Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1947:35

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR 2:12

REDOGÖRELSE FÖR

DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Malmöhus

län

S T O C K H O L M 19 4 7

Statens offentliga utredningar 1947 Kronologisk 1. Kollektiv tvätt. Betänkande med förslag att underlätta hushålltns tvättarbete. Haeggström. xv. 284 s. S. 2. Betänkande angående fiskerinäringens efterkrigsproblein samt den prisreglerande verksamheten på fiskets område, Antonsons, Göteborg. 325 s. Jo. 3. Elkraftitredningens redogörelse nr 1. Redogörelse för detalj diitributörerna samt deras råkraftkostnader och priser Tid distribution av elektrisk kraft. Inledande översikt. Sv. Tryckeri AB. 84 s. K. 4. Betänkande med förslag till standardtariifer för detaljdistribttion av elektrisk kraft. Haeggström. 126 s. K. 5. 1944 ån militärsjukvårdskommittés betänkande. Del 2. Beckman. 170 s. Fö. 6. Betänkmde med förslag till geofysiskt observatorium i Kirum m. m. Idun. 64 s. K. 7. Betänkiade med förslag angående lantmäteripersonalens organisation samt avlöningsförhållanden m. m. Marcus. 132 s. Jo. 8. Betänkande med förslag angående fiskets administration m. m. Kihlström. 155 s. Jo. 9. Betänkmde om tandläkarutbildningens ordnande m.m. Del 3. ?andläkarinstitutens organisation m. m. Beckman. 1(6 s. E. 10. Betänkmde med förslag rörande civilförsvarets organisatio! m. m. Beckman. 262 s. S. 11. 1940 åis skolutrednings betänkanden och utredningar. 8. Utrelning och förslag rörande vissa socialpedagogiska aiordningar inom skolväsendet. Idun. 148 s. E. 12. Ungdouens fritidsverksamhet. Ungdomsvårdskommitténs be.änkaude del 4. V. Petterson. 392 s. Ju. 13. Betänkmde med utredning rörande _ riksräkenskapsverkets organisation. Marcus. 114 s. Fl. 14. Handeli med olja. Betänkande med förslag avgivet av oljeutndningen 1945. Hajggströin. 343 s. 4 pl. Fo. 15. 1941 ån lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag till löiereglering för övningslärare. Sv. Tryckeri AB. 370 s. Fi. 16. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark och Norge )m erkännande och verkställighet av domar i brottmil m. m. Norstedt. 24 s. Ju. 17. Stöd åo utvecklingshämmad ungdom. Ungdomsvårdskommi-.téns betänkande del 5. V. Petterson 144 s. Ju. 18. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 2. Förslag angående yrkesvägledning och yrkesutbildning för partielK arbetsföra m. m. Katalog- o. Tidskriftstryck. 324 s. 8.

förteckning:

19. Kompetensfordringar för statliga, vissa halvstatliga och ; kommunala tjänster samt sådana yrken och befattningar, för vilkas utövande kräves av statlig myndighet utfar-; dad behörighetsförklaring eller legitimation. V. Petterson. 287 s. S. 20. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 15. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Älvsborgs län. Beckman. 48 s. K. 21. Socialvårdskommitténs betänkande. 15. Utredning och förslag angående särskilda barnbidrag och bidragsförskott m. m. V. Petterson. 114 s. S. 22. Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning angående handel med skrot, lump och begagnat gods. Sv. Tryckeri AB. 125 s. H. 23. 1945 års lönekommitté. 2. Betänkande med förslag till statens allmänna avlöniugsreglemente m. m. Marcus. 289 s. Fi. 24. Betänkande rörande ett centralt arbetsmarknadsorgan.; Norstedt. 220 s. S. 25. 1945 års akademikerutredning. Norstedt. 64 s. E. 26. Slutbetänkande avgivet av bostadssociala utredningen. Del 2. Saneringen av stadssamhällenas bebyggelse." Organisationen av låne- och bidragsverksamheten för, bostadsändamål. Idun. 598 s. S. 27. Betänkande med förslag till ändrad ordning beträffande vissa helgdagar. Katalog och Tidskriftstryck. 75 s. K l 28. Stuveriverksamheten i svenska hamnar. Haeggström.^ 110 s. H. 29. Välfärdsanordningar för sjöfolk i hamn. Haeggström^ 118 s. II. 30. Betänkande med förslag till lag om regionkommuner| m. m. Beckman. 214 s. S. 31. Betänkande med förslag angående utbildning av befäl för handelsflottan m. m. Idun. 264 s. H. 32. Utredning med synpunkter på sågverksdriften i Norr-< land och förslag angående inrättande av en centralj sågverksskola. V. Petterson. 150 s. 1 karta. Jo. \ 33. Redogörelse i sammandrag för utredning rörande pla-', nering av jordbruket och skogsbruket i Nedertorne&\ kommun. V. Petterson. 180 s. 6 pl. 1 karta. Jo. 34. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 9. Gymnasiet. Idun. 622 s. E. 35. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 12. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader, och priser vid distribution av elektrisk kraft. Malmö-;, hus län. Beckman. 43 s. K.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna tO det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. K. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartemeitet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1947:35

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR 2:12

REDOGÖRELSE FÖR

DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Malmöhus

län

STOCKHOLM 1947 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [625 47]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid

Inledning

5 Detaljdistributörerna

6 Distributionsföretagens

kraftanskaffning

Självförsörjande och råkraftinköpande företag Råkraftleverantörer

7 7

Undersökningsmaterialets omfattning

8 Råkrafttariffer

9 Medelpris för råkraft

9 Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft

13 Kedjehandel med råkraft

14 Distributionsföretagens

kraftavsättning

U ndersökningsmaterialets omfattning

20 Distributionsföretagens storlek Tariffer

20 22

Specifik energiförbrukning

24 Medelpriser

27 Topprisföretag

31 Engångsavgifter

35 Bilaga 1.

Uppgifter angående distributionsföretagen i Malmöhus län

FÖRKLARINGAR TILL VISSA FÖRKORTNINGAR OCH BETECKNINGAR F ha hk kV kW kWh m0 mx nio

Förkortningar

förbrukningsenhet hektar hästkraft kilovolt ( = 1 000 volt) kilowatt kilowattimme medelpris vid inköp av råkraft verkligt medelpris vid detaljdistribution beräknat medelpris vid detaljdistribution beträffande

företagens

(jämförelsepris)

namn:

Aelf = Andelselektricitetsförening Aelverk = Andelselektricitetsverk Aenf = Andelsenergiförening Af = Andelsförening Bf = Belysningsförening El.AB = Elektriska Aktiebolag El.Af = Elektriska Andelsförening El.Bf = Elektriska Belysningsförening El.Df = Elektriska Distributionsförening El.Enf = Elektriska Energiförening ELF = Elektriska F örening Elf = Elektricitets förening Elverk = Elektricitetsverk Enf = Energiförening KrAB == Kraftaktiebolag (Kraft Aktiebolag) Krf = Kraftförening Krst = Kraftstation Krv = Kraftverk Tilläggen »u. p. a.» och fall uteslutits.

m. b. p. a.» i föreningsnamn ha i förekommande

5 Inledning För att möjliggöra ett bedömande av priserna på elektrisk kraft i olika orter har elkraftutredningen verkställt en undersökning av vissa förhållanden inom detaljdistributionen av elektrisk kraft i landet. Föreliggande redogörelse angående Malmöhus län grundar sig på uppgifter, som lämnats av distributionsföretagen i länet och som med några få undantag genomgående avse förhållandena år 1943. Undersökningen omfattar ej kostnaderna för kraftverkens produktion av elektrisk kraft, utan tar endast sikte på distributionsföretagens inköps- och försäljningspriser. För det insamlade undersökningsmaterialets omfattning och de allmänna principerna vid dess bearbetande har närmare redogjorts i den inledande översikt, som framlagts såsom elkraftutredningens redogörelse nr 1 (Statens offentliga utredningar 1947:3). Åtskilliga frågor av grundläggande betydelse för bedömande av de i de särskilda länsredogörelserna intagna uppgifterna behandlas i den inledande översikten. Däri gives en kort översikt över kraftförsörjningen i Sverige med en del exempel på förhållanden inom produktionen och distributionen, som öva inflytande på priset för elektrisk kraft. Vidare redogöres för tariffernas uppbyggnad, benämning och klassificering, detaljdistributörernas organisationsformer, metoden för undersökning av kedjehandel, engångsavgifternas betydelse m. m. I den inledande översikten beskrives också huru beräkning verkställts av de olika distributionsföretagens medelpriser såväl vid inköp av råkraft (m0) som vid försäljning i detaljdistribution dels under verkligen rådande avsättningsförhållanden {mj, dels under förutsättning av en viss enhetlig elektrifieringsnivå (m2). Vidare klarläggas där åtskilliga i länsredogörelserna förekommande speciella beteckningar och uttryck. Den inledande översikten förutsattes sålunda tjäna till vägledning vid studiet av redogörelserna för de särskilda länen. En utförlig redogörelse för tariffinventeringen och den statistiska bearbetningen av undersökningsmaterialet har utarbetats för varje län och tryckts i en mindre stencilupplaga. I föreliggande länsredogörelse ha i koncentrerad form sammanställts företrädesvis sådana uppgifter, som kunna förväntas ha ett mera allmänt intresse. Den fullständiga, stenciltryckta redogörelsen är avsedd att tillhandahållas myndigheter och andra, som ha behov av mera ingående uppgifter. E n sammanfattande översikt rörande distributionsförhållandena inom landet i dess helhet kommer sedermera att framläggas i form av en särskild riksredogörelse.

6 Detalj distributörerna I Malmöhus län finnas sammanlagt 173 detalj distributörer. Förteckning över samtliga distributörers namn och adress finnes i bilaga 1, som även innehåller vissa uppgifter om distributionsföretagens inköp och försäljning av energi m. m. I förteckningen äro i bokstavsordning medtagna alla företag, som ha sina administrationsorter i Malmöhus län, och uppgifterna avse företagens hela verksamhet, även om denna delvis skulle sträcka sig utanför länet. Statens järnvägar och lotsverket, vilka ha distributionsverksamhet inom flera län, ha medtagits, ehuru administrationsorten är belägen utanför länet. I bilaga 1 redovisas dock blott den del av dessa företags verksamhet, som avser distributionen i Malmöhus län. Detsamma gäller Sydsvenska KrAB (Sydkraft), som har en högst avsevärd distributionsverksamhet även utom länet. Sydkraft har emellertid redovisat sin distribution distriktsvis, varför stundom grannkommuner i annat län medtagits. Förteckningen upptar endast företag, som försälja elektrisk kraft för direkt detaljkonsumtion, dvs. allmänhetens förbrukning för s. k. borgerliga behov, innefattande belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri. Uteslutna äro sålunda bl. a. dels företag, som endast leverera råkraft, dvs. vanligen högspänd kraft till en eller flera distributörer, dels företag, som endast leverera industriell kraft. Vidare ha uteslutits sådana detalj distributörer, som tillgodose lägre antal än tre förbrukare eller som endast tillhandahålla frikraft till anställda. Av de 173 företagen i länet, som idka detaljdistribution av elektrisk kraft, äro 18 kommunala, 16 aktiebolag, 115 ekonomiska föreningar, 6 underhållsföreningar, 6 industrier, 7 enskilda personer och 5 speciella organisationer. I sistnämnda grupp ha inräknats statens järnvägar och lotsverket. Något statligt distributionsföretag i egentlig mening förekommer ej i Malmöhus län. För de olika företagsformerna har närmare redogjorts i den inledande översikten, kap. V. I länet finnas tio städer men blott nio stadsföretag. I Skanör och Falsterbo ombesörjes nämligen distributionen av en gemensam ekonomisk förening. Energiförsörjningen i Höganäs handhaves av ett industriföretag, HöganäsBillesholms AB. Nämnda förening och industriföretag räknas i det följande jämte de kommunala elverken i övriga sju städer till stadsföretagen. Återstående elva kommunala företag ingå bland de 164 landsbygdsföretagen och finnas i de fyra köpingarna (Hörby, Höör, Skurup och Svedala), i sex municipalsamhällen och i en landskommun.

7 Distributionsföretagens

kraftanskaffning

Självförsörjande och råkraftinköpande

företag

Av detaljdistributörerna i Malmöhus län äro endast 4 helt självförsörjande. Till dessa räknas då såväl Sydkraft som Höganäs-Billesholms AB, oavsett att det förstnämnda storkraftföretaget erhåller krafttillskott från stamlinjenätet och Höganäsbolaget under krisåren haft visst kraftutbyte med Sydkraft beroende på kolbristen. De övriga två självförsörjande företagen, lotsverket och Svenstorps Mölla, ha vardera endast tre abonnenter. Det stora flertalet eller 168 distributionsföretag producera icke själva någon kraft utan inköpa hela sitt behov från någon råkraftleverantör. Till dessa »totalinköpande» företag ha räknats även Hammarlövs Enf, AB Ljus och Kraft samt de kommunala elverken i Hälsingborg, Hörby, Lund, Malmö och Ystad, ehuru dessa företag redovisa egna värmekraftstationer. Dessa äro nämligen endast avsedda för reserv- och toppkraftalstring. Slutligen förekomma sådana företag, som dels själva producera kraft vid egen kraftstation, dels inköpa kraft i större eller mindre omfattning, »delinköpande» företag. I Malmöhus län finnes endast ett sådant företag, nämligen Övedsklosters Fideikommiss.

Råkraftleverantörer Som råkraftleverantörer uppträda icke endast kommunala företag, aktiebolag och industrier, utan även ekonomiska föreningar och enskilda personer. Råkraftleverantörerna företräda med andra ord samma typer av företag som distributörerna. Sydkraft är den utan jämförelse största kraftproducenten i Malmöhus län. Sydkraft med dotterföretag har i södra Sverige 26 vattenkraft- och 2 värmekraftverk. Av samtliga dessa är endast ett beläget i Malmöhus län (värmekraftverket i Malmö). Näst Sydkraft är Höganäs-Billesholms AB den största råkraftleverantören i länet. Sistnämnda bolag, som har värmekraftstation, baserad på egna kolfyndigheter, levererar råkraft till 21 distributörer. Stora återförsäljande råkraftleverantörer äro vidare Wemmenhög-Skytts KrAB, som levererar till 13 distributörer, och Höörs Elverk, som levererar till 10 distributörer. (Efter år 1943 har emellertid Sydkraft övertagit råkraftleve-

8 ransen till 8 av sistnämnda 10 distributörer, medan Höörs Elverk övertagit detaljdistributionen i de båda andra företagen.) En speciell typ av råkraftleverantörer utgöra samköpsföreningarna, dvs, sammanslutningar av flera kraftavnämare (distributörer, industrier m. m.) för gemensamt inköp av vanligen högspänd kraft. Samköpsföreningarna bedriva ej själva någon detaljdistribution. I Malmöhus län finnas tre sådana föreningar, nämligen Lomma ELF, Trelleborgsortens Enf och Staffanstorpsortens Enf. Den förstnämnda inköper kraft direkt från Sydkraft och består av nio medlemmar, av vilka dock endast tre bedriva distribution. I Staffanstorpsortens Enf, som även köper råkraft från Sydkraft, ingå tre distributionsföretag som medlemmar. Trelleborgsortens Enf inköper kraft från Trelleborgs Elverk (som i sin tur köper från Sydkraft) och består av sex medlemmar. Från och med år 1947 tillkommer ännu en samarbetsförening, Luggude Kraftintressentförening. Den består av 14 distributionsföreningar inom Höganäs-Billesholms AB:s verksamhetsområde. I bilaga 1, kolumn 2, är för varje distributionsföretag angivet, varifrån företaget hämtar sin råkraft. Icke mindre än 23 av länets 27 råkraftleverantörer äro tillika detaljdistributörer inom länet och återfinnas såsom sådana i kolumn 1. För de 4 leverantörer, som ej bedriva detaljdstribution, är i bilagan särskilt anmärkt, huru de anskaffa sin råkraft. Ur bilagan kan man sålunda härleda ett företags råkraftinköp till den ursprunglige råkraftleverantören. Undersökningsmaterialets omfattning I den mån ett distributionsföretag erhåller sin råkraft från egen kraftkälla ha några undersökningar om företagets råkraftkostnader ej skett. Den följande framställningen avser endast sådana företag, som helt eller delvis inköpa sin råkraft. Utom de självförsörjande distributionsföretagen äro vidare s. k. underhållsföreningar och industrier undantagna. Underhållsföreningarna inköpa icke själva någon energi och de industribetonade detaljdistributörerna använda i regel den ojämförligt största delen av inköpt råkraft i den egna rörelsen. Utanför undersökningen av råkraftpriserna ha sålunda lämnats länets 6 underhållsföreningar, 4 självförsörjande distributionsföretag (däribland Sydkraft och det som stadsföretag redovisade industriföretaget Höganäs-Billesholms AB) samt 5 icke självförsörjande industrier. För två företag, Hassle Elf och Kullabygdens Enf, ha uppgifter ej kunnat erhållas. Dessutom har statens järnvägar utelämnats. Antalet företag med detaljdistribution, vilkas råkraftinköp undersökts, utgör sålunda 155. Två företag, Kattarps Enf och Fleninge Enf, inköpa råkraft gemensamt och råkraftuppgifterna i bilaga 1, kolumnerna 3 och 4, redovisas för båda företagen under Fleninge Enf. I bilaga 1, kolumn 3, angives för ifrågavarande företag deras totala inköp av råkraft, uttryckt i tusental k W h (kilowattimmar). I den angivna energi-

9 mängden ingår all av distributionsföretaget inköpt energi, oavsett om densamma distribueras till allmänhetens förbrukning eller delvis jämväl till industrier eller till någon återförsäljare.

Råkrafttariffer Distributionsföretagen inköpa vanligen kraft med en spänning av 1 500— 20 000 volt vid lämplig transformatorstation på leverantörens högspänningsnät. De tariffer, som tillämpas vid engrosförsäljning av elektrisk kraft, kunna i princip vara uppbyggda på samma sätt som de i detaljdistributionen förekommande. Vid försäljning av högspänd kraft förekommer emellertid som regel, att effektavgift ingår i tariffen, vilket är mindre vanligt beträffande detaljtariffer. För de olika tariffernas typer, sammansättning och benämning har närmare redogjorts i den inledande översikten, kap. III. Varje distributionsföretag inköper i regel all sin råkraft enligt en enda tariff. Detta gäller samtliga ifrågavarande 155 företag utom ett, Ystads stadselverk, som inköper kraft enligt ytterligare två tariffer avseende överskottskraft och extrakraft. De oftast förekommande råkrafttarifferna äro vanlig effekttariff och effekttariff av dubbeltyp. Den förra tariffen tillämpas för 50 distributörer, vilka emellertid inköpa endast 3 °/o av ifrågavarande råkraft. Den senare tariffen tillämpas för 46 distributörer, vilka tillhopa inköpa icke mindre än 93 °/o av råkraften. Effekttariff av stegrabattyp tillämpas för 34 företag, som inköpa 4 °/o av råkraften. Denna tariff är i flesta fall även av dubbeltyp. Återstående företag äro mycket små och sammanlagt understiger deras inköp 1 °/o av den totalt inköpta råkraften. För 20 av dessa småföretag tillämpas en enkel energitariff och i enstaka fall förekomma vidare enkel blocktariff, dubbeltariff, effekttariff av utnyttjningstyp och grundavgiftstariff med tidgräns. För råkraftleveranser från Sydkraft eller dess underleverantörer ha i 74 fall nya tariffer införts efter år 1943, till vilka hänsyn ej tagits i föreliggande framställning. Dessa äro mestadels effekttariffer av kombinerad block- och utnyttjningstyp. Medelpris för råkraft Med ledning av distributörernas uppgifter angående inköpt råkraft och för denna enligt vederbörlig tariff erlagd avgift under år 1943 har medelpriset vid inköp av råkraft, betecknat m0, uträknats för de olika distributionsföretagen. Därvid har hänsyn tagits till förekommande kristillägg på avgifterna i form av index- och kolklausuler, som nästan genomgående tillämpas vid råkraftleveranser. I bilaga 1, kolumn 4, angives medelpriset m0 för 155 företag. Av dessa har ett, Övedsklosters Fideikommiss, egen kraftstation och täcker endast delvis

10 Tabell 1.

Medelpris (m 0 ) vid inköp av råkraft för totalinköpande företag

Detaljdistributörernas

företagsform

Antal företag

18 15 113 5 3 8 146 154

Inköpt energi per företag

Medelpris v»0

(1000 kWh)

(öre/kWh)

max.

min.

medel

max.

min.

medel

122 249 6 572 2133 6 901 68 122 249 6 901 122 249

15 40 2 67 24 388 2 2

13 930 1495 193 1493 39 30 325 412 1966

9-8 8-1 27-2 8-8 117

2-o

8-1

6-8 27-2

2-o

3-o

27'2

2o

3-8 42 3'7 9-3

5-o

6'8

4-o

sitt behov av kraft genom inköp från annat håll. Vid undersökningen av medelpriserna för råkraft ha endast de 154 totalinköpande företagen medtagits. I tabell 1 äro de totalinköpande distributionsföretagen indelade i grupper efter företagsform med angivande av största och minsta totalt inköpta energimängd samt högsta och lägsta förekommande medelpris inom varje grupp ävensom genomsnittligt inköpt energimängd och medelpris för de olika grupperna. •a u X +>> En.* 0

öre/kWh

tVA

ra.* -o>

H

Ma to (n (v trw-t •a E-C -ö C c t: ™ 1-1

M

3.x 10 »

u

0)00 u ra

+»«a

£>

1*

iSfh ig

10 % 5. r~~ ^v_

U

+> Ä O-H

0 •H O H

•B t:

B 1

»

eo ra

KW

'//,rwmf '////fr/A 100

»

2CJC

///////// >//////////Jp 3C0 m i l j . kWh

Diagram 1. Medelpris (m0) för råkraft, avseende totalinköpande företag. (Stadsföretagens staplar äro streckade. De längst till höger liggande stadsföretagen tagits endast i det övre, i förminskad skala återgivna diagrammet.)

ha med-

11 I diagram 1 finnes medelpriset m0 för de totalinköpande företagen grafiskt återgivet. Diagrammet är uppritat efter gällande medelpris med företagens inköpta energi avsatt efter den horisontala axeln. Varje företag representeras sålunda av en stapel (rektangel) med basen motsvarande den inköpta energimängden och höjden motsvarande medelpriset. Höjdlinjerna äro i diagrammet utritade endast för vissa större, däri namngivna företag. Stadsföretagens staplar äro streckade. Av diagrammet framgår, att städerna ligga samlade mot höger och följaktligen ha låga medelpriser, ävensom att de av städerna inköpta energimängderna äro stora. Den föregående undersökningen av medelpriset m0 hänför sig till distributörernas inköp. I tabell 2 har samma undersökningsmaterial sammanställts i syfte att erhålla en bild av det medelpris, som råkraftleverantörerna betinga sig vid försäljning av råkraft. Leverantörerna äro sammanförda gruppvis efter företagsform, varvid dock Sydkraft redovisas särskilt. För varje grupp är angivet antalet totalinköpande distributionsföretag, som äro kunder hos någon leverantör i gruppen, den energimängd, som försäljes till största och minsta kunden och i genomsnitt till varje kund, samt högsta och lägsta tilllämpade medelpris ävensom leverantörgruppens genomsnittliga medelpris för all till distributionsföretagen försåld energi. Den ojämförligt största delen eller 91 °/o av all råkraft, som försäljes till distributionsföretag i Malmöhus län, levereras direkt från Sydkraft. Av tabell 2 framgår, att Sydkrafts direktleveranser av råkraft i allmänhet avse stora kraftbelopp och i intet fall understiga 48 000 kWh. Medelpriset för försåld råkraft är också genomsnittligt relativt lågt beträffande Sydkrafts direkta leveranser. Övriga råkraftleverantörer äro i regel återförsäljare av kraft, som inköpts från Sydkraft.

Tabell 2.

Medelpris (mo) vid försäljning av råkraft till totalinköpande företag Antal inköpande företag

Råkraftleverantörer

Antal

Företagsform

städer

Försåld energi per inköpando företag (1000 kWh)

landsbygd

Medelpris m0 per inköpande företag (öre/kWh)

medel

medel

Staten Kommunala

<

388 5 268

388 442

6-8 27-2

122 249 6 901 1085

5185 34 600 48 860 7 198

516 830 540

133 192 150

38 10-2 21-7 20o 13 o 22-0

122 249

68 3-8

68 52

Aktiebolag: 1 5 8 2 3 27

Sydkraft

i

39 28 17 9 22

Övriga Ekonomiska föreningar Enskilda personer Industrier Länet

2-o

37 5'6 5-6 Ö l

58 2o

3-0 5-7 7-3 6-8 6-7 6-9

12 I diagram 2, uppritat på samma sätt som diagram 1, ha de företag, som erhålla sin råkraft direkt från Sydkraft, utmärkts med vita och övriga företag med streckade ytor. Diagrammet visar, att den ojämförligt största delen av råkraften levereras av Sydkraft (huvudsakligen till stadsföretag), och att de streckade staplarna på några undantag när ligga långt till vänster i diagrammet, dvs. utmärka höga medelpriser. Det enda delinköpande företaget, Övedsklosters Fideikommiss, inköper 47 000 kWh för ett medelpris av 13,7 öre/kWh. Av hela den i bilaga 1, kolumn 3, redovisade inköpta råkraften faller på .stadsföretagen 242,6 milj. k W h och på landsbygdsföretagen 60,i milj. kWh. Genomsnittspriset per k W h för denna råkraft är för stadsföretag 3,0 öre och för landsbygdsföretag 5,7 öre. Att medelpriset är lägre för stads- än för landsbygdsföretag beror vanligen på att stadsföretagen inköpa större energimängder och ha längre utnyttjningstider än landsbygdsföretagen. (Se inledande översikten sid. 58—59).

milj.Wh

Diagram 2. Medelpris (m0) för råkraft, avseende totalinköpande förelag. (Företag, som köpa råkraft direkt från Sydkraft, ha vita, övriga företag streckade De längst till höger liggande stads företagen ha medtagits endast i det övre, i förminskad skala återgivna diagrammet.)

ytor.

13 Företag m e d h ö g a m e d e l p r i s e r för i n k ö p t råkraft En sammanställning av de företag, som uppvisa höga råkraftpriser, har gjorts i tabell 3, vari upptagits alla distributionsföretag i länet, som uppvisa ett medelpris m 0 av 10 öre/kWh eller däröver, med angivande av inköpt energimängd, leveransspänning och, i de fall effekten uppmätts, utnyttjningstid samt råkraftleverantör. Av tabell 3 framgår, att de företag, som betala höga medelpriser för råkraft, inköpa mycket små energimängder och att utnyttjningstiden, i de fall den kunnat fastställas, i regel är låg. Som jämförelse kan nämnas, att den högsta utnyttjningstiden i länet, som uppvisas av Skabersjö Elverk, är 4 960 Tabell 3.

Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft

Inköpande distributionsföretag

Norre Värns El. Enf Kullens Enf, F u r u l u n d Snogeröds Enf Tibbarps Enf Vramsortens Enf Fogdaröds El. Enf Gunnarlunda Enf Allmänningens Enf i Fleninge Kastberga Enf Lilla Mörskögs Enf Stehagsgårdarnas Enf Övedsklosters Fideikommiss Bräcke Enf Möllebässle Enf Övre Bräcke Enf L e r h a m n s El.Af Värlinge ELF Skånska L a n t m ä n n e n s Lokalförening i Trollenäs Södra Åby ELF Af Vallby Elverk Källstorps Enf Svenstorps Enf Magiasäte med Kringliggande „ Byars Enf Östratorps Aelf Äspö Enf Af Stora Bedinge Elverk. . . . Af Grönby Elverk Kullens Enf, Höganäs Alesta och Östra Kärrstorps ELF Hemmesdynge Enf Rönneholmsgårdarnas Enf . . Skånska Andelsbränntorvföreningen Medeltal för länet

MedelUtInköpt pris energi Leverans- nyttjm0 spänning nings-

(öre/ (1000 kWh) kWh) 272 22-o 21-7 20-5 20-o 18-o 18-o 15-o

(volt)

tid (tim.)

220'127 220

800 Råkraftleverantör Råkraft leverantör

15o

5 20 7 8 6 24 10 35 8

14-6

i

14-o

12-3 12-o

27 47 2 6 5 13 22

11-7 11-6 11-6 11-2 11-2

25 58 41 87 44

20 000 9 000 9 000 9 000 9 000

1000 1510 1060 1230 1160

Eslövs Stads Pekniska Verk W e m m e n l i ö g - -Skytts KrAB

22 147 41 37 73 52

20 000 9 000 9 000 9 000 9 000 4 000

970 2 550 1440 1540 1540 1660

Höörs Elverk W e m m e n h ö g - -Skytts KrAB

54 90 99

1500 9 000 3 000

1390 1610 1700

Sydsvenska KrAB W e m m e n h ö g - -Skytts KrAB Höörs Elverk

10-o

20 000

—

13-7

13-o

13o

13-o

10-9 10-6 10-5

104 10-4 10-2

10-o 10-o

3 000 380 1500 1810 500 380/220 220/127 3 000 970 20 000 1180 3 000 3150 500 500 500 500

Höörs Elverk Malmö Yllefabriks AB Ringsjöortens El. AB Höganäs—Billesholms AB Norra Vrams Enf Höörs Elverk Fleninge Enf Eslövs Stads rekniska Verk Höganäs—Bil esholms AB Höörs Elverk AB Sjöbo Elverk Krapperups G ods

RönnehoLmsgårdarnas Enf

—

»

B

Höganäs—Billesholms AB

14 timmar per år. Den normala utnyttjningstiden för en distributionsförening torde ligga mellan 2 000 och 3 000 timmar. Beträffande flertalet av de företag, för vilka medelpriset för råkraft överstiger 12 öre/kWh, gäller, att kraften levereras vid lågspänning. I dessa fall behöva distributionsföretagen ej svara för transformatorförlusterna och råkraftpriset blir därför högre än om — såsom är regel vid råkraftleveranser — uppmätning skett vid högspänning. I tabellen förekommer endast ett företag (Alesta och Östra Kärrtorps ELF), som inköper råkraft direkt från Sydkraft. Det högsta förekommande medelpriset m0 för direktköpande företag är sålunda 10,2 öre/kWh. Samtliga råkraftleverantörer i länet ha via Sydkraft anknytning till stamlinjenätet. K e d j e h a n d e l m e d råkraft Det är ej ovanligt, att en råkraftleverantör själv i större eller mindre grad täcker sitt behov av råkraft genom inköp och att råkraften sålunda blir föremål för kedjehandel. Med kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse avses här alla sådana fall, då försäljning av råkraft ej sker direkt från den ursprunglige råkraftleverantören till ett distributionsföretag. Såsom ursprunglig råkraftleverantör betraktas därvid varje företag, som antingen erhåller all sin energi från egen kraftkälla eller tillhör något av de till stamlinjenätet anknutna storkraftföretagen. I Malmöhus län är Sydkraft helt dominerande som ursprunglig råkraftleverantör. Kedjehandel i nämnda vidsträckta bemärkelse behöver ej verka fördyrande. Den kan tvärtom leda till ett förbilligande av råkraften, t. ex. då ett industriföretag, som på grund av stor energiomsättning erhåller billig råkraft, avsätter en del härav till en distributör för lägre pris än det distributören skulle fått betala vid direktköp från den ursprunglige leverantören. Samma förhållande kan uppstå, om flera distributörer bilda en sammanslutning för gemensamt inköp av råkraft. Denna sammanslutning räknas dock här av praktiska skäl såsom ett »mellanled» i kedjehandeln. De allmänna synpunkterna på kedjehandel med råkraft ha närmare berörts i den inledande översikten sid. 59—61. Tabell 4 utvisar huru de 173 distributionsföretagen i Malmöhus län anskaffa sin råkraft. Bland de 4 företag, som erhålla kraft enbart från egen kraftstation, äro Sydkraft och Höganäs-Billesholms AB i deras egenskap av detaljdistributörer inräknade. Av tabellen framgår, att kedjehandel i vidsträckt bemärkelse förekommer i 94 fall, därav 73 över ett, 18 över två och 3 över tre mellanled. Kejdehandelsfallen ha skärskådats ur den synpunkten, att inköpspriset för sista företaget i kedjan jämförts med det pris, som företaget skulle fått erlägga, om det i stället köpt sin kraft direkt från den ursprunglige råkraftleverantören. Sistnämnda pris har beräknats med ledning av gällande medelpriser för sådana direktköpande företag, som köpa närmast motsvarande

15 Tabell 4 .

Antal detaljdistributörer 4 54 63 1 18 3 21 9

Distributionsföretagens råkraftförsörjning genom egen kraftstation, direktinköp och kedjehandel Råkraft

e r hå11e s

från

egen kraftstation Sydkraft direkt » över ett mellanled » » » » och egen kraftstation » » två » » » tre » H ö g a n ä s - B i l l e s h o l m s AB direkt » » » över ett mellanled

energimängder från samma ursprunglige råkraftleverantör. Denna metod möjliggör givetvis ej ett exakt bedömande av i vilken utsträckning kedjehandeln som sådan verkat fördyrande, enär ofta stora variationer finnas även inom de direktköpande företagens medelpriser. När det gäller små energimängder har dessutom någon jämförelse ej varit möjlig, enär Sydkrafts direktleveranser i allmänhet äro av relativt stor omfattning. En noggrann undersökning huruvida kedjehandeln verkat prisuppdrivande eller ej förutsätter en ingående teknisk-ekonomisk utredning för varje särskilt fall, vilken givetvis icke kunnat ske genom elkraftutredningens försorg. Det har emellertid ansetts önskvärt att ha tillgång till en förteckning över alla förekommande fall av kedjehandel för att underlätta senare eventuella undersökningar. I anslutning till nedanstående uppräkning göras även vissa kommentarer, baserade på den ovan angivna schematiska undersökningsmetoden. Det är icke uteslutet, att en noggrann undersökning senare kan komma att i vissa fall erfordra justering av de lämnade omdömena. En mångfald av de år 1943 förefintliga 94 kedjehandelsfallén ha på senare tid avvecklats genom Sydkrafts försorg och i åtskilliga fall pågå underhandlingar om avveckling. De sålunda bortfallande kedjehandelsfallen äro följande 39: 1—3. Sydkraft — Eslövs Stads Tekniska Verk — 3 företag: Gryby Enf, Remmarlöv sortens Elf och Trollenäsortens Enf. Eslövs Stads Tekniska Verk har övertagit Remmarlövsortens Elf och underhandlingar pågå om övertagande jämväl av de båda övriga föreningarnas detaljdistribution. 4—17. Sydkraft — Eslövs Stads Tekniska Verk — Höörs Elverk — 10 företag: Fogdaröds El. Enf, Höörs Sockens Norra Aelf, Magiasäte med Kringliggande Byars Enf, Munkarps m. fl. Socknars Enf, None Värns El. Enf, Ringsjöortens El.AB, Rönneholmsgårdarnas Enf, Skånska Andelsbränntorvföreningen, Stehags Enf och Stehagsgårdarnas Enf samt förenämnda Ringsjöortens El.AB — Snogeröds

16 Enf och före nämnda Rönneholmsgårdamas Enf — 2 företag: Hassle Elf och Värlinge ELF. Sydkraft levererar sedan år 1946 direkt till Höörs Elverk, varför Eslövs Stads Tekniska Verk bortfaller ur ovannämnda kedja. Av de 10 företag, för vilka Höörs Elverk ovan angivits som råkraftleverantör, har nämnda elverk övertagit två (Fogdaröds ELF och Norre Värns Enf) samt Sydkraft ett (Ringsjöortens El.AB). De övriga sju erhålla numera råkraft direkt från Sydkraft. Underhandlingar pågå om sammanslagning av Rönneholmsgårdarnas Enf, Stehagsgårdarnas Enf, Hassle Elf och Värlinge El.F till en förening. 18—21. Sydkraft — Kävlinge Municipalsamhälles Elverk — 4 företag: Dösjöbros Enf, Gryets El. Enf, Kävlingeortens Enf och Stora Harrie KrAB. Dösjöbro Enf och Stora Harrie KrAB erhålla numera råkraft direkt från Sydkraft. Kävlinge Municipalsamhälles Elverk har övertagit de båda övriga föreningarna. 22. Sydkraft — Malmö Yllefabriks AB — Kullens Enf, Furulund. Underhandlingar pågå mellan Malmö Yllefabriks AB och Furulunds samhälle om samhällets övertagande av såväl yllefabrikens som Kullens Enf:s distribution. 23. Sydkraft —AB Sjöbo Elverk — Tolånga & Eggelstads Enf. 24—26. Sydkraft — Skabersjö Elverk — 3 företag: Föreningen Genarps Aelverk, AB Klågerups Elverk och Af Lyngbyortens Enf. 27—34. Sydkraft — Svalöfs KrAB — 8 företag: Annelöfs Aenf, Billebergaortens KrAB, Felestads Enf, Kågeröds Enf, Marieholms Municipalsamhälles Elverk, Marieholmsortens Enf, Teckomatorps Elverk och Teckomatorpsortens KrAB. I fallen 23—34 levererar Sydkraft numera direkt till sista ledet i kedjan. 35—39. Sydkraft — Örtoftaortens KrAB — 5 företag: Borlunda-Skeglinge Elf, Odarslövsortens Enf, Friherre Sten Ramel, Örtofta Kommun och örtofta Kooperativa Handelsförening. Sydkraft levererar numera direkt till Borlunda-Skeglinge Elf och Odarslövsortens Enf. Örtoftaortens KrAB har förbundit sig att i fortsättningen övertaga de övriga underdistributörernas detaljdistribution. I förestående 39 fall har kedjehandeln sålunda avvecklats eller pågå underhandlingar om avveckling genom att antingen den ursprunglige råkraftleverantören (Sydkraft) eller ett mellanled övertar vederbörande underdistributörers detalj distribution. Enligt uppgift från Sydkraft fortgår arbetet med kedjehandelns avveckling jämväl beträffande kvarstående kedjehandel. Av återstående kedjehandelsfall ha 53 uppdelats på två grupper, nämligen . skenbar kedjehandel och övrig kedjehandel. Med skenbar kedjehandel avses sådan kedjehandel, där återförsäljaren exempelvis är en samköpsförening eller ett dotterföretag till vederbörande råkraftleverantör. Skenbar kedjehan-

17 del anses även föreligga, om sista ledet i kedjan är en underhållsförening. Under rubriken skenbar kedjehandel hänföras 7 fall. Såsom övrig kedjehandel redovisas 46 fall av kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse, sålunda även sådan som ej verkar prisuppdrivande. De övriga 2 kedjehandelsfallen avse industriföretag (W Weibull AB och Svenska Sockerfabriks AB), vilkas råkraftsinköp ej undersökts.

A.

Skenbar

kedjehandel

1. Höganäs-Billesholms AB — Vegeholms Gård—Välinge El.Af. Föreningen köper råkraft enligt samma tariff som mellanledet, varvid dock den fasta avgiften fördelas mellan Vegeholms Gård och Välinge El.Af efter förbrukad effekt. De båda företagen kunna sålunda anses samköpa råkraft. 2—4. Sydkraft — Lomma ELF — 3 företag: Lomma Hjerups El.Df, Lomma Municipalsamhälles Elverk och Skånska Cement AB. 5—7. Sydkraft — Staffanstorpsortens Enf — 3 företag: Bjällerups Elverk, Kyrkheddinge Enf och Föreningen Staffanstorps Aelverk. I fallen 2—7 äro mellanleden (Lomma ELF och Staffanstorpsortens Enf) samköpsföreningar.

B.

Övrig

kedjehandel

1—3. Sydkraft — Eslövs Stads Tekniska Verk— 3 företag: Sallerupsortens Enf, Skånska Lantmännens Lokalförening i Trollenäs och Trollenäs Godsförvaltning. 4—7. Sydkraft — Hälsingborgs Stads El- och Gasverk-—4 företag: Allerumsortens EL Enf, Kulla Gunnarstorps med Omnejd Enf, Vällufs Elf och Ödåkra Elf. 8—9. Sydkraft — Landskrona Stads Tekniska Verk — Vadensjö El.Af — örja Enf. 10. Sydkraft-—Landskrona Stads Tekniska Verk — Västra Rönnebergs Enf. 11. Sydkraft—-Lunds Stads Tekniska Verk —Nöbbelövs och Vallkärra Enf. 12—15. Sydkraft — Malmö Stads Gas- och Elverk — 4 företag: Djurslövsortens Enf, Klagshamns Enf, Föreningen Skanör-Falsterbo Aelverk och AB Hvellingeortens Elverk. 16. Sydkraft — Trelleborgs Stads Tekniska Verk — Gislövsortens Enf. 17—22. Sydkraft—Trelleborgs Stads Tekniska Verk — Trelleborgsortens Enf — 6 företag: Fjärdingslövortens Enf, Haglösa Aenf, Hammarlövs Enf, Vemmerlövs Enf, Skegrie-Maglarps Enf och Västra Tomarps Enf. 2—625 47

18 I samtliga ovannämnda 22 fall synes råkraftpriset för sista ledet i kedjan tämligen väl ansluta sig till det beräknade priset vid direktköp från den ursprunglige råkraftleverantören. I fallen 17—22 utgöres ett av mellanleden av Trelleborgsortens Enf, som är en samköpsförening utan egen detaljdistribution med samtliga sex underdistributörer som medlemmar. 23. Sydkraft — Eslövs Stads Tekniska Verk — Kastberga Enf. Föreningen inköper lågspänd kraft för 15 öre/kWh enligt en enkel energitariff. Tariffen måste anses mindre lämplig. 24—25. Höganäs-Billesholms AB — Fleninge Enf — 2 företag: Allmänningens Enf i Fleninge och Gunnarlunda Enf. Fleninge Enf säljer till de båda underdistributörerna lågspänd kraft enligt enkla energitariffer. Allmänningens Enf betalar 15 öre/kWh jämte en årlig avgift för underhåll av ledningsnät, transformatorer o. d. av 1 000 kr., motsvarande 4 °/o av den ursprungliga anläggningskostnaden. Gunnarlunda Enf betalar 18 öre/kWh utan fast avgift. Enligt uppgift använder Gunnarlunda Enf delvis råkraftleverantörens ledningsnät. Gällande råkrafttariffer för ifrågavarande båda föreningar torde vara mindre lämpliga och priset jämförelsevis högt. 26—29. Höganäs-Billesholms AB — Krapperups Godsförvaltning — 4 företag: Bräcke Enf, Lerhamns El.Af, Möllehässle Enf och Övre Bräcke Enf. 30. Höganäs-Billesholms AB — Norra V rams Enf — V ramsortens Enf. Även i dessa fem fall (26—30) inköpa underdistributörerna lågspänd kraft enligt enkel energitariff. Tarifferna måste anses mindre lämpliga. 31. Höganäs-Billesholms AB — Kullens Enf — Kullabygdens Enf. Kullens Enf säljer råkraft enligt samma tariff som tillämpas vid föreningens eget inköp från aktiebolaget. 32. Sydkraft — AB Sjöbo Elverk — övedsklosters Fideikommiss. Fideikommisset h a r egen kraftstation och inköper endast reservkraft. Den tillämpade tariffen synes relativt hög. 33. Sydkraft — Skabersjö Elverk — Svedala Köpings Belysningsstyrelse. 34—46. Sydkraft — Weminenhög-Skytts KrAB — 13 företag: Alstads Aelf, Af Grönby Elverk, Hemmesdynge Enf, Klagstorps Aenf, Källstorps Enf, AB J^jus och Kraft, Skurups Tekniska Verk, Af Stora Bedinge Elverk, Svenstorps Enf, Södra Åby ELF, Af Vallby Elverk, Aspö Enf och östratorps Aelf. I sistnämnda 14 fall (33—46) ha Skabersjö Elverk resp. Wemmenhög-Skytts KrAB förbundit sig att leverera råkraft till underdistributörerna till högst samma pris, som Sydkraft skulle tillämpa vid direktleverans. Vid en jämförelse med tabell 3 framgår, att 28 av ovannämnda kedjehandelsfall beröra distributionsföretag, vilkas medelpriser för inköpt råkraft

19 uppgå till minst 10 öre/kWh. I 9 av dessa fall är emellertid kedjehandeln numera avvecklad eller under avveckling. De återstående 19 fallen ha kommenterats ovan (B 2, 23—30, 32, 35, 36, 38 och 41—46). I vilken mån kedjehandeln som sådan verkat prisuppdrivande kan dock ej med bestämdhet anges, enär priset påverkas av flera andra faktorer än en eventuell mellanhandsvinst. Trots att mer än hälften av distributionsförelagen i länet under år 1943 erhöllo råkraft genom kedjehandel, utgör dock den av dessa företag då inköpta energimängden blott 7,9 °/o av den sammanlagda energi, som alla distributionsföretag i länet inköpte. För de under B ovan angivna 46 kedjehandelsföretagen utgör motsvarande siffra 5,i °/o. Kedjehandelns inverkan på konsumtionspriset granskas närmare nedan i samband med undersökning av distributionsföretag med höga medelpriser.

20 Distributionsföretagens

kraftavsättning

U n d e r s ö k n i n g s m a t e r i a l e t s omfa t t n i n g Det stora flertalet distributionsföretag täcker helt eller delvis sitt behov av råkraft genom inköp av högspänd kraft, vilken efter nedtransformering till förbrukningsspänning vidarebefordras över ett distributionsföretaget tillhörigt ortsnät till allmänheten. En del distributörer förse dessutom särskilda storförbrukare, företrädesvis industrier, med elektrisk kraft. Denna avsättning avser vanligen högspänd kraft enligt särskilda tariffer och är ej medräknad i följande framställning, som endast omfattar företagens leveranser av energi för borgerliga behov (belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri). I bilaga 1 angives för varje företag dels den under år 1943 för borgerliga behov försålda energimängden i tusental k W h (kolumn 6), varmed avses den energi, som uppmätts vid förbrukarnas mätare, dels medelförbrukningen per enhet, dvs. den specifika energiförbrukningen (kolumn 7), dels ock medelpriserna m x och m 2 (kolumnerna 8 och 9). Uppgift om den försålda energimängden har icke kunnat erhållas från 3 företag. Ett av dessa, Svenstorps Mölla, tillämpar enbart ackordstariff, varvid uppmätning av energien ej sker, och de två övriga, Bjersjöholms Gods och Trollenäs Godsförvaltning, ha av andra orsaker icke lämnat fullständiga förbrukningsuppgifter. Följande redogörelse omfattar i vad den avser energiomsättning, specifik energiförbrukning och medelpriser sålunda endast 170 företag. D i s t r i b u t i o n s f ö r e t a g e n s storlek Länets 173 distributionsföretag äro av mycket skiftande storlek beträffande såväl distributionsområdenas omfattning som antal konsumenter och årligen försåld energimängd. I bilaga 1, kolumn 5, anges för varje företag antalet förbrukare, vilket motsvarar antalet hushåll i vidsträckt mening, sålunda inberäknat hantverkslokaler, butiker, samlingslokaler o. d. Det i bilagan angivna sammanlagda antalet förbrukare, 187 426, kan redan på grund härav ej direkt jämföras med den officiella statistikens uppgifter om antalet förefintliga personhushåll i Malmöhus län (150 190 st. enligt folkräkningen den 31 december 1930). I många fall sträcka sig dessutom distributionsområdena på båda sidor om länsgränsen och som ovan nämnts har någon uppdelning av företagens verksamhet i sådana fall som regel ej skett.

21 Tabell 5.

Detaljdistributörernas distributionsområden, konsumentantal och energiavsättning Distribuerar till nedanstående antal

Företagsform

Antal toretag

Försåld energi (1000 kWh)

förbrukare

kommuner

max.

min.

medel

10 44 9 41 20 o 7

7 710 32 726 1015 3 500 212 1356 87 87 978 2 056 240 230 13 72

8 40 2 6 2 4 3

3 190 750 134 32 377 65 8

585 o 3

15169 32 726 312 3 500 1090 32 726

311 2 2

6 167 199

max.

min.

medel

max.

min.

18 16 115 6 6 7 6

12 39 10 5 6 12

1 1 1 1 1 l 1

4-o 9-8 2'3 2-8 2-7 2'7

68 834 3 710 1225 155 5110 1100 268

9 164

12 39

6-4 2T.

68 834 3 710

1 1 1

2-s

68 834

medel

Staten Aktiebolag Ekonomisk förening Underhållsförening. . Enskild person Speciell Stadsföretag Landsbygdsföretag. . Länet

515 I tabell 5 äro distributörerna sammanförda i grupper efter företagsform samt i stads- och landsbygdsföretag. För varje grupp upptagas värdena för största och minsta företag inom gruppen samt medeltalet för alla företag inom gruppen icke blott beträffande antalet förbrukare och försåld energimängd utan även beträffande antalet kommuner, inom vilka företaget idkar distributionsverksamhet. Borsett från lotsverket, statens järnvägar och Sydkraft, som ha en flera län omspännande detaljdistribution, äro alla inom vederbörande företags distributionsområde liggande kommuner medtagna, även om de äro att hänföra till annat län. Då kommunerna ju äro av mycket skiftande storlek och företagens verksamhet kan avse större eller mindre delar av en kommun, bör antalet distributionskommuner ej uppfattas såsom ett fullgott uttryck för omfattningen av de olika företagens verksamhet. Uppgifterna angående försåld energi avse, som ovan nämnts, endast de 170 företag, som lämnat uppgift om energiomsättningen. De flesta företagens distributionsområden sträcka sig icke över flera än en eller två kommuner. Av samtliga företag ha 79 st. (46 °/o) distribution endast inom en kommun och 23 st. (13 %) ha distribution i mer än fem kommuner. Aktiebolag och kommunala företag ha de vidsträcktaste distributionsområdena. Av de ekonomiska föreningarna har det stora flertalet (77 st.) en distribution, som håller sig inom en eller två kommuner. Även övriga företagsformer ha vanligen lokalt begränsad distributionsverksamhet. För statens järnvägar, som i tabell 5 rubricerats som speciellt företag, är antalet kommuner ej känt. Det gäller emellertid här huvudsakligen distribution till tjänstemän, bosatta utefter järnvägen. Av samtliga förbrukare i länet erhålla 74 °/o elkraft från kommunala företag, 13°/o från ekonomiska föreningar, 9 % från aktiebolag, 3 °/o från industrier och omkring 1 °/o från andra slags företag. Av den totala energiavsätt-

22 ningen för borgerliga behov svara kommunala företag för 66 °/o, ekonomiska föreningar för 1 7 % , aktiebolag för 1 4 % , industrier för 3 % och övriga slags företag för mindre än 0,r> % . De största distributionsföretagen i länet äro, om hänsyn tages endast till distributionskommunernas antal, Sydkraft med 39, Wemmenhög-Skytts KrAB med 31, AB Hvellingeortens Elverk med 21 och Svalöfs KrAB med 16 kommuner. Efter dessa fyra aktiebolag komma ett företag i enskild ägo, Skabersjö Elverk, med distribution i 12 kommuner och stadselverken i Malmö, Lund, Hälsingborg och Trelleborg vart och ett med distribution inom 10—12 kommuner, samt två ekonomiska föreningar, Djurlövsortens Enf och Södra Frosta Elf med vardera 10 distributionskommuner. I fråga om antalet konsumenter dominerar stadselverket i Malmö, som förser 68 834 förbrukare med elkraft. Därnäst följa elverken i Hälsingborg, Lund, Landskrona och Trelleborg, industriföretaget Höganäs-Billesholms AB i Höganäs och stadselverket i Ystad med mellan 25 625 och 4 589 förbrukare. Som det åttonde i ordningen följer ett landsbygdsföretag, AB Hvellingeortens Elverk, med 3 710 förbrukare. Sydkraft, som har 2 968 förbrukare, kommer först på elfte plats efter Eslövs stadselverk och Wemmenhög-Skytts KrAB. Även med hänsyn till energiavsättningen äro stadselverken i Malmö, Hälsingborg och Lund de största företagen i länet (resp. omkring 32,7, 9,2 och 4,o milj. kWh). Därnäst följa AB Hvellingeortens Elverk (3,5 milj. kWh), Landskrona stadselverk (3,3 milj. k W h ) , Wemmenhög-Skytts KrAB (2,5 milj. k W h ) , Höganäs-Billesholms AB (2,i milj. kWh), Trelleborgs stadselverk (1,8 milj. kWTh), Sydkraft(l,:> milj. k W h ) , Ystads stadselverk (1,4 milj. kWh) och Västra Rönnebergs Enf (1,4 milj. k W h ) . En del av distributions!öretagen i länet äro mycket små. Sålunda tillgodose 10 företag, motsvarande 6 % av samtliga företag i länet, ett lägre antal än 20 konsumenter. Av dessa småföretag äro 7 ekonomiska föreningar, 2 enskilda och 1 speciell företagare. Den till konsumenterna försålda energimängden understiger 5 000 k W h i fråga om 9 företag, motsvarande 5 % av samtliga företag, nämligen 5 ekonomiska föreningar, 2 industrier, 1 enskild och 1 speciell företagare. Vid jämförelse mellan stads- och landsbygdsföretagen bör iakttagas, att uppgifterna för stadsföretagen inbegripa även dessa företags landsbygdsdistribution. Tariffer I den inledande översikten, kap. III, har en närmare beskrivning lämnats över förekommande typer av tariffer, dessas benämning, klassificering och beteckning med typnummer, vilket ger upplysning om av vilka beståndsdelar (fast avgift, effektavgift och energiavgift) vederbörande tariff är uppbyggd. I bilaga 1, kolumn 10, har för varje distributionsföretag angivits dess tariffuppsättning genom uppräkning av typnumren på de tariffer, företaget tilllämpar. Om ett företag har ett flertal tariffer, som tillhöra samma typ men

23 Tabell 6-

Antal tariffer av olika typer hos skilda företagsgrupper Antal tariffer som tillämpas inom företagsgrupperna

Tarifftyp (med typmini mer)

Enkel energitariff (001, 101) Enkel blocktariff (002, 102) Polygontariff (003,103; och utnyttjningstariff (004, 104) Tidspärrtariff (005,105) Säsongtariff (006, 106) Tidgränstariff (007, 107) Stegrabattarift' (008, 108) Effekttariff (01., 11.).. Effektgränstariff (04., 14.) Grundavgiftstariff (2...3..,4...5..,6..) Ackordstariff (. . 0 ) . . . . Speciella tariffer . . . .

staten

kommun

AB

ekon. underinföre- hålls- dustri enskild speciell Summa ning fören.

10 11 2

14 3 6

15 17

1 1

1 Energiomsättning

%

27 14 8

5 2 0

20 19

10 14

191 6 3

45 0 1 100

—

2 1 26 1 2

100 2 1

2 3

Summa tariffer

566 Antal företag

173 Antal tariffer i genomsnitt per företag . .

o

äro avsedda för olika ändamål (belysning, motordrift, matlagning etc.) eller olika användningsområden (bostäder, butiker, samlingslokaler etc), är endast ett typnummer angivet i kolumn 10. Betydelsen av de olika typnumren kan enklast utläsas med hjälp av den förklaring till tariffernas sifferbeteckning, som intagits såsom bilaga 3 till den inledande översikten. De 173 distributionsföretagen i Malmöhus län tillämpa sammanlagt 566 tariffer, dvs. i genomsnitt över 3 per företag. Vid 32 företag förekommer endast en tariff. Det största antalet tariffer (27 st.) uppvisar Malmö Stads Gasoch Elverk. De kommunala företagen och aktiebolagen ha, såsom framgår av tabell 6, i genomsnitt betydligt flera tariffer per företag än övriga företagsformer. Av större intresse än det antal tariffer, varje företag uppvisar, är den eller de av företaget tillämpade tariffernas uppbyggnad. Denna åskådliggöres som ovan nämnts genom en sammanställning av tre siffror, tariffens typnummer. Tabell 6 utvisar i vilken omfattning tariffer av olika typer tillämpas inom de skilda grupperna av distributionsföretag i länet. Tariffernas typnummer ha angivits inom parentes. En punkt i ett typnummer kan ersättas med vilken siffra som helst (utom 0 såsom tredje siffra) utan att typen ändras. Den enkla energitariffen är mycket rikligt representerad. Ehuru denna tariff typ ej är ägnad att sporra till ökad användning av elektrisk energi, före-

kommer den såsom enda tarifftyp hos många landsbygdsföretag. Av det totala antalet tariffer äro 40 % enkla energitariffer, men den energiuttagning, som sker enligt desamma, utgör endast 13 % av hela energiomsättningen. Även grundavgiftstarifferna äro många — 34 % av hela antalet — och uttagningen enligt dessa tariffer är stor (45 °/o). Typerna enkel blocktariff, polygon- och utnyttjningstariff, tidgränstariff, stegrabattariff och effekttariff förekomma i måttlig omfattning (varje typ med 5—3 % av hela anlalet tariffer), men endast enligt de två sistnämnda är uttagningen minst 10 % av hela energiomsättningen. Övriga tarifftyper förekomma blott i ett mindre antal fall och uppvisa obetydliga energiomsättningar. För ackordstarifferna ha energiomsättningen uppskattats understiga 1 % av den totala omsättningen. Som ovan antytts förekommer, att skilda tariffer — om än av samma typ — tillämpas alltefter det ändamål, vartill energien användes. Enligt distributörernas uppgifter äro av de 566 tarifferna i länet 148 avsedda för energi till belysning och småapparater, 129 till motorer och ej ackumulerande värmeapparater, 26 till matlagning, 10 till ackumulerande värmeapparater och 156 till vilka ändamål som helst. Av de återstående avse 70 såväl belysning som motorer, 4 såväl belysning som elspisar, 17 såväl motorer som elspisar samt 6 speciella användningsändamål. De två rikligast företrädda tariff typerna, den enkla energitariffen och grundavgiftstariffen, ha fått den allsidigaste användningen, nämligen för så gott som hela skalan av olika ändamål. Den enkla energitariffen har dock oftast (i 78 fall av 226) betecknats såsom belysningstariff och grundavgiftstarifferna ha företrädesvis (i 95 fall av 191) avsetts för alla tänkbara ändamål. De 6 ackordstarifferna äro samtliga betecknade som belysningstariffer. Efter år 1943 har på flera håll tariffomläggning skett. Elkraftutredningen framlade i januari 1947 betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft (SOU 1947:4). Redan dessförinnan hade Sydkraft och flera av dess underdistributörer börjat införa tariffer, som i allt väsenligt överensstämma med de av elkraftutredningen förordade standardtarifferna. Enligt uppgift från Sydkraft tillämpas dylika tariffer numera av 53 företag. Det kan förväntas, att för vanlig detaljdistribution till hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri den i betänkandet föreslagna normaltariffen skall komma till allt allmännare användning. Normaltariffen utgöres av en grundavgiftstariff, sammansatt, förutom av en engångsavgift, av tre årligen återkommande avgifter, nämligen en abonnentavgift per mätpunkt, en grundavgift per tariffenhet och en energiavgift per kWh 1 . Specifik e n e r g i f ö r b r u k n i n g Att en bygd blivit elektrifierad innebär, att den har tillgång till elektrisk kraft. I vilken omfattning denna tillgång verkligen utnyttjas får man kännedom om genom att fastställa den specifika energiförbrukningen, dvs. den för 1

Sydkraft tillämpar en grundavgift av 7 kr. 50 öre per tariffenhet.

25 bygden genomsnittliga energiuttagningen under ett år hos varje konsument eller hushåll. Då hushållen kunna vara av mycket skiftande storlek har för utredningens ändamål införts begreppet förbrukningsenhet (F) såsom en för hela landet gemensam måttenhet för gradering av konsumenthushållen efter deras storlek, dvs. deras elektrifieringsbehov. Den enskilda förbrukaren anses representera det antal förbrukningsenheter, som motsvarar summan av antalet rum och antalet hektar odlad jord med ett tillägg till summan av 2 enheter. Den specifika energiförbrukningen inom ett företags distributionsområde anges i bilaga 1, kolumn 7, såsom den genomsnittliga energiuttagningen under ett år per förbrukningsenhet (kWh/F) inom området. Antalet förbrukningsenheter inom ett distributionsområde har kunnat uppskattas med ledning av den officiella statistikens uppgifter om rumsantal och åkerareal. 1 Uppgifterna i kolumn 7 utgöra ett uttryck för i vilken grad den elektriska kraften utnyttjas inom respektive distributionsområden. I största allmänhet torde man kunna säga, att en specifik energiuttagning, som håller sig under 30 å 35 k W h / F ger en antydan om, att området ifråga huvudsakligen endast är belysningselektrifierat. En dubbelt så stor medelförbrukning, 60 å 70 kWh/F, gör det troligt, att elkraften inom området även användes för motordrift och en specifik energiförbrukning av över 100 kWh/F antyder en ännu mera vidgad användning av den elektriska energien. Inom områden, där elkraften fått en mycket omfattande användning, t. ex. till såväl belysning och motorer som matlagning och bostadsuppvärmning, kan den specifika

u i

i < < < < (

200 Diagram 1

3.

'

f

' ,< r

(i i

4C0

• II i f

i

\

r f

s s

, 1,1 ,1 a K l

i

Y

< "

f

1200 Specifik energiförbrukning (kWh/F) hos distributionsföretagen. (Stadsföretagens staplar äro streckade.)

Begreppet förbrukningsenhet förklaras närmare i den inledande översikten sid. 64.

lOOOxP

26 Tabell 7.

Specifik energiförbrukning inom olika grupper av foretag Specifik eiiergiiörbriikning(kWh/F' Företass form medel

Staten Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Underhåll sförening Industri Enskild person . . . . Speciell Stadsföretag Landsbygsföretag. . Länet

117 106 122 44 80 75 40 91 122 122

15 28 11 19 8 10 21 31 8

72 66 56 30 55 19 25 72 58

energiförbrukningen stiga till 1 000 k W h / F och däröver. Elkraftutredningen har, såsom i den inledande översikten (sid. 66) framhållits, utgått ifrån att en specifik energiförbrukning av 65 k W h / F motsvarade vad som kunde anses vara en rimlig elektrifieringsnivå på landsbygden. I diagram 3 är den genomsnittliga energiförbrukningen per förbrukningsenhet inom samtliga ifrågavarande distributionsområden grafiskt återgiven. Företagens storlek har utmärkts genom att antalet förbrukningsenheter har avsatts efter den horisontella axeln. Stadsföretagens staplar ha markerats genom streckning. Eftersom en del stadsföretag ha en betydande landsbygdsdistribution, ger diagrammet ej en fullt riktig avvägning mellan städer och landsbygd. Med ledning av uppgifterna i bilaga 1, kolumn 7, kan ett godtyckligt utvalt företags läge i diagrammet lätt bestämmas, varigenom man får en uppfattning om hur pass välelektriferat företagets distributionsområde är i jämförelse med övriga områden i länet. Tabell 7 utvisar den specifika energiförbrukningen inom olika företagsgruppers distributionsområden. För varje grupp angivas värdena för de företag, som uppvisa högsta och lägsta energiuttagningen per förbrukningsenhet, ävensom genomsnittsvärdet för hela gruppen. Av sammanställningen i tabell 7 framgår bl. a., att den specifika energiförbrukningen hos företag i Malmöhus län är i genomsnitt 67 k W h / F och varierar mellan 122 och 8 k W h / F . Elektrifieringsnivån är i genomsnitt högst inom de kommunala och lägst inom de enskilda företagens distributionsområden. Hos stadsföretagen är den specifika energiförbrukningen i medeltal 72 kWh/F. I nämnda medelvärde ingår även stadsföretagens landsbygdsdistribution, vilken är ganska omfattande i Malmöhus län. Genomsnittsvärdet för landsbygdsföretagen, 58 kWh/F, ligger lägre än det av elkraftutredningen antagna medelvärdet 65 k W h / F . Elektrifieringsnivån är emellertid mycket olika i de skilda landsbygdsområdena.

27 Medelpriser På grundval av företagens uppgifter om konsumenternas energiförbrukning samt bruttoinkomsten av den försålda energien kan det inom distributionsområdet gällande priset per såld k W h uträknas. Detta pris utgör det verkliga medelpriset vid försäljning av elektrisk energi och har betecknats mj. Då inånga företags tariffer äro av progressiv natur och sålunda medge ett lägre pris vid ökad uttagning, blir medelpriset mx beroende av energiförbrukningens omfattning. Medelpriset kan därför bli olika för två företag med exakt samma tariffuppsättning, om nämligen den specifika energiuttagningen är olika inom deras områden. Av det föregående framgår, att den specifika energiuttagningen uppvisar stora variationer inom olika distributionsområden. Medelpriset mx är därför ej lämpligt som direkt jämförelsepris. Därest elkraften utnyttjades i lika hög grad inom alla distributionsområden i landet, skulle de olika distributörernas medelpriser kunna direkt jämföras med varandra. Ett på denna förutsättning grundat medelpris har uträknats för varje företag. Detta är avsett som jämförelsepris (betecknat m2) och utgöres av det pris, som gällande tariffer skulle medföra vid en förutsatt specifik energiförbrukning av i genomsnitt 65 k W h / F , dvs. det antagna medelvärdet för landsbygden. En närmare redogörelse för principerna för beräkningen av medelpriserna nit och m2 har lämnats i den inledande översikten, kap. VII. Det är att märka, att medelpriserna icke avse att utvisa, vad en enstaka abonnent får betala. De ange helt enkelt distributionsföretagets medelinkomst per kWh av all företagets distribution för borgerliga behov. Medelvärdena m, och m 2 äro sålunda genomsnittspris, som gälla för distributionsområdet som helhet betraktat. Medelpriserna mx och m 2 ha angivits för varje företag i bilaga 1, kolumnerna 8 och 9. Vid en jämförelse mellan ett visst företags verkliga medelpris (mly) och beräknade medelpris (m2) kunna följande allmänna synpunkter framhållas. Om ett företag tilllämpar en enda tariff, som är av icke progressiv natur, och energipriset sålunda är detsamma oavsett energiuttagningens omfattning, bli mx och m,2 lika stora. Tillämpar företaget flera icke progressiva tariffer, om än av samma typ1, exempelvis enkla energitariffer med olika pris för belysning och motordrift, kan det inträffa, att m^ och m2 bli olika. Detta beror på att förbrukningens fördelning på nämnda ändamål vid en elektrifieringsnivå av 65 kWh/F, som lagts till grund för beräkningen av m2, i vissa fall kan avvika från den nu rådande, på vilken beräkningen av n^ grundar sig. Klart är vidare, att mx och m2 bli lika stora, om den gällande specifika energiförbrukningen inom företagets distributionsområde är just den för m2 beräknade, nämligen 65 kWh/F. Med nyss nämnda vindantag gäller regeln, att om för ett visst företag medelpriserna mt och m2 äro olika, så utvisar detta, att företaget tillämpar åtminstone någon tariff av progressiv natur. Storleken av skillnaden mellan n^ och m2 påverkas sålunda av två olika omständigheter, nämligen dels den specifika energi1 Om ett företag har flera tariffer av samma typ angives i bil. 1, kolumn 10, endast ett typnummer. (Se sid. 22—23.)

28 Diagram

Verkligt medelpris (mx) för detaljdistribuerad (Stadsföretagens staplar äro streckade.)

kr<

förbrukningen, dels gällande tariffers progressivitet. Ju närmare företagets specifika energiförbrukning ligger jämförelsevärdet 65 kWh/F och ju mindre progressiva dess tariffer äro, desto mindre blir skillnaden mellan m1 och m2. Om ett företag uppvisar särskilt låg eller också särskilt hög specifik energiförbrukning eller starkt progressiva tariffer, blir skillnaden mellan m1 och m2 stor. En grafisk framställning av medelpriserna hos företagen i Malmöhus län finnes återgiven i diagram 4, som avser det verkliga medelpriset m1} och

29 Diagram

5.

Jämförelsepris (m2), utgörande beräknat medelpris för detalj kraft vid en specifik energiförbrukning av 65 kWh/F. :•/; (Stadsföretagens staplar äro streckade.)

distribuerad

diagram 5, som avser jämförelsepriset m 2 . Företagens storlek har utmärkts genom att energiomsättningen avsatts å den horisontella axeln och stadsföretagens staplar streckats. Tabell 8 utvisar medelpriserna hos företagen uppdelade gruppvis efter organisationsform samt i stads- och landsbygdsföretag. Det verkliga medelpriset (m-^) för hela länet är 19 öre/kWh. Högst ligger Hassle Elf med 46 öre/kWh och lägst Kattarps Enf, Löddeköpinge Gamla

30 Tabell 8. Verkligt medelpris ( m x ) och jämförelsepris (m>) inom olika grupper av företag Verkligt medelpris ?/ij

Jämförelscpris ni..

Företagsform max.

min.

medel

max.

min.

medel

Staten Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Underhållsförening Industri Enskild person Speciell

34 25 46 37 40 39 40

11 12 11 21 16 16 16

20 17 17 24 17 21 19

34 24 42 35 40 38 36

11 12 11 17 16 16 14

22 17 18 19 17 18 17

Stadsföretag Landsbygdsföretag

26 46

16 11

22 42

16 11

Länet

20 18 19

21 18 20

Aenf, Tågarps Enf, Vikens Elverk och Välinge El.Af, alla fem med 11 öre/kWh. Av de olika företagsformerna ligga underhållsföreningarna högst med 24 öre/kWh, medan de övriga gruppernas medelpriser röra sig mellan 17 och 21 öre/kWh. Anmärkningsvärt är, att stadsföretagens verkliga medelpriser äro i genomsnitt högre än landsbygdsföretagens. De uppvisa emellertid ej så stora variationer som priserna i olika landsbygdsområden. Bland stadsföretagen uppvisa Eslöv det högsta verkliga medelpriset (26 öre/kWh) och Höganäs-Billesholms AB det lägsta (16 öre/kWh). Malmö stadselverk, vars energiomsättning överstiger hälften av samtliga stadsföretags, har ett medelpris m1 av 19 öre/kWh. Föreningen Skanör-Falsterbo Aelverk, det enda stadsföretaget av föreningstyp, uppvisar också ett m x -pris av 19 öre/kWh. De högsta verkliga medelpriserna i länet förekomma hos landsbygdsföretagen. Högst ligger, som nämnts, Hassle Elf med 46 öre/kWh. Därefter följa Tibbarps Enf med 42, Borlunda-Skeglinge Elf med 41, Skånska Andelsbränntorvföreningen, Snogeröds Enf och Svenska Sockerfabriks AB med 40, Övedsklosters Fideikommiss med 39, Gryets El.Enf med 37, Hörby Elverk med 34, Vramsortens Enf med 33, Haglösa Aenf, Norra Vrams Enf och Norre Värns El.Enf med 32, Frenninge Enf med 31 samt Annelövs Aenf och Äspinge med Omnejd Enf med 30 öre/kWh. Den sammanlagda energiomsättningen för dessa 16 företag utgör endast 3,5 °/o av hela omsättningen på landsbygden, varav på det största, Hörby Elverk, emellertid belöpa 2,5 °/o. Av landsbygdsföretagen i övrigt ligga 28 i prisgruppen 25—29 öre/kWh med sammanlagt 6,4 °/o av energiomsättningen, 34 i prisgruppen 20—24 öre/kWh med 18,3% av omsättningen, 54 i prisgruppen 15—19 öre/kWh med 41,i °/o av omsättningen och 29 i prisgruppen 11—44 öre/kWh med 30,7 °/o av den totala omsättningen hos samtliga landsbygdsföretag. De höga jrvvärdena behöva ej ha sin grund i olämplig prispolitik från

31 företagets sida. Även de mest ändamålsenliga tariffer kunna medföra ett högt verkligt medelpris, om nämligen elkraften inom distributionsområdet utnyttjas i mycket obetydlig omfattning (exempelvis på grund av att företagets verksamhet nyligen påbörjats). Den specifika energiförbrukningen ligger också för 12 av de 16 ovan namngivna företagen under 25 k W h / F . 1 den mån ifrågavarande företag visa höga medelpriser även vid en specifik energiuttagning av 65 k W h / F , komma de att nedan bli föremål för undersökning i samband med redogörelsen för landsbygdsföretag med högt jämförelsepris. Jämförelsepriset m2, dvs. det beräknade genomsnittspriset vid en medelförbrukning av 65 kWh/F, är för hela länet 20 öre/kWh. Det högsta i länet förekommande jämförelsepriset (42 öre/kWh) gäller för Tibbarps Enf och det lägsta ( 11 öre/kWh) för fyra företag, nämligen Löddeköpinge Gamla Aenf, Tågarps Enf, Vikens Elverk och Välinge El.Af. Av de efter företagsformer indelade grupperna förete de kommunala företagen i genomsnitt de högsta m 2 -värdena (22 öre/kWh). Det lägsta jämförelsepriset i medeltal per företag (17 öre/kWh) förekommer hos aktiebolag, industrier och speciella företag. Jämförelsepriset hos stadsföretagen är i genomsnitt 3 öre/kWh högre än hos landsbygdsföretagen (21 resp. 18 öre/kWh). Stadselverken i Malmö, Hälsingborg och Lund, som tillsammans ha 83 °/o av samtliga stadsföretags detaljdistribution, ha alla ett jämförelsepris av 22 öre/kWh. Topprisföretag För utrönande av alla tänkbara orsaker till förekommande höga jämförelsepris skulle ha erfordrats en mångfald uppgifter, som icke lämpligen kunnat infordras från företagen. På grundval av föreliggande material ha emellertid de företag, vars jämförelsepris m2 uppgå till 20 öre/kWh eller däröver, i det följande benämnda »topprisföretag», underkastats särskild granskning. Topprisföretagen i Malmöhus län äro 74 stycken eller 43 % av samtliga distributörer. Icke mindre än 6 av stadsföretagen tillhöra topprisföretagen. Sammanlagt distribuera topprisföretagen energi till 135 972 förbrukare motsvarande 73 °/o av samtliga konsumenter i länet. För de topprisföretag, som enbart ha landsbygdsdistribution, är antalet förbrukare 13 586 eller 27 °/o av landsbygdsföretagens samtliga förbrukare. I tabell 9 lämnas specificerade uppgifter beträffande de 27 företag, vilkas jämförelsepris uppgå till minst 25 öre/kWh, samt vissa medelvärden beträffande dels dessa företag i högsta prisgruppen, dels de 68 topprisföretagen med enbart landsbygdsdistribution, dels ock alla 74 topprisföretagen. För jämförelse ha vidare motsvarande medeltal angivits för såväl alla landsbygdsföretag som samtliga distributionsföretag i länet Av tabell 9 framgår, att av de 27 där upptagna företagen i högsta prisgruppen 17 äro ekonomiska föreningar, 4 industrier, 2 kommunala, 2 en-

32 Tabell 9.

L a n d s b y g d s f ö r e t a g m e d h ö g a j ä m f ö r e i s e r •riser. Råkraftanskaffn

Jämförelsepris rn 2

Företagets namn

(öre/ kWh'

Företagsform

M fcrj

m

38 36

35 34

c'

ek. f. Tibbarps Enf ind. Svenska Sockerfabriks AB, Landskrona Ö v e d s k l o s t e r s F i d e i - en sk. kommiss spec. Skånska Andelsbränntorvföreningen Gryets El.Enf

underbållsf. e k . f.

27 Borlunda—Skeglinge Elf komm. Hörby Elverk ek. f. Norra Vrams Enf Snogeröds Enf » Svenshögsortens » Enf Haglösa Aenf » Fleninge Enf » S k å n s k a C e m e n t A B ind. ek. f. Vramsortens Enf Annelövs Aenf "

»

Gryby

» » »

Gunnarlunda Enf » N o r r e Värns El.Enf » Remmarlövsortens )> Elf Stehagsgårdarnas " Enf H a s s l e Elf » Kastberga Enf » K u l l e n s Enf. F u r u » lund Mölle Municipala komm. Elverk W Weibull AB, ind. Landskrona M a l m ö Yllefabriks • AB, Furulund Friberre S Ramel, ensk. Gårdstånga

»

»

29 28 8

»

» 26

» » » » 25

» 42—25 42-20 42—20 42—11 42—11

9 Is 5 z fed ~?

42 40

Enf

))

Detaljdistribution

ing

Ursprunglig råkraftleverantör

O

»

S

o o

5"

— -

er — Tar ifltyper 6 2;

pu »T

- S |

o

1 2

Höganäs Sydkraft

20-5

10 23

001 001

»

13-7

"

10-o

—

»

—

—

—

"

9-1

601 E

0 1 3 0

»

Höganäs Sydkraft

1344 23 7 67

5-o

— — —

9-7 21-7 8-8

990 65 30 58

— — — — —

2 1 1 2 1

27 540

8-2 5-8

6 96

20'0 6"3

34 140 34 23 200

—

9-i

— — —

2 2 1

Höganäs Sydkraft

»

10 5 60

18-o 27-2 97

15 23 35

108 001 501 001. 401 101, 001 001 101 101. 503 101, 501 101, 107. 001,

—

"

14o

— — —

3 1 1

u

» »

6 8 20

15o 22-o

33 26 130

601 501 101

—

1 Höganäs

8-3

—

1 Sydkraft

—

—

»

0 0 1 , 101 700

E

O v a n n ä m n d a f ö r e t a o* S a m t l i g a 74 tcmnrisl -ftretap68 t o p p r i s f ö r e t a g ( l a n d s b y ^ ijdsför e t a g ) S a m t l i g a l a n d s b y g d s f ö r e t a er » företag i länet

" »

Höganäs Sydkraft Höganäs Sydkraft i)

medeltal

» »

122 3 550 210 409 1966

8-8

6'7 115 3-2 1 8 3 7 200 6-6 5-7 312 3-5 1 0 9 0

002 501

501 401 501 700 003

83 skilda, 1 underhållsförening och 1 speciell. Av samtliga 74 topprisföretag äro 46 ekonomiska föreningar, 11 kommunala, 5 aktiebolag, 5 industrier, 3 speciella, 2 underhållsföreningar och 2 enskilda företagare. De ekonomiska föreningarna äro visserligen de till antalet flesta, men om varje typgrupp undersökes för sig uppvisa industrierna, de kommunala och de speciella företagen de procentuellt flesta topprisföretagen. I fråga om råkraftanskaffningen äro 97 °/o av samtliga landsbygdsföretag i länet totalinköpande. Av topprisföretagen är endast ett (Övedsklosters Fideikommiss) icke totalinköpande och detta företag, som erhåller råkrafttillskott från Sydkraft över ett mellanled, ligger i högsta prisgruppen. Av de 73 totalinköpande topprisföretagen erhålla 61 råkraft från Sydkraft, därav 24 direkt, 26 över ett mellanled, 9 över två mellanled och 2 över tre mellanled, samt 12 från Höganäs-Billesholms AB, därav 6 direkt och 6 över ett mellanled. Kedjehandel med råkraft förekommer i 41 undersökta fall beträffande toppprisföretagen. I 25 av dessa fall, där kedjehandel och höga medelpriser sammanfalla, är kedjehandeln att betrakta som skenbar eller numera avvecklad. De återstående fallen ha kommenterats ovan under rubriken »Övrig kedjehandel» (nr 1, 2, 10, 18, 19, 23, 25, 27—31, 34, 40, 42 och 43). En granskning av de av topprisföretagen inköpta energimängderna samt av de medelpriser, som nämnda företag erlägga, ger vid handen, att det i de fall, där uppgifter föreligga, i regel rör sig om relativt små energibelopp och ofta relativt höga inköpspriser. Detta gäller emellertid företrädesvis blott de rena landsbygdsföretagen. De 11 kommunala topprisföretagen, varav 6 äro stadselverk, uppvisa i allmänhet större råkraftinköp och lägre zn 0 -priser än motsvarande medelvärden för hela länet. Såsom i inledande översikten (sid. 51) berörts, kunna toppriser hos kommunala företag ha sin grund i att de kommunala myndigheterna bestämma prisnivån med hänsynstagande till andra faktorer än självkostnaderna. För de topprisföretag, som ha enbart landsbygdsdistribution, äro medeltalen per företag omkring 210 000 k W h inköpt råkraft och 6,5 öre/kWh mot 409 000 k W h och 5,7 öre/kWh för samtliga landsbygdsföretag. Skillnaden mellan inköpspris (m0) och försäljningspris ( J ^ ) är störst hos följande företag: Borlunda-Skeglinge Elf (m0 = 9 , i och 72?! = 41 öre/kWh), Skånska Andelsbränntorvföreningen (/n0 = 10,o och m2 = 40 öre/kWh) samt Hörby Elverk (m0 = 5,o och m1 = 34 öre/kWh). På varje landsbygdsföretag i länet belöpa i genomsnitt 312 förbrukare. Topprisföretagen på landsbygden uppvisa i medeltal blott 200 konsumenter per företag och för de 27 företagen i den högsta prisgruppen är medeltalet än lägre eller 115 förbrukare per företag. Av särskilt intresse vid undersökningen av företag med höga jämförelsepris äro de av dessa företag tillämpade tarifftyperna. De 68 topprisföretagen med enbart landsbygdsdistribution redovisa tillsammans 166 tariffer, därav 81 enkla energitariffer, 58 grundavgiftstariffer, 8 polygon- och utnyttjningstariffer, 7 enkla blocktariffer, 6 stegrabattariffer, 3 ackordstariffer, 2 tid3 — 6 2 5 47

34 gränstariffer och 1 speciell tariff. De i tabell 9 upptagna 27 topprisföretagen i högsta prisgruppen tillämpa sammanlagt 88 tariffer, därav 33 enkla energitariffer (typnummer 001 eller 101), fördelade på 14 företag med enbart dylika tariffer och 7 företag, som därjämte ha enkel blocktariff (002), polygontariff (003) eller grundavgiftstariff (401, 501 eller 503). I övrigt förekommer i fyra fall enbart grundavgiftstariff (501 eller 601), i ett fall stegrabatttariff (108) och i ett fall tidgränstariff (107) jämte ackordstariff (700). Progressiva tariffer förekomma i betydligt mindre utsträckning bland topprisföretagen än bland övriga företag i länet. En undersökning av topprisföretagens geografiska belägenhet ger vid handen, att de huvudsakligen ligga i mellersta delen av länet inom den fyrkant, som bildas med Lund, Landskrona, Höör och Hörby som hörnpunkter, samt i länets nordigaste del (Luggude härad). I södra delen av länet äro topprisföretagen fåtaliga. Att märka är vidare, att åtskilliga stadselverk, som äro topprisföretag, ha en betydande distribution till kringliggande landsbygd. De här undersökta topprisföretagen på landsbygden, dvs. de som vid en förutsatt specifik energiuttagning inom respektive distributionsområden av 65 kWh/F skulle uppnå medelpriser på minst 20 öre/kWh, uppvisa i verkligheten på några få undantag när en lägre specifik energiförbrukning än den förutsatta och till följd därav ett verkligt medelpris m,, som är lika med eller högre än jämförelsepriset m2. Att mx i undantagsfall är lägre än nu innebär, att en hög elektrifieringsnivå är uppnådd inom området, trots att företagets tariffer resultera i ett relativt högt pris. Den verkställda granskningen av de 74 topprisföretagen utvisar att grupperna av industrier, kommunala och speciella företag i förhållande till antalet företag inom varje grupp innehålla de flesta topprisföretagen, att sex av länets nio stadsföretag äro topprisföretag och att fem av dem ha en betydande distribution till kringliggande landsbygd. att de topprisföretag, som ha enbart landsbygdsdistribution, i regel inköpa relativt små energimängder och att dessa företag, särskilt de i den högsta prisgruppen, följaktligen få betala något högre pris för råkraft än landsbygdsföretagen i allmänhet, att kedjehandel med råkraft förekommer bland topprisföretagen i något större utsträckning än bland samtliga landsbygdsföretag i länet, att genomsnittliga antalet förbrukare hos topprisföretagen med enbart landsbygdsdistribution är betydligt lägre eller endast 64 °/o av motsvarande medelvärde för samtliga landsbygdsföretag, att topprisföretagen i allmänhet tillämpa mera primitiva tariffer än övriga företag, samt att topprisföretagen huvudsakligen äro belägna i mellersta delen av länet inom ett öst-västligt bälte i höjd med Eslöv samt i länets nordligaste del (Luggude härad).

35 Beträffande 3 företag saknas som ovan nämnts uppgifter om energiförbrukningen. I bilaga 1 återfinnas dessa företag utan uppgifter om medelpris och beträffande dem har sålunda ej kunnat fastställas huruvida de äro att betrakta som topprisföretag. Alla tre företagen äro i privat ägo (en kvarn och två lantgårdar), vart och ett med högst ett 20-tal förbrukare, som erhålla elkraft enligt ackordstariff eller enkel energitariff (10—20 öre/kWh).

Engångsavgifter I föreliggande redogörelse har vid beräkningen av priserna på elkraft inom de olika distributionsområdena tagits hänsyn endast till de avgifter, som förbrukarna få betala enligt företagens gällande tariffer, och eventuellt utgående årliga underhållsavgifter. I och med att elektrifieringen blivit genomförd inom ett område och engångsavgifterna slutbetalts, bli också förbrukarnas avgifter enligt tarifferna de enda aktuella. I samband med tillkomsten av ett nytt distributionsföretag eller eljest vid anslutning av en nytillkommen förbrukare utkräves emellertid vanligen en engångsavgift, antingen i form av en inträdesavgift för medlemskap i en distributionsförening eller i form av en särskild anslutningsavgift. Engångsavgiftens innebörd och betydelse har utförligt behandlats i inledande översikten, kap. VIII, vari även framhållits de omständigheter, som omöjliggjort ett eljest önskvärt hänsynstagande till dessa avgifter vid bedömande av gällande priser på elektrisk kraft. Enär företagens uppgifter angående engångsavgifterna i många fall äro ofullständiga och osäkra, kan någon tillförlitlig redogörelse för desamma icke lämnas. Av de 173 distributionsföretagen i Malmöhus län ha 19 stycken icke kunnat lämna några uppgifter om engångsavgifterna, 6 företag ha meddelat, att nyanslutning ej vore aktuell och 47 företag ha uppgivit, att några engångsavgifter ej förekomma. Uppgifter om förekommande engångsavgifter föreligga sålunda endast för 101 företag. För 23 av dessa gäller, att en ny tillträdande abonnent själv får bestrida alla nödiga anläggningskostnader i form av en anslutnings- eller inträdesavgift. I 5 fall bekostar abonnenten endast en del av anläggningen, medan företaget svarar för resten. Sydkraft har indelat sitt distributionsområde i olika anslutningsavgiftsområden. Inom varje sådant område utgår engångsavgift med enhetligt belopp per tariffenhet, varvid beloppet fastställts med hänsyn till bebyggelsetäthet och nätens räntabilitet. I vissa köpingar och större samhällen utgår ingen engångsavgift. I övrigt är anslutningsavgiften per tariffenhet i regel för stationssamhällen med någorlunda tät bebyggelse 10 kr. och för normal landsbygd 20, 30 eller 40 kr., beroende på bebyggelsetätheten. Anslutningsavgifterna 50, 60 och 70 kr. per tariffenhet förekomma mera undantagsvis. Den högsta anslutningsavgiften, 80 kr. per tariffenhet, tillämpas slutligen vid nyelektrifiering av glesbygd, även om

36 anläggningskostnaden överstiger 180 kr. per CB-enhet, i den mån Sydkraft medger elektrifiering. Hos många företag förekommer, att avgiftens storlek göres beroende t. ex. av antalet ljuspunkter eller antalet hästkrafter hos de motorer, som installeras, eller antalet hektar odlad jord inom den fastighet, som elektrifieras. Avgiftsberäkningen är mycket olika hos olika företag. Ett och samma företag tillämpar ofta flera av dessa olika beräkningsgrunder och avgifterna per ljuspunkt och hästkraft utgå då vanligen jämsides, medan avgiften per areal utgår alternativt. Normalt uttages en avgift av mellan 5 och 50 kr. per ljuspunkt, mellan 10 och 500 kr. per hk eller mellan 10 och 100 kr. per ha odlad jord. Genomsnittsvärdena hos de företag i Malmöhus län, som använda dessa enheter, kunna anses utgöra omkring 25 kr. per ljuspunkt, 165 kr. per hk och 40 kr. per ha odlad jord. I enstaka fall utgår engångsavgift per rum (med 10—40 kr.), per lägenhet (med 50-—200 kr.) eller per tusental kronor av fastighetens taxeringsvärde (med 7—11 kr.). Av 11 företag tillämpas vissa fasta engångsavgifter, som äro oberoende av anläggningskostnaden. Dessa variera mellan 15 och 390 kr. I genomsnitt uppgå de till omkring 80 kr. De kommunala företagen uttaga i regel ej några engångavgifter av nytillträdande konsumenter inom det egentliga distributionsområdet. Undantag utgöra Svedala Köpings Belysningsstyrelse, som uttager hela anläggningskostnaden, samt de kommunala elverken i Mölle och Viken, där vissa fasta engångsavgifter utgå. Flera av de större stadsföretagen med landsbygdsdistribution tillämpa emellertid anslutningsavgifter för abonnenter i förorterna och på den kringliggande landsbygden. Engångsavgifternas belopp äro som av ovanstående översikt framgår mycket varierande hos olika företag. Detta gäller även förekommande enhetsberäkning. Det har därför ej varit möjligt att i detta sammanhang lämna en mera specificerad redogörelse för engångsavgifternas storlek hos de olika företagen i länet. Vissa företag med höga kraftpriser förete å andra sidan låga engångsavgifter, vilket sålunda synes innebära, att dessa förelag uttaga anläggningskostnaden helt eller delvis i form av energiavgifter. Enär någon medelvärdesberäkning av engångsavgifterna ej är möjlig att genomföra på grund av det skiftande^ beräkningssättet för dessa avgifter, kan någon direkt jämförelse mellan engångsavgifterna hos de företag, som uppvisa höga jämförelsepriser (topprisföretagen) och övriga företag i länet ej ske. Vid en närmare granskning av topprisföretagens engångsavgifter kan emellertid icke spåras någon tendens, som ger vid handen att topprisföretagen skulle i större utsträckning än landsbygdsföretagen i allmänhet ha låga engångsavgifter. Topprisföretagen ge i detta avseende samma oenhetliga intryck som landsbygdsföretagen i allmänhet.

37 Bilaga 1

Uppgifter angående distributionsföretagen i Malmöhus län Kåkraftans c affn i n g Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från 2

1 Alesta och Östra Kärrs- Sydsvenska KrAB torps El.F, Bjtirsjölagård Allerunisortens El.Enf, Hälsingborgs Stads El- och Allerum Gasverk Allmänningens Enf i Fleninge Enf . . . . Fleninge, Ödåkra Alstads Aelf, Afstad . . WemmenhögSkytts KrAB Annelövs Aenf, Annelöv Svalöfs KrAB > . .

De t a 1 j d is t r i 1» u t i o n

MedelMedel- Medelpris pris för Inköpt Antal Försåld förbruk- (öre/kWh) Typnummer råkraft råkraft förp Wlrt energi ning per verk- jämfö- a LureuageiH '"•O brukare enhet tan ner (1 000 (öre/ (1 000 (kWh/F) ligt relse kWh) kWh) kWh) mx TO, 4 8 5 9 10 7 8 a 54

10-2

101, 107

15"0

101, 606

8-6

409. 509

101, 501, 503

7-9

101, 102

7-8

8-2

401, 501

Svalöfs KrAB « . .

5-6

206, 406, 606

Sydsvenska KrAB

5-6

Staffanstorpsortens Enf 4 Sydsvenska KrAB

8-o

401, 501

7-5

101, 401

Ortoftaortens

9-i

9-2

001 Bräcke Enf, Krappenip Krapperups Gods AB Dalby Elverk, Dalby Sydsvenska KrAB

2 716

13-o 6-i

9 825

2 392

27 40

16 19

14 16

Djurslövsortens Enf, Malmö Stads ElDjurslöv verk Dösjöbro Enf, Dösjöbro Kävlinge Municipalsamhälles Elverk 1 Ekeby Enf, EJceby Höganäs-Billesholms AB Eslövs Stads Tekniska Sydsvenska KrAB Verk, Eslöv Felestads Enf, Svalöv. . Svalöfs KrAB 1 . . FjälastorpsEl.DfjjBnmM- Höganäs-Billesby2 holms AB Fjärdingslövortens Enf, Trelleborgsortens Fjärdingslöv Enf 4

7-i

001 201, 301, 401, 501 401, 501

7-6

001, 003

6-3

101, 106

5 351

3'8

3 550

65 60

9-6 9-2

40 71

52 21

85 32

12 25

13 19

008, 107,108, 201 101, 401 901

7-1

101 Arilds El.Af, Arild

..

Askerödsortens Enf, Hörby Barsebäcks Enf, Barsc-

bäckshamn

Billebergaortens KrAB, Billeberga Bjersjöholms Gods, Ystad Bjällerups Elverk, Kyrkheddinge Blentarp och Everlöfs Enf, Blentarp Borlunda-Skeglinge Elf,

Höganäs-Billesholms AB Sydsvenska KrAB a

a

5 KrAB Skarhuli Brunnby E1.F, Brunn- Höganäs-Billes9 holms AB by

.

101, 700

38 De t a 1 j d i (t r i b u t i o n

Kåkraftansl affD in g Distributörernas namn och adress

1 Erhåller råkraft från

2 MedelMedel- Medelpris pris för Typnummer Inköpt råkraft Antal Försåld förbruk- (öre/ iWh) förenergi ning per verk- jämfö- på företagets råkraft m0 brukare enhet tariffer (1 000 (öre/ (1 000 (kWh/F) ligt relse Wlj »lo kWh) kWh) kWh)

7 540 öddkra.. Höganäs-Billesholms AB 24 Fogdaröds 'ElEnt,Höör 6 Höörs Elverk 140 Frenninge Enf, Vollsjö S3 r dsvenska KrAB Fulltofta Enf, Ludvigs» » — borg 6 l Skabersjö Elverk 110 Föreningen Genarps Aelverk, Gcnarj) 468 Gislövsortens Enf, Gris- Trelleborgs Stads Tekniska Verk löv 8 72 Gryby Enf, Eslöv .... Eslövs Stads Tekniska Verk 6 Gryets El.Enf, Kävlinge Kävlinge Municipalsamhälles Elverk 73 Af Grönby Elverk, An- Wemmenhögders! öv Skytts KrAB Gunnarlunda Enf, Öd- Fleninge Enf . . . . 10 dkra Haglösa Aenf, Alstad. . Trelleborgsortens 27 Enf 4 46 Hammarlövs Enf, Skytts Trelleborgsortens Enf* + egen krst Wemmerlöv 803 AB Harlösaortens El- Sydsvenska KrAB verk, Harlösa 477 Harrie Enf, Eslöv . . . . » » 10 Hassle Elf, Stehag •. . . . Rönneholmsgår6. darnas Enf 6 Hedeskoga Elf, Ystad Sydsvenska KrAB — HemmesdyngeEnf, Vall- Wemmenhög90 Skytts KrAB by Hälsingborgs Stads El- Sydsvenska KrAB 58 067 och Gasverk, Hälsing+ egen krst borg Höganäs-Billesholms Egen krst AB, Höganäs Hörby Elverk, Hörby.. Sydsvenska KrAB 1344 + egen krst Höörs Elverk, Kommu- Eslövs Stads Tek- 1872 nalkontoret, Höör niska Verk 1 45 Höörs Sockens Norra Höörs Elverk * . . Aenf, Höör Jonstorps och Farhults Höganäs-Billes381 El.Af, Jonstorp 2 holms AB K a s t b e r g a Enf, Eslöv.. Eslövs Stads Tek8 niska Verk 7 . K a t t a r p s Enf, Kattarp Höganäs-Billesholms AB 175 Klagshamns Enf, Klags- Malmö Stads ElJiamn verk 146 Klagstorps Aenf, Klags- WemmenhögSkytts KrAB torp Klagstorps H a m n AB. Sydsvenska KrAB Klagstorp

Fleninge Enf,

24 106 36

76 23 44

23 31 28

23 22 23

001 501. 701 101, 107

101, 106

001, 002, 603

9-1

101, 401, 501

10-4

401, 501

18-o

101, 501

8-2

101, 501

7-2

5-8

7-5

492 33

351 6

56 16

17 46

17 26

201, 301, 401, 501 101, 103 601

—

105 59

34 81

28 103

24 15

18 16

3-o 25 625

2 056

101. 107 101, 106, 401, 501 008, 101,105, 107, 111,141, 301, 401 102, 103, 111

5-o

6-1

101, 103, 107

7-8

6-3

007, 101

15-0

* '

401, 601

7-9

9i

5'8

18-o 8-6

—

32 374 95

3 7

10-o

39 De ; a 1 j d i ts r i b u t i o n

R å* k r a f t a n s ka f f n i n g Distributörernas namn och adress

1 Erhåller råkraft från

2 MedelMedel - Medelpris pris för Antal Försåld förbrukTypnummer Inköpt (öre/kWh) råkraft förenergi ning per verk- ämfö- på företagets råkraft m0 brukare enhet tariffer (1 000 (öre/ (1 000 (kWh/F) ligt relse m-i kWh) kWh) kWh) m2 3

111 Mjöhult* Höganäs-Billesholms AB 1 255 AB Klågerups Elverk, Skabersjö E l v e r k Kldgerup Krapperups GodsförHöganäs-Billes86 valtning, Krapperup 2 holms AB 263 Kronovalls El.Df, Löve- Sydsvenska KrAB stad Kullabygdens Exxi,Höga- Kullens Enf, Höga- i i . näs näs 355 Kulla Gunnarstorps med Hälsingborgs Stads El- och Omnejd Enf, Hittarp Gasverk 20 Kullens Enf,Furulundli Malmö Yllefabriks AB 2 Höganäs-Billes52 Kullens Enf, Höganäs holms AB StafFanstorpsor259 Kyrkheddinge Enf, Kyrkheddinge tens Enf 4 463 Kågeröds Enf, Kdgeröd Svalöfs KrAB » . . 87 Källstorps Enf, Klags- W e m m e n h ö g torp Skytts KrAB Kävlinge Municipalsam- Sydsvenska KrAB 1769 hälles Elverk, Kävlinge 141 Kävlinge MuniciKävlingeortens Enf, palsamhälles ElKävlinge 6 verk 202 Köinge Enf, Hovby.... Sydsvenska KrAB 23 872 Landskrona Stads Tek» » niska Verk, Landskrona 97 Lerbergets El.Df. Höga- Höganäs-Billesnäs 2 holms AB 13 Lerhamns El.Af, Krap- Krapperups Gods perup 7 Lil 1 a Mörshögs Enf, Bjuv Höganäs-Billesholms AB 29 Ljungsgårds och Om- Höganäs- Billesnejds Enf, Billesholm holms AB 375 AB Ljus och Kraft, WemmenhögSkytts KrAB + Anderslöo egen krst 129 Lomma-Hjerups El.Df, Lomma El.F * Lomma 4 Lomma Municipalsam» . . . . 516 hälles Elverk, Lomma Lotsverket, Fyringen- E g n a krst m. m. jörskontoret, Stockholm Lunds Stads Tekniska Sydsvenska KrAB 16189 + egen krst Verk, Lund 350 Af Lyngbyortens Enf, Skabersjö E l v e r k l Kldgerup Klappe El.Df,

102, 901

4-9

005, 501, 601

22-o

10-4

6-4

101, 201, 401

6-7 11-2

350 52

426 61

100 71

13 13

13 101, 102 13 001, 401

6-i

101, 105,201, 501

7-3

101, 201

8-o 3-1

484 8 440

146 3 295

23 71

21 19

20 19

101 002, 102, 105, 111, 501

7-9

12-3

14-6

001, 401

9-5

7-6

101, 102, 201

6-8

002, 105,111, 201, 507 001, 101

3-i

13 700

3 953

7-3

7-8

7-3

8-5 8-o 11 .

001, 091,108, 109, 112, 201 401. 501

40 Rå k r ä f t a n s k a f f n i n g Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

MedelInköpt pris för yilrvn ft" råkraft I il til a l l

(1 000 kWh) l

2 Medel- Medelpris Antal Försåld förbruk- (öre/kWh) Typnummer förpå företagets OT0 brukare energi ning per verk- jämfötariffer enhet ligt relse (öre/ (1 000 (kWh/F) kWh) kWh) m, »i2

3 Löddeköpinge Gamla Sydsvenska KrAB 171 Aenf, Löddeköpinge Löddeköpinge m. fl. 133 » » Socknars Enf, Löddeköpinge Lövestads By Elf, Löve91 » » stad 1 Magiasäte med Kring- Höörs Elverk . . 22 liggande Byars Enf, Höör Malmö Stads Gas och Sydsvenska KrAB 122 249 Elverk. Malmö -f egen krst Malmö Yllefabriks AB, Sydsvenska KrAB Furulund Marieholms Municipal- Svalöfs KrAB l . . samhälles Elverk, Marieholm Marieholmsortens Enf, » ., * Marieholm Mjöhults El.Af, Mjö- Höganäs-Billeshult2 holms AB Munkarps m. fl. Sock- Höörs Elverk ' . . n a r s Enf. Munkarp Möllehässle Enf. Mötte Krapperups Gods Mölle Municipala El- Höganäs-Billesverk, Mölle a holms AB Mörarps Elf, Mörarp . . Sydsvenska KrAB Norra Vrams Enf, Norra Höganäs-BillesYr am holms AB Norre Värns El. Enf, Höörs Elverk . . . . Höör • Nyhamnsläges El.Df, Höganäs-BillesNyhamnsläge holms AB Nöbbelövs och Vallkärra Lunds Stads TekEnf, Lund __ niska Verk Odarslövsortens Enf, ör- Örtoftaortens .. KrAB 1 tofta Friherre Sten Ramel, Örtoftaortens Gdrdstänga 1S K r A B 13 Remmarlövsortens Elf, Eslövs Stads TekEslöv 6 niska Verk Revingeby Enf, Revinge- Sydsvenska KrAB by Ringsjöortens Elektrici- Höörs Elverk 1 . . tets AB, S?iogeröd6 Röddinge Aelf, Eriks- Sydsvenska KrAB dal6 Rönneholmsgårdarnas Höörs Elverk l . . Enf, Stehag0 SallerupsortensEnf, Es- Eslövs Stads Teklöv niska Verk Sillaröds Elf, Klasaröd Sydsvenska KrAB

De t a 1 j d is t r i b u t i o n

8-6

101, 102

7-8

003. 101, 501

9-7

10-9

2-9

68 834

32 726

101, 105,106, 107, 108,111, 116, 301,306, 341. 401. 406 101

]0

fri

7'8

6-o

8-3

001. 403,501. 503 101, 105,201, 401, 601 101

6 98

13-o 8-3

16 251

5 70

37 47

23 28

20 26

001. 002 101

736 23

5-5 9-7

740 65

631 14

81 21

12 32

14 31

101. 103, 105 001

27-2

107, 700

6-7

5-«

9-1

107, 206,403, 501 501

8*8

001, 101, 700

001, 003

8'5

101. 501

7-9

—

—

001, 207,407, 501 101, 107

10-o

101, 102

9-5

101. 501

8-2

41 Råkraftans i affning Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

2 D e t a 1 j cl is t r i b u t i o n

MedelMedelpris Medelpris för Antal Försåld förbruköre kWh) råkraft förenergi ning per verk- jämföm0 brukare enhet (1 000 (öre/ (1 000 (kWh/P) ligt relse kWh) kWh) kWh) ml m |

Inköpt råkraft

(5

971 6 901

6-o 3-7

1083 1100

378 240

El-

6-8

585 Enf, T r e l l e b o r g s o r t e n s Enf4 S k u r u p s T e k n i s k a Verk. W e m m e n h ö g Skytts K r A B Skurup Skånska Andelsbränn- Höörs Elverk 1 . .

i '2

1085 68

A B S j ö b o E l v e r k . Sjöbo S y d s v e n s k a K r A B S k a b e r s j ö E l v e r k , Ska» »

7 Typnummer på företagets tariff fir

34 19

25 21

24 17

008, 3 0 1 . 5 0 1 101, 401, 5 0 1

0 0 1 , 601

5'9

101, 102, 109

10-o

bersjö

Föreningen Skanör-Fal- Malmö s t e r b o A e l v e r k , Skaverk

Stads

Skegrie—Maglarps

Skytts Tommarp

fcorvföreningen, holmen Skånska

Cement

SjöA B . L o m m a Elf4

....

Lomma

Skånska Lanl m ä n n e n s Eslövs Stads TekL o k a l f ö r e n i n g i Trollenisk-a V e r k näs, Trollenäs S n o g e r ö d a Enf. Snoge- R i n g s j ö o r t e n s röd '• ElektricitetsAB1 Föreningen StaffansStaff a n s t o r p s o r torps Aelverk. Stqftens Enf4

11-7

t

21-7

t

6-2

fanstorp

S t a t e n s , T ä r n v ä g a r . Stock- S y d s v e n s k a K r A B holm S t e h a g s Enf. Steltag . . Höörs Elverk ' . . » „ i . . S t e h a g s g å r d a m a s Enf,

100 27

9-0 14-0

210 30

85 25

86 72

18 27

18 27

101. 102, 103 001

10-6

6-6

8*8

0 0 3 , 103

8-i

4 904

5']

6-o

1 421

101, 2 0 1 . 206, 4 0 1 , 501, 601 1 0 1 , 103, 104

8-8

0 0 1 , 002, 401

601 Stehag °

Af S t o r a B e d i n g e El- W e m m e n h ö g verk, Bedinge S k y t t s KrAB, . . S t o r a H a r r i e K r A B , Rin- K ä v l i n g e M u n i c i p a l s a m h ä l l e s Elnebäck verk 1 A f S t å n g b y och H o b y S y d s v e n s k a K r A B Enf. Krutmöllan A B S t ä v i e E l v e r k , Väs» » i 11,/It'iy

Svalöfs

KrAB.

Svalöv

»

B

Svedala Köpings Belys- Skabersjö Elverk n i n g s s t y r e l s e . Svedala Svenshögsortens Enf, S y d s v e n s k a K r A B

Stångby Svenska Sockerfabriks W W e i b u l l AB . . AB. Landskrona S v e n s t o r p s Enf, Skurup W e m m e n h ö g Skytts KrAB S v e n s t o r p s M ö l l a , Svens- E g e n k r s t to rj> Sydsvenska KrAB, E g n a krst

Malmö S ö d r a F r o s t a Elf. Löbe- S y d s v e n s k a K r A B rötl S ö d r a F ä r s Elf, Sövde» »

borg

11-2

—

—

—

—

2 968

6-4

1225 S55

6'7

700 101, 201, 607 101, 601 001,

102.107, 401, 6 0 1 , 201, 401, 401, 5 0 1

42 Råkraftanskaffni Distributörernas namn och adress

De t a 1 j d i ä t r i bu t i o n

ag

MedelMedel- Medelpris pris för Typnummer Inköpt råkraft Antal Försåld förbruk- (öre/kWh) förråkraft energi ning per verk- jämfö- på företagets m0 tariffer enhet (1 000 (öre/ brukare (1 000 (kWh/F) ligt relse wi 2 kWh) kWh) kWh) Wl 10 9 6 7 8 5 4 8

Erhåller råkraft från

2 Södra Sandby Elverk, Gårdstånga Södra Åby El.F, Södra Aby Sövestads Enf, Sö vestad, Krageholm 6 Teckomatorps Elverk, Teckomatorp Teckomatorpsortens KrAB, Teckomatorp Tibbarps Enf, Bjur

Sydsvenska KrAB

6-5

20 WemmenhögSkytts KrAB Sydsvenska KrAB

11-6

—

—

6'3

101, 107.601, 607 108

6-5

20-5

001 Tingshögsortens Enf, Köpingebro Tolånga & Eggelstads Enf, Sjöbo Torna Hällestads Enf, Torna-Hällestad Trelleborgs Stads Tekniska Verk, Trelleborg Trollenäs Godsförvaltning, Trollenäs Trollenäsortens Enf, Trollenäs 8 Tågarps Enf, Tåqarp.. Tånebro Enf, Tdnebro Vadensjö El. Af, Vadensjö

Svalöfs KrAB )>

n

l

..

l

Höganäs-Billesholms AB Sydsvenska KrAB

201. 401,501, 601 101

8-7

8-9

101 Sydsvenska KrAB

7-7

106, 506

3-5

6 088

8-5

008, 103,107, 108. 111 001

8-5

1282 84 341

6-5 89 5-1

799 155 185

1085 50 249

98 27 114

11 25 14

11 20 17

606 501 101, 102

11-6

8-9

001. 501

8-2

101, 601

001 AB Sjöbo Elverk

»

n

Eslövs Stads Tekniska Verk Eslövs Stads Tekniska Verk Sydsvenska KrAB

»

»

Landskrona Stads Tekniska Verk Af Vallby Elverk, Vallby WemmenhögSkytts KrAB VallösaortensEnfSfoiire- Sydsvenska KrAB stad Vanstadsortens Enf, Äs» » peröd Föreningen Veberöds » » Aelverk, Yeberöd W Weibull AB, Lands- Landskrona Stads krona Tekniska Verk AB Hvellingeortens El- Malmö Stads Elverk, Vellingc verk Wemmenhög-Skytts Sydsvenska KrAB KrAB, Skurup Vemmerlövs Enf, Skytts Trelleborgsortens Vemmerlöv Enf 4 Vikens Elverk, Viken2 Höganäs-Billesholms AB Willie Enf, Rydsgård.. Sydsvenska KrAB Vramsortens Enf, Rögle Norra Vrams Enf Välinge El.Af, Rögle . . Vegeholms Gård 1 5 Vällufs Elf, Päarp .... Hälsingborgs Stads El- och Gasverk Värlinge El.F, Stehag, RönneholmsgårÅkersholm, Kungsdarnas Enf * hult9

3 .

5 268

3-8

3 710

3 500

6 572

4-7

3 200

2 551

301, 306,401, 406 201, 401, 601

7-2

6-4

53 6 159 321

9-1 20-o 5-1 5-2

182 23 228 202

44 5 126 200

18 23 44 87

24 33 11 17

23 28 11 17

101, 106,107, 800 501 501 101 101

12-o

43 Kåkraftanskaffninir Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

Detalj distribution

Medel Medel- Medelpris Inköpt pris för Antal Försåld förbruk (öre/kWh) råkraft råkraft energi ning per förm0 enhet verk- jämfö (1 000 (öre/ brukare (1 000 ligt relse kWh) kWh) kWh; (kWh/F)

Typnummer på företagets tariffer

8 Wäsby Enf, Väsby, Hö ganäs2 Väsby Södra Elf, Ingets trade * Västra Rönnebergs Enf, Glumsliiv Västra Toinarps Enf, Skytt* Tommarp Vstads Stads Tekniska Verk, Ystad Aspinge med Omnejd .. Enf, Hörby Aspö Enf, Aspö

Höganäs-Billesholms AB Höganäs-Billesholms AB Landskrona Stads Tekniska Verk Trelleborgsortens Enf 4 Sydsvenska KrAB -f- egen krst Sydsvenska KrAB

WemmenhögSkytts KrAB Ödåkra E\f,fÖdåkra Hälsingborgs Stads El- och Gasverk Oja Enf, Oja nr 23. Sydsvenska KrAB Ystad ° Örja Enf, Örja, Lands Vadensjö El. Af krona Örtofta Kommun, Or Örtoftaortens tofta 13 KrAB 13 Örtofta Kooperativa Örtoftaortens Handelsförening, Ör KrAB 13 13

7-7

7-5

101, 603

4-2

102, 202, 602

7"8

101, 602

2-o

4 589

1 367

8-5

002, 003, 007, 111

10-c

5'2

001 101, 401, 606 101, 115

101, 107

6o

101, 103

9-3

300 147

re 10-9

550 227

250 117

36 68

20 14

18 14

501, 507 101, 501

13-7

101 101

tofta

Östraby Elf, Ost råby Östratorps Aelf, östra torp Övedsklosters Fideikom miss, Öved Övre Bräcke Enf, Brunn by

Sydsvenska KrAB WemmenhögSkytts KrAB AB Sjöbo Elverk + egen krst Krapperups Gods

o

13-0

21 Hela länet 802746 Stadsföretag 242 600 Landsbygdsföretag 60146 Råkraftleveransen sedermera övertagen av Sydkraft. Ingår i Luggude Kraftintressentförening (se sid. 8). Fullständiga uppgifter ha ej kunnat erhållas. Samköpslorening (se sid. 8). •Sydkraft levererar sedan år 1945 råkraft direkt till Borlunda-Skeglinge Elf. Detaljdistributionen sedermera övertagen av råkraftleverantören. Fleninge Enf:s och Kattarps Enf:s gemensamma råkraftinköp redovisas under Fleninge Enf. llåkraftleverantörens övertagande av detaljdistributionen ifrågasatt.

3ö

(57

72 58

20 18

15 4 187 426 87 537 3-o 136 521 55 505 •T I 50-905 32 032

21 18 •' Sammanslagning av Hassle Elf,Rönnehobnsgårdarna8Enf, Värlinge El.F och Stehagsgårdarnas Enf ifrågasatt. 10 Råkraftleveransen påbörjad år 1942. 11 Förbrukningsvärden saknas på grund av felaktig mätare. 12 Furiilunds samhälles övertagande av distributionen ifrågasatt. 13 Örtoftaortens KrAB, som erhåller råkraft från Sydkraft och ej tidigare bedrivit dotaljdistribution, skall övertaga detaljdistributionen. 14 Uppgiften avser år 1945. Råkraftleveransen har övertagits av Sydkraft från och med 1944. 15 Bedriver ej detaljdistribution. Erhåller råkraft från Höganäs-Billesholms AB. Anm. I enstaka fall förekommer att beträffande samma foretag uppgifterna om försåld kraft visa något högre värden an uppgifterna om inköpt kraft. Dylika avvikelser kunna bero på att uppgifterna avse olika år eller på att felaktig uppskattning av ackordstariff- eller frikraftleveranser eller felräkning förekommit. Ifrågavarande av företagen lämnade uppgifter ha medtagits i tabellen, emedan de — ehuru ej fullt exakta — likväl upplysa om storleksordningen av nämnda värden. Uppgiftsfelen påverka icke medelvärdena för länet, enär de genomgående avse småföretag

I

Statens offentliga utredningar 1947 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Vattenvägen.

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark och Norge om erkännande och verkställighet av domar i brottmål m. m. [16] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande med utredning rörande riksräkenskapsverkets organisation. [13] 1945 års lönekommitté. 2. Betänkande med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente m. m. [23] Kommunalförvaltning. Betänkande med förslag till lag om regionkommuner m. m. [30] Statens och kommunernas

Skogsbruk. Bergsbruk.

Industri.

Handel och sjöfart. Handeln med olja. Betänkande med förslag avgivet av oljeutredningen 1945. [14] Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning ang. handel med skrot, lump och begagnat gods. [22]

flnansväsen. Kommnnikationsväsen.

Pol i ti. Nationalekonomi och socialpolitik. Kollektiv tvätt. Betänkande med förslag att underlätta hushållens tvättarbete. [1] Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 2. Förslag angående yrkesvägledning och yrkesutbildning för partiellt arbetsföra m. m. [18] Kompetensfordringar för statliga, vissa halvstatliga och kommunala tjänster samt sådana yrken och befattningar, för vilkas utövande kräves av statlig myndighet utfärdad behörighetsförklaring eller legitimation. [19] Socialvårdskommitténs betänkande. 15. Utredning och förslag ang. särskilda barnbidrag och bidragsförskott m. m. [21] Betänkande rörande ett centralt arbetsmarknadsorgan. [24] Slutbetänkande avgivet av bostaddsociala utredningen. Del 2. Saneringen av stadssamhällenas bebyggelse. Organisationen av låne- och bidragsverksamheten för bostadsändamål. [26] Stuveriverksamheten i svenska hamnar. [28] Välfärdsanordningar för sjöfolk i hamn. [29] Hälso- och sjukvård. Allmänt näringsväsen. Klkraftutredningens redogörelse nr 1. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Inledande översikt. [3] Betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft. [4] Elkraftutredningens redogörelse nr 2:15. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Älvsborgs län. [20]. 2: 12. Malmöhus län. [86] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande ang. fiskerinäringens efterkrigsproblem samt den prisreglerande verksamheten på fiskets område. [21 Betänkande med förslag ang. lantmäteripersonalens organisation samt avlöningsförhållanden m. m. [7] Betänkande med förslag ang. fiskets administration m. m. [81 Utredning med synpunkter på sågverksdriften i Norrland och förslag angående inrättande av en central sågverksskola. [321 Redogörelse i sammandrag för utredning rörande planering av jordbruket och skogsbruket i Nedertorneå kommun. [33]

Bank-, kredit- och penniugväsen.

Försäkringsväseu.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Betänkande med förslag till geofysiskt observatorium i Kiruna m. m. [6] Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m. m. Del 3. Tandläkarinstitutens organisation m. m. [9] 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 8. Utredning och förslag rörande »vissa socialpedagogiska anordningar inom skolväsendet. [11] Ungdomens fritidsverksamhet. Ungdomsvårdskommittétis betänkande del 4. [12] 1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag till lönereglering för övningsllirare. [16] Stöd åt utvecklingshämmad ungdom. Ungdomsvårdskommitténs betänkande del 5. [171 1945 års akademikerutredning. [25] Betänkande med förslag till ändrad ordning beträffande vissa helgdagar. [27] Betänkande med förslag ang. utbildning av befäl för handelsflottan m. m. [311 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 9. Gymnasiet. [34] Försvarsväsen. 1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande. Del 2. [6] Betänkande med förslag rörande civilförsvarets organisation m. m. [10] Utrikes ärenden.

Stockholm 1947. K. L. Beckmane Boktryckeri. 625 47

Internationell r ä t t .