Förslag till lag om försäkringsrörelse m. m. 1,

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1946:33 HANDELSDEPARTEMENTET

FÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN FÖRSLAG TILL

LAG OM

FÖRSÄKRINGS-

R Ö R E L S E M. M. i

LAGTEXT

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1946 K r o n o l o g i s k

1. B e t ä n k a n d e angående rundradion i Sverige. Dess aktuella behov och riktlinjer för dess framtida verksamhet. Norstedt. 1G7 s. K . 2. Dödföddheten och tidigdödligheten i Sverige. Dess s a m b a n d m e d nativitetsminskningen och dess förhållande vid olika former a v förlossningsvård s a m t dess socialmedicinska och befolkningspolitiska b e tydelse. Av C. Gyllenswärd. Beckman. 115 s. S. 3. B e t ä n k a n d e med förslag till ä n d r a d e g r u n d e r för flottningslagstiftningen m. m. Hffiggström. 99 s. J o . 4. B e t ä n k a n d e med förslag angående uniformspliktens omfattning för viss personal vid försvarsväsendet. V. Petterson. 59 s. F ö . 5. B e t ä n k a n d e o m b a r n k o s t n a d e r n a s fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. m. V. Petterson. 351 s. S. 6. B e t ä n k a n d e o m barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m . m . Bilagor. Beckman. 153 s. S. 7. B e t ä n k a n d e och förslag rörande åtgärder för a t t begränsa antalet k o n t r a k t s a n s t ä l l t m a n s k a p inom krigsmakten. B e c k m a n . 136 s. F ö . 8. 1911 års lärarlönesakkunniga. B e t ä n k a n d e med förslag till boställsordning för folkskolans lärare m. m . Marcus. 146 s. Fl. 9. 1945 å r s uuiversitctsberedning. 1. Docentinstitutionen. H a e g g s t r ö m . 62 s. 10. B e t ä n k a n d e med förslag till omorganisation av vägoch vattenbyggnadsstyrelsen m.m. Katalog- och Tidskriftstryck. 217 s. K. 11. 1940 å r s skolutrednings b e t ä n k a n d e n och utredningar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan. A. Allmän del. I d u n . 341 s. E. 12. B e t ä n k a n d e o m tandläkarutbildningens ordnande m. m . Del 1. Beckman. 216 s. E. 13. Investeringsutredningens b e t ä n k a n d e med utredning rörande personal- och materiolresurser m . m . för genomförande av e t t a r b e t s p r o g r a m enligt av utredningen tidigare framlagt förslag. Marcus 72 8. Fl. 11. 1940 å r s skolutrednings b e t ä n k a n d e n och utredningar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 4. Realskolan. P r a k t i s k a linjer. I d u n . 193 s. E. 15. 1940 å r s skolutrednings b e t ä n k a n d e n och utredningar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan. B . Förslag till undervisningsplaner. I d u n . 253 s. E. 16. B e t ä n k a n d e angående forsknings- och försöksverksamheten på j o r d b r u k e t s område i Norrland. V. P e t terson. 133 s. J o . 17. Den familjevårdande socialpolitiken. Beckman. 132 s. S. 18. P M angående utvecklingsplancring p å jordbrukets område. Marcus. 252 s. J o .

f ör t e c k n in

19. B e t ä n k a n d e m e d förslag r ö r a n d e den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation. I d u n . 92 s. Fo. 20. B e t ä n k a n d e angående den centrala, organisationen av det civila medicinal- och veterinär väsendet. I d u n . 361 s. S. 21. B e t ä n k a n d e m e d utredning och förslag angående r ä t t e n till arbetstagares uppfinningar. N o r s t e d t . 71 s. Ju. 22. B e t ä n k a n d e med förslag till o r d n a n d e av kreditgivnings- och rådgivningsverksamhet för h a n t v e r k och småindustri s a m t bildande a v f ö r e t a g a r n ä m n d e r . Marcus. 144 s. II. 23. Socialvårdskommitténs b e t ä n k a n d e . 12. U t r e d n i n g och förslag angående moderskapshidrag. Beckman. 115 s. S. 24. K o m m i t t é n s för partiellt arbetsföra b e t ä n k a u d e . 1. Förslag till effektiviserad k u r a t o r s - och arbetsförmedlingsverksamhet för partiellt arbetsföra m. m . Katalog- och Tidskriftstryck. 200 s. S. 25. B e t ä n k a n d e med förslag till lag m e d särskilda bestämmelser om uppfinningar m . m . a v betydelse för rikets försvar. Norstedt. 37 s. J u . 26. B e t ä n k a n d e angående tjäustepensionsförsäkringons organisation. Marcus. 71 s. II. 27. B e t ä n k a n d e med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av statliga, k o m m u n a l a och statsunderstödda anläggningsarbeten. Marcus, v i j , 378 s. Fi. 28. Bilagor till b e t ä n k a n d e med förslag till investeringsreserv för b u d g e t å r e t 1946/47 a v statliga, k o m m u nala och statsunderstödda anläggningsarbeten. Marcus. 95 s. Fi. 29. 1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga. B e t ä n k a n d e ined förslag till ändrade bestämmelser i fråga om taxering a v inkomst av jordbruksfastighet s a m t lag om jordbruksbokföring. Marcus. 282 s. 3 bil. F i . 30. Socialutbildningssakkunuiga. 2. U t r e d n i n g och förslag rörande statsvetenskapliga e x a m i n a m . m . Hieggström. 127 s. E. 31. 1940 å r s skolutrednings b e t ä n k a n d e n och u t r e d ningar. 6. Skolans inre arbete. S y n p u n k t e r p å fostr a n och undervisning. I d u n . 194 s. E. 32. B e t ä n k a n d e m e d förslag till förordning angående allmänt k y r k o m ö t e m. m. Hieggström. 161 s. E. 33. Försäkringsutredningen. Förslag till l a g o m försäkringsrörelse m . m . 1. Lagtext. N o r s t e d t , iv, 150 s. II. 34. Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försäkringsrörelse m . m. 2. Motiv. N o r s t e d t , v j , 441 s. II.

Anm. Om särskild t r y c k o r t ej anglves, å r tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begvnnclsebokstäverna till d e t departement, under vilket utredningen avgivits, t . ex. E. = ecklesiastikdepartementet Jo. = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. s t a t e n s offentliga utredningars y t t r e anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag m e d enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1946:33 HANDELSDEPARTEMENTET

FÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN FÖRSLAG TILL

LAG OM FÖRSÄKRINGSRÖRELSE M. M. I

LAGTEXT

STOCKHOLM 1946 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 451769

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Innehållsförteckning

III

Skrivelse till Statsrådet

1 Förslag till lag om försäkringsrörelse

5 Inledande bestämmelser 1—3 §§

5 I. Om försäkringsaktiebolag Om försäkringsaktiebolags bildande 4—29 §§ Om aktiebrev och aktiebok 30—35 §§ Om inbetalning av aktiekapital 36—43 §§ Om aktiekapitalets ökning 44—59 §§ Om aktiekapitalets nedsättning 60—64 §§ Om inskränkning i rätten att förfoga över aktie 65 § Om reservfond så ock om bolagsstämmas r ä t t a t t genom vinstutdelning eller eljest förfoga över bolagets egendom 66—69 §§ Om styrelse, verkställande direktör och firmateckning 70—90 §§ Om styrelsens och verkställande direktörens årsredovisning 91—97 §§ Om revision 98—105 §§ Om bolagsstämma 106—119 §§ Om talan mot styrelseledamot, verkställande direktör, stiftare, revisor eller aktieägare 120—124 §§ Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild röstpluralitet å bolagsstämma erfordras, så ock om ändring av grunderna 125—130 §§ Om talan å bolagsstämmobeslut 131 och 132 §§ Om förlängning av försäkringsaktiebolags koncession 133 § Om likvidation och upplösning 134—165 §§ I I . Om ömsesidigt försäkringsbolag Om ömsesidigt försäkringsbolags bildande 166—191 §§ Om inbetalning och återbetalning av garantikapital 192 och 193 §§ . . Om reservfond så ock om bolagsstämmas r ä t t a t t förfoga över bolagets egendom 194—196 §§ Om uttaxering i ömsesidigt försäkringsbolag 197—203 §§ Om styrelse, verkställande direktör och firmateckning 204 § Om styrelsens och verkställande direktörens årsredovisning 205 § Om revision 206 § Om bolagsstämma och delegeradeförsamling 207—219 §§ Om talan mot styrelseledamot, verkställande direktör, stiftare, revisor eller röstberättigad 220—224 §§ Om ändring av bolagsordningen så ock om ändring av grunderna 225— 228 §§ Om talan å bolagsstämmobeslut 229 och 230 §§ Om förlängning av ömsesidigt försäkringsbolags koncession 231 § Om likvidation och upplösning 232—261 §§

6 6 15 18 20 27 31 32 34 40 45 48 54

57 60 61 61 73 73 82 82 84 86 86 87 87 92 94 94 95 95

IV

Sid.

I I I . Om försäkriagsfonden och övriga tekniska fonder så ock om särskilda grunder för försäkringsverksnmhet 262—278 §§

107 IV. Om aktuarie 279 §

113 V. Om tillsyn å försäkringsbolag 280—294 §§

113 VI. Om frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd 295 §

117 VII. Om särskild administration 296—299 §§

118 VIII. Om återförsäkring 300 § 120 IX. Om förbud mot viss premienedsättning och om ombud för försäkringsbolag 301 och 302 §§ 120 X. Om registrering 303—317 §§ 121 X I . Om klagan över försäkringsinspektionens beslut 318 § 128 XII. Om skadestånd 319—324 §§

128 X I I I . Straffbestämmelser 325—330 §§

129 XIV. Allmänna bestämmelser 331—344 §§ XV. Om vissa undantag i fråga om lagens tillämplighet 345—347 §§

132 137

Förslag till lag angående införande av nya lagen om försäkrings139 rörelse Förslag till lag om ändring i vissa delar ay kommnnalskattelagen. 141 Sammanställning av bestämmelserna i förslaget till lag om försäkringsrörelse och motsvarande bestämmelser i 1917 års försäkringslag (FL) och 1944 års 144 aktiebolagslag (AL)

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl.

Handelsdepartementet.

Vid 1935 års riksdag väcktes en motion (11:249), vari begärdes utredning och förslag till ändrade bestämmelser för den allmänna försäkringsrörelsens organisation och driftsmetoder i syfte att nedbringa dess administrationskostnader, åstadkomma större planmässighet i dess medelsförvaltning och effektivare kontroll över hela dess verksamhet. Motionen lämnades utan bifall. Vid påföljande riksdag väcktes en ny motion (II: 605) i samma syfte. I utiåtande (nr 37) över sistnämnda motion anförde första lagutskottet, att utskottet funnit, att åtskilliga förhållanden inom den enskilda försäkringsverksamheten påkallade noggrann uppmärksamhet. Utskottet ansåg, att en allmän översyn av lagen om försäkringsrörelse torde bliva ofrånkomlig och att därvid självfallet en av de ledande synpunkterna borde bliva, alt försäkringsverksamheten tillsåge de försäkrades berättigade intresse. Med hänsyn till att aktiebolagslagstiftningen vore föremål för en allmän revision, vilken i sin tur komme att påkalla en omarbetning av lagen om försäkringsrörelse för att bringa dess bestämmelser såvitt möjligt i samklang med aktiebolagslagstiftningen, fann emellertid utskottet det olämplig! att redan vid då ifrågavarande tidpunkt igångsätta en utredning omspännande centrala delar av försäkringslagstiftningen.. Utskottet hemställde därför att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Denna hemställan biträddes av riksdagen. I skrivelse den 21 december 1936 till statsrådet och chefen för handelsdepartementet framhöll försäkringsinspektionen, att vissa i skrivelsen angivna omständigheter, huvudsakligen sammanhängande med förändringen i räntenivån, starkt aktualiserat behovet av en utredning rörande försäkringsverksamheten.

2 Jämlikt Kungl. Maj.ts bemyndigande tillkallade departementschefen den 22 januari 1937 dels tre utredningsmän att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag angående försäkringsverksamheten, dels ock särskilda sakkunniga att på kallelse av ordföranden för utredningsmännen med dessa deltaga i överläggningar i ämnet. I direktiven angåvos vissa problemkomplex på såväl liv- som skadeförsäkringens område, vilka skulle ägnas särskild uppmärksamhet; därjämte borde enligt direktiven utredningen avse att belysa och enligt sunda försäkringsrättsliga principer tillrättalägga samtliga de spörsmål, som vore av betydelse på förevarande område. Sedermera förordnade emellertid departementschefen genom beslut den 12 januari 1940 att arbetet tillsvidare skulle anstå och återupptagas först efter departementschefens bestämmande. I statsrådsprotokollet för den 20 november 1942 framhöll statsrådet och chefen för handelsdepartementet att under de senaste åren förhållanden inträffat, som aktualiserade frågan om återupptagande av arbetet inom utredningen. I anledning av departementschefens hemställan bemyndigade Kungl. Maj:t sistnämnda dag departementschefen att dels tillkalla högst sex utredningsmän att i viss omfattning verkställa utredning och avgiva förslag angående försäkringsverksamheten, dels uppdraga åt en av utredningsmännen att i egenskap av ordförande leda utredningsarbetet, dels ock förordna sekreterare och experter. Jämlikt detta bemyndigande tillkallade departementschefen samma dag dels överdirektören i försäkringsinspektionen fil. doktorn O. A. Åkesson, professorn G. H. Cramer, försäkringsdirektörerna N. J. Ekwall och K. Eriksson, ledamoten av riksdagens andra kammare ombudsmannen J. A. Hermansson samt försäkringsdirektören fil. doktorn F. Lundberg att såsom utredningsmän verkställa utredning och avgiva förslag angående försäkringsverksamheten, dels ock försäkringsdirektören jur. kand. B. Rudling att såsom expert biträda utredningsmännen vid behandlingen av frågor rörande försäkringsbolag med lokalt begränsade verksamhetsområden. Tilllika uppdrog departementschefen åt Åkesson att i egenskap av ordförande leda utredningsarbetet. Den 15 december 1942 förordnades assessorn i Svea hovrätt O. H. Appeltofft att vara sekreterare hos utredningsmännen. Sedan Rudling avlidit, tillkallade departementschefen enligt beslut den 17 maj 1943 försäkringsdirektören J. G. Bylund såsom expert i Rudlings ställe. Utredningsmännen hava antagit benämningen försäkringsutredningen. Enligt de för utredningen utfärdade direktiven skulle i stort sett följande problemkomplex upptagas till behandling, nämligen livförsäkringens tekniska bestämmelser, frågor rörande folkförsäkringen, koncession för försäkringsbolag, regler för livförsäkringsbolagens kapitalplacering, särskilda spörsmål beträffande de lokala bolagen samt försäkringsinspektionens befogenheter och tillsynsbestämmelsernas utformning. I skrivelse den 8 november 1943 till chefen för handelsdepartementet anförde utredningen, att lösningen av frågorna om en av utvecklingen påkallad

3 ändring av gällande försäkringstekniska regler beträffande livförsäkring icke kunde åvägabringas utan beaktande av skattebestämmelserna. Utredningen sade sig hava kommit till den uppfattningen, att utredningen icke kunde åstadkomma förslag till tillfredsställande lagbestämmelser rörande livförsäkring eller uppdraga riktlinjer för dylika bestämmelsers praktiska tillämpning, om icke vissa ändringar genomfördes i skattelagstiftningen. Fördenskull hemställdes, att en med hithörande frågor förtrogen person måtte tillkallas med uppdrag att efter samråd med utredningen framlägga förslag i ämnet. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande anmodade departementschefen genom beslut den 3 december 1943 försäkringsutredningen att vid fullgörande av sitt uppdrag till behandling upptaga jämväl frågan om ändring i viss angiven omfattning av gällande skattebestämmelser rörande livförsäkringsväsendet. Samtidigt tillkallade departementschefen kammarrättsrådet E. Stern att biträda försäkringsutredningen vid behandlingen av nämnda fråga. Sedan 1944 års riksdag antagit ny lag om aktiebolag, anmodade chefen för handelsdepartementet, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, genom beslut den 22 september 1944 försäkringsutredningen att vid fullgörande av sitt uppdrag underkasta lagen om försäkringsrörelse jämväl den omarbetning, som erfordrades för att bringa nämnda lag i överensstämmelse med den av riksdagen antagna lagen om aktiebolag. I direktiven för detta uppdrag uttalade departemenschefen bl. a., att en så fullständig anpassning som möjligt till de grundläggande principerna i den nya aktiebolagslagen borde eftersträvas. Avsteg därifrån borde sålunda ske endast i den mån sådant påkallades av försäkringsväsendets egenart. I överensstämmelse med direktiven rörande den bolagsrättsliga överarbetningen av lagen om försäkringsrörelse har utredningen haft fortlöpande överläggningar med revisionssekreterarna M. Wijnbladh och E. Hagbergh, såsom inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga. Utredningen har beaktat innehållet i en av Kungl. Maj:t till utredningen överlämnad underdånig skrivelse från Svenska försäkringsinpektörernas förbund, dagtecknad den 14 januari 1943, angående koncession för nya försäkringsbolag. F r å n chefen för finansdepartementet har till utredningen överlämnats riksdagens skrivelse den 1 juni 1928 med begäran om utredning rörande bl. a. ifrågasatt ändring av lagen om försäkringsrörelse i den mån denna avser bestämmande av räntefoten för beräkning av premieåterbäringsreserv. Spörsmålet härom torde få anses besvarat genom försäkringsutredningens nu framlagda förslag. Försäkringsutredningen har beträffande skilda spörsmål haft överläggningar med representanter för det enskilda försäkringsväsendet. Överläggningar hava sålunda ägt rum med ledningarna för folkförsäkringsbolagen, med representanter för ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna, med livförsäkringsbolagens aktuarier samt med ombud för Försäkringstjänstemannaförbundet och Försäkringsfunktionärernas förbund. Rörande kapitalplace-

ringsspörsmålen har utredningen haft överläggningar med bank- och fondinspektionen. Samråd har vidare förekommit mellan försäkringsutredningens ordförande och den år 1944 tillkallade tjänstepensionsutredningen. Sedan försäkringsutredningens uppdrag numera slutförts, får utredningen härmed överlämna av motiv åtföljda förslag till lag om försäkringsrörelse och till lag om ändring i kommunalskattelagen. Utredningen hänvisar vidare tilLvad i motiven anföres därom, att vissa lagstiftningsåtgärder erfordras i händelse att ny försäkringslag antages. Slutligen vill utredningen framhålla att utredningen icke funnit anledning att nu föreslå ändrad lagstiftning angående utländska försäkringsanstalters rätt att driva försäkringsrörelse här i riket. Ändrad lagstiftning beträffande de svenska försäkringsbolagen får otvivelaktigt återverkningar på de utländska anstalternas ställning. Sedan ståndpunkt tagits till försäkringsutredningens nu framlagda förslag, torde fördenskull spörsmålen rörande de utländska försäkringsanstalternas verksamhet här i riket böra upptagas till prövning. Stockholm den 1 april 1946. O. A. ÅKESSON. HARALD CRAMÉR. K. ERIKSSON.

N. J. EKWALL.

A. HERMANSSON.

F. LUNDBERG.

/ Olof H. /

i

Appeltofft.

Förslagtill

Lag om försäkringsrörelse. Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser. 1 §• Försäkringsrörelse må drivas, förutom av anstalt som inrättats av staten, endast av försäkringsaktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag, vilket av Konungen erhållit tillåtelse till rörelsens drivande (koncession). Ej må försäkring meddelas i annan ordning än i denna eller annan allmän lag eller författning är medgiven. Angående a) försäkringsanstalt som inrättats av staten, b) ömsesidigt försäkringsbolag för försäkring av egendom å landsbygden, vars verksamhetsområde är mindre än ett härad eller, där det omfattar delar av flera härad, mindre än tio socknar, varvid med härad likställes tingslag i de orter där benämningen härad ej förekommer, c) sjukkassa, understödsförening eller annan förening, å vilken lagen om understödsföreningar äger tillämpning, samt d) utländsk försäkringsanstalt, är särskilt stadgat. 2 §• Försäkringsbolag må icke driva annan rörelse än försäkringsrörelse. Med livförsäkringsrörelse må ej förenas försäkringsrörelse av annat slag, såframt icke särskilda skäl därtill äro. Vad i denna lag särskilt stadgas angående livförsäkringsrörelse skall äga motsvarande tillämpning i fråga om rörelse, som avser annan personförsäkring för livstid eller för längre lid än tio år. 3 §• Försäkringsbolag skola, på sätt i denna lag sägs, stå under tillsyn av en för hela riket gemensam försäkringsinspektion. Hos försäkringsinspektionen skall föras försäkringsregister för inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna lag skola för registrering anmälas eller vilkas intagande i registret eljest är eller varder föreskrivet.

6 I. Om försäkringsaktiebolag. Om försäkringsaktiebolags

bildande.

4 §• 1 mom. De som vilja stifta försäkringsaktiebolag skola upprätta bolagsordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Avser bolagets rörelse livförsäkring eller avser rörelsen annat slag av försäkring för all framtid eller för längre tid än tio år, skola tillika enligt vad i 9 § sägs upprättas särskilda grunder för verksamheten samt därå sökas Konungens stadfästelse. Bolagsordningen och grunderna skola vara försedda med stiftarnas bevittnade namnunderskrifter. Finnes den tillämnade rörelsen behövlig och därjämte ägnad att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet, prövar Konungen bolagsordningens och grundernas överensstämmelse med denna lag samt lag och författning i övrigt, så ock om och i vad mån därutöver, med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras. Varda bolagsordningen och grunderna stadfästa, beviljar Konungen koncession tillsvidare eller, där särskilda omständigheter därtill föranleda, för bestämd tid, högst tio år. 2 mom. Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning eller stadfästa grunder skall ock sökas Konungens stadfästelse. Avser ändringen utvidgning av bolagets rörelse till ny försäkringsgren, gälle vad i 1 mom. andra och tredje styckena är stadgat angående koncession för nytt bolag. 3 mom. Ansökan om stadfästelse skall inlämnas till försäkringsinspektionen. Avser ansökningen koncession för nytt bolag, skola stiftarna i ansökningen uppgiva namn och postadress för ombud, som äger å stiftarnas vägnar mottaga handlingar och meddelanden (stiftarombud). Ansökan om ändring av stadfäst bolagsordning eller stadfästa grunder skall, sedan beslut om ändringen fattats, göras av styrelsen eller verkställande direktören. Vid ansökningen skall fogas enligt 341 § andra stycket bestyrkt avskrift av protokoll som förts i ärendet. 5 §. Stiftare av försäkringsaktiebolag skall vara myndig här i riket bosatt svensk medborgare, svenskt aktiebolag eller ömsesidigt försäkringsbolag eller svenskt handelsbolag, däri varje obegränsat ansvarig bolagsman är myndig här i riket bosatt svensk medborgare, eller svensk ekonomisk förening. Svenska staten samt svensk kommun må ock vara stiftare. Den som är i konkurstillstånd kan ej vara stiftare. Stiftarna skola vara till antalet minst tre.

7 6 §.

Bolagsordning för försäkringsaktiebolag skall angiva: 1. bolagets firma; 2. föremålet för bolagets verksamhet med särskilt angivande, huruvida verksamheten skall avse såväl direkt försäkring som återförsäkring; 3. där verksamheten avser direkt försäkring här i riket, området för sådan verksamhet; 4. aktiekapitalet eller, där detta skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas lill lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet; 5. akties nominella belopp; 6. den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte; 7. antalet styrelseledamöter och, där suppleanter för dem skola finnas, antalet styrelsesuppleanter, antalet revisorer, tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag, så ock, där styrelseledamot och styrelsesuppleant eller revisor och revisorssuppleant ej skola väljas å bolagsstämma, huru de skola tillsättas, ävensom huruvida revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman; 8. huruvida mer än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, samt vilka ärenden som skola förekomma å ordinarie stämma, utöver dem vilka enligt 118 § skola förekomma å stämma som i 113 § sägs, eller, där flera ordinarie stämmor skola hållas, å envar av dem; 9. tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande, vilken tid, i fråga om stämma som i 113 § sägs, skall bestämmas till viss period, icke överstigande tre månader, inom sex månader från nästföregående räkenskapsårs utgång; 10. det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; 11. de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst; samt 12. beträffande annan försäkring än livförsäkring, regler för begränsning av den ansvarighet bolaget må utan återförsäkring ikläda sig på en och samma risk. Antalet styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer kan så bestämmas, att lägsta och högsta antalet angives. 7 §•

Försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet försäkringsaktiebolag. Ny firma skall tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordning registrerat, ännu bestående försäkringsbolags firma, så ock från benämning å utländsk försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket. 8 §. Aktiekapitalet skall bestämmas med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av den tillämnade rörelsen samt fördelas i aktier å lika belopp i

8 svenskt mynt. Där aktiekapitalet skall, utan ändring av bolagsordningen, kunna bestämmas till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet) ej utgöra mindre än tredjedelen av högsta beloppet (maximikapitalet). Aktie må ej lyda å belopp understigande femtio kronor. Vad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det, vara aktien skall lyda (nominella beloppet). Betalning för aktie må ej erläggas annorledes än i penningar. Sedan för aktie full betalning blivit er lagd, vare aktieägaren icke pliktig att ytterligare tillskjuta något. Aktie vare mot bolaget odelbar. Å aktierna skola utfärdas brev, vilka ställas till viss man. 9 §• För livförsäkringsrörelse skola grunder upprättas beträffande 1. beräkning av försäkringspremier och premiereserv; 2. avsättning till och användning av utjämningsfond; 3. försäkringstagares rätt till återköp och fribrev; 4. belåning av försäkringsbrev hos bolaget; 5. verkan av underlåten premiebetalning; 6. återbäring till försäkringstagarna; samt 7. begränsning av den ansvarighet bolaget må utan återförsäkring ikläda sig på en och samma risk. Skall försäkring, som ej är att hänföra till personförsäkring, meddelas för all framtid eller för längre tid ä n tio år, skola grunder upprättas för beräkning av premiereserv för sådana försäkringar ävensom för bestämmande av försäkringstagares rätt n ä r sådan försäkring upphör i förtid eller bolaget eljest ä r fritt från ansvarighet för försäkringsfall. Om grunder för livförsäkringsrörelse stadgas vidare i 263—265, 267—270, 272 och 273 §§. 10 §. 1 mom. Skall för bolag, vars aktiekapital skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, förbehåll träffas om aktiekapitalets nedsättning genom inlösen av aktier enligt beslämda grunder efter vad i 60 § sägs, eller skall förbehåll träffas enligt 65 § 1 mom. om rätt för aktieägare att vid akties övergång lösa aktien eller enligt 65 § 2 mom. om inskränkning i rätten att förvärva aktie eller enligt 344 § om tvisters avgörande av skiljemän, eller skola, i den mån sådant må ske, grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolagsstämma avvika från vad därom finnes föreskrivet i 111, 125, 127 och 134 §§, eller skall bolaget driva försäkringsrörelse i utlandet. eller skall bolagets verksamhet upphöra efter viss tid eller under visst villkor, varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen.

9 Skall kalenderåret ej utgöra bolagets räkenskapsår, varde räkenskapsåret angivet i bolagsordningen. Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall bolagsordningen angiva det belopp, vartill aktier av olika slag må kunna utgivas, och den rätt de skola medföra. Skola aktierna icke medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, skall, såframt aktiekapitalet skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, i bolagsordningen särskilt angivas den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets ökning må tillkomma varje slag av aktier. Skall om användande av bolagets behållna tillgångar vid dess upplösning gälla annat än i denna lag stadgas, varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen. 2 mom. Ej må i bolagsordningen bestämmas annan inskränkning i rätten att förfoga över aktie än i 65 § sägs. Ej heller må i bolagsordningen intagas bestämmelse, som inskränker bolagsstämmas rätt att besluta om bildande av stiftelse enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser eller om överföring av vinstmedel till sådan stiftelse. 11 §• Sedan stadfästelse å bolagsordningen meddelats, skola stiftarna upprätta teckningslista. Teckningslistan, som skall vara försedd med stiftarnas bevittnade namnunderskrifter, skall angiva: 1. det belopp som skall inbetalas för aktie; 2. den tid, ej överstigande två år från bolagets bildande, inom vilken inbetalning av aktie skall ske, samt, där inbetalningen må äga m m i poster, tiden för varje inbetalning; 3. där i bolagsordningen minimi- och maximikapital angivits men allenast visst belopp understigande maximikapitalet skall få tecknas, storleken av detta belopp; samt 4. den tid, inom vilken konstituerande stämma skall hållas; tiden må ej överstiga sex månader från det stadfästelse å bolagsordningen meddelats. Äga andra än stiftare teckna aktier, må i teckningslistan föreskrivas, att tilldelning av aktier, som ej tillkomma stiftarna på grund av teckning före listans framläggande, skall ske efter stiftarnas bestämmande. Meddelas ej sådan föreskrift, skall i teckningslistan angivas den beräkningsgrund, efter vilken de aktier, som tecknas efter listans framläggande, i händelse av överteckning skola å konstituerande stämman fördelas mellan tecknarna. Angående påskrift å listan, där inbetalning å tecknad aktie må för bolaget insättas på bankräkning, stadgas i 331 §. 12 §. Teckning av aktier skall ske å teckningslistan i huvudskrift eller i avskrift, som bestyrkts av notarius publicus eller landsfiskal eller av stiftarna. Vid

teckningslistan skall vara fogad på enahanda sätt styrkt avskrift av Konungens beslut om stadfästelse. Innan teckningslistan framlägges i huvudskrift eller avskrift, skall teckning av stiftarna hava ägt rum med angivande av dagen därför. 13 §. Varje stiftare skall teckna minst en aktie. Av annan än stiftare må tecknas allenast det antal aktier, vilket återstår efter den teckning, som gjorts av stiftarna innan teckningslistan framlagts. Ä varje lista skall finnas uppgift om det antal aktier, som envar av stiftarna tecknat, så ock om dagen för listans framläggande. När aktieteckning sker, böra tecknarna vid sina namn angiva yrke och postadress. 14 §. Ej må stiftare eller annan av bolaget för dess bildande njuta gottgörelse utöver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppenbarligen nödvändiga. Ej heller må stiftare förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet. 15 §. Aktieteckning vare ogiltig, där den göres annorledes än å teckningslista i huvudskrift eller sådan avskrift som i 12 § sägs, eller där listan saknar uppgift om aktieteckning av stiftarna efter vad i 13 § stadgas. Aktieteckning med villkor vare ock ogiltig. 16 §. Har ej beslut om bolagets bildande fattats å konstituerande stämma inom den i teckningslistan föreskrivna tiden eller å stämma, till vilken frågan uppskjutits enligt 20 §, vare aktieteckningen icke vidare bindande. Samma lag vare, där genom lagakraftägande beslut frågan om bolagets registrering förklarats förfallen eller ansökan om bolagets registrering blivit avslagen. 17 §. Ej må, sedan bolaget registrerats, sådan grund för aktietecknings ogillighet, som avses i 15 § och 16 § första stycket, göras gällande, utan så är att den hos försäkringsinspektionen anmälts före registreringen. 18 §. Konstituerande stämma skall utlysas av stiftarna att inom tid, som blivit bestämd i teckningslistan, hållas å ort inom riket. Kallelsen skall senast två veckor före stämman kungöras i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte. Skriftlig kallelse skall ock med

11 posten avsändas till varje aktietecknare, som vid sitt namn angivit postadress. Skall efter vad i 20 § sägs till fortsatt stämma anstå med avgörande av frågan huruvida bolaget skall komma till stånd, skall kallelse till den fortsatta stämman utfärdas i den ordning varom i första stycket stadgas. Kallelsen skall angiva de ärenden som skola förekomma. 19 §• A konstituerande stämman skola stiftarna framlägga Konungens beslut om stadfästelse samt teckningslistan i huvudskrift. Har aktieteckning skett å avskrifter av teckningslistan, skola ock dessa framläggas. Om tilldelning av aktier skall ske efter stiftarnas bestämmande, skall framläggas en av stiftarna undertecknad handling med uppgift om tilldelningen. Stämman skall öppnas av den stiftarna därtill utsett. Där de närvarande ej enhälligt utse ordförande, åligger det den som öppnat stämman att såsom ordförande leda förhandlingarna, till dess röstlängd blivit godkänd och ordförande valts. Å stämman skall ordföranden upprätta förteckning över närvarande aktietecknare. Visar någon att rätt till aktier övergått å honom, skall han upptagas i förteckningen med angivande av aktietecknaren. Företrädes någon av ombud, skall jämväl ombudet upptagas. Har enligt föreskrift i teckningslistan tilldelning av aktier skett efter stiftarnas bestämmande, skall i förteckningen över närvarande för envar angivas det antal aktier, som tillkommer honom. I annat fall skall ordföranden upprätta förslag till aktiernas fördelning, upptagande för varje aktietecknare det antal aktier, som tillkommer honom. Visar någon att rätt till aktier övergått å honom, skall han upptagas i fördelningsförslaget med angivande av aktietecknaren. Därefter skall i förteckningen över närvarande anteckning göras om det antal aktier, som enligt fördelningsförslaget tilldelas envar av dem. Sedan förteckningen enhälligt eller efter en på grundval av densamma företagen omröstning godkänts med eller utan ändring, länder förteckningen till efterrättelse såsom röstlängd. Utvisa ej teckningslistorna, att det belopp, vartill aktiekapitalet jämlikt bolagsordningen lägst må sättas, är fulltecknat, vare frågan om bolagets bildande förfallen. Samma lag vare, där det belopp, för vilket enligt föreskrift i teckningslistan tilldelning skett efter stiftarnas bestämmande, icke uppgår till minimikapitalet. Har tilldelning av aktier ej skett efter stiftarnas bestämmande, skall beslut lättas om tilldelning av aktier till tecknarna eller dem å vilka rätt till aktier visats hava övergått, och skall, där med anledning av beslutet jämkning erfordras i röstlängden, sådan vidtagas. Uppgår ej det belopp, därför tilldelning sker, till minimikapitalet, vare ock frågan om bolagets bildande förfallen. I den mån på grund av aktieteckning tilldelning av aktier ej sker, vare överskjutande teckning förfallen. Vid fortsatt stämma, varom i 20 § förmäles, skall ny röstlängd upprättas.

12 20 §.

A konstituerande stämman skall till avgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd. Biträdes beslut om bolagets bildande av samtliga närvarande röstberättigade, eller finnas vid omröstning de flesta röstande med ett sammanlagt aktiebelopp av mer än halva det vid stämman företrädda aktiekapitalet och minst en fjärdedel av hela aktiekapitalet hava förenat sig därom, skall bolaget anses bildat. I annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen. Där minst en fjärdedel av de röstande eller ock röstande med ett sammanlagt aktiebelopp av minst en fjärdedel av det vid stämman företrädda aktiekapitalet påfordra det, skall med avgörande av frågan, huruvida bolaget skall komma till stånd, anstå till behandling å fortsatt stämma, som utsatte* till viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å fortsatt stämma varde frågan om bolagets bildande avgjord utan vidare uppskov. 21 §. Är försäkringsaktiebolag bildat, skall val av styrelse och revisorer förrättas. Sker det ej å konstituerande stämman, åligger det stiftarna att senast en månad därefter i den ordning, som skall gälla för kallelse till ordinarie bolagstämma, utlysa särskild stämma för ändamålet att hållas så snart ske kan. Uraktlåtes det, skall försäkringsinspektionen på ansökan av aktieägare ofördröjligen i samma ordning kalla aktieägarna till sådan stämma. I fråga om orten för särskild stämma skall gälla vad om ort för bolagsstämma är stadgat i 115 §. 22 §.

Å konstituerande stämman, så ock å särskild stämma enligt 21 § skall, med de avvikelser som föranledas av bestämmelserna i 20 §, vad i 111 § är stadgat om utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolagsstämma äga motsvarande tillämpning; dock skall underlåtenhet att fullgöra inbetalning å aktie icke medföra hinder mot utövande av rösträtt. Vid konstituerande stämman och särskild stämma enligt 21 § skall genom stiftarnas försorg föras protokoll. Rörande detta protokoll skall vad i 110 § är stadgat äga motsvarande tillämpning. 23 §.

I fråga om talan å beslut, som fattats på konstituerande stämman eller särskild stämma enligt 21 §, skall vad om talan å bolagsstämmobeslut är stadgat i 131 § 1 mom. första stycket och andra stycket första punkten samt 2 mom. så ock i 132 § äga motsvarande tillämpning. Har bolaget i strid mot vad i 304 § 1 mom. sägs blivit registrerat, ehuru sådan grund till klander mot beslutet om bolagets bildande förelåg som avses i 131 § 1 mom. andra och tredje styckena, vare beslutet gällande, om klandertalan ej instämts inom föreskriven tid eller instämd klandertalan ogillats.

13 24 §. Sedan styrelse och revisorer utsetts, må bolaget enligt föreskrifterna i denna lag registreras, såframt bolagets aktiekapital, som är det tecknade belopp, för vilket tilldelning av aktier ägt rum, efter avdrag för aktier som må hava förklarats förverkade enligt 39 §, uppgår till minimikapitalet, samt minst hälften av aktiekapitalet erlagts genom betalning i penningar eller därmed enligt 331 § jämställd betalning. 25 §. Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara. Sedan styrelse blivit utsedd, äge den dock föra talan i mål rörande bolagsbildningen, så ock eljest vidtaga åtgärd för utbekommande av tecknat aktiebelopp. Handla stiftare eller ock styrelsen, verkställande direktören eller annan, som enligt 80 § är ställföreträdare för bolaget, eller aktieägare å bolagets vägnar, innan det registrerats, skola de, som deltagit i åtgärden eller beslut därom, svara för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld; vare tillika, där avtal träffats med någon som saknade kännedom om att bolaget var oregistrerat, en för alla och alla för en skyldiga att ställa betryggande säkerhet för förpliktelser, som ej skola omedelbart fullgöras. 26 §. Har styrelsen, verkställande direktören eller annan ställföreträdare, som avses i 80 §, ingått avtal för oregistrerat bolag, vare avtalet, där registrering sker, gällande från registreringen, såvida icke den med vilken avtalet slöts utövar den rätt att frånträda avtalet, som på grund av vad i andra stycket stadgas må tillkomma honom. Den med vilken avtalet slöts äge frånträda avtalet, innan det kommit eller enligt vad i 316 § sägs skall anses hava kommit till hans kännedom, att bolaget registrerats. Visste han att bolaget var oregistrerat, må han dock ej, med mindre förbehåll träffats, frånträda avtalet i annat fall än då ansökan om registrering icke gjorts inom den i 29 § stadgade tiden eller då ansökan, som gjorts inom denna tid, av försäkringsinspektionen avslagits. Frånträde skall anses hava ägt rum, när meddelande därom inlämnats för befordran med post eller telegraf eller eljest på ändamålsenligt sätt avsänts till ställföreträdare, som ingått avtalet, eller till annan, som utsetts att vara styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare. Den med vilken avtalet slöts vare pliktig att, på förfrågan huruvida han vill vidbliva avtalet, inom skälig tid giva besked därom. Förklarar h a n sig vilja vidbliva avtalet eller underlåter han att inom skälig tid giva besked, skall han vara bunden av avtalet som om han vetat att bolaget var oregistrerat. 2—451759

14 27 g. Blir enligt 26 § avtal bindande för bolaget, må ansvarighet varom i 25 § andra stycket stadgas ej göras gällande, utom såvitt angår förpliktelse som skolat fullgöras före bolagets registrering. Ej heller må på grund av sådan förpliktelse talan väckas, sedan ett år förflutit från registreringen. 28 §.

Varder bolaget ej registrerat, vare styrelseledamöterna, en för alla och alla för en, ansvariga för att vad styrelsen uppburit å tecknade aktier återbäres till aktieägarna, efter avdrag för kostnad till följd av åtgärd som må vidtagas enligt 25 § första stycket. Återbäringen skall ock omfatta förkovran, där sådan uppkommit. 29 §. Ansökan om bolagets registrering skall av styrelsen och verkställande direktören göras senast ett år från det stadfästelse å bolagsordningen meddelats. Ansökningen skall beträffande styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör och vice verkställande direktör innehålla uppgift om fullständiga namnet ävensom hemvist, så ock förklaring att dessa personer äro svenska medborgare och ej äro omyndiga. Där enligt bolagsordningen revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, skola beträffande sådan revisor och suppleant för denne lämnas enahanda uppgifter under angivande att han är auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman I ansökningen skall uppgivas, av vilka och huru bolagets firma skall tecknas, där den ej tecknas av styrelsen eller av verkställande direktören allenast på grund av denna lag. Skall firman tecknas av annan person än som avses i andra stycket första punkten, gälle vad där är stadgat även i fråga om sådan firmatecknare. Bolagets postadress skall angivas. Vid ansökningen skola fogas: 1. de listor å vilka aktieteckningen ägt rum; 2. avskrift av protokollet vid konstituerande stämman så ock, om särskild stämma hållits, av det därvid förda protokollet; 3. två exemplar av Konungens beslut om stadfästelse; 4. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören undertecknad handling, innehållande dels uppgift om det tecknade belopp, för vilket tilldelning av aktier ägt rum, samt om det belopp, för vilket aktier må hava förklarats förverkade enligt 39 §, ävensom därom huru mycket av det belopp, vartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blivit inbetalt, dels ock försäkran att den anmälda inbetalningen på aktiekapitalet blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 331 § jämställd betalning. I femte stycket angivna avskrifter och exemplar av stadfästelsebeslut skola vara bestyrkta på sätt i 341 § andra stycket stadgas.

15 Har ej varje styrelseledamot och styrelsesuppleant samt verkställande direktören och vice verkställande direktör, så ock i övrigt envar, som ensam eller i förening med annan är bemyndigad att teckna bolagets firma, å ansökningen egenhändigt skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, skall vid ansökningen fogas en särskild bilaga, därå namnteckningen finnes och blivit styrkt av vittnen. Där full betalning för aktier erlagts vid tiden för ansökningen, skall den i femte stycket 4 omförmälda handlingen jämväl innehålla uppgift om sammanlagda nominella beloppet av till fullo betalda aktier. Om aktiebrev

och

aktiebok.

30 §. Aktiebrev skola undertecknas av styrelsen samt angiva bolagets firma, ordningsnummer å den eller de aktier, vara breven lyda, akties nominella belopp och dagen lör utfärdandet. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgivas genom tryckning eller på annat dylikt sätt; dock skall varje aktiebrev vara egenhändigt underskrivet av minst en styrelseledamot. Kunna, då aktiebrev utgivas, enligt bolagsordningen aktier av olika slag finnas, skall aktieslaget anmärkas i aktiebreven. Har i bolagsordningen intagits förbehåll, som i 60 eller 65 § sägs, varde ock den i förbehållet bestämda inskränkningen angiven i varje brev å aktie som den avser. Aktiebrev må ej utgivas, med mindre full betalning erlagts för den eller de aktier vara brevet lyder. Utgivande av aktiebrev må ej äga rum, innan registrering skett därom, att full betalning erlagts för aktier tillhopa motsvarande det i bolagsordningen bestämda minimikapitalet. Vid ökning av aktiekapitalet må brev utgivas å högst så många aktier som enligt 57 § registrerats såsom till fullo betalda. Angående utgivande av brev å nya aktier vid sådan ökning av aktiekapitalet, som avses i 59 §, stadgas i nämnda paragraf. Aktiebrev må ej till aktieägaren utgivas, med mindre denne införts i aktieboken. Angående utdelningskuponger till aktiebrev är stadgat i lagen om skuldebrev. 31 §. Efter det bolaget bildats och styrelse valts, må utgivas bevis om rätt till aktie, vilket skall till bolaget återställas vid utbekommande av brev å aktien. Sådant bevis (interimsbevis) skall ställas till viss man och undertecknas av styrelsen på sätt i 30 § är stadgat om aktiebrev eller ock genom bank, därvid å beviset skall angivas att det undertecknats av banken enligt fullmakt. Beviset skall innehålla de uppgifter, som i nämnda paragraf angivas. Interimsbevis må ej till aktieägaren utgivas, med mindre denne införts i aktieboken. Om verkställd teckning av aktie må utgivas bevis, däri upptages förbehåll att aktiebrev eller interimsbevis å aktien ej må utbekommas av aktieteckna-

IG ren eller den till vilken hans rätt övergått, med mindre beviset återställes. Sådant bevis (teckningsbevis) skall ställas till viss man och undertecknas av stiftarna eller av styrelsen efter vad i 30 § är stadgat om aktiebrev eller ock genom bank på sätt i första stycket är föreskrivet om interimsbevis. Beviset, däri skall angivas bolagets firma, akties nominella belopp och dagen för utfärdandet, skall innehålla de uppgifter som i 30 § andra stycket angivas. Å interimsbevis eller teckningsbevis skall genom styrelsens försorg på begäran antecknas belopp som inbetalts å aktien. Teckningsrättsbevis och delbevis, varom stadgas i 51, 59 och 334 §§, må ställas till viss man eller till innehavaren och skola undertecknas på sätt om interimsbevis i första stycket är föreskrivet.

32 §.

1 mom. Har aktiebrev blivit av någon, som hade det i händer, överlåtet och kommit i förvärvarens besittning; finnes sedan, att överlåtaren ej var rätte aktieägaren eller behörig att å dennes vägnar förfoga över aktiebrevet, äge nye innehavaren ändock företräde till aktien, där den som verkställde överlåtelsen kunde till stöd för sin rätt åberopa lydelsen av sammanhängande, till honom fortgående skriftliga överlåtelser till viss man eller in bianco, eller han skäligen kunde hållas för den, å vilken aktiebrevet var ställt eller senast överlåtet, eller antagas vara berättigad att handla å dennes vägnar. Huruvida tidigare överlåtelse är äkta och i övrigt giltig, vare förvärvaren ej pliktig att pröva, med mindre särskild anledning därtill föreligger. Vad nu är sagt om överlåtelse av aktiebrev gälle ock i fråga om pantsättning av dylik handling. 2 mom. Har den, som till grund för förvärv av aktiebrev åberopar annat fång än överlåtelse, blivit införd i aktieboken, skall vid senare överlåtelse eller pantsättning av aktiebrevet vad i 1 mom. är stadgat äga tillämpning jämväl med avseende å förstnämnda fång. 3 mom. överlåtelse eller pantsättning av aktiebrev vare ej gällande mot överlåtarens eller pantsättarens borgenärer, med mindre den till vilken överlåtelse eller pantsättning skett fått handlingen i besittning. 4 mom. Vad i 1—3 mom. är stadgat om aktiebrev skall äga motsvarande tillämpning i fråga om interimsbevis, så ock i denna lag avsett teckningsrättsbevis och delbevis, som är ställt till viss man. Är teckningsrättsbeviset eller delbeviset ställt till innehavaren och har det blivit av någon, som hade beviset i händer, överlåtet och kommit i förvärvarens besittning; finnes sedan, att överlåtaren ej var rätte ägaren eller behörig att å dennes vägnar förfoga över beviset, äge nye innehavaren ändock företräde till beviset, utan så är att han visste, att den andre ej ägde överlåta handlingen, eller han åsidosatt den aktsamhet som, efter omständigheterna, skäligen bort iakttagas. Vad i 1 mom. andra stycket och 3 mom. är stadgat skall äga motsvarande tillämpning.

17 33 §. överlåter någon teckningsbevis, äge överlåtelsen ej verkan mot överlåtarens borgenärer, med mindre den till vilken överlåtelse skett fått beviset i besittning. Varder sådant bevis överlåtet till flera, skall den som i god tro fått beviset i besittning äga företräde. Vad nu är sagt i fråga om överlåtelse av teckningsbevis gälle ock beträffande pantsättning av dylikt bevis. 34 §. Aktiebrev, interimsbevis, teckningsbevis eller delbevis, som i samband med dödning utgives i stället för annat sådant brev eller bevis, skall innehålla uppgift därom. Utgives aktiebrev i utbyte mot annat, skall det nya aktiebrevet innehålla, att det trätt i stället för annat, samt uppgift om dagen för det äldre aktiebrevets utfärdande. Då utbyte av aktiebrev skett, skall det äldre aktiebrevet i betryggande ordning makuleras. 35 §. 1 mom. Över försäkringsaktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen efter bolagets bildande upplägga en aktiebok. Denna må bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem. 1 aktieboken skola genom styrelsens försorg aktierna upptagas i nummerföljd med uppgift å aktietecknarna. Av förvärvare vid konstituerande stämman eller hos styrelsen anmälda och styrkta förändringar i äganderätten till aktie skola ofördröjligen införas i aktieboken. Där lösningsrätt enligt 65 § 1 mom. tillkommer aktieägare, må införing dock ej ske, förrän det visat sig alt lösningsrätten icke begagnas. Om förvärv av aktie ägt rum annor!edes än genom överlåtelse, skall, om förvärvet ej införts i aktieboken, inf öring därav ske, när senare förvärv av aktien införes. Har förvärv av aktie ägt rum annorledes än genom överlåtelse, skall fångets beskaffenhet anmärkas i aktieboken. I denna skall antecknas dagen då införing sker. Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara tillstädes för att pröva de frågor om nya aktieägares införande i aktieboken som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt 106 § rätten till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar gjorts beroende av att anmälan därom sker viss tid före stämman, styrelsesammanträde för prövning av frågor som nyss sagts hållas omedelbart före anmälningstidens utgång. Styrelsen skall hålla aktieboken tillgänglig för envar som vill taga kännedom om densamma. 2 mom. Där hinder på grund av lösningsrätt ej möter mot införing i aktieboken, må styrelsen ej vägra att såsom ägare införa den som företer aktiebrev, såframt han kan till stöd för sin rätt till aktien åberopa lydelsen av sammanhängande, till honom fortgående skriftliga överlåtelser. Är sista över-

18 låtelsen tecknad in bianco, må införing ej ske med mindre namnet utsattes i överlåtelsen. Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid införing av förvärv på grund av skriftlig överlåtelse av aktiebrev, om förvärvet skett efter förvärv som ägt rum annorledes än genom överlåtelse och sistnämnda fång blivit infört i aktieboken. Den till vilken aktie övergått vare ej gentemot bolaget att anse såsom aktieägare, innan han införts i aktieboken. När ny ägare av aktie införes i aktieboken, skall brevet förses med påskrift om införingen med angivande av dagen därför. Har förvärvet skett annorledes än genom överlåtelse, skall tillika fångets beskaffenhet anmärkas i påskriften. 3 mom. Vad i 1 och 2 mom. är stadgat skall äga motsvarande tillämpning, n ä r interimsbevis å aktie utfärdats. I fråga om teckningsbevis skola bestämmelserna i 2 mom. sista stycket äga motsvarande tillämpning. Om inbetalning

av

aktiekapital.

36 §.

Senast inom två år från försäkringsaktiebolags bildande skall aktie till fullo betalas. Ej må kvittning ske av skuld på grund av aktieteckning mot fordran hos bolaget, med mindre styrelsen det medgiver. Kvittning må icke medgivas, där den skulle lända till nackdel för bolaget eller dess borgenärer. Innan styrelse valts, må inbetalning å aktie verkställas allenast genom insättning för bolaget å bankräkning varom stadgas i 331 §. 37 §.

Där aktietecknare ej före eller vid bolagets bildande erlägger full betalning för aktie, åligger det honom att efter anmaning av styrelsen avlämna till bolaget ställd skriftlig förbindelse å återstoden. Denna förbindelse, som skall innehålla aktiens nummer, må icke återställas, förrän aktien blivit till fullo gulden eller betalningsskydighet för aktietecknaren icke längre föreligger enligt 40 §. Fordran å oguldet aktiebelopp må, ändå att förbindelse utfärdats, ej av bolaget överlåtas eller pantsättas. Försummar aktietecknare att inom en månad efter anmaning avlämna förbindelse, vare hela det belopp, som skall inbetalas för aktien, förfallet till betalning. Anmaning skall innehålla erinran om påföljden av att den ej efterkommes. Anmaning skall anses vara given, när den kungjorts på det sätt, som gäller för kallelse till ordinarie bolagsstämma, samt där aktietecknares postadress uppgivits eller upplysning om adressen utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt kan inhämtas, till honom försänts i rekommenderat brev.

19 38 §. Har aktietecknare överlåtit aktie å annan, vare denne, om h a n på anmälan införes såsom ägare i aktieboken, skyldig att fullgöra återstående inbetalning å aktien och avlämna förbindelse enligt 37 §. Aktietecknaren vare ändock pliktig att fullgöra sådan skyldighet, såframt ej styrelsen medgiver befrielse därifrån. Vad nu är sagt skall, där aktie överlåtes vidare, äga motsvarande tillämpning i avseende å överlåtare och ny ägare. 39 §. Fullgöres ej inbetalning å aktie i rätt tid, äger styrelsen utsöka det förfallna beloppet, och skall ränta därå gäldas efter sex procent om året från förfallodagen. Verkställes ej inbetalning inom en månad efter anmaning, äger styrelsen, där annan anmäler sig vilja övertaga aktien, förklara denna övertagen av honom eller, i annat fall, förklara aktien förverkad. Då aktie förklaras förverkad, kan vad å aktien inbetalts ej återfordras. Har aktie förklarats övertagen av annan, må ej heller vad som tidigare inbetalts återfordras, förrän den som övertagit aktien till fullo betalt denna. Har från aktietecknare aktie övergått å annan, må aktien ej av styrelsen förklaras övertagen eller förverkad, med mindre anmaning enligt andra stycket gjorts hos den som senast i aktieboken införts såsom ägare till aktien. I avseende å den, som förklarats hava övertagit aktie, skall vad om aktietecknare är stadgat äga motsvarande tillämpning. Beträffande anmaning, som i denna paragraf sägs, skall gälla vad i 37 § tredje stycket är stadgat. 40 §.

Ändå att befrielse från betalningsskyldighet medgivits aktietecknare enligt 38 § eller aktie av styrelsen förklarats övertagen eller förverkad, vare aktietecknaren, där bolaget försättes i konkurs på ansökan som gjorts inom två år från utgången av den för aktiernas inbetalning bestämda tiden, skyldig att, såvitt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående inbetalning å aktien. Vad nu är stadgat beträffande aktietecknaren gälle, där betalningsskyldighet mot bolaget uppkommit för ny ägare eller där aktie förklarats övertagen av annan, jämväl denne. 41 §. Varder, efter det ansökan om bolagets registrering gjorts, ytterligare inbetalning å aktier fullgjord, skall inom sex månader efter inbetalningen anmälan om sålunda inbetalt belopp göras för registrering. Anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören, skall innehålla försäkran att den anmälda inbetalningen på aktie-

kapitalet blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 331 § jämställd betalning eller ock genom kvittning mot skuld till aktietecknare. Därvid skall angivas, huru mycket som guldits genom betalning och huru mycket som guldits genom kvittning, och skall, där kvittning skett, tillika försäkras att den enligt styrelsens och verkställande direktörens mening icke länt till nackdel för bolaget eller dess borgenärer. I anmälningen skall ock för registrering uppgivas sammanlagda nominella beloppet av alla de aktier som vid tiden för anmälningen äro till fullo inbetalda. 42 §.

Har ej enligt 29 § eller, inom sex månader efter utgången av den för aktiernas inbetalning bestämda tiden, enligt 41 § anmälts, att full betalning behörigen erlagts för aktier med sammanlagt nominellt belopp ej understigande det i bolagsordningen bestämda minimikapitalet, skall försäkringsinspektionen till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter inkomma med anmälan att betalningen fullgjorts. Efterkommes ej anmaningen, åligger det inspektionen att härom lämna meddelande till rätten, som förelägger bolaget att inom viss tid, minst två och högst fyra månader, inkomma med bevis från försäkringsinspektionen att anmälan om inbetalningen registrerats vid äventyr att bolaget eljest förklaras skola träda i likvidation. Fullgöres ej föreläggandet, förklare rätten att bolaget skall träda i likvidation. I beslutet meddele rätten föreläggande som i 135 § första stycket sägs; och skall vad i andra stycket samma paragraf är stadgat om meddelande och underrättelse till försäkringsinspektionen äga motsvarande tillämpning. 43 §.

Hava, sedan ansökan om bolagets registrering gjorts, aktier förklarats förverkade, skall aktiekapitalet anses minskat med det belopp, som svarar mot de förverkade aktierna; och åligger det styrelsen och verkställande direktören att för registrering av minskningen ofördröjligen anmäla antalet förverkade aktier. Om å dessa aktier något var inbetalt och registrering därav skett, skall anmälningen innehålla uppgift därom; och skall i registret införas, att det belopp, som förut registrerats såsom inbetalt å aktiekapitalet, minskats med det belopp, som inbetalts å de förverkade aktierna. Om aktiekapitalets

ökning.

44 §.

Ökning av aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må beslutas av bolagsstämma. Erfordras för beslutet ändring av vad i bolagsordningen stadgas om aktiekapitalet, må beslutet fattas först sedan Konungens stadfästelse å ändringen vunnits.

21 Förslag till ökningsbeslut, så ock ett av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören undertecknat yttrande över den föreslagna kapitalökningens betydelse för bolaget skola genom styrelsens och verkställande direklörens försorg dels minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget ! tillgängliga för aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Där ej balansräkningen för nästföregående räkenskapsår fastställes å stämman, skola ock efter vad nyss sagts hållas tillgängliga och framläggas å stämman: 1. avskrift av den senaste fastställda balansräkningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för det år balansräkningen avser; 2. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören undertecknad berättelse, däri upplysning lämnas, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, om händelser av väsentlig betydelse för dess ställning vilka inträffat efter förvaltningsberättelsens avgivande; samt 3. ett av revisorerna avgivet yttrande över berättelsen. 45 §. Beslutet om aktiekapitalets ökning skall angiva: 1. det belopp, varmed aktiekapitalet må ökas; 2. där enligt bolagsordningen aktier av olika slag kunna finnas, till vilket aktieslag de nya aktierna skola hänföras; 3. den företrädesrätt att teckna nya aktier, som enligt denna lag eller bolagsordningen må tillkomma aktieägare; 4. den tid, ej understigande en månad från den dag då beslutet enligt 49 § kungjorts i tidningarna, inom vilken aktieägare må begagna företrädesrätt iill teckning; 5. akties nominella belopp och det belopp som skall inbetalas för aktie; 6. den beräkningsgrund, efter vilken vid överteckning de aktier som icke tecknats med företrädesrätt skola av styrelsen fördelas, där ej föreskrift meddelas att fördelningen skall ske enligt styrelsens bestämmande; samt 7. det räkenskapsår, för vilket vinstutdelning å de nya aktierna först må utgå, varvid dock detta år må bestämmas senast till året efter det räkenskapsår, under vilket aktierna skolat till fullo inbetalas. I ökningsbeslutet skall ock angivas det belopp, vartill aktiekapitalet uppgår vid beslutets fattande, och vad därav svarar mot aktier som registrerats såsom till fullo inbetalda. Har ökning av aktiekapitalet förut beslutats, skall beträffande sista ökningen anmärkas, huruvida aktier som icke förklarats förverkade ännu ej registrerats såsom till fullo inbetalda. Bestämmelse må i ökningsbeslutet meddelas, att det tecknade belopp, för vilket tilldelning av nya aktier sker, skall uppgå till visst angivet minimibelopp för att aktieteckningen skall bliva bindande. I fall, då beträffande de nya aktierna skall gälla sådant förbehåll om aktiekapitalets nedsättning genom inlösen av aktier som avses i 60 §, skall i beslutet intagas erinran därom.

22 46 §.

Bestämmelsen i 8 § tredje stycket om förbud mot att erlägga betalning för aktie annorledes än i penningar ävensom bestämmelsen i 14 § andra punkten om förbud mot förbehåll av särskild förmån eller rättighet vid aktieteckning gälle ock vid aktiekapitalets ökning. Angående kvittning av skuld på grund av aktieteckning mot fordran hos bolaget stadgas i 55 § andra stycket. 47 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall av styrelsen eller verkställande direktören ofördröjligen anmälas för registrering. Vid anmälningen skola fogas två enligt 341 § andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll rörande beslutet, så ock i huvudskrift och avskrift det i 44 § andra stycket första punkten omförmälda yttrandet samt berättelse och yttrande som avses i n ä m n d a stycke 2 och 3. Om villkor för registrering av beslutet är stadgat i 308 § 1 mom. 48 §. Sedan bolagsstämman fattat beslut om aktiekapitalets ökning, skola teckningslista och kungörelse om beslutet upprättas samt undertecknas av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören. I såväl teckningslistan som kungörelsen skall upptagas bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning. Har i ökningsbeslutet bestämmelse ej meddelats om tiden för inbetalning av nya aktier, skall sådan bestämmelse upptagas i teckningslistan och kungörelsen. Då bolagsordningen innehåller förbehåll som i 65 § sägs, skall i teckningslistan och kungörelsen intagas erinran därom. I teckningslistan skall upptagas förteckning över de handlingar som skola enligt 52 § vara fogade vid listan. Angående påskrift å listan, där inbetalning å tecknad aktie må för bolaget insättas på bankräkning, stadgas i 331 §. 49 §. Sedan ökningsbeslutet registrerats, late styrelsen och verkställande direktören införa kungörelsen i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte. Det åligger ock styrelsen och verkställande direktören att ofördröjligen i rekommenderat brev om bolagsstämmans beslut underrätta varje aktieägare, om vars postadress upplysning utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt k a n inhämtas. 50 §. Där alla förutvarande aktier medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, vare varje aktieägare berättigad att, i den mån det kan ske, av de nya aktierna efter teckning erhålla det antal som svarar mot hans

andel i det förutvarande aktiekapitalet. Finnas aktier av olika slag och medföra dessa icke lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, skall i fråga om företrädesrätten till teckning av nya aktier gälla vad i bolagsordningen f öreskri ves. 51 §. Där den företrädesrätt till teckning, som tillkommer en förutvarande aktie, icke avser en eller flera nya aktier, vare aktieägare berättigad att för varje aktie utbekomma ett eller fiera teckningsrättsbevis av innehåll, att innehavaren av beviset äger rätt att teckna en aktie mot avlämnande av det antal teckningsrättsbevis som erfordras för rätt att teckna en aktie. Ej må teckningsrättsbevis utlämnas till aktieägare, innan registrering av beslutet om ökning skett. Aktieägare vare skyldig att förete det aktiebrev, vara rätten att erhålla teckningsrättsbevis grundas; och skall genom styrelsens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift att teckningsrättsbevis utlämnats. Hava teckningsrättsbevis ej utfärdats, vare aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt till teckning av nya aktier, skyldig att vid aktieteckningen förete det eller de aktiebrev vara teckningsrätten grundas; och skall genom styrelsens försorg sådant aktiebrev förses med påskrift att teckningsrätten begagnats. Hava teckningsrättsbevis utfärdats, skola de vid aktieteckningen återställas. 52 §. Teckning av de nya aktierna skall ske å teckningslistan i huvudskrift eller i avskrift, som bestyrkts på sätt i 341 § andra stycket stadgas. Vid teckningslistan skola vara fogade ett exemplar av bolagsordningen samt i avskrift de enligt 44 § i samband med förslaget till ökningsbeslut framlagda handlingarna, så ock avskrift av kungörelsen om ökningsbeslutet samt i huvudskrift eller avskrift av styrelsen eller verkställande direktören undertecknad uppgift om de tidningar, i vilka kungörelsen om ökningsbeslutet varit införd, och om dagen därför, eller ock ett exemplar av dessa tidningar. Å varje teckningslista skall finnas uppgift om dagen för listans framläggande. När aktieteckning sker, böra tecknarna vid sina namn angiva yrke och postadress. 53 §. Teckning av ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å godkänd teckningslista i huvudskrift eller sådan avskrift som i 52 § sägs. Har ny aktie tecknats med villkor, vare aktieteckningen ogiltig, såframt ej, efter vad i 45 § tredje stycket stadgas, bestämmelse om villkoret meddelats i beslutet om aktiekapitalets ökning eller ock aktietecknaren, innan tilldelning av aktier sker, frånträtt villkoret.

24 Ej må sådan grund för aktieteckningens ogiltighet, som i första och andra styckena avses, göras gällande, utan så är att den anmälts hos försäkringsinspektionen, i fall då i ökningsbeslutet bestämmelse upptagits om viss minimiteckning, innan registrering skett i anledning av anmälan om sådan teckning enligt vad i 56 § stadgas, och eljest innan registrering jämlikt 57 § ägt rum i anledning av anmälan, som gjorts efter det aktien till fullo betalats. 54 §. Sedan teckningen av nya aktier avslutats, skall ofördröjligen genom styrelsens försorg tilldelning av nya aktier till aktietecknarna ske med tillämpning av vad i 50 § samt i ökningsbeslutet enligt 45 § första stycket 6 är föreskrivet. Rörande tilldelningen skall skriftlig uppgift upprättas och undertecknas av styrelsen. Aktierna skola genom styrelsens försorg ofördröjligen upptagas i aktieboken. 55 §. Senast ett år från det bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning fattades eller, om registrering av ökningsbeslutet vägrats och besvär däröver anförts, inom ett år från det besvären blivit bifallna, skall full betalning för ny aktie erläggas. Ej må kvittning ske av skuld på grund av ny aktieteckning mot fordran hos bolaget, med mindre styrelsen det medgiver. Kvittning må icke medgivas, där den skulle lända till nackdel för bolaget eller dess borgenärer. Vad i 37—40 §§ finnes stadgat om skyldighet att erlägga betalning å aktie och avlämna förbindelse samt om påföljd av underlåtenhet att fullgöra sådan skyldighet skall vid ny aktieteckning äga motsvarande tillämpning i avseende å aktietecknare som ej vid teckningen erlagt full betalning. 56 §. Har i beslutet om aktiekapitalets ökning upptagits bestämmelse om minimiteckning, skall inom sex månader från det beslutet fattades eller, om registrering av ökningsbeslutet vägrats och besvär däröver anförts, inom sex månader från det besvären blivit bifallna, för registrering anmälas det tecknade belopp, för vilket tilldelning av nya aktier skett, där beloppet uppgår till det i ökningsbeslutet angivna minimibeloppet. Vid anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören, skola fogas: 1. teckningslistorna, så ock avskrift av desamma; 2. ett exemplar av de tidningar, i vilka kungörelsen angående bolagsstämmans beslut om ökningen varit införd; samt 3. avskrift av den i 54 § omförmälda uppgiften rörande tilldelningen av nya aktier. Sker ej registrering i anledning av anmälan enligt första stycket och varder till följd därav, enligt vad i 308 § 2 mom. sägs, i registret antecknat att

25 den tidigare anteckningen om ökningsbeslutets registrering avföres ur registret, vare aktieteckningen icke vidare bindande, och skall vad å de tecknade aktierna inbetalats återbäras till aktietecknarna jämte fem procent ränta därå. 57 §. 1 mom. Senast sex månader efter utgången av den för inbetalning av de nya aktierna bestämda tiden skall, där ej anteckningen om ökningsbeslutets registrering avförts ur registret efter vad i 308 § 2 mom. sägs, för registrering anmälas, huru många nya aktier som till fullo betalats. Anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören, skall innehålla försäkran att den anmälda inbetalningen på aktiekapitalet blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 331 § jämställd betalning eller ock genom kvittning mot skuld till aktietecknare. Därvid skall angivas huru mycket som guldits genom betalning och huru mycket som guldits genom kvittning; och skall, där kvittning skett, tillika försäkras, att kvittningen icke länt till nackdel för bolaget eller dess borgenärer. 1 anmälningen skall, där ej anmälan skett enligt 56 §, för registrering uppgivas det tecknade belopp, för vilket tilldelning av nya aktier skett. Vid anmälningen skola i sådant fall fogas i nämnda paragraf andra stycket omförmälda handhngar och tidningar. Om villkor för registrering är för visst fall stadgat i 308 § 3 mom. 2 mom. Varda efter anmälan som avses i 1 mom. nya aktier ytterligare till fullo betalda, skall inom sex månader efter inbetalningen antalet sådana aktier anmälas för registrering. Anmälningen skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören samt innehålla försäkran som i 1 mom. andra stycket sägs. 3 mom. Aktiekapitalet skall, så snart registrering skett i anledning av anmälan enligt 1 eller 2 mom., anses ökat med sammanlagda nominella beloppet av det antal nya aktier som anmälts hava till fullo betalats. 4 mom. Om nya aktier förklaras förverkade, skola inom sex månader därefter styrelsen och verkställande direktören för registrering anmäla antalet förverkade aktier. Med sådan anmälan skall dock anstå, till dess anmälan sker jämlikt 1 mom. 58 §. Utan hinder av vad i 44—57 §§ finnes stadgat må styrelsen besluta aktiekapitalets ökning under förutsättning av bolagsstämmans godkännande. I sådant fall skall vad i nämnda paragrafer är föreskrivet äga motsvarande tillämpning, därvid dock skall iakttagas vad nedan är särskilt stadgat. Sedan styrelsen fattat beslut om aktiekapitalets ökning, må kungörelse och underrättelse om beslutet samt aktieteckning ske. A bolagsstämmans beslut om godkännande av styrelsens ökningsbeslut samt å styrelsens och verkställande direktörens skyldighet att viss tid före

stämma hålla handlingar tillgängliga och på stämman framlägga handlingarna skola bestämmelserna i 44 § äga tillämpning. Vad i 47, 55 och 56 §§ sägs beträffande bolagsstämmas beslut om aktiekapitalets ökning skall tillämpas å bolagsstämmans beslut om godkännande av kapitalökningen. Innan ökningsbeslutet godkänts av bolagsstämman, må ej de nya aktierna upptagas i aktieboken eller den i 57 § 1 mom. föreskrivna anmälningen för registrering äga rum. 59 §. 1 mom. Finnas i försäkringsaktiebolag, som uteslutande eller huvudsakligen driver annan rörelse än livförsäkringsrörelse, enligt den för nästföregående räkenskapsår fastställda balansräkningen och bolagsstämmans beslut i anledning av bolagets vinst enligt balansräkningen, besparade vinstmedel, må aktiekapitalet ökas genom överföring av sådana vinstmedel, överföring må dock icke ske av medel som avsatts till någon för livförsäkringsrörelse avsedd fond eller till reservfond. I avseende å ökningsbeslutet skall gälla vad i 44 § första stycket är stadgat. Ökningsbeslutet skall angiva det belopp varmed aktiekapitalet skall ökas och, där enligt bolagsordningen aktier av olika slag kunna finnas, till vilket aktieslag de nya aktierna skola hänföras. Tillika skall beträffande ökningsbeslutets innehåll gälla vad i 45 § första stycket 7 och andra stycket sägs. Förslag till ökningsbeslut skall genom styrelsens och verkställande direktörens försorg dels minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget tillgängligt för aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Är stämman ej ordinarie bolagsstämma som avses i 113 §, skola ock efter vad nyss sagts hållas tillgängliga och framläggas å stämman: 1. avskrift av den för nästföregående räkenskapsår fastställda balansräkningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för samma år; 2. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören undertecknad handling, innehållande dels upplysning, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, om händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter förvaltningsberättelsens avgivande, dels ock försäkran, att anledning ej yppats att balansräkningen upprättats i strid mot bestämmelserna i 93 §; samt 3. ett av revisorerna avgivet yttrande över sistnämnda handling. Där alla förutvarande aktier medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, vare varje aktieägare berättigad att av de nya aktierna erhålla det antal, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet. Finnas aktier av olika slag och medföra dessa icke lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, skall i fråga om rätten att erhålla nya aktier gälla

27 vad i bolagsordningen föreskrives. Där den rätt att erhålla nya aktier som enligt första punkten eller bolagsordningen tillkommer en förutvarande aktie icke avser en eller flera nya aktier, vare aktieägare berättigad att för varje aktie utbekomma ett eller flera delbevis av innehåll, att innehavare av beviset äger rätt att utbekomma en ny aktie mot avlämnande av det antal delbevis som erfordras för utbekommande av en ny aktie. 2 mom. Beslutet om ökningen skall genom styrelsens och verkställande direktörens försorg kungöras på sätt i 49 § stadgas, ökningsbeslutet skall därefter av styrelsen eller verkställande direktören anmälas för registi ering. Vid anmälningen skola fogas dels två enligt 341 § andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet, dels ett exemplar av de tidningar, i vilka beslutet varit infört, dels ock avskrift av den för nästföregående räkenskapsår fastställda balansräkningen eller, där beslutet ej fattats å ordinarie bolagsstämma som avses i 113 §, av de handlingar, som efter vad i 1 mom. tredje stycket sägs skola hava framlagts å bolagsstämman. Aktiekapitalet skall, så snart registrering av beslutet skett, anses ökat med det belopp, som enligt beslutet skall överföras till aktiekapitalet. De nya aktierna skola i aktieboken upptagas i nummerföljd. Ej må delbevis eller brev å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering av beslutet om ökningen skett och aktieägaren företett det eller de aktiebrev, vara rätten att erhålla delbevis eller ny aktie grundas. Genom styrelsens och verkställande direktörens försorg skall sådant aktiebrev förses med påskrift att delbevis eller brev å ny aktie utlämnats. När brev å ny aktie utlämnas, skall ägaren införas i aktieboken. 3 mom. Är försäkringsaktiebolag moderbolag, må ökning av aktiekapitalet i den ordning varom i 1 mom. stadgas ej ske medelst överföring av större del av bolagets vinst än som enligt 68 § må såsom vinstutdelning utbetalas till aktieägarna. Har förslaget om ökningen av aktiekapitalet väckts av styrelsen, skall revisorernas yttrande över den handling, som avses i 1 mom. tredje stycket 2, innehålla uttalande, huruvida, med hänsyn till koncernens ställning och resultatet av dess verksamhet i dess helhet, ökningen av aktiekapitalet får anses stå i strid mot god affärssed.

Om aktiekapitalets

nedsättning.

60 §. I försäkringsaktiebolag, vars aktiekapital kan utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, må aktiekapitalet, såframt förbehåll därom träffats i den vid bolagets bildande stadfästa bolagsordningen, kunna genom inlösen av aktier nedsättas enligt grunder som stadgas i förbehållet, dock ej under det i bolagsordningen bestämda minimikapitalet.

28 Sådan nedsättning av aktiekapitalet må även äga rum, där efter bolagets registrering Konungens stadfästelse vunnits å ändring av bolagsordningen, varigenom förbehåll som avses i första stycket intages i denna. I dylikt fall må dock nedsättningen ske allenast genom inlösen av aktier, utgivna på grund av sådant beslut om ökning av aktiekapitalet, som fattats av bolagsstämman eller, enligt 58 §, av styrelsen, sedan ändringen av bolagsordningen registrerats. Ej må nedsättning äga rum, där fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår utvisar sådan ställning, att efter nedsättningen det belopp vartill aktiekapitalet nedsatts och motsvarande del av reservfonden icke skulle vara till fullo täckta. Då enligt de i förbehållet stadgade grunderna blivit bestämt att vissa aktier skola inlösas, skola styrelsen och verkställande direktören ofördröjligen göra anmälan för registrering av aktiekapitalets nedsättning med motsvarande belopp. Vid denna anmälan skall fogas avskrift av den fastställda balansräkningen för nästföregående räkenskapsår, så ock, där inlösen beslutats av bolagsstämma, två enligt 341 § andra stycket bestyrkta avskrifter av protokollet i ärendet samt i annat fall i två exemplar en av styrelsen och verkställande direktören underskriven handling rörande bestämmandet av vilka aktier som skola inlösas. Då registrering skett, skall aktiekapitalet anses nedsatt, och må inlösen ej dessförinnan ske. När aktie inlöses, skall aktiebrevet genom styrelsens och verkställande direktörens försorg förses med påskrift om inlösandet. 61 §. 1 mom. Beslut om nedsättning av aktiekapitalet i annat fall än i 60 § sägs fattas av bolagsstämma efter vad i 127 § stadgas. Förslag till nedsättningsbeslut skall genom styrelsens och verkställande direktörens försorg dels minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget tillgängligt för aktieägarna dels ock framläggas å stämman. Där ej balansräkningen för nästföregående räkenskapsår fastställes å stämman, skola ock efter vad nyss sagts hållas tillgängliga och framläggas å stämman: 1. avskrift av den senaste fastställda balansräkningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för samma år; 2. en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören undertecknad berättelse, däri upplysning lämnas, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, om händelser av väsentlig betydelse för dess ställning, vilka inträffat efter förvaltningsberättelsens avgivande; samt 3. ett av revisorerna avgivet yttrande över berättelsen. Handlägges nedsättningsfrågan å två stämmor, skall vad i andra stycket sägs gälla beträffande båda stämmorna. Nedsättningsbeslutet skall angiva det belopp varmed aktiekapitalet skall nedsättas och det sätt varpå nedsättningen jämlikt 2 mom. skall genomföras.

29 I beslutet skall ock upptagas föreskrift, att det nedsättningen motsvarande beloppet skall återbetalas till aktieägarna, eller att det skall avsättas till reservfonden eller säkerhetsfonden, eller att det skall avsättas till en särskild fond att användas enligt beslut av bolagsstämma. Rörande olika delar av nämnda belopp kunna olika sådana föreskrifter meddelas. Inom fyra månader från det nedsättningsbeslutet fattades eller, om klandertalan därå anställes, från det denna talan genom lagakraftägande utslag ogillades, skall nedsättningsbeslutet av styrelsen eller verkställande direktören anmälas för registrering. Vid anmälningen skola fogas två enligt 341 § andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet, så ock avskrift av den för nästföregående år fastställda balansräkningen eller, där fastställelse av balansräkningen ej skett i samband med nedsättningsbeslutet, av de i andra stycket 1, 2 och 3 omförmälda handlingarna. Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid, vare nedsättningsbeslutet förfallet. 2 mom. Nedsättning av aktiekapitalet genomföres genom inlösen av aktier, genom indragning av aktier utan återbetalning eller genom minskning av aktiernas nominella belopp eller ock genom sammanläggning av aktier enligt 334 §. Genom styrelsens och verkställande direktörens försorg skall, när aktie inlöses eller nominella beloppet minskas mot återbetalning av aktiekapital, aktiebrevet förses med påskrift därom. Påskrift skall ock, så snart ske kan, verkställas, när aktie indragits eller nominella beloppet minskats utan återbetalning. 62 §. 1 mom. Beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt 61 § må, där beslutet icke innefattar föreskrift, att det nedsättningen motsvarande beloppet skall avsättas till reservfonden eller säkerhetsfonden, ej bringas till verkställighet utan rättens tillstånd. Rättens tillstånd skall av styrelsen och verkställande direktören sökas senast inom sex månader efter det nedsättningsbeslutet registrerades. Vid ansökningen skola vara fogade bevis att beslutet blivit registrerat samt avskrift av fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust. Rätten inhämte försäkringsinspektionens yttrande huruvida eller i vad m å n nedsättningen kan komma att inverka på försäkringstagarnas rätt. Finner rätten med hänsyn till yttrandets innehåll nedsättningen icke böra bringas till verkställighet, må ansökningen genast avslås. I annat fall utfärde rätten kallelse å bolagets borgenärer, med föreläggande för den, som vill bestrida ansökningen, att sist å viss dag, sedan sex månader förflutit, skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr att han eljest anses hava medgivit ansökningen. Kallelsen varde anslagen i rättens kansli sex månader före inställelsedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången fem och tredje gången sist två månader 3—451750

innan den dagen inträffar. I kallelsen skall intagas ett kortfattat sammandrag av försäkringsinspektionens yttrande. Styrkes inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit aktiekapitalets nedsättning eller att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar eller finner rätten, såvitt angår försäkringstagare, med hänsyn till innehållet i försäkringsinspektionens yttrande, nedsättningen ändock böra verkställas, varde ansökningen bifallen. Har stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, hos bolaget fordran, som avses i 2 § nämnda lag, utgöre fordringen ej hinder mot bifall till ansökningen, där inför rätten visas att å fordringen avbetalats så stor del som svarar mot nedsättningen av aktiekapitalet. Om ansökan, som gjorts inom föreskriven tid, så ock om beslut, som meddelats i anledning av ansökningen, skall genom rättens försorg underrättelse ofördröjligen avsändas till försäkringsinspektionen. Rättens beslut, varigenom tillstånd till nedsättningens verkställande givils, skall inom sex månader sedan beslutet vunnit laga kraft av styrelsen eller verkställande direktören anmälas för registrering. Anmälningen skall vara åtföljd av rättens beslut i huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraftbevis. Aktiekapitalet skall anses nedsatt, då rättens beslut om tillstånd blivit registrerat. 2 mom. Sådan nedsättning av aktiekapitalet, som avses i 1 mom., vare, där bolaget försättes i konkurs på ansökan som gjorts inom ett år från det rättens beslut om tillstånd till nedsättningen efter verkställd registrering kungjordes i allmänna tidningarna, utan verkan mot borgenär, som ej samtyckt till nedsättningen eller som vid fordringens tillkomst ej ägde eller, enligt vad i 316 § stadgas, skall anses hava ägt kännedom om rättens beslut, varigenom nedsättning medgivits. 63 §.

Innefattar beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt 61 § föreskrift att det nedsättningen motsvarande beloppet skall avsättas till reservfonden eller säkerhetsfonden, skall aktiekapitalet anses nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat. I sådant fall må vinstutdelning till aktieägare icke äga rum, förrän rättens tillstånd därtill erhållits eller aktiekapitalet enligt verkställd registrering är ökat med ett mot nedsättningen svarande belopp. Ansökan om rättens tillstånd till vinstutdelning skall göras av styrelsen och verkställande direktören. Vid ansökningen skall fogas bevis att beslutet om nedsättningen blivit registrerat. Rätten inhämte försäkringsinspektionens yttrande huruvida eller i vad mån vinstutdelningen kan komma att inverka på försäkringstagarnas rätt. Finner rätten med hänsyn till yttrandets innehåll vinstutdelning icke böra medgivas, må ansökningen genast avslås. I annat fall utfärde rätten kallelse å bolagets borgenärer med föreläggande för den,

31 som vill bestrida ansökningen, att sist å viss dag, sedan tre månader förflutit, skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr att han eljest anses hava medgivit ansökningen. Kallelsen varde anslagen i rättens kansli tre månader före inställelsedagen samt kungjord i allmänna tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången två månader och tredje gången sist en månad innan den dagen inträffar. I kallelsen skall intagas ett kortfattat sammandrag av försäkringsinspektionens yttrande. Bestrides ej ansökningen eller styrkes inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller medgivit vinstutdelning eller att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, eller finner rätten, såvitt angår försäkringstagare, med hänsyn till innehållet i försäkringsinspektionens yttrande vinstutdelning ändock böra medgivas, skall rätten lämna tillstånd att utan hinder av nedsättningen vinstutdelning därefter må äga rum. Har stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, hos bolaget fordran, som avses i 2 § nämnda lag, utgöre fordringen ej hinder mot bifall till ansökningen om tillstånd till vinstutdelning till aktieägarna men skall, där vinstutdelning äger rum innan aktiekapitalet enligt verkställd registrering ökats med ett mot nedsättningen svarande belopp, skyldighet åvila bolaget att erlägga betalning för så stor del av stiftelsens fordran vid tiden för nedsättningsbeslutet som vinstutdelningen motsvarar av aktiekapitalet efter nedsättningen. Sådan skyldighet upphöre, när å fordringen avbetalats så stor del som svarar mot nedsättningen av aktiekapitalet. Rättens beslut, varigenom tillstånd till vinstutdelning givits, skall, sedan det vunnit laga kraft, av styrelsen eller verkställande direktören anmälas för registrering. Anmälningen skall vara åtföljd av rättens beslut i huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraftbevis. 64 §. Egen aktie må försäkringsaktiebolag ej mot vederlag förvärva i annan ordning än i 60 eller 62 § sägs eller mottaga såsom pant. Ej heller må dotterbolag mot vederlag förvärva eller såsom pant mottaga aktie i moderbolaget. Avtal, som träffats i strid mot förbud varom nu sagts, vare ogillt. Vad i första stycket är stadgat utgör icke hinder för försäkringsaktiebolag att å auktion inropa för bolagets fordran utmätt aktie, dock med skyldighet att åter avyttra den, så snart det kan ske utan förlust.

Om inskränkning

i rätten att förfoga över

aktie.

65 §. 1 mom. I bolagsordningen må intagas förbehåll att, om aktie övergår till annan än aktieägare eller till annan än ägare av aktie av visst slag, aktieägarna eller ägarna av aktier av visst slag skola vara berättigade att lösa

32 aktien. Förvärvas flera aktier genom samma fång, må, där ej annat följer av förbehållet, lösningsrätt icke utövas i avseende å mindre antal aktier än fånget omfattar. 1 bolagsordningen skall angivas den ordning, i vilken lösningsrätten må tillkomma aktieägarna inbördes, den tid, ej överstigande två månader räknat från anmälan hos styrelsen om aktiens övergång, inom vilken den som vill begagna sig av lösningsrätten skall göra anmälan därom hos styrelsen, ävensom den tid, ej överstigande en månad räknat från det lösens belopp blivit bestämt, inom vilken lösen skall erläggas. Rörande anmälan hos styrelsen om akties övergång skall ofördröjligen genom styrelsens eller verkställande direktörens försorg meddelande ske till aktieägarna. Kan överenskommelse icke träffas om lösens belopp, varde, såframt ej föreskrift om dess bestämmande enligt angiven grund intagits i bolagsordningen, beloppet, som skall motsvara aktiens verkliga värde, bestämt av tre skiljemän, utsedda enligt lagen om skiljemän. Åtnöjes ej part med skiljemännens beslut, äge han, där ej annat stadgats i bolagsordningen, draga tvisten under rättens prövning, såframt han väcker sin talan inom tre månader från det beslutet i huvudskrift eller avskrift delgavs honom. Innan det visar sig att lösningsrätten ej begagnas, äge den till vilken aktie övergått icke utöva annan av aktien härflytande rätt gentemot bolaget än rätten att uppbära vinstutdelning och att, i händelse av aktiekapitalets ökning, utöva aktien tillkommande företrädesrätt till teckning av ny aktie. Av sådan teckning härflytande rättigheter och skyldigheter övergå å den som begagnar sig av lösningsrätten. Vad ovan är stadgat om rätt att vid övergång av aktie lösa aktien skall äga motsvarande tillämpning, där den som skolat vara underkastad lösningsrätt till aktie, utan att aktien övergår å honom, förvärvar denna tillkommande rätt till erhållande av ny aktie enligt 59 § eller utövar aktien tillkommande företrädesrätt till teckning av ny aktie. 2 mom. I bolagsordningen må ock intagas förbehåll, varigenom rätten för aktiebolag eller annan samfällighet eller för annan än svensk medborgare att genom teckning eller överlåtelse förvärva aktie inskränkes. Om reservfond

så ock om bolagsstämmas rätt att genom vinstutdelning eljest förfoga över bolagets egendom.

eller

66 §. Försäkringsaktiebolag skall av årsvinsten å annan rörelse än livförsäkringsrörelse, efter avdrag för vad som åtgår till täckande av möjligen förefintlig förlust från föregående år å rörelsen, avsätta minst tio procent till reservfond. Vid beräkning av det belopp, som sålunda minst skall avsättas, må ej från årsvinsten avdragas den andel däri, som kan hava tillerkänts styrelseledamot, verkställande direktören eller annan såsom arvode (tantiem). Sedan fonden uppgått till ett belopp motsvarande tjugu procent av aktiekapitalet eller det högre belopp, som kan vara föreskrivet i bolagsordningen, må vidare

33 avsättning till fonden upphöra; nedgår fonden under det sålunda stadgade beloppet, skall avsättning därtill ånyo vidtaga. Till reservfonden skall alltid läggas vad på grund av aktieteckning må hava erhållits för aktierna utöver det nominella beloppet, så ock, där aktie förklarats förverkad, vad dessförinnan blivit inbetalt å aktien. Nedsättning av reservfonden må beslutas allenast för täckande av förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hava uppstått å bolagets verksamhet i dess helhet, och som icke kan ersättas av befintliga till framtida förfogande avsatta medel. Om användande av medel, som avsatts till reservfond, i visst fall vid nedsättning av aktiekapitalet stadgas i 60 § tredje stycket. 67 §. 1 mom. Ej må till aktieägarna annorledes än i följd av aktiekapitalets nedsättning efter ty i 60 och 62 §§ sägs utbetalas annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista räkenskapsåret, i den mån vinsten icke skall avsättas till reservfond eller säkerhetsfond eller återbäringsfond. Angående förbud mot vinstutdelning är för visst fall stadgat i 63 §. Innan organisationskostnader, som uppförts som tillgång, fullständigt avskrivits, må ej för något år till aktieägare utdelas sammanlagt mera än tre procent å det inbetalda aktiekapitalet. Har efter försäkringsaktiebolags bildande i bolagsordningen intagits förbehåll, som i 65 § 2 mom. sägs, må, innan förbehållet enligt 30 g andra stycket angivits å aktiebrevet, utdelning å den eller de aktier vara brevet lyder ej äga rum. 2 mom. Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid mot vad i 1 mom. eller 63 § stadgats eller mot bestämmelse i bolagsordningen eller grunderna, vare aktieägare, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att återbära denna jämte fem procent ränta därå. Samma lag vare, om utdelning skett av vinst som utvisats av fastställd balansräkning till följd därav att balansräkningen upprättats i strid mot bestämmelser som avses i 93 och 94 §§; dock må utdelningen ej återkrävas från den, som vid dess uppbärande varken insåg eller bort inse balansräkningens oriktighet. För brist, som kan uppkomma vid återbäringen vare de, som medverkat till beslutet om vinstutdelning eller verkställandet av detta eller till upprättandet eller fastställandet av oriktig balansräkning, ansvariga efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 320, 323 och 324 §§ stadgade grunderna. 3 mom. Sker nedsättning av aktiekapitalet medelst inlösen av aktier i strid mot förbehåll som i 60 § sägs eller mot bestämmelserna i nämnda paragraf, eller äger nedsättning av aktiekapitalet rum i förening med återbetalning till aktieägarna enligt 62 § utan iakttagande av vad där i 1 mom. är föreskrivet, skall vad i 2 mom. första och tredje styckena här ovan är stadgat om återbäringsskyldighet och om ansvarighet för brist vid återbäringen äga motsvarande tillämpning.

34 68 §. Av moderbolags vinst må, ändå att vinstutdelning eljest är medgiven, så stort belopp ej utdelas att vinstutdelningen, med hänsyn till koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet, får anses stå i strid mot god affärssed. Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid mot vad i första stycket stadgas, vare aktieägare, som uppburit utdelning, skyldiga att återbära vad till dem för mycket utdelats jämte fem procent ränta därå; dock må utdelning ej återkrävas från den, som varken insett eller bort inse berörda förhållande. För brist, som kan uppkomma vid återbäringen, ansvare de, som medverkat till beslutet om vinstutdelningen eller till verkställande av detsamma, efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 320, 323 och 324 §§ stadgade grunderna. 69 §. Det tillkommer bolagsstämma att i enlighet med bolagsordningens föreskrifter besluta, huruvida och i vad mån utdelning skall ske av den vinst som enligt 67 och 68 §§ må utbetalas till aktieägarna. Bolagsstämma må ej besluta om användande av bolagets vinstmedel eller övriga tillgångar eller om åtagande av förpliktelser för ändamål, som uppenbarligen är främmande för bolagets verksamhet. Dock äge bolagsstämma använda tillgångar till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, såvitt det med hänsyn till ändamålets beskaffenhet, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt. Bolagsstämma må ej heller, med mindre annat följer av vad i denna lag eller bolagsordningen är stadgat, besluta om sådan användning av bolagets tillgångar eller eljest om sådan åtgärd, att uppenbarligen fördel beredes vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller övriga aktieägare. Om styrelse, verkställande

direktör och

firmateckning.

70 §. För försäkringsaktiebolag skall finnas en styrelse bestående av minst tre ledamöter. Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse, som intagits i bolagsordningen, en eller flera av ledamöterna kunna tillsättas i annan ordning. Styrelseledamot, som väljes å bolagsstämma, skall utses för tid intill dess stämma som i 113 § sägs hållits och må icke väljas för längre tid än till och med den stämma som skall äga rum under tredje räkenskapsåret efter valet. Skall mer än en ordinarie stämma årligen hållas, gälle vad nu är sagt den stämma å vilken styrelseval skall förrättas. Ändå att den tid, för vilken styrelseledamot blivit utsedd, ej gått till ända, m å h a n skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Sty-

35 relseledamot äge ock rätt att avgå före utgången av nämnda tid, dock icke den som är verkställande direktör, så länge h a n kvarstår i denna befattning. Anmälan om avgång skall göras hos styrelsen, så ock, där styrelseledamot ej är vald å bolagsstämma, hos den som tillsatt honom. Om styrelseledamot, som är vald å bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider eller hinder för honom att vara styrelseledamot uppkommer enligt 72 § och suppleant ej finnes, åligger det övriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot för tid, som återstår av den tid för vilken den förre blivit vald. Meddelas icke annan föreskrift i bolagsordningen, må dock med valet anstå till nästa ordinarie bolagsstamma där styrelseval skall äga rum, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter. 71 §.

Styrelsen skall utse en verkställande direktör. Denne må utses inom eller utom styrelsen; dock må i bolagsordningen eller av bolagsstämman foreskrivas, att verkställande direktör skall utses inom styrelsen. Styrelsen äger förordna vice verkställande direktör att tjänstgöra i verkställande direktörens ställe. 72 §. Styrelseledamöterna och verkställande direktören skola vara myndiga h ä r i riket bosatta svenska medborgare. 73 §.

Vad i denna lag är stadgat om styrelseledamot och verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla beträffande suppleant och vice verkställande direktör. I bolagsordningen må närmare bestämmelser upptagas om de förutsättningar, under vilka suppleant eller vice verkställande direktör äger inträda i tjänstgöring, så ock, där flera suppleanter finnas, om ordningen för deras inträde. Sådana bestämmelser må jämväl meddelas av den som utsett suppleanten eller vice verkställande direktören. Bestämmelse som i detta stycke sägs må ej registreras. Har i fall, då enligt bestämmelse i bolagsordningen som avses i 70 § andra stycket en eller flera styrelseledamöter skola tillsättas i annan ordning än genom val å bolagsstämma, sådan ledamot ej tillsatts, skall av rätten ersättare förordnas på ansökan av styrelseledamot, aktieägare, borgenär eller annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda bolaget. 74 §. Verkställande direktören skall handhava den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter. Ledningen och förvaltningen i övrigt tillkommer styrelsen.

36 Den löpande förvaltningen omfattar ej åtgärd, som med hänsyn till bolagets förhållanden är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse. Där styrelsens beslut icke kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för verksamhetens gång, må dock verkställande direktören vidtaga sådan åtgärd men bör, så snart det kan ske, underrätta styrelsen därom. 75 §. Det åligger verkställande direktören att under styrelsens inseende sörja för en sådan organisation av bolagets verksamhet, som med hänsyn till bolagets förhållanden må anses tillfredsställande. Han skall ock leda driften av bolagets rörelse och utöva tillsyn över dess befattningshavare. Styrelsen är pliktig att tillse, att en sådan organisation av bolagets verksamhet finnes som i första stycket sägs. Styrelsen skall vaka över att verkställande direktören fullgör sina åligganden samt, där det med hänsyn till omfattningen eller beskaffenheten av bolagets verksamhet eller eljest finnes påkallat, utfärda instruktioner för verkställande direktören och andra befattningshavare i bolaget. Styrelsen skall tillse, att erforderliga upplysningar angående bolagets förhållanden komma styrelsen till hända på lämpligt sätt och vid lämpliga tider. Uppkommer förfall för verkställande direktören och finnes ej vice verkställande direktör, svarar styrelsen för de åligganden, som enligt vad ovan sagts skola ankomma på verkställande direktören. 76 §. Verkställande direktören skall sörja för att bolagets bokföring fullgöres i överensstämmelse med lag samt att medelsförvaltningen är ordnad på betryggande sätt. Styrelsen är pliktig att tillse, att en med hänsyn till bolagets förhållanden och god köpmannased tillfredsställande organisation av bokföringen och medelsförvaltningen finnes, och skall, där organisationen ej jämväl omfattar betryggande kontroll, genom en eller flera särskilt utsedda styrelseledamöter öva tillsyn över bokföringen och medelsförvaltningen. Om förvaltningen av värdehandlingar, som skola förvaras avskilda från bolagets övriga tillgångar, stadgas vidare i 276 och 277 §§. 77 §. Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Har bolagsstämman ej utsett ordförande eller skall, där en eller flera ledamöter tillsatts i annan ordning än genom val å bolagsstämma, sådan ledamot ej enligt bolagsordningen tillika vara styrelsens ordförande, välje styrelsen ordförande. Vid lika röstetal skall valet avgöras genom lottning. Verkställande direktören eller vice verkställande direktör må icke utses till ordförande. Det åligger ordföranden att tillse att sammanträden hållas då så erfordras. Framställer styrelseledamot eller verkställande direktör som ej tillhör styrelsen begäran om sammankallande av styrelsen, skall hans begäran efterkom-

37 mas. Verkställande direktören skall, ändå att han ej är styrelseledamot, närvara vid styrelsens sammanträden, där ej styrelsen för visst fall annorledes bestämmer. Vid styrelsens sammanträden skola föras protokoll, vilka skola till riktigheten bestyrkas av ordföranden och den ledamot styrelsen därtill utser. Ledamot av styrelsen, så ock verkställande direktören, även om han ej är styrelseledamot, är berättigad att på begäran få särskild från styrelsens beslut avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollen skola föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt. 78 §. Styrelsen är beslutför, där de vid sammanträde tillstädesvarandes antal överstiger hälften av hela antalet styrelseledamöter, såframt ej för beslutförhet högre antal föreskrivits i bolagsordningen. Ärende må dock icke företagas, med mindre såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter eller, vid förfall för någon av dem, suppleant för honom erhållit tillfälle att deltaga i ärendets behandling. Såsom styrelsens beslut gälle, där föreskrift om särskild röstpluralitet ej givits i bolagsordningen, den mening, om vilken vid sammanträde de flesta röstande förena sig, och vid lika röstetal den mening, som biträdes av ordföranden. Är styrelsen icke fulltalig, må beslut anses föreligga allenast där av de tillstädesvarande ett antal överstigande en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter enat sig. 79 §. Ledamot av styrelsen eller verkställande direktören må ej handlägga fråga rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han handlägga fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, såframt han däri äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolaget, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten, verkställande direktören eller tredje man. 80 §. Styrelsen äger, i den mån annat icke följer av vad i denna lag är stadgat, att ej mindre handla å bolagets vägnar i förhållande till tredje man än även företräda bolaget inför domstolar och andra myndigheter. Samma behörighet tillkommer ock den eller dem som efter vad i 81—83 §§ sägs äga teckna bolagets firma (firmatecknare); dock äga de, som må utöva firmateckningsrätt allenast i förening, endast i förening företräda bolaget. Även om verkställande direktören må allenast i förening med annan teckna bolagets firma, äger han i avseende å åtgärd, som efter vad i 74 § är stadgat ankommer på verkställande direktören, ensam företräda bolaget, där fråga ej är om rättshandling som enligt lag skall ske skriftligen.

38 81 §. Bemyndigande för styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktören eller vice verkställande direktör att teckna bolagets firma m å meddelas av styrelsen, där ej i bolagsordningen blivit bestämt, att sådant bemyndigande icke må meddelas. Styrelsen äge ock bemyndiga annan än nu sagts att teckna bolagets firma, om tillåtelse därtill givits i bolagsordningen eller av bolagsstämman; dock må i dylikt fall bemyndigande ej lämnas den som är omyndig eller den som icke är här i riket bosatt svensk medborgare. Bemyndigande att teckna bolagets firma må när som helst av styrelsen återkallas. 82 §. Då bemyndigande att teckna bolagets firma meddelas, äger styrelsen föreskriva, att rätten till firmateckning får av två eller flera personer utövas allenast i förening. I avseende å sådan firmatecknare må ock föreskrivas, att han vid firmateckning bör underskriva sitt n a m n endast såsom kontrasignant. Dylik kontrasignant äge teckna bolagets firma endast tillsammans med firmatecknare, som ej är kontrasignant. Föreskrives annan inskränkning i rätten att teckna bolagets firma än i första stycket sägs, må den ej registreras. I bolagsordningen eller av bolagsstämman må föreskrivas, att bemyndigande att teckna bolagets firma får av styrelsen meddelas allenast två eller flera personer i förening. 83 §. Verkställande direktören skall äga teckna bolagets firma i förening med en styrelseledamot, där han ej på grund av bestämmelse i bolagsordningen eller enligt styrelsens bemyndigande äger ensam teckna bolagets firma eller ock styrelsen föreskrivit, att han skall äga teckna firman i förening med viss person eller en av vissa personer. Den rätt att teckna bolagets firma, som på grund av denna lag eller bestämmelse i bolagsordningen tillkommer verkställande direktören, äge ock vice verkställande direktör, då han inträtt för verkställande direktören.

84 §. Styrelsen eller annan, som jämlikt 80 § är ställföreträdare för bolaget, må ej förfoga över dess tillgångar eller ikläda det förpliktelser eller eljest vidtaga åtgärder i strid mot vad i 69 § andra stycket första punkten och tredje stycket är stadgat beträffande bolagsstämma. Styrelsen äger dock till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets ställning är av ringa betydelse.

39 85 §. I förhållande till bolaget åligger det styrelsen och annan ställföreträdare för bolaget att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter som meddelas i bolagsordningen eller av bolagsstämman. Annan ställföreträdare än styrelsen vare ock skyldig att ställa sig till efterrättelse föreskrift, som meddelas av styrelsen eller, såvitt angår åtgärd som enligt 74 § ankommer på verkställande direktören, av denne. Dock må styrelsen och annan ställföredare för bolaget icke efterkomma föreskrift, där den finnes såsom stridande mot denna lag eller bolagsordningen ej vara gällande, icke heller föreskrift av bolagsstämma om sådan åtgärd avseende förvaltningen av bolagets angelägenheter, vars verkställighet styrelsen finner innebära ett uppenbart åsidosättande av bolagets intressen. Den, som enligt 79 § icke må för bolaget handlägga fråga om avtal, äge ej heller befogenhet att utan särskilt uppdrag av styrelsen företräda bolaget i avseende å avtalet. 86 §. Har styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget företagit rättshandling å bolagets vägnar men därvid handlat i strid mot vad i 84 § är stadgat eller mot föreskrift, som avses i 85 §, eller eljest överskridit sin befogenhet, vare rättshandlingen ej gällande mot bolaget, så framt tredje man insåg eller bort inse att sådant överskridande förelåg. överskrider verkställande direktören vid företagande av rättshandling den honom enligt 74 § tillkommande förvaltningsrätten, vare utan avseende därå rättshandlingen gällande, så framt tredje man ej insåg eller bort inse att sådant överskridande förelåg. Om styrelsesuppleant eller vice verkställande direktör företrätt bolaget, vare det förhållandet, att förutsättning för hans inträde i styrelseledamots eller verkställande direktörens ställe saknades, utan verkan gentemot tredje man, där han ej insåg eller bort inse nämnda förhållande. 87 §. Skriftlig handling, som utfärdas för försäkringsaktiebolag, bör undertecknas med bolagets firma, och skola de, som teckna firman, därvid underskriva sina namn. Har styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget utfärdat handling utan firmateckning och framgår icke av dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, svare de, som undertecknat handlingen, för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för bolaget, samt den till vilken handlingen ställts av bolaget erhåller behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

40 88 §.

Angående behörighet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest, ensam eller i förening med annan, bemyndigats teckna bolagets firma, att mottaga stämning för bolaget är stadgat i rättegångsbalken; och skall vad i sådant avsende gäller äga tillämpning jämväl då annat meddelande skall delgivas bolaget. 89 §. Vill styrelsen kära till bolaget, skall styrelsen kalla aktieägarna till bolagsstämma för val av ställföreträdare att föra bolagets talan i tvisten. Stämning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman. 90 §. Utses efter det ansökan om bolagets registrering gjorts vice verkställande direktör eller sker ändring i avseende å de till styrelseledamöter eller styrelsesuppleanter eller till verkställande direktör eller vice verkställande direktör utsedda personerna eller i fråga om rätten att teckna bolagets firma, eller ändrar styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör eller vice verkställande direktör eller eljest någon, som ensam eller i förening med annan äger teckna firman, sitt hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen eller verkställande direktören därom ofördröjligen göra anmälan för registrering. Å denna anmälan skall vad i 29 § andra, tredje och sjunde styckena sägs äga motsvarande tillämpning. Vid anmälan, som ej avser allenast ändring av hemvist eller av bolagets postadress, skall fogas avskrift av protokoll eller annan handling som bestyrker anmälningen. Rätt att göra anmälan enligt första stycket tillkommer den som beröres av anmälningen. Om styrelsens

och verkställande

direktörens

årsredovisning.

91 §. Det åligger styrelsen och verkställande direktören att för varje räkenskapsår avgiva redovisning för förvaltningen av bolagets angelägenheter genom avlämnande av balansräkning, avseende bolagets ställning vid räkenskapsårets utgång (balansdagen), vinst- och förlusträkning samt förvaltningsberättelse. Dessa redovisningshandlingar skola vara underskrivna av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören. Skola enligt denna lag andra redovisningshandlingar avgivas, må dessa undertecknas av verkställande direktören ensam. Har beträffande redovisningshandling avvikande mening antecknats till styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningshandlingen. Minst en månad före den bolagsstämma, varom förmäles i 113 §, skola styrelsen och verkställande direktören till revisorerna i huvudskrift eller avskrift avlämna redovisningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret.

41 92 §. Räkenskapsår för försäkringsaktiebolag skall vara helt år, dock må räkenskapsår vid rörelsens början ävensom vid omläggning av räkenskapsår avse del av år eller utsträckas att omfatta högst aderton månader. Såframt ej särskilda förhållanden till annat föranleda, skall kalenderåret vara räkenskapsår. För försäkringsbolag, hörande till samma koncern, bör såvitt möjligt bestämmas samma räkenskapsår. 93 §. I avseende å försäkringsaktiebolags inventarium, balansräkning samt vinstoch förlusträkning skola, jämte vad i bokföringslagen eljest är stadgat, gälla följande bestämmelser. 1 mom. Tillgång må, såframt ej nedan annorlunda stadgas, icke upptagas vare sig över verkliga värdet eller till högre belopp än det, vartill kostnaderna för dess anskaffning uppgått. Dock må tillgång upptagas till högre belopp än som motsvarar dessa kostnader i fall, där det på grund av särskilda omständigheter må anses tillåtligt jämlikt god köpmannased. Såsom det verkliga värdet å viss tillgång skall anses försäljningsvärdet efter avdrag för försäljningskostnaderna, om ej på grund av tillgångens beskaffenhet eller andra omständigheter annat värde bör sättas därå jämlikt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased. 2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. stadgas må fastighet, som är avsedd för inrymmande av bolagets huvudkontor, ävensom aktier i dotterbolag samt tillgång på grund av tillskjutet garantikapital i sådant bolag upptagas till högst det belopp, vartill kostnaderna för dylika tillgångars anskaffning uppgått. I fråga om fastighet som avses i första stycket gälle dock, att årlig avskrivning därå skall efter lämplig avskrivningsplan ske med belopp, som motsvarar fastighetens värdeminskning på grund av ålder och nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak, såvitt ej fastighetens verkliga värde uppenbarligen är högre än det, som skulle framkomma efter sådan avskrivning. Finnes till följd av orsak, som ej kan antagas vara övergående, fastighetens verkliga värde vara avsevärt lägre än det värde som erhålles efter vad ovan sägs, skall särskild avskrivning ske, i den mån ej en ökning av den årliga avskrivningen må anses tillfyllest jämlikt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased. Hava under räkenskapsåret kostnader nedlagts för förbättring å fastigheten eller hava sådana kostnader balanserats från tidigare räkenskapsår, må de inräknas i anskaffningskostnaderna. Beträffande aktier i dotterbolag samt tillgång på grund av tillskjutet garantikapital i sådant bolag gälle, att avskrivning å dylik tillgång skall ske i den mån det må anses erforderligt enligt allmänna bokföringsgrunder och god köpmannased.

42 Utöver vad i andra stycket tredje punkten är stadgat må ej tillgång som avses i detta moment i annat fall än i 3 mom. sägs upptagas till högre värde än det, vartill den var uppförd i närmast föregående balansräkning. 3 mom. Om fastighet som avses i 2 mom. måste anses äga ett bestående värde väsentligt överstigande det belopp, vartill fastigheten är upptagen i närmast föregående balansräkning, må fastigheten utan hinder av vad i sagda moment är stadgat upptagas till högst detta värde, såframt det belopp varmed uppskrivning sker användes till a) avsättning till försäkringsfond, utjämningsfond, säkerhetsfond, återbäringsfond eller regleringsfond eller b) erforderlig avskrivning på värdet av andra tillgångar av det slag som avses i 2 mom. Fastighetens värde må dock ej i något fall uppskrivas över senast fastställda taxeringsvärdet. A mom. Osäkra fordringar skola upptagas högst till det belopp varmed de beräknas komma att inflyta. 5 mom. Under förutsättning att de värdehandlingar, i vilka försäkringsfond jämlikt 274 § första stycket 1—7 och 275 §, jämförd med 274 § första stycket 1—7, redovisas, beräknas kunna å tider, som med hänsyn till beskaffenheten av bolagets förbindelser prövas tillfredsställande, förvandlas i penningar till belopp motsvarande det bokförda värdet, må värdehandling, som vid räkenskapsårets slut användes till redovisning av nämnda fond, kunna, utan hinder av vad ovan i 1 mom. är stadgat, upptagas till samma värde som i närmast föregående balansräkning eller, där värdehandlingen anskaffats under räkenskapsåret, till det belopp, som motsvarar kostnaderna för dess anskaffning. 6 mom. I fall, då bolaget innehar egna aktier, skola de med angivande av nominella beloppet upptagas såsom tillgång allenast inom linjen. Vid värdering av moderbolags aktier i dotterbolag skall avdrag från det enligt 2 mom. beräknade värdet av aktierna ske för så stor del av värdet som belöper på aktier, vilka dotterbolaget äger i moderbolaget. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i det fall, då aktier i moderbolaget tillhöra annat dotterbolag däri förstnämnda dotterbolag äger del. Inom linjen skall moderbolagets andel i nominella beloppet av de aktier i moderbolaget, som ägas av dotterbolag, angivas såsom andel i egna aktier. 7 mom. Kostnader för bolagsbildningen eller för ökning av aktiekapitalet, så ock förvaltningskostnader må icke upptagas såsom tillgång. De i samband med bolagsbildningen och därefter före utgången av andra räkenskapsåret till organisation av bolagets verksamhet använda kostnaderna må, där sådant i bolagsordningen bestämmes, upptagas såsom tillgång intill i bolagsordningen medgivet belopp. Sådana kostnader skola avskrivas med minst en åttondel för varje efter andra räkenskapsåret följande år. 8 mom. Ej må i stället för avskrivning på värdet av tillgångar motsvarande belopp uppföras bland skulderna.

94 §. 1 mom. I balansräkningen skola tillgångar och skulder fördelas i poster på sätt som må anses påkallat med hänsyn till verksamhetens art och allmänna bokföringsgrunder. Därvid skall iakttagas, att reservfond och försäkringsfond upptagas såsom särskilda skuldposter; omfattar bolagets rörelse olika försäkringsgrenar, skall för varje försäkringsgren särskild försäkringsfond upptagas. Driver bolaget livförsäkringsrörelse, skola för denna verksamhetsgren såsom särskilda skuldposter upptagas jämväl följande tekniska fonder, nämligen utjämningsfond, säkerhetsfond, återbäringsfond och regleringsfond. Närmare bestämmelser angående tillgångars och skulders fördelning i poster samt dessas uppställning och benämning så ock angående redovisning av aktier i andra bolag ävensom andra andelsrättigheter meddelas av Konungen. 2 mom. Fond må ej redovisas under benämningen pensionsfond eller understödsfond eller under annan benämning, som utmärker att fonden bildats för tryggande av pension eller eljest för anställdas eller deras anhörigas välfärd. Har bolaget bildat stiftelse efter vad i Jagen om aktiebolags pensionsoch andra personalstiftelser är stadgat, skall skuld på grund av överföring av medel från bolaget till stiftelsen redovisas i särskild post med upptagande av stiftelsens benämning, därvid skuld på grund av överföring som beslutats vid balansräkningens fastställande, skuld för ränta för det år balansräkningen avser, i den mån den ej avräknats mot utgifter, och skuld på grund av tidigare överföringar skola angivas för sig. 3 mom. Av balansräkningen skall framgå i vad mån tillgångar pantsatts jämlikt 276 och 277 §§. 4 mom. Inom linjen skall anmärkas sammanlagda beloppet av bolagets borgens- och övriga ansvarsförbindelser, i den mån de icke upptagits bland skulderna. Inom linjen skall ock angivas sammanlagda beloppet för år av pensioner, utgående på grund av förpliktelser, vilka ej upptagits såsom skuld i balansräkningen eller motsvaras av där upptagen skuld till pensionsstiftelse. Pensionsförpliktelser, som i närmast föregående balansräkning upptagits såsom skuld, må ej redovisas inom linjen. 5 mom. I moderbolags balansräkning skall upplysning meddelas om sammanlagda beloppet av moderbolagets fordringar hos och skulder till varje dotterbolag, så ock om sammanlagda beloppet av varje dotterbolags fordringar hos och skulder till annat dotterbolag. 95 §. Vinst- och förlusträkning skall så uppställas att en tillfredsställande redovisning erhålles för huru vinsten eller förlusten för räkenskapsåret uppkommit. Därvid skall iakttagas, att intäkter och kostnader fördelas i lämpliga poster med hänsyn till verksamhetens art. Omfattar verksamheten flera för-

44 säkringsgrenar, skola intäkter och kostnader beträffande varje verksamhetsgren särskilt redovisas. Närmare bestämmelser angående vinst- och förlusträkningens uppställning meddelas av Konungen. 96 §. 1 mom. I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, upplysning lämnas om sådana för bedömningen av bolagets ställning och resultatet av dess verksamhet samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning viktiga förhållanden, vilka ej framgå av balansräkningen eller vinst- och förlusträkningen, så ock om händelser av väsentlig betydelse för bolaget, jämväl där de inträffat efter räkenskapsårets slut. 1 förvaltningsberättelsen skall uppgivas medelantalet under räkenskapsåret anställda fältmän, med särskilt angivande av antalet yrkesfältmän, samt medelantalet övriga i bolagets tjänst anställda personer. I den mån motsvarande uppgifter ej lämnas i vinst- och förlusträkningen, skall ock i särskilda poster upptagas sammanlagda beloppet av utbetalda löner och ersättningar under räkenskapsåret dels till fältmän, dels till styrelsen samt verkställande direktören och andra personer i ledande ställning, dels ock till övriga befattningshavare i bolaget. Har uppskrivning av tillgång verkställts för räkenskapsåret, skall redogörelse lämnas för grunden till uppskrivningen, för det belopp varmed uppskrivning skett och, i fall som avses i 93 § 3 mom., jämväl för användningen av beloppet. Har beträffande avskrivning på tillgång som avses i 93 § 2 mom. eller i annat avseende någon viktigare ändring vidtagits i förhållande till tidigare balansräkning eller vinst- och förlusträkning, skall redogörelse därför lämnas i förvaltningsberättelsen. Styrelsen och verkställande direktören skola i förvaltningsberättelsen framställa förslag i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt balansräkningen. 2 mom. Har koncernbalansräkning eller koncernredogörelse upprättats efter vad i 97 § sägs, skall i förvaltningsberättelsen för moderbolag uppgivas resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet. 97 §. I moderbolag skall avgivas koncernbalansräkning, innehållande ett sammandrag av moderbolagets och dotterbolagens balanser, eller koncernredogörelse, däri skall upptagas en sammanställning av koncernbolagens vinster och förluster. Närmare bestämmelser angående koncernbalansräknings och koncernredogörelses uppställning och innehåll meddelas av Konungen. Undantag från eller inskränkning i skyldigheten att avgiva koncernbalansräkning eller koncernredogörelse må för särskilt fall medgivas av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer.

45 Om

revision. 98 §.

Styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets räkenskaper skola granskas av minst två revisorer. Revisorerna väljas å bolagsstämma; dock må i bolagsordningen kunna bestämmas, att en eller flera revisorer skola på annat sätt tillsättas att jämte minst en å bolagsstämman vald revisor deltaga i granskningen. Då revisorer väljas, skola lika många suppleanter väljas. Angående revisor som förordnas av försäkringsinspektionen stadgas i 285 §. 99 §. Revisorer och revisorssuppleanter, som väljas av bolagsstämma, skola utses för tid intill dess stämma som i 113 § sägs hållits och må icke väljas för längre tid än till och med den stämma som skall äga rum under tredje räkenskapsåret efter valet. Skall mer än en ordinarie stämma årligen hållas, gälle vad nu är sagt den stämma, å vilken revisorsval skall förrättas. Revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den som tillsatt honom. Om revisor, som är vald å bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider och suppleant på grund av avgång eller frånfälle ej finnes för honom, åligger der styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor. Vad nu är sagt gälle ock, där hinder att vara revisor uppkommer enligt 100 §. Sker valet å annan än ordinarie stämma, där revisorsval skall äga rum, skall uppdraget avse allenast tiden till och med sådan stämma. Den, som utsetts till revisor eller revisorssuppleant, skall därom ofördröjligen underrättas, om han valts å bolagsstämma, av styrelsen eller verkställande direktören och eljest av den som tillsatt honom. Skall enligt bolagsordningen revisor vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman och sker ändring i avseende å därtill utsedd person eller suppleant för denne eller beträffande sådan persons hemvist, skall styrelsen eller verkställande direktören ofördröjligen göra anmälan därom för registrering. Å denna anmälan skall vad i 29 § andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning. Vid anmälan, som ej avser allenast ändring av hemvist, skall fogas avskrift av protokoll eller annan handling som bestyrker ändringen. Rätt att göra anmälan enligt fjärde stycket tillkommer den som beröres av ändringen. Med auktoriserad revisor och godkänd granskningsman avses av handelskammare i riket auktoriserad revisor och godkänd granskningsman. 100 §. 1 mom. Revisor skall vara myndig här i riket bosatt svensk medborgare. Revisor skall hava den erfarenhet beträffande bokföring och insikt i ekono4 — 451759

miska förhållanden som med hänsyn till bolagets verksamhet erfordras för uppdraget. Omfattar bolagets verksamhetsområde hela riket eller är verksamheten eljest av stor omfattning, skall minst en av revisorerna vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman. Till revisor må ej utses den, som är befattningshavare i bolaget eller eljest intager en underordnad eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktören eller till annan befattningshavare i ledande ställning i bolaget, ej heller styrelseledamots, verkställande direktörens eller sådan befattningshavares make eller den, som med honom är i rätt upp-eller nedstigande skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon. 2 mom. Bland revisorerna i moderbolag bör, där det kan ske, en eller flera vara revisorer i dotterbolag. 3 mom. Hava revisorer ej utsetts till antal som i denna lag och bolagsordningen är föreskrivet eller hava revisorer utsetts utan iakttagande av bestämmelse i 1 mom., åligger det styrelsen, styrelseledamot och verkställande direktören att ofördröjligen om förhållandet göra anmälan till försäkringsinspektionen. Anmälan må göras även av aktieägare eller borgenär. A mom. Vad i denna paragraf stadgas om revisor skall äga motsvarande tillämpning å revisorssuppleant. 101 §. Där antalet revisorer utgör minst tre, skola dessa inom sig utse en ordförande att leda revisionen. Revisorerna skola sammanträda så ofta de finna nödigt. Det åligger ordföranden, där sådan utsetts, att kalla till sammanträde. 102 §. i mom. Det åligger revisorerna vid fullgörandet av sitt uppdrag att granska bolagets böcker och andra räkenskaper, att taga del av styrelsens och bolagsstämmans protokoll, att verkställa inventering eller kontrollera verkställd inventering av bolagets kassa och övriga tillgångar, att tillse huruvida bolagets organisation av och kontroll över bokföringen och medelsförvaltningen är tillfredsställande, att, sedan de redovisningshandlingar som i 91 § omförmälas avgivits för bolaget, granska nämnda redovisningshandlingar, samt att vidtaga de åtgärder som i övrigt för ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget må vara erforderliga. Revisorerna hava att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som meddelas av bolagsstämma och ej innefatta inskränkning i deras i lag stadgade skyldigheter eller eljest strida mot lag eller författning ellei mot bolagsordningen. Om det revisor åvilande granskningsarbetet är av större omfattning, vare han berättigad att därtill anlita hos honom för biträde i revisionsverksam-

47 het anställd, lämplig person såsom medhjälpare efter vad med hänsyn till arbetets art får anses tillbörligt. Rätt att sålunda anlita medhjälpare föreligger icke, såframt bolagsstämman vid valet träffar sådant förbehåll. Styrelsen och verkställande direktören skola giva revisor tillgång till bolagets böcker, räkenskaper och andra handlingar samt i övrigt det biträde, som av honom påkallas för uppdraget. Av revisor begärd upplysning angående förvaltningen må ej av styrelsen eller verkställande direktören vägras. 2 mom. Är bolaget moderbolag, skola revisorerna granska jämväl den avgivna koncernbalansräkningen eller koncernredogörelsen; och skall revisorernas granskning även i övrigt avse moderbolagets förhållanden till dotterbolagen samt dotterbolagens förhållanden inbördes. 103 §. Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem undertecknad revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor före den i 113 § omförmälda bolagsstämman. Revisorerna skola ock inom samma tid till styrelsen återställa de till dem överlämnade redovisningshandlingarna. Därvid skola revisorerna hava å balansräkningen samt vinst- och förlusträkningen tecknat påskrift med yttrande, huruvida dessa handlingar överensstämma med bolagets av dem granskade böcker eller icke, och skall påskriften i övrigt beträffande granskningen innefatta hänvisning till revisionsberättelsen . 104 §. 1 mom. Revisionsberättelsen skall innehålla redogörelse för resultatet av revisorernas granskning ?amt uttalande, huruvida anledning till anmärkning i avseende å de till revisorerna överlämnade redovisningshandlingarna, bolagets bokföring eller inventeringen av dess tillgångar eller eljest beträffande förvaltningen av bolagets angelägenheter föreligger eller icke. Föreligger anledning till anmärkning, skall denna angivas i revisionsberättelsen. Revisorerna äge ock i berättelsen meddela erinringar, som de anse böra komma till aktieägarnas kännedom. Revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande angående fastställelse av balansräkningen; angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; samt angående styrelsens och verkställande direktörens förslag i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt balansräkningen. Har uppskrivning av tillgång verkställts för räkenskapsåret eller har tillgång som anskaffats under räkenskapsåret upptagits till högre värde än anskaffningskostnaden, skall särskilt uttalande därom göras i revisionsberättelsen. Revisor, som hyser från de i revisionsberättelsen gjorda uttalandena skiljaktig mening eller eljest finner särskilt uttalande påkallat, äger till revisionsberättelsen föga yttrande därom, såframt han ej avgiver särskild revisionsberättelse.

48 2 mom. Revisionsberättelsen för moderbolag skall innehålla särskilt uttalande, huruvida föreslagen vinstdisposition med hänsyn till koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet får anses stå i strid mot god affärssed. Hava revisorerna saknat erforderliga upplysningar rörande dotterbolags förhållanden, skall detta angivas jämte anledningen därtill. 105 §. Hör till bolaget stiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensionsoch andra personalstiftelser, skall revisorernas granskning avse jämväl stiftelsens förvaltning samt dess räkenskaper; och skall vad i 102 § 1 mom. fjärde slycket är stadgat beträffande bolagets styrelse och verkställande direktören äga motsvarande tillämpning å styrelse eller god man för stiftelsen. Där stiftelse, som i första stycket sägs, står under särskild förvaltning, skola revisorerna, samtidigt med överlämnande till bolagets styrelse av revisionsberättelsen, till styrelsen eller gode mannen för stiftelsen överlämna särskilt yttrande rörande granskningen av stiftelsens förvaltning och räkenskaper. I revisionsberättelsen skola revisorerna yttra sig om granskningen av stiftelsens förvaltning och dess räkenskaper. Om

bolagsstämma. 106 §.

Aktieägares rätt att deltaga i handhavandet av bolagets angelägenheter utövas å bolagsstämma. Där äge varje aktieägare, som införts i aktieboken och anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt i enlighet med vad i 111 § sägs. I bolagsordningen må kunna stadgas, att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, sön- och helgdagar oräknade, före bolagsstämman. Meddelas dylikt stadgande, skola i bolagsordningen jämväl intagas bestämmelser om kungörande av ort och tid för hållande av sådant styrelsesammanträde, som i 35 § 1 mom. sägs. 107 §. Vill någon själv eller genom ombud utöva rösträtt för aktie, vare han, såframt å bolagsstämman aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp av minst en tiondel av det vid stämman företrädda aktiekapitalet framställt yrkande därom, pliktig att avlämna en av honom egenhändigt underskriven försäkran, att h a n icke under falskt sken av köp, gåva eller annat förvärv åtkommit aktien utan verkligen förvärvat äganderätt till denna, att han ej heller för att kringgå i lag eller bolagsordningen meddelade bestämmelser om rösträtt förvärvat aktien med skyldighet att åter avyttra den, samt att han fortfarande är ägare av aktien. Har försäkran å tidigare bolagsstämma avlämnats av den uppgivne aktieägaren, vare han allenast pliktig att avlämna försäkran, att förändring i äganderätten till aktien icke ägt rum.

49 Beträffande aktie, för vilken någon såsom aktieägare tidigare utövat rösträtt, må försäkran ej avfordras denne, med mindre aktieägare hos styrelsen anmält yrkande därom minst fem dagar före stämman. Om sådan anmälan skall genom styrelsens eller verkställande direktörens försorg underrättelse med posten genast avsändas till den yrkandet avser, där uppgift om hans postadress utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt kan inhämtas. Skall försäkran avgivas av förmyndare eller annan ställföreträdare för ägaren, varde den därefter lämpad. 108 §. Såvitt hinder ej möter, böra styrelsens ledamöter och verkställande direktören närvara vid bolagsstämma så ock minst en av revisorerna, där å stämman redovisning för bolaget skall behandlas eller eljest ärende förekommer av beskaffenhet att revisors närvaro kan anses påkallad. Rätt att närvara vid bolagsstämma tillkommer städse revisor. 109 §. Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å bolagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats äge motsvarande tilllämpning beträffande gåva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man. Styrelseledamot eller verkställande direktören må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken h a n är ansvarig, eller i val av revisor. I behandlingen av fråga om överlåtelse av försäkringsbestånd som avses i 295 § äger övertagande bolaget deltaga utan hinder av vad i första stycket sägs. 110 §. Å bolagsstämma skall styrelsen hålla aktieboken tillgänglig. Där ej genom föreskrift i bolagsordningen är bestämt vem som skall vara ordförande på bolagsstämma, välje stämman själv ordförande att leda förhandlingarna. Till ordförande må utses den som ej är aktieägare, om annat icke föreskrives i bolagsordningen. Är ej ordförande bestämd genom bolagsordningen, skall stämman öppnas av styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utsett. Utse, då ordförande skall väljas, de närvarande ej enhälligt ordförande, åligger det den som öppnat stämman att såsom ordförande leda förhandlingarna, till dess röstlängd blivit godkänd och ordförande valts. Å stämman skall ordföranden upprätta och till godkännande framlägga en förteckning över närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift å det antal aktier, för vilket envar av dem äger utöva rösträtt. Sedan

50 förteckningen enhälligt eller efter en på grundval därav företagen omröstning godkänts med eller utan ändring, länder förteckningen till efterrättelse såsom röstlängd å stämman; dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman. Genom styrelsens försorg skall föras protokoll över förhandlingarna å stämman. I protokollet skola intagas röstlängden, de beslut, som av ordföranden angivits vara fattade av stämman, samt, där röstning skett, dess resultat. Anteckning skall i protokollet ske om prövning av kallelsen till stämman. Protokollet skall undertecknas eller till riktigheten vitsordas av ordföranden och minst en på stämman utsedd person. Senast inom två veckor efter stämman skall protokollet genom styrelsens och verkställande direktörens försorg hållas hos bolaget tillgängligt för aktieägarna. Protokollen skola på betryggande sätt förvaras. 111 §• Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolagsstämma gälle: 1. att rösträtt ej må utövas för aktie, å vilken icke fullgjorts förfallen inbetalning eller i fråga om vilken ej, där det skolat ske, avlämnats i 37 eller 55 § omförmäld förbindelse; 2. att varje aktie, för vilken rösträtt må utövas, berättigar till en röst; 3. att frånvarande aktieägares rösträtt må utövas genom ombud; 4. att ingen dock må för egna och andras aktier utöva rösträtt för sammanlagt mer än en femtedel av det på stämman företrädda aktiekapitalet; 5. att såsom bolagets beslut gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas; 6. att vid lika röstetal val avgöres genom lottning, men i andra frågor den mening gäller som biträdes av de flesta röstande eller, om jämväl antalet röstande är lika, av stämmans ordförande. I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser avvikande från vad i första stycket 2—6 stadgas; dock att aktieägares rättighet att utöva rösträtt ej får inskränkas utöver vad i första stycket 1 är föreskrivet, att olika röstvärde för aktier i bolaget icke må så bestämmas, att röstvärdet för någon aktie överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie, och att aktieägares rättighet att genom ombud utöva rösträtt ej får inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom, att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder av vad sålunda stadgas må dels beslut enligt 125 § 2 mom. andra stycket fattas om sådan ändring av bolagsordningen i fråga om röstvärdet för aktier av olika slag som erfordras för att förhindra att förhållandet mellan aktier av olika slag rubbas och dels i beslut om aktiekapitalets ökning föreskrift meddelas, att för ny aktie ej må utövas rösträtt vid bestämmande av vinstutdelning vartill den nya aktien icke medför rätt. För egen aktie må försäkringsaktiebolag icke utöva rösträtt, ej heller må av dotterbolag rösträtt utövas för aktie i moderbolaget.

51 Vad ovan i första stycket 1 stadgats utgör ej hinder för aktieägare att, under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i beslut, för vars giltighet erfordras att samtliga aktieägare förena sig därom. Erfordras för besluts giltighet samtycke av samtliga aktieägare eller ock viss röstpluralitet av de vid bolagsstämma företrädda aktierna eller av bolagets hela aktiekapital, skola aktier, för vilka rösträtt ej må utövas enligt tredje stycket, icke medräknas. 112 §. Den, som vill föra talan såsom fullmäktig för aktieägare å bolagsstämma, skall, där ej aktieägaren å stämman muntligen bemyndigar honom därtill, styrka sin behörighet genom skriftlig dagtecknad fullmakt. Fullmakt vare ej gällande för stämma, som börjar senare än fem år efter fullmaktens utfärdande. 113 §. Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie bolagsstämma, å vilken styrelsen och verkställande direktören hava att framlägga redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen för det sistförflutna räkenskapsåret. Genom styreisens och verkställande direktörens försorg skola de handlingar, som sålunda skola framläggas å stämman, under minst en vecka närmast före denna hos bolaget hållas tillgängliga för aktieägarna i tillräckligt antal exemplar ävensom ofördröjligen översändas till aktieägare som med uppgivande av postadress anhåller därom. Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till prövning å ordinarie stämma, såframt han hos styrelsen skriftligen framställer yrkande därom minst tio dagar före stämman. Föranleder yrkandet särskilt tillkännagivande och meddelande enligt 116 § andra stycket, skola kostnaderna därför gäldas av den som framställt yrkandet. 114 §. Styrelsen äger, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra bolagsstämma. Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna på sätt i 115 och 116 §§ är stadgat själva utlysa stämma. Äro icke samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, varom de flesta förena sig eller vid lika röstetal deras mening som anse extra stämma böra hållas. Extra bolagsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet ändamål skriftligen påfordras av aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet eller den mindre del därav som kan vara bestämd i bolagsordningen.

52 115 §. Bolagsstämma skall sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte, såframt ej i bolagsordningen blivit bestämt att stämma skall hållas å annan ort inom riket. Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas av styrelsen i enlighet med bolagsordningens föreskrifter. Kallelseåtgärderna skola vara vidtagna senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före extra stämma. Utlyses ordinarie stämma som i 113 § sägs att hållas å annan tid än som bestämts i bolagsordningen, skall senast två veckor före stämman dels kungörelse om stämmans hållande införas i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse har sitt säte, dels ock kallelse med posten avsändas till varje i aktieboken införd aktieägare, om vars postadress uppgift kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt inhämtas. Är i bolagsordningen något ytterligare föreskrivet om kallelse till ordinarie stämma, skall det iakttagas. Uppskjutes stämma till dag som infaller mer än en månad därefter, skall kallelse jämlikt andra stycket utfärdas till den fortsatta stämman. Där för giltighet av bolagsstämmobeslut erfordras att det fattas å två på varandra följande stämmor, må kallelse till sista stämman ej ske, innan första stämman hållits. Är icke någon av stämmorna ordinarie, skola mellan dem förflyta minst två månader, och skall beträffande kallelse till sista stämman iakttagas vad i tredje stycket är stadgat. Kallelse i sådan ordning till sista stämman skall jämväl eljest ske, om för besluts giltighet erfordras att det å denna stämma biträdes av minst nio tiondelar utav samtliga röstande eller utav samtliga röstande för aktier av visst slag; dock skall rörande kallelsen med posten gälla, att den skall i rekommenderat brev försändas till aktieägarna eller i sist angivna fall till ägarna av aktier av nämnda slag. 116 §. I kallelsen till bolagsstämma skola angivas de ärenden, som skola förekomma å stämman, dock vare det ej erforderligt att i kallelse till ordinarie stämma särskilt angiva de ärenden, som enligt denna lag eller bolagsordningen skola där företagas. Under minst en vecka närmast före stämma skall tillika en fullständig förteckning över samtliga ärenden, som skola förekomma å stämman, genom styrelsens och verkställande direktörens försorg hållas hos bolaget tillgänglig för aktieägarna ävensom ofördröjligen översändas till aktieägare, som med uppgivande av postadress anhåller därom. Skall å stämma förekomma ärende innefattande förslag till ändring av bolagsordningen, varde det huvudsakliga innehållet av ändringen angivet i kallelsen och förteckningen. Har aktieägare enligt 113 § framställt yrkande om ärendes hänskjutande till prövning på ordinarie stämma å sådan tid att ärendet icke kunnat angivas i kallelsen till stämman, skall genom styrelsens försorg ofördröjligen om ärendets hänskjutande till stämman tillkännagivande äga rum på det sätt,

53 som i bolagsordningen stadgas för kallelse till ordinarie bolagsstämma, samt meddelande med posten avsändas till varje i aktieboken införd aktieägare, om vars postadress uppgift kan utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt inhämtas. Ärende, som ej angivits i kallelsen till stämman eller varom tillkännagivande och meddelande icke ägt rum "efter vad i andra stycket stadgas, eller som ej upptagits i förteckningen, må icke vid stämman företagas till avgörande, där ej i fråga om ordinarie stämma ärendet enligt denna lag eller bolagsordningen skall förekomma på stämman eller omedelbart föranledas av ärende som där skall avgöras. Ej heller må ärende angående ändring av bolagsordningen företagas till avgörande å ordinarie eller extra stämma, med mindre föreskriften i första stycket sista punkten iakttagits. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å såväl ordinarie som extra stämma kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling av visst ärende. Då särskild kallelse skall ske till fortsatt stämma, skall beträffande kallelsens innehåll och påföljden av att ärende icke angivits i kallelsen vad ovan i denna paragraf är stadgat äga motsvarande tillämpning. 117 §. Finnes ej styrelse för försäkringsaktiebolag, har försäkringsinspektionen att, på anmälan av verkställande direktören eller aktieägare eller då förhållandet eljest varder för inspektionen kunnigt, ofördröjligen utlysa bolagsstämma. I fråga om ordningen för utlysande av stämma i sådant fall gälle vad i 115 och 116 §§ är stadgat. Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla aktieägarna till ordinarie bolagsstämma eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran, som i 114 § tredje stycket sägs, utlyst extra bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, vare lag som i 288 § 2 och 3 inom. sägs. 118 §. 1 mom. Å ordinarie bolagsstämma, som avses i 113 §, skola till avgörande företagas frågorna om fastställelse av balansräkningen med de ändringar eller tillägg, som må finnas erforderliga, samt om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören för den tid redovisningen omfattar. Stämman skall ock fatta beslut i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen. Med beslut i nämnda frågor skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst en och högst två månader därefter, om det påfordras av aktieägare, vilkas sammanlagda röstetal utgör minst en femtedel av röstetalet för samtliga vid stämman företrädda aktier eller som företräda sammanlagt minst en tiondel av hela aktiekapitalet. Utöver nämnda tid vare uppskov med sådant beslut ej medgivet. Om skyldighet att inom viss tid till försäkringsinspektionen insända avskrift av balansräkningen jämte andra handlingar stadgas i 281 §.

54 2 mom. Där i moderbolag på stämma, som avses i 113 §, yrkande framställes om utdelning av vinst utöver vad i förvaltningsberättelsen föreslagits, skall, om det sålunda framställda yrkandet godkännes av stämman, mecl beslut i frågan anstå till sådan fortsatt stämma som i 1 mom. sägs. Till den fortsatta stämman skola samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören så ock revisorerna avgiva yttrande, huruvida den yrkade vinstutdelningen med hänsyn till koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet får anses stå i strid mot god affärssed. Å den fortsatta stämman må beslut ej fattas om högre utdelning än som sålunda yrkats. 119 §. Styrelsen och verkställande direktören vare pliktiga att å den bolagsstämma, varom förmäles i 113 §, i den mån det av aktieägare äskas och kan ske utan förfång för bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar angående förhållanden, som kunna inverka på bedömandet av värdet av bolagets tillgångar, av dess ställning i övrigt och av resultatet av dess verksamhet samt av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolagets angelägenheter. Upplysningsplikten avser även bolagets förhållande till koncernbolag. Det åligger styrelsen och verkställande direktören att jämväl eljest å bolagsstämma meddela aktieägare upplysning efter vad nu är sagt i avseende å ärende, som skall förekomma å stämman. Om för lämnande av begärd upplysning erfordras uppgifter, som ej äro tillgängliga å stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter skriftligen hos bolaget hållas tillgänglig för aktieägarna ävensom översändas till aktieägare, som framställt begäran om densamma. Finner styrelsen att begärd upplysning icke kan av styrelsen eller verkställande direktören utan förfång för bolaget lämnas å stämman, skall upplysningen i stället lämnas till bolagets revisorer inom två veckor därefter. Revisorerna skola inom en månad efter stämman till styrelsen avgiva skriftligt yttrande, huruvida den begärda upplysningen lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i revisionsberättelsen eller eljest giver anledning till erinran. Där det är fallet, skall ändringen eller erinringen angivas i yttrandet. Revisorernas yttrande skall av styrelsen hållas hos bolaget tillgängligt för aktieägarna samt i avskrift översändas till aktieägare, som framställt begäran om upplysningen. Om talan mot styrelseledamot,

verkställande aktieägare.

direktör,

stiftare, revisor eller

120 §. Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelseledamot eller verkställande direktören beviljad, såframt aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet, röstat däremot.

55 Äro de som röstat mot ansvarsfrihets beviljande i minoriteten, må i deras aktiebelopp icke inräknas aktie, som aktieägaren bekommit annorledes än genom bodelning, arv eller testamente och för vilken aktieägaren blivit införd i aktieboken senare än sex månader före den stämma där redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades. Varder talan å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser ej anställd inom sex månader från det redovisningshandlingarna och revisionsberättelse framlades på bolagsstämman, vare så ansett som om ansvarsfrihet blivit beviljad. Om ansvarsfrihet blivit beviljad, må likväl talan kunna anställas mot styrelseledamot eller verkställande direktören på grund av åtgärd, om vars vidtagande eller betydelse för bolaget styrelsen, styrelseledamot eller verkställande direktören uppsåtligen eller av vårdslöshet i redovisningshandlingarna eller eljest till bolagsstämman eller till aktieägarna enligt 119 § tredje stycket eller ock genom bokföringen eller eljest till revisorerna lämnat i väsentliga hänseenden oriktiga eller ofullständiga upplysningar. Talan, som grundas därpå att styrelseledamot eller verkställande direktören begått brottslig handling, må ock eljest kunna mot honom anställas, så framt ej beviljad ansvarsfrihet uppenbarligen avsett även nämnda handling. 121 §. Har ansvarsfrihet enligt 120 § icke blivit styrelseledamot eller verkställande direktören beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, varom i nämnda paragraf stadgas, å bolagets vägnar föra talan mot honom å förvaltningen. Samma lag vare i fråga om anställande av sådan talan som enligt vad där sägs må anställas utan hinder av att ansvarsfrihet blivit beviljad. Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att en eller flera av de aktieägare som anställt talan avstått från denna, ej utgöra hinder för de övriga att fullfölja talan, ändå att deras sammanlagda aktiebelopp är mindre än ovan sagts. Aktieägare, som enligt första stycket anställt talan mot styrelseledamot eller verkställande direktören, svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att av bolaget erhålla ersättning, i den mån kostnaderna täckas av vad genom rättegången kommit bolaget till godo. 122 §. Har förslag om anställande av talan för bolaget om skadestånd mot stiftare på grund av bolagsbildningen eller mot revisor på grund av hans uppdrag prövats på bolagsstämma, vare i fråga om aktieägares rätt att å bolagets vägnar föra sådan talan lag som i 121 § sägs, därest förslaget blivit av stämman antaget eller ock biträtts av aktieägare med sammanlagt aktiebelopp varom i 120 § stadgas. Rätten att föra talan mot stiftare vare dock ej beroende därav, att aktieägare viss tid varit i aktieboken införd såsom ägare till sina aktier.

56 Talan må ej anställas mot stiftare sedan tre år förflutit efter bolagets registrering eller mot revisor sedan två år förflutit från det revisionsberättelse eller yttrande, varom förmäles i 44, 58, 59 eller 61 §, framlades å bolagsstämma eher yttrande enligt 119 § avgavs. Mot aktieägare må bolaget ej föra talan om skadestånd enligt 320 eller 322 §, sedan två år förflutit efter beslut eller åtgärd därå talan grundas. Utan hinder av vad i andra och tredje styckena sägs må talan anställas som grundas därpå att stiftare, revisor eller aktieägare begått brottslig handling. 123 §. Försättes bolaget i konkurs på ansökan, som gjorts inom två år från den stämma där redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades, äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelseledamot eller verkställande direktören beviljad, anställa talan mot honom å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser. Mot stiftare, revisor eller aktieägare äge ock, där bolaget försättes i konkurs på ansökan, vilken gjorts inom tid som i 122 § andra och tredje styckena är för talan i varje särskilt fall föreskriven, konkursboet föra sådan talan. Talan, varom i denna paragraf stadgas, skall väckas inom sex månader från första borgenärssammanträdet eller, där tiden för anställande av talan för bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad. 124 §. Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande honom i sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet vare ej bindande för bolaget eller dess konkursbo, där den träffats innan tid för anställande av talan mot honom gått till ända efter vad ovan är stadgat. Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om uppgörelse beträffande skadeståndsskyldighet, som åvilar styrelseledamot, verkställande direktören eller revisor. Bolaget vare dock bundet av uppgörelse, som träffats av bolagsstämma. Är fråga om uppgörelse med styrelseledamot eller verkställande direktören, skola revisorerna höras i ärendet. Ej må uppgörelse anses träffad av stämman, om aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet, röstat däremot. För aktieägare skadeståndstalan å bolagets vägnar, vare uppgörelse ej gällande med mindre den biträtts av honom. Skall fråga om uppgörelse behandlas å stämma, skola, ändå att denna ej är ordinarie, föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämman.

57 Om ändring av bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild röstpluralitet å bolagsstämma erfordras, så ock om ändring av grunderna. 125 §. 1 mom. Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom. Försämras genom beslutet allenast vissa aktiers rätt, erfordras dock samtycke endast av ägarna till nämnda aktier, och skall därjämte angående beslutets fattande å två på varandra följande bolagsstämmor gälla vad här nedan i 2 och 5 mom. är för varje särskilt fall stadgat. Finnas aktier av olika slag och rubbas genom beslutet rättsförhållandet mellan aktieslagen, erfordras för giltighet av beslutet, utöver vad i 2 eller 5 mom. är stadgat, allenast att beslutet å den sista stämman biträtts av nio tiondelar av samtliga röstande för det slag av aktier, vilkas rätt genom beslutet försämras, och att de som biträtt beslutet tillika företrätt nio tiondelar av dessa aktier. Beträffande beslut om intagande i bolagsordningen av bestämmelse enligt 65 § 1 mom. om lösningsrätt vid övergång av aktie skall vad i första och andra styckena är stadgat äga motsvarande tillämpning. För giltighet av beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att det där bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet höjes eller att det belopp, vartill aktier av visst slag skola kunna utgivas, höjes eller sänkes, eller att nytt aktieslag skall kunna utgivas, erfordras, ändå att genom beslutet rättsförhållandet rubbas mellan aktier av olika slag, iakttagande allenast av vad i 4 och 5 mom. är för varje särskilt fall stadgat. Beträffande beslut varigenom i bolagsordningen intages förbehåll varom i 65 § 2 mom. förmäles, gälle vad i 5 mom. sägs. 2 mom. Beslut om ändring av bolagsordningen som avser reglerna för utövande av rösträtt och för fattande av beslut å bolagsstämma, intagande av förbehåll enligt 344 § eller av förbud att klandra skiljedom enligt 65 § 1 mom. eller 335 §, förlängning av tiden för bolagets bestånd eller borttagande av något för bolagets bestånd stadgat villkor, eller användningen av bolagets vinst eller av bolagets behållna tillgångar vid dess upplösning vare ej giltigt med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor samt å den sista stämman biträtts av minst nio tiondelar av samtliga röstande och de som biträtt beslutet tillika företrätt minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet. Innebär ett i samband med nedsättningsbeslut enligt 61 § fattat beslut allenast sådan ändring av bolagsordningen i ämne varom i detta mom. förmäles, som erfordras för att förhindra att förhållandet mellan aktier av olika slag rubbas genom nedsättningen, gälle med avseende å sistnämnda beslut vad i 5 mom. stadgas.

58 3 mom. Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om föremålet för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor samt å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande och dessa tillika företrätt minst tre fjärdelar av det på stämman företrädda aktiekapitalet. 4 mom. Där aktier av olika slag finnas och dessa ej medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, vare beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att det i bolagsordningen bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet eller det belopp, vartill aktier skola kunna utgivas av något av nämnda slag, höjes eller ock att nytt aktieslag skall kunna utgivas, icke giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor samt å den sista stämman biträtts av minst tre fjärdedelar av samtliga röstande och, där genom beslutet visst aktieslags rätt försämras, de som biträtt beslutet tillika företrätt minst tre fjärdedelar av sistnämnda slag av aktier. I samband med sådant beslut må beslut i samma ordning fattas om den ändring av bolagsordningen, att det belopp, vartill aktier av visst slag skola kunna utgivas, sänkes. 5 mom. Beslut om annan ändring av bolagsordningen än ovan avses vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande. 6 mom. Är för giltighet av beslut, som avses i 1—5 mom., något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse. 126 §. Beslutas sådan ändring av bolagsordningen, att nytt aktieslag skall kunna utgivas, eller i bolag, där aktier av olika slag finnas, sådan ändring av bolagsordningen, att det där bestämda aktiekapitalet eller maximikapitalet eller det belopp, vartill aktier av visst slag skola kunna utgivas, höjes, skall i beslutet angivas det belopp, vartill aktier av varje särskilt slag skola kunna utgivas, och, där beslutet avser utgivande av nytt aktieslag, den rätt som i förhållande till de förutvarande aktierna skall tillkomma det nya aktieslaget. Skola aktierna icke medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, skall i beslutet särskilt angivas den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets ökning skall tillkomma varje slag av aktier. Avser beslut, varigenom i bolagsordningen intages förbehåll, som i 65 § 2 mom. sägs, icke bolagets samtliga aktier, och åsämjas ej aktieägarna beträffande vilka förbehållet skall gälla, varde frågan därom avgjord genom lottning, som anställes å bolagsstämma i sammanhang med beslutet. 127 §. Beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt 61 § vare, där icke samtliga aktieägare förenat sig därom, ej giltigt, med mindre beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst

59 två tredjedelar av samtliga röstande. Rubbas genom beslutet rättsförhållandet mellan aktierna, erfordras därjämte å den sista stämman samtycke av ägarna av de aktier, vilkas rätt genom beslutet försämras. Har i bolag, där aktier av olika slag finnas, beslut fattats, som avser nedsättning av aktiekapitalet genom minskning med lika belopp av samtliga aktier av visst slag eller sammanläggning av dessa aktier, och innehåller beslutet tillika, att till reservfonden eller säkerhetsfonden skall avsättas ett mot nedsättningen svarande belopp, vare, änskönt genom beslutet den rätt som tillkommer dessa aktier försämras, beslutet giltigt, där det å sista stämman biträtts av minst nio tiondelar av samtliga röstande för nämnda slag av aktier och de som biträtt beslutet tillika företrätt minst tre fjärdedelar av dessa aktier. Är för giltighet av beslut som ovan sägs något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse. Erfordras för beslut om nedsättning av aktiekapitalet, som avses i 61 §, ändring av vad i bolagsordningen stadgas rörande aktiekapitalet eller rörande akties nominella belopp, skall beslut om sådan ändring av bolagsordningen fattas i sammanhang med nedsättningsbeslutet. Skall beslut om nedsättning av aktiekapitalet genomföras medelst sammanläggning av aktier, och erfordras enligt 334 § 1 mom. att samtliga aktieägare förena sig om sammanläggningen, vare nedsättningsbeslutet ej gällande, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom. 128 §. Har beslut fattats om ändring av bolagsordningen enligt 125 § 1 mom. andra stycket eller tredje stycket jämfört med andra stycket eller om nedsättning av aktiekapitalet enligt 127 § andra stycket, vare aktieägare, vars rätt genom beslutet försämras och som å sista stämman röstat mot beslutet, berättigad påkalla, att hans aktier varda efter vad i 335 § stadgas inlösta av de aktieägare, som å nämnda stämma röstat för beslutet, om han å stämman gjort förbehåll därom. Samma rätt tillkomme ock aktieägare, som röstat emot bolagsordningsändring som beslutats enligt 125 § 2 mom. första stycket. Göres av aktieägare förbehåll som i första stycket sägs, vare, där å samma stämma förnyad prövning av frågan om bolagsordningsändring eller om nedsättning av aktiekapitalet påkallas av aktieägare som röstat för beslutet, detta ej gällande, med mindre det å stämman bekräftas i den ordning som är stadgad angående beslutet å sista stämman. 129 §. Beslut om ändring av grunderna fattas av styrelsen; och gälle därvid vad i 78 § är stadgat. 130 §. Sedan Konungens stadfästelse vunnits å ändring av bolagsordning eller grunder, skall ändringen av styrelsen eller verkställande direktören ofördröjligen anmälas för registrering. Ändringsbeslutet må ej gå i verkställighet in-

n a n registrering skett. Vid anmälningen skola fogas två enligt 341 § andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet samt av Konungens beslut om stadfästelse. Avser beslutet sådan ändring av bolagsordningen att däri intages förbehåll som i 65 § sägs, skall vid anmälningen fogas intyg av två personer, att på varje brev å aktie som avses med förbehållet påskrift skett om den i förbehållet bestämda inskränkningen i rätten till aktie; är förbehållet sådant som i 65 § 2 mom. sägs skall vid anmälningen tillika fogas en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören underskriven försäkran att enligt aktieboken de aktier, som förbehållet avser icke innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva därmed avsedda aktier.

Om talan d

bolagsstämmobeslut. 131 §.

/ mom. Menar styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktören eller aktieägare att beslut, som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen eller grunderna, äge därå tala genom stämning å bolaget. Rätt till sådan talan äge ock den som förmår visa, att styrelsen obehörigen vägrat att införa honom såsom aktieägare i aktieboken. Grundas talan därå, att beslutet icke tillkommit i behörig ordning eller att det eljest kränker allenast aktieägares rätt, skall talan väckas inom tre månader från beslutets dag. Försummas det, vare beslutet gällande. Hava vid bolagsstämmobeslut, som skall anmälas för registrering, i denna lag eller bolagsordningen upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet icke rätteligen iakttagits, vare, ehuru klandertalan ej väckts, beslutet icke gällande, utan så är att i strid mot 304 § 2 mom. registrering av beslutet ägt rum. 2 mom. Har talan å bolagsstämmobeslut anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer, att innan slutligt utslag i målet meddelas förordna att beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där beslutet är av beskaffenhet att böra registreras, meddelande ofördröjligen genom rättens försorg avsändas för registrering. Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller ändrats, gälle jämväl för de aktieägare som ej fört talan. 132 §. Har bolagsstämma bestämt arvode åt styrelseledamot, revisor eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande av honom meddelat uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagt aktiebelopp, utgörande minst en tiondel av hela aktiekapitalet, inom tre månader från beslutets dag hos rätten göra skriftlig ansökan om prövning av arvodets storlek, därest det förmenas vara för högt; och äge rätten efter vederbörandes hörande jämka arvodet, om det finnes uppenbarligen vara bestämt till oskäligt belopp.

61 Om förlängning

av försäkringsaktiebolags

koncession.

133 §. Har koncession för bestämd tid beviljats försäkringsaktiebolag, må till Konungen ställd ansökan om förlängning av koncessionen inlämnas till försäkringsinspektionen sist sexton månader före utgången av den löpande koncessionen. Beslut om sådan ansökan skall fattas å ordinarie bolagsstämma och gälle därvid vad i 111 § första stycket 5 och 6 är stadgat. Vid ansökningen skall fogas enligt 341 § andra stycket bestyrkt avskrift av protokoll som förts i ärendet. Om likvidation

och

upplösning.

134 §. Bolagsstämma äger besluta att bolaget skall träda i likvidation. Har försäkringsinspektionen lämnat meddelande till rätten enligt 42 § eller har förhållande inträffat som i 135 § sägs, skall beslutet fattas enligt 111 § första stycket 5 och 6. Samma lag vare beträffande beslut i fall som avses i 139 §. Beslut att bolaget skall träda i likvidation vare eljest icke giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande. Är för giltighet av beslutet något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse. Föreligger ej fall som i första stycket andra eller tredje punkten sägs, må bolagsstämman kunna i beslutet föreskriva, att likvidationen skall inträda först å viss kommande dag högst två månader därefter, dock senast å första dagen av nästa räkenskapsår. 135 §. Har i bolagsordningen fastställd tid för bolagets verksamhet gått till ända, eller har eljest förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse i bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet, eller har bolagets hela försäkringsbestånd överlåtits, eller har för bestämd tid beviljad koncession gått till ända utan att ny koncession beviljats, eller har Konungen förklarat bolaget hava förverkat koncessionen, och varder ej på grund av anmälan inom sex veckor därefter enligt 144 § i registret infört att bolaget trätt i likvidation, förklare rätten, på ansökan av styrelseledamot, verkställande direktören eller aktieägare eller på anmälan av försäkringsinspektionen, och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande sex veckor, till rätten ingiva bevis, att registrering skett på grund av anmälan enligt 144 §, vid äventyr att eljest en eller flera likvidatorer förordnas av rätten. 451759

62 Genom rättens försorg skall till försäkringsinspektionen ofördröjligen avsändas dels för registrering meddelande om beslutet att bolaget skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av likvidator med angivande av hans fullständiga namn och postadress. 136 §. Har aktiekapitalet till två tredjedelar eller den mindre del, som kan vara bestämd i bolagsordningen, gått förlorat och har ej, inom fyra månader från den bolagsstämma, å vilken enligt 139 § likvidationsbalansräkning framlagts, bristen blivit fylld eller ock registrering skett därom att aktiekapitalet enligt 63 § nedsatts sålunda att täckning därför föreligger jämlikt likvidationsbalansräkning, äge styrelseledamot, verkställande direktören eller aktieägare hos rätten göra ansökan att bolaget skall förklaras skyldigt att träda i likvidation. Anmälan må ock göras av försäkringsinspektionen. Sker ansökan eller anmälan, skall rätten ofördröjligen utfärda kallelse å bolaget samt å aktieägare, som vilja yttra sig i ärendet, att inställa sig för rätten å utsatt dag minst två och högst fyra månader därefter, då frågan om bolagets trädande i likvidation skall prövas av rätten. Kallelsen skall delgivas bolaget på sätt om stämning i tvistemål är stadgat. Det åligger styrelsen att genast utlysa bolagsstämma för meddelande om kallelsen. Visas att aktiekapitalet till den del som i första stycket sägs gått förlorat, och h a r ej senast å den för ärendets handläggning utsatta dagen anmälts och styrkts att bristen i aktiekapitalet blivit fylld eller att beslut om sådan nedsättning av aktiekapitalet varom i första stycket sägs blivit registrerat, förklare rätten att bolaget skall träda i likvidation. I fråga om beslutet och om förordnande av likvidatorer, så ock om avsändande av meddelande och underrättelse till försäkringsinspektionen skall gälla vad i 135 § är stadgat. 137 §. Saknar försäkringsaktiebolag till registret anmäld behörig styrelse eller verkställande direktör, vare styrelseledamot, verkställande direktören, aktieägare eller borgenär, så ock envar annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda bolaget, berättigad att hos rätten göra ansökan, att bolaget skall förklaras skyldigt att träda i likvidation. Där förhållande som avses i första stycket varder för försäkringsinspektionen kunnigt, skall inspektionen ofördröjligen därom göra anmälan hos rätten. Sker ansökan eller anmälan, skall rätten ofördröjligen utfärda kallelse å bolaget samt å aktieägare och borgenärer, som vilja yttra sig i ärendet, att inställa sig för rätten å utsatt dag, då frågan om bolagets trädande i likvidation skall prövas av rätten. Kallelsen skall delgivas bolaget på sätt om stämning i tvistemål är stadgat, där upplysning vinnes om någon med vilken delgivning kan äga rum. Genom rättens försorg skall kungörelse om kallelsen införas i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse

63 skall hava sitt säte, minst två och högst fyra månader före nämnda dag. Rätten äge, där så äskas eller eljest finnes erforderligt, förordna en eller flera sysslomän att taga bolagets egendom under vård samt bevaka dess angelägenheter och företräda bolaget till dess rätten meddelat beslut i ärendet. Styrkes ej innan ärendet företages till avgörande, att behörig styrelse eller verkställande direktör finnes samt att införing i registret skett, förklare rätten, att bolaget skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer. Genom rättens försorg skall till försäkringsinspektionen ofördröjligen avsändas dels för registrering meddelande om beslutet att bolaget skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av likvidator med angivande av hans fullständiga namn och postadress. Förordnas syssloman, skall ock för registrering ofördröjligen avsändas meddelande därom med angivande av sysslomannens fullständiga namn och hemvist. 138 §. I ärende varom i 135—137 §§ förmäles skall för de kostnader som sökanden fått vidkännas för delgivning eller kungörelse av kallelse och för expedition i ärendet gottgörelse till honom utgå av bolagets medel, där bolaget förklaras skola träda i likvidation eller rätten eljest prövar skäligt att gottgörelse utgår. Har ärendet upptagits på grund av anmälan från försäkringsinspektionen, skola kostnaderna för kungörelse och delgivning utgå av allmänna medel samt slutligen gäldas med bolagets medel eller, om dessa ej lämna tillgång därtill, av statsverket. 139 §. Det åligger styrelsen och verkställande direktören att, när helst anledning yppas till antagande att aktiekapitalet till den del som i 136 § sägs gått förlorat, ofördröjligen upprätta särskild balansräkning för utrönande av bolagets ställning (likvidationsbalansräkning). I likvidationsbalansräkningen skola tillgångarna upptagas till värde, som skall beräknas enligt vad i 93 § 1 mom. andra stycket är stadgat. Tillgångar som avses i 93 § 2 mom. första stycket må dock, även om nämnda värde är lägre, upptagas till det belopp, som motsvarar kostnaderna för deras anskaffning med avdrag av den värdeminskning för vilken enligt sistnämnda moment andra och tredje styckena avskrivning bör äga rum. I övrigt skall beträffande balansräkningen gälla de bestämmelser som avses i 93 och 94 §§. Visar likvidationsbalansräkningen att aktiekapitalet till den del som i 136 § sägs gått förlorat, skall styrelsen, sedan yttrande däröver inhämtats av revisorerna, ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för prövning av balansräkningen och frågan om bolaget skall träda i likvidation. Minst en vecka före stämman skola genom styrelsens och verkställande direktörens försorg avskrift av likvidationsbalansräkningen och av revisorernas yttrande avsändas till försäkringsinspektionen samt huvudskriften eller avskrift hål

las hos bolaget tillgänglig för aktieägarna. Huvudskriften skall ock framläggas å stämman. 140 §. Beslutar bolagsstämma att bolaget skall träda i likvidation, välje stämman en eller flera likvidatorer. Stämman må ock utse en eller flera suppleanter. Enligt bestämmelse, som på grund av särskild lag eller författning eller eljest intagits i bolagsordningen, må en eller flera likvidatorer kunna tillsättas på annat sätt att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i likvidationen. Har rätten enligt 135 eller 136 § förklarat att bolaget skall träda i likvidation, åligger det styrelsen att genast sammankalla bolagsstämma för val av likvidatorer, ändå att ändring sökes i beslutet. Då likvidatorer utsetts å bolagsstämma eller förordnats av rätten, skall bolaget anses hava trätt i likvidation, såframt ej bolagsstämman, efter vad i 134 § sägs, beslutat att likvidationen skall inträda först å senare dag. Finnes i bolagsordningen bestämmelse som i första stycket sägs, åligger det styrelsen, verkställande direktören eller likvidator att ofördröjligen giva den som enligt nämnda bestämmelse skall tillsätta likvidator underrättelse om bolagsstämmans eller rättens beslut att bolaget skall träda i likvidation. Angående likvidator som förordnas av Konungen stadgas i 289 §. 141 §. Underlåta styrelseledamöterna eller verkställande direktören att fullgöra vad dem åligger enligt 139 §, svare de för bolagets uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Utser ej bolagsstämma likvidatorer inom fyra månader efter det likvidationsbalansräkning framlagts å stämma, ändå att aktiekapitalet till den del som i 136 § sägs gått förlorat, vare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande av bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, ansvariga för uppkommande förbindelser efter vad ovan stadgas. Varder bristen i aktiekapitalet fylld eller beslut om nedsättning av aktiekapitalet som i 136 § sägs registrerat, äge ej ansvarighet rum för förbindelse som därefter uppkommer. 142 §. Likvidator skall vara myndig här i riket bosatt svensk medborgare. Uppdraget att vara likvidator gälle intill dess likvidationen blivit avslutad, men den som meddelat uppdraget må när som helst entlediga likvidatorn och utse annan i hans ställe. Bolagsstämma äger ock utse likvidator i stället för likvidator, som förordnats av rätten i annat fall än nedan i fjärde stycket eller i 143 § andra stycket sägs. Om likvidator, som är vald å bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider eller hinder för honom att vara likvidator uppkommer enligt första stycket och suppleant ej finnes, åligger det övriga likvidatorer att ofördröjligen sammankalla stämma för val av ny likvidator. Inträffar sådant

65 fall i fråga om likvidator, som blivit tillsatt i annan ordning, skola övriga likvidatorer ofördröjligen underrätta den som tillsatt honom. Finnas ej andra likvidatorer, skall försäkringsinspektionen på ansökan av aktieägare ofördröjligen utlysa bolagsstämma för val av ny likvidator. Visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid fullgörande av sitt uppdrag, äge rätten, på anmälan av försäkringsinspektionen eller likvidationsrevisor och efter likvidatorns hörande, entlediga honom och förordna annan i hans ställe. Har rätten entledigat likvidator och i hans ställe förordnat annan, skall underrättelse därom med angivande av dennes fullständiga n a m n och postadress genom rättens försorg ofördröjligen avsändas till försäkringsinspektionen. Vad i denna paragraf är stadgat om likvidator skall i tillämpliga delar gälla beträffande suppleant för likvidator. 143 §. Finnes försäkringsaktiebolag, som enligt verkställd registrering trätt i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda behöriga likvidatorer, skall rätten på ansökan av aktieägare, borgenär eller annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda bolaget, eller på anmälan av försäkringsinspektionen, där det varder kunnigt för inspektionen, förordna likvidatorer. Har i fall, då likvidator skall tillsättas enligt bestämmelse i bolagsordningen som avses i 140 § första stycket, sådan likvidator ej tillsatts, skall ersättare förordnas av rätten på ansökan eller anmälan som i första stycket sägs. Genom rättens försorg skall till försäkringsinspektionen ofördröjligen avsändas underrättelse om förordnande av likvidator med angivande av hans fullständiga namn och postadress. 144 §. Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla att bolaget trätt i likvidation eller, där likvidationen efter vad i 134 § sägs skall inträda å viss kommande dag, att bolaget träder i likvidation nämnda dag. Anmälningen skall innehålla uppgift om dagen för val eller rättens förordnande. I övrigt skall beträffande anmälan för registrering rörande likvidator eller suppleant för honom eller i fråga om rätt att under likvidationen teckna bolagets firma eller om ändring av bolagets postadress vad i 29 och 90 §§ är stadgat för där avsedda fall äga motsvarande tillämpning. 145 §. Å den bolagsstämma, vid vilken likvidatorer utses, skall jämväl väljas en eller flera likvidationsrevisorer att granska likvidatorernas förvaltning och bolagets räkenskaper under likvidationen. Hava likvidatorer förordnats av rätten, skola de ofördröjligen sammankalla aktieägarna till stämma för så-

dant val. Bolagsstämma må ock utse en eller flera suppleanter. Likvidationsrevisor och suppleant må när som helst entledigas och annan utses i hans ställe. Vad i 29 §, 99 § tredje, fjärde och femte styckena, 100 §, 101 §, 102 § 1 mom. och 114 § är stadgat om revisor och suppleant för revisor, om revisors rättigheter och skyldigheter samt om anmälan eller meddelande för registrering beträffande revisor skall i tillämpliga delar gälla rörande likvidationsrevisor och suppleant, där ej annat följer av vad h ä r nedan är stadgat. Angående likvidationsrevisor som förordnas av försäkringsinspektionen stadgas i 289 §. 146 §. Då bolaget trätt i likvidation, åligger det styrelsen och verkställande direktören att ofördröjligen avgiva redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter under tid, för vilken redovisningshandlingar ej förut framlagts å bolagsstämma. Redovisningshandlingar skola av likvidatorerna ofördröjligen i huvudskrift eller avskrift överlämnas till revisorerna, som hava att inom en månad avgiva revisionsberättelse. Redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen skola av likvidatorerna så snart ske kan framläggas å bolagsstämma; och skall å denna stämma till behandling företagas frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter och verkställande direktören för den tid redovisningen omfattar. 1 fråga om styrelsens och verkställande direktörens redovisning, om revisorernas granskning och revisionsberättelsen, om handlingars framläggande å bolagsstämma, tillhandahållande under viss tid före denna och insändande till försäkringsinspektionen, om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om anställande av talan mot styrelseledamot eller verkställande direktören skola i tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som avses i 91—96, 102—105, 113, 118, 120—124 och 284 §§. Omfattar den tid, för vilken redovisning skall avgivas enligt första stycket, även föregående räkenskapsår, skall särskild redovisning avgivas för nämnda år och skall därvid jämväl 97 § äga tillämpning. 147 §. 1 mom. Vad i 113, 114 och 117 §§ ä r stadgat om rätt för aktieägare att få ärende hänskjutet till prövning å bolagsstämma och att påfordra utlysande av stämma skall äga motsvarande tillämpning under likvidation, varvid såsom ordinarie skola anses stämmor enligt 146, 154 och 157 §§. 2 mom. Om kallelse till bolagsstämma under likvidation skall gälla vad om kallelse till extra stämma är stadgat; dock skola föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämma som avses i 146, 154, 157, 162 eller 163 §.

148 §. Det åligger likvidatorerna att ofördröjligen söka kallelse å bolagets okända borgenärer samt upprätta och i bolagets inventariebok införa inventarium och balansräkning. I inventarium och balansräkning för försäkringsaktiebolag i likvidation skola upptagas bolagets tillgångar och skulder, tillgångarna till värde som skall beräknas enligt vad i 93 § 1 mom. andra stycket är stadgat. Aktiekapitalet skall i balansräkningen upptagas inom linjen. I övrigt skall beträffande inventarium och balansräkning för försäkringsaktiebolag i likvidation gälla vad i 7 och 8 §§ bokföringslagen är stadgat. Likvidatorerna skola ofördröjligen överlämna ett av dem underskrivet exemplar av balansräkningen till likvidationsrevisorerna. 149 §. Där ej annat föranledes av bestämmelserna i 296—299 §§, skola likvidatorerna förvalta bolagets angelägenheter under likvidationen. Det åligger likvidatorerna att så snart ske kan förvandla bolagets egendom i penningar, i den mån det erfordras för likvidationen, samt att verkställa betalning av bolagets skulder. Bolagets rörelse må fortsättas i den omfattning som är nödvändig för en ändamålsenlig avveckling. Likvidatorerna skola föranstalta om skifte av bolagets behållna tillgångar, där ej annat följer av bolagsordningen. Bolagets egendom må ej avyttras under hand utan samtycke av den av Konungen förordnade likvidatorn. Finnes denne hava utan skäl vägrat sitt samtycke, äge försäkringsinspektionen på ansökan av övriga likvidatorer tillåta försäljningen. Samtycke, som nu är sagt, vare ej av nöden där likvidatorerna vilja till gällande börspris överlåta å fondbörs noterat värdepapper. Angående förbud mot meddelande av försäkringar stadgas i 165 §. 150 §. Med de inskränkningar, som följa av vad i 149 § samt i 296—299 §§ eller eljest om likvidation är stadgat, skall i fråga om likvidatorers befogenhet att företräda bolaget så ock om deras rättigheter och skyldigheter i övrigt 'i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående styrelse eller styrelseledamot, dock med iakttagande av att likvidatorerna skola svara jämväl för de åligganden som enligt denna lag ankomma på verkställande direktör. Hava två eller flera likvidatorer utsetts, skall åt en av dem uppdragas att fullgöra verkställande direktörens skyldigheter i avseende å bolagets bokföring och medelsförvaltning. 151 §. Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden »i likvidation». I övrigt skall vad i 87 § första stycket finnes föreskrivet i fråga

68 om undertecknande av handling, som utfärdas för bolaget, äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation. Har av likvidatorerna eller annan ställföreträdare för bolaget handling utfärdats utan sådan firmateckning som i första stycket sägs, och framgår icke av handlingens innehåll såväl att den utfärdats å bolagets vägnar som ock att bolaget är i likvidation, svare de, som undertecknat handlingen, för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för bolaget och att detta var i likvidation, samt den till vilken handlingen ställts av bolaget erhåller behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna. 152 §. Det åligger likvidatorerna att för varje räkenskapsår avgiva redovisning för förvaltningen av bolagets angelägenheter genom avlämnande av balansräkning avseende bolagets ställning balansdagen, likvidationsräkning och förvaltningsberättelse. Dessa redovisningshandlingar skola vara underskrivna av samtliga likvidatorer. Vad i 91 § andra stycket ä r stadgat skall äga motsvarande tillämpning. Har bolaget under räkenskapsåret fortsatt rörelsen eller viss rörelsegren, skall dock häröver avgivas sådan vinst- och förlusträkning som avses i 95 §. Likvidatorerna skola i likvidationsräkningen upptaga redovisning för inkomster och utgifter under räkenskapsåret, därvid inkomsterna å försäljning av bolagets tillgångar skola fördelas efter de i balansräkningen upptagna tillgångsposterna samt bland utgifterna skola för sig upptagas dels belopp, som erlagts i betalning för bolagets skulder, och dels övriga utgifter i lämpliga poster. I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, upplysning lämnas om likvidationens gång. Hava tillgångar i balansräkningen upptagits till lägre eller högre värde än i närmast föregående balansräkning, skola i förvaltningsberättelsen angivas de belopp, varmed nedsättning eller höjning skett av de under särskild post i balansräkningen upptagna tillgångarnas sammanlagda värde. Har likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa förvaltningsberättelse de hinder uppgivas, som därför mött. Inom två månader efter räkenskapsårets slut skola likvidatorerna till likvidationsrevisorerna i huvudskrift eller avskrift avlämna redovisningshandlingarna. 153 §. Inom en månad efter det redovisningshandlingarna överlämnats till likvidationsrevisorerna skola de till likvidatorerna avlämna berättelse över granskningen av deras förvaltning och bolagets räkenskaper för räkenskapsåret. Re-

69 visionsberättelsen, som skall vara underskriven av likvidationsrevisorerna, skall innehålla uttalande, huruvida enligt deras mening likvidationen onödigt fördröjes eller icke. Om revisionsberättelsens innehåll i övrigt och om redovisningshandlingarnas återställande och förseende med påskrift skall i tilllämpliga delar gälla vad i 103 § och 104 § 1 mom. är stadgat. Hör till bolaget stiftelse som i 105 § sägs, skall vad där är stadgat äga motsvarande tillämpning. 154 §. Sedan likvidationsrevisorerna till likvidatorerna avlämnat sin revisionsberättelse, skola likvidatorerna ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för granskning av redovisningen. Rörande framläggande av redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen å stämman och deras tillhandahållande åt aktieägarna under viss tid före stämman skall gälla vad i 113 § stadgas. Angående insändande av redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen gäller vad i 284 § stadgas. 155 §. När den i kallelsen å okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi och all veterlig gäld blivit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel innehållas och återstoden skiftas. Sker skifte annorledes än nu är sagt, eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som uppburit något vid skiftet, skyldig att återbära vad han bekommit. För brist, som kan uppkomma vid återbäringen, vare likvidatorerna ansvariga efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 320, 323 och 324 §§ stadgade grunderna. 156 §. Aktieägare vare berättigad att vid skifte av bolagets behållna tillgångar bekomma vad å hans aktier belöper i förhållande till hela aktiekapitalet. Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som avvika från vad sålunda stadgas, lände det till efterrättelse. Då utskiftning verkställes, skola aktiebreven genom likvidatorernas försorg förses med påskrift därom. Förmenar aktieägare att han vid skifte icke bekommit vad på honom belöper enligt första stycket, skall han vid talans förlust anhängiggöra sin talan mot bolaget inom tre månader efter det slutredovisning framlades å bolagsstämma. I fråga om aktieägares återbäringsskyldighet och om likvidators ansvarighet skall vad i 155 § stadgas äga motsvarande tillämpning. Har aktieägare icke inom fem år efter det slutredovisning framlades å bolagsstämma anmält sig att lyfta vad han vid skiftet bekommit, vare han förlustig sin rätt därtill. Äro medlen i förhållande till de skiftade tillgångarna

70 att anse som ringa, äge rätten på anmälan av likvidatorerna förordna att de skola tillfalla allmänna arvsfonden; i annat fall skall vad i 159 § är stadgat äga tillämpning. 157 §. Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de så snart ske kan avgiva slutredovisning för sin förvaltning genom avlämnande av förvaltningsberättelse rörande likvidationens gång från likvidationens början till dess avslutande. Berättelsen skall ock innehålla redogörelse för utskiftning. Vid berättelsen skola fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skola i huvudskrift eller avskrift avlämnas till likvidationsrevisorerna, vilka hava att inom en månad därefter avgiva en av dem underskriven revisionsberättelse över förvaltningen under likvidationen och återställa handlingarna. Om revisionsberättelsens innehåll och om redovisningshandlingarnas återställande och deras förseende med påskrift skall i tillämpliga delar gälla vad i 103 § och 104 § 1 mom. är stadgat. Hör till bolaget stiftelse som i 105 § sägs, skall vad där är stadgat äga motsvarande tillämpning. Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna, skola dessa ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för granskning av slutredovisningen. Angående redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens framläggande å stämman och tillhandahållande åt aktieägarna under viss tid före stämman skall gälla vad i 113 § stadgas; dock äge aktieägare allenast på egen bekostnad bekomma avskrift av nämnda handlingar. Angående insändande av redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen gäller vad i 284 § stadgas. 158 §. Då likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag och å bolagsstämman framlagt slutredovisning för sin förvaltning, anses bolaget upplöst; och skall anmälan därom ofördröjligen göras för registrering. Vid anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga likvidatorer, skola fogas enligt 341 § andra stycket bestyrkt avskrift av protokoll som förts i ärendet ävensom bevis om dagen för utfärdande av kallelsen å okända borgenärer. 159 g. Yppas, efter det bolaget skall anses upplöst, tillgång för bolaget eller väckes talan mot bolaget eller uppkommer eljest behov av likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Anmälan härom skall av likvidatorerna ofördröjligen göras för registrering. Beträffande kallelse till den bolagsstämma, som efter likvidationens återupptagande först skall hållas, gälle vad i 115 § tredje stycket är stadgat.

71 160 §. Rörande beslut om avträdande av försäkringsaktiebolags egendom till konkurs skall meddelande samtidigt med kungörelsen om beslutet genom konkursdomarens försorg till försäkrings inspektionen avsändas för registrering. Under konkurs företrädes bolaget såsom konkursgäldenär av styrelsen och verkställande direktören eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 137 § eller likvidatorer voro utsedda, av dessa; dock må i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän ävensom nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer. Det åligger konkursförvaltaren, då konkurs avslutats, att för registrering ofördröjligen avsända meddelande därom med angivande huruvida överskott finnes eller icke. Är konkursförvaltare ej tillsatt, skall sådan anmälan göras av konkursdomaren. 161 §. Där efter avslutande av försäkringsaktiebolags konkurs överskott ej finnes, anses bolaget upplöst, då konkursen avslutades. Finnes överskott, skall likvidation verkställas och gälle i avseende därå bestämmelserna i 140—145 samt 147—158 §§. Har ej inom en månad efter konkursens avslutande för registrering anmälts, att bolaget trätt i likvidation, förklare rätten, på ansökan av styrelseledamot, verkställande direktören, aktieägare eller borgenär eller på anmälan av försäkringsinspektionen, att bolaget skall träda i likvidation. I fråga om ärendets handläggning och om beslutet skall i tillämpliga delar gälla vad i 135 § är stadgat. Hade bolaget, i fall som avses i andra stycket, trätt i likvidation, innan dess egendom avträddes till konkurs, gälle vad i 159 § är stadgat. 162 §. 7 mom. Bolagsstämma äger besluta att talan skall på grund av förvaltningen anställas mot likvidator. Enskild aktieägare äger ock för bolagets räkning men i eget namn föra sådan talan; och skall i dylikt fall vad i 121 § sista stycket är stadgat angående rättegångskostnad äga motsvarande tillämpning. Talan må ej väckas senare än ett år från det slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å bolagsstämma. Har likvidator entledigats eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens avslutande, skall dock tiden för anställande av talan räknas från den bolagsstämma, vara framlagts redovisningshandlingar och revisionsberättelse avseende det räkenskapsår, då avgången eller frånfället inträffade. Vad i 120 § fjärde stycket, 123 § och 124 § andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i avseende å talan mot likvidator och uppgörelse mellan bolaget och likvidator rörande honom i sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet. 2 mom. Beträffande skadeståndstalan mot likvidationsrevisor skall vad i 1 mom. första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

72 Talan må ej anställas senare än två år från det slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å bolagsstämma eller, där fråga är om talan på grund av tillsynen över likvidator som entledigats eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens avslutande eller om talan mot likvidationsrevisor, som sålunda avgått eller avlidit, från den bolagsstämma, vara framlagts redovisningshandlingar och revisionsberättelse avseende det räkenskapsår, då avgången eller frånfället inträffade. Vad i 122 § fjärde stycket, 123 § och 124 § andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om talan mot likvidationsrevisor samt om uppgörelse mellan likvidationsrevisor och bolaget. 163 §. Har försäkringsaktiebolag trätt i likvidation på grund av bolagsstämmas beslut i fall, då i denna lag stadgad anledning därtill icke var för handen eller allenast anledning som i 136 § sägs förelåg, eller har försäkringsaktiebolag trätt i likvidation på grund av rättens beslut enligt nämnda paragraf, och har anledning till likvidation icke senare uppkommit enligt 42 eller 135 §, äger bolagsstämma, såframt brist i bolagets aktiekapital icke föreligger och utskiftning av bolagets tillgångar ännu icke börjat, besluta att likvidationen skall upphöra och bolaget återupptaga sin verksamhet. Uppkommer fråga om återupptagande av bolagets verksamhet, skall av likvidatorerna upprättas balansräkning efter de grunder varom stadgas i 139 §. Balansräkningen samt en av likvidatorerna underskriven berättelse rörande skälen till återupptagande av bolagets verksamhet skola överlämnas till likvidationsrevisorerna. Likvidationsrevisorerna skola så snart ske kan över balansräkningen och berättelsen till likvidatorerna avgiva yttrande, som skall innehålla särskilt uttalande, huruvida hinder för verksamhetens återupptagande föreligger enligt första stycket eller icke. Balansräkningen, berättelsen och yttrandet skola minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget tillgängliga för aktieägarna. Dessa handlingar skola jämväl framläggas å stämman. Bolagsstämmas beslut om likvidationens upphörande och återupptagande av bolagets verksamhet vare icke giltigt, med mindre det fattas i den ordning, som gäller för beslut om bolagets trädande i likvidation i fall då i denna lag stadgad anledning därtill icke är för handen. För registrering skall ofördröjligen anmälas, att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet återupptagas. Anmälningen, som skall undertecknas av samtliga likvidatorer, skall innehålla försäkran, att hinder enligt första stycket mot verksamhetens återupptagande ej föreligger. Vid anmälningen skola fogas två enligt 341 § andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll, som förts i ärendet, samt avskrift av balansräkningen, berättelsen och yttrandet av likvidationsrevisorerna. Beslut om återupptagande av bolagets verksamhet må ej gå i verkställighet, innan registrering skett.

73 164 § Har, sedan försäkringsaktiebolag trätt i likvidation, genom domstols lagakraftägande utslag bolagsstämmans eller rättens beslut om likvidation blivit upphävt och anteckning därom skett i registret, eller registrering om återupptagande av bolagets verksamhet skett jämlikt 163 §, skola likvidatorerna ofördröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för val av styrelse och revisorer. Likvidatorerna skola ock för sin förvaltning avgiva slutredovisning, som i 157 § sägs. Redovisningshandlingarna skola avlämnas till likvidationsrevisorerna, vilka hava att inom en månad därefter till likvidatorerna avgiva revisionsberättelse, innefattande särskilt uttalande angående ansvarsfrihet för dem. Sedan handlingarna av likvidatorerna tillställts styrelsen, skall denna ofödröjligen kalla aktieägarna till bolagsstämma för fattande av beslut i fråga om ansvarsfrihet för likvidatorerna. Angående redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens framläggande å stämman och tillhandahållande åt aktieägarna under viss tid före stämman skall gälla vad i 113 § är stadgat; dock äge aktieägare allenast på egen bekostnad bekomma avskrift av nämnda handlingar. Om kallelse till stämman skall gälla vad om kallelse till extra bolagsstämma är stadgat; dock skola föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämman. Vad i denna lag rörande styrelseledamot är stadgat beträffande ansvarsfrihet, talan å förvaltningen och uppgörelse med bolaget skall, i fall som avses i första stycket, äga motsvarande tillämpning i avseende å likvidator. Då genom lagakraftägande utslag bolagsstämmans eller rättens beslut om likvidation blivit upphävt, skall anmälan därom för anteckning i registret enligt 313 § första stycket ofördröjligen göras av likvidatorerna. Angående insändande av redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen gäller vad i 284 § stadgas. 165 §. Har försäkringsaktiebolag trätt i likvidation eller kommit i konkurstillstånd, må nya försäkringar icke meddelas. Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må dock under bolagets likvidation sådan livförsäkring meddelas, som föranledes av gällande försäkringsavtal.

II. Om ömsesidigt försäkringsbolag. Om ömsesidigt

försäkringsbolags

bildande.

166 §. 1 mom. De som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag skola upprätta bolagsordning samt därå söka Konungens stadfästelse. Avser bolagets rörelse livförsäkring eller avser rörelsen annat slag av försäkring för all framtid eller för längre tid än tio år, skola tillika enligt vad i 173 § sägs upprättas

74 särskilda grunder för verksamheten samt därå sökas Konungens stadfästelse. Bolagsordningen och grunderna skola vara försedda med stiftarnas bevittnade namnunderskrifter. Finnes den tillämnade rörelsen behövlig och därjämte ägnad att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet, prövar Konungen bolagsordningens och grundernas överensstämmelse med denna lag samt lag och författning i övrigt, så ock om och i vad mån därutöver, med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse, särskilda bestämmelser må erfordras. Varda bolagsordningen och grunderna stadfästa, beviljar Konungen koncession tillsvidare eller, där särskilda omständigheter därtill föranleda, för bestämd tid, högst tio år. 2 mom. Å beslut om ändring av stadfäst bolagsordning eller stadfästa grunder skall ock sökas Konungens stadfästelse. Avser ändringen utvidgning av bolagets rörelse till ny försäkringsgren, gälle vad i 1 mom. andra och tredje styckena är stadgat angående koncession för nytt bolag. 3 mom. Ansökan om stadfästelse skall inlämnas till försäkringsinspektionen. Avser ansökningen koncession för nytt bolag, skola stiftarna i ansökningen uppgiva namn och postadress för ombud, som äger å stiftarnas vägnar mottaga handlingar och meddelanden (stiftarombud). Ansökan om ändring av stadfäst bolagsordning eller stadfästa grunder skall, sedan beslut om ändringen fattats, göras av styrelsen eller verkställande direktören. Vid ansökningen skall fogas enligt 341 § andra stycket bestyrkt avskrift av protokoll som förts i ärendet. 167 §. Stiftare av ömsesidigt försäkringsbolag skall vara myndig här i riket bosatt svensk medborgare. Svenska staten samt svensk kommun må ock vara stiftare. Den som är i konkurstillstånd kan ej vara stiftare. Stiftarna skola vara till antalet minst tre. 168 §. Delägare i ömsesidigt försäkringsbolag äro försäkringstagarna. Återförsäkringstagare skall dock icke på grund av återförsäkringen anses såsom delägare. I fråga om livförsäkring och annan personförsäkring häfta för ömsesidigt försäkringsbolags förbindelser allenast bolagets tillgångar. Beträffande försäkring av annat slag svara delägarna personligen med obegränsad eller till visst belopp begränsad ansvarighet för bolagets förbindelser. Delägares ansvarighet må göras gällande allenast i den ordning denna lag föreskriver. Om obegränsad ansvarighet såsom förutsättning för meddelande av visst slag av försäkring är stadgat i 4 § lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

75 169 §. ömsesidigt försäkringsbolag må icke, med mindre särskilda skäl till undantag förefinnas, bildas utan garantikapital. Garantikapitalet skall bestämmas med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av den tillämnade rörelsen samt återbetalas då det ej vidare erfordras för rörelsens ändamålsenliga bedrivande. Angående villkor för återbetalning är vidare stadgat i 193 §. 170 §. Bolagsordning för ömsesidigt försäkringsbolag skall angiva: 1. bolagets firma; 2. föremålet för bolagets verksamhet med särskilt angivande, huruvida verksamheten skall avse såväl direkt försäkring som återförsäkring; 3. beträffande direkt försäkring här i riket, området för sådan verksamhet; 4. den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hava sitt säte; 5. antalet styrelseledamöter och, där suppleanter för dem skola finnas, antalet styrelsesuppleanter, antalet revisorer, tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag, så ock, där styrelseledamot och styrelsesuppleant eller revisor och revisorssuppleant ej skola väljas å bolagsstämma, huru de skola tillsättas, ävensom huruvida revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman; 6. huruvida mer än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas samt vilka ärenden som skola förekomma å ordinarie stämma, utöver dem vilka enligt 218 § skola förekomma å stämma som i 213 § sägs, eller, där flera ordinarie stämmor skola hållas, å envar av dem; 7. tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande, vilken tid, i fråga om stämma som i 213 § sägs, skall bestämmas till viss period, icke överstigande tre månader, inom sex månader från nästföregående räkenskapsårs utgång; 8. grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolagsstämma, med särskilt angivande, huruvida och i vilken mån delägare skall vara utesluten från rösträtt; 9. det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro delägare, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; 10. där ej för bolagets förbindelser häfta allenast dess tillgångar, intill vilket belopp och i vilken ordning delägarna äro för bolagets förbindelser personligen ansvariga; 11. där bolaget är skyldigt att göra avsättning till reservfond, huru stor del av bolagets årsvinst, som minst skall avsättas till dylik fond och till vilket belopp reservfonden skall uppgå för att avsättning ej skall behöva äga rum; 12. antal och belopp av försäkringar, som skola vara tecknade, innan bolaget må anses bildat;

13. de grunder, enligt vilka skall förfogas över uppkommen vinst; 14. beträffande annan försäkring än livförsäkring, regler för begränsning av den ansvarighet bolaget må utan återförsäkring ikläda sig på en och samma risk; 15. där verksamheten avser såväl direkt försäkring som återförsäkring, regler för återförsäkringens begränsning i förhållande till den direkta försäkringen; ävensom där garantikapital förskjutes; 16. garantikapitalets belopp; 17. i vilken ordning garant skall inbetala tecknat garantibelopp; 18. huruvida och i vilken ordning ränta skall erläggas å garantikapitalet och vinst utdelas till garant, så ock i vilken ordning garantikapitalet skall återgäldas; 19. huruvida och i vilken mån rösträtt å bolagsstämma må tillkomma garant. Antalet styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och revisorer kan så bestämmas, att lägsta och högsta antalet angives. Bolagsordningen skall jämväl innehålla bestämmelser ej mindre om den tid, ej överstigande sex månader från det stadfästelse å bolagsordningen meddelats, inom vilken konstituerande stämma skall hållas, än även om grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å sådan stämma. 171 §. ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden ömsesidig samt försäkring. I fråga om bolag, vars verksamhet endast avser att meddela försäkring av egendom inom ett län, skall firman angiva området för bolagets verksamhet men må ordet ömsesidig utelämnas. Ny firma skall tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordning registrerat, ännu bestående försäkringsbolags firma, så ock från benämning å utländsk försäkringsanstalt, som är allmänt känd här i riket. 172 §. Vid bestämmande av antal och belopp av försäkringar, som skola vara tecknade, innan ömsesidigt försäkringsbolag må anses bildat, skall hänsyn tagas till beskaffenheten av den tillämnade rörelsen och till garantikapitalets storlek. 173 §. För livförsäkringsrörelse skola grunder upprättas beträffande 1. beräkning av försäkringspremier och premiereserv; 2. avsättning till och användning av utjämningsfond; 3. försäkringstagares rätt till återköp och fribrev; 4. belåning av försäkringsbrev hos bolaget; 5. verkan av underlåten premiebetalning; 6. återbäring till försäkringstagarna; samt

77 7. begränsning av den ansvarighet bolaget må utan återförsäkring ikläda sig på en och samma risk. Skall försäkring, som ej är att hänföra till personförsäkring, meddelas för all framtid eller för längre tid än tio år, skola grunder upprättas för beräkning av premiereserv för sådana försäkringar ävensom för bestämmande av försäkringstagares rätt när sådan försäkring upphör i förtid eller bolaget eljest är fritt från ansvarighet för försäkringsfall. Om grunder för livförsäkringsrörelse stadgas vidare i 263—265, 267—270, 272 och 273 §§. 174 §. Skall förbehåll träffas enligt 344 § om tvisters avgörande av skiljemän, eller skall bolaget driva försäkringsrörelse i utlandet, eller skall bolagets verksamhet upphöra efter viss tid eller under visst villkor, varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen. Där kalenderåret ej skall utgöra bolagets räkenskapsår, varde räkenskapsåret angivet i bolagsordningen. Skall om användande av bolagets behållna tillgångar vid dess upplösning gälla annat än i denna lag stadgas, varde bestämmelse härom intagen i bolagsordningen. 175 §. Sedan stadfästelse å bolagsordningen meddelats, skall teckning av försäkringar i bolaget ske å teckningslista som upprättats av stiftarna och försetts med deras bevittnade namnunderskrifter. Teckning må ock ske å sådan avskrift av teckningslistan, som bestyrkts av notarius publicus eller landsfiskal eller av stiftarna. Vid teckningslistan skall vara fogad på enahanda sätt styrkt avskrift av Konungens beslut om stadfästelse. När teckning sker, böra tecknarna vid sina namn angiva yrke och postadress. 176 §. Ej må stiftare eller annan av bolaget för dess bildande njuta gottgörelse utöver ersättning för utgifter, som för bildandet varit uppenbarligen nödvändiga. Ej heller må stiftare förbehålla sig eller annan särskild förmån eller rättighet. 177 §. Teckning av försäkring må å konstituerande stämma icke tagas i beräkning där den skett annorledes än å teckningslista i huvudskrift eller sådan avskrift som i 175 § sägs eller där teckningen gjorts med förbehåll. 178 §. H a r ej beslut om bolagets bildande fatlats å konstituerande stämma inom den i bolagsordningen föreskrivna tiden eller å stämma, till vilken frågan upp6—451759

78 skjutits enligt 182 §, vare teckning av försäkring eller garantikapital icke vidare bindande. Samma lag vare, där genom lagakraftägande beslut frågan om bolagets registrering förklarats förfallen eller ansökan om bolagets registrering blivit avslagen. 179 §. Ej må, sedan bolaget registrerats, sådan grund för tecknings ogiltighet, som avses i 177 § och 178 § första stycket, göras gällande, utan så är att den hos försäkringsinspektionen anmälts före registreringen. 180 §. Konstituerande stämma skall utlysas av stiftarna att inom tid, som blivit bestämd i bolagsordningen, hållas å ort inom riket. Kallelsen skall senast två veckor före stämman kungöras i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte. Skriftlig kallelse skall ock med posten avsändas till envar, som verkställt teckning och vid sitt namn angivit postadress ävensom till garant, som är röstberättigad. Skall efter vad i 182 § sägs till fortsatt stämma anstå med avgörande av frågan huruvida bolaget skall komma till stånd, skall kallelse till den fortsatta stämman utfärdas i den ordning varom i första stycket stadgas. Kallelsen skall angiva de ärenden som skola förekomma. 181 §. Å konstituerande stämman skola stiftarna framlägga Konungens beslut om stadfästelse samt teckningslistan i huvudskrift. Har teckning skett å avskrifter av teckningslistan, skola ock dessa framläggas. Stämman skall öppnas av den stiftarna därtill utsett. Där de närvarande ej enhälligt utse ordförande, åligger det den som öppnat stämman att såsom ordförande leda förhandlingarna, till dess röstlängd blivit godkänd och ordförande valts. Å stämman skall ordföranden upprätta förteckning över närvarande röstberättigade. Företrädes någon av ombud, skall jämväl ombudet upptagas. Därefter skall i förteckningen över närvarande anteckning göras om det röstetal, som tillkommer envar av dem. Äger någon utöva rösträtt såsom garant skall detta angivas i förteckningen. Sedan förteckningen enhälligt eller efter en på grundval av densamma företagen omröstning godkänts med eller utan ändring, länder förteckningen till efterrättelse såsom röstlängd. Utvisa ej teckningslistorna, att försäkringar blivit tecknade till minst det antal och belopp, som i bolagsordningen föreskrivits, vare frågan om bolagets bildande förfallen. Skall garantikapital förskjutas och styrkes ej å stämman att detsamma blivit inbetalt till den del, som i bolagsordningen föreskrivits, vare lag som i fjärde stycket sägs. Vid fortsatt stämma, varom i 182 § förmäles, skall ny röstlängd upprättas.

79 182 §. Ä konstituerande stämman skall till avgörande företagas, huruvida bolaget skall komma till stånd. Dock må beslutas, att med frågans avgörande skall anstå till fortsatt stämma, som utsattes till viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. Å fortsatt stämma varde frågan om bolagets bildande avgjord utan vidare uppskov. Beslutes att bolaget skall komma till stånd, skall bolaget anses bildat; i annat fall vare frågan om bolagets bildande förfallen. 183 §. Är ömsesidigt försäkringsbolag bildat, skall val av styrelse och revisorer förrättas. Sker det ej å konstituerande stämman, åligger det stiftarna att senast en månad därefter i den ordning, som skall gälla för kallelse till ordinarie bolagsstämma, utlysa särskild stämma för ändamålet att hållas så snart ske kan. Uraktlåtes det, h a r försäkringsinspektionen att då förhållandet varder för inspektionen kunnigt ofördröjligen i samma ordning kalla de röstberättigade till sådan stämma. I fråga om orten för särskild stämma skall gälla vad om ort för bolagsstämma är stadgat i 215 §. 184 §. Vid konstituerande stämman och särskild stämma enligt 183 § skall genom stiftarnas försorg föras protokoll. Rörande detta protokoll skall vad i 210 § är stadgat äga motsvarande tillämpning. 185 §. 1 fråga om talan å beslut, som fattats på konstituerande stämman eller särskild stämma enligt 183 §, skall vad om talan å bolagsstämmobeslut är stadgat i 229 § 1 mom. första stycket och andra stycket första punkten samt 2 mom. så ock i 230 § äga motsvarande tillämpning. Har bolaget i strid mot vad i 304 § 1 mom. sägs blivit registrerat, ehuru sådan grund till klander mot beslutet om bolagets bildande förelåg som avses i 229 § 1 mom. andra och tredje styckena, vare beslutet gällande, om klandertalan ej instämts inom föreskriven tid eller instämd klandertalan ogillats. 186 g. Sedan styrelse och revisorer utsetts så ock, där enligt bolagsordningen ga rantikapital skall förskjutas, minst hälften av garantikapitalet erlagts genon betalning i penningar eller därmed enligt 331 § jämställd betalning samt stad gad skyldighet att avlämna förbindelser, som i 192 § sägs, fullgjorts, må bo laget enligt föreskrifterna i denna lag registreras.

80 187 §. Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara. Sedan styrelse blivit utsedd, äge den dock föra talan i mål rörande bolagsbildningen, så ock eljest vidtaga åtgärd för utbekommande av tecknat garantibelopp. Handla stiftare eller ock styrelsen, verkställande direktören eller annan, som enligt 204 §, jämförd med 80 §, är ställföreträdare för bolaget, eller delägare å bolagets vägnar, innan det registrerats, skola de, som deltagit i åtgärden eller beslut därom, svara för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld; vare tillika, där avtal träffats med någon som saknade kännedom om att bolaget var oregistrerat, en för alla och alla för en skyldiga att ställa betryggande säkerhet för förpliktelser, som ej skola omedelbart fullgöras. 188 §. Har styrelsen, verkställande direktören eller annan ställföreträdare, som avses i 204 §, jämförd med 80 §, ingått avtal för oregistrerat bolag, vare avtalet, där registrering sker, gällande från registreringen, såvida icke den med vilken avtalet slöts utövar den rätt att frånträda avtalet, som på grund av vad i andra stycket stadgas må tillkomma honom. Den med vilken avtalet slöts äge frånträda avtalet, innan det kommit eller enligt vad i 316 § sägs skall anses hava kommit till hans kännedom, att bolaget registrerats. Visste han att bolaget var oregislrerat, må han dock ej, med mindre förbehåll träffats, frånträda avtalet i annat fall än då ansökan om registrering icke gjorts inom den i 191 § stadgade tiden eller då ansökan, som gjorts inom denna tid, av försäkringsinspektionen avslagits. Frånträde skall anses hava ägt m m , n ä r meddelande därom inlämnats för befordran med post eller telegraf eller eljest på ändamålsenligt sätt avsänts till ställföreträdare, som ingått avtalet, eller till annan, som utsetts att vara styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare. Den med vilken avtalet slöts vare pliktig att, på förfrågan huruvida han vill vidbliva avtalet, inom skälig tid giva besked därom. Förklarar han sig vilja vidbliva avtalet eller underlåter han att inom skälig tid giva besked, skall han vara bunden av avtalet som om han vetat att bolaget var oregistrerat. 189 §. Blir enligt 188 § avtal bindande för bolaget, må ansvarighet varom i 187 § andra stycket stadgas ej göras gällande, utom såvitt angår förpliktelse som skolat fullgöras före bolagets registrering. Ej heller må på grund av sådan förpliktelse talan väckas, sedan ett år förflutit från registreringen. 190 §. Varder bolaget ej registrerat, vare styrelseledamöterna, en för alla och alla för en, ansvariga för att vad styrelsen uppburit på grund av garanti-

81 avtal eller teckning av försäkring i bolaget återbäres till garant eller tecknare efter avdrag för kostnad till följd av åtgärd som må vidtagas enligt 187 § första stycket. Återbäringen skall ock omfatta ränta, där sådan uppkommit.

191 §. Ansökan om bolagets registrering skall av styrelsen och verkställande direktören göras senast ett år från det stadfästelse å bolagsordningen meddelats. Ansökningen skall beträffande styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör och vice verkställande direktör innehålla uppgift om fullständiga namnet ävensom hemvist, så ock förklaring att dessa personer äro svenska medborgare och ej äro omyndiga. Där enligt bolagsordningen revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, skola beträffande sådan revisor och suppleant för denne lämnas enahanda uppgifter under angivande att han är auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman. I ansökningen skall uppgivas, av vilka och huru bolagets firma skall tecknas, där den ej tecknas av styrelsen eller av verkställande direktören allenast på grund av denna lag. Skall firman tecknas av annan person än som avses i andra stycket första punkten, gälle vad där är stadgat även i fråga om sådan firmatecknare. Bolagets postadress skall angivas. Vid ansökningen skola fogas: 1. de listor å vilka teckning av försäkringar ägt rum; 2. avskrift av protokollet vid konstituerande stämman så ock, om särskild stämma hållits, av det därvid förda protokollet; 3. två exemplar av Konungens beslut om stadfästelse. Dessutom skall, där enligt bolagsordningen garantikapital skall förskjutas, vid ansökningen fogas styrkt avskrift av garantiavlalet ävensom en av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören undertecknad handling innehållande dels uppgift, huru stor del av garantikapitalet som inbetalts, samt huruvida och i vad mån förbindelser, som i 192 § omförmälas, blivit avlämnade, dels ock försäkran att den anmälda inbetalningen på garantikapitalet blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 331 § jämställd betalning. I femte och sjätte styckena angivna avskrifter och exemplar av stadfästelsebeslut skola vara bestyrkta på sätt i 341 § andra stycket stadgas. Har ej varje styrelseledamot och styrelsesuppleant samt verkställande direktören och vice verkställande direktör, så ock i övrigt envar, som ensam eller i förening med annan är bemyndigad att teckna bolagets firma, å ansökningen egenhändigt skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, skall vid ansökningen fogas en särskild bilaga, därå namnteckningen finnes och blivit styrkt av vittnen.

82 Om inbetalning och återbetalning

av

garantikapital.

192 §. 1 mom. Senast inom två år från ömsesidigt försäkringsbolags bildande skall, där garantikapital förskjutes, tecknat garantibelopp vara med penningar eller därmed enligt 331 § jämställd betalning till fullo inbetalt. Garant vare skyldig att senast vid bolagets bildande avlämna till bolaget ställd skriftlig förbindelse å tecknat garantibelopp, som är oguldet. Fordran å oguldet garantibelopp må, ändå att förbindelse utfärdats, ej av bolaget överlåtas eller pantsättas. Ej må kvittning ske av skuld på grund av teckning av garantibelopp mot fordran hos bolaget, med mindre styrelsen det medgiver. Kvittning må icke medgivas, där den skulle lända till nackdel för bolaget eller dess borgenärer. Innan styrelse valts, må inbetalning av garantibelopp verkställas allenast genom insättning för bolaget å bankräkning, varom stadgas i 331 §. 2 mom. Varder, efter det ansökan om bolagets registrering gjorts, ytterligare inbetalning å garantikapital fullgjord, skall inom sex månader efter inbetalningen anmälan om sålunda inbetalt belopp göras för registrering. Anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktören, skall innehålla försäkran, att den anmälda inbetalningen på garantikapitalet blivit verkställd genom betalning i penningar eller därmed enligt 331 § jämställd betalning eller ock genom kvittning mot skuld till garant. Därvid skall angivas, huru mycket som guldits genom betalning och huru mycket som guldits genom kvittning, och skall, där kvittning skett, tillika försäkras att den enligt styrelsens och verkställande direktörens mening icke länt till nackdel för bolaget eller dess borgenärer. 193 §. Återbetalning av garantikapital må icke ske förrän såsom tillgång uppförda organisationskostnader fullständigt avskrivits samt, där rörelsen avser livförsäkring, säkerhetsfonden uppgår till det i 271 § angivna minimibeloppet. Beslut om återbetalning av garantikapitalet, helt eller delvis, må ej bringas till verkställighet utan försäkringsinspektionens tillstånd. Verkställd återbetalning skall av styrelsen och verkställande direktören ofördröjligen anmälas för registrering. Om reservfond

så ock om bolagsstämmas rätt att förfoga över bolagets egendom. 194 §.

ömsesidigt försäkringsbolag skall av årsvinsten å annan rörelse än livförsäkringsrörelse, efter avdrag för vad som åtgår till täckande av möjligen förefintlig förlust från föregående år å rörelsen, göra avsättning till reservfond med minst det belopp, som angives i bolagsordningen. Vid beräkning av det

belopp, som sålunda minst skall avsättas, må ej från årsvinsten avdragas den andel däri, som kan hava tillerkänts styrelseledamot, verkställande direktören eller annan såsom arvode (tantiem). Sedan fonden uppgått till visst i bolagsordningen föreskrivet minimibelopp, må vidare avsättning till fonden upphöra; nedgår fonden under det sålunda föreskrivna beloppet, skall avsättning därtill ånyo vidtaga. Nedsättning av reservfonden må beslutas allenast för täckande av förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hava uppstått å bolagets verksamhet i dess helhet, och som icke kan ersättas av befintliga till framtida förfogande avsatta medel. 195 §. 1 mom. Ej må till betalning av ränta enligt garantiavtal eller till utdelning av vinst åt garant användas annat än den vinst, som förefinnes å rörelsen i dess helhet enligt fastställd balansräkning för sista räkenskapsåret, i den mån vinsten icke skall avsättas till reservfond eller säkerhetsfond eller återbäringsfond. Innan organisationskostnader, som uppförts såsom tillgång, fullständigt avskrivits, må ej för något år såsom ränta eller vinst till garanter utgivas sammanlagt mera än fem procent å det inbetalda garantikapitalet. 2 mom. Varder räntebetalning eller vinstutdelning beslutad och verkställd i strid mot vad i 1 mom. stadgats eller mot bestämmelse i bolagsordningen eller grunderna, vare garanter, som uppburit sådan betalning eller utdelning, skyldiga att återbära denna jämte fem procent ränta därå. Samma lag vare, om betalning eller utdelning skett av vinst som utvisats av fastställd balansräkning till följd därav att balansräkningen upprättats i strid mot bestämmelser som avses i 205 §, jämförd med 93 och 94 §§; dock må betalningen eller utdelningen ej återkrävas från den, som vid dess uppbärande varken insåg eller bort inse balansräkningens oriktighet. För brist, som kan uppkomma vid återbäringen vare de, som medverkat till beslutet om räntebetalning eller vinstutdelning eller verkställandet därav eller till upprättandet eller fastställandet av oriktig balansräkning, ansvariga efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 320, 323 och 324 §§ stadgade grunderna. 196 §. Det tillkommer bolagsstämma att i enlighet med bolagsordningens föreskrifter besluta, huruvida och i vad mån räntebetalning eller utdelning skall ske av den vinst som enligt 195 § må användas för sådant ändamål. Bolagsstämma må ej besluta om användande av bolagets vinstmedel eller övriga tillgångar eller om åtagande av förpliktelser för ändamål, som uppenbarligen är främmande för bolagets verksamhet. Dock äge bolagsstämma använda tillgångar till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, såvitt det med hänsyn till ändamålets beskaffenhet, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt.

84 Bolagsstämma må ej heller, med mindre annat följer av vad i denna lag eller bolagsordningen eller grunderna är stadgat, besluta om sådan användning av bolagets tillgångar eller eljest om sådan åtgärd, att uppenbarligen fördel beredes vissa garanter till nackdel för bolaget eller övriga garanter.

Om uttaxering

i ömsesidigt

försäkringsbolag.

197 §. Uppkommer i ömsesidigt försäkringsbolag förlust å annan skadeförsäkring än personförsäkring skall det belopp, vartill förlusten uppgår, i den mån den icke varder täckt genom användande av befintliga till framtida förfogande avsatta medel eller genom nedsättning av reservfonden, med tillägg av högst en tiondel uttaxeras å dem, som varit delägare i bolaget under hela eller någon del av det räkenskapsår, varunder förlusten uppkommit. Är delägarnas personliga ansvarighet begränsad till visst belopp, skall uttaxeringen därefter jämkas. Varder ej förlusten täckt genom uttaxering på sätt i första stycket är stadgat, skall kvarstående förlust utjämnas genom nedsättning såväl av premiereserven med därav betingad nedsättning av försäkringsbeloppen som av de ersättningsbelopp, som svara mot försäkringsfall, vilka inträffat under det räkenskapsår, varunder förlusten uppkommit. Där garantikapital förskjutits, skall vad i första och andra styckena är stadgat om förlustens täckande gälla allenast det belopp, varmed förlusten må överstiga det inbetalda garantikapitalet till den del detta icke redan återbetalats till garanterna. Om täckande av förlust i fråga om livförsäkring eller annan personförsäkring stadgas i 272 och 273 §§. 198 §. Uttaxering enligt 197 § skall, efter det balansräkning för räkenskapsåret blivit av bolagsstämman fastställd, genom styrelsens och verkställande direktörens försorg ofördröjligen bringas till verkställighet. Inbetalning av medel som uttaxerats må fördelas på högst sex terminer, dock att sista inbetalningen skall vara gjord inom tre år från beslut om uttaxering. Uttaxeringsbeslut skall, där ej annat är i bolagsordningen bestämt, minst en månad före varje inbetalningsdag delgivas i den ordning, som finnes stadgad för kungörande av meddelanden till delägarna. 199 §. Uttaxering skall ske i förhållande till varje delägares försäkringsbelopp. Vid nedsättning av delägares andel i premiereserven och av ersättningsbelopp skola alla andelar och ersättningsbelopp nedsättas i samma förhållande.

85 Har någon redan uppburit större ersättning än honom tillkommer efter ersättningsbeloppens nedsättning, är han skyldig att till bolaget återbära vad han sålunda för mycket uppburit. Om bolagsordningen innehåller bestämmelser, som avvika från vad i denna paragraf är stadgat, vare de gällande. 200 §. Å delägare uttaxerat belopp, som ej å utsatt tid erlägges, skall ofördröjligen utsökas. Finnes vid utmätning delägare sakna genast utmätningsbar tillgång till det utsökta beloppets fulla gäldande eller varder delägares egendom avträdd till konkurs, skall, i den m å n förlust som jämlikt 197 § skall täckas genom uttaxering, icke genom de erlagda beloppen blivit täckt, i förra fallet vad som brister och i senare fallet vad å delägaren belöper uttagas hos övriga delägare så långt deras ansvarighet räcker; och skola i ty fall de för första uttaxeringen gällande grunder lända till efterrättelse. 201 §. Avträdes ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs, må delägares personliga ansvarighet för bolagets förbindelser göras gällande endast i den mån bolagets tillgångar ej förslå till gäldande av dess skulder samt allenast i den ordning som i 202 och 203 §§ sägs. 202 §. Då förslag till slututdelning i bolagets konkurs upprättas, skall, där brist för borgenärerna uppstår, av konkursförvaltningen jämväl upprättas förslag till uttaxering å delägarna, så långt deras ansvarighet räcker, av det belopp som erfordras för bristens täckande. Sådan uttaxering skall verkställas efter de grunder, som stadgas i 197 och 199 §§, dock att uttaxeringen skall ske å dem, som vid tiden för konkursansökningens ingivande voro eller under hela eller någon del av det före nämnda tid närmast förflutna året varit delägare i bolaget. Underrättelse om förslagets upprättande skall upptagas i den kungörelse, som utfärdas angående utdelningsförslaget, och varde därjämte av rättens ombudsman meddelad delägarna på sätt om kungörande av meddelanden åt dem finnes stadgat. Vad konkurslagen innehåller om tillhandahållande av utdelningsförslag samt om ordningen för klander därå skall äga motsvarande tillämpning i fråga om förslag till uttaxering. Klandertalan å sådant förslag må jämväl av delägare anställas. 203 §. Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blivit av första domstolen i konkurssaken prövat, åligger det konkursförvaltaren att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för kungörande av meddelanden åt delägarna, infordra de uttaxerade beloppen.

86 Infordrat belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall av konkursförvaltaren utsökas; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika gällande som domstols lagakraftägande dom. Finnes vid utmätning delägare sakna genast utmätningsbar tillgång till del utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder delägares egendom avträdd till konkurs, gälle vad i 200 § är stadgat. Är ej förslaget till uttaxering av alla borgenärerna och delägarna gillat, må ej utdelning ske, innan tid för klanders anställande är försutten. Har förslaget överklagats, må ej belopp, som klandret avser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom över klandret fallit. Om styrelse, verkstältande

direktör och

firmateckning.

204 §. 1 mom. Angående styrelse, verkställande direktör och firmateckning skall för ömsesidigt försäkringsbolag gälla vad i fråga om försäkringsaktiebolag stadgas i 7fr—88 §§, dock med iakttagande att den beträffande tiden för val av styrelseledamot i 70 § tredje stycket upptagna hänvisningen till 113 § skall avse bestämmelsen i 213 §, att vad i 73 § tredje stycket sägs om aktieägare skall äga tillämpning å delägare och garanter i ömsesidigt försäkringsbolag, samt att den i 84 § upptagna hänvisningen till 69 § andra stycket första punkten och tredje stycket skall avse bestämmelserna i 196 § andra stycket första punkten och tredje stycket. Konungen må, där det med hänsyn till området för bolagets verksamhet och dennas omfattning prövas kunna ske, medgiva undantag från föreskriften att verkställande direktör skall utses. I sådant fall uppdrage styrelsen åt en av styrelseledamöterna att fullgöra de skyldigheter, som enligt denna lag åvila verkställande direktören i avseende å bolagets bokföring och medelsförvaltningen, och svare styrelsen i övrigt för de åligganden, som enligt denna lag ankomma på verkställande direktören. 2 mom. Vill styrelsen kära till bolaget, skall styrelsen kalla de röstberättigade till bolagsstämma för val av ställföreträdare att föra bolagets talan i tvisten. Stämning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman. 3 mom. Vad i 90 § stadgas om registreringsanmälan skall lända till efterrättelse jämväl i fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, dock skall i stället för de i nämnda paragraf första stycket andra punkten angivna lagrum tilllämpas föreskrifterna i 191 § andra, tredje och åttonde styckena. Om styrelsens

och verkställande

direktörens

årsredovisning.

205 §. Angående styrelsens och verkställande direktörens årsredovisning skall för ömsesidigt försäkringsbolag gälla vad i fråga om försäkringsaktiebolag stadgas i 91 och 92 §§, 93 § 1—5 mom. och 7—8 mom., 94 § 1 mom. och 3—5

87 mom. saint 95—97 §§; dock att den beträffande tiden för avlämnande avredovisningshandlingar i 91 § tredje stycket upptagna hänvisningen till 113 § skall avse bestämmelsen i 213 §. Om

revision.

206 §. Vad angående revision i försäkringsaktiebolag finnes stadgat i 98—104 §§ skall gälla jämväl i fråga om revision i ömsesidigt försäkringsbolag; därvid skall dock iakttagas, att den i 99 § första stycket och 103 § första stycket upptagna hänvisningen till bolagsstämma enligt 113 § skall avse bolagsstämma som i 213 § sägs, samt att å anmälan enligt 99 § fjärde stycket skall i stället för där angivet lagrum tillämpas 191 § andra stycket. Om bolagsstämma

och

delegeradeförsamling.

207 §. Delägares rätt att deltaga i handhavandet av bolagets angelägenheter utövas å bolagsstämma, där ej i bolagsordningen bestämts att den skall utövas av utsedda delegerade (delegeradeförsamling). Garants rösträtt utövas å bolagsstämma eller i delegeradeförsamling. Vad i denna lag stadgas om bolagsstämma skall gälla jämväl om delegeradeförsamling. Delegerads rösträtt må ej utövas genom ombud. 208 §. Såvitt hinder ej möter, böra styrelsens ledamöter och verkställande direktören närvara vid bolagsstämma så ock minst en av revisorerna, där å stämman redovisning för bolaget skall behandlas eller eljest ärende förekommer av beskaffenhet att revisors närvaro kan anses påkallad. Rätt att närvara vid bolagsstämma tillkommer städse revisor. 209 §. Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å bolagsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man. Styrelseledamot eller verkställande direktören må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig, eller i val av revisor. I behandlingen av fråga om överlåtelse av försäkringsbestånd som avses i 295 § äger övertagande bolaget deltaga utan hinder av vad i första stycket sägs.

88 210 §. Där ej genom föreskrift i bolagsordningen är bestämt vem som skall vara ordförande på bolagsstämma, välje stämman själv ordförande att leda förhandlingarna. Till ordförande må utses den som ej är röstberättigad å stämman, om annat icke föreskrives i bolagsordningen. Är ej ordförande bestämd genom bolagsordningen, skall stämman öppnas av styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utsett. Utse, då ordförande skall väljas, de närvarande ej enhälligt ordförande, åligger det den som öppnat stämman att såsom ordförande leda förhandlingarna, till dess röstlängd blivit godkänd och ordförande valts. Å stämman skall ordföranden upprätta och till godkännande framlägga en förteckning över närvarande röstberättigade och ombud för röstberättigade med uppgift å det röstetal, som tillkommer envar av dem. Sedan förteckningen enhälligt eller efter en på grundval därav företagen omröstning godkänts med eller utan ändring, länder förteckningen till efterrättelse såsom röstlängd å stämman; dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästfoljande söckendag, ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman. Genom styrelsens försorg skall föras protokoll över förhandlingarna å stämman. I protokollet skola intagas röstlängden, de beslut, som av ordföranden angivits vara fattade av stämman, samt, där röstning skett, dess resultat. Anteckning skall i protokollet ske om prövning av kallelsen till stämman. Protokollet skall undertecknas eller till riktigheten vitsordas av ordföranden och minst en på stämman utsedd person. Senast inom två veckor efter stämman skall protokollet genom styrelsens och verkställande direktörens försorg hållas hos bolaget tillgängligt för delägarna så ock för röstberättigade, som ej äro delägare. Protokollen skola på betryggande sätt förvaras. 211 §. Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolagsstämma, gälle, såframt ej annat är i bolagsordningen föreskrivet: 1. att frånvarande delägares rösträtt må utövas allenast av annan röstberättigad delägare; 2. att såsom bolagets beslut gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas; 3. att vid lika röstetal val avgöres genom lottning, men i andra frågor den mening gäller som biträdes av de flesta röstande eller, om jämväl antalet röstande är lika, av stämmans ordförande. 212 §. Den, som vill föra talan såsom fullmäktig för röstberättigad å bolagsstämma, skall, där ej den röstberättigade å stämman muntligen bemyndigar honom därtill, styrka sin behörighet genom skriftlig dagtecknad fullmakt. Fullmakt vare ej gällande för stämma, som börjar senare än ett år efter fullmaktens utfärdande.

89 213 §. Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie bolagsstämma, å vilken styrelsen och verkställande direktören hava att framlägga redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen för det sistförflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens och verkställande direktörens försorg skola de handlingar, som sålunda skola framläggas å stämman, under minst en vecka närmast före denna hos bolaget hållas för de röstberättigade tillgängliga i tillräckligt antal exemplar ävensom ofördröjligen översändas till röstberättigad som med uppgivande av postadress anhåller därom. Röstberättigad äge att få ärende hänskjutet till prövning å ordinarie stämma, såframt han hos styrelsen skriftligen framställer yrkande därom minst tio dagar före stämman. Föranleder yrkandet särskilt tillkännagivande och meddelande enligt 215 § andra stycket, skola kostnaderna därför gäldas av den som framställt yrkandet. 214 §. Styrelsen äger, när den finner lämpligt, kalla de röstberättigade till extra bolagsstämma. Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna på sätt i 215 och 216 §§ är stadgat själva utlysa stämma. Äro icke samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, varom de flesta förena sig eller vid lika röstetal deras mening som anse extra stämma böra hållas. Extra bolagsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet ändamål skriftligen påfordras av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller det mindre antal, som kan vara bestämt i bolagsordningen. 215 §. Bolagsstämma skall sammanträda å den ort, där styrelsen har sitt säte, såframt ej i bolagsordningen blivit bestämt att stämma skall hållas å annan ort inom riket. Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas av styrelsen i enlighet med bolagsordningens föreskrifter. Kallelseåtgärderna skola vara vidtagna senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före extra stämma. Utlyses ordinarie stämma som i 213 § sägs att hållas å annan tid än som bestämts i bolagsordningen, skall senast två veckor före stämman kungörelse om stämmans hållande införas i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse har sitt säte. Är i bolagsordningen något ytterligare föreskrivet om kallelse till ordinarie stämma, skall det iakttagas. Uppskjutes stämma till dag som infaller mer än en månad därefter, skall kallelse jämlikt andra stycket utfärdas till den fortsatta stämman.

90 Där för giltighet av bolagsstämmobeslut erfordras att det fattas å två på varandra följande stämmor, må kallelse till sista stämman ej ske, innan första stämman hållits. Är icke någon av stämmorna ordinarie, skola mellan dem förflyta minst två månader, och skall beträffande kallelse till sista stämman iakttagas vad i tredje stycket är stadgat. 216 §. I kallelsen till bolagsstämma skola angivas de ärenden, som skola förekomma å stämman, dock vare det ej erforderligt att i kallelse till ordinarie stämma särskilt angiva de ärenden, som enligt denna lag eller bolagsordningen skola där företagas. Under minst en vecka närmast före stämma skall tillika en fullständig förteckning över samtliga ärenden, som skola förekomma å stämman, genom styrelsens och verkställande direktörens försorg hållas hos bolaget tillgänglig för de röstberättigade ävensom ofördröjligen översändas till röstberättigad, som med uppgivande av postadress anhåller därom. Skall å stämma förekomma ärende innefattande förslag till ändring av bolagsordningen, varde det huvudsakliga innehållet av ändringen angivet i kallelsen och förteckningen. Har röstberättigad enligt 213 § framställt yrkande om ärendes hänskjutande till prövning på ordinarie stämma å sådan tid att ärendet icke kunnat angivas i kallelsen till stämman, skall genom styrelsens försorg ofördröjligen om ärendets hänskjutande till stämman tillkännagivande äga rum på det sätt, som i bolagsordningen stadgas för kallelse till ordinarie bolagsstämma. Ärende, som ej angivits i kallelsen till stämman eller varom tillkännagivande icke ägt rum efter vad i andra stycket stadgas, eller som ej upptagits i förteckningen, må icke vid stämman företagas till avgörande, där ej i fråga om ordinarie stämma ärendet enligt denna lag eller bolagsordningen skall förekomma på stämman eller omedelbart föranledes av ärende som där skall avgöras. Ej heller må ärende angående ändring av bolagsordningen företagas till avgörande å ordinarie eller extra stämma, med mindre föreskriften i första stycket sista punkten iakttagits. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å såväl ordinarie som extra stämma kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling av visst ärende. Då särskild kallelse skall ske till fortsatt stämma, skall beträffande kallelsens innehåll och påföljden av att ärende icke angivits i kallelsen vad ovan i denna paragraf är stadgat äga motsvarande tillämpning. 217 §. Finnes ej styrelse för ömsesidigt försäkringsbolag, har försäkringsinspektiotionen att, på anmälan av verkställande direktören eller röstberättigad eller då förhållandet eljest varder för inspektionen kunnigt, ofördröjligen utlysa bolagsstämma. I fråga om ordningen för utlysande av stämma i sådant fall gälle vad i 215 och 216 §§ är stadgat. Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla de röstberättigade till ordinarie bolagsstämma eller har styrelsen ej senast två veckor efter på-

91 fordran, som i 214 § tredje stycket sägs, utlyst extra bolagsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, vare lag som i 288 § 2 och 3 mom. sägs. 218 g. Å ordinarie bolagsstämma, som avses i 213 §, skola till avgörande förelagas frågorna om fastslällelse av balansräkningen med de ändringar eller tillägg, som må finnas erforderliga, samt om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören för den tid redovisningen omfattar. Stämman skall ock fatta beslut i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen. Med beslut i nämnda frågor skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst en och högst två månader därefter, om det påfordras av minst en tiondel av närvarande röstberättigade. Utöver nämnda tid vare uppskov med sådant beslut ej medgivet. Om skyldighet att inom viss tid till försäkringsinspektionen ingiva avskrift av balansräkningen jämte andra handlingar stadgas i 281 §. 219 §. Styrelsen och verkställande direktören vare pliktiga att å den bolagsstämma, varom förmäles i 213 §, i den mån det av röstberättigad äskas och kan ske utan förfång för bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar angående förhållanden, som kunna inverka på bedömandet av värdet av bolagets tillgångar, av dess ställning i övrigt och av resultatet av dess verksamhet samt av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolagets angelägenheter. Upplysningsplikten avser även bolagets förhållande till koncernbolag. Det åligger styrelsen och verkställande direktören att jämväl eljest å bolagsstämma meddela röstberättigad upplysning efter vad nu är sagt i avseende å ärende, som skall förekomma å stämman. Om för lämnande av begärd upplysning erfordras uppgifter, som ej äro tillgängliga å stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter skriftligen hos bolaget hållas tillgänglig för de röstberättigade ävensom översändas till röstberättigad, som framställt begäran om densamma. Finner styrelsen att begärd upplysning icke kan av styrelsen eller verkställande direktören utan förfång för bolaget lämnas å stämman, skall upplysningen i stället lämnas till bolagets revisorer inom två veckor därefter. Revisorerna skola inom en månad efter stämman till styrelsen avgiva skriftligt yttrande, huruvida den begärda upplysningen lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i revisionsberättelsen eller eljest giver anledning till erinran. Där det är fallet, skall ändringen eller erinringen angivas i yttrandet. Revisorernas yttrande skall av styrelsen hållas hos bolaget tillgängligt för de röstberättigade samt i avskrift översändas till röstberättigad, som framställt begäran om upplysningen.

92 Om talan mot styrelseledamot,

verkställande röstberättigad.

direktör,

stiftare,

revisor

eller

220 §. Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelseledamot eller verkställande direktören beviljad, såframt minst en tiondel av samtliga röstberättigade röstat däremot. Varder talan å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser ej anställd inom sex månader från det redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades på bolagsstämma, vare så ansett som om ansvarsfrihet blivit beviljad. Om ansvarsfrihet blivit beviljad, må likväl talan kunna anställas mot styrelseledamot eller verkställande direktören på grund av åtgärd, om vars vidtagande eller betydelse för bolaget styrelsen, styrelseledamot eller verkställande direktören, uppsåtligen eller av vårdslöshet i redovisningshandlingarna eller eljest till bolagsstämman eller till de röstberättigade enligt 219 § tredje stycket eller ock genom bokföringen eller eljest till revisorerna lämnat i väsentliga hänseenden oriktiga eller ofullständiga upplysningar. Talan, som grundas därpå att styrelseledamot eller verkställande direktören begått brottslig handling, må ock eljest kunna mot honom anställas, såframt ej beviljad ansvarsfrihet uppenbarligen avsett även nämnda handling. 221 §. Har ansvarsfrihet enligt 220 § icke blivit styrelseledamot eller verkställande direktören beviljad, äge röstberättigade till det antal, som i nämnda paragraf stadgas, å bolagets vägnar föra talan mot honom å förvaltningen. Samma lag vare i fråga om anställande av sådan talan som enligt vad där sägs må anställas utan hinder av att ansvarsfrihet blivit beviljad. Sedan talan blivit anställd, må den omständigheten, att en eller flera av de röstberättigade, som anställt talan, avstått från denna, ej utgöra hinder för de övriga att fullfölja talan, ändå att deras sammanlagda antal är mindre än ovan sagts. Röstberättigade, som enligt första stycket anställt talan mot styrelseledamot eller verkställande direktören, svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att av bolaget erhålla ersättning, i den mån kostnaderna täckas av vad genom rättegången kommit bolaget till godo. 222 §. Har förslag om anställande av talan för bolaget om skadestånd mot stiftare på grund av bolagsbildningen eller mot revisor på grund av hans uppdrag prövats på bolagsstämma, vare i fråga om röstberättigades rätt att å bolagets vägnar föra sådan talan lag som i 221 § sägs, därest förslaget blivit av stämman antaget eller ock biträtts av minst en tiondel av samtliga röstberättigade.

93 Talan må ej anställas mot stiftare sedan tre år förflutit efter bolagets registrering eller mot revisor sedan två år förflutit från det revisionsberättelse framlades å bolagsstämma eller yttrande enligt 219 § avgavs. Mot delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, må bolaget ej föra talan om skadestånd enligt 320 §, sedan två år förflutit efter beslut eller ålgärd därå talan grundas. Utan hinder av vad i andra och tredje styckena sägs må talan anställas som grundas därpå att stiftare, revisor, delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, begått brottslig handling. 223 §.

Försättes bolaget i konkurs på ansökan, som gjorts inom två år från den stämma där redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades, äge konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit styrelseledamot eller verkställande direktören beviljad, anställa talan mot honom å förvaltningen under det räkenskapsår redovisningen avser. Mot stiftare, revisor, delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, äge ock, där bolaget försättes i konkurs på ansökan, vilken gjorts inom tid som i 222 § andra och tredje styckena är för talan i varje särskilt fall föreskriven, konkursboet föra sådan talan. Talan, varom i denna paragraf stadgas, skall väckas inom sex månader från första borgenärssammanträdet eller, där tiden för anställande av talan för bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången av den tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad. 224 §.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande honom i sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet vare ej bindande för bolaget eller dess konkursbo, där den träffats innan tid för anställande av talan mot honom gått till ända efter vad ovan är stadgat. Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om uppgörelse beträffande skadeståndsskyldighel, som åvilar styrelseledamot, verkställande direktören eller revisor. Bolaget vare dock bundet av uppgörelse, som träffats av bolagsstämma. Är fråga om uppgörelse med styrelseledamot eller verkställande direktören, skola revisorerna höras i ärendet. Ej må uppgörelse anses träffad av stämman, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade röstat däremot. För röstberättigad skadeståndstalan å bolagets vägnar, vare uppgörelse ej gällande med mindre den biträtts av honom. Skall fråga om uppgörelse behandlas å stämma, skola, ändå att denna ej är ordinarie, föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämman.

7—451759

94 Om ändring av bolagsordningen

så ock om ändring av

grunderna.

225 §. Beslut om ändring av bolagsordningen vare ej giltigt, med mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande. Är för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse. 226 §.

Beslut om ändring av grunderna fattas av styrelsen; och gälle därvid vad i 204 §, jämförd med 78 §, är stadgat. 227 §.

Sedan Konungens stadfästelse vunnits å ändring av bolagsordning eller grunder, skall ändringen av styrelsen eller verkställande direktören ofördröjligen anmälas för registrering. Ändringsbeslutet må ej gå i verkställighet innan registrering skett. Vid anmälningen skola fogas två enligt 341 § andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet samt av Konungens beslut om stadfästelse. 228 §.

Avser ändring av bolagsordningen delägares ansvarighet för bolagets förbindelser, må, där ej samtliga delägare samtyckt till ändringen, beslutet därom tillämpas endast för tid, som börjar minst ett år efter registrering av ändringsbeslutet. När registrering skett, skall därom genom styrelsens och verkställande direktörens försorg ofördröjligen dels kungörelse införas i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse har sitt säte, dels ock meddelande med posten avsändas till envar delägare, vars postadress är känd. Den, som var delägare i bolaget vid tidpunkten för ändringsbeslutets fattande, men icke samtyckt till ändringen, äger att inom ett år från beslutets registrering, utan iakttagande av eljest stadgad uppsägningstid, häva försäkringsavtalet med rätt för honom att utfå vad av erlagd premie belöper efter den tidpunkt, då försäkringsavtalet upphör att gälla.

Om talan å

bolagsstämmobeslut. 229 §.

1 mom: Menar styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktören eller delägare eller röstberättigad, som ej ä r delägare, att beslut, som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna

95 lag eller bolagsordningen eller grunderna, äge därå tala genom stämning å bolaget. - 1*1 Grundas talan därå, att beslutet icke tillkommit i behörig ordning eller att det eljest kränker allenast den rätt som tillkommer delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, skall talan väckas inom tre månader från beslutets dag. Försummas det, vare beslutet gällande. Hava vid bolagsstämmobeslut, som skall anmälas för registrering, i denna lag eller bolagsordningen upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet icke rätteligen iakttagits, vare, ehuru klandertalan ej väckts, beslutet icke gällande, utan så är att i strid mot 304 § 2 mom. registrering av beslutet ägt rum. • * #;1| 2 mom. Har talan å bolagsstämmobeslut anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer, att innan slutligt utslag i målet meddelas förordna att beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där beslutet är av beskaffenhet att böra registreras, meddelande ofördröjligen genom rättens försorg avsändas för registrering. Domstols utslag, varigenom bolagsstämmobeslut upphävts eller ändrats, gälle jämväl för delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, ändå att han ej fört talan. 230 §.

Har bolagsstämma bestämt arvode åt styrelseledamot, revisor eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande av honom meddelat uppdrag, äge röstberättigade, utgörande minst en tiondel av sammanlagda antalet, inom tre månader från beslutets dag hos rätten göra skriftlig ansökan om prövning av arvodets storlek, därest det förmenas vara för högt; och äge rätten efter vederbörandes hörande jämka arvodet, om det finnes uppenbarligen vara bestämt till oskäligt belopp. Om förlängning

av ömsesidigt försäkringsbolags

koncession.

231 §. Har koncession för bestämd tid beviljats ömsesidigt försäkringsbolag, må till Konungen ställd ansökan om förlängning av koncessionen inlämnas till försäkringsinspektionen sist sexton månader före utgången av den löpande koncessionen. Beslut om sådan ansökan skall fattas å ordinarie bolagsstämma och gälle därvid vad i 215 § 2 och 3 är stadgat. Vid ansökningen skall fogas enligt 341 § andra stycket bestyrkt avskrift av protokoll som förts i ärendet. Om likvidation

och

upplösning.

232 §.

Bolagsstämma äger besluta att bolaget skall träda i likvidation. Har förhållande inträffat som i 233 § sägs, skall beslutet fattas enligt 211 § 2 och 3.

96 Beslut att bolaget skall träda i likvidation vare eljest icke giltigt, med mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av samtliga röstande. Är för giltighet av beslutet något ytterligare villkor bestämt i bolagsordningen, lände det till efterrättelse. Föreligger ej fall som i första stycket andra punkten sägs, må bolagsstämman kunna i beslutet föreskriva, att likvidationen skall inträda först å viss kommande dag högst två månader därefter, dock senast å första dagen avnästa räkenskapsår. 233 §.

Har i bolagsordningen fastställd tid för bolagets verksamhet gått till ända, eller har eljest förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse i bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet, eller har bolagets hela försäkringsbestånd överlåtits, eller har för bestämd tid beviljad koncession gått till ända utan att ny koncession beviljats, eller har Konungen förklarat bolaget hava förverkat koncessionen, och varder ej på grund av anmälan inom sex veckor därefter enligt 239 § i registret infört att bolaget trätt i likvidation, förklare rätten, på ansökan av styrelseledamot, verkställande direktören eller delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, eller på anmälan av försäkringsinspektionen, och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation; och förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande sex veckor, till rätten ingiva bevis, att registrering skett på grund av anmälan enligt 239 §, vid äventyr att eljest en eller flera likvidatorer förordnas av rätten. Genom rättens försorg skall till försäkringsinspektionen ofördröjligen avsändas dels för registrering meddelande om beslutet att bolaget skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av likvidator med angivande av hans fullständiga namn och postadress. 234 §.

Saknar ömsesidigt försäkringsbolag till registret anmäld behörig styrelse eller verkställande direktör, där sådan skall utses, vare styrelseledamot, verkställande direktören, delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, eller annan borgenär, så ock envar annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda bolaget, berättigad att hos rätten göra ansökan, att bolaget skall förklaras skyldigt alt träda i likvidation. Där förhållande som avses i första stycket varder för försäkringsinspektionen kunnigt, skall inspektionen ofördröjligen därom göra anmälan hos rätten. Sker ansökan eller anmälan, skall rätten ofördröjligen utfärda kallelse å bolaget samt å delägare och övriga borgenärer, som vilja yttra sig i ärendet, att inställa sig för rätten å utsatt dag, då frågan om bolagets trädande i likvidation skall prövas av rätten. Kallelsen skall delgivas bolaget på sätt om stämning i tvistemål är stadgat, där upplysning vinnes om någon med vilken

97 delgivning kan äga rum. Genom rättens försorg skail kungörelse om kallelsen införas i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte, minst två och högst fyra månader före nämnda dag. Rätten äge, där så äskas eller eljest finnes erforderligt, förordna en eller flera sysslomän att taga bolagets egendom under vård samt bevaka dess angelägenheter och företräda bolaget till dess rätten meddelat beslut i ärendet. Styrkes ej innan ärendet företages till avgörande, att behörig styrelse eller verkställande direktör finnes samt att införing i registret skett, förklare rätten, att bolaget skall träda i likvidation, och förordne en eller flera likvidatorer. Genom rättens försorg skall till försäkringsinspektionen ofördröjligen avsändas dels för registrering meddelande om beslutet att bolaget skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av likvidalor med angivande av hans fullständiga namn och postadress. Förordnas syssloman, skall ock för registrering ofördröjligen avsändas meddelande därom med angivande av sysslomannens fullständiga namn och hemvist. 235 §. I ärende varom i 233 och 234 §§ förmäles skall för de kostnader som sökanden fått vidkännas för delgivning eller kungörelse av kallelse och för expedition i ärendet gottgörelse till honom utgå av bolagets medel, där bolaget förklaras skola träda i likvidation eller rätten eljest prövar skäligt att gottgörelse utgår. Har ärendet upptagits på grund av anmälan från försäkringsinspektionen, skola kostnaderna för kungörelse och delgivning utgå av allmänna medel samt slutligen gäldas med bolagets medel eller, om dessa ej lämna tillgång därtill, av statsverket. 236 §.

Beslutar bolagsstämma att bolaget skall träda i likvidation, välje stämman en eller flera likvidatorer. Stämman må ock utse en eller flera suppleanter. Enligt bestämmelse, som på grund av särskild lag eller författning eller eljest intagits i bolagsordningen, mä en eller flera likvidatorer kunna tillsättas på annat sätt att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i likvidationen. Har rätten enligt 233 § förklarat att bolaget skall träda i likvidation, åligger det styrelsen att genast sammankalla bolagsstämma för val av likvidatorer, ändå att ändring sökes i beslutet. Då likvidatorer utsetts å bolagsstämma eller förordnats av rätten, skall bolaget anses hava trätt i likvidation, såframt ej bolagsstämman, efter vad i 232 § sägs, beslutat att likvidationen skall inträda först å senare dag. Finnes i bolagsordningen bestämmelse som i första stycket sägs, åligger det styrelsen, verkställande direktöien eller likvida tor att ofördröjligen giva den som enligt nämnda bestämmelse skall tillsätta likvidator underrättelse om bolagsstämmans eller rättens beslut att bolaget skall träda i likvidation. Angående likvidator som förordnas av Konungen stadgas i 289 §.

9b

237 §. Likvidator skall vara myndig här i riket bosatt svensk medborgare. Uppdraget att vara likvidator gälle intill dess likvidationen blivit avslutad, men den som meddelat uppdraget må när som helst entlediga likvidatorn och utse annan i hans ställe. Bolagsstämma äger ock utse likvidator i stället för likvidator, som förordnats av rätten i annat fall än nedan i fjärde stycket eller i 238 § andra stycket sägs. Om likvidator, som är vald å bolagsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider eller hinder för honom att vara likvidator uppkommer enligt första stycket och suppleant ej finnes, åligger det övriga likvidalorer att ofördröjligen sammankalla stämma för val av ny likvidator. Inträffar sådant fall i fråga om likvidator, som blivit tillsatt i annan ordning, skola övriga likvidatorer ofördröjligen underrätta den som tillsatt honom. Finnas ej andra likvidatorer, skall försäkringsinspektionen på ansökan av delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, ofördröjligen utlysa bolagsstämma för val av ny likvida tor. Visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid fullgörande av sitt uppdrag, äge rätten, på anmälan av försäkringsinspektionen eller likvidationsrevisor och efter likvidatorns hörande, entlediga honom och förordna annan i hans ställe. Har rätten entledigat likvidator och i hans ställe förordnat annan, skall underrättelse därom med angivande av dennes fullständiga namn och postadress genom rättens försorg ofördröjligen avsändas till försäkringsinspektionen. Vad i denna paragraf är stadgat om likvidator skall i tillämpliga delar gälla beträffande suppleant för likvidator. 238 §. Finnes ömsesidigt försäkringsbolag, som enligt verkställd registrering trätt i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda behöriga likvidatorer, skall rätten på ansökan av delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, eller annan borgenär eller den, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda bolaget, eller på anmälan av försäkringsinspektionen, där det varder kunnigt för inspektionen, förordna likvidatorer. Har i fall, då likvidator skall tillsättas enligt bestämmelse i bolagsordningen som avses i 236 § första stycket, sådan likvidator ej tillsatts, skall ersättare förordnas av rätten på ansökan eller anmälan som i första stycket sägs. Genom rättens försorg skall till försäkringsinspektionen ofördröjligen avsändas underrättelse om förordnande av likvidator med angivande av hans fullständiga namn och postadress. 239 §. Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla att bolaget trätt i likvidation eller, där likvidationen efter vad i 232 § sägs skall inträda å viss kommande dag, att bolaget träder i likvidation nämnda dag. Anmälningen skall innehålla uppgift om dagen för val eller rättens förordnande. I

99 övrigt skall beträffande anmälan för registrering rörande likvidator eller suppleant för honom eller i fråga om rätt att under likvidationen teckna bolagets firma eller om ändring av bolagets postadress vad i 191 § och 204 §, jämförd med 90 §, är stadgat för där avsedda fall äga motsvarande tillämpning. 240 §. Ä den bolagsstämma, vid vilken likvidatorer utses, skall jämväl väljas en eller flera likvidationsrevisorer att granska likvidatorernas förvaltning och bolagets räkenskaper under likvidationen. Hava likvidatorer förordnats av rätten, skola de ofördröjligen sammankalla de röstberättigade till stämma för sådant val. Bolagsstämma må ock utse en eller flera suppleanter. Likvidationsrevisor och suppleant må när som helst entledigas och annan utses i hans ställe. Vad i 191 § och 206 §, jämförd med 99 § tredje, fjärde och femte styckena ävensom 100 §, 101 § och 102 § 1 mom., samt 214 § är stadgat om revisor och suppleant för revisor, om revisors rättigheter och skyldigheter samt om anmälan eller meddelande för registrering beträffande revisor skall i tillämpliga delar gälla rörande likvidatioosrevisor och suppleant, där ej annat följer av vad här nedan ä r stadgat. Angående likvidationsrevisor som förjrdnas av försäkringsinspektionen stadgas i 289 §. 241 §. Då bolaget trätt i likvidation, åligger det styrelsen och verkställande direktören att ofördröjligen avgiva redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter under tid, för vilken redovisningshandlingar ej förut framlagts å bolagsstämma. Redovisningshandlingarna skola av likvidatorerna ofördröjligen i huvudskrift eller avskrift överlämnas till revisorerna, som hava att inom en månad avgiva revisionsberättelse. Redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen skola av likvidatorerna så snart ske kan framläggas å bolagsstämma; och skall å denna stämma till behandling företagas frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter och verkställande direktören för den tid redovisningen omfattar. I fråga om styrelsens och verkställande direktörens redovisning, om revisorernas granskning och revisionsberättelsen, om handlingars framläggande å bolagsstämma, tillhandahållande under viss tid före denna ocb insändande till försäkringsinspektionen, om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om anställande av talan mot styrelseledamot eller verkställande direktören skola i tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som avses i 205 §, jämförd med 91—96 §§, och 206 §, jämförd med 102—104 §§, ävensom 213, 218, 220—224 och 284 §§. Omfattar den tid, för vilken redovisning skall avgivas enligt första stycket, även föregående räkenskapsår, skall särskild redovisning avgivas för nämnda år och skall därvid jämväl 205 §, jämförd med 97 §, äga tillämpning.

100 242 §. 1 mom. Vad i 213, 214 och 217 §§ är stadgat om rätt för röstberättigad att få ärende hänskjutet till prövning å bolagsstämma och att påfordra utlysande av stämma skall äga motsvarande tillämpning under likvidation, varvid såsom ordinarie skola anses stämmor enligt 241, 249 och 252 §§ 2 mom. Om kallelse till bolagsstämma under likvidation skall gälla vad o m kallelse till extra stämma är stadgat; dock skola föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämma som avses i 241, 249, 252, 258 eller 259 §. 243 §. Det åligger likvidatorerna att ofördröjligen söka kallelse å bolagets okända borgenärer samt upprätta och i bolagets inventariebok införa inveniarium och balansräkning. I inventarium och balansräkning för ömsesidigt försäkringsbolag i likvidation skola upptagas bolagets tillgångar och skulder, tillgångarna till värde som skall beräknas enligt vad i 205 §, jämförd med 93 § 1 mom. andra stycket, är stadgat. I övrigt skall beträffande inventarium och balansräkning för ömsesidigt försäkringsbolag i likvidation gälla vad i 7 och 8 §§ bokföringslagen är stadgat. Likvidatorerna skola ofördröjligen överlämna ett av dem underskrivet exemplar av balansräkningen till likvidationsrevisorerna. 244 §.

Där ej annat föranledes av bestämmelserna i 296—299 §§, skola likvidatorerna förvalta bolagets angelägenheter under likvidationen. Det åligger dem att så snart ske kan förvandla bolagets egendom i penningar, i den mån det erfordras för likvidationen, samt att verkställa betalning av bolagets skulder. Bolagets rörelse må fortsättas i den omfattning som är nödvändig för en ändamålsenlig avveckling. Likvidatorerna skola ock föranstalta om skifte av bolagets behållna tillgångar, där ej annat följer av bolagsordningen. Bolagets egendom må ej avyttras under hand utan samtycke av den av Konungen förordnade likvidatorn. Finnes denne hava utan skäl vägrat sitt samtycke, äge försäkringsinspektionen på ansökan av övriga likvidatorer tilllåta försäljningen. Samtycke, som nu är sagt, vare ej av nöden, där likvidatorerna vilja till gällande börspris överlåta å fondbörs noterat värdepapper. Angående förbud mot meddelande av nya försäkringar stadgas i 261 §. 245 §. Med de inskränkningar som följa av vad i 244 § samt i 296—299 §§ eller eljest om likvidation är stadgat, skall i fråga om likvidatorers befogenhet att företräda bolaget så ock om deras rättigheter och skyldigheter i övrigt i tilliämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående styrelse eller styrel-

101 seledamot, dock med iakttagande av att likvidatorerna skola svara jämväl för de åligganden som enligt denna lag ankomma på verkställande direktören. Hava två eller flera likvidatorer utsetts, skall åt en av dem uppdragas att fullgöra verkställande direktörens skyldigheter i avseende å bolagets bokföring och medelsförvaltning. 246 §.

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg av orden »i likvidation». I övrigt skall vad i 204 §, jämförd med 87 § första stycket, finnes föreskrivet i fråga om undertecknande av handling, som utfärdas för bolaget, äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation. Har av likvidatorerna eller annan ställföreträdare för bolaget handling utfärdats utan sådan firmateckning som i första stycket sägs, och framgår icke av handlingens innehåll såväl att den utfärdats å bolagets vägnar som ock att bolaget är i likvidation, svare de, som undertecknat handlingen, för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för bolaget och att detta var i likvidation, samt den till viiken handlingen ställts av bolaget erhåller behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna. 247 §.

Det åligger likvidatorerna att för varje räkenskapsår avgiva redovisning för förvaltningen av bolagets angelägenheter genom avlämnande av balansräkning avseende bolagets ställning balansdagen, likvidationsräkning och förvaltningsberättelse. Dessa redovisningshandlingar skola vara underskrivna av samtliga likvidatorer. Vad i 205 §, jämförd med 91 § andra stycket, är stadgat skall äga motsvarande tillämpning. Har bolaget under räkenskapsåret fortsatt rörelsen eller viss rörelsegren, skall dock häröver avgivas sådan vinstoch förlusträkning som avses i 95 §. Likvidatorerna skola i likvidationsräkningen upptaga redovisning för inkomster och utgifter under räkenskapsåret, därvid inkomsterna å försäljning av bolagets tillgångar skola fördelas efter de i balansräkningen upptagna tillgångsposterna samt bland utgifterna skola för sig upptagas dels belopp, som erlagts i betalning för bolagets skulder, och dels övriga utgifter i lämpliga poster. I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske utan förfång för bolaget, upplysning lämnas om likvidationens gång. Hava tillgångar i balansräkningen upptagits till lägre eller högre värde än i närmast föregående balansräkning, skola i förvaltningsberättelsen angivas de belopp, varmed nedsättning eller höjning skett av de under särskild post i balansräkningen upptagna tillgångarnas sammanlagda värde.

102 Har likvidationen ej avslutats inom två år, skola i nästa förvaltningsberättelse de hinder uppgivas, som därför mött. Inom två månader efter räkenskapsårets slut skola likvidatorerna till likvidationsrevisorerna i huvudskrift eller avskrift avlämna redovisningshandlingarna. 248 §. Inom en månad efter det redovisningshandlingarna överlämnats till likvidationsrevisorerna skola de till likvidatorerna avlämna berättelse över granskningen av deras förvaltning och bolagets räkenskaper för räkenskapsåret. Revisionsberättelsen, som skall vara underskriven av likvidationsrevisorerna, skall innehålla uttalande, huruvida enligt deras mening likvidationen onödigt fördröjes eller icke. Om revisionsberättelsens innehåll i övrigt och om redovisningshandlingarnas återställande och förseende med påskrift skall i tillämpliga delar gälla vad i 206 §, jämförd med 103 § och 104 § 1 mom., är stadgat. Hör till bolaget stiftelse som i 105 § sägs, skall vad där är stadgat äga motsvarande tillämpning. 249 §. Sedan likvidationsrevisorerna till likvidatorerna avlämnat sin revisionsberättelse, skola likvidatorerna ofördröjligen kalla de röstberättigade till bolagsstämma för granskning av redovisningen. Rörande framläggande av redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen å stämman och deras tillhandahållande åt de röstberättigade under viss tid före stämman skall gälla vad i 213 § stadgas. Angående insändande av redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen till försäkringsinspektionen gäller vad i 284 § stadgas. 250 §. När den i kallelsen å okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi och all veterlig gäld blivit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon del av gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller av annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel innehållas och återstoden skiftas. Sker skifte annorledes än nu är sagt, eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som uppburit något vid skiftet, skyldig att återbära vad han bekommit. För brist, som kan uppkomma vid återbäringen, vare likvidatorerna ansvariga efter de beträffande skadeståndsskyldighet i 320, 323 och 324 §§ stadgade grunderna. 251 §. Finnas, sedan den i kallelsen å okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi och all veterlig gäld blivit betald eller erforderliga medel därtill avsatta, tillgångar vilka enligt bestämmelse i bolagsordningen kunna fördelas bland dem, som vid bolagets trädande i likvidation voro delägare i bolaget,

103 skall fördelning ske i förhållande till varje delägares försäkringsbelopp, där ej annan fördelningsgrund är bestämd i bolagsordningen. Förmenar delägare att han vid skifte icke bekommit vad på honom belöper, skall han vid talans förlust anhängiggöra sin talan mot bolaget inom tre månader efter det slutredovisning framlades å bolagsstämma. I fråga om delägares återbäringsskyldighet och om likvidators ansvarighet skall vad i 250 § stadgas äga motsvarande tillämpning. Har delägare icke inom fem år efter det slutredovisning framlades å bolagsstämma anmält sig att lyfta vad han vid skiftet bekommit, vare han förlustig sin rätt därtill. Äro medlen i förhållande till de skiftade tillgångarna att anse som ringa, äge rätten på anmälan av likvidatorerna förordna att de skola tillfalla allmänna arvsfonden; i annat fall skall vad i 254 § är stadgat äga tillämpning. 252 §. Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de så snart ske kan avgiva slutredovisning för sin förvaltning genom avlämnande av förvaltningsberättelse rörande likvidationens gång från likvidationens början till dess avslutande. Berättelsen skall ock innehålla redogörelse för utskiftning. Vid berättelsen skola fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skola i huvudskrift eller avskrift avlämnas till likvidationsrevisorerna, vilka hava att inom en månad därefter avgiva en av dem underskriven revisionsberättelse över förvaltningen under likvidationen och återställa handlingarna. Om revisionsberättelsens innehåll och om redovisningshandlingarnas återställande och deras förseende med påskrift skall i tillämpliga delar gälla vad i 206 §, jämfört med 103 § och 104 § 1 mom., är stadgat. Hör till bolagets stiftelse som i 105 § sägs, skall vad där är stadgat äga motsvarande tillämpning. Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna, skola dessa ofördröjligen kalla de röstberättigade till bolagsstämma för granskning av slutredovisningen. Angående redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens framläggande å stämman och tillhandahållande åt de röstberättigade under viss tid före stämman skall gälla vad i 213 § stadgas; dock äge röstberättigade allenast på egen bekostnad bekomma avskrift av nämnda handlingar. Angående insändande av redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen till försäkringsinspektionen gäller vad i 284 § stadgas. 253 §. Då likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag och å bolagsstämman framlagt slutredovisning för sin förvaltning, anses bolaget upplöst; och skall anmälan därom ofördröjligen göras för registrering. Vid anmälningen, som skall vara undertecknad av samtliga likvidatorer, skola fogas enligt 341 § andra stycket bestyrkt avskrift av protokoll som förts i ärendet ävensom bevis om dagen för utfärdande av kallelsen å okända borgenärer.

104 254 §. Yppas, efter det bolaget skall anses upplöst, tillgång för bolaget eller väckes talan mot bolaget eller uppkommer eljest behov av likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Anmälan härom skall av likvidatorerna ofördröjligen göras för registrering. Beträffande kallelse till den bolagsstämma, som efter likvidationens återupptagande först skall hållas, gälle vad i 215 § tredje stycket är stadgat. 255 §. Rörande beslut om avträdande av ömsesidigt försäkringsbolags egendom till konkurs skall meddelande samtidigt med kungörelsen om beslutet genom konkursdomarens försorg till försäkringsinspektionen avsändas för registrering. Under konkurs företrädes bolaget såsom konkursgäldenär av styrelsen och verkställande direktören eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 234 § eller likvidatorer voro utsedda, av dessa; dock må i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän ävensom nya styrelseledamöter eller nya likvidatorer. Det åligger konkursförvaltaren, då konkurs avslutats, att för registrering ofördröjligen avsända meddelande därom med angivande huruvida överskott finnes eller icke. Är konkursförvaltare ej tillsatt, skall sådan anmälan göras av konkursdomaren. 256 §. Där efter avslutande av ömsesidigt försäkringsbolags konkurs överskott ej finnes, anses bolaget upplöst, då konkursen avslutades. Finnes överskott, skall likvidation verkställas och gälle i avseende därå bestämmelserna i 236—240 samt 242—253 §§. Har ej inom en månad efter konkursens avslutande för registrering anmälts, att bolaget trätt i likvidation, förklare rätten, på ansökan av styrelseledamot, verkställande direktören eller delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, eller arman borgenär eller på anmälan av försäkringsinspektionen, att bolaget skall träda i likvidation. I fråga om ärendets handläggning och om beslutet skall i tilllämpliga delar gälla vad i 233 § är stadgat. Hade bolaget, i fall som avses i andra stycket,trätt i likvidation, innan dess egendom avträddes till konkurs, gälle vad i 254 § är stadgat. 257 §. Har ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation eller kommit i konkurstillstånd, äge garant för fordran på grund av inbetalning av garantibelopp ej njuta betalning ur bolagets tillgångar förrän bolagets övriga skulder blivit till fullo guldna eller erforderliga medel därtill avsatta. 258 § 1 mom. Bolagsstämma äger besluta att talan skall på grund av förvaltningen anställas mot likvidator. Enskild delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, äger ock för bolagets räkning men i eget namn föra sådan talan;

105 och skall i dylikt fall vad i 221 § sista stycket är stadgat angående rättegångskostnad äga motsvarande tillämpning. Talan må ej väckas senare än ett år från det slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å bolagsstämma. Har likvidator entledigats eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens avslutande, skall dock tiden för anställande av talan räknas från den bolagsstämma, vara framlagts redovisningshandlingar och revisionsberättelse avseende det räkenskapsår, då avgången eller frånfället inträffade. Vad i 220 § tredje stycket, 223 § och 224 § andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i avseende å talan mot likvidator och uppgörelse mellan bolaget och likvidator rörande honom i sådan egenskap åliggande skadeståndsskyldighet. 2 mom. Beträffande skadeståndstalan mot likvidationsrevisor skall vad i 1 mom. första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning. Talan må ej anställas senare än två år från det slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å bolagsstämma eller, där fråga är om talan på grund av tillsynen över likvidator som entledigats eller eljest avgått eller avlidit före likvidationens avslutande eller om talan mot likvidationsrevisor, som sålunda avgått eller avlidit, från den bolagsstämma, vara framlagts redovisningshandlingar och revisionsberättelse avseende det räkenskapsår, då avgången eller frånfället inträffade. Vad i 222 § fjärde stycket, 223 § och 224 § andra stycket ä r stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om talan mot likvidationsrevisor samt om uppgörelse mellan likvidationsrevisor och bolaget. 259 §. Har ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation på grund av bolagsstämmas beslut i fall, då i denna lag stadgad anledning därtill icke var för handen, och har anledning till likvidation icke senare uppkommit enligt 233 §. äger bolagsstämma, såframt utskiftning av bolagets tillgångar ännu icke börjat, besluta att likvidationen skall upphöra och bolaget återupptaga sin verksamhet. Uppkommer fråga om återupptagande av bolagets verksamhet, skall av likvidatorerna upprättas balansräkning efter de grunder varom stadgas i 139 §. Balansräkningen samt en av likvidatorerna underskriven berättelse rörande skälen till återupptagande av bolagets verksamhet skola överlämnas till likvidationsrevisorerna. Likvidationsrevisorema skola så snart ske kan över balansräkningen och berättelsen till likvidatorerna avgiva yttrande, som skall innehålla särskilt uttalande, huruvida hinder för verksamhetens återupptagande föreligger enligt första stycket eller icke. Balansräkningen, berättelsen och yttrandet skola minst en vecka före bolagsstämman hållas hos bolaget tillgängliga för de röstberättigade. Dessa handlingar skola jämväl framläggas å stämman. Bolagsstämmas beslut om likvidationens upphörande och återupptagande av bolagets verksamhet vare icke giltigt, med mindre det fattas i den ord-

106 ning, som gäller för beslut om bolagets trädande i likvidation i fall då i denna lag stadgad anledning därtill icke är för handen. För registrering skall ofördröjligen anmälas, att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet återupptagas. Anmälningen, som skall undertecknas av samtliga likvidatorer, skall innehålla försäkran, att hinder enligt första stycket mot verksamhetens återupptagande ej föreligger. Vid anmälningen skola fogas två enligt 341 § andra stycket bestyrkta avskrifter avprotokoll, som förts i ärendet, samt avskrift av balansräkningen, berättelsen och yttrandet av likvidationsrevisiorerna. Beslut om återupptagande av bolagets verksamhet må ej gå i verkställighet, innan registrering skett. 260 §. Har, sedan ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation, genom domstols lagakraftägande utslag bolagsstämmans eller rättens beslut om likvidation blivit upphävt och anteckning därom skett i registret, eller registrering om återupptagande av bolagets verksamhet skett jämligt 259 §, skola likvidatorerna ofördröjligen kalla de röstberättigade till bolagsstämma för val av styrelse och revisorer. Likvidatorerna skola ock för sin förvaltning avgiva slutredovisning, som i 252 § sägs. Redovisningshandlingarna skola avlämnas till likvidationsrevisorerna, vilka hava att inom en månad därefter till likvidatorerna avgiva revisionsberättelse, innefattande särskilt uttalande angående ansvarsfrihet för dem. Sedan handlingarna av likvidatorerna tillställts styrelsen, skall denna ofördröjligen kalla de röstberättigade till bolagsstämma för fattande av beslut i fråga om ansvarsfrihet för likvidatorerna. Angående redovisningshandlingarnas och revisionsberättelsens framläggande å stämman och tillhandahållande åt de röstberättigade under viss tid före stämman skall gälla vad i 213 § är stadgat; dock äge röstberättigad allenast på egen bekostnad bekomma avskrift av nämnda handlingar. Om kallelse till stämman skall gälla vad om kallelse till extra bolagsstämma är stadgat; dock skola föreskrivna kallelseåtgärder vara vidtagna senast två veckor före stämman. Vad i denna lag rörande styrelseledamot är stadgat beträffande ansvarsfrihet, talan a förvaltningen och uppgörelse med bolaget skall, i fall som avses i första stycket, äga motsvarande tillämpning i avseende å likvidator. Då genom lagakraftägande utslag bolagsstämmans eller rättens beslut om likvidation blivit upphävt, skall anmälan därom för anteckning i registret enligt 313 § första stycket ofördröjligen göras av likvidatorerna. Angående insändande av redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen gäller vad i 284 § stadgas. 261 §. Har ömsesidigt försäkringsbolag trätt i likvidation eller kommit i konkurstillstånd, må nya försäkringar icke meddelas. Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må dock under bolagets likvidation sådan livförsäkring meddelas, som föranledes av gällande försäkringsavtal.

107 III. Om försäkringsfonden och övriga tekniska fonder så ock om särskilda grunder för försäkrings verksamhet. 262 §. 1 mom. I försäkringsbolags balansräkning skall såsom skuld under benämningen försäkringsfond upptagas värdet balansdagen av bolagets ansvarighet på grund av dels inträffade försäkringsfall (ersättningsreserv), dels löpande försäkringar (premiereserv), dels ock, där rörelsen avser livförsäkring, tilldelad återbäring. Tilldelad återbäring, som förfallit till betalning, skall föras till ersättningsreserven. 2 mom. Hava två eller flera försäkringsbolag, som enligt denna lag äro berättigade att driva försäkringsrörelse, övertagit försäkring under gemensam ansvarighet en för alla och alla för en, vare ett vart av bolagen pliktigt att göra avsättning till försäkringsfond allenast för så stor del av försäkringen som, enligt avtal mellan bolagen, på det bolag belöper. 263 §. De i 9 § första stycket och 173 § första stycket omförmälda grunderna skola avse att trygga bolagets förmåga att dels fullgöra sina förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal, dels bereda försäkring till en med hänsyn till försäkringens art skälig kostnad. Finnas grunderna icke längre fylla det avsedda ändamålet, åligge det styrelsen och verkställande direktören att utan dröjsmål föranstalta om erforderlig ändring av grunderna. Om grunder som här avses skall vidare gälla vad i 264, 265, 267—270, 272 och 273 §§ är stadgat. 264 §. / mom. Grunderna för beräkning av försäkringspremier (premiegrunderna) och premiereserv (premiereservgrunderna) för livförsäkringsrörelse skola innehålla antaganden rörande dödlighet och andra riskmått, räntefot samt omkostnader. Grunderna må ock, där så finnes ändamålsenligt, innehålla antaganden rörande särskilda säkerhetstillägg. Antagandena rörande dödlighet och andra riskmått, räntefot samt omkostnader skola väljas så, att de kunna anses vart för sig betryggande för den art av försäkringsrörelse varom fråga är; dock må avvikelse härifrån ske i den mån i grunderna ingående antaganden rörande särskilda säkerhetstillägg därtill föranleda. 2 mom. Premiereservgrunderna skola vara så avfattade, att vid envar tidpunkt premiereserven utgör skillnaden mellan kapitalvärdet av bolagets framtida utgifter för löpande försäkringar och kapitalvärdet av de premier bolaget må hava att ytterligare uppbära för dessa försäkringar, ökad med

108 det belopp, som anses erforderligt för mötande av förlust genom försäkringars upphörande i förtid. Kapitalvärdena av bolagets framtida utgifter och premier skola beräknas med hänsyn till antagandena rörande särskilda säkerhetstillägg om sådana ingå i grunderna. Premiereservgrunderna skola innehålla regler för beräkning av den del av premiereserven, som må anses belöpa på varje enskild försäkring. 3 mom. Vid ändring av premiereservgrunderna för redan tecknade försäkringar må antagande rörande dödlighet, andra riskmått, räntefot eller omkostnader bedömas med hänsyn jämväl till den säkerhet, som kan anses vara för handen i övriga nu nämnda antaganden. 265 §. 1 mom. Erfordras på grund av ändrade förhållanden väsentlig förstärkning av premiereserven för redan tecknade försäkringar, må för bestämd tid meddelas stadfästelse å särskilda premiereservgrunder (övei gångsgrunder). Har bolaget tillfälligt lidit avsevärd förlust till följd av att tillgångarna sjunkit i värde eller dödligheten överstigit den i grunderna antagna eller genom annan liknande omständighet, må ock, såframt anledning icke föreligger till antagande, att bolaget skall råka på obestånd, stadfästelse meddelas å övergångsgrunder, där detta finnes främja försäkringstagarnas intresse. 1 övergångsgrunderna må, utan hinder av vad eljest är stadgat rörande premiereservgrunder, föreskrivas, att vid beräkning av premiereserven kapitalvärdet av bolagets framtida utgifter skall minskas med kapitalvärdet av överskott, som väntas uppkomma i rörelsen under den lid övergångsgrunderna äro gällande. Utan synnerliga skäl må övergångsgrunder icke gälla under längre sammanhängande tid än tio år. 2 mom. Beträffande stadfästelse å övergångsgrunder gälle vad i 4 ocb 166 §§ är stadgat. Såsom villkor för stadfästelse å övergångsgrunder må föreskrivas, att bolaget skall på sätt i 276 § är stadgat sätta jämväl andra värdehandlingar, än där avses, i särskilt förvar. 266 §. Med utjämningsfond förstås i denna lag fond som är avsedd för utjämning i livförsäkringsrörelse av sådana ojämnheter i det ekonomiska förloppet, som härröra av växlingar i dödlighet, sjuklighet eller invaliditet. 267 §.

Grunderna för försäkringstagares rätt till återköp och fribrev skola angiva villkoren för åtnjutande av dylik ratt samt innehålla regler för beräkning av återköps- och fribrevsvärden. 268 §. Grunderna för belåning av försäkringsbrev hos bolaget skola angiva villkoren för belåning ävensom innehålla bestämmelser om lånevärde, räntefot och verkan av underlåten räntebetalning.

109 269 §. Grunderna för verkan av underlåten premiebetalning skola angiva i vilken ordning bolagets ansvarighet vid sådan underlåtenhet kan komma att upphöra eller eljest förändras. Därjämte skola grunderna angiva villkoren för att försäkringen ånyo må träda i kraft (återupplivning). 270 §.

Grunderna beträffande återbäring till försäkringstagarna skola innehålla regler för 1. avsättning till återbärings fonden samt för denna fonds användning; 2. förutberäkning av återbäring, såframt ej med hänsyn till särskilda förhållanden sådan förutberäkning icke skall ske; 3. tilldelning av återbäring; 4. förräntning av återbäringsmedel; samt 5. användning av regleringsfonden. Reglerna beträffande återbäringsfonden skola vara så avfattade, att avsättning till fonden icke må underlåtas, med mindre fonden uppgår till minst det beräknade värdet av bolagets ansvarighet enligt reglerna för förutberäknad återbäring, i den mån denna ännu icke blivit tilldelad. Reglerna för tilldelning av återbäring skola angiva den ordning, vari tilldelning skall ske; tilldelad återbäring skall utbetalas omedelbart eller vid bestämd senare tidpunkt eller ock tillgodoräknas försäkringstagaren såsom nedsättning av premien eller såsom premie för tilläggsförsäkring. Utfästelse om återbäring må ej göras annorledes an i enlighet med reglerna för tilldelning av återbäring. 271 §. Försäkringsbolag som meddeiar livförsäkring skall på sätt nedan i denna paragraf sägs göra avsättning till säkerhetsfond. I den mån summan av utjämningsfonden och säkerhetsfonden understiger fem procent av den del av premiereserven för livförsäkring, som är redovisad annorledes än genom värdet av svensk återförsäkringsgivares ansvarighet, så ock i den mån säkerhetsfonden ensam understiger två och en halv procent av nämnda del av premiereserven, skall till säkerhetsfonden avsättas minst en tredjedel av bolagets årsvinst å livförsäkringsrörelsen, sedan möjligen befintlig förlust från föregående räkenskapsår täckts och, där enligt denna lag eller bestämmelse i bolagsordningen avsättning till reservfond skall ske, sådan avsättning skett. Vid beräkning av det belopp, som sålunda minst skall avsättas, må ej från årsvinsten avdragas den andel däri, som kan hava tillerkänts styrelseledamot, verkställande direktören eller annan såsom arvode (tantiem). 272 §.

Förutom för ändamål som angivas i grunderna må nedsättning av regleringsfonden, utjämningsfonden och återbäringsfonden ske allenast för täckkande av förlust enligt vad i 273 § är stadgat. 8—45/75.9

110 Nedsättning av säkerhetsfonden må icke ulan försäkringsinspektionens tillstånd äga rum för annat ändamål än i samma lagrum sägs. 273 §. 1 mom. Meddelar försäkringsbolag enbart livförsäkring och uppkommer förlust å rörelsen, som ej kan täckas av befintliga till framtida förfogande avsatta medel, skall till täckande av förlusten nedsättning ske av regleringsfonden, säkerhetsfonden, utjämningsfonden och återbäringsfonden i nu angiven ordning; skolande, där nedsättning sker av återbäringsfonden, den del av fonden, som icke avser förutberäknad återbäring, i första hand nedsättas. Varder i ömsesidigt försäkringsbolag förlusten ej täckt på sätt i första stycket sägs, skall kvarstående förlust, i den mån densamma överstiger förefintligt garantikapital, utjämnas genom nedsättning av bolagets ansvarighet för löpande livförsäkringar och tilldelad återbäring. Den ändring beträffande förutberäknad återbäring, som må föranledas av nedsättning av återbäringsfonden enligt första stycket, ävensom nedsättning av ömsesidigt försäkringsbolags ansvarighet enligt andra stycket skall verkställas på sätt som med hänsyn till förlustens orsak och andra omständigheter prövas skäligt. För nedsättningen skola upprättas grunder (nedsatt ningsgrunder). Beträffande stadfästelse å nedsättningsgrunder gälle vad i 4 och 166 §§ är stadgat. 2 mom. Meddelar försäkringsbolag såväl livförsäkring som försäkring av annat slag och uppkommer förlust å livförsäkringsrörelsen, som ej kan täckas av befintliga till framtida förfogande avsatta medel för livförsäkrings rörelsen, skall till täckande av förlusten nedsättning ske av de i 1 mom första stycket angivna fonderna. Kvarstår förlust, skall den täckas i första hand genom användande av befintliga till framtida förfogande avsatta medel för rörelsen i övrigt samt i andra hand genom nedsättning av reservfonden. Varder i ömsesidigt försäkringsbolag förlusten ej täckt på sätt i första stycket sägs, skall vad i 1 mom. andra och tredje styckena finnes stadgat äga motsvarande tillämpning. 3 mom. Om obegränsad ansvarighet såsom förutsättning för meddelande av visst slag av försäkring är stadgat i 4 § lagen om försäkring för olycksfall i arbete. 274 §. Vid envar tidpunkt skall ett belopp motsvarande försäkringsfonden för livförsäkringar vara redovisat i följande slag av värdehandlingar: 1. obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garanterats av staten; 2. obligationer utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska skeppshypotekskassan eller Inteckningsbanken aktiebolag; 3. av riksbanken, svenskt bankaktiebolag, postsparbanken eller annan svensk sparbank utfärdade fordringsbevis, med undantag av sådana för den

Ill allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som medför rätt Lill betalning först efter utfärdarens övriga fordingsägare (förlagsbevis); 4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade av kommun, som till lånets upptagande eller garanterande erhållit Konungens tillstånd; 5. av svenskt industriföretag utfärdade obligationer, vilka offentligen utbjudits av svensk bank; 6. skuldförbindelser, för vilka bolaget äger säkerhet genom inteckning i fast egendom inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, ävensom skuldförbindelser med säkerhet av inteckning i tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde och med den ytterligare begränsning med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller andra omständigheter, som försäkringsinspektionen föreskriver; dock att i varje fall åbyggnad skall, for att inteckning i fastigheten eller tomträtten må godkännas, vara brandförsäkrad i försäkringsbolag som avses i denna lag eller i utländsk försäkringsanstalt med rätt att driva försäkringsrörelse här i riket; 7. inhemska eller utländska värdehandlingar, som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses jämförliga med några av de under 1—6 nämnda; dock att värdehandlingar, vilka enligt sin lydelse skola infrias i främmande valuta, må användas för redovisning allenast i den mån de motsvara försäkringsfonden för försäkringar i samma valuta; eller ock i följande tillgångar av annan art: 8. belopp, som bolaget förskjutit mot säkerhet i försäkringsbrev inom återköpsvärdet; 9. värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet på grund av i återförsäkring övertagna livförsäkringar, dock att värdet av utländsk försäkringsanstalts ansvarighet ej må i vidsträcktare mån användas till redovisning av försäkringsfonden än försäkringsinspektionen med hänsyn till försäkringstagarnas säkerhet finner kunna medgivas. Utan hinder av vad i första stycket är stadgat må ett belopp, motsvarande högst en tiondel av försäkringsfonden för försäkringar i svensk valuta, redovisas i värdehandlingar av annat slag än de under 1—7 nämnda; i fråga om aktier må redovisning dock ske allenast i aktier som äro föremål för notering å fondbörs inom riket. 275 §. Avser försäkringsbolags rörelse försäkring av annat slag än personförsäkring och meddelas sådan försäkring för all framtid eller för längre tid än tio år, skall i fråga om redovisning av försäkringsfond för sådana försäkringar vad i 274 § första stycket 1—7 och andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning. 276 §. / mom. De värdehandlingar, i vilka enligt 274 § första stycket 1—7 och andra stycket samt 275 § försäkringsfond helt eller delvis redovisas, skola

112 förvaras avskilda från bolagets övriga tillgångar och under minst två lås med olika nycklar, av vilka en innehaves av ett av försäkringsinspektionen förordnat ombud. I de sålunda förvarade handlingarna njute försäkringstagarna panträtt såsom i handfången pant till säkerhet för fullgörandet avbolagets på försäkringsavtalen grundade förbindelser. Det åligger styrelsen och verkställande direktören att tillse att, på sätt i första stycket är sagt, vid envar tidpunkt värdehandlingar till erforderligt belopp satts i särskilt förvar. Hava värdehandlingar satts i förvar til! större värde än som enligt denna lag erfordras, må försäkringsinspektionen på framställning av styrelsen eller verkställande direktören lämna tillstånd till utbekommande av värdehandlingar svarande mot överskottet. Styrelsen eller verkställande direktören äge jämväl för utbetalande av förfallet försäkringseller återbäringsbelopp, för vilket avsättning till försäkringsfonden ägt rum, utbekomma handlingar av motsvarande värde. Utbyte av värdehandling mot annan handling av motsvarande värde må äga rum, där sådant påkallas av styrelsen eller verkställande direktören. Behöver bolaget för bevakande av sin rätt på grund av värdehandling, som blivit satt i särskilt förvar, eller för annat dylikt ändamål tillgäng till såd a n handling, vare ombudet pliktigt att till behörig företrädare för bolaget emot kvitto utlämna handlingen mot skyldighet för styrelsen och verkställande direktören att inom skälig tid återställa handlingen eller avlämna annan handling av motsvarande värde. 2 mom. Har återförsäkringsgivare enligt denna lag satt i särskilt förvar värdehandlingar motsvarande värdet av försäkringsfonden för försäkringar, som mottagits i återförsäkring, skall panträtten tillkomma försäkringstagarna i det bolag, som tagit återförsäkringen. 277 §.

Meddelar försäkringsbolag såväl livförsäkring som försäkring av annat slag, skola tillgångar motsvarande säkerhetsfonden redovisas på sätt i 274 § första stycket 1—7 och andra stycket är föreskrivet om försäkringsfond; i fråga om värdehandlingar, i vilka tillgångarna sålunda redovisas, gälle vad i 276 § sägs om där avsedda handlingar. 278 §. Det åligger ombud som i 276 § avses att, där styrelsen eller verkställande direktören icke fullgör vad dem enligt nämnda lagrum åligger, därom ofördröjligen göra anmälan hos försäkringsinspektionen. Ombudet äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som av Konungen bestämmes.

113 IV. Om aktuarie. 279 §. / mom. I försäkringsbolag som meddelar livförsäkring skola förekommande försäkringstekniska utredningar och beräkningar utföras under överinseende av en därtill anställd person (aktuarie). Villkoren för behörighet att utöva befattning såsom aktuarie bestämmas av Konungen. På Konungens prövning ankommer i särskilt fall, huruvida utan hinder av dylika villkor viss person må kunna godkännas såsom aktuarie. 2 mom. Det åligger styrelsen eller verkställande direktören att, när aktuarie antagits eller frånträtt sin befattning, därom ofördröjligen göra anmälan för registrering. Rätt att göra anmälan enligt första stycket tillkommer den som beröres av anmälningen.

V. Om tillsyn å försäkringsbolag. 280 §. Det åligger styrelsen och verkställande direktören i försäkringsbolag att, när bolaget börjat sin verksamhet, därom ofördröjligen underrätta försäkringsinspektionen. 281 §. Sist en månad efter bolagsstämma, varom i 113 eller 213 § förmäles, eller, om stämma ej hållits inom tid som där stadgas, inom sju månader från föregående räkenskapsårs utgång skall genom styrelsens och verkställande direktörens försorg till försäkringsinspektionen insändas dels avskrift av balansräkningen, vinst- och förlusträkningen, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen, dels en särskild redogörelse angående bolagets verksamhet under räkenskapsåret och ställning balansdagen, dels ock, i fråga om livförsäkringsrörelse, redogörelse för beräkning av premiereserven, utjämningsfonden och återbäringsfonden. Redogörelserna skola upprättas enligt anvisningar, som meddelas av försäkringsinspektionen, och vara undertecknade, den förra av styrelsen och verkställande direktören samt den senare av aktuarien. På avskriften av balansräkningen skall finnas av styrelseledamot eller verkställande direktören undertecknat bevis, huruvida balansräkningen fastställts eller ej; i förstnämnda fall skall beviset tillika innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt balansräkningen. 282 §. Det åligger styrelsen och verkställande direktören för försäkringsbolag som meddelar livförsäkring att, såvitt angår livsförsäkringsrörelsen, till försäk-

114 ringsinspektionen insända dels inom nio månader efter varje räkenskapsårs utgång redogörelse i vad mån det verkliga förloppet av rörelsen avvikit från de enligt 9 eller 173 § upprättade grunderna, dels ock vart femte år, å tid som inspektionen bestämmer, statistisk-ekonomisk utredning angående verksamhetens förlopp och bolagets ställning (teknisk balansräkning). Redogörelsen och utredningen skola upprättas av aktuarién enligt anvisningar av försäkringsinspektionen samt vara av honom undertecknade. Där i visst fall teknisk balansräkning finnes böra avgivas utöver vad i första stycket sägs, må inspektionen infordra sådan. Det ankommer på försäkringsinspektionen att bestämma när efter bolagets bildande teknisk balansräkning första gången skall upprättas så ock den tidrymd, som den först avgivna balansräkningen skall omfatta. 283 §. Styrelsen och verkställande direktören vare jämväl i andra fall än i 281 och 282 §§ sägs pliktiga att lämna försäkringsinspektionen de upplysningar, som inspektionen finner erforderliga. 284 §. Sist en månad efter bolagsstämma som avses i 146, 154, 157, 164, 241, 249, 252 och 260 §§ skall genom likvidatorernas försorg till försäkringsinspektionen insändas avskrift av de i nämnda paragrafer omförmälda redovisningshandlingar och revisionsberättelser. 285 §. Försäkringsinspektionen skall förordna revisor att med övriga revisorer deltaga i granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets räkenskaper. Vad nu sagts gälle ej där med hänsyn till rörelsens omfattning eller eljest förordnande av revisor icke finnes påkallat. Försäkringsinspektionen äger när som helst återkalla uppdraget och i stället förordna ny revisor. För revisor som förordnats av försäkringsinspektionen skall inspektionen utfärda instruktion. Revisorn äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av inspektionen. 286 §. Försäkringsinspektionen äge när det prövas nödigt sammankalla försäkringsbolags styrelse. Har av försäkringsinspektionen framställd begäran om utlysande av extra bolagsstämma icke efterkommits av styrelsen, må försäkringsinspektionen utlysa sådan stämma. 287 §. 1 mom. Styrelsen och verkställande direktören skola bereda försäkringsinspektionen tillfälle att när som helst inventera bolagets kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets böcker, räkenskaper och andra handlingar.

115 2 mom. Vid bolagsstämma eller av försäkringsinspektionen utlyst styrelsesammanträde må inspektionen närvara och i överläggningarna deltaga. 3 mom. Vad försäkringsinspektionen vid granskning av böcker, räkenskaper och andra handlingar eller vid bolagsstämma eller styrelsesammanträde må hava erfarit angående enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden må ej yppas för allmänheten. 288 §. / mom. Försäkringsinspektionen äge meddela de erinringar i fråga om försäkringsbolags verksamhet, som inspektionen finner påkallade. 2 mom. Finner försäkringsinspektionen, att avvikelse skett från denna lag eller bolagsordningen eller från grunderna, där sådana finnas, att bolagsordningen eller grunderna icke längre äro tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse, att de tillgångar, i vilka försäkringsfonden redovisas, icke äro tillfyllest, att försäkringsbeståndet icke är tillräckligt för erforderlig riskutjämning, eller att eljest allvarlig anmärkning mot försäkringsbolags verksamhet föreligger, skall inspektionen förelägga bolaget att inom viss tid vidtaga de åtgärder, som prövas härav påkallade. 3 mom. Har föreläggande som i 2 mom. sägs icke inom den bestämda liden efterkommits och har ej heller annorledes det anmärkta förhållandet undanröjts, skall försäkringsinspektionen göra anmälan därom hos Konungen, som efter bolagets hörande må förklara koncessionen förverkad. 4 mom. Har, sedan koncession för försäkringsbolag beviljats, icke inom föreskriven tid hållits konstituerande stämma, ankomme på Konungen att efter anmälan av försäkringsinspektionen förklara koncessionen förverkad. Lag samma vare, om genom lagakraftägande beslut frågan om bolagets registrering förklarats förfallen eller ansökan om bolagets registrering blivit avslagen, så ock där bolaget icke börjat sin verksamhet inom tre månader från det bolaget registrerades. 5 mom. Om registrering av beslut, varigenom koncession förklarats förverkad, förordnar Konungen. 289 §. / mom. Har försäkringsbolag trätt i likvidation, skall försäkringsinspeklionen göra anmälan därom hos Konungen; och förordnar Konungen en person att med övriga likvidatorer verkställa likvidationen. Likvidator som sålunda förordnas skall teckna bolagets firma i förening med den eller dem som eljest äga teckna firman. I övrigt skall vad i denna lag är stadgat om likvidator äga motsvarande tillämpning; dock att ersättare för likvidator, varom nu är fråga, icke må av rätten förordnas. Sådan likvidator må entledigas allenast av Konungen.

116 Likvida tor som förordnats av Konungen äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av Konungen. Om registrering av förordnande eller entledigande av likvidator, som här avses, beslutar Konungen. 2 mom. Försäkringsinspektionen äge under likvidationen i avseende å likvidatorerna samma befogenhet, som enligt denna lag tillkommer inspektionen beträffande styrelsen. Inspektionen må, där så prövas erforderligt, förordna likvidationsrevisor. Beträffande denne skall vad om revisor i 285 § stadgas äga motsvarande tillämpning. 290 §. Försäkringsinspektionen äge förelägga vite vid meddelande av föreskrifl eller förbud enligt denna lag. 291 §. Till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet skall försäkringsbolag årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som meddelas av Konungen. Detta bidrag må icke i något fall överstiga en femtedels procent av bolagets hela inkomst av avgifter för nästföregående kalenderår för försäkringar, som tillhöra bolagets rörelse h ä r i riket. 292 § Ledamot av eller befattningshavare hos försäkringsinspektionen må ej vara ledamot i styrelsen för svenskt försäkringsbolag eller anställd i sådant bolag eller i utländsk försäkringsanstalt, som erhållit tillstånd att här i riket driva försäkringsrörelse. Sådan ledamot eller befattningshavare må ej heller vara aktieägare eller garant i dylikt företag. 293 §. Närmare bestämmelser om försäkringsinspektionens verksamhet meddelas av Konungen.

organisation

och

294 §. Avträdes försäkringsbolags egendom till konkurs, skall konkursdomaren härom ofördröjligen göra anmälan hos Konungen, och förordnar Konungen, där så prövas erforderligt, ett allmänt ombud att såsom konkursförvaltare deltaga i konkursboets förvaltning med den eller de förvaltare, som utses på sätt i konkurslagen stadgas. Det allmänna ombud, som sålunda blivit förordnat, äge beträffande medförvaltare göra sådan anmälan, som i 80 § konkurslagen sägs. Utan hinder av beslut, som kan vara fattat om delning av förvaltningen av boet, äge allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla dess delar. Om arvode till allmänna ombudet gälle vad i koiikurslagen beträffande arvode till konkursförvaltare är i allmänhet stadgat.

117 VI. Om frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd. 295 §. / mom. Avtal därom att ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd eller del därav skall övertagas av ett annat försäkringsbolag må träffas mellan bolagen, såframt av styrelsen i det överlåtande bolaget framlagt förslag lill avtal angående överlåtelse godkänts av bolagsstämman i detta bolag efter vad i 2 mom. sägs. Avtalet må ej verkställas utan försäkringsinspektionens tillstånd. 2 mom. Beslut om godkännande för det överlåtande bolaget av förslag till avtal om överlåtelse skall fattas å ordinarie bolagsstämma enligt 111 § första stycket 5 och 6 eller 211 § 2 och 3. Inom fyra månader från det beslutet fattades eller, om klandertalan därå anställts, från det denna talan genom lagakraftägande utslag ogillades, skall beslutet av det överlåtande bolagets styrelse eller verkställande direktör anmälas för registrering. Två enligt 341 § andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet, innehållande fullständigt angivande av förslaget till avtal, skola fogas vid anmälningen. Har anmälan ej gjorts inom föreskriven tid, vare frågan om överlåtelse förfallen. 3 mom. Senast fyra månader efter det registrering skett på anmälan som i 2 mom. andra stycket sägs skall såväl det övertagande som det överlåtande bolagets styrelse göra ansökan om försäkringsinspektionens tillstånd att bringa avtalet om överlåtelse till verkställighet. Försäkring-inspektionen äger förelägga bolagen att förebringa den ytterligare utredning inspektionen finner nödig för bedömande huruvida överlåtelsen kan ske utan förnärmande av försäkringstagares rätt. Finnes ej ansökningen böra genast avslås, skall försäkringsinspektionen genom tillkännagivande i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där det överlåtande bolagets styrelse har sitt säte, kungöra ansökningens innehåll, avtalet angående överlåtelsen och ett sammandrag av den förebragta utredningen med föreläggande för de försäkringstagare, vilkas försäkringar äro avsedda att överlåtas, att sist inom tre månader efter kungörelsens utfärdande hos försäkringsinspektionen anmäla, huruvida de hava något att erinra mot ansökningen. Försäkringsinspektionens beslut, varigenom tillstånd till avtalets verkställande givits, skall ofördröjligen registreras. När registrering skett, skall det överlåtande bolaget anses fritaget från sina förpliktelser på grund av de överlåtna försäkringarna, vilka förpliktelser i stället skola åvila det övertagande bolaget. A mom. Sedan överlåtelsen verkställts åligger det styrelsen och verkställande direktören i det övertagande bolaget att, i den ordning försäkringsinspektionen må finna ändamålsenlig, därom underrätta envar försäkringstagare, vars försäkring omfattas av överlåtelsen.

118 5 mom. överlåtes ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd, vare bolaget skyldigt att träda i likvidation. Varder, sedan tillstånd givits till överlåtelse, helt eller delvis, av försäkringsbestånd, det överlåtande bolaget försatt i konkurs, skall vid tillämpning av vad i konkurslagen är stadgal angående rätt till talan om återgång av avtal, sådant avtal som avses i denna paragraf, anses ingånget den dag tillstånd till avtalets verkställande gavs.

VII. Om särskild administration. 296 §. / mom. Har försäkringsbolag som meddelar livförsäkring trätt i likvidation eller kommit i konkurstillstånd, skall för tillvaratagande av livförsäkringstagarnas rätt en särskild administration inträda. Förvaltningen av administrationsboet åligger försäkringsinspektionen. Försäkringsinspektionen skall ofördröjligen för livförsäkringstagarnas räkning omhändertaga samtliga de värdehandlingar, i vilka livförsäkringstagarna enligt bestämmelserna i 276 och 277 §§ njuta panträtt. Härmed övergå på administrationsboet alla bolagets rättigheter och skyldigheter på grund av livförsäkringsavtalen ävensom, d ä r livförsäkringar återförsäkrats, bolagets rättigheter och skyldigheter på grund av återförsäkringarna. 2 mom. För det belopp, varmed bokförda värdet av ovan omförmälda värdehandlingar understiger summan av försäkringsfonden och övriga till livförsäkringsrörelsen hörande avsättningar, äge administrationsboet fordringsrätt hos bolaget. Försäkringsinspektionen skall låta verkställa utredning för fastställande av det belopp, vartill administrationsboets fordran enligt första stycket uppgår å första dagen i månaden näst efter den, då bolaget trädde i likvidation eller, där konkurs inträffat, beslutet om egendomsavträde meddelades. Försäkringsinspektionen skall tillika låta utreda huruvida de omhändertagna värdehandlingarna tillsammans med administrationsboets fordran hos bolaget enligt första stycket motsvarar det belopp som beräknas vara erforderligt för livförsäkringsförpliktelsernas fullgörande; i den mån brist föreligger, skall administrationsboets fordran ökas med motsvarande belopp. 297 §. 1 mom. Sedan de i 296 § föreskrivna åtgärderna vidtagits, skall försäkringsinspektionen inleda underhandlingar med svenska försäkringsbolag som må befinnas villiga att övertaga de till administrationsboet hörande försäkringarna. Finner försäkringsinspektionen efter verkställd utredning att anbud, som i följd av underhandlingarna inkommit, med hänsyn till omständigheterna är att förorda, skall inspektionen genom tillkännagivande i allmänna tidningar-

119 na och i övrigt på ändamålsenligt sätt kungöra anbudets innehåll och ett sammandrag av den verkställda utredningen med föreläggande för försäkringstagarna att sist inom tre månader efter kungörelsens utfärdande hos inspektionen anmäla huruvida de hava något att erinra mot anbudet. Sedan den i andra stycket föreskrivna tiden gått tillända, skall försäkringsinspektionen med eget utlåtande överlämna ärendet till Konungens avgörande. Om registrering av beslut, varigenom Konungen lämnat tillstånd till överlåtelse, förordnar Konungen. När registrering skett, skall administrationsboet anses fritaget från sina förpliktelser på grund av de överlåtna försäkringarna, vilka förpliktelser i stället skola åvila det övertagande bolaget. Sedan tillstånd till överlåtelse lämnats, åligger det styrelsen och verkställande direktören i det övertagande bolaget att i den ordning försäkringsinspektionen må finna ändamålsenlig, därom underrätta envar försäkringstagare, vars försäkring omfattas av överlåtelsen. Förutsätter överlåtelsen nedsättning av försäkrings- eller återbäringsbelopp eller skola efter överlåtelsen andra villkor gälla för försäkringarna, skall jämväl nämnda förhållande bringas till försäkringstagarnas kännedom. 2 mom. Har icke inom två år från det administrationen inträdde till försäkringsinspektionen inkommit anbud av beskaffenhet som i 1 mom. andra stycket sägs, åligger det försäkringsinspektionen att hos Konungen göra anmälan om förhållandet. 3 mom. Finner Konungen ej skäl att lämna tillstånd till överlåtelse av hela försäkringsbeståndet, ankomme på Konungen att förordna om administrationens fortsättande eller om administrationsboets avveckling. 298 §. Å livförsäkrings- och återbäringsbelopp, som förfallit tiill betalning innan bolaget trätt i likvidation eller, där konkurs inträffat, beslutet om egendomsavträde meddelades, skall utbetalas så mycket, som skolat gäldas, därest likvidation eller konkurs icke inträffat. Å livförsäkrings- eller återbäringsbelopp, som förfaller till betalning under administrationstiden, må, innan administrationen avslutats, utbetalas allenast så mycket som försäkringsinspektionen finner kunna utgå utan förnärmande av övriga livförsäkringstagares rätt. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga om återköp av försäkring eller belåning av försäkringsbrev hos bolaget. Finnes sedermera att för mycket utbetalats, äge återbetalning ej rum. Angående förbud mot meddelande av nya försäkringar stadgas i 165 och 261 §§. 299 §. Har försäkringsbolag som meddelar försäkring av annat slag än personförsäkring och meddelar sådan försäkring för all framtid eller för längre tid än tio år trätt i likvidation eller kommit i konkurstillstånd, skall försäkringsinspektionen utse ett ombud, som har att å försäkringstagarnas vägnar iakt-

120 taga och bevaka den panträtt, som jämlikt 276 § tillkommer försäkringstagarna uti de till deras säkerhet i särskilt förvar satta värdehandlingar; och har ombudet därvid att tillse att varje försäkringstagare njuter panträtt i de pantsatta värdehandlingarna för den på hans försäkring belöpande andel i försäkringsfonden. Ombudet äge av bolaget uppbära arvode till belopp, som bestämmes av Konungen.

VIII. Om återförsäkring. 300 §.

Försäkringsbolag må icke utan försäkringsinspektionens medgivande sluta avtal, varigenom bolaget förbinder sig att i återförsäkring avgiva ännu icke tecknade livförsäkringar, där avtalet icke kan av bolaget uppsägas att utan vederlag upphöra senast ett år efter uppsägningen. Försäkringsbolag må ej heller utan inspektionens medgivande sluta avtal om avgivande i återförsäkring av redan tecknad livförsäkring, där försäkringen vid avtalets ingående varit i kraft mera än ett halvt år. Vad sålunda stadgats gäller icke med avseende på försäkringsbolag som allenast meddelar återförsäkring.

IX. Om förbud mot viss premienedsättning och om ombud för försäkringsbolag. 301 §. Å de livförsäkringspremier, som försäkringsbolag jämlikt grunderna bestämt, må till fördel för enskild försäkringstagare eller grupp av försäkrigstagare varken direkt eller indirekt nedsättning medgivas vare sig av bolaget eller av dess ombud annorledes än genom återbäring i överensstämmelse med grunderna. 302 §.

Försäkringsbolag må icke lämna uppdrag att såsom bolagets ombud anskaffa eller förmedla anskaffning av ansökningar om försäkring åt annan än den, som kan anses äga betingelser att på ett värdigt och lämpligt sätt utöva sådan verksamhet. Det åligger försäkringsbolag att vidtaga betryggande åtgärder för övervakande av ombudens verksamhet. Bolaget må icke lämna ersättning, vare sig i form av provision eller annorledes, för anskaffning eller förmedling av anskaffning av ansökningar om försäkring åt annan än bolagets ombud.

121 X. Om registrering. 303 §. Ansökan om försäkringsbolags registrering och anmälan för registrering skola ingivas eller i betalt brev med posten insändas till försäkringsinspektionen. Sådan ansökan eller anmälan skall vara åtföljd av stadgade avgifter. 304 §. 1 mom. Hava vid ansökan om registrering av försäkringsbolag eller i fråga om upprättande av handling, som skall fogas vid sådan ansökan, icke iakttagits de föreskrifter, som finnas för varje särskilt fall stadgade, eller prövas beslut om bildande av försäkringsbolag icke hava tillkommit i föreskriven ordning eller hinder mot registrering av bolaget eljest möta på grund av föreskrifterna i denna lag eller annan lag eller författning, skall registrering vägras. 2 mom. Hava vid anmälan för registrering eller i fråga om upprättande av handling, som skall fogas vid sådan anmälan, icke iakttagits de föreskrifter, som finnas för varje särskilt fall stadgade, eller prövas beslut, som anmäles för registrering och för vars giltighet Konungens stadfästelse ej erfordras, icke hava tillkommit i föreskriven ordning eller ej stå i överensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning eller mot bolagsordningen eller grunderna eller vara till sin avfattning i något viktigare hänseende otydligt eller vilseledande, skall registrering vägras. Är annan grund 'till sådan klandertalan mot bolagsstämmobeslut, som avses i 131 § 1 mom. andra stycket eller 229 § 1 mom. andra stycket, än att vid beslutet i denna lag eller bolagsordningen upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet icke rätteligen iakttagits, vare det dock ej hinder mot registrering, sedan tid för väckande av klandertalan utgått utan att talan instämts. 3 mom. Vägras registrering, skall försäkringsinspektionen ofördröjligen med posten översända underrättelse om beslutet med skälen därför till bolaget eller, där anmälan enligt denna lag gjorts av enskild person, till den som gjort anmälningen, om h a n uppgivit postadress. 4 mom. Göres ej ansökan om försäkringsbolags registrering inom den i 29 eller 191 § stadgade tiden, skall försäkringsinspektionen förklara frågan om bolagets registrering förfallen samt ofördröjligen med posten översända underrättelse om beslutet till stiftarombudet. 305 §. Beviljas försäkringsaktiebolags registrering, late försäkringsinspektionen i registret införa: 1. dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet om bolagets bildande: 2. bolagets firma;

122 3. föremålet för bolagets verksamhet med särskilt angivande, huruvida verksamheten avser såväl direkt försäkring som återförsäkring; 4. där verksamheten avser direkt försäkring här i riket, området för sådan verksamhet; 5. det belopp vartill, jämlikt den av styrelseledamöterna och verkställande direktören lämnade uppgiften, aktiekapitalet uppgår, så ock, d ä r aktieka pitalet skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet; 6. akties nominella belopp; 7. det belopp som enligt förenämnda uppgift blivit inbetalt å aktiekapitalet, samt, där aktiekapitalet ej till fullo inbetalats, inom vilken tid återstående inbetalning skall fullgöras; 8. där aktiekapitalet icke blivit till fullo inbetalt, sammanlagda nominella beloppet av de aktier som enligt samma uppgift till fullo inbetalats; 9. den ort inom riket där styrelsen har sitt säte; 10. bolagets postadress; 11. tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande; 12. det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden skola bringas till aktieägarnas kännedom, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; 13. varje styrelseledamots och styrelsesuppleants samt verkställande direktörens och vice verkställande direktörs så ock, där eljest någon ensam eller i förening med annan är bemyndigad att teckna bolagets finna, dennes fullständiga namn och hemvist; 14. av vilka och huru bolagets firma skall tecknas, där den ej tecknas avstyrelsen; samt 15. där enligt bolagsordningen revisor eller revisorssuppleant skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsinan, uppgift om hans fullständiga namn och hemvist. Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmaks i 10 § 1 mom., varde anmärkning om bestämmelsen eller förbehållet införd i registret. Beträffande bestämmelse som avses i 10 § 1 mom. tredje stycket skall tillika angivas det belopp, till vilket aktier av olika slag utgivits och må kunna utgivas. Det ena av de till fönsäkringsinspektionen ingivna exemplaren av Konungens beslut om stadfästelse skall förses med bevis om registreringen av bolaget och återställas till detta. De listor, vara aktieteckningen ägt rum, skola ock återställas till bolaget. 306 §. Beviljas ömsesidigt försäkringsbolags registrering, late försäkringsinspektionen i registret införa: 1. dagen för Konungens beslut om stadfästelse och dagen för beslutet om bolagets bildande; 2. bolagets firma;

123 3. föremålet för bolagets verksamhet med särskilt angivande, huruvida verksamheten avser såväl direkt försäkring som återförsäkring; 4. beträffande direkt försäkring här i riket, området för sådan verksamhet; 5. beloppet av garantikapital, där sådant förskjutes, samt huru stor del därav blivit inbetald; 6. den ort inom riket där styrelsen har sitt säte; 7. bolagets postadress; 8. där ej för bolagets förbindelser häfta allenast dess tillgångar, intill vilket belopp och i vilken ordning delägarna äro för bolagets förbindelser personligen ansvariga; 9. tiden för ordinarie bolagsstämmas hållande; 10. det sätt, varpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden kungöras delägarna eller röstberättigade, som icke äro delägare, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; 11. varje styrelseledamots och styrelsesuppleants samt verkställande direktörens och vice verkställande direktörs så ock, där eljest någon ensam eller i förening med annan är bemyndigad att teckna bolagets firma, dennes fullständiga namn och hemvist; 12. av vilka och huru bolagets firma skall tecknas, där den ej tecknas av styrelsen; 13. grunderna för utövande av rösträtt och fattande av beslut å bolagsstämma, med särskilt angivande, huruvida och i vilken mån delägare skall vara utesluten från rösträtt; 14. huruvida och i vilken mån rösträtt å bolagsstämma tillkommer garant; 15. huruvida bolagsstämmas befogenhet skall, helt eller delvis, utövas av delegeradeförsamling; samt 16. där enligt bolagsordningen revisor eller revisorssuppleant skall vara auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, uppgift om hans fullständiga namn och hemvist. Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, varom förmäles i 174 §, varde anmärkning om bestämmelsen eller förbehållet införd i registret. Det ena av de till försäkringsinspektionen ingivna exemplaren av Konungens beslut om stadfästelse skall förses med bevis om registreringen av bolaget och återställas till detta. Teckningslistorna i huvudskrift skola ock återställas till bolaget. 307 §. Göres, efter det försäkringsbolag registrerats, anmälan om förhållande, som enligt denna lag skall anmälas för registrering, skall, där registrering beviljas, vad sålunda anmälts anmärkas i registret. Sker registrering på grund av anmälan i fall, då protokollsavskrift eller, jämlikt 60 § fjärde stycket, annan handling skall i två exemplar ingivas i

124 ärendet, skall det ena av dessa, försett med bevis om registreringen, återställas till bolaget. Har handling ingivits i såväl huvudskrift som avskrift, skall huvudskriften återställas. Där registrering sker på grund av anmälan enligt 56 §, 57 § 1 mom. eller 58 § skola ock de listor, vara aktieteckningen ägt rum, återställas. 308 §. / mom. Beslut om ökning av aktiekapitalet må, evad ökningen skall ske medelst teckning av nya aktier eller utgivande av nya aktier enligt 59 §, ej registreras, med mindre registrering skett därom, att det belopp, vartill aktiekapitalet uppgår efter vad i 24 § sägs, blivit till fullo inbetalt, och beloppet ej understiger minimikapitalet enligt den vid bolagets bildande stadfästa bolagsordningen. Har beslut om aktiekapitalets ökning förut fattats och anteckningen om beslutets registrering ej avförts ur registret efter vad nedan i 2 mom. sägs, må beslut om ytterligare ökning ej registreras, innan på grund av förra beslutet tecknat belopp, därför tilldelning av nya aktier skett, med avdrag för aktier som förklarats förverkade, blivit till fullo inbetalt och detta förhållande registrerats. Vad i första och andra styckena stadgats i avseende å beslut om ökning skall, i fall som avses i 58 §, tillämpas å registreringen av bolagsstämmans godkännande av ökningsbeslutet. 2 mom. Har i fall, då beslut om ökning av aktiekapitalet innehåller bestämmelse om minimiteckning, registreringsanmälan enligt 56 § icke gjorts inom föreskriven tid, skall försäkringsinspektionen till bolaget avlåta skrivelse med anmaning att inom en månad därefter inkomma med sådan anmälan. Efterkommes ej anmaningen eller har genom lagakraftägande beslut registrering vägrats, skall inspektionen förklara ökningsbeslutet förfallet samt därom ofördröjligen med posten översända underrättelse till bolaget. Sedan beslutet om förklaringen vunnit laga kraft, skall i registret antecknas, att på grund av förklaringen den tidigare anteckningen om ökningsbeslutets registrering avföres ur registret. 3 mom. Innehåller ökningsbeslutet bestämmelse om minimiteckning, må registrering i anledning av anmälan varom i 57 § 1 mom. förmäles ej ske med mindre registrering ägt rum i anledning av anmälan enligt 56 §. 4 mom. Har styrelsen enligt 58 § fattat beslut om aktiekapitalets ökning, må registrering på grund av anmälan enligt 56 eller 57 § ej ske förrän bolagsstämmans godkännande av ökningsbeslutet registrerats. 309 §. Har i fall, då enligt 62 § rättens tillstånd erfordras för verkställighet av beslut om nedsättning av aktiekapitalet, ansökan om sådant tillstånd ej gjorts inom föreskriven tid eller har ansökan genom lagakraftägande beslut avslagits eller h a r beslut om tillstånd icke anmälts för registrering inom den där-

125 för stadgade tiden, skall försäkringsinspektionen förklara nedsättningsbeslutet förfallet samt därom ofördröjligen med posten översända underrättelse till bolaget. Sedan beslutet om förklaringen vunnit laga kraft, skall i registret antecknas, att på grund av förklaringen den tidigare anteckningen om nedsättningsbeslutets registrering avföres ur registret. 310 §. 1 mom. Har beslut fattats om sådan ändring av vad i bolagsordningen stadgas om aktiekapitalet eller minimikapitalet att detta överstiger det belopp, vartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår, må registrering allenast samtidigt ske av beslutet om bolagsordningsändringen och av beslut om erforderlig ökning av aktiekapitalet. Skall ökningen av aktiekapitalet äga rum medelst ny aktieteckning, skall vid registrering av beslutet om bolagsordningsändringen antecknas, att den ej är verkställd. Har ökningsbeslutet enligt 308 § 2 mom. av försäkringsinspektionen genom lagakraftägande beslut förklarats förfallet, skall ock beslutet om bolagsordningsändringen anses förfallet och anteckning i registret ske, att på denna grund den tidigare anteckningen om detta besluts registrering avföres ur registret. Anmäles för registrering att full betalning erlagts för så många aktier, att aktiekapitalet uppgår till minimikapitalet enligt den beslutade bolagsordningsändringen, skall vid registrering i anledning av anmälningen tillika antecknas, att bolagsordningsändrhigen är verkställd, och åligger det inspektionen att tillställa bolaget bevis därom. Göres ej sådan anmälan inom tre år efter utgången av den i 53 § stadgade tiden, skall inspektionen, efter det bolagets styrelse erhållit tillfälle att yttra sig, hos Konungen anmäla förhållandet, och ankommer det på Konungen att besluta erforderlig jämkning i bolagsordningen. I registret skall införas anteckning om jämkningen, och skall bevis om bestämmelsens nya lydelse av inspektionen tillställas bolaget. 2 mom. Har beslut fattats om sådan ändring av vad i bolagsordningen stadgas om aktiekapitalet eller maximikapitalet att detta understiger det belopp, vartill akiekapitalet vid beslutets fattande uppgår, må registrering allenast samtidigt ske av beslutet om bolagsordningsändringen och av beslut om erforderlig nedsättning av aktiekapitalet . Innefattar nedsättningsbeslutet icke föreskrift om att det nedsättningen motsvarande beloppet skall avsättas till reservfonden eller säkerhetsfonden* skall vid registrering av beslutet om bolagsordningsändringen antecknas, att den ej är verkställd. Har nedsättningsbeslutet enligt 309 § av försäkringsinspektionen genom lagakraftägande beslut förklarats förfallet, skall ock beslutet om bolagsordningsändringen anses förfallet och anteckning i registret ske, att på denna grund den tidigare anteckningen om detta besluts registrering avföres ur registret. Vid registrering av rättens tillstånd till nedsättningens verkställande enligt 62 § skall tillika antecknas, att bolagsordningsändringen är verkställd, och åligger det inspektionen att tillställa bolaget bevis därom. 9—461 759

126 3 mom. Då för genomförande av beslut om nedsättning av aktiekapitalet erfordras ändring av aktiernas nominella belopp, må registrering allenast samtidigt ske av nedsättningsbeslutet och beslut om erforderlig ändring av bolagsordningens bestämmelse om akties nominella belopp. I fråga om registreringen av beslutet om sådan bolagsordningsändring skall vad i 2 mom. andra och tredje styckena är stadgat om registrering av bolagsordningsändring rörande aktiekapitalet äga motsvarande tillämpning. Erfordras för genomförande av bolagsordningsändring beträffande akties nominella belopp sammanläggning av aktierna i bolaget, må, där anmälan för registrering av beslutet om sammanläggning skall göras enligt 334 § 1 mom. sista stycket, registrering allenast samtidigt ske av beslutet om bolagsordningsändringen och av beslutet om erforderlig sammanläggning. 311 §. Ilar ansökan enligt 295 § 3 mom. om tillstånd att bringa avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd till verkställighet ej inkommit inom föreskriven tid eller har ansökan genom lagakraftägande beslut avslagits, skall försäkringsinspektionen förklara frågan om överlåtelse förfallen samt därom ofördröjligen med posten översända underrättelse till bolagen. Har genom lagakraftägande beslut frågan om överlåtelse förklarats förfallen, skall i registret antecknas, att på denna grund den tidigare anteckningen rörande överlåtelseavtalet avföres ur registret. 312 §. Företer försäkringsbolags registrerade firma likhet med en i handelsregister, föreningsregister, aktiebolagsregistret eller försäkringsregistret tidigare införd firma, och lider därigenom innehavaren av sistnämnda firma förfång, äge han hos domstol föra talan om skadestånd. Menar någon eljest, att en i försäkringsregistret verkställd inskrivning länder honom till förfång, må talan om registreringens upphävande samt om skadestånd föras vid domstol. 313 §. Har genom lagakraftägande dom förklarats, att en i registret gjord inskrivning ej bort ske eller att beslut, som registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, varom inskrivning skett, ej föreligger, skall på anmälan av part i registret antecknas, att på nämnda grund den tidigare anteckningen avföres ur registret. Varder, sedan i registret gjorts anteckning rörande beslut om avträdande av bolags egendom till konkurs, av överrätt förklarat, att beslutet ej bort meddelas, skall på anmälan därom i registret göras anteckning enligt vad i första stycket stadgas. Vid anmälan, som ovan sägs, skall fogas avskrift av domen eller utslaget, så ock i fall, som i första stycket sägs, lagakraftbevis.

127 314 §. Vad i försäkringsregistret införes, med undantag av meddelande om konkurs, varom förmäles i 160 eller 255 §, skall genom försäkringsinspektionens försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna. Där i annat fall än i 313 § andra stycket avses i registret antecknas, att tidigare anteckning avföres därur, skall kungörelse därom äga rum efter vad ovan sägs. En samling för hela riket av vad sålunda kungjorts skall genom det allmännas försorg efterhand befordras till trycket samt förses med register. I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den översändas till varje domstol, länsstyrelse och överexekutor. Anmälningar och ansökningar med därvid fogade handlingar skola, särskilt för varje bolag, förvaras såsom bilagor till försäkringsregistret. 315 §. Närmare föreskrifter om försäkringsregistrets förande, de i 314 § stadgade kungörelserna, avgifterna för registreringen och dess kungörande samt om tid och sätt för utgivande av den i nämnda paragraf omförmälda samlingen och dess översändande till vissa myndigheter meddelas av Konungen. 316 §. Det, som i enlighet med denna lag blivit infört eller antecknat i försäkringsregistret och kungjort i allmänna tidningarna, skall anses hava kommit till tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår, att han varken ägde eller bort äga vetskap därom. Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit eller bort bliva infört eller antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas mot annan än den, som visas hava ägt vetskap därom. 317 §. Företer den, som inför domstol, länsstyrelse eller överexekutor företräder försäkringsbolag, bevis utvisande, att han den dag beviset utfärdades enligt försäkringsregistret var behörig att företräda bolaget, och är beviset ej äldre än ett år, åligger det myndigheten att u r den i 314 § omförmälda tryckta samlingen inhämta upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Vad i sådant avseende nyssnämnda samling, i den mån den kommit myndigheten till hända, utvisar skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat förhållande visas vara för handen.

128 XI. Om k l a g a n över försäkringsinspektionens beslut. 318 §. 1 mom. Den, som icke åtnöjes med försäkringsinspektionens beslut, varigenom registrering vägrats, må sist inom två månader från beslutets dag däröver anföra besvär hos Konungen. över beslut om sådan förklaring, som avses i 304 § 4 mom., 308 § 2 mom., 309 § och 311 § må jämväl besvär anföras i den ordning, varom i första stycket stadgas. 2 mom. ö v e r beslut, som ti annat fall än i 1 mom. sägs, av försäkringsinspektionen meddelas på grund av denna lag, må klagan föras hos Konungen inom den tid som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad.

XII. Om skadestånd. 319 §. Har vid försäkringsbolags bildande stiftare förfarit så, att skada tillskyndats bolaget, och handlade stiftaren därvid av uppsåt eller vårdslöshet, vare han pliktig att ersätta bolaget skadan. 320 §. Har styrelseledamot, verkställande direktören, revisor, likvidator, syssloman som avses i 137 eller 234 § eller likvidationsrevisor vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat bolaget skada, vare han pliktig att till bolaget utgiva ersättning för skadan. Där medhjälpare, som av revisor eller likvidationsrevisor anlitats för granskningsarbetet, vid uppdragets utförande uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat bolaget skada, svare revisorn för skadan. Har aktieägare eller delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, genom överträdelse av denna lag eller bolagsordningen eller grunderna uppsåtligen eller av grov vårdslöshet tillskyndat bolaget skada, vare ock han pliktig att till bolaget utgiva ersättning för skadan. 321 §. Har styrelseledamot eller annan som avses i 320 § första stycket genom överträdelse av denna lag eller bolagsordningen eller grunderna uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat tredje man skada, vare han pliktig att till denne utgiva ersättning för skadan. Samma lag vare, där aktieägare eller delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, genom sådan överträdelse uppsåtligen eller av grov vårdslöshet tillskyndat tredje man skada.

129 322 §. Har i försäkringsaktiebolag styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktören eller likvidator tillskyndat bolaget eller aktieägare skada genom åtgärd, som innebär att fördel uppenbarligen beredes vissa aktieägare till nackdel för bolaget eller övriga aktieägare, skall skyldighet att utgiva ersättning för skadan åvila jämväl aktieägare, som uppsåtligen genom begagnande av sitt inflytande över styrelseledamot, verkställande direktören eller likvidator medverkat till åtgärden. Innefattar åtgärd, vartill aktieägare sålunda medverkat, överträdelse av denna lag eller bolagsordningen eller grunderna till skada för borgenär hos bolaget eller annan tredje man, vare aktieägaren ock skyldig att utgiva ersättning till denne. 323 §. Åvilar ersättningsskyldighet stiftare jämlikt 319 eller styrelseledamot eller annan enligt 320 § första eller andra stycket eller 321 § första punkten, och föreligger allenast ringa vårdslöshet, må ersättningen nedsättas, där det med hänsyn jämväl till skadans storlek och omständigheterna i övrigt prövas skäligt. Har aktieägare eller delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, ådragit sig ersättningsskyldighet jämlikt 320 § tredje stycket, 321 § andra punkten eller 322 §, må ock ersättningen nedsättas, där det med hänsyn till hans skuld och omständigheterna i övrigt prövas skäligt. Nedsättning efter vad nu är sagt äge ej rum, om den ersättningsskyldiges förfarande innefattade brottslig handling. 324 §. Äro flera ersättningsskyldiga för skada efter vad i 319—323 §§ är stadgat, svare de för ersättningen en för alla och alla för en, den vars ersättningsskyldighet nedsatts enligt 323 § dock allenast med det nedsatta beloppet. Sinsemellan skola de taga del i ersättningens gäldande efter ty med hänsyn till den större eller mindre skuld, som finnes ligga envar av dem till last, samt till omständigheterna i övrigt prövas skäligt.

XIII.

Straffbestämmelser. 325 §.

Driver någon här i riket försäkringsrörelse utan att vara berättigad därtill, straffes med dagsböter eller fängelse. 326 §. Med dagsböter eller fängelse straffes 1. stiftare, där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i teckningslista eller i handling, som bifogas

130 listan eller eljest framlägges på konstituerande stämman, eller i ansökan om stadfästelse å bolagsordning eller grunder; 2. styrelseledamot, verkställande direktör eller annan, som i anmälan för eller ansökan om registrering eller i försäkran eller annan handling som fogas därvid uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift; 3. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där h a n uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling, som hålles tillgänglig för aktieägare eller aktietecknare eller för delägare eller röstberättigade, som ej äro delägare, eller som framlägges på bolagsstämma, eller i påskrift å sådan handling eller i handling eller meddelande som kungöres eller sändes till aktieägare, delägare eller röstberättigad; 4. styrelseledamot eller verkställande direktör, där han vid upprättande av balansräkning, vinst- och förlusträkning, förvaltningsberättelse eller redogörelse, varom förmäles i 91 och 97 §§ eller 205 §, jämförd med 91 och 97 §§, eller 139, 146 eller 241 §, uppsåtligen förfar i strid mot bestämmelser, som avses i 93—97 §§ eller 139 § eller 205 §, jämförd med 93 § 1—5 mom. och 7—8 mom., 94 § 1 mom. och 3—5 mom. samt 95—97 §§; 5. likvidator som vid upprättande av balansräkning, likvidationsräkning, vinst- och förlusträkning eller förvaltningsberättelse, som avses i 148, 152, 157, 243, 247 eller 252 §, uppsåtligen förfar i strid mot bestämmelserna i nämnda lagrum, så ock likvidator som vid upprättande av balansräkning enligt 163 eller 259 § uppsåtligen förfar i strid mot bestämmelser som avses i 139 § samt 93 eller 94 §; 6. revisor eller likvidationsrevisor, där han i revisionsberättelse eller annan handling, som framlägges på bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för aktieägare eller aktietecknare eller för delägare eller röstberättigade, som ej äro delägare, eller i påskrift å sådan handling uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift rörande bolagets angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen, ändå att anledning därtill föreligger; 7. revisor eller likvidationsrevisor, där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i yttrande, vilket enligt 105 § andra stycket första punkten, 153 § eller 157 § överlämnas till styrelse eller god man för stiftelse som avses i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser. 327 §. Med dagsböter eller fängelse straffes ock 1. styrelseledamot eller verkställande direktör, som uppsåtligen eller av vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i redogörelse, utredning eller bevis, som avses i 281 eller 282 §, eller vid lämnande av upplysning enligt 283 §; 2. aktuarie, där han i redogörelse eller utredning, som enligt 281 eller

131 282 § avlämnats till försäkringsinspektionen, uppsåtligen eller av vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift; 3. styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, interimsbevis eller teckningsbevis, som är ställt till innehavaren, eller dylikt brev eller bevis, i vilket mot föreskrift i 30 § andra stycket, 31 § första stycket tredje punkten eller 31 § andra stycket tredje punkten, den i förbehåll som i nämnda lagrum sägs bestämda inskränkningen icke angivits; 4. styrelseledamot eller likvidator, där han uppsåtligen låter i aktieboken verkställa införing i strid mot bestämmelserna i 35 § 1 mom. andra eller tredje stycket, 35 § 2 mom. första eller andra stycket, 35 § 3 mom. första punkten, 54 § tredje punkten eller 59 § 2 mom. tredje stycket eller fjärde stycket sista punkten eller underlåter att ombesörja, att förändring i äganderätten till aktie varder jämlikt 35 § 1 mom. tredje eller fjärde stycket, 35 § 2 mom. första eller andra stycket eller 35 § 3 mom. första punkten införd i aktieboken; 5. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, som uppsåtligen eller av vårdslöshet i strid mot bestämmelserna i 63 §, 67 § 1 mom., 68 § första stycket, 193 § eller 195 § 1 mom. låter verkställa utbetalning till aktieägare eller garant; 6. revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som, oaktat han insett eller bort inse, att skada därav kunnat följa, yppar något av vad vid verkställd granskning kommer till hans kännedom, utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag; 7. den som i sådan försäkran, varom förmäles i 107 §, uppsåtligen lämnar oriktig uppgift. 328 §. Med dagsböter straffes 1. revisor eller likvidationsrevisor, där han annorledes än i 326 § 6 sägs vid upprättande av revisionsberättelse, som avses i 104, 146, 153 eller 157 § eller 206 §, jämförd med 104 §, eller 241, 248 eller 252 §, väsentligen eftersätter bestämmelserna i nämnda lagrum; 2. stiftare, där han uppsåtligen eller av vårdslöshet bestyrker avskrift, varom förmäles i 12 § första stycket eller 175 § första stycket, ehuru avskriften är oriktig, så ock styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice verkställande direktör, likvidator, suppleant för likvidator eller firmatecknare, där han uppsåtligen eller av vårdslöshet bestyrker avskrift, som i 341 § andra stycket sägs, ehuru avskriften är oriktig. 329 g. Med dagsböter straffes ock 1. den som, i annat fall än i 327 § 3 och 4 avses, underlåter att iakttaga föreskrift i 30 §, 31 § första, andra eller fjärde stycket, 35 §, 54 § tredje punkten eller 59 § 2 mom. tredje stycket eller fjärde stycket sista punkten,

132 så ock den som bryter mot föreskrift i 34 §, 51 § andra stycket första punkten, 59 § 2 mom. fjärde stycket första punkten, 64 §, 334 § 2 mom. tredje stycket eller 340 §; 2. den som bryter mot föreskrift i 301 § eller 302 § andra stycket; 3. styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, där han underlåter att verkställa påskrift å aktiebrev enligt 51 § andra eller tredje stycket, 59 § 2 mom. fjärde stycket, 60 § sista stycket, 61 § 2 mom. andra stycket eller 156 § andra stycket; 4. ledamot i styrelse eller god man för försäkringsaktiebolags personalstiftelse, där h a n underlåter att iakttaga vad honom enligt 105 § första stycket åligger. 330 §. Böter och viten, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

XIV. Allmänna bestämmelser. 331 §. Betalning för tecknad aktie eller tecknat garantibelopp medelst anvisning eller förbindelse, som utställts av riksbanken eller annan bank och är betalbar vid uppvisandet, så ock betalning genom insättning på räkning, som på begäran av stiftarna eller styrelsen öppnats av bank för mottagande av inbetalning å aktier eller garantikapital i bolaget, skall vara jämställd med betalning i penningar, öppnas sådan räkning, skall banken låta ombesörja påskrift därom å teckningslistan, så ock i kvitto å gjord insättning anmärka, att insättningen skett på räkning som avses i denna paragraf. Tillgodohavande å räkningen skall, med den inskränkning som följer av vad i tredje och fjärde styckena stadgas, stå till bolagets fria förfogande. På rakningen insatt belopp må ej för bolaget lyftas, innan bolaget registrerats, ej heller, i fråga om försäkringsaktiebolag, där i beslut om aktiekapitalets ökning medelst ny aktieteckning upptagits bestämmelse om minimiteckning, innan registrering skett på anmälan enligt 58 §, eller, om styrelsen enligt 56 § beslutat aktiekapitalets ökning, innan bolagsstämmans godkännande ay ökningsbeslutet registrerats. Inträffar sådant fall att aktieteckningen eller teckning av garantibelopp enligt 16, 56 eller 178 § icke vidare är bindande, skall det på räkningen insatta beloppet jämte därå gottgjord ränta återbetalas till aktietecknaren eller hans rättsinnehavare. Har teckningsbevis eller interimsbevis utfärdats, skall beviset förses med påskrift om återbetalningen. 332 §.

1 mom. Har någon genom testamente erhållit nyttjanderätten till aktier i försäkringsaktiebolag eller ock av avkomsten av sådana aktier med bestäm-

133 nielse, till betryggande av hans avkomsträtt, att aktierna skola sättas under särskild vård, skall, där enligt testamentet rätten att i bolaget företräda aktierna skall tillkomma nyttjande- eller avkomsträttshavaren, beträffande denne, såvitt angår rätten att i bolaget företräda aktierna, gälla vad i denna lag om aktieägare är stadgat. Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan bliva införd i aktieboken. Vid införingen skall anteckning göras om äganderättsförvärvet och om den med nyttjande- eller avkomsträtten förenade rätten att i bolaget företräda aktierna. I fråga om införing av nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall i övrigt vad om införing av aktieägare är stadgat äga motsvarande tillämpning, dock skall påskrift om införingen ej ske å aktiebrevet. Styrkes att nyttjande- eller avkomsträtten upphört, skall anteckning därom göras i aktieboken. Skall försäkran som avses i 107 § avgivas av nyttjande- eller avkomsträttshavare, varde försäkran därefter lämpad. 2 mom. När god man på grund av förordnande jämlikt 11 kap. 4 § 5 lagen om förmynderskap förvaltar aktier för blivande ägares räkning, skall blivande ägare på anmälan av gode mannen införas såsom ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnandet. 333 §.

/ mom. Äger ett försäkringsaktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsbolag mer än hälften av aktierna i ett försäkringsaktiebolag eller, om aktier med olika röstvärde finnas, så många aktier, att röstetalet för dem utgör mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier, skall det förra bolaget anses såsom moderbolag och det senare bolaget såsom dotterbolag. Om ett eller flera dotterbolag eller också moderbolaget och ett eller flera dotterbolag tillsammans äga så många aktier i ett försäkringsaktiebolag som nyss sagts, skall jämväl sistnämnda bolag anses såsom dotterbolag (dotterdotterbolag) till moderbolaget. Har ett försäkringsbolag eljest på grund av aktieinnehav eller till följd av garantiavtal eller annat avtal eller av annan orsak ett bestämmande inflytande över ett annat försäkringsbolag, varmed jämväl är förbundet ett väsentligt intresse i det senares ställning och resultatet av dess verksamhet, skall ock det förra bolaget anses såsom moderbolag och det senare bolaget såsom dotterbolag. Alla bolag, som äro med varandra sålunda förenade att de inbördes äro moder- och dotterbolag eller dotterbolag till samma moderbolag, kallas koncernbolag. 2 mom. Då sådant förhållande inträtt att ett försäkringsbolag enligt vad i 1 mom. sägs skall anses såsom moderbolag i förhållande till annat försäkringsbolag, skall det förra bolagets styrelse därom ofördröjligen underrätta styrelsen för det senare bolaget. Dotterbolags styrelse vare pliktig att meddela styrelsen för moderbolaget de upplysningar, som äro erforderliga för beräkningen av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet.

134 334 §. 7 mom. Beslutas i försäkringsaktiebolag enligt 61 § sådan nedsättning av aktiekapitalet, att nedsättningens genomförande medelst minskning av aktiernas nominella belopp skulle medföra att detta skulle nedgå under femtio kronor, äge, där nedsättningen ej skall genomföras medelst inlösen eller indragning av aktier, bolagsstämman besluta sammanläggning av aktierna i bolaget. Sammanläggning må ej avse flera aktier än som erfordras för att vid utbyte mot en ny aktie dennas nominella belopp icke skall understiga femtio kronor. Beslut om sammanläggning av aktier, efter vad ovan stadgas, vare ej gällande, med mindre beslutet ingår i nedsättningsbeslutet. 1 annat fall än nu är sagt vare beslut om sammanläggning av aktier ej gällande, med mindre samtliga aktieägare förenat sig därom. Där beslut om sammanläggning av aktier ej ingår i beslut om nedsättning av aktiekapitalet, skall beslutet ofördröjligen av styrelsen eller verkställande direktören anmälas för registrering. Vid anmälningen skola fogas två enligt 341 § andra stycket bestyrkta avskrifter av protokoll som förts i ärendet. 2 mom. När registrering skett av beslut om sammanläggning av aktier eller, om sådant beslut ingår i beslut om nedsättning av aktiekapitalet, när aktiekapitalet enligt 62 eller 63 § skall anses nedsatt, skola aktiebreven icke för ägaren medföra annan rätt mot bolaget än att i utbyte erhålla brev å nya aktier till det antal som belöper på de förutvarande aktierna eller, där ej fullt antal nya aktier belöper på de förutvarande, ett delbevis för varje aktie, som ej kan utbytas. Sådant bevis skall innehålla att ägaren är berättigad erhålla en ny aktie mot avlämnande av det antal delbevis som erfordras för utbekommande av en ny aktie. Det åligger styrelsen att ofördröjligen för sådant utbyte från aktieägarna infordra breven å de förutvarande aktierna genom anmaning, som skall givas på det sätt varom i 115 § tredje stycket stadgas för där avsedd kallelse. Avlämna aktieägare icke aktiebrev för utbyte inom sex månader efter det de sålunda infordrats, skall ny anmaning på samma sätt ske till dessa aktieägare. Avlämnas icke aktiebreven inom ett år efter denna anmaning, skola å dem belöpade aktiebrev och delbevis för vederbörandes räkning försäljas på offentlig auktion, i den ordning varom stadgas i förordningen den 23 oktober 1914 om vad vid försäljning av värdepapper i vissa fall skall iakttagas. Sedan försäljning skett, medföra de förutvarande aktiebreven icke annan rätt för ägaren än att utbekomma å dem belöpande del av det vid försäljningen influtna beloppet med avdrag för kostnaderna för den senare anmaningen och för försäljningen. Den senare anmaningen skall innehålla erinran om påföljden av att den ej efterkommes. I brev å ny aktie skall angivas, att aktien tillkommit efter sammanläggning av förutvarande aktier. De äldre aktiebreven skola i betryggande ordning makuleras. 3 mom. Vad i 2 mom. stadgas om utbyte av aktiebrev vid sammanläggning

135 av aktier skall äga motsvarande tillämpning, då på grund av beslut om bolagsordningsändring rörande akties nominella belopp delning av aktie i flera nya aktier skall äga rum. 335 §. Vill aktieägare enligt 128 § påkalla inlösen av sina aktier, skall skriftlig ansökan därom göras hos styrelsen inom två veckor efter den bolagsstämma, därå förbehåll om inlösen gjorts. Styrelsen skall efter utgången av nämnda tid ofördröjligen i rekommenderat brev giva de aktieägare, för vilka lösningsplikt kan inträda, underrättelse om de ansökningar som inkommit till styrelsen. Bestrider sådan aktieägare, att grund för anspråket föreligger, eller kan överenskommelse ej träffas om lösens belopp, skall tvisten avgöras av tre skiljemän. Kunna de aktieägare, som gjort ansökan om inlösen, ej enas om utseende av skiljemän, skall försäkringsinspektionen utse skiljeman bland dem som av nämnda aktieägare därtill föreslagits. Styrelsen äge utse skiljeman och föra talan för de aktieägare, för vilka lösningsplikt kan inträda. I övrigt skall i fråga om skiljemännen och förfarandet inför dem i tillämpliga delar gälla vad i lagen om skiljemän är stadgat. Är tvist om lösens belopp, skall detta bestämmas så att det motsvarar aktiens verkliga värde. För lösen vare de aktieägare, som röstat för beslutet, ansvariga en för alla och alla för en. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skola åvila bolaget, där ej skiljemännen på grund av särskilda omständigheter pröva skäligt ålägga aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part, som är missnöjd med skiljemännens beslut, äger, där ej annat stadgats i bolagsordningen, draga tvisten under rättens prövning, såframt h a n instämmer sin talan inom tre månader från det beslutet i huvudskrift eller avskrift delgavs honom. Styrelsen skall ofördröjligen ombesörja delgivningen av beslutet. Talan må föras av såväl styrelsen som enskild lösningspliktig aktieägare. Sådan talan gälle till förmån för annan lösningspliktig. Kunna de lösningspliktiga aktieägarna ej enas om fördelningen sinsemellan av de aktier som skola inlösas, skola de övertaga aktierna efter antalet av de aktier, med vilka de deltagit i beslutet om bolagsordningsändring eller om nedsättning av aktiekapitalet. 336 §. Av aktierna i svenskt aktiebolag må försäkringsbolag icke utan försäkringsinspektionens medgivande äga mer än en tiondel eller, om aktier med olika röstvärde finnas, större antal än att röstetalet för aktierna utgör högst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier. Tillhör försäkringsbolaget koncern, skall vad sålunda stadgats gälla koncernen. Vad i första stycket första punkten är stadgat skall ej äga tillämpning å aktier i försäkringsaktiebolag eller i aktiebolag, som har till uteslutande syfte att äga aktier i försäkringsaktiebolag eller att tillskjuta garantikapital i ömsesidigt försäkringsbolag.

136 337 §.

Föreligger intressegemenskap mellan försäkringsbolag, å ena, samt aktiebolag, vara denna lag icke äger tillämpning, eller registrerad förening, å andra sidan, äge försäkringsinspektionen att, där det med hänsyn till tillsynen över försäkringsverksamheten finnes nödigt och sedan Konungen därtill lämnat samtycke, förelägga aktiebolag eller förening som här avses att avgiva särskild redovisning över intressegemenskapen enligt anvisningar av försäkringsinspektionen. 338 §. Utan försäkringsinspektionens medgivande må två eller flera försäkringsbolag icke meddela försäkring under gemensam ansvarighet en för alla och alla för en. 339 §. Försäkringsbolag må ej utlåna medel till styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktören, vice verkställande direktör, aktuarien eller revisor i bolaget eller i annat bolag inom samma koncern. Ej heller må lån utlämnas mot borgen av person som ovan sägs. Vad i första stycket första punkten stadgas utgöre ej hinder för bolaget att i enlighet med vad därom i grunderna föreskrives utlämna lån mot säkerhet i försäkringsbrevet. 340 §

Försäkringsbrev skall innehålla ej mindre de allmänna försäkringsvillkoren än även de för försäkringen gällande särskilda villkor. 341 §. Skall enligt bestämmelse i denna lag anmälan eller ansökan göras eller annan handling undertecknas av styrelsen, skall egenhändig namnunderskrift tecknas av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter eller vid förfall för styrelseledamot av styrelsesuppleant. Där undertecknande skall ske av samtliga styrelseledamöter, må ock vid förfall för styrelseledamot egenhändig namnunderskrift tecknas av styrelsesuppleant. Vad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning, då anmälan eller ansökan skall göras eller annan handling skall undertecknas av likvidatorerna eller samtliga likvidatorer. Skall handling undertecknas av verkställande direktören, må vid förfall för honom undertecknande ske av vice verkställande direktör eller, där sådan ej finnes, av styrelseledamot eller styrelsesuppleant, som därtill bemyndigats av styrelsen. Avskrift, som på grund av särskild föreskrift i denna lag skall vara bestyrkt enligt detta stycke, skall vara till riktigheten bestyrkt av notarius publicus eller landsfiskal eller ock av minst två personer, som hava ställning av styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice verkställande direktör, likvidator, suppleant för likvidator eller firmatecknare.

137 Annan avskrift skall, där ej särskild föreskrift givits, vara till bestyrkt av två personer. 342 §

riktigheten

Skall på grund av stadgande i denna lag eller föreskrift i bolagsordning kungörelse äga rum i tidning inom viss ort, bör sådan tidning väljas som genom sin spridning är ägnad att bringa kungörelsen till allmän kännedom. 343 §. Försäkringsbolag vare uti de mål, för vilka ej annorlunda genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen har sitt säte. Åtal för försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för registrering så ock talan, varom i 65 § 1 mom. och 335 § stadgas, skall likaledes anhängiggöras vid allmän underrätt som i första stycket sägs. 344 §. Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget och styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktören, likvidator eller aktieägare eller delägare eller röstberättigad, som ej är delägare, skola hänskjutas till avgörande av en eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan som tillkommer skiljeavtal. Om påkallande av förbehållets tillämpning gälle vad om stämning i denna lag finnes stadgat; där styrelsen vill föra klandertalan mot bolagsstämmobeslut, skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om den i 89 § eller 204 § 2 mom. omförmälda stämman blivit inom den i 131 § 1 mom. andra stycket eller 229 § 1 mom. andra stycket stadgade tiden utlyst att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske.

XV. Om vissa undantag i fråga om lagens tillämplighet. 345 §. Beträffande tjänstepensionsförsäkring må Konungen, där sådant finnes från allmän synpunkt ändamålsenligt, medgiva avvikelser från vad denna lag innehåller beträffande premiereserv och redovisning av försäkringsfond. Konungen må ock i fråga om återförsäkring medgiva de avvikelser, som prövas skäliga. Driver försäkringsbolag rörelse i utlandet, äger Konungen för det utländska försäkringsbeståndet medgiva de avvikelser från vad denna lag innehåller, som med hänsyn till utländsk lag finnas påkallade. 346 §. I avseende å Stockholms stads brandförsäkringskontor skall i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är beträffande ömsesidigt försäkringsbolag, som

138 meddelar brandförsäkring för all framtid eller för längre tid än tio år, i allmänhet stadgat, dock att härigenom icke föranledes skyldighet för kontorets delägare att vidkännas vidsträcktare ansvarighet för kontorets förbindelser, än som förefunnits före den 1 januari 1904. 347 §.

I fråga om ränte- och kapitalförsäkringsanstalt skall i tillämpliga delar gälla vad i denna lag stadgas angående ömsesidigt försäkringsbolag, dock med undantag av 171 § första stycket första punkten. Beträffande anstalt som i första stycket sägs skall premiereserven utgöra summan av besparingsfonden och livräntefonden. Med besparingsfond förstås den mot försäkringarna i anstalten svarande behållningen, vad angår kapitalförsäkring i den mån behållningen icke förfallit till betalning, och vad angår livränteförsäkring i den mån de försäkrade ej uppnått den ålder, då livränta skall börja utgå. Med livräntefond förstås kapitalvärdet av utgående livräntor.

139 F ö r s l a g till

Lag angående införande av nya lagen om försäkringsrörelse. Härigenom förordnas som följer. 1 §• Den nu antagna lagen om försäkringsrörelse skall jämte vad nedan stadgas lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1948. 2 §.

Genom nya lagen upphäves, med nedan angivna begränsning, lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot nya lagens bestämmelser. 3 §.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall denna i stället tillämpas. 4 §.

/ mom. Den nya lagen skall lända till efterrättelse jämväl å försäkringsbolag, som registrerats enligt äldre lag. Därvid skall dock iakttagas vad nedan stadgas. 2 mom. I fall, då införing i aktieboken skett innan nya lagen trätt i kraft, äga bestämmelserna i 32 § 2 mom., 35 § 2 mom. andra stycket och 38 § icke tillämpning. Har den, som åberopar annat förvärv av aktiebrev än överlåtelse, blivit i aktieboken införd före nya lagens ikraftträdande, och har ej, inom tre år efter det lagen trädde i kraft, ansökan gjorts om aktiebrevets dödande eller talan mot innehavaren instämts om bättre rätt till aktiebrevet, skall dock, när överlåtelse eller pantsättning därefter sker, vad i 32 § 2 mom. och 35 § 2 mom. andra stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning. 3 mom. Bolag som i 1 mom. avses åligger att hos Konungen göra ansökan om stadfästelse å de ändringar av bolagsordningen och, där särskilda grunder för verksamheten skola finnas, av dessa grunder, som erfordras för att bolagsordningen och grunderna skola stå i överensstämmelse med föreskrifterna i den nya lagen. Konungen prövar ansökningen jämlikt bestämmelserna i

140 4 eller 166 § nya lagen, dock att prövningen icke må avse frågan huruvida sådant bolags rörelse är behövlig. Varda bolagsordningen och grunderna stadfästa, beviljar Konungen koncession tillsvidare eller, där särskilda omstän digheter därtill föranleda, för bestämd tid, högst tio år. A mom. Ansökan enligt 3 mom. skall inlämnas till försäkringsinspektionen senast sex månader efter det nya lagen trätt i kraft. Med Konungens begivande kan för visst bolag tiden utsträckas till högst två år. Innan ansökningen prövats, må bolaget fortsätta sin verksamhet enligt bestämmelserna i äldre lag, i den mån ej Konungen förordnat att föreskrifter i nya lagen skola tillämpas. 5 mom. Sker ej ansökan varom i 3 mom. förmäles inom föreskriven lid eller varder ansökningen avslagen, skall bolaget träda i likvidation. Hava likvidatorer för försäkringsbolag utsetts innan nya lagen trätt i kraft eller föreligger fall som i första stycket sägs, skall äldre lag gälla i avseende å likvidationen. 5 §. ömsesidigt försäkringsbolags firma, som registrerats innan nya lagen trätt i kraft, må godkännas även om densamma icke överensstämmer med bestämmelserna i 171 § första stycket. 6 §•

Förseelse mot äldre lag skall bedömas efter nämnda lag även efter det lagen upphört att gälla för det bolag, beträffande vars verksamhet förseelsen blivit begången. 7 §•

För giltigt beslut om sådan ändring av bolagsordning som avses i 4 § 3 mom. vare, utan hinder av vad eljest kan i äldre lag eller bolagsordningen vara stadgat angående särskild röstpluralitet, erforderligt allenast att det fattats å två på varandra följande bolagsstämmor och å den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. 8 §. Det ankommer på Konungen att meddela de föreskrifter, vilka betingas av att Konungens Befallningshavande icke vidare skall taga befattning med ärenden rörande stadfästelse å bolagsordning för och registrering av ömsesidigt försäkringsbolag.

141 Förslag till

Lag om ä n d r i n g i vissa delar av k o m m u n a l s k a t t e lagen den 28 september 1928 (nr 370). Härigenom förordnas, att 30 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28 september 19281 samt punkt 1 andra stycket ävensom punkterna 3 och 4 av anvisningarna till nämnda paragraf skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives. 30 §. 2 mom. För inländsk försäkringsanstalt skall såsom nettointäkt anses överskottet å försäkringsrörelsen samt beträffande livförsäkringsrörelse, förutom överskottet å rörelsen, ett belopp (ränteskatteunderlaget) motsvarande en tredjedel av den enligt anvisningarna beräknade räntan å dels den del av försäkringsfonden för direkt meddelade kapitalförsäkringar, tillhörande anstaltens här i riket drivna rörelse, som icke utgör ersättningsreserv, dels ock återbäringsfonden. Det på ett beskattningsår belöpande ränteskatteunderlaget skall dock, därest ej enligt vad i nästföljande stycke stadgas annorledes därmed må förfaras, vara underkastat beskattning allenast i den mån det icke överstiger en på sätt i anvisningarna sägs begränsad, för livförsäkringsrörelsen beräknad behållning. Överskjutande, ej beskattad del av ränteskatteunderlaget skall överföras till beskattning nästföljande år, och, i vad den jämte det årets ränteskatteunderlag överstiger den för sistnämnda år beräknade behållningen, det därnäst följande året. Har beträffande viss del av sålunda överfört ränteskatteunderlag skatt ej heller sistberörda år kunnat uttagas, skall beskattning av sådan del icke förekomma. Vid beskattningen skall tidigare uppkommet ränteskatteunderlag medräknas före senare uppkommet. Där försäkringsanstalt det påfordrar, må i fall, då ränteskatteunderlaget överskjuter behållningen, även överskjutande del av detsamma tagas till beskattning. Vid beräkning av inländsk försäkringsanstalts överskott å försäkringsrörelse må från bruttointäkten göras avdrag för avsättning till försäkringsfond för egen räkning samt i den utsträckning, som närmare angives i anvisningarna, till säkerhetsfond, utjämningsfond och återbäringsfond. 1

Senaste lydelse, se 1943: 263.

10—451759

142 Anvisningar till 30 §. 1. Beräkning av — skäligt sätt. Med försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfond (ersättningsreserv, premiereserv och tilldelad återbäring) enligt försäkringslagen, minskad med värdet av återförsäkrares ansvarighet. I ersättningsreserven inbegripes i fråga om försäkringsanstalt, som driver sjöförsäkring, den förstärkning av försäkringsfonden, som sådan anstalt gör enligt bolagsordningen, och i fråga om anstalt, som driver livförsäkring, återköpsreserven. Med premieinkomst återförsäkrares andelar. 3. Vid beräkning av överskottet å livförsäkringsrörelse må från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftskostnader, som avses i 29 §, för avsättning till försäkringsfond för egen räkning, i lag föreskriven säkerhetsfond, utjämningsfond och återbäringsfond; dock att i fråga om återbäringsfond för kapitalförsäkring avdrag må ske endast i den mån avsättningen verkställts med de i premiema ingående säkerhetstilläggen (premiemarginalerna) och under förutsättning att överföring av ränteskatteunderlag icke äger rum. Premiemarginalerna utgöra den säkerhetsbelastning, som inlagts i premierna för att dessa skola kunna anses betryggande. Beräkning av premiemarginalerna, inberäknat den i punkt 4 första stycket omförmälda räntemarginalen, skall av försäkringsanstalt verkställas enligt av Konungen utfärdade föreskrifter. Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt lagen om försäkringsrörelse och av Konungen stadfästa grunder må användas endast för utjämning i livförsäkringsrörelse av sådana ojämnheter i det ekonomiska förloppet, som härröra av växlingar i dödlighet, sjuklighet eller invaliditet samt efter sådan disposition kvarstående förlust å livförsäkringsrörelsen i dess helhet. Avdrag för ökning av sådan utjämningsfond, som belöper å kapitalförsäkring för dödsfall, må icke ske i den mån fonden genom ökningen kommer att överskjuta två procent av sammanlagda risksumman för försäkrade personer, som omfattas av dylik försäkring, med avdrag av den del därav, för vilken återförsäkrare svara. Med risksumma för försäkrad person förstås den omedelbara ökning av försäkringsfonden, som den försäkrades död skulle medföra. Nedsättning av försäkringsfond för egen räkning, säkerhetsfond, utjämningsfond och återbäringsfond skall anses som intäkt. Utbetald återbäring får avdragas såsom utgift. Vid tillämpningen av 30 § räknas kapitalförsäkring, som är kombinerad med livränteförsäkring, under viss förutsättning som livränteförsäkring (se anvisningarna till 31 §). 4. Vid beräkning av ränteskatteunderlaget skall, där ej särskilda förhållanden påkalla annat, ränta å fond beräknas å medeltalet av fondens belopp vid årets början och slut. Därvid skall tillämpas den för premiereservberäk-

143 ningen antagna räntefoten ökad med den i premiemarginalerna ingående räntemarginalen. — I fråga om ränte- och kapitalförsäkringsanstalt sättes räntan å premiereserven lika med det belopp, vilket såsom ränta gottskrivits besparingsfonden, med avdrag av den ränta, som under året utbetalts till besparingsfondens delägare. Ränteskatteunderlaget, i förekommande fall ökat med överfört ränteskatteunderlag, må icke i annat fall än som avses i 2 mom. andra stycket av förevarande lagrum vid ett års taxering tagas till beskattning i vad det överstiger en för livförsäkringsrörelsen beräknad behållning, motsvarande bruttointäkten å livförsäkringsrörelsen efter avdrag av dels driftskostnader, som avses i 29 §, dels ock avsättning till försäkringsfond för egen räkning, samt efter tillägg av dels andra nedskrivningar än oundgängliga, dels ock inkomster, vilka i beskattningshänseende äro att hänföra till annan förvärvskälla än försäkringsrörelse. Belopp motsvarande förlust å sådan försäljning eller annan överlåtelse, som uppenbarligen skett i syfte att minska den enligt vad nyss sagts beräknade behållningen, skall tilläggas denna. Nedskrivning till verkliga värdet skall anses såsom oundgänglig, dock icke beträffande värdehandling, som under räkenskapsåret använts för redovisning av försäkringsfonden, såvida icke handlingens beskaffenhet eller särskilda omständigheter därtill föranleda. Vid tillämpning av vad ovan stadgats skall iakttagas dels att från de inkomstbelopp, vilka i beskattningsavseende äro att hänföra till annan förvärvskälla än försäkringsrörelse, avdrag må ske för underskott å annan sådan förvärvskälla, dels ock att i fråga om försäkringsanstalt, som jämväl driver sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse, inkomstbelopp och underskott, vilka härröra från annan förvärvskälla än försäkringsrörelse, medräknas endast i den mån de enligt lagen om försäkringsrörelse äro att hänföra till livförsäkringsverksamheten. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948, vilken dag Kungl. Maj:ts förordning den 28 maj 1943 (nr 265) om begränsning av skatt för svensk livförsäkringsanstalt skall upphöra att gälla.

144 Sammanställning av bestämmelserna i förslaget till lag om försäkringsrörelse och motsvarande bestämmelser i 1917 års försäkringslag (FL) och 1 9 4 4 års aktiebolagslag (AL). orslc[get

FL

AL

§

§

§

1 2 3 4 5 6 1 st. 1P6 2» 6 3» 6 4» 6 5» 6 6» 6 7» 6 80 6 9» 6 10 » 6 11 » 6 12 » 6 2 st. 7 8

1 och 265 1 och 2 223 1 st. och 244 3 1 st. 3 2 st. 4 1 st. 1) 4 1 st. 2)

—

4 8 1 st. 1 p. 8 1 st. 2 »

4 1 st. 12) 4 13) 4 4) 4 5), 6) 4 9) 4 9) 4 10) 4 8) 4 7)

8 1 st. 3 p. 4» 8 5» 8 8 6» 7» 8 8» 8 9» 8 9

—

8 2 st. 6 2 st. 2 och 3

5 6 och 20 jfr 9 2 p. och 110 samt 41 och 42

9 10

7 4 1 st. 3), 11), 14),

—

16)- -18) och 2 st.

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33

8 8 8 9 10 jfr 110 11 12 13 14 14

—

15 16 17 18

— — — 19 jfr 245 20 och 21 1 st. 21 2 st. 21 a

—

10 16 och 17 16 » 17

—

18 1 och 2 st 19 20 lp. 21 1 och 3 st 22 23 1 mom. 24 25 26 27 28 29 30 31 32 34 35 36 37

145 Förslaget

FL

§

§ —

34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64

22 23 1 och 4 st. 23 2 st. 23 3 st.

24 25 26 27 jfr 250

28 29 2 st. och 31 1 st.

30 37 2 st.

31 35 34 32 33 35 36

— 37 1 st.

— 38 39 40

— — — — 43

65 1 mom. 65 2 mom.

44 1—3 st 44 4 st.

66 67 68 69

45 46

70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95

—

AL

§ 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 jfr 50

51 52 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 jfr 177

71 73 74

75 1 st. och 76

49 1, 3,5ich 6 st.

77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102

— 49 4 st. 63 1 och 3 st. 49 2 st.

—. — — 53 och 54 1 st. 54 2 st.

50 52 och 55

— 58 51 jfr 50 och 63 2 st.

59 60 1 st. 60 2 st.

57 61 1 st.

— 48

— —

146 Förslaget 96 97 98 99

FL

AL

61 2 st.

103 104

—

64 1 och 2 st. 64 4 och 5 st.

jfr 105

106 och 105 6 st. sista p.

100 101 102 103 104 105

106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155

64 3 st.

107 och 108 1 och 4 st

65 1 och 2 st. 65 3 st.

111 112 1 st. 113

— 65 a

111 1 m o m . 5 st., 112 2 st. och 113 1 m o m . 4 st.

67 1 st. 67 2 och 3 st.

114 115 116 117 118

— 68 69 70 73, 61 och 72 4 st. 74 1 — 3 st. 71 72 1 — 3 st. och 74 4 st. jfr 75

76 1 och 2 st. 76 3 st. 77 78 och 79 80 81

119 120

121 122 1, 2 och 4 st. 123 124 jfr 125

82 83 1 st.

126 127 128 129 130 131 132 133 134

—-

135 136

85 86 87

137 138 139

jfr 84

140 141 142 143 145 146 147 148 149 150 151 152

—

88 3 och 4 p., 93 88 1 p., 93 90

— 89 1 — 3 st. 91 89 4 st. och 92 95 94 96

— 97

154 155

98 1 st. 98 2 st.

156 157

jfr 100 2 st. 100 1 st.

101 99

— — 102

158 159 160 161 162 163

Förslaget

FL

§ 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 1 st. 1 P. 170 2 170 3 » 170 4 » 170 5 » 170 6 » 170 7 » 170 8 170 9 » 170 10 » 170 11 > > 170 12 » 170 13 » 170 14 > > 170 15 » 170 16 » 170 17 > > 170 18 » 170 19 > > 170 2 st. 170 3 st. 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 1 mom. 192 2 mom. 193 •>

AL

§

§

103 104 106

164 165 166 168 169 170 171 172 173

—.

107 108 105 1 st

—. — 109 117 1 st. 117 2 st. 118 119 1 st 121 1 st. 1) 121 1 st 2)

. . . —,

—

121 1 st. 4) 121 5) och 6) 121 9) 121 121 10) 121 11) 121 13)

— — —

— 121 1 st. 14) 121 8) 121 7)

,

.— 121 1 st. 18) 121 19) 121 21) 121 10)

— 121 2 st. 122 och 262 124 123 121 1 st. 3), 15)—17) 125

. , —.

.

jfr 126

127 128 129 130 131 131

. . .

—. 132 133 134 135

.

—

.

— 136 jfr 245 137 138 119 2 st. och

. . . —

218 2 st.

194 195 196 197 198

—

.

147 148 139 141 och 142, jfr 139

. . —

Förslaget

FL

§

§

199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216

140 143 144 145 146

217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244 245 246 247 248 249 250 251 252 253 254 255 256 257 258 259 260 261

150--162, 164 149 och 162 165 och 166 jfr 121 3 st.

—

168 169

— •—

172, 162 och 171 173 1 — 3 st.

170 171 1 — 3 st. och 173 4 st. jfr 174

175 1 och 2 st. 175 3 st. 176 177 och 178 179 180

—

—

183 184 185 186

—

jfr 182

188 187

—

188 190 189 191 •

—

—

193 1 st. 193 2 st. och 195 2 st. 195 1 st. 196 194

— —-

197 198 och 200 199 201

—

202 203 204 200

— —

149 Förslaget

262 1 mom. 262 2 mom. 263 264 265 266--270

271 FL

.

212 1 st.

—

.

— .— 218 1—3 st. jfi 219 1 st. 218 4 och 5 st.

272 273 139 Jfi215 274 275 216 217 1—3 st. 276 1 mom. 276 2 mom. — 219 2 st. 277 217 4 och 5 st. 278 221 och 222 279 280 — 226 1 st., 2 st. 3) 281 och 4 st. 226 2 st. 4) och 4 st. 282 jfr 283 » 226 5 st. 284 —. 227 2 st. 285 286 — 227 1 st. 287 288 1 mom. — 228 1—3 st. 288 2 och 3 m o m 288 4 mom. — 228 4 st. 288 5 mom. mom. 228 3 och 4 st., 229 289 1 289 2 mom. —. 290 — 291 225 223 2 st. 292 223 3 st. 293 294 230 295 237 231 och 233 296 234 och 235 297 298 232 299 236 300 239 301 241 242 och 243 302 303 245 246 1 och 2 st. 304 305 247 306 248 307 249 308 — 309 — 310 — 311 —. 312 253 313 254 314 251 315 252 316 255 317 256 mom. 246 3 st. 318 1 mom. 224 1 st. 318 2 110 1 st. 4) 319 62, 66, 163 och 167 320 113 och 208 321 322 — — 451759

AL

, , — — . . . . . — —. ,

. .

, . . . 189 191 och 192 193 194 195 196 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210

150 Förslaget

FL

AL

§

§

§

323 324 325 326—329 330 331 332 333 334 335 336 337 338 339 340 341 342 343 344 345 346 347

— — 257 258 och 259 260 — — — — — — jfr 214 —

111 och 206

— — 114, 115, 209 och 210 116 och 211 240 och 220 263 264

211 212 • 213—216 218 219 220 221 222 223 1 mom. — — — jfr 101 4 mom.

—

224 225 226 227

— —

Statens offentliga utredningar 1946 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inora klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning-.

Rättsskipning.

Fångvård.

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande med förslag till omorganisation av väg- ock vattenbyggnadsstyrelsen m. m. [10]

Vattenväsen. Skogsbruk. B e r g s b r u k . Betänkande med förslag till ändrade grunder för flöt ningslagstiftningen m. m. [3]

H a n d e l oeli sjöfart. Kommunalförvaltning. Statens och k o m m u n e r n a s finansväsen. 1943 års jordbrukstaxeringssakunniga. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser i fråga om taxering av inkomst av jordbruksfastighet samt lag om jordbruksbokföring. [29J

Kommunikationsväsen. Betänkande ang, rundradion i Sverige. Dess aktuella b hov och riktlinjer för dess framtida verksamhet. [1]

Politi. Nationalekonomi oclx socialpolitik. Dödföddheten och tidigdödligheten i Sverige. Dess samband med nativitetsminskningen och dess förhållande vid olika former av förlossningsvård samt dess socialmedicinska och befolkningspolitiska betydelse. [2] Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag till allmänna barnbidrag m. m. [5] Bilagor [6]. Investeringsutredningens betänkande med utredning rörande personal- och materielresur6er m. m. för genomförande av ett arbetsprogram enligt av utredningen tidigare framlagt förslag. [13] Den familjevårdande socialpolitiken. [17] Betänkande med förslag rörande den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation. [19] Socialvårdskommitténs betänkande. 12. Utredning och förslag ang. moderskapsbidrag. [23] Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 1. Förslag till effektiviserad kurators- och arbetsförmedlingsverksamhet för partiellt arbetsföra m. m. [24] Betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. [27] Bilagor. [28]

B a n k - , kredit- och peiniingväscii.

Försäkringsväsen. Betänkande ang. tjänstepensionsförsäkringens organis tion. [26] Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försäkring rörelse m. m. 1. Lagtext. [33] 2. Motiv. [34]

K y r k o v ä s e n . Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. 1911 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslaa till boställsordning för folkskolans lärare m. m. [8 1945 års universitetsberedning. 1. Docentinstitutionenl [9] 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar! IV. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan. A. Allmän del. [11] B. Förslag till u n l dervisningsplaner. [15] 4. Realskolan. Praktiska linjer. [14] H ä l s o - och. s j u k v å r d . Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m. m l Del 1. [12] Betänkande ang. den centrala organisationen av det Socialutbildningssakkunniga. 2. Utredning och förslå» civila medicinal- och veterinärväseendet. [20] rörande statsvetenskapliga examina m. m. [30] Betänkande med förslag till förordning ang. allmänfl kyrkomöte m. m. [32] A l l m ä n t näringsväsen. Betänkande med utredning och förslag ang. rätten till arbetstagares uppfinningar. [21] Industri. Betänkande med förslag till ordnande av kreditgivningsoch rådgivningsverksamhet för hantverk och småindustri samt bildande av företagarnämnder. [22] F a s t egendom. J o r d b r u k med b i n ä r i n g a r . Betänkande ang. forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område i Norrland. [16] P M ang. utvecklingsplanering på jordbrukets område. [18]

F ö r s v a r s väsen. Betänkande med förslag ang. uniformspliktens omfattl ning för viss personal vid försvarsväsendet. [4] Betänkande och förslag rörande åtgärder för att begränl sa antalet kontra k tsanställt manskap inom krigsmak! ten. [7] Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämJ melser om uppfinningar m. m. av betydelse för riket» försvar. [25] Utrikes ä r e n d e n . I n t e r n a t i o n e l l r ä t t .

Stockholm 194C. Kungl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner 451759