Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft.

National Library of Sweden

)enna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1948:25

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR 2:5

REDOGÖRELSE FÖR

DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Östergötlands

län

S T O C K H O L M 19 4 8

Statens offentliga utredningar 1948 Kronologisk 1. Betänkande med förslag rörande organisation och avlöningsförhållanden m. m vid länt mäter: styrelsen ocli länslantmäterikontoreu. Idnn. 120 s. Jo. 2. Betänkande med utredning och förslag rörande organisationen av verksamheten för jordbrukets yttre och inre rationalisering. Id un. 220 s. Jo. 3. Betankande med förslag till Undrad butikstängningslagstiftning. Norstedt. 148 s. I. 4. Markutredningen. 1. Betänkande med förslag till vissa ändringar i expropriatiouslagstiftningeu. Marcus. 169 s. Ju. 5. Trädgårdsundervisningen. Norstedt. 200 s. Jo. 6. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:6—7. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Jönköpings län och Kronobergs län. Beckman. 75 s. K. 7. Parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden och säkerhetstjänst. 3. Betänkande angående säkerhetstjänstens verksamhet. Norstedt. 490 s., 1 pl. I. 8. Betänkande med förslag till ny Kungl. Maj:ts förordning angående explosiva varor in. m. Norstedt. 231 s. H. 9. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar Del 3. Smalspåriga järnvägar i Östra Småland och Östergötland. Idun. 243 s K. 10. Betänkande angående skärgårdstrafiken m. m. V. Petterson. 424 s. K. 11. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 4. Förslag angående partiellt arbetsföras anställning i allmän tjänst. Katalog och Tidskriftstryck. 132 s. S. 12. Statens trädgårdsförsök. Norstedt. 75 B. Jo.

förteckning 13. Betänkande angående statens järnvägars organisation. Del 1. Den centrnla ledningen. Katalog och Tidskriftstryck. 55 s. K. 14. Den öppna läkarvården i riket. Idun. 411 s. I. 15. Klkraftutredningens redogörelse nr 2:16. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Skaraborgs län. Beckman. 48 s. K. 16. Förslag till sjöarbetstidslag, Hreggström. 101 s. H. 17. Betänkande angående utbildning av sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. 1. Kihlström. 228 s. I. 18. Betänkande rörande vägnämndernas och länsvägnämndernas arbetsuppgifter m. m. Beckman. 56 s. K. 19. Den svenska spritfabrikationen och dess avsättningsförhållanden. Marcus. 95 s. Fi. 20. Betänkande med förslag till åtgärder för höjande av trafiksäkerheten. Kihlström. 413 s. K. 21*. Ungdomen och arbetet. Ungdouisvårdskommitténs betänkande. G. Idun. 317 s. Ju. 22. 1944 års allmänna skattekommitté. 2. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser angående beskattning av livförsäkringsanstalter och livförsäkringstagare m. m. Marcus. 227 s. Fi. 23. Betänkande med förslag till lag om nykterhetsvård m. m. Marcus. 334 s., 6 pl. 1. 24. Bilagor till medicinalstyrelsens utredning om den öppna läkarvården i riket. Idun. 393 s. I. 25. Elkraftutredningens redogörelse nr. 2:5. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Östergötlands län. Beckman. 42 s. K.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. • Detta betänkande ersätter det t. o. m. 1948: 24 i den kronologiska och systematiska förteckningen införda utredningen »Betänkande med förslag till planering och utrustning av militära-matinrättningar», vilket endast Ur avsett för internt bruk och alltså icke skall ingå i Statens Offentliga Utredningar.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1948:25

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR 2:5

REDOGÖRELSE FÖR

DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER T /)CH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Östergötlands

län

STOCKHOLM 1948 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [362 48l

^BL/Q^

%

I,

t

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.

Inledning

5 Detaljdistributörerna

(5

Distributionsföretagens

kraftanskaffning

Självförsörjande och råkraftinköpande företag

7 Råkraftleverantörer

7 Undersökningsmaterialets omfattning

7 Råkrafttariffer

,S

Medelpris för råkraft

9 Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft

12 Kedjehandel med råkraft

15 DistributionsioTetagens

kraftavsättning

Undersökningsmaterialets omfattning

1 ,S

Distrilmtionsföretagens storlek Tariffer

19 21

Specifik energiförbrukning

22 Medelpriser

25 Topprisföretag

29 Engångsavgifter

;J2

Bilaga 1.

Uppgifter angående distributionsföretagen i Östergötlands län

FÖRKLARINGAR TILL VISSA FÖRKORTNINGAR OCH BETECKNINGAR F = förbrukningsenhet ha = hektar hk = hästkraft kV = kilovolt ( = 1 000 volt) kW = kilowatt kWh — kilowattimme ;j70 = medelpris vid inköp av råkraft m1 = verkligt medelpris vid detaljdistribution nu, = beräknat medelpris vid detaljdistribution Förkortningar

beträffande

företagens

(jämförelsepris)

namn:

Aelf = Andelselektricitetsförening Aelverk = Andelselektricitetsverk Aenf = Andelsenergiförcning Af = Andelsförening Bf = Belysningsförening El.AB = Elektriska Aktiebolag El.Af = Elektriska Andelsförening El.Bf = Elektriska Belysningsförening El.Df = Elektriska Distributionsförening El.Enf = Elektriska Energiförening El.F = Elektriska Förening Elf = Elektricitetsförening Elverk = Elektricitetsverk Enf = Energiförening KrAB = Kraftaktiebolag (Kraft Aktiebolag) Krf -= Kraftförening Krst = Kraftstation Krv = Kraftverk Tilläggen »u. p. a.» och »m. b. p. a.» i föreningsnamn ha i förekommande fall uteslutits.

o

Inledning För att möjliggöra ett bedömande av priserna på elektrisk kraft i olika orter har elkraftutredningen verkställt en undersökning av vissa förhållanden inom detaljdistributionen av elektrisk kraft i landet. Föreliggande redogörelse angående Östergötlands län grundar sig på uppgifter, som lämnats av distributionsföretagen i länet och som med några få undantag genomgående avse förhållandena år 1944. Undersökningen omfattar ej kostnaderna för kraftverkens produktion av elektrisk kraft, utan tar endast sikte på distributionsföretagens inköps- och försäljningspriser. För det insamlade undersökningsmaterialets omfattning och de allmänna principerna vid dess bearbetande har närmare redogjorts i den inledande översikt, som framlagts såsom elkraftutredningens redogörelse nr 1 (Statens offentliga utredningar 1947:3). Åtskilliga frågor av grundläggande betydelse för bedömande av de i de särskilda länsredogörelserna intagna uppgifterna behandlas i den inledande översikten. Däri gives en kort översikt över kraftförsörjningen i Sverige med en del exempel på förhållanden inom produktionen och distributionen, som öva inflytande på priset för elektrisk kraft. Vidare redogöres för tariffernas uppbyggnad, benämning och klassificering, detaljdistributörernas organisationsformer, metoden för undersökning av kedjehandel, engångsavgifternas betydelse m. m. I den inledande översikten beskrives också huru beräkning verkställts av de olika distributionsföretagens medelpriser såväl vid inköp av råkraft (m0) som vid försäljning i detaljdistribution dels under verkligen rådande avsättningsförhållanden (m^, dels under förutsättning av en viss enhetlig elektrifieringsnivå (m 2 ). Vidare klarläggas där åtskilliga i länsredogörelserna förekommande speciella beteckningar och uttryck. Den inledande översikten förutsattes sålunda tjäna till vägledning vid studiet av redogörelserna för de särskilda länen. En utförlig redogörelse för tariffinventeringen och den statistiska bearbetningen av undersökningsmaterialet utarbetas för varje län och tryckes i en mindre stencilupplaga. I föreliggande länsredogörelse ha i koncentrerad form sammanställts företrädesvis sådana uppgifter, som kunna förväntas ha ett mera allmänt intresse. Den fullständiga, stenciltryckta redogörelsen är avsedd att tillhandahållas myndigheter och andra, som ha behov av mera ingående uppgifter. En sammanfattande översikt rörande distributionsförhållandena inom landet i dess helhet kommer att ingå i elkraftutredningens huvudbetänkande.

6 Detalj distributörerna I Östergötlands län finnas sammanlagt 205 detaljdistributörer. Förteckning över samtliga distributörers namn och adress finnes i Inlaga 1, som även innehåller vissa uppgifter om distributionsföretagens inköp och försäljning av energi m. in. I förteckningen äro i bokstavsordning medtagna alla företag, som ha sina administrationsorter i Östergötlands län, och uppgifterna avse företagens hela verksamhet, även om denna delvis skulle sträcka sig utanför länet. I fråga om tre företag med en över flera län utbredd distributionsverksamhet redovisas dock blott den del av verksamheten, som avser distributionen i Östergötlands län. Dessa tre företag äro Motala Krv (Statens Vattenfallsverk), det statsägda Motala Ströms KrAB och Statens Järnvägar. Förteckningen upptar endast företag, som försälja elektrisk kraft för direkt detaljkonsumtion, dvs. allmänhetens förbrukning för s. k. borgerliga behov, innefattande belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri. Uteslutna äro sålunda bl. a. dels företag, som endast leverera råkraft, dvs. vanligen högspänd kraft till en eller flera distributörer, dels företag, som endast leverera industriell kraft. Vidare ha uteslutits sådana detaljdistributörer, som tillgodose lägre antal än tre förbrukare eller som endast tillhandahålla frikraft till anställda. Av de 205 detalj distributionsföretagen i länet äro 1 statligt, 6 kommunala. 4 aktiebolag, 133 ekonomiska föreningar, 21 industrier, 33 enskilda personer och 7 speciella organisationer. För de olika företagsformerna har närmare redogjorts i den inledande översikten, kap. V. Förutom i städerna Norrköping, Mjölby, Skänninge och Söderköping förekommo år 1944 kommunala distributionsföretag i Boxholms municipalsamhälle (numera köping) och i Klockrike kommun. De båda sistnämnda redovisas i det följande bland landsbygdsföretagen. 1 tre städer ombesörjes distributionen av aktiebolag, nämligen i Linköping av Linköpings Kraft- och Belysnings AB samt i Motala och Vadstena av Motala Ströms KrAB. Båda dessa aktiebolag ha dessutom landsbygdsdistribution och redovisas dels som stads-, dels som landsbygdsföretag.

7 Distributionsföretagens

kraftanskaffning

Självförsörjande o c h råkraftinköpande företag Av detaljdistributörerna i Östergötlands län äro 9 helt självförsörjande, vilket innebär att vederbörande företag erhåller all kraft från egen kraftkälla. Hit räknas i första hand Motala Krv och Motala Ströms KrAB, oavsett att dessa storkraftföretag erhålla krafttillskott från stamlinjenätet. En del distributionsföretag producera icke själva någon kraft utan inköpa hela sitt behov från någon råkraftleverantör. Dessa »totalinköpande» företag äro 173 lill antalet och hit ha räknats även företag med egen värmekraftstation, därest denna är avsedd endast för reserv- och toppkraftalstring. Slutligen förekomma sådana företag, som dels själva producera kraft vid egen kraftstation, dels inköpa kraft i större eller mindre omfattning, »delinköpande» företag. I Östergötlands län finnas 23 sådana företag. Råkraftleverantörer Som råkraftleverantörer uppträda icke blott statliga och kommunala förelag, aktiebolag och industrier, utan även ekonomiska föreningar. Råkraftleverantörerna företräda med andra ord i huvudsak samma typer av företag som distributörerna. De största råkraftleverantörerna i Östergötlands län äro Motala Krv och Motala Ströms KrAB. Flertalet (187) distributörer erhåller kraft antingen direkt från endera av dessa leverantörer eller från något företag, som återförsäljer kraft från dem. Smålands KrAB förser direkt eller indirekt (> och Boxholms AB 3 distributörer med råkraft. I bilaga 1, kolumn 2, är för varje distributionsförelag angivet, varifrån företaget hämtar sin råkraft. Av länets 21 råkraftleverantörer äro 17 tillika detalj distributörer inom länet och återfinnas såsom sådana i kolumn 1. För de leverantörer, som ej bedriva detaljdistribution, är i bilagan särskilt anmärkt, huru de anskaffa sin råkraft. Ur bilagan kan man sålunda härleda ett företags råkraftinköp lill den ursprunglige råkraftleverantören. U n d e r s ö k n i n g s m a t e r i a l e t s omfattning I den mån ett distributionsföretag erhåller sin råkraft från egen kraftkälla ha några undersökningar om företagets råkraftkostnader ej skett. Följande redogörelse för distributionsföretagens kraftanskaffning omfattar endast sådana företag, som helt eller delvis inköpa sin råkraft. Utom de självförsörjande företagen äro samtliga industrier undantagna, enär dessa i regel använda den ojämförligt största delen av inköpt råkraft i den egna rörelsen.

8 Detsamma gäller två speciella företag, Statens Järnvägar och Mellersta Östergötlands Järnvägar AB. Råkraftuppgifter saknas av olika anledningar, vilka anmärkts i bilaga 1, för ytterligare 5 företag, nämligen Bjärka-Säby Egendom, Gammalkils El.Df, Harg och Skrukeby El.F, Mariehovs Egendom och Tåby Gård. Utanför undersökningen av råkraftpriserna ha sålunda lämnats länets 11 självförsörjande distributionsföretag (däribland Motala Krv och Motala Ströms KrAB) samt i övrigt 2 föreningar, 17 industrier, 3 enskilda personer och 2 speciella företag. Antalet företag, vilkas råkraftinköp undersökts, utgör sålunda 170. I bilaga 1, kolumn 3, angives för ifrågavarande företag deras totala inko]) av råkraft, uttryckt i tusental kWh (kilowattimmar). 1 den angivna energimängden ingår all av distributionsföretaget inköpt energi, oavsett om densamma distribueras till allmänhetens förbrukning eller delvis jämväl till industrier eller till någon återförsäljare.

Råkrafttariffer Ungefär hälften av distributionsföretagen inköpa sin kraft vid lågspänning (380/220 volt). Detta gäller företrädesvis de företag, som erhålla råkraft Iran Motala Krv. Övriga distributionsföretag köpa vanligen kraft med en spänning av 3 000—20 000 volt. De tariffer, som tillämpas vid engrosförsäljning av elektrisk kraft, kunna i princip vara uppbyggda på samma sätt som de i detaljdistributionen förekommande. Vid försäljning av högspänd kraft förekommer emellertid som regel, att effektavgift ingår i tariffen, vilket är mindre vanligt beträffande detaljtariffer. För de olika tariffernas typer, sammansättning och benämning har närmare redogjorts i den inledande översikten. kap. III. Varje distributionsföretag inköper i regel all sin råkraft enligt en enda tariff. I 20 fall förekommer, att en eller flera tillsatstariffer tillämpas linkraft, som är avsedd till speciellt ändamål (varmvattenberedare) eller som har karaktären av s. k. nattkraft eller överskottskraft. De olika typer av huvudtariffer, enligt vilka distributionsföretagen inköpa råkraft, framgå av följande uppställning, vari jämväl angives antalet inköpande företag samt (inom parentes) den procentuella andel av all ifrågavarande råkraft, som inköpes enligt respektive tariffer: Enkel energitariff Enkel blocktariff Effekttariff Effekttariff av enkel blocktyp Effekttariff av utnyttjningstyp industritaxa) Effekttariff med tidgräns Effektgränstariff

2 förelag 1 1 » 4 »

( 0 °/o) ( 0 °/o) ( 0 %>') ( 1 °/o)

10 3 1

(85 °/o) ( 1 °/o) ( 0%)

(vattenfallsstyrelsens » »

9 Grundavgiftstariff Grundavgiftstariff av polygontyp Grundavgiftstariff av säsongtyp Grundavgiftstariff med effektgräns bygdetaxa)

6 företag ( O °/o) 104 » ( 2 °/o) 3 » ( 0 °/o) (vattenfallsstyrelsens 35

»

(11%)

Efter år 1944 ha i en del fall nya råkrafttariffer införts, till vilka hänsyn ej tagits i föreliggande framställning. Vattenfallsstyrelsen, vars råkrafttariffer i stor utsträckning tjäna som förebild för andra råkraftleverantörer, har från och med 1947 infört nya normaltaxor, vilka medföra lägre råkraftpriser.

Medelpris för råkraft Med ledning av inhämtade uppgifter angående inköpt råkraft och för denna enligt vederbörlig tariff erlagd avgift under år 1944 har medelpriset vid inköp av råkraft, betecknat m0, uträknats för de olika distributionsföretagen. I detta pris ingå förekommande kristillägg på avgifterna i form avindex- och kolklausuler. Av de 170 företag, vartill undersökningen av råkraftpriserna hänför sig, ha 9 egen kraftstation och täcka endast delvis sitt behov av kraft genom inköp från annat håll. Storleksförhållandet mellan den inköpta kraften och den kraft, som produceras i den egna kraftstationen, kan variera mellan mycket vida gränser. Den egna kraftkällan kan vara så otillräcklig, att inköpet av kompletterande kraft avser mycket större kraftbelopp än den egna produktionen. Vare sig inköpet sker för att täcka ett bestående eller ett mer eller mindre tillfälligt behov av tillskottskraft, kan det egna kraftverkets resurser ha en betydande inverkan på priset för inköpt kraft. Om nämligen det köpande företaget har möjlighet alt vid det egna kraftverket magasinera vatten, kan dess inköp helt eller delvis förläggas till sådana lider, då leverantören har god tillgång på kraft till jämförelsevis lågt pris. Saknar däremot det delinköpande företagets kraftverk regleringsmöjligheter, kan det förutsättas, att inköpet måste ske under de tider, då efterfrågan på elkraft normalt är störst och att därför inköpspriset blir jämförelsevis högt. Eftersom sålunda de delinköpande företagens medelpriser ej äro helt jämförbara vare sig sinsemellan eller med de totalinköpande företagens även för de fall, då de inköpta energimängderna äro av samma storleksordning, har undersökningen av medelpriset m 0 inskränkts till att i första hand omfatta de 161 totalinköpande företag, för vilka råkraftuppgifter föreligga. 1 tabell 1 äro de totalinköpande distributionsföretagen indelade i grupper efter företagsform med angivande av största och minsta totalt inköpta energimängd samt högsta och lägsta förekommande medelpris inom varje grupp ävensom genomsnittligt inköpt energimängd och medelpris för de olika grupperna. I diagram 1 finnes medelpriset m0 för de totalinköpande företagen grafiskt

10 Tabell 1.

Medelpris (mo) vid inköp av råkraft for totalinköpande företag

Detaljdistributörernas

företagstorm

Antal företag

.Stadsföretag

Länet

Medelpris JJ/(,

(1 000 kWh)

(öre/kWh)

max.

min.

medel

max.

min.

medel

2 06G 2 674 1597 121 110

10 2 674 2 7 9

S76 2 674 82 27 42

12-o 5'5 29-o 14-o 18-3

3'9 5*5 4'4 fvs 88

4-3 5-5 6-3 7'4 8'8

2 066 2 674

1229 2

1648 89

3-9

4-o

29o

4-4

2G74

4 1 129 23 4 o

Kommun Aktiebolag" Ekonomisk förening Enskild person Speciell

Inköpt enei'gi per företag

29 o

8 9

6-3 5-8

återgivet. Diagrammet är uppritat efter fallande medelpris med företagens inköpta energi avsatt efter den horisontella axeln. Varje företag representeras sålunda av en stapel (rektangel) med basen motsvarande den inköpta energimängden och höjden motsvarande medelpriset. Höjdlinjerna äro i detta och följande diagram utritade endast för vissa större, namngivna företag. Stadsföretagens staplar äro streckade. Av diagrammet framgår, att de båda totalinköpande städerna ligga till höger, dvs. ha låga medelpriser.

öre/kW hlf 2 9 , o

20 milj.kWh

Diagram

1.

Medelpris (m0) för råkraft, avseende totalinköpande (Stadsföretagens staplar äro streckade.)

företag.

11 Den föregående undersökningen av medelpriset m0 hänför sig till distributörernas inköp. I tabell 2 har samma undersökningsmaterial sammanställts i syfte att erhålla en bild av det medelpris, som råkraftleverantörerna betinga sig vid försäljning av råkraft. Leverantörerna äro sammanförda gruppvis efter företagsform, varvid dock under aktiebolag det statsägda Motala Ströms KrAB redovisas särskilt. För varje grupp är angivet antalet totalinköpande distributionsföretag, som äro kunder hos någon leverantör i gruppen, den energimängd, som försäljes till största och minsta kunden och i genomsnitt till varje kund, samt högsta och lägsta tillämpade medelpris ävensom leverantörgruppens genomsnittliga medelpris för all till distributionsföretagen försåld energi. Av all råkraft, som försäljes till totalinköpande distributörer, levereras direkt från Motala Krv 69 °/o och från Motala Ströms KrAB 5 °/o. Motala Krv levererar till 9(5 totalinköpande företag, därav 2 städer, och Motala Ströms KrAB till 20. Det lägsta medelpriset vid leveranser till landsbygdsföretag, 5.1 öre/kWh, uppvisar gruppen »övriga aktiebolag» (Forsaströms KrAB, Linköpings El. Kraft- och Belysnings AB, Smålands KrAB och Vikbolandets El. KrAB). Dessa leveranser avse i genomsnitt relativt stora kraftbelopp per landsbygdsföretag. Högsta medelpriset, 9,2 öre/kWh, gäller industriernas leveranser, vilka genomsnittligt äro små. I diagram 2, uppritat på samma sätt som diagram 1, ha de företag, som erhålla sin råkraft direkt från Motala Krv eller Motala Ströms KrAB, utmärkts med vita och övriga företag med streckade ytor. Diagrammet visar, att den största delen av råkraften levereras av de båda storkraftföretagen. En undersökning angående råkraftpriserna beträffande de 9 delinköpande företagen, av vilka 3 äro stadsföretag (elverken i Norrköping, Linköping och Mjölby), utvisar, att de inköpa i genomsnitt betydligt mera energi per före-

Tabell 2.

Medelpris (nio) vid försäljning av råkraft till totalinköpande företag Antal inköpande företag

Råkraftleverantörer Antal

Företagsform

1 Staten (Motala Krv;

4 Kommun

städer

<

Försåld energi per inköpande företag (1 000 kWh)

Medelpris m0 per inköpande företag (öre/kWh)

landsbygd

max.

min.

medel

max.

min.

medel

94 11

2 066 2 674 212

1229 2 6

1648 92 93

4'8 29-o 162

3-9 47 4-4

4-0 6-o 6-4

26 7 3 18

131 1597 148 197

7 65 8 4 2

32 409 62 34

14-o 8-5 12-3 19-3

8-5 54 8-0 9-2

29o

7'i 4-5 7-4 5"i 39

2 Aktiebolag: 1 4 2 6 IS

Motala Ströms KrAB . . . . Övriga Ekonomisk förening Industri Länet

I Cl

2 674

5-8 1

milj.

k'.'.'h

Diagram 2. Medelpris (m0) för råkraft, avseende totalinköpande företag. (Företag, som köpa råkraft direkt från Motala Krv eller Motala Ströms KrAB. ha vita, övriga företag streckade glor.)

tag än de totalinköpande (6,2 resp. 0,1 milj. kWh) och att medelpriset m„ för all den tillskottskraft de inköpa är 2,9 öre/kWh. Motala Krv, som levererar till bl. a. stadselverken i Norrköping och Linköping, svarar för 98 °/o av den råkraft, som levereras till delinköpande distributörer. Av hela den i bilaga 1, kolumn 3, redovisade inköpta råkraften faller på stadsföretagen 50,o milj. k W h och på landsbygdsföretagen 22,7 milj. kWh. Genomsnittspriset per kWh för denna råkraft är för stadsföretag 2,7 öre och för landsbygdsföretag 5,5 öre. Att medelpriset är lägre för stads- än för landsbygdsföretag beror vanligen på, att stadsföretagen inköpa större energimängder och ha längre utnyttjningstider än landsbygdsföretagen. (Se inledande (iversikten sid. 58—59.) Företag m e d h ö g a m e d e l p r i s e r för i n k ö p t råkraft En sammanställning av de företag, som uppvisa höga råkraftpriser, har gjorts i tabell 3, vari upptagits alla distributionsföretag i länet, som uppvisa ett medelpris m0 av 10 öre/kWh eller däröver, med angivande av inköpt energimängd, leveransspänning och, i de fall effekten uppmätts, utnyttjningstid samt råkraftleverantör.

13 Tabell 3.

Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft

Inköpande distributionsföretaj

MedelInköpt pris Leveransenergi spänning m0 (öre/ (1000 (volt) kWh) kWh)

Mjölby Stads Elverk 1

38-5

6 000

R a g g a n s El.Df Yxvikens El.Df Bakarekulla El.Df Bullorps El.Df Gilleberga El.Df Tallmons El.Df Tolskepps El.Df Eödja El.Df

29-o 19-3 16*7 16-7 16-7 16-7 16-4 16-2

2 4 3 3 3 3 7 6

220 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 10 000

Sundets El.Df Olofstorpsortens El.Df Ramstorpstraktens El.Df . . . . Brogetorps El.Df Hyppinge El.Df Häggetorps El.Df Salvetorps El.Df Gammalkils Södra ELF Grytstorps El.Df Nässja Gård Norra Vångaortens El.Df. . . . Vadsätters El.Df Bonnorps El.Df Grindtorps El.Df Grönkulla El.Df Hulu El.Df Perstorps El.Df Ragnorps El.Df Rustorps El.Df Västra Hargs Boställsstyrelse Svartådalens El. Kraft-och Df 1

16-1 15-5 15-3 15'0 15-o 15-o 15o 14-7 14-o 14-0 13-6 13-6 13-3 13-3 13-3 13-3 13-3 13-8 13-a 13-3 132

8 14 10 8 4 6 2 15 5 14 17 11 6 3 21 9 9 3 6 9 215

380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 20 000 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 40 000

Hemmingstorpsortens El.Df. . Lodda-Kungsäters m. fl. El.

13o 13" o

13 10

380/220 380/220

12 9 12-8 12o 125 12-3 12-3 12-1 12i 12-o 12-o 12-o 12-0 12o 11-9 11-7 11-7 11-7 11-7 11-7 11T,

17 7 4 12 8 13 24 14

380/220 380/220 380/220 380/220 6 000 380/220 380/220 380/220 380/220 10 000 3 000 380/220 380/220 10 000 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220

Råkraftleverantör

113 Norrköpings Kommunala Affärsverk Motala Krv Fiskeby Fabriks AB Motala Krv

AB Svenska Metallverken Norrköpings Kommunala Affärsverk AB Svenska Metallverken Fiskebj- Fabriks AB Motala Krv

Motala Ströms K r A B AB Svenska Metallverken Motala Krv

405 Norrköpings Kommun ala Affärsverk AB Svenska Metallverken Motala Krv

Byggnadsförening Gullstigens El.Df Stora Haddebo El.Df Brusarps El.Df Skälleryds El.Df H a g b y EJ.Bf Torpa-Lindekullens El.Df. . . . Hydinge El.Df Karemålens El.Df Hogstads Västra ELF Klockrike K o m m u n Oppeby El.Df Yallsbergs El Df Åkerbo Allmännings El. Df. . Kårgårdens El.Df Bjäsäters El.Df Dövehus El.Df Hjälmsäters El.Df Lundby El.Df Västra Hargs El.Df Brunnkärrs El.Df

10 11 10 5 16 12 6 18 6 12 8

10 000

Ekeby El.Af Motala Krv

50 Motala Ströms KrAB Tranås Stads Elverk Motala Krv

» Motala Ströms KrAB Motala Krv

Motala Ströms KrAB

14 Inköpande distributionsföretag

MedelInköpt pris energi »»0 (öre/ (1000 kWh) kWh)

Snärsätters El.Df Vallsbergs Södra El.Df Godegårds Fattigvårdsstyrelse Önnebo El.Df Bosgårds El.Df LYj ungstorps El.Df Råby-Sjöbacka El.Df Doverstorp El.Df

11-6 11-2 11-2 11-1 11-1 11-1 ll-o

Grönlunds El.Df Rinna El.Df Särstads El.Df Kulla El.Df Nykvarns El.Df Ekeby Södra El Df Stråisnäs El.Df Appuna El.Df Blackstads El.Df Rist El.Df Mörby El.Df Sunds El.Df Blåvik-Malexanders El.Df . . Olskeppetorpsortens ELDf . . Einar Bengtsson Abbetorps El.Df Asby ELDf Bänorps El.Df Elmesbo El.Df Fruktåkers El.Df Gettorps El.Df Gunnarstorps El.Df Karlebytorps El.Df Kolstads ELDf Henning Peterson Walla Gård Vallaslättens Gård Åkeboortens El.Df

ll-o 10-8 10-7 10-7 10-6 10-6 10-5 10-5 10-5 10-4 10-4 10-3 10-3 10-1 10-o 10-o 10-o 10-o 10-o 10-o 10-o 10-0 10-o 10-o 10o 10-o

11-6

ll-o

10-o

Leveransspänning (volt)

6 12 11 25 18 28 18 45

380/220 380/220 6 000 380/220 380/220 380/220 380/220 10 000

10 19 13 17 15 29 63 19 21 8 26 9 130 16 7 5 51 10 7

380/220 380/220 380,220 10 000 220/127 6 600 6 600 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 10 000 380/220 20 000 380/220 3 000 380 220 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 380/220 10 000 380/220 380/220 380/220

o

12 13 24 26 13 9 10 15 433

Utnyttjmngstid (tim.)

Råkraftleverantör

Motala Krv

» Motala Ströms KrAB Motala Krv

Norrköpings Kommunala Affärsverk Motala Krv Motala Ströms KrAB Motala Krv Boxholms AB 1560 Motala Krv

935 Forsnäs AB Motala Krv AB Svenska Metallverken Motala Ströms KrAB Motala Krv Tranås Stads Elverk Motala Krv

Motala Ströms KrAB Motala Krv

Medeltal för lånet 3*6 — — 1 Delinköpande företag. Anm. Från Motala Krv levereras kraften i regel med en spänning av 6 eller 10 kV vid distributören tillhörig transformatorstation. Uppmätning sker dock vid ovan angiven lågspänning.

Av tahell 3 framgår, att de företag, som betala höga medelpriser för råkraft. inköpa mycket små energimängder. Utnyttjningstiden är därvid som regel kort. Som jämförelse kan nämnas, att Boxholms Municipalsamhälle uppvisar den högsta utnyttjningstiden, 3 280 timmar. Den normala utnyttjningstiden för en distributions förening torde ligga mellan 2 000 och 3 000 timmar. Beträffande de flesta företagen med höga råkraftpriser gäller, att kraften levereras eller i varje fall uppmätes på transformatorns lågspänningssida. I dessa fall behöva distributionsföretagen ej svara för transformatorförlusterna, och råkraftpriset blir därför högre än om — såsom är regel vid råkraftleveranser — uppmätning skett vid högspänning.

15 Samtliga i tabell 3 angivna råkraftleverantörer indirekt anknutna till stamlinjenätet.

äro numera direkt eller

K e d j e h a n d e l m e d råkraft Det är ej ovanligt, att en råkraftleverantör själv i större eller mindre grad täcker sitt behov av råkraft genom inköp och att råkraften sålunda blir föremål för kedjehandel. Med kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse avses här alla sådana fall, då försäljning av råkraft ej sker direkt från den ursprunglige råkraftleverantören till ett distributionsföretag. Såsom ursprunglig råkraftleverantör betraktas därvid varje företag, som antingen erhåller all sin energi från egen kraftkälla eller tillhör något av de till stamlinjenätet anknutna storkraftföretagen. Kedjehandel i nämnda vidsträckta bemärkelse behöver ej verka fördyrande. Den kan tvärtom leda till ett förbilligande av råkraften, t. ex. då ett industriföretag, som på grund av stor energiomsättning erhåller billig råkraft, avsätter en del härav till en distributör för lägre pris än det distributören skulle fått betala vid direktköp från den ursprunglige leverantören. De allmänna synpunkterna på kedjehandel med råkraft ha närmare berörts i den inledande översikten sid. 59—61. Av tabell A framgår huru de 205 distributionsföretagen i Östergötlands län anskaffa sin råkraft. Bland de 9 företag, som erhålla kraft enbart från egen kraftstation, äro Motala Krv och Motala Ströms KrAB inräknade. Av tabellen framgår, att kedjehandel i vidsträckt bemärkelse förekommer i 49 fall, därav 45 över ett och 4 över två mellanled. I 43 av kedjehandelsfallen har åtminstone något mellanled egen kraftproduktion, varför i dessa fall någon renodlad kedjehandel ej kan anses föreligga. Kedjehandelsfallen ha skärskådats ur den synpunkten, att inköpspriset för sista företaget i kedjan jämförts med det pris, som företaget skulle fått erlägga, om det i stället köpt sin kraft direkt från den ursprunglige råkraft-

Tabell 4.

Anta! detaljdistributörer 9 126 17 35 6 3 1 4 1 3 205

Distributionsföretagens råkraftförsörjning genom egen kraftstation, direktinköp och kedjehandel Råkraft

e r h å11e s

från

egen kraftstation Motala Krv eller Motala Ströms KrAB direkt " » » » » » » och egen kraftstation 8 • » » » » över ett mellanled 8 " » » » » » » » och egen kraftstation 8 » » » » » över två mellanled Smålands KrAB direkt 8 » över ett mellanled » » » två B Boxholms AB direkt

16 leverantören. Sistnämnda pris har beräknats med ledning av gällande medelpriser för sådana direktköpande företag, som köpa närmast motsvarande energimängder från samma ursprunglige råkraftleverantör. Denna metod möjliggör givetvis ej ett exakt bedömande av i vilken utsträckning kedjehandeln som sådan verkat fördyrande, enär ofta stora variationer finnas även inom de direktköpande företagens medelpriser. En noggrann undersökning huruvida kedjehandeln verkat prisuppdrivande eller ej förutsätter en ingående teknisk-ekonomisk utredning för varje särskilt fall, vilken givetvis icke kunnat ske genom elkraftutredningens försorg. Det h a r emellertid ansetts önskvärt att ha tillgång till en förteckning över alla förekommande fall av kedjehandel för att underlätta senare eventuella undersökningar. I anslutning till nedanstående uppräkning göras även vissa kommentarer, baserade på den ovan angivna schematiska undersökningsmetoden. Det är icke uteslutet, att en noggrann undersökning senare kan komma att i vissa fall erfordra justering av de lämnade omdömena. Av följande tolv kedjehandelsfall, som här lämnas utanför varje bedömning, beröra tio (nr 1—10) industrier eller andra företag, för vilka uppgifter om råkraftpriset saknas, och två (nr 11—12) äro numera avvecklade genom att den ursprunglige råkraftleverantören (Motala Krv) övertagit det återförsäljande företaget (Ekeby El.Af). Ifrågavarande fall äro: 1—4. Motala Krv — Norrköpings Kommunala Affärsverk — fyra företag: Bjärka-Säbg Egendom, Hults Bruks AB, Spångsholms Bruks AB och Stockholms Bomullsspinneri och Väfveri AB. 5—6. Motala Krv — Linköpings El. Kraft- och Belysnings AB — två företag: Gammalkils El.Df och Östra Harg och Skrukeby ELF. 7—9. Motala Krv — Söderköpings Stads Elverk — tre företag: Beatelunds Tegelbruk och Gård, Mariehovs Egendom och Tåby Gård. 10. Smålands KrAB — Tranås Stads Elverk — Forsnäs AB. 11—12. Motala Krv — Ekeby El.Af — två företag: Hagby El.Df och Ryckelsby El.Df. Återstående 37 kedjehandelsfall uppdelas på två grupper, nämligen skenbar kedjehandel och övrig kedjehandel. Såsom skenbar betecknas här kedjehandeln, om mellanledets kraftinköp är så obetydligt i förhållande till dess egen kraftproduktion, att inköpspriset för tillskottskraft uppenbarligen ej återverkar på försäljningspriset. Vidare hänföras till skenbar kedjehandel sådana fall, där sista ledet är en underhålls förening. Såsom övrig kedjehandel redovisas alla andra fall av kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse, sålunda även sådan som ej verkar prisuppdrivande. A.

Skenbar

kedjehandel

1—2. Motala Krv — Norrköpings Kommunala Affärsverk — Mjölby Elverk — två företag: Habblarps El.Df och Högby El.Df.

Stads

17 .'i—12. Motala Krv — Norrköpings Kommunala Affärsverk — tio företag: Mjölby Stads Elverk, Doverstorps El.Df, Grensholms Gård, Herrberga El.Df, Risinge Södra El.Df, Rödja El.Df, S:t Kors Fastighets AB, Svartådalens El. Kraft- och Df, Veta El.Df och V ångaortens El.Df. 13—14. Motala Krv — Forsaströms KrAB — två företag: Norsholmstraktens El.Df och Nykils Elförening. 15—21. Motala Krv — AB Svenska Metallverken — sju företag: Hemmingstorpsortens El.Df, Norra Vångaortens El.Df, Olovstorpsortens El.Df, Olskeppetorpsortens El.Df, Ramstorpstraktens El.Df, Sundets El.Df och T ölskepps El.Df. 22—24. Smålands KrAB — Tranås Stads Elverk — tre företag: Asby El.Df, Oppeby El.Df och Torpaortens ELF. I samtliga förestående 24 fall (nr 1—24) ha mellanleden — Norrköpings Kommunala Affärsverk, Mjölby Stads Elverk, Forsaströms KrAB, AB Svenska Metallverken och Tranås Stads Elverk — egen kraftproduktion av så stor omfattning, att de närmast äro att anse såsom ursprungliga råkraftleverantörer. 25—26. Motala Krv — Fiskeby Fabriks AB — två företag: Brogetorps El.Df och Yxvikens El.Df. Leveranserna till de båda föreningarna ske vid lågspänning med uppmätning hos de enskilda abonnenterna. Föreningarna äro därför att jämställa med underhållsföreningar. B.

Övrig

kedjehandel

1. Motala Krv — Ålberga Såg- och Krv.s AB — Ålberga ELDf — Kvarsebo El.Df. 2. Motala Krv ~ Fiskeby Fabriks AB — Kuller stad ELDf. 3—5. Motala Krv — Gusums Bruks och Fabriks AB — tre företag: Birkekärrs ELDf, Byngsbo El.Df och Näs El.Df. 6—8. Motala Krv — Linköpings El. Kraft- och Belysnings AB — tre företag: Sjögestads El.Df, Skeda-Slaka El.Df och Östra Tollstads ELDf. 9. Motala Krv — Svenska Turbinfabriks AB Ljungström — Risinge Östra El.Df. 10. Motala Krv — Vikbolandets El.KrAB — Rönö ELDf. I samtliga ovanstående 10 fall (nr 1—10) tillämpas för sista ledet i kedjan vattenfallsstyrelsens bygdetaxa. Kedjehandeln kan således icke anses verka prisuppdrivande. 11. Smålands KrAB — Tranås Stads Elverk — Forsnäs AB — Sunds El.Df. Forsnäs AB, som är en industri, vars råkraftinköp ej närmare undersökts, erhåller kraften från Tranås Stads Elverk vid lågspänning. Även Sunds El.Df köper lågspänd kraft, vilken emellertid upptransformeras till högspänning för överföring till föreningens distributionsområde. Leveransen, som omfattar 9 000 kWh, sker enligt en

18 enkel energitariff (400 kr ./år + 6 öre/kWh), varvid medelpriset blir 10,i öre/kWh. Utan närmare kännedom om leveransen är det icke möjligt att bedöma detta kedjehandelsfall. Vid en jämförelse med tabell 3 framgår, att 17 av ovannämnda kedjehandelsfall beröra distributionsföretag, vilkas medelpriser för inköpt råkraft uppgå till minst 10 öre/kWh. 1 16 av dessa fall är kedjehandeln numera avvecklad eller att betrakta som skenbar. Det återstående har kommenterats ovan under B nr 11. I vilken mån kedjehandeln som sådan verkat prisuppdrivande kan dock ej med bestämdhet anges, enär priset påverkas av flera andra faktorer än en eventuell mellanhandsvinst. Kedjehandelns inverkan på konsumtionspriset granskas närmare nedan i samband med undersökning av distributionsföretag med höga medelpriser.

Distributionsföretagens kraftavsättning U n d e r s ö k n i n g s m a t e r i a l e t s omfa ttning Det stora flertalet distributionsföretag täcka helt eller delvis sitt behov av råkraft genom inköp. Från leveranspunkten — vanligen en transformators hög- eller lågspänningssida, där kraften uppmätes — vidarebefordras kraften över ett distributionsföretaget tillhörigt ortsnät till allmänheten. En del distributionsföretag förse dessutom särskilda storförbrukare, företrädesvis industrier, med elektrisk kraft. Denna avsättning avser vanligen högspänd kraft enligt särskilda tariffer och är ej medräknad i följande framställning, som endast omfattar företagens leveranser av energi för borgerliga behov (belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri). I bilaga 1 angives enligt föreliggande uppgifter från distributionsföretagen i länet dels den under år 1944 för borgerliga behov försålda energimängden i tusental k W h (kolumn 6), varmed avses den energi, som uppmätts vid förbrukarnas mätare, dels medelförbrukningen per enhet, dvs. den specifika energiförbrukningen (kolumn 7), dels ock medelpriserna n?! och m-> (kolumnerna 8 och 9). För 24 av distributionsföretagen i länet saknas i bilaga 1 uppgifter om energiavsättning, specifik energiförbrukning och medelpriser. Det gäller här företag med ackordstariffer, hos vilka någon uppmätning av energien ej förekommer, eller i en del fall företag, som nyligen börjat sin distributionsverksamhet och sålunda icke kunnat meddela förbrukningsuppgifter för ett helt år. Två företag, Motala Ströms KrAB och Linköpings El.Kraft- och Belysnings AB, ha lämnat särskilda uppgifter för stads- resp. landsbygdsdistribution och räknas därför såsom vardera två företag (ett stads- och ett landsbygdsföretag). Uppgifterna angående Motala Ströms KrABrs .stadsdistribution omfatta

19 förutom städerna Motala och Vadstena även samhällena Ödeshög, Backasand, Hästholmen, Borensberg och Tjällmo. Sålunda redovisas i det följande 6 stadsföretag och 201 landsbygdsföretag eller tillhopa 207 företag. Uppgifterna om energiavsättning, specifik förbrukning och medelpriser avse dock endast 183 företag (6 stads- och 177 landsbygdsföretag).

Distributionsföretagens storlek Länets 207 i undersökningen ingående distributionsföretag äro av mycket skiftande storlek beträffande såväl distributionsområdenas omfattning som antal konsumenter och årligen försåld energimängd. I bilaga 1, kolumn 5, anges för varje företag antalet förbrukare, varmed här avses icke blott personhushåll utan även hantverkslokaler, butiker, samlingslokaler o. d. Det i bilagan angivna sammanlagda antalet förbrukare, 107 267, kan redan på grund härav ej direkt jämföras med den officiella statistikens uppgifter om antalet förefintliga personhushåll i Östergötlands län (86 654 st. enligt folkräkningen den 31 december 1930). Ibland sträcka sig dessutom distributionsområdena på båda sidor om länsgränsen och som ovan nämnts har någon uppdelning av företagens verksamhet i sådana fall som regel ej skett. I tabell 5 äro distributörerna sammanförda i grupper efter företagsform samt i stads- och landsbygdsföretag. För varje grupp upptagas värdena för det största och det minsta företaget samt medeltalet för alla företag inom gruppen icke blott beträffande antalet förbrukare och försåld energimängd utan även beträffande antalet kommuner, inom vilka företaget idkar distributionsverksamhet. Bortsett från Statens Järnvägar, Mellersta Östergötlands Järnvägar AB, Motala Krv och Motala Ströms KrAB, som ha en flera län om-

Tabell 5.

Detaljdistributöreriias distributionsområden, konsumentantal och energiavsättning Distribuerar till nedanstående antal

Företagsform

Antal företag

kommuner

Försåld energi (1 000 kWh)

förbrukare

max.

min.

medel

max.

min.

Staten Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Underbållsförening. . Industri Enskild person Speciell

1 6 6 133

8 8 51 13

8 1 1 1

8 2-3 22-8 1-6

39 39 33 234 19 19 055 3 347 1106 4

21 33 7

3 2

1 1 1

1-8 1-1

1532 137 408

6 4 10

Stadsforetag Landsbygdsföretag. . Länet

6 201

8 51

1 1

33 234 9 000

3'8 2-1 2i

33 234

medel

min.

medel

39 38 38 6 327 19 572 4 8 261 10 089 1513 88 2 010 2

38 4143 5 515 80

320 16 117

max.

1496 52 213

1 0 2

275 6 57

866 4

11220 19 572 200 6 991

829 0

7169 168

521 19 572

20 spännade distribution, äro alla inom vederbörande företags distributionsområde liggande kommuner medtagna, även om de äro att hänföra till annat län. Då kommunerna ju äro av mycket skiftande storlek och företagens verksamhet kan avse större eller mindre delar av en kommun, bör antalet distributionskommuner ej uppfattas såsom ett fullgott uttryck för omfattningen av de olika företagens verksamhet. Under rubriken speciella företag har antalet kommuner ej angivits, enär uppgifter härom saknas för Statens Järnvägar och Mellersta Östergötlands Järnvägar AB. Det gäller emellertid här huvudsakligen distribution till tjänstemän, bosatta utefter järnvägen. Uppgifterna angående försåld energi avse som ovan nämnts endast 183 företag. De flesta företagens distributionsområden sträcka sig icke över flera än en eller två kommuner. Av samtliga företag ha 146 st. (71%) distribution endast inom en kommun och blott 10 st. (5°/o), nämligen 1 statligt, 1 kommunalt, 5 aktiebolag och 3 ekonomiska föreningar, ha distribution i mer än fem kommuner. Av samtliga förbrukare i länet erhålla 46 °/o elkraft från aktiebolag, 36 °/o från kommunala företag, 11 °/o från ekonomiska föreningar, 6 °/o från industrier och 1 °/o från övriga slags företag. Av hela den detaljdistribuerade energien belöper på aktiebolag 45 °/o, kommunala företag 34 °/o, ekonomiska föreningar 14 °/o, industrier 6 °/o och övriga slags företag 1 °/o. Det största distributionsföretaget i länet är, om hänsyn tages endast till distributionskommunernas antal, Forsaströms KrAB, som distribuerar i 51 kommuner. Motala Ströms KrABrs och Linköpings El.Kraft- och Belysnings AB:s landsbygdsdistribution berör 38 resp. 26 kommuner. Det största antalet förbrukare, 33 234, uppvisar Norrköpings Kommunala Affärsverk. Därnäst följa Linköpings El.Kraft- och Belysnings AB med 19 055 och Motala Ströms KrAB med 10 575 förbrukare belöpande på företagens stadsdistribution. Av landsbygdsföretagen redovisa Forsaströms KrAB 9 000 och Vikbolandets El.KrAB 3 800 förbrukare. I fråga om energiavsättningens storlek kommer först de tre ovannämnda stadsföretagen. Medräknas endast de rena landsbygdsföretagen är storleksföljden Forsaströms KrAB (7,o milj. kWh), Svartådalens El.Kraft- och Df (2,o milj. KWh), Vikbolandets El.KrAB (1,5 milj. kWh) och AB Svenska Metallverken (1,5 milj. k W h ) . En stor del av distributionsföretagen i länet äro mycket små. Sålunda tillgodose 78 st., motsvarande 38 °/o av samtliga företag i länet, ett lägre antal än 20 förbrukare. Av dessa småföretag äro 46 ekonomiska föreningar, 26 i enskild persons ägo, 3 speciella företag, 2 industrier och 1 kommunalt. Den till konsumenterna försålda energimängden understiger 5 000 kWh i fråga om 32 företag, nämligen 18 tillhöriga enskild person, 11 ekonomiska föreningar, 1 kommunalt, 1 industri och 1 speciellt företag. Bland dessa senare äro ej medräknade några av de 24 företagen för vilka uppgifter om försåld energi saknas. Även de torde dock i allmänhet ha obetydlig energiavsättning. Vid jämförelse mellan stads- och landsbygdsföretag bör iakttagas, att siffrorna för stadsföretagen i en del fall inbegripa även dessa företags distri-

21 butioii inom angränsande landsbygd. Enligt uppgift bedriver exempelvis Norrköpings Kommunala Affärsverk distribution jämväl inom 7 närliggande landskommuner. Tariffer 1 den inledande översikten, kap. III, har en närmare beskrivning lämnats över förekommande typer av tariffer, dessas benämning, klassificering och beteckning med typnummer, vilket ger upplysning om av vilka beståndsdelar (fast avgift, effektavgift och energiavgift) vederbörande tariff är uppbyggd. I bilaga 1, kolumn 10, har för varje distributionsföretag angivits dess tariffuppsättning genom uppräkning av typnumren på de tariffer, företaget tilllämpar. Om ett företag har ett flertal tariffer, som tillhöra samma typ men äro avsedda för olika ändamål (belysning, motordrift, matlagning etc.) eller olika användningsområden (bostäder, butiker, samlingslokaler e t c ) , sammanföras dessa i kolumn 10 under ett gemensamt typnummer. Betydelsen av de olika typnumren kan enklast utläsas med hjälp av den förklaring till tariffernas sifferbeteckning, som intagits såsom bilaga 3 till den inledande översikten. Distributionsföretagen i Östergötlands län tillämpa sammanlagt 380 tariffer, dvs. i genomsnitt 2 per företag. Hos 148 företag förekomma endast en tariff. Det största antalet tariffer, 16 st., uppvisar Forsaströms KrAB. Söderköpings Stads Elverk redovisar 12 samt Norrköpings Kommunala Affärsverk 10 tariffer. De kommunala företagen och aktiebolagen ha i genomsnitt betydligt flera tariffer per företag än övriga företagsformer. Av större intresse än det antal tariffer, varje företag uppvisar, är den eller de av företaget tillämpade tariffernas uppbyggnad. Denna åskådliggöres som ovan nämnts genom en sammanställning av tre siffror, tariffens typnummer. Av tabell 6 framgår i vilken omfattning tariffer av olika typer tillämpas inom de skilda grupperna av distributions företag i länet. Tariffernas typnummer h a angivits inom parentes. En punkt i ett typnummer kan ersättas med vilken siffra som helst (utom 0 såsom tredje siffra) utan att typen ändras. För ett företag saknas specificerade tariffuppgifter. 1 tabellen redovisas sålunda endast 206 företag. Av de 380 detaljdistributionstarifferna äro 219 grundavgiftstariffer och enligt dessa uttages 66 °/o av all distribuerad energi. Den enkla energitariffen är den därnäst vanligaste. Den förekommer i 80 fall, men endast 4 °/o av omsättningen sker enligt denna tariff. Övriga tariff typer förekomma som av tabell 6 framgår i betydligt mindre utsträckning. Som ovan antytts förekommer, att skilda tariffer — om än av samma typ — tillämpas alltefter det ändamål, vartill energien användes. Enligt distributörernas uppgifter äro av de 380 tarifferna i länet 52 avsedda för energi till lie lysning och småapparater, 23 till motorer och ej ackumulerande värmeapparater, 7 till matlagning, 23 till ackumulerande värmeapparater och 270 till vilket ändamål som helst. Av de återstående avse 2 såväl belysning som

• ) • )

T a b e l l 6.

Antal tariffer av olika typer hos skilda företagsgrupper Antal tariffer som tillämpas inom företagsgrupperna

T arifftyp .med typnummer)

staten

Enkel energitarifF (001, 101) Enkel blocktariff (002, 102) P o l y g o n t a r i f f (003,103)

ocb utnyttjningstariff (004, 104) T i d s p ä r r t a r i f f (005,105) S ä s o n g t a r i f f (006, 106) Tidgränstariff (007, 107) Stegrabattariff (008, 108) E f f e k t t a r i f f (01., 1 1 . ; . . Effektgränstariff (04.. 14.) Grundavgiftstariff (2..,3..,4...5..,6..) A c k o r d s t a r i f f (. . 0 . . . .

kommun

AB

ekon. förening

2 3

—

b 1

17 1

15 5

S u m m a tariffer

147 3 170

Antal företag

132 A n t a l tariffer i g e n o m snitt per företag . .

underhållsför en.

industri

enskild speciell Summa

Energiomsättning

%

2 1 1

6 1 6

4 0 1

o

66 1

23 8 GG 21 3

10 9

6 1

27 380

206 2

motorer, 1 såväl belysning som elspisar, 1 såväl motorer som elspisar och 1 speciellt ändamål. Sedan elkraftutredningen i januari 1947 framlagt betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft (SOU 1947:4) kan förväntas, att för vanlig detaljdistribution till hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri den i betänkandet föreslagna normaltariffen skall komma till allt allmännare användning. Normaltariffen utgöres av en grundavgiftstariff, sammansatt — förutom av en engångsavgift — av tre årligen återkommande avgifter, nämligen en abonnentavgift per mätpunkt utgörande 5 kr. vid enfas- och 10 kr. vid trefasanslutning, en grundavgift per normal tariffenhet (Nte) och en cnergiavgift av 6 öre per kWh. En stickprovsundersökning i slutet av år 1947 har givit vid handen, att ett stort antal företag i Östergötlands län då hade frågan om övergång till normaltariffcn under övervägande. Specifik e n e r g i f ö r b r u k n i n g Att en bygd blivit elektrifierad innebär, att den har tillgång till elektrisk kraft. I vilken omfattning denna tillgång verkligen utnyttjas får man känne-

23 dom om genom att fastställa den specifika energiförbrukningen, dvs. den för bygden genomsnittliga energiuttagningen under elt år hos varje konsument eller hushåll. Då hushållen kunna vara av mycket skiftande storlek h a r för utredningens ändamål införts begreppet förbrukningsenhet (F) såsom en för hela landet gemensam måttenhet för gradering av konsumenthushållen efter deras storlek, dvs. deras elektrifieringsbehov. Den enskilde förbrukaren anses representera det antal förbrukningsenheter, som motsvarar summan av antalet rum och antalet hektar odlad jord med ett tillägg till summan av 2 enheter. Den specifika energiförbrukningen inom ett företags distributionsområde anges i bilaga 1, kolumn 7, såsom den genomsnittliga energiuttagningen under ett år per förbrukningsenhet (kWh/F) inom området. Antalet förbrukningsenheter inom ett distributionsområde har kunnat uppskattas med ledning av den officiella statistikens uppgifter om rumsantal och åkerareal. 1 Uppgifterna i kolumn 7 utgöra ett uttryck för i vilken grad den elektriska kraften utnyttjas inom respektive distributionsområden. I största allmänhet kan man säga, att en specifik energiuttagning, som håller sig under 30 ä 35 k W h / F ger en antydan om, att området ifråga huvudsakligen endast är belysningselektrifierat. En dubbelt så stor medelförbrukning, 60 å 70 kWh/F, gör det troligt, att elkraften inom området även användes för motordrift och en specifik energiförbrukning av över 100 kWh/F antyder en ännu mera vidgad användning av den elektriska energien. Inom områden, där elkraften fått en mycket omfattande användning, t. ex. till såväl belysning och motorer som matlagning och bostadsuppvärmning, kan den specifika energiförbrukningen stiga till 1 000 kWh/F och däröver. Elkraftutredningen har, såsom i den inledande översikten (sid. 66) framhållits, utgått ifrån att en specifik energiförbrukning av 65 kWh/F motsvarade vad som kunde anses vara en rimlig elektrifieringsnivå på landsbygden. I diagram 3 är den genomsnittliga energiförbrukningen per förbrukningsenhet inom de olika distributionsområdena grafiskt återgiven. Företagens storlek har utmärkts genom att antalet förbrukningsenheter avsatts efter den horisontella axeln. Stadsföretagens staplar ha markerats genom streckning. Eftersom en del stadsföretag ha distribution även på landsbygden ger diagrammet ej en fullt riktig avvägning mellan städer och landsbygd. Med ledning av uppgifterna i bilaga 1, kolumn 7, kan ett godtyckligt utvalt företags läge i diagrammet lätt bestämmas, varigenom m a n får en uppfattning om hur pass välelektrifierat företagets distributionsområde är i jämförelse med övriga områden i länet. Tabell 7 utvisar den specifika energiförbrukningen inom olika företagsgruppers distributionsområden. För varje grupp angivas värdena för de företag, som uppvisa högsta och lägsta energiuttagningen per förbrukningsenhet, ävensom genomsnittsvärdet för hela gruppen. 1

Begreppet förbrukningsenbet förklaras närmare i den inledande översikten sid. 64.

k* h/P

</> 0.1-1 >>X M H fl) Ol'o :o f>T) ra • n H O 4^

awcon M

Diagram

3.

Specifik energiförbrukning (kWh/F) hos distributions (Stadsföretagens staplar äro streckade.)

Tabell 7.

företagen.

Specifik energiförbrukning inom olika grupper av företag Specifik energiiörbrukning(kWh/F) Företagsform

Staten Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Underhåll sförening Industri Enskild person Speciell Stadsföretae; Landsbygdsföretag Länet

max.

min.

medel

67 200 150 166

67 34 53 14

67 117 97 71

200 120 200

21 18 35

105 44 85

200 200 200

100 14

119 78 98

25 Av sammanställningen framgår bl. a., att den specifika energiförbrukningen hos företag i Östergötlands län i medeltal är 98 k W h / F och varierar mellan 200 och 14 kWh/F. Elektrifieringsnivån är i genomsnitt högst inom de kommunala och lägst inom de av enskild person drivna företagens distributionsområden. Hos stadsföretagen är den specifika energiförbrukningen i medeltal 119 kWh/F. Genomsnittsvärdet för landsbygdsföretagen, 78 k W h / F , är något högre än det av elkraftutredningen antagna medelvärdet. Elektrifieringsnivån är emellertid mycket olika i de skilda landsbygdsområdena.

Medelpriser På grundval av företagens uppgifter om konsumenternas energiförbrukning samt bruttoinkomsten av den försålda energien kan det inom distributionsområdet gällande priset per såld k W h uträknas. Detta pris utgör det verkliga medelpriset vid försäljning av elektrisk energi och h a r betecknats mt. Då många företags tariffer äro av progressiv natur och sålunda medge ett lägre pris vid ökad uttagning, blir medelpriset mt beroende av energiförbrukningens omfattning. Medelpriset kan därför bli olika för två företag med exakt samma tariffuppsättning, om nämligen den specifika energiuttagningen är olika inom deras områden. Av det föregående framgår, att den specifika energiuttagningen uppvisar stora variationer inom olika distributionsområden. Medelpriset n^ är därför ej lämpligt som direkt jämförelsepris. Därest elkraften utnyttjades i lika hög grad inom alla distributionsområden i landet, skulle de olika distributörernas medelpriser kunna direkt jämföras med varandra. Ett på denna förutsättning grundat medelpris har uträknats för varje företag. Detta är avsett som jämförelsepris (betecknat m2) och utgöres av det pris, som gällande tariffer skulle medföra vid en förutsatt specifik energiförbrukning av i genomsnitt 65 kWh/F, dvs. det antagna medelvärdet för landsbygden. En närmare redogörelse för principerna för beräkningen av medelpriserna mt och m2 har lämnats i den inledande översikten, kap. VII. Det är att märka, att medelpriserna icke avse att utvisa, vad en enstaka abonnent får betala. De ange helt enkelt distributionsföretagets medelinkomst per k W h av all företagets distribution för borgerliga behov. Medelvärdena mx och m2 äro sålunda genomsnittspris, som gälla för distributionsområdet som helhet betraktat. Medelpriserna mt och m2 ha angivits för varje företag i bilaga 1, kolumnerna 8 och 9. Vid en jämförelse mellan ett visst företags verkliga medelpris {mx) och beräknade medelpris (m2) kunna följande allmänna synpunkter framhållas. Om ett företag tilllämpar en enda tariff, som är av icke progressiv natur, och energipriset sålunda är detsamma oavsett energiuttagningens omfattning, bli mt och m2 lika stora. Tillämpar

ö r e / 41 cWta I 5

70 m i l j . k W h

Diagram

h.

Verkligt medelpris (m^) för detaljdislribiierad (Stadsförelagcns staplar äro streckade.)

kraft.

företaget flera icke progressiva tariffer, om än av samma typ 1 , exempelvis enkla energitariffer med olika pris för belysning och motordrift, kan det inträffa, att ma och m2 bli olika. Detta beror på att förbrukningens fördelning på nämnda ändamål vid en elektrifieringsnivå av 65 kWh/F, som lagts till grund för beräkningen av m2. i vissa fall kan avvika från den nu rådande, på vilken beräkningen av m x grundar sig. Klart är vidare, att m1 och m2 bli lika stora, om den gällande specifika energiförbrukningen inom företagets distributionsområde är just den för m2 beräknade, nämligen 65 kWh/F. Med nyss nämnda undantag gäller regeln, att om för ett visst löretag medelpriserna n ^ och m2 äro olika, så utvisar detta, att företaget tillämpar åtminstone någon tariff av progressiv natur. Storleken av skillnaden mellan m1 och 1 Om ett företag har flera tariffer av samma t}rp angives i bil. 1, kolumn 10, endast ett typnummer. (Se sid. 21.)

50 m i l j . k W h

Diagram

5.

Jämförelsepris (m2), utgörande beräknat medelpris för detaljdislribuerad kraft vid en specifik energiförbrukning av 65 kWh/F. (Stadsföretagens staplar äro streckade.)

m2 påverkas sålunda av två olika omständigheter, nämligen dels den specifika energiförbrukningen, dels gällande tariffers progressivitet. Ju närmare företagets specifika energiförbrukning ligger jämförelsevärdet 65 kWh/F och ju mindre progressiva dess tariffer äro, desto mindre blir skillnaden mellan m1 och m.,. Om ett företag uppvisar särskilt låg eller också särskilt hög specifik energiförbrukning eller starkt progressiva tariffer, blir skillnaden mellan m1 och m2 stor. En grafisk framställning av medelpriserna hos företagen i Östergötlands län finnes återgiven i diagram 4, som avser det verkliga medelpriset mlt och diagram 5, som avser jämförelsepriset m2. Företagens storlek har utmärkts genom att energiomsättningen avsatts å den horisontella axeln.

28 Tabell 8. Verkligt medelpris (mi) och jämförelsepris (m>) inom olika grupper av företag

Företagsform

Verkli gt medelpris mx (öre/kAVh)

Järn förclsepris m . j (öre kWh)

max.

min.

medel

max.

min.

medel

16 20 18 29

IG 9 11 8

16 13 13 13

17 19 18 22

17 13 14 10

17 18 16 13

7 8 11

12 21 14 13 13

Länet

9 7 7

30 35 18 19 35

10 8 12 16 8 8

16 20 16

Stadsföretag Landsbvscdsföreta":

31 35 17 15 35

Staten Aktiebolag Ekonomisk förening Underhållsförening Industri Enskild person Speciell

18 15 16

Tabell 8 utvisar medelpriserna hos företagen uppdelade gruppvis efter organisationsform samt i stads- och landsbygdsföretag. Det verkliga medelpriset (nr,) för hela länet är 13 öre/kWh. Högst ligger en enskild företagare, Einar Bengtsson, Tjällmo, med 35 öre/kWh och läigst AB Borggårds Bruk med 7 öre/kWh. Av de olika företagsformerna ligga de av enskild person ägda företagen högst med 21 öre/kWh, medan industrierna ha det lägsta medelpriset, 12 öre/kWh. Stadsföretagens verkliga medelpriser äro i genomsnitt lika med landsbygdsföretagens. De uppvisa emellertid ej så stora variationer som priserna i olika landsbygdsområden. Av stadsföretagen har Linköpings El. Kraft- och Belysnings AB det högsta verkliga medelpriset (15 öre/kWh) och Mjölby Stads Elverk det lägsta (9 öre/kWh). De högsta verkliga medelpriserna i länet förekomma hos landsbygdsföretagen. Högst ligger som nämnts Einar Bengtsson, Tjällmo med 35 öre/kWh. Därefter följa Forsnäs AB med 31 och Beatelunds Tegelbruk och Gård med 30 öre/kWh. Den sammanlagda energiomsättningen för dessa 3 företag utgör mindre än 0,i °/o av hela omsättningen på landsbygden. Av landsbygdsföretagen i övrigt ligga 7 i prisgruppen 25—29 öre/kWh med sammanlagt 0,3 % av energiomsättningen, 25 i prisgruppen 20—24 öre/kWh med 1,4 % av omsättningen, 57 i prisgruppen 15—19 öre/kWh med 14,8% av omsättningen, 71 i prisgruppen 10—14 öre/kWh med 73,3 % och 14 i prisgruppen 7—9 öre/kWh med 10,2% av den totala omsättningen hos samtliga landsbygdsföretag. Ett högt mi-värde behöver ej ha sin grund i olämplig prispolitik från företagets sida. Även de mest ändamålsenliga tariffer kunna medföra ett högt verkligt medelpris, om nämligen elkraften inom distributionsområdet utnyttjas i mycket obetydlig omfattning (exempelvis på grund av att företagets verksamhet nyligen påbörjats). Den specifika energiförbrukningen är för

29 intet av de 10 företagen med n v p r i s e r på 25 öre/kWh eller däröver högre än 45 k W h / F . I den mån ifrågavarande företag visa höga medelpriser även vid en specifik energiuttagning av 65 kWh/F, komma de att nedan bli föremål för undersökning i samband med redogörelsen för företag med höga jämförelsepriser. Jämförelsepriset m,, dvs. det beräknade genomsnittspriset vid en medelförbrukning av (55 kWh/F, är för hela länet 16 öre/kWh. Det högsta i länet förekommande jämförelsepriset, 35 öre/kWh, gäller Einar Bengtsson, Tjällmo, som endast har en enkel energitariff med detta pris. Det lägsta jämförelsepriset, 8 öre/kWh, uppvisas av Hångers Egendom. Av de efter företagsformer indelade grupperna förete de av enskild person drivna företagen i genomsnitt det högsta m.-värdet (20 öre/kWh). Det lägsta jämförelsepriset i medeltal per företag (13 öre/kWh) förekommer hos de ekonomiska föreningarna. Jämförelsepriset hos sladsföretagen är i genomsnitt 3 öre/kWh högre än hos landsbygdsföretagen (18 resp. 15 öre/kWh). Topprisföretag För att utröna alla tänkbara orsaker till förekommande höga jämförelsepriser skulle ha erfordrats en mångfald uppgifter, som icke lämpligen kunnat infordras från företagen. På grundval av föreliggande material ha emellertid de företag, vilkas jämförelsepris m2 uppgår till 20 öre/kWh eller däröver, i det följande benämnda »topprisföretag», underkastats särskild granskning. Topprisföretagen i Östergötlands län äro 14 st. eller 7 % av samtliga distributörer. Sammanlagt distribuera topprisföretagen, som alla äro landsbygdsföretag, energi till 475 förbrukare, motsvarande 1 % av landsbygdsföretagens samtliga förbrukare. I följande tabell 9 lämnas specificerade uppgifter beträffande de 4 förelag, vilkas jämförelsepriser uppgå till minst 25 öre/kWh, samt vissa medelvärden beträffande dels dessa företag i högsta prisgruppen, dels samtliga topprisföretag. För jämförelse ha vidare motsvarande medeltal angivits för alla landsbygdsföretag i länet. Av tabell 9 framgår, att av de där upptagna företagen i högsta prisgruppen 3 drivas av enskild person och 1 är industri. Av samtliga 14 topprisföretag tillhöra 8 enskilda personer, 3 äro ekonomiska föreningar och 3 industriföretag. Om varje typgrupp undersökes för sig finnas de procentuellt flesta topppris företagen bland de av enskild person tillhöriga företagen. En undersökning av topprisföretagens råkraftanskaffning visar, att 2 företag (14%) äro helt självförsörjande, medan 12 företag (86%) äro totalinköpande. För länet i dess helhet gäller att 16 % av företagen äro helt eller delvis självförsörjande och 84 % totalinköpande. Av de 12 totalinköpande topprisföretagen erhålla 9 kraft från Motala Krv eller Motala Ströms KrAB, därav 6 direkt och 3 från dessa leverantörer över

30 Tabell 9. Landsbygdsföretag med höga jämförelsepriser Detalj-

R å k r a f t a n s k a f i' n i n g Jämförelsepris m 2

distribution • Företagsform

Företagets namn

(öre/ kWh)

ra ö P34 o'

3 9 B. 8

^ t» o S Ursprunglig råkraftleverantör

pr po

*&% p* £ 35

Einar Bengtsson

. . ensk.

—

—

—

25 Beatelunds Tegel- ind. b r u k och. G å r d R o b e r t J o h a n s s o n . . ensk.

—

—

»

Mariehovs Egendom

—

»

3 5 - 2 5 Ovannämnda företag .... 3 5 - 2 0 Samtliga topprisföretag . . 35— 7 a landshvcdsfftrp.ta y

i,-1

'3 % 8 ®

^=r pr —

5'1. o a

Tarifftyper

o

Motala Ströms KrAB Motala Krv. . . .

7 Motala Ströms KrAB Motala Krv

medeltal

15 12 137

» „

lOi

7"8

8-3 9-3 O-G

7 34 200

ett mellanled. 1 3 fall är Smålands KrAB ursprunglig råkraftleverantör, varav i 2 fall över ett mellanled och i 1 fall över två mellanled. Som av ovanstående framgår förekommer kedjehandel med råkraft i 6 fall beträffande topprisföretagen. I 5 av dessa fall är kedjehandeln att betrakta som skenbar. Det återstående har kommenterats ovan under rubriken »Övrig kedjehandel» (nr 11). Topprisföretagen inköpa i regel små energibelopp till ofta relativt höga inköpspriser. Medeltalen per företag äro 12 000 k W h inköpt råkraft till 9,3 öre/kWh mot 137 000 kWh till 5,6 öre/kWh beträffande samtliga landsbygdsföretag. Att märka är emellertid, att dessa medeltal hänföra sig endast till det begränsade antal företag, beträffande vilka uppgifter om råkraftinköp föreligga. Skillnaden mellan inköpspris (mQ) och försäljningspris (nh) är störst hos följande företag: Einar Bengtsson, Tjällmo ( m 0 = 10,i och mx = 35 öre/kWh) och Oppeby El.Df (m0 = 12,o och mj = 28 öre/kWh). På varje landsbygdsföretag i länet belöpa i genomsnitt 200 förbrukare. Topprisföretagen uppvisa i medeltal blott 34 förbrukare per företag. För de 4 företagen i den högsta prisgruppen är medeltalet ännu lägre (7 förbrukare per företag). Av särskilt intresse vid undersökningen av företag med höga jämförelsepris äro de av dessa företag tillämpade tarifftyperna. De 14 topprisföretagen redovisa tillsammans 19 tariffer, därav 10 enkla energitariffer, 7 grundavgiftstariffer, 1 polygon- och utnyttjningstariff och 1 säsongtariff. De i tabell 9 upptagna 4 topprisföretagen i högsta prisgruppen tillämpa alla endast en tariff, nämligen enkel energitariff (typnummer 001). Topprisföretagen använda sålunda enkel energitariff i betydligt större utsträckning än företagen

31 i allmänhet. Progressiva tariffer förekomma däremot mera sällan hos topppr is företagen. De flesta av topprisföretagen äro belägna i skogsbygderna i norra delen av länet. De h ä r undersökta företagen, dvs. de som vid en förutsatt specifik energiuttagning inom respektive distributionsområden av 65 kWh/F skulle uppnå medelpriser på minst 20 öre/kWh, uppvisa i verkligheten en lägre specifik energiförbrukning än den förutsatta och till följd därav ett verkligt medelpris mi, som är lika med eller högre än jämförelsepriset nu. Den verkställda granskningen av de 14 topprisföretagen utvisar, att alla äro landsbygdsföretag, att intet statligt, kommunalt företag, aktiebolag eller speciellt företag förekommer bland topprisföretagen, medan grupperna av enskild person tillhöriga företag, industrier och ekonomiska föreningar i nämnd ordning i förhållande till antalet företag inom varje grupp innehålla de flesta topprisföretagen, att de i regel inköpa små energimängder och att de följaktligen få betala något högre pris för råkraft än landsbygdsföretagen i allmänhet, att kedjehandel med råkraft förekommer i något större utsträckning bland dem än bland samtliga landsbygdsföretag i länet, att genomsnittliga antalet förbrukare hos dem är betydligt lägre eller blott 17 % av medelvärdet för samtliga landsbygdsföretag, att de i allmänhet tillämpa betydligt mera primitiva tariffer än övriga landsbygdsföretag, samt att topprisföretagen företrädesvis ligga i skogsbygderna i länets norra del. Beträffande 24 distributionsföretag, av vilka 10 äro nystartade och 14 enbart eller huvudsakligen tillämpa ackordstariffer, saknas som ovan nämnts uppgifter för beräkning av medelpris, och det har sålunda ej kunnat fastställas huruvida de äro att betrakta som topprisföretag. Av företagen med ackordstariffer drivas 9 av enskild person och 5 äro industrier. Halva antalet har egen kraftstation, därav 4 utan förbindelse med stamlinjenätet, medan de återstående äro totalinköpande. De flesta äro liksom topprisföretagen belägna i skogsbygden i norra delen av länet och deras distributionsområden äro små. Det genomsnittliga antalet förbrukare hos företagen med ackordstariffer är 28, dvs. blott 14 % av motsvarande medelvärde för samtliga landsbygdsföretag. I flera fall sker distribution endast eller huvudsakligen till hos företaget anställda personer. De tillämpade ackordstarifferna innehålla skiftande prisbestämmelser. Av ifrågavarande företag tillämpa åtta årsavgifter per förbrukare, vilka hos olika företag variera mellan 50 och 15 kr. Tre företag uttaga viss årsavgift per ljuspunkt (max. 12 kr., min. 7 kr.) och två tillämpa årsavgifter beräknade per watt lampeffekt (30 resp. 24 öre/watt). Hos ett företag slutligen bestämmas avgifterna från fall till fall.

32 Sammanfattningsvis kan om ifrågavarande 14 företag med ackordstariffer, som ej ingå i medelprisundersökningen, sägas, att flertalet utgöras av små, av enskild person eller industrier drivna företag, som förse ett fåtal konsumenter — ofta anställda hos företaget — med energi huvudsakligen för belysning. Engångsavgifter 1 föreliggande redogörelse har vid beräkningen av priserna på elkraft inom de olika distributionsområdena tagits hänsyn endast till de avgifter, som förbrukarna få betala enligt företagens gällande tariffer, och eventuellt utgående årliga underhållsavgifter. I och med att elektrifieringen blivit genomförd inom ett område och engångsavgifterna slutbetalats, bli också dessa avgifter de enda aktuella. I samband med tillkomsten av ett nytt distributionsföretag eller eljest vid anslutning av en nytillkommen förbrukare utkräves emellertid vanligen en engångsavgift, antingen i form av en inträdesavgift för medlemskap i en distributionsförening eller i form av en särskild anslutningsavgift. Engångsavgiftens innebörd och betydelse har utförligt behandlats i den inledande översikten, kap. VIII, vari även framhållits de omständigheter, som omöjliggjort ett eljest önskvärt hänsynstagande till dessa avgifter vid bedömande av gällande priser på elektrisk kraft. Enär företagens uppgifter angående engångsavgifterna i många fall äro ofullständiga och osäkra, kan någon tillförlitlig redogörelse för desamma icke lämnas. Av de 207 distributionsföretagen i Östergötlands län ha 75 icke kunnat lämna några uppgifter om engångsavgifterna, 2 företag ha meddelat, att nyanslutning ej vore aktuell och 41 företag ha uppgivit, att några engångsavgifter ej förekomma. Hos 7 företag bestämmas engångsavgifterna från fall till fall. Specificerade uppgifter om förekommande engångsavgifter föreligga sålunda endast för 82 företag, nämligen 2 kommunala, 3 aktiebolag, 72 ekonomiska föreningar, 4 industrier och 1 speciellt företag. För 27 av ifrågavarande företag gäller, att en ny tillträdande abonnent själv får bestrida alla nödiga anläggningskostnader i form av en anslutnings- eller inträdesavgift. I fem av dessa fall betalar abonnenten dessutom en viss avgift per enhet, rum eller centralblocksenhet (CB-enhet). I ett fall bekostar abonnenten endast en del av anläggningen, medan företaget svarar för resten. Fast engångsavgift, som är oberoende av anläggningskostnaden eller förbrukarens storlek, förekommer i två fall. Hos 52 företag, nämligen 2 kommunala, 2 aktiebolag, 47 ekonomiska föreningar och 1 industri, förekommer, att engångsavgiften utgår med visst belopp per enhet, i regel CB-enhet. Vid sidan härav utgår hos ett av nämnda företag en viss fast avgift. Avgiftsberäkningen per CB-enhet hos olika företag varierar mellan 25 och 100 kr. och är i genomsnitt omkring 50 kr.

33 Stadsföretagen uttaga i regel inga engångsavgifter av nytillträdande abonnenter inom det egentliga distributionsområdet. Söderköpings Stads Elverk uttager emellertid inom staden en anslutningsavgift av 50 kr. per fastighet med tillägg av 10 kr. per rum och utom staden hela anläggningskostnaden. Anslutningsavgift för abonnenter utanför stadens område uttages av Norrköpings Kommunala Affärsverk med 10—50 kr. per CB-enhet och därjämte inom vissa områden fast avgift av 100 kr. och av Linköpings El. Kraft- och Belysnings AB med 40 kr. per CB-enhet. Söderköpings Stads Elverk uttager hela anläggningskostnaden av abonnenter utanför stadens jurisdiktionsområde. Även Motala Ströms KrAB tillämpar engångsavgifter endast på landsbygden, nämligen för slättbygd 30 kr. och för skogsbygd 50 kr. per CB-enhet. Forsaströms KrAB, som har en omfattande landsbygdsdistribution, bestämmer engångsavgiftens storlek enligt räntabilitetskalkyl, dock med viss maximering av avgiften. Engångsavgifternas helopp äro som av ovanstående översikt framgår mycket varierande hos olika företag. Det har därför ej varit möjligt att i detta sammanhang lämna en mera specificerad redogörelse för engångsavgifternas storlek hos de olika företagen i länet. Vissa företag med höga kraftpriser förete å andra sidan låga engångsavgifter, vilket sålunda synes innebära, att dessa företag uttaga anläggningskostnaden helt eller delvis i form av energiavgifter. Enär någon medelvärdesberäkning av engångsavgifterna ej är möjlig att genomföra på grund av det skiftande beräkningssättet för dessa avgifter, kan någon direkt jämförelse mellan engångsavgifterna hos de företag, som uppvisa höga jämförelsepriser (topprisföretagen) och övriga företag i länet ej ske. Vid en närmare granskning av engångsavgifterna hos topprisföretagen kan emellertid icke spåras någon tendens, som ger vid handen att dessa företag skulle i större utsträckning än landsbygdsföretagen i allmänhet ha låga engångsavgifter. Topprisföretagen ge i detta avseende samma oenhetliga intryck som landsbygdsföretagen i allmänhet.

3 -862 4«

34 Bilaqä 1 Uppgifter angående distributionsföretagen i Östergötlands län Råkraftans k affuing Distributörernas namn och adress

Medelpris föi Antal råkrafi lörm0 (1 000 (Sre/ brukare kWh) kWh) Inköpt råkraft

Krhåller råkraft från

:!

2 A b b e t o r p s El.Df,

De t ä l j d i s t r i ) ii t i (i n

4 Väder- M o t a l a K r v

MedelFörsåld förbruk-

Typnumnier

energi ning per verk- järn fö enhet (1 000 ligt relse kWh) (kWh/F) »i, 6

5 Medelpris (Öre/kWh)

<i

pa loreiu geia t arm er 10

10 o

9i

19 12

LO'6 9-2

25 4

601 900

lOo

~'H

0 L6-7

ti

stad Gustav A:sou Ahrén Motala Ströms Rogslösa l KrAB A p p u n a El.Df. Appuna M o t a l a K r v A p p u n a G å r d (Tor Bock» ler), Appuna A s b y El.Df. Asbi/sand. . T r a n å s S t a d s Elverk 2 A s k El.Af, Österstad . . Motala Ströms KrAB B a k a r e k u l l a El.Df, Väst- M o t a l a K r v ra Har g Beatelunds Tegelbruk Söderköpings och Gård (Gottfrid S t a d s ElverkSandwall), Söderkö-

ping

Einar Bengtsson, L:a Holma. Tjällmo B i r k e k ä r r s El.Df, Biiic-

kårr Bjärka-Säby

Egendom,

Bjärka-Säby B j ä s ä t e r s El.Df, nor]) B l a c k s t a d s El.Df,

StjärVäder-

stad Blåvik-Malexänders

Df,

Malexander4

El.

B o n n o r p s El.Df. Stjärnor]) Boo-Thorsnäs Transform a t o r , Västra Har//B AB Borggårds Bruk.

Borggård

Motala Ströms KrAB Gusums Bruks & Fabriks AB Norrköpings Kommunala Affärsverk Motala Krv

,) »

t

10-1

G

6-5

."»5

201. 401

is .

11 7

10-5

10:j

18-8

20 B

1«

8-9

» +

egen krst B o s g å r d s El.Df. Sya . . M o t a l a K r v Boxholms AB, Boxholm E g n a k r s t Boxholms Municipal- Boxholms AB samhälles Distribution av Elektrisk Energi. Boxholm B r e n ä s El.Df, Tisnar- M o t a l a K r v bro r Brobj Egendom, Arne- M o t a l a S t r ö m s berga KrAB B r o g e t o r p s Ei.Df. Skär- F i s k e b y Fabriks AB bläcka

—

— 8'8

51 064 255

13 264 208

39 70 82

18 13 12

14 13 18

608 0 0 1 , 201. 2H6 601

4-8

6 0 1 , 606. 800

7-i

iy

15o

608»

1) c

R å k r a f t a n s k a f fn i i g

Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

Inköpt råkraft

Medelm s för råkraft

(1 000 kWh)

(öre/ kWh)

m0

Antal förbrukare

Försåld energi

5 G

(1 000 kWh:

a 1 j d i st r i b u t i o n Medelpris Mcdelförbruk- (Öre/kWh) ling per verk- iiinföenhet (kWh/F) ligt relse m-. »l] 8

|

Typnummer på företagets tariffer 10

i

601 S

11 -6

21 KrAB Motala Krv

12-5

»

16-7

—

—

001, 003

5i

10-o

13 601

15 Do- Norrköpings Kommunala Affärsverk (i Dövehus El.Df. Backen, Motala Krv 4 Mantorp 120 Ekeby El.Af, Stråisnäs' » Ekeby Södra El.Df, Bor Boxholms A B . . . . 29 holm Eksunds ELDf, Eksund Motala Krv 33 a Elmesbo El.Df. Stjär7 norp ' 40 Elmtomta El.F, Vlcåsa Motala Ströms KrAB 15 Finketorps Transforma- Motala Krv torförening, Wogstad , AB Fiskeby Fabriks AB, Svenska MetallNorrköping verken -+- egna krst 12 Flemma Gård. Vreta Motala Krv kloster Forsaströms KrAB. , B:t 7 254 Kors Fastighets Åtvidaberg AB + egna krst Forsnäs AB, Forsnäs .. Tranås Stads Elverk 2 Fruktåkers El.Df. Vreta Motala Krv 3 kloster * Furåsa-Hygnestad El.F, Motala Ströms 42 Väderstad KrAB 25 Fylla Norr- och Söder» gård, Vadstena 63 Fågelsta El.Df, Fågelsta » Gammalkils El.Df, St- Linköpings El. Winneberg. GanimalKraft-och Belyskilx nings AB 15 Gammalkils Södra El.F Motala Krv Gammalkil Gettorps El.D. Vånqa4 12 Gilleberga El.Df, Maspe 3 » lösa

ll-o

102, 201, 603

11-7

7'4 10- ii

80 52

62 29

106 53

13 20

13 606 18 606

i '2

30 12

10-o

606 603

7'i

14 001, 002,102, 111. 201.603. 700

7'.i

3'7

9 000

6 991

101. 102,103, 170, 201,301, 603 101. 106

Brunnkärrs El.Df. Box 7. Klockrike l Brusarps El.Df, Väderstad 4 Bullorps El.Df, Maspelösa * Burenskiöldska Fideikommisset, Borklmlt. Yxnerum Byngsbo El.Df, Gusnm

Motala

Ströms

Egen krst

Gusums

Bruks &

Fabriks AB Maspe- Motala Krv

Bänorps El.Df, > lösa Doverstorp El.Df, veratorp

i)

lO-o

8-u

13 603

7*6

15 001

8-9

57 100

60 151

81 115

12 13

14 16

603 101, 601

14-7

10-o 16-7

13 11

601 601

36 Råkraftans Distributörernas namn och adress

Inköpt råkraft

Erhåller råkraft från

D e t a 1 j d is t r i b u t i o n

Medelpris för råkraft Win

"•'0

i affni ag

G o d e g å r d s F'attigvards- Motala Ströms styrelse, Godegård KrAB G o d e g å r d s S ä t e r i , Gode» gård, -f e g e n k r s t L a n t b r u k a r e Ulrik Gra- Motala S t r ö m s nath, Hovgården. KrAB

(1 000 kWh)

(öre/ kWh)

4 MedelMedelpris Antal Försåld förbruk- (öre/ kWh) förenergi ning per verk- • a _ ra 1 brukare enhet (l 000 (kWh/F) Hgt relsc kWh) mx m2 5

13 Typnummer pa loreiag eis tariffer 10

11 Ila

6'2

8-7

603 900

Bjålbo G r a v e r s f o r s B r u k , O Is- E g n a krst. h a m m a r , Åbg G r e n s h o l m s G å r d , Nors- N o r r k ö p i n g s K o m munala Affärsholm verk G r i n d t o r p El.Df, Bergs M o t a l a K r v Slussar4 Grytgöls Bruks AB, » + egen krst Ghrytgöl Gryts El.Df, Valdemars- M o t a l a K r v vik „ G r y t s t o r p El.Df, Stjär-

norp

G r ö n k u l l a El.Df, Maspelösa G r ö n l u n d s El.Df, Mjölby G u l l s t i g e n s El.Df, Mjöl-

by

5" 8

601 700

75 307

6-o

0 0 1 , 602

14-o

n

13-3

» »

10 17

ll-o 12-9

21 44

11 15

62 48

14 21

14 17

601 601

10-o

101 Gunnarstorps El.Df, » Ljungsbro G u s u m s B r u k s & Fa+ briks AB, Gusuiu egna krst H a b b l a r p s El.Df. Gå- M j ö l b y S t a d s Elvarp, Mjölby verk Hagby El.Bf,' Stråisnäs E k e b y E l . A f 8 . . . . Hallinge Kvarn och E g e n k r s t K r s t , Treluirna '•' Hannäs-Tryserums El. M o t a l a K r v Df, F a c k 106. Valdc-

4-4

12-3

33 40

606 0 0 1 . 900

5-4

13o

6-4

006, 606

11-7

0 0 1 , 601

12-o

—

—

marsvik

Hemmingstorpsortens

A B Svenska Metallverken H e r r b e r g a El.Df,* Man- N o r r k ö p i n g s K o m munala Affärstorp verk H j ä l m s ä t e r s El.Df, Motala Krv Maspelösa H o g s t a d s Västra El.F, »

El.Df, Finspång

Hogstad

H o l m e n s B r u k s och F a -

briks AB, Norrköping

»

+

egen krst H u l t s B r u k s A B , Åbg N o r r k ö p i n g s K o m munala Affärsverk + egen krst Hulu El.Df. Västra Harg M o t a l a K r v H y d i n g e El.Df, B o x 2, » Sun

9 24

13-3 12i

17 54

9 io 25

37 46.

20 15

16 13

601 601

37 De , a 1 j d i st r i b u t i o n

R å k r a f t a n s k a f f n i i fi Distributörernas namn och adTess

Erhåller råkraft från

1 Hyppinge El.Df, Hyp- Motala Krv pingstorp, Sya Hångers Egendom. Bogs- Motala Ströms lösa 1 KrAB Häfla Bruks AB, Hävla MotalaKrv + egen krst Häggetorps El Df. Motala Krv Stjärnor)) Hällestads El.Df. Sonstorp Högby El.Df, Mjölby .. Mjölby Stads Elverk Högsäters Gård. Stjär- Motala Krv nor]) Igelfors Bruks AB, Igel+ fors egen krst Aug Janséns Sterbbus, Motala Ströms ; Sjöhamra, Motala KrAB Robert Johansson. Alg> .

myra, Kvarn

Karemålens El.Df. Hulterstad. Mjölby Förvaltare Folke Karlberg. Hättorp, Tjällmo Karlebytorps El.Df, Väderstad Klintens Krst,(H Bengtsson), Trehörna Klockrike Kommun, Klockrike l Kolstads El.Df, Mjölby Krakstads El.Df, Hög-

stad

MedelMedel- Medelpris Typnummer Inköpt pris för Antal Försåld förbruk- (öre/kWh) råkraft förråkraft energi ning per -verk- ; ämfö- på företagets m0 brukare enhet tariffer (1 000 (öre/ (1 000 (kWh/F) ligt relse ?n., kWh) kWh) kWh) TOX 3

16-0

8-8

13 201, 601

15o

(i

4-7

4-8

8-2

7"5

001. 601

7'8

001 Motala Krv

12i

603 Motala Ströms KrAB

7'9

4 Motala Krv

lO-o

19 F]gen krst

—

—

16 Motala Ströms KrAB Motala Krv

12-0

26 29

lO-o 8-3

30 18

10-7

8-o

»

Kulla El.Df. Borensberg Motala Ströms KrAB Kullerstad El.Df, Alve- Fiskebv Fab tiks stad, Kimstad AB Kungs Starby Handels- Motala Ströms trädgård, Vadstena KrAB Kvarsebo El.Df, Kvar- Ålberga El.Df li. . sebo Kår gårdens El.Df, Kärr, Motala Ströms Borensberg KrAB

608 900

10 11

25 34

76 140

12 8

13 11

601 603

7'4

11-9

601 S: 19055 10 089

b: 3 347

2 694

-

l 59

101, 102,106, 141, 170, 201, 206 101, 102,170, 201, 603 001

( Linköpings El. Kraft- Motala Krv -foch Belysnings AB, egna krst Linköping 13 Ljungs Säteri, Ljungs- Motala Krv bro » * Ljungstorps El.Df, Väderstad

16 157

3o{

38 "-! R å k r a f t a n s k a f 1' n i i g Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

i'

L o d d a - K u n g s ä t e r s in. ti. M o t a l a K r v El. B y g g n a d s f ö r e n i n g ,

Gammalkil

Lundby

El.Df,

Väder-

stad Lämneå

Medelpris för An tal råkraft lörm0 brukare 1 000 öre kWh kWh) 8 | 4 5

Inköpt råkraft

Skön- M o t a l a S t r ö m s KrAB f egen krst Mariebovs Egendom, Söderköpings u Söderköping Stads Elverk Medevi Hälsobrnnn. Motala Ströms KrAB Medevi Mellersta Östergötlands » J ä r n v ä g a r A B , Norr-

MedelFörsåld förbruk-

Medelpris före/kWh'

energi

ning per verk- jämföenhet (1 UOO (kWh/F) ligt relse 7)1.2 kWh) 7

9 Ty] mummer p;t

loruiHgTi»

tariffer 10

13o

11 7

6'o

•>

ooi

0 0 1 , 201

„

F]lverk,

D e t a 1 j d i i t r i 1 a t i o ii

narbo

8-5

köping Mjölby Mjölby

Stads

Elverk.

M o s s e b o El.Df. Sömmen Motala Krv. Mota la (Statens Vattenfalls-

.Norrköpings Kommunala Affärsv e r k 4- e g e n k r s t Motala Krv F]gna k r s t m . m.

38-5

2 320

2 916

101, 102,102 106. 111, 40

6-2

126 39

58 38

56 67

18 16

16 17

606 608

8 275

3 527 25

97 67

12 13

16 13

101. 102,107 141, 170. 20 603 603 6 0 1 . 900

_

verk) 16

26 42

1 S: 1(1575 1 L: 3 7 8 « 20 104 7 7-1

8'5

0 0 1 . 601

17 El. A B S v e n s k a M etall verken Norrköpings Kommu- Motala Krv ! 31 394 nala Affärsverk, A B egna krst K n u t s b r o K r s t . Norr-

13-6

33 234

19 572

102. 107.111 2 0 1 . 2 4 1 . 507 603. 700

Motala

Ströms

Motala

KrAB,

lfi

M ö r b y El.Df, Hogslad N o r r a 1/reberga E g e n 1 dom. Motala, N o r r a Vi El.Df, Norra Vi } t Norra

—

0 Motala Krv Molala Ströms KrAB Smålands KrAB17

Vångaortens

1 IH. Vånga

köping Norshohnstraktens

El.

F o r s a s t r ö m s K rA B

1 597

4-5

6 0 1 . 603

N y b b l e E l . F , B o x 29, M o t a l a K r v Väder stad N y k i l s E l f ö r e n i n g , My kil F o r s a s t r ö m s K r A B N y k v a r n s El.Df, Ljungs- M o t a l a K r v bro M „ Näfstorps El.Df, Lolorp 7

9-o

816 15

6-8 10-7

460 29

244 11

53 67

18 14

17 14

606 601

35 12

8-9 8'0

60 20

31 8

76 39

10 19

11 15

606 601

14-o

0 0 1 , 603

15-5

10-8

Df, Norsholm

Nakna El.Df, Nakna . . N ä s El.Df, Gusum

....

»

....

G u s u m s B r u k s och Fabriks AB Nässja Gård, Arneberga M o t a l a S t r ö m s KrAB O l o v s t o r p s o r t e n s El.Df, A B S v e n s k a M e Finspång tallverken O l s k e p p e t o r p s o r t e n s El. »

Df, Vånga*

39 D e t a 1 j d iB t r i 1 11 t i O 11

K åkr a ft anskaffni " g Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

i

2 O p p e b y El.Df, Osterbymo Peplinge Df,Lund,Mantorp P e r s t o r p s El.Df. Maspelösa * Henning Peterson, L j u n g s g å r d e n , Maspelösa 1 Godsägare K A Pettersson, Strå, Vadstena R a g g a n s El.Df, Stavsjö B a g n o r p s El.Df, Stjärnor] i Rainstorpstraktens El. Df, Finspång [ R e g n a El.Df. Igeljörs.. R e i m y r e El.Df, Rcimyra R i n g a r u m s El.Df, Tiingarum R i n n a El.Df, Väderstad Risinge Södra El.Df, Ris inge

T r a n å s S t a d s Elverk ' Motala Krv

» Motala Ströms KrAB

» M o t a l a Krv

AB Svenska tallverken Motala K r v

1H

.. . .

Me-

u

n

Norrköpings Komm u n a l a Affärsverk TurbinRisinge Ösrra El.Df. S v e n s k a fabriks AB Finspång Ljungström Rist El.Df, Stjärnorp . . Motala Krv M Rockier. Råcklunda, Motala Ströms KrAB österstad B o x e n b a d e n s El.Df, Motala Krv Stjärnorp ii R u s t o r p s El.Df. Västra Harg P y c k e i s b y El.Df, Stråls- E k e b y B l . A f 8 . . . . uäs Råby-Sjöbacka El.Df. M o t a l a K r v Maspelösa R ö d j a El.Df, Vånga .. N o r r k ö p i n g s K o m munala Affärsverk R ö n ö El.Df, liötiö Vikbolandets El. KrAB S a l v e t o r p s El.Df, Hog- M o t a l a K r v stad S:t K o r s F ' a s t i g h e t s A B , N o r r k ö p i n g s K o m ( H a e k e f o r s Krst)', m u n a l a AffärsS t o r a T o r g e t 3 , TÅnverk + egen köping l 9 krst S i m o n s t o r p s El.Df. B o x M o t a l a K r v 1 8 . . . . 30, Simonstorp S j ö g e s t a d s El.Df. Sjiiqc- L i n k ö p i n g s El ' stad Kraft- och Belysnings AB

MedelMedelpris Medelpris för Antal Försåld förbruk- (öre/ kWh) råkraft förenergi ning per verk- jämföm,> enhet (f 000 (öre/ brukare (1 000 (kWh F ligt relse kWh) kWh) kWh) m% « i 7 (i s 9 4 5 3

Inköpt råkraft

Typnummer på företagets tariffer 10

12-0

8-o

18:;

lO-o

8i

•) 3

29-o 1S-8

5 5

io 4

•>

40 12

29 15

22 12

601 608

15-8

101. 601

223 253 651

5" 8 5" 7 4-9

220 288 410

110 200 443

50 63 108

15 12 8

18 12 10

606 201, 601 606

19 71

ll-o 9-1

21 42

16 27

46 17

14 21

12 17

0 0 1 . 608 101, 2 0 1 . 608

6'6

0 0 1 . 606

s

105 7'9

9 i

601 900

9-8

18-8

9-4

601, 800

608 t

ll-l

16 2

6-1

15-o

6-9

13 IS

101. 170, 601

7'.i

001, 601

6-7

•>

40 D e t a 1 j d i s t r i b U t 1 0 11

It å k r a f t a n s .i a f f n i n g Distributörernas namn och adress

MedelErhåller råkraft från

(1 000 kWh) 1

Sjökumla

Motala Ströms KrAB S k e b y El.Df, Väderstad M o t a l a K r v S k e d a - S l a k a El.Df, Ske- L i n k ö p i n g s El. Kraft- ocb Bedaborg lysnings AB S k ä l l e r y d s El.Df, R a m s - M o t a l a K r v h u l t , Västra Hurg Skänninge Stads Elverk. » Skänninge Snärsätters El.Df,Karls» b o , Västra Harg Sonstorps Bruk, Sons+ egen krst torp N o r r k ö p i n g s K o m Spångsholms Bruks AB, munala AffärsSya verk S t a l l s b e r g s El.Df, Sya M o t a l a K r v i> Statens Järnvägar. Stockholm Statens Uppfostrings- Motala Ströms KrAB a n s t a l t å B o n a . Karlsby Statens Vattenfallsverk, se M o t a l a K r v S t j ä r n o r p s El.Df. Stjär- M o t a l a K r v norp Stjärnviks Krv, Fin- E g e n k r s t spång Stockholms Bomulls- AB H a r g s Krv.-0 Norrköpings s p i n n e r i och Viifveri K o m m u n a l a AfAB, Åby färsverk + egen krst S t o r a H a d d e b o El.Df, M o t a l a K r v Västra Harg S t r å i s n ä s El.Df, Stråis- B o x h o l m s A B . . . .

näs

El.F,

2 Motala

Sturefors Fideikommiss, Sturefors S u n d e t s El.Df, B o x 74, Finspång S u n d s El.Df, Ydre . . . . S v a r t å d a l e n s El. Krafto c h Df, Varv

Egen krst

AB Svenska Metallverken F^orsnäs A B 2 1 . . . . Norrköpings Kommunala Affärsverk + egen krst Svenska Chokladfabriks Motala K r v + egen krst AB, »Cloetta»,Ljungs-

Medelpris MedelI'vpnummer Försåld förbruk- (öre/kWh) Antal energi ning per på företageti förverk- jämfö?H 0 enhet tariffer brukare (öre/ (1 000 (kWh/F) ligt relse kWh) kWh) m-i »lo

Inköpt pris för råkraft råkraft

ti

9 9

17 387

8-s 6'8

10 280

16 223

100 80

10 14

12 15

603 006, 101 ,60 606

12-6

«

1 229

11 T,

101, 102, 10 201. 403 601

—

—

102, 2 0 1 . 6C

9-a

23 408

12 81

72 35

12 17

13 15

601 101. 601

8-3

n 74

9-6

20 H7

—

—

101. 201

12-8

10-6

—

—

103, 601

16-1

10 2 010

22 12

20 14

601 603

101, 201,30 603

102, 1 4 1 , 2 0 6 0 3 , 700 101, 102,20 603

9 245

10-4 18 2

28 1 106 M

lu

bro AB Svenska Metallver- Motala K r v + egna krst ken, Finspång Svenska Turbinfabriks MotalaKrv,Stjärnviks K r v + egen AB Ljungström, (STAL), Finspång krst

41 Råkraftans kaffn i n g Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

2 MedelMedel- Medelpris pris för Inköpt Typnuinmer råkraft Antal Försåld förbruk- (öre/kWh) råkraft förning per verk- jämfö- på företagets m0 energi brukare tariffer enhet (1 000 (öre/ (1 000 (kWh/F) ligt relse kWh) kWh) kWh) m, m2 3

jSya El.Df, Sya. Motala Krv 69 ISärstads El.Df. Väder13 stad [Söderköpings Stads El2 066 » verk, Erik Dahlbergsgatan 10, Söderköping Tallmons El.Df, Man3 » torp 'Tolskepps El.Df, Vånga AB Svenska Me7 tallverken Torpa-Lindekullens El. Motala Krv 13 Df, Väderstad* Torpaortens El.F, Ram- Tranås Stads El197 fall verk 2 Tåby Gård, Söderköping Söderköpings Stads Elverk 2 3 Utterstads El.Df, Motala Krv 18 Appuna Vadsätters El.Df, Stjär11 » norp Valdemarsviks Elverk •i + egen (C J Lundbergs Läderkrst fabriks AB), Valdemarsvik Walla Gård (Oskar Klof- Motala Krv 9 sten), Appuna Vallaslättens Gård, 10 (Henry Hermansson), Bjälbo o Valisbergs El.Df, Väder10 stad Vallsbergs Södra El.Df, 12 Box 54, Forsvik, Väderstad Valltorps Gård, (Alb. 14 >, Segerström), Bjälbo Veta El.Df, Lj unga, Man- Norrköpings Kom133 munala Affärstorp verk Vikbolandets El. KrAB, Motala Krv 2 674 Kuddby Vångaortens El.Df, Vån- Norrköpings Kom354 munala Affärsga verk + egen krst Väderstads Kvarn AB, Motala Krv Väderstad Västra Hargs Boställs9 » styrelse, Västra Harg Västra Hargs El.Df, 12 » Västra Harg Yxvikens El.Df, Lotorp Fiskeby Fabriks 4 AB Äkeboortens El.DtMan- Motala Krv 15 torp ii

•i

i>

De t a 1 j d is t r i t u t i on

5-7 10-8

63 7

53 11

86 59

9 15

11 14

3-9

16-7

101, 102,103, 144, 201, 301, 4 ' I , 505 15 601

16-4

12-3

6-1

9-4

102, 105,206, 406, 700

10-o

10-o

12-o

12 603

11-6

7-9

101, 606

5-5

3 800

601, 800

6o

002, 107, 206

606 603

601 601

13-3

11 7

19-3

201, 900

10-o

42 Detaljdistribution

Råkraftanskaffning Distributörernas namn och adress

Erhåller råkraft från

Inköpt råkraft (1 000 kWh)

Å k e r b o A l l m ä n n i n g s El. M o t a l a K r v . Df, D a m m k ä r r e t , Stjärnorp 7 Å s b o El.Df, Stråisnäs.. Ö n n e b o El.Df, Västra Harg Östads El.Df, Väder.. stad * Ö s t r a H a m m a r k i n d s El. Df, Ö s s b y G å r d , Söderköping Östra H a r g och Skruke- Linköpings El. Kraft- och Be b y E l . F , T o r p , Linglysnings AB hem' Ö s t r a T o l l s t a d s El.Df,

Medelpris för Antal råkraft förm0 brukare (öre/ kWh)

128 25

69 11-2

160 37

8-6

5-0

164 130

130 Mantorp Hela Stadsföretag Landsbygdsföretag

l ä n e t 73 533 50 882 22 651

Medelpris MedelFörsåld förbruk- (öre/kWh) energi ning per verk- jämföenhet ligt relse (1 000 (kWh/F) kWh)

Typnumm p å företag tariffer

603 85 21

52 51

16 15

14 13

606 601

603 518

107 267

72 752

2-7 5-5

67 320 43 011 39 947 29 741

119 78

13 13

18 15

606 601

14 Högspänningslinje och transformator övertagna av i Distributionen numera övertagen av råkraftleverantören. kraftleverantören. Abonnenten debiteras enligt Söd Tranås Stads Elverk, som ej bedriver detaljdistribution köpings Stads Elverks jordbrukstaxa. i länet, erhåller råkraft från egna kraftstationer och 15 Motala Ströms KrAB äges av staten. Uppgifterna < från Smålands KrAB. detaljdistributionen äro uppdelade på samliälls- (S) o 3 Råkraftleveransen avser frikraft. landsbygdsdistribution (L). Samhällsdistributionen o 4 Distributionen påbörjades 1944. Uppgifterna avse år fattar städerna Motala och Vadstena samt samhälle 1945. Ödeshög,Backasand, Hästholmen, Burensberg och Tjälln 16 5 Därav inom Motala 6 1 milj. kWh inom Vadstena ] Ages till 2 /s av Boo egendom och till Va av Thorsnäs milj. kAVh. gård. Distributionen sker till anställda. 17 6 Råkraftleverantören, som ej bedriver detaljdistributioi Uppmätning sker hos de enskilda abonnenterna. 7 Östergötlands län, har egna kraftstationer och anslutni Distributionen påbörjades 1945. Uppgifterna avse år till stamlinjenätet. 194G. 18 8 Transitering via Statens Järnvägars ledningsnät. Råkraftleveransen övertagen av Motala Krv. Råkraft19 S:t Kors Fastighets AB har år 1946 övertagit distrit uppgifterna avse år 1946. 9 tionen till ytterligare 133 förbrukare, som tidigare ( Abonnenterna sammanslutna till en förening (Trehörna hållit kraft från Hjulsbro Tråddrageri och Nätfabriks A El.Df) för underhåll och amortering av ledningsnätet. 20 AB Hargs Krv, som ej bedriver detaljdistribution Numera har distributionen övertagits av Motala Ströms länet, erhåller råkraft från egen kraftstation. KrAB. 21 10 Kraften inköpes vid lågspänning men upptransformei Uppgifterna rörande detaljdistributionen avse år 1945. 11 därefter för överföring till föreningens distributioi Uppskattat. 12 område. Ålberga El.Df, som ej bedriver detalj distribution i länet, 22 Dessutom levereras frikraft till 112 tjänstemän (260 0 erhåller råkraft från Ålberga Såg- & Krv:s AB i SöderkWh). manlands län. 23 13 Leveransen, som övertagits av Vikbolandets El. KrA Uppgifterna angående Linköpings El. Kraft- och Belysomfattade år 1947 8 196 kWh (w,0 = 8'1 öre). nings AB:s dotaljdistribution äro uppdelade på stads24 Häri ingår någon industriell kraft. (S) och landsbygdsdistribution (L). I landsbygdsdistribu25 Distributionen numera övertagen av Svenska Chokla tionen ingår ett antal underhållsföreningar (byggnadsfabriks AB, Ljungsbro. föreningar). I enstaka fall förekommer att beträffando samma företag uppgifterna om försåld kraft visa något hög Anm uppgifterna om inköpt kraft. Dylika avvikelser kunna bero på att uppgifterna avse olika år elLr på i värden i mätfel, felaktig uppskattning av ackordstariff- eller frikraftleveranser eller felräkning förekommit. Ifrågavarande företagen lämnade uppgifter ha medtagits i tabellen, emedan de — ehuru ej fullt exakta — likväl upplysa om storlel ordningen av nämnda värden. Uppgiftsfelen påverka icke medelvärdena för länet, enär de genomgiende avse småföretf 1

Statens offentliga utredningar 1948 Systematisk

förteckning:

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Betänkande med förslag till ändrad butikstängningslagstiftning. [31 Markutredningen. 1. Betänkande med förslag till vissa ändringar i expropriationslagstiftningeu. [41

Statsförfattning.

Vattenväsen.

Skogsbruk. ISergsbruk.

Industri.

Allmän statsförvaltning.

kommunal för vattning. Handel och sjöfart. Botänkande med förslag till ny Kungl. Maj:ts förordning ang. explosiva varor m. m. [8] Statens och kommunernas flnniiRväsen. 1944 års allmänna skattekommitté. 2. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser ang. beskattning av livförsäkringsanstalter och livförsUkriugstagare va. m. [22]

Politi. Parlamentariska undersökningskommissionen ang. flyktingärenden och säkerhetstjänst. 3. Betänkande ang. säkerhetstjänstens verksamhet. [7]

Nationalekonomi ocli socialpolitik. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 4. Förslag ang. partiellt arbetsföras anställning i allmän tjänst. [11] Förslag till sjöarbetstidslag [16] Betänkande med förslag till lag om nykterhetsvård m. ni. [23]

Kom m II n i ka (ions vase n. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. Del 3. Smalspåriga järnvägar i östra Småland och Östergötland. [9] Betänkande ang. skärgårdstrafiken m. m. [10] Betänkande ang. statens järnvägars organisation. Del 1. Den centrala ledningen. [13] Betänkande rörande vägnämndernas och länsvägnämndernas arbetsuppgifter m. m. [18] Betänkande med förslag till åtgärder för höjande av trafiksäkerheten. [20] Bank-, kredit- och penningväsen.

Försäkrings väsen. Ilätso- och sjukvård. Ben öppna läkarvården i riket. [141 Bilagor. [24]

Allmänt näringsväsen. Elkraftutreduingens redogörelse nr 2: 6—7. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Jönköpings län och Kronobergs län. [6] 2:16. Skaraborgs län. [15] 2:5. Östergötlands län. [25] Den svenska spritfabrikationen och dess avsättningsförhållaudon. [19]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande med förslag rörande organisation och avlöningsförhållanden m. m. vid lantmäteristyrelsen och länslantmäterikontoren. [1] Betänkande med utredning och förslag rörande organisationen av verksamheten för jordbrukets yttre och inre rationalisering. [2]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Trädgårdsundervisningen. [5] Statens trädgårdsförsök. [12] Betänkande ang. utbildning av sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal [17] Ungdomen och arbetet. Ungdomsvårdskommitténs betänkande del 6. [21]

Försvarsväsen.

Utrikes ärenden.

Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri. 362 4 8

Internationell rätt.