Betänkande med förslag till byggande av fiskehamnar.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 4 7 : 6 3 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG TILL

BYGGANDE AV F I S K E H A M N A R

S T O C K H O L M 19 4 7

Statens offentliga utredningar 1947 Kronologisk

förteckning

1. Kollektiv tvätt. Betänkande rued förslag att underlätta 35. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 12. Redogörelse hushålleis tvättarbete. Hseggström. xv. 284 s. S. för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader 2. Betänkaide angående fiskerinäringens efterkrigsprooch priser vid distribution av elektrisk kraft. Malmöblem sant den prisreglerande verksamheten på fiskets hus län. Beckman. 43 s. K. område. Antonsons, Göteborg. 825 s. J o . 36. Vid andra riksskogstaxeringen av Norrland åren 1938— 3. Elkraftufredningens redogörelse nr 1. Redogörelse för 42 använd metodik och härom vunna erfarenheter. detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader och Redogörelse avgiven av 1937 års riksskogstaxeringspriser vii distribution av elektrisk kraft. Inledande nämud. V. Petterson. 205 s. Jo. översikt. Sv. Tryckeri AB. 84 s. K. 37. 1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande. Del 1. 4. Betänkande med förslag till standardtariffer för detaljUtredning rörande bostads- och levnadsförhållandena distributon av elektrisk kraft. Haeggström. 126 s. K. på hemmansskogarna med förslag till åtgärder för bo6. 1944 års nilitärsjukvårdskommittés betänkande. Del 2. stadsbeståndets komplettering och förbättrande. Idun Beckman 170 s. Fö. 301 s. S. 6. Betänkarde med förslag till geofysiskt observatorium 38. Lagberedningens förslag till jordabalk. 1. Norstedt. i Kiruna m. m. Idun. 64 s. K. 313 s. J u . 7. Betänkande med förslag angående lantmäteripersona39. Supplement nr 7 till Sveriges familjenamn 1920. Stalens orginisation samt avlöningsförhållanden m. m. tens Reproduktionsanstalt. 112 s. J u . Marcus. 132 8. Jo. 40. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 11. Redogörelse 8. Betänkanle med förslag angående fiskets administraför detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader tion m. n. Kihlström. 155 s. J o . och priser vid distribution av elektrisk kraft. Kristian9. Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m.m. stads län. Beckman. 40 s. K. Del 3. Tmdläkarinstitutens organisation m. m. BeckStatsmakterna och folkhushållningen under den till man. 166 s. E. följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 7 10. Betänkaide med förslag rörande civilförsvarets orgaTiden juli 1945—juni 1946. Idun. 449 s. Fo. nisation ai. ra. Beckman. 262 s. 8. Betänkande angående organisationen av försöksverk11. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. samheten på jordbrukets område. Katalog och Tid8. Utrediing och förslag rörande vissa socialpedagoskriftstryck. 252 s. J o . giska amrdningar inom skolväsendet. Idun. 148 s. E. Betänkande med förslag om upphävande av äldre 12. Ungdomens fritidsverksamhet. Ungdomsvårdskommitgiftermålsbalken. Norstedt. 72 s. J u . téns betaikai;de del 4. V. Petterson. 392 s. J u . Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 3. 13. Betänkatde med utredning rörande riksräkenskapsStatens sjukhusutrednings av år 1943 betänkande. verkets organisation. Marcus. 114 s. Fl. 3. Utredningar och förslag angående sysselsättnings14. Handeln med olja. Betänkande med förslag avgivet av och arbetsterapi vid vissa sjukhus och vårdanstalter oljeutredningen 1945. Haeggström. 343 s. 4 pl. Fo. m. m. Katalog och Tidskriftstryck. 176 s. 8 pl. I. 15. 1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag Polisen och allmänheten. Betänkande med förslag till till löne-eglering för övningslärare. Sv. Tryckeri AB. tjänstereglemente för polisväsendet. Idun. 126 s. I. 370 s. R. Betänkande angående familjeliv och hemarbete. Beck16. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark och man. 320 s. S. Norge on erkännande och verkställighet av domar i Fiskerättskommitténs förslag till fiskelag jämte därbrottmål m. m. Norstedt. 24 s. J u . med sammanhängande författningar. V. Petterson. 558 17. Stöd åt utvecklingshämmad ungdom. Ungdomsvårdss. 2 pl. J o . kommitttns betänkande del 6. V. Petterson. 144 s. J u . Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 8—10. Redogörelse 18. Kommittjns för partiellt arbetsföra betänkande. 2. Förför detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader slag angiende yrkesvägledning och yrkesutbildning för och priser vid distribution av elektrisk kraft. Kalmar partiellt arbetsföra m. m. Katalog och Tidskriftstryck. län, Gotlands län och Blekinge län. Beckman. 68 s. K. 324 s. 8. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 19. Kompeteisfordringar för statliga, vissa halvstatliga och 10. Flickskolan. Idun. 253 s. E. kommumla tjänster samt sådana yrken och befattningar, Sysselsättningsförhållandena inom varuhandeln. Beckför vilkai utövande kräves av statlig myndighet utfärman. 197 s. E. dad behirighstsförklaring eller legitimation. V. PetterBetänkande om granskning och antagning av läroson. 288 s. S. böcker. Hseggström. 137 s. E. 20. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 15. Redogörelse Möbler. Betänkande avgivet av 1946 års möbelutredför detajdis-.ributörerna samt deras råkraftkostnader ning. Stockholms Bokindustri AB. 368 s. H. och priser vii distribution av elektrisk kraft. Älvsborgs Kommunallagskommitténs betänkande 1 med förslag län. Beclman. 48 s. K. angående ändringar 1 kommunallagarnas bestämmelser 21. Socialvå)dskcmmitténs betänkande. 15. Utredning och om borgerlig primärkommuns kompetens och om förslag ingående särskilda barnbidrag och bidragskvalificerad majoritet. Idun. 216, 72* s. I. förskott n . m. V. Petterson. 114 s. S. 54. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:25. Redogörelse 22. Betänkaide med förslag till ändrad lagstiftning angåför detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader 'ende haidel med skrot, lump och begagnat gods. Sv. och priser vid distribution av elektrisk kraft. NorrTryckeri AB. 125 s. H. bottens län. Beckman. 41 s. K. 23. 1945 års lönekommitté. 2. Betänkande med förslag till 65. Utredning med förslag angående utbildning av lärare statens illminna avlöningsreglemente m. m. Marcus för industri och hantverk vid anstalter för yrkesunder289 s. Fl. visning m. m. Hffiggström. 173 s. E. 24. Betänkaide lörande ett centralt arbetsmarknadsorgan. 56. Utredning angående organisationen av den finska för Norstedt 220 s. S. samlingen i Stockholm samt de tyska församlingarna 25. 1945 års akademikerutredning. Norstedt. 64 s. E. i Stockholm och Göteborg m. m. Av E. Schalling. 26. Slutbetäikanie avgivet av bostadssociala utredningen. Idun. 143 s. E. Del 2. Saneringen av stadssamhällenas bebyggelse. 67. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:13—14. RedogöOrganisationen av låne- och bidragsverksamheten för relse för detaljdistributörerua samt deras råkraftkostbostadsäidarnål. Idun. 698 s. 8. nader och priser vid distribution av elektrisk kraft. 27. Betänkaide ned förslag till ändrad ordning beträffande Hallands län samt Göteborgs och Bohus län. Beckman. vissa helgdagar. Katalog och Tidskriftstryck. 75 s. E. 67 s. K. 28. Stuveriverksamheten i svenska hamnar. Hreggström. 58. Betänkande angående reglering av anställningsförhål110 s. K. landena för viss civil personal inom statsförvaltningen. 29. Väl färdsin ordningar för sjöfolk i hamn. Ha?ggström. Del 2. Personal med teknisk utbildning m. fl. Beck118 s. K. man. 82 s. Fl. 30. Betänkaide med förslag till lag om regionkommuner 59. Betänkande med förslag angående forsknings- och förm. m. B'cknau. 214 s. S. söksverksamheten samt undervisningen på mejerinä31. Betänkaide med förslag angående utbildning av befäl ringens område m. m. Beckman. (2) 205 s. J o . för handelsflottan m. m. Idun. 264 s. H. 60. Förslag till tryckfrihetsförordning. Norstedt, iv. 314 s. J u . 32. Utredning mad synpunkter på sågverksdriften i Norr61. Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 2 land ocl föislag angående inrättande av en central angående den lasarettsanslutna B-sjukvården jämte ansågverksikols. V. Petterson. 160 s. 1 karta. J o . staltsvården av kroniskt sjuka. Beckman. 120 s. I. 33. Redogörelse i sammandrag för utredning rörande pla62. Fiskredskapsförsäkring. Betänkande avgivet av fiskrednering tv jcrdbruket och skogsbruket i Nedertorneå skapsförsäkringsutredningen. Am. Lundquist. 69 s. J o . kommun V. Petterson. 177 s. 6 pl. 1 karta. J o . 34. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 63. Betänkande med förslag till byggande av fiskehamnar. 9. Gymmsiet. Idun. 622 s. E. Beckman. 276 s. K. Anm. Cm särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstavenia med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det lepartement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet.

S T A T E N S OFFENTLIGA U T R E D N I N G A R 1 9 4 7 : 6 K O MM U N I K AT J057SI>E P A R T E M E N T E T

Sy

& *r M

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG TILL

BYGGANDE AV F I S K E H A M N A R

STOCKHOLM 1947 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1840 46]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Skrivelse till statsrådet och chefen för kungl. kommunikationsdepartementet 5 I. Översikt över statens hittillsvarande medverkan till byggande av fiskehamnar 7 1881 års statsbidragsbestämmelser 7 1909 års betänkande, avgivet av Fiskehamnskommissionen 7 Statens fiskehamnar 8 Statsunderstödda fiskehamnar 10 1919 års statsbidragsbestämmelser 10 1928 års statsbidragsbestämmelser 10 II. Översikt över fiskets utveckling under de senaste 25 åren 13 III. Undersökning av det aktuella behovet av fiskehamnsbyggande 15 Omfattningen av framställda önskemål om hamnarbeten 15 Fiskehamnarnas nuvarande beskaffenhet • 16 IV. Utredningens förslag till fortsatt fiskehamnsbyggande .' 19 Allmänna synpunkter 19 Grunder för urval av arbeten, vilka förordas till utförande 22 Norrbottens län 24 Västerbottens län 41 Västernorrlands län 47 Gävleborgs län 58 Uppsala län 67 Stockholms län 75 Södermanlands län 87 Östergötlands län 94 Kalmar län 97 » » (Öland) 112 Gotlands län 125 Blekinge län 145 Kristianstads län 164 Malmöhus län ,.,,.., 175 Hallands län 187 Göteborgs och Bohus län 192 Vänern (Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län) 239 Vättern (Östergötlands, Jönköpings, Skaraborgs och Örebro län) 247 Mälaren (Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län) 249 Statens medverkan till genomförande av fiskehamnsarbetena 250 Kostnader för förordade arbeten i statliga och statsunderstödda fiskehamnar 250 Smärre arbeten 250 Plan för arbetenas utförande och finansiering 254 Statsbidragsandelens storlek 260 Beräkning av statsbidragsbehovet 262 V. Förslag till ordnande av fiskehamnarnas underhåll och drift 263

4 VI. Förslag till bestämmelser för åtnjutande av statsbidrag till statsunderstödda fiskehamnar 264 Förslag till kungörelse 265 Motivering 267 VII. Förslag till bestämmelser för förbättring av statens fiskehamnar 268 VIII. Sammanfattning 270

Alfabetisk förteckning över orter, vilkas projekt prövats av utredningen

Beteckningar, vilka kommit till användning å översiktskartor i

Mörö

| # Vuono i O Siknäs

i betänkandet:

betecknar att fiskehamn tidigare byggts i orten med bidrag av statsmedel. betecknar att anläggningen av statsunderstödd fiskehamn i orten förordas av fiskehamnsutredningen. betecknar att förbättring av befintlig statlig eller statsunderstödd fiskehamn i orten förordas av utredningen.

Beteckningar, vilka kommit till användning å hamnskisser i betänkandet: Heldragna, tunna linjer markera befintliga anordningar, som skola bibehållas. » , grova » » föreslagna » Streckade, grova linjer i vattenområde markera gräns för område, som skall fördjupas. Streckade, t u n n a linjer markera befintliga anordningar, som skola borttagas. — 0,0 betecknar föreslaget vattendjup i meter under medel vattenytan.

Till Herr

Statsrådet

och Chefen för

Kungl.

Kommunikationsdepartementet.

Genom beslut den 3 december 1943 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning rörande planläggning av statliga och statsunderstödda fiskehamnsbyggnader. Med stöd härav uppdrog departementschefen den 4 januari 1944 åt landshövdingen i Norrbottens län D. Hansen, byrådirektören i lantbruksstyrelsen Chr. W. Hessle, riksdagsmannen E. W. Hällgren, byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen S. J. Stenberg samt affärsföreståndaren, numera riksdagsmannen B. Utbult att verkställa den avsedda utredningen. Tillika uppdrogs åt landshövdingen Hansen att såsom ordförande leda utredningsmännens arbete. Till sekreterare åt de sakkunniga förordnade departementschefen t. f. förste byråingenjören i kommunikationsdepartementet G. Hall. Genom särskilda beslut lämnade departementschefen de sakkunniga tillstånd att för vissa uppgifter tillkalla civilingenjören B. Fellenius och arbetschefen J. Sundberg i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att såsom experter biträda utredningen. De sakkunniga antogo benämningen 1944 års fiskehamnsutredning. Såsom direktiv för utredningen skulle i huvudsak gälla följande: Utredningen borde i första hand avse en kartläggning av nuvarande läge beträffande statliga och statsunderstödda fiskehamnar samt en granskning av föreliggande förslag och önskemål beträffande utbyggnad och förbättring med hänsyn till behoven inom olika trakter av landet. Beträffande arbeten, vilka efter en dylik granskning ansåges böra ifrågakomma till utförande, borde vidare verkställas en gradering efter angelägenhetsordning. Vid graderingen borde hänsyn tagas till fiskets omfattning och betydelse på skilda platser samt endast sådana utbyggnadsförslag medtagas, som vore försvarbara från näringsekonomiska synpunkter. I sistnämnda hänseende borde beaktas även föreliggande förutsättningar för en snabb och rationell distribution av fisk till konsumtions- och beredningsorter. Resultaten av den angivna prövningen borde sammanföras i en på summariska kostnadsberäkningar grundad, allmän plan, ägnad att tjäna till ledning för medelsaavisningen under en kommande tidsperiod av lämplig utsträckning. Bleve denna plan av större omfattning, kunde dess realiserande förväntas bliva en fråga på jämförelsevis lång sikt med fördelning någorlunda jämnt på olika år inom en tänkt utbyggnadsperiod. Härigenom skulle en lämplig avvägning av utbyggnadsorganisationen i avseende å personal och materielutrustning samt

(5

med hänsyn tagen jämväl till ett rationellt och arbetsekonomiskt tillfredsställande bedrivande av löpande underhållsarbeten underlättas. Genom beslut den 3 mars 1944 har Kungl. Maj:t till de sakkunniga överlämnat — för att tagas i övervägande vid fullgörande av uppdraget — handlingar rörande utredning och förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om byggande av särskilda vinterhamnar för fisket. Vidare har jordbruksdepartementet överlämnat vissa handlingar angående en av Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott gjord framställning om anslag till byggande av fiskebåtsbryggor samt uppmuddring av inloppen till sådana bryggor, vilka handlingar borde tagas i övervägande under utredningsarbetet. Under arbetets gång har utredningen avgivit ett stort antal utlåtanden i anledning av nådiga remisser i ärenden angående anslag eller statsbidrag till byggande och underhåll av fiskehamnar. I dylika ärenden ha yttranden avgivits jämväl till vissa länsstyrelser och andra myndigheter. Med vederbörligt tillstånd av departementschefen har utredningen företagit ett antal resor för studier av liamnförhållandena utmed rikets kuster och vid Vänern. Härunder ha tillhopa 260 fiskelägen och hamnplatser besökts. I de fall, då resultatet av besiktningarna eller eljest kända förhållanden därtill givit anledning, har utredningen tagit initiativ till upprättande av preliminära arbetsplaner med kostnadsberäkningar för behövliga fiskehamnsbyggnader. Arbetsplanerna ha därvid upprättats genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg. 230 sådana arbetsplaner ha prövats av utredningen. Sedan utredningsarbetet numera slutförts, får 1944 års fiskehamnsutredning till Herr Statsrådet härmed vördsamt överlämna bifogade betänkande med förslag till byggande av fiskehamnar m. m. Samtidigt överlämnar utredningen i särskild skrivelse utlåtande i det förenämnda spörsmålet om inrättande av särskilda vinterhamnar för fisket. Stockholm den 1 november 1947. D. HANSEN •

CHR. HESSLE

ELOF HÄLLGREN

SVEN STENBERG

BIRGER UTBULT

/ Gösta Hall

7 I. översikt över statens hittillsvarande medverkan till byggande av fiskehamnar. Alltsedan början av 1880-talet har staten medverkat till byggandet av fiskehamnar. I enlighet med ett av 1881 å r s r i k s d a g fattat beslut utfärdade Kungl. Maj:t sålunda bestämmelser för åtnjutande av statsbidrag till utförande av mindre hamnbyggnader och för byggande vid större fiskelägen av mindre båthamnar. Enligt dessa bestämmelser kunde statsbidrag erhållas utan återbetalningsskyldighet intill högst 2k av beräknade kostnaden. Sedan »menighet, bolag eller enskilde» erhållit statsbidrag för ändamålet, ägde vederbörande att själva utföra arbetet i överenstämmelse med av Kungl. Maj:t fastställd arbetsplan och under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll. Sedan det emellertid visat sig, att det ofta var omöjligt för fiskarna att själva bidraga till hamnbyggnaderna med den utöver statsbidraget erforderliga tredjedelen av beräknade kostnaderna samt därutöver påtaga sig ansvaret för hamnunderhållet, beslöt 1898 å r s r i k s d a g , att bidragen finge av Kungl. Maj:t anvisas med 9/10 a v den beräknade kostnaden, därvid dock endast V9 av bidraget finge användas såsom bidrag till byggnadskostnaderna, under det att återstoden, 2/9) skulle avsättas till en under vederbörande landstingsförvaltning ställd hamnfond. Till denna hamnfond, vilken skulle användas för hamnarnas underhåll, skulle vidare föras viss andel av i hamnarna upptagna hamnavgifter. Såsom ytterligare villkor för statsbidragets erhållande skulle gälla, dels att vederbörande landsting åtoge sig ansvaret för det framtida hamnunderhållet, dels ock att erforderliga hamnområden avsöndrades för fiskarnas gemensamma behov. Därest landsting icke åtoge sig ansvaret för en hamns framtida underhåll, finge statsbidrag till dess byggande fortfarande icke anvisas med högre belopp än 2/3 av beräknade kostnaderna. Verkningarna av de sålunda fastställda villkoren för åtnjutande av statsbidrag till fiskehamnarna blevo dock icke de avsedda. Som regel vägrade nämligen landstingen att påtaga sig ansvaret för hamnarnas underhåll. Då fiskarna i allmänhet icke mäktade att själva åstadkomma tillfredsställande hamnar och inte heller förmådde uppfylla villkoren för erhållande av statsbidrag med 2/3 av kostnaden, förelåg vid 1900-talets början ett mycket stort behov av goda fiskehamnar. Vid flera kuststräckor saknades nästan helt dylika hamnar. På västkusten, där man i allt större utsträckning anskaffat större och dyrbarare fiskebåtar for att kunna bedriva fisket längre ut till havs än tidigare, var bristen på hamnar synnerligen kännbar. Dessa förhållanden föranledde tillsättandet år 1905 av en särskild kommission, fiskehamnskommissionen, med uppdrag att företaga en undersökning av de lokala förhållandena utmed Sveriges kuster med hänsyn till behovet av och betingelserna för anläggning av nya och förbättring av redan befintliga fiskehamnar och andra mindre hamnar. Fiskehamnskommissionen avgav sitt betänkande i februari 1909 och föreslog däri byggande

8 av 79 fiskehamnar, varav 44 skulle byggas såsom statens fiskehamnar och alltså helt bekostas och för framtiden underhållas av staten. De övriga 35 hamnarna föreslogos erhålla engångsanslag med belopp, som motsvarade beräknade kostnaderna. För underhållet av dessa hamnar ansågos dock intressenterna böra svara. Då fiskehamnskommissionen sålunda förordade, att staten till de föreslagna fiskehamnsbyggnaderna skulle lämna 100-procentigt statsbidrag, skedde detta av i huvudsak följande skäl. Det förhållande att hamnintressenterna, vilka i de flesta fall voro fattiga fiskare, skulle bidraga med en väsentlig del av anläggningskostnaderna, hade ofta givit anledning till att hamnanläggningarna blivit alltför svagt byggda. De av staten anvisade medlen kunde därför i vissa fall betraktas såsom förspillda eller hade i varje fall ej kommit till avsedd nytta. Erfarenheten hade utvisat, att hamnarna måste givas motståndskraftigare byggnadssätt än tidigare och detta komme att medföra väsentligt ökade kostnader. Därmed skulle det emellertid bliva än svårare för fiskarna att bidraga till byggnadskostnaderna på sätt gällande bestämmelser föreskreve. Fiskarna hade sällan förmått bidraga till hamnbyggnader på annat sätt än genom upptagande av lån, men det vore olyckligt för fisket, enär fiskarna, då hamnen väl byggts, behövde använda sina tillgångar och sin kredit till anskaffande av större båtar och modernare redskap, vilkas användning hamnen möjliggjorde. Då lånen oftast måst återbetalas med tillhjälp av inflytande hamnavgifter, hade medel kommit att saknas för det hamnunderhåll, som åvilat intressenterna. Kommissionen kom alltså till den slutsatsen, att fiskarna borde helt befrias från att bidraga till hamnbyggnadskostnaderna, men däremot borde de betala hamnavgifter för hamnarnas nyttjande, och dessa avgifter borde utgå till en staten tillhörig fond för underhåll av de hamnar, som staten skulle bygga och underhålla. Kommissionen ansåg, att en sådan anordning icke skulle bliva dyrare för staten än den dittills tillämpade, emedan det redan hade visat sig, att staten vid olika tillfällen varit tvungen ingripa för att, helt på sin bekostnad, utföra såväl större reparationer, förorsakade av stormskador, som utvidgningar och förbättring av hamnar, vilka byggts för små eller svaga. Fiskehamnskommissionens utredningar och förslag följdes av statsmakterna i så måtto, att under åren 1911—1920 beslut av riksdagen fattades om utförande av sammanlagt 26 fiskehamnar helt på statens bekostnad. År 1922 voro följande 13 statens fiskehamnar helt eller delvis färdigställda, nämligen Smögenholmarna, Grundsund och Hönö-Klåva i Göteborgs och Bohus län Glommen och Träslöv » Hallands län, Östra Torp, Gislöv och Barsebäck » Malmöhus län, Kivik » Kristianstads län, Nogersund, Hällevik och Stenshamn » Blekinge län s a m t Grönhögen » Kalmar län.

9 Med hänsyn till de betydande kapitalutlägg, som hamnarna, byggda under svår dyrtid, enligt vunna erfarenheter medförde, samt särskilt med hänsyn till rådande depression, hemställde 1922 års riksdag hos Kungl. Maj:t om ny utredning rörande statens fiskehamnsbyggnadsverksamhet och de ekononomiska förutsättningarna för densamma. Genom beslut den 26 maj 1922 anbefallde Kungl. Maj:t i anledning härav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att gemensamt med lantbruksstyrelsen och med biträde av högst tre sakkunniga verkställa denna nya utredning. Uppdraget utvidgades sedermera till att omfatta jämväl frågan, huruvida iståndsättande av andra hamnar än sådana, vilka av fiskehamnskommissionen förordats, vore omedelbart behövliga. Ämbetsverken och de sakkunniga framlade därefter resultaten av sina utredningar i tvenne betänkanden under åren 1923 och 1924. I dessa betänkanden föreslogs, att flera av de av fiskehamnskommissionen förordade men dittills ej påbörjade hamnbyggnaderna antingen skulle helt slopas eller givas enklare och billigare utförande. Antalet av de hamnföretag, vilka alltjämt ansågs böra utföras helt på statens bekostnad, utgjorde 16, varav dock ett, nämligen Hönö-Klåva, avsåg utvidgning och fördjupning av den tidigare utförda hamnanläggningen. Den sålunda förordade planen för fortsatt utbyggnad av statens fiskehamnar fullföljdes sedermera i stort sett, så att år 1934 tillhopa 32 statliga fiskehamnar färdigställts. Sedan även den med statsbidrag utförda fiskehamnen vid Utklipporna i Blekinge län år 1941 ställts under statens förvaltning, äro följande 33 fiskehamnar att hänföra till gruppen statens fiskehamnar, nämligen: Benämning och län. Stor-Rebben .... Norrbottens län. Byviken Västerbottens län. Skeppsmalen .. Västernorrlands län. Marviksgrunnan Lörudden » Grisslan » Våtnäs Gävleborgs län. Prästgrundet .. » Höllick » Bergö » Agö » Fågelsundet — Uppsala län. Gårdskär » Byxelkrok Kalmar län. Grönhögen » Herrevik Gotlands län. Gnisvärd »

Benämning och län. Utklipporna Blekinge län. Stens hamn . . . . » Nogersnnd . . . . » Hällevik » Hanö Baskemölla Kristianstads län. Kivik Torekov — Östra Torp Malmöhus län. Gislöv Barsebäck » Träslöv Hallands län. Glommen » Hönö-Klåva . . . . Göteborgs o. Bohus län. Grundsund . . . . » Smögen »

Till byggande, utvidgning och förbättring av dessa hamnar har under åren 1911—1945 anvisats statsmedel med i runt tal 17 800 000 kronor. Hamnarnas byggande, underhåll och drift har handhafts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, inom vilken en särskild hamnbyrå inrättats, samt dess lokala hamnarbetsförvaltningar.

10 Jämsides med byggandet av statens fiskehamnar pågick byggande av fiskehamnar med statsbidrag — statsunderstödda fiskehamnar. De förut omnämnda, av 1898 års riksdag beslutade villkoren för åtnjutande av statsbidrag voro gällande i stort sett oförändrade ända fram till år 1928. Emellertid var omfattningen av de hamnförbättringar, som på dessa villkor kommo till stånd, mycket ringa. Först sedan riksdagen från och med år 1920 anvisat ett särskilt reservationsanslag till understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnskommissionen till utförande föreslagna och Kungl. Maj:t genom kungörelse den 27 juni 1919 (nr 490) fastställt allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande av statsbidrag från anslaget till understödjande av vissa mindre fiskehamns byggnader, kom byggandet av statsunderstödda fiskehamnar i gång i större utsträckning. Enligt nyssnämnda kungörelse kunde statsbidrag anvisas av Kungl. Maj:tmed lägst 66 2/3 och högst 90 % av verkliga hamnbyggnadskostnaden. Arbetena skulle i överensstämmelse med av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall fastställd arbetsplan utföras genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg. Även hamnunderhållet skulle ombesörjas av styrelsen och kostnaderna därför skulle bestridas i första hand av hamninkomsterna och i övrigt av de intressenter, vilka deltagit i nybyggnadskostnaderna. Beträffande sådan skada å hamnanläggning, som vållats av storm eller annan naturhändelse, skulle gälla, att därav föranlett iståndsättningsarbete skulle bekostas av staten och hamnintressenterna i samma proportion som vid bestridandet av anläggningskostnaden. Nyssnämnda statsbidragsbestämmelser ersattes den 1 september 1928 med nya, meddelade i Kungl. Maj:ts kungörelse den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till byggande, förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder. Beträffande statsunderstödda fiskehamnar stadgas i denna kungörelse, vilken alltjämt gäller, bland annat följande. § 2. Till hamnbyggnader, som skola utföras såsom statsunderstödda fiskehamnar, kan av Kungl. Maj:t beviljas statsbidrag med högst nio tiondelar av verkliga byggnadskostnaden. Tillgodoser sådan hamn jämväl handelsändamål, bör hänsyn härtill tagas vid bestämmande av statsbidragets storlek. Statsunderstödd fiskehamn skall utföras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Stad, köping, kommun, municipalsamhälle, hamnbolag, ekonomisk förening eller enskilda personer, vilka komma att äga eller innehava fiskehamnen, skola bestrida den återstående, av statsmedel icke anvisade andelen av verkliga kostnaden. Vid av storm eller annan naturhändelse vållad skada å sådan hamn skall iståndsättandet ske genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg, och skall kostnaden härför fördelas å staten och hamnens ägare eller innehavare efter samma grund, som tillämpats beträffande anläggningskostnaden. Statsunderstödd fiskehamns underhåll i övrigt samt dess drift skola i den ordning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bestämmer ombesörjas av styrelsen eller ock av hamnens ägare eller innehavare under styrelsens kontroll med anlitande av hamnens inkomster och, i den mån de ej förslå, på bekostnad av hamnens ägare eller innehavare.

11 Till en underhållsfond för varje statsunderstödd fiskehamn skall efter vägoch vattenbyggnadsstyrelsens beprövande vid varje års slut avsättas viss del av bruttoinkomsten från hamnrörelsen, vilken underhållsfond skall göras räntebärande genom insättning i bank och på sådant sätt spärrad räkning, att medel till hamnens underhåll eller förbättring ej må lyftas i vidare mån än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen det medgiver. § 4. Mom. 1. Statsbidrag utgår endast till arbete, för vilket undersökning och arbetsplan utförts av förrättningsman, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarats därtill behörig. Kostnad för sådan undersökning och arbetsplan med tillhörande handlingar må, därest statsbidrag till arbetet beviljas, inräknas i den kostnad, vara statsbidraget beräknas, dock ej till högre belopp än som är medgivet enligt av Kungl. Maj:t fastställd taxa för dylika förrättningar. Bidrag må, där ej annat föranledes av stadgandet i tredje stycket, ej utgå till arbete, som påbörjats innan statsbidrag därtill beviljats. Därest Kungl. Maj:t prövar särskilda omständigheter därtill föranleda, må bidrag utgå jämväl till sådant arbete, dock endast såframt arbetet dels utförts i enlighet med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen granskad och godkänd plan ävensom under den ledning och kontroll samt under iakttagande av de villkor i övrigt, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må hava föreskrivit, dels ock befinnes hava ett mot byggnadskostnaderna rimligen svarande praktiskt och ekonomiskt berättigande. Mom. 2. I n n a n utförande av fiskehamnsbyggnad eller handelshamn med statsbidrag påbörjas, skola såväl själva området för hamnen som ock ett för den rörelse, som skall bedrivas i hamnen, tillräckligt område i land vara för d e t gemensamma behovet till hamnområde avstyckade och lagfart därå vara för vederbörande beviljad; ägande dock väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för särskilt fall och på de villkor, styrelsen kan finna skäligt bestämma, medgiva befrielse tills vidare från skyldigheten för vederbörande att hava erhållit lagfart å området. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må även, där särskilda skäl därtill förefinnas, börja arbete eller medgiva tillstånd till arbetes påbörjande mot förbindelse om uppfyllande av gällande författningsenliga föreskrifter. Vad nu är sagt skall i tillämpliga delar även gälla farled. Mom. 3. Då bolag, ekonomisk förening eller enskild person erhåller statsbidrag till hamn- eller farledsbyggnad, skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga erforderlig åtgärd till tryggande av att byggnaden kommer till användning och underhålles på sätt vid statsbidragets beviljande förutsatts. Där stadsplan finnes, bör hamnens eller farledens område däri införas och fastställas. Hamn eller farled med tillhörande område eller del därav må ej, vid äventyr, a t t erhållet statsbidrag genast är till återbetalning förfallet, utan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens medgivande försäljas, intecknas eller u t h y r a s på längre tid än tio år. Mom. 4. Kostnaden för erforderlig lösen av mark skall gäldas av vederbörande intressenter och må således ej ingå i statens kostnader eller inräknas i det belopp, vara statsbidrag beräknas. Mom. 6. Taxa å hamnavgifter att upptagas av hamnens trafikanter skall vara vederbörligen fastställd. Dessa hamnavgifter ävensom där fråga är om statens och statsunderstödda fiskehamnar, hyresavgifter för tomter, torkplatser och dylikt skola tillföras hamnkassan, vilken uteslutande skall användas för

hamnens ändamål, i första hand till underhåll och drift samt till av väg- oct vattenbyggnadsstyrelsen särskilt medgivna smärre förbättrings- och utvidgnings arbeten. Mom. 7. Arbete, för vars utförande erfordras tillstånd av vattendomstol, m» ej igångsättas, förrän sådant tillstånd erhållits. § 5. Ansökning om statsbidrag till hamn- eller farledsarbete, som avses i §§ r och 3, göres av vederbörande intressenter. Vid sådan ansökning skola fogas dels arbetsplan med tillhörande betänkande, ritningar och kostnadsberäkning, utarbetade i överensstämmelse med väg1 och vatten byggnadsstyrelsens anvisningar, dels uppgift om äganderätten till hamnområdet, dels vederbörande kommuns yttrande om företagets nytta för allnär. samfärdsel och för fiske. Ansökningen ställes till Konungen samt insändes till vederbörande länsstyrelse. Länsstyrelsen har att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämna inkonna ansökningar jämte eget yttrande. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall efter granskning av inkomna ansökningshandlingar från sökanden inhämta förbindelse om uppfyllande av de för statsbidrags åtnjutande stadgade villkor angående kostnadsfri mark samt arbetets utförande och framtida underhåll ävensom i fråga om fiskehamn inhämta lantbruksstyrelsens yttrande om hamnens nytta och lämpliga storlek med hänsyn till fiskets nuvarande behov och framtida utveckling, varefter väg- och vältenbyggnadsstyrelsen har att med eget yttrande, däri skola angivas vidtsgna åtgärder till tryggande av företagets underhåll och användning för aTsett ändamål, underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning. Sedan Kungl. Maj:t beviljat bidrag åt företag, skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämna länsstyrelsen och intressenterna underrättelse därom. Väg-och vattenbyggnadsstyrelsen skall vidare förse arbetsplanen med anteckning om fastställelsen, upprätta kontrakt med intressenterna om villkoren för statsbidragets åtnjutande, utbetala medlen samt kontrollera och godkänna arbetet, allt enligt gällande instruktion och föreskrifter. § 6.

Med statsbidrag utfört arbete skall i den mån annat ej följer av besiänimelserna i § 2, underhållas av den, som sådant bidrag bekommit, intill less sådan underhållsskyldighet kan varda annan i laga ordning ålagd, eller vederbörande från underhållsskyldigheten befriats. Till och med utgången av budgetåret 1946/47 ha dylika statsunderstödda fiskehamnar anlagts eller förbättrats på omkring 145 platser. Byggnadslostnaderna ha uppgått till cirka 21 600 000 kronor och statens bidrag till cirka 19 100 000 kronor. Statsbidragen ha därvid utgått ej endast av anslag, som å riksstaten anvisats till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar eller under särskild rubrik till viss dylik hamn, utan jämvä. av anslag, som anvisats till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder samt till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Under senare åren ha regelmässigt under sjätte huvudtiteln anvisats tvenne anslag för nu ifrågavarande ändamål, nämligen dels reservationsansliget till utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder, deh ock

13 reservationsanslaget till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar. Vidare har under samma huvudtitel årligen anvisats ett anslag till mindre hamnar och farleder, vilket anslag avräknas mot automobilskattemedlen, och närmast avses för byggande och förbättring av sådana småbåtshamnar, som tjäna motorbåtstrafikens intressen. Från detta anslag har i några fall beviljats statsbidrag till hamnar med betydelse jämväl för fisket. Slutligen har under nionde huvudtiteln under en följd av år anvisats anslag till gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt. Detta anslag, vilket fördelas mellan hushållningssällskapen, har i stor utsträckning använts till smärre hamnförbättringar, såsom byggande av bryggor, upprensning av inloppen till sådana tilläggsbryggor m. m.

II. översikt över fiskets utveckling- under de senaste 25 åren. Statens första medverkan till byggandet av fiskehamnar sammanfaller i stort sett med tiden för den då påbörjade övergången från segel- till motordrift av fiskebåtarna. Genom övergången till motordrivna fiskefartyg underlättades fiske på större avstånd från kusterna. Karakteristiskt för fiskets utveckling under de senaste decennierna har också varit denna övergång från kustfiske i närheten av fiskarnas hemorter till havsfiske på större avstånd från dessa. Havsfisket ger möjligheter till både kvantitativt och kvalitativt bättre fångster och har medfört en betydande rationalisering av fisket såsom sådant. De viktigaste av de faktorer, vilka möjliggjort denna rationalisering, äro otvivelaktigt övergången till större och sjösäkrare fiskebåtar samt effektivare fångstredskap. Den bättre båtmaterielen har gjort det möjligt för fiskarna att i en helt annan utsträckning än tidigare uppsöka fiskrika vatten, även om -dessa varit belägna på relativt stora avstånd från hemorten. Fiskarna ha fått större möjligheter att följa fiskens vandringar och förlägga sitt fiske till platser, där vid varje särskilt tillfälle utsikter funnits till goda fångster. Den bättre båtmaterielen har också ökat möjligheterna att ilandföra fisken i ett bättre skick. Fiskets rationalisering fram mot större fångstmängder per fiskare och samtidigt lägre priser på de ilandförda fångsterna torde framgå av följande tabell, baserad på uppgifter rörande saltsjöfisket, hämtade ur Sveriges officiella statistik för 20-årsperioden 1921—1940:

Period

1921-1925.... 1926-1930.... 1931—1935.... 1936—1940.... 1

Antal fiskare i medeltal under perioden yrkes-

binärings-

s limma

13 231 12 934 13 288 13 504

9 644 9 445 10 051 9 835

22 875 22 379 23 339 23 339

Medeltal av 1922—1925 års värden.

Genomsnittligt Genomsnittlig fångsträrde fångstmängd per per fiskare per kg fiskare miljoner kg miljoner kr. kr. kr. kg FångstFångstTärde mängd i medeltal per år

»72-75 82'74 96 98 116-08

* 22-86 26-09 2571 30 69

3180 3 700 4150 5 000

0:31 0:32 0:26 0:26

1000 1180 1080 1320

14 Den officiella statistiken redovisar icke fångstmängdernas och fångst<stvärdenas fördelning mellan grupperna yrkes- och binäringsfiskare. Storlel'leken av genomsnittliga fångstmängden respektive fångstvärdet per fiskare är grgivetvis väsentligt större för den förra än för den senare kategorien. I tabePellen ha emellertid dessa kvantiteter, fördelade på hela antalet fiskare, angrgivits endast i avsikt att visa utvecklingstendensen under 20-års perioden. Av tabellen framgår, att antalet fiskare under nu ifrågavarande pereriod endast obetydligt ökat. Däremot har fångstmängden ökat med omkring 6( 60 % såväl totalt som per fiskare. Totala fångstvärdet har också ökat, men endidast med cirka 34 %, och fångstvärdet per kilogram ilandförd fisk har alldltså minskat. Genomsnittliga värdet av varje fiskares fångst har däremot ö ökat med cirka 32 %. Fiskets utveckling har sålunda gått i riktning mot större fångstmäng<gder per fiskare samtidigt som priset på den ilandförda fisken minskats. Såsom av det anförda framgår, ha de totala fångstmängderna untnder 20-årsperioden avsevärt ökats. Då en fortsatt ökning av fiskefångste>erna skulle kunna tänkas medföra framtida svårigheter att vinna avsättning ,' för fisken, må här i korthet beröras utvecklingen på detta område. Före det senaste krigets utbrott ägde en omfattande export av fisk rirum från Sverige. Samtidigt importerades emellertid fisk från utlandet och i im portens värde var större än exportens. Såsom exempel härpå må nämn nas att år 1939 exporten av fisk och skaldjur hade ett värde av 10, i miljoi^ner kronor, under det att importen hade ett t ä r d e av 27,i miljoner kronnor. Importöverskottet utgjorde alltså nämnda år 17, o miljoner kronor. Under krisåren har såväl exporten som importen av fisk legat prakthiskt taget helt nere. De ilandförda fångsterna ha under samma år g e n o m s n i t t ligt varit större än före kriget eller för åren 1940—1943 i medeltal U18 miljoner kg. per år. Trots detta rådde under långa perioder stor brist på fisk i marknaden. Orsaken härtill var emellertid till stor del de åtgärdler, som av staten vidtogos för uppläggning av beredskapslager av fisk, maen även knappheten på många andra livsmedel och den därav föranledda ökaade användningen av fisk. Under en övergångsperiod efter kriget, då staten icke längre har anledning omhändertaga stora delar av fiskefångsterna, och innan exporten åtter kommit igång i samma utsträckning som före kriget, torde svårigheter iför fiskarna att vinna avsättning för sina fångster vara att förvänta. Anledni ng torde emellertid icke föreligga att befara, att exporten icke kan återupptagnas, så snart med efterkrigstiden sammanhängande problem, såsom valutasvårigheter och dylikt, blivit lösta. Ovan har framhållits, hurusom anskaffandet av större och för havsfiske mera lämpade båtar utgjort en av de faktorer, som möjliggjort fiskets rationalisering. Omfattningen av denna nyanskaffning återspeglas i den officiella statistiken över fisket, ur vilken följande siffror rörande fiskebåtarnas antal och anskaffningsvärde vid olika tidpunkter hämtats:

15 Fiskebåtarnas autal och anskaffningsvärde. Motordrivna båtar

Övriga båtar

År

1921 1926 1931 1936 1941 1943

Samtliga båtar

antal

värde milj. kr.

antal

värde milj. kr.

antal

värde milj. kr.

4 063 5 262 6 402 8 078 8 354 9 248

18-42 20-04 23-00 2944 ol'Oo 4l0!)

13 594 12 018 11731 12 002 12 307 12184

4*08 2-37 1-85 1-65 1-77 1*90

17 657 17 280 ,18133 20 080 20 661 21 432

22-45 23oi 24-85 31-09 3282 42-99

Med hjälp av de i tabellen angivna uppgifterna kan beräknas, att hela den vid saltsjöfisket använda fiskeflottan under perioden 1921—1943 ökat i antal med endast 21 % men i värde med 92 %. Under samma tid har motorbåtarnas antal ökat med 128 % och deras värde med 123 %, samtidigt som övriga båtars antal och värde sjunkit. Även införandet av nya och effektivare redskap för fisket har varit av stor betydelse för dettas utveckling. Såsom av följande tabell framgår, har värdet av de vid saltsjöfisket använda fiskredskapen undergått en kontinuerlig, kraftig ökning, utgörande 50 % från år 1921 till år 1943. Fiskredskapens anskaffningsvärde.

in.

Ar

Värde i milj. kr.

1921 1926 1931 1936 1941 1943

19-99 18-06

20-u 21-34 24-60 29 98

Undersökning av det aktuella behovet av byggande.

fiskehamns-

Innan fiskehamnsutredningen övergår till att framlägga förslag i fråga om formerna för och omfattningen av statens fortsatta medverkan vid byggandet av fiskehamnar får utredningen här framlägga resultaten av utförda undersökningar av det aktuella behovet av bättre hamnförhållanden för fisket utmed rikets havskuster och vid stränderna av de större insjöarna. Enligt de i kap. I refererade, nu gällande bestämmelserna för ingivande av ansökan om statsbidrag till hamn- och farledsarbeten, skall sådan ansökan, ställd till Konungen, ingivas till vederbörande länsstyrelse, som har att med eget yttrande vidarebefordra densamma till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Efter att ha inhämtat yttrande i ärendet från lantbruksstyrelsen överlämnar

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med eget utlåtande ansökningen till Kungl. Maj:t för avgörande. Under årens lopp har ett mycket stort antal sådana framställningar om statsbidrag till byggande av fiskehamnar, ävensom ett stort antal ansökningar om upprättande genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg av arbetsplaner för hamnarbeten, ingivits. De av statsmakterna anvisade anslagen till fiskehamnsarbeten ha emellertid varit relativt små och endast ett förhållandevis litet antal ansökningar har vunnit bifall. Då vederbörande myndigheter ansett tillräckliga motiv för beviljande av bidrag föreligga, men tillgängliga anslag icke medgivit omedelbar medelsanvisning, ha ansökningarna blivit vilande i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Hos denna har därför ett stort antal oavgjorda framställningar om statsbidrag till fiskehamnsarbeten samlats. Dessa framställningar innefatta önskemål om nyanläggning, utvidgning eller förbättring av fiskehamnar och för fisket erforderliga farleder. Fiskehamnsutredningen erhöll vid utredningsarbetets påbörjande från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förteckning över sålunda till styrelsen anmälda hamn- och farledsprojekt, omfattande omkring 200 företag. I fråga om cirka 150 av dessa förelåg preliminära arbetsplaner med kostnadsberäkningar, slutande å tillhopa 28,5 miljoner kronor. Med skrivelser till länsstyrelserna i samtliga de län, inom vilka yrkesfiske av någon betydelse bedrives, överlämnade fiskehamnsutredningen därefter utdrag ur nämnda förteckning samt anhöll om länsstyrelsernas yttranden däröver. I dessa borde, framhöll utredningen, angivas ej blott, huruvida i förteckningen upptagna arbeten ansågs böra utföras med bidrag av statsmedel utan jämväl, huruvida behov av bättre hamnar för fisket förelåge på andra orter än de i förteckningen upptagna. Vidare anhöll utredningen om vissa uppgifter till ledning för bedömande av angelägenheten hos de olika projekten, såsom statistiska uppgifter om fiskets omfattning, yrkes- och binäringsfiskarnas antal, fiskebåtarnas antal, storlek och djupgående m. m. Slutligen begärde utredningen uppgifter om den inbördes ordning, i vilken hamnprojekten ansågs böra komma till utförande. Sedan länsstyrelserna, i regel efter att ha inhämtat yttranden från vederbörande hushållningssällskap, fiskeriintendenter, fiskeriinstruktörer, vägförvaltningar, kommuner, landsfiskaler m. fl., inkommit med de begärda uppgifterna, och sedan arbetscheferna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnarbetsdistrikt m. fl. till fiskehamnsutredningen anmält ytterligare ett antal aktuella fiskehamns- och farledsarbeten, uppgick antalet av de projekt, vilka utredningen hade att pröva till 334. E n granskning av dessa företag gav vid handen, att utvidgnings- och förbättringsarbeten önskades i 22 av statens fiskehamnar och i 75 statsunderstödda fiskehamnar (d. v. s. fiskehamnar, till vilkas anläggning eller förbättring statsbidrag tidigare utgått), samt att återstoden eller 237 företag avsåg nyanläggningar (hamn- eller farledsarbeten å orter, där sådana arbeten icke tidigare utförts med statsbidrag). De önskade arbetenas art liksom deras omfattning varierade givetvis

17 starkt från ort till ore. Under det att vissa fiskelägen hade förhållandevis goda hamnar, där endast någon mindre förbättring erfordrades, så förelåg vid andra behov av fullständiga anläggningar med vågbrytare, kajer, bryggor, hamnplaner o. s. v. Vid en första genomgång av de till utredningen anmälda önskemålen om hamn- och farledsförbättringar utgallrades företag, vilka uppenbarligen hade så ringa betydelse för fisket, att de icke borde utföras med bidrag av för fiskehamnar avsedda statsmedel. Med departementschefens tillstånd företog utredningen därefter ett antal besiktningsresor, under vilka flertalet av de orter besöktes, å vilka anläggning av nya eller förbättring av befintliga fiskehamnar kunde ifrågakomma Under dessa resor kunde utredningen konstatera, att behovet av fiskehanmsbyggande i landet alltjämt är utomordentligt stort. Detta sammanhänger med ett flertal faktorer, för vilka i det följande skall redogöras. I Sveriges officiella statistik över fisket redovisas ej mindre än omkring 500 utmed kusterna belägna orter, å vilka minst 10 fiskare äro bosatta och å vilka samtidigt endera det sammanlagda båt- och redskapsvärdet eller det årliga fångstvärdet överstiger 25 000 kronor. Även smärre fiskelägen, vilka icke redovisas i den officiella statistiken, finnas i betydande antal. Även om åtskilliga av dessa fiskelägen ha hamnplatser, som äro naturligt skyddade mot sjögång och i övrigt så beskaffade, att förbättring av hamnförhållandena icke erfordras, så är detta tyvärr icke någon regel. För ett rationellt utövande av fiske är det nödvändigt för fiskarna att hålla fullgoda båtar, vilkas storlek och utrustning är anpassad efter de fiskevatten, där fisket äger rum, och efter de fångstmetoder, som användas. Denna båtmateriel är dyrbar och måste därför vårdas och skyddas effektivt. Fiskelägena sakna emellertid för närvarande i mycket stor omfattning hamnar, som giva skydd mot sjögången. Utredningen har sålunda konstaterat att fiskarna alltjämt vid ett stort antal fiskelägen icke ha andra möjligheter att vid hamnplatserna skydda sina båtar mot havet än att draga upp dem på land. Detta är över huvud taget möjligt endast om båtarna äro små och lätta, men även där så är fallet, är båtarnas ständiga upphalning och sjösättning tidsödande och besvärlig och medför avsevärt slitage å materielen. Vid många hamnplatser, där båtarna vid lugnt väder kunna ligga förtöjda vid bryggor, måste fiskarna vid oväder dag och natt anordna bevakning för att i tid kunna påbörja båtarnas upphalning eller förflyttning till närmaste användbara hamn, som ofta är långt avlägsen. Frånvaron av effektivt skydd mot sjögång vid åtskilliga fiskelägen innebär sålunda icke endast allvarliga risker för haverier utan även en extra arbetsbörda, som på många orter är synnerligen betungande för fiskarna. Ett annat förhållande, som vid många fiskelägen medför stora svårigheter och förhindrar fiskets rationalisering, är avsaknaden av tillräckligt vattendjup i hamnarna och farlederna. I det föregående har utredningen omnämnt, att en successiv övergång från mindre till större fiskebåtar länge ägt rum 2 — 1340 4G

18 och alltjämt pågår och att detta medfört vidgade möjligheter till fiskets ändamålsenliga bedrivande. De nyare båtarna äro sjövärdigare, varigenom de skänka ökad säkerhet mot haverier och redskapsförluster. De äro även försedda med sådan inredning, att de giva fiskarna tillbörligt skydd ombord mot regn och köld och alltså möjliggöra arbetets fullgörande under drägligare förhållanden. Emellertid kräva dessa större båtar också ökat vattendjup vid hamnplatserna och i farlederna. Där djupet är otillräckligt utgör detta ett hinder för utbyte av de omoderna båtarna mot mera tidsenliga. På åtskilliga orter erfordras emellertid fördjupning av hamnarna även av andra skäl. Sålunda har landhöjningen under tidernas lopp medfört att speciellt utmed Norrlandskusten ett flertal hamnar, vilka av ålder använts av fiskarna, numera äro så grunda, att de icke alls eller endast med stora svårigheter kunna nyttjas.. Vidare förekomma särskilt i Skåne och Halland hamnar, vilka uppgrundats av sand eller tång, som vid stormtillfällen kommer i drift och avlagrar sig i hamnbassänger och segelleder. Även om ett effektivt skydd mot sjögång och ett tillräckligt vattendjup äro de primära krav, som måste ställas på hamnarna, så finnas åtskilliga andra faktorer, som medverka till att göra behovet av fiskehamnsbyggande stort. Nödvändigheten för fiskarna att sörja för erforderligt skydd för sina båtar samt att följa med i den pågående rationaliseringen synes ha tvingat dem, som därtill haft möilighet, att flytta sina båtar från fiskelägen utan tillfredsställande hamn till sådana, där hamnförhållandena varit bättre, även om de därvid nödgats finna sig i de olägenheter, som långa avstånd mellan bostadsorten och hamnen i regel medföra. Såväl detta som den tidigare omnämnda övergången till större båttyper har medfört, att åtskilliga hamnar nu behöva utvidgas. Härtill bidrager också, att fisket numera är väsentligt rörligare an tidigare, varför åtskilliga hamnar numera anlitas förutom av där hemmahörande fiskare, även av fiskare från andra, ofta långt avlägsna orter. Många exempel finnas sålunda på hamnar, vilka äro så fullbelagda, då fiskeflottan ligger inne, att navigeringen besväras, lastning och lossning hindras och skötseln av båtar och redskap försvåras, allt medförande tidsspillan och extra arbete. Erforderliga utvidgningsarbeten utgöras ej alltid av anläggning av nya hamnbassänger utan kunna ofta bestå av utförande av nya kajer eller bryggor, kajplaner och andra upplagsplatser, iordningställande av garntorkningsplatser, utökning av hamnområdena o. s. v. Utredningen har kunnat konstatera, att trängseln i vissa hamnar är så svår, att den tenderar till att bliva olidlig. . Utmed vissa kuststräckor är avståndet mellan befintliga hamnar sa stort, att fiskare, vilka utöva sin näring i utanförliggande fiskevatten, ofta måste färdas mycket långa sträckor då det gäller att föra i land fångsterna eller att söka nödhamn vid inträffande storm eller av andra skäl. Den avsevärda tid, som åtgår för färderna till och från fiskeplatserna, förkortar fiskarnas effektiva arbetstid och försämrar därigenom deras ekonomiska utbyte av arbetet, Åtskilliga olyckor och tillbud därtill ha också inträffat till följd därav,

19 att nödhamn icke kunnat nås tillräckligt snabbt vid annalkande oväder Det föreligger därför på sådana kuststräckor samt på öar i skärgårdarna behov av nod- och stödhamnar även om de där hemmahörande fiskarna äro få eller inga. * - - L d e V f e i g å G n d e h a r u t r e d n i n g e n omnämnt, att byggandet av statsunderstödda fiskehamnar påbörjades redan under slutet av 1800-talet, ehuru det först efter år 1920 kom igång i större utsträckning, samt att anläggningen av statens fiskehamnar påbörjades år 1911. Då åtskilliga av dessa hamnar alltså aro relativt gamla kräva de nu hel eller partiell förnyelse genom ombyggnad Det ar sålunda icke ovanligt, att i dessa hamnar utförda konstruktioner vare sig de utförts i trä, järn, sten eller betong, numera äro i så dåligt skick, att faran for deras bestånd är uppenbar. Slutligen har utredningen i vissa hamnar iakttagit skador, vilka uppkommit vid stormtillfällen och kräva reparationer, som icke kunna hänföras till normalt underhåll. I vissa fall kunna dylika reparationer icke uppskjutas någon längre tid, därest hamnen icke helt skall spolieras. Det sålunda införskaffade utredningsmaterialet och de iakttagelser, som under besiktningsresorna gjordes, föranledde utredningen att jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t föranstalta om upprättande av preliminära arbetsplaner med kostnadsberäkningar för sådana fiskehamnsarbeten, vilka enligt utredningens mening kunde ifrågakomma till utförande. Det stod härvid för utredningen klart, att ett tillgodoseende av alla från fiskarna eller deras organisationer framställda önskemål skulle medföra mycket stora anspråk på bidrag från statens sida. Det ansågs därför nödvändigt att i varje särskilt fall söka bedöma icke endast, huruvida ifrågasatta arbeten överhuvud vore motiverade ur näringsekonomiska synpunkter och alltså borde komma till utförande, utan även, huruvida dessa arbeten kunde åtminstone tills vidare begränsas. I samband med sina beslut om upprättande av arbetsplaner meddelade utredningen därför även direktiv i fråga om omfattningen av de anläggningar, som på varje särskild ort kunde ifrågakomma. Beträffande de principer, som härvid följdes, återkommer utredningen i det följande (kap IV) Arbetsplanerna ha med få undantag upprättats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som jämväl för utredningens räkning granskat sådana planer, vilka framlagts av kommunala myndigheter eller andra förslagsställare.

IV. Utredningens förslag till fortsatt

fiskehamnsbyggande.

Allmänna synpunkter. Det står för fiskehamnsutredningen klart att fisket i Sverige med dess lån-a kuststracka, dess stora insjöar och dess många fiskrika älvar alltid kommer att utgöra en betydelsefull näringsgren. Dess utövare taga sin försörjning ur havet i konkurrens med andra länders fiskare. Vid denna tävlan där det gäller

20 att tillgodogöra sig havets rikedomar är det av vikt, att de svenska fiskarna icke komma till korta på den grund, att de i sina hemorter sakna fasta stödjepunkter i form av hamnar som giva dem möjlighet att använda for längre fiskefärder byggda, sjövärdiga båtar. I den förut lämnade redogörelsen för fiskets utveckling under de senaste 25 åren har fiskehamnsutredningen påvisat några av de viktigaste resultaten av den rationalisering, som fisket undergått och vilken alltjämt pågår. Fore det senaste världskrigets utbrott visade utvecklingen hän mot allt större fångstmängder såväl totalt som per fiskare. Samtidigt sjonko de genomsnittliga priserna på den ilandförda fisken. Rationaliseringen medförde sålunda ett förbilligande av det för folkförsörjningen viktiga födoämne, som fisken utgör. I mycket stor utsträckning har denna utveckling möjliggjorts genom forbättring av båtmaterielen. De vid fisket använda båtarna ha blivit större och mera djupgående. Därmed ha de också blivit dyrbarare och kommit att representera betydande värden. Sålunda må anföras att anskaffningskostnaden för en modern fiskebåt av den typ, som de bohuslänska fiskarna numera använda för fiske i Kattegat, Skagerack och Nordsjön, för närvarande uppgå till 100- a 140 000 kronor. Motsvarande kostnad för den vid fiske i Östersjon mest använda båttypen torde uppgå till omkring 10 000 kronor. I södra delen av Östersjön använda dock redan nu många fiskare båtar, vilka i fråga om storlek och anskaffningskostnad närma sig de bohusländska fiskarnas. Övergången till dessa bättre och sjosäkrare båtar skulle säkerligen ha skett i snabbare takt, om icke de befintliga fiskehamnarnas tillstånd utgjort ett hinder därför. En förutsättning för dessa båtars anskaffning är obestridligen att tillräckligt rymliga och djupa fiskehamnar stå till förfogande. Fiskehamnsutredningen har under sitt arbete kunnat konstatera, att den hamnbyggnadsverksamhet, som med bidrag av statsmedel under en följd av år pågått, icke på långt när varit tillräckligt omfattande för att kunna hålla takten med fiskets utveckling i nu nämnt hänseende. Även andra synpunkter tala emellertid för att byggandet av fiskehamnar fortsattes och intensifieras. Redan med nu använd båtmateriel bedriva fiskarna på många håll i landet, som förut nämnts, sin näring under synnerligen ogynnsamma arbetsförhållanden till följd av dåliga hamnar. Förbättras icke dessa är en fortskridande försämring av fiskarbefolkningens försörjningsmöjligheter att befara, vilket otvivelaktigt kommer att bidraga till avfolkning av kustområdena och skärgårdarna. Fiskehamnsutredningen har sig väl bekant, att svårigheter tidvis förelegat för fiskarna att vinna avsättning till skäliga priser för sina fångster. Kungl. Maj:t har uppdragit åt särskilt tillkallade sakkunniga, 1945 års fiskeriutredning 1 , att utreda fiskets avsättningsproblem. Fiskehamnsutredningen saknar därför anledning att närmare ingå på dessa. Emellertid bör i detta sammanhang erinras om att den svenska fiskerinäringen i efter kriget träffade i Denna utredning har numera avgivit sitt betänkande (SOU 1947: 2).

21 handelsavtal med skilda länder erhållit allt större utrymme för export av fisk. Till följd härav pågår redan nu en ej obetydlig export av färsk och saltad fisk, företrädesvis av de sorter, varav tidvis överskott uppstår på hemmamarknaden. Denna export jämte de fångster, som svenska fiskare föra i land direkt i utländska hamnar, bidrager i sin mån till en förbättrad balans mellan import och export. En intensifiering och rationalisering av fisket är sålunda ägnad att öka fiskets betydelse som exportnäring. Då ett fortsatt och intensifierat fiskehamnsbyggande skulle kunna uppfattas såsom en åtgärd, bidragande till ökning av fiskarbefolkningens storlek, får utredningen härom anföra följande. Såsom utredningen i det föregående framhållit har flertalet av de med statsunderstöd utförda fiskehamnarna i riket tillkommit efter år 1920. Om hamnbyggandet i och för sig varit ägnat att draga arbetskraft från andra yrken till fisket, borde detta ha avspeglat sig i statistiken över fisket. Denna visar emellertid att antalet med saltsjöfiske sysselsatta fiskare varit praktiskt taget konstant. Antalet var sålunda under perioden 1921—25 i medeltal 22 875, under perioden 193G—40 i medeltal 23 339. Av samtliga fiskare äro omkring 60 % yrkes- och återstoden binäringsfiskare. De sistnämnda utgöras ofta av småbrukare, vilka för sin försörjning äro beroende av de extra inkomster, som fisket ger. Det förhållandet, att fiskarnas antal under de senaste decennierna icke undergått någon nämnvärd förändring synes enligt utredningens mening tyda på, att denna yrkesgrupp har en lämplig och efter förhållandena naturligt anpassad storlek. Ur samhällets synpunkt synes det vara av väsentlig betydelse, att fiskarbefolkningen icke decimeras. Detta är viktigt icke endast med hänsyn till den roll, fisken såsom näringsämne spelar för folkförsörjningen. Fiskarna äro bosatta utmed rikets kuster och på skärgårdarnas öar. Vare sig det gäller att bringa undsättning vid haverier till sjöss eller att bevaka kusterna i krigstid äro fiskarna därigenom närmast till hands. Fiskarna äro sjövana och ur deras kår rekryteras i stor utsträckning handelsflottans och marinens fartygsbesättningar, lots-, fyr- och kustbevakningspersonalen. Enligt fiskehamnsutredningens mening är det därför av stort allmänt intresse att fiskarbefolkningens numerär vidmakthålles och att dess bosättning i orter, spridda utmed kusterna och i skärgårdarna äger bestånd. Såsom i det föregående framhållits är en nödvändig förutsättning härför, att fiskelägena förses med hamnar, vilka lämna effektivt skydd för båtarna och äro utrustade på sådant sätt, att arbetet underlättas i görligaste mån. Hamnarna i kustorterna och på skärgårdsöarna ha vidare stor betydelse för underlättande av den allmänna trafiken. De möjliggöra ordnade förbindelser för transport av post och livsförnödenheter, för barnens skolgång, för läkare- och sjukbesök o. s. v., allt av betydelse för folkets trivsel och levnadsstandard. Vad utredningen här anfört innebär icke, att den anser en utökning av fisket eller fiskarnas antal i en framtid vara utesluten. Huruvida sådan utökning blir erforderlig, torde emellertid väsentligen komma att bero på, om

22 den före kriget relativt stora exporten av fisk kan återupptagas och vidare utvecklas. Då det ännu icke är möjligt att härutinnan ställa någon prognos för framtiden, torde de planer, vilka upprättas för det fortsatta byggandet av fiskehamnar, böra baseras på fiskets nuvarande omfattning och de särskilda hamnarna icke göras vidlyftigare än som redan nu är erforderligt. Detta utesluter givetvis icke, att hamnarna projekteras på sådant sätt, att framtida utvidgningsmöjligheter beaktas. De från fiskarbefolkningen allt starkare framförda kraven på effektiva åtgärder till förbättring av fiskehamnarna äro enligt utredningens mening befogade. Hamnarna äro för denna yrkesgrupp liksom för all annan befolkning i samhällena utmed kusterna av samma utomordentligt stora betydelse som vägarna för befolkningen i inlandet. Fiskarnas behov av hamnar måste karakteriseras såsom eftersatt. E t t intensifierat byggande av fiskehamnar är därför icke minst ur sociala synpunkter ett berättigat krav, som det för samhället bör vara angeläget att utan dröjsmål tillmötesgå. För folkhushållningen är fiskerinäringen av så uppenbar betydelse, att dess vidmakthållande är ett viktigt statsintresse. De värden, som fiskarna under tidernas lopp och allt fortfarande hämta ur haven äro av så betydande storleksordning, att de väl motivera ett effektivt stöd från det allmännas sida till fiskets fortbestånd och vidare utveckling. De nyss genomgångna krisåren ha ånyo givit klara belägg för denna uppfattning.

Grunder för urval av arbeten, vilka förordas till utförande. Fiskehamnsutredningen uppdelar i det följande de arbeten, vilka kunna ifrågakomma till utförande i tre grupper, nämligen anläggning av fiskehamnar, förbättring av fiskehamnar och smärre arbeten. Till gruppen anläggning av fiskehamnar hänför utredningen alla sådana arbeten, som beräknas draga en kostnad av 10 000 kronor eller däröver och avses utförda på platser, där statlig eller statsunderstödd fiskehamn icke för närvarande finnes. Till gruppen förbättring av fiskehamnar hänföras motsvarande arbeten i statens och de statsunderstödda fiskehamnarna. Till gruppen smärre arbeten slutligen hänföras sådana hamn- och farledsarbeten, vilkas beräknade kostnad understiger 10 000 kronor, oavsett om de skola utföras i med statsmedel anlagda hamnar eller icke. Vid prövning av de 334 projekt, avseende fiskehamns- och farledsarbeten av mycket varierande art och omfattning, om vars realiserande med bidrag av statsmedel önskemål framställts, har utredningen utgått från följande allmänna grunder. Företagen böra helt eller i varje fall till övervägande delen vara av den art, att de komma fiskets utövare till godo. Utredningen förordar därför icke sådana arbeten, vilka väsentligen avse tillgodoseende av handelssjöfart eller

23 andra rena kommmunikationsändamål. Undantag från denna regel måste dock göras beträffande vissa av statens fiskehamnar, vilka kommit att användas i större utsträckning för handelssjöfart. Erforderliga förbättringar av dessa hamnar synas nämligen i fortsättningen liksom hittills böra bekostas av medel, som anvisas för fiskehamnsändamål. Föreslagna arbetens omfattning och kostnad böra vara noga anpassade efter föreliggande behov. Hamn, som utvidgas eller nyanlägges, bör därför i regel dimensioneras med hänsyn till det antal fiskare och det båtbestånd, som redan från början kan komma att nyttja densamma, Endast där särskilda skäl det föranleda, bör den göras större än vad som motsvarar det omedelbara behovet eller givas utrustning, vars utförande utan olägenhet kan anstå. I fråga om vattendjup och utrymme bör den dock dimensioneras under hänsynstagande till den övergång till större båttyper, som kan förväntas. Anläggningskostnaden måste i varje särskilt fall stå i rimlig proportion till fiskets omfattning i orten. Företags belägenhet bör vara sådan, att snabb och rationell transport av ilandförda fångster till konsumtions- och beredningsorter är möjlig. I fråga om anläggning av fiskehamnar har utredningen ansett sig böra beakta icke endast behovet av hamnar å de orter, där fiskarna äro bosatta, utan även önskvärdheten därav, att stöd- och nödhamnar finnas tillgängliga inom områden, där ett mera omfattande fiske äger rum. Behovet av dessa hamnar är en följd bland annat därav att fisket numera i stor utsträckning bedrives på större avstånd från hemorterna och längre ut till havs än tidigare. Såsom exempel härpå må nämnas Blekingefiskarnas omfattande fiske i vattenområdena kring Gotland och Öland. Vidare har utredningen funnit skäl förorda anläggning av vissa bryggor och mindre hamnar på orter, där sådana erfordras för en rationell avsättning av fisk, som fångats av skärgårdsöarnas fiskare. Antalet förordade sådana »landningsplatser» är emellertid litet. Beträffande de skäl i övrigt, vilka legat till grund för utredningens slutliga prövning av framförda önskemål, får utredningen hänvisa till den redogörelse för de i vart och ett av kustlänen samt vid Vänern, Vättern och Mälaren föreliggande önskemålen om förbättring av för fisket erforderliga hamnar och farleder, som utredningen i det följande lämnar. De olika projekten utmed rikets kuster ha upptagits i samma ordningsföljd som i den officiella statistiken över fisket, d. v. s. efter sin geografiska belägenhet utmed kusten från Haparanda till Svinesund. I fråga om de i det följande behandlade orter, beträffande vilka officiella uppgifter rörande fiskets omfattning funnits tillgängliga, har vid ortsnamnen angivits antalet på platsen hemmahörande yrkesfiskare (yf) och binäringsfiskare (bf) ävensom värdet av fiskeredskapen (Rv), av båtarna (Bv) och årsfångsten (Fv). Samtliga dessa statistiska uppgifter avse förhållandena år 1943.

24 Norrbottens län. Inom Norrbottens län finnas enligt 1943 års officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 299 yrkes- och 467 binäringsfiskare, bosatta på ett förhållandevis stort antal platser utmed länets kust och på öarna utanför densamma. E t t stort antal av fiskelägena sakna egentliga hamnanläggningar. Ofta förtöjas båtarna vid sjöbodar, som placerats vid stranden av någon relativt skyddad vik, som av ålder utnyttjats såsom hamnplats. Vattendjupet i dessa vikar är numera flerstädes på grund av landhöjning eller uppslamning otillräckligt. På andra orter, där hamnplatserna ligga oskyddade mot sjögången, måste båtarna uppdragas på land för att erhålla skydd. I länet finnes endast en staten tillhörig fiskehamn, nämligen vid StorRebben. Med bidrag av statsmedel ha anlagts eller förbättrats fiskehamnar vid Brändön, Kallax, Kängsö, Lövskär, Mörö, Sandskär och Siknäs samt på tre platser å Storön (Framigårdsudden, Sanlåudden och Uddviken). Fisket utmed Norrbottens kuster bedrives huvudsakligen efter strömming, lax och sik, men även fångsterna av laxöring, siklöja, abborre, gädda och andra fisksorter äro betydande. Fångstvärdet uppgick år 1943 till 2,9 4 miljoner kronor, motsvarande omkring 2,5 % av värdet av saltsjöfisket i landet. För fisket användas relativt små fiskebåtar, i regel öppna och motordrivna, Länsstyrelsen i Norrbottens län har förordat utförande med statsbidrag av fiskehamnar vid Vuono, Nikkala, Kaitanenviken på Seskarö, Ytterbyn, Rånön, Pålängeviken, Hindersön, Stor-Brändön, Långön, Bertnäs och Renön. Framförda önskemål om hamnar vid Junkön och Sundom har länsstyrelsen ansett ur angelägenhetssynpunkt böra sättas i andra hand med hänsyn till fiskets mindre omfattning. Till hamnar vid Måttsund, Jämtön och Säivis har länsstyrelsen icke ansett statsbidrag böra ifrågakomma. Förutom förenämnda hamnprojekt ha följande varit föremål för utredningens prövning, nämligen förslag till anläggning eller förbättring av fiskehamnar vid Bindholmsskatan, Hastaskärsgrundet, Siknäs och Sören. Däremot har utredningen icke ansett tillräckliga skäl föreligga att närmare pröva framförda önskemål om förbättring av hamnförhållandena å Bondön, Degerön och Halsögrundet eller vid Ryssbält, enär fisket å dessa orter är av förhållandevis obetydlig omfattning. Vuono, Nedertorneå kommun. 9 yf, 5 bf, 81 700 kr. Rv, 9 750 kr. Bv, 90 229 kr. Fv. Vuono by med cirka 300 invånare är belägen väster om Haparanda vid allmänna vägen Haparanda—Kalix. Fiskebåtarna ligga i en naturlig vik, i vilken den svåraste sjögången uppstår vid sydlig och sydostlig vind. Hamnanläggning saknas helt och viken är till följd av landhöjningen starkt uppgrundad. Vattenståndsvariationerna uppgå till cirka 1 m. Fiskarna ha ifrågasatt tvenne alternativ för placeringen av en fiskehamn,

25 NORRBOTTENS LRN

\

HffPfiBfiNp* '9Vi/or \® MA ko/q v

Q fta/toneny/ken

_ Sandskär »Yttcnbyn. S/t/ssen Stor ört J&jtoftoskarjgcijna lOtB/ndbg/msjAaton

VrfSSTW

[P/^oföog^. —

[ © H/nc/srtsön_ % S-for &rönrtön_

\

QJunfcön • f?enör? VJfMox Af öro

Stor rTebber?.

9 Aognösc/dc/en

© Bury/k_

i

VÄSTERBOTTENS Lflfv

%

P^

r

V ,,^*ȁ

~--J

%7b£feå

O förbättring sv bef/nt/. an/ögon. © /Vyon/öggn/ng Se fö. särsk/id teckcnförk/oring %

, \

\~ \^\

«.^ y

—^

l_^Obho/_a ^ ' • Hörncfors © A/orréfyn

V^ *

Skolo A/77/D 5 0

A3

fff

J?

VS Krr>

26 Vuono. Leppikori

Nikkalo Översiktsplan

Öystilänranta

-^\

LM,^ Oijttifanranta

iV>

O^ -7 xr\

^

v Vt '*Q&) 0

iooo

3000m

det ena vid Rajakaari, det andra vid Leppikaari. Förstnämnda alternativ torde med hänsyn till avståndet från bebyggelsen ej böra komma ifråga. Erforderliga arbeten bestå av fördjupning av in seglingsrännan och en hamnbassäng, byggande av vågbrytare, kombinerad med kaj, utprickning av rännan och fyrbelysning. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Vuono fiskehamn enligt ovanför en kostnad av.. 135 000 kr Nikkala, Nedertorneå kommun. Bv, 650 942 kr. Fv.

40 yf, 30 bf, 578 730 kr. Rv, 79 800 kr.

27 Nikkala by med cirka 400 invånare är belägen väster om Haparanda vid allmänna vägen Haparanda—Kalix. Fiskeläget är länets största och antalet båtar uppgår till omkring 70, varav 50 motorbåtar. Hamnanläggning finnes ej. Båtarna förläggas för närvarande utmed stränderna av en mot sjögångnaturligt skyddad vik, vilken till följd av landhöjningen och uppslamning från den i viken mynnande Keräsjoki älv starkt uppgrundats och delvis blivit bevuxen med vass. På grund härav kunna båtarna icke gå in till fiskeläget med last. Fångsterna måste därför landas vid Salmis, varifrån de vidarebefordras till Haparanda. De bestå till allra största delen av lax. Olika alternativ för förbättring av hamnförhållandena ha föreslagits och prövats. E t t alternativ avseende anläggning av en hamn vid tillräckligt djupt vatten vid Nikkalafjärdens mynning samt byggande av väg från bebyggelsen till denna hamn, en sträcka av cirka 2 km, har med bestämdhet avstyrkts av fiskarna, vilka önska bibehålla båtarnas förtöjningsplatser så nära bebyggelsen vid Oystilänranta och Revoniemi som möjligt. Erforderliga arbeten skulle då komma att bestå i fördjupning av inseglingsrännan i Nikkalaviken på en sammanlagd sträcka av 1 400 m fram till Oystilänranta samt därifrån på en ytterligare sträcka av 700 m fram till Revoniemi, utvidgning av rännan på nämnda platser till hamnbassänger av erforderlig storlek, anordnande av tilläggsbryggor samt utprickning av rännan. Kostnaden härför skulle uppgå till 290 000 kr. Begränsas arbetena till att avse ränna till och brygga vid Oystilänranta nedbringas kostnaden till 163 000 kr. Fiskehamnsutredningen, som med hänsyn till de stora kostnaderna icke anser sig kunna tillstyrka segelrännans framdragande ända till Revoniemi, anser, att hela fiskeflottan bör kunna förläggas till Oystilänranta och förordar anläggning av Nikkala fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 163 000 kr. Seskarö, Nedertorneå kommun. 26 yf, 15 bf, 262 750 kr. Ev, 24 550 kr. Bv, 276 426 kr. Fv. Seskarö är den största ön i Haparanda skärgård och har cirka 1 100 invånare. På ön finnes ett staten tillhörigt sågverk. Ön har statsunderstödd, reguljär båtförbindelse med Reväsaari vid allmän väg på fastlandet. För fiskebåtarna finnes för närvarande ingen hamn. Båtarna förtöjas på spridda platser utmed öns stränder. På öns nordsida finnes en mycket väl skyddad, naturlig hamnvik, Kaitanenviken, vars inlopp dock är alltför grunt. Erforderliga arbeten bestå av fördjupning och utprickning av inloppet samt anläggning av bryggor och en mindre slip. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Seskarö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.. 58 000 kr.

28 O UiUj

100m

50 I

I

I

I

I

!

1 — i

1 Säivis, Nedertorneå kommun. 0 yf, 10 bf, 22 500 kr. Rv, 2 650 kr. Bv, 8 618 kr. Fv. I Säivis by och trakten kring denna finnas inga egentliga yrkesfiskare, men fiske bedrives såsom ej obetydlig binäring av lantbrukarna. Båtantalet uppgår till cirka 20. Hamnanläggning saknas och vattendjupet utanför byn är mycket ringa. Erforderliga arbeten bestå i fördjupning av en omkring 1 km lång inseglingsränna och en hamnbassäng, byggande av vågbrytare och bryggor. Kostnaden härför kan uppskattas till 130 000 kronor vid nuvarande prisläge. Med hänsyn till fiskets ringa omfattning och de betydande kostnaderna för anläggningen anser sig fiskehamnsutredningen ej kunna förorda statsbidrag till anläggning av fiskehamn vid Säivis för närvarande.

29 Ytterbyn. Slussen

o-plots för större bofor b -mindre — 50

100.77 _l

Ytterbyn,Revet

Ytterbyn, Nederkalix kommun. 131 150 kr. Rv, 23 250 kr. Bv, 92 676 kr. Fv. Ytterbyn, belägen vid allmän väg vid Kalixälvens utlopp, har för närvarande tvenne hamnplatser, Slussen och Revet. Antalet yrkes- och binäringsfiskare har av länsstyrelsen beräknats till 45. Vid Slussen finnes en i dåligt skick varande ribbkaj med tilläggsplatser samt ett 10-tal sjöbodar. Antalet båtar utgör omkring 25, varav 13 motordrivna fiskebåtar, 6 transportbåtar för transport av arbetare m. m. mellan

30 O Uuil—i—i—i—l

50 I

100m i

i

i

i

I

Ytterbyn och Karlsborgs fabriker på andra sidan Kalix älv samt 6 mindre båtar utan motor. Vid Revet finnas inga andra hamnanläggningar än förfallna träbrj"ggor samt ett antal i dåligt skick varande sjöbodar. Båtantalet uppgår till omkring 25, varav 15 motordrivna fiskebåtar. Båda platserna äro belägna på södra stranden av Kalix älv vid dennas utlopp. Till skydd mot sjögång, västlig och sydvästlig vind erfordras vågbrytare. Inseglingsrännan och hamnbassängerna erfordra fördjupning. Dessutom böra hamnplaner anordnas. Vid Slussen föreligger dessutom behov av tilläggsbrygga för båtar i passagerare- och godstrafik. Utrymmena på platsen för hamnen vid Slussen medgiva icke anordnande av en för såväl Slussen som Revet gemensam hamn. Ej heller torde den vid Slussen hemmahörande båtflottan kunna överflyttas till en anläggning vid Revet. Fiskehamnsutredningen förordar med hänsyn härtill enligt ovannämnda förslag dels anläggning av Ytterbyn-Slussens fiskehamn för en kostnad av 121 000 kr. dels ock anläggning av Ytterbyn- Revets fiskehamn för en kostnad av 92 000 kr. Rånön, Nederkalix kommun. 15 yf, 0 bf, 24 415 kr. Rv, 13 800 kr. Bv, 114 217 kr. Fv. Rånön är en ö utanför mynningen av Tore älv och har omkring 70 invånare, samtliga beroende av fisket. Ön saknar egentlig hamnanläggning, men i en vik på dess nordsida förtöjas båtarna vid enkla sjöbodar och träbryggor, allt i primitivt skick. Vid pålandsvind måste båtarna tagas upp på land, då förtöjningsplatserna ligga helt oskyddade. Erforderliga arbeten bestå främst i utförande av vågbrytare samt muddring av en hamnbassäng innanför dem. Ena vågbrytaren bör förses med en kortare landningskaj. Anordnandet av en skyddad hamn torde vara nödvändigt såväl för fisket som för öns kommunikationer med fastlandet, därest ön icke skall avfolkas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Rånöns fiskehamn för en kostnad av 76 000 kr.

31 Bindholmsskaton

Bindholmsskatan, Nederkalix kommun. Denna landningsplats är belägen på fastlandet nordost om den föreslagna hamnen på Rånön. Från platsen har nyligen anlagts enskild väg fram till anslutning med allmänna vägen. Bindholmsskatan utgör därigenom den naturliga anknytningspunkten för Rånö och andra öar till fastlandets vägnät. Hamnanläggningar saknas emellertid helt och det ringa vattendjupet vid stranden försvårar båtarnas landning. Båtarna måste för närvarande dragas upp på stranden. En hamn vid Bindholmsskatan skulle i främsta rummet tjäna såsom landningsplats för fisk men även gagna kommunikationerna i övrigt med öarna. Erforderliga arbeten bestå av utförande av en vågbrytare samt en vägbank med tilläggsbrygga, utförd såsom pir. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Bindholmsskatans fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 66 000 kr. Hastaskärsgrundet, Nederkalix kommun. Hastaskärsgrundet är en ö cirka 5 km sydväst om Storö by. P å ön finnes ett flertal fiskestugor, tillhöriga fiskare från nämnda by, vilka under fiskesäsongen använda ön såsom bas för fisket. Fiskarna ha själva uppfört en vågbrytare, som dock delvis raserats av sjögången. Hamnplatsen utnyttjas enligt uppgift regelbundet av 15 ä 20 fiskebåtar. Vid hårt väder är den emellertid omöjlig att angöra. Enligt upprättat förslag skulle den befintliga vågbrytaren förbättras och förlängas, varjämte ytterligare en vågbrytare skulle anläggas, så att en lugn hamnbassäng bildas. Inom denna skulle utföras en pir, släpställe och ett mindre hamnplan.

32 Hostoskörsqrund

Pålönqe

Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Hastaskärsgrundets fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 109 000 kr. Pålängeviken, Nederkalix kommun. 11 yf, 24 bf, 42 000 kr. Rv, 10 800 kr. Bv, 75 627 kr. Fv. Pålängeviken är belägen på östra sidan av Pålängefjärden. På en udde i nordöstra delen av viken ha fiskebåtarna för närvarande sina tilläggsplatser. H ä r finnas en delvis raserad stenpir samt ett antal sjöbodar. Båtarna

33 Siknäs

sakna skydd mot sjögång och måste vid hårt väder dragas upp på stranden. Vattendjupet utanför stranden är för litet. Enligt upprättat förslag skulle erforderligt skydd för båtarna beredas genom utförande av en ny vågbrytare samt förbättring av stenpiren, varvid denna kompletteras med en kaj på insidan. Förtöjningsplatser erhållas genom byggande av en flottbrygga, avsedd jämväl för skakning av strömmingsgarnen. På stranden utfylles och planeras hamnplan kring de befintliga sjöbodarna. Inseglingsrännan och den innanför vågbrytarna bildade hamnbassängen fördjupas genom muddring. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Pålängevikens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 160 000 kr. Siknäs, Tore kommun. 6 yf, 14 bf, 11400 kr. Rv, 4 200 kr. Bv, 28 955 kr. Fv. I Siknäs, beläget på västra stranden av Törefjärden, har under åren 1936— 37 för en kostnad av 60 000 kr. och med statsbidrag av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. anlagts en fiskehamn, vilken giver båtarna gott skydd mot sjögången. Emellertid äro de i hamnen befintliga bryggorna i fallfärdigt skick och behovet av bättre förtöjningsplatser är därför stort. Vidare är den muddrade inseglingsrännan utsatt för igenslamning till följd av sanddrift. En söder om hamnen mynnande bäck avsätter antagligen också slam i rännan. Enligt upprättat förslag skulle nya kajer med en längd av cirka 60 m byggas och hamnplaner utmed dem anordnas. Fortsatt igenslamning av inseglingsrännan skulle möjligen kunna förhindras genom utförande av en sandfångare, men då kostnaden för en dylik beräknats till ej mindre än 58 000 kr., torde tills vidare böra anstå därmed. Sandfångaren ingår sålunda ej i förslaget. 3—1340 4fi

34 Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Siknäs fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .. 54 000 kr. Sören, Tore kommun. Enligt inhämtade uppgifter finnas här endast binäringsfiskare till ett antal av 4. Båtarnas antal har uppgivits vara 2. På platsen finnes ingen hamnanläggning. Fiskarna hava begärt utförande av en vågbrytare, kombinerad med tillläggsbrygga. På grund av fiskets obetydliga omfattning anser sig fiskehamnsutredningen ej kunna förorda statsbidrag till anläggning av fiskehamn vid Sören för närvarande. Jämtön, Råneå kommun. 2 yf, 12 bf, 29 975 kr. Rv, 12 350 kr. B v, 20 558 kr. Fv. Fisket vid Jämtön utgöres huvudsakligen av binäringsfiske. Båtarna förtöjas i en naturligt skyddad vik, utgörande Vitåns utlopp. Viken är starkt uppgrundad och tilläggsbryggor saknas. Erforderliga arbeten bestå av fördjupning av segelrännan på en längd av cirka 1 500 m, byggande av en kaj m. m. Enligt verkställd kostnadsberäkning skulle arbetena draga en kostnad av 102 000 kronor. Med hänsyn till fiskets begränsade omfattning samt den stora kostnaden för de behövliga arbetena anser sig fiskehamnsutredningen icke kunna förorda statsbidrag till utförande för närvarande av fiskehamn vid Jämtön. Sundom, Nederluleå kommun. 3 yf, 15 bf, 29 300 kr. Rv, 21 300 kr. Bv, 19 954 kr. Fv. Sundoms by är belägen invid allmän väg och fiskebåtarna förtöjas i mynningen av Sundomån. Amynningen har genom landhöjning samt slamavsättning grundats upp. För att minska slamavsättningen ha fiskarna byggt

\ O

100m

ledarmar på sådant sätt, att åns vattensektion blivit mindre och strömhastigheten större. Vattendjupet är dock endast 1 m. Båtarna ha vid förtöjningsplatserna erforderligt skydd. Enligt upprättat förslag skulle hamninloppet fördjupas genom muddring, åns stränder släntbeklädas till skydd mot erosion samt ledarmarna delvis ombyggas i nya lägen. Inseglingsfyrar skulle uppsättas. Med hänsyn till fiskets begränsade omfattning har fiskehamnsutredningen icke ansett sig kunna förorda statsbidrag till de förhållandevis dyrbara arbeten, som ingå i förslaget. Utredningen vill dock förorda, att förbättringsarbeten i Sundom komma till stånd i den mån de kunna utföras med bidrag av för smärre arbeten avsedda medel. Hindersön, Nederluleå kommun. Bv, 136 407 kr. Fv.

12 yf, 10 bf, 82 020 kr. Rv, 25 375 kr.

36 Hindersön är belägen i Luleå skärgård. De motordrivna fiskebåtarna, vilkas antal uppgår till 15, förtöjdes tidigare i vikarna Norrisund och Västisund på öns nordsida. Vattendjupet har emellertid numera minskats kraftigt till följd av landhöjningen. En på öns östra sida befintlig vik, Östisund, har däremot alltjämt tillräckligt vattendjup och uppgives dessutom hålla sig isfri avsevärt längre än de övriga hamnvikarna. En eventuell hamnanläggning anses därför böra förläggas till Östisund, där erforderliga arbeten bliva jämförelsevis begränsade. Bristen på skyddad hamn försvårar icke blott fisket utan även öns kommunikationer med fastlandet. Enligt upprättat förslag skulle vid Östisund till skydd mot sjögången uppföras en vågbrytare. Dessutom skulle anordnas brygga, hamnplan, släpställe och en kortare tillfartsväg med anslutning till öns vägnät. Förslag har jämväl upprättats till fördjupning av farleden från Västisund på öns västra sida mot fastlandet. En dylik farled skulle medföra, att trafiken från och till fastlandet skulle slippa den relativt långa och oskyddade vägen runt öns södra del. Farledens iordningställande skulle emellertid draga en kostnad, som beräknats till 187 000 kr. Då det för öns befolkning mest angelägna synes vara att erhålla skyddad hamn och då denna erhåller lämpligaste placering vid Östisund, torde tillräckliga motiv för farledens anordnande saknas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Hindersöns fiskehamn vid Östisund enligt ovan för en kostnad av 140 000 kr. Stor-Brändön, Nederluleå kommun. Stor-Brändön är belägen i Luleå skärgård och har ett 30-tal invånare. Bebyggelsen är koncentrerad till en by på öns nordsida. Hamnanläggning finnes ej. Båtarna förtöjas vid enkla, i dåligt skick varande bryggor. Dessa

kunna emellertid ej angöras vid lågvatten. Skydd saknas helt mot sjögången, speciellt vid nordlig och nordvästlig vind. Enligt upprättat förslag till hamnanläggning skulle en cirka 120 m lång, kombinerad vågbrytare och vägbank byggas ut till erforderligt vattendjup. I sin yttre del förses den vinkelkrökta vågbrytaren med en 25 m lång kaj på insidan. Anläggningen kräver vid detta utförande inga muddringsarbeten. Hamnen kommer att i främsta rummet tjäna fisket, som är öbefolkningens huvudnäring, men även kommunikationerna i övrigt. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Stor-Brändöns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 67 000 kr.

100m

N N

Långön, Nederluleå kommun. Långön är belägen söder om Hindersön i Luleå skärgård. Från ön har tidigare bedrivits fiske av ett flertal fiskare, men numera finnas endast 2 yrkesfiskare. För båtarna finnes en mindre hamn, vilken torde giva erforderligt skydd. Fiskehamnsutredningen finner ej anledning förorda hamnanläggning på Långön. Junkön, Nederluleå kommun. Junkön är belägen sydost om Stor-Brändön i Luleå skärgård. Öns hamnplats är belägen på nordostsidan, där båtarna förtöjas vid en enkel träbrygga invid en kort vågbrytare. Denna giver dock ej skydd mot nordliga och ostliga vindar, varför båtarna vid sådan vind måste tagas upp på land. Vattendjupet innanför vågbrytåren understiger 1 m. Fiskebåtarnas antal är 5. Enligt upprättat förslag skulle den befintliga vågbry tåren höjas och förlängas, ny hamnpir och hamnplan anordnas samt hamnbassängen uppmuddras till 2 m djup. Hamnanläggning torde vara en nödvändig betingelse för bibehållande av befolkningen på ön. Beräknade kostnaden för de föreslagna arbetena utgör 75 000 kr. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Junköns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.. 75 000 kr. Måttsund, Nederluleå kommun. Måttsunds by är belägen vid Ersnäsfjärden omkring 12 km sydväst om

39 Renön

Luleå. För ett 20-tal av byns småbrukare uppgives fisket vara nödvändigt såsom binäring. Egentliga yrkesfiskare finnas däremot icke. För fisket utnyttjas 20 motordrivna båtar, vilka förtöjas mellan tre av fiskarna själva utförda, äldre och nu delvis raserade stenpirar. Skyddet mot sjögång är otillräckligt och dessutom är vattendjupet numera för litet. Enligt upprättat förslag skulle de båda yttre stenpirarna förstärkas och förhöjas med användning av materialet i den mellersta piren, vilken är onödig. Mellan de sålunda något förbättrade yttre pirarna skulle anordnas en kaj och erforderlig hamnplan. Slutligen skulle hamnbassängen och segelrännan fördjupas till 2 m. Med hänsyn till fiskets begränsade omfattning har fiskehamnsutredningen icke ansett sig kunna förorda statsbidrag till de förhållandevis dyrbara arbeten, som ingå i förslaget. Utredningen vill dock förorda, att förbättringsarbeten i Måttsund komma till stånd i den mån de kunna utföras med bidrag av för smärre arbeten avsedda medel. Bertnäs, Norrfjärdens kommun. Bertnäs by är belägen på fastlandet omkring 8 km norr om Piteå. Enligt uppgift finnas 5 yrkes- och 15 binäringsfiskare. Yrkesfiskarna bedriva sitt fiske under säsongerna med Stor-Rebbens hamn som bas. Fisken landas ej i Bertnäs utan föres direkt till Piteå. Till följd härav gå fiskebåtarna sällan in till Bertnäs. De större båtarna kunna icke alls gå in där, enär vattendjupet är otillräckligt. Genomförandet av ett tidigare upprättat förslag till förbättring av hamnförhållandena vid Bertnäs beräknas vid nuvarande prisläge draga en kostnad av 125 000 kr. Sedan Renons fiskehamn (jfr nedan) färdigställts, torde Bertnäsfiskarna kunna förlägga sina båtar där, varvid behovet av hamnförbättring vid Bertnäs minskas. Fiskehamnsutredningen anser sig för närvarande icke kunna förorda statsbidrag till hamnanläggning vid Bertnäs.

40 Renön, Piteå kommun. För anläggning av fiskehamn vid Renön, belägen på fastlandet 7 km från Piteå, har Kungl. Maj:t genom beslut den 19 oktober 1945 medgivit, att statsbidrag må utgå med 90 % av den till 100 000 kr. beräknade kostnaden. Arbetet väntas bliva slutfört under år 1947.

De av utredningen sålunda förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Norrbottens län (sid. 254).

41 Kåqnäsudden

O

50 i

Ln!

i

i

i

!

lOOm i

i

i__i

'

Västerbottens län. (Översiktskarta se s. 25.) Inom Västerbottens län finnas enligt 1943 års officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 272 yrkes- och 456 binäringsfiskare. Liksom i Norrbottens län äro de bosatta på ett antal platser utmed kusten och på öarna utanför densamma. De flesta fiskelägena äro därför relativt små. Fiskehamnarna äro i allmänhet dåliga och förbättring av dem är nödvändig för att påskynda och underlätta en önskvärd rationalisering av fisket och fiskemetoderna i länet, särskilt genom utbyte av nu använda båtar mot större och mera tidsenliga. I länet finnes endast en staten tillhörig fiskehamn, nämligen vid Byviken på Holmöns nordspets, samt en statsunderstödd fiskehamn vid Obbola. Fisket bedrives huvudsakligen efter strömming och sik, men även fångsterna av abborre, lax, lake och andra fisksorter äro av betydelse. Fångstvärdet uppgick år 1943 till 1,4 7 miljoner kronor, motsvarande omkring 1,2 % av värdet av saltsjöfisket i hela riket. De vid fisket använda båtarna äro små, i regel odäckade och motordrivna. Länsstyrelsen i Västerbottens län har rörande behovet av fiskehamnsarbeten anslutit sig till ett yttrande av länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott, vari förordats förbättring av hamnarna vid Täfteå, Burvik, Snöan, Hörnefors, Gäddbäckssundet (Holmön) och Bjuröklubb. Förutom nämnda hamnprojekt ha följande varit föremål för utredningens prövning, nämligen Kågnäsudden (jämte Finnliällan, Sandviken, Låghällan och Sillskatan) och Norrbyn. Kågnäsudden, Skellefteå landskommun. På Kågnäset öster om Skellefteå finnes

ett flertal mindre

fiskelägen,

nämligen Finnhällan, Sandviken, Kågnäsudden, Låghällan och Sillskatan, vilka samtliga ha dåliga hamnförhållanden. Det största av lägena är Kågnäsudden med enligt uppgift omkring 16 yrkesfiskare. Fisket vid de övriga lägena är av så begränsad omfattning, att fiskehamnsutredningen icke ansett sig kunna förorda hamnanläggningar vid dem. Låghällan är beläget så nära Kågnäsudden, att dess fiskare även borde kunna utnyttja en hamnanläggning vid Kågnäsudden, om sådan kommer till stånd. För närvarande finnes vid Kågnäsudden ingen egentlig hamn, utan fiskebåtarna upptagas på land vid enkla släpställen. För något 10-tal år sedan byggde fiskarna själva med bidrag av bensinskattemedel en 86 m lång vågbrytare av sten, vilken emellertid omedelbart efter färdigställandet helt raserades av storm. Enligt upprättat förslag skulle uppföras tvenne vågbrytare, omslutande en hamnbassäng, inom vilken skulle utföras en tilläggsbrygga. Vidare skulle utföras en hamnplan, som mot bassängen avslutas med slänt, avsedd för upphalning av båtarna, Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Kågnäsuddens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 168 000 kr. Burvik, Bureå kommun. 14 yf, 12 bf, 31 325 kr. Rv, 11 100 kr. Bv, 30 179 kr. Fv. Fiskeläget, som ligger cirka 2 mil sydost om Skellefteå, saknar för närvarande skyddad hamn och båtarna ligga vid mindre bryggor utmed stranden. Salteri finnes på platsen, dit även allmän väg leder. Fisket anses ha stora utvecklingsmöjligheter. Enligt upprättat förslag skulle från land utbyggas en vågbrytare med kaj på insidan. En friliggande vågbrytare till skydd mot ostliga till sydostliga vindar, hamnplan, släpställe och en kortare tillfartsväg ingå vidare i planen.

43 Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Burviks fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.. 132 000 kr. Bjuröklubb, Lövångers kommun. Fiskeläget ligger på den östra, mot öppna havet vettande sidan av Bjuröklubb, som bildar en från fastlandet i nordlig riktning utskjutande udde. Enligt inhämtade uppgifter finnes endast en fiskarefamilj bosatt på platsen, men 18 yrkes- och 10 binäringsfiskare uppgivas tidvis utnyttja hamnplatsen, varjämte ytterligare några fiskare från andra orter landa sina fångster där. Skyddad hamn finnes icke, utan båtarna måste dragas upp på land. På grund av platsens läge utan skydd mot öppna havet samt till följd av terrängförhållandena på platsen måste en hamnanläggning vid fiskeläget bliva mycket dyrbar. Enligt ett år 1938 upprättat förslag skulle kostnaden vid förkrigsprisläge uppgå till 139 000 kronor. Med hänsyn till fiskets begränsade omfattning har fiskehamnsutredningen icke ansett sig kunna förorda statsbidrag till företaget. Då emellertid Bjuröklubbs fiskare äro i stort behov av bättre hamnförhållanden har fiskehamnsutredningen såväl vid besök på platsen som i skrivelse till länstyrelsen i Västerbottens län ifrågasatt, huruvida icke fiskarna kunde förlägga sina båtar till västra sidan av Bjuröklubb. Här finnes för närvarande en lastageplats med kaj för handelsfartyg och i anslutning till denna kaj borde för relativt låg kostnad en väl skyddad hamn för fiskebåtarna kunna anordnas. Fiskarna synas emellertid icke önska sådan flyttning av fiskebåtarnas hamnplats. Täfteå, Sävars kommun. 13 yf, 22 bf, 121620 kr. Rv, 35 400 kr. Bv, 216 071 k r . F v . Fiskeläget är Västerbottens läns största. Salteri finnes och allmän väg leder till platsen, som är belägen vid Täfteåfjärden öster om Umeå. Båtarna förtöjas i en naturligt skyddad vik, i vilken Täfteån mynnar. Genom slam-

44 avsättning från ån samt genom landhöjning ha viken och inseglingsrännan starkt uppgrundats, så att lastade båtar icke kunna gå in vid lågvatten. Förtöjningsmöjligheterna äro dåliga, enär endast en brygga finnes. Upprättat förslag avser fördjupning genom muddring av inloppsrännan och hamnbassängen, kajbyggnad, förstärkning av den befintliga bryggan, utvidgning av hamnplanen, strandskoning m. m. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Täfteå fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.. 134 000 kr. Gäddbäckssundet, Holmö kommun. På Holmöns nordvästra kust anlades under åren 1924 — 1926 statens fiskehamn vid By viken för en kostnad av 257 755 kr. Denna hamn, som uppgives vara i gott skick, är öns enda egentliga hamn och därifrån utgå förbindelserna med fastlandet. Då hamnen anlades, torde avsikten ha varit bland annat, att där bereda plats för flertalet av de på ön hemmahörande fiskebåtarna. Emellertid har av ålder ett betydande antal fiskare varit bosatta utmed sundet mellan Holmö och Angesö, vilket sund i sin mellersta del vidgar sig till ett större vattenområde, Gäddbäckssund. Enligt uppgift ha 13 yrkes- och 40 binäringsfiskare med 23 motordrivna och ett 60-tal andra fiskebåtar alltjämt sina båtar där. Sundets fortsättning mot nordost — Norrsundet — har emellertid genom landhöjningen alltmer uppgrundats, så att vattendjupet nu på det grundaste stället är endast 0,4 m. Fiskebåtarna kunna därför icke längre gå denna väg utan måste använda sundet mot sydost — Sörsundet. Då fiskeplatserna emellertid till största delen äro belägna öster om öarna, innebär detta en lång omväg. Sedan länge föreligga därför önskemål om fördjupning av Norrsundet. Enligt upprättat förslag skulle ifrågavarande farled givas ett djup av 2 m och en bredd av 10 m. Farledens längd är omkring 2 km. Fördjupningen måste delvis utföras i torrhet inom fångdamm, delvis genom muddring och undervattenssprängning. Beräknade kostnaden utgör 400 000 kr. Fiskehamnsutredningen har undersökt, huruvida den avsevärda kostnaden kunde nedbringas genom minskning av föreslagna djup- och breddimensioner i farleden. Även om kostnaden därvid skulle kunna nedbringas till omkring 250 000 kr. anser utredningen icke försvarligt att för närvarande förorda arbetets utförande. Hörnefors, Hörnefors kommun. 8 yf, 12 bf, 15 815 kr. Rv, 11350 kr. Bv, 44 738 kr. Fv. Fiskarna i Hörnefors förtöja sedan gammalt sina båtar omkring 400 m uppströms Hörnåns mynning, där båtarna ligga väl skyddade. I och utanför mynningen består botten och stränder av fin sand, som av havet kastas mot mynningen och uppgrundar denna. Tidigare uppgives ån ha varit självrensande, i det åvattnet spolat sanden tillbaka vid högvatten. Rensningen har underlättats genom en ledarm, som numera är delvis raserad. Dessutom uppgives, att högvattenmängden i ån minskats genom en uppströms hamn-

45 Hörnefors

)

O

100 m

platsen uppförd dammbyggnad, varmed vattnet vid flottning i ån ledes annan väg till havet. Enligt upprättat förslag skulle åmynningen uppmuddras till 2 m djup på 10 m bredd, varjämte ledarmen skulle iståndsättas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Hörnefors fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 45 000 kr. Norrbyn, Hörnefors kommun. 4 vf, 16 bf, 12 875 kr. Rv, 11050 kr. Bv, 67 155 kr. Fv.

46 O

lOOm

Hamnen är belägen i en vik, Byviken, i vilken fiskebåtarna ha tillräckligt skydd utom vid sydliga vindar. Samhället har allmän väg. Där finnes salteri. Båtarna förtöjas vid ett flertal relativt enkla bryggor. Enligt upprättat förslag skulle skydd mot sydliga stormar erhållas genom utbyggnad av tvenne vågbrytare, inneslutande hamnviken. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Norrbyns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 117 000 kr. Snöan, Hörnefors kommun. På ön Snöan, omkring en mil söder om Norrbyn, finnes ingen bofast befolkning. Ön har emellertid ett sådant läge i förhållande till fångstplatserna, att den i relativt stor utsträckning begagnas såsom stödhamn av fiskarna från Norrbyn och andra orter. Enligt uppgift angöres ön regelbundet under fiskesäsongerna av omkring 18 yrkesfiskare. Därvid förläggas båtarna i en vik, som dock icke kan angöras vid svår sjögång. Några särskilda hamnanordningar finnas icke heller, frånsett ett par enkla träbryggor. Enligt upprättat förslag skulle tvenne hamnviken omslutande vågbrytare uppföras till skydd för båtarna. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Snöans fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .. 65 000 kr. De av utredningen sålunda förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Västerbottens län (s. 254).

47 VtiSTERNORRLRNDS LBN

ÖRN3KÖL03VIK

• U/trå _S^keppsrna/en Gr/ss/on *J7rysunda O

Morv/ksgrunnan

A/orrfo/tst/iken yftögav/ken ochSune/ O Sörfof/sv/ken'öngskrör HftRNÖSflND

SUNDSVALL <3 ^

c- •/

o

Spikarna Stent/ik _o Jun/bosand {örudefen Q v » Sremön • dremökahs O förbötfr/ng ov be/in//, on/öggn. • /Vgon/öggning Se fä sörski/c/ /eckmför-k/or/ng Sko/o

eo

wkm

Yästernorrlands län. Inom Västernorrlands län finnas enligt 1943 års officiella statistik 656 yrkes- och 488 binäringsfiskare, vilka bedriva saltsjöfiske. Vid länets kust finnes ett stort antal fiskelägen. Flera äro ganska betydande vad så väl antalet båtar sorn fångstmängd beträffar. De flesta fiskelägena äro dock små. Många av fiskelägena ha dåliga hamnar och särskilt vattendjupet är flerstädes otillräckligt för numera använda båtar. I länet finnas fyra staten tillhöriga fiskehamnar, nämligen Grisslan, Lörudden, Marviksgrunnan på södra Ulvön samt Skeppsmalen. Med bidrag av statsmedel ha hamnar anlagts eller förbättrats vid Junibosand, Spikarna, Stenvik och Uddhamn.

48 Fisket utmed Västernorrlands läns kuster bedrives huvudsakligen efter strömming, men även fångsterna av torsk, lax och sik m. fl. arter äro av betydelse. Fångstvärdet uppgick år 1943 till 4,21 milj. kronor, motsvarande omkring 3,5 % av värdet av saltsjöfisket i hela landet. För fisket användas i allmänhet öppna motorbåtar om 7—8 m längd med ett djupgående av upp till 1,2 m och en lastförmåga av 2—4 ton. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har rörande behovet av fiskehamnsarbeten anslutit sig till ett yttrande av länets hushållningssällskap, vari förordats förbättring av hamnarna vid Try sunda, Holma, Norrfällsviken, Marviksgrunnan, Spikarna, Sörfällsviken, Bremö-kalv och Ultra. Fiskeriintendenten i österhavets distrikt har i huvudsak anslutit sig till hushållningssällskapets yttrande. 1945 års skärgårdsutredning har förordat anläggning av en kaj i statens fiskehamn å Grisslan. Förutom nämnda hamnprojekt ha följande varit föremål för utredningens prövning, nämligen Mjällomsviken, Häggviken, Sund, Bönhamn, Långskär, Junibosand och Bremön. Till erforderliga arbeten i Norrfällsviken anvisade Kungl. Maj:t genom beslut den 15 november 1945 och den 22 november 1946 statsbidrag, önskemålen beträffande Holma fiskeläge inskränka sig till en mindre muddring, vartill hushållningssällskapet ansett bidrag kunna ställas till förfogande från länets andel av anslaget till gottgörelse åt fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt. Sistnämnda båda projekt har utredningen på grund härav icke ansett sig böra vidare beröra i det följande. Ultra, Grundsunda kommun. Ultra är beläget vid kusten öster om Örnsköldsvik vid Ultrååns mynning. Enligt på platsen erhållna uppgifter finnas 2 yrkes- och ett 10-tal binäringsfiskare. Fiskeflottan omfattar 8 motorbåtar. Egentlig hamnanläggning saknas. Båtarna förtöjas under tak i välbyggda fiskebodar utmed åns norra strand. Till följd av landhöjning och uppdämning har åmynningen uppgrundats så starkt, att fiskebåtarna kunna gå in lastade endast vid högvatten. Upprättat förslag till förbättring av hamnförhållandena avser också i huvudsak muddring av inseglingsrännan. Muddermassorna skulle användas till uppfyllning av hamnplan. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Ultra fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .. 55 000 kr. Grisslan, Själevads kommun. 16 yf, 32 867 kr. Rv, 18 510 kr. Bv, 103 810 kr. Fv. Grisslan är en ö, belägen sydost om Örnsköldsvik. Under åren 1928—30 anlades här en statens fiskehamn för en kostnad av 31 600 kronor. Hamnen befinner sig i tillfredsställande skick. Dock föreligger behov av ombyggnad av en i hamnen befintlig, mindre bro.

1945 års skärgårdsutredning har hos fiskehamnsutredningen förordat anläggning av en ångbåtsbrygga i hamnen. Denna brygga skulle erfordras för att underlätta reguljär båttrafik från Örnsköldsvik till öarna och fiskelägena utmed kusten söder om staden. Den ifrågasatta ångbåtsbryggan samt ombyggnaden av förenämnda bro torde kunna komma till utförande med användning av för smärre arbeten m.m. avsedda medel, enär kostnaden icke torde komma att överstiga 10 000 kronor. Trysunda, Nätra kommun. 32 yf, 0 bf, 71992 kr. Rv, 50 010 kr. Bv 256 190 kr. Fv. Trysunda är en ö, från vilken av gammalt bedrivits ett omfattande fiske. På ön befintligt kapell är uppfört redan 1654. Öns hamn är belägen i en naturligt skyddad vik, utmed vars stränder sjöbodarna äro uppförda. Viken har erforderligt vattendjup utom invid stränderna och bodarna. Ön har regelbunden, statsunderstödd båttrafik till Köpmanholmen på fastlandet och till Ulvöarna. För denna trafik finnes en av fiskarna med bidrag av bensinskattemedel uppförd ångbåtsbrygga. Enligt upprättat förslag skulle hamnen förbättras genom muddring och upprensning utmed hamnvikens stränder samt genom breddning av ångbåtsbryggan. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Trysunda fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 11 000 kr. 4—1840 46

50 Marviksgrunnan, Nätra kommun. 11 yf, 6 bf, 17 077 kr. Rv, 14 070 kr. Bv, 38 540 kr. Fv. Marviksgrunnan är belägen på S. Ulvön. Här anlades under åren 1928— 1929 en statens fiskehamn, som sedermera år 1932 förbättrades. Sammanlagda anläggningskostnaden utgjorde 63 300 kr. I hamnen uppstår vid sydostliga stormar svår sugsjö. Vattendjupet är otillräckligt för de båtar, vilka nu använda hamnen. Enligt upprättat förslag skulle de rådande olägenheterna avhjälpas genom uppförande av en stormport i hamninloppet, varmed detta kan spärras vid de farliga stormarna. Vidare skulle hamnbassängen fördjupas till 2 m. Genom beslut den 8 augusti 1946 anvisade Kungl. Maj:t anslag med 35 000 kronor för utförande av ifrågavarande förbättringsarbeten.

51 Häggv/ken och Sund

Mjällomsviken, Nordingrå kommun. 9 yf, 9 bf, 39 980 kr. Rv 16 100 kr B v, 52 784 kr. Fv. Mjällomsvikens fiskeläge ligger på fastlandet vid Omnefjärden, cirka 12 km från Nordingrå. På platsen finnas tre strömmingssalterier och ett böcklingsrökeri. Båtarna förtöjas vid sjöbodar och bryggor, väl skyddade mot sjögång. Invid sjöbodarna har uppgrundning skett, så att vattendjupet är otillräckligt. Enligt upprättat förslag skulle muddring utföras utmed vikens stränder vid sjöbodarna och vid utloppet av den i viken mynnande bäcken. Kostnaden beräknas till 3 000 kr. Fiskehamnsutredningen förordar förslagets utförande med för smärre arbeten reserverade bidragsmedel. Häggviken och Sund, Nordingrå kommun. Båda dessa fiskelägen äro belägna i en vik av Gaviksfjärden söder om Nordingrå kyrka. Strömmingssalterier finnas. Saltströmmingen och andra varor fraktas med ångbåt, som sommartid regelbundet trafikerar fiskelägena, Denna båttrafik, som är av stor betydelse för fiskens avsättning, erfordrar ett vattendjup i hamninloppet av 3,5 m. Varken i det för båda fiskelägena gemensamma inloppet genom Trångsundet eller i Holmsundet, som leder m till Sunds läge, är vattendjupet emellertid tillräckligt. Vid Sund har vidare uppgrundning utanför sjöbodarna ägt rum, så att djupet är otillfredsställande jämväl för fiskebåtarna.

52 Bönhomn

Upprättat förslag till förbättring av hamnförhållandena avser erforderliga muddringar, vilka äro av relativt liten omfattning. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Häggvikens och Sunds fiskehamnar enligt ovanför 13 500 kr. en kostnad av tillhopa Bönhamn, Nordingrå kommun. 12 yf, 2 bf, 25 625 kr. Rv, 14 400 kr. Bv, 33 719 kr. Fv. Bönhamns fiskeläge ligger på fastlandet nordväst om Hogbondens fyr. Allmän väg leder till platsen. De på platsen hemmahörande 12 fiskebåtarna förtöjas vid sjöbodar i en naturlig hamnvik, i vilken de dock icke erhålla skydd vid nordostlig vind. Utmed sjöbodarna vid vikens stränder har uppgrundning ägt rum. Enligt upprättat förslag till hamnens förbättring skulle utföras en vågbrytare till skydd mot sjögång vid nordostliga vindar, muddring invid sjöbodarna, en enkel slip samt stenskoning av slänter och botten av en i viken mynnande bäck, i vilken erosion förekommer. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Bönhamns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 38 000 kr. Sörfällsviken, Nordingrå kommun. 8 yf, 4 bf, 29 503 kr. Rv, 14100 kr. Bv, 43 395 kr. Fv. Fiskeläget ligger 7 km västsydväst om Högbonden på fastlandet utmed stränderna av en cirka 1 km lång, mot sjögång väl skyddad vik. Denna är emellertid såväl i inloppet som i inre delen av viken starkt uppgrundad. Sjöbodarna, vid vilka de 10 fiskebåtarna förtöjas, ligga mycket spridda

53 Sörfällsviken

Långskär

50'

WOm

utmed vikens stränder. Fiskeläget har dessutom behov av en lastbrygga för fraktbåtar. Enligt upprättat förslag skulle för minskande av muddringskostnaderna de längst in i viken belägna sjöbodarna flyttas till ny plats i vikens mellersta del och muddring utföras endast där och i inloppet. Grundläggning för nya sjöbodar, utfyllning av hamnområde samt uppförande av en mindre lastbrygga skulle dessutom utföras. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Sörfällsvikens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 61000 kr. Långskär, Nordingrå kommun. Långskär är en ö utanför Nordingråkusten. Den användes sedan gammalt av ett stort antal fiskare från Häggviken, Sund, Sörfällsviken m. fl. orter

54 Spikarna

såsom uthamn under fisket, vilket här bedrives praktiskt taget hela året. Fiskarna bebo därunder de fiskestugor, som uppförts på ön. Emellertid kan ön icke angöras vid stark, västlig till nordlig vind. Enligt upprättat förslag skulle i den såsom förtöjningsplats använda viken på öns nordsida utföras vågbrytare, inramande en hamnbassäng, som inom fångdamm skulle utsprängas i torrhet till 2 m djup. Dessutom skulle bryggor och hamnplaner utföras. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Långskärs fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 50 000 kr. Spikarna, Alnö kommun. 21 yf, 41 395 kr.Rv, 26 885 kr. Bv, 157 408 kr. Fv Bebyggelsen i Spikarnas fiskeläge ligger dels på Alnön, dels på ön Skorven, mellan vilka ett smalt sund finnes. Öarna äro förenade med en enkel gångbro, vars träöverbyggnad är starkt angripen av röta. I fiskeläget anlades under åren 1933—1934 hamn för en kostnad av 60 200 kronor. Denna är i gott skick, men inloppet söderifrån har kraftigt uppgrundats. Fördjupning erfordras, dels enär detta inlopp ger kortaste färdväg för fiskebåtarna, dels emedan vattencirkulationen i hamnen därigenom blir bättre. Enligt upprättat förslag skulle fördjupning utföras i torrhet inom fångdammar, varjämte gångbrons överbyggnad skulle förstärkas. Genom beslut den 2 augusti 1946 anvisade Kungl. Maj:t statsbidrag till arbetet med 90 % av den till 40 000 kronor beräknade kostnaden. Byggnadstillstånd har nyligen meddelats, varför arbetet torde bliva utfört under år 1948. Junibosand, Njurunda socken. 14 yf, 40 620 kr. Rv, 21560 kr. Bv, 123 012 kr. Fv. Junibosands fiskeläge ligger på fastlandet sydost om Njurunda. Med bidrag av statsmedel utfördes här under åren 1938—1939 en hamnanläggning för en kostnad av 150000 kronor. Den består i huvudsak av tvenne vågbrytare, omslutande en relativt stor hamnbassäng. Hamnen liar ett

för sjögång oskyddat läge och har vid flera tillfällen utsatts för svåra stormskador, vilka erfordrat reparation av vågbrytarna. Under en svår storm i början av år 1945 skadades dessa ånyo. Det har sålunda visat sig nödvändigt ej blott att reparera skadorna utan jämväl att förstärka vågbrytarna. Vidare erfordras åtgärder för att minska den oro, som uppstår i hamnbassängen vid storm tillf alien. ^ Enligt upprättat förslag till hamnens förbättring skulle de nuvarande vågbrytarna avsevärt förstärkas, varjämte en befintlig, mindre stenpir inne i hamnen skulle utbyggas till en inre vågbrytare. Härigenom förväntas hamnbassängens inre del bliva lugnare. Genom beslut den 2 augusti 1946 anvisade Kungl. Maj:t statsbidrag till arbetet å en beräknad kostnad av 159 000 kronor. Arbetet har påbörjats under år 1947. Bremön, Njurunda kommun. ^ Bremöns fiskeläge ligger vid en vik på öns nordöstra strand, där fiskebåtarna förtöjas vid numera fallfärdiga bryggor. Enligt inhämtade uppgifter finnas 16 yrkesfiskare med 8 fiskebåtar hemmahörande på platsen. Dessutom användes hamnen tidvis av ett relativt stort antal fiskare från orter på fastlandet såsom stödhamn vid fiske i vattnen utanför Bremön. I hamnviken ha båtarna intet skydd vid nordliga och nordostliga vindar. Skyddad hamn på Bremön erfordras icke blott för öns invånare utan skulle jämväl speciellt under vinterfisket vara till stor nytta för fiskare från fastlandet. Enligt upprättat förslag skulle tvenne vågbrytare utföras till skydd för hamnviken, varjämte dennas inre del skulle fördjupas genom muddring. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Bremöns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 88 000 kr.

56 Bremö-kalv, Njurunda kommun. 13 yf, 34 339 kr. Rv, 26 900 kr. Bv, 114 964 kr. Fv. Bremö-kalv är belägen söder om Bremön och skiljes från denna av Kalvsundet. Utmed öns nordöstra strand, som är relativt väl skyddad mot sjögång, förtöjas fiskebåtarna vid enkla träbryggor. Liksom Bremön har Bremö-kalv ett gynnsamt läge i förhållande till fångstplatserna och angöres därför icke endast av de på ön hemmahörande fiskarna utan även av ett stort antal fiskare från andra orter. Mot sydostliga och ostliga vindar erfordras skydd. För kommunikationerna med fastlandet, vilka gå via statens fiskehamn vid Lörudden, erfordras vidare en mindre lastbrygga. Enligt upprättat förslag skulle utföras en vågbrytare, en enkel slip, en lastbrygga samt en strandväg utmed hamnområdet fram till lastbryggan.

57 Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Bremö-kalvs fiskehamn enligt ovan för en kostnad av

68 000 kr.

De av utredningen sålunda förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Västernorrlands län (s. 254).

58 GÄVLEBORGS OCH UPPSflLR

LÄN

nagvo/dbnÖa

\

HUO/KSVfiCC

GHVLEBDRGS

Oron _+ _Ngrrfjorc/sn \_„°-5Qr{)''orden •J/år/e • O

Rönnskör ffer^ö

o

Hö//ek

LHN £nånger

• Skörso • SÖQZRHfiMM

Hum/egårdsstrond Prastgrundef

Jtorjungfrun_ Troffham

+_C/pp/and5Öodarna O Gårdskar 9 rf/skdr //ds/skär • S/khjö/ma o Foge/sundef • A/uhamn • K/ungsten \-' Gudrnge

GWCE

O förbättring av 6e//n//. an/öggn • /Vyon/ögtgri/ng Se fö sörsk/Vd -/ecken/örk/orinp Aln/c

t

O

Gävleborgs län. Inom Gävleborgs län finnas enligt 1943 års officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 960 yrkes- och 54 binäringsfiskare. Enbart de större fiskelägena uppgå till ett antal av omkring 40. Fiskehamnarna ligga i många fall relativt oskyddade mot havet och sakna tillräckligt vattendjup. I länet finnas fem staten tillhöriga fiskehamnar nämligen vid Agö, Bergö, Hölick, Prästgrnndet och Våtnäs. Med bidrag av statsmedel ha anlagts eller

59 O

50 *

'•

100 m

förbättrats fiskehamnar vid Enånger, Gran, Mellanfjärden, Storjungfrun, Sörr.järden och Trollharn. Fisket utmed Gävleborgs läns kuster bedrives huvudsakligen efter strömming, men även fångsterna av lax och andra arter äro av viss betydelse. Fångstvärdet uppgick år 1943 till 4,54 milj. kronor, motsvarande 3,8 % av värdet av saltsjöfisket i hela landet. För fisket användas mest öppna, i regel motordrivna båtar med en längd av upp till 8 m, ett djupgående av omkring 1,2 m och en lastförmåga av 2—4 ton. Under senare år har även ett antal något större däckade eller halvdäckade båtar tagits i bruk. I detta liksom i de flesta övriga länen vid ostkusten tenderar fisket särskilt efter strömming och lax att i allt högre grad bliva ett utsjöfiske, vilket kräver större och kraftigare båtar. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har förordat utförande med statsbidrag av hamnförbättringsarbeten i Harte, Norrfjärden, Rönnskär, Mellanfjärden, Enånger, Skärså, Humlegårdsstrand, Ragvaldsnäs och Söderhamn. Av dessa

arbeten ha numera, såsom av det ovannämnda framgår, projekten i Enånger och Mellanfjärden kommit till utförande. Fiskeriintendenten i österhavets distrikt har förordat i huvudsak samma projekt som länsstyrelsen men framhållit att den önskade hamnen i Söderhamns stad icke avsåges för fiskets behov. Även vägförvaltningen i länet har uttalat viss tveksamhet härutinnan. Förutom förenämnda hamnprojekt ha följande varit föremål för utredningens prövning nämligen önskemål om vissa förbättringar i statens fiskehamnar vid Bergö och Hölick samt i den statsunderstödda fiskehamnen vid Sörfjärden. Utredningen har däremot icke ansett tillräckliga skäl föreligga att närmare ingå på frågan om anläggning av småbåtshamn i Söderhamns stad. Ragvaldsnäs, Gnarps kommun. Fiskeläget ligger på fastlandet och har förbindelse genom enskilda vägar dels åt nordväst med Maj järnvägsstation, dels åt söder med Norrfjärdens fiskeläge. P å platsen finnas enligt uppgift 10 yrkesfiskare, vilka förtöja sina båtar i en mot sjögång oskyddad vik. Dennas inre del är numera så grund, att båtarna kunna gå in till sjöbodarna endast vid högvatten. Enligt upprättat förslag till förbättring av hamnförhållandena skulle hamnen skyddas genom utförande av tvenne vågbrytare, varjämte hamnbassängen och inloppet skulle fördjupas till 2,o respektive 2,5 m. Vidare skulle utföras en mindre lastbrygga med tillfartsväg. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Bagvaldsnäs fiskehamn enligt ovan för en kostnad 100 000 kr.

61 O U—i—i—i

i

iOOra i

Norrfjärden, Gnarps kommun. 30 yf, 28 630 kr. Rv, 20 850 kr Bv 136 636 kr. Fv. Norrfjärdens fiskeläge ligger på fastlandet vid allmän väg öster om Gnarps kyrka och söder om Ragvaldsnäs. Fiskebåtarna förtöjas vid sjöbodar utmed stränderna av fjärdens inre del. Denna % är starkt uppgrundad genom landhöjningen, så att vattendjupet vid bodarna numera uppgår till blott 0,5—1 m. En befintlig lastbrygga är i behov av ombyggnad. Plats för ytterligare sjöbodar erfordras. Hamnen är väl skyddad mot sjögång genom utanför liggande mindre öar. Enligt upprättat förslag skulle hamnen fördjupas till 2 m genom muddring. Därvid erhållna massor skulle användas till utfyllnad av en hamnplan, avgränsad mot hamnbassängen med en strandskoning och lämnande utrymme för erforderliga, nya sjöbodar. Dessutom skulle anläggas ny lastbrygga, vändplan vid denna samt släpställe. Slutligen skulle mellan norra delen av fiskeläget och en utanför liggande holme utfyllas en bank av sten till förhindrande av sanddrift, som bidragit till vikens uppgrundning. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Norrfjärdens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 130 000 kr. Sörfjärden, Gnarps kommun. 19 yf, 23 020 kr. Rv, 18 450 kr Bv 126 350 kr. Fv. Fiskeläget ligger vid allmän väg och vid mynningen av Gnarpån 9 km ostsydost om Gnarps kyrka. Sjöbodarna äro placerade utmed åmynningens södra strand, väl skyddade mot sjögång. Med bidrag av statsmedel utfördes under åren 1933—34 samt år 1937 för en kostnad av sammanlagt 28 000 kronor hamnförbättringar, huvudsakligen bestående av upprensning av ån samt byggande av en ledarm med uppgift att öka vattenhastigheten och därigenom minska den uppgrundning, som sker i åmynningen. Emellertid har avsevärd uppgrundning ägt rum vid ledarmens yttre del, så att båtarna icke kunna gå in i eller ut ur hamnen vid lågvatten. Även inne i hamnen är vattendjupet numera otillräckligt, sedan fiskarna övergått till större båttyper.

62 Enligt upprättat förslag skulle hamnen fördjupas till 2 m samt utrustas med ett släpställe. Vidare skulle utföras dels ytterligare en ledarm, dels reparation av den befintliga. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Sörfjärdens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 50 000 kr. Harte, Jättendals kommun. 36 yf, 82 931 kr. Rv, 25 900 kr. Bv, 189 148 kr. Fv. Fiskeläget ligger öster om Jättendal. Båtarna förtöjas vid sjöbodar utmed norra stranden av en mot sjögång oskyddad vik. Till följd av landhöjningen är vattendjupet otillräckligt och båtarna kunna vid lågvatten icke gå in till sjöbodarna. Dessa äro i dåligt skick och böra helt ombyggas. Enligt upprättat förslag skulle hamnen erhålla skydd mot sjön genom anläggning av en vågbrytare. Inloppet och hamnbassängen skulle fördjupas genom muddring till 2,5 m under medelvattenståndet. Vidare skulle en hamnplan iordningställas samt grundläggning för nya sjöbodar utföras. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Harte fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .. 146 000 kr. Rönnskär, Harmångers kommun. 26 yf, 73 055 kr. Rv, 48 000 kr. Bv, 188 644 kr. Fv. Rönnskärs fiskeläge ligger cirka 5 km från Harmångers järnvägsstation på en ö strax utanför fastlandskusten. Ön är förenad med fastlandet genom en vägbank, i vilken ingår en mindre bro, medgivande genomfart för små-

63 Rönnskär S+ocka

båtar. Under höstmånaderna bedriva regelmässigt ett stort antal fiskare från Gävletrakten fiske i vattnen utanför Rönnskär och använda då ön såsom stödhamn. Båtplatserna utmed nordvästra delen av ön äro svårt utsatta vid ostlig och nordostlig vind. Fiskefångsterna avlämnas vid en brygga, tillhörig Stocka-Bergöns fiskeförsäljningslag och belägen på fastlandet invid vägbanken. Mellan den förenämnda vägbron och tilläggsbryggan är vattendjupet otillfredsställande. ^ Enligt upprättat förslag skulle från öns nordvästra udde utbyggas en vågbrytare till skydd mot sjögången. Vidare skulle erforderlig uppmuddring för inseglingen till försäljningsföreningens brygga utföras. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Rönnskärs fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 56 000 kr. Bergö, Rogsta kommun. 22 yf, 26 230 kr. Rv, 21 600 kr. B v, 86 589 kr. Fv. Bergö är en av statens fiskehamnar, belägen på fastlandet nordost om Hudiksvall. Den anlades under åren 1927—29 och har sedermera under åren 1942 och 1945 varit föremål för smärre förbättringar. Hela anläggnings- och förbättringskostnaden har uppgått till 119 900 kronor. Hamnen är väl skyddad mot sjögång, men vattendjupet är otillfredsställande, sedan fiskarna börjat övergå till större och mera djupgående båtar. Emellertid skulle en fördjupning av hela hamnen till följd av bottenförhållandena bliva mycket dyrbar, varför fördjupningen av hamnbassängens norra del anses tills vidare kunna uppskjutas. Enligt upprättat förslag skulle sålunda endast södra delen av hamnbassängen fördjupas, vilket arbete skulle utföras i torrhet inom fångdamm

till 2,2 m under medelvattenytan. I bassängens övriga delar skulle endast borttagning av ett antal för båtarna besvärande stenar ske. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av statens fiskehamn vid Bergö enligt ovan för en 41500 kr. kostnad av Hölick, Rogsta kommun. 22 yf, 28 480 kr. Rv, 26 250 kr. Bv, 148 19 i kr. Fv. Hölick på södra udden av Hornslandet sydost om Hudiksvall ar en av statens fiskehamnar. Den anlades under åren 1926-28 och förbättrades år 1935. Sammanlagda kostnaden för arbetena liar uppgått till 208 700 kronor.

65 Skärså

C~~^~

Hamnen har tvenne vågbrytare, omslutande en hamnbassäng. Vattendjupet var ursprungligen 3 m i hamnens yttre och 2 m i dess inre del. Särskilt i inloppet och yttre delen av bassängen har uppgrundning skett. Vissa reparations- och förbättringsarbeten erfordras å vågbrytarna och den för lotsverkets båtar avsedda kajen. Reparations- och förbättringsarbetena äro att anse såsom nödvändiga för att trygga hamnens bestånd. I samband därmed bör även hamninloppet uppmuddras. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av statens fiskehamn vid, Hölick enligt ovan för en kostnad av 23 000 kr. Skärså, Norrala kommun. 54 yf, 58 975 kr. Rv, 47 700 kr. Bv, 249 911 kr. Fv. Skärså fiskeläge ligger vid en väl skyddad vik cirka 12 km norr om Söderhamn. Egentliga hamnanordningar saknas, frånsett en mindre lastbrygga. Hamnviken är tillräckligt djup, men såväl i viken som i dess inlopp finnas på botten stenblock, vilka utgöra fara för båtarna. Lastbryggan är i dåligt skick samt alltför liten. Enligt upprättat förslag skulle förutom stenrensning i hamninloppet och i hamnbassängen utföras en ombyggnad av bryggan, varvid denna skulle förlängas till 20 m, givas en bredd av 8,6 m samt utföras med betongöverbyggnad, vilande på stenfyllda timmerkistor. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Skärså fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .. 49 000 kr. 5—1840 46

66 Mum/egårdssfrond

o

Humlegårdsstrand, Norrala kommun. Humlegårdsstrand är beläget på fastlandet cirka 8 km nordost om Söderhamn. Båtarna förtöjas vid stranden av ett väl skyddat sund med tillräckligt vattendjup. Några särskilda hamnanordningar, frånsett en i dåligt skick varande lastbrygga, finnas icke. Enligt uppgift skulle antalet yrkesfiskare, som äro bosatta i fiskeläget, uppgå till 10. Platsen utgör i övrigt en viktig landningsplats, vid vilken fiskarna från Prästgrundet och andra öar ilandföra sina fångster. Enligt upprättat förslag skulle en mindre hamnanläggning, bestående även 20 m lång landkaj, en 18 m lång lastbrygga samt en hamnplan med tillfartsväg, utföras. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Humlegårdsstrands fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 37 000 kr.

De av utredningen härovan förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Gävleborgs län (s. 254—255).

67 Upplondsbodarnas fiikeloqe

Uppsala län. (översiktskarta se s. 58.) Beträffande det till Uppsala län lokaliserade behovet av fiskehamnar vid Mälaren får utredningen hänvisa till s. 249. Inom Uppsala län finnas enligt 1943 års officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 275 yrkes- och 118 binäringsfiskare. Antalet fiskelägen är litet vid jämförelse med förhållandena i grannlänen, men några av fiskelägena äro relativt stora. Hamnförhållandena i flertalet av länets fiskelägen äro otillfredsställande. I länet finnas två staten tillhöriga fiskehamnar, nämligen vid Fågelsundet och Gårdskär. Med bidrag av statsmedel har fiskehamn anlagts vid Gudinge, varjämte bidrag anvisats till vissa arbeten vid Hästskär. Sistnämnda arbeten ha emellertid endast till någon mindre del kommit till utförande. Fisket utmed länets havskust bedrives huvudsakligen efter strömming, även om mindre kvantiteter av andra fiskeslag också fångas. Fångstvärdet uppgick år 1943 till 0,9 9 milj. kronor, motsvarande omkring 0,9 % av värdet av saltsjöfisket i landet. Vid fisket användas oftast öppna, motordrivna fiskebåtar, men även ett mindre antal däckade båtar ha numera kommit i bruk. De större båtarnas djupgående är 1,3—2 m.

68 Länsstyrelsen i Uppsala län och fiskeriintendenten i Österhavets distrikt ha förordat utförande av hamnförbättringar i Gårdskär, Fågelsundet, Nyhamn, Sikhjälma, Upplandsbodarna och Grönö. Förutom nämnda hamnprojekt ha följande varit föremål för utredningens prövning, nämligen Klungsten och — såsom alternativ till Grönö och det ovanberörda Hästskär — Alskär. Upplandsbodarna, Älvkarleby kommun. 15 yf, 8 bf, 25 899 kr. Rv, 21 935 kr. Bv, 90 800 kr. Fv. Fiskeläget Upplandsbodarna ligger vid en gren av Dalälven, benämnd Bodaån, cirka 3 km ovan dess mynning i havet. Bodaån har till följd av landhöjning och bottenavlagring uppgrundats, så att fiskebåtarna numera endast med svårighet kunna gå in till de utmed åns strand belägna sjöbodarna. Större bottenstenar uppgivas vid flera tillfällen ha förorsakat allvarliga skador på båtmaterielen. Vid sjöbodarna ligga båtarna väl skyddade mot sjögång. Enligt upprättat förslag skulle den naturliga älvfåran fördjupas och förbättras genom muddring, stenrensning och utprickning. I samband därmed skulle segelleden förbättras jämväl vid det s. k. Klackgrundet. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Upplandsbodarnas fiskehamn enligt ovan för en kostnad av " 80 000 ler. Gårdskär, Älvkarleby kommun. 32 yf, 15 bf, 88 632 kr. Rv, 42 010 kr. Bv, 102 258 kr. Fv. Fiskeläget vid Gårdskär ligger på fastlandet i en mot sjögång skyddad vik av Lövstabukten. Avståndet från själva hamnen till öppna havet utgör

/l/skär

cirka 2 km. Gårdskär är en av statens fiskehamnar som anlades under åren 1924—28 och förbättrades under åren 1933—34. Sammanlagda anläggningskostnaden har utgjort 159 434 kronor. Hamnens belägenhet på förenämnda stora avstånd från öppet vatten medför, att densamma under lång tid av året är isbelagd, varvid fiskarna tvingas att avstå från utövandet av sin näring. Önskemål ha därför framförts om utflyttning av hamnen till Hällörornas södra sida i inseglingsrännans yttre del. Härigenom skulle fiskesäsongen komma att förlängas med cirka 3 månader per år. Allmän väg till den nya hamnplatsen är projekterad. Enligt upprättat förslag skulle på den nya hamnplatsen utföras en 60 m lång landkaj och i fortsättningen av denna en strandskoning om 90 m längd, utmed vilken skulle utföras grundläggning för nya sjöbodar. Innanför kajen och sjöbodarna skulle iordningställas erforderlig hamnplan, huvudsakligen avsedd för torkning av garn och dylikt. Utanför kajen och sjöbodarna skulle vattendjupet genom muddring ökas till 2 m. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av statens fiskehamn vid Gårdskär enligt ovan för en kostnad av 121 000 kr. Alskär, Österlövsta kommun. Alskär är en mindre ö omedelbart utanför fastlandet i Lövstabuktens östra del. Icke långt från Alskär finnas två mindre orter, nämligen Grönö och Hästskär, på vilka yrkesfiskare äro bosatta. Önskemål ha framkommit om förbättring av de nu mycket otillfredsställande hamnförhållandena såväl vid Grönö som vid Hästskär. Emellertid äro betingelserna för anläggning av fiskehamnar vid dessa båda orter sådana, att anläggningarna skulle medföra alltför stora kostnader. På grund härav har fråga uppkommit om anläggning av en för Grönö och Hästskär gemensam hamn på Alskär, som därvid skulle med vägbank förenas med vägnätet på fastlandet. E n hamnanläggning vid Alskär anses kunna tjäna fiskarna såväl i Grönö och Hästskär som i Sund och på öarna Kniven och Mangrund i Lövstabukten. Den

skulle därigenom enligt uppgift komma att användas av sammanlagt 26 yrkes- och binäringsfiskare med 8 större och ett 20-tal mindre fiskebåtar. Enligt upprättat förslag skulle på Alskär utföras en hamnplan och utanför denna grundläggning för erforderligt antal sjöbodar. Såsom ovan nämnts erfordras jämväl en tillfartsväg från befintlig allmän väg vid Grönö till den nya hamnplatsen. Denna tillfartsväg, som skulle erhålla en längd av 1,2 km och en bredd av 3 m jämte mötesplatser, har av vägförvaltningen i Uppsala län preliminärt kostnadsberäknats till cirka 40 000 kronor. Därest fiskehamnen kommer till stånd har vägen ansetts böra anläggas såsom allmän med för sådant ändamål tillgängliga medel. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Alskärs fiskehamn enligt ovanför en kostnad av.. 55 000 kr. Sikhjälma, Hållnäs kommun. 16 yf, 1 bf, 23 736 kr. Rv, 13 935 kr. Bv, 52 287 kr. Fv. Sikhjälma är beläget vid östra stranden av Lövstabukten. På platsen finnes en mindre vågbrytare, anlagd av fiskarna med bidrag av bensinskattemedel. Vågbrytaren giver emellertid otillräckligt skydd för båtarna, vilka förtöjas vid innanför densamma utmed stranden belägna sjöbodar. Vattendjupet utanför sjöbodarna är otillräckligt. Enligt upprättat förslag skulle erforderligt skydd mot sjögången erhållas genom utförande av tvenne vågbrytare, omslutande en hamnbassäng, vilken genom muddring och sprängning skulle fördjupas till 2 m under medelvat-

tenytan. Vidare skulle anordnas en kortare landkaj samt iordningställas hamnplan av erforderlig storlek. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Sikhjälma fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 160 000 kr. * Fågelsundet, Hållnäs kommun. 49 yf, 16 bf, 74 661 kr. Rv, 65 550 kr. Bv 164 223 kr. Fv. Fiskehamnen vid Fågelsundet är belägen på norra udden av Hållnäslandet. Vid fiskeläget, som är mycket gammalt, inrättades under åren 1924 —28 en statens fiskehamn, varvid omfattande muddrings- och stenrensningsarbeten utfördes i de delar av hamnen, som gå under benämningen Storhamn och Gråslätthamn, samt i sundet mellan fastlandet och den utanför liggande ön Fågeln. Under år 1942 utfördes mindre förbättringsarbeten i hamnen, varefter hittills nedlagda anläggningskostnader i densamma uppgå till sammanlagt 80 755 kronor. År 1945 har anvisats ytterligare 60 000 kronor till vissa förbättringsarbeten i Gråslätthamn. Även efter utförandet av sistnämnda arbeten bliva emellertid utrymmena i hamnen otillräckliga. Vidare är Storhamn helt oskyddad för nordliga vindar och vattendjupet är otillräckligt, varigenom ett antal av de i denna hamn belägna sjöbodarna icke kunna utnyttjas. Enligt upprättat förslag skulle den del av Fågelsundets fiskehamn, som benämnes Storhamn, förbättras genom utförande av tvenne vågbrytare, omslutande en hamnbassäng, som uppmuddras till 2,5 m djup under medelvattenytan. Med muddermassorna skulle uppfyllas hamnplaner, avgränsade mot hamnbassängen med strandskoningar.

72 Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av statens fiskehamn vid Fågelsundet enligt ovan för en kostnad av 191 000 kr. Nyhamn, Hållnäs kommun. 10 yf, 3 bf, 24183 kr. Rv, 22 350 kr. Bv, 29 453 kr. Fv. Fiskeläget ligger vid en vik på fastlandet väster om Öresundsgrepen. Hamnläget är relativt väl skyddat mot sjögång. Inseglingsrännan är emellertid på vissa ställen grund och även i själva hamnviken är vattendjupet otillräckligt. Enligt upprättat förslag till förbättring av hamnförhållandena skulle inseglingsrännan och hamnens inre del fördjupas genom muddring och stensprängning till 2 m under medel vattenytan. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Nyhamns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 47 000 kr. Klungsten, Hållnäs kommun. 20 yf, 5 bf, 44 071 kr. Rv, 28 950 kr. B v, 49 713 kr. FV. Liksom Nyhamn ligger Klungstens fiskeläge på fastlandet vid Öresundsgrepen. Båtarna förtöjas vid sjöbodar i en mot sjögång relativt väl skyddad hamnvik, vari vattendjupet dock är otillfredsställande. På grund av bottenförhållandena — bottnen består av hård, stenig pinnmo på berggrund — skulle en ökning av vattendjupet i hamnviken vid sjöbodarna bliva mycket dyrbar.

73 Klunqsten

Enligt upprättat förslag skulle med hänsyn härtill genom utfyllnad anordnas en hamnplan ett stycke ut i hamnviken, förenad med fastlandet genom en vägbank. Utmed hamnplanen skulle utföras grundläggning för sjöbodar samt en kortare kaj och en vågbrytare. Framför de blivande sjöbodarna skulle viss muddring utföras till 2 m djup under medelvattem-tan. Slutligen skulle fördjupning av själva inseglingsrännan på en kortare sträcka utföras. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Klungstens fiskehamn enligt ovanför en kostnad ar 102 000 kr.

De sålunda förordade fiskehamnarna synas böra komma till utförande i den ordning, som framgår av upprättat förslag till flerårsplan för b}7ggande av fiskehamnar i Uppsala län (s. 255).

i 74

STOCKHOLMS LRN •

Örskörssund Norrboob

Gr/ss/ekomn • Notfiomrr. 9 Qo/77/a Ocis3jfeha/77/y

fihahofrnen

\ * < s

? * i** wt\ sJ

^\

5vari'/öga

jCö/7pi//k O Pomsrnora \

fCyrkvfken f/ossetö

SÖD£RT%£7£

SÖDERMRNLRNDS OCH ÖSTERGÖTLRNDS LRN SÖDERMRNLRNDS

V I

LRN

• 77*030 • St l/Merv/k

l^VJ

•

JF' \ \

QSTERGÖTLRNOS

Sfudsu/k

O Mövr/nge • Åo//skör

ffepöjg

LRN E T * ' ' «x 3 L .. \ O fbrböltr/na ov befnS/ on/öppi. • fVt/on/ögg/7/np Se fö sörsK//o Jeckenfbrk/cr/no

* 41

Harsfena fyr

udden Skala 10

30 JO

W km

75 Stockholms län. Beträffande det till Stockholms län lokaliserade behovet av fiskehamnar vid 3'Iälaren får utredningen hänvisa till s. 249. Inom Stockholms län finnas enligt 1943 års officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 893 yrkes- och 1 921 binäringsfiskare. Fiskarna äro bosatta vid ett förhållandevis stort antal platser utmed kusten och på skärgårdsöarna. På åtskilliga av dessa platser föreligger behov av förbättrade fiskehamnar. I länet finnes icke någon staten tillhörig fiskehamn, men med bidrag av statsmedel ha anlagts eller förbättrats fiskehamnar vid Dalarö, vid Kyrkviken, Långvik, Ramsmora och Löka å Möja, vid Ängholmen, vid Norrboda och vid Mellsten. Havsfisket bedrives huvudsakligen efter strömming och torsk, men även av andra fiskeslag, såsom gädda m. fl. äro fångsterna av betydelse. Fångstvärdet uppgick år 1943 till 6,51 milj. kronor, motsvarande omkring 5,5 % av värdet av saltsjöfisket i hela landet. De använda fiskebåtarna äro mestadels öppna motorbåtar, men även däckade båtar användas i någon utsträckning. Djupgåendet är 1—1,5 m. Länsstyrelsen i Stockholms län har i huvudsak i anslutning till ett av fiskeriintendenten i Österhavets distrikt avgivet yttrande förordat förbättring med statsbidrag av fiskehamnarna vid Krokskär, Mellsten, Norrsundet, Ramsmora, Svartlöga, Söderöra, Ängholmen, Örskär, Nothamn, Grisslehamn och Gräskö. Till ifrågavarande fiskehamn vid Ängholmen har statsbidrag anvisats år 1944 och hamnen är numera färdigbyggd. Förutom övriga av länsstyrelsen berörda projekt ha följande varit föremål för utredningens prövning nämligen vid örskärssund, öregrund, Gamla Grisslehamn, Byle, Källviken, sundet mellan Stora Möja och Södermöja, Huvudskär samt Örudden. Fiskehamnen å Mellsten har utredningen funnit vara i befintligt skick tillfredsställande. ö r s k ä r , Gräsö socken. Ön Örskär är belägen norr om Gräsö. På öns nordvästra udde finnes en fyr. Förutom fyrpersonalen voro under år 1945 3 yrkesfiskare bosatta på ön. Den nuvarande hamnen ligger omedelbart väster om fyren och är oskyddad mot nordliga vindar. Enkla, av öbefolkningen utförda skyddsanordningar ha vid flera tillfällen raserats av sjögången. Såväl för fiskarnas som för fyrpersonalens båtar vore skyddad hamn synnerligen önskvärd. Ön användes periodvis såsom stödhamn av fiskare från Hållnäs på fastlandet vid fiske utanför ön och enligt uppgift skulle tillfälligtvis 20 a 25 främmande fiskebåtar på en gång ha angjort platsen. Är 1938 upprättades förslagdels till hamn på Örskärs södra strand, dels till enkel vägförbindelse tvärs över ön från nuvarande hamnplatsen till den föreslagna nya. Fiskehamnsutredningen har prövat olika alternativ för lösandet inom en skälig kostnadsram av Örskärs hamnfråga. De på ön bosatta fiskarnas antal är emellertid så litet, att nedläggandet av några större kostnader på en hamnanläggning icke synes försvarligt. Verkställda undersökningar visa

också, att en användbar hamn på ön skulle draga betydande kostnader. Härtill kommer att nämnda fiskare från fastlandet, vilka behöva stödhamn i denna trakt, synas bliva bättre betjänta av en stödhamn på Gräsö invid Örskärssund, enär de härifrån via allmän väg och färjled till Öregrund ha fastlandsförbindelse. Fiskehamnsutredningen anser sig sålunda icke kunna förorda anläggning av fiskehamn på Örskär. örskärssund, Gräsö socken. Gräsö är, såsom ovan berörts, förbunden med fastlandet genom färjförbindelse vid Öregrund. Allmän väg leder därifrån till öns nordspets vid Örskärssund och avslutas där med en 17 m lång pir av betong i dåligt skick. Piren, som användes såsom tilläggsbrygga, ligger på en mot sjögångrelativt väl skyddad plats. Den utnyttjas dels av Örskärs fiskare och fyrpersonal vid kommunikation med fastlandet, dels av fiskare från Norrboda på Gräsö vid ilandföring av fisk, dels slutligen av fiskare frän fastlandet (Hållnäs) såsom stödhamn. Piren är emellertid alltför liten och dessutom saknas fyrbelysning, varför hamnen icke kan angöras nattetid. Enligt upprättat förslag skulle vid Örskärssund utbyggas en ny tilläggspir med tillfartsbank. Inloppet skulle förbättras genom borttagning av lösa stenar och genom sprängningar. Slutligen skulle fyrbelysning anordnas i inloppet. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Orskärssunds fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 43 000 kr.

77 Öregrund

Öregrunds stad. Stadens hamn är av mycket stor betydelse såsom ilandföringsplats för fisk, som därifrån vidarebefordras i huvudsak till Stockholm. Fiskebåtarna, vilka uppgivas på en gång kunna uppgå till cirka 75, äro emellertid hänvisade till ett par mindre bryggor i hamnens inre del. Utrymmet är här så begränsat, att endast ett fåtal båtar samtidigt kunna lossa sina fångster, vilket medför svårigheter och tidspillan. Andra befintliga, för handelssjöfarten avsedda kajer i hamnen kunna icke upplåtas för fiskebåtarna och ligga dessutom svårt utsatta för sjögång vid nordlig vind. Enligt upprättat förslag skulle särskild hamn för fiskebåtarna förläggas i hamnbassängens östra del. Härför erfordras i första hand utbyggnad av en ny vågbrytare vid hamninloppet. E n innanför denna befintlig hamnarm skulle förlängas söderut med en 50 m lång tilläggsbrygga. Invid denna skulle vattendjupet ökas genom muddring. Utförandet av de sålunda föreslagna anordningarna skulle bliva till stor nytta för fisket. Även för handelssjöfarten skulle en förbättring emellertid bliva följden, enär vågbrytaren komme att minska sjöhävningen vid handelskajen. Med hänsyn härtill och till de övriga fördelar, som fiskehamnsanläggningen skulle medföra för Öregrunds stad, synes frågan om fördelningen av anläggningskostnaderna mellan staten och staden böra särskilt prövas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Oregrunds fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 128 000 kr. Grisslehamn, Väddö kommun. Bv, 403 368 kr. Fv.

22 yf, 28 bf, 46 933 kr.

Rv, 52 710 kr.

78 Grisslehamns fiskeläge på norra delen av Väddö är i fråga om fångstvärdet det största inom Stockholms län. I samhället finnas fiskkonservfabrik och båtvarv. De viktigaste fiskeslagen äro torsk och strömming, varav under år 1944 ilandfördes 250 respektive 166 ton. Fiskebåtarna förtöjas vid sjöbodar och träbryggor i den mot sjögång väl skyddade Grisslehamnsviken. Fiskarna ha dock stora svårigheter därigenom, att utrymme saknas för erforderliga torkplatser för garnen samt för arbetet i land. Dessutom är vikens inre del för grund. Enligt upprättat förslag skulle hamnen fördjupas genom muddring, varjämte tvenne kajer, en på vardera sidan av hamnviken, skulle uppföras. Med användning av muddermassorna skulle bakom kajerna utfyllas rymliga hamnplaner och garn torkningsplatser. Mellan kajernas inre ändar skulle stranden utfyllas och avslutas mot sjön med en stenskodd slänt. Området mellan de båda hamnområdena avses enligt förslag till byggnadsplan för samhället att disponeras såsom allmän plats. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Grisslehamns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .' 117 000 kr. Nothamn, Väddö kommun. 8 yf, 2 bf, 8 503 kr. Rv, 12 440 kr. B v, 50 100 kr. Fv. Detta fiskeläge ligger på Väddös östra kust cirka 8 km söder om Grisslehamn. Från fiskeläget leder enskild väg med anslutning till allmänna vägnätet vid Edeby. Fiskebåtarna förtöjas vid enkla bryggor och i dåligt skick varande sjöbodar i en naturlig hamnvik. Denna är dock helt oskyddad vid ostliga vindar. Enligt upprättat förslag skulle hamnbassängen avskärmas mot sjön genom utförande av två vågbrytare. Innanför dessa skulle utföras erforderlig

muddring, en landkaj, grundläggning för nya sjöbodar samt en hamnplan. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Nothamns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 125 000 kr.

kr.

Gamla Grisslehamn, Väddö kommun. 16 yf, 12 bf, 18 370 kr. Rv, 27 680 Bv, 53 754 kr. Fv. Gamla Grisslehamn är beläget på Väddös östra kust cirka 5 km söder

om Nothamn. Fiskeläget är mycket gammalt och härifrån utgick i äldre tid de båtar, vilka förde posten mellan Sverige och Finland. Fiskebåtarna förtöjas vid enkla bryggor och sjöbodar i en mot sjögång av utanför liggande skär någorlunda skyddad hamnvik. Denna är emellertid starkt uppgrundad, så att vattendjupet invid bryggorna vid normalt vattenstånd ej överstiger 0,5 m. Det av fiskarna disponerade området på land är dessutom otillräckligt för torkning och skötsel av redskapen. Enligt upprättat förslag avses utförande av en tillräckligt stor hamnplan, utanför denna grundläggning för nya sjöbodar, muddringsarbeten samt en flytande vågbrytare av trä. Till hamnplanen skulle vidare framdragas väg från den befintliga, som ansluter till allmän väg vid Elmsta. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Gamla Grisslehamns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 45 000 kr. Byle, Väddö kommun. 14 yf, 5 bf, 30 973 kr. Rv, 18 500 kr. Bv, 54 072 kr. Fv. Även Byle ligger på Väddös östra kust, cirka 11 km från Gamla Grisslehamn. Genom Rågöstiftelsens försorg har även estlandssvenska fiskare placerats här. Till fiskeläget leder enskild väg i relativt dåligt skick. Fiskebåtarna förtöjas i båthus eller vid öppna bryggor i en vik, som är oskyddad vid ostliga och sydostliga vindar. Vid dylika vindar kunna båtarna icke förtöjas vid bryggorna utan måste flyttas till sundet mellan Väddö och den utanför liggande Storholmen. Detta sund är emellertid nu så uppgrundat, att båtarna icke kunna komma in däri. Genom anläggning av en vågbrytare öster om fiskeläget skulle båtarna kunna beredas erforderligt skydd, men

81 tidig isläggning i hamnviken kan då befaras. E n sådan vågbrytare bleve dessutom dyrbar på grund av bottenförhållandena. Enligt upprättat förslag skulle i stället det förenämnda sundet uppmuddras, så att båtarna kunde förläggas där. I en andra byggnadsetapp kan därefter från den i sundet anordnade hamnbassängen genom fortsatt muddring iordningställas segelränna norrut till öppet vatten. Fiskebåtarna skulle då icke behöva gå den oskyddade vägen utanför Storholmen vid storm. Sistnämnda andra byggnadsetapp synes dock kunna anstå tills vidare. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Byle fiskehamn enligt ovan för en kostnad av — 39 000 kr. Gräskö, Blidö kommun. Gräskö är belägen nordost om Blidö i Stockholms norra skärgård. Enligt uppgift finnas på ön 3 yrkes- och 4 binäringsfiskare. Dessutom uppgives, att ön tidvis användes såsom stödhamn av ett 20-tal fiskare från andra orter. I en vik på öns södra del förtöjas båtarna vid enkla bryggor i skydd av en i dåligt skick varande, enkel vågbrytare. Viken är mycket grund. Enligt upprättat förslag skulle anläggas en ny vågbrytare, innanför vilken hamnviken skulle fördjupas genom muddring. Kostnaderna skulle uppgå till 30 000 kr. Med hänsyn till den ringa omfattningen av det från ön bedrivna fisket anser sig fiskehamnsutredningen icke för närvarande kunna förorda statsbidrag av för fiskehamnar avsedda anslag till anläggning av hamn på Gräskö. Söderöra, Blidö kommun. Ön Söderöra ligger öster om Blidös nordspets i Stockholms norra skärgård. Enligt uppgift finnas på ön 2 yrkes- och 8 binäringsfiskare. Fisket bedrives huvudsakligen under tiden november—februari. Önskemål ha i anslutning härtill framkommit om anläggning av en vintertiden möjligast isfri hamn på ön. E n dylik hamn skulle lämpligen förläggas på öns sydspets, där tvenne vågbrytare skulle anläggas, inlopp och hamnbassäng uppmuddras samt tilläggsbrygga m. m. utföras. Kostnaden bleve avsevärd. Med hänsyn till fiskets ringa omfattning anser sig fiskehamnsutredningen icke kunna för närvarande förorda statsbidrag av för fiskehamnar avsedda anslag till anläggning av hamn på Söderöra. Källviken, Blidö kommun. Källviken är beläget på Oxhallsö (Blidö). På platsen uppgivas 3 yrkesfiskare vara bosatta. Viken, i vilken båtarna förtöjas vid bryggor, är väl skyddad mot sjögång, men vattendjupet är otillräckligt. Behov föreligger därför av uppmuddring av en segelränna. Arbetet har kostnadsberäknats till 28 000 kronor. Med hänsyn till fiskets obetydliga omfattning anser sig fiskehamnsutredningen icke kunna förorda arbetets utförande med statsbidrag. 6—1340 46

82 Svartlöga, Blidö kommun. 4 yf, 8 bf, 8 321 kr. Rv, 12 850 kr. Bv, 14 096 kr. Fv. Ön Svartlöga är belägen sydost om Blidö. Förutom av de på ön bosatta fiskarna användes ön enligt uppgift av 4—5 båtlag från andra öar såsom bas under strömmingsfiskesäsongen. Hamnanläggning saknas emellertid helt och båtarna förtöjas vid enkla tilläggsbryggor, placerade bakom skär, vilka icke giva skydd vid storm tillf alien. Enligt upprättat förslag skulle utföras två vågbrytare och innanför dessa kajer. Hamnbassäng och infartsränna skulle fördjupas dels genom muddring, dels genom sprängning och schaktning inom fångdamm. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Svartlöga fiskehamn enligt- ovan för en kostnad av 72 000 kr. Ramsmora, Möja kommun. 14 yf, 15 bf, 17 031 kr. Rv, 22 800 kr. Bv, 136 800 kr. Fv. Ramsmora fiskeläge ligger på östra sidan av ön Stora Möja i Stockholms norra skärgärd. Fiskebåtarna förtöjas i en naturlig, mindre hamnvik, vid vars stränder sjöbodar uppförts. Yttre delen av hamnen är vid vissa vindar orolig och dessutom är hamnen alltför trång. Önskemål ha framförts om utförande av en vågbrytare, placerad så, att yttre delen av hamnen bleve lugnare, samtidigt som den skyddade hamnen vidgades utåt. Innanför den nuvarande hamnen finnes emellertid ett låglänt område, som för relativt liten kostnad kan uppmuddras, så att hamnbassängen får tillräcklig storlek. Enligt upprättat förslag till förbättring av Ramsmora fiskehamn skulle t

denna utvidgas genom iordningställande av det förenämnda låglänta området till hamnbassäng. I samband därmed skulle dels inseglingsrännan fördjupas, dels nuvarande tillfartsvägen till hamnen omläggas och erforderlig hamnplan utföras. Slutligen skulle ny ängbåtsbrygga byggas för kommunikationerna med Stockholm. Vid sådan förbättring av hamnen har den förenämnda vågbrytaren icke ansetts erforderlig. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Ramsmora fiskehamn enligt ovan för en beräknad kostnad av 62 000 kr. Norrsundet vid Stora Möja, Möja kommun. Utanför Stora Möjas östra kust ligger Lökaön. Det smala sundet, Norrsundet, mellan de båda öarna är numera så igenslammat, att Lökön har landförbindelse med Möja. Norrsundet utgör nu en grund vik om cirka 1 km längd. Utmed dess stränder äro enligt uppgift 6 yrkesfiskare bosatta. Sundet har vid medelvattenstånd i sin norra del ett djup av endast 0,4 m, under det att vikens inre del är djupare. Önskemål ha därför framförts om fördjupning av norra delen av Norrsundet. Arbetet skulle omfatta muddring på en sträcka av 3—400 meter till ett djup av 2 m och en bredd av 15 m och har kostnadsberäknats till 21 000 kronor.

84 O A

" -~

• -. .

i

i

100 m

50 i

i

!

i

i

i

i

1 Med hänsyn till fiskets ringa omfattning samt till fiskarnas möjlighet att förlägga sina båtar till den närbelägna Ramsmora fiskehamn finner fiskehamnsutredningen icke tillräckliga motiv föreligga att för närvarande förorda statsbidrag till uppmuddring av Norrsundet. Sundet mellan Stora Möja och Södermöja, Möja kommun. På Södermöja finnes ett fiskeläge invid sundet mellan ön och Byholmen. Fiskarna avlämna sina fångster vid ångbåtsbryggan på Stora Möja. P å grund av ringa vattendjup i sundet mellan Stora Möja och Södermöja måste de därvid gä söder och öster om Byholmen, vilket innebär en viss omväg. Önskemal om fördjupning av nämnda sund ha därför framförts. Med hänsyn till dels kostnaderna för den ifrågasatta farledsfördjupningen, dels den relativt lilla tidsvinst, som genom farledens förbättring skulle vinnas för fiskebåtarna, finner fiskehamnsutredningen ej skäl förorda statsbidrag till arbetet. Huvudskär, Ornö kommun. Fiskare frän Dalarö ha sedan gammalt bedrivit havsfiske i vattnen kring Huvudskär och därvid använt denna ö såsom stödhamn. Enligt uppgift utnyttjas hamnen regelbundet av 15 a 20 fiskebåtar. På Huvudskär ha de uppfört en fiskestuga med bidrag av restituerade bensinskattemedel. De förtöja sina båtar i och torka sina redskap invid sundet mellan det egentliga Huvudskär och ön Malmskär. Sundet är av kringliggande öar väl skyddat mot sjögäng. Tilläggsbryggor saknas emellertid helt och hållet. Önskemål om förbättring av hamnförhällandena ha framförts till Carl Smitts fond B för främjande av havsfiske och fonden har till fiskehamns-

85 utredningen anmält, att den är beredd svara för fiskarnas andel i kostnaderna för en statsunderstödd fiskehamn på platsen. Enligt upprättat förslag skulle i en naturligt skyddad vik mellan Malmskär och Saltskär uppföras fyra 18 meter långa tilläggsbryggor, varjämte innanför bryggorna ett mindre hamnplan skulle iordningställas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Huvudskärs fiskehamn enligt ovan för en kostnad ' 41000 kr. av ö r u d d e n , Torö kommun. På sydöstra delen av Torö cirka 8 km nordväst om Landsort är Örudden beläget. På platsen finnes endast ett fåtal fiskare bosatta, men platsen har viss betydelse såsom landningsplats för de fångster, som av fiskare från hela södra och sydvästra Torö samt från Krokskär och andra öar ilandföras. Skyddad hamn saknas emellertid och endast en bristfällig, privatägd tilläggsbrygga finnes. Vattendjupet vid denna är alltför litet och stränderna äro långgrunda och sandiga. Önskemål om anläggning av en fiskehamn vid Örudden ha framförts och anläggningen har av Stockholms läns fiskareförening betecknats såsom den mest angelägna i länet. Enligt upprättat förslag till hamn vid Örudden skulle en skyddad hamnbassäng erhållas genom utförande av tvenne vågbrytare samt genom muddring. Även inloppet till denna hamnbassäng skulle fördjupas genom muddring. I bassängen skulle utföras en 55 meter lång tilläggsbrygga och innanför denna erforderlig hamnplan. Kostnaden har beräknats till 207 000 kronor. De fiskare, vilka skulle komma att, huvudsakligen under fiske inomskärs väster om Torö, utnyttja en fiskehamn vid Örudden, ha beräknats till sammanlagt 24. Läget för hamnen är ur hamnbyggnadssynpunkt icke tillfredsställande och fara föreligger för återkommande igensandning särskilt av hamninloppet. Anläggnings- och underhållskostnaderna bleve betydande. Fiskehamnsutredningen har med häns}rn till det anförda icke ansett sig kunna förorda anläggning för närvarande av fiskehamn vid Örudden. Krokskär, Torö kommun. På Krokskär, beläget söder om Torö, finnas enligt uppgift cirka 20 yrkesfiskare. Hamnanläggning saknas och båtarna förtöjas nu på olika platser vid öns stränder. Vid hårt väder måste de emellertid beredas skydd och förflyttas då till en mot sjögång skyddad vik på öns sydvästra sida. Denna vik har emellertid till följd av landhöjning och uppgrundning numera otillfredsställande djup. Vid lågvatten kunna båtarna icke gå in i densamma. I viken finnas inga bryggor eller andra anordningar för båtarna. Enligt upprättat förslag skulle förenämnda, naturligt skyddade vik fördjupas genom muddring och sprängning samt utrustas med tilläggsbrygga, hamnplan och släpställe.

S(\

Krokskär

O luuJ

I

50 i

i

I

!

100 m

' I

I

I

I

Till anläggning av fiskehamn enligt nämnda förslag har Kungl. Maj:t genom beslut den 2 augusti 1946 medgivit, att statsbidrag må utgå med 90 % av den till 56 000 kr. beräknade kostnaden. Arbetet väntas bliva slutfört under år 1948. De av utredningen sålunda förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Stockholms län (sid. 255).

87 Södermanlands län. (översiktskarta se s. 74.) Beträffande det till Södermanlands län lokaliserade behovet av fiskehamnar vid Mälaren får utredningen hänvisa till s. 249. Inom Södermanlands län finnas enligt 1943 års officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 162 yrkes- och 279 binäringsfiskare. De större fiskelägena äro fåtaliga och fiskarna bo i regel mycket spridda utmed kusten och på öarna därutanför. Endast på ett par platser föreligger behov av egentliga hamnanläggningar, men däremot sakna fiskarna flerstädes lätt tillgängliga bryggor för landning av fiskefångsterna. I länet finnes icke någon staten tillhörig fiskehamn. Med statsbidrag ha anlagts eller förbättrats fiskehamnar vid Gamla Oxelösund och vid Hävringe. Havsfisket bedrives huvudsakligen efter strömming, men även av annan fisk, såsom gädda m. fl. äro fångsterna av betydelse. Fångstvärdet uppgick år 1943 till 2,64 miljoner kronor, motsvarande omkring 2,2 % av värdet av saltsjöfisket i landet. Såväl däckade som odäckade motorbåtar med ett djupgående av upp till 2,0 m användas. Länsstyrelsen i Södermanlands län har förordat förbättring med statsbidrag av hamnförhållandena vid Källskären, Trosa och Stora Uttervik samt landningsplatsen vid Studsvik. Fiskeriintendenten i österhavets distrikt har förordat, förutom nämnda projekt, jämväl utvidgning av Hävringe fiskehamn samt förbättring av landningsplatserna vid Lilla Hummelvik, Stensund och Nävekvarn. Förutom de ovan berörda projekten ha följande varit föremål för utredningens prövning nämligen Isskären, Kallasvik, Gersbeten och Skansen. De tre sistnämnda orterna ha emellertid ansetts vara av ringa betydelse för fisket. Vid Lilla Hummelvik har erforderlig brygga utförts genom vägväsendets försorg och ingår i nyanlagd allmän väg till platsen. Stensund, Trosa-Vagnhärads kommun. Stensund är beläget öster om Trosa stad och på platsen finnes vid ändpunkten av allmän väg en i dåligt skick varande lastbrygga. Platsen utnyttjas speciellt under somrarna såsom landningsplats av fiskare från öarna i Trosa skärgård, Mörkö m. fl. Befintlig brygga är emellertid för detta ändamål otillfredsställande, varför önskemål framförts om utförande av ny, för fiskebåtarna avsedd brygga. Enligt uppgift skulle landningsplatsen användas av ett 20-tal fiskebåtar. Enligt upprättat förslag skulle för en kostnad av 29 000 kr. utbyggas en kortare tilläggskaj, hamnplan, tillfartsväg och vågbrytare, varjämte vattendjupet skulle ökas framför kajen. Fiskehamnsutredningen har icke funnit tillräckliga motiv föreligga att för närvarande förorda anläggningens utförande.

8S

O

50 WO™

Trosa stad. 14 yf, 27 bf, 65 935 kr. Rv, 57 150 kr. Bv, 203 778 kr. Fv. Hamnen i Trosa utgöres av en mindre, muddrad bassäng, erhållen genom vidgning av Trosaån cirka 300 m uppströms dess utlopp. 24 motorbåtar och omkring 40 andra, vid fiske använda båtar ha ej utrymme i den egentliga hamnen utan förtöjas utmed stränderna av ån. Då dennas bredd är ringa, utgör fiskebåtarnas placering hinder för annan sjöfart och fiskebåtarna äro utsatta för kollisionsrisker. Ej heller finnas utmed åns stränder erforderliga utrymmen för torkning och skötsel av fiskredskapen. Behovet av en särskild hamnanläggning för fiskebåtarna är därför stort. Enligt upprättat förslag skulle fiskehamn anordnas utmed åns västra strand genom breddning av ån på en sträcka av cirka 110 m. Utmed denna breddade del av ån skulle utföras en kaj, innanför vilken erforderlig hamnplan med tillfartsväg skulle iordningställas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Trosa fiskehamn enligt ovanför en kostnad av.. 108 000 kr. St. Uttervik, Trosa-Vagnhärads kommun. St. Uttervik är beläget på fastlandet söder om Trosa och vid ändpunkten av en allmän väg. Platsen har stor betydelse såsom landningsplats för fisk, speciellt vintertid. 3 yrkes- och 1 binäringsfiskare äro bosatta där. Såsom landningsplats vintertid har orten speciell betydelse för de fiskare, som sommartid anlöpa Trosa, enär infarten till Trosa tidigt islägges. Vid St. Uttervik finnes en kort pir, som dels är för liten, dels vid sydliga och nordvästliga vindar är svårt utsatt för sjögång. Utrymmena i land för torkning och vård av redskapen äro otillräckliga. Enligt upprättat förslag skulle piren förstärkas och förlängas, en ny pir utbyggas och erforderlig hamnplan iordningställas. Mellan pirarna skulle därefter erhållas en skyddad hamnbassäng.

89 Sforo

Uffervik

\ , , O luiilmil

i

I

i

i

f SO I

I

i

i

I

IOO rn 1

Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av St. Utterviks fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 51 000 kr. Isskären, Trosa-Vagnhärads kommun. Isskären utgöras av några mindre, obebodda öar söder om Asko. Mellan skären finnes en mot sjögäng någorlunda skyddad bassäng, som av ålder utnyttjas som stödhamn av fiskare dels från Torö och andra platser i trakten, dels från mera avlägsna orter, under strömmingsfiske på Yttre Hållsfjärden och Asköfjärden. Enligt uppgift bedriva bland annat fiskare frän Norrlandslänen regelmässigt fiske i dessa vatten vintertid. De naturliga förutsättningarna för åstadkommande av en väl skyddad hamn till ringa kostnad äro pä Isskären mycket goda. Enligt upprättat förslag skulle mellan de olika skären två mindre vågbrytare utföras och inom den därigenom bildade hamnbassängen en tilläggsbrygga med innanför liggande planerad hamnplan anläggas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Isskärens fiskehamn enligt ovan för en beräknad kostnad av 40 000 kr. Studsvik, Bälinge kommun. Studsvik ligger på fastlandet vid ändpunkten av allmän väg cirka 17 km från Tystberga järnvägsstation. P å platsen är endast ett fåtal fiskare hemmahörande. Där finnes en enkel tilläggsbrygga, placerad i en vik, som av utanför liggande öar är väl skyddad mot sjögång utom vid sydliga till sydostliga vindar. Platsen har mycket stor betydelse såsom landningsplats för fiskefångster, speciellt strömming. Sålunda uppgives, att fångsterna från

90 JssAören

Studsv/k

omkring 24 fiskebåtar, hemmahörande på fastlandet och utanför liggande öar, regelbundet landas i Studsvik. Vidare uppgives att platsen för samma ändamål nyttjas även av fiskare från andra län i sådant antal, att båtantalet på

91 O •I

• 50 i

i

t

'

I

/00m i

i

i

i

I

en gång kunnat uppgå till ett 50-tal. I relation härtill äro befintliga anordningar synnerligen otillfredsställande. Enligt upprättat förslag skulle till skydd mot förenämnda vindar uppföras en vågbrytare och i skydd av den en tilläggsbrygga av erforderlig längd. Vattendjupet vid och utanför bryggan skulle genom muddring ökas till 2 m och i land skulle en hamnplan anordnas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Studsviks fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 55 000 kr. Nävekvarn, Tunabergs kommun. Nävekvarn pä norra stranden av Bråviken är liksom Studsvik en landningsplats för fiskefångster. På platsen hemmahörande fiskare äro fåtaliga. I anslutning till allmän väg finnes en lastbrygga, vilken dock är avsedd för och i stor utsträckning användes av större fartyg. Önskemål ha framförts om byggande av en särskild, lägre tilläggsbrygga för fiskebåtarna. Fiskehamnsutredningen, som icke funnit skäl föranstalta om upprättande av arbetsplan för detta arbete, har intet att erinra mot, att erforderlig brygga, vilken torde kunna anordnas för låg kostnad, kommer till utförande med bidrag av till smärre arbeten m. m. avsedda medel. Hävringe, S:t Nikolai kommun. Ön Hävringe är belägen i havsbandet cirka 14 km sydost om Oxelösund och är en gammal fyr- och lotsplats. Den har mycket stor betydelse såsom nödhamn och som bas vid det mycket omfattande strömmingsfisket till havs, vilket härifrån bedrives av fiskare ej blott från Södermanland utan stora delar av ostkusten. Med bidrag av statsmedel utfördes här under åren 1940—43 för en kostnad av 232 000 kr. en statsunderstödd fiskehamn, som alltsedan färdigställandet livligt tagits i anspråk och är en av de viktigaste på hela ost-

0 liiiiiiin!

50 i

i

i

i

!

100 m i

I

i

I

I

kusten. Hamnen är i mycket gott skick och innehåller två hamnbassänger, den ena närmast avsedd för lotsbåtarna, den andra för fiskebåtarna. Sistnämnda bassäng rymmer omkring 20 fiskebåtar, vilket visat sig vara alldeles otillräckligt. Sålunda uppgives, att fiskebåtar, som sökt nödhamn, vid åtskilliga tillfällen och i stort antal mast avvisas, enär hamnen icke kunnat rymma dem. Dessa båtar ha då måst gå ända in till Oxelösund för att erhålla skydd. Den för hamnens byggande ursprungligen upprättade arbetsplanen avsåg också utförande av en väsentligt större bassäng för fiskebåtarna, men medelstillgången medgav icke planens fullföljande. Utvidgning av Hävringe fiskehamn är därför synnerligen aktuell. Enligt upprättat förslag skulle innanför nuvarande fiskebåtsbassängen anläggas en större hamnbassäng, skyddad mot havet av en vågbrytare. I bassängen skulle utföras sammanlagt 150 m kajer och bakom dessa hamnplaner. Samtidigt skulle nuvarande fiskebätsbassängen fördjupas till 3,5 m. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Hävringe fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 335 000 kr. Källskären, S:t Nikolai kommun. Liksom de förenämnda hamnarna på Isskären och Hävringe användes Källskären såsom stödhamn. På ungefär samma sätt som vid Isskären omsluta Källskären en mot sjögång någorlunda skyddad hamnbassäng, men några egentliga hamnanordningar finnas icke, frånsett en av länets fiskeorganisation bekostad inseglingsfyr. Inloppet till och delar av hamnen äro grunda. Enligt upprättat förslag skulle inloppet och hamnbassängen i erforderliga delar fördjupas till 2 m, varjämte en landkaj med hamnplan skulle utföras.

93 Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Källskärens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 41 000 kr. De av utredningen sålunda förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Södermanlands län (sid. 255).

94 Östergötlands län. (Översiktskarta se s. 74.) Beträffande det till Östergötlands län lokaliserade behovet av fiskehamnar Aid Vättern får utredningen hänvisa till s. 247. Inom Östergötlands län finnas enligt 1943 års officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 348 yrkes- och 1 073 binäringsfiskare. Fiskarna bo oftast spridda men några relativt stora fiskelägen finnas. Flertalet av dessa ha väl skyddade, naturliga hamnar eller hamnplatser. Behovet av hamnförbättringar inom länet är därför jämförelsevis ringa. I länet finnes icke någon staten tillhörig fiskehamn men på tvenne orter, Borghamn (vid Vättern) och Harstena, ha hamnförbättringar utförts med bidrag av statsmedel. Fisket bedrives huvudsakligen efter strömming men även fångsterna av gädda med flera arter äro av betydelse. Fångstvärdet uppgick år 1943 till 3,2 o miljoner kronor, motsvarande 2,7 % av värdet av saltsjöfisket i landet. De använda båtarna äro mestadels öppna, men även däckade motorbåtar finnas. Länsstyrelsen i Östergötlands län och fiskeriintendenten i Österhavets distrikt ha i anslutning till ett av vederbörande fiskeriinstruktör avgivet yttrande förordat förbättring av hamnarna på Bokö och Aspöja samt vid Fyrudden. Aspöja, S:ta Anna kommun. 16 yf, 18 bf, 43 060 kr. Rv, 42 800 kr. Bv, 133 715 kr. Fv. Detta fiskeläge ligger på en ö cirka 6 km sydsydväst Arkösund. Hamnanläggning saknas, men fiskebåtarna förtöjas i en vik på öns östra sida. Enär denna tillfryser relativt tidigt, anses den blivande hamnen böra för-

95 O I

MMI

> 50 j

j

i

I

JOOm i

-

i

läggas på en udde utanför viken, varigenom särskilt vinterfisket skulle i hög grad underlättas, enär isläggning vid udden sällan förekommer. En fiskehamn pä Aspöja anses komma att under vintersäsongen utnyttjas jämväl av fiskare frän Lammskär och Horvelsö. Hamnen erfordras vidare för underlättande av kommunikationerna med fastlandet, vilka gå via Arkösund. Vid den föreslagna hamnplatsen erfordras skydd mot ostliga till sydostliga vindar. Enligt upprättat förslag skulle utföras en vågbrytare och innanför denna en landkaj med hamnplan och tillfartsväg samt en slip. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Aspöja fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 78 000 kr. Fyrudden, Gryts kommun. Fyrudden är belägen på fastlandet cirka 14 km öster om Valdemarsvik. Allmän väg finnes till platsen, vilken har stor betydelse såsom landningsplats för fiskefångster från Gryts norra och mellersta skärgård och även i övrigt för kommunikationerna med öarna Bondekrok, Håskö, Gräsmarö, Harstena, Kräkmarö, Fångö och Kättilö. Ä dessa öar uppgives sammanlagda antalet fiskare uppgå till omkring hundra med 60 motordrivna fiskebåtar. Vid Fyrudden har tidigare iordningställts en tilläggsbrygga, men denna saknar skydd mot sjögäng, är för kort och hög för att medgiva bekväm lossning och lastning av båtarna. Enligt upprättat förslag skulle bryggan förlängas och sänkas. Vidare skulle skydd erhållas genom utbyggande av en vågbrytare och slutligen skulle den mellan bryggan och vågbrytaren bildade hamnbassängen fördjupas till 2 m.

96 Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Fyruddens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 90 000 kr. Bokö, Gryts socken. 11 yf, 12 bf, 23 225 kr. Rv, 34 000 kr. Bv, 192 215 kr. Fv. Bokö är en ö utanför Valdemarsviken och har sina förbindelser med fastlandet via Breviksnäs, där lastbrygga och rökeri finnes. Ön har relativt goda hamnförhällanden, men uppgrundning av hamnen har skett, vilket jämte övergången till större båtar givit anledning till önskemål om hamnens och hamninloppets fördjupning. Vidare har behov av en kortare vågbrytare anmälts. Vid av utredningen föranstaltad besiktning på platsen har emellertid befunnits, att fiskarna icke äro eniga om nödvändigheten av hamnens förbättring samt att ett antal av dem icke önska bidraga därtill. På grund härav har fiskehamnsutredningen icke ansett sig böra för närvarande förorda hamnanläggning på Bokö. De av utredningen här ovan förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Östergötlands län (sid. 255).

97 Kalmar län. Inom Kalmar län finnas enligt 1943 års officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 1 391 yrkes- och 1 327 binäringsfiskare. Såväl utmed fastlandets kust som i länets skärgård och på Öland finnes ett stort antal fiskelägen. Behovet av förbättrade hamnförhållanden i dessa fiskelägen är betydande, enär befintliga hamnar flerstädes äro oskyddade, trånga och grunda. Även behovet av landningsplatser är stort. I länet finnas staten tillhöriga fiskehamnar vid Byxelkrok och Grönhögen, båda på Öland. Med bidrag av statsmedel ha fiskehamnar anlagts eller förbättrats dels på fastlandet vid Stensö i Kalmar stad och i Västerviks stad, dels på Öland vid Gräsgård och Sandviken. Fisket bedrives i första hand efter strömming men även av andra arter såsom torsk, flundra, ål, lax och gädda äro fångsterna betydande. Fångstvärdet uppgick år 1943 till 6,3 8 miljoner kronor, motsvarande omkring 5,4 % av värdet av saltsjöfisket i landet. Ännu är flertalet av de använda fiskebåtarna öppna men antalet däckade motorbåtar är förhållandevis mycket större än utmed kusten norr om detta län och befinner sig i kraftig ökning. I det följande behandlar fiskehamnsutredningen först anmälda önskemål om hamnförbättringar i orter vid länets fastlandskust och i dess skärgård. Beträffande motsvarande önskemål i orter på Öland får utredningen hänvisa till s. 112—123. Länsstyrelsen i Kalmar län har i fråga om behovet av fiskehamnsbyggnader i länet åberopat yttranden av bland andra vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Kalmar läns norra hushållningssällskaps förvaltningsutskott har uppdelat erforderliga anläggningar i dels fiskehamnar, avsedda som stöd- och replipunkter för fisket, dels landningsplatser, dit fångsterna kunna föras samt dels farledsfördjupningar för fisket. Anläggning eller förbättring av fiskehamnar ha förordats vid Händelöp, Sladö, Horns udde, Idö, Värskär, Östra Eknö och Grindö. Anordnande av landningsplatser har ansetts böra ske vid Kroken eller Fiskartorpet på Gränsölandet samt vid Pålsviken och Ekhagen. Fördjupningar av farlederna Gränsö kanal, Malmösund, Asköström, Skälöström, Lillsundet och Kårösund ha ansetts erforderliga. Länets södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott har åberopat ett av vederbörande fiskerikonsulent avgivet yttrande, vari förordas anläggning av fiskehamnar å Vållö, vid Revsudden och i Kalmar stad (jfr nedan Ängö och Stensö) samt förbättring av Dragets kanal. Fiskeriintendenten i Österhavets distrikt har i allt väsentligt anslutit sig till de förslag, vilka av hushållningssällskapens förvaltningsutskott framlagts, men har ifrågasatt, huruvida vissa förordade farledsförbättringar i första hand vore av betydelse för fisket. Förutom nu nämnda projekt ha följande varit föremål för utredningens prövning, nämligen Flatvarp, Flatholmen och Bergkvara. Vissa av länets 7—1340 46

98 KALMAR LIAN

Z * * •

rlafvorp l/örskär Gr/ndö

W£

• S/acfö

!$L*_

Vösterv/k Grönsö Aanaf Jdö. ffönde/öp F/gtho/men^ • Östra Eknö

V#3TERV!K

Q Byx e/krok

Soda • Horns udde • Kä/fa ho/r?n Sondi//k Djupvfk • /<årenar7/7 • fffekffnfa HOLM • S/ke homn • r?ei/s udden åZagö •

8/ös/nge

• f/orro

Kts/nneby

> Skörföi/

O Orönhöger? »ffergk(/or>cr Sko/o

O fönbö/fr/ng ovbef/n/lon/öyyn. • A/t/orr/ögcpn/rra Se fö sörski/cf teckenförklaring

99 O -

SO 1

i

loom 1

i

i

I

norra hushållningssällskap förordade farledsarbeten ha ansetts huvudsakligen tjäna annan sjöfart än fisket och därför icke böra i förevarande sammanhang komma i fråga. E n av Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott hos Kungl. Maj:t gjord ansökning om ett statsbidrag av 50 000 kronor till anläggning av fiskebåtsbryggor, utökning av redan befintliga dylika bryggor samt uppmuddring av inloppen till desamma har — jämte utlåtanden av lantbruksstyrelsen och statskontoret — av Kungl. jordbruksdepartementet överlämnats till fiskehamnsutredningen för att tagas i övervägande vid fullgörandet av dess uppdrag. Beträffande ifrågavarande ansökning får utredningen hänvisa till s. 251.

Flatvarp, Ö. Eds kommun. 9 yf, 1 bf, 9 500 kr. Rv, 12 230 kr Bv 39 002 kr. Fv. Flatvarps fiskeläge ligger på östra sidan av St. Asko i norra delen av Västerviks skärgård. Hamnanläggningar saknas. Båtarna förtöjas i en mot sjögång vid ostlig vind oskyddad vik, vilken dessutom är alltför grund. Enligt upprättat förslag skulle till skydd mot ostliga stormar uppföras två mindre vågbrytare, varjämte inloppet och hamnen skulle fördjupas till 2 m. Av kostnadsskäl ha inga tilläggsbryggor medtagits i förslaget, utan båtarna anses tillsvidare kunna förtöjas vid befintliga sjöbodar. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Flatvarps fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 52 000 kr. Pålsviken, Ö. E d s kommun. Även Pålsviken är beläget på östra sidan av St. Asko och ligger söder om Flatvarp. På platsen finnes icke något större antal fiskare. Fråga har

100 O Uij

,

50 1

100 m

1—l

emellertid uppkommit om anordnande av allmän vägförbindelse från L. Sondered på fastlandet ut till St. Asko och denna väg avses sluta med en tilläggsbrygga vid Pålsviken. Bryggan anses enligt vad från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtats komma att erhålla sådan betydelse för utanför liggande skärgärds kommunikationer med fastlandet, att den bör ingå i den allmänna vägen och bekostas med vägmedel. Pålsvikens brygga kommer med visshet också att bliva den naturliga landningsplatsen för de fiskefångster, som erhållas av fiskarna på öarna från Grindö i söder till Torö i norr. Enligt uppgift skulle fångsterna här landas av omkring 35 fiskebåtar. Sedan länsstyrelsen meddelat fiskehamnsutredningen, att bryggan vid Pålsviken tänkts utförd med tilläggsplats för endast 1—2 30-fots båtar, har utredningen såsom sin mening framhållit, att en så liten brygga icke är tillräcklig samt förordat, att bryggan gives sådan storlek, att samtidigt minst 6 fiskebåtar kunna lossa vid densamma, att bryggan bör vara farbar med lastbil, samt att bryggan med hänsyn till förhållandena på platsen utrustas med vågbrytareskydd. Då bryggan såsom nämnts avses utförd genom vägväsendets försorg, föranleder projektet i övrigt intet förslag av fiskehamnsutredningen. Värskär, Ö. Eds kommun. Ön Värskär har tidigare varit bebodd av upp till 18 fiskarefamiljer. Numera finnas endast fyra familjer kvar. Orsaken till öns avfolkning torde i viss mån ha varit avsaknaden av skyddad hamn. Särskilt under vinterfisket efter strömming vistas ett stort antal fiskare från andra orter i vattnen utanför Värskär och för dessa föreligger stort behov av stödhamn på ön. Kommer en dylik till stånd, torde återinflyttning av fiskare vara

101 Grindö

att förvänta. I varje fall torde öns fortsatta avfolkning därigenom kunna förhindras. Enligt upprättat förslag skulle en såsom hamn nu använd vik på öns norra del vidgas och fördjupas samt skyddas mot sjögång genom anordnande av två yttre och två inre vågbrytare, omslutande en utjämnings- och en hamnbassäng, den senare med 2 m vattendjup. Den inre bassängen skulle förses med tilläggskajer. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Värskärs fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 123 000 kr. Grindö, Loftahammars kommun. 7 yf, 1 bf, 12 790 kr. Rv, 11 800 kr. Bv, 41 211 kr. Fv. Grindö fiskeläge ligger vid en vik på St. Grindö i Västerviks skärgård. Båtarna förtöjas vid bryggor och båthus, oskyddade mot sjögång vid sydlig vind. Enligt upprättat förslag skulle utföras tvenne vågbrytare, omslutande en hamnbassäng. Den ena vågbrytaren skulle på insidan utformas såsom kaj med tilläggsplatser. Vattendjupet vid denna kaj skulle ökas till 2,7 m. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Grindö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .. 58 000 kr. Sladö, Loftahammars kommun. 18 yf, 2 bf, 27 918 kr. Rv, 26 800 kr. Bv, 119 108 kr. Fv a). Sladö ligger i havsbandet i Västerviks skärgård nordost om staden. Egentliga hamnanläggningar saknas och båtarna förtöjas vid bristfälliga bryggor i en grund vik. Önskemål ha också framförts om fördjupning av viken samt om byggande av kajer m. m. Emellertid tillfryser den nu använda hamnviken i regel tidigt och fiskeläget saknar därefter helt angöringsl

) De statistiska uppgifterna inkludera ön Torrö.

möjligheter. Det har därför synts lämpligare att bygga en hamnanläggning utanför viken. Här är vattnet enligt inhämtade uppgifter praktiskt taget alltid isfritt och en hamn på denna plats skulle få stor betydelse ej blott för Sladö befolkning, utan även för fiskarna å Hasselö, Rågö, Smågö, Solidö, Björkö m. fl. öar, enär dessa vintertid skulle kunna förlägga sina båtar och avlämna sina fångster vid Sladö. Enligt upprättat förslag skulle till skydd mot sjön uppföras tre vågbrytare, bildande en hamnbassäng. Denna jämte inloppet skulle fördjupas till 2 m. Östra vågbrytaren skulle på insidan utföras såsom kaj och dessutom skulle en landkaj med hamnplan och tillfart utbyggas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Sladö fiskehamn enligt ovanför en kostnad av— 56 000 kr. Gränsö kanal, Loftahammars kommun. Gränsö kanal med en längd av cirka 650 m leder från Gudingefjärden till Västerviks yttre hamn. Kanalen har ett vattendjup av cirka 1,8 m och en bottenbredd av 2,4 m och kan alltså trafikeras av mindre fartyg. Den är med hänsyn till kustlinjens sträckning med djupt inskurna fjärdar samt till de många bebodda öarna i skärgården norr om Västervik av mycket stor betydelse för kommunikationerna från och till Västervik. Fartyg, vilka icke kunna passera kanalen, måste nämligen passera öster och söder om Gränsö och komma därvid ut på mot öppna havet oskyddade vatten. Jämväl för de många fiskare, vilka avlämna sina fångster i Västervik, utgör kanalen en gen och skyddad färdväg.

103 Enär emellertid kanalens djup och bottenbredd, såsom av ovanstående framgår, äro otillräckliga, ha önskemål om kanalens förbättring framförts. Enligt upprättat förslag skulle kanalens djup ökas till 2,1 m och dess bottenbredd till 5,4 m. Kostnaden härför har beräknats till 111000 kr. Då förbättringen av Gränsö kanal, såsom jämväl framgår av vad nedan anföres beträffande platserna Ekhagen och Fiskartorpet, till övervägande delen synes erforderlig för underlättande av kommunikationerna mellan Västervik och skärgården norr om staden och icke är obetingat nödig för fisket, har fiskehamnsutredningen icke ansett sig böra tillstyrka statsbidrag av för fiskehamnar avsedda medel till företaget. Ekhagen, Loftahammars kommun. Ekhagen är belägen på Norrlandet nordväst om Gränsö kanals norra ände. Med hänsyn till att Gränsö kanal vintertid islägges, ha önskemål framförts om byggande av en tilläggsbrygga för landning av fisk vid Ekhagen, varifrån väg finnes till Västervik. Fiskehamnsutredningen, som ansett att en eventuell landningsplats för vinterbruk borde förläggas till Fiskartorpet (jfr nedan), har ej funnit tillräckliga skäl föreligga att föranstalta om förslag till brygga vid Ekhagen. Fiskartorpet, Loftahammars kommun. Fiskartorpet ligger på Gränsö sydost om Gränsö kanals norra ände. Av samma skäl, som anförts beträffande Ekhagen (jfr ovan), önskas här en tillläggsbrygga, huvudsakligen för användning under den del av året, då Gränsö kanal är tillfrusen. Enligt upprättat förslag skulle vid Fiskartorpet byggas tvenne mindre vågbrytare, omslutande en hamnbassäng, som genom muddring skulle fördjupas till 2,5 respektive 2,o m. Tilläggsplatser skulle erhållas genom anläggning av en landkaj samt genom utförande av norra vågbrytarens insida såsom kaj. Hamnplan och tillfartsväg skulle iordningställas. Kostnaden har beräknats till 75 000 kr. Fiskehamnsutredningen har beträffande hamnanläggning vid Fiskartorpet liksom beträffande förbättringen av Gränsö kanal ansett, att arbetena till övervägande delen skulle tjäna rena kommunikationsändamål och endast i begränsad omfattning fisket. Utredningen har därför icke ansett sig böra tillstyrka statsbidrag av för fiskehamnar avsedda medel till företaget. Horns udde, Västrums kommun. Vid H o r n s udde på fastlandet cirka 17 km sydost om Västervik finnes vid ändpunkten av allmän väg en relativt nybyggd, i den allmänna vägen ingående brygga. Denna har stor betydelse för kommunikationerna mellan fastlandet och öarna i södra delen av Västerviks skärgård. Den är även en viktig landningsplats för fiskarnas fångster.

104 Med hänsyn till det stora antal fiskebåtar, som regelmässigt och ofta samtidigt behöva angöra bryggan, är denna alltför liten. Den kan icke heller trafikeras av de bilar, med vilka fiskefångsterna vidarebefordras. Behov föreligger därför av bryggans förlängning och breddning. Enär, såsom ovan nämnts, bryggan ingår i allmän väg, ha de framställda önskemålen om bryggans förbättring ej föranlett annan åtgärd från fiskehamnsutredningens sida, än att vederbörande vägEörvaltning underrättats därom. Idö, Västrums kommun. 11 yf, 3 bf, 27 941 kr. Rv, 21400 kr. Bv, 57 580 kr. Fv. Idö är belägen i Västerviks skärgård cirka 8 km sydost Västervik. På öns östra sida ha fiskarna vid en av utanför liggande öar någorlunda skyddad vik placerat sina sjöbodar, i vilka fiskebåtarna förtöjas. Speciellt vid ostlig vind är viken oskyddad mot sjögången. Vattendjupet är otillräckligt. Enligt upprättat förslag skulle en vågbrytare med tilläggskaj på insidan anläggas. Därjämte skulle hamnbassängen innanför denna vågbrytare fördjupas till 1,8 m och en hamnplan utfyllas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Idö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 47 000 kr. Händelöp, Västrums kommun. 32 yf, 4 bf, 58 451 kr. Rv, 65 400 kr. B v , 231 264 kr. Fv. Händelöp är belägen i Västerviks skärgård cirka 11 km sydost Västervik . Öbefolkningen utgöres helt av fiskare, vilka för närvarande såsom h a m n

använda en naturligt skyddad vik på öns mot fastlandet vettande sida. Vattendjupet är otillräckligt och viken tillfryser tidigt. Vinterfisket, som här är av mycket stor betydelse, försvåras härigenom och omöjliggöres ofta till stort ekonomiskt avbräck för befolkningen. Önskemål ha därför framförts om anläggning av en ny hamn på öns sydöstra udde, där vattnet praktiskt taget alltid är isfritt. Enligt upprättat förslag skulle i en vik på sistnämnda plats utföras tvenne vågbrytare, omslutande en hamnbassäng, vars inre del skulle fördjupas till 1,8 m. I bassängen skulle anläggas en landkaj. Vidare skulle utgrävas en cirka 100 m lång kanal, varmed hamnen skulle förbindas med en befintlig, mot sjögång naturligt skyddad vik på öns nordöstra strand. Genom kanalen förväntas uppstå sådan vattenströmning, att hamnbassängen hålles fri från is och tång. Till den nya hamnen skulle en 1 700 m lång tillfartsväg från platsen för öns nuvarande hamnplats anläggas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Händelöps fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 100 000 kr. Flatholmen, Västrums kommun. 8 yf, 19 332 kr. Rv, 20100 kr. Bv, 51 316 kr. Fv. Flatholmen är en mindre ö i Västerviks södra skärgård cirka 6 km söder Verkebäcksvikens mynning. Fiskebåtarna förtöjas vid bryggor och båthus i en mot ostliga vindar oskyddad vik på öns östra sida. Enligt upprättat förslag skulle skydd mot sjögängen erhållas genom utförande av tre mindre vågbrytare. Den därvid bildade hamnbassängen skulle fördjupas till 2,0 m i de delar, där vattendjupet är otillräckligt.

106 Östro Eknö

Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Flatholmens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av

27 000 kr.

östra Eknö, Västrums socken. 28 yf, 6 bf, 42 789 kr. Rv, 59 400 kr. Bv, 119 137 kr. Fv. Östra Eknö är belägen i Västerviks södra skärgård. Fiskebåtarna förtöjas vid enkla bryggor i en mot sjögång någorlunda skyddad vik på öns östra sida. Hamnanläggning saknas. Enligt upprättat förslag skulle i hamnviken en 4 m bred pir med till-

o-plots för större båtar b' — — mindre -*-

läggsplatser och innanför denna en landkaj med hamnplan anläggas. Vidare skulle erforderligt vattendjup åstadkommas genom muddring. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Ö. Eknö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 56 000 kr. Vållö, Mönsterås kommun. 30 yf, 1 bf, 198 182 kr. Rv, 32 775 kr. Bv, 95 145 kr. Fv. Vållö är belägen på kort avstånd från fastlandet i norra delen av Kalmarsund. Båtarna förtöjas i en vik på öns norra strand, där enkla bryggor finnas. Vattendjupet är så ringa, att de större båtarna icke kunna anlöpa hamn viken vid lågvatten. Enligt upprättat förslag skulle vattendjupet ökas till 2,4 respektive 1,9 m i inloppet och hamnbassängen. Med användning av muddermassorna skulle utfyllas tvä pirar med tilläggsplatser på ena sidan. Dessutom skulle byggas fyra bryggor samt en slip. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Vållö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.... 77000 kr. Revsudden, Ryssby kommun. 26 yf, 9 bf, 45 715 kr. Rv, 25 425 kr. Bv, 84 573 kr. Fv. Revsuddens fiskeläge ligger på östra sidan av Skägganäs i Kalmarsund cirka 15 km norr om Kalmar. Hamnanläggningar saknas. Då vattnet i

allmänhet är isfritt hela vintern, skulle en hamn här komma att utnyttjas vintertiden även av fiskare frän andra orter utmed kusten, där isförhällandena äro mindre gynnsamma. Enligt upprättat förslag skulle en skyddad hamnbassäng erhållas genom utförande av en vågbrytare. Bassängen skulle fördjupas genom muddring. Med användning av muddermassorna skulle utfyllas en pir med betongkaj på insidan samt erforderlig hamnplan. Vidare skulle två bryggor, slip och vissa strandskoningar utföras. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Bevsuddens fiskehamn enligt ovan för en kostnad 166 000 kr.

109 Dragets kanal, Ryssby kommun. Denna kanal är belägen mellan fastlandet och Skägganäs och förmedlar trafiken med mindre båtar utmed fastlandskusten. Önskemål om breddning och fördjupning av kanalen ha framförts. Då kanalen emellertid, såvitt fiskehamnsutredningen kunnat utröna, endast i obetydlig omfattning användes av fiskebåtar eller är till nytta för fisket, har utredningen ej ansett sig kunna förorda arbetenas utförande med bidrag av för fiskehamnar avsedda statsmedel. Ängö, Kalmar stad. 27 yf, 9 bf, 28 535 kr. Rv, 36 600 kr. Bv, 133 623 kr. Fv. Ängö är beläget innanför Varvsholmen i Kalmar stad. Fiskebåtarna förtöjas vid enkla bryggor vid stranden. Skydd mot sjögången erfordras liksom även ökat vattendjup och rymligare garntorkningsplatser i land. Enligt upprättat förslag skulle utföras tvenne vågbrytare, den ena från fastlandet, den andra från Varvsholmen. I den innanför dessa bildade hamnbassängen skulle muddringar utföras och med de därvid erhållna massorna skulle garntorknings- och upplagsplatser i land utfyllas. Vidare skulle 9 fiskebåtsbryggor, vardera med tilläggsplatser för två båtar, utföras utmed stranden. Viss del av hamnen skulle utnyttjas för andra båtar än fiskebåtar. Hänsyn härtill synes böra tagas vid fastställande av storleken av utgående bidrag till företaget av för fiskehamnar avsedda statsmedel. Fiskehamnsutredningen förordar anläggnitig av Ängö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .. 100100 kr. Stensö, Kalmar stad. 40 yf, 67 205 kr. Rv, 54 000 kr. Bv, 219 008 kr. Fv. Även Stensö fiskeläge ligger inom Kalmar stad. För en kostnad av 50 000 kronor, varav statsbidrag 35 000 kronor, utfördes här under åren 1931

—1932 vissa förbättringsarbeten. Hamnen är emellertid nu i stort behov av utvidgning på grund av båtarnas antal och storlek. Inseglingsrännan är smal, grund och krokig. Pirhuvudena vid hamninloppet äro delvis utförda med träpålar, vilka äro starkt angripna av röta. Områdena i land för garntorkning och uppläggning av båtar äro otillräckliga. Enligt upprättat förslag skulle pirhuvudena ombyggas, inseglingsrännan rätas, breddas och fördjupas, hamnbassängen å vissa partier fördjupas, nya hamnplaner utfyllas och ny slip anläggas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Stensö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .. 104 000 kr. Bergkvara municipalsamhälle. Bergkvara är beläget på fastlandet cirka 40 km från Kalmar vid södra delen av Kalmarsund. I själva samhället äro enligt uppgift 5 yrkes- och 14 binäringsfiskare bosatta. Vid Ragnabo strax norr om samhället finnas ytterligare 11 fiskare. Bergkvara har vidare viss betydelse såsom landningsplats för fisk, fångad av fiskare från andra orter. Hamnförhållandena äro emellertid mycket otillfredsställande och särskild fiskehamn saknas alldeles. Enligt inhämtade uppgifter skulle en hamnanläggning för fiskebåtarna jämväl komma till nytta såsom stödhamn för marinens motortorpedbåtar vid övningar i kringliggande farvatten, varför anläggningen bör projekteras med hänsyn härtill.

Ill

Enligt upprättat förslag skulle vid en första utbyggnad av fiskehamn i Bergkvara utföras dels kajer, dels en friliggande pir med tilläggsplatser på båda sidor. Piren skulle giva skydd mot sjögången och dess tilläggsplatser skulle i första hand reserveras för marinens fartyg. Innanför landkajen skulle utfyllas en hamnplan. Hamnbassängen skulle fördjupas till 2,1 m i den för fiskebåtarna avsedda delen och till 3 m i den för marinens båtar avsedda delen. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Bergkvara fiskehamn enligt ovan för en kostnad av

112 Oland. Länsstyrelsen i Kalmar län har i fråga om behovet av fiskehamnar på Öland åberopat yttranden av bland andra länets södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott, som förordat utförande av dels projekterade anläggningar i Äleklinta, Djupvik, Horns udde, Boda hamn och Kårehamn, dels — i anslutning till ett av vederbörande fiskerikonsulent upprättat förslag — förbättring av hamnar och landningsplatser vid 28 andra smärre fiskelägen på ön. Fiskeriintendenten i österhavets distrikt har i första hand förordat förbättring av fiskehamnarna vid Djupvik, Kårehamn, Byerum-Sandviken (eventuellt Binnerbäck eller Horns udde), Grönhögen, Skärlöv, Sike hamn, Bläsinge, Äleklinta och Boda hamn. I övrigt har intendenten understrukit behovet av hamnförbättringar på åtskilliga orter där avsaknaden av naturliga hamnar medför stora svårigheter för fisket. Förutom projekten å nämnda orter har utredningen närmare prövat framställda önskemål om anläggning eller förbättring av fiskehamnar vid Byxelkrok, Källa hamn, Norra Kvinneby och Gräsgård. De i det följande icke särskilt avhandlade hamnförbättringarna har utredningen funnit vara av den art, att de — i den mån de överhuvudtaget böra utföras med statsbidrag — kunna utföras såsom smärre arbeten i den ordning, som utredningen i annat sammanhang förordar (se s. 251). Byxelkrok, Boda kommun. 21 yf, 33 bf, 88 600 kr. Rv, 44 550 kr. Bv, 204 581 kr. Fv. Byxelkrok är beläget på Ölands västkust nära öns norra udde. Fiskehamnen, som tillhör staten, anlades under åren 1932—33 och förbättrades under åren 1934—37. Sammanlagda anläggningskostnaden har uppgått till 240 000 kronor. Hamnen består av en vågbrytare, som skyddar en hamnbassäng, inom vilken två pirar samt en slip för småbåtar finnas. Anläggningarna befinna sig i gott skick. Hamnen utnyttjas icke blott av de på platsen hemmahörande fiskarna utan har dessutom betydelse dels såsom handelshamn, dels såsom stödhamn för fiskare från andra orter på Öland och på fastlandet under laxfiskesäsongen. Med hänsyn härtill är tilläggsplatsernas antal alltför litet. Enligt upprättat förslag till hamnens förbättring skulle södra piren, som nyttjas av handelsfartygen, breddas, varjämte tvä nya förtöjningsbryggor skulle utföras. I samband härmed skulle de inre delarna av hamnbassängen fördjupas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av statens fiskehamn vid Byxelkrok enligt ovan fölen kostnad ar 87 000 kr.

a-plots för större båtar b' •'•• — mindre —

Byerum-Sandviken och Binnerbäck, Boda kommun. I Byerum pä Ölands västkust finnas enligt uppgift 10 yrkes- och 30 binäringsfiskare. Hamn saknas och kusten ligger öppen och oskyddad mot havet. Fiskarna ha framfört önskemål om anläggning av en fiskehamn antingen vid Sandviken eller vid Binnerbäck. Vid den förstnämnda platsen ha de för närvarande sina båtar, vilka vid storm måste dragas upp på land. Stranden här är långgrund och sandig. Fiskehamnsutredningen har föranstaltat om undersökningar på platsen för utrönande av möjligheten att bygga hamn vid Sandviken. På grund av bottenförhållandena skulle en sådan hamn komma att draga kostnader, som icke stode i rimlig proportion till omfattningen av det från trakten bedrivna fisket. Utredningen har icke heller ansett möjligt att förorda anläggning av fiskehamn vid Binnerbäck. Stranden består av berg och vattendjupet omedelbart utanför den är stort. Antingen hamnen förlades innanför strandlinjen, varvid den måste sprängas in i berget, eller utanför densamma, varvid vågbrytare bleve nödvändiga, så skulle kostnaderna bliva mycket betydande. Utredningen förordar därför nedan anläggning vid Horns udde av en fiskehamn, avsedd att kunna tjäna även den i Byerum hemmahörande fiskebåtsflottan. Horns udde, Högby kommun. Horns udde är belägen på Ölands västkust cirka 2 mil söder om öns norra udde. På platsen finnas enligt uppgift 4 yrkes- och 5 binäringsfiskare, huvudsakligen sysselsatta med ålfiske. Förhållandena på platsen äro någorlunda gynnsamma för anläggning av en hamn. Denna skulle få betydelse ej blott för ortens fiskare utan jämväl för fiskarna i Byerum samt för han8—1840 4 (i

114 Horns udde

a-plots fbn s+örrc

båfor

delssjöfarten. Ej långt från Horns udde finnes inom Boda kronopark stenbrott, varifrån blocksten uttages för transport över sjön till stensliperier. För utlastningen av denna sten uppgivas förbättrade hamnförhållanden vid H o r n s udde vara önskvärda. Med hänsyn till de stora avstånden till närmaste hamnar, i norr Byxelkrok och i söder Sandvik, erfordras hamnen jämväl såsom stödhamn för fisket i området mellan Öland och fastlandet. Enligt upprättat förslag skulle anläggas en större vågbrytare samt en pir, omslutande en hamnbassäng. Vattendjupet vid piren, som avses för handelssjöfarten, skulle ökas till 3,6 m. Genom anläggning av en inre vågbrytare skulle avskiljas en inre hamnbassäng för fiskebåtarna och i denna bassäng skulle utföras tvä förtöjningsbryggor. Vattendjupet i inre bassängen skulle ökas till 2 m. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Horns udde fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 341000 kr.

Djupvik, Föra kommun. 13 yf, 24 bf, 49 600 kr. Rv, 18 785 kr. Bv, 105 915 kr. Fv. Djupvik är beläget pä Ölands västkust cirka 18 km norr om Borgholm. P å platsen finnas för närvarande inga hamnanläggningar och stranden är långgrund, öppen och sandig. Enligt upprättat förslag skulle utföras ett vågbrytaresystem, omslutande en hamnbassäng med en pir, tre förtöjningsbryggor och slip. Hamnbassängen skulle genom muddring fördjupas i yttre delen till 2,5 m, i inre delen till 2 m och med därvid erhållna massor skulle hamnplan utfyllas.

115 Djupvik

O 50 • l — i — l — i — i — i

I

i

'

'

lOOm I

Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Djupviks fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 192 000 kr. Äleklinta, Alböke kommun. 8 yf, 8 bf, 56 970 kr. Rv, 10 290 kr Bv 81 150 kr. Fv. Äleklinta fiskeläge ligger på Ölands västkust cirka 13 km norr om Borgholm. Liksom vid Djupvik saknas hamnanordningar och stranden är långgrund, öppen och sandig. Enligt upprättat förslag skulle vid Äleklinta anläggas hamn med i stort sett samma utförande som den i Djupvik föreslagna, ehuru något mindre.

116 O Liai

100m

50 1

1 I

?

1 I

Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Äleklinta fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 150 000 kr. Grönhögen, Ventlinge kommun. 7 yf, 19 bf, 27 320 kr. Rv, 11550 kr. Bv, 29 580 kr. Fv. Statens fiskehamn vid Grönhögen är belägen på Ölands västkust cirka 8 km från öns södra udde. Den anlades under åren 1919—22 för en kostnad av 1 286 000 kronor såsom en stödhamn för det omfattande fisket i södra Kalmarsund. Under laxfiskesäsongen anlitas hamnen av ett stort antal fiskebåtar från fastlandet, speciellt Blekinge. De på andra orter hemmahörande båtar, som angöra Grönhögen, uppgå ofta till ett 50-tal och vid

något tillfälle ha på en gång 150 fiskebåtar sökt sig in i hamnen. Denna har emellertid även stor betydelse såsom utlastningshamn för Ölands gasbetong aktiebolags fabrik i Grönhögen. I sitt nuvarande skick består hamnen av tvenne vågbrytare, omslutande en större hamnbassäng. I västra delen av denna finnes en lastpir med 3,6 m vattendjup, vilken helt utnyttjas av de fartyg, som frakta den förenämnda fabrikens produkter. Vidare har under åren 1945—46 för en kostnad av 60 000 kronor anordnats en småbåtshamn i bassängens inre del samt en 25 m lång kaj för fiskebåtar mellan västra vägbrytaren och lastpiren. Stort behov föreligger emellertid även efter sistnämnda utvidgning av tilläggsplatser för fiskebåtarna. Vidare uppstår vid vissa vindar besvärande sjögäng i själva hamninloppet. Enligt upprättat förslag skulle kaj utföras längs insidan av västra vägbrytaren och vattendjupet i denna del av bassängen ökas till 3,6 m. Genom förlängning av västra vågbrytaren skulle inseglingen underlättas. Vidare skulle småbåtsbassängen förses med vågskydd samt en slip. Anslag till utförande av dessa arbeten, vilka kostnadsberäknats till 160 000 kronor, har av Kungl. Maj:t anvisats genom beslut den 8 augusti 1946, varefter arbetena påbörjats. Boda hamn, Boda kommun. Boda hamn är belägen på Ölands ostkust cirka 15 km frän öns norra udde. På platsen, som är en gammal lastageplats, finnes en brygga med överbyggnad av trä, vilande pä stenfyllda timmerkistor. Den utnyttjas nu av fiskebåtarna men ger otillfredsställande skydd mot sjögången och är för liten. I Boda hamn uppgivas 8 yrkes- och 17 binäringsfiskare vara hemmahörande.

118 Kä//o hamn

Hamnanläggning här skulle bliva en naturlig stödhamn för ett relativt omfattande yrkesfiske. Enligt upprättat förslag skulle den befintliga bryggan ombyggas och förlängas samt därvid förses med överbyggnad av betong. Längs bryggans östra sida skulle utläggas vägskydd av stenblock. Väster och norr om bryggan skulle vattendjupet ökas till 2,4 m genom muddring. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Boda fiskehamn enligt ovan för en kostnad ar — 92 0(H) kr. Källa hamn, Källa kommun. 15 yf, 16 bf, 31540 kr. Rv, 19 895 kr. Bv, 55 016 kr. Fv. Källa hamn är belägen pä Ölands ostkust cirka 30 km från öns norra udde. På platsen har nyligen uppförts en brygga, ansluten till land med en smal vägbank. Vattendjupet vid bryggan är emellertid endast 1,2 m, varför den kan angöras endast av smärre fiskebåtar. Skyddet mot sjögången är dessutom otillfredsställande. Enligt upprättat förslag skulle vägbanken breddas och förses med släntskydd av sten. Utmed bankens insida skulle byggas en träkaj på betongpålar. Den befintliga bryggan skulle på utsidan förses med vågskydd av sten. Hamnen och inseglingsrännan skulle genom muddring fördjupas till 1,8 m. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Källa fiskehamn enligt ovan för en kostnad av — 40 000 kr. Kårehamn, Lots kommun.. 10 yf, 20 bf, 73 250 kr. Rv, 15 585 kr. B v, 131 695 kr. Fv. Kårehamn är belägen på Ölands ostkust cirka 17 km nordost om Borg-

holm. Hamnanläggning saknas, men sedan gammalt är ett markområde avsatt för hamn och lotsplats här. En livräddningsstation har nyligen inrättats på platsen. Enligt upprättat förslag skulle tvenne vågbrytare utfyllas från stranden. Den mellan dem bildade hamnbassängen skulle fördjupas delvis till 3 m, delvis till 1,8 m. Utmed insidan av västra vågbrytaren skulle anläggas kaj och hamnplan och invid livräddningsstationen skulle vidare byggas en slip. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Kårehamns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 204 000 kr. Sike hamn, Bredsätra kommun. 19 yf, 28 bf, 59 975 kr. Rv, 29 405 kr. Bv, 132 490 kr. Fv. Sike hamn är belägen på Ölands ostkust invid Kapelluddens fyr öster om Borgholm. På platsen finnes för närvarande en brygga i användbart skick, uppförd av fiskarna med bidrag av bensinskattemedel. Den är emellertid för liten och ligger oskyddad mot sjögäng. Vattendjupet är dessutom alltför ringa. Hamnplatsen användes såsom stödhamn av fiskare från andra orter. Enligt upprättat förslag skulle utföras två vågbrytare, omslutande en hamnbassäng, som genom muddring skulle fördjupas till 1,8 m. Med muddermassorna skulle uppfyllas erforderlig hamnplan. Vidare skulle hamnen förses med ytterligare en tilläggsbrygga samt en slip. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Sike fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 00000 kr. Bläsinge, N. Möckleby kommun. Bv, 46 900 kr. Fv.

16 yf, 4 bf, 16 580 kr. Rv, 21750 kr.

120 Sike hamn

Blösinge

Bläsinge ligger på Ölands ostkust öster om Färjestaden. Med bidrag av bensinskattemedel ha fiskarna uppfört en längre pir av timmer. Vattendjupet utmed denna är emellertid för litet. Skydd mot sjögången erfordras. Enligt upprättat förslag skulle utbyggas två vågbrytare, omslutande en hamnbassäng, som jämte inseglingsrännan skulle fördjupas till 2, i m. Södra vågbrytaren skulle förläggas på samma plats som den befintliga piren. Med

121 Norra Kvinneby

muddermassorna skulle hamnplan uppfyllas. Innanför södra vågbrytaren skulle anläggas en landkaj. Slutligen skulle hamnen utrustas med slip. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Blasinge fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 100 000 kr. Norra Kvinneby, Stenäsa kommun. Norra Kvinneby är beläget på Ölands ostkust cirka 16 km sydost om Färjestaden. I orten finnas enligt uppgift 18 yrkes- och 9 binäringsfiskare bosatta. Hamnanläggning saknas och vattendjupet utmed stranden är så ringa, att båtarna måste förankras utanför stranden i skydd av där liggande rev. Avståndet till närmaste, av fiskehamnsutredningen förordade hamnanläggningar, i norr Bläsinge och i söder Skärlöv, är 12 respektive 11 km. En hamn vid Norra Kvinneby erfordras därför även såsom stödhamn för fisket utmed kuststräckan. Enligt upprättat förslag skulle utföras två vågbrytare, omslutande en hamnbassäng. Denna skulle genom två inre, kortare vågbrytare delas i en yttre utjämningsbassäng och en inre tilläggsbassäng. Inseglingsrännan och inre bassängen skulle fördjupas till 2 m genom muddring. Hamnen skulle utrustas med en kaj utmed norra vågbrytaren, en förtöjningsbrygga samt en slip. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Norra Kvinneby fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 129 000 kr. Skärlöv, Hulterstads kommun. Bv, 74 378 kr. Fv.

18 yf, 6 bf, 44 870 kr. Rv, 15 655 kr.

122 Skänk •

'

Skärlöv är beläget på Ölands ostkust cirka 27 km frän öns södra udde. På platsen ha fiskarna själva med mindre bidrag av bensinskattemedel utfört en enkel hamnanläggning, bestående av tvenne vågbrytare, som omsluta en hamnbassäng med en hamnpir. Vågbrytarna förmå icke giva tillräckligt skydd mot sjögången och vattendjupet i hamnen är otillräckligt. Enligt upprättat förslag skulle de befintliga vågbrytarna och piren tillbyggas och förstärkas. Dessutom skulle anläggas hamnplan, förtöjningskaj och slip. Slutligen skulle hamnbassängen och inseglingsrännan fördjupas genom muddring till 2 m. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Skärlövs fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 84 ooo kr. Gräsgård, Gräsgårds kommun. 21 yf, 8 bf, 44 885 kr. Rv, 14 200 kr. Bv, 77 965 kr. Fv. Gräsgårds fiskehamn ligger på Ölands ostkust cirka 15 km från öns södra udde. Med bidrag av statsmedel utfördes den befintliga hamnen under åren 1936—37 för en kostnad av 71 846 kronor. Den består av två vågbrytare, av vilka den norra på insidan är försedd med en 72 m läng kaj. I hamnbassängens mitt finnes en jordbank, kvaiiämnad vid hamnens anläggning och avsedd att, om ytterligare tilläggsplatser bleve erforderliga, utbyggas till pir. Hamnen befinner sig i tillfredsställande skick, fränsett vattendjupet, som minskats genom tångdrift. Utrymmet i hamnen är tillräckligt för där hemmahörande fiskebåtar. Emellertid användes Gräsgårds hamn pä samma sätt som Grönhögens i stor omfattning av fiskare frän fastlandet vid laxfisket utanför södra Öland. På grund härav föreligger behov av ökat kajutrymme.

123 Gräsgård

Enligt upprättat förslag skulle hamnen i erforderliga delar upprensas genom muddring. Vidare skulle den förenämnda jordbanken utbyggas såsom kaj med en längd av 52 m. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Gräsgårds fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 98 000 kr.

De av utredningen här ovan förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Kalmar län (sid. 256).

124 GOTLANDS LAN • Covfens • /fr» O Ho//shuk ttoppe/s/jgmn _ O £i ekersfjomn Br/ssund_ #

° Gn/svörd O Vös/s/*ffarv7 • tCZ/nfehamn

•

Bofygtcfqyjk_ Hangrebystrond

• i

Herrev/k fär/fhammarsvik % Sys/Te udde Ofjoyarn ® Diupctya •_ fCppef/udder? OHenfa • Ronehamn

Nissev/ken

O Vändburp Skala 30

VOKrrj.

BLEKINGE LRN frk#£Sftf9fifNV/V

*

i " *__ffrisfignppei /cm.*£3KR0NR A ,

/

O Syankaiig O Torhamn •

UasiraJVäs \

• Eko

7örsö O Höi/evik O A/ogersuncf O Krokas O Hörvik O jfanö

: GJoogesö ® Tarnö

\ *

Stenskorna 7n/öngar?

> 1

/%//<>•

O Förböffr/ng au oef/nfi ariäggn. • NL/an/a'ggn/ng Se fö. sörskifä teckenförklaring

__ Sanda. ^Ekenacpen _ Q Soar a Af ar en * Finskan Aariskrona So/fö i. 9 Drotf/7/nqskar _ O fyorpay/ken O k/aHorn a Ska/a to eo ® Gökoim U

125 Gotlands län. Inom Gotlands län finnas enligt 1943 års officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 449 yrkes- och 738 binäringsfiskare. Antalet utmed öns kuster belägna fiskelägen är förhållandevis stort. Kusten är öppen och naturliga hamnar saknas i regel. Rationalisering av fisket genom övergång till större båtar hämmas genom bristen på användbara hamnar. Behovet av hamnanläggningar är därför framträdande. I länet finnas två staten tillhöriga fiskehamnar, nämligen i Gnisvärd och Herrevik. Med bidrag av statsmedel ha fiskehamnar anlagts eller förbättrats vid Hallshuk, Herta, Kappelshamn, Katthammarsvik, Lickershamn, Ljugarn, Visby, Vändburg, och Västergam. Fisket bedrives i första hand efter strömming, men även fångsterna av torsk, lax, rödspotta, gädda m. fl. arter äro av stor betydelse. Fångstvärdet uppgick är 1943 till 3,13 miljoner kronor, motsvarande omkring 2,6 % av värdet av fångsten av saltsjöfisket i hela landet. Av de vid fisket använda motordrivna båtarna äro mer än hälften däckade. I regel äro de emellertid relativt små och ha ett djupgående av upp till 1,5 a 2,o m. Länsstyrelsen i Gotlands län har uppdelat erforderliga hamnförbättringsarbeten i tvenne grupper, den ena avseende brådskande, smärre arbeten, till vilka hänförts vissa arbeten i Herta, Klintehamns, Västergarns och Gnisvärds fiskehamnar, och den andra avseende mera omfattande arbeten, nämligen anläggning eller förbättring av fiskehamnarna vid Lauters, Skälsö, Brissund, Ronehamn, Hammarnäs, Hallshuk, Ar, Kapelludden, Sysne, Fårösund och Kyllej. Förutom förenämnda projekt ha följande varit föremal för utredningens prövning, nämligen Lickershamn, Slite, Sju strömmar, Botvaldavik, Hangrebystrand, Katthammarsvik, Ljugarn, Djupdya och Näbben (såsom alternativ till Hammarnäs), Vändburg, Hoburg, Nisseviken och Djupvik. Skälsö, Västkinde kommun. Skälsö fiskeläge ligger på Gotlands västkust 7 km norr om Visby. Enligt inhämtade uppgifter finnas på platsen 8 yrkes- och 2 binäringsfiskare och värdet av deras fångster uppgick 1943 till 64 677 kronor. Hamnanläggningar saknas för närvarande helt, och båtarna dragas upp på stranden i en vik, som har naturligt skydd mot sjögång utom vid sydvästliga vindar. Vattendjupet i viken är för litet. Enligt upprättat förslag skulle utbyggas en vågbrytare samt en förtöjningsbrygga. Vidare skulle den innanför vågbrytaren bildade hamnbassängen samt inseglingsrännan fördjupas till 2 m. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Skälsö fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 00 000 kr.

126 Skäbö

O I.iniliiiii

/00m.

SO i

I

l

:

1 Brissund, Västkinde kommun. 9 yf, 3 bf, 14 010 kr. Rv, 8 450 kr. Bv, 6Q 342 kr. Fv. Även Brissunds fiskeläge ligger på Gotlands västkust, cirka 3 km norr om Skälsö. Hamnanläggning saknas för närvarande och fiskarna måste

127 Lickershamn

O iuul—i

i

i

i

50 i

i

i

i

.'00m 1__1

därför draga upp sina båtar pä land. På grund härav och då vattendjupet på platsen är otillräckligt, kunna de ej övergå till användning av större eller tyngre båtar. Enligt inhämtade uppgifter finnas i Brissund 9 yrkes- och 3 binäringsfiskare. E n hamnanläggning vid Brissund uppgives även komma att användas av de 8 yrkesfiskare, vilka för närvarande äro bosatta vid Nyhamn norr om Brissund. Vid Nyhamn, som också saknar skyddad hamn, anses terrängförhållandena nämligen utgöra hinder för anläggning inom rimlig kostnadsram av en fiskehamn. Vid Brissund skulle enligt upprättat förslag utbyggas två vågbrytare, omslutande en hamnbassäng. I denna skulle vattendjupet ökas genom muddring och tre förtöjningsbryggor samt en hamnplan anläggas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Brissunds fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 173 000 kr. Lickershamn, Stenkyrka kommun. 18 yf, 7 bf, 22 280 kr. Rv, 16 300 kr. Bv, 101 736 kr. Fv. Även Lickershamns fiskeläge ligger på Gotlands västkust, cirka 2,5 mil norr om Visby. Med bidrag av statsmedel anlades här under åren 1937—38 en fiskehamn för en kostnad av 211 795 kronor. Vid ett par tillfällen ha därefter vissa reparationsarbeten i hamnen utförts med statsbidrag. Hamnen består av en vågbrytare och en pir, omslutande en hamnbassäng med förtöjningsbrygga och erforderlig hamnplan. Anläggningen är i stort sett i tillfredsställande skick. Emellertid har vågbrytarens stenskydd delvis raserats av sjön och dessutom har hamnen uppgrundats genom sanddrift.

128 En bidragande orsak till uppgrunclningen är, att sjön vid storm slår över hamnpiren, varvid sand avsätter sig innanför piren. Enligt upprättat förslag skulle vågbrytaren repareras, piren förses med bröstvärn, bassängen uppmuddras samt en strandskoning utföras. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av IAckershamns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av -U 000 kr. Hallshuk, Halls kommun. 10 yf, 18 300 kr. Rv, 11000 kr. Bv, 84 635 kr. Fv. Hallshuks fiskeläge ligger pä länets nordkust. Med bidrag av statsmedel anlades här under aren 1927—28 en mindre fiskehamn för en kostnad av 17 000 kronor. Den består av två låga vågbrytare, vilka bilda en hamnbassäng, i vilken båtarna förtöjas vid mindre, i dåligt skick varande båtbryggor. De befintliga vågbrytarna giva icke erforderligt skydd, enär sjön vid nordlig vind slår över dem. Hamnbassängen är vidare sä liten, att den även vid måttlig sjögång blir mycket orolig. Från nordöst vandrar s. k. strandmal utmed kusten. Den kastas vid storm över vågbrytaren och grundar upp hamnbassängen. Hamnen erfordras icke blott för de på platsen hemmahörande fiskarna utan även såsom nödhamn för fiskare från andra orter vid fiske i området kring Gotlands nordspets. Enligt upprättat förslag skulle hamnen helt ombyggas. Genom utförande av nya vågbrytare skulle erhållas en yttre utjämningsbassäng och en inre, egentlig hamnbassäng, den sistnämnda svarande mot den nu befintliga ham-

lOOm

nen. Inloppet till den inre bassängen skulle förses med stormport, sä att bassängen vid storm kan helt avstängas från förbindelsen med havet. Inre bassängen skulle vidare förses med tilläggsplatser utmed vågbrytarna samt vid tre nya bryggor. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Hallshuks fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 235 000 kr. Ar, Fleringe kommun. kr. Fv.

6 yf, 16 bf, 12 000 kr. Rv, 11000 kr. Bv, 94 683

Ars fiskeläge ligger pä länets nordkust mellan Kappelshamnsviken och Fårösund. Skyddsanordningar saknas och fiskarna förtöja sina båtar i en mot nordliga vindar oskyddad vik. Tångdrift förekommer från väster. De dåliga hamnförhållandena ha hindrat fiskarna att övergå till modern båtmateriel. Enligt upprättat förslag skulle utföras två vågbrytare vid hamnvikens mynning. Inom den därvid bildade hamnbassängen skulle anläggas en pir och tre förtöjningsbryggor samt hamnplan. Bassängen skulle fördjupas genom muddring. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Ars fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .... 148 000 kr. Lauters, Fårö kommun. 11 yf, 10 bf, 31940 kr. Rv, 24 250 kr. Bv, 158 185 kr. Fv. Lauters fiskeläge ligger vid Lutterhorn på Fåröns nordvästra strand. I en grund vik finnes ett antal av fiskarna uppförda, enkla förtöjningsbryggor av trä, men i övrigt saknas hamnanläggningar. Viken är oskyddad mot sjögäng vid västliga och nordvästliga vindar.

130 Hamnplatsen i Lauters användes icke endast av de i Lauters hemmahörande fiskarna utan även av fiskare från andra platser på Fårö. Antalet yrkesfiskare, som härifrån bedriva sitt fiske, torde sålunda överstiga 40. Önskemål ha framförts om utbyggnad av Lauters hamn såsom en centralhamn för Fåröns fiskare, enär denna plats ligger lämpligt i förhållande till fångstplatserna och enär förutsättningar för erhållande av en god hamn här äro förhanden. Enligt upprättat förslag skulle två vågbrytare utföras, omslutande en relativt stor hamnbassäng. Inom denna skulle anordnas en hamnpir, fyra förtöjningsbryggor samt en slip. Dessutom skulle vattendjupet ökas genom muddring och hamnplan utfyllas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Lauters fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 148 000 kr. Fårösund, Bunge kommun. 3 yf, 7 bf, 10 385 kr. Rv, 9 950 kr. Bv, 33 962 kr. Fv. De i Fårösund hemmahörande fiskarna ha för närvarande sina båtar förlagda till färjehamnen, där emellertid utrymmet är sä begränsat, att fiskebåtarna utgöra ett hinder för färjtrafiken över Fårösund. Önskemål ha därför framförts om byggande av en hamn för fiskebåtarna. Denna borde göras så rymlig, att den även kunde rymma de motor- och segelbåtar, som finnas i samhället. Enligt upprättat förslag skulle en hamnanläggning, bestående av vågbrytare, förtöjningsbryggor och hamnplan, för en kostnad av 116 000 kronor anläggas strax öster om själva samhället. Fiskehamnsutredningen har funnit hamnförhållandena för fiskarna i Fårösund vara otillfredsställande. Fiskets omfattning är emellertid icke stor, även om den är stadd i ökning. Den föreslagna hamnen skulle, såvitt nu kan be-

131 Kyllej

D

•

0 J

•

100 m

50 1

i

i

i

I

dömas, till övervägande delen komma att utnyttjas för nöjesbåtar. Utredningen har därför icke ansett tillräckliga skäl föreligga att förorda bidrag av för fiskehamnsändamål avsedda statsmedel till ifrågavarande hamnanläggning. Emellertid vill utredningen ej motsätta sig, att hamnförhållandena för fiskebåtarna förbättras, om och i den män detta kan ske med bidrag av medel, avsedda för smärre arbeten m. m.

Kyllej, Hellvi kommun. 6 yf, 22 bf, 16 430 kr. Rv, 11750 kr. Bv, 37 831 kr. Fv. Kyllej är beläget på länets ostkust cirka 10 km nordost om Slite. P å platsen finnes en av de s. k. gotländska lanthamnarna. Denna består av pir med tilläggsplatser på insidan samt av en landkaj. Piren och kajen, vilka numera endast i obetydlig omfattning nyttjas av handelssjöfarten, äro i dåligt skick, men användas av fiskarna samt de i Kyllej stationerade lotsarna. Tilläggsplatserna äro oskyddade mot sjögång vid nordostliga vindar. Enligt upprättat förslag skulle frän pirens yttre ände utbyggas en vågbrytare parallellt med stranden. Från landkajen skulle utbyggas en pir på sådant sätt, att en väl skyddad hamnbassäng erhålles. Vidare skulle de befintliga kajerna ombyggas och en slip anläggas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Kyllejs fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .. 93 000 kr.

132 Slite köping. 8 yf, 10 bf, 16 825 kr. Rv, 15 500 kr. Bv, 31944 kr. Fv. I Slite köping på Gotlands östra kust finnes en väl skyddad handelshamn av stor betydelse framför allt för ortens industri. För den i köpingen hemmahörande fiskeflottan föreligger emellertid stort behov av särskilda förtöjningsplatser. Anläggas sådana i tillräckligt antal, torde de även komma att användas av de fiskare, vilka nu ha sina båtar vid Sju strömmar (jfr nedan). Enligt upprättat förslag skulle två förtöjningsbryggor utföras i hamnens nordvästra del. Mellan bryggorna skulle vattendjupet ökas till 2 m genom muddring. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Slite fiskehamn enligt ovan för en kostnad av — 53 000 kr. Sju strömmar, O them s och Boge kommuner. Sju strömmar är namnet pä de vattendrag, som cirka 2 km söder om Slite förena Bogeviken med havet. Kustlandsvägen från Slite söderut korsar strömmarna med flera mindre broar. De på platsen hemmahörande fiskarna förtöja sina båtar i Bogeviken, där båtarna ligga väl skyddade mot sjögång. Fiske bedrives såväl i Bogeviken som till havs. För att komma ut till havet måste båtarna passera under någon av de i vägen ingående broarna. Fria höjden under dessa är emellertid liten. Även vattendjupet i strömmarna är otillräckligt. Önskemal ha därför framförts dels om sådan ombyggnad av broarna, att större fri höjd över vattenytan erhälles, dels om fördjupning av strömmarna. Fisket i orten har icke sådan omfattning, att fiskehamnsutredningen ansett sig kunna förorda statsbidrag till de ifrågasatta arbetena av för fiskehamnar avsedda anslag. Vid projekterad ombyggnad av den väg, som korsar ström-

133 O -

50 i

l

i

i

/00m :

i

!

!

marna, synes emellertid skäl föreligga att öka fria höjden över vattenytan vid åtminstone en av de i vägen ingående broarna. Den önskade bottenrensningen torde ej bliva mera omfattande, än att fiskarna själva kunna utföra densamma. Botvaldavik, Gothems kommun. Botvaldavik är beläget cirka 13 km söder om Slite pä länets ostkust. På platsen finnas enligt uppgift 10 yrkes- och 4 binäringsfiskare. Med bidrag av bensinskattemedel ha fiskarna själva utfört en enkel pir med tilläggsplatser. Denna är emellertid otillräcklig och båtarna erhålla icke skydd mot sjögången vid sydostlig till ostlig storm. Även vattendjupet är otillräckligt. Enligt upprättat förslag skulle den befintliga piren ombyggas och förlängas, så att den kan tjäna såsom vågbrytare. Vidare skulle ytterligare en vågbrytare byggas, varigenom en skyddad hamnbassäng skulle uppstå. Denna bassäng skulle genom muddring fördjupas till 2,1 m. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Botvaldaviks fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 117 000 kr. Hangrebystrand, Gothems kommun. 13 yf, 4 bf, 20175 kr. Rv, 8 900 kr. Bv, 91 638 kr. Fv. Hangrebystrand är beläget cirka 19 km söder om Slite på länets ostkust. Fiskarna ha själva utfört en mindre hamnbassäng, som dock icke ger erforderligt skydd mot sjögången. Inloppet är så grunt, att större fiskebåtar icke kunna angöra hamnen. Tångdrift förekommer utmed stranden. Enligt upprättat förslag skulle två vågbrytare utbyggas, omslutande en hamnbassäng. I denna skulle anläggas en kaj, en förtöjningsbrygga och en slip. Stranden skulle genom utfyllning iordningställas såsom hamnplan. Bassängen och inloppet skulle fördjupas till 1,8 m.

134 Hangrebystrand

-'•»

B

, - '

-1.8

\

^ ^ ^ ^

O htd i

i

i

Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Hangrebystrands fiskehamn kostnad av

i

50 I

i

i

i

i00 m l 1

enligt ovan för en 111 000 kr.

Katthammarsvik, Östergarns kommun. 8 yf, 10 bf, 29 250 kr. Rv, 14 100 kr. Bv, 44460 kr. Fv. Katthammarsvik är beläget cirka 3 km nordväst om statens fiskehamn vid Herrevik på länets ostkust. I samhället finnes en av de s. k. gotländska lanthamnarna, bestående av en frän stranden utbyggd, T-formad pir med tilläggsplatser för fartyg med relativt stort djupgående. Vidare finnes väster om piren en under åren 1937—38 med bidrag av statsmedel för en kostnad av 21000 kr. utförd fiskehamn. Denna är i gott skick och tillräckligt stor för de på platsen hemmahörande, svenska fiskare tillhöriga fiskebåtarna. Emellertid har under senaste åren ett antal estländska flyktingar, varav enligt uppgift 24 ägna sig ät fiske och därvid använda 8 större fiskebåtar, blivit bosatta i Katthammarsvik. Härigenom har trängsel uppstått i fiskehamnen och önskemål ha framförts om utvidgning av denna. Vidgat utrymme för fiskebåtarna kan åstdakommas genom anläggning utmed lanthamnspirens västra sida av en förtöjningsbrygga. Därvid bör jämväl pirens yttre, tvärgä ende del förlängas västerut och utbildas såsom vågbrytare. Såsom ovan nämnts är avståndet mellan Katthammarsvik och Herrevik icke stort. På sistnämnda plats finnes en fullgod och rymlig, staten tillhörig fiskehamn. På grund härav har fiskehamnsutredningen ifrågasatt, huruvida icke de estländska fiskarna, därest de komma att kvarstanna i orten, kunde utnyttja Herreviks fiskehamn i stället för Katthammarsviks. Länsstyrelsen i Gotlands län har icke ansett möjligt att förflytta de estländska fiskarna till Herre vik, främst därför, att bostäder icke finnas disponibla där. Dess-

utom borde befintligt haumutrymme i Herrevik reserveras icke blott för dalhemmahörande fiskebåtar utan jämväl för den stora fiskeflotta frän andra län, som under laxfiskesäsongen använder Herreviks hamn såsom stödhamn. Fiskehamnsutredningen anser Katthammarsviks fiskehamn vara för närvarande fullt tillfredsställande för de pä orten hemmahörande, svenska fiskarna. Anmält behov av en slip i hamnen bör kunna anläggas med bidrag av för smärre arbeten avsedda medel. Även om de estländska fiskarna med hänsyn till bostadsfrågan måste kvarstanna i Katthammarsvik, böra de åtminstone tills vidare kunna för sina fiskebåtar utnyttja statens fiskehamn vid Herrevik, enär avståndet mellan de båda hamnarna icke är större än 3 kin. Utredningen har därför icke ansett sig kunna förorda utvidgning för närvarande av Katthammarsviks fiskehamn. Sysne, Gammelgarns kommun. 12 yf, 13 bf, 49 410 kr. Rv, 36 400 kr. Bv, 140 600 kr. Fv. Sysne är beläget cirka 3 km söder om Herrevik på länets ostkust. Vid detta relativt stora fiskeläge finnas för närvarande endast enkla träbryggor utanför de på stranden placerade sjöbodarna. Mot sjögången saknas skydd. Enligt upprättat förslag skulle tvenne vågbrytare utföras, omslutande en hamnbassäng. Utmed insidan av den östra av dessa vågbrytare skulle anläggas kaj och i bassängen skulle tre förtöjningsbryggor utföras. Bassängen skulle fördjupas genom muddring och med därvid erhållna massor skulle hamnplan utfyllas.

136 O L_i

i

i

i

i

50 I

,

•

,

,

/00m. j

Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Sysne fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .. 214 000 kr. Ljugarn, Ardre kommun. 10 yf, 3 bf, 26 960 kr. Rv, 6 600 kr. Bv, 34 650 kr. Fv. Ljugarns fiskehamn är belägen cirka 16 km sydväst om Herrevik. Hamnen anlades med bidrag av statsmedel under aren 1932—33 för en kostnad av 43 900 kr. Den består av två vågbrytare, vilka omsluta en hamnbassäng med en kort tilläggspir. Ljugarns fiskehamn utnyttjas, förutom av ortens fiskare, i stor utsträckning av fiskare från fastlandet, särskilt Blekinge, såsom stödhamn vid laxfiske utanför Gotland. Såväl kaj utrymmet som vattendjupet är emellertid otillräckligt och slip saknas. Enligt upprättat förslag skulle en cirka 60 m läng tilläggsbrygga anordnas utmed insidan av östra vågbrytaren. Slip skulle anläggas och hamnbassängen i vissa delar fördjupas genom muddring. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Ljugarns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 26 000 kr. Djupdya, Närs kommun och Näbben, Lau kommun. I Djupdya 9 yf, 5 bf, 20 550 kr. Rv, 11300 kr. Bv, 79 954 kr. Fv. I Näbben 8 yf, 9 bf, 20 450 kr. Rv, 9 250 kr. Bv, 40 237 kr. Fv. På Hammarnäset vid länets ostkust ligga nära varandra fiskelägena Näbben och Djupdya, båda med mycket otillfredsställande hamnförhållanden. Vid

0 SO

100 m.

Djupdya finnes dock en äldre hamn inom tvenne vågbrytare. Dessa ge emellertid icke tillräckligt skydd och hamnbassängen är mycket grund. Fiskarna ha ansett, att en för fiskelägena gemensam hamn borde anläggas vid Hämmarnas mellan Näbben och Djupdya, Förslag till hamnanläggning på denna plats har också upprättats. På grund av förhållandena på platsen beräknas hamnen emellertid komma att kosta över 300 000 kr. Fiskehamnsutredningen har icke ansett sig kunna förorda ön så dyrbar anläggning. Emellertid har utredningen låtit upprätta förslag till förbättring av den befintliga hamnen vid Djupdya. Enligt detta förslag skulle nuvarande liamninloppet förminskas genom förlängning av den ena vågbrytaren. Vidare skulle tvä inre vågbrytare nyanläggas, så att en yttre utjämnings- och en inre förtöjningsbassäng erhölles. I inre bassängen skulle byggas kaj, bryggor och slip. Vissa fördjupningsarbeten skulle vidare utföras. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Djupdya fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 99 000 kr. Kapelludden, Närs kommun. 10 yf, 7 bf, 28 860 kr. Rv, 16 000 kr. Bv, 91 138 kr. Fv. Kapelluddens fiskeläge ligger på länets östra kust. Det är ett av de äldsta, större fiskelägena på Gotland. Egentliga hamnanläggningar finnas ej, utan båtarna förtöjas vid primitiva kåsör, vilka ligga oskyddade mot sjögången. Behov av bättre hamnförhållanden har också länge förelegat och redan fiske-

138 O L m i

/00m

50 i

i

i

i _ l

.

i

.

i

l

hamnskommissionen förordade anläggning genom statens försorg av en fiskehamn vid Kapelludden. Enligt upprättat förslag skulle frän stranden anläggas två vågbrytare. Den mellan dem bildade hamnbassängen skulle fördjupas till 2 m. I anslutning till den västra vågbrytaren skulle anläggas en 70 m lång tilläggskaj samt i rät vinkel mot denna en inre vågbrytare, utförd såsom en pir med tilläggsplatser. Ytterligare en kaj, 25 m läng, skulle utföras i hamnbassängen. Dessutom skulle erforderlig hamnplan ordnas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Kapelluddens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 176 000 kr. Herta, Burs kommun. 10 yf, 11 bf, 19 730 kr. liv, 15 250 kr. Bv, 74414 kr. Fv. Herta fiskeläge ligger cirka 10 km nordost om Ronehamn på länets ostkust. Med bidrag av statsmedel förbättrades fiskelägets hamn under åren 1933—34 samt 1937 för en sammanlagd kostnad av 32 500 kronor. Den består av tvä vågbrytare, vilka omsluta en hamnbassäng. En pir med tilläggsplatser samt en kort, inre vågbrytare bilda en inre hamnbassäng, i vilken fiskebåtarna förtöjas. Genom sanddrift har hamnbassängen uppgrundats. Piren saknar permanentbeläggning. Hamnen är icke försedd med slip. Enligt upprättat förslag skulle hamnbassängen uppmuddras, piren förses med beläggning av betong och en slip anläggas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Herta fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.... 11 000 kr.

139 Ronehamn, Rone kommun. 17 yf, 10 bf, 48 600 kr. Rv, 22 000 kr. Bv, 98 770 kr. Fv. Ronehamn är beläget pä länets ostkust. Där finnes en av de s. k. gotländska lanthamnarna, bestående av en lång stenpir med tilläggsplatser för handelsfartyg. Däremot saknas skyddad hamn för fiskeflottan. För anläggning av fiskehamn vid Ronehamn har Kungl. Maj: t genom beslut den 19 oktober 1945 medgivit, att statsbidrag må utgå med 90 % av den till 250 000 kronor beräknade kostnaden. Statsbidrag har också anvisats och arbetet pågår. Vändburg, Hamra kommun. 8 yf, 15 bf, 20 450 kr. Rv, 12 700 kr. Bv, 83 065 kr. Fv. Vändburgs fiskeläge ligger pä Gotlands östra kust cirka 11 km från öns sydspets. Med bidrag av statsmedel anlades en fiskehamn här under aren 1930 — 32. Den förbättrades under åren 1934—35 och sammanlagda kostnaden för i hamnen utförda anläggningar uppgår därefter till 45 000 kronor. I befintligt skick bestar hamnen av tvä vågbrytare, den ena med kaj på insidan. De omsluta en hamnbassäng, vilken är utsatt för sand- och tångdrift och därför uppgrundats. Tilläggsplatserna äro otillräckliga och slip saknas. Enligt upprättat förslag skulle vattendjupet i hamnen och dess inlopp ökas till 2,i m, varjämte en 40 m lång landkaj och en slip skulle anläggas.

140 Ronehamn

Vändburg

iOOm.

Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Vänähurgs fiskehamn enligt ovan för en kostnad av

50 OOo kr

141 Nbsev/ken.

Hoburg, Sundre kommun. Hoburg ligger på Gotlands sydspets. Där finnes en livräddningsstation med tillhörande slip samt en tilläggsbrygga för fiskebåtar. I inloppet till bryggan och livräddningsstationen finnes en för båtarna farlig grundklack, vilken borde borttagas genom muddring. Livräddningsbåten bemannas av fiskare från trakten. Svenska sällskapet för räddning av skeppsbrutna har vid stationens anläggning givit förenämnda tilläggsbrygga sådan storlek, att den kan användas även av fiskarna. Önskemål ha framställts om återbetalning till sällskapet av den därvid uppkomna merkostnaden, uppskattad till 10 000 kronor. Detta torde dock av formella skäl ej böra ske. Däremot har fiskehamnsutredningen icke funnit anledning till erinran mot att sällskapet anvisas statsbidrag av för smärre arbeten avsedda medel till utförande av den erforderliga muddringen i inloppet till hamnen. Nisseviken, Hablingbo kommun. Nisseviken ligger på länets västkust cirka 12 km norr om Burgsvik. På platsen finnas enligt uppgift 4 yrkes- och 6 binäringsfiskare. Antalet motordrivna fiskebåtar utgör 9. Hamn saknas och båtarna förtöjas vid en träbrygga av enkel beskaffenhet. Utmed hela den cirka 40 km langa kuststräckan mellan Burgsvik och Klintehamn saknas skyddad hamn. Nisseviken ligger mellan dessa båda hamnar, varför en hamn där skulle bliva till stor nytta för fisket utanför denna del av gotlandskusten. Enligt upprättat förslag skulle cirka 300 m söder om Nissevikens brygga anläggas två vågbrytare, omslutande en hamnbassäng. Genom inre vågbrytare skulle denna bassäng uppdelas i tvenne, varav den inre skulle förses med tilläggskaj och slip.

142 S

O l.v •'

50 f

•

•

'

/00m f

•

I

I

I

Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Nissevikens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av

126 000 kr.

Djup vik, Eksta kommun. Djupvik ligger pä länets västkust cirka 9 km söder om Klintehamn. Enligt uppgift finnas här 4 yrkes- och ett 15-tal binäringsfiskare. Hamn saknas och kusten ligger oskyddad. Enär det från Djupvik bedrivna fisket är av ringa omfattning och huvudsakligen bedrives såsom binäring, har fiskehamnsutredningen icke ansett tillräckliga motiv föreligga att förorda anläggning för närvarande av fiske hamn där. Klintehamn, Klinte kommun. 8 yf, 8 bf, 20 355 kr. Rv, 11400 kr. Bv, 51 209 kr. Fv. Klintehamn är beläget på länets västkust cirka 30 km söder om Visby. Där finnes en s. k. lanthamn, bestående av en pir, som användes av handelsfartygen. Särskild fiskehamn saknas. Enligt upprättat förslag skulle norr om lanthamnspiren anläggas två vågbrytare, omslutande en hamnbassäng. Denna jämte en inloppsränna skulle fördjupas till 2,1 m. Hamnen skulle utrustas med kajer och slip, varjämte ett område skulle iordningställas såsom hamnplan. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Klintehamns fiskehamn enligt ovan för en kost127 000 kr.

143 Väsfergarn

Västergarn, Västergarns kommun. 14 yf, 7 bf, 20 300 kr. Rv, 18 200 kr. Bv, 62 690 kr. Fv. Västergarn ligger på länets västkust cirka 23 km söder om Visby. Med bidrag av statsmedel anlades där en fiskehamn under åren 1933—34 för en kostnad av 55 000 kronor. Den består av en hamnbassäng, skyddad av två vågbrytare, varav den ena på insidan är försedd med kaj. Fiskehamnen ansluter till platsens lanthamn, som består av en tilläggspir för handelsfartygen. I fiskehamnen erfordras ytterligare tilläggsplatser, delvis ökat vattendjup samt en slip. Enligt upprättat förslag skulle fiskehamnen utrustas med en förtöjningsbrygga och en slip. Hamnens inre del skulle vidare fördjupas till 1,8 m. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Västergarns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 28 000 kr. Gnisvärd, Tofta kommun. 20 yf, 14 bf, 38 890 kr. Rv, 21 650 kr. Bv, 92 743 kr. Fv. Gnisvärds fiskeläge ligger på länets västkust cirka 18 km söder om Visby. Platsen har en av staten ägd fiskehamn, anlagd under åren 1929—31 för en kostnad av 132 000 kronor. Vattendjupet i hamnen och dess inlopp är numera alltför litet, sedan fiskarna övergått till större båtar, än som tidigare användes. Bottnen består delvis av kalkberg, varför fördjupningen delvis måste ske genom sprängning. Enligt upprättat förslag skulle inseglingsrännan och yttre delen av hamnbassängen fördjupas till 2,7 respektive 2,4 m. Vid sprängningarna erhållna bergmassor skulle användas till utvidgning av hamnplanen. Slutligen skulle slipen flyttas, så att även de större fiskebåtarna kunna tagas upp.

144 Gnisvärd

-2.7

Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av statens fiskehamn vid Gnisvärd enligt ovan för en kostnad av

79 000 kr

De av utredningen här ovan förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Gotlands län (s. 256—257).

145 Blekinge län. (översiktskarta se s. 124.) Inom Blekinge län finnas enligt 1943 års officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 1 289 yrkes- och 763 binäringsfiskare. E t t stort antal fiskelägen finnes såväl å fastlandskusten som på öarna i Karlskrona och Karlshamns skärgårdar. Fisket är i Blekinge län en av de viktigaste näringsgrenarna och fångsternas storlek och värde är större än inom något annat av rikets län frånsett Göteborgs och Bohus län. Fångstens värde uppgick år 1943 till 8,7 6 milj. kronor motsvarande omkring 7,5 % av värdet av saltsjöfisket i hela landet. Fiskehamnarna äro i åtskilliga orter mycket otillfredsställande, varför hamnbyggnadsbehovet är stort. I länet finnas staten tillhöriga fiskehamnar vid Hanö, Hällevik, Nogersund, Stenshamn och Utklipporna. Med bidrag av statsmedel ha anlagts eller förbättrats fiskehamnar vid Drottningskär, Eknabben, Garpaviken, Hallarna, Hörvik, Krokas, Sanda, Svanhalla, Torhamn, Torso och Ungskär. Fisket bedrives huvudsakligen efter strömming (sill), torsk, äl och lax, varav fångsterna äro betydande, men även andra arter, såsom gädda m. fl. fiskas i stor utsträckning. Trålfisket, som kräver stora och kraftiga båtar, har under de senaste åren utvecklats starkt. Länsstyrelsen i Blekinge län har förordat anläggning eller förbättring av fiskehamnarna i Krokas, Nogersund, Garpaviken, Göholm (med Millegarne), Hällevik, Tärnö, Hallarna, Västra Näs, Kristianopel, Joggesö, Ekö, Finskan, Södra Maren m. fl. platser i anslutning till yttranden av fiskeriintendenten t österhavets distrikt och av vederbörande fiskeriinstruktör. Förutom förenämnda projekt ha följande varit föremål för utredningens prövning, nämligen Svanhalla, Torhamn, Ungskär, Inlängan, Drottningskär, Dragsnäs, Bökevik, Hallo, Mulö, Balkholmen (Karlshamn), Pukavik, Djupekås, Hörvik, Hanö och Torso. Kristianopel. Kristianopel är en köping, belägen på länets ostkust. Enligt på platsen erhållna uppgifter finnas i Kristianopel 11 yrkes- och ett 20-tal binäringsfiskare. Antalet motorfiskebåtar uppgives till 13, varjämte ett handelsfartyg vore hemmahörande där. Ålfisket i trakten är betydande och i köpingen finnes uppköpare, som innehar en större ållagringsanläggning. Ur fiskets synpunkt är Kristianopel mest betydelsefullt såsom landningsplats för fisk samt såsom stödhamn för fiskare från andra orter under fiske i området mellan Öland och fastlandet (jfr Grönhögen på Öland). Sålunda uppgives, att under år 1937 ej mindre än 63 främmande fiskebåtar utnyttjade Kristianopel såsom bas för sitt fiske. Under år 1945 uppgavs motsvarande antal till 20. Platsen har även betydelse för handelssjöfart med mindre fartyg, såsom för utförsel av ved och införsel av gödningsämnen. Egentlig hamn saknas. Mellan en befintlig lastbrygga och en delvis ra10—1340 46

serad stenpir finnes en mindre hamnbassäng, men denna är uppgrundad av tång och slam. Därför erfordras såväl förtöjningsanordningar som skydd mot sjögången. Upprättat förslag till hamnanläggning avser utförande av vågbrytare, tillsammans bildande en hamnbassäng, vilken till större delen skulle fördjupas till 3,6 m. Vidare skulle en landkaj för större och tvenne förtöjningsbryggor för mindre fiskebåtar utföras. Den större vågbrytaren skulle på insidan utformas såsom kaj med förtöjningsplatser. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Kristianopels fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 277 000 kr. Svanhalla, Torhamns kommun. Svanhalla är beläget på fastlandet vid länets ostkust. Enligt på platsen erhållna uppgifter finnas i Svanhalla 24 yrkes- och 10 binäringsfiskare. Antalet motordrivna fiskebåtar uppgives till 14. Under åren 1936—37 anlades i Svanhalla en statsunderstödd fiskehamn för en kostnad av 26500 kronor. Denna består av en vågbrytare med förtöjningsanordningar på insidan, en kortare landkaj med hamnplan samt hamnbassäng och segelrännor med 2 m vattendjup. Den vid muddringarna upptagna stenen är upplagd i form av en yttre vågbrytare. Skyddet mot sjögång vid sydostlig vind är emellertid otillräckligt och behov föreligger dessutom av ytterligare förtöjningsplatser. Enligt upprättat förslag till förbättring av hamnen skulle den förenämnda yttre vågbrytaren förlängas mot norr. Därjämte skulle landkajen förlängas och en ny tilläggspir byggas. I samband därmed skulle hamnbassängen förstoras genom muddring. Slutligen skulle en slip anordnas.

147 Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Svanhalla fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 22 000 kr. Torhamn, Torhamns kommun. Torhamn är beläget på fastlandet vid länets sydöstra kust. Enligt på platsen erhållna uppgifter finnas 16 yrkes- och 10 binäringsfiskare. Antalet motordrivna fiskebåtar uppgives till 11. Hamnen användes även för landning av fisk av omkring 25 i utanför liggande skärgård hemmahörande båtar. Från Torhamn transporteras fisken med bil till Karlskrona. Under åren 1936—37 anlades här en statsunderstödd fiskehamn för en kostnad av 125 000 kronor. Den består av en av vågbrytare skyddad hamnbassäng med kajer och hamnplaner. Behov av ytterligare förtöjningsplatser föreligger, speciellt för de mindre båtarna. Vidare föreligger önskemål om permanentbeläggning av vissa kajplaner. Enligt upprättat förslag skulle i hamnens norra del utföras tre bryggor, kring vilka vattendjupet genom muddring ökas till 2 m. Vidare skulle kajplanerna vid nuvarande hamnbassängen förses med betongbeläggning till 3 m bredd. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Torhamns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 36 000 kr. Ungskär, Torhamns kommun. Ungskär är en ö i skärgården utanför länets sydöstra kust. Under åren 1936—37 anlades här en statsunderstödd fiskehamn för en kostnad av 60 000 kronor. Den förbättrades sedermera för en kostnad av 13 000 kronor. I hamnen, som befinner sig i gott skick, erfordras kajplatser. Enligt upprättat förslag skulle 30 m nya kajplatser erhållas genom utförande av en brygga utmed insidan av hamnens södra vågbrytare, i samband

148 Torhamn

varmed hamnplan och område för garn torkning utfylles och ordnas. Kostnaden beräknas till 7 000 kronor. Fiskehamnsutredningen förordar förslagets utförande med för smärre arbeten reserverade bidragsmedel. Inlängan, Torhamns kommun. Ön Inlängan i skärgården utanför länets sydöstra kust har ett 50-tal invånare. Av dessa äro enligt uppgift 15 yrkes- och 10 binäringsfiskare. Antalet motordrivna fiskebåtar är 8, varjämte 1 motorbåt för persontrafik är förlagd till ön. Småbåtarna uppgå till omkring 30. Platsen användes i någon utsträckning av fiskebåtar från andra orter såsom stöclhamn vid fiske i närbelägna farvatten. Den anlöpes i reguljär trafik Karlskrona—Ungskär. Nuvarande hamn är primitiv, alltför liten och grund. Enligt upprättat förslag skulle tvenne vågbrytare, den ena med kaj på insidan, anläggas, omslutande en hamnbassäng, som fördjupas till 2,4 m vattendjup. I denna skulle anläggas en fristående brygga på sådant sätt, att mellan denna och stranden bildas en mindre hamnbassäng med 2 m vattendjup för småbåtarna. I övrigt skulle anläggas en landkaj med hamnplan samt en slip. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Inlängans fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 150 000 kr. Södra Maren, Tjurkö kommun. Södra Maren är ett av fiskelägena på ön Tjurkö i skärgården utanför Karlskrona. Enligt uppgift finnas här 18 yrkes- och omkring 15 binäringsfiskare. De motordrivna fiskebåtarnas antal är 8, småbåtarnas 15. Egentlig hamnanläggning finnes för närvarande icke. Båtarna förtöjas i en långsmal, grund vik, naturligt skyddad mot sjögång. Några i dåligt skick varande bryggor finnas vid stranden.

149 Jn/ongan

Enligt upprättat förslag skulle segelrännan fördjupas genom muddring till 2 m vattendjup. Vid hamnplanen skulle anläggas dels en kortare pir, dels en landkaj med hamnplan. Dessutom skulle tillfartsvägen till hamnen iståndsättas.

0 UiuJ

i

i

i

i

50 i—i—i—i—i

WOm I

Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Södra Marens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av

54 000 kr.

Finskan, Tjurkö kommun. Finskan är liksom Södra Maren belägen på Tjurkö. På platsen finnas enligt uppgift 16 yrkesfiskare, antalet motordrivna fiskebåtar är 5 och antalet småbåtar 15. Fiskebåtarna förtöjas för närvarande vid enkla stenbryggor i en mot sjögång ej tillräckligt skyddad naturlig vik. Invid denna finnes en kommunen tillhörig stenpir med tilläggsbrygga i relativt gott skick för person- och godstrafiken på Tjurkö. Vattendjupet i hamnviken är för litet. Enligt upprättat förslag skulle tvenne vågbrytare anläggas till skydd mot sjögången. Den innanför dessa bildade hamnbassängen skulle fördjupas delvis till 3 m, delvis till 2 m djup. I den djupare delen av bassängen skulle anläggas en landkaj med hamnplan, i den grundare delen tre fristående tilläggsbryggor samt en slip. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Finskans fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 121000 kr. Drottningskär, Aspö kommun. Drottningskärs fiskehamn är belägen på Aspö i Karlskrona skärgård. Under åren 1933—34 anlades här en statsunderstödd fiskehamn för en kostnad av 110 000 kronor. Hamnen, som skyddas av en vågbrytare och har erforderliga kajer för de större fiskebåtarna, befinner sig i gott skick. Emellertid ha önskemål länge förelegat om anordnande av särskild hamnbassäng för småbåtarna, vilka icke erhålla tillräckligt skydd i nuvarande hamnbassängen, samt om anläggning av en slip.

151 Droftningskär

O

.

100 rn

Enligt upprättat förslag skulle bassängen för småbåtar erhållas genom muddring till 1,5 respektive 1,8 m djup i inre delen av hamnen, byggande av kajer och pirer samt uppfyllning av en hamnplan. Invid den nya bassängen skulle slipen anordnas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Drottningskärs fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 32 000 kr. Garpaviken, Hasslö kommun. Garpavikens fiskehamn är belägen på Hasslö i Karlskrona skärgård. Enligt uppgift finnas i Garpaviken 60 yrkesfiskare. Antalet motordrivna fiskebåtar är 21, varav 9 äro trålare. Hamnen är isfri längre än andra hamnar i trakten. Vid hårt väder ger den även bättre skydd. Dessa förhållanden förorsaka, att båtar från andra fiskelägen tidvis i stort antal utnyttja hamnen i Garpaviken. Den befintliga hamnen, vilken är i gott skick, utfördes under åren 1931 —33 med statsunderstöd för en kostnad av 170 000 kronor. Tvenne vågbrytare innesluta en relativt stor hamnbassäng, i vilken finnas kajer dels utmed vågbrytarna, dels utmed stränderna närmast dessa. Kajutrymmet är otillräckligt. Till följd av hamnbassängens stora utsträckning i nord-sydlig riktning uppstå besvärande vågrörelser utmed befintliga kajer vid nordlig storm. Enligt upprättat förslag till hamnens förbättring skulle befintliga landkajer förlängas inåt hamnbassängen. Mellan de nya kajerna måste därvid hamnen fördjupas genom muddring. Vid de föreslagna kajerna kunna vågrörelserna förväntas bliva mindre besvärande och båtarna skulle alltså vid nordlig storm kunna flyttas dit. Bakom kajerna skulle erforderliga hamnplaner uppfyllas. I förslaget ingår vidare anordnande av en slip.

152 Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Garpavikens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av

91 000 kr.

Hallarna, Hasslö kommun. Liksom Garpaviken är Hallarnas fiskehamn belägen på Hasslö. Enligt på platsen inhämtade uppgifter finnas här 75 yrkesfiskare. De motordrivna båtarnas antal är 36, varav 4 trålare och 2 passbåtar. Dessutom finnes ett 20-tal mindre båtar. Hallarnas fiskehamn anlades med statsunderstöd under åren 1933—34 för en kostnad av 105 000 kronor. Tvenne vågbrytare skydda hamnbassängen, i vilken finnas sammanlagt 149 m kajer. Ytterligare kajer erfordras. P å grund av hamnbassängens stora utsträckning i nord-sydlig riktning kan besvärande sjöhävning uppstå utmed vissa av de befintliga kajerna vid nordlig vind. Enligt upprättat förslag skulle hamnutvidgningen ske genom anordnande av en särskild bassäng med kajer och bryggor i hamnens nordöstra del. För detta ändamål erfordras flyttning av östra vågbrytarens inre del. Hamnplan utfylles. Bassängen utspränges i berggrunden. I den nuvarande bassängen skulle slutligen anläggas en förtöjningsbrygga för trålarna. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Hallarnas fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 140 000 kr.

153 Hallarna

Göholm, Listerby kommun. Till anläggning av fiskehamn vid Göholm har Kungl. Maj:t genom beslut den 19 oktober 1945 medgivit, att statsbidrag må utgå med 90 % av den till 145 000 kronor beräknade kostnaden. Statsbidrag har också anvisats och arbetet pågår. Dragsnäs, Ronneby landskommun. Ansökan om statsbidrag till anläggning av fiskehamn har ingivits till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Enligt inhämtade uppgifter finnes på platsen endast ett fätal motordrivna fiskebåtar. Med hänsyn härtill har fiskehamnsutredningen icke ansett sig böra föranstalta om upprättande av förslag till fiskehamn. Utredningen vill dock icke motsätta sig, att erforderlig, mindre hamnförbättring kommer till stånd med bidrag av medel, avsedda för smärre arbeten m. m. Bökevik, Ronneby landskommun. Ansökan om statsbidrag till anläggning av fiskehamn har ingivits till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen. Enligt inhämtade uppgifter finnes på platsen endast ett fåtal motordrivna fiskebåtar. Med hänsyn härtill har fiskehamnsutredningen icke ansett sig böra föranstalta om upprättande av förslag till fiskehamn. Utredningen vill dock icke motsätta sig, att erforderlig, mindre hamnförbättring kommer till stånd med bidrag av medel, avsedda för smärre arbeten m. m.

154 Göholm

/00m _i

i — I

Ekö, Hällaryds kommun. Ekö är belägen i Karlshamns skärgård. På ön finnas enligt lämnade uppgifter 33 yrkesfiskare. De motordrivna fiskebåtarnas antal uppgår till 12 och dessutom finnas omkring 23 andra båtar. Båtarna förtöjas för närvarande på öns norra och östra sidor, där enkla bryggor finnas. Hamnplatsen är någorlunda skyddad mot sjögång. Vattendjupet vid bryggorna är otillfredsställande. Önskemål ha framförts särskilt om anordnande av en för postföringen och annan trafik erforderlig brygga. Enligt upprättat förslag skulle tvenne vågbrytare utföras, omslutande en hamnbassäng med landkajer, en förtöjningsbrygga samt slip. Bassängen skulle delas i en 3 m och en 2 m djup del. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Ekö fiskehamn enligt ovanför en kostnad av— 103 000 kr.

155 Tärnö

LiuJ

I

I

I

I

I

I

I

L

Tärnö, Hällaryds kommun. Tärnö är belägen i Karlshamns skärgård. På ön finnas enligt inhämtade uppgifter 50 yrkes- och 21 binäringsfiskare. Antalet motordrivna fiskebåtar uppgår till 21, varjämte 31 andra båtar finnas. Hamn finnes för närvarande icke på ön. Båtarna ligga förtöjda vid enkla bryggor utan skydd mot sjögången. En eventuell hamnanläggning på ön anses få betydelse icke blott för öns egen fiskeflotta utan jämväl såsom nödhamn för båtar från de mindre öarna innanför Tärnö. För de sistnämnda skulle en hamn på Tärnö även bliva av värde såsom bas under vinterfisket. Slutligen har uppgivits, att en hamn här skulle vara av visst värde för marinen vid dess övningar i farvattnen kring ön. Enligt upprättat förslag skulle utföras tvenne vågbrytare, omslutande en hamnbassäng. I denna, som skulle erhålla ett djup av 3 m, anordnas en förtöjningsbrygga, varjämte ena vågbrytaren skulle förses med kaj på insidan. I övrigt ingår i förslaget utfyllnad av hamnplaner samt anordnande av en slip. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Tärnö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.. 260 000 kr. Joggesö, Hällaryds kommun. Joggesö är belägen norr om Tärnö i Karlshamns skärgård. Enligt inhämtade uppgifter finnas på ön 20 yrkes- och 6 binäringsfiskare, och båtbeståndet ntgöres av 11 motordrivna och 14 andra båtar. Hamnanläggning saknas och båtarna förtöjas vid enklare bryggor utmed stranden. Vattendjupet är otillräckligt. Upprättat förslag till fiskehamn avser utförande av tvenne vågbrytare, omslutande en hamnbassäng. I denna, som delvis gives 3 m och delvis 2 m

156 Joggesö

kfaf/ö

vattendjup, anordnas 4 tilläggsbryggor samt slip. Dessutom planeras erforderlig hamnplan. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Joggesö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 84 000 kr. Hallo, Hällaryds kommun. Hallo är belägen norr om Tärnö i Karlshamns skärgärd. På ön finnas enligt uppgift 20 yrkesfiskare och båtflottan utgöres av 7 motordrivna och 8 andra båtar. Någon hamnanläggning finnes icke. Båtarna förtöjas vid en brygga med väl skyddat läge. Bryggan är i mycket bristfälligt skick och vattendjupet vid densamma är otillräckligt. Enligt upprättat förslag skulle på Hallo utföras en ny brygga på erforderligt vattendjup, förenad med ön med en vägbank. Dessutom skulle byggas en slip. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Hallo fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 17 000 kr. Mulö, Hällaryds kommun. Även Mulö är belägen norr om Tärnö i Karlshamns skärgård. Enligt uppgift finnas 20 yrkesfiskare med 9 motordrivna fiskebåtar.

157 Hamn finnes icke, men båtarna ligga förtöjda, väl skyddade mot sjögång, vid enklare bryggor. Dessa äro i behov av förbättring. Önskemål ha framförts om anordnande av en gemensam hamn på öns norra sida, där vattnet skulle hålla sig fritt från is längre tid än vid nuvarande tilläggsplatser. Fiskarna äro emellertid icke eniga om behovet av dylik hamn. Fiskets omfattning motiverar knappast heller, att större kostnader nedläggas. Upprättat förslag avser sålunda endast tillgodoseende av behovet av bättre bryggor. Detta skulle ske dels genom förbättring av en befintlig brygga, dels genom utförande av en helt ny brygga. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Mulö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av — 26 000 kr. Balkholmen, Karlshamns stad, I Karlshamns stad uppgivas vara hemmahörande 6 trålare och 10 mindre motordrivna fiskebåtar. Dessutom landas i staden fisk av ett 60- tal båtar från Karlshamns skärgård. Enligt uppgift infördes till Karlshamn under år 1943 1 857 ton fisk, vilket motsvarade 17,5 % av länets fångstmängd. För närvarande förtöja fiskebåtarna vid en kaj utmed fisktorget i stadens centrum. Kajutrymmet är emellertid där alldeles otillräckligt. På grund härav har staden verkställt undersökningar av möjligheterna att anlägga särskild fiskehamn för de i staden hemmahörande båtarna. Efter prövning av åtskilliga alternativ ha stadsfullmäktige beslutat att under förutsättning av statsbidrag anlägga fiskhamn vid Balkholmen utanför Väggaviken 2 km från stadens centrala del. Enligt upprättat förslag skulle på Balkholmen utföras en kaj med hamnplan. Vidare skulle till skydd mot sjögången uppföras ett par kortare vågbrytare. Holmen är förenad med fastlandet genom en vägbank. Fiskehamnsutredningen har med hänsyn till hamnens karaktär av fiskhamn, avsedd för fiskmottagning och -försäljning förordat, att statsbidrag till företaget måtte utgå av anslaget till handelshamnar och farleder. Stats-

bidrag har därefter av Kungl. Maj:t anvisats för ändamålet och arbetet har påbörjats. Pukavik, Ysane kommun. Pukavik är beläget på fastlandet invid vägen Sölvesborg—Karlshamn. Vid platsen finnes ett båtvarv och önskemål ha framförts om uppmuddring av inloppet dit. Då emellertid något egentligt yrkesfiske icke härifrån bedrives, kan anläggning av fiskehamn ej ifrågakomma. Djupekås, Mjällby kommun. Djupekås är beläget på fastlandet ej långt från vägen Sölvesborg—Karlshamn. Önskemål ha framförts om hamnanläggning. Samhällets invånare äro i stor utsträckning sjömän och 16 handelsfartyg äro hemmahörande i orten. Däremot finnes enligt uppgift numera endast ett fåtal yrkesfiskare. Den föreslagna hamnen skulle därför endast obetydligt tjäna fisket och fiskehamnsutredningen har därför icke funnit skäl framlägga förslag beträffande densamma. Krokas, Mjällby kommun. 30 yf, 2 bf, 95 750 kr. Rv, 52 000 kr. Bv, 175 736 kr. Fv. Krokas är beläget på Listerlandet rakt öster om Sölvesborg. De motordrivna fiskebåtarnas antal uppgives till 15, övriga båtars till 7.

159 Hörvik

O

100m

Med bidrag av statsmedel anlades Krokas nuvarande fiskehamn under åren 1932—1933 för en kostnad av 39 000 kr. Inom en större krökt vågbrytare bildas av en hamnpir och en inre vågbrytare en hamnbassäng med omkring 2 m vattendjup. Här finnes landkaj med hamnplan. Genom fiskets kraftiga utveckling ha utrymmena i hamnen blivit otillräckliga. Numera använda, större båtar kräva ökat vattendjup. Landkajen och hamnplanen översvämmas vid högvatten. Yttre vågbrytaren är närmast land för låg och överspolas därför vid storm. Enligt upprättat förslag skulle hamnbassängen avsevärt utvidgas genom utförande av en ny vågbrytare, kombinerad med kaj på insidan. Bassängen och segelrännan fördjupas. Landkajen, hamnplanen och yttre vågbrytaren höjes i erforderlig utsträckning. Slutligen skulle utanför hamninloppet anläggas en ny, friliggande vågbrytare. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Krokas fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 156 000 kr. Hörvik, Mjällby kommun. 90 yf, 33 bf, 374 200 kr. Rv, 117 500 kr. Bv, 583 645 kr. Fv. Hörvik är beläget cirka 1,5 km söder om Krokas på Listerlandet. De motordrivna fiskebåtarnas antal har uppgivits till 46, övriga båtars till 35. Fiskehamnen byggdes med bidrag av statsmedel under åren 1898—1901, förbättrades 1905—09 samt utvidgades 1934—36, vid sistnämnda tillfälle för en kostnad av 184 500 kronor. Den består nu av två vågbrytare, omslutande en hamnbassäng med landkajer och hamnplaner. Hamnen är i gott skick. Emellertid erfordras ökat utrymme för de mindre båtarna samt för ålsumpar. För de senare erfordras jämväl ett släpställe. Ålfisket i trakten är betydande. Ålsumparna förtöjas nu i området mellan de båda landkajerna. Vattendjupet är emellertid där så ringa, att vattenom-

160 Hanö

50 IOOJT,

sättningen är otillräcklig. Sumparna måste därför dagligen bogseras ut ur hamnen, för att ålen skall erhålla friskt vatten. Hamnen användes i viss utsträckning såsom nödhamn. Vidare angöres den bland annat av fiskebåtar från Hanö, som här landa sin fisk. Enligt upprättat förslag skulle området mellan de båda landkajerna utbildas till en bassäng, omgiven av nya landkajer samt genom en pir delad i två delar, den ena för småbåtar, den andra för ålsumpar. Dessutom skulle nuvarande släpstället för ålsumpar flyttas för underlättande av trafiken vid den östra landkajen. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Hörviks fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.. 92 000 kr. Hanö, Mjällby kommun. 93 yf, 4 bf, 168 500 kr. Rv, 168 000 kr. Bv, 589 866 kr. Fv. Hanö är belägen öster om Listerlandet och på ett avstånd av cirka 5 km från Hörvik. De motordrivna fiskebåtarnas antal har uppgivits till 56. Fiskehamnen på Hanö anlades ursprungligen med statsbidrag under åren 1901—04. Hamnen övertogs sedermera helt av staten och har vid flera tillfällen, senast under åren 1942—43, varit föremål för utvidgningar och förbättringar. Den befinner sig också i stort sett i fullgott skick. Emellertid ha önskemål framkommit om utförande av vissa smärre arbeten såsom förlängning av slipen, höjning av bröstvärnet på västra vågbrytaren samt stensättning av vissa delar av hamnplanen. Hamnen är för närvarande fullbelagd. Därest fiskeflottan skulle komma att öka i omfattning, torde utvidgning av hamnen därför bliva nödvändig. Fiskehamnsutredningen har dock icke ansett sig böra förorda sådan utvidgning redan nu. Förslag ha emellertid upprättats till utförande av förenämnda smärre arbeten, vilka för närvarande anses erforderliga.

161 Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av statens fiskehamn ä Hanö enligt ovan för en kostnad av

32 000 kr.

Nogersund, Mjällby kommun. 85 yf, 5 bf, 210 550 kr. Rv, 114 000 kr. Bv, 650 734 kr. Fv. Nogersund är beläget på sydöstra delen av Listerlandet. De motordrivna båtarnas antal har uppgivits till 33, varav 1 trålare. Fiskehamnen vid Nogersund tillkom under åren 1879—81, då två vågbrytare med bidrag av statsmedel anlades. Hamnen övertogs sedermera av staten i samband med dess ombyggnad under åren 1915—21. Därefter har den vid flera tillfällen varit föremal för utvidgning och förbättring. För närvarande pågå förbättringsarbeten, kostnadsberäknade till 490 000 kronor. Önskemål om ytterligare förbättringar av hamnen ha emellertid framkommit. Vid vissa vindar är inseglingen genom hamninloppet svår och riskabel. Vidare föreligger behov av ytterligare förtöjningsplatser, vilka lämpligen kunna förläggas till den yttre hamnbassängen under förutsättning, att denna genom byggande av en kortare, inre vågbrytare göres tillräckligt lugn. Slutligen bör stenfyllningen på utsidan av södra vågbrytaren kompletteras. Förslag till nu nämnda ytterligare arbeten har upprättats. De beräknas draga en kostnad av 140 000 kronor. Fiskehamnsutredningen förordar färdigställande av förbättring av statens fiskehamn vid Nogersund enligt ovan för en kostnad av 140 000 kr. Hällevik, Mjällby kommun. 68 yf, 12 bf, 122 300 kr. liv, 89 200 kr. Bv 419 446 kr. Fv. Hällevik är beläget på Listerlandets sydkust. De motordrivna fiskebåtarnas antal uppgives vara 25, övriga båtars 35. Dessutom finnes i Hällevik stationerad en tullbevakningsbät. Slutligen äro 6 handelsfartyg hemmahörande där. Fiskehamnen i Hällevik tillhör staten och byggdes under åren 1916—24. 11—1840 46

162 O • i

,'OCm. . 1

.--•--.•( v

n n

Vid olika tillfällen har den sedermera förbättrats. I befintligt skick består hamnen av tre yttre vågbrytare, omslutande en vidsträckt hamnbassäng. I dennas norra del finnes inre vågbrytare, bildande en mindre hamnbassäng med kajer och hamnplan. I övrigt finnas inga tilläggsplatser för fiskebåtar, enär befintliga gamla stenbryggor till följd av ringa vattendjup ej längre kunna användas. Behov av ytterligare kajer föreligger därför. Enligt upprättat förslag skulle behovet tillgodoses genom byggande av en inre vågbrytare, avskiljande en väl skyddad hamnbassäng, i vilken skulle utföras kaj, hamnplan och släpställe. Vågbrytaren skulle därvid kombineras med en lastbrygga för fraktfartens behov. Muddringsarbeten för erhållande av 3 m vattendjup i den nya bassängen ingå jämväl i förslaget. Till arbetena vilka kostnadsberäknats till 155 000 kronor har Kungl. Maj: t under år 1946 anvisat anslag. Torso, Mjällby kommun. 21 yf, 8 bf, 50 900 kr. Rv, 20 700 kr. Bv. 84 490 kr. Fv. Torso är beläget på Listerlandets sydkust sydväst om Hällevik. De motordrivna båtarnas antal har uppgivits till 6, övriga båtars till 15. Med bidrag av statsmedel anlades Torso fiskehamn under åren 1927—33 för en kostnad av 67 000 kronor. Hamnen befinner sig i relativt tillfredsställande skick. Emellertid är den utsatt för sanddrift, varigenom både segelrännan och hamnbassängen uppgrundats. Enligt upprättat förslag skulle kostnaden för erforderlig nppmuddring uppgå till 5 000 kronor.

163 Fiskehamnsutredningen förordar utförande av ifrågavarande med för smärre arbeten reserverade bidragsmedel.

muddring

Västra Näs, Mjällby kommun. Västra Näs är beläget på Listerlandet söder om Sölvesborg. Enligt inhämtade uppgifter uppgår antalet yrkesfiskare till 20 och antalet motordrivna båtar till 11. Fångstvärdet uppgick 1943 till 74 000 kronor. Hamnanläggning i egentlig mening finnes icke. Båtarna förtöjas vid smärre stenbryggor, där de icke erhålla tillräckligt skydd. Enligt upprättat förslag skulle två vågbrytare, omslutande en hamnbassäng, utföras. Bassängen och inloppet till denna skulle genom muddring fördjupas till 3 m utom i en mindre, för småbåtar avsedd del. Vidare skulle utföras kajer, hamnplan och en tilläggsbrygga. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Västra Näs fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 180 000 kr.

De av utredningen här ovan förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Blekinge län (s. 257).

164 KRISTIRNSTRDS OCH MRLMQHUS LRN BåstasL O 7brekou_ ffomsii

V^by

v

ffopnarp Hö/Joröd fföt/e O ffrj/d

*^„.s

KRISTIRNSTRDS LRN

/V^/70i77/75töpS

Skäret / O Svanshq» ^ / / Jterbsrgef V/ken / / £k>r?j?ten

A \ /y/-tes/AZ>0a£j~*'' i K/?tSTt>9.wsTfft \ ' \ <g ^ £i>?MOSKi?Qn&

rfiinfcbccken ff/abodrrroQ _. Böckv/ken Bqrjfohusen Borserööck O V/k,'7ö$ Drnhomn Skanör

9 MALMÖHUS LRN

O Viiemö//Q_ O jQvik O V/k daskernöf/o S/rnr/shornn O O

;.omakas

löstebergo London

ffrorrtcv/k Jk//f//7^

° tito&vyo

o />e^»/g O Öj-fra Tbrp

O G/s/öi/

Km ro

o

Jko/o io 2Q 50 vp Km

O förbättring at/ bef/ntt antöggn. * Nyan/öygning J f f ^o jcrsfcffd fcckcnförktor/ng

Kristianstads län. Inom Kristianstads län finnas enligt 1943 års officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 382 yrkes- och 353 binäringsfiskare. Antalet större fiskelägen är förhållandevis stort. Ehuru, såsom av det följande framgår, flera av dessa fiskelägen ha hamnar, vilka utförts med bidrag av statsmedel, är behovet av ytterligare hamnförbättringar stort. I länet finnas tre staten tillhöriga fiskehamnar, nämligen i Baskemölla, Kivik och Torekov. Med bidrag av statsmedel ha fiskehamnar anlagts eller förbättrats i Brantevik, Bästad, Kåseberga, Magnarp, Ramsjö, Simrishamn, Skillinge, Vejby, Vik och Vitemölla. Fisket bedrives i första hand efter sill och torsk, men även av andra arter såsom rödspotta, flundra, ål och lax äro fångsterna stora. Fångstvärdet uppgick år 1943 till 4,47 milj. kronor, motsvarande omkring 3,8 % av värdet av fångsten av saltsjöfisket i hela landet. Av de använda motordrivna fiskebåtarna äro flertalet däckade. Vid flera fiskelägen finnas trålare. De större fiskebåtarna ha en längd av omkring 12 m och deras djupgående uppgår till mellan 2,5 och 3 m.

165 London

Länsstyrelsen i Kristianstads län har i anslutning till ett av fiskeriintendenten i Västerhavets distrikt avgivet yttrande förordat anläggning eller förbättring av fiskehamnar i Landön, Tosteberga, örnahusen, Kåseberga, Kattvik, Båstad, Torekov och Brantevik samt under viss förutsättning i Yngsjö. Förutom förenämnda projekt ha följande varit föremål för utredningens prövning, nämligen Vitemölla, Kivik, Vik, Baskemölla, Simrishamn och Skillinge. Till erforderliga arbeten i Båstad och Tosteberga har Kungl. Maj:t under utredningsarbetets gång anvisat statsbidrag. Landön, Trolle-Ljungby kommun. Landöns fiskeläge, som ligger på fastlandet nordost om Åhus, saknar för närvarande hamn. På platsen finnas enligt erhållna uppgifter 11 yrkesoch 3 binäringsfiskare. De förtöja sina båtar vid enkla kåsör, vilka icke giva skydd mot sjögången. Vattendjupet utmed stranden är ringa. Enligt upprättat förslag till hamnanläggning skulle utföras tvenne vågbrytare. Den innanför dessa bildade hamnbassängen skulle delvis fördjupas genom muddring till 2,1 m. I hamnen skulle anläggas en 55 m lång landkaj med hamnplan samt ett släpställe. Fyrbelysning skulle anordnas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Landöns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 80 000 kr. Yngsjö, Åhus kommun. 10 yf, 9 bf, 14 010 kr. Rv, 11600 kr. Bv, 200 602 kr. Fv. De i Yngsjö söder om Åhus bosatta fiskarna förtöja sina båtar i Helgeån nära dess utlopp. Terrängen är sandig och glest bevuxen. Även stranden och havsbotten därutanför bestå av sand. Denna sand driver vid sjögång avsevärt, så att Helgeåns utlopp ändrar riktning och genomloppsarea. Under det att utloppet vid västlig vind vidgar sig, driver det vid ostlig vind ofta helt igen, så att fiskarna måste gräva upp inloppet för att kunna föra sina båtar genom detsamma. P å grund härav är anläggning av en skyddad hamn synnerligen önskvärd. Verkställda preliminära undersökningar av

166 Vitemölla

sättet och kostnaderna för dylik anläggning på platsen ha emellertid givit vid handen, att en användbar hamn här skulle draga synnerligen stora kostnader, troligen 300 000—400 000 kronor. Sedan 1939 pågår reglering av nedre Helgeån. I detta regleringsföretag ingår utbyggnad av ledarmar vid åns mynning. Enligt fastställd arbetsplan skulle dessa draga en kostnad av omkring 200 000 kronor. Tänkbart vore, att de kunde givas sådan utformning och placering, att de på platsen hemmahörande fiskebåtarna kunde förläggas i skydd av dem. Vissa utredningar pågå alltjämt om en sådan kombination av ledarmarna och en fiskehamnsanläggning. Skulle dessa utredningar giva vid handen, att de båda ändamålen kunna kombineras och därvid den på fiskehamnen ankommande kostnadsandelen kan hållas inom skälig gräns, synes statsbidrag till denna kostnadsandel kunna förordas att utgå av för brådskande eller oförutsedda fiskehamnsarbeten reserverade medel. Under andra förutsättningar anser sig fiskehamnsutredningen icke kunna förorda statsbidrag till anläggning av fiskehamn vid Yngsjö. Vitemölla, Vitaby kommun. 17 yf, 14 bf, 195 058 kr. Rv. 19200 kr. Bv, 115 569 kr. Fv. I Vitemölla mimicipalsamhälle vid Hanöbukten anlades med statsbidrag under åren 1882—86 en fiskehamn, vilken sedermera utvidgats och förbättrats vid olika tillfällen, senast under åren 1928—30, då arbeten utfördes för 108 000 kronor. Under åren 1936, 1943, 1944 och 1946 ha upprensningar av hamnen, som är utsatt för sanddrift, verkställts med statsbidrag. Sanddriften, som äger rum vid svårare stormar, berör såväl hamninloppet som själva hamnbassängen. Sättningar ha inträffat i pirhuvudena. Enligt upprättat förslag till hamnens förbättring skulle uppmuddring av inlopp och bassäng utföras till 2,5 m djup. Vidare skulle pirhuvudena förstärkas, den västra vågbrytarens gångplan förses med betongbeläggning

samt ett enkelt släpställe anordnas. Däremot föreslås icke åtgärder för undvikande av fortsatt igensandning, enär dylika åtgärder icke utan avsevärda kostnader synas utförbara vid denna hamn. Man måste alltså räkna med att uppmuddringar i hamnen jämväl framdeles kunna bliva erforderliga. De synas därvid kunna komma till utförande med bidrag av för smärre arbeten m. m. avsedda medel. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Vitemölla fiskehamn enligt ovan fö) en kostnad av 28 000 kr. Kivik, Vitaby och S. Mellby kommuner. 8 yf, 11 bf, 154 042 kr. Rv, 17 500 kr. Bv, 104 229 kr. Fv. Hamnen ombyggdes under åren 1913—14 och övertogs av staten. Den har senare vid olika tillfällen utvidgats och förbättrats. Sammanlagda kostnaden för utförda arbeten uppgår till 199 795 kr. Hamnen är i befintligt skick relativt god ur fiskets synpunkt. Emellertid liar den till följd av sanddrift i vissa delar uppgrundats. Vågbrytarna uppvisa smärre skador. Dä hamnen har stor betydelse även för handelssjöfarten med mindre fartyg, ha önskemål om ökning av vattendjupet samt breddning av det segelbara utrymmet framför landkajen framkommit. Enligt upprättat förslag skulle hamnbassängen på en bredd av 40 m framför kajen samt från denna till hamninloppet fördjupas till 3 m. Vidare skulle en äldre sandfångare, vilken numera icke fungerar, borttagas, tre dykdalber för förtöjning av handelsfartyg i hamnbassängen utföras, vågbrytarna i erforderlig utsträckning repareras samt hamnplanens stensättning förlängas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av statens fiskehamn vid Kivik enligt ovan för en kostnad av 38 000 kr.

168 Vik, Korums kommun. 15 yf, 25 bf, 60 700 kr. Rv, 25 200 kr. Bv, 153 214 kr. Fv. I Viks samhälle, beläget omkring 8 km norr om Simrishamn, anlades under aren 1926—28 med bidrag av statsmedel en fiskehamn för en kostnad av 110 000 kr. Den består av tvenne vågbrytare, omslutande en hamnbassäng. Tilläggsplatser finnas utmed östra vägbrytarens insida. Vattendjupet i hamnen är alltför ringa och tilläggsplatserna för fåtaliga. Vid stormtillfällen går sjön över östra vågbrytaren, som är för låg. Dessutom bryter sjön mittför hamninloppet, så att fiskebåtarnas passage genom inloppet är förenad med stora risker. Föreliggande svåra ölägenheter skulle enligt upprättat förslag avhjälpas genom östra vägbrytarens förlängning mot norr, förstärkning och höjning. Hamninloppet skulle flyttas något i sidled, hamnbassängen fördjupas och utrustas med en landkaj och en slip. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Viks fiskehamn enligt ovan för en kostnad ar— 270 000 kr. Baskemölla, Gladsax kommun. 20 yf, 25 bf, (il (550 kr. Rv, 34 000 kr. Bv. 215 305 kr. Fv. Vid Baskemölla, beläget cirka 5 km norr om Simrishamn, anlades under åren 1925—28 en staten tillhörig fiskehamn. Till utvidgning och förbättring av hamnen har därefter under åren 1943—45 anvisats bidrag med tillhopa 180 000 kr. Önskemål ha framförts om utförande av dels ytterligare en vågbrytare, vilken skulle öka skyddet mot sjögång vid nordostliga vindar, dels ock en landkaj. Fiskehamnsutredningen, som funnit behovet av såväl vågbrytaren som landkajen tveksamt, anser sig icke böra förorda statsbidrag till nya arbeten i Baskemölla fiskehamn, innan ytterligare erfarenhet vunnits om behovet därav.

169 Simrishamns stad. 70 yf, 20 bf, 93 300 kr. Rv, 496 800 kr. Bv, 1 708 524 kr. Fv. Simrishamns hamn omfattar i sitt nuvarande skick dels en handelshamn, dels en fiskehamn. Anläggningarna skyddas mot havet av ett vågbrytaresystem, bestående av tvenne vågbrytare med insegling i östvästlig riktning. Handelshamnen är genom inre pirar delad i tvenne bassänger, benämnda Yttre hamnen och Inre hamnen. Mellan dessa hamnar finnes en stormport, varmed Inre hamnen vid storm kan helt avstängas från Yttre hamnen. Redan vid relativt obetydlig, måttlig, ostlig vind är det svårt för fartyg att kvarligga i Yttre hamnen och även att angöra hamnen. Orsaken härtill är dess synnerligen utsatta läge, vilket medför svår sjöhävning och bottenström i Yttre hamnen. Fiskehamnen utgöres av en särskild hamnbassäng, ansluten till Inre hamnen. Utrymmet i densamma är så litet, att den i staden hemmahörande fiskebåtsflottan, nu uppgående till 40 motortrålare, 6 vrakbåtar och ett 15tal mindre båtar, icke rymmes där utan till stor del måste förläggas till handelshamnen. Under fiskesäsongen användes hamnen vidare såsom stödhamn av fiskare från skilda platser utmed kuststräckan från Karlskrona till Malmö. Slutligen må nämnas, att hamnen under de senare åren i stor utsträckning utnyttjats även av västkustfiskare i betydande antal, och därvid upptaga fiskebåtarna ofta allt utrymme i den för handelssjöfarten avsedda Inre hamnen. Behovet av utvidgning och förbättring av hamnen i Simrishamn är sålunda stort såväl ur handelssjöfartens som fiskets synpunkter. Stadens myndigheter ha också låtit upprätta förslag till erforderliga arbeten. Dessa syfta till en betydande utvidgning av den Yttre hamnen samt utförande av nya vagbiytare och en helt ny, skyddad inseglingsränna. Behovet av ökat utrymme för fiskebåtarna skulle därefter tillgodoses därigenom, att förutom nuvarande fiskehamnen även Inre hamnen helt upplätes för fiskebåtarna. Under hänvisning härtill ha stadens myndigheter framställt önskemål om statsbidrag av för fiskehamnar avsedda medel för handelshamnens utvidgning och förbättring Enligt den föreliggande arbetsplanen skulle totalkostnaderna för arbetena uppgå till 3 230 000 kr., alternativt till 2 905 000 kr. Fiskehamnsutredningen finner starkt behov av ökat utrymme för fiskebåtsflottan i Simrishamn föreligga. Även den föreslagna, förbättrade inseglingen erfordras för beredande av nödigt skydd för fiskebåtarna. Med hänsyn härtill synes anledning ej föreligga till erinran mot att statsbidrag av för fiskehamnar avsedda medel utgå å den del av kostnaderna för hamnförbättringen, som kan anses svara mot fiskets andel i sjöfarten på hamnen. Frågan om behovet av hamnens utvidgning och förbättring för handelssjöfarten torde emellertid för närvarande vara under prövning inom 1944 års hamnutredning och dennas resultat synes böra avvaktas, innan slutlig ställning tages till frågan om statsbidrag till arbetena. Med hänsyn härtill har fiskehamnsutredningen, ehuru snara åtgärder äro erforderliga för tillgodoseende av behovet av ökat skydd och utrymme för fiskebåtsflottan i Simrishamn, icke ansett

170 Brantevik

0 :'

100m '

•

-I

sig böra medtaga företaget i sitt förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar. Utredningen förutsätter emellertid, att frågan — därest 1944 års hamnutredning icke skulle finna skäl förorda handelshamnens utvidgning och förbättring — upptages till ny prövning ur fiskets synpunkter. Brantevik, Ö. Nöbbelövs kommun. 21 yf, 20 bf, 29 215 kr. Rv, 79 900 kr. Bv, 206 563 kr. Fv. Branteviks fiskeläge ligger cirka 5 km söder om Simrishamn. Med bidrag av statsmedel utfördes här redan under åren 1877—79 tvenne hamnanläggningar, nämligen Simris—Brantevik och Nöbbelöv—Brantevik. Sedermera ombyggdes den i Nöbbelöv belägna hamnen under åren 1933—38 och 1942 för en sammanlagd kostnad av 269 000 kr. I sitt nuvarande skick består den av två yttre, friliggande vågbrytare samt två inre vågbrytare, de senare omslutande hamnbassängen. Denna är genom två pirar uppdelad i en större och två mindre hamnbassänger. Hamnen har ett mycket utsatt läge på den öppna kusten. Den yttre, norra vågbrytaren skadades under en storm i januari 1945. Tång och sand driva in i hamnen och grunda därvid upp vissa delar av denna, Vid storm är sjöhävningen i den inre småbåtsbassängen besvärande. Sjön går samtidigt över vissa kajplaner, så att dessas hårdgöring av grus spolas bort. För småbåtarna är tillgängligt utrymme för litet. Enligt upprättat förslag skulle den norra av de yttre vågbrytarna förlängas, varigenom bättre skydd mot sjön erhålles. Vidare skulle småbåtsbassängerna fördjupas och utrustas med kajer, bröstvärnet på den södra, inre vågbrytaren höjas och den inre småbåtsbassängen förses med stormport och slip. Slutligen skulle kajplanen vid den större bassängen stensättas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Branteviks fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 125 000 kr.

171 O 'o»'""1

/00m.

50 !

:

i

:

!

i

i

i

! — i

Skillinge. O. Hoby kommun. 27 yf, 25 bf. 44 095 kr. Rv, 70 350 kr. Bv, 301 082 kr. Fv. Skillinge är beläget vid länets ostkust cirka 6 km söder om Brantevik. Med statsbidrag utfördes redan 1880 vissa hamnanläggningar här. Sedermera har hamnen vid flera tillfällen, senast 1928—29 och 1938—39, förbättrats för en sammanlagd kostnad av 226 800 kr. För närvarande består den av två vågbrytare, omslutande en hamnbassäng. Såväl utmed vågbrytarnas insidor som utmed stranden finnas kajer. Anläggningarna äro i gott skick. Fiskebåtsflottan i Skillinge har under senaste åren avsevärt utökats. Vidare äro på platsen hemmahörande ett 15-tal större fraktskutor, vilka erfordra utrymme i hamnen. Slutligen äger Skillinge stor betydelse såsom utlastningsplats för sockerbetor, vilka under betsäsongen transporteras härifrån till Karlshamn av en fraktbåtsflotta, omfattande 10 ä 15 motorfartyg. På grund härav samt med hänsyn till vad nedan anföres beträffande Ornahusens hamnförhållanden, erfordras en väsentlig utvidgning av hamnen i Skillinge. Enligt upprättat förslag skulle en ny hamnbassäng anordnas för fiskebåtarna. Den skulle erhållas genom byggande av en ny vågbrytare samt utförande av nya landkajer. I förslaget inga vidare en kortare utbyggnad a v den befintliga västra vågbrytaren samt fördjupning genom muddring av den nya fiskebatsbassängen. Efter förslagets utförande skulle den nuvarande hamnbassängen kunna helt ställas till handelssjöfartens förfogande. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Skillinge fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 297 000 kr. örnahusen, Ö. Hobv kommun. 20 yf, 22 bf, 98 755 kr. Rv, 33 750 kr. Bv, 281 633 kr. Fv.

172 Örnahusen är beläget 3 ä 4 km söder om Skillinge. Hamnanläggningar saknas helt. Fiskarna måste därför draga upp sina båtar på land. Vid storm tillf alien, dä detta icke är möjligt, måste de söka nödhamn i Skillinge. Fiskarna utöva sålunda i avsaknad av skyddande hamn sitt yrke under utomordentligt svåra förhållanden. Kusten utanför Örnahusen är öppen, sandig och mycket långgrund. Förutsättningarna för anläggning av en hamn äro därför dåliga. Med hänsyn till fiskets relativt stora omfattning har fiskehamnsutredningen undersökt olika alternativ till hamnfrågans lösning. Byggandet av en under alla förhållanden användbar hamn på platsen har därvid visat sig komma att draga sä stora kostnader, att utredningen icke ansett rimligt att förorda detta, i all synnerhet som skyddad hamn finnes på så kort avstånd från platsen som i Skillinge. Däremot vore det möjligt att vid Örnahusen förlägga en tillläggspir för en till 110 000 kr. beräknad kostnad. Denna skulle i så fall byggas rakt ut från land och givas sådan utformning, att sjön fritt kunde passera under piren. Längden å piren skulle bliva cirka 100 m för ernående utan muddring av erforderligt vattendjup vid tilläggsplatserna. Genom undvikande av muddring i sandbottnen samt genom sjöns fria passage genom piren skulle sandavlagringar invid piren i möjligaste mån undgås. Emellertid skulle intet som helst skydd mot sjögången erhållas, och fiskebåtarna skulle även vid relativt liten vindstyrka behöva tagas upp på land eller förflyttas till Skillinge. Förslaget skulle därför knappast innebära någon lösning av platsens hamnfråga. Fiskehamnsutredningen har sålunda funnit förhållandena på platsen vara sådana, att användbar hamn där icke kan utföras inom rimlig kostnadsram. Fiskarna synas därför böra hänvisas till att förlägga sina båtar i Skillinge, vars hamn utredningen här ovan föreslår utvidgad. Utredningen vill emellertid i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att en direkt väg mellan Skillinge och Örnahusen kommer till utförande utmed kusten. Härigenom skulle tiden för fiskarnas resor mellan hamnen i Skillinge och hemorten i Örnahusen väsentligt förkortas och ölägenheterna av fiskebåtarnas förläggning i Skillinge avsevärt minskas. Till väganläggningen torde, om vägen icke utföres såsom allmän, statsbidrag kunna erhållas enligt gällande bestämmelser om statsbidrag till enskild väghållning.

Kåseberga, Valleberga kommun. 21 yf, 3 bf, 54 091 kr. Rv. 116 841 kr. Bv, 107 577 kr. Fv. Kåseberga fiskeläge ligger pa Skånes sydkust cirka 16 km öster om Ystad. Hamn anlades här med bidrag av statsmedel redan under aren 1882—85. En större ombyggnad utfördes under åren 1929—33 och även därefter ha vid flera tillfällen mindre förbättringar utförts. Sedan 1929 ha anläggningsarbeten i hamnen utförts med statsbidrag för en kostnad av sammanlagt 179 100 kr. Hamnen består nu av tvenne vågbrytare, den ena försedd med sandfån-

173 O

50 WOm

gare. I hamnbassängen finnas kajer och slip. Livräddningsstation är förlagd till hamnen. På platsen förekommer sanddrift, varigenom hamnen uppgrundas. Den befintliga sandfångaren har rasat och fyller ej längre sitt ändamål. Enligt upprättat förslag skulle en helt ny sanclfångare uppföras öster om hamnen. Den skulle från land föras ut till 4 m vattendjup. I samband därmed skulle den västra vågbrytaren förlängas i riktning mot den nya sandfångaren, varvid nytt och lämpligare hamninlopp bildas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Kåseberga fiskehamn enligt ovan för en kostnad av '287 000 kr. Torekov, Torekovs kommun. 17 vf, 20 bf, 19 500 kr. Rv, 73(500 kr Bv 72 512 kr. Fv. Vid Torekov utfördes redan under åren 1884—8(5 med bidrag av statsmedel en vågbrytare mellan stranden och ett utanför denna liggande skär. Under åren 1930—34 ombyggdes hamnen och övertogs därvid av staten. Förutom av den förenämnda vågbrytaren består hamnen nu av en mindre hamnbassäng inom pirar med tilläggsplatser. I bassängen finnas slip och livräddningsstation. Innanför vågbrytaren har vattendjupet genom muddring ökats, så att en yttre hamnbassäng erhållits. Såväl denna yttre hamnbassäng som inseglingsrännan ha numera uppgrundats. Till fördjupning av dessa delar av hamnen har Kungl. Maj:t under år 1945 anvisat anslag av 50 000 kr., och detta arbete är under utförande. Den befintliga inre hamnbassängen torde få anses tillräckligt stor för de på platsen hemmahörande fiskebåtarna. Emellertid utnyttjas statens fiske-

174 Torekov

o-plats för större båtar b< -'- •»• mindre *-

hamn vid Torekov numera i stor utsträckning av bohuslänska fiskare under vintersäsongen såsom bashamn vid trålfiske i södra Kattegatt. För därvid använda, större fiskebåtar erfordras tilläggsplatser och ökat vattendjup i yttre hamnbassängen. Vidare ger vågbrytaren icke tillräckligt skydd mot sjögången vid hårt väder. Enligt upprättat förslag skulle vågbrytaren förlängas cirka 90 m mot öster. P å nuvarande vägbrytarens insida skulle utföras en brygga med tilläggsplatser och utanför denna skulle vattendjupet ökas till 4 m. Vidare skulle vägbrytarens krönhöjd ökas, så. att sjön ej slår över. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av statens fiskehamn vid Torekov enligt ovan för en kostnad av 213 000 kr. Kattvik, Hovs kommun. 10 yf, 9 bf, 18 239 kr. Rv, 6 875 kr. Bv, 35 323 kr. Fv. Kattviks fiskeläge ligger vid Laholmsbukten cirka 7 km väster om Båstad. Hamnplatsen ligger öppen mot havet och anordningar till skydd för båtarna saknas helt, varför båtarna vid pålandsvind måste dragas upp på stranden. Fiskehamnsutredningen har föranstaltat om upprättande av förslag till fiskehamn på platsen. Enligt förslaget skulle tvenne vågbrytare utföras, omslutande en hamnbassäng av erforderlig storlek. I hamnen skulle anläggas en tilläggsbrygga och en hamnplan. Ehuru förslagets omfattning i görligaste mån begränsats, uppgår beräknade kostnaden för anläggningen till 363 000 kr. Utredningen har icke ansett sig för närvarande kunna förorda utförande av en så dyrbar anläggning på platsen med hänsyn till fiskets begränsade omfattning. De av utredningen här ovan förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Kristianstads län (sid. 257).

175 Malmöhus län. (Översiktskarta se s. 1G4.) Inom Malmöhus län finnas enligt 1943 års officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 1 054 yrkes- och 459 binäringsfiskare. Utmed länets kust finnas relativt inånga större fiskelägen, varav flera med bidrag helt eller delvis av statsmedel fått sina hamnar förbättrade. Behovet av ytterligare hamnar samt av förbättringar i befintliga hamnar är emellertid stort. I länet finnas tre staten tillhöriga fiskehamnar i Barsebäck, Gislöv och Östra Torp. Med bidrag av statsmedel ha anlagts eller förbättrats fiskehamnar i Abbekås, Arild, Borstahusen, Bäckviken, Domsten, Hörte, Kyrkbacken, Lerberget, Limhamn, Mölle, Nyhamnsläge, Skanör, Skåre, Skäret, Svanshall, Viken, Vikhög och Ålabodarna. Fisket bedrives huvudsakligen efter torsk, sill, flundra, ål och rödspotta. Fångstvärdet uppgick år 1943 till 4,82 milj. kronor, motsvarande omkring 4,i % av värdet av fångsten av saltsjöfisket i hela landet. Av de vid fisket använda motordrivna fiskebåtarna äro de flesta däckade. De största (rnotortrålare) ha ett djupgående av 2,5—3 m. Länsstyrelsen i Malmöhus län har i anslutning till ett av fiskeriintendenten i Västerhavets distrikt avgivet yttrande förordat anläggning eller förbättring av fiskehamnar i Hälsingborg, Sibbarp (Malmö), Häljaröd, Vikhög och Skäret samt under vissa förutsättningar i Ystad och Gislöv. Förutom förenämncla projekt ha följande varit föremal för utredningens prövning, nämligen Svarte, Abbekäs, Hörte, Lilla Bedinge, Östra Torp, Böste, Kämpinge, Barsebäck, Borstahusen, Bäckviken, Fortuna, Lerhamn, Arild och Svanshall. Till anläggning av fiskehamnar vid Häljaröd och Skäret har Kungl. Maj:t under utredningsarbetets gång anvisat statsbidrag. Ystads stad. 37 yf, 2 bf, 59 640 kr. Rv, 36 600 kr. Bv, 203 963 kr. Fv. Den nuvarande fiskehamnen i Ystad är belägen i östra delen av stadens handelshamn. Fiskebåtarna disponera här en cirka 100 m lång kaj vid en 12 m bred och 1,5—2 m djup hamnbassäng. I denna finnes ett släpställe för mindre båtar. Omedelbart väster om fiskehamnen samt vid bostadsområdet i Revlmsen finnas områden för nättorkning m. m. I Revhusen äro flertalet fiskare bosatta. Många av bostadshusen äro gamla och i dåligt skick. Fiskehamnen, som anlagts på 1870-talet, är otillräcklig i vad avser kajlängd och vattendjup redan för de i staden hemmahörande båtarna. Ystad anlöpes dessutom i stor utsträckning av båtar från andra orter. Behovet av bättre hamnförhållanden för fisket är därför stort. E n omfattande utbyggnad av Ystads handelshamn är projekterad att äga rum i tre etapper. Den första utbyggnadsetappen är påbörjad. Vid genomförande av den andra etappen måste omkring halva antalet av bostadshusen

176 i Revhusen rivas och där boende fiskare nödgas då flytta till bostäder i andra delar av staden. Under tredje utbyggnadsetappen komma de nu för garntorkning m. m. använda områdena att tagas i anspråk för handelshamnen. Senast vid påbörjande av denna etapp torde det bliva nödvändigt att anlägga ny fiskehamn i staden. Enligt ett genom stadens försorg upprättat förslag skulle en ny fiskehamn anläggas vid Stora Sjöudden cirka 2 km väster om handelshamnen. Här skulle tvenne vågbrytare uppföras, omslutande en hamnbassäng, inom vilken två tilläggspirar och en slip skulle anläggas. Vidare skulle ett område i land iordningställas för garntorkning, sjöbodar m. m. Förslaget har kostnadsberäknats till 990 000 kronor. Gentemot den nya fiskehamnens placering vid Stora Sjöudden har fiskarnas lokalförening framfört erinringar och därvid uttalat, att hamnen borde förläggas öster om handelshamnen, huvudsakligen därför att den därvid skulle komma att ligga närmare de bästa fångstplatserna för agn. Emellertid torde möjligheterna att öster om handelshamnen förlägga en fiskehamn vara sämre än vid Stora Sjöudden. Fiskehamnsutredningen har funnit starka skäl föreligga för anläggning av en ny fiskehamn i Ystad. Med anläggningens utförande torde emellertid — såvitt nu kan bedömas — kunna anstå intill den tidpunkt, då handelshamnens andra utbyggnadsetapp slutförts. P å grund härav har utredningen icke ansett sig böra inrymma företaget i den plan för byggande av fiskehamnar under de närmaste 5 åren, som utredningen framlägger. Gentemot förslaget att förlägga den nya fiskehamnen till Stora Sjöudden har utredningen intet att erinra. Förslaget torde dock kunna förenklas — bland annat genom ersättande av de dyrbara pirarna med förtöjningsbryggor — och de avsevärda kostnaderna därigenom nedbringas. Svarte, Balkakra kommun. Svarte är beläget cirka 6 km väster om Ystad. I orten äro enligt uppgift 3 yrkesfiskare bosatta. Hamn saknas, men önskemål om anläggning av fiskehamn ha framförts. Fiskehamnsutredningen har med hänsyn till fiskets ringa omfattning icke funnit skäl att föranstalta om förslag till hamnanläggning på platsen. Abbekås, Skivarps kommun. 32 yf, 4 bf, 109 225 kr. Rv, 33 200 kr. Bv, 164 864 kr. Fv. Abbekås fiskeläge ligger cirka 15 km väster om Ystad. Med bidrag av statsmedel utbyggdes hamnen under åren 1928—29 för en kostnad av 156 800 kronor. Den består av två hamnbassänger, skyddade av vågbrytare och utrustade med kajer. Hamnanläggningen är i gott skick, men den är utsatt för sanddrift, som förorsakar uppgrundning. Uppmucldringar ha utförts med statsbidrag åren 1936, 1939 och 1946. Verkställda utredningar ha givit vid handen, att åtgärder till förhindrande av igensandningen skulle

-

, °

SO

/00m.

I bliva så dyrbara, att återkommande uppmuddringar ur ekonomisk synpunkt äro att föredraga. Enligt upprättat förslag skulle vattendjupet genom muddring fördjupas till 3 m i hamninloppet och till 2,5 m i hamnbassängerna. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Abbekås fiskehamn enligt ovanför en kostnad av.. 35 000 kr. Hörte, O. Vemmenhögs kommun. Hörte fiskehamn ligger cirka 3 km väster om Abbekås. Med bidrag av statsmedel anlades här under åren 1937—39 en hamn för en kostnad av 86 000 kronor. I hamnen, som skyddas av två vågbrytare, utmynnar ett mindre vattendrag, varigenom hamnen är lämplig för lagring av ål. Sådan lagring sker också i stor omfattning. Vid storm uppstår besvärande sjöhävning i inre delen av hamnbassängen och sjöarna föra med sig tång över den östra vågbrytaren. Denna har under vintern 1944—45 skadats. Enligt upprättat förslag skulle sjöhävningen i hamnens inre del motverkas genom utförande av två korta, inre vågbrytare. Vidare skulle östra vågbrytaren förstärkas och delvis höjas för undvikande av överspolningen. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Hörte fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .... 34 000 kr. Lilla Bedinge, Lilla Bedinge kommun. 34 yf, 5 bf, 88 085 kr. Rv, 32 500 kr. Bv, 178 519 kr. Fv. Lilla Bedinge fiskeläge, som ligger cirka 17 km öster om Trälleborg och cirka 5 km öster om statens fiskehamn vid Östra Torp, saknar hamn och fiskebåtarna måste därför dragas upp på stranden. Denna är öppen och oskyddad. Sand- och tångdrift förekommer. För närvarande är ett antal 12—1840 4fi

o

so

.'00

- • 7. / >

av de större, i Lilla Bedinge hemmahörande fiskebåtarna stationerade i statens fiskehamn i Östra Torp. Med hänsyn till förhållandena på platsen skulle anläggning av en hamn vid Lilla Bedinge komma att draga avsevärda kostnader. Ehuru båtantale t är relativt stort och fisket av betydande omfattning, har fiskehamnsutredningen därför icke ansett sig böra förorda anläggning av fiskehamn på platsen. Utredningen förordar emellertid i det följande viss utökning av tilläggsplatserna i Östra Torps fiskehamn i syfte, bland annat, att underlätta för de i Lilla Bedinge hemmahörande fiskarna att i större utsträckning utnyttja nämnda hamn. ö s t r a T o r p , Ö. Torps kommun. 31 yf, 6 bf, 48 650 kr. Rv, 88 050 kr. Bv, 217 400 kr. Fv. Statens fiskehamn vid Östra Torp ligger vid Smygehuk cirka 13 km öster om Trälleborg. Hamnen anlades under åren 1918—22 samt förbättrades under åren 1939—41. Sammanlagda byggnadskostnaden har uppgått till 881 482 kronor. I befintligt skick består hamnen av en yttre och en inre hamnbassäng, skyddade av ett vågbrytaresystem. I inre bassängen finnas kajer och slip. Anläggningarna äro i gott skick. Vid ostliga stormar kastas stora mängder tång och sand över den östra vågbrytaren in i den yttre hamnbassängen, som därigenom uppgrundas. Vid vissa vindar uppstår sådan oro i den yttre bassängen, att hamnen icke utan risk kan angöras. Trafiken pä hamnen har visat kontinuerlig ökning, varför ytterligare tilläggsplatser erfordras. Enligt upprättat förslag skulle östra vägbrytarens bröstvärn höjas och förstärkas. Bredden i yttre hamninloppet skulle minskas genom förlängning av den västra vågbrytaren. Vidare skulle bassängerna och inseglingsrännan

179 Östro Torp

uppmuddras och en ny tilläggsbrygga med 68 m längd utföras. Slutligen skulle en hamnplan och vissa tillfartsvägar förses med gatstensbeläggning. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av statens fiskehamn vid Östra Torp enligt ovan för en kostnad av t43 000 /r_ Böste. Lilla Isie kommun. 17 yf, 4 bf, 31935 kr. Rv, 13 550 kr. Bv, 104046 kr. Fv. Böste fiskeläge ligger cirka 3 km väster om statens fiskehamn vid Östra Torp. På platsen finnas inga hamnanläggningar, varför fiskarna äro hänvisade att förlägga sina större båtar i Östra Torp. De mindre båtarna draga de upp pä land. Fiskets omfattning skulle väl motivera en hamnanläggning på platsen. Emellertid är kusten helt öppen, långgrund och sandig, Terräng-förhållandena äro sälun da ogynnsamma och en hamnanläggning skulle draga stora kostnader. P ä grund härav samt då god hamn finnes i det närbelägna Östra Torp, anser sig fiskehamnsutredningen icke böra förorda anläggning av fiskehamn vid Böste. Gislöv, Gislövs kommun. 42 yf, 6 bf, 96 005 kr. Rv. 43 500 kr Bv 308 799 kr. Fv. Statens fiskehamn vid Gislöv ligger cirka 5 km öster om Trälleborg. Den anlades under åren 1919—24 för en kostnad av 1 521 240 kronor samt förbättrades ar 1942 för en kostnad av 14 700 kronor. I sitt nuvarande skick består den av en relativt stor hamnbassäng, skyddad av tvenne vågbrytare. Innanför den västra vågbrytaren finnes hamnplan och kaj samt slip. Till följd av bassängens storlek uppstår vid vissa vindar besvärande sjögång i hamnen. Västra vägbrytarens yttre del överspolas vid västliga och sydliga stormar.

180 Enligt upprättat förslag skulle sjögången vid tilläggskajen minskas genom uppdelning av hamnen i två bassänger, en inre och en yttre. Detta skulle ske "enom utförande av ett vågskydd, utbildat delvis såsom en vertikal skärm av timmer på stöd av timmerkistor, delvis såsom vågbrytare av stenfyllda timmerkistor. Vidare skulle bröstvärnet på västra vågbrytaren höjas och förlängas. Slutligen skulle stensättningen på hamnplanen omsättas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av statens fiskehamn vid Gislöv enligt ovan för en kostnad av 93 000 kr. Kämpingebukten, Rangs kommun. 14 yf, 2 bf, 51 665 kr. Rv, 21 400 kr. Bv, 92 833 kr. Fv. Sedan länge ha önskemål förelegat om anläggning av en fiskehamn vid Kämpingebukten. Kusten är emellertid långgrund och utsatt för sand- och tångdrift. En hamnanläggning skulle därför bliva dyrbar. Sedan Falsterbo kanalen färdigställts, har frågan emellertid kommit i ett nytt läge. I skydd av ledarmarna vid kanalens södra mynning är det nämligen möjligt att för begränsad kostnad anlägga en väl skyddad fiskehamn. Den anses komma att utnyttjas icke endast av de i Kämpinge hemmahörande fiskarna utan jämväl av fiskare från orter vid Öresund, vilka efter Falsterbokanalens tillkomst i allt större utsträckning under vissa årstider börjat bedriva fiske i Östersjön. Enligt upprättat förslag skulle en inre vågbrytare anläggas pä östra sidan av kanalens mynningsbassäng vid Kämpingebukten. I den innanför vågbrytaren bildade, för fiskebåtarna avsedda bassängen skulle anläggas en förtöjningspir med en längd av 63 m. Genom muddring skulle vattendjupet i fiskehamnen ökas till 2,5 m i yttre och 2 m i inre delen. Fiskehamnsutredningen förordar

\

^

^

>

bd

•

•

, I

anläggning av KämpingebuJctens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av

110 000

h.

Sibbarp, Malmö stad. 86 yf, 30 bf, 156 950 kr. Rv, 205 200 kr Bv 238 977 kr. Fv.1) De i Sibbarp hemmahörande fiskarna ha sina båtar förlagda till den s. k. Sumphamnen söder om Limhamn. Hamnanordningarna äro synnerligen bristfälliga. Även övriga fiskare i Malmö äro i behov av bättre hamnförIiållandeu. Båtarna förtöjas nu på flera olika platser i staden. Malmö stad avser enligt erhållna uppgifter att vid Sumphamnen utföra en badanläggning. Fiskebåtarna måste då flyttas till annan hamn. Erforderligt utrymme torde emellertid icke kunna beredas dem vare sig i Malmö hamn eller i Limhamns fiskehamn. Enligt till fiskehamnsutredningen inkomna meddelanden ha såväl fiskerimtendenten i Viisterhavets distrikt som vederbörande fiskareorganisation hos stadens myndigheter hemställt om utredning och förslag till ny fiskehamn i staden. Fiskehamnsutredningen, som funnit starka skäl föreligga att anlägga ny tiskehamn på lämplig plats inom Malmö stad, förutsätter, att förslag till sådan hamn upprättas genom stadens försorg samt att den planerade badanläggningen vid Sumphamnen icke påbörjas, förrän den nya hamnen färdigställts och upplåtits för fiskebåtsflottan. Då erforderlig utredning angående den nya fiskehamnens placering och l

) De statistiska siffrorna avse ej endast Sibbarp utan hela Malmö stad utom Limhamn.

182 Vikhöq

utformning torde kräva relativt lång tid, har fiskehamnsutredningen icke ansett sig böra inrymma företaget i sitt förslag till 5-ärsplan för byggande av fiskehamnar i Malmöhus län. Skulle det visa sig nödvändigt att utföra anläggningen redan inom de närmaste åren, torde emellertid statsbidrag därtill böra anvisas av i särskild ordning äskade medel. Vikhög, Löddeköpinge kommun. 16 yf, 2 bf, 48 100 kr. Rv, 15 440 kr. Bv, 48 280 kr. Fv. Vikhögs fiskeläge ligger vid Öresund cirka 14 km norr om Malmö. Vissa hamnanläggningar utfördes där redan under åren 1905—06. E n fullständig ombyggnad av hamnen för en kostnad av 84 000 kr. utfördes med statsbidrag under åren 1924—25. Hamnbassängen skyddas av en större vågbrytare samt en lång pir av trä. Kaj, släpställe och garntorkningsplats finnas. Hamnbassängen uppgrundas alltmer av sand och tång, som vid kraftig sjögång spolas över vågbrytaren. Vattendjupet understiger för närvarande 1 m närmast denna. Träpiren är i bristfälligt skick. Enligt upprättat förslag skulle vägbrytarens bröstvärn förlängas cirka 30 m och hamnbassängen fördjupas genom muddring. Träpiren skulle ersättas med en ny. Vidare skulle en inre vågbrytare anläggas, så att en lugnare, inre hamnbassäng utbildas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Vikhögs fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 88 000 kr. Barsebäck, Barsebäcks kommun. 32 yf, 4 bf, 91 900 kr. Rv, 31 300 kr. Bv, 130 107 kr. Fv. Statens fiskehamn vid Barsebäck ligger vid Öresund cirka 13 km söder om Landskrona. Hamnen utbyggdes under åren 1922—24 samt förbättrades under åren 1941—42 för en sammanlagd kostnad av 533 489 kr.

183 Hamnen är i sitt nuvarande skick fullt tillfredställande med undantag därav, att släpstället bör ersättas med en slip. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av en slip i Barsebäcks fiskehamn med användande av för smärre arbeten avsedda medel. Borstahusen, Landskrona stad. 55 yf, 5 bf, 150 200 kr. Rv, 107 000 kr. Bv, 177 552 kr. Fv. Borstahusens fiskehamn i Landskrona anlades under åren 1921—24 och förbättrades under år 1939. Sammanlagda kostnaden, vara statsbidrag utgått, utgjorde 371950 kr. Under år 1946 anvisades statsbidrag av 27 000 kronor till fördjupning av hamnen. Vågbrytarna äro i behov av förstärkning. I synnerhet den södra vågbrytaren är i så dåligt skick, att genombrytning eller ras kan befaras. I kajernas stensättning ha sättningar skett. Enligt ett av stadens byggnadschef upprättat förslag skulle den erforderliga förstärkningen av vågbrytarna samt omsättning av stenbeläggningen draga en kostnad av 44 000 kr. Fiskehamnsutredningen, som funnit de föreslagna arbetena vara hänförliga till staden åvilande normalt underhåll, har icke ansett sig böra förorda statsbidrag till dessa arbetens utförande. Bäckviken. S:t Ibbs kommun. 20 yf, 40 bf, 39 250 kr. Rv, 58 500 kr. Bv, 67 705 kr. Fv l . Bäckvikens fiskehamn på Ven anlades med statsbidrag under åren 1927—28 för en kostnad av 133 000 kr. Hamnen uppgives vara i tillfredsställande skick dock med undantag därav, att en brygga erfordrar reparation. Fiskehamnsutredningen har funnit den ifrågasatta reparationen vara att hänföra till normalt underhåll, som åvilar hamnintressenterna, Fortima, Kvistofta kommun. Fortuna är beläget cirka 9 km norr om Landskrona. Enligt uppgift finnas där 4 yrkesfiskare. På platsen finnes en tilläggspir av sten. Önskemål om anläggning av en vågbrytare till skydd mot sjögången ha framförts. Med hänsyn till den ringa omfattningen av det fiske, som bedrives med utgångspunkt från Fortuna, har fiskehamnsutredningen icke ansett sig böra förorda statsbidrag till förbättring av hamnförhållandena på denna plats. Hälsingborgs stad. 19 yf, 20 bf, 32 800 kr. Rv, 43 600 kr. Bv, 108 448 kr. Fv 2. De i Hälsingborgs stad hemmahörande fiskebåtarna ligga på ett flertal olika platser i och invid stadens handelshamn. På vissa av dessa platser, såsom i Oceanhamnen, ha de dåligt skydd. Önskemål ha framförts om anläggning av en särskild fiskehamn. 1

De statistiska uppgifterna avse hela ön Ven. - De statistiska uppgifterna avse Hälsingborgs stad exklusive Gravarna och Råå.

184 O

50 I00m\

I staden pågå för närvarande omfattande utredningar rörande handelshamnens utvidgning och förbättring. Innan dessa utredningar slutförts och beslut därefter fattats om hamnens framtida placering, storlek och utformning, torde det icke vara möjligt att åstadkomma någon lösning av fiskehamnsfrågan. P å grund härav och ehuru starka skäl tala för anläggning så snart ske kan av en särskild fiskehamn i Hälsingborg, har fiskehamnsutredningen icke ansett sig böra inrymma förslag till fiskehamn i Hälsingborg i den upprättade 5-årsplanen för byggande av fiskehamnar i Malmöhus län. Utredningen förutsätter emellertid, att stadens myndigheter, så snart förhållandena det medgiva, vidtaga åtgärder till förbättring av hamnförhållandena för fisket. Skulle anläggningen komma till utförande inom den för 5-årsplanen avsedda tidsperioden, torde statsbidrag kunna utgå av medel, som reserverats fölbrådskande och oförutsedda arbeten. Lerhamn, Brunnby kommun. Lerhamn ligger cirka 5 km söder om Kullens spets. Enligt uppgift äro 2 yrkes- och 4 binäringsfiskare bosatta där. De förtöja sina båtar vid en stenpir, tillhörig Krapperups gård. Önskemål ha framförts om reparation av pir samt om muddring invid densamma. Med hänsyn till den ringa omfattningen av det fiske, som bedrives med utgångspunkt från Lerhamn, har fiskehamnsutredningen icke ansett sig böra förorda statsbidrag till förbättring av hamnförhållandena, på denna plats. Arild, Brunnby kommun. 66 966 kr. Fv.

15 yf, 12 bf, 23 950 kr. Rv, 42 800 kr. Bv.

185 Arild ligger vid Skälderviken på Kullens nordsida. Ortens fiskehamn har med bidrag av statsmedel utbyggts under åren 1905, 1926—27 och 1933—34. Sistnämnda båda utbyggnader ha tillhopa dragit en kostnad av 139 700 kr. I sitt nuvarande skick består hamnen av en bassäng, skyddad av två vågbrytare med kajer på insidorna. Såväl inloppet som hamnbassängen har otillräckligt vattendjup. Södra vågbrytaren är för låg. Ökning av antalet tilläggsplatser erfordras. Enligt upprättat förslag skulle hamnen och inloppet fördjupas, delvis genom muddring, delvis genom schaktning efter torrläggning. En ny tillläggsbrygga, speciellt avsedd för småbåtarna, skulle anläggas. Slutligen skulle södra vågbrytaren förses med bröstvärn pä en längd av cirka 80 m. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Arilds fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .. 135 000 kr. Svanshall, Jonstorps kommun. 15 yf, 10 bf, 17 750 kr. Rv, 10 100 kr. Bv, 30 298 kr. Fv. Svanshalls fiskeläge ligger vid Skäldervikens södra strand. Med bidragav statsmedel anlades här under åren 1924—27 en fiskehamn för en kostnad av 145 400 kr. Den består av två vågbrytare, vilka omsluta en hamnbassäng. På vagbrytarnas insidor äro tilläggsplatser anordnade. Utmed södra vågbrytaren ligger sålunda en träbrygga, vilken är i behov av ombyggnad. Hamnbassängen är vid hårt väder mycket orolig. Enligt upprättat förslag skulle hamninloppets bredd minskas genom för-

186 langning av den södra vågbrytaren. Även den norra vågbrytaren skulle förlängas, så att inloppet till hamnen blir mera skyddat mot sjö från öster och nordost. Utmed den södra skulle ny kaj av betong med en längd av cirka 20 m uppföras och träbryggan i övrigt förses med nytt däck. Släpstället skulle repareras och förlängas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Svanshalls fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 00 000 kr. De av utredningen härovan förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Malmöhus län (sid 258).

187 HRLLRNDS LAN

T

1 SCW

'A/ /

Goftekör '

^\ J

Vfdeberg 5 # O Träs/öv _Jm GQ//vböck, \

r/9£ASN&£#G

G tommen *•<!*

O

km/O

O

Skota

10 20

Grö-f[//'k

JO

Wkrn

Hallands län. Inom Hallands län finnas enligt 1943 ärs officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 649 yrkes- och 172 binäringsfiskare. E t t flertal större fiskelägen finnas. Frän vissa av dessa ha önskemål om hamnförbättringar framförts till utredningen. I länet finnas två staten tillhöriga fiskehamnar, belägna vid Glommen och Träslöv. Med bidrag av statsmedel ha fiskehamnar anlagts eller förbättrats vid Bua, Galtabäck, Gottskär, Grötvik, Lerkil och Videberg. Havsfisket bedrives efter åtskilliga fiskslag, men av torsk, vitling, sill, makrill, flundra och röclspotta äro fångsterna störst. Fångstvärdet uppgick år 1943 till 3,5 9 milj. kronor, motsvarande omkring 3 % av värdet av fångsten av saltsjöfisket i hela landet. Det halländska fisket tenderar att alltmer bliva ett högsjöfiske av samma karaktär som det i Göteborgs och Bohus län (se nedan). Vid fisket använda motordrivna båtar äro i regel däckade och de större ha ett djupgående av 3 m. Länsstyrelsen i Hallands län har åberopat ett yttrande av fiskermitendenten i Västerhavets distrikt, vari denne förordat förbättring av fiskehamnarna i Glommen, Videberg, Träslöv, Lerkil och Grötvik ävensom av hamnen i Falkenbergs stad. Fiskeriintendenten har sedermera i ett direkt till utred-

188 Gröfi//k

ningen avgivet yttrande förordat jämväl förbättring av Bua fiskehamn samt tillstyrkt närmare utredning rörande behovet av hamnanläggning vid Stavdered. Förutom nämnda projekt ha önskemål om anläggning av fiskehamn vid Särdal varit föremål för utredningens prövning. Till erforderliga arbeten i Videberg har Kungl. Maj:t under utredningsarbetets gång anvisat statsbidrag och anläggningen är numera färdig. Beträffande den ifrågasatta förbättringen av Falkenbergs hamn får utredningen hänvisa till sitt förslag till inrättande av särskilda vinterhamnar för västkustfisket. Grötvik, Söndrums kommun. Grötviks fiskeläge ligger cirka 7 km sydväst om Halmstad. Enligt uppgift finnas på platsen 8 yrkesfiskare med 3 större och 4 mindre fiskebåtar. Med bidrag av statsmedel anlades under åren 1937—1938 en hamnanläggning, bestående av vågbrytare samt en lastkaj ined hamnplan. Ar 1943 utfördes vissa reparationer av inträffade stormskador a vågbrytarna. Samman lagda kostnaden för i Grötvik utförda arbeten uppgår till 194 000 kronor. Lastkajen användes huvudsakligen av lastfartyg, speciellt för utlastning av sten. Fiskebåtarna sakna lämpliga tilläggsplatser i hamnen. Enligt upprättat förslag skulle inom befintlig hamnbassäng utföras en friliggande tilläggsbrygga för fiskebåtarna. Denna skulle genom tvenne bryggor förbindas med stranden, där tillfartsväg skulle anordnas. Framför tilläggsbryggan skulle vattendjupet ökas genom muddring till 2 m. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Grötviks fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 50 000 kronor. Särdal, Harplinge kommun. Särdal ligger cirka 13 km nordväst om Halmstad. På platsen finnes ingen hamnanläggning. Antalet yrkesfiskare är ringa, önskemål ha fram-

189 förts om anläggning av hamn, varvid uppgivits, att den skulle komma att nyttjas jämväl av fiskare från andra orter under fiske i södra Kattegatt. Fiskehamnsutredningen har med hänsyn till den ringa omfattningen av det från Särdal bedrivna fisket icke ansett sig böra förorda statsbidrag till fiskehamn pä denna ort. Glommen, Morups kommun. 60 yf, 2 bf, 82 831 kr. Rv, 217 850 kr. Bv, 564 642 kr. Fv. Glommens fiskeläge ligger cirka 9 kin nordväst om Falkenberg. Redan under åren 1877—1880 anlades här med bidrag av statsmedel en fiskehamn. Sedan denna övertagits av staten, ombyggdes den under åren 1913—1922 och har sedermera vid olika tillfällen förbättrats. Sammanlagda kostnaden av de i hamnen efter 1913 utförda anläggningsarbetena uppgår till 1 300 440 kronor. Hamnen befinner sig i gott skick, även om större vattendjup i vissa delar av densamma vore önskvärt. Den är också tillräckligt rymlig för den på platsen hemmahörande fiskeflottan. Tidvis utnyttjas den emellertid av fiskare från andra orter i Halland och Bohuslän såsom bas och landningsplats vid fiske i Kattegatt. Särskilt under stränga vintrar användes hamnen på grund av sitt isfria läge av ett mycket stort antal främmande fiskare. Därvid har behovet av ökat vattendjup och större antal tilläggsplatser gjort sig gällande. Frågan om utvidgning och förbättring av statens fiskehamn vid Glommen behandlas närmare i fiskehamnsutredningens förslag till inrättande av särskilda vinterhamnar för västkustfisket. Träslöv. Träslövs kommun. 160 yf, 10 bf, 310 910 kr. Rv, 669100 kr. Bv, 961 161 kr. Fv. Träslövs fiskeläge, det största i Hallands län, är beläget cirka 4 km söder om Varberg. Hamnen, som tillhör staten, anlades under åren 1913—1922 och har sedermera vid flera tillfällen förbättrats. Intill år 1944 uppgick sammanlagda kostnaden för utförda anläggningsarbeten till 1 396 440 kronor. I befintligt skick är Träslövs fiskehamn alltför träng för det stora båtbeståndet. Hamnens yttre delar besväras vid storm av så stark sjöhävning, att båtarna icke kunna förtöjas där. Vattendjupet är för litet. Enligt upprättat förslag skulle inseglingsrännan och yttre hamnbassängen fördjupas till 5 respektive 4,5 m, inre hamnbassängen delvis till 4 och i övrigt till 3 m. Genom utförande av ytterligare en pir skulle effektivt skydd mot sjögång i den inre hamnbassängen erhållas. Antalet tilläggsplatser i inre bassängen skulle ökas väsentligt genom anläggning av nya kajer och en ny pir. Genom beslut den 2 november 1945 har Kungl. Maj:t fastställt detta förslag till hamnens förbättring för en kostnad av 802 000 kronor samt anvisat 165 000 kronor till arbetenas påbörjande. Under år 1946 har ytterligare 315 000 kronor anvisats. Arbetena pågå.

190 O

lOOrn

Fiskehamnsutredningen förordar fullbordande av förbättring av statens fiskehamn vid Träslöv för en kostnad av 802 000—165 000 — 315 000 = 322 000 kr. Bua, Värö kommun. 92 yf, 108 050 kr. Rv, 232 150 kr. Bv, 522 827 kr. Fv. Bua fiskeläge ligger pä södra stranden av Båtfjorden cirka 13 km norr om Varberg. Med bidrag av statsmedel har Bua fiskehamn under åren 1929—32 och 1937—39 förbättrats för en sammanlagd kostnad av 184 000 kronor. P å norra sidan av Båtfjorden, mitt emot Bua, har under åren 1944—45 anlagts ny fiskehamn i Videberg för en kostnad av 216 500 kronor. Önskemål ha framförts om utvidgning och förbättring av Bua fiskehamn, erforderliga arbeten skulle enligt inhämtade uppgifter bestå av fördjupning av hamnbassäng och infartsränna till 4 m, vågbrytare, förlängning av en kaj samt anläggning av en särskild småbåtsbrygga. Fiskehamnsutredningen har icke ansett sig böra förorda utvidgning redan nu av Bua fiskehamn. Det synes nämligen ännu ovisst i vad mån fiskebåtar, vilka nu använda Bua hamn, komma att i fortsättningen överflyttas till den nya hamnen i Videberg. I varje fall föreligger möjlighet till sådan överflyttning, om utrymme i Bua saknas. Utredningen vill emellertid framhålla, att utvidgning av hamnen bör kunna komma till stånd med bidragav för brådskande arbeten reserverade medel redan under de närmaste åren, om trängseln i hamnen skulle visa fortsatt ökning. Stavdered, Värö kommun. 11 yf, 2 bf, 14160 kr. Rv, 20 950 kr. Bv, 39 603 kr. Fv. Vid Stavdered pä fastlandet cirka 24 km söder om Kungsbacka finnes en mindre, delvis raserad hamnanläggning. Önskemål ha framförts om för-

bättring av denna. Förbättringsarbetena skulle bestå av hamnbassängens uppmuddring, omläggning av en kaj samt anläggning av en vågbrytare. Fiskehamnsutredningen har med hänsyn till den förhållandevis ringa omfattningen av det från Stavdered bedrivna fisket icke ansett sig böra föranstalta om upprättande av arbetsplan för de ifrågasatta arbetena. Utredningen har dock intet att erinra mot utförande av förbättringsarbeten i hamnen, om och i den mån detta kan ske med bidrag av för smärre arbeten in. m. avsedda medel. Lerkil, Valida kommun. Lerkils fiskeläge ligger cirka 10 km väster om Kungsbacka. Enligt inhäni tade uppgifter är yrkesfiskarnas antal 21 och de större fiskebåtarnas 9. Med bidrag av statsmedel utfördes åren 1939—1941 för en kostnad av 74 000 kronor vågbrytare med kaj. Vid denna kaj erhålla båtarna skydd mot sjögång vid nordliga och nordvästliga vindar. Emellertid uppstår vid sydliga och sydvästliga vindar mycket besvärande sjögång. Tilläggsplatserna äro för få. Enligt upprättat förslag skulle ytterligare en vågbrytare samt en tilläggsbrygg 8 ' komma till utförande. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Lerkils fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 62 000 kr. De av utredningen här ovan förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-års plan för byggande av fiskehamnar i Hallands län (sid. 258).

192 Göteborgs och Bohus län. Inom Göteborgs och Bohus län finnas enligt 1943 års officiella statistik med saltsjöfiske sysselsatta 6 358 yrkes- och 1 031 binäringsfiskare. Antalet större fiskelägen är mycket stort, i det att omkring 90 orter finnas, å vilka minst 10 fiskare äro bosatta och å vilka samtidigt endera det sammanlagda båt- och redskapsvärdet eller det årliga fångstvärdet överstiger 25 000 kronor. Fiskelägena ligga spridda utmed kusten och ute på många av skärgårdens öar. Ehuru åtskilliga fiskelägen fått sina hamnar med eller utan statsbidrag förbättrade, föreligger alltjämt ett omfattande behov av såväl anläggnings- som förbättringsarbeten. I länet finnas tre staten tillhöriga fiskehamnar vid Grundsund, HönöKlåva och Smögen. Med bidrag av statsmedel ha hamnar anlagts eller förbättrats vid Björkö, Bovallsstrand, Brevik (på Sydkoster), Donsö, Ekenäs, Fiskebäck, Fisketängen, Fjällbacka, Foto, Gravarne, Grcbbestad, Gullholmen, Hasselösund, Hunnebostrand, Hyppeln/Hälleviksstrand, Hälsö, Hönö-Röd, Kalvsund, Kalvö, Klädesholmen, Källö-Knipplan, Iväringön, Lilla Kornö, Grötö (i Lysekil), Malmön, Marstrand (Koön), Mollösund, Norra Åstol, Ilamsö, Resö, Rönnäng, Rörö, Sannäs, Skaftö-Stockevik, Skalhamn, Skärhamn, Stora Dyrön, Stora Kornö, Stora Tjörnekalv, Strömstad, Strömsundet, Styrsö-Tängen, Tjuvkil, Vajern, Vrångö och Öckerö. Värdet av de fångster, vilka av Bohusläns fiskare ilandfördes uppgick år 1943 till 61,2 8 milj. kronor, motsvarande 51,s % av värdet av saltsjöfisket i hela landet. De största fångsterna utgöras av sill, skarpsill, torsk, vitling. makrill, röclspotta, rödtunga och kolja, men även åtskilliga andra arter av fisk och skaldjur fiskas i betydande omfattning. Fisket är till väsentlig del ett utpräglat högsjöfiske med långvariga fiskefärder till avlägsna fiskeplatser. De använda fiskebåtarna äro mest däckade, de större ha en längd av omkring 20 m och ett djupgående av 3,5 m. Mellan 200 och 300 av båtarna ha ett bruttotonnage av över 50 ton. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har uttalat sin anslutning till ett av fiskermitendenten i Västerhavets distrikt avgivet yttrande. I detta har i första hand förordats anläggning eller förbättring av fiskehamnar vid Öckerö, Hönö-Klåva, Styrsö, Källö-Knipplan, Gravarne, Smögen, Edshultshall, Grundsund, Rörö, Foto, Hönö-Röd, Norra Åstol, Donsö, Stora Dyrön, Vrångö, Fiskebäck, Hyppeln, Fjällbacka, Holmestrand, Hönö-Heden, Hovenäset, Klädesholmen, kyrkesund, Havstensund, Asperö, Bovallsstrand, Seläter, Stora Tjörnekalv, Vajern, Skalhamn, Stora och Lilla Kornö samt Brattön. Därjämte har intendenten förordat vissa arbeten, rubricerade såsom »skyddsanordningar m. m.» i Marstrand, Dyngö, Hälleviksstrand, Skärhamn, Ramsvik, Kämpersvik, Slussen, Kårevik och Ulebergshamn. Slutligen har tillstyrkts utförande av projekterade särskilda vinterhamnar för fisket i HönöKlåva, Gravarne och Marstrand.

193 GÖTEBORGS OCH BOHUS L f l N #

tto/mejtnond

%

Sclöter Strömstad Ekcnös Sydkos/er Brvi/ik Sydkosterr^amsö

/9esö f<o/i/ö • ttoustenssund • Höt/sö Orebbestod kompersi/tkflöt/bocka • Dongö O Strömsundet Ifcderöamo % O öovotfcfrand O khrrnebostrond • /Romswk ~ O Vajern O Hasse/osund Q Smöoen O Grouoms f/sketöngen # ffouenaset Afot/nön Otto Kornö O Stora tCorrrö Skothamr?

TRÖM5WO

{ SJ

VDD£V/tLLA

Lysek:// Skaftö Stockevik: Grundsund Gufthofmer? /Vör/r?gön O f/ö/tev/kss+rcnc/ 0 Edshufteno/t Afot/Ö3und O

% Hurkesund O Skör •irhomn O Ktödeshofmen O Rönnöng St Työnne tColl/ O //• tttot O St. Dt/rön O Mor&nond • ffrVTtVön Tjuvk/f O ftörö O ttuppetn ~ O fspttö /kn/ppfo Björkö_ Wötsö O Öckerö O ttönö /Vöd O ttönö Mövo O foto Ko/i/sund S7sperö O Stursö 7cv7pen~ O fvstoeböckO Opnsö O Vrångö ~

13—1340 46

s&rewm

O förböttr/ng av bef/nt/. ontäggn. • Nyonföggn/ng Se fö sörsk/Yo' teckenförk/oring

S/roto

194 O

/00m

Förutom nu nämnda projekt ha följande varit föremål för utredningens prövning, nämligen Röds sund, Rönnäng, Nösund, Käringön, Gullholmen, Ellos, Malmön, Hasselösund, Hunnebostrand, Heestrand, Hamburgön, Strömsundet, Hällsö, Stensvik och Lunneviken. Till de erforderliga arbetena i Fjällbacka har statsbidrag anvisats under utredningsarbetets gång och arbetena äro färdiga. Vrångö, Styrsö kommun. 95 yf, 15 bf, 47 550 kr. Rv, 588100 kr. Bv,. 1135 221 kr. Fv. Vrångö är beläget i Göteborgs södra skärgård. Med bidrag av statsmedel har Vrångö fiskehamn under åren 1912—15, 1931—33, 1935 och 1939 förbättrats för en sammanlagd kostnad av 157 487 kronor. Den ligger i en vik på öns västra sida och skyddas av två vågbrytare. LTtmed insidan av den ena av dessa finnes en kaj av trä. I övrigt finnas i hamnen en större och två mindre bryggor med överbyggnader av trä. Hamnbassängen är vid vissa vindar orolig. Södra vågbrytaren ger vid hårt väder icke tillräckligt skydd för de båtar, som förtöjas vid den innanför liggande kajen. Såväl dennas som den längre tilläggsbryggans träöverbyggnader äro i dåligt skick. Vattendjupet i vissa delar av hamnen är otillräckligt. Stort behov föreligger av ytterligare områden i land för sjöbodar och upplag samt av bättre anordningar för småbåtarna. Enligt upprättat förslag skulle norra vågbrytaren förlängas, så att hamninloppets bredd minskas till 20 m. Södra vågbrytaren skulle förstärkas.

195 Donsö

o--p/ots för större bo far ... -»-mindre —

E n mindre vågbrytare skulle utföras inne i hamnen, som genom muddring skulle fördjupas till 4 m i yttre samt 2,5 m respektive 1,5 m i inre delarna. Förenämnda tilläggsbrygga skulle förses med ny överbyggnad av betong och det gamla trävirket i kajen utbytas. En grund vik samt området bakom bryggan skulle utfyllas och ordnas som hamnplan. E n ny tilläggskaj för småbåtar skulle byggas öster om den södra vågbrytaren. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Vrångö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.. 200 000 kr. Donsö, Styrsö kommun. 3 757 165 kr. Fv.

240 yf, 18 bf, 286 825 kr. Rv, 1 428 000 kr. Bv,

196 Styrsö röngen

o • p/ots förslörrebä/or (,. . . . —-mindre — O

100m

Donsö ligger i Göteborgs södra skärgård. Med bidrag av statsmedel förbättrades öns fiskehamn under åren 1934—38 för en sammanlagd kostnad av 450 278 kronor. Hamnen skyddas av en vågbrytare och en pir, den sistnämnda med tilläggsplats för skärgårdsbåtarna. I hamnen finnas för övrigt två pirar med förtöjningsplatser för fiskebåtarna. Starkt behov föreligger för närvarande av ytterligare kajutrymmen för fiskebåtarna samt av särskild hamn för småbåtarna. Dessutom erfordras utrymmen i land för upplag och sjöbodar samt för ismagasin. Enligt upprättat förslag skulle hamnen utvidgas och förbättras i två etapper. Första utbyggnaden skulle avse anläggning av en 63 m lång kaj innanför ångbåtspiren i hamnens yttre del. Innanför denna kaj skulle en större hamnplan utfyllas. På båda sidor om vägbrytarens yttre del skulle byggas kajer på sådant sätt, att mellan dem erhölles plats för ett ismagasin. Yttre delen av hamnen skulle fördjupas till 4,5 m. Vidare avses i hamnens inre del behovet av småbåtshamn bliva tillgodosett genom utförande av en vinkelböjd pir med tilläggsplatser, utfyllning av en hamnplan samt muddringsarbeten. I andra utbyggnadsetappen avses kajen i yttre delen av hamnen att förlängas ytterligare ett 60-tal m, varjämte hamnplanen skulle utvidgas. Samtidigt skulle kajerna utmed vågbrytaren samt hamnplanen mellan dem förlängas norrut. Fiskehamnsutredningen förordar utförande av första etappen av förbättring av Donsö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.. 475 000 kr. Styrsö-Tången, Styrsö kommun. 166 yf, 12 bf, 221 550 kr. Rv, 1 219 600 kr. Bv, 2 851 783 kr. Fv. Styrsö är belägen i Göteborgs södra skärgård. Fiskehamnen vid Tången på ön förbättrades under åren 1937—39 med statsbidrag för en kostnad av 157 716 kronor. Utrymmena i hamnen äro otillräckliga och stort behov föreligger av såväl kajer som hamnplaner. Möjligheterna till utvidgning av hamnen utanför det nuvarande hamnområdet äro emellertid begränsade på grund av de svåra bottenförhållandena. Enligt upprättat förslag skulle en mindre förbättring av hamnen ske genom iordningställande av en cirka 900 kvm stor hamnplan innanför

ångbåtsbryggan. Dennas inre del, bestående av en smal brygga av trä, skulle rivas och ersättas med en bredare tilläggsbrygga och en landkaj. Utanför dessa skulle vattendjupet ökas till 4 m. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Styrsö-Tångens fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 51 000 kr. Fiskebäck, Göteborgs stad. 130 yf, 131425 kr. Rv, 843 000 kr. Bv, 1 607 955 kr. Fv. Fiskebäck är beläget på fastlandet cirka 2 km söder om Långedrag i VäStra Frölunda, som från och med år 1945 inkorporerats med Göteborgs stad. Vid Fiskebäck anlades med bidrag av statsmedel under åren 1933—36 en mindre fiskehamn för en kostnad av 85 651 kronor. Den består av ett vågbrytaresystem, skyddande en hamnbassäng, inom vilken finnes en tilläggsbrygga. Vattendjupet i hamnen är 3,6 m. Fiskehamnen är alldeles otillräcklig för fiskeflottan. En stor del av denna är därför hänvisad till en av fiskarna själva utförd, men nu i dåligt skick varande tilläggsbrygga vid Krabbeskär cirka 500 m söder om fiskehamnen. Denna brygga ligger närmare fiskarnas bostäder och ansluter dessutom till allmän väg. Vattendjupet i inloppet till bryggan samt vid denna är emellertid otillfredsställande. Enligt upprättat förslag skulle vid Krabbeskär anläggas en ny fiskehamn, bestående av två vågbrytare, omslutande en hamnbassäng, i vars södra del skulle utföras en landkaj, en pir och en hamnplan. Hamnen och inloppet

198 O

50,

WOm

skulle fördjupas till 4,5 m. Vågbrytarna skulle förläggas så, att plats erhölles för utbyggnad framdeles av ytterligare tilläggspirar. Efter den nya fiskehamnens färdigställande torde den nu befintliga fiskehamnen icke längre komma att användas av fiskeflottan. Ett stort behov föreligger emellertid av dess upplåtande för motor- och segelbåtar, enär bebyggelsen i Fiskebäck är i stark utveckling. Detta borde exempelvis kunna ordnas så, att kronan medger fiskehamnsintressenterna rätt att till Göteborgs stad överlåta den äldre fiskehamnen under villkor, att staden med skäligt belopp bidrager till den nya fiskehamnens anläggning. Fiskehamnsutredningen förutsätter, att förhandlingar härom kommer till stånd mellan staten, staden och fiskarna, innan statsbidrag till den nya fiskehamnen beviljas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Fiskebäcks fiskehamn (vid Krabbeskär) enligt ovan för en kostnad av 582 000 kr. Asperö, Styrsö kommun. 78 yf, 7 bf, 61680 kr. Rv, 168 200 kr. Bv, 278 430 kr. Fv. Asperö är belägen i Göteborgs södra skärgård väster om Fiskebäck. Ön saknar för närvarande egentlig hamn och båtarna förtöjas i sundet mellan Asperö och Rivö. Detta sund är emellertid så grunt, att det icke kan anlöpas av större fiskebåtar. Fiskarna nödgas därför alltjämt använda mindre fiskebåtar, med vilka det är svårt att göra fisket lönande. Sundet är utsatt för besvärande sjögång vid sydvästlig vind.

199 Enligt upprättat förslag skulle en hamnbassäng samt inseglingsrännan till denna utgrävas till ett djup av 3,6 m, inre delen av bassängen dock endast till 2,5 m. Utmed bassängens sidor skulle utföras bryggor av betong och bakom dessa skulle hamnplan utfyllas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Asperö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.. 243 500 kr.

a-pfoh förstörre åofor b-

.-

... /77//7c/re --

Foto, Öckerö kommun. 139 yf, 12 bf, 119 020 kr. Rv, 670 500 kr. Bv, 2 019 345 kr. Fv. Foto ligger i Göteborgs norra skärgård nordost om Vinga. Öns fiskehamn har under åren 1932—33 och 1935—38 förbättrats med statsbidrag för en sammanlagd kostnad av 118 143 kronor. Hamnen, som har ett väl skyddat läge i en vik på öns södra sida, är för närvarande utrustad med en 90 m lång kaj samt en 75 m lång brygga. Vattendjupet är 3,6 m. Förtöjningsplatserna och vattendjupet äro otillräckliga. Småbåtshamn saknas. Trädäcken på kajen och bryggan äro i dåligt skick. Enligt upprättat förslag skulle vattendjupet i större delen av hamnen ökas till 4,5 m. De förenämnda däcken skulle ombyggas i betong och bakom bryggan skulle hamnplan utfyllas. Särskild småbåtshamn med 2,o m vattendjup skulle anordnas i hamnbassängens inre del. Vidare skulle på hamnbassängens västra sida byggas en 100 m lång kaj med hamnplan. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Foto fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 305 000 kr. Hönö-Klåva, Öckerö kommun. 284 yf, 30 bf, 374 500 kr. Rv, 2116 500 kr. Bv, 4 881 604 kr. Fv. Hönö ligger i Göteborgs norra skärgård. På ön finnas tre fiskehamnar, nämligen Hönö-Klåva, Hönö-Heden och Hönö-Röd, den förstnämnda tillhörig staten, den sistnämnda utförd med statsbidrag.

201 Hönö-Klåva är ifråga om båtvärdet och fångstvärdet det största av landets fiskelägen och överträffas ifråga om antalet yrkesfiskare endast av Smögen. Statens fiskehamn vid Hönö-Klåva har anlagts respektive förbättrats under åren 1917—22, 1929—32 och 1945—47 för en sammanlagd kostnad av cirka 1 765 000 kronor. Den har ett relativt väl skyddat läge och utgöres dels av en yttre hamn, i vilken finnes en kaj med tilläggsplatser för skärgårdsbåtar och andra båtar, som tillfälligt angöra hamnen, dels av en inre hamn, Klåvahamnen, med 3,6 m vattendjup och tilläggsplatser för de på platsen hemmahörande båtarna. Beståndet av fiskebåtar i Hönö-Klåva har starkt ökats. Sålunda var år 1940 antalet där hemmahörande, inregistrerade fiskefartyg 56 med ett sammanlagt tonnage av 2 248 bruttoton under det att fartygens antal år 1944 stigit till 88 med ett tonnage av 3 640 bruttoton. Hamnen, som utgör centralhamn för fisket i hela Göteborgs norra skärgård, angöres dessutom i betydande utsträckning av fiskare från andra orter. Hamnutrymmet i Hönö-Klåva är med hänsyn till fiskeflottans storlek alldeles otillräckligt. För undanröjande av den svåra trängseln i hamnen äro därför betydande utvidgningsarbeten nödvändiga och brådskande. Enligt upprättat förslag skulle arbetena utföras i 3 etapper. Första etappen skulle avse en förbättring av den yttre hamnen. Därvid skulle den västra vågbrytaren, vid vilken skärgårdsbåtarna ha sin tilläggsplats, breddas för underlättande av transporter från och till båtarna. Omedelbart väster om vågbrytaren skulle från hamnplanet anordnas en nedfart, avsedd att vintertid användas för transporter över isen till fiskebåtarna, då hamnen icke kan hållas öppen och båtarna lägga till vid kanten av bruten ränna i isen. Vidare skulle hamnplanen i yttre hamnen dräneras, stensättningen förbättras och en vänthall uppföras. Slutligen skulle landkajen förlängas österut 36 m. Andra etappen skulle avse anläggningar vid Sandlyckan, omfattande en större hamnbassäng med 4,5 m vattendjup för större fiskebåtar samt två mindre bassänger med 2,5 respektive 1,5 m djup för mindre båtar. Kajer med en sammanlagd längd av 380 m skulle anläggas. Innanför kajerna utmed den större bassängens södra och östra sidor skulle iordningställas hamnplaner för upplag och sjöbodar. Tredje etappen skulle avse en fullständig utbyggnad av yttre hamnen. Därvid skulle hamninloppet och yttre hamnen fördjupas till 5 respektive 4,5 m, kajen förlängas ytterligare 50 m och den nuvarande småbåtshamnen igenläggas och iordningställas såsom hamnplan. Fiskehamnsutredningen förordar utförande av nämnda tre etapper av förbättring av statens fiskehamn vid Hönö-Klåva för en kostnad av 1 600 000 kr.

Hönö-Heden, Öckerö kommun. 26 yf, 12 bf, 62 715 kr. Rv, 113 600 kr. Bv, 292 550 kr. Fv. Fiskeläget Hönö-Heden ligger på Hönös östra sida. På platsen finnes en

202 ångbåtsbrygga, som anlöpes av skärgårdsbåtar och som jämte en utanför stranden sänkt träpråm omsluter en mot sjögång någorlunda skyddad bassäng. I denna finnas några i synnerligen bristfälligt skick varande bryggor av trä. Önskemål om anläggning av en fiskehamn vid Hönö-Heden ha under en lång följd av år framförts. Då de befintliga hamnanordningarna äro i fallfärdigt skick, har fiskehamnsutredningen också föranstaltat om upprättande av förslag till ny hamn. Enligt detta förslag skulle hamnen förläggas i en vik omedelbart söder om nuvarande hamnplatsen. Viken skulle skyddas mot sjön genom anläggning av två vågbrytare. Den norra av dessa skulle utformas såsom en pir med tilläggsplatser för skärgårdsbåtarna samt anslutas till den allmänna vägen till Hönö-Heden genom en kortare tillfartsväg. Hamnbassängen skulle fördjupas till 4,6 m samt förses med en landkaj med hamnplan. Inloppet till hamnen skulle fördjupas till 5 m. Kostnaderna för förslagets genomförande ha beräknats till 213 000 kronor. Vid Hönö-Heden finnas för närvarande endast 5 större och ett litet antal mindre fiskebåtar. Avståndet utmed befintliga allmänna vägar mellan Heden och statens fiskehamn i Hönö-Klåva utgör endast cirka 2,5 km. Genom anläggning av ny väg mellan de båda hamnarna skulle avståndet avsevärt kunna förkortas. Dessa förhållanden ha givit fiskehamnsutredningen anledning ifrågasätta, huruvida icke Hönö-Hedens fiskare kunde förlägga sina båtar till hamnen i Hönö-Klåva. Härigenom skulle den betydande kostnaden för en hamnanläggning vid Heden kunna undvikas. Fiskarna ha bestämt motsatt sig en sådan lösning av namnfrågan. De ha därvid framhållit behovet av att båtarna förläggas i nära anslutning till bostäderna. Vidare ha de erinrat om att förslag i annat sammanhang framlagts om ombyggnad för en beräknad kostnad av 100 000 kronor av platsens ångbåtsbrygga jämte dess tillfartsväg, vilket arbete genom hamnens utförande enligt den här ovan omnämnda arbetsplanen kunde slopas. Vid ställningstagandet till frågan om fiskehamnens anläggning borde denna beräknade kostnad därför minskas med 100 000 kronor. Enligt till fiskehamnsutredningen ingångna uppgifter är frågan om anläggning- av ny ångbåtsbrygga vid Hönö-Heden föremål för prövning inom 1945 års skärgårdsutredning. Skulle denna prövning resultera i beslut om bryggans ombyggnad, synes detta böra ske i kombination med anläggning av fiskehamn enligt ovannämnda arbetsplan, varvid byggnadskostnaderna böra fördelas mellan vägväsendet och fiskeintresset. Till den på fisket ankommande kostnadsdelen hör statsbidrag då kunna utgå av medel, som avses stå till Kungl. Maj:ts förfogande för brådskande och oförutsedda företag. Med hänsyn till den ytterligare prövning av frågan som enligt ovan erfordras, har utredningen däremot icke ansett sig böra medtaga fiskehamnsanläggningen i det förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar, som upprättats.

203 Hönö-Röd, Öckerö kommun. 172 yf, 14 bf, 176 570 kr. Rv, 931500 kr. Bv, 2 776 309 kr. Fv. Hönö-Röd är beläget på Hönös norra sida vid sundet mellan denna ö och Öckerö, det s. k. Röds sund. Den nuvarande fiskehamnen vid Honö-Röd anlades med statsbidrag under åren 1934—35 för en kostnad av 111500 kronor. Hamnen, som skyddas mot sjögång av en vågbrytare, är utrustad med en pir med tilläggsplatser på båda sidor. Sedan denna färdigbyggdes, har fiskeflottan kraftigt ökats, så att numera såväl tilläggsplatserna som vattendjupet äro otillräckliga. Bassängen mellan vågbrytaren och piren är så trång, att båtarna ha svårt att manövrera inom densamma. E t t i hamnens inre del befintligt ismagasin har ett olämpligt läge. Enligt upprättat förslag skulle ytterligare förtöjningsplatser erhållas genom anläggning av en 107 m lång kaj utmed stranden söder om piren. Bakom kajen skulle en större hamnplan utfyllas. Vattenområdet utanför piren och den nya kajen skulle fördjupas till 4,5 m, inseglingsrännan till 5 m. Vidare skulle vägbrytarens yttre del breddas och förses med korta kajer på ömse sidor. På den genom breddningen erhållna planen skulle lämplig plats för ett nytt ismagasin erhållas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Hönö-Eöds fiskehamn enligt ovan för ett kostnad av 530 000 kr. Röds sund, Öckerö kommun. Sundet mellan Hönö och Öckerö, Röds sund, har förr i stor utsträckning utnyttjats av fiskare dels från Öckerö, Kalvsund m. fl. orter vid färder till

204 Öckerö

<? • yC/ff/5 för större bötor o-mindre -—

.^V %/~^~^

) Q 1 ....

X0

l00m

1 . . . . 1

och från fiskeplatserna, dels från Hönö-Röd vid färder till och från Göteborg. Sundet har emellertid ett djup av endast 2 m och kan därför icke begagnas av de nu använda båtarna, vilka äro mera djupgående. Allmän väg mellan Öckerö och Hönö korsar sundet med vägbank och en mindre rullbro. Därest farleden genom Röds sund fördjupades till 5 m på erforderlig bredd samt den i vägen ingående bron ombyggdes såsom rörlig bro, skulle farleden åter komma att erhålla stor betydelse för fisket. Enligt upprättat förslag skulle emellertid endast farledens iordningställande komma att kosta omkring 1 270 000 kr. Härtill kommer kostnad för broombyggnaden. Fiskehamnsutredningen har icke ansett farledens betydelse för fisket kunna motivera en så betydande kapitalinvestering. öckerö, Öckerö kommun. 248 yf, 12 bf, 560150 kr. Rv, 2 103 000 kr. Bv, 4 838 871 kr. Fv. Öckerö ligger i Göteborgs norra skärgård. Med bidrag av statsmedel har öns fiskehamn under åren 1931—35 och 1936 förbättrats för en sammanlagd kostnad av 305 334 kr. Hamnen består av en 3,6 m djup bassäng med landkajer och hamnplaner. Särskild småbåtshamn finnes. Redan vid hamnens färdigställande var båtantalet så stort, att hamnen kunde betecknas såsom fullt utnyttjad. Båtarnas antal och storlek har därefter kraftigt ökats, så att nu svår trängsel uppstår, då fiskeflottan är samlad i hamnen. Enligt upprättat förslag skulle två nya vågbrytare anläggas sä, att en ny hamnbassäng bildas utanför den befintliga. I den nya bassängen skulle anläggas en 150 m lång och 9 m bred pir. Yttre delen av denna pir skulle breddas, så att plats erhölles för ismagasin. Öster om piren skulle vattendjupet ökas till 5 m, väster därom till 4,5 m. Parallellt med och på ett avstånd av cirka 54 m från piren skulle utföras en landkaj och innanför dennas yttre del skulle anläggas en ny småbåtshamn med kajer och 2,5 m vattendjup.

205 Lmii

i

i

i

i__L

1 förslaget ingå vidare vissa smärre kajer samt en ny ångbåtsbrygga, den sistnämnda förlagd vid den norra vågbrytaren. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Öckerö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 1 523 000 kr. Källö-Knipplan, Öckerö kommun. 218 yf. 366 650 kr. Rv, 1 132 400 kr. Bv, 2 096 564 kr. Fv. Källo är belägen i Göteborgs norra skärgård väster om Nordre älvs mynning. Med bidrag av statsmedel förbättrades den vid Knipplan på öns norra del belägna fiskehamnen under åren 1933—36 och 1939 för en sammanlagd kostnad av 296 625 kr. Två vågbrytare, den norra och den östra, skydda hamnen, som består av två bassänger, den ena 3,6 m djup och avsedd för de större fiskebåtarna, den andra med 2 m djup och avsedd för småbåtarna. Den norra vågbrytaren är alltför kort, varför den icke ger tillräckligt skydd mot sjön norrifrån. Ytterligare tilläggsplatser erfordras. Enligt upprättat förslag skulle norra vågbrytaren förlängas omkring 45 m. Kajplanerna i den större bassängen skulle stensättas. Antalet tilläggsplatser skulle ökas genom anläggning av en ny, 87 m lång kaj på utsidan av östra vågbrytaren. Innanför denna kaj skulle hamnplan utfyllas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Källo-Knipplans fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 210 000 kr. Hyppeln, Öckerö kommun. 97 vf, 4 bf, 99 800 kr. Rv, 264 000 kr. Bv, 292 374 kr. Fv.

206 Hyppeln

a - plats för större bo tor

Hyppeln ligger i Göteborgs norra skärgård utanför Källö-Knipplan. Med bidrag av statsmedel utbyggdes öns fiskehamn under åren 1931—32 och 1941—43 för en sammanlagd kostnad av 225 800 kr. Hamnen skyddas mot sjögång utom vid nordlig vind av en vågbrytare. På dennas insida samt utmed land finnas bryggor och mellan dessa är vattendjupet 4 m. I hamnens innersta del finnes en 2 m djup småbåtshamn. Vid nordliga vindar är hamnen orolig. Tilläggsplatserna äro otillräckliga. Enligt upprättat förslag skulle ytterligare en vågbrytare anläggas norr om hamnbassängen. Vidare skulle den korta bryggan utmed land förlängas och en ny kaj för småbåtarna anläggas. I bassängens norra del skulle viss muddring ske. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Hyppelns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 83 000 kr. Rörö, Öckerö kommun. 148 yf, 6 bf, 221450 kr. Rv, 447 000 kr. Bv, 706 054 kr. Fv. Rörö är en av de nordligaste öarna i Göteborgs norra skärgård. P å öns östra sida ligger fiskehamnen, som förbättrats med bidrag av statsmedel under åren 1933—34, 1936—37 och 1941 för en sammanlagd kostnad av 176 450 kr. I befintligt skick skyddas Rörö fiskehamn mot sjögång från väster av en vågbrytare mellan ön och den utanför liggande Stora Hamnholmen. Den är däremot helt oskyddad vid sydostlig storm. I hamnen finnes en brygga med överbyggnad av trä. Denna befinner sig i dåligt skick. Tillräcklig hamnplan saknas och tillfarterna till bryggan ligga i mycket branta lutningar. Vattendjupet i hamnen och de båda inloppen är för litet. Enligt upprättat förslag skulle två nya vågbrytare anläggas, inloppen och bassängen fördjupas till 5,0 respektive 4,5 m, bryggan förses med ny över-

byggnad av betong, hamnplanen vidgas och tillfartsvägarna omläggas i nya sträckningar. Vidare skulle inre delen av den befintliga vågbrytaren breddas och förses med bröstvärn. På dess insida skulle anläggas en brygga med tilläggsplatser för småbåtar och till skydd för dessa en kort, inre vågbrytare. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Rörö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 340 000 kr. Marstrands stad, 25 yf, 5 bf, 30 875 kr. Rv, 83 750 kr. Bv, 144 735 kr. Fv. I Marstrand finnas dels en omkring 500 m lång kaj med hamnplan utmed östra sidan av själva Marstrandsön, dels en särskild fiskehamn på Koön. Marstrandsöns kaj är mycket gammal, utförd av oarbetad sten och grundlagd på lös lerbotten eller på enkel rustbädd. Omfattande ras ha inträffat, varvid även delar av hamnplanen underminerats. Ombyggnad av hela kajen är därför nödvändig. Kajen har betydelse för all sjöfart på Marstrand. Förutom av handelssjöfarten nyttjas kajen för den reguljära båttrafiken mellan Marstrand och Göteborg, av marinens fartyg vid övningar i området utanför staden, av segel- och motorbåtar vid rekreations- och nöjesfärder samt av fiskebåtar. Hamnen utnyttjas icke blott av de i staden hemmahörande fiskarna utan även i betydande omfattning av fiskare från andra orter, vilka med Marstrand som bas idka sitt fiske i kringliggande vatten. Till ombyggnad av vissa delar av kajen har under åren 1944 och 1945 anvisats statsbidrag av reservationsanslaget till bidrag till handelshamnar och farleder. Även därefter återstående delar måste inom närmaste tiden ombyggas. Enligt upprättat förslag skulle kostnaden härför uppgå till 333 000 kr. Bidrag av för fiskehamnar avsedda statsmedel synes böra utgå till dessa återstående delar av kajen. På Koön mittför Marstrandsön anlades under åren 1942—43 med bidrag av statsmedel en särskild fiskehamn för en kostnad av 111 900 kronor. Denna hamn är närmast avsedd för ilandföring av fiskefångster och nyttjas härför av fiskare från öarna norr om Marstrand. Hamnen skyddas av vågbrytare

208 Morstrand

Marstrand

och är utrustad med en 53 m lång kaj. Denna uppgives vara otillräcklig. Enligt upprättat förslag skulle den förlängas omkring 60 m. I samband därmed erfordras vissa fördjupningsarbeten.

209 Norra Astol

a = plots för större bo tor b' -.- —m/n dre botar

100m

Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Marstrands fiskehamn dels genom ombyggnad av återstående delar av Marstrandsöns kaj för en kostnad av 333 000 kr. dels ock genom förlängning av kajen i hamnen på Koön för en kostnad av 66 000 » Norra Åstol, Rönnängs kommun. 190 yf, 108 350 kr. Rv, 1 098 250 kr. Bv, 1 577 552 kr. Fv. Norra Astol är en ö, belägen strax söder om Tjörns sydspets. Med bidragav statsmedel förbättrades öns fiskehamn under åren 1933—35 för en kostnad av 192 000 kronor. Den skyddas av tre vågbrytare. Hamninloppet, som är beläget mellan tvä av dessa, är för brett, varför hamnen blir orolig vid ostliga vindar. Stor brist på utrymme i land för sjöbodar och upplag råder. Både för de större fiskebåtarna och för småbåtarna erfordras ytterligare kajutrymmen, enär fiskeflottan under de senare åren utökats betydligt. Enligt upprättat förslag skulle hamninloppets bredd minskas genom förlängning av den södra vågbrytaren. Vidare skulle i yttre hamnen utföras nya kajer samt ny överb}'ggnad på den befintliga fiskebåtsbryggan. Även i småbåtshamnen skulle nya kajer anläggas och dessutom skulle två mindre vågbrytare utföras i inloppet till denna hamn. Slutligen skulle väster om hamnen en mindre spärrdamm byggas, varjämte erforderliga hamnplaner skulle ordnas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Norra Ästols fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 342 000 kr. Brattön, Solberga kommun. 10 yf, 6 bf, 52 250 kr. Rv, 22 000 kr. Bv, 53 580 kr. Fv. Brattön är belägen invid fastlandet öster om Tjörns sydspets. Fiskarna 14 — 1340 40

100m

förtöja sina båtar på två olika platser på öns östra sida. Endast enkla bryggor finnas och vattendjupet är otillräckligt. Enligt upprättat förslag skulle i en vik på öns nordöstra sida anläggas en mindre hamn, som genom muddring skulle fördjupas till 3 m och skyddas mot sjögång av en vågbrytare. Yttre delen av vågbrytaren skulle utformas såsom en pir med 36 m längd och 3 m bredd. I bassängen skulle utföras ytterligare en pir med 45 m längd och 4 m bredd. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Brattöns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 80 00(> kr. Stora Dyrön, Rönnängs kommun. 90 yf, 54 715 kr. Rv, 360 750 kr. Bv, 540 380 kr. Fv. Stora Dyrön ligger strax söder om Tjörns sydspets. Med bidrag av statsmedel förbättrades öns fiskehamn under åren 1934—35 för en kostnad av 135 000 kronor. Den består av två vågbrytare, omslutande en hamnbassäng, som är utrustad med en 5 m bred pir, en landkaj, en hamnplan och några kajer för småbåtar. Ytterligare förtöjningsplatser erfordras såväl för större som mindre båtar. Vattendjupet är i vissa delar av hamnen otillräckligt, vilket försvårar båtarnas manövrering. Båda vågbrytarna iiro skadade. Enligt upprättat förslag skulle kajer och bryggor nyanläggas, delar av hamnbassängen fördjupas till 4,5 m respektive 2 m och vågbrytarna repareras. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Stora Dyröns fiskehamn enligt ovan jor en kostnad av 130 000 kr. Kårevik, Rönnängs kommun. Kårevik är ett mindre fiskeläge på sydspetsen av Tjörn cirka 1 km från Rönnängs fiskehamn. Enligt uppgift finnas på platsen 26 yrkesfiskare med en större och sex mindre fiskebåtar. Dessa förtöjas vid en enkel brygga i en från öster osk3*ddad vik.

a' plats för större båtar

Önskemål ha framförts om anläggning av vågbrytare till skydd mot sjögången samt av en tilläggsbrygga. Så länge hamnplatsen saknar skydd, anse sig fiskarna icke kunna anskaffa större och modernare fiskebåtar. Enligt upprättat förslag skulle en skyddad hamnbassäng erhållas genom anläggning av en vågbrytare vid mynningen av en vik invid fiskeläget. Viken skull* delvis fördjupas till 2,5 m och förses med en tilläggskaj med hamnplan för de mindre fiskebåtarna. I hamnens yttre del skulle vattendjupet ökas till 4 m. Där skulle vidare anläggas en tilläggsbrygga med hamnplan för större fiskebåtar. En anslutningsväg till småbåtskajen skulle byggas. Beräknade kostnaden uppgår till 108 000 kronor. I förhållande till fiskets jämförelsevis begränsade omfattning synes kostnaden för hamnanläggningen alltför hög. Fiskehamnsutredningen har under-

• 212

O

1001»

sökt möjligheterna att minska arbetsplanens omfattning i syfte att nedbringa kostnaderna. Nämnvärd kostnadsminskning torde emellertid ej vara möjlig, därest hamnen skall tjäna avsett ändamål. Avståndet mellan Kårevik och Rönnäng är. såsom ovan anförts, ringa. Fiskarna i Kårevik borde därför utan större ölägenheter kunna förlägga sina båtar i Rönnängs fiskehamn. Med hänsyn till det anförda anser sig fiskehamnsutredningen icke böra för närvarande förorda anläggning av fiskehamn vid Kårevik. Rönnäng (med Stansvik), Rönnängs kommun. 133 yf, 1 bf, 89 375 kr. Rv, 322 300 kr. Bv, 609 981 kr. Fv. Rönnängs fiskeläge ligger pä Tjörns sydspets. Fiskehamnen utbyggdes med bidrag av statsmedel under åren 1934—35 samt förbättrades 1941 fölen sammanlagd kostnad av 65 500 kronor. Den bestar i huvudsak av en ångbåts- och en fiskebåtsbrygga av trä samt en kort förbind elsebrygga mellan dem. Innanför fiskebåtsbryggan finnes en småbåtsbassäng. Fiskebåtsbryggan är i dåligt skick. Tilläggsplatsernas antal är otillräckligt. Förhållandena på platsen försvåra emellertid en utvidgning av hamnanordningarna. Enligt upprättat förslag skulle de nuvarande bryggorna vid Rönnäng iståndsättas och reserveras för mindre fiskebåtar. Samtidigt skulle nydiamn utbyggas vid Stansvik i norra delen av samhället. Där skulle en naturligt skyddad vik fördjupas, så att en hamnbassäng med 4,5 m vattendjup erhålles. Denna skulle förses med en 110 m lång kaj. Vidare skulle hamnplan och en kortare tillfartsväg anordnas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Rönnängs fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 260 000 kr.

. O

100m

50 IwiJ—i—l—L—J—!

i

L._J

I

Stora Tjörnekalv, Rönnängs kommun. 25 yf, 35 670 kr. Rv, 252150 kr. Bv, 230 099 kr. Fv. Stora Tjörnekalv är en ö utanför Rönnäng. Med bidrag av statsmedel har öns fiskehamn under åren 1934—35, 1941 samt 1945—47 förbättrats för en sammanlagd kostnad av 157 800 kronor. Önskemål om förlängning av vissa kajer i hamnen ha framförts. Fiskehamnsutredningen har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att för närvarande förorda ytterligare förbättring av denna fiskehamn. Klädesholmen, Klädesholmens municipalsamhälle. 69 yf, 14 bf, 62177 kr. Rv, 325 600 kr. Bv, 620 598 kr. Fv.

214 Klädesholmen är en ö utanför södra Tjörn. Med bidrag av statsmedel förbättrades öns fiskehamn under åren 1932—33 för en kostnad av 75 300 kronor. Förbättringsarbetena bestodo huvudsakligen däri, att ett antal vågbrytare anlades, så att en skyddad hamnbassäng erhölls. Däremot utrustades hamnen icke med några kajer eller bryggor. Nu befintliga bryggor äro mycket gamla och i otillfredsställande skick.

o >plats för större båtar b= -i- -- mindre -»-

Pä Klädesholmen, där ett flertal konservfabriker finnes, äga sill- och skärpullauktioner rum. Dessa måste nu hållas på ångbåtsbryggan, enär hamnplan av tillräcklig storlek saknas. Enligt upprättat förslag skulle två nya 62 m långa kajer av betong byggas. I anslutning till dessa skulle hamnplaner utsprängas och utfyllas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Klädesholmens fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 190 000 kr. Skärhamn, Stenkyrka kommun. 21 yf, 22 190 kr. Rv, 184 200 kr. Bv, 107 199 kr. Fv. Skärhamn ligger på Tjörns västkust. Fiskehamnen utbyggdes med bidrag av statsmedel under åren 1936—39 för en kostnad av 352 458 kronor. Den ligger i en lång vik, vid vars mynning en vågbrytare finnes. Hamnen har kajer och bryggor i gott skick. I hamnen är — förutom fiskebåtar — ett stort antal fraktfartyg hemmahörande. Den befintliga vågbrytaren ger icke tillräckligt skydd vid sjögång från nordväst och väster för de mindre båtarna. För dessa erfordras tilläggsplatser. Enligt upprättat förslag skulle en särskild småbåtshamn iordningställas i hamnens östra del. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Skärhamns fiskehamn enligt ovanför en kostnad av.. 1.07 000 kr. Kyrkesund, Klövedals kommun. 105 yf, 51005 kr. Rv, 115 500 kr. Bv, 310 297 kr. Fv. Kyrkesund ligger på Tjörns västkust vid sundet mellan nämnda ö och Härö. Vid fiskeläget finnas enkla bryggor av trä, skyddade mot sjögång utom vid sydlig vind. Vattendjupet vid bryggorna är otillräckligt och bryggorna äro bristfälliga.

216 Edshultsha/I

lf% \\

/y

\ p\Oj an/wv^

a-plotsförstörrebåtar b mindre —

Enligt upprättat förslag skulle anläggas en cirka 60 m lång landkaj med hamnplan samt en 25 m lång brygga. Söder om bryggan skulle vattendjupet genom muddring ökas till 5 m, norr därom delvis till 3 m och delvis till 2 m. Hamnens södra del avses sålunda för de större, dess norra del för de mindre fiskebåtarna. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Kyrkesunds fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.. 150 000 kr. Nösund, Morlanda kommun. Nösund ligger på sydvästra sidan av Orust. Samhället saknar skyddad hamn. Förslag till anläggning av vågbrytare, bryggor och hamnplan samt till muddring upprättades under år 1939. Kostnaden torde vid nuvarande prisläge kunna uppskattas till omkring 150 000 kronor. Enligt inhämtade uppgifter finnes på platsen endast ett fåtal fiskare. På grund härav anser sig fiskehamnsutredningen icke böra förorda anläggning av fiskehamn i Nösund. Edshultshall, Morlanda kommun. 85 yf, 7 bf, 96 200 kr. Rv, 287 000 kr. Bv, 250 463 kr. Fv. Edshultshall ligger pä sydvästra sidan av Orust. Egentlig hamnanläggning saknas och båtarna förtöjas vid enkla träbryggor utmed stranden. De v-akna skydd vid nordvästliga och sydvästliga vindar. Flertalet av de i Edshultshall hemmahörande fiskarna bedriva sommartid fiske vid Island och gå vintertid i fraktfart.

217 Enligt upprättat förslag skulle vågbrytare anläggas från den utanför fiskeläget belägna Jönseholmen. Fiskeläget skulle vidare förses med en 63 m lång brygga samt hamnplan. Mellan bryggan och Jönseholmen skulle vattendjupet ökas till 4,5 m. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Edshultshalls fiskehamn enligt ovan för en kostnad av i90 ()0() kr. Käringön, Käringöns kommun. 54 yf, 16 bf, 65 800 kr. Rv, 178 700 kr. Bv, 229 857 kr. Fv. Käringön ligger väster om Orust. Med bidrag av statsmedel förbättrades öns fiskehamn under åren 1936—38 för en kostnad av 102 536 kronor. Hamnen lir i gott skick. Önskemål om ytterligare tilläggsplatser för småbåtar i hamnen ha framförts. Enligt upprättat förslag skulle i hamnens inre del anläggas två bryggor för småbåtar. Kostnaden härför har beräknats till 26 000 kronor. Fiskehamnsutredningen har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att för närvarande förorda förbättring av Käringöns fiskehamn. Hälleviksstrand, Morlanda kommun. 15 yf, 15 bf, 17 500 kr. Rv, 33 000 kr. Bv, 35 880 kr. Fv. Hälleviksstrand är ett municipalsamhälle på sydvästra sidan av Orust.

218 Med bidrag av statsmedel förbättrades samhällets hamn under åren 1935—36 för en kostnad av 26 000 kronor genom anläggning av en brygga, som användes för landning av fisk m. m. Båtarnas förtöjningsplatser äro belägna dels sydost om landningsbryggan, dels i den långa, grunda viken norr därom. Skyddet mot sjögång söderifrån är otillfredsställande. Enligt upprättat förslag skulle två mindre vågbrytare anläggas, varjämte den yttre delen av den förenämnda viken skulle fördjupas delvis till 4 m, delvis till 2,5 m. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Hälleviksstrands fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 50 000 kr. Gullholmen, Gullholmens kommun. 64 yf, 20 bf, 64 750 kr. Rv, 245 450 kr. Bv, 223 320 kr. Fv. Gullholmen är en ö, belägen väster om Orust. Med bidrag av statsmedel förbättrades öns hamn under åren 1936—37 för en kostnad av 140 430 kronor. Önskemål ha framförts om vissa kompletteringar av hamnen genom förlängning av befintliga pirar, muddring m. m. Enligt inhämtade uppgifter har Gullholmen under senare åren gått till baka såsom fiskeläge. Fiskehamnsutredningen har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att för närvarande förorda utvidgning av hamnanläggningarna på Gullholmen. Ellos, Morlanda kommun. Ellos ligger på nordvästra sidan av Orust. Enligt inhämtade uppgifter finnas på platsen 4 yrkes- och 10 binäringsfiskare. Båtarna förtöjas vid enkla bryggor i en väl skyddad vik. E n i otillfredsställande skick varande ångbåtsbrygga finnes. Enligt upprättat förslag skulle anläggas dels en yttre, av vågbrytare skyddad hamn för större fiskebåtar, dels en småbåtshamn. Kostnaden skulle vid nuvarande prisläge uppgå till omkring 330 000 kronor. Fiskehamnsutredningen anser sig för närvarande icke kunna förorda anläggning av fiskehamn vid Ellos med hänsyn till fiskets ringa omfattning. Slussen, Torps kommun. 10 yf, 5 bf, 14 300 kr. Rv, 24 200 kr. Bv, 52 240 kr. Fv. Slussen (Kleva Orust) ligger på östra sidan av Orust. Önskemål ha framförts om åtgärder till skydd för fiskebåtarna. På grund av fiskets relativt ringa omfattning har fiskehamnsutredningen icke ansett sig böra föranstalta om upprättande av arbetsplan för fiskehamn på denna plats. Utredningen vill emellertid icke motsätta sig förbättring av hamnförhållandena på platsen, därest detta kan ske med bidrag av för smärre arbeten m. m. avsedda medel. Grundsund, Grundsunds kommun. 150 yf, 15 bf, 166 690 kr. Rv, 441 5(H) kr. B v, 808 818 kr. Fv. Grundsunds fiskeläge ligger på båda sidor av sundet mellan Skaftö och

en väster därom belägen mindre ö. Fiskehamnen, som tillhör staten, anlades under åren 1914—18 för en kostnad av 833 076 kronor. I sitt nuvarande skick består anläggningen av dels yttre hamnen med en vågbrytare och en stenkaj, dels Kolbommeii med en stenkaj, dels ock kanaler mellan Kolbommen och Valbyfjorden samt mellan Valbyfjorden och havet. P å östra sidan av yttre hamnen finnas vidare en provisorisk tilläggsbrygga av trä samt äldre fallfärdiga småbryggor. Behovet av bättre förtöjningsmöjligheter i yttre hamnen är synnerligen stort. Likaledes erfordras breddning av inloppet till Kolbommen samt ombyggnad av den i allmän väg ingående klaffbron mellan samhällets båda delar. Enligt upprättat förslag skulle befintliga bryggor på östra sidan av yttre hamnen rivas och ersättas med landkajer och bryggor av betong. Bakom landkajerna skulle hamnplaner iordningställas. Inloppet till Kolbommen skulle vidgas genom muddring och undervattenssprängning. Vissa fördjupningar av yttre hamnen skulle utföras. Den förenämnda ombyggnaden av klaffbron synes böra utföras och bekostas av väghållaren. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av statens fiskehamn i Grundsund enligt ovan för en kostnad av 625 000 kr. Stora Kornö, Lyse kommun. 34 vf, 31 700 kr. Rv, 31 500 kr. Bv, 75 526 kr. Fv. Stora Kornö är belägen cirka 4 km nordväst om Lysekil. Med bidrag av statsmedel anlades öns fiskehamn under åren 1932—33 för en kostnad

220 Storo Kornö

av 68 000 kronor. Den bestar av en hamnbassäng, skyddad av en vågbrytare, samt två bryggor och en hamnplan. Sättningar ha inträffat i vågbrytaren, så att denna nu icke ger erforderligt skydd mot sjögången. Den brygga, som ligger på vågbrytarens insida, är också för låg och överspolas vid högvatten. Hamnbassängen är alltför liten och vattendjupet är otillräckligt. Hamninloppet är för trångt. Enligt upprättat förslag skulle en del av hamnbassängen och inloppsrännan fördjupas till 4,5 m. Vågbrytaren skulle förses med bröstvärn, bryggan innanför densamma, ombyggas och därvid höjas. Vidare skulle vågbrytaren

221 förses med nytt pirhuvud och en ny, kort vågbrytare byggas. Slutligen skulle ytterligare en brygga anläggas i anslutning till hamnplanen. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Stora Kornö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.. 10.0 000 kr. Lilla Kornö, L}se kommun. Lilla Kornö är belägen nordväst om Stora Kornö. Enligt uppgift finnas på ön omkring 15 yrkesfiskare, vilka använda 6 motordrivna båtar. Dessutom uppgives, att 6 i fraktfart utnyttjade båtar äro hemmahörande på ön. Med bidrag av statsmedel förbättrades hamnförhållandena pä Lilla Kornö under aren 1935—36 för en kostnad av 50 000 kronor. Önskemål ha framförts dels om ökning av hamnens vattendjup, vilket skulle vara för litet för fraktbåtarna, dels om påb} r ggnad av en vågbrytare, vilken uppgives icke giva tillräckligt skydd. Fiskehamnsutredningen, som icke funnit tillräckliga skäl föreligga att föranstalta om upprättande av förslag till hamnens förbättring för närvarande, vill icke motsätta sig, att nödiga förbättringar komma till stånd, under förutsättning att detta kan ske under formen av smärre arbeten med därför avsedda bidragsmedel. Skalhamn, Lyse kommun. 20 yf, 20 450 kr. Rv, 13 050 kr. Bv, 205 600 kr. Fv. Skalhamns fiskeläge ligger på Stångenäset omkring 6 km norr om Lysekil. Med bidrag av statsmedel förbättrades hamnen 1933 för en kostnad av 57 700 kronor. Hamnen är i befintligt skick alltför grund. Dessutom böra vissa för småbåtarna avsedda bryggor förses med ny överbyggnad. Enligt upprättat förslag skulle en fördjupning av hamnbassängen till 3,6 m samt erforderliga reparationer av bryggorna draga en kostnad av omkring 9 000 kronor. Fiskehamnsutredningen förordar, att förenämnda förbättringsarbeten i Skalhamn komma till utförande med för smärre arbeten avsedda medel. Malmön, Malmöns kommun. 74 yf, 5 bf, 90 825 kr. Rv, 132 700 kr. Bv, 680 140 kr. Fv. Malmöns fiskehamn har under åren 1942—45 med bidrag av statsmedel utbyggts för en kostnad av 310 000 kronor. Önskemål ha framförts om ytterligare utbyggnad av hamnen genom anläggning av en särskild småbåtshamn. Enligt upprättat förslag skulle kostnaderna härför uppgå till 193 000 kronor. Fiskehamnsutredningen har icke ansett sig kunna för närvarande förorda }Ttterligare förbättringar av Malmöns fiskehamn. Gravarne, Kungshamns kommun. 270 yf, 304 600 kr. Rv, 1 618 750 kr. Bv, 2 755 115 kr. Fv. Gravarne, som är ett av landets största fiskelägen, ligger på s}"dvästra

sidan av Sotenäset. Samhällets fiskehamn anlades med bidrag av statsmedel under åren 1934—38 för en sammanlagd kostnad av 563 000 kronor. Den består av en hamnbassäng, som skyddas av två pirar. Den delas av en tredje pir i två mindre bassänger. I samhället finnas fiskauktionshall samt ett flertal konservfabriker. De nuvarande hamnutrymmena äro alldeles otillräckliga. Dä fiskebåtarna samlas i hamnen, fylles denna helt, så att de vid kajerna liggande båtarna icke utan stora svårigheter kunna komina ut. På grund härav ha under år 1945 påbörjats betydande utvidgningar av hamnen. Arbetena härmed pågå alltjämt. De avse dels anläggning söder om den nuvarande hamnen av en lång landkaj, dels utbyggnad av nya kajer och hamnplaner på de s. k. Gulskären. Dessa sammanbindas med fastlandet genom utfyllnad av en vägbank. Kostnaden har beräknats till 1 200 000 kronor. Även sedan förenämnda utvidgning av Gravarnes fiskehamn blivit färdig, kommer behov av ytterligare tilläggsplatser där att göra sig gällande. Anledningen härtill är, att fiskehamnen under de senare åren i allt större utsträckning kommit att utnyttjas av fiskare från andra orter, vilka vid fiskauktionerna i Gravarne avsätta sin fångst. Dessutom befinner sig antalet fiskebåtar, hemmahörande i hamnen, i kraftig ökning och tendensen till användande av större fiskebåtar är tydlig. Ytterligare utvidgning av hamnen torde därför bliva ofrånkomlig. Enligt upprättat förslag skulle anläggningarna på Gulskären fullföljas genom förlängning av kajerna där samt genom iordningställande av ytterligare områden å skären såsom hamnplan för upplag och dylikt. Arbetena

\ iS?,

äga visst samband med av fiskehamnsutredningen framlagda förslag om iordningställande av särskilda vinterhamnar för fisket, men avses i allt väsentligt motiverade redan av behovet av ökat utrymme i hamnen för den fiskeflotta, som normalt nyttjar densamma. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Gravarnes fiskehamn enligt ovanför en kostnad av.. 525 000 kr. Smögen, Smögens kommun. 346 yf, 5 bf, 481 425 kr. Rv, 1 1H7 000 kr Bv, 4 575 484 kr. Fv. Smögen är, vad antalet fiskare beträffar, landets största fiskeläge och ligger strax väster om Gravarne. Fiskeläget har två hamnar. Större delen av fiskebåtsflottan är vanligen förlagd till den gamla hamnen, bestående av ett antal bryggor samt kajer utmed stränderna av ett sund, som är väl skyddat mot sjögång utom vid sydostliga stormar. En mindre del av båtflottan förlägges till den under aren 1921—24, 1936—38 och 1944.för en sammanlagd kostnad av 481106 kronor anlagda statens fiskehamn vid Smögen, som är väl skyddad mot sjön. Utom vid de tillfällen, dä gamla hamnen oroas av sjögång och fiskarna därför flytta sina båtar till statens fiskehamn, är denna relativt dåligt utnyttjad. Detta sammanhänger främst därmed, att den äldre bebyggelsen i Smögen är koncentrerad till trakten av den gamla hamnen. Under de senaste åren har bebyggelsen dock alltmer vuxit ut mot statens hamn, som därigenom kommit att ligga centralare än tidigare. Den gamla hamnen, som är helt fullbelagd, torde knappast kunna pä tillfredsställande sätt utvidgas eller förbättras.

a • plots för större båtar b , — — mindre -— O

50m

Statens fiskehamn ligger vid en vik, som öppnar sig mot sydost och skyddas av ett antal, vid mynningen belägna mindre öar. Inloppet är försett med en vågbrytare och är omkring 200 m långt. Det är sä smalt, att fartygens navigering är förenad med risker och möten mellan fiskebåtar kan ej ske. I hamnen finnas vissa kajanläggningar. Vattendjupet är delvis 4, delvis 5 m. Enligt upprättat förslag till förbättring av statens fiskehamn vid Smögen skulle ytterligare en segelränna anläggas söder om det befintliga inloppet, I in- och utfarterna skulle därefter trafiken kunna enkelriktas. Vidare skulle ytterligare kajer med en sammanlagd längd av 137 m anläggas och den inre delen av hamnbassängen fördjupas till 5 m. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av statens fiskehamn vid Smögen enligt ovan för en kostnad av 350000 kr. Hasselösund, Smögens kommun. 60 yf, 92 700 kr. Rv, 447 400 kr. Bv, 616 022 kr. Fv. Hasselösunds fiskeläge ligger på Hasselö, norr om och fast förbunden med Smögen. Med bidrag av statsmedel anlades platsens fiskehamn under åren 1940—44 för en kostnad av 199 000 kronor. Hamnen är i fullgott skick, men behov av ökat utrymme för småbåtarna föreligger redan. Enligt upprättat förslag skulle hamnen förses med en landkaj med bakomliggande hamnplan samt en brygga, allt avsett för småbåtar. Utanför kajen och bryggan skulle vattendjupet ökas till 2 m. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Hasselösunds fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 43 000 kr.

225 Hovenäset

lOOm

Hovenäset, Askums kommun. 48 yf, 2 bf, 51(540 kr. Rv, 199 000 kr Bv 441 081 kr. Fv. ^ Hovenäset ligger på Sotenäset cirka 3 km nordost om Gravarne. Fiskebåtarna förtöjas vid privata bryggor, spridda utmed stranden, som är relativt väl skyddad mot sjögång. Bryggorna äro mestadels i bristfälligt skick. Förutom en mindre gemensam brygga i hamnens södra del finnas inga egentliga hamnanordningar. Inloppet till hamnen liksom vissa delar av hamnbassängen ha otillräckligt djup. Enligt upprättat förslag skulle anläggas en 62 m lång kaj i södra delen av hamnen. Innanför och nordost om denna skulle genom utfyllningar anordnas en hamnplan med plats för upplag och nya sjöbodar. Vattenområdet framför kajen och i inloppet till densamma skulle fördjupas till 4,5 m. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Hovenäsets fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 110 000 kr. Vajern, Askums kommun. 15 yf, 4 bf, 11650 kr. Rv, 27 200 kr Bv 50 427 kr. Fv. Aräjern är ett mindre fiskeläge på västra sidan av Sotenäset och ligger vid en mot västliga och sydvästliga vindar oskyddad vik. Med bidrag av statsmedel förbättrades hamnförhållandena huvudsakligen genom vissa muddringsarbeten under år 1924 för en kostnad av 76 411 kronor. Hamnanordningarna bestå eljest av ett antal bryggor och kajer. Vid stormtillfällen kunna båtarna icke ligga vid vissa bryggor utan måste förankras utanför hamnen eller flyttas till annan hamn, i regel Gravarnes. Grundförhållandena vid Vajern uppgivas vara sädana, att anläggning av en väl skyddad 15—1840 4fi

226 Vajern

O !••••'

50 !

I

1 I

/00m

\

/

I

hamn för hela den på platsen hemmahörande fiskebåtsflottan skulle medföra avsevärda kostnader. Enligt upprättat förslag skulle förhållandena på platsen i någon mån förbättras genom anläggning av en 40 m läng pir av trä, utgående från en befintlig lastbrygga i sydvästlig riktning. I skydd av denna skulle åtminstone en del av båtarna kunna förtöjas. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Vajerns fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.... 20 000 kr. Hunnebostrand, Tossene kommun. 45 yf, 25 bf, 41 980 kr. Rv. 47 600 kr. Bv, 274 414 kr. Fv. Hunnebostrands municipalsamhälle på västra sidan av Sotenaset har en mot sjögång naturligt skyddad hamn. I dennas norra del finnes en 50 m

i

Hunnebostrand

lång kaj för den reguljära båttrafiken samt för fraktfarten. Den anlades med bidrag av statsmedel under åren 1923—24 för en kostnad av 246 817 kronor. En särskild för stenutlastning använd brygga finnes i hamnens södra del Utmed stranden mellan dessa bryggor finnes vidare ett stort antal sjöbodar med tillhörande enkla och mestadels i dåligt skick varande träbryggor, vid vilka fiskebåtarna förtöjas. För fisket erforderliga gemensamma förtöjningsplatser saknas däremot helt. Enligt upprättat förslag skulle en 85 m läng landkaj anläggas i hamnens södra del för fiskebåtarna. Bakom denna skulle utfyllas hamnplan. Fiskehamnsutredningen förordar

228 Romsvik

50m

förbättring av Hunnebostrands fiskehamn enligt ovanför en kostnad av

000 kr

Ramsvik, Askums kommun. Ramsviks fiskeläge ligger vid nordspetsen av den del av Sotenaset, som avskilts från fastlandet vid anläggning av Sotenkanalen. Enligt uppgift finnas på platsen 8 yrkes- och 3 binäringsfiskare. Samhället saknar egentliga hamnanläggningar och de tilläggsplatser, vilka användas, skyddas endast av en enklare, av fiskarna själva utförd vågbrytare. Hamnplatsen ar hart utsatt för sjögång vid nordostliga vindar.

229 Enligt upprättat förslag skulle vid Ramsvik anläggas en mindre fiskehamn med 2,5 m vattendjup. Den befintliga vågbrytaren skulle påbyggas och förlängas. Utmed dess insida skulle utföras en 18 m lång tilläggsbrygga av trä. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Ramsviks fiskehamn enligt ovan för en kostnad av.. 45 000 kr. Ulebergshamn, Tossene kommun. Ulebergshamns samhälle är beläget cirka 2 km norr om Hunnebostrand på Sotenäset. Enligt uppgift finnas på platsen 5 yrkes- och 9 binäringsfiskare. Hamnen ger tillräckligt skydd mot sjögången och tillfredsställande förtöjningsplatser för fiskebåtarna finnas. Vattendjupet i hamnområdet är emellertid otillfredsställande. Önskemål ha framförts dels om muddring, dels ock om förlängning av en i hamnen befintlig lastbrygga, använd för fraktfarten. Enligt upprättat förslag skulle muddringsarbetena draga en kostnad av 4 300 kronor och övriga arbeten 35 700 kronor eller sammanlagt 40 000 kronor. Fiskehamnsutredningen har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att för närvarande förorda utförande av andra arbeten i Ulebergshamn än de avsedda muddringsarbetena. Statsbidrag till dessa arbeten torde kunna anvisas av för smärre arbeten m. m. avsedda medel. Bovallsstrand, Tossene kommun. Bv, 310 919 kr. Fv.

60 yf, 30 bf, 54 750 kr. Rv, 66000 kr

230 Bovallsstrand ligger på norra delen av Sotenäset omkring 4 km norr om Hunnebostrancl. Med bidrag av statsmedel har samhällets fiskehamn förbättrats under åren 1927—28 och 1932 för en sammanlagd kostnad av 57 100 kronor. I befintligt skick består hamnen av en större och några mindre bryggor av trä. Den större bryggan är i så dåligt skick att den måste ombyggas i sin helhet. Vidare erfordras ökat vattendjup samt större utrymmen för båtarna. Enligt upprättat förslag skulle förenämnda brygga ombyggas och därvid konstrueras för biltrafik. Ytterligare en brygga för de större fiskebåtarna skulle anläggas. Närmast stranden skulle två hamnbassänger med förtöjningsbryggor anläggas för småbåtarna. Genom muddring skulle vattendjupet i y t t r e / delen av hamnen ökas till 4 m och i småbåtsbassängerna till 2 m. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Bovallsstrands fiskehamn enligt ovan för en kost-

Heestrand, Svenneby kommun. Heestrand ligger på fastlandet cirka 5 km norr om Bovallsstrand. Enligt, uppgift finnas på platsen 8 yrkes- och 5 binäringsfiskare. Skyddad hamn saknas. Enligt upprättat förslag skulle pä platsen anläggas en fullständig hamn med vågbrytare, lastkaj, hamnplan och tillfartsvägar. Vid nuvarande prisläge torde kostnaden för planens genomförande kunna uppskattas till 190 000 kronor. Fisket i Heestrand uppgives vara av relativt ringa omfattning. Den ifrågasatta hamnanläggningen skulle möjligen bliva till nytta för fraktfarten. Fiskehamnsutredningen har emellertid icke ansett tillräckliga skäl föreligga att för närvarande förorda statsbidrag av för fiskehamnar avsedda medel till anläggning av fiskehamn i Heestrand. Hamburgön, Kville kommun. 23 yf, 12 bf, 23 465 kr. Rv, 33 300 kr. Bv, 49 477 kr. Fv. Hamburgön. belägen sydväst om Fjällbacka, är genom Hamburgsund skild från fastlandet, På ön finnas inga egentliga hamnanläggningar. Fiskarna ha sina båtar på olika platser utmed öns stränder. Önskemål ha framförts om anläggning av en fiskehamn vid Sjöviken på öns västra sida. Där finnes ett antal av fiskarna utförda, enkla träbryggor. Platsen är icke direkt utsatt för havssjö, men vid storm uppstår ändock besvärande sjöhävning där. Båtarna måste då antingen förankras ute i viken eller flyttas till Hamburgsund öster om ön. På grund av bottenförhållandena vid den föreslagna hamnplatsen vid Sjöviken skulle anordningar, medförande fullgott skydd mot sjöhävningen, biiva mycket dyrbara. Fiskarna bo spridda över hela den stora ön och ha, som antytts, sina båtar på flera olika ställen vid dess stränder. Endast ett mindre

231 Strömsundet Väderöarna

100m

antal torde komma att utnyttja en eventuell hamn vid Sjöviken. På grund härav har upprättat förslag till fiskehamn på Hamburgön begränsats till att omfatta anläggning av en 50 m läng landkaj, iordningställande av hamnplan samt muddringsarbeten. Ehuru kravet på skydel mot sjöhävningen åsidosatts, uppgår beräknade kostnaden enligt arbetsplanen till 100 000 kronor. Fiskehamnsutredningen har icke ansett sig kunna för närvarande förorda statsbidrag- till en så dyrbar anläggning på Hamburgön. Strömsundet, Kville kommun. Strömsundets fiskehamn är belägen väster om Storö inom ögruppen Väderöarna i havsbandet väster om Fjällbacka. Strömsundet användes i stor utsträckning såsom nödhamn av fiskare, vilka bedriva fiske i vattenområdena kring Väderöarna. Med bidrag av statsmedel utfördes under åren 1941—44 ett ledverk för förtöjning av båtarna samt en mindre vågbrytare. Kostnaden härför uppgick till 14000 kronor. Ytterligare förtöjningsanordningar samt — i en del av Strömsundet — ökat vattendjup erfordras. Enligt upprättat förslag skulle dels ett 30 m långt ledverk, dels den erforderliga muddringen till 4,5 m vattendjup utföras. Fiskehamnsutredningen förordar förbättring av Strömsundets fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 20 000 kr. Dyngö, Kville kommun. 17 yf, 6 bf, 23 570 kr. Rv, 31300 kr. Bv, 99 061 kr. Fv. Dyngö ligger väster om Fjällbacka. Fiskarna förtöja sina båtar vid enkla bryggor i en mot sjögång naturligt skyddad vik. Vattendjupet vid bryggorna samt i delar av viken och dess inlopp är otillräckligt. För de båtar, varmed fastlandsförbindelserna upprätthållas, finnes en särskild brygga, vilken är i fallfärdigt skick.

232 Enligt upprättat förslag skulle en ny brygga med tillfartsväg anläggas och vattendjupet i hamnen och hamninloppet ökas. Bryggan skulle utföras med tilläggsplatser för större båtar på utsidan och för småbåtar på insidan. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Dyngö fiskehamn enligt ovanför en kostnad av— 50 000 kr. Kämpersvik, Tanunis kommun. 3 yf, 10 bf, 23 500 kr. Rv, 20100 kr. Bv, 63 912 kr. Fv. Kämpersviks fiskeläge ligger vid en vik på fastlandet ungefär mitt emellan Fjällbacka och Grebbestacl. Egentliga hamnanordningar saknas och båtarna förtöjas vid enkla bryggor, vilka äro oskyddade mot sjögång västerifrån. Enligt upprättat förslag skulle från stranden utbyggas en vågbrytare. I skydd av denna skulle anläggas en 36 m lång träbrygga och vattenområdet på ömse sidor därom samt hamninloppet skulle fördjupas genom muddring till 3,6 m respektive 4 m. Vidare skulle den utmed stranden liggande vägen breddas, så att erforderlig hamnplan erhålles. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Kämpersviks fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 75 000 kr. Havstensund, Tanums kommun. 62 yf, 6 bf, 50 265 kr. Rv, 107 700 kr. Bv, 512 024 kr. Fv. Havstensunds fiskeläge ligger på fastlandet omkring 8 km norr om Grebbestad. Hamnanläggningarna bestå i huvudsak av några bryggor av trä, mesta-

233 V Kämpersvik

\

\_/

O'plats för större båtar b* .-»- —mindre —

dels i dåligt skick, samt en mindre hamnplan. Havstensunds hamn användes icke blott av de i samhället hemmahörande fiskarna utan även av de på öarna utanför kusten bosatta fiskarna, vilka ilandföra sina fångster där. Behovet av ytterligare förtöjningsplatser samt av ökat utrymme i land för upplag är stort. Enligt upprättat förslag skulle omedelbart norr om de befintliga bryggorna utföras en 38 m lång kaj. Hamnplan och tillfartsvägar till denna skulle anläggas. Fiskarna ha framfört önskemål om genomförande av ett mera omfattande förslag till hamnens förbättring.

\

50 Q

liiiuimJ

'

-»•

' <

'

-

100m '

'

'

Fiskehamnsutredningen, som förutsätter, att behovet av ytterligare förbättringar av hamnen omprövas vid upprättande av definitiv arbetsplan for arbetena, anser sig för närvarande böra inskränka sig till att förorda ovannämnda förslag till anläggning av Havstensunds fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 38 000 kr. Hällsö, Tanums kommun. 14 yf, 6 bf, 14 890 kr. Rv, 28 200 kr. Bv, 346 696 kr. Fv. Hällsö ligger utanför Havstensund. Ön saknar egentliga hamnanläggningar och behovet av skyddad hamn på ön är därför stort.

235 Hällsö

Seläter

Enligt upprättat förslag skulle på öns nordöstra udde anläggas en vågbrytare och i skydd av denna en 30 m lång träpir. Innanför denna skulle anordnas en hamnplan med tillfartsväg. Hamnbassängen skulle fördjupas till 2,5 m. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Hällsö fiskehamn enligt ovan för en kostnad ar.... 50 000 kr. Seläter. Skee kommun. 22 yf, 3 bf, 23 250 kr. Rv, 73 800 kr. Bv, 273 509 kr. Fv. Seläters fiskeläge ligger pä fastlandet omkring 3 km nordväst om Strömstad. Båtarna förtöjas vid enkla bryggor i en vik. Vid dessa bryggor er-

236 Holmestrand

G'plats för större båtar b> -mindre —

hålla båtarna icke tillräckligt skydd mot sjögången vid västliga och nordvästliga vindar. Enligt upprättat förslag skulle längre in i viken förläggas en omkring 50 m lång kaj av betong. Innanför denna skulle utsprängas och fyllas en hamnplan med utrymme för upplag och sjöbodar. Från hamnplanen till

/

a-plats för större båtar t), .... -..-mindre — O

/00m

samhället skulle anordnas en tillfartsväg. Hamnbassängen skulle uppmuddras till 3,6 m vattendjup. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Seläters fiskehamn enligt ovan för en kostnad ar 117 000 kr. Holmestrand, Högdals kommun. 54 yf, 18 bf. 127 1(50 kr. liv, 141 300 kr B v, 608 748 kr. Fv. Holmestrands fiskeläge ligger vid mynningen av Dynekilen omkring (5 km norr om Strömstad. Egentlig hamnanläggning saknas och båtarna förtöjas vid enkla bryggor utan tillräckligt skydd mot sjögången. Enligt upprättat förslag skulle mellan fastlandet och ön Lilla Öxer utbyggas ett system av vågbrytare, omslutande en hamnbassäng, vilken skulle fördjupas genom muddring till 4,5 m i de yttre, till 2,5 m respektive 2 m i de inre delarna. I bassängen skulle anläggas två förtöjningsbryggor för de större fiskebåtarna och en brygga för småbåtarna, Genom breddningav västra vågbrytaren samt genom utfyllningar och utsprängningar skulle erforderliga hamnplaner erhållas. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning ar Holmestrands fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 250 000 kr. Stensvik, Högdals kommun. Även Stenssåks fiskeläge ligger vid Dynekilen väster om Holmestrand.

238 Enligt uppgift skulle antalet yrkesfiskare uppgå till 27. Hamnanläggning saknas. Enligt upprättat förslag skulle utbyggas en vågbrytare och i skydd av denna en brygga med förtöjningsplatser å ena sidan för de större fiskebåtarna, å den andra för småbåtarna. Fördjupning av hamnbassängen till 4 respektive 2,5 m, utsprängning av hamnplan samt utbyggnad av en kort tillfartsväg skulle utföras. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Stensviks fiskehamn enligt ovan for en kostnad av 120 000 kr. Lunneviken, Högdals kommun. 8 yf, 9 bf, 25 560 kr. Rv, 24 500 kr. Bv, 41 444 kr. Fv. Lunneviken ligger på fastlandet omkring 13 km norr om Strömstad. Önskemål om förbättring av hamnförhållandena på platsen ha framförts. Fiskehamnsutredningen har, särskilt med hänsyn till den begränsade omfattningen av det från Lunneviken bedrivna fisket, icke ansett sig för närvarande böra förorda anläggning av fiskehamn på denna plats. De av utredningen här ovan förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Göteborgs och Bohus län (s. 258—259).

239 Vänern. Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Inom Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län förekommer yrkesfiske huvudsakligen i Vänern. Utmed stränderna av denna insjö finnas* ett antal platser, vilka till följd av fiskarnas antal kunna sägas ha karaktären av fiskelägen. Vid flera av dessa föreligger behov av förbättrade hamnar, ehuru enkla hamnplatser flerstädes ordnats av fiskarna själva med eller utan bidragav restituerade bensinskattemedel. I Vänern bedrives fiske efter gös, gädda, sik, abborre, lax, siklöja och annan sotvattensfisk. För fisket användas motorbåtar, med ett största djupgående av omkring 1 m samt roddbåtar. Vänerns fiskareförbund har framfört önskemål om statsbidrag till följande företag inom Skaraborgs län, nämligen anläggning av kanal genom Hindens rev, förbättring av farleden genom Ullersundet samt anläggning av fiskehamnar vid Dettern, Spiken, Frösviken och Sandviken, ävensom till följande företag inom Värmlands län, nämligen anläggning av fiskehamnar på Härö samt vid Ekenäs, Laholmen, Hamnudden och Rud i Värmlands län. Länsstyrelsen i Älvsborgs län har icke funnit att behov av fiskehamnsanläggningar föreligger inom länet. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har ansett de av Vänerns fiskareförbund föreslagna arbeten, vilka avse kanal genom Hindens rev och fördjupning av Ullersundet, ehuru i och för sig önskvärda, icke böra ifrågakomma till utförande med statsbidrag av anslag till fiskehamnar, men har tillstyrkt anläggning av de ifrågasatta hamnarna vid Spiken, Sandviken och Dettern. Länsstyrelsen i Värmlands län har förordat utförande av den av Vänerns fiskareförbund föreslagna fiskehamnen på Härö samt hemställt om utredning beträffande övriga projekt inom länet. _ Beträffande ifrågasatta företag inom Skaraborgs län får ningen anföra följande.

fiskehamnsutred-

Dettern, Vänersnäs kommun. Dettern är en större, relativt grund vik öster om Vänersnäs. I viken är fisket under vårarna mycket omfattande, speciellt efter gös. Önskemål ha framförts om anläggning av en hamn på vikens västra strand. Fiskehamnsutredningen har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att föranstalta om upprättande av förslag till fiskehamn vid Dettern. Kanal genom Hindens rev, Sone och Skalunda kommuner. Hindens rev utgöres av en smal udde pä västra sidan av det näs, som väster om Lidköping sträcker sig ut i Vänern. Udden har en längd av omkring 5 km över vattenytan och fortsätter ytterligare ett par kilometer såsom undervattensrev rakt ut frän land. Fiske bedrives både norr och söder

240 VRRMLRNDS OCH

SKRRRBORGS

VÄRMLANDS

r~v

V

LRN

V ^

SKARABORGS LÄN LIDKÖPING

• Nyanläggning Se fä särskild iecÅ en förf faring 30

te Ar/77.

241 Spiken

O 4

i

i

i

i

SO I

/00m .

i

i

i

l

om Hindens rev och en kanal genom detta skulle avsevärt förkorta sjövägen mellan de olika fiskeplatserna och fiskarnas hemorter. Även för andra mindre båtar skulle en sådan kanal komma till nytta, Enligt upprättat förslag skulle den ifrågasatta farleden erhålla en längd av 140 m, en bredd av 10 m och ett djup av 2,6 m vid medelvattenstånd. Kostnaden skulle uppgå till 50 000 kronor. Fiskehamnsutredningen har icke ansett företaget så angeläget ur fiskets synpunkt, att detsamma bör utföras med bidrag av för fiskehamnsbyggnader avsedda medel. Ullersundet, Otterstads, Strö och Sunnerbergs kommuner. Ullersundet är det sund som skiljer Kållandsö från fastlandet. Ett relativt stort antal i trakten boende fiskare använda farleden genom sundet. Den trafikeras även av en båt, som tre gånger i veckan avhämtar fiskefångsterna för transport till Ullersundsbro, varifrån fisken vidarebefordras med buss till Lidköping. Slutligen utnyttjas farleden sommartid i ganska stor utsträckning av småbåtar. Vid lågvattenstånd i Vänern är emellertid vattendjupet i vissa delar av sundet så ringa, att all båttrafik måste upphöra. Enligt upprättat förslag skulle farleden upprensas så att den erhölle en minsta bottenbredd av 8 m utom vid Ullersundsbro och vid en trång passage i farledens västra del, där den skulle bliva 4 respektive 5 m. Djupet skulle vid medelvattenstånd bliva 2,2 m. Kostnaden för upprensningen skulle uppgå till 93 000 kronor. Fiskehamnsutredningen har icke ansett företaget så angeläget ur fiskets synpunkt, att detsamma bör utföras med bidrag av för fiskehamnsbyggnader avsedda medel. Spiken, Otterstads kommun. Fiskeläget Spiken ligger på nordöstra sidan av Kållandsö. Enligt uppgift finnas på platsen omkring 15 yrkesfiskare. De förtöja sina båtar vid 16—1340 46

0 tanka! !

!

i

i

SO L—i

1 1—i

/OOm i

enkla bryggor vid en vik av Spikefjorden. Vattendjupet och skyddet mot sjögången äro där otillräckliga. Enligt upprättat förslag skulle en 30 m läng vågbrytare anläggas utanför bryggorna. Därjämte skulle vattendjupet vid hamnplatsen och i inloppet till denna genom muddring ökas till 2 m. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Spikens fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 17 000 kr. Frösviken, Otterstads kommun. Frösviken ligger på östra sidan av Kållandsö. Enligt uppgift finnas i orten 8 yrkesfiskare. De förtöja sina båtar i en vik, som saknar tillräckligt skydd mot sjögång vid sydliga och ostliga vindar. Vattendjupet är otillräckligt. Enligt upprättat förslag skulle en kortare vågbrytare anläggas och vattendjupet ökas till 2 m genom muddring. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Frösvikens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 16 000 kr. Sandviken, Otterstads kommun. Sandviken är belägen på östra sidan av Kållandsö. Enligt uppgift finnas i orten 12 yrkesfiskare. De förtöja sina båtar i skydd av en mindre vågbrytare, som utförts under år 1934 med bidrag av restituerade bensinskattemedel. Vågbrytaren är emellertid för kort och har för liten höjd. Vattendjupet innanför den är otillräckligt. Enligt upprättat förslag skulle vågbrytaren förses med stenfyllning på utsidan till 2 m höjd över vattnet. Den skulle vidare förlängas 15 m. Innanför vågbrytaren skulle muddring utföras till 2 m djup. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Sandvikens fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 13 000 kr. Beträffande ifrågasatta företag inom Värmlands län får ningen anföra följande.

fiskehamnsutred-

243 Hamnudden (Perspektiv)

Hamnudden, Visnums-Kils kommun. Hamnudden är belägen omkring 23 km sydsydväst om Kristinehamn. Enligt uppgift äro 6 yrkes- och 10 binäringsfiskare bosatta i orten. De förtöja sina båtar i en grund vik, som skyddas av en i dåligt skick varande vågbrytare, vilken uppförts av fiskarna med bidrag av bensinskattemedel under år 1937. Omkring 50 m utanför vågbrytaren finnes ett rev, där vattendjupet är så ringa, att båtarna icke vid lågvattenstånd kunna anlöpa hamnen. Enligt uppriittat förslag skulle en ny vågbrytare anläggas på det förenämnda revet. Den nuvarande vågbrytaren skulle repareras och förses med tilläggsplatser. Inloppsrännan och en del av hamnbassängen skulle uppmuddras, så att ett vattendjup av 1 m erhålles vid normalt lågvattenstånd. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Hamnuddens fiskehamn enligt ovanför en kostnad av 15 000 kr. Rud, Hammarö kommun. Ruds fiskeläge ligger på östra sidan av Hammarö omkring 8 km sydost om Karlstad. Enligt uppgift äro omkring 10 yrkesfiskare och ett antal binäringsfiskare bosatta på platsen. De ha sina båtar förlagda på två skilda platser, Ängviken och Skansviken. På förstnämnda plats ligga båtarna oskyddacle och tagas upp på land även vid ringa sjögång. Vid Skansviken förtöjas båtarna vid enkla bryggor. På båda hamnplatserna äro tillgängliga utrymmen i land för uppdrag och garntorkning mycket begränsade. Båtar och sjöbodar kunna därför icke lämpligen sammanföras till endera platsen. Vid Ängviken skulle enligt upprättat förslag uppmuddras en 2,3 m djup, mindre hamnbassäng med infartsränna. Med muddermassorna skulle en hamnplan utfyllas. Släpställe skulle anordnas. Vid Skansviken åter skulle på samma sätt iordningställas hamnbassäng, inseglingsränna och hamnplan. Dessutom skulle här anläggas en 15 m lång tilläggsbrygga. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Ruds fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .... 73 000 kr. Härö, Vase kommun. Härö är en mindre ö i norra Vänern, omkring 20 km sydost om Karl-

244 J?ud flngt/iken

ffud Skanswken

stad. På dess östra sida finnes en vik, som huvudsakligen vintertid användes som stödhamn av fiskarna från Rud och andra platser på fastlandet vid fiske i denna del av Vänern. Särskilt användes ön under den tid, då båtarna till följd av isförhållandena icke kunna anlöpa fastlandets stränder. Den ifrågavarande hamnplatsen på ön är emellertid otillräckligt skyddad mot sjögång vid högvattenstånd. Enligt upprättat förslag skulle två vågbrytare, omslutande en mindre hamnbassäng, utbyggas. Stranden innanför bassängen skulle genom sprängning och utfyllning iordningställas för upphalning av båtarna. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Härö fiskehamn enligt ovan för en kostnad av .... 31 000 kr.

ftörö

Ekenäs, Eskilsäters kommun. Ekenäs ligger nära sydspetsen av Värmlandsnäs vid ändpunkten av allmän väg från Säffle, som är traktens huvudort. Till Ekenäs finnes bussförbindelse. Fiskarna från Lurö skärgård och från Djurö landa sina fångster sommartid vid Ekenäs, där ett par enkla bryggor finnas, och vintertid, då Ekenäsfjärden ar tillfrusen, vid stranden av Laholmen cirka 1 km söder om Ekenäs. Fjärden är grund och delvis vassbevuxen. Önskemål ha framförts om upprensning av inseglingsrännan till bryggorna. Då emellertid en sådan ränna kan förväntas på relativt kort tid slamma igen och då fjärden tillfryser relativt tidigt på vintrarna, har fiskehamnsutredningen, som i stället förordar anläggning av hamn vid Laholmen (jfr nedan), icke ansett sig böra föranstalta om upprättande av förslag därtill. Laholmen (Rosenborg), Eskilsäters kommun. Såsom ovan anförts, användes redan för närvarande södra stranden av

246 Laholmen vintertid som landningsplats av fiskarna från Lurö skärgård. Platsen saknar emellertid hamn och vägförbindelse och ligger vid vissa vindar oskyddad mot sjögång. En hamnanläggning på platsen erfordras icke blott för fisket, utan även för transporter i övrigt till Lurö skärgård och Djurö med omkring 50 invånare. Enligt upprättat förslag skulle en 5 m bred väg anläggas från Ekenäs till Laholmen. Den erhåller en längd av 1350 m. Vid Laholmen skulle anläggas en vågbrytare och i skydd av denna en tilläggsbrygga av betong, ansluten till en utfylld hamnplan. Inseglingsrännan skulle fördjupas till 2 m under medelvattenståndet och givas en bottenbredd av 15 m. Fiskehamnsutredningen förordar anläggning av Laholmens fiskehamn enligt ovan för en kostnad av 95 000 kr. De av utredningen här ovan förordade fiskehamnarna synas böra utföras i den ordning, som framgår av upprättat förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar i Vänern (sid. 259).

247 Vättern. Östergötlands, Jönköpings, Skaraborgs och Örebro län. I Vättern bedrives enligt 1943 års officiella statistik fiske av 132 yrkesoch 431 binäringsfiskare, vilkas bosättning är mycket spridd utmed sjöns stränder samt på Visingsö och några mindre öar. Fisket bedrives efter sik, röding, siklöja och lake m. fl. arter och gav år 1943 en fångst av tillhopa 246 ton med ett värde av omkring 589 000 kronor. Vid fisket användas motorbåtar med ett största djupgående av omkring 1 m samt roddbåtar. Med bidrag av statsmedel utfördes under åren 1937—38 en fiskehamn vid Borghamn i Östergötlands län. Länsstyrelsen i Östergötlands län har icke förordat utförande inom detta län av någon ytterligare fiskehamn vid Vättern. Länsstyrelsen i Jönköpings län har hemställt om utförande med statsbidrag av fiskehamn å Visingsö. Även Jönköpings läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har i skrivelse till utredningen anhållit om åtgärder för åstadkommande av bättre hamnförhållanden å Visingsö. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har icke förordat utförande inom länet av någon fiskehamn vid Vättern. Länsstyrelsen i Örebro län har framhållit behovet av fiskehamn å ön Stora Röcknen. Visingsö, Visingsö kommun. På Visingsö äro enligt uppgift 12 yrkes- och 33 binäringsfiskare bosatta. De använda motordrivna fiskebåtar, vilka förtöjas under tak i stolpbodar, placerade utmed stranden invid öns hamn. Till följd av bodarnas oskyddade lägen måste båtarna vid sjögång antingen dragas upp på land eller »hissas» upp under bodarnas tak. Behovet av skyddad fiskehamn är därför mycket stort. Öns hamn, »Wisingsborgs kungsgårds hamn», tillhör Kronan och står under domänstyrelsens förvaltning. Den är i mycket dåligt skick. Länsstyrelsen i Jönköpings län har också hos Kungl. Maj:t hemställt om vidtagande av åtgärder för hamnens iståndsättning och därvid framhållit, att denna fråga borde lösas samtidigt med frågan om anläggning av en fiskehamn på ön. Kungl. Maj:t har därefter genom beslut den 22 juni 1945 uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i samråd med domänstyrelsen upprätta förslag till förbättring av hamnförhållandena på Visingsö, därvid förslaget borde avse tillgodoseende av behovet av skyddad hamn för sjöfarten och fisket, varjämte frågan om allmän färjförbindelse mellan ön och fastlandet borde utredas. Denna utredning har ännu icke slutförts. Fiskehamnsutredningen, som finner behovet av skyddad fiskehamn å Visingsö vara stort, har i avvaktan å framläggandet av förenämnda förslag

248 icke ansett sig böra inrymma företaget i sitt förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar. Utredningen har emellertid intet att erinra mot att skälig andel av kostnaderna för förbättring av hamnen på Visingsö anvisas att utgå av medel, som reserverats för brådskande och oförutsedda fiskehamnsarbeten.

Stora Röcknen, Hammars kommun. På ön äro enligt uppgift endast två familjer bosatta. De uppgivas använda 3 motorbåtar. Endast binäringsfiske torde förekomma. Egentlig hamn finnes icke på ön. Uppskattningsvis har kostnaden för erforderlig hamnanläggning beräknats till 18 000 kronor. Fiskehamnsutredningen har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att för närvarande förorda anläggning av fiskehamn på ön.

249 Mälaren. Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län. De fiskare, som bedriva fiske i Mälaren, bo på spridda platser utmed sjöns stränder. I allmänhet förtöja de sina båtar i naturligt skyddade vikar, i den mån de icke äro hemmahörande i tätorter, vilka ha hamnar. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län ha icke framställt önskemål om anläggning med statsbidrag av fiskehamnar i Mälaren. Länsstyrelsen i Södermanlands län har icke heller förordat anläggning av någon fiskehamn i Mälaren men överlämnat yttrande av Södermanlands läns hushållningssällskap, vari anmälts behov av en landningsplats för fiskebåtar invid ångbåtsbryggan i Strängnäs. Fiskehamnsutredningen har icke funnit skäl förorda utförande med statsbidrag av hamnarbeten för fisket i Mälaren.

250 Statens medverkan till genomförande av fiskehamnsarbetena. De företag, vilkas utförande fiskehamnsutredningen i det föregående förordat till utförande, beräknas, frånsett dem, vilka rubricerats såsom »smärre arbeten», draga en sammanlagd kostnad av 25 587 600 kronor. Av detta belopp avser 4 098 500 kronor arbeten med förbättring av 16 statens fiskehamnar och 21 489 100 kronor arbeten med anläggning av 121 samt förbättring av 53 statsunderstödda fiskehamnar. I fråga om varje särskild ort har utredningen härvid inskränkt sig till att föreslå endast sådana arbeten, vilka med hänsyn till fiskets omfattning och betydelse samt rådande hamnförhållanden ansetts oundgängligen nödvändiga till tryggande av fiskarebefolkningens liv och egendom samt för åstadkommande av drägliga betingelser för fiskarnas arbete i hamnarna. Detta innebär, att åtskilliga fiskelägen ansetts tills vidare och i avvaktan på fiskets vidare utveckling få nöja sig med hamnar, vilka icke kunna betraktas såsom för framtiden fullt utbyggda, men som för närvarande åtminstone erbjuda nödigt skydd mot sjögång och ha tillräckligt vattendjup för modern båtmateriel. Det innebär vidare, att projekten anpassats efter fiskets betydelse och dess nuvarande omfattning på varje särskild ort. Utredningen har i det föregående förordat jämväl ett mindre antal företag, vart och ett kostnadsberäknat till högst 10 000 kronor och betecknade som »smärre arbeten». Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i yttrande till fiskehamnsutredningen den 22 maj 1944 understrukit behovet av att smärre förbättringsarbeten på mindre platser kunde få vidtagas med statsbidrag utan att härigenom inrättande av »statsunderstödd fiskehamn» med alla därav följande konsekvenser behövde ifrågakomma, Länsstyrelsen yttrade: »Inom Göteborgs och Bohus län är fisket även på ett flertal mindre platser en livsbetingelse för ortsbefolkningen, som omöjligen skulle kunna helt finna sin utkomst på de näringar, som eljest stå till buds. Just på dylika mindre platser — länsstyrelsen vill som exempel anföra Kårevik på Tjörn och Brattön — är som regel befolkningen av sin fattigdom hindrad att utan hjälp åstadkomma de enkla förbättringar, som skulle giva deras fiskebåtar nödigt skydd. Den möjlighet, som tidigare stundom förekommit att av bensinskattemedel erhålla understöd till dylika förbättringsarbeten, är ju numera utesluten. För att icke avfolkning på småplatser av denna art skall bliva ofrånkomlig, lärer statsbidrag i någon form här vara nödvändigt. Lika nödvändigt är också, att vanliga villkor angående hamnområde, hamnavgifters upptagande o. s. v. icke behöva ifrågakomma. Det gäller i dessa fall en mindre uppmuddring, en enkel brygga eller en vågbrytare av den allra enklaste beskaffenhet, där ett eller annat tusental kronor som bidrag till kostnaden kan vara för ortsbefolkningens fortsatta försörjningsmöjligheter av en avgörande betydelse. Enligt länsstyrelsens mening är det därför av vikt, att en mindre del av de anslag, som anvisas till statsbidrag för fiskehamnar, förbehålles sådana skyddsanordningar, som här avses, och att bidragen i dessa fall få utgå utan sådana villkor och förbehåll, som eljest plägar krävas i fråga om statsunderstödda fiskehamnsanläggningar. »

251 Såsom i det föregående (s. 99) omnämnts har Kungl. Jordbruksdepartementet till utredningen — för att tagas i övervägande vid uppdragets fullföljande — överlämnat en av Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott i oktober 1944 gjord ansökan om ett statsbidrag av 50 000 kronor till anläggning av fiskebåtsbryggor, utökning av redan befintliga dylika bryggor samt uppmuddring av inloppen till desamma. Förvaltningsutskottet åberopade i sin ansökan en skrivelse från hushållningssällskapets fiskerinämnd. I denna skrivelse erinrades till en början om de belopp, som under åren 1929—1944 årligen tilldelats hushållningssällskapet av anslaget under nionde huvudtiteln till gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt. Dessa medel hade huvudsakligen använts för åstadkommande av skyddade, mindre hamnar eller bryggor, företrädesvis på Ölands ostkust, men även till anordnande av telefonförbindelser, till plantering av fiskyngel, till bro- och vägförbindelser samt till omkostnader för organisation av fiskareföreningar m. m. Fiskerinämnden underströk därefter det stora behovet av bidrag speciellt till ifrågavarande smärre hamnarbeten och hemställde om utverkande av ett särskilt anslag av nyssnämnda storlek för ändamålet. I yttrande över ansökningen anförde lantbruksstyrelsen jande:

bland annat föl-

»Trots att alltså åtskilligt redan gjorts för att åstadkomma bättre fiskehamnar på Oland föreligger säkerligen ett stort behov av flera skyddade hamnar särskilt på öns långa och öppna östra kust. Det kan dock ifrågasättas, om detta behov numera är så mycket större här än på flera andra håll i landet, att sådana omedelbara extra ordinära åtgärder, som föreliggande framställning tydligen avser, kunna anses motiverade. Ett bifall till densamma skulle nämligen förutsätta ett åsidosättande av de regler, som hittills tillämpats vid beviljande av bidrag för fiskehamnsförbättringar. Svårigheten att i nu ifrågavarande avseende mera verksamt hjälpa fiskerinäringen på Öland, liksom för övrigt även på åtskilliga andra trakter vid Östersjökusten, ligger bland annat däri, att fiskarena i allmänhet ej bo samlade i större fiskelägen utan äro uppdelade på en mängd små platser med endast ett ringa fåtal fiskare på varje plats. Detta förhållande betingas väsentligen därav, att fiskarena på Öland oftast samtidigt äro jordbrukare, som driva fiske blott som en mer eller mindre viktig binäring. Tvivelsutan kan emellertid fisket härstädes utvecklas högst betydligt, om bättre hamnmöjligheter åstadkommas. Härpå tyder den kraftiga ökning i antalet motorbåtar, som kunnat iakttagas i flera av de hamnar, vilka under de senare åren iordningställts. Troligen beror dock denna ökning icke uteslutande på dessa hamnförbättringar utan även på de goda konjunkturerna för fiskerinäringen, som nu några år varit rådande. Som ovan antytts, kunna dylika bryggor och mindre hamnar anordnas med bidrag av bensinskattemedel. Dessa medel förslå emellertid, som i fiskerinämndens meranämnda skrivelse framhållits, ofta icke långt. Dessutom kunna bidrag för ifrågavarande ändamål, bortsett från arbetslöshetsmedel, erhållas ur anslaget till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar. Hittills har emellertid detta anslag varit mycket hårt anlitat, varför de små hamnar, vilka här närmast avses, i allmänhet icke kunnat hävda sig i konkurrensen om bidrag ur detta anslag. För att kunna åstadkomma bättre hamnförhållanden i trakter, där fisket på grund av rådande förhållanden är så decentraliserat som på Öland och

252 där det därför endast eller huvudsakligen blir fråga om mycket små foretag, vore det enligt lantbruksstyrelsens mening önskligt, om ett särskilt för detta andamål avsett anslag anvisades, ur vilket bidrag kunde utlämnas till anordnande av dylika små hamnar och bryggor efter delvis andra grunder och utan att de förhållandevis stränga villkor behövde uppfyllas, som enligt kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till byggande, förbättring och underhåll av allmanna hamnar och farleder föreskrivits beträffande statsbidrag till statsunderstödda fiskehamnar. » Statskontoret avstyrkte ansökningen under erinran bland annat om de konsekvenser, som ett tillmötesgående av Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskotts önskemål kunde förväntas medföra i fråga om andra hushållningssällskap. Fiskehamnsutredningen har funnit starka skäl föreligga att möjliggöra anvisning av statsbidrag även till sådana mindre arbeten, som av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och av Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott åsyftas. Visserligen har utredningen funnit att dylika arbeten, vilka utförts med små medel av fiskarna själva och med bidrag av restituerade bensinskattemedel eller av andra anslag, i några fall till följd av bristande sakkunskap och frånvaron av kontroll utförts otillfredsställande och därför icke kommit till varaktig nytta. Dessa olägenheter torde emellertid kunna undanröjas, därest utförandet av dylika smärre arbeten liksom de större fiskehamnsbyggnaderna överlates till väg- och vattenbyggnadsverket eller i varje fall underställes dess kontroll. Till nu ifrågavarande smärre arbeten synes böra hänföras alla nödvändiga anläggnings- och förbättringsarbeten, vilkas beräknade kostnad ej överstiger 10 000 kronor, oavsett huruvida de skola utföras i någon befintlig, statlig eller statsunderstödd fiskehamn eller å ort, där hamnarbete under statens medverkan tidigare icke förekommit. Villkoren för åtnjutande av statsbidrag till sådant arbete synas kunna göras avsevärt enklare än då fråga är om större fiskehamnsbyggnader. Såsom exempel på arbeten, som inom den angivna kostnadsramen kunna komma till utförande, vill utredningen nämna anläggning av mindre bryggor, uppmuddringar i inlopp och hamnbassänger, komplettering av befintlig hamn med slip, fyrbelysning eller annan anordning o. s. v. Kostnaden för de smärre arbeten, vilka äro och kunna bliva erforderliga under de kommande åren, är svår att bedöma. Enbart uppmuddringar i sådana fiskehamnar, vilka till följd av sitt läge vid stormtillfällen äro utsatta för sand- eller tångdrift, draga årligen relativt stora belopp. Härtill kommer ett växlande behov av reparation av stormskador, vilka icke kunna hänföras till normalt underhåll. Utredningen har kommit till den uppfattningen, att kostnaderna för ifrågavarande arbeten uppskattningsvis böra beräknas till omkring 10 % av kostnaden för övriga fiskehamnsarbeten eller till något mer än 2,5 miljoner kronor. Genomförande av utredningens förslag beräknas därvid draga en kostnad av sammanlagt 28 155 000 kronor. Fiskehamnsutredningen har enligt sina direktiv haft att sammanföra resul-

253 täten av sin behovsprövning i en plan, ägnad att tjäna till ledning för medelsanvisningen under en tidsperiod av lämplig utsträckning. Då de av utredningen förordade arbetena med hänsyn till det ovan anförda måste anses motsvara det omedelbara behovet av fiskehamnsarbeten och då detta utan oskälig tidsutdräkt bör tillgodoses, har utredningen ansett sig böra begränsa denna tidsperiod till 5 år, även om detta ställer större krav på statens medverkan till fiskehamnsbyggandet än hittills. Utredningen vill emellertid i detta sammanhang erinra om, att anslagen till byggande av fiskehamnar under krisåren av statsfinansiella skäl varit starkt beskurna. Detta motiverar enligt utredningens mening en ökning av anslagen under de närmaste aren. Jämlikt sina direktiv har utredningen vidare haft att verkställa en gradering av de förordade hamnbyggnadsprojekten efter deras angelägenhet. En sådan gradering kan uppenbarligen ske efter olika grunder. Emellertid inverka så inånga skilda faktorer på bedömandet av den ordningsföljd, i vilken de skilda orternas hamnbyggnadsbehov bör tillgodoses, att en hela riket omfattande gradering knappast är möjlig. Utredningen har därför ansett sig böra begränsa angelägenhetsgraderingen till att avse en prövning av ordningsföljden mellan företagen inom varje särskilt län, varvid dock Skaraborgs och Värmlands läns fiskehamnar vid Vänern prövats gemensamt. Till grund för angelägenhetsgraderingen har utredningen i första hand lagt förslag, vilka avgivits av länsstyrelserna, i de flesta fall efter lokala myndigheters och organisationers hörande. Dessa förslag ha emellertid ingående prövats ur alla de synpunkter, som under utredningsarbetets gång framkommit. 1 den mån så varit möjligt har utredningen jämväl sökt taga hänsyn till önskvärdheten av arbetenas rationella bedrivande ur tekniska synpunkter, varvid förutsatts, att fiskehamnsarbetena liksom hittills i regel komma till utförande genom väg- och vattenbyggnadsverkets försorg. Fiskehamnsutredningen föreslår i anslutning till det anförda att till grund för utförandet av de förordade projekten och för beräkning av medelsanvisningen därtill lägges en 5-årsplan för byggande av fiskehamnar av följande innehåll:

254 5-årspIan för byggande av fiskehamnar. Beräknad

Fiskehamnens

kostnad

Delkostnad under Totalt

benämnint

Kronor

l:sta året 2:dra året 3:dje året 4: de året Kronor Kronor Kronor Kronor

Norrbottens län. (BD) BD: BD: BD: BD: BD: BD: BD: BD: BD: BD: BD: BD: BD:

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

163 000 163 000 Nikkala 58 000 58 000 Seskarö 160 000 42 000 118 000 Pålängeviken 140 000 140 000 Hindersön 5 000 71000 76 000 Rånön 66 000 66 000 Bindholmsskatan 121 000 121 000 Ytterbyn-Slussen 5 000 130 000 135 000 Vuono 109 000 109 000 Hastaskärsgrundet 24 000 67 U00 Stor-Brändön 75 000 Junkön 54 000 Siknäs 92 000 Ytterbyn-Revet Smärre arbeten in. m. . . 134 000 27 000 27 000 27 0C0 27 000 Summa 1450000 290000 290 000 290 000 290 000 Beräknat statsbidrag 1 305 000 261 000 261 000 261 000 261000 Västerbottens län. (AC)

AC: AC: AC: AC: AC: AC:

1 2 3 4 5 6

TäfVå Burvik Norrbyn Snöan Kågnäsudden Hörnelors Smärre arbeten m. m. . . Summa Beräknat statsbidrag

134 000 134 000 132 000 132 000 117 000 117 000 15 000 65 000 168 000 45 000 12 000 14 000 14 000 69 000

50 000 82 000

730 000 146 000 146 000 146000

14 000

657 000

131400 131400 131400 131400

11 000 68 000 50 ooo 88 000 38 000 61 0O0 13 500 55 000 40 500 425 000 382 500

11000 66 000

Västernorrlands län. (Y) Y: 1 Y: 2 Y: 3 Y: 4 Y: 5 Y: 6 Y: 7 Y: 8

Trysunda Bremö-kalv Långskär Bremön Bönhamn Sörfällsviken Häggviken och Sund. . .

Ultra Smärre arbeten m. m. . . Summa

Beräknat statsbidrag X: 1 X: 2 X: 3 X: 4 1

Gävleborgs län. (X) Harte Norrfjärden Skärså Hölick l ....

Statens fiskehamn.

2 000 50 000 25 000

63 000 14 000

8 000 85 000 76 500

8 000 85 000 76 500

146 000 126 000 20 000 107 000 130 000 49 000 23 000

23 000 49 000 23 000

8 000 85 000 76 500

24 000 53 000 8 000 85 000

85 000

76 500

76 500

255 Fiskehamnens

Beräknad

kostnad

Delkostnad under bcnämnim

Totalt Kronor

X: 5 X: 6 X: 7 X: 8 X: 9

l:sta året 2:dra året 3:dje året 4:de året 5:te året Kronor Krone Kronor Kronor Kronor

Rönnskär Humlegårdsstrand Bergö' Sörfjärden Ragvaldsnäs Smärre arbeten m. m. .

56 000 37 000 41 500 50 000 100 000 62 500

13 000

12 000

13 000

12 500

27 000 100 000 12 000

Summa Beräknat statsbidrag:

695 000

139 000

139 000

125 100

127 400

129 200 125100

Gårdskär x Upp landsbodarna Fågelsundet " Sikhjälma Klungsten Alskär Nyhamn Smärre arbeten m. m. .

121 000 80 000 191 000 160 U00 102 000 55 000 47 000 74 000

121 000 30 000

15 000

15 000

16 000

14 000

50 000 55 000 47 000 14 000

Summa Beräknat statsbidrag

830 000

166 000

166 000

166 000

166 000

166 000

778 200

159 500

158 400

149 400

149 400

Svartlöga Grisslehamn Nothamn Huvudskär Ramsmora Byle . . „ Öregrund* Gamla Grisslehamn . . . Örskärssund Smärre arbeten m. m. .

72 000 117 000 125 000 41 000 62 000 39 000 128 000 45 000 43 000 68 0U0

72 000 62 000

14 000

13 000

14 000

13 000

Summa

740 OOO

148 000

148 000

148 000

148 000

Beräknat statsbidrag

666 000

133 200 133 200

133 200

133 200

55 000 51 000 41 000 108 O00 335 000 40 000 60 000

55 000 51000 20 000

12 000

12 000

12 000

12 000

Summa

690 000

138 000

138 000

188 000

B e r ä k n a t statsbidrag

621 000

124 200

124 200

188 000 138 000 124 200 124 200

25 000 37 000 41500 23 000

Uppsala län. (C) C: 1 C: 2 C: 3 C: 4 C: 5 C: 6 C: 7

50 000 101 000

90 000 60OU0

100 000 52 000

Stockholms län. (B) B: B: B: B: B: B: B: B: B:

55 000 80 000

45 000 41 00O 48 000

14 000 39(00 82 000

46 000 45 000 43 000 14 000

Södermanlands län. (D) D: D: D: D: D: D:

Studsvik Stora Uttervik Källskären Trosa Hävringe Isskären Smärre arbeten m. m.

Statens fiskehamn.

,

21 000 105 OO0

3 000 123 000 126 000

86 000 40 000 12 000

256 Beräknad

Fiskehamnens

kostnad

Delkostnad under bcnäninins

Totalt Kronor

l:sta året2:dra året 3:djc året 4:de året b'te året Kronor Kronor Kronor Kronor Kronor

Östergötlands län. (E) E: 1 E: 2

3 000

23 000 10 000 4 000

34 000 3 000

34 000 3 000

37 000

87 000

37 000

37 000

37 000

33 300

33 300

33 300

33300 Fyrudden Aspöja Smärre arbeten m. m. Summa

90 000 78 000 17 000

33 000

34 000

4 000

185000 B e r ä k n a t statsbidrag

166500 Kalmar län. (H; H: H: H: H: H: H: H: H: 8 H: 9 H:10 H:ll H:12 H:13 H: 14 H:15 H:16 H:17 H:18 H:19 H:20 H:21 H-.22 H:23 H:24 H-.25

166 000 166 000 100 000 100 000 192 000 192 000 60 000 204 000 77 000 84 000 56 000 100 000 123 000 92 000 58 000 40 000 100 100 341 000 104 000 129 000 27 000 56 000 90 000 87 000 47 000 28 000 86 000 150 000 52 000 52 000 260 900 Summa 2 850 000 570 000 Beräknat statsbidrag 2 573 700 513 000

Revsudden Händelöp Djupvik Kårehamn Vållö Skärlöv Sladö Bläsinge Värskär Boda Grindö Källa Ängö (Kalmar) H o r n s udde (Öland) . . . Stensö (Kalmar) N o r r a Kvinneby Flatholmen Östra Eknö Sike (Kapelludden) Byxelkrokl Idö Gräsgård Bergkvara Äleklinta Flatvarp Smärre arbeten m. m. .

144 000 77 000 84 000 56 000 100 000 57 000

66 000 92 000 58 000 40 000 100 100 161 000

180 000 104 000 129 000 27 000 56 000 22 000

52 000

52 900

52 000

68 000 87 000 47 000 28 000 86 000 150 000 52 000 52 000

570 000

513 000 521700

513 000

Gotlands län. (I) I: 1 I: 2 I: 3 I: 4 I: 5 I: 6 I: 7 I: 8 I: 9 1:10 1:11 1:12

Lauters Sysne Skälsö Lickershamn Hallshuk Kapelludden Klintehamn Ar Hangrebystrand Botvaldavik Herta Gnisvärd l

Statens fiskehamn.

148 000 148 000 214 000 214 000 65 000 90 000 31000 235 000 176 000 127 000 148 000 111 000 117 000 11000 79 000

25 000 31000 235 000 136 000

40 000 127 000 148 000 111000 1000

116 000 11000 79 000

257 Fiskehamnens benämning

Beräknad

Delkostnad under Totalt Kronor

1:18 I. 14 1:15 1:16 1:17 1:18 1:19 1:20

Vändburg Slite Västergarn Djupdya Ljugarn Kyllej Brissund Nisseviken Smärre arbeten m. m.

kostnad

l:sta året 2:dra året 3:dje året 4:de året 5 te året Kronor Kronor Krone Kronor Kronoi

50 000 53 000 28 000 99 000 26 000 93 000 173 000 126 000 215 000

50 000 53 000 28 000 90 000

9 000 26 000 93 000 173 000 126 000 43 000

43 000 43 000 43 000 43 000 Summa 2350000 470 000 470 000 470 000 470 000 470 000 Beräknat statsbidrag 2122 900 423 000 423 000 423 000 430900 423 000 Blekinge län. (K)

K 1 K 2 K 3 K 4 K 5 K: 6 K: 7 K: 8 K: 9 K: 10 K: 11 K: 12 K: 18 K: 14 K: 15 K: 16 K: 17 K: 18 K: 19

Nogersund 2 Krokas Garpaviken Tärnö Kristianopel Västra Näs Hallarna Inlängan Finskan Södra Maren Joggesö Hallo Mulö Torhamn Svanhalla Hörvik [[] Hanö1 Drottningskär . . . . Ekö Smärre arbeten m. m.

140 000 140 000 156 000 156 000 91000 91000 260 000 16 000 244 000 277 000 158 000 119 000 180 000 180 000 140 000 104 000 36 000 150 000 150 000 121 000 121000 54 000 54 000 84 000 41000 43 000 17 000 17 000 26 000 26 000 36 000 36 000 22 000 22 000 92 000 92 000 32 000 32 000 32 000 32 000 103 000 103 000 202 000 40 000 41000 40 000 41000 40 000 Summa 2 215 000 443000 443 000 443000 443000 443000 Beräknat statsbidrag: 2010 700 412 700 398 700 39S 700 398 700 401900

Kristianstads län. (L) L: 1 L: 2 L: 3 L: 4 L: 5 L: 6 L: 7 L: 8

Torekov 1 . Vik ....!.'.'.'.'! Vitemölla Landön Kåseberga Skillinge Brantevik Kivik ' Smärre arbeten m. m.

213 000 213 000 — — 270 000 55 000 215 000 28 000 28 000 80 000 25 000 55 000 287 000 212 000 75 000 297 000 192 000 105 000 125 000 125 000 38 000 38 000 132 000 26 000 26 000 27 000 27 000 26 000 Summa 1470000 294 000 294 000 294 000 294000 294 000 B e r ä k n a t statsbidrag 1 348100 285 900 264 600 1264600 264 600 126S400

Statens fiskehamn. —

.7—1340 1(1

2 Statens fiskehamn.

Färdigställande av påbörjat företag.

258 Beräknad

Fiskehamnens

kostnad

Delkostnad under benämniiu

Totalt Kronor

l:sta året 2:dra året 3:dje året 4:de året 5:te året Kronor Kronor Kronor Kronor Kronor

Malmölius län. (M) M: 1 M: 2 M: 3 M: 4 M: 5 M: 6 M: 7 M: 8

Vikhög Arild Gislöv » Kämpinge Hörte Östra Torp 1 Svanshall Abbekås Smärre arbeten m. m. . Summa B e r ä k n a t statsbidrag

88 000 135 000 93 000 110 000 34 000 143 000 90 000 35 000 72 000

88 000 58 000

14 000

15 000

322 000 62 000 50 000 46 000

87 000

87 000

9 000

9 000

77 000 68 000

25 000 110 000 11000

23 000 122 000

21 000 90 000 35 000 14 000

15 000 14 000 160 000 160000 160 000 800 000 160 000 160 000 146100 156 200 146 500 743 600 144 000 150 800

Hallands län. (N) N: 1 N: 2 N: 3

Träslöv * Lerkil Grötvik Smärre arbeten m. m. . Summa Beräknat statsbidrag

96 000

87 000

61000 26 000

9 000

9 000

36 000 50 000 10 000

96 000

92 500

86 400

464 200

523 000 600 000 625 000 530 000 210 000 51000 20 000 305 000 333 000 350 000 525 000 190 000 582 000 475 000 342 000 130 000 260 000 110 000 340 000 156 000 190 000 250 000 120 000 117 000 243 500 200 000 152 000

450 000 400 000 225 000 280 000 210 000 51000 20 000 150 000 183 000 100 000 109 000

450 000 450 000 173 000 400 000 400 000 400 000 225 000 175 000 250 000

Göteborgs och Bohus län. (0)

O: 1 0: 2 0: 8 0. 4 0: 5 0: 6 O: 7 0: 8 0: g OJ 10 O: ii 0: 12 0: 13 0: 14 0: 15 0: 16 0: 17 0: 18 0: 19 O: 20 0 21 0 22 0 23 0 21 0 25 0 26 0 27 1

Öckerö Hönö-Klåva 1 . . Grundsund l . . . . Hönö-Röd Källö-Knipplan Styrsö-Tången . . Strömsundet. . . .

Foto Marstrand (ön). . Smögen* Gravarne Klädesholmen . Fiskebäck Donsö. Norra Åstol . . . Stora D y r ö n . . . Rönnäng Hovenäset Rörö Kyrkesund . . . Edshultshall . . . Holmestrand. . . Stensvik Seläter Asperö Vrångö Hunnebostrand

155 000 150 000 250 000 298 000 118 000 190 000 350 000 300 000 192 000 3 000

—

— —

232 000 175 000 150 000 127 000 260 000 110 000 340 000 156 000 55 000

»?• Statens fiskehamn. — * Statens fiskehamn. Färdigställande av påbörjat företag

—

— — — — — — — 135 000 250 000 120 000 117 000 243 500 200 000 152 000

259 Fiskehamnens

Beräknad

kostnad

Delkostnad under nr

benämning

Totalt Kronor

0:28 0:29 0:30 0:31 O: 32 0:33 0:34 0:35 0=36 0 . 37 0:38 0:39 0:40 O: 41

Bovallsstrand Hyppeln Skärhamn Vajern Stora Kornö Dyngö Marstrand (Koön i . . . . Kämpersvik Hälleviksstrand Brattön Hasselösund Ramsvik Havstensund Hällsö Smärre arbeten m. m. Summa

l:sta årel 2:dra året 3:dje årel 4:de året 5:te året Kronor Kronor Kronor Kronor Kronor

150 000 150 000 83 000 83 000 107 000 107 000 20 000 20 000 100 000 100 000 50 000 50 000 66 000 66 000 75 000 75 000 50 000 50 000 80 000 80 000 43 000 43 000 45 000 45 000 38 000 38 000 50 000 50 000 1 088 500 217 000 217 000 217 000 217 000 220 500 11975 000 2 395000 2395000 2395 000 2395 000 2 3 9 5 0 0 0

Beräknat statsbidrag 11 035 000 2 228 000 2 243000 2 213000 2195500 2155500 Vänern. (R, S S: 1 R: 1 R: 2 S: 2 S: 3 S: 4

Hamnudden Spiken Sandviken Rud Laholmen (Rosenborg) . . Härö Smärre arbeten m. m.

15 000 17 000 13 000 73 000 95 000 31000 26 000

15 000 17 000 13 000 3 000 6 000

5 000

5 000

5 000

Summa

5 4 (KM)

54 000

54000 Beräknat statsbidrag

243 000

4 8 (KM)

48 600

48 600

49 000

21000 28 000

49 000

18 000 31000 5 000

Planen består som synes av en delplan för vart och ett av länen utmed rikets kuster samt för Vänern. Varje sådan delplan anger beräknade kostnaden dels för de till särskilda orter specificerade företagen, dels ock för »Smärre arbeten m. m.». Summan härav representerar totalkostnaden för byggandet av fiskehamnar under 5-årsperioden inom vederbörande län respektive vid Vänern. Denna summa har fördelats över perioden och de mot kostnaderna svarade statsbidragen ha beräknats. Inom varje delplan ha företagen angivits i den ordning, vari de föreslås komma till utförande. Av planen framgår vidare för varje företag det eller de år, varunder arbetet enligt planen avses att bedrivas, samt de bidragsbelopp, som ansetts erforderliga för »Smärre arbeten m. m.» 5-årsplanens genomförande förutsätter, att av riksdagen årligen anvisade reservationsanslag till utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder samt till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar ersättas av ett enda anslag, förslagsvis benämnt reservationsanslaget till byggande av fiskehamnar, avsett att användas såväl till statens som till statsunder-

260 stödda fiskehamnar, däri inbegripet även de smärre arbetena. Sedan av detta anslag erforderligt belopp reserverats för oförutsedda arbeten, såsom brådskande reparationer, föranledda av stormskador, fördelas återstoden mellan länen, i proportion till deras andelar av hela rikets statsbidragsbehov för året. Samtidigt fastställas slutliga arbetsplaner för de företag, vilka enligt 5-årsplanen skola påbörjas inom ramen av länets årstilldelning av bidragsmedel, ävensom den andel, varmed bidrag skall utgå till varje särskilt företag. Detta system för anslagsbeviljandet medför bland annat, att om verkliga kostnaden för ett företag över- eller understiger den i planen beräknade, så fördröjes respektive påskyndas igångsättandet av nästa företag. Länsstyrelserna och övriga berörda myndigheter ävensom fiskarnas organisationer komma härigenom att få ett visst intresse av, att de skilda hamnarna icke överdimensioneras, varigenom 5-årsplanens fullföljande fördröjes. Detta är ägnat att skapa garanti för, att sådana arbeten, vilka utan ölägenheter kunna slopas eller uppskjutas, icke komma till utförande eller forceras. Planens genomförande under en tidsperiod av 5 år förutsätter givetvis, att statsmakterna under samma period årligen anvisa anslag av den storlek, som utredningen beräknat på sätt i det följande angives. Det bör emellertid framhållas, att planen äger sådan elasticitet, att den är användbar, även om anslagen anvisas med högre eller lägre belopp än som erfordras för dess genomförande på 5 år. Den årliga fördelningen av anslaget mellan länen samt fastställandet av bidragsandelar för de särskilda företagen torde liksom hittills böra ankomma på Kungl. Maj:t. Statsbidrag till statsunderstödda fiskehamnar kan enligt nu gällande bestämmelser beviljas med högst 90 % av verkliga byggnadskostnaden. Tillgodoser hamnen jämväl handelssjöfarten, skall hänsyn härtill tagas vid bestämmande av statsbidragets storlek, som därvid blir lägre än 90 %. Statens fiskehamnar anläggas, utvidgas och förbättras helt på statens bekostnad. Fiskehamnsutredningen har övervägt, huruvida anledning föreligger att föreslå ändring av nämnda bidragsgrunder. I första hand kan det synas innebära en orättvisa, att fiskarna i en staten tillhörig fiskehamn slippa att bidraga till byggnadskostnaderna, under det att fiskarna i en statsunderstödd hamn måste bidraga med minst 10 % av kostnaderna för sin hamn. E n närmare undersökning visar emellertid, att statens fiskehamnar i en del fall allt mer erhållit karaktären av centralhamnar, som i betydande utsträckning nyttjas även av fiskare, som icke äro hemmahörande där och i andra fall av handelssjöfarten. De måste därför byggas rymligare och kostsammare än eljest. Med hänsyn härtill vill utredningen icke föreslå sådan ändring av gällande bidragsbestämmelser, att fiskarna i staten tillhöriga hamnar tvingas deltaga i kostnaderna för erforderliga utvidgnings- och förbättringsarbeten. Emellertid finnas numera även andra än staten tillhöriga fiskehamnar, vilka i betydande utsträckning nyttjas av andra än ortens egna fiskare. Dessa hamnar draga förhållandevis större kostnader än hamnar, som uteslutande

261 nyttjas av fiskare från orten. Skäl kunna anföras för beviljande av förhöjt statsbidrag i dessa fall. På vissa orter, där fiskehamnsarbeten äro nödvändiga, bliva kostnaderna för arbetena förhållandevis högre än på andra på grund av ogynnsamma naturförhållanden. Den andel av kostnaderna, som vid anvisande av statsbidrag med 90 % ankommer på intressenterna, blir därför mycket varierande och kan vid nuvarande höga byggnadskostnader bliva synnerligen betungande för den j enskilde fiskaren. Även detta förhållande synes tala för att möjligheter böra stå till buds att i vissa fall bevilja högre bidrag. Redan tidigare ha statsunderstödda fiskehamnar anlagts respektive förbättrats med statsbidrag, överstigande 90 % av verkliga kostnaden. Så har i åtskilliga fall skett, då fiskehamnsarbeten utförts såsom sysselsättningsprojekt i tider av arbetslöshet. Å andra sidan är det enligt utredningens mening av väsentlig betydelse, att fiskarna alltjämt efter förmåga bidraga till hamnbyggnadskostnadernas bestridande. Därigenom ökas deras intresse av att väl vårda och underhålla hamnarna, Skulle byggnadskostnaderna helt läggas på staten, så torde dessutom anspråken på hamnarnas förbättring undan för undan komma att öka. I anslutning till det anförda, har fiskehamnsutredningen icke ansett sig böra förorda anläggning av nya statliga fiskehamnar men föreslår dels attförbättring av befintliga, staten tillhöriga fiskehamnar allt fortfarande bestrides helt med statsmedel, dels ock att gällande bestämmelser om statsbidrag till statsunderstödda fiskehamnar uppmjukas så, att bidrag må beviljas med högst 90 % av verkliga byggnadskostnaden, där ej på grund av särskilda skäl högre bidrag prövas böra beviljas. Under förutsättning att de sålunda av utredningen förordade ändrade grunderna för fastställande av bidragsandelens storlek vid varje särskilt företag genomföras har utredningen beräknat behovet av statsmedel för 5-årsplanens genomförande till sammanlagt 27 000 000 kronor på följande sätt: Till utförande av de föreslagna, förbättringarna av statens fiskehamnar, för vilka kostnaderna skola helt bestridas av statsmedel, erfordras 4 098 500 kronor. För arbetena med byggande av statsunderstödda fiskehamnar samt för smärre arbeten torde erforderligt anslag av statsmedel böra beräknas efter en genomsnittlig bidragsandel av 90 %, därvid anslaget skulle uppgå till 19 340 200 kronor for statsunderstödda fiskehamnar och till 2 310 600 kronor för smärre arbeten m. m. Sistnämnda anslagspost synes jämväl kunna inrymma den marginal, som blir erforderlig, därest den genomsnittliga bidragsandelen visar sig överskrida den beräknade. Slutligen bör under 5-årsperioden ett belopp av 1 250 700 kronor stå till Kungl. Maj:ts förfogande såsom reserv för brådskande och oförutsedda arbeten. Beträffande medelsbehovet får utredningen i övrigt hänvisa till följande

262 Sammanställning av medel sbehovet för genomförande av förslag till 5-årsplan för byggande av fiskehamnar. Beräknat L ä ti

Beräknad kostnad

statsbidrag del

att

utgå

Totalt

Kronor

Kronor

l:a året Kronor

2:a året Kronor

3:e året Kronor

4:e året Kronor

5:e året Kronor

740 000 666 000 133 200 133 200 133 200 133 200 133 200 B Stockholms 778 200 161500 159 500 158 400 149 400 149 400 830 000 C Uppsala 621 000 124 200 124 200 124 200 124 200 124 2o0 690 000 .... D Södermanlands 33 300 33 300 33 300 33 300 33 300 166 500 185 000 Östergötlands E 2 850 000 2 573 700 513 000 513 000 513 000 513 000 521700 H Kalmar 2 350 000 2 122 900 423 000 423 000 423 000 430 900 423 000 Gotlands I 2 215 000 2 010 700 412 700 398 700 398 700 398 700 401900 K Blekinge 1 470 000 1 348 100 285 900 264 60»' 264 600 264 600 268 400 L Kristianstads 743 600 144 000 150 800 146 500 156 200 146 100 800 000 M Malmöhus 86 400 95 100 92 500 4(54 200 95 100 95100 480 000 N Hallands O Göteborgs och Bohus 11975 000 11035 000 2 228 000 2 243 000 2 213 000 2195 500 2 155 500 \ R Skaraborgs 48 600 48 600 48 600 48 600 48 600 243 000 270 000 Värmlands / S 125 100 129 200 127 400 631 900 125 100 125 100 695 000 X Gävleborgs 76 500 76 500 76 500 76 500 76 500 382 500 425 000 Y Västernorrlands . . . . 657 000 131 400 131 400 131 400 131 400 131 400 730 000 AC Västerbottens BD Norrbottens 1 450 000 1 305 000 261 000 261 000 261000 261 000 261000 Summa 28155000 25 749300 5190 500 5181000 5147 900 5138 200 5 085 700 Reservation till Kungl Ma,j:ts för1 250 700 203 500 219 000 252 100 261800 314 300 fogande S u m m a statsmedel för planens 27 000000 5 400000 5 400 000 5400000 5400000 5 400 000 genomförande Härav för arbeten i statens fiskehamnar .» statsunderstödda • » » smärre arbeten m. m

4 098 500 kronor 21 489 100 2 567 400 >> Summa 28 155 000 »

Sedan 1947 års riksdag för budgetåret 1947/48 anvisat dels ett reservationsanslag till utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder av 500 000 kronor, dels ock ett reservationsanslag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar av 1 000 000 kronor, minskas det i sammanställningen angivna anslagsbehovet för l:a året med 1 500 000 kronor under förutsättning att det förstnämnda anslaget under budgetåret 1947/48 icke tages i anspråk för arbeten i statens farleder. I anslutning till det anförda föreslår fiskehamnsutredningen anvisning årligen under den kommande 5-årsperioden av ett reservationsanslag till byggande av fiskehamnar med — under nyssnämnda förutsättning — 3 900 000 kronor under budgetåret 1948/49 samt med 5 400 000 kronor under vart och ett av de fyra därpå följande budgetåren. Utredningen förutsätter härvid att ifrågavarande anslag icke kommer till användning för utvidgning eller förbättring av statens farleder. Skulle medel för dylika ändamål bliva erforderliga synas de alltså böra anvisas i annan ordning.

263 V. Förslag till ordnande av fiskehamnarnas underhåll och drift. Underhåll och drift av statens fiskehamnar ombesörjes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Kostnaderna härför bestridas av det under sjätte huvudtiteln årligen anvisade reservationsanslaget till underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I samtliga dessa fiskehamnar upptagas hamnavgifter av trafikanterna enligt av Kungl. Maj:t fastställda hamntaxor. Avgifterna tillgodoföras förenämnda reservationsanslag. Fiskehamnsutredningen har icke funnit anledning föreslå ändring i vad sålunda gäller beträffande dessa hamnar. De statsunderstödda fiskehamnarnas underhåll och drift ombesörjes för närvarande i regel av vederbörande intressenter under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll. Kostnaderna bestridas i första hand av hamnarnas inkomster av hamnavgifter, hyror m. m. och i andra hand av hamnarnas ägare eller innehavare. Enligt gällande bestämmelser skall för varje statsunderstödd fiskehamn årligen efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beprövande viss del av bruttoinkomsten från hamnrörelsen avsättas till en underhållsfond. Medel ur sådan fond må användas till hamnens underhåll Och förbättring endast i den mån väg- och vattenbyggnadsstyrelsen det medgiver. Avsikten med stadgandena om sådana underhållsfonder torde ha varit, att främja avsättning av medel för sådana kostsammare underhållsarbeten, vilka icke äro årligen återkommande. Fiskehamnsutredningen har vid besiktning av statsunderstödda fiskehamnar i en del fall ansett sig kunna konstatera, att hamnunderhållet icke varit tillfredsställande. På sina håll ha även enkla åtgärder för anläggningarnas bevarande i fullgott skick, såsom målning eller impregnering mot röta av trävirket i bryggor och dylikt, varit åsidosatt. Då orsaken härtill skulle kunna tänkas vara svårigheter för vederbörande hamnintressenter att bestrida kostnaderna för de nödvändiga underhållsarbetena, har utredningen övervägt, huruvida anledning funnes att genom anvisning av statsbidrag underlätta underhållets behöriga fullgörande. Enligt utredningens mening äro emellertid kostnaderna för ett normalt underhåll av fiskehamnarna relativt obetydligt. Tillräckliga skäl för införande av statsbidrag till sådant understöd synas knappast kunna anföras. Fiskehamnsutredningen vill därför beträffande de statsunderstödda fiskehamnarnas underhåll och drift inskränka sig till att framhålla vikten av att väg, och vattenbyggnadsverkets kontroll däröver göres möjligast effektiv. Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen redan för närvarande äger möjlighet att, där styrelsen så finner lämpligt, själv ombesörja statsunderstödd fiskehamns underhåll och drift med anlitande av hamnens inkomster och, i den mån de ej förslå, på bekosta nad av hamnens ägare eller innehavare.

264 Från olika håll har till fiskehamnsutredningen framförts önskemål om att den ovan berörda bestämmelsen om årlig avsättning av viss del av hamninkomsterna i de statsunderstödda fiskehamnarna till en underhållsfond slopas. Bärande skäl härför synas också kunna åberopas. Hamninkomsterna i fiskehamnarna äro oftast så begränsade, att de i sin helhet erfordras för täckande av utgifterna för normalt årligt underhåll och drift. Eftersom avsättningen till underhållsfonden skall ske i första hand, nödgas man verkställa uttaxering av medel från hamnintressenterna för normalt hamnunderhåll samtidigt som man avsätter medel för arbeten, varom man icke vet, om och när de bliva erforderliga. Innan medel ur underhållsfonden få disponeras, måste väg- och vattenbyggnadsstyrelsens medgivande inhämtas. Fiskehamnsutredningen har icke funnit skäl motsätta sig önskemålen om slopande av föreskrifterna om avsättning av hamninkomster till ifrågavarande underhållsfonder och föreslår alltså, att så sker.

VI. Förslag till bestämmelser för åtnjutande av statsbidrag till statsunderstödda fiskehamnar. Genomförandet av fiskehamnsutredningens förslag förutsätter vissa ändringar av gällande bestämmelser angående statsbidrag till byggande av fiskehamnar. För det huvudsakliga innehållet i dessa bestämmelser, vilka återfinnas i Kungl. Maj.ts kungörelse den 10 augusti 1928 angående statsbidrag till byggande, förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder (nr 328) med däri den 17 maj 1935 (nr 188) gjorda ändringar har utredningen i det föregående redogjort (s. 10—12). Nämnda kungörelse avser icke endast statens och de statsunderstödda fiskehamnarna utan jämväl handelshamnar samt farleder, såväl staten tillhöriga som andra. Fiskehamnsutredningen har icke ansett sig böra förorda nyanläggning av någon ytterligare fiskehamn av typen »statens fiskehamn». På grund härav synes anledning icke längre föreligga att i en författning angående statsbidrag till byggande av hamnar bibehålla bestämmelser rörande statens fiskehamnar. Visserligen förordar utredningen förbättring av ett antal av dessa fiskehamnar, men då de äro ställda under det statliga väg- och vattenbyggnadsverkets vård och förvaltning, lärer erforderliga bestämmelser för handläggning av ärenden rörande statens fiskehamnar komma att av Kungl. Maj:t meddelas verket (jfr s. 268). I fråga om handelshamnar pågår särskild utredning genom sakkunniga, 1944 års hamnutredning, tillkallade av statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet. Denna utredning torde komma att framlägga förslag* till ändrade bestämmelser för åtnjutande av statsbidrag till handelshamnar och farleder. I avvaktan härpå torde nu gällande bestämmelser för dessa hamnar böra bibehållas. Det anförda har föranlett fiskehamnsutredningen att utarbeta följande; uteslutande för statsunderstödda fiskehamnar avsedda

265 Förslag till

Kungl. Maj:ts kungörelse angående statsbidrag till byggande av fiskehamnar; given Stockholms slott den 1 §• Med byggande av fiskehamn avses i denna kungörelse anläggning eller förbättring av hamn, som erfordras för fisket. Till byggande av fiskehamn kan Konungen eller, där Konungen så förordnar, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bevilja vederbörande intressenter statsbidrag. Bidrag utgår med högst nittio procent av verkliga kostnaden, där Konungen icke på grund av särskilda skäl prövar högre bidrag böra beviljas. Tillgodoser fiskehamn jämväl handelsändamål, bör hänsyn härtill tagas vid bestämmande av statsbidragets storlek. Fiskehamnsarbeten, vartill statsbidrag beviljats, skola utföras genom vägoch vattenbyggnadsverkets försorg med skyldighet för vederbörande intressenter att bestrida den statsbidraget överskjutande delen av verkliga kostnaden. Underhåll och drift av fiskehamn, till vars byggande statsbidrag utgått, skola i den ordning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bestämmer ombesörjas av väg- och vattenbyggnadsverket eller ock av intressenterna under verkets kontroll med anlitande av hamnens inkomster och, i den mån de ej förslå, på bekostnad av intressenterna. 2§1 mom. Innan byggande av fiskehamn påbörjas, skall erforderligt vattenoch landområde för hamnen och för den rörelse, som där skall bedrivas, vara för det gemensamma behovet till hamnområde avstyckat och lagfart därå för vederbörande intressenter beviljad; ägande dock väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för särskilt fall och på de villkor, styrelsen kan finna skäligt bestämma, medgiva befrielse tills vidare från skyldigheten för vederbörande att hava erhållit lagfart å området. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må även, där särskilda skäl därtill förefinnas, igångsätta arbete mot förbindelse av vederbörande om uppfyllande av gällande författningsenliga föreskrifter. 2 mom. Då statsbidrag beviljats till byggande av fiskehamn, skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga erforderlig åtgärd till tryggande av att byggnaden kommer till användning och underhålles på sätt vid statsbidragets beviljande förutsatts. Där stadsplan finnes, bör hamnens område däri införas och fastställas. Hamn med tillhörande område eller del därav må ej, vid äventyr att erhållet statsbidrag genast förfaller till återbetalning utan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens medgivande försäljas, intecknas eller uthyras.

266 3 mom. Kostnaden för erforderlig lösen av mark skall gäldas av vederbörande intressenter och må således ej inräknas i det belopp, vara statsbidrag beräknas. 4 mom. Om statsbidrag utgått till byggande av fiskehamn skola hamnavgifter upptagas av hamnens trafikanter enligt vederbörligen fastställd taxa. Hamnavgiftema ävensom hyresavgifter för tomter, torkplatser och dylikt skola tillföras hamnkassan, vilken uteslutande skall användas för hamnens ändamål, i första hand till underhåll och drift samt i andra hand till av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen särskilt medgivna eller föreskrivna smärre förbättringsarbeten. 5 mom. Arbete, för vars utförande erfordras tillstånd av vattendomstol, må ej igångsättas, förrän sådant tillstånd erhållits. 3§Ansökning om statsbidrag till byggande av fiskehamn skall åtföljas av dels arbetsplan med tillhörande betänkande, ritningar och kostnadsberäkning, utarbetad i överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anvisningar, dels uppgift om äganderätten till hamnområde, dels yttrande av vederbörande kommun om företagets nytta för fisket och för den allmänna samfärdseln. Ansökning ställes till Konungen och insändes till vederbörande länsstyrelse, som har att jämte eget yttrande överlämna densamma till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall efter granskning av inkomna ansökningshandlingar från intressenterna inhämta förbindelse om uppfyllande av de för statsbidrags åtnjutande stadgade villkoren angående kostnadsfritt tillhandahållande av mark samt arbetets utförande och framtida underhåll ävensom inhämta lantbruksstyrelsens yttrande och därefter med eget utlåtande underställa ärendet Konungens prövning. Sedan bidrag beviljats till företag, skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upprätta kontrakt med intressenterna om villkoren för statsbidragets åtnjutande.

4§. Bestämmelserna i 2 § 1 och 4 mom. skola icke äga tillämpning beträffande arbete, för vilket beräknade kostnaden ej överstiger 10 000 kronor.

Denna kungörelse träder i kraft den från och med vilken dag kungörelsen den 10 augusti 1928 angående statsbidrag till byggande, förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder jämte däri gjorda ändringar såvitt angår fiskehamnar upphör att gälla.

267 Motivering. 1§Paragrafen motsvarar till sitt innehåll i huvudsak § 2 i nu gällande kungörelse. Bestämmelserna om vad med byggande av fiskehamn avses, nämligen såväl anläggning som förbättring, ha införts i anslutning till utredningens förslag om ersättande av de å riksstaten under senare år uppförda fiskehamnsanslagen med ett enda, benämnt reservationsanslaget till byggande av fiskehamnar. »Byggande» har givits samma innebörd i anslagsrubrikerna »byggande av huvudvägar» samt »bidrag till byggande av enskilda vägar», båda under sjätte huvudtiteln. Till byggande av fiskehamn hänföras jämväl de hamnarbeten, vilka utredningen betecknat såsom smärre arbeten. Bestämmelsen om, att statsbidrag beviljas av Kungl. Maj:t har kompletterats med »eller, där Konungen så förordnar, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen». Syftet härmed har varit att möjliggöra decentralisering av statsbidragsärendenas handläggning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som åtminstone i fråga om de smärre arbetena bör anförtros att bevilja bidrag, där styrelsen är av samma mening som länsstyrelsen och lantbruksstyrelsen och inom ramen av de varje län tilldelade anslagsmedlen. Bestämmelsen om statsbidragets storlek har kompletterats så, att Konungen där särskilda skäl därtill föreligga, må fastställa högre bidragsandel än 90 %. Kompletteringen ansluter till utredningens uttalanden å s. 260—261. Den i nuvarande kungörelse ingående bestämmelsen rörande iståndsättande av skada, som vållats av storm eller annan naturhändelse, har icke ansetts behövlig och därför slopats. Dess formulering har vid flera tillfällen missförståtts, i det att staten ansetts vara skyldig att för all framtid hålla i stånd hamn, som anlagts med statsunderstöd, även om hamnen därefter förlorat så mycket i betydelse, att kostnaderna för dess hållande i stånd icke kunna anses motsvara dess nytta. För reparation av skador, vilka ej äro hänförliga till normalt underhåll, bör ansökan om statsbidrag i vanlig ordning ingivas. Slutligen ha nuvarande bestämmelser om avsättning till en underhållsfond av viss del av hamninkomsterna slopats av skäl som utredningen tidigare berört (s. 263).

2§. Paragrafen motsvarar till sitt innehåll i huvudsak § 4 i nu gällande kungörelse. Bestämmelserna ha reviderats så, att de avse endast statsunderstödda fiskehamnar. Mom. 4 har fullständigats, så att upptagandet av hamnavgifter blir obligatoriskt i alla statsunderstödda fiskehamnar.

3§Paragrafen motsvarar § 5 i nuvarande kungörelse, men dess innehåll har i vissa hänseenden förenklats. 4 §• Bestämmelserna i denna § sakna motsvarighet i nu gällande kungörelse. För smärre arbeten, vilkas beräknade kostnad ej överstiger 10 000 kronor, böra villkoren för åtnjutande av statsbidrag göras enklare än då fråga är om större arbeten (jfr utredningens uttalanden s. 252). Sålunda synes ej erforderligt att såsom villkor för statsbidrag till sådana arbeten å orter, där statsunderstödd fiskehamn ej förut finnes, föreskriva, att särskilt hamnområde skall vara avstyckat och lagfart därå beviljat eller att hamnavgifter skola upptagas. I fråga om underhåll av dylika anläggningar förutsätter utredningen, att vägoch vattenbyggnadsstyrelsen i regel överlåter dess ombesörjande till vederbörande intressenter.

VII. Förslag till bestämmelser för förbättring av statens fiskehamnar. I den för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och dess lokala förvaltningar gällande instruktionen (SFS 681/1943) återfinnas vissa föreskrifter rörande statens fiskehamnar, vilka stå under styrelsens vård och förvaltning. Sålunda stadgas i 7 §: I avseende å hamnar, kanaler och farleder åligger det styrelsen bland annat att, enligt vad därom är särskilt stadgat, — , ombesörja anläggning, underhåll och drift av statens fiskehamnar . Vidare stadgas i 13 § 2 mom.: Då styrelsen har att handlägga fråga om byggande av hamn eller farled eller om sådan förändring av hamn eller farled, som kan inverka på sjöfarten, skall styrelsen före frågans slutbehandling inhämta yttrande av lotsstyrelsen beträffande ifrågasatta anordningars nytta eller skada för den allmänna sjöfarten samt av chefen för försvarsstaben i vad frågan berör militära förhållanden. I fråga om anläggning eller förbättring av fiskehamn har styrelsen att inhämta lantbruksstyrelsens yttrande beträffande arbetets nytta och behövlighet ur fiskerisynpunkt. Det åligger styrelsen att, när arbete av nu nämnd beskaffenhet blivit fullbordat och av styrelsen godkänt, därom lämna meddelande till chefen för försvarsstaben, chefen för marinen, lotsstyrelsen och sjökarteverket. I Kungl. Maj:ts kungörelse angående statsbidrag till byggande, förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder (SFS 328/1928) stadgas beträffande statens fiskehamnar: Statens fiskehamnar anläggas efter beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen i varje särskilt fall. Staten skall till dessa hamnar hava ägande- eller besittningsrätt. Deras anläggning, underhåll och drift ombesörjas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

269 Enligt vad fiskehamnsutredningen inhämtat handläggas i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ärenden angående förbättring av statens fiskehamnar för närvarande i följande ordning. Sedan önskemål om förbättring av sådan hamn framställts och styrelsen funnit dem berättigade, upprättas genom styrelsens försorg erforderlig arbetsplan. Över denna inhämtar styrelsen yttranden från de fiskare, vilka nyttja hamnen, samt från länsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och andra av företaget berörda myndigheter. Sedan därefter arbetsplanen, i den mån yttrandena därtill givit anledning, blivit omarbetad, hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hos Kungl. Maj:t om anslag för arbetets utförande. Även om sålunda vederbörande fiskare samt berörda myndigheter redan för närvarande vanligen beredas tillfälle att deltaga i handläggningen av frågor rörande de statliga fiskehamnarna, så synas inga föreskrifter härutinnan hittills ha meddelats. Med hänsyn till vikten av att såväl berörda fiskares som lokala myndigheters erfarenhet tages i anspråk, innan dessa ärenden slutligt avgöras, vill utredningen föreslå utfärdande av erforderliga föreskrifter i berörda hänseenden. Såsom utredningen i det föregående (se s. 264) framhållit lära dylika föreskrifter kunna meddelas av Kungl. Maj:t i administrativ ordning. Bestämmelserna torde böra givas följande innehåll: 1. Arbetsplan för förbättring av staten tillhörig fiskehamn upprättas genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg i samråd med lantbruksstyrelsen samt överlämnas i erforderligt antal exemplar till länsstyrelsen. 2. Länsstyrelsen bestämmer den tid, inom vilken yttranden över planen skola ingivas till länsstyrelsen. Under denna tid skall planen eller kopia därav hållas tillgänglig för allmänheten hos länsstyrelsen och kommunalnämndens ordförande. 3. Myndighet, vars verksamhetsområde beröres av företaget, så ock kommun ävensom sammanslutning och annan, som saken kan angå, skola genom länsstyrelsens försorg underrättas om den upprättade arbetsplanen, om den tid, inom vilken yttranden skola vara till länsstyrelsen inkomna, samt varest planen finnes tillgänglig. 4. Sedan planen slutbehandlats av länsstyrelsen, skall den jämte inkomna yttranden av länsstyrelsen med eget utlåtande insändas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. 5. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har att ined eget utlåtande underställa ärendet Konungens prövning. 6. Då fråga är om arbete, för vilket beräknade kostnaden ej överstiger 10 000 kronor, må ärendets handläggning förenklas med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall. Dock skall alltid de fiskare, vilka använda hamnen, beredas tillfälle att yttra sig över arbetsplanen.

270 VIII. Sammanfattning. 1944 års fiskehamnsutredning har jämlikt givna direktiv utfört en inventering av det skick, vari statliga och statsunderstödda fiskehamnar för närvarande befinna sig samt av föreliggande förslag och önskemål om anläggning av nya och förbättring av befintliga sådana hamnar. Utredningen har därvid kunnat konstatera, att behovet av anläggnings- och förbättringsarbeten är trängande på ett stort antal orter i landet. Detta sammanhänger i första hand med fiskets utveckling under de senaste decennierna, karaktäriserad bland annat av förbättrade fångstmetoder och av en fortskridande övergång från fiske närmare kusten till havsfiske på längre bort liggande fiskevatten, varvid användning av större och sjövärdigare båtar än tidigare blivit nödvändig. Till omfattningen av det nu föreliggande behovet av fiskehamnsbyggande har emellertid också medverkat den återhållsamhet, varmed statsmakterna understött sådana arbeten. Särskilt under krisåren ha de av staten anvisade anslagen för ifrågavarande ändamål varit så starkt beskurna, att fiskehamnsbyggandet måste betecknas såsom eftersatt. Goda fiskehamnar i ett med hänsyn till rikets långa kuster tillräckligt stort antal äro en nödvändig förutsättning för fiskets fortbestånd såsom näring. Utan dem kan fiskarbefolkningen icke utöva sitt yrke under drägliga betingelser. Den rådande bristen på sådana hamnar innebär på åtskilliga orter för fiskarna ständiga risker till liv och egendom. Den medför att den viktiga del av fiskarnas arbete, som måste utföras i hemorten, försvåras, samt att utbytet av små och otidsenliga båtar mot större och sjösäkrare förhindras. Fiskets stora betydelse för folkförsörjningen synes utredningen uppenbar. Bibehållandet av fiskarbefolkningen i dess under de senaste decennierna i det närmaste konstanta numerär är av vikt ej endast för landets försörjning med fisk och för återupptagandet av den före kriget ej obetydliga fiskexporten, utan jämväl till förhindrande av skärgårdarnas och kuststräckornas avfolkning. I nuvarande tidsläge, då storstäderna och industriorterna i allt större utsträckning draga till sig arbetskraft från landsbygden, är det en nödvändig betingelse för fiskerinäringens fortbestånd, att dess utövare i möjligaste mån beredas bättre och tryggare arbetsförhållanden. En viktig åtgärd i detta syfte är förbättringen av fiskelägenas hamnar. Fiskehamnarna ha jämväl en stor betydelse för annan sjöfart än fiskets. Många av dem nyttjas även för trafiken med mindre fartyg utmed kusterna och de tjäna därigenom även andra näringar såsom jordbruk och skogsbruk. Fiskehamnsutredningen har prövat behovet och angelägenheten av fiskehamnsarbeten på 334 orter utmed kusterna och vid de större insjöarna i landet. Utredningen har därvid funnit sig böra förorda dels förbättring av 16 statens fiskehamnar, dels anläggning av 121 och förbättring av 53 statsunderstödda fiskehamnar, dels slutligen utförande med statsbidrag på ett mindre antal orter av smärre arbeten.

271 De förordade arbetena ha vart och ett begränsats i görligaste mån och omfatta därför endast vad som på varje särskild plats ansetts oundgängligen nödvändigt. Åtskilliga orter, å vilka hamnarbeten förordats, ha sålunda ansetts, åtminstone tills vidare, böra få nöja sig med hamnar, vilka icke kunna betraktas såsom för framtiden fullt utbyggda, men som dock erbjuda nödigt skydd mot sjögång och tillräckligt vattendjup för modern båtmateriel. Den sammanlagda kostnaden för genomförande av det hamnbyggnadsprogram för fisket, som utredningen alltså ansett oundgängligt och brådskande, uppgår enligt beräkningar, som grundats på preliminära arbetsplaner, till 28 155 000 kronor. De förordade projekten ha inbördes graderats efter sin angelägenhet, varvid hänsyn i första hand tagits till fiskets omfattning och betydelse, men även till graden av de svårigheter, varunder fiskarna på de skilda platserna nu nödgas bedriva sitt arbete. Angelägenhetsgraderingen har begränsats till att avse en prövning av ordningsföljden mellan företagen inom varje särskilt län. Utredningen har efter den verkställda angelägenhetsgraderingen utarbetat en flerårsplan för arbetenas utförande. Denna är avsedd att tjäna till ledning för beräkning av de anslag, vanned staten föreslås bidraga till fiskehamnsbyggandet, intill dess de i planen intagna arbetena blivit utförda. Planen har baserats på en tidsperiod av 5 år. Med hänsyn till att statsbidragsmedel böra finnas tillgängliga ej endast till hamnarbeten å de i 5-årsplanen angivna orterna utan jämväl dels till oförutsedda arbeten och dels till smärre arbeten, vilka ej kunnat i planen specificeras, har utredningen beräknat totala statsbidragsbehovet för 5-årsperioden till 27 000 000 kronor. Sedan riksdagen för budgetåret 1947/48 anvisat sammanlagt 1 500 000 kronor till arbeten i statens och de statsunderstödda fiskehamnarna, förordar utredningen under viss förutsättning anvisande under budgetåret 1948/49 av 3 900 000 kronor och under vart och ett av de därpå följande budgetåren av 5 400 000 kronor till bidrag till byggande av fiskehamnar. Utredningen har funnit det vara av vikt, att fiskarna i mån av förmåga bidraga till fiskehamnsbyggandet. Endast till förbättring av de fiskehamnar, vilka redan tillhöra staten, bör anslag anvisas med hela kostnaden. Till övriga företag förordas statsbidrag utgå enligt i huvudsak nu tillämpade grunder, dock att, där särskilda skäl prövas föreligga, Kungl. Maj:t bör beredas möjlighet att anvisa högre bidragsandel än 90 %, vilket för närvarande icke kan ske. Förslag till ny kungörelse angående statsbidrag till byggande av fiskehamnar liksom till bestämmelser för handläggning av ärenden om förbättring av statens fiskehamnar framläggas. I fråga om hamnarnas underhåll förordar utredningen i huvudsak oförändrade bestämmelser, men har ansett sig böra framhålla vikten av att underhållet av med statsbidrag utförda arbeten ej blir eftersatt.

272 Alfabetisk förteckning över orter, vilkas hamnprojekt prövats av utredningen. Sid.

Abbekås, Malmöhus län Alskär, Uppsala län Ar, Gotlands län Arild, Malmöhus län Asköström, Kalmar län Asperö, Göteborgs och Bohus län Aspöja, Östergötlands län

176 69 129 184 97 198 94

Balkholmen, Blekinge län 157 Barsebäck, Malmöhus län 182 Baskemölla, Kristianstads län ... 168 Bedinge, Lilla, Malmöhus län ... 177 Bergkvara, Kalmar län 110 Bergö, Gävleborgs län 63 Bertnäs, Norrbottens län 39 Bindholmsskatan, Norrbottens län 31 Binnerbäck, Kalmar län 113 Bjuröklubb, Västerbottens län ... 43 Bläsinge, Kalmar län 119 Bokö, Östergötlands län 96 Bondön, Norrbottens län 24 Borstahusen, Malmöhus län 183 Botvaldavik, Gotlands län 133 Bovallsstrand, Göteborgs och Bohus län 229 Brantevik, Kristianstads län 170 Brattön, Göteborgs och Bohus län 209 Bremö-kalv, Västernorrlands län 56 Bremön, Västernorrlands län 55 Brissund. Gotlands län 126 Brändön (Stor-), Norrbottens län 36 Bua, Hallands län 190 Burvik, Västerbottens län 42 Byerum-Sandviken, Kalmar län ... 113 Byle, Stockholms län 80 Byxelkrok, Kalmar län 112 Båstad, Kristianstads län 165 Båtfjorden (se Bua), Hallands län 190 Bäckviken, Malmöhus län 183 Boda hamn, Kalmar län 117

Bökevik, Blekinge län Bönhamn, Västernorrlands län Böste, Malmöhus län

Sid. 153 52 179

24 Degerön, Norrbottens län 239 Dettern, Skaraborgs län 136 Djupdya, Gotlands län 158 Djupekås, Blekinge län 114 Djupvik, Kalmar län 142 Djupvik, Gotlands län Donsö, Göteborgs och Bohus län 195 109 Dragets kanal, Kalmar län 153 Dragsnäs, Blekinge län 150 Drottningskär, Blekinge län 231 Dyngö, Göteborgs och Bohus län Dyrön, Stora, Göteborgs och Bohus 210 län Edshultshall, Göteborgs och Bohus 216 län 245 Ekenäs, Värmlands län 103 Ekhagen, Kalmar län

106 Eknö, Östra, Kalmar län 154 Ekö, Blekinge län Ellos, Göteborgs och Bohus län ... 218 60 Enånger, Gävleborgs län 188 Falkenberg, Hallands län Finnhällan (se Kågnäsudden), Väs41 terbottens län 150 Finskan, Blekinge län 103 Fiskartorpet, Kalmar län Fiskebäck, Göteborgs och Bohus 197 län Fjällbacka, Göteborgs och Bohus 194 län 105 Flatholmen, Kalmar län . 99 Flatvarp, Kalmar län 183 Fortuna, Malmöhus län Foto, Göteborgs och Bohus län ... 200 242 Frösviken, Skaraborgs län

2 73 Fyrudden, Östergötlands län Fågelsundet, Uppsala län Fårösund, Gotlands län

Sid.

Sid.

95 71 130

Havstensund, Göteborgs och Bohus län 232 Heestrand, Göteborgs och Bohus län 230 Herta, Gotlands län 138 Hindens rev, Skaraborgs län 239 Hindersön, Norrbottens län 35 Hoburg, Gotlands län 141 Holma, Västernorrlands län 48 Holmestrand, Göteborgs och Bohus län 237 Horns udde, Kalmar län 103 Horns udde (Öland), Kalmar län 113 Hovenäset, Göteborgs och Bohus liin 225 Humlegårdsstrand, Gävleborgs län 66 Hummelvik, Lilla, Södermanlands län 87 Hunnebostrand, Göteborgs och Bohus län 226 Huvudskär, Stockholms län 84 Hyppeln, Göteborgs och Bohus län 205 Harte, Gävleborgs län 62 Häggviken, Västernorrlands län ... 51 Hällevik, Blekinge län 161 Hälleviksstrand, Göteborgs och Bohus län 217 Hälsingborg, Malmöhus län 183 Hällsö, Göteborgs och Bohus län 234 Händelöp, Kalmar län 104 Härö, Värmlands län 243 Hästskär (se Alskär), Uppsala län 69 Hävringe, Södermanlands län ... 91 Hölick, Gävleborgs län 64 Hönö-Heden, Göteborgs och Bohus län 201 Hönö-Klåva, Göteborgs och Bohus län 200 Hönö-Röd, Göteborgs och Bohus län 203 Hörnefors, Västerbottens län 44 Hörte, Malmöhus län 177 Hörvik, Blekinge län 159

Gamla Grisslehamn, Stockholms län 79 Garpaviken, Blekinge län 151 Gersbeten, Södermanlands län ... 87 Gislöv, Malmöhus län 179 Glommen, Hallands län 189 Gnisvärd, Gotlands län 143 Gravarne, Göteborgs och Bohus län 221 Grindö, Kalmar län 101 Grisslan, Västernorrlands län 48 Grisslehamn, Stockholms län 77 Grundsund, Göteborgs och Bohus län 218 Gränsö kanal, Kalmar län 102 Gräsgård, Kalmar län 122 Gräskö, Stockholms län 81 Grönhögen, Kalmar län 116 Grönö (se Alskär), Uppsala län ... 69 Grötvik, Hallands län 188 Gullholmen, Göteborgs och Bohus län 218 Gårdskär, Uppsala län 68 Gäddbäckssundet, Västerbottens län 44 Göholm, Blekinge län 153 Hallarna, Blekinge län 152 Hallshuk, Gotlands län 128 Hallo, Blekinge län 156 Halsögrundet, Norrbottens län 24 Hamburgön, Göteborgs och Bohus län 230 Hammarnäs (se Djupdya), Gotlands län 136 Hamnudden, Värmlands län 243 Hangrebystrand, Gotlands län ... 133 Hanö, Blekinge län 160 Hasselösund, Göteborgs och Bohus län 224 Hastaskärsgrundet, !än

Norrbottens 31

274 Sid.

Sid.

Idö, Kalmar län Inlängan, Blekinge län Isskären, Södermanlands län Joggesö, Blekinge län Junibosand, Västernorrlands Junkön, Norrbottens län Jämtön, Norrbottens län

104 148 89

län

155 54 38 34

Kaitanenviken (se Seskarö), Norrbottens län 27 Kallasvik, Södermanlands län ... 87 Kapelludden, Gotlands län 137 Katthammarsvik, Gotlands län ... 134 Kattvik, Kristianstads län 174 Kivik, Kristianstads län 167 Klintehamn, Gotlands län 142 Klungsten, Uppsala län 72 Klädesholmen, Göteborgs och Bohus län 213 Knipplan, Källo-, Göteborgs och Bohus län 205 Kornö, Lilla, Göteborgs och Bohus län 221 Kornö, Stora, Göteborgs och Boh u s län 219 Koön (se Marstrand), Göteborgs och Bohus län 207 Krabbeskär (se Fiskebäck), Göteborgs och Bohus län 197 Kristianopel, Blekinge län 145 Kroken (se Fiskartorpet), Kalmar län 97 Krokskär, Stockholms län 85 Krokas, Blekinge län 158 Kvinneby, Norra, Kalmar län ... 121 Kyllej, Gotlands län 131 Kyrkesund, Göteborgs och Bohus län 215 Kågnäsudden, Västerbottens län 41 Kårehamn, Kalmar län 118 Kårevik, Göteborgs och Bohus län 210 Kårösund, Kalmar län 97

Kåseberga, Kristianstads län Källa hamn, Kalmar län Källskären, Södermanlands län ... Källviken, Stockholms län Källö-Knipplan, Göteborgs och Bohus län Kämpersvik, Göteborgs och Bohus län Kämpingebukten, Malmöhus län Käringön, Göteborgs och Bohus län

172 118 92 81 205 232 180 217

Laholmen, Värmlands län 245 Landön, Kristianstads län 165 Lauters, Gotlands län 129 Lerhamn, Malmöhus län 184 Lerkil, Hallands län 191 Lickershamn, Gotlands län 127 Lilla Bedinge, Malmöhus län 177 Lilla Hummelvik, Södermanlands län 87 Lilla Kornö, Göteborgs och Bohus län 221 Lillsundet, Kalmar län 97 Ljugarn, Gotlands län 136 Lunneviken, Göteborgs och Bohus län 238 Låghällan (se Kågnäsudden), Västerbottens län 41 Långskär, Västernorrlands län ... 53 Långön, Norrbottens län 38 Malmön, Göteborgs och Bohus län 221 Malmösund, Kalmar län 97 Maren, Södra, Blekinge län 148 Marstrand, Göteborgs och Bohus län 207 Marviksgrunnan, Västernorrlands län 50 Mellanfjärden, Gävleborgs län ... 59 Millegarne (se Göholm), Blekinge län 153 Mjällomsviken, Västernorrlands län 51

275 Mulö, Blekinge län Måttsund, Norrbottens län

Sid.

Sid.

156 38

Sandviken, Västerbottens län 42 Seläter, Göteborgs och Bohus län 235 Seskarö, Norrbottens län 27 Sibbarp, Malmöhus län 181 Sike hamn, Kalmar län 119 Sikhjälma, Uppsala län 70 Siknäs, Norrbottens län 33 Sillskatan (se Kågnäsudden), Västerbottens län 41 Simrishamn, Kristianstads län ... 169 Sju strömmar, Gotlands län 132 Skalhamn, Göteborgs och Bohus län 221 Skansen, Södermanlands län 87 Skillinge, Kristianstads län 171 Skälsö, Gotlands län 125 Skälöström, Kalmar län 97 Skärhamn, Göteborgs och Bohus län 215 Skärlöv, Kalmar län 121 Skärså, Gävleborgs län 65 Sladö, Kalmar län 101 Slite, Gotlands län 132 Slussen, Göteborgs och Bohus län 218 Smögen, Göteborgs och Bohus län 223 Snöan, Västerbottens län 46 Spikarna, Västernorrlands län ... 54 Spiken, Skaraborgs län 241 Stansvik (Rönnäng), Göteborgs och Bohus län 212 Stavdered, Hallands län 190 Stensund, Södermanlands län 87 Stensvik, Göteborgs och Bohus län 237 Stensö, Kalmar län 109 Stora Dyrön, Göteborgs och Bohus län 210 Stora Kornö, Göteborgs och Bohus låin 219 Stora Röcknen, Örebro län 248 Stora Tjörnekalv, Göteborgs och Bohus län 213 Stora Uttervik, Södermanlands län 88 Stor-Brändön, Norrbottens län ... 36 Strängnäs, Södermanlands län ... 249

Näbben, Gotlands län 136 Nikkala, Norrbottens län 26 Nisseviken, Gotlands län 141 Nogersund, Blekinge län 161 Norra Kvinneby, Kalmar län 121 Norra Åstol, Göteborgs och Bohus län 209 Norrbyn, Västerbottens län 45 Norrfjärden, Gävleborgs län 61 Norrfällsviken, Västernorrlands län 48 Norrsundet, Stockholms län 83 Nothamn, Stockholms län 78 Nyhamn, Uppsala län 72 Näs, Västra, Blekinge län 163 Nävekvarn, Södermanlands län ... 91 Nösund, Göteborgs och Bohus län 216 Pukavik, Blekinge län 158 Pålsviken, Kalmar län 99 Pålängeviken, Norrbottens län ... 32 Ragvaldsnäs, Gävleborgs län 60 Ramsmora, Stockholms län 82 Ramsvik, Göteborgs och Bohus län 228 Renön, Norrbottens län 40 Revsudden, Kalmar län 107 Ronehamn, Gotlands län 139 Rosenborg (Laholmen), Värmlands län 245 Rud, Värmlands län 243 Ryssbält, Norrbottens län 24 Rånön, Norrbottens län 30 Röcknen, Stora, Örebro län 248 Röds sund, Göteborgs och Bohus län 203 Rönnskär, Gävleborgs län 62 Rönnäng, Göteborgs och Bohus län 212 Rörö, Göteborgs och Bohus län ... 206 Sandviken (vid borgs län

Vänern),

Skara242

276 Sid. Strömsundet, Göteborgs och Bohus län 231 Studsvik, Södermanlands län 89 Styrsö-Tången, Göteborgs och Bohus län 196 Sund, Västernorrlands län 51 Sundom, Norrbottens län 34 Svanhalla, Blekinge län 146 Svanshall, Malmöhus län 185 Svarte, Malmöhus län 176 Svartlöga, Stockholms län 82 Sysne, Gotlands län 135 Säivis, Norrbottens län 28 Särdal, Hallands län 188 Söderhamn, Gävleborgs län 60 Södermöja-sundet, Stockholms län 84 Söderöra, Stockholms län 81 Södra Maren, Blekinge län 148 Sören, Norrbottens län 34 Sörfjärden, Gävleborgs län 61 SörfällsAdken, Västernorrlands län 52

Tjörnekalv, Stora, Göteborgs och Bohus län Torekov, Kristianstads län Torhamn, Blekinge län Torp, Östra, Malmöhus län Torso, Blekinge län Tosteberga, Kristianstads län Trosa, Södermanlands län Trysunda, Västernorrlands län ... Träslöv, Hallands län Täfteå, Västerbottens län Tärnö, Blekinge län

213 173 147 178 162 165 88 49 189 43 155

Ulebergshamn, Göteborgs och Bohus län 229 Ullersundet, Skaraborgs län 241

Sid. Ultra, Västernorrlands län 48 Ungskär, Blekinge län 147 Upplandsbodarna, Uppsala län ... 68 Uttervik, Stora, Södermanlands län 88 Videberg, Hallands län Vik, Kristianstads län Vikhög, Malmöhus län Visingsö, Jönköpings län Vitemölla, Kristianstads län Vrångö, Göteborgs och Bohus län Vuono, Norrbottens län Vållö, Kalmar län Vagga viken (se Balkholmen), Blekinge län Vajern, Göteborgs och Bohus län Vändburg, Gotlands län Värskär, Kalmar län Västergarn, Gotlands län Västra Näs, Blekinge län

187 168 182 247 166 194 24 107 157 225 139 100 143 163

Yngsjö, Kristianstads län 165 Ystad, Malmöhus län 175 Ytterbyn-Revet, Norrbottens län 29 Ytterbyn-Slussen, Norrbottens län 29 Åstol, Norra, Göteborgs och Bohus län 209 Äleklinta, Kalmar län Ångö, Kalmar län

115 109

Öckerö, Göteborgs och Bohus län Öregrund, Stockholms län Örnahusen, Kristianstads län Örskär, Stockholms län Örskärssund, Stockholms län Örudden, Stockholms län Östra Eknö, Kalmar län Östra Torp, Malmöhus län

204 77 171 75 76 85 106 178

Statens offentliga utredningar 1947 Systematisk

förteckning

(Siffrorna iuom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) 2: 8—10. Kalmar län, Gotlands län och Blekinge län. [48] 2: 25. Norrbottens län. [54] 2: 13—14. Hallands län samt Göteborgs och Bohus län. [57] Möbler. Betänkande avgivet av 1946 års möbelutreduing. [52] Kast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande ang. fiskerinäringens efterkrigpproblem samt den prisreglerande verksamheten på fiskets område. [21 Betänkande med förslag ang. lantmäteripersonalens organisation samt avlöningsförhållanden m. m. [7] Betänkande med förslag ang. fiskets administration m. m. [81 Utredning med synpunkter på sågverksdriften i Norrland och förslag angående inrättande av en central sågverksskola. [32] Redogörelse' i sammandrag för utredning rörande planering av jordbruket och skogsbruket i Nedertorneå kommun. [33] Vid andra riksskogstaxeringen av Norrland åren 1938—42 Kommunalförvaltning. använd metodik och härom vunna erfarenheter. RedogöBetänkande med förslag till lag om regionkommuner m. m. relse avgiven av 1937 års riksskogstaxeringsnämnd. [36] [30] Betänkande ang. organisationen av försöksverksamheten Kommunallagskommitténs betänkande 1 med förslag ang. på jordbrukets område. [42] Fiskerättskommitténs förslag till fiskelag jämte därmed ändringar i kommunallagarnas bestämmelser om borgersammanhängande författningar. [47] lig primärkommuns kompetens och om kvalificerad majoFiskredskapsförsäkring. Betänkande avgivet av fiskredritet. [63] skapsförsäkringsutredningen. [62] Statens och kommunernas ftnansräsen. Betänkande med förslag till byggande av fiskehamnar [63]. Politi. Tattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Polisen och allmänheten. Betänkande med förslag till Industri. tjänstereglemente för polisväsendet. [45] Handel ocli sjöfart. Nationalekonomi och socialpolitik. Handeln med olja. Betänkande med förslag avgivet av oljeKollektiv tvätt. Betänkande med förslag att underlätta utredningen 1945. 114] hushållens tvättarbete. [1] Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning ang. hanKommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 2. Förslag del med skrot, lump och begagnat gods. [22] angående yrkesvägledning och yrkesutbildning för partiSysselsättningsförhållandena inom varuhandeln. [50] ellt arbetsföra m. m. [18] 3. Utredningar och förslag ang. sysselsättnings- och arbetsterapi vid vissa sjukhus och Kominiinikationsväsen. vårdanstalter m. m. [44] Kompetensfordringar för statliga, vissa halvstatliga och Bank-, kredit- och penniiigväsen. kommunala tjänster samt sådana yrken och befattningar, Försäkringsväsen. för vilkas utövande kräves av statlig myndighet utfärdad behörighetsförklaring eller legitimation. [1!»] Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Socialvårdskommitténs betänkande. 15. Utredning och förBetänkande med förslag till geofysiskt observatorium i slag ang. särskilda barnbidrag och bidragsförskott m. m. Kiruna m. m. [6] [21} Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m. m. Betänkande rörande ett centralt arbetsmarknadsorgan. [24] Del 3. Tandläkarinstitutens organisation m. m. [9] Slutbetänkande avgivet av bostadssociala utredningen. Del 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 8. 2. Saneringen av stadssamhällenas bebyggelse. OrganisaUtredning och förslag rörande vissa socialpedagogiska tionen av låne- och bidragsverksamheten för bostadsanordningar inom skolväsendet. [11] 9. Gymnasiet. [34] ändamål. [26] 10. Flickskolan. [49] Stuveriverk8amheten i svenska hamnar. [28] Ungdomens fritidsverksamhet. Ungdomsvårdskommitténs Välfärdsanordningar för sjöfolk i hamn. [29] betänkande del 4. [12] 1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande. Del 1. Ut1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag till redning röraudo bostads- och levnadsförhållandena på lönereglering för övningslärare. [15] hemmansskogarna med förslag till åtgärder för bostadsStöd åt utvecklingshämmad ungdom. Ungdomsvårdskombeståndets komplettering och förbättrande. [37] mitténs betänkande del 5. [17] Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd 1945 års akademikerutredning. [25] av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 7. Tiden Betänkande med förslag till Undrad ordning beträffande juli 1945—juni 1946. [41] vissa helgdagar. [271 Betänkande ang. familjeliv och hemarbete. [46] Betänkande med förslag ang. utbildning av befäl för hanIliilso- och sjukvård. delsflottan m. m. [311 Statens sjukhusutrednings av år 1943 betänkande. 2. Den Supplement nr 7 till Sveriges familjenamn 1920. [39] lasarettsanslutna B-sjukvården jämte anstaltsvården av Betänkande om granskning och antagning av läroböcker. [51] kroniskt sjuka. [61] 3. Utredningar och förslag ang. sysUtredning med förslag ang. utbildning av lärare för induselsättnings- och arbetsterapi vid vissa sjukhus och vårdstri och hantverk vid anstalter för yrkesundervisning anstalter m. m. [44] m. m. [55] Utredning ang. organisationen av den finska församlingen Allmänt näringsväsen. i Stockholm samt de tyska församlingarna i Stockholm Elkraftutredningens redogörelse nr 1. Redogörelse för och Göteborg m. m. [56] detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader och Betänkande med förslag ang. forsknings- och försöksverkpriser vid distribution av elektrisk kraft. Inledande översamheten samt vindervisningen på mejerinäringens omsikt. [8] råde m. m. [59] Betänkande med förslag till standardtariffer för detaljFörsvarsvasen. distribution av elektrisk kraft. [4] 1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande. Del 2. [5] Elkraftutredningens redogörelse nr 2:15. Redogörelse för Betänkande med förslag rörande civilförsvarets organisadetaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och tion m. m. [10] priser vid distribution av elektrisk kraft. Älvsborgs län. Utrikes ärenden. Internationell r ä t t . [20] 2:12. Malmöhus län. [35] 2:11. Kristianstads län. [40].

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark och Norge om erkännande och verkställighet av domar i brottmål m. m. [16] Lagberedningens förslag till jordabalk. 1. [38] Betänkande med förslag om upphävande av 'äldre giftermålsbalken. [43] Förslag till tryckfrihetsförordning. [60] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande med utredning rörande riksräkenskapsverkets organisation. [13j 1945 års lönekommitté. 2. Betänkande med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente m. m. [23] Betänkande ang. reglering av anställningsförhållandena för viss civil personal inom statsförvaltningen. Del 2. Personal med teknisk utbildning m. fl. [58]

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri. 1340 46