Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden vid 1945 års allmänna fastighetstaxering.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R

1950:34

FINANSDEPARTEMENTET

UNDERSÖKNING AV

TAXERINGSUTFALLET BETRÄFFANDE JORDBRUKSFASTIGHET Å LANDSBYGDEN VID

1945 ÅRS ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERING

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1950 K r o n o l o g i s k 1. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 18. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftko8tnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Örebro län. Heckman. 44 s. K. 2. Betankande angående tyskgruvorna och centralorgan för gruvärenden. Victor Petterson. 157 8. H. 3. Betänkande med förslag angående folkskolans disciplinmedel m. m. Kihlström. 137 s. E. 4. Skolöverstyrelsens utlåtande angående beskärning av timplanerna vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. Statens Reproduktionsanstalt. 105 s. E. 5. Ortsavdragskommittén. betänkande med förslag till ändrade kommunala ortsavdrag m. m. Beckman. 199 s. Fi. 6. Utredning angående överflyttning av viss del av riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m. m. Marcus. 64 s. Ki. 7. 1949 års uppbördssakkunniga. 1. Betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet. Marcus. 112 s. Kl. 8. Betänkande angående rationaliseringsverksamheten inom den offentliga förvaltningen. Beckman. 155 s. Ju. 9. Utredning angående de handelspolitiska arbetsformerna m. m. 2. Redogörelse för de olika avtalstyperna i det svenska avtalssystemet. Katalog och Tid.skriftstryck. 74 s. H. 10. Den svenska elbranschens kapacitet och konkurrensförhållanden. Marcus. 175 s., 1 pl. H. 11. Socialvårdskommitténs betänkande. 17. Utredning och förslag angående lag om socialhjälp m. m. Beckman. 64* s., 515 s. S. 12. Handelsutbildningskommitténs betänkande och förslag. 1 Handelsgymnasierna. Marcus. 445 s. E. 13. Skyddsrum för civilbefolkningen. Nordisk Rotogravyr. 154 s., 1 pl. 1. 14. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. Del 4. De smalspåriga västgötabanorna. Gummesson. 99 s. K. 15. 1948 åra järnbruksutredning. Betänkande angående järnbrukens arbotskraftsförsörj ning och därmed sammanhängande problem. Kihlström. 55 s. S. 16. Förberedande utredning angående lagstiftning på skadeståudsrättens område. Av I. Strahl. "Victor Petterson. 168 s. Ju. 17. Betänkande med förslag rörande decentralisering inom väg- och vattenbyggnadsverket m. m. Victor Petterson. 151 s. K.

f ö r t e c k n i n g

18. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:19. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Västmanlands län. Beckman. 37 s. K. 19. Betänkande med utredning och förslag angående fordringar på synförmågan för anställning i allmän och enskild tjänst m. m. Kihlström. 235 s. S. 20. Undersökning rörande brukningskostnadernas samband med åkerfältens storlek, form och beskaffenhet. Gernandt. 276 s. Jo. 21. 1944 års allmänna skattekommitté. 4. Betänkande med förslag angående ändrade bestämmelser för beskattning av periodiskt understöd, m. m. samt ay utdelning å svenska aktier och andelar i vissa fall, m. m. Marcus. 170 s. Fi. 22. Statsbidrag för ålderdomshem. Beckman. 61 s. S. 23. Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 5 angående verksamheten vid sjukhustvätteriema och möjligheterna att rationalisera densamma.Kihlström. 201 s. I. 24. Betänkande med förslag till det rättspsykiatriska undersökningsväsendets organisation. Norstedt. 62 s. Ju. 25. Det statliga utredningstrycket. Trycksakskommitténs betänkande. Idun. 43 s. Ki. 26. Kommittésvenska. En undersökning och ett försök till riktlinjer av E. Wellander. Bilaga till trycksakskommitténs betänkande. Idun. 88 s. Fi. 27. Betänkande med förslag till ny lag om flottning i allmän flottled, m. m. Beckman. 220 s. Ju. 28. Länsstyrelsernas organisation och ställning inom länsförvaltningen. Idun. VI, 680 8. 1. 29. Betänkande angående arbets- och kapitalkostnaderna i jordbrukskalkylen. Idun. 369 s. Jo. 30. Partsorgan inom yrkesinspektionens distrikt. Marcus. 39 s. S. 31. Betänkande med förslag till lag om prflstmöte och stiftsmöte m. m. Av H. Ljungberg- Katalog- och Tidskriftstryck. 93 s. E. 32. Arbetstidsutredningens betänkande. Del 4. Tr veckois semester. Beckman. 92 B., 128* s. S. 33. Allmän pensionsförsäkring. Principbetänkande. Norstedt. 329 s. H. 34. Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden vid 1945 års allmänna fastighetstaxering. Norstedt. VI. 174 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet. Jo, = jordbruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1950:34 FINANSDEPARTEMENTET

UNDERSÖKNING AV

TAXERINGSUTFALLET BETRÄFFANDE JORDBRUKSFASTIGHET Å LANDSBYGDEN VID

1945 ÅRS ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERING

STOCKHOLM 1950 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT & SÖNER

Till

KONUNGEN.

Genom beslut den 30 december 1944 uppdrog Eders Kungl. Maj :t åt undertecknade att i egenskap av sakkunniga inom finansdepartementet verkställa sådan undersökning, som i 71 § taxeringsförordningen avses, för utrö-

IV

nande huruvida vid taxeringen av jordbruksfastigheter å landsbygden j ä m n het och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd. Med skrivelse den 23 maj 1945 avlämnade de sakkunniga redogörelse för den i anledning av berörda uppdrag verkställda undersökningen. Genom beslut den 12 april 1946 har Eders Kungl. Maj :t därefter uppdragit åt de sakkunniga att, i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av de sakkunniga framlagts i en den 8 februari 1946 dagtecknad promemoria, med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas protokoll och övriga tillgängliga handlingar fortsätta och avsluta den undersökning, varom föranstaltats genom ovannämnda beslut av den 30 december 1944. Sedan arbetet avslutats, få de sakkunniga härmed överlämna slutlig redogörelse för ifrågavarande undersökning. Under arbetets gång ha efter därom lämnade medgivanden utredningsmaterial och preliminära resultat tillhandahållits ett flertal myndigheter och sakkunnigutredningar. Stockholm den 5 juli 1950. Underdånigst ERNST HÖIJER.

ERIK LINDEBERG.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Skrivelse till Konungen I. Taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden Förändringar i jordbruksfastigheternas saluvärden 1938—1945 Taxeringens huvudresultat. Jämförelse med fastighetstaxeringen år 1938 och med saluvärdet år 1945 Taxeringsutfallets jämnhet och likformighet inom de särskilda länen beträffande åkerns värde II. Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogsmark och växande skog I kommunalskattelagen och skogsvärderingsinstruktionen angivna grunder för värdering av skogsmark och växande skog Vissa förberedande åtgärder för den skogliga taxeringen Undersökningsmaterialet och dess bearbetning Uppgifter och jämförelser angående den skogliga taxeringens huvudsakliga resultat Redogörelse länsvis för det skogliga taxeringsresultatet

in 1 1 6 14 39 39 40 44 49 61

III. Taxeringsutfallet beträffande övrig mark och skogsbete

88 IV. Sammanfattning av de sakkunnigas undersökning

92 Tab. 1. Jämförelse mellan taxeringsvärdet å jordbruksfastigheter på landsbygden vid fastighetstaxeringarna åren 1938 och 1945 96 Tab. 2. Taxeringsvärdet å jordbruksfastigheter å landsbygden år 1945 enligt beredningsnämndernas förslag och efter prövningsnämndernas beslut 98 Tab. 3. Specifikation å jordbruksvärdet å varje läns landsbygd enligt 1945 års allmänna fastighetstaxering, 1 000 kr 99 Tab. 4. Areal och medelvärde per hektar av inägojorden på landsbygden enligt 1945 års allmänna fastighetstaxering 100 Tab. 5. Uppgifter för varje landskommun enligt 1945 års allmänna fastighetstaxering 102 Tab. 6. Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa taxeringsvärde inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1945 års allmänna fastighetstaxering 150 Tab. 7. Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarkens, övriga markens och utmarkens relativa fördelning samt övriga markens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt skattepliktiga taxeringslängden vid 1945 års allmänna fastighetstaxering 158 Tab. 8. Jämförelse mellan arealuppgifter enligt 1945 års allmänna fastighetstaxering och riksskogstaxeringen samt övrig officiell statistik 168

VI

Sid.

Tab. 9. Medelbonitet inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1945 års allmänna fastighetstaxering 170 Tab. 10. Medelrotvärde inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1945 års allmänna fastighetstaxering 171 Tab. 11. Relativ skogstillgång inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1945 års allmänna fastighetstaxering 172 Tab. 12. Värde i kronor per hektar av skogsmark inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1945 års allmänna fastighetstaxering 173 Tab. 13. Värde i kronor per hektar av växande skog inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1945 års allmänna fastighetstaxering 174

^

I. Taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden. Förändringar i jordbruksfastigheternas saluvärden 1938—1945. Innan i det följande en granskning verkställes av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden, torde det vara lämpligt att något redogöra för vissa, som förberedelse till den allmänna fastighetstaxeringen företagna utredningar angående förändringar i jordbruksfastigheternas saluvärde efter 1938 års allmänna fastighetstaxering och fram till den 1 juli 1944 eller den tid taxeringsmyndigheterna haft att taga hänsyn till, då de på hösten sistnämnda år började sitt uppskattningsarbete. Vid nämnda tidpunkt befann sig jordbruksfastigheternas saluvärde i stigande. Enligt en av statistiska centralbyrån som förberedelse till 1938 års allmänna fastighetstaxering verkställd utredning angående lagfarna jordbruksfastigheters salu- och taxeringsvärden hade förstnämnda värden under tiden mellan år 1934 och första halvåret 1937 stegrats med omkring 16 %. Härigenom kom saluvärdet å de under första halvåret 1937 försålda fastigheterna att ligga icke mindre än 26,6 % över deras år 1933 åsatta taxeringsvärden. Det erlagda överpriset var relativt störst vid små fastigheter och vid fastigheter med stort skogsinnehav. Den inträffade stegringen å jordbruksfastigheternas saluvärden medförde vid 1938 års allmänna fastighetstaxering en höjning av taxeringsvärdena, vilken höjning dock stannade vid 9,4 % av de år 1933 åsatta värdena. För inägojorden var stegringen endast 6,3 % medan densamma för skogsmarken uppgick till icke mindre än 16,s % och för den växande skogen till 16,8 %. De efter 1938 års allmänna fastighetstaxering inträffade förändringarna i jordbruksfastigheternas saluvärde belysas av vissa utredningar, som på Kungl. Maj :ts uppdrag utförts av statistiska centralbyrån och som utgöra en direkt fortsättning av den nyss nämnda, som förberedelse till 1938 års fastighetstaxering verkställda utredningen. 1 Undantagna äro fastigheter, som vid försäljningen betingade ett pris av upp till 2 000 kronor, vidare fastigheter som förvärvats å exekutiv auktion eller genom annan, icke frivillig försäljning, samt slutligen fastigheter, som förvärvats av närskylda eller vilkas försäljningspris av andra skäl avvek från den normala prisnivån. 1 Priser och taxeringsvärden å jordbruksfastigheter */, 1938—30/6 1944. Av statistiska centralbyrån Stockholm 1945 (Statistiska Meddelanden, ser. A, Band VI: I). För senare perioder äro uppgifterna hämtade från ännu ej publicerat manuskript i statistiska centralbyrån.

2 En första översikt över de vid nämnda undersökning framkomna resultaten framlägges i följande sammandrag för hela riket. Köpeskillingar, 1 000 kr.

Taxeringsvärden, 1 000 kr.

624 3 781 5 046 5 723 6 469 6 142 2 706

9 335-8 63 050-9 87 770-4 96 490-8 116 335-8 112 734-1 53 087-2

30 491

538 805-0

8 159-9 51 745-7 68 670-3 71 984-6 79 765-9 73 073-6 34 616-6 388 016-6

Antal fastigheter Köp år 1938 » i 1939 » » 1940 » » 1941 » » 1942 » » 1943 l:a halvåret 1944 Hela perioden

överpris, /o

+ + + + + + + +

14-4 21-8 27-8 34-0 45-8 54-3 53-4 38-9

P å grund av den under perioden inträffade stegringen i jordbruksfastigheternas saluvärden ha de erlagda köpeskillingarna kommit att alltmera avvika från 1938 års taxeringsvärden. Medan för de fastigheter, som såldes år 1938, köpeskillingarna överstego sistnämnda värden med endast 14,4 %, uppgick överpriset för de under 1943 och första halvåret 1944 försålda fastigheterna till över 50 %. Prisutvecklingen på detta område efter år 1938 belyses mera direkt av följande tablå, som anger dels jordbruksfastigheternas saluvärden för varje följande år i procent av 1938 års värde, dels den från år till år inträfifade stegringen i samma värde.

Är 1939 »> 1940 » 1941 » 1942 » 1943 l:a halvåret 1944

1938 års saluvärden = 100

Årlig ökning i %

106-5 111-7 117-1 127-4 134-9 134-1

6-5 4-9 4-8 8-8 5-9 — 0-6

I jordbruksfastigheternas saluvärden har, såsom härav framgår, ägt r u m en successiv stegring fram till och med år 1943. För det första halvåret 1944 iakttages någon tillbakagång, som dock är så obetydlig, att den icke gärna kan tolkas som ett bestämt tecken på en vändning i den uppåtgående priskurvan. För hela den här behandlade perioden belöper den inträffade stegringen till 34,i %. I efterföljande tabell är för varje län en jämförelse gjord mellan fastigheternas köpeskillingar och taxeringsvärden, varvid det erlagda överpriset i förhållande till taxeringsvärdet angivits i procent av sistnämnda värde. De angivna procenttalens höjd äro beroende av dels det år 1938 satta taxeringsvärdets storlek i förhållande till då gällande egendomspriser, dels av

3 överpris i procent av taxeringsvärdet för Jordbruksfastigheter, som gått i köp under perioden Vi 1938—»% 1944. Län

överpris i %

överpris i %

Län

34-6 25-7 42-6 44-0 45-4 63-0 42-4 43-9 36-6 51-9 40-8 40-5 Hela rikets landsbygd

37-1 43-0 35-3 27-3 39-0 28-5 27-8 18-2 33-2 40-2 23-3 33-1 38-9

prisutvecklingen inom vederbörande län under tiden mellan fastighetstaxeringen och köpet. Det lägsta överpriset (18,2 %) uppvisar Gävleborgs län och det högsta (63,o %) Kronobergs län. I stort sett är det genomsnittliga överpriset störst i de södra delarna av landet och minst i de norra (Götaland 44 %, Svealand 33 % och Norrland 28 % ) . I efterföljande tabell ha fastigheterna fördelats på fyra grupper efter taxeringsvärdets storlek. Det visar sig därvid, att de olika storleksgrupperna förhålla sig väsentligt olika. För de minsta fastigheterna (med ett taxeringsvärde av högst 10 000 kronor) har genomgående erlagts ett i förhållande till taxeringsvärdet väsentligt högre överpris än för medelstora och större fastigheter. En förklaring till det höga överpriset vid de små fastigheterna kan måhända vara, att byggnadsvärdet, som för dessa fastigheter är j ä m förelsevis stort, vid taxeringen blivit relativt lågt uppskattat. Överpris i procent av taxeringsvärdet för jordbruksfastigheter, som gått i köp under perioden Vi 1938—37e 1944, fördelade efter taxeringsvärdets storlek. Taxeringsvärde, kronor År

1938 1939 1940 1941 1942 1943 l:a halvåret 1944 Hela perioden

Högst 10 000

10 000—50 000

50 000—100 000

över 100 000

25-6 30-3 37-3 46-2 59-1 68-2 70-3 51-7

11-4 19-0 26-3 30-8 41-6 48-5 47-7 355

7-7 17-3 21-1 30-4 43-4 50-3 51-0 32-7

10-7 22-1 23-8 24-1 34-9 52-7 44-6 111

4 Till belysning av frågan, huruvida förekomsten av skog i större eller mindre omfattning påverkat köpeskillingarnas storlek i förhållande till taxeringsvärdet, har i den förut åberopade utredningen fastigheterna grupperats efter skogsinnehavets storlek. Enligt gällande bestämmelser skall område, som utgöres av skogsmark och växande skog, vid fastighetstaxeringen icke uppskattas efter det allmänna saluvärdet utan till det värde det kan anses äga vid ett efter rationella grunder bedrivet skogsbruk, d. v. s. till avkastningsvärdet. Såsom regel torde ett efter sistnämnda metod bestämt taxeringsvärde giva ett lägre resultat än vid uppskattning efter allmänna saluvärdet, och i följd härav kan man a priori antaga, att överpriset i förhållande till taxeringsvärdet skall vara större, ju större del därav som utgöres av värde å skogsmark och skog. De siffror, som erhållits vid den nämnda utredningen och som återgivas i följande tabell, bestyrka i huvudsak detta antagande. Med undantag för fastigheterna, som helt sakna skog, stiger överpriset, med få undantag, jämsides med skogsinnehavets relativa omfattning och når ett maximum (78,6 %) vid fastigheter, vilkas taxeringsvärde till över 90 % utgöres av värdet å skogsmark och skog. överpris i procent av taxeringsvärdet för jordbruksfastigheter, som gått i köp under perioden 1/i 1938—s% 1944, fördelade efter relativa värdet av skogsmark och skog. Värdet av skogsmark och skog i % av hela taxeringsvärdet År

1938 1939 1940 1941 1942 1943 l:a halvåret 1944 Hela perioden

0-0 o/0

0-1—25-0

20-6 26-7 32-1 36-5 51-9 61-2 59-9 44-5

9-5 18-1 23-8 30-8 45-1 48-0 49-8 34-7

/o

25-1—50-0 50-1—75-0 75-1—90-0 /o /o /o 18-4 19-3 27-1 31-5 42-7 53-5 52-7 36-6

10-1 28-6 32-4 46-2 57-3 60-8 42-1 45-0

— 2-8 38-0 46-3 81-7 68-5 102-2 76-9 60-2

över 90-0 % 40-9 59-5 56-1 73-1 88-8 149-7 108-1 78-6

Vad beträffar frågan om inverkan av fastigheternas areal på förhållandet mellan köpeskillingar och taxeringsvärden, har vid föregående undersökningar en tydlig tendens framträtt i den riktningen att överpriset var störst vid fastigheter med liten åkerareal och minst vid fastigheterna med den största åkerarealen. En dylik tendens framträder även vid den senaste undersökningen, såsom närmare framgår av närmast följande tabell, där fastigheter med högst 25 % skog uppdelats på ett antal grupper efter deras åkerareal. De minsta fastigheterna, med högst 5 hektar åker, ha genomgående betingat de högsta köpeskillingarna i förhållande till taxeringsvärdet. Därefter har det relativa överpriset gått starkt tillbaka jämsides med fastigheternas stigande åkerareal. Från denna tendens avvika dock de största fastigheterna, ined över 100 hektar åker, för vilka köpeskillingarna under 1943 och första halvåret 1944 visat en anmärkningsvärd stegring.

5 överpris i procent av taxeringsvärdet för jordbruksfastigheter med högst 25 procent skog, som gått i köp under perioden */i 1938—3% 1944, fördelade efter åkerarealens storlek. Åkerareal, År

1938 1939 1940 1941 1942 1943 l:a halvåret 1944 Hela perioden

hektar

Högst 5

5—10

10—20

20—50

50—100

över 100

28-0 34-2 39-2 44-8 59-7 71-4 74-6 54-2

15-3 29-5 31-4 37-8 46-8 53-4 57-2 42-9

15-6 19-5 25-1 32-1 41-4 47-5 49-1 36-4

6-6 16-9 20-8 26-6 40-1 45-3 42-9 31-5

2-5 11-7 20-0 28-5 42-1 34-3 42-6 28-4

15-7 27-0 16-1 34-4 54-9 65-6 29-8

För resultaten av ovan refererade utredning angående förhållandet mellan köpeskillingar och taxeringsvärden å jordbruksfastigheter och prisutvecklingen i fråga om samma fastigheter efter 1938 års allmänna fastighetstaxering lämnades en redogörelse vid den instruktionskurs angående fastighetstaxering, som avhölls i Stockholm den 25—27 september 1944 för fastighets taxeringsnämndernas ordförande. Vid det sammanträde för rikets landskamrerare och taxeringsintendenter m. fl., som i anslutning till nämnda instruktionskurs ägde r u m den 25—29 september samma år, enade sig deltagarna om vissa grunder att tillämpas vid 1945 års allmänna fastighetstaxering, vilka i fråga om taxeringen av jordbruksfastighet voro av i huvudsak följande innehåll. Åkerjorden föreslogs indelad i minst tre godhetsklasser. Indelningen av jordbruk efter storleksordningen borde verkställas i överensstämmelse med den indelning, som plägat tillämpas i rikets officiella statistik, i den m å n förhållandena i något län icke till annat föranledde. I likhet med tidigare år uttalades, att enhetsvärdet för storbruk per hektar vore lägre än för medelstora jordbruk (bondebruk) samt att enhetsvärdet för småbruk vore högre per hektar än för medelstora jordbruk. Som storleken av ett medelstort jordbruk icke vore densamma för hela riket utan varierade inom olika län, måste för varje län fastställas, till vilken storleksgrupp ett medelstort jordbruk hörde. Sedan enhetsvärden beträffande sådana normal jordbruk utfunnits, borde enhetsvärden för de olika storleksklasserna utarbetas, dock att sådana värden icke ansågos skola utsättas för den lägsta storleksgruppen (med högst 2 hektar åker). Det uttalades vidare vid nämnda sammanträde, att de uppgifter angående försålda jordbruksfastigheter, som utarbetats av statistiska centralbyrån och förelagts mötet, otvivelaktigt gåve vid handen, att stegring av saluvärdena sedan senaste allmänna fastighetstaxering inträtt och att denna stegring å de flesta håll torde nödvändiggöra, att högre enhetsvärden än vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen fastställdes. Vid bestämmande av enhetsvärden jämlikt 59 § 1 mom. taxeringsförordningen borde emeller-

tid iakttagas, att den höjning, som av nyss angivna orsaker vore ofrånkomlig, icke beräknades till högre belopp än 25 procent av de vid nästföregående taxering fastställda enhetsvärdena. — Vid beräknandet av värdet av inägojorden för de särskilda taxeringsenheterna borde på grund a v betydligt stegrade byggnadskostnader stort avseende fästas vid bebyggelsen å taxeringsenheterna. Skillnaden i värde mellan å ena sidan en taxeringsenhet med tillräckliga, tidsenliga och välunderhållna byggnader och å andra sidan en i övrigt likställd taxeringsenhet med otillräcklig och bristfällig bebyggelse vore nämligen numera betydligt mer framträdande än tillförne. Slutligen uttalades, att värdet av impediment ej borde överstiga värdet av sämsta skogsmark.

Taxeringens

huvudresultat. Jämförelse med fastighetstaxeringen år 1938 o c h m e d s a l u v ä r d e t å r 1945.

I sin första undersökning av taxeringsutfallet vid 1945 års allmänna fastighetstaxering meddelade de sakkunniga uppgift för varje läns landsbygd å det av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdet å jordbruksfastighet, med fördelning å jordbruksvärde, skogsvärde samt tomt- och industrivärde och med särskilt angivande av huru mycket av jordbruksvärdet som belöpte på värdet av de olika ägoslagen, av bete och av särskilda förmåner. Till fullföljande av sitt uppdrag ha de sakkunniga vid den fortsatta utredningen på grundval av de i fastighetstaxeringslängderna och prövningsnämndernas ändringslängder därom meddelade uppgifterna gjort en sammanställning av motsvarande värden enligt taxeringsnämndernas beslut med de ändringar, som däri vidtagits av prövningsnämnderna. Som resultat av nu nämnda sammanställningar meddelas i tab. 2, s. 98 för varje läns landsbygd och i sammandrag för hela riket uppgift om jordbruksfastigheternas taxeringsvärden dels sådana de föreslagits av beredningsnämnderna, dels sådana de fastställts av prövningsnämnderna. De i nämnda tabell framlagda uppgifterna kunna emellertid icke göra anspråk på att vara fullt exakta, då det visat sig, att såväl de av beredningsnämnderna upprättade sammandragen som även taxeringslängderna varit behäftade med vissa felaktigheter. Härtill kommer att hänsyn icke kunnat tagas till de ändringar, som i högre instans vidtagits i de åsatta värdena. Genom de i tab. 2 framlagda uppgifterna är det möjligt att följa de förändringar, som de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena undergått genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut under det fortsatta taxeringsarbetet. De därvid framträdande förändringarna bero till övervägande del på av taxeringsmyndigheterna beslutade höjningar eller sänkningar i de föreslagna värdena, men kunna i vissa fall även innebära endast en överflyttning av en fastighet eller del av en sådan från jordbruksfastighet till annan fastighet eller omvänt.

7 I sammandrag för hela rikets landsbygd uppgick taxeringsvärdet å all jordbruksfastighet till följande belopp, varmed jämförts motsvarande värde enligt 1938 års allmänna fastighetstaxering: Är 1945

Jordbruksvärde därav skogsmarkens värde övrigt jordbruksvärde Skogsvärde Tomt- och industrivärde Summa taxeringsvärde

År 1938

Beredningsnämndernas förslag, kr.

Prövningsnämndernas beslut, kr.

Prövningsnämndernas beslut, kr.

5 806 233 500

5 842 562 600

4 821 507 700

698 196 900 5 108 036 600

697 340 900 5 145 221 700

479 623 400 4 341 884 300

2 432 956 200 59 403 500 8 298 593 200

2 427 830 100 66 833 500 8 337 226 200

1 584 351 800 51 096 200 6 456 955 700

I jämförelse med de i de sakkunnigas första redogörelse behandlade, av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena har taxerings- och prövningsnämndernas beslut medfört en höjning av jordbruksfastigheternas taxeringsvärden med i r u n t tal 38,6 milj. kronor. Höjningen kommer uteslutande på det egentliga jordbruksvärdet samt på tomt- och industrivärdet, medan värdet av skogsmark och skog undergått någon sänkning. Även vid föregående allmänna fastighetstaxeringar ha de av beredningsnämnderna föreslagna värdena undergått vissa höjningar i de två högre taxeringsinstanserna, varierande mellan 10 milj. kronor år 1933 och nära 60 milj. kronor år 1928. Även om i åtskilliga fall de vidtagna ändringarna såväl i höjande som sänkande riktning givetvis kunna vara av stor betydelse för de enskilda fastighetsägarna ha, såsom härav framgår, de av taxerings- och prövningsnämnderna vidtagna förändringarna endast i ringa mån påverkat taxeringsutfallet i dess helhet. De av de senare taxeringsinstanserna inom varje län vidtagna förändringarna i beredningsnämndernas beslut framgå av uppgifterna i tab. 2. I de flesta län äro de vidtagna förändringarna av mycket liten omfattning. Det egentliga jordbruksvärdet (utom skogsmarkens värde) har undergått den största höjningen i Skaraborgs län med nära 8 milj. kronor och därnäst i Malmöhus och Stockholms län med resp. 5 och 3 milj. kronor. I sistnämnda län har därjämte tomt- och industrivärdet höjts med drygt 7 milj. kronor eller mer än 50 procent av beredningsnämndernas förslag. De uppgifter angående 1945 års taxeringsvärden, som framläggas i huvudtabellerna och diskuteras i texten, bygga på de resultat, som framkommit efter avslutandet av prövningsnämndernas beslut. Någon hänsyn har däremot, såsom förut framhållits, icke kunnat tagas till ändringar, som i högre instans vidtagits i de åsatta värdena. I sin första redogörelse framlade de sakkunniga för varje läns landsbygd specificerade uppgifter å de i jordbruksvärdet ingående delvärdena å varje särskilt ägoslag samt å bete och särskilda förmåner. Uppgifterna voro hämtade från de av beredningsnämndernas ordförande upprättade sammandragen av sagda nämnders beslut. Det skulle otvivelaktigt ha varit av intresse

8 att erhålla definitiva uppgifter å nämnda delvärden, sådana de fastställts genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut. En fullständig översikt härav har det dock icke varit möjligt att framlägga i avsaknad av tillräckligt detaljerade upplysningar. Fastighetstaxeringslängderna och prövningsnämndernas ändringslängder innehålla beträffande taxerings- och prövningsnämndernas ändringslängder, med undantag för skogsmarken, ingen specifikation av de i jordbruksvärdet ingående delvärdena, och i de båda nämndernas protokoll äro i många fall upplysningarna mycket knapphändiga beträffande den närmare innebörden av de i jordbruksvärdet vidtagna förändringarna. För erhållande av de i tab. 5 framlagda uppgifterna för varje kommun angående värdet per hektar åker samt det totala värdet av övrig mark och särskilda förmåner ha de sakkunniga emellertid i så stor utsträckning som möjligt sökt taga hänsyn till de av taxeringsoch prövningsnämnderna beslutade ändringarna i beredningsnämndernas förslag. Härvid ha för ändamålet taxerings- och prövningsnämndernas protokoll i detalj genomgåtts. I de ganska ofta förekommande fall, då i sagda protokoll icke tydligt angivits, vilket delvärde som berörts av en beslutad ändring i jordbruksvärdet, har ändringen hänförts till åkerns värde, som i de allra flesta fall utgör den helt övervägande delen av det egentliga jordbruksvärdet. Härigenom har det icke kunnat undvikas, att en viss osäkerhet vidlåder de i tab. 3 framlagda uppgifterna, men i regel torde de eventuella avvikelserna hålla sig inom ganska snäva gränser och sakna praktisk betydelse för bedömande av taxeringsvärdets höjd. För framhävande av att uppgifterna icke äro fullt exakta, har i tab. 5 värdet per hektar åker angivits i j ä m n a tiotal kronor. Fastighetstaxeringens huvudresultat, sådana de framgå av beredningsn ä m n d e r n a s förslag samt taxerings- och prövningsnämndernas däri vidtagna ändringar, äro för varje läns landsbygd och i summor för rikets landsbygd sammanförda i tab. 1 och 3 (s. 96 o. 99). I tab. 1 meddelas uppgifter angående jordbruksfastigheternas jordbruks-, skogs- samt tomt- och industrivärde och deras sammanlagda taxeringsvärde, allt i jämförelse med motsvarande uppgifter enligt den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen år 1938. Tab. 3 innehåller närmare specifikation av de i jordbruksvärdet ingående delvärdena. I sammandrag för hela rikets landsbygd har jordbruksfastigheternas uppskattade värde vid de fyra senaste allmänna fastighetstaxeringarna varit följande. År 1928, Är 1933, År 1938, År 1945, milj. kr. milj. kr. milj. kr. milj. kr.

Tomt- och industrivärde Hela taxeringsvärdet

4 729-6 1 565-4 62-6

4 467-4 1 353-4 46-8

4 821-5 1 584-4 51-1

6 357-6

5 867-6

6 457-0

5 842-6 2 427-8 66-8 8 337-2

Ökning från 1938 till 1945 milj. kr.

/o

1 021-1 843-4 15-7 1 880-2

21-2 53-2 30-7 29-1

9 S å s o m a v t a b e l l e n f r a m g å r h a r 1945 å r s a l l m ä n n a f a s t i g h e t s t a x e r i n g b e träffande landsbygdens jordbruksfastigheter medfört en höjning av dessa f a s t i g h e t e r s s a m m a n l a g d a t a x e r i n g s v ä r d e m e d icke m i n d r e ä n 1 880,2 m i l j . k r . u t ö v e r d e t å r 1938 f a s t s t ä l l d a v ä r d e t , ö k n i n g e n m o t s v a r a r i g e n o m s n i t t 29,i % a v 1938 å r s v ä r d e , m e n m e d a n s k o g s v ä r d e t h a r s t e g r a t s m e d i c k e m i n d r e ä n 53,2 % , s t a n n a r ö k n i n g e n i f r å g a o m j o r d b r u k s v ä r d e t v i d 21,2 % . Uppdelas s i s t n ä m n d a värde p å s k o g s m a r k e n s värde och övrigt (egentligt) jordbruksvärde, framträder ytterligare den starka förskjutning i värdet, s o m ä g t r u m m e l l a n å e n a s i d a n d e n för s k o g s b r u k e t a n v ä n d a d e l e n a v f a s t i g h e t e r n a o c h å a n d r a s i d a n d e t egentliga j o r d b r u k s v ä r d e t . S k o g s m a r k e n s v ä r d e h a r ö k a t s m e d 45,4 % m e n d e t ö v r i g a j o r d b r u k s v ä r d e t m e d e n d a s t 18,s % . D e t s a m m a n l a g d a v ä r d e t av s k o g s m a r k o c h v ä x a n d e s k o g , s o m v i d 1938 å r s t a x e r i n g u p p g i c k till 2 064,o m i l j . k r o n o r , u t g ö r å r 1945 3 125,2 m i l j . k r o n o r o c h h a r a l l t s å vid d e n s e n a s t e f a s t i g h e t s t a x e r i n g e n ö k a t s m e d 1 061,2 m i l j . k r o n o r , m e d a n m o t s v a r a n d e ö k n i n g för d e t e g e n t l i g a j o r d b r u k s v ä r d e t u t g ö r 803,3 m i l j . k r o n o r . Såsom av tab. 1 n ä r m a r e framgår, h a r det totala taxeringsvärdet i n o m s a m t l i g a l ä n u n d e r g å t t e n s t e g r i n g , s o m v a r i e r a r m e l l a n 17,7 % f ö r Göteb o r g s o c h B o h u s l ä n o c h 44,3 % för K o p p a r b e r g s l ä n . Fastigheternas j o r d b r u k s v ä r d e är i tab. 3 n ä r m a r e specificerat p å de i d e t s a m m a ingående d e l s u m m o r n a . De förändringar n ä m n d a delvärden u n d e r g å t t s e d a n 1938 f r a m g å r i s a m m a n d r a g för h e l a r i k e t s l a n d s b y g d a v följande tablå.

Åker Tomt och trädgård Slåtteräng Kultiverad betesäng Annan betesäng Skogsmark Övrig mark Värde å bete Värde å särskilda förmåner

År 1938 kr.

År 1945 kr.

ökning eller minskning

3 917 232 200 124 224 000 50 971 600 40 850 700 89 184 800 479 623 400 25 973 500 8 403 700 85 074 500

4 626 024 400 156 908 700 42 956 500 68 928 000 111 065 500 697 340 900 30 230 900 3 194 900 105 912 800

+ 708 792 200 + 18-1 + 32 684 700 + 26-3 — 8 015 100 — 15-7 + 28 077 300 + 68-7 + 21880 700 + 24-5 + 217 717 500 + 45-4 + 4 257 400 + 16-4 — 5 208 800 — 62-0 + 20 838 300 + 24-5

kr.

o/ /o

De förändringar de särskilda delvärdena undergått sedan år 1938, äro som av ovanstående framgår i vissa fall mycket betydande. Åkerns värde h a r ökats med n ä r a 709 milj. kronor. Slåtterängen har på grund av en betydande arealminskning fått sitt värde sänkt med 8 milj. kronor, varemot den kultiverade betesängens värde på grund av de fortsatta framstegen på beteskulturens område undergått en stegring med 28 milj. kronor. Däremot h a r värdet å skogsbete minskats med över 5 milj. kronor. Slutligen h a r värdet å särskilda förmåner undergått en anmärkningsvärt stark stegring med n ä r a 21 milj. kronor.

10 De arealer, som legat till grund för värdesättningen av jordbruksfastigheterna på landsbygden, äro sammanförda länsvis i tab. 4, som tillika innehåller uppgifter om värdet per hektar av de olika ägoslagen. Fastighetstaxeringens arealuppgifter innefatta icke den mark, som vid taxeringen hänförts till annan fastighet eller som tillhör skattefria fastigheter. I efterföljande tablå meddelas en jämförelse för hela rikets landsbygd mellan de till jordbruksfastigheterna hörande arealerna vid 1938 och 1945 års fastighetstaxeringar. Där återgivas även i medeltal för rikets landsbygd de enhetsvärden för de särskilda ägoslagen, som framgått som ett resultat av värdesättningen vid de båda taxeringarna. Areal, hektar

Åker Tomt och trädgård Slåtteräng Kultiverad betesäng Annan betesäng Skogsmark övrig mark Summa areal

Värde per hektar, kr.

Ar 1938

Ar 1945

Ar 1938

År 1945

3 639 065 112 963 347 392 92 449 582 744 22 294 371 12 505 756 39 574 740

3 586 644 121 690 236 959 126 063 563 754 22 100 978 12 562 294 39 298 382

1080 1100 147 442 153 21-5 2-1

1290 1289 181 547 197 31-6 2-4

Den vid senaste fastighetstaxering redovisade åkerjordens areal har sedan 1938 minskats med 52 000 hektar och utgjorde 3 586 644 hektar. Den inträdda minskningen beror till något över hälften på överflyttning av kommuner eller kommundelar från landsbygden till städerna och är i så fall endast skenbar. I Västerbottens och Norrbottens län har åkerarealen ökats med tillsammans nära 17 000 hektar tack vare den i dessa län bedrivna nyodlingsverksamheten. Slåtterängens areal har undergått en mycket stark minskning, som till en del beror på överflyttning till kultiverad betesäng eller till annan betesäng. I de två nordligaste länen, där minskningen varit särskilt stor, torde den emellertid bero på ofullständig redovisning. Sistnämnda förhållande torde också vara anledningen till den betydande nedgången av arealen övrig betesäng i samma län. Även den redovisade skogsarealen har minskats med 194 000 hektar. Därav kommer omkring 70 000 hektar på de landskommuner och köpingar, som efter år 1938 ombildats till städer eller införlivats med äldre städer, och den återstående minskningen ligger till största delen på Norrbottens, Jämtlands och Älvsborgs län. Tages hänsyn till den skogsareal (omkring 160 000 h e k t a r ) , som icke ingår i fastighetstaxeringens uppgifter för landsbygdens jordbruksfastigheter, understiger skogsmarksarealen den vid riksskogstaxeringen uppskattade skogsarealen med omkring 640 000 hektar, varav över 500 000 hektar komma på de tre nordligaste länens lappmarker. Den vid 1938 års fastighetstaxering redovisade totala landarealen har

11 sedan år 1938 undergått en minskning med 276 000 hektar, varav 118 000 hektar komma på de kommuner, som under mellantiden övergått till städer. Den i närmast föregående tablå anställda jämförelsen mellan medelvärdena per hektar av olika ägoslag vid 1938 och 1945 års allmänna fastighetstaxeringar visar, att för alla ägoslag en betydande höjning av de åsatta värdena ägt rum. För det viktigaste ägoslaget, åkern, har medelvärdet ökats Iran 1 080 till 1 290 kronor per hektar, eller med 19,4 %, och ökningen för övriga ägoslag är procentuellt ännu större. I det föregående (s. 2 ff.) har en jämförelse gjorts mellan jordbruksfastigheternas taxeringsvärden och saluvärden vid tidpunkten för de två senaste allmänna fastighetstaxeringarna; därvid konstaterades att år 1938 saluvärdena lågo omkring 14 % över de samma år fastställda taxeringsvärdena, men att på grund av den därefter inträffade stegringen i saluvärdena dessa vid tiden för den nya allmänna fastighetstaxeringen överstego 1938 års taxeringsvärden med drygt 50 %. Vid 1945 års allmänna fastighetstaxering höjdes, som redan nämnts, jordbruksfastigheternas taxeringsvärde med i genomsnitt 29 %. Skillnaden mellan de nya taxeringsvärdena och de under taxeringsåret gällande saluvärdena nedbragtes därigenom åtskilligt. Till belysning av frågan i vilket förhållande de vid 1945 års allmänna fastighetstaxering åsatta värdena stå till de vid tiden närmast därefter rådande saluvärdena, skola i det följande några uppgifter framläggas, som äro hämtade från statistiska centralbyråns förut omnämnda undersökningar. Uppgifter ha därvid medtagits för köp som avslutats under åren 1945 och 1946. Vid bedömande av de följande jämförelsetalen får dock icke förbises, att den fortgående prisstegringen å jordbruksfastigheter redan under senare delen av år 1945 och ännu mera under år 1946 torde ha fört upp fastighetsvärdena till en högre nivå än den som rådde vid tiden för taxeringsmyndigheternas arbete. Med denna reservation återges här till en början uppgifter för hela rikets landsbygd om antalet under åren 1945 och 1946 avslutade köp samt köpeskillingar och taxeringsvärden vid de därav berörda jordbruksfastigheterna:

Överpris i % av taxeringsvärdet ....

År 1945

Är 1946

9 818 229 103 300 164 659 600 39-1

6 436 145 665 700 100 707 500 44-6

I fråga om de fastigheter, som gingo i köp år 1945, erlades, såsom härav framgår, i köpeskilling ett belopp, som med 39,i % översteg det åsatta taxerings värdet, och i fråga om 1946 års köp var motsvarande överpris 44,6 %. För båda åren överstiga sålunda de erlagda köpeskillingarna avsevärt de gällande taxeringsvärdena. En dylik jämförelse torde emellertid, förutom av den nyss berörda, fortsatta prisstegringen å fastighetsvärdena, i viss mån förryckas därav, att i de senare stundom ingår värdet av vissa 2-402790

12 nyttigheter, såsom utsådd säd, på egendomen befintliga fasta maskiner o. d. samt inneliggande förråd av foder och gödsel, som icke inräknats i taxeiingsvärdet, vartill kommer, att det värde, som efter fastställda grunder åsätles skogsmark och växande skog, ofta torde ligga under det faktiska saluvärdet. Även med hänsyn tagen till dessa omständigheter torde ovanstående jämförelse få anses utvisa, att de vid 1945 års allmänna fastighets iaxering åsatta taxeringsvärdena i genomsnitt för hela riket äro försiktigt beräknade och ligga under de faktiska saluvärdena, vilket för övrigt överensstämmer med de riktlinjer för den kommande fastighetstaxeringen, som framlades vid det förut nämnda sammanträdet för rikets landskamrerare och taxeringsintendenter m. fl. den 25—29 september 1944. I efterföljande tabell meddelas för varje läns landsbygd uppgift å förhållandet mellan taxeringsvärden och köpeskillingar för de under åren 1945 och 1946 försålda jordbruksfastigheterna, varvid i procent angives, huru mycket de för fastigheterna erlagda köpeskillingarna överstiga samma fastigheters taxeringsvärden. Jämförelse mellan köpeskillingar och taxeringsvärden för jordbruksfastigheter som försålts åren 1945 och 1946, länsvis. Köp år 1945 Län

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela rikets landsbygd

Köp år 1946

Antal köp

överpris i % av taxeringsvärdet

Antal köp

överpris i % av taxeringsvärdet

251 141 303 507 596 445 474 118 229 616 813 295 223 720 694 632 479 222 245 347 468 258 542 200 9 818

38-9 42-6 37-4 40-0 50-1 48-2 35-2 40-3 45-2 43-9 40-2 41-0 33-9 50-3 35-6 29-0 28-7 19-1 35-6 29-6 35-2 48-6 42-9 41-1 39-1

144 119 238 219 251 195 189 68 141 538 614 206 171 481 447 422 339 149 155 254 389 187 362 158 6 436

47-3 35-1 44-8 52-5 59-2 50-5 39-3 57-5 50-1 54-0 52-7 42-0 31-4 50-4 46-2 44-0 16-2 31-3 46-3 38-4 50-3 47-0 44-8 48-5 44-6

13 Såsom av den åberopade tabellen framgår, ligga redan år 1945 de erlagda köpeskillingarna inom alla län åtskilligt över de samma år fastställda taxeringsvärdena, och i fråga om de under 1946 verkställda köpen hade avståndet mellan köpeskillingar och taxeringsvärden inom alla län med undantag för fyra ytterligare ökats. För vissa län måste avvikelserna betecknas som anmärkningsvärt stora. De län, där de i genomsnitt för de båda åren ä r o störst, är Jönköpings, Älvsborgs, Kristianstads och Kronobergs län. Å andra sidan är överensstämmelsen mellan de båda värdena bäst för Västmanlands, Örebro, Göteborgs och Bohus samt Gävleborgs län. Att de här angivna avvikelserna icke bero på tillfälliga omständigheter, bekräftas i viss m å n därav att det var samma län som uppvisade den sämsta, resp. bästa överensstämmelsen mellan taxeringsvärden och köpeskillingar även i fråga om de under år 1947 förrättade köpen. Av liknande jämförelser mellan taxeringsvärden och köpeskillingar, som verkställts i samband med de två närmast föregående allmänna fastighetstaxeringarna framgår, att växlingarna mellan länen i ifrågavarande avseende successivt avtagit, vilket torde kunna betraktas som ett uttryck för att efter hand större jämnhet och likformighet länen emellan vunnits. Vid statistiska centralbyråns här åberopade jämförelse mellan de lagfarna jordbruksfastigheternas taxerings- och saluvärden har även verkställts en undersökning, huruvida förhållandena i detta avseende ställde sig olika i fråga om fastigheter med olika värde. För detta ändamål uppdelades materialet på fyra grupper, allteftersom fastigheternas taxeringsvärden uppgingo till resp. högst 10 000, 10 100—50 000, 50 100—100 000 och över 100 000 kronor. I efterföljande tablå återgivas ifrågavarande uppgifter för de fastigheter, som försålts åren 1945 och 1946. Taxeringsvärden

Antal köp

Köpeskillingar, 1 000 kr.

Taxeringsvärden, 1 000 kr.

Överpris i % av tax.-värdet '

4 652 4 650 304 136 9 742

42 130-2 128 079-2 28 317-9 29 010-8

27 677-1 93 774-2 20 552-9 21 210-3

227 538-1

163 214-5

52-2 36-6 37-8 36-8 39-4

32 129-1 75 983-7 15 762-0 14 282-0 138 156-8

19 839-1 52 786-3 10 917-1 10 284-3 93 826-8

Köp år 1915. Högst 10 000 kr 10 100— 50 000 i 50 100—100 000 » Över 100 000 » Samtliga Köp år 1946. Högst 10 000 kr 10 100— 50 000 • 50 100—100 000 » över 100 000 »

3 560 2 703 158 62 Samtliga

6 483

61-9 43-9 44-4 38-9 47-2

Det framgår otvetydigt av ovanstående sammanställning, att i genomsnitt för hela riket vid fastigheter inom den lägsta gruppen, med högst 10 000 kronors taxeringsvärde, köpeskillingarna legat mera över taxerings-

14 värdena än vid medelstora och större fastigheter. Detta tyder på att ännu vid 1945 års allmänna fastighetstaxering en viss undervärdering ägt r u m beträffande de mindre jordbruksfastigheterna. En annan faktor, som påverkar fastigheternas värde, är omfattningen av deras skogsinnehav, och till belysning härav ha i statistiska centralbyråns undersökning de försålda fastigheterna fördelats i grupper efter skogsmarkens och den växande skogens sammanlagda värde i förhållande till fastigheternas hela taxeringsvärde. Resultatet av jämförelsen i fråga om de under åren 1945—1946 försålda fastigheterna framgår av följande tablå: Värde av skogsmark och skog i % av tax.-värdet

Antal köp

Köpeskillingar, 1 000 kr.

Taxeringsvärden, 1 000 kr.

överpris i % av tax.-värdet

5 906 2 583 1073 157 23

129 935-0 61 935-7 28 645-6 6 375-2 646-6

93 525-2 45 516-4 19 843-5 3 964-2 365-2

9 742

227 538-1

163 214-5

38-9 36-1 44-4 60-8 77-1 394

4 706 1376 354 40 7

97 449-1 29 685-6 9 189-1 1 686-5 146-5

6 483

138 156-8

65 613-4 21 036-6 6 194-4 889-9 92-5 93 826-8

48-5 41-1 48-3 89-5 58-4 47-2

Köp år 1945. Högst 25 % 25 50 » 50—75 > 75 90 » över 90 » Samtliga Köp år 1946. Högst 25 % 25 50 » 50—75 >

75—go » Över 90 » Samtliga

Ehuru, såsom av den föregående sammanfattningen av resultaten från 1938 års fastighetstaxering framgått, de åsatta värdena å skogsmark och växande skog undergått en betydligt starkare förhöjning än värdet å inägoj orden, äro de erlagda överprisen störst vid de mest utpräglade skogsfastigheterna.

Taxeringsutfallets jämnhet och likformighet inom de särskilda länen beträffande åkerns värde. För utrönande av i vilken mån vid 1945 års allmänna fastighetstaxering jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit nådd vid taxeringen av jordbruksfastigheter på landsbygden, verkställde de sakkunniga i sin första redogörelse en jämförelse i avseende på de av beredningsnämnderna föreslagna värdena per hektar av olika ägoslag av inägojorden och därvid i främsta rummet av åker mellan till varandra gränsande kommuner av samma eller skilda län.

15 De sakkunnigas preliminära undersökning har sedermera fullföljts på grundval av de genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut fastställda taxeringsvärdena. Innan resultaten av den verkställda detalj granskningen framläggas, torde den reservationen böra förutskickas, att det i många fall kan vara förenat med betydande svårigheter att utan närmare undersökning bedöma, huruvida de ojämnheter i de åsatta värdena, som framträda vid en siffermässig jämförelse, icke möjligen kunna ha sin förklaring i de rådande lokala förhållandena och därför vara sakligt motiverade. Dylika svårigheter framträda icke endast vid jämförelse mellan medelvärdet per hektar åker för olika kommuner inom samma eller skilda län utan även vid bedömande av den skäliga differentieringen i åkerns värde vid större och mindre jordbruksfastigheter. På grund av byggnadernas större värde i förhållande till jordvärdet vid de senare och den i allmänhet större efterfrågan på dylika fastigheter är under eljest lika förhållanden värdet per hektar åker större vid små än vid stora fastigheter. Denna tendens motverkas dock i vissa fall därav, att de små fastigheterna kunna vara sämre lottade i avseende på jordens och byggnadernas beskaffenhet samt avsättningsförhållandena. Stockholms län. Det vid 1945 års allmänna fastighetstaxering åsatta värdet per hektar av åkern utgör 1 067 kronor, vilket är avsevärt högre än motsvarande medeltal för Uppsala län (934 kronor) och även överstiger medelvärdet för Södermanlands län (1024 kronor). Det högre värde, som h ä r framträder för Stockholms län, motsvaras av en liknande differentiering i fråga om saluvärdet och torde till en del ha sin förklaring av närheten till huvudstaden och till en del av åkerjordens större uppdelning på mindre brukningsenheter. Det högsta medelvärdet, 3 230 kronor per hektar, förekommer för Nacka kommun, där den ännu återstående åkerjorden värdesättes mer ur synpunkten av blivande tomtmark än med hänsyn till dess värde ur jordbruksekonomisk synpunkt. Höga medelvärden förekomma även i flertalet skärgårdssocknar, där jordens starka söndersplittring i förening med den livliga efterfrågan på tomtmark från huvudstadsbornas sida bidragit till att höja jordpriserna. I de inre och norra delarna av länet äro däremot de åsatta taxeringsvärdena avsevärt lägre och en detaljerad j ä m förelse kommun för kommun utefter länsgränserna ådagalägger, att i detta avseende numera inga större ojämnheter i regel råda mellan grannkommunerna på vardera sidan av gränsen. Där i något fall en mera avsevärd avvikelse i detta avseende förekommer, torde detta finna sin förklaring i rådande olikheter kommunerna emellan. Före taxeringsarbetets början fastställdes vid sammanträden inför landskamreraren enhetsvärden å åkerjord av tre olika godhetsklasser inom de olika taxeringsdistrikten. De fastställda enhetsvärdena avsågo ett normalt bondebruk (medelstort jordbruk) om 25—50 hektar åker och med normalt byggnadsbestånd samt medelgott ekonomiskt läge. Med hänsyn till växlingarna i värdet vid fastigheter av olika storlek skulle därefter följande procentuella förändringar i enhetsvärdena i allmänhet tillämpas.

16 Småbruk under tre hektar höjas med 150 procent » om 3—5 » » » 130 » » » » » » » 5—10 50 » » » » » » 10—20 25 » » » » » 10 » 20—25 » rbru k » 50—75 » sänkas » 10 » » » » » 20 » 75—150 » » » » » över 150 25 Av de sammanställningar, som inom länsstyrelsen upprättats för varje k o m m u n över de åsatta medelvärdena per hektar åker framgår, att i detta avseende en avsevärd differentiering genomförts mellan större och mindre j ordbruksfastigheter. Den taxerade åkerarealen har inom Stockholms län sedan år 1938 minskats med 5 400 hektar, vilket till övervägande del torde förklaras av den ökade bebyggelsen och överflyttningen från jordbruks- till annan fastighet. Inom Stockholms län ha särskilda förmåner åsatts ett betydande värde, som fördelat på åkerarealen motsvarar 92 kronor per hektar. Av uppgifterna för varje kommun i tab. 5 framgår, att dylika värden till större belopp förekomma huvudsakligen i skärgårdskommuner och grannkommuner till Stockholm. I de förstnämnda är det i de flesta fall fisket, som uppskattats till särskilt värde. Uppsala län. Åkerns värde har i detta län vid 1945 års fastighetstaxering undergått en avsevärd höjning från 760 till 934 kronor per hektar (22,9 %) men ligger dock alltjämt i genomsnitt lägre än för de omgivande länen med undantag för Västmanlands län. Verkställda undersökningar visa emellertid, att även saluvärdet för åkern i Uppsala län ligger anmärkningsvärt lågt, och avvikelserna mellan fastigheternas taxeringsvärden och erlagda köpeskillingar äro icke större för Uppsala län än för övriga mellansvenska län. Utefter gränsen mellan Uppsala och omgivande län är överensstämmelsen mellan närbelägna kommuner i avseende på åkerjordens värde per hektar numera god. Utefter den norra länsgränsen låg vid tidigare fastighetstaxeringar taxeringsvärdet för kommunerna i Gävleborgs län på en avsevärt högre nivå, men vid senaste fastighetstaxering har denna skillnad helt utjämnats. Liksom i Stockholms län har i Uppsala län vid sammanträde inför landskamreraren före taxeringsarbetets början enhetsvärden fastställts för åkerjord av tre olika godhetsklasser vid ett medelstort jordbruk med 30—50 hektar åker och med vissa höjningar, resp. sänkningar vid enhetsvärdenas tillämpning på mindre och större fastigheter enligt en skala som mycket nära överensstämmer med den i det föregående återgivna, för Stockholms län fastställda skalan. Den enda avvikelsen består däruti, att sänkningen av enhetsvärdena i Uppsala län satts lägre, så att densamma inom den högsta storltksgruppen (fastigheter med över 200 hektar åker) stannar vid 15 %,

17 medan i Stockholms län för alla fastigheter med över 150 hektar avdraget foestämts till 25 %. Södermanlands län. Medelvärdet per hektar åker utgör i Södermanlands län 1 024 kronor, vilket innebär en ökning sedan år 1938 med 164 kronor eller 19,i %. Motsvarande värden utgöra för Stockholms län 1 067 kronor, Uppsala län 934 kronor, Östergötlands län 1 352 kronor, Örebro län 1 184 kronor och Västmanlands län 923 kronor. Södermanlands län intager alltså | i detta avseende en mellanställning mellan de omgivande grannlänen, och de avvikelser i ena eller andra riktningen, som framträda i de ovan angivna medelvärdena, torde i huvudsak vara betingade av olikheter i fråga om jordens bördighet och graden av sönderstyckning samt det ekonomiska läget. Den största avvikelsen förekommer nu liksom vid föregående fastighetstaxeringar mellan de till varandra gränsande kommunerna norr och söder om Kolmården i Södermanlands och Östergötlands län. Häremot synes dock icke någon erinran vara påkallad, då det högre åkervärdet i de till sistnämnd a län hörande kommunerna torde ha sin förklaring i dessas gynnsammare läge och mera sönderstyckade jord. Till ledning för det förestående taxeringsarbetet hade landskamreraren låtit upprätta en hjälptabell för åkerjordens värdering för 18 storleksklasser av jordbruksfastigheter med medelgoda förutsättningar för jordbrukets bedrivande samt med lör orten medelgott läge, medelgoda byggnader och j o r d i medelgod hävd, varvid de angivna medelvärdena växlade mellan 1 430 kronor per hektar vid fastigheter med 4 hektar åker och 760 kronor vid fastigheter med 150 hektar. Den angivna skalan innebär genomgående en höjning av motsvarande värden vid 1938 års fastighetstaxering av omkring 20 %. Enligt de lämnade anvisningarna skulle därefter höjning eller sänkning i de angivna enhetsvärdena göras för bättre eller sämre jord, arrondering, hävd och dikning samt för bättre eller sämre ekonomiskt läge med 20 % och för bättre eller sämre byggnadsbestånd än normalt med högst 40 %. Beträffande fastigheter med mindre åkerareal än 4 hektar har den anvisningen lämnats, att om dylik fastighet kunde föda större husdjur, densamma borde i regel taxeras som jordbruksfastighet, varvid dock byggnadsbeståndets värde borde upptagas som särskild förmån. Enligt en inom länsstyrelsen upprättad sammanställning utgör värdet per hektar åker inom olika storleksgrupper av fastigheter i medeltal för hela länets landsbygd följande, varmed jämföras motsvarande medeltal för ä r 1938.

Fastigheter

» » » » »

» 3— 5 i 5—10 » 10—25 » 25—50 » över 50

* » » »> »

» » » » »

År 1945

År 1938

1497 1308 1156 1069 1024

1315 1 127

981 905 857 759

18 Stegringen mellan 1938 och 1945 visar sig vara relativt minst vid de minsta fastigheterna, där den stannar vid 14 %, och ökar därefter med fastigheternas stigande åkerareal; vid fastigheter med över 50 hektar åker utgör densamma omkring 22 %. I detta avseende avviker alltså resultatet i viss mån från de före taxeringsarbetet angivna medelvärdena, för vilka stegringen relativt sett var lika stor vid små som vid stora fastigheter. Härtill torde sannolikt ha bidragit, att vid årets fastighetstaxering större hänsyn synes ha tagits till byggnadsbeståndets beskaffenhet. Östergötlands län. Det råder i detta län en stor olikhet i naturförhållandena mellan den centrala slättbygden och skogsbygderna i länets norra och södra gränstrakter, varav även jordvärdet i hög grad påverkats. Den bördiga jordmånen och det intensivt bedrivna jordbruket på slättbygden ha medfört ett jämförelsvis högt prisläge för de där belägna jordbruksfastigheterna. Särskilt i den södra skogsbygden h a r den väsentligt kargare jordmånen medfört ett lågt jordvärde, som icke motverkats av jordens starkare sönder styckning på små brukningsdelar, vilken eljest brukar starkt påverka taxeringsvärdena i höjande riktning, en skillnad som torde vara fullt motiverad av jordens i allmänhet större bördighet. Skillnaden gent emot Jönköpings län är dock helt obetydlig och har något minskats sedan föregående taxering. I den före taxeringsarbetets igångsättande upprättade hjälptabellen angävos följande graderade enhetsvärden för fastigheter av olika storlek och inom olika godhetsklasser, i kronor per hektar. Goclhetsklasser Storleksgrupper 2— 5 hektar åker 5—10 » »> 10— 20 » » 20— 30 » »> 30— 50 • » 50—100 » » över 100 » »

I

II

III

IV

2 800 2 300 2 000 1900 1900 1800 1800

2 400 1900 1700 1500 1400 1300 1300

1700 1400 1300 1200 1100 1000 1000

1000 900 700 700 600 500 500

Enhetsvärdena voro avpassade för fastigheter med normalt byggnadsbestånd, och enligt de givna anvisningarna borde byggnadernas värde regelmässigt inarbetas i enhetspriset, även om man därvid kunde nödgas tillämpa högre priser per hektar än de i hjälptabellen angivna. Det framhölls i enlighet härmed, att byggnadsvärdet icke finge redovisas som särskild förmån och användas som regulator å taxeringsvärdet. Beredningsnämndernas tillämpning av ovan angivna enhetsvärden har icke resulterat i någon j ä m n stegring i de föreslagna taxeringsvärdena per hektar från de större till de mindre fastigheterna, då denna tendens motverkats av den hänsyn nämnderna haft att taga till de starka växlingarna i

19 åkerjordens och byggnadernas beskaffenhet och gårdarnas läge, i vilka avseenden de mindre fastigheterna ofta äro avsevärt sämre ställda än de större. Med de stora variationer, som i den ovan angivna hjälptabellen förekomina mellan de fyra godhetsklasserna, har därigenom skillnaden i medelvärde för stora och små fastigheter starkt förminskats eller helt utplånats. Det sagda gäller särskilt i fråga om de kommuner, som äro belägna på övergängen mellan slättbygden och den södra skogsbygden. Stegringen i medelvärdena har dock även i dessa trakter i allmänhet varit störst för de små fastigheterna. I tab. 4 ha medelvärden per hektar åker uträknats för vart och ett av de fyra större områden, i vilka Östergötlands län i den officiella statistiken plägar uppdelas med hänsyn till de rådande naturförhållandena. Inom den centrala delen av länet, Östgötaslätten, med dess övervägande bördiga jordmån, utgör nämnda medelvärde 1 443 kronor, inom skogsbygderna n o r r och söder därom äro motsvarande medeltal resp. 1 198 och 1 245 kronor och inom den del, som benämnes södra kustlandet, 1 118 kronor. För de särskilda kommunerna förekomma de lägsta medelvärdena inom sistnämnda område, där åkerjorden i Tidersrum och Ulrika uppskattats till 870 kronor, i Yxnerum till 930 kronor och i Västra Harg till 950 kronor. Tidersrums grannkommun Södra Vi i Kalmar län har ett medelvärde för åkern av 1 070 kronor, och även den till Yxnerum gränsande Gärdserums kommun i Kalmar län har ett åtskilligt högre medelvärde. I övrigt finnes ingen erinran beträffande de åsatta åkervärdena för de utefter gränserna till omgivande län belägna kommunerna. De sakkunniga ha redan i sin preliminära redogörelse framhållit, att värdena per hektar av kultiverad betesäng förete anmärkningsvärt stora växlingar mellan olika kommuner, vilket tyder på, att jord av mycket olika beskaffenhet hänförts under beteckningen kultiverad betesäng. Jönköpings län. Inom detta län har inägojordens åsatta värde undergått en avsevärd höjning sedan närmast föregående allmänna fastighetstaxering. Höjningen kommer huvudsakligen på åkerjorden, som fått sitt värde per hektar ökat från 1 070 till 1 325 kronor, eller med nära 24 %. Sistnämnda medelvärde ligger högre än motsvarande medeltal för de omgivande länen eller länsdelarna, av vilka södra skogsbygden i Östergötlands län har 1 245 kronor, skogsbygden i Kalmar län 1 087 kronor, Kronobergs län 1 192 kronor, skogsbygden i Hallands län 1 203 kronor, södra höglandet i Älvsborgs län 1 214 kronor och sydöstra höglandet i Skaraborgs län 947 kronor. Där några mera betydande avvikelser i åkervärdena inom de utefter länsgränserna belägna kommunerna förekomma, är det i regel de till Jönköpings län hörande kommunerna, som uppvisa de högre värdena. Då trots detta, såsom av den föregående jämförelsen mellan under åren 1945 och 1946 erlagda köpeskillingar och taxeringsvärden framgår, fastigheternas salupris just för Jönköpings län synes ligga anmärkningsvärt högt över taxeringsnivån, torde detta stå i samband med det jämförelsevis låga

20 taxeringsvärdet å skogen, som lör detta skogsrika län utgör en stor del av fastigheternas värde. Under det förberedande arbetet fastställdes vid sammanträde inför landskamreraren enhetsvärden å åkerjorden för fastigheter med 2—5, 5—10, 10—40 och över 40 hektar åker, avseende medelgod åkerjord med medelgod hävd och bebyggelse samt medelgott läge. Härtill fogades det uttalandet, att vid beräknandet av värdet å inägoj orden för de särskilda taxeringsenheterna större avseende borde, med hänsyn till de betydligt stegrade byggnadskostnaderna, fästas vid bebyggelsen än vad vid tidigare taxeringar varit fallet. I fråga om värderingen av kultiverad betesäng uttalades vid samma tillfälle, att värdet per hektar borde sättas till omkring 50 % av det för samma storleksgrupp av fastigheter inom vederbörande kommun fastställda enhetsvärdet å åkerjord. Beträffande värdesättningen av slåtteräng och annan betesäng enades man om, att dessa båda ägoslag borde åsättas samma enhetsvärden. Av den sammanställning, som för vissa distrikt efter beredningsnämndernas arbete gjorts av deras förslag till värdering av åkerjorden, framgår, att de i förväg angivna enhets värdena i allmänhet nära följts. Den jämförelsevis ringa skillnad, som redan i den upprättade hjälptabellen angivits mellan de större och mindre fastigheternas hektarvärde har i beredningsnämndernas förslag ytterligare utjämnats och i åtskilliga kommuner helt försvunnit. Kronobergs län. Enligt den av statistiska centralbyrån verkställda, i de!; föregående refererade undersökningen av jordbruksfastigheternas salu- och taxeringsvärden överstego för de i Kronobergs län under åren 1938—1944 försålda fastigheterna köpeskillingarna med ej mindre än 63 % deras år 1938 åsatta taxeringsvärden. Redan för de under år 1938 sålda fastigheterna uppgick motsvarande överpris till 35 % av taxeringsvärdet och för försäljningarna under första halvåret 1944 hade detsamma ökats till nära 88 %. De anförda talen visa, att de år 1938 åsatta taxeringsvärdena för jordbruksfastigheter lågo åtskilligt under det då gällande saluvärdet, och med den stegring i fastighetspriserna, som sedan ägt rum, förelåg vid den nya fastighetstaxeringen anledning till en avsevärd höjning i jordbruksfastigheternas taxeringsvärden. Denna har också medfört en stegring för det totala taxeringsvärdet å all jordbruksfastighet på länets landsbygd med 41,2 % och för det egentliga jordbruksvärdet med 24,i %. Värdet per hektar av åkerjorden har stegrats från 940 till 1 192 kronor, eller med 26,8 %. Till ledning för taxeringsarbetet fastställdes enhetsvärden å åkerjorden för jordbruksfastigheter, fördelade efter storlek, byggnadernas beskaffenhet, det ekonomiska läget samt jordens beskaffenhet, hävd o. d. För fastigheter med medelgott läge (1—3 km från allmän väg med reguljär busstrafik) utgjorde de fastställda enhetsvärdena följande, i kronor per hektar. Klassindelningen har skett med hänsyn till jordens beskaffenhet, åkerarealens inbördes läge, hävd e t c , varvid klass 1 betecknar bättre, klass 2 medelgod och klass 3 sämre beskaffenhet.

21 Fastighetens åkerareal, hektar 2—5

5—10

10—20

20—30

30—50

Goda byggnader. Klass 1 » 2 » 3

2 100 1800 1500

1450 1300 1200

1300 1100 1000

1100 1000 900

1100 900 850

Medelgoda byggnader. Klass 1 » 2 »> 3

1500 1200 1100

1100 1000 950

900 850 750

800 750 700

750 700 650

950 900 850

850 800 700

700 650 600

650 600 550

600 550 500

Dåliga byggnader. Klass 1 » 2 »> 3

Växlingarna i enhetsvärdena äro, som härav framgår, betydande mellan större och mindre fastigheter. Även byggnadernas och åkerjordens beskaffenhet ha tillmätts ett icke ringa inflytande på enhetsvärdenas höjd inom de olika storleksgrupperna och tages hänsyn även till fastigheternas läge, bli variationerna i enhetsvärdena ännu större. En betydande höjning av åkerns värde vid de mindre fastigheterna har i allmänhet ernåtts vid tillämpningen av ovan angivna enhetsvärden, varigenom dessa fastigheters värdesättning kommit i bättre överensstämmelse med värdesättningen i angränsande län. Kalmar län. Inom detta län har medelvärdet per hektar åker sedan närmast föregående allmänna fastighetstaxering ökats med 225 kronor eller 24,2 % och utgör nu 1 155 kronor. Av de olika delområden, för vilka särskilda uppgifter framlagts i tab. 4, har länets skogsbygd det lägsta medelvärdet per hektar åker eller 1 087 kronor. Därmed kunna jämföras motsvarande medelvärden för södra skogsbygden och södra kustlandet i Östergötlands län (resp. 1 245 och 1 188 kronor), för hela Kronobergs län (1 192 kronor) och för skogsbygden i Blekinge län (1 089 kronor). Avvikelserna äro icke i något fall anmärkningsvärt stora. Till ledning för taxeringsarbetet fastställdes under hösten 1944 enhetsvärden å åkerjorden för länets olika delar, avseende fastigheter med normalt byggnadsbestånd och normalt avsättningsläge samt med fördelning av fastigheterna på fem storleksgrupper och fyra godhetsklasser efter jordens beskaffenhet. De angivna enhetsvärdena företedde betydande variationer med hänsyn till fastigheternas storlek och jordens beskaffenhet, exempelvis för Norra och Södra Tjusts härader mellan 3 000 och 600 kronor per hektar och för Öland mellan 4 000 och 800 kronor. Av länsstyrelsen har en sammanställning verkställts för varje kommun av beredningsnämndernas förslag, varvid bl. a. uträknats medelvärdet per hektar åker för fastigheter av olika storlek. Vid en granskning av dessa

22 uppgifter framträder för de flesta kommuner inom länets fastlandsdel en ganska utpräglad differentiering i de åsatta värdena mellan större och mindre fastigheter. För de senare ligger värdet per hektar åker nu avsevärt högre än vid föregående fastighetstaxering. Inom vissa delar av länets skogsbygd samt i de mindre bördiga delarna av Öland synes däremot värdet av byggnadsbeståndet vid de mindre fastigheterna icke ha tillräckligt beaktats. Gotlands län intager på grund av sitt avskilda läge en från fastlandet starkt avvikande ställning i avseende på jordpriserna. Vid den nu föreliggande fastighetstaxeringen utgör det åsatta värdet å åkern 759 kronor per hektar, vilket är betydligt lägre än motsvarande värde för något annat län. Nämnda värde har för Gotlands län stegrats med 20,5 % sedan senaste allmänna fastighetstaxering. Medelvärdena å de olika slagen av äng ligga däremot icke lägre än inom åtskilliga andra län. Mot de i och för sig mycket låga taxeringsvärdena i Gotlands län svara även låga saluvärden. Enligt den i tabellen å s. 12 verkställda jämförelsen mellan köpeskillingar och taxeringsvärden erlades för fastigheter, som gingo i köp år 1945, ett överpris utöver de samma år åsatta taxeringsvärdena om 40,3 %, vilket icke nämnvärt överstiger genomsnittet för samtliga läns landsbygd. För de under år 1946 försålda fastigheterna överstego emellertid köpeskillingarna taxeringsvärdena å samma fastigheter med 57,5 %, vilket är det högsta för något län med undantag för Jönköpings. Talet för Gotlands län grundar sig dock för nämnda år på endast 68 försålda fastigheter, varför man icke utan vidare kan antaga, att detsamma är representativt för prisnivån för länet i dess helhet. De till ledning för taxeringsarbetet fastställda enhetsvärdena för olika storleksgrupper av fastigheter och godhetsklasser av jorden voro, i kronor per hektar, följande. Storleksgrupper

5— 10 10— 20 20— 30 30— 50 50—100 över 100

»> » » » » »

» »> » » » »

Klass I Mycket god

Klass II Medelgod

Klass I I I Mindre god

1800 1700 1500 1300 1250 1200 1150

1200 1100 1000 950 900 800 750

700 650 575 500 475 450 425

För en fjärde godhetsklass med dålig jord fastställdes inga enhetsvärden, utan skulle dessa avvägas från fall till fall i förhållande till motsvarande värden i klass III. De angivna värdena avse fastigheter med normal bebyggelse och normalt läge. Till de låga fastighetsvärdena på Gotland bidrager även den dåliga beskaffenheten hos en stor del av länets åkerjord. I de fastställda medel-

23 värdena per hektar åker inom de särskilda kommunerna förekomma därför betydande växlingar alltefter åkerjordens beskaffenhet. Ytterligheterna betecknas av å ena sidan Fleringe, Hall och Hangvar på norra kusten med genomsnittsvärden om endast 400—470 kronor per hektar åker samt å andra sidan av Hejdeby och Källunge på mellersta Gotland med resp. 1 050 och 1 020 kronor per hektar åker. För de ytterst magra m y r m a r k e r och strand jordar, som i ganska stor utsträckning förekomma i skilda delar av länet, ha i vissa fall tillämpats värden ända ned till 200 kronor per hektar. Blekinge län. De till ledning för taxeringsarbetet inom detta län angivna enhetsvärdena, i kronor per hektar, framgå av följande tablå. Fastigheterna äro där indelade dels efter åkerarealens storlek, dels i sex godhetsklasser efter jordens beskaffenhet. Godhetsklasser I II III IV V VI

Fastigheternas åkerareal, hektar Under 2

2—5

5—15

3 900-4 300 3 500-3 900 3 100-3 500 3 200 2 900 3 600 2 600 2 300 2 800 1900 1700 2 100 1 200-1 500 1 100-1 300 1 000-1 200 300- 700 200- 600 300- 700

15—30

30—50

över 50

2 600-2 900 2 400 1900 1400 800-1 000 200- 500

2 500-2 800 2 300 1800 1300 800- 900 200- 500

2 300-2 600 2 200 1700 1300 700- 900 200- 400

Vid det sammanträde inför landskamreraren, då ovan angivna enhetsvärden blevo fastställda, uttalades därjämte, att vid mindre fastigheter byggnaderna ej sällan hade ett så stort värde, att man ej utan en avsevärd höjning av de lor sådana fastigheter gällande enhetsvärdena kunde erhålla ett taxeringsvärde, som nådde upp till saluvärdet. Mötet beslöt med hänsyn härtill, att i sådana fall övervärdet ej skulle inräknas i hektarvärdet utan upptagas såsom värde å särskilda förmåner, ett förfaringssätt, som icke kan anses stå i full överensstämmelse med taxeringsförordningens bestämmelser. Värdet per hektar av särskilda förmåner, som sedan år 1938 ökats från 26 till 35 kronor, är dock icke anmärkningsvärt stort. De stora variationer, som framträda i de fastställda enhetsvärdena, äro motiverade av de mycket stora växlingar, som inom olika delar av Blekinge län förekomma i avseende på åkerjordens beskaffenhet och hävd, byggnadsbeståndet och det ekonomiska läget. Inom den i dessa avseenden gynnsammare ställda slättbygden utgör medelvärdet per hektar åker 1 501 kronor, medan samma värde för skogsbygden stannar vid 1 089 kronor, vilket sistnämnda tal ganska nära överenstämmer med de närmast jämförbara delarna av angränsande län. I genomsnitt för hela Blekinge län har värdesättningen vid 1945 års fastighetstaxering resulterat i en höjning av jordbruksfastigheternas totala taxeringsvärde med 24,3 % och i ett medelvärde per hektar åker av 1 388 kronor, vilket sistnämnda därmed höjts med 20,7 %.

24 För gränskommunerna mellan Blekinge och Kalmar län råder nu en nära överensstämmelse i avseende på åkerjordens värde. Medeltalet för Kristianopels kommun (980 kronor) ligger visserligen avsevärt under motsvarande värde för Söderåkra i Kalmar län (1 290 kronor), men förhållandena inom de båda kommunerna äro så olikartade, att någon jämförbarhet dem emellan icke föreligger. Detsamma torde vara förhållandet beträffande några kommuner på gränsen mellan Blekinge och Kronobergs län, av vilka särskilt Backaryd, Öljehult och Ringamåla i det förstnämnda länet åsatts betydligt lägre värden på åkern än grannkommunerna i Kronobergs län. På gränsen till Kristianstads län, där medelvärdena för de till Blekinge län hörande kommunerna ligga högst, tyda de rådande olikheterna alltjämt på en viss ojämnhet i värdesättningen. Kristianstads län. Till ledning för taxeringsarbetet inom Kristianstads län fastställdes följande enhetsvärden per hektar åker, i kronor, vilka därvid förutsattes böra jämkas med hänsyn till vederbörande fastighets bättre eller sämre byggnader, ägornas inbördes läge, avsättningsförhållandena etc. För fastigheter under 2 hektar åker angåvos inga särskilda enhetsvärden. Jordens godhetsgrad I II III IV V

Fastigheternas åkerareal, hektar

2—5

5—15

15—50

50—100

100—

4 000 3 200 2 300 1600 900

3 200 2 500 1700 1200 700

2 700 2 100 1500 1 100 500

2 400 1900 1300 900 400

2 200 1600 1200 700 300

Variationerna i de angivna enhetsvärdena äro här ungefär lika stora som i Blekinge län, och de faktiska växlingarna i åkerjordens beskaffenhet äro även i Kristianstads län mycket stora. Vid föregående allmänna fastighetstaxering har differentieringen i åkerjordens värde vid större och mindre jordbruksfastigheter icke alltid varit tillfredsställande. Genom en strängare tillämpning av de ovan angivna enhetsvärdena har vid den senaste fastighetstaxeringen i viss mån en starkare höjning av de mindre fastigheternas taxeringsvärde genomförts, och en förbättring i ifrågavarande avseende därmed kommit till stånd. För länet i dess helhet har 1945 års allmänna fastighetstaxering medfört en höjning av jordbruksfastigheternas taxeringsvärde med 25,8 % och av åkerjordens värde per hektar från 1 260 till 1 558 kronor eller med 23,7 %. För de delar av länet, som räknats till slättbygden och som utgöra de på en gång bördigaste och bäst belägna, utgör motsvarande medelvärde 2 059 kronor, medan detsamma för länets skogsbygd stannar vid 1 182 kronor. Jordens starkare uppdelning i sistnämnda område på små fastigheter, som i och för sig medför en stegring av åkerjordens värde per hektar, motväges där av andra faktorer i sänkande riktning, särskilt jordens mindre bördighet, ogynnsammare läge och sämre byggnadsbestånd.

25 Det har redan vid behandlingen av Blekinge län framhållits, att skillnaden i åkerjordens värde för vissa på vardera sidan om gränsen belägna kommuner synes tyda på en viss ojämnhet i värdesättningen. De k o m m u n e r detta närmast gäller äro Örkened i Kristianstads län (värde per hektar åker 930 kronor) och dess grannkommun i Blekinge län Jämshög (1 390 kronor) samt Ivetofta i det förstnämnda länet (värde 1 120 kronor) och Ysane i sistnämnda län (värde 1 440 kronor). Däremot visar örkened i detta avseende betydligt bättre överensstämmelse med de tre grannkommunerna Kyrkhult i Blekinge län samt Härianda och Virestad i Kronobergs län. Malmöhus län. Vid förberedande möten inför landskamreraren fastställdes till ledning för taxeringsarbetet detaljerade enhetsvärden för fastigheter av olika storlek och med jord av olika godhetsgrad. Särskilda skalor ha upprättats för de olika taxeringsdistrikten. För fastigheter med högst 2 hektar åker ansågs det icke lämpligt att fastställa särskilda enhetsvärden. Som exempel på de angivna enhetsvärdena återgives här den för Oxie, Skytts och Vemmenhögs härader upprättade skalan, som innefattar de högsta värdena inom länet. Fastigheternas åkerareal, hektar

Godhetsgrad

2 3 4

-> » »

»> >> »

»

i)

2—5

5—15

15—50

50—100 över 100

3 300 2 900 2 500 1800 1300

3 200 2 750 2 350 1750 1250

3 000 2 650 2 250 1650 1200

2 850 2 550 2 100 1500 950

2 700 2 400 1950 1400 800

De för den magrare delen av Frosta härad fastställda enhetsvärdena variera mellan 1 450 kronor per hektar för fastigheter med den bästa jorden inom den lägsta storleksklassen och 350 kronor för fastigheter med den sämsta jorden inom den högsta storleksklassen. De för Malmöhus län fastställda enhetsvärdena visa en åtskilligt mindre differentiering för fastigheter av olika storleksklasser och bördighet än motsvarande, i det föregående återgivna värden för Kristianstads län. Vid tillämpningen av de fastställda enhetsvärdena har den avsevärt rikligare förekomsten av den bästa åkerjorden medfört åtskilligt högre medelvärden i detta län än i Kristianstads län. Inom de bördigaste delarna av Bara, Oxie, Skytts och Vemmenhögs härad når åkerjordens medelvärde i många kommuner över 3 000 kronor per hektar och överstiger i några fall 3 400 kronor. I Kristianstads län når däremot samma värde endast i två kommuner något över 2 600 kronor. I genomsnitt för samtliga slättbygdskommuner utgör samma värde 2 448 kronor per hektar, för de magrare sand jordområdena inom den s. k. mellanbygden 1 548 kronor och för kommunerna inom länets skogsbygd 1 284 kronor.

26 Hallands län. I genomsnitt för hela länet har jordbruksfastigheternas taxeringsvärde stegrats med 27,o %, och värdet per hektar åker har ökats från 1 260 till 1 555 kronor eller med 23,4 %. För fastigheter med normalt byggnadsbestånd ha för åkerjorden antagits följande enhetsvärden, i kronor per hektar, med fastigheterna fördelade i grupper efter storlek och jordens beskaffenhet. Fastigheternas åkerareal, hektar

Godhetsklass

2—5

5—15

15—50

50—100

100—

I II III IV

2 600 2 100 1450 900

2 400 1900 1350 800

2 200 1700 1200 700

2 000 1500 1 100 650

1800 1400 1000 600

Vid enhetsvärdenas fastställande gjordes i anslutning härtill det uttalandet, att normalt byggnadsbestånd å en jordbruksfastighet skulle anses innebära, att såväl bostads- som ekonomibyggnaderna voro försedda med elektrisk belysning och hårda tak samt bostadsbyggnaden dessutom med vatten-, värme- och avloppsledningar, varjämte ekonomibyggnaderna skulle vara av sådan beskaffenhet, att höhiss där kunde anordnas. I den ovan återgivna skalan är differentieringen mellan större och mindre fastigheter något större än i Malmöhus län men mindre än i Kristianstads och Blekinge län. Då det under taxeringsarbetet gällt att tillämpa ovanstående enhetsvärden och samtidigt taga hänsyn till de i hög grad olikartade förhållandena i länets olika delar, har resultatet blivit stora växlingar i avseende på åkerjordens värde mellan slättbygden och skogsbygden. På slättbygden har jor den på grund av dess i allmänhet goda beskaffenhet och mera intensiva skötsel ett jämförelsevis högt värde. Däremot ha de i skogbygden forhärskande små brukningsdelarna åsatts anmärkningsvärt låga taxeringsvärden, vartill främst torde ha bidragit, att de små fastigheterna ofta äro avsides belägna, ha stenbunden och mager jord samt bristfälliga byggnader. I genomsnitt för länets hela slättbygd har åkerjorden åsatts ett värde per hektar av 1 683 kronor, medan detsamma inom skogsbygden ligger väsentligt lägre, eller vid 1 203 kronor. I norra Halland uppgår det åsatta värdet per hektar åker till i medeltal 1 657 kronor. Utefter länsgränsen emot Kristianstads, Jönköpings, Kronobergs och Älvsborgs län framträda vissa ojämnheter, varvid medelvärdena för åkerjorden inom kommunerna i Hallands län i en del fall ligga åtskilligt lägre men i andra fall högre än i grannkommunerna på andra sidan länsgränsen. I den del av Hishult, som tillhör Hallands län, uppgår åkerjordens värde endast till 1 010 kronor per hektar men inom den del, som ligger inom Kristianstads län, till 1 190 kronor och inom Fagerhult i samma län till 1 390 kronor. Ungefär lika stor är skillnaden mellan Knäred i Hallands län (980 kronor) och Markaryd i Kronobergs län (1 300 kronor), varemot

27 överensstämmelsen mellan Knäred och övriga grannkommuner i sistnämnda län är betydligt bättre. Medelvärdena på åkerjorden i Drängsered och Krogsered (1 050 kronor) i Hallands län ligga likaledes betydligt under motsvarande värden för Gryteryd (1 350 kronor) i Jönköpings län. Å andra sidan överträffas medeltalet för Sätila kommun i Älvsborgs län (1 340 kronor) avsevärt av de höga medeltalen för Fjärås (1 720 kronor), Älvsåker (1 650 kronor) och Lindome (2 020 kronor) i Hallands län. Ännu högre åkervärden uppvisa grannkommunerna i Göteborgs och Bohus län, men där äro förhållandena på grund av närheten till Göteborg annorlunda. Göteborgs och Bohus län. Åkerjordens taxeringsvärde har av gammalt legat högt i detta län, som härutinnan brukat överträffas endast av Malmöhus län. Undersökningen angående förhållandet mellan jordbruksfastigheternas salu- och taxeringsvärden synes dock giva vid handen, att värdesättningen vid 1938 års fastighetstaxering icke var för hög. Vid de under åren 1938—1944 försålda jordbruksfastigheterna överstego k ö p e s k i l l i n g arna taxeringsvärdena med 37,i %. Resultatet av 1945 års allmänna fastighetstaxering har blivit, att medelvärdet per hektar åker uppgår till 1 533 kronor, vilket innebär en stegring sedan år 1938 med 13,8 %. Då höjningen varit betydligt större för Kristianstads och Hallands län, är nu åkerjordens hektarvärde i dessa båda län något högre än i Göteborgs och Bohus län. Vid förberedande möten inför landskamreraren angåvos till ledning för taxeringsarbetet enhetsvärden för medelstora jordbruk (med 8—20 hektar åker) särskilt för varje kommun, varvid tre godhetsklasser särskildes med hänsyn till åkerjordens beskaffenhet, hävd och byggnadsbestånd. Med utgångspunkt från dessa enhetsvärden skulle därefter värdet av åkerjorden för mindre och större jordbruk höjas eller sänkas enligt följande skala. Småbruk intill 3 hektar åker » med 3— 5 » » » » 5—8 » » Större bruk » 20—40 » » » » » 75— » »

+50 % -f- 25 % + 10 % 15 % — 30 %

I de sammanställningar av beredningsnämndernas förslag, som av landskamreraren verkställts, framträder för flertalet kommuner en tydlig differentiering mellan större och mindre fastigheter i åkerjordens värdesättning, även om denna tendens i åtskilliga fall motverkats av de mindre fastigheternas underlägsenhet i avseende på byggnadsbeståndets beskaffenhet och deras sämre läge. Älvsborgs län. Av en å länets landskontor verkställd undersökning angående köpeskillingarna under tiden 1 jan. 1939—30 juni 1944 framgår, att de överpris, som erlagts för jordbruksfastigheter inom södra delen av länet, 3—492796

28 •varit betydligt högre än överprisen i de norra och mellersta delarna och att inägojorden i länets södra del är i hög grad undervärderad i jämförelse med värdena i övriga delar av länet. Till ledning för taxeringsarbetet fastställdes enhetsvärden för länets olika härader, avseende fastigheter med medelgod jord, med normala brukningsförhållanden och med normalt byggnadsbestånd. För fastigheter med högst 4 hektar åker fastställdes inga enhetsvärden lika litet som för jord av över eller under medelgod beskaffenhet. De lägsta värdena angåvos för Sundals härad och växlade där mellan 950 kronor per hektar för fastigheter med 4—10 hektar åker samt 600 kronor för fastigheter med över 40 hektar. Inom Vättle härad, som fått de högsta enhetsvärdena, växlade dessa för samma storleksgrupper mellan 1 900 och 1 350 kronor per hektar. Differentieringen mellan de olika storleksgrupperna är jämförelsevis liten och har vid taxeringen i allmänhet ytterligare utjämnats. Efterföljande tabell giver en jämförelse mellan de i förväg angivna och de av beredningsnämnderna föreslagna värdena, i kronor per hektar åker, för fyra av länets härader. Åkerareal hektar

Högst 4 4—10 10—20 20—40 över 40

Tössbo härad

Nordals härad

Flundre härad

Föreslaget värde

Åsätt värde

Föreslaget värde

Åsätt värde

Föreslaget värde

Åsätt värde

Föreslaget värde

Åsätt värde

1100 1050 950 800

1494 1138 1045 1008 884

1100 1050 950 800

1269 1120 1091 1062 880

1400 1300 1150 1000

1239 1228 1 179 1 256

1600 1500 1400 1 250

1384 1390 1 455 1365

Ale härad

Inom Flundre och Ale härad råder, som härav framgår, ingen nämnvärd skillnad mellan åkerjordens värde vid de större och mindre fastigheterna. Inalles ha jordbruksfastigheternas totala taxeringsvärde inom länets landsbygd undergått en höjning med 25,i % och medelvärdet per hektar åker har stegrats från 1 020 till 1 171 kronor eller med 14,8 %. I betraktande av den redan förut relativt låga taxeringsnivån för länets jordbruksfastigheter måste den genomförda höjningen anses jämförelsevis liten. Detta bekräftas även av den i tabellen å s. 12 anställda jämförelsen mellan köpeskillingar och taxeringsvärden för de fastigheter, som försålts under åren 1945 och 1946. Redan förstnämnda år överstego de erlagda köpeskillingarna med drygt 50 % de samma år fastställda taxeringsvärdena. Skaraborgs län. Jordbruksfastigheternas totala taxeringsvärde har vid taxeringen ökats med 24,9 % sedan år 1938. Härmed kan jämföras ett överpris å 35,3 % för under åren 1938—1944 försålda fastigheter. Enligt beredningsnämndernas förslag utgjorde värdet per hektar åker i medeltal 1 036 kronor. Under det följande taxeringsarbetet höjdes åkerns värde med 7,7 milj. kronor, varigenom medelvärdet per hektar för hela länet höjdes till 1 060 kronor eller 20,5 % över 1938 års nivå.

29 Vid det inför landskamreraren samlade förberedande mölet för 1945 års allmänna fastighetstaxering fastställdes enhetsvärden å åkerjorden, sammanfattade i en enhetlig tabell för hela länet och med fastigheterna fördelade i åtta storleksgrupper samt fyra godhetsklasser med hänsyn till byggnadsbestånd, läge, jordmån, brukningsförhållanden o. s. v. För fastigheter i den lägsta godhetsklassen fastställdes dock icke några särskilda enhetsvärden på grund av dessa fastigheters skiftande beskaffenhet samt icke heller för fastigheter över 100 hektar, då fastigheter av denna storlek på grund av sitt ringa antal ansågos lämpligen böra uppskattas var för sig. Icke heller för fastigheter inom de två lägsta storleksgrupperna med högst 2 och 2—5 hektar åker fastställdes enhetsvärden, enär deras fastighetsvärde vore beroende av andra omständigheter än jordens avkastning, såsom fastigheternas byggnadsbestånd, läge, hyresvärde m. m. För övriga storleksgrupper och godhetsklasser växla de angivna enhetsvärdena mellan 900 och 2 000 kronor per hektar vid fastigheter med 5—10 hektar åker och mellan 600 och 1 700 kronor vid fastigheter med 30—100 hektar. Variationerna mellan större och mindre fastigheter äro helt små, varemot den upprättade skalan medgiver betydande variationer mellan de olika godhetsklasserna. Medan medelvärdet per hektar åker för Skaraborgs län utgör 1 060 kronor, uppgår motsvarande värde för Älvsborgs län till 1171 kronor, för Värmlands län till 1 006 kronor, för Örebro län till 1 184 kronor och för Östergötlands län till 1 352 kronor. Mot den här framträdande proportionen i de åsatta värdena för de olika länen synes beträffande Skaraborgs län i stort ingen anledning till erinran föreligga. Vid en detaljerad jämförelse mellan gränskommunerna i Skaraborgs och Örebro län förefalla emellertid medelvärdena å åkerjorden inom Tiveds och Undenäs kommuner i Skaraborgs län (resp. 740 och 780 kronor per hektar) alltjämt väl låga i förhållande till de angränsande Ramundeboda och Askersunds landskommun på andra sidan länsgränsen (resp. 920 och 1 170 kronor). Värmlands län. Enligt undersökningen angående förhållandet mellan jordbruksfastigheternas salu- och taxeringsvärden erlades för de i Värmlands lån under åren 1938—1944 försålda fastigheterna ett överpris på 27,3 % av de år 1938 satta taxeringsvärdena, vilket är åtskilligt lägre än för riket i genomsnitt. 1945 års fastighetstaxering har däremot resulterat i en stegring i jordbruksfastigheternas hela taxeringsvärde sedan år 1935 på icke mindre än 39,5 %. Denna stegring kommer till allra största delen på skogsmark och växande skog, medan det egentliga jordbruksvärdet ligger endast 11,9 % över 1938 års nivå. Värdet per hektar av åkern har på samma tid ökats från 880 till 1 006 kronor per hektar, eller med 14,3 %. Vid fastställande av enhetsvärden till ledning för taxeringsarbetet indelades länets åkerjordar med hänsyn till läge och jordnatur i tre klasser, varefter inom var och en av dessa klasser enhetsvärden angåvos för fastigheterna fördelade på sju storleksgrupper och tre kvalitetsgrupper med hänsyn till »bättre», »goda» och »sämre» förhållanden. Variationerna äro i såväl det

30 ena som det andra avseendet avsevärda. För småbruk och lägenheter med högst 2 hektar fastställdes inga enhetsvärden. Enligt en av länets egnahemsnämnd verkställd utredning uppgår byggnadskostnaden för en fastighet av ifrågavarande storlek under nuvarande förhållanden i medeltal för hela länet till 15 000—17 000 kronor. Enligt lämnade anvisningar borde vid fastighetstaxeringen relativt nya byggnader åsättas ett värde, uppgående till högst 2 / 3 av byggnadskostnaderna, och äldre byggnader ned till 1/i därav, varvid likväl i varje enskilt fall borde tillses, att taxeringsvärdet icke sattes högre än saluvärdet. I motsats mot vad som i det föregående upprepade gånger framhållits i fråga om stora delar av det sydsvenska höglandet är i norra och västra delarna av Värmlands län genomförd en stark differentiering i åkerjordens värde mellan större och mindre fastigheter. Förhållandena i nämnda delar av Värmland överenstämma i detta avseende nära med läget i större delen av norra Sverige. Inom ifrågavarande område är ofta tillgången på odlad jord jämförelsevis knapp, byggnaderna i förhållande till den ringa inägoarealen rikligt tilltagna, de små fastigheterna ha ett väsentligt stöd i skogen, och jorden har stor betydelse för produktionen av livsmedel till jordinnehavaren och hans familj och av foder till skogsbrukets dragare. Saluoch taxeringsvärdet på de små fastigheterna blir därför i allmänhet högt, och då detta slås ut på den ringa åkerarealen, erhållas i många fall medelvärden för åkerjorden, som kunna vara 2—3 gånger så höga som motsvarande värden för fastigheter av samma storlek i södra Sverige. I den nordligaste kommunen uppgår åkerns värde per hektar till icke mindre än 2 890 kronor, i Södra Finnskoga till 2 560 kronor och inom ytterligare tre kommuner till över 2 000 kronor. Inom de nordligaste kommunern a av Kopparbergs län förekomma, om hänsyn tages till värdet av de såsom särskilda förmåner uppskattade byggnaderna, ännu högre medeltal. I medeltal för hela norra Värmland uppgår värdet per hektar åker till 1 723 kronor. Häremot svarar ett värde av endast 801 kronor i medeltal för länets slättbygd utefter Vänern, och inom fyra kommuner i Näs härad understiger åkerns värde alltjämt 600 kronor per hektar. Västra och centrala Värmland samt Bergslagen intaga i detta avseende en mellanställning. Örebro län. I detta län har jordbruksfastigheternas hela taxeringsvärde sedan år 1938 ökats med 31,3 % och åkerjordens medelvärde från 970 till 1 184 kronor per hektar, eller med 22,i %, vilket sistnämnda innebär en starkare relativ ökning än inom flertalet andra län. 1 I stället har värdet av särskilda förmåner, i olikhet med den eljest rådande tendensen, gått tillbaka från 20 till 12 kronor per hektar. Vid fastställandet av enhetsvärden till ledning för årets fastighetstaxering har man först fördelat länets kommuner på tre grupper och för var och en av 1 Ökningen i det totala taxeringsvärdet skulle ha blivit åtskilligt större, om icke under mellantiden Karlskoga blivit stad och Ånsta kommun införlivats med Örebro stad och alltså icke längre tillhöra landsbygden.

31 dessa kommungrupper angivit följande värden för fastigheter med medelgott läge och medelgod åkerjord. Kommungrupper Åkerareal, hektar 2— 5 5—10 10— 20 20— 50 50—100 Över 100

I

II

III

2 600 1 750 1500 1350 1200 1050

2 100 1500 1250 1100 950 800

1650 1250 1000 850 700 550

Dessa medelvärden, som ytterligare varierats med hänsyn till fastigheternas läge inom kommunen och åkerjordens godhetsgrad, innebära en betydande differentiering mellan större och mindre fastigheter. För fastigheter intill två hektar åker ha inga enhetsvärden fastställts. Från taxeringsarbetet vitsordas, att det på åtskilliga håll mött svårigheter att för fastigheter inom den lägsta storleksgruppen tillämpa de fastställda enhetsvärdena på grund av dessa fastigheters underlägsenhet i avseende på läge och bebyggelse. I beredningsnämndernas förslag framträder likväl i allmänhet en icke obetydlig differentiering mellan små och medelstora fastigheter, varemot skillnaden mellan dessa senare och de större fastigheterna ofta är mindre framträdande. Trots stora olikheter mellan länets skilda delar i de naturliga förutsättningarna för jordbrukets bedrivande äro variationerna i åkerns värde per hektar relativt små, enär inverkan av den bördigare åkerjorden på slättbygden motväges av den väsentligt större jordsplittringen inom de magrare delarna av länet. I medeltal för länets slättbygd uppgår åkerns värde per hektar till 1 216 kronor, i den till länet hörande delen av Bergslagen är medelvärdet 1 152 kronor och i södra skogsbygden 1 066 kronor. De sakkunniga ha i sin preliminära redogörelse framhållit, att vid jämförelse mellan gränskommunerna i Örebro och Skaraborgs län medelvärdena å åkerjorden inom Tived och Undenäs förefalla väl låga i förhållande till motsvarande värden för Ramundeboda och Askersunds landskommun i Örebro län. Denna skillnad kvarstår alltjämt. En liknande, av de sakkunniga samtidigt påpekad skillnad mellan åkerns värde i Ramsbergs kommun i Örebro län och den angränsande Skinnskattebergs kommun i Västmanlands län har minskats genom en i senare taxeringsinstanser vidtagen sänkning för Ramsberg, men alltjämt ligger medelvärdet för åkern inom sistnämnda kommun vid 1 310 kronor emot endast 940 kronor för Skinnskatteberg. Västmanlands län. Vid fastställandet av enhetsvärdena till ledning för taxeringsarbetet inom detta län ha jordbruksfastigheterna först uppdelats på tre grupper, innefattande fastigheter med goda byggnader samt åkerjor-

den väl hävdad och fullt tillfredsställande avdikad, fastigheter med medelgoda byggnader, hävd och avdikning samt fastigheter med dåliga byggnader och mindre god hävd och avdikning. Inom varje sådan grupp har vidare en uppdelning skett efter belägenheten och efter åkerjordens beskaffenhet samt slutligen på sju storleksgrupper efter fastigheternas åkerareal. För fastigheter inom var och en av de tre förstnämnda grupperna och med i övrigt medelgoda förhållanden utgöra de fastställda enhetsvärdena följande belopp i kronor per hektar. Åkerareal, hektar 2— 5 5—10 10— 20 20— 30 30— 50 50—100 Över 100

Grupp I

Grupp II

Grupp I I I

2 200 1600 1350 1200 1100 1000 950

1400 1200 1000 850 800 750 650

1000 900 700 650 600 550 500

Den differentiering, som här framträder mellan större och mindre fastigheter, är betydande, ehuru icke fullt så stor som den för Örebro län angivna. Den ytterligare variation, som i den uppställda hjälptabellen angivits med hänsyn till fastigheternas belägenhet och åkerjordens beskaffenhet, upptager enhetsvärden mellan 3 000 och 350 kronor per hektar. För fastigheter under 2 hektar åker fastställdes inga enhetsvärden, utan skulle dessa taxeras såsom annan fastighet. Vid tillämpningen av ovan angivna enhetsvärden synes värdesättningen för de mindre jordbruksfastigheterna inom de skilda kommunerna ha blivit något ojämn. Det i det föregående vid behandlingen av Örebro län påtalade låga åkervärdet för Skinnskattebergs k o m m u n i jämförelse med det avsevärt högre värdet för Ramsberg i sistnämnda län, torde till stor del ha sin förklaring i en alltför låg värdesättning av de små fastigheterna i Skinnskatteberg. Även en jämförelse med vissa grannkommuner i Västmanlands län ådagalägger, att de små fastigheterna i Skinnskatteberg ligga på en lägre taxeringsnivå. I genomsnitt för hela länet har värdet av åkerjorden sedan år 1938 ökats med 15,4 % och utgör 923 kronor per hektar. För länets slättbygdskommuner utgör motsvarande värde i medeltal 920 kronor, varmed kunna jämföras värdena för Uppsala län (934 kronor), för Södermanlands län (1 023 kronor) och för slättbygden i Örebro län (1216 kronor). Slättbygden i Västmanlands län ligger alltså i detta fallet lägst och av rikets samtliga län har endast Gotlands ett lägre medelvärde (759 k r o n o r ) . Även saluvärdena ligga emellertid i Västmanlands län på en låg nivå, och den å s. 12 anställda jämförelsen mellan salu- och taxeringsvärden ådagalägger, att de överpris, som erlagts för under 1945 och 1946 försålda fastigheter, voro i förhållande till deras taxeringsvärde mindre än inom flertalet län.

33 Kopparbergs län. Värdesättningen av jordbruksfastigheterna inom Kopparbergs läns landsbygd har resulterat i en höjning sedan år 1938 av det totala taxeringsvärdet med icke mindre än 44,3 %, vilket är den största höjningen för något län. För de fastigheter, som gått i handeln under åren 1938 —1944, har enligt den verkställda undersökningen erlagts ett överpris av 27,8 %. Till den starka höjningen av taxeringsvärdet har huvudsakligen bidragit skogsmarken och den växande skogen, som fått sina åsatta värden höjda med över 70 %, medan det egentliga jordbruksvärdet stegrats endast med 10,i %. Värdet per hektar av åkerjorden har höjts från 1 240 till 1 393 kronor eller med 12,3 %. Såsom redan framhölls vid de sakkunnigas undersökning av taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering, äro inom hela norra Sverige, som i detta avseende innefattar de fyra nordligaste länen samt stora delar av Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län, jordbruksfastigheterna i allmänhet så små, att större delen av åkerns taxeringsvärde ligger i byggnaderna, på samma gång som åkerns värde där starkt träder tillbaka för värdet av skogsmark och växande skog. Dessa omständigheter samverka till att det uträknade medelvärdet per hektar åker får mindre betydelse än inom övriga delar av landet, och medföra, att sagda medelvärde icke i samma mån som inom övriga delar av landet kan användas som mått på taxeringsutfallets jämnhet vad inägojorden beträffar. Det sistnämnda gäller vid jämförelser såväl mellan olika kommuner som mellan fastigheter av olika storlek. En olikhet mellan södra och norra Sverige, som kan förtjäna påpekas, är emellertid den helt olika roll byggnadernas värde uppenbarligen spelar vid taxeringen av de mindre fastigheterna. Inom flertalet län i södra Sverige äro, såsom i det föregående upprepade gånger framhållits, värdena per hektar åker såväl i och för sig som i jämförelse med medelstora och större fastigheter i samma trakt anmärkningsvärt låga, medan i norra Sverige åkerjordens värde vid de små fastigheterna på grund av det höga byggnadsvärdet genomgående ligger avsevärt högre. Detta gäller framför allt om de åsatta taxeringsvärdena men i viss mån även om de i förväg fastställda enhetsvärdena. Vid förberedande sammanträde inför landskamreraren hösten 1944 beslöts, att enhetsvärden icke skulle åsättas fastigheter med en åkerareal understigande 2 hektar, att fastigheter med större åkerareal skulle indelas i fyra storleksgrupper med resp. 2—5, 5—10, 10—20 och över 20 hektar åker, vidare att vid enhetsvärdenas åsättande bibehålla den vid de två närmast föregående allmänna fastighetstaxeringarna tillämpade uppdelningen av länet i fyra områden samt slutligen att en generell höjning om 10 % borde vidtagas av de år 1938 tillämpade värdena. Inom de fyra områdena graderades därefter jorden i tre godhetsklasser och tre lägeklasser, allt under förutsättning av normalt byggnadsbestånd. För fastigheter med medelgott läge inom godhetsklass II fastställdes följande enhetsvärden, i kronor per hektar åker.

34 Åkerareal, 2—5

5—10

hektar 10—20

20—a)

1100 1000 2 000 1300 Falu domsaga1 1000 900 Hedemora domsaga2 1900 1100 Västerbergslags domsaga3 1100 1000 2 000 1400 Nås och Malungs, Nedansiljans och Ovan— — siljans domsagor 1600 2 100 1 Utom Gustafs och Silvbergs kommuner ler. — - Jämte Gustafs. — 3 Jämte Silvberg.

Inom Kopparbergs län har vid föregående allmänna fastighetstaxeringar betydande svårigheter mött för en likformig taxering av jordbruksfastigheternas åbyggnader. Inom åtskilliga kommuner har byggnadernas värde till stor del icke inräknats i åkerjordens värde utan upptagits under särskilda förmåner, medan man i andra kommuner, i närmare överensstämmelse med taxeringsförordningens föreskrifter, värdesatt byggnaderna tillsammans med åkerjorden. Värdet av särskilda förmåner uppgick med anledning härav år 1938 till över 10 milj. kronor, vilket fördelat på den taxerade åkerarealen motsvarade 97 kronor per hektar. Vid 1945 års fastighetstaxering uppgår värdet av de särskilda förmånerna till ungefär lika stort belopp, motsvarande 100 kronor per hektar åker. Någon större likformighet i värdesättningen av byggnaderna har alltså i stort sett icke ernåtts. Inom Malungs kommun h a alltjämt särskilda förmåner upptagits till ett värde av drygt 1,4 milj. kronor, vilket fördelat på kommunens hela åkerareal motsvarar 743 kronor per hektar eller nära hälften av det nu åsatta värdet av åkerjorden, 1 680 kronor. Värdet per hektar av åkern är högst inom länets nordligaste del, fjällbygden, där det uppgår till 1 840 kronor; härtill bör ytterligare läggas värdet av de särskilda förmånerna, som inom denna del av länet motsvarar icke mindre än 396 kronor per hektar av åkerarealen. Inom trakten omkring Siljan den s. k. mellanbygden, uppgår åkervärdet till 1 746 kronor per hektar jämte 169 kronor per hektar för de särskilda förmånerna, inom Bergslagen äro motsvarande medeltal 1 444 -f- 89 kronor och inom östra Dalarna 1 119 + 39 kronor. Sistnämnda område kan närmast jämföras med Gästrikland, där värdet per hektar åker utgör 1 138 kronor samt värdet av särskilda förmåner fördelat på åkerarealen 54 kronor per hektar, överensstämmelsen kan alltså i detta fall betecknas som mycket god. Gävleborgs län. Följande enhetsvärden, i kronor per hektar, ha fastställts till ledning för värdesättning av åker, tomt och trädgård samt såsom betesm a r k varaktigt använd åker (se tablå sid. 35). För fastigheter under 2 och över 100 hektar fastställdes inga enhetsvärden, då sådana ansågos vara utan gagn. Variationerna i enhetsvärdena mellan större och mindre fastigheter äro, såsom efterföljande tablå utvisar, mycket stora, varemot växlingarna mellan godhetsklasserna äro betydligt mindre än inom de flesta andra län.

35 Åkerareal, hektar 2— 5 5—10 10— 20 20— 30 30— 50 50—100

Klass I Mycket god

Klass II Medelgod

Klass I I I Mindre god

Klass IV Dålig

2 200 1450 1150 1050 950 850

2 000 1250 1050 950 850 750

1700 1100 950 850 750 650

1300 900 800 700 600 500

Till ledning för värdesättningen av obebyggd åker angåvos följande enhetsvärden: klass I 1 000 kronor, klass II 700 kronor, klass III 600 kronor och klass IV 400 kronor. Taxeringsvärdet för jordbruksfastigheterna å länets landsbygd har, om hänsyn tages till att Högbo och Sandvikens köping icke längre tillhöra landsbygden, ökats med 30 %. Av ökningen kommer dock den helt övervägande delen på värdet av skogsmark och växande skog, medan ökningen för det egentliga jordbruket icke når upp till 3 %. Åkerns värde per hektar har höjts med endast 8 kronor eller mindre än 3 % och utgör nu 1 123 kronor. Inom skilda delar av länet ha emellertid förändringarna i åkerjordens värde gått i helt olika riktning. Inom samtliga kommuner i Gästriklands östra och Ala tingslag samt i enstaka kommuner i övrigt har värdet undergått en sänkning, som varierar mellan 20 och 190 kronor per hektar. I de västra och norra delarna av länet åter har en i vissa fall betydande höjning genomförts av åkerns värde. Genom dessa förändringar har i stort sett en bättre överensstämmelse vunnits å ena sidan med de låga värdena i de södra grannlänen och å andra sidan med de höga taxeringsvärdena i angränsande kommuner i Kopparbergs, Jämtlands och Västernorrlands län. Västernorrlands län. Enligt den av statistiska centralbyrån verkställda undersökningen angående jordbruksfastigheternas saluvärden överstego för de under åren 1938—1944 försålda fastigheterna de erlagda köpeskillingarna med 33,2 % 1938 års taxeringsvärden. Häremot svarar en stegring om 29,3 % av jordbruksfastigheternas totala taxeringsvärde sedan år 1938. Till skillnad mot vad fallet var inom Gävleborgs län ha härtill bidragit icke endast skogsmarken och den växande skogen utan även inägoj orden. Dess värde har ökats med 21,5 % och värdet per hektar av åkerjorden har vuxit från 1 150 till 1 399 kronor per hektar eller med 21,7 %. Härtill kommer en ökning av särskilda förmåners värde från 52 till 85 kronor per hektar åker. Vid upprättande av enhetsvärden för uppskattning av åkerjorden tillämpades denna gång en ny, förenklad gruppering. Fastigheterna uppdelades på fyra storleksgrupper och inom var och en av dessa på fem värdeklasser med hänsyn till läge, bebyggelse och åkerjordens beskaffenhet. De sålunda fastställda enhetsvärdena äro, i kronor per hektar, följande.

36 Åkerareal, hektar 2—5 5—10 10—20 Över 20

Värdeklass I

II

III

IV

V

2 400 1700 1250 1100

2 000 1450 1100 950

1600 1200 900 800

1200 950 700 600

800 700 500 500

Växlingarna i enhetsvärdena i ovanstående tablå äro mellan de olika storleksgrupperna något mindre än i Gävleborgs län men mellan de särskilda värdeklasserna betydligt större än i nämnda län. För fastigheter med högst 2 hektar åker fastställdes denna gång icke heller i Västernorrlands län några särskilda enhetsvärden. Jämtlands län. I den av statistiska centralbyrån verkställda undersökningen angående under åren 1938—1944 försålda jordbruksfastigheters köpeskillingar och taxeringsvärden, lågo de förra värdena för Jämtlands län 40,2 % över de år 1938 åsatta taxeringsvärdena, vilket är åtskilligt mera än inom övriga norrländska län. Den senaste fastighetstaxeringen innebär för Jämtlands län en höjning av jordbruksfastigheternas totala taxeringsvärde med 29,i %. Åkerjordens värde per hektar har enligt beredningsämndernas förslag ökats från 1 100 kronor år 1938 till 1 297 kronor eller med 17,9 %. Vid enhetsvärdenas fastställande uppdelades länet, liksom vid de två närmast föregående fastighetstaxeringarna, i två delar, omfattande den ena J ä m t l a n d utom Hotagens och Frostvikens kommuner och den andra Härjedalen samt de två nämnda kommunerna i Jämtland. Enhetsvärdena för åkerjord, vilka beräknats för fastigheter med normalt byggnadsbestånd och medelgoda avsättningsförhållanden, voro för olika godhetsklasser och storleksgrupper följande. Fastigheternas åkerareal 2— 5 hektar 5—10 » Över 10 »

Jämtlandsdelen

Härjedalsdelen

Kl. I

Kl. II Kl. III

Kl. I

Kl. II Kl. III

1700 1300 1200

1300 1050 950

1500 1100 900

1100 900 700

900 700 600

700 600 500

Vid det möte inför landskamreraren, då ovanstående enhetsvärden fastställdes, uttalades vidare, att värdena efter omständigheterna kunde jämkas med högst 30 % uppåt eller nedåt och att, därest å en fastighet funnes särskilt goda åbyggnader, värdena ytterligare kunde höjas med skäligt belopp. Variationerna äro, som härav framgår, betydligt större mellan olika godhetsklasser än mellan de olika storleksgrupperna. Vid samma möte fastställdes även enhetsvärden för olika slag av äng inom olika godhetsklasser men utan differentiering för fastigheter av olika storlek.

37 De sakkunniga ha redan i sin preliminära redogörelse framhållit, att, i den m å n en jämförelse över huvud taget är möjlig, en mycket stor ojämnhet synes råda i avseende på åkerjordens värdesättning mellan Tännäs, Linseils och Lillhärdals kommuner i Jämtlands län och de därtill gränsande kommunerna Särna och Idre i Kopparbergs län. Västerbottens län. Vid beräkning av enhetsvärdena till ledning för taxeringsarbetet har man denna gång inom Västerbottens län utgått från värdet av åkerjorden i obebyggt skick och därtill lagt värdet å byggnaderna. Jordens värde har därvid graderats i fyra godhetsgrader efter sin beskaffenhet, hävd och läge och för de fyra klasserna har värdet å jorden angivits till resp. 1 000, 800, 600 och 400 kronor per hektar. Till dessa grundvärden har sedan lagts värdet å byggnaderna, varvid under förutsättning av normalt byggnadsbestånd följande genomsnittsvärden beräknats: å fastigheter med 2— 5 hektar åker » » » 5—10 » » » » » över 10 » »

3 500 kronor 5 000 » 6 500 »

Vid sammanräkning av värdet å jord och byggnader ha erhållits följande enhetsvärden i kronor per hektar. Åkerareal, hektar

Klass I

Klass II

Klass I I I

Klass IV

3-5 7-5 11-0

2 000 1670 1590

1800 1470 1390

1600 1 270 1 190

1400 1070 990

Det här tillämpade förfaringssättet för enhetsvärdenas beräkning innebär onekligen en rationell metod för avvägande av åkerjordens värde per hektar inom olika fastighetsgrupper. Med en riktig uppskattning av byggnadernas värde bör denna metod underlätta en värdesättning av de mindre jordbruksfastigheterna, som nära ansluter sig till värdet å jämförliga bostadsfastigheter. I Västerbottens och Norrbottens län har 1945 års fastighetstaxering medfört en starkare stegring av det egentliga jordbruksvärdet än av värdet å skogsmark och växande skog. För Västerbottens län uppgår ökningen av det egentliga jordbruksvärdet till icke mindre än 34,6 % emot 18,5 % i medeltal för rikets hela landsbygd. Värdet per hektar åker har samtidigt stigit från 1 010 till 1 302 kronor eller med 292 kronor per hektar (28,9 %). Höjningarna äro i vissa fall mycket stora; sålunda har Vilhelmina k o m m u n fått värdet per hektar av åkerjorden höjt från 850 till 1 650 kronor och Dorotea kommun från 1 210 till 1 800 kronor. Det framhölls redan i de sakkunnigas preliminära undersökning, att arealen av slåtteräng sedan år 1938 undergått en mycket stark minskning från 49 000 till 22 000 hektar och att även arealen av annan betesäng undergått

38 en betydlig minskning. Förändringarna äro ett uttryck för svårigheterna att särskilt i lappmarkssocknarna erhålla tillförlitliga arealuppgifter för de båda nämnda slagen av äng och att avgränsa dem gent emot andra ägoslag. Norrbottens län. Inom detta län innebär 1945 års fastighetstaxering en höjning av jordbruksfastigheternas hela taxeringsvärde sedan år 1938 med 28,7 %. Liksom för Västerbottens län är denna höjning större för det egentliga jordbruksvärdet (33,2 %) än för skogsmark (22,5 %) och för växande skog (23,9 % ) . Värdet per hektar åker har i genomsnitt för hela länet sedan år 1938 stegrats med 227 kronor eller 19,6 %. Härtill kommer en ökning av värdet av särskilda förmåner från 54 till 88 kronor per hektar åker. För jordbruksfastigheter med högst 2 hektar åker fastställdes inga enhetsvärden, utan skulle taxeringen ske från fall till fall med särskilt hänsynstagande till byggnadernas beskaffenhet och med iakttagande av att fastigheterna icke bleve lägre taxerade än likvärdig egendom, som taxeras såsom annan fastighet. För länets kustbygd fastställdes till ledning för taxeringen följande enhetsvärden för åkerjorden, i kronor per hektar, för olika storleksgrupper och godhetsklasser och under förutsättning av normalt byggnadsbestånd. Åkerareal, hektar 2—5 5—10 Över 10

Godhetsklass I

Godhetsklass II

Godhetsklass III

2 300 1900 1500

1800 1400 1000

1300 800 500

För de inre delarna av länet ansågs icke lämpligt att fastställa särskilda enhetsvärden. Det har under taxeringsarbetet visat sig svårt att tillämpa ovan angivna enhetsvärden, vilka allmänt ansetts för höga. Man har i stället som regel inriktat sig på en genomsnittlig värdenivå motsvarande 125 % av fastigheternas förkrigsvärde. Därvid hade fastigheter med mera avlägset läge eller med dåliga byggnader och fastigheter i den högsta storleksgruppcn i allmänhet åsatts lägre värde. Även värdesättningen av de olika slagen av ängsmark har vid denna liksom vid de föregående fastighetstaxeringarna varit förenad med vissa svårigheter. Gränsen mellan de olika slagen av äng liksom gentemot övrig m a r k är svår att draga, och redovisningen av ängsarealen har inom de olika beredningsdistrikten icke blivit likformig. På grund härav ha enligt uppgift de för ängen angivna enhetsvärdena icke kunnat vara till någon ledning vid taxeringen av ängsmark.

39 II. Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogsmark och växande skog. I kommunalskattelagen och skogsvärderingsinstruktionen angivna g r u n d e r för v ä r d e r i n g a v s k o g s m a r k o c h v ä x a n d e s k o g . De allmänna grunderna för uppskattning av skogsmark, växande skog och särskild förmån å skogsmarken äro angivna i punkt 4 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen. Där finnas sålunda grundläggande bestämmelser om vilken mark som ur produktionssynpunkt skall upptagas som skogsmark samt om skogsmarkens taxering genom bestämning av bonitet och rotvärde med angivet avdrag för förvaltningskostnader, bestämt till viss del av skogsmarkens bruttoavkastningsvärde. Vid 1928 års allmänna fastighetstaxering var detta avdrag en fjärdedel men höjdes vid taxeringarna åren 1933 och 1938 till en tredjedel av nämnda värde. Vid 1945 års taxering har avdraget justerats nedåt till tre tiondelar (för skyddsskogar och liknande upp till hälften liksom tidigare). För taxering av växande skog lämnas därjämte grundläggande bestämmelser om uppskattningen av relativa skogstillgången. För särskild förmån å skogsmarken meddelas regler i vad avser taxering av skogsbete, möjlighet till jakt, viss byggnad å skogsmark o. dyl. De skogliga taxeringsgrunderna ha närmare utvecklats i förordningen den 9 juni 1944 med instruktion för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktionen). I denna ha detalj bestämmelserna icke varit föremål för principiella justeringar. Avkastningsvärdena bestämmas liksom vid 1938 års taxering genom kapitalisering efter 4 %, och av de på så sätt erhållna 25 årsavkastningarna motsvara 4,5 skogsmarkens avkastningsvärde och 20,5 skogsvärdet vid normal skogstillgång. För uppskattningen av bonitet och rotvärde äro reglerna oförändrade, men för relativa skogstillgångens uppskattning innehåller den nya skogsvärderingsinstruktionen mera bindande föreskrifter än tidigare. Sålunda skall denna faktor för varje fastighet bedömas genom en uppskattning av befintligt virkesförråd och dettas förhållande till det normala virkesförråd, som bör finnas å skogsmark med den bonitet, som åsatts. De normala virkesförråden finnas angivna i tabell II till instruktionen. Förhållandet mellan befintligt och normalt virkesförråd benämnes relativt virkesförråd och angives i tiondelar. Siffran för relativa virkesförrådet skall även vara relativ skogstillgång, om skogen i övrigt beträffande ålders- och dimensionsfördelning kan betraktas som normal, eljest måste siffran på angivet sätt jämkas uppåt eller nedåt. Särskild föreskrift har lämnats om

att de för relativa skogstillgångens bestämning erforderliga uppgifterna skola införas i vederbörande taxeringslängd. Där skall sålunda för varje fastighet angivas virkesförrådet i genomsnitt i m3 per hektar, oavsett om detta konstaterats genom uppmätning eller endast bedömts, det på grund härav åsatta talet för relativa virkesförrådet, talet för relativa skogstillgången, samt, i de fall avvikelse skett från talet för relativa virkesförrådet vid bestämmande av relativa skogstillgången, skälet för avvikelsen. Dessa föreskrifter om förfarandet borde ha medfört, att bestämningen av relativa skogstillgången underlättats, samtidigt som den måst utföras med större omsorg. I skogsvärderingsinstruktionen lämnas även hänvisning till att för geografiska områden kunna tillämpas närmemetoder, som kunna leda till godtagbara värden utan att vidlyftiga detaljberäkningar behöva göras. Vidare hänvisas till jämförelse vid uppskattningen med typskogar, för vilka relativa skogstillgången bestämts genom detaljerade värdeberäkningar.

Vissa förberedande åtgärder för den skogliga taxeringen. Erfarenheter från 1938 års allmänna fastighetstaxering. Vid förarbetena till 1945 års taxering ha erfarenheterna från taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering i första hand utnyttjats. Resultaten av undersökningen om taxeringsutfallet 1938 kunna beträffande den skogliga taxeringen i korthet sammanfattas sålunda: Arealen skogsmark blev i flertalet län i stort sett mycket tillfredsställande uppskattad. En viss underskattning kunde fortfarande konstateras liksom en benägenhet att redovisa skogsmark som mindervärdig övrig mark. På så sätt uppkommen arealbrist föreföll väsentligen kunna lokaliseras till bondeskogarna. Skogsmarkens virkesproducerande förmåga (boniteten) blev i allmänhet likformigt uppskattad. Värdet per m* av den normala årliga virkesavkastningen (rotvärdet) blev i huvudsak tillfredsställande uppskattat, och tidigare märkbara olikformigheter mellan olika skogsägargrupper hade i allt väsentligt utjämnats. Relativa skogstillgången blev liksom vid tidigare taxeringar ganska allmänt underskattad, beroende till stor del på denna taxeringsfaktors svårbestämbara natur. Behovet av förbättrat underlag för taxeringen framstod klart beträffande relativa skogstillgången, som vid kommande taxering ansågs förtjäna särskild uppmärksamhet. Gemensamma förarbeten. Rörande vissa för den skogliga taxeringen viktiga förberedande åtgärder ha föreskrifter meddelats i 58 § taxeringsförordningen. Enligt dessa har domänstyrelsen under sommaren 1944 i samråd med statens skogsförsöks-

41 anstalt och skogsstyrelsen (tidigare skedde samråd med centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund) dels sammanställt uppgifter för län eller områden av län om den ungefärliga arealen skogsmark och övrig mark, skogsmarkens genomsnittliga bonitet samt virkesförrådets genomsnittliga storlek, åldersfördelning och trädslagsblandning, dels avgivit yttranden och förslag rörande sortimentssammansättning å den normala virkesavkastningen och däremot svarande omloppstider, bruttopriser samt avverkningsoch transportkostnader för olika sortiment till grund för beräkningar av rotvärden för den normala virkesavkastningen, relationstal för beräkning av verklig virkesmassa på bark i rått tillstånd m. m. Enligt särskilt uppdrag av Kungl. Maj :t verkställdes genom statens skogsförsöksanstalts försorg uppskattning av ett antal typskogar inom de 18 södra länen. Denna för taxeringen nya förberedande åtgärd har föranletts av skogsvärderingsinstruktionens anvisning om typskogar, från vilka sådana uppgifter om virkesförrådet och dess värdesättning kunde lämnas, som borde befordra taxeringen, särskilt av relativa skogstillgången. Genom exkursioner med taxeringsmännen till dessa typskogar under ledning av skogssakkunniga har en fördjupad allmän insikt i den skogliga taxeringen kunnat beredas dem, som ha att utföra taxeringsarbetet. Domänstyrelsens förslag till taxeringsgrunder har därefter utgjort underlag för diskussion mellan landskamrerarna och taxeringsintendenterna i riket samt ett antal skogssakkunniga vid förut nämnda möte i Stockholm den 25—29 september 1944. Domänstyrelsen hade bland annat framhållit, att frågan om åsättande av fastighetsbonitet borde upptagas till behandling vid mötet och hänvisade därvid till den utredning härom, som framlagts i samband med proposition till 1944 års riksdag om nya grunder för den skogliga fastighetstaxeringen. Nyare utredningar på detta område ha nämligen visat, att den faktiska virkesproduktionen per hektar för en viss idealbonitet inom landet avtager från söder mot norr, varför den för hela landet gemensamma regeln för omräkning från idealbonitet till fastighetsbonitet — som tidigare funnits anvisad — borde ersättas med regler för olika områden. Vid riksdagens behandling av taxeringsgrunderna gjorde bevillningsutskottet även ett uttalande om att tillräcklig hänsyn till klimatiska olikheter dittills icke tagits vid boniteringen. Vid mötet gjorde de skogssakkunniga ett principuttalande rörande grunderna för bestämmande av boniteten vid fastighetstaxering. Enligt detta ansågs landet böra indelas i tre områden med olika omräkningsregler. Inom det nordligaste, omfattande Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län utom Medelpads östra och västra domsagor samt Särna och Idre tingslag av Kopparbergs län, skulle den normala boniteten, Bn, och den ideala boniteten, Bi, bestämmas enligt omräkning Bn = 0,70 X Bi 0,20. Inom ett mellanområde, omfattande Medelpads östra och västra domsagor av Västernorrlands län, Kopparbergs län utom Särna och Idre tingslag, Gävleborgs län samt Norra Finnskoga, Dalby, Norra Ny, Södra Finnskoga och Nyskoga socknar av Värmlands län, skulle omräkning ske enligt regeln Bn

42 =s= 0,80 X Bi — 0,20. Inom söder därom belägna delar av landet skulle omräkningsregeln Bn = 0,85 X Bi tillämpas. Därigenom framkom en differentiering, som för de olika områdena ansågs giva ett bättre uttryck för skogsmarkens skiftande normala avkastningsförmåga än som tidigare erhållits genom liknande omräkning för hela landet enligt regeln Bn = 0,78 X Bi — 0,28. En särskild tabell för omvandling av förutvarande boniteter vid fastighetstaxering till normalboniteter enligt de sålunda överenskomna nya grunderna för boniteringen anvisades för tillämpning vid taxeringen. De ändrade boniteringsgrunderna innebära i stort för det nordligaste området en justering nedåt (för normalboniteter mellan 1,75 och 4,oo en sänkning med 0,25), för mellanområdet en justering uppåt för vanliga boniteter med 0,25 och för det södra området en större justering uppåt med 0,so—l,oo, den senare dock endast för de högsta boniteterna fr. o. m. 5,so. De skogssakkunniga lämnade därjämte vid mötet anvisning om hur rotvärdet bör j ä m k a s med hänsyn till bättre eller sämre bonitet än den genomsnittsbonitet, efter vilken den för länet gällande sortimentsklassammansättningen fastställts. Vidare angåvo de skogssakkunniga vissa normer vid j ä m k n i n g av talet för relativa virkesförrådet för erhållande av relativa skogstillgången i syfte att klargöra de sannolika gränser uppåt och nedåt, inom vilka en sådan jämkning bör ske. I övrigt anslöto sig de skogssakkunniga i allt väsentlig till domänstyrelsens förslagsgrunder. Dessa kunde, såsom av domänstyrelsen förutsatts, i mötets protokoll kompletteras med uppgifter rörande areal, bonitet och virkesförråd för grupper av kommuner i de 6 norra länen enligt bearbetning genom skogsförsöksanstalten av riksskogstaxeringens material. Därigenom ha erhållits avstämningsmöjligheter och medeltalsuppgifter för såväl skogsägargrupper som mindre områden, vilket för de 6 norra länen tjänat till god ledning vid taxeringen och utgjort en viss motsvarighet till typskogarna som jämförelseobjekt i de 18 södra länen. Mötets uttalanden hava för taxeringen haft särskild betydelse för nivåns avvägning och för taxeringens enhetlighet vid utformningen inom länsstyrelserna jämlikt 58 § taxeringsförordningen av hjälptabeller och särskilda anvisningar för taxeringsarbetet. Förarbeten inom länen. Jämlikt 58 och 59 §§ taxeringsförordningen skall å sammanträde inför länsstyrelsen fastställas hjälptabell och särskilda anvisningar för taxeringen. Vid tidigare fastighetstaxeringar har det visat sig, att ett omsorgsfullt utarbetande av mera detaljerade grunder inom varje län är av särskild betydelse för uppnående av ett gott taxeringsresultat. Vid granskning av de särskilda anvisningar, som meddelats inom länen, har framkommit, att de vid mötet i Stockholm överenskomna detalj grunderna i allt väsentligt följts och att anvisningarna utformats i så nära anslutning till mötets uttalanden, som de lokala förhållandena medgivit. Anvisningarnas officiella framläggande har genomgående skett på så sätt, att

43 deras plats och betydelse i taxeringsarbetet icke längre borde k u n n a missförstås eller underskattas. Med stöd av erfarenheterna från taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering hava i anvisningarna kunnat lämnas uppgifter på justeringar i arealredovisningen, boniteringen och i viss mån relativa skogstillgångens uppskattning. Inom åtskilliga län hava tidigare ojämnheter särskilt uppmärksammats i anvisningarna och behovet av justering framhållits antingen för vissa angivna kommuner eller som ett mera allmänt uttryckt önskemål. Därjämte finnas dock län, där föregående taxering i nämnda avseenden visat brister, men dessa icke ansetts behöva omnämnas i anvisningarna eller också berörts på sådant sätt, att någon inverkan på taxeringsresultatet knappast kan påräknas. I fråga om de i 58 § taxeringsförordningen omnämnda uppgifterna om medelbonitet och genomsnittligt rotvärde för varje kommun i länet äro anvisningarna icke likformiga. Bonitetsuppgifter hava meddelats inom flertalet län. Inom de nordligaste länen ersättas rotvärdesmedeltalen av uppgifter, avseende skilda flottledsdistrikt. För åtskilliga län söder därom lämnas kommunmedeltal för rotvärdet, medan anvisningarna inom vissa län, såsom Älvsborgs, Hallands, Kristianstads och Malmöhus län icke angiva sådana medeltal. Inom det förstnämnda länet anvisas dock som stöd för rotvärdessättningen en indelning av hela länet i priszoner alltefter växlande avsättningsförhållanden, medan de tre sistnämnda länens anvisningar endast giva en mera allmän uppfattning om rot värdesnivån inom länen ifråga. De sakkunniga hålla före, att även inom de här nämnda länen kommunmedeltal för rotvärdet bort kunna av de skogssakkunniga föreslås till gagn för en mera likformig taxering. De möjligheter till en bättre uppskattning av relativa skogstillgången gentemot 1938 års taxering, som föreligga för de sex norra länen främst genom den ledning, som den nya riksskogstaxeringen ger för bedömning av relativt virkesförråd, ha väl uppmärksammats i länsanvisningarna. Den motsvarande betydelse, som de förut nämnda typskogarna ha för de 18 södra länen, har i flertalet fall understrukits i respektive anvisningar. I några fall ha dock typskogarna icke omnämnts. Anvisningarna till årets fastighetstaxering skilja sig från 1938 års anvisningar främst däri, att resultaten från det centrala förarbetet och nyvunna erfarenheter om skogarnas tillstånd och beskaffenhet bättre kommit till uttryck. Även om desamma, som nämnt, för vissa län ännu ej blivit fullständiga, böra de i stort sett ha bidragit till förbättrat taxeringsresultat i olika avseenden.

4—492796

44 Undersökningsmaterialet och dess bearbetning. Gruppering av materialet. För undersökning av den skogliga taxeringen har material erhållits från de i 65 § punkt d) och 73 § första stycket taxeringsförordningen föreskrivna taxeringslängderna, som skola föras av fastighetstaxerings- och fastighetsprövningsnämnderna. Endast för ett fåtal kommuner ha i taxeringslängderna saknats uppgifter om de skogliga värdefaktorerna, som i dessa fall hämtats från deklarationerna, där de funnits angivna. Vid undersökningen ha sålunda icke kunnat registreras de ändringar i fastighetsprövningsnämndernas taxeringar, som efter besvär eventuellt vidtagits av kammarrätten. Primärmaterialet i taxeringslängderna ha varit deras uppgifter för varje taxeringsenhet om areal skogsmark och övrig mark, i jordbruksvärdet ingående värde å skogsmark, skogsvärde, bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång. I första hand ha dessa uppgifter behövt sammanställas för varje kommun, så att jämförelser kunnat göras mellan kommunerna i fråga om jämnheten och likformigheten i taxeringen. Vid liknande undersökning av taxeringsutfallet år 1938 sammanställdes sedan kommunresultaten för taxeringsdistrikt på landsbygden i regel omfattande flera kommuner och väl lämpade som jämförelseområden i fråga om resultaten av fastighetstaxeringsnämndernas arbete. Vid nu föreliggande undersökning ha sådana sammanställningar för taxeringsdistrikt icke .ansetts behövliga. Inom de sex norra länen har riksskogstaxeringens material bearbetats med uppdelning på vissa områden inom länen, omfattande ett eller flera taxeringsdistrikt. Sammanställningar för jämförelse och avstämning, särskilt beträffande arealer och medelbonitet, ha verkställts för dessa områden. I övrigt ha kommunresultaten sammanställts för län eller länsdelar, varigenom jämförelser kunnat göras i fråga om fastighetsprövningsnämndernas taxering inom större områden, för vilka avstämningsmöjligheter i viktiga avseenden föreligga. Utöver nu nämnda gruppering av materialet å kommuner eller större områden har liksom vid tidigare undersökningar av taxeringsutfallet en gruppering skett av taxeringsenheterna efter skogsägargrupper. Vid den nya, kontinuerligt pågående riksskogstaxeringen sker en motsvarande uppdelning, varigenom en alltmer förbättrad avstämning av slutresultaten är möjlig att genomföra för de skogsägarkategorier, som av olika anledningar ansetts böra särskiljas. Skogsägarnas olika inriktning med hänsyn till hushållningen med skogstillgångarna, särskilt under tidigare skeden, då skogsindustriernas snabba utbyggnad krävt stora uttag av råvara från skogen, har skapat för relativt lång tid framåt bestående skiljaktigheter i fråga om skogarnas tillstånd och framtida avkastningsmöjligheter. Närmast med hänsyn till behovet av skogliga åtgärder på marken, tillhörande olika skogsägarkategorier, har materialet vid riksskogstaxeringen insamlats och bearbetats även med särskiljande av olika skogsägare. Därvid har valts följande indelning i skogsägargrupper:

45 Allmänna skogar. Kronoskogar ( = statsskogar) övriga skogar av allmän natur Enskilda skogar. Aktiebolags skogar Övriga enskilda skogar Storleksindelning av övriga enskilda skogar har vid riksskogstaxeringen genomförts för södra Sverige med åtskillnad på fastigheter med större resp. mindre areal skogsmark än 200 hektar. Den sålunda valda indelningsgrunden överensstämmer i princip och i fråga om huvudgrupperna med den, som av de sakkunniga använts vid undersökning av taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering. Denna senare indelningsgrund h a r av kontinuitetsskäl även nu ansetts böra tillämpas. Materialet har sålunda indelats med avseende å följande olika skogsägargrupper : Allmänna skogar. I. Statsskogar. a. kronoparker m. fl. b. kronoöverioppsmarker II. Ecklesiastika skogar. III. Övriga skogar av allmän natur. Enskilda skogar. I. Aktiebolags skogar. II. övriga enskilda skogar, omfattande a) 0 hektar skogsmark b) 0,oi— 9,9 » » c) 10— 24,9 d) 25— 49,9 » » e) 50— 99,9 » » f) 100—199,9 » g) 200—399,9 » h) 400—

»

»

De för denna undersökning bestämda skogsägargrupperna omfatta följande slag av skogar: Gruppen statsskogar omfattar kronoparker, statens utarrenderade jordbruksdomäners skogar, statens flygsandsfält, kronolägenheter, civila boställens skogar, kronoöverioppsmarker och oavmätta kronomarker eller med andra ord staten tillhöriga skogar, vilka stå under domänverkets förvaltning och vars avkastning tillföres domänfonden. Uppdelning har gjorts beträffande kronoparker m. fl., som omfatta de väsentliga kronoskogarna samt kronoöverioppsmarker. I denna grupp ingå kronoöverloppsmarkerna och oavmätta kronomarker, som förekomma i huvudsak endast inom Norrbottens och Västerbottens län och redovisats särskilt därför, att dessa skogar

46 äro belägna närmast fjällen, vilket vid taxeringen bort framträda genom särskilt låga såväl boniteter som rotvärden. Gruppen ecklesiastika skogar omfattar kyrkofondens, biskopslöneregleringsfondens och övriga ecklesiastika skogar. Gruppen övriga skogar av allmän natur omfattar statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar, renbetesfjällens skogar, härads- och sockenallmänningar, allmänna inrättningars och stiftelsers skogar, städers skogar, i den m å n de äro belägna inom landskommun, skogar under skogssällskapets förvaltning, k o m m u n e r s skogar, kronohemman med upplåten åborätt, m. fL Vissa staten tillhöriga skogar av relativt liten omfattning, vilka förvaltas av annan myndighet än domänverket, såsom vattenfallsstyrelsen, arméförvaltningen m. fl., ingå bland övriga skogar av allmän natur. Gruppen aktiebolagsskogar omfattar skogar tillhöriga aktiebolag. Vid bearbetningen av materialet har eftersträvats att till gruppen hänföra endast sådana skogar, som tillhöra aktiebolag (alltså bolag ställt på aktier och ej enkla bolag). Detta har ansetts hava betydelse av den anledningen, att det skogsinnehav, som en gång inordnats i denna kategori, torde undergå jämförelsevis obetydliga förändringar från en taxeringsperiod till en annan. Gruppen övriga enskilda skogar omfattar fideikommisskogar, godsens och herresätens skogar, bondehemmanens skogar, skogar tillhöriga bolag, som ej ha karaktär av aktiebolag, samt s. k. kronohemman och krononybyggen i Norrbottens och Västerbottens län. I den följande redogörelsen har gruppbenämningen, i viss mån oegentligt, ansetts kunna förkortas till bondeskogar. Den minsta storleksgruppen med skogsmarksinnehav av 0,oi—10 hektar beräknas endast äga skog till husbehov. Då det inom de fyra nordligaste länen åtgår större areal för att tillgodose husbehovet av virke, har i dessa län liksom vid 1938 års undersökning de båda minsta grupperna sammanslagits till en grupp om 0,oi—24,9 hektar skogsmark. Det bör alltså beaktas, att vid sammandrag för riket i dess helhet minsta gruppen övriga enskilda skogar kommer att omfatta 0,oi—24,9 hektar skogsmark, alldenstund denna indelningsgrund tillämpats i de fyra nordligaste länen. Vid tidigare undersökningar av 1928 och 1933 års taxeringsutfall tillämpades något avvikande indelning av materialet i skogsägargrupper. I dessa avseenden få de saidkunniga hänvisa till framställningen å s. 27 och 28 i redogörelsen för undersökningen av taxeringsutfallet år 1938 (statens offentliga utredningar 1943: 23). Använda metoder m. m. vid bearbetning av materialet. I fastighetstaxeringslängderna ha först införts de ändringar, som skett i fastighetsprövningsnämnderna, och därefter ha de skilda taxeringsenheterna grupperats på förutnämnda skogsägargrupper. Vid storleksgrupperingen av övriga enskilda skogar ha uppmärksammats de fall, då flera

47 taxeringsenheter inom en och samma k o m m u n tillhöra samma ägare, och dessa ha då hänförts till den storleksgrupp, som betingats av taxeringsenheternas sammanlagda skogsmarksareal. För varje särskild skogsägargrupp har därefter summering skett beträffande areal skogsmark och övrig mark, värdet av skogsmark och växande skog samt antal taxeringsenheter. I samband härmed har för varje särskild taxeringsenhet antecknats bonitet och rotvärde. Dessa summeringar och anteckningar ha gjorts kommunvis för hela landet. Före summeringen av taxeringslängdernas arealuppgifter ha dessa avrundats till närmast liggande hela hektar, varvid halva hektar omväxlande höjts och sänkts. Såsom kontroll på summeringen av arealer och värden ha slutsummorna för varje k o m m u n avstämts mot summeringslängden för vederbörande kommun. Uppgifterna från nu nämnda förberedande arbeten ha sammanförts å en arbetsblankett för vidare bearbetning. P å blanketten ha sålunda för olika skogsägargrupper framkommit uppgifter om areal skogsmark, övrig mark och dessa arealers summa, övrig m a r k i procent av nämnda summa, värdet av skogsmark och växande skog samt dessa värdens summa totalt och per hektar, relativ skogstillgång, medelbonitet, medelrotvärde samt antal taxeringsenheter. Å arbetsblanketten ha dessutom insatts erforderliga hjälpkolumner för beräkningars utförande. F r å n värdena för skogsmark och växande skog ha respektive medelvärden per hektar uträknats genom division med antalet hektar skogsmark. I enstaka fall, där fastigheterna inom en skogsägargrupp eller k o m m u n varit åsatta samma bonitet och rotvärde samt där uppenbara avrundningsfel framkommit i värdena på grund av synnerligen liten skogsmarksareal, ha medelvärdena för skogsmark och växande skog uträknats efter de värdebestämmande faktorerna bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång. Hektarvärdena för skogsmarken i de lägsta storleksgrupperna av övriga enskilda skogar äro emellertid stundom mer eller mindre avvikande från verkliga förhållandet, enär avrundningarna i markvärdet här spela sin största roll. Mindre enheter med onaturliga markvärden ha hänförts till övrig m a r k och värdena ha således icke medtagits i sammanställningen. Sådana enheter förekomma endast i södra Sverige och i liten utsträckning. Markvärdet å dessa kan icke ha uträknats efter markens produktionsförmåga, utan säkerligen har tomt- eller industrivärde här legat till grund för uppskattningen, fastän dylikt värde icke redovisats. En del av dessa enheter synas rätteligen ha bort överföras till annan fastighet. Medelboniteten och medelrotvärdet (i det följande förkortat till boniteten och rotvärdet) ha uträknats på följande, i princip likartade sätt. För minsta gruppen av övriga enskilda skogar har medeltalet uträknats genom summering av de skilda taxeringsenheternas talvärden och division av summan med antalet taxeringsenheter. I alla övriga fall hava medeltalet för de olika skogsägargrupperna uträknats genom vägning med taxeringsenheternas skogsmarksarealer. Medeltalen för kommunerna hava erhållits genom vägning med de skilda skogsägargruppernas arealer.

48 Det sålunda använda beräkningssättet har använts även vid tidigare undersökningar utom i fråga om rotvärdet vid 1928 års taxering, då detsamma beräknades genom vägning med såväl skogsmarksareal som bonitet. Medelrotvärdet blev på så sätt ett uttryck för rotvärdet å den normala virkesavkastningen å skogsmark med genomsnittlig värdeproduktion. Om medelrotvärdet, som därefter skett, bestämmes enbart efter vägning med taxeringsenheternas skogsmarksarealer, erhålles ett uttryck för rotvärdet vid skogsmarkens genomsnittliga avsättningsläge. Resultatet av de olika beräkningssätten blir för de jämförelseområden, kommuner och län, som i undersökningen huvudsakligen komma i fråga, praktiskt taget detsamma. För vissa större jämförelseområden, såsom de nordligaste länen, landsdelar och hela riket, är spridningen större beträffande såväl rotvärdet som bonitet och härtill kommer, att de bättre boniteterna i regel ligga i gynnsammare avsättningslägen och således få högre rotvärden. Vid medeltalsberäkning med vägning mot såväl areal som bonitet för sådana områden erhålles oftast högre medelrotvärde än då vägning endast sker mot arealen. För sådana fall äro medelrotvärdena vid 1928 års taxering icke direkt jämförbara med medelrotvärdena vid senare taxeringar. I princip anses det nu tillämpade beräkningssättet för rotvärdet bäst överenstämma med de värderingsgrunder, som vid fastighetstaxering äro i praktisk tillämpning. Som följd av medelrotvärdets bestämmande på angivet sätt kan detsamma icke sammanställas med medelboniteten för samma område för erhållande av områdets genomsnittliga skogsmarksvärde. Sistnämnda värde såsom uttryck för såväl bonitet som rotvärde, d. v. s. för skogsmarkens värdeproducerande förmåga torde emellertid genom medelrotvärdets beräkning, på sätt som skett, ha fått ökad betydelse vid jämförelser taxeringsområden emellan. I princip har därmed också uppmärksamheten fästs på vikten av att inom ramen för de möjligheter taxeringsförfarandet kan erbjuda, utföra värdesättningen så att det genomsnittliga markvärdet — vid växlande boniteter och rotvärden — ger ett riktigt uttryck för skogsmarkens värdeproducerande förmåga, vilket är grunden för ett rätt taxeringsvärde. Medeltalen för relativa skogstillgången har beräknats i princip på samma sätt som vid tidigare undersökningar, d. v. s. med utgångspunkt från följ ande: 7 skogsvärdet = 20,5 X rotvärdet X boniteten X VT» X relativa skogstillgången och 7 markvärdet = 4,5 X rotvärdet X boniteten X JK Om ekvationerna lösas med avseende på relativa skogstillgången erhålles: , ., , ..,, » skogsvärdet X 0,2195 2 relativa skogstillgangen = ^—•• -, . markvärdet I de få fall, då markvärdet varit uppenbart missvisande, har till grund för relativa skogstillgångens beräknande lagts ett markvärde, som uträknats efter de förefintliga värdefaktorerna.

49 Efter bearbetning av resultaten för kommun ha dessa genomgående intagits i sammandrag för län. Därvid ha areal- och värdesummorna m. fl. tillhörande samma skogsägargrupp inom kommun sammanförts. Medelvärden ha därefter uträknats på sätt som ovan angivits rörande medelvärdenas uträknande kommunvis. Samtliga boniteter och rotvärden per m 3 ha erhållits genom vägning med respektive skogsmarksarealer. På enahanda sätt ha sammandrag upprättats över landsdelar och riket i dess helhet, ävenså för vissa områden inom län, vilka i ett eller annat avseende kunnat vara av intresse. Uppgifter o c h j ä m f ö r e l s e r a n g å e n d e den s k o g l i g a t a x e r i n g e n s h u v u d s a k l i g a resultat. Ur taxeringsutfallet i fråga om skogsmark och växande skog redovisas här först de huvudsakliga resultaten, jämförda med motsvarande uppgifter från 1928, 1933 och 1938 års allmänna fastighetstaxeringar samt med senaste uppgifter från riksskogstaxeringen. Genom en sådan överblick erhålles en bakgrund till de redogörelser för varje län, som därefter lämnas om granskningen av den skogliga taxeringen. Arealredovisningen. För de skilda länen och de områden av län, som särskilts vid bearbetningen, ha arealuppgifter från 1945 års fastighetstaxering i tabell 8 sammanställts med motsvarande, senaste uppgifter från riksskogstaxeringen. Vid denna sammanställning ha de vid fastighetstaxeringen redovisade arealerna för jordbruksfastighet på landsbygden ökats med dels städernas arealer enligt 1944 års jordbruksräknings uppgifter, dels de arealer, som upptagits i skattefria längden (nationalparker, huvudsakligen övrig m a r k ) . På så sätt erhålles likväl ej full motsvarighet vid arealjämförelsen, beroende på att riksskogstaxeringen omfattar även sådana mindre områden skogsmark och övrig mark, som vid fastighetstaxeringen äro taxerade såsom annan fastighet. För denna principiella skiljaktighet i arealredovisningen, som är av oväsentlig betydelse vid avstämningen av resultaten, har korrektion ej kunnat göras. Den vid 1945 års fastighetstaxering redovisade skogsmarksarealen för hela rikets landsbygd utgjorde 22 084 217 hektar. Denna har enligt vad nyss sagts ökats med 205 583 hektar, så att i tabell 8 sammanlagt 22 289 800 hektar jämförts med riksskogstaxeringens senaste totalareal skogsmark, 22 899 200 hektar. Tidigare — vid 1938 års taxering — redovisades enligt riksskogstaxeringen 23 141 800 hektar skogsmark. Den nya, lägre arealuppgiften beror huvudsakligen på att fjällskog av lägsta bonitet numera icke ansetts böra redovisas såsom egentlig skogsmark utan bland övrig mark. Fastighetstaxeringens underskott i förhållande till den nya arealuppgiften för skogsmarken utgör 609 400 hektar eller 2,7 %. På grund av justeringen av riksskogstaxeringens skogsmarksareal är en direkt jämförelse med föregående fastighetstaxeringars arealunderskott — 3,4 % år 1938, 3,8 % år 1933 och 6,o % år 1928 — icke möjlig. Liksom vid dessa taxeringar lokali-

50 R e d o v i s n i n g av l a n d s b y g d e n s s k o g s m a r k s a r e a l e n l i g t 1933, 1938 o c h 1945 års fastighetstaxeringar. Arealens förändring

Areal skogsmark år Län o. länsdelar

1933-1938 1938-1945 Hektar

He k t a r Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna—Idre Område I » II » III » IV Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalslands Västergötland Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra » Öland Göteborgs och Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Bikets landsbygd

3 825 669

3 849 138

3 790 443

2 129 071 1 696 598

2 138 318 1 710 820

2 077 557 1 712 886

3 130 908

3 127 137

3 130 352

+ 23 469 + 9 247 + 14 222 — 3 771

1 927 238 1 203 670

1 911 918 1 215 219

1 905 217 1 225 135

— 15 320 + 11549

2 607 841

2 602 882

2 580 024

—

1 896 632 706 250

1 894 647 685 377

1 830 484

1 829 837

1 821 022

1 268 378 562 106

1 274 586 555 251

1 264 827 556 195

+ 66 208 855

1 385 585

1 384 366

1 372 818

1 093 600 291 985

1 090 811 293 555

1 084 657 288 161

2 789 1570

1 973 406

1 993 358

1 971 971

257 070

260 174

227 575 452 035 327 407 636 788 328 166

1 248 588 531 004 363 910 279 203 396 531 330 401 553 879 132 214 321 267 631 404

1248 025 531 763 366 533 282 168 393 866 328 187 555 013 129 674 329 670 649 503

1 236 211 494149 357 930 282 248 383 304 327 931 551 822 130 023 331 956 641 013

193 213 438 191

198 154 451 349

197 075 443 938

602 787 528 297 662 216

610 826 543 104 663 893

618 532 545 495 658 347

360 074 288128 14 014

360 022 288 610 15 261

359 524 281 606 17 217

149 708 206 800 178 904 242 714 65 760 12 780 487 5 123 043 4 275 950 22 179 480

154 876 210 246 176 542 245 436 65 426 12 793 360 5 143 900 4 334 209

164 347 209 694 175 974 244 438 64173 12 694 659 5 053 744 4 335 814

22 271 469

22 084 217

+

4 959

+

+ 19 952 + 3 104

563 759 2 623 2 965 2 665 2 214 + 1134 2 540 8 403 +• 18 099 + 4941 + 13 158 + 8 039 + 14 807 + 1677

+

—

52 482 1 247

+

ll 814 37 614 8 603 80 10 562 256 3191 349 2 286 8 490 1 079 7 411

7 706 2 391 5 546 498 7 004 1 956

9 471 5168 552 3 446 568 2 362 998 2 722 1253 — 334 98 701 + 12 873 90156 + 20 857 -I'- 1605 + 58 259 187 252 + 91 989

51 seras det kvarstående arealunderskottet för skogsmarken i allt väsentligt till Norrland och där till de områden av inre, övre Norrland, där de största svårigheterna för en tillförlitlig arealredovisning föreligga. Arealen övrig mark på landsbygden enligt 1945 års fastighetstaxering, 12 305 225 hektar jämte tillägg, som ovan nämnts, av 519 275 hektar, sammanlagt 12 824 500 hektar, överstiger riksskogstaxeringens senaste uppgift, 12 641400 hektar med 183 100 hektar eller 1,4 %, medan överskottet år 1938 endast var 18 859 hektar och dessförinnan, vid 1933 och 1938 års taxeringar underskott förelåg med 59 381 hektar resp. 1 648 100 hektar. Totalarealen skogsmark och övrig m a r k enligt 1945 års fastighetstaxering, 35 114 300 hektar understiger riksskogstaxeringens motsvarande totalareal, 35 540 600 hektar med 426 300 hektar eller 1,2 %, vilket är den bästa summariska överensstämmelse, som hittills uppnåtts. För utfallet inom de olika länen hänvisas till förutnämnda tabell 8 och till texttabell å s. 52. I länsredogörelserna ha dessutom kommentarer gjorts i fråga om avvikelser i arealredovisningen i den mån så ansetts erforderligt. Skogsmarksvärdet. Vid 1945 års taxering har skogsmarken i rikets landsbygd åsatts ett värde av 697 218 100 kronor mot vid 1938 års taxering 479 623 400 kronor. Ökningen är icke mindre än 217 594 700 kronor eller 45,4 %. Beträffande skogsmarksvärdet per hektar vid de olika taxeringarna har sammanställning gjorts i tabell å s. 55. Från 1928, då hektarvärdet för hela riket var 23,6 kronor, har det sänkts år 1933 till 18,6 kronor men därefter höjts år 1938 till 21,5 kronor och år 1945 till 31,6 kronor. Vid bedömning av det erhållna skogsmarksvärdet per hektar, vilket sedan 1938 stigit med 47 % och i och för sig bör vara en användbar mätare på den skogliga taxeringsnivån, bör beaktas om och i vad mån resultatet påverkats av ändrade värderingsgrunder eller av inträffade ändringar i virkespriserna, som dock ytterst bestämma de skogliga värdena. Hektarvärdet som multipel av bonitet och rotvärde har sålunda påverkats av att avdraget för förvaltningskostnader sänkts från 1/3 till 30 procent, vilket betytt en allmän höjning av värdet med 5 %. Därjämte ha grunderna för boniteringen, såsom förut nämnts, under förarbetena justerats genom Stockholmsmötets anvisningar, varigenom en motsvarande uppvärdering skett, som k a n uppskattas till inemot 10 % för hela riket. I övrigt är emellertid stegringen i skogsmarksvärdet att hänföra till höjda virkespriser. Med hänsyn till den ojämna prisutvecklingen under åren före taxeringen har rotvärdet bestämts på grundval av priserna under en tioårsperiod, 1932—1941, i stället för femårsmedeltal såsom vid tidigare taxeringar. Detta har verkat i utjämnande riktning, så att krigskonjunkturens relativt höga virkespriser icke tillåtits få alltför stor vikt vid värdesättningen. Den resulterande rotvärdesstegringen är likväl den faktor, som mest bidragit till det kraftigt stegrade skogsmarksvärdet. I de nordligaste länen, där de justerade boniteringsgrunderna icke nämnvärt påverkat värdesättningen, ligga hektarvärdenas höjningar mellan 20 och 30 %. Vid full samverkan av de höjande faktorerna har den relativt

52 J ä m f ö r e l s e m e l l a n a r e a l e n s k o g s m a r k o c h ö v r i g m a r k e n l i g t 1945 å r s a l l m ä n n a f a s t i g h e t s t a x e r i n g , k o m p l e t t e r a d enligt n o t f ö r tab. 8. o c h e n l i g t r i k s s k o g s t a x e r i n g e n . Överskott + eller underskott Skogsmark

Län och länsdelar

Övrig mark

Summa

hektar

/o

hektar

Norrbottens

— 226 400

— o

— 208100

— 434 500

lappmarken kustlandet

— 202 200 — 24 200

— 8 — 1

— 250 300 + 42 200

— 452 500 18 000

Västerbottens

—

94 600

lappmarken kustlandet

— —

71300 23 300

— 3 — 1

—

95 900

-3

Jämtlands Jämtland Härjedalen

— 114 800 + 18 900

Västernorrlands

—

75 300

Ångermanland Medelpad

— —

64 400 10 900

Gävleborgs

— 5

+ 2 — 3

+ 5 + 149 000 + 7 + 117 000 + 6 + 32 000 + 8 + 81800 + 4 125 200 + 9 43 400 — 6 49 700 + 15

18 500

— 1 — 1

13 600 4 900

Kopparbergs Särna—Idre Område I »> II » III » IV Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs

—

49 500

— — + —

200 7 600 1 500 35 800 7 400

2 — o

Göteborgs och Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Hela riket 1

— i

+o

+ 21300 + 1 + 10 800 + 2 + 8 000 + 2 + 10100 + 3 16 000 9100 8 000 5 200 24 700 11300

-4 —2 +1 -3

3 400 7 900

— l — i

+ + 18 800 + 23 600 400

600 + 1800 + 500 12100 + 1600 — 517 800 — 24400 — 67 200 — 609 400

25 600

+ 8 + 8 + 8

—1

20 300 5 300

Norra delen Södra » Öland

10 400 24 500 17 200 8 400

25 600

34 400 32 800 42 000

+ 19 + 3

— —

Jönköpings Kronobergs Kalmar

+ 400 + 54 + 458 700 + 700

47 200 2 500

—

Dalsland Västergötland

hektar

— 4 — 1

Hälsingland Gästrikland

+

/o

— 6

—1 — 5

—5 +6 + 5 + 9 — 2

— 0

+o +0 —4 +2 — 3

—0 —1

+

15 800 — 2 2 500 + i 8 200 3 400 8 000 1 300

— — —

65 300

+

7 2 7

+ 3

19 300 — 7 12 600 — 10 1500 — 2 4 200 + 10 9100 + 8 7 600 + 12 8 900 — 8 6 300 — 9 9 500 + 14 20 400 + 10

+ + + 7 100 + 10 + 13 300 + 10 + 40 000 + 28 + 22 500 + 17 + ^000 + 4 - 18 600 — 22 — 18 900 — 34 + 1 43 500

— 3 900 — 2 + 10100 + 13 + 8 600 + 45 + 17 600 + 39 + 4 900 + 74 + 90 900 + 0 28 300 — 2 120 500 + 10 183 100

6 700 400

+ 1

Biksskogstaxeringen har ej medtagit någon övrig mark på Öland

2 300 15 800 1 900 43 800 6 100

+ 2 000 1800 + 6 500 + 14 300

+ + + +

6 900 1500 900 11500 15 200 9100 3 700 5 400

5 600 - 10 300 + 1 4 8 000 + 200 + 4 700 + 1 4 3 100

+ 11900 + 9100 + 5 500 + 6 500 — 426 900 — 52 700 + 53 300 — 426 300

53 största stegringen i dessa värden uppkommit i Svealandslänen med i genomsnitt 67 %, medan stegringen i Götalandslänen blivit i genomsnitt 44 %. Skogsvärdet. För rikets landsbygd har skogsvärdet vid 1945 års taxering uppskattats till 2 428 635 400 kronor mot 1584 351 800 kronor vid 1938 års taxering. Ökningen utgör sålunda 844 283 600 kronor eller 53,3 %. Skogsvärdena per hektar vid de olika taxeringarna ha sammanställts i tabell å s. 56. Riksmedeltalet per hektar, som år 1928 var 72 kronor, sjönk år 1933 till 61 kronor, höjdes år 1938 till 71 kronor och år 1945 ytterligare till 110 kronor. De tidigare nämnda faktorer, som förorsakat höjningen av skogsmarksvärdet, äro även bestämmande för skogsvärdet, som dessutom påverkas av relativa skogstillgångens förändringar. Den större höjningen av skogsvärdet med 53,3 % jämfört med 45,4 % för skogsmarksvärdet beror alltså på en fortsatt förhöjning i flertalet län av relativa skogstillgången även vid 1945 års taxering. Skogsvärdet per hektar utvisar, liksom skogsmarksvärdet, den minsta stegringen i Norrland med i genomsnitt 36 %, varvid i Västerbottens län endast 15 % och i Norrbottens län 25 %. Dessa låga siffror återspegla den minskning i virkesförråden genom hårda avverkningar, som registrerats genom riksskogstaxeringen och som påverkat relativa skogstillgången i dessa län. För Svealand är stegringen störst och i genomsnitt 74 %. Inom Götaland, där stegringen i genomsnitt blivit 54 % synes den vara relativt låg i Jönköpings län med endast 36 %. Boniteten. För hela rikets landsbygd har boniteten vid 1945 års taxering uppskattats till i genomsnitt 2,47 mot 2,23 vid 1938 års taxering. Denna stora höjning med 0,24 enheter eller 11 % beror väsentligen på de nya grunder för omräkning av idealbonitet till fastighetstaxeringsbonitet, som enligt Stockholmsmötets anvisningar kommit i tillämpning. Dessa nya omräkningsgrunder, som motiverats av att den faktiska, normala virkesproduktionen vid en viss idealbonitet visar ökning från norr till söder, h a ävten medfört en bättre differentiering i boniteringen. För Norrland har bonitetsmedeltalet sålunda höjts från 1,73 till 1,80 eller med endast 4 %, medan bonitetstalet för Svealand höjts från 2,66 till 3,n eller med 17 % och för Götaland från 3,18 till 3,70 eller med 16 %. Bonitetshöjningarna i Svealand och Götaland motsvara genomsnittligt två hela bonitetsklasser. Liksom vid tidigare taxeringar ha även förekommit justeringar av lokala olikformigheter i boniteringen, vilka dock icke varit av den storleksordning, att de nämnvärt ha påverkat resultaten. De största höjningarna av boniteten Jia skett i Örebro, Uppsala, Stockholms och Skaraborgs län. För Västerbottens och Jämtlands län har bonitetsmedeltalet något sänkts. I övrigt hänvisas i fråga om delresultaten till tabell å s. 57. Rotvärdet. Det för rikets landsbygd utvägda medelrotvärdet har vid 1945 års taxering blivit 3,55 kronor mot 2,85 kronor år 1938, vilket innebär en höjning av 0,70 kronor eller 25 %. Såsom nämnts i redogörelsen för skogs-

54 marksvärdet, har 1945 års taxeringsnivå, vad skogen beträffar, i väsentlig grad påverkats av de stigande virkespriserna under de första krigsåren, d. v. s. senare delen av tioårsperioden 1932—1941, vars prismedeltal legat till grund för rotvärdesättningen. På grund av virkesmarknadens utveckling i mellersta och södra Sverige, där prissättningen för virket sker vid bilväg och priserna visat tendens till allt större utjämning, förete rotvärdesmedeltalen vid 1945 års taxering större jämnhet än tidigare. För områden med relativt låga rotvärden år 1938 har därför stegringen år 1945 varit större än för områden, där virkespriserna redan tidigare av olika anledningar varit förhållandevis goda. I stort återspeglas detta i resultaten för Svealand, där rotvärdet höjts med 36 %, medan för Götaland höjningen stannat vid 17 %. Som mycket måttliga få betecknas de höjningar, som skett av rotvärdena i Hallands och Jönköpings län med 8 resp. 10 %. För rotvärdesutfallet i övrigt hänvisas till tabell å s. 58 med jämförande uppgifter från 1933 och 1938 års taxeringar. Motsvarande rotvärden vid 1928 års taxering ha icke återgivits i tabellen beroende på att dessa av bearbetningstekniska skäl icke äro direkt jämförbara. Relativa skogstillgången. Vid 1945 års taxering har siffran för relativa skogstillgången i genomsnitt för hela rikets landsbygd uppskattats till 0,76 mot 0,73 år 1938, 0,70 år 1933 och 0,64 år 1928. Denna faktor har sålunda sedan år 1928 höjts vid varje taxering. Förutom rena justeringar uppåt av tidigare underskattning, äro de upprepade höjningarna i vissa sydliga län en naturlig följd av virkesförrådens successiva ökning. I jämförelse med den första riksskogstaxeringen 1923—29 har man genom den nu sedan 1938 pågående andra riksskogstaxeringen funnit, att virkesförråden i huvuddrag förändrats så som framgår av kartfigur å s. 95 med procentuellt angivna förändringar för olika områden av landet. Kartan är hämtad från prof. M. Näslunds uppsats »Våra skogars tillstånd och medlen till skogsproduktionens höjande». Meddelande från Statens skogsforskningsinstitut; serien uppsatser nr 8 (1948). En betydande minskning i de redan tidigare låga virkesförråden har registrerats i Norrbottens och Västerbottens län, men även i Jämtlands och Västernorrlands län, och minskningen är störst i de grova dimensionerna från 25 cm. I Gävleborgs och Kopparbergs län ha virkesförråden kunnat upprätthållas och t. o. m. något ökas. För ett mellanområde, omfattande Värmland, Mälarlänen, Östergötland, Västergötland och Bohuslän, föreligga endast vedskogsinventeringar åren 1941—42 inom Örebro, Östergötlands och Älvsborgs län, medan virkesförråden för detta område i övrigt måst bedömas med stöd av erfarenheter från den nya riksskogstaxeringen i angränsande län. De på så sätt beräknade förrådsökningarna för detta område torde representera en säker tendens, även om procenttalen måste vara osäkra. Inom Småland, Blekinge, Halland och Skåne föreligga jämförbara taxeringsresultat, som utvisa en mycket kraftig höjning av virkesförråden, särskilt i fråga om de grova dimensionerna, som i Småland ökats med 51 % och i de sydligaste länen med 47 %. De ur många syn-

55 J ä m f ö r e l s e m e l l a n 1928, 1933, 1938 o c h 1945 å r s f a s t i g h e t s t a x e r i n g a r s s k o g s m a r k s v ä r d e per hektar.

Län och länsdelar

Skogsmarksvärde per hektar

Skogsmarksvärdets förändring

1938—1945 1933 1938 o/ kronor kronor kronor /o

1938 1945 1928— 1933—

kronor Norrbottens

7-1 5-7

Västerbottens

11-4

lappmarken kustlandet

10-3 13-1

4-8 3-5 6-4 9-1 8-0 10-8

12-2

10-9

lappmarken kustlandet

Jämtlands

8-8

Jämtland Härjedalen

5-9

7-3

2-3

4-2 8-0

5-3 9-8

2-2 2-4

1-1 0-7 1-6

10-8

13-1

2-3

1-7

9-2 13-2

11-2 16-1

2-3 2-3

12-5

16-3

1-3

1-2 2-4 1-6

13-7 9-0

17-8 11-9

1-4

+ 24

1-1 1-8 2-3 2-0 2-9

+ 26 + 23

+ 21 + 22 + 22

3-8

+ 30

4-1 2-9

+ 30 + 32

Västernorrlands

19-7

15-2

18-5

25-0

4-5

3-3

6-5

Ångermanland Medelpad

18-4 22-6

14-1 17-8

23-1 29-5

5-5 8-9

+ 31 + 43

20-3

35-5

25-8 34-4

18-8 26-1 16-1 6-7

30-S

6-7

9-2 25-1 25-6 36-5 47-4

3-7 + 11-5 3-6 + 9-6 3-6 + 18-6 1-6 + 13-1 0-0 + 2-5

+ 48

17-7

4-3 4-8 7-2 7-0 8-3 6-1 5-2

3-5 2-8

27-5

17-6 20-6 24-0 22-4 29-7

26-1 29-1 28-0 27-1 25-7 35-6 32-2 24-3 39-7 36-6

29-8 33-4 32-9 31-2 32-2 36-6 36-8 30-3 45-7 41-3

36-4 36-7

41-1 41-5

49-0 55-9 53-9 51-8 49-7 62-8 56-6 39-5 66-6 57-1

+ 19-2 + 22-5 + 21-0 + 20-6 + 17-5 + 26-2 + 19-8 + 9-2 + 20-9 + 15-8

+ 64 + 67 + 64 + 66 + 54 + 72 + 54 + 30 + 46 + 38

37-9 36-6 36-5

42-8 41-1 39-6

+ 16-3 + 15-5

+ 40 + 37

38-2 41-4 39-0

+ 36 + 55 + 48

44-0 48-0 43-0

36-8 36-2 35-2

+ 15-4 + 22-7 + 19-2

+ 46 + 51 + 50

47-3 43-6 51-9 55-0 81-7 13-3 31-0 47-0

37-8 42-5 42-6 50-0 62-2 10-3 23-3 37-8

43-6

-f- 17-6 + 21-1 + 19-6

! 23-6

18-6

Gävleborgs Hälsingland Gästrikland

Kopparbergs Särna—Idre Område I i II »> III » IV Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra » Öland Göteborgs och Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Hela riket

22-2 11-9

35-0 36-7 35-8 37-9 37-6 43-0 43-7 28-5 49-3 41-9 44-4 40-9

49-4 49-2 45-9

48-9 49-3 61-9 87-1 12-2 26-4 43-3 21-5

32-0 48-3

57-4 57-0

58-2 63-8 58-8 55-8 62-5 58-6

58-4 64-9 70-1 88-9 122-7 16-2 44-0 62-2 31-6

• 8-9 • 7-6 • 7-8 •10-8 •11-9 • 7-4 •11-5 • 4-2 • 9-6 • 5-3 • 8-0 • 4-2 •11-5 •12-6 • 9-4 • 7-2 •11-8 • 7-8 • 9-5 • 1-1 9-3 5-0 19-5 3-0 7-7 9-2 5-0

3-7 4-3 4-9 4-1 6-5

l-o 4-6 6-0 6-0 4-7 4-7 4-8 4-9 4-5 3-1 1-4 5-2 3-8 5-8 6-4 6-7 + 11-9 + 24-9 + 1-9 + 3-1 + 5-5 +

+ 14-8 + 16-0 + 20-8 + 27-0 + 35-6 + 4-0 + 17-6 + 18-9 2-9 -MO-I

+ 35

+ 43 + 63

+ 74 + 37

+ 34 + 33 + 42 + 44 + 41 + 33 + 67 + 44 + 47

56 J ä m f ö r e l s e m e l l a n 1928, 1933, 193S o c h 1945 å r s f a s t i g h e t s t a x e r i n g a r s skogsvärde per hektar. Skogsvärde per hektar Län och länsdelar

kronor Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna—Idre Område I » II » III »

16-7

17-3

15 22

13-2 21-0

13-2 22-3

38-3

32-0

33-9

39 1

38 39

30-7 34-1

31-1 38-3

39-9

36-4

41-0 45-0

— — 48

30-3 57-2

59 71

44 58

52 70

92-7

80 127

65 101

83 128

65-5

— — — —

131 125 114 145 128 156 139 82 139 88

— — — — 108 106 100 101 90 154 121 76 131 89

35 5 44 7 55 5 60 !) 40 5 79 1 69 i 101 1 143 0 123 9 214 6 117 G 31 i 80 6 89 9 149 6 193 8

121-1 121-5 130-8 118-2 114-3 150-9 138-8 93-7 159-2 114-4

203 i 232 4 225 1 209 4 186 G 257 9 225 3 129 2 234 7 183 3

121 73

112 79

138 104

128 118 116

110 97 109

133-6 113-7 130-0

124 106 118

122 92 100

139 120 102

103 71 108 109 216 42 111 116 72

73 78 97 110 165

89-2 97-3 116-3 141-7 234-5 40-0 101-5 127-0

216 2 168 8 182 2 188 1 202 7 203 2 204 4 165 1 130 9 145 7 165 3 232 G 359 5 54 2 176 9 195 2

71-2

110 0

35-1

90 104 61

1928— 1933— 1938—1945 1933 1938 kronor kronor kronor

21 7 15 !)

18-2

IV

Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra » Öland Göteborgs och Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Hela riket

Skogsvärdets förändring

1-5 • 1-8 1-0 6-3 7-3 4-9 3-5

28 8

+ 0-6

4-4 2-7 6-5 5-2 4-4 6-4

± 0-0 + 1-3 + + + +

1-9 0-4 4-2 4-6

14-5 15-9 10-2 21-9 17-4 31-1

+ 9 + 8 + 12 + 20

f 50-3

15 •26

+ 18 + 27

+ +

15 15 13

+ 7 + 52-1 +

— 23

— 19 — 14

40-9 86-6

+ 13 + 16 + 31 + 17 + 24 — 3 + 18 + 18

10-4

+ 82-3 +110 + 94

+ 91 + 72 +107 — 2 + 86 — 18 + 35 — 6 — 8 + 28 + 75 + 25 + 1 + 26 + 68 — 44 — 38

—

+ 6 — 18 — 21

— 7 — 2 — 14 — 18

+ 25

+ +

78 64

+ 24 + 48 + 17 + 74 + 21 + 72 + 17 + 28 + 2

+ 16 + 41 + 19 + 48 + 19 + 49 + 32 + 90 + 70 +125 — 6-9 + 4-9 + 14 - 2 1 + 12 + 75 — 12 + 23 + 68 — 11 + 10 + 38 — 30

+ 7 — 11 + 1 -51

57 J ä m f ö r e l s e m e l l a n 1928, 1933, 1938 o c h 1945 å r s f a s t i g h e t s t a x e r i n g a r s bonitetsmedeltal. Bonitet L ä n och länsdelar

Bonitetstalens förändringar

1928 1933 1938 1945 1928— 1933- 1938— 1928—1945 1933 1938 1945 o/ kubikmeter abs. /o

Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen

1-27 1-15 1-41 1-66 1-53 1-87 1-72

1-27 1-08 1-50 1-G4 1-50 1-87 1-74

Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna—Idre Område I I II I III I IV Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra » Öland Göteborgs och Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland

1-99 1-91 2-19 2-38 2-28 2-77 2-09 1-40

2-04 1-96 2-23 2-49 2-41 2-80 2-12 1-31

2-73 2-78 2-78 2-89 2-69 3-21 2-99 1-71 3-00 2-68 2-64 2-69 3-26 3-02 2-91 2-91 2-93 2-75 2-68 2-88 3-44 3-38 4-47 1-68 2-53 2-98 2-13

2-82 2-94 2-95 2-93 2-74 3-30 3-08 1-79 3-20 2-81 2-76 2-83 3-24 3-09

Hela riket

2-99 2-97 3-01 2-99 2-76 3-31 3-53 3-67 4-39 1-70 2-60 3-09 2-18

1-32 115 1-53 1-66 1-51 1-91 1-77 1-86 1-52 2-12 2-03 2-33 2-50 2-41 2-80 2-15 1-32

2-87 3-06 3-14 2-94 2-80 3-34 3-15 1-88 3-30 2-93 2-87 2-95 3-27 3-18 3-02 2-99 3-05 2-88 2-82 3-38 3-67 3-90 4-73 1-73 2-66 3-18 2-23

1-3G 1-19 1-57 1-64 1-48 1-90 1-76 1-84 1-54 2-32 2-17 2-67 2-75 2-66 3-10 2-45 1-22 2-17 2-19 2-77 3-32 3-35 3-68 3-67 3-66 3-50 3-81 3-63 2-09 3-98 3-43 3-36 3-46 3-84 3-74 3-49 3-37 3-66 3-40 314 3-94 4-19 4-55 5-44 1-80 3-ll 3-70 2-47

+ 0-05 + 0-04 + 0-09 + 7 + 0-07 + 0-04 + 0-04 + 3 + 0-03 + 0-04 + 0-16 + 11

±0-00 — 0-07 + 0-09 — 0-02 — 0-03 ± 0-00 + 0-02

+ + + +

0-02 0-01 0-04 0-03

+ 0-05 + 0-05 + 0-04 + 0-11 + 0-13 + 0-03 + 0-03 — 0-09

+ + + + ± ± + +

0-08 0-07 0-10 0-01 0-00 0-00 0-03 0-01

+ + + + + + + + + + + +

+ + + + + + + + +

0-05 0-12 0-19 0-oi 0-06 0-04 0-07 0-09 0-10

0-09 0-16 0-17 0-04 0-05 0-09 0-09 0-08 0-20 0-13 0-12 0-14

— 0-02 + 0-07 + 0-08 + 0-06 + 0-08 + 0-24 + 0-08 + 0-43 + 0-09 + 0-29 — 0-08 + 0-02 + 0-07 + 0-11 + 0-05

+ 0-12 + 0-11 + 0-12 + 0-03 + 0-09 + 0-03 + 0-02 + 0-04 — 0-11 + 0-06 + 0-07 + 0-14 + 0-23 + 0-34 + 0-03 + 0-06 + 0-09 + 0-05

— 0-02 — 0-03 — 0-01 — 0-01 — 0-02 + 0-02 + 0-20 + 0-14 + 0-34 + 0-25 + 0-25 + 0-30 + 0-30 — 0-10

+ 0-48 + 0-62 + 0-53 + 0-72 + 0-70 + 0-47 + 0-48 + 0-21 + 0-68 + 0-50 + 0-49 + 0-51 + 0-57 + 0-56 + 0-47 + 0-38 + 0-61 + 0-52 + 0-32 + 0-56 + 0-52 + 0-65 + 0-71 + 0-07 + 0-45 + 0-52 + 0-24

— 0-02 — — 0-05 — + 0-03 + + 0-04 + + 0-33 + 0-26 + 0-4S + 0-37 + 0-38 + 0-33 + 0-36 — 0-18

1 3 2

+ 17 + 14 + 22

+ 16 + 17 + 12

+ 17 — 13

+ + + + + + + + + + + + + +

0-62 + 23 0-90 + 32 0-89 + 32 0-77 + 27 0-81 + 30 0-60 + 19 0-64 + 21 0-38 + 22 0-98 + 33 0-75 + 28 0-72 + 27 0-77 + 29 0-58 + 18 0-72 + 24

+ + + + + + + + + + + + +

0-58 0-46 0-73 0-65 0-46 1-06 0-75 1-17 0-97 0-12 0-5S 0-72 0-34

+ 20 + 16 + 25 + 24

+ 17 + 37 + 22

+ 35 + 22 + 7 + 23 + 24 + 16

58 Jämförelse mellan 1933, 1938 och 1945 års fastighetstaxeringars rotvärdesmedeltal. (Medeltalen uträknade genom vägning mot skogsmarksarealerna.) Rotvärde L ä n och länsdelar

1938 Rotvärdets

1-54 1-35 1-77 2-31 2-18 2-50 2-60

— 3-19 3-09 3-42 3-48 3-35 3-99 3-17 2-16 i » »

1-37 1-13 1-66 2-09 1-95 2-29 2-27 2-39 1-95 2-90 2-88 2-95 3-17 3-07 3-52 2-63 1-63

II

in IV 3-94 4-20 4-07 3-99 4-04 4-66 4-46 5-88 5-39

Öland

Norrland Svealand Götaland H e l a riket

5-68 5-72 5-66 5-05 5-10 5-25 5-33 5-16 5-08 5-91 5-58 5-16 5-87 6-03 2-39 3-73 5-28 3-26

3-43 3-58 3-51 3-55 3-84 3-68 3-89 5-42 4-68 4-75 4-76 4-74 4-38 4-31 4-38 4-26 4-51 4-51 5-21 4-87 4-47 5-34 6-13 2-14 3-20 4-56 2-85

1938- -1945

1933- -1938 abs.

0/

1-65 1-40 1-95 2-48 2-33 2-71 2-88 3-03 2-47 3-41 3-37 3-49 4-05 3-82 4-94 3-83 2-38 3-63 3-67 4-19 4-54 4-60 4-79 4-67 4-53 4-53 5-25 4-96 6-06 5-38 5-31 5-42 5-26 4-82 5-42 5-34 5-28 5-43 5-43 5-92 5-26 5-38 6-22 7-ll 2-62 4-36 5-34

— 0-17 — 0-22 — 0-11 — 0-22 — 0-23 — 0-21 — 0-33

— 11

3-55

kronor

förändring

—

abs.

/o

+ + + + + + + + + + + + + + + + +

0-28 0-27 0-29 0-39 0-38 0-42 0-61 0-64 0-52 0-51 0-49 0-54 0-88 0-75 1-42 1-20 0-75

+ 20

1-17 1-21 1-16 0-98 0-69 1-57 1-07 0-64 0-70 0-56 0-66 0-52

+ 34 + 34 + 33 + 28 + 18 + 43 + 28 + 12 + 15 + 12

— 17 — 16

+ + + + + + + + + + + +

— 13 — 15 — 17

+ 0-44 + 1-11 + 0-96

+ 10 + 26 + 22

— 20 — 13 — 11

+ + + + +

+ 24 + 20 + 20

/o

— 16 — C

— 10 — 11 — 8

-13 —

— 0-29 — 0-21 — 0-47 — 0-31 — 0-28 — 0-47 — 0-54 — 0-53

— 9

— 0-51 — 0-62 — 0-56 — 0-44 — 0-20 — 0-98 — 0-57 — 0-46 — 0-71 -0-93 — 0-96 — 0-92 — 0-67 — 0-79 — 0-87 — 1-07 — 0-65 — 0-57 — 0-70 — 0-71 — 0-69 — 0-53 + 0-10 — 0-25 — 0-53 — 0-72

— 13 — 15 — 14 — 11 — 5 -21 — 13 — 8 — 13 — 16

— 14

+ 0-91 + 0-88 + 0-98 + 0-48 -f- 1-16 + 0-78

— 0-41

-13

+ 0-70

— 7 — 14

— 9 — 8 — 12

— 17 — 25

— 12 — 13 — 13 — 9 + 2 -10 — 14

1-02 0-92 0-92 0-71 0-39

+ 24 + 17

+ 19 + 19 + 18

+ 27 + 27 + 27

+ 18 + 17 + 18

+ 28 + 24 + 40

+ 46 + 46

+ 14 + 11

+ 14 + 8 + 20 + 16 + 16 + 22 + 36 + 17 + 25

59 J ä m f ö r e l s e m e l l a n 1928, 1933, 1938 o c h 1945 å r s f a s t i g h e t s t a x e r i n g a r s m e d e l v ä r d e n å relativa skogstillgången. Relativ skogstillgång Län och länsdelar

Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna—Idre Område I » II » III » IV Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra » Öland Göteborgs och Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Hela riket

5—492796

Värdenas förändringar

1928 1933 1938 1945 1 9 2 8 - 1 9 3 3 - 1 9 3 8 abs. medelvärden

0-

+ 0-20 + 0-23 + 0-17 + 0-03 + 0-02 + 0-05 + 0-02

— O-io — 0-10 — 0-09 — 0-06 — 0-07 — 0-04 + 0-01

— O-oi — 0-02 + 0-03 + 0-07 + 0-08 + 0-03 + 0-02 + 0-14

+ 0-oi — 0-01 + 0-05 + 0-09 + 0-08 + 0-12 + 0-03 — 0-04

+ 0-01 — 0-03 + 0-04 — 0-03 — 0-04 — 0-02 + 0-03 + 0-03 ± 0-00 + 0-oi + 0-01 + 0-01 + 0-04 + 0-03 + 0-03 + 0-03 + 0-07

+ 0-08 + 0-06 + 0-09 — 0-02 + 0-02 + 0-15 + 0-12 + 0-05 + 0-10 + 0-07 + 0-07 + 0-08 + 0-06 + 0-05 + 0-09 + 0-10 + 0-08 + 0-02 — 0-05 + 0-04 + 0-05 + 0-05 ±0-00 + 0-05 + 0-05 + 0-07 + 0-06

+0 +0 +0 +0 +0 -o +0 +0 +0 +0 +0 +o +0 +0 +0 +0 +0 —o +0 +0 +0 +0 +0 ±0 +o +0 +0

0-54 0-56 0-53 0-72 0-79 0-62 0-69

0-74 0-79 0-70 0-75 0-81 0-67 0-71

— —

— —

0-68 0-68 0-66 0-69 0-66 0-79 0-76 0-58

0-67 0-66 0-69 0-76 0-74 0-82 0-78 0-72

0-64 0-69 0-61 0-69 0-74 0-63 0-72 0-72 0-74 0-68 0-65 0-74 0-85 0-82 0-94 0-81 0-68

0-80 0-72 0-67 0-81 0-72 0-77 0-68 0-61 0-60 0-45 0-58 0-38 0-55 0-51 0-54 0-60 0-46 0-58 0-46 0-35 0-44 0-42 0-56 0-67 0-76 0-52

0-88 0-78 0-76 0-79 0-74 0-92 0-80 0-66 0-70 0-52 0-65 0-46 0-61 0-56 0-63 0-70 0-54 0-60 0-41 0-39 0-49 0-47 0-56 0-72 0-S1 0-59

0-89 0-81 0-87 0-83 0-78 0-90 0-83 0-68 0-75 0-61 0-74 0-55 0-68 0-61 0-72 0-80 0-64 0-58 0-44 0-43 0-52 0-50 0-59 0-72 0-84 0-64

0-64

0-70

0-73

00-

000-

O 00-

000-

000-

000• 000-

000000000000-

000000-

000000000-

+ 0-02 + 0-10 + 0-05 + 0-06 + 0-04 ±0-00 + 0-04 + 0-04 + 0-02 + 0-09 + 0-09 + 0-10

+ 0-oi + 0-04 + 0-04 ± 0-00 + 0-08 + 0-04 + 0-05 + 0-06 ± 0-00 + 0-07 + 0-05 + 0-02 + 0-04 + 0-05 + 0-03

1928—1945 abs. + 0-11 + 0-10 + 0-12 — 0-06 — 0-09 — 0-01

+ 0-06 + 0-01 — 0-02 + 0-09 + 0-20 + 0-19 + 0-18 + 0-08 + 0-17

+ 0-11 + 0-19 + 0-25 + 0-08 + 0-10 + 0-13 + 0-19 + 0-11 + 0-1.7 + 0-25 + 0-25 -f- 0-27 + 0-14 + 0-14 + 0-22 + 0-20 + 0-26 + 0-04 + 0-03 + 0-14 + 0-08 + 0-15 + 0-08 + 0-07 + 0-12 + 0-17 + 0-12

60 punkter intressanta förskjutningar av våra skogstillgångar, som belysas av de skilda områdenas förrådsförändringar, beräknas sammanlagt för hela landet ha lett till en ökning av virkesförrådet med 5 %. Den bättre kännedomen om virkesförråden, inom län, där den nya riksskogstaxeringens resultat varit kända, bör ha tjänat till viss, allmän ledning vid förrådsbestämningarna, som vid 1945 års taxering skett för varje fastighet. Om virkesförrådet icke vid taxeringen angivits med stöd av uppmätning utan måst bedömas, har enbart skyldigheten att i taxeringslängden redovisa vilket virkesförråd per hektar, som ansetts förefinnas, skapat en bättre garanti för att den slutliga avvägningen av relativa skogstillgången blir mera omsorgsfullt genomförd än som tidigare skett. De detalj resultat från riksskogstaxeringen, som inom de sex norra länen sammanställts för delar av län, omfattande ett eller flera taxeringsdistrikt, ha där varit vägledande för uppskattningen. Inom de övriga 18 länen ha de här förut omnämnda typskogarna tjänat som jämförelseobjekt. Vid bedömning av de framkomna relativa talen bör man alltid ha i minnet sambandet mellan boniteten och relativa skogstillgången. Detta kan här förtjäna belysas genom att återgiva den tabell, som av Stockholmsmötet hösten 1944 anvisades för bestämning av omloppstider och normalförråd för olika boniteter. Fastighetstaxerings-

1-00 1-25 1-50 1-75 2-00 226 2-50 2-75 3-00 3-25 3-50 3-75 4-00 4-50 5-00 5-50 6-00

Norrland samt Kopparbergs län

De 18 södra länen

Omloppstid ar

Normalförråd m3

Omloppstid ar

Normalförråd ms

59 66 72 78 83 88 93 97 100 104 109

_ —

_ —

63 70 76 82 87 92 96 101 106 111 118 122 128 134 141

— — — 120

— — — 100

— — — — — — — —

— — — — — —

— — — — 100

— — 90

— — 80

— — 70

Enligt den anvisade serien för normalförråd vid olika boniteter inom de 18 södra länen är normalförrådet 96 m 3 vid bonitet 3,oo men 106 m 3 vid bonitet 3,so. En höjning av boniteten med 0,so, som i stort genomsnitt skett i dessa län på grund av de nya omräkningsgrunderna, innebär alltså vid ett visst befintligt virkesförråd, att normalförrådet stiger med ungefär 10 % och att det relativa virkesförrådet blir i motsvarande mån lägre. Om man

61 genomför en allmän justering uppåt av boniteten, bör detta alltså motsvaras av en sänkning av relativa virkesförrådet, såvida inte det befintliga förrådet ökats eller vid taxeringen justerats uppåt på grund av tidigare underskattning. I regel borde detta även påverka relativa skogstillgången. Då de ganska stora bonitetshöjningarna i nämnda län vid 1945 års taxering k u n n a t genomföras och relativa skogstillgången samtidigt något höjts, får förklaringen härtill främst sökas i den allmänt vunna bättre kännedomen om skogstillgångarnas successiva ökning. De största höjningarna i relativa skogstillgången ha företagits i Örebro län från 0,8i år 1938 till 0,9i eller med 12 %, och i Älvsborgs län från 0,6i till 0,70 eller med 15 %. Inom dessa två län har boniteten samtidigt höjts med 0,62 resp. 0,so. I övrigt hänvisas till tabell å s. 59. I de följande redogörelserna för länen kommer relativa skogstillgångens uppskattning i vissa län att särskilt uppmärksammas, i den mån anledning föreligger med hänsyn till de nya resultaten från riksskogstaxeringen.

Redogörelse länsvis för det skogliga taxeringsresultatet. Norrbottens län. Arealredovisningen. Lappmarken. (Karesuando, Jukkasjärvi, Gällivare, Jokkmokks, Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner.) Som skogsmark har vid fastighetstaxeringen redovisats 2 107 200 hektar eller 31 100 hektar mindre än år 1938. Motsvarande skogsmarksareal enligt riksskogstaxeringen h a r i tab. 8 angivits till 2 309 400 hektar, vilket innebär en justering av riksskogstaxeringens ursprungliga arealsiffra, 2 564 900 hektar, som använts vid 1938 års taxering. Den sålunda gjorda justeringen av skogsmarksarealen har verkställts av Statens skogsförsöksanstalt på grundval av en bearbetning av domänverkets och skogsvårdsstyrelsens taxeringar åren 1930—1941 och beror i allt väsentligt på att en areal av 220 100 hektar fjällbarrskog (ideal bonitet IX) överförts från skogsmark till övrig mark. I den justerade skogsmarksarealen ingå fortfarande i r u n t tal 400 000 hektar skogsmark å kronomarker, som ej ansetts värda uppskattning. Det kvarstående arealunderskottet vid fastighetstaxeringen utgör 202 200 hektar eller 8,8 %. Som övrig m a r k har redovisats 4 647 200 hektar eller 41 100 hektar mera än år 1938. I samband med ovannämnda ändring av skogsmarksarealen h a r såsom övrig mark enligt riksskogstaxeringen i tab. 8 angivits 4 897 500 hektar mot 4 642 100 hektar år 1938. Efter justeringen föreligger ett underskott även för övrig m a r k av 250 300 hektar eller 5,i %. Med de goda avstämningsmöjligheter för arealredovisningen, som finnas inom det egentliga skogslandet, där samtliga fastigheter skogsuppskattats, kunna kvarstående brister lokaliseras till områden mot fjällen, där svårigheterna för en bättre anslutning till de vägledande arealuppgifterna äro särskilt framträdande. Olika uppfattning om avgränsningen mellan skogsmark

62 och övrig mark samt ofullständig redovisning av fjällmarker kan sålunda alltjämt konstateras i ungefär samma omfattning som vid 1938 års taxering. Kustlandet (övriga kommuner i länet). Skogsmarksarealen, 1718 300 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 24 200 hektar eller 1,4 %. Arealen övrig mark, 751 200 hektar, visar däremot ett överskott av 42 200 hektar eller 5,6 %. En viss förskjutning i arealredovisningen från skogsmark till övrig mark kan spåras särskilt i överluleå, Edefors och Älvsby kommuner. Bonitet. För hela länet har boniteten uppskattats till 1,36 mot 1,32 vid 1938 års taxering. Inom lappmarken är boniteten 1,19 och inom kustlandet 1,57. Enligt domänverkets och skogsvårdsstyrelsens taxeringar åren 1938—1941 borde boniteten inom lappmarken vara 1,3 och enligt riksskogstaxeringen är medeltalet för kustlandet 1,6. En viss underskattning av boniteten synes föreligga, särskilt i lappmarken, där dock svårigheterna vid skogsmarksarealens redovisning även gör bonitetsbestämningen mera osäker. Utfallet av boniteringen för skogsägargrupper belyses i stort sett av följande jämförelse: Lappmarken Bonitet enligt Skogsägargrupp

Aktiebolagens s k o g a r . . . . Övr. enskilda s k o g a r . . . .

Kustlandet Bonitet enligt

domänverkets o. skogsvårdsstyrelsens tax.

fastighetstax.

riksskogstax.

fastighetstax.

1-3 1-2 1-5 1-3

T18 1-30 i-30 1-11

1-6 1-5 1-7 1-6

1-48 1-44 1-61 1-G6

Inom lappmarken bör den relativt låga bonitetssiffran 1,18 för kronoskogarna bedömas med hänsyn till att den avser en skogsmarksareal av 1 300 167 hektar, medan jämförelsesiffran 1,3 avser endast 1 114 700 hektar. Vid fastighetstaxeringen har sålunda redovisats avsevärt större skogsmarksareal från kronomarker, som icke ur skogshushållningssynpunkt ansetts taxeringsvärda. Bonitetsredovisningen inom lappmarken i övrigt visar lägre medeltal för aktiebolagens och övriga enskilda skogar än som vid jämförelse med skogsvårdsstyrelsens taxeringar bort framkomma. Inom kustlandet synes en viss underskattning av boniteten ha skett för kronoskogar och aktiebolagens skogar. Inom de 4 olika områden, som inom kustlandet särskiljts vid riksskogstaxeringen, visar fastighetstaxeringens bonitet största avvikelsen, inom område III, som utgöres av kommunerna överluleå. Edefors och Älvsby. Inom dessa har boniteringen för olika skogsägargrupper utfallit sålunda:

63 Skogsägargrupp

Samtliga skogar

Överluleå

Edefors

Älvsby

1-50 1-96 1-50 195 1'80

1-50 186 175 1-95

1-50 1-99 T50 1-81 1-59

1-67

Bonitetsresultatet för detta område torde bero på den konstaterade, genomgående något låga boniteringen av kronoskogarna inom kustlandet, vilket förhållande särskilt inom detta område synes ha medfört ojämnhet i taxeringen. De skiljaktigheter, som här påvisats och i övrigt framkommit vid boniteringen inom länet, äro med föreliggande svårigheter väl förklarliga. I stort sett får boniteringen anses ha ytterligare förbättrats. Rotvärde. För hela länet är rotvärdet 1,65 kronor, varvid för lappmarken 1,40 kronor och för kustlandet 1,95 kronor. Rotvärdesmedeltalens höjning från resp. I,i3 och 1,66 kronor sedan 1938 års taxering eller med resp. 0,27 och 0,29 kronor är ungefär lika stor. Med samma bruttokustpriser och samma tendens i omkostnadernas förändringar fanns anledning att vänta ett sådant resultat. Det innebär en procentuell stegring av rotvärdet för lappmarken med 24 % mot för kustlandet 17 %. Rotvärdesättningen för kommunerna visar allmänt höjningar utom för Karl Gustafs och Karesuando kommuner, där kommunmedeltalen 1,56 kronor resp. 0,6i kronor äro oförändrade sedan 1938 års taxering. Den låga värdesättningen i dessa båda kommuner gäller en relativt liten skogsmarksareal och är därför av oväsentlig betydelse för resultatet i stort. Mellan de olika skogsägargrupperna synes rotvärdessättningen icke visa några påtagliga olikformigheter. Relativ skogstillgång. För hela länet har relativa skogstillgången blivit 0,65 mot 0,64 vid 1938 års taxering. Inom lappmarken är siffran 0,66 mot 0,69 år 1938. En jämförelse för skogsägargrupper visar att nedgången huvudsakligen hänför sig till allmänna skogar, medan bondeskogarna visa något högre siffror än 1938. För kustlandet, där medeltalet är 0,65 mot 0,6i år 1938, visa kronoskogarna nedgång från 0,8i till 0,78, medan siffran för bolagsskogarna stigit från 0,6i till 0,7i och för bondeskogarna från 0,49 till 0,54. Denna allmänna tendens till utjämning mellan lappmarken och kustlandet av siffran för relativa skogstillgången kan anses bestyrka de sakkunnigas uppfattning, att kustlandet i detta avseende tidigare underskattats. Med de svårigheter, som föreligga för bedömning av de stora medeltalen för Norrbotten och vilka närmare omnämnts i redogörelsen för 1938 års taxering, anse de sakkunniga de nu erhållna resultaten beteckna en bättre uppskattning än som tidigare genomförts.

64 Västerbottens län. Arealredovisningen. Lappmarken. (Mala, Sorsele, Tärna, Stenselc, Vilhelmina, Dorotea, Fredrika, Åsele, örträsks och Lycksele k o m m u n e r ) . Skogsmarksarealen, 1 905 200 hektar, är något lägre än vid 1938 års taxering och visar vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 71 300 hektar eller 3,6 %. Detta mer än motsvaras av ett överskott för övrig mark av 117 000 hektar. Vid 1938 års taxering förelåg ett liknande överskott för övrig mark av 74 000 hektar. Dess ökning är helt att hänföra till allmänna skogar och torde väsentligen förklaras av samma svårigheter för arealredovisningen i områdena mot fjällen, som omnämnts för Norrbottens läns lappmark. Kustlandet. (Övriga kommuner i Västerbottens l ä n ) . Skogsmarksarealen, 1 227 100 hektar, visar jämfört med riksskogstaxeringen ett underskott av 23 300 hektar eller 1,9 %, medan för övrig m a r k föreligger ett överskott av 32 000 hektar. Reslutatet betecknar en ytterligare förbättring i arealredovisningen. Fortfarande är dock arealprocenten övrig m a r k förhållandevis stor i Sävars kommun. Vid den specialundersökning, som år 1941 på Kungl. Maj :ts uppdrag utfördes av domänstyrelsen som provtaxering av Burträsks kommun, konstaterades vissa skillnader i arealredovisningen vid jämförelse med riksskogstaxeringen. Förhållandet omnämndes av de sakkunniga i redogörelsen för 1938 års taxering. Även om en mindre justering skett, kvarstå ojämnheter i arealredovisningen för kommunen i fråga. Boniteten. För hela länet har boniteten uppskattats till 1,64, varvid för lappmarken 1,48 och för kustlandet 1,90, vilket innebär en obetydlig förskjutning nedåt i förhållande till motsvarande medeltal vid 1938 års taxering. Enligt riksskogstaxeringen borde bonitetsmedeltalet för lappmarken ligga vid 1,6 och för kustlandet vid 1,9. Den något låga bonitetsuppskattningen inom lappmarken synes vara genomgående för samtliga skogsägargrupper. För kustlandet är bonitetsöverensstämmelsen god. I fråga om kommunmedeltalen bör omnämnas, att boniteten i Mala komm u n sänkts från 1,73 år 1938 till 1,49. Ungefär halva skogsmarksarealen inom kommunen upptages av kronoparker med åsätt bonitet 1,25, medan aktiebolagens skogar fått bonitet 1,76 och bondeskogarna 1,69. I jämförelse med Sorsele och Stensele kommuner, där boniteten för kronoparkerna redovisats till 1,50 synes boniteten för kronoparkerna i Mala kommun satts väl lågt och en ojämnhet i taxeringen för kommunen synes därigenom ha uppkommit. Rotvärde. För hela länet är rotvärdet 2,48 kronor, för lappmarken 2,33 kronor och för kustlandet 2,7i kronor. Höjningen sedan 1938 års taxering är ungefär lika stor för lappmarken som för kustlandet, 0,38 resp. 0,42 kronor, vilket — liksom i Norrbottens län — förklaras av samma bruttokustpriser och samma tendens i omkostnadernas förändringar. Särskilt låga rotvärden ha inom kustlandet åsatts inom Jörns och Burträsks kommuner med 2,i3 resp. 2,19 kronor. Inom Jörns kommun ligga rotvärdena på samma låga nivå för samtliga skogsägargrupper. Inom Burträsks kommun äro rotvärdesmedeltalen följande:

65 Kronoparker Bolagsskogar Bondeskogar

2,5 o kronor 2,oe » 2,21 »

Dessa två kommuners rotvärden äro även lägre än för flera lappmarkskommuner. Även med hänsyn till de mindre goda avsättningslägena i Jörn och Burträsk torde ojämnheter i rotvärdesättningen här föreligga. Relativ skogstillgång. För hela länet har relativa skogstillgången uppskattats till 0,66 mot 0,69 år 1938. För lappmarken har relativsiffran blivit 0,70 mot 0,74 år 1938 och för kustlandet 0,6i mot 0,63 år 1938. Dessa sänkningar återspegla otvivelaktigt i stort utvecklingen i fråga om virkesförrådets minskning inom såväl lappmarken som kustlandet sedan föregående fastighetstaxering. För de skilda kommunerna växla resultaten. Inom lappmarken visa kommunmedeltalen vid en jämförelse med 1938 års taxering följande: Relativ skogstillgång K0m mu n

Mala

år 1938

år 1945

Skillnad

0-80 0-84 0-79 0-65 0-61 0-54 064 0-80 0-76 0-87

0-70 0-77 0-74 0-55 0-60 0-55 0-65 0-81 0-68 0-85

-0-10 - 007 -0-05 -0-10 -0-01 + 0-01 + 0-01 + o-oi -0-08 -0-02

De största sänkningarna för Mala och Stensele kunna, såvitt bekant, icke markera hårdare avverkningar än inom exempelvis Vilhelmina och Dorotea, där kommunmedeltalen t. o. m. höjts något. Justeringarna i relativa skogstillgången äro fortlöpande beroende på nyuppskattningar av virkesförråden, och resultaten för större områden få därför bedömas med försiktighet och med behörig hänsyn tagen till alla tänkbara, samverkande omständigheter. — Inom kustlandet ha kommunmedeltalen sedan 1938 års taxering justerats med ungefär liknande växlingar. Allmänt sett anses uppskattningen av relativa skogstillgången vid den åsatta, obetydligt sänkta boniteten bättre motsvara verkliga förhållandena än vid 1938 års taxering. Jämtlands län. Arealredovisningen. För hela länet har skogsmarksarealen redovisats till 2 581 800 hektar, vilket jämfört med riksskogstaxeringen betyder ett underskott av 95 900 hektar eller 3,6%. Den redovisade arealen övrig mark, 2 055 300 hektar, innebär vid liknande jämförelse ett nästan lika stort överskott, 81 800 hektar eller 4,i %. Detta totalresultat visar vid en uppdelning på landskapsdelarna Jämtland och Härjedalen, att arealredovisningen för

66 landskapen genomförts på väsentligt avvikande sätt. För Jämtland visar en jämförelse med riksskogstaxeringen, att för skogsmarksarealen, 1 896 400 hektar, uppkommit ett underskott av 114 800 hektar eller 5,7 % och för arealen övrig mark 1 423 000 hektar ett överskott av 125 200 hektar eller 9,6 %. För Härjedalen ger en liknande jämförelse, att för skogsmarksarealen, 685 400 hektar, i stället föreligger ett överskott av 18 900 hektar eller 2,8 % och för arealen övrig mark, 632 300 hektar ett underskott av 43 400 hektar eller 6,4 %. Vid bedömning av ojämnheterna i arealredovisningen har man för detta län, liksom för Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker, att beakta de särskilda svårigheter, som arealbestämningen i fjällområdena och deras närhet alltid erbjuder. I Jämtlandsdelen, där dessa svårigheter uppenbarligen varit mera framträdande, är resultatet likväl bättre än vid 1938 års taxering. Bonitet. För hela länet har boniteten uppskattats till 1,76, mot 1,77 år 1938. Riksskogstaxeringens medeltal för länet är 1,7. För Jämtland är bonitetssiffran 1,84 mot 1,86 år 1938 och 1,8 enligt riksskogstaxeringen. För Härjedalen äro medeltalen 1,34, 1,52 och 1,5. Justeringarna sedan 1938 års taxering äro sålunda obetydliga, vad beträffar dessa medeltal för boniteringen, som i stort också visar god överensstämmelse med riksskogstaxeringens till ledning lämnade bonitetsuppgifter. En granskning av detaljresultaten visar emellertid, att i vissa fall avsevärda förskjutningar ägt rum sedan 1938 års taxering. För skogsägargruppen övriga allmänna skogar, som i detta län väsentligen utgöras av de s. k. renbetesfjällens skogar, har boniteten sålunda höjts i Jämtland från 0,88 till l,4i och i Härjedalen från 0,63 till 1,16. Även om skogsmarksarealen för denna skogsägargrupp visar nedgång från 158 600 hektar till 141 500 hektar inom länet, har en ovanligt kraftig höjning av boniteten skett, vilket främst beror på bättre vunnen kännedom genom nyuppskattningar av renbetesfjällens skogar. Inom kommunerna märkas ganska stora bonitetsjusteringar såväl uppåt som nedåt. Vägledande härför ha varit de uppgifter, som för 8 olika områden av länet erhållits genom riksskogstaxeringen och som legat till grund för utvägning av de kommunmedeltal, som angivits i länsanvisningarna. Som exempel på större ändringar kan anföras följande: Bonitet

Kommun

Brunflo

Kall Hotagen

år 1938

år 1945

Skillnad

2-41 232 2-38 228 1-22 1-22 1-29 1-12 2-33

2-06 1-94 1-86 1-84 1-41 1-46 1-49 1-38 1-97

-0-35 -0-38 -0-52 -0-42 + 019 + 0-24 + 0-20 + 0-20 - 0-30

67 Exemplifieringen visar mindre spridning i kommunmedeltalen 1945 än tidigare. Det bättre underlag för boniteringen, som erhållits genom riksskogstaxeringens områdesmedeltal, har här verkat i rätt riktning. Det förefaller likväl, som om de svagare skogsmarkerna inom länet i vissa fall åsatts väl låg bonitet, och att någon ytterligare utjämning nedåt kunnat vara befogad ifråga om boniteten för de bättre skogsmarkerna i Jämtlandsdelen. Inom Härjedalen synes boniteringen ha skett mera likformigt och överensstämmer väl med riksskogstaxeringens områdesmedeltal. Rotvärde. För hela länet är rotvärdet 2,88 kronor mot 2,27 kronor vid 1938 års taxering. För Jämtland är motsvarande rotvärdesmedeltal 3,03 resp. 2,39 kronor och för Härjedalen 2,47 resp. 1,95 kronor. I rotvärdesättningen ha några större ojämnheter icke uppmärksammats. För Bräcke kommun synes rotvärdet 2,70 kronor för bolagsskogarna, som utgöra relativt stor del av kommunens skogsareal, ha blivit relativt lågt, varigenom kommunmedeitalet blivit 2,87 kronor, medan exempelvis rotvärdet för Brunflo kommun är 3,60 kronor. De största höjningarna i rotvärdet ha skett inom Hackas och Näs k o m m u n e r från 2,37 resp. 2,23 år 1938 till 3,73 resp. 3,76 kronor. Relativ skogstillgång. För länet har relativa skogstillgången uppskattats till 0,75 mot 0,72 år 1938. Höjningen kommer helt på Jämtland, där de angivna medeltalen gälla, medan relativa skogstillgången inom Härjedalen blivit oförändrad, 0,74. Vid 1938 års taxering ansågs sannolikt, att relativsiffran 0,72 för länet innebar någon underskattning. Med den justering uppåt, som nu vidtagits, får denna faktor anses ha blivit nöjaktigt uppskattad.

Västernorrlands län. Arealredovisningen. Ångermanland. Skogsmarksarealen, 1 282 300 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 64 400 hektar eller 4,8 %, medan arealen övrig mark, 286 800 hektar, vid liknande jämförelse utvisar ett överskott av 47 200 hektar eller 19,7 %. I Medelpad är skogsmarksarealen 557 300 hektar, vilket är 10 900 hektar eller 1,9 % mindre än vid riksskogstaxeringen, och arealen övrig mark, 83 500 hektar innebär ett mindre överskott av 2 500 hektar eller 3,i %. Liksom vid 1938 års taxering är överensstämmelsen mellan fastighetstaxeringens och riksskogstaxeringens totalarealer god i länet. De konstaterade bristerna i skogsmarksarealens redovisning kan fortfarande till större delen lokaliseras till bondeskogarna. Bonitet. För hela länet har medelboniteten blivit 2,32 mot 2,4 enligt riksskogstaxeringen. För Ångermanland har medeltalet höjts från 2,03 år 1938 till 2,17 och för Medelpad från 2,33 till 2,67. Riksskogstaxeringens motsvarande medeltal äro 2,2 respektive 2,9. Vid fördelningen på skogsägargrupper visar en jämförelse för hela länet följande:

68 Bonitet

Bolagsskogar Bondeskogar

enligt

riksskogstaxeringen

fastighetstaxeringen

2-3 2-3 2-5

1-98 2-27 2-45

För allmänna skogar, som inom länet endast upptaga 9 % av skogsmarksarealen, är underlaget för riksskogstaxeringens bonitering betydligt svagare än för de övriga skogsägargrupperna. Enbart en siffermässig jämförelse, som tyder på för låg bonitering av de allmänna skogarna, är därför icke till fyllest. Då riksskogstaxeringens uppgifter vid fastighetstaxeringen genomgående tjänat till ledning, har dock den bristande överensstämmelsen otvivelaktigt verkat störande på bonitetens uppskattning över huvud taget inom länet. Inom Ångermanland, där boniteten var 2,63 år 1938, borde de nya boniteringsgrunderna i och för sig kunnat motivera en regelmässig sänkning av storleksordningen 0,25 för vanligen förekommande boniteter, l,7s och däröver. I stället har en genomgående justering uppåt av boniteten kunnat genomföras med vägledning av riksskogstaxeringens områdesmedeltal, som legat till grund för utvägningen av medeltalen för kommun i länsanvisningarna. För de från riksskogstaxeringsmaterialet särskilda områdena i Ångermanland har resultatet sålunda blivit följande: Bonitet

» >

11 III IV

»

v

enligt

riksskogstaxeringen

fastighetstaxeringen

21 2-2

2-01 2-21 1-98 2-40 2-42

2-0 2-4 2-5

Inom Medelpad, där de nya boniteringsreglerna kunde förväntas medföra en höjning av boniteten av ungefär den storlek, som förekommit, synes därutöver en justering uppåt ha varit motiverad, såsom framgår av följande jämförelse, avseende de i Medelpad vid riksskogstaxeringen särskilda områdena: Bonitet

>

VII

enligt

riksskogstaxeringen

fastighetstaxeringen

2-8 2-9

2-78 2-59

Till område VII ha hänförts Lidens, Holms, Torps, Borgsjö och Haverö kommuner. Inom området ha bolagsskogarna genomgående lägre bonitet än

69 bondeskogarna, utom i Haverö kommun, där boniteten för bondeskogarna blivit 2,39 mot 2,50 respektive 2,49 för allmänna skogar och bolagsskogar. Un* derskattning och viss ojämnhet i boniteringen inom detta område synas föreligga. Rotvärde. Rotvärdet för länet är 3,4i kronor, varvid för Ångermanland 3,37 kronor och för Medelpad 3,49 kronor. Liksom vid 1938 års taxering förefaller skillnaden mellan rotvärdesmedeltalen för de båda landskapen vara alltför liten, m å h ä n d a beroende på de till areal betydande bolagsskogarnas rotvärdesmedeltal, som för Ångermanland blivit 3,30 kronor mot endast 3,29 kronor för Medelpad. Inom Ångermanland synas relativt låga rotvärden ha åsatts inom kommunerna Björna och Trehörningsjö med 2,83 respektive 2,73 kronor, liksom inom de n ä r m a r e kusten liggande kommunerna Arnäs med 3,35 kronor och Gideå med 2,99 kronor. I övrigt synas några nämnvärda olikformigheter i rotvärdesättningen icke ha uppkommit. Relativa skogstillgången. För hela länet är medeltalet för relativa skogstillgången 0,69, för Ångermanland 0,66 och för Medelpad 0,75. Sedan 1938 års taxering ha dessa medeltal endast justerats uppåt med 0,oi, d. v. s. äro praktiskt taget oförändrade. Resultatet för skogsägargrupper, jämfört med 1938 års taxering visar följande: Relativa skogstillgången för bondeskogar

kronoparker

bolagsskogar

0-78 0-99

0-69 0-91

0-64 079

0-69 0-77

0-62 0-67

0-62 0-71

Vid 1938 års taxering uppmärksammades, att enligt riksskogstaxeringen borde relativa skogstillgången för bondeskogarna ligga högre än för bolagsskogarna, medan förhållandet vid fastighetstaxeringen blivit det motsatta. Inom Ångermanland har denna olikformighet förstorats, men i Medelpad har en viss utjämning åstadkommits. Fortfarande torde dock relativa skogstillgången för bondeskogarna i länet ha blivit väl lågt uppskattad. Gävleborgs län. Arealredovisningen. Den taxerade skogsmarksarealen, 1 387 500 hektar, visar jämfört med den nya riksskogstaxeringen ett underskott av 25 600 hektar eller 1,8 %. Arealen övrig mark, 236 300 hektar visar nästan motsvarande överskott, 18 500 hektar. Liknande avvikelser föreligga för landskapen. I Hälsingland är underskottet för skogsmarken 20 300 hektar och överskottet för övrig mark 13 600 hektar; i Gästrikland är skogsmarksunderskottet 5 300 hektar och överskottet för övrig mark 4 900 hektar. Resultatet innebär i stort sett en påtaglig förbättring av arealredovisningen i länet.

70 Såväl vid 1938 års taxering som tidigare har påpekats, att arealen särskilt i vissa kommuner i Hälsingland blivit ofullständigt redovisad. Sådana brister synas fortfarande kvarstå. Inom Järvsö, Undersvik, Ovanåker och Söderala kommuner uppvisa bondeskogarna ännu onormalt låga arealer övrig m a r k jämfört med övriga skogar inom dessa kommuner. En viss justering har dock skett, och arealredovisningen har synbarligen ägnats större omsorg vid taxeringen. Bonitet. För hela länet är boniteten 2,75 mot 2,50 år 1938, vilket får anses väl överensstämma med riksskogstaxeringens nu till 2,s angivna bonitetsmedeltal. För Hälsingland är boniteten 2,66 och för Gästrikland 3,io. Inom de vid riksskogstaxeringen särskilda områdena av länet har boniteringen utfallit sålunda: Bonitet

Gästrikland,

> » » >

enligt

r iksskogstaxer i n gen

fastighetstaxeringen

2-6 2-9 2-8 2-9 3-0

2-43 2-89 2-76 2-73 8-10

II III IV V

För de skilda områdena är överensstämmelsen i bonitet visserligen icke lika god som för länsmedeltalen men får likväl anses tillfredsställande. Av bonitetsmedeltalen för skogsägargrupper visar bolagsskogarnas 2,72 största avvikelsen från riksskogstaxeringen, vars motsvarande bonitetssiffra är 2,9. Detta tyder möjligen på låg bonitering av bolagsskogarna, som med betydande arealer ingå i område I och IV i Hälsingland, där bonitetsmedeltalen äro något lägre än riksskogstaxeringen utvisar. Kommunerna emellan framträda inga ojämnheter i boniteringen. För Voxna torde dock bonitet 2,so vara låg och innebär i varje fall en mindre höjning (från 2,4i) än som kunnat förväntas med tillämpning av de nya boniteringsgrunderna. Rotvärde. För hela länet är rotvärdet 4,os kronor, för Hälsingland 3,82 kronor och för Gästrikland 4,94 kronor. Resultatet innebär en höjning av 1938 års rotvärdesmedeltal med 0,75 kronor eller 24 % i Hälsingland och icke mindre än 1,42 kronor eller 40 % i Gästrikland, som därigenom fått högre rotvärde än angränsande sydliga län, Uppsala med 4,53 kronor och Västmanland med 4,67 kronor. Den vid 1938 års taxering uppmärksammade tendensen till låga rotvärden för kronoskogarna i Hälsingland synes icke längre föreligga, såsom framgår av följande jämförelse: Rotvärde i kronor för kronoparker bolagsskogar bondeskogar Hälsingland 1938 > 1945 Höjning i procent

2-42 3-45 43

2*99 3-66

319 4-02

71 De sålunda uppnådda rotvärderelationerna torde ganska väl återspegla de skillnader i avsättningsläge, som föreligga mellan respektive skogar. Uppgifterna om kommunmedeltal för rotvärdet i länsanvisningarna, som varit till god ledning vid taxeringen, synas ha väl följts, och några ojämnheter av betydelse framträda icke i den mån resultaten av rotvärdesättningen kunnat jämföras. Relativ skogstillgång. För hela länet är relativa skogstillgången 0,89, varvid för Hälsingland 0,85 och för Gästrikland 0,97. Motsvarande tal år 1938 voro 0,85, 0,82 respektive 0,94. En mindre höjning har sålunda skett, till synes ganska likformig. Vid ledning av uppgifterna om virkesförrådet vid senaste riksskogstaxering och normal förrådet enligt länsanvisningarna kan följande jämförelse göras för skogsägargrupper: Skogsägargrupp

Övriga allm. skogar Bondeskogar

"Virkesförråd per ha

Normalförråd per ha

Relativt virkesförråd

Relativ skogstillgång

95 107 103 98

93 91 99 98

1-02 1-18 1-04 l-oo

101 1-14 095 079

Med hänsyn till virkesförrådets fördelning på diameterklasser borde relativa skogstillgången för övriga allmänna skogar ha varit större än siffran 1,18 för relativa virkesförrådet. För gruppen bondeskogar är visserligen procenten grövre skog i förrådet lägre än för övriga skogsägargrupper, men detta motiverar icke en så stor jämkning som från relativt virkesförråd l,oo till relativ skogstillgång 0,79. En viss underskattning av relativa skogstillgången inom detta skogrika län synes alltså fortfarande föreligga. Vid bedömning av de resultat, som likväl uppnåtts, bör beaktas sambandet med boniteten, som också justerats uppåt inom länet från 2,50 år 1938 till 2,75.

Kopparbergs län. Arealredovisningen. Vid jämförelse med riksskogstaxeringen visar skogsmarksarealen, 1 974 900 hektar, ett underskott av 49 500 hektar eller 2,4 % och den redovisade arealen övrig mark, 574 500 hektar, ett underskott av 15 800 hektar eller 2,7 %. Totalt redovisas för länet 21 100 hektar mindre skogsmark än år 1938, men detta beror väsentligen på att 32 600 hektar fjällbarrskog inom Särna-Idreområdet numera överförts till övrig mark. Inom länet i övrigt har sålunda skogsmarksarealen ökats, vilket också är fallet med arealen övrig mark. Resultatet för hela länet innebär sålunda en mera fullständig redovisning än vid 1938 års taxering. Inom de vid riksskogstaxeringen förutom Särna-Idredelen särskilda fyra områdena äro arealavvikelserna störst inom område III, omfattande ett stort antal kommuner i länets centrala delar. Arealbristerna uppgå inom

72 detta område till 5,3 % för skogsmarken och 7,7 % för övrig mark. I länsanvisningarna har uppmärksamheten fästs på vissa för länet typiska svårigheter vid arealredovisningen och på det här ifrågavarande områdets bristfälligheter. Inom åtskilliga kommuner, som vid 1938 års taxering uppvisade onormalt låga arealer övrig m a r k för bondeskogar, ha det oaktat endast smärre korrigeringar gjorts, och arealredovisningen för denna skogsägargrupp förtjänar därför även i fortsättningen att särskilt uppmärksammas. Bonitet. För länet har boniteten uppskattats till 2,45 mot 2,is år 1938. I jämförelse med den senaste riksskogstaxeringens medeltal 2,5, synes höjningen av boniteten icke varit fullt tillräcklig. Några större avvikelser framträda dock icke för de särskilda områdena i länet och även boniteringen för skilda kommuner synes ha skett likformigt. Inom Idre kommun, där boniteten år 1938 var 1,28 och i länsanvisningarna angivits till 1,25, har nu åsatts endast l,o-, vilket synes väl lågt. Jämfört med länsanvisningarna torde även Mora och Sollerön med 2,28 respektive 2,26 ha åsatts något låga boniteter. Rotvärde. För hela länet är rotvärdet 3,83 kronor, vilket innebär en höjning sedan 1938 av 1,20 kronor eller med inte mindre än 46 % och är den förhållandevis största rotvärdeshöjningen i riket. Rotvärdesättningen inom de skilda kommunerna följer väl länsanvisningarna, och även skogsägargrupperna emellan synes den ha skett jämnt och likformigt. Relativ skogstillgång. Medelvärdet av relativa skogstillgången för länet har vid den höjda boniteten blivit 0,84 mot 0,8i år 1938. För de särskilda områdena visar den åsatta relativa skogstillgången god överensstämmelse med de relativa virkesförråd, som kunna framräknas med ledning av riksskogstaxeringens förrådsuppgifter. Liksom tidigare synes relativa skogstillgången sålunda ha blivit tillfredsställande uppskattad inom länet.

Värmlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 1 251 900 hektar, visar vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett överskott av 21 300 hektar eller 1,7 %, medan övrig mark visar ett nära nog motsvarande underskott av 19 300 hektar eller 7,9 %. Förhållandet var likartat vid 1938 års taxering, och arealredovisningen får i allmänhet anses vara tillfredsställande. Bonitet. För länet har boniteten blivit 3,35 mot 2,87 år 1938. Höjningen torde i allt väsentligt bero på de nya boniteringsgrunderna, enligt vilka boniteten enligt riksskogstaxeringen för länet nu borde vara 3,3. överensstämmelsen i medeltalen är sålunda god. Boniteringen för kommuner och skogsägargrupper synes ha genomförts jämnt och likformigt. Rotvärde. För hela länet är rotvärdet 4,60 kronor, vilket är 1,17 kronor eller 34 % högre än år 1938. Vid höjningarna i rotvärdet synas några större olikformigheter icke ha uppkommit. En allmän utjämning har skett, så att skogskommuner i norra delen av länet med tidigare låga rotvärden nu i många fall blivit likställda med närmare Vänern belägna kommuner. Bland

73 de sistnämnda har uppmärksammats följande omkastning i värderelationerna: Rotvärde i kronor

Kommun 1938

1945 Skillnad

434 4'49 4-65

5-22 541 5-02

+ 0-88 + 0-92 + 0-37

Genom den betydligt mindre höjningen i Alsters kommun torde rotvärdet där i förhållande till grannkommunerna ha blivit väl lågt. Relativt liten höjning av rotvärdet har också skett i Skillingmarks kommun från 3,40 till 3,84 kronor. — Särskilt stora höjningar ha skett i rotvärdena för följande kommuner: Rotvärde i kronor

Kommun

Mangskog Gustaf Adolf

1945 Skillnad

2-49 369 3-35 3-26 2-83

4-43 5-60 5-01 4-96 4-88

+ 1-94 + 1-91 + 1-66 + 1-70 + 2-05

Relativ skogstillgång. Medelvärdet av relativa skogstillgången för länet har vid den höjda boniteten blivit 0,9i eller något högre än år 1938, då det var 0,89. Endast för kronoskogarna, som inom länet upptaga obetydliga arealer, har relativa skogstillgången sänkts; för övriga skogsägargrupper har genomgående skett en mindre justering uppåt Örebro län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 531 900 hektar, överstiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 10 800 hektar eller 2,i %. Vid den år 1942 utförda vedskogsinventeringen redovisades 526 000 hektar skogsmark, övrig mark, 106 100 hektar, visar i förhållande till riksskogstaxeringen ett underskott av 12 600 hektar eller 10,6 %. Resultatet visar fortsatt bättre överensstämmelse och anses mycket tillfredsställande. B onitet. Den nu åsatta boniteten, 3,68, visar god överensstämmelse med riksskogstaxeringens länsmedeltal 3,7. Vid 1938 års taxering, då boniteten blev 3,06, ansågs denna låg. Höjningen betingas visserligen till större delen av de nya boniteringsgrunderna, men därjämte ha justeringar uppåt skett med stöd av länsanvisningarna, som i regel väl följts. Några nämnvärda olikformigheter mellan skogsägargrupper och kommuner framträda ej. Rotvärde. För länet har rotvärdet blivit 4,79 kronor, vilket innebär en höjning sedan 1938 av l,2i kronor eller 34 %. Vid jämförelse med länsanvisningarnas kommunmedeltal förekomma en del avvikelser, vilka i vissa fall

74icke förklaras av den starka utjämning av rotvärdena, som skett även i detta län. Relativ skogstillgång. Vid den höjda bonitetcn har relativa skogstillgången för länet blivit 0,9i mot 0,si år 1938. Höjningen 0,io är den största som vidtagits i länsmedeltalen för denna faktor. Enligt länsanvisningarna torde dock relativa skogstillgången för länet behöva höjas ända till l,o med den ökning av virkesförråden, som konstaterats genom 1942 års vedskogsinventering. En viss underskattning skulle sålunda kvarstå, vilket i stort torde framgå av följande sammanställning rörande länsresultaten för skogsägargrupper: Skogsägargrupp

Virkesförråd m s per ha

Normalförråd m 3 per ha

Relativt virkesförråd

Relativ skogstillgång

124 111 114

106 108 112

1-17 1-08 1-02

1-12 0-95 0-83

I förhållande till de beräknade relativa virkesförråden är den åsatta relativa skogstillgången lägre. Avvikelsen är störst för bondeskogarna och motsvaras sannolikt icke helt av förhållanden, som kunna motivera så stor jämkning nedåt. Västmanlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 376 700 hektar, överstiger motsvarande areal enligt riksskogstaxeringen med 8 000 hektar eller 2,2 %, medan arealen övrig mark, 70 200 hektar, visar ett mindre underskott av 1 500 hektar eller 2,i %. Resultatet får anses tillfredsställande. Bonitet. Länets bonitetsmedeltal 3,67 överensstämmer väl med det av Stockholmsmötet särskilt anvisade och korrigerade medeltalet 3,7. Boniteringen för kommuner och skogsägargrupper synes ha skett likformigt med gott stöd av länsanvisningarnas kommunmedeltal. Rotvärde. För länet har rotvärdet uppskattats till 4,67 kronor, vilket innebär en höjning av 1938 års rotvärde med 1,16 kronor eller 33 %. Värdesättningen i kommunerna synes vid jämförelse med länsanvisningarna visa god överensstämmelse, och förekommande avvikelser innebära knappast några ojämnheter. Relativa skogstillgången. Vid den höjda boniteten har relativa skogstillgången höjts från 0,87 år 1938 till 0,92. Siffran för länet borde ha blivit minst l,o enligt uttalande i länsanvisningarna, i vilka även ingår en beräkning av länssiffran till 1,14. Svårigheter ha tydligen förelegat att genomföra så kraftig justering uppåt av relativa skogstillgången, som med länets goda virkesförråd anses motiverad. Den underskattning, som fortfarande föreligger, torde vara större för bondeskogarna än för övriga skogsägargrupper.

75 Uppsala län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 282 400 hektar, överstiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 10 100 hektar eller 3,7 %, och för övrig mark, 43 800 hektar, föreligger likaså ett överskott av 4 200 hektar eller 10,6 %. Vid 1938 års taxering redovisades exakt samma skogsmarksareal och något mindre areal övrig mark. I länsanvisningarna har denna något höga redovisning av utmarksarealen, sannolikt beroende på förskjutning av inägoareal, påpekats för att uppmärksammas vid taxeringen. Även om resultatet härav ej blivit det väntade, får den skogliga arealredovisningen anses tillfredsställande. Bonitet. För länet har boniteten uppskattats till 3,66 mot 3,4 enligt riksskogstaxeringen. Höjningen från 2,94 vid 1938 års taxering är något större än som förklaras enbart av de nya boniteringsgrundcrna. Enligt uttalande i länsanvisningarna har också funnits anledning att dessutom justera boniteten uppåt med hänsyn till gjorda produktionsundersökningar av såväl typskogar som andra skogar inom länet, varvid boniteten numera konstaterats ligga på högre medelnivå än 1929 års riksskogstaxering på sin tid utvisade. De anvisade kommunmedeltalen ha avvägts med hänsyn härtill och då dessa ganska väl följts, har bonitetsresultatet för länet blivit högt i förhållande till den gamla riksskogstaxeringens länsmedeltal. Av skogsägargruppernas bonitetsmedeltal förefaller 3,36 för de ecklesiastika skogarna lågt i jämförelse med de övrigas, som hålla sig mellan 3,57 och 3,79. Skillnaden är visserligen inte så stor men likväl värd att omnämnas, eftersom boniteten för samtliga ecklesiastika skogar bestämts med ledning av uppgifter från skogsuppskattningshandlingar. Rotvärde. För länet har rotvärdet blivit 4,53 kronor, vilket innebär en höjning sedan 1938 års taxering av 0,98 kronor eller 28 %. Värdesättningen synes ha skett i god överensstämmelse med länsanvisningarna. För skogsägargrupperna äro några olikformigheter ej framträdande. Den förut omnämnda relativt låga boniteten för ecklesiastika skogar kan ha bidragit till att även rotvärdet för dessa skogar blivit jämförelsevis lågt uppskattat. Relativ skogstillgång. Även vid den kraftigt höjda boniteten har relativa skogstillgången för länet höjts till 0,89 från 0,83 år 1938. Den största höjningen har skett för bolagsskogarna, från 0,80 till 0,97. Inom Vendels, Tierps, Söderfors, Tolfta, Västlands och Älvkarleby kommuner med stora arealer bolagsskogar ha skogsvärdena sålunda stigit med 130 % (inom Tolfta komm u n från 740 000 kr. till 2 383 000 kr. eller med 222 % ) . För de ecklesiastika skogarna har relativa skogstillgången höjts från 1,04 till 1,17, vilket bör ses i samband med deras ovan nämnda relativt låga bonitet. För bondeskogarna är länsmedeltalet oförändrat 0,76. Endast för kronoskogarna har relativa skogstillgången något sänkts.

6—492796

76 Stockholms län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 386 700 hektar, visar vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 16 000 hektar eller 4 %, medan övrig mark, 120 700 hektar, visar ett överskott av 9 100 hektar eller 8,2 %. Vid 1938 års taxering var överensstämmelsen med riksskogstaxeringen bättre för skogsmarksarealen, som nu minskats samtidigt som arealen övrig m a r k ökats. Det oaktat får resultatet likväl anses tillfredsställande med hänsyn till dels vissa svårigheter för avgränsningen mellan skogsm a r k och övrig mark i skärgården, dels den omföring av m a r k från jordbruksfastighet till annan fastighet, som skett inom länet. Bonitet. För länet har boniteten uppskattats till 3,so mot 3,i enligt riksskogstaxeringen. Höjningen sedan 1938, då länsmedeltalet var 2,80, är större än de nya boniteringsgrunderna motivera. Den har, liksom i Uppsala län, stöd i boniteringen av typskogar och andra produktionsundersökningar inom länet, som i länsanvisningarna åberopats för en allmän justering uppåt av kommunmedeltalen, vilka väl följts vid taxeringen. Nämnvärda olikformigheter skogsägargrupper emellan synas ej föreligga. Rotvärde. För länet är rotvärdet 4,53 kronor. Höjningen sedan 1938 är 0,69 kronor eller 18 %. En jämförelse med Uppsala och Södermanlands län av rotvärdenas utveckling från 1933 års taxering visar följande: Län

Stockholms

Rotvärden i kronor 1933

3-99 4-04 4-CG

3-55 3-84 3"G8

4'53 4-53 5-25

För länet visade rotvärdet år 1938 icke så stor nedgång som i grannlänen, men även höjningen år 1945 har blivit mindre. Några ojämnheter i värdesättningen gentemot grannlänen synas icke ha uppkommit. Värdesättningen visar — frånsett skärgårdsöarna i sämre avsättningslägen — en fortsatt, numera betydande utjämning kommunerna emellan. Relativ skogs tillgång. Vid den höjda boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 0,82. År 1938 var länsmedeltalet 0,78, vilket då föreföll tillfredsställande. Det nu vunna resultatet beror väsentligen på höjning av relativa skogstillgången för bondeskogarna från 0,74 till 0,80.

Södermanlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 334 200 hektar, visar i jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 9 100 hektar eller 2,7 %, medan övrig mark visar ett nästan lika stort överskott av 7 600 hektar eller 12,7 %. Arealredovisningen får anses tillfredsställande.

77 Bonitet. Länsmedeltalet är 3,si mot 3,7 enligt riksskogstaxeringen. Höjningen sedan 1938 års taxering, 0,47, motiveras helt av de nya boniteringsgrunderna och synes ha genomförts likformigt med stöd av länsanvisningarnas kommunmedeltal. Rotvärde. För länet har rotvärdet uppskattats till 5,25 kronor mot 3,68 kronor år 1938. Skillnaden, 1,57 kronor, är absolut taget den högsta rotvärdeshöjning, som vid taxeringen förekommit i genomsnitt för ett helt län, och procentuellt kommer länet med 43 % näst efter Kopparbergs län. Vid 1938 års taxering kunde en betydande sänkning av rotvärdet inom länet konstateras, vilket då ansågs motiverat. Visserligen har rotvärdesnivån nu kommit att ligga högre än grannlänens, men endast mot Östergötlands län framträder skillnader, som måhända innebära ojämnheter i rotvärdesättningen för följande gränskommuner: Södermanlands län Ö. Vingåker St. Malm Tunaberg

Rotvärde kronor 5-46 5-49 5-24

Östergötlands län

Kvarsebo

Rolvärde kronor 4-62 4-80 4-53

Vid jämförelsen bör dock beaktas, att den för länet på grund av rådande förhållanden fastställda, bättre sortimentssammansättning än för grannlänen bör medföra en motsvarande, något högre nivå även vid samma rotpriser for de skilda sortimenten. Inom länet synas rotvärdena för skogsägargrupper och kommuner ha åsatts j ä m n t och likformigt. Relativ skogstillgång. För länet har relativa skogstillgången vid den höjI da boniteten uppskattats till 0,90 eller samma tal som år 1938. Allmänna skogar inom länet visa sänkning, men bondeskogarna en mindre höjning. I länsanvisningarna har länssiffran beräknats till 0,98 och som kommunmedeltal ha även lämnats uppgifter om bedömd relativ skogstillgång och erforderliga procentuella justeringar i 1938 års uppskattning. Den genom anvisningarna i denna del avsedda justeringen uppåt har ej erhållits. Det bibehållna länsresultatet vid höjd bonitet innebär dock en viss höjning även av relativa skogstillgången, som med hänsyn till länsanvisningarna likväl skulle ha uppskattats något lågt. Östergötlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 560 900 hektar, överstiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 8 000 hektar eller 1,4 %, medan för övrig m a r k föreligger ett ungefär lika stort underskott av 8 900 hektar eller 8,4 %. Enligt en år 1941 av riksskogstaxeringsnämnden utförd vedskogsinventering skulle skogsmarksarealen vara endast 508 000 hektar. Vid länsanvisningarnas framläggande har framhållits, att anläggande av kulturbeten på skogsmark avsevärt minskat skogsmarksarealen. Något lägre

78 skogsmarksareal än år 1938 har visserligen redovisats, men fortsatt uppmärksamhet torde böra ägnas arealredovisningen i länet. Bonitet. För länet är boniteten 3,63 mot 3,5 enligt riksskogstaxeringen. Höjningen från 3,is år 1938 kan helt förklaras av de nya boniteringsgrundernas tillämpning. Boniteringen synes ha genomförts tillfredsställande. Rotvärde. I medeltal för länet har rotvärdet uppskattats till 4,96 kronor mot 3,89 kronor år 1938. De tidigare omnämnda rotvärdena för vissa gränskommuner mot Södermanlands län liksom rotvärdesättningen i övrigt visar god överensstämmelse med länsanvisningarna. Relativ skogstillgång. Vid den höjda boniteten har en mindre höjning skett även av relativa skogstillgången från 0,83 år 1938 till 0,87. Därvid ha justeringar nedåt skett för de allmänna skogarna men uppåt för de enskilda skogarna. Även med det nu förbättrade resultatet torde en viss underskattning av relativa skogstillgången fortfarande kvarstå. Gotlands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 130 500 hektar, är 5 200 hektar eller 3,8 % lägre än riksskogstaxeringens motsvarande areal (med tillägg för Gotska Sandön, som ej uppskattades vid riksskogstaxeringen). Även övrig mark, 61 300 hektar, visar underskott med 6 300 hektar eller 9,3 %. Bonitet. För länet har medelboniteten blivit 2,09 mot 2,s enligt riksskogstaxeringen, sådan den angivits i Stockholmsmötets protokoll enligt de för södra och mellersta Sverige överenskomna grunderna för omräkning av idealbonitet till fastighetstaxeringsbonitet. Inom länet har avvikelse gjorts från denna överenskommelse i länsanvisningarna, enligt vilka omräkningen i fråga i stället skall ske enligt de grunder, som gälla för södra Norrland, Dalarna och nordligaste Värmland. Efter dessa ändrade grunder borde riksskogstaxeringens bonitet angivas till 2,i, som väl stämmer med det uppnådda resultatet. De vid 1938 års taxering påvisade olikformigheterna i boniteringen med låga boniteter för bondeskogarna jämfört med de allmänna skogarna ha icke omnämnts i länsanvisningarna och ha icke heller tillrättalagts. Inom länet finnas allmänna skogar med hushållningsplaner så spridda inom länets många kommuner, att de måste utgöra goda jämförelseobjekt vid bestämning av boniteten, som inom små likformiga områden icke kan visa sådana skillnader mellan skogsägargrupper, som fortfarande upprätthållas. Den framträdande tendensen till låg bonitering av bondeskogarna, innebär sannolikt en underskattning av boniteten inom länet. Rotvärde. För länet har rotvärdet blivit 6,06 kronor mot 5,42 kronor år 1938. Vid rotvärdesättningen har tillämpats en sortimentssammansättning med högre procenttal för timmer än som anvisats av Stockholmsmötet. Inom kommunerna ha nästan undantagslöst för samtliga skogar åsatts de rotvärden, som i länsanvisningarna angivits som kommunmedeltal. Relativ skogstillgång. Vid åsätt bonitet har relativa skogstillgången upp-

79 skattats till 0,72. En mindre höjning har skett, men fortfarande anses relativa skogstillgången vara underskattad inom länet, där bondeskogarna upptaga större delen av skogsmarksarealen. Skaraborgs län.

Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 336 100 hektar, understiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 24 700 hektar eller 6,8 %, medan övrig mark, 73 100 hektar visar ett överskott av 9 500 hektar eller 14,9 %. Redovisningen har blivit något fullständigare sedan 1938 års taxering, men arealfördelningen visar fortfarande inom vissa kommuner onormalt stor procent övrig mark. Bonitet. För länet har medelboniteten blivit 3,98 mot 3,9 enligt riksskogstaxeringen, vilket innebär god överensstämmelse liksom bonitet 3,3 vid 1938 års taxering. Boniteringen följer i stort sett länsanvisningarna. Endast i några fall förekomma större avvikelser för kommuner med små skogsmarksarealer, och sådana ojämnheter ha icke påverkat nivån i dess helhet. Rotvärde. Länets rotvärdesmedeltal är 5,38 kronor mot 4,68 kronor år 1938. Rotvärdena för kommuner ligga i allmänhet omkring länsanvisningarnas riktmedeltal. Bland avvikelserna kan som ett särfall nämnas Karlsborgs kommun med en mindre areal allmänna skogar och det abnormt höga rotvärdet 9,7i kronor. Relativt höga rotvärden ha även åsatts flera kommuner i Kinnefjärdings härad. Låg och ojämn taxering av såväl rotvärde som bonitet har förekommit i Stenstorps och Brunnhems kommuner. Relativ skogstillgång. Vid den höjda boniteten har relativa skogstillgången uppskattats till 0,77. Enligt länsanvisningarna borde uppgifterna från 1929 års riksskogstaxering motivera åtminstone 0,80, vilken siffra anses böra höjas med hänsyn till den sannolika ökning av skogstillgången i länet, som därefter skett. En viss justering uppåt har vidtagits för bondeskogarna, vilka vid 1938 års taxering konstaterats ha för låg relativ skogstillgång och i länsanvisningarna särskilt uppmärksammats. Fortfarande torde relativa skogstillgången dock vara underskattad för de mindre och medelstora bondeskogarna, dit därjämte arealbristerna kunna väsentligen lokaliseras. Älvsborgs län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 654 300 hektar, visar i jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott av 11 300 hektar eller 1,7 %, medan övrig mark, 213 500 hektar, visar ett överskott av 20 400 hektar eller 10,6 %. Vid riksskogstaxeringens år 1941 utförda vedinventering i länet uppskattades skogsmarksarealen till 659 000 hektar. Arealredovisningen, såväl i Västergötlandsdelen som i Dalsland, anses tillfredsställande. Bonitet. För länet är boniteten 3,43 mot 3,5 enligt riksskogstaxeringen. Liknande jämförelse och med 1938 års resultat för länsdelarna visar följande:

80 Fastighetstaxeringen

Riksskogstaxeringen

1945 Höjning

3-3 3-6

2-87 295

3-36 3-46

0-49 0-51

Västergötlandsdelen

Enligt länsanvisningarna borde 1938 års boniteter i genomsnitt höjas med 0,so på grund av de nya boniteringsgrunderna, och detta har väl genomförts. Inom Västergötlandsdelen av länet synes därjämte en viss justering uppåt ha varit befogad vid jämförelse med riksskogstaxeringens medeltal. Vid 1941 års vedskogsinventering i länet redovisades högre idealbonitet, motsvarande fastighetstaxeringsbonitet 3,9, och den nya riksskogstaxeringen har för andra, sydligare län kommit till högre bonitetstal än tidigare. Hela bonitetsnivån ligger därför sannolikt för lågt inom detta län. Rotvärde. För länet är rotvärdet 5,3i kronor, varav för Dalsland 5,42 kronor och för Västergötlandsdelen 5,26 kronor. Höjningen för länet sedan 1938 är 0,56 kronor, för länsdelarna 0,66 kronor, respektive 0,52 kronor. De rotvärden, som i länets hjälptabell angivas för olika körvägszoner och avsättningsförhållanden efter samma grunder som vid 1938 års taxering, förutsätta i genomsnitt en höjning av 0,75 kronor, som även framhålles i länsanvisningarna. Den erforderliga höjningen har icke erhållits. Resultatet för Dalsland är dock bättre än i Västergötlandsdelen, där åtskilliga ojämnheter med låga kommunresultat förekomma. Inom flertalet kommuner i Kullings härad ha rotvärdena sålunda bibehållits på 1938 års nivå, och delvis låga rotvärden ha även åsatts inom vissa kommuner särskilt i Ås, Marks och Redvägs härader. Det har uppenbart brustit i tillämpningen av hjälptabellens körvägszoner. Om det i stället för denna rotvärdestabell för hela länet hade anvisats kommunmedeltal, skulle rotvärdesättningen ha vunnit i stadga och likformighet. Relativ skogstillgång. Vid den höjda boniteten har relativa skogstillgången för länet blivit 0,70, för Dalslandsdelen 0,83 och för Västergötlandsdelen 0,65. En jämförelse med tidigare fastighetstaxeringar visar följande: Höjning 1928-1945

Relativa skogstillgången

Västergötlandsdelen

....

abs.

%

0-58 0-38

0-65 0-4G

0-74 0-55

0-83 0-65

0-25 0-27

43 71

Den underskattning, som uppenbarligen förelegat sedan 1928 och alltsedan dess varit föremål för erinringar av de sakkunniga, har nu sammanlagt lett till en höjning med 71 % inom Västergötlandsdelen av länet, vilket är den största korrigering av relativa skogstillgången, som skett i riket. I länsanvisningarna påtalades underskattningen i fråga om bondeskogarna och dessas lägsta storleksgrupper vid 1938 års taxering. Den gjorda upp-

81 justeringen får i och för sig anses tillfredsställande. I länsanvisningarna har dock relativa skogstillgången för länet med ledning av vedskogsinventeringens förrådsuppgifter beräknats till 0,80, och med det uppnådda länsmedeltalet 0,70 föreligger sålunda fortfarande underskattning av relativa skogstillgången för länets bondeskogar, särskilt i Västergötlandsdelen. Jönköpings län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 621 400 hektar, understiger den nya riksskogstaxeringens motsvarande areal med 34 400 hektar eller 5,2 %, medan för övrig mark, 182 000 hektar, föreligger ett överskott av 40 000 hektar eller 28,2 %. Redovisningen har blivit mera fullständig, men fördelningen visar, att skogsmark i ganska stor omfattning upptagits såsom övrig mark. Bonitet. För länet är boniteten 3,84 mot 4,o enligt den förra riksskogstaxeringen. Höjningen från 3,27 år 1938 motiveras av de nya boniteringsgrunderna. Enligt länsanvisningarna skulle de till ledning anvisade kommunmedeltalen, som väl följts vid taxeringen, ha syftat till en medelbonitet för länet av 4,o. En granskning av de anvisade bonitetsmedeltalen för länets 127 kommuner visar följande spridning: högre än 4,o för 14 kommuner 4,o » 51 » 3,5—4,o » 57 » lägre än 3,5 » 5 » Denna utvägning inom länet av boniteten har uppenbarligen icke kunnat leda till det åsyftade medeltalet utan i stället till att boniteringen genomgående för länet blivit för låg. Skogsägargrupperna emellan synes boniteten i allmänhet ha åsatts j ä m n t och likformigt. Enligt preliminära uppgifter från statens skogsforskningsinstitut visar det nya riksskogstaxeringsmaterial, som är under bearbetning, en ideal bonitet för länet av 5,6 mot föregående taxerings 4,7, som svarar mot fastighetstaxeringsbonitet 4,o. Även om den nya idealboniteten icke skulle vara direkt jämförbar med den tidigare, behövs tydligen en betydande justering uppåt av boniteten i länet för att taxeringen i detta avseende skall motsvara verkligheten. Rotvärde. För länet har rotvärdet blivit 4,82 kronor, vilket innebär en höjning sedan 1938 med 0,44 kronor eller 10 %. I länsanvisningarna angavs en höjning av 15 % som sannolik. En jämförelse för Smålandslänen visar följande: Län Jönköpings Kronobergs Kalmar

Rotvärde i kronor

Höjning

abs.

%

4-38 4-31 4-38

4-82 5-42 5-84

0-44 1-11 0-96

10 26 22

82 F r å n praktiskt taget samma utgångsläge år 1938 ha rotvärdena höjts betydligt mera i grannlänen. De vid Stockholmsmötet givna riktpriserna för rotvärdesättningen motivera icke så avvikande resultat för Jönköpings län, vars rotvärdenivå måste anses som för låg och som en klart framträdande ojämnhet länen emellan. — Kommuner och skogsägargrupper emellan inom länet synas nämnda olikformigheter i rotvärdena icke föreligga. Relativ skogstillgång. Vid den höjda boniteten har relativa skogstillgången blivit 0,69 mot 0,68 år 1938. Resultatet innebär alltså någon förbättring av den underskattning, som år 1938 ansågs föreligga med sannolik ökning av virkesförrådet och arealbrist. Enligt nu kända uppgifter från den nya riksskogstaxeringen i Smålandslänen visa virkesförråden där en kraftig ökning sedan 1923—29 års taxering med icke mindre än 29 % från 10 cm och 51 % från 25 cm vid brösthöjd. Då de nya uppgifterna om bonitet och virkesförråd icke ha varit kända vid taxeringen och då dessutom rotvärdesättningen blivit låg jämförd med angränsande län, ha värdena på skog och skogsmark inom länet kommit att avsevärt underskattas.

Kronobergs län. Arealredovisningen. En jämförelse mellan arealresultaten från fastighetstaxeringen och de båda riksskogstaxeringarna visar följande. Areal

Gamla riksskogstax Nva » Fastighetstax Skillnad i förh. till nya riksskogstax.

i h e k 1, a r

Skogsmark

Övrig mark

Summa

546 800 585 000 552 2C0 - 32 800 - 5-6 %

175 900 125 500 148 000 + 22 500 + 17-9 515

722 700 710 500 700 200 - 10 300 - 1-4 %

Som synes har den nya riksskogstaxeringen medfört en måttlig justering av den tidigare totalarealen utmark men en stor förskjutning i arealens fördelning på skogsmark och övrig mark. Den relativt stora ökningen av skogsmarksarealen torde väsentligen förklaras av att genom nydikningar och skogsodlingar på ljunghedar vunnits nya marker för skogsproduktion. De nya arealuppgifterna voro icke kända vid fastighetstaxeringstillfället. Med hänsyn härtill får arealredovisningen, som blivit mera fullständig än 1948, anses tillfredsställande. Bonitet. I medeltal för länet är boniteten 3,74 mot 3,6 enligt den gamla riksskogstaxeringen. Sedan 1938 har medeltalet höjts med 0,56 beroende på de nya boniteringsgrunderna. Några nämnvärda olikformigheter framträda icke mellan skogsägargrupper och de för kommuner angivna riktboniteterna ha väl följts. Den nya riksskogstaxeringens idealbonitet har preliminärt uppgivits till ö,6, medan den tidigare idealboniteten var 4,2, omräknad till 3,6 för fastig-

83 hetstaxeringen. Även med dennas något högre länsmedeltal 3,74 motiverar den nya riksskogstaxeringens resultat en ytterligare översyn av boniteten. Rotvärde. För länet är rotvärdet 5,42 kronor och har höjts sedan år 1938 med l,n kronor eller 26 %. Vid jämförelse med länsanvisningarnas kommunmedeltal och mellan olika skogsägargrupper synas rotvärdena med färre undantag ha åsatts jämnt och likformigt. Relativ skogstillgång. Vid den höjda boniteten har relativa skogstillgången för länet blivit 0,65 mot 0,6i år 1938. För kronoskogar och ecklesiastika skogar är siffran l,n respektive 1,14, men för bolagsskogar 0,67 och för de inom länet dominerande bondeskogarna 0,60. Såsom nämnts under Jönköpings län, visar den nya riksskogstaxeringen en kraftig ökning av virkesförråden, vilket förhållande icke var känt vid fastighetstaxeringstillfället. Med hänsyn till de sålunda konstaterade större verkliga tillgångarna innebär även den nu förbättrade relativa skogstillgången inom länet en underskattning. Kalmar län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen 662 400 hektar, överstiger riksskogstaxeringens motsvarande areal med 42 000 hektar eller 6,8 %, medan övrig m a r k på fastlandet, 101 600 hektar, visar ett underskott av 37 500 hektar (för Öland har övrig mark ej redovisats vid riksskogstaxeringen). Resultatet överenstämmer bättre med arealuppgifter från 1941 års vedskogsinventering inom länet, särskilt för södra länsdelen, och torde därför kunna anses i stort sett tillfredsställande. Bonitet. För länet är boniteten 3,49, för norra länsdelen 3,37 och för södra länsdelen 3,66 samt för Öland 3,40. Enligt riksskogstaxeringen torde boniteten vara för norra länsdelen 3,s och för södra 3,6. I länsanvisningarna har boniteringen dock inriktats på 3,3 respektive 3,7 och resultaten få bedömas med hänsyn härtill. Inom kommunerna synas länsanvisningarnas medeltal ha väl följts. För skogsägargrupperna ha i åtskilliga fall relativt låga boniteter åsatts enskilda skogar jämfört med de allmänna, vilket dock icke behöver tyda på ojämnhet i taxeringen. Rotvärde. För länet är rotvärdet 5,34 kronor, i norra länsdelen 5,28 kronor samt i södra länsdelen och på Öland 5,43 kronor. Sedan år 1938 har rotvärdet för länet höjts med 0,96 kronor eller 22 %. I regel har rotvärdesättningen skett i anslutning till länsanvisningarna. De i många fall högre rotvärdena för allmänna skogar än för enskilda skogar synas väsentligen och i regel bero på ovan nämnda skillnader i boniteringen. Dessa samverkande förhållanden kommer till uttryck i skogsmarksvärdena per hektar, särskilt i södra länsdelen, där hektarvärdet för kronoskogarna därigenom blivit 71,i kronor men för de enskilda skogarna 61,7 kronor. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta höjda boniteten har även relativa skogstillgången höjts till 0,76 från 0,72 år 1938. Med de från 1941 års vedskogsinventering kända uppgifterna om virkesförrådet fanns anledning att r ä k n a med ungefär det resultat, som uppnåtts och som därför får anses någorlunda tillfredställande.

84 Göteborgs och Bohus län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 169 000 hektar, är endast 600 hektar lägre än riksskogstaxeringens motsvarande areal, och övrig mark, 165 400 hektar, visar ett mindre underskott av 3 900 hektar eller 2,3 %. I länsanvisningarna och taxeringsarbetet har stor uppmärksamhet ägnats arealredovisningen, som nu är osedvanligt fullständig, jämfört med år 1938, då arealbristerna i de!:ta län voro, relativt sett, de största i riket. Det uppnådda resultatet är synnerligen tillfredsställande. Bonitet. För länet är boniteten 3,14, vilket överensstämmer med riksskogstaxeringens 3,i. I flera kommuner ha större justeringar skett med ledning av länsanvisningarnas kommunmedeltal, och boniteringen synes i stort sett ha skett j ä m n t och likformigt. Rotvärde. Länsmedeitalet är 5,92 kronor och har sedan 1938 höjts med 0,7i kronor eller 14 %. Resultatet motsvarar väl den nivå, som enligt länsanvisningarna borde uppnås i anslutning till beräknade rotvärden för kommunerna. Dessa riktvärden ha med något undantag varit bestämmande för rotvärdesättningen, som i stort sett väl genomförts. Relativ skogstillgång. Vid den åsatta boniteten är relativa skogstillgången 0,49 mot 0,44 år 1938. Även detta resultat innebär en förbättring, men med de snabbväxande yngre skogarna i länet är det icke osannolikt, att större justering uppåt varit berättigad.

Hallands län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 209 900 hektar, överstiger den nya riksskogstaxeringens motsvarande areal med 1 800 hektar. Arealen övrig mark, 83 800 hektar, visar ett ganska stort överskott av 10 100 hektar eller 13,7 %. Arealredovisningen är praktiskt taget oförändrad sedan 1938 års taxering och torde få anses tillfredsställande. Bonitet. Den för länet åsatta boniteten 3,94 stämmer väl överens med den gamla riksskogstaxeringens 3,9, som legat till grund för boniteringen. Enligt den nya riksskogstaxeringens preliminära bonitetsuppgifter, som publicerats i slutet av år 1948, redovisas liksom i Blekinge län och Skånelänen en avsevärt höjd idealbonitet, som dock ej torde vara direkt jämförbar med hänsyn till sättet för dess bestämning. För kommunerna ha länsanvisningarnas bonitetsmedeltal väl följts. Rotvärde. Länsmedeltalet har blivit 5,26 kronor mot 4,87 kronor år 1938. Höjningen är endast 0,39 kronor eller 8 %, vilket är den lägsta procentuella rotvärdeshöjningen i riket. Den för länet anvisade hjälptabellen synes ha inriktats på för låg nivå, och några kommunmedeltal för rotvärdet h a ej angivits i länsanvisningarna. Värdesättningen företer också en del ojämnheter; i vissa kommuner har endast obetydlig höjning skett och exempel finnas på sänkta rotvärden. Liksom i Älvsborgs län, där endast hjälptabell

85 använts, skulle — förutom en riktigare avvägning av nivån — anvisande av kommunmedeltal ha möjliggjort en bättre och mera stadgad rotvärdesättning. Relativa skogstillgången. Vid den åsatta boniteten har relativa skogstillgången blivit 0,49 mot 0,43 vid 1938 års taxering. Höjningen är i och för sig tillfredsställande. De nu kända resultaten från den nya riksskogstaxeringen visa emellertid en osedvanligt stor ökning i virkesförrådet sedan 1928 års riksskogstaxering med 45,6 % och att denna höjning är större för diameterklasserna 25 cm vid brösthöjd och däröver. Den samtidiga höjningen av relativa skogstillgången från 0,35 år 1928 till 0,49 år 1945 motsvarar 40 %. En viss underskattning föreligger och torde väsentligen kunna lokaliseras till bondeskogarna.

Blekinge län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 177 100 hektar, är endast 500 hektar större än den nya riksskogstaxeringens motsvarande areal. Övrig mark, 27 600 hektar, visar ett överskott av 8 600 hektar eller 45,3 %. I länsanvisningarna ha särskilt framhållits olika omständigheter, som under senare år medfört en omfördelning av ägoslagen. Den nya riksskogstaxeringens lägre areal övrig m a r k var dock icke känd vid taxeringstillfället. Med den bättre kännedom som nu vunnits om arealerna böra erforderliga justeringar lättare kunna ske vid nästa fastighetstaxering. Bonitet. För länet är boniteten 4,19 mot 4,i enligt den gamla riksskogstaxeringen. Höjningen från 3,67 år 1938 betingas av de ändrade omräkningsgrunderna. Boniteringen synes i stort sett ha skett likformigt. De i slutet av år 1948 publicerade resultaten av boniteringen vid den nya riksskogstaxeringen visa på en från 4,8 till 6,i höjd idealbonitet i länet. Som nämnts under Hallands län äro dessa båda bonitetstal icke direkt jämförbara. Rotvärde. För länet är rotvärdet 5,38 kronor, vilket innebär en höjning sedan år 1938 med 0,9i kronor eller 20 %. Vid rotvärdesättningen ha länsanvisningarnas kommunmedeltal väl följts, och en jämförelse mellan häradernas rotvärden och tidigare taxeringar visar följande: Härad

Östra Bräkne Listers

Rotvärde i kronor 1933

4-50 5-27 5-16 5-5 4

4-24. 4-10 4-51 4-71

531 5-44 5-38 5-36

Härav framgår bl. a., att de tidigare något höga rotvärdena i Listers härad ej längre förekomma, utan att en stor utjämning skett. Relativ skogstillgång. Vid den höjda boniteten har relativa skogstillgången blivit oförändrad 0,52, vilket enligt länsanvisningarna ansetts k u n n a ef-

86 tersträvas. De nu kända uppgifterna om virkesförrådet från den nya riksskogstaxeringen visa en stegring sedan år 1928, som sannolikt icke kommit till fullt uttryck i högre relativ skogstillgång för bondeskogarna, som dominera inom länet. Kristianstads län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 246 000 hektar, visar i jämförelse med den nya riksskogstaxeringens motsvarande areal ett underskott av 12 100 hektar eller 4,7 %, medan arealen övrig mark, 62 000 hektar, visar ett överskott av 17 600 hektar eller 39,6 %. Då det ekonomiska kartverket, vars arealuppgifter i länsanvisningarna åberopats, redovisar skogsmarksarealen till 244 939 hektar, förklaras därav, liksom år 1938, de avvikelser, som framkommit i arealredovisningen. Bonitet. För länet är boniteten 4,55 mot 4,4 enligt den gamla riksskogstaxeringen. Höjningen från 3,90 år 1938 betingas väsentligen av de ändrade omräkningsgrunderna. Som tidigare n ä m n t s under Hallands län visa emellertid den nya riksskogstaxeringens preliminära uppgifter, att idealboniteten i de sydligare länen bör höjas, i detta län från 5,2 till 6,2. Denna högre boninitetssiffra är dock icke direkt jämförbar med den tidigare, som legat till grund för fastighetstaxeringen. I länsanvisningarna ha angivits kommunmedeltal, som i regel väl följts. Påtagliga ojämnheter mellan skogsägargrupperna synas icke heller föreligga. Rotvärde. För länet är rotvärdet 6,22 kronor mot 5,34 kronor år 1938. Om m a n bortser från relativt höga rotvärden för obetydliga skogsmarker i ett par slättbygdskommuner, synes värdesättningen ha skett ganska j ä m n t och likformigt. Relativ skogstillgång. Vid den höjda boniteten har även relativa skogstillgången höjts till 0,57 från 0,50 år 1938. Resultatet innebär en stor förbättring sedan år 1938, då relativa skogstillgången ansågs underskattad. De nu kända, preliminära uppgifterna om virkesförrådet vid den nya riksskogstaxeringen i länet (fältarbetet år 1945) visa en ökning av förrådet sedan år 1928 med i genomsnitt 24 % och för de grövre diameterklasserna, 25 cm och däröver i brösthöjd, med 42 %. Under samma tid har relativa skogstillgången höjts från 0,42 till 0,57 eller med 36 % och boniteten från 3,38 till 4,55 eller med 35 %. Det förefaller likväl, som om relativa skogstillgången, särskilt för de mindre bondeskogarna fortfarande skulle vara lågt uppskattad. Malmöhus län. Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 64 600 hektar, överstiger den nya riksskogstaxeringens motsvarande areal med 1 600 hektar eller 2,5 %. Arealen övrig mark, 11500 hektar, innebär ett stort överskott av 4 900 h e k t a r

87 eller 74,2 %. Redovisningen är ungefär densamma som vid 1938 års taxering, då jämförelse med den gamla riksskogstaxeringen visade en viss arealbrist för skogsmarken. Enligt den nya riksskogstaxeringen föreligger ingen sådan brist, utan i stället ett alltför stort överskott i arealen övrig mark. Genom den nya ägoslagsfördelningen ha registrerats sådana förändringar, som även framdeles synas kräva uppmärksamhet. Bonitet. För länet är boniteten 5,44 mot 5,3 enligt den gamla riksskogstaxeringen. Höjning har skett med 0,7i sedan år 1938, i huvudsak till följd av de ändrade omräkningsgrunderna. Med ledning av länsanvisningarnas kommunmedeltal för boniteten ha en del tidigare uppmärksammade ojämnheter motverkats. Enligt den nya riksskogstaxeringens preliminära uppgifter skulle idealboniteten höjas från 6,3 till 7,8. Även om denna senare siffra icke är direkt jämförbar med den tidigare, kan en viss ytterligare justering uppåt av boniteten behöva företagas. Rotvärde. För länet är rotvärdet 7,n kronor mot 6,13 kronor år 1938. I länsanvisningarna saknas kommunmedeltal för rotvärdet. Även om enstaka höga och låga kommunvärden förekomma, synes värdesättningen i stort sett vara tillfredsställande. Relativa skogstillgången. Vid den höjda boniteten har även relativa skogstillgången höjts till 0,64 från 0,59 år 1938. Därmed har uppskattningen av denna faktor förbättrats. Den nya riksskogstaxeringens nu kända resultat visar, att virkesförrådet sedan 1928 ökats med 14 %. Relativa skogstillgången har visserligen under tiden höjts lika mycket, men torde likväl fortfarande vara väl lågt uppskattad.

88 III. Taxeringsutfallet beträffande övrig mark och skogsbete. För värdesättningen av övrig m a r k och skogsbete äro grunderna angivna i anvisningarna till 9 och 10 §§ kommunalskattelagen. Enligt desamma skola värdena av övrig m a r k och skogsbete inräknas i jordbruksvärdet, och värdena beräknas närmast efter metoder, som tillämpas för taxering av inägoj orden. Med hänsyn till att värdesättningen i fråga likväl äger nära samhörighet med den skogliga taxeringen ha de sakkunniga ansett en redogörelse för taxeringen av övrig m a r k och skogsbete böra lämnas först efter motsvarande redogörelse för taxeringen av skogsmark och växande skog. Övrig mark. Arealredovisningen. I samband med arealredovisningen för skogsmark har i avdelning II även lämnats redogörelse för redovisningen av arealen övrig mark. Därvid ha jämförelser skett med arealen övrig mark enligt riksskogstaxeringen. För län eller områden av län finnas jämförande uppgifter i tab. å s. 52 samt i tab. 8, där även den redovisade totalarealen vid fastighetstaxeringen jämföres med totala landarealen enligt officiella statistiken. Då avvikelserna i fråga om redovisningen av arealen övrig mark vanligen icke äro renodlade för ägoslaget utan i regel ha samband med hur skogsmarken redovisats, är arealfördelningen på skogsmark och övrig mark av särskild betydelse för avvikelsernas rätta bedömning. Förutom sådana avvikelser som bero på ofullständigheter i primärmaterialet och bristande principiell överensstämmelse mellan t. ex. äldre lantmäterihandlingars och riksskogstaxeringens ägoslagsindelning, synes böra ihågkommas, att övrig m a r k av samfälld natur icke kunnat till arealen fördelas på de olika fastigheterna. På så sätt kunna otvivelaktigt en hel del brister i redovisningen av arealen övrig mark förklaras, men fortfarande torde föreligga en viss benägenhet, särskilt på bondeskogarna inom vissa län, att redovisa skogsmark som mindervärdig övrig mark. Där ofullständig redovisning förekommit, är det naturligt, om övrig marks relativt låga värde vid taxeringen haft till följd, att arealuppgifterna icke genomgående ägnats samma skärpta uppmärksamhet som fallet varit för de mera värdefulla ägoslagen, och att även på den grund brister kvarstå i arealredovisningen för övrig mark. För hela riket visar fastighetstaxeringen i jämförelse med riksskogstaxeringen, som nämnts å s. 51 ett överskott för övrig mark av 183 100 hektar

89 eller 1,4 %. Vid 1938 års taxering var motsvarande överskott 18 859 hektar. Även om resultatet i stort förefaller visa god överensstämmelse, äro avvikelserna inom de olika länen ganska växlande. De ojämnheter, som med hänsyn även till skogsmarksarealens redovisning, anses höra här omnämnas, ha uppmärksammats inom Västernorrlands (Ångermanland), Gävleborgs, Kopparbergs, Skaraborgs och Jönköpings län. Värdesättningen. Liksom vid 1933 och 1938 års fastighetstaxeringar synes värderingen i viss omfattning ha normerats med utgångspunkt från ett förslag från domänstyrelsen i förarbetena till 1933 års taxering av innebörd, att övrig marks värde i varje fall borde understiga det värde per hektar, som i tab. I till skogsväderingsinstruktionen angivits för lägsta bonitetsklass (0,5o) och för skogen åsätt rotvärdesklass. Enligt denna schablonregel borde t. ex. vid ett rotvärde av 4 kronor, motsvarande 6 kronor i markvärde för lägsta bonitet, övrig marks värde uppskattas till högst 6 kronor per hektar, såvitt inte särskilda motiv för högre hektarvärde kunde anses föreligga. En sådan norm har, där den intagits i länsanvisningarna, givit viss stadga åt en försiktig och likformig värdering av övrig mark. För hela riket har, såsom framgår av efterföljande tabell, 97 % av all redovisad övrig m a r k åsatts värde. Vid 1938 års taxering värdesattes 99 % av arealen. Det lägre procenttalet vid 1945 års taxering beror, förutom på mindre förskjutningar, på en markerad bristande värdesättning av övrig mark inom Värmlands, Västmanlands och Östergötlands län, vilket framgår av följande jämförelse: 1938 Län

Västmanlands Östergötlands

värdesatt areal ha

% av totalarealen

värdesatt areal ha

% av totalarealen

133 877 41095 81 572

64 63 91

64 300 13 300 52 800

30 21 59

Inom dessa tre län innebär resultatet ett tydligt avsteg från taxeringsgrunderna och synes kräva särskild uppmärksamhet vid kommande taxering. För hela riket är totala värdet å övrig m a r k 30 230 900 kronor och 2,5 kronor per hektar. Inom länen äro hektarvärdena växlande. Särskilt lågt är medeltalet l,s kronor för de 21 % övrig mark, som värdesatts i Västmanlands län. Även i Gävleborgs och Kopparbergs län torde hektarvärdet 1,6 kronor få anses lågt. Höga hektarvärden ha åsatts i Kristianstads län med 42,5 kronor per hektar och i Malmöhus län med 213,4 kronor per hektar, vilka värden delvis synas bero på att betesmarker redovisats och värdesatts som övrig mark. Med här ovan nämnda undantag anses redovisningen och värdesättningen av övrig mark i stort sett ha givit nöjaktigt resultat.

90 Värdesatt areal och värde av övrig m a r k samt värde av bete å skogsmark. Skogsmark med särskilt bettsvärde

Värdesatt övrig mark Län

Norrbottens Västerbottens . . . . Västernorrlands.. . Kopparbergs Värmlands Örebro Västmanlands .... Uppsala Stockholms Södermanlands . . . Östergötlands . . . . Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Jönköpings

Göteborgs o. Bohus Hallands Blekinge

Hela riket

värde kr

Areal summa hektar

%av totala

5 070 600 2 240 900 L 2 051300 354 400 244 900 561 600 64 300 89 200 13 300 40 600 92 000 60 900 52 800 56 600 64 400 183 400 156 200 145 100 137 400 143 500 71600 24 400 57 400 10 800

100 100 100 98 98 99 30 97 21 96 90 98 59 98 93 91 90 100 97 98 89 96 100 97 97

11 967 600

summa

per hektar

värde å bete kr.

Areal summa hektar

0-9 152 800 4 466 400 1-0 2 242 300 1-3 2 635 800 323 500 4-0 26 300 1 430 000 1-6 360 900 1-6 905 700 2-4 156 400 25 300 5-4 482 400 40 000 1-8 27 300 23 700 8-0 322 900 182 300 6-9 119 400 630 400 11-0 672 400 153 800 14-3 754 000 188 400 1 263 400 22-3 8 300 13-1 844 800 19 900 9-7 1 772 200 90 600 5-0 786 200 109 700 9-6 1 394 500 187 000 1 890 600 13-8 122 500 764 000 t 5-3 46 900 1 231 600 15-7 19 600 459 000 154 300 18-8 1 437 300 42-5 8 600 2 304 500 213-4 19 400 30 230 900 1 2-5 2 025 900

%av totala

summa

per hektar

15 600 ] 0-1

13 1

106 900 800

2 8 8 65 31 47 34 6 6 14 18 34 19 29 9 88 4 30 9

0-3 0-03

1600 0-06 0-2 7100 13 200 j 0-5 1-7 318 600 1-8 215 200 2-9 439 600 2-7 508 600 2-2 18100 1-9 37 800 1-6 144 700 1-0 104 600 0-9 160 800 1-6 200 400 0-6 26 700 1-3 25 000 4-7 720 000 1-6 13 700 6-0 115 900 1-6 3 194 900

Skogsbete. I fråga om värdesättningen av skogsbete gäller, att om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, betesvärde skall åsättas endast så framt betet plägar utnyttjas. Om rationellt skogsbruk icke skulle bedrivas å skogsmarken och betet ej plägar utnyttjas, torde detta i regel visa, att anledning saknas att särskilt uppskatta betets värde. Med dessa taxeringsgrunder och den fortgående utvecklingen inom skogsbruket av betesfrågan har man anledning räkna med att den särskilda värdesättningen av skogsbete bör visa tendens till minskning. Detta framgår även av nyssnämnda tabell, enligt vilken särskilt betesvärde vid 1945 års taxering i hela riket endast åsatts 2 025 900 hektar eller 9 % av totala skogsmarksarealen. Totala betesvärdet är 3 194 900 kronor eller 1,6 kronor per hektar. Vid 1938 års taxering värdesattes 3 581 329 hektar eller 16 %. Inom de skilda länen företer värdesättningen växlingar, som icke kunna förklaras av skogsbetets olika utnyttjande. Så t. ex. ha särskilda betesvärden icke

91 alls åsatts för skogsmarker inom Västerbottens, Gävleborgs och Kopparbergs län, fastän skogsbete inom dessa län fortfarande förekommer i icke önskvärd omfattning. Relativt små arealer skogsmark ha åsatts betesvärde inom Norrbottens, Västernorrlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gotlands, Skaraborgs, Hallands och Kristianstads län. I sistnämnda län har endast 4 % av skogsmarksarealen åsatts betesvärde med i genomsnitt 1,6 kronor per hektar, medan i grannlänet Blekinge 88 % av arealen fått ett betesvärde av 4,7 kronor per hektar. Även om resultatet av skogsbetets värdesättning kan i viss mån bero på en utveckling mot allt mindre utnyttjande av betet i skogarna, har värdesättningen inom vissa län blivit missvisande eller ojämn och kan därför inte anses fullt tillfredsställande.

7—492706

92 IV. Sammanfattning av de sakkunnigas undersökning. Inägojorden. Den starka prisstegring å jordbruksfastigheter, som ägt r u m efter 1938 års allmänna fastighetstaxering, föranledde en avs värd höjning av de vid 1945 års allmänna fastighetstaxering åsatta värdena å jordbruksfastigheterna inom samtliga län. Höjningen var starkast beträffande värdet av skogsmark och växande skog men träffade även inägojorden och det egentliga jordbruksvärdet. De härav föranledda, starka förskjutningarna i värdet av åker och övrig inägojord ha, enligt vad de sakkunnigas undersökning givit vid handen, i stort sett genomförts likformigt inom landets olika delar och den värdenivå för landsbygdens jordbruksfastigheter, som framgått som resultat av den senaste fastighetstaxeringen, synes i huvudsak väl ha anpassats efter det förändrade prisläget. 1 genomsnitt har dock den genomförda höjningen å taxeringsvärdena varit något mindre än den inträffade prisstegringen. En av de största svårigheterna vid alla allmänna fastighetstaxeringar har för taxeringsmyndigheterna varit att åstadkomma en värdesättning å de mindre jordbruksfastigheterna, som stått i överensstämmelse med å ena sidan det rådande prisläget å dylika fastigheter och å andra sidan med de åsatta taxeringsvärdena å rena bostadsfastigheter och å större jordbruksfastigheter. En viss undervärdering av de små jordbruksfastigheterna har ägt rum vid föregående fastighetstaxeringar, och trots den betydande höjning av dessas värden, som i allmänhet genomförts vid 1945 års fastighetstaxering, råder alltjämt i vissa län i södra och mellersta Sverige en alltför liten skillnad i åkerjordens värde mellan små och stora jordbruksfastigheter. En fullt tillfredsställande lösning av åkerjordens värdesättning vid jordbruksfastigheter av olika storlek torde icke ernås, med mindre värdet av jord och byggnader beräknas var för sig. Skogsmark och växande skog. Arealredovisningen. Förbättringar i arealredovisningen ha vunnits även vid 1945 års taxering, och resultatet får i flertalet län anses fullt tillfredsställande. Fortfarande är det dock önskvärt att till grund för taxeringen kunna lägga en mera fullständig arealredovisning inom vissa län, där svårigheter härför av olika anledningar föreligga. I de nordligaste länen är skogsmarkernas avgränsning mot fjällen svår att på rätt sätt genomföra. I övrigt synas de nu kvarstående ojämnheterna i arealredovisningen i allt

93 väsentligt kunna lokaliseras till bondeskogarna, för vilka arealuppgifterna i regel äro mera osäkra, mången gång hämtade från äldre kartor och lantmäterihandlingar. Förskjutningar i ägoslagsfördelningen, som senare inträffat, torde ofta förbises, t. ex. genom dikning vunnen skogsmark, beteshagarnas omföring till skogsmark resp. ianspråkstagande av skogsmark till betesvallar m. m. I fortsättningen synas dylika förhållanden behöva särskilt u p p m ä r k s a m m a s vid taxeringen. Bonitet. De förändringar i boniteringen, som blivit en följd av bättre kännedom om skogsmarkens normala avkastningsförmåga, ha kunnat genomföras på ett tillfredsställande sätt. I allmänhet kan boniteten sålunda anses likformigt uppskattad med de förutsättningar härför, som vid taxeringstillfället voro kända. Sedermera tillgängliga resultat från riksskogstaxeringen inom vissa sydliga län ha emellertid visat, att ytterligare korrigeringar av boniteten åtminstone i dessa län synas erforderliga. Med den stabilitet, som skattskyldiga och taxeringsmyndigheter haft anledning räkna med ifråga om bonitetens bestämning, måste teoretiskt berättigade, hela den skogliga taxeringen påverkande bonitetsjusteringar förorsaka olägenheter i det praktiska taxeringsarbetet. Boniteringen torde, huvudsakligen av nämnda skäl, komma att kräva uppmärksamhet även vid kommande taxeringar. Rot värde. Sedan anvisningarna inom länen gjorts alltmera bindande ifråga om rotvärdesättningen, har denna i allt väsentligt kunnat ske likformigt såväl län och kommuner emellan som för olika skogsägaregrupper. De ojämnheter av mindre betydelse, som likväl uppmärksammats, synas också ha berott på att i något fall anvisningarna om rotvärdet utformats utan kommunmedeltal men med möjligheter till friare lokal tillämpning än som varit motiverat av faktiska förhållanden. Inom södra och mellersta Sverige, där rotvärdesättningen baseras på bilvägspriser, anses vägledande k o m m u n medeltal vid taxeringen vara en nödvändig förutsättning för en j ä m n och likformig rotvärdesättning. Vid föregående taxeringar har konstaterats att rotvärdesättningen för bondeskogarna, särskilt inom vissa sydliga län, varit lägre än för övriga skogar. Tendenser till sådan underskattning av rotvärdet för bondeskogarna ha endast i obetydlig omfattning spårats vid 1948 års taxering, och några kvarstående ojämnheter till följd härav kunna i stort sett icke anses föreRelativ skogs tillgång. En ganska allmän underskattning av relativa skogstillgången förelåg vid 1938 års taxering. Erforderliga justeringar uppåt ha vid 1945 års taxering delvis försvårats därav, att taxeringsnivån samtidigt kraftigt höjts. Inom åtskilliga län ha dock icke oväsentliga höjningar av relativa skogstillgången kunnat genomföras, men inom vissa län är den fortfarande lågt uppskattad. Särskilt har detta bekräftats inom de sydliga, utpräglade bondeskogslänen, där den nya riksskogstaxeringens resultat numera äro kända. Kvarstående brister i taxeringen av relativa skogstillgången torde väsentligen bero på att skogsuppskattningshandlingar saknas beträffande övervägande antalet bondeskogar. Även i fortsättningen måste den

94 bristande kännedomen — hos både skogsägare och taxeringsmyndigheter — om de mindre och medelstora bondehemmanens skiftande virkesförråd komma att bereda stora svårigheter för en rättvis och likformig taxering. Med ökad erfarenhet, särskilt tor typskogarna, som säkerligen varit av stort värde i taxeringsarbetet, böra oavlåtliga förbättringar dock vara att påräkna. Övrig mark och skogsbete. I fråga om övrig mark och skogsbete får de sakkunniga hänvisa till den kortfattade redogörelsen å s. 88—89.

95 Virkesförrådets procentuella ökning ( + ) eller minskning (—) under tiden mellan första och andra riksskogstaxeringen för olika taxeringsområden. De övre procentsiffrorna gälla totala virkesförrådet från 10 cm vid brösthöjd, och de undre, lutande, förrådet från 25 cm. Rörande texten, se sid. 54.

96 Tab. I. 1 Jämförelse mellan taxeringsvärdet å jordbruksfastighet Därav Län

1938 1945 1938 Uppsala . N 1945 1938 Södermanlands . . . < 1945 1938 Östergötlands . . . . < ! 1945 1938 Jönköpings I 1945 1938 Kronobergs < 1945 1938 Kalmar < 1945 1938 Gotlands < 1945 1938 Blekinge 1945 1938 Kristianstads . 1945 1938 Malmöhus 1945

Stockholms

<

<! 1938 1945 Göteb. o. B o h u s . . < 1938 1945 Älvsborgs < 1938 1945 Skaraborgs < 1938 1945 Värmlands J 1938 1945 1938 Örebro < 1945 1938 Västmanlands . . . . N 1945 1938 Kopparbergs < 1945 1938 Gävleborgs \ 1945 1938 Västernorrlands • • • \ 1945 1938 Jämtlands \ 1945 1938 Västerbottens . . . . I 1945 1938 Norrbottens < 1945 Hallands

1938 Bikets landsbygd < 1945

Jordbruksvärde

Skogsmarkens värde

övrigt jordbruksvärde

Skogsvärde

Tomtoch industrivärde

Summa laxeringsvärde

1 000 kr.

1 000 kr.

1 000 kr.

1 000 kr.

1 000 kr.

l 000 kr.

172 262-5

12 666-9

19 067-3

159 595 184353

45 026-0

203 420-4

71 564-8 33 357-3 59108-2 49 536-9 84 614-3

19 839

136245-9

170 422-5

14 614

176 830-9

216 048-7 316884-5 389 263-0 193115-8

241 051-4 130 223-1

168 628-7 220 560-7

20 597 20435

31259 26 153

36 030 22347

34 791 26 330

127 434

155 808 164804

195 451 296 448

77019-4

1 103

124 298-5

166 962

81 584-1

1 182

205 020

112 698-1

61 739-1

133 837

102 617-6

86 323-9

1 797

133 463-2

2 357

38 702 3 933 5132 8699 12 336

238 977 59652 71671 79 " 9 93 495

338009-4

15 180

322 829

411 918-7

21722 5899 7 881

740 321-9 198 030-5

10 275

246 892-2

13 613 6 757 9 593

138 462-0

155 585-8 253792-8 292 970-5

226 906

207 462-1 142 681-9

179931-6

131 7°4

145 992 256 384 296 397 354533 177694 198 913

22133 37 143 60 598 17777 27 629

259 512-3

732 440 i87 754 233 278

311 481 • 6 .214837-9

621 861

36 586

376 666-3

358 003

277 679-8 63585-7 76 803-8 87818-3 105 832-2

627760-5

1 063

12 156-5

16 804-2

20 541-0

29 098-6 34 783-9 56 879-2 15 345-7 23 080-5

730 2647

3 348 1 782

20462-3

1 240

30 546-4 13815-5 21 519-2 74I93-5 117 500-2 52 480-8 77 902-3

151 H 4 - 3

11732 3 543 4128 1 450

1905 1 071

251 361-8

162 154

64 612-8

1 317

179 832

114 834-7

130 619

47932-0

166 416-5

19 217

147 199

80 577-9

187499-5 228 207-7 165979-1 183 404-4 164742-9 204 677-7

35 312

152 187

130 637-8

1 763

60 648 33 173 48 668 33856 45 618

167 559

231 908-7

132 805

128 325-9

i 700

134 735

196 188-4

117 175-0

145 951-2

104 199-2

1 418

159 059 84765 103 989

143 456-4

106 674-7

585 763

143 072-6

162 786-1

129 106

105 997-8

214 937-0

173 828

122 376-4

66 461-4

82 357-9 130 661 4341 884-3 1 584351-8 5145 221-7 2 427 830-1

120 809-2

22 719

158 487-8

27 826

4821 507-7

479623-4

5 842 562-6 697 340-9

51 096

66 833

Där ej a n n a t angives avse tabellerna uppgifter enligt prövningsnämndernas beslut.

97 på landsbygden vid fastighetstaxeringarna åren 1938 och 1945. Ökning eller minskning från 1938 till 194E

Därav Jordbruksvärde 1 000 kr.

Skogsmarkens värde 0/

1 000 kr.

0/

1 000 kr.

/o

/o

+

31158 18-1 +

+

34177 25-1

+

39 218 22-2 4-

_L

Skogsvärde

Övrigt jordbruksvärde 0/

1 000 kr.

/o

0/

Tomt- och industrivärde

Hela taxeringsvärdet

1 000 kr.

1 000 kr.

/o

/o

+ 24 758 15-5 + 26 539 58-9 + 5 909 42-4 + 5 803 65-9 + 28 374 22-3 + 25 751 77-2 + 503 47-3 + 6 400 50-5

/o

63 605 27-5 60 431 35.4

503 68-0

+

+

+ 30 647 18-6 + 35 077 70-8 + 72 379 22-8 + 10 824 53-0 + 61555 20-8 + 47 279 61-4 +

763 69-2

+ 120 421 30-5

+•

47 936 24-8

939 79-5

+

79 989

29-0

+

+ 38 058 22-8 + 31114 38-1 + 38 405 29-5 + 12 443 55-7 + 25 962 24-1 + 40 879 66-2 +

469 27-9

+

79 753

41-2

+

57119 25-9

560 31-2

+ 104 819 34-0

20 5-9

+

17 886 23-5

+

8 571 71-3

9 877 37.8

74 799 32-9

+

+ 12 372 47-0 + 44 747 23-0 + 47139 54-6 + 4 648 38-2 + 13 218 20-8 + 1199 30-5 T 12 019 2Q-1 T

+

18 014 20-5

+

3 638 41-8

+ 14 376 18-2 +

8 558 41-7 —

90 11-0

+

26 482 24-3

-f

73 909 21-9

+

6 543 43-1

+ 67 367 20-9 + 22 095 63-5 +

702 26-5

+

96 706

+

112 561 17-9

+

1982 33-6 + 1 1 0 579 17-8

•-!- 39178 15-4

+

9 699 36-1

+ +

25-8

+ 7 735 50-4 + 403 22-6 + 120 699 18-7 325 26-2 + 59 270 27-0 48 862 24-7 -L 3 338 32-5 + 45 523 24-2 + 10 084 49-3 + 17124 12-4 + 2 836 42-0 + 14287 10-8 + 7 704 55-8 + 3 515 42-8 -f 28 342 17-7 + 29 478 13-0 + 43 307 58-4 +

586 16-5

+

83 070 25-1

454 31-3

+

+

+ 58136 19-6 + 25 422 48-4 _i_ T 44 674 20-8 + 23 456 63-1 _)- 21219 11-9 _I_ 100 218 66-3 +

257 24-0

+ 145149 39'5

+

27 531 15-3

864 65-6

+

76 888 31-3

397 98-1

+

56 778 29-7

+

+ 17 678 10-9 + 50 222 77-7 — 23 735 16-6 + 7155 59-3 + 16 580 12-7 + 32 646 68-1 + 40 708 21-7 + 25 336 71-7 + 15 372 10-1 + 101 271 77-5 —

328 18-6

+ 141 651 44-3

+

17 425 10-5 T

1-5 + 67 863 52-9 —

88 5-2

+

85 200 28-8

+

89 6-3

+

79103 29-3

4-

+ 11762 34-7 + 28173 21-5 + 39 257 37-7 — 28 776 24-6 ~f 9 552 29-5 + 19 225 22-7 + 36 398 34-1 +

178 30-4 -f

65 352 29-1

+

52151 32-0

391 36-5

+

68 920 25-5

323 146-9

+

53 898 28-7

+

+

+

65185 20-9

+ +

7 049 46-7

9 852 55-4

15 495 46-7

+

39 935 24-2

+ 44 723 34-6 + 16 379 15-5 + 37 679 31-2 + 5106 22-5 + 32 572 33-2 + 15 897 23-9 + +

7 428 22-1

-fl 021 055 21-2 + 21V VI» 45-4 + 8U3 337 18-5 + 843 4V8 53-2

+ 15 737 30-8

24-9

+ I8ÖUZ<1 29-1

98 Tab. 2. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet å landsbygden år 1945 enligt beredningsnämndernas förslag och efter prövningsnämndernas beslut. 1

2 Län

Jordbruksvärde

i

7 Skogsvärde

Tomtoch industrivärde

Summa taxeringsvärde

1000 kr. 1 000 kr.

1 000 kr.

Därav

Stockholms

Skogsövrigt markens jordbruksvärde värde 1 000 kr. 1 000 kr. 1 000 kr.

län l a

200 518-7 19141-7 181 377-0 72184-0 12 770-2 285 472-9 203 420-4 19 067-3 184 353-1 71 564-8 19 839-3 294 824-5 Uppsala » a 169 627-5 14472-1 155155-4 59 590-7 1 520-9 230 739-1 b 170 422-5 14614-5 155 808-0 59108-2 1 566-9 231 097-6 Södermanlands » a 215 328-1 20 721-6 194606-5 86 294-3 1 059-1 302 681-5 b 216 048-7 20 597-6 195 451-1 84 614-3 1 243-6 301 906-6 Östergötlands » a 387 639-4 31331-3 356 308-1 124 997-4 1 704-6 514 341-4 b 389 263-0 31 259-6 358003-4 124 298-5 1 867-1 515 428-6 Jönköpings » a 240 367-5 35 849-2 204518-3 112 622-4 1 988-5 354 978-4 b 241 051-4 36 030-8 205 020-6 112 698-1 2121-4 355 870-9 Kronobergs » a 166 376-7 34 665-9 131 710-8 102101-6 2154-1 270 632-4 b 168 628-7 34 791-0 133 837-7 102 617-6 2154-1 273 400-4 Kalmar » a 275 419-5 38 656-1 236 763-4 134 749-1 2 311-6 412 480-2 b 277 679-8 38 702-8 238 977-0 133 463-2 2 357-5 413 500-5 Gotlands » a 75 895-9 5161-2 * 70 734-7 16 783-3 649-1 93 328-3 b 76 803-8 5132-7 71 671-1 16 804-2 362-9 93 970-9 Blekinge » a 105 519-9 12 348-5 93171-4 29108-3 915-6 135 543-8 1) 105 832-2 12 336-9 93 495-3 29 098-6 730-4 135 661-2 Kristianstads » a 411 356-5 21 822-2 389 534-3 57 810-9 3 497-4 472 664-8 b 411 918-7 21 722-8 390195-9 56 879-2 3 348-5 472 146-4 Malmöhus » a 736 332-9 7 800-3 728 532-6 23 050-4 1 909-8 761293-1 b 740 321-9 7 881-5 732 440-4 23 080-5 2 184-8 765 587-2 Hallands » a 244350-0 13 725-3 230 624-7 30 713-7 1 480-9 276 544-6 b 246 892-2 13 613-9 233 278-3 30 546-4 1 564-6 279 003-2 Göteborgs o. Bohus » a 155188-6 9 565-1 145 623-5 20 854-5 11 975-9 188 019-0 b 155 585-8 9 593-5 145 992-3 21 519-2 11 732-9 188 837-9 Älvsborgs » a 291135-3 36 666-0 254 469-3 117 937-2 3 985-2 413 057-7 b 292 970-5 36 586-1 256 384-4 117 500-2 4128-9 414 599-6 Skaraborgs » a 368 890-2 22 137-9 346 752-3 77 951-6 1 756-6 448 598-4 b 376 666-3 22133-3 354 533-0 77 902-3 1 905-3 456 473-9 Värmlands » 257 811-2 60177-7 197 633-5 250 326-9 1 278-2 509 416-3 a 259 512-3 60 598-9 198 913-4 251 361-8 1 328-3 512 202-4 b 207 461-6 27 847-6 179 614-0 115 897-4 534-0 323 893-0 Örebro » a 207 462-1 27 629-6 179 832-5 114 834-7 453-4 322 750-2 b Västmanlands » a 164 957-1 19 010-3 145 946-8 79 947-0 798-0 245 702-1 166 416-5 19 217-1 147199-4 80 577-9 801-7 247 796-1 b Kopparbergs » 227 219-2 60 759-8 166 459-4 230 209-9 1316-0 458 745-1 a b 228 207-7 60 648-4 167 559-3 231 908-7 1 435-4 461 551-8 Gävleborgs » 182 574-7 48 738-0 133 836-7 195 689-0 1 653-6 379 917-3 a b 183 404-4 48 668-7 134 735-7 196 188-4 1 612-6 381 205-4 Västernorrlands » a 203 979-3 45 381-6 158 597-7 142 933-4 1430-8 348 343-5 b 204 677-7 45 618-3 159 059-4 143 456-4 1 329-7 349 463-8 Jämtlands » a 146 632-0 42 603-0 104 029-0 144 912-9 939-1 292 484-0 b 145 951-2 41 961-3 103 989-9 143 072-6 763-0 289 786-8 Västerbottens » a 213 897-7 41 576-8 172 320-9 123 078-8 1 297-9 338 274-4 b 214 937-0 41 108-1 173 828-9 122 376-4 1 459-2 338 772-6 Norrbottens » 157 754-0 28 037-7 129 716-3 83 211-5 476-4 241 441-9 a b 158 487-8 27 826-2 130 661-6 82 357-9 542-0 241 387-7 » Summa för rikets lands- a 5 806 233-5 698 196-9 5108 036-6 2 432 956-2 59 403-5 8 298 593-2 bygd b 5 842 562-6 697 340-9 5145 221-7 12 427 830-1 66 833-5 8 337 226-2 1 a = beredningsnämnder tias förslag; b == prov ningsnämnc ernås beslu t b

Anm. Uppgifterna å värdet av skogsmark och skogsvärdet överensstämma icke fullständigt med motsvarande uppgifter i tab. 6, då de erhållits genom två skilda bearbetningar.

99 fc-CO o

cc

CO

r» r^ cc ex

CM CO

ro rf

rt er

1 -

>c

CM r f 00

Summa jordbruks värde

^ O t ^ O ^ t ~ C 0 0 0 C ; l t - C 0 C N 0 0 » 0 C 0 C 0 i - " l » 0 r - - - t 1 O N o o m r i o o m m N o o r i N i o o t D N w c D c » ^ W I M ^ C D l O ! N > O C O r l ( N 0 5 M t > < C H I D H O C • ^ T ) ( O N O C O t O M C O O ! C i : o O i O f f l < X i i O ' < * ' * < M ' * m O ( 0 0 ) H X t " ( D i O H O f f l i O ( N < 0 0 5 P - ( 0 0 0 « o c - i - i o o r f c D t ^ i > - O i - H r f r f o r o i > i o o c o c M o c (N r l W m (M H (M H r j l M N H C M C O N N r t N r t

r^ l>-

r| e± CXI 1 -

«ä e8 £

l O t - e o o O f - H o o i M ^ o o i N e M O c s i r j c N

>o

CO

-H

00 CO

i-l

r^

rn

CM rt 1CM CM

tå cc cc

2 2

7*^ § 10

ö

i o o o r o o o r f o o c x > o r o > o i o c o r f i - ~ T - i i > T H i - i r o o o c o o i - i C x i T - i T - i c M c M r f c o t>TH TH w ro T f i o H H w

a

cr iC

CX1

1 -

o

cc CN l>ro *e 0 0 r f or

cc

oo exi i-l

ro

iO

o

T-l t-

t~

CO

te

1—

I 1 CO o

CN

1 1 o

cc

1 09 1 tT O-

CD

e± 1 -

CO

rf

<ro

T-l

co ^

>

*

O

N

O

I

M

N

^

^

i

i ^

)

t

O

m

e

^

O

!

i

O

S

C

^

)

i T

a

p

j

H

O ^

I

OJ

CO

rt

^

C

D

M

-T

m i M ^ i n x o s o i c o i o r o o r o f f l ^ ^ i n a

a:

cc CC C\

o

e

e

o

o

o

o

o

t

-

a

o

o

i

c

"

>o

i-t

co

t-

Cd

o

co

CO

r<

r« t ~ CO CO ^ c

M C CM cc

CM

1—

1-H on C0 fX er o co co co c~. H Ot o oo \Q H r H r^ CD r f r f r f r f t>

cz

C

t-

m r o i o c n o o i M r o o ^ o H i N C i r o t D i o c D c 0 2 0 3 0 0 C 0 C - r o - r H O 0 5 i - l ( M < X > O O - i - l O C N c^ H t v i a O O [ > i O H ^ Q C S i * M N I > ( M W a '

oo lO

a

rt

^

O

H

H

C

D

^

X

i

O

N

w co co ro ro

H O C O 1-1 CM

O

i IH

C

O

•*

OS

l

ro

C3

er o o o Q i C CM e r r t CO CO o o cc rt CM r t CM ro ro T^r f cc. CM CM r t o

ro

t ^ ^ t » 0 3 0 H ( M ( M « ) ( N i ro ro co co oc < O r t 0 5 l Q C ( 3 r a O K l M W » r ro oo ro cx O CD » O CM O i >• l > r l C O C » C O C O i O l O r t l C ;

i

t~

cr

W

C O C O C O C ' C ^ C O O O I M ' ^ ' ^ C O I M D - ^ M H ^ r l H H CM CM i - l i-l

M

GG

lO

TH

( M t D t O t O C O O O - t i r - I O r - C O C

5pti O cä

C30

O M o o T j w o j m t ^ o t o o H f f l i o a i i o o r ro C D ^ C ^ O J O J C ' t O f f l - H C O H ' ^ H O O t t l C D C D r - o CO r f C- CO <M CM r f C M r f x O i - H i — 1 H W CO H r O

t > :c3 : 0

s,-«

CO

O C D 0 0 3 0 I - I I > - I X ) C O C O O C < 1 C O D - O O I > - T -

1-1

> s oa

T -

o t*

Värde å bete

fe

CC rt

cc

r>

C" 1 -

CXJ CTC

oo oo or rf

CC

1 -

CO

o

rf

ro c~ ro CD

c

5 C CO 3 9 .JQ

Kul ver betes

bC . A t ) ö: +a cö «?

,

-t

-r

to

rt^^cgcJCOOiOrtlTjlOr i r o o o i o o o ^ o o f f i p H C O C C O I M ^ ^ C O O I T H W (M H o ) o i ra ^ OJ CO T-

00 O

CO

IN

rf

iH

t—

CO

C

O

CO

ITro rf

O CO H IQ

I> O CO r f t O M

rf

i—1

CO

tO

C3

rH

<M

(N

CO >-

iO

t-

„

co

rO X iO

«* c

er

CD CX CO K iO r )

CO 0 0 CO 0 0 i-l r f

i o ro i > • *

t-

«JJ

t-

CO crf CT CO CiJ CXJ

!>•

i o 1—1 ua rt CO i - i co CM CO CXI T - l CM T H

c

cc

TH

wa in CO CD

1-1 *" 1—1

r*

CO CO

CC

o

Is-

C O CM

o

r<

C3

CO

o r» 0 0 r f UCO CX cr »c c^ oc CD cc 1 er i o i O i f l cc 00 c>J i H r-i CO L^ o CXI

TH

r f

ro

rt

CM r f

T-

T—

CO

rf

rf

o oc

r» CO

T^

CO CO 1 -

rf

(N

00 CO

tO

CO

o

ro oo c~- c- oo p

00 rf

iO O

iH

CM

00 CD

i - irf CM O CD CO CM

O

,-1

_ cc. t ^ CO

CM t > rc o ro> 1-H

ro o

CM -pH

CM

>o T-l 00

LCJ

co i - l

iO CM CM CM C 3 CM r f

co oo r« co

Cl

=o

rH

C-

CO

TH

oo ro 00 ^o r» cc i H C^2 1 ^ T -

io

TH

r-

>o r#

oc

O

rf

rf

to

H

CO

oo o oo c oo m co c» o sej

CTi l O 1-1 ro

[>•

t>

ro

rf

rf

rf

I-l CO

CD

rf

co

-H

vo *r

er

CM

O)

t~

CO

t>

CN

-f

T—

ICC

09 ICC l O r f CO CM i - l CC CC 1 — OCJ ro o CD O i-l C T— c . ro t > rC O C O r o C O r t C O r t O i O C v c o CD N t - ro CO CS1 » Ö ^• r - ex C - CM CM l > c cc ro co 00 t > O C O ^ C T C O C H C M r U T - l O O H l O C O r o C O r o C O C M ro c o ro r ) I ^ H ^ H H C O » l O O O r H C O C O C M ^ C D C O r | l ( M CO 0 0 l O T— roowrioiraHHHHiTT - i -r-i ro i - l T - i CM

m o i o i o > o r o « r ) ( i o c c l>

ex I> ICC T-(

'

«a co iO

ro CM t-

o

CO CO

t ^ c o ro i - i

ro 00

rf

co

c-

o 00 CM

CO

r f CM (X o CM O

O O t - e O r H U O e O O O O - f i - l - ' -

s

1—

TJ

IH

if

1—1

o ^ o w ^ T j i a i H M t o o C O W O J M O O i O M C O C s : (K C O » M C D O O N ( M I > T t l O C O i - l CM CM C M CM l O

»5

C O C S l ^ i O C O ^ O C O N C O O C S l ^ i Q C O ^ O ; TH -i-l

lomt och ådgår

oo CD

ro C i OD T-l

'- «* CO

ro

r f CM o

ec CO L->-

co

O iH

CM CO

rf

(30

CO

CO

Ps

,0.

'o T

C

o

C

c

g

c

:cä

a

C/

"C

a c

cc

!/- !

e

•s

cg

i ".•I

£

-

cc

D

e

s

s

X

l £ c

;c T tF ee r v c/: N> c/ c 5 y er * c c

•CL

6 D

cc

K

s

cc

CO Xf OO t i

+->

fl ca

•r

"J

B" .

>

ca

c <-

CO

c

il r

0 c

•c

v z

*-c

l £ ^0 !— c :cr & > :r O :et > ^ c s > 2

ca

Ä

• -

O =< 33 > c

CO

w

CC

£

or

ebor sbor rabo

J

r - i r - e O t - O C O O C l i - I C O T -

i1 1—

1 CO

s

100 ( M O ' - O O t - O -*

H J J l O O O O I N O O S

i>Nfl)iOOO

r

3P

i

m

n

n

c o w

«

H

fl® so »o so o

sr

i~

H ^ I

:c

^3 ° :0

B o

•o

B <ö -B •on

Slu

=3 :G3

<t)

O O O O O H f O i D M t ^ O ' ^ ' t o o w o c i i j q c o o n i n c O H i i i i n o o n a i r t C C - s i H n o o c c t 0 N O ( N M t - 0 0 O 0 5 f f l O i n f f l H « ) X i 0 0 i H » D * O O O O O H O S ^ Q O O O C S I - 0 ( M

CD

l O O O C O ! 0 0 ) n i S H e ( 3 0 0 ' * t -

Vi

l

f l M O l O O ' * H t . | > ( O M T ( ( ^ ( 0 } l i n 0 5 n O O K O

-B B B

a

^ T j m o H N i N - i i o 5 0 ) t » o o i o i - e ) t - m N > ( ) O Q 0 0 5 i a o 5 0 o i ! ) i s a N H n i o i I i D ^ c o t D t - i o i n n H C O C C K a o i u i w O K N m o t o a j o o o o H t o i M o o o ^ i i o o s o t c O J 0 5 ' r t C O I N < * ( < ! T j l C ( l ( M C O l N C O ( N « 5 C O m i N i O « C f l i O O O t - - r f i . , 5 0 Q 0 1 ' * H ' * H t O

B O)

CO T3

-a o •i—» o

a .

rt »CS Ö t t

© C U O O t - e i l O O r l H O i H M H M O J ^ O O i n O H » MM M OO WN C O X O l S D M H ^ t K O O ^ ^ O t - O i O C O m ^ O N O S O O o O O ~l • ^ O O O T f m H M n j r H M N n i N r t i j i ^ i x ^ i f l t - M a H c o

«5 N O CO " * I S « ) « t N O » C d SO t - H t-co -J(SO00CC>00r-(00-*CO

E5°3

W> . •

.s .s bl

> v CS

X B

Ca

4_i

O -B

[ ^ ^ ' ^ ( M o o m i o o o i O o q i O O i M t - H O O O o i H ' ^ c o i M i ' e i H ' t o o o o i o n n N O c o C O C O N l O O l ^ - ^ H N C J J l O ^ N O O M O O O o O O ^ l O O O t - i O O l O O I l T m O O O O i O O J C O O O O C O r H ^ C N T - H C O T H T H C N i - I O i - I C ^ C O O i O W S l O T H M O - r H I N i O - ^ l O O C N t D e O l O

"<1

Ö .g

T f O O O ' s H o O O C O t O C O C - r t O O M O O S T l l Q O H I M i n T - i n ^ ' J I l O O H O O O l O a i r t T l l H M O O O i t - O l M n r l C O O O O ' i l l N O i O H M O O i O T f l n O O ' t O l N C J S O T m O t - t ^ M O J O W t ' O O o i t O i O f f l H o o O r t O f f l f f i H ^ o q ^ i o w Q s s e i H t o o o o i w o i O C ( 3 T H ( N S D m M O H C 0 0 2 C O O t - O M > 0 > * M m ( M W i n M [ * ' < « M 5 X N t > l H H ' # T - l T H O a - ^ C N i - I T ^ t M T H r - l r t ^ H - r H T - l C O H H H 1—1

fl s ®

W T J f f l O M t - O o f f i ^ C D i o e c c s o o i O ^ N f l i s B s o s e ^ c n c a c D H O l N o i N H O S C O ^ W l O N O l O M O N C D H n T S t - O O f f l l N O O O C O t O M N ^ I n u l i f l t - N H l S O C D O CNIJ CD C 5n 0X0 O C OSO S O ^ H ^ C n r H O J O O i N O l N l O O O O i n s D O K S T h x O q ^ O t - i O o O O O M O t O •># CM CD 0 0 »O SO SO TlH C 5 l O — H H H M 5 J « N 0 5 H M >*CO i-i <M

S en

:c3 '*->

— ca

° B

b B :0 KÖ

c o - s h o o i N O i o M O J c o t D O a j s o H i n r - m a n H i o ^ i s o o i N i N ^ c o t - N H H O

*- E

3 S>

B oj

^ fl

ii •B tä

>

T3 0)

W O

B

< B

c-

-«t< i-i

O J CO T - l -"st<

,_I

OS)

O]

C5 CO

M

i-i r-(

i-H

cg^i^

5Y5

,_,

rt

,_(

co 0 3 <jq

°c3 :o3

-* «« J3 °B b »o «i <* a . O»

t ^ O i o s o s s t - O H X i n c ^ K J O ^ t o o o c O t - H i j i C T i ^ o n t ^ n o t - a i

-fl°£

l O O O O i O O i n Q H i O i O C C - T m o o o t - O Q i - o n o o O N M M M i o O N i O i t i f f l o o t - M ( M c o c o c s o o n n w c o c ^ n o i o t - c o c o o N a c D O N N C - i O f o i o i i f s o ^ w x l O C ^ i H f - ' J ' ^ s j n c o x o i n ' M o i f f K M ^ a i t ' t - i M N H M i o t - s O H i o n N T i i i o o j " * T+l l O CD i-l

C5

I O

CO i O

H r t f f l N

CDCNCMi-ICD

H

i t ^ l l N

n

CO

T t i o c s ^ t o o i o i n c O i H C v i o ^ c o i n x c O N n c o c J S N W N t i i t - i N c c M M i n ^ o c o o t o c o i o « ' - i M ( o c o o ( M H t i ) H H O i O ( ! i i o o t , - H O ) N a 3 a « o m f f i s j ^ o > M T f C D M O O ' O I M O O l O C O O O > r t N S ) T ( ( l i # r j ( n ( 0 ( O M O ! « ' S l * r t O N C O O H « ! ' * D - O O K N ^ N H N O l O M ^ H t O O l H C n o O O O D - O H O r t i O C C I N O W W i l O O O

•sillOSDCOM^illHCOOOO^W^nWlQHeieKMOOONIMIMaOH^l-OSq

rtrtrtW

i-l

101 i'!^-*wocoot-CHooene(MMOiNMt-Ht.ooa>aoQ'*>-oi5r" H

TH

H

H

H

H

H

C

l

M

H

d

f

l

N

r

l

H

H

ffl

rH

rH CM — I r H T - I C M r H T H r H T H l - H r H r H T - i r H C M r H r H T - l

O O O n S S O l ^ W n H O O t -

H r l H H

i-l

T j H O S H t f l l - l l O ^ M O t - O O H ^ H i l H H W M l O n O l O O O O J O a i O W O O H" O S < - 0 ^ ^ c > i e o v O c o ^ e o - * O i n c o e o > « ^ ^ i n M < i n ^ c o - t i T - ( < M r H T - i H <N ^ H C O C O M w

OS • *

© • *

K5 M t O

•*

r-l

T-l

W

•"#

^ t - Q H M t O o a N O O W O t - l O t - O O O l - O l O O T M O O J M H l l O X O a O O l ' J O I N O T i l l O t - f i a o i O C O l » »

f f l i i H M N O N « ) « i ifl N O T ) I ( M O N i O n * ^ji"*cD-*«CTic»CiCyirHxn

02 CO CM

H ^ i N C d i O l o n i o i - m P S « ) N H S S > n » * o o « t . i s < » ( B H i a N f f ] W M f f l * H ^ ^ N e o H ^ g o « } O i s t - r t < o o w e i o o o o 9 i c O e o - * m C M i N " * C M C O C M C o c O e o e o H 0 9 1 H S 1 0 0 0 0 > O l O « ! H O l - r ( O C < r t 0 1 0 J O Q n ' * H t - i n H ' J -

03 C O t - O C J O T l l N O ^ e i C O W O O l t - C - I S f f l l - I M C ^ N t - C O O M t - f M

H

M

r

t

d

O

O

O

M

J

l

H

C O 0 0 00 M l O

to

*

( N Ort000)(NH«H«03C)a)(MO0)l0CD o r o N n a i i o o o i - i f f i H o i O ' - ' o

O

C O O O S H H O 0 0 T « M i 0 t - H H O O 0 ) * 0 0 O O f f i H f f l 0 0 0 ) H i 0 0 : ^ H r t g e < « O r t J O » l O O O m N H " w S ^ W H H i - O H C T H H o i o o s i o o e i M H W N H O c o i o e o o w e i M a n i a g o i - o ^ ^ a r f s M * i On iOi '^* i < oj on o n c i No «o 5o coo oc oO Mo fo - nmt .T mi ir o j ioMi io ncc Q< i5 ni in ao H H x o a r *M ' Hn a n - u j n i - i u ^ [ - © Wn i wo oN i ^< m j ii o o as in owo ii On tt - - co K o j B CM

H O J H H

CM

rH

-r-l

CM

TH

rH

O]

rH

CM rH

CM I M

T-l

rH

O i M O C l ^ f f l n O O O f l l H O l t - I S O l ' f l i O C l H O l O O t O o O l - l O O l T f f l O O C D M I M H ^ M M M O f - M M i O M H( CNT W M^On i—I b -b— C CTi j Ö CD Ö CO o i iQ Ö t t— - i »A f t t— t - l >I - ^ O i H O O OS 0 ( CMI IM N / ^0^ 5" ^n ^o^ OI***Ö n (a N M <^ O - ^ »— • - ^ H CO " ^ Q0 l O H ! C CC t * l O H O ' ^ ^0 er5> 0^ M r >r~ - eri n C~J OS O CO <Ji CM CO l O O H C J O ^ < O T f H O o o H H a o o i o o H i y i o ^ o T f o o o J i ^ o i o i J o n o o N n i N T - l rH CM <N CM rH THrH CO rH r-l CXI ( N -rH [~ K5Q0 " * H rH

rgtcHNOTliiOOnMmffiOOHi^NioeTiiioeoHfflooNuifflHjOHMHjNNWcoifiHifflioMCOMfl wt-Hin(Di^Nt-aooQoaNH^oocoNNOcoo^T«i-c3BmeoooHC)0(ONroo!ON^ioaMHH ^a«OHiQn^HonNHt-ciHrtiflMHTfHjO(KaMowMMNna:o«5cooO!D^mQncr)a'# CO

H

N

HI(M

H

T - l r H O T—i

- * CO

CM

CM

I M O r H e O C O C O O C M O I M C M O r - ' CM rH T-1 Q3 T-l i-<

o o H i n o o i o a a o o a o o a o o o o i o N O O O i o o i M O M c o H ' i N H H i M a n O i c J o o o a c o i o f l c i o o o i - ' i n O H W i ' M O O f - w c i r l i ^ r t o ^ M i n ' J i f i O N i " r H a H J H J N T l l l O M u T a i H N H J I N I N O O l - O n b - C O U C C H / W t - M C£)rHrH

CM C 5 O

rH

CD ( M M

•<*

O H

•»#

COCO

I-HrH

rt

H O M O « e O

^

H

IM

CO CM

T-t r-i

~"

C S C M - H C O C O ^ C S C O t - C O ( O r t H I H O J O O O O f - N (N n oo H T H CM ra^o t-

O Ci co

O

T-l CM

CO

H C O - *

H

O

M

H

C i n f f l M ^ H ^ O O O a ^ O l ^ N a H J f f l H I S i l l o H C O O Q O f l O M r l i l N i o q O l O i O C p O O l O H CO <M . B r -^ C/M Mr - ^ ii- ^ CO w - j* .l OA on ^l - t •- . - O T t a o i o o o O N s i c o o H a o ' T M n o O r i o M i o ' i i - i o r t C - ' t n H a c— - * rH m NNc<jc50JnMOOOoo^incOoOK)!OOio C 7 CO 5 ( DCO C OCt- - l—l H CU7J3 C i OU.J lO« < ! r-i I^NJ [?— - T CO t - CM CO W O ) H »O l i j CO "O *TI t - • CJJ P3< 5ii3 r~- <^»j C i^j u-« wrf w ww «;.i w* *— v-*_/ * ~ -J' ~ * k>w * ~ - « >*-- » — O M • * o lOOJOO w O C - - * r H C O O r H r H r H C N t > C O t - rH-rJIrHCDCOIMlOrHCOO K) « O M O H O) O M (D • * H H (M O O C - lO H CM CO CM -r-l TH T H r H T H T—I T H rH

[»Hjcot-c^coaaHinocoifl-» OM^ocscSMONt-mNC^OHOcocoonont-iOMinsnOMHjHOiniiiNCDNOMWOH^inN

CO

s •s 5 co

"O c a C3 :c3 .ö)

c m C3

e •o

u IO T J

ö>5

Öl

• a ös C ^ :c3 :TO * ! '• O C w D r „ i»

Si .2

St

e tS

coCCq^«cocoCqq«

>

:0S

o

>

l >

•§

si

SJ c; ^ 5; >- *Ö S3 t, ~ 5 a a Kl co g'Qqo > c o Q q & o « cofc,< co .£-.

VS

CO

-J c

c

tea

c l rC to ö s C j - e j 'O ~ W Co c C:3 co »>* r~ <so ö S-S "« ^ a "a ^ TH "»-v«^ C <u CJ c; co c ö>.2 ö > > - r3 " g^^-B rfi ös t U ) ~ - 05 C0 (H C *J T3 S a "« +j a "a si a C < s co * ö cS I C 5 t< » H C s> U~* c p S3 s s *H 5 ? ^ K C3 535 g ^r: •— < j i r* *-* ^ ^ ä ö s Q (-• < » ~ • r-

M,

o

co S

co - 3 CJ SS ' r ^ • • , - ,

^ ^ : c 1

c b

102 Tab. 5. Uppgifter för varje landskommun enligt 1945 års allmänna fastighetstaxering. 1

3 Taxeringsvärde per hektar, kr.

Län, härad och kommun

5 I 6 |

|

7 |

< O

|

10 | 1 1

12 Taxeringsvärde, 1 000 kronor

_ <

Därav värde å

5 3

Jordbruksvärde

Skogs Åker mark

särskogs- »övrig skilda mark mark» förmåner

Stockholms län. Frösåkers Forsmark Valö Hökhuvud Börstil Gräsö Harg Edebo

hårad. 830 730 780 840 1030

47-1 47-7 48-3 45-5 27-8 44-7 45-6

21-2 16-1 10-4 21-7 36-7 24-8 15-4

3-60 3-74 3-76 3-54 2-82 3-31 3-49

4-17 4-09 4-09 4-13 314 4-28 4-16

0-52 0-65 0-62 0-73 0-72 0-65 0-65

736-8 2 628-3 1 812-8 4 574-9 1121-7 2 289-9 2 959-7

307-2 490-9 373-1 479-4 191-4 542-3 400-5

8-9 12-4 3-3 22-4 23-4 19-6 8-0

830 840 920 860 880 940

44-7 45-4 47-6 49-0 44-1 46-8

22-5 12-4 16-8 17-9 15-9 17-3

3-46 3-37 3-45 3-67 3-43 3-48

4-09 4-26 4-35 4-28 4-08 4-24

0-72 0-82 0-90 0-76 0-70 0-70

1195-1 1 518-3 3 766-9 2 592-8 1 966-5 1527-7

270-6 178-0 470-7 425-8 288-3 252-2

2-9 1-2 10-4 24-4 2-8 5-9

88-0 15-5 89-7 6-0 6-1

Väddö o. Häverö sklg. Häverö 1160 Singö 1030 Väddö 920

45-6 32-9 46-6

21-2 3-42 4-33 0-76 38-4 2-79 3-75 0-72 13-8 3-45 4-39 0-73

3 031-6 481-5 3 091-9

389-4

9-0 5-6 10-9

139-3 25-7 48-8

Bro och Vätö sklg. Björkö-Arholma Vätö Roslags-Bro

1310 1390 950

39-2 45-6 50-8

20-6 3-06 4-17 0-74 21-8 3-32 4-42 0-71 12-0 3-51 4-73 0-69

749-1 1 567-7 3 455-0

100-8 150-8 306-1

900 950 960 930 970

49-3 48-9 56-0 47-0

8-6 6-9 14-9 7-6 12-5

3-70 3-71 3-67 3-75 3-53

4-31 4-37 4-29 4-74 4-29

0-72 0-82 0-71 0-79 0-77

3 020-9 2 489-2 1 730-4 596-0 1 680-0

331-9 144-0 159-7 40-8 108-4

990 1010 1600 1030

48-1 48-5 34-1 49-3

17-0 30-0 37-5 17-9

3-43 3-40 3ll 3-45

4-65 4-63 3-84 4-63

0-70 0-73 1-00 0-75

2 368-5 1577-7 1111-9 3 228-4

298-9 186-4 75-5 392-8

0-s

940 1000 1060 1050

47-3 47-7 47-8 49-8

12-6 16-0 8-5 13-1

3-46 3-64 3-61 3-75

4-38 4-21 4-23 4-26

0-80 0-85 0-63 0-67

1 565-2 1 277-5 2104-5 2 462-9

145-2 120-5 209-1 334-1

0-4 0-8

28-8 88-8 50-9 93-7

970 960

44-3 49-3 51-3

21-4 3-20 4-37 0-67 13-2 3-39 4-63 0-80 10-2 3-56 4-58 0-67

1 544-9 1 942-4 1 518-3

143-1 134-8 157-1

3-6 1-3 1-2

43-4 13-7 12-0

Närdinghundra Bladåker Faringe Almunge Knutby Edsbro Ununge

4-0

13-5 30-4 36-6 245-1

härad.

Lyhundra härad. Söderby-Karl Estuna Lohärad Malsta Husby-Lyhundra Frötuna o. Länna Frötuna Rådmansö Blidö Länna

, ,

56-3 364-8

4-4

0-7

0-2

0-6

37-4 11-8 6-2 2-0 7-4

sklg

Sjuhundra Skederid Rö Rimbo Fasterna

härad.

Långhundra Kårsta Närtuna Gottröra

härad.

5-1

76-6 1-0 18-3 209-6

TAB. 5 ( f o r t s . ) .

103 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 5 I 6 |

7 |

10 Ll

Husby-Långhundra . . Östuna Lägga

900 940 1030

49-1 50-2 52-1

15-9 3-40 4-57 0-88 10-7 3-53 4-47 0-84 10-5 3-55 4-66 1-09

2 222-1 1 560-6 1 975-7

228-3 136-1 115-5

3-9 4-1 3-2

21-0 19-0 26-0

Ärlinghundra härad. Alsike Knivsta Vassunda Haga S:t Olof och S:t Per . Norrsunda Husby-Ärlinghundra . Odensala

970 1000 840 930 1050 1020 930 1020

54-3 51-9 47-7 53-7 52-7 54-5 49-6 50-4

9-5 6-4 11-0 16-3 13-8 11-4 7-3 11-2

3-80 4-82 3-66 4-58 3-37 4-65 3-55 4-93 3-60 4-96 3-73 4-66 3-57 4-50 3-59 4-57

0-94 0-97 0-90 0-81 0-96 1-01 0-89 0-98

1 208-6 1 540-5 1 444-1 745-4 1 451-0 1 418-5 1 792-2 2 334-8

114-1 117-7 51-1 43-5 94-6 87-3 86-9 126-2

0-7

15-0 109-5

7-1 3-8 10-9

128-0 240-0

Seminghundra Vidbo Skepptuna Lunda Frösunda Orkesta Markim Skånela

härad, 940 980 960 1030 950 960 940

49-9 51-7 54-1 48-9 49-4 53-6 53-7

11-8 12-5 8-5 12-5 14-0 14-5 13-4

3-41 4-61 3-59 4-64 3-72 4-63 3-54 4-47 3-55 4-51 3-64 4-71 3-58 4-74

0-95 1-09 0-97 0-95 0-92 0-99 0-85

1175-0 2 070-9 1 351-6 1 681-8 951-4 1 085-4 1 541-3

77-3 76-2 107-8 104-6 45-9 62-4 99-7

0-9 0-4 0-3

15-5 31-0 12-0 32-8 50-0

0-2

75-0

Vallentuna Hammarby Fresta Vallentuna Vada Ångarn Össeby-Garn

härad. 1070 1400 1110 960 990 960

65-8 56-8 58-8 50-6 58-3 50-3

11-8 17-0 141 15-5 13-1 23-4

3-71 5-67 3-37 5-51 3-42 5-49 3-37 4-91 3-72 4-93 3-40 4-74

1-09 0-89 0-71 1-01 0-82 0-81

1 282-3 1164-6 2 889-8 682-9 774-7 2 866-8

46-3 52-3 159-2 52-4 50-9 317-6

5-6

73-0 300-7

Åkers skeppslag. Riala Roslags-Kulla Ljusterö österåker

860 1010 1220 1060

47-3 49-5 43-1 53-4

21-4 23-1 31-0 19-8

3-54 4-32 3-72 4-30 3-47 3-97 3-49 4-88

0-79 0-85 1-14 0-83

1611-0 1 061-4 1 968-6 3 496-0

235-8 120-4 187-3 414-2

1-7 1-5 78-0 4-2

6-0 223-5 160-8 465-2

Värmda skeppslag. Värmdö Möja Djurö Ingarö Gustavsberg Boo

1150 2 000 1670 1260 1230 1240

52-3 24-4 67-9 49-4 62-2 62-0

36-3 37-0 38-3 39-2 28-5 37-1

3-40 4-91 2-70 3-02 2-99 3-27 3-33 4-70 3-47 5-75 3-37 5-87

1-21 0-91 0-94 1-32 1-24 1-45

4398-0 583-8 1155-0 1582-1 763-6 392-7

349-2 49-1 67-9 154-0 80-1 53-1

17-1 1 021-5 6-8 99-7 38-1 248-1 9-3 511-1 2-5 215-4 85-0 2-5

Danderyds sklg. Östra Ryd Stocksunds köp Danderyd Täby

1200 1160 1760 1100

56-3 61-5 55-8 62-1

14-0 18-8 15-4 11-2

3-59 4-99 3-00 6-oo 3-28 5-50 3-60 5-45

1-06 1-00 1-04 0-93

2 212-1 11-2 353-1 1 772-5

243-1 0-8 9-2 138-6

2-6 11-9

1230 1080 1280 1100

70-7 62-5 62-3 62-3

10-8 14-6 19-9 16-0

3-94 5-74 3-43 5-84 3-40 5-81 3-33 6-oo

1-14 0-98 0-99 1-07

1 844-3 1 832-5 2 013-4 1 719-9

175-9 119-9 137-6 98-5

0-9 5-6 2-0 0-9

363-0 524-0 512-1 118-0

1170 1460 1210 1320 1420

72-0 63-5 65-4 66-8 68-7

24-4 18-3 21-1 131 16-7

3-85 5-91 3-64 5-50 3-75 5-61 3-78 5-61 3-88 5-62

1-19 0-76 1-13 0-73 0-82

1 350-8 1 740-4 1 984-1 1 069-5 1 645-2

87-0 31-5 58-0 37-1 38-6

1-3 0-2 1-0 0-2 0-2

245-0 225-5 184-0 144-0 138-1

Sollentuna härad. Ed Sollentuna köp Järfälla Spånga Hässelby v:stads köp. Färentuna Lovö Skå Sånga Hilleshög Färentuna

1-2 0-2

215-0 927-0

205-5

härad.

104:

TAB. 5 ( f o r t s . ) .

1 Svarllösa

1 5 |

1-1 1-6 1-0

25-0 264-9 132-0

210-2 407-1 476-2

2-9

— —

1270 1250 1510

60-0 62-1 61-0

16-7 3-77 5-10 0-81 15-0 3-70 5-34 0-99 8-3 3-82 5-12 0-98

1 609-7 2 319-1 1 625-1

57-3 90-2 106-8

3 230 (5 270) 1470 1200 1310 1240

61-5 65-8 61-3 66-6 65-6 57-3

28-4 30-4 27-7 24-9 21-0 16-3

3-28 3-50 3-43 3-73 3-77 3-69

6-oo 1-03 6-oo 1-10 5-71 0-74 5-68 0-92 5-53 1-13 4-91 0-78

1 070-2 62-8 3105-1 2 966-4 2 152-9 4 372-5

131-6 15-4 334-2 218-0 216-4 351-1

14-6 7-8 2-2 2-7

336-0 377-8 159-0 253-1

620-4 77-4 1124-9 916-0 1 112-2 1 247-9

1100 1200 1170 1160 1140 1250 1380

69-9 72-7 65-0 58-9 52-9 57-3 59-1

16-3 10-4 18-3 16-4 18-8 26-6 21-4

3-94 3-96 3-85 3-76 3-48 3-42 3-68

5-67 0-98 5-81 0-85 5-40 0-94 4-98 0-84 4-85 0-84 5-15 0-74 5-12 0-89

989-4 778-9 1 736-9 3 455-6 2 845-8 2 293-3 2 306-0

91-1 85-2 142-3 379-0 283-7 150-0 134-3

1-2 0-5 2-3 12-3 6-5 1-9 1-6

153-5 1-5 180-5 435-7 197-2 110-0 183-0

406-5 328-8 610-2 1 443-8 1 080-8 502-9 545-1

1300 1390 1240 1220 1400 1240 1020 980 1180 1220 1480 1300

51-3 51-9 50-1 47-6 43-3 24-9 28-8 30-1 43-6 52-4 52-8 43-2

24-6 26-6 36-3 32-3 18-0 51-9 41-4 39-4 45-0 26-2 42-5 35-1

3-67 3-38 3-34 3-24 3-00 2-87 2-91 3-11 3-61 3-63 3-75 3-16

4-46 0-81 4-89 0-74 4-78 0-80 4-67 1-08 4-54 0-87 2-75 1-03 3-14 0-95 3-08 0-97 3-88 1-00 4-51 0-80 4-50 1-00 4-35 0-83

7 091-0 4 791-0 4113-7 797-4 177-9 240-3 605-9 254-4 785-1 5 032-7 173-8 607-4

421-9 295-2 327-6 147-5 32-1 22-1 91-5 57-9 57-3 390-0 22-3 43-4

14-5 7-1 48-1 41-6 0-8 4-7 10-8 4-3 4-7 9-4 4-8 2-6

230-3 557-4 386-5 6-0 6-2 77-0 120-9 45-5 94-5 540-9 112-5

1 563-2 999-9 1190-5 724-2 127-7 103-4 394-0 255-0 260-8 1 414-5 102-0 164-1

1050 1030 1030

57-2 58-4 57-4

7-5 3-63 5-09 0-79 8-5 3-61 5-17 1-03 5-4 3-72 4-95 0-79

3 454-1 1 381-1 1 694-0

238-5 92-0 163-2

— — —

459-9 148-0 123-9

858-0 430-8 589-6

1010 950 940 940 1090 1210 990

52-5 54-8 55-2 52-6 55-8 53-7 54-1

6-5 9-4 5-2 14-3 8-2 3-5 8-1

3-54 3-54 3-61 3-54 3-64 3-50 3-61

4-83 0-83 4-95 0-93 4-97 0-91 4-76 0-75 4-94 0-80 4-90 0-81 4-92 0-86

1 502-2 1 855-4 1 015-0 981-0 2 839-4 628-1 1 214-8

117-6 140-6 58-6 58-1 162-7 26-8 50-4

1-0 0-3 1-8 2-3 0-1 3-7

31-8 34-5 61-2 101-0 237-0 27-7 77-3

446-7 597-3 243-4 199-1 591-5 99-4 196-8

990 960 970 910 980 1040 970 880 970 930 920 1020

58-1 56-3 61-2 57-7 55-4 56-2 54-9 58-3 56-4 55-2 55-8 59-8

8-3 5-5 12-4 6-3 8-3 6-7 8-6 4-5 5-3 8-7 4-6 11-8

3-88 3-75 4-04 3-70 3-83 3-78 3-74 3-80 3-70 3-57 3-75 3-85

5-00 0-86 5-oo 0-81 5-05 0-97 5-oo 0-63 5-oo 1-16 4-93 0-84 4-94 0-83 4-99 0-72 5-oo 0-81 5-oo 0-68 4-92 0-80 5-oo 1-35

1 014-9 1 403-8 2 021-1 1 646-9 2 980-7 1196-5 1 960-2 809-2 1 743-4 1 499-3 2 530-2 631-3

24-3 26-3 25-9 44-4 156-4 33-8 63-7 32-5 96-7 100-4 97-0 55-7

1-0 0-2 0-5 0-1 0-3 0-1 0-2 0-1 0-8 1-6 0-3 1-3

15-2 21-0 6-8 85-5 51-3 14-3 7-3 10-3 70-4 49-9 74-1 47-9

95-7 97-4 113-9 126-9 825-0 129-4 241-4 106-4 358-3 310-2 353-6 343-2

härad.

Saltsjöbadens köp Huddinge Botkyrka Salem Grödinge öknebo östertälje Västertälje Tveta

I

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

(-)

härad.

överjärna Ytterjärna Sotholms härad. Sorunda Västerhaninge österhaninge

Ornö Utö ösmo Nynäshamns köp Torö Uppsala län. Bro härad. B r o och Lossa Stockholms-Näs Håbo härad. Håbo-Tibble Hägeebv övergran Yttergran Kalmar Trögds härad. Hacksta Löt Villberga Husby-S jutolf t Härkeberga Boglösa Vallby

—

TAB. 5 ( f o r t s . ) .

105 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. I 5

Åsunda härad. Enköpings-Näs . . . . Teda . . Svinnegarn Tillinge Bred Sparrsätra Vårfrukyrka

940 930 1020 940 870 950 990

58-6 59-5 61-2 58-2 59-1 55-5 64-1

5-1 10-1 13-2 11-9 5-5 10-2 8-5

3-91 4-04 3-88 3-71 3-76 3-65 3-89

4-75 4-72 5-00 4-98 4-99 4-96 5-22

0-50 0-84 0-65 0-77 0-73 0-79 0-66

1 442-9 969-0 1 316-3 3 431-8 1 505-9 2 004-4 3 656-2

82-1 44-7 28-5 113-0 60-9 53-8 109-4

Lagunda härad. Långtora Nysätra Biskopskulla Fröslunda Giresta Hjälsta Kulla Holm Fittja

970 870 920 940 910 960 870 850 900

64-1 54-7 58-4 51-8 51-1 48-3 54-2 52-2 42-4

6-7 9-6 5-5 12-4 9-9 24-6 11-2 15-4 11-9

4-20 3-68 3-95 3-45 3-55 3-53 3-77 3-52 3-37

4-96 4-75 4-72 4-90 4-75 4-69 4-75 4-75 4-75

0-92 0-84 0-90 0-62 0-60 0-61 0-76 0-51 0-71

1 668-1 2 035-4 1 513-1 945-1 1 325-2 1 478-4 801-5 545-5 683-6

27-9 186-1 33-8 17-6 25-0 16-0 16-8 10-6 10-7

Hagunda härad. Gryta Balingsta Västeråker Dalby Ramsta Hagby Skogs-Tibble Åland Järlåsa

820 920 900 900 870 900 830 910 830

52-5 54-7 53-2 51-4 56-4 49-5 48-6 44-3 53-9

10-3 8-2 16-8 15-5 6-3 4-1 15-0 16-0 15-6

3-69 3-71 3-57 3-56 3-74 3-43 3-51 3-22 3-79

4-51 4-75 4-75 4-70 4-75 4-64 4-46 4-45 4-53

0-75 0-78 0-72 0-81 0-73 0-69 0-65 0-64 0-67

1 355-9 1 217-2 622-8 1191-7 999-0 1 043-4 1 601-2 894-8 1 595-2

32-9 9-2 32-8 44-6 55-6 199-0 103-9 3240

Vlleråkers härad, Bondkyrka Uppsala-Näs Vänge Läby Börje Jumkil

1210 900 910 930 940 840

59-5 54-1 49-7 48-9 48-0 43-5

10-9 11-5 15-3 15-6 12-3 16-9

3-44 3-39 3-41 3-33 3-33 3-25

5-53 5-13 4-68 4-75 4-74 4-25

1-01 1-00 1-01 0-98 0-89 1-04

1873-0 1 016-5 1 928-8 537-4 1 984-0 1 401-4

75-8 81-0 129-3 31-3 105-5 236-8

Bälinge Åkerby Bälinge Skuttunge

1040 910 850

43-6 53l 53-6

11-8 3-51 4-18 0-97 12-4 3-74 4-46 0-93 10-5 3-86 4-51 1-02

924-8 5 445-9 2 715-8

Vaksala härad. Gamla Uppsala . . . Vaksala Danmark

980 1120 980

51-0 55-0 52-9

8-9 3-65 4-61 1-00 12-5 3-43 5-25 0-73 13-9 3-37 4-97 0-97

Rasbo härad. Funbo Rasbo Rasbokil

890 870 920

51-4 51-7 51-3

Norunda Björklinge Viksta Tensta Lena Ärentuna

hårad. 820 850 800 890

Olands Stavby Tuna

härad.

0-4 0-6 0-4 1-3 0-3 0-5 0-7

49-2 16-1 2-0 6-7 58-0 12-6 537-0

2-1 0-4 0-5 1-2 0-4 0-3

13-9 54-1 18-7 12-2 49-9 39-0 19-4 23-3 16-1

1-2 1-2 0-6 2-0 1-0 0-7 6-4 7-4 12-7

33-3

2-8

0-8

106-2 5-9 13-5 3-3 6-5 20-1

19-9 325-1 233-6

3-4 0-3

1-0 113-0 20-4

2105-3 2 946-3 2 892-8

59-0 79-3 113-5

1-0 1-8 0-7

49-1 83-8 12-0

10-5 3-46 4-69 0-84 8-3 3-50 4-72 0-93 7-3 3-49 4-69 0-99

2 098-4 3 853-1 1 577-4

157-0 346-2 273-7

0-7 3-8

21-5 57-9 36-8

55-9 54-2 52-7 51-1 53-8

20-6 17-3 10-7 9-0 3-8

1-06 1-05 0-92 0-96 1-06

3 002-9 2 040-6 2 926-7 1 565-3 1 564-6

318-1 184-4 336-1 198-0 80-2

1-1

17-2

51-1 46-1

9-3 3-70 4-44 0-78 12-3 3-66 4-13 0-72

1 919-0 2 309-4

203-6 120-8

0-1 0-1

6-1 2-0 1-5 0-5

härad.

3-91 3-85 3-78 3-70 3-67

4-51 4-46 4-49 4-43 4-75

6-0

2-0

3-2 0-5

28-3 13-0 5-2

2-0

16-1 5-0

0-5

106 TAB. 5 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 5 I 6 | 7

Ekeby Skäfthammar Alunda Morkarla Dannemora Film Tegelsmora Österlövsta Hållnäs

I

i» I

960 930 920 950 850 710 950 870 820

52-4 50-2 46-8 51-4 50-2 48-5 48-2 48-3 45-3

10-3 3-92 11-0 3-76 9-8 3-60 13-9 3-83 16-5 3-72 26-4 3-65 17-4 3-44 19-7 3-72 22-7 3-41

4-20 4-25 4-20 4-25 4-28 4-22 4-28 4-15 4-20

253-4 148-4 366-1 328-5 205-9 352-9 331-7 833-2 696-3

5-3 3-6 5-1 10-2 6-1 22-4 12-5 29-8 33-8

1-9 0-3 2-6 2-3 81-0 155-6 85-4 200-2 122-1

920 980 1960 900 910 930 1190

52-7 50-7 53-1 51-8 50-2 57-8

9-5 3-80 10-7 3-60 100-0 18-4 3-75 10-7 3-73 8-9 3-63 9-7 3-87

4-50 0-93 5 662-9 490-9 4-49 M l 11 210-6 1 065-7 306-1 293-0 4-51 1-28 871-6 4-44 1-12 2 309-3 467-7 4-45 0-91 3 900-0 604-0 4-74 M 3 3 230-0 875-7

8-6 34-5 1-7 9-2 27-5 10-1 13-7

80-3 142-6 1-0 3-0 72-7 130-9 41-1

Jönåkers härad. Tuna Lunda Kila Björkvik Hälla Nykyrka Stigtomta Barbo Bergshammar Tunaberg Nikolai

1130 1130 1090 1010 1020 970 1070 970 1200 1180 1130

61-6 53-9 64-5 80-0 71-4 68-1 69-0 69-1 61-7 54-5 65-7

22-4 3-58 24-9 3-28 22-4 3-85 10-1 4-61 9-6 4-19 13-9 4-oo 13-7 4-oo 10-9 4-00 24-1 3-60 31-8 3-29 20-4 3-79

5-45 5-21 5-39 5-50 5-44 5-49 5-50 5-50 5-39 5-24 5-49

0-91 2 018-7 1-01 3 411-1 0-81 3 860-1 0-77 6 663-9 0-56 841-7 0-67 921-3 1-00 3 819-5 1-08 1 357-4 0-89 1711-0 0-83 2 645-6 0-88 4 227-0

134-3 225-4 633-4 919-0 52-3 54-6 207-2 88-3 77-6 319-2 289-0

7-4 13-8 73-7 12-0

3-7 25-6 9-8

43-4 115-7 134-2 204-9 33-0 13-7 154-4 59-3 45-0 99-6 325-0

Rönö härad. Svärta Helgona Råby-Rönö Runtuna Lid Ripsa Ludgo Spelvik Bogsta Sättersta Tystberga Bälinge Lästringe Torsåker

1010 1120 1000 1000 950 860 1020 1020 1060 1060 980 950 1070 980

63-6 68-6 68-9 63-2 59-s 58-0 61-3 63-5 66-5 66-9 53-3 52-0 61-6 60-5

25-1 3-75 5-41 20-5 4-oo 5-50 18-8 4-02 5-45 13-8 3-81 5-27 19-8 3-79 5-03 18-1 3-75 4-92 19-3 3-82 5-14 15-4 4-oo 5-35 6-8 3-95 5-37 12-4 3-95 5-38 26-3 3-41 4-93 28-2 3-35 5-00 14-3 3-84 5-12 17-0 3-75 5-17

0-82 0-91 0-98 0-86 0-92 0-92 0-83 0-93 0-71 0-86 0-84 0-87 0-80 0-84

2 383-8 1 554-6 1 993-8 2 781-5 1 271-3 1109-2 2 354-6 710-0 1127-4 1 036-9 2 587-8 2118-4 1 055-0 970-3

330-2 118-5 173-3 177-5 139-0 200-0 241-3 19-1 82-7 106-9 245-3 253-9 137-5 119-7

17-2 4-4 5-1 3-3 4-8 7-5 6-1 0-3 1-0 2-3 17-0 19-2 3-4 3-3

65-0 43-0 96-2 61-9 24-6 27-9 137-5 10-1 31-2 31-0 104-3 166-9 11-5 52-0

Hölebo härad. Västerljung Trosa-Vagnhärad Mörkö Hölö

1090 1020 980 1090

52-5 60-1 48-7 52-8

25-4 25-2 33-7 21-7

3-29 3-29 3-06 3-42

5-20 5-27 5-07 4-95

0-79 0-69 0-94 0-79

2 643-5 3 904-4 1 950-2 3 670-0

268-2 291-7 116-9 201-1

16-1 14-8 36-4 30-7

181-0 294-5 114-0 245-5

Daga härad. Frustuna Kattnäs Björnlunda Gryt Gåsinge-Dillnäs

1050 990 1020 1040 1050

55-5 56-5 58-2 56-3 56-8

15-5 23-5 9-7 16-5 19-0

3-49 3-66 3-60 3-58 3-60

5-04 4-98 5-20 5-04 5-09

1-00 1-29 1-15 1-06 1-06

2 870-8 756-2 3 470-4 3122-9 3 932-6

306-2 44-6 286-7 308-1 422-8

10-4 1-3 5-6 10-8 15-3

97-5 50-2 60-1 206-0 179-5

Örbyhus härad. Vendel Tierp Tierps köp Söderfors Tolfta Västland Älvkarleby

0-74 1 952-8 0-62 799-7 0-85 5 055-0 0-76 1 504-9 0-78 1 223-5 0-77 1 812-2 0-84 2 376-0 0-68 4 688-7 0-60 3 043-6

S ö d e r m a n l a n d s län.

TAB. 5 ( f o r t s . ) . 1

107 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. |

4 |

5 | 6 1 7 1

10 1

11 Selebo härad. Taxinge Kärnbo Ytterenhörna överenhörna Toresund Ytterselö överselö Aspö

910 1030 980 990 930 1010 1010 1020

66-4 59-3 52-4 61-7 56-7 58-1 57-2 57-6

13-9 4-oo 18-2 3-59 16-5 3-32 14-6 3-70 15-1 3-50 10-6 3-60 11-5 3-50 15-1 3-47

5-32 0-96 5-28 0 96 5-04 0-81 5-32 0-95 5-17 0-76 5-21 0-71 5-20 0-81 5-22 0-84

1144-7 1 414-8 1 541-4 986-0 2 582-0 2 145-5 2 844-1 1 665-1

165-3 142-9 151-2 85-4 207-2 140-9 116-5 130-4

3-2 4-7 4-0

1-6 5-8 2-2 1-8 3-9

50-1 54-1 117-0 122-8 37-1 78-6 88-1 19-4

Åkers härad. Helgarö Fogdö Vansö Härad Strängnäs ländsk. . . Åker Länna

980 1010 980 880 1040 920 920

52-1 54-0 55-4 61-4 58-5 53-5 62-4

11-8 11-4 15-1 10-5 13-2 21-9 16-5

3-30 3-41 3-41 3-70 3-40 3-55 3-87

5-oo 0-75 5-oo 0-75

5-20 0-73 5-26 0-92 5-41 0-88 5-10 115 5-17 1-08

959-6 2 524-1 1 637-8 1 707-9 2 041-3 2 874-1 2 145-4

45-6 92-6 39-2 230-3 162-7 348-4 344-1

1-2 2-6 1-3 4-3 3-9 15-5 10-0

4-0 2-0 0-6 23-0 67-1 14-7 5-4

1000 1000 1270 940 920 930 870 1090 1090

54-8 54-6 61-8 52-6 54-4 59-9 57-4 58-0 58-3

17-4 9-1 16-8 14-6 9-8 9-7 8-1 13-7 15-0

3-47 3-49 3-75 3-32 3-42 3-65 3-62 3-47 3-58

5-02 0-95 5-05 0-85 5-25 1-00 5 - l l 0-82 5-19 0-85 5-20 0-92 5-03 1-20 5-33 1-04 5-17 0-94

3 439-1 2 587-1 78-7 1 882-8 2132-8 2 104-6 1137-7 1 411-2 3 211-7

401-6 250-3 5-5 227-8 162-7 189-2 146-3 138-7 411-8

17-6 3-6 0-1 7-6 4-8 3-1 2-1 5-1 9-3

149-0 118-2

1050 960 990 1080 890 1050 1040 1050 980 1120

63-2 64-3 62-0 57-8 62-4 62-6 65-8 58-6 62-7 57-9

15-7 3-85 12-3 3-78 15-2 3-68 13-7 3-47 8-6 3-64 9-7 3-78 10-3 3-99 13-6 3-53 12-1 3-66 10-9 3-52

5-36 0-87 5-40 0-98 5-36 0-86 5-28 0-83 5-50 0-71 5-50 0-69 5-30 1-05 5-53 0-81 5-50 0-95 5-51 0-80

3 071-2 2 854-4 2 530-0 4 488-1 1 842-4 3 663-1 3 015-2 771-7 965-8 1 455-8

476-3 311-3 129-3 430-7 187-0 76-3 244-2 11-2 22-7 37-3

12-9 6-5 3-0 10-0 4-6 1-5 3-4

86-1 63-2 12-8 102-8 62-3 42-3 15-5

1040 1000 910 1090 1030 980 1010

59-5 58-6 59-4 66-4 64-7 65-1 66-6

14-0 3-53 5-44 0-93 10-5 3-50 5-36 0-79 6-7 3-59 5-27 0-75 8-3 3-84 5-50 0-84 4-5 3-80 5-45 0-87 5-9 3-93 5-31 0-86 9-6 4-06 5-27 0-76

1 462-7 1 834-8 771-0 2 361-4 1 967-8 2 920-5 3168-8

75-1 127-4 92-8 160-0 138-5 311-8 335-5

1050 1020 1120 960 1040 950 1040 1060 1050 980 1050 1040 1090

70-6 67-4 67-3 65-6 66-6 58-7 67-2 68-7 72-2 77-4 79-2 70-6 72-4

7-2 16-3 9-7 8-1 11-0 14-3 9-8 6-9 7-6 16-1 17-0 11-0 8-7

Yillåttinge härad. Dunker Lilla Malma Malmköpings köp. . . Hyltinge Helgesta Årdala Forssa Flen Mellösa öslerrekarne hårad. Näshulta Husby-Rekarne . . . . Stenkvista Arla Barva Jäder Kjula Hammarby Sundby Vallby Västerrekarne härad, Torshälla ländsk. . . . Tumbo Råby-Rekarne Gillberga Lista öja Västermo Oppunda härad. Julita Flöda Sköldinge Vadsbro Blacksta Husby-Oppunda . . . . Vrena Bettna Lerbo Stora Malm ö s t r a Vingåker . . . . Västra Vingåker . . . . Österåker 8— 49270ti

5 484-0 659-7 4-33 5-21 1-06 4-06 5-27 0-96 7155-6 1 039-3 268-3 3-97 5-39 0-82 3 635-4 4-oo 5-25 0-72 1 716-0 140-3 80-1 4-n 5-25 0-86 1115-3 142-1 3-65 5-24 0-76 2 284-6 771-8 43-1 4-oo 5-51 0-65 4-08 5-48 0-77 3 495-7 214-5 2 853-9 193-4 4-32 5-35 0-99 4-46 5-49 0-90 4 607-2 791-2 421-9 4-66 5-46 0-93 3 289-2 4-42 5-12 0-91 10 902-3 1 274-6 2 540-6 214-1 4-41 5-25 1-15

205-1 308-8 166-4 48-5 144-0 112-0

8-1 6-0 1-9 2-0

0-3 1-7 0-9 1-9 7-9 7-2

33-4 5-1 2-5 1-6 2-9 0-3 1-3 2-4 19-4 6-7 23-9 5-6

13-0 2-1 4-3 12-3 1-6 51-7 17-1 123-6 166-2 279-6 166-0 130-2 21-4 21-0 143-8 102-0 109-9 109-4 345-1 109-7

108 TAB. 5 ( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 1 I

K)

9-1 27-4

38-0 11-8 16-0 56-0 103-5 216-1

12 Ö s t e r g ö t l a n d s län. Finspånga låns Godegård Tjällmo Hällestad Vånga Finspångs köp Regna Skedevi

hårad 3-60 3-56 3-39 3-64 3-b5 3-75 3-56

960 1010 1040 1220 1230 1200 1140

58-5 55-4 52-9 59-7 56-2 55-0 51-6

17-4 14-6 16-7 14-7 17-4 22-6 16-6

Bråbo hårad. Simonstorp Kvillinge

1690 1630

53-4 53-8

23-5 3-55 4-80 0-94 20-2 3-44 4-93 0-92

1 495-5 4 383-7

561-4 371-2

5235-

22-3 37-5

Memmings Kullerstad Kimstad

1440 1540

62-0 67-8

12-4 3-79 5-50 0-81 12-0 3-93 5-53 0-96

1631-1 3 378-3

61-9 230-0

2-7 22-2

33-9

1400 1420 1550 1440 1480

64-1 65-0 71-8 66-9 47-8

16-3 12-6 30-6 27-1 15-2

3-74 3-75 3-78 3-81 2-90

5-38 5-50 5-55 5-50 5-28

0-68 0-87 0-61 0-72 1-06

1 633-3 1 899-2 2 288-3 2 337-3 1 839-0

47-4 17-1 14-5 35-2 307-7

4-3 1-7 0-5 1-6 7-0

10-0 6-0 16-0 41-5 77-5

Östkinds härad. Kvarsebo ö s t r a Stenby ö s t r a Husby Häradshammar Jonsberg

1300 1400 1320 1250 1240

43-8 60-1 56-8 56-5 49-7

22-6 12-7 17-7 17-4

3-03 3-50 3-53 3-48 3-23

4-53 5-50 5-27 5-16

1-39 0-80 0-77 0-76 5-oo 0-76

1 289-8 2 911-1 4 641-3 3 643-0 2 894-9

200-2 79-6 133-1 268-1 236-7

14-9 1-0 11-6 19-7

58-4 128-5 201-0 75-0 172-3

Björkekinds Rönö östra Ny Å Kuddby Konungssund Tåby

1110 1130 1330 1370 1450 1320

50-1 57-5 54-2 59-2 60-9 58-6

17-7 3-25 18-5 3-56 16-9 3-38 9-4 3-51 19-8 3-57 7-5 3-50

4-98 5-21 5-21 5-48 5-52 5-38

0-80 0-85 0-82 0-97 0-83 0-69

1611-3 2143-9 1 551-2 3 929-8 1 531-4 1 967-3

160-2 145-4 53-2 97-0 26-9 51-7

25-4 22-8 7-4

108-0 28-2 21-5

6-0 3-6

26-0

2-9

8-0

Hammarkinds hårad. Västra Husby Drothem Skönberga Mogata Börrum Skällvik S:t Anna Gryt Valdemarsviks köp. .. Ringarum

1300 1170 1330 1180 1210 1110 1270 1080 1340 1100

64-0 62-9 61-8 55-9 51-6 49-9 48-2 46-6 47-6 54-1

17-8 3-72 5-50 0-88 18-7 3-74 5-37 1-00 14-7 3-57 5-53 0-79 14-3 3-48 5-10 0-79 17-3 3-30 5-oo 0-83 20-3 3-25 4-84 0-76 31-5 3-25 4-81 0-77 32-4 3-18 4-64 0-58 3 3 c 2-97 5-07 0-98 2 2 l 3-50 4-98 0-65

2 699-6 3 990-1 3104-9 2 959-4 973-3 2 347-6 3 594-0 3 785-0 464-4 8110-0

154-1 272-8 155-8 261-7 117-5 188-2 329-0 450-8 26-9 901-4

Skärkinds Yxnerum ö s t r a Ryd Gårdeby Skärkind Gistad

930 1000 1110 1240 1430

47-6 60-0 61-4 69-4 70-8

16-7 3-50 16-3 3-72 12-0 3-80 8-4 3-99 8-2 4-07

4-32 5-20 5-25 5-70 5-75

0-70 0-85 0-86 0-90 0-89

1 267-5 3 759-8 1 268-1 4153-9 2 100-5

276-8 444-3 87-0 156-5 47-5

1310 1430 1510 1530 1690

72-0 73-1 74-3 72-5 82-4

25-0 3-99 22-4 4-04 6-8 4-13 25-8 4-07 16-8 4-47

5-73 5-67 5-74 5-79 5-84

0-31 0-70 0-93 0-68 0-95

550-7 1 724-7 2 915-1 1 844-2 4 236-2

5-4 22-0 59-9 17-1 51-6

Lösings Tingstad Furingstad Styrstad Dagsberg Krokek

5-18 4-96 4-94 5-26 4-91 4-70 4-62

0-83 0-96 0-82 0-80 0-81 0-86 0-81

3181-3 848-2 5 855-4 607-5 6168-1 1 048-4 4337-9 524-8 6342-6 1 220-6 2 870-3 658-0 4 575-8 916-5

hårad.

härad.

härad.

2-0 4-8 3-6 2-4 3-8

12-5

10-0 19-9 47-0 53-1 5-0 58-8 630-s 455-8 16-0 171-0

härad.

Åkerbo hårad. Lillkyrka ö s t r a Skrukeby . . Törnevalla östra Harg Rystad

0-5 12-7

0-1 2-5 4-8 5-5 26-1

9-7 39-0 21-0 9-0 16-0

8851 713-4 340-1 643-8 193-3

7-3 13-9

7-7 70-6 253-7 52-8 222-6

TAB. 5 ( f o r t s . ) . 2

Bankekinds Vårdsberg Askeby örtomta Bankekind Grebo Värna Björsäter Åtvid

hårad,

Hanekinds Vist Landeryd Skeda Slaka Kärna Kaga

härad.

1510 1360 1220 1360 1220 1210 1080 1360

!

109 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. |

67-3 67-9 64-5 65-8 68-0 65-1 65-2 59-1

1130 67-4 1380 76-5 1210 68-2 1490 70-7 1720 83-2 1760 114-3

| 5 |

7 I 3 031-6 1 814-1 3 210-4 3 236-6 2 314-7 1 314-9 2 975-9 3 979-5

38-0 52-9 155-8 159-8 267-6 127435-2 576-5

12-6 4-01 5-70 0-93 6-9 4-61 5-78 1-11 26-0 4-50 5-75 0-52

3 682-3 2197-7 3 667-4 3192-4 2 291-7 2 000-4

6-8 3-82 5-51 0-81

6-1 11-3 11-2 8-1 9-8 9-4 11-3

3-90 3-74 3-74 4-16 3-98 3-93 3-75

5-62 5-56 5-55 5-25 5-23 5-30 5-02

0-76 0-86 0-97 0-85 0-79 0-80 0-83

7-6 3-98 5-30 1-05 7-7 4-23 5-74 0-89 7-0 4-01 5-47 0-83

Gullbcrgs härad. Vreta kloster Stjärnorp Ljung Flistad Björkeberg

1590 1200 1350 1680 1760

67-4 64-6 64-5 75-7 75-0

9-5 16-6 19-4 14-6

Bobergs härad. Klockrike Brunneby Kristberg Ekebyborna Lönsås Älvestad Skeppsås Vallerstad Fornåsa

1 650 1510 1230 1550 1360 1630 1650 1660 1610

81-2 70-9 66-2 79-9 77-8 78-3 76-7 78-0 81-6

Aska hårad. Västra Ny Motala ländsk Vinnerstad Ask Varv Styra Västra Stenby . . . . Hagebyhöga Fivelstad Orlunda

1020 1370 1400 1510 1440 1500 1490 1460 1440 1600

68-4 75-4 71-7 81-0 82-1 80-4 84-4 80-7 81-9 82-1

l-o

29-9 9-2 58-0 68-6

11-7 7-6

I

2-0

1-6 4-0 9-1

20-0 72-5 242-7

300-0 81-2 224-2 52-4 48-1 10-4

8-3 2-3

565-6 35-2 25-6 32-0

11 0-1 9-4

87-5

3-87 3-88 3-86 4-31 77-8 3-75

5-62 5-31 5-34 5-67 5-25

0-90 0-95 0-92 1-33 0-59

5 030-3 2 603-3 4 070-8 2 480-6 1 466-1

52-2 494-1 2958-4 0-3

13-3 8-9 14-7 6-2 3-3

62-4 144-6 78-4 9-0 23-3

7-9 12-6 14-5 14-6 6-3 4-4 4-1 2-3 3-0

4-50 4-17 3-90 4-50 4-50 4-50 4-50 4-50 4-50

5-75 5-38 5-40 5-75 5-75 5-75 5-75 5-75 5-75

1-16 0-99 0-84 0-86 0-88 1-00 0-87 1-07 1-01

3 935-0 1 848-1 4 637-0 2 772-3 1 605-0 2 554-4 1 774-4 2 546-2 2 491-8

75-3 141-7 573-1 29-0 26-6 20-5 8-9 38-9 60-

4-6 2i 17-4 0-3 2-6 0-3 0-4 0-9 1-1

25-4 180-2 121-8

7-7 4-7 2-3 6-2 1-9 3-2 8-9 15-6 3-5 9-3

4-oo 5-47 0-93

2 842-2 3 224-1 1 742-8 1099-1 1 983-3 1 247-6 3 464-9 2 442-8 2 083-1 1 912-7

406335-1 30-9 ll-l 38-1 14-4 44-8 10-9 22-7 3-2

6-4

151-6 66-0 12-0

Dals härad. Strå S:t Per Nässja örberga Herrestad Källstad Rogslösa Väversunda

1720 96-3 59-7 1770 95-1 26-4 1500 81-7 25-7 1530 82-6 50-0 1800 — 100-0 1580 — 100-0 1740 95-7 33-8 1740 102-9 19-6

5-oo 6-00 0-G1 5-oo 6-oo 1-10

2-6 7-7 11-6 1-9

5-50 5-97 0-93

2 695-0 2 212-3 1 020-7 2 788-8 1 719-6 1143-0 3132-9 1 022-7

Lysings hårad. Västra Tollstad . . . ödeshög Stora Åby Trehörna Rök

1730 104-0 1530 59-6 1480 59-1 1160 62-2 1600 58-9

5-54 3-50 3-51 3-69 3-56

2 426-6 4 890-6 3 618-0 1 577-9 2 458-2

116-8 224-4 337-9 402-0 152-8

15-0 17-2 9-7 12-8 14-9

4-13 5-73 4-oo 5-75 4-50 5-75 4-50 5-75 4-46 5-75 4-68 5-75 4-50 5-75 4-59 5-82 4-69 5-87

0-85 0-88 1-05 0-90 0-92 0-89 0-65 0-81 0-74

4-50 5-75 0-90 4-50 5-75 0-61

5-oo 6-oo 0-94

5-96 5-32 5-34 5-34 5-35

1-18 0-70 0-76 0-96 0-97

2663-2

0-1 0-2 0-1 5-0 1-0 0-1 0-3 9-3 9-0 4-3 2-4 0-6 0-4 9-3 2-0

2-9 6-1 10-6 9-6 5-6

8-0

8-0 3-0 5-0

12-5 26104-6 123-7 5328-0 2-0 4-2

HO

TAB. 5 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. G

_11

2-7 8-8 7-2

51-6 24-5

2-4 0-8 1-0 1-1 12-0 2-5

10-9

Heda Svanshals Kumla

1590 1710 1800

67-0 66-6 67-4

57-4 4-04 5-50 0-82 32-9 4-oo 5-32 0-68 34-3 4-oo 5-50 0-51

2 757-9 3 577-0 1 017-5

6-9 30-7 6-2

Göslrings härad. Appuna Hov Bjälbo Allhelgona Järstad Högby Hogstad Väderstad Rinna Ekeby Åsbo Blåvik Malexander

1720 1700 1600 1550 1550 1360 1500 1640 1180 1300 1120 1000 1000

81-6 72-0 92-0 80-3 73-2 73-3 76-1 71-1 61-2 65-6 59-5 52-0 49-6

7-3 4-50 5-75 0-94 16-8 4-oo 5-75 0-73 10-3 5-oo 6-oo 0-83 1-4 4-51 5-77 0-78 7-2 4-29 5-56 0-65 3-8 4-22 5-70 0-95 9-9 4-35 5-74 0-88 9-5 4-02 5-75 0-79 1 2 l 3-84 5-17 1-03 9-7 3-93 5-37 1-05 10-8 3-75 5-09 0-95 9-8 3-50 4-75 1-16 H l 3-50 4-48 1-07

1 827-1 3 462-5 3181-8 3 757-9 1 212-2 2 762-3 2 360-9 3 981-4 2 319-3 3 357-9 2 726-2 780-4 1 867-2

3l 12-1 8-0 46-9 18-8 51-5 94-4 303-7 490-4 473-0 270-4 606-3

Vifolka härad. Västra Harg ö s t r a Tollstad Sya Veta Viby Herrberga Normlösa Västerlösa

950 1220 1350 1420 1480 1510 1510 1600

55-0 631 68-0 63-4 68-3 71-4 70-4 75-2

6-4 3-55 4-93 0-69 8-0 3-73 5-31 0-79

5-3 4-5 7-9 8-2 8-2 14-2

3-93 3-79 3-98 4-16 4-22 4-47

5-64 5-65 5-71 5-75 5-75 5-75

0-66 0-83 0-81 0-95 0-78 0-83

2 487-4 2 414-4 1 026-8 2119-4 2 484-3 1175-9 2 611-7 4 037-7

457-4 137-2 48-7 21-5 24-6 20-0 18-8 18-2

0-1 1-0 2-4 4-6 5-1 1-3

1-0 3-6 8-0 11-4

Valkebo hårad. Ledberg Rappestad Sjögestad Vikingstad Gammalkil Nykil LTlrika

1790 1590 1720 1510 1290 1100 870

80-7 72-0 72-9 69-3 61-7 58-1 50-0

1-9 6-6 5-3 6-3 8-7 6-8 9-8

4-50 5-75 4-00 5-74 4-02 5-75 4-00 5-50 3-77 5-30 3-70 5-03 3-39 4-69

1-06 0-84 1-06 0-86 0-78 0-90 0-75

1 466-7 2 500-5 2 023-0 3 313-8 3 273-0 3 601-7 1 600-2

25-5 28-6 41-6 77-8 168-6 445-5 469-9

1-0 0-2 2-9 1-5 3-7 14-5

15-0 12-0 7-0 58-4 36-0 37-0 32-5

Kinda hårad. Vårdnäs Tjärstad Kättilstad Hägerstad Oppeby Hycklinge Horn Västra Eneby Kisa Tidersrum

1320 1300 1280 1450 1320 1310 1340 1300 1130 870

60-3 53-2 49-0 54-6 49-9 50-5 49-5 50-5 49-4 50-6

8-4 3-S8 7-9 3-60 10-4 3-46 10-5 3-67 8-8 3-52 10-3 3-50 9-5 3-50 6-7 3-57 6-5 3-51 5-4 3-53

4-95 4-72 4-48 4-72 4-49 4-66 4-48 4-50 4-49 4-54

0-81 0-97 1-01 0-80 0-94 0-86 0-90 0-91 0-89 0-92

3 912-7 3 339-6 3 224-1 1 671-6 2 080-0 2 530-9 4 420-0 2 787-3 3 803-6 1 634-5

335-3 418-2 493-2 100-3 365-7 423-1 576-9 429-2 808-6 554-6

Ydre härad. Norra Vi Sund Asby Torpa Västra R y d Svinhult

1250 1360 1200 1360 1260 1000

50-5 53-8 55-2 56-8 55-4 50-3

10-7 7-7 8-4 7-o

3-75 3-76 3-75 3-78 7-6 3-74 9-0 3-47

4-32 4-58 4-69 4-83 4-73 4-70

0-94 0-93 0-90 0-82 0-78 0-99

1 656-5 2 204-8 2 717-4 2 468-1 2 753-7 1 317-3

1600 1200 1170 1260

69-0 60-3 58-5 64-3

9-9 6-4 6-1 5-8

3-86 3-81 3-76 4-03

5-73 5-04 4-94 5-07

0-85 0-94 0-89 0-78

90-3 1 777-0 2 730-4 786-2

72-9

8-5

128-0 3-3

4-8 0-9 17-7

3-9 5-7

110-0 8-0 25-0 0-5 19-0 14-6 16-2

1-1 6-2 9-4 12-0 6-0 5-0 5-7

87-5 99-5 AP., o 45-8 12-0 53-5 l-i 44-4 14-0 188-0 26-9

1 235-5 1 849-9 2 268-2 363-3 1560-7 1 659-3 2 376-2 1 771-3 3 295-9 2 323-3

390-1 464-3 444-3 331-3 471-7 583-2

4-0 4-0 5-1 0-9 5-0 11-1

6-4 98-5 49-0 62-6 85-5 28-3

1 663-6 1 959-5 1 820-5 1 231-4 1 675-0 2 633-5

6-9 422-7 629-1 166-8

0-1 1-7

5-0 28-0 9-5

26-7 1 817-7 2 554-6 596-4

Jönköpings län. Södra Vedbo härad. Mariannelunds köp. . Hässleby Ingatorp Bellö

2-0

0-5

TAB. 5 ( f o r t s . ) .

Ill

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 5 1 6 I

|

10 |

Edshult Hult Mellby Höreda Eksjö ländsk Norra Solberga Flisby

1280 1250 1260 1250 1380 1410 1290

61-8 58-3 58-6 59-8 61-6 70-1 65-4

4-9 4-08 7-9 3-98 15-5 4-oi 12-3 4-03 8-7 4-oo 7-2 4-22

4-85 4-75 4-71 4-79 4-88 5-26 8-7 4-06 5-08

0-85 0-80 0-70 0-73 0-70 0-70 0-73

1 384-5 2129-3 1 418-4 4 383-9 2 986-0 3 075-0 3 327-9

292-7 457-0 146-4 455-2 413-2 504-3 422-4

Norra Vedbo hårad Askeryd Bredestad Bälaryd Lommaryd Haurida Vireda Marbäck Frinnaryd Linderås Säby Adelöv

1240 1300 1260 1320 1280 1340 1260 1390 1400 1350 1290

59-3 69-2 54-6 62-4 51-3 60-2 63-8 66-8 61-6 72-6 58-7

8-7 7-7 21-0 15-8 13-9 8-4

3-98 4-70 3-92 5-68 3-66 4-81 4-01 5-03 3-52 4-64 4-oo 4-78 8-0 4-07 4-97 8-4 4-08 5-24 10-3 4-01 4-97 10-0 4-oi 5-74 8-9 4-01 4-64

0-78 0-72 0-65 0-71 0-62 0-58 0-70 0-68 0-65 0-85 0-66

2 288-2 1 035-6 1 565-7 3 462-5 751-8 1 881-3 1 802-4 1 349-0 4 044-6 6 213-4 3198-0

433-6 120-1 237-1 406-1 116-5 222-1 238-0 153-2 319-9 764-7 375-3

2-0 2-6 0-9 2-5 6-3 33-3 4-4

1430 61-4 1270 117-6 1570 73-0 1500 76-4

10-5 6-9 8-4 8-1

4-04 4-81 0-65

4 878-0 2 361-8 2 748-0 4 884-1

440-6 60-1 171-7 376-3

5-7 0-1 2-2 4-3

1300 1320 1210 1320 1500 1420 1160 1530 1410 1410 1420 1540 1420 1420

61-5 62-7 64-0 69-0 64-7 61-9 67-4 61-2 64-0 55-7 66-1 70-9 78-1 81-6

9-9 11-3 10-9 15-7 10-8 14-2 14-7 16-1 14-9 20-8 26-0 20-7 24-7 12-7

4-01 4-00 4-08 4-11 3-89

3-2 5-0 6-3 15-7 14-3 6-0 4-4 4-5

1270 1290 1290 1300 1310 1290 1230 1310 1270 1280 1190

57-2 60-5 58-2 50-1 54-4 54-8 55-0 54-2 55-4 60-9 54-5

26-4 32-2 41-6 48-7 43-6 33-3 23-9 23-1 37-8 41-6 30-8

1450 1430 1320 1400 1410 1330 1280 1350

52-9 52-7 57-9 58-1 51-8 59-9 66-9 60-8

Vista härad. Gränna ländsk Visingsö öimstad Skärstad T ve ta härad. Svarttorp Lekeryd Järsnäs Barkeryd Nässjö ländsk Forserum Öggestorp Hakarp Rogberga Barnarp Månsarp Norrahammars köp. Järstorp Bankeryd Mo härad. Bottnaryd Mulseryd Angerdshestra Bondstorp Stengårdshult Norra Unnaryd Öreryd Norra Hestra Valdshult Åsenhöga Källeryd Västbo härad. Anderstorp Bårarvd Våthult Bosebo Villstad Burseryd , Sandvik Gryteryd

5-99 6-25 1-30 4-59 5-01 0-64 4-25 5-71 0-66 4-86 4-99 4-94 5-32 5-32 4-00 5-05 4-25 5-06 3-98 4-88 4-02 5-04 3-68 4-76 3-57 5-83 3-87 5-80 4-03 6-14 4-01 6-44

0-69 0-70 0-64 0-69 0-66 0-65 0-65 0-62 0-66 0-67 0-55 0-72 0-59 0-68

2 300-5 2 917-5 2 026-7 2 790-9 2 627-1 1 933-3 1 355-6 1 766-6 3 388-7 2 131-6 1 388-6 1 932-8 1 609-0 1 994-6

189-0 214-1 317-3 385-8 346-8 220-6 193-0 104-0 232-3 234-4 259-4 223-2 110-5 127-2

4-94 5-26 4-96 4-92 4-85 5-08 4-77 4-69 4-74 5-02 4-87

0-77 0-67 0-62 0-67 0-67 0-67 0-65 0-68 0-69 0-66 0-77

2 067-9 1 282-3 966-6 815-6 732-2 1 001-2 638-5 591-1 299-7 1 314-5 644-0

509-1 364-4 257-1 218-2 247-8 265-8 252-3 137-4 99-9 377-4 220-4

42-8 3-65 4-62 0-69 32-2 3-62 4-62 0-64 36-6 3-96 4-61 0-64 26-9 3-98 4-60 0-62 34-6 3-55 4-65 0-58 28-7 4-11 4-73 0-62 27-7 4-36 4-91 1-09 45-4 4-ll 4-75 0-61

1 301-3 1172-0 607-1 437-6 2 912-2 1 564-8 251-4 534-2

206-9 224-4 127-4 95-5 429-8 291-6 90-7 96-2

—

1-3 2-5 2-9 4-5 3-4

6-5 0-2 2-5

—

7-2 3-6 3-8 0-3

23-1 20-4 l-l 0-2 8-8 4-6 6-7 29-6 13-0 11-0 9-8 4-9

ii

|

21-8 8-5 46-5 227-4 114-4 67-5 76-8

1133-6 1 661-3 469-0 1 520-6 1 320-0 1 598-7 1 403-6

11-7 11-0 12-8 4-0

21-0 57-3 70-5 7-0

1 543-6 395-6 705-7 1 317-7 328-6 586-9 763-2 475-4 946-7 2 975-4 1124-1

122-9 7-5 71-1 181-6

1 299-2 354-9 499-4 1134-0

11-0 78-7 138-6 115-2 5-0 48-0 52-5 137-8 34-5 49-7 24-0 22-6 46-0

590-7 678-6 931-5 1 220-0 1 037-0 650-1 568-5 291-4 703-2 713-2 644-6 731-1 294-8 396-0

—

24-9

—

1-0 0-5 1-0 1-0 5-0 5-1 3-8 15-8 51-0 16-0

2-2

43-9 2-8 1-6 8-6

4-5 3-6

1 786-8 1110-0 729-1 671-0 759-1 812-0 743-2 422-6 315-9 1139-6 773-8 651-0 653370271-2 1140-7 817-1 450-1 265-9

112 TAB. 5 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

1 7

Södra Hestra Långaryd Färgaryd , Femsjö , Södra Unnaryd .. Jälluntofta Kållerstad Ås Bolmsö Tannåker Dannäs Torskinge Forsheda Bredaryd Reftele Kulltorp Gnosjö

1340 1360 1430 1270 1350 1290 1200 1330 1190 1280 1280 1250 1330 1340 1360 1270 1540

61-0 56-3 58-4 56-5 54-9 58-2 59-2 55-0 50-3 54-2 57-8 54-7 51-9 56-2 52-9 52-0 57-8

37-6 33-6 35-8 33-4 36-3 38-1 31-4 46-0 17-9 11-6 16-4 58-3 39-9 36-9 45-9 39-1 29-9

4-11 3-78 3-94 3-93 3-85 3-99 3-99 3-70 3-50 3-79 4-12 3-70 3-62 3-77 3-74 3-82 3-93

4-78 4-73 4-73 4-54 4-53 4-64 4-85 4-68 4-59 4-62 4-60 4-64 4-58 4-74 4-65 4-46 4-77

0-69 0-72 0-71 0-76 0-71 0-68 0-65 0-61 0-65 0-58 0-75 0-54 0-67 0-63 0-75 0-58 0-63

Östbo härad. Karda Hänger Värnamo ländsk. . Tånnö Voxtorp Rydaholm Gällaryd Fryele Hagshult Kävsjö Åker Tofteryd Byarum

1220 1240 1520 1290 1410 1250 1260 1210 1310 1340 1310 1340 1250

58-9 61-2 54-6 56-8 57-7 56-8 54-5 51-0 49-2 48-7 48-6 48-3 52-9

31-0 18-2 28-0 11-5 13-1 16-3 24-0 31-9 38-5 63-5 32-2 19-5 23-7

3-96 4-20 3-87 4-10 4-07 4-06 3-95 3-56 3-46 3-58 3-48 3-47 3-36

4-75 4-73 4-57 4-49 4-61 4-47 4-47 4-55 4-57 4-45 4-48 4-52 5-01

Västra härad. ödestugu Malmbäck Almesåkra Bringetofta Hylletofta Svenarum Vrigstad Nydala Hjälmseryd Stockaryd Hultsjö Skepperstad Hjärtlanda Norra Ljunga Vallsjö Norra Sandsjö . . . Bodafors köp Fröderyd Bäckaby Ramkvilla Södra Solberga . . .

1230 1300 1270 1330 1350 1250 1250 1320 1320 1380 1330 1260 1350 1430 1340 1310 2 370 1290 1310 1320 1250

57-9 57-1 58-7 50-1 49-6 48-9 50-8 55-2 51-4 51-4 58-0 48-6 52-5 58-0 59-4 53-2 61-8 59-0 58-0 57-7 55-8

17-3 3-69 20-7 3-66 2 3 G 3-73 14-5 3-51 21-2 3-62 25-7 3-49 19-5 3-69 24-1 4-oi 27-4 3-58 25-5 3-54 15-1 4-02 15-0 3-59 20-0 3-67 10-4 3-58 6-3 3-80 11-0 3-53 8-3 3-50 16-1 3-99 13-3 4-05 13-0 4-00 16-5 3-87

Östra härad. Korsberga Lemnhult Näshult Stenberga Skirö Nye Bäckseda

1390 1240 1300 1210 1270 1230 1300

58-6 49-8 58-9 62-4 64-6 65-5 65-5

15-7 13-9 5-7 2-4 5-7 7-3 5-8

1 849-1 3 779-4 1 433-0 860-9 2 324-4 490-5 586-0 2 290-5 1 243-6 533-0 821-1 1110-7 1 275-5 2 037-2 2 612-4 1 641-9 800-8

255-7 692-0 242-9 203-7 485-2 129-8 108-9 172-6 213-7 78-8 134-4 95-1 103-0 186-8 338-0 237-0 180-6

19-6 9-5 7-1 3-6 2-9 1-8 0-7 9-4

0-62 0-65 0-60 0-73 0-66 0-59 0-61 0-67 0-75 0-66 0-62 0-64 0-65

1 562-2 1149-2 5 532-2 813-7 2 047-7 4 416-8 1 626-6 1 828-5 1081-4 1 304-9 2 283-0 2112-1 3 631-6

319-0 201-9 542-3 103-5 335-3 734-2 326-0 335-0 165-0 157-3 424-8 295-7 714-7

4-97 4-95 4-96 4-50 4-44 4-43 4-37 4-35 4-52 4-64 4-58 4-36 4-72 5-05 4-97 4-76 5-57 4-60 4-59 4-55 4-58

0-82 0-62 0-61 0-65 0-70 0-68 0-67 0-58 0-54 0-57 0-62 0-62 0-60 0-78 0-65 0-66 0-64 0-58 0-67 0-75 0-70

1 676-4 3 214-4 1 117-4 2 309-4 1 039-7 2 616-2 1 965-7 1 781-2 3 443-8 1 218-7 2117-0 1 047-8 587-5 1 229-0 1152-3 3 887-1 500-9 1 796-5 1157-1 1 805-9 874-2

344-4 611-2 211-0 362-9 188-0 533-3 377-9 370-1 439-8 126-3 347-2 143-8 67-4 165-0 154-9 490-3 39-8 292-5 240-8 395-4 176-6

10-1 1-2

3-90 4-76 3-43 4-58 3-98 4-69 4-15 4-79 4-25 4-81 4-33 4-78 4-00 5-26

0-63 0-58 0-67 0-66 0-68 0-67 0-81

2 473-6 1103-6 1 632-0 1139-3 1 314-7 1 579-3 1180-7

445-9 269-5 295-9 218-6 212-6 194-3 178-9

3-0 2-8

|

11 I 2-0

2-4

20-1 2-4 8-0

— —

0-8 42-3 20-8 8-0 19-7 23-9 4-6

5-0 5-0 34-8

8-2 24-2 ll-l

—

1-0 12-5 8-3 1-5 1-2 7-3 3-0

16-5

— —

—

17-0 8-8 18-9 2-1 2-3 15-7 8-0 9-9 2-7 2-1

—

0-8 5-7 0-2 0-6 2-6 6-6 1-5

— —

0-7 0-2 1-6

15-0 7-0 18-5 85-2 15-0 15-0

8-5 11-5 58-2 44-0 3-5

22-3

7-4 0-9 18-0 12-6 19-9

TAB. 5 ( f o r t s . ) .

10 |

210-2 235-1 168-2 227-9 325-3 457-1 305-0 591-1 359-3 434-3 281-5

1-6 6-5 4-4 10-9 5-8 2-9 3-9 6-1 1-3 3-0 2-7

4-0 2-0 26-5 50-3 157-3 33-7

3 903-4 1 089-5 244-6 15-1 2 834-4 893-7 1 310-0 310-1 440-2 103-9 605-0 139-5 2 444-4 693-2 713-1 284-0 2 377-0 1 063-5 4 333-1 1 738-3 1 541-4 772-0 1 215-0 658-7 4384-9 1315-9

22-1 0-4 26-8 5-3 2-2 4-5 30-3 12-7 51-2 20-6 20-3 15-5 32-8

74-5 5-4

11-3 3-99 5-30 0-59 11-8 3-78 5-38 0-61 11-0 3-94 5-66 0-59 12-3 3-90 5-57 0-55 14-4 3-62 5-35 0-66 10-5 3-63 5-62 0-54 18-5 3-55 5-22 0-71 11-7 3-93 5-30 0-72 11-1 3-99 5-50 0-78 9-1 3-90 5-33 0-69 8-0 3-87 5-68 0-63 11-7 3-96 5-19 0-61 12-8 4-14 5-73 0-65 8-0 4-04 5-61 0-62 4-9 4-15 6-50 0-57 10-0 4-02 5-62 0-67

2 088-0 1 842-4 3170-8 3168-4 1 061-1 580-1 1 541-6 1181-9 945-9 2 273-3 1 417-5 2187-9 3 492-5 2 829-6 196-1 2 186-5

460-1 470-6 716-8 664-0 401-9 218-4 598-2 265-1 150-0 315-0 89-9 420-6 489-0 706-0 3-4 559-1

8-9 15-1 3-7 4-2 17-2 6-9 24-0 6-0 3-8 7-5 0-7 9-2 5-7 14-3

0-80 0-62 0-66 0-74 0-77 0-93 0-81 0-78 0-56 0-77

3 245-5 4 503-7 1 854-2 1 463-3 2 021-7 572-8 1 592-3 1 313-7 1 759-6 791-0

895-6 872-8 145-2 196-4 236-9 88-7 207-6 170-0 238-0 121-0

34-1 9-4 2-2 3-9 1-2 1-2 14-2 0-8

47-0 23-5 31-0

3 267-9 2 470-0 435-2 665-9 833-1 377-1 770-7 603-8 612-6 427-1

8-9 3-97 5-46 0-74 10-7 4-04 5-66 0-73 10-9 4-03 5-46 0-64

2195-2 1 574-1 981-4

403-5 226-4 158-6

6-6 4-5 2-9

1-8 4-2 3-1

1 368-8 752-5 462-3

6 |

7 |

4-35 4-oo 3-75 4-09 4-01 4-01 4-oo 4-06 4-00 3-71 4-08

4-99 4-68 4-77 5-02 5-10 5-12 5-oo 4-96 4-73 4-75 4-71

0-74 0-66 0-63 0-73 0-73 0-76 0-69 0-76 0-69 0-72 0-70

1189-4 1 802-4 1 067-1 2 206-9 2 938-5 3 317-6 1 840-4 3 796-1 1 583-2 1 868-6 1 548-9

61-5 72-6 60-1 69-6 67-0 72-0 62-2 52-9 54-0 58-1 59-8 56-5 60-5

11-9 3-62 11-5 3-63 14-4 3-57 9-8 3-72 10-7 3-86 19-7 3-97 19-6 3-65 19-1 3-23 20-1 3-23 9-3 3-47 15-4 3-54 21-8 3-39 14-2 3-63

5-40 6-36 5-32 5-53 5-49 5-75 5-40 5-27 5-36 5-33 5-36 5-28 5-29

0-67 0-71 0-91 0-68 0-80 0-79 0-78 0-80 0-72 0-61 0-61 0-87 0-68

Södra Sandsjö

1030 1130 990 920 1100 1060 1220 1370 1410 1240 1360 970 1320 1220 1790 1130

66-7 63-2 70-5 68-2 60-8 64-3 58-4 65-2 67-6 64-7 68-8 64-7 74-9 71-5 87-2 71-0

Kinnevalds härad. Almundsrvd Urshult Jät Kalvsvik Tävelsås Dänningelanda Vederslöv Öja Bergunda Öjaby

1310 1380 1280 1390 1470 1460 1440 1370 1280 1510

72-5 70-2 66-2 67-2 67-9 71-0 65-6 67-8 66-9 67-6

12-6 4-02 5-79 8-5 4-05 5-55 5-0 4-00 5-21 10-7 4-01 5-31 6-4 3-97 5-50 7-8 4-16 5-54 9-5 3-96 5-37 11-1 4-01 5-34 15-1 4-01 5-30 7-3 3-99 5-38

Norrvidinge Gårdsby Söraby Tjureda

1250 1410 1170

68-2 71-4 68-6

1 Ökna

3 1

1180 1220 1250 1240 1150 1400 1250 1380 1320 1160 1220

67-7 59-0 56-2 65-2 64-5 64-1 62-2 63-5 59-3 55-3 60-3

5-2 14-3 12-4 15-5 13-8 4-6 7-4 6-3 7-8 9-5 6-2

1110 1420 1410 1360 1410 1310 1260 1060 1220 1070 1070 1230 1210

5 |

113 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. |

42-9 29-4 10-0 24-6

706-4 709-9 479-6 759-3 1 085-7 1 577-0 958-4 2 055-1 1 133-2 1 419-8 900-7

K r o n o b e r g s län. Uppvidinge Åseda

härad.

Nottebäck m. Granhult

Lenhovda Älghult Algutsboda Konga hårad. Långasjö Älmeboda Hovmantorp

Tegnaby ö s t r a Torsås Uråsa Nöbbele Väckelsång Tingsås

18-3

8-0 3-1 54-0 33-0 12-0 32-0 131-0 10-5

19-9 35-2 15-0 11-5 86-2 12-4 11-1 0-1 17-0 11-0 44-4 99-6 1-0 81-6 77-9 22-9 50-0 7-0

3 309-0 48-8 3 725-4 957-9 378-6 505-0 2 475-1 1 032-5 3 466-9 4835-8 2152-3 2 614-4 4 073-0 1 231-5 1 300-7 1 9i6-5 1 664-6 1 210-7 538-2 1 930-3 865-8 534-9 991-5 258-1 1167-2 1 446-5 1 986-0 8-9 1 709-3

härad.

114 TAB. 5 ( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

ii

4-7

17-5 2-0 0-4 23-7

Tolg Asa Aneboda Berg Ormesberga

1190 1060 1310 1250 1310

64-1 66-8 65-5 66-5 69-0

7-9 15-4 15-6 10-7 5-5

5-31 5-28 5-34 5-35 5-46

0-67 0-68 0-50 0-51 0-67

1690-7 1 981-3 916-8 1 672-5 593-1

313-4 580-1 230-0 329-6 79-3

Allbo härad. Or Härlöv Moheda Slätthög Mistelås Kvenneberga Hjortsberga Lekaryd Alvesta köp Blädinge Vislanda Skatelöv Västra Torsås Härlunda Virestad Stenbrohult Älmhults köp

1290 1290 1300 1170 1150 1100 1030 1120 1110 1210 1120 1190 930 960 1020 1390 1510

72-4

71-4 68-4 60-6 62-3 62-5 62-7 64-2 66-2 65-5 62-5 68-6 62-7 61-8 62-0 75-5 77-1

5-3 4-16 5-45 7-2 4-05 5-6ö 5-6 4-00 5-45 23-6 3-74 5-29 15-3 3-77 5-40 15-1 3-75 5-30 15-2 3-75 5-33 8-5 3-76 5-48 13-2 3-84 5-50 18-2 3-85 5-43 22-8 3-74 5-35 17-1 4-00 5-42 28-6 3-73 5-42 25-2 3-75 5-31 32-2 3-84 5-23 21-8 4-11 5-89 22-7 4-oo 6-09

0-65 0-84 0-61 0-66 0-83 0-67 0-59 0-79 0-78 0-80 0-62 0-82 0-54 0-62 0-63 0-59 0-52

1 039-8 341-7 2 207-5 2 415-4 884-9 870-5 1 891-9 1 060-8 1 530-8 1 915-6 2 365-2 4569-5 3 084-4 1 392-4 5 515-2 2 287-7 648-5

132-6 57-8 354-7 451-0 185-5 132-5 402-4 123-0 148-8 275-9 429-7 402-1 636-8 438-3 875-7 390-5 95-5

0-3 0-3 1-6 20-1 5-4 7-6 14-8 3-4 6-3 7-9 19-0 9-1 22-5 10-3

Sunnerbo härad. Göteryd Pj ätteryd Agunnaryd Södra Ljunga Hamneda Kanna Tutaryd Ryssby Berga Dörarp Vittaryd Angelstad Odensjö Lidhult Vrå Torpa Annerstad Nöttja Hinneryd Traryd Hallaryd Markaryd Markaryds köp

1290 1230 1120 1150 1110 1390 1210 1280 1310 1180 1230 1320 1170 1320 1010 950 1040 1000 1070 1500 1190 1300 1490

66-3 64-4 72-2 64-6 61-9 60-4 65-0 62-8 57-8 70-4 62-8 59-9 61-9 61-4 53-4 61-7 62-1 61-3 58-4 69-5 70-7 70-5 73-7

29 27 29 35 34 31 32 20 21 22 25 31 38 50 48 50 37 34 51 38 35 32 31

3-85 5-56 0-62 3-79 5-41 0-57 4-03 5-70 0-69 3-59 5-70 0-53 3-67 5-36 0-47 3-56 5-39 0-42 3-62 5-68 0-64 3-63 5-51 0-56 3-45 5-28 0-50 4-00 5-51 0-71 3-81 5-20 0-47 3-55 5-37 0-47 3-68 5-35 0-73 3-59 5-38 0-60 3-33 5-10 0-40 3-67 5-27 0-46 3-62 5-44 0-60 3-46 5-65 0-50 3-47 5-33 0-48 4-oi 5-56 0-61 4-04 5-57 0-59 4-01 5-57 0-56 4-00 5-86 0-46

3 006-0 2121-2 2 272-6 3063-2 2 685-5 1 422-0 724-9 3 736-0 4937-9 821-9 936-7 2 103-5 1 082-9 1 489-3 1 638-3 1 556-5 1912-0 1118-9 2 940-5 2 275-0 1 862-8 3 559-6 106-7

584-7 456-4 476-0 343-4 381-1 169-9 158-2 621-9 631-3 214-4 225-2 285-9 233-0 295-2 334-3 270-6 384-7 218-6 524-2 364-6 374-7 596-3 15-7

30-5 32-4 5-0 24-4 48-1 17-0 6-8 10-2 44-2 13-5 18-2 50-4 25-0 33-3 16-7 38-3 49-3 27-4 68-1 30-4 16-6 56-8 0-7

1170 1110 1110 980 1030 1080 1080 1210 1250 1200

58-4 57-4 55-3 56-0 52-2 48-0 57-9 51-1 55-6 58-0

14-2 3-52 5-27 0-79 11-7 3-57 5-11 0-98 14-4 3-49 5-08 0-62 2 3 i 3-48 5-13 0-82 26-3 3-17 5-18 0-77 48-1 2-95 5-22 0-71 21-6 3-41 5-46 0-75 39-3 3-06 5-25 0-72 20-6 3-23 5-52 0-79 19-8 3-50 5-25 0-98

2 761-9 2 078-5 3 699-2 2 295-4 4 604-5 2 366-8 4 624-6 2 813-9 4 941-0 1 392-3

555-3 527-0 489-7 384-3 488-7 220-0 545-2 280-2 314-5 270-0

16-2 12-2 14-9 20-7 33-0 43-5 21-6 69-4 12-0 11-4

3-83 4-02 3-93 3-96 4-04

15-8 6-7 5-4 1-2

66-9

19-2 11-5

32-1 9-0 15-5 14-0 24-5 88-0 95-9 5-0 20-5 95-6 47-5 15-5 107-9 132-3 31-5 56-6 91-0 165-3 20-s 32-2 99-8 1-0 114-6 75-1 25-2 2-1 70-1 13-3 1-5 67-3 11-0 42-4 15-5

Kalmar län. Norra Tjusts härad. Gärdserum Dalhem Ukna Hannäs Tryserum ö s t r a Ed Västra Ed Loftahammar Lofta , överum

4-9 15-0 18-7 3-0 145-0 148-2 85-1 210-0 356-0

TAB. 5 ( f o r t s . ) . 1

Södra Tjusts

115 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 5

1320 1130 970 1150 1260 1370 1150 1010 1020

58-2 61-6 54-7 55-1 64-2 62-1 54-5 49-5 55-1

19-1 3-39 10-4 3-87 9-6 3-36 10-5 3-38 14-7 3-71 20-4 3-48 26-8 3-24 35-7 3 0 3 16-3 3-30

5-44 0-78 5-07 0-79 5-15 0-71 5-17 0-88 5-52 0-89 5-62 0-84 5-47 0-89 5-23 0-76 5-31 0-90

1050 970 1060 1050 1040 1050 1010

58-9 58-4 55-8 57-8 62-5 60-6 541

6-9 6-4 7-2 6-2 3-8 6-2 9-7

5-39 5-31 5-27 5-46 5-29 5-39 5-30

10 |

11 1

3 862-8 351-4 562-6 3 408-7 635-0 2 714-7 1 946-2 299-1 3 791-5 652-4 335-1 2 740-8 2 448-2 403-1 2 207-8 340-7 4 626-9 1 075-4

14-2 8-3 11-1 8-5 13-9 13-9 35-2 68-6 39-8

112-6

1251-7 2 032-2 2 045-5 1 200-8 2 642-6 1 278-6 1 633-8 1174-4 4 418-7

3 026-9 1 445-8 4 701-3 2 294-7 1111-4 3 607-2 4 470-4

14-7 5-4 26-2 15-1 3-2 11-5 27-5

härad. 10-o 2-0 50-0 156-3 71-2 444-0 198-9

Sevede hårad. Södra Vi Rumskulla Vimmerby ländsk

Tunaläns härad. Tuna Misterhult Figeholms köp Kristdala Aspelands

54-2 /50-5 Il 130 \48-6 1150 54-2 1090

3-46 3-48 3-34 3-36 3-75 3-55 3-26

11-6 3-26 20-5 3-08 17-7 2-94 15-4 3-52

0-71 0-72 0-76 1-02 0-70 0-81 0-81

9-8 5-28 0-78 4 255-0 894-8 5-20 0-68 l 7146-6 /1330-8 ^69-0 \ 19-4 5-25 0-69 4-93 0-65 3 694-9 835-1 12-7

1 667-1 914-6 3 353-1 3 500-8 819-9 2 335-9 3 438-3

10-0 2-5 25-4 14-1

19-7 3 185-2 ) 4135-7 650-2 \ 60-7 15-4

2 467-4

härad. 21-9 3-6 10-3 2-3 1-5 0-8 5-4

0-68 0-65 0-66 0-64 0-77 0-75

3 036-9 776-9 1 771-3 437-3 7 005-5 1 450-5 2 246-9 825-7 684-0 2 718-9 4 067-2 1 064-8

12-6 7-5 14-3 17-9 10-7 4-9

26-0 40-0 67-8 17-0

14-0 3-48 5-44 0-83 10-8 3-54 5-46 0-81 100-0 68-8 9-2 3-78 5-76 0-69

4 724-7 1125-6 5 612-2 605-9 129-4 5 235-2 757-0

1-1 7-4 0-9 4-3

354-5 305-1 6-0 76-2

4 275-1 2 226-3

5 075-0 703-6 2 741-9 1 040-3 2 296-3 558-3 4532-9 514-2 2 897-8 220-3 2 728-4 108-8 2 823-6 92-8

2-1 16-5 7-9 1-0 6-9 5-0 4-9

113-7 3-5 38-0 31-0 10-0 65-0

2 733-8 3 216-1 2 031-5 1 904-0 859-9 353-0 279-8

17-4 406-9

0-4 7-5

12-0 11-0

55-8 1284-0

53-5 55-3 52-5 60-2 57-2 64-2 59-6

10-1 3-26 5-22 0-71 7-9 3-32 5-29 0-73 11-0 3-17 5-18 0-96 5-2 3-58 5-36 0-99 5-6 3-42 5-32 0-68 5-4 3-71 5-55 1-04 6-4 3-54 5-42 0-77

1110 1130 1280 1200 1040 960

56-6 62-9 62-8 58-0 72-1 59-1

9-5 3-64 9-8 3-79 7-4 3-80 11-9 3-61 14-9 3-98 13-5 3-57

59-7 60-7

Mönsterås köp Ålem

1000 1130 1640 1110

Norra Möre härad. Ryssby Bäckebo Kristvalla Åby Förlösa Kläckeberga Dörby

1130 930 1030 1160 1330 1590 1680

65-4 61-1 65-6 70-6 72-4 66-7 66-6

5-2 10-4 7-8 3-9 5-7 6-2 6-7

Södra Möre härad. Hossmo Liunfibv

1460 1360

73-4 67-1

9-9 4-04 5-75 0-70 5-6 3-77 5-65 0-69

Handbörds Fagerhult Fågelfors Högsby

3 427-0 1 001-8 3 668-3 1 266-4 1 226-9 1 852-2 2 352-7

5 617-8 1 053-3 1 493-4 303-0 2 708-3 837-9 1 238-8 280-9 1 506-8 394-9 1 253-2 389-4 669-8 3155-5

1120 1090 990 980 1100 1030 1070

Tveta Målilla Gårdveda Lönneberga Järeda Virserum härad.

Långemåla Fliservd Stranda Döderhult

515-9 279-5 964-0 750-8 258-2 636-1 933-4

5-03 5-22 5-25 5-14 5-93 5-18

2 419-9 1295-1 4 382-2 2 401-5 2 402-0 3 614-2

16-5

härad.

3-74 3-54 3-66 3-86 3-83 3-55 3-51

5-60 5-46 5-62 5-74 6-03 6-02 6-05

0-85 0-68 0-80 0-81 0-86 0-71 0-66

1 627-4 7 448-8

2 365-6

116 TAB. 5 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10 I

4 S:t Sigfrid Madesjö örsjö Vissefjärda Emmaboda köp. . . . Oskar Mortorp Karlslunda Arby Hagby Voxtorp Halltorp Söderåkra Torsås Gullabo

1210 1220 1060 1020 1460 1020 1150 1070 1360 1540 1570 1220 1290 1210 1060

62-5 60-6 59-9 61-7 71-4 57-8 65-6 62-1 57-1 67-1 79-5 75-2 60-8 64-9 58-7

4-8 3-50 5-65 0-65 12-6 3-59 5-37 0-71 14-2 3-55 5-34 0-68 15-0 3-66 5-35 0-66 13-5 4-00 5-75 0-60 9-6 3-48 5-27 0-59 7-6 3-64 5-74 0-67 12-0 3-69 5-36 0-61 8-5 3-58 5-26 0-79 6-1 3-22 6-62 0-73 8-0 3-89 6-50 0-82 7-7 3-90 6-08 0-80 4-3 3-39 5-63 0-67 10-9 3-88 5-27 0-76 15-2 3-48 5-39 0-64

1 462-1 198-0 6 393-1 1 256-7 1 385-3 309-5 4 945-5 965-5 31-5 5-5 1518-1 318-8 2 404-0 468-9 1 797-6 581-5 2 663-2 177-9 2 774-1 33-2 1 524-4 26-4 2 423-7 203-0 6 687-5 268-9 6 273-7 902-2 2114-8 501-6

1-8 1-9 16-7 11-5

Åkerbo Boda Högby Källa Persnäs Föra

1010 890 940 860 1000

60-9 57-4 60-0 60-0 62-2

18-0 81-9 97-7 97-2 98-3

0-98 0-43 0-45 0-43 0-52

1 987-6 2 436-8 908-1 1 473-9 1 211-9

384-3 26-7 1-5 3-6 2-3

14-6 76-5 27-1 34-9 27-7

Slättbo härad. Alböke Köping Räpplinge Högsrum

960 1170 1180 1090

100-0 61-5" 68-1 3-59 0-54 0-44 62-4 76-7 3-50 5-50 0-45 55-8 31-1 3-25 5-38 0-39

1133-4 2 548-1 1 663-0 1 466-8

27-8 24-7 78-9

38-9 32-2 14-2

Runstens Löt Egby Bredsätra Gärdslösa Långlöt Runsten

970 960 890 1160 1050 1150

61-5 60-0 62-3 61-1 57-0 58-4

98-8 94-4 93-6 67-2 54-2 44-3

3-50 3-50 3-50 3-50 3-22 3-26

5-50 5-50 5-50 5-50 5-36 5-38

0-22 0-10 0-34 0-44 0-46 0-32

1 235-4 575-6 1 087-5 2 631-6 1 096-2 2 342-5

0-8 0-9 3-3 39-9 23-3 55-5

28-0 6-9 21-9 39-9 10-9 19-6

1170 1170 1230 1700 1770 1770

53-2 54-7 54-2 61-2 61-3 59-6

8-6 22-2 50-9 89-6 95-4 95-8

3-15 3-21 3-21 3-50 3-50 3-50

5-33 5-36 5-36 5-50 5-50 5-50

0-35 0-35 0-40 0-47 0-35 0-23

1 832-3 1 926-5 2 925-1 1 664-8 1 673-0 2 035-3

90-0 90-8 56-5 13-4 3-8 3-4

3-5 3-8 59-3 21-9 13-9 16-1

Möckleby härad. Norra Möckleby Gårdby Sandby Stenåsa Hulterstad

1010 1000 900 1130 1200

60-0 60-9 60-8

69-0 3-50 5-50 0-35 65-7 3-49 5-49 0-39 96-7 3-50 5-50 0-33 — 100-0 — 100-0

1 665-8 799-7 942-1 1 228-4 1 736-1

23-1 23-2 3-1

18-2 14-0 24-3 24-9 32-3

Gråsgårds härad. Kastlösa Smedby Södra Möckleby Segerstad Gräsgård Ventlinge Ås

1640 1270 1290 1200 1390 1340 1400

52-2 45-5 51-5

4-00 4-50 0-56 4-00 4-50 1-23

3125-3 1130-8 1110-5 871-4 1 802-2 1 087-4 1152-1

7-0 0-5 1-7

3-2 17-5 0-3 5-4 6-9 13-9 1-9 0-1

12-0

195-3 26-5 120-0 256-4

härad. 3-50 3-37 3-50 3-50 3-50

5-50 5-43 5-50 5-50 5-50

— 63-0

13-3

5-0

härad.

Algutsrums härad. Glömminge Algutsrum Torslunda Vickleby Resmo Mörbylånga Mörbylånga köp. . . .

95-0 99-4 98-5 — 100-0 — 100-0 — 100-0 78-2 72-2

4-oo 4-50 0-55

4-50 5-50 0-80

— —

— — —

18-3

63-2 47-1 54-1 34-7 29-4 24-0 25-4

5-0 0-5 11-0 10-0

7-0

15-0

117 TAB. 5 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 1

3 1

500 690 620 400 420 470 620 580 770 700 650 710 1020 650 660 740 920 750 810 820 820 960 910 970 950 1050 970 920 950 980 670 600 590 760 660 820 730 950 760 640 510 570 570 600 730 600 750

20-7 31-0 30-3 21-4 27-8 26-5 37-6 36-9 34-3 39-7 42-3 43-2 56-9 43-2 41-4 38-1 43-8 51-3 45-0 44-5 44-1 42-8 53-9 60-3 49-5 40-7 46-6 58-8 72-0 72-3 54-0 45-9 34-9 39-8 46-0 56-0 36-9 57-5 41-0 35-2 33-8 28-8 30-9 28-9 34-5 30-0 32-3

45-9 2-04 3-69 0-69 28-4 1-59 6-oo 0-65 39-3 1-59 6-00 0-69 31-8 1-21 5-50 0-59 31-4 1-64 5-50 0-64 37-3 1-57 5-50 0-62 29-3 2-01 6-00 0-68 34-4 1-94 6-oo 0-88 34-3 1-82 6-oo 0-81 22-8 2-13 6-oo 0-85 44-4 2-32 6-00 0-78 34-8 2-30 6-00 0-91 11-0 2-80 6-49 0-80 59-6 2-26 6-oo 0-86 27-3 2-26 6-oo 0-81 27-2 2-12 6-oo 0-74 18-9 2-16 6-50 0-71 39-8 2-56 6-50. 0-73 26-2 2-26 6-50 0-73 35-5 2-33 6-50 0-71 29-2 2-38 6-00 0-62 13-5 2-32 6-02 0-73 12-4 2-87 6-00 1-08 16-8 2-99 6-50 0-96 26-3 2-56 6-50 1-07 56-6 1-99 6-50 0-72 15-4 2-27 6-50 0-73 6-2 2-93 6-46 1-03 25-7 3-21 7-oo 0-79 11-0 3-28 6-94 0-83 21-2 2-85 6-oo 0-77 21-1 2-44 5-99 0-86 22-6 1-84 5-93 0-63 13-0 2-13 5-96 0-77 19-0 2-41 6-08 0-86 13-3 2-76 6-50 0-96 22-1 2-00 6-00 0-74 7-8 2-88 6-49 0-99 27-9 2-18 6-oo 0-80 21-2 1-93 5-75 0-66 16-8 1-89 5-75 0-53 29-5 1-74 5-43 0-67 35-6 1-74 5-74 0-71 34-2 1-65 5-72 0-75 30-0 1-98 5-75 0-79 44-7 1-68 6-oo 0-78 47-4 1-80 6-oo 0-87

920 800 990 870 930 810 590 760 740 830 860 790

40-6 42-6 56-0 59-4 47-7 37-9 43-3 48-1 41-0 47-7 50-3 47-2

20-4 43-4 5-8 16-1 6-7 19-5 24-2 16-9 20-8 10-5 5-5 15-2

|

5 |

6 |

7 |

10 |

785-5 366-6 639-3 230-8 256-0 830-9 1619-8 451-3 750-6 631-8 460-7 734-0 1 044-9 574-0 790-3 1 322-4 774-5 1164-0 1 630-9 747-3 1 496-0 1135-8 730-7 1 058-2 962-5 587-6 1 294-9 456-3 1 452-0 761-4 522-3 346-0 358-7 840-1 468-4 605-0 601-0 1606-0 1102-7 991-8 470-8 311-8 533-2 478-1 534-7 484-1 559-1

121-3 46-3 84-8 76-4 56-4 106-5 203-2 60-9 86-9 77-1 42-6 47-8 39-7 55-3 79-3 100-6 51-7 32-8 60-7 42-9 46-1 57-2 38-7 32-2 46-1 28-2 84-7 31-4 27-5 25-8 40-5 36-1 65-7 95-2 36-9 36-6 44-0 66-6 65-6 157-9 86-6 48-1 67-8 45-3 74-1 47-4 24-9

38-5 9-3 15-0 13-4 9-4 31-9 31-0 17-4 34-3 5-8 6-9 14-2 1-1 13-5 14-0 12-2 19-9 52-6 19-9 19-3 15-7 8-6 11-0 5-5 19-3 25-1 14-8 2-5 22-7 8-0

56-6 0-4

719-7 414-8 939-7 789-0 960-8 966-2 648-9 1 224-2 385-3 1 400-2 963-3 1134-6

54-0 26-0 51-6 24-1 49-8 57-9 71-6 77-7 12-0 62-0 45-6 72-1

i

12 Gotlands län. Gotlands Fårö Bunge Rute Fleringe Hall Hangvar Lärbro Hellvi

norra

härad.

Boge Bäl Vallstena Källunge Hejnum Tingstäde Stenkvrka Lummelunda Västkinde Bro Lokrume Fole

Follingbo

Viklau Buttle Vänge Hälla Ganthem Dalhem Hörsne med Bara Gothem Norrlanda Angå Kräklingbo Ala Ardre Gammelgam östergarn Gotlands

södra

Vall Hogrän Tofta Västergarn Sanda Mästerby Väte

....

0-3 2-6 2-7 0-9 2-1 7-8 2-1 62-7 51-4 11-1 5-9 9-3 6-8 18-1 20-8 17-2

— —

1-5 45-0 1-5 43-1 43-2 3-8 2-5 5-7 8-8 1-5 16-5

— — — — —

1-6 4-3 26-9

11-0 18-3 3-6 1-1 8-3 9-8 24-0 11-8 19-6 32-8 31-5 2-6 0-5 3-3 3-4 33-9 9-6 38-3

382-2 136-3 264-9 204-1 165-4 299-9 629-5 243-6 318-8 298-1 151-7 198-1 144-2 216-6 291-4 338-5 166-3 108-8 201-7 139-7 129-7 191-1 190-5 140-6 224-6 92-7 280-0 147-2 98-8 97-2 142-2 141-8 187-8 334-2 144-9 159-7 148-6 300-1 239-3 477-5 207-9 145-9 220-6 153-8 265-7 168-2 98-3

hårad. 1-98 2-07 2-80 2-97 2-38 1-87 2ll 2-S4 2-20 2-51 2-63 2-40

6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50

0-75 0-61 0-74 0-74 0-60 0-60 0-72 0-76 0-72 0-71 0-80 0-85

6-8

lo-o

0-8 6-3 0-9 6-3 1-3 0-7 1-3 2-1 0-4 16-3

— —

16-0 5-5 7-3

16-4 13-8 5-1 14-4 0-7 22-8

185-0 72-4 172-8 81-6 136-5 158-4 236-4 267-8 39-5 201-4 165-6 279-0

118 TAB. 5 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 6

Hejde Klinte Fröjel Eksta Sproge Silte Hablingbo Levide Gerum Fardhem Linde Lojsta Etelhem Lye Garde Älskog Lau När Burs Stånga Hemse Alva Rone Eke Havdhem Näs Grötlingbo Fide öja Hamra Vamlingbo Sundre

, ,

, , ,

670 820 740 630 590 670 700 750 850 790 860 780 760 830 750 720 670 750 690 840 800 870 770 880 870 620 800 850 760 590 630 550

41-7 41-1 41-3 47-0 45-0 35-1 43-9 47-9 50-4 52-0 49-1 64-5 43-4 47-1 46-2 39-8 40-3 44-8 42-2 42-3 43-9 47-9 36-8 37-8 52-1 47-5 48-5 49-4 53-5 46-1 47-8 41-9

24-6 2-io 13-3 2-07 14-9 2-08 35-3 2-33 42-7 2-30 44-4 1-68 38-5 2-17 16-5 2-36 14-9 2-38 18-0 2-52 18-4 2-42 13-7 2-35

_11

46-1 13-4 24-2 33-5 15-9 19-8 21-0 5-8 3-3 5-9 7-4 3-0 23-8 12-1 27-2 19-1 1-7

14-0 40-2 37-5

6-42 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-33 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-47 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-50 6-49 6-50

0-61 0-72 0-77 0-58 0-71 0-49 0-58 0-64 0-74 0-62 0-68 0-66 0-63 0-71 0-59 0-70 0-56 0-59 0-68 0-61 0-81 0-69 0-55 0-44 0-78 0-64 0-73 0-68 0-78 0-76 0-80 0-73

1 168-6 832-4 961-5 850-7 516-1 637-3 1 359-8 1190-9 381-0 883-2 881-5 502-7 1 115-1 880-3 875-8 731-7 879-8 1 411-5 1435-0 1 254-4 1 073-8 1 258-3 1 569-6 534-8 1 689-4 748-0 1075-1 386-0 992-3 422-6 981-3 221-8

141-6 62-9 106-8 88-4 35-1 33-8 84-3 63-1 39-4 37-9 48-9 64-5 110-3 30-5 59-6 77-9 31-9 18-2 57-9 71-6 35-8 31-8 48-9 25-6 56-5 26-2 45-5 12-9 5-4 8-9 31-3 3-6

5-24 5-26 5-31 5-50

0-47 0-37 0-29 0-19

365-1 357-4 160-7 2-5

5-30 5-36 5-30 5-37

0-48 0-45 0-48 0-49

3 339-8 3 009-2 2 216-0 835-2 192-0 5 001-0 2 497-7 2 674-8 3 253-6

265-1 134-1 510-6 551-9

2-7 19-1 28-5 8-5 1-4 12-1 7-2 3-5

8-0 4-29 5-19 8-6 3-87 5-22 9-7 4-12 5-16 9-0 4-47 5-26 8-9 4-71 5-77

0-40 0-38 0-48 0-52 0-61 0-27 0-40 0-55 0-48 0-60 0-52 0-48 0-46

2172-8 2174-4 2 994-5 3 545-0 2 866-9 339-1 368-9 1 628-7 2 718-3 1 979-7 1 712-7 7 346-1 2180-9

401-0 549-3 651-2 479-4 206-8 15-9 0-1 144-7 138-2 419-7 142-2 804-2 492-6

2-5 3-8 15-7 11-4 8-6 7-1 9-3 3-2 16-4 3-8 5-9 30-7 8-4

4-8 46-3 23-3 11-4 76-5 46-2 47-2 50-9 183-7 34-9 13-3 93-6

14-6 4-01 5-21 0-45 17-5 4-24 5-40 0-52

2145-0 6 529-0

325-4 751-1

6-5 19-7

6-0 54-7

211 2-14

15-7 2-32 28-7 2-26 28-1 2-01 35-3 2-02 60-8 2-15 26-5 2-10 22-6 2-07 19-6 2-33 18-9 2-41 39-1 1-92 46-4 1-91 26-8 2-53 54-8 2-34 23-0 2-36 64-5 2-41 90-9 2-54 76-6 2-17 74-2 2-32 93-8 1-98

0-3 5-5 8-3 27-0 6-0 7-6 15-9 9-9 19-3 23-4 16-1 38-8 14-3

4-3 6-0 11-1

22-8 14-1 28-0 0-6 4-0 2-0 16-7 26-8 8-9 1-7 3-0 9-5 19-7 10-7 16-5 10-1 36-7

Blekinge län. östra härad. Kristianopel Jämjö Torhamn Sturkö Tjurkö Ramdala Lösen Augerum Rödeby

980 72-9

11-4 4-54 12-8 4-29 27-0 3-72 95-5 3-57 — 100-0 72-7 15-9 4-46 74-8 20-0 4-44 70-4 12-8 4-30 72-3 10-8 4-37

1210 1270 1400 1190 1730 1840 1110 1050

68-4 59-5 56-8

67-9

Medelstads härad. Sillhövda Eringsboda Tving Fridlevstad Nättraby Aspö Hasslö Förkärla Listerby Hjortsberga Edestad Ronneby ländsk. . . . Backaryd

1240 73-2 1910 84-8 1900 53-0 1680 100-0 1480 83-9 1590 73-3 1300 89-2 1520 78-8 1670 74-6 940 68-0

Bräkne härad. öljehult Bräkne-Hoby

980 61-7 950 66-4

990 64-5 70-5

23-1 3-00 99-2 3-00 15-1 4-64 18-5 4-15

6-2 4-92 13-5 4-37 16-5 4-18

111 4-06

5-50 5-50 5-74 5-76 5-75 5-78 5-76 5-41

11-4 10-2 8-7 28-0 17-7 107-3 144-8 59-5 140-2

TAB. 5 ( f o r t s . ) .

119 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

13-4 4-16 5-37 0-51 11-0 4-22 5-37 0-66 11-1 4-08 5-79 0-59

2 441-4 2 500-6 1 894-7 6 212-9

333-1 337-5 657-5 488-3

14-4 26-5 18-6 88-5

5-7 3-0 26-0 155-3

0-60 0-62 0-65 0-60 0-84 0-56 0-41 0-38 1-40

4138-9 5124-1 666-6 4 757-0 676-2 3 778-4 2 698-2 6 776-0 1 345-9

961-1 814-5 122-2 260-3 21-6 205-3 32-5 170-2 63-3

21-1 5-4 8-3 20-7 4-8

178-5 189-4 43-8 60-5 24-0 88-4 15-3 66-4 29-5

Åryd Hällaryd Ringamåla Asarum

1550 1490 1030 1760

61-7 69-1 72-2 75-0

24-8 3-96 5-03 0-44

Listers härad. Kyrkhult Jämshög Olof ströms köp Mörrum Elieholm Gammalstorp Ysane Mjällby Sölvesborgs ländsk. .

1010 1390 1360 1750 1700 1500 1440 1660 1550

63-3 68-7 68-7 76-2 82-4 74-5 72-9 63-2 98-9

8-7 5-8 5-6 9-8 17-9 8-6 12-7 7-0

Jårrestads härad. ö s t r a Nöbbelöv Simris Järrestad ö s t r a Tommarp Gladsax ö s t r a Vemmerlöv . . Stiby Vallby Bolshög

2 070 2 380 2 390 2 330 1830 93-5 1530 122-4 2 280 2 390 123-1 2 010 80-0

100-0 100-0 100-0 100-0 45-7 20-7 50-0 40-9 44-4

0-80 0-76

2 229-6 2 302-2 1 572-6 4 918-9 3 065-4 2 998-6 2 732-1 4256-4 1 485-8

Ingelstads härad. ö s t r a Hoby Borrby Hörup Löderup Valleberga Ingelstorp Glemminge Tosterup Bollerup Hannas Hammenhög ö s t r a Herrestad ö s t r a Ingelstad Smedstorp Kverrestad Ullstorp öraby Benestad Tryde Tomelilla köp Spjutstorp Onslunda Tranås

2 640 50-0 37-3 2-60 6-40 0-70 2 510 50-9 74-3 2-40 6-39 0-40 100-0 2 370 2 220 56-8 93-8 3-oo 6-oo 0-46 2 290 100-0 2190 100-0 2 430 100-0 2 070 177-5 6-3 7-50 7-50 1-00 2 010 108-3 36-8 4-50 8-oo 0-90 2 540 2 610 2180 100-0 1890 100-0 1730 128-1 10-8 5-80 6-78 0-58 1700 148-6 38-3 5-78 8-6,8 0-90 1620 104-3 14-8 4-70 7-00 0-72 1920 105-3 50-0 5-oo 6-89 0-79 1 690 129-5 11-4 5-48 7-43 0-48 100-0 1890 2 030 100-0 1760 1860 97-5 41-2 5-25 7-oo 0-58 1630 107-4 64-2 5-57 7-oo 0-61

3 835-3 7 896-9 2 991-4 6 332-2 4 374-4 2 912-0 4 680-4 2-577-4 2 598-7 1 826-4 2 888-0 2 825-8 2 461-0 5 200-7 3 270-5 1 675-3 2196-3 2 243-1 5 561-5 524-3 2 588-7 2 941-2 2 939-3

Albo härad. Fågeltofta S:t Olof Rörum Södra Mellby Vitaby Eljaröd Andrarum Brösarp Ravlunda

1410 100-7 1540 100-8 1350 96-6 1780 107-0 1530 90-2 1260 83-0 1180 95-1 1040 91-2 1210 92-5

3-93 4-20 4-02 4-08 4-34 4-14 3-75 3-65 4-44

5-16 5-22 5-41 5-89 6-oo 5-62 5-97 5-50 7-07

3-0

11-7

Kristianstads län

20-4 14-0 9-9 11-5 8-5 6-7 6-4 14-9

3-65 4-19 4-00 5-oo 4-25

5-oo 5-ll 5-oo 5-30 4-69 4-36 4-87 4-75 4-56

8-oo 9-13 8-oo 8-oo 5-50

6-43 6-48 6-50 6-01 6-40 6-14 6-35 6-25 6-43

0-73 0-89

0-76 0-61 0-51 0-31 0-38 0-49 0-50 0-34 0-54

3 056-1 2 743-6 1 535-9 2 827-1 2 615-8 1 263-4 2 356-9 2129-4 1 221-2

1-9 5-5 3-1

37-7

4-2

23-2 79-3

59-0 23-1 0-7 2-3 0-8

144-4

20-9 45-2 2-0 2-1 141-2 43-2 14-0 2-5 15-8 1-4 1-3 1-4

10-0

1-6 0-4 2-1 2-9

7-0

6-0

117-0 5-5 9-6 2-0 17-1

18-1 0-4 0-6 0-4

10-0 7-0 13-0 5-0

6-1 15-9 5-8

1-6 21-9 17-6

60-2 137-9 54-8 66-9 73-4 95-3 215-2 170-7 148-9

11-8 8-6 1-1 11-3 9-3 7-7 9-6 32-8 11-7

20-1 9-0 70-4 13-5 112-9 51-3 20-0

120 TAB. 5 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Gärds härad. Magiehem Hörröd Huaröd Degeberga Vittskövle ö s t r a Sönnarslöv . . . Everöd Lyngsjö ö s t r a Vram Västra Vram Linderöd Äsphult Djurröd Träne Skepparslöv Vä Köpinge

1140 74-8 1030 99-0 1090 101-9 1210 104-6 1050 79-4 1230 106-6 1410 77-5 860 79-0 1420 107-1 1280 103-5 1150 99-7 1200 106-6 1050 120-0 1030 113-8 2100 109-7 1370 92-2 1190 81-8

19 10 13 13 15 8 2 4 11 7 9 6 8 7 5 22 19

3-83 6-21 0-42 4-95 6-40 0-40 5-06 6-37 0-32 5-09 6-48 0-72 4-10 6-12 0-99 5-31 6-49 0-79 3-78 6-45 0-58 3-83 6-50 0-37 5-13 6-63 0-55 5-03 6-53 0-42 5-31 6-08 0-18 5-69 6-13 0-24 6-02 6-49 0-39 5-47 6-54 0-56 5-39 6-58 0-63 4-53 6-50 0-34 4-04 6-49 0-39

2 078-7 1 001-7 1 651-3 2 479-7 2 980-7 2 456-5 2 671-0 950-7 868-5 3 875-6 1 563-0 1 533-9 1 243-0 2 550-9 2 995-9 3 473-3 3 966-8

50-2 143-2 197-9 139-7 115-9 288-6 38-2 21-1 6-0 175-8 225-2 238-2 160-6 122-1 92-7 18-9 23-9

9-5 1-2 3-8 28-6

19-2 8-9 0-9 0-1 0-2 21-5 8-1 8-5 10-9 6-5 4-2

18-0

6-8 2-67 6-oo 0-63

4 011-8

92-2

6-2

1230 69-4 72-5 3-71 5-61 0-65 1970 100-0 1940 60-0 89-1 4-00 5-25 0-15 1450 68-0 34-2 3-95 5-82 0-77 1190 75-0 54-6 4-02 6-00 0-40 1090 68-2 23-7 3-77 5-82 0-71 1230 69-9 6-4 3-80 5-99 0-90 1390 99-0 18-3 5-oo 6-55 0-60 1030 86-3 17-7 4-80 5-89 0-58 1170 92-1 6-0 4-78 6-16 0-80 1120 89-2 8-4 4-56 6-26 1-11 1380 100-2 8-0 5-oo 6-36 0-83 1180 92-1 9-1 4-76 6-09 0-46 1310 97-0 9-8 5-04 6-25 0-48 1530 118-2 6-93 0-77 7-0 1290 114.2 11-1 5-44 6-75 0-66 5-36

1 380-6 1 332-4 4 098-3 2 628-7 819-9 3 456-4 857-4 2 074-4 757-8 644-3 2 563-5 3 604-6 2 633-4 2 822-5 3 747-6 3 633-3

3l

17-8 2-2 16-6 35-2 43-8 63-4 1-8 11-5 3-7 0-5 9-8 42-8 10-3 2-2 5-1 6-9

östra Göinge härad. Färlöv Norra Strö Kviinge Gryt Knislinge Hjärsås Emmislöv ö s t r a Broby Glimåkra örkened Loshult Osby Osby köp Hästveda

1920 1800 1300 1020 1210 1120 1150 1030 1030 930 900 1050 2 490 1160

87-9 90-2 84-1 84-9 84-3 80-2 82-5 87-4 86-1 78-8 70-3 84-6 87-5 82-3

12-7 4-63 6-14 0-58 16-5 4-68 6-10 0-64 6-8 4-50 6-oo 0-84 10-5 4-50 6-00 0-79 3-0 4-50 6-02 0-78 f 9-1 4 32 5-85 0-63 5-8 4-45 5-95 0-60 4-6 4-56 6-08 0-65 14-8 4-50 6-09 0-75 20-5 4-20 5-97 0-74 30-9 3-71 6-00 0-46 15-0 4-48 5-99 0-54 4-50 6-oo 0-50 6-9 4-39 5-98 0-61

Västra Göinge härad Farstorp Verum Visseltofta Vittsjö Norra Åkarp Röke Hörja Finja

1030 1020 1010 1090 1300 1220 1180 1260

79-4 78-5 76-0 81-1 81-3 89-5 87-5 96-2

19-7 27-8 26-9 39-4 19-4 42-1 23-6 7-3

50-2

4-21 5-98 4-13 6-oo 4-01 6-oo 4-35 5-97 4-40 5-92 4-48 6-49 4-40 6-43 4-76 6-56

0-54 0-55 0-63 0-71 0-68 0-58 0-39 0-52

0-3 13-2 7-8 57-6 40-9 71-3 37-7 18-6 143-0 565-9 624-4 206-2 146-3 179-0

5 206-3 56-1 2 533-5 79-5 2 072-2 110-3 1135-8 161-4 2 933-3 112-1 2 060-1 426-1 1 471-4 110-6 2 499-5 332-7 3 330-0 924-8 4124-4 1140-6 1 613-2 381-6 3 371-4 909-0 88-6 1-4 2101-1 284-4

18-9 75-9 8-5 17-5 8-7 21-4 6-8 54-0 34-9 95-0 51-5 32-5

333-0 323-2 373-2 598-0 233-5 455-0 309-2 236-3

15-5 29-6 33-5 89-8 11-7 37-1 14-2 3-0

2 278-4 1 661-9 1 261-8 2 894-7 1 870-7 2 960-0 1 735-0 3 068-6

26-0

34-0 32-2 100-0

Villands härad. Åhus Åhus köp Rinkaby Gustav Adolf Nosaby Fjälkinge Nymö Trolle-Ljungby Gualöv Kiaby Ivö Bromölla köp Ivetofta Näsum Vånga Oppmanna österslöv Fjälkestad

il

5-9

182-4 8-0 47-0 6-5 42-0 111-7 91-7 307-0 171-7 195-2 84-8

60-0 51-0 4-8 32-6 1-2 96-5 151-5 264-7 4-5 10-0 10-0 27-5 5-0 150-0 62o 0-4 132-3

121 TAB. 5 (forts.). UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 9

230-3 311-4 119-4 102-2 75-8 104-0 307-5

9-5 5-1 6-2 1-6 1-5 7-1 9-6

58-0 164-1 11-5 5-0 7-7 24-1 45-6

409-5 586-9 278-3 284-5 254-0 198-0 666-2

0-42 0-38 0-46 0-44 0-40 0-53 0-45 0-65

2 488-5 3 822-5 1 601-6 1 512-0 1 065-6 1 681-3 4 257-3 142-0 4 633-2 1127-8 2 281-0 1570-1 3 068-5 1 727-4 1 498-3 1 967-8

82-9 204-1 203-4 190-1 293-4 286-7 263-0 368-0

3-2 7-9 26-5 33-2 62-7 5-2 21-5 30-3

Vedbv

1190 1390 1320 1120 1200 1330 1390 1190 1090 2140 2110 1830 1990 1950 1380 1300

0-59 0-59 0-46 0-44 0-42 0-50 0-51 0-40 0-60 0-32 0-57 0-84 0-79 0-61 0-77 0-52

2 340-9 6 782-9 1 710-3 3 401-6 2172-1 5 322-8 2 067-5 239-3 2 517-1 2 969-2 5 995-2 3 353-6 2 061-4 3 336-1 3 515-6 3 279-8

360-5 631-2 244-1 474-9 291-4 737-7 299-4 29-7 415-3 57-3 113-7 176-1 4-2 105-2 105-2 288-2

21-1 49-6 23-1 54-6 46-2 66-8 41-9 4-1 29-6 3-9 10-7 7-5 0-2 3-5 11-1 19-7

Södra Åsbo härad. Stenestad Västra Sönnarslöv . . . . Kvidinge Starby Björnekulla Västra Broby Strövelstorp Ausås Höja

1080 86-1 12-1 4-75 5-85 0-53 5-2 5-06 5-66 0-61 1550 90-2 7-0 4-71 6-36 0-65 91-0 1860 2 240 — 100-0 — — — 2-3 5-06 6-53 0-99 2 260 103-2 2 260 — 100-0 — — — 17-4 3-51 6-50 0-61 71-8 2170 38-3 5-oo 6-50 0-90 2 090 101-4 2 270 — 100-0 — — —

1100-0 2 675-5 7 218-8 2 327-6 3175-3 3 288-3 7 810-1 6 536-2 5 336-2

141-0 50-7 102-9

6-4 1-1 7-0 0-2

—

26-5 24-9 20-9

Bjäre härad. Rebbelberga Barkåkra Hjärnarp Förslöv Grevie Båstads köp. Hov Västra Karup Torekov

2 250 2 070 1670 1870 1550 1980 1490 1520 1630

1-20 1-05 0-60 0-58 0-39 0-42 0-40 0-52 0-61

2 427-8 5183-2 5 093-2 4 503-3 4 711-9 499-2 2 722-6 7 290-3 177-1

0-1 8-7 200-4 42-5 71-7 4-5 21-5 34-8 16-5

2-8 36-0 22-1 5-9 11-5 2-2 4-8 12-8 0-7

1 8 5 0 105-7 46-9 4-50 7-oo 0-94 62-2 5-oo 7-14 0-71 2 280 175-7 2100 — 100-0 — — — 2 040 108-0 — 4-98 7-00 0-34

4 637-4 8 442-9 1 619-7 4 952-3

54-0 6-5

12-7

—

3-9

1 Norra Sandby

Norra Åsbo Färingtofta Riseberga

1150 1190 1030 1210 1230 1130 1250 1720 1-910 930 1090 1200 1170 1160 1050 1240

80-9 87-1 87-3 87-1 88-2 92-1 96-4

16-4 5-4 15-1 6-5 7-6 13-4 3-3

4-14 4-36 4-57 4-59 4-64 4-77 4-71

6-27 6-34 6-08 6-01 6-04 6-n 6-50

0-39 0-41 0-51 0-61 0-74 0-42 0-48

89-5 93-1 91-3 89-6 83-0 98-4 87-7 99-0

9-3 13-1 16-6 17-1 15-0 8-4 23-9 26-7

4-66 4-53 4-81 4-66 4-50 4-79 4-45 5-08

5-99 6-51 6-07 6-ll 5-90 6-48 6-29 6-19

93-6 92-9 84-8 91-1 92-1 91-6 92-4 92-8 87-3 92-0 91-5 99-4 102-4 97-6 91-7 92-8

19-3 13-4 26-4 33-9 25-8 24-2 38-0 37-3 23-8 18-0 19-7 121 12-8 6-3 26-9 25-8

4-88 4-82 4-39 4-50 4-50 4-48 4-50 4-50 4-39 4-50 4-50 4-8Ö 5-12 4-77 4-53 4-60

6-14 6-09 6-23 6-47 6-50 6-50 6-51 6-50 6-29 6-50 6-50 6-51 6-50 6-50 6-50 6-40

—

—

—

—

—

—

—

—

8-0

— 69-5 10-0 103-2

—

159-0 348-9 424-3 382-7 541-0 686-2 537-5 1 090-2

härad.

Oderljunga Rva örkelljunga Fagerhult H i s h u l t (länsdel) Tåssjö Tåstarp össjö

50-0 70-2 73-2 87-3 80-4 84-9 83-0 81-9 74-7

66-7 31-5 29-3 22-8 28-1 10-2 36-4 32-8 14-0

4-50 3-43 4-77 4-64 4-05 4-26 4-09 4-02 4-46

6-50 6-50 6-38 6-29 6-48 6-42 6-39 6-42 5-S7

—

13-0

—

45-6 7-2

— —

15-8 2-0 147-1 35-0 27-3

— — —

141-0

— —

34-6

84-9 76-0 5-0

—

27-6

— — — —

965-7 1 694-0 506-8 957-3 562-9 1 687-9 689-1 54-4 1138-4 84-6 293-4 671-4 23-5 291-6 367-1 686-4

339-1 141-7 306-3

—

58-9

—

60-0 19-0 32-7

126-5 29-6

—

0-8 41-8 546-8 112-8 126-9 8-6 39-0 83-2 45-5

43-2 66-2 161-2

—

11-0 114-0

—

—

Malmöhus län. Luggude Brunnby Viken Jonstorp

härad.

9-5

—

—

— — — —

230-4 21-1

—

14-8

122 TAB. 5 ( f o r t s . ) . 1

Farhult Välinge Fleninge Kropp Mörarp Bjuv Södra Vram Risekatslösa Hässlunda Frillestad Bårslöv Ekeby Halmstad Ottarp Fjärestad Kvistofta Rönnebergs Glumslöv S:t I b b Härslöv Säby

2 080 2 240 2 360 2 350 1910 1890 2 000 2 260 1550 1760 1550 2 000 2 300 2 270 2 290 1810 1350 1520 2150 2150 2 440

112-5 126-8 117-4 120-0 104-1 104-3 127-7

5 G

5-oo 5-91 5-42 5-50 4-66 4-74 5-89

7-oo 7-00 7-05 7-oo 7-oo 7-oo 7-oo

0-45 0-68 0-77 0-58 0-91 0-71 0-91

3 934-3 6160-9 4 786-9 4 831-8 8 711-7 5 240-1 3 022-2 3 374-3 2 976-1 1 769-6 1 506-4 2 830-2 2 344-0 2 455-2 2 919-7 4 923-8 4 792-4 3 346-4 5 950-2 2 983-0 4 646-5

45-6 21-9 37-5 7-5 14-6 7-1 100-0 3-0 109-3 16-4 119-7 3-9 121-1 100-0 19-3 171-4 14-3 166-7 100-0 9-9 103-2 8-0 113-0 118-3 23-3 24-7 140-0 61-8 146-2 74-3 144-4

5-00 5-46 5-50 ö-oo 7-52 7-37

6-97 7-oi 7-oo 6-50 7-50 7-50

0-55 0-37 0-93 0-30 0-74 0-90

4-65 5-04 5-50 6-65 7-oo 7-oo

7-oo 7-01 7-oo 7-16 7-oo 7-oo

0-71 0-58 0-57 0-90 0-88 0-59

— 100-0 —. 100-0

— —

— —

— —

— — —

—. — — — — —

9 1-8 18-9 15-5 3-0 63-9 41-4 8-3 175-6 22-5 56-8 0-6 3-6 5-0 38-6 274-4 54-2 7-7 1-9 1-3

44-1 11-2 17-3 15-5 49-3 0-6 17-9 13-2 2-1 1-5 1-7 2-5 9-4 14-6 32-2 48-2 5-8 16-5 27-0

17-2

0-4

20-3 30-0 83-0 0-1 15-0

126-5 20-0 80-5 15-0

3-7 58-2 54-2 7-9 265-7 133-8 34-3 436-3 37-5 241-5 0-9 12-1 20-5 125-7 725-2 140-2 31-5 7-7 3-5

härad.

Örja Tofta Sireköpinge Tirup Svalöv Felestad Onsjö härad. Källs-Nöbbelöv Annelöv Norrvidinge Norra Skrävlinge Reslöv Trollenäs Västra Strö Ask Konga Billinge Stehag Harjagers härad. Västra Sallerup Remmarlöv örtofta Virke Stora Harrie Dagstorp Södervidinge

2 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

2 840 2 620 2 590 2 650 2 890 2 820 2 350 2 690 2 340 2 750 2 260 1890 2 790

131-0

35-4 — 100-0 — 100-0 — 100-0 83-3 27-3 50-0 83-3 21-6 187-5 100-0 100-0 .87-5 19-6 141-7 100-0

— 100-0 — 100-0 — 100-0 — 100-0

6-10 7-05 0-74

4-50 6-oo 0-82 4-00 Ö-75 0-40 7-50 8-oo 0-90

6-oo 7-oo ,0-80) 6-29 7-20 0-60

— — — —

— — — —

— — — —

2 912-6 1 668-2 6 033-4 1528-1 1 876-0 2 534-3 2 026-8 5 608-8 5 052-4 5 071-8 2 492-7 3 911-7 1317-9

2-oo 0-47 0-69 0-61 0-70 0-48 0-67 0-31 0-64

2 068-6 3 655-8 4 942-4 1 829-2 7 077-7 6 228-0 1 640-2 5 698-4 2 291-8 3 465-1 2 425-2 2 069-9 1 923-5 2 742-0 1 378-2 4323-7

4-2 6-oi 7-oo 0-90 2 310 131-8 2 740 — 100-0 — — — 30-0 7-50 8-oo 1-20 2 610 190-5 2 760 — — — — .— 2 650 — 100-0 — — — 2 680 — — — — — 100-0 2 660 — .—. — 5-oo 7-50 0-70 2 490 100-0

5 916-7 1 691-3 3 263-5 2 099-4 1 839-5 3 378-8 1 924-4 2 099-0

2 760 2 590 2 510 3 080 1610 2 920 2 370 2 440 2 270 1530 1330 1100 1420 1340 1110 1650

8-4 6-96 7-96 0-90 — 100-0 — — —

169-3

—

153-8 152-8 142-1 125-7 121-8 127-0 125-2 107-3 152-0

—

23-5 13-6 10-8 3-6 6-3 0-3 1-5 5-3 6-4

-

—

6-50 7-00 6-18 5-45 5-74 5-60 5-68 4-82 6-36

—

7-50 7-oo 7-49 7-32 6-75 7-21 6-99 7-07 7-67

—

— —

5-5

— — —

2-0 0-1 7-5 0-1 20-4

— — — —

127-8

— —

10-9 25-0 20-4 6-2 1-0 4-4 4-6 2-5 3-8 2-7 3-9 12-7 1-3

—

16-8 6-2 3-6

— — —

8-0 13-6 57-7 64-0 264-4 158-2 234-2 177-6 59-6

15-0 0-5 2-5

41-9

1-1 1-6 4-6

—

4-0

— — — —

0-ä

—

5-4 0-4 4-7

—

75-0

—

18-5

— — — — —

— — —

10-0 8-0

7-5 0-2 31-0

—

0-4 56-1

— —

— — — —

67-8

164-0

—

70-0 55-3

—

65-0

—

2-0

—

29-0 21-5 36-5 106-0

524-2

—. —

72-8 29-4 176-5 179-1 840-7 343-6 717-4 248-0 174-4

98-3 4-0

171-8

— —

21-7

0-2

12-5

—

— — —

12-7 0-1

— —

55-0

—

— — — —

1-8

TAB. 5 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

10 Kävlinge Hög Västra K a r a b y Saxtorp Hofterup Barsebäck Löddeköpinge Torna härad. Borgeby Flädie Fjelie Stävie Lackalänga Västra Hoby Hastad Igelösa o. O d a r s l ö v Stångby Vallkärra Norra Nöbbelöv .. . Stora R å b y Bjällerup Hardeberga Södra Sandby Revinge Silvåkra Hällestad Dalby Bonderup Gödelöv Veberöd Everlöv Blentarp

3 060 2 820 2130 2 470 1840 2170 2120

2 330 2 990 3 040 2 870 2 840 2 530 2 730 2 410 2 790 2 940 2 990 2 890 2 760 1970 1720 1420 1080 1370 2 420 2 070 2 010 1320

70-7 72-8 73-1 71-6

100-0 100-0 27-5 7-6 31-8 100-0 13-5

4-oo 5-98 0-63 3-56 6-50 0-64 3-50 7-oo 0-57 4-00 5-64 0-46

100-0 100-0 100-0 95-7 17-9 4-50 7-oo 1-20 40-0 7-oo 8-oo 100-0 100-0 153-3 28-6 6-27 7-80 0-48 100-0 100-0 100-0

125-4 127-7 85-7 117-2 138-3 161-1 150-0 165-0 119-2 84-2 910 1 1 7 0 102-1

7-8 16-1 73-1 32-6 21-7 5-1 23-2 7-1 20-3 25-2 20-3

Bara härad. Genarp Lyngby Esarp Kyrkheddinge Brågarp Nevishög Hyby Skabersjö Bjärshög Bara Mölleberga Tottarp Knästorp Uppåkra Flackarp Lomma Burlöv Görslöv

1 4 1 0 113-7 1 7 4 0 130-6 2 690 2 890 3 070 3 080 1 7 4 0 184-2 1 6 3 0 202-0 2 430 1 9 0 0 203-3 2 390 3120 3150 3 310 3 040 2 850 114-3 3 210 3130

11-7 5-49 6-55 1-04 74-8 6-oo 7-oo 0-85 100-0 100-0 30-7 15-3 100-0 14-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 94-6 100-0 100-0

Oxie härad. Särslöv S ö d r a Sallerup Oxie Glostorp Lockarp Bunkeflo Västra Klagstorp . Tygelsjö Gässie

2 900 2 420 2 600 2 760 2 830 3 340 3 370 3 280 3 300

100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

9—492796

5-86 5-83 5-13 5-52 5-82 6-85 6-33 7-oo 5-50 4-14 4-83

6-92 7-16 6-50 7-oo 7-39 7-43 7-43 7-50 6-92 6-51 6-79

0-79 0-51 0-44 0-97 0-59 1-00 0-50 0-80 0-44 0-44 0-70

7-36 7-94 1-05 0-90 8-oo 8-oo 1-10 8-oo 8-oo

5-50 6-50 1-18

2 133-8 1 822-2 4 468-0 3 799-0 1 303-5 2 871-3 3 202-3

2 198-5 1 534-2 5 919-1 2 863-8 2 551-3 1 858-3 1 668-0 5150-4 2 657-2 2 946-7 1 726-3 2 050-2 2 695-6 2 798-8 5 064-8 1196-5 1 318-6 2 819-4 4 305-3 2 963-9 2 133-8 3140-1 1 455-6 4 008-1

5 328-0 2 847-3 3 668-1 3 794-9 1338-0 3 517-5 6 497-2 3 712-6 816-6 2 910-8 1 427-0 2 560-1 1 658-3 4 349-4 2 215-1 3 814-5 4 755-5 1 643-9

1 473-9 3 077-2 2 700-7 2 854-4 1 401-4 5 284-3 2 847-8 3 679-2 1 963-2

16-2 17-7 21-5 16-1

2-2

2-3

13-4 0-7 15-7 22-2 37-1 15-0 13-5

5-9 0-8 9-4 1-0 2-6 1-0 13-1 4-9

30-0 17-0 13-0 18-3 5-0

46-2 51-5 56-2 33-4

ll-o 25-2 9-2 54-9

5-0

10-3 2-9 0-8 5-1 1-9 0-3 5-4 2-3 1-1

14-8 27-1 0-6 24-5 32-5 69-1 11-4 93-2 120-2 59-5 97-3

17-4 16-2 34-5

244-1 4-7

10-9 42-5

87-2

60-8 7-6

139-8

53-1 62-5 1-2 108-8 87-0 322-1 26-2 340-2 240-8 120-0 311-0

1155-2 18-1

10-2 44-9 168-4 82-6 50-0

0-8

90-0 8-6 0-5 4-2 9-0 1-7 0-5 2-3 25-2 17-3

2-9 7-4 11-6 6-2 2-0 3-5 0-5 0-1 0-9

227-3 37-3 383-0

809-2 337-9 248-4

4-3 502-0 84-9

3-0 30-0 3-0

10-0

124 TAB. 5 ( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 2

1 Törringe

|

4 Fuglie Vellinge Rang Håslöv Bodarp Skegrie Maglarp

Västra V e m m e r l ö v . . . . Gylle Dalköpinge Gislöv Bösarp

5 |

6 |

—

— —

—

— — — — — 7-oo

—

6-oo 7-oo 7-oo 7-44

—

8-oo 0-70 7-25 0-86 7-64 1-09 — —

2 440-9 3 265-0 1 835-7 3 365-6 1 457-9 1 642-4 2 528-4 1 460-6 3127-5 8 375-6 350-1

— — — 8-1 1-5 44-3

—

10 2-0 8-6 3-5 0-2

—

1-5 1-9 3-5 8-7 48-5 0-2

— — —

— — — —

20-0

25-6 5-9 219-8

—

—

6 051-0 2 390-8 3 568-7 4 607-6 1 656-3 2 763-2 4 862-3 1 831-8 3 439-7 3 261-8 2 120-9 2 018-3 2 696-1 1 696-9 3 081-8 2 022-8 2 670-2 1 493-8 1 009-7 3 831-4 4 011-1

19-1

3 210 _ — 3 060 — 100-0 — — — 100-0 2 600 — — — — 3 230 — — — — — 3150 — — — — — 3 270 — — — — 3 030 — 100-0 — — — 100-0 3140 ,— — — — 54-9 4-oo 6-50 0-41 2 540 84-4 14-3 8-oo 10-oo 0-20 2 910 255-5 81-5 6-oo 8-oo 0-30 2 590 13-6 2 820 — 100-0 — — — 2 870 — 100-0 .— — — 17-3 6-50 7-50 0-70 2 080 153-8 2 620 — 100-0 ,— — .— 1 3 3 0 166-0 10-3 7-oo 7-54 0-85 24-9 5-90 7-69 0-76 1 9 1 0 141-2 22-6 6-77 7-49 0-64 2 480 160-5 3 450 — .— — — — 32-1 7-oo 8-oo 0-47 2 740 210-5 100-0 2 690 — — — — 100-0 2 500 — — — 100-0 2 550 — 100-0 — — — 2 840

2114-1 2 404-6 1 008-9 2 739-9 4 229-3 4 763-6 1310-2 4 750-9 2 214-0 3 374-0 5182-7 1 565-4 1 545-9 4 965-4 3 833-7 5 501-2 6 060-2 6 591-9 524-9 2 146-3 924-7 2 690-7 1671-7 4 404-8

— — —

100-0 2 820 — — — 2 660 175-0 57-4 7-oo 8-oo 1-00

3 014-7 3 501-3

2 320 2 580 2 660 2 810 2 840 3 010 3 440 2 820 2 830 3 040 2 930 2 860 2 930 2 980 3 010 3 070 3 050 3110 2 940 3 010 2 850

33-7 7-06 8-oo 1-03 .— — — 900-0 58-6 7-oo 8-oo — — 100-0 — — ' —

176-9

— 100-0

100-0

— 7-3 8-oo 10-oo 4-8 8-oo 10-oo 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 — 100-0 — •— — — — — 100-0 — — 100-0 — — 100-0 — — 100-0 100-0 —

968-4 870-0

•

—

—

— — — — —

—

10-8

—

~

10-3 6-5

51-0

89-5

— — —

— *~~

— — —

5-5 36-8 34-8

— — — — —

0-7 0-1 1-7 4-1 8-2

—

—

— —

3-4

—

—

—

2-0

— —

30-0

2-5 8-6

— — — — — —

härad.

Södra Å b y

•

Tullstorp östra Vemmenhög Västra Vemmenhög . . .

Börringe

Hassle-Bösarp

i

Solberga Ljunits

|

härad.

Lilla Slågarp

Vemmenhögs

100-0 3 330 3 340 — 100-0 100-0 2 830 3 030 — 100-0 3 090 — 100-0 2 870 •— 100-0 90-9 2 500 27-4 2 350 180-0 83-3 2 250 166-7 2 440 180-1 30-5 100-0 3 430

ö s t r a Grevie

Skylts

|

—

—

•

—

— — — —

2-7 4-6 0-3

— — 48-6 —

181-6 29-8 35-8

—

4-0

— •— —

—

30-8

—

20-0 31-5

0-3 6-8 • —

—

— —

— — —

— — — — — — — —

0-2 6-1 24-0 1-5 20-7 1-2 2-9 14-2 17-1 36-1 15-2 34-5 0-1 3-3 1-9 14-2 3-2 6-8

13-5

— — —

61-5 67-8

9-0 32-7

16-0

• —

— — — — 55-0 13-5 49-7

•— — — — —

5-0 4-6 1-0 1

— —

154-7

—

701-5 102-9 104-3

—

8-6

härad.

—

3-5

—

TAB. 5 ( f o r t s . ) . 3

125 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 4

75-0 60-0

30-1 137-9 67-9 80-2 32-4

Katslösa Villie Skårby Balkåkra Snårestad

2 540 2120 2 310 2 590 2 390

174-4 153-3 131-5 176-0 164-7

9-3 7-oo 8-oo 0-97 16-8 6-n 7-95 0-82 18-3 5-99 7-oo 0-80 13-8 6-99 8-oo 1-00 32-9 6-86 7-59 0-85

2 385-2 5 275-9 4 099 8 2 443-7 2 676-9

6-8 37-1 18-8 17-6 8-4

2-0 17-8 1-2 1-2 1-5

Eerrestads härad, Bjäresjö Hedeskoga Öja Stora Köpinge Stora Herrestad . . . Borrie Bromma Sövestad Högestad Baldringe

2 070 2 530 2 580 2120 2 340 1500 2 550 1620 1280 1400

137-0

35-5 5-88 6-91 1-05

13-7

7-04 0-91 7-oo 0-90 7-06 0-86

104-5 27-4 83-5

10-2 4-9 1-8 16-1 24-9 1-6 2-4 12-4 1-5 4-8

150-0 110-6 38-0

36-5 3-47 61-1 3-50 — 100-0 ,— 100-0 143-2 15-1 6-47 142-7 13-5 6-50 143-5 4-9 6-48

3 560-6 1 875-6 1 487-9 5 223-5 4 411-9 610-2 2 350-2 4 510-7 1 363-9 1 972-1

Färs härad. Ramsåsa Röddinge Sövde Ilstorp Björka Vomb öved ö s t r a Kärrstorp . . . Brandstad Södra Åsum Tolånga Vanstad Lövestad Vollsjö Fränninge Långaröd östraby Västerstad

1440 1070 1060 750 750 770 1340 1830 1840 1400 1520 1780 1480 1890 1530 1120 1580 1740

96-6 117-6 105-1 71-9 76-6 76-7 136-3 144-1 146-5 127-7 128-6 144-8 152-1 100-0 113-5 111-5 120-7 127-0

6-70 7-13 7-03 6-50 6-50 6-50 7-33 7-40 7-28 7-22 7-47 7-21 7-39 7-29 7-05 6-88 7-39 7-62

0-53 0-74 1-01 0-40 0-54 0-62 1-11 1-02 1-04 0-98 0-69 0-67 0-40 0-73 0-53 0-54 0-43 0-85

1 571-4 1 854-8 4045-0 689-2 285-0 1 218-5 3 237-4 3 738-6 3 473-6 2 979-5 5119-4 4163-6 6 642-2 3 639-8 5 963-2 2 933-9 5 399-1 5 073-3

11-3 3-1 45-5 13-4 247-2 26-7 6-9 3-4 38-0 3-3 86-2 86-2 134-4 134-3 17-0 18-2 18-6 18-6 60-4 50-4 62-1 68-2 16-8 17-1 97-5 93-2 2-8 2-7 176-0 180-0 268-6 271-4 47-3 47-9 16-0 16-7

3-0 36-0 72-8

Frosta härad. Harlösa Hammarlunda Holmby Gårdstånga Borlunda Skeglinge Skarhult ö s t r a Strö Hurva Gudmuntorp Högseröd Lyby Hörby Hörby köp ö s t r a Sallerup . . . . Svensköp Äspinge Fulltofta Bosjökloster Södra Rörum Höör Höörs köp Munkarp Norra Rörum ,

1630 168-7 13-9 6-77 7-91 0-77 1630 170-5 31-8 6-88 7-91 1-01 2 030 — 100-0 2 200 — 100-0 2 250 202-3 — 8-00 8-oo 0-69 2 400 1540 200-0 3-7 7-48 8-51 0-81 1920 225-0 66-7 7-50 8-50 0-30 1980 — 90-9 3-00 5-00 1830 191-0 9-7 7-78 7-83 1-21 1710 108-2 54-2 5-53 7-37 0-73 1700 189-7 53-3 6-26 7-63 0-61 1730 133-8 17-2 5-86 7-23 0-48 1990 1550 107-4 26-3 5-01 7-42 0-25 1080 111-2 16-7 5-14 6-96 0-32 1220 112-1 12-7 5-16 7-00 0-42 1180 128-0 5-1 5-45 7-48 0-64 1580 137-2 7-1 5-86 7-44 0-85 1080 117-1 2-6 5-33 7-07 0-33 1230 114-0 5-2 5-15 7-02 0-47 1750 112-5 20-0 4-81 8-25 0-54 1210 104-7 3-1 4-85 6-84 0-54 850 102-8 14-7 4-64 7-03 0-30

5 014-1 3 467-1 3 479-8 3149-2 3 306-0 1 372-3 2 928-4 2 145-5 2 099-9 6 074-9 4 669-7 3 914-6 7 004-3 614-8 4 276-6 1 378-3 1 831-6 1 891-0 3 584-9 1 859-6 2 913-5 151-6 1 430-3 1590-9

60-4 15-0

— 100-0 — 100-0

71-3 71-4

12-0 4-81 13-8 5-32 10-2 4-73 12-7 3-50 5-9 3-75 23-8 3-75 13-2 5-88 36-9 6-25 8-0 6-54 14-0 5-63 10-1 5-69 28-0 6-61 11-5 6-53 57-6 5-43 5-9 5-24 17-5 5-24 38-6 5-31 44-0 5-62

6-50 0-56 6-50 0-60

6-2 2-0

22-2 16-1 22-5 14-9

65-3 15-9 5-5

8-0 434-9 112-5 328-1

5-1 46-7 85-0 183-6 9-0 92-5 38-1 1-5 3-0 179-6 60-0 44-2

71-9

27-1 153-8 1133-6 12-5 92-9 241-7 679-1 78-7 87-8 270-9 196-2 51-3 179-1 9-3 423-3 661-3 93-0 61-7 211-3 69-3

31-9

34-6

109-2

62-0 0-9

2-3 0-5

42-6 5-3 14-8 113-7

4-0 35-5 23-1 37-9

120-5 174-2 152-1 246-1 95-2 360-2 378-4 0-9 122-3 440-4

29-4 23-1 14-1 2-2 3-3 6-4 3-8 1-7 0-2 6-2

229-1 1-2 50-0

45-8 1-0 22-7 31-0 37-0 53-5

3-5

235-5 17-7 41-3 250-6 139-2 257-7 290-8 722-9 370-8 536-7 814-1 2-2 298-9 594-3

126 TAB. 5 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

ii

14-0 8-3

Hal lands län. Höks härad. Hishult (länsdel) . . Våxtorp Hasslöv ö s t r a Karup Skummeslöv Ränneslöv Ysby Knäred Laholms ländsk. . . . Tjärby Veinge

1010 1240 1620 1650 1940 1630 1470 980 1630 2 070 1430

77-5 71-0 80-7 76-3 54-6 66-0 70-3 62-2 57-5 58-0 58-6

34-8 23-9 20-0 23i 15-5 22-5 13-9 33-0 29-4 19-8 37-9

4-27 4-22 4-55 4-47 3-02 3-89 4-08 3-59 3-25 3-20 3-56

5-74 5-49 5-70 5-71 5-75 5-57 5-56 5-49 5-68 6-00 5-22

0-47 0-55 0-46 0-48 0-59 0-64 0-44 0-38 0-52 0-68 0-29

2 400-0 5 966-7 2 638-3 3 341-0 4 024-5 7 266-6 3 032-1 3102-4 7 981-4 2 991-5 7 326-6

315-8 460-2 116-7 119-4 21-4 96-4 80-4 692-5 74-3 12-0 494-3

2-2 32-2 8-8 16-1 0-9 25-6 11-8 20-6 10-7 0-2 5-9

Tönnersjö Tönnersjö Eldsberga Trönninge Snöstorp Breared Enslöv

1240 1560 2150 1670 1120 1240

66-4 69-3 50-0 70-3 64-3 68-7

44-5 12-0 66-7 17-7 30-5 26-3

4-02 3-66 2-70 4-03 3-99 4-04

5-18 0-63 6-00 0-81 6-00 0-28 5-70 0-49 5-10 0-45 5-39 0-50

2 512-2 5 103-3 2 228-4 5 976-6 2117-3 4 056-6

355-2 101-9 0-7 138-8 591-2 794-8

11-5 2-5 1-5 9-9 11-0 17-5

1570 1340 1080 1600 1630 1440 1740 1700 1820 1660 1840 1680

84-8 74-6 75-8 82-3 80-7 84-8 77-6 52-7 65-8 58-5 63-8 75-8

26-0 31-5 24-5 18-5 23-5 5-7 10-2 21-4 18-6 35-7 22-8 19-3

5-83 5-32 5-27 5-77 5-76 6-00 5-51 5-69 5-70 5-52 5-77 5-23

0-66 0-72 0-65 0-69 0-54 0-99 0-60 0-59 0-54 0-39 0-47 0-66

807-3 3 555-4 2 283-5 2 958-9 2 490-7 1 420-8 2 611-0 3 242-9 7 487-5 1387-1 2 480-0 3 020-6

134-5 933-3 534-6 179-1 80-5 50-3 41-8 51-4 69-0 35-2 13-4 151-9

6-5 37-7

1930 1720 1570 1690 1140 1240 1380 1210 1050 1050

68-4 63-8 53-5 77-9 66-5 80-5 71-4 74-7 70-6

9-4 4-03 25-6 3-53 16-9 313 10-3 4-55 1 8 l 4-14 18-6 4-56 18-6 4-17 16-2 4-09 39-1 4-26 41-1 4-05

5-45 5-71 5-52 5-44 5-65 5-61 5-78 5-38 5-33

0-53 0-38 0-43 0-48 0-59 0-49 0-60 0-63 0-63 0-62

2 658-4 3 763-3 3 420-5 4 728-5 2 008-7 1 535-6 3199-4 969-3 1 356-6 876-3

32-3 71-0 33-1 80-2 266-1 317-9 196-1 145-2 418-3 253-4

1230 1180 1150 1230 1200 1450 1230 1580 1040 1110 1500 1690 1750 1720 1610

71-2 75-6 70-2 71-6 60-8 61-4 67-0 65-6 75-0 64-9 61-1 63-6 57-2 69-0 59-6

28-1 4-17 5-44 23-4 4-58 5-25 21-2 4-43 5-19 21-5 4-45 5-15 3 2 1 3-68 5-32 19-1 4-03 4-89 20-6 4-13 5-22 23-3 4-05 5-29 14-5 4-47 5-23 15-9 3-94 5-37 16-8 3-60 5-50 25-9 3-81 5-63 33-6 3-47 5-75 53-4 3-81 5-72 49-0 3-59 5-62

0-63 0-76 0-51 0-51 0-52 0-39 0-46 0-45 0-72 0-47 0-39 0-44 0-32 0-48 0-34

1 743-0 1 095-0 511-9 957-5 1 298-1 2 088-9 974-6 1 549-3 677-3 2 611-9 5 357-4 2 042-3 5 506-4 6 051-4 6 271-1

420-0 21-3 355-2 15-5 112-1 5-9 251-2 8-1 276-2 22-3 202-3 10-8 140-3 5-4 5-3 81-7 64-5 29-2 211-6 138-2 85-6 31-1 2-7 8-9 10-3 15-1 14-9 67-5 10-6 24-8

härad. t.

Halmstads hårad, Kinnared Torup Slättåkra Kvibille Holm övraby Vapnö Söndrum Harplinge Steninge Rävinge Getinge Årstads härad. Slöinge Eftra Skrea Årstad Asige Abild Vessige Askome Drängsered Krogsered Faurås härad. Gunnarp Fagered Källsjö Ullared Gällared Okome Svartrå Köinge Dagsås Sibbarp Ljungby Alfshög Vinberg Stafsinge Morup

5-n

12-6 2-3 3-4 0-6 0-7 54-b 5-8 12-0 3-2

14-0 6-1

16-8 7-4 20-0 31-0 70-7 8-0 7-0 3l 10-0 16-6 30-0 168-3 16-4 63-9 6-0

8-0

3-6 30-6 0-6 0-4 13-7 12-1 11-4 13-6

2-4

6-0 3-5 11-0 0-8 4-3

3-0 5-0

TAB. 5 ( f o r t s . ) .

Himle Tvååker Spannarp Träslöv Hunnestad Gödestad Grimeton Rolfstorp Skällinge Nösslinge Stamnared Valinge Lindberg Torpa

härad.

Viske Ås Sällstorp Veddige Värö Stråvalla

härad.

Fjåre Frillesås Landa ölmevalla Gällinge Idala Förlanda Fjärås Hanhals Onsala Valida Släp Tölö Älvsåker Lindome

härad.

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

23-2 18-7 6-4

13-6 9-6

29-2 13-0 35-

7-6 2-4

10-3 3-0 92-7 17-4 3-0

36-5 36-2 4-9 7-0 4-7 267-3 327-7 225-9 338-0 19-1 55-0 45-3 42-0

1630 1570 1800 1640 1810 1650 1440 1270 850 1400 1500 1690 1540

53-7 54-2 51-2 60-3 54-5 69-6 65-0 51-9 63-0 50-4 54-7 52-5 50-3

21-5 3-59 5-65 0-35 28-1 3-51 5-48 0-42 64-9 3-14 5-73 0-17 37-9 3-56 5-56 0-20 25-4 3-55 5-75 0-43 18-7 4-28 5-29 0-60 16-3 4-03 5-28 0-40 16-4 3-50 4-86 0-27 18-7 4-oo 5-06 0-47 16-7 3-47 4-88 0-16 15-5 3-49 5-41 0-21 36-4 3-06 5-50 0-26 23-7 3-oo 5-25 0-27

6 879-8 2167-1 4 345-8 1 967-8 1 298-2 2 843-1 2 584-5 1 447-9 386-0 676-9 2 299-5 4 479-2 1 086-0

98-0 179-4 181-1 156-4 26-7 58-5 38-3 34-3

1670 1700 1550 1600 1660

48-7 47-6 49-7 52-7 46-8

24-1 3-19 17-8 3-33 15-3 3-49 51-2 3-35 38-3 2-83

4-89 5-58 4-65 4-92 5-31

0-17 0-12 0-24 0-12 0-14

2 547-2 942-6 3 896-2 4 592-3 813-7

69-5 54-9 204-4 75-7 25-8

9-9 6-0 22-4 35-0 11-3

1320 1530 1630 1270 1310 1070 1720 2 000 1730 1640 2190 1740 1650 2 020

48-8 47-2 39-8 47-0 54-3 49-4 56-1 49-6 46-1 47-1 45-3 50-5 52-0 50-5

27-3 3-35 41-6 2-99 39-6 2-68 29-5 3-45 17-7 3-82 21-6 3-77 24-5 3-55 24-8 3-oo 48-2 2-99 30-0 2-91 58-2 2-95 19-3 3-40 21-0 3-05 23-7 3-42

4-65 5-07 4-88 4-32 4-51 4-17 4-98 5-25 4-93 5-05 4-94 4-73 5-35 4-63

0-18 0-09 0-08 0-15 0-34 0-23 0-38 0-29 0-12 0-15 0-32 0-18 0-21 0-21

1744-4 1 028-0 1 937-3 1 242-8 578-4 895-0 6 987-2 2 064-9 3 094-3 2 881-2 1 735-7 3 307-3 1 707-5 3 370-5

9924-0 46-4 71-8 79-4 147-8 353-8 2062-4 97-0 40-4 167-0 126-7 207-5

0-9 1-3 0-7 0-1 0-1 0-7 2-1 31-3 18-1 31-9 10-3

104-2 42-8 121-6

83-1 10-2 16-6 49-7 122-5 157-5 604-7 27-2 33-8 65-3 59-2 140-1 119-3 197-0

2 090 2 320 3130

66-2 60-0 70-7

25-1 3-28 6-43 0-59 27-9 3-oo 6-35 0-50 38-3 3-50 6-50 0-34

1561-1 1 669-2 2 568-9

341-3 303-3 177-8

11-6 14-1 54-1

9-0 35-0 209-5

918-6 684-5 277-3

2 210 2 310 2 510

74-9 59-9 51-5

28-5 3-57 6-61 0-57 43-2 2-94 6-44 0-24 46-4 2-68 6-28 0-39

859-4 1 065-9 1 772-0

94-6 53-4 47-5

5-0 7-0 19-9

82-0 31-1 35-0

244-0 57-2 84-3

70-

37-8 3-25 6-70 0-50

1 869-4

21-8

6-5

4-0

49-4

1920 2 010 2100 2 580 1600

50-7 59-7 71-3 73-4 71-1

73-6 49-7 38-6 33-6 33-5

1 031-4 3 230-8 5 065-5 1 726-0 954-6

17-0 58-6 83-1 21-0 49-2

3-2 121-5 4-7 9-7

67-1 46-2 38-5 32-0 3-0

24-2 102-0 204-1 29135-8

36-3

11-1 3-6 21-8 9-3

4-0

8-7 5-0

0-8

30-2 23-4

9-5 6-0 12-4 0-5

2-8 4-0 123-0 289-9

55-4 30-4 227-4 41-3 16-4

Göteb. o. Bohus län. Sävedals Härryda Landvetter Partille

härad.

Askims Råda Kållered Askim Styrsö

härad.

Öslra Hisings Tuve

härad.

Västra Hisings Öckerö Torslanda Björlanda Säve Backa Rödbo

härad. 2-50 3-01 3-25 3-25 3-23

6-50 0-31 6-50 0-38 6-82 0-54 7-oo 0-31 6-65 0-61

128 TAB. 5 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

¥ Inlands Södre hårad. Romelanda Kareby Ytterby Harestad Torsby Lycke

1790 1510 1710 1810 1830 2 050

55-2 64-7 691 58-8 60-7 62-9

32-3 3-03 29-8 3-22 29-5 3-33 53-1 3-14 67-4 3-25 74-2 3-27

5-96 6-37 6-65 6-41 6-51 6-55

0-47 0-28 0-38 0-32 0-37 0-34

2 864-3 2 075-0 2 605-9 1 059-9 2 710-0 1 301-6

205-8 86-6 108-4 33-8 54-3 38-9

9-0 3-1 3-5 4-5 11-9 13-9

2-5 2-6 11-8 2-5

Inlands Nordre härad, Halta Solberga Jörlanda Spekeröd Norum ödsmål Ucklum

1610 1660 1690 1600 2 090 1920 1260

63-3 59-9 57-3 56-5 64-8 69-2 63-9

48-6 3-21 45-8 3-09 49-3 3-24 39-6 2-98 51-1 3-27 36-4 3-52 35-6 3-36

6-01 5-83 5-68 5-99 6-89 6-54 5-96

0-38 0-37 0-31 0-40 0-42 0-46 0-50

1383-0 3 250-9 2182-3 1 591-0 1 868-1 2 024-6 1 499-9

56-5 95-0 108-1 138-3 46-0 128-4 201-7

11-3 12-4 1-9 6-6

1-1

Inlands Torpe härad. Västerlanda Hjärtum

1610 1490

63-6 61-8

19-2 3-43 5-89 0-57 19-1 3-34 5-88 0-64

2 340-6 3 612-6

Inlands Fräkne härad. Grinneröd Ljung Resteröd Forshälla

1120 1440 1520 1550

63-1 63-8 72-3 58-8

27-0 27-5 30-9 25-2

3-34 3-38 3-48 3-18

5-91 6-03 6-60 5-88

0-56 0-58 0-56 0-60

Orusts östra härad. Torp Myckleby Långelanda Ståla

1600 1570 1770 1760

65-7 70-7 64-8 63-9

51-2 46-3 61-5 63-9

3-21 3-64 3-30 3-20

6-37 6-30 6-26 6-42

1720 1620 2 010 2 350 3 000

65-3 63-0 63-7 53-3 66-7

71-7 56-6 67-7 84-6 85-0 —, 100-0 100-0 — — 100-0

3-21 3-17 3-29 2-78

6-42 6-18 6-19 6-50

Orusts västra härad. Tegneby Röra Morlanda Skaftö Fiskebäckskil Grundsund , Gullholmen Käringön Mollösund Tjärns härad. Valla Stenkyrka Klövedal Rönnäng Klädesholmen Lane härad. Lane-Ryr Herrestad Skredsvik Högas Bokenäs Dragsmark Stångenås Lyse Brastad Bro

, , , , , , ,

—

—

4-0

4-5

10-3 0-8 10-1 8-8 6-7

243-3 434-4

9-4

25-0 66-3

927-9 1 309-9 763-4 4104-9

135-5 132-8 51-2 368-9

7-2 6-7 2-7 4-4

0-39 0-54 0-26 0-35

1 362-1 2 581-8 2116-3 1 978-1

74-2 132-2 62-8 77-6

5-1 0-1 4-3

0-21 0-52 0-42 0-08

2 731-5 1 682-6 2 290-0 754-6 10-0 1-8 68-0 6-9

66-7 82-0 83-7 10-6

0-8 0-1 10-1

l-o

3-4

6-0 22-1 0-9

30-0

0-2

22-0 6-9

2190 2 310 2 500 2 800

59-6 57-8 32-4 48-1

55-3 74-2 78-7 90-8

3-12 2-56 2-25 2-00

7-oo 0-47 7-oo 0-17 6-50 0-04 7-26

2 954-8 4 454-2 1152-0 171-0

79-0 64-2 12-6 1-3

24-3 16-7 10-6 2-3

5-3 7-1 3-6

1180 1310 1360 1540 1370 1500

59-8 48-8 66-2 68-5 58-5 61-0

38-0 48-4 43-6 39-8 63-4 64-3

3-24 2-81 3-33 3-41 3-14 3-09

5-90 5-45 6-33 6-49 6-25 6-50

0-51 0-42 0-60 0-64 0-51 0-52

2 398-0 2 835-0 2 927-7 880-1 1 613-5 423-6

223-0 164-0 219-5 47-1 66-3 17-5

5-7 7-8

23-3 39-9 8-0 12-7 1-5

2 000 1590 1570

60-1 55-4 62-9

73-4 2-98 6-20 0-41 46-8 2-85 6-14 0-50 56-0 3-24 6-14 0-55

1 896-9 2 387-4 2 693-2

41-0 90-7 139-5

22-7

3-7 16-2 3-8

härad. 11-3 7-6 1-6

129 TAB. 5 ( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 1 Sotenås

3 1

Bullarens

Tanums

6 |

7 |

2 220 1740 1570

60-0 63-4 60-2

89-7 3-01 6-52 0-26 66-6 3-28 6-20 0-41 42-2 3-32 5-69 0-58

1 880-6 2 461-6 846-3

25-1 86-3 52-9

29-2 16-8 1-3

50-2 0-5 1-0

29-9 159-4 138-8

1260 1320 1340

56-6 60-6 58-9

44-7 3-10 5-81 0-47 33-6 3-30 5-88 0-64 39-8 3-23 5-85 0-57

4141-4 1 685-2 3 409-0

297-8 87-9 210-4

10-1 2-0 13-1

41-7 26-6 26-0

631-4 256-1 549-9

810 790 910

47-3 43-2 38-3

39-3 2-98 5-06 0-52 45-0 2-97 4-87 0-47 63-8 2-68 4-50 0-50

1 426-3 682-5 2 484-4

164-9 76-0 159-6

3-4 1-0 15-3

13-7

388-2 162-2 361-1

950 900

54-6 50-5

44-2 3-10 5-49 0-51 45-5 3-00 5-26 0-52

3 386-5 1 204-6

659-9 202-3

23-8 12-0

21-0 0-9

1 531-0 478-4

1260 1460 1450

59-9 68-1 58-6

53-1 3-21 6-04 0-46 66-0 3-37 6-39 0-37 77-3 3-06 6-00 0-25

5 817-5 761-0 1 055-3

290-5 24-6 21-8

28-1 4-2 4-9

19-7

602-5 41-2 25-2

1230 1710 920

58-0 3-09 5-95 0-48 100-0 55-4 45-0 3-06 5-68 0-62

6 861-1 77-3 1 665-1

403-3 267-0

27-3 0-5 14-8

1850 1240 1260 1310 1390

52-6 49-5 61-2 54-1 52-3

59-7 47-8 44-9 49-8 41-5

3-02 2-88 3-26 3-02 2-94

5-65 5-60 5-98 5-73 5-70

0-38 0-45 0-63 0-49 0-44

943-7 6 432-4 987-9 1 278-4 859-6

42-0 492-0 108-1 147-1 80-9

8-9 35-5 4-8 17-4 3-6

20-1 2-3 21-1

1180 1060 1260 1220 1060 1060 1010

72-8 64-1 69-7 64-2 63-7 63-2 58-7

13-4 3-89 23-0 3-62 21-0 3-70 22-6 3-44 22-1 3-53 23-0 3-51 27-6 3-39

5-93 5-62 5-99 5-95 5-75 5-78 5-48

1-09 1-01 0-94 0-83 0-97 1-01 0-91

1 296-9 1 225-5 1 318-2 2 497-6 1 803-5 1 012-5 2 502-1

507-5 222-7 215-9 288-6 204-5 90-1 322-2

8-5 8-3 6-5 9-2 7-2 3-3 15-0

12-1 3-0 5-0 3-0 0-4

1090 1060 1040 1070 1270 1330 1380 1290 2 670 1240 1140 1230 1010

56-7 48-9 54-3 61-0 62-2 65-5 59-9 61-7 67-4 51-5 54-2 51-6 45-4

22-3 3-36 5-32 0-78 21-7 3-10 5-01 0-72 17-0 3-21 5-37 0-76 14-5 3-41 5-66 0-84 15-6 3-55 5-60 0-91 11-9 3-63 5-76 0-85 12-3 3-62 5-26 0-92 15-1 3-45 5-61 0-84 9-8 3-45 6-38 0-64 26-1 3-18 5-14 0-86 20-1 3-38 5-10 0-94 32-3 3-09 5-28 0-81 40-1 2-87 5-oi 0-80

1 014-2 593-1 1 303-7 2 147-0 2 440-4 1 341-0 1 381-5 2 594-4 159-9 1 661-5 1 352-1 3 079-7 1 346-6

332-2 126-6 316-7 450-6 836-1 422-0 486-4 591-5 6-2 536-1 498-9 710-5 324-6

9-5 3-6 5-7 5-5 19-2 6-6 9-4 17-1 0-1 34-6 20-4 53-2 48-0

3-1

härad.

hårad.

hårad.

Vette härad. Tjärnö Skee

il 0-5

17-0

100-0

härad.

Mo Kuille

5 |

härad.

Håby Sörbygdens Hede

|

härad. 1600

Tunge

58-4

1-4

889-5 14-4 7-8

5-8

751-3 73-4 1 001-9 308-5 327-4 162-2

Älvsborgs län. Tössbo hårad. Mo Fröskog Tösse Tydje Vedbo härad. Tisselskog ödskölt Steneby Laxarby Vårvik Torrskog Ärtemark Nössemark Håbol Dals-Ed Töftedal

50-0

3-1 15-0 3-7 6-2 1-3 1-9

2 531-2 1025-7 928-2 1 089-6 899-7 416-5 1 334-7 1187-5 413-4 1 099-2 1 717-3 3 484-3 1 635-7 2 034-4 2 266-8 18-0 2 099-7 2127-6 2 635-3 1188-1

130 TAB. 5 ( f o r t e . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Rölanda Gesäter .

1080 1060

47-1 44-3

35-1 3-01 4-99 0-63 43-2 2-88 4-92 0-61

2 220-4 822-8

181-1 39-7

21-8 6-8

Valbo hårad. Lerdal Rännelanda Råggärd Järbo Högsäter Färgelanda ödeborg Torp Valbo-Ryr

760 860 720 790 820 960 900 850 770

56-4 59-2 52-5 46-2 45-5 57-4 54-7 53-2 50-9

41-4 3-49 30-3 3-56 43-1 3-24 48-2 2-99 34-5 3-00 25-5 3-44 29-7 3-34 36-5 3-27 20-7 2-91

5-20 5-33 5-11 4-94 4-81 5-30 5-22 5-15 5-55

0-50 0-57 0-49 0-54 0-57 0-58 0-66 0-59 0-77

935-6 1132-6 934-9 1 371-6 2 726-4 3 204-6 1 244-1 1 262-6 1 009-9

118-1 133-3 133-1 129-1 230-4 285-7 195-4 211-6 275-8

2-7 1-9 3-7

Nordals härad. Or Gunnarsnäs Dalskog Skållerud Holm Melleruds köp. . . . Järn

850 1300 1230 1590 1020 3 900 970

54-3 67-0 59-7 62-2 66-9

25-4 19-6 26-7 23-8 29-2

5-24 5-84 5-49 5-97 5-89

0-82 0-91 0-96 0 91 0-93

250-7 79-8 382-8 192-7 104-2

10-4 2-3 18-1

63-5

14-5 3-53 5-82 0-92

3 327-0 1 226-7 1 715-3 1442-7 2 905-8 43-4 1 432-2

48-3

0-5

Sundals härad. Grinstad Erikstad Bolstad Gestad Brålanda Sundals-Ryr Frändefors

780 780 770 790 830 720 860

64-4 58-2 56-2 57-2 65-4 55-8 60-6

13-7 3-67 16-7 3-45 19-7 3-37 24-3 3-43 43-1 3-75 46-5 3-20 52-5 3-52

5-78 5-60 5-55 5-60 5-66 5-57 5-66

0-82 0-81 0-79 0-79 0-83 0-81 0-60

2 849-2 1 793-9 3 335-7 2 896-4 3 907-4 2 296-8 6 500-3

96-1 37-5 66-1 90-6 54-9 173-8 308-9

3-4

Väne härad. Väne-Ryr Västra Tunhem . . Norra Björke Gärdhem Väne-Åsaka

1090 1350 1000 1230 1050

56-4 64-4 55-7 59-3 57-6

25-4 23-2 43-4 40-8 41-8

3-42 3-58 3-50 3-53 3-47

5-25 5-74 5-07 5-34 5-25

0-76 1-16 0-85 0-93 0-84

961-4 3 936-2 1159-8 3 575-7 3 209-5

66-2 220-6 69-5 80-0 153-6

Bjärke hårad. Stora Mellby Magra Erska Lagmansered

1050 960 1260 910

60-6 55-0 60-8 46-4

25-3 3-50 5-48 26-2 I 3-30 5-27 18-9 3-54 5-47 29-0 3-04 4-83

0-82 0-80 0-67 0-73

3 648-5 1 500-3 1 822-4 1115-5

211-0 122-2 111-6 117-0

6-8 19-1 16-4 25-2 54-5 6-0 3-9 2-1 5-1

Flundre Upphärad Rommele Fors Åsbräcka Fuxerna

1160 1200 1190 1260 1630

57-3 58-2 59-7 60-6 49-7

22-3 19-8 16-3 13-2 37-1

3-49 3-49 3-50 3-50 2-75

0-74 0-72 0-69 0-74 0-73

2 003-8 1 009-2 1 642-4 512-4 718-0

147-0 36-2 102-3 25-1 51-1

6-3 1-4 3-3 0-6 6-2

1130 1320 1560 1510 1460 1280 1210 1580 2120

46-9 46-7 43-8 48-3 50-9 45-7 48-4 47-4 51-5

21-7 3-04 4-89 0-60 211 3-01 4-97 0-64 64-1 3-00 4-63 0-51 38-9 3-20 4-79 0-54 36-8 3-48 4-55 0-55 11-8 3-02 4-79 0-65 23-9 3-11 4-97 0-50 43-9 3-oo 5-00 0-54 42-0 3-oo 5-50 0-60

1 321-1 2167-6 768-4 863-5 3 972-6 1 627-9 872-9 3 828-3 1 423-0

212-2 141-6 21-3 26-2 190-4 186-0 121-6 124-6 70-6

15-8 17-3 18-5 9-6 72-4 8-0 8-7 47-2 22-4

10-0

1720 1920

57-4 49-6

37-3 3-48 5-39 0-56 40-0 3-24 5-03 0-52

1 885-4 2 569-6

74-3 114-8

7-6 14-0

105-5 22-0

3-28 3-68 3-43 3-32 3-67

6-4

5-0 22-9 21-0 17-6 12-7

7-6 2-0

12-8 4-9 10-6 8-4

3-3

4-5 2-5

0-9 4-6 2-9

10-o 3-0 30-9

52-7 2-0 20-0

24-0 0-3

0-5 1-7

härad.

Ale härad. Hålanda , Ale-Skövde Tunge S:t Peder Skepplanda östad Kilanda Starrkärr Nödinge Våttle hårad. Angered Bergum

, , ,

5-44 5-35 5-42 5-50 5-75

1-0 3-0 4-0

2-1

0-6 3-3

TAB. 5 ( f o r t e . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

_3

Stora L u n d b y Lerum Skallsjö

31-0

1750 1810 1720

51-4 64-1 59-3

24-8 3-33 5-02 0-72 11-5 3-50 5-80 0-72 15-2 3-69 5-16 0-80

3 799-9 2 432-0 1 833-9

262-5 247-0 276-1

25-3 5-5 14-3

Kuttings härad. Hemsjö ödenäs Alingsås landsf. och Rödene Bälinge Skogsbygden Långared Lena Bergstena Fullestad Hol Horla Siene Algutstorp Kullings-Skövde Södra Härene Tumberg Bråttensby och Landa Eggvena Remmene Tarsled Fölene Herrljunga

1760 1170

53-9 50-0

9-5 3-54 5-07 0-77 18-2 3-50 4-75 0-71

1 720-9 398-5

174-7 118-8

105-8

1530 1470 1020 1210 1240 1070 1120 1170 990 1050 1140 1420 1230 1210 1200 1450 1460 1530 1520 1350

58-8 53-3 59-4 53-4 53-3 54-1 53-1 60-6 61-6 60-4 61-8 61-1 55-6 56-5 56-2 63-1 62-4 66-8 63-1 66-8

11-8 3-56 5-28 0-75 16-0 3-50 4-88 0-69 26-1 3-44 5-49 0-70 16-5 3-52 5-00 0-77 19-1 3-54 5-04 0-64 34-4 3-55 4-98 0-75 31-1 3-51 5-03 0-53 23-5 3-49 5-50 0-50 19-0 3-50 5-48 0-52 14-5 3 5 1 5-49 0-67 17-6 3-76 5-15 0-78 65-4 3-50 5-70 0-59 33-5 3-50 5-oi 0-50 24-2 3-58 5-06 0-55 17-6 3-50 5-oo 0-54 11-8 3-50 5-74 0-69 5-1 3-50 5-75 0-58 4-1 3-59 5-90 0-60 13-6 3-50 5-74 0-57 5-9 3-59 5-91 0-71

3 097-9 1 007-8 522-6 1 831-4 1 620-2 646-6 777-9 1 472-5 445-3 904-9 706-4 1 962-3 1 327-3 729-5 742-6 1119-3 777-9 887-1 1156-5 650-0

403-4 78-6 140-0 248-3 106-5 76-8 40-0 122-1 81-0 84-6 69-7 22-5 65-5 31-8 41-9 35-3 32-4 49-6 51-5 59-9

17-7 4-9 12-0 14-4 7-! 7-2 5-7 11-7 4-6 4-9 3-8 12-1 6-9 2-5 31 1-7 0-8 1-0 4-9 2-6

Gäsene härad. Nårunga Ljur Kvinnestad Asklanda Ornunga Vesene Grude Jällby Södra Björke Hudene Skölvene Norra Säm Hov Källunga Hällestad Mjäldrunga Eriksberg Broddarp öra Alboga Od Molla

980 1020 1000 1060 1010 980 1030 1150 1080 1060 1100 930 1100 1040 960 1220 990 1040 1150 1040 1150 1010

62-1 60-9 65-6 58-4 60-7 59-6 58-6 54-6 57-5 65-8 60-6 65-8 69-2 65-3 58-4 58-9 59-4 59-2 59-8 57-4 60-1 59-8

23-9 3-59 5-44 0-57 18-5 3-52 5-52 0-43 18-1 3-70 5-60 0-57 20-4 3-50 5-28 0-40 20-6 3-54 5-54 0-45 29-8 3-63 5-24 0-52 22-9 3-55 5-27 0-49 21-9 3-50 5-01 0-30 20-9 3-48 5-34 0-41 15-4 3-80 5-58 0-74 16-9 3-63 5-48 0-34 17-9 3-84 5-50 0-34 21-0 3-89 5-73 0-78 24-4 3-81 5-61 0-54 31-4 3-50 5-36 0-27 19-6 3-50 5-42 0-29 28-2 3-50 5-37 0-30 26-6 3-50 5-44 0-39 36-1 3-51 5-45 0-60 25-2 3-43 5-43 0-46 21-7 3-64 5-43 0-40 25-4 3-55 5-37 0-39

586-8 518-6 406-3 282-2 546-8 619-9 516-6 240-1 297-0 1172-5 620-6 261-9 719-5 595-0 792-9 642-0 836-3 699-1 497-3 672-1 1139-2 730-9

155-7 74-5 67-2 43-3 88-7 105-9 56-7 33-3 47-0 208-8 72-9 51-6 138-5 100-7 78-9 53-6 76-6 34-2 33-6 68-8 130-9 137-7

6-4 2-6 1-9 1-8 2-9 7-1 2-7 1-5 1-4 3-7 1-3 0-4 3-1 1-8 5-4 1-5 2-9 1-5 1-8 3-3 5-7

Ås härad. Kärråkra Södra Vånga Möne Hällstad Murum Grovare Fänneslunda Härna Södra Ving Varnum

1150 1130 1320 1160 1000 1190 1040 1420 1400 1350

52-7 56-7 55-0 56-1 56-2 58-7 62-5 59-7 59-0 60-5

29-1 3-38 4-99 14-3 3-51 5-12 14-9 3-39 5-12 15-4 3-44 5-14 21-2 3-45 5-20 14-9 3-53 5-26 5-7 3-G6 5-45 6-2 3-54 5-45 5-0 3-55 5-32 6-4 3-62 5-22

524-7 236-1 635-6 1160-4 649-8 382-4 465-9 700-1 2 286-3 559-8

39-6 23-7 51-7 113-1 84-2 55-2 100-4 61-1 191-2 74-1

6-6 3-4 6-5 13-6 11-0 2-6 1-7 2-6 7-8

,

0-59 0-54 0-56 0-59 0-61 0-58 0-59 0-59 0-58 0-71

135-9

863-; 809-6 1 007-6 609-2 383-4

37-9 0-5

0-9 2-0

10-2 3-0

5-5 1-0

4-5 0-8 4-5 8-1 14-, 6-0

15-6 0-5 1-7 3-0

6-0

2-0

39-4

1372-4 248-7 447-0 873-7 309263-2 96-0 279-1 190-4 257-2 247-2 60149-0 79-7 102-6 110-3 86-0 135-0 133-7 193-7 404-0 147-5 175-0 79-1 180-7 248-9 127-6 45-4 88-6 706-2 112-6 79490-5 248-8 97-4 71-0 104-9 61-3 92-3 143-7 236-9 247-0 106-8 58-5 131-6 304-0 235-8 145-5 268-8 164-7 508-8 238-8

132 TAB. 5 ( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 1

Tärby Rångedala

Gingri Vedens

Bredared

Marks Sätila

örby

Fritsla

Holsljunga

Kalv

Ambjörnarp

1340 1430 1550 1740 1710 1560

62-2 57-5 56-7 62-1 64-5 67-5

15-6 16-8 17-5 12-0 14-8 12-3

3-62 3-56 3-53 3-78 3-75 3-76

5 37 5-14 5-07 5-18 5-60 5-73

0-71 0-60 0-63 0-72 0-58 0-61

543-2 1 288-2 793-1 2 489-2 712-9 888-7

46-8 141-9 88-2 369-8 76-1 77-6

5-6 13-8 10-0 13-0 3-5 2-7

1410 1320 1120 1200 1400 1610

60-2 56-0 59-2 56-9 55-4 53-4

9-8 15-3 22-3 23-5 20-1 32-3

3-56 3-47 3-55 3-47 3-50 3-46

5-36 5-07 5-33 5-23 5-05 4-95

0-58 0-52 0-79 0-67 0-63 0-60

1 369-6 1 032-2 490-8 498-6 1 524-6 2 314-8

173-9 128-5 110-9 99-4 273-8 325-0

6-4 5-1 4-1 5-9 12-9 65-3

1-6 23-0

1120 1350 1580

54-0 58-4 63-3

30-2 3-47 4-97 0-55 21-4 3-47 5-34 0-72 16-2 3-64 5-54 0-68

1125-2 3054-8 2 092-6

362-8 642-2 304-1

21-8 30-2 17-0

98-8 66-2

1340 1400 1490 1520 1530 1390 1670 1410 1490 1550 1260 1240 1080 820 1110 910 1130 1870 1890 1130 1330 1070 1260

64-0 65-1 61-7 63-8 64-2 64-2 63-6 59-2 62-4 62-1 64-8 57-0 59-2 55-2 55-0 52-5 51-4 62-1 61-0 54-9 56-4 53-8 55-8

17-0 14-3 15-7 8-6 11-9 16-5 14-5 20-8 17-7 19-3 14-6 47-9 25-4 27-7 32-4 33-0 29-6 16-4 12-4 25-6 11-9 16-4 20-3

3-75 3-75 3-73 3-75 3-75 3-75 3-83 3-79 3-94 4-00 3-76 3-36 3-60 3-44 3-36 3-27 3-18 3-68 3-75 3-50 3-50 3-50 3-52

5-42 5-52 5-48 5-50 5-48 5-50 5-29

5-12 4-90 5-05

0-83 0-87 0-59 0-58 0-52 0-52 0-60 0-51 0-62 0-49 0-76 0-37 0-69 0-67 0-61 0-54 0-52 0-69 0-90 0-67 0-79 0-58 0-78

3 410-4 2 094-6 1 569-2 1 985-6 1 899-4 582-6 2 298-6 1 718-7 1 782-7 2 691-1 1 074-9 754-1 833-0 478-8 974-6 512-5 1128-8 5 014-0 1 775-8 1 414-8 838-6 624-0 1 341-5

515-6 338-5 140-3 130-3 158-4 71-6 187-6 118-9 152-8 126-7 119-8 69-0 201-0 146-5 163-5 146-6 271-8 441-3 138-6 426-2 133-2 170-1 381-1

1580 1350 1230 1030 1010 1360 1190 1090 1130 1180 1370 1450 1170 1130 1190 1140 1090 1130

56-8 60-2 58-3 55-5 55-0 62-1 57-6 60-6 61-2 51-3 52-6 54-5 54-8 59-5 55-4 53-7 54-8 49-2

9-7 11-6 23-4 12-4 31-9 22-1 23-3 26-7 18-4 19-8 19-4 21-4 23-3 27-7 20-4 24-7 26-0 26-9

3-46 3-61 3-49 3-43 3-52 3-52 3-49 3-59 3-61 3-28 3-28 3-31 3-37 3-53 3-40 3-25 3-30 3-16

5-31 5-38 5-42 5-21 5-08 5-76 5-35 5-42 5-43 5-11 5-22 5-32 5-20 5-31 5-22 5-23 5-38 5-06

0-65 0-63 0-59 0-51 0-66 0-66 0-57 0-76 0-65 0-60 0-69 0-75 0-68 0-72 0-74 0-67 0-58 0-56

964-9 659-9 1 520-o 408-1 535-1 1170-0 1 373-2 1 219-9 634-3 1 021-1 952-0 772-4 992-3 1 546-4 1 684-1 1188-3 772-0 825-3

207-7 156-5 315-5 134-5 195-8 150-4 183-9 344-1 153-3 240-7 253-0 174-7 248-1 395-4 269-3 375-7 231-7 210-7

. 10-9 8-5

— — —

151-6 386-0 251-6 1 206-9 200-6 215-7

— — — —

462-7 301-6 397-1 305-0 787-5 889-8

—

915-3 2 095-2 942-9

16-3 8-8 7-6 12-2 1-8 1-6 3-5 3-9 5-7 4-7 7-6 7-1 7-6 8-5 8-1 5-3 9-3 24-7 8-3 24-6 3-2 8-1 15-5

77-4 61-5 11-8 61-4 6-2 0-5 44-7 20-3 16-4 13-0 44-2 3-7 17-5 13-7 4-4 0-5

1 952-9 1 349-2 375-0 343-5 372-6 169-7 510-4 274-1 432-0 284-7 412-9 117-5 633-9 445-0 451-1 361-8 648-4 1 391-9 569-0 1 310-5 481-4 449-7 1 354-7

— —

— —

härad.

Surteby-Kattunga öxnevalla

Hillared

härad.

Fotskäl

Kinds

härad.

Tämta

Bollebygds Töllsjö Bollebygd

....

5-oo 5-07

5-oo

5-49 5-48 5-18 5-12 5-28 5-17 5-17 5-42 5-27

5-oo

—

66-5 74-0 9-9 75-3 6-8 35-1

härad.

3-1

— — — — — —

7-1 5-7 5-3 2-9 6-9 5-6 5-8 7-1 7-7

20-0 5-0

—

15-0 19-4

—

10-0

48-6

—

5-6 33-1 35-7 14-4

— —

615-2 446-6 849-7 310-2 586-6 455-0 479-9 1195-5 454-9 663-4 795-8 595-0 774-1 1 301-3 908-5 1146-3 613-3 540-7

TAB. 5 ( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

1 a

1 3

|

|

1 9

1100 1230 1080 1170 1160 1210 1160 1140 1340 1270 1420 1280 1380 1420 1380 1170 990

50-6 56-5 55-1 46-4 42-5 55-1 58-0 64-8 57-5 59-9 61-1 62-1 63-0 63-6 59-4 53-5 49-6

34-6 25-7 34-3 36-1 58-6 17-0 21-4 15-2 27-1 28-6 9-0 9-0 6-3 6-5 13-9 16-7 37-8

3-18 3-35 3-29 2-87 2-75 3-28 3-12 3-50 3-28 3-39 3-50 3-74 3-71 3-70 3-49 3-30 2-98

5-10 5-34 5-40 5-17 5-04 5-32 5-35 5-98 5-57 5-64 5-58 5-45 5-49 5-67 5-38 5-18 5-21

0-51 0-66 0-63 0-61 0-48 0-65 0-47 1-03 0-65 0-66 0-62 0-65 0-72 0-74 0-54 0-58 0-60

770-8 2 064-7 1109-3 865-0 367-7 1105-4 404-2 306-2 11 93-6 2 258-1 751-7 1 465-4 854-1 714-0 835-2 1 809-9 626-8

255-8 457-2 232-6 165-9 50-7 204-8 61-3 72-6 116-5 287-1 126-4 289-7 140-8 68-6 83-6 239-0 143-7

12-5

1030 1050 1110 1140 1090 1170 1030 990 980 1240 1130 1110 1160 990 1080 1250

50-6 54-1 55-2 55-9 57-2 58-4 55-3 56-8 55-8 53-3 53-6 49-4 51-1 54-2 50-6 50-7

44-8 23-0 19-9 4-8 15-9 13-6 19-4 15-7 18-9 4-9 4-5 13-8 20-1 30-3 31-9 11-8

3-23 3-36 3-35 3-43 3-48 3-50 3-43 3-34 3-45 3-37 3-46 3-32 3-34 3-38 3-36 3-40

5-02 5-15 5-25 5-18 5-40 5-50 5-19 5-25 5-16 4-99 4-97 4-75 4-98 5-14 5-12 5-26

0-68 0-70 0-50 0-64 0-62 0-61 0-55 0-52 0-57 0-61 0-60 0-57 0-60 0-65 0-54 0-53

617-7 757-3 1 373-9 1 761-7 606-7 756-1 817-5 1173-7 534-8 884-2 729-4 398-3 1 204-0 318-2 1 412-9 574-9

145-7 146-8 191-8 184-5 63-6 85-9 149-1 247-9 101-3 95-3 91-5 44-9 65-0 32-5 48-4 10-2

1-9 1-9 1-1 0-7

Åse härad. Vänersnäs Flo Sal Ås Karaby Tun Friel Täng Håle Särestad

1040 1060 1160 1140 1190 1210 1070 1110 1190 1170

60-0 63-8

15-5 25-7 — 100-0 72-1 66-4 78-0 72-7 83-1 18-0 70-0 11-9 73-3 24-6 71-9 44-8 73-3 34-8

3-47 3-57

5-62 0-85 5-71 0-99

162-7 163-7

—

—, — 6-oo 0-74

3-91 3-82

6-50 6-47 5-84 5-85 5-81 6-04

0-91 0-76 0-95 0-73 0-64 0-67

1 644-6 3120-8 979-5 1 901-8 963-6 1 498-3 1146-4 958-7 1 389-4 2 231-8

Viste härad. Bjärby Flakeberg Sparlösa Slädene Levene Hyringa Malma Längnum Tengene Grästorps köp Trökörna Främmestad Bäreberg

1070 76-9 1190 73-4 74-2 1200 78-8 1170 1150 57-1 1130 66-1 1030 68-1 1090 67-6 1160 61-8 1 2 0 0 300-0 54-2 990 66-3 1040 65-5 1170

4-29 4-09 3-99 4-29 3-74 3-79 3-83 3-95 3-50 4-00 3-27 3-75 3-66

6-13 0-77 6-io 0-62 6-07 0-89 6-02 0-86 6-06 0-92 5-95 0-67 5-68 0-81 5-50 0-49 5-60 0-62 6-oo 0-50 5-23 0-61 5-60 0-82 5-57 0-76

910-7 1 696-7 2 291-4 667-1 2 817-3 1 697-8 1 601-2 688-0 1 635-3 230-3 1 429-5 2 572-6 1 431-8

16-6 14-6 64-1 32-7 41-5 32-0 60-3 5-0 26-7 0-3 85-2 138-0 39-5

Mossebo Tranemo Nittorp Ljungsarp ölsremma Dalstorp Hulared Södra Åsarp Månstad Länghem Dannike Tvärred Marbäck Finnekumla Södra Säm Gällstad Grönahög

, , , ,

Redvägs härad. Strängsered Gullered Hössna Timmele Böne Knatte Liared Kölingared Fivlered Dalum Blidsberg Humla Kölaby Solberga Norra Åsarp Smula

— — —

5-0

0-5

7-0

— — —

— — — — —

4-9

— —.

0-8 0-3 0-3 1-0 0-1 3-0

— —

— —

10-0 6-8 1-9 32-0 2-5 1-0 4-0

3-0

— — — —

0-4

5-2

—. —

— — —

0-3 0-3 1-0 1-6 0-1 7-1

2-0

— — — —

591-9 1 378-8 670-2 457-4 110-3 606-6 132-5 342-2 343-7 858-2 354-8 863-3 462-8 231-3 205-9 633-9 392-5

450-2 465-4 437-5 537-8 178-5 237-1 373-7 587-7 264-4 263-1 248-6 117-0 178-2 95-6 118-0 24-4

Skaraborgs läii.

16-3 19-1 14-8 11-5 14-9 18-8 26-7 42-6 32-6 90-0 41-2 25-8 48-4

3-98

4-oo 4-09 3-92

4-oo

—,

3-1 0-8 36-8 38-3 19-8 4-6 16-2

4-1 7-7 0-7 1-0 0-4 1-2 2-6 0-5 0-3 0-6

0-3 0-4

— — —

0-8 6-2 0-2 4-5 2-0 20-3 9-6 10-5

27-2 9-5 30 22-0 0-5

—

16-3 18-5 3-7 21-7

— — — —

7-5

—

4-0 2-5 31-3 3-2 12-2 11-8

631-3 737-5

—

10-4 3-3 127-5 165-3 65-7 13-4 49-7

58-3 41-2 260-4 128-3 202-7 98-2 221-5 11-2 75-8 0-1 237-9 516-4 137-1

134 TAB. 5 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 7 I

Barne härad. Essunga Kyrkas Fåglum Barne-Åsaka Lekåsa Eling Naum Södra Kedum Ryda Long Hällum Skärstad Vara köp Önum

1110 71-4 40-1 960 58-0 24-1 1020 58-2 42-1 1030 57-1 45-8 1060 64-0 36-1 1010 67-2 37-0 1100 79-1 11-8 1240 63-9 16-3 1230 73-5 7-8 1200 100-0 1080 100-0 1220 162-5 83-0 1530 66-7 83-3 1190 78-2 4-9

3-86 3-48 3-51 3-47 3-72 3-81 4-09 3-65 3-93

Laske härad. Laske-Vedum Västerbitterna Österbitterna Larv Södra Lundby Längjum Travad

1190 1080 1170 980 1130 1240 1250

70-0 66-8 65-1 70-9 69-6 71-1 82-1

16-5 25-9 22-0 19-1 22-1 38-1 19-2

3-81 4-01 3-94 4-09 3-99 4-05 4-48

6-oi 5-23 5-13 5-52 5-98

Kållands härad. Uvered Järpås Häggesled Lavad Tranum Tådene Norra Kedum Väla Gillstad Mellby Kållands-Åsaka Råda örslösa Sone Skalunda Rackeby Gösslunda Sunnersberg Strö Otterstad

1130 1110 970 980 940 1000 990 840 1040 1120 1080 1280 1040 1050 1020 1050 1090 1060 970 970

76-2 74-9 70-9 69-0 69-0 71-4 63-8 59-9 65-7 71-4 73-7 83-4 62-8 59-2 67-4 63-3 73-4 65-1 64-1 59-6

58-8 4-oo 9-4 3-94 18-2 3-90 17-7 3-99 23-1 4-07 21-2 4-oo 41-1 3-86 11-0 3-67 17-5 3-84 14-1 4-02 7-4 4-01 6-8 4-50 16-1 3-83 36-0 3-77 25-5 3-96 28-7 3-80 14-5 4-oo 22-4 3-79 14-5 3-83 24-7 3-50

Kinnefjärdings Hovby Norra Härene Hasslösa Lindärva Sävare Hangelösa Skeby Källby Broby Ova Skälvum Husaby

1320 75-0 1270 100-3 1160 78-1 1130 86-4 1140 83-0 1090 87-0 1130 79-8 1150 76-8 1120 66-7 1040 77-8 1140 88-8 1150 66-7

5-98 5-39 5-50 5-47 5-61 5-78 6-38 6-16 6-09

0-70 0-71 0-45 0-59 0-60 0-57 0-89 0-79 0-78

45-6 0-2 2-7 2-0 8-5 0-4 0-2 0-3 0-7

27-6

3 812-5 396-9 1 387-4 1 663-2 1192-3 1 066-4 2 054-4 2 098-1 2 805-7 1 879-9 1155-3 2 227-1 1 727-7 2161-0

57-9 35-6 29-5 25-6 46-1 37-0 64-6 33-5 57-5 1-3 0-2 27-6

0-2

0-46 0-44 0-40 0-59 0-60 6-oo 0-65 6-03 1-16

2 071-5 1106-6 1186-0 3 391-9 1 556-4 2 513-6 2 020-7

33-4 52-2 71-9 278-4 19-9 5-9 14-2

1-6 1-8 6-9 14-9 1-0 0-2 0-5

6-00 6-ll 5-84 5-73 5-72 5-73 5-65 5-47 5-81 5-87 5-97 6-19 5-55 5-54 5-80 5-46 6-02 5-52 5-38 5-59

1-00 0-79 0-67 0-82 1-02 1-16 0-97 0-71 0-97 0-74 0-81 1-30 0-91 0-82 0-77 0-66 0-90 0-81 0-79 0-89

1 799-4 3 142-3 788-6 951-7 871-8 790-7 552-0 683-8 939-4 1 598-0 1324-1 2100-9 1 736-5 930-6 762-1 1 256-5 1 465-7 1 892-8 790-2 2 212-7

1-6 91-8 21-7 41-4 21-1 50-5 16-2 34-9 32-2 42-1 12-9 69-8 55-3 26-1 12-0 37-9 35-1 72-8 68-2 182-7

11-9 4-17 6-00 4-1 4-46 7-03 6-4 4-27 6-39 8-3 4-37 6-41 7-1 4-27 6-42 8-7 4-34 6-48 19-1 4-15 6-50 18-9 3-87 6-50 59-1 4-oo 6-50 7-3 4-50 5-50 3-1 4-99 5-74 20-6 4-13 5-26

0-87 1-08 0-91 0-96 1-10 0-93 1-00 0-87 0-80 1-38 1-61 0-86

1 786-5 3 275-0 1 685-3 1 005-8 2 029-6 2129-1 760-7 920-5 647-5 733-4 960-6 1 740-0

3-9 40-2 27-5 26-6 66-1 46-7 14-2 27-1 0-6 38-3 46-6 28-8

0-2 0-9 1-1 1-2 2-3 3-8 0-2 1-6

6-0 4-7 3-0 2-

2-5

73-9

42-1 3-70 5-50 0-50 17-6 4-21 5-50 1-01

449-3 1194-2

•1 76-3

4-2 12-4

157-4

4-50 6-oo 0-39 4-oo 6-50 0-80 4-17 6-48 0-91

1-5 12-5 6-0 5-0 5-0

1-7 4-6 18-0

2-9

16-0

3-8 1-2 0-5 2-8 2-2

15-2 11-5 6517-8

0-3 1-0

4-0 8-7

0-9 4-1 1-0 4-8 2-6 22-7

24-1 50-0 28-2 9-8 49-3

härad

Kinne hårad. Västerplana Medelplana

1070 1140

63-3 72-7

1-3 33-7 6-8

TAB. 5 ( f o r t s . ) . 2 1

3 I

österplana Kestad Kinne-Kleva Sil Kinne-Vedum Fullösa Forshem Bredsäter Lugnas Holmestad Götene Vättlösa Ledsjö

1100 1090 1220 1120 1090 1200 1020 980 1130 1180 1210 1090 1040

77-1 67-1 63-0 65-8 70-9 74-0 70-5 80-4 80-0 72-8 68-4 64-1 77-1

21-6 22-0 53-4 13-1 12-1 14-2 10-0 3-7 10-8 10-6 11-5 22-1 8-4

Valle härad. Istrum öglunda Eggby Värnhem Norra Lundby Häggum Bolum Stenum Norra Ving , Skärv

890 1110 1190 1160 1290 1030 1110 920 1220 1210

88-3 46-0 71-2 49-8 45-6 58-1 49-3 73-6 79-3 76-5

Skånings härad. Skånings-Åsaka . . , Händene Härlunda , Marum Vinköl , Västra Gerum Synnerby , Skallmeja Trässberg Härjevad Saleby Öttum Jung Fyrunga Kvänum Norra Vånga , Edsvära

1040 70-6 1180 76-7 960 69-6 1200 77-0 1080 76-1 1120 81-0 1140 78-2 1150 80-9 1160 528-4 1140 200-0 1260 534-8 1210 81-7 1220 66-7 1370 89-3 1210 78-7 980 64-r> 1070 75-3

Vilske härad. Ullene Vilske-Kleva , Märka Gökhem , Sörby Trävattna Floby Göteve Grolanda Jäla

680 850 980 1090 1120 710 1020 940 880 880

Frökinds Brismene Börstig Kinneved Vårkumla

850 920 880 1080

härad, ,

135 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. |

5 |

6 I

7 I

4-45 4-oo 4-oo 4-oo 4-io 4-33 4-04 4-68 4-72 4-47 4-10 3-95 4-67

5-52 5-53 5-50 5-50 5-64 5-47 5-55 5-50 5-49 5-47 5-55 5-44 5-37

0-91 0-65 0-74 0-79 0-85 0-84 1-09 1-25 1-56 1-09 1-00 0-93 1-09

974-1 614-0 703-6 756-7 1 762-4 1 290-2 2 354-9 1 064-5 1 868-2 2 557-4 886-6 1 879-2 1 730-9

13-3 4-85 26-5 3-27 15-4 4-35 17-9 3-48 22-0 3-39 25-6 3-73 27-3 3-55 24-3 4-36 20-5 4-46 24-3 4-35

5-81 4-55 5-30 4-63 4-46 4-99 4-49 5-38 5-57 5-55

0-89 0-56 1-15 0-60 0-55 0-64 0-52 0-72 0-91 0-96

10-1 5-7 19-7 6-4 8-8 5-6 16-7 43-4 21-2 60-0 68-9 34-5 94-2 22-8 41-0 29-7 23-5

3-89 4-37 4-24 4-37 4-36 4-38 4-29 4-30 4-50 4-50 4-50 4-17 4-50 4-50 4-33 4-18 4-23

5-83 5-74 5-27 5-70 5-57 5-84 5-68 5-87 6-00 6-oo 6-oo 6-25 6-oo 6-50 6-31 4-94 5-55

1-16 0-88 0-91 0-93 0-93 1-12 0-75 0-45 0-03 0-20

72-8 78-3 67-3 75-9 68-2 66-9 63-8 62-3 67-0 63-7

14-0 23-8 54-0 36-4 27-3 11-7 11-1 34-0 16-6 33-2

4-26 4-54 4-41 4-52 4-27 4-oo 3-97 4-00 3-98 3-99

60-0 61-1 69-0 69-7

41-9 35-7 57-8 33-2

4-oo 3-91 4-05 4-18

9 I 10 1

55-6 5-7 1-7

6-8 1-2 2-1 2-1

84-9 3-6 13-4

48-9 250-7 110-0 216-7 130-7 16-9 73-7 66-9

1-3 0-9 0-7 1-1 6-7 3-3 6-4 2-1

23-1

1 004-5 544-1 1 024-0 1 062-9 1 275-1 1 007-3 1195-6 965-5 633-8 920-8

114-2 26-2 49-7 58-9 38-2 38-2 45-2 61-3 23-0 63-1

3-8 0-7 2-8

85-4 11-6 23-0 15-6

70-7 67-2 129-3 54-0 106-4 37-2 46-3 3-8 35-4 1-2 12-3 14-7 0-2 10-0 18-1 198-3 97-9

4-9 1-1 8-5 1-0 1-2

10-0

0-2

4-0

0-53 0-33 0-98 0-70 0-63 0-54

2 457-7 1 555-2 854-7 857-7 1 931-1 985-7 2 612-7 1 759-0 2 011-0 948-9 4 702-1 1 941-1 2 652-8 1 636-4 2 779-5 3 424-6 2 229-0

5-58 5-64 5-52 5-57 5-51 5-49 5-36 5-38 5-50 5-26

1-18 0-75 0-39 0-59 0-52 0-49 0-15 0-10 0-21 0-17

428-4 1 458-6 1189-7 1 499-4 656-1 499-5 1 287-8 1119-6 1 354-6 896-4

5-08 5-12 5-68 5-60

0-48 0-60 0-46 0-46

734-3 1090-1 2114-0 715-3

4-8 46-2

5-6 3-1 3-4 3-7 0-9 0-4 2-0

I

20-6 35-9 2010-5 29-4

5-3 9-9 5-2 11-1 39-6

6-1 8-2 1-2

7-4

114-6 3-7 2-8 731-0 6-2

7-3 102-5 27-7 22-5 12-7

108-0 136-6 14-2 56-9 28-3 93-6 81-9 33-1 98-0 65-9

0-2 3-1 0-9 1-4 0-4

18-2

0-9

1-5

45-7 76-7 39-0 16-8

7-3 9-1 12-4 4-1

0-9

136 TAB. 5 ( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 1

Vartofta hårad. Luttra F a l k ö p i n g s ö. l ä n d s k . . Karleby Slöta Kälvene Vistorp Yllestad Näs Hångsdala Skörstorp Mularp Åsle Tiarp Kungslena Hömb Varv Dimbo Ottravad Suntak Valstad Kymbo Vättak Härja Utvängstorp Nykyrka Bjurbäck Habo Gustav Adolf Brandstorp Velinga Baltak Acklinga Fröjered Korsberga Gudhems

Dala Högstena Södra K y r k e t o r p

Friggeråker

Ugglum Bjurum

980 1040 1070 1110 1070 850 610 880 1050 1100 1190 1130 1080 1040 1100 1090 880 1020 1010 980 1020 990 1070 840 600 640 790 1020 950 960 970 960 920 870 1040 980 880 880 850 970

51-9 66-7 67-3 62-5 64-6 58-8 63-7 72-7 70-6 55-7 63-5 61-9 57-4 60-4 68-4 58-9 54-6 68-3 70-7 69-8 65-6 66-9 60-7 61-6 66-4 69-9 65-9 65-3 62-6 57-4 60-1 67-0 70-9 69-5 71-4 66-0 69-1 66-4

6-oo 0-31

87-8 2-74 100-0 87-9 3-50 31-7 4-07 63-6 3-50 24-1 3-74 37-6 3-77 40-4 3-78 52-5 4-27 71-2 4-00 100-0 22-0 4-08 35-0 4-34 40-1 4-03 12-9 4-oo 12-4 4-00 14-9 4-oi 13-2 3-98 12-2 3-80 7-0 3-98 12-9 4-11 9-4 3-98 17-7 3-93 10-8 3-98 16-2 3-77 22-9 3-90 9-8 3-89 10-9 4-05 10-0 4-09 20-9 3-95 15-2 3-84 8-3 3-47 8-5 3-57 8-0 4-05 3-94 5-1 8-9 4-oo 6-5 4-03 6-6 3-84 9-8 4-06 14-8 3-65

5-92 5-65 5-50 5-44 5-09 5-44 5-67 5-50

0-11 0-34 0-38 0-49 0-53 0-49 0-85 0-27

4-50 4-75 4-88 4-75 4-93 5-47 4-64 4-63 5-69 5-52 5-72 5-42 5-41 5-24 5-15 5-48 5-61 5-20 5-37 5-33 5-26 5-34 5-27 5-81 5-55 5-66 5-54 5-37 5-71

0-37 0-37 0-39 0-38 0-85 0-93 0-46 0-42 0-63 0-73 0-55 0-76 0-84 0-76 0-59 0-68 0-88 0-78 0-63 0-72 0-75 0-79 0-70 0-79 1-11 0-74 0-82 0-73 0-77

4-42 4-42 3-92 3-49 4-01 4-17 3-18

5-99 5-71 5-50 5-46 5-51 5-52 5-50

1-09 1-15 0-69 0-51 0-83 0-85 0-34

2-57 2-82 3-44 3-95 3-76 4-oo 4-43 3-97 3-94 3-94 4-oo 4-oo 3-54

3-84 4-oo 4-65 4-78 5-24 5-00 Ö-oo 5-25 5-66 5-44 5-50 4-89 4-71

0-39 0-44 0-46 0-65 0-39 0-64 0-57 0-25 0-79 0-65 1-00 0-73 0-64

1152-4 771-6 1 730-0 2 707-3 513-3 1 207-3 436-3 895-7 653-9 836-1 965-9 454-2 482-5 1 326-7 749-2 1133-2 671-1 509-9 1 412-1 504-6 523-1 1114-8 854-7 434-6 778-0 385-8 1 932-7 613-4 906-5 4138-3 1 978-0 1 237-8 1 828-4 1 267-7 725-0 990-8 1 343-9 2 514-0 1 939-6 1 465-4

14-6 19-7 13-8 13-9 46-6 53-3 25-5 46-9 31-6 45-4 51-1 54-8 52-4 230-4 101-0 437-8 124-2 195-9 682-0 347-5 316-9 367-3 175-9 69-7 97-3 143-9 205-2 109-1 58-5

590-2 879-9 1 096-9 578-2 1 695-0 1 460-4 610-6 468-2 924-1 619-3 938-8 324-2 747-4 739-0 1190-2 481-3 1171-1 737-1 1 027-3 879-9 668-7

69-8 ~ F 2 117-3 0-6 33-9 5-0 26-9 4-0 63-7 2-0 52-6 2-7 16-6 0-1 0-4 5-6 8-9 1-6 10-8 29-6 1-9 11-4 0-9 8-2 0-2 2-0 1-1 3-3 12-2 12-0 0-9 22-2 1-5 20-9 1-0 23-5 11-5 86-0 1-8 11-7 0-3

1-4 0-8 .17-1 1-5 35-6 68-9 68-9 4-8 1-2

5-9 0-9 3-6 2-5 1-4 2-5 3-8 111 1-8 1-7 0-4 5-9 5-3 0-9 2-4 3-0 0-7 0-4 0-3 0-1 0-2 0-2 2-1 3-5 8-5 2-5 2-3 23-0 9-8 7-8 20-8 6-9 1-8 5-8 8-1 5-5 3-3 4-1

2-0

2-5 2-4 14-4 1-0 5-7

0-4 26-4 2-6 78-7 166-5 153-6 18-5 1-5

3-4

1-5 4-2 40-0 1-5 5-3 4-2 0-1 2-9 64-8 40-1 53-2 53-0 159-9 22-0 34-5 52-5 16-8 13-3 24-1 20-3 52-7 1-0 9-9

24-6 33-5 24-8 23-8 180-7 225-4 53-0 88-8 91-0 152-0 127-4 189-1 200-3 796-9 271-7 1 346-4 497-3 695-3 1943-3 1 136-0 1090-0 1 326-9 560-4 252-0 492-5 486-2 765-3 361-7 205-2

hårad.

Edåsa

Valtorp

960 820 1010 980 1060 1030 1040 1060 1090 1000 1050 920 970 1150 1270 1200 1150 1100 790 740 1140

82-5 79-9 68-3 60-2 68-3 74-7 56-1 36-8 41-5 50-2 57-6 62-6 50-0 64-7 59-4 65-9 68-3 68-9 61-1 49-8

3-5 3-9 12-5 35-1 13-3 11-7 11-9 100-0 50-6 33-7 25-5 16-1 24-7 69-4 63-3 19-2 20-5 27-5 77-8 15-6 31-5

6-1 29-0 7-2 65-6 77-7 19-0 6-1 4-0 1-1 5-7 6-0 6-0 1-0 4-0

345-7 613-6 107-3 63-1 240-0 203-3 25-9 15-8 21-7 62-4 34-0 14-5 3-2 8-6 13-4 80-4 61-5 107-7 284-8 33-9

TAB. 5 ( f o r t s . ) . 1 Hornborga

Kåkinds härad. Södra Fågelås

Grevbäck Brevik Kyrkef alla Mofalla Varola

öm

Norra Kyrketorp Våmb Ryd

Vadsbo

702-1 346-6

12-6 15-2

2-9 0-2

0-76 0-77 0-63 0-87 0-70 0-72 0-65 0-85 0-95 0-87 0-54 0-82 0-58 0-97 0-68 0-83

2 379-8 2 631-9 2 287-7 1 552-9 1 619-4 5 429-6 1 406-5 2 881-6 1 853-7 860-9 865-3 1140-5 1136-1 451-1 1 019-8 3 208-7

244-7 221-4 111-2 222-1 181-7 427-0 82-6 115-1 86-7 25-1 10-0 62-1 48-8 46-3 12-7 153-2

1-0 1-1 0-3

0-80 0-77 0-71 0-82 0-64 0-61 0-62 0-71 0-76 0-82 0-65 0-81 0-67 0-50 0-73 0-45 0-58 0-74 0-73 0-81 0-82 0-82 0-68 0-71 1-18 0-79 0-84 0-80 0-78 0-66 0-67 0-71 0-58 0-75 0-91 1-13 0-82 0-83 0-84 0-80 0-70 0-60

97-3 1 599-8 2 303-9 101-9 1 211-2 39-9 1 367-9 56-4 107-1 1 074-2 102-9 1 647-6 93-1 1 080-0 21-7 510-1 27-2 517-9 23-3 1 041-6 301-0 10-5 1 293-9 40-5 29-4 1029-0 35-1 642-4 37-8 1111-0 24-2 863-9 9-5 910-6 13-9 1 433-9 111-8 2 333-4 1 653-4 141-8 95-3 1158-7 242-9 1 220-1 391-6 2 937-3 1 830-9 253-9 48-8 19-9 1 082-2 411-9 4 030-0 1 271-6 740-2 88-5 135-3 4041-1 1 326-3 70-9 35-1 1 027-9 1 216-8 50-8 120-8 1 036-1 96-3 1 902-6 119-4 1 830-9 1 354-0 110-6 357-5 1864-1 415-3 4006-1 43-7 579-1 1147-1 82-9 74-4 2 433-7 185-0 3 940-3

1-7 4-3 0-2 0-2

1150 1220

46-8 61-3

43-2 3-49 4-53 0-60 15-1 4-09 4-98 0-67

1010 1080 1330 960 950 1180 1100 940 1070 1020 1130 1550 2 540 1100 1070 960

67-8 73-4 75-9 71-9 56-8 82-1 72-5 76-8 69-0 72-5 82-6 79-9 64-0 71-9 66-5 72-5

5-5 5-4 2-1 5-0 9-0 9-0 3-0 5-5 5-4 5-2 6-2 7-9 21-6 8-9 11-2 4-0

4-02 4-31 4-08 4-12 3-73 4-44 4-12 4-45 4-15 4-09 4-46 4-20 3-68 3-91 4-11 4-10

5-49 5-49 5-92 5-62 4-87 5-99 5-59 5-63 5-54 5-76 5-69 6-03 5-63 5-86 5-74 5-76

1010 1060 1120 1100 1030 950 960 1130 1040 840 970 940 980 800 1070 1000 1080 1200 1030 990 960 750 840 1000 780 740 780 830 1000 1000 950 950 880 1050 980 1060 920 1080 1030 1050 1190 1090

64-8 66-7 69-6 74-4 75-8 63-0 64-0 66-8 63-1 74-2 76-1 73-0 73-3 77-5 75-9 72-0 63-8 65-9 69-9 65-8 65-4 71-3 62-0 67-5 98-0 50-0 59-7 63-4 64-2 63-0 68-2 64-9 77-8 71-2 72-5 81-0 66-3 80-4 79-9 71-2 58-9 65-6

9-5 13-7 13-3 8-6 9-1 13-1 13-3 12-2 7-1 23-8 15-9 16-9 29-0 9-2 3-9 11-6 10-8 21-6 24-7 30-5 16-0 20-0 12-7 7-9 25-1 26-0 11-0 19-4 5-5 18-6 33-3 8-4 6-9 5-5 10-5 7-6 20-9 7-2 25-3 28-3 5-7 20-3

4-05 4-13 4-03 4-08 4-30 3-92 4-14

5-31 5-34 5-54 5-82 5-57 5-12 4-88 5-22 5-10 5-47 5-50 5-30 5-27 5-50 5-68 5-43 4-68 5-45 5-51 5-45 5-34 5-15 5-15 5-38 9-71 4-50 5-03 5-23 5-64 5-35 5-61 5-25 5-65 5-63 5-60 5-95 5-42 5-81 5-63 5-49 5-43 5-22

0-5 3-3 0-2

— 0-3 1-7 7-5 0-5

— —

— —

55-8 83-6 70-1

.—

25-0 5-0 12-0 1-4 41-0 11-5 3-5 1-0

34-2 46-2

851-7 777-8 319-2 882-8 580-3 1 400-2 243-6 443-6 374-2 99-1 24-6 231-0 130-0 204-0 39-1 576-6

härad.

Berg Lerdala

Lastad Binneberg Odensåker Tidavad Sveneby Hjälstad Mo Vad Flistad

Ransberg

Tived

Utby Ekby Ek

Leksberg Hassle-Berga-Enåsa Bäck

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

...

4-oo 4-03 4-46 4-50 4-43 4-29 4-49 4-33 4-31 4-23 4-03 4-12 3-93 4-03 4-49 3-90 3-98 3-22 3-51 3-77 3-90 3-69 3-77 3-92 4-02 4-35 4-09 4-24 4-36 3-94 4-39 4-46 4-10 3-69 3-98

1-8 8-9 2-0

— —

6-6 27-4 65-3 31-6 15-6 14-0 4-0

0-2

—

0-1 1-0 0-1 0-6 0-1 0-3 11-7 2-3 5-7 21-8

—

13-7 19-1 3-5 0-6 0-8 3-1 2-0 0-2 0-7 0-5 1-7 1-2 12-8 1-3 0-9

— 5-0 93-5 3-0 5-7 1-9 17-4 14-4 11-0 11-0

.— —

31-1 139-8 55-3 26-6 4-3

— — —

2-0 23-3 46-0 69-0 18-2

—

—

31-0

—

7-0

6-4

.—

354-0 357-3 129-6 209-7 310-9 287-9 264-4 70-1 93-9 87-3 31-1 149-6 90-4 80-0 126-1 49-8 24-9 46-7 371-9 526-3 356-8 911-1 1 213-7 824-9 107-1 1 479-5 4 893-3 321-8 478-6 213-2 107-6 163-6 321-4 329-7 496-0 568-8 1 339-2 1 562-0 166-5 302-4 235-6 508-5

138 TAB. 5 ( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 2

|

3 |

5 I

u

9-9 10-1 13-4 14-6 0-

5-0 11-7 12-1 95-0

66-3 64-4 62-5 61-6 68-0

14-7 18-1 26-2 14-5 16-4

4-16 5-26 0-63 3-96 5-19 0-62 3-85 5-28 0-77 4-oi 4-91 0-87 4-20 5-28 0-60

2 981-6 5 394-4 2 502-6 2 886-5 3186-7

16-3 16-7 17-2 13-2 15-5 17-5 17-0

2-91 3-23 0-64 3-43 4-12 0-81

29-8 44-4 44-0 44-7 48-5 46-6 49-7

315 4-43 3-38 4-19 3-44 4-45 3-45 4-27 3-71 4-26

0-75 0-81 0-84 0-90 0-93

1 314-9 699-8 1 431-0 786-8 1 916-8 786-4 3 398-7 1 544-5 1 863-0 729-6 1 706-8 721-9 2 893-3 628-1

Visnums härad. Rudskoga Södra Råda Visnums-Kil Visnum

940 900 700 820

62-9 68-9 64-4 65-5

9-1 3-74 5-46 12-8 4-oo 5-68 17-2 3-62 5-66 16-0 3-81 5-49

0-79 0-79 0-80 0-88

2 035-6 1 322-3 1 646-7 3 828-8

175-4 169-4 379-3 781-4

ölme härad. Varnum Ölme

980 710

59-8 55-3

15-4 3-57 5-34 0-99 15-6 3-45 5-13 0-85

3 864-0 4 681-0

842-3 536-9

178-7 65-7

Vase hårad. Vase Östra Fågelvik Alster

700 800 720

57-2 60-1 56-3

12-9 3-51 5-22 0-79 19-4 3-54 5-41 0-82 19-3 3-61 5-02 0-80

6 882-7 2160-9 2 893-9

746-4 243-0 346-1

61-1 0-9 41-9

Karlstads härad. Hammarö Grava Forshaga köp

1320 1100 1090

59-4 63-1 70-3

21-3 3-14 6-29 0-79 7-5 3-57 5-64 0-93 10-1 3-70 6-05 0-90

1 796-3 4 692-7 1 287-1

152-3 386-6 175-3

890 960 900 870

81-7 73-1 65-8 62-5 57-6

8-1 4-43 5-87 0-92 10-7 4-12 5-60 0-78 10-0 3-78 5-52 0-89 11-0 3-65 5-55 0-84 8-3 3-66 4-99 0-90

3 000-8 610-0 3 930-2 1 021-3 2 493-6 674-4 4 258-6 523-3 5 053-8 407-7

Grums härad. Nor Segerstad Grums Borgvik Ed

850 720 760 820 830

65-1 67-7 61-3 64-6 64-0

11-8 22-1 11-6 15-4 15-5

5-71 6-15 5-37 5-54 5-64

0-76 0-90 0-76 0-89 0-90

3 537-4 1 764-3 3 939-1 1 001-7 1 832-4

363-0 216-1 563-6 245-5 369-0

Näs härad. Bro Södra Ny Huggenäs Säffle köp Botilsäter ölserud Millesvik Eskilsäter

690 540 650 890 590 560 570 600

58-6 57-7 53-0 57-5 52-3 58-5 53-1 52-8

18-4 3-66 5-06 20-3 3-47 5-24 19-3 3-56 4-69 21-0 3-34 5-55 27-7 3-18 5-23 24-2 3-41 5-40 31-4 3-14 5-38 30-8 3-03 5-49

0-81 0-74 0-70 0-72 0-72 0-74 0-72 0-67

2 085-1 1 021-5 1 062-8 2 825-5 1 586-3 935-5 649-0 1 035-2

333-4 179-5 80-9 221-4 194-9 147-8 83-1 160-0

Lyrestad . . Hova Älgarås Finnerödja . Amnehärad

990 1080 1010 1070 1330

359-9 610-7 342-1 910-3 442-3

Värmlands län. Fårnebo härad. Ramen Gåsborn Nordmark Färnebo Brattfors Kroppa Lungsund

Kils härad. Nedre Ullerud Övre Ullerud Ransäter Stora Kil Frykerud

1200 1320 1390

970 1030 1220

3-61 3-52 3-63 3-71 3-55

18-1 42-0 51-5 139-4 70-7 34-0

13-9 0-6

20-9

31-9 16-5 106-2

13-8 0-6 3-9

10-0 31-4 6-2 0-9

71-

20-5 18-9 9-7

163-6 4-2 4-0 0-3

21-7 0-8

TAB. 5 ( f o r t s . ) .

139 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10 1

il

55-8 57-3

19-8 3-40 5-24 0-75 21-8 3-45 5-26 0-76

2 034-8 2 931-9

198-9 435-0

14-3 14-0

682-0 1 501-0

1090 1050 710 940 1090 1260 1350

60-9 51-3 61-6 69-9 61-9 68-0 50-1

10-0 6-9 15-6 12-8 14-3 10-9 12-5

3-74 3-70 3-66 3-84 3-73 3-79 3-51

5-17 4-40 5-25 5-77 5-25 5-68 4-52

0-75 0-85 0-77 0-71 0-86 0-79 0-81

2138-6 2 898-8 3 580-2 2 208-7 3 751-4 1 272-0 3 293-6

506-0 777-7 711-3 339-7 808-1 241-1 875-7

95-9 47-5 59-4 44-2 144-8 16-0 9M

1 735-0 2 996-1 2 495-8 1094-7 3173-3 872-0 3 244-9

Nordmarks härad Sillerud Silbodal Arjängs köp Blomskog Trankil Västra Fågelvik Holmedal Töcksmark Östervallskog , Karlanda Järnskog Skillingmark ,

1080 1110 1650 1130 1230 1010 1050 1250 1070 1120 1200 1680

50-1 48-7 56-7 57-8 59-2 58-7 52-8 54-0 49-8 43-6 45-1 42-3

15-0 22-1 24-8 15-0 19-9 13-0 17-1 15-7 17-7 19-0 16-9 13-1

3-49 3-53 3-40 3-54 3-38 3-54 3-51 3-63 3-51 3-45 3-55 3-56

4-53 4-41 5-21 5-14 5-23 5-29 4-76 4-89 4-49 4-22 4-17 3-84

0-84 0-94 0-78 0-90 0-87 0-78 0-88 0-92 0-96 0-89 0-82 0-88

4 515-5 1 266-7 754-7 2 674-5 5-5 352-0 526-7 2 273-0 286-4 1 038-7 303-2 1 343-6 440-8 2 640-9 468-4 2 293-6 502-4 1 423-5 548-7 3 458-8 699-9 4129-2 371-4 1 427-4

12-6 40-8 88-6 77-3 63-1 33-6 23-6 63-5

4 827-7 3 218-8 19-6 2161-7 1133-8 1 071-3 1 766-4 1 963-9 2 207-4 2 233-6 2 619-4 1 489-4

Jösse härad. Kola Hda Bogen Gunnarskog Ny Älgå Mangskog Brunskog Boda

1140 1060 1530 1170 1080 1020 1290 1090 1040

50-4 54-0 43-3 54-1 63-8 55-7 58-2 57-7 62-7

11-9 11-4 16-7 9-3 7-2 8-8 8-7 7-2

3-59 3-62 3-59 3-69 3-77 3-62 3-70 3-61 3-62

4-46 4-72 3-80 4-64 5-38 4-90 5-01 5-18 5-61

0-88 0-94 1-23 0-88 0-71 0-88 0-83 0-84 0-92

Fryksdals hårad. Västra Ämtervik .. Östra Ämtervik Sunne Sunne köp Gräsmark Lysvik Fryksände Lekvattnet östmark Vitsand

1020 930 1160 1880 1280 1180 1230 1500 1220 1630

52-8 58-6 54-2 43-6 51-6 54-0 37-5 41-4 45-4

3 032-6 13-8 3-59 4-69 0-87 3152-6 8-3 3-63 5-10 0-87 10-1 3-61 4-76 0-94 12 679-4 143-0 3 918-6 9-9 3-48 3-96 0-96 3 579-0 11-9 3-53 4-63 1-01 7 082-0 9-7 3-68 4-65 1-16 1219-7 14-e 3-24 3-64 1-18 3 535-0 11-1 3-44 3-80 1-06 2 615-2 9-9 3-49 4-17 1-26

Älvdals härad. Nyskoga Södra Finnskoga . . Norra Finnskoga .. Dalby Norra N y Ekshärad G u s t a v Adolf Norra Råda Sunnemo

1630 2 560 2 890 2 480 2 370 1400 1610 1250 2 200

28-3 27-9 32-2 33-6 35-0 54-4 47-7 55-5 55-4

18-2 19-8 21-1 17-6 21-0 14-8 20-9 10-8 11-4

980 860

59-0 62-6

10-2 3-95 4-71 0-87 10-9 4-oo 4-96 0-89

Tveta Kila Gillbergs Svanskog Långserud Gillberga Värmskog Stavnäs Högerud Glava

Nyeds Älvsbacka Nyed 10—402796

hårad. , ,

,

2-58 2-46 2-46 2-51 2-59 3-51 3-09 3-70 3-56

3-47 3-57 4-17 4-22 4-27 4-96 4-88 4-79 4-93

1-10 0-94 0-93 MO 1-23 0-96 0-71 0-90 1-01

1-0 11-2

0-4

14-0 181-3 35-4

736-4 4467-2 4898-2 1 005-6 279-9 459-1 5 754-8 1550-0 350-0 2 079-6 637-4 1851-4 590-7 1 785-3 994-6 4 731-2 292-4 2 044-6

0-4

31-7

401-2 402-9 1 993-3

1-5 8-0 10-8

80-0 11-5 173-4 59-0

9-3 3-9

71-0 19-0

9-1 2-4

6-0 8-9

742-8 2 465-5 2 714-0 5 396-4 5 385-8 9 447-7 2 827-3 5 894-6 2 654-0

1 291-5 633-7 1 880-7 595-5 1 322-5 868-5

373-5 1 350-2 1 665-2 2 053-6 1 945-4 3 508-5 1 569-5 1 588-7 997-7

4-4 5-7 1-3

15-0 33-0 0-5

0-1

0-3 0-1

2 938-8 4 319-7 1 569-6 6184-0 1127-1 2 550-3 2 235-2 3 806-4 1 231-1

1 599-1 1 600-9 8 5005 619-3 2 907-8 9 926-9 3 213-4 6 416-6 4 972-2

6-0 1 874-8 5 809-0 3-1 7 068-3 31-5 12-4 10 273-2 10 880-9 145-9 15 268-9 68-0 5 088-6 6 510-3 375-7 4 588-0

härad. 261-6 1113-7 6 532-0 1167-1

52-0

1 038-3 4 752-4

140 TAB. 5 ( f o r t s . ) . 1

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 8

10 1

0-94 1-12 0-81 0-80 1-02 1-12 0-88 0-83 1-00

5124-1 1 089-8 2 892-7 3 229-7 2 216-9 3 318-9 1152-9 2102-2 3 930-5

466-3 50-3 235-1 119-6 45-2 38-1 55-9 78-4 349-9

— —

102-3 0-6 31-4 4-0

.—

0-7 5-2 0-3 1-6

8-5 23-9 53-9 8-0

1 997-4 257-4 871-0 434-0 209-7 194-7 223-2 296-0 1 597-5

0-89 1-12 0-77 1-04 0-72

2 351-5 4 454-4 629-4 2 494-7 5 273-3

102-7 218-6 97-8 218-5 659-7

— 9-2 2-7 5-4 11-5

23-9 24-3 10-6 17-2 18-5

416-S 1114-5 343-0 1 034-2 2153-S

64-0 70-2 89-2

19-1 3-84 5-28 0-74 21-2 4-27 5-24 0-90 17-1 4-91 5-80 0-97

3 369-4 6 943-0 8 504-6

346-2 492-8 292-7

28-2 8-4 25-1

56-1 29-1 103-7

1173-9 2 030-5 1 297-4

1130 1320 1290 1240 1050 980

79-7 78-6 75-3 78-1 58-6 61-4

17-4 6-4 3-5 11-8 19-3 22-0

4-40 4-46 4-26 4-44 3-71 3-74

5-70 5-60 5-67 5-61 5-04 5-22

0-80 0-85 1-01 0-79 0-99 1-28

2102-4 3 359-1 3 065-3 5 826-1 2 748-3 2 578-6

78-1 125-1 78-3 348-9 703-1 539-7

16-1 7-1 4-3 5-4 23-8 24-6

8-0 3-0 10-0 109-8 40-1 150-0

283-6 485-3 359-2 1 263-5 3166-2 3156-4

1000 1370 1880 1410

57-5 62-1 78-7 80-3

15-5 18-7 11-3 10-6

3-68 3-88 4-43 4-44

4-95 5-25 5-50 5-73

0-90 0-89 1-03 1-01

5 341-3 1110-0 3 360-3 384-6 406-9 3-7 9 099-4 229-6

5-1 10-0 1-4 44-0

16-2 3-0

4539-5 1 552-5 17-4 1056-7

1310 1410

81-6 81-7

5-3 4-50 5-75 0-75 23-7 4-51 5-75 0-99

3 089-2 4349-1

112-9 133-1

0-3 7-7

—

384-0 598-3

1320 1260 920

78-6 69-9 59-3

27-9 4-42 5-72 0-82 13-3 4-09 5-43 1-01 25-5 3-75 5-02 1-00

1 913-8 6 732-3 990-6

21-7 505-3 507-8

—

6-6

0-8 0-7

—

1-0

80-8 2 327-7 2 312-2

1000 1150 1170

58-3 60-1 57-5

12-8 3-81 4-92 0-97 11-5 3-81 5-03 0-90 14-0 3-72 4-91 0-91

2 676-6 4 628-5 5 212-3

431-7 773-5 971-5

6-8 19-3 12-2

20-6 56-0

910 830 1410 1210 1280 1110 900

58-9 65-5 80-8 60-6 58-0 56-3 58-5

32-8 31-9 14-4 16-4 18-7 17-5 21-0

1-00 0-75 0-80 0-99 1-03 0-96 0-98

1 239-6 1186-4 4 200-6 2 655-9 2 348-5 3 459-2 3 692-7

432-6 168-0 82-7 253-9 327-3 638-6 955-0

13-9 6-3 3-0 16-4 5-1 10-0 17-4

5-0 12-8 5-9 44-2 20-0 26-5

1 967-7 572-7 301-c 1144-7 1 532-9 2 789-4 4 252-6

1090 920

57-6 54-4

14-0 3-65 5-12 0-85 11-7 3-77 4-57 0-81

2 300-5 2 818-8

376-7 514-6

4-0 10-6

22-0 3-5

1 453-5 1 891-0

1240 1230 1230 1180 1350 1270 1510 1430 1120

55-3 59-0 59-9 80-2 78-2 78-4 60-1 78-6 77-4

15-6 8-5 14-9 12-0 9-4 12-0 16-1 8-4 17-7

3-55 3-69 3-82 4-49 4-47 4-45 3-52 4-46 4-46

4-88 5-08 4-91 5-64 5-65 5-65 5-43 5-72 5-45

1360 1290 800 1090 990

83-3 63-4 62-7 69-1 69-7

7-2 14-0 14-2 13-6 10-0

4-56 3-95 3-94 4-07 4-41

5-78 5-24 5-05 5-37 5-06

1060 1150 1400

6 I

7 |

Örebro län. Örebro

hårad.

Kil

Täby Mosjö Eker Hovsta Glanshammars

Sköllersta

hårad.

hårad.

Ekeby

Bo Kumlo Lerbäck Hallsberg

hårad.

Hardemo Kräcklinge

hårad.

Grimstens

hårad.

Viby Sundbo

Nysund

Bjurtjärn

...

—

1 915-G 3173-S 4043-9

härad.

Edsberg

Karlskoga

—

härad.

Askersunds ländsk. Edsbergs

—

härad.

ödeby

Askers

1-2 3-0

3-78 3-86 4-47 3-72 3-65 3-50 3-80

4-99 5-39 5-74 5-15 5-06 5-10 4-89

—

härad.

141 TAB. 5 ( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

ii

3 011-8 1 293-0 2 343-1 1 424-3

2-2 1-0

59-6 4-3

5 810-1 6 979-9

2121-1 852-1 1 863-1 402-8 5 427-5 1352-2 1482-5 513-7

2-7 2-2 10-4

5-5 27-0 2-2

3 581-5 1 246-6 4 935-6 1 909-7

12 Grythytte och Hällefors hårad. Grythyttan Hällefors

1210 1130

48-5 46-6

16-6 3-54 4-32 0-99 19-4 3-49 4-23 1-08

Nora o. Hjulsjö Hjulsjö Järnboås Nora ländsk Viker

1120 1200 1200 1180

47-3 45-0 51-1 48-5

13-5 10-3 10-4 20-7

1080 1090 950

77-9 75-1 61-0

12-9 4-41 5-61 1-08 3 386-7 223-9 8-7 4-26 5-62 0-88 2 185-5 251-3 11-8 3-82 5-08 0-75 12 492-5 1 092-4

6-9 23-3

64-3 98-0

1102-7 1 005-4 3 709-0

Lindes o. Ramsbergs h:d. Linde 1310 Ramsberg 1310

59-6 46-4

11-3 3-80 5-02 0-77 12 437-6 1 906-0 17-3 3-40 4-30 l-0b 5 357-2 1 628-4

6-6 22-4

176-2 63-5

6 669-1 7 624-3

Nya Kopparbergs härad. Ljusnarsberg 1230 Kopparbergs köp 1130

43-0 53-0

12-1 3-19 4-24 0-87 9-0 3-45 5-oo 0-68

4 797-0 2 007-5 96-2 9-7

15-1

81-6 25-3

7 959-5 30-2

63-8 67-3 73-7 78-0 63-7 59-9 68-3 55-1 52-7 56-6 55-4 49-4

3-8

5-3 17-4 23-8 9-4 12-1 21-6 11-5 21-0 10-2 17-1 9-5

2 295-6 2 592-4 46-3 1 442-0 3 686-2 1 044-5 2 730-3 2 316-7 1 938-3 1 892-5 3 483-7 3 079-8

5-4 2-0

0-1 10-0

1010 950 940

54-2 46-5 50-1

19-4 3-73 4-67 1-01 18-8 3-52 4-20 0-99 15-3 3-66 4-40 0-92

1 879-6 339-2 1 915-9 728-8 3 294-8 1 253-5

Gamla Norbergs bergslag. Norberg 1160 Västervåla 1040 Karbenning 900

52-4 54-9 53-1

15loll-

3-62 4-56 1-08 3-57 4-89 1-03 3-59 4-69 0-98

2 798-7 1163-5 1 437-3 470-1 2 291-0 497-9

Vangsbro härad. Västerfärnebo

51-0

14-9 3-57 4-62 0-95

7 953-0

908-2

Snevringe härad. Ramnäs Sura Hallstahammars köp. . Berg Munktorp Kolbäck Säby Ryttern

920 910 990 1030 990 1030 970 870

50-2 54-8 61-0 63-0 59-2 62-0 63-3 63-3

24-3 3-58 18-9 3-74 6-8 3-98 13-7 3-97 5-1 3-83 7-9 3-78 6-3 3-87 6-4 3-95

2 512-1 1 960-4 2 347-9 1 899-2 6 864-8 2 647-1 1 229-8 2 468-5

715-5 425-9 191-6 212-9 264-9 83-4 38-9 181-1

Fellingsbro Ervalla Näsby Fellingsbro

härad. 3-46 3-38 3-43 3-41

4-33 4-22 4-71 4-51

0-92 0-68 0-80 0-82

härad.

Västmanlands län. Åkerbo härad. Torpa Kung K a r l Kungsörs köp Kungs-Barkarö Björskog Säterbo Arboga ländsk Medåker Västra Skedvi Himmeta Bro-Malma Odensvi Skinnskattebergs Hed Gunnilbo Skinnskatteberg

980 990 2 000 1010 1010 1060 1040 900 840 950 940

5-n 5-37 5-75 5-69 5-12 5-14 5-49 4-84 4-69 4-89 4-86 4-35

0-92 0-93 1-60 0-79 0-81 0-85 0-88 0-90 1-03 0-83 1-02 0-94

215-3 261-4 1-4 25-5 69-8 193-7 164-6 173-7 522-8 137-0 432-9 414-4

6-0 4-0

20-0 17-0

1 556-2 3 297-1 5 255-4

0-5

1-0 7-0 0-2

897-6

1102-1 10-5 91-3 256-2 749-9 661-3 711-5 2 448-5 520-4 2 017-4 1 776-9

6-4

hårad.

4-46 4-64 4-94 5-06 4-97 5-25 5-25 5-11

0-89 0-99 0-83 0-94 0-89 0-80 0-65 0-72

4-0 10-0

5 698-8 2 211-7 2 226-1 3 944-5

81-0 8-3 41-0 11-0 71-5 31-5 185-5

2 897-5 1 923-6 728-7 915-0 1 069-7 304-0 114-5 591-2

142 TAB. 5 ( f o r t s . ) .

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN.

4 Tuhundra härad. Västerås-Barkarö . . . Dingtuna Lillhärad

870 930 930

65-6 60-9 57-8

20-8 4-30 4-86 0-75 7-0 3-80 5-15 0-76 9-5 3-85 4-79 0-91

Norrbo härad. Skerike Skultuna Fläckebo Haraker Romfartuna

1020 870 880 850 890

62-1 56-3 50-6 53-6 56-9

6-1 12-2 21-0 10-8 7-2

3-89 3-69 3-70 3-69 3-73

5-14 4-85 4-38 4-60 4-91

850 960 950 920 910 970

62-4 63-2 61-9 61-9 57-6 58-1

7-2 6-1 6-3 6-1 2-1 4-6

3-92 3-89 3-82 3-89 3-69 3-75

680 850 990 910

50-9 57-5 56-5 55-9

930 980 950 930

il

1 541-8 4 085-9 1120-2

76-6 168-7 197-8

1-0

75-0 18-0

—

—

261-0 584-7 815-7

0-69 0-83 0-96 0-72 0-73

1105-9 2 502-9 2 420-5 2 522-9 4 069-8

65-3 292-2 332-6 231-4 229-2

— — — —

6-0 2-0 39-3

205-3 1100-4 1 459-1 756-2 759-0

5-08 0-78 5-24 0-89 5-16 0-85 5-oo 0-71 4-98 0-78 4-94 0-75

1 525-6 1 303-4 2 123-5 2 256-1 1 091-4 1 212-8

89-7 56-1 105-1 126-5 129-9 92-9

— — — — —

15-0 119-5 34-0 42-0 18-4

319-7 228-2 406-6 408-6 464-3 315-9

26-3 8-3 6-1 7-8

3-25 5-oo 0-99 3-79 4-85 0-75 3-71 4-86 0-75 3-58 5-oo 0-82

660-0 2 534-3 1 834-2 1 318-9

39-7 147-0 92-5 118-8

62-8 55-1 56-1 51-0

4-5 11-2 9-6 14-8

3-87 5-26 3-67 4-86 3-59 4-96 3-56 4-58

0-81 0-84 0-78 0-84

3 520-7 4 520-9 2 718-7 5 360-7

141-4 394-2 225-6 857-4

810 920 890 890 890 930 1020

50-7 60-1 56-4 56-1 54-2 56-3 65-2

16-6 8-4 8-6 8-2 10-2 7-0 12-3

3-56 3-79 3-49 3-55 3-63 3-68 3-95

4-56 5-03 5-19 5-01 4-69 4-84 5-23

0-86 0-97 0-88 0-84 0-86 0-87 0-S4

1 776-4 5113-3 3 929-2 2 281-2 2 030-3 4 878-9 1 386-1

300-0 610-2 278-3 161-1 160-1 302-7 44-8

880 890 860 870

65-5 55-1 52-9 54-8

9-4 15-0 15-8 12-9

4-06 3-56 3-55 3-61

5-25 5-01 4-76 4-84

0-96 0-95 0-90 0-88

820-8 3 545-2 1 497-5 2 996-1

20-9 125-8 138-5 505-4

820 780 850 840

44-8 45-7 49-5 52-6

22-0 21-1 17-6 21-4

3-44 3-51 3-72 3-74

4-14 4-15 4-27 4-49

0-95 0-94 1-03 0-97

1 988-7 2 606-3 5 595-8 4 571-2

316-4 334-4 671-2 949-4

Folkare härad. By Folkärna Krylbo köp Grytnäs

1020 1040 970 1040

48-1 62-0 70-8 57-3

12-0 10-1 11-6 8-5

3-24 3-99 4-34 3-72

4-73 4-97 5-17 4-95

0-91 0-82 0-85 0-88

5 486-3 1 065-2 675-6 6 564-5 9-2 79-1 3 452-5 298-9

29-4 6-2 0-4 5-1

211-9 59-0 77-9

4 433-0 2 531-8 35-6 1194-3

Hedemora Garpenberg Husby

1020 900

54-8 51-1

6-1 3-52 4-99 0-94 8-1 3-40 4-83 0-87

2 035-4 604-5 6 213-9 1 378-0

3-6 33-8

243-7 249-9

2 584-4 5 458-9

Siende Tillberga Hubbo Badelunda Irsta Kärrbo Kungsåra

—

härad.

Yttertjurbo Ängsö Björksta Tortuna Sevalla

härad.

övertjurbo Kumla Kila Sala ländsk Möklinta

härad.

Simtuna härad. Enåker Västerlövsta Norrby Tärna Altuna Simtuna Frösthult Torstuna Härnevi Torstuna österunda Vittinge

30-0

— —

0-2

— — — 9-3

1-0

— — — — .— .— — —

—

9-3 8-0

12-0 46-5

— — —

5-0

—

179-9 499-1 316-4 442-3

522-6 1510-8 804-8 3 271-2

1174-8 2 705-9 1109-8 615-7 624-2 1196-1 171-6

hårad.

Våla härad. Huddunge Harbo östervåla Nora

1-0

17-5

91-7 546-0 570-1 2 026-0

3-1

10-5 40-6 45-9

1 373-4 1 426-8 3 150-6 4185-5

— —

—

1-3

— —

Kopparberg-s län

—

tingslag,

143 TAB. 5 ( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 1

1 Stora Skedvi Falu

domsagas tingslag.

5 |

6 |

7 |

10 |

992-1 393-3 596-7

10-4 1-0 8-3

161-7 13-4 60-4

3 834-0 1343-5 2 088-8

1080 1120 960

52-9 52-3 50-1

9-9 3-49 4-87 0-85 10 162-8 1804-0 10-0 3-41 4-88 0-75 6 017-2 5-9 3-39 4-75 0-77

1080 1380 1460 1800 1430 990

47-9 42-4 37-8 36-4 43-9 45-0

6-5 7-0 13-5 13-7 4-8 6-2

3-19 2-98 2-82 2-71 2-98 3-02

4-77 4-49 4-23 4-22 4-70 4-75

0-87 0-96 0-98 0-87 1-03 1-04

1270 1130 1060 1270

44-2 55-2 46-5 44-4

5-6 4-8 7-3 11-4

2-97 3-45 3-35 3-28

4-75 5-12 4-37 4-27

0-77 12 322-9 1 568-1 1 760-2 142-7 0-73 3 535-9 323-7 0-77 1 511-0 438-5 0-93

2-3 1-2 3-1

29-7 177-6

1320 1300 1380 2 060 1440 1640

44-8 44-0 46-3

5 056-7 1 381-5 876-2 436-3 5 953-6 1 626-7 329-6 — 2 615-2 713-6 6 520-3 2 283-4

1-4 1-6 31-6 4-0 11-9 67-7

47-0 6143-7 0-8 2 329-4 205-1 7 231-3 14-4 — 227-2 2 881-5 277-3 10 026-0

1990 1760 1500 1800

1 563-5 1127-2 1 528-8 1 904-1

67-1 2-5 6-2 30-6

276-0 115-6 258-4 551-9

norra

Vika Sundborn

Stora Kopparberg . . . .

Falu

domsagas tingslag. Stora Tuna Torsång

17-8 629-7 3 328-1 4-8 665-2 2 813-8 7165-4 2 544-0 129-3 948-2 27-9 3110-2 2-5 3 519-2 867-2 1 416-8 3-3 263-1

146-1 2 492-7 74-7 2 905-1 251-0 11 336-5 125-4 3 774-3 68-4 4 071-2 25-5 1 247-9

södra

Silvberg

183-3

5 529-7 472-0 1141-9 1 850-4

Västerbergslags domsagas tingslag.

Smedjebackens k ö p . . .

Nås

Leksands o. Gagnefs tingslag. Gagnef Ål Bjursås Siljansnäs

V e nj a n

3-oo 3-99 0-90

1850 1680 1670 1720

32-8 28-9 23-1 22-8

20-5 24-9 28-9 31-8

2-66 2-36 2-03 2-06

3-91 3-80 3-60 3-51

0-89 0-81 0-73 0-66

1910 1590 1680 1810 1840

37-0 41-2 40-9 33-6 35-9

H-l 5-4 9-3 9-0 5-4

2-91 2-95 2-93 2-57 2-75

4-28 4-50 4-47 4-20 4-25

0-80 7 931-5 1 060-2 432-4 2 715-3 0-82 2 460-6 405-9 0-99 0-84 12 194-3 2 073-6 582-9 3 758-2 0-73

2-1 2-3 8-4 2-7

343-0 243-0 107-9 389-3 111-5

1820 1750 1670

40-1 37-5 31-8

13-6 2-99 4-25 0-91 10 270-0 2 493-9 629-2 3 038-1 8-9 2-89 4-12 0-80 5 018-9 2 324-1 10-3 2-67 3-77 0-76

25-5 0-4 10-1

811-0 10 347-3 67-0 2 302-8 180-5 8 077-4

28-6

20-5 2-44 3-67

9 926-2 3 791-6

10-3

483-0 11 537-8

1560 1680

28-0 28-3

801-4 1 799-5 17-7 2-35 3-64 0-81 14-9 2-28 3-93 0-80 10 585-8 2 817-7

18-2

—

81-6 2 972-5 407-8 10 242-6

1390 1800

28-2 26-5

10-6 2-26 4-oo 0-79 28-8 2-24 3-72 0-86

953-2 2 526-0 2 849-3 1176-6

0-9 35-8

28-9 218-1

—

2-89 4-41 0-99 2-82 4-51 1-07 2-64 4-24 0-93

3153-3 3 288-6 3 875-4 7 670-1

6 399-7 5 097-5 7 485-7 8 046-5

878-3 3 384-6 8 808-0 3 526-0 4 223-5 2 175-9 2 843-7 1 517-2

156-6 3 551-0 21-6 95-1 1 464-6 1 3 038-1 8-8 124-6 7 258-4 118-9 7-7 4 538-9

3 869-8 1 623-4 1 826-5 7 916-0 1 943-0

tingslag.

Orsa Mora Våmhus Mora

24-6 15-1 13-9 13-9

—

tingslag.

Rättvik Boda Ore Orsa

37-9 39-7 40-0 34-9

—

3-57 4-56 0-89 3-15 4-13 0-96

tingslag.

Transtrand

Rättviks

3-35 4-21 0-98 3-25 4-25 1-17 3-40 4-30 0-98

tingslag.

Flöda Nås Jama Malungs

8-0 14-1 8-4 — 100-0 51-3 8-1 41-0 14-4

0-67

tingslag.

3 446-7 4 603-8

144 Älvdals Älvdalen

TAB. 5 ( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

tingslag. 1730

20-

19-5 1-90 3-44 0-65

7 833-0 3 939-3

39-1

446-0

2 320 2 330

11-8 6-6

46-7 1-36 2-75 0-72 48-7 1-07 2-00 0-80

2 725-7 1364-5 1 677-3 736-2

48-2 52-5

468-1 214-9

Gästriklands västra domsagas tingslag. Ockelbo Järbo Ovansjö Storviks köp Hofors Torsåker

1090 1320 1320 1720 1300 1120

39-7 54-2 54-6 60-0 54-2 54-5

17-3 10-8 8-3 68-7 8-6 10-3

2-83 3-20 3-26 3-25 3-26 3-27

4-45 5-42 5-31 5-25 5-26 5-30

0-89 0-92 1-00 0-88 1-15 0-96

9 377-6 3 010-8 3178-7 544-6 8 487-8 1 640-2 197-0 0-3 863-2 483-7 6 028-1 1 221-9

15-0 12-7 2-7 3-9 9-7

136-8 162-6 33-6 2-0 29-0

Gästriklands östra domsagas tingslag. österfärnebo Hedesunda Årsunda Valbo Hille Hamrånge

850 1050 970 1180 1200 1430

50-3 52-7 51-8 51-3 48-4 44-4

22-4 19-7 19-8 21-8 14-5 19-0

3-20 3-31 3-25 3-24 2-99 2-94

4-99 5-06 5-02 5-05 5-13 4-80

0-99 1-19 0-97 0-90 0-89 1-02

3 981-6 1 022-6 5 834-0 1 517-8 3 563-1 671-5 6 919-2 1 795-2 3 862-3 888-0 3 345-7 1133-0

6-2 13-4 3-4 38-3 7-8 10-3

186-2 39-6 89-4 492-2 384-0 226-9

A la tingslag. Skog Söderala Norrala Trönö Mo Rengsjö

1083 1110 1210 1050 1050 1070

43-2 43-5 40-2 39-8 43-7 44-5

15-8 17-7 9-3 11-4 9-6 10-9

3-01 2-85 2-78 2-81 2-92 3-01

4-56 4-85 4-74 4-55 4-70 4-69

0-90 1-00 0-66 0-66 0-85 0-85

4193-7 1 338-4 3 872-5 744-1 2 626-4 470-9 1 794-8 479-0 2 145-4 273-5 1 985-3 387-7

14-4 1-7

64-6 117-1 56-0 25-2 51-0 40-0

Bollnäs domsagas tingslag. Segersta Hanebo Bollnäs ländsk Alfta Ovanåker Voxna

1200 1240 1200 1190 1300 950

43-9 33-2 31-2 31-2 33-8 32-0

8-9 14-8 15-1 11-4 9-1 18-6

3-03 2-78 2-64 2-75 2-92 2-50

4-62 0-95 1 540-8 189-5 3-81 0-88 5 093-6 757-8 3-83 0-94 10 427-4 1916-1 3-63 0-79 7 995-7 2 331-8 3-70 0-84 5 793-2 1 401-5 4-oo 0-87 1 882-4 1 096-5

0-4 5-3 7-8 18-2 6-2 11-6

85-2 195-6 449-2 62176-5 65-6

Västra Hälsinglands domsagas tingslag. Arbrå Undersvik Järvsö Ljusdal Ljusdals köp Ramsjö Färila-Kårböle Los

1110 1010 1000 1210 1740 1160 1100 1490

37-9 37-9 31-5 30-2

5-4 1-9 8-5 12-4 100-0 24-7 12-1 29-1 15-4 24-4 21-4

3-00 3-00 2-76 2-62

4-02 4-07 3-67 3-66

2-4 0-2 6-3 12-6 1-7 9-7 20-6 80-2

228-7 0-8 95-8 32-1

2-43 3-20 0-83 2-54 3-59 0-84 2-20 3-50 0-87

4 892-6 1117-5 1 272-3 349-4 6 819-0 1 796-5 7 942-7 3 016-4 60-9 2 302-7 1 570-3 6 749-7 2 490-9 4318-7 2 973-0

Delsbo Bjuråker Norrbo Delsbo

tingslag. 1030 1120 1080

33-8 39-1 32-4

12-9 2-87 3-75 113 9-9 2-94 4-26 0-95 12-1 2-98 3-52 0-92

5 491-4 1 919-1 1 517-9 373-2 5 815-3 1127-1

3-3 1-4 11-5

73-1 21-4 33-4

Enångers Nianfors Enånger Njutånger

tingslag. 830 1110 1160

31-0 38-1 39-1

11-3 2-80 3-55 1-06 14-9 2-86 4-42 0-76 12-8 2-60 4-84 0-78

459-4 3170-4 1342-4

2-4 7-8 1-9

8-1 197-9 20-9

Särna o. Idre Särna Idre

tingslag.

tiäyleborg-s l ä n .

0-77 0-84 0-75 0-86

274-8 813-8 246-2

66-6 0-1

TAB. 5 1

1 Bergsjö och tingslag.

14D

( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 2

|

|

0-77 0-76 0-72 0-72 0-72 0-70 0-80 0-70 0-62 0-74 0-87

10 |

743-7 3 991-3 175-4 1 096-5 102-6 756-1 299-7 2 505-0 137-2 731-1 495-5 2 099-1 338-5 2 053-5 248-1 1 726-1 707-1 3 585-0 903-3 5 061-4 2 654-4 1131-5

0-8 0-5 0-2 1-3 0-5 4-9 0-8 0-8 2-1 4-3 1-9

37-8 4-2 26-8 5-5 18-3 39-7 28-1 61-4 177-1 12-6

2 085-9 2105-4 2 615-6 1 573-7 410-2 361-1 583-3 1125-0

42-4 43-1 8-1 40-6 23-7 18-5 22-5 23-4

67-9 7 235-2 363-2 6 861-3 252-9 10 773-6 317-0 6 239-5 22-0 1 285-8 310-5 979-8 89-5 1 739-5 32-0 3 441-0

3 I

12 Forssa

Hög Ilsbo

Västernorrlamls

2 597-9 610-1 335-6 982-4 448-2 1 573-2 1 230-5 786-5 1 996-2 3 048-6 4 507-9

1040 990 1010 1030 980 1030 1100 1170 990 1140 1020

41-8 33-3 31-6 36-4 42-1 33-5 38-3 36-5 30-6* 34-4 30-5

9-7 9-3 15-6 11-7 11-0 20-4 9-8 15-7 14-8 10-2 9-7

3-oi 2-74 2-73 2-63 2-66 2-42 2-63 2-64 2-54 2-79 2-56

4-39 3-89 3-75 4-44 5-07 4-45 4-70 4-49 3-82 3-99 3-75

1380 1590 1390 1560 1280 1530 1270 1200

25-0 26-2 28-7 29-7 26-1 36-1 40-3 38-1

13-9 11-0 12-1 8-7 12-2 13-7 14-8 10-2

2-47 2-62 2-62 2-72 2-78 2-97 3-09 3-oi

3-20 3-17 3-45 3-40

1360 1680 1590 1730 1420 1310 1130 1160 1220 1290

34-7 38-9 37-2 34-4 33-2 31-4 27-9 31-0 30-0 32-9

15-5 15-7 16-4 18-1 17-2 20-4 17-2 11-9 14-8 11-8

2-77 2-78 2-75 2-77 3-72 2-74 2-58 2-73 2-67 2-71

3-99 4-55 4-35 4-16 3-87 3-64 3-38 3-66 3-53 3-86

0-56 0-67 0-91 0-75 0-65 0-61 0-71 0-70 0-69 0-81

704-9 5 607-9 91-5 2 316-1 236-9 2 330-8 133-2 2 218-7 104-0 1 417-5 316-4 2 749-9 991-5 3 296-4 691-5 3 217-4 3 755-1 1 611-8 677-5 1 556-2

18-6 7-5 9-2 6-1 2-6 8-7 36-2 14-5 45-1 13-7

196-6 257-6 130-9 32-2 20-3 26-2 37-0 94-0 80-5 21-2

1 786-5 280-0 978-0 452-1 307-1 879-7 3 209-6 2 204-3 5 061-8 2 507-2

1330 1600 1200 1050 1620 1490 1090 1190 1100 1310 1410 1380 1290'

30-8 28-8 24-2 25-7 24-4 26-2 34-6 40-1 29-0 28-9 30-8 36-1 26-4

37-0 22-0 18-1 13-7 14-6 20-1 47-8 39-0 28-3 24-7 23-9 36-6 32-4

2-43 2-44 2-46 2-46 2-34 2-43 2-42 2-77 2-52 2-29 2-50 2-67 2-28

4-06 4-17 3-10 3-28 3-30 3-40 4-67 4-56 3-61 3-99 3-94 4-38

1464-7 4 630-3 2 484-5 1 386-0 2 814-2 2 633-6 546-0 2 953-5 1 046-3 2 203-8 2 001-6 3 545-5 1 984-1

151-7 410-4 301-4 499-4 367-0 396-7 90-6 338-5 99-8 229-6 326-1 360-0 325-6

14-4 21-4 13-7 15-5 12-9 17-7 10-5

4-oo

0-70 0-73 0-73 0-66 0-82 0-83 0-88 0-55 0-55 0-66 0-61 0-50 0-52

42-7 290-5 111-5 56-9 104-5 102-6 120-3 162-6 67-5 160-2 84-8 151-9 106-3

483-5 1 374-1 1 004-0 1 506-2 1 375-4 1 501-5 363-4 842-4 252-0 695-2 909-4 814-3 772-2

1370 1240 1210 1270 1240 1500 1370

24-5 26-1 28-6 31-3 23-9 24-4 26-7

17-4 10-6 7-9 7-0 12-9 11-3 10-6

2-26 2-39 2-40 2-57 2-29 2-31 2-44

3-47 3-47 3-80 3-85 3-36 3-31 3-45

0-55 0-57 0-69 0-83 0-55 0-78 0-73

1139-7 1 764-6 1 283-2 850-5 1 510-9 2 774-3 1 411-8

249-5 359-9 340-8 189-4 155-4 436-1 219-9

3-5 2-7 1-2 0-5

11-3 38-4 58-5 14-4 56-3 67-2 36-0

630-4 939-1 1 073-1 715-4 386-9 1 543-7 727-7

län.

Medelpads sagas Haverö Borgsjö Torp Stöde Sättna Selånger Tuna Attmar

västra domtingslag.

Medelpads sagas

östra domtingslag.

Skön Timrå Tynderö

Indal Liden Holm

0-76 0-72 0-90 0-87 3-oo 0-69 3-91 0-60 4-20 0-65 4-07 0-67

3 494-5 6 692-6 9 787-5 6 760-5 3131-8 4 088-3 3 592-9 4 252-9

Ångermanlands södra domsagas tingslag.

Stigsjö Viksjö Gudmundrå Högsjö Hemsö Nora Skog Bjärtrå Ullånger Nordingrå Vibvggerå Boteå tingslag. Styrnäs Boteå överlännäs Sånga Torsåker Dal

9-9 1-0 1-7 21-0

4-0

146 TAB. 5 ( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

Sollefteå Multrå Ed Långsele Graninge

tingslag. 1420 1290 1250 1350

29-5 28-5 31-7 24-9

2-43 3-82 0-68 9-0 2-35 3-93 0-83 7-0 2-48 4-08 0-91 16-6 2-24 3-51 1-05

1 733-0 1 639-7 2 480-0 2 007-4

30-3

35-9 126-3 202-5 52-3

Ångermanlands västra domsagas tingslag. Helgum Edsele Ramsele Resele Ådals-Liden Junsele Fjällsjö Bodum Tåsjö

1350 1470 1290 1490 1430 1570 1420 1570 1560

25-4 23-0 23-7 24-7 26-4 20-8 22-3 21-7 20-7

12-3 2-23 3-60 17-9 2-12 3-45 1 4 l 2-09 3-60 13-3 2-21 3-49 14-8 2-28 3-66 21-7 1-95 3-39 13-9 2-01 3-53 18-4 2-08 3-34 19-6 2-03 3-20

0-77 0-70 0-71 0-64 0-64 0-67 0-66 0-65 0-62

3 557-0 865-6 17-0 2 807-6 830-9 39-3 4 883-1 1 835-0 125-7 3 536-5 1 057-7 22-0 3 287-1 1 019-9 32-0 5 748-0 1 883-2 126-6 3 041-5 1 372-4 18-8 2 457-2 1132-5 51-6 5 258-4 1 539-5 84-2

172-8 92191-4 301-9 100-6 28864-2 124-1 185-6

Ångermanlands norra domsagas tingslag. Nätra Sidensjö , Skorped Anundsjö Björna Mo Själevad Arnäs Grundsunda Gideå Trehörningsjö

1490 1420 1340 1660 1370 1450 1730 1340 1260 1020 1420

27-2 26-1 22-2 18-3 17-5 27-6 27-9 23-2 26-3 22-2 21-1

29-9 2-45 3-69 16-3 2-46 3-35 15-4 2-24 3-15 19-2 1-94 3-00 11-9 2-oo 2-83 13-3 2-41 3-58 25-2 2-44 3-74 25-9 2-24 3-35 31-9 2-34 3-60 21-0 2-38 2-99 9-0 2-43 2-73

0-76 5 599-2 596-9 0-63 3 630-7 720-7 0-56 2 531-3 869-4 0-56 11 834-5 3 587-7 0-63 4 090-1 1 293-1 0-65 2 023-3 357-9 0-63 7 280-3 468-5 0-61 5 869-7 457-2 0-59 3 355-1 487-6 0-52 3 340-4 687-4 0-60 1 990-5 466-2

25-6 16-3 14-6 88-5 39-1 11-3 34-3 29-5 21-9 28-1 7-5

414-1 114-2 99-1 739-0 51-8 19-6 565-6 135-5 201-3 18-8 33-5

Ragunda tingslag. Fors Hällesjö Håsjö Ragunda Borgvattnet Stugun

1460 1630 1590 1430 1440 1370

24-8 25-2 23-0 24-4 19-1 24-9

14-3 130 11-9 12-5 16-2 10-9

2-19 2-25 2-15 2-io 1-89 2-14

0-69 0-78 0-71 0-76 0-71 0-77

2 824-7 977-2 3 624-7 1 790-7 1 783-6 661-7 6 657-8 1 839-7 1 291-3 699-1 3 481-1 1 607-0

25-0 30-5 10-5 27-8 15-5 18-4

50354-4 392-9 5-0 47-1

Reosunds, Brunflo och Näs tingslag. Bräcke Nyhem Sundsjö Revsund Bodsjö Hackas Näs Lockne Marieby Brunflo

1380 1510 1340 1440 1320 1260 1260 1360 1410 1410

20-4 26-9 21-5 27-0 18-0 24-5 25-1 22-7 21-1 21-8

13-6 13-2 15-0 12-3 19-4 18-0 25-0 15-4 22-2 27-4

2-25 2-87 0-86 2-42 3-49 0-72 2-14 3-18 0-81 2-42 3-52 0-96 2-06 2-91 0-83 2-14 3-73 0-83 2-12 3-76 0-81 2-24 3-21 0-78 1-86 3-53 0-86 1-94 3-60 0-80

2100-2 1 331-4 2 290-2 2 921-5 1 722-7 2 308-8 1 867-9 3 050-6 1159-1 3170-1

930-6 822-0 822-4 833-7 711-9 530-4 237-3 337-6 58-4 347-8

2213-8 17-4 19-3 43-6 18-9 14-3 9-7 2-5 27-6

87-4 29-9 2-0 388-4 17-2 28-7 12-0 13-2 1-4 72-1

Lits o. Rödöns Rödön Näskott Aspås Ås Kyrkas Lit Häggenås

1490 1320 1280 1390 1260 1260 1260

26-6 24-0 25-7 26-0 20-0 24-8 20-4

27-9 29-2 30-4 14-5 31-8 24-0 28-8

2-12 2-16 2-16 2-05 1-84 2-10 2-04

3 391-0 250-7 1 334-6 149-2 1 766-3 333-0 2 632-2 176-3 800-1 152-5 4 873-4 1 354-8 3 255-1 657-6

10-1 6l 15-1 2-5 13-1 59-7 39-9

5-6 8-1 13-1 0-6 0-2 0-3 2-2

313-7 388-2 374-1 732-5

8-9 10-9 9-9

Jämtlands län. 3-57 3-53 3-38 3-67 3-18 3-68

tingslag. 4-01 0-88 3-52 0-84 3-77 0-76 4-02 0-78 3-48 0-84 3-74 0-81 3-17 0-69

TAB. 5 ( f o r t s . ) .

147 UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10

ii

3 1 1 0-76 2-98 0-69 2-14 0-77

3 227-5 1 029-4 119-5 530-4 36-4 1340-0 570-4 100-9 1 206-2

89-3 5-4 75-2

1-99 1-81 1-79 1-89 1-38

3-32 3-26 3-07 3-15 2-13

0-73 0-66 0-70 0-56 0-62

6 360-0 1 493-3 6 980-4 2 426-1 2 982-8

1 629-9 112-1 41-3 265-7 2 859-8 142-8 31-6 1118-3 1 093-2 175-2

6-1 40-6 264-0

66-3 75-5 18-2 66-3 59-9 21-5 18-7 15-3 29-0 39-3 51-7 36-7 59-7 36-1

1-07 1-41 1-76 1-46 1-71 1-98 1-96 2-06 2-04 1-80 1-77 1-81 1-48 1-68

01 25 32 1 96 2 93 2-9]1 3-53 3-93 3-70 2-99 3-15 3-02 2-52 2-71

0-76 0-77 0-67 0-72 0-80 0-77 0-74 0-74 0-79 0-82 0-85 0-70 0-77 0-82

415-0 2 647-5 79-9 521-0 2 006-3 89-6 1170-4 360-0 9-7 2147-2 540-4 90-8 6107-5 1 252^3 179-6 28-0 671-0 3 652-5 6-8 310-1 1 798-3 2-0 3 028-9 140-4 4-8 164-1 2 868-3 2-3 638-4 54-2 358-5 39-9 2158-5 6-5 916-4 78-8 3 459-4 415-3 73-1 1 810-5 37-9 260-7

314-2 105-9

18-4 21-8 17-7 17-5

24-7 17-5 35-2 19-4

1-79 1-97 1-70 1-80

3-22 3-51 3-28 3-13

983-6 0-77 | 3 871-5 804-6 298-5 0-79 547-3 0-67 I 1 324-5 0-64 ! 2 277-3 1 043-5

47-6 8-5 15-7 12-8

64-4 6-2 11-0 155-5

1390 1430 880 1020

10-7 9-5 9-1 4-6

47-8 40-3 79-0 81-7

1-54 1-38 1-38 1-19

2-14 2-23 2-06 1-41

0-63 0-72 0-75 0-74

55-4 620-2 955-1 66-5 82-2 328-5 168-9 189-4

1-0 0-6 12-6 81-3

1490 1630 1420 1220 1560 1600 1540 1400

10-0 10-4 14-3 25-0 14-6 15-9 19-8 16-4

39-5 43-3 24-8 3-9 25-4 19-3 16-3 18-7

1-45 1-39 1-59

Nordmalings och Bjurholms tingslag. Nordmaling Hörnefors Bjurholm

1480 1340 1180

18-9 21-3 16-5

Degerfors Degerfors

16-6

1130 1050 1040

17-2 15-3 8-6

31-7 1-76 32-6 1-67 62-0 1-49

1320 1210 1280 1290 1120

20-6 18-0 17-7 18-6 8-4

32-4 49-6 24-9 17-0 69-0

Jämtlands västra domsagas tingslag. Åre Undersåker Mörsil Kall Offerdal Alsen Mattmar Frösö Sunne Norderö Hallen Marby Oviken Myssjö

1210 1160 1420 1190 1120 1280 1350 1430 1200 1250 1190 1220 1160 1180

6-4 9-4 18-5 7-6 15-7 18-5 21-0 25-6 23-0 16-8 17-5 16-9 11-5 14-2

Bergs Berg Åsarne Klövsjö Rätan

tingslag. 1190 1200 1210 1430

Hede Vemdalen Hede Storsjö Tännäs

tingslag.

Föliinge Laxsjö Hotagen Hammerdals Hammerdal Gåxsjö Ström Alanäs Frostviken

tingslag.

Svegs tingslag. Lillhärdal Linseli Sveg Svegs köp Älvros Överhogdal Yt.terhogdal Ängersjö

Västerbottens

1 482-9 1 956-8 761-7 1 368-3

60-0 86-2 2-4 37-2

28-9 l-l 0-5

2 672-5 1 408-3 676-7 1611-7 2 933-6 1 545-2 25-0 6-7 969-2 445-6 263-2 603-6 2 465-4 1 289-1 476-9 757-8

88-6 44-9 66-4

39-9 57-8 24-0

18-6 12-1 31-4 21-5

1-2 84-1 3-5

25-5 1-94 27-8 1-97 19-1 1-86

3 1 4 0-61 11 480-3 1 638-3 2 425-1 423-1 3-45 0-51 6 023-7 1 687-9 2-83 0-61

34-1 6-7 24-1

2-5 7-4 16-6

20-3 1-83

2-90 0-65 12 039-4 3 309-4

43-5

140-7

2-38 0-70 2-48 0-70 2-89 0-81 2-oo 4-oo 1-28 1-65 2-82 0-81 1-80 2-79 0-69 2-07 3-05 0-79 1-85 2-82 0-72

län.

tingslag.

148 TAB. 5 (forts.)3

UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. I

ii

1-4

35-0 51-9 81-2 156-0

Umeå domsagas tingslag. Vännäs 1180 Vännäs köp 2 070 Umeå ländsk 1270 Holmsund 1360 Sävar 1190 Holmön 1470

17-7 22-6 18-1 18-2 18-5 11-3

17-6 39-2 25-8 26-9 37-1 22-8

Nysälra Bygdeå Nysätra Lövånger

tingslag. 1100 1140 1170

17-0 14-3 13-5

28-5 2-01 2-69 0-57 21-4 1-84 2-47 0-61 27-1 1-73 2-69 0-63

970-4 347-8 428-5

22-8 0-7

Burträsks Burträsk

tingslag. 1250

13-8

26-2 2-01 2-19 0-67 13 547-8 1 728-2

26-7

12-0

1260 1330 1080 1070

18-8 18-2 16-6 11-6

17-8 19-2 27-2 28-8

7-5 64-9 27-1 35-9

32-9 560-8 29-0

Mala

1190 1610

14-4 11-6

24-7 1-87 2-46 0-70 33-2 1-49 2-23 0-70

Lycksele tingslag. Lycksele Lycksele köp Örträsk Stensele Sorsele Tärna

1550 1630 1250 1650 1620 1670

13-7

Vilhelmina Vilhelmina Dorotea

Skellefteå tingslag. Bureå Skellefteå ländsk Byske Jörn Mala och Nörsjö tingslag. Norsjö

1-99 1-82 1-97 1-69 1-91 1-22

2-00 2-02 1-93 1-76

2-90 3-75 2-96 3-51 3-07

0-68 8 780-7 601-4 0-51 309-7 0-7 0-57 20 889-7 1 369-4 0-50 509-7 43-2 0-54 4 901-9 804-6 3-00 0-44 271-4 41-9

3-oo 2-86 2-73 2-13

8 427-6 6151-2 7 068-8

0-55 4 550-2 344-5 0-56 23 709-1 1 676-8 0-52 8 996-7 1140-9 0-60 5196-9 1 343-5

6 392-4 1 792-5 4 530-9 1 217-1

11-2 0-1 12-9 0-6

21-9 1-1

5-0

36-7 51-7

0-77 13 479-9 5 003-1 117-4 0-80 24-5 0-74 1 529-7 534-4 9-1 0-55 7 061-6 2 672-3 53-5 0-60 6 426-9 2 269-7 254-1 0-55 1 832-6 149-0 147-3

118-3

15-1 9-6 8-7 4-8

26-0 67-4 23-0 31-4 66-0 91-2

1650 1800

8-7 11-9

58-0 1-28 2-12 0-65 11 763-3 2 979-8 746-3 39-0 1-39 2-67 0-81 6 227-5 2 012-2 271-8

207-1 149-6

1690 1700

15-1 12-2

26-1 1-66 2-86 0-68 26-2 1-72 2-28 0-85

363-6

Piteå och Älvsbij tingslag. Hortlax Piteå ländsk Norrfjärden Älvsby

1520 1520 1400 1290

15-1 11-4 14-4 11-4

22-1 27-0 20-1 18-3

0-62 4 423-5 345-1 0-69 14 736-9 1 739-8 0-55 5 608-3 461-1 0-75 7 652-1 1 533-9

10-9 95-0 18-4 33-6

214-8 163-4 34-2 127-2

Nederluleå Nederluleå

tingslag. 1370

15-7

19-4 1-82 2-77 0-56 16 663-8 1162-8

70-9

183-4

Överluleå överluleå Edefors

tingslag. 1180 1220

13-1 12-4

19-6 1-80 2-26 0-64 12 269-5 1139-2 23-7 1-67 2-30 0-68 4 939-8 1 463-5

82-3 31-3

114-6 565-1

1380 1470

7-7 5-1

28-2 1-47 1-73 0-76 10193-4 3162-3 316-5 73-4 1-17 1-33 0-61 4 758-2 1 708-8 522-1

324-9 321-

Åsele Åsele Fredrika

1-65 1-75 1-75 1-40 1-39 0-99

2-62 3-50 2-75 2-03 1-96 1-45

1-9 22-5 130-2

tingslag.

tingslag. 8103-4 3 538-1 202-0 2 284-4 986-4 27-2

N o r r b o t t e n s län.

Arvidsjaurs och Arjeplogs tingslag. Arvidsjaur Arjeplog

1-82 1-72 1-73 1-59

2-66 2-10 2-64 2-38

149 TAB. 5 ( f o r t s . ) . UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN. 10 |

ii 1

51-3 1-30 1-51 0-63

7 928-0 3216-0 646-6

621-2

9183-9

4-3

68-1 1-06 1-27 0-65

8 614-8 2 088-5 687-4

578-9

6148-4

10-6

25-4 1-66 2-08 0-65 10 545-5 1544-5 236-9

89-0

4 599-3

8-4

32-9 1-52 1-77 0-72

7361-3 1513-0

81-2

439-6

4 994-1

1480 1520

13-1 14-1

29-2 1-68 2-47 0-58 26-4 1-82 2-53 0-53

5118-2 9 532-5

747-5 832-5

79-6 27-3

484-1 728-1

1 989-8 2 014-0

Hietaniemi övertorneå

1470 1130 1230 1330

10-1 7-3 7-2 7-0

25-4 34-6 31-4 32-8

1-61 1-55 1-47 1-58

2-04 1-56 1-59 1-40

0-55 0-59 0-59 0-61

4156-8 3 519-1 2 595-6 4 088-1

303-3 192-2 394-0 685-0

4-3 1 002-6 7-4 256-8 80-3 21-0 48-8 111-2

761-7 515-4 1050-7 1 918-1

Pajala och Korpilombolo tingslag. Korpilombolo . . . . . . . . Tärendö Pajala

1390 1570 1460 1410

7-4 7-1 5-5 5-2

40-6 49-2 39-9 46-7

1-52 1-40 1-28 1-17

1-57 1-59 1-35 1-39

0-71 0-65 0-60 0-64

2 421-1 635-7 173-0 1 866-9 579-6 236-2 4 202-0 1150-1 137-8 1184-1 339-5 57-1

46-8 29-4 217-8 25-0

2 062-7 1 706-2 3134-4 984-9

Jukkasjärvi Jukkasjärvi

tingslag. 1380

3-2

80-0 0-85 1-12 0-50

3 458-2

817-2 559-9

95-9

1 876-4

Karesuando Karesuando

tingslag. 1540

1-4

92-6 0-73 0-61 0-48

650-1

62-4 280-9

0-5

137-6

1 Jokkmokks

Gällivare

Råneå Råneå

1 2 1

3 1

5-8

11 5 |

6 |

7 |

tingslag.

tingslag.

tingslag.

Överkalix överkalix

tingslag.

Nederkalix Tore

tingslag.

Torneå tingslag. Nedertorneå

150 Tab. 6. Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa taxerings 1945 års allmänna Allmänna skogar

Enskilda övriga

Län, länsdelar och värdeslag

Kronoskogar

Ecklesiastika skogar

Övriga allm. skogar

Summa

1000 1.

2. 10 11 12

25—50

865-9 2 042-7 2 908-6

1 867-5 4 630-7 6 498-2

kronor

1 667-8 13 927-1 3 386-7 5 208-6 45152-5 10 431-1 6 876-4 59 079-6 13 817-8

1 a. lappmarken skogsmarksvärde. 6 541-4 skogsvärde 19 637-4 summa värde . . . 26 178-8

43-0 131-7 174-7

1 163-2 7 747-6 3 736-0 23 505-1 4 899-2 31 252-7

1 169-0 3 254-1 4 423-1

73-2 234-2 307-4

251-4 758-1 1 009-5

1 b . kustlandet skogsmarksvärde. 5 581-5 skogsvärde 19 832-2 summa värde . . . 25 413-7

93-4 342-6 436-0

504-6 6 179-5 1 472-6 21 647-4 1 977-2 27 826-9

2 217-7 7 177-0 9 394-7

792-7 1 808-5 2 601-2

1 616-1 3 872-6 5 488-7

Västerbottens 1. skogsmarksvärde. 12 060-4 223-1 961-4 13 244-9 skogsvärde 40 611-1 945-0 2 451-1 44 007-2 summa värde . . . 52 671-5 1168-1 3 412-5 57 252-1

10 379-9 31 427-4 41 807-3

2 051-8 3 443-5 5183-0 9 053-2 7 234-8 12 496-7

129-7 528-7 658-4

16 17 18

2 b . kustlandet skogsmarksvärde. 3 035-4 skogsvärde 11 064-2 summa värde . . . 14 099-6

93-4 416-3 509-7

831-9 9 986-6 2 119-6 32 195-2 2 951-5 42 181-8 129-5 331-5 461-0

5 100-5 17 932-5 23 033-0

276-3 688-6 964-9

551-7 1472-9 2 024-6

3 258-3 11 812-0 15 070-3

5 279-4 13 494-9 18 774-3

1 775-5 2 891-8 4 494-4 7 580-3 6 269-9 10 472-1

J ä m t l a n d s 1. skogsmarksvärde. 1 992-7 681-1 931-4 3 605-2 skogsvärde 8 428-8 3 258-7 3 314-3 15 001-8 summa värde . . . 10 421-5 3 939-8 4 245-7 18 607-0

18 377-5 61 337-5 79 715-0

1 399-8 4 419-7 5 819-5

2 168-7 7 027-7 9196-4

13 405-3 44 381-9 57 787-2

1 293-9 4 105-6 5 399-5

1977-3 6 438-5 8 415-8

4 972-2 16 955-6 21 927-8

105-9 314-1 420-0

191-4 589-2 780-6

22 23 24

3 a. J ä m t l a n d skogsmarksvärde skogsvärde summa värde . .

1 626-3 7 053-5 8 679-8

578-6 2 804-8 3 383-4

25 26 27

3 b . Härjedalen skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . ,

366-4 1 375-3 1 741-7

102-5 453-9 556-4

Anm.

<25

136-4 474-3 610-7

2 a. lappmarken skogsmarksvärde. 9 025-0 skogsvärde 29 546-9 summa värde . . . 38 571-9

3.

Varje fastighetsinnehav,

Norrbottens 1. skogsmarksvärde. 12 122-9 skogsvärde 39 469-6 summa värde . . . 51 592-5

13 14 15

19 20 21

Aktiebolagsskogar

Se anm. till tab. 2, sid. 98.

849-2 3 054-1 3 052-6 12 910-9 3 901-8 15 965-0

82-2 261-7 343-9

551-1 2 090-9 2 642-0

50—100

151 värde inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt fastighetstaxering. 10

13 I

17 | 18 | 19

Allmänna skogar

skogar enskilda skogar ägares skogsmarksi hektar Summa

Summa enskilda skogar

Samtliga skogar

M

a t»1 E K® O t»

cg £•

22 Enskilda skogar

O (B

H

t» 3.

SV

o p era

P t»

ii p

100—200 200—400 400— (O 1000 k r o n o r

Procent

2 442-3 6 338-5 8 780-8

1 504-8 4 033-6 5 538-4

994-8 10 503-7 2 612-0 26 842-6 3 606-8 37 346-3

13 890-4 37 273-7 51164-1

27 817-5 82 426-2 110 243-7

43-6 47-9 46-8

0-5 0-6 0-6

6-0 6-3 6-2

50-1 54-8 53-6

12-2 37-7 12-6 32-6 12-5 33-9

49-9 45-2 46-4

550-4 1 623-1 2 173-5

481-8 1 365-9 1 847-7

343-4 968-3 1311-7

2 138-6 6 286-8 8 425-4

3 307-6 9 540-9 12 848-5

11 055-2 33 046-0 44 101-2

59-2 59-4 59-4

0-4 0-4 0-4

10-5 11-3 11-1

70-1 71-1 70-9

10-6 9-9 10-0

19-3 19-0 19-1

29-9 28-9 29-1

1 891-9 4 715-4 6 607-3

1 023-0 2 667-7 3 690-7

651-4 1 643-7 2 295-1

8 365-1 20 555-8 28 920-9

10 582-8 27 732-8 38 315-6

16 762-3 49 380-2 66 142-5

33-3 40-1 38-4

0-6 0-7 0-7

3-0 3-0 3-0

36-9 43-8 42-1

13-2 14-6 14-2

49-9 41-6 43-7

63-1 56-2 57-9

4151-6 11 571-0 15 722-6

2 120-4 5 993-7 8114-1

843-8 17 430-3 27 810-2 2 361-8 47 087-5 78 514-9 3 205-6 64 517-8 106 325-1

41 055-1 122 522-1 163 577-2

29-4 33-1 32-2

0-6 0-8 0-7

2-3 32-3 2-0 35-9 2-1 35-0

25-3 42-4 25-7 38-4 25-6 39-4

67-7 64-1 65-0

1 979-3 5 641-0 7 620-3

1 460-5 4 186-6 5 647-1

700-7 1 965-9 2 666-6

6 275-0 17 596-9 23 871-9

11 375-5 35 529-4 46 904-9

21362-1 67 724-6 89 086-7

42-2 43-6 43-3

0-6 0-8 0-7

3-9 3-1 3-3

46-7 47-5 47-3

23-9 26-5 25-9

29-4 26-0 26-8

53-3 52-5 52-7

2 172-3 5 930-0 8 102-3

659-9 1 807-1 2 467-0

143-1 395-9 539-0

11 155-3 29 490-6 40 645-9

16 434-7 42 985-5 59 420-2

19 693-0 54 797-5 74 490-5

15-4 20-2 18-9

0-5 0-8 0-7

0-6 0-6 0-6

16-5 21-6 20-2

26-8 24-6 25-2

56-7 53-8 54-6

83-5 78-4 79-8

5 309-9 4 353-7 3 192-5 19 995-1 38 372-6 17 834-4 15 148-8 10 559-9 66 800-8 128138-3 23 144-3 19 502-5 13 752-4 86 795-9 166 510-9

41 977-8 143140-1 185 117-9

4-8 5-9 5-6

1-6 2-3 2-1

2-2 2-3 2-3

8-6 10-5 10-0

43-8 47-6 42-8 46-7 43-1 46-9

91-4 89-5 90-0

4 708-8 2 453-2 3 614-7 15 829-8 12 712-6 8 060-8 20 538-6 16 327-3 10 514-0

17 334-0 30 739-3 58 081-8 102 463-7 75 415-8 133 203-0

33 793-4 115 374-6 149 168-0

4-8 6-1 5-8

1-7 2-4 2-3

2-5 2-7 2-6

9-0 11-2 10-7

39-7 38-5 38-7

51-3 50-3 50-6

91-0 88-8 89-3

601-1 2 004-6 2 605-7

2 661-1 8 719-0 11380-1

8 184-4 27 765-5 35 949-9

4-5 5-0 4-8

1-2 1-6 1-5

1-0 0-9 1-0

6-7 7-5 7-3

608 61-1 61-0

32 5 31-4 31-7

93-3 92-5 92-7

739-0 2 436-2 3 175-2

739-3 2 499-1 3 238-4

7 633-3 25 674-6 33 307-9

152 TAB. 6 ( f o r t s . ) . SKOGSMARKSVÄRDE, SKOGSVÄRDE OCH SUMMA TAXERINGS1

1 2 3

summa värde

summa värde . . . 4 b. Medelpad skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

7 8 9

5. 10 11 12

|

summa värde

16 17 18

6. 19 20 21

7.

8. 25 20 27

2 458-2 3 066-7 5 322-5 6 718-8 8 487-6 15378-1 9177-0 11 554-3 20 700-6

459-6 2 264-6 2 724-2

189-7 496-6 686-3

2 271-2 7 889-9 10 161-1

13 408-0 41891-3 55 299-3

1 333-2 3 523-5 4 856-7

1877-8 3 359-9 5 003-0 9 369-3 6 880-8 12 729-2

799-2 3 329-6 4 128-8

185-2 1 042-0 1 227-2

76-3 251-7 328-0

1 060-7 4 623-3 5 684-0

6 691-8 23 582-4 30 274-2

1 125-0 3 195-3 4 320-3

1 188-9 3 484-6 4 673-5

1 962-6 6 008-8 7 971-4

2 672-9 744-9 1 220-0 4 637-8 20 368-2 2 780-9 3 935-9 6 614-2 12 301-8 4 716-6 5 518-2 22 536-6 88 499-5 8 912-7 13 452-1 23 827-4 . . . 14 974-7 5 461-5 6 738-2 27 174-4 108 867-7 11 693-6 17 388-0 30 441-6

summa värde ....

514-5 3 341-2 3 855-7

5 b. Gästrikland skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

915-5 4 544-6 5 460-1

230-4 1 375-4 1 605-8

Kopparbergs 1. skogsmarksvärde.

4808-6 19 385-2 . . . 24193-8

Värmlands 1. skogsmarksvärde . skogsvärde summa värde . . .

1 128-6 3 400-5 5 202-7 16 301-1 6 331-3 19 701-6 91-4 315-5 406-9

1 237-3 6 235-5 7 472-8

14 045-6 57 879-7 71925-3

1 769-4 5 417-0 7 186-4

2 383-9 4 560-5 7 527-5 15 458-1 9 911-4 20 018-6

6 322-6 30 619-8 36 942-4

1 011-5 3 495-7 4 507-2

1552-0 2 053-7 5 924-6 8 369-3 7 476-6 10 423-0

694-3 4596-7 10 099-6 21 413-5 7 004-2 7 050-8 6 845-4 3 729-8 15 621-3 38 736-3 85 845-5 25 519-1 25 566-2 25252-6 4 424-1 20 218-0 48 835-9 107 259-0 32 523-3 32 617-0 32 098-0

1160-3 1 375-0 618-4 3153-7 21 557-0 8 418-4 8 047-3 7 569-8 6 715-2 7 978-4 2 595-7 17 289-3 86179-9 30 066-1 31 367-4 32 071-0 ' 7 875-5 9 353-4 3 214-1 20 443-0 107 736-9 38 484-5 39 414-7 39 640-8

Örebro 1. skogsmarksvärde . summa värde

9.

|

1 621-9 5 128-7 6 750-6

1 757-4 7 757-2 9 514-6

summa värde

22 23 24

7 Gävleborgs 1. skogsmarksvärde.

5 a. Hälsingland skogsmarksvärde.

13 11 15

31 35 30

2 421-1 644-8 266-0 3 331-9 20 099-8 8 458-3 3 306-6 748-3 12 513-2 65 473-7 . . . 10 879-4 3 951-4 1 014-3 15 845-1 85 573-5

4 a. Ångermanland skogsmarksvärde.

31 32 33

4. Västernorrlands 1. skogsmarksvärde.

4 5

28 29 30

2 816-6 379-2 14374-1 2 122-6 . . . 17190-7 2 501-8

1207-4 4 403-2 5 993-0 22 489-7 7 200-4 26 892-9

9 026-2 3 751-0 2 620-3 2 125-0 38 884-6 12 856-2 9 352-3 7 892-9 47 910-8 16 607-2 11 972-6 10 017-9

Västmanlands 1. skogsmarksvärde. summa värde

2 240-8 464-3 1389-4 4 094-5 4 327-2 10 838-1 2 467-2 6 528-2 19 833-5 19 310-8 . . . 13 078-9 2 931-5 7 917-6 23 928-0 23 638-0

10. Uppsala 1. skogsmarksvärde . summa värde

...

11. Stockholms 1. skogsmarksvärde. summa värde

...

1 980-0 2 306-9 2 696-7 6 662-7 8 580-5 10 678-1 8 642-7 10 887-4 13 374-8

371-2 342-1 1 665-4 2 378-7 1 588-4 1822-1 8 426-3 11 836-8 1959-6 2 164-2 10 091-7 14 215-5

5105-2 22 473-4 27 578-6

1826-7 6 315-5 8142-2

935-4 434-0 3 090-7 2 064-9 4 026-1 2 498-9

1 971-9 7 211-1 9183-0

2114-7 2 484-7 2 845-3 6 939-4 8 795-0 10 912-8 9 054-1 11 279-7 13 758-1

1386-3 2 755-7 7 006-8 12162-4 8 393-1 14 918-1

1 524-7 5 428-6 6 953-3

1317-1 4 666-0 5 983-1

153 VÄRDE INOM OLIKA SKOGSÄGARGRUPPER PÄ LANDSBYGDEN ÅR 1945. 10

5 835-8 3 208-5 17 685-2 10 306-8 23 521-0 13 515-3

2 281-6 7 399-7 9 681-3

22173-3 42 273-1 45 605-0 65 976-2 131 449-9 143 963-1 88149-5 173 723-0 189 568-1

5-3 5-9 5-8

1-4 2-3 2-1

0-6 0-5 0-5

7-3 8-7 8-4

44-1 48-6 92-7 45-5 45-8 91-3 45-1 46-5 91-6

i 2 3

3 642-4 10 226-1 13 868-5

1 978-5 5 974-9 7 953-4

1 314-6 3 863-1 5 177-7

13 506-4 26 914-4 79 851-2 37 959-9 51 466-3 106 765-6

29 185-6 87 741-1 116 926-7

5-6 5-8 5-8

1-6 2-6 2-3

0-6 0-6 0-6

7-8 9-0 8-7

45-9 47-7 47-3

46-3 43-3 44-0

92-2 91-0 91-3

4 5 6

2 193-4 7 459-1 9 652-5

1 230-0 4 331-9 5 561-9

967-0 3 536-6 4 503-6

8 666-9 28 016-3 36 683-2

15 358-7 51 598-7 66 957-4

16 419-4 56 222-0 72 641-4

4-9 5-9 5-7

1-1 1-9 1-7

0-5 0-4 0-4

6-5 8-2 7-8

40-8 42-0 41-7

52-7 49-8 50-5

93-5 91-8 92-2

7 8 9

6 056-4 2 936-5 22 794-1 11 369-6 28 850-5 14 306-1

1 337-3 23 661-2 44 029-4 4 866-2 85 222-1 173 721-6 6 203-5 108 883-3 217 751-0

48 667-2 196 258-2 244 925-4

5-5 6-3 6-1

1-5 2-4 2-2

2-5 2-8 2-8

9-5 11-5 11-1

41-9 48-6 90-5 10 45-1 43-4 88-5 11 44-4 44-5 88-9 12

4 767-9 2 645-1 17 379-9 10 170-6 22 147-8 12 815-7

1 164-7 4 296-2 5 460-9

17 291-5 31 337-1 60 249-3 118 129-0 77 540-8 149 466-1

34 737-6 134 430-1 169 167-7

5-1 5-8 5-6

1-5 2-5 2-3

3-2 3-8 3-7

9-8 12-1 11-6

40-4 43-1 42-5

49-8 44-8 45-9

90-2 13 87-9 14 88-4 15

12 692-3 55 592-6 68 284-9

13 929-6 61 828-1 75 757-7

6-6 7-4

7-2

1-7 2-2 2-1

0-6 0-5 0-6

8-9 10-1 9-9

45-4 49-5 48-7

45-7 40-4 41-4

91-1 16 89-9 17 90-1 18

1 292-2 29 136-0 50 549-5 60 649-1 4 851-6 107 326-6 193 172-1 231 908-4 6143-8 136 462-6 243 721-6 292 557-5

7-9 8-4 8-3

1-2 1-6 1-5

7-6 6-7 6-9

16-7 16-7 16-7

35-3 48-0 83-3 19 37-0 46-3 83-3 20 36-7 46-6 83-3 21

5121-5 3 025-2 3 709-6 35 891-8 57 448-8 60 602-5 23 254-2 14 695-2 16 482-7 147 936-6 234116-5 251405-8 28 375-7 17 720-4 20 192-3 183 828-4 291 565-3 312 008-3

1-9 2-7 2-6

2-3 3-2 3-0

1-0 1-0 1-0

5-2 6-9 6-6

35-6 59-2 34-3 58-8 34-5 58-9

1 574-4 5 759-5 7 333-9

1143-4 2 989-6 4187-9 13 408-2 5 331-3 16 397-8

14 203-7 23 229-9 27 633-1 53 457-0 92 341-6 114 831-3 67 660-7 115 571-5 142 464-4

10-2 12-5 12-1

1-4 1-9 1-8

4-3 15-9 5-2 19-6 5-0 18-9

2 086-2 8 692-8 10 779-0

723-5 2 810-9 3 534-4

1 002-7 4 008-3 5 011-0

10 796-0 41433-3 52 229-3

15 123-2 60 744-1 75 867-3

19 217-7 80 577-6 99 795-3

11-7 13-5 13-1

2-4 3-0 3-0

7-2 8-1 7-9

21-3 24-6 24-0

22-5 56-2 24-0 51-4 23-7 52-3

823-1 2 759-6 3 582-7

739-5 2 479-4 3 218-9

899-9 3154-1 4 054-0

7131-0 24 803-2 31 934-2

12 236-2 47 276-6 59 512-8

14 614-9 59113-4 73 728-3

2-6 2-7 2-7

2-3 31 2-9

11-4 14-2 13-7

16-3 20-0 19-3

34-9 48-8 83-7 31 38-0 42-0 80-0 32 37-4 43-3 80-7 43

1 759-0 1 792-1 3 333-7 6 648-4 6 911-9 11 937-2 8 407-4 8 704-0 15 270-9

14 329-5 52 144-7 66 474-2

16 301-4 59 355-8 75 657-2

19 057-1 71 518-2 90 575-3

4-9 4-3 4-4

2-3 2-9 2-8

7-3 9-8 9-3

14-5 17-0 16-5

10-3 75-2 85-5 33 10-1 72-9 83-0 35 10-1 73-4 83-5 36

1 288-5 5 414-2 6 702-7

291-4 1 199-0 1 490-4

4 948-9 18 776-6 23 725-5

1 994-5 7 360-5 9 355-0

172-6 570-0 742-6

6 369-7 24 972-8 31 342-5

32-7 33-9 33-6

94-8 22 93-1 23 93-4 24

51-4 84-1 25 46-5 80-4 26 47-5 81-1 27 78-7 28 75-4 29 76-0 30

12.

13.

14.

15.

TAB.

(forts.).

S ö d e r m a n l a n d s 1. skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

SKOGSMARKSVÄRDE, SKOGSVÄRDE OCH SUMMA TAXERINGS-

1300-1 6 723-0 8 023-1

394-3 1 653-6 3 348-0 2 270-3 8 833-4 17 826-7 2 664-6 10 487-0 21174-7

1 346-3 2 484-1 4 765-9 8 452-3 6112-2 10 936-4

Ö s t e r g ö t l a n d s 1. skogsmarksvärde. 2 198-8 skogsvärde 10 050-8 s u m m a v ä r d e . . . 12 249-6

568-5 2 178-1 4 945-4 2 931-5 12 528-5 25 510-8 3500-0 14 706-6 30 456-2

4 439-6 2 947-9 3 536-5 4 346-7 19 019-5 9 963-6 12 320-4 15 576-3 23 459-1 12 911-5 15 856-9 19 923-0

G o t l a n d s 1. skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . ..

239-0 993-2 1 232-2

223-6 707-4 931-0

122-5 418-9 541-5

585-1 2 119-5 2 704-6

155-6 501-8 657-4

1 502-2 4 753-5 6 255-7

2 062-0 7 438-8 9 500-8

1 865-3 6 875-9 8 741-2

1 251-8 4156-0 5 407-8

1 075-3 3 536-3 4 611-6

1 900-9 6 472-5 3 1 8 4 - 5 7 684-1 18 434-4 9 261-3 9 585-0 24 906-9 12 445-8

2 300-4 6 655-5 8 955-9

S k a r a b o r g s 1. 2 399-8 skogsmarksvärde. 13152-2 skogsvärde s u m m a v ä r d e . . . 15 552-0

788-1 919-3 4107-2 4051-7 4 027-0 21 230-9 4 839-8 4 946-3 25 338-1

Ä l v s b o r g s 1. skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

1 671-5 8156-3 9 827-8

853-1 942-2 3 466-8 2 122-7 9 454-9 8 906-0 6 472-1 4 061-2 3 409-4 15 626-9 8 063-1 26 060-5 26 289-2 20 287-5 4 914-3 4351-6 19 093-7 10 185-8 35 515-4 35195-2 26 759-6

16 a. D a l s l a n d skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

495-5 2 230-4 2 725-9

191-7 905-3 1 097-0

16 b . V ä s t e r g ö t l a n d skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

1 176-0 5 925-9 7 101-9

661-4 3 155-9 3 817-3

16.

17.

18.

19.

163-6 666-1 829-7

850-8 3 801-8 4 652-6

865-9 2 925-3 2 267-6 3 595-3 9 712-9 8 157-0 4 461-2 12 638-2 10 424-6

1 851-2 6 945-5 8 796-7

778-6 2 616-0 2 743-3 11 825-1 3 521-9 14 441-1

4 620-9 1 256-8 6 529-6 6 638-4 4 467-8 16 347-6 18 132-2 13 342-0 5 724-6 22 877-2 24 770-6 17 962-9

J ö n k ö p i n g s 1. 1 864-2 skogsmarksvärde. 8 856-1 skogsvärde s u m m a v ä r d e . . . 10 720-3

585-6 1104-7 3 554-5 5 504-2 2 455-1 16 815-4 6 608-9 3 040-7 20 369-9

1 695-6 6102-9 9 895-9 8 092-3 5 872-5 16 590-4 28 896-6 24 471-3 7 568-1 22 693-3 38 792-5 32 563-6

K r o n o b e r g s 1. skogsmarksvärde. 1 704-8 8 655-6 skogsvärde s u m m a v ä r d e . . . 10 360-4

1124-7 557-5 3 387-0 4 476-4 6 305-0 8 274-7 6 401-5 5 833-6 1 450-8 15 940-0 13 653-6 14 249-3 21 487-7 17 936-4 6 958-3 2 008-3 19 327-0 18 130-0 20 554-3 29 762-4 24 337-9

K a l m a r 1. skogsmarksvärde. 3 637-3 skogsvärde 18 786-3 s u m m a v ä r d e . . . 22 423-6

699-3 4 957-0 620-4 3 604-0 2 036-1 24 426-4 4 303-3 2 656-5 29 383-4

19 a. N o r r a d e l e n skogsmarksvärde. 1 775-3 skogsvärde 10 425-3 s u m m a v ä r d e . . . 12 200-6

413-4 2 335-8 2 749-2

19 b . S ö d r a d e l e n skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

259-9 1 216-1 1476-0

1 518-4 6 681-4 8 199-8

2 202-8 3 259-4 6 272-2 8 509-7 8 840-7 8 972-4 19 319-5 27 133-3 1 1 0 4 3 - 5 12 231-8 25 591-7 35 643-0

2 362-4 13 310-8 15 673-2

1 377-6 5 844-8 7 222-4

1 241-9 2 939-1 4 430-7 3 697-9 9 258-4 14 513-8 4 939-8 12 197-5 18 944-5

2 209-5 431-2 1 457-2 9 354-7 1888-4 11 564-2

817-0 2 980-7 3 797-7

4 023-8 1 599-5 3 219-6 9 891-4 12 531-6 4 532-6 6 132-1 13 111-0 16 555-4

173-7 549-7 723-4

,VÄRDE INOM OLIKA SKOGSÄGARGRUPPER PA LANDSBYGDEN ÅR 1945. 20

8-0 16-3 10-4 21-1 10-o 20-1

6-5 5-6 5-8

77-2 83-7 73-3 78-9 74-1 79-9

1 2 3

1-8 2-4 2-2

7-0 15-8 10-0 20-5 9-5 19-6

14-2 70-0 84-2 15-3 64-2 79-5 15-1 65-3 80-4

1 5 G

4-3 4-2 4-2

4-7 5-9 5-6

2-4 11-4 2-5 12-6 2-5 12-3

3-0 3-0 3-0

85-6 88-6 84-4 87-4 84-7 87-7

4 8 9

15 883-8 61 994-9 77 878-7

17 230-1 66 760-8 83 990-9

20 578-1 84 587-5 105165-6

6-3 8-0 7-6

2-0 2-7 2-5

4168-6 2 447-5 4 426-9 21 874-1 26 313-7 15 456-7 9 096-4 17 354-8 79 768-2 98 787-7 19 625-3 11 543-9 21 781-7 101 642-3 125101-4

31 259-1 124 298-5 155 557-6

7-0 8-1 7-9

4391-1 14182-9 18 574-0

4 546-7 14 684-7 19 231-4

5 131-8 16 804-2 21 936-0

18 014-6 56 668-4 74 683-0

|

1 573-9 5 691-8 7 265-7

1466-1 6 432-4 5 568-3 27 967-8 7 034-4 34 400-2

37-5 91-0 128-5

|

430-c 1 340-5 1 771-1

93-7 305-6 399-3

1 317-8 3 970-0 5 287-8

1112-3 3 939-9 5 052-2

1 726-2 16113-7 6 723-2 48 984-3 8 449-4 65 098-0

22121-8 77 899-3 100 021-1

10-8 16-9 15-6

3-6 5-2 4-8

4-2 5-2 4-9

18-6 27-3 25-3

8-6 9-8 9-6

72-8 81-4 10 62-9 72-7 11 65-1 74-7 12

3127-2 10 294-4 13 421-6

1 385-9 4 560-5 5 946-4

36 592-6 1 657-0 31 003-1 33125-8 6 339-9 93 832-0 101 895-1 117 522-0 7 996-9 124835-1 135 020-9 154114-6

4-6 6-9 6-4

2-3 3-5 3-2

2-6 2-9 2-8

9-5 13-3 12-4

5-8 6-9 6-6

84-7 90-5 13 79-8 86-7 11 81-0 87-6 15

1 275-2 4 934-5 6 209-7

525-1 2 154-3 2 679-4

748-5 3 299-7 4 048-2

9 592-9 35 203-9 44 796-8

10 458-8 38 799-2 49 258-0

11 309-6 42 601-0 53 910-6

4-4 5-2 5-1

1-7 2-1 2-0

1-4 1-6 1-5

7-5 8-9 8-6

7-7 8-5 8-3

84-8 82-6 83-1

92-5 16 91-1 17 91-4 IS

1 852-0 5 359-9 7 211-9

860-8 2 406-2 3 267-0

908-5 3 040-2 3 948-7

21 410-2 58 628-1 80 038-3

22 667-0 63 095-9 85 762-9

25 283-0 74 921-0 100 204-0

4-6 7-9 7-1

2-6 4-2 3-8

3-1 3-7 3-5

10-3 15-8 14-4

5-0 5-9 5-7

84-7 78-3 79-9

89-7 19 84-2 20 85-6 21

3 491-5 10 369-4 13 860-9

1 628-9 4 430-1 6 059-0

1 562-5 30 774-0 32 469-6 5 248-9 90 006-7 95 879-2 6 811-4 120 780-7 128 348-8

36 024-1 112 694-6 148 718-7

5-2 7-9 7-2

3-1 4-9 4-5

1-6 9-9 2-1 14-9 2-0 13-7

4-7 5-2 5-1

85-4 90-1 22 79-9 85-1 23 81-2 86-3 24

2 995-2 8 983-5 11 978-7

1 291-2 4 217-7 5 508-9

1 660-7 26 928-3 31 404-7 6148-5 73 023-1 86 676-7 7 809-2 99 951-4 118 081-4

34 791-7 102 616-7 137 408-4

4-9 8-4 7-5

3-2 5-7 5-1

1-6 1-4 1-5

9-7 12-9 77-4 90-3 25 15-5 13-3 71-2 84-5 20 14-1 13-2 72-7 85-9 27

6 048-1 3 506-1 3 937-8 31 533-3 33 736-1 19 647-6 11 638-9 13 485-0 100196-7 109 037-4 25 695-7 15 145-0 17 422-8 131 730-0 142 773-5

38 693-1 133 463-8 172 156-9

9-4 14-1 13-0

1-8 2-7 2-5

1-6 1-5 1-6

12-8 18-3 17-1

5-7 6-6 6-4

81-5 87-2 28 75-1 81-7 29 76-5 82-9 30

3 014-0 10 082-1 13 096-1

1 932-3 2 778-9 6 551-0 9 806-9 8 483-3 12 585-8

16 336-9 53 910-1 70 247-0

17 714-5 59 754-9 77 469-4

20 076-9 73 065-7 93 142-6

8-8 14-3 13-1

21 3-2 2-9

0-9 0-7 0-8

11-8 18-2 16-8

6-8 8-0 7-8

81-4 73-8 75-4

88-2 31 81-8 32 83-2 33

3 018-0 9 525-9 12 543-9

1 561-6 5 060-3 6 621-9

14 581-4 45 219-9 59 801-3

15 398-4 48 200-6 63 599-0

17 607-9 57 555-3 75 163-2

8-6 11-6 10-9

1-5 2-1 2-0

2-5 2-5 2-5

12-6 16-2 15-4

4-6 5-2 5-0

82-8 78-6 79-6

87-4 34 83-8 35 84-6 36

11—492790

1 158-9 3 678-1 4 837-0

156 TAB. 6 ( f o r t s . ) . SKOGSMARKSVÄRDE, SKOGSVÄRDE OCH SUMMA TAXERING^

1 2 3

20. 5 6

21. 7 8 9

22. 10 11

343-6 1 679-6 2 023-2

26-0 52-1 78-1

15-5 29-2 44-7

385-1 1 760-9 2 146-0

8-2 15-2 23-4

Göteborg o. Bohus 1. skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

480-1 1 627-6 2107-7

220-5 694-4 914-9

313-3 780-1 1 093-4

1 013-9 3102-1 4116-0

Hallands 1. skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

699-8 2 528-6 3 228-4

361-3 1144-8 1 506-1

439-6 758-0 1197-6

Blekinge 1. skogsmarksvärdé. skogsvärde summa värde . . .

345-2 1 370-3 1715-5

175-5 708-2 883-7

418-0 741-9 1 159-9

113-5 169-7 283-2

55-5 87-J 143-]

180-0 533-6 713-6

3 827-8 7 042-5 10 870-3

2 208-7 4 957-1 7 165-8

1 513-! 3 705-i 5 219-:

1 500-7 4 431-4 5 932-1

288-2 857-3 1145-5

3 314-6 5 043-7 8 358-3

3 649-8 7 209-0 10 858-8

2 536-: 5 831-: 8 367-i

255-6 744-3 999-9

776-3 2 822-8 3 599-1

488-1 1 629-2 2117-3

2 782-9 5 050-9 7 833-8

2 890-3 6185-0 9 075-3

2 762-i 6 472-i 9 235-(

538-5 1 464-8 5 586-8 1 737-4 7 051-6 2 275-9

429-6 1 300-6 1 730-2

2 432-9 8 624-8 11057-7

424-6 1 578-6 2 003-2

6 264-7 10 940-6 17 205-3

4 261-4 9 215-3 13 476-7

3 258-< 8 735-i 11 994-:

187-2 447-4 634-6

481-3 1 635-2 2116-5

1 208-2 4 069-0 5 277-2

88-2 303-1 391-3

1 576-8 2 830-7 4 407-5

872-3 1 523-5 2 395-8

879-! 2 158-1 3 037-1

Norrland skogsmarksvärde. 31 270-0 2 430-3 5 046-6 38 746-9 72 612-1 109 269-6 12 701-2 17 240-5 139 211-3 257 169-2 skogsvärde summa värde . . . 140 639-6 15131-5 22 287-1 177 958-2 329 781-3

9 556-6 27 276-9 36 833-5

14 482-3 42 651-3 57 133-6

23154-1 7112594 280-

19 c. Öland skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

" 23. Kristianstads 1. skogsmarksvärde.

13 14 15

summa värde 24.

10 17 18

25. 19 20 21

26. 22 23 21

27. 25 20 27

28. 28 29 30

...

Malmöhus 1. skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

539-7 1 986-4 2 526-1

Svealand skogsmarksvärde, skogsvärde summa värde . . .

13 633-0 4 083-2 12 517-2 30 233-4 64 747-3 27 579-1 26 096-7 25 264( 62 714-7 22 455-3 55 004-7 140174-7 264 671-2 96 811-3 96 528-8 98 34976 347-7 26 538-5 67 521-9 170 408-1 329 418-5 124 390-4 122 625-5 123 613-

Götaland skogsmarksvärde. skogsvärde summa värde . . .

7 845-0 31 935-0 17 229-6 6 860-4 81 464-4 31 711-6 31 544-0 144 720-0 98 694-0 38 572-0 39 389-0 176 655-0

18 462-7 53 811-6 55 204-1 4814868 537-1 129 932-5 150 820-6 142 500-, 86 999-8 183 744-1 206 024-7 190 648-.

Rikets landsbygd skogsmarksvärde, 62 132-6 13 373-9 25 408-8 100 915-3 155 822-1 90 947-3 95 783-1 96 567skogsvärde 253 448-7 66 868-1 103 789-2 424106-0 590 377-5 254020-7 290 000-7 311 975-J summa värde . . . 315 581-3 80 242-0 129198-0 525 021-3 746199-6 344 968-0 385 783-8 408 542-i

157 VÄRDE INOM OLIKA SKOGSÄGARGRUPPER PÅ LANDSBYGDEN ÅR 1945. 10

|

16-1 39-6 55-7 |

12-2 27-6 39-8

615-0 1 066-7 1 681-7

623-2 1 081-9 1 705-1

1 008-3 2 842-8

i

|

16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22

3 851-1

34-1 59-1 52-5

2-6 1-8 2-0

1-5 1-0 1-2

38-2 61-9 55-7

0-8 0-6 0-6

61-0 37-5 43-7

61-8 38-1 44-3

i 2 3

555-7 1 398-0 1 953-7

217-4 546-2 763-6

75-9 234-6 310-5

8 398-7 17 884-3 26 283-0

8 578-7 18 417-9 26 996-6

9 592-6 21 520-0 31112-6

5-0 7-6 6-8

2-3 3-2 2-9

3-3 3-6 3-5

10-6 14-4 13-2

1-9 2-5 2-3

87-5 83-1 84-5

89-4 85-6 86-8

4 5 0

847-8 2 198-8 3 046-6

362-0 1132-9 1 494-9

1106-7 3 841-2 4 947-9

11817-0 25 257-3 37 074-3

12 105-2 26 114-6 38 219-8

13 605-9 30 546-0 44151-9

5-1 8-3 7-3

2-7 3-7 3-4

3-2 2-5 2-7

11-0 14-5 13-4

2-1 2-8 2-6

86-9 82-7 84-0

89-0 85-5 86-6

7 8 g

1 364-4 3 314-3 4 678-7

490-3 1 386-7 1 877-0

781-5 2 236-1 3 017-6

11 072-2 24 645-2 35 717-4

11 560-3 26 274-4 37 834-7

12 336-6 29 097-2 41 433-8

2-8 4-7 4-2

1-4 2-4 2-1

2-1 2-6 2-4

6-3 9-7 8-7

4-0 5-6 5-1

89-7 84-7 86-2

93-7 10 90-3 n 91-3 12

1 466-9 4 452-1 5 919-0

582-2 1 889-0 2 471-2

3 029-0 11 418-0 14 447-0

18 862-8 46 650-5 65 513-3

19 287-4 48 229-1 67 516-5

21 720-3 56 853-9 78 574-2

6-7 9-8 9-0

2-5 3-1 2-9

2-0 2-3 2-2

11-2 15-2 14-1

2-0 2-8 2-5

86-8 82-0 83-4

88-8 13 84-8 14 85-9 15

621-4 1 928-5 2 549-9

738-1 2 611-0

6 577-0 18 695-2 25 272-2

6 665-2 18 998-3 25 663-5

7 873-4 23 067-3 30 940-7

6-9 8-6 8-2

2-4 1-9 2-1

6-1 7-1 6-8

15-4 17-6 17-1

1-1

3 349-1

1 889-1 7 642-9 9 532-0

1-3 1-2

83-5 81-1 81-7

84-6 10 82-4 17 82-9 18

23 796-0 76 223-2 100 019-2

14123-9 46 852-5 60 976-4

8 650-0 27 799-6 36 449-6

93 763-6 291 929-2 385 692-8

205122-6 166 375-7 688 309-7 549 098-4 715 474-1 L 893 432-3

15-2 15-9 15-7

1-2 1-8 1-7

2-5 2-5 2-5

18-9 20-2 19-9

35-4 37-4 36-9

45-7 42-4 43-2

81-1 19 79-8 20 80-1 21

17 887-0 71 582-9 89 469-9

10 884-3 19 660-1 44 014-1 81 809-9 54 898-4 101 470-0

127 371-8 489 096-3 616 468-1

222 352-5 192 119-1 893 942-2 753 767-5 945 886-6 1116 294-7

6-1 7-0 6-8

1-9 2-5 2-4

5-6 6-2 6-1

13-6 15-7 15-3

29-1 29-6 29-5

57-3 54-7 55-2

86-4 22 84-3 2:3 84-7 24

26 435-2 83 353-8 109 789-0

13 855-6 21 890-8 45 754-9 80 764-1 59 610-5 102 654-9

219 345-3 633 126-4 852 471-7

269 743-0 237 808-0 846 383-5 701 663-5 939 471-5 1116 126-5

6-4 9-6 8-8

2-5 3-8 3-5

2-9 3-7 3-5

11-8 17-1 15-8

6-9 8-1 7-8

81-3 74-8 76-4

88-2 25 82-9 26 84-2 27

697 218-1 596 302-8 440 480-7 68 118-2 38 863-8 50 200-9 231159-9 136 621-5 190 373-6 1 414151-9 2 004 529-4 2 428 635-4 299 278-1 175 485-3 240 574-5 1 854 632-6 2 600 832-2 3125 853-5

8-9 10-4 10-1

1-9 2-8 2-6

3-7 4-3 4-1

14-5 22-3 17-5 24-3 16-8 23-9

63-2 58-2 59-3

85-5 28 82-5 29 83-2 30

llf—402796

158 Tab. 7. Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarkens, förekomst inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt skatteAllmänna skogar

E n s k i l d

Ecklesiastika skogar

Varje fastighetsinnehav

Övriga Län, länsdelar och äg

Kronoskogar

Övriga allm.

AktieSumma skogar

Ingen skogsmark

25—50

395105 196 841 11043 591 946 11043 1000 33-3

73 099 160 823 40 993 79 330 114 092 240153 35-9 33-°

181 636 111 167 292 803 38-0

3 483 3 483 IOO'O

12 700 17 511 30 211 58-0

39 275 34 361 73 636 46-7

213 469 85 674 299 143 28-6

7 560 7 560

60 399 23 482 83 881

121 548 44 969 166 517

H e k t a r 1. Norrbottens 1. skogsmark 1 975 336 14 729 240 662 2 230 727 övrig mark 3 959 003 15 056 118 299 4 092 358 summa u t m a r k . .. 5 934339 29 785 358 961 6 323 085 övrig mark % . . . 66-7 64-7 5°-5 33'° 1 a. lappmarken skogsmark 1 300167 7 473 176 900 1 484 540 övrig mark 3 695 830 10 202 79 903 3 785 935 summa u t m a r k , 4 995 997 17 675 256 803 5 270 475 övrig mark % . 74-o 71.8 57-7 31-1 1 b. kustlandet skogsmark övrig mark summa u t m a r k , övrig mark % .

675 169 263 173 938 342 28-0

7 256 4 854 12 110 40-1

63 762 38 396 102 158 37-6

746 187 306 423 1 052 610 29-1

IOO'O

27-0

2. Västerbottens 1. skogsmark 1 008 239 13 594 112 173 1134 006 732 087 126 115 223 298 övrig mark 1 352 938 5 202 42 757 1400897 284 571 12 942 57 030 94 486 summa u t m a r k . . . 2 361177 18 796 154 930 2 534 903 1 016 658 12 942 183145 317 784 övrig mark % . . . 27-7 27-6 57-3 28-0 31.1 55-3 29-7 2 a. lappmarken skogsmark övrig mark summa u t m a r k , övrig mark % .

805 589 1 299 347 2 104 936 6i"7

8 667 3 649 12 316 29-6

2 b. kustlandet skogsmark övrig mark summa utmark, övrig mark % .

202 650 53 591 256 241 2 o-9

4 927 1 553 6 480 24-0

104 436 918 692 40 862 1 343 858 145 298 2 262 550 28-1

59-4-

7 737 1 895 9 632 19-7

215 314 57 039 272 353 20-9

398 788 166 996 565 784 29-5

7 996 7 996

24 237 23 987 48 224 49-7

52 596 42 175 94 771 44-5

333 299 117 575 450 874

4 946 4 946

170 702 52 311 223 013

26-1

IOO'O

101 878 33 043 134 921 2+-S

Jämtlands 1. skogsmark 121 985 38169 141 504 301 658 1174 090 övrig mark 57 362 14 232 920 796 992 390 479 545 12 802 summa utmark . . 179 347 52 401 1 062 300 1 294 048 1 653 635 12 802 övrig mark % .. . 32-0 27-2 76-7 86-7 29-0 3 a. Jämtland skogsmark övrig mark .... summa utmark, övrig mark % .

91 632 34 345 125 977 27-3

30 341 10 021 40 362 24-8

122 223 708 694 830 917 »5-3

244 196 753 060 997 256

75-5

759 715 268 077 1 027 792 26-1

4 876 4 876 IOO'O

23" 5

64 981 107 095 24325 52 627 89 306 159 722 27-2

32"9

57 657 18 043 75 700 23-8

93 288 34 600 127 888 27-1

159 övriga markens och utmarkens relativa fördelning samt övriga markens relativa pliktiga taxeringslängden vid 1945 års allmänna fastighetstaxering. n

s k o g a r enskilda skogar ägares skogsmarksi hektar 50—100 100—200 200—400

400 o. mera

Summa

Summa enskilda skogar

Samtliga skogar

21 | 22 1 23

Allmänna skogar

Enskilda skogar

17 | 18 | 19 |

o

o

> < a. fr T ro JTOq FsO CD O S3 B Oq O" P (B b! J5 O TO

CO d

fr E ^ O P O to

p

O p OQ P P

p

g

* OQ p" 00

-1 0

jr

Procent

H e k t a r 265 862 286 274 223 715 154 838 1164 611 1559 716 3 790 443 52-1 148 138 205 425 184937 111 320 781186 978 027 5 070 385 78-1 414000 491 699 408 652 266158 1 945 797 2 537 743 8 860 828 67-0 41-8 41-8 40-1 38-S 57'* 45-3 35-8

0-4 0-3 0-3

6-4 58-9 10-4 30-7 41-1 2-3 80-7 3-9 15-4 19-3 4-1 71-4 6-7 21-9 28-6

72 845 70 199 143 044 49-i

102 155 101 594 203 749 49-9

103 469 101 141 204 610 49H

80 937 55 556 136 493 40-7

411 381 593 017 2 077 557 62-6 383 845 495 012 4 280 947 86-3 795 226 1 088 029 6 358 504 78-6 67-3 +8-3 45-5

0-4 0-2 0-3

8-5 71-5 1-9 88-4 4-0 82-9

8-7 2-6 4-6

193 017 77 939 270 956

184 119 103 831 287 950 »6-!

120 246 83 796 204 042 41M

73 901 753 230 966 699 1 712 886 39-4 789 438 33-3 55 764 397 341 483 015 129 665 1 150 571 1 449 714 2 502 324 37-5 33-3 3i-5 34-5 4-3-°

0-4 0-6 0-5

3-7 43-5 4-9 38-8 4-1 42-1

12-5 44-0 56-5 10-9 50-3 61-2 11-9 46-0 57-9

339 355 318 746 180173 76 572 1 264 259 1 996 346 3130 352 32-2 146 680 136 966 74 051 33191 555 346 839 917 2 240 814 60-4 486 035 455 712 254224 109 763 1 819 605 2 836 263 5 371166 44-0 29-6 30-2 41-7 29-1 3o-z 3°-5

0-4 0-2 0-3

3-6 36-2 23-4 40-4 63-8 1-9 62-5 12-7 24-8 37-5 2-9 47-2 18-9 33-9 52-8

28-8

19-8 28-5 9-0 11-6 12-5 17-1

122 236 74 781 197 017 38-o

183 879 92 753 276 632 33-5

137 270 59 782 197 052 30-3

67 519 30 263 97 782 30-9

587 737 986 525 1 9 0 5 217 42-2 498 733 1 842 591 70-5 331737 919 474 1 485 258 3 747 808 56-2 36-1 49-2 33-6

0-5 0-2 0-3

5-5 48-2 2-2 72-9 3-9 60-4

20-9 30-9 51-8 9-1 18-0 27-1 15-1 24-5 39-6

217 119 71 899 289 018 24-9

134 867 44 213 179 080 24-7

42 903 14 269 57 172

9 053 2 928 11981 24-4

676 522 1 009 821 1 225 135 16-6 398 223 13-4 223 609 341 184 900131 1351 005 1 6 2 3 358 15-8 24-8 25-3 24'S

0-4 0-4 0-4

0-6 0-5 0-6

27-2 55-2 82-4 29-5 56-2 85-7 27-8 55-4 83-2

25-0

17-6 14-3 16-8

185 399 283 529 247194 216 078 1104 276 2 278 366 2 580 024 91496 133 428 112 605 152 001 579 284 1 058 829 2 051 219 276 895 416 957 359 799 368 079 1 683 560 3337195 4 631 243 32-0 3i-7 44-3 4i-3 31-3 34-4 33'°

4-7 2-8 3-9

1-5 5-5 11-7 45-5 42-8 88-3 0-7 44-9 48-4 23-4 28-2 51-6 1-1 22-9 27-9 35-7 36-4 72-1

149 503 890 736 1650 451 1 894 647 102 173 400 423 668 500 1 421 560 251676 1 291 159 2 318 951 3 316 207 40-6 28-8 31-0 42-9

4-8 2-4 3-8

1-6 6-5 12-9 40-1 47-0 87-1 0-7 49-9 53-0 18-8 28-2 47-0 1-2 25-1 30-1 31-0 38-9 69-9

163 412 67 707 231 119 *9-3

238 938 99 622 338 560 29-4

187 938 73 402 261 340 28-1

160 TAB. 7 ( f o r t s . ) . 1

2 AREAL SKOGSMARK M. M. INOM OLIKA SKOGSÄGARGRUPPER 3

30 353 23 017 53 370 43-i

7 828 4 211 12 039 35-°

19 281 212 102 231383 91-7

57 462 239 330 296 792 8o-6

414 375 211 468 625 843 33-8

7 926 7 926 1 oo-o

7 324 6 282 13 606 46-2

13 807 18 027 31 834 56-6

134803 26 983 161 786

23 373 3 906 27 279

9 617 1373 10 990

167 793 846 054 32 262 173 860 200 055 1 019 914

2 380 2 380

l6'7

81250 13 916 95166

i4-3

12-5

16-1

17-0

104 128 21887 126 015

ioo-o

14-6

17-4

103 315 21 666 124 981 i7-3

17 180 3 139 20 319 r 5-4

7 310 1 130 8 440 '3-4

127 805 25 935 153 740 16-9

600 339 130 843 731182 17-9

2 113 2 113

68 728 17 335 86 063

ioo-o

48 763 10 321 59 084 17-5

31488 5 317 36 805 14-4

6 193 767 6 960

39 988 6 327 46 315 13-7

245 715 43 017 288 732 14-9

267 267

32 487 3 595 36 082

35 400 4 552 39 952

I i-o

2 307 243 2 550 9-5

ioo-o

io-o

II-4

86 425 20 883 107 308

19 523 3134 22 657

46135 10169 56 304

152 083 34186 186 269

597 656 117 644 715 300

847 847

70 058 7 744 77 802

i9-5

i3-8

97 232 11691 108 923

I8-I

18-4

16-4

1 oo-o

io-o

10-7

68 444 16 982 85 426 19-9

14 756 2 230 16 986 13-1

44 320 9 830 54 150

461 046 84 471 545 517

789 789

l8-2

127 520 29 042 156 562 18-5

'S-S

ioo-o

50 290 5 157 55 447 9'3

66 504 7 078 73 582 9-6

17 981 3 901 21 882

4 767 904 5 671

136 610 33 173 169 783 19-5

19 768 2 587 22 355

3 0 728 4 613 35 341

i5-9

24 563 5 144 29 707 17-3

58 58

i7-8

1 815 339 2 154 15-7

ioo-o

II-6

13-1

263 300 193 366 456 666

192 261 73 768 266 029

605 605

188 824 24 069 212 893

19'2 474 27 009 21'9 483

27-7

475 281 271 628 746 909 36-4

644 336 151 409 795 745

42-3

19 720 4 494 24 214 i8-6

19-0

ioo-o

II-3

12-3

134 792 160 507 295 299 54-4

1 228 207 1435 '4-4

32 075 14 403 46 478

168 095 175 117 343 212

195 195

2 069 2 252 4 321

31-0

51-0

32 297 19 671 51968 37-9

ioo-o

52-1

2 094 1 290 3 384 38-1

65 461 18 879 84 340 22'4

3 840 1 120 4 960

71 361 21471 92 832

95 192 19 543 114 735

99 99

39 431 5 862 45 293

42577 7 041 4:9 618

22-6

23-1

140 662 41470 182 132 22-8

17-0

IOO'O

12-9

14-2

3 b. Härjedalen 1 2 3

övrig mark . . . . summa u t m a r k , övrig mark % . 4. Västernorrlands 1.

4 5 G

övrig mark summa u t m a r k . . . övrig mark % . . . 4 a.

7 S g

Ångermanland skogsmark övrig mark . . . . summa u t m a r k , övrig mark % .

2 o-1

4 b. Medelpad 10 ii 12

övrig mark . . . . summa u t m a r k , övrig mark % . 5. Gävleborgs 1.

13 14 15

övrig mark summa u t m a r k . . . övrig mark % . . . 5 a. Hälsingland

16 17 18

övrig mark . . . . summa u t m a r k , övrig mark % . 5 b. Gästrikland

19 20 21

övrig mark . . . . summa u t m a r k , övrig mark % . 6. Kopparbergs 1.

22 23 24

25 26 27

övrig mark summa u t m a r k . . . övrig mark % . . . 6 a. Särna-Idre skogsmark övrig mark . . . . summa u t m a r k , övrig mark % . 6 b . område I

28 29 30

övrig mark . . . . summa utmark, övrig mark % .

161 PÅ LANDSBYGDEN VID 1945 ARS ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERING. 13

|

|

| 17

18 | 19 | 20 | 21 | 22

21 987 23 789 45 776 5z-o

14 591 33 806 78 397 43-i

59 256 39 203 98 459 39-8

66 575 49 828 116 403 42-8

685 377 213 540 627 915 629 659 178 861 390 329 392 401 L 018 244 1 315 036 45-6 47-9 38-3

4-5 3-6 4-1

186 453 218 886 127 655 21711 41397 41210 227 663 260 283 149 366

88 803 14 348 103 151

807 175 L 653 229 1 821 022 362 971 156 849 330 709 964 024 i 983 938 2 183 993

7-4 1-3 7-4 11 7-4 1-3

|

1-1 2-8 8-4 60-5 311 91-6 0-7 33-7 38-0 33-6 28-4 62-0 0-9 17-6 22-6 47-6 29-8 77-4

0-5 0-4 0-5

1 2 3

9-2 46-5 44-3 90-8 4 8-9 47-9 43-2 91-1 5 9-2 46-7 44-1 90-8 6

16-7

16-6

54 857 10 451 65 308 16-0

536 683 1 137 022 254 400 123 557 660 240 1 391 422 .8-3 1S.7

1 264 827 280 335 1 545 162 18-i

8-1 7-7 8-1

1-4 1-1 1-3

0-6 10-1 47-5 42-4 89-9 0-4 9-2 46-7 44-1 90-8 0-5 9-9 47-3 42-8 90-1

270 492 33 292 303 784

516 207 . 76 309 592 516 12-9

556 195 82 636 638 831 12-9

5-7 6-4 5-8

1-1 0-9 1-1

0-4 0-3 0-4

10- I

33 946 3 897 37 843 10-3

168 745 162 077 19 555 21429 190174 181 632

86 744 10 671 97 415

38 223 5 645 43 868

623 079 1 220 735 1 372 818 229 412 77 582 195 226 700 661 1 415 961 1 602 230

6-3 9-1 6-7

1-4 1-4 1-4

3-4 11-1 43-5 45-4 88-9 13 4-4 14-9 51-3 33-8 85-1 14 3-5 11-6 44-7 43-7 88-4 15

io-8

II-o

12-9

127 784 14 918 142 702 io-5

135 996 15 512 151 508

80 790 9 519 90 309 i o- 5

34 727 4 746 39 473

40 961 6 511 47 472

26 081 4 043 30 124

3 496

13-7

•3-4

5 954 1 152 7 106 IÖ-2

199 153 155 952 30 715 33160 232 313 186 667

69 469 18 096 87 565

46 482 12 418 58 900

H-3

i6-5

20-7

2I-I

14-6

l6-6

22-4

2 654 1 377 4 031 34-2

5 686 2 456 8 142 30-2

9 975 4 200 14 175 29'6

4 705 1 406 6 111 23-0

27 183 13 176 40 359 32-6

59 480 32 847 92 327

227 575 207 964 435 539

3S- 6

47'7

54 308 9 559 63 867 i5-o

45 847 9 245 55 092 i6-8

16 970 4 492 21 462 20-9

17 048 6 550 23 598 27-8

216 181 42 848 259 029

311 373 62 391 373 764 16-7

I8-I

15-9

i4-5

i3*9

127 300 33 428 160 728 20-8

150 067 32 769 182 836 17-9

86 968 17 140 104 108 i6-5

59 153 7 782 66 935 11-6

68 819 8 628 77 447

40 687 4 571 45 258

11» i

II-3

I O'2

12-0

899 4 395 20-5

16-3

I I-O

7 8 9

7-2 44-2 48-6 92-8 10 7-6 521 40-3 92-4 11 7-3 45-2 47-5 92-7 12

13-8

i4-3

957 137 496 091 142 190 57 719 553 810 1 099 327 12-9 10-4

1 084 657 171232 1 255 889 13-6

6-3 9-9 6-8

1-4 1-3 1-4

4 1 11-8 42-5 45-7 88-2 16 5-8 17-0 49-3 33-7 83-0 17 4-3 12-5 43-4 44-1 87-5 18

263 598 53 036 316 634 16-7

288 161 58 180 346 341 16-8

6-2 6-7 6-4

1-7 1-5 1-6

0-6 0-6 0-6

11 • 1

126 988 19 863 146 851 I3"5

852 354 1 496 690 1 971 971 13-4 569109 34-0 146 072 297 481 998 426 1 794171 2 541 080 18-0

16-s

59-3 77-2 67-8

452 035 14-5 103 861 18-2 555 896 15-2 i8-7

8-5 47-4 44-1 91-5 19 8-8 57-0 34-2 91-2 20 8-6 49-0 42-4 91-4 21

1-0 9-7 241 32-7 43-2 75-9 22 0-8 12-9 47-7 26-6 25-7 52-3 23 0-9 10-5 29-4 31-3 39-3 70-6 24

0-5 14-1 73-9 14-2 11-9 261 25 0-1 6-9 84-2 9-5 6-3 15-8 26 0-3 10-7 78-8 11-9 9-3 21-2 27

0-8 15-8 1-1 20-6 0-9 16-7

31-1 39-9 32-8

21-1 18-8 20-6

47-8 41-3 46-6

68-9 28 60-1 29 67-2 30

162 TAB. 7 ( f o r t s . ) . 1

6 c. 2 3

område

5 6

7 8 9

område

11979 6 210 18 189 34-i

3 677 1 700 5 377 3i-6

71403 34 549 105 952 32-6

87 059 42 459 129 518 32-8

89 756 35 918 125 674 28-6

1987 236 2 223 i o-6

7 340 1 151 8 491 13-6

10 687 2 700 13 387

20 014 4 087 24 101

20-2

49 081 7 534 56 615 •3-3

3 635 316 3 951 8-o

20 432 29 036 3 872 6 211 24304 35 247

23 23

17 430 4 972 22 402

ioo-o

22-2

225 271 8 259 333 530 24-6

311 356 60 177 371 533

212 212

17-0

16-2

IOO-O

89 988 8 789 98 777 8- 9

777 764 7 592 855 356 8-9

6 735 645 7 380 8-7

59 451 8 495 67 946 12-5

115 735 16 100 131 835

76 76

12-2

IOO-O

39 906 2 194 42 100 5-2

444 768 2 827 447 595 5-9

11823 2 044 13 867

464 725 91618 556 343

332 332

16-5

ioo-o

12-3

12-4

4;13 373 <4 999 4ft8 372

7 III

övrig m a r k . . . . summa utmark, övrig m a r k % . 6 e.

2 II

övrig m a r k . . . . summa utmark, övrig m a r k % . 6 d. o m r å d e

AREAL SKOGSMARK M. M. INOM OLIKA SKOGSÄGARGRlUPPER

IV

skogsmark övrig m a r k . . . . summa utmark, övrig m a r k % . 7. V ä r m l a n d s 1.

10 11 12

skogsmark övrig m a r k summa utmark., övrig m a r k % . .

15-9

17-6

14-7

61291 12127 73 418 i6-s

54140 13 073 67 213

6 047 1003 7 050

19 823 3 393 23 216

80 010 17 469 97 479

175 426 39 617 215 043

i9-5

14-2

834 834

14-6

17-9

18-4

IOO-O

57 510 6 715 64 225 io-s

42 721 8 481 10 902 2 025 53 623 10 506

25 699 5 575 31274

76 901 18 502 95 403

83 379 17121 100 500

344 344

35 958 4183 40141

152 531 1560 449 221 335 21442 173 973 1771 784

8. Ö r e b r o 1. 13 14 15

skogsmark övrig m a r k summa utmark. . övrig m a r k % . .

10-3

9. V ä s t m a n l a n d s 1. 16 17 18

skogsmark övrig m a r k summa utmark. . övrig m a r k % . .

20-3

i9"3

17-8

19-4

17-0

ioo-o

10-4

441 998 fö 604 4717 602 n-s

6 686 1057 7 743 i3-7

7 330 1573 8 903

32160 5 445 37 605

46176 8 075 54 251

99 017 18 613 117 630

379 379

35 688 4 087 39 775

29i9 480 22 937 3212 417

17-7

14-5

14-9

15-8

ioo-o

10-3

9-1

17 667 8 612 5 512 1892 23179 10 504

25 019 6 857 31876

51298 14261 65 559

39 509 8 265 47 774

848 848

44 999 11152 56151

51-1 928 122 697 644 625

10. U p p s a l a 1. 19 20 21

skogsmark övrig m a r k summa utmark. . övrig m a r k % . . 1 1 . S t o c k h o l m s 1.

22 23 24

skogsmark övrig m a r k summa utmark., övrig m a r k % . .

23-8

18-0

21-5

21-8

I7-3

ioo-o

19-9

19-6

21210 5 762 26 972

6 010 1215 7 225

24 730 6 980 31710

51950 13 957 65 907

23 859 6175 30 034

40124 5 466 45 590

33 3135 44189 37 7 324

2I>4

265 265

16-8

22*0

21-2

20-6

IOO-O

12-0

II-2

37 001 9 446 8184 1806 45185 11252

37 936 7 396 45 332

84383 17 386 101 769

82 706 15 254 97 960

49 424 8 030 57 454

611316 8 8 300 69 9 616

16-1

1323 1323

16-3

17-1

15-6

IOO-O

14*0

) II-9

12. S ö d e r m a n l a n d s 1. 25 26 27

skogsmark övrig m a r k summa utmark. . övrig m a r k % . . 1 3 . Ö s t e r g ö t l a n d s 1.

28 29 30

skogsmark övrig m a r k summa utmark.. övrig m a r k % . .

I8-I

163 PÅ LA:ANDSBYGDEN VID 1945 ÅRS ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERING. 10

,

| 17 | 18 |

240 348 85 474 325 822

327 407 127 933 455 340

25-3

150 592 49 556 200 148 24-8

26-2

28-1

305 418 30 446 335 864 9-i

616 774 90 623 707 397

636 788 94 710 731498

9-7

3 458 62 3 520 i-8

12-8

12-9

6 469 288 6 757

10 983 911 11 894

268 715 26 146 294 861

328 166 34 641 362 807

4-3

7'7

152 980 10 046 163 026 6-2

8-9

9-5

11 1

37 93930 12 65659 50 5858!)

38 654 12 650 51 304

10 288 3 489 13 777

* 5*5-o

24-7

21 019 7 504 28 523 26-3

69 63636 7,05050 76'68686 9' 9-z

49 536 5 129 54 665

15 036 1612 16 648

9-4

34 62625 2 51515 37 14140 6- 6-8

16 229 1 235 17 464 7-i

148 48482 107 409 21 47478 18 974 169 96960 126 383

|

|

|

67 469 83 855 12 423 17 542 79 892 101 397 i7-3 i5-5

|

710195 1174 920 1 236 211 113 526 205144 217 271 823 721 1 380 064 1 453 482

19 | 20

3-7 4-9 4-0

1-1 1-3 1-2

21-8 27-0 23-2

26-6 33-2 28-4

27-4 46-0 73-4 28-1 38-7 66-8 27-6 44-0 71-6

1 2 3

0-3 0-2 0-3

1-1 1-2 1-2

1-7 2-9 1-8

31 4-3 3-3

48-9 48-0 96-9 63-5 32-2 95-7 50-8 45-9 96-7

4 5 6

15-0 21-7 15-6

1-1 0-9 1-1

2-0 1-9 2-0

18-1 24-5 18-7

35-3 46-6 81-9 46-5 29-0 75-5 36-3 45-0 81-3

7 8 9

1-7 1-8 1-7

2-3 2-9 2-4

1-0 0-9 1-0

ö-o 37-6 57-4 95-0 10

1-2 11 1-2

4-0 3-7 4-0

16-2 35-5 48-3 83-8 13 19-1 43-3 37-6 80-9 14 16-6 36-7 46-7 83-4 15

2-4 3-2 2-5

7-2 8-9 7-4

21-5 23-3 55-2 78-5 16 29-6 27-5 42-9 70-4 17 22-7 23-9 53-4 77-3 18

2-4 2-5 2-4

2-6 3-7 2-7

11-4 12-9 11-6

16-4 35-1 48-5 83-6 19 19-1 44-1 36-8 80-9 20 16-7 36-3 47-0 83-3 21

4-6 5-4 4-8

2-3 1-9 2-1

6-5 6-7 6-6

13-4 10-3 76-3 86-6 22 14-0 8-1 77-9 86-0 23 13-5 9-8 76-7 86-5 24

5-6 42-2 52-2 94-4 11 5-1 38-3 56-6 94-9 12

14-9

13-8

14-9

52 990 11519 64 509

238 713 34400 273 113

494149 11-0 91486 14-3 585 635 11-4

io-o

17-9

12-6

414139 74017 488156 i5'2

38 695 5 702 44 397

13 216 2 235 15 451

17 909 2 026 19 935

197 650 26 793 224 443

281 029 43 914 324 943

357 930 11-9 62 416 17-5 420 346 12-8

ii-n-8

12-8

14-5

ICC2

11-9

13-5

14-8

25 45457 2 92 927 28 38384

15 830 1668 17 498

13 637 1391 15 028

236 072 34114 270 186

282 248 42189 324 437

IO-IO-3

9-5

9-3

16 963 137 055 15 501 2112 152 556 19 11 075 1 o-2 • 1

12-6

13-0

57 99 999 1415158 72 15157

34 443 8124 42 567

34 820 10 052 44 872

68 308 22 312 90 620

292 497 332 006 79 343 87 608 371 840 419 614

383 304 101 869 485173

1919-6

19-1

22-4

24-6

21-3

20-9

21-0

30 02 025 437 379 34 12 4C12-7 404

25 018 3 536 28 554

24107 99 713 252 122 41786 4 312 19 639 28 419 119 352 293 908 14-2 15-2 i6-5

275 981 47 961 323 942

6-5 9-3 6-9

1-8 2-0 1-9

7-5 11-2 8-1

15-8 7-3 76-9 84-2 25 22-5 10-0 67-5 77-5 26 16-9 7-7 75-4 83-1 27

14-8

327 931 61918 389 849 i5-9

76 89 892 9 55 555 86 44 447

74 030 9 449 83 479

44 303 6 525 50 828

78 768 13 923 92 691

384 733 57105 441 838

467 439 72 359 539 798

551 822 89 745 641 567

6-7 9-1 7-0

1-7 2-0 1-8

6-9 8-3 7-1

15-3 15-0 69-7 84-7 28 19-4 17-0 63-6 80-6 29 15-9 15-3 68-8 84-1 30

II-3

12-8