Betänkande med förslag till geofysiskt observatorium i Kiruna m. m.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1947:6

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED

FÖRSLAG

TILL

GEOFYSISKT OBSERVATORIUM I KIRUNA M. M. AVGIVET

AV

KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN SVERIGES METEOROLOGISKA OCH HYDROLOGISKA INSTITUT KUNGL. SJÖKARTEVERKET

S T O C K H O L M 19 4 7

Statens offentliga utredningar 1947 Kronologisk

1. Kollektiv tvätt. Betänkande med förslag att underlätta hushållens tvättarbete. Haeggström. 284 s. S. 2. Betänkande angående fiskerinäringens efterkrigsproblem samt den prisreglerande verksamheten på fiskets område. Antonsons, Göteborg. 325 s. Jo. 3. Elkraftutredningens redogörelse nr 1. Redogörelse för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Inledande översikt. Sv. Tryckeri AB. 84 s. K.

f ö rreck ning

4. Betänkande med förslag till standardtariffer för detalj distribution av elektrisk kraft. Haeggström. 126 s. K. 5. 1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande. Del 2. Beckman. 170 s. Fö. 6. Betänkande med förslag till geofysikt observatorium i Kiruna m. m. Idun. 64 s. K.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1947: 6 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG TILL

GEOFYSISKT OBSERVATORIUM I KIRUNA M. M. AVGIVET AV

KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN SVERIGES METEOROLOGISKA OCH HYDROLOGISKA INSTITUT KUNGL. SJÖKARTEVERKET

S T O C K H O L M 1947 I D U N S TRYCKERIAKTIEBOLAG, ESSELTE AB

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Underdånig skrivelse från Kungl. vetenskapsakademien, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Kungl. sjok arteverket

5 Abiskokommitténs skrivelse till Kungl. vetenskapsakademien, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Kungl. sjökarteverket

9 Historik Abisko naturvetenskapliga station Observatoriet i Riksgränsen

11 15

Motsvarande organisationer i grannländerna

16 Uttalanden i fråga om behovet av ett nordsvenskt geofysiskt observatorium Överdirektören för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut G. Slettenmark Kungl. vetenskapsakademien Byråchefen vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut A. Ångström Byrådirektören vid Kungl. sjökarteverket N. Ambolt Kungl. sjökarteverket Professorn vid Kungl. tekniska högskolan H. Alfvén Chefen för telegrafverket, generaldirektören H. Sterky Professorn vid Chalmers tekniska högskola O. Rydbeck Professorn vid oceanografiska institutet i Göteborg H. Pettersson Professorn och föreståndaren för Stockholms observatorium B. Lindblad Professorn vid Stockholms högskola H. W:son Ahlmann Professorn vid Uppsala universitet G. E. Du Rietz

20 21 21 21 22 22 23 23 23 24

Kommitténs förslag Geofysiken och dess indelning Behovet av en nordsvensk naturvetenskaplig forskningsinstitution Förläggningsplats för ett geofysiskt observatorium i Nordsverige Verksamhetsområde och arbetsuppgifter för det geofysiska observatoriet Ledning, administration och personal

25 27 29 33 34

17 19

4 Sid.

Årskostnader för forskningen vid det geofysiska observatoriet i Kiruna.. 40 Årskostnader för den naturvetenskapliga stationen i Abisko och observationshyddorna i Sarekområdet 42 Bidrag till forskningsverksamheten 43 Kostnaderna för den till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut hörande verksamheten 44 Engångskostnader för den naturvetenskapliga forskningen i Nordsverige. Byggnadskostnader 45 Utrustningskostnader 47 Sammanställning av kostnaderna 48 Bilagor: Bil. A. » B. »

Karta över polartrakterna 50 Karta över förläggningsplatsen för det planerade geofysiska observatoriet 51 C—G. Byggnadsritningar 52—56

Särskilda yttranden Vetenskapsakademiens sakkunniga Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Sjökarteverket

57 63 64

Till

KONUNGEN.

Genom skrivelse den 14 september 1944 anbefallde Kungl. Maj:t vetenskapsakademien, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och sjökarteverket att gemensamt verkställa utredning av frågan om sammanfö-

rande av de geofysiska respektive seismologiska och magnetiska observationer, som för närvarande utföras vid särskilda stationer i Riksgränsen och Abisko, till ett meteorologiskt observatorium. Med anledning härav tillsatte akademien och ämbetsverken en särskild utredningskommitté, vilken antagit namnet Abiskokommittén. Denna har nu slutat sitt arbete och framlagt betänkande med förslag om inrättande av ett geofysiskt observatorium i Kiruna m. m. Då kommittén vid utarbetandet av sina i betänkandet framlagda förslag stått i intim kontakt med akademien och ämbetsverken, anse sig dessa kunna här inskränka sig till att uttala sin anslutning i allt väsentligt till kommitténs förslag. Beträffande vissa detaljspörsmål vilja emellertid akademien och ämbetsverken hänvisa till särskilda av dem var för sig avgivna yttranden. På grund av den stora betydelse för Sveriges ställning i det internationella samarbetet inom naturvetenskaplig forskning, som tillkomsten av det av Abiskokommittén föreslagna observatoriet i Kiruna kan antagas få, anse akademien och ämbetsverken det angeläget, att frågan om observatoriets inrättande underställes prövning redan av 1947 års riksdag. Observatoriebyggnaden bör om möjligt vara färdig att tagas i bruk den 1 juli 1949. Härför erfordras att huvuddelen av arbetena utföras under budgetåret 1948/49. Uppgörandet av detaljritningar och entreprenadhandlingar samt utförande av vissa andra förberedande arbeten böra emellertid ske redan under nästa budgetår, varför ett anslag på förslagsvis 100 000 kronor bör anvisas för detta ändamål för budgetåret 1947/48. Den av kommittén föreslagna styrelsen torde böra tillsättas den 1 juli 1947 och efter komplettering med byggnadssakkunniga tjänstgöra såsom byggnadskommitté intill dess anläggningarna äro färdiga att tagas i bruk. Till arvoden och resor för denna byggnadskommitté kan för budgetåret 1947/48 beräknas ett avrundat belopp av 10 000 kronor. Med överlämnande av betänkandet jämte de särskilda yttrandena få vetenskapsakademien, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och sjökarteverket hemställa, att Kungl. Maj:t måtte dels framlägga förslag till 1947 års riksdag om organisation av naturvetenskaplig forskning i Nordsverige i huvudsak enligt utredningsförslaget innebärande bl. a. engångskostnader för anläggningar och utrustning om sammanlagt 1 355 000 kronor samt årliga kostnader

om sammanlagt 117 400 kronor avseende

för observatorium i Kiruna fasta personalkostnader omkostnader arvoden till stvrelse och sekreterare

17 400: -— 35 000: — 3 800: —

för naturvetenskapliga stationen i Abisko omkostnader 2 000: — för naturvetenskaplig forskning i N ordsverige 59 200: — dels ock föreslå riksdagen att för budgetåret 1947/48 av nämnda belopp anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor till förberedande arbeten för byggnadernas uppförande samt ett reservationsanslag av 10 000 kronor avseende arvoden, resekostnader m. m. för erforderlig byggnadskommitté. Stockholm den 10 januari 1947. Underdånigst KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN SVERIGES METEOROLOGISKA OCH HYDROLOGISKA INSTITUT KUNGL. SJÖKARTEVERKET SIGURD CURMAN

GUSTAF SLETTENMARK

A. Westgren

Anders Ångström

RICHARD EDMAN

Sven

Åslund

Till Kungl.

vetenskapsakademien

Sveriges meteorologiska Kungl. sjökarteverket.

och hydrologiska

institut

Genom skrivelse den 14 september 1944 anbefallde Kungl. Maj:t vetenskapsakademien, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och sjökarteverket att gemensamt verkställa utredning av frågan om sammanförande av de geofysiska respektive seismologiska och magnetiska observationer, som för närvarande utföras vid särskilda stationer i Riksgränsen och Abisko, till ett meteorologiskt observatorium. En sådan utredning hade rekommenderats i det av f. d. generaldirektören G. Malm i januari 1944 avgivna betänkandet angående nyssnämnda instituts organisation. Med anledning härav tillsattes en särskild utredningskommitté med följande ledamöter, nämligen från vetenskapsakademien dess inspektörer för Abisko naturvetenskapliga station, f. d. överdirektören Axel Gavelin och professorn emeritus Rob. E. Fries samt professorn Erik Hulthén, från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut byråchefen Anders Ångström och förste statsmeteorologen C. J. Östman samt från sjökarteverket byrådirektören Nils Ambolt och statshydrografen Sven Åslund. Sedan Gavelin i augusti 1945 avsagt sig uppdraget, utsågs i hans ställe professorn Rolf Sievert. Såsom de kommitterades ordförande fungerade till en början Gavelin och därefter Sievert. Östman har varit kommitténs sekreterare. Därjämte har kanslirådet Åke Wirseen biträtt vid utarbetandet av kommitténs förslag. För uppdragets fullgörande har kommittén med sig adjungerat professorerna Hannes Alfvén, Gustaf Ising, Hilding Köhler och Harald Norinder. Yttranden rörande betydelsen och behovet av ett nordsvenskt geofysiskt observatorium ha inhämtats bland annat från representanter för universitet och högskolor samt därav berörda ämbetsverk. Därjämte ha upplysningar införskaffats beträffande observatorierna i Tromsö, Sodankylä och Godhavn. Kommitténs ordförande samt vissa av kommitténs ledamöter och adjungerade sakkunniga ha bland annat under juni månad 1946 företagit en studieresa till Abisko och Kiruna. I samband därmed ägde en skandinavisk

10 geofysisk konferens rum, vari deltogo bland annat representanter från Nordlysobservatoriet i Tromsö, geofysiska observatoriet i Sodankylä och meteorologiska institutet i Köpenhamn. Sedan utredningsarbetet nu slutförts, få kominitterade härmed överlämna ett på utredningen grundat förslag om inrättande av ett geofysiskt observatorium i Kiruna m. m. Stockholm den 20 december 1946. ROLF SIEVERT. NILS AMROLT ERIK HULTHÉN SVEN ÅSLUND

ROR. E.

FRIES

ANDERS ÅNGSTRÖM C. J.

ÖSTMAN

Undertecknade adjungerade ledamöter biträda kommitténs förslag. HANNES ALFVÉN

GUSTAF ISING

HILDING KÖHLER

HARALD NORINDER

Historik. Abisko naturvetenskapliga station. Tanken på en naturvetenskaplig station vid Torneträsk uppkom i mitten av 1880-talet. En sådan station ansågs kunna bliva till stort gagn för åtskilliga grenar av naturvetenskapen, framför allt för meteorologien, geologien, fysiken, zoologien och botaniken. Den terrestra hydrografien var försummad, oaktat knappast något annat land i Europa inom detta område kunde erbjuda så många tacksamma och viktiga uppgifter. Den hydrografiska betydelsen av olika jordslag och markbetäckning, berggrunden och geologiska tektoniken o. s. v. skulle just i dessa trakter kunna studeras på ett vetenskapligt och praktiskt synnerligen värdefullt sätt. För meteorologiens utveckling vore det av betydelse att erhålla exakt kännedom om nederbördens kvantitet, vindarna, särskilt dessas riktning, norrsken, laviner m. m. För den jordmagnetiska forskningen skulle också påtagligen åtskilligt vara att vinna liksom för astronomien och biologien. Men ej blott för forskningen utan även för det praktiska livet räknade man med stora vinster genom de undersökningar, som skulle kunna utföras vid stationen, t. ex. över föhnvindens inverkan på snön, de skogsödande orkanernas natur och växtlighetens livsvillkor. Först år 1902 antogo emellertid planerna på en dylik station mera fasta former, därigenom att Stockholms naturvetenskapliga förening upptog frågan till närmare behandling. Hösten samma år yppade sig ett tillfälle att för ändamålet förvärva en av de provisoriska byggnader, som uppförts för Ofotenbanans järnvägsbygge. Genom bidrag från stiftelsen Lars Hiertas Minne, föreningar, bolag och enskilda kunde den ifrågavarande byggnaden inköpas och iordningställas. Vetenskapsakademien beslöt våren 1904 att tillsvidare årligen anslå 500 kronor till stationen. Denna, som från och med den 15 maj 1904 benämndes den naturvetenskapliga stationen vid Vassijaure, var belägen på södra sidan av den 472 m ö. h. liggande fjällsjön Vassijaure, ungefär 1 km från stranden. Läget vid Vassijaure ansågs fördelaktigt med hänsyn till bland annat det arktiska klimatet, det korta avståndet till glaciärer och de gynnsamma förutsättningarna lör meteorologiska och hydrografiska observationer.

12 Enligt Stockholms naturvetenskapliga förenings grundstadgar skulle stationen vid Vassijaure ha till uppgift »att i vidsträcktaste mån möjliggöra ett grundligt, fritt och ärligt utforskande av naturen inom fäderneslandets arktiska område». För detta ändamål borde stationen ej blott vara ett gott naturforskarhem utan ock i mån av inflytande medel utvidga sig genom för dess ändamål önskvärda anläggningar och utrustning. Verksamheten, som kom i gång 1903, inriktades till en början främst på observationer av jordskalv, frågan huruvida och i vad mån de seismiska företeelserna stode i någon relation till fjällkedjans tektoniska axlar, vilka här vore lättare att utreda och vida mera utpräglade än inom urbergsområdet, lösandet av det viktiga geologiska problemet om den skandinaviska fjällkedjans allmänna geologi, utredningar rörande bergsmekanismens lagar och undersökningar för utrönande av förekomsten av paleontologiska fynd. Verksamheten handhades till en början av en av Stockholms naturvetenskapliga förening vald kommitté, benämnd Vassijaurekommittén. Inom denna utsågs en föreståndare för stationen. En yngre vetenskapsman anställdes såsom observatör. År 1905 medgav Kungl. Maj:t fri dispositionsrätt av ett för stationen erforderligt markområde om cirka 2 hektar. I oktober år 1906 installerades en seismograf, nämligen en Wiecherts astatiska pendel. Efter hand tillkommo, utom de vanliga meteorologiska instrumenten, drak- och ballongmeteorografer och vissa registrerande apparater. Ett flertal framstående in- och utländska forskare besökte vid flera tillfällen stationen. Denna nedbrann emellertid den 29 december 1910, varvid de flesta instrumenten samt alla inventarier och handlingar förstördes. I december 1912 flyttades den naturvetenskapliga stationens verksamhet till Abisko vid Torneträsk, där särskilda byggnader blivit uppförda. Samtidigt ändrades dess namn till Abisko naturvetenskapliga station. Den handhades dock liksom tidigare av Vassijaurekommittén, vilken av Kungl. Maj:t jämlikt skrivelse den 1 juni 1912 erhöll fri dispositionsrätt till ett markområde om 46,4 hektar. Arbetet inom kommittén uppdelades år 1919 på två avdelningar med en geofysisk och en biologisk-geologisk ledare. År 1922 ombildades kommittén till förening, kallad Föreningen Vassijaure naturvetenskapliga station. Enligt stadgarna hade föreningen till ändamål att främja naturvetenskaplig forskning i Torne lappmark. Vidare stadgades, att om föreningen upplöstes skulle dess tillgångar tillfalla vetenskapsakademien. Upplösning av föreningen skedde år 1933, varvid dess byggnader, instrument, arkiv och övrig lösegendom erbjöds åt akademien. Denna, som tillmätte stationen stor betydelse såsom hemvist inom Torneträsk-området för forskning inom olika grenar av naturvetenskaperna, ansåg sig, under förutsättning att statsanslag erhölles till erforderligt belopp, böra mottaga gåvan och åtog sig bereda rum för de seismologiska och magnetiska observationerna ävensom att för dem tillhandahålla den instrumentutrustning, varöver akademien redan förfogade. Dispositionsrätten till markområdet

13 överfördes efter föreningens upplösning på akademien genom Kungl. Maj:ts skrivelse den 1 mars 1935. För verksamheten vid stationen utsåg akademien två inspektörer, en för de geofysiska och en för de biologiska arbetena. År 1929 överflyttades större delen av de meteorologiska observationerna, utom de som kunde anses behövliga ur biologisk synpunkt, till Riksgränsen, där ett observatorium upprättades under statens meteorologisk-hydrografiska anstalts ledning. De meteorologiska arbetena i Abisko hava varit av grundläggande betydelse för kännedomen om nordligaste Sveriges klimat. Av övriga iakttagelser och undersökningar, som utförts vid stationen, kunna nämnas sådana som gällt luftelektricitet, sjötemperatur, snöavdunstning, solens och snöns strålning. Meteorografuppsändningar med drakar och ballonger ha utförts och pilotballonger uppsänts för studiet av förhållandena i de högre luftlagren. Speciella undersökningar rörande ozonförekomsten, norrsken, molndrift och fenologiska förhållanden hava också gjorts. De biologiska arbetena hava också varit omfattande. Till största delen hava dessa utförts av stipendiater, vilka av vetenskapsakademien erhållit fri bostad och arbetsplats vid stationen. Vissa somrar har antalet sådana forskare uppgått till närmare ett 30-tal, därav ofta flera utländska vetenskapsmän. Hithörande undersökningar hava i regel publicerats genom vetenskapsakademien. Bland ämnen, som behandlats, kunna nämnas lavarnas, mossornas och algernas liksom även den alpina florans sammansättning och ekologi samt talrika växtgeografiska problem förutom ett stort antal andra specialproblem rörande fjällvärldens botanik. I fråga om zoologien har bl. a. förekomst, levnadssätt och biologi rörande olika arter inom skilda djurgrupper studerats. Till belysning av omfattningen av det vetenskapliga arbetet vid Vassijaure och Abisko kan nämnas, att på grundval av observationer vid dessa platser under åren 1903—1944 publicerats vetenskapliga arbeten till ett antal av omkring 160. Vid stationen har en observatör varit anställd, i regel en yngre vetenskapsman, som för relativt kort tid, ett år eller så, åtagit sig uppdraget för att därunder samtidigt kunna utföra någon geofysisk eller rent meteorologisk specialundersökning. Observatorn, som utses av akademien i samråd med meteorologiska och hydrologiska institutet, skall enligt gällande instruktion sköta de löpande observationerna och registreringarna, verkställa en del konstantbestämningar, framkalla de fotografiska diagrammen, utföra timvärdesavläsningar på magnetogram och till institutet insända vissa månadsjournaler samt vidare hava tillsyn över stationens byggnader och instrumentutrustning. För erforderlig handräckning äger observatorn anlita någon på platsen boende person. Efter den senaste observatorns död i juli 1942 har platsen varit vakant

dels på grund av att lämplig person icke kunnat erhållas för det till förfogande stående arvodet, dels på grund av de under världskriget uppkomna särskilda svårigheterna. Vetenskapsakademien har därför i samråd med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut sökt uppehålla de mest nödvändiga rutinarbetena genom att en vaktmästare provisoriskt fått sköta de registrerande instrumenten. Bristen på sakkunnig övervakning på platsen av arbeten och instrument har emellertid medfört, att en mängd viktiga uppgifter, såsom konstantbestämningar och justeringar av instrumenten, måst eftersättas, varjämte i många fall direkta felaktigheter hos instrumenten uppkommit, vilka lett till att kontinuiteten i registreringarna av de magnetiska och seismologiska elementen brutits och att allvarliga luckor uppkommit i ett material, som kunnat vara av stort värde och i viss utsträckning borde ha kunnat ersätta de brister på liknande observationsmaterial från grannländerna, som uppstått genom krigsförhållandena. Beträffande stationens byggnader må följande anföras: Huvudbyggnaden vid stationen är ett vinterbonat trähus i två våningar med tegeltak och mäter cirka 18 X 10 m samt innehåller två laboratorierum, fyra bostadsrum samt en lägenhet om tre rum och kök för observatorn. En seismografkällare finnes under dess västra del. Under år 1944 ha vattenledning och elektrisk uppvärmning inletts samt diverse reparationsarbeten utförts. Ekonomibyggnaden, som är ett envåningsträhus med enkel plankvägg och täckt med takpapp, mäter 19 X 5 m och innehåller vedbod, verkstad och två andra utrymmen, varav det ena speciellt inretts för de därstädes uppställda magnetiska variometrarna. Vidare finnas tre smärre hus eller skjul, avsedda för speciella ändamål såsom jordmagnetiska absolutbestämningar och pilotballonguppsändningar, alla dock helt otidsenliga. Huvudbyggnaden är delvis möblerad, varjämte där finnes en del husgeråd och verktyg samt ett bibliotek. Byggnaderna äro brandförsäkrade för 75 000 kronor och inventarierna för 20 000 kronor. Sedan år 1919 har för de magnetiska och seismologiska iakttagelserna vid stationen utgått statsbidrag. För innevarande budgetår uppgår detta till 8 000 kronor. Bidraget utbetalas genom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Det skall användas dels till avlönande av observatör, som förutom fri bostad åtnjuter ett arvode av högst 4 200 kronor, vara dock ej utgår dyrtidstillägg och kallortstillägg, dels som bidrag till uppvärmning samt till förbrukningsmaterial. För stödjande av verksamheten, i första hand för underhåll av byggnader och inventarier, har vetenskapsakademien under en följd av år för »Geofysiska stationen i Abisko» anslagit 1 500, under senare år 2 000 kronor, samt såsom bidrag till »Naturvetenskapliga stationen i Abisko» 500 kronor.

15 Observatoriet i Riksgränsen. Efter framställning från statens meteorologisk-hydrografiska anstalt beslöts såsom förut nämnts, att de meteorologiska observationer, som sedan år 1912 fortgått i Abisko, i stället skulle förläggas till Riksgränsen. En del enklare meteorologiska iakttagelser hade utförts där alltsedan år 1904, frånsett några års avbrott under 1920-talet. Skälen för en sådan överflyttning sammanhängde med de båda platsernas olika belägenhet i meteorologiskt avseende. Bl. a. framhölls, att Riksgränsen låge mera västligt och på själva passpunkten mellan de dalar, som vette mot Norge, och därför borde där gjorda observationer bättre representera de atlantiska klimatförhållandena än vad fallet vore beträffande dem, som utfördes i Abisko. Det sades vidare, att Riksgränsen skulle vara av avsevärt mycket större gagn för landets väderlekstjänst samt i vetenskapligt och praktiskt hänseende i övrigt, varvid särskilt framhölls betydelsen av varningar för de starka snöstormar, vilka vintertiden ofta åstadkommo svåra avbräck för trafiken på Riksgränsbanan. Byggnaden vid Riksgränsen utgöres av ett större trähus, beläget å kronans mark invid Riksgränsens järnvägsstation. Den innehåller på nedre botten bostäder för observatör och lillsyningsman, vardera bostaden bestående av två rum och kök, vartill kommer ett instrumentrum. Den övre våningen, där en del mindre rum inretts, disponeras enligt särskild överenskommelse till största delen — utom ett rum — av statens järnvägar, som bekostat vissa omändringsarbeten. Instrumentutrustningen består av vanliga meteorologiska instrument, därav flera registrerande, vartill komma vissa reservinstrument. De observationer, som för närvarande utföras, omfatta de vanliga meteorologiska elementen jämte jordtemperatur, vattenståndsmätningar och ismätningar. På grundval av dessa observationer sammanställas väderlekstelegram, åtta till antalet och fördelade på hela dygnet å de internationellt fastställda klockslagen. Observatoriet är därför närmast jämförligt med meteorologiska och hydrologiska institutets 2:a klass telegraferande stationer, vilka skötas av kontraktsanställda observatörer. Arvode utgår enligt gällande grunder med 250 kronor per månad. Observatören har jämväl tillsyn av byggnaden och inventarier samt städar den del av lokalerna som disponeras av institutet. Han åtnjuter förmånen av fri bostad med lyse och vedbrand. Kostnaderna för verksamheten bestridas av ett under sjätte huvudtiteln anvisat anslag å 5 000 kronor till »Geofysiska undersökningar i Riksgränsen». Av anslaget beräknas 3 000 kronor för observationer och 2 000 kronor för underhåll, utrustning, bränsle, lyse och expenser.

Motsvarande organisationer i grannländerna. Sedan Rockefeller foundation för ändamålet ställt 75.000 doll, till förfogande grundades i Norge år 1926 Det Norska Institutet för kosmisk fysik för studier av norrsken, luftelektricitet, jordmagnetism och angränsande vetenskapsområden. Institutet består av en magnetisk byrå i Bergen samt det s. k. Nordlysobservatoriet i Tromsö. Enligt statuterna står institutet under ledning av en exekutivkommitté, bestående av tre av regeringen utsedda medlemmar jämte de båda observatoriecheferna. Till observatoriet i Tromsö utgår f. n. statsanslag med 35 100 kronor, vartill komma 5 000 kronor från norska radiotjänsten. I Finland inrättades år 1914 ett geofysikaliskt observatorium i Sodankylä, vilket tillhör finska vetenskapsakademien. Observatoriet förestås av en av akademien tillsatt föreståndare, som under sig har tre assistenter och en vaktmästare. Observatoriet blev år 1944 förstört genom krigshandling. Under året 1945 uppbyggdes det ånyo och är nu åter i drift. Till att börja med gjordes endast magnetiska och meteorologiska mätningar och registreringar. Till dem kommo 1921 aerologiska observationer och 1927 norrskensiakttagelser. Observatoriet utökades 1931 med en magnetisk snabbregistrering och 1932 med utrustning för mätning av jordströmmar, luftelektriskt potentialfall och strålning. I Godhavn på Grönland finnes ett observatorium, som tillhör Grönlands styrelse. Personalen anställes av styrelsen, som svarar för observatoriets ekonomi. Instrumenten ställas till förfogande av Det Danske Meteorologiske Institut, som sköter deras underhåll och förnyelse och anskaffar erforderlig förbrukningsmateriel. Det vetenskapliga arbetet utföres under ledning av meteorologiska institutet, där materialet också färdigbehandlas, och därifrån en årsbok utgives som 2:a del av Dansk Magnetisk Aarbog. Normalt består personalen av en föreståndare och en assistent, båda universitetsutbildade fysiker, samt en grönländsk medhjälpare. Årskostnaderna för observatoriet uppgå till omkring 14 000 kronor.

Uttalanden i fråga om behovet av ett nordsvenskt geofysiskt observatorium. Överdirektören G. Slettenmark a n f ö r d e i y t t r a n d e till f. d. g e n e r a l d i r e k tören G. M a l m i d e n n e s e g e n s k a p a v särskilt tillkallad u t r e d n i n g s m a n rör a n d e o m o r g a n i s a t i o n a v s t a t e n s m e t e o r o l o g i s k - h y d r o g r a f i s k a a n s t a l t i fråga o m o b s e r v a t o r i e r n a i Abisko och R i k s g r ä n s e n b l a n d a n n a t : På grund av den organisationsform, varunder arbetena bedrivits, har det varit naturligt, att observatorn skulle vara en yngre vetenskapsman, som för en relativt kort tid, ett år eller så, åtog sig uppdraget för att därunder samtidigt kunna utföra någon undersökning som han var intresserad av. Det har emellertid visat sig, att dylik observatör icke alltid står att erhålla, beroende bl. a. därpå att dessa synnerligen speciella geofysiska vetenskaper studeras av ett mycket ringa antal personer, enär endast ett fåtal platser finnas, för vilka vetenskapligt studium av magnetism erfordras och inga för vilka seismologi (läran om jordskalv o. d.) är nödvändig. Genom tillkomsten av det sjökarteverket tillhöriga magnetiska observatoriet på Lovö samt befintligheten av de magnetiska observatorierna i Tromsö och Sodankylä synes emellertid frågan om de magnetiska undersökningarna i Abisko hava kommit i ett annat läge. I Abisko torde framdeles endast behöva utföras enklare slag av observationer och någon bearbetning av desamma genom observatorn torde ej behöva ske. Även i fråga om de seismologiska undersökningarna synes det vara fullt tillfredsställande, om observatorn kan sköta registreringsinstrumenten; någon vetenskaplig bearbetning av materialet genom observatorn synes ej nödvändig och har för övrigt hittills icke utförts i nämnvärd utsträckning. Vid sådant förhållande kan observatorn vara en i fysik eller meteorologi utbildad person, vilken kunde användas att utföra vissa arbeten för anstaltens räkning och endast behövde en mindre del av arbetstiden för att utföra de magnetiska och seismologiska observationerna. Det torde härvid kanske böra erinras, att icke blott seismologi utan även magnetism hittills ansetts falla utanför anstaltens verksamhetsområde. Om en vid anstalten anställd observatör får använda viss del av tjänstetiden till magnetiska och seismologiska undersökningar, blir detta ett statens bidrag till dylika undersökningar i likhet med de expensmedel som beviljas. Om observatorstjänsten omlägges på detta sätt, synes utan eftersättande av vad som skäligen kan erfordras i fråga om magnetiska och seismologiska observationer i Abisko rätt omfattande meteorologiska observationer kunna erhållas utan särskild personalkostnad. Samtidigt bör tjänsten bliva lättare att besätta. Ännu större fördelar torde emellertid stå att vinna för anstalten genom en sådan omläggning, om nämligen observatoriet i Riksgränsen återflyttas till Abisko. 2—716091

18 Observatoriet i Riksgränsen har tyvärr icke blivit vad man hoppats, enär redan 1933 på grund av krisen observatorstjänsten indrogs. Observatoriet, som sedan dess icke är myckel mer än en vanlig telegraferande meteorologisk station, skötes av en tillsyningsman; framställning har gjorts om återbesättande av observatorstjänsten, men denna lämnades utan bifall. Om observatorstjänsten icke inom en ej alltför avlägsen framtid blir återbesatt, synes åtgärder snarast böra vidtagas för att få mera valuta för det nedskurna anslaget, nu 5 000 kronor per år. Det naturliga är då att sammanföra Riksgränsen och Abisko, vilket kan ske, om observatorn i Abisko är anstaltens tjänsteman. Med hänsyn till de i Abisko pågående biologiska, magnetiska och seismologiska arbetena torde det därvid bliva nödvändigt att förlägga det meteorologiska observatoriet till Abisko. Någon betänklighet häremot torde ej behöva hysas, trots de skäl som anfördes för observationernas förflyttning till Riksgränsen. Å den ena sidan har nämligen erfarenheten visat, att förhållandena i Riksgränsen icke äro så gynnsamma för iakttagelser, som man tänkt sig. Himlen är sålunda ofta där täckt av relativt låga moln, och de viktiga mätningarna av vinden i de högre luftlagren medelst pilotballongviseringar och observationer av de högre molnen bliva därför endast sällan utförda. För dessa observationer äro förhållandena i Abisko betydligt bättre. A andra sidan har meteorologiens utveckling lett till, att man nu fäster mycket större vikt än förr vid observationer av förhållandena i de högre luftlagren. De för väderlekstjänsten erforderliga markobservationerna i Riksgränsen torde kunna ordnas på samma sätt som vid anstaltens telegraferande 2:a klass stationer, varvid samma observatörsarvode bör beräknas som för dessa. En förflyttning av Riksgränsobservatoriet till Abisko förutsätter, att lämpliga lokaler där stå till förfogande. Denna fråga borde kunna lösas på så sätt, att Statens Järnvägar, som erhållit tillstånd att disponera viss del av anstaltens byggnad i Riksgränsen, och som med ekonomisk fördel torde kunna utnyttja hela huset, övertager detta. I stället bör ny byggnad av erforderligt observatorium i Abisko eller ombyggnad av det där befintliga ske. För utförandet av de meteorologiska, magnetiska och seismologiska arbeten, som skulle tillkomma detta observatorium, erfordras en personal av en föreståndare förslagsvis i 20 :e lönegraden samt ett biträde. Vid semester och kompensationsledighet för söndagstjänst, skulle viss personal behöva beräknas som vikarier i båda de nämnda tjänsterna. Det synes emellertid lämpligt att, i enlighet med den interskandinaviska plan, som strax före kriget uppgjordes för de aerologiska arbetena, förlägga den ena av de två aerologiska stationer, som borde upprättas inom Sverige enligt internationell rekommendation, till Abisko. Härigenom skulle bättre utnyttjande av personal kunna åstadkommas, i det att såväl de aerologiska som de förutnämnda arbetena skulle kunna ombesörjas av två meteorologer och ett biträde. Av meteorologerna bör lämpligen den ena såsom föreståndare placeras lika med statsmeteorolog i 23:e, under det att den andre bör sättas i 20:e lönegraden. Bearbetningen av det magnetiska materialet bör under dessa betingelser ombesörjas genom den institution, som handhar uppmätningen av vårt lands magnetiska variationer, d. v. s. sjökarteverkets jordmagnetiska avdelning, vilken även bör övervaka de magnetiska registreringarna och utöva kontroll över respektive instrument. Bearbetningen av det seismologiska materialet synes lämpligen böra utföras genom av vetenskapsakademien härför utsedda personer. I vad mån kontrollen av seismograferna helt skall utövas av observatorn eller eventuellt bör övervakas av samma person, som kontrollerar magnetometrarna, torde böra avgöras med hänsyn till deras kvalifikationer.

19 I sitt remissvar över det av f. d. generaldirektören G. Malm avgivna betänkandet med utredning och förslag angående organisationen av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt anförde vetenskapsakademien rörande Abisko naturvetenskapliga station i huvudsak: Akademien hade fullföljt den av Vassijaure naturvetenskapliga förening igångsatta verksamheten, och ett stort antal såväl svenska som utländska naturvetenskapsmän hade bedrivit forskningar vid stationen eller i anslutning till densamma. Dagliga mätningar, observationer och registreringar av de jordmagnetiska elementen och deras rubbningar samt registrering av jordskalv hade ingått i stationens program. Vid stationen hade dessutom geofysiska forskningar av skilda slag förekommit. Stationen utgjorde en centralpunkt för botaniska, zoologiska och geografisk-geologiska forskningar inom Torneträsk-området och hade före kriget varit flitigt anlitad av forskare inom dessa områden. Framstegen i vetenskaplig forskning och under senare tid gjorda upptäckter inom geofysiken hade mer och mer accentuerat vikten av att vårt land hade tillgång till en geofysisk station vid nordlig breddgrad. Bland nyare upptäckter, som här avsåges, torde endast böra nämnas konstaterandet av existensen av joniserade skikt lagrade över varandra i den högre atmosfären, vilka visat sig vara av fundamental betydelse för fortplantningen av radiovågor, samt upptäckten av den kosmiska strålningen, vars studium med all sannolikhet torde få betydelse även för meteorologien. Dessa fenomen hade en särskild prägel i trakter i närheten av jordens poler. Det rådande krigsläget hade i viss mån förorsakat rubbningar i verksamheten vid Abisko naturvetenskapliga station. Tidvis hade stationen använts såsom militärförläggning, och de täta inkallelserna av unga fysiker i militärtjänst hade gjort, att akademien efter föreståndarens, professor Åkerblom, bortgång, haft svårigheter med tillsättandet av ny föreståndare, vartill komme den omständigheten, att avlöningsförmånerna för befattningen vore alltför låga under nutida förhållanden. Det interregnum, som så uppstått, hade akademien velat begagna för att uppgöra plan för stationens framtida verksamhet, och akademien komme att senare taga ställning till förslag från stationens inspektörer angående vissa åtgärder, vari bland annat inginge ersättandet av äldre förslitna instrument och apparater, förslag till allmän översyn av instrumentbeståndet samt reparation av akademiens byggnader. Den betydelsefulla och mångskiftande verksamheten vid Sveriges enda geofysiska station för fri forskning gjorde, att akademien funne det angeläget, att till föreståndare för Abisko naturvetenskapliga station kunde utses en kvalificerad fysiker, som vid sidan av egna vetenskapliga undersökningar skulle vara ett stöd för andra forskare, som vid stationen önskade bedriva vetenskaplig forskning. Akademien ansåge sig icke kunna under några omständigheter biträda det förslag till omorganisation av verksamheten vid observatorierna i Abisko och

20 Riksgränsen, som framlagts i överdirektören Slettenmarks skrivelse. Om den geofysiska stationen i Abisko framdeles skulle kunna fylla de viktiga vetenskapliga uppgifter, vilka enligt akademiens uppfattning borde åligga densamma, krävdes oavvisligen en föreståndare för densamma med vida högre vetenskapliga kvalifikationer än som förutsattes i överdirektören Slettenmarks skrivelse. Ej heller kunde akademien godtaga de organisationsförslag beträffande bearbetning m. m., som i skrivelsen skisserades. Kommittén, som ansett det angeläget att få frågan om värdet av ett nordsvenskt forskningsinstitut så allsidigt belyst som möjligt, h a r begärt och erhållit yttranden i frågan från åtskilliga representanter för ämbetsverk, universitet och högskolor. Av de inkomna yttrandena må h ä r följande återgivas: Byråchefen

i Sveriges

meteorologiska

och hydrologiska

institut

A.

Ång-

ström h a r u t t a l a t följande: Med hänsyn till de önskemål, som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut främst måste göra gällande beträffande de meteorologiska arbetena vid observatoriet, är det icke av väsentlig betydelse om detsamma förlägges till Riksgränsen eller Abisko. Vad institutet främst önskar erhålla är en betryggande garanti för att fortlöpande meteorologiska observationer och rapporter kunna påräknas från ett observatorium beläget i nordvästra Lappland. Olika lägen ha härvid sina fördelar och nackdelar, och det är tydligt av den diskussion, som tidigare förts rörande Abisko och Riksgränsen, att båda förläggningarna ha sina bestämda förtjänster. De ligga sålunda inom två i fråga om vind, molnighet och nederbörd ganska väsentligt skilda klimatområden, vilka båda i vetenskapligt och synoptiskt-meteorologiskt avseende erbjuda mycket av intresse. En förläggning av det sammanslagna observatoriet till Abisko synes främst av andra än meteorologiska skäl vara att förorda. Genom att Riksgränsen i så fall bibehålles som en 2:a klassens väderleksstation skulle uppnås, att väderleks- och klimattjänsten fortfarande skulle erhålla rapporter från det klimatområde, som Riksgränsen representerar. Beträffande de meteorologiska arbetena vid det nya observatoriet måste främst följande krav ställas på deras art och omfattning. 1. Observatoriet bör vara ett s. k. l:a klassens meteorologiskt observatorium med fullständig utrustning för registrering av de viktigare meteorologiska elementen: lufttryck, temperatur, vindstyrka, vindriktning, nederbörd och solsken m. m. Uppskattning av molnens mängd och molnslag samt av optiska och elektriska företeelser i atmosfären böra utföras ävensom mätningar av jordtemperatur, snötäcke, avdunstning etc. 2. Observatoriet bör i enlighet med antagna instruktioner utföra meteorologiska observationer vid givna observationstider och insända dagliga väderlekstelegram till väderlekstjänsten. De nuvarande observationsterminerna äro kl. 01, 04, 07, 10, 13, 16, 19 och 22. Av dessa kunna eventuellt en eller flera av natlobservationerna bortfalla, beroende av den omfattning, som personalen erhåller. 3. Observatoriet bör omfatta en särskild aerologisk tjänst med uppgift att utföra dagliga radiosonduppsändningar, omedelbart sammanställa resultaten av dessa och intelegrafera dem till väderlekstjänsten. En sådan aerologisk station, förlagd till Abisko, har föreslagits i det av f. d. generaldirektör Malm avgivna betänkandet angående meteorologisk-hydrografiska anstaltens organisation. 4. Vid observatoriet bör bedrivas meteorologisk forskning, särskilt med hänsyn till områdets klimatologi och de faktorer, som bestämma detta.

21 Byrådirektören i sjökarteverket N. Ambolt har beträffande tiskt o b s e r v a t o r i u m f r a m f ö r t f ö l j a n d e ö n s k e m å l :

ett m a g n e -

Vid uppbyggandet av ett nordsvenskt observatorium bör detsamma inrättas så, att det blir av motsvarande noggrannhetsgrad som sjökarteverkets nuvarande på Lovö. Dock kan en viss eftergift göras i fråga om utrustning med s. k. absoluta instrument. Sjökarteverkets Lovöobservatorium bör svara för precisions-absolutvärden och det nordsvenska observatoriet bör kunna få tillräckligt goda registreringsvärden genom jämförelser med Lovövärdena. Observatoriet bör ha 3 kontinuerliga registreringar, en normal, en snabb och en okänslig, alla 3 lämpligen av la Cour-typ. Vidare böra finnas ett fast instrument för bestämning av deklination och transportabla la Cour-instrument för bestämningar av horisontal- och vertikalintensitet. Konslantbestämningar böra utföras och beräknas på observatoriet var 10:e dag. Skalvärdebestämningar böra göras varje månad. Deklinationsmätningarna på platsen förutsättas bliva direkt användbara som absoluta. För horisontal- och vertikalintensitetsvärden torde det behövas 2 resor om året (vinter och sommar) för en institutionens tjänsteman till Lovö för kontroll. Dessutom förutsattes att sjökarteverket en gång om året (vår eller höst) utför en komparationsbestämning. Sjökarteverket jordmagnetisk

h a r h ä r t i l l fogat följande i n t e r n a t i o n e l l a s y n p u n k t e r p å en registreringsstation.

Det internationella samarbetet fordrar av en magnetisk station: 1. Att den levererar en välskött årsbok, som om möjligt bör komma ut året efter observationerna gjorts och där noggrannheten i basvärdet för D bör vara cirka ± 0'. 2 för H ± 1 å 2 y och för Z ± 2 å 3 / . Variationen i basvärdena får ej ske häftigt. Systematiska fel måste i görligaste mån vara eliminerade. Magneternas lägen böra därför från och till kontrolleras, vilket lämpligen kan ske vid starkare störningar. 2. Karaktärtalsangivelser böra med regelbundna tidsmellanrum cirka var 3:e månad insändas till Department of Terrestrial Magnetism, Carnegie Institution of Washington, till Organisation Meteorologique Internationale och till Sjökarteverket. 3. Likaså böra till dessa institutioner insändas årsvärdena, så snart de blivit färdigbearbetade och alltså redan innan årsboken utges. 4. önskvärt är dessutom att om särpräglade fenomen observeras, dessa snarast bliva bragta till de nämnda institutionernas kännedom.

Professorn vid tekniska högskolan H. Alfvén har anfört: Då geofysiken torde vara en av de mest försummade vetenskaperna i vårt land, skulle upprättandet av ett nordsvenskt geofysiskt observatorium vara synnerligen önskvärt. Särskilt bör framhållas, alt ett sådant kan underlätta studiet av följande fenomen. 1. Genom sitt läge i norrskenszonens omedelbara närhet lämpar det sig väl för såväl norrskensobservationer som för jordmagnetiska observationer, bl. a. av magnetiska stormar. Ett tätt nät av observationsstationer nära norrskenszonen är av stor vikt, varvid möjligheten till samarbete med observatorierna i Tromsö och Sodankylä, där liknande mätningar utföras, är en särskild fördel. Utom de vanliga magnetiska instrumenten vore det även av intresse att förse observatoriet med utrustning för att undersöka om störningar av kortare period ( < 1 sec) än hittills undersökta utsändas under magnetisk storm. Denna fråga torde ha stort teoretiskt intresse. 2. Genom sitt läge på en hög geomagnetisk latitud skulle det planerade observatoriet även vara av stor betydelse för undersökningar av den kosmiska strålningen. Vid så höga latituder kan man nämligen vara säker på att icke ens den mjukaste delen av

22 denna strålning avskärmas av jordfältet. De observationer, som i första hand kunna väntas bli aktuella, äro mätningar av strålningens dagliga variation parallellt med liknande undersökningar i Stockholm. Vidare vore det måhända önskvärt, att stratosfärmätningar kunde göras, eventuellt i samband med meteorologiska stratosfärsonderingar. 3. Även jonosfärmätningar äro av intresse. Om det är motiverat att utrusta observatoriet med jonosfärsonderingsapparater med hänsyn till att det närbelägna Tromsö förfogar över sådan apparatur, kan jag icke bedöma. Chefen för telegrafverket generaldirektören H. Sterky har framhållit, att åtskilliga av de arbetsuppgifter, som torde komma att behandlas av det tilltänkta institutet, vore av mycket stort intresse för telegrafverket. Som exempel härpå kunde nämnas jonosfärundersökningar och luftjoniseringens beroende av norrskensfenomen, undersökningar av jordmagnetism och jordströmmar i samband med uppträdande av solfläckar och undersökning av atmosfäriska överspänningars korrelation till geologiska förhållanden. En fördjupad forskning inom bl. a. dessa områden skulle vara till gagn ej minst för telegrafverket. Det borde emellertid framhållas, att telegrafverket på dessa arbetsfält i vissa avseenden utfört och även i fortsättningen ämnade utföra undersökningar i egen regi. Samma förhållanden gällde även beträffande vissa andra arbetsområden, som kunde tänkas bli upptagna på institutets program. Ett överlåtande helt och hållet av forskningsverksamheten på institutet vore för telegrafverkets del varken önskvärt eller lämpligt, enär verkets utredningsbehov ibland vore av sådan särart och fordrade sådan detaljkännedom om verkets resurser och speciella önskemål, att arbetena med fördel endast kunde utföras av den egna laboratoriepersonalen. Med nämnda reservation tillstyrktes, att det planerade institutet komme till stånd, bl. a. för samordnande av undersökningar och därvid vunna resultat i Sverige. Professorn vid Chalmers tekniska högskola O. Rydbeck har meddelat, att institutionen för teleteknik och elektroteknik vid högskolan sedan långt tillbaka planerat att börja jonosfärobservationer i Kirunatrakten som ett intressant och mycket betydelsefullt komplement till de undersökningar, som bedreves i Göteborg. Länge hade det framstått som nödvändigt att för mätningar i eller nära norrskenszonerna utveckla en mätteknik, som vore mycket snabbare än den hittills använda. Den nuvarande kunde icke återge de snabba växlingarna i den övre asmosfären, vilka förekomme under norrsken och magnetiska stormar (jonosfära stormar). Under kriget hade lämpliga elektronrör inte kunnat anskaffas för detta ändamål, men sedan Carnegieinstitutionen i Washington donerat de behövliga rören till institutionen, hade arbetet med en ny snabbregistrerande mätanläggning kunnat igångsättas för fullt. För geofysikern och för solfysikern komme en mätanläggning av detta slag utan tvivel att få stor betydelse. Denna uppfattning hade professor Rydbeck fått bestyrkt vid sitt deltagande nästlidna sommar i den internationella vetenskapliga radiounionens generalförsamlings samman-

23 trade i Paris. Sålunda kunde nämnas, att professor D. H. Menzel vid Harvardobservatoriet uttalat, att den nya mättekniken borde kunna nära nog revolutionera möjligheterna att studera de transienta förloppen i den yttersta atmosfären, en fråga, som såväl för solfysikern som för geofysikern vore av största vikt. Professorn vid oceanografiska institutet i Göteborg H. Pettersson har ur allmän geofysisk synpunkt betonat önskvärdheten av att ett väl utrustat och bemannat observatorium för de berörda vetenskaperna komme till stånd i nordligaste Sverige samt att vid uppdragandet av riktlinjerna för dess verksamhet även de allt mer aktuella forskningsområdena, som avsågo kosmisk strålning (genomträngande höjdstrålning) och jonosfären, icke förbisåges. Professorn och föreståndaren för Stockholms observatorium B. Lindblad, har framhållit, att det vid en ifrågasatt utvidgning av den naturvetenskapliga stationen i Abisko vore av stor betydelse om även astronomiens intressen i någon mån kunde tillgodoses. Sedan någon tid hade vid Stockholms observatorium diskuterats frågan om anställande av vissa astronomiska observationer i övre Norrlands fjälltrakter. Den omständigheten, att solen under högsommaren vore uppe dygnet om, och det förhållandet att luften därstädes ofta vore ovanligt genomskinlig, syntes erbjuda värdefulla möjligheter för solobservationer, som närmare borde prövas och undersökas. Även i andra avseenden syntes trakten kring Abisko kunna bjuda på intressanta möjligheter för astronomiska specialundersökningar, såsom studier av de atmosfäriska ozonbanden i himlakropparnas ultravioletta spektra. I detta sammanhang kunde nämnas, att en fransk astronomisk expedition för ett tiotal år sedan under flera månaders tid bedrivit arbeten av senast nämnda slag i Abisko. Professorn vid Stockholms högskola H. W:son Ahlmann har framhållit, att snötäcket i vårt land spelade en mycket stor roll icke minst ur praktisk synpunkt. Man behövde endast erinra om dess avgörande betydelse för kommunikationerna under vintern och som vattenmagasin samt dess skydd av växttäcket, särskilt höstsäden. Kännedomen om snötäcket vore emellertid mycket bristfällig. Visserligen hade efter hand en relativt god översikt vunnits om dess utbredning och tjocklek inom skilda delar av landet och vid olika tidpunkter, men någon nämnvärd insikt om dess fysik med hänsyn till temperatur, vatteninnehåll och omkristallation förelåge knappast. N. U. Svedrups och Ahlmanns glaciärundersökningar på höga nordliga breddgrader, de av G. Seligman ledda arbetena på Jungfraujoch i Alperna och den forskning, som bedreves i Schweiz, särskilt på Weisfluhjoch, visade vilka komplicerade processer, som ägde rum i ett snötäcke från dess bildande till dess slutliga avsmältning. Bland annat kunde nämnas det i ytan bildade smältvattnets deponering i djupare delar, medan dessa ännu ägde negativ temperatur, och den därav följande omkristallisationen, samt frys-

24 ningen av smältvattnet på underliggande kall mark, som gåve upphov till det för vegetationen så betydelsefulla islagret. Samtidigt hade nämnda undersökningar möjliggjort klara problemställningar och anvisat vägarna för deras behandling. Av särskilt stor praktisk betydelse för t. ex. alla skogskörslor vore snötäckets konsistens och dess fysiska egenskaper för övrigt, som vid olika temperatur förlänade det skilda förutsättningar för slädars, skidors o. d. glidning. På grund härav vore det synnerligen angeläget, att vid planläggandet av ett geofysiskt institut det intresse beaktades, som forskning angående snötäcket ägde. Professorn vid Uppsala universitet G. E. Du Rietz har uttalat, att ett återförande av Abisko naturvetenskapliga station till den centrala ställning som centrum för biologisk och geologisk forskning och undervisning i de svenska fjällen, som den tidigare haft, utgjorde ett synnerligen värdefullt önskemål i den allmänna upprustning av naturvetenskapens forskningsmöjligheter i vårt land som f. n. påginge. Detta krävde emellertid med hänsyn till vetenskapens utveckling betydligt större utrymmen än de som hittills stått till den biologisk-geologiska forskningens förfogande inom stationen. Sålunda borde den nuvarande huvudbyggnaden i Abisko helt få disponeras för de ifrågavarande forskningsområdena, för vilka ovillkorligen alla byggnadens bostads- och laboratorierum vore nödvändiga.

Kommitténs förslag. Geofysiken och dess indelning. Benämningen geofysik täcker ett mångskiftande forskningsområde, avseende de fysikaliska fenomen, som utspelas i eller på jordklotet, inklusive dess beläggningar av vatten och luft. Vissa delar av geofysiken, exempelvis de som avse tyngdkraftsfältet, jordmagnetismen, havets ebb och flod samt meteorologien, äro mycket gamla och hava ursprungligen bearbetats från utgångspunkter inom de angränsande vetenskaperna astronomi, mekanik, geodesi och fysik. Andra delar åter, såsom studiet av de högsta luftlagrens elektrofysik samt de praktiskt-geofysiska metoder, som särskilt användas såsom hjälpmedel åt geologien, hava huvudsakligen utvecklats under de tre senaste decennierna. Språkligt sett, synes namnet geofysik såsom avseende en särskild vetenskap (närmast den fasta jordskorpans fysik) först hava använts i Tyskland omkring 1850 och trettiofem år senare i engelsk litteratur. Medan den rena fysiken har till uppgift att finna orsakssammanhanget i de processer, som utspelas i den oorganiska naturen överhuvud, kan geofysiken definieras såsom den specialgren av fysiken, som avser iakttagandet och tolkningen av de företeelser, som utspelas i eller på jordklotet inklusive dettas höljen av vatten och luft. I anslutning härtill kan geofysiken indelas i tre huvudavdelningar, nämligen den fasta jordens fysik, havets och inlandsvattnens fysik och atmosfärens fysik (meteorologi). Var och en av dessa huvudavdelningar omfattar flera specialområden, av vilka en del utvecklats till mer eller mindre självständiga vetenskaper. Så t. ex. ingå i den fasta jordens fysik först och främst de fyra grenar, som avse resp. tyngdkraftsfältet (gravimetrien), jordbävningar och andra elastiska vågor i jordskorpan (seismologien), jordmagnetismen samt de elektriska jordströmmarna (naturliga och med konst framkallade). Hit höra vidare avsnitten om temperaturen i och konstitutionen av jordens inre, jordens radioaktivitet m. m. I havets och inlandsvattnens fysik ingå oceanografi (med tidvattensläran), vetenskaplig hydrologi, frågor rörande sedimentbildning m. m. Atmosfärens fysik sammanfaller helt med meteorologien, om denna tages

26 i vidsträcktaste mening såsom läran om luftkretsen och dess företeelser. Ämnet meteorologi avgränsas också i regel med hänsyn härtill i de ledande meteorologiska handböckerna. Emellertid har forskningen inom meteorologien alltmer måst koncentrera sig kring problem rörande de fysikaliska processer, som försiggå inom de skikt av atmosfären, som ligga mellan jordytan och norrskenszonen, om också ingen bestämd höjdgräns kan dragas för dess problem. Särskilt hava väderleksläran och klimatläran på grund av deras stora praktiska betydelse fordrat allt större uppmärksamhet från de forskande meteorologernas sida. Däremot har de högsta luftlagrens elektrofysik, omfattande fenomen sådana som norrskenet, den genomträngande strålningen och jonosfären alltmer fallit utanför meteorologiens vanliga forskningsuppgifter och räknas numera lämpligen såsom hörande till geofysiken i övrigt. Med utgående från aggregationstillstånden erhålles en enkel och överskådlig indelning av geofysiken, som i stort sett kan anses tillfredsställande, åtminstone vad beträffar den fasta jorden samt havets och inlandsvattnens fysik, men den kan icke anses alltigenom tillfredsställande. Sålunda kan bl. a. erinras, att de härigenom erhållna avdelningarna icke stå helt oberoende av varandra, utan att fenomen, som företrädesvis utspelas inom en av dem, samtidigt kunna ingripa i en annan. Så utövar exempelvis havets ebb och flod en viss (om också mycket liten) verkan på tyngdkraftsfältet ett gott stycke inåt land; cykloner medföra på avstånd seismiskt påvisbara verkningar; elektriska strömmar i atmosfärens översta lager, betingade avkosmiska inflytelser åstadkomma jordmagnetiska variationer och jordströmmar etc. Den nämnda indelningsgrunden lämnar vidare intet motiv för det ovan nämnda, ur andra synpunkter lämpliga avskiljandet inom atmosfärens fysik av vissa fenomen från meteorologien; där är det i stället orsakssammanhanget, som ligger till grund för avgränsningen. De nämnda, till stor del elektriska fenomenen i atmosfärens översta lager få nämligen anses vara direkt förorsakade av utifrån världsrymden kommande inflytelser och böra därför bilda en särskild huvudavdelning inom geofysiken, som kan kallas kosmisk geofysik. I enlighet härmed kan geofysiken lämpligen indelas i fyra huvudavdelningar, nämligen den fasta jordens fysik, havets och inlandsvattnens (geo-) fysik, meteorologi och kosmisk geofysik. I den mån kosmiska inflytelser göra sig gällande i den fasta jordskorpan, såsom jordmagnetiska variationer och jordströmmar, få de givetvis anses falla även inom den förstnämnda avdelningen, likaväl som de av månens och solens Newtonska attraktion förorsakade små variationerna i tyngdkraftsfältet och därav framkallad elastisk ebb och flod i jordskorpan. Kommittén har ansett sig böra lämna denna allmänna orientering beträffande geofysikens arbetsområden, då kommitténs i det följande framlagda förslag till sin huvuddel avser geofysisk forskning. Av det sagda torde fram-

27 gå, att denna forskning är synnerligen mångsidig och för sitt rationella bedrivande fordrar en intim samverkan med övriga naturvetenskaper, särskilt fysiken. Behovet av en nordsvensk naturvetenskaplig forskningsinstitution. Såsom framgår av de i det föregående återgivna uttalandena finnas många betydelsefulla problem, vilka skulle kunna upptagas till behandling, därest vårt land ägde en nordsvensk naturvetenskaplig forskningsinstitution med tillfredsställande resurser. En dylik institution kan påräkna intresse ej endast från inhemska forskares sida utan även i hög grad från utländska vetenskapsmän. De av kommitténs ledamöter, som under det senaste året i utlandet deltagit i konferenser eller besökt vetenskapliga institutioner, hava erfarit, att utländska fysiker och geofysiker, när de informerats om planerna på ett nordsvenskt observatorium, visat det allra största intresse för de möjligheter, som därigenom skulle kunna beredas även utländska forskare att under kortare eller längre tid förlägga sitt arbete till ifrågavarande institution. Betydelsen för ett litet land som Sverige av internationellt samarbete inom forskningen kan icke överskattas, i all synnerhet som vårt land till följd av kriget under lång tid varit avstängt från kontakten med den under snabb utveckling stadda vetenskapliga verksamheten i de stora länderna. Den nu pågående allmänna kraftiga upprustningen av naturvetenskaplig forskning i vårt land gör oss även starkt beroende av kontakt med utländska vetenskapsmän. I det nuvarande läget är det särskilt önskvärt, att man utnyttjar de möjligheter till forskning inom sådana specialområden, som ligga särskilt väl till för vårt land, ty härigenom bliva sådana motprestationer inom vetenskapen möjliga, som utgöra en viktig förutsättning för ett ömsesidigt utbyte. Kommittén anser sig i detta sammanhang böra särskilt framhålla, att vissa delar av den kosmiska fysiken ha nära anknytning till en rad problem inom atomenergiforskningen och att en intensifiering av svensk forskning inom geokosmofysiken även av denna anledning kan förväntas öppna nya vägar för ett fruktbärande samarbete med utlandet. Det internationella intresset för en forskningsinstitution i Nordsverige har sin närmaste orsak i vårt lands geografiska läge. Sverige intager liksom i viss mån även grannländerna Norge och Finland i jämförelse med övriga länder en särställning genom att området norr om polcirkeln här har ett jämförelsevis milt klimat och är lättillgängligt. Motsvarande områden i Asien och Amerika hava ett synnerligen hårt klimat och dåliga kommunikationer. Grönland och Spetsbergen äro svårtillgängliga, Island ligger praktiskt taget helt söder om polcirkeln. De nordliga delarna av Norge och Finland ha icke lika goda kommunikationer som Nordsverige. I intet land kan man såsom i Sverige efter ett dygns bekväm järnvägsresa från landets centrala delar, där universitet och högskolor finnas, komma till norr om polcirkeln belägna plat-

28 ser, där forskning av det slag som här avses, med fördel kan bedrivas. Vårt lands fördelaktiga läge framgår av bilagda karta. (Bilaga A.) För geofysiska observationer är det även ofta av största betydelse att, såsom i regel är fallet i Nordsverige, luften är ovanligt klar och dimmor mera sällan förekomma. Man torde således utan överdrift kunna hävda, att vårt land äger sällsynt goda förutsättningar i här berörda avseenden och därför måste anses hava internationella förpliktelser att uppfylla. Sverige torde inom hithörande forskningsområden hava utsikter att göra betydelsefulla insatser i det internationella samarbetet. Även det praktiska behovet av löpande registreringar och observationer för olika ändamål inom de meteorologiska, seismologiska och jordmagnetiska områdena gör det till ett framträdande önskemål, att man i norra Sverige har tillgång till en väl utrustad institution. Som exempel kan nämnas flygtrafikens ökade behov av meteorologiska observationer, vilket med hänsyn till de stora värden, som här stå på spel, redan det motiverar en ökning av forskningsmöjligheterna inom polarzonen. Även jonosfärmätningarna kunna i detta sammanhang nämnas såsom inrymmande forskningsuppgifter av stor praktisk betydelse, exempelvis inom radioområdet. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver för sin verksamhet fortlöpande meteorologiska observationer och dagliga rapporter från ett observatorium i norra Lappland. Av stor vikt äro särskilt dagliga radiosonderingar rörande förhållandena i de högre luftlagren. Vidare bör därstädes bedrivas meteorologisk forskning, främst med hänsyn till områdets speciella klimatologi. Ur praktisk synpunkt betydelsefulla äro bl. a. fortsatta studier, som kunna leda till säkra snöstormsvarningar för trafiken på Riksgränsen samt aerologiska undersökningar till fromma för luftfarten. Mot bakgrunden av vad här anförts anser sig kommittén böra förorda, att i Nordsverige inrättas en naturvetenskaplig forskningsinstitution med möjligheter till forskning i en betydligt större skala än den nuvarande stationen i Abisko erbjuder. I detta sammanhang anser sig kommittén även böra framhålla vikten av att frågan om undervisning i geofysik i Sverige snarast upptages till behandling. Med stor tillfredsställelse har kommittén erfarit, att planer föreligga såväl från Uppsala universitet som Stockholms högskola om inrättande av professurer i geokosmofysik respektive den fasta jordens fysik. Då havets geofysik redan är representerad genom oceanografiska institutet i Göteborg, skulle geofysikens samtliga grenar, därest förslagen vinna beaktande, bliva tillgodosedda inom landet. Akademisk undervisning inom geofysikens olika områden torde utgöra ett nödvändigt komplement till det förslag, som framlägges i detta betänkande. Å ena sidan är en fortlöpande undervisning av största betydelse vid rekryteringen av forskare och assistenter för den planerade nordsvenska institutionen, å andra sidan torde en sådan institution

29 vara av väsentlig betydelse för undervisningen genom de möjligheter, som densamma erbjuder för studerande och yngre forskare att intränga i problem av särpräglad natur mer eller mindre otillgängliga för experimentellt arbete i andra länder. Av största vikt är därvid, att den nordsvenska forskningsinstitutionen gives en sådan organisation, att den står öppen för forskare från landets samtliga universitet och högskolor, varigenom institutionen på det mest allsidiga sätt kan utnyttjas. Även för samarbetet mellan forskare inom vitt skilda ämnen torde den föreslagna institutionen bliva av stor betydelse, bl. a. för undersökningar inom gränsområden exempelvis mellan fysisk och meteorologisk forskning och biologiens olika grenar. Kommittén har därför funnit det önskvärt att icke binda sitt förslag vid enbart geofysisk forskning och anser, att ledningen för institutionen bör givas sådan form, att till densamma vid behov kan knytas fackmän även inom andra områden än geofysiken. Förläggningsplats för ett geofysiskt observatorium i Nordsverige. I början av utredningsarbetet framstod det för kommittén naturligt, att observatoriet borde förläggas till Abisko. Med goda kommunikationer förenar denna plats fördelaktiga klimatiska förhållanden och ett av de nordligaste lägen, som i vårt land kan ifrågakomma. Det förhållandet, att vetenskapsakademien redan disponerar ett välbeläget stort område i Abisko samt å detsamma äger byggnader med fast uppställda instrument för meteorologiska, seismologiska och magnetiska registreringar talade även till förmån för Abisko såsom platsen för den planerade nordsvenska forskningsinstitutionen. Vid den förutnämnda konferensen i Abisko utfördes vissa undersökningar i syfte att få klarlagt om och i vad mån Riksgränsbanans kraftledningar, särskilt vid tågens passage, inverkade störande på jordmagnetiska mätningar. Senare mera ingående undersökningar ha bekräftat förekomsten av dylika störningar. Dessa yttra sig som klart markerade utslag (resp. svängningar) med en amplitud på cirka ± 10 y. Stundom uppgå de till ± 35 y. Störningarna uppträda dels som momentana likströmskomponenter, dels som mera kontinuerliga växelfält med ett periodtal på cirka 15 per sek. Att dessa störningar ej upptäckts på de tidigare vid Abiskoobservatoriet gjorda registreringarna torde ha berott på att de då använda magnetsystemen haft lång svängningstid. Ett närmare studium av de äldre kurvorna har emellertid numera visat, att även dessa uppvisa störningar, ehuru mindre markanta. Störningarna avtaga så föga med avståndet från järnvägen, att det är otänkbart att genom en förflyttning på något hundratal meter komma till ostört område. För en långsam registrering äro dessa hastiga störningar relativt betydelselösa, men för studier av snabbt förlöpande processer äro de farliga.

30 Sålunda kan exempelvis en s. k. »giant pulsations» karaktär väsentligt ändras genom störningarna. Vidare måste högspänningsledningen utmed Riksgränsbanan, som är belägen 200—300 m från den nuvarande observationsbyggnaden, avsevärt störa eller måhända helt omöjliggöra jonosfärmätningar och andra undersökningar, där hög förstärkningsgrad är nödvändig. Såsom framgår av de i det föregående återgivna yttrandena av professorerna Alfvén och Rydbeck äro vissa undersökningar av snabba variationer av särskilt stort intresse. Dessa torde icke kunna utföras i Abisko. På grund av här angivna förhållanden upptogs frågan om förläggningsplatsen till förnyat övervägande. Det beslöts därvid, att undersökningar skulle ske i syfte att utröna om någon annan i nordliga Sverige belägen plats än Abisko kunde visa sig mera lämplig. Även ur meteorologisk synpunkt ansågs det önskvärt, att observationer kunde förläggas till en annan plats. Erfarenheterna ha nämligen givit vid handen, att observationerna vid såväl Riksgränsen som Abisko äro starkt påverkade av de lokala väderleksförhållandena i fjälltrakterna. Det synes lämpligt, att ett observatorium av den art, som nu planeras, är så beläget, att de meteorologiska data, som erhållas i närheten av marken, äro i möjligaste mån fria från speciella lokala inflytanden. De böra sålunda motsvara luftmassans temperatur, fuktighetsoch strömningsförhållanden o. s. v. över ett större område runt om stationen. Uppgifter böra även kunna erhållas om det sätt, varpå en luftmassa över detta större område förändras. Med dessa utgångspunkter bör ett större observatorium, där kontinuerliga observationer skola utföras, om möjligt icke förläggas till dalstråk eller fjälltrakter, där lokala inflytanden i allmänhet göra sig starkt gällande, med påföljd att en skev bild erhålles av luftmassornas allmänna egenskaper. För de aerologiska mätningarna spelar visserligen stationens läge icke lika stor roll som för markvärdena, men hänsyn bör dock tagas till att en dalstations aerologiska värden äro beroende av närbelägna berg till en viss höjd, särskilt beträffande vindriktningen. Undersökningarna att finna en lämplig plats för ett geofysiskt observatorium ha givit vid handen, att ett omkring 8 km öster om Kiruna beläget område uppfyller de fordringar, som ur olika synpunkter anses böra uppställas på förläggningsplatsen för en dylik institution i Nordsverige. Verkställda undersökningar, över vilka redogörelser föreligga, ha visat, att varken Riksgränsbanan eller Kiruna-industriens olika spårvagnssystem här utöva någon mätbar störande inverkan på de magnetiska registreringarna. Någon störning av den i Abisko påvisade typen har icke kunnat observeras. Inflytandet av järnmalmsförekomsterna på jordmagnetiska mätningar har undersökts av Sveriges geologiska undersökning samt sjökarteverkets jordmagnetiska avdelning och inom vissa delar av det ifrågavarande markområdet befunnits icke medföra några olägenheter. Det relativt stora avståndet till malmfyndigheterna gör, att brytningarna där icke märkbart kunna påverka de magnetiska arbetena. Institutionen för teleteknik och elektronik vid Chalmers

31 tekniska högskola har låtit utföra mätningar på platsen i syfte att utröna dennas lämplighet för jonosfärundersökningar. Mätningarna ha givit ett mycket gynnsamt resultat. Ur meteorologisk synpunkt är det påtänkta området fördelaktigt på grund av sitt fria läge, varigenom i allt väsentligt lokala inflytanden undvikas. Enär seismografer förekomma relativt glest på denna del av jorden, kan en välutrustad seismologisk station i Kirunatrakten antagas bliva särskilt betydelsefull. Näst Scoresby-Sund (lat. 70°30') skulle, om man bortser från Abiskoobservatoriet (68°20'), ett observatorium vid Kiruna (67 o 50) bliva jordens nordligaste seismologiska station. De därnäst nordligaste stationerna äro College, Alaska (64°50'), Reykjavik (64° 10') och Ivigtut, Grönland (61° 10'). De Kiruna närmast belägna stationerna äro Bergen, Uppsala, Helsingfors, Leningrad och Pulkovo, som alla ligga mycket nära 60° latitud. Det ifrågasatta området, vars belägenhet framgår av bilagda karta (Bil. B), har en utsträckning av i ost-västlig riktning omkring 2 k m och i syd-nordlig riktning omkring 10 km. Marken är förhållandevis fast och jämn samt bevuxen med fjällbjörk och tall. Inom området reser sig en 6 —8 m hög kulle, å vars krön en mast för meteorologiska observationer lämpligen kan placeras. Vidare finnes en mindre sjö, något som för vissa undersökningar är av värde. Närheten till berget Aptasvaara (617 m ö. h.), som höjer sig omkring 200 m över den omgivande terrängen, är till fördel för astronomiska observationer, enär genom en förläggning dit av dylika observationer störande markdimmor i allmänhet kunna undvikas och en gynnsam horisontlinje i norr erhålles. Utmed landsvägen mellan Kiruna och Jukkasjärvi, som korsar området, finnes en kraftledning på 20 000 volt, 250 kW, vilken leder till bl. a. Jukkasjärvi by. För att ernå en för olika undersökningar tillfredsställande störningsfrihet erfordras, att luftledningen delvis ersattes med jordkabel. Området ligger helt inom kronoparken Kiruna i Jukkasjärvi socken. En preliminär undersökning genom domänverkets försorg har givit vid handen, att önskat område torde kunna disponeras i huvudsak enligt kommitténs önskemål. Ur kommunikationssynpunkt är platsen väl vald. Kiruna är Sveriges nordligaste vid järnväg belägna samhälle, som har ett väl underhållet vägsystem. Samtliga större vägar, bl. a. till Kuuravaara, Jukkasjärvi och Kaalasluspa, trafikeras året om av bussar med flera turer dagligen. Landsvägsförbindelse finnes även med Sveriges nordligaste samhälle, Karesuando. Kommittén har hos vattenfallsstyrelsen inhämtat, att för statens vattenfallsverks vidkommande några planer icke föreligga rörande omläggning av befintliga elektriska anläggningar eller byggande av nya sådana, som kunna tänkas störa geofysiska undersökningar i Kirunatrakten. Vidare har telegrafstyrelsen meddelat, att någon störande storstation för rundradion icke planeras i nordligaste Sverige.

32 På grund av här anförda förhållanden har kommittén ansett sig böra föreslå, att ett geofysiskt observatorium uppföres på det ifrågasatta området. Kommittén vill erinra om att även för det fall, att den geofysiska forskning, varom här är fråga, skulle förläggas till Abisko, de för forskningen erforderliga lokalutrymmena i allt väsentligt måste tillgodoses genom en nybyggnad. De nuvarande byggnaderna i Abisko äro nämligen varken i fråga om storlek eller i vad avser utförande sådana, att de tillfredsställa de behov, som den avsedda nya verksamheten uppställer. Vid alternativet Abisko hade dessutom behovet av personalbostäder medfört betydande merkostnader. En förläggning i nära anslutning till ett större samhälle erbjuder däremot såväl i vad avser lösandet av bostadsfrågan för den till observatoriet knutna personalen som i många andra hänseenden avsevärda fördelar. Även för Kirunas vidkommande skulle givetvis tillkomsten av det ifrågasatta observatoriet få betydelse ur såväl kulturella som ekonomiska synpunkter. Den naturvetenskapliga stationen i Abisko bör emellertid på grund av sin belägenhet nära fjällvärlden och de säregna biologiska förhållanden, som råda i Abiskotrakten, alltjämt utgöra ett centrum för den botaniska och zoologiska forskningen. Då vissa geofysiska arbeten vid Kirunaobservatoriet, särskilt inom norrskensforskningen, kunna antagas tillfälligtvis behöva kompletteras med samtidiga observationer i Abisko, förutsattes den nuvarande byggnaden på villkor att intrång icke sker på den biologiska forskningen därstädes skola få användas jämväl för dylika observationer. Det synes kommittén lämpligt, att Abiskostationen ställes under samma förvaltning och ledning som Kirunaobservatoriet. Den meteorologiska stationen i Riksgränsen, där enligt vad förut anförts verksamheten numera närmast är att jämföra med den som förekommer vid meteorologiska och hydrologiska institutets 2-klass telegraferande väderleksstationer, synes böra bibehållas för denna begränsade uppgift och liksom för närvarande stå under institutets omedelbara ledning. Utgifterna för verksamheten, vilka torde inskränka sig till i huvudsak ersättning åt en kontraktsanställd observatör, böra bestridas av medel, som stå till institutets förfogande. För den meteorologiska forskningen erfordras bekväma forskningsmöjligheter under längre eller kortare tid på såväl lägre som högre nivåer. Det material, som erhålles genom aerologiska observationer, lämnar endast tillfälliga värden över ett visst vertikalsnitt, vars utsträckning är beroende av de använda instrumenten och vissa andra omständigheter. De aerologiska sonderingarna äro nödvändiga och av synnerligen stort intresse både för praktisk och teoretisk meteorologi. Då det gäller att vetenskapligt utforska atmosfärens fysik i detalj äro de dock icke tillräckliga. Ett stort antal problem kräva nämligen för sin lösning ett fortgående personligt forskningsarbete på större höjd. Ett dylikt arbete är möjligt endast vid ett observatorium, beläget på någon lämplig bergstopp. Med stora uppoffringar upp-

33 förde under de två första decennierna av detta århundrade professor Axel Hamberg en byggnad för geofysiska observationer i Sarekområdet — på berget Pårtetjokko — 1 834 meter över havet. Till detta observatorium höra fyra basstationer på lägre nivå dels i Rapadalen, dels i Pårek. Läget av Pårtetjokkoobservatoriet anses ovanligt fördelaktigt och ur meteorologisk synpunkt bättre än åtskilliga höjdobservatorier i övriga Europa. F r å n allmän meteorologisk synpunkt är dess läge i förhållande till Kiruna utmärkt. Kommittén förordar, att jämväl Pårtetjokkoobservatoriet med basstationer, vilket numera tillhör vetenskapsakademien, ställes under samma ledning och förvaltning som Kirunaobservatoriet. Verksamhetsområde och arbetsuppgifter för det geofysiska observatoriet. Observatoriets verksamhetsområde och arbetsuppgifter avse dels vetenskaplig forskning inom i första hand det geofysiska området, dels mera rutinmässiga observationer av olika slag. Av de i det föregående återgivna uttalandena framgår, att inom forskningen åtskilliga uppgifter äro aktuella och kunna beräknas bliva föremål för behandling, därest de materiella förutsättningarna härför skapas. Man k a n emellertid förutsätta, att observatoriets arbetsprogram från tid till annan kommer att växla och att tyngdpunkten för forskningen därstädes kommer att förläggas ibland till det ena, ibland till det andra specialområdet. De rutinmässiga observationerna falla huvudsakligen inom meteorologiens, seismologiens, jordmagnetismens och den atmosfäriska elektricitetens områden. Löpande jonosfärmätningar och mätningar av kosmisk strålning, av vilka de senare tjäna rent vetenskapligt ändamål, beräknas även förekomma. Den rutinmässiga meteorologiska verksamheten avses skola omfatta löpande registreringar av lufttryck, lufttemperatur, luftfuktighet, vindens riktning och styrka, nederbörd och solskenstid samt vidare direkta iakttagelser minst åtta gånger om dygnet av dessa element jämte av moln, dimma, åska och nederbördsformer. Dessutom skola iakttagelser utföras beträffande jordtemperatur, vattentemperatur, norrsken, snötäcke och fenologiska förhållanden m. m. De för nämnda iakttagelser förda journalerna skola delvis bearbetas på platsen för bl. a. publicering av månads- och årsvärden, och u r registreringarna skola timvärdena uttagas. Årsvis skall med stöd härav utgivas en årsrapport enligt tidigare mönster för att ingå i Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts årsbok. Dagliga väderlekstelegram skola avfattas enligt den internationella koden och avsändas åtta gånger om dygnet å de internationellt fastställda tiderna samt dessutom extra observationer vid behov. Pilotballongviseringar och uppsändningar av radiosonder skola verkställas och beräknas minst två gånger om dagen. De erhållna resultaten skola dels telegrafiskt insändas till 3—716091

34 väderlekstjänsten, dels bearbetas i likhet med institutets aerologiska material i övrigt. De seismologiska iakttagelserna skola utföras främst medelst härför avsedda registreringsinstrument. Antalet jordskalv med eller utan förfaser bör beräknas och i övrigt skola erforderliga bearbetningar utföras. Ett samarbete med de övriga institutioner i Sverige, som utföra seismologiska observationer, förutsattes komma till stånd. De tre jordmagnetiska elementen deklination, horisontalintensitet och vertikalintensitet böra kontinuerligt registreras såsom redan nu sker i Abisko. E n snabbregistrering av samma element för studium av »giant pulsations» och dylika fenomen bör anordnas. Vidare bör observatoriet utrustas med en registrering av lägre känslighetsgrad för att säkerställa uppteckningen av starkare magnetiska stormar. Med tanke på den höga latitud, på vilken observatoriet skulle förläggas, synes detta särskilt betydelsefullt. Var 10 :e dag böra basvärdena för de registrerande instrumenten bestämmas och beräknas. Skalvärdesbestämningar böra göras varje månad. De absoluta värdena böra vad beträffar deklination bestämmas direkt vid observatoriet, men kunna för de båda andra elementen — horisontal- och vertikalintensitet — erhållas dels genom 2 komparationsresor (vinter och sommar) för en observatoriets tjänsteman till Lovö, dels genom komparation i Kiruna 1 gång om året genom sjökarteverkets försorg. En magnetisk årsbok av samma typ som den från sjökarteverkets observatorium på Lovö publicerade bör utgivas. Karaktärtal böra beräknas och meddelas vederbörande internationella institutioner minst var tredje månad. Till dessa institutioner böra också iakttagelser av eventuella särpräglade fenomen inberättas. En intim kontakt med sjökarteverkets jordmagnetiska avdelning bör eftersträvas. Vissa element inom den atmosfäriska elektriciteten, såsom mätning av potentialfallet och luftens jonisering, böra även kontinuerligt registreras. Ledning, administration och personal. Det arbete, som är avsett att utföras vid det geofysiska observatoriet, kan beträffande sin allmänna art, såsom förut framhållits, indelas i två slag, det ena omfattande huvudsakligen rutinarbete, det andra vetenskapligt forskningsarbete inom geofysikens skilda arbetsområden. Det förra utgöres väsentligen av löpande registreringar och bearbetningar i standardiserad form av mätresultaten; det senare ingår som led i en mera rörlig forskning, inom vilken såväl mätmetoder som behandling av resultaten äro underkastade en förhållandevis snabb variation och utveckling, i nära kontakt med det teoretiska arbetet på området. De rutinmässiga arbetena äro i väsentlig grad reglerade dels av internationella överenskommelser, dels av

35 bestämmelser inom de ämbetsverk, vilka redan i viss omfattning ha till uppgift att ombesörja utförandet av vissa rutinarbeten av geofysisk art. Så är fallet med de meteorologiska observationer och registreringar, i vilka numera som en viktig del ingå aerologiska mätningar och deras bearbetning och vilka omhänderhavas av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Liknande gäller de magnetiska registreringarna och rutinobservationerna, som i stor utsträckning handhavas av sjökarteverket. Seismografiska registreringar utföras inom landet såväl vid meteorologiska institutionen i Uppsala som vid astronomiska observatoriet i Lund. Dylika registreringar synas även vara av intresse i samband med den verksamhet, som utövas av Sveriges geologiska undersökning. Betraktar man frågan om observatoriets ledning och administration med hänsyn till vad som här sagts angående de olika intressen, som föreligga, skulle det kunna ifrågasättas, om det icke vore en lämplig form för organisation att lägga de mera rutinmässiga arbetsuppgifterna under var och en sitt ämbetsverk och låta t. ex. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut stå för den meteorologiska delen, sjökarteverket för de magnetiska arbetena och eventuellt meteorologiska institutionen i Uppsala eller Sveriges geologiska undersökning för de seismologiska. De rena forskningsarbetena kunde vid sidan härav planeras och dirigeras av en eller flera vetenskapliga ledare. Fördelen härav vore, att de nämnda instituten övertoge ansvaret, vart och ett för de arbeten, som redan nu i viss grad ligga inom deras verksamhetsområden och för vilkas skötsel specialister äro anställda vid de nämnda instituten. Då dessa redan med hänsyn till sin existerande verksamhet stå i intim samverkan med internationella organisationer på respektive områden, skulle härigenom den nödiga anpassningen efter internationella bestämmelser och rekommedationer uppehållas. Olägenheten av denna anordning ligger i den alltför stora splittring och överorganisation, som lätt uppkomme, om ledningen låge på alltför många händer. En viktig synpunkt är, att intim samverkan måste äga rum mellan olika verksamhetsgrenar vid observatoriet. Från denna synpunkt är en gemensam ledning önskvärd. Med hänsyn härtill har kommittén stannat vid att förorda en kompromiss, innebärande att den meteorologiska verksamheten i allt väsentligt avses skola omhänderhavas direkt av meteorologiska och hydrologiska institutet, inom vars verksamhetsområde en betydande del av de planerade arbetena vid observatoriet komme att falla, medan den övriga verksamheten, som förutom de rutinmässiga arbetena av magnetisk och seismologisk art i huvudsak komme att bestå av rena forskningsuppgifter, skulle stå under ledning av den styrelse, som närmast skulle omhänderha observatoriets angelägenheter. Kommittén utgår emellertid därvid från att vid sidan av den meteorologiska forskning, som meteorologiska och hydrologiska insti-

30 tutet enligt sin instruktion har att bedriva, dylik forskning skall kunna ske jämväl i den verksamhet, som avses skola stå under ledning av den förenämnda styrelsen. Med den här angivna uppdelningen av verksamheten vid observatoriet bör till meteorologiska och hydrologiska institutet upplåtas vissa delar av observatoriet. Vidare bör personalen för den meteorologiska verksamheten tillhöra institutet och avlönas av detta. Den utrustning, som erfordras för de av institutet ledda arbetena, bör jämväl bekostas av institutet och vara dess egendom. Vid behandling av frågan angående observatoriets ledning och administration måste man enligt kommitténs mening även taga hänsyn till behovet av forskning i Nordsverige inom övriga naturvetenskaper, företrädesvis biologien. För den biologiska forskningen spela undersökningar i norra Sverige en väsentlig roll. Av den tidigare här omnämnda vetenskapliga produktionen på basis av observationer i Nordsverige faller det övervägande antalet avhandlingar inom zoologi och botanik. Laboratorier för biologiska undersökningar i Nordsverige tagas dock i regel i anspråk endast under en kortare tid av året. Det synes därför ändamålsenligt att för biologien reserverade byggnader i viss utsträckning utnyttjas jämväl för geofysiska undersökningar. Redan detta förhållande talar för en gemensam ledning för nordsvensk forskning. Av praktiska skäl är det även av vikt, att stationer, som till stor del måste stå oanvända vintertid, underställas en särskild för ändamålet avsedd organisation, som fungerar året om. Härigenom undvikes de svårigheter för nödig tillsyn, som beträffande såväl Abiskostationen som de Hambergska observationshyddorna i Sarekområdet hittills medfört stora olägenheter. Av dessa skäl förordar kommittén, att samtliga här omnämnda nordsvenska forskningsinstitutioner ställas under en gemensam styrelse, vilken alltså skulle utöva den omedelbara ledningen och övervakningen av verksamheten såväl beträffande observatoriet i Kiruna — i den mån denna ej omhänderhaves av Sveriges meteorologiska och hydrologiska intitut — som beträffande naturvetenskapliga stationen i Abisko och de Hambergska observationshyddorna i Sarekområdet. Kommittén har ingående övervägt frågan om de nordsvenska forskningsinstitutionernas ledning. Närmast har därvid diskuterats huruvida institutionerna borde lyda direkt under Kungl. Maj:t såsom fallet är t. ex. med statens väginstitut och statens geotekniska institut eller i likhet med naturhistoriska riksmuseet och statens etnografiska museum stå under inseende och vård av vetenskapsakademien. Då observatoriet i Kiruna skulle komma att tillhöra staten och de löpande kostnaderna förutsatts skola i allt väsentligt bestridas av statsmedel, kunde det måhända synas ligga närmast till hands att stanna vid det förstnämnda alternativet. Vid ett ställningstagande till detta spörsmål måste emellertid hänsyn tagas till att verksamheten vid institutionerna, sådan den är tänkt, skulle komma att omspänna betydande,

.'57

från varandra tämligen fristående delar av det naturvetenskapliga forskningsområdet. På ledningen måste därför ställas det kravet, att den kan överblicka och äga sakkunskap inom flertalet av de olika områden, varom här är fråga. Är detta icke fallet kan det befaras, att verksamheten icke erhåller den allsidiga inriktning som är önskvärd. Därest ledningen av institutionerna skall omhänderhavas av en styrelse, lydande direkt under Kungl. Maj:t, måste den alltså bestå av ett betydande antal ledamöter, enär i annat fall den erforderliga överblicken och sakkunskapen hos ledningen kommer att saknas. Men även om ledamöternas antal bleve tämligen stort och ledamöterna utsåges med hänsynstagande i möjligaste mån till de vid tidpunkten för styrelsens utseende närmast till hands liggande forskningsuppgifterna synes det icke osannolikt, att sedermera nya forskningsuppgifter kunde komma att snabbt aktualiseras, vilka med styrelsens dåvarande sammansättning måhända icke bleve på önskvärt sätt tillgodosedda. Mot här berörda alternativ talar även det förhållandet, att en styrelse med ett mycket stort antal ledamöter kan antagas bliva mindre funktionsduglig och att förvaltningen i vissa hänseenden blir osmidig. De här antydda olägenheterna med en styrelse direkt under Kungl. Maj:t synas icke i samma mån vidlåda alternativet, avseende att ställa forskningsinstitutionerna under inseende och vård av vetenskapsakademien. Genom sin sammansättning — den omfattar över ett 100-tal vetenskapsmän från naturvetenskapens olika grenar — representerar akademien i vad avser den naturvetenskapliga forskningen den största samlade sakkunskap, som vårt land äger, och besitter därmed den överblick över naturvetenskapen, som utgör en väsentlig förutsättning för att verksamheten vid institutionerna skall dels bliva så allsidig som möjligt och dels kunna anpassas efter vetenskapens utveckling inom skilda områden. Då antalet ledamöter i den styrelse, som i enlighet med de riktlinjer, som uppdragas av akademien, skulle omhänderhava den omedelbara ledningen och övervakningen av verksamheten vid observatoriet i Kiruna jämte de naturvetenskapliga stationerna i Abisko och i Sarekområdet, icke behöver vara alltför stort, bör arbetet kunna bedrivas på ett effektivt och smidigt sätt. Detta alternativ äger slutligen den fördelen, att organisationen i viss utsträckning bör kunna begränsas i förhållande till vad eljest skulle vara fallet, i det att den övervägande delen av de administrativa och kamerala uppgifterna bör kunna omhänderhavas av akademiens egen förvaltningspersonal. Då kommittén kommit till den uppfattningen, att verksamheten vid de skilda nordsvenska forskningsstationerna kan antagas bliva i olika hänseenden bäst tillgodosedd, därest dessa ställas under vetenskapsakademiens inseende och vård, förordar kommittén delta alternativ. Kommittén föreslår, att det planerade geofysiska observatoriet i Kiruna, naturvetenskapliga stationen i Abisko samt de Hambergska observationshyddorna i Sarekom-

38 rådet sammanföras under en gemensam organisation benämnd Övre Norrlands naturvetenskapliga forskningsinstitutioner. Kommittén utgår från att akademien och särskilt styrelsen vid ledningen av forskningsinstitutionerna står i intim kontakt dels med de institutioner och myndigheter, som helt eller delvis böra åtaga sig den rutinmässiga bearbetningen av de erhållna meteorologiska, magnetiska och seismologiska observationerna, och dels med dem, som äro sysselsatta med forskningsproblem, för vilka observationer i Nordsverige skulle vara av värde. Med hänsyn till det samarbete, som bör bestå mellan forskningsinstitutionen och den verksamhet, som bedrives därstädes av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, synes det lämpligt, att detta är representerat i den förutnämnda styrelsen. Även beträffande sjökarteverket, torde detta böra vara fallet, då dess behov av löpande registreringar från ett observatorium i Nordsverige är uppenbart. Vidare böra, därest såsom ifrågasatts professurer inrättas i geokosmofysik vid Uppsala universitet och i den fasta jordens fysik vid Stockholms högskola, innehavarna av dessa professurer vara självskrivna ledamöter i styrelsen. Denna bör i övrigt bestå av sex ytterligare ledamöter, utsedda tre av den vid akademien föreslagna geofysiska klassen, 1 två av akademiens fysiska klass samt en av akademiens klasser för botanik och zoologi gemensamt. Det förutsattes, att dessa sex ledamöter, vilka icke behöva tillhöra akademien, väljas under hänsynstagande till att för den ifrågavarande forskningen aktuella specialområden bliva i ändamålsenlig omfattning representerade. Ordförande i styrelsen bör tillsättas av Kungl. Maj:t på förslag av vetenskapsakademien. De valda ledamöterna böra utses för en tid av tre år. Det torde böra åligga styrelsen bland annat att — i mån av behov efter samråd med olika intresserade institutioner och forskare — organisera verksamheten vid Övre Norrlands naturvetenskapliga forskningsinstitutioner, i den del denna icke omhänderhaves av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, att till vetenskapsakademien avgiva förslag beträffande tillsättande av befattningarna som geofysiker och som platsföreståndare vid observatoriet i Kiruna och den naturvetenskapliga stationen i Abisko, att anställa övrig erforderlig personal enligt den av vetenskapsakademien för institutionerna fastställda staten, att årligen till vetenskapsakademien inkomma dels med förslag till inkomstoch utgiftsstat för institutionerna inom ramen för de medel, som stå till akademiens förfogande för deras drift, dels med de uppgifter, som erfordras för äskande av statsanslag för nästkommande års verksamhet, 1

Kommittén har under hand erfarit, att vetenskapsakademien förbereder inrättandet av en klass för geofysik.

39 att vid behov av ny- eller tillbyggnad samt av instrumentanskaffningar av mera kostnadskrävande art låta utföra erforderliga utredningar och kostnadsberäkningar samt till vetenskapsakademien göra därav föranledda framställningar, att övervaka institutionernas ekonomi i vad avser användningen av de medel, som ställas till förfogande av vetenskapsakademien, infordra och granska årsredogörelser och redovisningar samt vidarebefordra dem till vetenskapsakademien, att fastställa dels erforderlig arbetsordning för den personal, som icke tillhör Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, dels i samråd med institutet de allmänna ordningsföreskrifter, som kunna anses erforderliga för personalen vid observatoriet i Kiruna, att i övrigt beträffande institutionerna vidtaga de åtgärder, som kunna befinnas erforderliga för att forskningen och samarbetet mellan olika forskningsgrenar skola kunna bedrivas på ett i möjligaste mån effektivt och ändamålsenligt sätt. Den omedelbara ledningen och tillsynen av den vetenskapliga delen av arbetet vid observatoriet i Kiruna bör anförtros åt en välkvalificerad geofysiker, som för en icke alltför kort tid kan förlägga sin verksamhet till observatoriet. För uppdraget torde lämpligen böra ifrågakomma en docent vid universitet eller högskola eller annan person med motsvarande kompetens. Geofysikern bör avlönas medelst arvode, vars belopp bör bestämmas från fall till fall. Storleken och sammansättningen av den för det vetenskapliga arbetet i övrigt erforderliga personalen böra inom ramen för tillgängliga medel anpassas efter de vid olika tider rådande förhållandena. Bortsett från en instrumentmakare, en vaktmästare och ett kanslibiträde böra därför icke ifrågakomma några fasta befattningar. Löneförmånerna liksom anställningstiden för dessa befattningshavare böra bestämmas med hänsynstagande till olika föreliggande arbetsuppgifter. Då det är ett intresse, att instrumentmakaren, vaktmästaren och kanslibiträdet vid observatoriet i Kiruna, vilka förutsättas skola betjäna jämväl den av meteorologiska och hydrologiska institutet vid observatoriet ledda verksamheten, skola kunna mera stadigvarande knytas till observatoriet, bör möjlighet föreligga att giva dem extra ordinarie anställning. Vid ett observatorium av här avsett slag måste en betydande del av instrumentutrustningen för att kunna tjäna de mycket speciella ändamål, varom här är fråga, tillverkas vid observatoriet. Reparationer och ändringar av instrument förutsättas också komma att i allt väsentligt ske vid observatoriet. I viss utsträckning torde verkstaden även komma att tagas i anspråk för arbeten för stationerna i Abisko och Sarekområdet samt för vissa tillfälligt uppförda baracker eller transportabla laboratorier, varom kommittén i det följande framlägger förslag. På grund av omfattningen av instrumentarbetena

40 och arbetenas kvalificerade karaktär måste stora fordringar ställas på instrumentmakaren. Befattningen bör därför kunna placeras i lönegrad Eo 12. För vaktmästaren och kanslibiträdet böra kunna ifrågakomma placering i lönegrad Eo 7. För observatoriet i Kiruna och för den naturvetenskapliga stationen i Abisko böra utses platsföreståndare. Det synes ligga närmast till hands, att detta uppdrag vid Kirunaobservatoriet meddelas geofysikern, men hinder bör icke möta att a n n a n för ändamålet lämplig person vid observatoriet utses t. ex. den statsmeteorolog, som skulle förestå meteorologiska och hydrologiska institutels verksamhet vid observatoriet. Till platsföreståndarne bör utgå ett månadsarvode av högst 100 kronor, beträffande den naturvetenskapliga stationen i Abisko dock under högst 5 månader årligen. Till ledamöterna i styrelsen bör utgå ersättning med 20 kronor per sammanträde. Ordföranden bör uppbära ett årligt arvode av 500 kronor. Som ersättning till en sekreterare åt styrelsen bör beräknas ett belopp av 800 kronor.

Årskostnader för forskningen vid det geofysiska observatoriet i Kiruna. Kommittén har med utgående från den organisation, som i det föregående skisserats, sökt att uppskatta de årliga kostnaderna för forskningsverksamheten vid observatoriet. Det ligger i sakens natur, alt på grund av den speciella verksamhet varom här är fråga och svårigheterna att för närvarande bedöma omfattningen och inriktningen av densamma en dylik uppskattning är mycket vansklig. Personalkostnaderna har kommittén beräknat till följande belopp: 1 geofysiker 12 000 2 assistenter 1(5 000 1 amanuens 6 000 1 instrumentmakare Eo 12 6 540 Instrumentmakareelever och tillfälliga laboratoriebiträden 15 000 1 vaktmästare Eo 7 5 430 1 kanslibiträde Eo 7 5 430 1 hushållerska 3 600 1 städerska 3 000 Arvode åt platschef 1 200 Ersättning till styrelsen 3 000 Ersättning till sekreteraren 800 Summa Kronor 78 000 I lönerna till den extra ordinarie personalen äro inräknade rörligt tillägg, kristillägg, provisoriskt lönetillägg och kallortstillägg.

41 Kommittén vill understryka, att de i uppställningen för olika arvodestagare angivna arvodena icke få betraktas såsom fixerade till sina belopp utan endast tjäna syftet att få fram en ungefärlig kostnadsram för personalutgifterna. I detta sammanhang bör erinras, att utöver den i det föregående angivna, till observatoriet mera fast knutna forskningspersonalen åtskilliga forskare kunna antagas komma att för längre eller kortare tider förlägga sin verksamhet till observatoriet för att där ägna sig åt speciella forskningsuppgifter. Dessa forskare förutsättas komma att bedriva sitt arbete med bidrag från statliga eller privata forskningsmedel, varför observatoriets stat icke skulle behöva belastas med några utgifter härför. Utländska forskare beräknas i regel medföra erforderlig instrumentutrustning för egna arbeten. Kirunaobservatoriets omkostnader böra upptagas på följande sätt. För bränsle, lyse och vatten beräknas ett belopp av 14 000 kronor. Anskaffning och underhåll av instrument och övrig utrustning komma att med hänsyn till verksamhetens art och omfattning draga tämligen betydande årliga kostnader. Dessa böra därför icke beräknas lägre än 30 000 kronor. Övriga expenser, däri inräknade dels kostnader för vetenskaplig litteratur med förslagsvis 3 000 kronor, dels utgifter för drift av en automobil, som får anses erforderlig med hänsyn till observatoriets läge omkring 8 km utanför Kiruna, uppskattas till 10 000 kronor. De vid observatoriet anställda befattningshavarna kunna antagas behöva för olika forskningsuppgifter företaga resor i relativt stor utsträckning såväl till platser inom Lappland som till forskningscentra inom landet för undersökningar samt för konferenser rörande med forskningen sammanhängande problem. Vidare måste medel beräknas för resor till och från institutionerna för styrelsens ledamöter. Med hänsynstagande till dessa behov och behovet, ehuru i väsentligt mindre grad, av resor till Abiskostationen, bör posten till reseersättningar beräknas till 8 000 kronor. För publikationstryck bör slutligen upptagas ett belopp av 3 000 kronor. I enlighet med dessa beräkningar skulle observatoriets omkostnader uppgå till sammanlagt 65 000 kronor. Behovet av å ena sidan personal och å andra sidan nyanskaffning av instrument och övrig utrustning kan givetvis komma att avsevärt växla från tid till annan. Vissa tider kan sålunda personalbehovet vara särskilt stort medan däremot mindre anspråk ställas på nyanskaffning. Motsatta förhållandet kan också beräknas uppkomma. För att verksamheten vid observatoriet skall kunna bedrivas på det sätt som bäst gagnar forskningen, synes det därför kommittén angeläget, att styrelsen äger disponera de för personal samt för anskaffning och underhåll av instrument och övrig utrustning beräknade medlen med tämligen stor frihet. I dylikt syfte föreslår kommittén, att de i det föregående upptagna avlöningsmedlen i den mån de avse arvoden åt personal vid observatoriet samt det för instrumentanskaffning

42 och underhåll avsedda beloppet tillsammans med ett för Abiskostationen i det följande upptaget belopp för anskaffning och underhåll av instrument m. m. anvisas under ett gemensamt reservationsanslag, förslagsvis benämnt »Naturvetenskaplig forskning i Nordsverige», och att detta anslag får disponeras alit efter föreliggande behov för såväl personal- som instrumentutgifter. I enlighet härmed skulle för observatoriet böra anvisas dels ett avlöningsanslag för den extra ordinarie personalen samt för arvoden till styrelsen och dess sekreterare, dels ett omkostnadsanslag, avseende vanligen förekommande expenser, inkl. vetenskaplig litteratur, rese- och traktamentsersättningar samt publikationstryck, dels ock ett forskningsanslag.

Årskostnader för den naturvetenskapliga stationen i Abisko och observationshyddorna i Sarekområdet. För den naturvetenskapliga forskningen vid stationen i Abisko och vid observationshyddorna i Sarekområdet torde man böra förutsätta, att i regel tillfälliga särskilda anslag från fonder för naturvetenskaplig forskning eller andra tillfälliga anslag av statlig eller privat natur torde komma att stå till förfogande. Emellertid fordrar stationen i Abisko en kontinuerlig tillsyn samt medel för uppvärmning. Såväl denna som observationshyddorna i Sarekområdet tarvar dessutom ett belopp för årligt underhåll. Då dessa byggnader äro vetenskapsakademiens egendom, förutsätter kommittén att akademien liksom hittills svarar för denna senare utgift. Kommittén förutsätter därjämte, att akademien i den mån så blir möjligt kommer att med ytterligare medel stödja forskningen vid Abisko naturvetenskapliga station och, om så skulle erfordras, även vid observationshyddorna i Sarekområdet. Årskostnaderna för Abiskostationen, som huvudsakligen skulle reserveras för biologisk forskning, torde bortsett från kostnaden för byggnadernas underhåll kunna fixeras till 9 400 kronor enligt följande uppställning: Arvode till platsföreståndare 500: — Arvode till på orten bosatt person för tillsyn och vissa enklare löpande observationsarbeten 2 400: — Kostnader för bränsle, lyse, vatten m. m 2 000: — Anskaffning och underhåll av instrument m. m 4 500: — Summa Kronor 9 400: — Beträffande forskningsanslag för arbeten vid observationshyddorna i Sarekområdet synes intet särskilt årsanslag f. n. behöva fixeras. Arbetet därstädes torde åtminstone till att börja med bliva av mera tillfällig karaktär och kostnaderna kunna utgå av ovannämnda belopp till naturvetenskaplig forskning i Nordsverige.

43 Bidrag till forskningsverksamheten. En förläggning av observatoriet till Kiruna kommer uppenbarligen att för såväl Jukkasjärvi kommun som särskilt Kiruna municipalsamhälle få betydelse ur både ekonomisk och icke minst kulturell synpunkt. Kommittén fann det därför naturligt att söka kontakt med representanter för kommunen och municipalsamhället för utrönande av om förutsättningar förelågo för erhållande i lämplig form av ekonomiskt stöd för verksamheten vid Kirunaobservatoriet. Vid förhandlingarna visade det sig såsom väntat, att ett betydande intresse förelåg för tillkomsten av det ifrågasatta observatoriet. Särskild vikt fästes vid det förhållandet, att en vetenskaplig forskningsverksamhet med anknytning till Kiruna skulle avsevärt bidraga till att bryta den kulturella isolering, som f. n. utmärkte samhället. Förhandlingarna hava numera resulterat i ett beslut av kommunalfullmäktige i Jukkasjärvi kommun, innebärande att kommunen utfäst sig att t. v., dock minst i 10 år, årligen dels ställa till förfogande ett belopp av 10 000 kronor såsom stipendier åt förslagsvis 3 från den fyraåriga yrkesskolan eller det kommunala gymnasiet i Kiruna avgående elever, som förklara sig beredda att under en ej alltför kort tid taga anställning vid observatoriet för deltagande i där förekommande instrument-, laboratorie- eller fältarbeten, dels ock direkt bidraga till observatoriets kostnader med ett belopp av 20 000 kronor. Såsom förut nämnts beräknas särskilt instrumentarbetena att bliva av förhållandevis stor omfattning. Det arbetskrafttillskott, som stipendiaterna skulle komma att representera, skulle därför bliva av betydande värde för observatoriet och kunna antagas komma att medföra en mot stipendiernas belopp svarande minskning av observatoriets personalutgifter. På grund av den värdefulla praktik i framförallt finare instrumentarbete, som observatoriet kan erbjuda, förefaller det sannolikt, att en dylik möjlighet till fortsatt utbildning kommer att av de nyssnämnda avgående eleverna omfattas med största intresse. Stipendiaterna skulle med hänsynstagande till sin lämplighet för olika ifrågakommande uppgifter efter ansökan uttagas av observatoriets platsföreståndare efter samråd med vederbörande kommunala myndigheter. Vid förhandlingar med representanter för kommunalfullmäktige i Jukkasjärvi kommun har man även förklarat sig beredd att i ett planerat större kommunalt bostadsbygge i Kiruna reservera ett antal lägenheter för observatoriets personal. Bostadsfrågan för personalen kan härigenom beräknas erhålla en fullt tillfredsställande lösning. Såsom i det föregående angivits lämnar vetenskapsakademien f. n. ett bidrag av 2 500 kronor till geofysiska och andra arbeten vid den naturvetenskapliga stationen i Abisko. Kommittén förutsätter att, därest föreliggande förslag genomföres, akademiens bidrag kommer att höjas. Akademiens representanter i kommittén hava under hand erfarit, att ett årligt belopp av

44 minst 5 000 kronor kan påräknas, vilken summa skulle ställas till den föreslagna styrelsens förfogande. Därest hänsyn tages till dessa bidrag å sammanlagt 35 000 kronor, skulle det nyssnämnda särskilda anslaget till naturvetenskaplig forskning i Nordsverige kunna minskas med samma belopp. Från detta anslag skulle i enlighet med vad förut föreslagits bestridas dels arvoden till personal vid forskningsinstitutionerna, beräknade till 59 700 kronor (56 800 -f 2 900), och dels de till 34 500 (30 000 + 4 500) kronor beräknade utgifterna för anskaffning och underhåll av instrument m. m. eller sammanlagt 94 200 kronor. Det erforderliga anslaget för naturvetenskaplig forskning i Nordsverige skulle alltså sedan bidragen från Jukkasjärvi kommun och vetenskapsakademien avdragils uppgå till 59 200 kronor. Kostnaderna för den till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut hörande verksamheten. Enligt de krav, som framställts från internationellt håll, (PICAO i Dublin 1946) borde Sverige åtaga sig upprättandet av minst 3 aerologiska stationer med minst 2 dagliga uppsändningar med radiosonder. Önskemål hava även uttalats att dessa stationer samtidigt måtte utföra radiovindmätningar. Dessa fordringar taga i främsta rummet hänsyn till de minimikrav, som ansetts böra uppställas för den internationella luftfarten. För närvarande har Sverige två aerologiska stationer, den ena vid Göteborgs flygplats, Torslanda, den andra vid Stockholms flygplats vid Bromma. Vid den förra äger en daglig uppsändning rum, vid den senare uppsändas dagligen två radiosonder och utföras samtidigt radiovindmätningar. 1946 års riksdag har emellertid beviljat medel till upprättandet av ytterligare en radiosondstation. Förberedelser hava vidtagits för dess förläggande till Luleå. I sina petita till 1947 års riksdag har institutet räknat med att alla de nämnda tre stationerna skola företaga 2 uppsändningar dagligen, samt att radiovindmätningar skola utföras i Stockholm. Förläggningen av den tredje aerologiska stationen till Luleå är en provisorisk anordning i avvaktan på att frågan om det nordsvenska observatoriets förläggning skulle lösas. I och med ett observatoriums upprättande i Kiruna avser institutet att till detsamma förlägga denna aerologiska station, som sålunda eventuellt bör överflyttas dit från Luleå. Frågan om den personal, som måste beräknas enbart med hänsyn till de aerologiska arbetena, har upptagits redan i den Malmska utredningen. Den utgöres av två meteorologer, två assistenter och en hantlangare. För verksamheten i Kiruna bör man med hänsyn till att den bör omfatta även de uppgifter, som tillkomma en fullständig synoptisk station, samt till att såväl bearbetning av observationsmaterial, som viss kalibrering och reparation av radiosonder lämpligen bör utföras på platsen, beräkna ytterligare någon

45 förstärkning av personalen. För en preliminär beräkning av kostnaderna har kommittén, utan att därmed vilja föregripa den närmare precisering av personalbehovet, som institutet efter hand kommer att upptaga bland sina petita, utgått från följande personaluppsättning: 1 statsmeteorolog (Eo23), 2 meteorologer (resp. i Eo 20 och E o l 8 ) , 1 förste laboratorieassistent (Eo 15) och 2 laboratorieassistenter ( E o l 2 ) . Laboratorieassistenterna böra åligga att biträda vid de aerologiska observationerna, att utföra synoptiska observationer och att ombesörja kalibrering och reparation av instrument. Årskostnaden i löner för denna personal beräknas till cirka 51 000 kronor. Beträffande de årliga omkostnaderna för en station med två radiosonderingar har denna av institutet i dess petita upptagits till omkring 80 000 kronor. I fråga om engångskostnaden för utrustning med instrument m. m. till laboratorierna beräknas för institutets del av verksamheten ett belopp av 15 000 kronor, vilken summa efter hand bör begäras å institutets stat. Det förutsattes härvid, att kostnaderna för möbler och andra inventarier av liknande slag komma att bestridas av det allmänna utrustningsanslag, vilket upptagits i det följande. Engångskostnader för den naturvetenskapliga forskningen i Nordsverige. Byggnadskostnader. Efter framställning av kommittén har byggnadsstyrelsen uppdragit åt arkitekten Olov Söderman att efter samråd med kommittén uppgöra förslag till byggnad för observatoriet i Kiruna. De riktlinjer, som kommittén lämnade för byggnadsförslagets uppgörande, innebära i huvudsak följande. Byggnaden kan lämpligen utföras med souterrainvåning, då ett antal speciallaboratorier icke fordra full dagsljusbelysning och relativt stora utrymmen måste reserveras för maskinrum och förråd samt andra rum, som med fördel kunna läggas under markytan. Seismografiska laboratoriet och köldlaboratoriet böra placeras i denna våning, likaså snickarverkstad, ett omklädningsrum, där medhavd fältutrustning kan förvaras, en bastu samt tvenne brandsäkra arkiv, ett för det meteorologiska och ett för det övriga geofysiska observationsmaterialet. Verkstadslokal samt rum för förvaring av tyngre instrument kunna lämpligen förläggas i markytans nivå. Verkstaden bör hava en sammanlagd golvyta av cirka 125 n r och omfatta särskilda rum för smides-, lödnings- och förstärkararbeten jämte förråd. Behovet av laboratorieutrymmen har för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut fixerats till cirka 150 m 2 , avseende såväl rutinarbete som forskningsarbete. För allmänna geofysiska arbeten har laboratoriebehovet exkl. seismograflaboratorium och köldlaboratorium beräknats till cirka

46 200 n r . Såväl dessa utrymmen som övriga laboratorier böra icke från början förses med mellanväggar. Uppdelning bör ske senare med flyttbara väggar, varigenom rummen för de olika undersökningarna kunna iordningställas efter det aktuella behovet. Vid en så avlägset belägen forskningsinstitution som den ifrågavarande är det oundgängligen nödvändigt att ett väl utrustat bibliotek finnes, där den viktigaste tidskriftslitteraturen inom området är representerad. Biblioteket kan med fördel även användas såsom arbets- och konferensrum. Då geofysiken fordrar litteratur inom vitt skilda områden, bör biblioteksrummet vara rymligt. I anslutning till biblioteket böra finnas två arbetsrum, ett för geofysikern och ett för statsmeteorologen samt ett skrivrum, som även kan användas vid bearbetning av försöksmaterial, beräkningsarbeten m. m. En vaktmästarebostad om två rum och kök kan förläggas till byggnadens ena ände i anslutning till särskild ingång. För de å observatoriet arbetande, som normalt beräknas uppgå till ett tjugotal personer, men periodvis kan öka till inemot det dubbla, bör finnas en mäss. Minst sex sov- och arbetsrum böra beräknas för de av personalen, som skola utföra nattliga observationer och för tillfälligt gästande vetenskapsmän. En del av byggnaden bör lämpligen utföras så att en, helst två takterrasser med fri utsikt erhållas, å vilka särskilda instrumentuppställningar för olika observationer kunna uppmonteras. Vissa laboratorieutrymmen böra förläggas i anslutning till terrasserna, likaså ett rum försett med en mindre observationskupol för bl. a. norrskensobservationer. Hänsyn bör tagas till möjligheten av en senare tillbyggnad. Utöver observatoriets huvudbyggnad fordras för meteorologiska arbeten ett radiosondhus och ett radiovindhus samt för jordmagnetiska arbeten ett absoluthus samt ett hus för magnetiska registreringar. Beträffande dessa ha principskisser lämnats av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut respektive sjökarteverket. För tillfälliga arbeten fordras dessutom en flyttbar byggnad avsedd att för några år i följd förläggas till lämplig plats. I första rummet är denna byggnad avsedd för jonosfärmätningar, för vilket ändamål en antennmast även bör uppföras. För meteorologiska observationer erfordras dessutom en observationsmast. Denna kan lämpligen göras av samma konstruktion som den, vilken uppförts för Uppsala universitets meteorologiska institution. I enlighet med dessa riktlinjer har arkitekten Söderman upprättat ett den 6 dec. 1946 dagtecknat förslag. Enligt detta föreslås huvudbyggnaden uppförd i två våningar och försedd med en central något högre byggnadskropp inrymmande bl. a. verkstadslokaler samt biblioteks- och arbetsrum. Den centrala byggnaden är försedd med två takterrasser i olika nivå i anslutning till vilka finnas två laboratorierum och ett med kupol försett observationsrum. Beträffande förslagets närmare innebörd hänvisas till bifogade ritningar (Bil. C—G). De lokaler, som äro avsedda att helt reserveras för

47 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, hava å ritningarna angivits med SMHI, de som avse den under vetenskapsakademiens inseende bedrivna forskningen med KVA. Dessa två grupper av lokaler hava förlagts till byggnadens östra respektive västra del och mellan dem befinna sig de utrymmen, verkstad, bibliotek, mäss, sov- och arbetsrum m. m., vilka äro ämnade för gemensamt bruk. Kostnaderna för byggnaden, som skulle erhålla en volym av omkring 6 000 m 3 och som skulle uppföras i tegel, äro beräknade till 830 000 kronor. Kostnaden för de ovan nämnda fyra mindre byggnaderna, avsedda för speciella ändamål, har uppskattats till sammanlagt 65 000 kronor samt en flyttbar mindre byggnad för jonosfärmätningar till 15 000 kronor. En meteorologisk observationsmast bör beräknas till 25 000 kronor. En materialbod med garage har upptagits till 10 000 kronor. För planering och diverse vägarbeten m. m. har beräknats 50 000 kronor. Nedläggning i kabel av viss del av den förutnämnda kraftledningen mellan Kiruna och Jukkasjärvi kan uppgå till 40 000 kronor. Utrustningskostnader. Det ligger i sakens natur, att ett observatorium av här avsett slag, därest det skall kunna fylla de mångskiftande uppgifter, som anförts i detta betänkande, måste erhålla en tämligen omfattande och dyrbar utrustning bl. a. avseende specialinstrument för de många olika forskningsuppgifterna och verktygsmaskiner för instrumentarbeten, där stor precision erfordras. Kommittén har ansett sig böra i första rummet tillgodose behovet av anordningar för löpande jordmagnetiska och seismiska registreringar samt sådana anläggningar, som i likhet med dessa böra träda i funktion snarast möjligt. Man torde kunna förutsätta, att en förstärkning av utrustningen sedermera skall kunna komma till stånd genom anlitande av för speciella forskningsuppgifter tillgängliga medel. Verkstadsutrustningen har beräknats med hänsyn till att kommittén ansett sig böra begränsa anslagen till instrumentanskaffning till det allra nödvändigaste, varför behovet av tillverkning av instrument på observatoriets egen verkstad blir synnerligen framträdande. Kommittén har i fråga om instrumentutrustning bl. a. samrått med föreståndaren för nordlysobservatoriet i Tromsö. I följande sammanställning har i stora drag de ungefärliga minimikostnaderna för här angivna ändamål beräknats. På grund av svårigheterna att på nuvarande stadium kunna uppskatta kostnaderna vill kommittén framhålla, att uppgifterna endast få betraktas såsom preliminära. Det torde framdeles få ankomma på styrelsen för Övre Norrlands naturvetenskapliga forskningsinstitutioner att efter särskild utredning uppgöra en plan för anskaffningen.

48 Apparatur för seismologiska registreringar jordströmsmätningar jordmagnetiska mätningar undersökningar av atmosfärisk elektricitet jonosfärmätningar norrskensspektrografi undersökning av kosmisk strålning Fotografisk apparatur, bl. a. för norrskensobservationer, samt projektionsapparater och övrig optisk utrustning Diverse allmänna laboratorieinstrument Utrustning för verkstaden Möbler m. fl. inventarier samt utrustning för mäss och sovrum Transportabla mindre observationsbaracker Personautomobil Utrustning av bibliotek (handbokslitteratur och tidskrifter)

30 000: — 3 000: 30 000: 10 000: — 20 000: — 25 000: — 20 000: — 15 000: — 35 000: — 60 000: — 30 000: — 5 000: •— 7 000: — 10 000: —

Summa Kronor 300 000: — Härtill torde även böra komma ett utrustningsanslag för naturvetenskapliga stationen i Abisko på 20 000 kronor, varför sammanlagda utrustningskostnaderna uppgå till 320 000 kronor.

Sammanställning av kostnaderna. En sammanställning av kostnaderna för de förslag, vilka kommittén i det föregående framlagt, utvisar för den del av verksamheten, som icke faller under Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, följande. Årliga

kostnader.

1. Geofysiska observatoriet i Kiruna: a) Fasta personalkostnader b) Arvoden till styrelse och sekreterare c) Omkostnader 2. Naturvetenskapliga stationen i Abisko, expenser 3. Anslag till »Naturvetenskaplig forskning i Nordsverige» . . . .

17 400: — 3 800: — 35 000: -— 2 000: — 94 200: —

Summa Kronor 152 400: — Då av utgifterna för forskning, 94 200 kronor, Jukkasjärvi kommun och vetenskapsakademien skulle bidraga med tillsammans 35 000 kronor, skulle statens utgifter härför såsom förut anförts begränsas till 59 200 kronor, varför sammanlagda årliga statsutgiften till övre Norrlands naturvetenskapliga forskningsinstitutioner skulle uppgå till 117 400 kronor.

49 Engångskostnader. Geofysiska observatoriet i Kiruna. Byggnadskostnader: a) Observatoriebyggnad . b) Radiosondhus, radiovindhus, absoluthus samt hus för magnetiska registreringar c) Flyttbar mindre byggnad för jonosfärmätningar samt materialbod inkl. garage d) Meteorologisk observationsmast e) Planerings- och vägarbeten f) Kabel för kraftledning

830 000:

-

65 000: — 25 000: 25 000: 50 000: 40 000: — 1035 000: —

Utrustningskostnader

320 000: Summa Kronor 1355 000: —

•1—7

ICO01

50 Bilaga A.

IS o ~&\ TV ii.'* ?f§Jjs.

A. Hr E

fZ ?-jr%s

>

r'./f

7v / ^ i /

-vfe

H V B

I)

*^-" ^

ii c

.l^^JSäsKafc

^ S'O'BAIA.

x. s

.

a A v T. t** . - • •

~K \<i C I

Ar J ** * :

few

51 Bilaga B.

fp'

"•• '.--.i,

"7\'.'rl ",y , : ^~

':;vW:or'—-n7^x^n

®?%^~=fpg

... .V? <; , - ö . v

r.'> Bilaga C. . & •

8* -Hv-

;:V

M

Wr

i» 1 • » "•'••'..

--r-;;:^—•'•-'-•• 1 | | | x$;

« BK

iik^É-.

& # #

t-

•#•••

«••

..;'*^-'#t?-

•ft-

l¥^

•

•,,<<.•'.!.-

.<•'.

•

,•••••••

••—rs3—ccs

l

: .

—

] j I I

ffl

nr-OI iT

Ii

ILJilll

f

•;

54 Bilaga E.

55 B<%a F.

-É

/

#&,-

'v

!

56 Bilaga G.

£

\ I

-I

d

'ri

-i v)

<4L.

,,v

%*»8^

Särskilt yttrande av vetenskapsakademiens sakkunniga. 77// Kungl.

vetenskapsakademien.

Undertecknade, vilka erhållit i uppdrag att till akademien inkomma med yttrande beträffande den av särskilda kommitterade tillsatta av vetenskapsakademien, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt Kungl. sjökarteverket gemensamt verkställda utredningen av frågan om sammanförande av de geofysiska, respektive seismologiska och magnetiska observationer, som för närvarande utföras vid särskilda stationer i Riksgränsen och Abisko, till ett meteorologiskt observatorium, få härmed med remissaktens återställande anföra följande. Den verkställda utredningen utmynnar i ett förslag till upprättande av en nordsvensk naturvetenskaplig forskningsinstitution öppen för fri vetenskaplig forskning inom naturvetenskaperna. Denna institution skulle övertaga i utvidgad form de jordmagnetiska, seismologiska och meteorologiska kontinuerliga observationer och mätningar, vilka hittills påvilat Abisko naturvetenskapliga station. Det framlagda förslaget om en dylik forskningsinstitution innebär bland annat följande: Institutionens huvudsäte skall förläggas till ett område beläget cirka 8 k m öster om Kiruna. I de institutionsbyggnader, vilka där komma att uppföras, inrymmes en särskild avdelning för meteorologiska observationer, vilken skall stå direkt under Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Till denna meteorologiska station i Kiruna förlägges även den av riksdagen år 1946 beslutade radiosondstationen, som tidigare avsetts att provisoriskt placeras i Luleå. Den vetenskapsakademien tillhörande naturvetenskapliga stationen i Abisko skulle komma att till huvudsaklig del upplåtas för biologiska och geologiska studier i Tornedalen samt förses med nödig instrumentutrustning för dylika undersökningar.

58 De naturvetenskapliga institutionerna i Kiruna — med undantag av ovannämnda meteorologiska avdelning — skola förenas med stationen i Abisko samt de vetenskapsakademien tillhöriga observationshyddorna med deras instrumentutrustning i Sareks fjällområde till en institution förslagsvis benämnd »övre Norrlands naturvetenskapliga forskningsinstitutioner», ställd under vetenskapsakademien. Den närmaste ledningen av dessa institutioner skall enligt förslaget handhavas av en styrelse, i vilken akademien insätter sex ledamöter, av vilka en skall representera de biologiska vetenskaperna och de fem övriga fysik och geofysik. Vidare utses en ledamot av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och en av Kungl. sjökarteverket. Skulle såsom planerats en professur komma att inrättas vid Uppsala universitet i geokosmofysik och en vid Stockholms högskola i den fasta jordskorpans fysik, föreslå kommitterade att innehavarna av dessa professurer skola vara självskrivna ledamöter i styrelsen. Ordföranden i styrelsen tillsättes av Kungl. Maj:t på förslag av vetenskapsakademien. Samtliga valda utses för en tid av tre år. I Kiruna skall enligt kommitterades förslag uppföras en huvudbyggnad i tegel med en volym av omkring 6 000 m 3 försedd med takterrasser och en mindre observationskupol avsedd bland annat för norrskensobservationer. Utom erforderliga laboratorielokaler, bibliotek och verkstad innehåller denna byggnad en vaktmästarebostad, sex gästrum och ett gemensamt mässrum. Såsom förut nämnts är i denna byggnad även den meteorologiska avdelningen inrymd. Förutom denna huvudbyggnad upptar förslaget även uppförande av fyra mindre byggnader avsedda för vissa speciella kontinuerliga magnetiska och meteorologiska observationer. Slutligen tillkommer en flyttbar byggnad för jonosfärmätningar. Tillsammans med kostnaderna för uppförande av en meteorologisk observationsmast, vägbyggnader m. m. beräknas totala byggnadskostnaderna komma att uppgå till en summa av 1 035 000 kronor. För utrustningen av de nya institutionerna i Kiruna ha de kommitterade beräknat en engångskostnad om 300 000 kronor fördelade på de olika forskningsområden, som institutionerna komma att omfatta. För Abiskostationens utrustning har upptagits en summa av 20 000 kronor. Totala utrustningskostnaden för »Övre Norrlands naturvetenskapliga forskningsinstitutioner» skulle sålunda uppgå till 320 000 kronor. Den personal, som avses för den meteorologiska avdelningen i Kiruna och som skall tillhöra meteorologisk-hydrologiska institutets stat, torde ej här behöva nämnas. Gemensamt för samtliga institutioner i Kiruna hava de kommitterade föreslagit inrättande av tre på fast stat upptagna befattningar nämligen: en instrumentmakare uppförd i Eo 12,

59 en vaktmästare uppförd i Eo 7 samt ett kanslibiträde uppfört i Eo 7. För den geofysiska forskningen i Kiruna ha de kommitterade föreslagit följande arvodesbefattningar: 1 geofysiker, 2 assistenter, 1 amanuens, 1 hushållerska och 1 städerska; dessutom tillkommer ett arvode till en platschef samt ett anslag om 15 000 kronor för anställande av instrumentmakareelever. I detta sammanhang må nämnas, att Jukkasjärvi kommun utfäst sig att lämna ett årligt bidrag om 10 000 kronor under minst 10 år att användas såsom stipendier till tre instrumentmakareelever. Geofysikern har den omedelbara ledningen och tillsynen av den vetenskapliga delen av arbetet vid observatoriet i Kiruna om hand. Sammanlagda kostnaden för arvodesbefattningarna uppgår till 56 800 kronor. För Abisko naturvetenskapliga station ha kommitterade såsom personalkostnader upptagit 500 kronor till en platsföreståndare samt ett arvode om 2 400 kronor för anställande av en på orten bosatt person för tillsyn och vissa enklare löpande observationer. Totala arvodeskostnaderna för »Övre Norrlands naturvetenskapliga forskningsinstitutioner» komma sålunda att uppgå till 59 200 kronor. De årliga kostnaderna utöver avlöningskostnader utgöras dels av omkostnadskonto för bränsle, lyse, vatten, resor, publikationer m. m., vilket konto för Kiruna är beräknat till 35 000 kronor och för Abisko station till 2 000 kronor, och dels årliga utgifter för anskaffning och underhåll av instrument och vetenskaplig litteratur. Dessa senare utgiftsposter ha beräknats till 30 000 kronor för Kiruna och för Abisko naturvetenskapliga station till 4 500 kronor. Några kostnader för underhåll av byggnaderna i Abisko hava icke upptagits, då det förutsattes, att akademien såsom ägare till stationen allt fortfarande anvisar medel för dessa byggnaders vidmakthållande i gott skick. Sammanlagda kostnader för arvodespersonal och instrumentköp och underhåll skulle bli 94 200 kronor. Jukkasjärvi kommun har emellertid utfäst sig att, utöver förut nämnda kronor 10 000 till stipendier åt instrumentmakareelever, under en tid av minst tio år lämna ett årligt bidrag om 20 000 kronor till bestridande av observatoriets utgifter, och vetenskapsakademien har ställt i utsikt, att hennes årliga bidrag skall ökas till 5 000 kronor. Fråndrages dessa belopp om sammanlagt 35 000 kronor, återstår i ovan angivna post ett belopp om 59 200 kronor.

60 Kommitterade föreslå, att avlöningsmedlen i den mån de avse arvoden åt personal samt årskostnader för instrumentanskaffning och underhåll skola anvisas under ett gemensamt reservationsanslag, förslagsvis med rubriken »anslag till naturvetenskaplig forskning i Nordsverige». Detta reservationsanslag skulle sålunda uppgå till 59 200 kronor. Slutligen må nämnas, att Jukkasjärvi kommun förklarat sig beredd att i ett planerat större kommunalt bostadsbygge i Kiruna reservera ett antal lägenheter för institutionens personal. Beträffande den meteorologiska stationen i Riksgränsen må här endast nämnas, att den enligt förslaget skulle bibehållas såsom en 2:a klass telegraferande väderleksstation. Undertecknade få livligt instämma i allt vad kommitterade anfört beträffande det trängande behovet för vårt lands naturvetenskapliga forskning, att ett väl utrustat geofysiskt institut upprättas i landets nordligaste del. På grund av särskilda omständigheter har den geofysiska forskningen i Sverige, vad beträffar materiell utrustning, kommit att ligga efter även våra närmaste grannländer. Utvecklingen inom detta vetenskapsområdes skilda delar har under de senaste decennierna gått kraftigt framåt och fått helt nya vetenskapsområden på grund av nya epokgörande upptäckter, bland vilka här endast må nämnas upptäckten av elektriskt laddade lager i den övre atmosfären, som leda de elektriska radiovågorna och möjliggjort telegrafoch telefonförbindelser jorden runt, och den gåtfulla starka strålning av elektriska partiklar från världsrymden, som fått namnet kosmisk strålning, och som visat sig ha si or inverkan på atmosfärens tillstånd i olika avseenden. Dessa fenomen kunna lämpligast studeras under mycket höga breddgrader, och vårt land har i detta hänseende ett synnerligen gynnsamt läge genom att äga goda förbindelser med långt i norr belägna orter, väl lämpade för dylika forskningar. Det bör därför vara en hederssak för vårt land att genom ett nordligt geofysiskt forskningsinstitut lämna sitt bidrag till den internationella forskningen inom detta område. Såsom nyss nämnts har vårt lands vetenskapliga forskning inom dessa områden på grund av bristande medel och andra omständigheter kommit efter andra länders. Det är därför av synnerlig vikt, att upprustningen av vårt lands vetenskapliga beredskap på detta område sker utan dröjsmål. Vad som anförts av de kommitterade har funnit ett kraftigt stöd i uttalanden av vårt lands främste forskare inom geofysiken och av skilda institutioner, som äro i behov av kännedom om geofysikens resultat. Geofysiken är nämligen en vetenskap, vars olika grenar lämna ett värdefullt för att ej säga oumbärligt stöd för många områden av naturvetenskapens tillämpningar i vårt dagliga liv. Man behöver härvidlag endast nämna utvecklingen av luftfarten, radioförbindelserna, meteorologiska väderleksförutsägelser m. m. Sedan det visat sig att forskning inom vissa viktiga områden av geofysiken icke kunna bedrivas vid Abisko naturvetenskapliga station på grund av stör-

61 ningar från det elektriska järnvägsnätet, måste tanken på att förlägga de nya institutionerna i anslutning till de gamla byggnaderna därstädes förfalla och ii}' plats måste utses. Av olika skäl, som anförts i de koinmitterades förslag, synes en förläggning till ett område i närheten av Kiruna vara den lämpligaste lösningen. Verkställda undersökningar av experter på geofysikens olika områden ha också visat att det valda området 8 km öster om Kiruna är störningsfritt. Genom en sådan förläggning av de nya institutionerna blir det möjligt att tillgodose ett länge närt önskemål att få större utrymme för biologisk och geologisk forskning i Tornedalen, därigenom att Abisko naturvetenskapliga station kan praktiskt taget helt ställas till förfogande för dylik forskning. Undertecknade tillstyrka det av de kommitterade framlagda förslaget, att de nya institutionerna i Kiruna — med undantag av den där inrymda avdelningen för meteorologiska undersökningar — sammanföras med Abisko naturvetenskapliga station och observationshyddorna i Sarekfjällen till en gemensam institution benämnd »övre Norrlands naturvetenskapliga institutioner» lagd under vetenskapsakademien, och med närmaste vården utövad av en styrelse sammansatt på sätt som föreslagits. Beträffande mandattiden för styrelsens ledamöter få undertecknade föreslå, att den sättes till tre år icke blott för de valda utan för alla med undantag för dem, som äro självskrivna ledamöter. Vidare få vi i detta sammanhang föreslå, att akademiens representanter i styrelsen icke utses av respektive klasser utan av akademien på förslag av angivna klasser. Bland styrelsens åligganden är upptaget bland annat att fastställa erforderlig arbetsordning för personalen. I samband härmed kan det ifrågasättas, huruvida icke vid sidan härav allmänna ordningsregler för verksamheten i sin helhet borde uppgöras av styrelsen och fastställas av akademien; detta bland annat med hänsyn till att akademiens kamrerarekonlor enligt förslaget skall hava hand om räkenskapsföringen av de medel, som äro ställda till institutionernas förfogande från skilda håll. Från biologiskt håll har framställts önskemålet, att till platsföreståndare vid Abisko naturvetenskapliga station skall utses en person med sådan vetenskaplig utbildning och sådana personliga kvalifikationer, att han kan bli ett verksamt stöd för forskarna vid stationen. Det anslag om 500 kronor, som föreslagits, anses vara otillräckligt härför. Såsom framgår av kommitterades förslag, skall akademien själv bekosta underhållet av sina byggnader vid Abisko. Del är därför enligt undertecknades mening även viktigt, att akademien anslår behövliga medel till en platsföreståndare såsom ersättning för tillsyn och vård om byggnaderna och för att stå till förfogande för forskare vid stationen med råd och anvisningar beträffande planeringen av deras arbeten. Denna utgift, som faller på aka-

demien, kommer sålunda ej att inverka på det av de kommitterade framlagda kostnadsförslaget. Akademien har hittills haft tvenne inspektörer för institutionen i Abisko, en för geofysisk och en för biologisk forskning. Inspektorn för den geofysiska delen bortfaller nu givetvis, då övervakningen av dessa arbeten utövas av styrelsen. Det torde emellertid för kontinuiteten i de biologiska arbetena i Abisko vara lämpligt, att akademiens representant för biologien i styrelsen fungerar såsom inspektor för den biologiska forskningen i Abisko. Som han dessutom är den ende sakkunnige i biologiska frågor inom styrelsen få vi föreslå, att han i densamma får föredraga de ärenden, som angå de biologiska forskningar och undersökningar, som äro anknutna till Abisko station. Undertecknade hava genomgått de i kommitterades utredning framlagda förslagen till byggnader och kostnaderna för desamma, till utrustningsanslaget samt förslaget till årliga anslagen till personal, allmänna omkostnader och anslaget till »naturvetenskaplig forskning i Nordsverige». På grund av de växlande förhållanden, som måste förekomma, då det är fråga om en institution, vid vilken så många vitt skilda vetenskapsgrenar komma att arbeta, få undertecknade understryka vikten av att såsom de kommitterade föreslagit anslaget till »naturvetenskaplig forskning i Nordsverige» får formen av ett reservationsanslag, över vilket styrelsen får förfoga med tämligen stor frihet. Med de mindre ändringar, som här ovan föreslagits, få undertecknade på det livligaste hemställa, att akademien för sin del ville förorda det av kommitterade framlagda förslaget till upprättande av en nordsvensk naturvetenskaplig forskningsinstitution. Stockholm den 6 januari 1947. A X E L GAVELIN

T. G.

HALLE

HENNING

PLEIJEL

Särskilt yttrande av Sveriges meteorologiska o c h hydrologiska institut. Institutet, som i allt väsentligt ansluter sig till kommitténs förslag och biträder dess motivering för detsamma, anser sig böra göra följande förty dliganden. I sitt betänkande den 8 januari 1944 med utredning och förslag angående organisationen av Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt rekommenderade utredningsmannen, f. d. generaldirektören G. Malm, att frågan om sammanförandet av de observationer, som då utfördes i Abisko och Riksgränsen, lämnades till utredning av vetenskapsakademien, SMHA och sjökarteverket gemensamt. Till betänkandet var fogad en PM rörande dessa observationer, daterad den 24 september 1943, av chefen för SMHA, överdirektören Gustaf Slettenmark. Denna PM tog i främsta rummet sikte på de omedelbara behov, som från anstaltens sida gjorde sig gällande beträffande den rent meteorologiska verksamheten. Beträffande den geofysiska delen begränsades den till att söka ange huru de magnetiska och seismologiska arbetena skulle kunna fortsättas i den omfattning, som de dittills utförts. Den var sålunda icke avsedd att söka lösa den mycket mera omfattande frågan om organisationen av ett geofysiskt observatorium. Av kommittéutredningens sammanställning av nämnda promemoria och det remissyttrande, som avgivits av Kungl. vetenskapsakademien, kan man lätt få den uppfattningen, att en motsättning förelegat i fråga om behovet av ett nordsvenskt geofysiskt observatorium. Möjligen har en sådan uppfattning hysts av akademien, som i det av kommittén citerade yttrandet uttalat, att den icke under några omständigheter kunde biträda det förslag till omorganisation av verksamheten vid observatorierna i Abisko och Riksgränsen, som framlagts i överdirektör Slettenmarks promemoria. Det är institutet angeläget att framhålla att enligt dess mening någon motsättning i denna fråga aldrig förelegat. Det förslag till nordsvenskt geofysiskt observatorium, som nu framlagts, synes på ett synnerligen lämpligt sätt kombinera förverkligandet av de i nämnda promemoria framförda önskemålen om ett meteorologiskt observatorium i Nordsverige och de senare framkomna kraven på en högst väsentlig utvidgning av de geofysiska undersökningarna i denna del av landet.

64 Beträffande ledningen och administrationen av arbetena vid observatoriet har kommittén föreslagit, att den meteorologiska verksamheten i allt väsentligt omhänderhas direkt av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, medan den övriga verksamheten, som förutom de rutinmässiga arbetena av magnetisk och seismologisk art i huvudsak komme att bestå av rena forskningsuppgifter, skulle stå under ledning av en under vetenskapsakademien ställd styrelse. Institutet vill särskilt framhålla att denna uppdelning är en grundförutsättning för institutets tillstyrkan av det framlagda förslaget. Väsentliga delar av de meteorologiska arbeten, som skola bedrivas vid observatoriet, ingå numera som integrerande beståndsdelar i en internationell plan. Det är av största betydelse, att det inhemska nätet av synoptiska stationer, vari de aerologiska stationerna ingå, står under enhetlig ledning och övervakning. Stockholm den 14 januari 1947. GUSTAF SLETTENMARK

/

/

Anders

Ångström.

Sjökarteverkets yttrande rörande Abiskokommitténs betänkande. För sjökarteverkets jordmagnetiska arbeten på land och till sjöss är det av stor betydelse att erhålla säkra reduktionsdata vid sekulärstationsmätningar för att kunna avgiva noggranna magnetiska prognoser i samband med utarbetandet av magnetiska kartor. Med hänsyn härtill är det för sjökarteverket av utomordentlig vikt att verkets magnetiska observatorium på Lovö kompletteras med ett inom landet nordligt beläget observatorium. På grund härav får sjökarteverket på det livligaste tillstyrka realiserandet av det av Abiskokommittén i betänkandet framlagda förslaget om inrättande av ett geofysiskt observatorium i Kiruna m. m. Stockholm den 14 januari 1947. RICHARD EDMAN

/

/

Sven

Åslund.

I

Statens offentliga utredningar 1947 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. R ä t t s s k i p n i n g . F å n g v å r d .

Vattenväsen. Skogsbruk. B e r g s b r u k .

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Industri-

Kommunalförvaltning.

H a n d e l och sjöfart.

Statens ooli k o m m u n e r n a s finansväsen.

Kommunikations väsen.

Politi.

B a n k - , kredit- och p e n n i n g v ä s e n .

Nationalekonomi och socialpolitik. Kollektiv tvätt. Betänkande med förslag att underlätta hushållens tvättarbete. [1]

Försäkringsväsen.

Hälso- och sjukvård.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. A n d l i g odling i övrigtBetänkande med förslag till geofysiskt observatorium i Kiruna m. m. [6]

Allmänt näringsväsen. Elkraftutredningens redogörelse nr 1. Redogörelse för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Inledande översikt. [3] Betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft. [4]

Försvars väsen. 1944 års militarsjukvardskommitt.es betänkande. Del 2. [5]

F a s t egendom. J o r d b r u k med b i n ä r i n g a r Betänkande ang. fiskerinäringens efterkrigsproblem samt den prisreglerande verksamheten, [2] Betänkande med förslag ang. lantmäteripersonalens organisation samt avlöningsförhållanden m. m. [71

Jtrikes ärenden. Internationell r ä t t .

Isaac Marcus Boktr. A.-B., Sthlm 4G9097