smärre skisser, kompletteringar av bangårdsplaner och kopiering av ritningar ävensom utskrivning och granskning av materialrekvisitioner, granskning av räkningar, förande av förteckningar över befintlig oanvänd signalmateriel, statistikarbeten o. dyl. utföras av kontorist, där dessa arbeten, såsom fallet synes vara å I, I I och IV distrikten, äro av den omfattning, att de kräva en särskild man.

Biträden åt telegraf ingenjör er na. Telegraf ingenjörernas biträden utgjordes vid tiden för kommissionens besök av två ritare och en kontorist vid I distriktet, två ritare vid I I distriktet samt två ritare och en förste telegrafist på övergångsstat vid IV distriktet. På I I I och V distrikten voro särskilda arbetskrafter icke avdelade för därvarande telegraf ingenjörers räkning, utan erhöllo dessa i mån av behov arbetsbiträde av eljest tillgänglig personal inom kanslierna ifråga.

33 Nämnda personaluppsättning får ses i samband med omfattningen av de arbetsuppgifter som tillhöra respektive telegraf ingenjörers verksamhetsområden. En bild av denna omfattning erhålles, om man här, liksom ifråga om signalfacket, hopsummerar de poängtal, som använts vid graderingen av reparatörssträckorna. En sådan hopsummering visar för I distriktets elva telefonreparatörssträckor ett poängtal av 80 605, för I I distriktets tio sträckor 49 671, för I I I distriktets åtta sträckor 34 926, för IV distriktets femton sträckor 91 208 och för V distriktets sju sträckor 32 194 poäng. Vid en jämförelse mellan dessa tal är att märka, att IV distriktets höga siffror delvis äro beroende på, att underhåll av belysningsanläggningar alltjämt i betydande utsträckning åvilar detta distrikts telefonparatörer, under det att elektrodriften övertagit huvudparten av detta underhåll inom de övriga distrikten, om man undantager V:e. Vidare är att märka, dels att telegraf ingenjören på IV distriktet jämväl fungerar som elektroingenjör vid 13. bansektionen och att en av de hos honom anställda ritarna vid behov biträder baningenjören på distriktskansliet med ritarbeten, dels att vissa för telegrafingenjörernas vid I och IV distrikten räkning avdelade tjänstehavare hava att utföra debitering av avgifter för elektrisk energi, som av statens järnvägar levererats till innehavare av tjänstebostäder och andra avnämare. Vid bedömande av löneställningen för telegraf ingenjörernas hjälparbetskrafter bör hänsyn tagas till nu anförda förhållanden ävensom till den minskning av telegraf ingenjörernas arbetsbörda, som skett därigenom, att ansvaret för belysnings- och vissa kraftanläggningar i allt större omfattning överflyttats på ledningspersonalen. Hänsyn bör vidare tagas till den omständigheten, att telefonanläggningarna, särskilt de som finnas på I—III distrikten, moderniserats och utbyggts på ett sätt, som kräver en vidare specialkunskap på telefoniens område, än den som tidigare erfordrats. Kommissionen har övervägt, huruvida underingenjör borde i något fall finnas såsom närmaste man till telegrafingenjör, men har funnit arbetsområdet vara alltför begränsat för att sådan tjänst skulle vara motiverad. Enligt kommissionens uppfattning böra, i den mån telegraf ingenjörerna behöva arbetsbiträden med de tidigare uppräknade, deras verksamhetsområde tillhörande göromålen, för de mera kvalificerade av dessa göromål anlitas ritare, under det att de enklare av dem, vartill kommissionen hänför vissa kompletteringsritningar, upprättande av förslag till överenskommelser om strömleveranser, utskrivning och granskning av materialrekvisitioner, granskning av räkningar och förande av statistik, böra kunna utföras av kontorister, såvida icke dessa göromål äro av så obetydlig omfattning, att de kunna åläggas befintlig ritare som fyllnadsarbeten. Med hänsyn såväl till de erfarenheter kommissionen gjort vid sina studiebesök som till de omständigheter, för vilka här ovan redogjorts, har kommissionen ansett två ritare erforderliga hos telegrafingenjörerna på I och IV distrikten samt en på I I distriktet. På vartdera av I och IV distrikten torde dessutom erfordras en kontorist. På denne bör då givetvis ankomma den 3 - 2 1 0 2 41

debitering av avgifter for av statens järnvägar försåld elektrisk ström, som nu handhaves på dessa avdelningar. Kommissionen vill emellertid ifrågasätta huruvida icke nämnda arbete, såsom redan skett vid övriga distrikt, borde överflyttas på bansektionerna, särskilt som telegraf ingenjörernas befattning med belysningsanläggningarna i andra hänseenden i allt större utsträckning upphört såsom en följd av järnvägsstyrelsens tidigare omnämnda skrivelse den 24 januari 1940. Vad I I distriktet beträffar torde kvalificerade uppgifter för mer än en ritare icke kvarstå efter den bortf lyftning från telegraf ingenjören av ansvaret för belysningsanläggningarna m. m., som ägt rum å distriktet. De till stor del kamerala uppgifter, som nu ankomma på innehavaren av den ena av de här nu befintliga två ritarbefattningarna, torde lämpligen kunna övertagas av kontorist, vilken dock knappast torde bli fullt utnyttjad med dessa uppgifter, utan jämväl torde kunna påläggas andra uppgifter inom kansliet. Å I I I och V distrikten finnas f. n. inga biträden åt telegrafingenjörerna. I den mån dylika biträden framdeles bliva erforderliga torde de av kommissionen nu angivna allmänna riktlinjerna för anställande av sådana medhjälpare kunna tillämpas.

Biträden på personalavdelningen. Ifråga om de på personalavdelningen erforderliga biträdesbefattningarna vill kommissionen föreslå följande grunder. En kontorsskrivare torde erfordras på varje kansli för biträde med beredningen av mera kvalificerade ärenden på denna avdelning och i första hand med ärenden angående nyrekrytering av personal, utförande av psykologiska prov, där sådana prov utföras av tjänsteman inom distriktskansli, uppsättande av koncept till beslutskrivelser i personalärenden m. m., planläggning av periodiska och andra läkarundersökningar av personal, granskning av manuskript till avlöningsstat o. dyl. På distriktskansliet vid I distriktet bör med hänsyn till omfattningen av ärenden av hithörande slag finnas en förste kontorist med huvudsakligen de uppgifter, som f. n. åvila en där placerad kontorist med förordnande som förste kontorist, nämligen upprättandet av förteckningar över sökande till lediga befattningar, uppsättande av konceptskrivelser, innehållande förord m. m., granskning av personalredovisningar och från distriktet inkommande rekvisitioner å frikort, biträde åt trafikinspektören och den hos honom tjänstgörande förste stationsskrivaren med ärenden rörande försäljning av gods, militära ärenden m. m. Å övriga distriktskanslier synas förekommande arbeten av denna art icke vara av den omfattning, att en särskild befattningshavare i förste kontorists grad för dem erfordras. Sådana expeditionsarbeten, vilka icke påfordra handläggning av byråassistenten, kontorsskrivaren eller nyssnämnde förste kontorist och som icke kunna såsom fyllnadsarbeten medhinnas av dessa, böra uppdragas åt konto rister, i den mån de icke kunna anförtros åt befattningshavare i lägre grad. Till dylika arbeten kunna hänföras exempelvis:

35 upprättande av förteckningar över sökande till ledigförklarade befattningar; fortlöpande komplettering av personalakter, avlöningsstaten och personalliggare av olika slag; sammanställningar av personalredovisningar från sektionerna, andra anmälningar eller redogörelser, uppgifter för statistik m. m.; upprättande respektive insamling, granskning och expediering av anmälningar om värnpliktig personal; utskrivning och redovisning av fribiljetter för distriktskansliets personal samt granskning av inkomna redovisningar över vid sektionerna utfärdade dylika biljetter; och utskrivning av material- och formulärrekvisitioner för kansliets behov. I vad mån full sysselsättning med dylika göromål kan beredas kontorist på personalavdelningen har kommissionen, särskilt med hänsyn till föreslagen omläggning av vissa arbetsuppgifter, icke kunnat bedöma, utan måste ett avgörande härutinnan träffas från fall till fall. Därest en hel arbetskraft icke erfordras för berörda uppgifter, men personalavdelningen likväl behöver viss hjälp, torde arbetskrafter å andra avdelningar inom kansliet härför kunna utnyttjas. Enär diarieföringen å distriktskanslierna omfattar ärenden, tillhörande järnvägstjänstens alla grenar och på samtliga kanslier är av betydande omfattning har kommissionen ansett, att en kansliskrivare bör på varje kansli ansvara för de därmed förenade göromålen. Därest dessa göromål äro så omfattande, att biträde ständigt erfordras, bör därtill företrädesvis anlitas tjänstehavare i kanslibiträdes grad. Denna grad synes jämväl lämplig för befattningshavare, vilken tjänstgör såsom handsekreterare åt distriktschef eller åt vilken uppdragits att närmast leda maskinskrivningsarbetet inom kansliet. Kontorsbiträden böra användas för upptagning av stenogram, maskinskrivning, införingar i vissa liggare, komplettering av särtryck m. m. För vakttjänst, budsändning, hämtning, kringbärning och avsändning av poBt, duplicering av skrivelser, biträde med uttagning och insortering av arkivhandlingar samt med ljuskopiering av ritningar, komplettering av särtryck och andra enklare kontorsarbeten böra anställas erforderligt antal expeditionsvakter och kontorsvakter. Detta förslag innebär alltså, att kommissionen icke anser sig kunna biträda framkomna framställningar om inrättande av förste kansliskrivarbefattningar för diarieföringen samt förste expeditionsvaktsbefattningar på kanslierna.

Biträden på bokföringsavdelningen. a) F ö r b o k f ö r i n g . För biträde med handläggningen av bokföringsärendena anser kommissionen att som regel en kontorsskrivare och en förste kontorist äro erforderliga på varje kansli. Dessa skulle därvid i huvudsak innehava följande uppgifter.

36 Kontorsskrivaren skulle biträda med det egentliga bokföringsarbetet samt med uträkning av vagnväxlingsbidrag, utställandet av räkningar å föreningsstationsbidrag och förandet av avräkning över erlagda sådana bidrag, utställandet av avdelnings- och omföringsräkningar för kansliets del, granskning, kontering och bokföring av kansliets egna utgiftsräkningar, granskning och sammanställning av distriktets avdelnings- och omföringsräkningar, upprättandet av kontosammandrag över statens järnvägars egna transporter, kontogranskning, upprättandet av bokföringsuppgifter, utarbetandet av förslagen till kostnadsstater och fördelningen av erhållna anslag. På I distriktet äro nu nämnda uppgifter jämte de uppgifter, som äro förenade med den bokföringsavdelningen åvilande skötseln av statens järnvägars egnahemsverksamhets i Ulriksdal räkenskaper, av sådan omfattning, att två kontorsskrivare anses där erforderliga. Den föreslagna förste kontoristen skulle biträda med följande ärenden, nämligen upprättande av avlöningslistor för kansliets personal, granskning av avlöningsredovisningar, upprättande av förekommande avlöningslistor och samlingslistor å avlöningsmedel och kreditposter m. m., granskning och övrig behandling av medicinräkningar, granskning av gångbiljettredovisningar och redovisningar över influtna postfacks- och badavgifter, avgifter för försåld kolaska m. m., granskning av kontering och kvittering av avlöningslistor samt utförande av sammanställningar for bokslutsarbetet och över anslagsförbrukningen m. m. Därest ytterligare arbetskraft skulle erfordras för här ifrågavarande arbeten torde för biträde med dem böra anlitas kontorist, vilken eventuellt kan utnyttjas gemensamt med personalavdelningen. b) F ö r k a s s a t j ä n s t . Mot föreståndarnas för distriktskassorna nuvarande placering i 17:e lönegraden har kommissionen icke funnit anledning till erinran. På kassorna förekomma vissa arbeten av den art, att de synas böra utföras av kontorist. Hit kan. hänföras förandet av förteckning över uthyrda lägenheter och medgivna rättigheter m. m., för vilka hyror eller andra avgifter skola erläggas, vidtagande av åtgärder för uppbörd av till betalning förfallna sådana hyror m. m., upprättande av redovisningar över influtna kassainkomster och s. k. stationsuppbörd samt uppdelning av dessa inkomster på förekommande huvudkonton ävensom upprättande av utdelningslistor m. m. för utbetalning äv avlöningar till kanslipersonalen, sektioner, billinjer o. dyl., för vilka distriktskassan. fungerar som avlöningsförrättare. I den mån kassaarbetet på vissa distrikt kräver ytterligare arbetskraft, bör härför anlitas kontorsbiträde, som alltefter arbetets omfattning kan vara särskilt avdelat för kassans räkning eller tillbeordras vid tider av arbetsanhopning.

37 Med tillämpning av förestående grander har upprättats ett normalförslag till personaluppsättning på distriktskanslierna inom 22:a och lägre lönegrader på sätt framgår av den såsom bilaga härvid fogade tabellen. I denna har för jämförelses skull med siffror inom parentes angivits den personaluppsättning, som fanns vid tiden för kommissionens undersökningar. Nämnda normalförslag måste betraktas huvudsakligast som en exemplifiering av de av kommissionen förordade riktlinjerna och bör alltså dessa riktlinjers tillämpning i praktiken bliva beroende på en prövning av vederbörande myndigheter med hänsyn till förefintliga arbetsuppgifter och övriga på saken inverkande omständigheter. Det föreslagna antalet tjänster ansluter sig till det vid undersökningstillfällena befintliga, dock att i fråga om för personal- och bokföringsavdelningarna erforderliga kontorister antalet ej angivits, varjämte en ökning på distriktskansliet vid I I distriktet av den med kamerala uppgifter sysselsatta personalen beräknats erforderlig, om den förordade centraliseringen av personalärendena skall kunna företagas. I övrigt har kommissionen icke till närmare granskning upptagit spörsmålet huruvida antalet tjänster varit väl avvägt i förhållande till förefintliga arbetsuppgifter. Slutligen vill kommissionen framhålla, att i den mån framkomna yrkanden icke av kommissionen särskilt behandlats desamma antingen icke- ansetts falla under kommissionens bedömande, exempelvis då det gällt uppflyttning av en hel grupp av befattningshavare, eller ock ansetts icke böra föranleda särskild åtgärd från kommissionens sida. I handläggningen av utlåtandet rörande distriktskanslierna hava deltagit kommissionens ordförande landshövdingen T. E Löfgren samt ledamöterna förste trafikinspektören C. E. H. Lundqvist, maskiningenjören J. H. Butén, e. o. notarien H. Dahlberg och ombudsmannen K. G. S. Christiansson.

38 F ö r s l a g till normaluppsättning ar personal inom (Siffror inom parentes angiva den vid tiden för kommissio22

Lönegrad

21 Distrikts assikamrer stent

Befattning

Såsom biträden

17 Förste Förste telegrastaUnder- Förste fist å Bokingen- bok- Över- hållare tionsskri jör hållare gångsvare stat

åt1

Disfcriktssekreteraren

__(D

III IV V I II

Baningenjören

1»(1) (1)

ni IV

v i ii in IV

Maskiningenjören

1(D

v n

Trafikinspektören

1(1) 1 (1) Kl) 1(1) 1

in IV

2(2) 2(2) 1(1)

i II

Signalingenjören

ra IV

v n

ra IV

Telegrafingenjören

(1)

v För personalavdelningen (inkl. diarieföring, maskinskrivning, vakttjänst)

(1)

(1) (1) (1) (1) (1)

Summa i V

(5)

För bokförings- och kassaavdelningen

(1)'

i ii in IV

6(7)

(1) 3

7(11) 5 ( 5 )

T. f. bokhållare. — Event, ingenjör i lönegrad A 17. — Event, ritare. — 4 T. C undertorist. — * Antalet kontoristtjänster för personal- och bokföringsavdelningarna har ej kunnat av

39 Bilaga. 22:a och lägre lönegrader på distriktskanslierna. nens u n d e r s ö k n i n g a r befintliga

personaluppsättningen).

Stationsskrivare

Ritare

Kopist

Kansliskrivare

Förste kontorist

Kontorist

Kanslibiträde

Trafikbiträde

—

(V*) 1

CD 4

—

i 1 (l) l (1) i

— — —

2 (1) 1 (2) 1 (1) 2 (1) 1 (1) 2 (2) 1 (2)

—

(1)

16 (16) 5

—

= —

—

2 —

—

(1)

—

(1)

—

— —

—

1 1

—

1 1

—

— —

—

(1)

—

(1)

—

(1)

—

1 (1) 1 (3) 1 (3) 1 (2) 1

—

ExpediKontors- Skriv- Koutorstionsbiträde biträde vakt vakt

E -

(2)

—

(1)

—

— (Vi)

(1)

— (1)

(

— — (1)

(1) 5 (11) |

(l)6

(1) (1) (1) 7 :': (3) (2) (1)

1 (i)

ingenjör. — T. f. förste bokhållare. — k o m m i s sionen fix eras.

(1) (1)

(1)

—

* (17)

9(7)

l (1)

7 (1)

2(3) 2(1) 2(1) 2 1

(1)

1 (1) 1 (1) 2 (3) 1 (1)

(i)

—

(1)

m (1)

T. f. förste k o n t orist. —

5(10) 7

2(2) Kl) 1 (1) 1

2(1) 2 1 2(2) 1 (1) 1 1

(1) (1) (1)

(1)

—

(1)

—

11(4)

(5)

6(5)

E n aiT dessa ( . f. förste k o n -

•

Till Herr

Statsrådet

och Chefen

för

Kungl.

Kommunikationsdepartementet.

Med skrivelse i april 1940 överlämnade 1938 års personalkommission vid statens järnvägar betänkande och förslag angående förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid statens järnvägar, del I, omfattande förrådsavdelningen, huvudverkstäderna, tågfärjorna samt maskin- och banavdelningarna och med skrivelse i juli 1940 del I I av samma betänkande, omfattande distriktskanslierna. Under hänvisning till vad i förstnämnda skrivelse anförts rörande kommissionens sammansättning och sättet för bedrivandet av dess arbete får kommissionen härmed som fortsättning vördsamt överlämna del I I I av betänkandet, omfattande personalen vid trafikavdelningen. Kommissionen undersöker för närvarande personalförhållandena inom järnvägsstyrelsen. Stockholm i oktober 1941. TORSTEN LÖFGREN. HUGO LUNDQVIST.

HANS DAHLBERG.

HELMFR1D BUTÉN.

STURE CHRISTIANSSON. /

Joh. Bäck.

•

Del IIL TRAFIKAVDELNINGEN. I. ö v e r s i k t över organisationen av trafiktjänsten. A. Avdelningens allmänna uppgifter och organisation. Trafikavdelningen har till uppgift att vid stationer och andra i det följande omnämnda trafikanstalter samt i tågen handhava person- och godstrafiken ävensom ansvara för att tågrörelsen försiggår i enlighet med härför utfärdade säkerhetsbestämmelser. På ett stort antal stationer av 5:e och 6:e klass samt trafikplatser har föreståndaren jämväl att fullgöra tjänst som poststationsföreståndare. I ett fåtal fall förekommer detta även på stationer av 3:e och 4:e klass. I administrativt hänseende är trafikavdelningen fr. o. m. den 1 juli 1941 indelad i tjugutre trafiksektioner. Sjutton av dessa förestås av förste trafikinspektörer (lönegrad A 27) och sex av trafikinspektörer (lönegrad A 26). Till varje trafiksektion hör en trafikinspektörsexpedition. Under trafiksektionerna och deras föreståndare sortera stationer och andra trafikanstalter. Stationernas antal var den 1 juli 1941 följande, nämligen : stationer av överinspektorsklass 5 st. » » klass 1 A 15 » » » » IB 25 » » » » 2 28 » >> » » 3 27 » » » » 4 70 » » » » 5 142 » » » 6 291 » Antalet övriga trafikanstalter utgjorde vid utgången av 1940: trafikplatser annan station underställda expeditionsställen (förutvarande stationer) hållplatser, enbart för rälsbusstrafik andra hållplatser lastplatser håll- och lastplatser

243 (

44 206 422 97 441

Den huvudsakliga skillnaden mellan stationer av olika klasser är att hänföra till omfattningen av det på dem förekommande trafikarbetet.

44 Såsom stationsföreståndare tjänstgöra på stationer av överinspektorsklass överinspektörer, på stationer av klasserna 1—4 stationsinspektorer och på stationer av klasserna 5 och 6 stationsmästare. Stationsklasserna bestämmas enligt grunder, som fastställts av Kungl. Maj:t och riksdagen år 1938. Tjänsten vid expeditionsställe underställt närliggande station, ledes närmast under denna stations föreståndare av expeditionsföreståndare, underinspektör, förste stationsskrivare, stationsskrivare, förste kontorist, kontorist, trafikbiträde eller stationskarl. Jämväl skillnaden mellan stationer och trafikplatser består huvudsakligen i omfattningen av trafikarbetet. Trafikplatsernas föreståndare intaga en fullt självständig ställning i förhållande till stationernas föreståndare. Trafikplatser förestås regelmässigt, de större av kontorister och de mindre av trafikbiträden. Vid hållplatserna göra tåg uppehåll för resandes på- och avstigning, varjämte en del av dem äro öppna för styckegodstrafik. Lastplatserna äro försedda med sidospår och hållas öppna antingen för vagnslasttrafik eller för såväl styckegods- som vagnslasttrafik. Däremot förekommer vid dem ingen resandetrafik. Håll- och lastplatserna utgöra en kombination av hållplatser och lastplatser. Hållplatser, lastplatser samt håll- och lastplatser äro i stor utsträckning lämnade helt utan bemanning. Där sådan finnes, utgöres den vanligen av kvinnliga platsvakter. Platserna ifråga äro underställda stationsföreståndaren på närliggande station, dock att vissa av dem, enligt särskilda bestämmelser, av järnvägsstyrelsen givits sådan undantagsställning, att de äro fullt självständiga i redovisningshänseende. Förutom nu nämnda trafikanstalter finnas vid statens järnvägar sex resebyråer, nämligen i Stockholm, Göteborg, Hälsingborg, Köpenhamn, London och Berlin. De tre förstnämnda tillhöra trafiksektion och de övriga sortera direkt under järnvägsstyrelsens drifttjänstbyrå. Resebyrån i Stockholm förestås av en expeditionsföreståndare i lönegrad A 24, resebyrån i Göteborg av en förste stationsskrivare i lönegrad A 17, resebyrån i Hälsingborg t. v. av en trafikchef, övertagen med enskild järnväg samt resebyråerna i Köpenhamn, London och Berlin av expeditionsföreståndare i lönegrad A 21. I några större städer ha inrättats särskilda upplysningsexpeditioner, även benämnda upplysningsbyråer.

B. Trafiktjänstens olika grenar och dessas uppgifter. Inom trafiktjänsten kunna urskiljas fyra grenar, nämligen sektionsledning, stationstjänst, tågtjänst och resebyråtjänst med nedannämnda ändamål eller funktioner. Sektionsledningen. Sektionsledningen utövas inom trafikinspektörsexpeditionerna, vilka centralt handhava sektionens tågledning, godsvagnfördelning, personalärenden,

45 räkenskapsärenden, trafikvärvning, utredningar i tidtabells-, transport-, taxera, fl. ärenden, samt utfärdandet av detaljbestämmelser om trafikarbetets handhavande inom sektionen. Stationstjänsten. Stationstjänsten avser det omedelbara handhavandet av person-och godstrafiken samt tågrörelsen. Stationstjänsten uppdelas vanligen i inner- eller expeditionstjänst och yttertjänst. Till ^wwertjänsten räknas huvudsakligen tjänstgöring å stationsföreståndarexpedition, tågexpedition, telefonexpedition, telefonväxel, biljett- och resgods-, il-, fraktgods-, omlastnings-, vagn- och upplysningsexpedition; och till 2/^ertjänsten i huvudsak tjänstgöring å resgodsmagasin, å il-, fraktgods- och omlastningsmagasin, tjänstgöring som kajvakt och vagnupptagare, tjänstgöring i signal-, ställverks- och växlingstjänst samt som spärrvakt, portvakt, ordningsman, lampist, lokomotorförare, lastbilförare och truckförare. Till yttertjänsten hänföres jämväl å vissa stationer förekommande vagnstädning och vagn tjänst. Då emellertid dessa tjänstegrenar redan behandlats i kommissionens betänkande del I, lämnas de i det följande åsido. Åtskillnad mellan här ovan beskrivna grenar av stationstjänsten på sådant sätt, att särskild personal avdelas för var och en av dem, förekommer endast på de allra största stationerna. I den mån stationsstorleken minskas, sammanslås lämpliga grenar av tjänsten under gemensam personal. P å trafikplatser och mindre stationer äro förekommande göromål ofta av så ringa omfattning, att de samtliga kunna utföras av en eller några få man. Tjänsten på stationsföreståndarexpedition omfattar central ledning av stationstjänsten samt av eventuell tåg- och vagnpersonals tjänstgöring, ansvar för att personalen blir delgiven nyutkomna eller ändrade tjänsteföreskrifter, handläggning av stationens personalärenden (turlistor, arbetsordningar, semesterplaner, personalbeordringar, dagsverksjournal, avlöningar, utbildning m. m.), utredningar och förslag i tidtabells-, transport- m. fl. ärenden, handläggning av stationen berörande personvagnsärenden, anskaffning av inventarier och förbrukningseffekter, upprättande av tjänsterapporter och statistik m. m. Härtill komma göromål med tågexpedieringen, å vissa större stationer handlagda inom särskild tåg expedition. Dessa göromål handhavas eller ledas av tågklareraren, vilken därvid har att utöva tillsyn över tågens reglementsenliga sammansättning och utrustning, deras avsändande och mottagande på gällande tidtabellstider och med iakttagande av givna säkerhetsföreskrifter, förhandla med tågledare, ombesörja ordergivning till tåg- och stationspersonal, lämna upplysningar åt småfordonsförare och banbevakningspersonal om tågläget, i förekommande fall manövrera ställverk eller apparater i förbindelse med sådant, utföra tågvägsinspektion, föra tågtidjournal och överlämningsbok m. m. Vidare omfattar tågexpedieringen mottagning av extratågstidtabeller och

46 tågorder av olika slag, utskrivning och delgivning av desamma, avlåtande av tågförseningsrapporter och rapporter om tågsammansättning, övergångsresande m. m., utväxling med grannstationer av tåganmälningar, informering av stations- och i vissa fall banbevakningspersonal om tågrörelser vid förseningar eller ändringar i tågläget m. m. P å stationer, där tågtäthet, bangårdens längd m. m. göra det omöjligt för tågklareraren att medhinna utförandet av i säkerhetsordningen föreskriven tågvägsinspektion, kan sådan inspektion uppdragas åt särskilt förordnade tjänstemän, vilka vid fullgörande av uppdraget ifråga benämnas tågvägsinspektörer. Tågklareraren utövar det närmaste befälet över den personal, som har att taga befattning med tågens expediering på stationen samt med säkerhetstjänsten och växlingsrörelser i samband med tågexpedieringen ävensom med transporttjänsten under tiden för tågklarerarens tjänstgöring. Tjänsten på telefonexpedition, där särskild sådan finnes, har till ändamål mottagning och avsändning av telefonmeddelanden samt koppling av telefonsamtal, därest sådan koppling icke sker i telefonväxel med särskilt avdelad personal. På telefonexpeditionerna mottagas även telegram, vilka expedieras per telefon eller i ett fåtal fall per telegraf. Tjänsten på biljett- och resgodsexpedition avser försäljning av olika slag av personbiljetter i svensk och i vissa fall även utländsk trafik, utlämning av biljetter för försäljning genom konduktörer, rälsbussförare och vissa billinjers chaufförer samt kontroll över dessa tjänstemäns medelsredovisningar och förskottskassor, försäljning av resgodstilläggs- och velocipedbiljetter, uttagning av avgifter för resgodsövervikt och frakter för expressgods, redovisning av uppbörd för nu nämnda slag av trafik samt utförande av på stationerna ankommande utredningar av oregelmässigheter ifråga om resgodsoch expressgodssändningar och upprättande av statistik över biljettförsäljningen och resgodsrörelsen. Vissa biljettexpeditioner hava även att ombesörja beläggning av sovvagnar. Vanligen äro biljett- och resgodsexpeditionerna förenade. Vid Stockholm C och Göteborg C är dock resgodsrörelsen så omfattande, att särskild resgodsexpedition inrättats med förste stationsskrivare respektive förste kontorist som föreståndare. Tjänsten på il- och fraktgodsexpedition avser avslutande av fraktavtal, beräkning av frakter och andra avgifter för avgående samt granskning av dylika avgifter för ankommande sändningar av paket-, il- och fraktgods, avisering av gods eller dess utlämnande till entreprenör för utforsling; uppbörd och redovisning av fraktavgifter, efterkrav, magasins-, vagns- och presenningspenningar m. m., planläggning och övervakning av magasins- och kajtjänsten samt av lastningen och lossningen av gods, rapportering och utredning av oregelmässigheter, uppsortering och avsändning av godshandlingar, upprättande av statistik över godsrörelsen m. m. Tjänsten på större omlastningsexpedition avser avvägning av personal- och vagnbehovet för omlastningsarbetet, upprättande av turlistor och turfördel-

47 ningslistor för magasinspersonalen, utarbetande av arbetsplaner för magasinstjänsten och lastningstabeller för styckegodslastningen, utredningar rörande godstransporttjänsten, rapportering och utredning av oregelmässigheter, mottagning, uppsortering och vidaresändning av handlingar rörande omlastningsgods, sammanställning av viktuppgifter för bedömande av vagnbehov, upprättande av statistik över omlastningsarbetet m. m. Vagnexpeditionstjänsten består uti annotering av ankommande och avgående person- och godsvagnar samt presenningar, mottagning av godsvagnsbeställningar från trafikanter, daglig rapportering av tillgång på och behov av godsvagnar och presenningar samt mottagning av vagnorder, beräkningav stationens platsbehov i godståg, anmälan om mängden kvarstående avgående godsvagnar, utskrivning eller komplettering av avgående respektive granskning av ankommande godstågs vagnslistor, uträkning av tågvikter, lämnande av vagnanmälningar till stationer i godstågs väg, förpassning av lösa vagnsdelar, presenningar m. m. samt utskrivning av s. k. övergångskort i de fall, då stationen är föreningsstation med enskild järnväg eller övergångsstation till utlandet. Tjänsten på upplysningsexpedition omfattar lämnande av upplysningar till trafikanter om tågtider och biljettpriser och i de flesta fall även om fraktavgifter för gods. Några upplysningsbyråer bedriva även försäljning av biljetter respektive förmedla inköp av sådana. Genom personalen på resgodsmagasin utföres mottagning, vägning, pollettering, lastning, lossning och utlämning av resgods, omlastning mellan olika tåg av resgods, varjämte saknat, skadat och övertaligt sådant gods anmäles. Vanligen är med resgodsmagasinstjänsten förenad vården av till förvaring inlämnade effekter samt av tillvaratagna effekter ävensom inkassering av avgifter för förvaring och tillvaratagning, handhavandet av stationens förbrukningseffekter, ansvar för stationens eventuella förråd av sovvagnslinne, handdukar etc, ombesörjandet av bäddningen i sovvagnar, uppladdning av elektriska ackumulatorer för plattformsvagnar och signallyktor samt uppsortering av insamlade personbiljetter. Tjänsten på il- och fraktgodsmagasin avser: beträffande avgående gods: tillsyn av att godsets försändande med järnväg är tillåtet och att transporten kan utföras, att godset i förekommande fall är tillräckligt emballerat, att rätt kolliantal införts i fraktsedeln, att adressering och i fraktsedeln eventuellt angiven vikt äro riktiga, att vägning sker då vikt ej angivits eller anses felaktig, varvid iakttages, att på en och samma fraktsedel upptagna godsslag, som skola fraktdebiteras efter olika tariffer, särvägas. Magasinspersonalen har vidare att i vissa fall avsluta fraktavtal. Tjänstehavare på större godsmagasin, som uteslutande hava nu angivna åligganden, benämnas vågkarlar eller godsemottagare. Beträffande ankommande gods omfattar magasinstjänsten godsets avprickning mot frakthandlingarna vid ankomsten (åliggande för s. k. godsprickare), granskning av godset med hänsyn till eventuella skador på detsamma samt

48 dess utlämnande sedan det visats, att alla påvilande kostnader erlagts (åligganden för s. k. godsutlämnare). Beträffande såväl avgående som ankommande gods åligger det magasinspersonalen att omedelbart göra anmälan om saknat, skadat och övertaligt gods och att på bestämda tider inventera allt gods i magasinet. I magasinstjänsten ingår även utställande i förekommande fall av föreskrivna styckegodsvagnar med olika uppgifter, godsets inlastning och stuvning i styckegodsvagnar (genom s. k. lastare och godsstuvare) samt dess lossning ur dylika vagnar ävensom, på vissa stationer, omlastning av styckegods. Sistnämnda omlastning sker på ett antal större stationer i särskilt anordnade omlastningsmagasin. Bland omlastningsmagasinens personal ingå, förutom förmanspersonalen, s. k. utläsare, vilka uppsortera det ankomna godset och ansvara för dess forslande till rätta avgående vagnar, vidare ingå kärrare, som transportera godset mellan vagnarna, och stuvare, vilka — liksom stuvarna på magasinen för avgående gods — svara för att godset lastas på sådant sätt, att det icke kommer till skada under transporten samt att det i förekommande fall inlastas i mottagningsstationernas ordningsföljd. Vid större il- och fraktgodsmagasin samt omlastningsmagasin kan särskild tjänsteman eller tjänstgöringstur hava hand om adresseringen av avgående styckegodsvagnar. P å föreningsstationer med enskilda smalspåriga järnvägar förekommer omlastning av vagnslastgods, vilken vanligen utföres av kollektivavtalsanställda omlastare. Kajvakt har till uppgift att anvisa trafikant tomvagnar för lastning, att till trafikants disposition överlämna ankomna lastade vagnar sedan det visats, att påvilande kostnader erlagts, att avsyna avgående vagnslaster med hänsyn till lastningssätt, täckning o. d., att i vissa fall avsluta fraktavtal, att övervaka lastnings- och lossningsfrister, omhändertaga presenningar och lösa lasttillbehör samt att rengöra respektive övervaka rengöring och desinfektion av lossade vagnar m. m. Vagnupptagare utför fortlöpande inventering och uppteckning av till station ankommande, där befintliga och därifrån avgående person- och godsvagnar samt presenningar, ävensom komplettering av vagnar med lösa vagnsdelar och lasttillbehör, verkställer vagnorder och adressering av avgående vagnar samt inventering, avsyning, adressering och bortsändning av presenningar och lasttillbehör, lämnar anvisningar till växlingspersonalen om plats och tid för vagnars utsättning eller avhämtning, uträknar vagn vikter och bromskraft i avgående godståg etc. I vissa fall är vagnupptagare ålagd att ifråga om tåg utan särskild tågbefälhavare utöva den kontroll över tågets sammansättning, utrustning med bromskraft, lasters beskaffenhet etc. och att lämna lokföraren de uppgifter om tågvikt och bromskraft m. m., som på tågs utgångsstation åvila en tågbefälhavare. P å plats, där vagnexpedition med särskild personal finnes, är vagnupp-

.49 tagaren underställd denna expedition. Där sådan personal icke finnes, kunna vagnexpeditionsgöromålen helt eller delvis påvila vagnupptagarna. Signal- och ställverkstjänsten omfattar manövrering av växlar, förreglingsanordningar, fasta signaler, vägbommar m. m., lokalt eller från särskilda ställverk, under iakttagande av givna säkerhetsföreskrifter. Till denna tjänstegren hänföres bland annat tågvägsklargörare, vilken har att lägga växlar, spårspärrar m. m. i rätta lägen för visst väntat tåg, samt signalvakt, även kallad tåginsläppare, vilken har att efter medgivande av tågklarerare giva signal för tågs infart. På station med fullständig växel- och signalsäkerhetsanläggning ombesörjes tågvägsklargöring och signalbevakning från befintligt ställverk. Växlingstjänsten avser upplösning av ankommande och sammansättning av avgående tåg samt vagnars utsättande å eller avhämtande från lastningsoch lossningsplatser. Där växlingstjänsten är av större omfattning utföres den av s. k. växlingslag med särskilda ledare i stationsförmans eller trafikbiträdes tjänstegrad, benämnda växlingsledare. Inom ett växlingslag på tre man, vilket är en vanlig typ av sådant lag, är arbetet vanligen fördelat så, att en man, i regel lagets ledare, omlägger växlarna och ger signaler till lokföraren, en fungerar som avkopplare och en som skjutspassare. På sådana större bangårdar, där växlingsvall finnes, utökas växlingslagen betydligt, då vallen användes. Arbetet fördelas därvid i stora drag på det sätt, att växlingsledaren jämte ett biträde till denne utropa eller varsko växlingslaget på annat sätt om de olika spår, på vilka vagnarna skola inväxlas, samt utföra avkopplingen mellan dem. Två ä tre man fungera som växelläggare (spårväxlare) och en man sköter den s. k. skenbromsen, med vilken vagnarnas utgångshastighet nedbringas alltefter behovet. Övriga lagmedlemmar mottaga vagnarna på respektive spår, bromsa dem vid behov medelst bromsskor eller handbromsar och hopkoppla dem. På bangårdar, där flera växlingslag samtidigt äro i arbete, anställes, då så anses behövligt, en samordnande ledare för dessa lag med bangårdsmästares tjänsteställning. Spärrvakt har till uppgift att på vissa större stationer samt å linjer, där ständig plattformsspärr är införd, granska och märka de resandes biljetter och i förekommande fall insamla dem. Portvakts- och ordningsmanstjänst avser tillsyn av ordning och snygghet i biljett- och vänthallar m. fl. för allmänheten upplåtna lokaler, ordnande av biljettköer, upprätthållande av kontakt med stationsbefälet för meddelanden till detsamma av uppgifter om oavverkade biljettköer, bevakning av spårövergångar, utförande av plattformsskyltning och lämnande av anvisningar åt resande. Lampisttjänsten avser tillsyn och vård av slutsignallyktor till tåg och handsignallyktor för stations- och tågpersonal genom dessas förvaring, putsning, utbyte av i dem befintliga ackumulatorer o. d. I en del fall har 4 - 2102 41

50 lampist även att verkställa omladdning av elektriska batterier för dylika lyktor. Tjänstgöringen som lokomotor för are, lastbilförare respektive truckförare avser framförande och löpande tillsyn av station tilldelad lokomotor för vagnväxling, lastbil för lokala gods- och materialtransporter respektive truck eller traktor för godstransporter inom större godsmagasin eller till och från tåg. Tågtjänsten. Den tågtjänst, som ankommer på trafikavdelningens personal, utgöres av konduktörstjänst, tjänst som rälsbussförare, tjänst som arbetsbiträde i personeller godståg och som tågstäderska. Konduktörstjänsten omfattar dels tågbefälhavartjänstgöring, vilken avser tillsyn över tågs sammansättning och utrustning i olika hänseenden, vagnarnas uppvärmning och ordningen på tåget, fördelning av biträdande tågpersonals arbeten, avgivande av vissa förutanmälningar om övergångsresande och om behov av förstärkningsvagnar m. m., kontroll över tågmöten och tågsäkerheten i övrigt samt vid tågmissöden på linjen ansvar för vidtagande av åtgärder till säkerhet för tåget och för tillkallande av hjälp, dels biljettgranskning i tågen och godsvårdartjänst. Rälsbussför ar tjänsten avser framförande och löpande tillsyn av de på vissa linjer gående rälsbussarna samt utförande av den i samband därmed förekommande konduktörstjänsten. Dessa förare ha därjämte att försälja personbiljetter och fraktbelägga smärre godssändningar. Arbetsbiträde är i vissa tåg konduktör behjälpligt med godsvårdartjänsten, lossning och lastning av gods och vagnväxling på mellanstationer. Tågstäderska utför avdamning och annan erforderlig rengöring, glasdiskning, dricksvattenpåfyllning, handduksbyten o. d. i vissa långgående snäll- och persontåg. Resefoyråtjänsten. Resebyråerna försälja biljetter till järnvägs-, bil-, båt- och flyglinjer i svensk och utländsk trafik, uppgöra resplaner, ordna sällskapsresor, reservera sovplatser, tillhandahålla platsbiljetter, ombesörja beställningar av hotellrum, förmedla köp av utländska valutor och bedriva upplysnings- och reklamverksamhet ifråga om resor.

C. Personaluppsättning. Vid trafikavdelningen finnas, bortsett från personal för vagntjänst och vagnstädning, vilka tjänstegrenar behandlats i kommissionens betänkande del I, följande tjänster med nedan angiven lönegradsplacering:

51 Befattning.

Lönegrad.

Förste trafikinspektör Trafikinspektör Överinspektör Stationsinspektor av klass 1A Expeditionsföreståndare Stationsinspektor av klass 1B Stationsinspektor av klass 2 Byråassistent Expeditionsföreståndare Stationsinspektor av klass 3 Underinspektör Stationsinspektor av klass 4 Förste stationsskrivare Stationsmästare av klass 5.. Statiousskrivare Stationsmästare av klass 6..

A 27 A 26 A 26 A 25 A 24 A 24 A 22 A 21 A 21 A 20 A 20 A 18 A 17 A 16 A 15 A 12

Befattning.

Lone grad.

Kansliskrivare A 11 Bangårdsmästare A 10 Förste kontorist A 10 Tågmästare A 10 Konduktör A 8 Kontorist A 8 Stationsförman -V 8 Stationsmästare av klass 7. . A 8 Förste portvakt A 7 Kanslibiträde A 7 Portvakt A 6 Trafikbiträde A 6 Stationskarl A 5 Kontorsbiträde A 4 Skrivbiträde A 2

Vidare finnes åtskillig personal, icke hänförlig såsom ordinarie, extra ordinarie eller aspirant till ovan angivna lönegrader, såsom tågstäderskor och effektvårdare (lönegrad E. o. 1) ävensom kollektivavtalsanställd personal m. fl.

D. Personalens huvudsakliga fördelning på olika tjänstegrenar och dess allmänna tjänsteåligganden. a) Sektionsföreståndare. Trafiksektionsföreståndaren — förste trafikinspektör eller trafikinspektör — är direkt underställd distriktschefen och inför denne ansvarig för att tjänsten inom sektionen handhaves på ett tillfredsställande sätt. För detta ändamål har han att noga följa på trafiken inverkande förhållanden och företaga erforderliga inspektionsresor. Bland på sektionsföreståndaren ankommande uppgifter må nämnas förslag till tidtabeller, godstransport- och tågsammansättningsplaner, kontroll av trafiksäkerheten, beredning och i vissa fall beslut i personalärenden, utfärdande av erforderliga detaljbestämmelser för trafiktjänstens handhavande, upprättande av förslag till personal- och kostnadsstater, utanordnande av räkningslikvider och avlöningar samt godkännande av rekvisitioner på inventarier och materialier. to) Personal på trafikinspektörsexpeditioner. Den på trafikinspektörsexpeditionerna tjänstgörande personalens huvudsakliga tjänsteåligganden äro följande. Byråassistenten är trafiksektionsföreståndarens närmaste man och ställföreträdare. Det åligger i regel byråassistenten bland annat att biträda trafikinspektören med ledningen och övervakningen av arbetet inom trafikinspektörsexpeditionen, planlägga och övervaka tågledningsarbetet och på mindre

52 sektioner själv deltaga däri, övervaka tågföringen inom sektionen, handlägga tidtabellsärenden och transportärenden, upprätta förslag till tågsammansättningsplaner och transportplaner, handlägga militära ärenden och luftskyddsärenden, ärenden rörande användningen av personvagnar och ärenden, som avse trafiksäkerheten, samt utföra utredningar av olika slag. Vanligen åligger det dessutom byråassistenten att verkställa årliga kunskapsförhör med viss personal. P å flertalet trafikinspektörsexpeditioner finnes en eller flera förste stationsskrivare för handläggning dels av personalärenden dels av vagnfördelningsärenden. De biträda dessutom med militära och luftskyddsärenden, utredningar av olika slag, årliga kunskapsförhör med personal, redigering av viss del av sektionsordersamlingen m. m. samt utföra viss tågledning. Stationsskrivare handhar vanligen det huvudsakliga tågledningsarbetet samt sektionernas avlönings-, räkenskaps-, bokförings- och förrådsärenden ävensom godsvagnfördelningen på de mindre sektionerna samt biträder med handläggningen av personalärenden, tidtabellsarbeten, förslag till transportplaner och utredningsarbeten m. m. Under normala tider är vanligen en stationsskrivare på varje trafikinspektörsexpedition avdelad för tjänstgöring som trafikombud och har därvid som huvudsaklig uppgift trafikinventering, trafikvärvning och därmed sammanhängande åtgärder samt reklamverksamhet. Före nuvarande krisperiod erhöllo dessa stationsskrivare i de flesta fall förordnanden som förste stationsskrivare. Kansliskrivare, kanslibiträde, kontorsbiträde och skrivbiträde förekomma på skilda expeditioner. De handhava i huvudsak diarieföring, komplettering av särtryck, utskrivning och redovisning av fribiljetter, diverse expeditionsgöromål och maskinskrivning. Kontorist handhar diarieföringen på vissa trafikinspektörsexpeditioner och i något fall bokföringsarbetet. I övrigt anlitas sådan tjänsteman för biträde med räkenskaps- och bokföringsgöromål samt övriga inom trafikinspektörsexpeditionerna förekommande expeditionsgöromål. Där trafikbiträde finnes på trafikinspektörsexpedition, biträder sådan tjänsteman med uttelefonering av tågorder och vagnorder, diarieföring eller i övrigt med förekommande enklare expeditionsgöromål. Stationskarl och kontorsvakt anlitas för hämtning och avsändning av post, distribuering av order och särtryck, duplicering av skrivelser, maskinskrivning, budsändning och biträde med diverse expeditionsgöromål. c) Personal för stationstjänst. Överinspektör, stationsinspektor och stationsmästare förestå stationer av olika storleksklasser. Stationsföreståndares viktigaste uppgift är att vara arbetsledare på stationen och ansvara för, att tjänsten i dess helhet ombesörjes på ett i alla avseenden riktigt sätt. Stationsföreståndare har att företräda järnvägen gent-

53 emot allmänheten samt, om ej trafikinspektören annorledes bestämt, gentemot myndigheter på platsen och pressen. Stationsföreståndare för befälet över den vid stationen placerade, trafikavdelningen tillhörande personalen och i vissa fall även över annan avdelning tillhörande personal. Han är ansvarig för stationens ekonomiska skötsel och sålunda bland annat för, att sparsamhet med personal och materialier iakttages. Han har att upprätta och underställa trafiksektionsföreståndaren förslag till turlistor, arbetsordningar och semesterplaner för stationen och äger i viss omfattning anlita tillfällig arbetskraft. Vidare äger han bevilja semestrar åt underlydande personal samt godkänna avlöningslistor för densamma. Han skall ägna uppmärksamhet åt personalens utbildning och skall själv eller genom annan tjänsteman handleda nyantagen personal. Stationsföreståndare skall övervaka säkerhetstjänstens rätta handhavande på stationen och tillse att säkerhetsanläggningarna ständigt äro i brukbart skick. Han skall dagligen inspektera bangården med tillhörande anläggningar, byggnader, upplag m. m. Vidare skall han övervaka tågutrustningen, ansvara för att tågexpedieringen sker snabbt och planmässigt och för att växlingsarbetet organiseras på ett rationellt och ekonomiskt sätt. Han skall tillse, att all ordergivning till underlydande personal sker på betryggande

sätt. Stationsföreståndaren är på flertalet stationer brandbefälhavare. På station, där hjälpvagnsutrustning för avhjälpande eller lindrande av olyckor finnes, har han att svara för att beredskapstjänsten är så organiserad, att den när som helst kan träda i funktion. Vid svårare trafikrubbningar skall stationsföreståndaren själv svara för på stationen ankommande åtgärder. Då missöden eller olyckstillbud inträffat, skall han verkställa undersökning och avgiva rapport. Stationsföreståndare skall övervaka skötseln av inom järnvägens område bedriven restaurang- och hotellrörelse samt granska priserna på inom järnvägsområdet saluhållna varor. Han skall beträffande stationen planlägga de åtgärder, som kunna vara behövliga för avvecklandet av väntad trafikstegring, föreslå ändringar i de bestående transportplanerna m. m. Han skall ock ägna uppmärksamhet åt godsets behandling, godsforsling, transporttider m. m. och verka för trafikvärvning. Stationsföreståndare är ansvarig för skötseln och handhavandet av kassatjänsten och bokföringen å stationen, underlydande expeditionsställen och driftplatser. Där arbetsledningen icke tager stationsföreståndarens hela tjänstgöringstid i anspråk, skall han personligen deltaga i tågklarerartjänsten och andra löpande göromål. Någon formell skillnad i avseende på befogenheter mellan stationsföreståndare av olika klasser förefinnes icke. Samtliga äro i förhållande till varandra fullt självständiga.

54 Expeditionsföreståndare förestår expeditionsstället Malmö färjestation samt ett antal större biljett- och godsexpeditioner. Expeditionsföreståndare svarar närmast under vederbörande stationsföreståndare för arbetsledningen inom det honom anförtrodda tjänstestället. Föreståndare för godsexpedition har i allmänhet även att närmast under stationsföreståndaren utöva överinseendet över magasins- och kajtjänsten. Expeditionsföreståndare har i regel att upprätta förslag till turlistor och verkställa turfördelning för honom underställd personal. Han är redogörare och ansvarig för expeditionens medelsredovisning samt har i sådan egenskap att från uppbördsmännen dagligen mottaga uppbörden och kontrollera deras medelsredovisningar, att svara för expeditionens kassabokföring, inleverera trafikuppbörden samt avsluta och ansvara för riktigheten av expeditionens månadsredovisningar. Det åligger honom vidare att föra statistik över trafikomfattningen, avlämna uppgifter för stationens tjänsterapport, följa behovet av ändringar i organisatoriskt hänseende och i gällande transportplaner m. m. samt att utföra undersökningar, avseende oregelmässigheter av skilda slag, såsom ifråga om fraktberäkningar och redovisningar, transporttider, skador å gods m. m. Underinspektör tjänstgör på de största stationerna som överinspektörs eller stationsinspektors närmaste man. Han biträder därvid stationsföreståndaren med arbetsledning, inspektion, utredningar m. m. och deltager oftast i tågklarerartjänsten. Vanligen är åt underinspektören uppdraget att mera självständigt ordna och leda tjänstgöringen för stationspersonalen eller viss del därav, exempelvis ytterpersonal, tågpersonal eller personal vid större rangerings- eller godsbangård, samt att handlägga vissa grupper av ärenden, såsom tidtabells-, normalplans- och personvagnsärenden. Förste stationsskrivare finnes placerad: på stationer av överinspektorsklass för utövande av den mera krävande tågklarerartjänsten under dagen, biträde med personalledning och personvagnsärenden m. m.; såsom stationsinspektorens närmaste man och biträde med inspektion och arbetsledning, utredningar m. m. dels å stationer av klass 1 A, å vilka underinspektör ej finnes, dels å stationer av klass 1 B, dels å ett antal sta= tioner av klass 2 med omfattande tågrörelse eller svårskött trafik och jämförelsevis stor personal; såsom närmaste man till expeditionsföreståndare på vissa större biljetteller godsexpeditioner eller som närmast ansvarig under sådan expeditionsföreståndare för viss del av tjänsten inom expeditionen; såsom självständig föreståndare för vissa biljett-, gods- eller vagnexpeditioner med betydande expeditionsarbete eller i vissa fall för två dylika expeditioner, vilka lämpligen kunnat sammanföras under gemensam föreståndare; såsom föreståndare för godsexpedition vid station av klass 2 eller 3, då tjänstemannen ifråga därjämte — för det fall, att förste stations skrivare ej är placerad på stationsinspektorsexpeditionen — erfordras för att biträda

55 stationsinspektoren med tågtjänsten, i syfte att bereda denne ökad möjlighet till inspektion; som ledare för tjänsten inom större omlastningsmagasin, upplysningsbyrån i Malmö, resgods- och efterkravsexpeditionerna vid Stockholm C och vid två hamnstationer, vilka såsom expeditionsställen sortera under andra stationer. Förste stationsskrivare, som är placerad på överinspektörs- eller stationsinspektionsexpedition på sådan station, där underinspektör finnes, har vanligen att svara för tjänsten inom tågexpeditionen och deltaga i tågklarerartjänsten eller att handlägga viss grupp av ärenden, exempelvis personvagnsärenden, viss del av stationens personalärenden e. d. Vid Stockholm C, Göteborg C och Malmö C äro dessa tjänsteåligganden av sådan omfattning, att de ha måst uppdelas på flera förste stationsskrivare. På station, där underinspektör icke finnes, tjänstgör den på stationsinspektorsexpeditionen placerade förste stationsskrivaren som stationsinspektorens närmaste man och utför därvid göromål, motsvarande dem som ovan angivits såsom tillkommande en på sådan expedition placerad underinspektör. Vid tjänstgöring som närmaste man till expeditionsföreståndare har förste stationsskrivare främst att biträda med kontroll- och redovisningsarbetet samt med utredningar angående godsskador och andra oregelmässigheter m. m. I de fall då förste stationsskrivare är placerad som föreståndare för expedition, har han att ansvara för tjänsten inom expeditionen på samma sätt som tidigare angivits ifråga om expeditionsföreståndare. Stationsskrivare finnes, förutom på överinspektorsstationer och stationer av klasserna 1 A och 1 B, på flertalet stationer av klass 2, ungefär halva antalet stationer av klass 3 och ett mindre antal stationer av klass 4. Stationsskrivare tjänstgör på de stationer av nämnda slag, på vilka förste stationsskrivare ej finnes, såsom stationsinspektorens närmaste man, tjänstgör i några fall som närmaste man till förste stationsskrivare, vilken förestår biljett- eller godsexpedition, förestår självständigt vissa biljett-, gods- och vagnexpeditioner, utför tågklarerartjänst på stationer, där denna tjänst på grund av mera omfattande tågrörelse, avsevärd omrangering av person- och godståg eller omlastning av gods är mera krävande, biträder stationsföreståndare på större stationer med kamerala uppgifter, utredningar och förslag i olika hänseenden såsom förslag till turlistor och arbetsordningar, spårplaner, tågsammansättningsplaner samt transport- och lastningsplaner. Stationsskrivare anlitas vidare för handledning och undervisning av nyantagen personal, för tjänstgöring på biljettexpeditioner med större utländsk trafik samt på vissa större godsexpeditioner. Kansliskrivare förestår telefonväxeln och upplysningsexpeditionen vid Stockholm C. Förste kontorist anlitas som föreståndare för vissa biljett- och godsexpeditioner samt vissa större telefonexpeditioner, tjänstgör som närmaste man till förste stationsskrivare, som förestår självständig godsexpedition, på vilken stationsskrivare ej är placerad, samt som uppbördsman på större biljett-

56 och godsexpedition, i tågklarerartjänst på vissa stationer samt som radiotelegrafist på Trelleborg F station och på tågfärjorna å Sassnitz-routen. Förste kontorist är i regel placerad på lägst stationer av klass 3 men förekommer i undantagsfall på stationer av klass 4 samt förestår några expeditionsställen med stor trafik. Bangårdsmästare finnes på sådana större stationers bangårdar och magasin, där ett flertal arbetslag under stationsförmän samtidigt äro i tjänstgöring. Dennes uppgift är att samordna tjänsten inom den gren han har att övervaka, tillse att personalbehovet för bangårds- respektive magasinstjänst är väl avvägt och att växellok icke tagas i anspråk längre tid än som är nödvändigt, att övervaka vagnomsättning, renhållning och ordning å bangårdar, kajer och magasin samt öva tillsyn över växlars och bangårdsmaskineriers funktion och över att inventarier och redskap för bangårds- och magasinsarbetet finnas och äro brukbara m. m. Kontorist tjänstgör som stationsföreståndares närmaste man på stationer av mindre storleksordning. Vidare tjänstgör sådan tjänsteman som föreståndare för vissa trafikplatser och expeditionsställen samt för mindre biljettoch godsexpeditioner, utför tjänst å tågexpeditioner, tågklarerartjänst, u p p bördstjänst å biljett- och godsexpeditioner, godstaxering och kontrollräkning av frakter, redovisningsarbeten och tjänstgöring på telefonexpeditioner. Stationsförman tjänstgör som ledare av två eller flera samtidigt arbetande växlingslag eller som ledare i självständigt arbetande växlingslag om minst fyra man, vidare regelmässigt som förman i godsmagasin, i vilket personaluppsättningen uppgår till minst fem man, som ledare av tjänsten inom större ställverk samt som tågvägsinspektör på i sådant hänseende krävande större stationer. Förste portvakt och portvakt finnas på några större stationer och utföra där huvudsakligen ordningsmanstjänst samt lämna de resande anvisningar. Trafikbiträde anlitas bland annat för följande uppgifter, nämligen: för tågklarerartjänst på vissa stationer, i regel som stationsföreståndares närmaste man på vissa mindre stationer, som föreståndare på enbemannad trafikplats, för tjänstgöring huvudsakligen som tågvägsinspektör på vissa stationer, som tåginsläppare på vissa stationer utan växel- och signalsäkerhetsanläggning, som ledare av växlingslag i ständig växlingstjänst, när ledaren ej är stationsförman, som växlingsledares närmaste man i växlingslag, vars ledare är stationsförman, som spårväxlare på större ranger- eller annan bangård, för tjänstgöring i större ställverk, där särskild personal finnes härför avdelad, som arbetsledare i vissa godsmagasin, som vågkarl, godsstuvare, godsprickare ävensom handhavare av genom-

57 gående och oklart gods på större frakt-, il- och resgodsmagasin samt såsom kajvakt på station med mera livlig vagnomsättning, som vagnupptagare på större stationer, och som förare av lokomotor. Stationskarl användes, i den mån personal i befordrad ställning icke finnes för dessa uppgifter, för emottagning, lastning, lossning och utlämning av gods, vagnväxling, tågvägsklargöring, ställverkstjänst, ordningsmanstjänst, städnings- och renhållningsarbeten och utför eller biträder i vissa fall med tågklarering, redovisningsarbeten och annan expeditionstjänst. Kontorsbiträde tjänstgör i telefonväxlar, på stationsinspektors- och upplysningsexpeditioner samt biträder med kontroll-, redovisnings- m. fl. arbeten pä större godsexpeditioner. Skrivbiträde tjänstgör i vissa telefonväxlar samt utför maskinskrivning och därmed jämförliga enklare göromål. d) Personal för tågtjänst. Tågmästare tjänstgör som tågbefälhavare i minst tvåbemannade tåg. Konduktör tjänstgör som tågbefälhavare i lokalgodståg och övriga tåg med konduktörspersonal, i vilka tågmästare icke finnes, samt som biljettgranskare och go ds vår dare. Trafikbiträde tjänstgör som rälsbussförare samt utövar tågbefälhavar- och annan konduktörstjänst i vissa tåg å s. k. trafiksvaga bandelar. Stationskarl anlitas vid behov som arbetsbiträde i tåg. e) Personal för resebyråer. F^o^peditionsföreståndare förestår resebyråerna i Stockholm, Köpenhamn, London och Berlin. Expeditionsföreståndaren vid resebyrån i Stockholm är placerad i 24:e och de övriga i 21 :a lönegraden. Åliggandena för dessa föreståndare sammanfalla i stort sett med dem som ovan angivits såsom tillkommande expeditionsföreståndare i stationstjänst. Förste stationsskrivare förestår resebyrån i Göteborg samt resebyråfilialen å Nordiska kompaniet i Stockholm. Sådan befattningshavare tjänstgör vidare som expeditionsföreståndarens närmaste man och ställföreträdare vid resebyråerna i Stockholm och Köpenhamn, därvid den förre dessutom har närmaste ansvaret för tjänsten inom stockholmsbyråns avdelning för inländska biljetter. E n annan förste stationsskrivare ansvarar för tjänsten inom samma byrås utlandsavdelning. Stationsskrivare finnes på samtliga resebyråer. Sådan befattningshavare tjänstgör som arbetsledare för visst arbetsområde eller viss avdelning inom större byrå och deltager i övrigt i disktjänsten, utarbetar resplaner, ordnar visningar och andra arrangemang i samband med utflyktsresor, sammanställer mera komplicerade kupongbiljetter, övervakar och deltager i platsbeläggningen i sovvagnar, verkställer inventering av biljetter och slutnummerupptagning, ansvarar för att biljettförråden äro fyllda samt för att ändringar och kompletteringar av taxematerial och hjälptabeller bli utförda.

58 Kansliskrivare och kanslibiträde deltaga i disktjänst och sammansättning av biljetter, utföra översättningar till och från främmande språk, samt handhava viss korrespondens, kassagöromål, redovisningsarbeten, diarieföring m. m. Kontorist biträder med disktjänst, telefonpassning, sammansättning av beställda biljetter, beläggning av sovvagnar, redovisningsarbeten, komplettering av taxor och hjälptabeller, sammanställning av statistik m. m. Trafikbiträde och stationskarl biträda å resebyrån i Stockholm med disktjänst, sovplatsbeläggning, sammanställning av rundturs- och kupongbiljetter, expediering av biljetter till landsorten, ändringar av taxor och hjälptabeller, sammanställning av statistik och skötsel av vaktmästargöromål. Kontorsbiträde biträder med korrespondens, disktjänst, kassatjänst, maskinskrivning, skötsel av telefonväxel m. m.

II. Framställningar ifråga om personalens löneställning. Hos kommissionen föreligga ett stort antal från Järnvägsstyrelsen, Statens järnvägars befälsförbund, Svenska järnvägsmannaförbundet, Svenska järnvägarnas kontorspersonalförbund, Statsbanornas kvinnliga tjänstemannaförening och enskilda tjänstemän inkomna förslag om ändrad tjänste- och löneställning eller framställningar om undersökning av förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning. Deras huvudsakliga innebörd framgår av följande sammanställning. 1.

Personal å trafikinspektörsexpeditioner.

Trafiksektions föreståndare. Allmän höjning i lönegrad av samtliga trafiksektionsföreståndare eller, om sådan icke anses skälig, höjning av föreståndarna för de större sektionerna. Vidare må nämnas, att järnvägsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 oktober 1937 ifrågasatt införande av ändrad anställnings- och löneform bland annat för sektionsföreståndarna. Beträffande den närmare innebörden av denna framställning vill kommissionen hänvisa till den redogörelse, som därom lämnats i del I av kommissionens betänkande i samband med behandlingen av personalen vid förrådsavdelningen. Byråassistent. Uppflyttning i högre lönegrad av byråassistenterna å de större trafikinspektörsexpeditionerna. Inrättande av ytterligare en byråassistentbefattning å var och en av de större trafikinspektörsexpeditionerna. Förste bokhållare. Inrättande av förste bokhållarbefattningar för personvagnfördelningsarbetet och godsvagnfördelningsarbetet å 24:e trafikinspektörsexpeditionen.

59 Förste stationsskrivare. Inrättande av förste stationsskrivarbefattningar: å 20 trafikinspektörsexpeditionen, där sådan befattning för närvarande saknas, 13 trafikinspektörsexpeditionen för vagnfördelningsarbetet, och för vart och ett av de å trafikinspektörsexpeditionerna tjänstgörande trafikombuden. Förste kontorist. Inrättande av en förste kontoristbefattning å trafikinspektörsexpeditionen i Boden mot samtidig indragning av en stationsskrivarbefattning. Kontorist. Inrättande av kontoristbefattningar å trafikinspektörsexpeditionerna vid 2 och 12 sektionerna. Personal för diarieföring. Framställning har gjorts om förslag från kommissionens sida, avseende ordnande av lönegradsplaceringen för de tjänstemän, som handhava diarieföringen å trafikinspektörsexpeditionerna. 2.

Personal i stations-, tåg- och resebyråtjänst.

a) Framställningar, sona avsett inrättande av viss angiven högre befattning eller befattnings uppflyttning i lönegrad. Expeditionsföreståndare i 24:e lönegraden. Uppflyttning till högre lönegrad än 24:e av expeditionsföreståndaren å resebyrån i Stockholm. Uppflyttning till 24:e lönegraden av föreståndarna för biljett- och ilgodsexpeditionerna vid Stockholm C, de båda godsexpeditionerna vid Stockholm N, godsexpeditionen vid Stockholm S, biljettexpeditionerna vid Göteborg C och Malmö C samt godsexpeditionen Trelleborg gränsen. Expeditionsföreståndare i 21:a lönegraden. Inrättande av expeditionsföreståndarbefattningar i 21 :a lönegraden vid Uppsala C (biljettexpeditionen), Lund C (biljettexpeditionen), Östersund C (fraktgodsexpeditionen), Sundsvall C (fraktgodsexpeditionen) samt för föreståndaren för resebyrån i Göteborg. Underinspektör. Uppflyttning i högre lönegrad av underinspektörerna å överinspektörsexpeditionerna vid Stockholms central, Göteborgs central och Malmö central. Inrättande av: en underinspektör å resebyrån i Stockholm för tjänstgöring såsom expeditionsföreståndarens närmaste man;

60 en underinspektör å överinspektorsexpeditionerna vid Stockholm C och Malmö C för handläggning av personalärenden; en underinspektör för tjänstgöring såsom stationsföreståndarens närmaste man å envar av följande stationer med stor personalstyrka och stor tågrörelse eller stor godstrafik och i här nedan särskilt anmärkta fall tillika såsom föreståndare för viss expedition å dessa stationer, nämligen Tomteboda, Stockholm S, Uppsala C, Linköping C, Mjölby (tillika biljettexpedition), Södertälje C, Katrineholm, Älvsjö, Olskroken, Jönköping C, Herrljunga (tillika godsexpedition), Skövde (tillika biljettexpedition), Göteborg SJ hb (tillika vagnexpedition), Karlstad C, Kristinehamn (tillika ilgodsexpedition), Kil, Hässleholm, Eslöv, Lund C, Trelleborg, Alvesta, Hälsingborg, Ängelholm C, Östersund C, Ange, Sundsvall C, Bollnäs (tillika ilgods- och biljettexpedition), Storvik (tillika godsexpedition), Kiruna C (tillika godsexpedition, Gällivare (tillika godsexpedition), Luleå (tillika godsexpedition) och Boden C (tillika biljettexpedition); underinspektorsbefattningar för stationsinspektorernas närmaste män å alla stationer av klasserna 1 och 2; samt för föreståndarna för biljettexpeditionerna i Örebro C, Norrköping C, Hälsingborg F och Linköping C, för resgodsexpeditionen vid Stockholm C och för fraktgodsexpeditionerna vid Nässjö, Karlstad C, Uppsala C och Linköping C. Förste stationsskrivare. Inrättande av följande förste stationsskrivarbefattningar: i resebyråtjänst: fem befattningar å resebyrån i Stockholm som föreståndare för rundreseavdelningen, avdelningen för kupongbiljetter och utlandsavdelningen (2 st.) respektive som vaktföreståndare för disktjänsten, varjämte yrkats återbesättande av förste stationsskrivarbefattningen å byråns sovplatsavdelning ; å stationsinspektor sexpedition: en befattning vid Stockholm C för tjänstgöring som bildirigent; två befattningar vid Göteborg C (en för tågklarerartjänst och personvagnsärenden och en som biträde åt överinspektören med utredningsarbeten); samt en vid var och en av stationerna Örebro C, Motala C, Södertälje C, Skövde, Söderhamn C, Umeå och Luleå, den sistnämnda för handläggning av personalärenden m. m., i tågklarerartjänst: ett antal förste stationsskrivarbefattningar för tågklarerartjänst å de största och viktigaste knutstationerna, å vilka denna tjänst på grund av trafikens fördelning, tågutrustning m. m. är mycket krävande; å stationsinspektors- och biljettexpedition: vid Arvika och Hudiksvall; å stationsinspektors-, biljett- och godsexpedition: vid Flen; å stationsinspektors-, biljett- och ilgodsexpedition: vid Sala; ä stationsinspektors- och godsexpedition: vid Vansbro, Vislanda, Älmhult, Ljusdal, Härnösand (ilgodsexpeditionen), Vännäs och Skelleftehamns övre; å stationsinspektors- och omlastningsexpedition: vid Stenstorp;

61 å biljettexpedition: vid Stockholm S, Södertälje C, Katrineholm, Kristinehamn, Falköping C, Trelleborg F, Malmö (ytterligare en befattning), Nässjö, Sundsvall C och Umeå; å biljett- och godsexpedition: vid Ange; å biljett- och ilgodsexpedition: vid Hässleholm; å fraktgodsexpedition: vid Mjölby, Alingsås, Karlstad Ö, Trelleborg F (närmaste man till expeditionsföreståndaren), Sävsjö, Bollnäs, Orsa och Sollefteå; å ilgodsexpedition: vid Göteborg C (ytterligare en befattning) och vid Östersund C; i magasinstjänst: vid Malmö C. Dessutom har förslag framställts om utbyte av en förste stationsskrivarbefattning å fraktgodsexpeditionen i Norrköping C mot stationsskrivarbefattning. Stationsskrivare. Inrättande av nya stationsskrivarbefattningar ifrågasattes å resgodsexpeditionen vid Stockholm C och vid Frövi. Utbyte av en stationsskrivarbefattning å fraktgodsexpeditionen vid Norrköping C mot en förste kontoristbefattning. Förste kansliskrivare. Inrättande av förste kansliskrivarbefattningar för de å biljettexpeditionen vid Stockholm C tjänstgörande förste kontoristerna samt för två sådana tjänstemän å tullexpeditionen vid Stockholm N och för den tjänsteman som förestår upplysningsbyrån vid Stockholm C. Kansli skriv are. Ökad användning av bland annat kansliskrivare å resebyråerna, Bangårdsmästare. i bangårdstjänst: inrättande eller bibehållande av vissa till indragning ifrågasatta bangårdsmästarbefattningar, nämligen två befattningar vid Tomteboda samt en vid var och en av stationerna Värtan, Uppsala C, Södertälje S, Katrineholm, Örebro C, Kristinehamn, Östersund C, Långsele, Storvik, Vännäs, Boden C och Borås C; i magasinstjänst: inrättande av en bangårdsmästarbefattning å resgodsmagasinet och en å ilgodsmagasinet vid Göteborg C. Förste kontorist. Inrättande av förste kontoristbefattningar: såsom föreståndare för trafikplats eller expeditionsställe: vid Karlberg och Tannefors; såsom närmaste man till stationsinspektor: å stationer av 4:e och i vissa fall högre klass, exempelvis Huddinge, Tumba, Åkers styckebruk, Järna, Gnesta,

62 Vingåker, Pålsboda, Motala verkstad, Strömtorp, Veinge, Båstad, Kattarp, Jörn och Bastuträsk; såsom närmaste män till förste stationsskrivare: å en del medelstora godsexpeditioner; å stationsinspektorsexpedition: vid Stockholm N, Tomteboda, Skövde, Malmö C, Trelleborg F ; å biljettexpeditioner: vid Uppsala C, Södertälje C, Norrköping C, Karlstad C och Ö, Skövde, Uddevalla C, Kävlinge, Alvesta, Sävsjö, Östersund C, Storlien, Söderhamn O, Hudiksvall, Orsa och Umeå; å vagnexpeditioner: vid Skövde, Uddevalla hamn och Svartön; å godsexpeditioner: resgodsexpeditionen vid Stockholm C, Stockholm N (avgående och ankommande fraktgodsexpeditionerna), Nyköping C, Norrköping C, Linköping C, Södertälje C, Karlstad C, Sannegården, Uddevalla C och Uddevalla hamn, Trelleborg gränsen, Nässjö, Östersund C och Örnsköldsvik ; i tågklarerar- och expeditionstjänst: vid Stockholm N, Södertälje S, Flen, Sävenäs rangerbangård, Karlstad C, Ängelholm, Älmhult, Tranås, Sundsvall C, Hudiksvall, Ockelbo, Söderhamn C och Långsele samt i'allmänhet för tågklarerartjänst nattetid å sådana stationer, där denna tjänst under dagen förrättas av stationsskrivare; i blandad expeditionstjänst: vid Stockholm S (stationsinspektorsexpeditionen och vagnexpeditionen), vid Södertälje S (föreståndare för biljett- och godsexpeditionerna), vid Nyköping C (stationsinspektorsexpeditionen och ilgodsexpeditionen), vid Västanfors (stationsinspektorsexpeditionen och godsexpeditionen) samt vid Malmö färjestation (biljett- och godsexpeditionerna). Dessutom föreligger framställning om förste kontoristbefattningens uppflyttning från 10:e till 12:e lönegraden. Tågmästare. Inrättande av tågmästarbefattningar: till ökat antal vid Malmö C, samt som tågbefälhavare å tågen 2655—2660 å linjen Sollefteå—Härnösand (tågen indragna fr. o. m. tdt 140). Dessutom föreligger förslag om tågmästarbefattningens uppflyttning i högre lönegrad. Konduktör. Inrättande av konduktörsbefattningar: för tågen 2324—2323 å linjen Vilhelmina—Storuman, tågen 8453—8454 Långsele—Hoting samt 8142—8141 Hoting—Storuman; samt för samtliga tåg å trafiksvaga bandelar; för arbetsbiträden å lokalgodståg; för tågen å f. d. Kalmar—Berga järnväg. Tillsättning av ytterligare en konduktör i lokaltågen vid Stockholm, då dessas axelantal överstiger 20, eller, om detta ej kan medgivas, lämnande av visst arbetsbiträde å stationerna.

63 Dessutom föreligger förslag om konduktörsbefattningens uppflyttning i högre lönegrad respektive om dess inplacering i 10:e lönegraden. Kontorist. Inrättande av kontoristbefattningar: såsom föreståndare för trafikplats eller expeditionsställe: vid Uppsala norra, Sturefors, Salen, Sörsjön, Skee, Överby, Kragenäs, Orrekläpp, Hällevadsholm, Niemisel och de tvåbemannade trafikplatser å linjen Krokvik—Riksgränsen, på vilka kontorist ej finnes; dessutom föreligger ett förslag om allmän inplacering av trafikplatsföreståndarna i 8:e lönegraden och ett annat om inplacering i 7:e lönegraden av de trafikplatsföreståndare, som f. n. utgöras av trafikbiträden; såsom närmaste man till stationsmästare av klass 5: vid Ljungskile; å stationsinspektors- och tåg expeditioner: vid Stockholm C, Tomteboda, Norrköping C, Göteborg C, Kiruna malmbangård och Luleå; i tågklarerartjänst: vid Stockholm S, Ståthöga (ställverk 5), Kimstad och Skellefteå stad; å biljettexpeditioner: vid Boden C, Umeå, Storvik, Uppsala C; i ställverks- och tågexpeditörstjänst: vid Hagalund; i resebyråtjänst: vid resebyrån i Stockholm (uppflyttning av en kontorsbiträdesbefattning) ; å upplysningsexpedition: vid Göteborg C; å telegramexpedition: vid Stockholm C; å godsexpeditioner: vid Stockholm C, Stockholm S, Stockholm N (för fraktsedlars ordnande och påförande å specifikationer), Katrineholm, Södertälje C, Flen, Norrköping C, Linköping C, Frövi, Örebro C, Alingsås, Uddevalla hamn, Malmö, Hudiksvall, Kiruna 0, Gällivare, Luleå, Boden C och Bastuträsk; å vagnexpedition: vid Hallsberg, Göteborg C, Göteborg S J hamnbana och Boden C; för blandad tjänst: vid Norsholm, Strömtorp, Särna, Krokom, Sundsvall V, Bastuträsk, Arvidsjaur, Skellefteå stad, Lycksele och Storuman. Dessutom föreligga förslag: dels om högre löneställning för kontoristerna i allmänhet, dels om kontoristbefattningens uppflyttning från 8:e till 10:e lönegraden, dels om anställande såsom kontorister av de stationskarlar, som å större och medelstora stationer utföra kvalificerat expeditionsarbete, dels om befordran till kontorist av tjänsteman i lägre grad, vilken t. ex. under tre års tid fullgjort expeditionstjänst av sådant slag, som brukar åvila kontorist. Stationsförman. Inrättande av stationsförmansbefattningar: i bangårdstjänst: vid Stockholm C, Södertälje S, Flen, Nyköping C, Frövi, Sävenäs rangerbangård, Jönköping C, Uddevalla C, Malmö, Sävsjö, Gällivare, Malmberget, Svartön övre, Bastuträsk och Jörn;

i ställverkstjänst: vid Uppsala C och Svartön nedre; i magasinstjänst: vid Göteborg C (resgodsmagasinet), Karlstad C och Karlstad Ö, Kil, Uddevalla C (resgodsmagasinet), Storvik och Vännäs; å vagnexpedition: vid Nässjö (för vagnupptagning och lokal vagnfördelning). Dessutom föreligger förslag om stationsförmansbefattningens inplacering i sådan lönegrad, att den kommer att ligga minst en löneklass över kontoristoch konduktörslönerna. Kanslibiträde. Inrättande av kanslibiträdesbefattningar: å upplysningsexpeditionen vid Stockholm C, » ilgodsexpeditionen » » *>-';•. » ankommande fraktgodsexpeditionen vid Stockholms norra och » resebyråerna. Reparatör. Inrättande av reparatörsbefattningar för de tjänstemän, som vid Malmö C handhava skötseln av laddningsstationen för batterier till truckar och signallyktor. Portvakt. Inrättande av trafikbiträdes- eller portvaktsbefattningar för befattningshavare, tjänstgörande som ordningsmän vid Stockholm C, Linköping C, Mjölby, Hallsberg, Göteborg C, Skövde och Nässjö. Trafikbiträde. Trafikbiträdesbefattningar ha ifrågasatts för nedannämnda uppgifter, nämligen som trafikplatsföreståndare: vid Säbylunds håll- och lastplats, tunnelbangården vid Kiruna och vid Koskullskulle; som närmaste man till stationsmästare av klass 6 å tvåmansstation: vid Rönneshytta, Ingelsträde, Nyhamnsläge, Viksjöfors och Runemo; för blandad inner- och yttertjänst: å tvåmansstation vid Göteborg-Tingstad, » tre» » Åsbro. » fyra» » Dyltabruk och Flisby; å stationsföreståndarexpedition: vid Stockholm N; å tågexpedition: vid Norrköping C; å telegramexpedition: vid Stockholm C; för expeditions- och tågklarerartjänst: vid Bodafors och Stockaryd samt å sådan station med linjeblockering, å vilken stationskarl f. n. förrättar expeditionstjänst i tur med kontorist eller trafikbiträde; som tågklarerare: nattetid å station, där stationsmästare eller kontorist utför tågklarerartjänst under dagen, och för stationskarlar, som å linjestationer alternerande med kontorist eller trafikbiträde förrätta tågklarerartjänst;

65 som tågvägsinspektör er: vid Katrineholm nattetid; som tåginsläppare: vid Kristinehamn och Storvik; som tågutsläppare: vid Hagalunds övre; i ställverkstjänst: vid Älmhult och Ange; som tågklarerare och vagnupptagare: vid Kiruna malmbangård; å godsexpedition: vid Stockholm Å & H, ilgodsexpeditionen Motala C samt fraktgodsexpeditionerna vid Örebro C, Karlstad C och Karlstad Ö; å expedition för omlastningsmagasin: vid Hallsberg; å vagnexpedition: vid Ljusdal; som vagnupptagare: vid Sala, Värtan, Stadsgården, Älvsjö, Kimstad, Norsholm, Hallsberg, Vansbro, Storvik, Luleå, Kiruna C, Kiruna malmbangård, Umeå och Vännäs; för växlingstjänst och vagnupptagning: vid Södertälje C och S, Boxholm samt Örtofta; i växlingstjänst: vid Stockholm C, Flen och Jönköping C (ansvaret för växlingsarbetet i vissa turer), Tomteboda (skjutstagarbasar), Norrköping C (personvagnsväxling), Norsholm, Vansbro och Kävlinge (växlingsledare), Hallsberg (vägvakter och spårväxlare), Göteborg C (tågutbackare och spårväxlare) Sävenäs rangerbangård (tågutbackare), Uddevalla C (växlingsledare), Malmö godsbangård (tågutdragare, spårväxlare respektive kajvaktsbiträden med uppgift att väga och adressera vagnar), Nässjö (handhavande av skenbromsen); som lokomotor för are: vid Nykroppa; som truckförare: vid Göteborg C, Vansbro och Boden C; som arbetsledare i presenningsmagasin: vid Malmö C; i linneförråd å station: vid Göteborg C och Malmö C; för reparation och laddning av truckar och traktorer: vid Stockholm N och Katrineholm; i lampisttjänst: vid Stockholm C (den tjänsteman som handhar lamprummets förråd), Göteborg C och Falköping C; som brovakt: vid Norsholm; i tågtjänst: som arbetsbiträden å godståg; i magasins- och kajtjänst: för biträde åt stationsförman med arbetsledning vid Linköping C (resgods- och fraktgodsmagasinet) och Ange (resgodsmagasinet); för arbetsledning i res-, il- och fraktgodsmagasin vid Sollefteå samt i resoch ilgodsmagasinen vid Motala C och Vansbro; som bas nattetid i res- och ilgodsmagasin vid Hallsberg, Falköping C och Mjölby; som förste man i lokalgodsmagasin vid Kil och Ange; i resgodsmagasin vid Stockholm C (avprickare), Katrineholm, Göteborg C och Tranås; som vågkarlar i Värtan och Luleå; som vågkarlar och godsavprickare vid Södertälje C; 5— 2102 41

66 för vägning, inventering och stuvning av gods vid Mjölby, Olskroken, Vännäs och Kiruna C; som godsstuvare vid Stockholm S, Göteborgs fiskhamn, Ange och Boden C; som godsutlämnare vid Stockholm N, Linköping C, Kristinehamn, Skövde, Jönköping C, Malmö C och Luleå; för godsprickning och -utlämning vid Stockholm C (resgods respektive ilgods), Stockholm S, Norrköping C, Katrineholm, Göteborg C, Sundsvall C och Kiruna C; för mottagning och utlämning av gods vid Falköping S, Laholm, Storvik, Boden C och Lycksele; för omlastning, mottagning och utlämning av gods vid Frövi, Mora och Jörn; för ledning av godsomlastning vid Jönköping C (Husqvarnaverken), Älmhult och Långsele; som s. k. pålastare vid Hallsberg; som vagnadresserare vid Hallsberg och Nässjö; för sortering av handlingar och adressering av vagnar vid Falköping C; för adressering av omlastade vagnar och kontroll över att omlastning skett enligt gällande transportplaner vid Stenstorp; i traktorlag vid Norrköping 0 ; som kaj vakt vid Stockholms frihamn och Stockholm N (isoleringskajen), Jönköping C och Uddevalla hamn. Dessutom föreligger framställning om fördelaktigare lönegradsplacering av trafikbiträdesgruppen. Kontorsbiträde. Ökad användning av bland annat kontorsbiträden å resebyråerna. to) Framställningar av mera allmänt innehåll. Dessa framställningar hava avsett undersökningar eller yrkanden i nedannämnda avseenden. •

Trafikinspektörsexpeditioner. Svenska järnvägarnas kontorspersonalsförbund har avlämnat förslag angående användningen av förste kontorister och kontorister på trafikinspektörsexpeditionerna. Trafikplatsföreståndartjänst. Undersökning av arbetsuppgifterna för trafikplatsföreståndarna vid Mölltorp, Igelstorp, Östersund V, Sundsvall V och Söderhamn V; uppflyttning i 7:e lönegraden av föreståndarna för enbemannade trafikplatser; samt anlitande av manliga befattningshavare som föreståndare för enbemannade trafikplatser.

07 Expeditionstjänst å stationer. a) å s t a t i o n s i n s p e k t o r s e x p e d i t i o n : undersökning av arbetsuppgifterna för en stationskarl som tjänstgör å stationsinspektorsexpeditionen vid Östersund C och för två kontorsbiträden vid Uppsala C. b) å b i l j e t t e x p e d i t i o n : uppflyttning i tjänstegrad av den förste kontorist som förestår biljettexpeditionen i Hallsberg och av de stationskarlar, som alternerande tjänstgöra å biljettexpeditionen vid Karlberg. • c) å g o d s e x p e d i t i o n e r : uppflyttning i högre lönegrad av de stationskarlar å ankommande fraktgodsexpeditionen vid Stockholm N, som gå i turerna 18, 19, 22 och 23; behov av två kontorist- eller trafikbiträdesbefattningar å fraktgodsexpeditionen vid Karlstad C och Karlstad Ö; uppflyttning i lönegrad av en stationskarl å fraktgodsexpeditionen i Skövde; undersökning av arbetsuppgifterna för en kontorist och ett kontorsbiträde å godsexpeditionen i Ängelholm C; uppflyttning i lönegrad av stationskarlarna å fraktgodsexpeditionerna vid Östersund C och Sundsvall C. d) undersökning av arbetsuppgifterna för kontoristerna å t e l e g r a m e x p e d i t i o n e n vid Malmö C och stationskarlarna å telegramexpeditionen vid Östersund C. e) i v a g n e x p e d i t i o n s t j ä n s t : undersökning av arbetsuppgifterna för två stationskarlar i Ljusdal. f) i b l a n d a d e x p e d i t i o n s t j ä n s t : undersökning av arbetsuppgifterna för en stationskarl i Frövi och en i Tibro; inrättande av en kontorist- eller trafikbiträdesbefattning i Malung; undersökning av de uppgifter, som åvila de stationskarlar på större stationer, vilka utgöra reserv för expeditionstjänst å egen station samt för expeditions- och tågklarerartjänst å mindre station. Dessutom har Statens järnvägars befälsförbund förordat revidering av de nuvarande bestämmelserna rörande klassificering av expeditioner med särskilt förordnad föreståndare, varjämte Svenska järnvägarnas kontorspersonalförbund har framlagt förslag till allmänna grunder för inrättande av förste kontorist- och kontoristbefattningar samt förslag till normaluppsättning av personal på stationer med en sammanlagd personal av 2—9 man.

68 Statsbanornas kvinnliga tjänstemannaförening har uttalat den uppfattningen, att åtskilliga kontorsbiträden på grund av åvilande arbetsuppgifter borde uppflyttas i högre lönegrad. Tågklarerartjänst. Uppflyttning i lönegrad av tågklarerar- och expeditionskunniga stationskarlar vid Älvsjö, Undersökning huruvida tågklarerartjänsten nattetid vid Tranås bör bestridas av förste kontorist eller kontorist. Tågvägsinspektör

er.

Undersökning av uppgifterna för de tre stationskarlar, som tjänstgöra i turerna 44—46 vid Olskroken och som ha till åliggande tågvägsklargöring och tågvägsinspektion samt biträde med växling. Ställverkstjänst. Undersökning av arbetsuppgifterna för personalen i ställverk I I vid Laxå samt ställverket vid Lunds central. Uppflyttning i lönegrad av ställverksvakten vid Sundsvall C. Uppflyttning i I2:e lönegraden av stationsförmännen i ställverkstjänst och i 10:e lönegraden av trafikbiträdena i sådan tjänst vid Malmö C. Växlingstjänst. Undersökning i och för högre värdesättning av växlingsarbetet med hänsyn till därmed förenade risker. Undersökning till utrönande av huruvida den generella bestämmelsen om att minst fyra man skola finnas i ett självständigt arbetande växlingslag för att ledaren skall vara stationsförman, bör vara gällande å större bangårdar. Placering i 7:e lönegraden, med beteckningen växlingsförman, av växlingsledare för lag om tre man, vilkas arbete icke övervakas av stationsförman. Undersökning av arbetsuppgifterna för växlingspersonalen å rangerbangården i Hallsberg, å person- och godsbangårdarna i Malmö och i Kävlinge samt för personvagnsväxlarna (loklotsarna) vid Norrköping C. Uppflyttning i lönegrad av stationskarlarna i fasta turer i växlingslagen vid Sundsvall C. Behov av ökat antal stationsförmans- och trafikbiträdestjänster vid Sävenäs rangerbangård, Jönköping C, Malmberget och Arvidsjaur. Förmanstjänst å bangårdar. Behov av en trafikbiträdes- eller stationsförmansbefattning vid Mellansel (växlingstjänst och vagnupptagning) och Hoting.

69 Magasinstjänst. Undersökning av arbetsuppgifterna för lagbasen i resgodsmagasinet i Hallsberg. Inrättande av stationsförmans- eller trafikbiträdesbefattning för godsemottagare, godsprickare och -utlämnare vid Falköpings södra. Undersökning av arbetsuppgifterna för sju stationskarlar å resgodsmagasinet vid Malmö C, åtta » » ilgods» » » », stuvarna å avgående fraktgods- » » » », godsutlämnarna å ankommande fraktgodsmagasinet vid Malmö C samt godsprickarna vid Malmö färjestation, den stationskarl, som innehar tur nr 4 å fraktgodsmagasinet och fraktgodsexpeditionen vid Höör, ett trafikbiträde å godsmagasinet vid Ängelholm C samt två stationskarlar i res- och ilgodsmagasinet vid Söderhamn C. Konduktörstjänst. Undersökning huruvida icke konduktörspersonalen kan anses hava fått för stor arbetsbörda genom den genomförda rationaliseringen. • Undersökning av riktigheten av den genomförda reduceringen av antalet tågmästarbefattningar, av arbetsuppgifterna för tågbefälhavarna å s. k. trafiksvaga bandelar, av konduktörstjänsten å linjen Barsebäckshamn—Sjöbo, huruvida godsvårdartjänsten i lokalgodståg bör utövas av konduktör, trafikbiträde eller annan tjänsteman, samt huruvida icke arbetsbiträde å tåg bör utgöras av konduktör eller trafikbiträde. Förslag att en viss reserv av tågmästare och konduktörer måtte få finnas för vikariats- och extra tjänstgöring å station med stor konduktörspersonal. C ha ufför s tj än s t. Uppflyttning i lönegrad av som chaufförer tjänstgörande personal i Göteborg (lönegraden ej angiven) och i Stockholm (uppflyttning till 7:e lönegraden). Eldarpersonal i värmecentraler. Uppflyttning i lönegrad av den stationskarl, som eldar värmecentralen vid Sundsvall C. Spärrvaktstjänst. Uppflyttning av spärrvakterna vid Stockholm C (f. n. stationskarlar). Väg vaktstjänst. Undersökning av arbetsuppgifterna för de tre stationskarlar, vilka huvudsakligen tjänstgöra som vägvakter vid Kruthusgatan i Göteborg.

70 Allmän stationstjänst och diverse tjänstegrenar. Undersökning av arbetsuppgifterna för: s. k. smittrenare vid Malmö C, personalen vid Sannegården, Göteborgs frihamn, Stenungsund, Flisby och Malmberget, personalen i yttertjänst vid Uddevalla S J och Alvesta, personalen å mindre stationer såsom Malungsfors, Torgåsmon, Uppåkra och Stångby, de stationskarlar vid Karlberg, som alternera i biljettexpeditions-, spärrtjänst m. m. I samband med kommissionens studiebesök på olika platser hava dessutom personalrepresentanter framfört önskemål i skilda hänseenden, vilka önskemål av kommissionen tagits under övervägande. Dessa framställningar ha i ett stort antal fall endast avsett ökning av antalet befintliga tjänster av visst slag och falla därmed utanför kommissionens uppgift, men de ha också i åtskilliga fall innefattat anhållan om prövning av tjänstegraden för arbetsuppgifter, vilka icke varit berörda i de till kommissionen tidigare ingivna skriftliga framställningarna.

III. A T kommissionen företagna studiebesök. På grund av det stora antalet hos kommissionen inneliggande framställningar rörande löneställningen för personal tillhörande trafikavdelningen har kommissionen för vinnande av närmare kännedom om arten av de arbetsuppgifter, som åvila denna avdelnings personal, samt om arbetsfördelningen mellan olika slag av befattningshavare jämte andra på tjänsten inverkande omständigheter besökt ett stort antal tjänsteställen. Dessa hava därvid gjorts till föremål för undersökning i den omfattning, som med hänsyn till på respektive platser föreliggande särskilda förhållanden ansetts påkallad. Bland de besökta tjänsteställena ingå sexton trafikinspektörsexpeditioner, samtliga stationer av överinspektorsklass, fjorton stationer av klass 1 A, nitton av klass 1 B, fjorton av klass 2, tolv av klass 3, tolv av klass 4, fyra av klass 5, tio av klass 6, två trafikplatser, sjutton expeditionsställen samt resebyråerna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg. Kommissionen har vidare företagit särskilda resor för studier av tågpersonalens tjänstgöringsförhållanden och har för att få tillfälle till jämförelser även besökt vissa postverkets och tullverkets avdelningar. Härutöver har kommissionen tagit del av infordrade turlistor och arbetsordningar för ett antal andra stationer än dem som avses här ovan. Protokoll och anteckningar från förenämnda studiebesök förvaras bland kommissionens övriga handlingar..

71 IV. Kommissionens förslag. De av kommissionen företagna utredningarna hava föranlett densamma att avgiva följande förslag ifråga om personalen vid distriktens trafikavdelningar.

A. Sektionsledning. Statens järnvägars trafiksektioner förete stora olikheter, särskilt ifråga om arten och omfattningen av den trafik de ha att ombesörja. P å grund härav ha också deras föreståndare varierande arbets- och ansvarsbördor och detta har i sin tur medfört, att trafiksektionsföreståndarna, liksom föreståndarna för ban- och maskinsektionerna, blivit uppdelade på två lönegrader, nämligen förste trafikinspektörer i lönegraden A 27 och trafikinspektörer i lönegraden A 26. För att få en lämplig utgångspunkt såväl för bedömandet av trafiksektionsförestånclarnas tjänstegrad som för avvägandet av den övriga personaluppsättningen inom trafikinspektörsexpeditionerna har kommissionen, såsom tidigare skett ifråga om ban- och maskinsektionerna, sökt siffermässigt uppskatta trafiksektionernas inbördes storlek. Kommissionen har därvid prövat användbarheten för sådant ändamål av ett flertal olika kombinationer av statistiska faktorer och har slutligen utvalt tre, vilka enligt kommissionens mening äro bäst ägnade att tjäna som exponenter för såväl trafikinspektörernas personliga insats i trafikarbetet som för sektionsledningsarbetets och trafiktjänstens allmänna omfattning, nämligen 1. sammanlagda poängtalet för stationer och andra driftplatser, 2. antalet tågkilometer i medeltal per månad och 3. sektionens bokförda kostnader (saldo driftsutgifter) per år. De i faktorn 1 ingående poängtalen för stationer och andra driftplatser äro beräknade enligt de av 1936 års klassificeringskommitté angivna grunderna. I talen ingå värden för respektive stationers och platsers antal tåg, bestyr med tågutrustning, försålda biljetter, avsända och mottagna paket-, il- och fraktgodsexpeditioner, skötsel av telefonväxel, postgöromål, personalantal, antal avsända, mottagna och omlastade godskolli, antal till- och avkopplade samt lastade och lossade godsvagnar, avsyning av godsvagnar, antal ton omlastat vagnslastgods och gemensam allmän tjänst. Denna faktor innesluter alltså flertalet grenar av stationstjänsten och ger därför ett direkt uttryck för mängden av den trafik, som belastar sektionens driftplatser. Faktorn 2, antal tågkilometer, ger ett uttryck för tågfrekvensen samt därjämte för det mer eller mindre omfattande tidtabells- och tågledningsarbete, som åvilar sektionsledningen. Faktorn 3, bokförda kostnader, är en värdemätare på det direkta ekonomiska ansvar, som åvilar sektionsföreståndaren. För nu nämnda faktorer hava exponenttal beräknats på följande sätt: faktor 1: för varje påbörjat 100-tal av sammanlagda poängsumman för stationer och andra platser har beräknats en poäng,

72 faktor 2: för varje påbörjat 5 000-tal tågkilometer har beräknats en poäng, faktor 3: för varje påbörjat 100 000-tal kronor har beräknats en poäng. De sålunda erhållna exponenttalen ha därefter hopsummerats för varje sektion. Ordningsföljden mellan sektionerna enligt denna poängberäkning angives i efterföljande tabell; dock att poängtal icke kunnat angivas för 27. och 28. sektionerna, vilka nyinrättades den 1 juli 1941, enär icke ens approximativa jämförelsetal hittills kunnat erhållas för alla i dessa sektioner ingående förutvarande enskilda banor. Beträffande övriga sektioner äro i jämförelsetalen medräknade statens järnvägars äldre bandelar samt de enskilda järnvägar, som efter förstatligandeförfarandets början införlivats med statens järnvägar intill den 1 juli 1941, och därjämte Karlskrona—Växjö—Alvesta järnvägar, vilka införlivades vid nämnda tidpunkt. Vidare må anmärkas, att 24. sektionen, som omfattar stockholmsstationerna, icke tillgodoräknats poäng för faktor 2 enär det tidtabells- och tågledningsarbete, som hänför sig till den samma sektion tillhörande bandelen Ulriksdal—Älvsjö, utföres av 1. respektive 4. sektionerna, varför det ansetts skäligt att tillgodoföra sistnämnda sektioner sagda poäng. Hänsyn har tagits till de ändringar i sektionsindelningen, som genomförts t. o. m. juli månad 1941.

Trafiksektion nr

5 10 12 3 15 24 14 4 2 9 1 11 21 25 19 6 26 20 13 7 16

Faktor 1

Faktor 2

Faktor 8

Driftplatsernas sammanlagda klassificeringspoängtal

Tågkilometer i medeltal per månad

Bokförda kostnader per år

summa

exponenttal

9 760 8 833 6 531 7 004 4 643 8 412 4 968 3 612 4 572 4148 3 414 4 536 3150 4 201 2 681 3 581 3 403 2 298 2 485 1902 1319

98 89 66 71 47 85 50 36 46 42 35 46 32 43 27 36 34 23 25 20 14

antal

exponenttal

446 000 253 000 312 000 252 000 412 000

90 51 63 51 83

310 000 395 000 310 000 349 000 374 000 268 000 282 000 191 000 272 000 148 000 127 000 186 000 166 000 127 000 119 000

62 80 62 70 76 54 57 39 55 30 26 38 34 26 24

t. kr.

exponenttal

6 438 5 338 3 354 4 005 2 832 6 720 3 085 2 561 3142 2 762 2 366 2 348 1795 2113 1834 2 203 1894 1386 1534 970 680

65 54 34 41 29 68 31 26 32 28 24 24 18 22 19 23 19 14 16 10 7

Exponentsumma

253 194 163 163 159 153 143 142 140 140 135 124 107 104 101 89 79 75 75 56 45

73 De i tabellen anförda siffror, som ligga till grund för jämförelsen, hänföra sig vad faktorn 1 beträffar i fråga om statens järnvägars äldre bandelar till 1935 års trafik. Fullständigt statistiskt material för utförande av ifrågavarande beräkning har nämligen icke funnits tillgängligt för något senare år. För de i poängberäkningen ingående förutvarande enskilda banorna har fullständig statistik icke funnits tillgänglig vare sig för 1935 eller något senare år, men ha approximativa och, såvitt kommissionen kunnat finna, relativt rättvisande poängtal uträknats med ledning bland annat av uppgifter i förstatligandeberedningens handlingar. I samtliga fall ha 1936 års klassificeringskommittés grunder tillämpats vid beräkningen. För faktorn 2 har 1939 års trafik lagts till grund enär detta års trafik ansetts vara mera normal än den som förekommit senare. Faktorn 3 avser i fråga om statens järnvägars äldre bandelar driftsutgifterna för år 1939. Beträffande de i poängberäkningen ingående förutvarande enskilda banorna har endast en approximering med ledning av infordrade uppgifter kunnat ske. Av det nu sagda framgår, att det siffermaterial, som lagts till grund för jämförelsetalen, icke är av den enhetliga beskaffenhet, som varit önskvärd, men har med hänsyn till införlivandet under senaste tiden av ett flertal enskilda banor ett bättre resultat härutinnan icke kunnat vinnas. Då å andra sidan ordningsföljden mellan sektionerna enligt förestående tabell i stort sett överensstämmer med den uppfattning, vartill kommissionen under utredningens gång kommit, har kommissionen ansett den verkställda utredningen tillräcklig för att kunna tjäna som vägledning för en avvägning av sektionsföreståndarnas inbördes lönegradsplacering. I detta sammanhang må beträffande löneställningen för trafiksektionsföreståndarna anföras följande. Vid behandlingen av den på sid. 17—18 i kommissionens betänkande del I omnämnda, av järnvägsstyrelsen ifrågasatta ändringen av löne- och anställningsformen för bland annat vissa sektionsföreståndare, avseende övergång för sådana tjänstemän från konstitutorial- till förordnandeanställning, har kommissionen funnit frågan om dylik förändrad anställningsform vara av den principiella innebörd, att densamma icke borde av kommissionen upptagas till behandling. Kommissionen har fördenskull ansett sig böra, liksom för övrigt sektionsbefäl, räkna med nuvarande lönegradsplacering för trafiksektionsföreståndarna. Antalet förste trafikinspektörer är på sätt inledningsvis nämnts sjutton och äro dessa befattningar placerade såsom föreståndare för 5., 10., 12., 3., 15., 24., 14., 4., 2., 9., 1., 11., 21., 25., 19., 6. och 13. sektionerna, samtliga upptagna i den ordningsföljd efter fallande exponentsumma, som tabellen utvisar, och jämväl samtliga, bortsett från 13. sektionen, med större exponentsumma än någon av dem som nu förestås av trafikinspektörer. Vad 13:e sektionen beträffar har densamma lägre poängtal än 26. och samma poängtal som 20. sektionen, vilka båda sistnämnda förestås av trafikinspektörer.

74 Vid övervägande av frågan om lönegradsplaceringen för 13. sektionens föreståndare har kommissionen icke ansett sig kunna föreslå någon sänkning emedan denna placering så sent som år 1935 varit föremål för Kungl. Maj.ts prövning samt sektionens arbetsuppgifter sedermera ökats genom tillkomsten av nya bandelar och densamma därjämte i och för sig såsom varande gränssektion måste anses kvalificerande för den högre placeringen. Vid denna värdering av 13. sektionen har kommissionen ansett sig böra föreslå, att även föreståndarna för 26. sektionen med högre poängtal och 20. sektionen med lika poängtal placeras i lönegraden A 27 såsom förste trafikinspektörer. Vad särskilt 20. trafiksektionen angår må framhållas, att denna sektion, sedan den under år 1939 fått övertaga vissa till 23. sektionen tidigare hörande linjer, har en banlängd av 849 km och är statens järnvägars längsta trafiksektion, närmast följd av 21. sektionen med en banlängd av 720 km. Vidare har 20. sektionen att avveckla samtrafiken med finska statsbanorna över Torneå. Den omständigheten, att Övre norrlands trupper, vilka under senare år kraftigt förstärkts, ha huvudort inom sektionen, ger sektionsföreståndarens arbetsbörda en särskild tyngd. Tillika må framhållas, att den sedan senare delen av år 1939 rådande högtrafiken icke i någon mån beträffande faktor 1 samt beträffande faktorerna 2 och 3 näppeligen heller i förhållande till övriga sektioner kommit till uttryck i poängtalen. Beträffande övriga sektioner, vilka nu förestås av trafikinspektörer, har kommissionen icke funnit anledning att för närvarande föreslå någon ändring ifråga om dessa föreståndares lönegrad. För 27. och 28. sektionerna ha visserligen poängberäkningar icke kunnat utföras, men anser sig kommissionen med stöd av företagna utredningar kunna utgå ifrån, att en högre placering av deras föreståndare än i lönegrad A 26 vid dessa sektioners nuvarande utsträckning icke kan vara motiverad.

B. Trafikinspektörsexpeditioner. 1. Arbetsuppgifter. De ärenden och uppgifter, som åvila trafikinspektörsexpeditionerna, äro av följande slag, nämligen ärenden rörande säkerhetstjänsten, omfattande bland annat inspektion, övervakning av säkerhetstjänstens utövande och personalens undervisning, granskning av förslag till och ändringar i lokala instruktioner för handhavandet av säkerhetsanläggningar, förslag om undantag från föreskrifter i säkerhetsordningen, granskning av stationernas planer för säkerhetstjänsten, tågvägsbeskrivningar, rapporter om inträffade missöden i tåg- och växlingstjänst e t c ; tidtabellsärenden, vilka bland annat omfatta upprättande av utkast och förslag till tidtabeller, tryckning av tidtabellsboken med bihang och tillägg, granskning av föreslagna dispositionstider för tåg- och växellok, planer för växlingstjänsten, anslagstidtabeller ni. m.; tågledning; fortlöpande övervakning av tågföringen; militära ärenden och luftsky ddsär enden; personalärenden, omfattande bland annat:

75 a) övervakning av förhållandet mellan tillgång å och behov av personal, utredningar för fastställande av nyrekryteringsbehovet, förberedande åtgärder för uttagning av personal till utbildningskurser och periodiska läkarundersökningar, ärenden angående befordran, förflyttning och avskedande av personal, upprättande av förslag till personalstat, upprättande av turlistor för konduktörspersonal, granskning och godkännande av förslag till turlistor för stationspersonal samt av förslag till semesterplaner för stations- och konduktörspersonal, förslag om avvikelser från gällande tjänstgöringstidsbestämmelser, beordringar av vikarier vid tjänstledighet och utbildningskurser m. m. allt i den mån detta icke sker genom på förhand fastställd plan, behandling av ärenden rörande i tjänsten skadad personal; b) förandet av personalakter och andra slag av personalliggare, upprättande av manuskript till avlöningsstat, förslag om avskrivning av bestraffningar, upprättande av saköreslängder, personalaktsutdrag, personalredovisniugar, förändringsanmälningar och personalstatistik; personvagnsärenden, varibland främst märkas upprättande av förslag till normalplaner för tågsätten och till planer över dessas förstärkning, anskaffning av vagnar för extratåg, ordnande av vagnutbyten i anledning av vagnars revision eller reparation, redovisning av vagntillgången och fördelning av reservpersonvagnar, ärenden angående utvidgning av tågplanen under helgtrafik och angående ordnande av tåglägenheter och vagnförstärkningar för utflykts-, billighetsoch sällskapsresor samt ärenden angående post- och militärtransporter; godsvagnsärenden, innefattande bland a n n a t : huvudanmälan om vagntillgAng och vagnbehov, vagnfördelning, handläggning av vagnsamtrafikärenden, vagnkontroll å stationerna, s. k. skriftlig godsvagnsuppgift och redovisning av s. k. återgångsvagnar, ärenden angående uthyrning av vagnar och presenningar samt angående framförande av vagnar, vilkas last överskjuter lastprofilen; iransportär enden, avseende bland a n n a t : övervakning av transporttjänstens utförande, förslag till godstransportplaner och ändringar däri, granskning av stationernas lastningstabeller och planer för magasinsarbetet m. m., sammanställning av uppgifter om använt extra postutrymme i tågen, mellanhavanden med post-, telegraf- och tullverken samt enskilda järnvägar, trafiksamarbete med billinjer, trafikinventering och trafikvärvning, ombesörjande av reklam, anordnande av godsutkörning, beredning av reklamationsärenden avseende person- och godstrafik m. m. (de i detta stycke omnämnda ärendena handläggas vanligen av de s. k. trafikombuden), taxeärenden, såsom frågor om inrättande av fasta biljetter, förslag om taxenedsättningar i person- eller godstrafik, återbäring av magasins-, vagns- och presenningspenningar, ordnande av fraktkredit; avlöningsärenden, omfattande bland annat: a) löneklassplacering för nyantagen eller befordrad personal, ändringar av personliga lönetillägg, ärenden angående uppskov med löneuppflyttning, sjukvårdsfrågor, tolkningsbesked till stationerna i avlöningsfrågor, tjänstebostadsärenden, b) upprättande av avlöningslistor för personalen å trafikinspektörsexpeditionen, granskning av stationernas m. fl. tjänsteställens avlöningslistor, övervakning av pensionsavgifters rättidiga upphörande; beklädnadsärenden, omfattande bland annat granskning av inkomna rekvisitioner å uniformspersedlar, sammanställning av uppgifter om behov av uniformstyg och tjänstetecken, avtal om nytillverkning av uniformspersedlar, förande av beklädnadsliggare och debitering av personalen för erhållna uniformseffekter samt ärenden angående utlåning av överdragskläder; kontraktsärenden, avseende bland annat ingående av avtal om utarrendering

76 av statens järnvägar tillhörig mark inom stationsområdena, tillstånd att bedriva varuförsäljning, åtagande från statens järnvägars sida att ombesörja postvård och postutväxling m. m., i den mån dessa ärenden icke handläggas av högre myndighet; räkenskapsärenden, innefattande bland annat utfärdande respektive granskning, kontering och bokföring av inkomst- och utgiftsverifikationer, förslag till kostnadsstat och kontrolluppgifter rörande anslagsförbrukningen, diverse ekonomiska utredningar, såsom angående föreningsstationskostnader e t c ; förrådsärenden, avseende i första hand granskning och kontering av materialrekvisitioner från stationerna, upprättande av förslag till bränslestat och uppgifter om förbrukning och behov av vissa materialier och effekter; sammanställning av statistiska uppgifter; diarieföring och vård av handlingar; vård av trycksaks- och skrivmaterialsförråd; stenografering, maskinskrivning och duplicering; telefonvakttjänst, avseende biträde åt tågledare och vagnfördelare med uttelefonering av tåg- och vagnorder m. m. samt mottagning av tågförseningsrapporter, kvitton å order, vagnrapporter o. d.; komplettering av order- och särtryckssamlingar; vakttjänst, innefattande jämväl expediering av tjänstepost, insamling och uppsortering av expeditionens och kontrollkontorets handlingar, budsändning m. m. 2. Allmänna riktlinjer för personaluppsättningen på trafikinspektörsexpeditionerna. Såsom resultat av utredningen har kommissionen funnit sig böra framlägga följande förslag rörande personaluppsättningen på trafikinspektörsexpeditionerna. Byråassistent. P å samtliga trafiksektioner bör finnas en byråassistent som trafikinspektörens närmaste man och ställföreträdare, vilken tjänsteman måste övertaga ledningen och ansvaret för sektionen vid de tillfällen, då trafikinspektören på grund av de ofta påkommande tjänsteresorna, tjänstledighet eller andra orsaker är frånvarande. Av de ovan uppräknade, på trafikinspektörsexpeditionerna förekommande ärendena, böra följande normalt i första hand åvila byråassistenten, nämligen ärenden rörande säkerhetstjänsten, tidtabellsärenden, den fortlöpande övervakningen av tågföringen, personvagnsärenden, militära ärenden och luftskyddsärenden, vissa transportärenden samt mera kvalificerade utredningar rörande stations- och tågtjänsten. Byråassistenten bör vidare utföra viss del av de årliga kunskapsförhören med sektionens personal. Förste stationsskrivare. Den verkställda utredningen har klarlagt, att möjligheten för byråassistenten att utföra nu angivna uppgifter är väsentligt olika på skilda sektioner, beroende på den varierande arbetsbördan. På de minsta sektionerna bör byråassistenten sålunda kunna handhava även andra ärenden, såsom i viss utsträckning tågledning under expeditionstid samt personalärenden. P å medelstora sektioner äro de uppgifter, som normalt böra ankomma på byråassistenten, så omfattande, att denne måste ha biträde med deras hand-

77 läggning. Vad åter de största sektionerna beträffar måste därvarande byråassistenter i större utsträckning än de övriga företräda sektionschefen och beträffande vissa delar av tjänsten så gott som helt övertaga stora och viktiga grupper av sådana ärenden, som på andra sektioner normalt bruka åvila trafikinspektören personligen. Detta medför i sin tur en motsvarande överflyttning av arbetsuppgifter eller av ansvaret för deras rätta utförande från sistnämnda byråassistenter på en eller flera andra tjänstemän på respektive expeditioner. Det är uppenbart, att på grund av nu berörda förhållanden mera kvalificerade och större uppgifter åvila byråassistenterna vid de största sektionerna än motsvarande befattningshavare vid de övriga, och har kommissionen jämväl tagit under övervägande frågan om beredande åt de förstnämnda av en bättre löneställning än den de för närvarande intaga. I detta sammanhang vill kommissionen erinra om, att den i skrivelse den 29 oktober 1938 till de sakkunniga för omprövning av lönegradsplaceringen för befattningshavare vid statens affärsdrivande verk med stöd av då verkställd preliminär utredning framhållit önskvärdheten av, att befattningen byråassistent infördes jämväl i lönegraden A 22, varigenom det skulle bliva möjligt att på sätt ovan ifrågasatts bereda byråassistenterna på de största sektionerna en mot deras arbetsuppgifter bättre svarande löneställning. Förslaget härom blev emellertid icke upptaget av nämnda sakkunniga. Med anledning härav har kommissionen i skrivelse den 2 mars 1939 till Statsrådet och chefen för finansdepartementet ånyo framfört samma förslag, vilket jämväl anmälts till Kungl. Maj:t i skrivelse den 27 september samma år. Järnvägsstyrelsen, till vilken kommissionens förslag remitterets, har i utlåtande den 8 januari 1940 funnit införandet av befattningen byråassistent i lönegraden A 22 icke böra genomföras. Sedan utredningen rörande trafikavdelningen numera avslutats, har kommissionen ånyo tagit frågan om byråassistenternas lönegradsplacering under övervägande. Kommissionen har därvid med hänsyn bland annat till den inställning till denna fråga, som intagits av såväl tjänsteförteckningssakkunniga som järnvägsstyrelsen, ansett sig böra frånträda sitt förslag om befattningens införande i lönegraden A 22. Detta har emellertid skett allenast under förutsättning, att byråassistenterna på de största sektionerna i större utsträckning än för närvarande beredas kvalificerade medhjälpare, kompetenta att mera självständigt handlägga sådana göromål av krävande beskaffenhet, som därstädes måste avlastas från byråassistenterna, och vill kommissionen för sådant ändamål föreslå, att, utöver nu förefintliga förste stationsskrivarbefattningar, ytterligare en sådan befattning inrättas på vissa sektioner. De ärenden, som eljest regelmässigt böra åvila nuvarande byråassistenter och som i första hand skulle påläggas de föreslagna nya förste stationsskrivarna, äro enligt kommissionens mening tidtabells- och personvagnsärenden, militära ärenden, luftskyddsärenden samt vissa utredningar. Därjämte bör den nya befattningen påläggas ansvaret för tågledningen under expeditionstid.

78 Det må här omnämnas, att kommissionen haft under närmare övervägande väckt fråga om inrättande på de största sektionerna av byråassistentbefattningar i 20:e lönegraden för nu angivna uppgifter. Även om åtskilliga skäl funnits tala för en sådan anordning har dock kommissionen, huvudsakligen av organisatoriska skäl, icke ansett sig böra framlägga förslag i sådan riktning. I detta sammanhang må beträffande tågledningsarbetet anföras följande. Tågledningsarbetet under expeditionstid — även benämnt dagtågledning — avser i huvudsak, förutom ledandet av tågens gång under denna tid, planläggning av tågrörelsen samt utarbetande av extratågstidtabeller och tågorder. Tågledningsarbetet under icke expeditionstid avser i huvudsak passningstjänst för ingripande och tillrättaläggande av event, inträffande tillfälliga oregelmässigheter beträffande tågföringen under denna tid. Ifråga om omfattning och svårighetsgrad är tågledningsarbetet icke oväsentligt olika på skilda sektioner, beroende på tågtäthet, huruvida dubbeleller enkelspårsdrift samt elektrodrift eller ångdrift äger rum, antalet övergångs- och grenstationer som beröras m. m. Kommissionen har genom införskaffande av åtskilliga statistiska uppgifter sökt erhålla en siffermässig uppskattning av de olika sektionernas arbete i förevarande avseende att ligga till grund för värdering av dagtågledarnas lämpliga tjänsteställning. En viss hjälp av dessa siffror har jämväl erhållits, men med hänsyn till svårigheten att kunna erhålla i detta hänseende rättvisande jämförelsetal har kommissionen vid sagda värdering till väsentlig del grundat sin uppfattning på övrigt utredningsmaterial. Dagtågledningen ombesörjes för närvarande på 4. och 1. sektionerna av förste stationsskrivare samt på de övriga av stationsskrivare, dock att såsom ovan nämnts på de minsta sektionerna byråassistenten även deltager däri. På grund av den verkställda utredningen föreslår kommissionen, att nya befattningar såsom förste stationsskrivare för biträde på sätt ovan förutsatts åt vederbörande byråassistent och för dagtågledning inrättas å 5., 10., 12., 3., 15., 14., 2., 9., 11. och 21. sektionerna. Samtidigt förutsattes en motsvarande minskning av antalet befattningar i lägre lönegrad. Vidare bör nyssnämnda förste stationsskrivare å 4. och 1. trafiksektionerna bibehållas med motsvarande uppgifter. Beträffande 24. trafiksektionen, som enligt poängberäkningen är den sjätte i storleksordning, anser kommissionen behov icke föreligga av förste stationsskrivare för nu berörda uppgifter, enär på denna sektion icke förekommer vare sig tidtabellsarbete eller tågledning (de ombesörjas av 4. respektive 1. trafiksektionerna), varjämte, på grund av seksionens koncentration till stockholmsstationerna, tjänsteresor för trafikinspektören behöva förekomma endast i ringa utsträckning. På övriga sektioner torde dagtågledningen böra ankomma på stationsskrivare eller, i den mån sådant medhinnes, på byråassistenten. För handhavande av tågledningen under icke expeditionstid torde icke böra anlitas tjänstehavare av lägre grad än stationsskrivare. Kommissionen

79 förutsätter emellertid, att för sådan tjänst tillgängliga arbetskrafter i förste stationsskrivares och stationsskrivares grad utnyttjas utan annan särskild ersättning härför än det fastställda tågledararvodet. I övrigt böra förste stationsskrivare, som för närvarande finnas på samtliga trafikinspektörsexpeditioner med undantag för några av de minsta, på sätt nedan angives, förekomma för handläggning av personalärenden och vagnärenden. Personalärendena handläggas för närvarande av förste stationsskrivare eller, på vissa mindre sektioner, där arbetets omfattning det medgiver, av byråassistenten, eventuellt med biträde av stationsskrivare. Någon principiell ändring härutinnan torde icke böra ifrågakomma emedan dessa ärenden äro omfattande och måste av vederbörande relativt självständigt handläggas. Kommissionen anser för sin del, att personalärendena på samtliga de sektioner, som förestås av förste trafikinspektörer, böra handläggas av förste stationsskrivare. Beträffande övriga sektioner torde endast å den 28. personalärendena vara av sådan omfattning, att en särskild befattningshavare i förste stationsskrivares grad bör ifrågasättas för ändamålet. Vad härefter vagnärendena angår, har man att skilja mellan de två grupperna personvagnsärenden och godsvagnsärenden. Såsom förut nämnts handläggas personvagnsärendena på trafikinspektörsexpeditionerna i regel av byråassistenten personligen med eller utan biträde. E t t särförhållande föreligger dock beträffande 24. trafiksektionen, enär till trafikinspektörsexpeditionen därstädes är centraliserad personvagnfördelningen inom 1., 4. och 24. sektionerna. Denna vagnfördelning avser dels vagnhållning för Stockholm C och Hagalunds övre, på vilka platser det stora flertalet av statens järnvägars fjärrgående snäll- och persontåg samt alla sovvagnsförande tåg med undantag av västkustbanans, ävensom 1. och 4. trafiksektionernas tåg för den lokala stockholmstrafiken sammansättas, dels personvagnsreserv för 1. och 4. sektionernas övriga stationer. Till följd härav är den vagnhållning, för vilken 24. sektionen svarar, betydande. Härmed förenade arbetsuppgifter, som före den 1 juli 1941, då 24. trafiksektionen bildades, ankommo på 1. trafiksektionen, omfattade i januari månad samma år drygt 40 % av det sammanlagda antal personvagnar, som erfordrades för vagnsätten på I—V distrikten. Till jämförelse kan nämnas, att under samma månad motsvarande siffror för 5. och 10. sektionerna, vilka i fråga om personvagnsärendenas omfattning då kommq närmast efter 1. trafiksektionen, voro 15 respektive 7 %. Personvagnsärendena på 24. sektionen handläggas av en förste stationsskrivare med biträde av en stationsskrivare. Då dessa ärenden vid nämnda sektion äro krävande samt, icke minst med hänsyn till de starka växlingarna i trafiken vid stockholmsstationerna, till omfattningen väsentligt skilja sig från de på övriga trafikinspektörsexpeditioner förekommande ärendena av motsvarande slag, har kommissionen tagit under övervägande frågan huruvida tjänsteställningen för sagda förste stationsskrivare kan vara lämpligt avvägd och har jämväl under diskussionen

80 härom framkommit den uppfattningen, att en höjning av befattningen till lönegraden A 18 såsom förste bokhållare vore väl motiverad. Kommissionen har dock slutligt stannat för att icke föreslå en sådan höjning. Det har nämligen icke ansetts lämpligt att, åtminstone för närvarande, skapa en specialbefattning enbart för ifrågavarande arbete på en sektion. Vad härefter godsvagnsärendena angår, äro dessa av varierande omfattning på skilda sektioner. Det väsentliga arbetet härvidlag faller på vagnfördelningen med vad därmed sammanhänger. Detta arbete, som dock endast på de större sektionerna ger full sysselsättning åt en man, utföres för närvarande på vissa större sektioner av förste stationsskrivare och på de övriga av stationsskrivare. * Härvid må märkas, att vagnfördelningen för 24., 4. och 1. sektionerna är centraliserad till 24. sektionen, vagnfördelningen för 5. och 9. till 5. samt för 6. och 7. till 6. sektionen. Beträffande 8. trafiksektionen, vilken från och med den 1 juli 1941 sammanslagits med 5. trafiksektionen, har vagnfördelningen för denna sektions stationer tills vidare bibehållits på 8. sektionens förutvarande huvudort, Falköping. För närvarande tjänstgör förste stationsskrivare som godsvagnfördelare på 5. (två stycken, varav en i Göteborg och en i Falköping), 10., 12., 3., 15., 24., 14., 2., 11. och 6. sektionerna. Det har synts vara av intresse att söka få godsvagnsärendenas olika omfattning siffermässigt belyst. Kommissionen har fördenskull anskaffat uppgifter för månaderna maj och augusti 1940 (beträffande 25. och 26. trafiksektionerna augusti och oktober 1940) från de vid denna tidpunkt befintliga sektionerna och med den omfattning dessa sektioner då hade, beträffande antalet stationer och andra driftplatser till och från vilka vagnbeordringar ske, antalet av vagnfördelarna beordrade vagnflyttningar och antalet inom sektionerna lastade vagnar med undantag av vagnar, lastade å 19. och 21. sektionerna med malm. För jämförelses skull har ifråga om trafiksektionerna å I—V distrikten även medtagits antalet under år 1939 lastade vagnar. Det erhållna siffermaterialet har sammanfattats i en å nästa sida intagen tabell. Siffror angivande antalet beordrade vagnflyttningar — vilka beordringar utgöra den mest framträdande faktorn vid bedömandet av vagnfördelarnas arbetsbörda — ha icke kunnat erhållas för år 1939 eller annat mera normalt trafikår än år 1940 emedan de s. k. vagnbladen, på vilka beordringarna införts, icke funnits i behåll. Då de rubbningar, för vilka järnvägstrafiken varit utsatt under år 1940, föranlett ovisshet om värdet av den sålunda anskaffade statistiken, har densamma underställts granskning av den centrala vagnfördelningsmyndigheten i järnvägsstyrelsen, godstrafikbyrån. Nämnda byrå har därvid ansett, att statistiken i fråga får anses ge ett tämligen riktigt utslag ifråga om den olika arbetsbelastning, som åvilar vagnfördelarna, om man bortser från 20. och 21. trafiksektionerna. Sistnämnda båda sektioner uppvisa nämligen till följd av förhållanden, som ha samband med det under år 1940 rådande krisläget, onormalt höga antal lastade vagnar och beordrade vagnflyttningar. Det må jämväl påpekas att i övrigt, om hänsyn tages till inträffade för-

81 ca

' "a

ca ^J o

1:3

•W

t -

—i

CN C3 - 3

CM GM T - l T H t - l

l-l

•«* co 0» o

cocococor-

(O «

O O)

O O

O O TH O

O O

O O O O T J I T-l T j i

CTJ CO CO GM C i H i—( TH

o o o o o o os r- co 1 I COCD t -

TJI O o o o CO o o o o •<*l GM GM CTJ O N i n c o H i o

o o o c o O O O l O l O W O O l

bo d

ca O

a a

CM T - I T H i H

H ca

Wi 0

i»

TJI T j i e o e o

i med pr må under år

r»

~3 TJ OJ •S t i n

c i2

CO —1 CTJ OS CTJ

OJ CO

bc*^ ca

cDOi£5iOM

T-I

<*s oeä

'o ^3 C

u -1

S <D

ocö

^s CB

»O

co ©

co eo co

CD » O l O T j i CO

1C3 CO CO

t»

CM CO T J I CM T J I

T-l

1-1 1-1 T H

«Ö

t -

— O

CTJ O

I O T J I

ooiawiON r l H H H

O J t O i Q O N » H O N i n CO CO T H CO T H .

co co r - i o I O

CO CD O CD T j i ( N N O i O O O

ir- co i-i t - r~ eo TJI co co \a

O H N O TJI l O C T J l > CO T J I T J I CM CM r - l i - l CM

3 TÖ

a 0

c»

<! T

-f

O l C O i O M N GM T J I CO G * CO

25 °

3*3

i-l

H J I T - I CTJ - H l Q T H I—1 T-l

2ö rt

CJ TÖ

a -

. - v»

r-1

g** fi

<di «

T *

CN CO

CD C D TJI \a

e a) t> » 4 i O TJI CO o c o

( M CO CM i - l

1-1

<s . 3 3

„fi

1! S H

a 3 a TJI

bO fi C c3

co co eo co co

TJI COCO i O o r-- H t ~ CTJ CM TH o 0 o t -

<M T - l T - l

1-1 T - l

i H i-l

O O C O

CT5 T j i

T-l T-l

CM CM 1-1 T j i O

0 CO O - O

0 CO

i-H

•"Ö

Nino>iflo

Cl-*HO00

a a o* g

T H T j i CO CO CTJ

a ; GM T H T H GM

O J <— i—1 GM CO CO GM O*

TJI

T-i TJI 1 0 en

co ers r~ TJI 0 co TJICO

CTJ CO T - I \ 0 CM CM CM T J I H H t C H

till frä sektio b

o fi n3 u U TT i-Ö 53 f-i a O oc3

ca P !

OJ Td

o I

fi •5

TJI CD CO T j i T-( CO GM C D I O T J I C D co r-i r - co 1-1

T-l T-l

CO l O CTJ T j i T J I

ur; co ers r- co O

CTJ CTJ CO CO

0) O

CO T j i O C T S

•

O»

t - CO co » 0

TJI 1 O C M TH

.H g o

•a *

s S ^a O

fi sä ° rd O d ^ u O c3 M GM GM CO en GM T H O T - l H H

COCO

o —iTjioin iocs t » o in

CO C O T J I l O T-( CD T J I CO CO TJI

O T J I r>.cM

in co 10 TJI

d S

T-l

ti O =1 0

•

CO CM

(U T j

rtf

M cd ca «3

3 9

5 r> t i

Antal stat ioner och platsc r till och från vilka vagnbeo rdringar ske (oktober 1 940). Total

C) rO

T-l

:ca

bfi

O CM CTJ O T - I T j i CM CTJ CTJ CO ! > • CO CD CD CD

.5 A TS §

ca d

ca : o

£ s

*f s

co d

(-1

fl ,2 0

u d

a >, tfn * 5

t*, o cfi . bo 2 ca a

'•*3

is o •*

0 0

ill de ändringar i aernas siffror i ko äg et.

K ?

ICCOHOJH C O N O I O H

c o o - * Ttioi ONTtIXCO

d g

ca • • "

->rö in d

a T|

1-1 •Jr

kQ rr

•

«,

r~-

O N

~ TH « TH T-t <j

<j <j

bo ca cä S ® +a A4 'ra

M iH rt

Vi O

03 -t>

0 O

o m

^ ^ C M O ^ H l O H W C D

6—2102 41

CO l O CM I O CD T-l GM CM

• - Tji _ 1 O C O CM 1-1 1-1 CM

CO CD l ^ CTJ l-l T H r-l i-l

"T3 . 3

i © T>

JS cn

•0!

M «

2 * =*

A 0

.-§ 5 -3

i-l

anorna. Hänsyn har 20. och 21 nder år 19 4.0

Vagnfördelarens lönegrad

m ändringar i sektionsindelningen, några mera avsevärda skillnader, framkallade av ovannämnda rubbningar i trafiken, icke föreligga mellan 1939 ocb 1940 års siffror över antalet lastade vagnar. Med hänsyn till skillnaden i arbetsbörda på olika sektioner synes skäligt, att befattningen med godsvagnsärendena i lönegradsbänseende på sätt bittills skett värderas olika på olika sektioner. Härvid torde i första hand till övervägande böra upptagas yrkandet om godsvagnfördelarens på 24. sektionen placering i lönegrad A 18. Det är uppenbart, att arbetet med vagnfördelningen på denna sektion, vilken omfattar bland annat stockbolmsstationerna och Stockholms hamnar, är väsentligt större än på de övriga; och skulle kommissionen, i den mån en jämförelse kan ske, närmast vilja likställa denne vagnfördelare med personvagnfördelaren å samma sektion. Liksom beträffande sistnämnda befattningshavare, föreligger alltså även i fråga om godsvagnfördelaren på 24. sektionen vissa skäl för en uppflyttning. P å samma grunder som framhållits i fråga om personvagnfördelaren har emellertid kommissionen icke velat framlägga direkt förslag i ämnet. Godsvagnfördelningen på 24. sektionen torde därför t. v. även i fortsättningen böra ankomma på förste stationsskrivare, därvid förutsättas biträde av annan befattningshavare. På övriga trafiksektioner bör enligt kommissionens mening för godsvagnfördelningen i regel förekomma förste stationsskrivare, där med densamma förenade göromål regelmässigt vid normal trafik äro så omfattande, att de taga hela eller övervägande delen av den för dem avdelade tjänstemannens arbetstid i anspråk. I annat fall böra stationsskrivare anlitas för dessa göromål. För bedömande av godsvagnsärendenas relativa omfattning på de olika sektionerna torde ovannämnda tabell kunna tjäna till ledning, ehuru det till grund för densamma liggande siffermaterialet till följd av bristande enhetlighet icke kan ligga till grund för en mera fullständig klassificering. Tabellen utvisar emellertid, att förste stationsskrivare finnas som godsvagnfördelare på samtliga de sektioner, där sådana uppgifter förekomma i större omfattning, dock med undantag av 21., 25., 20. och 26. sektionerna. Vad 21. och 20. trafiksektionerna beträffar har redan framhållits, att de föreliggande siffrorna icke äro fullt rättvisande för den normala belastningen. Beträffande 25. och 26. sektionerna har kommissionen på grund av dessa sektioners nybildning under år 1940 och de förändringar 26. sektionen sedermera undergått icke vågat bygga något förslag på det i förevarande hänseende föreliggande siffermaterialet. Yid sådant förhållande har kommissionen icke ansett sig böra nu framlägga förslag om ändrad personaluppsättning för handläggningen av godsvagnsärendena på sektionerna ifråga, men torde det få ankomma på järnvägsstyrelsen att framdeles, i den mån förhållandena stabilisera sig, taga under övervägande frågan om godsvagnfördelarnas tjänsteställning i enlighet med nu föreslagna principer, därest desamma komma att godtagas. På sätt förut angivits ha tidigare för tjänstgöring såsom trafikombud anlitats stationsskrivare, vilka därvid i regel på flertalet trafiksektioner varit

83 förordnade som förste stationsskrivare. I och med den nuvarande krisens inträde hava emellertid dessa förordnanden i de flesta fall upphört — de finnas f. n. kvar endast på 24., 5. och 20. trafiksektionerna — enär det ansetts, att de på trafikombuden ankommande väsentligaste uppgifterna icke f. n. vore aktuella. I den mån förhållandena ånyo kunna påkalla denna verksamhets återupptagande i full utsträckning synes trafikombuden på de sektioner, där de erfordras uteslutande för med denna verksamhet förenade göromål, böra placeras i 17:e lönegraden.

Stations

skrivare.

Stationsskrivare finnas f. n. placerade på samtliga trafikinspektörsexpeditioner. På sätt i det föregående i olika sammanhang framhållits böra på tjänstemän i denna grad huvudsakligen ankomma följande uppgifter, nämligen biträde med eller självständigt utövande av tågledningen under expeditionstid samt handhavande av tågledningen under icke expeditionstid i tur med förste stationsskrivare, handläggning av personalärenden på de sektioner, där dessa ärenden icke på sätt ovan sagts böra ankomma på högre befattningshavare, biträde på trafikinspektörsexpeditionen vid 24. trafiksektionen med där förekommande person- och godsvagnfördelning, handläggning av godsvagnsärendena på de sektioner, där icke förste stationsskrivare i enlighet med vad ovan föreslagits bör finnas för ändamålet. På stationsskrivare bör vidare ankomma att biträda med löpande transportärenden, taxeärenden och årliga kunskapsförhör med personal, handläggning av mera kvalificerade avlöningsärenden (tillhörande gruppen a i tidigare gjord uppräkning), de större sektionernas viktigare beklädnadsärenden ävensom kontraktsärenden samt biträde med andra ärenden och utredningar, vilka för sitt utförande kräva sådan utbildning, att de icke rimligen kunna påläggas tjänsteman i lägre lönegrad. Flertalet arbetsuppgifter på trafikinspektörsexpeditionerna äro av den art, att de kräva en allsidig trafikutbildning. Härtill kommer, att tågledningsarbetet, som icke bör åvila tjänstemän i lägre lönegrad än A 15, vanligtvis även pågår nattetid. Särskilt sistnämnda förhållande har medfört, att ett större antal stationsskrivare måst placeras å vissa trafikinspektörsexpeditioner, än det som skulle vara erforderligt, om nattågledningen ej funnes. Praktiska skäl ha också föranlett, att stationsskrivare, utgörande reserv för såväl tågledare och annan personal i 15. och högre lönegrader på trafikinspektörsexpeditionerna som i ett par fall även för personal i nämnda lönegrader på stationerna, placerats på trafikinspektörsexpeditionerna. Frågan i vad mån denna reserv är större eller mindre än vad behovet kräver, har icke kunnat bliva föremål för kommissionens prövning. I åtskilliga fall kunna dessa i reserv stående stationsskrivare icke alltid beredas full sysselsättning med uppgifter av den kvalificerade art, som kommissionen principiellt ansett böra

84 åvila stationsskrivare. Följden blir givetvis, att de uppgifter, som åläggas sådan reservpersonal som utfyllnadsarbeten, få inverkan på behovet av befattningar i lägre grad. Förste kontorist. I kommissionens betänkande del I har på samtliga maskiningenjörsexpeditioner och flertalet baningenjörsexpeditioner upptagits förste kontorister för beredning eller självständig handläggning av vissa räkenskaps-, avlöningsni. fl. ärenden. Med dessa ärenden synas jämförbara de större trafikinspektörsexpeditionernas räkenskaps- och förrådsärenden, till gruppen b) hänförda avlöningsärenden samt beklädnadsärenden, i den mån de sistnämnda icke böra ankomma på högre befattningshavare. På övriga trafikinspektörsexpeditioner torde nu nämnda uppgifter med hänsyn till sin omfattning kräva mindre kvalificerad arbetskraft. En värdering av här ifrågavarande arbetsuppgifter har givit till resultat, att desamma på de sex största trafikinspektörsexpeditionerna, d. v. s. vid 5., 10., 12., 3., 15. och 24. sektionerna, borde ankomma på förste kontorister. Kontorist. Kontorister finnas f. n. på flertalet trafikinspektörsexpeditioner. Kommissionen anser, att de uppgifter som enligt förestående på de sex största expeditionerna böra ankomma på förste kontorister, på övriga expeditioner lämpligen kunna anförtros åt kontorister, givetvis under förutsättning, att dessa uppgifter icke kunna såsom fyllnadsarbeten påläggas högre befattningshavare. I övrigt böra kontorister till erforderligt antal finnas, åtminstone på de större expeditionerna, för biträde med till gruppen b) hörande personalärenden, upprättande av vissa periodiska redogörelser, tjänsterapporter och annan statistik samt för biträde med förekommande expeditionsarbeten av motsvarande slag. Kanslibiträde. För diarieföring, registrering eller därmed sammanhängande göromål har kommissionen i sitt betänkande del I föreslagit kontorsbiträde på såväl banso m maskiningenjörsexpeditionerna, därvid dock beträffande sistnämnda expeditioner förutsatts, att nämnda arbeten, åtminstone i vissa fall, skulle kunna påläggas kontorist som utfyllnadsarbeten. Vad trafikinspektörsexpeditionerna beträffar torde arbetet med diarieföringen genomsnittligt vara mera omfattande än på någon av de förstnämnda expeditionerna. Kommissionen vill därför och med beaktande jämväl av vad tjänsteförteckningssakkunniga i sitt den 21 maj 1941 avgivna betänkande (Statens offentliga utredningar 1941: 17) anfört rörande registratorsgöromålen föreslå, att på de elva största trafikinspektörsexpeditionerna för diarieföring och därmed sammanhängande göromål anlitas kanslibiträden och på de övriga kontorsbiträden. Kanslibiträdestjänst bör därjämte avses för tåglednings- och vagnfördelningstelefonist på sådana större trafikinspektörsexpeditioner, där dagtåg-

85 ledares och vagnfördelares tjänst är så intensiv och telefonförhållandena m. m. sådana, att särskild tjänsteman kan och måste hållas avdelad inom expeditionen huvudsakligen för nu angiven uppgift. Övrig biträdande personal. För såväl ban- som maskiningenjörsexpeditionerna har kommissionen i sitt betänkande del I räknat med anställande även av expeditionsvakter, varvid för dessa befattningshavare avsetts arbetsuppgifter såsom biträde med handläggning av enklare kamerala ärenden m. m. Därvid utgick kommissionen ifrån, att dessa befattningshavare närmast erfordrades som rekryteringspersonal för på dessa expeditioner placerade kontorister och förste kontorister. Anledning att även på trafikinspektörsexpeditionerna anställa expeditionsvakter för sagda ändamål torde icke i samma grad föreligga, enär inom trafikavdelningen utbildningsmöjligheter för kontorspersonal, som jämväl lämpar sig för tjänstgöring inom trafikinspektörsexpeditionerna, förefinnas på ett väsentligt större antal tjänsteställen än på de andra två avdelningarna. Den omständigheten, att samtliga trafikinspektörsexpeditioner äro förlagda på samma platser som större stationer, underlättar också tillfällig inbeordring av lämplig personal. Vid sådant förhållande har kommissionen icke ansett sig böra räkna med behov av expeditionsvaktsbefattningar på ifrågavarande expeditioner. Ej heller synes trafikbiträdesbefattningar vara där erforderliga. Den biträdande personalen på dessa expeditioner bör därför, utöver vad förut angivits, enligt kommissionens mening till erforderligt antal utgöras av kontorsbiträden, skrivbiträden och kontorsvakter. Kontorsbiträden ha i det föregående föreslagits för diarieföringen på vissa trafikinspektörsexpeditioner. Härutöver böra dylika tjänster finnas för komplettering av särtryck, maskinskrivning och stenografering, handhavande av viss statistik m. fl. enklare kontorsgöromål på trafikinspektörsexpeditionerna. Rekryteringen av kontorsbiträdestjänsterna bör lämpligen ske genom anställande av skrivbiträden, vilka till en början sysselsättas med maskinskrivning och efter hand uppövas för de övriga mera kvalificerade göromål, som enligt ovanstående böra åligga kontorsbiträden. Där maskinskrivning och därmed jämförliga enklare göromål äro av sådan omfattning, att de fylla en eller flera tjänstehavares hela arbetstid, böra dock skrivbiträden anställas för deras utförande. Kontorsvakter böra avses för vakttjänst, avhämtning och utbärning av tjänstepost, insamling och uppsortering av handlingar, distribuering av order, särtryck m. m., budsändning, biträde med arkivering av handlingar, maskinskrivning m. m. Till belysande av förslaget beträffande trafikinspektörsexpeditionerna har kommissionen låtit upprätta efterföljande tabell, utvisande dels den 1 juli 1941 å sagda expeditioner befintlig personal, dels personaluppsättningen å samma expeditioner enligt ovanstående grunder under förutsättning av oförändrat personalantal.

86 Den 1 juli 1941 befintlig personal jämte reserv Lönegrad och befattning samt antal Trafikinspektörsexpedition (Sektionerna ordnade i statistisk storleksordning.)

u :o

<D © "m GU iZ CO

:o C

FH M

ca K H

— — — — — — — — — — — — — — — —

Göteborg

10 Malmö

12 Hälsingborg -..

1 1

15 Bollnäs

24 Stockholm

1 ....

1 1

14 Stockholm

....

2 Norrköping . . . .

9 Göteborg

1 ....

cd ca H

3 GU

1 Stockholm

11 Nässjö .

21 Umeå

1 1

o CO ca oca H

17 CD K ca T»

o R c3

cä

<2 C K

g fl

io "t» a ca N

fi _o

1 1

4 3

— —

—

45 Östersund

—

1fi

Orsa

27 Växjö

28 Ystad

1 1

1 Summa

— —

1 Boden

— —

1 Kalmar

Kristinehamn..

— — — — — — — — —

:c3 H

:ca H

jo B ca

7 W

2 Kristinehamn. .

....

o a o

— — — — —

2 1 1 2 1 1 1 1

— — 5

—

ca Td :cä B

:ca

CO G o c o

— 5

tDO

'u M m

t»

f-l O B O

a a B

17 16 17 10 14 14 13 14 12 14 14 10 10 12 7 11 12 11 9 7

—

"ca

— — 1 — 1 1 2 — 1 — 2 — — 1 4 — 2 — — 1 — — 1 — 1 2 — — 1 — — 1 1 — 1 — — 1 1 — 1 1 1 — 1 1 1 2 2 — — — — 1 1 -- — 4 1 1 1 1 — 1 — — 1 1 — — — — 1 1 — 1 — 1 — 2 — 1 — — 1 — — — — — — 1 — 2 — 1 1 2 — 2 — — 1 — 1 2 3 — 1

ca M co B O

<B ca

1 1

—

272 D ä r a v en för vagnfördelning i F a l k ö p i n g . » » » d a g t å g l e d n i n g i F a l k ö p i n g , en som reserv och en som trafikombud i Göteb o r g , den s i s t n ä m n d e g e m e n s a m för 5. och 9. t r a f i k s e k t i o n e r n a m e d f ö r o r d n a n d e som förste stationsskrivare. 3 D ä r a v en i reserv. 4 » » e. o. förste s t a t i o n s s k r i v a r e s å s o m trafikombud. 6 » » som trafikombud m e d förordnande s o m förste s t a t i o n s s k r i v a r e . 2

87 Personaluppsättning enligt av kommissionen föreslagna grunder under förutsättning av oförändrat totalt personalantal Lönegrad och befattning saml antal Tr afiki n sp ektörsexpcdition (Sektionerna ordnade i statistisk storleksordning.)

fa :t-i0

s 03 OJ

Gu. M ca ca u

GU co _B M

cB ca

H H

Förste stationsskrivare för a

OC3

u t*.

fi fl ca c ro fa '3 :a S fl g g §> H ca

"ca

ca TJ

7 .

Td :cj

ca W :cä I-i

ca TÖ :cä

fa 'fa o 'fa "ofl M ca

Td B

00 i B

M cfl ca

ca co

fa Mo :o

fa 02

42 — 3 — 3 — 1 — 3 1 2 — 3 — 3 — 2 — 3 — 3 — 2 — 2 — 4 — 2 — 2 — 2 — 3 — 2 — 3 — 3 — 3 — 2 2 60

1 1 1 1 1 1

',3

fl O

cä

co K O

'fa

— >CO fa o "fl ca

a a B

.? :ca PH

5 10 12 3 15 24 14 4 2 9 1 11 21 25 19 6 26 20 13 7 16 27 28

Hälsingborg

Stockholm

....

Norrköping. . .. Göteborg Stockholm

....

Nässjö

Borås Kiruna Kristinehamn..

Boden Östersund

....

Kristinehamn.. Orsa Växjö Ystad Summa 1

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

— — — — 19

1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — 1 1 1 1 1 1 1 1 1 4 23

21 1 1 1 1 2 1

— 1

— — 1

1 1 1 1 1

— 1 1 1 1 1 1 1

— — — — — 1 — — — — — — — — — — — — — — — — 1 — — 20

1 D ä r a v en för vagnförd elnin 8 i I^alköping. D ä r a v en för dag tågle dninj l i F alköp ing c ch e U l l eserv

1 2 1

2 1 2

— t

1 1 1 1 — 2 1 — 2 2 — 2 2 — 2 2 — 2 2 — 1 — — 2 — — 2 — — 1 — — 1 1 — 2 — — 2 — — 1 — — 1 — — 1 — — 1 — — 2 — 6 33 18

1 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 2 1 1 2 1 2 1 1 2 2 31

1 1

— 1 1

— 1

1 1 2 1 1 1 1 1

— — 1 1

1 1

— — — 1 — 1 — — — 2 1

2 2 1

— — — — — — 1 1 10

1 1 22

17 16 17 10 14 14 13 14 12 14 14 10 10 12 7 11 12 11 9 7 7 10 11 272

88 C. Personal för stationstjänst. F ö r e s t å n d a r e och platsbefäl. 1. Föreståndare för klassificerade stationer. Stationerna äro indelade i åtta klasser, nämligen överinspektorsklass samt klasserna 1 A, I B , 2, 3, 4, 5 och 6. Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa klasser är att hänföra till omfattningen av trafikarbetet. Stationer av klasserna 1 A—4 förestås av stationsinspektorer och stationer av klasserna 5 och 6 av stationsmästare. Någon formell skillnad i avseende å befogenheter för dessa olika slag av stationsföreståndare finnes icke. Samtliga äro i förhållande till varandra fullt självständiga. Den f. n. gällande klassindelningen av stationerna har utförts med ledning av de av 1936 års klassificeringskommitté föreslagna grunderna. Då dessa grunder varit föremål för prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen så sent som år 1938 har kommissionen icke funnit anledning att nu ingå på granskning av deras lämplighet. Kommissionen har dock iakttagit, att åtskilliga mera väsentliga och bestående förskjutningar ifråga om omfattningen av vissa stationers trafik förekommit sedan klassificeringskommittén avslutat sitt arbete, och att frågor om höjning eller sänkning av dylika stationers klass förelagts Kungl. Maj:t i sådana fall, då organisatoriska eller andra särskilda skäl varit orsaken till förskjutningen. Kommissionen förutsätter, att järnvägsstyrelsen även framdeles ägnar behovet av dylika klassändringar uppmärksamhet samt att den, då tiden härför kan anses mogen, upptager frågan om en allmän översyn av stationsklasserna. 2. Föreståndare för självständiga trafikplatser. Skillnaden mellan trafikplatser och stationer består likaledes huvudsakligen i omfattningen av trafikarbetet. Trafikplatserna hava liksom stationerna i regel oinskränkt befogenhet att expediera resande och gods i inländsk trafik och äro självständiga redovisningsställen. De förestås i regel av kontorist (lönegrad A 8) då platsen är flerbemannad och av trafikbiträde (A 6) då den är enbemannad, mera sällan av stationskarl (A 5). Trafikplatsföreståndarna intaga en fullt självständig ställning i förhållande till stationsföreståndarna. Kommissionen har inhämtat, att frågan om lönegradsplaceringen av trafikplatsföreståndarna senast år 1937 varit föremål för viss behandling inom järnvägsstyrelsen. Därvid hade fråga uppkommit att, med frångående av bemanningen som grund för bestämmandet av trafikplatsföreståndarnas tjänstegrad, i stället använda platsernas poängtal för en klassificering i sådant syfte. Emellertid fullföljdes icke denna tanke. Även kommissionen har prövat nu berörda fråga men har icke ansett sig kunna utföra en dylik klassificering bland annat emedan härför erforderligt siffermaterial icke kunnat erhållas för något senare år än 1935. Detta siffermaterial måste emellertid anses föråldrat. Annan tillgänglig statistik även-

89 som eljest kända förhållanden ha nämligen givit vid handen, att trafikomfattningen vid trafikplatserna förskjutits på sådant sätt, att möjlighet att bedöma den numera erforderliga personaluppsättningen med ledning av 1935 års trafiksiffror icke föreligger. Kommissionen vill därför förorda, att föreståndarnas grad tillsvidare bestämmes på i huvudsak samma sätt som hittills, nämligen så, att kontorist anlitas som föreståndare för trafikplats, där trafiken, inklusive skötseln av eventuellt förekommande postgöromål, normalt kräver minst två personers hela arbetstid. Vid bedömande av personalantalet böra medräknas, förutom stationskarlar i ordinarie eller icke ordinarie tjänst, postbiträden med minst 7 timmars tjänstgöringstid per vardag men däremot icke eventuella vägvakter. Ansvaret för ett postbiträdes arbete åvilar helt föreståndaren. Det har därför synts kommissionen skäligt, att sådant biträde tages i betraktande vid bestämmandet av föreståndarens tjänstegrad på de platser, där postarbetet är av sådan omfattning, att det utfyller biträdets hela arbetstid. Om postbiträde, vilket har minst 7 timmars tjänstgöring, härunder biträder med expeditionsgöromålen inom järnvägstjänsten föreligger givetvis samma anledning att medräkna biträdet vid bestämmandet av trafikplatsföreståndarens tjänstegrad. Trafikplatser med mindre personaluppsättning än de nu nämnda, d. v. s. platser med mindre än två helt sysselsatta befattningshavare, böra förestås av trafikbiträden. 3. Platsbefäl vid större gods- och rangerbangårdar. Tjänsten inom rangerbangårdarna vid Hagalunds övre, Norrköping C (Ståthöga), Hallsberg, Sävenäs, Malmö godsbangård, Nässjö och Ange med tillhörande vagnexpeditionsgöromål är av sådan omfattning, att dess organiserande och ledande ansetts böra under respektive stationsföreståndare uppdragas åt särskilda tjänstemän. Detta uppdrag innehaves vid samtliga nämnda stationer av underinspektör, utom vid Ange, där en förste stationsskrivare har detta åliggande. Erinras må att vid Tomteboda, som redovisar största antalet till- och avkopplade godsvagnar bland statens järnvägars stationer, tjänsten ledes direkt av vederbörande stationsinspektor. Underinspektörerna vid Hallsberg och Nässjö samt nyssnämnde förste stationsskrivare i Ange hava utom nämnda uppdrag att närmast under vederbörande stationsföreståndare svara för den omfattande fraktstyckegodsomlastning, som äger rum på dessa stationer. Underinspektören vid Hagalunds övre har att närmast under överinspektören vid Stockholm C även ansvara för tjänsten vid expeditionsställena Hagalund och Ulriksdal. Vid Krylbo är en förste stationsskrivare avdelad med uppdrag att närmast under stationsföreståndaren ansvara för fraktstyckegodsomlastningen. Han förestår jämväl stationens fraktgodsexpedition. Mot lönegradsplaceringen av dessa tjänstehavare har kommissionen icke funnit anledning till erinran utom ifråga om Norrköping C, Malmö godsbangård och Ange.

90 Vad Norrköping beträffar synes uppdraget att leda arbetet på rangerbangården lämpligen böra ankomma på förste stationsskrivare och den nuvarande underinspektören därstädes, på sätt i det följande angives, böra överflyttas till Norrköping C som stationsföreståndarens närmaste man. I Malmö omfattar underinspektörens övervakningsområde rangerbangården, magasins-, kaj- och frilastbangårdarna, hamnbanan och färjestationens bangård. Personalledningsarbetet avser omkring 110 man, d. v. s. samma antal som vid Tomteboda. Fem växellok äro vanligen i rörelse under större delen av dygnet och dessutom två lokomotorer och en traktor under större delen av dagen. På de bangårdar, som äro underställda denne underinspektör, försiggår förutom tågbildning och tågupplösning en omfattande lastning och lossning av vagnslaster, vilken omständighet jämte det förhållandet, att bangårdarna äro spridda över stora och vitt åtskilda områden, avsevärt ökar och komplicerar föreståndarens uppgifter. Då de uppgifter, som åvila underinspektören vid godsbangården i Malmö, sålunda äro mycket krävande och närmast jämförliga med dem som tillkomma stationsinspektoren vid Tomteboda, anser kommissionen, att en uppflyttning i lönegrad av underinspektören vid Malmö godsbangård bör komma till stånd. Då han emellertid är underställd överinspektören i Malmö och sålunda icke har självständig befälsställning, anser kommissionen skäligt, att denna uppflyttning bör ske till lönegrad A 22, och att vederbörande därvid placeras på den expeditionsförest åndarbefattning i denna lönegrad, om vars inrättande kommissionen i annat sammanhang kommer att framlägga förslag. I fråga om Ange har kommissionen funnit, att för stor arbetsbörda vilar på den förste stationsskrivare, som enligt vad ovan sagts närmast ansvarar för tjänsten på rangerbangården och i omlastningsmagasinet därstädes. Kommissionen vill fördenskull förorda, att denne förste stationsskrivare befrias från uppdraget att övervaka bangårdsarbetet och att detta uppdrag överflyttas på den underinspektorsbefattning kommissionen i det följande föreslår inrättad vid Ange. Nämnde förste stationsskrivare skulle därefter komma att ansvara enbart för omlastningen. 4. Tjänstemän med uppdrag a t t i vissa fall närmast under överordnad stationsföreståndare ansvara för tjänsten vid s. k. expeditionsställen. Vid statens järnvägar funnos vid ingången av år 1941 ett 40-tal s. k. expeditionsställen, d. v. s. trafikanstalter med i regel samma trafikbefogenhet som stationer eller trafikplatser och med självständig uppbördsredovisning, men i befälshänseende underställda föreståndaren på en närbelägen station. Flertalet ha tidigare varit självständiga stationer. Avsikten med deras sammanslagning med annan station har varit att åstadkomma ett gemensamt och därmed bättre utnyttjande av personalen. Personalledningen för expeditionsställena utövas därför av deras huvudstationer, vilkas föreståndare det dessutom åligger att verkställa erforderlig inspektion av expeditionsställena, förse dem med förbrukningseffekter m. m. I de fall då ett expeditionsställe är beläget nära den överordnade statio-

91 nen, är det att anse som en lokal avdelning av denna. Stationsföreståndaren på den överordnade stationen har i dylika fall vanligen möjlighet att, på sätt som sker ifråga om övriga tjänsteställen inom den egna stationen, själv eller med hjälp av biträdande arbetskrafter direkt leda och övervaka även tjänsten vid expeditionsstället. I åtskilliga fall och särskilt då expeditionsstället är beläget på relativt stort avstånd från huvudstationen, kan stationsföreståndarens ledning och övervakning icke få denna direkta karaktär, varför det i sådana fall kan bliva nödvändigt att pålägga viss tjänsteman vid expeditionsstället det närmaste ansvaret för tjänstens behöriga sammanhållande och skötsel. Då expeditionsställena äro självständiga i redovisningshänseende måste för övrigt viss tjänsteman där alltid vara förordnad som redogörare för expeditionerna på platsen. Bland expeditionsställena märkas såväl vissa större förutvarande stationer, såsom Hagalunds övre, Liljeholmen, Örebro södra, Kimstad, Sannegården, Karlstads östra, Trelleborg F , Malmö E, Hälsingborg E och Malmberget, ävensom en del förutvarande mindre stationer som ock vissa allt ifrån öppnandet fristående expeditioner, såsom Göteborgs frihamn, Göteborgs fiskhamn och Malmö frihamn. Där för expeditionsställe ansvarig tjänsteman finnes torde tjänstegraden för denne vad de större expeditionsställena beträffar få prövas från fall till fall. E n vägledande princip synes därvid böra vara att denne »föreståndares» tjänstegrad så långt möjligt är bedömes efter platsens klassificeringspoängtal, därvid skäligt avdrag bör göras för den minskning i självständigt ansvar, som kan prövas hava uppkommit genom subordinationen under annan station, samt för prestationer, som utföras av personal från denna station. Bland dylika större expeditionsställen märkas Hagalunds övre, Malmö färjestation, Göteborgs fiskhamn, Göteborgs frihamn, Sannegården och Malmö frihamn. Börande tjänstegraden för föreståndaren vid Hagalunds övre har kommissionen uttalat sig i avdelning 3 här ovan och beträffande Malmö färjestation återkommer kommissionen under avdelning 9 i det följande. Vid Göteborgs fiskhamn förekommer under normala tider en avsevärd utlandstrafik och mycket stor efterkravsrörelse. Göteborgs frihamn uppvisar ett relativt lågt poängtal för godsexpeditionsarbetet. Dess föreståndare har emellertid även ansvaret för bangårdstjänsten. Trafikens fluktuationer vid normal utrikessjöfart föranleder förutseende och samgående med hamn- och tullmyndigheter, vilket fordrar särskild erfarenhet och anpassningsförmåga hos föreståndaren. Sannegården har under normala tider kraftig importtrafik, särskilt av stenkol, och har dessutom att ansvara för den avsevärda vagnslasttrafiken till och från ett flertal vid platsen belägna större industrier. Expeditionsstället har därför en mycket stor vagnomsättning och trafikens handhavande kräver en erfaren och förutseende ledare på platsen. Med hänsyn till nu anförda omständigheter finner kommissionen skäligt, att sistnämnda tre expeditionsställen liksom f. n. förestås av förste stationsskrivare.

92 Malmö frihamn bör på grund av den utlandstrafik som där förekommer liksom hittills förestås av stationsskrivare. I de fall, då expeditionsställena närmast äro att anse som gods- eller biljettexpeditioner (här avses biljettexpeditioner med normal trafik och ej expeditioner, som till övervägande delen ha att ombesörja lokal resandetrafik), kunna de grunder för tillsättning av föreståndare för dylika expeditioner, som föreslås i det följande, tillämpas även vid avgörande av frågan om här ifrågavarande föreståndares tjänstegrad. Med tillämpning av sistnämnda regel skulle t. ex. Örebro södra erhålla förste stationsskrivare, Malmberget stationsskrivare samt Åhlén & Holm och Falköpings södra förste kontorist som närmast ansvarig för tjänsten på resp. platser, därvid förutsattes, att vederbörande samtidigt är föreståndare, beträffande Örebro södra samt Åhlén & Holm för respektive godsexpeditioner samt vad Falköpings södra och Malmberget beträffar, för såväl biljett- som godsexpeditionerna därstädes. Vad de mindre expeditionsställena angår har kommissionen funnit, att, därest biljett- eller godsexpeditions storlek icke annat föranleder, följande allmänna riktlinjer böra kunna tillämpas för bestämmandet av deras föreståndares tjänstegrad. Sålunda bör expeditionsställe med minst fem mans personal som föreståndare erhålla förste kontorist. Till dylika expeditionsställen böra enligt kommissionens mening hänföras Ulriksdal, Hagalunds nedre, Kimstad, Tannefors, Motala verkstad, Uttran och Finnshyttan ävensom Kiruna malmbangård då malmtrafiken omfattar högst 20 tåg per dygn. Vid större trafik torde stationsskrivare böra finnas som föreståndare. Expeditionsställe med 2—4 mans personaluppsättning bör erhålla kontorist som föreståndare. Enbemannat expeditionsställe, på vilket säkerhetstjänst förekommer, bör erhålla trafikbiträde som föreståndare och dylikt utan säkerhetstjänst stationskarl, dock att, om trafiken på expeditionsställe av sistnämnda slag är av mindre omfattning, kvinnlig platsvakt bör kunna ifrågakomma. I fråga om de mindre expeditionsställena bör enligt kommissionens mening i den personalstyrka, som enligt ovanstående regler skulle läggas till grund för bestämmandet av föreståndarens tjänstegrad, inräknas postbiträde med full tjänstgöringstid, d. v. s. minst 7 timmar per vardag. Däremot bör postbiträde med kortare tjänstgöringstid icke medräknas och ej heller annan personal,^ vilken icke erfordras för det effektiva arbetet i stationstjänsten, exempelvis spärrtjänst, bomvaktstjänst, passningstjänst på grund av långt utdragen tjänstgöring över dygnet o. d. Inner tjänst. 5. Personal för stationsföreståndar. och tågexpeditioner å stationer av lägst klass 2. Särskild personal för tjänstgöring på stationsföreståndar- och tågexpeditioner finnes i regel endast på stationer av överinspektorsklass, stationer

93 av klasserna 1 A och B samt några stationer av klass 2 med livlig tågrörelse. På övriga stationer fördelas hithörande göromål, i den mån de ej medhinnas av stationsföreståndaren personligen, på den övriga personalen för innertjänst. Ifråga om sammansättningen av personalen för stationsföreståndar- och tågexpeditionerna får kommissionen anföra följande.

Underinspektör. Underinspektör bör förekomma på samtliga överinspektorsstationer med huvudsaklig uppgift att där vara stationsföreståndarens närmaste man. Vid Hallsberg och Nässjö bör underinspektören därjämte på sätt ovan under 3 sagts liksom hittills närmast under överinspektören ansvara för arbetena på dessa stationers rangerbangårdar och omlastningsmagasin. Underinspektör bör vidare förekomma såsom närmaste man till stationsföreståndare på station av klass 1 A med väsentligt stor personalstyrka eller där tågrörelsen eller godstrafiken är synnerligen omfattande eller stationens utsträckning eller fördelning på olika bangårdar väsentligt försvårar stationsföreståndarens övervakande uppgift. Till sådana stationer vill kommissionen räkna Stockholm N, Örebro C, Olskroken, Norrköping C (f. n. placerad på rangerbangården), Krylbo, Ange, Falköping C och Hälsingborg C. P å sätt under 3 angivits bör den för Ange föreslagna underinspektören jämväl handhava den närmaste övervakningen av arbetet på godsbangården. Beträffande stationer av klass 1 B och lägre har kommissionen funnit motsvarande förhållanden icke normalt kräva anställandet av underinspektör. E t t undantag härifrån utgör dock 2. klass stationen Göteborg SJ hamnbana. I fråga om denna station, som har att avveckla huvudparten av den under normala förhållanden betydande exporten över Göteborgs hamn, kräves, att såväl stationsföreståndaren som dennes närmaste man, vilken f. n. utgöres av en förste stationsskrivare, i stor utsträckning ägna sig åt inspektion och direkt ledning av bangårdsarbetena. Det blir härvid på grund av trafikens art och bangårdarnas längd nödvändigt, att även förste stationsskrivaren på egen hand träffar avgöranden på viktiga punkter. Denna omständighet har föranlett järnvägsstyrelsen att i förslagen till personalstater för åren 1937 och 1938 föreslå nämnda förste stationsskrivarbefattnings förändring till underinspektorsbefattning. I förslaget till personalstat för år 1937 anförde styrelsen härom bland annat: Göteborg SJ hamnbana har en säregen, synnerligen svårskött trafik av ömtålig art. De där befintliga långa kaj sträckorna och de många lastningsplatserna hava till följd, att stationsinspektorens inspektionsområde är mycket omfattande. Den närmaste övervakningen av vagnomsättningen och växlingsarbetet å hamnspåren åligger stationsinspektorens närmaste man, vilken även har att upprätthålla den närmaste kontakten med trafikanterna. De åligganden, som sålunda påvila denne tjänsteman, äro av den art och betydelse, att styrelsen finner det rimligt, att en tjänst i 20:e lönegraden, underinspektör, inrättas här varigenom även undgås de allt för täta oinbytena på denna post, vars innehavare måst väljas bland de dugligaste tjänstemännen och som därför blivit gradpasserare.

94 Även kommissionen har funnit sig kunna vitsorda behovet av underinspektorsbefattning vid Göteborgs hamnbanestation för normala trafikförhållanden. Då emellertid trafiken f. n. icke på långt när kan betraktas som normal, torde med inrättande av en sådan befattning böra anstå till dess trafiken åter stigit. Kommissionen vill ock i detta sammanhang erinra om, att den i skrivelse till järnvägsstyrelsen den 18 november 1940 bl. a. uttalat att den ansåge starka skäl tala för att förordnande tillsvidare meddelades på en underinspektorsbefattning vid Boden C på grund av den högtrafik, vilken vid nämnda tidpunkt rådde på stationen och som kunde förväntas bliva bestående en längre tid framåt. Jämväl må erinras, att från befälsförbundets sida framställning gjorts om uppflyttning till högre lönegrad av de underinspektörer, vilka tjänstgöra som stationsföreståndarnas närmaste män vid Stockholm C, Göteborg C och Malmö C. Ehuru kommissionen är väl medveten om, att på dessa underinspektörer vilar en större arbetsbörda än på de övriga, kan kommissionen dock icke för sin del tillstyrka tillskapandet av en ny befattning för dem, särskilt som kommissionen i det följande föreslår ytterligare hjälp åt de berörda stationernas föreståndare, varigenom viss avlastning skulle komma att beredas även de ifrågavarande underinspektörerna.

Förste

stationsskrivare.

Med hänsyn till överinspektorsstationernas omfattning bör på samtliga dessa finnas en förste stationsskrivare för handhavan de huvudsakligen av personalledningen och för handläggning av personalärenden. Kommissionen har sålunda icke kunnat förorda befälsförbundets inledningsvis omnämnda framställning om inrättande av underinspektorsbefattningar för handläggning av ärenden av sagda slag vid Stockholm C och Malmö C. På stationerna Stockholm C, Göteborg C och Malmö C har stationsföreståndarnas arbetsbörda synts kommissionen vara av den omfattning, att en särskild tjänsteman behöves som biträde med utredningar, skriftväxling o. d. Denne tjänsteman bör vara placerad i lönegraden A 17 som förste stationsskrivare. Vid sistnämnda tre stationer är tågexpedieringen av sådan omfattning och svårighetsgrad, att den närmaste ledningen därav under de tider på dygnet, då trafiken är som livligast, bör handhavas av förste stationsskrivare, till antalet förslagsvis tre i Stockholm, två i Göteborg och två i Malmö. Tågklarerartjänsten i övrigt kommer att behandlas i särskild avdelning här nedan. Såsom ledare för den transporttjänst mellan stockholmsstationerna, som utföres med ett 15-tal statens järnvägar tillhöriga lastbilar, tjänstgör en vid Stockholm C placerad stationsskrivare, vilken på grund härav tilldelats förordnande såsom förste stationsskrivare. Det åligger denne tjänsteman att upprätta turlistor för körningarna, beordra extrakörningar, verkställa personalbeordringar, utöva tillsyn över garaget och bilparkens underhåll, an-

95 skaffa bränsle och smörjoljor m. m. Denna verksamhet åligger honom tämligen självständigt. Förekommande extrakörningar, förändringar ifråga om personalbehovet m. m. kräva att trafikledaren så gott som ständigt måste vara anträffbar. Han kan därför endast i undantagsfall tagas i anspråk för andra uppgifter och blir dessutom ganska bunden även på sin fritid. På grund härav har det synts kommissionen skäligt, att en förste stationsskrivarbefattning inrättas för ändamålet. P å några av de stationer av klass 1 A, där enligt ovanstående förslag underinspektör bör finnas, är personalstyrkan och arbetet i övrigt av sådan omfattning, att en förste stationsskrivare anses böra finnas med uppdrag att särskilt handhava personalledningen, utbildningen av aspirantpersonal och handläggningen av dessa stationers övriga personalärenden. De stationer, som härmed åsyftas, äro Örebro O, Hälsingborg C, Ange och Krylbo. Samtliga stationer av klass 1 A äro av den storleksordning, att stationsföreståndarnas övervakning av tjänsten tager större delen av deras arbetstid i anspråk. Det har därför synts kommissionen skäligt, att på de stationer av denna klass, där underinspektör icke skulle finnas enligt ovanstående förslag, en särskild förste stationsskrivare placeras som närmaste man till stationsföreståndaren för handhavande i första hand av personalledning och personalärenden, biträde med utredningar och inspektion m. m. Det är kommissionens uppfattning, att en sådan förste stationsskrivare överallt skulle bli fullt sysselsatt med de angivna uppgifterna, varför föreståndarskap för expedition ej bör åläggas honom därutöver. Jämväl på stationer av klass 1 B bör förste stationsskrivare förekomma såsom närmaste man till stationsföreståndaren och med de övriga kvalificerade uppgifter, som med hänsyn till arbetets omfattning kunna påläggas honom. Beträffande frågan om tjänstegraden för stationsföreståndarens närmaste man vid Boden O under där rådande högtrafik har kommissionen tidigare yttrat sig. P å stationer av klass 2 bör förste stationsskrivare vara placerad såsom stationsföreståndarens närmaste man i sådana fall, då stationens tågrörelse är omfattande och trafiken relativt svårskött på grund av bangårdsförhållanden, avvikande linjer, omrangering av person- och godståg, större godsomlastning e. d., varvid jämväl kan vara lämpligt att ålägga honom föreståndarskap för biljett- eller godsexpedition, som icke är av sådan storleksordning, att den i och för sig kräver förste stationsskrivare som föreståndare. Som exempel på dylika stationer med svårskött trafik må nämnas Sala, Frövi, Flen, Laxå, Charlottenberg, Kävlinge, Åstorp, Älmhult, Långsele, Ljusdal, Söderhamn och Vännäs. I samband härmed må framhållas, att åtskilliga av de på stationsföreståndarexpeditionerna, särskilt vid stationer av klasserna 1 A och 1 B, nu placerade förste stationsskrivarna samtidigt äro förordnade som föreståndare för biljett- eller godsexpeditioner eller ha att ansvara för mera omfattande fraktstyckegodsomlastning. Kommissionen vill emellertid som sin mening framhålla, att på stationer av denna storlek en sammankoppling av närmaste-

96 manskap och föreståndarskap för expedition icke bör ske, därest biljetteller godsexpedition är av den storleksordning, att, enligt grunder, som i det följande framläggas, föreståndarskapet i och för sig kvalificerar för förste stationsskrivarbefattning. Om så är fallet måste nämligen förutsättas, att enbart expeditionens skötsel ger förste stationsskrivaren full sysselsättning. Att så är förhållandet har i ett flertal fall konstaterats av kommissionen. Huruvida i övrigt en kombination av uppdrag som närmaste man och föreståndarskap för expedition utan olägenhet kan ske torde böra prövas från fall till fall. Kommissionen förutsätter, att innehavarna av ovan föreslagna förste stationsskrivarbefattningar anlitas för tågklarerartjänst i den mån deras övriga tjänsteåligganden det medgiva. Dock bör icke, såsom i något fall skett, dylik tjänst påläggas dem i sådan utsträckning, att deras viktigare uppgifter som biträden åt stationsföreståndarna med personal- och arbetsledning, inspektion m. m. därigenom äventyras.

Stationsskrivare. P å varje station av överinspektorsklass krävas stationsskrivare — i regel minst fyra på varje station — för tågklarerartj än stens utövande dygnet runt. Dessa stationsskrivare skulle ifråga om stationerna Stockholm C, Göteborg C och Malmö C under dagturerna närmast ha att biträda de på dessa stationer enligt ovanstående förslag som tågklarerare placerade förste stationsskrivarna. Då tågklarerartjänsten så medgiver, böra de utnyttjas för uppgifter på överinspektörens expedition. Härutöver torde på de överinspektorsexpeditioner, där särskild förste stationsskrivare icke föreslagits anställd för biträde med utredningar, skriftväxling o. d., krävas en stationsskrivare för dessa göromål. Detta skulle alltså bli fallet i Hallsberg och Nässjö. P å stationer av klasserna 1 A och 1B böra stationsskrivare förekomma för tågklarerartjänst, i de fall som framgå av de i sådant hänseende i det följande framlagda allmänna riktlinjerna. Därvid förutsattes, att sådana stationsskrivare dessutom utnyttjas för löpande göromål inom stationsinspektorsexpeditionerna. I vad mån utöver vad nu angivits, de på nu berörda tre slag av stationer förekommande göromålen av mera kvalificerad art kunna kräva stationsskrivare, torde böra prövas från fall till fall. I detta hänseende har kommissionen icke ansett sig kunna göra en allsidig utredning, men vill dock framhålla, att beträffande Stockholms norra, där enligt kommissionens mening stationsskrivare icke erfordras för tågklarerartjänsten, en stationsskrivare bör finnas som biträde åt stationsinspektoren och underinspektören med personalärenden och utredningar m. m. I samband med det förslag, som i det följande framlägges rörande behovet av personal för tågklarerartjänst, återkommer kommissionen till frågan om behovet av stationsskrivare vid Tomteboda. P å stationer av klass 2 bör stationsskrivare finnas som närmaste man till

97 stationsföreståndaren i de fall, då förste stationsskrivare ej är placerad på stationen, dock med undantag för Norsholm, där kommissionen funnit tjänstgöringsförhållandena icke kräva anställandet av stationsskrivare. Kommissionen förutsätter, att dylik stationsskrivare, där så lämpligen kan ske, jämväl ålägges föreståndarskap för viss expedition. Därjämte bör från fall till fall tagas under omprövning huruvida på större station av klass 2, där förste stationsskrivare finnes som föreståndare för expedition, som är av den storleksordning, att den i och för sig kvalificerar för förste stationsskrivarbefattning, stationsskrivare kan vara erforderlig för biträde åt stationsföreståndaren med personalledning och andra mera kvalificerade uppgifter. Dock bör icke dylik stationsskrivare föranleda ökning av stationens personalantal utan ersätta befattningshavare i lägre lönegrad, eventuellt såsom föreståndare för expedition. Därest tågklarerartjänsten vid stationen kräver anställandet av en eller flera stationsskrivare, torde dock dessa kunna utnyttjas jämväl för nu ifrågavarande uppgifter. Börande de fall, då stationsskrivare erfordras för tågklarerartjänst på stationer av denna klass hänvisas till de i det följande framlagda allmänna riktlinjerna. Förste kontorist. En förste kontorist bör enligt kommissionens mening finnas på var och en av överinspektorsexpeditionerna vid Stockholm C, Göteborg C och Malmö C för beredning och handläggning av dessa stationers avlöningsärenden, biträde med handläggningen av personalärenden m. m. På vissa större och medelstora stationer skulle förste kontorist i vissa fall erfordras för tjänstgöring som tågklarerare i enlighet med de allmänna riktlinjer med tillhörande exemplifiering kommissionen i det följande framlägger. Därvid förutsattes, att dylik förste kontorist utnyttjas även för andra inom expeditionstjänsten förekommande göromål. Övrig personal på stationsföreståndar- och tågexpeditioner. På flertalet stationer torde å här ifrågavarande expeditioner förekommande arbeten av enklare slag kunna medhinnas såsom fyllnadsarbeten av den personal, som i det föregående föreslagits. I den mån så ej är fallet, måste för dessa enklare göromål särskilda biträdesbefattningar finnas, i vilket hänseende kommissionen tänkt sig följande kunna ifrågakomma, nämligen kontorist, trafikbiträde, stationskarl, kontorsbiträde, skrivbiträde och kontorsvakt. Givetvis krävas i regel på samma station icke alla dessa slag av befattningar utan allenast någon eller några av dem. För bedömande av den lämpliga befattningen i förekommande fall har kommissionen i det följande föreslagit vissa riktlinjer rörande de uppgifter, som borde i huvudsak ankomma på de olika befattningarna, därvid förutsattes, att valet av befattning bör ske efter kvalitén på de uppgifter, som huvudsakligen åläggas vederbörande tjänstehavare. För exempelvis kontoristbefattning bör sålunda fordras, att mer än hälften av vederbörandes arbetstid är utfylld med uppgifter av de slag, som nedan värderats såsom kontoristarbeten. 7—2102 41

98 Rörande användningen av kontorister, trafikbiträden och stationskarlar för utförande av tågklarerartjänst hänvisas till de i det följande i sådant hänseende framlagda allmänna riktlinjerna med tillhörande exemplifiering. Den arbetsfördelning, kommissionen tänkt sig mellan kontorister, trafikbiträden m. fl. slag av befattningshavare för stationsinspektors- och tågexpeditionerna, är följande. N o r m a l u p p g i f t e r för k o n t o r i s t : Förmedling å tågexpedition av order och underrättelser mellan tågklarerare å ena sidan och tägledare, främmande stationer eller egen stations personal å den andra, där detta arbete är mera komplicerat och omfattande, såsom t. ex. vid Malmö C och Uppsala C. Komplettering av konduktörspersonals orderjournaler. Granskning och uträkning av tiduppgifter för reseersättning. Biträde med upprättandet av avlöningslistor och därmed sammanhängande göromål. Upprättande av värnpliktsuppgifter. Annotation av tjänstledighet och avlåtande av tjänstledighetsuppgift till revisionskontoret. Komplettering av personalakter. Uträkning av växlingskostnader. Mottagning i förekommande fall av vagnbeställningar, upprättande av stationens huvudanmälan, handhavande av lokal vagnfördelning m. m.; allt på större stationer och såvida särskild vagnexpedition ej finnes. Sammanställning av kostnadsuppgifter för fördelning av vissa stationskostnader. Upprättande av förslag till bränslestat. Statistik över bränsleförbrukningen. Sammanställningar över stationens trafik. N o r m a l u p p g i f t e r för t r a f i k b i t r ä d e : Biträde å tågexpedition (s. k. tågklarerarbiträde) med: förmedling av order och underrättelser mellan tågklarerare å ena sidan och tågledare, främmande stationer eller egna stationens personal å den andra, i andra fall än ovan under kontorist nämnts, exempelvis för tågklarerarbiträdena vid Stockholm C, Hallsberg och Olskroken, utskrivning av extratågstidtabeller, tågorder, bangårdsorder m. m., förandet av överlämningsjournal och telefonbok, utväxling på tågklarerares uppdrag av tåganmälningar och dessas införing i tågti d j our nal en, lämnande av upplysningar åt småfordonsförare om tågläget m. m., verkställande av regelbunden underrättelse till banbevakningen om tågläget m.m. N o r m a l u p p g i f t e r för s t a t i o n s k a r l : Uppsortering av frakthandlingar och annan konduktörspost. Utdelning till stations- och tågpersonal av order, särtryck och tidtabeller m. m. Vård och redovisning av tillvaratagna effekter. Vagnbokföring, utskrivning av vagnslistor o. d. på station, där särskild vagnexpedition ej finnes och vagnupptagarna ej utföra dessa arbeten. Upprättande av adressförteckningar över stationens personal. Upprättande av bäddlistor för överliggningsstationer. Biträde i mån av behov och för övning med andra expeditionsgöromål. N o r m a l u p p g i f t e r för k o n t o r s b i t r ä d e : Skötsel av mindre telefonväxel och i samband därmed mottagning, avsändning, transitering eller förmedling av telegram- och telefonmeddelanden.

99 Diarieföring av in- och utgående skrivelser (är på stationerna av ringa omfattning), Biträde med utskrivning av tjänstgöringsorder m. m. Utskrivning av förrådsrekvisitioner. Utskrivning och redovisning av fribiljetter. Komplettering av särtryckssamlingar, tidtabellsböcker o. d. N o r m a l u p p g i f t e r för s k r i v b i t r ä d e : Maskinskrivning och andra slag av skrivarbeten, såsom uppläggning av dagsverksjournaler, stommar till turlistor och avlöningslistor m. m. N o r m a l u p p g i f t e r för k o n t o r s v a k t : Budsändning samt biträde med maskinskrivning och enklare expeditionsgöromål. Tjänsteställning för personal i tågklarerartjänst på stationer, vissa expeditionsställen och ranger bangårdar. Med tågklarerare förstås enligt säkerhetsordningen tjänstehavare, som på eget ansvar handhar de löpande göromålen med tågens expediering enligt säkerhetsordningen å tåganmälningsstation, och med tågvakt tjänstehavare, som på eget ansvar handhar de löpande göromålen med tågens expediering enligt säkerhetsordningen å driftplats, vilken ej är tåganmälningsstation, men är försedd med huvudsignal, som manövreras av platsens personal. Den gemensamma beteckningen för tågklarerare och tågvakt är tågexpeditör. Tågklarerartjänsten innefattar emellertid icke enbart ovannämnda säkerhetstjänst utan jämväl medverkan till och övervakning av att biljettförsäljning, godsmagasinstjänst, växlingsarbete, klargörande av tågvägar, godsomlastning m. fl. på stationen ankommande åtgärder utföras på sådant sätt och i sådan tid, att en snabb tågexpediering underlättas. Särtryck 4 — Allmänna personalbestämmelser — stadgar beträffande tågklarerartjänsten att stationsskrivare skall användas »såsom biträde till stationsinspektoren å station med omfattande tågrörelse eller där omrangering eller omlastning i större omfattning äger rum»; att förste kontorist skall användas i dylik tjänst »å stationer av 3:e klass med livlig tågrörelse, där ifrågavarande tjänst icke anses vara av sådan vikt, att den bör handhavas av tjänsteman av högre grad», att kontorist skall användas i tågklarerartjänst å stationer av 4:e och högre klass och att trafikbiträde skall användas i tågklarerartjänst »å huvudlinje med livlig tågrörelse under förutsättning, dels att dylik tjänst förekommer i regelbunden turfördelning, dels att övrig tjänstgöring till övervägande del fullgöres å expedition». Dessa regler tillämpas dock icke undantagslöst, utan åtskilliga undantag från dem ha gjorts, särskilt ifråga om användningen av förste kontorister och trafikbiträden. Ehuru varje tjänsteman, vilken användes som tågklarerare, skall äga fullständig kännedom om alla säkerhetsbestämmelser i den utsträckning de

100 tillämpas på respektive bandel, måste helt naturligt olika krav ställas på tågklarerare å skilda stationer alltefter tågrörelsens och stationstjänstens omfattning, gällande detta icke minst den gren av tågklarerartjänsten, som avser den ovan berörda allmänna övervakningen av tjänsten och i samband därmed befälsföringen å stationen. Bland faktorer, till vilka hänsyn bör tagas vid bedömande av tågklarerarnas tjänstegrad, kunna nämnas tågtätheten; huruvida växel- och signalsäkerhetsanläggning finnes; eventuell befogenhet för tågklarerare att ändra ordningsföljden mellan tågen på viss linje eller uppdrag för denne att fungera som tågledare för bispårssträcka; den befälsföring, som påvilar tågklareraren på grund av stationen åliggande arbetsuppgifter och där förefintlig personalstyrkas större eller mindre omfattning; samt stationens eventuella egenskap av: utgångs-(tågbildnings-)station för snälltåg, långgående persontåg eller fjärrgodståg, omrangeringsstation, där tågen undergå avsevärda förändringar och ombildning, större omlastningsstation för styckegods, större förgrenings-(övergångs)-station, ordergivnings- eller underrättelsestation eller bådadera, gränsstation till utlandet, i vilket fall språkkunskaper kunna erfordras och samråd med tull- och passmyndigheter m. fl. måste äga rum. Det bör i detta sammanhang beaktas, att under de tider då stationsföreståndaren eller hans närmaste man icke äro i effektiv tjänstgöring å stationen, det blir tågklareraren, som har att svara för den allmänna befälsföringen och ordergivningen samt för tjänstens på alla arbetsområden ordnande, ledande och utförande enligt gällande planer, dagorder m. m., och som i förekommande fall har att ingripa vid oregelmässigheter och förryckningar av planerna och i många andra olika avseenden. Särskilt viktigt är att tågklarerare noga följer arbetet med tågexpedieringen, för vilken han i regel själv, därest icke stationsföreståndaren direkt ingriper däri, är ensam arbetsledare. Såsom av för kommissionen tillgängliga turlistor framgått taga å de största stationerna — av överinspektorsklass samt klasserna 1 A och I B — stationsföreståndarna och deras närmaste män i regel ingen eller blott ringa del i tågklarerartjänsten, enär deras tjänstgöringstid huvudsakligen tages i anspråk för ledarskap och övervakning, planläggning, konferenser o. d. Det är givet, att så måste till en viss grad vara förhållandet, men kommissionen kan icke undgå att framhålla, hurusom detta det högre stationsbefälets frigörande från tågklarerartjänsten icke bör drivas alltför långt. E t t direkt deltagande med viss regelbundenhet i tågklarerartjänsten från stationsföreståndarnas och deras närmaste mäns sida kan nämligen verka personalbesparande och måste dessutom anses vara av värde därigenom, att

101 det bidrager till att bibehålla deras förtrogenhet med nämnda tjänst och kan lämna dem erfarenheter av värde för deras övriga tjänsteutövning. Tågklarerartjänsten åvilar i största omfattning tjänstemän i 15:e och lägre lönegrader, d. v. s. alltefter förhållandena stationsskrivare, förste kontorister, kontorister, trafikbiträden och stationskarlar; dock att på sätt förut angivits förste stationsskrivare tjänstgöra såsom tågklarerare vid Stockholm C, Göteborg C och Malmö C under de tider av dygnet, då trafiken är som livligast. Att uppdraga enhetliga allmänna riktlinjer ifråga om den lämpliga tjänstegraden för tågklarerarna å olika stationer möter givetvis stora svårigheter med hänsyn till de mycket skiftande förhållanden, varunder denna tjänst förrättas, och de olika kvalifikationer, som på grund härav måste krävas av tågklarerarna. Kommissionen har emellertid enats om följande allmänna grunder i detta avseende, vilka i det följande komma att i viss omfattning belysas genom exempel. Dessa grunder avse den lägsta grad, som i olika fall enligt kommissionens mening bör ifrågakomma för ifrågavarande tjänst, och bortses alltså här från den tågklarering, som med hänsyn till lämplig arbetsfördelning utföres av stationsföreståndarna, dessas närmaste män eller andra befattningshavare, vilka av annan anledning finnas på stationen och eventuellt innehava högre tjänstegrader än de som här nedan angivas såsom behövliga enbart för omhänderhavande av tågklareringen. Med natt förstås i det följande i regel tiden 22—6. Förste stationsskrivare. Vid Stockholms, Göteborgs och Malmö centralstationer äro såsom tidigare nämnts de med tågklareringen förenade göromålen enligt kommissionens åsikt av sådan omfattning och svårighetsgrad, att den närmaste ledningen därav under de tider på dygnet då trafiken är som mest krävande, bör handhavas av förste stationsskrivare. Kommissionen har vidare funnit speciella förhållanden, vilka torde sakna motstycke på annan station vid statens järnvägar, föreligga ifråga om tågklarerartjänsten vid Hallsberg. Denna är under dagen av den art, att den ansetts böra handhavas av lägst stationsskrivare. På grund av stationens läge och trafikuppgifter är större delen av rörelsen på godsbangården emellertid koncentrerad till natten. Där tjänstgöra nämligen nattetid cirka 25 man i växlingen och 15 man på omlastningsmagasinet. Enär annat befäl normalt icke är i tjänstgöring under natten har tågklareraren ansvaret såväl för rörelsen å godsbangården som för tjänsten å personbangården, där ett 20-tal man då tjänstgöra. På grund härav är ifrågavarande tjänstgöring mycket betungande och svårskött och ställer mycket stora krav på utövaren. Frågan om tågklarerarnas i Hallsberg tjänsteställning har tidigare varit föremål för prövning. Sålunda gjorde dessa tågklarerare år 1936 framställning om utfående av vikariatsersättning såsom förste stationsskrivare för sin tjänstgöring såväl dag som natt. Järnvägsstyrelsen fann då, att visst

102 fog förelåg för höjande av nämnda tågklarerartjänst i den mån densamma berörde nattimmarna, men att så icke var fallet ifråga om dagturerna enär högre befäl då ständigt var i tjänst. Med hänsyn till bestämmelserna i avlöningsreglementets § 20 saknade styrelsen emellertid för det dåvarande möjlighet att medge vikariatsersättning enbart för nattjänsten. P å grund av det ansvar, som åvilar nattågklarerarna i Hallsberg, delar kommissionen uppfattningen om att deras tjänst bör bedömas som förste stationsskrivartjänst. Då numera gällande avlöningsbestämmelser icke lägga hinder i vägen för meddelande av förordnande å högre tjänst för enstaka tjänstgöringsturer på sätt år 1936 ifrågasattes, vill kommissionen förorda, a t t sådant förordnande lämnas ifrågavarande tågklarerare vid tjänstgöring u n d e r natt. Tillsättande av ordinarie tjänster för ändamålet bör givetvis icke ifrågakomma enär tre eller fyra sådana tjänster då skulle erfordras till undvikande av för ofta återkommande nattjänst. Stationsskrivare. Stationsskrivare bör anlitas som tågklarerare: dels såväl dag som natt å samtliga överinspektorsstationer; dock att då enligt ovan angivna grunder förste stationsskrivare erfordras vid Stockholm C, Göteborg C och Malmö C som ledare för tjänsten, stations skrivare närmast kommer att fungera som dennes biträde, varjämte kommissionen såsom nyss nämnts ifrågasatt förordnande som förste stationsskrivare under natttjänst i Hallsberg; dels i dagtjänst å vid huvudlinje belägna stationer av klasserna 1 A och 1 B med livlig tågrörelse, större personalstyrka för växling och godsomlastning vid tågen, ordergivningsskyldighet m. m.; dels ock med hänsyn till omfattande trafikrörelse under dagtjänst vid 2:a klass stationerna Laxå och Ljusdal, vid Ljusdal dock endast så länge stationen saknar växelförregling, ävensom vid expeditionsstället Södertälje S. I vad mån stationsskrivare erfordras för tågklarerartjänst på nu nämnda stationer av klass 1 A och lägre även under natt blir beroende på huruvida omfattningen av tågrörelsen och de övriga uppgifter, såsom växling, godsomlastning o. d., som då åvila stationen, kunna anses jämförbara med dagtjänsten. I flertalet fall torde så vara förhållandet beträffande stationer av klasserna 1 A och I B samt, såvitt kommissionen kunnat finna, även vid Laxå och Södertälje S. Förste

kontorist.

I de fall då tågklarerartjänsten på grund av trafikomfattningen, utrustning av anslutningståg, ordergivning m. m. är av mera kvalificerad beskaffenhet, men dock icke av den art, att stationsskrivare eller högre befattningshavare behöver för densamma ifrågakomma, bör tjänsten åvila förste kontorist. Så är enligt kommissionens förmenande förhållandet beträffande dagtjänsten, dels ifråga om Tomteboda (klass 1 A), dock endast under viss förutsättning, som nedan angives, dels ock vid övergångs- eller grenstationer

103 av klasserna 1 B och 2 med livligare trafik ävensom vid den till förstnämnda klass hörande malmstationen Gällivare. I vad mån förste kontorister vid dessa stationer kunna erfordras jämväl för nattjänsten eller å andra stationer av samma klasser enbart för sådan tjänst — exempelvis då tågklareringen under dagen utföres av stationsskrivare — måste på sätt satts ifråga rörande stationsskrivare prövas från fall till fall med hänsyn till huruvida nattjänstens omfattning kan vara jämförbar med den dagtjänst, som enligt ovanstående grunder bör ankomma på förste kontorist. Kontorist. Kontorist bör finnas som tågklarerare: dels å stationer av klasserna 1 A, 1 B och 2 med övervägande lokaltågseller bispårstrafik eller eljest då högre befattningshavare enligt förestående grunder ej erfordras för ändamålet, dock med undantag för Värtan samt under förutsättning, vad nattågklarering beträffar, att denna ej är av så enkel beskaffenhet, att den på sätt nedan angives kan uppdragas åt stationskarl; dels i regel under dagen och i ett fåtal fall även under natten å stationer av klasserna 3 och 4 med jämförelsevis livlig tågrörelse; dels under såväl dag som natt vid vissa rangerbangårdar och exeditionsställen, såsom Sävenäs rangerbangård, Malmö och Nässjö godsbangårdar, Hagalunds nedre och Örebro S samt under dag vid Kimstad., Tr af i kbiträde. Trafikbiträde bör handhava tågklareringen vid Värtan (bispårstrafik), Stockholm stadsgården (viktigare blockpost), Ståthöga rangerbangård, Kiruna malmbangård och Svartöns malmbangård (rangerbangårdar med relativt enkel tågrörelse). Stationskarl. Stationskarl bör kunna anlitas för tågklarerartjänst på stationer av klasserna 5 och 6 under såväl dag som natt, för tågklarering under natt undantagsvis på stationer av klass 1 B (enligt kommissionens undersökning f. n. endast Luleå) samt på stationer av klasserna 2, 3 och 4, därest tågrörelsen då är ringa och tågklareringen av enkel beskaffenhet, ävensom jämväl under dagen på vissa stationer av klasserna 3 och 4 med enklare tågklarering.

Kommissionen lämnar å nästföljande sidor exempel på den tjänsteställning den ansett att tågklareringen som sådan får anses kräva vid stationer av lägst klass 4 samt vissa expeditionsställen och rangerbangårdar, allt hänfört till normala trafikförhållanden. Ben härvid för olika exemplifierade fall angivna tjänstegraden innebär, att en tågklar erar examiner ad tjänsteman av nämnda tjänstegrad är den lägsta, sorn normalt bör bestrida tågklarerartjänsten. Tjänsteman i högre tjänstegrad bör givetvis kunna ifrågakomma härför, när så finnes lämpligt med hänsyn till personaltillgången i övrigt och turfördelningen på stationen.

104 Uppgift på de tjänstegrader, som vid normal turfördelniug lägst anses erforderliga för tågklarerartjänstens bestridande å nedannämnda stationer m. fl. tjänsteställen. Trafik-

Tågklarerare Station och stationsklass

tion

under under dag natt läsrst * lägst*

Station och stationsklass

under dag lägst *

12 13 14 15 15 19 19 19 20 25 26

Ängelholm C Östersund C Sundsvall C Bollnäs Storvik Kiruna C Gällivare Luleå C Boden C Borås C Kalmar C

sts

överinspektorsklass. 24 5 10 3 11

Stockholm C Göteborg C Malmö C Hallsberg Nässjö

24 24 24 1 2 3 3 5 5 6 6 10 10 12 14

Tomteboda Stockholm N S Uppsala C Norrköping C Krylbo Örebro O , Falköping C Olskroken , Karlstad C , Kristinehamn , Hässleholm , Trelleborg C och P ., Hälsingborg O och F Ange

sts

Klass 1 A. fknt knt

fknt 5 knt

Klass

» sts3

»« » »5

knt sts6

24 1 2 3 3 4 5 5 5 6 « 7 7 10 10 10

Älvsjö Linköping C Mjölby Södertälje C Katrineholm Skövde Jönköping C Herrljunga Kil Uddevalla C Varberg Eslöv Lund C Alvesta

sts

» »

knt sts

» »

fknt sts fknt

sts

* Förkortningarna betyda: fsts = förste stationsskrivare, sts = stationsskrivare, fknt = förste kontorist, knt == kontorist. tb = trafikbiträde, stk = stationskarl.

, , , ,

sts

knt sts

knt knt sts

knt fknt sts knt sts knt

fknt knt

» »

fknt knt

fknt sts

» knt fknt knt sts sts knt

Värtan , Sala , Norsholm , Frövi , Motala C Flen Laxå Stenstorp , Alingsås , Charlottenberg Arvika Vansbro Mora , Kävlinge , Arlöv , Landskrona 11 Vislanda , 11 Älmhult Åstorp 12 Långsele 14 Härnösand 14 Hudiksvall 15 Söderhamn C 15 Ljusdal 15 Vännäs 21 Umeå 21 Skelleftehamns övre

Klass 1 B. 24 2 2 4 4 5 5 5 6 9 9 10 10 11

Tågklarerare

Trafiksektion

tb knt fknt

» knt fknt sts knt

fknt

» knt sts fknt knt

21 1

Fsts vid de viktigare tåggrupperna på dagen. Befäl bör finnas på bangården i stationsskrivar- eller högre grad dygnet om. 3 För vissa lokaltåg under dagen knt, om så ur turlistsynpunkt är lämpligt. * För vissa tåg under dagen knt, om så ur turlistsynpunkt anses lämpligt. 6 Stins eller fsts klarera utlandsförbindelserna. 6 Knt för vissa lokaltåg på dagen, om så ur turlistsynpnnkt är lämpligt. 7 Omfattande växlingsarbete nattetid. 2

Tågklarorare

Trafiksektion

Station och stationsklass

24 2 3 4 5 7 9 9 10 11 11 12 12 12 13 14 15 16 16 20 20 21 21 21 25 26

Stockholm stadsgården Nyköping C Kumla Åkers styckebruk Gårdsjö . Filipstad Ö Almedal Falkenberg Teckomatorp Tranås Sävsjö Billesholms gruva Kattarp Klippan Storlien Sollefteå Ockelbo Sveg Orsa Haparanda . . . . Arvidsjaur . . . . Skellefteå stad Örnsköldsvik C Bastuträsk Vänersborg.... Nybro

under under dag natt lägst lägst

Klass 3. tb knt

» " » stk knt

» » » »

knt

» »

»' » » »

» » » » » » »

knt stk

» » » knt a stk knt

» stk

» » » »

knt stk

» " » » »0 » »

Klass 4. Heby Uplands Väsby B-otebro Tureberg Tierp Örbyhus Skutskär Åby Vimmerby . . . . Västanfors . . . . Ervalla Fågelsta Skänninge . . . . Huddinge Tumba Järna Gnesta Vingåker Pålsboda Strängnäs . . . . Mariefred .... Töreboda Moholm Lerum Partilie Strömtorp . . . . Malung 1

knt

stk

» » » » »

» » » » » »

stk knt

» » »

stk

knt

» »

knt

» » »

stk knt

» » » »

stk

knt stk

» » » » » »

knt stk

» » » » » » » » » »

Tågklarcrare

Trafiksektion

Station och stationsklass

under dag lägst

under natt lägst

9 9 9 9 9 9 10 10 10 11 11 11 12 12 12 12 12 12 12 12 13 13 14 14 14 15 15 15 15 15 20 20 20 20 21 21 21 21 25 25 25

Strömstad Dingle Mölndal nedre . . . Kungsbacka Kungälvs Ytterby Munkedal Billeberga Örtofta Lomma Boxholm Osby Hästveda Veinge Laholm Båstad Svalöv Markaryd Höganäs Bjärnum Bjuv Järpen Hoting Bräcke Harmånger Kramfors Kilafors Horndal Fors Iggesund By valla Älvsby Jörn Övertorneå Piteå Mellansel Hällnäs Storuman Lycksele Fritsla Vara Limmared

knt a

stk

24 2 2 3 4 5 10 11 19 19 19

Expeditionsställen och rangerbangårdar m. m. H a g a l u n d (nedre) Ståthöga Kimstad Örebro södra Södertälje södra Sävenäs rangerbangård Malmö godsbangård Nässjö » Kiruna m a l m b a n g å r d Malmberget Svartön ,

Stins eller hans närmaste man klarera utlandsförbindelserna.

» »

stk

knt

»a » » » » »

a stk knt

stk

» »

a knt stk

» » » » » » » » » » » a

» a

» » a

» a

knt stk

knt

» » »

» »

stk knt stk knt stk

» » » a

» a

knt stk

a a

» »

» » »

knt tb knt

knt tb stk knt sts knt

knt

sts knt

» »

tb stk tb

»a tb stk tb

106 Vad särskilt Tomteboda beträffar har kommissionen ansett, att tågklarerartjänsten bör uppdragas åt förste kontorister, detta dock endast under förutsättning, att den särskilda övervakning av bangårdsarbetet, som är nödvändig för trafikens planenliga avveckling, och som nu under vissa tider av dygnet åligger tågklarerarna, avlastas från dem och pålägges för ändamålet avdelade stationsskrivare. Kommissionen vill slutligen framhålla, att anledningen till att man i åtskilliga fall ansett sig kunna anförtro tågklareringen under natt åt tjänsteman i lägre grad än under dagen, grundar sig på den av kommissionen uttalade uppfattningen, att värdet av tågklarerartjänsten i väsentlig grad måste hänföra sig till den tågklarerarna åliggande befälsföringen på stationen, vilken givetvis oftast måste bliva mera krävande på dagen än på natten, då personalstyrkan vanligen är ringa och de löpande uppgifterna obetydliga eller eljest i förväg reglerade. 6. Större telefonväxlar och telefonexpeditioner. Skötseln av befintliga telefonväxlar för koppling av samtal inom statens järnvägars lokala telefonnät och i förekommande fall även till och från rikstelefonnätet samt den s. k. telefonexpeditionstjänsten, d. v. s. göromålen med mottagning, avsändning och transitering av tjänste- och privattelegram, tåg- och vagnorder m. m., medför på flertalet stationer icke större arbete än att detta kan ingå bland de uppgifter, som åvila stationsföreståndarexpeditionernas personal. Endast på distrikts- och sektionsledningsexpeditionernas huvudorter och vissa andra större stationer äro dessa arbeten av den omfattning, att särskild personal måste för dem avdelas. Ifråga om personaluppsättningen för dessa båda tjänstegrenar, då särskild sådan erfordras, vill kommissionen framlägga följande förslag. Endast telefonväxeln och den särskilda telefonexpeditionen i Stockholm samt de av gemensam personal skötta telefonväxlarna och telefonexpeditionerna i Göteborg och Malmö synas vara av sådan storleksordning, att särskild föreståndare för dem erfordras. Med hänsyn till det förmansskap, som utövas av dem, synas föreståndarna för telefonväxeln respektive telefonexpetionen i Stockholm skäligen böra vara placerade i lönegraden A 11 som kansliskrivare och de för båda dessa tjänstegrenar närmast ansvariga tjänstemännen i Göteborg respektive Malmö i lönegraden A 10 som förste kontorister. F ö r befattningshavare, som enbart är sysselsatt med samtalskoppling i telefonväxel, synes skrivbiträdesgraden (A 2) lämplig. Där två eller flera tjänstehavare samtidigt äro behövliga för samtalskoppling i telefonväxel, bör, därest ej särskild föreståndare finnes och är i tjänstgöring, en av de i växeln tjänstgörande fungera som vaktföreståndare, såvida icke dylikt vaktföreståndarskap lämpligen kan uppdragas åt tjänsteman, som samtidigt är vakthavande på med växeln förenad telefonexpedition. Sådan vaktföreståndare bör innehava kontorsbiträdes tjänstegrad.

107 För de på telefonexpeditionerna ankommande göromålen, d. v. s. avsändning och mottagning av telegram- och telefonmeddelanden m. m., i exemplifieringen här nedan benämnda apparattjänst, bör anlitas kontorsbiträden. För vaktföreståndare å telefonexpeditionen i Stockholm har kommissionen ansett lönegraden A 8 lämplig. Till upplysning kan meddelas, att antalet å telefonexpeditionerna vid Stockholm C, Göteborg C och Malmö C under år 1938 mottagna och avsända tjänste- och privattelegram samt telefonmeddelanden utgjorde 148 200 vid Stockholm C, 70 000 vid Göteborg C och 71400 vid Malmö C. Med tillämpning av förestående riktlinjer anser kommissionen att följande personaluppsättning skulle erfordras på nedannämnda större expeditioner av nu ifrågavarande slag, nämligen å telefonväxeln vid Stockholm C: 1 kansliskrivare — föreståndare för expeditionen, 2 kontorsbiträden — vaktföreståndare med tjänstgöring även i växeln i förmiddags- och eftermiddagstur, erforderligt antal skrivbiträden — för samtalskoppling. å telefonexpeditionen vid Stockholm C: 1 kansliskrivare — föreståndare för expeditionen, 2 kontorister — vaktföreståndare och apparattjänst i förmiddags- och eftermiddagstur, erforderligt antal kontorsbiträden — apparattjänst. å gemensam telefonväxel och telefonexpedition i Göteborg. 1 förste kontorist — föreståndare för expeditionen, 4 kontorsbiträden — vaktföreståndare och apparattjänst, erforderligt antal skrivbiträden — samtalskoppling. å gemensam telefonväxel och telefonexpedition i Malmö. 1 förste kontorist — föreståndare för expeditionen, 4 kontorsbiträden — vaktföreståndare och apparattjänst, erforderligt antal skrivbiträden — samtalskoppling. 7.

Radiotelegrafisttjänst.

För betjäningen av fartygens å Sassnitz-routen apparater för trådlös telegram- och telefonkorrespondens samt Trelleborgs färjestations anläggning för mottagning och avsändning av trådlösa fartygs telegram, finnes bland färjestationens personal anställda ett antal förste kontorister. Mot dessa tjänstehavares inplacering i lönegrad har kommissionen icke funnit anledning till erinran. 8. Personal för toiljettexpeditioner. I de fall då tjänsten inom biljettexpedition är så omfattande, att expeditionen kräver särskild föreståndare (redogörare), förordnas sådan av järn-

108 vägsstyrelsen, distriktschefen eller trafikinspektören. Dylik föreståndare har att i tillämpliga delar fullgöra de uppgifter, som i den inledande översikten angivits för expeditionsföreståndare. Såsom föreståndare för biljettexpeditioner äro alltefter dessas storlek f. n. placerade expeditionsföreståndare i lönegraden A 21, respektive förste stationsskrivare, stationsskrivare, förste kontorister och kontorister. Enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat har expeditionernas inbördes storlek alltsedan år 1936 av styrelsen bedömts med ledning av de av 1936 års klassificeringskommitté förordade grunderna, d. v. s. genom en poängberäkning, åstadkommen genom en på visst sätt företagen omvärdering av antalssiffrorna för de olika slag av biljetter som försålts. Styrelsen har vidare meddelat, att den under senare år räknat med, att följande poänggränser skulle tillämpas vid bestämmandet av tjänstegraderna för biljettexpeditionernas föreståndare, nämligen: Antal biljettenheter efter omvärdering

Motsvarande ett poängtal av

Over 500 000 » 250 000 » 100 000 75 000

Över 50 » 25 » 10 »

7-5

Föreståndare

Expeditionsföreståndare. Förste stationsskrivare. Stationsskrivare. 1 Förste kontorist. 1

I samband härmed må erinras om, att statens järnvägars befälsförbund föreslagit följande slag av tjänstehavare som föreståndare för biljettexpeditionerna, nämligen: expeditionsföreståndare i lönegrad A 24 för expeditioner med m i n s t . . 100 poäng, » » » A 21 99—50 underinspektör 49—40 förste stationsskrivare 39—15 stationsskrivare 14—10

därvid poängtalen beräknats på sätt ovan sagts. Svenska järnvägarnas kontorspersonalförbund har föreslagit förste kontorister respektive kontorister som föreståndare för de biljettexpeditioner, vilkas poängtal icke uppgå till de för inrättande av högre tjänster fastställda. I nu förevarande sammanhang må vidare erinras om, att kommissionen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 september 1939 föreslagit införande i tjänsteförteckningen av bland annat befattningen expeditionsföreståndare i lönegraden A 22. Kommissionen hade nämligen funnit, att, beträffande såväl biljett- som godsexpeditioner, vilka förestodes av expeditionsföreståndare i lönegrad A 21, en markerad skillnad kunde iakttagas ifråga om dessa expedi1 Såvida icke av annan anledning (stationsföreståndarens närmaste man, g e m e n s a m t föreståndarskap med annan expedition o. s. v.) förste stationsskrivare respektive stationsskrivare anses böra finnas på, stationen och föreståndarskapet för biljottexpeditionen anses böra uppdragas åt denne.

109 tioners storlek och kravet på föreståndarnas kompetens, varför det syntes kommissionen skäligt, att föreståndarna för de största expeditionerna bereddes en något bättre löneställning. Över innehållet i nämnda skrivelse har järnvägsstyrelsen den 8 januari 1940 avgivit anbefallt utlåtande, vari styrelsen bland annat anför följande. Ifråga om förslaget att befattningen expeditionsföreståndare, som redan finnes intagen i 21 :a och 24:e lönegraderna, jämväl borde införas i 22:a lönegraden, har kommissionen för sin del framhållit, att beträffande expeditioner, vilka nu förestås av expeditionsföreståndare i 21:a lönegraden, kan en markerad skillnad iakttagas ifråga om olika expeditioners storlek och kravet på föreståndarnas kompetens, och att det vid sådant förhällande får anses skäligt, att föreståndarna for de största av dessa expeditioner beredas något bättre löneställning. Styrelsen får i anledning härav framhålla, att den icke står främmande för, att den skillnad i arbetsbörda och ansvar, som åvilar de olika expeditionsföreståndarna, kan visa sig vara tillräckligt bärande skäl för sådan differentiering av befattningen, som kommissionen föreslagit. En dylik differentiering fordrar dock en inbördes vardesättning (poängberäkning) av dessa expeditioner, innan slutgiltig ståndpunkt anses böra tagas till vilka expeditionsföreståndarbefattningar, som böra fördelas på de olika lönegraderna. I avvaktan på den utredning, som kommissionen har sig ålagd, och vad här gäller de ifrågavarande expeditionernas inbördes gradering, har stvrelsen därför för sin del ansett sig icke böra taga något initiativ till förenämnda" befattnings ytterligare differentiering. Med hänsyn till vad kommissionen uttalat, har styrelsen emellertid intet att erinra mot, att befattningen expeditionsföreståndare införes jämväl i 22:a lönegraden. Kommissionen övergår härefter till sitt förslag ifråga om personaluppsättningen för biljettexpeditionerna. Föreståndare. Kommissionen anser riktigt, att föreståndarnas grad avväges efter expeditionernas relativa storlek och vill förorda, att denna storlek t. v. bestämmes på sätt, som redan tillämpas av järnvägsstyrelsen, d. v. s. enligt 1936 års klassificeringskommittés grunder. I enlighet härmed har kommissionen till ledning vid avgivande av sitt förslag ifråga om biljettexpeditionerna sammanställt uppgifter om deras poängtal. Dessa poängtal ha varit grundade på 1938 års trafik. Det har nämligen icke varit möjligt att få fram fullständigt siffermaterial för en värdering av biljettjänsten för något senare år, emedan den särskilda statistik, som erfordras för omvärdering av trafiksiffrorna, icke förts efter år 1938. Då emellertid 1938 måste betraktas som ett relativt gott normalår, vilket därtill är det sista, som är helt oberört av de rubbningar ifråga om trafikens storlek och fördelning över statsbanenätet, som inträdde under senare delen av år 1939, måste 1938 års trafiksiffror anses ge ett relativt rättvisande uttryck för expeditionernas inbördes storleksordning och därigenom också väl lämpa sig för de jämförelser och exemplifieringar, kommissionen i det följande ansett nödvändiga. I en som bilaga till betänkandet fogad tabell äro samtliga biljettexpeditioner vid I—V distrikten med särskilt förordnad föreståndare angivna i storleksordning efter de poängtal, 1938 års trafik givit.

110 Vid övervägande av frågan om lönegradsplaceringen av de största biljettexpeditionernas föreståndare har kommissionen icke funnit tillräcklig anledning att biträda befälsförbundets förslag om uppflyttning av vissa av dessa föreståndare till lönegrad A 24. Däremot vidhåller kommissionen sin tidigare uttalade uppfattning, att vissa av dem böra uppflyttas till den i annat sammanhang till införande i tjänsteförteckningen föreslagna expeditionsföreståndarbefattningen i lönegraden A 22. Denna befattning bör enligt kommissionens mening avses för de tre största biljettexpeditionerna, nämligen Stockholm C, Malmö C och Göteborg C, vilka ifråga om storlek väsentligt skilja sig från de övriga — en skillnad, som dessutom måste förutses bliva för framtiden bestående. Av övriga biljettexpeditioner böra Lund C, Uppsala C, Örebro C och Norrköping C, vilka samtliga uppvisa minst 50 poäng, erhålla expeditionsföreståndare i lönegraden A 21 som föreståndare. Mindre biljettexpeditioner med egen föreståndare än de nu nämnda böra, med i det följande angivna undantag, förestås av: förste stationsskrivare stationsskrivare förste kontorist kontorist

vid poängtalen » » » » » »

49—21, 20—15, 14—9 och från 8 och nedåt,

allt under förutsättning, vad mindre expeditioner angår, att särskild föreståndare enligt distriktsbefälets beprövande är erforderlig och sådant föreståndarskap, vad expedition med mindre än 21 poäng beträffar, icke kan uppdragas åt förste stationsskrivare respektive stationsskrivare, vilken av annan anledning (närmaste man till stationsföreståndaren, gemensamt föreståndarskap för biljett- och godsexpedition e. d.) finnes på stationen. Nu nämnda poänggränser äro som nämnt hänförda till 1938 års trafik, men grunda sig icke enbart på poängtalens relativa höjd utan hava främst uppkommit vid den erfarenhetsmässiga värdering av arbetet på de olika expeditionerna, som kommissionen verkställt, och vill kommissionen här ytterligare betona, att poängberäkningen huvudsakligen avser att få fram den inbördes ordningen mellan expeditionerna i storlekshänseende. Förestående förslag rörande föreståndarskapet för biljettexpeditionerna grundar sig såsom av det sagda framgår enbart på vederbörande biljettexpeditioners storlek. I åtskilliga fall förekommer emellertid gemensamt föreståndarskap för biljett- och annan expedition. I sådant fall bör en gemensam värdering ske av de olika expeditionernas storlek för bedömande av föreståndargraden, allt enligt riktlinjer, som av kommissionen angivas i det följande vid behandlingen av föreståndarskap för godsexpeditionerna. Såsom av ovanstående torde framgå har kommissionen icke ansett sig kunna förorda den av befälsförbundet föreslagna ytterligare uppspaltning av föreståndartjänsterna, som införandet av underinspektorsbefattningar för vissa sådana föreståndare skulle innebära. Bland stationer och expeditionsställen, som ombesörja biljettförsäljning i

Ill större skala, befinna sig bland andra Stuvsta (klass 6), Tureberg och Huddinge (klass 4) samt expeditionsstället Karlberg med 22, 18, 15 respektive 14 poäng. Vid dessa platser är emellertid biljettjänsten av enklare slag, enär den till övervägande delen omfattar försäljning av månadsbiljetter och andra lokalbiljetter till och från Stockholm. På grund härav äro förestående riktlinjer ifråga om föreståndares tjänstegrad icke tillämpliga på dessa biljettförsäljningsställen. Särskild föreståndare för biljettexpeditionen på nämnda platser finnes för övrigt endast vid Huddinge, där en kontorist härtill förordnats. Någon ändring i dennes tjänstegrad har icke synts kommissionen erforderlig. Närmaste män till föreståndarna för vissa biljettexpeditioner. På vissa biljettexpeditioner erfordras en särskild befattningshavare, vilken fungerar som föreståndarens närmaste man och ställföreträdare. Denna uppgift torde emellertid endast på de större expeditionerna kunna i och för sig motivera ett särskilt hänsynstagande då det gäller lönegradsplaceringen. I regel torde detta dock vara fallet beträffande expeditioner, som förestås av expeditionsföreståndare eller förste stationsskrivare. Sålunda torde regelmässigt böra finnas förste stationsskrivare för nämnda uppgift på de biljettexpeditioner, som enligt förestående förslag skulle ha expeditionsföreståndare i lönegrad A 22 som föreståndare. P å expeditioner, som skulle förestås av expeditionsföreståndare i lönegrad A 21 eller av förste stationsskrivare, bör uppdraget att fungera som föreståndarens närmaste man ankomma på förste kontorist, såvida tjänsten på expeditionen är så omfattande och krävande, att dylik närmaste man vid prövning finnes erforderlig och under förutsättning, att tjänsten på expeditionen icke kräver anställandet av stationsskrivare, vilken då jämväl bör åläggas funktion som närmaste man. Härvid må emellertid bemärkas, att i några fall, då förste stationsskrivare är föreståndare för biljettexpedition, hans tjänstegrad icke blivit bestämd med ledning enbart av expeditionens omfattning utan jämväl av andra uppgifter, som ålagts honom, såsom t. ex. föreståndarskap även för annan expedition, uppdrag som stationsföreståndarens närmaste man eller liknande. I dylika fall kan expeditionsföreståndarens grad icke utan vidare motivera den eventuellt erforderlige närmaste mannens lönegradsplacering enligt ovanstående regler, utan bör denna placering i förekommande fall bedömas efter biljettexpeditionens storleks- och svårighetsgrad, den omfattning, i vilken närmaste mannen får mera självständigt svara för expeditionen på grund av att förste stations skrivaren är därifrån frånvarande till följd av sina tjänsteåligganden utom densamma etc. Övrig personal å biljettexpeditioner. Förste stationsskrivare bör enligt ovanstående riktlinjer förekomma på biljettexpedition antingen som självständig föreståndare eller som närmaste man till sådan föreståndare. På biljettexpeditionen vid Stockholm C finnas f. n. två förste stationsskrivare, varav den ene är expeditionsföreståndarens

112 närmaste man. Båda tjänstgöra som vaktföreståndare i alternerande turer och svara närmast för det på expeditionen förekommande synnerligen omfattande kontrollarbetet. Någon ändring härutinnan har kommissionen icke att föreslå. Stationsskrivare bör enligt ovanstående riktlinjer förekomma som föreståndare för biljettexpedition av viss storleksordning. Härutöver bör sådan tjänsteman finnas till erforderligt antal på de tre biljettexpeditioner, vilka enligt förslaget skulle förestås av expeditionsföreståndare i lönegraden A 22, nämligen Stockholm C, Malmö C och Göteborg 0, för utförande på dessa expeditioner av vissa redovisningsarbeten, tjänstgöring, särskilt i Göteborg och Malmö, som vaktföreståndare samt eljest för möjliggörande av att språkkunnig personal finnes tillgänglig på nämnda tre expeditioner för betjänande av utländska resande. Av sistnämnda anledning bör stationsskrivare jämväl finnas på Hälsingborgs färjestation och i Trelleborg, å vilken sistnämnda plats biljettexpeditionerna och ilgodsexpeditionen ha gemensam föreståndare, vilken av denna anledning av kommissionen anses böra vara placerad i förste stationsskrivargraden. För lucktjänsten böra förste kontorister anlitas på samtliga expeditioner, som förestås av expeditionsföreståndare. Beträffande övriga expeditioner böra för motsvarande uppgifter anlitas kontorister, såvida biljettförsäljningen med tillhörande redovisningsgöromål m. m. äro av den omfattning, att desamma utfylla hela eller den övervägande delen av tjänstgöringstiden i viss tjänstgöringstur och biljettförsäljningen icke till större delen avser lokalbiljetter. Där försäljningen huvudsakligen omfattar biljetter av sistnämnda slag samt på stationer, där biljettförsäljningen är av mindre omfattning än vad nyss sagts, böra stationskarlar kunna ifrågakomma som uppbördsmän på biljettexpeditionerna. Detta kan även vara lämpligt i utbildningssyfte. P å en del större stationer förekommer redan nu, att kontorsbiträden anlitas för biträde med biljettförsäljning och andra enklare biljettexpeditionsgöromål, såsom vissa redovisningsarbeten, statistik m. m. och för uträkning av biljettavgifter; och vill kommissionen föreslå, att järnvägsstyrelsen tager under övervägande, huruvida icke ett motsvarande förfaringssätt kan tillämpas jämväl på andra stationer, där biljettjänsten är av sådan storleksordning, att biträdesgöromål, motsvarande eller jämförliga med de ovannämnda, äro av den omfattning, att de kunna bereda sysselsättning åt en eller flera befattningshavare. 9. Personal för godsexpeditioner. Liksom ifråga om biljettexpeditionerna förordna järnvägsstyrelsen, distriktschefen eller trafikinspektören föreståndare (redogörare) för godsexpeditionerna i de fall, då tjänsten inom dessa är så omfattande, att den kräver sådan föreståndare. Dylik föreståndare har att i tillämpliga delar fullgöra de uppgifter, som i den inledande översikten angivits för expeditionsföreståndare. Alltefter godsexpeditionernas storlek äro som föreståndare för dem placerade expeditionsföreståndare i lönegraden A 21, förste stationsskrivare,

113 stationsskrivare, förste kontorister eller kontorister. Järnvägsstyrelsen har meddelat kommissionen; att den alltsedan år 1936 bedömt jämväl godsexpeditionernas inbördes storlek med ledning av de av 1936 års klassificeringskommitté föreslagna grunderna, d. v. s. genom en poängberäkning, åstadkommen genom en på visst sätt företagen omvärdering av antalssiffrorna för de olika slag av godssändningar (»godsexpeditioner») som behandlats av vederbörande expeditioner. Styrelsen har vidare meddelat, att den under senare år räknat med, att följande poänggränser skulle tillämpas vid bestämmandet av tjänstegraderna för godsexpeditionernas föreståndare, nämligen: Antal godsexpeditioner efter omvärdering

Motsvarande ett poängtal av

Föreståndare

Över 1000 000 500 000 200 000 150000

Över 100 » 50 20 » 15

Expeditionsföreståndare Förste stationsskrivare Stationsskrivare 1 Förste kontorist 2

Jämföres denna poängskala med den som av järnvägsstyrelsen tillämpas för biljettexpeditionernas föreståndare, finner man, att det erfordras dubbelt så stor poäng för ernående av viss föreståndargrad inom en godsexpedition som för att nå samma grad inom en biljettexpedition. Denna inbördes värdering av de båda arbetsområdena har av järnvägsstyrelsen motiverats med den så att säga högre kvalitén på arbetet på biljettexpeditionerna, vilken uppkommer genom den direkta betjäning av allmänheten, som åvilar så gott som all i biljettjänst sysselsatt personal. Kommissionens undersökningar av ett antal såväl större som mindre biljett- och godsexpeditioner hava icke jävat riktigheten av denna olika värdesättning av de båda slagen av expeditioner. Liksom ifråga om biljettexpeditionerna har statens järnvägars befälsförbund hos kommissionen föreslagit följande slag av tjänstehavare som föreståndare för godsexpeditionerna, nämligen: expeditionsföreståndare i lönegraden A 24 för expeditioner med minst 200 poäng, » » » A 21 » a » » 199—100 » , underinspektör » » » » 99—75 » förste stationsskrivare » » » » 74—25 » , stationsskrivare » » » » 24—20 » ,

Kontorspersonalsförbundet har, på sätt förut nämnts beträffande biljettexpeditionerna, föreslagit förste kontorister respektive kontorister som föreståndare för de godsexpeditioner, vilkas poängtal icke uppgå till de för inrättande av högre tjänster fastställda. 1 Såvida icke av annan anledning (stationsföreståndarens närmaste man, stor tågrörelse, omlastning i större utsträckning eller större trafikomfattning i övrigt) förste stationsskrivare bör finnas på stationen och föreståndarskapet kan uppdragas åt denne. 2 Såvida icke föreståndarskapet lämpligen kan uppdragas åt stationsföreståndaren personligen eller åt såsom närmaste m a n till honom å stationen placerad förste stationsskrivare eller stationsskrivare.

8 — 2102 41

114 Dessutom föreligga hos kommissionen ett flertal framställningar om förändrad löneställning för personal, sysselsatt inom godsexpeditionerna, för vilka framställningars huvudsakliga innehåll tidigare har redogjorts. I samband härmed vill kommissionen erinra om det förslag om införande i tjänsteförteckningen av en ny befattning, expeditionsföreståndare i lönegraden A 22, avsedd bland annat för vissa större godsexpeditioners föreståndare, för vilket finnes närmare redogjort i samband med behandlingen här ovan av personalen för biljettexpeditionerna. I fråga om personaluppsättningen för godsexpeditionerna vill kommissionen avgiva följande förslag. Föreståndare. Även ifråga om godsexpeditionernas föreståndare anser kommissionen, att tjänstegraderna böra avvägas efter expeditionernas relativa storlek och att expeditionsstorleken bör bedömas med ledning av 1936 års klassificeringskommittés grunder. För de jämförelser av expeditionernas inbördes storlek, kommissionen måst företaga, har den på sätt som skett beträffande biljettexpeditionerna sammanställt uppgifter även om godsexpeditionernas poängtal, därvid av samma skäl, som anförts ifråga om biljettexpeditionerna, 1938 års trafiksiffror lagts till grund för jämförelsen. I en som bilaga till betänkandet fogad tabell äro samtliga godsexpeditioner vid I—V distrikten med särskilt förordnad föreståndare angivna i storleksordning efter de poängtal 1938 års trafik givit. Vid övervägande av frågan om lönegradsplaceringen av godsexpeditionernas föreståndare har kommissionen på samma sätt som ifråga om biljettexpeditionerna ansett, att föreståndarna för de största godsexpeditionerna böra uppflyttas till den föreslagna nya befattningen expeditionsföreståndare i lönegraden A 22, att anledning saknas att införa föreståndarbefattningar i högre lönegrad än den 22:a och att inrättandet av underinspektorsbefattningar för vissa expeditioners föreståndare icke bör komma ifråga. Föreståndargraderna skulle alltså bliva expeditionsföreståndare i lönegraderna A 22 och A 21, förste stationsskrivare, stationsskrivare, förste kontorist och kontorist. Till den nya expeditionsföreståndarbefattningen i lönegraden A 22 böra enligt kommissionens mening uppflyttas föreståndarna för de fyra största godsexpeditionerna, nämligen ilgodsexpeditionen vid Stockholm C, expeditionerna för avgående och ankommande gods vid Stockholms norra ävensom godsexpeditionen vid Stockholms södra. I vad mån framdeles på grund av trafikökning eller eljest ytterligare uppflyttning i denna lönegrad kan bliva motiverad torde få bli föremål för individuell prövning. Vid prövning av frågan om vissa expeditionsföreståndares placering i 22:a lönegraden har förslag framförts om höjning till denna grad jämväl av expeditionsföreståndaren för godsexpeditionen Trelleborg gränsen på grund av den omfattande och svårskötta utomnordiska trafiken på denna expedi-

115 tion. Med allt erkännande av det kvalificerade arbete, som åvilar nämnde expeditionsföreståndare, hava flertalet ledamöter av kommissionen dock icke ansett tillräckliga skäl föreligga för hans uppflyttning till den högre föreståndargraden. I övrigt har kommissionen ansett, att godsexpeditionerna böra uppdelas i olika föreståndarklasser på det sätt, att vid tillämpning av 1938 års trafiksiffror, följande poänggränser uppstå, nämligen: expeditionsföreståndare i lönegrad A 21 för expeditioner med minst 100 poäng, förste stationsskrivare » » » 99—42 » , stationsskrivare » » » 41—30 » , förste kontorist » » » 29—18 » , kontorist » » » 17 poäng och lägre, allt under förutsättning, vad mindre expeditioner angår, att särskild föreståndare enligt distriktsbefälets beprövande finnes erforderlig och att sådant föreståndarskap, vad expeditioner med mindre än 42 poäng beträffar, icke kan uppdragas åt stationsföreståndaren personligen eller åt förste stationsskrivare respektive stationsskrivare, vilken av annan anledning finnes på stationen. Vissa modifikationer härutinnan måste emellertid ske. Tullgodsexpeditionen vid Stockholms norra, vilken år 1938 uppvisade 63 poäng, bör sålunda på grund av den svårskötta utlandstrafik, som åvilar denna expedition, liksom hittills, förestås av expeditionsföreståndare i lönegraden A 21. Fraktgodsexpeditionen vid Göteborg S J hamnbana uppvisade år 1938 poängtalet 32 och skulle således om hänsyn toges enbart till detta tal förestås av stationsskrivare. Emellertid föreligga här vissa förhållanden, vilka icke avspeglas i poängtalet. Sålunda förekommer på stationen en omfattande uppbörd av spåravgifter, tillfallande Göteborgs stad, för gods, som ej föres över kaj, samt av vagnspengar. Ej mindre än omkring 30,000 debiteringar av dylika avgifter göras per år. Vidare förekommer ett icke oväsentligt samarbete med tull- och hamnmyndigheterna i olika hänseenden samt med större speditionsfirmor och rederier rörande fraktsatser i svensk och utländsk trafik m. m. Stationen har nämligen under normala tider en icke oväsentlig vagnslasttrafik med kontinenten. Slutligen tynges expeditionsföreståndarens arbete därav, att uppbörden skall fördelas på tre järnvägsförvaltningar och på Göteborgs hamnstyrelse. P å grund av dessa särskilda förhållanden anser kommissionen, att expeditionen ifråga liksom hittills bör förestås av förste stationsskrivare. De grunder, som i det föregående föreslagits för tillsättande av föreståndare för biljett- eller godsexpeditioner, äro direkt tillämpliga, då vederbörande tjänsteman förestår antingen biljettexpedition eller godsexpedition men härutöver icke har annat tjänsteuppdrag. I de fall, då en och samme tjänsteman förestår såväl biljett- som godsexpedition, bör för bedömande av hans tjänstegrad, en hopläggning av båda expeditionernas poängtal ske. Därvid måste med hänsyn till den ovan på-

116 visade skillnaden mellan poängskalorna för biljett- respektive godsexpeditionernas föreståndare en omvärdering av den ena skalan företagas, förslagsvis genom halvering av godsexpeditionens poängtal. Det sålunda erhållna talet hopsummeras härefter med biljettexpeditionens poängtal, varefter föreståndarens grad följer av de poänggränser, som uppdragits för biljettexpeditionernas föreståndare. Om jämväl ansvaret för en mera betydande omlastning av fraktstyckegods åvilar godsexpeditionsföreståndaren, synes denna omständighet böra tillgodoräknas honom, förslagsvis på det sätt, att till godsexpeditionens poängtal lägges V-i poäng för varje 10 000-tal av verkliga antalet under ett år omlastade fraktstyckegodskollin. Slutligen erinras, att förestående regler icke äro helt tillämpliga för det fall, att respektive föreståndare av annan anledning än föreståndarskapet bör placeras i högre lönegrad än den som skulle följa av samma regler, exempelvis då denne föreståndare samtidigt har sig ålagt uppdrag som stationsföreståndarens närmaste man, som närmast ansvarig för tjänsten vid expeditionsställe eller som föreståndare för vagnexpedition eller har uppdrag att övervaka bangårdsarbetet på livligare trafikerad större station. Sålunda har kommissionen icke funnit anledning föreslå ändring exempelvis av föreståndarens grad vid Malmö färjestation — expeditionsföreståndare i 21:a lönegraden — emedan denne utöver föreståndarskapet för expeditionerna på platsen har att närmast under överinspektören ansvara även för annan tjänst vid färjestationen. Då det för bestämmande av personaluppsättningen i övrigt på godsexpeditionerna kan vara av intresse att fastslå vilka uppgifter som i första hand böra tillkomma föreståndarna, vill kommissionen framlägga följande förslag härutinnan: Personal- och arbetsledning inom expeditionen och i förekommande fall godsmagasinet. Instruerande och handledning av underlydande personal. Upprättande av förslag till turlistor och semesterplaner. Upprättande av turfördelningslistor, personalredovisningar och avlöningsuppgifter. Upprättande av magasinsplaner och lastningstabeller. Handhavande av utredningar och andra ärenden av större betydelse eller av organisatorisk eller principiell natur. Mottagning, bokföring och kontroll av uppbördsmännens remisser. Inprickning av utlösta sändningar, i den mån detta arbete icke uppdragits åt särskilt avdelad personal. Bokföring av och kontroll över regleringar av uppdebiteringar, återbäringar, depositioner o. d. Handhavande av förrådet av fraktmärken och lösenbelagda tryckalster jämte dessas redovisning. Upprättande av uppbördssammandrag och balansuppgift samt avslutande av expeditionens redovisningar. I de fall, då stationsskrivare, förste kontorist eller kontorist förordnats som föreståndare och redogörare för godsexpedition, är denna i regel icke av större storleksordning, än att föreståndaren förutom ovan uppräknade

117 huvuduppgifter bör kunna förrätta även andra på expeditionen förekommande göromål. A andra sidan äro nu uppräknade uppgifter på de större expeditionerna av sådan omfattning, att föreståndarna där måste ha biträde med deras handläggning. I den tidigare omnämnda som bilaga till betänkandet fogade tabellen, upptagande de biljett- och godsexpeditioner vid I—V distrikten, för vilka vid ingången av år 1941 särskilt förordnade föreståndare funnos, har kommissionen även angivit de tjänstegrader dessa skulle komma att erhålla enligt kommissionens förestående förslag och i förekommande fall motiverat avvikelser från den siffermässiga graderingen. Närmaste män till föreståndare för vissa godsexpeditioner. På vissa godsexpeditioner erfordras en särskild befattningshavare, vilken fungerar som föreståndarens närmaste man och ställföreträdare. Liksom i fråga om biljettexpeditionerna torde denna uppgift emellertid endast på de större godsexpeditionerna kunna i och för sig motivera ett särskilt hänsynstagande, då det gäller lönegradsplaceringen. I regel torde detta dock vara fallet beträffande expeditioner, som förestås av expeditionsföreståndare och förste stationsskrivare. Sålunda torde regelmässigt böra finnas förste stationsskrivare som föreståndarens närmaste man på de godsexpeditioner, vilka förestås av expeditionsföreståndare. H i t räknar kommissionen i nu förevarande avseende jämväl Malmö färjestation. På expeditioner, som förestås av förste stationsskrivare, bör uppdraget att fungera som föreståndarens närmaste man ankomma på förste kontorist, dock icke på fraktgodsexpeditionen vid Linköping C, där stationsskrivare i enlighet med vad nedan sägs anses böra finnas, och i fråga om övriga expeditioner endast där tjänsten är så omfattande och krävande, att föreståndaren är nödsakad att till sin närmaste man överlämna kvalificerade uppgifter av nedan uppräknade slag i sådan myckenhet, att de till övervägande delen utfylla denne tjänstemans arbetstid. Detta torde bliva fallet på flertalet av de expeditioner, vilkas poängtal i och för sig kvalificera för förste stationsskrivarbefattning. På några av de minsta av dessa expeditioner äro föreståndarens arbetsuppgifter, särskilt om kassaregisterapparater eller frankeringsmaskiner finnas, icke mera omfattande, än att denne även kan påtaga sig de viktigare av nyssnämnda, eljest på närmaste mannen ankommande uppgifterna, varigenom placering av en särskild förste kontorist för ändamålet blir obehövlig. Å andra sidan kan dylik tjänsteman vara erforderlig på godsexpedition, vars poängtal icke uppnår undre gränsen för förste stationsskrivarbefattning, men som likväl förestås av förste stationsskrivare, vilken erhållit denna tjänstegrad emedan han, förutom föreståndarskapet, ålagts andra uppgifter, t. ex. föreståndarskap även för annan expedition, uppdrag såsom stationsföreståndarens närmaste man, uppdrag att övervaka större omlastningsrörelse etc. De uppgifter som på sätt ovan angivits huvudsakligen skulle åvila föreståndarens närmaste man, där särskild sådan finnes, äro enligt kommissionens mening följande:

118 kassakontroll beträffande expeditionsföreståndarens kassa; biträde med inprickning av utlösta sändningar, granskning av utkörningslistor och kontroll över efterkravens utbetalning; tillsyn över att vagns-, magasins- och presenningspengar debiteras; ledning av redovisningsarbetet; besiktning av skadat gods; verkställande av utredningar och uppsättning av rapporter m. m. angående skadat, saknat eller övertaligt gods; handhavande av godsförsäljningsärenden; uträkning respektive kontrollräkning av frakter för gods i utomnordisk trafik samt upprättande av redovisningar över gods i sådan trafik (gäller endast expedition, där förste kontorist bör finnas som närmaste man); avlåtande av skriftliga fraktuppgifter till trafikanter; komplettering av särtryck, taxor och tariffböcker rörande utländsk trafik; samt sammanställning av expeditionens statistik. Övrig personal på godsexpeditioner. I det föregående har angivits vilka uppgifter inom godsexpeditionerna som skulle ankomma på föreståndarna och deras närmaste män. För övriga på dessa expeditioner förekommande uppgifter böra enligt nedan angivna huvudgrunder alltefter göromålens art och omfattning ifrågakomma förste stationsskrivare, stationsskrivare, förste kontorist, kontorist, kanslibiträde, stationskarl, kontorsbiträde, skrivbiträde och kontorsvakt. Befattningar av samtliga nu nämnda slag kunna självfallet endast komma ifråga på de allra största expeditionerna. P å medelstora och mindre expeditioner krympa arbetsuppgifterna samman och därmed även personalbehovet. Personalens tjänstegrader få därvid bedömas med ledning av den arbetsfördelning, som i praktiken kan åstadkommas, och efter kvalitén på de uppgifter, som till övervägande delen utfylla de enskilda tjänstemännens arbetstid. Förste stationsskrivare. Förste stationsskrivare torde, utöver vad ovan sagts, icke erfordras annat än på ilgodsexpeditionen vid Stockholm C, där nu, förutom en förste stationsskrivare såsom expeditionsföreståndarens närmaste man, finnes ytterligare en dylik tjänsteman. Båda dessa befattningshavare torde erfordras med uppgift den ene att biträda expeditionsföreståndaren med den närmaste ledningen av expeditionens ankommande och den andre av dess avgående avdelning. S t a t i o n s skri vare. Bortsett från de fall, då 'stationsskrivare erfordras som självständiga föreståndare för expeditioner böra sådana tjänstemän finnas på samtliga godsexpeditioner som förestås av expeditionsföreståndare. Dessa expeditioner betungas nämligen i hög grad av godsundersökningar och viktigare utredningsarbeten samt ha i regel att ombesörja en betydande direkt godstrafik med kontinenten, allt i den omfattning, att dessa uppgifters övervakning och utförande icke medhinnes av expeditionsföreståndaren eller förste stationsskrivaren utan måste mera självständigt uppdragas åt annan tjänsteman.

119 I regel torde en stationsskrivare vara tillräcklig på varje nu nämnt tjänsteställe; dock att de arbeten av ifrågavarande slag som förekomma på avgående godsexpeditionen vid Stockholms norra, tullexpeditionen vid samma station samt godsexpeditionen Trelleborg gränsen äro av sådan omfattning, att det nuvarande antalet stations skrivare på dessa tjänsteställen t. v. bör bibehållas. Å godsexpedition, som förestås av lägre befattningshavare än expeditionsföreståndare, torde stationsskrivare i regel icke erfordras. Dock synes ett undantag böra ske beträffande Linköping, där av nyss nämnda orsaker en stationsskrivare anses böra finnas, oaktat expeditionens poängtal med tre poäng understiger det för expeditionsföreståndare föreslagna. Förste kontorist. Placering av förste kontorist på godsexpedition i annan egenskap än som föreståndare eller närmaste man till denne kan, utom för uppbördstjänst av nedan angiven omfattning, ifrågakomma på enstaka av de största godsexpeditionerna då de arbetsuppgifter, vilka enligt tidigare angivna grunder skulle åvila högre befattningshavare, äro av den storleksordning, att vissa av dem helt eller delvis måste överflyttas på andra befattningshavare. Såsom exempel på dylika överflyttade arbetsuppgifter kunna nämnas godsexpedieringsgöromål i utomnordisk trafik, där dessa äro av större omfattning, godsregleringsärenden samt biträde med upprättandet av magasinsplaner och lastningstabeller. På förste kontorist bör vidare ankomma uppbördstjänsten och därmed sammanhängande fraktuträkning på större godsexpeditioner ävensom bokföring och debitering av fraktkredit, där göromålen härmed, såsom t. ex. vid Stockholms norra, äro av den omfattning, att minst en mans hela arbetstid åtgår för ändamålet. Med större godsexpedition avser kommissionen i nu förevarande sammanhang dels sådan godsexpedition, på vilken uppbördstjänsten är så krävande, att kassamannen icke alls eller blott under en mindre del av tjänstgöringsturen kan påläggas andra göromål som utfyllnadsarbeten, dels expedition, där kassatjänsten, såsom t. ex. på tullgodsexpeditionen vid Stockholms norra, till övervägande delen omfattar gods i utlandstrafik:. För de övriga befattningshavare, vilka enligt föreliggande förslag i mån av behov skulle ifrågakomma på godsexpeditionerna, har kommissionen tänkt sig följande huvudsakliga uppgifter. Kontorist. På kontorist bör huvudsakligen ankomma: Uppbördstjänst på expeditioner, som förestås av förste kontorist eller högre befattningshavare, allt i den mån denna tjänst icke kräver förste kontorist. Förstahandskontroll över uppbördsmans dagskassa jämte utlämning av fraktsedlar å utlöst gods på sådan större godsexpedition, där kassaregisterapparat ej användes (exempelvis ankommande fraktgodsexpeditionen vid Stockholms norra). Uträkning av frakter för avsänt styckegods med betald frakt samt för av-

sända vagnslaster ävensom kontrollräkning av frakter för mottaget stycke- och vagnslastgods, allt i svensk och nordisk trafik samt gränsentrafik. Utställande, respektive granskning och annan behandling av felräkningsnotor i sådan trafik. Godsexpedieringsgöromål i utomnordisk trafik, där denna är av mindre omfattning. Komplettering av särtryck, taxor och tariffböcker för inländsk trafik, registrering av nedsättningsskrivelser m. m. Uträkning av fraktavgiftstabeller samt omräkningstabeller för utländska valutor. Bokföring av efterkrav och avslutande av efterkravsjournalen. Bokföring av fraktkreditsändningar samt utfärdande av debiteringsuppgifter och månadsräkningar å fraktkredit, i den mån dessa göromål icke i enlighet med vad ovan sagts kräva förste kontorist. Vidtagande av föreskrivna åtgärder med anledning av verkställd magasinsinventering för utrönande av huruvida saknat eller övertaligt gods finnes. Handläggning av godsregleringsärenden i den mån dessa icke handhavas av tjänstemän i högre lönegrad. Verkställande av godsavsändares ändrade förfoganden över gods. Omexpediering av godssändningar. Besvarande av telefonförfrågningar angående frakter, transporttider m. m. Kanslibiträde. P å kanslibiträde bör huvudsakligen ankomma: Biträde åt föreståndare på större godsexpedition med detaljkontrollen över expeditionens uppbörd, såsom inprickning å specar och i journaler av betalda frakter, vagns-, magasins- och presenningspengar, granskning av utkörningslistor, kontrollsummering av notiser och utkörningslistor, granskning och signering av postgirokort å efterkravssändningar, sedan det konstaterats, att motsvarande sändning blivit utlöst, upptagning vid månadsskifte av utestående vagns-, magasins- och presenningspengar. Stationskarl. P å stationskarl bör huvudsakligen ankomma: Biträde med uppbördstjänsten på expedition, som förestås av kontorist. Uträkning av frakter för styckegods med frakt att betala på expedition, där denna uträkning icke medhinnes av uppbördsmannen. Införing av frakthandlingar i specifikationer och godsjournaler. Summarisk redovisning av paketgods och smågods. Utskrivning av utkörningslistor och beräkning av forslingsavgifter. Utskrivning av postgirokort å efterkrav och förteckningar över korten. Uppsortering av frakthandlingar för olika ändamål, såsom för sortering inom magasin av anlänt gods i olika utlämningsgrupper, för påförning å utkörningslistor, för påförning å redovisningshandlingar, för avsändning tillsammans med avgående gods och för arkivering. Utlämning av fraktsedlar på utlöst gods (jämför kontorist). Sammanställning av primäruppgifter för expeditionens statistik. P å större godsexpeditioner böra stationskarlar placeras endast i den utsträckning som erfordras för deras utbildning till kontorister. Därvid bör eftersträvas, att de icke ensidigt sysselsättas med ovan uppräknade uppgifter, utan i största utsträckning beredas tillfälle att förvärva insikter även i göromål, som enligt förestående böra ankomma på kontorist eller förste

121 kontorist, så att de kunna insättas i avlösningsturer och vinna kompetens för vikariatstjänstgöring. K o n t o r s b i t r ä d e och s k r i v b i t r ä d e . I den mån stationskarlar icke enligt förestående synpunkter böra finnas för utförande av uppgifter, som enligt det föregående skulle ankomma på dem, böra kontorsbiträden och skrivbiträden anlitas för dessa arbeten, samt för maskinskrivning och summeringsarbeten m. m. I fråga om rekryteringen av sistnämnda tjänster vill kommissionen hänvisa till vad den härom anfört i samband med behandlingen av motsvarande tjänster för trafikinspektörsexpeditionerna. Kontorsvakt. På kontorsvakt bör huvudsakligen ankomma: Utbärning av notiser, postavisering och biträde med telefonavisering om gods. Bokföring av porton för postnotiser, som beröra enskild järnvägs trafik. Annotation och utsändning av anmälningar om outlöst gods. Stämpling av formulär. Avhämtning, distribution och utbärning av tjänstehandlingar. Biträde med sortering och arkivering av handlingar. Budsändning. Kontorsvakter böra under sin tjänstgöring i denna egenskap lämnas sådan handledning, att de efter fullgjord utbildning på andra områden av trafiktjänsten bliva ägnade som aspiranter till ovan nämnda stationskarlstjänster. På vissa större godsexpeditioner lämnas denna handledning f. n. av kontorist och synes däremot intet vara att erinra. 10. Personal för expeditionstjänst vid större gods- och rangerbangårdar samt inom vissa omlastningsmagasiii och särskilda vagnexpeditioner. Expeditionstjänsten vid de större gods- och rangerbangårdarna avser huvudsakligen å dessa bangårdar förekommande personalledning, vagnexpeditionsgöromål och vanligen även tågklarering. P å flertalet av dessa tjänsteställen är särskild personal antingen helt avdelad för göromål av ifrågavarande slag eller till övervägande delen sysselsatt därmed. P å en del andra större stationer är särskild personal avdelad för vagnexpeditionsgöromål. Nu berörda förhållanden föreligga beträffande Tomteboda, Hallsberg, Sävenäs rangerbangård, Nässjö, Malmö godsbangård, Krylbo, Trelleborgs central, Hälsingborg, Göteborg S J hamnbana, Värtan, Norrköpings central ocli Svartön samt på vissa större föreningsstationer med enskilda järnvägar. Vid de flesta andra stationer ingå ifrågavarande göromål som en del av den allmänna stationstjänsten. Beträffande vagnexpeditionsgöromålen samverkar därvid ytterpersonal och expeditionspersonal i fråga om annotering och rapportering av vagnar och presenningar samt för utförande av de göromål, som hava samband med kontrollen över vagnomsättningen och vagnarnas redovisning.

122 Vid de tre största omlastningsstationerna Hallsberg, Nässjö och Ange måste särskild personal avdelas för den expeditionstjänst, som påkallas av omlastningen, och som i huvudsak avser upprättandet av turlistor, arbetsplaner och lastningstabeller, uppsortering av godshandlingar i och för deras vidaresändning med godset, viktsammanställningar för bedömande av minsta vagnbehovet, uppteckning och rapportering av skador å gods och andra oregelmässigheter, förande av statistik över godsomlastningen m. m. På sätt av det följande framgår utnyttjas i vissa fall den särskilda personalen för expeditionstjänsten vid rangerbangårdarna jämväl för expeditionsbehandlingen av omlastningsgodset. Där särskild personal eljest icke avdelats för sistnämnda uppgifter ingå desamma i arbetsuppgifterna för andra tjänsteställen, i främsta rummet fraktgodsexpeditioner och godsmagasin. Rörande föreståndarna för större rangerbangårdar har kommissionen tidigare uttalat sig. I samband därmed har även berörts frågan om tillsynen över omlastningen i Hallsberg, Nässjö och Ange. I fråga om den personal, som i övrigt erfordras för nu ifrågavarande expeditionstjänst vill kommissionen avgiva följande förslag, såvitt avser för ändamålet särskilt avdelad personal, dock med undantag för tågklarerartjänst på rangerbangårdarna, i vilket sistnämnda hänseende kommissionen tidigare framlagt förslag.

Förste

stationsskrivare.

På grund av tjänstens omfattning och utsträckning över dygnet erfordras vid Hallsbergs rangerbangård samt Malmö och Nässjö godsbangårdar förste stationsskrivare som närmaste biträden till de underinspektörer, som förestå dessa bangårdar, med personal- och arbetsledning, viktigare utredningsarbeten, inspektion av bangårdar och, såvitt avser Hallsberg och Nässjö, övervakning av arbetet i omlastningsmagasinen m. m. Där arbetena på dessa bangårdar äro av större omfattning under natten, eller kanske t. o. m. störst då, kan det med hänsyn till turfördelningen bliva nödvändigt att för nu ifrågavarande tjänstgöring avdela två förste stationsskrivare.

Stations skriv are. Av samma skäl som nyss angivits erfordras stationsskrivare som närmaste biträde åt underinspektörerna vid Hagalunds övre och Sävenäs rangerbangårdar med personal- och arbetsledning, inspektion av bangårdsarbetet och tågsammansättningen m. m. I den mån den såsom föreståndare för Ståthöga rangerbangård föreslagne förste stationsskrivaren kan behöva biträde med inspektion bland annat av de vidsträckta hamnspåren, torde sådant biträde kunna erhållas av på stationsinspektorsexpeditionen tjänstgörande stationsskrivare. Vidare erfordras en stationsskrivare på Nässjö godsbangård för biträde åt underinspektör och förste stationsskrivare med bokföring och kontroll av inom därvarande omlastningsmagasin förekommande ackordsarbeten, löpande expeditions-

123 arbeten, lokal vagnfördelning och såsom närmast ansvarig för arbetena på vagnexpeditionen, en stationsskrivare på Hallsbergs rangerbangård för biträde åt underinspektör och förste stationsskrivare med övervakningen av bangårds- och magasinsarbetet samt en stationsskrivare på Malmö godsbangård för lokal vagnfördelning, biträde med övervakning av vagnomsättningen och såsom närmast ansvarig för vagnexpeditionen. Förste kontorist. För debitering och uppbörd av växlingsavgifter för vagnflyttningar, t. ex. mellan olika bangårdar, vagnspenningar, vissa hamnbaneagvifter o. d. finnes på godsbangårdens i Malmö expedition en förste kontorist, vilken ansvarar för dessa uppgifter. Då debiteringarna ifråga avse vagnslaster såväl inom godsbangårdens område som inom de olika hamnbangårdarna, är arbetet därmed jämförelsevis krävande. Kommissionen anser tjänstegraden för denne befattningshavare vara väl avvägd. Likaledes anser kommissionen, att det närmaste ansvaret för vagnexpeditionerna vid Trelleborg och Svartön bör åvila förste kontorist. För tjänsten i övrigt inom här ifrågavarande expeditioner har kommissionen icke ansett förste kontorister erforderliga. Kontorist. P å sådana rangerstationer och andra större stationer, där vagnexpeditionsgöromålen äro av den omfattning, att särskild personal måste avdelas för eller till övervägande delen sysselsättas med sådana göromål, torde, i den mån ej annat framgår av det föregående, därtill i regel böra anlitas kontorister. Äro vagnexpeditionsgöromålen av sådan utsträckning över dygnet, att flera tjänstemän åtgå för deras utförande, böra dessa, om de tjänstgöra i alternerande turer eller eljest utföra fullt likartade arbeten, tillhöra en och samma lönegrad. Om till deras biträde i något fall erfordras annan tjänsteman, bör härtill anlitas stationskarl. Trafikbiträde och stationskarl. E t t omfattande arbete på de s. k. omlastningsexpeditionerna är uppsorteringen av godshandlingarna. Denna sortering kräver kännedom om belägenheten av alla svenska järnvägsstationer, såväl vid statens som enskilda järnvägar samt om godsets transportvägar och framför allt säker kännedom om varje av stationen utställd styckegodsvagns transportuppgift. För sådan sortering finnes på omlastningsexpeditionen i Nässjö två trafikbiträden samt på motsvarande expeditioner i Hallsberg och Ange stations karlar. Jämväl vid Falköping äro stationskarlar särskilt avdelade med huvudsaklig uppgift att uppsortera frakthandlingar för där förekommande omlastningsgods.

124 På de största omlastningsstationerna Hallsberg, Nässjö och Ange torde för nu ifrågavarande arbete med hänsyn till omfattningen och då detsamma därjämte i regel är förenat med vissa specialuppgifter böra anlitas trafikbiträden . 11. Personal inom särskilda resgodsexpeditioner. Såsom inledningsvis nämnts avser tjänsten inom resgodsexpeditionerna bland annat försäljning av resgodstilläggs- och velocipedbiljetter, debitering och uppbärande av avgifter för resgodsövervikt och frakter för expressgods samt utförande av på stationerna ankommande utredningar angående oregelmässigheter ifråga om resgods- och expressgodssändningar. I vissa fall ha dessa expeditioner direkt trafik med utlandet. Nu nämnda göromål utföras vanligen av personalen på biljettexpeditionerna. Vid Stockholm C och Göteborg C är dock resgods- och expressgodstrafiken så omfattande, att det ansetts lämpligt att på dessa platser inrätta särskilda resgodsexpeditioner, som ha hand om denna trafik tillhörande expeditionsgöromål. Dessutom har vid Malmö C den anordningen vidtagits, att vågkarlarna i magasinet för avgående resgods — trafikbiträden — tillhandahålla allmänheten resgodstilläggs- och velocipedbiljetter samt debitera och uppbära avgifter för resgodsövervikt i trafik inom Sverige. Avgifterna utläsas därvid ur på förhand uträknade avgiftstabeller och inslås i kassaregisterapparat, vilken lämnar avtryck på det »resgodsbevis» som utlämnas till den resande. De expeditionsgöromål, som avse stationens utländska resgodstrafik samt expressgodstrafiken, handhavas av biljettexpeditionen. På resgodsexpeditionen vid Stockholm C tjänstgöra en förste stationsskrivare som föreståndare, två förste kontorister och fyra kontorister samt på motsvarande expedition i Göteborg en förste kontorist som föreståndare och tre kontorister. Rörande lönegradsplaceringen för dessa expeditioners personal får kommissionen anföra följande. På samtliga platser, där resgodsgöromålen ombesörjas av biljettexpeditionernas personal, är resgodsexpeditionsarbetet värderat och inräknat i de poängtal, som ligga till grund för bestämmandet av tjänstegraderna för biljettexpeditionernas föreståndare. Vid sådant förhållande bör den poängserie, som föreslagits gällande för biljettexpeditionernas föreståndare, jämväl kunna läggas till grund för bestämmandet av lönegraden för särskilda resgodsexpeditioners föreståndare. Omfattningen av den trafik, som avvecklas genom resgodsexpeditionerna i Stockholm och Göteborg enligt 1938 års statistik, är följande.

125 Ärssiffror, omvärderade enligt 1936 års klassifLceringskoinmittes grunder Stockholm C

Göteborg C

Försålda resgodstilläggs- och

94 062

32 202

Resgodsöverviktsbiljetter: i inländsk trafik i utländsk »

100 662 110 025

47 931 43 659

Expressgodsexpeditioner

138 558

28 839

443 307

152 631

motsvarande poängtal

Härutöver må erinras, att föreståndaren för resgodsexpeditionen vid Stockholm C även har överinseendet över effektförvaringen vid stationen och dessutom är redogörare för därav kommande uppbörd. Vad Göteborg beträffar ställa de särskilda anordningar, som äro erforderliga för ombesörjande av resgodsinskrivningen m. m. vid Englands- och Amerika-båtarnas ankomst, under normala tider särskilda krav på därvarande resgodsexpeditions föreståndare. På grund härav och med ledning av de nyss anförda poängtalen, jämförda med de för biljettexpeditionernas föreståndare föreslagna poängsatserna, anser kommissionen, att förste stationsskrivare bör finnas som föreståndare för resgodsexpeditionen vid Stockholm C och stationsskrivare vid Göteborg C. Ifråga om den övriga personalen för dessa expeditioner vill kommissionen föreslå följande. Av ovan anförda siffror torde framgå, att resgodsexpeditionen vid Stockholm C under normala tider har att avveckla en icke obetydlig utlandstrafik. Denna avser till stor del stationer å kontinenten. Det omedelbara handhavandet av uppbörden för denna trafik åvilar två förste kontorister, vilka alternerande tjänstgöra i förmiddags- och eftermiddagsskift. I övrigt tjänstgöra kontorister på denna expedition. Mot lönegradsplaceringen av nämnda tjänstemän har kommissionen icke funnit anledning till erinran. P å grund av den ovan påvisade relativt mindre omfattningen av rörelsen å resgodsexpeditionen i Göteborg synes uppbördstjänsten på denna expedition lämpligen böra, liksom för närvarande, handhavas av kontorister. Beträffande de två trafikbiträden, som i magasinet för avgående resgods vid Malmö C bland annat hava att i förekommande fall debitera och uppbära avgifter för resgodsövervikt i trafik inom Sverige, föreligger en framställning om uppflyttning i högre lönegrad. Då denna debitering emellertid sker med ledning av på förhand uträknade tabeller, i vilka avgifter äro uträknade t. o. m. för olika viktsatser, är arbetet härmed enkelt och kräver icke någon mera ingående kännedom om taxeföreskrifterna. P å grund härav har kommissionen icke ansett sig kunna förorda dessa tjänstehavares uppflyttning i högre lönegrad.

126 12. Personal för upplysningsexpeditioner. På ett antal större stationer har det ansetts lämpligt att inrätta ett centralt tjänsteställe — upplysningsexpedition — för mottagning av allmänhetens telefonförfrågningar eller personliga hänvändelser. I vissa fall inskränker sig dessa expeditioners verksamhet till besvarande av frågor om tågtider och biljettpriser. I andra fall lämnas dessutom upplysningar om fraktsatser för gods och i ett par fall ha expeditionerna ifråga även erhållit befogenhet att bedriva reklamverksamhet, huvudsakligen genom utdelning av broschyrer och att försälja vissa biljetter m. m. I början av år 1941 funnos upplysningsexpeditioner på nedannämnda platser och med följande uppgifter: Malmö C: tågtider, biljettpriser, fraktsatser för gods, biljettförsäljning samt resebyråverksamhet, huvudsakligen avseende svensk trafik. Sundsvall C: tågtider, biljettpriser, fraktsatser för gods, biljettförsäljning från eget förråd och som ombud för resebyråer, reklamverksamhet. Göteborg C: tågtider, biljettpriser, fraktsatser för gods. Gävle: tågtider, biljettpriser, fraktsatser för gods. Stockholm C: tågtider, biljettpriser. Karlstad C: » » och viss reklamverksamhet. Örebro C: » » Personaluppsättningen på samma expeditioner var vid tiden för kommissionens undersökningar följande. Fsts

Fknt

Knt

1 Malmö C Sundsvall C 1 Göteborg C l1 Gävle 1 Stockholm C Karlstad C Örebro C 1 Tillika e. o. bilassistent i I7:e lön egraden o cli traflko mbud. 2 Sorterar under biljettexpeditionens iörestånc are.

1 1

KDS

Stk

1 1

1 Kb

3 1 8 Is l2

Enär upplysningsexpeditionen i Malmö även har funktion som resebyrå i ovan angiven omfattning, har det synts kommissionen riktigt, att en förste stationsskrivare förestår densamma. Beträffande upplysningsexpeditionerna i Sundsvall C, Göteborg C, Gävle och Stockholm C synes föreståndarskapet i och för sig böra hänföras till förste kontoristbefattningar. På frågan huruvida det av särskilda skäl kan vara lämpligt att, såsom fallet är i Gävle, uppdraga föreståndarskapet åt befattningshavare i högre grad med huvudsakligen andra uppgifter, har kommissionen icke kunnat ingå i prövning. Personaluppsättningen för upplysningsexpeditionerna vid Karlstad och Örebro torde lämpligen böra prövas, då normala förhållanden åter inträda.

127 Kontorist synes erforderlig å sådan upplysningsexpedition där upplysningar angående fraktsatser för gods lämnas, under förutsättning, att föreståndaren själv icke till övervägande delen kan stå allmänheten till tjänst med upplysningar i sådant hänseende. I den mån biträdespersonal i övrigt erfordras på dessa expeditioner böra härtill anlitas kontorsbiträden. 13. Personal för efterkravsexpeditionen i Stockholm. Efterkravsexpeditionen i Stockholm har att dagligen mottaga de av statens järnvägars stationer utfärdade giro- och utbetalningskorten å inbetalda efterkravsbelopp jämte tillhörande förteckningar och att efter vissa gransknings- och bokföringsåtgärder överlämna dem till postverket. Vidare verkställas där vissa utredningar angående anmärkta felaktigheter beträffande gjorda utbetalningar av efterkravsbelopp och upprättas kontosammandrag för kammarkontorets bokföring m. m. På expeditionen tjänstgjorde vid tiden för kommissionens undersökningar en förste stationsskrivare, en stationsskrivare och fyra kontorister. Kommissionen har tagit del av de arbetsuppgifter, som enligt gällande arbetsordningar åvila denna personal, och har därvid icke funnit anledning att i något fall påyrka ändrad löneställning. 14. Personal i expeditionstjänst vid sådana stationer, expeditionsställen och trafikplatser, där personalen k a n utnyttjas gemensamt i ett flertal tjänstegrenar. I det föregående har behandlats innertjänsten på stationer av sådan storleksordning, att en genomförd specialisering på olika expeditioner och befattningshavare av sagda tjänst i större eller mindre omfattning måste ske. P å medelstora och mindre stationer, vartill i detta sammanhang räknas stationer av klass 3 och lägre samt trafikplatser, är innertjänsten i regel icke så omfattande, att en dylik specialisering i mera utpräglad grad blir nödvändig, utan personalen kan utnyttjas gemensamt inom ett flertal tjänstegrenar. Detta förhållande är givetvis olika även inom nu behandlade grupp, så att exempelvis en viss specialisering kan bliva nödvändig på de större stationerna inom gruppen under det att personalen på de mindre stationerna och trafikplatserna får deltaga i så gott som alla arbeten, jämväl inom yttertjänsten. I den mån en specialisering likväl här måste ske, torde de i det föregående uppdragna riktlinjerna för personaluppsättningen i tillämpliga delar kunna tjäna till ledning även vid här ifrågavarande stationer. Det kan erinras, att då det gäller biljett- och godsexpeditioner, som kräva särskilt förordnad föreståndare och avdelad personal samt i fråga om tågklarerartjänsten, de i det föregående lämnade riktlinjerna äro avsedda att direkt tillämpas även på stationer, tillhörande denna grupp. Att i övrigt i detalj fastställa närmare grunder för personaluppsättningen vid här ifrågavarande tjänsteställen möter givetvis svårigheter med hänsyn till deras antal och skiftande trafikförhållanden och skulle kräva en alltför

128 tidsödande specialundersökning i varje särskilt fall. Kommissionen har därför ansett sig nödsakad att i detta hänseende begränsa sig till att i huvudsak föreslå vissa allmänna riktlinjer för de olika stationsklasserna. Stationer av klass 3. På stationer av denna klass torde förste stationsskrivare böra placeras endast i de fall, då biljett- eller godsexpedition eller sammanslagen dylik expedition är av sådan storlek, att den i enlighet med ovannämnda riktlinjer kräver förste stationsskrivare som föreståndare. Enligt 1938 års statistik skulle detta för närvarande vara fallet allenast i Skellefteå stad, Tranås, Örnsköldsvik C och Falkenberg. Stationsskrivare bör förekomma såsom föreståndare för biljett- eller godsexpedition eller sammanslagen sådan expedition i de fall tidigare föreslagna riktlinjer motivera denna tjänst för sagda uppgifter. I övrigt torde stationsskrivare endast undantagsvis böra förekomma på stationer av denna klass, nämligen då mera omfattande tåg- eller vagnrörelse, stationens utsträckning eller andra särskilda förhållanden kunna medföra behov av kvalificerad medhjälpare åt stationsföreståndaren. Såvitt kommissionen kunnat finna föreligga sådana särförhållanden endast vid Stockholm stadsgården, Storlien och Haparanda. Dylik stationsskrivare synes jämväl böra åläggas föreståndarskap för expedition. Förste kontorist kan enligt förut föreslagna regler erfordras dels som närmaste man till förste stationsskrivare, vilken förestår godsexpedition, dels som självständig föreståndare för biljett- eller godsexpedition eller sammanslagen sådan expedition av viss storlek. Där förste kontorist ej av nu nämnda anledningar erfordras, bör sådan befattningshavare regelmässigt finnas som närmaste man till stationsföreståndaren på sådan station, där varken förste stationsskrivare eller stationsskrivare är placerad. Dylik förste kontorist bör därvid lämpligen åläggas föreståndarskap för expedition. A vissa stationer, där trafikrörelsen är ensartad eller av mindre omfattning, såsom vid Gårdsjö och Filipstads östra, anser kommissionen dock för sin del, att förste kontorist såsom närmaste man icke är erforderlig. Kontorist kan enligt tidigare föreslagna riktlinjer ifrågakomma som föreståndare för biljett- eller godsexpedition. Frånsett de kontorister, som kunna erfordras av denna anledning, bör antalet kontorister på dessa stationer bli beroende dels av det antal tågklarerarturer, som behöver besättas med sådana tjänstemän, dels av biljett- och godsexpeditionstjänstens omfattning. I sistnämnda hänseende torde de regler, som uppställts rörande kontoristbefattningar på större biljett- och godsexpeditioner, kunna tjäna till ledning. P å åtskilliga stationer av klass 3 äro särskilt godsexpeditionsgöromålen av sådan omfattning, att enklare sådana göromål kunna avskiljas och på sätt ifrågasatts för större godsexpeditioner, påläggas stationskarlar eller kontorsbiträden. Dylika tjänstehavare torde dessutom i vissa fall kunna utnyttjas för biträde bland annat med telefonexpeditions- och vagnexpeditionsgöromål.

129 Stationer

av klass

Förste stationsskrivare torde icke behöva förekomma på stationer av klass 4. På stationer av denna klass bör stationsskrivare placeras som föreståndare för godsexpedition eller sammanslagen biljett- och godsexpedition av den storleksordning, att den enligt tidigare föreslagna regler kvalificerar för stationsskrivarbefattning, dock endast under förutsättning, att trafikförhållandena på stationen kräva särskild sådan föreståndare. Det kvalificerade arbetet på stationer av denna klass torde nämligen i regel ej vara av större omfattning, än att stationsföreståndaren lämpligen kan påläggas även det direkta ansvaret för sådan expedition. Under samma förutsättning kan förste kontorist ifrågakomma som föreståndare för biljett- eller godsexpedition eller sammanslagna sådana expeditioner av tidigare angiven storleksordning, därvid han även bör fungera som stationsföreståndarens närmaste man. I sistnämnda egenskap bör jämväl enligt kommissionens mening förste kontorist placeras på vissa andra 4:e klass stationer, nämligen sådana med relativt stor personalstyrka. Hit vill kommissionen räkna stationer, där den stationsföreståndaren underlydande personalen, städnings- och omlastningspersonal icke inräknad, uppgår till minst 12 man i fasta turer, dock under förutsättning att icke stationsskrivare finnes där placerad. Dylik förste kontorist bör jämväl åläggas föreståndarskap för viss expedition. Jämväl kontorist kan under nyss angiven förutsättning förekomma på dessa stationer som föreståndare för expedition av viss storleksordning. P å station, där särskild föreståndare i högre grad finnes för biljett- eller godsexpedition eller där stationsföreståndaren själv ansvarar för sådan expedition, kan kontorist ifrågakomma för mera kvalificerade biljett- och godsexpeditörsgöromål, om dessa äro av sådan omfattning, att de, utöver vad som ankommer på expeditionens föreståndare eller stationsföreståndaren, till huvudsaklig del fylla en eller flera därför avdelade tjänstemäns arbetstid. Härvid förutsattes, att, därest på stationen finnes kontorist för tågklarerartjänst, denne i första hand bör, i den mån tågklarerartjänsten det medgiver, utnyttjas för sagda expeditionsgöromål. Även på stationer av klass 4 kunna särskilt godsexpeditionsgöromålen vara av den omfattning eller förekomma samlade till viss tid på dagen i sådan myckenhet, att det kan bli möjligt, att efter de grunder, som i sådant hänseende ifrågasatts för större godsexpeditioner, avskilja enklare göromål, vilka kunna åläggas stationskarl eller kontorsbiträde. Stationer

av klass

Personalantalet i fasta turer på dessa stationer varierar mellan 15 och 3 man. Sålunda funnos vid 1940 års början en dylik station med 15 mans besättning, två med 11, en med 10, tre med 9, tio med 8, tretton med 7, tjugofyra med 6, trettiofem med 5, tjugotre med 4 och fyra med 3 man. P å flertalet stationer av klass 5 — regelmässigt de som ha en samman9—2102 41

130 lagd personalstyrka i fasta turer av minst fem man — finnes f. n. kontorist placerad som stationsföreståndarens närmaste man. Mot en tillämpning i fortsättningen av denna regel angående placering av kontorist å 5:e klassens stationer har kommissionen icke funnit anledning till erinran. P å dylik kontorist bör närmast ligga, förutom i förekommande fall tågklarerartjänst, biljett- och godsexpeditörsgöromål. På stationer av denna klass med sammanlagt tre eller fyra mans personal bör finnas trafikbiträde för motsvarande göromål. Sådan befattningshavare bör också kunna ifrågakomma på station, där kontorist finnes, såvida biljett- och godsexpeditörsgöromålen under dagtid äro av den omfattning, att de ej medhinnas av stationsmästaren och kontoristen utan till huvudsaklig del utfylla ytterligare en mans arbetstid under dagtur. Därvid förutsattes, att mera kvalificerade redovisnings- m. fl. arbeten utföras av stationsmästaren eller kontoristen. Vid beräkning av personalstyrkan bör, då det gäller frågan om närmaste mannens tjänsteställning, ej medräknas särskilda postbiträden och ej heller den personal, som utöver vad eljest vore erforderligt, åtgår för stationen åliggande tågklarerartjänst under natt. Kommissionen har nämligen ansett, att särskilt postbiträde, vilket sorterar direkt under stationsföreståndaren, icke inverkar på närmaste mannens arbete och ansvar samt vidare att utökning av arbetsstyrkan på grund av nattågklarering ej heller i kvalitativt avseende inverkar på närmastemansskapet. Stationer av klass 6. Personalantalet i fasta turur på stationer av klass 6 varierar mellan 7 och 1 man. Vid 1940 års början funnos sålunda tre stationer med 7, en med 6, aderton med 5, fyrtiofyra med 4, åttioåtta med 3, sjuttiofyra med 2 och sex med 1 man. I dessa antal hade i förekommande fall inräknats postbiträden med mer än 7 timmars tjänstgöring per vardag. Enligt nu gällande regler skall på station av ifrågavarande klass finnas närmaste man i befordrad ställning enligt följande grunder, nämligen vid en sammanlagd personalstyrka av minst fem man i fasta turer kontorist och vid tre eller fyra man trafikbiträde. Kommissionen anser dessa grunder fortfarande lämpliga, därvid förutsattes att personalstyrkan beräknas på sätt för station av klass 5 angivits. Trafikplatser. För expeditionstjänsten på trafikplatserna har annan befordrad befattningshavare än föreståndaren icke synts kommissionen erforderlig. Expeditions ställen. Rörande föreståndare för till denna grupp hörande expeditionsställen har kommissionen i det föregående lämnat förslag. För bedömandet i övrigt av personaluppsättningen för expeditionstjänst på dessa tjänsteställen torde de av kommissionen här ovan föreslagna reglerna för personaluppsättning på stationer och trafikplatser av motsvarande storlek kunna tjäna till ledning.

131 Yttertjänst. 15. Godsmagasinstjänst. Med hänsyn till de olika uppgifter, som tillkomma godsmagasinen, skiljer man mellan resgods-, ilgods-, fraktgods- och omlastningsmagasin. Särskilda magasin för vart och ett av nu angivna godsslag eller uppgift finnas endast där större godsmängder av respektive slag förekomma. P å platser, där den lokala godstrafiken är avsevärd, finns i vissa fall en särskild magasinsavdelning för avgående och en för ankommande gods. På flertalet stationer brukar vanligen resgods och ilgods behandlas i ett gemensamt magasin och fraktgods i ett annat. På de minsta stationerna och trafikplatserna är magasinslokalen ofta gemensam för alla slag av styckegods. Magasinstjänsten står antingen under direkt befäl av stationsföreståndaren eller ledes närmast under denne av föreståndare för godsexpedition, eller, vad större omlastningsmagasin angår, av underinspektör eller förste stationsskrivare, som därtill särskilt förordnats. Där magasinsarbetet är av större mått kräver dess rationella avveckling, ej minst ifråga om ekonomisk vagnanvändning och utnyttjande av magasinspersonal och växlingslok, en noggrann planläggning och övervakning. Om denna skall skötas på tillfredsställande sätt, tager den åtskillig tid för stationsföreståndaren eller de övriga här ovan uppräknade tjänstemännen. Vid tiden för kommissionens undersökningar av Malmö C var, jämte andra uppgifter, nu nämnda övervakning m. m. av avgående fraktgodsmagasinet ålagd förste stations skrivaren på avgående fraktgodsexpeditionen. P å grund av de lokala förhållandena i Malmö förelåg emellertid behov av att helt avdela en särskild man som inspektör för såväl avgående som ankommande frakt- och ilgodsmagasinen. För det intima samarbete, som fordrades mellan avgående och ankommande magasinen inbördes samt mellan dessa och växlingspersonalen, ansågs nämligen en dylik magasinsinspektör bli till stort gagn, och vill kommissionen för sin del biträda denna åsikt. Om en sådan tjänsteman avdelas, får denne enligt kommissionens mening så omfattande och betydelsefulla uppgifter ifråga om befälsföring m. m., att han bör vara placerad i 17:e lönegraden som förste stationsskrivare. Tjänsten i godsmagasinen fullgöres f. n. av bangårdsmästare, stationsförmän, trafikbiträden och stationskarlar, vilka befattningar alltjämt synas lämpliga för denna tjänstegren, och vill kommissionen ifråga om fördelningen av arbetsuppgifterna på dessa tjänster föreslå följande grunder. Bangårdsmästare. På varje godsmagasin med en personalstyrka av i medeltal minst 25 man i fasta turer bör finnas bangårdsmästare såsom arbetsledare och för den dagliga planläggningen av lastnings-, lossnings- eller omlastningsarbetet samt växlingsarbetet vid magasinet och i samband därmed för avvägningen och omdirigeringen av personalstyrkan efter förekommande skiftningar i arbetsbelastningen.

132 Stationsförman. Stationsförman bör enligt kommissionens mening finnas som arbetsledare inom varje res-, il- eller fraktgodsmagasin, därest minst sex man, förmannen oräknad, erfordras uteslutande för magasinstjänsten eller där för denna tjänst, om den är uppdelad på skift, på åtminstone ett av dessa skift, erfordras en sammanlagd arbetsstyrka, förmannen oräknad, av fyra man. P å godsmagasin eller avdelning därav, som kräver större personalstyrka, kunna två eller flera stationsförmän vara erforderliga. Antalet förmän blir då beroende på arbetets fördelning över dygnet. För bedömande i dylika fall av behövliga antalet förmän för skiftgång torde som allmän regel böra gälla, att stationsförman bör finnas på varje tjänstgöringsskift, å vilket den honom under övervägande delen av tjänstgöringsskiftet underställda personalstyrkan uppgår till minst fyra man. I vad mån mer än en förman kan erfordras på ett och samma tjänstgöringsskift torde få prövas från fall till fall. Någon övre gräns för det personalantal, som lämpligen bör vara underställt en stationsförman i magasinstjänst, har kommissionen icke ansett sig böra fastställa. En sådan gräns blir nämligen beroende av trafikens art och andra lokala förhållanden. Kommissionen har emellertid iakttagit, att på de största fraktgodsmagasinen 20—30 man samtidigt varit underställda en och samme förman utan att olägenheter därav försports. I vissa fall torde för mera speciella åligganden i godsmagasin krävas stationsförmanstjänst, såsom för övervakning i större tullgodsmagasin, exempelvis i tullpackhuset vid Trelleborg, av godsets utväxling mellan järnväg och tull jämte därmed sammanhängande förstahandsundersökningar och rapportering rörande oklart gods.

Trafikbiträde. Trafikbiträde bör enligt kommissionens mening, liksom hittills, finnas som arbetsledare inom res-, il- eller fraktgodsmagasin, på vilket stationsförman ej finnes, och där minst tre man, trafikbiträdet inräknat, erfordras uteslutande för magasinstjänsten. Vidare bör, under sådant tjänstgöringsskift i magasinstjänst, på vilket å magasinet placerad stationsförman icke tjänstgör, men personalstyrkan under övervägande delen av tjänstgöringsskiftet utgör fyra man, en av dessa vara trafikbiträde med uppgift att tjänstgöra som arbetande bas. I övrigt böra trafikbiträden anlitas för följande uppgifter inom magasinstjänsten, nämligen som vågkarlar, godsprickare, stuvare eller utläsare, de sistnämnda även benämnda pålastare, alla med de uppgifter som inledningsvis angivits, samt för handhavande på de största magasinen av oklart gods; allt dock under förbehåll att de för dessa sysslor utmärkande göromålen helt eller till övervägande delen utfylla vederbörande befattningshavares arbetstid. Äro göromålen av mindre omfattning än nu sagts, böra de kunna påläggas stationskarlar. Å andra sidan böra de även, särskilt på medel-

133 stora magasin, kunna, åtminstone delvis, påläggas stationsförman jämsides med andra honom tillkommande uppgifter. Såsom tidigare nämnts ha hos kommissionen framställningar gjorts om prövning av behovet av trafikbiträdestjänster jämväl för utlämning av styckegods och adressering av avgående styckegodsvagnar. Kommissionen har emellertid icke funnit dessa uppgifter vara av den kvalificerade art, att för deras utförande personal i befordrad ställning erfordras. Kommissionen har icke funnit det möjligt att i detalj stationsvis framlägga förslag angående personaluppsättningen på magasinen, vilket med hänsyn till de vid olika tjänsteställen i hög grad skiftande förhållandena skulle medföra ett alltför omfattande arbete. E t t specialfall må dock nämnas. Under det att vid de minsta trafikanstalterna magasins- och expeditionstjänsten åtminstone delvis är kombinerad, är så i regel icke fallet vid stationer av klass 5 och högre. E t t undantag härifrån har emellertid iakttagits i Höör, där en stationskarl, förutom ansvaret för magasinstjänsten, har sig ålagt att kontrollräkna frakter för ankommande gods, uträkna frakter för avgående styckegods och inkassera frakter. Denne tjänstehavare har enligt kommissionens åsikt så kvalificerade uppgifter, att han skäligen bör erhålla trafikbiträdes tjänsteställning; givetvis under förutsättning, att denna anordning ur organisationssynpunkt fortfarande anses lämplig, en fråga, vari kommissionen icke ingår i bedömande. 16.

Effektförvaringsställen.

Vården av till förvaring inlämnade effekter och den därmed förenade uppbörden omhänderhavas vanligtvis av personalen i resgodsmagasinen. Endast vid Stockholm C, Göteborg C, Malmö C, Hälsingborgs-stationerna och Linköping C finnes särskild personal avdelad för sådana göromål. Denna utgöres dels av extra ordinarie effektvårdare i lönegraden E. o. 1, dels av i tjänsten skadade personer eller tjänstehavare, som av annan anledning måst beredas lindrig tjänstgöring. Kommissionen finner ej anledning föreslå ändring härutinnan. Särskilda vaktföreståndare eller förmän inom dessa tjänsteställen ha icke synts kommissionen erforderliga. 17.

Kajtjänst.

P å stationer med större lokal vagnslasttrafik kunna särskilda kajvakter erfordras för de uppgifter, som ifråga om denna tjänstegren i den inledande översikten angivits. Där dessa uppgifter äro av sådan omfattning, att de helt eller till övervägande delen fylla en eller flere tjänstehavares arbetstid, böra dessa enligt hittills tillämpad praxis erhålla trafikbiträdes tjänstegrad. 18.

Ställverkstjänst.

P å platser med större växel- och signalställverk samt livlig tåg- och växlingsrörelse kräver ställverkstjänsten särskilt avdelad personal. Där sådan

134 tjänst eljest förekommer handhaves den av stationspersonal, vilken jämväl har andra uppgifter. I på senare tid anlagda ställverk har i åtskilliga fall tågexpeditionen förlagts i ställverksbyggnaden, varigenom förutom andra fördelar även ernåtts, att tågklareraren kommit att utöva ett mera omedelbart befäl över den i ställverket tjänstgörande personalen. Så är förhållandet t. ex. i Olskroken, Falköping och Hallsberg. Vid Olskroken äro dessutom sådana anordningar vidtagna, att tågklareraren ständigt kan finnas i ställverket och icke behöver lämna detta för avgångssignalers givande eller annan plattformstjänst vid tågen. Där ställverkstjänsten är av sådan omfattning, att den helt eller till övervägande delen utfyller en eller flera tjänstemäns arbetstid, böra dessa, såvitt ej annat framgår av det följande, innehava trafikbiträdes grad. Äro ställverket och tågrörelsen av sådan storlek, att minst två man samtidigt erfordras för tjänstens skötande, är vanligen åt en av dem uppdraget att närmast leda och ansvara för tjänsten, samråda med tågklarerare, mottaga order o. d. Är så fallet, bör på dylikt tjänstgöringsskift den främste med hänsyn till nyssnämnda ansvarsställning innehava stationsförmans tjänstegrad. Stationsförman synes dock icke erforderlig i ställverk, där tågklarerare på sätt ovan nämnts är i tillfälle att utöva direkt befäl över personalen, såsom fallet är t. ex. vid Olskroken. 19. Tågvägsinspektion, tågvägsklargöring och signalvaktstjänst på större station, som saknar eller endast delvis är försedd med växeloch signalsäkerhetsanläggning. Såsom i den inledande översikten nämnts ombesörjes, där fullständig växel- och signalsäkerhetsanläggning finnes, tågvägsklargöringen och signalvaktstjänsten från befintligt ställverk, vars bemanning behandlats i nästföregående punkt. Där anläggning av nu nämnt slag antingen helt saknas eller blott omfattar vissa tågvägar eller annan del av bangården måste tågvägsklargöringen och signalvaktstjänsten, i den mån den ej sker från befintligt ställverk, ombesörjas av särskild personal. P å sistnämnda sätt ordnad tågväg måste inspekteras, innan tillstånd lämnas signal vakten (tågvägsklargöraren och signal vakten utgöras oftast av samme man) att ställa signal till kör för ankommande eller avgående tåg. Denna inspektion skall regelmässigt åvila tågklareraren personligen, men kan, där denne ej medhinner inspektionen, överlåtas på annan tjänsteman, vilken vid uppdragets fullgörande benämnes tågvägsinspektör. Dylikt uppdrag lämnas vanligen åt bangårdsmästare, stationsförman eller trafikbiträde alltefter personaltillgång och övriga tjängöringsförhållanden. I denna praxis har kommissionen icke funnit anledning föreslå ändring. Kommissionen vill dock erinra om, att växel- och signalsäkerhetsanläggningar numera införts i sådan omfattning, att det endast i enstaka undantagsfall torde vara motiverat att på sätt i gällande personalbestämmelser förutsatts inrätta särskilda stationsförmans- eller trafikbiträdestjänster med uppdrag att huvudsakligen

135 tjänstgöra som tågvägsinspektörer, varför kommissionen icke anser generella bestämmelser i detta hänseende erforderliga. Tjänstgöringen som tågvägsklargörare och signalvakt har synts kommissionen icke kvalificera för högre placering än i 5:e lönegraden. 20. Bangårds- och växlingstjänst. Bangårdsmästare. Enligt hittills gällande grunder skall bangårdsmästare finnas »å större stationers såväl bangårdar som magasin, där ett flertal arbetslag under stationsförmän samtidigt äro sysselsatta, till det antal, som prövas erforderligt». Kommissionen har i det föregående — avdelning 15 —, angivit de grunder, enligt vilka den anser, att bangårdsmästare skall finnas i magasinstjänst. För bangårds- och växlingstjänst böra enligt kommissionens mening bangårdsmästare till erforderligt antal finnas i följande fall, nämligen dels på stationer med vidsträckta bangårdar och så intensivt växlingsarbete, fördelat på ett flertal växlingslag, att detsamma kräver en gemensam arbetsledare med uppgift att närmast under stationsföreståndaren eller annat platsbefäl planlägga, övervaka och samordna arbetet, förmedla order till växlingsledarna m. m., dels, å större stationer, där bangårdsmästare för magasinstjänsten icke finnes, för arbetsledning och övervakning av yttertjänsten i dess helhet då på grund av särskilda förhållanden denna ledning och övervakning icke kan med tillräcklig effektivitet utövas av stationsföreståndaren eller annan högre befattningshavare. För belysande av hur kommissionen tänkt sig tillämpningen av här föreslagna riktlinjer vill den lämna följande exempel, vilka hänföra sig till de framställningar, som föreligga hos kommissionen om prövning av behovet av bangårdsmästarbefattningar. Dessa framställningar ha avsett stationerna Värtan, Stockholms södra, Uppsala C, Södertälje södra, Katrineholm, Örebro C, Trelleborgs-stationerna, Kristinehamn, Östersund C, Långsele, Storvik, Vännäs, Boden C och Borås C. Vad Värtan angår har bangårdsarbetet, som är förlagt till värtahamnen, frihamnen, oljehamnen, uppställningsbangården och vissa industrispår, synts kommissionen vara så betydande och dessutom så spritt över skilda bangårdsområden, att stationsföreståndaren bör få bangårdsmästare som biträde med planläggningen och ledningen därav. Vid Uppsala C har den livliga tågrörelsen, bangårdarnas utsträckning och yttertjänstens omfattning synts motivera en bangårdsmästarbefattning för biträde med övervakningen av yttertjänsten i dess helhet. Kommissionen vill därför förorda, att den vid stationen placerade, till indragning ifrågasatta bangårdsmästarbefattningen återbesattes. P å trelleborgsstationerna samt vid Borås C äro bangårdsområdena så

136 vidsträckta och yttertjänsten i övrigt av sådan omfattning att bangårdsmästarbefattningar här anses erforderliga. Vid Storvik har vagnomsättningen och yttertjänstens omfattning i övrigt synts kommissionen motivera ett återbesättande av den stationen tilldelade, för närvarande vakanta bangårdsmästarbefattningen. Beträffande Boden C erinras, att kommissionen i skrivelse till järnvägsstyrelsen den 18 november 1940 rörande behovet av bangårdsmästarbefattningar för denna station framhållit, att med hänsyn till den under nuvarande förhållanden på grund av militärtransporter m. m. stora vagnomsättningen en förstärkt arbetsledning syntes erforderlig, varför kommissionen, som fann behov av mer än en bangårdsmästare icke föreligga, föreslog, att i avvaktan på den vidare utvecklingen frågan borde ordnas på det sätt, att en bangårdsmästarbefattning tillsattes på förordnande. Då man synes kunna utgå ifrån att yttertjänsten vid Boden — även om trafiken skulle nedgå till ett mera normalt värde — likväl är av sådan omfattning, att en bangårdsmästarbefattning här är motiverad, har kommissionen intet att erinra emot, att en sådan befattning fast placeras på stationen. Ifråga om södertäljestationerna har från personalens sida framförts förslag om inrättande av bangårdsmästarbefattning för samordnande av ytterarbetet vid Södertälje C, Södertälje södra och Södertälje uthamn. Enär kommissionen på tidigare angivna grunder förutsätter, att den förste stationsskrivare, som är stationsföreståndarens närmaste man och tillika föreståndare för biljettexpeditionen vid Södertälje C, befrias från detta föreståndarskap, torde denne förste stationsskrivare, om dylik befrielse erhålles, bli i tillfälle att i större utsträckning än hittills biträda stationsföreståndaren med övervakningen av yttertjänsten, varvid den föreslagna bangårdsmästarbefattningen icke kan anses behövlig. Vid Örebro C är en särskild tjänsteman avdelad för handhavande av personalledningen. På grund härav torde stationens underinspektör vara i tillfälle att i sådan utsträckning biträda stationsföreståndaren med övervakningen av yttertjänsten, att bangårdsmästare ej kan anses behövlig för sådant ändamål. På Kristinehamns station har såväl växlingsarbetet som övrig yttertjänst synts kommissionen vara av den omfattning, särskilt under de tider på året, då normal sjötrafik pågår, att stationsföreståndaren bör beredas biträde med ledningen och övervakningen därav. Kommissionen har därför övervägt inrättande för sådant ändamål av bangårdsmästarbefattning. Emellertid förutsätter kommissionen, att den förste stationsskrivare, vilken tjänstgör som stationsföreståndarens närmaste man, befrias från honom nu åvilande föreståndarskap för ilgodsexpeditionen. Om så sker, torde han bli i tillfälle att i större utsträckning än hittills biträda stationsinspektoren bland annat med inspektion och övervakning av yttertjänsten, varvid inrättande av bangårdsmästarbefattning icke torde vara behövligt. Vid Östersunds central torde med hänsyn till underlydande personalstyrka och rörelsens omfattning bangårdsmästare normalt ej vara erforderlig, särskilt som förste stationsskrivaren å stationsinspektorsexpeditionen föreslagits

137 frikopplad från föreståndarskapet för ilgodsexpeditionen för att i större utsträckning än f. n. kunna biträda stationsinspektoren. V:d Stockholms södra, Katrineholm och Långsele torde stationsinspektoren och dennes närmaste man vara i tillfälle att i sådan utsträckning ägna sig åt inspektion och övervakning av bangårdsarbetet, att bangårdsmästare här icke synes erforderlig. Detsamma torde bli förhållandet i Vännäs, om för denna station föreslagen förste stationsskrivarbefattning blir inrättad. I detta sammanhang vill kommissionen också nämna Hässleholm på grund av att speciella förhållanden där råda. Växlingsarbetet där är nämligen så omfattande nattetid, att förstärkt arbetsledning, lämpligen i bangårdsmästares grad, då är motiverad, under det att motsvarande arbete på dagen är relativt mindre omfattande. Då emellertid en och samme tjänsteman icke kan tjänstgöra oftare än var fjärde eller högst var tredje natt, skulle tre eller fyra befattningshavare erfordras för alterneringen i denna nattjänst. Då det givetvis är orimligt att under angivna förhållanden tillsätta så många bangårdsmästarbefattningar, synes frågan enligt kommissionens mening böra lösas på så sätt, att de på stationen placerade stationsförmännen alternera var tredje eller fjärde natt som sådana särskilda arbetsledare, som här avses, mot åtnjutande för sådan natt av vikariatsersättning såsom bangårdsmästare. Stations för man. För bangårdstjänst skall stationsförman enligt hittills tillämpade grunder finnas såsom ledare av två eller flera samtidigt arbetande växlingslag eller som ledare för självständigt arbetande växlingslag om minst fyra man. I detta antal har förmannen enligt praxis inräknats. Kommissionen finner dessa grunder fortfarande böra tillämpas. Stationsförman bör vidare enligt kommissionens mening finnas å vissa större stationer, där bangårdsmästare icke är placerad, men där yttertjänsten i dess helhet är av sådan art och omfattning och bangårdsförhållandena så komplicerade, att särskild arbetsledare erfordras för dess övervakande och samordnande samt stationsföreståndaren eller annan högre tjänsteman icke kan med tillräcklig effektivitet utöva denna övervakning. Trafikbiträde. Gällande personalbestämmelser föreskriva, att trafikbiträde skall finnas i bangårdstjänst. 1) såsom ledare av växlingslag i ständig växlingstjänst, när ledaren ej är statioLsförman, 2) såsom växlingsledarens närmaste man i växlingslag, när ledaren är stationsförman, 3) såsom spårväxlare med huvudsaklig uppgift att ombesörja omläggning av lokalt omläggbara växlar invid större ställverk eller invid växelrygg samt 4) såsom spårvakter med särskilda s. k. växelpass. Kommissionen finner något avsteg från reglerna under 1) och 2) icke er-

138 forderligt. Beträffande punkt 3) bör regeln förtydligas. Med spårväxlare invid större ställverk bör sålunda förstås den tjänsteman, som i det från ställverket frikopplade området har att svara för växlingsrörelsers eller loks gång till rätta spår eller spårgrupper. Med spårväxlare invid växelrygg bör förstås tjänstehavare, som närmast under den för avkopplingen på ryggen ansvarige stationsförmannen har att dirigera vagnarnas införande på rätta spår. Det fjärde alternativet — spårvakter med särskilda s. k. växelpass — torde kunna utgå, enär behov av dylika spårvakter icke kunnat konstateras. Utöver vad ovan sagts synes det kommissionen skäligt, att tjänstehavare, som på större rangerbangård vid växling över rygg passar den s. k. skenbromsen och handhar därtill hörande signalapparater, beredes trafikbiträdes tjänsteställning. Vidare bör trafikbiträde finnas på vissa stationer, där stationsförman icke är placerad, men där växling, godsomlastning och övrig yttertjänst äro av sådan omfattning, att särskild tjänsteman erfordras för biträde med denna tjänsts övervakning och samordnande, t. ex. vid Markaryd, Sävsjö, Klippan, Bastuträsk och Arvidsjaur. 21. Vagnupptagning. Där vagnupptagargöromålen, sådana de beskrivits i den inledande översikten, äro av den omfattning, att de enbart eller eventuellt i förening med vagnexpeditionsgöromål helt eller till övervägande delen fylla en eller flera befattningshavares tjänstetid, böra dessa befattningshavare vara placerade i 6:e lönegraden såsom trafikbiträden. 22. Portvakts- och ordningsmanstjänst. För den ordningshållning och upplysningstjänst i stationernas biljetthallar, som är nödvändig vid Stockholm C, Göteborg C och Malmö C på grund av den starka tillströmningen av resande, finnas därstädes särskilt avdelade tjänstemän, nämligen tre förste portvakter i Stockholm, två i Göteborg och två i Malmö (lönegrad A 7). Mot denna lönegradsplacering har kommissionen icke funnit anledning till erinran. På såväl de nu nämnda som andra stationer med livlig resandetrafik förekommer s. k. ordningsmanstjänst, vilken vanligen omfattar bevakning av spår, över vilka allmänheten tillätes passera, utförande av plattformsskyltning, lämnande av anvisningar åt resande, biträde med delgivning av order samt, på andra stationer än Stockholm, Göteborg och Malmö, tillsyn av biljettköer och ordningen i vestibuler, m. m. Nu angivna uppgifter böra enligt kommissionens mening icke föranleda placering i högre lönegrad än 5:e. Härav följer, att kommissionen icke anser behov föreligga av de portvaktsbefattningar, som f. n. finnas på vissa stationer. 23. Spärrvaktstjänst. Vid tiden för kommissionens undersökningar funnos plattformsspärrar, genom vilka de resande måste passera, på linjerna Stockholm C—Södertälje,

139 Stockholm C—Upplands Väsby och Malmö—Eslöv. I dessa spärrar sker granskning av de resandes biljetter till utrönande av, att biljetterna äro giltiga till visst avgående eller varit giltiga till visst ankommet tåg och att, vad närtrafiken beträffar, avgående tåg, i vars kö den resande befinner sig, gör uppehåll vid biljettens slutstation. Helt använda biljetter insamlas. De göromål, som åvila spärrvakterna, sammanfalla sålunda i viss mån med dem som tillkomma biljettgranskarna i tågen, vilka äro placerade i 8:e lönegraden som konduktörer. Den spärrvaktstjänst vid Stockholms och Malmö centralstationer, som avser avgående långgående person- och snälltåg, kräver kännedom om förekommande slag av personbiljetter och dessas giltighet samt är på grund härav och med hänsyn till den stora tillströmningen av resande vid dessa stationer mera krävande än tjänsten vid lokaltågsspärrarna. I den mån så kan ske, borde därför förstnämnda tjänst undantagas från alterneringen med tjänst i lokaltågsspärrarna och uppdragas åt trafikbiträden. Tjänsten i lokaltågsspärrarna, såväl vid nu nämnda stationer som vid ifrågakommande linjestationer, omfattar nämligen huvudsakligen granskning av lokalbiljetter och bör därför kunna handhavas av stationskarlar. 24. Vägvakts- (homvakts-) tjänst. Därest för passning av vägbommar särskild fast anställd personal erfordras, böra härtill anlitas tjänstemän i högst 5:e lönegraden. 25. Lokomotor-, lastbil- och truckförartjänst. För fullgörande av tjänst som lokomotor för are erfordras viss föreskriven utbildning dels av motorteknisk art, avseende fordonets förande, dess dagliga skötsel och enklare löpande underhåll, dels i säkerhets- och trafikföreskrifter, avseende såväl växlings- som eventuell linjetjänst. Kommissionen anser skäligt, att lokomotorförarna placeras i lönegraden A 6 som trafikbiträden, oavsett om de bestrida linje- eller växlingstjänst, dock under förutsättning, att tjänstgöringen ifråga utgör deras huvudsakliga sysselsättning. Förare av trafikavdelningen tilldelade lastbilar torde skäligen, under förutsättning att bilkörningen utgör deras huvudsakliga sysselsättning, såsom fallet för närvarande torde vara i Stockholm, Göteborg och Malmö, liksom hittills böra vara placerade i lönegraden A 6 såsom trafikbiträden, vilket överensstämmer med den princip kommissionen tidigare funnit lämplig vid behandlingen av motsvarande tjänstehavare vid förrådsavdelningen. Vid undersökningarna beträffande förrådsavdelningen hade kommissionen även att taga ståndpunkt till en framställning om uppflyttning i lönegraden A 6 av personal, som ständigt tjänstgjorde som truckförare. Kommissionen fann därvid icke skäl att förorda placering av sådana tjänstehavare i högre lönegrad än A 5. Samma regel bör enligt kommissionens mening kunna tillämpas även för truckförare vid trafikavdelningen.

140 26. S. k. lampisttjänst samt batteriladdning m. m. Med den egentliga s. k. lampistsysslan, d. v. s. skötseln av slut- och handsignaler, har i regel förenats målning och enklare underhåll av dessa signaler ävensom laddning av deras batterier och i vissa fall av batterier för truckar och traktorer. På två av de stationer, som varit föremål för kommissionens undersökningar, nämligen Stockholms norra och Malmö central äro särskilda tjänstehavare avdelade för handhavande företrädesvis av löpande underhåll och enklare reparationer av truckar och traktorer. Därjämte repareras av dessa tjänstehavare elektriska sladd- och handlampor. Vad beträffar lönegradsplaceringen av den för dessa arbetsuppgifter avdelade personalen har kommissionen ansett, att de befattningshavare, som vid Stockholms norra och Malmö huvudsakligen ha till åliggande att ombesörja skötsel och visst underhåll av ackumulatorfordon, böra placeras i lönegraden A 6 som trafikbiträden under det att på övriga stationer lampistgöromålen böra uppdragas åt obefordrad personal. 27. Brovakter vid färjelägen och rörliga broar. I sitt betänkande, del I, har kommissionen behandlat brovaktsysslan vid större rörliga broar och därvid kommit till den uppfattningen, att en placering i lönegraden A 6 vore motiverad under den förutsättningen, att med manövreringen av bron vore kombinerad uppgiften att svara för den dagliga tillsynen och det löpande underhållet av bromaskineriet. Då sistnämnda uppgifter icke åvila de bro- och färjeläge vakter, som äro placerade vid trafikavdelningen, anser kommissionen, att tjänsten ifråga kan anförtros åt stationskarl. 28. "Värmeledningsskötare. Skötseln av trafikavdelningens värmecentraler handhaves vid vissa större stationer av banavdelningens personal, varvid som regel banvakt eller banarbetare härmed sysselsattes. I de flesta fall bestridas emellertid eldargöromålen av trafikavdelningens personal i enlighet med av distriktets tekniske tillsyningsman, bränslekontrollanten, lämnade direktiv. Då göromålen ifråga måste anses vara av enklare art — som regel påfyllning av koks två ä tre gånger respektive ved flera gånger om dygnet samt observerande av dragoch temperaturförhållandena — anser kommissionen, att arbetena ifråga kunna åläggas stationskarl. 29. Växelsmörj are. Såväl smörjningen som den övriga tillsynen av växlarna torde i regel på större bangårdar handhavas av banavdelningens personal. E n dylik ordning anser kommissionen lämplig och förutsätter dess tillämpande så långt detta med hänsyn till arbetets omfattning, personalens placering m. m. kan vara motiverat. I vissa fall åvilar dock dylik växelsmörjning trafikavdelningens stationspersonal. Där detta är fallet bör smörjningen kunna ombesörjas av obefordrad personal.

141 30. Linneförvarare. Rörande löneställningen för tjänstehavare, som ansvarar för större linneförråd å station, har kommissionen tidigare avgivit förslag, vilket återfinnes på sid. 125 i kommissionens betänkande, del I. D. Personal för tågtjänst. Den tågtjänst, som åligger trafikavdelningen, utgöres såsom inledningsvis nämnts av konduktörstjänst, tjänst som förare och tillika konduktör å rälsbussar, tjänst som arbetsbiträde i person- eller godståg och tjänst som tågstäderska. Inom tågtjänsten förekomma befattningarna tågmästare, konduktör, trafikbiträde, stationskarl och tågstäderska. Beträffande användningen av dessa tjänster får kommissionen anföra följande. Konduktörstjänst

å normalspåriga linjer med undantag av trafiksvaga sådana. Tågmästare tjänstgör enligt nu gällande grunder i regel som tågbefälhavare i minst tvåbemannade tåg. Vid bedömandet av huruvida visst tåg är tvåbemannat medräknas icke de arbetsbiträden, som åtfölja vissa tåg för biträde med lastning och lossning av gods samt vagnväxling på mellanstationer. Mot dessa regler för disposition av tågmästarbefattningen har kommissionen icke funnit anledning till erinran. Konduktör tjänstgör som tågbefälhavare å sådana med särskild konduktörspersonal bemannade tåg, i vilka tågmästare icke tjänstgör i sådan egenskap. I övrigt tjänstgör konduktör som biljettgranskare och godsvårdare. Jämväl dessa regler synas kunna tillämpas även i fortsättningen. Konduktörstjänst å trafiksvaga normalspåriga linjer. Konduktörs- och tågbefälhavartjänsten å normalspåriga bandelar, som av järnvägsstyrelsen prövats vara trafiksvaga, utövas av trafikbiträden, dock att även å dessa bandelar i vissa fall konduktörer utöva nämnda tjänst. Förslag om denna differentiering av konduktörstjänsten framlades på sin tid för Kungl. Maj:t av järnvägsstyrelsen och underställdes sedermera 1930 års riksdag genom Kungl. Maj:ts proposition den 7 februari samma år, nr 83. I sagda förslag, som var föranlett av behovet att nedbringa driftkostnaderna för bandelar med ringa trafik, hemställde järnvägsstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte förklara, att konduktörsgöromålen på sådana bandelar, som av styrelsen prövades vara trafiksvaga, skulle omhänderhavas av trafikbiträden. Vid ärendets behandling inom kommunikationsdepartementet yttrade departementschefen, som sade sig hava inhämtat, att den ifrågasatta anordningen vore avsedd att i första hand komma till användning å delar av inlands-

142 banan och vissa norrländska tvärbanor, att även han funne det angeläget, att åtgärder vidtoges för nedbringande i möjligaste mån av driftkostnaderna för trafiksvaga bandelar. Riksdagen lämnade förslaget utan erinran. Trafikbiträden ha därefter anlitats för tågbefälhavartjänst på såväl vissa norrlandslinjer som på en del med statsbanenätet införlivade enskilda banor med ringa trafik. Vid utgången av juni månad 1941 funnos följande bandelar och tåg, på vilka tågbefälhavartjänsten utövades av trafikbiträden, nämligen: linjen Munkedal—Lysekil: alla persontåg samt godstågen nr 3251—52, » Varberg—Ätran: » » 9901—02, » Tidaholm—Falköping: » » 7574—75, » Storuman—Ulriksfors: » » 8141—42, » Hoting—Långsele: » » 8453—54, » Östersund—Orsa: » » 8405—06, » Sveg—Hede: » » 8409—10, » Älvsby—Piteå: » » 8515—16, » Gällivare—Jokkmokk: » » 8501—02, » Haparanda—Övertorneå: » » 8517—18 samt persontågen 2724—25 och 2726—2723, » Storuman—Arvidsjaur: blandade tågen 3628—27, » Borås—Jönköping: persontågen 703—704, 708—709 samt godstågen 9931—32. I samtliga dessa tåg tjänstgör, bortsett från lokpersonalen, blott en man, utom i godstågen 3251—52 å linjen Munkedal—Lysekil och 9931—32 å linjen Borås—Jönköping, där stationskarl alltid medföljer som arbetsbiträde samt i godstågen 8405—06 å linjen Östersund—Orsa, där arbetsbiträde vintertiden medföljer hela sträckan men sommartiden endast å sträckan Lillhamra— Orsa i tåg 8405. Kommissionen har för sin del icke funnit anledning till erinran mot att trafikbiträden fortfarande anlitas som tågbefälhavare på trafiksvaga bandelar under förutsättning, att vid en prövning från fall till fall ifrågavarande tågbefälhavartjänst befinnes vara av så enkel beskaffenhet, att en markerad skillnad kan iakttagas mellan denna tjänst och de arbetsuppgifter, som normalt pläga åvila tågbefälhavarna å statens järnvägars andra normalspåriga linjer. Vid denna jämförelse bör beaktas å ena sidan trafikens enklare beskaffenhet och mindre omfattning samt, å den andra, det förhållandet att de såsom tågbefälhavare å ifrågavarande bandelar tjänstgörande oftast ha att förutom det vanliga konduktörsarbetet ombesörja biljettförsäljning åt resande från håll- och lastplatser utan bemanning samt, i förekommande fall, att vid uppehåll å driftplatserna svara för tågmötesändringar.

143 Kommissionens studieresor på några av här ifrågavarande linjer ha kommit att infalla under en period av delvis starkt konjunkturbetonad högtrafik, vadan de iakttagelser, som gjorts, icke kunna anses utslagsgivande för normala förhållanden, men har dock kommissionen sökt bedöma denna fråga erfarenhetsmässigt och genom statistiskt material. Vid detta bedömande har kommissionen beträffande inlandsbanan med tvärbanor icke ansett sig böra föreslå annan ändring i den nuvarande tillämpningen, än att på de godståg där tjänsten är så krävande, att den under övervägande delen av året erfordrar arbetsbiträde, densamma bör värderas som konduktörstjänst. Kommissionen har härvid utgått ifrån, att tågbefälhavaren i sådant tåg, där arbetsbiträde finnes, därigenom blir avlastad de enklare göromålen och att hans tjänstetid därför helt kommer att upptagas av mera kvalificerade göromål. Övriga härovan uppräknade bandelar utgöras av med statsbanenätet relativt sent införlivade enskilda banor, vilkas konduktörspersonal med hänsyn till vid statsövertagandet innehavd lön blivit placerad i högst 6:e lönegraden. Beträffande dessa banor har trafiken, bortsett från den högtrafik, som för närvarande belastar även några av dem, synts kommissionen i regel vara av så enkel art, att kommissionen icke för närvarande anser sig böra föreslå någon ändring ifråga om därvarande konduktörspersonals löneställning. Kommissionen vill dock föreslå, att då förhållandena framdeles stabiliserats, trafikvolymen i tågen granskas och skäliga ändringar ifråga om nämnda personals tjänstegrader vidtagas. Det synes jämväl skäligt, att i de fall, då sådan högtrafik råder på här ifrågavarande bandelar, att tjänsten kan anses likvärdig med tjänstgöring å huvudlinje, järnvägsstyrelsen begagnar möjligheten att jämlikt avlöningsreglementets § 21 meddela vikariatsförordnanden i lönegraden A 8. I detta sammanhang må nämnas, att det vid övervägandet av löneställningen för konduktörspersonalen vid bandelen Munkedal—Lysekil framhållits, att konduktörsgöromålen på denna bandel, vilka ombestyras av trafikbiträden, knappast kunde anses mindre kvalificerade än motsvarande göromål på bandelen Uddevalla—Strömstad, där dessa göromål handhavas av tågmästare och konduktörer. Sistnämnda förhållande torde dock icke kunna tillmätas betydelse vid bedömande av föreliggande spörsmål enär — även om konduktörsgöromålen på bandelen Uddevalla —Strömstad måste anses relativt enkla — desamma dock för ernående av lämplig turfördelning måste läggas på tågmästare och konduktörer, vilka tjänstgöra även på bohusbanans söder om Uddevalla belägna trafikstarkare del. Rälsbus sförare. P å sätt i det föregående angivits anlitas f. n. trafikbiträden för förär- och tillika konduktörstjänst å rälsbusståg. Kommissionen vill i detta sammanhang erinra om, att den i skrivelse den 29 oktober 1938 till de sakkunniga för omprövning av lönegradsplaceringen för befattningshavare vid statens affärsdrivande verk föreslagit bland annat rälsbussförarnas inplacering i 7:e

144 lönegraden. Till stöd för förslaget härom anförde kommissionen, att den ansåge de krävande uppgifter, som ålåge dessa tjänstemän vid utövandet av deras tjänst, och deras ansvar för människoliv och materiel motivera en högre löneställning än den de f. n. intoge. Man fordrade dessutom av dem en tämligen ingående kännedom om rälsbussarnas konstruktion samt om gällande säkerhetsföreskrifter och om taxe- och expeditionsbestämmelser för såväl person- som godstrafiken. Förslaget tillstyrktes av såväl järnvägsstyrelsen som nyssnämnda sakkunniga, vilka förordade införandet i tjänsteförteckningen av en ny befattning, rälsbussförare, i lönegraden A 7. Under åberopande härav anser kommissionen, att befattningshavare, som anlitas för förär- och konduktörstjänst å rälsbussar, bör hänföras till lönegraden A 7. Här skulle dock antecknas, att ledamoten Christiansson i enlighet med en tidigare avgiven reservation ansett, att befattningen borde hänföras till lönegraden A 8. Arbetsbiträden å tåg. I flertalet lokalgodståg, särskilt på linjer där dessa tåg medföra större mängder styckegods eller där de framgå över bandelar med ringa tillgång på stationspersonal, tjänstgör stationskarl som arbetsbiträde. Sommartid anlitas stationskarl numera även för biträde med cykeltransporterna i sådana persontåg, där dessa transporter äro av större omfattning. Dessa arbetsbiträden eller som de ock kallas, tågbiträden, ha tillkommit dels på grund av att ytterpersonalen å vissa stationer reducerats, dels på grund av nödvändigheten av att nedbringa tåguppehållen till de minsta möjliga. De biträda i första hand med lastning och lossning av styckegods, uppsortering av godshandlingar samt vagnväxling, varvid tågbefälhavaren själv leder arbetet och ansvarar för gods och godshandlingar. Ehuru det icke kan undvikas, att biträdena i fråga, åtminstone på bandelar med starkare godstrafik, i viss utsträckning få övertaga ansvaret för godsvården i respektive tåg har kommissionen dock icke funnit detta ansvar behöva vara av sådan omfattning, att det bör föranleda ifrågavarande tjänsters inplacering i högre lönegrad än 5:e. Kommissionen har nämligen vid detta ställningstagande beaktat, att i dylika tåg sådant samarbete är möjligt mellan tågbefälhavaren och arbetsbiträdet, att den förstnämnde blir den egentlige ledaren av arbetena ifråga. Tågstäderska. Mot tågstäderskas inplacering i lönegrad — E. o. 1 — har kommissionen icke funnit anledning till erinran. E.

Personal för resebyråtjänst.

Föreståndare. Statens järnvägars resebyrå i Stockholm förestås av en expeditionsföreståndare i lönegraden A 24, byråerna i Köpenhamn, Berlin och London av

145 expeditionsföreståndare i lönegraden A 21 och byrån i Göteborg av förste stationsskrivare i lönegraden A 17. Såsom inledningsvis nämnts försälja resebyråerna biljetter till järnvägs-, bil-, båt- och flyglinjer i svensk och utländsk trafik, uppgöra resplaner, ordna sällskapsresor, reservera sov- och sittplatser, ombesörja beställningar av hotellrum, förmedla köp av utländska valutor och bedriva upplysningsoch reklamverksamhet ifråga om resor. Deras verksamhet omfattar sålunda icke blott samtliga uppgifter som tillkomma en biljettexpedition utan även åtskilliga andra kvalificerade uppgifter, vilka sammanhänga med den vidlyftiga kundtjänst, avseende reselivet i in- och utlandet, man fordrar av en resebyrå. Kommissionen har därför ansett, att de grunder som i det föregående föreslagits för bestämmandet av tjänstegraderna för biljettexpeditionernas föreståndare visserligen kunna tjäna till ledning vid bedömandet av resebyråföreståndarnas tjänsteställning, men att dessa grunder icke enbart få bli utslagsgivande i sådant hänseende utan att hänsyn även bör tagas till de särskilda kvalifikationer, som måste fordras av resebyråernas föreståndare, på grund av den ackvisitionsverksamhet och därmed sammanhängande skyldighet att företräda statens järnvägar, som åvilar dem. Bland annat ur nu relaterade synpunkter funno statsmakterna år 1939 skäligt att, efter kommissionens hörande, medgiva inrättande av expeditionsföreståndarbefattningar i lönegraden A 21 för resebyråerna i Berlin och London. Resebyrån i Köpenhamn hade redan förut på enahanda grunder fått expeditionsföreståndare i samma lönegrad. Ifråga om tjänstegraden för nu nämnda tre resebyråers föreståndare har kommissionen icke funnit skäl att föreslå ändring. Kommissionen har därvid ej ingått i prövning av frågan huruvida den nuvarande internationella situationen kan motivera ändring i byråernas organisation eller uppgifter. Beträffande stockholmsbyrån uppflyttades dess föreståndare genom beslut av 1936 års riksdag på framställning av järnvägsstyrelsen till sin nuvarande löneställning i lönegrad A 24. Till stöd för nämnda framställning framhöll styrelsen dels att resebyrån i Stockholm var av ojämförligt större omfattning än övriga statens järnvägars resebyråer, dels att föreståndaren för densamma förutom ledningen och ansvaret för den betydande verksamheten inom byrån jämväl hade åtskilliga andra kvalificerade arbetsuppgifter, som förutsatte verklig inlevelse i de mångskiftande turistiska förhållandena, ingående insikter beträffande personbefordringsföreskrifterna och förmåga av initiativ i fråga om utfinnandet av nya former för resors ordnande i för allmänheten attraktiv riktning. På grund av en hos kommissionen gjord framställning om ytterligare förbättring av löneställningen för stockholmsbyråns föreståndare, har kommissionen tagit närmare del av hans tjänsteåligganden. Därvid har framgått, att denne föreståndare, särskilt under normala tider, ej enbart har att svara för organiserandet och ledandet av tjänsten inom resebyrån med filialer utan jämväl under byråchefen på persontaxebyrån anlitas såsom rådgivande för statens järnvägars övriga resebyråer och större biljettexpedi10—2102 41

146 tioner samt som representant och språkrör för järnvägsstyrelsen i frågor, som röra reselivet inom landet och i viss mån även utomlands. H a n utnyttjas sålunda på grund av sin kännedom om det praktiska reselivet som verkets representant vid förhandlingar såväl inom- som utomlands i rese-, turist- och reklamangelägenheter. Det faller ofta på honom att taga hand om representanter för trafikföretag, turistorganisationer och resebyråer från Sverige och utlandet, vilka gästa Stockholm. Han bedriver vidare medarbetarskap i vissa organ, som verka för främjandet av svenskt turistliv, och fungerade vid tiden för kommissionens undersökningar som ordförande i Svensk resebyråförening, Nordens resebyråförbund och Stockholms reklamförening. Vidare var resebyråföreståndaren ifråga vid nämnda tidpunkt av Kungl. Maj:t efter järnvägsstyrelsens hörande utsedd till ledamot av Fritidsutredningen och Statens fritidsnämnd, vilkas arbetsresultat torde bliva till gagn för friluftslivet i Sverige och därigenom även för statens järnvägar. Till hans viktigare åligganden torde ock få räknas den ackvisition för resor med statens järnvägar, som av honom bedrives, särskilt i samband med kongresser och andra större evenemang. Den för verket mycket värdefulla kontakt med utomstående organisationer m. fl., som ifrågavarande resebyråföreståndare sålunda uppehåller, medför för honom under normala tider ett betydande arbete utöver resebyråns skötsel och dessutom, därest han skall kunna effektivt fylla sin uppgift, icke ringa personliga utgifter för deltagande i sammankomster, medlemskap i föreningar, viss representation m. m. För närvarande äro berörda tjänsteåligganden påverkade bland annat av den minskade internationella trafiken, varför kommissionen icke nu anser sig böra ifrågasätta någon ändring av till föreståndaren utgående fasta löneförmåner. Därest reselivet ånyo kommer igång och hans arbetskraft även framgent blir tagen i anspråk på samma sätt som tidigare, vill kommissionen emellertid, efter jämförelse med vissa verket icke tillhöriga resebyråers föreståndare, föreslå, att frågan om höjning av hans löneställning upptages till övervägande. Vilken grad, som därvid kan vara den lämpliga, torde få prövas under hänsynstagande till de förhållanden som i skilda hänseenden kunna vara rådande, då det internationella reselivet åter stabiliserats. Kommissionen vill i detta sammanhang rekommendera till övervägande huruvida icke befattningen som föreståndare för resebyrån i Stockholm lämpligen borde tillsättas genom förordnande på viss tid, enär den synes kräva särskilda kvalifikationer och speciell personlig läggning och därför icke torde kunna tillsättas efter vanliga befordringsgrunder. Om sålunda enligt kommissionens mening för närvarande någon ändring i lönegradsplaceringen för föreståndaren för resebyrån i Stockholm ej bör ske, synes å andra sidan lämpligt, att järnvägsstyrelsen redan nu tager under övervägande huruvida icke, i avvaktan på slutligt ordnande av löneställningen, någon ersättning skäligen bör beredas denne resebyråföreståndare för de personliga utgifter av ovan berört slag, som åvila honom. I samband med det framtida övervägande, som sålunda ifrågasatts rörande

147 föreståndarens löneställning, bör till övervägande även upptagas frågan om löneställningen för hans närmaste man, f. n. förste stationsskrivare, rörande vilken löneställning kommissionen icke f. n. anser sig böra föreslå ändring. Göteborgsbyrån uppvisade under år 1938 poängtalet 122 och bör därför redan på grund av detta tals storlek erhålla expeditionsföreståndare i lönegraden A 21 som föreståndare. Detsamma gällde beträffande den i samband med förstatligandet av Hälsingborg—Hässleholms järnvägar övertagna resebyrån i Hälsingborg, om hänsyn tages till denna byrås försäljning år 1939. Emellertid har efter krigsutbrottet och därmed följande avspärrning, resebyråns omsättning så avsevärt nedgått, att frågan om föreståndarens löneställning icke torde böra upptagas till prövning förrän normala förhållanden åter inträtt. F . n. förestås byrån ifråga av en trafikchef på övergångsstat, vilken tillfördes statens järnvägar i samband med förenämnda förstatligande. Övrig

personal.

Med stöd av under år 1939 företagna undersökningar har järnvägsstyrelsen år 1940 i avvaktan på personalkommissionens undersökningar preliminärt fastställt riktlinjer för personaluppsättningen på statens järnvägars resebyråer. Avsikten därmed angavs vara en önskan att få antalet stationsskrivarbefattningar anpassat efter föreliggande kvalificerade arbetsuppgifter och att i samband därmed övergå till användande av kvinnlig arbetskraft i större omfattning än hittills. De arbetsuppgifter som enligt dessa riktlinjer skulle uppdragas åt befattningshavare i olika lönegrader, äro följande. Kontorsbiträde:

skötsel av telefonväxel, sovplatsbeläggning, enklare skrivmaskinsarbeten, utskrivning av checkar; Kanslibiträde: biträde vid utfärdandet av rundtursbiljetter, biträde med sammansättning av biljetter, inländskt disktjänstarbete, redovisningsarbete; Kansliskrivare: utländskt disktjänstarbete, kassatjänst, när denna vore av alldeles särskilt kvalificerande art (huvudkassörska), korrespondens av mera självständig art eller också utländsk sådan, kvalificerande biljettsammansättningsarbete, särskilt kvalificerande inländskt disktjänstarbete, biträde vid utländskt upplysnings- och korrespondensarbete, särskilt krävande utländskt redovisningsarbete; Stationsskrivare: närmaste man till förste stationsskrivare, utländskt disktjänstarbete, särskilt kvalificerande utländskt upplysnings- och korrespondensarbete; Förste stationsskrivare : föreståndare för mindre resebyråer,

148 närmaste män till föreståndarna å de största och medelstora resebyråerna, föreståndare för de större avdelningarna å de största resebyråerna; Expeditionsföreståndare i 21:a resp. 24:e lönegraden: föreståndare för de större och största resebyråerna. Vid n o r m a l a trafikförhållanden skulle d e s s a g r u n d e r enligt s t y r e l s e n s å s i k t m e d f ö r a följande p e r s o n a l b e h o v p å n e d a n n ä m n d a r e s e b y r å e r och filialer till s å d a n a . Resebyrån i Stockholm. Expeditionsföreståndare. Korrespondensavdelningen:

1 kansliskrivare, 1 kontorsbiträde.

Inländska avdelningen: förste stationsskrivare, disktjänst: 1 stationsskrivare (vid högtrafik), erforderligt antal kanslibiträden, kassatjänst: 1 kanslibiträde, 1 kontorsbiträde, rundtursavdelningen: 1 stationsskrivare (vid högtrafik), 1 kanslibiträde samt erforderligt antal kontorsbiträden, redovisningsavdelningen: 2 kansli skrivare, 1 kontorsbiträde, telefonväxeln: 1 kontorsbiträde, vaktmästare: 2 kontorsvakter. Sovplatsavdelningen: förste stationsskrivare, 1 kanslibiträde, erforderligt antal kontorsbiträden. Utländska avdelningen: förste stationsskrivare, disktjänsten: 3 stationsskrivare, varav två i reserv, samt erforderligt antal kansliskrivare, inre expeditionstjänsten: 2 stationsskrivare, 1 kontorsbiträde, biljettsammansättningen: 1 stationsskrivare, 1 kansliskrivare, 2 kanslibiträden och erforderligt antal kontorsbiträden. Filialen å NK. Förste stationsskrivare samt erforderligt antal kontorsbiträden. Filialen hos PUB. 1 kansliskrivare samt 1 kontorsbiträde, då så erfordras. Resebyrån i Göteborg. .1 förste stationsskrivare: föreståndare, 1 stationsskrivare — föreståndarens närmaste man, 2 kansliskrivare — för disktjänst, biljettsammansättning och sovplatsbeläggning, 2 kanslibiträden — för biträde med disktjänsten m. m.,

3 kontorsbiträden — för biträde med biljettsammansättning, kassatjänst, sovplatsbeläggning och redovisningsarbete. 1 kontorsvakt. Erforderlig stationsskrivarreserv skulle finnas å biljettexpeditionen vid Göteborg C. Resebyrån i Köpenhamn. 1 expeditionsföreståndare i 21:a lönegraden — föreståndare, 1 förste stationsskrivare — expeditionsföreståndarens närmaste man samt för övervakning av och deltagande i disktjänsten, 1 stationsskrivare — för deltagande i disktjänsten och biträde åt föreståndaren med reklamarbetet, utredningar, mera omfattande korrespondens o. d., 2 kanslibiträden — för disktjänst, telefonupplysningar och korrespondens, 1 kontorsbiträde — för byråns bokföringsarbete. Härtill skulle komma erforderligt antal (i december 1939 7 st.) danska kontorister och en dansk kontorsvakt. Resebyrån i Berlin. 1 expeditionsföreståndare i 21:a lönegraden — föreståndare, 1 stationsskrivare — expeditionsföreståndarens närmaste man, disktjänst m. m. Härtill skulle komma erforderligt antal (i december 1939 5 st.) tyska tjänstemän för biträde med disktjänsten, kassagöromål, redovisningsarbeten, maskinskrivning, budsändning o. d. Till frågan om personalbehovet för resebyråerna i London och Hälsingborg har järnvägsstyrelsen icke tagit ställning i nu förevarande sammanhang. Då kommissionen under år 1941 företog sina undersökningar på hithörande område, voro en del av resebyråernas arbetsuppgifter, främst de som hade med utlandstrafiken att göra, väsentligt begränsade. På grund därav var byråernas personal reducerad och arbetsfördelningen i vissa delar en annan än vid normaltrafik. Det har därför icke varit för kommissionen möjligt att närmare pröva det behov av befattningar, som kan anses föreligga inom de olika byråerna vid normala trafikförhållanden. Kommissionen har fördenskull begränsat sig till att med stöd av de företagna undersökningarna i princip yttra sig om innehållet i de av järnvägsstyrelsen preliminärt fastställda riktlinjerna, i den mån de kunna bedömas under nu rådande förhållanden. Resebyrån i Stockholm. I fråga om denna byrå kan kommissionen tillstyrka grundernas tillämpning utom i följande avseenden. Sålunda har kommissionen funnit arbetet på biljettsammanäättningsavdelningen under normala tider vara så krävande, att föreståndaren bör vara placerad i lönegraden A17. Vidare har det

150 arbete, som åvilar korrespondensavdelningen, synts vara av så kvalificerad art, att därest arbetet ej medhinnes av den för avdelningen avsedda kansliskrivaren, dennes biträde bör vara kanslibiträde. Därjämte anser kommissionen, att den å byrån även under nuvarande förhållanden förekommande disktjänsten å inländska avdelningen är av så kvalificerad beskaffenhet, att den icke bör åvila lägre tjänsteman än kontorist. I fråga om svårighetsgraden synes kassatjänsten kunna jämställas med nämnda disktjänst och sålunda icke böra föranleda högre tjänsteställning än kontorists. Beträffande sovplatsavdelningen, där rörelsen visserligen är stor men arbetet tämligen ensartat, torde* föreståndarskapet åtminstone f. n. icke vara mera krävande än att detsamma skäligen bör kunna anförtros åt stationsskrivare. Därest den direkta sovvagnstrafiken på utlandet ånyo kommer i gång, synes avdelningsföreståndarens tjänsteställning dock böra tagas under förnyat övervägande. Tillsvidare bör emellertid under tider då arbetet är särskilt krävande på grund av förberedelser för eller avveckling av helgtrafik, kompensation för det därvid ökade ansvaret beredas avdelningens föreståndare genom lämnande åt honom av vikariatsförordnande å tjänst i 17:e lönegraden. • Resebyråfilialen i Nordiska kompaniet. En värdering av denna filials trafik under år 1938, utförd på samma sätt som för en vanlig biljettexpedition och alltså grundad på det antal biljetter, som försålts ur filialens eget biljettförråd och av densamma redovisats direkt till kontrollkontoret, har gett poängtalet 36, vilket motiverar förste stationsskrivare som föreståndare. Vid beräknandet av detta tal har hänsyn emellertid icke tagits till 2 684 resebyråbiljetter, som under året utställts för filialens räkning av huvudbyrån, antingen därför, att biljetterna ej funnits i filialens förråd eller att dess personal ej medhunnit deras sammansättande (ur filialens eget förråd hade under samma tid sammanställts 1 967 dylika biljetter). Nyssnämnda 2 684 biljetter ingå däremot i huvudbyråns trafiksiffror med full poäng, 27. Resebyråfilialen borde dock rättvisligen tillgodoräknas skälig del av denna poäng för sina prestationer i samband med beställningen och utlämningen av biljetterna ifråga, anskaffningen i förekommande fall av utländska valutor m. m. Men även om så sker, och filialens poängtal till följd av nämnda biljetters höga poängvärde skulle bringas att stiga till den undre gräns av 50 poäng, som kommissionen i det föregående föreslagit för inrättande av expeditionsföreståndarbefattning å biljettexpedition, eller kanske något överstiga denna gräns, kan kommissionen dock icke f. n. tillstyrka högre placering av filialens föreståndare än i 17:e lönegraden. Vid bedömandet av lämpliga tjänstegraden för föreståndarna för de båda resebyråfilialerna i Stockholm bör nämligen enligt kommissionens mening hänsyn även tagas till den begränsning i rörelsen och i ansvaret för dess ledande, som följer med karaktären av filial, och som främst får ett uttryck i begränsat biljettförråd och därmed minskat redovisningsarbete, frihet från kvalificerande reklam- och ackvisitionsåtgärder samt liten personal.

151 Enligt järnvägsstyrelsens grunder skulle, utöver föreståndaren i 17:e lönegraden, här icke finnas högre tjänsteman än kontorsbiträde. Med hänsyn emellertid till den kännedom om resebyråarbetet och de krav på utbildning, som här måste ställas på föreståndarens närmaste man, synes dock kontorsbiträdesgraden innebära en för låg placering. Tillsvidare och åtminstone till dess att utlandstrafiken ånyo kommer i gång, synes kontoristgraden lämplig för denne tjänstehavare. Resebyråfilialen hos PUB. Beträffande denna filial har kommissionen funnit, att uppgifterna även vid 1941 års trafikförhållanden äro av den omfattning, att föreståndaren bör innehava stationsskrivares tjänsteställning. Beträffande biträdesbefattningen har kommissionen ingen erinran. Resebyrån i Göteborg. I fråga om föreståndarens tjänstegrad har kommissionen avgivit förslag i det föregående. Enär denna byrå är av mindre omfattning än stockholmsbyrån kan man ej på samma sätt som i Stockholm specialisera vissa uppgifter på olika arbetskrafter, utan samtliga befattningshavare få i större eller mindre omfattning deltaga i så gott som alla förekommande arbetsuppgifter. På grund härav är det, åtminstone vid nuvarande trafikomfattning, icke möjligt att urskilja arbetsuppgifter för så många olika slag av befattningshavare som styrelsen förutsatt. Kommissionen vill fördenskull föreslå, att byråns hjälparbetskrafter tills vidare få utgöras av stationsskrivare, förste kontorister, kontorsbiträden och kontorsvakter. På grund av uttalanden, som gjordes vid kommissionens besök i Göteborg, av såväl resebyråns föreståndare som överinspektören rörande svårigheten att tillhandahålla resebyrån fullgod reserv i stationsskrivargraden, anser kommissionen goda skäl tala för, att två stationsskrivare ständigt placeras på byrån. Den ene av dessa är erforderlig som föreståndarens närmaste man och båda skulle i första hand påläggas de inom byrån förekommande mest kvalificerade göromålen, såsom utlandstrafiken, mera komplicerade grupp- och sällskapsresor o. d. De skulle dessutom deltaga i disktjänsten. Förste kontoristgraden har ansetts lämplig för två tjänstemän. Dessa skulle deltaga såväl i disktjänsten, vilken här icke är på något sätt uppdelad, som i all expeditionstjänst och måste fördenskull besitta allsidig utbildning i resebyråtjänstens olika grenar. För kassatjänsten på denna byrå, sovplatsbeläggning, biträde med redovisningsarbeten m. m. anser kommissionen i likhet med järnvägsstyrelsen kontorsbiträdesgraden tillräcklig. R e s e b y r å e r n a i K ö p e n h a m n , B e r l i n och L o n d o n . Kommissionen har icke ansett erforderligt att under nu rådande förhållanden närmare ingå på prövning av personalförhållandena vid dessa byråer.

152 Resebyrån i Hälsingborg. Kommissionen har verkställt undersökning även av denna resebyrå och har därvid funnit, att den under normala tider har en omslutning, som närmar sig göteborgsbyråns. Om järnvägsstyrelsens riktlinjer för personaluppsättningen följas, skulle förutom föreståndaren, vilkens inplacering i lönegrad, på sätt tidigare förordats, torde böra uppskjutas, för denna byrå vid normal trafik erfordras 1 stationsskrivare, 2 kanslibiträden och erforderligt antal kontorsbiträden, de tre förstnämnda, huvudsakligen avsedda för disktjänsten.

F. Personal vid av staten övertagna smalspåriga banor. Under åren 1940 och 1941 införlivades vissa smalspåriga enskilda järnvägar med statsbanenätet. Såväl organisationen av tjänsten inom dessa banor som deras trafikförhållanden avvika i viss mån från normalspårsnätets, •varjämte de smalspåriga banorna jämväl inbördes utvisa åtskilliga olikheter i nyssberörda avseende. E t t enhetligt bedömande av löneställningen för personal av olika kategorier vid dessa smalspårsbanor kräver därför en särskild jämförelse såväl mellan de smalspåriga banorna inbördes som mellan dessa och normalspåriga linjer. Förstatligandet av smalspårsbanorna står emellertid ännu endast inför en början och omfattar hittills endast ett antal relativt trafiksvaga linjer. Tillfälle till allsidiga jämförelser har därför hittills icke förelegat. Det synes därför lämpligast, att man beträffande löneställningen för ifrågavarande personal tills vidare följer den praxis, som hittills tillämpats med stöd av de av Kungl. Maj:t och riksdagen godkända grunderna i förevarande avseende och de kontrakt, som slutits rörande de särskilda banornas förvärvande av staten. E n mera ingående prövning av frågan om löneställningen för personalen vid de införlivade smalspåriga banorna synes böra ske först sedan ett mera allmänt förstatligande av banor av detta slag kommit till stånd och därmed möjlighet erhållits att skärskåda problemet i ett större sammanhang. Det torde därvid måhända visa sig, att på vissa smalspåriga banor med livlig trafik de olika tjänsterna kunna vara jämförbara med motsvarande tjänster å normalspåriga banor, under det att vid andra en lägre lönegradsplacering fortfarande kan vara motiverad. Med nu uttalad uppfattning har kommissionen som regel icke ingått i närmare prövning av berörda fråga. I ett fall har kommissionen dock föranletts att redan nu upptaga en dylik lönefråga till övervägande. Järnvägsstyrelsen har nämligen i skrivelse till kommissionen den 13 mars 1941 anhållit, att kommissionen ville pröva den skäliga lönegradsplaceringen av konduktörspersonalen vid Kalmar —Berga järnväg. Denna personal blev vid övergången i statstjänst med hänsyn bland annat till då innehavd lön placerad i lönegraden A 6. På sätt här ovan antytts utvisa de smalspåriga banorna, liksom de normalspåriga, inbördes en väsentligt olika trafikbelastning. Under det sålunda

153 vissa smalspåriga banor kännetecknas av en ringa och enkel trafik, finnas å andra sidan en del, som uppvisa en mycket kraftig sådan. Till dessa förhållanden, som kunna giva anledning till differentiering av konduktörstjänsterna även vid smalspårsnätet, måste hänsyn tagas då det gäller att bedöma bland annat konduktörspersonalens löneställning. Det bör också framhållas, att, särskilt vad de mindre banorna angår, konduktörstjänsten på grund av de enklare förhållanden, varunder den utföres, blir väsentligt mera lättskött och alltså fordrar enklare utbildning av personalen än vid statens järnvägars normalspåriga linjer. Vid övervägande av dessa synpunkter har kommissionen beträffande konduktörspersonalen vid Kalma—Berga järnväg ansett sig böra föreslå, att ändring tills vidare icke göres ifråga om den lönegradsplacering denna personal givits av järnvägsstyrelsen.

Allmänna uttalanden. På sätt i det föregående vid flera tillfällen framhållits, bör ordinarie befattning av visst slag inrättas endast då de uppgifter, som skulle kvalificera för befattningen, kunna beräknas komma att helt eller till övervägande delen utfylla vederbörande tjänstehavares arbetstid. På grund härav kunna fall inträffa, då befattningshavare i viss grad under en del av sin tjänstgöringstid får utföra arbeten, som enligt de föreslagna grunderna skulle ankomma på högre grad. Sker detta i regelbunden turfördelning, kan det vara lämpligt, att vikariatsförordnande meddelas å högre tjänst för sådan tjänstgöringstur. Så kan exempelvis vara skäligt, då de högre värderade arbetena förekomma endast nattetid samt det icke kan anses rimligt att tillsätta så många ordinarie befattningshavare av den högre graden, som skulle erfordras för undvikande av alltför ofta återkommande nattjänst, därest samtliga däri deltagande skulle vara i den högre graden. Tjänstemän i lägre grad måste då ingå i alterneringen, varvid vikariatsersättning lämpligen bör ifrågakomma. Kommissionen har jämväl i speciella fall förordat sådant förfarande, nämligen beträffande tågklarerartjänsten i Hallsberg nattetid, och bangårdsmästartjänsten, likaledes nattetid, i Hässleholm. Till grund för bedömandet av lämpliga tjänstegrader har kommissionen i åtskilliga fall lagt viss poängberäkning, därvid förutsattes att, i likhet med vad som förordades beträffande stationsklassificeringen, en revidering av denna beräkning med lämpliga tidsmellanrum företages. Givetvis bör sådan revidering, berörande visst tjänsteställe, även kunna ifrågakomma under mellantiderna, därest väsentliga och bestående förändringar av där förekommande uppgifter inträtt. Rörande behovet av stationsskrivarbefattningar vill kommissionen anföra följande. I en av kommissionen gjord överslagsberäkning, bland annat rörande be-

154 hovet av stationsskrivare ingår icke någon reserv av stationsskrivarbefattningar för rekrytering av samt vikariat för befattningshavare inom 17:e och högre lönegrader. Bestämmandet av denna reservs storlek samt av däri ingående stationsskrivares utnyttjande, vilket dessutom är beroende av deras fortgående utbildning, faller utanför kommissionens uppdrag. Kommissionen förbiser dock icke, att det i vissa fall kan bliva nödvändigt att, på tider då reservstationsskrivare icke erfordras som vikarie för tjänstemän i 15:e eller högre lönegrader, utnyttja sådan tjänsteman för uppgifter, som eljest regelmässigt skulle ankomma på tjänsteman inom lägre lönegrad än 15:e och att det kan visa sig lämpligt att i utbildningssyfte placera stationsskrivare bl. a. på 2. och 3. klassens stationer även i andra fall än de kommissionen i förestående förslag förutsatt. I samband härmed vill kommissionen framhålla angelägenheten av, att reservstationsskrivare, vilken till övervägande delen utnyttjas i sådan egenskap, icke på sätt i flera fall skett fast placeras på tjänsteställe, där han endast sällan kan tjänstgöra men å andra sidan genom sin placering hindrar tillsättandet av lägre tjänst, vara av nyssnämnda anledning endast förordnande kan meddelas. I förestående förslag rörande trafikavdelningen har kommissionen, i motsats till vad som skett beträffande de i dess betänkande delarna I och I I behandlade avdelningarna vid verket, även förordat inrättande av vissa skrivbiträdesbefattningar. Närmaste anledningen härtill har varit de uttalanden angående vidgad användning av skrivbiträdestjänsterna, som gjorts i det av sakkunniga för revision av tjänsteförteckningen i vad avser allmänna civilförvaltningen den 21 maj 1941 avgivna betänkandet. Då det emellertid kan tänkas, att även vissa kontorsbiträdesbefattningar vid de tidigare behandlade avdelningarna skulle kunna utbytas mot skrivbiträdesbefattningar, vill kommissionen förorda, att frågan om dylikt utbyte ävensom om lämpligheten av rekrytering av kontorsbiträdestjänsterna över skrivbiträdesgraden tages under övervägande av järnvägsstyrelsen. Kommissionen har i de exemplifieringar till de föreslagna grunderna, som i vissa fall lämnats, i regel icke kunnat medtaga stationer och andra tjänsteställen vid de förutvarande enskilda järnvägar, vilka införlivats med statsbanenätet efter år 1938, bland annat emedan erforderlig statistik för dessa järnvägar, likvärdig med den som använts för statens järnvägars äldre bandelar, icke kunnat erhållas. I enstaka fall ha dock sådana tjänsteställen vid nyligen införlivade banor, vilka blivit av kommissionen särskilt undersökta, medtagits i exemplen. På grund av trafikavdelningens stora omfattning, statsbanenätets utvigdning genom pågående inlösen av enskilda järnvägar och ej minst den för närvarande rådande högtrafikens inverkan på personalförhållandena har det för kommissionen varit omöjligt att med ledning av tillgängligt material

155 verkställa en mera allmän beräkning av det föreliggande förslagets verkningar i ekonomiskt hänseende. Kommissionen har fördenskull måst inskränka sig till att verkställa en överslagsberäkning av de förändringar bland trafikavdelningens personal inom l l : e och högre lönegrader vid I—V distrikten, som skulle bli en följd av de av kommissionen förordade grunderna, därest desamma godtagas. Denna överslagsberäkning förvaras bland kommissionens övriga utredningshandlingar. Slutligen vill kommissionen framhålla, att i den mån framkomna yrkanden icke av kommissionen särskilt behandlats, desamma antingen icke ansetts falla under kommissionens bedömande, exempelvis då det gällt uppflyttning av en hel grupp befattningshavare, eller ock ansetts icke böra föranleda särskild åtgärd från kommissionens sida. I handläggningen av kommissionens utlåtande rörande trafikavdelningen hava deltagit kommissionens ordförande landshövdingen T. E. Löfgren samt ledamöterna förste trafikinspektören C. E. H. Lundqvist, förste maskiningenjören J. H. Butén, ordföranden i statens järnvägars befälsförbund e. o. notarien H. Dahlberg och förste förbundsordföranden i svenska järnvägsmannaförbundet K. G. S. Christiansson. De båda sistnämnda hava avgivit följande särskilda yttranden.

Särskilda yttranden. Herr Dahlberg: I statens järnvägars befälsförbunds framställning till kommissionen har förbundet framställt önskemål om att underinspektör måtte finnas å samtliga stationer av klass 1 A och 1 B. Kommissionen har föreslagit underinspektorsbefattningar endast å en del stationer av klass 1 A. Å samtliga stationer av nämnda klass har stationsföreståndaren emellertid ett så omfattande arbets- och inspektionsområde, att han icke ensam kan fullgöra sina åligganden i berörda hänseende utan måste han nödvändigtvis uppdraga åt kvalificerad medhjälpare att i viss utsträckning utföra inspektion o. d. Då denne medhjälpare jämväl skall fungera såsom närmaste man till och ställföreträdare för stationsinspektoren, som är placerad i lönegrad A 25, synes det rimligt och skäligt, att han beredes högre tjänsteställning än i lönegrad A 17. E n placering i lönegrad A 20 synes vara väl avvägd. Även vid jämförelse med andra verk, där föreståndare för större trafikanstalter ha tjänstemän i lönegrad A 20 såsom närmaste män och ställföreträdare, måste en sådan tjänsteställning anses rimlig. Vad ovan anförts om stationer av klass 1 A, gäller även vissa stationer av klass 1 B, och särskilt sådana, där stationsföreståndaren fått sig underställda andra stationer eller expeditionsställen t. o. m. å annan plats än där stationsföreståndaren är placerad. Bland de stationer, där så är förhållandet, må särskilt nämnas Södertälje C, där stationsföreståndaren utövar chefskapet jämväl över Södertälje S, Östertälje, Tvetaberg och Södertälje uthamn,

156 samt Älvsjö, under vilken station även lyder Liljeholmen med en omfattande vagn- och godsrörelse. Av övriga stationer av klass 1 B må särskilt framhållas Borås C, vilken torde vara statens järnvägars största station av denna klass vad stationens egen trafik beträffar, och där det är särskilt angeläget, att stationsföreståndaren erhåller en underinspektör som medhjälpare. I anslutning till vad sålunda anförts har jag ansett, att kommissionen bort föreslå inrättandet av underinspektorsbefattningar jämväl vid åtminstone följande stationer, nämligen Tomteboda, Karlstad C, Uppsala C, Hässleholm, Kristinehamn, Stockholm S, Trelleborg C, Borås C, Södertälje C och Älvsjö.

Herr

Christiansson:

Till förestående utlåtande rörande trafikavdelningen har jag vid behandlingen av de olika detaljerna haft avvikande mening i följande fall. Beträffande telefonexpeditionen vid Stockholm C har jag ansett, att expeditörerna därstädes böra vara manliga befattningshavare och får jag av denna anledning föreslå, att i stället för att personalkommissionen föreslagit kontorsbiträden såsom expeditörer, bör detta arbete utföras av stationskarlar. I fråga om samma expeditioner i Göteborg och Malmö får jag föreslå, att vaktföreståndartjänsten skall utövas av befattningshavare i 8:e lönegraden, kontorist. Beträffande tjänstgöringen såsom tågklarerare har jag hävdat den uppfattningen, att nattjänsten på huvudlinjerna, som i mycket stor utsträckning får betraktas vara krävande, i intet fall bör utövas av befattningshavare i lägre tjänsteställning än trafikbiträdes. Personalkommissionen har erinrat om, att den redan i ett tidigare avgivet utlåtande beträffande löneplaceringen av vissa befattningshavare föreslagit inplacering av befattningen rälsbussförare i 7:e lönegraden. Mot nämnda utlåtande avgav jag då reservation och föreslog att befattningen rälsbussförare borde tillhöra lönegrad A 8. Då personalkommissionen i sitt nu föreliggande utlåtande vidhåller sitt tidigare förslag, har jag ansett mig böra vidhålla den åberopade reservationen och föreslår sålunda, att rälsbussförartjänsten bör åvila befattningshavare, placerad i lönegrad A 8. Beträffande tjänsten som arbetsbiträde i lokalgodståg har kommissionen föreslagit, att denna skall utföras av befattningshavare i stationskarls tjänsteställning. Jag har emellertid därvid haft avvikande mening, i det jag föreslagit, att dylika arbetsuppgifter antingen borde utföras av konduktörer eller i vart fall icke av lägre befattningshavare än trafikbiträden. Slutligen får jag såsom min mening framhålla, att konduktörstjänsten på f. d. Lysekils järnväg bör utövas av befattningshavare i lönegrad A 8, och får jag i förevarande avseende hänvisa till de yttranden rörande denna tjänst, som avgivits av trafikinspektören vid 9. trafiksektionen till järnvägsstyrelsen.

157 Bilaga. Biljett- och godsexpeditioner vid I—V distrikten, för vilka i januari månad 1941 funnos särskilt förordnade föreståndare. *) (Biljett- och godsexpeditioner med gemensam föreståndare återfinnas sist i tabellen.) Biljettexpeditioner.

Station m. m.

ExpediStations- tionens poängtal klass (1938 års trafik)

Stockholm C Malmö C . . Göteborg C

Lönegrad för föreståndaren f. n.

enligt kommissionens grunder

369 171 170

21 21 21

22 22

Lund C .. Uppsala C Örebro C . . Norrköping C

IB 1A

59 52 50 50

17 17 17 21

21 21 21 21

Hälsingborg F Linköping C Östersund C Jönköping C Hälsingborg Sundsvall C Karlstad C . Stockholm S Boden C . . . Södertälje C Skövde Umeå

expst IB

46 46 44 37 29 28 27 27 25 24 22 21

17 17 17 17 17 15 17 15 15 17 17 15

17 17 17 17 17 17 17 17 17 17 17 17

Nässjö Katrineholm Kristinehamn

Ö IB 1A

20 18 17

15 10 15

15 15 15

10 15 8 15

15 15 8 15

17 15 10 10 15

10 10 10 10 10

10 15

1 A IB 1A IB

Hässleholm . . Falköping C Huddinge Ängelholm C

4 IB

Mjölby Örebro södra Hallsberg. . . . Härnösand . . Nyköping C

expst Ö 2 3

17 16 15 15 14 14 14 14 13

Sollefteå Uddevalla C Motala C

IB 2

13 13 12

15 rim

10 10 15

Hudiksvall Luleå Arvika Tranås

IB 2 3

12 11 11 11

15 10 10 15

10 10 10 10

Se anmärkning å tabellens sista sida.

Annat tjänsteåliggande att tagas i betraktande Tid bestämmandet av föreståndarens löncställnins:

17:o lönegraden därest biljett- och ilgodsexpeditionerna sammanslås. Dto. Särskild motivering.

17:e lönegraden om biljett- och ilgodsexpeditionerna sammanslås. Även för biträde åt stationsinspektoren, (Förste stationsskrivaren är fullt sysselsatt å godsexpeditionen).

158 Station m. m.

klass

Expeditionens poängtal (1938 års trafik)

Lönegrad för föreståndaren f. n.

enligt kommissionens grunder

15 10 15 10 15

10 10 10 10 10

10 Söderhamn C . . . . Skellefteå stad . . Alvesta Storvik Falkenberg Kirana C

10 10 10 9 9 9

Tumba

7 7

10 10

8 8

3 IB 4

6 6 6

8 8 8

2 3

6 5

8 8

4 2

5 5

8 8

3 2 » 4

Båstad Kil Herrljunga Örnsköldsvik . . . . Gällivare Västanfors Mora Storlien Vingåker Älmhult Orsa Laxå Frövi Strömstad Skänninge Ockelbo Charlottenberg .. Gnesta Åby Vansbro Kimstad Norsholm Gårdsjö

2 3 IB

3 IB

5 5 4 4

. 8 8 15 8 8

8 15 8 8

4 4

8 8

4 2 4 •

4 4 4 3

8 8 8 8

expst

3 3

8 10

2 3

2 2

10 8

Annat tjänsteåliggande att tagas i betraktande vid bestämmandet av föreståndarens löneställning

Stationsinspektorens närmaste man (stor underställd personalstyrka).

Erfordorlig som tågklarerare.

Föreståndare för exp-stället. Erforderlig såsom tågklareraro.

Godsexpeditioner.

Station m. m.

Stockholm C . . .. N .... 1

Lönegrad för Expedi- föreståndaren tionens enligt Sta- Expedi- poängtal komtions- tionens 1 (1938 missioart klass f. n. nens års gruntrafik) der Ö 1A

igx avg fgx

348 306

21 21

Förkortningar aa i de ana kolu mn bet yda: gx = il- oc li frakt jodsexpe dition, igx = ilgods expédil ion, fgx = fraktg odsexp edition, tullx = tullgc dsexpe lition.

22 22

Annat tjänsteåliggande att tagas i betraktande vid bestämmandet av föreståndarens löneställning

159 Station m. m.

Stockholm N . . . . S .... Örebro C Hälsingborg C . . Göteborg C Jönköping C . . . . Trelleborg F och gränsen Malmö C

» .

Norrköping C. . . . Sundsvall C . . . .

Expedi- Lönegrad för tionens föreståndaren Sta- Expedi- poängenligt tions- tionens tal komklass art missio(1938 f. n. års nens gruntrafik) der 1A

Ank fgx gx

255 218

21 21

22 22

21 21 21 21 21

Ö IB 1A

igx gx

209 201 187 164 152

igx avg fgx ank » fgx gx

149 149 131 131 105

21 21 21 21 17

21 21 21 21 21

fgx

97 90 c: a 90

17 17 17

21 17 17

89 85 75 73 71 71 63 63 62 62 62 62 61 57 55 54 53 53 51 47 46

17 17 17 17 17 17 17 21 17 17 17 17 17 17 17 17 17 17 17 17 17

44 44 43 42

17 17 17 17

41 41 40 40 38 38 38

17 17 17 17 17 17 17

17 17 17 17 15 15 17

» »

1A IB

1A Uppsala C Linköping C . . . . I B Uddevalla h a m n . . expst

Nässjö Östersund C . . . . Umeå Karlstad C Lund C Norrköping C. . . . Södertälje C . . . . Stockholm N Katrineholm . . . . Skövde Motala C Luleå Arvika Värtan Örnsköldsvik C . . Uppsala C Tranås Skellefteå stad . . Linköping C . . . . Kiruna C Kristinehamn . . . .

IB 2 1A IB 1A IB 1 A IB

fgx gx fgx gx igx gx tullx gx

»u

2 IB 2 3 1A 3

» » » igx gx igx gx fgx

Boden C IB Liljeholmen expst Örebro södra . . . . » Falkenberg 3

Eslöv Härnösand Hudiksvall Falköping C . . . . Nyköping C . . . . Karlstad C Söderhamn C . . . .

fgx

IB 2 a 1 A 3 1A 2

» » »

)) gx

fgx igx gx

Annat tjänsteåliggande att tagas i betraktande vid bestämmandet av föreståndarens löneställning

Dessutom omlastning

5 poäng.

» »

2 5

» »

13 2

» »

» » 4 » » » 7 » Poängtalet approximativt beräknat med ledning av 1941 års trafik. Dessutom omlastning 4 poäng enligt 1937 års trafik. Dessutom omlastning » » » » » »

5 poäng. 2 » 2 » 4 »

Uteslutande utlandstrafik. Dessutom omlastning 6 poäng. » » 3 »

» » 19 » och föreståndare för vagnexpeditionen. Dessutom omlastning 11 poäng. Dessutom tillsyn över vagnslastomlastning. Dessutom omlastning 10 poäng. » » 2 » » » 2 » » » 19 » » » 3 » Stationsinspektorens närmaste man å svårskött 2:a klass station.

160 Station m. m.

Alingsås Ängelholm C . . . Mjölby Mora Östersund C . . . Göteborgs fiskhamn Hälsingborg F . Osby Sollefteå Göteborg SJ h b . Karlstads östra . Alvesta Sävsjö

Lönegrad för Expedi- föreståndaren tionens enligt Sta- Expedi- poängtal komtions- tionens (1938 missioart klass f. n. ' års nens trafik) grunder 2 IB

38 37 36 35 35 34

15 17 15 17 17 17

15 17 17 17 15 17

fgx gx »

34 32 32 32 32 32 30

17 15 15 17 10 17 15

15 15 15 17 15 17 15

fex

fgx gx

» 2 IB expst 4 3 2 expst IB

Sala

igx igx gx

Hässleholm

17 Trelleborg C Älmhult

28 27

15 15

10 17

26 25 25

8 15 17

10 10 10

24 24 24 23 23 22 21

15 15 10 15 17 17 17

15 10 10 10 10 10 17

21 21 21

17 15 17

17 10 17

20 19 18 18 18

10 10 10 10 15

Hallsberg.

10 Vausbro .

15 Tierp Vimmerby Kristinehamn. . .

» 1A

igx

IB Bollnäs 3 Kumla Stockholm Å & H 3xpst Ljusdal 2 Gällivare IB Storvik Charlottenberg

fgx gx

Sannegården Orsa Herrljunga

expst 3 IB

Nyköping C Sveg Laholm Ockelbo Kil Haparanda

» fgx gx

igx 4 3 IB

£X

Annat tjänsteåliggande att tagas i betraktande vid bestämmandet av föreståndarens löneställning

Dessutom omlastning 11 poäng. • » 6 » Särskild motivering.

Dessutom omlastning

3 poänj; 15 » 2 »

B » 2 » . Stationsinspektorens närmaste man å svårskött 2:a klass station. Förestår även vagnexpeditionen och har tillsyn över bangårdsarbetet. Dessutom omlastning 13 poäng. Dessutom omlastning 6 poäng och stationsinspektorens närmaste man å svårskött 2:a klass station. 17:e lönegraden därest biljett- och ilgodsexpeditionerna sammanslås. Dessutom omlastning 13 poäng.

2 » 5 » » B 2 » , gränstrafik och stationsinspektorens närmaste man å svårskött 2:a klass station. Särskild motivering. Dessutom omlastning 11 poäng och stationsinspektorens närmaste man. 17:e lönegraden därest biljett- och ilgodsexpeditionerna sammanslås.

Dessutom omlastning 9 poäng. Gränstrafik samt närmaste man till stationsinspektoren å svårskött 3:e klass station. Stationsinspektorens närmaste man. Dessutom omlastning 5 poäng.

161 Station m, in.

Expedi- Lönegrad för tionens föreståndaren Sta- Expedi- poängenligt tions- tionens tal komklass art (1938 missiof. n. års nens trafik) grunder

Töreboda

8 Hässleholm Övertorneå

1A 4 1A

igx gx fgx

17 16 15

17 8 17

8 8 17

Härnösand Laxå

igx gx

14 13

15 17

8 17

12 11

17 15

15 15

10 9

15 17

8 8 7

8 17 15

• Arlöv 3 Stockholm stadsgården Malmö frihamn . . expst Frövi 2

Jäima 4 Göteborgs frihamn expst Storlien 3

Stenstorp

15 Moholm Norsholm

4 2

6 4

8 10

Kimstad

expst

8 Annat tjänsteåliggande att tagas i betraktande vid bestämmandet av föreståndarens löneställning

Ev. förste kontorist om personalantalet å stationen därtill föranleder. 17:e lönegraden därest biljett och ilgodsexpeditionerna sammanslås. Dessutom omlastning 26 poäng. Se särskild motivering. Stationsinspektorens närmaste man å 2:a klass station med svårskött trafik. Stationsinspektorens närmaste man. » » » å svårskött 3:e klass station. Särskild motivering. Dessutom omlastning 5 poäng och stationsinspektorens närmaste man å svårskött 2:a klass station. Särskild motivering. Gränstrafik samt stationsinspektorens närmaste man å svårskött 3:e klass station. Dessutom styckegodsomlastning 6 poäng och stationsinspektorens närmaste man. Dessutom omlastning 5 poäng och erforderlig som tågklarerare i dagtjänst.

Biljett- och godsexpeditioner ined gemensam föreståndare. Lönegrad för föreståndaren Station

Trelleborg C . . . . |

F....I Malmö F Eslöv Alingsås Olskroken Dingle Kungsbacka Sala 1

Stationsklass

Expeditionens art

Poängtalx) (1938 års trafik)

bx 9 + 10 36 17 7 + 27 = 34 22+ 9 = 31 14 + 11 = 25 14 + 11 = 25 7 + 15 = 22

21 17 17 17 15

bx + gx 11+ 9 = 20 bx+igx 11+ 8 = 19

15 15

1 A bx + igx bx expst bx + gx 1 B bx + igx 2 bx+igx 1 A bx + gx 4 bx + gx

Godsexpeditionens poängtal är här halverat.

1 1 — 2 1 0 2 41

enligt komf. n. missionens grunder

Annat tjänsteåliggande att tagas i betraktande vid bestämmandet av föreståndarens löneställning

Särskild motivering.

Förste stationsskrivare principiellt ej å station av klass 4.

162 I önegrad för föreståndaren

Stationsklass

Station

Kävlinge

Expeditionens art

Poängtal (1938 års trafik)

bx + gx

8 + 11 = 19

f. n.

enligt kommissionens grunder

17 15 15 15 15 15

...

1 B 1 A 4 1 B expst

7+12: bx + gx bx + igx 12+ 5 bx + gx 9+ 8 bx + gx 6 + 11 bx + gx 13+ 4 bx + gx 6 + 10

Krylbo Falköpings södr Stenungsund . . . Ljusdal

1 A expst 4 2

b x + i g x 11+ 3 : bx + gx 1+13: bx + gx 6 + 7: bx + igx 8 + 4

15 17 10 8 15 15 15 10 8 15

bx + gx

5 + 7 = 12

expst bx + igx bx + gx 2

8+ 3 7+ 4

8 15

10 15

3 4 expst 2 4 2

5 + 6:

15 10 8 10 10 15

10 10 10 10 10 15

10 Flen Bollnäs Ange Höganäs Älvsjö Malmberget

Vännäs

Karlstads östra . Skelleftehamns övre Almedal Bräcke Södertälje södra Långsele Kilafors Vislanda Hagalund

bx-f gx bx + gx bx + gx bx + gx bx + gx bx + gx

(nedre) expst bx + gx

4+ 6: 6+ 3: 6+ 3: 4 + 5. 4 + 5: 7+ 1 =

10 10 10 17

Annat tjänsteåliggande att tagas i betraktande vid bestämmandet av föreståndarens löneställning

Dessutom omlastning 2 poäng och stationsinspektorens närmaste man å svårskött 2 klass station. D:o d:o

Stationsinspektorens närmaste man å svårskött 2 klass station. Dessutom omlastning C poäng samt stationsinspektorens närmaste nian å svårskött 2 klass station. Stationsinspektorens man.

närmaste

Dessutom omlastning 10 poäng. Stationsinspektorens närmaste nian. Dessutom omlastning 5 poäng. Föreståndare för expeditionsstället.

Anm. I förestående förteckning h a r kommissionen icke medtagit de expeditioner med särskilda föreståndare, som finnas vid stationerna Varberg, Landskrona. Åstorp och Klippan, vilka stationer nyligen tillförts S. J. i samband med statsförvärv av enskilda banor, enär fullständig statistik för dessa expeditioner icke funnits att tillgå.

163 INNEHÅLLSFÖETECKNING. DEL II. Distriktskanslieriia. Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet

Sid. 3

I. A l l m ä n ö v e r s i k t ö v e r o r g a n i s a t i o n e n

5 II. F r a m s t ä l l n i n g a r i f r å g a o m p e r s o n a l e n s l ö n e s t ä l l n i n g

11 III. A v k o m m i s s i o n e n f ö r e t a g n a s t u d i e b e s ö k

12 IV. K o m m i s s i o n e n s f ö r s l a g

12 Distriktschef, distriktssekreterare, förste maskiningenjör, baningenjör, maskiningenjör, trafikinspektör, signaliugenjör och telegrafingenjör sid. 17. — Distriktskamrer, byråassistent, förste bokhållare sid. 18. — Biträden åt distriktssekreterarna sid. 28. — Biträden åt baningenjörerna sid. 28. — Biträden åt maskiningenjörerna sid. 29. — Biträden åt trafikinspektörerna sid. 30. — Biträden åt signalingenjörerna sid. 31. — Biträden åt telegrafingenjörerna sid. 32. — Biträden på personalavdelningen sid. 34. — Biträden på bokföringsavdelningen sid. 35.

Bilaga.

Förslag till normaluppsättning av personal inom lönegrader på distriktskanslierna

22:a och lägre 38

DEL III. Trafikavdelning en. Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet

41 I. Ö v e r s i k t ö v e r o r g a n i s a t i o n e n a v t r a f i k t j ä n s t e n

43 II. F r a m s t ä l l n i n g a r i f r å g a o m p e r s o n a l e n s l ö n e s t ä l l n i n g

58 III. A v k o m m i s s i o n e n f ö r e t a g n a s t u d i e b e s ö k

70 IV. K o m m i s s i o n e n s f ö r s l a g A. Sektionsledning B. Trafikinspektörsexpeditioner 1. Arbetsuppgifter 2. Allmänna riktlinjer för personaluppsättningen på trafikinspektörsexpeditionerna

71 71 74 74 76

Byråassistent sid. 76. — Förste stationsskrivare sid. 76. — Stationsskrivare sid. 83. — Förste kontorist sid. 84. — Kontorist sid. 84. — Kanslibiträde sid. 84. — Övrig biträdande personal sid. 85.

C. Personal för

stationstjänst.

F ö r e s t å n d a r e och p l a t s b e f ä l . 1. Föreståndare för klassificerade stationer 2. » » självständiga trafikplatser 3. Platsbefäl vid större gods- och rangerbangårdar 4. Tjänstemän med uppdrag att i vissa fall närmast under överordnad stationsföreståndare ansvara för tjänsten vid s. k. expeditionsställeu

88 88 89

164 Sid.

Innertjänst. 5. Personal för stationsföreståndar- och tågexpeditioner å stationer av lägst klass 2 92 Tjänsteställning för personal i tågklarerartjänst på stationer, vissa expeditionsställen och rangerbangårdar 99 6. Större telefonväxlar och telefonexpeditioner 106 7. Radiotelegrafisttjänst 107 8. Personal för biljettexpeditioner 107 9. » » godsexpeditioner 112 10. » » expeditionstjänst vid större gods- och rangerbangårdar samt inom vissa omlastningsmagasin och särskilda vagnexpeditioner 121 11. Personal inom särskilda resgodsexpeditioner 124 12. » för upplysningsexpeditioner 126 13. » » efterkravsexpeditionen i Stockholm 127 14. » i expeditionstjänst vid sådana stationer, expeditionsställen och trafikplatser, där personalen kan utnyttjas gemensamt i ett flertal tjänstegrenar 127 stationer av klass 3 128 » » » 4 129 » » » 5 129 » » » 6 130 trafikplatser 130 expeditionsställen 130 Yttertjänst. 15. Godsmagasinstjänst 131 16. Effektförvaringsställen 133 17. Kajtjänst 133 18. Ställverkstjänst 133 19. Tågvägsinspektion, tågvägsklargöring och signalvaktstjänst på större station, som saknar eller endast delvis är försedd med växel- och signalsäkerhetsanläggning 134 20. Bangårds- och växlingstjänst 135 21. Vagnupptagning 138 22. Portvakts- och ordningsmanstjänst 138 23. Spärrvaktstjänst 138 24. Vägvakts-(bomvakts-)tjänst 139 25. Lokomotor-, lastbils- och truckförartjänst 139 26. S. k. lampisttjänst samt batteriladdning m. m 140 27. Brovakter vid färjelägen och rörliga broar 140 28. Värmeledningsskötare 140 29. Växelsmörjare 140 30. Linneförvarare 141

165 Sid.

D. Personal för tågtjänst

141 Konduktörstjänst å normalspåriga linjer med u n d a n t a g av trafiksvaga sådana sid. 141. — Konduktörstjänst å trafiksvaga normalspåriga linjer sid. 141. — Rälsbussförare sid. 143. — Arbetsbiträde å tåg sid. 144. — Tågstäderska sid. 144.

E. Personal för resebyråtjänst

144 F. Personal vid av staten övertagna smalspåriga banor

152 Allmänna uttalanden

153 Särskilda yttranden av vissa ledamöter i kommissionen

155 Bilaga.

Föreståndare för biljett- och godsexpeditioner på I—V distrikten.. 157

Statens offentliga utredningar 1941 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning:. Rättsskipning. Fångvård. Åtgärder för bekämpande av homosexualitetens samhällsfarliga yttringar. [3] Förslag till rättegångsbalk. [7] Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m. m. 1. Lagtext. [8] 2. Motiv. [91 Statistisk utredning rörande fri rättegång. [21] StrafElagberedningens promemoria med förslag till lag om kastrering m. m. [25] StrafElagberedningens utlåtande med förslag till lagstiftning ang. åtgärder mot homosexualitetens samhällsfarliga yttringar. [32]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande ang. vattenförorening, i. Tekniska och bioloJ giska utredningar. [16]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. 1938 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag till allmänna tjänste- och fainiljepensionsreglementen. [10] Betänkande ang. revision av tjänsteförteckningen i vad avser allmänna civilförvaltningen. Del 1. Lönegraderna Al—A 29. [17] Betänkande med förslag till ändrad lydelse av § 16 regeringsformen. [20]

Handel och sjöfart.

Kommunalförvaltning. • Betänkande med förslag ang. underlättande av deltagandet i kommunala val. [28]

Statens och kommunernas finansväsen. Betänkande med allmänna riktlinjer för åstadkommande av tidigare inbetalning av utskylder. Del 1. [5] Del 2. [6] Domänstyrelsens förslag till grunder för värdering av skog vid taxering av fastighet m. m. [23] Politl. Betänkande med förslag om inrättande av en statlig brandskola m. m. [11]

Nationalekonomi ocli socialpolitik. Utredning ang. byggnadskostnaderna. [4] Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 1. Tiden augusti 1939—juni 1940. [18] Socialvårdskommitténs betänkande. 3. Statistisk undersökning ang. fattigvårdens understödsverksamhet. [29] Uiilso- och sjukvård. Betänkande rörande bekämpande av väggohyra. [15]

Allmänt näringsväsen. Betänkande med förslag till livsmedelsstadga m. m. [22]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande ang. fiskarenas ekonomiska organisation och reglering av fiskmarknaden. [19] Betänkande med förslag till lag om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet. [24]

Industri. Betänkande med utredning och förslag till åtgärder för främjande av hantverk och småindustri. [14]

Koininunikationsväsen. Betänkande med förslag till förstatligande av den allmänna väghållningen på landet m. m. [12] Betänkande och förslag ang. förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid statens järnvägar. Del 2. Distriktskanslierna. Del 3. Trafikavdelningen. [33]

Bank-, kredit- och penningväften.

Försäkrings väsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Betänkande med förslag rörande restaureringen av Uppsala domkyrka. [2] Förslag till revision av den svenska evangelieboken. [13] Supplement nr G till Sveriges familjenamn 1920. [26] Betänkande med utredning och förslag ang. läkarutbildningen. 1. Utbildningen till medicine licentiatexamen. [27] Betänkande med förslag till lag ang. iilidriiigär i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm. [31]

Försvarsväsen. Sociala försvavsberedskapskommittén. Betänkande. Förslag till krigspensionsförordning m. m. [1] Betänkande och förslag ang. soldatvården. [30]

Utrikes ärenden.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri. 2102 41

Internationell rätt.