Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden vid 1952 års allmänna fastighetstaxering.

ZKXK National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1956:57 :~ U N ^ L . Li £ rfL-

Finansdepartementet

12 JAN 1957 STOCKHOLM

UNDERSÖKNING AV TAXERINGSUTFALLET BETRÄFFANDE JORDBRUKSFASTIGHET PÅ LANDSBYGDEN VID 1952 ÅRS ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERING

Stockholm

Statens offentliga utredningar 1956 Kronologisk förteckning

1. Åldringsvård. Idun. 344 s. S. 2. Fiskhar.deln i Sverige. Idun. 194 s. Jo. 3. Restaurering a v Uppsala domkyrka. Victor Petterson. 170 s. E. 4. Statens stöd åt växtförädlingen m. m. Egnellska. 295 s. Jo. 5. Standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft. Hseggström. 96 s. K. 6. Statsägda aktiebolag i Sverige. Av R. Tersman. Idun. 110 s. K. 7. Städernas donationsjord. Kihlström. 86 s. I. 8. Förenklad statsbidragsgivning. Idun. 109 s. Fi. 9. Frågan om fortsatt samarbete mellan staten och TGO i LKAB. Marcus. 48 s. Fi. 10. Investeringsverksamhet och sparande. Balansproblem på lång och kort sikt. Av L. Lindberger. Ha;ggström. 267 s. Fi. 11. Atomenergien. Beckman. 117 s. II. 12. Bihangtill kyrkohandboken. Idun. 100 s. E. 13. Konstbildning i Sverige. Kihlström. 443 s.. 24 s. pl. E. 14. Tulltaxa. 1. Allmänna synpunkter. Ha-ggström. 210 s. Fi. 15. Tulltaxa. 2. Detaljmotivering. Hwggström. 849 s. Fi. 16. Tulltaxa. 3. Taxan. Hreggström. 179 s. Fi. 17. Fiskeområde. Idun. 106 s. Jo. 18. Seminai ieorganisationen. 1. Idun. 237 s. E. 19. Kommunalförbund och indelningsändi ingår. I d u n . 22S s. I. 20. Utredningen om kortare arbetstid. Kihlström. 277 s. S. 2 1 . Utredningen om kortare arbetstid. Bilagor. Kihlström. 236 s. S. 22. Alternativt aftonsångsritual. Idun. S5 s. E. 23. Vissa ändringar i nöjesbeskattningen m. m. Beckman. 239 s. n. 24. Statsägda företag i utlandet. Idun. 351 s. Fi. 25. U p p h o v s m a n n a r ä t t till litterära och konstnärliga verk. Idun. 633 s. Ju. 26. RvRRnadsminnen Victor Petterson. 156 s. Ju. 27. Betänkande med förslag till sjukhuslag m. m. Kihlström. 227 s. I. 28. Rådhusrätts sammansättning i brottmål. Norstedt. 54 s. J i . 29. Lag om r ä t t a t t utöva läkekonsten. Beckman. 192 s. I.

30. Prästvalslag. Kihlström. 204 s. E. 3 1 . Remissyttranden. Kihlström. 400 s. S. 32. Hemmen och samhällsplaneringen. B e c k m a n . 210s. S. 33. Skogsindustrins utbyggnad. I d u n . 235 s. H. 34. Kliniska utbildningsplatser för blivande läkare. Idun. 173 s. E. 35. Upplysningsverksamhet vid folkomröstningar. Kihlström. 141 s., 6 s. pl. Ju. 36. Skogsbrukets arbetsmarknad. I d u n . 292 s. S. 37. Alkoholblodprovet. Idun. 110 s. I. 38. Strålskydd. Kihlström. 348 s.. 1 s. pl. I. 39. Offentliga byggnader, ö v e r s i k t och byggnadsbehov. Idun. 267 s. K. 40. Riktlinjer Tör bostadspolitiken. I d u n . 175 s. S. 4 1 . Nya kommunala ortsavdrag. I d u n . 247 s. Fi. 42. Staten och de politiska ungdomsorganisationerna. Kihlström. 102 s. E. 43. Zigenarfrågan. Framtiden, Malmö. 153 s., 8 s. pl. S. 44. ö v e r s v n av Förenta Nationernas stadga. Norstedt. 83 s. U. 45. Nordiska parlamentariska k o m m i t t é n s slutbetänkande. Kihlström. 58 s. U. 46. Bränsleförsörjningen i atomåldern. 1. F ö r u t s ä t t n i n g ar, slutledningar, rekommendationer och förslag. Idun. 94 s. H. 47. Stöd åt ofullständiga familjer. I d u n . 91 s. S. 48. Statsbudgetens verkningar på konjunkturutvecklingen. Av A. Lindbäck. Idun. 114 s. Fi. 49. Tillsynen å djurskyddslagens efterlevnad. Kihlström. 36 s. Ju. _ , _ 50. 1951 års oljeutredning, Brandfarliga varor. Del 1. Norstedt. 188 s. II. 5 1 . 1951 års oljeutredning. Brandfarliga varor. Del 2. Bilagor Norstedt. 116 s. H. 52. Domartjänster 1 h ä r a d s r ä t t och h o v r ä t t . I d u n . 118 s. Ju. 53. Balanserad expansion. Marcus. 240 s. F'i. 54. Statens J ä r n v ä g a r s taxor. Beckman. 556 s. K. 55. Skvddsiag. Marcus. 512 s. + 180 s. Bilaga. Ju. 56. Ekonomiska villkor för rusdrycksutskänknlngen. Idun. 391 s., 1 s. pl. Fi. 57. Undersökning av taxeringsutfallet. Norstedt, l o l s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet. Jo. = jordbruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1956:57

Finansdepartementet

UNDERSÖKNING AV TAXERINGSUTFALLET BETRÄFFANDE JORDBRUKSFASTIGHET PÅ LANDSBYGDEN VID 1952 ÅRS ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERING

STOCKHOLM 1956 KUNGL. BOKTRYCKERIET P. A. NORSTEDT & SÖNER

INNEHÅLL

Skrivelse till Konungen

c

I. Taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden Förändringar i jordbruksfastigheternas saluvärden 1945—51 Taxeringens huvudresultat. Jämförelse med fastighetstaxeringen år 1945 och med saluvärdet år 1951 Taxeringsutfallets jämnhet och likformighet inom de särskilda länen beträffande inägojordens, särskilt åkerns, värde I I . Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogsmark och Sk0

7 7 18

växande

§ I kommunalskattelagen och skogsvärderingsinstruktionen angivna grunder för värdering av skogsmark och växande skog Vissa förberedande åtgärder för den skogliga taxeringen Undersökningsmaterialet och dess bearbetning Uppgifter och jämförelser angående den skogliga taxeringens huvudsakliga resultatet

38 39 42

Redogörelse länsvis för det skogliga taxeringsresultatet

59 I I I . Taxeringsutfallet beträffande övrig mark och skogsbete

91 IV. Sammanfattning av de sakkunnigas undersökning

94 Tab. Tab. Tab. Tab. Tab. Tab. Tab.

rab. rab.

1. Jämförelse mellan taxeringsvärdet å jordbruksfastighet på landsbygden enligt fastighetstaxeringarna 1945 och 1952 100 2. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet på landsbygden år 1952 enligt beredningsnämndernas förslag och efter prövningsnämndernas beslut 102 3. Specifikation av de skilda ägoslagens värden på varje läns landsbygd enligt 1952 års fastighetstaxering IO3 4. Areal och medelvärde per hektar för olika ägoslag av inägojorden på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering 104 5. Uppgifter för varje landskommun enligt 1952 års fastighetstaxering.. 106 6. Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa taxeringsvärde inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering . . 126 7. Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarkens, övriga markens och utmarkens relativa fördelning samt övriga markens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering 134 8. Jämförelse mellan arealuppgifter enligt 1952 års fastighetstaxering och riksskogstaxeringen samt övrig officiell statistik 144 9. Kubikmassa, m 3 sk per hektar, inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering 146

Sid.

T a b . 10. Medelbonitet inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering T a b . 11. Medelrotvärde inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering T a b . 12. Relativ skogstillgång inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering Tab. 13. Värde i kronor per hektar av skogsmark inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering 150 T a b 14 Värde i kronor per hektar av växande skog inom olika skogsagargrupper på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering 151

Förklaringar : Jordbruksvärde = värde av inägojord samt värde av beie oeh särskilda förmåner Skogsbruksvärde = värde av skogsmark och växande skog = hela trädstammens kubikmassa med bark m 3 s k

Till

KONUNGEN

Genom nådigt beslut den 18 januari 1952 uppdrogs åt undertecknade att i egenskap av sakkunniga inom finansdepartementet verkställa sådan undersökning, som i 71 § taxeringsförordningen avses, för utrönande huruvida

vid taxeringen av jordbruksfastigheter på landsbygden jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd. Med skrivelse den 29 maj 1952 avlämnade vi redogörelse för den i anledning av berörda uppdrag verkställda undersökningen. Genom nådigt beslut den 2 oktober 1953 har därefter uppdragits åt oss att, i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande undersökning som på sin tid gjordes beträffande taxeringsutfallet vid 1945 års allmänna fastighetstaxering (SOU 1950:34), med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas protokoll och övriga tillgängliga handlingar fortsätta och avsluta den undersökning, varom föranstaltats genom Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 18 januari 1952. Vid undersökningens genomförande har arbetet i huvudsak varit fördelat så att undertecknad Lindeberg verkställt specialundersökningen för främst åker samt därjämte tomt och trädgård, kultiverad betesmark och naturlig äng ävensom för värdet av särskilda förmåner, medan undertecknad Näslund verkställt specialundersökningen för skogsmark och växande skog, övrig mark samt skogsbete. Sedan arbetet avslutats få vi härmed överlämna föreliggande slutliga redogörelse för ifrågavarande undersökning. Under arbetets gång ha efter därom lämnade medgivanden utredningsmaterial och preliminära resultat tillhandahållits Riksskattenämnden samt landskamrerare och länsskogssakkunniga i n o m samtliga län. Stockholm den 17 december 1956. Underdånigst ERIK

LINDEBERG

MANFRED

NÄSLUND

I. TAXERINGSUTFALLET BETRÄFFANDE JORDBRUKSFASTIGHET PÅ LANDSBYGDEN

Förändringar i jordbruksfastigheternas saluvärden 1945—1951 Under rubriken »grunder för taxering av fastighet» upptager kommunalskattelagen bland annat den bestämmelsen, att taxeringsvärde regelmässigt skall åsättas till det belopp, som prövas utgöra taxeringsenhetens värde efter ortens pris (allmänna saluvärdet). Med fastighets allmänna saluvärde förstås enligt anvisningarna till kommunalskattelagen det belopp, som en förståndig köpare kan antagas vilja betala för fastigheten, om den tankes såld inom den kundkrets som kan antagas vara att påräkna för en dylik egendom och köpt för ett med hänsyn till fastighetens beskaffenhet lämpligt utnyttjande, utan avräkning för gäld eller för kapitalvärdet av skyldighet att utge undantag eller av annan privaträttslig förpliktelse som ej är hänförlig till servitut eller annat liknande förhållande. Härav följer, säges vidare i anvisningarna till lagen, att köpeskilling som under senare tid faktiskt betalats för en viss fastighet icke får utan vidare anses som ett exakt uttryck för det allmänna saluvärdet. Frånsett det att köpeskillingen kan ha påverkats av särskilda förhållanden, såsom släktskap, affektionsvärde och dylikt, k a n densamma vara ett topp-pris eller ett bottenpris som ingalunda motsvarar det allmänna saluvärdet. Sådant kan föranledas av vid tiden för försäljningen rådande abnorma konjunkturer å fastighetsmarknaden, av särskilt tvingande skäl till försäljning eller köp vid en viss tidpunkt, av ett obetänksamt ingånget avtal m. m. dylikt. Först om ett något så när tillräckligt antal olika försäljningar föreligger om vilka anledning ej finnes antaga, att ovidkommande omständigheter inverkat på prisbildningen, kan ur dem dragas en tillförlitlig slutsats angående det allmänna saluvärdet. Detta värde är sålunda att förstå som ett normalt värde i handel och vandel, icke som beloppet av en i visst fall för en viss fastighet faktiskt betald köpeskilling. Med hänsyn till de nu återgivna föreskrifterna i kommunalskattelagen och anvisningarna till densamma är det uppenbarligen av väsentlig betydelse för taxeringen, att en så vitt möjligt tillförlitlig kännedom erhålles om prisutvecklingen på fastighetsmarknaden, låt vara att även andra omständigheter bör beaktas vid bedömandet av allmänna saluvärdet å viss fastighet. Enligt taxeringsförordningen har därför landskamrerarna i länen att vid de sammanträden, som jämlikt 59 § samma förordning skall hållas året näst före det då allmän fastighetstaxering skall äga rum, redogöra för bland annat priserna vid försäljning av fastigheter inom länen under tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering och för de slutsatser beträffande fastigheter-

8 nas allmänna saluvärde som enligt hans mening kan dragas av dessa priser. I nämnda redogörelse skall ingå resultaten av de undersökningar rörande fastigheternas allmänna saluvärden å länens landsbygd som landskamrerarna jämlikt 58 § 2 mom. taxeringsförordningen är skyldiga att verkställa på grundval av dels vissa särskilt angivna uppgifter, dels eljest vunna upplysningar. Bland upplysningskällor, som härvid kommer i betraktande, är den statistik över jordbruksfastigheternas salu- och taxeringsvärden som föres fortlöpande hos statistiska centralbyrån. En redogörelse för denna statistik och dess huvudresultat torde lämpligen böra föregå redogörelsen för taxeringsutfallet. Primärmaterialet till den ifrågavarande statistiken utgöres av uppgifter ur lagfartsunderrättelser och taxeringslängder vilka, sammanförda å särskilda blanketter, jämlikt åläggande av Kungl. Maj :t tillhandahålles statistiska centralbyrån av häradsskrivarna. Enligt de anvisningar för ifyllande av blanketterna som utfärdats av centralbyrån skall uppgifterna avse jordbruksfastigheter som lyder under häradsrätt och som köpts vid frivillig försäljning för pris överstigande 2 000 kronor. Förvärv å exekutiv auktion eller konkursauktion, genom inlösen enligt ensittarlagen, expropriation eller annat s. k. exstinktivt fång är icke medräknat i statistiken. Vissa kategorier av köp vid frivillig försäljning, vilka faller utom den normala fastighetsmarknaden, har icke heller medräknats, såsom exempelvis släktköp och köp av fastighet vars värde får anses avvika från den normala prisnivån på grund av att fastigheten till sin beskaffenhet i märklig mån avviker från normal självständig jordbruksfastighet. Den av statistiska centralbyrån upprättade statistik rörande taxeringsperioden 1945/51, vars resultat stått till landskamrerarnas och därmed också till beskattningsnämndernas förfogande under hösten 1951, avser köp som ägt r u m under tiden 1/1 1945—30/6 1951 och som lagfarits under samma tid. Sedermera har statistiken fullständigats så att den omfattar hela taxeringsperioden 1945--1951. Härnedan återges ett sammandrag av den sålunda kompletterade Statistiken. Siffrorna för åren 1945—1950 har korrigerats med hänsyn till senare inkommet primärmaterial. Hela undersökningsmaterialet omfattar 40 137 köp, och de köpeskillingar som betingades vid dem var i genomsnitt 63,8 % högre än de köpta fastigheternas taxeringsvärden vid tiden för resp. köp. Såsom framgår av närmast följande tablå är detta den största genomsnittliga överprisprocent som kunnat annoteras med stöd av hittills företagna undersökningar på detta område. Tablån visar utvecklingen i grova drag. Taxeringsperioder

1918/21 1922/27 1928/32

Överpris i % 45 21 15

Taxeringsperioder

1933/37 1938/44 1945/51

Överpris i % 20 39 64

9 Taxeringsperioden 1945/51 kännetecknas av en oavbruten stegring a\ överprisprocenten, om man ser till medelvärdena för riket i dess helhet. Dessa återges i sista kolumnen av följande sammanställning, vars övriga kolumner visar primärmaterialets omfattning och de till grund för procentberäkningen liggande absoluta talen, allt för de olika i taxeringsperioden ingående kalenderåren. År då köpeavtalen ingåtts

Köpeskillingar 1 000 kr.

Antal köp

1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951

Hela perioden

9 840 6 542 6 451 5 398 4 099 4 387 3 420

229 629,6 139 259,9 146 154,3 132 884,0 109 960,7 133 333,4 113 035,8

1004 257,7

Taxeringsvärden 1 000 kr.

överpris i %

164 661,4 94 551,1 90 984,1 78 048,9 61 028,4 70 024,9 53 676,9 612 975,7

+ 39,5 + 47,3 + 60,6 + 70,3 + 80,2 + 90,4 + 110,6 + 63,8

Under taxeringsperioden 1938/44 steg överprisprocenten från 14,4 år 1938 till 53,2 år 1944 och var i medeltal för hela perioden 1/1 1938—31/12 1944 40,6. I betraktande härav torde den genomsnittliga höjning av taxeringsvärdena på jordbruksfastigheter, som blev resultatet av 1945 års allmänna fastighetstaxering och som belöpte sig till 29,1 % av de år 1938 åsatta värdena, kunna betraktas som mycket måttlig. För jordbruksvärdet med inräknande av skogsmarkens värde var ökningen av taxeringsvärdena endast 21,2 %, medan den för skogsmarken enbart var 45,4 % och för den växande skogen 53,2 %. Som en naturlig följd av höjningen år 1945 av taxeringsvärdena sjönk nämnda år överprisprocenten men nådde redan år 1947 upp till högre tal än för år 1944 (se ovan). För att åskådliggöra prisutvecklingen för jordbruksfastigheterna under tiden från år 1938 till och med år 1951 har med stöd av det procenttal, 29,1 %, som anger den genomsnittliga ökningen av taxeringsvärdena från år 1938 till år 1945 uträknats nedan intagna indexserie. Tillvägagångssättet har varit följande. Först har uträknats vilka taxeringsvärden som enligt 1938 års nivå skulle gällt för de under åren 1945—1951 sålda fastigheterna. Index för priserna å jordbruksfastigheter, 1/11938—31/12 1951 År

1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944

Index

100 107 112 117 127 135 134

Årlig ökning i %

+ 6,5 + 4,9 + 4,9 + 8,8 + 5,8 — 0,7

År

1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951

Index

158 166 181 192 203 215 238

Årlig ökning i %

+ 17,7 + 5,6

+ 9,1 + 6,0 + 5,8 + 5,7 + 10,6

50 t 1939

42 43 44 45 46 47 48 49 Fastighetspriser och -omsättning, åren 1939—1951

51 Härefter har de för dessa fastigheter avtalade köpeskillingarna, på sätt förut skett med köpeskillingarna för de under åren 1938—1944 sålda fastigheterna, satts i relation till 1938 års taxeringsvärden. Sedan sålunda prisen för alla under perioden 1/1 1938—31/12 1951 försålda fastigheter satts i relation till en och samma värdenivå, har de därvid för varje år erhållna relationstalen sammanställts till en indexserie med 1938 som basår. Indexserien visar en så gott som oavbruten och i allmänhet ganska j ä m n stegring i priserna. Nedgång redovisas endast för år 1944; måhända kan den förklaras av en viss återhållsamhet från köparnas sida inför en väntad fredskris. ökningen i saluvärdena måste naturligen till väsentlig del tillskrivas nedgången i penningvärdet. En av statistiska centralbyrån genomförd jäm-

11 förelse med förhållandena i Norge och Danmark ger vid handen, att utvecklingen gestaltat sig på ungefär samma sätt i dessa länder som hos oss. Omsättningen på marknaden för jordbruksfastigheter, mätt med antalet försålda sådana fastigheter, visar stigande tendens till och med år 1945. Under tiden därefter gick utvecklingen åt motsatt håll. Förloppet återges i följande sammanställning, från vilken 1938 uteslutits av den anledningen att redovisningen för detta år icke är fullständig. Antal köp åren 1939—1951

Är 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

Köp

År

3 781 5 046 5 723 6 469 6142 6 933 9 840

Köp

1946 1947 1948 1949 1950 1951

6 542 6 451 5 398 4 099 4 387 3 420

Anledningen till det plötsliga avbrottet år 1946 i den dittills fortgående ökningen av antalet försålda fastigheter kan icke gärna tillskrivas prisökningen. E n annan faktor har tydligen påverkat utvecklingen, nämligen ikraftträdandet med ingången av år 1946 av den s. k. jordförvärvslagen eller Överpris för jordbruksfastigheter, länsvis

1/1 38—31/12 44

Län

Överpris

Nr

1/1 45—31/12 51 Nr

överpris

i% Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

14 21 6 5 4 2 3 9 12 1 10 8 14 7 13 19 11 17 18 22 15 9 20 16 Hela riket

+ 37,7 + 26,1 + 44,5 + 45,4 + 46,6 + 52,4 + 51,6 + 42,4 + 38,1 + 53,6 + 42,2 + 42,7 + 37,7 + 44,2 + 37,8 + 29,7 + 39,9 + 31,0 + 30,4 + 21,5 + 35,0 + 42,4 + 27,0 + 34,8 + 40,6

9 23 16 11 4 3 17 2 1 5 6 12 22 7 15 18 21 24 19 20 14 8 13 10

+ 67,3 + 49,6 + 60,0 + 65,7 + 71,6 + 73,1 + 59,6 + 77,9 + 79,7 + 70,4 + 70,0 + 64,8 + 49,9 + 69,3 + 62,4 + 57,6 + 52,3 + 46,5 + 57,2 + 56,5 + 62,7 + 68,3 + 64,7 + 66,0 + 63,8

12 lagen 21/12 1945 om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet, vilken lag ersatts av en lag 17/6 1948 med enahanda rubrik. Denna lagstiftning kan för övrigt förklara ej blott nedgången i omsättningen efter år 1945 utan även den starka stegringen under sagda år av både antalet sålda fastigheter och fastighetspriserna. Det kan nämligen tänkas att man skyndat sig att köpa, innan den emotsedda lagen lade hinder i vägen därför, även om köpet måste ske till högre pris. Vilken inverkan denna lagstiftning tilläventyrs kan ha haft på fastighetspriserna efter år 1945 kan icke utrönas med ledning av det material som ligger till grund för statistiken. Variationerna i omsättning och priser, sådana dessa variationer erhållits genom uträkning av de procentuella avvikelserna från genomsnitten för perioden 1939/51 framträder tydligt i det här intagna diagrammet. Förestående siffersammanställning visar överprisprocenten för varje län under de båda perioderna 1/1 1938—31/12 1944 och 1/1 1945—31/12 1951. Länen har i tabellen upptagits i sedvanlig ordningsföljd. Nummerkolumnerna anger procenttalens storleksordning på det sätt att ett lågt nummer anger jämförelsevis hög överprisprocent eller med andra ord en jämförelsevis stor skillnad mellan pris och taxeringsvärde. Jordbruksfastigheter beträffande vilka lagfart sökts under tiden 1/11945-31/121951 på grund av köp vid frivillig försäljning under samma tid, länsvis efter taxeringsvärde? Län

Taxeringsvärden, kronor Högst 10 000 Antal köp

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och B o h u s . . Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket

Överpris i%

10 100—50 000 Antal köp

635 90,3 299 445 56.3 199 78,9 817 326 86,2 1039 606 88,5 1067 746 87,8 642 903 80,7 8G7 500 119,6 265 327 82,6 331 541 93,7 1309 1319 1 529 + 103,1 1943 740 458 + 95,5 71,1 512 480 82,3 1208 1761 82,9 1382 1579 904 79,2 1642 68,5 1019 904 60,6 603 371 91,9 453 492 74,9 479 966 70,6 415 1837 79,4 204 781 67,5 424 1513 70,6 136 723 20 802 + 82,1 17 839

överpris i%

50 100—100 000 Över 100 000 Antal köp

+ 62,5 + 43,2 + 50,2 + 59,0 + 70,1 + 70,3 + 53,8 + 71,5 + 69,2 + 67,5 + 72,3 + 62,4 + 47,6 + 62,2 + 58,3 + 49,1 + 44,6 + 40,2 + 46,4 + 48,6 + 53,1 + 52,7 + 60,7 + 58,1

45 38 76 134 40 10 68 9 17 66 256 41 16 41 74 36 49 55 11 7 2 1 2 1

+ 58,8

överpris

+

Antal köp

77,8 49,0 52,0 66,5 73,3 51,7 57,5 44,2 90,3 63,2 57,8 47,7 42,7 74,4 58,8 48,2 50,6 47,8 57,5 19,5 4,4 205,2 67,6 38,6

33 22 31 33 10 5 29 3 5 26 89 3 5 15 30 17 19 24 1 1

59,0

401 Överpris

64,5 63,8 89,7 72,3 33,5 27,1 69,4 36,0 170,5 50,6 54,8 54,6 15.3 76,4 51,9 51,4 78,2 60,2 62,2 0,0

+

62,8

13 För den tidigare perioden har Kristianstads län den högsta överprisprocenten (53,6 %) och Gävleborgs län den lägsta (21,5 % ) ; den senare periodens maximi- och minimital återfinnes vid Blekinge län (79,7 %) resp. Västmanlands (46,5 % ) . För vissa län, t. ex. Södermanlands, Kalmar och Blekinge, har ordningsnumret ändrats ganska mycket från den ena perioden till den andra. Särskilt för Uppsala, Gävleborgs, Värmlands, Kopparbergs och Västmanlands län redovisas för båda perioderna en relativt god överensstämmelse mellan taxeringsvärdena och salupriserna. En undersökning av länssiffrornas spridning kring riksmedeltalen i den nu diskuterade tabellen har ådagalagt, att spridningstalet, den s. k. kvadratavvikelsen, tagen i procent av respektive medeltal, är betydligt större för den tidigare perioden (20,7 %) än för den senare (13,4 % ) . Detta innebär att, vid jämförelse länen emellan, taxeringen blivit mera enhetligt genomförd under perioden 1945/51 än under perioden 1938/44. I tabellen å s. 12 har de sålda fastigheterna grupperats länsvis efter taxeringsvärdet. För riket i dess helhet är, liksom för flertalet av länen tagna vart för sig, överprisprocenten avsevärt större för de fastigheter vilkas taxeringsvärde Jordbruksfastigheter beträffande vilka lagfart sökts under tiden 1/11945—31/12 1951 på grund av köp vid frivillig försäljning, med fördelning efter tiden för köpet och efter taxeringsvärde År, taxeringsvärden

Antal köp

Överpris i%

4 702 4 696 305 137

52,2 36,6 37,9 36,8

9 840

39,5

3 594 2 726 160 62

62,0 44,0 44,2 38,9

6 542

47,3

2 070 1892 112 25 4 099

103,2 72,2 72,8 101,0 80,2

,, ,

2 218 1999 122 48

112,9 84,5 80,4 94,7

Samtliga grupper

4 387

90,4

Samtliga grupper Högst 10 000 kr 10 100— 50 000 » 50 100—100 000 » Över 100 000 »>

3 550 2 684 173 44

76,5 53,4 58,2 73,0

Högst 10 000 kr 10 100— 50 000 »> 50 100—100 000 » Över 100 000 »

1704 1590 96 30

128,8 104,3 99,8 121,7

6 451

60,6

Samtliga grupper ljl 1945—31112 1951

3 420

110,6

2 964 2 252 127 55

92,6 63,7 67,4 64,4

Högst 10 000 kr 10 100— 50 000 » 50 100—100 000 » Över 100 000 »

20 802 17 839 1095 401

82,1 58,8 59,0 62,8

5 398

70,3

63,8

1948 Högst 10 000 kr 10 100— 50 000 » 50 100—100 000 » Över 100 000 » Samtliga grupper

Högst 10 000 kr 10 100— 50 000 » 50 100—100 000 »> Över 100 000 »

1947 Högst 10 000 kr 10 100— 50 000 » 50 100—100 000 »> Över 100 000 » Samtliga grupper

Överpris 1%

1946 Högst 10 000 kr 10 100— 50 000 » 50 100—100 000 »> Över 100 000 » Samtliga grupper

Antal köp

1945 Högst 10 000 kr 10 100— 50 000 » 50 100—100 000 » Över 100 000 » Samtliga grupper

År, taxeringsvärden

Samtliga grupper

14 icke överstiger 10 000 kronor. Mellan de övriga efter taxeringsvärdet bestämda grupperna inbördes föreligger i stort sett icke någon sådan utpräglad differens. För den närmast föregående taxeringsperioden kunde beträffande riket i dess helhet iakttagas en viss nedgång i procenttalen med stigande taxeringsvärde, medan för tiden 1/1 1945—31/12 1951 överprisprocenten, bortsett från gruppen med de lägsta taxeringsvärdena, tvärtom stiger något med taxeringsvärdet. De överprisvariationer som noterats för fastigheter med mer än 10 000 kronors taxeringsvärde kan icke betraktas som utslag av några bestämda tendenser. Den höga överprisprocenten för små fastigheter är däremot en företeelse som icke kan tillskrivas slumpen. Förklaringen till densamma kan visserligen icke utläsas ur primärmaterialet till statistiska centralbyråns statistik men bör otvivelaktigt sökas däri, att byggnadsvärdet för dessa fastigheter är jämförelsevis stort och att detta värde regelmässigt blir för lågt uppskattat. Företeelsen har, såvitt angår riket i dess helhet, upprepats år efter år under tiden 1938—1951. Beträffande tiden 1/1 1945—31/12 1951 hänvisas till sammanställningen å s. 13 av siffrorna för de olika åren. Regeln att taxeringsvärde skall åsättas till det belopp som motsvarar Jordbruksfastigheter beträffande vilka lagfart sökts under tiden 1/1 1945—31/12 1951 på grund av köp vid frivillig försäljning under samma tid, länsvis efter värdet av skogsmarken och skogen Värdet av skogsmark och skog i % av hela taxeringsvärdet

Län

0,0 % Antal köp

0,1-25 % överpris 1%

Antal köp

överpris i%

Stockholms 83 + 73,7 581 + 68,2 Uppsala 111 + 58,8 456 + 49,3 Södermanlands . . . 126 + 54,8 761 + 64,8 Östergötlands . . . . 487 + 77,2 718 + 66,6 Jönköpings 124 + 84,4 533 + 72,8 Kronobergs 130 + 97,5 456 + 73,2 Kalmar 262 + 69,7 398 + 61,5 179 +130,6 270 + 77,3 Gotlands 155 + 80,5 358 + 68,5 Blekinge 1410 + 72,7 860 + 65,2 Kristianstads 3 455 + 69,8 305 + 69,5 Malmöhus 478 + 62,3 465 + 66,8 Hallands 157 + 67,2 655 + 49,0 Göteborgs o. Bohus 486 + 84,8 1283 + 62,8 Älvsborgs 993 + 72,8 1571 + 60,6 Skaraborgs 320 + 91,2 943 + 57,8 Värmlands 419 + 52,5 950 + 50,1 Örebro 120 + 62,0 578 + 46,9 Västmanlands . . . . 80 + 108,8 377 + 58,7 Kopparbergs 316 + 90,2 455 + 62,0 Gävleborgs V ä s t e r n o r r l a n d s . . . 1031 + 79,9 730 + 60,5 255 + 98,2 432 + 69,6 Jämtlands

Västerbottens .... Norrbottens

312 + 80,1 1088 + 57,7 240 + 80,4 408 + 56,8

25,1—50 %

50,1—75 %

75,1—90 %

över 90 %

Antal köp

Antal köp

An- övertal pris köp 1 %

An- övertal pris köp i %

överpris i%

324 + 66,4 128 + 49,2 331 + 51,9 459 + 55,0 936 + 63,5 679 + 70,2 504 + 58,5 132 + 60,3 271 + 68,4 336 + 71,4 53 + 86,9 201 + 68,7 162 + 44,4 879 + 65,8 408 + 56,1 905 + 50,8 498 + 48,5 309 + 44,6 346 + 47,5 477 + 49,0 406 + 49,5 235 + 60,7 396 + 65,7 154 + 69,6

överpris i%

22 + 49,3 8 — 5,3 26 + 73,7 134 + 62,9 254 + 89,8 279 + 69,5 276 + 56,0 22 + 67,0 97 + 103,7 99 + 74,0 2 +154,1 81 + 64,2 36 + 54,4 300 + 71,0 82 + 68,7 348 + 56,7 102 + 68,9 38 + 37,2 110 + 60,6 184 + 48,1 77 + 57,8 58 + 46,2 106 + 74,7 53 + 90,9

+ 93,1 + 70,3 + 100,7 +118,5 + 87,2 + 122,1 + 39,0 +259,4 +104,7 + 39,0 + 46,1 + 117,2 + 46,9 + 75,3 + 98,5 + 92,0 +106,2 + 59,2 + 67,8 + 30,4 + 111,4 + 94,4

Tillsammans 11729 + 71,7 15631 + 6 1 , 4 9 529 + 5 7 , 6 2 794 + 65,6 378 + 94,8

+ 64,5 + 51,5 + 66,2 + 118,8 + 56,3 +100,0 + 132,4 +400,0 +120,2 + 36,2 + 55,6 + 184,2 + 44,5 + 45,5 + 59,4 +120,3 +425,4 +128,9 +159,0 +180,0 +106,9

taxeringsenhetens värde efter ortens pris är icke undantagslös. Område som utgöres av skogsmark och växande skog skall enligt kommunalskattelagen regelmässigt upptagas till det värde det kan anses äga vid ett efter rationella grunder bedrivet skogsbruk, d. v. s. till avkastningsvärdet. Med hänsyn till denna bestämmelse har det ansetts vara påkallat att undersöka saluvärdets relation till taxeringsvärdet inom klasser av jordbruksfastigheter, bestämda efter den procent skogsmarkens och skogens taxeringsvärden tillsammans utgör av hela taxeringsvärdet. I tabellen å s. 14 har en sådan klassindelning kombinerats med fördelning efter län. Regelmässigt torde det förhålla sig så att ett efter avkastningsvärde bestämt taxeringsvärde blir lägre än ett efter allmänna saluvärdet bestämt taxeringsvärde. Det kunde då vara anledning att räkna med större överpris i förhållande till taxeringsvärdet, ju större del därav som utgöres av skogsJordbruksfastigheter, beträffande vilka lagfart sökts under tiden 1/1 1945—31/12 1951 på grund av köp vid frivillig försäljning, med fördelning efter tiden för köpet och efter värdet av skogsmarken o c h skogen År samt värden av skogsmark och skog i % av hela taxeringsvärdet

Antal köp

i%

2 424 3 538 2 613 1084 157 24 9 840

+ + + + + + +

43,5 36,3 36,0 44,4 60,8 76,9 39,5

2 091 2 649 1394 359 41 8 6 542

+ + + + + + +

54,8 44,3 41,2 48,6 89,6 60,3 47,3

1958 2 641 1449 345 47 11 6 451

70,5 57,5 54,1 63,5 76,3 + 149,1 + 60,6

1594 2147 1264 328 49 16 5 398

78,2 69,3 62,9 74,2 66,6 + 193,5 + 70,3

överpris

0,0% 0,1—25 » 25,1—50 » 50,1—75 » 75,1—90 » över 90 » Samtliga grupper n

0,0% 0,1—25 »> 25,1—50 » 50,1—75 » 75,1—90 »> över 90 » Samtliga grupper

1272 1589 969 234 30 5 4 099

+ 94,7 + 75,7 + 70,0 + 78,2 + 161,8 + 59,8 + 80,2

1315 1732 1038 265 28 9 4 387

+ 98,5 + 88,2 + 82,5 + 98,9 + 122,1 + 130,1 + 90,4

1075 1335 802 179 26 3 3 420

+ 111,5 + 106,0 + 104,5 + 133,4 + 211,0 + 270,5 + 110,6

0,0% 11729 0,1—25 » 15 631 25,1—50 »> 9 529 50,1—75 »> 2 794 75,1—90 i 378 över 90 » 76 Samtliga grupper 40137

71,7 61,4 57,6 65,6 94,8 + 106,9 + 63,8

0,0% 0,1—25 » 25,1—50 »> 50,1—75 »> 75,1—90 » över 90 » Samtliga grupper 0,0% 0,1—25 » 25,1—50 » 50,1—75 » 75,1—90 » över 90 » Samtliga grupper 1951

1948 n

överpris i%

0,0 % 0,1—25 i 25,1—50 i 50,1—75 »> 75,1—90 » över 90 » Samtliga grupper

Antal köp

0,0 % 0,1—25 » 25,1—50 » 50,1—75 » 75,1—90 » Över 90 » Samtliga grupper

År samt värden av skogsmark och skog i % av hela taxeringsvärdet

0,0 % 0,1—25 » 25,1—50 »> 50,1—75 » 75,1—90 » över 90 » Samtliga grupper ljl

1945—31/12

16 Jordbruksfastigheter med högst 25 % skog, beträffande vilka lagfart sökts under tiden 1/11945—31/12 1951 på grund av köp vid frivillig försäljning under samma tid, länsvis efter åkerarealens storlek Åkerarealens storlek

Län

Högst 5 ha Antal köp

överpris i%

5—10 ha Antal köp

Överpris i%

10—20 ha Antal köp

Överpris 1

/o

20—50 ha Antal köp

Överpris

70 + 60,2 161 + 56,4 121 + 41,2 184 + 48,7 118 + 50,8 256 + 54,0 175 + 65,5 263 + 63,5 17 + 75,4 61 + 64,5 11 + 46,9 23 + 71,4 84 + 54,0 122 + 57,9 65 + 68,7 100 + 85,5 15 + 63,8 62 + 68,6 151 + 61,9 488 + 66,8 685 + 68,1 377 + 57,0 95 + 52,9 284 + 60,0 23 + 26,6 122 + 43,0 72 + 53,2 323 + 56,4 623 + 62,0 213 + 49,3 39 + 37,7 126 + 45,7 216 + 43,1 120 + 35,9 178 + 40,1 114 + 38,3 28 + 35,4 106 + 53,7 2 + 31,3 27 + 39,1 1 + 78,7 32 + 31,8 2 +142,6 20 + 46,7 1 + 110,2 56 + 52,7 + 16,7 18 + 54,3 2 Tillsammans 14042 + 89,2 6 470 + 66,4 4 536 + 59,7 1916 + 53,8

240 + 119,4 121 + 64,2 Södermanlands . . . 219 +146,3 Östergötlands . . . . 470 + 89,0 417 + 92,6 Jönköpings 405 + 92,8 Kronobergs 300 + 86,7 185 +138,5 Gotlands 342 + 77,3 947 + 100,4 1682 + 95,3 275 + 105,3 Göteborgs o. Bohus 390 + 72,3 917 + 91,7 987 + 94,0 Skaraborgs 845 + 84,3 668 + 70,6 200 + 78,9 Västmanlands 222 + 94,4 Kopparbergs 611 + 84,3 Västernorrlands. . . 1559 + 76,3 541 + 87,7 966 + 67,2 Västerbottens 533 + 72,1

Stockholms

170 + 66,9 108 + 55,8 259 + 59,2 259 + 73,2 156 + 68,6 143 + 70,9 134 + 65,3 93 +109,0 93 + 68,9 663 + 69,9 949 + 81,3 283 + 71,1 271 + 52,7 440 + 64,4 685 + 68,7 248 + 55,1 347 + 48,1 174 + 45,8 100 + 67,2 130 + 49,8 169 + 53,0 124 + 58,4 377 + 53,9 95 + 44,2

50—100 ha

Över 100 ha

An- Övertal pris köp i %

An- Övertal pris köp 1 /o

16 + 44,4 19 + 42,0 25 + 50,8 25 + 64,8 3 + 32,6 4 + 46,8 15 + 35,8 5 + 36,1 1 + 49,1 18 + 48,2 52 + 46,0 6 + 47,8 6 + 33,7 15 + 40,6 35 + 56,1 1 +228,5 15 + 56,7 20 + 47,4

7 -1- 73,6 14 +• 64,4 10 + 46,9 13 -t- 72,4 3 + 38,9

1 + 53,3

282 + 48,7

5 + 85,7 1 + 34,6 — 3 + 24,7 15 + 704

2 + 86,1 21 + 48,c 4 + 30,É 3 + 113,1 12 + 64,c 1 + 29,^

114 + 63,

mark och växande skog. Tabellen bekräftar så till vida riktigheten av ett dylikt antagande som fastigheterna med skogsmark och växande skog till mera än 75 % av hela taxeringsvärdet har — i genomsnitt för hela riket och för hela perioden 1/1 1945—31/12 1951 — högre överpris än de övriga fastigheterna. Vad angår den närmast föregående taxeringsperioden gäller detta beträffande fastigheter med mera än 50 % skog. Redovisningen för de särskilda länen företer talrika avvikelser från den för riksmedeltalen gällande storleksordningen. Många variationer i denna ordningsföljd framträder även i tabellen å s . 15, som utvisar utvecklingsgången beträffande de olika skogsinnehavgrupperna från år till år under nyssnämnda period. Fastigheterna med högst 25 % skog ha fördelats länsvis efter åkerarealens storlek på sätt framgår av ovanstående tabell. Liksom den förut berörda fördelningen efter taxeringsvärde ger även denna vid handen, att största överprisprocenten kommer på de minsta fastigheterna. I fråga om de övriga storleksgrupperna gör sig emellertid här — i motsats till vad fallet är vid uppdelning efter taxeringsvärde — för riket i dess helhet gällande en tydlig tendens till nedgång i överprisprocenten med stigande omfattning aV åkerarealen, dock med avbrott vid det sista ledet i

17 Jordbruksfastigheter med högst 25 % skog, beträffande vilka lagfart sökts under tiden 1 1 1945—31/12 1951 på grund av köp vid frivillig försäljning, med fördelning efter tiden för köpet och efter åkerarealens storlek År, hektar åkermark

Antal köp

överpris i%

1945 Högst 5 hektar 5—10 » 10— 20 » 20— 50 . 50—100 » Över 100 » Samtliga grupper

2 801 1584 989 473 83 32

+ 52,6 + 43,7 + 35,6 + 32,7 + 33,5 + 29,0

5 962

+ 39,0

1946 År, hektar åkermark

Antal köp

Överpris

1949 Högst 5 hektar 5—10 »> 10— 20 » 20— 50 »> 50—100 • Över 100 » Samtliga grupper

1465 645 522 194 30 5

+ 107,6 + 84,4 + 74,8 + 69,8 + 61,4 + 104,1

2 861

+

1583 649 545 231 21 18

+ 118,9 92,7 88,1 75,6 75,5 88,5

3 047

+

1199 550 458 173 22 8

+ 137,8 + 110,6 + 96,5 + 87,2 + 93,0 + 147,4

2 410

+ 108,2

Högst 5 hektar 14 042 5—10 »> 6 470 4 536 10— 20 » 1916 20— 50 »> 50—100 » 282 114 Över 100 » Samtliga grupper 27 360

89,2 66,4 59,7 53,8 48,7 63,7

82,9

1950 Högst 5 hektar 5—10 » 10— 20 » 20— 50 » 50—100 » Över 100 » Samtliga grupper

2 539 1138 696 292 49 26

+ 66,6 + 50,2 + 43,2 + 40,7 + 35,9 + 42,1

4 740

+ 48,5

1047 Högst 5 hektar 5—10 »> 10— 20 » 20— 50 »> 50—100 » Över 100 »> Samtliga grupper

91,9

1951 Högst 5 hektar 5—10 »> 10— 20 » 20— 50 » 50—100 »> Över 100 » Samtliga grupper

2 443 1068 725 313 38 12

+ 91,7 + 62,1 + 53,0 + 50,8 + 39,0 + 55,5

4 599

+ 62,5

194$

Högst 5 hektar 5—10 »> 10— 20 i 20— 50 i 50—100 »> Över 100 »> Samtliga grupper 111 1945—31112

Högst 5 hektar 5—10 » 10— 20 » 20— 50 . 50—100 . Över 100 » Samtliga grupper

2 012 836 601 240 39 13

+ 97,9 + 74,5 + 61,4 + 59,7 + 61,1 + 75,8

3 741

+ 72,5

65,3

serien vilket omfattar egendomar med mera än 100 hektar åker. Nästa tabell belyser ifrågavarande relationer under vart och ett av de i redogörelseperioden ingående kalenderåren. Vid studiet av den nu lämnade redogörelsen för statistiska centralbyråns undersökning av prisutvecklingen beträffande jordbruksfastigheter bör uppmärksammas, att några av de vid den undersökta massans fördelning ur olika synpunkter erhållna grupperna icke omfattar köp till så stort antal att de för dem redovisade köpeskillingarna kan anses representera det allmänna saluvärdet för fastigheter av respektive slag.

2—560512

18 Taxeringens huvudresultat. Jämförelse med fastighetstaxeringen år 1945 och med saluvärdet år 1951 I sin första undersökning av taxeringsutfallet vid 1952 års allmänna fastighetstaxering meddelade de sakkunniga uppgift för varje läns landsbygd å det av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdet å jordbruksfastighet, med fördelning å jordbruksvärde, skogsvärde samt tomt- och industrivärde och med särskilt angivande av huru mycket av jordbruksvärdet som belöpte på värdet av de olika ägoslagen, av bete och av särskilda förmåner. Till fullföljande av sitt uppdrag ha de sakkunniga vid den fortsatta utredningen på grundval av de i fastighetstaxeringslängderna och prövningsnämndernas ändringslängder därom meddelade uppgifterna gjort en sammanställning av motsvarande värden enligt taxerigsnämndernas beslut med de ändringar, som däri vidtagits av prövningsnämnderna. Som resultat av nu nämnda sammanställningar meddels i tab. 2, s. 102, för varje läns landsbygd och i sammandrag för hela riket uppgift om jordbruksfastigheternas taxeringsvärden dels sådana de föreslagits av beredningsnämnderna, dels sådana de fastställts av prövningsnämnderna. De i nämnda tabell framlagda uppgifterna kunna emellertid icke göra anspråk på att vara fullt exakta, då det visat sig, att såväl de av beredningsnämnderna upprättade sammandragen som även taxeringslängderna varit behäftade med vissa felaktigheter. Härtill kommer att hänsyn icke kunnat tagas till de ändringar, som i högre instans vidtagits i de åsatta värdena. Genom de i tab. 2 framlagda uppgifterna är det likväl möjligt att följa de förändringar, som de av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena undergått genom taxerings- och prövningsnämndernas beslut under det fortsatta taxeringsarbetet. De därvid framträdande förändringarna bero till övervägande del på av taxeringsmyndigheterna beslutade höjningar eller sänkningar i de föreslagna värdena, men kunna i vissa fall även innebära endast en överflyttning av en fastighet eller del av en sådan från jordbruksfastighet till annan fastighet eller omvänt. I sammandrag för hela rikets landsbygd uppgick taxeringsvärdet för all jordbruksfastighet till följande belopp, varmed jämförts motsvarande värden enligt 1945 års taxering (tab. 1 s. 100). Beträffande skogsmark och växande skog m. m. hänvisas närmare till avd. II, uppgifter och jämförelser angående den skogliga taxeringens huvudsakliga resultat (s. 47 och följande). Här må påpekas, att i föreliggande undersökning är till skillnad mot tidigare jordbruksvärdet renodlat för inägojord med byggnader. Skogens värde redovisas för sig, skilt på markvärde och skogsvärde (jfr i texttabellen: jordbruksvärde och skogsbruksvärde); även övrig mark är redovisad för sig. I jämförelse med de i sakkunnigas första redogörelse behandlade, av beredningsnämnderna föreslagna taxeringsvärdena, har taxerings- och prov-

19 Är 1952

Skogsbruksvärde därav markvärde » skogsvärde Värde av övrig mark Tomt- och industrivärde Summa taxeringsvärde

År 1945

Beredningsnämndernas förslag, kr

Prövningsnämndernas beslut, kr

Prövningsnämndernas beslut, kr

7 640 022 100 5 167 991 700 989 498 000 4 178 493 700 44 328 200 68 903 000

7 694 469 200 5 150 108 900 985 849 500 4 164 259 400 41 670 900 78 782 800

5 114"990 800 3 125 171000 697 340 900 2 427 830 100 30 230 900 66 833 500

12 921 245 000

12 965 031 800

8 337 226 200

ningsnämndernas beslut medfört en höjning av jordbruksfastigheternas taxeringsvärden med i runt tal 43,8 milj. kronor. Höjningen kommer nu liksom år 1945 uteslutande på jordbruksvärdet samt på tomt- och industrivärdet medan värdet å skogsmark och skog sänkts något. Även vid föregående allmänna fastighetstaxeringar ha de av beredningsnämnderna föreslagna värdena höjts något i de två närmast högre taxeringsinstanserna, växlande mellan 10 milj. kronor år 1933 och nära 60 milj. kronor år 1928. För år 1945 var höjningen 38,6 milj. kronor. Även om de vidtagna ändringarna i åtskilliga fall givetvis ha kunnat vara av stor betydelse för de enskilda fastighetsägarna ha de av taxerings- och prövningsnämnderna vidtagna förändringarna endast i ringa mån påverkat taxeringsutfallet i dess helhet. Värdet har legat i den stabilisering, som fastighetstaxeringen genom denna prövning vunnit med åren. De av de sistnämnda taxeringsinstanserna inom varje län vidtagna förändringarna i beredningsnämndernas förslag framgå av uppgifterna i tab. 2, s. 102. För de flesta län äro dessa förändringar av mycket liten omfattning. Jordbruksvärdet har höjts med största beloppet, 13 milj. kronor, för Skaraborgs län och därnäst med respektive ca 8, 4 och 3 milj. kronor för Kalmar, Norrbottens och Västmanlands län. För Skaraborgs län har därjämte skogsbruksvärdet höjts med nära 3 milj. kronor medan det sänkts för Värmlands och Kalmar län med 5,6, respektive 6,2 milj. kronor. Tomt- och industrivärdet har för Stockholms län höjts med 6 milj. kronor, i Södermanland sänkts med nära 11 milj. kronor. De uppgifter angående 1952 års taxeringsvärden, som framläggas i tabellbilagorna och diskuteras i texten, bygga på de resultat som framkommit efter avslutandet av prövningsnämndernas beslut. Någon hänsyn har däremot, såsom förut framhållits, icke kunnat tagas till ändringar, som i högre instans vidtagits i de åsatta värdena. I sin första redogörelse framlade de sakkunniga för varje läns landsbygd specificerade uppgifter å de i jordbruksvärdet ingående delvärdena å varje särskilt ägoslag samt å bete och särskilda förmåner. Uppgifterna voro hämtade från de av beredningsnämndernas ordförande upprättade sammandragen av sagda nämnders beslut. Det skulle otvivelaktigt ha varit av intresse

att erhålla definitiva uppgifter å nämnda delvärden, sådana de fastställts cenom taxerings- och prövningsnämndernas beslut. En fullständig översikt härav har det dock icke varit möjligt att framlägga i avsaknad av tillräckligt detaljerade upplysningar. Fastighetstaxeringslängderna och prövningsnämndernas ändringslängder innehålla, med undantag för skogsmarken, ingen specifikation av de i jordbruksvärdet ingående delvärdena, och i de båda nämndernas protokoll äro i inånga fall upplysningarna mycket knapphändiga beträffande den närmare innebörden av de i jordbruksvärdet vidtagna förändringarna. För erhållande av de i tab. 5, s. 106, framlagda uppgifterna för varje kommun angående värdet per hektar åker samt det totala värdet av övrig mark och särskilda förmåner ha de sakkunniga emellertid i så stor utsträckning som möjligt sökt taga hänsyn till de av taxerings- och prövningsnämnderna beslutade ändringarna i beredningsnämndernas förslag. Härvid ha för ändamålet taxerings- och prövningsnämndernas protokoll i detalj genomgåtts. I de ganska ofta förekommande fall, då i sagda protokoll icke tydligt angivits, vilket delvärde som berörts av en beslutad ändring i jordbruksvärdet, har ändringen hänförts till åkerns värde, som i de allra flesta fall utgör den helt övervägande delen av det egentliga jordbruksvärdet. Härigenom har det icke kunnat undvikas, att en viss osäkerhet vidlåder de i tab. 3, s. 103, framlagda uppgifterna, men i regel torde de eventuella avvikelserna hålla sig inom ganska snäva gränser och sakna praktisk betydelse för bedömande av taxeringsvärdets höjd. Fastighetstaxeringens huvudresultat, sådana de framgå av beredningsnämndernas förslag samt taxerings- och prövningsnämndernas däri vidtagna ändringar, äro för varje läns landsbygd och i summor för rikets landsbygd sammanförda i tab. 1 och 3 (s. 100 och 103). I tab. 1 meddelas uppgifter angående jordbruksfastigheternas jordbruks-, skogsbruks-, tomt- och industrivärde samt värde av övrig mark och deras sammanlagda taxeringsvärde, allt i jämförelse med motsvarande uppgifter enligt den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen år 1945. Tab. 3 innehåller närmare specifikation av de i jordbruksvärdet ingående delvärdena. I sammandrag för hela rikets landsbygd har jordbruksfastigheternas uppskattade värde vid de fyra senaste allmänna fastighetstaxeringarna varit följande. Är 1933 milj. kr

Jordbruksvärde Skogsbruksvärde Värde av övrig mark Tomt- och industrivärde Summa taxeringsvärde

År 1938 milj. kr

År 1945 milj. kr

4 023,2 1 765,7 31,9 46,8

4 315,9 2 064,0 26,0 51,1

5115,0 3 125,2 30,2 66,8

5 867,6

6 457,0

8 337,2

År 1952 milj. kr

7 694,4 5 150,1 41.7 78,8 12 965,0

Ökning från 1945 till 1952 milj. kr

%

2 579,4 2 024,9 11,5 12,0 4 627,8

50 65 38 18 56

21 Såsom av senaste texttabellen framgår har 1952 års allmänna fastighetstaxering beträffande landsbygdens jordbruksfastigheter medfört en höjning av dessa fastigheters sammanlagda taxeringsvärde med 4 627,8 milj. kronor i förhållande till 1945 års taxeringsvärde. Ökningen motsvarar ca 56 procent, varvid jordbruksvärdet har ökats med 50 procent och skogsbruksvärdet med 65 procent. Det belyses av tabellen så helt jordbruks- och skogsvärdena dominera på landsbygden. Av tabell 1, s. 100, framgår förändringarna i taxeringsvärdena länsvis mellan 1945 och 1952 års fastighetstaxeringar. Stegring har skett för varje län och den genomsnittliga var, som nyss nämndes, ca 56 procent. Ökningen är minst, 40—45 procent, för Västernorrlands, Jämtlands, Örebro samt Göteborgs och Bohus län samt störst, ca 65—85 procent, för Smålandslänen, Gotland och Västerbottens län. För Malmöhus, Västernorrlands och Jämtlands län är höjningen minst (resp. 30, 36 och 25 procent) för skogens del, för Jönköpings, Östergötlands och Södermanlands läns del för jordbruksvärdet (33, 35 och 38 procent). För Smålandslänens del är höjningen väsentligast för skogens del — genomsnitt ca 110 procent. För Västerbottens del fördelas höjningen praktiskt taget lika — ca 65 procent — på jordbruks- och skogsvärde. De skilda ägoslagens värden på varje läns landsbygd äro närmare specificerade på de i värdena ingående delsummorna i tabell 3, s. 103. De förändringar nämnda delvärden undergått sedan 1945 framgå i sammandrag för hela rikets landsbygd av följande tablå. Är 1945 kr

Åker Tomt och trädgård Ängs- och betesmark därav slåtteräng » kultiverad betesäng. » annan betesäng . . . . » kultiverad betesmark » naturlig äng Värde å bete , Värde å särskilda förmåner.. Skogsmark Övrig mark

4 626 024 400 156 908 700 222 950 000 42 956 500 68 928 000 111 065 500 3 194 900 105 912 800 697 340 900 30 230 900

År 1952 kr

7 035 849 200 232 692 700 289 096 900

134 923 600 1541173 300 1 261100 135 569 300 985 849 500

41 670 900

Ökning eller minskning kr

%

+ 2 409 824 800 + 75 784 000 + 66 146 900

+ 52,1 + 48,3 + 29,7

- 1 933 800 + 29 656 300 + 288 508 600 + 11440 000

-60,5 + 28,0 + 41,4 + 37,8

De förändringar de skilda delvärdena undergått äro som synes i vissa fall betydande. Det helt dominerande värdet för åkern har ökats med nära 2 410 milj. kronor eller 52 procent, ökningen är förhållandevis störst i Norrbottens, Gotlands, Jämtlands och Kronobergs län (tab. 1). På grund bl. a. av ändrade föreskrifter rörande ängs- och betesmarker kan en mera detaljerad jämförelse mellan åren 1945 och 1952 ej göras. Totala värdet av ängs- och betesmark har höjts med ca 30 procent. Värdet av skogsbete har minskat ytterligare med icke mindre än 61 procent. Vid taxeringarna 1938, 1933 och 1928 utgjorde värdet av skogsbetet i runda tal 8, 17 och 25 milj. kronor.

22 Värdet å övrig mark har ökat med ca 38 procent sedan år 1945 men däremot minskat något sedan 1933 och 1928 års taxeringar. Värdet å särskilda förmåner har ökat med 28 procent. De arealer, som legat till grund för värdesättningen av jordbruksfastigheterna på landsbygden, äro sammanförda länsvis i tabell 4 och 7 (s. 104 och 134), som tillika innehålla uppgifter om värdet per hektar av de olika ägoslagen. Fastighetstaxeringens arealupgifter innefatta icke den mark, som vid taxeringen hänförts till annan fastighet eller som tillhör skattefria fastigheter. I efterföljande tablå meddelas en jämförelse för hela rikets landsbygd mellan de till jordbruksfastigheterna hörande arealerna vid 1945 och 1952 års fastighetstaxeringar. Där återgivas även i medeltal för rikets landsbygd de enhetsvärden för de särskilda ägoslagen, som framgått som ett resultat av värdesättningen vid de båda taxeringarna. Värde pr hektar, kr

Areal, hektar

Åker Tomt och trädgård Ängs- och betesmark därav slåtteräng » kultiverad betesäng » annan betesäng »> kultiverad betesmark » naturlig äng Skogsmark Övrig mark Summa areal

Är 1945

Är 1952

3 586 644 121 690 926 776 236 959 126 063 563 754

3 436 428 121 202 685 876

År 1945

År 1952

1290 1289

2 047 1920

181 547 197

22 084 217 12 305 225

175 339 510 537 21 821 047 11148 552

39 024 552

37 213 105

31,6 2,5

769 302 45,2 4,1

Åkerns hektarvärde har ökat med 58 procent under det att dess totalvärde, som förut nämnts, höjts med 52 procent. De olika procent-talen bero på arealminskning. Den vid 1952 års taxering redovisade åkerarealen har sedan 1945 minskats med 150 216 hektar, trots arealökning genom nyodling med över 12 000 hektar i Norrbottens och Västerbottens län. Totala åkerarealen är redovisad till 3 436 428 hektar. Arealminskningen har till en del sin förklaring i de arealer, som under tiden 1945—1952 överflyttats från landskommuner m. m. till städer. För hela riket framgår denna areal av följande sammanställning. Hektar

Åker Kultiverad betesmark Naturlig äng Skogsmark Övrig m a r k

71 690 4 137 15 331 413 425 1 116 500

En arealminskning för åkerns del med ca 72 000 hektar förklaras på detta sätt, varjämte nära nog samma areal torde kunna återfinnas i till skogsmark omförda eller på annat sätt disponerade åkrar.

23 Den vid 1952 års taxering redovisade skogsmarken har minskat med 263 170 hektar sedan 1945. Från landskommuner och köpingar m. m. hade under tiden 1945—1952 till städer överförts i runt tal 413 000 hektar skogsmark. Då minskningen å den redovisade skogsmarksarealen endast var 263 000 hektar innebär detta, att ytterligare skogsmark nu redovisats för landsbygden och att därmed skillnaden mellan riksskogstaxeringens och fastighetstaxeringens arealsiffror ytterligare minskat. Skillnaden mellan den vid 1945 och 1952 års fastighetstaxeringar redovisade totala landarealen på landsbygden visar på en minskning av i runt tal 1 811 000 hektar. Härav komma emellertid 1 621 000 hektar på de kommuner, som under mellantiden övergått till städer. De i en del län betydande arealöverskotten i förhållande till riksskogstaxeringen för ägoslaget övrig mark (tab. 8 s. 144) tyda på att en del — stundom kanske främst av inägojordens — ägoslag redovisats som övrig mark. Särskilt höga sådana överskottssiffror förekomma år 1952 från Malmöhus, Skaraborgs och Uppsala län. De granskningar och jämförelser med andra uppgifter, som kunnat göras, tyda emellertid på att fastighetstaxeringens arealuppgifter för större områden såsom hela län och större delar av län i huvudsak varit tillfredsställande. Detta utesluter emellertid icke att betydande felaktigheter ha kunnat uppstå i enskilda fall. Med all sannolikhet har, som nämnts, gränsdragningen mellan olika ägoslag kunnat vara tveksam när det gällt ängs- och betesmark, viss övrig mark samt svagare skogsmark. Betydelsen av en så långt möjligt riktig arealredovisning kominer också att skärpas för den förestående fastighetstaxeringen. Även om markinnehavets fördelning på olika ägoslag givetvis varit av betydelse vid 1952 års liksom vid tidigare fastighetstaxeringar torde med de förhöjningar i skogsvärdena — i vissa delar av landet i någon mån även i skogsmarksvärdena — som kunna förutsättas vid kommande fastighetstaxering, värdet av en rätt arealfördelning att ytterligare markeras. Genom den fortgående omläggningen av framför allt åker och betesäng till skogsmark liksom genom den skarpare gränsdragning, som vid ett rationellt drivet skogsbruk göres mellan mindre produktiv skogsmark och bättre skogsmark, torde under senare tid en väsentlig justering av arealfördelningen vara befogad i många enskilda fall. För en riktig redovisning som kan tillmätas vitsord fordras härvid i många fall kartor i stor skala (ca 1: 10 000—1:20 000) och stundom större. Vilka offentliga organ finnas, som syssla med kartframställning och ägoslagsredovisning? I främsta hand kanske bör nämnas lantmäteriet och genom hänvändelse till överlantmätare eller distriktslantmätare kan en hel del uppgifter från jordregistret inhämtas. Genom förändrad arealdisposition m. m. kunna emellertid en del detalj uppgifter vara föråldrade och mycket står av flera skäl icke att hämta denna väg, icke minst med hänsyn till lantmäteriets många arbetsuppgifter. Som vårt lands främsta kartframställande organ kan nämnas rikets allmänna kartverk. Här utges den ekonomiska kartan, numera i skalan 1:10 000. Den nuvarande utgivningsplanen beräknas vara fullföljd år 1970 men stora delar av Norrland komma

24 än längre att sakna ekonomiska kartor. Med en viss schematisering kan nian säga att ali modern kartframställning, direkt eller indirekt, bygger på flygfotogrammetriska metoder. Den viktigaste råvaran är där flygbilden ur vilken 1'ramställes fotokartan, som i sin tur dels kan komma till direkt användning, dels vara utgångsmaterial för bl. a. ekonomiska kartan. En beräknad systematiskt ordnad flygfotografering av hela landet med ett 10ärigt oindrev skulle möjliggöra nyproduktion och a jourhållning av ekonomiska kartan samt ge kartkonsumenterna ett utgångsmaterial för kartor m. m. inom de delar av landet som icke före 1970 eller ens senare nås av en officiell ekonomisk kartframställning. Från ledande håll inom skogsbruket äro dessa kartfrågor med fotokarlan som grund starkt uppmärksammade. Detta gäller såväl det statliga och enskilda större skogsbruket som det mindre skogsbruket. Detta intresse har sin grund i fotokartans i större skala stora värde både som översikts- och detaljkarta vid all slags planläggning och den snabbhet varmed de framställas och därmed också lätt kunna förnyas. Ett gott grundmaterial med användbarhet vid allmän fastighetstaxering icke blott för arealbestämning utan även vid andra bedömningar kan alltså stå till förfogande i alltmer ökad omfattning och därtill i betydande utsträckning för de områden där ekonomisk karta ännu icke finnes eller icke alls planerats. Finnes något organ, som i det dagliga arbetet har så nära förbindelse med den enskilde markägaren på landet att han lätt kan sta till förfogande i de kvalificerade fall när den enskilde ägarens egna resurser ej förslå? Man kan här peka på skogsvårdsstyrelserna och lantbruksnämnderna. Skogsvårdsstyrelserna måste äga god lokalkännedom för att utöva sin verksamhet. Någon av dess tjänstemän inom praktiskt taget alla län deltager därtill numera också i det officiella arbetet med fastighetstaxeringarna. Skogsvårdsstyrelsen skall därtill städse samarbeta med lantbruksnämnd, som äger en liknande kännedom om inägoarealen, som skogsvårdsstyrelsen om utmarken. De sakkunniga h a v e l a t peka på förhållanden som äro värda att uppmärksamma redan i samband med nu förestående 1957 års allmänna fastighetstaxering. Detta kan emellertid ske som försök i något eller några särskilt lämpade län, där det kommer att föreligga god tillgång på fotobilder eller fotokartor (eller ekonomiska kartor), där dylikt kartmaterial skulle kunna ställas till förfogande och där förhållandena för ett försök i övrigt synas lämpliga. Taxeringsutfallets jämnhet och likformighet inom de särskilda länen beträffande inägoj ordens, särskilt åkerns, värde Som utgångspunkt för en jämförelse de olika länen emellan i avseende på de verkställda uppskattningarnas jämnhet och likformighet kunna tjäna de i tab. 1—5 framlagda resultaten. Därjämte har för den centralt verk-

25 ställda detaljerade jämförelsen de särskilda kommunerna emellan i främsta rummet utnyttjats uppgifterna för varje kommun. Beträffande de i tab. 4 framlagda medeltalen för värdet per hektar av de särskilda ägoslagen torde redan här böra framhållas, att deras storlek stundom påverkas av förhållanden, som stå i samband med de tillämpade uppskattningsmetoderna och, utan att påverka en fastighets totala taxeringsvärde, likväl i viss mån förrycka jämförbarheten för varje särskilt ägoslag. En sådan omständighet är t. ex. det olika sätt, på vilket de olika ägoslagen avgränsats gentemot varandra. De för fastighetstaxeringen gällande författningsbestämmelserna och det använda deklarationsformuläret innehålla visserligen anvisningar angående vad som är att hänföra till det ena och det andra ägoslaget, men svårigheter ha helt naturligt och som tidigare nämnts stundom uppstått i ägoslagsredovisningen även för inägojorden. Så har t. ex. gränsen i vissa fall varit svår att draga mellan åker och äng eller äng och övrig mark och stundom mark, som bort hänföras till tomt- och industrivärde. De olika sätt, på vilket redovisning skett, har givetvis icke kunnat undgå att påverka medelvärdena för vederbörande ägoslag. Liknande svårigheter ha kunnat förelega för betesängens uppdelning på kultiverad betesmark och naturlig äng. Den länsvisa redogörelsen för taxeringsutfallet för inägojorden bör därför beträffande arealredovisningen ses i samband med motsvarande redogörelse för det skogliga taxeringsresultatet. En annan olikformighet i uppskattningen, som påverkar hektarvärdet för åkern, är taxeringen av särskilda förmåner. Dit ha i vissa fall hänförts en betydande del av byggnadsvärdet, medan detta i andra fall helt och hållet inbegripits i åkervärdet. Dylika och andra olikformigheter i uppskattningsmetoderna påverka givetvis starkast medeltalen för de särskilda kommunerna, men inverka i någon mån även på medeltalen för större områden och försvåra därmed jämförelsen mellan länen. Vad värdet av de särskilda förmånerna i detta avseende kan betyda för åkerns medelvärde, framgår av sista kolumnen av tab. 4, där för varje län detta värde uträknats i medeltal per hektar åker. För de flesta länen äro beredningsdistrikten hänförda till skilda grupper med hänsyn till läge, jordmån och klimat m. m. Där så icke skett är risken för olikformighet i taxeringen givetvis större och bör för framtiden en sådan efter lämpliga grunder utarbetad gruppindelning iakttagas. Större uppmärksamhet bör även ägnas att ge definition åt vissa värdepåverkande uttryck. De i tab. 4 uträknade länsmedeltalen för värdet per hektar av de särskilda ägoslagen säga i och för sig ingenting om de utan vidare fastställda värdena äro skäliga, för höga eller för låga. Icke blott växlingarna mellan olika delar av landet i avseende på jordens bördighet utan även andra på jordvärdet inverkande faktorer äro nämligen mycket stora. Den av statistiska centralbyrån verkställda undersökningen angående jordbruksfastigheternas salu- och taxeringsvärden, som i det föregående refererats, är i detta sammanhang av intresse.

20 Innan den följande detalj granskningen län för län påbörjas, torde den reservationen åter böra förutskickas, att det givetvis i inånga fall kan vara förenat med stora svårigheter att utan närmare undersökning bedöma huruvida de ojämnheter i de föreslagna värdena, som framträda vid en siffermässig jämförelse, icke möjligen kunna ha sin förklaring i de rådande lokala förhållandena och därför vara sakligt motiverade. De faktorer, vilka bedömas som viktigast för ett saluvärde eller taxeringsvärde å en fastighets åker kunna, förutom åkerarealens storlek, tillgången till betesmarker m. m., i huvudsak sammanfattas i följande förhållanden för åkerns del. Byggnadernas beskaffenhet Markbeskaffenhet Fältform och stenbundenhet Ekonomiskt läge De sakkunniga ha givetvis icke annat än i vissa enstaka fall k u n n a t verkställa närmare undersökning av förhållandena. Det är också möjligt att förhållandena i det enskilda fallet ofta framträda mindre i taxeringsvärdena än saluvärdena. Dessa ha visat sig vara långt känsligare, vilket särskilt k a n framträda för de mindre fastigheterna. Stockholms län Medelvärdet per hektar åker utgör 1 688 kronor, eller 621 kronor högre än vid 1945 års allmänna fastighetstaxering. Ökningen utgör 58 procent. Länsmedeltalet för år 1952 ligger, liksom vid föregående taxeringar, avsevärt högre än motsvarande medeltal för Uppsala län (1 433 kronor) och överstiger även något medelvärdet för Södermanlands län (1534 kronor). Denna skillnad i taxeringsvärde har visat sig vara tämligen likformig de tre länen emellan alltsedan 1928 års taxering. Det högre värde, som här framträder för Stockholms län, motsvaras, enligt vad tidigare undersökningar ådagalagt, av en liknande differentiering även ifråga om åkerjordens saluvärde och torde till största delen ha sin förklaring av närheten till huvudstaden för en stor del av länets kommuner. En mera detaljerad jämförelse kommun för kommun utefter länsgränserna ådagalägger även, att i allmänhet inga större ojämnheter i detta avseende råda mellan grannkommunerna på vardera sidan av länsgränsen. Före taxeringsarbetets början fastställdes vid sammanträden inför landskamreraren enhetsvärden å åkerjord av tre olika godhetsklasser inom de olika taxeringsdistrikten. Av de sammanställningar, som inom länsstyrelsen upprättas för varje kommun över de i beredningsnämndernas förslag åsatta medelvärdena per hektar åker framgår, att i detta avseende en avsevärd differentiering genomförts mellan större och mindre jordbruksfastigheter. Den taxerade åkerarealen har sedan år 1945 minskats med omkring 11 000 hektar, vilket till en del förklaras av överflyttningen från jordbruks- till annan fastighet. (Se även arealredovisningen s. 75.)

27 Det sammanlagda värdet av särskilda förmåner, som redan år 1945 uppgick till 92 kronor per hektar åker har nu ytterligare höjts till 135 kronor. Härtill torde huvudsakligen ha bidragit vissa för Stockholms län rådande, speciella förhållanden, såsom särskilt värdefulla byggnader å ett flertal större egendomar samt hög värdesättning av jakt och fiske m. m., men däremot endast i mindre utsträckning särskilt åsätt övervärde å byggnaderna vid små fastigheter. Uppsala län Medelvärdet per hektar åker har sedan föregående allmänna fastighetstaxering ökats med 499 kronor (53 procent) och utgör nu 1 433 kronor. Motsvarande medelvärde för angränsande Mälardalslän utgöra för Stockholms län 1 688 kronor, för Södermanlands län 1 534 kronor, för Västmanlands län 1 409 kronor. För Gävleborgs län är värdet väsentligt högre, 1 787 kronor. Det är således endast Västmanlands län som har ett något lägre medelvärde än Uppsala län. Den förut åberopade utredningen angående förhållandet mellan jordbruksfastigheternas salu- och taxeringsvärden giver vid handen, att överensstämmelsen mellan dessa båda värden i Uppsala län snarast är bättre än i de omgivande länen. Utefter gränsen mellan Uppsala och Stockholms län samt Uppsala och Gävleborgs län synes en förut betydande ojämnhet i taxeringen efter hand ha utjämnats. I Älvkarleby kommun t. ex. har åkerns medelvärde höjts från 880 kronor per hektar år 1938 till 1 666 kronor år 1952. För grannkommunen Valbo i Gävleborgs län utgör motsvarande medelvärde år 1952 1 782 kronor mot 1 280 år 1938. Behovet av en del mindre justeringar synes också ha uppmärksammats i samband med nämndernas arbete. Den taxerade åkerarealen har sedan 1945 minskat med ca 6 800 hektar. Södermanlands län Medelvärdet per hektar åker utgör i Södermanlands län 1 534 kronor, vilket innebär en ökning sedan år 1945 med 510 kronor eller 50 procent. Motsvarande värden utgöra för Stockholms län 1 688, Uppsala 1 433, Östergötlands 2 034, Örebro 1 782 och Västmanlands län 1 409 kronor. De avvikelser i ena eller andra riktningen, som framträda i de ovan angivna medelvärdena, torde i huvudsak vara betingade av olikheter ifråga om jordens bördighet och graden av sönderstyckning samt det ekonomiska läget. Enhetsvärdena för Södermanlands län förefalla dock något låga i förhållande till de i Östergötlands, vilka synas i och för sig icke vara för höga. Värdet å särskilda förmåner har ökats, så att det nu motsvarar 61 kronor per hektar åker. (Se i övrigt under Älvsborgs län.) Den taxerade åkerarealen har sedan 1945 minskats med ca 11 700 hektar, till en del på grund av överflyttning från jordbruks- till annan fastighet.

28 Östergötlands län Medelvärdet per hektar åker utgör 2 034 kronor, vilket innebär en stegring sedan närmast föregående fastighetstaxering med 682 kronor eller 50 procent. Medelvärdet för åkern för de omgivande länen är följande. Södermanlands län 1 534, Örebro län 1 782, Skaraborgs län 1 552, Jönköpings län 2 075 och Kalmar län 1 784 kronor. Östergötlands län har vid tidigare fastighetstaxeringar haft högre arealvärde för åkern än alla omgivande län, en skillnad som väl synes- vara fullt motiverad av jordens i allmänhet större bördighet. Skillnaden gentemot Jönköpings län var dock år 1945 helt obetydlig och har nu Jönköpings län ett något högre taxeringsvärde. I den före taxeringsarbetets igångsättande upprättade hjälptabellen angåvos graderade enhetsvärden för fastigheter av olika storlek och inom fyra olika definierade godhetsklasser, i kronor per hektar. Enhetsvärdena voro avpassade för fastigheter med normalt byggnadsbestånd. I sin granskning av beredningsnämndernas tillämpning av ovan nämnda enhetsvärden påpekade de sakkunniga att detta har icke resulterat i någon j ä m n stegring i de föreslagna taxeringsvärdena per hektar från de större till de mindre fastigheterna, då denna tendens motverkats av den hänsyn nämnderna haft att taga till de starka växlingarna i åkerjordens och byggnadernas beskaffenhet och gårdarnas läge. Protokollen från sammanträdena med de olika fastighetstaxeringsdistrikten syntes icke alltid visa förståelse för vad som kan vara vägledande vid en granskning av taxeringsutfallet. Dessa spörsmål borde uppmärksammas i det fortsatta taxeringsarbetet. Det förefaller icke sannolikt att Jönköpings och än mer Kronobergs län i verkligheten skulle ha högre taxeringsvärde per hektar åker än Östergötlands län. För fastigheter med normal bebyggelse har gjorts följande jämförelse rörande åkerns värde per hektar, i Kuddby socken 2 046, Kimstads 2 053 och Flistads 2 566 kronor. För ca 1 400 hektar inom Norrköpings stad belägna jordbruksfastigheter var motsvarande taxeringsvärde 2 765 kronor per hektar. Dylika högre värden och för en långt större areal gå alltså icke med i länsmedeltalet. För norra skogsbygden, östgötaslätten, södra skogsbygden och södra kustlandet äro hektarvärdena för åkern 1 722, 2 231, 1 814 och 1 476 kronor. Den taxerade åkerarealen har sedan år 1945 minskats med ca 22 600 hektar. Det är här överflyttningen till Norrköping, Söderköping m. fl. städer, som främst bidrager till minskningen för landsbygden. (Se i övrigt Jönköpings och Kronobergs län).

Jönköpings län Medelvärdet per hektar åker utgör 2 075 kronor, vilket innebär en ökning sedan år 1945 med 750 kronor eller 57 procent.

29 Ifråga om värderingen av kultiverad betesmark uttalades under det förberedande länsarbetet att värdet per hektar borde sättas mellan omkring 1 200, 900, 600 kronor per hektar för gott, medelgott och mindre gott bete. I medeltal har nu värdet uppskattats till 873 kronor. Av de angränsande länen har Östergötlands län ett medelvärde av 2 034, Kalmar län 1 784, Kronobergs län 2 279, Hallands län 2 563, Älvsborgs län 1 716 och Skaraborgs län 1 552 kronor. Av grannlänen ha endast Hallands och Kronobergs län högre medelvärden. Jönköpings liksom Kronobergs och Blekinge län uppvisa höga överpriser, 72, 73 och 80 procent. Den totala åkerarealen har sedan år 1945 minskats med ca 17 900 hektar, vilket bl. a. beror på inkorporering av förutvarande landskommuner till städer samt överflyttning av åkerarealen till annan fastighet och annat ägoslag (kultiverad betesmark). (Se även arealredovisningen s. 82.) Kronobergs län Enligt den i det föregående refererade undersökningen av jordbruksfastigheternas salu- och taxeringsvärden överstego för de i Kronobergs län under senare år försålda fastigheterna köpeskillingarna med 73 procent deras år 1945 åsatta taxeringsvärden. Resultatet av sanrmanträdet inför landskamreraren, som föreligger i ett protokoll, innebär också en stegring för taxeringsvärdet på länets landsbygd. Värdet per hektar av åkerjorden har härvid stegrats med 1 087 till 2 279 kronor, eller med 91 procent. Värdet av särskilda förmåner utgör nu 39 kronor per hektar åker. En närmare jämförelse mellan taxeringsutfallen inom Östergötlands, Jönköpings och Kronobergs län vore av intresse. Möjligen skulle man därur, som nyss nämndes, få någon förklaring till de lägre hektarvärdena för åker i Östergötlands län genom de stora värdefulla arealer, som lagts till Norrköping m. fl. städer i länet. Kalmar län Medelvärdet per hektar åker har sedan närmast föregående fastighetstaxering ökats med 629 kronor eller 54 procent och utgör nu 1 784 kronor. (Beredningsnämndernas förslag 1 740 kronor.) Härmed kunna jämföras motsvarande medelvärden för Östergötlands län, 2034, Jönköpings län 2 075, Kronobergs län 2 279 och Blekinge län 2 329 kronor. Kalmar län har alltså betydligt lägre hektarvärden för åkern än övriga grannlän. Man får intrycket att taxeringsvärdet å åkern i en del fall blivit ganska ojämnt och då oftast får lågt. I fastighetstaxeringsnämndernas egna protokoll föreslås även icke obetydliga höjningar, om än åsikterna i diskussionerna stundom kunna vara delade. Som exempel härå kan anföras ett yrkande i ett fall om generell sänkning av åkerns värde per hektar med 200 kronor på grund av den stora värdestegringen på skogen. — En bebådad översyn

förefaller påkallad. Taxeringsvärdena äro per hektar åker på Kalmarslätlen 2 058, norra kustlandet 1 593, skogsbygden 1 624 och Öland 1 897 kronor. Beträffande arealredovisningen se s. 84. Gotlands län Gotlands län intager en från fastlandet starkt avvikande ställning i avseende på jordpriserna. Vid den nu föreliggande fastighetstaxeringen utgör värdet å åkern 1 324 kronor per hektar, vilket är lägre än för något annat län. Nämnda värde har dock för Gotland stegrats med 75 procent sedan senaste allmänna fastighetstaxering. Medelvärdena å betesmark och äng ligga icke lägre än inom åtskilliga andra län. Mot de i och för sig mycket låga taxeringsvärdena i Gotlands län svara även tämligen låga saluvärden. Skillnaden mellan dessa båda värden är emellertid för denna period den näst största bland länen, 78 procent. Av fastighetstaxeringsnämndernas protokoll framgår, att en del justeringar förutsättas, övervägande åsyftande höjning av hektarvärdena. Höjning av länsmedeltalet skedde från 1 310 till nämnda 1 324 kronor. Betydande ojämnheter ha bortarbetats sedan föregående fastighetstaxering. Blekinge län 1952 års fastighetstaxering innebär en ökning av åkerjordens värde per hektar från 1 388 till 2 329 kronor eller med 68 procent. (Beredningsnämndernas förslag innebar 2 271 kronor.) Emot det nämnda medelvärdet per hektar åker för Blekinge län svarar för Kalmar län ett värde av 1 784, för Kronobergs län 2 279 och för Kristianstads län 2 491 kronor, överpriset i saluvärde är för länet det högsta i landet, 80 procent. De stora variationer, som framträda i de fastställda enhetsvärdena kunna vara motiverade av de mycket stora växlingar, som inom olika delar av Blekinge län förekomma i avseende på åkerjordens beskaffenhet och hävd, byggnadsbeståndet och det ekonomiska läget. Taxeringsvärdena per hektar åker äro för slättbygden 2 465 och för skogsbygden 1 868 kronor. Taxeringen i Blekinge län kan erbjuda svårigheter, särskilt för kommuner med mindre goda jordbruk. Beträffande arealredovisningen se s. 87. Kristianstads län 1952 års fastighetstaxering innebär en ökning av värdet per hektar åker med 933 kronor till 2 491 kronor, eller med 60 procent. Värdefulla anvisningar med statistiskt material m. m. finnas utarbetade. Förutom de sedvanliga granskningarna av beredningsnämndernas förslag hade åt fyra särskilda sakkunniga uppdragits att avgiva yttrande över detta.

31 Resultatet bedömes som tillfredsställande om än vissa justeringar, mest höjningar, synas önskvärda, särskilt för slättbygdens jordbruk (sänkning av länsmedeltalet skedde dock från 2 493 till 2 491 kronor). Variationerna i de angivna enhetsvärdena äro ungefär lika stora som i Blekinge län, och de faktiska växlingarna i åkerjordens beskaffenhet äro även i Kristianstads län mycket stora. Åkerjordens värde är i slättbygden 3 269, mellanbygden 2 249 och i skogsbygden 1 904 kronor per hektar. Medelvärdet per hektar åker utgör för Kristianstads län, som förut nämnts, 2 491 kronor. Av de kringliggande länen utgör motsvarande värde lör Blekinge län 2 329, för Kronobergs län 2 279, för Malmöhus län 3 435 och för Hallands län 2 563 kronor. Värdet å särdskilda förmåner har sedan år 1952 ökats från 20 till 30 kronor per hektar åker. Arealen åker har sedan 1945 minskat med ca 13 900 hektar, i huvudsak beroende av gränsjustering och överföringar till andra ägoslag och annan fastighet m. m.

Malmöhus län Enligt undersökningen angående jordbruksfastigheternas salu- och taxeringsvärden överstego för de i Malmöhus län försålda fastigheterna köpeskillingarna med 70 procent deras år 1945 fastställda taxeringsvärden. Värdet per hektar av åkerjorden utgör 3 435 kronor, vilket innebär en stegring sedan år 1945 med 62 procent. Det angivna medelvärdet för åkern överstiger självfallet avsevärt motsvarande värde för alla andra län. Det torde dock fullt motsvaras av länets överlägsenhet för stora områden ifråga om jordens bördighet m. m. och de höga överpris, som under de närmast föregående åren erlagts vid fastighetsköpen bestyrka, att den nivå, till vilken taxeringsvärdena enligt prövningsnämndens beslut höjts, icke ligga över saluvärden. Taxeringsvärdena per hektar åker äro i slättbygden 3 954, mellanbygden 2 546 och skogsbygden 2 107 kronor. Arealen åker har minskat med över 6 500 hektar, varav över 3 700 hektar icke längre redovisas bland jordbruksfastigheter på landsbygden. Av tabellbilaga 4 jämförd med motsvarande för 1945 framgår att denna överföring till over 75 procent återfinnes inom slättbygden. Trots påpekande i samband med tidigare fastighetstaxeringar synes man i Malmöhus län felaktigt fortsätta med att redovisa en del betesmark m. m som övrig mark.

Hallands län Värdet per hektar åker har ökats från 1555 till 2 563 kronor eller med bo procent. Medelvärdet är högre än i Kristianstads län och näst Malmöhus samt Norrbottens län det högsta i riket.

32 Taxeringsvärdena per hektar åker äro i slättbygden 2 759, i skogsbygden 2 035 och i norra Halland 2 737 kronor. Det förefaller som om god samverkan vid taxeringsarbetet skulle ha skett mellan flera sydsvenska län. Detta framträder bl. a. i skogsbygdens hektarvärden för åkern i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län, respektive 1 868, 1 904, 2 107 och 2 035 kronor. Detta gäller till stor del bygder med i mycket likartade om än något svagare förhållanden i Blekinge och Kristianstads läns utpräglade skogsbygder. Göteborgs och Bohus län Åkerjordens taxeringsvärde har av gammalt legat relativt högt i detta län, som härutinnan brukat överträffas endast av Malmöhus län. För år 1945 voro de dock i stort sett lika för Hallands och Göteborgs och Bohus län. Undersökningen angående förhållandet mellan jordbruksfastigheternas saluoch taxeringsvärden visa att för under senare år försålda jordbruksfastigheter överstego köpeskillingarna taxeringsvärdena med 50 procent. Prövningsnämndens beslut innebär en höjning av det totala taxeringsvärdet för länets åker med 45 procent, från 1 533 till 2 221 kronor per hektar. Enligt beredningsnämndernas förslag var värdet högre, 2 293 kronor. Taxeringsvärdena kring Göteborg m. fl. orter ligga väsentligt högre. Vid förberedande möten inför landskamreraren angåvos till ledning för taxeringsarbetet utförliga anvisningar. Åkerjorden är i Göteborgs och Bohus län ofta starkt söndersplittrad på ett stort antal små brukningsdelar, vilket liksom i vissa fall närheten till Göteborg i sin tur bidragit till de åtminstone tidigare höga medelvärdena för länets åkerjord med dess däri ingående byggnadsvärde. Beträffande arealredovisningen se s. 85. Älvsborgs län Medelvärdet per hektar åker har stegrats från 1 171 till 1 716 kronor eller med 46 procent. För slättbygden, Dalbygden, Dalslands bergsbygd och södra höglandet äro hektarvärdena 1 544, 1 877, 1 629 och 1 831 kronor. Överpriset för försålda jordbruksfastigheter är 69 procent. Den höjning, som skedde genom prövningsnämnden, blev obetydlig, från 1 708 till 1 716 kronor. Inom länen kring Vänern, i någon mån Vättern och Hjälmaren samt Mälaren och vidare in i Uppland återfinnas betydande områden, där taxeringsvärdena för åkern förefalla låga (se vidare dessa olika län). Skaraborgs län Av inägojordens totala taxeringsvärde utgör åkerns taxeringsvärde 92 procent och av jordbruksfastigheternas totala taxeringsvärde 66 procent. Åkerns

taxeringsvärde är 1 552 kronor per hektar, (enligt beredningsnämndens förslag 1 504 kronor), vilket innebär en höjning sedan 1945 med 46 procent. Det kan förtjäna erinras om att taxeringsvärdet å växande skogen höjts med 100 procent. Taxeringsvärdet per hektar åker är för slättbygden 1 609, Falbygden 1 467, nordöstra höglandet 1 407 och sydöstra höglandet 1 323 kronor. En jämförelse i vissa avseenden mellan grannlänen visar följande resultat. Kronor per hektar åker Län

Länet

Slättbygden

Älvsborgs Örebro Västmanlands Värmlands Östergötlands Skaraborgs

1 716 1 782 1 409 1 599 2 034 1 552

1 544 1 793 1 408 1 195 2 231 1 609

Inom alla dessa län redovisa slättbygderna den största arealen åker. Skillnaderna i taxeringsvärdena kunna delvis få sin förklaring i olika allmänna utvecklingsförhållanden m. m. Dessa taxeringsvärden ha också varit föremål för uppmärksamhet i den ekonomisk-geografiska litteraturen. (Se i övrigt Värmlands län.) Trots en höjning av åkerns taxeringsvärde från 1 504 till 1 552 kronor genom prövningsnämndens beslut synes detta värde ännu vara lågt. Endast Västmanlands, Uppsala och Södermanlands län ha lägre taxeringsvärden per hektar åker bland fastlandslänen. Värmlands län Av jordbruksfastigheternas taxeringsvärden komma här endast 35 procent på åkern. 1952 års fastighetstaxering redovisar värdet per hektar av åkern till 1 599 kronor, motsvarande en höjning av 59 procent. Beredningsnämndernas förslag var 1 605 kronor. Åkerns liksom skogens värde sänktes av prövningsnämnden. Taxeringsvärdena per hektar åker äro för slättbygden 1 195 kronor, centrala och västra Värmland 1 818, Bergslagen 1 583 och norra Värmland 3 121 kronor (jfr Kopparbergs län). Taxeringen av inägojorden särskilt med tanke på åkern synes vara i stort sett tillfredsställande. En del eftersläpningar sedan tidigare med väl låga taxeringsvärden framträda ännu. Frånsett att taxeringsvärdena på vissa håll synas något låga får man likväl i mycket intryck av en tillfredsställande taxering. I norra Värmland är t. ex. värdet 3 121 kronor per hektar åker mot 3 114 i ungefär motsvarande bygd i Dalarna. Bergslagsbygderna i Värmlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län ha taxeringsvärdena 1 583, 1 787, 1 425 och 2 299 kronor. De skilja sig sålunda här inbördes betydligt. 3—560512

34 Örebro län Åkerjordens medelvärde per hektar har ökat med 598 kronor till 1 782 kronor per hektar, eller med nära 51 procent. Det kan iakttagas, att stundom taxeringsvärdena för de mindre jordbruken understiga vad som angivits i länsanvisningarna. De ansluta sig icke heller till erhållna salupriser enligt statistiken. Från bland annat Örebro län har dock mångenstädes skett en relativt starkt folkavflyttning från skogsbygderna. En del av fastigheterna där bebos nu kanske av övervägande äldre personer. Detta kan innebära en nedgång av byggnadsbeståndet, försummad elektrifiering m. m., som kan motivera avvikelserna. Frågan beröres för Örebro län på grund av aktuella fall, som mött här liksom i övre Norrland och gränsbygder i södra Sverige. Det har emellertid icke varit möjligt att närmare undersöka dessa förhållanden som emellertid i framtiden torde medföra nya problem och därmed få ökad aktualitet. Västmanlands län Medelvärdet per hektar åker utgör 1 409 kronor, vilket näst Gotlands läns är det lägsta som förekommer för något län. Av grannlänen ligger dock Uppsala län nära med 1 433 kronor, Södermanlands län har 1 534, Örebro län 1 782, Kopparbergs län 2 375 och Gävleborgs län 1 787 kronor. De låga taxeringsvärdena i Västmanlands län motsvaras emellertid även av relativt sett de lägsta saluvärdena. Enligt undersökningen av jordbruksfastigheternas salu- och taxeringsvärde hade för de fastigheter inom länet, som försålts under senare år, erlagts ett överpris på 47 procent av taxeringsvärdet, vilket är mindre än inom de omgivande länen med Uppsala län därnäst i riket. Stegringen i jordbruksfastigheternas hela taxeringsvärde, 49 procent, är nästan densamma som det nyss angivna procenttalet för det erlagda överpriset, vilket tyder på anpassning efter saluvärdena. Det synes likväl som om någon höjning av åkerns taxeringsvärden vore befogad och hänvisas härvid till vad som anförts under bl. a. Skaraborgs och Värmlands län, varav framgingo de låga värdena för Västmanlands slättbygd och bergslagsbygd. Den utgör för närvarande 55 procent av totala taxeringsvärdet på landsbygden. Värdet å särskilda förmåner har ökat från 7 till 19 kronor per hektar. Kopparbergs län Värdet per hektar av åkerjorden har höjts från 1 393 till 2 375 kronor eller med 70 procent. Såsom redan framhölls vid de sakkunnigas undersökning av taxeringsutfallet vid 1938 och 1945 års allmänna fastighetstaxering, äro inom hela norra Sverige, som i detta avseende innefattar de fyra nordligaste länen samt stora delar av Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län, jordbruksfastigheterna i allmänhet så små, att större delen av åkerns taxeringsvärde

35 ligger i byggnaderna, på samma gång som själva åkerns värde där starkt träder tillbaka för värdet av skogsmark och växande skog, för vilka ägoslag byggnaderna också ha värde och betydelse. Dessa omständigheter samverka till att det uträknade medelvärdet per hektar åker får mindre betydelse än inom övriga delar av landet, och medföra, att sagda medelvärde icke på samma sätt som inom övriga delar av landet kan användas som mått på taxeringsutfallets jämnhet vad inägojorden beträffar. Det sistnämnda gäller vid jämförelser såväl mellan olika kommuner som mellan fasligheter av olika storlek. En olikhet mellan södra och norra Sverige, som kan förtjäna påpekas, är emellertid den helt olika roll byggnadernas värde uppenbarligen spelar vid taxeringen av de mindre fastigheterna. Inom flertalet län i södra Sverige äro värdena per hektar åker såväl i och för sig som i jämförelse med medelstora och större fastigheter i samma trakt anmärkningsvärt låga, medan i norra Sverige åkerjordens värde vid de små fastigheterna på grund av det där höga byggnadsvärdet genomgående ligger avsevärt högre. Detta gäller framför allt om de åsatta taxeringsvärdena men i viss mån även om de till ledning fastställda enhetsvärdena. Inom Kopparbergs län bidraga särskilda flyttningsförhållanden till stadsnäringarna tätorter, men med kvarhållande av ägandet till de mindre jordbruksfastigheterna, till särdrag i taxeringen. Inom Kopparbergs län har vid föregående allmänna fastighetstaxeringar betydande svårigheter mött för en likformig taxering av jordbruksfastigheternas åbyggnader. Inom åtskilliga kommuner har byggnadernas värde till stor del icke inräknats i åkerjordens värde utan upptagits under särskilda förmåner, medan man i andra kommuner, i närmare överensstämmelse med taxeringsförordningens föreskrifter, värdesatt byggnaderna tillsammans med åkerjorden. Värdet av särskilda förmåner uppgick år 1938 till 97 kronor per hektar åker, 1945 var det 100 kronor och är nu 76 kronor. Värdet per hektar åker av särskilda förmåner är för fjällbygden redovisat med 600 kronor, det högsta i riket. Även för Norrbottens läns inland redovisas en hög siffra, 408 kronor. Orsaken är med all sannolikhet jakt- och fiskearrenden bl. a. på i höjdlägena belägna kronoparker. Den redovisade arealminskningen för åkern är obetydlig. Taxeringsvärdet per hektar åker är för Bergslagen 2 299, östra Dalarna 1 801, mellanbygden 3 114 och fjällbygden 3 552 kronor. Östra Dalarna motsvarar närmast landskapet Gästrikland i grannlänet och för Gästrikland är åkerns taxeringsvärde 1 791 kronor per hektar mot östra Dalarnas 1 801 kronor. De sakkunniga ha den uppfattningen att man i länet allmänt strävar efter att nå bästa möjliga likformighet. Gävleborgs län En jämförelse med hela grannlänen ställer sig svår, alldenstund förhållandena i många avseenden äro olika. För någorlunda jämförbara länsdelar och i två fall län framgår resultatet av följande.

36 Taxeringsvärde per hektar åker Länsdel eller län

Länsdel

Län

Gästrikland Östra Dalarna Hälsinglands inland Jämtlands läns mellanbygd Västernorrlands läns inland . . . . Hälsinglands kustland Västernorrlands läns kustland . . Gästrikland — Gävleborgs län . . . . Uppsala län Västmanlands län

1 791 1 801 1 865 2 531 2 247 1 772 2 094 1 791 1 433 1 409

1 787 1 433 1 409

Över 60 procent av åkern i Västernorrlands län har hänförts till kustlandet, till Hälsinglands kustland har förts över 80 procent. Om man frånser vad som sagts om länsmedeltalen för Uppsala och Västmanlands län synes taxeringen i huvudsak tillfredsställande.

Västernorrlands län Se delvis även närliggande län. Åkerjordens medelvärde, som år 1945 var 1 399 kronor, är nu 2 159 kronor per hektar, motsvarande en höjning med 54 procent. Taxeringsvärdet per hektar åker är för kustlandet 2 094, inlandet 2 247 och silurområdet 2 649 kronor. Värdet av särskilda förmåner är för länet 121, därav för kustlandet 138 kronor. Taxeringen synes i stort sett tillfredsställande. En del av de mindre jordbruksfastigheterna ha även här överförts till annan fastighet. Jämtlands län

Se delvis även närliggande län. Åkerjordens värde per hektar har ökats från 1 297 kronor år 1945 till 2 268 kronor eller med 75 procent. Beredningsnämndernas förslag var 2 246 kronor. För Jämtland liksom för övre Norrland föreligga en rad problem som göra taxeringen mycket svår. I de områden där avfolkningen är framträdande är det naturligt att detta kan påverka taxeringsvärdet för i övrigt till synes jämförbara fastigheter. Värdet av särskilda förmåner har ökats från 43 till 66 kronor per hektar åker. Taxeringsvärdet per hektar åker är för silurområdet 2 199, mellanbygden 2 531 och fjällbygden 2 374 kronor. För fjällbygden i Kopparbergs län var värdet 3 552 kronor, men rör det sig här om betydligt mindre arealer än i Jämtlands län.

.".T

Västerbottens län Taxeringsvärdet är per hektar åker 2 117 kronor mot 1302 år 1945, en förhöjning med 63 procent. För kustlandet har taxeringsvärdet höjts med 60 procent till 1 975 kronor och för inlandet med 70 procent till 2 777 kronor. Överpriset är 65 procent. Över 80 procent av åkerjorden är hänförd till kustlandet. 1 diskussionen inom länet i taxeringsfrågan framträder bl. a. den statliga stödverksamhetens inverkan på taxeringsvärdet på grund av förbättrade byggnader, elektrifiering m. m. Norrbottens län Värdet per hektar åker, 2 577 kronor, har för länet ökats från 1 387 kronor med 1 190 kronor eller med icke mindre än 86 procent. Frågan om taxeringsvärdena i Norrbottens län med dess ofantligt stora kommuner kan vara svårbedömd. Alltsedan 1928 har förhållandet mellan taxeringsvärdet i Västerbotten ändrats något så när likformigt. Höjningen för 1952 är dock proportionellt väsentligt högre för Norrbottens än för Västerbottens län. Över 80 procent av åkerjorden är hänförd till kustlandet. Taxeringsvärdet är per hektar åker för kustlandet 2 453 kronor och inlandet 3 106 kronor mot 1 386 och 1 394 år 1945. Höjningen är i detta fall 77 respektive 123 procent. Värdet av särskilda förmåner utgör för inlandet 408 kronor per hektar åker (se Kopparbergs län). Sättes för såväl 1945 som 1952 års taxeringar värdet per hektar åker för Värmland till 100 får man följande rätt intressanta relationer. Län

1952 Värmlands Gävleborgs Kopparbergs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

100 112 138 139 129 129 138

100 112 149 135 142 132 161

Höjningen är någorlunda likformig för Värmlands, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län. Förhållandena äro emellertid för skiftande för att vidare slutsatser skulle kunna dragas. De sakkunniga, som såväl för Västerbottens som Norrbottens län rådgjort med de lokala myndigheterna, ha icke ansett sig kunna göra någon särskild erinran angående taxeringsresultatet.

II. SÄRSKILD UNDERSÖKNING AY TAXERINGSUTFALLET FÖR SKOGSMARK OCH VÄXANDE SKOG

I kommunalskattelagen och skogsvärderingsinstruktionen angivna grunder för värdering av skogsmark och växande skog De allmänna grunderna för uppskattning av skogsmark, växande skog och särskild förmån å skogsmarken äro angivna i punkt 4 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen. Där finnas sålunda grundläggande bestämmelser om vilken mark som ur produktionssynpunkt skall upptagas som skogsmark samt om skogsmarkens taxering genom bestämning av bonitet och rotvärde med angivet avdrag för förvaltningskostnader, bestämt till viss del av skogsmarkens bruttoavkastningsvärde. Vid 1928 års allmänna fastighetstaxering var detta avdrag en fjärdedel men höjdes vid taxeringarna åren 1933 och 1938 till en tredjedel av nämnda värde. Vid 1945 års taxering justerades avdraget nedåt till tre tiondelar. Vid 1952 års taxering har avdraget återförts till sin storlek år 1933 och 1938 med avrundning till 33 procent av bruttoavkastningsvärdet (för skyddsskogar och liknande upp till hälften liksom tidigare). För taxering av växande skog lämnas därjämte grundläggande bestämmelser om uppskattningen av relativa skogstillgången. För särskild förmån å skogsmarken meddelas regler i vad avser taxering av skogsbete, möjlighet till jakt, viss byggnad å skogsmark o. dyl. De skogliga taxeringsgrunderna har närmare utvecklats i förordningen den 1 juni 1951 med instruktion för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktion). I denna ha detalj bestämmelserna i vissa avseenden ändrats. Avkastningsvärdena bestämmas genom kapitalisering efter 5 procent, och av de på så sätt erhållna 20 årsavkastningarna motsvara 3,5 skogsmarkens avkastningsvärde och 16,5 skogsvärdet vid normal skogstillgång. För uppskattning av bonitet äro reglerna oförändrade från år 1945. Rotvärdet har beräknats efter virkespriserna under perioden 1945—1949, varvid dock de härvid erhållna bruttopriserna reducerats med 20 procent. Den mest påtagliga förändringen av underlaget för taxeringen gäller tabell II i instruktionen, vilken redovisar normalförråd för olika boniteter och omloppstider. Denna tabell har varit oförändrad ända sedan 1922 års fastighetstaxering, då den första gången framlades. Den omarbetning, som utfördes till 1952 års taxering, resulterade i en sänkning av normalförråden. Förhållandet mellan befintligt och normalt virkesförråd benämnes relativt virkesförråd. Relativa skogstillgången bestämmes ur relativa virkesförrådet multiplicerat med en jämkningsfaktor, som då skogen beträffande ålders- och dimensionsfördelning kan betraktas som normal, har värdet 1,0.

39 De lägre normalförråd som tillämpades vid 1952 års taxering medförde automatiskt en höjning av relativa virkesförrådet. Då emellertid normal ålders- och dimensionsfördelning oftast ej är för handen kommer det tal, som uttrycker relativa virkesförrådet vanligen ej att direkt angiva den relativa skogstillgången utan en justering av värdet uppåt eller nedåt måste ske medelst jämkningsfaktorn. Särskild föreskrift har lämnats att de för relativa skogstillgångens bestämning erforderliga uppgifterna skola införas i vederbörande taxeringslängd. Där skall sålunda för varje fastighet angivas virkesförrådet i genomsnitt i m 3 per hektar, oavsett om detta konstaterats genom uppmätning eller endast bedömts, det på grund härav åsatta talet för relativa virkesförrådet, talet för relativa skogstillgången, samt i de fall avvikelse skett från talet för relativa virkesförrådet vid bestämmande av relativa skogstillgången, skälet för avvikelsen. Dessa föreskrifter om förfarandet borde ha medfört, att bestämningen av relativa skogstillgången underlättats, samtidigt som den måst utföras med större omsorg.

Vissa förberedande åtgärder för den skogliga taxeringen Erfarenheter från 1945 års allmänna fastighetstaxering Vid förarbetena till 1952 års taxering ha erfarenheterna från taxeringsutfallet vid 1945 års allmänna fastighetstaxering i första hand utnyttjats. Resultaten av undersökningen om taxeringsutfallet 1945 kunna beträffande den skogliga taxeringen i korthet sammanfattas sålunda: Arealen skogsmark blev i flertalet län i stort sett mycket tillfredsställande uppskattad. En viss underskattning kunde dock fortfarande konstateras liksom en benägenhet att redovisa skogsmark som mindervärdig övrig mark. På så sätt uppkommen arealbrist föreföll liksom vid 1938 års taxering väsentligen kunna lokaliseras till bondeskogarna. Skogsmarkens virkesproducerande förmåga (boniteten) blev i allmänhet likformigt uppskattad. Värdet per m 8 av den normala årliga virkesavkaslningen (rotvärdet) blev i huvudsak tillfredsställande uppskattat. Relativa skogstillgången blev liksom vid tidigare taxeringar ofta underskattad, särskilt i de sydliga, utpräglade bondeskogslänen, beroende på att skogsuppskattningshandlingar saknas för övervägande antalet bondeskogar. Gemensamma förarbeten Rörande vissa för den skogliga taxeringen viktiga förberedande åtgärder ha föreskrifter meddelats i 58 § taxeringsförordningen. Enligt dessa har domänstyrelsen under sommaren 1951 i samråd med skogsforskningsinsti-

10 tutet och skogsstyrelsen dels sammanställt uppgifter för län eller områden av län om den ungefärliga arealen skogsmark och övrig mark, skogsmarkens genomsnittliga bonitet samt virkesförrådets genomsnittliga storlek, åldersfördelning och trädslagsblandning, dels avgivit yttranden och förslag rörande sortimentssammansättning å den normala virkesavkastningen och däremot svarande omloppstider, bruttopriser samt avverknings- och transportkostnader för olika sortiment till grund för beräkningar av rotvärden för den normala virkesavkastningen, relationstal för beräkning av verklig virkesmassa på bark i rått tillstånd m. m. Enligt särskilt uppdrag av Kungl. Maj :t verkställdes genom statens skogsforskningsinstituts försorg revidering och komplettering av de till 1945 års fastighetstaxering uppskattade typskogarna inom de 18 södra länen varjämte nya typskogar utlades i övriga län. Genom exkursioner med taxeringsmännen till dessa typskogar under ledning av skogssakkunniga har en fördjupad allmän insikt i den skogliga taxeringen kunnat beredas dem, som ha att utföra taxeringsarbetet. Domänstyrelsens förslag till taxeringsgrunder har därefter utgjort underlag för diskussion mellan landskamrerarna och taxeringsintendenterna i riket samt ett antal skogssakkunniga vid förut nämnda möte i Stockholm den 11—13 september 1951. Domänstyrelsens förslag gällde bl. a. en ändring av den kombination av omloppstider på olika boniteter, som tidigare fastlåste normalförråden i två serier, en för Norrland och Dalarna och en för övrig del av landet. Domänstyrelsens förslag gick ut på en uppdelning av landet i fyra områden. Stockholmsmötet enade sig om den föreslagna områdesgrupperingen dock med den ändringen att Södermanlands län fördes till samma grupp som Götalandslänen i stället för att enligt domänstyrelsens förslag hänföras till samma grupp som övriga Svealandslän med undantag av Kopparbergs län. Beträffande omloppstidernas längd föreslogs en förlängning av dessa med 10 till 20 år för olika delar av landet, vilket förslag tillstyrktes av mötet. Genom denna förlängning av omloppstiderna eliminerades i väsentlig grad den höjning av relativa skogstillgången som sänkningen av de i skogsvärderingsinstruktionen, tabell II angivna normalförråden skulle ha medfört. Bland ytterligare förslag som framlades av domänstyrelsen fanns också en ändring av normalavkastningens sortimentssammansättning. I skogsvärderingsinstruktionen är denna endast exemplifierad, och i exemplet ha upptagits fyra skilda sortimentsklasser. Uppdelningen i fyra klasser bibehölls, men på grund av prisutvecklingen för olika virkessortiment befanns en omgruppering av de olika sortimenten på klasser påkallad. Likaså föreslogs en höjning av timmerprocenten i flertalet län. Den föreslagna sortimentsklassammansättningen tillstyrktes av mötet med undantag av uppdelningen för ädel lövskog. Här sänkte mötet timmerprocenten från föreslagna 20 procent till 15 samtidigt som man höjde avfallsprocenten från 25 procent till 30.

41 Vid mötet föreslogs även en ändring av relationstalen för beräknande av verklig volym på bark innebärande en böjning för timmer och massaved. Mötet enade sig om förslaget. Enligt skogsvärderingsinstruktionen skall relativa skogstillgången bestämmas ur relativa virkesförrådet multiplicerat med en jämkningsfaktor. Anvisningarna för denna jämkningsfaktor voro vid 1945 års fastighetstaxering tämligen knapphändiga. Man hade vid Stockholmsmötet före 1933 års fastighetstaxering framlagt den s. k. massaåldersmetoden. Denna hade framlagts vid en tidpunkt, då fastighetstaxeringen grundades på en kapitaliseringsprocent av 5 procent. Vid 1945 års fastighetstaxering var kapitaliseringsprocenten 4, varför man icke utan vidare kunde acceptera massaåldersmetoden. Då man vid 1952 års taxering har återgått till kapitaliseringsprocenten 5 har frågan uppstått om man åter skulle taga massaåldersmetoden till vägledning för jämkningsfaktorn. Emellertid är det ganska svårt att för en fastighet, där hushållningsplan saknas, bedöma massaåldern. För sådana fastigheter kan det anses lättare att bedöma virkesförrådets diameterklassammansättning. Då det finns ett ganska starkt samband mellan skogens ålder på viss bonitet och dess dimensionsutveckling, ligger det nära till hands att räkna ut den grovskogsprocent som svarar emot varje relativ massaålder. Sakkunniga vid mötet föreslog att en tabell utvisande jämkningsfaktorn vid olika grovskogsprocent svarande mot relativa massaåldern skulle utarbetas och framläggas för mötet. Tabellen, som visade jämkningsfaktörn för skilda boniteter vid olika volymprocent grovskog (25 cm och däröver vid brösthöjd) hos barrskog framlades också för mötet, vilket rekommenderade tabellen att tjäna till vägledning vid bestämmande av jämkningsfaktorn. Härutöver gavs anvisning om att jämkningsfaktorn skulle höjas eller sänkas vid avvikelse från normal lövskogsförekomst eller från normal virkeskvalitet. Mötets uttalanden ha för taxeringen haft särskild betydelse för nivåns avvägning och för taxeringens enhetlighet vid utformningen inom länsstyrelserna jämlikt 58 § taxeringsförordningen av hjälptabeller och särskilda anvisningar för taxeringsarbetet.

Förarbeten inom länen Jämlikt 58 och 59 §§ taxeringsförordningen skall å sammanträde inför länsstyrelsen fastställas hjälptabell och särskilda anvisningar för taxeringen (länsanvisningar). Vid tidigare fastighetstaxeringar har det visat sig, att ett omsorgsfullt utarbetande av mera detaljerade grunder inom varje län är av särskild betydelse för uppnående av ett gott taxeringsresultat. Vid de sakkunnigas granskning av de särskilda anvisningar, som meddelats inom länen, har framkommit, att de vid mötet i Stockholm överenskomna grunderna i allt väsentligt följts och att anvisningarna utformats i så nära anslutning till mötets uttalanden, som de lokala förhållandena medgivit. Anvisningarnas framläggande har genomgående skett på så sätt, att

i2 deras plats och betydelse i taxeringsarbetet icke längre borde kunna missförstås eller underskattas. Med stöd av erfarenheterna från taxeringsutfallet vid 1945 års allmänna fastighetstaxering ha i anvisningarna kunnat lämnas uppgifter på justeringar i arealredovisningen, boniteringen och i viss mån relativa skogstillgångens uppskattning. Inom åtskilliga län ha tidigare ojämnheter särskilt uppmärksammats i anvisningarna och behovet av justering framhållits antingen för vissa angivna kommuner eller som ett mera allmänt uttryckt önskemål. I fråga om de i 58 § taxeringsförordningen omnämnda uppgifterna om medelbonitet och genomsnittligt rotvärde för varje kommun i länet äro anvisningarna icke likformiga. Bonitetsuppgifter ha meddelats inom flertalet län. Inom de nordligaste länen ersättas rotvärdesmedeltalen av uppgifter, avseende skilda flottledsdistrikt. För åtskilliga län söder därom lämnas kommunmedeltal för rotvärdet, medan anvisningarna inom vissa län, såsom Hallands, Kristianstads och Malmöhus län icke angiva sådana medeltal, utan endast giva en mera allmän uppfattning om rotvärdesnivån inom länen i fråga. De sakkunniga anse att frågan om rotvärdesmedeltalen på det sätt de taga sig uttryck i omkostnadsklasserna böra ägnas särskild uppmärksamhet i de kommande länsanvisningarna, icke minst med hänsyn till att i många fall flottledspriser torde på grund av biltransporter ersättas av priser fritt landsväg el. dyl. Länsanvisningarna och hjälptabellerna äro i huvudsak väl utformade. De uppgifter som riksskogstaxeringen lämnat för skilda län och länsdelar rörande arealer, boniteter och virkesförråd ha väl uppmärksammats. I flertalet länsanvisningar ha även de av skogsforskningsinstitutet uppskattade typskogarna redovisats. Särskilt beträffande bestämningen av relativa skogstillgången ha noggranna anvisningar lämnats.

Undersökningsmaterialet och dess bearbetning Gruppering av materialet För undersökning av den skogliga taxeringen har material erhållits från de i 65 § punkt f och 73 § första stycket taxeringsförordningen föreskrivna taxeringslängderna, som skola föras av fastighetstaxerings- och fastighetsprövningsnämnderna. Endast för ett fåtal kommuner ha i taxeringslängderna saknats uppgifter om de skogliga värdefaktorerna, som i dessa fall hämtats från deklarationerna, där de funnits angivna. Vid undersökningen ha sålunda icke kunnat registreras de ändringar i fastighetsprövningsnämndernas taxeringar, som efter besvär eventuellt vidtagits av kammarrätten. Primärmaterialet i taxeringslängderna ha varit deras uppgifter för varje taxeringsenhet om areal skogsmark och övrig mark, i jordbruksvärdet in-

gående värde å skogsmark, skogsvärde, kubikmassa per hektar, bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång. I första hand ha dessa uppgifter sammanställts för varje socken å en särskild arbetsblankett för att möjliggöra en jämförelse med resultatet av undersökningen från 1945 års taxering. Resultaten för socknarna ha sedan sammanställts för storkommuner (i fortsättningen benämnda kommuner), så att jämförelser kunnat göras mellan dessa i fråga om jämnheten och likformigheten i taxeringen. I övrigt ha kommunresultaten sammanställts för län eller länsdelar, varigenom jämförelser kunnat göras i fråga om fastighetsprövningsnämndernas taxering inom större områden, för vilka avstämningsmöjligheter i viktiga avseenden föreligga. Utöver nu nämnda gruppering av materialet å kommuner eller större områden har liksom vid tidigare undersökningar av taxeringsutfallet en gruppering skett av taxeringsenheterna efter skogsägargrupper. Vid den nya, kontinuerligt pågående riksskogstaxeringen sker en motsvarande uppdelning, varigenom en alltmer förbättrad avstämning av slutresultaten är möjlig att genomföra för de skogsägarkategorier, som av olika anledningar ansetts böra särskiljas. Därvid har valts följande indelning i skogsägargrupper: Allmänna skogar. Kronoskogar ( = statsskogar) Ecklesiastika skogar Övriga skogar av allmän natur Enskilda skogar. Aktiebolags skogar Övriga enskilda skogar Storleksindelning av övriga enskilda skogar har vid riksskogstaxeringen genomförts för Götaland med åtskillnad på fastigheter med större respektive mindre areal skogsmark än 200 hektar och för Svealand med motsvarande gräns vid 400 hektar. Den sålunda valda indelningsgrunden överensstämmer i fråga om huvudgrupperna med den, som av de sakkunniga använts vid undersökning av taxeringsutfallet vid 1945 års och tidigare allmänna fastighetstaxering. Denna senare indelningsgrund har av kontinuitetsskäl även nu ansetts böra tillämpas. Materialet har sålunda indelats med avseende å följande olika skogsägargrupper: Allmänna skogar. I. Statsskogar. kronoparker m. fl. II. Ecklesiastika skogar. III. Övriga skogar av allmän natur.

•14 Enskilda skogar. I. Aktiebolags skogar. II. övriga enskilda skogar, omfattande a) 0 1 ick b) 0,01— 9,9 » c) 10 — 24,9 » d) 25 — 49,9 » e) 50 — 99,9 » f) 100 —199,9 » g) 200 —399,9 » h) 400 — » De lör denna undersökning bestämda skogsägargrupperna omfatta följande slag av skogar: Gruppen statsskogar omfattar kronoparker, statens utarrenderade jordbruksdomäners skogar, statens flygsandsfält, kronolägenheter, civila boställens skogar, kronoöverloppsmarker och oavmätta kronomarker eller med andra ord staten tillhöriga skogar, vilka stå under domänverkets förvaltning och vars avkastning tillföres domänfonden. Gruppen ecklesiastika skogar omfattar kyrkofondens, biskopslöneregleringsfondens och övriga ecklesiastika skogar. Gruppen övriga skogar av allmän natur omfattar statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar, renbetesfjällens skogar, härads- och sockenallmänningar, allmänna inrättningars och stiftelsers skogar, städers skogar, i den mån de äro belägna inom landskommun, skogar hörande till skogssällskapet, kommuners skogar, kronohemman med upplåten åborätt, m. fl. Vissa staten tillhöriga skogar av relativt liten omfattning, vilka förvaltas av annan myndighet än domänverket, såsom vattenfallsstyrelsen, lantbruksnämnderna, arméförvaltningen m. fl., ingå bland övriga skogar av allmän natur. Gruppen aktiebolagsskogar omfattar skogar tillhöriga aktiebolag. Vid bearbetningen av materialet har eftersträvats att till gruppen hänföra endast sådana skogar, som tillhöra aktiebolag (alltså bolag ställt på aktier och ej enkla bolag). Detta har ansetts ha betydelse av den anledningen, att del skogsinnehav, som en gång inordnats i denna kategori, torde undergå jämförelsevis obetydliga förändringar från en taxeringsperiod till en annan. Gruppen övriga enskilda skogar omfattar fideikommisskogar, godsens och herresätens skogar, bondehemmanens skogar, skogar tillhöriga bolag, som ej ha karaktär av aktiebolag, samt s. k. kronohemman och krononybyggen i Norrbottens och Västerbottens län. Den minsta storleksgruppen med skogsmarksinnehav av 0,01—10 hektar beräknas endast äga skog till husbehov. Då det inom de fyra nordligaste länen åtgår större areal för att tillgodose husbehovet av virke, har i dessa län liksom vid 1945 års undersökning de båda minsta grupperna samman-

45 slagits till en grupp om 0,01—24,9 hektar skogsmark. Det bör alltså beaktas, att vid sammandrag för riket i dess helhet minsta gruppen övriga enskilda skogar kommer att omfatta 0,01—24,9 hektar skogsmark, allden stund denna indelningsgrund tillämpats i de fyra nordligaste länen. Använda metoder m. m. vid bearbetning av materialet I iastighetstaxeringslängderna ha först införts de ändringar, som skett i fastighetsprövningsnäinnderna, och därefter ha de skilda taxeringsenheterna grupperats på förutnämnda skogsägargrupper. Vid storleksgrupperingen av övriga enskilda skogar ha uppmärksammats de fall då flera taxeringsenheter inom en och samma kommun tillhöra samma ägare, och dessa ha då hänförts till den storleksgrupp, som betingats av taxeringsenheternas sammanlagda skogsmarksareal. För varje särskild skogsägargrupp har därefter summering skett beträffande areal skogsmark och övrig mark, värdet av skogsmark och växande skog samt antal taxeringsenheter. I samband härmed har för varje särskild taxeringsenhet antecknats bonitet och rotvärde. Dessa summeringar och anteckningar ha gjorts kommunvis för hela landet. Före summeringen av taxeringslängdernas arealuppgifter ha dessa avrundats till närmast liggande hela hektar, varvid halva hektar omväxlande höjts och sänkts. Såsom kontroll på summeringen av arealer och värden ha slutsummorna för varje kommun avstämts mot summeringslängden för vederbörande kommun. Uppgifterna från nu nämnda förberedande arbeten ha sammanförts å nyssnämnda arbetsblankett för vidare bearbetning. På blanketten ha sålunda för olika skogsägargrupper framkommit uppgifter om areal skogsmark, övrig mark och dessa arealers summa, övrig mark i procent av nämnda summa, värdet av skogsmark och växande skog samt dessa värdens summa totalt och per hektar, kubikmassa per hektar, relativ skogstillgång, medelbonitet, medelrotvärde samt antal taxeringsenheter. Å arbetsblanketten ha desutom insatts erforderliga hjälpkolumner för beräkningars utförande. Från värdena för skogsmark och växande skog ha respektive medelvärden per hektar uträknats genom division med antalet hektar skogsmark. I enstaka fall, där fastigheterna inom en skogsägargrupp eller k o m m u n varit usatta samma bonitet och rotvärde samt där uppenbara avrundningsfel framkommit i värdena på grund av synnerligen liten skogsmarksareal, ha medelvärdena för skogsmark och växande skog uträknats efter de värdebestämmande faktorerna bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång. Hektarvärdena för skogsmarken i de lägsta storleksgrupperna av övriga enskilda skogar äro emellertid stundom mer eller mindre avvikande från verkliga förhållandet, enär avrundningarna i markvärdet här spela sin största roll. Mindre enheter med onaturliga markvärden ha hänförts till övrig m a r k och värdena ha således icke medtagits i sammanställningen. Sådana enheter förekomma endast i södra Sverige och i liten utsträckning. Markvärdet å dessa kan icke ha uträknats efter markens produktionsförmåga, utan sä-

kerligen liar tomt- eller industrivärde här legat till grund för uppskattningen, fastän dylikt värde icke redovisats. En del av dessa enheter synes rätteligen ha bort överföras till annan fastighet. Medelhoniteten och medelrotvärdet (i det följande förkortat till boniteten och rotvärdet) ha uträknats på följande, i princip likartade sätt. För minsta gruppen av övriga enskilda skogar har medeltalet uträknats genom summering av de skilda taxeringsenheternas talvärden och division av summan med antalet taxeringsenheter. I alla övriga fall har medeltalet för de olika skogsägargrupperna uträknats genom vägning med taxeringsenheternas skogsmarksarealer. Medeltalen för kommunerna ha erhållits genom vägning med de skilda skogsägargruppernas arealer. Det sålunda använda beräkningssättet har använts även vid tidigare undersökningar utom i fråga om rotvärdet vid 1928 års taxering, då detsamma beräknades genom vägning med såväl skogsmarksareal som bonitet. Medelrotvärdet blev på så sätt ett uttryck för rotvärdet å den normala virkesavkastningen å skogsmark med genomsnittlig värdeproduktion. Om medelrotvärdet, som därefter skett, bestämmes enbart efter vägning med taxeringsenheternas skogsmarksarealer, erhålles ett uttryck för rotvärdet vid skogsmarkens genomsnittliga avsättningsläge. Resultatet av de olika beräkningssätten blir för de jämförelseområden, kommuner och län, som i undersökningen huvudsakligen komma i fråga, praktiskt taget detsamma. För vissa större jämförelseområden, såsom de nordligaste länen, landsdelar och hela riket, är spridningen större beträffande såväl rotvärdet som bonitet och härtill kominer, att de bättre boniteterna i regel ligga i gynnsammare avsättningslägen och således få högre rotvärden. Vid medeltalsberäkning med vägning mot såväl areal som bonitet för sådana områden erhålles oftast högre inedelrotvärde än då vägning endast sker mot arealen. För sådana fall är medelrotvärdena vid 1928 års taxering icke direkt jämförbara med medelrotvärdena vid senare taxeringar. I princip anses det nu tillämpade beräkningssättet för rotvärdet bäst överensstämma med de värderingsgrunder, som vid fastighetstaxering äro i praktisk tillämpning. Som följd av medelrotvärdets bestämmande på angivet sätt kan detsamma icke sammanställas med medelboniteten för samma område för erhållande av områdets genomsnittliga skogsmarksvärde. Sistnämnda värde såsom uttryck för såväl bonitet som rotvärde, d. v. s. för skogsmarkens värdeproducerande förmåga torde emellertid genom medelrotvärdets beräkning, på sätt som skett, ha fått ökad betydelse vid jämförelser taxringsområden emellan. I princip har därmed också uppmärksamheten fästs på vikten av att inom ramen för de möjligheter taxeringsförfarandet kan erbjuda utföra värdesättningen så att det genomsnittliga markvärdet — vid växlande boniteter och rotvärden — ger ett riktigt uttryck för skogsmarkens värdeproducerande förmåga, vilket är grunden för ett rätt taxeringsvärde. Medeltalen för relativa skogstillgången ha beräknats i princip på samma sätt som vid tidigare undersökningar, d. v. s. med utgångspunkt från följande:

47 skogsvärdet = 16,5 X rotvärdet >< boniteten X 0,67 X relativa skogstillgången och markvärdet = 3,5 X rotvärdet X boniteten X 0,67. Om ekvationerna lösas ined avseende på relativa skogstillgången erhålles: skogsvärdet X 0,2121 relativa skogstillgången markvärdet I de få fall, då markvärdet varit uppenbart missvisande, har till grund lör relativa skogstillgångens beräknande lagts ett markvärde, som uträknats efter de förefintliga värdefaktorerna. Efter bearbetning av resultaten för kommun ha dessa genoingående intagits i sammandrag för län. Därvid ha areal- och värdesummorna m. fl. tillhörande samma skogsägargrupp inom kommun sammanförts. Medelvärden ha därefter uträknats på samma sätt som ovan angivits rörande medelvärdenas uträknande kommunvis. Samtliga virkesförrådsuppgifter, boniteter och rotvärden per m 3 ha erhållits genom vägning med respektive skogsmarksarealer. På enahanda sätt ha sammandrag upprättats över landsdelar och riket i dess helhet, ävenså för vissa områden inom län, vilka i ett eller annat avseende kunnat vara av intresse.

Uppgifter och jämförelser angående den skogliga taxeringens huvudsakliga resultat Ur taxeringsutfallet för 1952 i fråga om skogsmark och växande skog redovisas först de huvudsakliga resultaten, jämförda dels med motsvarande uppgifter från 1933, 1938 och 1945 års allmänna fastighetstaxeringar, dels med uppgifter från 1938—1952 års riksskogstaxering. Genom en sådan överblick erhålles en bakgrund till de redogörelser för varje län, som därefter lämnas om granskningen av den skogliga taxeringen. Vid den länsvisa granskningen ha i vissa fall jämförelser gjorts mellan riksskogstaxeringens och fastighetstaxeringens resultat även för delområden av län. De kommuner, som ingå i dessa områden, finnas dels redovisade i flertalet länsanvisningar, dels i promemorian rörande resultatet av de skogssakkunnigas överläggningar den 1 1 - 1 3 september 1951 vid mötet i Stockholm. Arealredovisningen. För de skilda länen och de områden av län, som särskilts vid bearbetningen, ha arealuppgifter från 1952 års fastighetstaxering i tabell 8 sammanställts med motsvarande, senaste uppgifter från riksskogslaxeringen. Vid denna sammanställning ha de vid fastighetstaxeringen redovisade arealerna för jordbruksfastighet på landsbygden ökats med dels städernas arealer enligt 1951 års jordbruksräknings uppgifter, dels de arealer, som upptagits i skattefria längden (nationalparker, huvudsakligen övrig m a r k ) . På så sätt erhålles likväl ej full motsvarighet vid areal jämförelsen, beroende på att riksskogstaxeringen omfattar även sådana mindre områden skogsmark och övrig mark, som vid fastighetstaxeringen äro taxerade

48 Redovisning av landsbygdens skogsmarksareal enligt 1938, 1945 och 1952 års fastighetstaxeringar Län och länsdelar

Arealens förändring

Areal skogsmark år 1938

3 849 138 2 138 318 1 710 820 3 127 137 1911918 1215 219 2 602 882 1 896 632 706 250 1 829 837 1 274 586 555 251 1 384 366 1 090 811 293 555 1 993 358 260 174 1 733 184 1 248 025 531 763 366 533 282 168 393 866 328 187 555 013 129 674 329 670 649 503 198 154 451 349 610 826 543 104 663 893 360 022 288 610 15 261 154 876 210 246 176 542 245 436 65 426

Norrland Svealand Götaland

12 793 360 5 143 900 4 334 209 22 271 469

Rikets landsbygd

1945—1952

Hektar

Hektar Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna—Idre övrig del Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalslandsdelen Västgötadelen Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra » Öland Göteborgs och B o h u s . . . . Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus

1938—1945

3 790 443 2 077 557 1 712 886 3 130 352 1 905 217 1 225 135 2 580 024 1 894 647 685 377 1 821 022 1 264 827 556 195 1 372 818 1084 657 288 161 1 971 971 227 575 1 744 396 1236 211 494 149 357 930 282 248 383 304 327 931 551 822 130 023 331 956 641 013 197 075 443 938 618 532 545 495 658 347 359 524 281 606 17 217 164 347 209 694 175 974 244 438 64173 12 694 659 5 053 744 4 335 814

-

58 695 60 761 2 066 3 215 6 701 9 916 22 858 1985 20 873 8 815 9 759 944 11548 6154 5 394 21387 32 599 11212 11814 37 614 8 603 80 10 562 256 3191 349 2 286 8 490 1079 7 411 7 706 2 391 5 546 498 7 004 1956 9 471 552 568 998 1253

12 498 621 4 991143 4 331 283

+

98 701 90156 1605

22 084 217

21 821 047

- 187 252

3 538 063 1 825 770 1 712 293 3 165 170 1 922 651 1 242 519 2 593 037 1 911 736 681 301 1 811 046 1 248 022 563 024 1 391 305 1 095 129 296 176 1 976 792 231 457 1 745 335 1 218 507 475 696 349 509 285 170 362 205 323 264 539 472 136 258 326 147 634 091 197 225 436 866 589 862 562 584 680 450 366 482 293 782 20186 157 920 204 028 181 810 251 812 66 849

+

+ + + + + + + + -

såsom annan fastighet. För denna principiella skiljaktighet i arealredovisningen, som är av oväsentlig betydelse vid avstämningen av resultaten, har korrektion ej kunnat göras. Den vid 1952 års fastighetstaxering redovisade skogsmarksarealen för hela rikets landsbygd utgjorde 21 821 047 hektar. Denna har ökats med 694 153 hektar, så att i tab. 8 sammanlagt 22 515 200 hektar jämförts med

49 1938—52 års riksskogstaxerings totalareal skogsmark, 22 942 500 hektar. Tidigare — vid 1945 års taxering — redovisades enligt riksskogstaxeringen 22 899 200 hektar skogsmark. Den nya något högre arealuppgiften beror huvudsakligen på ommätning av vissa länsarealer på grundval av nya fotogrammetriska kartor samt omförningar av arealerna mellan inägor, skogsmark och övrig mark. Fastighetstaxeringens underskott i förhållande till den nya arealupgiften för skogsmarken utgör 427 300 hektar eller 1,9 procent. På grund av justeringen av riksskogstaxeringens skogsmarksareal är en direkt jämförelse med föregående fastighetstaxeringars arealunderskott — 2,7 procent år 1945, 3,4 procent år 1938, 3,8 procent år 1933 och 6,0 procent år 1928 — icke möjlig. Liksom vid dessa taxeringar lokaliseras det kvarstående arealunderskottet för skogsmarken i allt väsentligt till Norrland och där till de områden av inre, övre Norrland, där de största svårigheterna för en tillförlitlig arealredovisning föreligga. Arealen övrig mark på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering, 11 148 552 hektar jämte tillägg, som ovan nämnts, av 1 582 648 hektar, sammanlagt 12 731 200 hektar, överstiger riksskogstaxeringens senaste uppgift, 12 433 800 hektar, med 297 400 hektar eller 2,4 procent, medan överskottet år 1945 var 183 100 hektar och 1938 endast 18 859 hektar. Dessförinnan, vid 1933 och 1928 års taxeringar, förelåg underskott med 59 381 hektar resp. 1 648 100 hektar. Totalarealen skogsmark och övrig mark enligt 1952 års fastighetstaxering, 35 246 400 hektar, understiger med samma tillägg riksskogstaxeringens motsvarande totalareal, 35 376 300 hektar, med 129 900 hektar eller 0,4 procent, vilket är den bästa summariska överensstämmelse, som hittills uppnåtts. För utfallet inom de olika länen hänvisas till förutnämnda tab. 8 och till texttabell å s. 50. I länsredogörelserna ha dessutom kommentarer gjorts i fråga om avvikelser i arealredovisningen i den mån så ansetts erforderligt. Skogswarksuärdet. Vid 1952 års taxering har skogsmarken i rikets landsbygd åsatts ett värde av ca 986 milj. kronor mot vid 1945 års taxering ca 697 milj. kronor. Ökningen är icke mindre än ca 289 milj. kronor eller drygt 40 procent. Beträffande skogsmarksvärdet per hektar vid de olika taxeringarna har sammanställning gjorts i tabell å s. 52. Från 1928, då hektarvärdet för hela riket var 23,6 kronor, har det sänkts år 1933 till 18,6 kronor men därefter höjts år 1938 till 21,5 kronor, år 1945 till 31,6 kronor och år 1952 till 45,2 kronor. Vid bedömning av det erhållna skogsmarksvärdet per hektar, vilket sedan 1945 stigit med 43 procent och i och för sig bör vara en användbar mätare på den skogliga taxeringsnivån, bör beaktas om och i vad mån resultatet påverkats av ändrade värderingsgrunder eller av inträffade ändringar i virkespriserna, som dock ytterst bestämma de skogliga värdena. Vid 1945 års taxering baserades rotvärdet på virkespriserna under åren 1932—41. År 1952 tjänade prisnivån under perioden 1945—49 som grund för rotvärdets beräknande. För att motverka de av krigskonjunkturen be4—5605/2

50 Jämförelse mellan arealen skogsmark och övrig mark enligt 1952 års allmänna fastighetstaxering, kompletterad enligt not för tab. 8, och enligt riksskogstaxeringen Län och länsdelar

överskott + eller underskott Övrig mark

Summa

%

hektar

hektar

5,7 8,9 1,5 1,6 2,6 0,0 3,1 4,8 2,2 + — 2,2 — 2,9 — 0,7 — 0,2 — 0,6 1,1 + — 1,9 1,6 + — 2,4 — 0,9 — 0,1 + 06,,56 + — 3,3 + 64,,58 + — 1,4 — 1,0 + 01,,60 + 1,2 + — 1,8 — 2,7 + 04,,50 + — 2,6 — 13,2 0,7 + — 1,6 4,3 + — 0,9 + 4,6 — 3,1 — 0,5 + 0,2 - 1,9

-112 300 - 183 600 + 71300 + 106 500 + 84 300 + 22 200 + 42 800 + 87 000 - 44 200 + 34 000 + 38 000 4 000 2 000 + 300 2 300 - 17 800 + 1500 - 19 300 + 20100 + 20 300 + 11100 + 12 600 1800 + 11700 + 13 400 + 8 300 + 24 400 + 36 500 + 2 700 + 33 800 + 28 500 + 16100 + 21000 + 4 700 + 7 900 + 8 400 5 200 + 10 900 + 3 300 + 11300 + 3 700

+

2,0 3,7 9,5

+ + + + + -

5,1 4,9 6,0 2,2 6,7 6,5

+ 69 000 + 56 200 + 172 200

+ 0,7 + 5,0 + 16,3

- 342 600 + 32 200 + 180 500

+ 297 400

+

- 129 900

Skogsmark hektar Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna—Idre övrig del Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalslandsdelen Västgötadelen Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs och Bohus . .. Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland

- 231800 - 206 200 - 25 600 - 51600 - 51500

Hela riket

- 427 300

100 + + + -

82100 96 900 14 800 42 900 38 900 4 000 3 200 6 500 3 300 39 200 3 700 42 900 12 000

800 + 2 300 + 17 600 - 12 800 + 20 900 + 25 800 2 000 3 400 + 6 600 + 1100 + 5 500 - 12100 - 16 000 + 3 300 + 14 300 7 900 3100 + 1200 3 300 + 7 600 2 400 + 3 000 - 411 600 - 24 000 + 8 300

— — — — ± — —

+ 10,6 + 15,9 - 4,9 - 0,9 + 0,2 - 4,0 - 2,9 + 0,7 - 4,8 + 9,8 + 26,1 + 19,0 + 44,4 - 1,8 + 21,9

+ 15,1 + 17,4 + 53,0

+ 21,1 + 3,9 + 32,8 + 20,1 + 12,8 + 18,0 + 8,2 + 34,3 + 23,0 - 3,0 + 14,8 + 17,4 + 25.5 + 56,1

2,4

- 344100 - 389 800 + 45 700 + 54 900 + 32 800 + 22 100 - 39 300 9 900 - 29 400 8 900 900 8 000 5 200 6 200 + 1000 - 57 000 + 5 200 - 62 200 + 8100 + 19 500 + 13 400 + 30 200 - 14 600 + 32 600 + 39 200 + 6 300 + 21000 + 43100 + 3 800 + 39 300 + 16 400

+ 100 + 24 300 + 19 000 0 ±

+ 54 300 000 + 7 600 + 10900 + 8 900 + 6 700

tingade höga virkespriserna under sistnämnda 5-årsperiod sänktes emellertid de härvid erhållna bruttopriserna med 20 procent. Denna reduktion av priserna jämte höjningen av räntefoten från 4 procent år 1945 till 5 procent år 1952 motverkade emellertid ej en stark stegring av markvärdena å skogar belägna inom bättre och medelgoda avsättningslägen. Inom

51 sämre avsättningslägen med där rådande höga drivningsomkostnader medförde däremot reduktionen av bruttopriserna med 20 procent, utan att omkostnaderna sänktes, att stegringen av markvärdena helt eller delvis eliminerades. Någon direkt jämförelse mellan markvärdestegringen år 1945 och 1952 kan sålunda ej göras utan att hänsyn tages dels till att den ändrade räntefoten sänker värdet med 22 procent, dels till den starka inverkan som avsättningsläget har på rotvärdet. Inom Norrbottens lappmark med där rådande dåliga avsättningslägen har sålunda markvärdet per hektar endast ökat från 5,3 kronor år 1945 till 5,4 kronor år 1952. För hela Norrland uppgår stegringen till 25 procent, för Svealand till 41 procent och för Götaland till 57 procent. Skogsvärdet. För rikets landsbygd har skogsvärdet vid 1952 års taxering uppskattats till ca 4 164 milj. kronor mot ca 2 429 milj. kronor vid 1945 års taxering, ökningen utgör sålunda ca 1 735 milj. kronor eller drygt 70 procent. Skogsvärdena per hektar vid de olika taxeringarna ha sammanställts i tabell å s. 53. Riksmedeltalet per hektar, som år 1928 var 72 kronor, sjönk år 1933 till 61 kronor, höjdes år 1938 till 71 kronor, år 1945 till 110 kronor och år 1952 ytterligare till 191 kronor. De tidigare nämnda faktorer, som förorsakat höjningen av skogsmarksvärdet, äro även bestämmande för skogsvärdet, som dessutom påverkas av relativa skogstiilgångens förändringar. Den större höjningen av skogsvärdet med ca 70 procent jämfört med ca 40 procent för skogsmarksvärdet beror alltså på en fortsatt förhöjning i flertalet län av relativa skogstillgången även vid 1952 års taxering. Skogsvärdet per hektar utvisar, liksom skogsmarksvärdet, den minsta stegringen i Norrland med i genomsnitt 51 procent mot 60 procent i Svealand och 105 procent i Götaland. Den väsentliga stegringen av skogsvärdet i södra Sverige beror framförallt på den starka ökning av virkesförråden, som där konstaterats genom den andra riksskogstaxeringen. Boniteten. För hela rikets landsbygd har boniteten vid 1952 års taxering uppskattats till i genomsnitt 2,74 mot 2,47 vid 1945 års taxering. Denna relativt stora höjning med 0,27 enheter eller 11 procent hänför sig i huvudsak till södra Sverige, där sedan 1945 års fastighetstaxering nya bonitetsuppgifter framlagts av riksskogstaxeringen som normgivande för 1952 års fastighetstaxering. För Norrland har bonitetsmedeltalet höjts från 1,80 till 1,88 eller med endast 4 procent och för Svealand från 3,11 till 3,33 eller med 7 procent, under det att för Götaland boniteten ökats från 3,70 till 4,55 eller med 23 procent. Liksom vid tidigare taxeringar ha även förekommit justeringar av lokala olikformigheter i boniteringen, vilka dock icke varit av den storleksordning, att de nämnvärt ha påverkat resultaten. De största höjningarna av boniteten ha skett i Göteborgs och Bohus, Kalmar, Hallands och Älvsborgs län. Inom Västerbottens kustland, Gästrikland och hela Kopparbergs län är däremot boniteten i stort sett oförändrad. I övrigt hänvisas i fråga om delresultaten till tabell å s. 54.

52 Jämförelse mellan 1933, 1938, 1945 och 1952 års fastighetstaxeringars skogsmarksvärden per hektar Län och länsdelar

Skogsmarksvärden per hektar 1933

kronor 4,8 3,5 6,4 9,1 8,0 10,8 10,9

Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna—Idre övrig del Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalslandsdelen Västgötadelen Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs och Bohus . .. Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland

10,3 23,3 37,8

Rikets landsbygd

18,6

15,2 14,1 17,8 20,3 18,8 26,1 16,1 6,7 26,1 29,1 28,0 27,1 25,7 35,6 32,2 24,3 39,7 36,6 36,4 36,7 37,9 36.6 36,5 36,8 36,2 35,2 37,8 42,5 42,6 50,0 62,2

5,9 4,2 8,0 10,8 9,2 13,2 12,5 13,7 9,0 18,5 17,6 20,6 24,0 22,4 29,7 17,7 6,7

—

29,8 33,4 32,9 31,2 32,2 36,6 36,8 30,3 45,7 41,3 41,1 41,5 42,8 41,1 39,6 38,2 41,4 39,0 43,6 48,9 49,3 61,9 87,1 12,2 26,4 43,3 21,5

7,3 5,3 9,8 13,1 11,2 16,1 16,3 17,8 11,9 25,0 23,1 29,5 35,5 32,0 48,3 30,8 9,2 37,9 49.0 55,9 53,9 51,8 49,7 62,8 56,6 39,5 66,6 57,1 57,4 57,0 58,2 63,8 58,8 55,8 62,5 58,6 58,4 64,9 70,1 88,9 122,7 16,2 44,0 62,2 31,6

Skogsmarksvärdets förändring 19331938 kronor

19381945 kronor

1,1 0,7 1,6 1,7 1,2 2,4 1,6

1945-1952 kronor

9,1 5,4 13,1 17,9 13,3 25,0 18,3 19,5 14,8 30,2 25,9 39,6 44,8 41,5 57,2 39,5 15,9 42,6 71,4 78,7 76,9 79,6 76,2 91,5 91,0 44,2 101,9 87,1 84,7 88,3 106,7 104,1 103,7 96,2 113,3 100,5 80,8 90,9 106,6 107,3 144,2

3,3 3,5 2,8 3,7 3,6 3,6 1,6 0,0

+ 1,4 + 1,1 + 1,8 + 2,3 + 2,0 + 2,9 + 3,8 + 4,1 + 2,9 + 6,5 + 5,5 + 8,9 + 11,5 + 9,6 + 18,6 + 13,1 + 2,5

+ 3,7 + 4,3 + 4,9 + 4,1 + 6,5 + 1,0 + 4,6 + 6,0 + 6,0 + 4,7 + 4,7 + 4,8 + 4,9 + 4,5 + 3,1 + 1,4 + 5,2 + 3,8 + 5,8 + 6,4 + 6,7 + 11,9 + 24,9

+ 19,2 + 22,5 + 21,0 + 20,6 + 17,5 + 26,2 + 19,8 + 9,2 + 20,9 + 15,8 + 16,3 + 15,5 + 15,4 + 22,7 + 19,2 + 17,6 + 21,1 + 19,6 + 14,8 + 16,0 + 20,8 + 27,0 + 35,6

1,8 0,1 3,3 4,8 2,1 8,9 2,0 1,7 2,9 5,2 2,8 10,1 9,3 9,5 8,9 8,7 6,7 4,7 + 22,4 + 22,8 + 23,0 + 27,8 + 26,5 + 28,7 + 34,4 + 4,7 + 35,3 + 30,0 + 27,3 + 31,3 + 48,5 + 40,3 + 44,9 + 40,4 + 50,8 + 41,9 + 22,4 + 26,0 + 36,5 + 18,4 + 21,5

20,3 62,0 97,7

+ + +

1,9 3,1 5,5

+ 4,0 + 17,6 + 18,9

+ 4,1 + 18,0 + 35,5

45,2

+

2,9

+ 10,1

+ 13,6

+ + + + + + + ±

%

Rotvärdet. Det för rikets landsbygd utvägda medelrotvärdet har vid 1952 års taxering blivit 5,98 kronor mot 3,55 kronor år 1945, vilket innebär en höjning av 2,43 kronor eller 68 procent. Såsom nämnts i redogörelsen för skogsmarksvärdet, har 1952 års taxeringsnivå, vad skogen beträffar, i väsentlig grad påverkats av de höga virkespriserna under femårsperioden

53 Jämförelse mellan 1933, 1938, 1945 och 1952 års fastighetstaxeringars skogsvärden per hektar Län och länsdelar

Skogsvärde per hektar 1933

1945 Skogsvärdets förändring 1952

kronor Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna—Idre övrig del Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalslandsdelen Västgötadelan Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs och Bohus . .. Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Rikets landsbygd

16,7 13,2 21,0 32,0 30,7 34,1 36,4

— — 48 44 58 73 65 101 59 23 — 108 106 100 101 90 154 121 76 131 89 112 79 110 97 109 122 92 100 73 78 97 110 165 35,1

90 104 61

17,3 13,2 22,3 33,9 31,1 38,3 41,0 45,0 30,3 57,2

52 70 92,7

83 128 65,5

21 — 121,1 121,5 130,8 118,2 114,3 150,9 138,8 93,7 159,2 114,4

138 104 133,6 113,7 130,0

139 120 102 89,2 97,3 116,3 141,7 234,5 40,0 101,5 127,0 71,2

21,7 15,9 28,8 39,1 35,5 44,7 55,5 60,9 40,5 79,1 69,4 101,1 143,0 123,9 214,6 117,6 31,4 128,5 203,4 232,4 225,1 209,4 186,6 257,9 225,3 129,2 234,7 183.3 216,2 168,8 182,2 188,1 202,7 203,2 204,4 165,1 130,9 145,7 165,3 232,6 359,5 54,2 176,9 195,2 110,0

33,5 23,3 44,5 66,3 57,1 80,5 71,0 76,5 55,4 111,8 94,2 150,9 220,1 203,4 281,6 177,9 79,4 190,9 306,6 361,7 370,5 385,7 320,5 482,2 467,3 187,5 478,1 376,6 399,4 366,3 436,1 387,3 451,5 442,4 471,9 319,0 272,0 284,9 332,4 346,8 459,9

19331938 kronor

19381945 kronor 4,4 2,7 6,5 5,2 4,4 6,4 14,5 15,9 10,2 21,9 17,4 31,1 50,3 40,9 86,6 52.1 10,4

+ ± + + + + +

0,6 0,0 1,3 1,9 0,4 4,2 4,6

+ + + + + + +

9 8 12 20 18 27 7

+ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +

13 16 31 17 24 3 18 18 28 25 26 25 24 17 21 17 28 2 16 19 19 32 70

81,7 282,2 400,4

+ + +

4,9 12 23

+ 82,3 + H0,9 + 94,3 + 91,2 + 72,3 + 107,0 86,5 35,5 75,5 68,9 78,2 64,8 48,6 74,4 72,7 64,2 84,4 63,1 41,7 48,4 49,0 90,9 + 125,0 + 14,2 + 75,4 + 68,2

190,8

+

+

38,8

1945-1952 kronor

%

+ 11,8 + 7,4 + 15,7 + 27,2 + 21,6 + 35,8 + 15,5 + 15,6 + 14,9 + 32,7 + 24,8 + 49,8 + 77,1 + 79,5 + 67,0

+ 54 + 47 + 55 + 70 + 61 + 80 + 28 + 26 + 37 + 41 + 36 + 49 + 54 + 64 + 31 + 51 + 153 + 49 + 51 + 56 + 65 + 84 72 87 + 107 + 45 + 104 + 105 + 85

60,3 48,0 62,4 + 103,2 + 129,3 + 145,4 + 176,3 + 133,9 + 224,3 + 242,0 + 58,3 + 243,4 + 193,3 + 183,2 + 197,5 + 253,9 + 199,2 + 248,8 + 239,2 + 267,5 + 153,9 + 141,1 + 139,2 + 167,1 + 114,2 + 100,4

+ 27,5 + 105,3 + 205,2 + 80,8

+ 117 + 139 + 106 + 123 + 118 + 131 + 93 + 108 + 96 + 101 + 49 + 28 + 51 + 60 + 105 + 73

1945—1949, vars prismedeltal efter reduktion av bruttopriserna med 20 procent legat till grund för rotvärdesättningen. Ökningen av rotvärdet för olika län och länsdelar varierar från 21 procent för Gotlands län och 26 procent för Norrbottens lappmark upp till 126 procent för Särna och Idre socknar. Den relativt låga stegringen inom Gotlands län beror dels nå att 1945 års rotvärdesmedeltal var förhållandevis

54 Jämförelse mellan 1933, 1938, 1945 och 1952 års fastighetstaxeringars bonitetsmedeltal Län och länsdelar

Bonitetstalens förändringar

Bonitet 1933

kubikmeter 1,27 1.08 1,50 1,64 1,50 1,87 1,74 2,04 1,96 2,23 2,49 2,41 2,80 2,12 1,31

1,32 1,15 1,53 1,66 1,51 1,91 1,77 1,86 1,52 2,12 2,03 2,33 2,50 2,41 2,80 2,15 1,32

Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs och Bohus . .. Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus

2,82 2,94 2,95 2,93 2,74 3,30 3,08 1,79 3,20 2,81 2,76 2,83 3,24 3,09 2,99 2,97 3,01 2,99 2,76 3,31 3,53 3,67 4,39

2,87 3,06 3,14 2,94 2,80 3,34 3,15 1,88 3,30 2,93 2,87 2,95 3,27 3,18 3,02 2,99 3,05 2,88 2,82 3,38 3,67 3,90 4,73

Norrland Svealand Götaland

1,70 2,60 3,09

1,73 2,66 3,18

Rikets landsbygd

2,18

2,23

Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken Jämtland

Hälsingland Gästrikland Kopparbergs

Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs . Älvsborgs

19331938 m3

19381945 m3

1945-1952

+ 0,08 + 0,07 + 0,10 + 0,01 ±0,00 ±0,00 + 0,03 + 0,01

+ 0,04 + 0,04 + 0,04 - 0,02 -0,03 -0,01 -0,01 -0,02 + 0,02 + 0,20 + 0,14 + 0,34 + 0,25 + 0,25 + 0,30 + 0,30 -0,10

+ 5 + 6 + 3 + 6 + 10 ± 0 + 2 + 2 + 5 + 4 + 2 + 7 + 3 + 4 - 0 + 1 + 1 + 1 + 17 + 3 + 5 + 4 + 7 + 8 + 13 + 24 + 10 + 27 + 27 + 26 + 23 + 26 + 30 + 27 + 33 + 31 + 37 + 28 + 22 + 19 + 24

m3

%

1,36 1,19 1,57 1,64 1,48 1,90 1,76 1,84 1,54 2,32 2,17 2,67 2,75 2,66 3,10 2,45 1,22 2,61 3,35 3,68 3,67 3,66 3,50 3,81 3,63 2,09 3,98 3,43 3,36 3,46 3,84 3,74 3,49 3,37 3,66 3,40 3,14 3,94 4,19 4,55 5,44

1,43 1,26 1,61 1,74 1,63 1,90 1,80 1,87 1,61 2,42 2,22 2,85 2,83 2,76 3,09 2,47 1,23 2,63 3,92 3,80 3,86 3,81 3,75 4,11 4,11 2,59 4,37 4,34 4,28 4,37 4,71 4,72 4,54 4,29 4,86 4,44 4,29 5,04 5,13 5,41 6,72

+ 0,05 + 0,07 + 0,03 + 0,02 + 0,01 + 0,04 + 0,03

+ 0,05 + 0,12 + 0,19 + 0,01 + 0,06 + 0,04 + 0,07 + 0,09 + 0,10 + 0,12 + 0,11 + 0,12 + 0,03 + 0,09 + 0,03 + 0,02 + 0,04 -0,11 + 0,06 + 0,07 + 0,14 + 0,23 + 0,34

+ 0,48 + 0,62 + 0,53 + 0,72 + 0,70 + 0,47 + 0,48 + 0,21 + 0,68 + 0,50 + 0,49 + 0,51 + 0,57 + 0,56 + 0,47 + 0,38 + 0,61 + 0,52 + 0,32 + 0,56 + 0,52 + 0,65 + 0,71

+ 0,07 + 0,07 + 0,04 + 0,10 + 0,15 ±0,00 + 0,04 + 0,03 + 0,07 + 0,10 + 0,05 + 0,18 + 0,08 + 0,10 -0,01 + 0,02 + 0,01 + 0,02 + 0,57 + 0,12 + 0,19 + 0,15 + 0,25 + 0,30 + 0,48 + 0,50 + 0,39 + 0,91 + 0,92 + 0,91 + 0,87 + 0,98 + 1,05 + 0,92 + 1,20 + 1,04 + 1,15 + 1,10 + 0,94 + 0,86 + 1,28

1,80 3,11 3,70 2,47

1,88 3,33 4,55

+ 0,03 + 0,06 + 0,09 + 0,05

+ 0,07 + 0,45 + 0,52

+ 0,08 + 0,22 + 0,85

+ 4 + 7 + 23

+ 0,24

+ 0,27

+ 11

2,74

högt och dels på att vid rotvärdets beräkning år 1952 den normala virkesavkastningens sortimentssammansättning ändrats genom att timmerprocenten sänkts från tidigare 40 till 30 procent. För Norrbottens lappmark beror den låga stegringen av rotvärdemedeltalet på att de bruttopriser, som legat till grund för rotvärdesberäkningen år 1952 reducerats med 20 pro-

55 Jämförelse mellan 1938, 1945 och 1952 års fastighetstaxeringars rotvärdesmcdeltal (Medeltalen uträknade genom vägning mot skogsmarksarealerna) Län och länsdelar

Rotvärdets förändring

Rotvärde 1938

kronor Norrbottens 'appmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna—Idre övrig del Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalslandsdelen Västgötadelen Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs och Bohus . . . Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus

1,37 1,13 1,66 2,09 1,95 2,29 2,27 2,39 1,95 2,90 2,88 2,95 3,17 3,07 3,52 2,63 1,63

1938-1945 kronor

1945-1952

%

kronor

+ 18 + 43 + 28 + 12 + 15 + 12 + 14 + 11 + 10 + 26 + 22 + 24 + 20 + 20 + 14 + 8 + 20 + 16 + 16

+ 0,89 + 0,36 + 1,44 + 1,85 + 1,14 + 2,94 + 1,30 + 1,28 + 1,35 + 1,86 + 1,60 + 2,43 + 2,68 + 2,56 + 3,08 + 2,82 + 3,01 + 2,80 + 3,04 + 4,00 + 3,82 + 4,44 + 4,16 + 4,25 + 4,53 + 1,30 + 4,61 + 3,28 + 3,05 + 3,38 + 4,88 + 4,01 + 4,41 + 4,29 + 4,53 + 4,34 + 2,08 + 2,45 + 3,56 + 2,28 + 2,14

+ 0,78

+ 22 + 36 + 17

+ 1,58 + 3,34 + 3,82

+ 0,70

+ 25

+ 2,43

3,43 3,58 3,51 3,55 3,84 3,68 3,89 5,42 4,68 4,75 4,76 4,74 4,38 4,31 4,38 4,26 4,51 4,51 5,21 4,87 4,47 5,34 6,13

1,65 1,40 1,95 2,48 2,33 2,71 2,88 3,03 2,47 3,41 3,37 3,49 4,05 3,82 4,94 3,83 2,38 4,01 4,60 4,79 4,67 4,53 4,53 5,25 4,96 6,06 5,38 5,31 5,42 5,26 4,82 5,42 5,34 5,28 5,43 5,43 5,92 5,26 5,38 6,22 7,11

2,54 1,76 3,39 4,33 3,47 5,65 4,18 4,31 3,82 5,27 4,97 5,92 6,73 6,38 8,02 6,65 5,39 6,81 7,64 8,79 8,49 8,97 8,69 9,50 9,49 7,36 9,99 8,59 8,47 8,64 9,70 9,43 9,75 9,57 9,96 9,77 8,00 7,71 8,94 8,50 9,25

Norrland Svealand Götaland

2,14 3,20 4,56

2,62 4,36 5,34

4,20 7,70 9,16

+ 1,16

Rikets landsbygd

2,85

3,55

5,98

+ 0,28 + 0,27 + 0,29 + 0,39 + 0,38 + 0,42 + 0,61 + 0,64 + 0,52 + 0,51 + 0,49 + 0,54 + 0,88 + 0,75 + 1,42 + 1,20 + 0,75

+ 1,17 + 1,21 + 1,16 + 0,98 + 0,69 + 1,57 + 1,07 + 0,64 + 0,70 + 0,56 + 0,66 + 0,52 + 0,44 + 1,11 + 0,96 + 1,02 + 0,92 + 0,92 + 0,71 + 0,39 + 0,91 + 0,88 + 0,98 + 0,48

+ 20 + 24

+ 17 + 19 + 19 + 18 + 27 + 27 + 27 + 18 + 17 + 18 + 28 + 24 + 40 + 46 + 46 + 34 + 34 + 33 + 28

cent utan att någon motsvarande reduktion av omkostnaderna skett. Detta medförde att rotvärdet i sämre avsättningslägen blev mycket starkt reducerat. För hela Norrland har rotvärdet ökat med 60 procent, för Svealand med

56 Jämförelse mellan 1933, 1938, 1945 och 1952 års fastighetstaxeringars medelvärden å relativa skogstillgången Län och länsdelar

Relativ skogstillgång 1933

1945 Värdenas förändringar 1933 — 1938 abs.

19381945 abs.

0,78 0,91 0,72 0,79 0,91 0,68 0,82 0,83 0,80 0,79 0,77 0,81 1,04 1,04 1,04 0,96 1,06 0,95 0,91 0,97 1,02 1,03 0,89 1,12 1,09 0,90 0,99 0,92 1,00 0,88 0,87 0,79 0,92 0,97 0,88 0,67 0,71 0,66 0,66 0,69 0,68

-0,10 -0,10 -0,09 -0,06 -0,07 -0,04 + 0,01 + 0,01 -0,01 + 0,05 + 0,09 + 0,08 + 0,12 + 0,03 -0,04

+ 0,01 -0,03 + 0,04 -0,03 -0,04 -0,02 + 0,03 + 0,03 ±0,00 + 0,01 + 0,01 + 0,01 + 0,04 + 0.03 + 0,03 + 0,03 + 0,07

+ 0,01 + 0,03 + 0,11 + 0,04 + 0,04 -0,02 + 0,03 + 0,02 + 0,05 + 0,09 + 0,09 + 0,09 + 0,07 + 0,05 + 0,09 + 0,10 + 0,10 -0,02 + 0,03 + 0,04 + 0,03 + 0,03 + 0,03

+ 0,02 + 0,10 + 0,05 + 0,06 + 0,04 ±0,00 + 0,04 + 0,04 + 0,02 + 0,09 + 0,09 + 0,10 + 0,01 + 0,04 + 0,04 ±0,00 + 0,08 + 0,04 + 0,05 + 0,06 ±0,00 + 0,07 + 0,05

+ 0,13 + 0,25 + 0,07 + 0,13 + 0,21 + 0,07 + 0,07 + 0,08 + 0,06 + 0,10 + 0,11 + 0,06 + 0,15 + 0,19 + 0,07 + 0,12 + 0,31 + 0,10 ±0,00 + 0,06 + 0,10 + 0,14 + 0,07 + 0,22 + 0,22 + 0,18 + 0,22 + 0,22 + 0,17 + 0,23 + 0,18 + 0,14 + 0,16 + 0,17 + 0,16 + 0,05 + 0,22 + 0,17 + 0,14 + 0,12 + 0,04

0,85 0,97 0,87

±0,00 + 0,03 + 0,05

+ 0,02 + 0,04 + 0,05

+ 0,11 + 0,09 + 0,18

0,90

+ 0,03

+ 0,03

+ 0,14

abs. medelvärden Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna—Idre övrig del Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalslandsdele n Västgötadelen Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs och Bohus . . . Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus

0,74 0,79 0,70 0,75 0,81 0,67 0,71

Norrland Svealand Götaland

0,72 0,81 0,59

Rikets landsbygd

0,70

0,67 0,66 0,69 0,76 0,74 0,82 0,78 0,72 0,88 0,78 0,76 0,79 0,74 0,92 0,80 0,66 0,70 0,52 0,65 0,46 0,61 0,56 0,63 0,70 0,54 0,60 0,41 0,39 0,49 0,47 0,56

0,64 0,69 0,61 0,69 0,74 0,63 0,72 0,72 0,74 0,68 0,65 0,74 0,85 0,82 0,94 0,81 0,68

—

0,89 0,81 0,87 0,83 0,78 0,90 0,83 0,68 0,75 0,61 0,74 0,55 0,68 0,61 0,72 0,80 0,64 0,58 0,44 0,43 0,52 0,50 0,59 0,72 0,84 0,64 0,73

0,65 0,66 0,65 0,66 0,70 0,61 0,75 0,75 0,74 0,69 0,66 0.75 0 89 0,85 0,97 0,84 0,75 0,85 0,91 0,91 0,92 0,89 0,82 0,90 0,87 0,72 0,77 0,70 0,83 0,65 0,69 0,65 0,76 0,80 0,72 0,62 0,49 0,49 0,52 0,57 0,64 0,74 0,88 0,69 0,76

1945-1952 abs.

77 p r o c e n t och l ö r G ö t a l a n d m e d 72 p r o c e n t . F ö r r o t v ä r d e s u t f a l l e t i ö v r i g t h ä n v i s a s till tabell å s. 55 m e d j ä m f ö r a n d e Relativa

skogstillgången.

Vid

uppgifter

1952 å r s t a x e r i n g h a r

från

1938 och 1945.

siffran

för

relativa

s k o g s t i l l g å n g e n i g e n o m s n i t t för hela r i k e t s l a n d s b y g d u p p s k a t t a t s till 0,90

57 mot 0,76 år 1945, 0,73 år 1938 och 0,70 år 1933. Denna faktor har sedan år 1928, då den uppgick till 0,64, höjts vid varje taxering. Förutom rena justeringar uppåt av tidigare underskattning, äro de upprepade höjningarna en naturlig följd av virkesförrådens successiva ökning inom stora delar av landet. I jämförelse med den första riksskogstaxeringen 1923—29 har man genom den år 1952 avslutade andra riksskogstaxeringen funnit, att virkesförråden i huvuddrag förändrats så som framgår av kartfigur å s. 99 med procentuellt angivna förändringar för olika områden av landet. En betydande minskning i de redan tidigare låga virkesförråden har registrerats i Norrbottens ochVästerbottens län. 1 Inom övriga norrlansdlän samt Kopparbergs län är förrådet i dimensionerna från 5 cm oförändrat men h a r minskat med 4 procent i de grövre dimensionerna från 25 cm. För södra och mellersta Sverige visar den andra riksskogstaxeringens resultat en mycket kraftig höjning av virkesförråden. De ur många synpunker intressanta förskjutningar av våra skogstillgångar, som belysas av de skilda områdenas förrådsförändringar, beräknas sammanlagt för hela landet ha lett till en ökning av virkesförrådet från 5 cm med 10 procent och för de grövre dimensionerna från 25 cm med 18 procent. Den bättre kännedomen om virkesförråden inom län, där den nya riksskogstaxeringens resultat varit kända, bör ha tjänat till viss, allmän ledning vid förrådsbestämningarna, som vid 1952 liksom vid 1945 års taxeringar skulle redovisas för varje fastighet. Om virkesförrådet icke vid taxeringen angivils med stöd av uppmätning utan måst bedömas, har enbart skyldigheten att i taxeringslängden redovisa vilket virkesförråd per hektar, som ansetts förefinnas, bort skapa en bättre garanti för att den slutliga avvägningen av relativa skogstillgången bleve mera omsorgsfullt genomförd än som tidigare skett. De detalj resultat från riksskogstaxeringen, som inom flertalet län sammanställts för delar av län, omfattande ett eller flera taxeringsdistrikt, ha varit vägledande för uppskattningen varjämte de här förut omnämnda typskogarna tjänat som jämförelseobjekt. Vid bedömning av de framkomna relativa talen bör man alltid ha i minnet sambandet mellan boniteten och relativa skogstillgången. Detta kan h ä r förtjäna belysas genom att återgiva den tabell, som av Stockholmsmötet hösten 1951 anvisades för bestämning av omloppstider och normalförråd för olika boniteter. Trots de i regel mycket noggranna redogörelser som lämnats i länsanvisningarna för hur relativa skogstillgången skulle beräknas synes denna faktor vara mycket schablonmässigt bestämd inom flertalet kommuner. I många fall har det sålunda visat sig att relativa virkesförrådet ansetts fullt motsvara talet för relativa skogstillgången å samtliga fastigheter inom en kommun. Då emellertid begreppet relativ skogstillgång ej kommer att tilllämpas vid kommande fastighetstaxering torde en närmare analys av den i tabell å s. 56 lämnade redovisningen nu sakna aktualitet. 1 Enligt föreliggande resultat från tredje riksskogstaxeringen synes exploateringsstadiets bottenläge nu ha passerats och virkesförrådet visar en stigande tendens.

58 Fastighetstaxeringsbonitet

0,75 1,00 1,25 1,50 1,75 2,00 2,25 2,50 2,75 3,00 3,25 3,50 3,75 4,00 4,50 5,00 5,50 6,00 6,50 7,00 7,50 8,00 8,50 9,00

Norrbottens, Västerbottens och J ä m t lands län samt av Kopparbergs län Särna och Idre socknar

övriga delar av Norrland och Kopparbergs län

Svealand med undan- Södermanlands tag av Kopparbergs län samt Götaland med undanoch Södermanlands län samt av Götaland tag av Gotlands län Gotlands län

Omloppstid år

Omloppstid år

Normalförråd m3sk

Omloppstid år

45 53 60 67 74 80 85 89 93 97 100 103 106 112 117

150 140 130 120

Normalförråd m3sk 40 50 58 66 74 81 87 92 97 102 108 113

140 130 120 110 100

|

130 120 110

90 Normalförråd m3sk

58 65 71 76 81 86 90 93 97 100 102 108 113 118 123 126 130 133 135

OmNormalloppstid förråd år m 3 sk

110 100 90

53 59 65 70 75 79 82 85 88 91 94 101 107 113 117 121 124 127 130 133 136

Följande sammanställning visar den procentuella ändringen sedan år 1945 av de värdebestämmande faktorerna. Genom multiplicering av procenttalen erhålles den ungefärliga skillnaden mellan det totala skogsbruksvärdet 1945 och 1952 (ex. för Norrbottens län 0,93 X 1,05 X 1,54 X 1,16 X 0,96 X 0>80 -— 1,34). Då relativa skogstillgången endast påverkar skogsvärdet har 80 procent av ökningen av denna faktor redovisats i tabellen. Genom denna endast approximativt beräknade ökning av relativa skogs tillgången liksom att rotvärdet erhållits som medeltal för varje län genom vägning endast med arealen, vilket tillvägagångssätt ej kan anses vara fullt riktigt, kominer den skillnad i det totala värdet, som erhålles genom multiplicering av de olika procenttalen, ej att fullt överensstämma med den reella skillnaden såsom denna erhålles genom jämförelse mellan det redovisade taxeringsutfallet för skogsbruksvärdet vid de båda taxeringarna. På grund av bonitetshöjningarna motsvara de redovisade höjningarna av relativa skogstillgången i södra och mellersta Sverige ej den starka stegring av virkesförråden som skett.

59 Enligt taxeringsutfallet

Taxeringsvärdets inverkan genom ändring av

Län

Allm. Skogs- Boni- Rot- Rel. värde skogs- ommarks- tet tillgång kostn. areal

S:a

Ränte- S:a s:m fot

procent - 7 + 1 + 1 - 1 + 1 0 - 1 - 4 -2 + 1 - 6 - 1 - 2 + 5 -2 - 1 - 5 + 3 + 3 - 4 - 3 + 3 + 3 + 4

+ 5 + 6 + 2 + 4 + 3 + 1 + 17 + 3 + 5 + 4 + 7 + 8 + 13 + 24 + 10 + 27 + 23 + 26 + 30 + 37 + 28 + 22 + 19 + 24

+ 54 + 75 + 45 + 55 + 66 + 74 + 66 + 84 + 82 + 98 + 92 + 81 + 91 + 21 + 86 + 62 + 101 + 74 + 83 + 35 + 47 + 66 + 37 + 30

+ 16 + 16 + 7 + 11 + 14 + 11 0 + 6 + 9 + 13 + 7 + 19 + 20 + 20 + 23 + 25 + 21 + 18 + 17 + 36 + 28 + 22 + 17 + 5

- 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4 - 4

+ 67 + 109 + 53 + 70 + 89 + 87 + 85 + 85 + 96 + 126 + 98 + 121 + 144 + 81 + 137 + 144 + 173 + 156 + 175 + 132 + 124 + 144 + 89 + 69

-20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20 -20

+ 34 + 67 + 23 + 36 + 51 + 50 + 48 + 48 + 57 + 80 + 59 + 77 + 95 + 45 + 89 + 96 + 118 + 105 + 120 + 85 + 79 + 95 + 51 + 35

Norrland Svealand Götaland

-2 - 1 0

+ 4 + 60 + 7 + 77 + 23 + 72

+ 12 + 8 + 21

- 4 - 4 - 4

+ 75 + 94 + 146

-20 -20 -20

+ + +

40 55 96

Rikets landsbygd

- 1

+ 11 + 68

+ 14

- 4

+ 102

-20

+

62 Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gävleborgs Värmlands Örebro Uppsala Stockholms Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Jönköpings Kalmar Göteborgs och Bohus Blekinge Malmöhus

+ 37 + 63 + 25 + 36 + 50 + 47 + 48 + 47 + 57 + 80 + 59 + 76 + 94 + 44 + 89 + 91 + 115 + 101 + 119 + 79 + 74 + 93 + 46 + 31 + 43 + 54 + 93 + 65

Redogörelse länsvis för det skogliga taxeringsresultatet Norrbottens län Arealredovisningen. Lappmarken (Karesuando, Kiruna, 1 Gällivare, Jokkmokks, Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner). Vid 1952 års fastighetstaxering redovisad skogsmarksareal, 2 103 200 hektar, understiger 1945 års areal med 4 000 hektar. Arealen övrig mark, 4 713 900 hektar, visar däremot en öknin« med 66 700 hektar sedan år 1945. Jämfört med domänverkets och skogsvårdsstyrelsens taxeringar visar 1952 års fastighetstaxering ett underskott för skogsmarken med 8,9 procent och för övrig mark med 3,7 procent. Motsvarande underskott vid 1945 års fastighetstaxering utgjorde respektive 8,8 och 5,1 procent. På grund av svårigheterna att inom lappmarken likformigt avgränsa olika ägoslag vid skilda uppskattningar kan full överensstämmelse ej förväntas mellan olika taxeringar. Härtill komma de svårig1

Endast i tab. 8 ingår arealen för Kiruna stad (1318 000 hektar, varav 248 000 hektar skogsmark).

heter, som alltid föreligga vid arealbestämningar inom fjällområden och deras närhet. Vid jämförelse mellan domänverkets och skogsvårdsstyrelsens uppgifter och resultatet av 1952 års fastighetstaxering måste även beaktas att förstnämnda uppgifter grunda sig på äldre uppskattningshandlingar (från åren 1930—1941) och att därefter vissa omföringar av arealen mellan olika ägoslag sannolikt ägt rum. Kustlandet (Övriga kommuner i länet). Redovisningen av skogsmarksarealen har skett till ungefär samma omfattning vid 1952 och 1945 års taxeringar. Jämfört med riksskogstaxeringens uppgifter redovisas vid de båda fastighetstaxeringarna ett underskott av respektive 1,5 och 1,4 procent. För övrig mark återigen, som vid 1945 års fastighetstaxering visade ett överskott av 5,6 procent jämfört med riksskogstaxeringen, har motsvarande överskott vid 1952 års taxering stigit till 9,5 procent. Ökningen av areal övrig mark mellan de båda fastighetstaxeringarna uppgår till 29 100 hektar. Samtidigt visar emellertid arealen av ängs- och betesmarker inom kustlandet en minskning sedan år 1945 med 44 600 hektar. En omf öring av arealerna mellan ägoslagen har tydligen ägt rum. Kubikmassa per hektar. Vid fastighetstaxeringen redovisas i medeltal för lappmarken ett virkesförråd av 42 m 3 sk per hektar och för kustlandet 51 m 3 sk. Motsvarande uppgifter enligt den skogliga statistiken är 47 och 60 m 3 sk per hektar. Av följande sammanställning framgår att underkattning av virkesförrådet har skett för samtliga skogsägargrupper utom för aktiebolagen, för vilka särskilt inom lappmarken ett högre virkesförråd redovisats vid fastighetstaxeringen. Skogsägargrupp

Lappmarken

Kustlandet

m sk per hektar enligt

Kronoskogar övriga allmänna skogar Aktiebolagens skogar Övriga enskilda skogar

....

domänverkets och skogsvårdsstyrelsens tax.

fastighetstax.

riksskogstax.

fastighetstax.

47 52 43 45

40 48 52 39

63 57 58 59

55 48 60 45

Bonitet. För hela länet har boniteten uppskattats till 1,43 mot 1,36 vid 1945 års fastighetstaxering. Den skogliga statistiken redovisar ett medeltal för hela länet av 1,4. Även medeltalssiffrorna för lappmarken och kustlandet enligt 1952 års fastighetstaxering respektive 1,26 och 1,61 överensstämmer väl med domänverkets och skogsvårdsstyrelsens uppgift för lappmarken 1,3 och riksskogstaxeringens resultat för kustlandet 1,6. Bonitetsredovisningen lör de olika skogsägargrupperna visar dock att en mindre underskattning kan ha skett för kronoskogarna inom de båda länsdelarna samt för övriga enskilda skogar inom lappmarken.

61 Skogsägargrupp

Lappmarken

Kustlandet

bonitet enligt

Kronoskogar Övriga allmänna skogar Aktiebolagens skogar Övriga enskilda skogar

....

domänverkets och skogsvårdsstyrelsens tax.

fastighetstax.

riksskogstax.

fastighetstax.

1,3 1,2 1,5 1,3

1,23 1,24 1,53 1,22

1,6 1,5 1,7 1,6

1,50 1,56 1,72 1,68

Skillnaden i bonitet för kronoskogarna inom lappmarken beror sannolikt på att fastighetstaxeringens uppgift hänför sig till en areal, som är 98 000 hektar större än den som domänverkets och skogsvårdsstyrelsens uppgift grundar sig på och som u r skogshushållningssynpunkt ej ansetts taxeringsvärd. Vid 1945 års fastighetstaxering redovisades för kronoskogarna inom lappmarken en bonitet av 1,18. En viss bonitetshöjning har sålunda skett vid 1952 års taxering. Inom kustlandet förelåg vid 1945 års fastighetstaxering en underskattning av boniteten för kronoskogar och aktiebolagens skogar, vilka redovisades med respektive 1,48 och 1,61 mot en bonitet av respektive 1,6 och 1,7 enligt riksskogstaxeringen. För aktiebolagens skogar har boniteten vid 1952 års fastighetstaxering höjts till riksskogstaxeringens nivå, men för kronoskogarna föreligger fortfarande en underbonitering. I undersökningen av taxeringsutfallet vid 1945 års fastighetstaxering konstaterades att en genomgående något för låg bonitering skett för kronoskogarna jämfört med övriga skogsägargrupper inom Överluleå, Edefors och Älvsby socknar. Inom de två förstnämnda socknarna har dock kronoskogarnas bonitet vid 1952 års fastighetstaxering höjts från tidigare 1,50 till 1,72, varför någon anmärkningsvärd skillnad i boniteringen mellan olika skogsägargrupper ej kan anses föreligga. Inom Älvsby socken har dock den vid 1945 års taxering redovisade boniteten för kronoskogarna bibehållits, varför här fortfarande synes föreligga en underbonitering. Inom Råneå och Tore socknar visar 1952 års taxering även en förhållandevis låg bonitet för kronoskogarna jämfört med övriga skogsägargrupper, vilket framgår av följande sammanställning. Skogsägargrupp Älvsby Råneå Tore Kronoskogar 1,50 1,50 1,50 Övriga allmänna skogar 1,97 1,72 2,00 Aktiebolagens skogar 1,74 1,75 1,75 Övriga enskilda skogar 1,83 1,82 1,89 Samtliga skogar 1,62 1,68 1,75 För övriga enskilda skogar i Edefors kommun har redovisats en bonitet av 2,33, vilken får anses väl hög i jämförelse t. ex. med 1,97 för motsvarande ägargrupp i överluleå kommun.

62 Rotvärde. I medeltal uppgår rotvärdet till 1,76 kronor inom lappmarken och till 3,39 kronor inom kustlandet eller för länet i dess helhet till 2,54 kronor. Detta innebär en ökning sedan 1945 års taxering med respektive 26, 74 och 54 procent. Den mindre ökningen i lappmarken betingas av att de bruttopriser som legat till grund för rotvärdet reducerats med 20 procent utan att omkostnaderna justerats. Detta medför att rotvärdet i sämre avsättningslägen påverkas mycket starkt av de där rådande högre omkostnaderna. Vid en jämförelse mellan olika socknar framträder detta förhållande påtagligt. Inom Nedertorneå socken med där rådande goda avsättningslägen har sålunda rotvärdet sedan år 1945 stigit från 2,04 till 4,76 kronor eller med 133 procent, under det att inom Karesuando socken värdet är i stort sett oförändrat. På grund av olika prisberäkning, som legat till grund för rotvärdesberäkningarna vid 1952 och 1945 års taxering, kan sålunda ej någon mer detaljerad jämförelse göras mellan resultaten utan att hänsyn tages till avsättningsläget. Relativ skogstillgång. För hela länet har relativa skogstillgången blivit 0,78, för lappmarken 0,91 och för kustlandet 0,72. Detta innebär en ökning sedan år 1945, då motsvarande siffror voro respektive 0,65, 0,66 och 0,65. Vid 1938 års fastighetstaxering redovisades för lappmarken 0,69 och för kustlandet 0,61. 1945 års taxering visade sålunda att den tidigare redovisade skillnaden för lappmarken och kustlandet utjämnats. Vid 1952 års taxering återkommer emellertid skillnaden i relativ skogstillgång för de bägge länsdelarna, och skillnaden är ännu mer markerad. Detta förhållande kan delvis bero på att ändringen av de normalförråd, som tillämpats vid den tidigare fastighetstaxeringen ej skett likformigt för samtliga boniteter. För i lappmarken förekommande boniteter, 1,20—1,25, sänktes normalförråden med 12—15 procent under det att för kustlandets boniteter 1,50—1,75, reduceringen endast skedde med 5—8 procent. Denna olika sänkning av normalförråden resulterar i en motsvarande procentuell höjning av relativa skogstillgången. Ökningen av relativa skogstillgången sedan år 1945 har skett för samtliga skogsägargrupper. Minsta ökningen redovisas för övriga enskilda skogar som år 1952 hade en relativ skogstillgång inom lappmarken av 0,73 och inom kustlandet av 0,59 mot respektive 0,65 och 0,54 år 1945. Inom Edefors kommun har för övriga enskilda skogar redovisats en relativ skogstillgång av 0,36 mot 0,89 för allmänna skogar och 0,93 för aktiebolagens skogar. Den låga relativa skogstillgången för övriga enskilda skogar bör visserligen ses i samband med den höga bonitet, som redovisats, men kan vid en bonitetssänkning av 0,5 m 3 sk ändock icke höja relativa skogstillgången till högre tal än 0,41.

Västerbottens län Arealredovisningen. Lappmarken (Mala, Sorsele, Tärna, Stensele, Vilhelmina, Dorotea, Fredrika, Åsele, örträsks och Lycksele kommuner). Skogsmarksarealen, 1 925 000 hektar, visar en stegring sedan 1945 års fastighets-

6a taxering med 19 800 hektar. Jämfört med riksskogstaxeringens uppgifter föreligger fortfarande ett underskott, uppgående till 51 500 hektar eller 2,6 procent. För övrig mark redovisar fastighetstaxeringen däremot ett överskott av 84 300 hektar eller 4,9 procent. 1945 års taxering visade ett underskott för skogsmarken med 3,6 procent och ett överskott för övrig mark med 6,8 procent. 1952 års resultat visar sålunda en något bättre överensstämmelse med riksskogstaxeringens uppgifter än den tidigare fastighetstaxeringen. De kvarstående bristerna i arealredovisningen får ses i samband med svårigheterna vid arealbestämningar inom fjällområden och deras närhet. Kustlandet, (övriga kommuner i länet). Skogsmarksarealen, 1250 300 hektar, överensstämmer med riksskogstaxeringens uppgift. Arealen övrig mark visar däremot ett överskott av 22 200 hektar eller 6 procent. Jämfört med 1945 års fastighetstaxering har en förbättring av arealredovisningen skett. Då redovisades ett underskott för skogsmarken med 1,9 procent och ett överskott för övrig mark med 8,7 procent. Kubikmassa per hektar. Vid fastighetstaxeringen redovisas i medeltal för lappmarken 56 m 3 sk per hektar och för kustlandet 55 m 3 sk. Riksskogstaxeringen redovisar för bägge länsdelarna 63 m 3 sk per hektar. En rätt väsentlig underskattning av virkesförrådet föreligger alltså. Som framgår av följande sammanställning över virkesförrådet för skilda skogsägargrupper föreligger det största underskottet för övriga enskilda skogar. Skogsägargrupp

Lappmarken

Kustlandet

n

m sk per hektar enligt

Kronoskogar Övriga allmänna skogar Aktiebolagens skogar Övriga enskilda skogar

....

riksskogstax.

fastighetstax.

64 61 64 60

61 50 62 47

riksskogstax. }

68 57 65

fastighetstax.

63 61 50

Även om den största svårigheten föreligger att uppskatta virkesförrådet på övriga enskilda skogar, som till stor del saknar skogshushållningsplaner, är dock skillnaden anmärkningsvärd. Bonitet. Fastighetstaxeringen visar en god överensstämmelse med riksskogstaxeringen beträffande boniteringen. Inom lappmarken redovisas sålunda en medelbonitet av 1,63 mot riksskogstaxeringens 1,6, och inom kustlandet redovisas vid bägge uppskattningarna 1,90. Ej heller för de skilda skogsägargrupperna föreligga några anmärkningsvärda skillnader. Rotvärde. I medeltal uppgår rotvärdet till 3,47 kronor inom lappmarken och 5,65 kronor inom kustlandet eller för länet i dess helhet till 4,33 kronor. Detta innebär en ökning sedan år 1945 med respektive 49, 108 och 75

64 procent. Som framhållits beträffande rotvärdesökningen i Norrbottens län beror den ojämna stegringen av värdet inom de bägge länsdelarna på den prisberäkning som legat till grund för rotvärdet. Relativ skogstillgång. För hela länet har relativa skogstillgången blivit 0,79, för lappmarken 0,91 och för kustlandet 0,68. Vid 1945 års taxering voro motsvarande tal respektivee 0,66, 0,70 och 0,61. Stegringen är av samma storleksordning som inom Norrbottens län och samma skäl till den större differensen mellan lappmark och kustland torde föreligga som för detta län.

Jämtlands län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen för hela länet, 2 595 600 hektar, har sedan 1945 års fastighetstaxering ökat med 13 800 hektar. Övrig mark, 2 016 300 hektar, redovisas däremot med 39 000 hektar mindre areal. Vid 1952 års fastighetstaxering har härigenom en något bättre överensstämmelse nåLts med riksskogstaxeringens arealfördelning än tidigare. För skogsmark redovisas år 1952 ett underskott av 3,1 procent mot 3,6 procent år 1945. För övrig mark är överskottet respektive 2,2 och 4,1 procent. Av landskapen visar Jämtland vid jämförelse med riksskogstaxeringen ett underskott för skogsmarken av 96 900 hektar och ett nästan lika stort överskott, 87 000 hektar, för övrig mark. För Härjedalen har uppkommit ett överskott för skogsmarken av 14 800 hektar och ett underskott för övrig m a r k av 44 200 hektar. Den bristande överensstämmelsen med riksskogstaxeringens uppgifter måste bedömas med hänsyn till de svårigheter, som alltid föreligga vid arealbestämningar inom fjällområden och deras närhet. Kubikmassa per hektar. För Jämtlands landskap redovisas virkesförrådet till 67 nr>sk per hektar och för Härjedalen till 57, vilka uppgifter nära överensstämma med riksskogstaxeringens redovisning, respektive 66 och 56 m 3 sk. För de olika skogsägargrupperna framträda dock skiljaktigheter vid jämförelse med riksskogstaxeringen, vilket framgår av följande sammanställning. Område och skogsagargrupp

m 3 sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

68 64

74 59

Jämtlandsdelen aktiebolag övriga enskilda

63 69

68 65

Härjedalsdelen aktiebolag övriga enskilda

56 52

56 59

Jämtlands län kronoskog

65 Inom de åtta delområdena av länet, för vilka riksskogstaxeringen framlagt uppgifter, visar en jämförelse följande resultat. Område

I II III IV V VI VII VIII

m 3 sk per hektar enligt riksskogst ax.

fastighetstax.

57 63 60 73 63 75 53 57

60 61 55 72 62 78 52 60

Bonitet. Boniteringen visar god överensstämmelse med riksskogstaxeringens uppgifter både vid en jämförelse för skilda skogsägargrupper och tor olika delområden av länet. Rotvärde. Rotvärdet för länet är i medeltal 4,18 kronor mot 2,88 kronor år 1945. För Jämtland äro motsvarande värden 4,31 mot 3,03 och för Härjedalen 3,82 mot 2,47. Ökningen uppgår till 42 procent för Jämtland och 55 procent för Härjedalen. Relativ skogsiillgång. För hela länet är medeltalet för relativa skogstillgången 0,82, vilket värde väl överensstämmer med i länsanvisningarna lämnad uppgift 0,8. Motsvarande jämförelse för Jämtland visar 0,83 mot 0,8 och för Härjedalen 0,80 mot 0,9. Underskattningen för Härjedalen hänför sig till aktiebolagens skogar, för vilka relativa skogstillgången blivit 0,78 mot i länsanvisningarna beräknad 0,9. För övriga enskilda skogar föreligger däremot en viss överskattning, nämligen 0,78 mot 0,7. Västernorrlands län Arealredovisningen. Ångermanland. Skogsmarksarealen, 1 307 800 hektar, understiger riksskogstaxeringens uppgift med 38 900 hektar eller med 2,9 procent. Motsvarande underskott vid 1945 års taxering var 4,8 procent. För övrig mark redovisas år 1952 ett överskott med 38 000 hektar eller 15,9 procent. Är 1945 uppgick överskottet till 19,7 procent. En bättre överensstämmelse med riksskogstaxeringens uppgifter har alltså nåtts vid den senaste fastighetstaxeringen. I Medelpad är skogsmarksarealen 564 200 hektar, vilket är endast 4 000 hektar eller 0,7 procent mindre än riksskogstaxeringens uppgift. För övrig mark har ett underskott av 4 000 hektar eller 4,9 procent uppkommit. Vid 1945 års taxering uppstod även ett underskott för skogsmarksarealen, vilket uppgick till 1,9 procent, övrig mark visade däremot då ett överskott av 3,1 procent. De uppkomna skillnaderna mellan fastighetstaxeringens och riksskogstaxeringens uppgifter kunna liksom vid tidigare fastighetstaxeringar i huvudsak lokaliseras till övriga enskilda skogar. 5—560512

66 Kubikmassa per hektar. För Ångermanland redovisas ett -virkesförråd i medeltal av 68 m 3 sk per hektar och för Medelpad 88 m 3 sk. Redovisningen överensstämmer rätt väl med riksskogstaxeringens uppgifter, 69 och 91 m 3 sk. För de olika skogsägargrupperna finnas dock vissa skillnader för aktiebolagens skogar och övriga enskilda skogar. Som medeltal för hela länet redovisas vid fastighetstaxeringen ett virkesförråd å aktiebolagens skogar av 76 m 8 sk per ha mot 70 m 3 sk enligt riksskogstaxeringen. För övriga enskilda skogar äro motsvarande tal 74 och 79. Bonitet. I medeltal för samtliga skogsägargrupper föreligger full överensstämmelse mellan fastighetstaxeringens och riksskogstaxeringens bonitering inom båda landskapen. För de olika skogsägargrupperna framträda dock vissa skillnader, innebärande en underbonitering vid fastighetstaxeringen av allmänna skogar och en viss överbonitering av aktiebolagens skogar såsom framgår av följande sammanställning för hela länet. Skogsägargrupp

Bonitet enligt riksskogstax.

fastighetstax.

2,3 2,3 2,5

2,09 2,41 2,49

Allmänna skogar Aktiebolagens skogar

Även vid 1945 års fastighetstaxering förelåg en underbonitering av allm ä n n a skogar, för vilka då redovisades en bonitet av 1,98. Den lägre boniteten för allmänna skogar jämfört med övriga skogar kan vid 1952 års fastighetstaxering lokaliseras till Junsele, Fjällsjö och Anundsjö kommuner, vilket framgår av följande sammanställning. Skogsägargrupp

Junsele

Fjällsjö

Anundsjö

1,94 2,22 2,18

2,05 2,17

Bonitet

Aktiebolagens skogar

1,79 2,08 1,96

1,71

Som medeltal för samtliga skogsägargrupper ligger 1952 års bonitering väl i nivå med riksskogstaxeringen även inom de delområden av Ångermanland, som riksskogstaxeringen redovisat. Rotvärde. Rotvärdet för länet är i medeltal 5,27 kronor, varvid för Ångermanland 4,97 kronor och Medelpad 5,92 kronor. Sedan 1945 års fastighetstaxering har en ökning skett med respektive 55, 47 och 70 procent. Som framhållits i redogörelsen för taxeringsresultatet inom Norrbottens län beror den ojämna värdestegringen på avsättningslägets starka inverkan på 1952 års rotvärden. Relativ skogstillgång. För hela länet är medeltalet för relativa skogstillgången 0,79, för Ångermanland 0,77 och för Medelpad 0,81, vilket innebär

67 en stegring sedan år 1945 med 10 å 15 procent. I anvisningarna för 1952 års taxering har framlagts en tabell visande bland annat relativa skogstillgången enligt riksskogstaxeringen för delområden av länet. God överensstämmelse råder med dessa uppgifter. Gävleborgs län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen för hela länet, 1 409 900 hektar, visar ett underskott jämfört med riksskogstaxeringen av 3 200 hektar eller endast 0,2 procent. För övrig mark har även god överenstämmelse nåtts med riksskogstaxeringens uppgift. Den redovisade arealen, 215 800 hektar, ligger endast 2 000 hektar eller 0,9 procent under riksskogstaxeringens uppgift. Även för de skilda landskapen stämma uppgifterna väl. För Hälsingland redovisar sålunda fastighetstaxeringen ett underskott för skogsmarken av 0,6 procent och ett överskott för övrig mark av 0,2 procent. Inom Gästrikland redovisas ett överskott för skogsmarken av 1,1 procent och ett underskott för övrig mark av 4,0 procent. Jämfört med 1945 års taxering har en påtaglig förbättring av arealredovisningen ägt rum. Kubikmassa per hektar. För hela länet redovisas ett virkesförråd av i medeltal 97 m 3 sk per hektar, varav för Hälsingland 94 och för Gästrikland 107 m 3 sk. Motsvarande siffror enligt riksskogstaxeringen äro 100, 98 och 109. En viss, om ock obetydlig, underskattning av virkesförrådet synes sålunda ha ägt r u m och torde enligt följande sammanställning i huvudsak k u n n a lokaliseras till övriga allmänna skogar och övriga enskilda skogar, av vilka dock de förstnämnda äro av så ringa omfattning att de ej i större grad påverka medeltalssiffrorna för samtliga skogsägargrupper. Riksskogstaxeringens uppgift för de övriga allmänna skogarna är också behäftad med ett betydligt medelfel. Skogsägargrupp

m3sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

95 107 103 98

96 94 102 91

Aktiebolagens skogar övriga enskilda skogar

Inom de olika delområden av Hälsingland, som redovisas vid riksskogstaxeringen, ger en jämförelse följande resultat. Område

I II III IV

m 3 sk per hektar enligt riksskogstax.

fasiighetstax.

88 108 99 102

87 105 91 97

G8 Inom område III enligt riksskogstaxeringens redovisning visar fastighetstaxeringen ett förhållandevis lågt förråd å övriga enskilda skogar jämfört med övriga skogsägargrupper för kommunerna Hassela, Bergsjö, Gnarp och Forsa. Detta förhållande torde enligt vad de sakkunniga inhämtat delvis kunna förklaras av att övriga enskilda skogar blevo mycket hårt avverkade under sparrhuggningstiden i början av 1900-talet. Hassela

Skogsägargrupp

Bergsjö

Gnarp

Forsa

m 3 sk per hektar Allmänna skogar övriga enskilda skogar

88 94 65

92 122 71

123 114 82

129 116 81

Bonitet. Den vid fastighetstaxeringen redovisade boniteten visar god överensstämmelse med riksskogstaxeringen. För länet i dess helhet redovisas 2,83 mot 2,8, för Hälsingland 2,76 mot 2,8 och för Gästrikland 3,09 mot 3,0. Även för de olika skogsägargrupperna inom länet samt för de olika delområden av Hälsingland, som särskilts vid riksskogstaxeringen, stämma uppgifterna väl överens. Rotvärde. För hela länet är rotvärdet i medeltal 6,73 kronor, för Hälsingland 6,38 kronor och för Gästrikland 8,02 kronor. Värdena ha sedan 1945 års fastighetstaxering ökat med ca 65 procent. Någon mer detaljerad jämförelse med 1945 års rotvärden för olika delområden eller skogsägargrupper kan, som framhålles i redogörelsen för taxeringsutfallet i Norrbottens län, ej göras utan att hänsyn tages till omkostnadernas olika inverkan vid de båda taxeringarna. Relativ skogstillgång. Inom bägge landskapen är relativa skogstillgången beräknad till 1,04. Vid 1945 års fastighetstaxering redovisas för Hälsingland 0,85 och för Gästrikland 0,97. Ökningen i förstnämnda landskap hänför sig framför allt till aktiebolagens skogar, såsom framgår av följande sammanställning. Skogsägargrupp

Relativ skogstillgång år 1952

1945 Ecklesiastika skogar Övriga allmänna skogar Aktiebolagens skogar övriga enskilda skogar

0,97 1,43 1,01 0,90 0,76

1,06 1,50 1,18 1,17 0,90

Kopparbergs län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen inom hela länet, 1 987 300 hektar, visar ett underskott jämfört med riksskogstaxeringen av 39 200 hektar eller

69 1,9 procent. Även övrig mark, 587 800 hektar, visar ett underskott, uppgående till 17 800 hektar eller 2,9 procent. Jämfört med 1945 års fastighetstaxering har nu en något bättre överensstämmelse nåtts med riksskogstaxeringen i arealredovisningen av skogsmark. Då förelåg ett underskott av 49 500 hektar eller 2,4 procent. För övrig mark redovisades ungefär samma underskott, 15 800 hektar, som vid 1952 års taxering. Inom Särna och Idre kommuner stämma 1952 års arealer väl överens med riksskogstaxeringens uppgifter. För skogsmarken föreligger ett överskott av 1,6 procent och för övrig mark ett överskott av 0,7 procent. Inom övrig del av länet redovisas underskott med 2,4 procent för skogsmark och 4,8 procent för övrig mark. Kubikmassa per hektar. För Särna och Idre kommuner redovisas ett virkesförråd av 45 m 3 sk per hektar och för länet i övrigt 83 m 3 sk. Jämfört med riksskogstaxeringens uppgifter, respektive 58 och 91 m 3 sk, föreligger ett rätt väsentligt underskott. Av följande jämförelse för de skilda skogsägargrupperna framgår att det största underskottet finns å övriga enskilda skogar samt å kronoskogarna inom Särna och Idre kommuner. Skogsägargrupp

Länet i övrigt

Särna och Idre 3

m sk per hektar enligt

Kronoskogar Aktiebolagens skogar Övriga enskilda skogar

riksskogstax.

fastighetstax.

riksskogstax.

fastighetstax.

60 56 52 60

42 48 53 46

78 81 93 93

79 76 91 78

Å kronoskogarna föreligger den mest anmärkningsvärda skillnaden. Riksskogstaxeringens uppgift, 60 m 3 sk per hektar, är behäftad med ett medelfel av ± 2,6 m 3 sk, varför som lägsta förråd kan betraktas ca 55 m 3 sk per hektar. Uppgiften för kronoskogarna, 42 m 3 sk per hektar, bygger på resultatet av äldre uppskattningar. En år 1952 företagen inventering av förråden är framlagd i domänverkets årsberättelse 1953 och visar ett virkesförråd inom Särna och Idre kommuner av 54 m 3 sk per hektar. Inom de delområden av länet exklusive Särna och Idre kommuner, som redovisas enligt riksskogstaxeringen, visar en jämförelse följande resultat. Område

I II III IV

m3sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

71 74 101 113

67 73 88 102

Skillnaden i virkesförrådsuppgifterna inom områdena III och IV bör till kommande fastighetstaxering uppmärksammas.

70 Bonitet. För hela länet har boniteten uppskattas till 2,47 mot 2,5 vid riksskogstaxeringen. Inom Särna och Idre kommuner äro motsvarande siffror 1,23 mot 1,3 och inom länet i övrigt 2,63 mot 2,7. I redogörelsen för taxeringsutfallet vid 1945 års fastighetstaxering framhölls bland annat den låga boniteringen inom Idre kommun, 1,07, mot i länsanvisningarna angivna 1,25. 1952 års taxering redovisar för denna kommun 1,08, d. v. s. så gott som oförändrad bonitet sedan år 1945. Rotvärde. För hela länet är rotvärdet i medeltal 6,65 kronor, för Särna och Idre kommuner 5,39 och för länet i övrigt 6,81. Vid 1945 års taxering uppgick rotvärdet i medeltal inom nämnda kommuner till 2,38 kronor och inom länet i övrigt till 4,01 kronor. En viss utjämning av värdena har sålunda skett mellan de två länsoinrådena. Detta sammanhänger med de ändrade grunderna för prissättning av rundvirket. Prissättningen, som tidigare gällde vid Torsångsbro har ändrats att gälla fritt huvudälv, varigenom — undantagandes biflottlederna — samma virkespriser numera råda i t. ex. Idre komm u n som i norra Uppland. Relativ skogstillgång. För hela länet är relativa skogs tillgången i medeltal 0,96, för Särna och Idre kommuner 1,06 och för länet i övrigt 0,95. För Särna och Idre kommuner innebär resultatet en höjning sedan år 1945 med inte mindre än 41 procent, medan höjningen för länet i dess helhet stannar vid 14 procent. Trots den starka stegringen av relativa skogstillgången i de två nordligaste kommunerna ha dock såsom framgår av följande sammanställning en underskattning skett jämfört med de uppgifter, som lämnats i länsanvisningarna för dessa kommuner. Skogsägargrupp

Relativ skogstillgång enligt

Kronoskogar Aktiebolagens skogar Samtliga

länsanvisningar

fastighets tax.

1,4 1,1 1,1 1,0

1,13 1,05 1,01 0,89

1,3

1,06

Värmlands län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 1 265 700 hektar, visar jämfört med riksskogstaxeringen ett underskott av 12 000 hektar eller 0,9 procent. E n fortsatt förbättring i redovisningen har skett sedan år 1945, då ett överskott redovisades av 21 300 hektar eller 1,7 procent. Arealen övrig mark, 224 700 hektar, är oförändrad sedan år 1945 och visar ett överskott av 20 100 hektar jämfört med 1950 års riksskogstaxering. Det sammanlagda överskottet för skogsmark och övrig mark uppgår sålunda till ca 8 000 hektar. För inägor å landsbygden redovisar fastighetstaxeringen 211 300 hektar. Om härtill lägges städernas inägoareal enligt 1951 års jordbruksräkning, erhålles en total

71 inägoareal inom länet av ca 228 000 hektar eller 50 000 hektar mindre än vad riksskogstaxeringen redovisar. Vid fastighetstaxeringens arealredovisning har sålunda uppstått ett underskott i den totala landarealen av ca 42 000 hektar. Motsvarande underskott vid jämförelse mellan 1945 års fastighetstaxering och då framlagd officiell statistik var 38 000 hektar. 1952 års officiella statistik visar på grund av kommunändringar sedan år 1945 en ökning av den totala landarealen med ca 14 000 hektar. Kubikmassa per hektar. I medeltal för länet redovisas ett virkesförråd av 94 m 3 sk per ha mot 101 m s sk enligt riksskogstaxeringen. För de sju olika områdena, som länet är uppdelat i vid riksskogstaxeringens redovisning, visar en jämförelse med fastighetstaxeringens uppgifter att rätt väsentlig underskattning av virkesförrådet skett inom vissa områden. Område

I II III IV V VI VII

m 3 sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

92 100 103 107 93 104 111

86 100 103 91 86 95 100

Bonitet. För länet är boniteten i medeltal 3,92 mot av riksskogstaxeringen redovisad 3,9. I anvisningarna för fastighetstaxeringen framhölls att tidigare redovisad bonitet, 3,35 år 1945, var alltför låg, varför en höjning måste ske tor att boniteten skulle komma i paritet med riksskogstaxeringens siffror. I hjälptabell till anvisningarna har angivits den ungefärliga medelboniteten inom skilda kommuner. Taxeringsresultatet visar god överensstämmelse med dessa uppgifter. Rotvärde. För hela länet är rotvärdet i medeltal 7,64 kronor, vilket innebär en höjning sedan år 1945 med 3,04 kronor eller 66 procent. Höjningen varierar inom olika kommuner. Inom Rämmens kommun, som vid 1945 års taxering hade det lägsta rotvärdet, 3,23 kronor, har värdet höjts till 7,54 kronor eller med ej mindre än 133 procent. Inom de kommuner, som hade det högsta rotvärdet år 1945, exempelvis Hammarö och Segerstad med respektive 6,29 och 6,15 kronor, uppgår däremot höjningen endast till ca 35 procent. Som framhållits i redogörelsen för taxeringsutfallet inom Norrbottens län beror den varierande höjningen av rotvärdet sedan år 1945 på bland annat omkostnadernas olika inverkan på nettopriset vid de båda fastighetstaxeringarna. Relativ skogstillgång. Medeltalet av relativa skogstillgången inom länet är oförändrat sedan år 1945 och uppgår till 0,91. Någon anmärkningsvärd skillnad för de olika skogsägargrupperna har ej heller framkommit. Enligt riksskogstaxeringens uppgifter för länet i medetal om bonitet, virkesförråd och

72 grovskogsprocent kan relativa skogstillgången under förutsättning av normal lövskogsförekomst beräknas till 0,9 eller samma värde som vid fastighetstaxeringen. Då fastighetstaxeringen redovisar samma bonitet som riksskogstaxeringen men ett lägre virkesförråd, 94 m 3 sk per hektar mot 101, har en högre jämkningsfaktor tillämpats vid fastighetstaxeringen än som motiveras av den grovskogsprocent, som erhållits vid riksskogstaxeringen. Förklaringen härtill är att Värmlands län endast har 12 procent lövskog mot normalt 20 procent.

Örebro län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 532 700 hektar, visar vid jämförelse med resultatet av 1951 års riksskogstaxering ett underskott av endast 800 hektar. För övrig mark, 98 000 hektar, erhålles vid motsvarande jämförelse ett överskott av 20 300 hektar. För inägoarealen visar fastighetstaxeringens redovisning efter tillägg för städernas areal av detta ägoslag 43 300 hektar mindre areal än riksskogstaxeringen. En total arealbrist av 23 800 hektar föreligger sålunda i fastighetstaxeringens redovisning av arealen inom länet. Kubikmassa per hektar. Som medeltal för länet erhålles ett virkesförråd av 103 m 3 sk per hektar, vilket understiger resultatet av 1951 års riksskogstaxering, 124 m 3 sk, med över 15 procent. Enligt följande jämförelse föreligger en underskattning inom samtliga skogsägargrupper. Skogsägargrupp

Allmänna skogar Aktiebolagens skogar Övriga enskilda skogar

m3sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

130 121 124

119 102 97

Bonitet. Medelboniteten för länet 3,80 överensstämmer med den bonitetsuppgift som preliminärt beräknades enligt anvisningarna till 1952 års fastighetstaxering. Enligt det definitiva resultatet av 1951 års riksskogstaxering är medelboniteten för länet 4,2. Vid jämförelse med denna uppgift föreligger sålunda en underskattning av boniteten med ca 10 procent. Rotvärde. För länet har rotvärdet i medeltal uppskattats till 8,79 kronor, vilket innebär en höjning sedan år 1945 med 4,00 kronor eller med 84 procent. För de olika skogsägargrupperna har den minsta höjningen av rotvärdet skett för övriga allmänna skogar, som vid 1945 års taxering visade det högsta rotvärdet. Enligt 1952 års taxering visar de ecklesiastika skogarna nu det högsta rotvärdet med 9,06 kronor och aktiebolagens skogar det lägsta värdet med 8,57 kronor. Även vid 1945 års taxering hade aktiebolagens skogar det lägsta rotvärdet.

73 Relativ skogstillgång. För länet i medeltal har relativa skogstillgången beräknats till 0,97. Enligt resultatet av 1951 års riksskogstaxering skall emellertid den relativa skogstillgången inom länet vara 1,1 varför en underskattning med ca 10 procent föreligger.

Västmanlands län Arealredovisningcn. Skogsmarksarealen, 377 800 hektar, överstiger riksskogstaxeringens uppgift med 2 300 hektar. För övrig mark redovisas vid fastighetstaxeringen 69 600 hektar, eller 11100 hektar mer än riksskogstaxeringen. För den sammanlagda arealen utmark föreligger sålunda ett överskott av 13 400 hektar vid jämförelse med riksskogstaxeringens redovisning. En motsvarande jämförelse beträffande inägoarealen visar att vid fastighetstaxeringen redovisas 29 700 hektar mindre areal än vid riksskogstaxeringen. Totalt föreligger alltså vid fastighetstaxeringens arealredovisning ett underskott av 16 300 hektar. Kubikmassa per hektar. Som medeltal för länet redovisas ett virkesförråd av 110 m 3 sk per hektar, vilket understiger resultatet av 1950—52 års riksskogstaxering, 127 m 3 sk, med närmare 13 procent. Enligt följande jämförelse föreligger en underskattning inom samtliga skogsägargrupper. Det största underskottet hänför sig till övriga enskilda skogar. Skogsägargrupp

Allmänna skogar Aktiebolagens skogar övriga enskilda skogar

m 3 sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

135 125 125

118 118 103

Bonitet. För länet är medelboniteten enligt fastighetstaxeringen 3,86 mot 4,3 enligt riksskogstaxeringen. Följande sammanställning visar en jämförelse av boniteringen för skilda skogsägargrupper. Skogsägargrupp

Allmänna skogar Aktiebolagens skogar Övriga enskilda skogar

Bonitet enligt riksskogstax.

fastighetstax.

4,2 4,3 4,3

3,85 3,77 3,90

Rotvärde. För länet har rotvärdet i medeltal uppskattats till 8,49 kronor, vilket innebär en höjning sedan år 1945 med 3,82 kronor eller med ca 80procent. Relativ skogstillgång. För länet i medeltal har relativa skogstillgången.

74 beräknats till 1,02. Enligt resultatet av 1950—52 års riksskogstaxering skall emellertid den relativa skogstillgången inom länet vara 1,1 varför en underskattning med inemot 8 procent föreligger. Uppsala län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen uppgår enligt fastighetstaxeringen till 287 900 hektar eller 17 600 hektar mer än den areal, som av riksskogstaxeringen redovisats, sedan länet färdigtaxerats år 1952. För övrig mark redovisas vid fastighetstaxeringen en areal av 41 000 hektar eller 12 600 hektar mer än riksskogstaxeringen. Den sammanlagda arealen skogsmark och övrig mark överstiger sålunda riksskogstaxeringens slutgiltiga resultat med 30 200 hektar. Fastighetstaxeringen redovisar dessutom 12 300 hektar lägre total landareal än riksskogstaxeringen. Om till fastighetstaxeringens redovisning av inägoarealen å landsbygden lägges städernas inägoareal, erhålles en summa för detta ägoslag av 170 800 hektar, som understiger riksskogstaxeringens motsvarande uppgift med 42 600 hektar. Denna betydande arealbrist motväges av överskottet för skogsmark och övrig mark. Resten utgör underskott. 1 Kubikmassa per hektar. Som medeltal för länet redovisas ett virkesförråd av 102 m 3 sk per hektar, vilket understiger 1950—1952 års riksskogstaxeringsresultat, 121 m 3 sk, med ca 15 procent. Enligt följande jämförelse föreligger en underskattning inom samtliga skogsägargrupper. Skogsägargrupp

Allmänna skogar

m3sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

128 139 108

115 114 88

Bonitet. För länet är bonitelen i medeltal 3,81, vilket innebär en viss höjning sedan år 1945. I anvisningarna för länet framhölls att den år 1945 åsatta boniteten 3,66 borde höjas med 10 procent för att komma i nivå med den av riksskogstaxeringen till 1952 års fastighetstaxering framlagda bonitetsuppgiften 3,9. Denna senare uppgift hade erhållits vid den år 1950 utförda snabbinventeringen av länet. Då fullständig riksskogstaxering av länet avslutades år 1952, visade det sig emellertid att länets medelbonitet var 4,2. Jämfört med detta värde har en underskattning skett vid fastighetstaxeringen med i medeltal för samtliga skogsägargrupper ca 10 procent. Enligt följande sammanställning har den bästa överensstämmelsen med riksskogstaxeringens senaste uppgifter nåtts för de allmänna skogarna, under det att aktiebolagens skogar visa den största underskattningen. 1 Genom nymätningar inom länet på grundval av fotogrammetrjska kartor har den totala landarealen enligt 1956 års officiella statistik ökat från tidigare 512 051 hektar till 525 245 hektar eller med 13 194 hektar, varför skillnaden i totalareal är betydande.

75 Skogsägargrupp

Allmänna skogar Aktiebolagens skogar Övriga enskilda skogar

Bonitet enligt riksskogstax.

fastighetstax.

3,97 4,25 4,26

3,83 3,71 3,89

Rotvärde. För länet har rotvärdet i medeltal uppskattats till 8,97 kronor, vilket innebär en höjning sedan år 1945 med 4,44 kronor eller nära en fördubbling. Av de olika skogsägargrupperna visa de ecklesiastika skogarna, som vid 1945 års taxering voro jämförelsevis lågt uppskattade, en något slörre höjning av rotvärdet än övriga grupper. Aktiebolagens skogar ha fortfarande det lägsta rotvärdet. Relativ skogstillgång. För länet i medeltal har relativa skogstillgången beräknats till 1,03 och har därmed höjts med ca 15 procent från år 1945. I länsanvisningarna framhölls att ett värde av 1,1 borde eftersträvas. Denna senare uppgift grundade sig på riksskogstaxeringens snabbinventering av länet men är oförändrad även med de senaste uppgifterna från riksskogstaxeringen. Det ökade virkesförrådet motverkas nämligen av den högre bonitetsuppgiften samtidigt som grovskogsprocenten blivit något lägre. Fastighetstaxeringen visar sålunda en undervärdering av relativa skogstillgången med ca 10 procent. Stockholms län och stad Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 381 000 hektar, visar vid j ä m förelse med det definitiva resultatet från 1952 års riksskogstaxering (med tillägg för arealen skogsmark inom Stor-Stockholm) ett underskott av 12 800 hektar. För övrig mark, 92 500 hektar, uppgår underskottet till 1 800 hektar. I fastighetstaxeringens arealuppgift för övrig mark ingår emellertid ej den areal, som tillhör städerna. Vid 1951 års jordbruksräkning beräknades arealen övrig mark hörande till städerna uppgå till ca 20 000 hektar. Om till fastighetstaxeringens uppgift över arealen övrig mark läggas motsvarande ägoslags arealer tillhörande städerna, uppstår ett väsentligt arealöverskott j ä m fört med riksskogstaxeringens uppgifter. Utöver för skogsmarken redovisar fastighetstaxeringen emellertid ett underskott även för inägoarealen. För jordbruksfastigheter på landsbygden uppgår arealen av detta senare ägoslag till 160 000 hektar. Om härtill lägges städernas inägoareal, 17 000 hektar enligt 1951 års jordbruksräkning, erhålles en total inägoareal av 177 000 hektar eller 66 000 hektar mindre än vad riksskogstaxeringen redovisar med tillägg för inägoarealen inom Stor-Stockholm. Det totala arealunderskottet vid fastighetstaxeringens redovisning torde delvis kunna förklaras av att endast jordbruksfastigheternas arealer redovisats. En ej oväsentlig areal, tillhörande annan fastighet, ingår ej i redovisningen. Genom nymätningar inom

länet på grundval av fotogrammetriska kartor har emellertid den totala landarealen vid 1955 års officiella statistik visat sig vara ca 11 000 hektar större än vad tidigare beräkningar visat. Det uppkomna arealunderskottet vid 1952 års fastighetstaxering blir härigenom ännu mer markant. Kubikmassa per hektar. För länet redovisas ett virkesförråd av i medeltal 89 m 8 sk per hektar mot 103 m 3 sk enligt riksskogstaxeringen. Som framgår av följande sammanställning har, om man jämför med riksskogstaxeringen, en viss överskattning skett av aktiebolagens skogar och en underskattning av allmänna skogar och framför allt av övriga enskilda skogar. Skillnaderna för allmänna och aktiebolagens skogar kunna dock ej anses säkert bestämda, då riksskogstaxeringens uppgifter för dessa skogar, som upptaga en förhållandevis liten del av länets skogsmarksareal, äro behäftade med relativt stora medelfel. Skogsägargrupp

Allmänna skogar Aktiebolagens skogar Övriga enskilda skogar

m 3 sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

114 90 103

105 94 85

Bonitet. Medelboniteten för länet 3,75 stämmer väl överens med den bonitet 3,80, som angivits i länsanvisningarna för 1952 års taxering. Detta senare värde grundar sig på riksskogstaxeringens snabbinventering av länet år 1950. Då länet färdigtaxerades år 1952, visade sig emellertid boniteten uppgå till 4,07. Jämfört med detta värde föreligger alltså en underbonitering av n ä r m a r e 10 procent, som är av samma storleksordning för samtliga skogsägargrupper. Rotvärde. Rotvärdet är i medeltal för länet 8,69 kronor mot 4,53 kronor år 1945. Ökningen uppgår till ca 90 procent. Av de olika skogsägargrupperna hade övriga allmänna skogar det högsta rotvärdet år 1945. Minsta ökningen, 80 procent, har skett för dessa skogar, medan övriga grupper visa i stort sett en likformig ökning av 90 till 95 procent. Relativ skogstillgång. Som medeltal för hela länet uppgår relativa skogstillgången till 0,89 mot 0,82 vid 1945 års taxering. Enligt resultatet av 1950— 52 års riksskogstaxering kan relativa skogstillgången beräknas till 1,1 varför en underskattning med 20 procent föreligger vid 1952 års fastighetstaxering. Södermanlands län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 343 700 hektar, visar i jämförelse med 1950—52 års riksskogstaxering ett överskott av 20 900 hektar och arealen övrig mark, 65 100 hektar, ett överskott av 11 700 hektar. Större delen av denna arealskillnad beror på olika grunder för redovisning av ägoslagen,

77 då den totala inägoarealen enligt fastighetstaxeringen med tillägg för städernas arealer redovisar ett underskott av 47 000 hektar jämfört med riksskogstaxeringen. Knbikmassa per hektar. För länet redovisas ett virkesförråd av i medeltal 99 m 3 sk per hektar mot 117 m 3 sk enligt 1950—52 års riksskogstaxering. Underskattning har skett för samtliga skogsägargrupper, vilket framgår av följande sammanställning. Underskotten för allmänna och aktiebolagens skogar kunna dock ej anses säkert bestämda, då riksskogstaxeringens uppgifter för dessa skogar, som upptaga en förhållandevis liten del av länets skogsmarksareal, äro behäftade med relativt stora medelfel. Skogsägargrupp

Aktiebolagens skogar Övriga enskilda skogar

m3sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

134 129 112

121 98 95

Bonitet. Länsmedeltalet är 4,11 mot 4,28 enligt 1950—52 års riksskogstaxering. En jämförelse mellan de olika skogsägargrupperna visas i följande sammanställning. Skogsägargrupp

Allmänna skogar Aktiebolagens skogar Övriga enskilda skogar

Bonitet enligt riksskogstax.

fastighetstax.

4,02 4,32 4,34

4,24 3,92 4,11

För allmänna skogar och aktiebolagens skogar kunna, som ovan framhållits, riksskogstaxeringens uppgifter ej anses fullt säkerställda. För övriga enskilda skogar återigen, som upptaga närmare 80 procent av länets skogsmarksareal, kan boniteten anses säkert bestämd. Rotvärde. För länet är rotvärdet i medeltal 9,50 kronor, vilket innebär en höjning sedan år 1945 med 4,25 kronor eller ca 80 procent. Höjningen är av samma storleksordning inom samtliga skogsägargrupper. Den vid 1945 års taxering konstaterade olika rotvärdesnivån vid jämförelse med angränsande socknar i Östergötlands län föreligger ej längre. Relativ skogstillgång. Medeltalet av relativa skogstillgången inom länet är 1,12 mot 0,90 vid 1945 års taxering. Den största procentuella höjningen h a r skett för aktiebolagens skogar, som år 1945 redovisades med den lägsta relativa skogstillgången av samtliga skogsägargrupper, vilket framgår av följ a n d e sammanställning.

78 Skogsägargrupp

Ecklesiastika skogar Övriga allmänna skogar Aktiebolagens skogar

Relativ skogstillgång år 1945

1,14 1,26 1,17 0,78 0,86

1,45 1,50 1,40 1,05 1,06

I anvisningarna till taxeringen framhölls att den år 1945 uppskattade relativa skogstillgången inom länet måste höjas med 0,46 enheter för att komma i nivå med det värde, 1,36, som kan beräknas med ledning av riksskogstaxeringens uppgifter. Den företagna höjningen har ej skett i tillräcklig grad och en underskattning av i synnerhet övriga enskilda skogar och aktiebolagens skogar synes fortfarande föreligga. Östergötlands län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 563 200 hektar, överstiger 1952 års riksskogstaxerings resultat med 25 800 hektar eller 4,8 procent, och arealen övrig mark, 101 900 hektar, visar ett överskott av 13 400 hektar eller 15,1 procent. Det vid jämförelse med senaste riksskogstaxeringen av länet uppkomna överskottet för skogsmark och övrig mark, tillsammans 39 200 hektar, motväges av ett underskott för inägoarealen på ca 65 000 hektar. Kvarstående underskott beror på att fastighetstaxeringen redovisar mindre total landareal än den officiella statistiken. Kubikmassa per hektar. I medeltal för länet uppgår virkesförrådet till 101 m 3 sk per hektar mot 121 m 3 sk enligt 1952 års riksskogstaxering. Underskattning av förrådet har skett för samtliga skogsägargrupper, vilket framgår av följande jämförelse. Skogsägargrupp

Aktiebolagens skogar

m 8 sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

148 128 114

127 112 92

Bonitet. För länet är boniteten i medeltal 4,11 mot av 1952 års riksskogstaxering redovisad 4,49. En jämförelse för skilda skogsägargrupper visas i följande sammanställning. Skogsägargrupp

Allmänna skogar Aktiebolagens skogar Övriga enskilda skogar

Bonitet enligt riksskogstax.

fastighetstax.

4,57 4,29 4,51

4,05 4,02 4,15

79I anvisningarna till fastighetstaxeringen är länets medelbonitet beräknad till 4,0. Denna uppgift överensstämmer med resultatet av den vedskogsinventering av länet som riksskogstaxeringen utförde år 1941. Jämfört med resultatet av 1952 års fullständiga riksskogstaxering föreligger en underbonitering med ca 10 procent. Rotvärde. I medeltal för länet uppgår rotvärdet till 9,49 kronor, vilket innebär en höjning sedan år 1945 med 4,53 kronor eller ca 90 procent. Höjningen är av ungefär samma storleksordning för de olika skogsägargrupperna. Relativ skogstillgång. Medeltalet av relativa skogstillgången inom länet uppgår till 1,09, vilket överensstämmer med i länsanvisningarna framlagd beräkning. P å grundval av 1952 års riksskogstaxeringsresultat med dess betydligt högre virkesförråd bör emellertid den relativa skogstillgången uppgå till i medeltal 1,3. Gotlands län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 137 200 hektar, visar jämfört med 1952 års riksskogstaxering (efter tillägg för Gotska Sandön, som ej taxerats) ett underskott av 2 000 hektar eller 1,4 procent. För övrig mark, 55 900 hektar, redovisas däremot ett överskott av 8 300 hektar eller 17,4 procent. Jämfört med 1945 års fastighetstaxering visar det nu erhållna resultatet en ökning av skogsmarksarealen med 6 700 hektar och en minskning av arealen övrig mark med 5 400 hektar. Även vid jämförelse mellan de två riksskogstaxeringarna åren 1928, vars resultat framlagts vid fastighetstaxeringen och den senast utförda 1952, framkommer en ökning av skogsmarksarealen och en minskning av arealen övrig mark. ökningen av skogsmarken uppgår till 3 500 hektar och minskningen av övrig mark till 19 0001 hektar. Den bristande överensstämmelsen i arealredovisningen mellan fastighetstaxeringen och riksskogstaxeringen torde delvis förklaras av svårigheten att likformigt avgränsa de rikligt förekommande magra betesslätterna och hällmarkerna. Kubikmassa per hektar. I medeltal för länet redovisas ett virkesförråd av 65 m 3 sk per hektar, vilket väl överensstämmer med den uppgift, 64 m 3 sk, som angivits i anvisningarna för fastighetstaxeringen. Detta senare förråd h ä r r ö r emellertid från 1928 års riksskogstaxering. 1952 års riksskogstaxering visar en kubikmassa av 75 m 3 sk per hektar, varför en underskattning av ca 15 procent föreligger. Bonitet. Medelboniteten är redovisad till 2,59 mot 2,86 enligt 1952 års riksskogstaxering av länet exklusive Gotska Sandön. Vid 1945 års fastighetstaxering blev boniteten 2,09. Denna uppgift grundades på en omvandling av idealboniteten enligt formeln Bn = 0,80 X Bi — 0,20. Vid 1952 års fastighetstaxering skulle emellertid formeln Bn = 0,85 X Bi tillämpas, vilket medförde en höjning av 1945 års bonitetssiffror med ca 0,5. Den nu åsatta boniteten överensstämmer sålunda helt med 1945 års omräknade värde,.

so men understiger 1952 års riksskogtaxeringsresultat med ca 10 procent. Höjningen av 1945 års bonitet med 0,5 m 3 sk har skett för samtliga skogsägargrupper utom för övriga allmänna skogar, där höjningen begränsats till 0,24 m 3 sk. I redogörelsen för taxeringsutfallet vid 1945 års taxering påpekade de sakkunniga, att en tendens till för låg bonitering av övriga enskilda skogar jämfört med de allmänna skogarna syntes föreligga. Den höjning av boniteten. som nu skett för övriga enskilda skogar, motsvarar endast omräkningen från idealbonitet till fastighetstaxeringsbonitet vid de bägge taxeringarna. Enligt resultatet av 1952 års riksskogstaxering ha de allmänna skogarna emellertid en något högre bonitet än övriga enskilda skogar, 3,03 m o t 2,86. Fastighetstaxeringen redovisar 2,73 mot 2,58, vilket innebär en undertaxering av ca 10 procent för bägge skogsägargrupperna. Rotvärde. Länets rotvärdesmedeltal är 7,36 kronor mot 6,06 kronor år 1945. Höjningen, som endast uppgår till 21 procent, är den lägsta inom alla län. Relativ skogstillgång. Medeltalet av relativa skogstillgången inom länet är 0,90 mot 0,72 vid 1945 års taxering. Denna höjning överensstämmer med de anvisningar som lämnats vid fastighetstaxeringen, och grundar sig på resultatetet av 1928 års riksskogstaxering. Enligt resultat av 1952 års riksskogstaxering blir emellertid relativa skogstillgången 1,2, varför en rätt väsentlig underskattning föreligger. Skaraborgs län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 337 800 hektar, visar jämförd med 1950—51 års riksskogstaxering ett underskott av 3 400 hektar eller 1,0 procent. Arealen övrig mark, 70 400 hektar, visar vid samma jämförelse ett överskott med inte mindre än 24 400 hektar eller 53 procent. Vid 1945 års fastighetstaxering redovisades en skogsmarksareal av 336 100 hektar och en areal övrig mark av 73 100 hektar. Den nu redovisade arealen överensstämmer sålunda rätt väl med föregående fastighetstaxering men visar anmärkningsvärda skillnader mot riksskogstaxeringens uppgifter, vilket tyder på olika grunder för redovisningen. Kubikmassa per hektar. I medeltal för länet uppgår virkesförrådet till 3 96 m sk per hektar mot 120 m 3 sk enligt den senaste riksskogstaxeringen. E n jämförelse för de olika skogsägargrupperna visar den största underskattningen för övriga enskilda skogar, 86 m 3 sk per hektar mot 113 enligt riksskogstaxeringen. För de allmänna skogarna äro motsvarande siffror 135 mot 141 och för aktiebolagens skogar 109 mot 122. De sistnämnda ägarkategorierna ha dock alltför liten arealomfattning, för att riksskogstaxeringens uppgifter kunna anses säkerställda. Detta gäller framför allt aktiebolagens skogar, som endast upptaga ca 8 procent av länets skogsmarksareal. Bonitet. Medelbonitet är redovisad till 4,37 mot 4,5 enligt senaste riksskogstaxeringen. I anvisningarna till fastighetstaxeringen framhölls att den

81 år 1945 erhållna medelboniteten 3,98 måste höjas med 0,50 för att komma i nivå med riksskogstaxeringens resultat. Den nu verkställda höjningen har skett starkast för bondeskogarna, från 3,98 till 4,40, och svagast för kronoskogarna från 4,13 till 4,36. Rotvärde. Som medeltal för länet har rotvärdet blivit 9,99 kronor, vilket värde överensstämmer med den beräkning som framlagts i anvisningarna Lill taxeringen. 1945 års rotvärde uppgick till 5,38 kronor, varför en höjning nu skett med ca 85 procent. Höjningen är i stort sett likformig för samtliga skogsägargrupper. Relativ skogstillgång. Medeltalet av relativa skogstillgången inom länet är 0,99 mot 0,77 vid 1945 års taxering. I 1952 års anvisningar framhölls att det riktiga medeltalet för länet skulle vara 1,15. Tillräcklig höjning av relativa skogstillgången har sålunda ej skett sedan år 1945. I anvisningarna beräknad relativ skogstillgång grundar sig på de preliminära uppgifter från riksskogstaxeringen, som finnas tillgängliga vid fastighetstaxeringen. Med ledning av det definitiva resultatet från senaste riksskogstaxeringen av länet kan emellertid relativa skogstillgången beräknas till 1,3, varför en väsentlig underskattning föreligger.

Älvsborgs län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen inom hela länet uppgår enligt fastighetstaxeringen till 655 800 hektar eller 6 600 hektar mer än den areal, som 1949 års riksskogstaxering redovisat för länet efter den nya kommunindelningen. För övrig mark redovisar fastighetstaxeringen 209 100 hektar eller 36 500 hektar mer än riksskogstaxeringen. Den största arealskillnaden uppvisar Västergötlandsdelen, där fastighetstaxeringen redovisar ett överskott för skogsmarken med 5 500 och för övrig mark med 33 800 hektar. Kubikmassa per hektar. Som medeltal för länet redovisas ett virkesförråd av 91 m 3 sk per hektar, vilket understiger riksskogstaxeringens resultat, 105 m 3 sk, med närmare 15 procent. Som framgår av följande sammanställning föreligger en underskattning inom samtliga de områden av länet för vilka riksskogstaxeringens uppgifter finnas framlagda. Område

Västergötland I II III IV V VI 6 — 500512

m 3 sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

101 101 100 101 101

88 85 87 82 95

115 113 119

98 95 107

82 Bonitet. För hela länet har boniteten i medeltal uppskattas till 4,34, för Västergötlandsdelen till 4,37 och för Dalsland till 4,28. Dessa siffror överensstämma väl med riksskogstaxeringens uppgifter. Även för ovannämnda sex delområden av länet råder god överensstämmelse mellan fastighetstaxeringens och riksskogstaxeringens boniteter. Rotvärde. För hela länet har rotvärdet i medeltal blivit 8,59 kronor, varav för Västergötlandsdelen 8,64 och för Dalslandsdelen 8,47 kronor. Dessa värden innebära en höjning sedan 1945 års taxering med respektive 62, 64 och 56 procent. Den mindre höjningen i Dalsland beror på att de bruttopriser, som legat till grund för rotvärdet, reducerats med 20 procent utan att omkostnaderna justerats, varför i områden med sämre avsättningslägen värdet påverkas starkare av där rådande högre omkostnader än i områden med gynnsammare avsättningslägen. Relativ skogstillgång. I medeltal för hela länet har relativa skogstillgången blivit 0,92. Med ledning av resultatet från riksskogstaxeringen har i länsanvisningarna angivits att relativa skogstillgången skall vara 1,0, varför en viss mindre underskattning föreligger, vilken enligt riksskogstaxeringens resultat härrör från Västergötlandsdelen.

Jönköpings län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 643 400 hektar, understiger riksskogstaxeringens resultat med 12 100 hektar eller 1,8 procent. Arealen övrig mark, 170 400 hektar, visar vid samma jämförelse ett överskott av 28 500 hektar eller 20,1 procent. Jämfört med 1945 års fastighetstaxering har en bättre överensstämmelse nu nåtts med riksskogstaxeringens arealredovisning, men fortfarande råder en anmärkningsvärt stor skillnad. Den totala inägoarealen inom länet uppgår enligt fastighetstaxeringen till 195 400 hektar eller 68 400 hektar mindre än redovisningen vid riksskogstaxeringen. Underskottet i den totala landarealen vid fastighetstaxeringen uppgår till ca 52 000 hektar. Vid 1945 års taxering uppgick motsvarande underskott vid jämförelse med då framlagd officiell statistik till 47 700 hektar. Kubikmassa per hektar. I medeltal för länet uppgår virkesförrådet till 88 m 3 sk per hektar mot 90 m 3 sk enligt det preliminära resultat från riksskogstaxeringen som framlagts till fastighetstaxeringen. En jämförelse för de olika delområden, för vilka riksskogstaxeringens resultat redovisats, lämnas i följande tabell. Av tabellen framgår att en underskattning av virkesförrådet skett inom områdena I och II, d. v. s. inom de sydvästra och mellersta områdena av länet. Genom härledning av aktuella kuberingstal har riksskogstaxeringens preliminära uppgift om virkesförrådet sedermera höjts från 90 till 99 m 3 sk per hektar. Jämfört med riksskogstaxeringens slutgiltiga resultat föreligger en underskattning av förrådet inom alla delområden av länet.

83 Område

I II III IV

m3sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

84 90 95 98

78 85 96 97

Bonitet. Medelboniteten för länet uppgår till 4,71 och ligger därmed i n ä r a nivå med riksskogstaxeringens uppgift, 4,79. Inom de olika delområden av länet, för vilka riksskogstaxeringen framlagt bonitetssiffror, förekomma ej heller några anmärkningsvärda skillnader. Rotvärde. Som medeltal för länet har rotvärdet blivit 9,70 kronor, vilket innebär en fördubbling sedan 1945 års taxering. Höjningen är av ungefär samma storleksordning för samtliga skogsägargrupper. Relativ skogstillgång. Medeltalet av relativa skogstillgången inom länet är 0,87, vilket tal nära överensstämmer med den beräkning, 0,86, som framlagts i anvisningarna till fastighetstaxeringen och som grundar sig på resultatet av riksskogstaxeringen.

Kronobergs län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 569 300 hektar, visar vid j ä m förelse med riksskogstaxeringens resultat ett underskott av 16 000 hektar. För övrig mark, 141 600 hektar, har ett motsvarande överskott, 16 100 hektar, uppstått. För skogsmarken visar följande tabell skillnaden mellan fastighetstaxeringens och riksskogstaxeringens arealuppgifter inom de länsområden, för vilka riksskogstaxeringens arealresultat redovisats, överskott för fastighetstaxeringen angives i tabellen med -f- och underskottet med —. Område

Arealskillnad hektar

I II III IV V VI

— 2 500 — 3 200 —1800 — 4 500 + 600 — 4 600

Kubikmassa per hektar. Som medeltal för länet erhålles ett virkesförråd av 83 m 3 sk pr hektar mot 85 m 3 sk enligt det preliminära resultat från riksskogstaxeringen, som framlagts till fastighetstaxeringen. En jämförelse för ovan angivna delområden av länet visar följande resultat.

84 Område

I II III IV V VI

m3sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

88 86 83 93 77 79

89 85 87 85 72 71

Genom härledning av aktuella kuberingstal har riksskogstaxeringens preliminära resultat, 85 m 3 sk per hektar, sedermera höjts till 93 m 3 sk. Jämfört med detta definitiva resultat från 1946—47 års riksskogstaxering föreligger en underskattning inom samtliga områden. Bonitet. Medelboniteten för länet, 4,72, överensstämmer helt med riksskogstaxeringens uppgift. Även inom de sex delområdena av länet råder god överensstämmelse i boniteringen. Rotvärde. Som medeltal för länet har rotvärdet blivit 9,43 kronor, vilket innebär en höjning sedan år 1945 med 74 procent. Höjningen är av ungefär samma storleksordning för samtliga skogsägargrupper. Relativ skogstillgång. Relativa skogstillgången har blivit 0,79, vilket tal väl överensstämmer med den beräkning, som framlagts i länsanvisningarna och som grundar sig på det preliminära resultatet från riksskogstaxeringen. Då emellertid det definitiva resultatet visar en höjning av det preliminärt beräknade virkesförrådet med 9 procent, bör den relativa skogstillgången inom länet vara 0,9. Kalmar län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen för hela länet, 685 100 hektar, överstiger riksskogstaxeringens uppgift med 3 300 hektar eller 0,5 procent. För övrig mark, 137 900 hektar, redovisas ett överskott av 21 000 hektar eller 18 procent. Mot överskottet för skogsmark och övrig mark redovisas ett underskott vid motsvarande jämförelse för inägoarealen med ca 79 000 hektar. En brist i redovisningen av den totala landarealen av ca 55 000 hektar föreligger vid jämförelse med den officiella statistiken. Skogsmarksarealen har vid jämförelsen med riksskogstaxeringen överskattats inom den norra länsdelen med 14 300 hektar men underskattats inom den södra länsdelen och på Öland med respektive 7 900 och 3 100 hektar. För arealen övrig mark föreligger en överskattning inom alla länsdelarna, inom den norra med 4 700, inom den södra med 7 900 och på Öland med 8 400 hektar. Kubikmassa per hektar. För hela länet redovisas ett virkesförråd av i medeltal 91 m 3 sk per hektar mot 99 m 3 sk enligt riksskogstaxeringen. För norra länsdelen redovisas 92 mot 100, för södra länsdelen 93 mot 100 och för Öland 66 mot 65. Inom länets fastlandsdel föreligger sålunda en underskattning av förrådet med 7 å 8 procent jämfört med riksskogstaxeringens definitiva re-

85 sultat från 1948 års taxering av länet. De virkesförråd, som av riksskogstaxeringen redovisades till 1952 års taxering vore emellertid lägre än ovan angivna uppgifter. Sålunda redovisades för norra länsdelen 94, för södra länsdelen 92 och för Öland 64 m 3 sk per hektar. Ökningen av virkesförrådet beror på en härledning av för den nya taxeringen gällande kuberingstal. Bonitet. Medelboniteten för hela länet är 4,54, för norra länsdelen 4,29, för södra länsdelen 4,86 och för Öland, 4,44. Motsvarande uppgifter enligt 1948 års riksskogstaxering är 4,68, 4,44, 4,96 och 4,63. Någon anmärkningsvärd avvikelse från riksskogstaxeringens bonitering föreligger sålunda ej. Även inom de mindre delområden av länet för vilka riksskogstaxeringens uppgifter framlagts råder god överensstämmelse mellan de båda redovisningarna. Rotvärde. Som medeltal för länet har rotvärdet blivit 9,75 kronor, vilket innebär en höjning sedan år 1945 med 83 procent. Inom norra länsdelen är rotvärdet 9,57, inom södra 9,96 och på Öland 9,77 kronor. Vid 1945 års taxering redovisades för norra länsdelen 5,28 kronor och för södra delen och Öland 5,43 kronor. Relativ skogs tillgång. Medeltalet av relativa skogstillgången inom länet är 0,92. För norra länsdelen redovisas 0,97, för södra 0,88 och för Öland 0,67. Med ledning av det definitiva taxeringsresultatet från 1948 års riksskogstaxering beräknas den relativa skogstillgången för norra länsdelen bli 1,1, för södra 0,8 och för Öland 0,7. Någon anmärkningsvärd skillnad i uppskattningarna föreligger sålunda ej.

Göteborgs och Bohus län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 163 700 hektar, överstiger riksskogstaxeringens arealuppgift med endast 1 200 hektar eller 0,7 procent, under det att arealen övrig mark, 167 800 hektar, visar ett underskott av 5 200 hektar eller 3 procent. En fullt tillfredsställande överensstämmelse mellan fastighetstaxeringens och riksskogstaxeringens arealredovisningar för skogsmark och övrig mark har sålunda erhållits. En jämförelse beträffande den totala landarealen visar emellertid att fastighetstaxeringens uppgift understiger redovisningen enligt den officiella statistiken med 46 800 hektar. Denna betydande arealbrist hänför sig i huvudsak till inägoarealen. Om till fastighetstaxeringens redovisning av inägoarealen å landsbygden lägges städernas inägoareal, erhålles en summa för detta ägoslag av 117 200 hektar, som understiger riksskogstaxeringens uppgift med 43 000 hektar. Kubikmassa per hektar. I flertalet av länets kommuner har någon uppgift om kubikmassan per hektar ej redovisats, varför någon bedömning om hur virkesförrådet uppskattats ej kan göras. De i tabellerna 5 och 9 angivna siffrorna för kubikmassan per hektar ha beräknats under förutsättning att relativa skogstillgången fullt motsvarar relativa virkesförrådet. Denna förutsättning torde vara osannolik då det gäller ett flertal kommuner, men beräkningssättet har måst tillämpas för att erhålla ett länsmedeltal.

86 Bonitet. Som medeltal för länet har boniteten uppskattats till 4,29 och visar därmed full överensstämmelse med riksskogstaxeringens resultat. Även för de fyra delområden av länet för vilka riksskogstaxeringens bonitetsuppgifter finnas framlagda råder god överensstämmelse mellan dessa båda redovisningar. Rotvärde. Länsmedeltalet har blivit 8,00 kronor. Jämfört med 1945 års taxering har värdet stigit med 2,08 kronor eller med 35 procent. Stegringen är av ungefär samma storleksordning för samtliga skogsägargrupper utom för aktiebolagens skogar, för vilka värdet stigit med 2,49 kronor eller 43 procent. Relativ skogstillgång. För länet i medeltal har relativa skogstillgången beräknats till 0,71, vilket tal även erhålles med ledning av riksskogstaxeringens uppgifter. Jämfört med 1945 års fastighetstaxering har en höjning skett av relativa skogstillgången med 45 procent.

Hallands län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 204 800 hektar, understiger riksskogstaxeringens uppgift med 3 300 hektar eller 1,6 procent. Vid 1945 års taxering redovisades 1 800 hektar mer skogsmark än riksskogstaxeringen. Det nu erhållna underskottet hänför sig som framgår av följande tabell, i huvudsak till område II enligt den uppdelning av länet, för vilken riksskogstaxeringens arealer finnas framlagda. Område

I II III IV V

riksskogstax.

fastighetstax.

Diff. hektar fastighetstax. — —riksskogstax.

38 800 70300 39 200 26100 33 700

38 000 66 200 38 700 27 500 34 400

800 - 4 100 500 + 1400 + 700

Skogsmark hektar enligt

För övrig mark, 84 600 hektar, redovisas ett överskott av 10 900 hektar jämfört med riksskogstaxeringens resultat. Motsvarande överskott vid 1945 års taxering var 10 100 hektar. Kubikmassa per hektar. Som medeltal för länet redovisas ett virkesförråd av 74 m 3 sk per hektar. Länsmedeltalet överensstämmer väl med det resultat, 75 m-sk, som av riksskogstaxeringen framlades till fastighetstaxeringen. För ovan angivna områden I, IV och V föreligga dock stora skiljaktigheter i uppskattningen, vilket framgår av följande sammanställning. Genom härledning av aktuella kuberingstal har riksskogstaxeringens preliminära uppgift om virkesförrådet sedermera höjts från 75 till 80 m 3 sk per hektar. Med hänsyn till denna förhöjning har vid fastighetstaxeringen en underskattning av förrådet skett inom samtliga områden utom I.

87 Område

I II III IV V

m'sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

58 84 78 87 67

67 85 79 79 48

Bonitet. Medelboniteten för länet, 5,04, ligger väl i nivå med riksskogstaxeringens bonitet, 5,1. Även för de olika delområdena av länet råder god överensstämmelse i boniteringen. Rotvärde. Som medeltal för länet har rotvärdet blivit 7,71 kronor, vilket innebär en höjning sedan år 1945 med 47 procent. Höjningen är av ungefär samma storleksordning för samtliga skogsägargrupper. Relativ skogstillgång. Medeltalet av relativa skogstillgången inom länet är 0,66. I anvisningarna till fastighetstaxeringen har talet beräknats till 0,65, varvid hänsyn dock ej tagits till virkeskvaliteten. Uppgiften har beräknats med ledning av riksskogstaxeringens preliminära resultat för länet. Den ökning av virkesförrådet som erhållits genom tillämpning av nya kuberingstal medför emellertid en höjning av den beräknade relativa skogstillgången med ca 7 procent till 0,70. Någon anmärkningsvärd underskattning av relativa skogstillgången kan dock ej anses föreligga. Blekinge län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 184 200 hektar, visar vid jämförelse med riksskogstaxeringens uppgift ett överskott av 7 600 hektar eller 4,3 procent, vilket innebär en betydande skillnad mot 1945 års arealredovisning. Den då redovisade skogsmarksarealen, 177 100 hektar, översteg riksskogstaxeringens uppgift med endast 500 hektar. Det nu erhållna arealöverskottet kan, som framgår av följande sammanställning, lokaliseras till område I och II enligt den uppdelning av länet som redovisas för riksskogstaxeringens arealuppgifter. Område

I II III IV

Skogsmarksareal hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

34100 61200 42 400 38 900

37 900 63 600 43100 39 600

Arealen övrig mark, 22 300 hektar, överstiger riksskogstaxeringens uppgift med 3 300 hektar. Vid 1945 års taxering erhölls ett överskott av 8 600 hektar. För skogsmark och övrig mark tillsammans visar sålunda redovis-

88 ningen vid 1952 års fastighetstaxering ett överskott jämfört med riksskogstaxeringen av ca 11 000 hektar. Samtidigt föreligger ett underskott för den totala inägoarealen med ca 22 000 hektar. I redovisningen av den totala landarealen har vid fastighetstaxeringen uppstått en brist av 11 000 hektar. Motsvarande underskott vid 1945 års fastighetstaxering var 9 500 hektar. Kubikmassa per hektar. Som medeltal för länet redovisas ett virkesförråd av 76 m 8 sk per hektar mot 78 m 3 sk enligt det preliminära resultat från riksskogstaxeringen, som framlagts till fastighetstaxeringen. För de olika länsområdena föreligger en rätt väsentlig underskattning vid fastighetstaxeringen inom område I, som visas i följande tabell. Område

I II Ill IV

m3sk per hektar enligt riksskogstax.

fastighetstax.

73 80 82 76

65 81 81 75

Genom härledning av aktuella kuberingstal har riksskogstaxeringens preliminära uppgift om virkesförrådet sedermera höjts från 78 till 80 m 3 sk per hektar. Underskattningen vid fastighetstaxeringen inom område I blir härigenom ännu något mer markant. Bonitet. Medelboniteten för länet 5,13 överensstämmer väl med riksskogstaxeringens uppgift, 5,1. Även för ovan angivna olika delområden av länet råder god överensstämmelse mellan fastighetstaxeringens och riksskogstaxeringens bonitetssiffror. Rotvärde. Som medeltal för länet har rotvärdet blivit 8,94 kronor, vilket innebär en höjning sedan år 1945 med 66 procent. Höjningen är av ungefär samma storleksordning för samtliga skogsägargrupper. Relativ skogstillgång. Medeltalet av relativa skogstillgången inom länet är 0,66, vilket väl överensstämmer med den uppgift som framlagts i anvisningarna till fastighetstaxeringen, där relativa skogstillgången bedömts bli upp mot 0,7. Kristianstads län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 254 000 hektar, understiger riksskogstaxeringens uppgift med 2 400 hektar eller 0,9 procent, medan arealen övrig mark, 55 700 hektar, visar ett överskott av 11300 hektar eller 25,5 procent. En bättre överensstämmelse har nu nåtts vid jämförelse med riksskogstaxeringen beträffande skogsmarksarealen än som var förhållandet vid 1945 års fastighetstaxering. Då redovisades vid jämförelsen med riksskogstaxeringen ett underskott för skogsmarken med 12 100 hektar och ett överskott för övrig mark med 17 600 hektar.

89 Kubikmassa per hektar. Som medeltal för länet redovisas ett virkesförråd av 90 m 3 sk per hektar mot 88 m s sk enligt 1945 års riksskogstaxering. En jämförelse för de delområden av länet, för vilka riksskogstaxeringens resultat framlagts, visas i följande tabell. Område

I II III IV V VI

m 3 sk per hektar enligt riksskogstax.

fast ghetstax.

90 75 98 87 103 78

92 76 94 90 107 93

Bonitet. Medelbonitet för länet, 5,41, ligger väl i nivå med riksskogstaxeringens bonitet 5,3. Några anmärkningsvärda skillnader vid motsvarande jämförelse finnas ej heller inom ovan angivna delområden av länet. Rotvärde. Som medeltal för länet har rotvärdet blivit 8,50 kronor, vilket innebär en höjning sedan år 1945 med 37 procent. Höjningen är ungefär av samma storleksordning för samtliga skogsägargrupper. Relativ skogstillgång. Medeltalet av relativa skogstillgången inom länet är 0,69 mot 0,57 vid 1945 års taxering. Den största höjningen har skett för övriga allmänna skogar 0,99 mot 0,66, under det att höjningen för övriga skogsägargrupper med undantag för kronoskogarna stannar vid 0,11 enheter. För kronoskogarna redovisas oförändrat 0,84.

Malmöhus län Arealredovisningen. Skogsmarksarealen, 67 700 hektar, överstiger riksskogstaxeringens uppgift med 3 000 hektar eller 4,6 procent. Vid 1945 års taxering uppgick motsvarande överskott till 1 600 hektar eller 2,5 procent. För arealen övrig mark kan någon direkt jämförelse ej göras med riksskogstaxeringens redovisning, då i fastighetstaxeringens uppgifter ej ingår städernas areal av övrig mark. Den nu redovisade arealen, 10 300 hektar, understiger motsvarande uppgift vid 1945 års fastighetstaxering med 1 200 hektar. Skogsmarken visar däremot en ökning sedan 1945 års taxering med 3 100 hektar. Kubikmassa per hektar. Som medeltal för länet redovisas ett virkesförråd av 118 m 8 sk per hektar mot 111 m 3 sk enligt riksskogstaxeringen. Då riksskogstaxeringens uppgift härrör från 1945 års taxering av länet och en förrådsökning sannolikt har ägt rum, kan uppskattningen av virkesförrådet vid fastighetstaxeringen anses vara väl utförd. Detta omdöme gäller även för de olika delområden av länet, för vilka riksskogstaxeringens uppgifter framlagts.

90 Bonitet. Medelboniteten för länet, 6,72, ligger helt i nivå med riksskogstaxeringens uppgift, 6,7. Någon anmärkningsvärd skillnad i boniteringen föreligger ej heller inom de fyra delområden av länet, för vilka riksskogstaxeringen redovisat boniteten. Rotvärde. Som medeltal för länet har rotvärdet blivit 9,25 kronor, vilket innebär en höjning sedan år 1945 med 2,14 kronor eller ca 30 procent. Största höjningen, 2,19 kronor, har skett för övriga enskilda skogar, medan höjningen för övriga skogsägarkategorier ej uppgår till fullt 2 kronor. Relativ skogstillgång. Medeltalet av relativa skogstillgången inom länet är 0,68. Det relativa virkesförrådet beräknas till 0,96, och den låga relativa skogstillgången motiveras av en låg jämkningsfaktor på grund av riklig lövförekomst och relativt låg grovskogsprocent. Vid 1945 års taxering redovisades en relativ skogstillgång av 0,64. Den största höjningen har sedan dess skett för de ecklesiastika skogarna och aktiebolagens skogar, för vilka nu redovisas en relativ skogstillgång av respektive 0,64 och 0,90 mot 0,52 och 0,75 år 1945. Minsta förändringen har skett för övriga enskilda skogar, 0,65 mot 0,62.

III. TAXERINGSUTFALLET BETRÄFFANDE ÖVRIG MARK OCH SKOGSBETE

För värdesättningen av övrig mark och skogsbete äro grunderna angivna i anvisningarna till 9 och 10 §§ kommunalskattelagen. Enligt desamma skola värdena av övrig mark och skogsbete inräknas i jordbruksvärdet, och värdena beräknas närmast efter metoder, som tillämpas för taxering av inägojorden. Med hänsyn till att värdesättningen i fråga likväl äger nära samhörighet med den skogliga taxeringen ha de sakkunniga ansett en redogörelse för taxeringen av övrig mark och skogsbete böra lämnas först efter motsvarande redogörelse för taxeringen av skogsmark och växande skog (se även texttabellerna m. m. å s. 21 och 50).

Övrig mark Arealredovisningen. I samband med arealredovisningen för skogsmark har i avdelning II även lämnats redogörelse för redovisningen av arealen övrig mark. Därvid ha jämförelser skett med arealen övrig mark enligt riksskogstaxeringen. För län eller områden av län finnas jämförande uppgifter i tab. å s. 50 samt i tab. 8, där även den redovisade totalarealen vid fastighetstaxeringen jämföres med totala landarealen enligt officiella statistiken. Då avvikelserna i fråga om redovisningen av arealen övrig mark vanligen icke äro renodlade för ägoslaget utan i regel ha samband med hur övriga ägoslag redovisats, är arealfördelningen på bl. a. skogsmark och övrig mark av särskild betydelse för avvikelsernas rätta bedömning. Förutom sådana avvikelser som bero på ofullständigheter i primärmaterialet och bristande principiell överensstämmelse mellan t. ex. äldre lantmäterihandlingars och riksskogstaxeringens ägoslagsindelning, synes böra ihågkommas, att övrig m a r k av samfälld natur icke kunnat till arealen fördelas på de olika fastigheterna. På så sätt kunna otvivelaktigt en hel del brister i redovisningen av arealen övrig mark förklaras. Där ofullständig redovisning förekommit, är det naturligt, om övrig marks relativt låga värde vid taxeringen haft till följd, att arealuppgifterna icke genomgående ägnats samma skärpta uppmärksamhet som fallet varit för de mera värdefulla ägoslagen, och att även på den grund brister kvarstå i arealredovisningen för övrig mark. För hela riket visar fastighetstaxeringen i jämförelse med riksskogstaxeringen, som nämnts å s. 49, ett överskott för övrig mark av 297 400 hektar eller 2,4 procent. Vid 1945 års taxering var motsvarande överskott 183 100 hektar. Även om resultaten i stort förefaller visa god överensstämmelse, äro avvikelserna inom de olika länen ganska växlande.

92 Värdesatt areal och värde av övrig mark samt värde av bete å skogsmark Skogsmark med särskilt betesvärde

Värdesatt övrig mark

Län

värde i kronor

Areal Summa hektar

% av Summa totala

Summa % av Summa per hektar hektar totala

per hektar

31,4

75 400 3 900

1,8 1,1

Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Alvsborgs Jönköpings Kronobergs Kalmar Göteborgs o. B o h u s . . Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus

3 945 817 2 021502 1 873 294 294 126 179 825 507 919 178 370 72 430 50 864 31030 71664 49 332 74148 47 647 44 501 180 712 117 852 129 857 118 312 124 019 57 750 9 695 51691 8 778

96 92 93 86 86 87 84 86 84 82 77 87 81 87 66 90 77 93 87 84 70 47 93 88

4 803 300 3 694 200 3 451100 2 069 800 1 624 000 2 490 100 1 605 300 793 100 528 100 518 000 1 939 200 553 100 1 085 900 883 800 749 600 2 044 700 1 475 900 1 661800 1 851 600 1 562 200 1 041100 273 900 3 316 300 1 654 800

1,2 1,8 1,8 7,0 9,0 4,9 9,0 10,9 10,4 16,7 27,1 11,2 14,6 18,5 16,8 11,3 12,5 12,8 15,7 12,6 18,0 28,3 64,2 188,5

Hela riket

10 241162

41 670 900

4,1

Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gävleborgs Kopparbergs Värmlands Örebro Västmanlands

....

värde i bete kr.

Areal

30 000

1,4

393 1868 12 749 6 362 8 564 11799 6 544 1231 1962 370 97 2 830 396 1281 3 066 292 4 864

0 0 2 0 0 1 0 0 1 4 2 3 2 5 0 0 0 0 0 0 1 2 0 7

2 000 10 600 266 900 71300 133 600 81800 39 800 9 700 14100 10 300 4 600 164 400 31100 10 900 117 300 15 700 166 600

5,1 5,7 20,9 11,2 15,6 6,9 6,1 7,9 7,2 27,8 47,4 58,1 78,5 8,5 38,3 53,8 34,3

130 721

1 261100

35 41292 3 684 21042

Värdesättningen. Liksom vid närmast föregående fastighetstaxeringar synes värderingen i viss omfattning ha normerats med utgångspunkt från ett förslag från domänstyrelsen i förarbetena till 1933 års taxering av innebörd, att övrig marks värde i varje fall borde understiga det värde per hektar, som i tab. I till skogsvärdeinstruktionen angivits för lägsta bonitetsklass (0,50) och för skogen åsätt rotvärdesklass. Enligt denna schablonregel borde t. ex. vid ett rotvärde av 4 kronor, motsvarande 5 kronor i markvärde för lägsta bonitet, övrig marks värde uppskattas till högst 5 kronor per hektar, såvitt inte särskilda motiv för högre hektarvärde kunde anses föreligga. En sådan norm har, där den intagits i länsanvisningarna, givit viss stadga åt en försiktig och likformig värdering av övrig mark. För hela riket har, såsom framgår av ovanstående tabell, 92 procent av all redovisad övrig mark åsatts värde. Vid 1945 års taxering värdesattes 97 procent av arealen. Totala värdet har dock sedan år 1945 ökat med 38 procent. Särskilt inom Blekinge län, där endast 47 procent av arealen värdesatts, innebär resultatet ett tydligt avsteg från taxeringsgrunderna och synes kräva särskild uppmärksamhet vid kommande taxering. För hela riket är totala värdet å övrig mark 41 670 900 kronor och 4,1 kronor per hektar. Inom länen äro hektarvärdena växlande. Helt naturligt

93 visa de nordligaste länen de lägsta hektarvärdena. Särskilt höga hektarvärden ha åsatts i Kristianstads län med 64,2 kronor per hektar och i Malmöhus län med 188,5 kronor per hektar, vilka värden delvis synas bero på att betesmarker redovisats och värdesatts som övrig mark. I stort sett kan redovisningen och värdesättningen av övrig m a r k anses ha givit nöjaktigt resultat.

Skogsbete I fråga om värdesättningen av skogsbete gäller, att om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, betesvärde skall åsättas endast så framt betet plägar utnyttjas. Om rationellt skogsbruk icke skulle bedrivas å skogsmarken och betet ej plägar utnyttjas, torde detta i regel visa, att anledning saknas att särskilt uppskatta betets värde. Med dessa taxeringsgrunder och den fortgående utvecklingen inom skogsbruket av betesfrågan har man anledning räkna med att den särskilda värdesättningen av skogsbete bör visa en stark tendens till minskning. Detta framgår även av nyssnämnda tabell, enligt vilken särskilt betesvärde vid 1952 års taxering i hela riket endast åsatts 130 721 hektar eller ej fullt 1 procent av totala skogsmarksarealen. Totala betesvärdet är 1 261 100 kronor eller 9,6 kronor per hektar. Vid 1945 års taxering värdesattes 2 025 900 hektar eller 9 procent.

IV. SAMMANFATTNINGEN AV DE SAKKUNNIGAS UNDERSÖKNING

Inägojorden Den starka prisstegring å jordbruksfastigheter, som ägt rum efter 1945, föranledde en avsevärd höjning av de vid 1952 års allmänna fastighetstaxering åsatta värdena å jordbruksfastigheterna inom samtliga län. Höjningen var starkast beträffande värdet av skogsmark och växande skog ( 6 5 % ) men träffade även åkern (det värdedominerande ägoslaget, över 90 % av inägojordens värde) med 50 %. De starka förskjutningarna i värdet av åker och övrig inägojord ha i stort sett genomförts likformigt inom landets olika delar och den värdenivå för landsbygdens jordbruksfastigheter, som framgått som resultat av den senaste fastighetstaxeringen, har anpassats efter det förändrade prisläget. För vissa län synes dock nivån av måhända särskilda utvecklingsförhållanden ligga väl lågt vid jämförelse med grannlän eller andra län. Dessa frågor behandlas vid länsgranskningen. I genomsnitt har den genomförda höjningen av taxeringsvärdena varit mindre än den inträffade prisstegringen. En viss undervärdering av de små jordbruksfastigheterna har ägt rum vid föregående fastighetstaxeringar, och trots den betydande höjning av dessas värden, som i allmänhet numera genomförts, råder sannolikt alltjämt i vissa län i södra och mellersta Sverige en alltför liten skillnad i åkerjordens värde mellan små och stora jordbruksfastigheter. En fullt tillfredsställande lösning av åkerjordens värdesättning vid jordbruksfastigheter av olika storlek torde icke ernås, med mindre värdet av jord och byggnader på något sätt renodlas. Denna värdesättning är överhuvudtaget en invecklad fråga. Beträffande de framlagda medeltalen för värdet per hektar av de särskilda ägoslagen, (tab. 4, s. 104), bör framhållas, att deras storlek stundom påverkas av förhållanden, som stå i samband med de tillämpade uppskattningsmetoderna och, utan att påverka en fastighets totala taxeringsvärde, likväl i viss mån förrycka jämförbarheten för varje särskilt ägoslag. En sådan omständighet är t. ex. det olika sätt, på vilket de olika ägoslagen avgränsats gentemot varandra. De för fastighetstaxeringen gällande författningsbestämmelserna och det använda deklarationsformuläret innehålla visserligen anvisningar angående vad som är att hänföra till det ena och andra ägoslaget, men svårigheter ha helt naturligt stundom uppstått i ägoslagsredovisningen även för inägojorden. Så har t. ex. gränsen i vissa fall varit svår att draga mellan åker och äng eller äng och övrig mark och stundom mark, som bort hänföras till tomt- och industrivärde. Det olika sätt, på vilket redovisning skett,

95 h a r givetvis icke kunnat undgå att påverka medelvärdena för vederbörande ägoslag. Liknande svårigheter ha kunna förelega för betesängens uppdelning på kultiverad betesmark och naturlig äng. En annan olikformighet i uppskattningen, som påverkar hektarvärdet för åkern, är taxeringen av särskilda förmåner. Dit ha i vissa fall hänförts en betydande del av byggnadsvärdet, medan detta i andra fall helt och hållet inbegripits i åkervärdet. Dylika och andra olikformigheter i uppskattningsmetoderna påverka givetvis starkast medeltalen för de särskilda kommunerna, men inverka i någon mån även på medeltalen för större områden och försvåra därmed jämförelsen mellan länen. Olikformigheter i redovisningen ha konstaterats i följande avseenden. Inom vissa socknar taxeras fastigheter med arealer under 2 hektar genomgående som »annan fastighet» under det att i andra socknar fastigheter med t. ex. endast 0,1 hektar hänföras till jordbruksfastigheter. För fastigheter, som endast bestå av åbyggnader och sakna areal, redovisas taxeringsvärdet i regel som åkervärde men stundom som särskild förmån. Överbyggnader ä fastighet ha i regel medfört en höjning av åkerjordens värde men inom många socknar redovisas värdet av överbyggnader som särskild förmån eller som tomt- och industrivärde eller också har byggnadsvärdet tillagts värdet av tomt och trädgård. Även om för de olika ägoslagen, således såväl inägor som utmark, arealredovisningen varit i stort sett tillfredsställande, gäller detta uttalande mera för större områden som län eller betydande delar av ett län än för det enskilda fallet. Med hänsyn till den stora betydelse, som arealuppgifter har för fastighetstaxeringen, ha de sakkunniga under rubriken Taxeringens huvudresultat etc. pekat på betydelsen av att denna fråga och i samband därmed kartfrågan uppmärksammas. Den nu verkställda granskningen har för inägojordens, framför allt åkerns del, alltså givit det resultatet att med vissa undantag en någorlunda likformighet i taxeringen synes ha uppnåtts vid jämförelse de olika länen emellan. Samma omdöme gäller för taxeringen inom varje län för sig. De sakkunniga ha också den uppfattningen att man ute i länen är beredd att söka vidtaga de jämkningar eller rättelser, som kunna vara erforderliga. I regel innebära dessa en höjning av taxeringsvärdet. Hittills kan man nog säga att uppskattningsmetoderna för skogsmark och växande skog framträtt mest i de allmänna diskussionerna. I och med den snabba strukturförändring som sker för jordbruksbygdernas del samtidigt med att betydande investeringar göras för landsbygden i olika avseenden, torde anvisningarna för inägo jordens del av fastighetstaxeringen komma att möta nya problem, delvis olika för olika bygder och landsdelar. De sakkunniga, som på olika ställen i texten peka på dylika frågor, anse att dessa spörsmål böra redan i ett nära sammanhang med nu förestående 1957 års allmänna fastighetstaxering bli föremål för uppmärksamhet. Inom vissa län har också antytts att man lokalt ämnar ta upp frågan om värderingar av åkerns avkastningsförhållanden m. m. och därvid påverkande väsentliga

96 faktorer för att få fram objektiva taxeringsvärden. Riksskattenämnden har även berört dessa frågor i skrivelse av den 14 september 1956 till samtliga landskamrerare m. m.

Skogsmark och växande skog Arealredovisning. Förbättringar i arealredovisningen ha vunnits även vid 1952 års taxering, och resultatet får i flertalet län anses fullt tillfredsställande. Fortfarande är det dock önskvärt att till grund för taxeringen kunna lägga en mer fullständig arealredovisning inom vissa län, om än svårigheter härför av olika anledningar föreligga. I de nordligaste länen är t. ex. skogsmarkens avgränsning mot fjällen svår att genomföra på ett likformigt och riktigt sätt. I övrigt synas de ännu kvarstående ojämnheterna i arealredovisningen i allt väsentligt kunna lokaliseras till bondeskogarna, för vilka arealuppgifterna i regel äro mera osäkra. Mången gång torde de av deklaranten eller nämnderna ha hämtats från äldre kartor och lantmäterihandlingar. Förskjutningar i ägoslagsfördelningen, som senare inträffat, torde nämligen ofta förbises, t. ex. genom dikning vunnen skogsmark, beteshagarnas omföring till skogsmark, omläggning av skogsmarker till betesvallar, något förändrade grunder för ägoslagsredovisning m. m. I de län, för vilka de nya fotogrammetriska kartorna äro utgivna, böra dock bättre förutsättningar finnas än tidigare för att successivt nå fram till en bättre arealredovisning. Utöver ovan angivna bristfälligheter i arealredovisningen, som k u n n a ha sin grund i föråldrade arealuppgifter, synes även i vissa fall en missuppfattning ha skett beträffande redovisningen av olika ägoslag. I en del kommuner ha sålunda vattentäckt område, som ej skall ingå i arealredovisningen, hänförts till övrig mark. Vid värdesättningen av arealerna ha även vissa missförhållanden konstaterats. Sålunda ha redovisats värden på upp till 2 000 kronor per hektar för övrig mark. De orimligt höga värdena ha i flertalet fall kunnat konstateras bero på att värde av grus- och torvtäkt eller bete hänförts till värde av övrig mark. Kubikmassa per hektar. Vid jämförelse med det virkesförråd, som redovisats vid andra riksskogstaxeringen, har förrådet i flertalet län underskattats vid fastighetstaxeringen. Underskattningen synes gälla framför allt bondeskogarna, som i stor utsträckning sakna uppskattningshandlingar, varför stora svårigheter måste föreligga för taxeringsmyndigheterna att rätt redovisa förrådens storlek på de enskilda fastigheterna. Men även för allmänna skogar och aktiebolagens skogar har i flera län en ej oväsentlig underskattning av virkesförrådet skett vid fastighetstaxeringen. Orsaken härtill kan vara att de uppskattningshandlingar, som i regel finnas för dessa skogar, ofta hänföra sig flera år tillbaka i tiden och sålunda ej visa de förråd, som föreligga vid tidpunkten för fastighetstaxeringen. Vid en jämförelse mellan resultaten av riksskogstaxeringen och fastighetstaxeringen bör även

97 beaktas att andra riksskogstaxeringen slutfördes i Norrland under åren 1938—42, i Kopparbergs län under åren 1943—44 samt i sydligaste Sverige år 1945. Endast i de mellansvenska länen kan riksskogstaxeringens resultat anses vara fullt aktuella vid 1952 års fastighetstaxering. Med hänsyn till den förrådsökning, som genom den nu pågående tredje riksskogstaxeringen kunnat konstateras ha ägt ruin inom flertalet län sedan tidpunkten för den andra riksskogstaxeringen, torde de uppgifter, som genom riksskogstaxeringen framlagts vid 1952 års fastighetstaxering för tidigare taxerade län i regel vara för låga. Tages hänsyn härtill synes en än mer markant underskattning av virkesförråden vid fastighetstaxeringen föreligga. Enär en riktig redovisning av virkesförrådens storlek för de enskilda fastigheterna är en nödvändig förutsättning för att rättvisande taxeringsvärden skola erhållas, måste särskilt stor noggrannhet iakttagas vid denna redovisning. Förutsättningen härför torde vara att sakkunnig personal, som är väl insatt i de skogliga förhållandena på orten, står till beredningsnämndernas disposition. Fotokartorna synas även i detta fall kunna fylla ett visst ändamål vid bedömningen av virkesförrådens relativa storlek å skilda fastigheter, ett värde som ökats i samband med uppskattningen m. m. av vissa normskogar (typskogar m. m . ) . Bonitet. Inom flertalet län ligger medelboniteten enligt fastighetstaxeringens redovisning väl i nivå med riksskogstaxeringens bonitetsuppgifter. I länsanvisningarna ha i regel angivits medelboniteten även för de olika kommunerna, och dessa medeltal ha i regel erhållits vid taxeringen. Dock ha dessa kommunmedeltal ofta schablonmässigt tillämpats på samtliga inom kommunen belägna fastigheter utan differentiering av boniteten för skilda fastigheter. Detta förhållande gäller framför allt kommuner med övervägande bondeskogar. Vid kommande fastighetstaxering fordras ej samma detaljerade bonitetsuppdelningar som vid den nu utförda taxeringen, men fortfarande måste man iakttaga en viss differentiering av bonitetsbedömningen de enskilda fastigheterna emellan. Rotvärde. Sedan anvisningarna inom länen gjorts alltmera bindande ifråga om rotvärdesättningen har denna i huvudsak kunnat ske på ett fullt tillfredsställande sätt. Det bör observeras att jämförelser mellan olika områden eller skogsägargrupper beträffande värdesättningens likformighet ej kunna göras utan att hänsyn tages till den kraftiga inverkan, som avsättningsläget har på rotvärdet. Detta föranledes av att de bruttopriser, som legat till grund för rotvärdets beräknande, reducerats utan att omkostnaderna minskats. Relativ skogstillgång. Sedan 1945 års taxering har relativa skogstillgången höjts rätt väsentligt inom länen. Detta torde dels bero på ett tillrättaläggande av tidigare underskattningar och dels på att virkesförrådet mångenstädes har ökat. Jämfört med de resultat, som erhållits vid andra riksskogstaxeringen, föreligger dock ännu i flera län en underskattning av relativa skogstillgången, stundom framträdande för alla skogsägargrupper men i enskilda fall mera för den ena än den andra gruppen, kanske mest för bon7—r,6or,i •>

98 deskogsbruket. I länsanvisningarna har klargjorts tillvägagångssättet vid beräknandet av den relativa skogstillgången och tabeller ha framlagts som visa jämkningsfaktorer vid olika grovskogsprocent, varjämte angivits att justering av faktorn bör ske vid onormal lövskogsförekomst och vid bättre eller sämre virkeskvalitet än normalt. Inom många kommuner ha dessa anvisningar dock ej följts utan för varje enskild fastighet har relativa virkesförrådet ansetts helt motsvara relativa skogstillgången, vilket förutsätter antingen att grovskogsprocenten, lövskogsförekomsten och virkeskvaliteten motverka varandra så att jämkningsfaktorn blir jämnt 1,0 eller också alt alla fastigheter ha en normal sammansättning av virkesförrådet. Båda fallen måste anses orimliga då det gäller förhållandet på samtliga fastigheter inom en socken.

Övrig mark och skogsbete I fråga om övrig mark och skogsbete få de sakkunniga hänvisa till den kortfattade redogörelsen å s. 91—93.

Några allmänna synpunkter Vid undersökning av taxeringsutfallet vid 1952 års fastighetstaxering ha i taxeringshandlingarna konstaterats följande missförhållanden, vilka böra påpekas inför kommande fastighetstaxering. Felsummeringar förekomma i stor utsträckning både i de av beredningsnämnderna och fastighetstaxeringsnämnderna förda längderna. Ej sällan ha felskrivningar konstaterats vid överförandet av taxeringsvärden från kontrollängderna till fastighetstaxeringslängderna. Påtagligt felaktiga värden i kontrollängderna ha stundom av förbiseende införts i fastighetstaxeringslängderna utan rättelse. Det är givetvis angeläget att här berörda fel ej förekomma i nämnvärd omfattning. En tendens synes föreligga att åsätta fastigheter med ringa skogsmark orimligt höga skogsmarksvärden. Där servitut i form av skogsrätt förekommer saknas ofta anteckning om vilka fastigheter, som betungas av servitut. I det föregående anförda missförhållanden beträffande redovisningen av relativa skogstillgången liksom bristerna i redovisningen av arealer, virkesförråd och bonitet torde i huvudsak bero på för ringa kännedom om de skogliga förhållandena på enskilda fastigheter. Vid den nya metod för fastighetstaxering, som kommer att tillämpas år 1957, bortfaller begreppet relativ skogstillgång och samma krav erfordras ej på en detaljerad bonitetsredovisning som vid tidigare taxeringar. Den nya metoden kräver dock i en del avseenden en noggrannare redovisning av vissa skogliga uppgifter. För att nå en rättvis och likformig taxering av skogsfastigheterna fordras därför,

99 som nyss påpekats, att väl kvalificerad skoglig personal står till de lokala taxeringsmyndigheternas disposition, varjämte de nya fotogrammetriska kartorna torde kunna utnyttjas i större utsträckning än hittills.

Virkesförrådets procentuella ökning ( + ) eller minskning (—) under tiden mellan första och andra riksskogstaxeringen för oiika taxeringsområden. De övre procentsiffrorna gälla totala virkesförrådet från 5 cm vid brösthöjd, och de undre, lutande, förrådet från 25 cm. Rörande texten, se s. 57.

100 Tab.

1.

Jämförelse

mellan År

Län

taxeringsvärdet

å jordbruksfastighet

Jordbruksvärde

Skogsbruksvärde

1 000 kr

1 000 kr 1 000 kr

Skogsmark

Växande skog

Totalt 1 000 kr

på

landsbygden

Värde av övrig mark

Tomtoch industrivärde

1 000 kr 1 000 kr

630,4 19 839,3 1945 71 564,8 90 632,1 183 722,7 19 067,3 143 659,2 1 939,2 21 754,1 1952 267 639,5 27 585,3 116 073,9 155 485,1 14 614,5 1945 322,9 1 566,9 59 108,2 73 722,7 Uppsala 132 678,6 675,2 1952 227 065,2 22 702,4 109 976,2 518,0 194 778,7 20 597,6 105 211,9 84 614,3 672,4 1 243,6 Södermanlands . . . 1945 185 482,9 1952 269 053,1 29 588,9 155 894,0 553,1 1 926,3 357 249,4 31 259,6 124 298,5 1945 754,0 1 867,1 155 558,1 Östergötlands . . . . 1952 482 693,0 49115,2 252 096,7 301 211,9 1 085,9 1 495,9 112 698,1 1945 204 234,4 36 030,8 148 728,9 786,2 2 121,4 Jönköpings 257 255,6 320 191,1 1 475,9 3 880,9 1952 272 533,4 62 935,5 132 443,2 34 791,0 102 617,6 137 408,6 1 394,5 2 154,1 1945 Kronobergs 276 443,4 1 661,8 4 129,3 1952 224 764,0 58 549,7 217 893,7 133 463,2 172 166,0 1 890,6 2 357,5 1945 237 086,4 38 702,8 Kalmar 377 789,6 1 851,6 2 656,0 1952 350 552,4 70 561,4 307 228,2 16 804,2 1945 5 132,7 21 936,9 1 263,4 70 407,7 362,9 Gotlands 25 545,2 121 544,2 1952 883,8 31 568,0 6 022,8 760,7 1945 459,0 41 435,5 29 098,6 93 036,3 12 336,9 730,4 Blekinge 273,9 19 385,8 1952 79 824,9 140323,0 60 439,1 897,2 1945 387 758,6 21 722,8 78 602,0 2 437,3 3 348,5 56 879,2 Kristianstads 114 341,5 3 316,3 4 158,5 1952 584 773,7 27 014,0 87 327,5 30 962,0 2 304,5 2 184,8 1945 730 135,9 7 881,5 23 080,5 Malmöhus 40 385,1 1 654,8 2 195,1 1952 1148 360,5 9 641,0 30 744,1 44 160,3 1231,1 1 564,6 1945 232 047,2 13 613,9 30546,4 Hallands 76 665,7 1041,1 1952 371 522,2 18 544,8 58 120,9 2 280,8 31112,7 145 228,3 1945 764,0 11 732,9 21 519,2 9 593,5 Göteb. o. Bohus .. 55 709,0 1952 209559,4 12 757,0 1 562,2 42 952,0 5 692,1 1945 254 612,2 36 586,1 117 500,2 154 086,3 1 772,2 4 128,9 Älvsborgs 1952 366 043,4 55 259,3 238 786,3 294 045,6 2 044,7 7 993,0 1945 353 688,2 22 133,3 77 902,3 100 035,6 844,8 1 905,3 Skaraborgs 1952 498 688,1 33 249,1 155 940,2 189 189,3 749,6 2 293,2 198 757,0 1945 251 361,8 311 960,7 156,4 1 328,3 60 598,9 Värmlands 1952 297 897,5 86 982,8 373 654,1 460 636,9 1 605,3 1 554,4 1945 114 834,7 142 464,3 179 350,1 27 629,6 482,4 453,4 Örebro 1952 250 295,9 37 422,7 172 047,5 209 470,2 805,8 793,1 1945 147 175,7 19 217,1 99 795,0 80 577,9 801,7 23,7 Västmanlands 1952 212 896,6 26 889,9 129 493,7 156 383,6 629,7 528,1 1945 166 653,6 60 648,4 231 908,7 292 557,1 905,7 1 435,4 Kopparbergs 1952 266 032,5 78 083,8 351 621,9 429 705,7 2 490,1 1 778,8 1945 134 374,8 48 668,7 196 188,4 244 857,1 360,9 1 612,6 Gävleborgs 1952 209 222,0 62 397,3 306 180,2 368 577,5 1 624,0 1 938,5 1945 157 629,4 45 618,3 143 456,4 189 074,7 1 430,0 1 329,7 Västernorrlands. . 1952 230 215,6 54 706,9 202 487,5 257 194,4 2 069,8 2 017,5 101 354,1 41 961,3 143 072,6 185 033,9 2 635,8 I 1945 763,0 Jämtlands 174 276,9 47 404,2 1952 184 026,4 231 430,6 3 451,1 844,8 171 586,6 41108,1 1945 122 376,4 163 484,5 2 242,3 1 459,2 282 830,0 56 690,7 209 840,6 Västerbottens . . . 1952 .< 266 531,3 3 694,2 5 774,4 126 195,2 27 826,2 1945 110 184,1 4 466,4 82 357,9 542,0 Norrbottens < 1952 235 687,1 32 359,0 150 992,9 4 803,3 118 633,9 650,6 1945 5 114 990,8 697 340,9 2 427 830,1 3 125 171,0 30 230,9 66 833,5 7 694 469,2 1952 Rikets landsbygd .<! 985 849,5 4 164 259,4 5 150 108,9 41 670,9 78 782,8 Stockholms

i i

enligl

101 fastighetstaxeringarna 1945 och 1952 ökning eller minskning från 1945 till 1952 Skogsbruksvärde Skogsmark V äxande skog Totalt

.lordbruksvärde 1 000 kr

o/ /o 1 000 kr °/ 1 000 kr /o

/o 1 000 kr

Värde av övrig mark /o 1 000 kr /o

Tomt- o. in- Hela taxedustrivärde ringsvärdet 1 000 kr %

1 000 kr

/o

+

83 917 46 +

8 518 45 +

44 509 62 _i_

53 027 59 + 1309 208

+

71580 46 +

8 088 55 +

50 868 86 j -

58 956 80 +

195 60 -

892 57 +

129 839 66

:

74 274 38

8 991 44 +

71 280 84 +

80 271 76 -

119 18

+

683 55 +

155109 51

+

125 444 35 + 17 856 57 + 127 798 103 + 145 654 94 _L

332 44 -

371 20 +

271058 53

+

68 299 33 + 26 905 75 + 144 557 128 + 171 462 115 +

690 88

+ 1760 83 +

242 210 08

+

92 321 70 + 23 759 68 + 115 276 112 + 139 035 101 +

267 19

+ 1975 92 +

233 598 85

+

113 466 48 + 31 859 82 + 173 765 130 + 205 624 119 -

299 13 +

319 349 77

+

51 137 73 +

398 110 +

60 786 65

+

47 287 51

167 23 +

85 658 63

810 24 +

234 444 50

0 +

427 008 66

+ 1915 10 +

890 17 +

8 741 52 +

9 631 44 -

r 7 049 57 +

31340 108 +

38 389 93 -

+ 380 30 + 185 40 +

5 291 24 +

30 448 54 +

35 739 45 +

879 36

.+ 418 225 57 + 1760 22 +

7 664 33 +

9 423 30 -

+ 650 28 +

-i- 197 015 51 +

140168 48

+

139 475 60 +

4 931 36 +

27 574 90 +

32 505 74 -

190 15

+

716 46 +

172 507 62

+

64 331 44 -I- 3163 33 +

21433 100 _i_

24 596 79 +

798 104 -

6 041 51 +

83 685 44

+

111431 44 ^ 18 673 51 + 121 286 103 +

139 959 91 +

273 15

255 527 62

+

145 000 41 -Ml 116 50 +

89154 89 -

+ 3 864 94 + 95 13 + 388 20 +

+

99141 50 + 26 384 44 + 122 292 49 + 148 676 48 + 1449 926

226 17 +

249 492 49

+

70 946 40 +

352 78 +

138 615 43

+

65 721 45 +

+ 9 793 35 _L 57 213 50 + 67 006 47 + 311 64 + 7 673 40 + 48 916 61 + 56 589 57 _j_ 504 2127 -

172 21 +

122 642 49

+

99 379 60 + 17 435 29 + 119 713 52 _L 137 149 47 + 1584 175 -j-

343 24 +

238 455 52

+

74 847 56 + 13 729 28 _i_ 109 992 56 + 123 721 51 + 1263 350

326 20 +

200157 5,3

-1-

72 586 46 +

9 089 20 +

59 031 41 +

68120 36 +

688 52 +

142 034 41

+

72 923 72 +

5 443 13 +

40 954 29 +

46 397 25 +

82 11 +

120 217 41

78 038 100 +

+ 640 45 + 815 31 +

87 464 71 + 103 047 63 _l_ 1452 65

234 446 51

+ 4 315 296 + 220 057 65 + 109 492 87 + 4 533 16 + 36 276 44 -!- 40 809 37 + 337 8 + 109 20 + 150 746 62 + 2 579 478 50 + 288509 41 + 1736 429 72 +i 1024 938 65 _|_ 11440 38 + 11949 18 + 4 627 806 66 - 111243 65 + 15 583 38 +

102 Tab.

2. Taxeringsvärdet

å jordbruksfastighet på landsbygden år 1952 enligt

nämndernas förslag och efter prövningsnämndernas beslut Jordbruksvärde

Län

Skogsbruksvärde Skogsmark

Växande skog

Totalt

Värde av övrig mark

Tomtoch industrivärde

1 000 kronor 1

116 725,5 144 242,1 1 947,8 15 740,0 27 516,6 116 073,9 27 585,3 143 659,2 1 939,2 21 754.1 110 177,3 133 011,4 511,3 632,6 22 834,1 109 976,2 132 678,6 518,0 675,2 22 702,4 157 529,1 187 130,6 559,4 3 011,1 29 601,5 155 894,0 185 482,9 553,1 1 926.3 29 588,9 302 744,1 1169,5 1 610,3 49 354,3 253 389,8 252 096,7 301 211,9 1 085,9 1 495,9 49 115,2 320 686,5 13661 2 643.3 62 983,2 257 703,3 257 255,6 320 191,1 1 475,9 3 880,9 62 935,5 219 615,3 278 326,6 1 682,6 1 455,9 58 711,3 217 893,7 276 443,4 1 661,8 4 129,3 58 549,7 312 876,7 383 975,3 1 829,9 2 918,2 71 098,6 307 228,2 377 789,6 1 851,6 2 656,0 70 561,4 25 604,0 31 659,1 885,2 854,3 6 055,1 25 545,2 31 568,0 883,8 760,7 6 022,8 60 530,8 79 960,8 315,4 875,1 19 430,0 60 439,1 79 824,9 273,9 897,2 19 385,8 88 431,0 115 628,1 3567,6 4 195,5 27 197,1 87 327,5 27 014,0 114 341,5 3 316,3 4 158,5 31 387,9 41 480,7 1 942,1 2 148,3 10 092,8 30 744,1 40 385,1 1 654,8 2 195,1 9 641,0 58 617,4 77 194,7 1 489,8 2 386,8 18 577,3 58 120,9 76 665,7 1041,1 2 280,8 18 544,8 43 217,7 56 009,5 1 544,8 6 087,0 12 791,8 42 952,0 55 709,0 1 562,2 5 692,1 12 757,0 55 385,5 235 431,1 290 816,6 2 069,8 4 454,6 238 786,3 294 045,6 2 044,7 7 993,0 55 259,3 152 904,3 186 387,7 939,2 2 412,0 33 483,4 155 940,2 189 189,3 749,6 2 293,2 33 249,1 87 365,4 378 835,4 466 200,8 1 624,3 1511,9 373 654,1 460 636,9 1 605,3 1 554,4 86 982,8 209 348,6 950,0 702,5 37 326,4 172 022,2 172 047 5 209 470,2 793,1 805,8 37 422,7 127 717,5 154 413,4 522,9 677.1 26 695,9 129 493,7 156 383,6 528,1 629,7 26 889,9 79 095,3 351 094,4 430 189,7 2 397,8 1 575,3 78 083,8 351 621,9 429 705,7 2 490,1 1 778,8 306 136,0 62 807,5 368 943,5 1 606,6 1 906,9 306 180,2 368 577,5 1 624,0 1 938,5 62 397,3 202 818,0 257 214,7 2 080,2 2 529,5 54 396,7 202 487,5 257 194,4 2 069,8 2 017,5 54 706,9 187 045,3 235 195,5 4 051,6 1 026,9 48 150,2 844,8 47 404,2 184 026,4 231 430,6 3 451,1 211521,5 267 366,0 3 845,0 6 766,1 55 844,5 209 840,6 266 531,3 3 694,2 5 774,4 56 690,7 117 162,2 149 865,7 5 429,3 781,8 32 703,5 118 633,9 150 992,9 4 803,3 650,6 32 359,0 a 7 640 022,1 989 498,0 4 178 493,7 5 167 991,7 44 328,2 68 903,0 b 7 694 469,2 985 849,5 4 164 259,4 5 150 108,9 41 670,9 78 782.8

a 265 338,1 b 267 639,5 Uppsala a 224 925,8 b 227 065,2 Södermanlands a 268 877,7 b 269 053,1 Östergötlands a 482 430,8 b 482 693,0 Jönköpings a 271 672,8 b 272 533,4 Kronobergs a 225 351,7 b 224 764,0 Kalmar a 342 541,0 b 350 552,4 Gotlands a 120 362,6 b 121 544,2 Blekinge a 138 028,8 b 140 323,0 Kristianstads a 585 835,8 b 584 773,7 Malmöhus a 1144 628,1 b 1148 360,5 Hallands a 370 603,0 b 371 522,2 Göteb. o. Bohus . . . a 208 559,1 b 209559,4 Älvsborgs a 363 755,0 b 366 043,4 Skaraborgs a 485 679,3 b 498 688,1 Värmlands a 296 352,8 b 297 897,5 Örebro a 247 924,4 b 250 295,9 Västmanlands a 209 871,2 b 212 896,6 Kopparbergs a 265 594,9 b 266 032,5 Gävleborgs a 206 326,9 b 209 222,0 Västernorrlands . . . . a 230 696,8 b 230 215,6 Jämtlands a 172 056,2 b 174 276,9 Västerbottens a 280 830,8 b 282 830,0 Norrbottens a 231 778,5 b 235 687,1 Stockholms

Summa för rikets landsbygd 1

a = beredningsnämndernas förslag; b = prövningsnämndernas beslut.

berednings-

.

"*

cq " t

CD

r i H q q H N ro H O l OS CO CD X O ^ CO 0 0 i H N l > c o ro H 03 O o i " H " T | T CO" H co" m co ^ i—I C M T * o j o " co" x " o " i * C71 c o ' c d I Q " i o H ^ O C B W O i O J C O i O O J O CO H i O C O [ » C O i O C O > H i O ' * C D > C O I > Ö ' * C D O ' * C O » Oi O i Q O ^ C O C O O O C M C O C O O i O •r-i CM H M ro co i * i—I T H i-H i—1 CO T - I i — I T - 1 CM H

as co"

-v

o CO 1—1 CO cc t oc u= c o 1-1 l O i O ^ ^ i O i O O W T t i t D O O O O o o o 0 5 T ) f t > c o i o o o o i o o i > C V ] T - ( 0 0 C J i C 3 ^ C 3 5 ^ f i a 5 - r - 1 CO H CO

T*

CD

A c

<*

CO CN OC CO v~ CO c o i O H T j i c o c o o j o j T j i c r ) o o o o i - i i - ^ o - ^ o ^ c o i - i " ^ 1 CO C D - ^ i O C O C O C M C J l i — I C M C C CO C M C O O O O C O C O C O O C O C M CM C O O O O O - ^ i t O - C C C M T t l t " l O C O C M C M C O C M C M C M C O C M -f

o

cq

l> -t<

O C J ! ( M C O T ) ( ( M M C ! 3 I D 0 3 H C O

oCJ5 l O C R C O C O Q O C X l C M l O ' - l l O C J S C M CM C M C M O C O C M - ^ T - H T - I O - I - H C O C M

1-1

as oo CJ5 1—1 CM C"" 00

c/;

rco i—i

-r o

S?M >-i t -

OI so-* o t C/2

"**

o

CO

TH

c c t > a ^ c c r o c n c M ^ ( > o

\o

iC 00

O! iO CM

cCM

< M 0 3 0 5 C X I 0 0 O C D C J ) l > C J J C 0 N O CM CM ^ c o n o c— H CM -r—i T—i

c i c M C M O i r o i ^ c o ^ Q a s r J C O C M O O C O O O O f t l O C C I C » i * X O C O C ^ i * C O C O C O C D C - C O C O C M ^ O - C D C M rooococMt-coio^ioro

OJ

o

oc? oo" i o " o " e n T-T SCT o ^ H " <* i> O C O H C O ^ C O M O O H T t l T j l l O [ > i O r - l c n i O i O O C O O C O i O C ~

CTS CM_ O

l>

i *

»

M

o

q

M

S

C

erf

*-*

• « ^ JJ

^3°2 &2 £ • T :c« : o •**

CO

CO

00 CT5

CM

CM

^

T"!

o

q

•^

CG lO CO G$ •*£ OS lCi" r - T OS CX) OS CM C d H C J l i O W C T l O O C D H C J i C M c o c o c » ( M ^ o o o : a 3 r j i c o i > H

•f-H

lO CO

00 Oi

co" C M " C O " I O " c o " C O " C O " C O " O " o C O N C O C O O O C O H M T f t »

<JS CD lO

X

i>

CM

CM

a

oo

o>

^

r i

H

CO

CO

co

o_

• *

lO

ro

CO

CM

q

r-1

CM

T

o

)

I

t>

C

C

C

co

i o

:

I

q

>

q

M

'

q

*

I

q

O

^

,

'

*

i O C D T H C M t > C D T - l " ^ i - ^ i -

cS • H

V-

°c3

co

OT

O

r— ' [ >

c o " c O i - T o ^ ^ o ^ i > - » r c f c c 5 " o T H CO CO K H CO CO T - l i—1 CD rt CO CM i—I i—1 i—I i-l

"5 2 :

1 *

»o 00

co

cc

iro

CD

^

OOK c o

i>

co_ c q

H

c—

I

o

a f -+ i—I

'

CM" O

T H

co H

o

I

cccft •*#

|

-r-t

i-l

O

'

ro

'

H

i—1 CO CM

io c-

co

i-l

m

CC>

r > X5

CM

WJ

r-i

3 "S cxj

öo XT

I

O

N C

Tti" C75 I O O

C

O

I

O

I

O

O J " OO" ^ f O O C O O

I > H

CM_ " *

O

I

cen

-

^

^

N

^

T

H H

C

O K

~

Ö

oi—i

"3 i—i

cc

cc

C M i O i O C O - " * C O C M C M l O i — l - ^ C O i - l i—I i - l CM

i—i

C M ers

eq

c ^ i o r o c Ä - ^ o s c r o

i f j o ^ o c ^ o i r - T - r - T j J ' i n O r - i c o o i o ^ o - ^ t i o c c C O H C O N C O C O O N H K O J CO O J H i-H T H T H

ro CM CX> CO T-l

I>

T J c» o cq cq cq » cc l> TH x H T f o c O H i > c o ^ o < i q q x i > crT oo" r-^ CM" •<* • * " c o -rf " T H " O " C D " T * " r » " r » " • * " C C I > ^ o o " c o o " c o i-* 0C m i O C O ^ H ^ O ^ M ^ C O i O Ö Q ^ C O W H g ^ C B C T j s C O M O l H O M W C O i O i O i O C O C O M C O C O C ' i O C O t - C O T t i C

c

o c °CS +2 s o £ -Ö o : cs

oc

^

bi

^

M

O O

3!

o

C ^ O O C M O C - i — 1 lf) i—I i—I i—1

lO

cc

N

CO

Tf

H

T—1 CM

TH

ro

N

cc

T—

• ^ o c c ^ o - c o c - c o c o c c i—i i—i i—i

CO

i—i

C

<M CJ5 CD CM CO CM

C O C O C O C O T H I C ^ T -

CM

" t » oo" o - e n co" c o " o " c o " c o " e r 0C C M - < # C O C O C 7 5 T - I C J 1 I — ( 0 0 - i t C O O H i O T j C O M H C O f iC C Ä O i f C M ^ C O C O C M C O i C t O O T - H C — c o ^ o a o o o o a i — i © r - -t er i o i > c o o ^ e » o i n i > ' c M O i o a - ^ c M C M c o T - i i — i o o c o T - i c i : i J I C M C N l C M C M H C M r t C M O ;

as

CC' CX

CD

eft

co

w

oo

t>

q

cc

m rf o " N " on" a co" i n w " ro C M er: (—i CO CM i - l <3C5 CM l > - CO CM CM l O O ( M t ^ C O t - ^ C O H O C O t - l O r

ro

Tt<

«

•*

00 lO

r o r - i t * r o c n O i - H - i — i W CO 00 • i ' CT

o ro o

T-l

1-1

:/ TJ CO C t) CCS C -3 CJ

%

c7

8 K C

c

C. c

CO

• jo ?C

TJ ci i

c

a

v.

— 1 1J i E r

I PC

1/

c/

— _ i i•-'1 i 1 i 1 Si

c

c c

CO

• co 60

T/

0 •c C

c-

is 5

-rt

*-i

to

fe

ö

exj

£ £ 3

CO

t/

CO

<*-( ra

-C C

:5

ro ro"

[>

^

O

c o c O [ ^ 0 5 T f i * c o c o c o c » c o c o H i—I i-l i-l

O

00 C d t » C O O i * H O O l O C J 5 [ > o o - r - i c D c - a o o o c M i o C S t - C O H ^ J H C O C O CM

T j I l Q O H r J C O ^ O J C D M O O C C

iC

I O

O

T

•«*

#

OJ

UO

TH O H ca i > q _ • * i q cc q c q cc co T» : ' c c ~ i > T c o o o " o c ^ ^ c ö ~ v o " c 7 i ' i > ' c D ' * ' CM CO CO i - I O O O O l O C D " < # C O C D C O CO iC o H c o o N f l J o m i o i J ' J t - c

oi

Kul vera bete

^ f l

O

CM" H " I # I >

C

Z :5

£1

03 T H

c o ^ c q c o ^ i > c D c o o q c D < M

' OJ" O i OC cc

c

co c/ QD T -

t

i

•-

c c c/

•r-

8 E

c £ c

c

y

C3

SI

c/3

r-

hfl

=3 So t: 4? S £

v

i = - t 1—-! 1 P 2

c

| C> > c/

fl

E

C

c

•-

c/

c

> 1

7-

a

••Si

o^HT-iooooiocooCias^cTioccooiO^ooco^OJoacocococ^--

oiLoco^r*cosJooi>'^ H

T - I T-H CM t—I CO CO CO CM

T-l

Tt<

£ S £ :« ;= K* Ä «CS X 4-1 L"ooeoei5r-oc»t*HHTi((fli>«!wo(Ni>fflNOoa(NOi(jH(MC20iOHHt»(>roa com^^m^^roNHmco^coocococo^mooiooooioooTtt^acoom^cococo OS

£ :« o

-^

t^iOTfC^XOOtCCOTfrHuOTfCO^OOOOCCt^OffiCOThC-^D-iOT-; iQX>l>rti[>

ed

^ S P c w x S f f i f - H H ^ ^ c o o m ^ w i o o o T t i o i o m o c o o g - j O i r - m g t - O T j u ,

^ — s. " "^

<s os o

^ ^ ^ ^ o c v i T ^ o o c i c g o o ^ c o c c o c o ^ ^ o ^ o c g o ^ c o O T o o ^ ^ ^ o c o ^ o a ^ o i 0^<X)OTOOO<JlOO(>]CO^C005(N^^CDiDTH!X>I>-^C£O^CgCOOO^CO^^^xO^^ 1 CO I > C 5 CD • I H H H r l H O i l H H N H M H N N W T - I C < i m m N W C C ( M « 3 5illN(NiaHT-IH

Sl5 O O C O ^ ^ W r ^ ^ C O O C S ^ O O C O ^ I ^ ^ C T l O O O C v I ^ ^ O C ^ O ^ C O ^ C O C J O ^ ^ ^ C O ^ C ^ O T t f i Q O ^ N X ^ O C T C - O i O C O X m m X ^ i O ^ f f i W N ^ H O O S i O ^ O ^ C C l l N ^ i O » ^^^^^^^^^(-XlT-HCMTHTHTHTHCMT-HfMCMCMT-HCMCOroCMCMCOCMCMC^

" X > 0 0 0 ! X i H ( M I > 0 i i O ^ ^ X ^ ^ ^ m O N C O X C ^ N X T j O X i O X N X ^ C O g X ' l ' X C O C ^ T H C O r H g ^ - . g s N C c o x r o c n o x N ^ ^ o f N c o ^ M M i o o s i o o i o c s x x x H c - r o i o c o i O x o c - » iT-H^Cicocoio c c c o ^ i > c o m 0 5 0 X c O N ( M c o a 5 i H ! M i > c o o i > x i M K ) T H r H T t ; o i o ^ IHHCC H H COCMCO T-H T H CM -t-H T - I T-H CO

Z:3 >

O fc.

^ i n ^ r H ^ N X t > c £ i c o x © i > ^ x o c 3 N ö ^ ^ o ^ H m c s ^ ^ > ^ T H C » ^ H r t O o * c n m c o c D r H O c o o s c o i o m c T J H O H m r t ö H X w o i X T j i o H N c o t c - J H ^ N O O O x x c o ^ S o m w i o o i O r t Q H m ^ c o o i n x i > [ > X H c o w m x o c o i o ^ i > O T i ( H T t t C O C O X I H I O X C O H X C M X T H C O C O IOCOH H^iOiQCOCOfMOi-OiOHIM CO T-H T-H T-H

c o T H ^ i o i > w o 3 i > r i * H X O N o a c ^ c ^ M c o o y j © T ) H X c j o c o m o o 9 X x m c o g a S m o ^ m ^ o c - N X i O i o o x c oCO xGOc CO o M ^ T—i T H ^ r ^^rx1 I JgU wj ^ i—i C\J O CO cCTJo "*T^ lii j OGMNu uX L~ < JgUL»x uxu il i Jn U g J ^ CMCDC^OOCM-^OOCOCMCMO-^CO H ^ X I > 0 3 ' # C O T H 0 3 C O I > C O O C < 1 0 C M C O I . O T H T H O C O -*

•*# •"* CO H

CO -r-i

lO-^fCO

CO CM

CO ( M CM

T-H CO

T-H •«# TJ< CM t-H

CO CD CM

T-H

x o ^ ^ f e c s a j c - ^ t - N X o x ^ o x H r n m N T H C s N o m ^ x ^ ^ ^ M T H ^ N N T H c o x L O W H T * & f f i c o x c o w o i > * i N r o H 0 5 c n x H ^ T H X N i o o c c o i > c o N o a i a > N COCO[>O^CD<32C5CMCT5iOCOCOCDaiCO^CDCOCriCOCOC»CM^CDT^^CO coTJilb'^co'Mco H X t ^ ^ ^ ^ n c c i O H H H H © i > i > T H N X o m a w ! j a H » c 3 3 i > ' *

CO

> • XJ i c toJ

•a •

•» <u , a

£-* * f2 - ^s S "3 P ÖB C .3 «

3 aB& " a-o

5 3 3 0> ,_ ,« 2 4 ) -

s c

e c t IT: - i :cd jf* : co f 3 •<•: O ed V ! £4 taO tC:cd r - T > - —> : C ed CH

.—

V M 3 3 4)« t C S^X! "

« 2 5.

ttO fcn •<->

•a Sffi

T3

:-.

-C T3 :0 O 72 7 :

84. » * 5 "H

8.2 §

a

SPSS ca

I S 13 * Z 3§o? a> 72 72 0

s

-O 3 «

r- S « i5x 3 C

S

T3 ^ 3 , 2

1 :edi>

C — TJ _ tOTj

to 5 Jj S t ) » »

3 >>4a

; P»72Q

72 2 72 "«

IS

° ä5

a CI> S too t o £> Pf

T: 72 Z 2 "03 :c8 « '^•H ^ H ^ ^ - H

W r 5 73 XJ

T-HO- i t" ^ i o m s i o a Q O ^ O N m f t t - f f l N o o s o j H H

CO — I H W r t W 0 3 H O v i 3 H H H N

O

T—I T - H T—I

i—i o

t-H

o

T—I

"<#

5r--iwc^!MOooo^c5coco^9i>^THOQog(Ma32t^coH DOHOor-ocooxwxioaiNWHiomoTit^xmrooomoooQCftiOiot-oco^NHOir-ipio ( ( M N W N M H H i - I H H r H H

H

T-H

TH W

T—I

H

T—I H

i—I T—I

i—I i—I i—I CO T - I

4j^^;^ano^Sä^c5coro<>aoaocc^^ic^eoeoOT Io5Sc5^§c~ooaooo:§oo$ocö^cocoTOeöc3cowTH

cg o CO

^ c-

offloom^mi>HQMOa)^o)05i>HCSHHHi>air-iaiQOHi>cocoHiOTi(QMooc)THO'

I C72 O

Ct>

f H H ^ H H H H r t H r - t H C O H H H r H H H H H N N H m C O H H H H N W I M l M I M K l i M t M H I M r - I I M f M i M C O C O

<M

H H H H H H r t r H T H H H W H H r - I H H H

T - i O T 5 » H r g H H H H N H W H r t W ! M W O T ( M H

r l H

•

ci*-icoasr~r^coaiioooco-T—ico-

•nm^.o^aitflot^coootOHXof-HinxHioioi^'^OM'Ji'^^'^at^t^'toioxffltoogoffiH ^SooS^SxSoHOOX^^NmSS^HO^eoTHmTfcoc-c-^cocooHoOHt'^oc-w )C<lt>OlOOTCOCOClCO'r-H'*OCX)ia-r-tC500COCDT-HC^lO-rHCOC72CO

-*

CO

CO

~^_i i i M T t m i ^ m i o r - a x x c o f f i i n H r ^ o c - x o c ^ H O T H r - H c o o c o x i o J i t ^ i o c o T i i o - ^ c o i O i o o o c2SöNroc2S?oaSH o f f i S w w S S m ^ N ? ^ coc-o cooco ^cowaN^fflOSMHcCjO-r-HD(N

N C O H H

" *

THT-I

C O H I M H

j j f f i t O H

OCOCO

• *

CO T-H

^

T ^ S © ^ - < ^ T = < C O © r ~ ©

c

H

m

co C eb,2 so so

H

C

D

N

N

^

H

T-H

CO T-i i-H

COCO

^

lOCO

COCO

T-H T H

- # Y-H CO

M

i d CO

©

O

B

;«*_,;

CO ©

TH ©

•

m

n

i O CO

«

T-i

O C O ^ r H

H

5 H

H

H

j£3

^ r f H l O ^ H

N

O

W

X

C

O

H

H

y;

:CS

strå nds 1 bygd« rala < slagei a Vä

c Co C' ^ W3 B ' ' S T-t C :o5 T3 "P S *» » :c3 3 4» %~ • o •O 5 S C « « MO) M r , en CO" :0 „ v £ M . Ö S "S "2 — J J C i ) o» B o> <« ÖDT3 £ B * •B ec i t-i r-5 B w c -o £-B >>« oo « G 3 u o c« ta 5 S 2 §5*3 o cs ci [ <s o o C B "O •Q* B : 0 CO * » + j QJD SH O I i « <o CO B •3 2 "öS :cS "03 tH tfl cs T3 "a ti C H fe •O co :CÖ 4) OJ *3 4 ) :co g < 4) U5 CJ 'S 5 :0 '- c/3 fc Z g c/3 :co : c o ^ ^3-B ä

5*.

sill

Jils O

>

oi co

106 Tab. 5. Uppgifter för varje landskommun enligt 1952 års fastighetstaxering 10 I 11 Bo- Rot- Rela- Taxeringsvärde i 1 000-tal kr nitet värde tiv kr pr skogs3 m sk tillgång jordbruksvärde

3 Län, domsaga eller tingslag och kommun

Skogsmark, hektar

Taxeringsvärde, kr pr hektar 5-* Åke

Skogs mark

Stockholms län Norra Roslags domsaga Frösåker Väddö Häverö Knutby Almunge

1312 1623 1662 1404 1390

72,6 73,3 72,1 73,2 75,5

18,5 15,4 18,3 14,7 14,8

47 673 10 281 25143 26 264 10 200

85 72 81 86 95

3,65 3,60 3,67 3,72 3,73

8,55 8,64 8,38 8,50 8,61

0,79 0,72 0,76 0,80 0,98

16 385,1 5 366,6 10 284,6 9 696,0 4 806,5

Mellersta Roslags domsaga Sjuhundra Lyhundra Frötuna Blidö Roslags-Länna

1555 1506 1655 1798 1720

79,4 79,8 75,4 61,7 76,9

12,7 11,0 21,8 31,4 20,4

18 999 23166 9 962 2 038 15 307

85 79 77 90 81

3,88 3,85 3,69 3,53 3,71

8,73 8,91 8,81 7,45 8,86

0,74 0,76 0,74 0,87 0,83

12 105,4 17 757,4 5 603,6 1 256,8 8 836,7

Stockholms läns västra domsaga Knivsta Skepptuna Märsta Upplands-Väsby Vallentuna össeby

1539 1464 1676 1989 1667 1477

80,8 81,0 80,9 88,3 78,0 75,1

10,9 12,9 10,2 13,0 13,6 22,6

10 392 15191 7 034 4 077 6 900 11526

96 92 98 109 90 88

3,93 3,77 3,89 3,97 3,79 3,64

8,95 9,11 8,89 8,80

1,02 0,88 1,00 1,22 0,92 0,90

11 474,7 14 962,1 10 889,0 5 867,5 9 714,7 7 691,8

Södra Roslags domsaga Täby köping österåker Ljusterö Djurö Värmdö Gustavsberg Boo Stocksunds köp Danderyds köp

1879 1875 1713 2 428 1936 2 052 1712 1375 2 379

81,6 81,0 67,4 50,0 74,7 77,5 80,9 80,0 74,3

9,5 18,7 33,4 42,1 35,4 34,4 29,5 19,6

1828 11323 3 783 3 574 6 335 4 093 753 5 319

98 100 108 92 111 108 119 136 103

3,88 3,87 3,69 3,23 3,63 3,68 3,84 3,75 3,53

9,01 8,95 7,84 6,59 8,77 9,00 9,00 9,00 9,00

1,10 0,99 1,14 0,97 1,26 1,28 1,52 1,59 1,32

2 714,4 7 358,1 1 940,9 1 647,6 5 866,4 3 182,7 506,6 11,0 382,2

Sollentuna och Färentuna domsaga Sollentuna köp Järfälla Färingsö Ekerö

1640 2 057 2188 1952

79,7 82,0 85,1 82,4

18,9 15,1 23,0 16,1

1617 1905 2 262 5 369

106 106 95 109

3,79 3,89 4,01 3,92

9,04 9,02 9,13 9,02

1,22 1,20 1,06 1,21

1 961,6 2 462,3 8 745,8 10 328,8

Södertörns domsaga Huddinge Botkyrka Salem Grödinge Östertälje Turinge Järna Sorunda

2 450 2 095 2 013 1847 2 330 1878 1952 2 007

72,8 81,7 85,9 80,1 83,5 87,7 74,7 81,8

31,0 22,6 22,9 16,6 20,8 16,4 20,6 38,6

3 714 3 339 3 249 6 278 3 221 6 414 10 367 8 252

82 103 123 89 109 101 90

3,58 3,93 3,94 3,89 3,99 4,15 3,66 3,90

8,69 8,90 9,33 8,85 8,85 9,06 8,81

0,83 1,09 1,26 0,89 1,06 0,96 0,97 0,88

3 109,5 4 419,6 2 769,4 5 875,8 4 304,7 5 091,7 10 284,1 9 358,0

108 TAB. 5 (forts.) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN 2

1559 1535 1468 1466 1510 1405 1562 1579 1633

86,7 84,9 87,2 98,1 97,6 98,3 109,7 100,3 100,9

12,1 12,8 12,2

7 417 12 388 10 288 11900 6 649 15 738 16 051 18 807 12 429

94 101 99 92 101 106 110 108 126

3,84 3,89 3,83 4,41 4,31 4,41 4,91 4,53 4,51

9,64 9,27 9,51 9,50 9,67 9,53 9,56 9,51 9,60

1,14 1,16 1,15 0,93 1,12 1,18 1,08 1,16 1,28

4 140,6 7 832,7 7 714,8 13 935,2 7 939,8 8 436,0 10 137,7 14 062,8 10 896,3

Aska, Dals och Bobergs domsaga Godegård Tjällmo Borensberg Boberg Aska Östgöta-Dal

1425 1417 2112 2 503 2 325 2 569

89,0 87,4 93,9 116,6 115,9 133,8

14,8 15,2 12,8

20 726 10 969 12139 2 776 1542 1110

105 111 120 129 118 108

4,02 3,94 4,21 5,00 5,00 5,79

9,48 9,45 9,54 10,09 10,12 10,18

1,05 1,24 1,19 1,20 1,08 1,06

6 839,7 7 355,1 13 797,7 27 086,7 20 029,4 20 411,5

Folkungabijgdens domsaga Folkunga Alvastra Ödeshög Boxholms köping Södra Göstring Vifolka

2 515 2 507 2 330 1902 1495 1999

93,3 95,7 89,6 99,3 91,1 92,0

12,8 13,4 13,1

8,5

7 497 11148 9 806 7 531 25 475 12 031

101 104 85 113 109 93

4,21 4,35 4,04 4,47 4,27 4,17

9,54 9,53 9,45 9,51 9,50 9,53

1,03 1,10 0,93 1,26 1,23 0,99

22 889,4 18 246,0 12 030 3 4 009,5 5 442,1 16 674,6

Kinda och Ydre domsaga Ydre Västra Kinda Södra Kinda Norra Kinda

1760 1648 1877 1922

96,6 89,2 90,3 89,2

9,5 7,2 8,5 9,0

50 951 36 052 20 501 27 444

108 90 93 100

4,31 4,02 4,01 4,04

9,59 9,50 9,66 9,42

1,10 1,02 1,04 1,15

13 096,8 8 541,4 8 188,1 12 262,2

Linköpings domsaga Åtvidabergs köping Björsäter Askeby Landeryd Vårdnäs Södra Valkebo Norra Valkebo Kärna Vreta kloster Åkerbo

1925 1689 2 088 2180 1810 1862 2 610 2 560 2 254 2 308

98,7 97,3 100,5 99,7 99,1 90,0 101,5 124,0 95,3 111,0

11,2 12,4 13,2

9 792 18 363 6 230 1033 13 356 20 036 2 395 1764 12 973 2 606

101 103 110 112 110 104 112 128 126 103

4,45 4,38 4,50 4,48 4,48 4,06 4,54 4,99 4,32 4,75

9,50 9,50 9,70 9,52 9,49 9,48 9,54 10,48 9,52 10,05

1,04 1,07 1,10 1,25 1,14 1,09 1,14 1,15 1,31 1,05

4 780,2 9 718,0 16 402,8 3 310,3 14 708,9 11 779,5 20 763,7 13 137,4 18 958,0 19 917,0

Bråbygdcns och Finspånga läns domsaga Norsholm Skärblacka Hällestad Hävla Finspångs köp Kvillinge Kolmården Västra Vikbolandet Östra Vikbolandet

1986 1855 1495 1728 1526 2 587 2 028 2 085 1872

100,2 97,3 86,4 88,4 88,3 85,2 73,1 90,4 83,6

16,3 17,8 19,0 20,3 21,4 13,8 15,3 21,1

5 954 9617 19 847 30 201 20 506 17 982 11900 6169 16 827

109 95 94 100 105 112 96 93 82

4,52 4,37 3,99 4,05 3,99 3,93 3,39 4,09 3,76

9,53 9,47 9,40 9,32 9,49 9,44 9,23 9,52 9,51

1,12 0,93 1,04 1,03 1,08 1,27 1,28 1,05 0,99

10 384,0 7 719,7 7 232,1 8 531,9 6 224,0 6 878,0 3 912,4 23 737,2 20 712,3

Hammarkinds, och Skärkinds Stegeborg Aspveden

1643 1728

78,7 98,4

24,5 15,4

17 239 11088

86 3,65 101 4,43

9,30 9,50

0,98 1,04

12 156,8 10 072,2

Oppunda och Villåttinge domsaga Mellösa Malmköpings köping . . . . Sparreholm Bettna Sköklinge Flöda Stora Malm Västra Vingåker Julita

9,3 9,6 15,8 14,8

7,8 7,3

Östergötlands län

7,2 11,4 42,7

9,2 10,7

8,6 7,9 8,9 9,4 10,0 18,6 15,6

9,6

Stegeborgs doms.

109 TAB. 5 ( f o r t s . ) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN 2

9,49 9,50 9,00

1,04 1,06 0,79

9 369,5 621,1 4 718,9

8 201,3 296,5 3 244,1

10,29 9,78 9,87 10,19 9,53 9,30 9,78

1,06 1,08 0,94 0,92 0,93 0,90 0,87

4 068,6 8 712,3 4 059,0 9 587,8 12 262,1 14 178,5 8 028,9 9 051,8 9 633,7 11 956,8 6 809,0 7 195,7 8 974,9 7 106,2

7,50 12,00 5,51 10,84 4,95 9,65 5,49 9,46 4,85 9,98 4,99 10,33 4,21 11,64 4,70 11,65 5,04 11,99 4,42 10,13 4,33 9,79

1,68 0,81 0,89 0,80 0,93 0,93 0,69 0,98 0,95 0,90 0,88

3 405,5 962,3 4 922,4 11911,8 10 514,3 6 897,8 2 557,4 1011,9 11 738,2 10 591,3 6 541,8 6 205,6 1 471,5 1 954,7 2 967,1 2 151,0 3 024,7 1 284,7 4 477,3 10 799,6 3 372,7 9 599.3

7 Ringarum Valdemars viks köp Gryt

1386 2 070 1643

87,8 78,2 73,2

25,3 30,9 32,8

15 879 9 383

92 3,99 96 3,50 68 3,50

Jönköpings län Norra och Södra Vedbo domsaga Mariannelunds köping . . . Ingatorp Höreda Solberga Bredestad Hullaryd Linderås

1912 1877 2 060 2 126 1950 1767 2 048

121,5 115,1 111,0 124,5 110,4 108,3 113,9

6,3 6,6 9,0 8,5

11990 13 628 23 507 13 589 20 071 12 694 12 270

105 109 91 101 100 95 90

Tveta, Vista och Mo domsaga Visingsö Skärstad Lekeryd Iiakarp Tenhult Forserum Månsarp Norrahammars köping . . Bankeryd Norra Mo Södra Mo

1912 2 621 2173 2 542 2 210 2 280 1973 2 877 2 350 1907 1980

211,0 139,8 112,1 121,3 113,0 121,0 115,0 127,8 141,9 103,6 99,2

12,5 15,8 14,8 24,7 22,5 12,6 32,3 32,5

7 290 11872 1745 17 381 9 477 3 989 2 989 1650 19 906 18 749

Östbo och Yästbo domsaga Gnosjö Anderstorp Gislaveds köping Villstad Burseryd Hylte Unnaryd Beftele Bredaryd Forsheda Bor Bydaholm Klevshult Skillingaryds köping . . . . Vaggeryds köping

1958 2 884 2 724 2 446 2157 2 267 2 164 2 103 2146 1970 2 048 2 283 1853 1877 1671

97,3 91,7 95,8 93,2 113,5 104,0 98,4 100,5 95,4 107,8 104,9 96,8 86,3 86,8 91,8

35,8 40,9 29,0 30,5 30,2 32,9 30,2 39,2 36,7 24,9 15,3 14,9 28,5 12,6 30,4

21124 3 287 9 387 8 759 12 929 20 801 16 004 12 356 4184 16 868 14 047 13 328 24 837 1783 18 288

79 80 76 72 88 86 79 77 73 75 76 70 76 68 76

4,51 4,15 4,26 4,15 4,93 4,56 4,41 4,43 4,28 4,75 4,77 4,48 4,07 3,88 3,95

9,28 9,46 9,64 9,62 9,94 9,76 9,50 9,83 9,79 9,74 9,49 9,22 9,10 9,54 9,91

0,82 0,87 0,79 0,70 0,86 0,85 0,83 0,79 0,76 0,72 0,72 0,71 0,84 0,81 0,85

6 023,4 9 983,6 1 696,6 1 533.4 3 433,5 4 258,9 4 413,9 3 525,2 5 333,8 7 425.2 7 979,4 10 855,3 5 094,6 7 713,7 7 808,2 5 886,6 3 376,3 1 833.6 8 157,9 8 024,7 5 286,0 6 501,1 5 881,6 5 626,2 8 346,5 10 628,5 593,0 748,3 4 527,8 8 394,8

Njudungs domsaga Vrigstad Malmbäek Norra Sandsjö Bodators köping Hjälmseryd Bäckaby Korsberga Nye Alseda • Vetlanda lk Björkö Lannaskede

1899 1919 2 040 2 743 2 218 1930 2175 1884 2 060 1992 1821 1860

97,7 101,8 100,8 115,2 102,7 106,4 101,9 117,5 112,8 131,4 118,6 116,7

21,8 20,1 12,6

30 047 14 607 17 017

89 86 87 632 88 17 414 83 19 452 91 16 425 82 15 050 94 29 247 99 12 674 105 8 886 96 7122 86

4,59 4,54 4,52 4,53 4,65 5,08 4,66 5,40 4,89 5,31 5,08 5,13

9,11 9,59 9,54 11,00 9,41 9,15 9,31 9,31 9,82 10,57 9,98 9,67

0,86 0,88 0,86 0,84 0,77 0,86 0,78 0,87 0,91 0,92 0,91 0,78

8 436,8 14 884,0 5 177,7 7 633,0 8 248,6 8 680,9 361,6 560,0 9 445,1 8 306,7 6 971,9 10 509,7 5 507,5 7 834,0 6 801,9 9 043,9 11101,8 17 506,8 6 210,4 8 896,1 6 763,4 5 556,9 3 537,3 3 868,7

2 526 3114

97,1 109,8

18 112

89 4,50 9,28 84 4,61 10,28

0,84 0,78

5 351,S 361,3

10,5 12,3

8,6

5,6 7,5 9,7

6,6 20,4 12,3 14,9

5,5 7,1 4,3 13,0 13,1

510 160 91 95 88 94 98 63 86 104 84 85

5,01 5,04 4,90 5,21 4,92 4,96 4,99

Kronobergs län östra Värends Åseda Åseda köping

domsaga 11,1 10,1

8 695,9 131,4

110 TAB. 5 (forts.) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN 2

ö

10 Nottebäck Braås Lenhovda Älghult Hälleberga Ekeberga Algutsboda Älmeboda Ljuder Lessebo köping Hovmantorps köping . . Östra Torsås Linneryd Södra Sandsjö Tingsryds köping Väckelsång

2 319 2 786 2 375 2 388 2 219 2 628 2 442 2 200 1992 1702 1953 2177 1656 1767 2 319 2 252

95,9 102,8 86,3 93,2 92,9 88,9 97,6 114,9 104,0 104,3 100,6 112,1 113,6 112,2 114,7 116,7

13,3 15,4 20,0

11,6

15 055 20 044 25 299 30 354 13 044 12 025 22132 18 867 7 640 3 415 16 747 11382 17 236 8 004 9 988 10 276

97 90 85 86 85 94 92 82 100 81 82 85 85 94 78 85

4,50 4,66 4,04 4,35 4,20 4,17 4,38 5,26 4,79 4,69 4,60 5,09 5,13 5,05 5,21 5,24

9,30 9,41 9,12 9,14 9,45 9,12 9,07 9,46 9,31 9,52 9,32 9,46 9,47 9,49 9,43 9,50

1,06 0,89 0,90 0,84 0,87 1,02 0,84 0,73 0,82 0,70 0,84 0,86 0,67 0,89 0,76 0,80

2 737,1 6 299,8 3 025,8 4 586,1 1 676,6 1194,4 5 244,2 7 794,7 2 337,9 494,4 2 326,6 5 742,9 6 547,8 2 247,3 3 486,7 9 830,3

Västra Värends domsaga Moheda Hjortsberga Alvesta köping Vislanda Skatelöv Västra Torsås Virestad Stenbrohult Älmhults köping

2 439 2162 2105 2 075 2 291 1778 2 336 2 526 2194

105,1 101,8 108,3 103,2 113,7 98,3 110,0 112,6 112,9

14,0 14,5 10,0 19,7 15,9 27,0 28,1 20,8 19,4

19 015 8 800 5153 11343 5 971 10 312 16 028 4 934 1225

77 76 86 83 98 73 80 77 72

4,78 4,59 4,87 4,63 5,14 4,50 4,84 4,99 4,98

9,44 9,43 9,54 9,53 9,48 9,34 9,74 9,67 9,75

0,77 0,73 0,86 0,84 0,90 0,69 0,76 0,73 0,69

10 955,7 4 011,6 4 479,1 6 149,7 7 526,6 4 243,7 8 797,3 3 248,6 560,7

Sunnerbo domsaga Ryssby Hamneda Berga Annerstad Lidhult Traryds köping Göteryd Markaryd Markaryds köping

2 231 3 260 1969 1983 2 263 2 292 2 487 2 246 2 618

109,4 104,4 104,2 101,0 99,2 103,3 111,2 111,7 110,6

21,4 32,7 21,0 38,5 45,1 46,5 28,2 31,2 32,8

19 515 14 682 17 944 19 394 15 465 15185 21976 8 713

78 64 70 72 75 64 76 72 56

4,83 4,67 4,64 4,57 4,46 4,67 4,99 5,04 4,98

9,65 9,57 9,69 9,52 9,54 9,45 9,61 9,48 9,50

0,72 0,58 0,68 0,60 0,64 10,61 0,72 0,69 0,52

8 949,1 9 490,9 8 113,5 9 017,9 5 612,2 7 267,9 9 968,0 4 507,2 83,8

Mellersta Värends domsaga Urshult Almundsryd Mellersta Kinnevald Bergunda Rottne Lammhult

2 530 2 253 2 602 2 332 2 525 2108

111,0 109,0 113,6 111,8 110,6 104,4

7,7

12 954 21115 11088 7 967 16 529 17 230

82 94 100 96 89 91

5,03 4,88 5,14 5,07 4,99 4,71

9,43 9,59 9,51 9,40 9,48 9,45

0,78 0,91 0,92 0,85 0,77 0,83

5 873,4 5 474,6 8 463,8 5 353,1 9 884,8 5 445,1

Tjusts domsaga Uknadalen Överum Tjust-Ed Loftahammar Gamleby Hallingeberg Gladhammar Hjorted Locknevi

1496 1747 1516 1739 1796 1764 1600 1436 1393

92,7 99,8 88,5 84,2 98,3 103,5 91,1 92,1 93,7

16,1 14,8 27,8 39,7 15,0 15,5 27,8 15,6

8,5

25194 13 874 22 785 6 892 20 864 10 416 19 941 19 910 17164

100 117 94 82 92 102 94 93 89

4,41 4,49 4,13 3,82 4,32 4,50 3,99 4,16 4,15

9,02 9,51 9,14 9,39 9,64 9,81 9,70 9,46 9,63

1,01 1,39 0,98 0,92 0,99 1,05 1,09 1,00 0,95

9 800,4 3 718,6 13 470,0 4 089,7 15 601,5 4 352,3 8 353,5 4 573,7 4 794,6

Sevede och domsaga Södra Vi Sevede

1364 1376

101,1 104,2

5,9 5,8

22 705 37 051

90 4,36 97 4,47

9,85 9,97

0,91 1,03

6 204,9 9 946,2

9,1 15,3 20,9 13,7

9,8 10,5 10,9 18,2

9,8 11,7

9,3 8,1

13,7

7,9 10,3

9,2 15,4

Kalmar län

Tunaläns

fAB. 5 ( f o r t s . ) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN

Puna disterhult <ristdala /ena dultsfreds köping ^önneberga ispelands och Handbörds lomsaga dålilla /irserum dörlunda 7 agerhult iögsby "liseryd Vorra Möre och Stranda lomsaga Döderhult dönsterås köping \lem Usterbro Ryssby ^äckeby Dörby •iödra Möre domsaga .jungbyholm >ödermöre dortorp dadesjö /issefjärda immaboda köping 1'orsås iöderåkra )Iands domsaga Jlands-Åkerbo vöpingsvik järdslösa Porslunda dörbylånga Jttenby

1585 1646 1491 1327 1956 1668

99,6 86,8 96,2 102,2 100,8 100,5

10,9 21,2 16,0 6,5 3,9 4,4

16 710 26 770 15 872 16.732 1*464 7.059

88 75 76 87 98 85

4,35 9,78 4,02 9,30 4,41 9,34 4,45 9,85 4,10 10,46 4,47 9,63

0,92 0,78 0,70 0,89 1,07 0,86

4 620,6 7 489,3 3 594,3 4171,9 302,1 1 609,0

1689 1673 1730 1707 1798 1610

93,4 102,8 95,7 106,1 107,0 102,4

9,0 4,9 7,9 8,5 10,0 13,4

21190 17 996 25 893 13 986 40 096 18 374

99 99 82 85 93 99

4,16 4,52 4,30 4,72 4,70 4,51

9,58 9,71 9,51 9,64 9,74 9,74

1,13 1,05 0,85 0,81 0,90 1,01

4 453,2 4 825,0 8 291,5 2 845,8 12 054,2 4 415.9

1513 1937 1903 1503 1883 2 069 2 681

103,0 109,2 119,4 104,8 115,6 132,7 126,5

14,2 10,4 6,1 10,1 5,3 6,9 6,9

19 318 10 262 11642 32 421 10 878 10167 3 744

100 95 98 89 107 90 85

4,44 4,68 5,01 4,56 4,92 5,52 5,10

9,86 10,04 10,11 9,84 10,09 10,27 10,60

1,02 0,93 0,93 0,87 1,04 0,85 0,88

4 798,8 8 303,0 7 282,4 3 884,1 7 259,2 10 559,4 11 088,8

2 200 2 304 1753 1970 1501 1564 1742 2 013

120,0 121,3 111,1 120,9 116,0 127,5 125,3 120,7

4,0 6,0 6,6 8,8 10,2 6,3 9,7 5,5

95 9 511 6 901 107 23132 91 36179 84 17 999 91 149 77 24 217 92 4 806 89

5,06 5,22 4,84 5,06 4,92 5,32 5,37 5,03

10,17 9,99 9,81 10,22 10,05 10,32 10,03 10,21

0,89 0,99 0,86 0,79 0,81 0,74 0,82 0,84

12 945,4 14 315,5 5 976,6 13 188,1 5 432,4 28,6 9 823,1 9 737,7

1531 1669 1808 1798 2 460 2165

[94,1 101,6 107,0 102,6 197,7 111,7

46,7 90,7 48,0 43,1 92,5 97,1

7 317 910 4 847 5 965 856 291

79 49 65 51 81 90

4,09 4,37 4,79 4,59 4,30 5,01

9,92 9,92 9,72 9,58 9,99 9,50

0,89 0,50 0,66 0,51 0,60 0,73

10 965,0 12 413,0 14 356,9 15 636,7 17 969,0 11 010,5

977 967 1365 1345 1352 1437 1423 1316 1313 1267 1393 1331 1205

31,4 40,9 40,7 47,2 47,4 45,4 48,0 46,7 44,5 45,0 48,7 46,1 49,5

37,5 29,7 40,7 29,3 15,7 28,5 17,9 16,1 24,6 31,7 16,8 35,8 80,2

14 882 13 772 4 501 14 773 13 900 20 512 8 427 16 261 9 721 3 313 8 466 6 204 1526

54 56 66 65 69 74 68 61 72 58 66 63 69

2,20 2,33 2,39 2,73 2,68 2,63 2,78 2,72 2,58 2,64 2,79 2,68 2,85

6,53 7,50 7,26 7,40 7,52 7,44 7,57 7,52 7,41 7,34 7,47 7,51 7,41

0,76 0,78 0,86 0,91 0,95 1,02 0,96 0,85 0,95 0,83 0,87 0,90 0,84

2 808,1 4 679,2 2 048,9 15 695,9 11 859,5 19 377,8 10 730,8 12 540,5 7 654,2 6 754,2 12 580,6 9 967,8 4 846,7

1898 2 920

105,1 79,4

11,0 7,0

14 003 344

58 17

5,09 4,00

8,98 8,50

0,47 0,09

12 396,4 1 320,6

_10

Gotlands län iotlands domsaga "årösund ..ärbro »lite köp ringstäde Dalhem ^omakloster >tenkumla xlintehamn .jugarn >tånga demse davdhem doburg

f

Blekinge län ">stra och Medelsta lomsaga Fämjö >turkö

112 TAB. 5 (forts.) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN I g

I 2

| 4

I C

|

I 7

|

il

10,7 9,2 7,7 6,0 7,8 98,9 11,6 7,9 16,6 8,5

4 519 9 919 8 468 13 472 2 450 2 10 206 19 222 10 798 12 658

63 71 70 73 94 35 95 79 80 78

5,21 5,28 5,29 5,36 5,62 4,00 5,28 4,95 5,29 5,05

8,94 8,82 8,91 8,88 9,01 9,00 8,99 9,00 9,00

0,53 0,56 0,59 0,65 0,81 0,21 0,81 0,68 0,71 0,68

7 566,1 6 035,0 3 938,3 7 220,2 3 737,8 486,7 10 771,3 5 980,2 10 000,1 3 865,9

1 719/ 3 930,^ 3 552, 6 097,1 1422,

3 205 2 392 1520 2 800 1621

108,1 109,0 110,4 112,0 120,7 100,0 110,1 103,4 107,6 105,1

Bräkne och Karlshamns domsaga Bräkne-Hoby Hällaryd Asarum

2 511 2 536 2 579

107,3 101,6 106,7

12,5 16,0 8,1

10 786 10 381 16 045

79 70 92

5.24 5,01 5,08

8,82 8,72 8,98

0,67 0,61 0,79

8 823,4 6 357,8 10 323,4

4 801. 4 074, 8 076,

Listers och Sölvesborgs domsaga Kyrkhult Jämshög Olofströms kö]) Mörrum Gammalstorp Mjällby

1874 2 506 2 698 2 894 2 422 2 716

102,7 107,5 104,9 106,5 109,6 100,3

9,6 4,9 4,8 12,4 8,0 11,2

15 346 11902 1869 3 757 3183 2 480

78 69 81 83 77 71

4,94 5,10 4,99 5,07 5,22 4,71

9,00 9,05 9,02 8,98 9,05

0,71 0,70 0,69 0,76 0,52 0,45

4 939,6 7 044,2 865,8 8 027,7 10 044,8 10 577,7

6 840, 5 511, 837, 1841, 1199, 781,

Kristianstads län Ingelstads och Järrestads domsaga Tommarp Hammenhög Borrby Löderup Glemmingebro Tomelilla köp Onslunda Smedstorp

3 310 3 608 3 995 3 631 3 541 2 862 2 898 2 791

135,8 133,3 63,4 66,3 160,2 130,4 122,8 145,2

22,2 75,5 59,7 87,3 33,0 24,1 56,4 13,7

703 12 93 83 118 312 189 937

107 150 54 50 221 136 107 97

6,07 6,00 3,26 3,50 7,07 6,15 5,23 6,79

9,32 9,50 8,00 8,00 9,59 9,05 9,05 9,06

0,87 0,79 0,47 0,30 0,98 0,80 0,53 0,70

19 184,8 22 240,1 18 148,9 21 643,4 23 971,4 18 433,0 13 468,5 13 179,8

486,

Gärds och Albo domsaga Kivik Brösarp Degeberga Everöd Tollarp Träne Vä

2 542 1997 1943 2 014 2 080 1778 2 374

127,0 118,8 109,0 119,5 131,9 138,9 114,8

8,1 15,9 8,3 6,5 5,8 3,5 11,6

3 383 8 028 7 853 3 668 4 251 5 642 1434

96 109 82 102 77 85

6,02 5,81 5,44 5,98 6,05 6,50 5,53

9,02 8,86 8,52 8,55 9,25 9,18 8,73

0,59 0,64 0,57 0,77 0,43 0,42 0,56

14 126,3 14 776,8 16 050,2 9 206,3 9 693,5 7 559,3 16 231,3

Yillands domsaga Åhus köping Fjälkinge Nosaby Bromölla köp Ivetofta Näsum Oppmanna och Vånga .

2 088 2 038 2 654 1864 1617 2184 2 000

63,4 93,2 125,8 120,6 99,6 117,0 118,9

21,4 29,7 26,1 11,1 9,2 6,6 8,1

1756 2 599 2 854 209 2 214 6 061 9125

68 94 107 120 174 135 82

3,51 5,05 6,28 6,00 5,48 5,90 5,96

7,81 8,42 9,25 8,72 8,63 8,73 8,51

0,72 0,66 0,68 0,83 1,13 0,81 0,54

5 792,7 18 910,8 17 635,3 904,2 4 081,0 4 897,2 7 660,5

Östra Göinge domsaga Hjärsås Knislinge Araslöv Broby Glimåkra Örkened Loshult

1962 1835 3 033 1965 1715 1661 1506

103,3 109,3 113,6 105,7 96,2 91,2 80,4

6,4 8,1 11,7 5,0 15,5 19,2 25,9

5 900 4 678 2 588 5 250 10 511 14 828 5 682

87 104 92 91 99 97 74

5,36 5,50 5,60 5,47 5,01 4,72 4,29

8,19 8,50 8,70 8,31 8,20 8,22 8,00

0,79 0,91 0,63 0,78 0,98 0,91 0,66

2 771,2 8 380,5 19 319,1 5 920,1 3 381,7 4 828,2 1 948,1

Ramdala Lyckeby Rödeby Fridlevstad Nättraby Hasslö Listerby Tving Ronneby lk Hallabro

2 964 2 529 1764 1889 2 942

0,

5 426, 8 332, 5 054, 5 578,

7, 18, 13,

106, 193,

81 586

113 AB. 5 ( f o r t s . ) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN I 7

I 5

1614 1716

101,8 98,1

13,7 9,5

10 831 105

ästra Goinge domsaga [ästveda ittsjö .järnum toby 'inslöv 'inslövs köp ösdala 'yringe

1908 1725 1901 2 009 2 046 2 887 1831 1855

105,6 92,5 103,3 113,4 115,7

14,5 31,1 18,4 9,5 7,0

104,4 106,4

lorra Åsbo domsaga liseberga 'erstorps köp kånes-Fagerhult )rkelljunga lunka-Ljungby istra Ljungby ilippans köp

2 037 1785 2 012 2 147 2 855 2 865 2 154

2 983

'sby •sby köping

5,21

I9

86 4,95

,32 ,50

0,82 0,95

3 693,6 161,8

96 100 89 73 91

5,34 4,80 5,19 5,66 5,78

,48 ,20 ,39 ,59 ,55

0,68 0,82 0,71 0,53 0,52

11,0 27,6

7 805 17 037 5 784 6 341 7 590 0 10 320 17 310

73 78

5,28 5,40

,45 ,39

0,54 0,61

6 358,4 6 929,4 5 853,1 11 233,3 11 877,7 180,3 11 340,2 13 458,9

118,6 98,6 98,6 99,9 117,6 122,4 119,1

13,7 27,6 38,9 21,2 24,1 11,1 21,4

11094 8 408 4 356 12 204 5 962 2 951 5125

93 72 99 72 80 106 96

6,06 4,98 5,02 5,00 5,84 6,00 6,04

;,66 ;,50 ,35 ;,5i ;,67 ;,73 1,55

0,65 0,59 0,72 0,66 0,62 0,80 0,75

11 732,0 6 363,6 3 459,2 10 459,4 12 438,3 12 235,8 13 373,1

118,5 129,2 88,2 88,9 120,7 116,3 114,8 99,3

9,2 3,0 19,9 44,1 20,4 25,6 10,0 21,0

1123 130 714 81 3105 1364 54 1057

118 167 105 133 83 92 114 65

5,84 6,42 5,10 4,70 5,82 5,66 5,74 4,92

5,62 5,63 5,57 5,82 5,77 5,39 5,29

0,84 1,13 0,75 1,28 0,54 0,62 0,75 0,52

11 337,1 10 047,5 26 380,8 7 966,4 12 535,2 13 536,1 794,6 16 683,7

114,1 157,9 117,7 133,1 128,4 136,6

504 19 96 311 627 522 0 2 293 4 727 377 73

158 132 61 126 131 159

5,67 6,47 5,91 6,43 6,10 6,38

8,92 8,63 8,47 9,27 9,02 9,06

1,01 1,66 0,47 0,66 0,89 0,78

149,9 146,9 167,9 212,3

48,2 76,2 0,0 30,1 1,4 4,6 100,0 5,1 8,1 11,1 38,6

180 112 133 170

6,62 9,70 6,74 9,39 7,44 9,61 8,56 10,30

0,81 0,63 1,21 1,01

7 343,0 15 982,3 14 036,5 17 185,3 21 285,9 25 419,1 7 258,3 9 669,7 13 750,0 7 790,9 26 332,6

141,5 180,9 197,9 120,0 174,5 156,7 177,9 209,5

100,0 48,1 38,2 28,1 66,7 11,7 3,1 7,8 0,0

41 63 141 5 805 888 973 21

111 152 116 115 175 122 118 290

7,17 8,71 7,41 10,00 8,45 9,95 6,50 8,50 8,03 9,32 7,15 9,35 7,99 9,62 9,00 10,00

0,71 0,88 0,45 0,78 0,58 0,66 0,72 1,20

91,6 83,4

10,6 5,9

380 475

127 118

4,41 4,51

9,01 8,01

0,95 0,64

159,1

15,4

22 100 6,50 10,50

0,82

r

lödra Åsbo och Bjäre o ms aga Cvidinge åstorps köp Lusas iarkåkra Ijärnarp -"örslövsholm iåstads köping /ästra Bjäre

3 529 3 467 3 468 2 951 2 571 2 983 2 562

U4

lalmöhus län Mggude domsaga 3runnby /asby ronstorp Cattarp }dåkra dörarp Bjuvs köping 3illesholm <.ågeröd 5keby /allåkra lönnebergs, Onsjö och 'iarjagers domsaga >:t Ibb lärslöv rlönneberga walöv reckomatorp Vlarieholm Röstånga Bosarp tiarrie Kävlinge köping Dösjebro Löddeköpinge Torna och Bara domsaga Furulunds köp Flädie 8—r>6or>L2

3151 3 593 3 263 3 652 3 299 3 335 3 835 3 031 2 217 2 941 3 709

3 933 4 380 4123 3 374 4273 3 267 2120 3111 4 250 4 843 3 731 3 532 4 513 4 523

2 433,0 23 822,7 29 585,5 11 385,9 17 467,7 23 321,3 13 428,9 24 181,7 23 425,8 3 308,2 20 370,9 13 527,1 8 422,1 15 261,7

114 TAB. 5 (forts.) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN

Lomma köping Torn SödraTSandby Dalby* Genarp Veberöd Bara Staffanstorp Burlöv Oxie och Skytts Bunkeflo Vellinge

4 603 4 278 2 915 3188 2 548 1817 3197 4 754

128,6 141,7 147,9 157,0 162,8 108,6 165,6

92,3

—

— —

0,0 5,4 22,2 11,1

9,2 24,4 100,0 100,0

7 100 6,50 12 68 7,50 351 99 7,26 807 116 7,39 2 899 136 7,49 2 583 84 5,44 1574 208 8,36 — — — — — • — •

8,50 8,83 8,99 9,17 9,99 8,58 9,98

1,04 0,44 0,54 0,83 0,94 0,61 0,91

—

— —

5 808,4 25 392,3 14 822,0 16 019,3 15 568,6 8 659,0 22 430,0 48 356,2 6 580,3

•

—

doms. 5 204 5 359 4 729 4 811 4 361 4 245 3 740 4 302 4 739

Rang Skegrie Månstorp Oxie Svedala köping Alstad Gislöv Vemmenhögs, Ljunits Herrestads domsaga Klagstorp Anderslöv Skurups köping Vemmenhög Rydsgård Ljunits Herrestad

Frosta och Eslövs Långaröd ö s t r a Frosta Hörby köping Löberöd Skarhult Snogeröd Höörs köping Norra Frosta

122,2 .— 174,2

— 218,3

—

100,0 100,0 25,0 100,0 80,0 100,0 42,6 100,0 100,0

_ _ _ — — — — 36 0 6,56 8,53 — — 31 116 7,42 10,00 .— •— — — 263 96 9,00 10,41 .— •— — — i

—

i

—

— — — 0,71

— 0,72

—

19 251,5 19 883,0 13 720,0 26 263,9 25 129,1 10483,8 12 569,2 19 128,6 20 223,8

~

och

Färs domsaga Blentarp Sjöbo köping ö s t r a Färs Vollsjö Bjärsjölagård

_ —

4 880 3191 4 234 4 415 3 561 3 858 3 058

177,6 199,0 184,2 181,7 182,4 170,9

100,0 16,3 27,1 88,9 20,9 27,6 19,6

1765 2 014 2 487 2753 2 657

119,4 117,0 161,6 146,0 176,6

14,3 17,4

2 224 2 400 4 460 2 725 3165 2 930 3 254 1900

124,5 136,0 165,8 210,8 185,4 152,0 130,7 132,1

23,0

1840 2125 2 812 2 649 1739 2 638 2 633 2 616 2 642 2 786 3 027 2 924 2 420 2 572

96,3 93,9 100,1 96,1 81,7 81,1 77,8 93,7 92,8 78,9 75,4 104,0 104,7 105,5

33,9 23,4 26,4 17,1 32,3 27,9 35,9 36,4 26,6 17,3 21,6 19,1 23,6 19,2

9,2 7,5 18,0

204 19 502 404 1628

8,39 10,00 8,50 10,16 8,00 10,05 7,76 9,92 7,99 9,80 7,49 9,81

0,72 0,68 0,34 0,84 0,81 0,81

45 895,0 34 673,2 12 819,9 25 761,5 28 967,7 25 445,0 37 178,1

5,72 5,35 7,28 6,70 7,51

8,84 9,23 9,47 9,14 9,97

0,80 0,86 0,62 0,57 0,87

14 412,5 6 142,9 28 365,9 20 682,8 27 431,9

107 79 112 202 160 167 47 79

6,50 8,37 6,40 9,10 7,58 9,18 8,73 10,35 8,43 9,94 6,97 9,22 6,50 8,32 6,22 9,05

0,52 0,51 0,63 0,92 0,81 1,03 0,40 0,51

11 013,7 26 613,6 982,4 21194,0 25 178,6 18 989,3 690,8 9 636,6

71 85 67 81 62 76 51 90 70 74 65 90 89 78

5,14 5,11 5,16 5,06 4,57 4,27 4,50 5,15 5,11 4,43 4,16 5,58 5,59 5,34

0,57 0,68 0,49 0,66 0,51 0,60 0,41 0,75 0,59 0,74 0,58 0,80 0,75 0,65

3 810,7 9063,6 15 273,4 16 680,7 3 979,9 12 717,6 16 311,3 15 520,1 12 858,9 8 502,6 14 409,9 8 818,1 11117,3 324,4

142 125 71 173 180 186

118 965 141 1582 122 1836 113 1585 193 4 291

doms.

Hallands län Hallands södra domsaga Hishult Våxtorp Karup Ränneslöv Knäred Laholms landskomm. . . . Veinge Eldsberga Simlångsdalen Söndrum Harplinge Getinge Kvibille Oskarströms köping . . . .

9,4 2,6 25,7

7,1 5,6 7,4 8,4

3 493 9 562

38 481 458 917 75 10 344

4105 6 760 3 520 2 711 11228 1287 8 396 6 667 11516 1380 1670 2 239 10197

7,94 8,00 8,40 8,14 7,59 8,12 7,36 7,80 7,79 7,90 7,72 8,02 8,00 8,42

fAB. 5 ( f o r t s . ) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN 2

^nslöv "orup

2194 2 041

102,3 106,0

24,9 33,4

11833 20 224

lallands mellersta omsåg a ».rstad lorup 'inberg r essigebro itran Jllared limledalen vååker räslöv .indberga

2 578 2 701 2 592 2 344 1965 1971 2 414 2 391 2 948 2 622

101,6 98,5 95,4 99,1 96,8 101,3 93,5 102,2 89,6 71,6

17,7 61,2 21,0 19,6 33,6 22,0 19,1 18,6 66,3 27,1

10 650 1489 11381 14 210 9 752 10 050 4 733

lallands norra domsaga r eddige 'ärö .öftadalen järås insala ärö 'ölö .indome

2 646 2 600 2 369 2 756 2 961 2 919 3 022 3 248

64,2 65,6 64,1 64,7 58,9 61,5 66,7 66,0

Lskim

4131 5 372 3 969 3 994 4 272

tyrsö Jckerö 'orslanda 'uve äve

115 8

80 5,36 95 5,62

8,10 8,11

0,72 0,87

7 376,5 6 286,0

2 788

86 67 62 78 77 90 76 87 31 44

5,48 5,15 5,35 5,63 5,33 5,74 5,42 5,58 4,52 4,32

8,06 8,30 7,71 7,59 7,76 7,54 7,39 7,81 8,31 7,57

0,75 0,63 0,56 0,65 0,68 0,81 0,66 0,67 0,25 0,37

22 219,5 19 507,8 17 145,2 16 377,4 4 969,7 3 132,7 15 704,0 18 877,8 6 830,5 13 676,6

25,6 48,7 39,3 30,6 53,8 52,1 29,0 31,8

6 075 2 020 5 720 8 675 1057 2 263 5 019 3 566

46 35 44 65 23 36 49 40

3,89 3,75 3,80 4,09 3,42 3,35 3,91 3,93

7,04 7,47 7,22 6,73 7,39 7,84 7,27 7,12

0,47 0,36 0,46 0,68 0,23 0,43 0,49 0,44

11 470,4 8 704,8 10 078,9 15053,8 4 721,8 6 959,6 7 939,9 5 100,8

89,1 77,9 100,1 74,2 74,7

27,2 40,0 27,9 42,8 61,2

8 981 2108 1724

81 49 79 40 61

4,19 4,21 5,00 3,89 3,75

8,88 8,00 8,61 7,95 8,35

0,84 0,53 0,79 0,42 0,60

4 259,5 2 236,5 1516,7 1 727,3 3 056,3

3 200 3 665 3 393

71,8 90,3 89,0

64,0 36,6 42,1

1108 1083

44 3,73 81 4,50 92 4,50

8,00 8,50 8,43

0,48 0,80 0,88

5 812,5 2 994,7 7 745,2

nlands domsaga lermansby r tterby lomelanda Code tenungsund nlands-Torpe -jungskile 'orshälla

2 924 2 748 2 655 2 639 2 684 2 250 2 259 2 327

80,3 91,3 82,0 81,7 82,0 82,5 87,3 76,9

69,8 38,8 39,1 51,9 40,8 19,6 27,9 23,8

1848 1300 4 437 3 971 7 751 10 866 4 872 6 445

42 60 57 49 78 81 83 78

4,01 4,53 4,31 4,39 4,46 4,33 4,39 4,17

8,51 8,58 8,08 7,87 7,79 8,10 8,31 8,00

0,41 0,64 0,58 0,53 0,65 0,82 0,84 0,82

7 358,5 3 814,8 7 350,4 10 192,6 9 755,8 7 716,7 4 284,2 5 696,9

)rust och Tjärns domsaga "Jörn lorlanda ^egneby lyckleby

3 894 3161 2 569 2 512

75,6 87,9 80,8 86,3

74,8 71,9 64,4 52,0

2 458 1194 3 549 3 888

54 61 61 70

4,04 4,60 4,13 4,32

8,30 8,22 8,30 8,48

0,56 0,57 0,61 0,70

13 494,0 3 224,3 9 223,7 8 669,3

2 604 2152 1768

70,8 74,3 79,4

71,2 44,7 39,9

1520 7 476 3 590

59 3,64 70 3,93 68 4,27

8,50 7,97 8,25

0,67 0,76 0,71

4 750,4 9 435,5 3 272,9

3 211 2 614 2 303

88,1 93,3 91,7

89,6 66,2 53,6

420 1384 3 769

40 4,18 52 4,70 72 4,62

8,56 8,20 8,38

0,34 0,53 0,70

2 629,9 3 581,0 7 289,6

iöteborgs och Bohus län iskims, Hisings och ävedals domsaga .andvetter 'artille låda Cållered

lunnervikens domsaga Ikaftö ikredsvik .ane-Ryr »mogen iödra Sotenäs rossene »tångenäs

889 637

116 TAB. 5 (forts.) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN

Ij

I 7

|3

|

I io

1950 1807 1265

87,3 82,4 69,1

39,6 44,0 54,3

4 962 6182 9 349

62 57

4,58 4,50 4,18

8,12 7,85 7,26

0,79 0,63 0,61

6 964,1 6 851,0 5 918,2

1299 1814 1591 2 649 1643

69,6 85,8 84,3 83,9 81,7

44,5 56,9 54,2 59,0 48,0

16134 5 611 11544 806 15 785

78 68 80 50 79

4,04 4,55 4,49 4,46 4,35

7,32 8,03 7,97 7,95 7,97

0,77 0,67 0,74 0,51 0,78

5 129,0 10 210,3 10 934,7 1 204,4 11 258,4

Tössbo och Vedbo domsaga Tössbo Lelång Bengtsfors köping Steneby Dals-Ed Bäckefors

1674 1873 3 643 1212 1568 1476

90,1 91,2 91,7 87,6 77,5 83,7

22,0 14,2 13,9 19,9 29,5 21,6

27 952 36 830 708 12 963 45 900 9 567

117 105 100 96 94 79

4,44 4,57 4,34 4,36 4,00 4,04

8,67 8,51 8,93 8,44 8,32 8,84

1,21 1,04 0,97 0,96 1,01 0,77

14 395,5 7 104,9 369,2 2 509,8 11186,7 2 394,1

Nordals, Sundals och Valbo domsaga Högsäter Färgelanda ödeborg Kroppefjäll Skållerud Melleruds köping Bolstad Brålanda Frändefors

1175 1366 1158 1557 1899 1486 1240 1220 1302

71,5 86,2 83,2 84,8 85,0 97,9 99,1 86,5 85,5

38,5 27,2 29,3 26,1 23,3 29,7 17,6 42,1 52,9

13 780 5 083 12 816 12127 '3109 2 287 3 362 5 365 5 376

82 99 89 103 101 105 100 92 82

3,99 4,58 4,17 4,35 4,26 4,70 4,68 4,34 4,24

7,72 8,58 8,52 8,48 8,52 9,04 9,02 8,58 8,56

0,78 0,92 0,88 1,02 1,07 1,03 0,96 0,96 0,83

8 965,0 4 086,6 3 784,1 8 533,3 1 466,2 6 163,7 12 371,4 13 395,3 9 147,5

Flundre, Väne och Bjårke domsaga Västra Tunhem Södra Väne Bjärke Flundre Lilla Edets köping

1822 1666 1674 1700 1770

78,3 86,1 86,6 84,7 81,9

20,6 43,3 18,8 26,3 32,4

6 061 5184 15 313 4 975 1089

101 105 115 102 99

3,83 4,26 4,21 4,33 4,03

8,70 8,62 8,62 8,35 8,74

1,17 1,15 1,13 1,02 1,01

7 247,7 11 262,9 13 988,4 7 248,5 683,0

Vallie, Ale och domsaga Lödöse Skepplanda Starrkärr Nödinge Angered Stora Lundby Lerum Skallsjö Hemsjö Vårgårda Herrljunga

1931 1997 2 037 3 381 2 219 2 302 2 297 2 433 2178 1746 2140

78,5 82,0 72,8 78,3 75,9 80,3 90,0 82,9 83,8 86,8 89,1

37,2 32,0 36,0 38,3 35,0 26,7 11,5 13,3 12,9 22,8 14,2

3 907 8135 4 951 1330 1500 11317 3 726 4 563 5 537 23 669 3 936

87 101 75 76 72 88 94 96 96 93

3,93 4,11 3,83 3,81 3,77 4,21 4,50 4,28 4,24 4,30 4,25

8,61 8,50 8,23 8,85 8,70 8,10 8,45 8,32 8,64 8,77 8,99

0,86 0,87 0,75 0,81 0,64 0,80 0,86 0,96 0,99 0,95 0,97

4 578,9 6 881,9 5 737,5 1 824,8 2 151,2 9 569,9 2 488,2 1 896,7 2 263,1 19 619,9 7 278,7

1590 1676 2104 3 002 2 061 2 423 2118 2 443

90,4 91,2 91,4 89,5 91,7 83,9 90,9 93,9

22,2 14,6 10,0 11,7 17,8 26,1 25,4 15,4

22 046 13 525 10 393 1180 10 555 11137 17 342 5 503

72 83 88 77 79 84 73 71

4,46 4,51 4,50 4,50 4,53 4,17 4,46 4,37

8,71 8,64 8,72 8,75 8,74 8,60 8,72 9,17

0,79 0,85 0,89 0,76 0,83 0,83 0,79 0,81

13 379,5 9 267,6 5 305,3 1 048,6 6 061,1 4 919,1 4 688,3 2 731,8

Munkedal Svarteborg Sörbygden Norrvikens Bullaren Kville Tanum Tjärnö Vette

domsaga

Älvsborgs län

Borås domsaga Gäsene Hökerum Toarp Brämhult Fristad Sandhult Bollebygd Björketorp

Kullings

117 in

7 523,6 1 457,9 1 626,4 1 678,1 2 091,8 3 267,0 2 419,0 10 365,8 8 955,2 4 208,0 3 370,9

I 11 7 328,9 3 951,2 3 628,6 2 664,6 1 308,4 2 646,0 1 000,1 4 903,8 2 833,6 3 884,1 3 969,1

2 914,9 5 183,6 6 962,8 11190,1 4 700,5 7 215,4 1 343,3 1 048,1 4 223,4 6 051,2 5 264,6 3 947,5 298,2 670,8 4 990,4 8 940,3 4 419,3 5 882,5 7 985,1 7 395,5 17 981,2 13 727,0

5 328,5 28 904,3 20 091,2 9 609,6 11 543,6 18 294,7 2 577,3 11 468,3

688,1 3 357,0 3 379,5 1 551,7 2 515,9 1 526,0 5,9 1 167,7

8 443,0 11189,7 11 694,7 7 151,4 13 803,4 14 393,0 9 140,7 11 003,5

892,5 2 788,6 3 536,7 1 155,9 1 327,8 2 845,2 4 534,7 2 697,8

13 960,1 14 217,6 11 282,8 21 901,9 15 222,7

4 500,3 4 535,1 79,4 2 480,5 5 506,5

7 793,5 16 341,1 4 697,3 6 916,8 7 865,5

1 321,8 1 747,8 7 277,4 7 873,3 6 010,7

118 TAB. 5 (forts.) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN' 2

6 Hökensås Fröjered Dimbo

1222 1358 1445

90,4 104,0 97,6

16 086 5 618 7 938

Skövde domsaga Gudhems och Kåkinds tingslag Stenstorp Gudhem Skultorp Värsås Tibro köping

1400 1354 1520 1357 1468

96,6 107,3 87,3 115,7 121,3

17,1 31,9 17,6

5,6 8,8

3 679 4 562 2 699 8 585 5 266

Vadsbo domsaga Binneberg Timmersdala Tidan Moholm Mölltorp Karlsborg Undenäs Töreboda köping Ullervad Lugnas Hasslerör Lyrestad Amnehärad Hova Tiveden

1545 1468 1630 1462 1281 1000 1244 1521 1410 1536 1454 1342 1836 1553 1559

108,5 105,4 111,7 108,1 97,2 81,9 93,7 105,8 113,2 125,2 109,0 107,0 103,8 97,9 89,6

11,7 18,2 23,7 17,9 11,6 25,3 12,9 21,1 13,2 10,1 17,3 14,3 14,4 20,2 19,3

108 91 95 103 92 177 139 22 012 108 5194 93 5 559 94 5 707 146 11249 105 5 352 99 6 463 95 15 005 100 23 013 112

östersysslels domsaga Visnum Vase ö s t r a Fågelvik Ullvättern Storfors köp Kroppa Värmlandsberg Rämmen

1337 1045 1278 1404 1620 1555 1803 1792

92,4 80,2 82,2 89,3 80,0 78,5 72,0 60,5

16,6 15,2 17,8 14,9 17,0 19,1 15,3 18,8

23 218 22 602 4113 21960 5 469 9 861 87 062 22 694

Älvdals och Nyeds domsaga Finnskoga-Dalby Norra Ny Ekshärad Gustav Adolf Norra Råda Nyed

4 668 4 520 2 734 1605 1773 1361

41,2 46,7 72,5 59,7 81,7 84,4

Mellansysslets domsaga Hammarö köp Ullerud Munkfors köp Stora Kil Forshaga köping Grava Frykerud Nor Grums köp Ed

2 058 1103 1386 1344 1643 1389 1313 1093 1338 1256

70,6 99,0 88,6 91,0 85,6 84,0 94,8 98,1 94,8 83,6

91 4,17 9,24 85 4,45 10,11 92 4,40 9,51

0,94 0,87 0,95

6 829,9 8 010,8 13 780,3

79 71 86 119 106

9,78 10,49 9,53 10,38 10,72

0,85 0,73 0,97 1,17 1,03

10 266,6 10 105,9 5 753,0 15 405,1 6 030,0

4,53 10,37 4,51 9,91 4,52 10,64 4,45 10,45 4,26 9,68 3,19 10,82 4,13 9,73 4,44 10,17 4,47 10,81 4,99 10,85 4,52 10,37 4,72 9,70 4,66 9,53 4,35 9,69 4,12 9,27

1,10 0,93 0,98 1,03 0,96 1,96 1,13 0,97 0,94 1,41 1,06 0,97 0,92 1,01 1,19

10 595,0 4 809,3 6 796.5 16 774,3 7 432,5 11,4 4 747,3 9 682,5 11 738,4 6 136,3 7 630,6 3 471,3 3 726,8 9 953,7 4 164,4

111 100 95 102 108 98 91 72

4,47 4,02 4,10 4,44 4,00 3,98 3,90 3,41

8,83 8,53 8,65 8,56 8,50 8,39 7,97 7,54

0,94 0,89 0,94 0,91 0,90 0,82 0,86 0,75

11 285,2 14 858,8 2 971,3 6 378,6 709,7 570,6 6 930,5 902,7

19,3 161 532 19,7 56 625 15,7 64 620 21,0 31969 10,2 37171 12,5 29 405

83 97 106 89 106 94

2,99 3,13 3,94 3,38 4,18 4,44

5,85 6,42 7,84 7,50 8,30 8,16

0,95 1,09 0,85 0,72 0,82 0,90

9 609,4 6 458,4 11 312,5 1 575,0 6 626,8 14 124,6

20,8

105 111 103 103 105 109 102 108 109 99

3,52 4,95 4,43 4,49 4,23 4,05 4,65 4,45 4,48 4,09

8,52 8,55 8,48 8,43 8,70 8,59 8,64 8,74 8,94 8,65

0,99 1,04 0,97 0,94 1,02 1,11 0,93 1,02 0,98 0,92

2 617,0 8 006,6 1 481,5 5 391,5 1 483,3 5 305,5 6 844,7 5 965,7 5 725,1 3 172,7

9,8 9,1 12,8

5 909 4119 2 006 11725 13 023

4,21 4,35 4,08 4,82 4,88

8 Värmlands län

9,2 10,3 14,1 10,1

8,4 14,3 15,6 11,1 16,6

2 201 21883 6 075 8 335 2 517 5 941 6 622 8 851 9146 9 491

119 10

I 11

12 046,1 8 084,0 8 485,0 8 179,0 5 984,5 10 458,0 8 136,6 9 409,6 3 289,2 6 214,0 5 602,1 9 802,0 3 612,1 6 008,8 11 945,1 14 331,1 7 037,4 9 736,4 6 500,2 8 877,4 5 260,3 7 042,8 6 395,7 9 778,1 6 738,5 14 742,1 4 537,5 7 766,3 10 441,2 14 237,4 3 734,2 11 538,0 24 593,8 23 215,0 590,2 * 37,7 4 603,5 5 449,6 10 629,1 21 297,8 3 943,4 11 042,7 3 484,4 11 062,3

8 154,7 782,8 10 376,6 3 350,8 18 692,7 10 131,3 20 940,0 10 719,3 14175,4 7 761,1 13 105,6 3 272,7 8 667,3 1 646,9 14 356,9 13 433,5 9 094,3 11 582,5 5 259,3 5 622,8 604,2 4 490,0 9 878,0 5 680,4 4 481,6 3 055,5 593,9 74,8 18 599,2 2 832,4 21 005,7 6 503,7 10 763,6 16 697,1 2 650,3

3 155,6

2 889,4 10 867,9 1 349,9 11211,8 11 202,4 23 761,6 15 771,5 13 819,6 2 928,9 1 833,4 16 123,4 7 883,8 4 854,0 13 853,3

120 TAB. 5 (forts.) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN I 1

Ljusnarsberg Kopparbergs köping

1769 1119

65,8 76,5

11,7 10,7

45 988 200

9G 3,38

Västmanlands västra domsaga Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag Kung Karl Kungsörs köping Medåker Kolsva Skinnskatteberg

1472 1856 1490 1338 1524

89,0 94,8 80,9 81,4 70,5

5,5 2,0 17,6 16,6 17,4

8 739 192 18 849 7 861 46 430

100 115 114 114 111

Snevringe tingslag Munktorp Kolbäck Hallstahammars köping Sura Ramnäs

1444 1454 1366 1272 1342

77,1 95,8 90,5 75,5 73,5

8,0 7,9 10,8 20,3 21,3

12 695 4 659 6 495 7 642 22 471

Västmanlands mellersta domsaga Norbergs köping Västerfärnebo Skultuna Dingtuna Kungsåra Tillberga

1637 1408 1359 1370 1288 1355

76,6 74,3 79,4 89,9 83,5 82,6

15,8 15,5 10,4 7,8 8,8 7,3

Västmanlands domsaga Fjärdhundra Vittinge Västerlövsta Tärna Möklinta Nora Östervåla

1462 1324 1386 1473 1398 1360 1287

77,5 75,0 75,0 83,7 71,9 74,6 73,7

Hedemora domsaga Fölkare. tingslag By Folkärna Krylbo köping Grytnäs

1735 1654 1259 1733

Hedemora tingslag Hedemora landskom, Husby Stora Skedvi Falu domsaga Falu norra tingslag Vika Sundborn Svärdsjö Enviken Stora Kopparberg . .

I 9

8,34 9,45

0,87 0,64

3 693,5 83,6

4,12 4,30 3,99 3,89 3,73

9,26 9,50 8,64 8,97

0,96 1,19 1,02 1,05 1,00

13 112,0 855,6 12 905,3 4 194,1 7 721,3

104 76 109 116 115

3,89 4,18 4,26 3,83 3,80

8,53 9,19 9,10 8,41 8,27

0,99 0,76 1,02 1,19 1,08

13 371,8 8 698,2 5 002,0

22 488 33 615 13 627 7 451 9168 6 048

135 113 93 95 89 92

3,81 3,79 3,85 4,26 4,05 3,98

8,26 8,34 8,82 9,11 8,75 8,92

1,26 1,06 0,87 0,88 0,80 0,86

2 283,3 16 708,8 13 150,3 9 312,1 10 410,9 8 341,9

10,5 11,3 13,4 8,8 13,0 23,7 16,0

14 354 9 327 23 419 17 256 17 085 18 642 20 996

105 113 118 98 104 118 110

3,86 3,72 3,75 4,06 3,74 3,82 3,84

8,67 8,61 8,56 8,88 8,14 8,37 8,26

1,00 1,02 1,08 0,97 0,94 1,06 1,09

21 086,5 3 730,2 11 804,2 20 999,2 6 621,7 5 645,3 10 950,6

59,4 82,4 95,1 75,5

13,0 9,8 7,2 8,7

21883 10 744 308 5 201

111 95 116

3,28 4,00 4,50 3,78

7,71 8,74 9,00 8,47

1,04 0,92 1,03 0,95

7 042,2 9 215,4 324,5 4 974,0

1639 1498 1527

67,7 66,1 63,9

7,9 9,8 5,9

29 563 26 600 11908

101 114 87

3,60 3,50 3,42

8,01 8,00 8,00

1,01 1,06 0,87

16 300,4 7 734,8 8 801,9

1766 2 350 2 771 2 666 1973

58,4 56,6 49,3 47,4 56,4

6,1 7,8 13,7 14,0 5,5

13 272 15 968 67 210 26 297 26 226

90 94 102 86 102

3,14 3,10 2,83 2,71 2,99

7,98 7,74 7,42 7,47 8,05

0,89 1,08 1,09 0,93 1,11

4 099,5 3 565,7 8 131,2 3 085,9 5 724,9

3,50

Västmanlands län

2 175,5 3 815,8

östra

Kopparbergs län

TAB. 5 ( f o r t s . ) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN

121 Falu södra tingslag Stora Tuna Gustafs

1954 1749

57,9 64,3

5,7 9,6

37 580 16 869

73 84

3,00 3,43

8,14 7,97

0,80 0,84

18 479,5 6 281,8

Väslerbergslags domsaga Söderbärke Norrbärke Smedjebackens köp Ludvika landskom Grangärde

2 035 2 281 3 468 2 264 2 617

61,7 61,9

40 313 35 921

117 115

3,48 3,58

7,55 7,60

1,10 1,11

70,1 57,9

10,5 8,0 100,0 8,0 13,6

14 376 57 935

103 109

3,63 3,20

8,22 7,72

1,00 1,02

5 899,6 6 345,0 350,8 2 388,1 6 247,3

3 400 3162 3127 3 216 3 376 3 698 2 693 2 773

52,9 48,2 46,1 41,3 41,2 34,8 25,7 26,4

24,7 41328 15,2 28 696 14,4 38 273 14,6 54 658 22,9 26109 25,1 123 091 29,1 94 502 33,1 65 051

82 100 104 91 86 78 70 66

3,00 2,1

7,49 7,24 6,58 6,76 6,55 6,23 5,52 6,11

0,90 1,09 1,12 1,04 0,96 0,89 0,91 0,96

2 456,7 3 654,4 4 378,1 9 637,4 4 105,1 7 732,1 3 227,6 2 009,9

3103 3181 3 222 3 093 3 278 3 384 3 238 2 661

50,3 54,0 52,9 45,6 47,3 52,4 49,4 37,5

14,0 4,2 9,6 8,6 6,0 14,8 8,6 14,9

29 018 10 708 10 476 64 406 16 496 63109 17 292 69 017

78 87 98 77 69 96 82 83

2,92 3,04 3,11 2,70 2,75 3,00 2,45

7,34 7,54 7,30 7,28 7,41 7,60 7,28 6,56

0,86 0,93 1,06 0,85 0,80 0,95 0,85 0,89

10 673,3 4 063,9 3 642,3 16 893,5 5 424,7 12 796,4 3 898,3 4 077,2

Ovansiljans domsaga Mora och Orsa tingslag Orsa Våmhus Mora Morastrands köp Sollerön Venjan

2 793 3 046 2 835 3 306 2 467 3 835

34,7 33,0 33,7 33,3 38,6 33,6

20,7 132 949 18,0 29 230 16,8 102 212 36,3 114 7,8 35 042 28,7 44 908

65 81 75 82 68 73

2,37 2,37 2,33 2,53 2,43 2,22

6,22 5,86 6,13 7,00 6,76 6,61

0,83 0,98 0,94 1,15 0,78 0,97

8 875,4 2 060,0 12 582,7 1133,8 2 976,4 3 193,0

Älvdals, Sär na och I dre 'ingslag Älvdalen Särna Idre

3 428 4 957 4 504

27,2 18,6 13,1

20,0 190 476 46,1 117 993 113 464

61 48 42

1,97 1,39 1,08

5,99 5,66 5,12

0,86 1,03 1,10

8 252,4 1 886,3 1 409,1

Gävleborgs län Gästriklands västra domsaga Ockelbo Järbo Ovansjö Storviks köp Hofors Torsåker

1905 2106 2 022 3194 1895 1531

50,1 62,7 61,5 75,0 60,8 61,8

17,0 9,7 7,5 71,4 8,7 9,1

76164 10 264 30 601 4 8 738 22 508

96 116 115 120 129 117

2,83 3,19 3,24 3,00 3,18 3,20

8,17 8,12 8,18 9,00 7,75 8,10

0,94 1,03 1,09 1,20 1,43 1,10

10 526,0 4 070,4 10 981,6 292,8 437,0 6 288,5

Gästriklands östra domsaga Årsunda Österfärnebo Hedesunda Valbo Hille Hamrånge

1636 1375 1756 1782 1853 1979

58,8 59,1 62,0 60,4 55,8 53,8

15,4 21,7 16,7 15,0 11,9 18,1

13 666 20 904 30 846 37 843 18 752 25 886

114 115 116 99 104 107

3,15 3,18 3,31 3,23 3,08 2,95

8,00 8,00 8,05 7,89 7,78 7,77

1,11 1,17 1,15 0,88 0,95 1,13

4 571,5 4 646,1 6 999,6 6 970,2 4 120,6 2 994,4

Nås och Malungs Säfsnäs Flöda

domsaga

Nås

lärna Äppelbo Malung Lima Transtrand Nedansiljans Gagnet Ål Bjursås Leksand Siljansnäs Rättvik Boda Ore

±\

2,1 2,67 2,37 2,00 1,97

domsaga

2,É

122 TAB. 5 (forts.) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN 2

10 Sydöstra Hälsinglands domsaga Skog Södera.la Rengsjö Norrala Enånger Njutånger

1799 1736 1711 1818 1826 1839

50,8 47,5 46,5 44,6 42,3 39,8

13,6 11,3 10,2 11,6 13,6 10,7

31700 23 244 8 832 24 825 23 745 13 911

101 103 102 85 84 104

2,97 2,88 3,02 3,02 2,87 2,83

7,29 7,03 6,56 6,31 6,28 6,03

1,07 1,11 0,97 0,86 0,88 1,23

4 446,5 7 901,6 2 681,1 5 168,1 3 704,3 1 982,5

Bollnäs domsaga Hanebo Bollnäs lk Alfta Ovanåker

1972 1828 1833 2 079

41,8 40,2 43,4 42,3

12,6 13,2 11,2 11,9

27 767 63150 75 356 75 847

103 101 92 96

2,84 2,81 2,88 2,93

6,24 6,10 6,40 6,17

1,11 1,11 0,93 0,94

9000,2 13006,8 8*411,2 8737,5

Västra Hälsinglands domsaga Los Färila-Kårböle Ramsjö Ljusdal Ljusdals köp Järvsö Arbrå

2 530 1931 2 051 1757 1895 1728 1841

32,5 37,7 32,8 41,2 46,5 41,7 46,3

19,9 122 497 15,1 86 093 11,5 64 312 12,8 99 519 13,4 71 8,1 57 377 39 289 4,5

80 81 91 97 78 95 102

2,28 2,61 2,51 2,67 2,75 2,76 3,03

5,57 6,18 5,61 6,58 8,00 6,47 6,55

1,02 0,96 1,13 1,10 0,91 0,93 1,04

2 251,9 7 572,6 1154,5 7 385,5 581,9 8 439,5 7 705,9

Norra Hälsinglands domsaga Delsbo Bjuråker Forsa Hälsingtuna Harmånger Gnarp Bergsjö Hassela

1675 1738 1616 1628 1758 1434 1759 1589

46,4 47,0 50,1 44,4 47,6 45,2 48,3 40,3

9,7

9,5 8,2

35 414 69 094 22 911 23 070 19 048 23 563 26 536 37 958

103 116 86 81 78 73 87 108

2,99 3,15 2,94 2,51 2,70 2,60 2,87 2,77

6,82 6,42 7,30 7,54 7,51 7,49 7,23 6,21

1,14 1,39 0,96 0,86 0,93 0,70 0,96 1,20

7 389,2 7 580,3 6 500,2 5 868,3 6 200,9 4111,4 6 234,6 2 306,8

Medelpads västra domsaga Haverö Borgsjö Ange köp Torp Stöde Selånger Tuna Attmar

2 204 2 305 2 966 2 021 2 421 2199 1798 1796

35,7 35,1 52,9 39,8 38,9 44,5 51,2 43,3

12,5 10,3

85 269 81004

2,72 2,75 2,99 2,85 2,96 3,00 3,16 3,07

5,59 5,43 7,82 5,95 5,57 6,35 6,92 6,09

0,71 0,70 0,90 0,92 0,93 0,76 0,86 0,80

2 032,6 5 816,7 674,4 10 016,5 7 601,4 9 572,2 4 075,0 4 643,2

Medelpads östra domsaga Njurunda Alnö Sköns köp Timrå köp Indals-Liden Hässjö

1893 2 506 2 827 2 283 2174 1985

47,0 48,6 53,5 54,1 39,8 39,6

14,8 17,6

Ångermanlands domsaga Säbrå Högsjö Noraström Nordingrå Ullånger Bjärtrå

1975 2185 1806 2181 2 498 2 273

31,3 32,0 42,2 45,3 35,4 35,0

10,1 10,1 17,5 12,3 13,8

Västernorrlands län

3,6

10,5

92 203 54 012 25 475 14 566 29 818

82 79 93 98 99 86 96 89

17,1 13,0 15,8

20 064 3 982 2127 6 039 98 064 49 998

78 104 95 99 85 85

2,81 3,03 3,09 3,00 2,84 2,82

7,17 6,93 7,51 7,71 5,98 5,97

0,69 0,88 0,88 1,05 0,80 0,79

6 711,2 2 822,9 2 893,4 2 816,5 9 051,7 9122,7

19,9 19,1 36,0 36,8 28,4 24,0

55 520 14 870 11937 9 909 23 046 8113

82 92 59 57 56 66

2,44 2,50 2,70 2,69 2,37 2,37

5,50 5,41 6,70 7,27 6,35 6,25

0,85 0,96 0,57 0,55 0,59 0,73

12 264,4 2 657,1 4 994,1 4 728,3 5 831,9 3151,9

7,5 12,9 14,2

9,0

9,8

södra

123 TAB. 5 ( f o r t s . ) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN

Ångermanlands domsaga Boteå Ytterlännäs Långsele Resele

mellersta

Ångermanlands domsaga Helgum Ramsele Ådals-Liden Junsele Fjällsjö Tåsjö

västra

Ångermanlands domsaga Anundsjö Nätra Mo Själevad Arnäs Grundsunda Gideå Björna Trehörningsjö

norra

5 592,4 4 674,6 7 229,7 7 906,6

2 044 2 059 2 065 2 261

29,1 28,7 24,9 27,3

11,7 11,1 13,1 11,9

42 308 32 755 51652 56 773

72 72 85 63

2,40 2,39 2,36 2,29

5,16 5,12 4,50 5,03

0,75 0,84 1,27 0,87

6 093,8 7 014,0 4 950,1 12 491,5

2 218 2 206 2 053 2 425 2 355 2 649

27,7 25,1 28,1 23,5 26,4 22,5

11,6 34 367 14,8 113112 14,4 38 587 21,1 91466 14,4 114 600 18,6 74 711

67 68 65 60 64 59

2,38 2,22 2,38 1,98 2,15 2,04

4,91 4,80 5,09 5,03 5,21 4,93

0,88 0,78 0,73 0,71 0,72 0,65

3 931,9 4 897,4 7 247,3 13 332,1 3114,1 4 825,0 5 231,7 9 308,8 4 340,2 13 403,0 5 578,6 6 812,8

2 435 2 232 2 586 2 645 2 045 1966 1442 2 016 1974

20,9 31,3 31,1 33,0 29,4 27,8 24,7 23,7 21,3

17,7 237 483 22,7 49 699 11,5 13 282 24,3 16 969 25,1 20175 29,5 19127 20,5 31835 12,9 73 434 8,7 22 292

71 73 73 76 58 64 62 70 74

2,03 2,45 2,43 2,44 2,29 2,35 2,29 2,17 2,32

4,39 5,47 5,40 5,80 5,67 5,11 4,71 4,67 3,95

0,75 0,76 0,80 0,73 0,66 0,73 0,64 0,78 0,79

13 739,8 22 772,9 11109,2 7 140,8 3 231,5 1 966,2 9 318,1 2 486,6 7 694,2 2 452,9 3 967,4 2 356,0 3 590,6 3 170,0 4 085,6 8 161,1 2 007,9 2 242,4

Jämtlands län Jämtlands östra domsaga Fors Kälarue Ragunda Stugun Bräcke Revsund Hackas Brunflo Jämtlands norra domsaga Rödön Lit Häggenås Hammerdal Ström Frostviken Hotagen Föllinge

2 667 2 780 2 423 2 319 2 644 2 526 2199 2 410

29,4 30,4 28,0 26,4 25,0 22,0 26,1 19,3

13,7 38 997 12,6 100018 11,6 76 663 11,7 96 995 12,2 77 713 13,5 111 763 18,8 37 446 18,6 33 845

79 83 75 69 83 79 77 70

2,23 2,36 2,13 2,03 2,25 2,19 2,15 2,10

5,68 5,45 5,56 5,49 4,79 4,46 5,18 4,14

0,84 0,81 0,84 0,79 0,92 0,88 0,89 0,94

3 294,2 4 934,0 7 323,9 3 949,1 2 752,0 7 291,3 9 712,4 11 469,1

2 280 2 223 2 147 2154 2 230 2 424 2 585 2 381

29,9 29,2 24,2 22,8 15,2 6,9 11,1 20,3

25,7 36 334 25,0 62 917 27,8 32 560 34,5 99 992 21,5 219 738 68,1 124 790 61,9 66 430 30,8 96 267

77 78 69 67 61 58 54 57

2,14 2,06 2,00 1,96 1,81 1,47 1,51 1,76

6,03 6,10 5,13 4.96 3,56 2,02 3,04 4,92

0,89 0,87 0,78 0,77 0,77 0,82 0,82 0,78

13 201,1 5 668,0 7 380,7 9 377,4 4 501,1 3 681,2 9 745,1 10 588,8 9 248,3 15 463,6 3 183,3 4 182,7 1 256,4 3 587,9 5 990,8 9 152,9

Jämtlands västra domsaga Offerdal Alsen Mörsil Kall Are Undersåker Hallen Frösö köping Oviken

1881 2180 2118 2 095 1812 2 002 1982 2 388 1871

18,2 18,7 22,8 11,0 8,1 10,1 19,8 27,2 14,7

59,3 21,0 18,2 65,5 66,9 75,3 47,1 13,2 58,3

81770 36 508 34 661 72 536 62 627 56 303 30 777 4 811 42 776

69 65 59 53 51 53 68 73 62

1,73 1,96 1,82 1,51 1,29 1,43 1,81 2,06 1,74

4,48 3,94 5,35 2,92 2,64 2,75 4,62 5,80 3,51

0,95 0,84 0,77 0,80 0,79 0,85 0,91 0,88 0,90

8 117,5 4 925,3 3 507,0 2 558,7 3 244,5 2 307,4 6 019,7 4 453,3 7 104,0

8 140,9 3 367,6 3 646,4 3 831,1 2 386,6 2 835,5 3 219,5 677,5 3 291,0

Härjedalens domsaga Bergs tingslag Övre Ljungadalen Berg Rätan

2109 2198 2 647

14,7 18,7 20,6

60,1 107 024 24,6 42 505 18,3 59 865

57 67 67

1,60 1,80 1,86

3,83 4,45 4,74

0,77 0,84 0,77

3 363,4 5 166,2 2 630,1

7 314,4 3 948,4 5 729,7

5 689,6 14 656,3 10 689,2 12 125,1 10369,6 12 722,3 5 088,8 3 553,0

124 TAB. 5 (forts.) UPPGIFTER FÖR VARJE LANDSKOMMUN I 3

Svegs och Hede tingslag Hede Tännäs Sveg Svegs köping Högdal Lillhärdal

| 4

I 6

|

| 7

|

in

2 479 2 887 2 800 1000 3 064 2 821

10,9 8,7 17,1 32,1 22,0 13,2

43,1 81,4 31,8 17,9 18,0 38,9

154 878 39 347 201 504 215 110 312 142 150

53 50 60 133 77 47

1,43 1,31 1,71 2,00 2,01 1,50

3,27 2,88 4,22 6,92 4,59 3,77

0,83 0,85 0,76 1,62 0,83 0,76

3 243,9 2 163,0 4 999,5 1,0 3 237,2 2 001,5

2 072 2 049 1927 2 365

31,1 30,2 25,8 24,6

25,9 87 764 23,3 20163 18,6 103 984 20,5 203 720

54 65 58 59

2,01 1,97 1,87 1,88

6,71 6,64 5,89 5,60

0,65 0,79 0,71 0,73

13 761,5 3 069,5 7 794,1 15 762,8

1995 3 632 1895 1918 2 025 2 462

27,0 31,0 29,5 25,2 27,7 14,7

15,3 13,8 21,9 24,5 33,6 22,3

35 663 100 2 579 71908 45 721 3 754

63 56 52 52 51 33

2,01 2,00 1,75 1,94 1,92 1,19

6,03 7,13 7,38 5,68 6,15 5,50

0,76 0,70 0,52 0,65 0,63 0,47

14 087,8 791,6 633,4 31 223,2 7 126,8 361,6

1868 1763 1941 2 089

28,1 25,4 25,4 22,9

27,3 57 869 22,1 24 683 28,4 31615 23,0 130 756

54 48 39 63

2,00 1,75 1,94

6,07 5,73 6,23 5,01

0,62 0,60 0,53 0,73

13 258,9 9 632,0 11 265,9 22 032,8

1974 1907 1794 1936

27,8 27,5 25,7 20,2

17,3 19243 19,9 85 605 22,9 75 477 29,0 116 746

60 66 46 45

2,00 2,01 1,93 1,76

6,09 5,95 5,78 4,96

0,69 0,80 0,57 0,61

6 814,6 30 358,8 13 416,2 6 499,1

2 296 2 546

20,8 13,4

26,0 125 169 34,1 104 718

51 58

1,84 1,73

4,86 3,40

0,71 1,01

8 415,1 5 241,6

2 068 2 702 3110 3127 2 593

22,6 17,4 10,0 9,9 6,3

24,4 34 619 27,0 362 556 26,6 286 632 63,3 275 331 90,9 32 275

60 64 54 55 42

1,90 1,74 1,43 1,69 1,26

5,02 4,30 2,98 2,75 2,13

0,82 1,08 0,86 0,86 0,73

1 572,4 13 488,7 8 187,7 8 119,6 2 493,3

2 590 2156 3 060 2 888 2 577

9,8 20,2 13,6 17,8 18,2

58,8 340 778 28,2 3 003 39,2 166 921 26,5 234 712 27,1 81106

49 52 59 56 59

1,44 1,47 1,63 1,79 1,77

2,81 5,10 3,53 4,25 4,28

0,77 0,79 0,92 0,81 0,89

12 356,3 144,0 6 717,7 6 354,3 1 848,7

Västerbottens län Västerbottens södra domsaga Nordmaling Hörnefors Bjurholm Degerfors Umeå domsaga Vännäs Vännäs köping Holmsunds köping Umeå landskommun . . . . Sävar Holmön Västerbottens mellersta domsaga Bygdeå Nysätra Lövånger Burträsk Västerbottens norra domsaga Skellefteå tingslag Bureå Skellefteå landskom Byske Jörn Mala och Norsjö

tingslag

Norsjö

Mala Västerbottens västra domsaga Lycksele tingslag Örträsk Lycksele landskom Stensele Sorsele Tärna Åsele och tingslag

Vilhelmina

Vilhelmina Vilhelmina köping Dorotea Åsele Fredrika

0,70 0,76 0,67 0,79 0,52

7 221,9 2 061,0 20 568,7 11 083,2 9 224,0 2 721,0 10 312,8 9 310,4 1 377,1 269,0

0,95 0,94

15 224,4 19 200,6 5 428,0 9 263,8

0,63 0,70 0,77

24 363,2 19 376,8 6 266,2

6 215,5 6 323,0 7 683,2

0,89

10 080,6

14 337,1

0,68 0,64 0,79 0,54

14 365,8 8 161,9 7 254,8 4 541,8 12 946,8 11 656,1 16 498,2 4 812,0

0,56 0,61 0,67 0,71

6 600,8 6 670,1 4 208,0 8 430,4

1 913,6 1 285,6 2 390,2 3 061,3

0,76 0,71 0,97 0,77

3 987,6 2 813,9 7 330,7 2 274,0

4 700,2 3 619,2 5 297,5 1 562,1

0,85

11 958,3

9 398,0

0,37

904,0

125,6

126 Tab. 6.

Skogsmarksvärde, skogsvärde

och

i

s u m m a taxeringsvärde inom olika skogsägar-

I 4

Län, länsdelar och värdeslag

Krono- Eckleskogar siastika skogar

I 7

I 5

Allmänna skogar

Enskilda skogar övriga allm. skogar

Summa

Aktiebolagsskogar

övriga enskilda skogar Varje fastighetsägares i hektar <25

25—50

1 000 kronor 1. Norrbottens 1. skogsmarksvärde skogsvärde summa värde .. .

12 140,9 53 186,5 65 327,4

171,4 1 889,6 14 201,9 4 204,0 703,3 8 645,7 62 535,5 15 903,9 874,7 10 535,3 76 737,4 20 107,9

1 207,5 3 102,9 4 310,4

2 612,0 7 038,3 9 650,3

1 a. lappmarken skogsmarksvärde skogsvärde summa värde .. .

5 551,7 24 598,6 30 150,3

25,2 1 214,8 6 791,7 109,5 6 140,7 30 848,8 134,7 7 355,5 37 640,5

1110,8 4 756,6 5 867,4

89,2 295,7 384,9

290,5 924,7 1 215,2

1 b. kustlandet skogsmarksvärde skogsvärde summa värde . . .

6 589,2 28 587,9 35 177,1

146,2 674,8 7 410,2 3 093,2 593,8 2 505,0 31 686,7 11147,3 740,0 3 179,8 39 096,9 14 240,5

1118,3 2 807,2 3 925,5

2 321,5 6 113,6 8 435,1

2. Västerbottens 1. skogsmarksvärde skogsvärde summa värde .. .

3.

14 350,7 312,0 1 243,6 15 906,3 14 680,7 2 780,1 5 153,7 68 463,9 1 408,2 4 083,5 73 955,6 56 394,7 8 040,8 15 257,5 82 814,6 1 720,2 5 327,1 89 861,9 71 075,4 10 820,9 20 411,2

2 a. lappmarken skogsmarksvärde skogsvärde summa värde .. .

9 807,6 49 712,9 59 520,5

961,8 10 924,4 6 488,8 155,0 676,3 3 228,6 53 617,8 28 680,3 831,3 4 190,4 64 542,2 35 169,1

365,2 741,1 1 092,3 2 368,5 1 457,5 3 109,6

2 b. kustlandet skogsmarksvärde skogsvärde summa värde . . .

4543,1 18 751,0 23 294,1

157,0 281,8 4 981,9 8 191,9 731,9 854,9 20337,8 27 714,4 888,9 1136,7 25 319,7 35 906,3

2 414,9 4 412,6 6 948,5 12 889,0 9 363,4 17 301,6

Jämtlands 1. skogsmarksvärde skogsvärde summa värde .. .

2 175,0 769,8 1 080,2 4 025,0 20 398,9 10 317,4 4 117,8 4 485,9 18 921,1 77 632,8 12 492,4 4887,6 5 566,1 22 946,1 98 031,7

1 483,1 2 311,3 5 504,9 8 573,4 6 988,0 10 884,7

3 a. Jämtland skogsmarksvärde skogsvärde summa värde .. .

907,8 3 274,9 14 189,7 1 704,9 662,2 8 176,4 3549,4 3 791,4 15 517,2 54 707,5 9 881,3 4 211,6 4 699,2 18 792,1 68 897,2

1368,0 2 111,9 5119,6 7 916,4 6 487,6 10 028,3

3 b. Härjedalen skogsmarksvärde skogsvärde summa värde . . .

470,1 2 141,0 2 611,1

107,6 568,4 676,0

172,4 694,5 866,9

750,1 6 209,2 3 403,9 22 925,3 4 154,0 29 134,5

115,1 385,3 500,4

199,4 657,0 856,4

grupper på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering LO

il

| 13

Summa

ikogsmarksinnehav

| 14

Summa enskilda skogar

16 Samtliga skogar

Allmänna skogar

Enskilda skogar

u cs o

ed to

o

100— 200

200— 400

co

u

400—ai

17 OS

tfl S<0 CS

•3 8

19 S 15

| 21

CS

<S> CS

in

<t t/5

B S 3 £

M

CS J_,

>°

u

C 0)

ec cs

•g ep

| 22

ec cs

I

"g? £S3 o3

C/3

Procent 3 314,7 9894,6 L3 209,3

1 798,9 5 571,3 7 370,2

917,0 2 973,2 3 890,2

13 953,1 18 157,1 32 359,0 37,6 40 194,5 56 098,4 118 633,9 44,8 54 147,6 74 255,5 150 992,9 43,2

0,5 0,6 0,6

5,8 43,9 13,0 43,1 56,1 7,3 52,7 13,4 33,9 47,3 7,0 50,8 13,3 35,9 49,2

i 2 3

531,4 1 894,5 2 425,9

375,1 1 295,8 1 670,9

211,0 734,8 945,8

1 988,5 6 828,7 8 817,2

3 099,3 9 891,0 56,1 11 585,3 42 434,1 57,9 14 684,6 52 325,1 57,6

0,3 0,3 0,3

12,3 68,7 11,2 20,1 31,3 14,5 72,7 11,2 16,1 27,3 14,0 71,9 11,2 16,9 28,1

4 5 6

2 783,3 8 000,1 LO 783,4

1423,8 4275,5 5 699,3

706,0 2 238,4 2 944,4

11 964,6 15 051,8 22 468,0 29,3 33 365,8 44513,1 76 199,8 37,5 45 330,4 59 570,9 98 667,8 35,7

0,7 0,8 0,7

3,0 33,0 13,8 53,2 67,0 3,3 41,6 14,6 43,8 58,4 3,2 39,6 14,4 46,0 60,4

7 8 9

1 286,5 26 103,7 40 784,4 56 690,7 25,3 4 154,5 79 490,3 135 885,0 209 840,6 32,6 5 441,0 105 594,0 176 669,4 266 531,3 31,1

0,6 0,7 0,6

2,2 28,1 25,9 46,0 71,9 1,9 35,2 26,9 37,9 64,8 2,0 33,7 26,7 39,6 66,3

10 11 12

8 212,9 14 701,7 25 626,1 38,3 27 466,9 56 147,2 109 765,0 45,3 35 679,8 70 848,9 135 391,1 44,0

0,6 0,6 0,6

3,8 42,7 25,3 32,0 57,3 2,9 48,8 26,1 25,1 51,2 3,1 47,7 26,0 26,3 52,3

13 14 15

516,4 17 890,8 26 082,7 31 064,6 14,6 1 599,2 52 023,4 79 737,8 100 075,6 18,7 2 115,6 69 914,2 105 820,5 131140,2 17,7

0,5 0,7 0,7

0,9 16,0 26,4 57,6 84,0 0,9 20,3 27,7 52,0 79,7 0,9 19,3 27,4 53,3 80,7

16 17 18

6 216,0 3 042,4 L9 206,1 10 085,5 >5 422,1 13127,9 2 561,8 8 592,9 Ll 154,7

1 981,1 770,1 6 903,8 2 555,3 8 884,9 3 325,4

3 654,2 LO 613,2 L4 267,4

1061,3 3181,7 4243,0

6 196,9 4 905,1 3 951,2 22 980,3 43379,2 47 404,2 13 539,7 19567,7 14 746,2 87 472,5 165 105,3 184 026,4 .'9 736,6 24472,8 18 697,4 110 452,8 208 484,5 231 430,6

4,6 5,6 5,4

1,6 2,3 2,1

2,3 8,5 43,0 48,5 91,5 2,4 10,3 42,2 47,5 89,7 2,4 9,9 42,4 47,7 90,1

19 20 21

5 551,9 4108,6 2 937,4 19 878,8 34 068,5 37 343,4 21140,4 16 604,3 10 880,9 76 057,4 130 764,9 146282,1 >6 692,3 20 712,9 13 818,3 95 936,2 164 833,4 183 625,5

4,6 5,6 5,4

1,8 2,4 2,3

2,4 8,8 38,0 53,2 91,2 2,6 10,6 37,4 52,0 89,4 2,6 10,3 37,5 52,2 89,7

22 23 24

645,0 2 399,3 3 044,3

4,7 5,7 5,5

1,1 1,5 1,4

1,7 1,8 1,8

7,5 61,7 30,8 92,5 9,0 60,7 30,3 91,0 8,7 60,9 30,4 91,3

25 26 27

796,5 2 963,4 3 759,9

1 013,8 3 865,3 4 879,1

3 101,5 9310,7 11 415,1 34 340,4 14 516,6 43 651,1

10 060,8 37 744,3 47 805,1

128 TAB. 6 (forts.)

SKOGSMARKSVÄRDE M. M. INOM OLIKA SKOGSÄGARGRUPPER PÅ 2

1 2 3

4. Västernorrlands 1. skogsmarksvärde . 2 774,2 skogsvärde 12 120,2 summa värde . . . . 14 894,4

| 4

| 6

| 9

728,2 454,3 3 956,7 24 084,1 3 030,3 3 654,0 6 410,6 4 033,3 1 604,2 17 757,7 90 011,7 9 625,5 11 847,1 21 967,7 4 761,5 2 058,5 21 714,4 114 095,8 12 655,8 15 501,1 28 378,3

4 5 6

4 a. Ångermanland skogsmarksvärde . skogsvärde summa värde . . . .

1 816,4 8 033,8 9 850,2

489,3 2 445,2 2 934,5

251,4 2 557,1 14 469,2 808,4 11 287,4 55 323,8 1 059,8 13 844,5 69 793,0

1 571,0 4 667,9 6 238,9

7 8 9

4 b. Medelpad skogsmarksvärde . skogsvärde summa värde . . . .

957,8 4 086,4 5 044,2

238,9 1 588,1 1 827,0

202,9 795,8 998,7

1 459,3 1 555,1 2 582,8 4 957,6 5 441,2 9 561,5 6 416,9 6 996,3 12 144,3

10 11 12

1 399,6 6 470,3 7 869,9

9 614,9 34 687,9 44 302,8

2 098,9 3 827,8 6 405,9 12 406,2 8 504,8 16 234,0

5. Gävleborgs 1. skogsmarksvärde . 2 408,5 938,6 2 605,3 5 952,4 26 528,4 3 355,4 4 771,2 8 225,t skogsvärde 13 239,3 6 396,3 14 292,5 33 928,1 142 549,9 12 430,4 19 123,3 35 154,< summa värde . . . . 15 647,8 7 334,9 16 897,8 39 880,5 169 078,3 15 785,8 23 894,5 43 380,£

13 14 15

5 a. Hälsingland skogsmarksvärde . skogsvärde summa värde . . . .

1 343,5 6 691,4 8 034,9

666,5 2 485,0 4 495,0 18 608,1 2 234,5 3 023,8 5 802,3 4 727,3 13 791,9 25 210,6 102 270,5 8 019,2 11 497,7 23 809,3 5 393,8 16 276,9 29 705,6 120 878,6 10 253,7 14 521,5 29 611,(

16 17 18

5 b. Gästrikland skogsmarksvärde . skogsvärde summa värde . . . .

1 065,0 6 547,9 7 612,9

272,1 1 669,0 1 941,1

120,3 1 457,4 7 920,3 500,6 8 717,5 40279,4 620,9 10 174,9 48 199,7

1120,9 4 411,2 5 532,1

1 747,4 2 423,c 7 625,6 11 345,( 9 373,0 13 768,t

19 20 21

6. Kopparbergs 1. skogsmarksvärde . 6 558,9 skogsvärde 35 494,5 summa värde . . . . 42 053,4

22 23 24

7. Värmlands 1. skogsmarksvärde . 1 460,9 2 096,6 992,1 4549,6 30 784,0 11 929,8 11 908,2 11 446,3 skogsvärde 9 209,7 12 028,4 4 632,5 25 870,6 128 262,5 44 524,5 48 199,7 49 910,f summa värde 10 670,6 14 125,0 5 624,6 30 420,2 159 046,5 56 454,3 60107,9 61 356,;

25 26 27

8. Örebro 1. skogsmarksvärde . 4 540,7 427,1 2 596,6 7 564,4 11 806,4 4 686,9 3 324,7 2 939,( skogsvärde 23 643,1 2 601,3 14 197,9 40 442,3 51 425,7 19 963,5 14 553,2 13 192,^ summa värde . . . . 28 183,8 3 028,4 16 794,5 48 006,7 63 232,1 24 650,4 17 877,9 16 131,',

28 29 30

9. Västmanlands 1. skogsmarksvärde . 3 177,8 1 422,0 skogsvärde 15 700,4 7 743,0 summa värde . . . . 18 878,2 9 165,0

31 32 33

34 35 36

979,3 5 759,1 13 297,3 27 002,0 9 097,2 9 203,3 9 197,( 5 888,0 26 824,5 68 207,0 125 345,7 37 017,0 37 645,6 38 461,; 6 867,3 32 583,6 81 504,3 152 347,7 46 114,2 46 848,9 47 658,'

1 293,2 5 893,0 7 045,7 30 489,1 8 338,9 36 382,1

6 077,5 2 788,2 3 311,6 3 820,' 32 898,1 10 693,6 14 036,6 17 662,^ 38 975,6 13 481,8 17 348,2 21 482,i

10. Uppsala 1. skogsmarksvärde . skogsvärde summa värde . . . .

558,7 1 580,1 1 482,4 3 621,2 2 726,3 8 572,2 9372,3 20 670,8 3 285,0 10 152,3 10 854,7 24 292,0

7 832,4 2 886,8 2 474,9 2 098,1 41 964,3 11 472,8 10 322,0 8 851,5 49 796,7 14 359,6 12 796,9 10 950,(

11. Stockholms 1. skogsmarksvärde . skogsvärde summa värde

1521,1 6 737,3 8 258,4

843,4 2 033,9 4 398,4 4 840,2 10 421,9 21 999,4 5 683,6 12 455,8 26 397,8

3 041,3 3 004,3 3 714,9 4 160,! 12 523,4 10 898,3 14 401,7 17 390,! 15 564,7 13 902,6 18 116,6 21 551,(

129 LANDSBYGDEN ENLIGT 1952 ÅRS FASTIGHETSTAXERING 12

7 181,4 3 739,8 2 650,0 26 666,1 50 750,2 54 706,9 26 659,3 14 497,2 10 121,3 94 718,1 184 729,8 202 487,5 33 840,7 18 237,0 12 771,3 121 384,2 235 480,0 257 194,4

5,1 6,0 5,8

1,3 2,0 1,8

0,8 0,8 0,8

7,2 44,1 48,7 92,8 8,8 44,4 46,8 91,2 8,4 44,4 47,2 91,6

1 2 3

4 253,5 14 673,9 18 927,4

2 173,0 7 711,0 9 884,0

1 437,5 5 023,2 6 460,7

15 361,7 29 830,9 32 388,0 50 888,1 106 211,9 117 499,3 66 249,8 136 042,8 149 887,3

5,6 6,8 6,5

1,5 2,1 2,0

0,8 0,7 0,7

7,9 44,7 47,4 92,1 9,6 47,1 43,3 90,4 9,2 46,6 44,2 90,8

4 5 6

2 927,9 11985,4 14 913,3

1 566,8 6 786,2 8 353,0

1 212,5 5 098,1 6 310,6

11 304,4 43 830,0 55 134,4

20 919,3 22 318,9 78 517,9 84 988,2 99437,2 107 307,1

4,3 4,8 4,7

1,1 1,9 1,7

0,9 0,9 0,9

6,3 43,1 50,6 93,7 7,6 40,8 51,6 92,4 7,3 41,3 51,4 92,7

7 8 9

7 851,5 3 855,1 1 857,7 29 916,5 56 444,9 62 397,3 36 086,6 18 535,2 8 371,8 129 702,2 272 252,1 306 180,2 43 938,1 22 390,3 10 229,5 159 618,7 328 697,0 368 577,5

3,9 4,3 4,2

1,5 2,1 2,0

4,2 4,7 4,6

9,6 42,5 47,9 91,4 11,1 46,6 42,3 88,9 10,8 45,9 43,3 89,2

10 11 12

6 191,4 3 454,0 27 922,8 16 450,1 34 114,2 19 904,1

3,0 3,0 3,0

1,5 2,1 2,0

5,5 6,2 6,1

10,0 40,9 49,1 90,0 11,3 45,9 42,8 88,7 11,1 45,1 43,8 88,9

13 14 15

6,3 7,9 7,6

1,6 2,0 1,9

0,7 0,6 0,6

8,6 46,8 44,6 91,4 10,5 48,3 41,2 89,5 10,1 48,0 41,9 99,9

16 17 18

1 480,4 37 784,5 64 786,5 78 083,8 8,4 6 947,6 158 069,2 283 414,9 351 621,9 10,1 8 428,0 195 853,7 348 201,4 429 705,7 9,8

1,2 1,7 1,6

7,4 7,6 7,6

17,0 34,6 48,4 83,0 19,4 35,6 45,0 80,6 19,0 35,4 45,6 81,0

19 20 21

1,7 2,5 2,3

2,4 3,2 3,1

1,1 1,2 1,2

5,2 35,4 59,4 94,8 6,9 34,3 58,8 93,1 6,6 34,5 58,9 93,4

22 23 24

1 660,1 8 163,8 9 823,9

il

401,1 2 085,1 2 486,2

6 385,4 2 420,6 27 483,0 10 514,7 33 868,4 12 935,3

1 649,3 22 355,3 40 963,4 45 458,4 7 595,2 95 294,3 197 564,8 222 775,4 9 244,5 117 649,6 238 528,2 268 233,8

208,4 776,6 985,0

7 561,2 34 407,9 41 969,1

15 481,5 16 938,9 74 687,3 83 404,8 90 168,8 100 343,7

7 384,4 4 096,9 4 883,6 51 649,2 82 433,2 86 982,8 34 229,3 20 248,4 22 408,6 219 521,0 347 783,5 373 654,1 41 613,7 24345,3 27 292,2 271170,2 430 216,7 460 636,9

2 210,7 9 642,2 11 852,9

1503,3 3 387,3 6539,3 16 289,1 8042,6 19 676,4

18 051,9 29 858,3 37 422,7 12,1 80 179,5 131 605,2 172 047,5 13,7 98 231,4 161 463,5 209 470,2 13,5

1,2 1,5 1,4

6,9 8,3 8,0

20,2 31,6 48,2 79,8 23,5 29,9 46,6 76,5 22,9 30,2 46,9 77,1

25 26 27

2 909,2 14108,8 17 018,0

857,5 3 890,8 4 748,3

1 232,5 5 714,3 6 946,8

14 919,4 20 996,9 26 889,9 11,8 66 106,5 99 004,6 129 493,7 12,1 81 025,9 120 001,5 156 383,6 12,1

5,3 6,0 5,9

4,8 5,4 5,3

21,9 22,6 55,5 78,1 23,5 25,4 51,1 76,5 23,3 24,9 51,8 76,7

28 29 30

1 347,1 5 521,8 6 868,9

1047,2 4 497,1 5544,3

1 394,3 6 675,9 8 070,2

11 248,8 19 081,2 22 702,4 47 341,1 89 305,4 109 976,2 58 589,9 108 386,6 132 678,6

2,5 2,5 2,5

7,0 7,8 7,6

6,5 8,5 8,2

16,0 34,5 49,5 84,0 18,8 38,2 43,0 81,2 18,3 37,5 44,2 81,7

31 32 33

2 650,3 2 361,3 4 254,0 20 145,6 23 186,9 27 585,3 11 201,4 10 250,4 17 408,5 81 551,1 94 074,5 116 073,9 13 851,7 12 611,7 21 662,5 101 696,7 117 261,4 143 659,2 9— 560512

5,5 5,8 5,7

3,1 4,2 4,0

7,4 9,0 8,7

16,0 11,0 73,0 84,0 19,0 10,8 70,2 81,0 18,4 10,8 70,8 ,81,6

34 35 36

130 TAB. 6 (forts.)

1 SKOGSMARKSVÄRDE M. M. INOM OLIKA SKOGSÄGARGRUPPER PÅ

1 4

| 5

| 6

| 7

| 9

1 2 8

12. Södermanlands 1. 588,7 2 072,5 4 424,4 2 170,1 3 480,4 3 059,8 2 931,2 skogsmarksvärde . 1 763,2 12 093,6 4 152,9 13 680,2 29 926,7 10 787,0 15 115,9 14 310,7 14 084,0 skogsvärde summa värde . . . . 13 856,8 4 741,6 15 752,7 34 351,1 12 957,1 18 596,3 17 370,5 17 015,2

4 8 6

13. Östergötlands 1. 886,5 3 311,3 7 754,8 7 455,6 4 281,1 5 485,7 6 897,3 skogsmarksvärde . 3 557,0 skogsvärde 24 362,3 5 443,2 23 011,3 52 816,8 43 606,0 17 530,8 23 722,7 30 740,6 summa värde . . . . 27 919,3 6 329,7 26 322,6 60 571,6 51 061,6 21811,9 29 208,4 37 637,9 14. Gotlands 1. skogsmarksvärde .

728,1 3 486,0 4 214,1

222,3 834,3 1 056,6

1 627,6 6 497,3 8 124,9

1 434,5 1 303,4 6 108,4 5 754,8 7 542,9 7 058,2

260,4 1 044,0 1 304,4

288,8 1 701,1 1 989,9

178,9 740,9 919,8

10 11 12

15. Skaraborgs 1. skogsmarksvärde . 3 654,4 25 675,6 skogsvärde summa värde . . . . 29 330,0

1 044,9 6 607,9 7 652,8

1 260,2 5 959,5 2 482,2 10 015,8 5 000,7 3 477,1 7 005,5 39 289,0 13 332,1 38 562,1 20 566,4 14 380,2 8 265,7 45 248,5 15 814,3 48 577,9 25 567,1 17 857,3

13 14 15

16. Älvsborgs 1. skogsmarksvärde . 2 180,3 1 269,0 15 042,9 7 365,5 skogsvärde summa värde . . . . 17 223,2 8 634,5

1 397,2 4 846,5 3 288,1 14 232,8 13 457,7 10 187,3 6 737,2 29 145,6 16 009,0 55 139,6 53 963,4 42 740,8 8 134,4 33 992,1 19 297,1 69 372,4 67 421,1 52 928,1

7 8 9

summa värde . . . .

16 17 IS

16 a. Dalsland skogsmarksvärde . skogsvärde summa värde . . . .

19 20 21

16 b. Västergötland 948,4 skogsmarksvärde . 1 598,8 skogsvärde 11 504,5 5 505,6 summa värde . . . . 13 103,3 6 454,0

581,5 3 538,4 4 119,9

320,6 1 859,9 2 180,5

175,7 920,8 1 096,5

1 077,8 6 319,1 7 396,9

1 435,3 4 352,5 3 357,0 2 866,1 6 801,0 18 826,7 15 319,3 13 397,3 8 236,3 23 179,2 18 676,3 16 263,4

1221,5 3 768,7 1 852,8 9 880,3 10 100,7 7 321,2 5 816,4 22 826,5 9 208,0 36 312,9 38 644,1 29 343,5 7 037,9 26 595,2 11 060,8 46 193,2 48 744,8 36 664,7

22 23 24

17. Jönköpings 1. 872,2 5 837,1 3 241,2 9 962,3 17 358,9 15 116,8 skogsmarksvärde . 3 061,4 1 903,5 skogsvärde 19 787,6 11 216,1 3 217,3 34 221,0 14 996,8 34 823,0 66 013,6 60 441,0 summa värde . . . . 22 849,0 13 119,6 4 089,5 40 058,1 18 238,0 44 785,3 83 372,5 75 557,8

25 26 27

18. Kronobergs 1. skogsmarksvärde . 2 937,4 1 758,9 1 027,8 5 724,1 7 347,9 10 089,4 14 169,5 11154,g 17 068,0 11 343,7 3 930,6 32 342,3 28 480,0 28 690,4 46 585,9 40 264,S skogsvärde 20 005,4 13 102,6 4 958,4 38 066,4 35 827,9 38 779,8 60 755,4 51 419,t summa värde

28 29 SO

19. Kalmar 1. skogsmarksvärde . 5 467,5 1 274,0 1 466,5 8 208,0 3 866,0 5 873,0 11 751,3 16 274,c 36 371,0 7 723,1 6 222,9 50 317,0 21102,6 19 843,4 44 030,3 64 973,£ skogsvärde 41 838,5 8 997,1 7 689,4 58 525,0 24 968,6 25 716,4 55 781,6 81 248,4 summa värde

31 32 33

19 a. Norra delen skogsmarksvärde . 2 606,6 19 444,0 skogsvärde 22 050,6 summa värde

34 35 36

19 b. Södra delen 475,2 skogsmarksvärde . 2 333,2 14 489,8 2 568,4 skogsvärde 16 823,0 3 043,6 summa värde

749,1 5 005,5 5 754,6

456,4 3 812,1 2 453,6 2 084,2 26 533,7 14 529,8 2 540,6 30 345,8 16 983,4 964,6 3 773,0 4 026,1 21 084,3 4 990,7 24 857,3

2 051,4 5 153,9 8 097,É 7 395,2 19 814,5 32 710J 9 446,6 24 968,4 40 808,(

r 1 398,0 2 903,8 6 291,8 8 053, 6 531,2 9 956,1 23 435,8 31 965,< 7 929,2 12 859,9 29 727,6 40019,(

LANDSBYGDEN ENLIGT 1952 ÅRS FASTIGHETSTAXERING 21

| 16

1 17

2 275,7 2 430,5 8 816,8 22 994,4 25 164,5 29 588,9 10 876,8 12 268,9 48 524,0 115 180,3 125 967,3 155 894,0 13 152,5 14 699,4 57 340,8 138 174,7 151131,8 185 482,9

6,0 7,7 7,5

2,0 2,7 2,5

7,0 8,8 8,5

15,0 19,2 18,5

7,3 77,7 6,9 73,9 7,0 74,5

85,0 80,8 81,5

6 439,0 3 783,5 7 018,2 33 904,8 41 360,4 49 115,2 30 263,8 17 587,8 35 828,2 155 673,9 199 279,9 252 096,7 36 702,8 21371,3 42 846,4 189 578,7 240 640,3 301 211,9

7,3 9,7 9,3

1,8 2,2 2,1

6,7 9,1 8,7

15,8 15,2 69,0 21,0 17,3 61,7 20,1 17,0 62,9

84,2 79,0 79,9

6 022,8 25 545,2 31 568,0

4,3 4,1 4,1

4,8 6,6 6,3

3,0 2,9 2,9

12,1 13,6 13,3

3,7 84,2 3,3 83,1 3,4 83,3

87,9 86,4 86,7

1 432,6 2 567,8 24 807,4 27 289,6 33 249,1 11,0 7 037,1 12 802,3 103 319,1 116 651,2 155 940,2 16,5 8 469,7 15 370,1 128 126,5 143 940,8 189 189,3 15,5

3,1 4,2 4,0

3,8 4,5 4,4

17,9 25,2 23,9

7,5 8,5 8,4

74,6 66,3 67,7

82,1 74,8 76,1

3,9 6,3 5,9

2,3 3,1 2,9

2,5 2,8 2,8

8,7 12,2 11,6

6,0 6,7 6,6

85,3 81,1 81,8

91,3 87,8 88,4

563,8 2 337,2 2 901,0

2 313,4 9 971,0 12 284,4

il

104,9 380,7 485,6

38,2 5 072,4 146,5 21224,9 184,7 26 297,3

| 14

5 294,7 22 059,2 27 353,9

| 15

1 943,5 2 423,5 47 124,7 50 412,8 55 259,3 4 879,9 8 394,9 11 799,0 193 631,7 209 640,7 238 786,3 21 594,0 26 473,9 10 338,4 14 222,5 240 756,4 260 053,5 294 045,6

2 052,2 10 102,6 12 154,8

587,0 2 836,1 3 423,1

972,1 14 186,9 5 182,0 65 664,0 6 154,1 79 850,9

16 700,0 78 784,1 95 484,1

3,5 4,5 4,3

1,9 2,4 2,3

1,1 1,2 1,2

6,5 8,1 7,8

8,6 84,9 8,6 83,3 8,6 83,6

93,5 91,9 92,2

2 827,7 11 491,4 14 319,1

1 356,5 5 558,8 6 915,3

1 451,4 32 937,8 34 790,6 38 559,3 6 617,0 127 967,7 137 175,7 160 002,2 8 068,4 160 905,5 171 966,3 198 561,5

4,1 7,2 6,6

2,5 3,4 3,3

3,2 3,6 3,5

9,8 14,2 13,4

4,8 85,4 5,8 80,0 5,6 81,0

90,2 85,8 86,6

6 145,1 2 886,9 2 387,2 53 857,2 57 098,4 62 935,5 25 340,1 10 923,3 10 496,8 208 037,8 223 034,6 257 255,6 31 485,2 13 810,2 12 884,0 261 895,0 280 133,0 320 191,1

4,9 7,7 7,1

3,0 4,3 4,1

1,4 1,3 1,3

9,3 13,3 12,5

5,1 85,6 5,8 80,9 5,7 81,8

90,7 86,7 87,5

5 237,5 2 208,5 2 618,0 45 477,7 52 825,6 58 549,7 20 751,7 9 139,2 11 639,4 157 071,4 185 551,4 217 893,7 25 989,2 11 347,7 14 257,4 202 549,1 238 377,0 276 443,4

5,0 7,8 7,2

3,0 5,2 4,7

1,8 1,8 1,8

9,8 12,5 77,7 14,8 13,1 72,1 13,7 13,0 73,3

90,2 85,2 86,3

11377,2 47 346,4 58 723,6

6 967,1 6 243,9 58 487,4 62 353,4 70 561,4 7,7 30 502,7 29112,3 235 808,6 256 911,2 307 228,2 11,8 37 469,8 35 356,2 294 296,0 319 264,6 377 789,6 11,1

1,8 2,5 2,4

2,1 2,0 2,0

11,6 16,3 15,5

5,5 6,9 6,6

82,9 76,8 77,9

88,4 83,7 84,5

5 665,1 24 069,4 29 734,5

3 640,4 4 376,1 28 984,8 31 438,4 35 250,5 7,4 16 006,0 21 085,7 121 080,9 135 610,7 162 144,4 12,0 19 646,4 25 461,8 150 065,7 167 049,1 197 394,9 11,2

2,1 3,1 2,9

1,3 1,3 1,3

10,8 16,4 15,4

7,0 8,9 8,6

82,2 74,7 76,0

89,2 83,6 84,6

1 867,8 28 111,6 29 509,6 33 282,6 7,0 8 026,6 111 029,1 117 560,3 138 644,6 10,4 9 894,4 139 140,7 147 069,9 171 927,2 9,8

1,4 1,9 1,8

2,9 2,9 2,9

11,3 15,2 14,5

4,2 84,5 4,7 80,1 4,6 80,9

88,7 84,8 85,5

5 693,6 3 300,9 23 233,2 14 411,5 28 926,8 17 712,4

15 622,2 72 465,0 88 087,2

132 TAB. 6 (forts.)

SKOGSMARKSVÄRDE M. M. INOM OLIKA

I *

I 2

SKOGSÄGARGRUPPER

I«

I 8

19 c. Öland skogsmarksvärde . skogsvärde summa värde . . . .

527,7 2 437,2 2 964,9

49,7 149,2 198,9

20. Göteborgs o. Bohus 1. skogsmarksvärde skogsvärde summa värde . . .

676,0 3 091,1 3 767,1

270,6 1 272,9 1 543,5

436,0 1 382,6 1 593,7 5 957,7 2 029,7 7 340,3

255,6 4 990,1 3 050,0 994,7 14 045,3 10 337,4 1 250,3 19 035,4 13 387,4

21. Hallands 1. skogsmarksvärde skogsvärde summa värde . . .

476,6 916,6 3 571,0 1 988,7 4 487,6 2 465,3

641,3 2 034,5 1 674,5 7 234,2 2 315,8 9 268,7

515,3 4 467,4 4 934,3 2 005,5 10 108,0 14 156,0 2 520,8 14 575,7 19 090,3

22. Blekinge 1. skogsmarksvärde skogsvärde summa värde . . .

454,4 2 199,8 2 654,2

240,5 391,6 1 086,5 1222,8 1 315,3 4 737,9 1 463,3 1 706,9 5 824,4

747,2 4 216,6 4 616,5 3 104,4 9 866,1 13 096,5 3 851,6 14 082,7 17 713,0

23. Kristianstads 1. skogsmarksvärde skogsvärde

summa värde . . . 24.

Malmöhus 1. skogsmarksvärde skogsvärde summa värde . . .

25. Norrland skogsmarksvärde skogsvärde summa värde . . . 26.

27.

45,5 112,6 158,1

622,9 2 699,0 3 321,9

14,4 41,6 56,0

917,8 2 492,1 3 409,9

I 9

305,6 780,0 1 085,6

923,5 639,3 3 646,1 2 463,7 4 569,6 3 103,0

1 369,1 2 931,9 6 376,7 12 486,5 7 745,8 15 418,4

692,0 7 624,2 5 339,5 3 020,0 17 342,3 15 104,3 3 712,0 24 966,5 20 443,8

207,5 627,7 835,2

603. 1 364,7 2 309,7 5 246,7 2 913,5 6 611,4

83,2 354,5 437,7

553,4 2 309,3 2 862,7

Pj

1 902,4 1 080,0 4 022,5 2 305,6 5 924,9 3 385,6

33 849,3 2 920,0 7 273,0 44 042,3 157 327,3 16 658,9 33111,8 207 098,0 191176,6 19 578,9 40 384,8 251140,3

89 896,1 11 856,4 18 502,2 30 496,< 382 493,0 38 704,5 61 839,6 107 023,c 472 389,1 50 560,9 80 341,8 137 520,^

Svealand skogsmarksvärde skogsvärde summa värde . . .

19 581,3 7 937,2 16 229,8 43 748,3 105 604,9 45 826,0 86 175,0 237 605,9 125 186,2 53 763,2 102 404,8 281 354,2

88 713,7 37 873,6 36 997,4 36 593,8 403 206,7 149 685,6 153 469,5 159 552,7 491 920,4 187 559,2 190 466,9 196 146,5

Götaland skogsmarksvärde skogsvärde summa värde . . .

24 642,3 10 260,1 12 955,9 47 858,3 154 168,7 58 976,4 64 135,6 277 280,7 178 811,0 69 236,5 77 091,5 325 139,0

30 196,6 79 283,0 87 678,6 79 909/J 147 839,9 256 470,8 315 990,5 310 478,8 178 036,5 335 753,8 403 669,1 390 388,7

28. Rikets landsbygd skogsmarksvärde skogsvärde summa värde

78 072,9 21117,3 36 458,7 135 648,9 208 806,4 129 013,0 143 178,2 147 000,6 417 100,9 121 461,3 183 422,4 721 984,6 933539,6 444860,9531 299,6 577 054,8 495 173,8 142 578,6,219 881,1 857 633,5 1142 346,0|573 873,9 674 477,8 724 055,4

LANDSBYGDEN ENLIGT 1952 ÅRS FASTIGHETSTAXERING 10

il

133 16

17 | 18 | 19 | 20 | 21

18,5 43,8 62,3

25,8 85,2 111,0

—

1 391,0 3 698,6 5 089,6

1 405,4 3 740,2 5 145,6

2 028,3 26,0 2,5 6 439,2 37,9 2,3 8 467,5 35,0 2,3

2,2 30,7 1,7 41,9 1,9 39,2

0,7 68,6 69,3 0,6 57,5 58,1 0,7 60,1 60,8

l 2 3

820,3 3171,2 3 991,5

246,2 894,0 1140,2

39,2 204,2 243,4

11118,8 35 999,6 47 118,4

11 374,4 36 994,3 48 368,7

12 757,0 42 952,0 55 709,0

5,3 2,1 7,2 3,0 6,8 2,8

3,4 10,8 3,7 13,9 3,6 13,2

2,0 87,2 89,2 2,3 83,8 86,1 2,2 84,6 86,8

1180,8 4 258,3 5 439,1

567,0 2 550,6 3117,6

1 428,8 6 679,3 8 108,1

15 995,0 48 881,2 64 876,2

16 510,3 50 886,7 67 397,0

18 544,8 58 120,9 76 665,7

4,9 2,6 6,1 3,4 5,9 3,2

3,5 11,0 2,9 12,4 3,0 12,1

2,8 86,2 89,0 3,5 84,1 87,6 3,3 84,6 87,9

7 S 9

2 149,4 7 122,6 9 272,0

940,7 3 343,4 4 284,1

1 044,4 4 482,2 5 526,6

17 552,1 52 596,8 70 148,9

18 299,3 55 701,2 74 000,5

19 385,8 60 439,1 79 824,9

2,4 1,2 3,6 2,0 3,4 1,8

2,0 2,2 2,1

5,6 7,8 7,3

3,9 90,5 94,4 10 5,2 87,0 92,2 11 4,8 87,9 92,7 12

1 745,0 6 494,3 8 239,3

800,3 3 505,8 2 895,8 15 322,5 3 696,1 18 828,3

23 390,1 71 821,0 95 211,1

24 082,1 74 841,0 98 923,1

27 014,0 87 327,5 114 341,5

3,4 2,4 4,2 2,8 4,0 2,7

5,1 10,9 7,3 14,3 6,8 13,5

2,6 86,6 89,1 13 3,5 82,2 85,7 14 3,2 83,3 86,5 15

660,6 2 239,0 2 899,6

1 026,6 2 374,4 4 059,0 9 158,0 5 085,6 11 532,4

8 193,1 25 142,9 33 336,0

8 276,3 25 497,4 33 773,7

9 641,0 30 744,1 40 385,1

5,7 2,2 7,5 2,0 7,1 2,1

6,3 14,2 7,5 17,0 7,2 16,4

0,8 85,0 85,8 K; 1,2 81,8 83,0 17 1,1 82,5 83,6 18

5 6

30 760,5 17 341,3 10 662,4 L15 386,3 68 256,9 40 367,0 L46 146,8 85 598,2 51 029,4

119 619,7 209 515,8 253 558,1 13,3 1,2 431577,6 814 070,6 1 021168,6 15,4 1,6 551197,3 1 023 586,4 1 274 726,7 15,0 1,5

2,9 17,4 35,4 47,2 82,6 19 3,2 20,2 37,5 42,3 79,8 20 3,2 19,7 37,1 43,2 80,3 21

25 162,8 14 717,3 25 448,9 L13 063,3 68 209,6 123 968,0 L38 226,1 82 926,9 149 416,9

176 793,8 265 507,5 309 255,8 6,3 2,6 767 948,7 1171155,4 1 408 761,3 7,5 3,3 944 742,5 1436 662,9 1 718 017,1 7,3 3,1

5,2 14,1 28,7 57,2 85,9 22 6,1 16,9 28,6 54,5 83,1 23 6,0 16,4 28,6 55,0 83,6 24

43 512,0 22 907,8 31 689,4 344 980,7 375 177,3 423 035,6 5.8 2,4 .80 889,6 97 708,5 147 670,7 1 309 208,9 1 457 048,8 1 734 329,5 8.9 3,4 '24 401,6 120 616,3 179 360,1 1 654 189,6 1 832 226,1 2 157 365,1 8.3 3,2

3,1 11.3 3,7 16.0 3,6 15.1

7.1 81,6 88,7 8.5 75,5 84,0 8.3 76,6 84,9

25 2G 27

99 435,3 54 966,4 67 800,7 641 394,2 850 200,6 985 849,5 7,9 2.1 09 339,2 234175,0 312 005,7 2 508 735,2 3 442 274,8 4 164 259,4 10,0 2.9 08 774,5 289 141,4 379 806,4 3 150 129,4 4 292 475,4 5 150 108,9 9,6 2.8

3,7 13,7 21,2 65,1 86,3 4,4 17,3 22,4 60,3 82,7 4,3 16,7 22,2 61,1 83,3

2S 29 30

134 Tab.

7.

Areal skogsmark,

övrig mark

och s u m m a

utmark;

skogsmarkens, övriga m a r l

ägargrupper på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering

I *

I3 Län, länsdelar och ägoslag

I 5

Kronoskogar

G

I 7

Enskilda skogar

Allmänna skogar Eckle- Övriga siastika allm. skogar skogar

Summa

Aktiebolagsskogar

Övriga enskilda skog

Varje fastighetsägare; Ingen skogsmark

hektar 1.

2.

3.

Norrbottens 1. skogsmark 1 886 194 övrig mark 3 068 355 summa utmark . . 4 954 549 62,2 övrig mark % . . .

12 862 10 216 23 078 44,3

231138 2 130 194 136 136 3 214 707 367 274 5 344 901 60,1 37,1

385 863 192 343 578 206 33,3

12 489 12 489 100,0

67 315 45 277 112 592 40,2

1 a. lappmarken skogsmark 1 213 183 övrig mark 2 801 463 summa utmark . . 4 014 646 övrig mark % . . . 69,8

4 482 4 816 9 298 51,8

161 999 1 379 664 92 326 2 898 605 254 325 4 278 269 67,8 36,3

175 423 102 996 278 419 37,3

2 483 2 483 100,0

10 728 18127 28 855 62,9

1 b. kustlandet skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

673 011 266 892 939 903 28,4

8 380 5 400 13 780 39,2

750 530 69139 316 102 43 810 112 949 1 066 632 29,6 38,8

210 440 89 347 299 787 29,8

10 006 10 006 100,0

56 587 27150 83 737 32,4

Västerbottens 1. 1 013 942 skogsmark 1 312 910 övrig mark summa utmark . . 2 326 852 56,4 övrig mark % . . .

13 013 5 255 18 268 28,8

729 061 128 351 1155 306 39 349 1 357 514 283 517 167 700 2 512 820 1 012 578 28,0 54,0 23,5

20 251 20 251 100,0

113 467 50 337 163 804 30,7

2 a. lappmarken skogsmark 811 960 övrig mark 1 259 530 summa utmark . . 2 071 480 övrig mark % . . . 60,8

7 693 3 621 11314 32,0

936 580 116 927 36 308 1 299 459 153 235 2 236 039 58,1 23,7

397 691 174 068 571 759 30,4

15 574 15 574 100,0

22 852 22 827 45 679 50,0

2 b. kustlandet skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

201 982 53 380 255 362 20,9

5 320 1634 6 954 23,5

11424 3 041 14 465 21,0

218 726 58 055 276 781 21,0

331 370 109 449 440 819 24,8

4 677 4 677 100,0

90 615 27 510 118 125 23,3

Jämtlands 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

114 944 49 332 164 276 30,0

301 592 1171 427 37 902 148 746 461 034 978 286 14 358 914 596 52 260 1 063 342 1 279 878 1 632 461 28,2 76,4 86,0 27,5

10 793 10 793 100,0

59 549 21405 80 954 26,4

3 a. Jämtland skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

86 543 36124 122 667 29,4

30 744 10 335 41079 25,2

245 667 764 451 740 319 253187 985 986 1 017 638 24,9 75,1

4195 4195 100,0

53132 14 563 67 965 21,4

128 380 693 860 822 240 84,4

135 utmarkens relativa fördelning samt övriga markens relativa förekomst inom olika skogs-

| 11

| 12

| 13

Summa

smarksinnehav i hektar 100— 200

200— 400

10 Summa enskilda skogar

16 Samtliga skogar

400—co

17 | 18 | 19 | 20

21 | 22

Allmänna skogar

Enskilda skogar

u

et ÖD O M co O

a o u

sr to

af

S

M

"o •° b

CD

C es

s *2; 'g? 1 °tO ( H

CO

tlO c«

Ti OD

VD

es B

tiD rt g 3 2 tio CD CJ

5 ° o*

C/2

Procent

261 327 182 129 100 400 1 022 006 1 407 869 3 538 063 53,3 188 444 146 480 694 856 887 199 4 101 906 74,8 69112 449 771 328 609 169 512 1716 862 2 295 068 7 639 969 64,9 41,9 44,6 40,5 53,7 38,7 40,8

0,4 0,3 0,3

6,5 60,2 10,9 28,9 39,8 3,3 78,4 4,7 16,9 21,6 4,8 70,0 7,5 22,5 30,0

71106 63 984 72 703 65 894 143 809 129 878 50,6 50,7

446 106 1 825 770 66,5 384 778 3 283 383 85,3 830 884 5 109 153 78,6 64,3 46,3

0,2 0,2 0,2

8,9 75,6 2,8 88,3 5,0 83,8

190 221 118 145 63 525 751 323 961 763 1 712 293 39,3 115 741 413 074 502 421 818 523 32,6 80 586 41257 305 962 198 731 104 782 1164 397 1 464 184 2 530 816 37,1 37,8 35,5 40,6 34,3 32,3 39,4

0,5 0,7 0,5

4,0 43,8 12,3 43,9 56,2 5,3 38,6 10,9 50,5 61,4 4,5 42,1 11,9 46,0 47,9

325 087 188 344 85 211 1 280 803 2 009 864 3 165 170 32,0 135 595 79 610 35 654 555 760 839 277 2 196 791 59,8 460 682 267 954 120 865 1 836 563 2 849 141 5 361 961 43,4 29,4 30,3 29,5 41,0 29,7 29,5

0,4 0,2 0,3

4,1 36,5 23,0 40,5 63,5 1,8 61,8 12,9 25,3 38,2 3,1 46,8 18,9 34,3 53,2

179 354 143 676 87 580 65139 266 934 208 815 32,8 31,2

63 496 28 734 92 230 31,2

588 380 986 071 1 922 651 42,2 509 799 1 809 258 69,6 335 731 924 111 1 495 870 3 731 909 55,5 48,5 36,3 34,1

0,4 0,2 0,3

6,1 48,7 20,7 30,6 51,3 2,0 71,8 9,6 18,6 28,2 4,1 59,9 15,3 24,8 40,1

145 733 48 015 193 748 24,8

21715 6 920 28 635 24,2

692 423 1 023 793 1 242 519 16,3 220 029 329 478 387 533 13,8 912 452 1 353 271 1 630 052 15,7 24,1 24,3 23,8

0,4 0,4 0,4

0,9 17,6 26,7 55,7 82,4 0,8 15,0 28,2 56,8 85,0 0,9 17,0 27,0 56,0 83,0

44 668 14 471 59139 24,5

36 875 27 855 64 730 43,0

270 683 281 782 552 465 51,0

S-.

X | 73

k/

ar

9,6 14,8 24,4 3,1 8,6 11,7 5,4 10,8 16,2

289 767 246 408 240 084 1120 018 2 291 445 2 593 037 133 952 114 201 165 392 572 874 1 033 908 2 012 194 423 719 360 609 405 476 1 692 892 3 325 353 4 605 231 31,6 31,7 40,8 33,8 43,7 31,1

4,4 2,5 3,6

1,4 5,8 11,6 45.2 43,2 88,4 0,7 45,4 48,6 22,9 28,5 51,4 1,1 23,1 27,8 35,4 36,8 72,2

247 872 188 517 161 205 901 618 1 666 069 1 911 736 98 863 69 846 110 045 389 805 642 992 1 383 311 346 735 258 363 271 250 1 291 423 2 309 061 3 295 047 28,5 27,0 30,2 40,6 27,8 L42,0

4,5 2,6 3,7

1,6 6,7 12,8 40,0 47,2 87,2 0,7 50,2 53,5 18,3 28,2 46,5 1,2 25,0 29,9 30,9 39,2 71,1

136 TAB. 7 (forts.)

AREAL

SKOGSMARK M. M. INOM

OLIKA

SKOGSÄGARGRUPPER

I 2

I 3

I 6

I 7

I 5

I 9

3 b. Härjedalen skogsmark övrig mark summa utmark . övrig mark % . . 4.

28 401 13 208 41609 31,7

7158 4 023 11181 36,0

20 366 220 736 241102 91,6

55 925 237 967 293 892 81,0

406 976 207 847 614 823 33,8

6 598 6 598 100,0

6 417 6 842 13 259 51,6

134 367 27 454 161 821 17,0

22 996 3 987 26 983 14,8

13 912 2 139 16 051 13,3

171 275 33 580 204 855 16,4

839 479 156 010 995 489 15,7

2 154 2154 100,0

80 306 13 207 93 513 14,1

103 428 21572 125 000 17,3

16 734 3196 19 930 16,0

9143 1728 10 871 15,9

129305 26 496 155 801 17,0

590 967 117 981 708 948 16,6

1932 1932 100,0

48 230 9 999 58 229 17,2

30 939 5 882 36 821 16,0

6 262 791 7 053 11,2

4 769 411 5180 7,9

41970 7 084 49 054 14,4

248 512 38 029 286 541 13,3

222 222 100,0

32 076 3 208 35 284 9,1

56 516 10 504 67 020 15,7

19 579 3 002 22 581 13,3

78 215 19542 97 757 20,0

154 310 33 048 187 358 17,6

608 325 104 530 712 855 14,7

618 618 100,0

68122 7 496 65 618 9,9

38 054 7108 45162 15,7

14 718 2 208 16 926 13,0

76176 19 228 95 404 20,2

128 948 28 544 157 492 18,1

466 480 76 366 542 846 14,1

551 551 100,0

49 303 4 896 54199 9,0

skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark % .

18 462 3 396 21858 15,6

4 861 794 5 655 14,0

2 039 314 2 353 13,4

25 362 4 504 29 866 15,1

141 845 28164 170 009 16,6

67 67 100,0

18 819 2 600 21424 13,8

Kopparbergs 1. skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark % .

261196 194 730 455 926 42,7

21027 4 950 25 977 19,1

194 361 79119 273 480 28,9

476 584 278 799 755 383 36,9

643 409 151 373 794 782 19,0

776 776 100,0

190 776 26 699 217 475 12,0

6 a. Särna-Idre skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark % .

134 702 160 404 295 106 54,4

1234 210 1444 14,5

32 248 17 342 49 590 35,0

168 184 177 956 346 140 51,4

35 989 15 965 51954 30,7

412 412 100,0

2 424 2 237 4 661 48,0

6 b. Länet i övrigt skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark % .

126 494 34 326 160 820 21,3

19 793 4 740 24 533 19,3

162 113 61777 223 890 27,6

308 400 100 843 409 243 24,6

607 420 135 408 742 828 18,2

364 364 100,0

188 352 24 462 212 814 11,5

Västernorrlands 1. skogsmark övrig mark summa utmark . övrig mark % . . 4 a. Ångermanland skogsmark övrig mark summa utmark . övrig mark % . . 4 b. Medelpad skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark % .

.

Gävleborgs 1. skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark % . 5 a. Hälsingland skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark % . 5 b. Gästrikland

I

\NDSBYGDEN ENLIGT 1952 ÅRS FASTIGHETSTAXERING 11

41895 35 089 76 984 45,6

57 891 78 879 44 355 55 347 102 246 134 226 41,2 43,4

218 430 625 376 681 301 183 069 390 916 628 883 401 469 1 016 292 1 310 184 45,6 38,5 48,0

4,2 2,1 3,2

1,0 3,0 8,2 59,7 32,1 91,8 0,6 35,1 37,8 33,1 29,1 62,2 0,8 18,4 22,4 46,9 30,7 77,6

225 775 123 660 86 982 42 079 20 836 13 621 267 854 144 496 100 603 15,7 14,4 13,5

800 292 1 639 771 1 811 046 151 833 307 843 341 423 952 125 1 947 614 2 152 469 15,9 15,8 15,9

7,4 8,0 7,5

1,3 1,2 1,3

0,8 0,6 0,7

154 328 33 692 188 020 17,9

83194 16 527 99 721 16,6

53 583 10 099 63 682 15,9

527 750 1118 717 1 248 022 239 136 121 155 265 632 648 905 1 357 853 1 513 654 17,6 17,5 18,7

8,3 8,1 8,3

1,3 1,2 1,3

0,7 10,3 47,4 42,3 89,7 0,7 10,0 44,4 45,6 90,0 0,7 10,3 46,8 42,9 89,7

71447 8 387 79 834 10,5

40 466 4 309 44 775 9,6

33 399 3 522 36 921 9,5

272 542 30 678 303 220 10,1

563 024 75 791 638 815 11,9

5,5 7,8 5,8

1,1 1,0 1,1

0,8 0,5 0,8

166 310 18 935 185 345 10,2

87 731 9522 97 253 9,8

42 963 6 275 49 238 12,7

628 670 1 236 095 1 391 305 72 490 177 020 210 068 701150 1 413 115 1 601 373 10,3 12,5 13,1

4,1 5,0 4,2

1,4 1,4 1,4

5,6 11,1 43,7 45,2 88,9 9,3 15,7 49,8 34,5 84,3 6,1 11,7 44,5 43,8 88,3

137 854 14 824 152 678 9,7

80 554 8 355 88 909 9,4

39 333 5 290 44 623 11,9

499 701 965 281 1 095 129 53 462 129828 158 372 553 153 1 095 109 1 253 501 11,9 9,7 12,6

3,5 4,5 3,6

1,3 7,0 11,8 42,6 45,6 88,2 1,4 12,1 18,0 48,2 33,8 82,0 1,4 7,6 12,6 43,3 44,1 87,4

28 456 4111 32 567 12,6

7 177 1167 8 344 14,0

3 630 985 4 615 10,9

128 969 19 028 147 997 12,9

6,2 6,6 6,3

1,7 1,5 1,6

155941 31934 187 875 17,0

65 035 17 494 82 529 21,2

38 808 856 799 1 500 208 1 976 792 13,2 11249 152 284 303 657 582 456 33,4 50 057 1 009 083 1 803 865 2 559 248 17,8 22,5 15,1 16,8 22,8

1,1 9,8 24,1 32,6 43,3 75,9 0,9 13,6 47,9 26,0 26,1 52,1 1,0 10,7 29,5 31,1 39,4 70,5

5 890 2 783 8 673 32,1

10 390 4143 14 533 28,5

2 458 529 2 987 17,7

27 284 13 007 40 291 32,2

0,5 13,9 72,6 15,6 11,8 27,4 0,1 8,4 86,0 7,7 6,3 14,0 0,3 11,3 78,9 11,9 9,2 21,1

150 051 29151 179 202 16,3

54 645 13 351 67 996 19,6

36 350 10 720 47 070 22,8

829 515 1 436 935 1 745 335 139 277 274 685 375 528 968 792 1 711 620 2 120 863 14,4 16,0 17,7

-SVOöl.

| 14

| 16

521 054 68 707 589 761 11,6

270 814 47192 318 006 14,8

63 273 28 972 92 245 31,4

296 176 51696 347 872 14,9

17 | 18

231 457 58,2 206 928 77,5 438 385 67,3 47,2

7,3 9,1 7,6

| 19

0,7 0,6 0,7

9,5 46,4 44,2 90,6 9,8 45,7 44,5 91,2 9,5 46,3 44,2 90,5

7,5 44,1 48,4 92,5 9,3 50,2 40,5 90,7 7,7 44,8 47,5 92,3

8,6 47,9 43,5 91,4 8,7 54,5 36,8 91,3 8,6 48,9 42,5 91,4

1,1 9,3 17,7 34,8 47,5 82,3 1,3 16,5 26,9 36,0 37,1 73,1 1,2 10,5 19,3 35,0 45,7 80,7

138 TAB. 7 (fortS.) 1

AREAL

SKOGSMARK 3

2 M. M. INOM

4 OLIKA 6

5 SKOGSÄGARGRUPPER PÅ 7

1 2 3 4

7. Värmlands 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . ..

17 517 3 249 20 766 15,6

29276 6 380 35 656 17,9

12 818 1930 14 748 13,1

59 611 457 357 11559 92 542 71170 549 899 16,2 16,8

294 294 100,0

146 953 150 142 19 847 21057 166 800 171199 11,9 12,3

5 Ii 7 S

8. Örebro 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % .. .

58 486 15 037 73 523 20,5

4 927 750 5 677 13,2

32 927 6 290 39 217 16,0

96 340 160 386 22 077 32 504 118 417 192 890 18,6 16,9

782 782 100,0

53 085 5 900 58 985 10,0

39 880 4142 44 022 9,4

g 10 ii 12

9. Västmanlands 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

42 686 11117 53 803 20,7

18 869 4165 23034 18,1

16 257 3 306 19 563 16,9

77 812 81748 18 588 18 385 96 400 100 133 18,4 19,3

375 375 100,0

34 600 3 780 38 380 9,8

41746 4855 46 601 10,4

13 14 15 16

10. Uppsala 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

6 566 882 7 448 11,8

20218 3 313 23531 14,1

18 440 3 493 21933 15,9

45 224 102 986 7 688 15 236 52 912 118 222 14,5 12,9

417 417 100,0

34 792 3 642 38 434 9,5

29 979 2 832 32 811 8,6

17 18 19 20

11. Stockholms 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

19 266 5 904 25170 23,5

11145 2 448 13 593 18,0

25 633 8196 33 829 24,2

56 044 16 548 72 592 22,8

39 637 7 039 46 676 15,1

661 661 100,0

39 670 8 957 48 627 18,4

49 062 10 970 60 032 18,3

'21 22 23 24

12. Södermanlands 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . ..

19158 4 890 24 048 20,3

6134 993 7127 13,9

21657 5 276 26 933 19,6

46 949 11159 58108 19,2

24 899 5 005 29 904 16,7

332 332 100,0

38153 4 459 42 612 10,5

33 219 3 762 36 981 10,2

13. Östergötlands 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % .. . 28

38 583 8 052 46 635 17,3

9381 1573 10 954 14,4

37 757 5 892 43 649 13,5

85 721 84 031 15 517 16179 101 238 100 210 15,3 16,1

1413 1413 100,0

45 777 8 374 54151 15,5

59191 8 924 68115 13,1

29 30 31 32

14. Gotlands 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

7 474 1928 9 402 20,5

5 586 1591 7177 22,2

4 090 2 281 6 371 35,8

17150 5 800 22 950 25,3

5 432 3 886 9 318 41,7

4 487 4 487 100,0

36104 15 775 51879 30,4

30 978 9 549 40 527 23,6

33 54 3.3 50

15. Skaraborgs 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . ..

35 719 8 508 44 227 19,2

9 850 1956 11806 16,6

13131 3 569 16 700 21,4

58 700 14 033 72 733 19,3

25 633 5 252 30 885 17,0

3 094 3 094 100,0

97 760 21504 119 264 18,0

49553 8 410 57 963 14,5

37 58 59 10

16. Älvsborgs 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

24 811 9 627 34 438 28,0

13 918 3 778 17 696 21,3

16116 4 244 20 360 20,8

54845 17 649 72 494 24,3

37117 10293 47 410 21,7

164162 154 993 47 373 2 944 59145 2 944 223 307 202 366 23,4 26,5 100,0

25 26 27

139 ANDSBYGDEN ENLIGT 1952 ÅRS FASTIGHETSTAXERING 1

n

53 222 21 594 74 816 12,4

107 789 18159 125 948 14,4

65 503 11679 77182 15,1

77 930 15 677 93 607 16,7

701539 1158 896 1 218 507 200 849 212 408 108 307 809 846 1 359 745 1 430 915 14,9 14,8 13,4

36 141 4 454 40 595 11,0

27 946 3 569 31515 11,3

18 866 2 088 20 954 10,0

43 052 8 398 51450 16,3

218 970 29 333 248 303 11,8

48 927 5 905 54 832 10,8

37 846 4 949 42 795 11,6

10 986 1794 12 780 14,0

15 844 1985 17 829 11,1

25 734 2 705 28 439 9,5

16 707 1734 18 441 9,4

12 831 1447 14 278 10,1

54 638 12 759 67 397 18,9

34 369 9 549 43 918 21,7

30 746 7 954 38 700 20,6

32 523 4 015 36 538 11,0

21 | 22 | 23

1,4 1,5 1,5

2,4 3,0 2,5

1,1 0,9 1,0

4,9 37,5 57,6 94,1 5,4 43,6 51,0 94,6 5,0 38,4 56,6 95,0

379 356 61837 441193 14,0

475 696 12,3 83 914 17,9 559 610 13,1 15,0

1,1 0,9 1,0

6,9 20,3 33,7 46,0 79,7 7,5 26,3 38,7 35,0 73,7 7,0 21,1 34,5 44,4 78,9

189 949 23 643 213 592 11,1

271 697 42 028 313 725 13,4

349 509 12,2 60 616 18,3 410 125 13,1 14,8

5,4 6,9 5,6

4,7 22,3 23,4 54,3 77,7 9 5,5 30,7 30,3 39,0 69,3 10 4,8 23,5 24,4 52,1 76,5 11

16 917 2141 19 058 11,2

136 960 14 918 151 878 9,8

239 946 30154 270 100 11,2

285 170 37 842 323 012 11,7

2,3 2,3 2,3

7,1 8,8 7,3

58 039 18106 76145 23,8

266 524 68 956 335 480 20,6

306 161 75 995 382 156 19,9

362 205 92 543 454 748 20,4

5,3 6,4 5,5

25 247 3 508 28 755 12,2

27 009 95 265 4 662 19 873 31671 115 138 17,3 14,7

251 416 40 611 292 027 13.9

276 315 45 616 321 931 14,2

323 264 56 775 380 039 14,9

5,9 8,6 6,3

74 662 11002 85 664 12,8

70 423 10121 80 544 12,6

41942 6 308 48 250 13,1

77 725 14 085 91 810 15,3

369 720 60 227 429 947 14,0

453 751 76 406 530 157 14,4

539 472 91923 631 395 14,6

7,2 8,8 7,4

29 354 9 870 39 224 25,2

13 495 4 259 17 754 24,0

2 744 839 3 583 23,4

1001 266 1267 21,0

113 676 45 045 158 721 28,4

119108 48 931 168 039 29,1

136 258 54 731 190 989 28,7

5,5 3,5 4,9

34 371 5 372 39 743 13,5

22 394 3 648 26 042 14,0

13 458 1907 15 365 12,4

24 278 4147 28 425 14,6

241 814 48 082 289 896 16,6

267 447 53 334 320 781 16,6

326 147 11,0 67 367 12,6 393 514 11,2 17,1

3,0 2,9 3,0

16 300 33 672 L49 972 22,5

56 136 17 048 73 184 23.3

22 328 4 877 27 205 17,9

28 210 7 167 35 377 20,3

542 129 172 226 714 355 24,1

579 246 182 519 761 765 24,0

634 091 200 168 834 259 24,0

3,9 4,8 4,1

2,2 1,9 2,1

1 16

] 2 3 1

:> 6 7 8

6,5 15,9 36,1 48,0 84,1 13 9,2 20,3 40,3 39,4 79,7 14 6,8 16,4 36,6 47,0 83,6 15 10

3,1 2,6 3,0

7,1 15,5 10,9 73,6 84,5 17 8,9 17,9 7,6 74,5 82,1 IS 7,4 15,9 10,3 73,8 84,1 19 20

1,9 1,8 1,9

6,7 14,5 9,3 19,7 7,1 15,3

7,7 77,8 85,5 21 8,8 71,5 80,3 22 7,9 76,8 84,7 23 2-1

1,7 1,7 1,7

7,0 15,9 15,6 68,5 84,1 2."> 6,4 16,9 17,6 65,5 83,1 26 6,9 16,0 15,9 68,1 84,0 27 28

4,1 2,9 3,8

3,0 12,6 4,2 10,6 3,3 12,0

4,0 83,4 87,4 29 7,1 82,3 89,4 30 4,9 83,1 88,0 31 32

4,0 18,0 5,3 20,8 4,3 18,5

7,9 74,1 82,0 33 7,8 71,4 79,2 31 7,8 73,7 81,5 35 30

2,5 2,1 2,5

8,6 8,8 8,7

5,9 85,5 91,4 37 5,1 86,1 91,2 38 5,7 85,6 91,3 39 40

140 TAB. 7 (foi'tS.) 1

AREAL

SKOGSMARK

13 M. M. INOM

4 OLIKA 6

5 SKOGSÄGARGRUPPER PÄ 7

16 a. Dalsland skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

7 214 3 957 11171 35,4

3 577 955 4 532 21,1

1959 860 2 819 30,5

12 750 5 772 18 522 31,2

16 610 4 332 20 942 20,7

526 526 100,0

50 694 21933 72 627 30,2

39 954 14194 54 148 26.2

17 597 5 670 23 267 24,4

10 341 2 823 13164 21,4

14157 3 384 17 541 19,3

42 095 11877 53 972 22,0

20 507 5 961 26 468 22,5

2 418 2 418 100,0

113 468 37 212 150 680 24,7

115 039 33179 148 218 22,4

28 566 6 962 35 528 19,6

17 025 6 337 23 362 27,1

8 367 1919 10 286 18,7

53 958 15 218 69176 22,0

30161 9 285 39 446 23,5

1420 1420 100,0

94 741 30 412 125 153 24,3

163 678 42 922 206 600 20,8

28 808 6 599 35 407 18,6

16 356 5 275 21631 24,4

10137 2 703 12 840 21,1

55 301 14 577 69 878 20,9

71787 18 307 90 094 20,3

2 383 2 383 100,0

95 411 31174 126 585 24,6

133 334 34 649 167 983 20,6

skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

56 336 10 972 67 308 16,3

11947 3157 15104 20,9

13 297 1594 14 891 10,7

81580 15 723 97 303 16,2

38 398 7 306 45 704 16,0

23 207 23 207 100,0

55 221 23 500 78 721 29,9

108 993 14 368 123 361 11,6

19 a. Norra delen skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

28 551 6109 34 660 17,6

7 528 1384 8 912 15,5

4 389 423 4 812 8,8

40 468 7 916 48 384 16,4

24 697 4175 28 872 14,5

355 355 100,0

21341 4 963 26 304 18,9

52 769 8 565 61334 14,0

22 210 3 709 25 919 14,3

3 931 330 4 261 7,7

8 514 1046 9 560 10,9

34 655 5 085 39 740 12,8

13 565 1997 15 562 12,8

99 99 100,0

24 840 2 380 27 220 8,7

53 276 4 781 58 057 8,2

skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

5 575 1154 6 729 17,1

488 1443 1931 74,7

394 125 519 24,1

6 457 2 722 9179 29,7

136 1134 1270 89,3

22 753 22 753 100,0

9 040 16157 25197 64,1

2 948 1022 3 970 25,7

Göteborgs o. Bohus 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

8 568 8 296 16 864 49,2

3 045 2 421 5 466 44,3

5 537 4 531 10 068 45,0

17150 15 248 32 398 47,1

3 017 2 405 5 422 44,4

7 760 7 760 100,0

60 899 70 293 131192 53,6

37 613 26 807 64 420 41,6

9 203 4 089 13 292 30,8

5 234 1872 7106 26.3

7 438 3 782 11220 33,7

21875 9 743 31618 30,8

4 860 1972 6 832 28,9

2 946 2 946 100,0

53 697 24 983 78 680 31,8

55 738 21802 77 540 28,1

n 3 4

16 b. Västergötland skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

5 6 7 8

17. Jönköpings 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

9 10 il 12

18. Kronobergs 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

18 11 15 10

19. Kalmar 1. 17 IS Ii) 20

21 23 24

19 b. Södra delen skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

•20 26 '27 28

19 c. Öland 29 30 31 32

20. 33 34 35 3,6

21. 37 38 39 10

Hallands 1. skogsmark övrig mark summa utmark . . övrig mark % . . .

141 ANDSBYGDEN ENLIGT 1952 ÅRS FASTIGHETSTAXERING )

| 14

| 13

! 12

! ii

18 | 19 | 20

22 | 23

34 000 10 919 44 919 24,3

24 695 8 906 33 601 26,5

6 999 2 004 9 003 22,3

11523 3 260 14 783 22,1

167 865 61 742 229 607 26,9

184 475 66 074 250 549 26,4

197 225 71846 269 071 26,7

3,7 5,5 4,2

1,8 1,3 1,7

1,0 1,2 1,0

6,5 8,0 6,9

8,4 85,1 93,5 6,0 86.0 92,0 7,8 85,3 93,1

l 2 3 4

82 300 22 753 05 053 21,7

31441 8142 39 583 20,6

15 329 2 873 18 202 15,8

16 687 3 907 20 594 19,0

374 264 110 484 484 748 22,8

394 771 116 445 511 216 22,8

436 866 128 322 565 188 22,7

4,0 4,4 4,1

2,4 2,2 2,3

3,2 2,7 3,1

9,6 9,3 9,5

4,7 85,7 90,4 4,6 86,1 90,7 4,7 85,8 90,5

5 6 7 8

42 089 34 480 [76 569 19,5

56 692 11265 67 957 16,6

26 622 3 817 30 439 12,5

21 921 3 977 25 898 15,4

505 743 128 293 634 036 20,2

535 904 137 578 673 482 20,4

589 862 152 796 742 658 20,6

4,8 4,6 4,8

2,9 4,1 3,1

1,4 9,1 1,3 10,0 1,4 9,3

07 625 22 550 130 175 17,3

52 410 8 623 61033 14,1

21644 3 637 25 281 14,4

25 072 4159 29 231 14,2

435 496 107 175 542 671 19,7

507 283 125 482 632 765 19,8

562 584 140 059 702 643 19,9

5.1 4,7 5,0

153 870 110 057 18 501 13 818 172 371 123 875 11,1 10,7

68 720 9 864 78 584 12,6

63 611 10 294 73 905 13,9

560 472 113 552 674 024 16,8

598 870 120 858 719 728 16,8

680 450 136 581 817 031 16,7

8,3 8,0 8,2

82 567 11028 93 595 11,8

59 367 9 273 68 640 13,5

38 366 6 975 45 341 15,4

46 907 8 662 55 569 15,6

301 317 49 821 351138 14,2

326 014 53 996 380 010 14,2

366 482 61912 428 394 14,5

7,8 9,9 8,1

70118 6 699 76 817 8,7

50 470 4 363 54 833 9,8

30154 2 889 33 043 8,7

16 704 1632 18 336 8,9

245 562 22 843 268 405 8,5

259 127 24 840 283 967 8,7

7,6 293 782 29 925 12,4 8,0 323 707 9,2

1,3 1,1 1,3

1185 774 1959 39,5

220 182 402 45,3

13 593 40 888 54 481 75,0

13 729 42 022 55 751 75,4

20186 27,6 44 744 2,6 64 930 10,3 68,9

2,4 3,2 3,0

24 896 15 865 40 761 38,9

10 879 6 755 17 634 38,3

3 066 1725 4 791 36,0

400 60 460 13,0

137 753 129 265 267 018 48,4

140 770 131 670 272 440 48,3

157 920 146 918 304 838 48,2

5,5 5,7 5,5

1,9 1,6 1,8

36 957 13195 50152 26,3

12121 3 731 15 852 23,5

5 567 1296 6 863 18,9

13 213 3 069 16 282 18,8

177 293 71022 248 315 28,6

182 153 72 994 255 147 28,6

204 028 82 737 286 765 28,8

4,5 4,9 4,6

200 0,0

5,1 85,8 90,9 9 6,1 83,9 90,0 10 5,3 85,4 90,7 11 12

2,9 3,8 3,1

1,8 9,8 12,8 77,4 90,2 13 1,9 10,4 13,1 76,5 99,6 14 1,8 9,9 12,8 77,3 90,1 15 16

1,8 2,3 1,9

1,9 12,0 1,2 11,5 1,8 11,9

5,6 82,4 88,0 17 5,4 83,1 88,5 18 5,6 82,5 88,1 19 20

2,1 2,2 2,1

1,2 11,1 0,7 12,8 1,1 11,3

6,7 82,2 88,9 21 6,7 80,5 87,2 22 6,7 82,0 88,7 23

2,9 11,8 3,5 17,0 3,0 12,3

4,6 83,6 88,2 25 6,7 76,3 83,0 26 4,8 82,9 87,7 27

2,0 32,0 0,3 6,1 0,8 14,1

0,7 67,3 68,0 29 2,5 91,4 93,9 30 2,0 83,9 85,9 31 32

3,5 10,9 3,1 10,4 3,3 10,6

1,9 87,2 89,1 33 1,6 88,0 89,6 34 1,8 87,6 89,4 35 36

2,6 2,3 2,5

3,6 10,7 4,6 11,8 3,9 11,0

2,4 86,9 89,3 37 2,4 85,8 88,2 38 2,4 86,6 89,0 39 40

142 TAB.

7 (fortS.)

AREAL

SKOGSiMARK

M. M. INOM

I * 22.

3 566 463 4 029 11,5

9 953 1044 10 997 9,5

6 889 647 7 536 8,6

1037 1037 100,0

40 758 5 932 46 690 12,7

43507 4 463 47 970 9,3

7 841 888 8 729 10,2

5 921 1056 6 977 15,1

12 907 3 758 16 665 22,6

26 669 5 702 32 371 17,6

6 784 1161 7 945 14,6

3 733 3 733 100,0

71434 16 702 88136 19,0

50 731 10 520 61251 17,2

3 681 469 4150 11,3

1493 245 1738 14,1

4534 452 4 986 9,1

9 708 1166 10874 10,7

580 476 1056 45,1

2 531 2 531 100,0

13 959 1741 15 700 11,1

8 206 817 9023 9.1

3 205 963 106 352 600 362 3 912 677 3 734155 4 468 555 36 818 1111 762 5 617 135 1197 434 7 674518 143 170 1 712 124 9 529 812 4 931 589 58,2 25,7 64,9 58,9 24,3

46 305 46 305 100,0

388 759 137 722 526 481 26,2

660370 239 212 899 582 26,6

424 875 111 596 235 809 22 999 660 684 134 595 17,1 35,6

322 093 858 564 1 510 422 107 610 366 418 322 084 429 703 1 224 982 1 832 506 25,0 29,9 17,6

3 637 3 637 100,0

538 029 73 284 611 313 12,0

540860 75 908 616 768 12,3

253 938 101 795 66 690 29 542 320 628 131 337 20,8 22,5

136 877 35188 172 065 20,5

829 923 896 515 56 955 309535 230 604 56 955 1139 458 1127 119 100,0 27,2 20,5

Götaland skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark % .

28.

2 039 281 2 320 12,1

Svealand skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark % .

27.

4348 300 4 648 6,4

Norrland skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark % .

26.

I 7

Malmöhus 1. skogsmark övrig mark . . . . summa utmark övrig mark % .

25.

I 6

Kristianstads 1. skogsmark övrig mark summa utmark övrig m a r k % .

24.

SKOGSÄGARGRUPPER PÅ

Blekinge 1. skogsmark övrig mark summa utmark övrig mark % .

23.

OLIKA

492 610 131 420 624 030 21,1

314 689 77169 391 858 19,7

Rikets landsbygd skogsmark övrig mark .... s u m m a utmark övrig mark % .

3 884 776 319 743 1 059 332 5 263 851 5 559 266 1 756 711 2 097 745 4 771 054 89 359 1 254 560 6 114 973 1 596 687 106 897 520541 545 724 8 655 830 409 102 2 313 892 11378 824 7 155 953 106 897 2 277 252 2 643 469 55,1 21,8 54,2 53,7 22,3 100,0 22,9 20,6

143 LANDSBYGDEN ENLIGT 1952 ÅRS FASTIGHETSTAXERING | 11

| 13

1 12

| 16

I 15

1 42 784 3 894 46 678 8,3

20 060 1780 21840 8,1

8 649 726 9 375 7,7

9 210 1210 10 420 11,6

164 968 19 042 184 010 10,3

171 857 19 689 191 546 10,3

181 810 20 733 202 543 10,2

2,4 1,4 2,3

1,1 1,4 1,1

2,0 2,2 2,0

5,5 5,0 5,4

3,8 90,7 94,5 3,1 91,9 95,0 3,7 90,9 94,6

l 2 3 4

41702 7 948 49 650 16,0

16 729 4170 20 899 19,9

7 022 1224 8 246 14,8

30 741 4 476 35 217 12,7

218 359 48 773 267 132 18,3

225 143 49 934 275 077 18,2

251812 55 636 307 448 18,1

3,1 1,6 2,8

2,4 1,9 2,3

5,1 10,6 6,7 10,2 5,4 10,5

2,7 86,7 89,4 2,1 87,7 89,8 2,6 86,9 89,5

5 6 7 8

8.067 792 8 859 8,9

4 249 397 4 646 8,5

7 025 832 7 857 10,6

15 055 1215 16 270 7,5

56 561 8 325 64 886 12,8

57141 8 801 65 942 13,3

66 849 9 967 76 816 13,0

5,5 4,7 5,4

2,2 2,5 2,3

6,8 14,5 4,5 11,7 6,5 14,2

0,9 84,6 85,5 9 4,8 83,5 88,3 10 1,4 84,4 85,8 11 12

1150482 1268266 828 272 555 640 4 851 789 8 585 944 12498621 25,6 444 866 519 005 370 649 290 054 2 047 813 3 245 247 8 862 382 50,4 1595348 1787271 1198921 845 694 6 899 602 11831191 21361003 35,9 41,5 27,4 29,7 34,3 30,9 27,9 29,0

0,9 4,8 31,3 29,9 38,8 68,7 13 0,4 12,6 63,4 13,5 23,1 36,6 14 0,7 8,0 44,6 23,1 32,3 55,4 15 16

560 592 87 274 647 866 13,5

405 845 230 976 345 855 2 622 157 4 132 579 4 991143 8,5 77 429 438 052 760 136 1126554 20,9 73 402 47118 479 247 278 094 423 284 3 060 209 4 892 715 6 117 697 10,8 18,4 15,5 14,3 18,3 16,9 15,3

2,2 2,0 2,2

812 677 177 141 989 818 17,9

445 645 228 787 310 437 3 523 984 3 838 673 4 331 283 85 615 37 052 54125 951 027 1 028 196 1159 616 531 260 265 839 364562 4 475 011 4 866 869 5 490 899 21,1 21,1 21,3 14,8 13,9 16,1

5,9 5,8 5,9

2,4 2,5 2,4

2523751 2119756 1288035 1211932 10997930 16557196 21821047 17,8 709 281 678 022 454819 421 608 3 436 892 5 033 579 11148552 42,8 3233032 2797778 1742854 1633540 14434822 21590775 32969599 26,3 33,8 23,3 23,8 25,8 26,1 24,2 21,9

6,5 17,2 30,3 52,5 82,8 17 9,6 32,5 28,6 38,9 67,5 18 7,0 20,0 30,0 50,0 80,0 19 20

3,1 11,4 3,0 11,3 3,1 11,4

7,3 81,3 88,6 21 6,7 82,0 88,7 22 7,1 81,5 88,6 23 24

1,5 4,8 24,1 25,5 50,4 75,9 25 0,8 11,3 54,9 14,3 30,8 45,1 26 1,2 7,0 34,5 21,7 43,8 65,5 27 28

144 Tab. 8.

Jämförelse mellan arealuppgifter enligt 1952 års fastighetstaxering och riksskogsI 4

Län och länsdelar

Skogsmark

Enligt riksskogstaxeringen

Övrig mark

Enligt fastighetstaxering år 1952 l

kol. 3 i procent av kol. 2

Hektar i 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41

Norrbottens Lappmarken Kustlandet Västerbottens Lappmarken Kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen 4 Västernorrlands . . . Ångermanland 5 . . Medelpad Gävleborgs Hälsingland 6 Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre Länet i övrigt . . Värmlands Örebro 7 Västmanlands Uppsala Stockholms 8 Södermanlands . . . . Östergötlands Gotlands 9 Skaraborgs , Älvsborgs Dalsland Västergötland Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs o. Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus 10

4 051 900 2 309 400 1 742 500 3 226 900 1 976 500 1 250 400 2 677 700 2 011 200 666 500 1 914 900 1 346 700 568 200 1 413 100 1108 500 304 600 2 026 500 227 800 1 798 700 1 277 700 533 500 375 500 270 300 393 800 322 800 537 400 139 200 341 200 649 200 196 400 452 800 655 500 585 300 681 800 355 300 303 100 23 400 162 500 208 100 176 600 256 400 64 700

42 Norrland11

43 Svealand12,13

44 Götaland14

13 284 500 5 200 100 4 457 900

45 Hela riket

22 942 500

Enligt riksskogstaxeringen

Enligt fastighetstaxering år 19521

kol. 6 i procent av kol. 5

Hektar 3 820 100 2 103 200 1 716 900 3 175 300 1 925 000 1 250 300 2 595 600 1 914 300 681 300 1 872 000 1 307 800 564200 1 409 900 1102 000 307 900 1 987 300 231 500 1 755 800 1 265 700 532 700 377 800 287 900 381 000 343 700 563 200 137 200 337 800 655 800 197 500 458 300 643 400 569 300 685 100 369 600 295 200 20300 163 700 204 800 184 200 254 000 67 700 12 872 900 5 176 100 4 466 200 22 515 200

94,3 91,1 98,5 98,4 97,4 100,0 96,9 95,2 102,2 97,8 97,1 99,3 99,8 99,4 101,1 98,1 101,6 97,6 99,1 99,9 100,6 106,5 96,7 106,5 104,8 98,6 99,0 101,0 100,6 101,2 98,2 97,3 100,5 104,0 97,4 86,8 100,7 98,4 104,3 99,1 104,6 96,9 99,5 100,2 98,1

5 648 700 5 536 400 4 897 500 4 713 900 751 200 822 500 2 095 000 2 201 500 1 726 500 1 810 800 368 500 390 700 1 973 500 2 016 300 1 297 800 1 384 800 675 700 631 500 320 600 354 600 239 600 277 600 81000 77 000 217 800 215 800 160100 160 400 57 700 55 400 605 600 587 800 206 800 208 300 398 800 379 500 204 600 224 700 77 700 98 000 58 500 69 600 28 400 41000 94 300 92 500 53 400 65100 88 500 101 900 47 600 55 900 46 000 70 400 172 600 209 100 69 700 72 400 102 900 136 700 141 900 170400 125 500 141 600 116 900 137 900 57 400 62100 23 000 30 900 36 500 44 900 173 000 167 800 73 700 84 600 19 000 22 300 44 400 55 700 6 600 10 300 10 255 600 10 324 600 1122 500 1178 700 1 055 700 1 227 900 12 433 800 12 731 200

100,7 105,0 116,3 102,4

145 taxeringen s a m t övrig officiell statistik 10

Areal övrig mark i % av total areal utmark2

I 11

!.,fot al land areal

Medelbonitet

3 p» u. <$ Yl

i*2 OT

tN

C

Enligt fastighetstaxering år 1952

Enligt FastighetsEnligt den rikstaxeringars skogs- boniteter officiella statistiken taxeringen s 1938 1945 1952

44,5 18,5 21,6 36,1

Enligt fastighetstaxering år 1952

kol. 15 i procent av kol. 14

5H S? "^ T3"3 ^ ^ ~ 6 0 , 3 _ • « CO £ ^_-

> , § Ö 3 » ** =0 * B " ö * X3 fe ^

S e o ^ - •—

hM»3 V -

S -£ " M 3 =« co ! Kubikmeter per hektar

59,2 69,1 32,4 40,9 48,5 23,8 43,7 42,0 48,1 15,9 17,5 12,0 13,3 12,7 15,2 22,8 47,4 17,8 15,1 15,5 15,6 12,5 19,5 15,9 15,3 28,9 17,2 24,2 26,8 23,0 20,9 19,9 16,8 14,4 9,5 68,9 51,4 29,2 10,8 18,0 13,2

!2 S ' S i S ^ S £ 5

1,4 1,3 1,6 1,7 1,6 1,9 1,7 1,8 1,5 2,4 2,2 2,9 2,8 2,7 3,0 2,5 1,4 2,7 3,9 4,2 4,3 4,2 4,1 4,3 4,5 2,9 4,5 4,3 4,2 4,4 4,8 4,7 4,7 4,4 5,0 4,6 4,3 5,1 5,1 5,3 6,7 1,9 3,1 3,7 2,8

1,3 1,2 1,5 1,7 1,5 1,9 1,8 1,9 1,5 2,1 2,0 2,3 2,5 2,4 2,8 2,2 1,3 2,3 2,9 3,1 3,1 2,9 2,8 3,3 3,2 1,9 3,3 2,9 2,9 3,0 3,3 3,2 3,0 3,0 3,1 2,9 2,8 3,4 3,7 3,9 4,7 1,7 2,7 3,2 2,2

1,4 1,2 1,6 1,6 1,5 1,9 1,8 1,8 1,5 2,3 2,2 2,7 2,8 2,7 3,1 2,5 1,2 2,6 3,4 3,7 3,7 3,7 3,5 3,8 3,6 2,1 4,0 3,4 3,4 3,5 3,8 3,7 3,5 3,4 3,7 3,4 3,1 3,9 4,2 4,6 5,4 1,8 3,1 3,7 2,5

1,4 1,3 1,6 1,7 1,6 1,9 1,8 1,9 1,6 2,4 2,2 2,8 2,8 2,8 3,1 2,5 1,2 2,6 3,9 3,8 3,9 3,8 3,8 4,1 4,1 2,6 44 4,3 4,3 4,4 4,7 4,7 4,5 4,3 4,9 4,4 4,3 5,0 5,1 5,4 6,7 1,9 3,3

\M

Hektar 9 867 598 9 468 203 96,0 7 223 216 6 839 901 94,7 2 644 382 2 628 302 99,4 5 540 295 5 525 436 99,7 3 745 200 3 764120 100,5 1 795 095 1 761 316 98,1 98,8 4 767 001 4 707 973 99,1 3 415 959 3 385 440 1 351 042 1 322 533 97,9 98,4 2 412 270 2 373 103 98,9 1 703 690 1 685 139 97,1 708 580 687 964 97,0 1 818 534 1 764 187 97,1 1 401 530 1 360 537 96,8 417 004 403 650 96,8 2 729 538 2 819023 441 630 101,3 435 860 2 383 163 2 287 908 96,0 1 760 508 1 718 757 97,6 826 565 802 814 97,1 644 232 627 944 97,5 512 051 499 703 97,6 752 404 672 438 89,4 624 964 610 364 97,7 980 382 97,4 1 006 053 297 325 94,7 314 010 771 490 95,6 807 059 95,7 1171 001 1120 406 96,4 368 646 355 484 95,3 802 355 764 922 95,1 1 009 202 1 061141 95,1 847 158 891 067 1 054 154 95,0 1109 222 96,6 521 573 539 855 95,8 416 802 435 208 86,3 115 779 134159 90,5 448 693 495 522 95,1 451 548 474 644 96,1 279 562 290863 95,1 585 671 615 605 93,7 445 202 475 172 24 405 698 23 838 902 97,7 7 939 747 7 661 558 96,5

4,6

8 711 359

8 290 793

95,2

2,7

41 056 804 39 791 253

96,9

P*

S*flail6 flTT

.

L

W

CO

'Z

U

-

J4

:ö T!

<3, 60 cö M CO

: 0 :cS T H •<-> *c/?ij J2

"

60 C

W

W

" a *}, w> 2 fe to öo <D flr-jj; 73 g, o; k>

ii o rt . _ G 2

co *•> 5P ro B 3 ^ to i 0) to rt

u SoS"

O O 60 00 I

tn .3 3 I

£ fe « +J r--

TJ fe "OI on . 5 Ö D ^

°rt 60-S 2 3

"•> 3

C/3

Ob's o BP 3 „ S;3 cc +s 2

!U3

OJ ^ — •* ti/ e*n ~ B?oJ2 XcuSo.Srt^SSS UIJ

rtr

3°-3^?>E g rt s X g „

»>

60" cö 3

BP « SJ

öo 2 « S x

•3 -o

S S Ä SH t» 2 ^ „s r- so o»t 2;»S oö^bo^o S+ä " I r M u S « « 2o '"COM 1

_

to

3 S 6042 ^ ^ as 60

^ _2 Ö -fe ^ ^ 4 ^ , 2 « > o ^ 2pS c « 3 5 ^ 3 : ^ ^

" S M a « to" cs « . B , S S

«M 7 3

tO i— 4 J + J

THS--

I

II

,2 60 « ä •« :o .3 0 3 ^ 2 £ öböOjte 3 5

3 -,'5'p 60

rt r 3 CU ^ i

H&O^ X

• v

OS c —

"^ ^

60 M 00 3

• •

fe o° ^h

S

ftft3»2

-H>

ro

IM

11 S

^

X rt

oc-g u • ^ OD-fe "3 rt 33 o S £ 33 :fe .SP « "3 M « P< CO CO a

146 Tab. 9 . Kubikmassa, m 3 sk per hektar, i n o m olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering l_3 Län o. länsdelar

|4

i!

Allmänna skogar

|

I 11

10 I 12

Enskilda skogar Övriga enskilda skogar Varje fastighetsägares skogsmarksinnehav i hektar

03 0 0 C8

T : OD

'C OD

£ O

•fl ÖD

-25 2550

56 52 60 61 62 61 64 68 56 76 71 87 102 101 107 89 53 91 96 102 118 114 94 98 112 59 109 102 97 105 95 85 104 108 97 66 82 95 97 114 165

42 36 43 49 45 50 65 66 56 71 64 82 83 78 98 78 45 78 82 92 90 84 78 83 84 62 78 83 91 79 76 67 74 75 78 59 60 53 60 65 76

44 39 46 50 47 52 66 67 57 71 64 84 88 81 103 78 45 78 92 96 99 90 82 90 88 66 86 84 96 81 82 77 82 80 85 55 72 68 72 81 77

45 40 47 49 47 50 65 66 58 73 66 87 91 86 105 77 46 78 95 99 106 89 86 91 91 67 86 89 98 86 86 83 86 84 89 54 78 77 80 89 102

41 39 42 49 48 51 65 67 59 76 67 95 95 94 112 72 46 77 99 96 108 87 90 96 94 49 101 92 99 89 85 92 93 91 96 90 79 110 88 107 149

44 39 46 46 44 51 60 61 60 74 64 90 88 87 93 75 45 77 92 104 107 95 88 104 100 53 103 104 107 102 101 98 97 97 96

45 40 46 49 48 50 65 65 61 74 67 90 95 92 110 79 47 80 95 97 114 87 89 93 95 63 89 95 102 90 89 88 89 87 91 46 79 89 82 100 124 62

* - * c/3

Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands . . . . Ångermanland . . . Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre länet i övrigt . . . . Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland .... Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra » Öland Göteborgs o. Bohus . Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland

46 40 55 61 61 63 74 77 64 68 63 84 96 81 126 60 42 79 139 118 121 116 102 124 137 64 146 135 123 140 131 111 123 129 126 87 112 108 79 118 153 53

95 68 48 72 102 120 118 122 105 119 120 63 108 98 97 98 81 90 94 98 93 54 72 65 80 119 123 56

60 Svealand

95 Götaland

82 72

106 Rikets landsbygd

80 75

56 47 61 65 63 72 74 75 71 85 77 106 118 118 120 100 50 103 105 126 111 108 109 120 116 86 131 115 118 114 114 124 113 116 115 64 96 87 110 104 109

120 108 108 132 158

147 Tab. 10. Medelbonitet inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering |3

Län o. länsdelar

I 6

|_4

Allmänna skogar

|

1 11

Enskilda skogar Övriga enskilda skogar

eg

et

"o a so

Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands . . . . Ångermanland . . . Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre länet i övrigt . . . . Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland . . . . Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra » Öland Göteborgs o. Bohus . Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Rikets landsbygd

Varje fastighetsägares skogsmarksinnehav i hektar -25 25— 5 0 - 10050 100 200

200— 400 400

o3

*J< t/5

1,33 1,23 1,50 1,60 1,55 1,80 1,79 1,87 1,55 2,00 1,81 2,66 2,71 2,53 3,08 1,68 1,10 2,30 4,20 3,78 3,84 4,06 3,79 4,12 4,08 2,72 4,36 4,34 4,17 4,41 4,53 4,52 4,28 4,10 4,56 4,04 4,28 5,34 4,98 5,82 6,89

1,50 1,33 1,15 1,24 1,69 1,54 1,82 1,41 1,71 1,36 1,97 1,94 1,86 1,44 1,92 1,48 1,62 1,18 2,37 2,44 2,27 2,22 2,64 2,85 2,90 2,23 2,87 2,21 3,01 3,10 2,75 2,09 1,45 1,47 2,84 2,21 3,80 4,07 4,08 3,77 3,81 3,90 3,74 3,84 3,70 3,84 4,27 4,33 4,24 3,96 2,90 2,50 4,48 4,07 4,43 4,38 4,35 4,39 4,46 4,37 4,77 4,52 4,82 4,56 4,60 4,66 4,40 4,45 5,01 4,76 4,55 4,93 4,53 4,23 5,02 4,95 5,52 5,20 5,39 5,32 6,47 6,21

1,63 1,53 1,72 1,82 1,74 1,92 1,79 1,87 1,63 2,41 2,21 2,89 2,84 2,77 3,04 2,61 1,38 2,69 3,81 3,67 3,77 3,71 3,74 3,92 4,02 2,33 4,20 4,35 4,24 4,43 4,65 4,62 4,43 4,40 4,49 4,07 4,36 5,58 5,16 5,20 6,66

1,70 1,29 1,78 1,93 1,74 1,97 2,04 2,08 1,71 2,64 2,44 2,94 2,93 2,84 3,18 2,83 1,37 2,85 4,21 4,08 3,96 3,93 3,73 4,04 4,23 2,64 4,39 4,34 4,36 4,33 4,67 4,78 4,61 4,24 4,95 4,57 4,31 4,62 5,03 5,34 6,48

1,70 1,33 1,80 1,91 1,73 1,96 1,96 2,00 1,67 2,57 2,39 2,89 2,94 2,84 3,16 2,77 1,35 2,79 4,15 3,91 3,93 3,90 3,72 4,06 4,16 2,66 4,37 4,34 4,28 4,35 4,72 4,82 4,68 4,32 5,04 4,61 4,28 4,97 5,10 5,33 6,29

1,65 1,27 1,75 1,85 1,73 1,91 1,92 1,96 1,64 2,52 2,35 2,86 2,92 2,85 3,14 2,67 1,41 2,70 4,04 3,88 3,90 3,87 3,74 4,05 4,16 2,56 4,39 4,36 4,26 4,40 4,71 4,74 4,60 4,34 4,90 4,61 4,29 5,17 5,15 5,34 6,65

1,53 1,22 1,65 1,81 1,73 1,90 1,90 1,93 1,67 2,45 2,27 2,83 2,91 2,86 3,12 2,55 1,45 2,60 3,83 3,79 3,85 3,82 3,76 4,07 4,14 2,42 4,40 4,35 4,25 4,43 4,77 4,60 4,55 4,28 4,88 4,00 4,17 5,41 5,18 5,32 7,05

1,40 1,16 1,54 1,75 1,71 1,89 1,86 1,93 1,62 2,41 2,23 2,78 2,83 2,82 3,03 2,40 1,45 2,58 3,60 3,80 3,90 3,87 3,77 4,07 4,09 2,18 4,45 4,34 4,17 4,42 4,85 4,68 4,49 4,26 4,79 5,50 4,28 5,56 5,19 5,63 6,95

1,48 2,55 4,41 1,79

2,11 3,62 4,62 3,44

2,09 3,28 4,38 2,54

2,23 3,64 4,55 3,75

2,12 3,57 4,60 3,55

2,08 3,47 4,58 3,33

2,03 3,35 4,52 2,80

1,92 3,38 4,59 2,66

1,52 2,82 4,42 2,29

1,39 1,16 1,53 1,63 1,55 1,86 1,72 1,77 1,60 2,42 2,22 2,74 2,79 2,76 3,17 2,47 1,50 2,54 3,65 3,83 3,87 3,89 3,72 4,20 4,13 2,21 4,48 4,29 4,25 4,32 4,79 4,78 4,40 4,24 4,84 5,25 5,71 5,37 5,77 7,15 1,84 3,73 4,74 3,12

| 15

148 Tab. 1 1 .

Medelrot värde i n o m

olika

skogsägargrupper

på

landsbygden

enligt

års

fastighetstaxering | 10

I *

i

Län o. länsdelar

Allmänna skogar

| 11

12 Enskilda skogar Övriga enskilda skogar Varje , fastighetsägares skogsmarksinnehav i hektar

.2 Vy «

tn CS

w-3

•J3 to

> 2

—25 25— 50

Medeltal

50— 100— 200— 400 100 200 400 —O) 3,95 3,37 2,82 2,82 2,52 2,08 4,26 3,69 3,22 5,00 4,58 3,90 3,60 3,70 3,56 5,79 5,67 5,42 4,87 4,71 4,44 4,99 4,87 4,73 3,93 3,77 3,51 5,89 5,48 5,27 5,64 5,16 4,96 6,42 6,18 5,92 7,16 6,89 6,67 6,91 6,69 6,55 7,87 7,86 7,93 6,91 6,75 6,50 5,65 5,87 5,77 6,93 6,78 6,64 7,71 7,50 7,07 8,88 8,80 8,80 8,52 8,48 8,55 8,98 9,06 9,08 8,70 8,71 8,72 9,56 9,48 9,46 9,49 9,47 9,43 7,43 7,37 7,41 9,88 10,08 10,22 8,58 8,53 8,56 8,43 8,36 8,45 8,64 8,65 8,61 9,66 9,69 9,60 9,37 9,26 9,27 9,81 9,69 9,66 9,65 9,52 9,52 9,99 9,88 9,83 9,62 9,00 10,00 7,81 7,68 7,86 7,59 7,70 7,98 8,92 8,96 8,95 8,37 8,34 8,65 9,14 9,53 9,35 5,20 4,82 4,34

2,57 1,90 2,96 3,81 3,28 5,36 3,90 4,21 3,29 5,31 5,12 5,61 6,47 6,35 7,75 6,27 5,21 6,34 7,11 8,75 8,57 9,07 8,42 9,40 9,41 7,34 10,05 8,42 8,44 8,40 9,66 9,33 9,48 9,35 9,85

7,04

3,50 2,57 2,86 4,48 4,25 1,94 2,56 1,61 2,77 2,97 4,34 2,60 3,72 4,80 4,58 5,36 2,71 4,69 5,66 5,42 4,62 2,40 4,03 4,05 3,76 6 43 5,88 5,49 6,06 5,94 4,58 1,96 4,06 5,45 5,08 4,75 1,83 4,12 5,55 5,19 3,89 2,78 3,93 4,65 4,25 5,63 5,65 5,00 6,28 6,07 5,45 5,28 4,73 5,90 5,80 6,10 6,35 5,65 6,86 6,55 7,03 6,36 6,50 7,30 7,21 6,73 6,32 6,00 6,95 6,88 7,91 8,10 8,12 8,10 7,94 7,07 5,93 6,74 7,24 7,12 6,50 5,33 5,57 5,80 5,80 7,10 6,06 6,81 7,26 7,13 7,95 8,02 7,41 8,29 8,05 9,06 8,94 8,57 9,23 9,03 8,47 8,70 8,31 8,85 8,69 8,97 9,06 8,79 9,22 9,08 8,77 8,80 8,65 8,79 8,73 9,64 9,45 9,36 9,72 9,61 9,44 9,46 9,48 9,57 9,52 7,57 7,51 7,47 7,46 7,46 10,14 10,01 9,80 10,05 9,86 8,80 8,59 8,68 8,61 8,56 8,78 8,84 8,65 8,51 8,40 8,81 8,56 8,70 8,66 8,62 10,01 9,76 9,88 9,67 9,62 9,55 9,52 9,45 9,49 9,47 9,71 9,89 10,08 9,66 9,88 9,85 9,70 9,91 9,80 9,68 9,66 10,29 10,17 10,00 10,11 10,05 9,68 9,99 8,31 9,71 9,61 8,40 7,92 8,05 8,14 7,99 7,68 7,39 9,01 7,73 7,60 9,13 9,01 8,39 8,93 8,94 8,49 8,67 9,43 8,50 8,40 9,05 9,03 8,98 8,90 5,22 3,01 4,67 5,84 5,46 8,28 7,11 7,46 8,26 8,06

8,23

7,99

9,38

9,29

9,07

7,69 9,22

7,73

Götaland

7,83 9,15

9,34

9,13

Rikets landsbygd

3,65

7,59

7,67

7,05

6,30

5,84

9,27 6,59

Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands . . . . Ångermanland . . . Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre länet i övrigt . . . . Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland . . . . Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra » Öland Göteborgs o. Bohus . Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland

1,93 1,48 2,74 3,66 3,24 5,34 4,41 4,35 4,59 4,37 4,17 5,01 6,64 5,98 8,02 5,94 5,29 6,64 8,42 8,67 8,21 8,95 8,88 9,46 9,64 5,90 9,97 8,69 8,39 8,81 10,13 9,62 9,68 9,50 9,83 9,98 7,88 8,06 9,00 8,72 9,35

Svealand

2,75

9,16 5,05

9,37 5,69

9,01 8,08

—

8,00 8,09 8,99 8,76 9,69 4,07

3,54 2,46 3,93 4,80 3,62 5,80 4,58 4,81 3,59 5,68 5,38 6,25 6,99 6,75 7,92 6,94 5,73 6,98 7,74 8,95 8,62 9,09 8,66 9,51 9,48 7,44 10,00 8,57 8,44 8,63 9,65 9,41 9,74 9,57 9,96 9,67 8,00 7,69 8,94 8,48 9,27 4,91

7,00

149 Fab. 1 2 . Relativ skogstillgång inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1952 års Fastighetstaxering M Län o. länsdelar

I 5

Allmänna skogar

| 7

|

LO

I9

13 I 11

Enskilda skogar Övriga enskilda skogar sr. ed c

Varje fastighetsägares skogsmarksinnehav i hektar

~ -CC ;~ <;

O et

ra ec •• °

-25 2550

0,80 0,91 0,76 0,81 0,94 0,72 0,81 0,82 0,78 0,79 0,81 0,77 1,14 1,17 1,08 0,98 1,01 0,98 0,89 0,92 1,15 1,14 0,87 1,05 1,24 0,80 1,14 1,03 1,01 1,05 0,98 0,82 1,16 1,26 0,99 0,61 0,83 0,83 0,88 0,93 0,90 0,90 0,96

0,55 0,70 0,52 0,61 0,64 0,61 0,79 0,79 0,71 0,67 0,63 0,72 0,79 0,76 0,83 0,86 0,90 0,86 0,79 0,90 0,81 0,84 0,77 0,92 0,87 0,85 0,82 0,82 0,92 0,78 0,74 0,60 0,72 0,76 0,73 0,57 0,60 0,48 0,50 0,48 0,45 0,69

0,57 0,68 0,56 0,63 0,68 0,62 0,79 0,80 0,70 0,69 0,65 0,74 0,85 0,81 0,93 0,87 0,85 0,87 0,86 0,93 0,90 0,88 0,82 0,99 0,92 0,90 0,87 0,85 0,97 0,81 0,81 0,70 0,79 0,81 0,79 0,54 0,72 0,61 0,60 0,60 0,45 0,71

0,69 0,74 0,67 0,68 0,70 0,66 0,79 0,79 0,81 0,81 0,74 0,89 0,96 0,98 0.79 1,00 0,85 1,00 0,98 1,02 0,98 1,02 0,87 1,17 1,08 0,81 1,06 1,03 1,13 0,97 0,93 0,94 0,99 1,02 0,91

0,83

1,04 0,95

0,69

0,76

0,82

0,88

0,90

0,80 1,03 0,99

0,77

0,88

0,63 0,76 0,61 0,66 0,71 0,62 0,81 0,81 0,79 0,79 0,73 0,87 0,97 0,96 1,04 0,91 0,89 0,91 0,98 0,93 1,03 0,87 0,90 1,01 1,00 0,88 0,91 0,94 1,04 0,86 0,87 0,84 0,88 0,90 0,86 0,50 0,82 0,76 0,70 0,79 0,72 0,80 0,95

0,66 0,73 0,64 0,70 0,74 0,64 0,85 0,86 0,79 0,82 0,75 0,92 1,02 1,01 1,10 0,92 0,90 0,92 1,05 0,92 0,96 0,91 0,92 1,07 0,99 0,77 1,04 0,92 1,02 0,87 0,80 0,88 0,93 0,93 0,92 0,70 0,77 0,95 0,75 0,77 0,84

0,84

0,60 0,73 0,58 0,63 0,70 0,61 0,80 0,80 0,73 0,73 0,69 0,79 0,91 0,87 1,00 0,89 0,92 0,89 0,93 0,95 0,98 0,89 0,89 1,02 0,95 0,94 0,88 0,89 0,99 0,85 0,85 0,77 0,85 0,86 0,84 0,51 0,79 0,69 0,68 0,71 0,62 0,74 0,92

0,73

0,79

0,83

0,87

0,90

0,98

0,83

•r.

Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands . . . . Ångermanland . . . Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre länet i övrigt . . . . Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland . . . . Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra » Öland Göteborgs o. Bohus . Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland

0,93 0,94 0,92 1,01 1,08 0,88 101 1,02 0,97 0,93 0,94 0,90 1,17 1,06 1,30 1,15 1,13 1,16 1,34 1,10 1,05 1,03 0,94 1,45 1,45 0,85 1,49 1,46 1,29 1,53 1,37 1,23 1,41 1,58 1,32 0,98 0,97 0,83 1,03 0,84 0,89

0,87 0,92 0,86 0,96 0,93 0,99 1,13 1,14 1,12 1,17 1,06 1,41 1,45 1,50 1,30 1,28 1,18 1,28 1,22 1,29 1,15 1,15 1,22 1,50 1,30 1,25 1,34 1,23 1,23 1,23 1,25 1,37 1,28 1,41 1,15 0,64 1,00 0,89 1,08 0,82 0,64

0,97 1,07 0,79 0,70 0,71 0,64 0,88 0,89 0,85 0,75 0,68 0,83 1,16 1,18 0,88 0,99 1,04 0,98 0,99 1,39 1,16 1,34 1,07 1,40 1,47 0,88 1,18 1,02 1,11 1,01 0,78 0,81 0,90 0,97 0,89 0,52 0,78 0,55 0,71 0,99 0,81

0,99 1,14

Götaland

1,33

1,21 1,22 1,22

0,97

Svealand Rikets landsbygd

1,13

1,22

1,07

1,13 1,05

Medeltal

0,98

1,10 0,99 0,91 0,93 0,82

0,61 0,73 0,59 0,65 0,71 0,62 0,81 0,81 0,78 0,75 0,70 0,82 0,92 0,90 0,97 0,89 0,89 0,89 0,90 0,94 0,94 0,89 0,86 1,06 0,97 0,89 0,88 0,87 0,98 0,82 0,82 0,73 0,86 0,88 0,84 0,56 0,69 0,65 0,63 0,65 0,65

0,92 0,80

150 Tab. 1 3 . Värde i kronor per hektar av skogsmark inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1 9 5 2 års fastighetstaxering |3

Län o. länsdelar

| 8

|4

Allmänna skogar

| 9

| 10

| 11

| 12

Enskilda skogar Övriga enskilda skogar

rf

rf fcOcS

"o A u

>°

~3 60 Z!

rf

<u re

Ut

<U rf

Varje fastighetsägares skogsmarksinnehav i hektar 50— 100— 200100 200 400

15,8 8,6 17,8 21,6 14,0 25,9 22,2 23,1 15,4 35,0 31,0 43,2 49,0 45,9 58,4 43,9 18,3 44,4 74,7 81,3 78,1 81,5 76,2 90,1 92,4 44,4 101,2 87,6 84,3 89,0 106,4 103,7 105,8 98,1 114,9 104,0 79,2 92,4 107,1 104,9 142,4 26,5

12,7 7,5 14,6 19,1 14,3 25,1 21,4 22,4 15,4 31,8 27,6 41,0 47,2 44,9 58,3 40,9 19,7 41,8 68,5 79,1 76,9 80,6 77,1 90,1 91,4 41,8 103,3 86,9 83,1 89,9 108,4 99,9 103,4 95,4 112,8 84,1 75,4 97,4 107,1 104,3 155,5

9,9 5,9 12,1 16,2 13,8 23,7 19,9 21,8 13,8 30,2 26,1 38,7 43,9 42,9 55,9 37,2 19,3 40,6 62,5 79,7 78,1 81,6 76,8 90,0 90,2 38,2 106,4 87,0 83,9 88,5 108,5 102,0 101,4 94,9 109,5 129,0 80,3 101,8 108,8 114,0 146,1

9,1 5,7 11,1 15,1 12,1 23,8 16,5 18,2 12,9 30,5 26,8 36,3 43,2 41,9 57,4 38,1 18,2 39,5 62,7 78,7 77,8 82,4 73,3 92,6 90,3 38,2 105,8 85,9 84,4 87,0 108,9 104,4 98,2 93,3 111,8

Norrland

6,4 13,3 8,2 10,9 17,9 17,3 4,6 5,6 7,5 6,3 8,3 9,4 9,8 17,4 9,8 14,7 19,8 19,4 14,2 24,0 9,7 20,1 24,5 23,9 12,1 20,1 8,2 16,3 16,0 14,5 22,5 29,5 24,7 24,7 26,7 26,8 18,9 20,3 7,2 17,4 24,9 23,5 19,7 21,5 7,1 18,6 25,7 24,4 16,5 15,0 8,5 15,3 17,9 17,0 20,6 31,7 32,7 28,7 37,7 36,5 17,6 29,2 27,5 24,5 32,6 32,3 30,9 38,2 42,5 38,7 45,5 44,0 42,6 47,9 33,3 43,6 49,3 49,9 35,3 45,3 32,6 39,9 45,3 45,7 57,7 56,0 59,0 55,8 59,6 59,5 25,5 46,6 29,6 42,0 47,7 46,8 13,9 22,2 18,8 18,2 18,1 18,5 37,0 48,1 31,8 43,4 48,1 47,1 83,4 71,6 77,4 67,3 81,2 79,3 77,6 86,7 78,9 73,6 88,3 83,4 74,4 75,4 79,5 74,3 80,6 79,3 85,1 78,1 80,4 76,0 83,0 82,6 79,0 75,7 79,3 76,7 75,7 75,7 92,0 96,0 95,7 87,2 91,2 92,1 92,2 94,5 87,7 88,7 93,6 92,7 34,8 51,7 43,7 40,9 45,1 46,3 102,3 106,1 96,0 96,8 102,5 100,9 87,9 91,2 86,7 88,6 86,7 86,8 80,6 89,6 89,7 86,4 85,8 84,0 90,9 91,7 86,3 90,3 87,1 87,8 107,2 111,8 104,3 107,5 105,1 106,1 102,0 107,5 101,4 102,4 105,7 106,3 97,1 106,6 110,3 100,7 106,4 107,8 91,3 99,5 104,0 99,3 96,1 97,7 105,1 120,9 113,3 103,1 116,9 118,1 94,7 101,8 115,5 105,9 101,5 103,7 78,9 88,9 78,7 84,7 81,9 81,1 99,6 91,1 86,2 106,0 83,2 88,5 104,5 117,9 109,8 108,5 103,5 106,1 117,8 108,0 106,1 102,0 106,7 105,3 150,3 139,0 133,2 143,4 136,3 131,6 10,6 27,4 12,1 24,1 30,5 28,0

24,2

20,9

19,2

Svealand

46,1

62,0

63,7

73,6

O - *t

Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands . . . . Ångermanland . . . Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre länet i övrigt . . . . Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland . . . . Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra » Öland Göteborgs o. Bohus . Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus

Götaland Rikets landsbygd

71,1

50,4

<

-25 2550

58,7

70,4

68,4

65,3

98,0 108,1 113,4 114,0 157,7

97,0 100,8

94,7

96,0

95,5

97,8

98,3

97,6

100,1

102,1

20,1

34,4

37,6

73,4

68,2

58,2

46,9

42,7

55,9

66,0

Medeltal

| 13

151 Tab. 1 4 . Värde i kronor per hektar av växande skog inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1952 års fastighetstaxering

I * Län o. länsdelar

Allmänna skogar

I 7

1 11

I 12

Värj e fastighetsäf ;ares skogsmarksinnehav i hektar

Medeltal

Enskilda skogar övriga enskilda skogar

"C too

> S ©•a

Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands . . . . Ångermanland . . . Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre länet i övrigt . . . . Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland . . . . .lönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra » Öland Göteborgs o. Bohus . Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Rikets landsbygd

28,2 54,7 37,4 20,3 24,4 37,9 42,5 70,9 36,2 67,5 108,2 31,8 61,2 87,9 27,6 92,8 137,6 74,8 89,7 108,6 30,2 94,5 115,5 29,5 75,4 79,4 34,1 90,2 175,4 115,3 77,7 146,1 88,4 132,1 253,6 166,9 234,2 326,7 182,7 175,8 321,1 181,0 354,7 343,3 245,5 135,9 280,0 138,0 74,0 123,0 92,3 201,9 289,8 147,1 525,8 410,9 361,4 404,3 528,0 431,2 367,8 410,4 433,4 415,2 424,0 508,2 349,7 434,3 406,6 631,3 677,0 631,7 631,4 580,2 609,4 139,7 304,5 181,1 718,8 670,8 533,5 606,3 529,2 418,0 490,5 520,0 470,0 653,8 532,4 410,8 692,7 658,8 384,5 592,5 693,6 387,7 645,6 646,4 468,0 681,0 664,9 474,9 652,4 653,4 472,9 437,1 305,7 418,0 285,8 360,8 379,9 287,8 388,0 599,7 225,1 505,9 416,1 368,8 465,0 420,4 494,0 627,4 509,4 49,1 156,7 55,2

—25

<

25— 50

41,2 46,1 46,7 27,1 27,6 30,1 50,0 49,6 51,0 77,4 70,9 70,8 72,1 47,8 46,4 83,6 76,7 78,4 66,3 92,4 87,1 71,5 96,4 91,3 56,3 59,9 55,9 107,2 119,9 118,2 93,6 96,8 98,7 139,6 154,6 154,1 234,3 182,5 200,0 219,2 162,7 173,6 284,0 234,4 259,6 194,8 194,0 191,3 86,4 77,1 74,1 201,2 195,5 192,7 280,4 303,0 321,0 320.6 376,1 364,9 402,4 309,1 336,2 407,5 329,8 344,3 316,0 274,7 293,5 433,2 396,2 430,8 518,9 382,9 400,8 153,6 180,0 197,2 520,1 394,5 415,0 431,3 335,9 348,2 409,5 371,4 383,4 449,0 320,0 335,9 497,2 367,6 403,3 396,7 300,7 349,4 549,6 359,3 404,0 588,3 346,5 375,5 481,5 400,8 439,9 305,9 275,7 264,6 329.7 230,6 274,8 412,6 188,2 254,0 450,6 242,1 301,0 445,2 242,8 297,7 611,2 288,2 281,0 102,4 99,6 93,7 248,6 410,6 267,5 266,9 278,2 283,8 607,1 579,4 468,5 469,8 309,0 352,5 107,4 379,9

50— 100— 200— 400 100 200 400 —io 44,6 29,4 48,9 64,4 46,5 74,5 83,6 75,5 53,1 119,8 100,5 159,8 209,3 188,3 273,3 183,7 79,6 185,5 325,7 365,0 361,0 344,0 318,3 433,0 411,7 196,0 418,4 367,5 394,0 356,5 425,4 374,1 422,2 396,2 455,9 251,1 295,1 301,1 343,0 351,6 416,4 93,0

37,9 26,6 42,1 59,1 47,9 72,8 81,2 85,3 57,3 118,1 95,1 167,8 217,0 202,6 286,9 176,2 82,7 179,9 317,6 345,0 372,8 330,5 325,9 430,8 429,7 173,2 445,3 384,7 409,1 365,5 447,0 396,0 430,2 405 4 460,3 199,1 291,5 351,3 355,1 388,2 526,9 91,0

30,6 20,2 36,2 53,5 48,1 71,2 79,4 88,1 51,2 117,2 92,7 167,7 211,3 204,2 290,5 161,7 82,3 176,8 309,1 346,6 354,2 350,5 333,4 454,3 419,3 138,7 522,9 376,0 405,2 362,6 410,3 423,3 443,9 417,2 477,9 426,0 291,6 458,2 386,6 412,4 577,8 82,4 284,6 278,6 295,3 382,0 405,9 427,1 253,2 253,3 228,6 193,1 181,8

29,6 19,9 35,2 48,8 40,2 73,6 61,4 67,5 49,0 116,4 93,7 152,6 194,9 193,1 213,9 179,0 72,7 186,2 287,5 378,3 360,7 394,6 299,9 509,4 461,0 146,4 527,3 418,3 449,7 396,5 478,8 464,2 457,7 449,5 480,5

39,3 25,2 44,4 62,1 46,7 75,1 78,1 84,4 52,3 118,4 96,4 160,8 206,3 190,7 266,8 184,5 80,0 187,9 312,9 366,2 348,0 345,7 306,0 458,1 421,1 186,7 427,3 357,2 391,2 341,9 411,4 360,7 420,7 401,8 452,1 — 272,1 510,5 261,3 505,5 275,7 486,7 318,8 498,4 328,9 608.3 444,6 72,6 88,9 358,4 292,9 475,7 257,4

371,5 228,1

KUNGL. BTBL!

12 JAN 1957 STOCKHOLM • = = = = = = 1

Statens o f f e n t l i g a utredningar 1956 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Allmänt näringsväsen.

Upphovsmannarätt till litterära och konstnärliga verk. 125] Rådhusrätts sammansättning i brottmål. [28] Domartjänster i häradsrätt och hovrätt. [521 Strafflagberedungens slutbetänkande. Skyddslag. [55]

Frågan om fortsatt samarbete mellan staten och TGO i L K A B . [9]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Fiskhandeln i Sverige. [2] Statens stöd åt växtförädlingen m. m. [4] Fiskeområde. [17]

Upplysningsverksamhet vid folkomröstningar. [35] Kommunalförvaltning. Städernas donationsjord. [7] Kommunalförbund och indelningsändringar. [19]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Skogsindustrins utbyggnad. [33] Skogsbrukets arbetsmarknad. [36]

Industri.

Statens och kommunernas finansväsen. Förenklad statsbidragsgivntng. [8] Tulltaxa. Försåg av 1952 års tulltaxekommitté. 1. Allmänna synprakter. [14] 2. Detalj motivering. [15] 3. Taxan. [1>| Vissa ändringa- i nöjesbeskattningen m. m. [23] Nva kommunaa ortsavdrag. [41] Undersökning iv taxeringsutfallet. [57]

Atomenergien. [11]

Handel och sjöfart.

Kommunikationsväsen. PoUti. Tillsynen ii djurskyddslagens efterlevnad. [49] 1951 års oijeu.redning. Brandfarliga varor. Del 1. [50] Del 2. Bilagor. [51] Natbnalekonomi och socialpolitik. Åldringsvård, [t] Statsägda aktubolag i Sverige. [6] Penningvärdeuidersökningen. 3. Investeringsverksamhet och sparande Balansproblem på lång och kort sikt.[10] Utredningen on kortare arbetstid. |20j Bilagor. [21] Statsägda förelag i utlandet. [24] Remissyttranden. [31] Hemmen och samhällsplaneringen. [32] Statens byggmdsbesparingsutrednlngs betänkande. 1. Offentliga bv?gnader. översikt och byggnadsbehov.[39] Riktlinjer för bostadspolitiken. [40] Zigenarfrågan. [43] Bränsleutrednhgen 1951.1. Bränsleförsörjningen 1 atomåldern. Föru sättningar, slutledningar, rekommendationer och To'slag. [46] Stöd åt ofullständiga familjer. [47] Statsbudgetens verkningar på konjunkturutvecklingen. [48] Balanserad expansion. [53] Ekonomiska vilkor för rusdrycksutskänkningen [56]

Standardtariffer för detalj distribution av elektrisk kraft. [51 Statens Järnvägars taxor. [54]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Försäkringsväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt Restaurering av Uppsala domkyrka. [3] Bihang till kyrkohandboken. [12] Konstbildning i Sverige. [13] Seminarieorganisationen. 1. [181 Alternativt aftonsångsritual. [22] Byggnadsminnen. [26] Prästvalslag. [30] Staten och de politiska ungdomsorganisationerna. [42]

Försvarsväsen. Hälso- och sjukvård. Betänkande m«d förslag till sjukhuslag m. m. [27] Lag om rätt att utöva läkekonsten. [29] Kliniska utbildningsplatser för blivande läkare. [34] Alkoholblodprcvet. [37] Strålskydd. [3*]

Utrikes ärenden. Internationell rätt. översyn av Förenta Nationernas stadga. [44] Nordiska parlamentariska kommittén. 12. Slutbetänkande. [45]

STOCKHOLM 1956^ KUNSL. BOKTRYCKERIET P. A. NORSTEDT i SÖNER