Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden vid 1957 års allmänna fastighetstaxering.

= tdCjFE National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

KUNGl

SOU

Bi

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1963:14

Finansdepartementet

UNDERSÖKNING AV TAXERINGSUTFALLET BETRÄFFANDE

JORDBRUKSFASTIGHET

PÅ L A N D S B Y G D E N V I D 1957 ÅRS ALLMÄNNA F A S T I G H E T S T A X E R I N G

Stockholm 1963

'7

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963 Kronologisk förteckning

1. En teknisk institution inom Stockholms universitet. Svenska Reproduktions AB. 114 s. E. 2. Kommunalförbundens lånerätt. Idun. 44 s. I. 3. Utrikesförvaltningens organisation och personalbehov. Idun. 90 s. U. 4. Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen. Idun. 95 s. U. 5. Försvarskostnaderna budgetåren 1963/67. Idun. 130 s. Fö. 6. Indelnings- och samarbetsfrågor i Göteborgsoch Malmöområdena. Idun. 212 s. I. 7. Utlännings tillträde till offentlig tjänst. Svenska Reproduktions AB. 40 s. Ju. 8. Preliminär nationalbudget för år 1963. Marcus. I V + 97 s. Fi. 9. Universitetens och högskolornas organisation och förvaltning. Haeggström. 509 s. E. 10. Universitetsväsendets organisation. Haeggström. 190 s. E. 11. Uppehållstillstånd m. m. för utländska studerande. Idun. 54 s. I. 12. översättning av fördrag angående upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskapen och tillhörande dokument. Marcus. 283 s. H. 13. Utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av lärare i yrkesämnen. Idun. 269 s. E. 14. Undersökning av taxeringsutfallet. Idun. 155 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963:14 Finansdepartementet

UNDERSÖKNING AV TAXERINGSUTFALLET BETRÄFFANDE JORDBRUKSFASTIGHET PÄ LANDSBYGDEN VID 1957 ÅRS ALLMÄNNA FASTIGHETSTAXERING

JDUNS T R Y C K E R I A K T I E B O L A G E S S E L T E STOCKHOLM 1963

Innehåll

Skrivelse till Konungen. 1. 2. 3.

4.

5.

. . . . . . .

. . . . . . . . . ."•.' ; .• •'.• .

Förändringar i jordbruksfastigheternas saluvärden 1952—1956 . . : ' . . Fastighetstaxeringens huvudresultat Särskild undersökning av taxeringsutfallet beträffande åker Byggnadernas behandling vid 1957 års allmänna fastighetstaxering . . . Spridningen av åkerns hektarvärde på olika värdegrupper Taxeringsutfallets jämnhet och likformighet beträffande åkerns värde . . Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogsmark och växande skog I kommunalskattelagen och skogsvärderingsinstruktionen angivna grunder för värdering av skogsmark och växande skog Jämförelse mellan de vid åren 1952 och 1957 tillämpade grunderna för allmänna fastighetstaxeringen av skogsmark och växande skog . . . . Förberedande åtgärder för den skogliga taxeringen Undersökningsmaterialet och dess bearbetning Använda metoder m. m. vid bearbetning av materialet Uppgifter och jämförelser angående den skogliga taxeringens huvudsakliga resultat Taxeringsutfallet beträffande övrig mark och skogsbete

Tabeller I. Jämförelse mellan taxeringsvärdet å jordbruksfastighet på landsbygden enligt fastighetstaxeringarna 1952 och 1957 II. Specifikation av de skilda ägoslagens värden på varje läns landsbygd enligt 1957 års fastighetstaxering I I I . Areal och medelvärde per hektar för olika ägoslag av inägojorden enligt 1957 års fastighetstaxering IV. Uppgifter för varje landskommun enligt 1957 års fastighetstaxering. . V. Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa skogsbruksvärde inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1957 års fastighetstaxering VI. Areal skogsmark, övrig mark och summa utmark; skogsmarkens, övriga markens och utmarkens relativa fördelning samt övriga markens relativa förekomst inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1957 års fastighetstaxering V I I . Jämförelse mellan arealuppgifter enligt 1957 års fastighetstaxering och riksskogstaxeringen samt övrig officiell statistik V I I I . Kubikmassa, m 3 sk per hektar, inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1957 års fastighetstaxering IX. Godhetsklass inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1957 års fastighetstaxering X. Omkostnader inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1957 års fastighetstaxering

Sid. 5

{;:

7 16 22 22 29 32 53 53 53 56 56 58 58 79

82 84 85 88 118

126 136 138 140 142

XL XII.

Barrskogens grovskogsprocent inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1957 års fastighetstaxering 144 Skogsbruksvärde i kronor per hektar inom olika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1957 års fastighetstaxering 145

Bilagor I. Tillväxtområden och godhetsklasser 147 II. 11956 års P.M. redovisade kommungrupper 148 III. Omkostnadsklasser i öre per måttenhet (Kartografisk framställning i fig. 1—3) 153

Till K O N U N G E N

Genom nådigt beslut den 15 november 1957 liar Kungl. Maj:t uppdragit åt undertecknade att i egenskap av sakkunniga inom finansdepartementet verkställa undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastigheter på landsbygden vid 1957 års allmänna fastighetstaxering.

I enlighet med direktiven har undersökningen verkställts i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande undersökning rörande taxeringsutfallet vid 1952 års allmänna fastighetstaxering ( S O U 1956: 57). Av specialundersökningarna har den som avser åkern (kapitel 3) handhafts av undertecknad Sköld och den som rör skogsmark och växande skog samt övrig utmark och skogsbete (kapitlen 4 och 5) av undertecknad Hagberg. Sedan arbetet avslutats få vi härmed överlämna resultatet av detsamma i bifogade »Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden vid 1957 års allmänna fastighetstaxering». Stockholm den 22 december 1962. Underdånigst Erik

Hagberg

Tage

Sköld

KAPITEL 1

Förändringar i jordbruksfastigheternas saluvärden 1952 —1956

Enligt kommunalskattelagen skall taxeringsvärde, utom vad avser skogsmark och växande skog, åsättas jordbruksfastighet till det belopp, som prövas utgöra fastighetens värde efter ortens pris. Kännedom om fastigheternas saluvärden är sålunda på grund av den funktion dessa tillagts vid fastighetstaxeringen av betydelse vid ett bedömande av taxeringsutfallet. Om priserna på jordbruksfastigheter och om prisutvecklingen i fråga om dessa lämnar den hos statistiska centralbyrån sedan år 1945 fortlöpande förda statistiken över jordbruksfastigheternas salu- och taxeringsvärden viss upplysning. Därjämte föreligger för åren 1938—1944 en av centralbyrån såsom förberedelse till 1945 års allmänna fastighetstaxering företagen särskild utredning (Stat. Medd. Ser. A Band VI: I ) . Denna prisstatistik grundar sig på uppgifter ur lagfartsunderrättelser och taxeringslängder, vilka av häradsskrivarna sammanföres på särskilda uppgiftsblanketter. Uppgifterna avser enligt de av uppgiftslämnarna givna anvisningarna fastigheter taxerade såsom jordbruksfastigheter och lydande under häradsrätt, beträffande vilka lagfart sökts på grund av köp vid frivillig försäljning till pris överstigande 2 000 kronor. Förvärv på exekutiv auktion eller konkursauktion, genom inlösen enligt ensittarlagen eller annat s. k. extinktivt fång är icke medräknade i statistiken. Frivilliga köp, vilka icke kan anses representativa för prisbildningen på nor-

mala, självständiga jordbruksfastigheter, eller i fråga om vilka priset p å själva fastigheten icke med säkerhet kunnat utrönas, medtages enligt anvisningarna icke heller i statistiken. Såsom exempel på några av de kategorier av frivilliga köp, som på grund härav utelämnas, kan nämnas s. k. släktköp, köp av fastighet med byggnad (t. ex. slottsbyggnad), som står i u p p e n b a r disproportion till jordbrukets omfattning, köp av fastighet med vattenfall eller mineraltillgång, vars värde är högt i förhållande till fastighetens hela värde, samt köp, vid vilket köpeskillingen inkluder a r undantagsförmån eller avbärgad gröda till ej angivet värde. Köp av obebyggd fastighet ingår icke i statistiken för tiden före år 1954 och uppgifterna för åren 1954—1956 h a r varit för fåtaliga för en statistisk bearbetning. Av viss betydelse för statistikens omfattning är den bestämning, som begränsar statistiken till att avse köp, beträffande vilka lagfart sökts. Av de köp, som skett under ett visst år av den löpande taxeringsperioden, m e d r ä k n a s samtliga de köp, beträffande vilka lagfart sökts under tiden till och med utgången av det sista året av taxeringsperioden. Köpen under sistnämnda år blir till följd härav icke lika fulltaligt medtagna i statistiken som köpen under övriga år av taxeringsperioden. Detta torde i någon om än ringa mån påverka storleken av den överprisprocent, söm beräknas för ifrågavarande år. En redogörelse för resultaten av den

8 hos statistiska centralbyrån förda statistiken för åren 1952—1955 lämnades vid den av taxeringsnämndsordförandenas riksförbund i maj 1956 i Stockholm anordnade kursen för ordförandena i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna. I denna redogörelse var medräknade köp, beträffande vilka lagfart sökts före ingången av år 1956. En fullständig redogörelse för hela taxeringsperioden 1952—1956 har sedermera framlagts i statistiska centralbyr å n s månadspublikation, Statistisk tidskrift (häfte 11/1957). Den följande redogörelsen bygger i huvudsak på det därvid framlagda uppgiftsmaterialet. För hela taxeringsperioden 1945— 1951 redovisas 40137 köp mot 16 065 för perioden 1952—1956. Detta motsvar a r ett genomsnitt för år under den förra perioden av 5 734 och under den senare perioden av 3 213 köp. En betydande minskning av antalet köp h a r således skett under taxeringsperioden 1952—1956 i jämförelse med perioden 1945—1951. Enär de förändringar omsättningen på fastighetsmarknaden undergått är av viss betydelse vid ett studium av prisutvecklingen, meddelas i tabell 1 några uppgifter om antalet redovisade köp av jordbruksfastigheter

Tabell 1 År

Antal köp

Ar

Antal köp

1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947

3 781 5 046 5 723 6 469 6 142 6 933 9 840 6 542 6 451

1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956

5 398 4 099 4 387 3 420 3 359 3 610 3 665 3 233 *2198 (2 680)

1 Ofullständigt antal; jfr texten. Siffran inom parentes anger antalet köp år 1956, inberäknat de köp, som visserligen avslutats 1956 men beträffande vilka lagfart sökts först år 1957.

åren 1939—1956. Ar 1938 är icke medtaget, enär uppgifterna för detta år är ofullständiga. Omsättningen, mätt med antalet försålda jordbruksfastigheter, visar såsom av förestående tabell framgår, frånsett år 1943, en stigande tendens till och med år 1945, då antalet köp var anmärkningsvärt stort, men efter sistnämnda år, i stort sett en motsatt utveckling. Den kraftigt ökade omsättningen år 1945 får sannolikt sättas i samband med den vid ingången av påföljande år ikraftträdande första jordförvärvslagen. Det var därvid framförallt köpen av mera skogrika fastigheter som ökade. Dessa köp ökade med 88 procent i jämförelse med föregående år, medan ökningen för övriga jordbruksfastigheter stannade vid 22 procent. Gränsen mellan mera skogrika och övriga fastigheter har härvid bestämts så, att till den förra gruppen räknats fastigheter med skogsmark och växande skog till ett värde överstigande 25 procent av fastighetens hela taxeringsvärde. Frånsett detta år har emellertid, såvitt angår de tre senast tilländagångna taxeringsperioderna, 1938—44, 1945—51 och 1952—56, dessa båda grupper av jordbruksfastigheter i det stora hela ingått i hela antalet redovisade köp med bibehållande av oförändrad relation till v a r a n d r a eller såsom senare framgår av tabell 7 i relationen 1: 2. I genomsnitt för hela riket och för hela taxeringsperioden 1952—1956 låg köpeskillingarna vid de redovisade köpen av jordbruksfastigheter inemot 68 procent över fastigheternas taxeringsvärden. Följande sammanställning, tabell 2, vars uppgifter för tiden före år 1938 hämtats ur särskilda utredningar, visar i stora drag variationerna i den genomsnittliga överprisprocenten från taxeringsperioden 1918—1921.

9 ningen 50 procent, medan den för skogsbruksvärdet eller värdet av skogsmarTaxerings- överpris överpris År ken och den växande skogen, uppgick perioder i% i% till 65 procent, överprisprocenten sjönk i samband härmed till omkring 51 p r o 1918/21 45 1952 51 cent år 1952. Med hänsyn till att taxe1922/27 21 1953 61 1928/32 15 1954 69 ringsvärdet 1952 steg med nyssnämnda 1933/37 20 1955 78 x 56 procent utgör stegringen i förhållan1938/44 39 1956 82 (81) de till den tidigare taxeringsnivån 136 1945/51 64 1952/56 68 procent. Överpriserna visar de följande 1 Siffran inom parentes anger överprispro- åren en fortsatt stegring. Den genomcenten inberäknat de köp, beträffande vilka snittliga överprisprocenten för hela taxelagfart sökts år 1957. ringsperioden blev något högre än för perioden 1945/51, eller såsom förut Den genomsnittliga överprisprocenten nämnts c:a 68 procent, överprisprocenför taxeringsperioden 1945/51 torde nåten för det sista året av taxeringsperiogot ha påverkats i sänkande riktning av den 1952/56 blev också något högre än det anmärkningsvärt stora antalet köp år 1945, det första året i taxeringsperio- efter motsvarande antal år av den föregående perioden eller c:a 82 procent den, då överprisprocenten med hänsyn till nytt avpassat taxeringsvärde var för- för år 1956 mot 80 procent år 1950. hållandevis låg. Den uppgick för nyss- Medräknas för större jämförbarhets nämnda period till 64 procent, över- skull de köp, beträffande vilka lagfart priset steg under vart och ett av pe- sökts år 1957 (482), erhålles ett något riodens sju år successivt från omkring lägre överpris för år 1956 eller c:a 40 procent år 1945 till 111 procent år 81 procent. Utvecklingen belyses ytter1951. Den allmänna fastighetstaxering- ligare i tabell 3. Denna visar förutom den genomsnittliga överprisprocenten en år 1952 medförde en genomsnittlig även de absoluta tal, vara procentberäkhöjning av taxeringsvärdena med c:a 56 procent. För »jordbruksvärdet», var- ningen är grundad och antalet köp unmed i undersökningen rörande det ifrå- der dels vart och ett av åren 1952— 1956, dels ock var och en av de senast gavarande taxeringsutfallet (SOU 1956: tilländagångna tre taxeringsperioderna. 57) till skillnad mot tidigare, avsågs Sammanställningen i tabell i visar jordbruksvärdet jämlikt 10 § kommunalskattelagen minskat med värdet av överprisprocenten för varje län under skogsmark och av övrig mark, var ök- var och en av de tre taxeringsperioderTabell 2

Tabell 3 År för köpet 1952 1953. 1954 1955 1956 1952/56 1945/51 1938/44

Antal köp

Köpeskillingar 1 000 kr

3 359 3 610 3 665 3 233 2 198 16 065 40 137 34 718

118 269,0 139 195,3 146 995,4 147 135,0 105 519,1 657 113,8 1 004 257,7 623 932,0

Taxeringsvärden överpris i % 1 000 kr 78 262,0 86 374,7 86 896,3 82 640,0 58 008,9 392 181,9 612 975,7 443 611,7

51,1 61,2 69,2 78,0 »81,9 67,6 63,8 40,6

Inräknat de köp, beträffande vilka lagfart sökts år 1957, blir överpriset 80,9 procent.

10 struktur — olikheter i fråga om utbudet av fastigheter föranleda, att medeltalen för de olika länen icke blir jämförbara. I synnerhet i län med ett relativt litet antal köp kan härvid olikheter i sistnämnda avseende medföra, att tillfälligheter kommer att inverka bestämmande på procenttalens storlek. En hög eller låg överprisprocent i jämförelse med riksmedeltalet kan därför uppenbarligen icke utan vidare anses såsom uttryck för en ojämnhet i taxeringsutförandet. Med dessa reservationer torde emellertid vissa allmänna drag i utvecklingen kunna utläsas ur sammanställningen.

na 1938—1944, 1945—1951 och 1952— 1956. Länen, som är upptagna i den sedvanliga ordningsföljden, är i nummerkolumnen försedda med ett nummer, som avser ordningsföljden mellan länen efter procenttalens storlek på så sätt, att höga procenttal utmärkes med låga och låga procenttal med höga ordningsnummer. Ett län, där skillnaden mellan priser och taxeringsvärden är stor, h a r således ett lågt ordningsnummer i nummerkolumnen. Det är givet, att en viss försiktighet måste iakttagas vid en jämförelse länen emellan av den genomsnittliga överprisprocenten. Dels kan strukturella olikheter i fråga om jordbruket medföra att fastighetsbeståndet h a r olika sammansättning, dels kan — och detta även om jordbruket h a r i huvudsak samma

Tabell

Län

Stockholms

Blekinge

Göteborgs o. Bohus Värmlands

Hela riket

Icke obetydliga omkastningar i ordningsföljden mellan vissa län har, såsom av sammanställningen synes, ägt rum under de olika taxeringsperioder-

föl •

jordbruksfas tigheter,

1938—44

1945—51

4 överpris

länsvis 1952—56

Antal köp

över- Ordöver- Ordöver- OrdAntal pris nings- Antal pris ningspris nings- köp köp nr nr nr % % %

1 098 560 1 208 1 663 1478 1388 1300 506 648 2 576 3 029 1 136 772 2 615 2 105 2 420 1 715 844 1 085 1290 1 993 1 122 1517 650

37,7 26,1 44,5 45,4 46,6 52,4 51,6 42,4 38,1 53,6 42,2 42,7 37,7 44,2 37,8 29,7 39,9 31,0 30,4 21,5 35,0 42,4 27,0 34,8

34 718

40,6

15 23 6 5 4 2 3 9 13 1 11 8 15 7 14 21 12 19 20 24 17 9 22 18

664 567 887 1205 657 586 660 449 513 2 270 3 760 943 812 1 769 2 564 1263 1369 698 457 771 1 761 687 1400 648

67,3 49,6 60,0 65,7 71,6 73,1 59,6 77,9 79,7 70,4 70,0 64,8 49,9 69,3 62,4 57,6 52,3 46,5 57,2 56,5 62,7 68,3 64,7 66,0

27 360

63,8

9 23 16 11 4 3 17 2 1 5 6 12 22 7 15 18 21 24 19 20 14 8 13 10

306 291 470 725 531 561 449 379 324 1258 1690 475 380 1 160 1 550 1 048 795 423 334 635 870 374 618 419

59,5 77,4 62,7 69,2 69,7 70,6 62,0 59,4 80,2 72,6 62,6 66,1 50,4 69,1 76,4 76,0 65,4 57,7 66,1 69,5 70,7 80,2 64,6 45,1

16 065

67,6 |

20 3 17 11 9 8 19 21 1 6 18 13 23 12 4 5 15 22 13 10 7 1 16 24

11 na. Den högsta överprisprocenten uppvisar under båda de sista taxeringsperioderna Blekinge län, som under den sista perioden delar sitt ordningsnummer med Jämtlands län. Höga ordningsnummer, d. v. s. förhållandevis låga överprisprocenter, under båda sista perioderna h a r Göteborgs och Bohus samt Västmanlands län. I sistnämnda län iakttages dock en viss höjning av överprisprocenten u n d e r perioden 1952—1956 i jämförelse med perioden 1945—1951. En bibehållen eller i huvudsak bibehållen ordningsföljd noteras i övrigt under de två sista taxeringsperioderna för Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Kristianstads, Hallands samt Västerbottens län. Av dessa län har Kristianstads län det lägsta ordningsnumret, d. v. s. den högsta överprisprocenten under båda perioderna, medan de övriga länen befinner sig ungefär mitt på skalan eller något därunder och således har en överprisprocent, som kretsar kring riksmedeltalet för vardera perioden eller kring ett värde något därunder. I jämförelse härmed visar andra län exempel på såväl, att en förhållandevis hög överprisprocent ersatts med en lägre, som att en jämförelsevis låg sådan följts av en högre. Till den senare gruppen hör bl. a. Uppsala och Värm-

Tabell 5. Jordbruksfastigheter, frivillig försäljning,

lands län, till den förra Gotlands och Norrbottens län. En undersökning av länssiffrornas spridning kring riksmedeltalen har tidigare utförts för var och en av taxeringsperioderna 1938—1944 och 1945— 1951. Såsom spridningsmått h a r härvid använts en s. k. variationskoefficient, angivande det procentuella förhållandet mellan ett spridningstal beräknat på motsvarande sätt som standardavvikelsen och riksmedeltalet. De för dessa båda perioder erhållna värdena utgör 19,4 procent respektive 12,0 procent. En motsvarande beräkning för taxeringsperioden 1952—1956 ger värdet 10,0 procent. Den minskade spridning dessa variationskoefficienter ger uttryck för, utvisar att de försäljningar, som verkställts inom skilda län vid de senaste taxeringarna har resulterat i värden som närmare ansluter sig relativt sett till riksmedeltalet av försäljningsvärdena än vad tidigare varit fallet. Tabell 5 visar, att den genomsnittliga överprisprocenten för hela riket under de tre senaste taxeringsperioderna varit högst för fastigheter med ett taxeringsvärde av högst 10 000 kronor. Skillnaderna i överpris mellan de olika grupperna av fastigheter med ett taxeringsvärde överstigande 10 000 kro-

beträffande vilka lagfart sökts på grund av köp vid efter året för köpet och efter taxeringsvärdet

^••v Tax.vär^ \ de, kr

Högst 10 000

10 100—50 000

50 100—100 000

över 100 000

överpris

År

Antal köp

°/ /o

Antal köp

överpris

Antal köp

överpris

%

Antal köp

överpris

%

1 088 1 073 1 071 904 632 4 768 20 802 21 133

72,9 83,5 85,6 90,9 92,2 84,2 82,1 53,6

1 993 2 225 2 265 2 005 1 328 9 816 17 839 12 560

50,0 59,6 68,9 77,6 80,2 66,4 58,8 37,0

208 241 264 250 178 1 141 1095 775

40,3 55,8 64,6 78,5 74,2 62,9 59,0 34,4

70 71 65 74 60 340 401 250

55,3 61,7 67,0 73,1 91,5 69,2 62,8 34,2

^

\

°/ /o

1952 1953 1954 1955 1956 1952—56 1945—51 1938—44

12 Tabell 6. Jordbruksfastigheter, villig försäljning, ^ \ ^v Län

Tax.värde, kr ><

beträffande vilka lagfart sökts på grund av köp vid frilänsvis och efter taxeringsvärdet, aren 1952—1956

Högst 10 000 Antal köp

överpris

%

10 100—50 000 Antal köp

överpris 0/

/o

50 100—100 000 Antal köp

överpris

°/

ö v e r 100 000 Antal köp

överpris /o

/o

30 37 45 101 79 149 64 154 125 308 317 92

69,7 69,2 74,0 101,1 85,4 88,4 80,3 74,1 82,3 97,4 89,3 88,5

224 212 340 449 375 374 306 192 180 825 1 097 327

52,8 55,1 57,7 72,5 68,8 71,0 63,6 57,4 84,5 76,8 70,2 66,7

36 29 69 142 62 33 53 27 15 99 193 50

55,8 64,5 52,4 74,2 71,4 66,5 61,1 49,2 66,9 55,5 57,7 65,4

16 13 16 33 15 5 26 6 4 26 83 6

75,8 139,1 89,3 53,0 66,8 53,3 59,0 71,8 74,1 68,4 48,7 48,1

Kronobergs. . . . Värmlands . . . . Örebro Västmanlands . Kopparbergs . . Gävleborgs.... Västernorrlands Jämtlands Västerbottens.. Norrbottens . . .

78 332 461 448 212 104 120 260 565 194 271 222

84,6 93,5 86,9 93,9 77,9 91,9 94,0 83,8 77,7 86,0 72,1 46,8

268 771 964 562 507 263 203 362 302 175 343 195

47,9 67,2 71,6 70,1 57,0 47,4 63,3 65,5 67,8 75,4 64,7 44,5

33 46 93 30 56 41 10 12 3 4 3 2

49,3 52,8 72,8 66,2 75,1 56,2 64,4 71,7 18,1 129,0 53,7 42,1

1 11 32 8 20 15 1 1

41,4 88,0 94,0 103,7 79,1 81,3 10,3 95,7

1 1

0,0 8,8

Hela riket

4 768

84,2

9 816 |

66,4

1 141

62,9

69,2

Stockholms. . . . Uppsala Södermanlands. Östergötlands.. Jönköpings.... Kronobergs. . . . Kalmar Blekinge Kristianstads. . Malmöhus Göteborgs och Bohus

nor är under samtliga tre taxeringsperioder förhållandevis obetydliga. Förhållandena i de olika länen framgår av tabell 6, som länsvis redovisar den genomsnittliga överprisprocenten under taxeringsperioden 1952—1956. Regeln att taxeringsvärde skall åsättas till belopp, som motsvarar det allmänna saluvärdet, gäller icke område, som utgöres av skogsmark och växande skog. Sådant område skall enligt de ännu vid 1952 års allmänna fastighetstaxering gällande reglerna upptagas till det värde, det kan anses äga vid ett efter rationella grunder bedrivet skogsbruk, d. v. s. till avkastningsvärdet. Detta torde i allmänhet leda till ett lägre taxeringsvärde än ett efter det allmänna saluvärdet bestämt taxeringsvärde. Så-

som tabell 7 visar, framträder en tendens till högre genomsnittliga överprisprocenter dock först mera påtagligt i fråga om fastigheter med ett sammanlagt värde av skogsmarken och den växande skogen överstigande 75 procent av hela taxeringsvärdet under de tre senaste perioderna. En sammanställning av de genomsnittliga överprisen för fastigheter med högst 25 procent respektive över 25 procent av värdet å skogsmark och växande skog ävensom av antalet köp av sådana fastigheter under de tre senaste taxeringsperioderna samt vart och ett av åren 1952—1956 lämnas i tabell 8. Procenttalen för taxeringsperioderna 1938—1944, 1945—1951 samt 1952— 1956 visar, såsom synes, icke några me-

13 Tabell 7. Jordbruksfastigheter, beträffande vilka lagfart sökts på grund av köp vid frivillig försäljning, efter året för köpet och efter värdet av skogsmarken och skogen (i procent av taxeringsvärdet) \ Värdet av \ skog och \ skogs\ mark

o,o % Antal köp

År

|

\

1952 1953 1954 1955 1956 1952—56 1945—51 ^SS—44

0,1—25,0 %

överpris Antal köp

%

25,1—50,0% 50,1—75,0 % 75,1—90,0 %

överpris Antal köp /o

över pris /o

Antal köp

överpris Antal köp °/ /o

1 013 1 043 1 083 966 710 4 815 11 729 9 190

49,9 67,2 73,9 77,8 77,9 79,4 61,7 46,0

1 390 1 374 1 384 1 226 811 6 185 15 631 14 569

50,2 62,6 67,7 74,3 80,7 65,9 61,4 36,6

695 50,9 858 57,0 858 62 9 737 76,6 464 78,1 3 612 64,3 9 529 57,6 7 549 38,4

236 56,2 282 49,6 294 73,7 244 81,5 185 97,4 1241 69,0 2 794 65,6 2 087 47,1

22 46 41 55 27 191 378 349

över 90 %

överpris Antal köp

överpris

75,8 72,6 89,9 132,5 118,0 101,5 94,8 62,7

18,6 213,3 88,8 160,4 200,0 117,8 106,9 81,7

%

3 7 5 5 1 21 76 416

%

Exkl. 558 köp avseende fastigheter med skog till ej angivet värde. ra betydande skillnader för de båda grupperna av fastigheter beroende på att antalet fastigheter med värdet av skog och skogsmark överstigande 75 % av taxeringsvärdet (se tab. 7) utgör en relativt ringa del. Fastigheter, där värdet av skog uppgår till högst 25 % av totala taxeringsvärdet, har i tabell 9 fördelats efter åkerarealen. Denna tabell visar, att överprisprocenten under var och en av de tre sista taxeringsperioderna, liksom vid den förut givna fördelningen efter taxeringsvärde genomsnittligt sett för hela riket

är störst för de minsta fastigheterna, d. v. s. fastigheterna med en åkerareal av högst 5 hektar. För fastigheter med upp till 100 eller, såvitt angår taxeringsperioden 1952—1956, med upp till 50 hektar åker avtager överpriset med stigande åkerareal. En härmed i stort sett överensstämmande bild visar de olika åren av taxeringsperioden 1952—1956. De i det föregående lämnade uppgifterna rörande överprisprocenten ger på grund av de förändringar taxeringsvärdena undergår vid de allmänna fastighetstaxeringarna icke någon bild av prisändringarna från den ena taxerings-

Tabell 8 Värdet av skogsmark och skog i % av taxeringsvärdet År för köpet

1952 1953 1954 1955 1956 1952/56 1945/51 U938/44

Högst 25 %

Över 25 %

Antal köp

överpris %

Antal köp

överpris %

2 403 2 417 2 467 2 192 1 521 11 000 27 360 23 759

50,1 64,3 70,2 75,8 79,4 67,3 65,3 40,3

956 1 193 1 198 1 041 677 5 065 12 777 10 401

53,1 56,7 67,6 81,8 86,4 68,0 61,2 42,0

Exkl. 558 köp av fastigheter med skog till ej angivet värde.

14 Tabell 9. Jordbruksfastigheter, där värdet av skog uppgår till högst 25 % av totala värdet och beträffande vilka lagfart sökts på grund av köp vid frivillig försäljning, för köpet och efter åkerarealen \. • \.

Åkerareal

Högst 5 ha Antal

Ar

köp

\

överAntal pris köp

%

1952 1953 1954 1955 1956 1952—56 1945—51 a 1938—44 1

5—10 ha

1210 1240 1 240 1 074

67,3 77,2 81,1 87,2 757 87,8 5 521 79,5 14 042 89,2 10 990 56,4

överAntal pris köp /o

53,2 62,6 71,9 76,6 78,5 2 535 67,6 6 470 66,4 5 635 44,3 565 583 556 512 319

överAntal pris köp /o

över-

Antal

pris

köp

%

överpris

Antal

över-

köp

%

41,1 56,8 63,2 72,2 75,1 60,5 1916 53,8 1 924 33,0

41,6 58,3 66,1 74,4 76,0 2 023 62,8 4 536 59,7 3 929 37,9

13 22 19 24 20 98 282 324

180 154 175 159 121 789

428 412 471 414 298

ö v e r 100 ha

50—100 ha

2 0 — 50 ha

1 0 — 20 ha

taxeringsefter året

38,9 77,1 76,4 70,7 75,5 69,1 48,7 30,1

7 6 6 9 6 34 114 135

% 75,0 60,7 62,9 58,9 91,7 69,7 63,7 34,2

Exkl. 822 köp avseende fastigheter med ej angiven åkerareal. perioden till den andra. I syfte att möjliggöra en sådan jämförelse återges härefter en indexserie, tabell 10, utvisande prisutvecklingen på jordbruksfastigheter åren 1938—1956 samt den procentuella ändring dessa priser under samma tid undergått från det ena året till det andra. Till grund för framräknandet av denna indexserie h a r legat de procenttal, som anger den genomsnittliga ökningen av jordbruksfastigheternas taxeringsvärden vid de allmänna fastighetstaxeringarna åren 1945 och 1952 i jämförelse med motsvarande taxeringsvärden vid den närmast föregående allmänna taxeringen. Med ledning härav har en

omräkning skett av taxeringsvärdena för de under åren 1945—1956 försålda jordbruksfastigheterna till 1938 års nivå, varpå saluvärdena satts i relation till de framräknade taxeringsvärdena och de sålunda erhållna relationstalen omräknats till en indexserie med 1938 såsom basår. Diagrammet visar variationerna i omsättningen av och priserna på jordbruksfastigheter, uttryckta såsom procentuella avvikelser från genomsnitten för åren 1939—1956. Prisernas fortgående stegring oavsett förändringarna i antalet omsatta fastigheter framträder tydligt i diagrammet. Prisstegringen, som således inte synes utvisa något samband med omsättning-

Tabell 10. Index för priserna på jordbruksfastigheter,

Ar

Index

1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947

100 107 112 117 127 135 134 157 166 181

Procentuell ändring sedan föreg. år

+ 6.5 + 4,9 + 4,9 + 8,8 + 5,8 — 0,7 + 17,5 + 5,6 + 9,0

1/1 1938—31/12 1956

Ar

Index

Procentuell ändring sedan föreg. år

1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956

192 203 215 238 265 283 297 312 319

+ 6,1 + 5,6 + 5,7 + 10,7 + 11,6 + 6,6 + 5,0 + 5,3 + 2,2

15 en, står naturligen i samband med nedgången i penningvärdet. En inom statistiska centralbyrån genomförd jämförelse h a r visat att prisutvecklingen på jordbruksfastigheter varit ungefär

Priser och omsättning på

% + 100

jordbruksfastigheter, åren 1939— 195t

i

+ 90

% + 100

1 1

Prispr

+ 80

+ 90

Orr sättn ing \ \

+ 70 1 1 1 1 1 1 1 1

+ 60 + 50 + 40

+ 80 + 70 + 60

\

+ 50

/'

+ 40

+ 30

/ v. // —/— /

+ 20

/

—A—

//

+ 30

\ \

—///

+ 10

—10

densamma i Danmark och Norge som hos oss. Av intresse är den förhållandevis starka procentuella ökning i jämförelse med närmast föregående år som priserna visar åren 1945, 1951 och 1952.

/ / /

\ \ \ < v

+ 20 + 10 \\ v \^ • \

/

—20 / —30

0 —10

\ \

\

—20

\ >

-p>*—

-\ \

— 50

\

—40 \ — 50 \

— 6oi 1939 40 41

—JU k

—40

42 43 44 45 46 47

48 49

50 51 52 53 54

55 56

KAPITEL 2

Fastighetstaxeringens huvudresultat

Huvudresultatet av 1957 års fastighetstaxering framgår i första h a n d av tabellerna I—/// i tabellbilagan. För att en jämförelse skall kunna göras med 1952 års fastighetstaxering redovisas i dessa tabeller i huvudsak samma värden, som framräknades vid granskningen av denna (SOU 1956: 57). I tabell I har sålunda värdena av inägojorden med byggnader och av särskilda förmåner länsvis sammanförts till ett värde, benämnt lantbruksvärde, motsvarande jordbruksvärdet jämlikt 10 § kommunalskattelagen minskat med värdet av skogsmark och värdet av övrig mark. De sakkunniga har därmed frångått den i 1956 års utredning använda benämningen »jordbruksvärde» på motsvarande värde, då denna ansetts kunna ge anledning till missförstånd. Värdena av skogsmark och växande skog redovisas dels var för sig dels sammanlagda till ett särskilt skogsbruksvärde. I tabellen meddelas vidare uppgifter angående tomt- och industrivärde samt värde av övrig mark. De framräknade värdena grundar sig på fastighetstaxeringsnämndernas och prövningsnämndernas beslut i de enskilda fallen. Däremot har hänsyn icke kunnat tagas till de ändringar, som kan ha beslutats i högre instans. Med hänsyn till att granskningen endast avser jordbruksfastigheter på landsbygden påverkas en jämförelse med tidigare taxeringar helt naturligt av de överföringar av mark mellan landsbygd

och städer, som kan ha skett under mellanperioderna. I syfte att eliminera inverkan av inträffade indelningsändringar vid en jämförelse av taxeringsutfallen 1952 och 1957 har utredningen sökt anpassa 1952 års värden till att så nära som möjligt avse samma ägovälde, som taxerades 1957. Därvid har hänsyn endast kunnat tagas till överflyttningar av hela administrativa enheter. Dessa synes under perioden ha inskränkt sig till Frösåkers kommun i Stockholms län, som överförts till Östhammars stad. Såvitt kunnat utläsas av tillgänglig redovisning av ändringarna i den administrativa indelningen synes emellertid övriga förskjutningar mellan landsbygd och städer icke ha varit mera omfattande än att en jämförelse mellan taxeringsutfallen 1952 och 1957 bör ge en något så när rättvisande bild av arealoch värdeförändringarna. I tabell II redovisas de i lantbruksvärdet ingående delvärdena samt värdena av skogsmark och övrig mark. Summan av dessa värden utgör jordbruksvärdet jämlikt 10 § kommunalskattelagen. Beräkningen av de i lantbruksvärdet ingående delvärdena grundar sig på beredningsnämndernas förslag till värden sådana de redovisats i de i taxeringsförordningen omnämnda s. k. kontrollängderna. I de fall fastighetstaxeringsnämndernas och prövningsnämndernas beslut avvikit från förslaget h a r värdena justerats. Det har därvid ofta

17 varit svårt att avgöra vilka delvärden, som verkligen avsetts med besluten i den mån ändringen icke helt faller på skogsmarksvärdet eller på värdet av särskilda förmåner. Endast i de fall ändringarna införts i beredningsnämndernas kontrollängder eller innebörden framgår av protokollen eller vissa slutsatser ansetts kunna dragas av i fastighetslängdernas införda arealändringar har någon ledning erhållits till grund för fördelningen. I övrigt har måst ske en skönsmässig bedömning. Denna har i allmänhet inneburit, att ändringen i dess helhet hänförts till åkerns värde, som i flertalet fall utgör huvudparten av lantbruksvärdet. En viss osäkerhet vidlåder vid sådant förhållande uppgifterna i tabell II. Förhållandet torde emellertid sakna praktisk betydelse för ett bedömande av taxeringsutfallet beträffande dessa delvärden. Då samma metodik synes ha tillämpats vid bearbetningen av 1952 års taxering torde det också vara möjligt att jämföra dem med då framräknade värden av motsvarande innebörd. Såsom närmare redovisats i kapitel 1 (tabell 2) låg köpeskillingarna i genomsnitt för hela riket och för hela perioden 1952—1956 i medeltal 68 procent över taxeringsvärdena vid de köp av jordbruksfastigheter, som lagts till grund för statistiska centralbyråns kö-

peskillingsstatistik för perioden. För de olika länen var prisutvecklingen dock ganska olika (tabell 4 ) . En uppdelning av materialet med hänsyn till skogsförekomsten (tabell 7) visar att extremt skogrika fastigheter hade högre överprisprocenter än mera skogfattiga enheter. Vid sammanträde med rikets landskamrerare och taxeringsintendenter m. fl. under fastighetstaxeringsmötet 1956 enades man om ett uttalande beträffande enhetsvärdena jämlikt 59 §, 1 mom. i den vid tiden för taxeringen gällande taxeringsförordningen. Den höjning av dessa värden, till vilken den fortgående stegringen av saluvärdena otvivelaktigt ansåges böra leda, borde enligt mötet beräknas med utgångspunkt från den genomsnittliga överprisprocenten för varje län under perioden 1952—1955 minskad med 15 enheter. Hänsyn finge därvid tagas till de variationer, som kunde förekomma inom länets olika delar samt mellan fastigheter av olika storleksklasser och beskaffenhet. Till uttalandet i denna del gjordes emellertid det tillägget, att — om på grund av skogsvärdets höjning taxeringsvärdet för hela fastigheten bleve för högt — man i undantagsfall finge göra de jämkningar nedåt, som det samlade värdet kunde föranleda. Såsom framgår av tabell 11 ledde 1957

Tabell 11 1945

1952 1

1957 Ändringar från 1952—1957

milj. kronor

/o

Lantbruksvärde Skogsbruksvärde därav markvärde »> skogsvärde Värde av övrig mark . . . . Tomt- och industrivärde..

5115,0 3 125,2 697,4 2 427,8 30,2 66,8

7 678,1 5 133,7 982,4 4151,3 41,5 78,8

10 784,9 10 043,1 1 083,7 8 959,3 49,0 94,1

-f- 3106,8 + 4 909,4 + 101,3 + 4 808,0 + 7,5 + 15,3

40 96 10 116 18 20

Summa taxeringsvärde

8 337,2

12 932,1

20 971,1

+ 8 039,0

1 Exkl. Frösåkers kommun

2—203716

18 års allmänna fastighetstaxering till en höjning av taxeringsvärdet å jordbruksfastighet för rikets landsbygd i dess helhet med 62 procent. Av de olika delvärdena undergick skogsbruksvärdet den största såväl absoluta som procentuella förändringen. I jämförelse med 1952 års värde uppgår ökningen till närmare 5 miljarder kronor eller 96 procent. F r å n att vid tidigare taxeringar ha varit väsentligt lägre än lantbruksvärdet h a r skogsbruksvärdet härigenom nära nog kommit i nivå med detta. Uttryckt i procent av totala taxeringsvärdet är skogsbruksvärdet nu 48 procent mot 40 procent 1952 och 37 procent 1945. De i skogsbruksvärdet ingående delvärdena — skogsmarksvärdet och skogsvärdet — h a r i jämförelse med 1952 års taxering undergått helt olika förändringar. För de närmare orsakerna härtill redogöres utförligt i kapitel 4. Lantbruksvärdet har i jämförelse med 1952 års taxering ökat med c:a 3 miljarder kronor eller 40 procent, ökningen av jordbruksvärdet — 37 procent — är något lägre till följd av den obetydliga förändringen av skogsmarksvärdet. Även jordbruksfastigheternas tomt- och industrivärde och värdet av övrig mark har ökat i riket i dess helhet; det förra med 20 procent och det senare med 18 procent. Även om värdena vid 1945 och 1957 års allmänna fastighetstaxeringar icke är helt jämförbara med hänsyn till under perioden inträffade arealförskjutningar mellan städer och landsbygd må dock anföras som ett uttryck för utvecklingen i stort, att lantbruksvärdet nu är två och skogsbruksvärdet tre gånger så högt som 1945. Av tabell I i tabellbilagan framgår förändringarna av taxeringsvärdena länsvis mellan 1952 och 1957 års taxeringar. Den genomgående stegringen av totala

taxeringsvärdet är som väntat med hänsyn till den skiftande tillgången på skog olika för skilda län. Störst är ökningen i skogrika trakter eller 72 procent i Jönköpings och Kronobergs län, 73 procent i Värmlands län och c:a 60—100 procent i norrlandslänen. I de mera jordbruksbetonade länen i södra och mellersta delarna av landet håller sig ökningen i allmänhet mellan 40 och 60 procent. Ökningen länsvis av det totala taxeringsvärdet visar en i huvudsak god överensstämmelse med överpriset i procent minskat i enlighet med landskamrerarmötets rekommendation med femton enheter. I tretton län understiger skillnaden tio enheter. De största avvikelserna återfinnes i några av de skogrika länen, i södra delen av landet Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län, i den norra Kopparbergs, Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län. Den procentuella ökningen av taxeringsvärdena överstiger där förutnämnda rikttal med femton enheter och mera. Vid sammanträdet med rikets landskamrerare m. fl. uttalades från vissa län farhågor för att skogsvärdena komme att öka så kraftigt, att det samlade taxeringsvärdet skulle bli för högt. Meningsutbytet ledde fram till det förut återgivna tillägget till mötets uttalande rörande taxeringsnivån. Det förefaller icke osannolikt att man för att åstadkomma en jämn taxering i vissa fall kan ha behövt reducera lantbruksvärdet vad gäller enstaka fastigheter eller m å h ä n d a också hela kommuner vid särskilt kraftiga höjningar av skogsvärdet. En jämförelse länsvis av lantbruksvärdena och skogsbruksvärdena i tabell I i tabellbilagan ger emellertid knappast vid handen, att förfarandet lett till att län med starkt höjda skogsbruksvärden regelmässigt visar en påfallande liten ökning av lantbruksvärdena. Jordbruksfastigheternas tomt- och in-

19 dustrivärde har för landsbygden i dess helhet ökat med 20 procent sedan 1952. Värdeutvecklingen länsvis är emellertid högst varierande. I några län har värdena fördubblats, i andra län är de lägre än 1952. Den i några fall mycket kraftiga nedgången har sannolikt föranletts av speciella orsaker. En näraliggande förklaring är att jordbruksfastigheter, vilka 1952 påförts särskilt höga tomtoch industrivärden, vid 1957 års allmänna fastighetstaxering taxerats som annan fastighet. Bortsett från dessa fall hade med hänsyn till den fortgående urbaniseringen måhända kunnat förväntas en större och mera allmän höjning av värdet. Tomt- och industrivärde skall enligt anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen åsättas, då ett särskilt värde tillkommer fastigheten utöver jordbruksoch skogsvärdet av orsak att den inom överskådlig framtid lämpligen kan användas för tomtförsäljning eller för industriellt eller likartat ändamål. Att förekommande tomtövervärden icke alltid påverkar taxeringsvärdena beror sannolikt på svårigheten för en beskattningsnämnd att bedöma, huruvida en fastighet verkligen är exploateringsbar eller icke. Bedömningen måste ju ske med hänsyn till en mångfald faktorer såsom bestämmelserna i jorddelnings- och byggnadslagstiftningen och de synpunkter, som olika länsmyndigheter och icke minst kommunerna själva vill anlägga på bebyggelselokaliseringen. Under sådant förhållande synes förståeligt, att nämnderna, t. o. m. i trakter med stark efterfrågan på fastigheter för bebyggelseändamål, tvekar vid redovisningen av särskilda tomt- och industrivärden. I fortsättningen torde taxeringsarbetet i denna del emellertid komma att underlättas av de nya planinstituten — regionplan och generalplan — i 1956 års byggnadslagstiftning och av

de översiktsplaner avseende markanvändningen som kommunerna därutöver upprättar. De arealer, som vid 1957 års allmänna fastighetstaxering lades till grund för värdesättningen av såsom jordbruksfastighet taxerad egendom inom rikets landsbygd, redovisas i sammandrag i tabell 12. En redovisning länsvis och för olika jordbruksområden samt vad gäller skogsmark och övrig mark även för skilda ägarekategorier återfinnes i tabellerna III och VI i tabellbilagan. I jämförelse med 1952 års taxering har totalarealen minskat med i runt tal 200 000 hektar. Minskningen är delvis en följd av de ändringar i den administrativa indelningen, som inträffade under tiden 1952—1957. Såvitt kunnat utredas uppgick nettoöverföringen av mark från landsbygd till städer under denna period till sammanlagt c:a 84 000 hektar. Härav omfattade den i sin helhet överförda kommunen Frösåker i Stockholms län c:a 76 000 hektar. I tabellen har 1952 års värden reducerats med sistnämnda areal fördelad på ägoslag. Till följd härav hänför sig arealuppgifterna för de båda taxeringstillfällena sådana de redovisas i tabell 12 till i stort sett samma ägovälden. En andra väsentlig orsak till arealminskningen är överföringen vid 1957 års taxering av tidigare såsom jordbruksfastighet taxerad egendom till annan fastighet på grund av ändrad användning eller till skattefria längden. Vid förenämnda landskamrerarmöte ägnades uppmärksamhet å spörsmålet angående överföring av jordbruksfastighet till annan fastighet. Därvid uttalades, att beskattningsmyndigheterna särskilt med hänsyn till jordförvärvslagen borde noggrant pröva, huruvida fastigheterna enligt bestämmelserna i jordförvärvslagen vore att hänföra till jordbruksfastighet eller till annan fas-

20 Tabell 12 Areal, hektar Ägoslag

Åker Tomt och trädgård Kultiverad betesmark Naturlig äng Skogsmark Övrig mark Summa areal 1

År 1952 1

År 1957

ökning eller minskning

3 425 825 120 783 174 726 506 647 21 773 374 11 137 695

3 369 286 119 285 175 163 473 215 21815 222 11 042 877

— 56 539 — 1 498 + 437 — 33 432 + 41 848 — 94 818

37 139 050

36 995 048

—144 002

Exkl. Frösåkers kommun.

tighet. Utredningen har inhämtat lantbruksnämndernas mening om taxeringsutfallet i detta avseende. Av svaren framgår att ingen nämnd har erfarenhet av att fastighet med jordbruk eller skogsbruk av någon betydenhet taxerats som annan fastighet. Samråd mellan länsstyrelse och lantbruksnämnd före taxeringen uppges av flera nämnder tvärtom ha medfört, att tidigare som annan fastighet rubricerad egendom överförts till jordbruksfastighet. Jämföres åkerarealen länsvis med 1956 års jordbruksräkning framkommer i vissa fall rätt stora skillnader. För länen i södra och mellersta Sverige gäller med undantag för Gotland att åkerarealen enligt jordbruksräkningen överstiger den i fastighetslängderna redovisade. För norrlandslänen är förhållandet det motsatta utom vad gäller Norrbottens län. Avvikelserna torde delvis få ses mot bakgrunden av det förenklade förfarande, som låg till grund för 1956 års jordbruksräkning. Lantbruksnämnderna, som bl. a. i sin verksamhet med jordbrukets rationalisering och med den statliga kreditgivningen till jordbruket ständigt har behov av att hämta uppgifter ur fastighetslängderna, h a r även tillfrågats om sin erfarenhet av arealredovisningen särskilt vad gäller åkern. Av svaren kan slutas att överensstämmelsen med den

verkliga arealen i huvudsak är god. Vid avvikelser är den taxerade åkerarealen i allmänhet för hög till följd av en eftersläpning i redovisningen, som icke ger uttryck för det bortfall av odlad jord som kan ha skett sedan föregående taxering. I södra och mellersta Sverige synes detta framför allt gälla i skogrika bygder med ett vikande intresse för jordbruk. Även i Norrland med undantag dock för Norrbottens län är vid avvikelser den taxerade arealen i allmänhet större än den verkliga. För arealredovisningen av skogsmark och övrig mark redogöres närmare i kapitel 4. Såsom tidigare anförts är de skilda ägoslagens värden redovisade i tabell II i tabellbilagan. Värdeförändringarna i förhållande till 1952 års taxering framgår av tabell 13. Vid bedömningen av värdeutvecklingen måste hänsyn tagas till arealförändringarna mellan de båda taxeringarna sådana de redovisats i tabell 12. Dessa ändringar medför bl. a. skillnader i relativ förändring mellan totalvärdena och hektarvärdena för respektive ägoslag. Åkervärdet, vilket utgör den helt dominerande delen av jordbruksvärdet, har gjorts till föremål för en speciell undersökning, som redovisas i kapitel 3.

21 Tabell 13 Totalvärde Ägoslag

År 1952*

År 1957

Ökning eller minskning

Milj. kronor Åker Tomt och trädgård .. Kultiverad betesmark Naturlig äng Bete å skogsmark. . . Särskilda förmåner.. . Skogsmark övrig mark Summa jordbruksvärde 1

7 021,9 232,1 134,5 152,8 1,3 135,5 982,4 41,5

9 939,4 303,8 181,6 187,9 1,0 171,1 1 083,7 49,0

8 702,0

11917,6

2 917,5 71,7 47,1 35,1 0,3 35,6 101,3 7,5 + 3 215.6

+ 42 + 31 + 35 + 23 — 23 + 26 + 10 + 18 + 37

Exkl. Frösåkers kommun.

I detta sammanhang må endast nämnas, att totalvärdet av åkern — trots en arealminskning med över 50 000 ha — har ökat med närmare 3 miljarder kronor eller 42 % jämfört med 1952 års värde. Hektarvärdet h a r ökat från 2 050 kronor till 2 950 kronor. En undersökning av ökningen länsvis av åkerns totalvärde visar att den i fem län uppgår till mellan 30—35 %, i sju mellan 35—40 %, i likaledes sju mellan 40—45 %, i tre mellan 45—50 % och i ett mellan 50—55 %. I ett län slutligen överstiger den 60 %. I den utsträckning länsanvisningarna anger normer för värdering av tomt och trädgård innebär de i de flesta fall att enhetsvärdena för åkern skall tilllämpas. Såsom framgår av tabell III i tabellbilagan föreligger också en god överensstämmelse mellan de åsatta värdena av å ena sidan åker och å den andra tomt och trädgård i flertalet län i mellersta och södra Sverige. Att värdet av tomt och trädgård för landet i dess helhet ändå icke ökat i takt med åkervärdet beror på en annan värdeutveckling i några av norrlandslänen. Den olikstora ökningen av totalvärdet av kultiverad betesmark och naturlig äng förklaras delvis av arealföränd-

ringarna mellan de båda taxeringstillfällena. Medan arealen kultiverad betesmark ökat om än förvånansvärt litet h a r arealen naturlig äng kraftigt minskat. Betraktar man däremot den procentuella förändringen av medelvärdet per hektar för de båda ägoslagen är höjningen ungefär densamma, 35 % för kultiverad betesmark och 32 % för naturlig äng. Innebörden av värdebegreppet »särskilda förmåner» framgår av anvisningarna till kommunalskattelagen. Det ligger i sakens natur att det icke på samma sätt som för andra värden går att p å sakliga grunder bedöma, huruvida den procentuella ökningen av detta värde ä r skälig med hänsyn till kostnadsutvecklingen eller icke. Förändringen påverkas i hög grad av tillkomsten och avgången av värderingsobjekt mellan taxeringstillfällena. Som exempel på sådana föränderliga objekt kan nämnas outbyggda vattenfall och byggnader å skogsmark. Värdet av bete å skogsmark, som sjönk kraftigt mellan tidigare taxeringsutfallet, h a r minskat ytterligare. Med tanke på de höga krav som numera ställs på bete synes icke uteslutet, att värdet kan komma att helt bortfalla vid nästa taxering.

KAPITEL 3

Särskild undersökning av taxeringsutfallet beträffande åker

På sätt bland annat framgår av tabell 13 utgör åkerns värde den helt övervägande delen eller mer än 90 procent av lantbruksvärdet. Det synes vid sådant förhållande motiverat, att värdesättningen av åkermarken ägnas speciell uppmärksamhet vid en granskning av taxeringsutfallet. Värdet av åkern påverkas av ett flertal faktorer, till vilka hänsyn måste tagas därest ett tillfredsställande resultat skall kunna påräknas av taxeringsarbetet. Dit hör bland annat sådana omständigheter som fastighetens ekonomiska läge och struktur, markens naturliga beskaffenhet och dräneringstillstånd samt förekomsten och beskaffenheten av för driften erforderliga byggnader. De av länsstyrelserna utfärdade anvisningarna till ledning för arbetet har också utformats med sikte på att beskattningsn ä m n d e r n a skall kunna anpassa taxe-

Byggnadernas

behandling

ringsvärdena efter förhållandena i varje särskilt fall. I län med skiftande naturliga förutsättningar för jordbruk har sålunda enhetsvärden angivits för delområden med mera enhetliga produktionsförhållanden än som gäller för länet i dess helhet. Vadare har åkern uppdelats i olika godhetsklasser med hänsyn till jordart, fältform, stenbundenhet och andra värdeskiljande egenskaper. Anvisningarna har granskats med hänsyn till en av ovannämnda värdepåverkande faktorer, nämligen byggnadernas beskaffenhet. Samråd har därvid skett med lantbruksstyrelsens jordbruiksekonomiska byrå, som tidigare behandlat detta spörsmål i en till rikets landskamirerare ooh taxeringsintendenter översänd promemoria. Följande framställning bygger delvis på innehållet i denna promemoria.

vid 1957 års allmänna

Vad beträffar byggnadernas behandling kan länen indelas i två huvudgrupper allteftersom byggnadsdifferentierade enhetsvärden angivits eller ej. Av län med sådana värden har Västmanlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län särskilda värden för byggnader och för åkerjord exklusive byggnader. Västmanlands län har för skilda storleksgrupper angivit totala byggnadsvärden för tre godhetsklasser betecknade Gott, Medelgott och Mindre

fastighetstaxering

gott byggnadsbestånd. De fyra andra länen anger storleksgruppsvis totala värden av byggnader vid Medelgott byggnadsbestånd. För beräkning av befintligt byggnadsvärde, när detta avviker från normalvärdet, lämnar Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län detaljerade anvisningar. Särskilda arbetsblanketter har upprättats för att underlätta arbetet. Västernorrlands län har en mera allmän regel, enligt vilken värdena vid avvikelser från genomsnittet kunde allt

23 efter omständigheterna justeras uppåt till fördubbling eller mera och nedåt till noll. Det senare vore dock möjligt endast beträffande obebodda fastigheter med rivningshus eller enheter helt utan byggnader. Enhetsvärdena per hektar åker exklusive byggnader är i föremämnda fem län differentierade med hänsyn till jordens naturliga beskaffenhet och i Västmanlands län därutöver med hänsyn till läge, dränering och arrondering. I Västmanlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län gäller samma enhetsvärde inom samtliga storleksgrupper, i Västernorrlands län avtager det något med stigande areal. Tabell 14. Byggnadsvärdets byggnader på Västmanlands,

I Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län slutligen har tillämpats särskilda lägesfaktorer, vilka inneburit att värdena justerats uppåt eller nedåt beroende på om läget varit bättre eller sämre än medeltalet. I syfte att något belysa taxeringsutfallet i län med särskilda enhetsvärden för byggnader och för åker redovisas i tabell lk byggnadsvärdets procentuella andel av det totala värdet av åker inklusive byggnader för tre av dessa län. Beräkningen är grundad p å av fastighetstaxeringsnämnderna beslutade eller av prövningsniämndorna fastställda värden för samtliga taxeringsenheter inom respektive storleksgrupper.

procentuella andel av det totala värdet av åker inklusive Jämtlands och Västerbottens läns landsbygd vid 1957 års allmänna fastighetstaxering Storleksgrupper, hektar åker

Område

— 5.0 2,1—5,0

5,1— 10,0

10,1— 20,0

20,1— 30,0

30,1— 50,0

50,1— 100,0

100,1—

Västmanlands lån slättbygden skogsbygden

74 70 84

59 55 72

51 49 64

45 44 59

40 40 56

39 38 55

36 34 49

Jämtlands lån silurbygden mellanbygden fjällbygden

83 81 83 85

75 74 79 78

68 68 75 72

63 63

Västerbottens län kustlandet inlandet

78 76 80

69 69 75

64 64 69

51 51

1 Storleksgrupp —5.0: Västmanlands län, 2,1—5,0: Jämtlands och Västerbottens län.

Av tabellen framgår hur det relativa byggnadsvärdet sjunker med stigande areal. Denna utveckling beror främst på att byggnadsvolymen per hektar avtager allteftersom egendomsstorleken ökar. Till detta förhållande har prövningsnämnderna också tagit hänsyn vid fastställandet av normtalen till grund för värdesättningen av byggnaderna. En andra orsak är att taxeringsvärdet av själva åkerjorden visat sig stiga i de undersökta länen med en ökning av

egendomsstorleken. Då enhetsvärdena för marken icke differentierats storleksgruppsvis synes stigningen vara en följd av beskattningsnämndernas bedömning av sådana värdepåverkande faktorer som markens godhetsgrad, arrondering och läge. Den stigande tendensen kan vid sådant förhållande förklaras av att fastigheterna inom de högre storleksgrupperna företrädesvis är lokaliserade till de bättre och mera centralt belägna jordbruksbygderna. Som

24 Tabell 15. Relativa åsatta vården per hektar av byggnader och av åker på läns landsbygd vid 1957 års allmänna fastighetstaxering; storleksgrupp 5,1—10,0 hektar = 100

Västmanlands

Storleksgrupper, hektar åker Område

5,1— 10,0

10,1— 20,0

20,1— 30,0

30,1— 50,0

50,1— 100,0

100,1—

100 100

80 110

69 122

61 130

58 132

51 132

Västmanlands län

exempel på det sagda återges i tabell 15 värdena per hektar av byggnader respektive av åker i Västmanlands län uttryckta i relation till storleksgruppen 5,1—10,0 hektar åker. Motsvarande talserier för Jämtlands och Västerbottens län visar samma tendens, sjunkande för värdet av byggnader och stigande för markvärdet mot större egendomsstorlek. Av tabell 14 framgår även att byggnadsandelen genomgående är högre i skogsbygden än i mera slättbygdsbetonade områden. Skillnaden torde främst vara en följd av olika markvärden inom de båda bygdetyperna men sannolikt i någon mån även av skogsbygdens större byggnadsvolym per arealenhet. Av övriga län med byggnadsdifferentierade enhetsvärden har Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Malmöhus, Hallands, Värmlands, Örebro, Kopparbergs och Gävleborgs län differentierat värdena för åkerjord med byggnader på tre godhetsklasser nämligen Gott, Medelgott och Mindre gott byggnadsbestånd. Även en sådan anpassning av enhetsvärdena till varierande kvalitet hos byggnaderna innebär ett ställningstagande till byggnadernas andel av det totala värdet av åkerjord med byggnader. Avvikelsen mellan två jämförbara enhetsvärden blir ett uttryck för kostnaden per hektar för att överföra ett byggnadsbestånd från en godhetsklass till en

annan. I tabell 16 redovisas skillnaden mellan enhetsvärdena för de båda ytterlighetsalternativen Gott och Mindre gott byggnadsbestånd för de ovan uppräknade länen. Som jämförelse återges även motsvarande tal för Västmanlands län, vilket, såsom framgår av det föregående, meddelat särskilda värden för byggnader och för åker. Områdesgrupper och jordklasser hänför sig till den i länsanvisningarna angivna indelningen med hänsyn till variaitionerna i fråga om produktionsförutsättndngar och åkerns godhetsgrad. Tabellen visar en rätt betydande olikhet i uppfattningen länen emellan om den värdepåverkande betydelsen av byggnadsbeståndets beskaffenhet. Även i två angränsande län kan de framräknade värdeskillnaderna vara väsentligt olika. I några län föreligger skillnader mellan olika områden. Även skilda storleksgrupper emellan visar talserierna olikheter. I några län är värdeskillnaden densamma vid fastigheter i grupperna 10—20 hektar åker och uppåt, i andra avtager den med stigande åkerareal. Slutligen förekommer olikheter mellan skilda jordklasser inom samma storleksgrupp. I viss utsträckning beror variationerna uppenbarligen på att byggnadernas tillstånd inom respektive godhetsklass icke definierats helt lika i samtliga län, på lokala sedvänjor ii fråga om byggnadsmaterial och driftsinriktning, p å

25 Tabell 16. Skillnader i enhetsvärde per hektar åkerjord med byggnader mellan mindre gott byggnadsbestånd enligt lånsstyrelsernas anvisningar till 1957 års fastighetstaxering

gott och allmänna

Storleksgrupper, hektar åker Län 5—10

10—20

20—30

30—50

50—100

100—

1 720 1 640 1 500

920 840 700

880 800 660

810 730 590

790 710 570

750 670 530

1330 1 290 1 150

980 940 800

840 800 660

770 730 590

760 720 580

710 670 530

1440 1 280 1 030

1 000 840 590

960 800 550

890 730 480

870 710 460

830 670 420

1 380

640 Södermanlands lån Områdesgrupp I Jordklass 1 » 2 » 3

1 500 1 500 1 500

1 350 1200 1 300

1 150 1200 900

1 150 1200 900

1 150 1 200 800

1 100 1 200 800

Områdesgrupp Jordklass 1 »> 2 » 3

1 300 1 300 1 300

1200 1200 1000

900 1 100 1 000

900 1 100 1 000

900 1 100 1 000

900 1 100 1 000

1 000 1 100 1 100

900 1 200 1 000

800 1 100 1 000

800 1 100 1 000

800 1 100 1 000

800 1 100 1 000

1 290

1 150

1 020

1 020

1 010

1 000

2 900 2 500 2 200

2 400 2 000 1 700

2 400 1 900 1 600

2 400 1 900 1500

2 530

2 030

1 970

1 930

3 300

1 900

1 300

1 100

2 000 2 000 2 000

1400 1 300 1 600 1400

1400 1 300 1 600 1400

1400 1 300 1 600 1400

1 400 1 300 1 600 1400

1400 1 300 1 600 1 400

2 000

1 410

750 900 600

700 850 600

600 700 500

700 800 500

700 800 500

600 650 450

570 Uppsala lån Områdesgrupp Jordklass 1 » 2 » 3 Områdesgrupp Jordklass 1 » 2 » 3

I

II

Områdesgrupp I I I Jordklass 1 i 2 i 3 Medeltal

II

Områdesgrupp I I I Jordklass 1 » 2 » 3 Medeltal Jönköpings län Jordklass 1. » 2. » 3. Medeltal Kronobergs län, Kalmar län Områdesgrupperna F 1F 7, Ö 1—Ö 6 . . . Områdesgrupp F 8. Områdesgrupp ö 7, Områdesgrupp ö 8. Medeltal Gotlands lån Tabell A. Tabell B. Tabell C.. Medeltal

26 Storleksgrupper, hektar åker

Län 5—10

10—20

20—30

30—50

50—100

100—

1 700 1 800 1 700

1 600 1 600 1 600

1 500 1 500 1 500

1 300 1 300 1400

1 300 1 300 1 300

1300 1 300 1300

2 3

1 800 1 800 1 800

1 600 1 600 1 600

1 400 1 400 1400

1 300 1 400 1 300

1 200 1 200 1 300

1200 1200 1300

2 3

1 700 1 700 1 500

1 600 1 600 1400

1 500 1 500 1 300

1 400 1 300 1 200

1200 1 300 1 100

1200 1300 1 100

1 580

1 320

1 240

1 240

1400 1400 1 600

1400 1400 1 600

1 400 1 400 1 600

1400 1 400 1 600

1 400 1400 1600

1400 1400 1400

1 200

1 200

1 200

2 3

1200 1 100 1 000

1200 1 100 1 000

1200 1 100 1 000

1200 1 100 1 000

1200 1 100 1 000

1200 1 100 1000

2 3

1 000 900 800

1 000 900 800

1 000 900 800

1 000 900 800

1 000 900 800

1 000 900 800

1 3

1 000 800 600

1 000 800 600

1 000 800 600

1 000 800 600

1 000 800 600

1000 800 600

1 120

1 120

1 120

1 120

1 120

1 120

2 600 1 200

2 400 1 000

2 400 1000

2 400 1 000

2 400 1 000

2 400 1000

1 900

1 700

1 700

1 700

1 700

1 700

1 300

1 000

500 Örebro lån Grupp I Jordklass 1 » 2 » 3

1 600 1 550 1 500

1 350 1 200 1200

1200 1 150 1 050

1 200 1 100 900

1 200 1 100 700

1200 1 100 700

Grupp II Jordklass 1 » 2 » 3

1 600 1 600 1 700

1250 1 200 1 350

1 100 1 000 1 100

1 100 1 000 1 000

1 100 1 000 800

1 100 1 000 800

Grupp I I I Jordklass 1 » 2 » 3

1 700 1 700 1 600

1450 1400 1 250

1 300 1 300 1 100

1 250 1300 1 050

1250 1 200 1 000

1250 1200 1000

1 670

1 290

1 140

1 100

1 040

1 040

Blekinge län Tabell A Jordklass 1 » 2 » 3 Tabell B » » Tabell G i »

Medeltal Malmöhus län Område M 1 » »

2 3

Områdena M 2—4 Område M 5 » » Område M 6 » » Område M 7 » »

Medeltal Hallands lån Tabell A Tabell B Medeltal

Medeltal

27 Storleksgrupper, hektar åker Län 5—10

10—20

20—30

30—50

50—100

100—

Kopparbergs län Område A Jordklass 1 » 2 » 3

1 300 1 400 1 300

1400 1 300 1 200

1 600 1 500 1 100

1 600 1 500 1 100

1 600 1 500 1 100

1 600 1 500 1 100

Område B Jordklass 1 » 2 » 3

800 700 800

900 900 700

1 100 1 000 700

1 100 1 000 700

1 100 1 000 700

1 100 1 000 700

Område C Jordklass 1 » 2 » 3

1 300 1 700 1 600 1 210

1 070

1 170

1 170

1 170

1 170

Gävleborgs län Tabell A Jordklass 1 » 2 » 3

700 800 900

700 800 900

700 700 700

700 700 600

700 700 600

Tabell B Jordklass 1 » 2 i 3

700 800 900

700 800 900

700 800 900

700 800 900

700 800 900

2 000

1 250

695 Medeltal

Medeltal Västmanlands lån Områdesgrupp A—C

boendevanor och a ramat. Olikheterna är dock så betydande att det firams anledning antaga, att differentieringen av enhetsvärdena icke alltid kommit att motsvara den av tillståndet hos byggnaderna förorsakade verkliga värdeskillnaden. I syfte att något belysa den otvivelaktigt svåra frågan om byggnadsbeståndets inflytelse på taxeringsvärdet av åkern må mot bakgrunden av den tillämpade indelningen ii .tre godhetsklasser föras följande principiella resonemang. Antagos beträffande byggnadernas godhetsgrad att »goda byggnader» omfattar hus med en ålder från noll upp till en tredjedel av varaktighetstiden, »medelgoda byggnader» sådana med en ålder från en tredjedel till två tredjedelar av varaktighetstiden och slutligen

»mindre goda byggnader» sådana som har högst en tredjedel av varaktighetstiden kvar kära — vid rätlinjig värdeminskning — »goda byggnader» i genomsnitt anses nedslitna med en sjättedel, »medelgoda byggnader» till hälften och »mindre goda byggnader» med fem sjättedelar av nyvärdet. Om skillnaden mellan värdet för åkerjord jämte byggnader vid Gott och Mindre gott byggnadsbestånd betecknas med A skulle nybyggnadsvärdet per hektar åker och de tre alternativvärdena bli följande: nya hus = 1,5 x A gott husbestånd = 1,25 x A medelgott husbestånd = 0,75 x A mindre gott husbestånd ..".'..== 0,25 x A Därest godhetsklasserna, för vilka angives särskilda enhetsvärden, anpassas

28 till ett sådant värdesamband, skulle alltså ges möjlighet att med utgångspunkt från ett känt nybyggnadsvärde beräkna värdet av ett byggnadsbestånd av normal omfattning inom de olika klasserna. Helt naturligt kan vissa jämkningar av godhetsklassernas inbördes omfång bebefinnas påkallade med hänsyn till lokala förhållanden. En på förenämnt sätt framräknad talserie torde dock kunna utgöra ett värdefullt underlag för överväganden rörande innehållet i anvisningar med byggnadsdifferentierade enhetsvärden. I de årligen publicerade räkenskapsresultaten från svenska lantbruk redovisas bl. a. återanskaffningsvärden av byggnader för naturliga jordbruksområden och olika storleksgrupper efter arealen åker. Värdena beräknas på grundval av särskilda undersökningar av

byggnadsbeståndet på de jordbruk, som deltager i den jordbruksekonomiska undersökningen. Med tanke på det kända förhållandet att byggnadsvärdena aldrig till fullo slår igenom i saluvärdena synes visserligen icke möjligt att oförändrade lägga räkenskapsresultatens återanskaffningsvärden till grund för taxeringsförfarandet. En undersökning, som i början av 1950-talet gjordes av professor Gerhard Larsson vid Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm av material från Kalmar läns skogs- och dalbygder och Östergötlands län tydde på att 100 kronors variation i byggnadsvärde i regel medfört mindre än hälften så stor variation i saluvärde. Värdena ifråga har emellertid betydelse som utgångsvärden vid bestämmandet av taxeringsmässigt godtagbara nybyggnadsvärden.

Tabell 17. Relativa återanskaffningsvärden per hektar för byggnader enligt räkenskapsresultat från svenska lantbruk skördeåret 1957; storleksgrupp 5,1—10,0 ha åker = 100 Storleksgrupper, hektar åker Område

Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands skogsbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Svealands skogsbygder Nedre Norrland

5,1—10,0

10,1—20,0

20,1—30,0

30,1—50,0

100 100 100 100 100 100 100 100

70 68 71 67 65 71 70 66

58 56 55 55 55 57

48 45 44 45 43

Tabell 18. Relativa återanskaffningsvärden per hektar för byggnader enligt räkenskapsresultat från svenska lantbruk skördeåret 1957; Svealands slättbygder s= 100 Storleksgrupper, hektar åker Område

Götalands mellanbygder Götalands skogsbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Nedre Norrland

5,1—10,0

10,1—20,0

20,1—30,0

30,1—50,0

97 93 100 96 100 101 121 114

104 97 108 99 100 110 130 116

102 94 99 95 100 105

107 96 100 101 100

29 I tabellerna 17 och 18 återges relativa återanskaffningsvärden per hektar av byggnader avseende skördeåret 1957 i förhållande dels till värdena i storleksgruppen 5,1—10,0 hektar, dels till vad som gällde inom Svealands slättbygder. Av tabellerna kan utläsas hur byggnadsvärdet per arealenhet avtager med stigande åkerareal. Minskningen synes var a tämligen likformig inom olika jordbruksområden. Stor likformighet råder också ifråga om värdet per hektar inom skilda delar av landet. I södra och mellersta Sverige är det i stort sett detsamma. För Norrland gäller något högre värden. Vid sammanträdet 1956 med rikets landskamrerare m. fl. uttalades, att stort avseende borde fästas vid byggnadsbeståndets beskaffenhet vid beräkning av värdet å inägojorden för de särskilda taxeringsenheterna. Det är uppenbart att beskattningsnämndernas arbete i denna del måste underlättas av att de

Spridningen

har tillgång till byggnadsdifferentierade enhetsvärden, som på ett riktigt sätt uttrycker värdeskillnaderna mellan olika godhetsklasser av byggnader. De överväganden rörande enhetsvärdenas differentiering med hänsyn till byggnadsfaktorn, som kan komma att göras mot bakgrunden av här anförda synpunkter, torde i vissa län kunna leda till större skillnader mellan enhetsvärdena för olika byggnadstillstånd än som framgår av tabell 16. Likaså torde med hänsyn till den ringa avvikelsen mellan återanskaffningsvärdena i olika landsdelar kunna förväntas en ökad likformighet mellan länen ifråga om storleken av dessa värdeskillnader. Slutligen torde övervägandena i vissa fall kunna medföra en ändrad differentiering mellan olika storleksgrupper i den riktningen, att värdeskillnaderna inom samma område och godhetsJclass kommer att avtaga med stigande areal.

av åkerns hektarvärde på olika

Den omständigheten att i länsanvisningarna intagits uppgifter, som möjliggjort för beskattningsnämnderna att taga hänsyn till den värdepåverkande betydelsen av förekommande fastighetsfaktorer, bör ha medfört en större spridning av åkerns hektarvärden på olika värdegrupper än om sådana uppgifter saknats. Det hade naturligtvis varit av stort intresse därest i utredningen kunnat länsvis redovisas jämförbara uttryck för länsanvisningarnas inverkan på spridningen. Detta torde dock icke vara möjligt. Enbart de talserier som erhålles vid länsvisa undersökningar av fördelningen kan i vart fall icke ge någon bestämd uppfattning om i vilken utsträckning de olika värdefaktorerna inverkat på taxeringsutfallet utan en ingå-

värdegrupper

ende kännedom om de faktiska förhållandena inom varje särskilt län. En obetydlig spridning av värdena i ett län kan ju helt enkelt bero på att fastigheterna och de naturliga förutsättningarna för jordbruk där är särskilt likformiga. Trots detta har ansetts motiverat att göra en sprudningsundereökning vad avser de vid taxeringen framkomna hektarvärdena, av åker med byggnader för att över huvud taget ge en uppfattning om i vilken utsträckning dessa varierar inom ett län. Genom ett klarläggande av spridningen belyses även värdet såsom jämförelsetal av de i fortsättningen redovisade medeltalen. Undersökningen, som helt bygger på beredningsnämndernas kontrollämgder, redovisas i tabellerna 19 a och b. Den har begränsats till

30 Tabell 19 a. Procentuell fördelning av taxeringsenheterna på olika värdegrupper efter åsätt värde per hektar åkerjord vid 1957 års allmänna fastighetstaxering i Uppsala, Skaraborgs, Örebro och Västmanlands län Storleksgrupp, ha åker

Värdegrupp, kronor per hektar — 1199

Uppsala län Områdesgrupp I 5,1—10,0 2 1 10,1—20,0 20,1—30,0 30,1—50,0 1 50,1—100,0 — 100,1— — Områdesgrupp I I 5,1—10,0 10 10,1—20,0 2 20,1—30,0 2 30,1—50,0 2 50,1—100,0 4 100,1— 2 Områdesgrupp I II 5,1—10,0 5 10,1—20,0 3 20,1—30,0 1 30,1—50,0 12 50,1—100,0 15 100,1— 6 •

Skaraborgs län Områdesgrupp }k. 5,1—10,0 10,1—20,0 20,1—30,0 30,1—50,0 50,1—100,0 100,1— Områdesgrupp IJ 5,1—10,0 10,1—20,0 20,1—30,0 30,1—50,0 50,1—100,0 100,1— Områdesgrupp ( 5,1—10,0 10,1—20,0 20,1—30,0 30,1—50,0 50,1—100,0 100,1— Örebro lån Områdesgrupp [ 5,1—10,0 10,1—20,0 20,1—30,0 30,1—50,0 50,1—100,0 100,1—

1 200— 1 600— 2 000— 2 399 1 999 1 599

2 400— 2 799

2 800— 3 199

3 200— 3 599

3 600—

16 1 1

3 4 4 5 3 1

12 16 21 19 21 23

20 36 42 52 54 45

25 30 27 22 17 25

11 10 4 1 3 4

11 2 1 0 1 2

13 12 13 17 15 15

23 29 37 34 34 35

24 34 33 34 35 33

13 14 11 12 11 11

9 6 3 1 1 4

4 2 1 0

16 20 25 21 19 25

23 33 38 37 39 44

26 30 27 24 19 25

16 9 7 4 8

6 3 1

—

—

— —

5 3 1 3 2 2

10 5 6 6 8 5

18 19 19 23 28 27

23 27 36 36 31 35

22 29 26 23 23 21

14 13 10 8 7 7

6 3 2 1 1 2

6 2 1 3 3 5

14 11 9 10 12 12

17 17 22 27 26 28

27 32 42 37 42 34

18 26 17 19 12 16

12 9 8 4 5 5

3 2 1 0

3 1 0

— —

— — —•

8 5 2 4 4

34 27 29 35 21 18

15 21 24 26 17 18

22 26 30 23 25 46

13 15 9 12 29 9

4 4 4

2 1 1

2 1 1

— —

—

—

3 2 3 2 3 2

6 6 6 7 10 16

16 20 16 22 30 21

21 33 38 37 25 15

14 17 7 5 6 15

13 2 1 0 2

—

2 1 0 0

—

— 1 0

— — — —

— •

—

•

—

— 26 20 29 27 24 31

— — 3 1 1 2

—

•

— 4 1 0

— — •— 5 1 • — •

— •

—

—

• — •

—

31 Storleksgrupp, ha åker

Värdegrupp, kronor per hektar — 1199

Områdesgrupp I I 5,1—10,0 10,1—20,0 20,1—30,0 30,1—50,0 50,1—100,0 100,1—

2 1 1 1

— —

1 200— 1 599

1 600— 2 000— 1 999 2 399

2 400— 2 799

2 800— 3 199

3 200— 3 599

3 600—

5 2

6 1 0 1 1 3

5 6 8 17 12 12

8 19 28 43 41 38

24 39 44 22 20 15

33 25 16 12 16 20

17 7 3 3 9 6

13 19 24 11 18

28 25 23 11 17 23

22 12 5 7 10 6

7 6 1 2

Områdesgrupp I II 5,1—10,0 4 10,1—20,0 6 20,1—30,0 10 30,1—50,0 15 50,1—100,0 10 100,1— 6

—

17 29 35 54 45 59

Västmanlands k in Områdesgrupp i ± 5,1—10,0 10,1—20,0 20,1—30,0 30,1—50,0 50,1—100,0 100,1—

— —

17 11 12 6 14 17

22 29 39 42 50 58

22 41 38 43 28 19

16 14 7 6 6 6

12 6 3 4 3 4

14 14 18 17 20 20

18 35 42 50 47 51

27 32 29 24 22 21

15 10 7 3 7 4

11 11 8 13 4

14 17 29 43 53 43

19 29 34 26 31 43

21 26 18

12 13 2 18

Områdesgrupp I3 5,1—10,0 10,1—20,0 20,1—30,0 30,1—50,0 50,1—100,0 100,1— Områdesgrupp C 5,1—10,0 10,1—20,0 20,1—30,0 30,1—50,0 50,1—100,0 100,1—

6 2 1 2

—

fem län, vilka utvalts med hänsyn till behandlingen av byggnadsfaktorn. Av de valda länen liar Skaraborgs län icke angivit några byggnadsdifferentierade enhetsvärden medan Västmanlands län har särskilda värden för byggnader och för åker. Av de övriga länen, vilka samtliga h a r särskilda värdeangivelser för gott, medelgott och mindre gott byggnadsbestånd, har Hallands län en stor, Örebro län en medelstor och Uppsala län en liten värdeskillnad mellan ytteralternativen. Rörande innebörden av i

— 4 14

— —

.— —

10 2 2 1 2

— 1 1 6

5 2 2

— — —

4 1 1 0

—

— —

7 2 1 1 1

3 1 0 0 0

—

—

10 2 2

4 0

— 4

—

_ — — —

4 1

— — _ 6

— — — — — 4 0 0 1

— — 9 2 7

— 4

—

tabellerna förekommande områdesgrupper hänvisas till förklaringen i anslutning till tabell 16 och till den följande, länsvisa redovisningen. Av sammanställningen framgår en betydande spridning inom samtliga storleksgrupper och områden. Den är störst inom de lägre grupperna, där värdet av byggnaderna utgör en väsentlig del, och avtager med stigande areal. Förhållandet tyder på att förekommande olikheter i fråga om byggnadernas beskaffenhet fått påverka värdena. Bland de

32 Tabell 19 b. Procentuell fördelning av taxeringsenheterna på olika värdegrupper åsätt värde per hektar åkerjord vid 1957 års allmänna fastighetstaxering i Hallands län Storleksgrupp, ha åker

efter

Värdegrupp, kronor per hektar —1999 2000— 2400— 2800— 3200— 3600— 4000— 4400— 4800— 5200— 5600— 2399 2799 3199 3599 3999 4399 4799 5199 5599

Områdesgrupp A 5,1—10,0 1 10,1—20,0 0 0 20,1—30,0 30,1—50,0 — 50,1—100,0 — 100,1— —

3 2 2 1 1 2

7 6 5 5 5 13

Områdesgrupp A eller B 5,1—10,0 5 9 4 10,1—20,0 2 1 5 20,1—30,0 1 5 30,1—50,0 3 50,1—100,0 — 6 100,1— —

13 8 9 7 11 22

22 18 14 23 22 16

18 21 16 16 8 33

12 16 21 13 14 11

12 13 15 17 25 6

—

Områdesgrupp B 5,1—10,0 6 5 10,1—20,0 20,1—30,0 13 30,1—50,0 —

30 31 13 33

33 33 60 33

12 13

4 4

1 1

—

—

13 13 14 17

2 2 3 3

—

mindre enheterna torde också det ekonomiska läget variera mera än bland de

Taxeringsutfallets

jämnhet

14 12 16 16 19 32

10 20 17 16 27 19

19 21 23 29 16 21

14 17 19 13 18 11 3 7 12 9 8

6 4 3 7 2

8 4 4 2 2

—

—

—

3 5 5 4 3 6

2 4 1 4 6

1 2 1 1

—-

— —

— —

—

större, som väl i allmänhet torde återfinnas inom mera centrala bygder.

och likformighet

I likhet med vad som skedde vid granskningen av 1952 års fastighetstaxering h a r i tabell III i tabellbilagan angivits medelvärdet per hektar av åker för län och länsdelar samt i tabell IV motsvarande medelvärden för kommuner. Värdena är avrundade till tiotal kronor. Med hänsyn till att i åkervärdet även ingår värdet av byggnaderna kan skillnaderna mellan hektarvärdena vid små och stora enheter vara betydande utan att själva marken behöver vara nämnvärt olika. Medelvärden avseende samtliga taxeringsenheter synes därför såsom mått på taxeringsnivån vara jämförbara endast i de fall de gäller för områden, som h a r en likartad fördelning

16 12 8 8 10

beträffande

åkerns

värde

av fastigheterna på olika storleksgrupper. Däremot torde sådana medelvärden för hela län eller länsdelar i jämförelse med motsvarande värden 1952 ge en något så när riktig uppfattning om ändringen områdesvis av taxeringsnivån vad gäller värdet av åkern inklusive byggnader i dess helhet. I vad strukturomvandlingen inverkat på indelningen i taxeringsenheter mellan de båda taxeringstillfällena torde den nämligen icke ha medfört så stora förändringar beträffande fördelningen på storleksgrupper att icke en sådan jämförelse är möjlig. För att få ett bättre jämförelsematerial till grund för en bedömning av taxe-

33 ringsutfallets j ä m n h e t än m e d e l v ä r d e n a i t a b e l l e r n a I I I o c h IV h a r för v i s s a l ä n framräknats det åsatta värdet i medeltal p e r h e k t a r av å k e r m e d b y g g n a d e r för skilda s t o r l e k s g r u p p e r . En s å d a n redovisning ger möjlighet att vid jämförelser mellan olika o m r å d e n bortse från de m i n s t a e n h e t e r n a , d ä r det åsatta

v ä r d e t h u v u d s a k l i g e n ä r ett u t t r y c k f ö r b y g g n a d e r n a s v ä r d e . Även v i d s t o r a jordbruk kan hektarvärdena vara påv e r k a d e av a n d r a förhållanden än sådana, som normalt b e s t ä m m e r åkerns värd e . D e f r a m r ä k n a d e m e d e l t a l e n för d e s t ö r r e e n h e t e r n a ä r o c k s å i f l e r a fall g r u n d a d e p å e t t i f ö r h å l l a n d e till a n d r a

Tabell 20. Värden av åker med byggnader inom rikets landsbygd vid 1957 års allmänna fastighetstaxering för i Slättbygderna ingående jordbruksområden; kronor per hektar Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper; kronor per hektar Område

Slättbygderna varav: Götalands södra slättbygd Kristianstads län slättbygden Malmöhus län slättbygden , Hallands län slättbygden , Götalands mellanbygd.. . . Kalmar län Kalmarslätten Öland Gotlands län Blekinge län slättbygden Kristianstads län mellanbygden Malmöhus län mellanbygden Götalands norra slättbygd Östergötlands län östgötaslätten Älvsborgs län slättbygden Skaraborgs län slättbygden falbygden Svealands slättbygd

,

Stockholms län Uppsala län Södermanlands l ä n . . . Värmlands län slättbygden , Örebro län slättbygden , Västmanlands län slättbygden —203716

—5,0

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 100,1- Alla 10,0 20,0 30,0 50,0 100,0

3 010 2 930 2 980 3 010 2 850

2 850

2 990

6 940 4 960 4 950 5 240 5 310 5 080 4 650

6 270 4 630 4 790 4 890 4 770 4 520

4 340

4 800

7 930 5 680 5 680 5 880 5 790 5 470

5 020

5 700

4 740 4 090 3 990 3 970 3 990 4 000

3 580

3 970

3 800 3 040 2 950 2 810 2 840 2 870

3 070

2 980

3 610 2 500 2 580 2 750 2 950 2 930 2 910 2 220 2 490 2 660 2 910 2 870 2 450 1840 1810 1790 1860 1880

3 020 3 360 1810

2 820 2 640 1880

4 410 3 790 4 070 4180

4 200 3 970

4 120

4 090

4 280 3 330 3 330 3170

3 010 2 920

2 900

3 270

5 420 4 060 3 820 3 600 3 440 3170

3 280

3 690

3 040 2 480 2 540 2 610 2 710 2 800

2 650

2 640

4 350 3 230 3160

3 230 3 290 3 310

3 250

3 270

2 780 2 300 2210

2 030

1 920

2 200

2 970 2 460 2 550 2 490 2 410 2 390 2 460 2 320 2 350 2 320 2 230 2 130

2 350 1 740

2 490 2 260

3 600 2 380 2110

2 050 2 030 2 050

2 090

4 540 2 910 2 270 2 200 2 250 2 390 3 520 2 260 2 080 2 050 2 030 2 020 2 990 2 290 2 140 2130 2160 2110

2 410 2 090 2 130

2 450 2110 2170

3 060 2 030 1650

3 950 2 680 2 510 2 440 2 340 2 240

2 310

2 510

2 090 1960

34 grupper begränsat antal taxeringsobjekt. Den bästa uppfattningen om taxeringens jämnhet vad gäller åkerns värde torde därför erhållas vid jämförelser inom de egentliga bondejordbruksgrupperna, d. v. s. mellangrupperna 5,1—10,0, 10,1 —20,0, 20,1—30,0 och 30,1—50,0 hektar åker. Det må dock framhållas, att jämförelsetalen på sätt framgår av tabellerna 19 a och b utgör medeltal av värden, vars spridning på olika värdegrupper kan vara rätt betydande. Värdena — avrundade till tiotal kronor — redovisas i fortsättningen dels lensvis dels uppdelade på s. k. naturliga jordbruksområden, vart och ett med så vitt möjligt likartade naturförhållanden. Områdesindelningen överensstämmer med den som sedan länge tillämpas av statistiska centralbyrån i jordbruksstatistiska sammanhang. Den finns redovisad i redogörelsen för 1956 års jordbruksräkning. Av denna berättelse framgår — kommuntabellerna 1 och 5 — till vilket jordbruksområde varje kommun respektive församling hänförts. För några län, som tillämpat en indelning i bördighetsområden, redovisas värdena även för dessa områden. I tabell 20 h a r jordbruksområdena sammanförts till fyra större produktionsområden, vilka i jordbruksstatistiska sammanhang brukar ges samlingsnamnet Slättbygderna. Produktionsområdena överensstämmer ifråga om utbredning och benämning med den indelning, som tillämpas vid redovisningen av räkenskapsresultaten från svenska lantbruk. Arbetet med uppdelningen av taxeringsvärdena av åkern på storleksgrupper h a r i huvudsak begränsats till län, vilka helt eller delvis ingår i »slättbygderna». Saluvärdet av åkern vid en förståndig köpares förvärv bör rimligen starkt påverkas av det kapitaliserade värdet av den behållna inkomsten från åkern.

Det hade naturligtvis varit högst intressant, därest taxeringsutfallet kunnat bedömas mot bakgrunden av detta värde. Försök som gjorts att med ledning av uppgifter från den jordbruksekonomiska undersökningen räkna fram värden på fastighetsräntan h a r dock av flera orsaker icke lett till några användbara jämförelsetal. I avsaknad av ett sådant konkret underlag som siffermässiga uttryck för fastighetsräntan måste skäligheten av taxeringsvärdena av åkern bedömas rent erfarenhetsmässigt med beaktande av de lckala förhållandena. I den utsträckning det varit praktiskt genomförbart h a r därför i första hand eftersträvats att framlägga ett siffermaterial, som gör det möjligt för beskattningsorganen att själva och i samråd bedöma taxeringsutfallet. De i tabell 20 sammanställda medelvärdena bör ge möjlighet till intressanta jämförelser storleksgrupp för storleksgrupp mellan olika delområden såsom exempelvis slättbygderna i Skåne och Östergötland, slättbygdsområdena på ömse sidor Vättern, Gotland och Öland sinsemellan och med fastlandet eller länen inom Mälar- och Hjälmarebygderna. Det må omnämnas, att »slättbygderna» betraktas som en enhet i prispolitiska sammanhang. Bl. a. grundas beräkningen av inkomstjämförelsen mellan jordbrukare och industriarbetare på förhållandena vid jordbruk i grupperna 10,1—20,0 och 20,1—30,0 hektar inom området. De olika talserierna kommer att behandlas närmare i samband med den följande, länsvisa kommentaren till taxeringsutfallet. I detta sammanhang må endast beröras två förhållanden, varom tabellen ger upplysning. Av de redovisade länen har såsom framgår av det föregående Västmanlands län till skillnad från de a n d r a

35 tillämpat särskilda värden för byggnader och för enbart åker. I diskussionen om byggnadernas behandling vid fastighetstaxeringarna lär ha hävdats, att ett sådant förfaringssätt skulle leda till onormalt höga taxeringsvärden. Värdena i tabell 20 ger icke intryck av att så skulle vara fallet. Till ledning för åsättande av enhetsvärden för olika storleksklasser uttalade landskamreraremötet 1956 att enhetsvärdet per hektar vore högre för små jordbruk än för medelstora jordbruk. För större jordbruk, å vilka förekommer rationell drift, borde i allmänhet icke åsättas lägre enhetsvärden än för medelstora jordbruk. På sätt framgår av tabell 20 företer talserierna vissa olikheter vad gäller förhållandet mellan medelvärdena i skilda storleksgrupper. Bortsett från den minsta storleksgruppen är vad gäller medeltalen för Götalands södra slättbygder värdena högst i grupperna 20,1—30,0 och 30,1— 50,0 ha medan de avtager vid lägre och högre areal. I övriga i tabellen redovisade jordbruksområden är värdenivån däremot ganska jämn från gruppen 10,1 —20,0 hektar och uppåt. Som grundval för en ytterligare bedömning av taxeringsutfallets jämnhet vad gäller åkern lämnas i det följande en redovisning länsvis av de uppgifter, som i denna del framkommit vid bearbetningen av taxeringsmaterialet. I ta-

bellerna angivna värden avser i samtliga fall medeltal av vid 1957 års allmänna fastighetstaxering åsatta värden av åker med byggnader på landsbygden inom respektive redovisningsområde uttryckta i kronor per hektar. I Stockholms, Uppsala och Södermanlands län överstiger länsmedelvärdena per hektar åker motsvarande värden vid närmast föregående fastighetstaxering med 45, 47 resp. 42 procent. Av tabell 20 framgår att värdena i Stockholms län är för samtliga storleksgrupper högre än i Uppsala och Södermanlands län. Enligt de sakkunniga vid granskningen av 1952 års fastighetstaxering hade denna skillnad funnits redan vid 1928 års taxering och därefter bibehållits. Den motsvarades av en liknande differentiering ifråga om åkerjordens saluvärde och antoges till största delen ha sin förklaring av närheten till huvudstaden för en stor del av länets kommuner. För att närmare åskådliggöra i vad mån läget i förhållande till Stockholm återspeglar sig i taxeringsvärdena av åkern redovisas i tabell 21 värdena för två förortsområden, Stockholms inre förortsområde — kommunerna Boo, Botkyrka, Danderyd, Huddinge, Järfälla, Märsta, Sollentuna, Tyresö, Täby, Upplands-Väsby och Österhaninge — och Stockholms yttre förortsområde —

Tabell 21 Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleks-

grupper: kronor per hektar

Stockholms län inre förortsområdet yttre förortsområdet skärgårdsområdet länet i övrigt norra delen södra delen

—5,0

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 1 0 0 , 1 - Alla 10,0 20,0 30,0 50,0 100,0

4 540 5 430 5 510 4 740

2 910 3 530 3 970 2 380

2 270 2 690 2 900 1950

2 200 2 490 2 650 1880

2 250 2 500 2 620 1460

2 390 2 590 2 660 2100

2 410 2 660 2 680 1880

2 450 2 700 2 880 2 470

4 030 4 000

2 540 3 230

2 080 2 580

2 000 2 560

2 000 2 530

2 030 2 660

1920 2 800

2130 2 770

36 kommunerna Ekerö, Färingsö, Grödinge, Gustafsberg, Salem, Vallentuna, Värmdö, Västerhaninge och Österåker. De båda områdena ansluter sig enligt uppgift till en numera i flera statistiska sammanhang vedertagen indelning. Tabellen upptager vidare särskilda värden för ett skärgårdsområde till vilket hänförts kommunerna Väddö, Blidö, Ljusterö och Djurö samt församlingarna Singö, Vätö, Dalarö, Ornö, Utö, Muskö och Torö. Av länet i övrigt särredovisas delarna norr respektive söder om Mälaren. Av tabellen framgår att värdenivån inom förortsområdena genomgående överstiger den inom länet i dess helhet. Förhållandet torde vara ett riktigt uttryck för de höga saluvärden, som inom stockholmsregionen godtages även vid förvärv av bondejordbruk bl. a. med hänsyn till förväntade bebyggelsevärden. Skärgårdsområdet har de lägsta värdena vad gäller de egentliga bondejordbruksgrupperna, vilket uppenbarligen sammanhänger med de inom området i allmänhet mindre goda naturliga förutsättningarna för jordbruk. De ofta betydande saluvärden, som är en följd av den stora efterfrågan på skärgårdsfastigheter för köparens eget fritidsbruk eller för uppdelning i tomtplatser, sy-

nes sålunda icke återspegla sig i åkervärdena. Detta är väl också riktigt, då övervärden av sagda innebörd rätteligen bör åsättas fastigheterna såsom tomt- och industrivärden. För Uppsala och Södermanlands län — tabell 22 — har medelvärdena av åkern per hektar även uträknats för de områdesgrupper inom respektive län, för vilka angivits särskilda enhetsvärden i länsanvisningarna. I båda länen hör de ur jordbrukssynpunkt bästa kommunerna till grupp I, de därnäst bästa till grupp II och de sämsta till grupp III. Stockholms län angränsas i Uppsala län av församlingar som i norr tillhör grupperna II och III samt från och med Knivsta kommun och söderut huvudsakligen grupp I. Gränsförsamlingarna i Södermanlands län tillhör grupperna I och II. Värdena för norra delen av Stockholms län visar god överensstämmelse med motsvarande värden för områdesgrupp II i Uppsala län. Förhållandet tyder på en tillfredsställande jämnhet i taxeringen mellan de båda länen. Värdena för södra länsdelen överstiger däremot rätt betydligt även de värden i Södermanlands län, som gäller för områdesgrupp I. Vid 1956 års landskamreraremöte framhöll landskamreraren i östergöt-

Tabell 22 Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper: kronor per hektar Område

» > ,

» »

—5,0

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 100,1— Alla 50,0 100,0 30,0 20,0 10,0

II III

3 520 4 080 3 000 3 830

2 260 2 720 2140 2160

2 080 2 270 2 080 1940

2 050 2 220 1990 1870

2 030 2170 1960 1730

2 020 2 170 1930 1690

2 090 2 220 1970 1700

2 110 2 240 2 020 2 020

II III

2 990 3110 2 920 2 900

2 290 2 420 2 240 2 070

2140 2 280 2130 1860

2 130 2 280 2 100 1860

2160 2 270 2140 1870

2110 2 210 2 090 1870

2130 2 220 2110 1930

2 170 2 290 2 140 1 920

37, lands län svårigheterna att inom länet göra den rätta avvägningen mellan slättbygd och skogsbygd för att åstadkomma en jämn taxering. Med hänsyn till den förväntade kraftiga ökningen av skogsvärdet ansåg han sig böra förutsäga, att en skälig jämkning nedåt av inägovärdet kunde bli nödvändig i de fall det sammanlagda taxeringsvärdet visade sig för högt. En dylik jämkningsregel borde självfallet icke ges generell verkan utan endast användas för att, efter noggrann prövning i varje särskilt fall, möjliggöra en närmare anpassning till den allmänna taxeringsnivån inom distriktet. Länsanvisningarna upptager förslag till enhetsvärden avseende normalt bjrggnadsbestånd för olika storleksgrupper och jordklasser. Värdena avser länet i dess helhet. Till ledning för de överväganden beskattningsmyndigheten kan vilja göra i anslutning till taxeringsutfallet redovisas i tabell 23 åkerns värde i medeltal per hektar för länet och för fyra jordbruksområden. Skillnaden mellan de lägsta och högsta hektarvärdena av åkern är stor inom länet. I gruppen 10,1—20,0 hektar är de exempelvis i Godegård, Tjällmo och Hällestad i norra delen 1 690, 2 010 respektive 1 650 kronor och i Södra Göstring, Ringarum och Gryt i södra länsdelen 1 780, 2 030 och 1 860 kronor. Höga värden återfinns inom slättbygds-

kommunerna. I Östgöta Dal, Norra Valkebo och Kärna uppgår de för samma storleksgrupp till 3 920, 4 080 respektive 3 960 kronor. Åkerns hektarvärde har ökat inom samtliga delområden i förhållande till värdena 1952. I hela länet är ökningen 42, i norra skogsbygden 29, på Östgötaslätten 47, i södra skogsbygden 32 och i södra kustlandet 40 procent, ökningen är sålunda större inom slättbygdsområdet än inom de skogrika länsdelarna. Förhållandet kan vara ett uttryck för att de jämkningar av inägovärdet, som förutsades vid landskamreraremötet, behövde vidtagas för att taxeringen skulle få en tillfredsställande jämnhet.

Med hänsyn till att uppdelningen av åkerns värde på skilda storleksgrupper av arbetsskäl i huvudsak måst begränsas till län, som helt eller delvis ingår i »slättbygderna» h a r någon bearbetning i det avseendet icke skett av Jönköpings och Kronobergs län för länen i dess helhet. För att om än i begränsad omfattning möjliggöra en bedömning av taxeringsutfallet vad avser åkerns värde i jämförelse med andra län har emellertid gjorts en sådan u p p delning för vissa områden. Områdena har valts med hänsyn till förekomsten av församlingar med den största spridningen av taxeringsenheterna på olika storleksgrupper.

Tabell 23 Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper: kronor per hektar Område

Östergötlands län . . . . norra skogsbygden Östgötaslätten södra skogsbygden södra kustlandet. .

—5,0

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 100,1- Alla 10,0 20,0 30,0 50,0 100,0

3 360 3 350 4 350 2 760 2 700

2 510 2 240 3 230 2 270 2 090

2 610 2 000 3160 2 290 2 010

2 850 2 050 3 230 2 300 1960

3 000 2 080 3 290 2 550 2 050

3 010 2 010 3 310 2 540 2 070

3 050 2 510 3 250 2 580 2140

2 880 2 220 3 270 2 400 2 070

38 I Jönköpings län har åkerns medelvärde per hektar uppdelats på storleksgrupper för två områden norr respektive söder om Eksjö. I norra området, som angränsar Östergötlands län, ingår kommunerna Tenhult, Hakarp, Lekeryd, Skärstad, Hullaryd, Linderås, Bredestad och Solberga samt i södra området, vilket i öster angränsar Kalmar läns skogsbygd, kommunerna Lannaskede, Björkö, Vetlanda landskommun, Höreda, Ingatorp, Mariannelunds köping, Alseda och Nye. De vid taxeringen åsatta värdena uppgår i förstnämnda område till, i gruppen upp till 5,0 hektar åker 3 490 kronor, 5,1—10,0 hektar 2 840 kronor, 10,1— 20,0 hektar 2 850 kronor, 20,1—30,0 hektar 3 010 kronor, 30,1—50,0 hektar 2 820 kronor och 50,1—100,0 hektar 2 580 kronor. Endast fyra enheter inom området har mer än 100 hektar åker. Värdena i fråga överstiger rätt väsentligt värdenivån i södra skogsbygden av Östergötlands län (tabell 23). I det södra området är åkerns medelvärde i kronor per hektar i gruppen upp till 5,0 hektar 3 100 kronor, 5,1—10,0 hektar 2 640 kronor, 10,1—20,0 hektar 2 620 kronor, 20,1—30,0 hektar 2 480 kronor, 30,1—50,0 hektar 2 410 kronor och i 50,1—100,0 hektar 2 290 kronor. Även här finnes ett fåtal enheter med över 100 hektar åker. Värdenivån är genomgående högre än i Kalmar läns skogsbygd (tabell 24). I Kronobergs län har åkerns värde fördelats på storleksgrupper för ett sammanhängande område runt Växjö stad. I området ingår kommunerna Rottne, ö s t r a Torsås, Väckelsång, Mellersta Kinnevald, Skatelöv och Bergunda. Det åsatta värdet uppgår till, i gruppen upp till 5,0 hektar åker 4 230 kronor, 5,1—10,0 hektar 3 490 kronor, 10,1—20,0 hektar 3 190 kronor, 20,1—30,0 hektar 3 040 kronor, 30,1—50,0 hektar 2 960 kronor,

50,1—100,0 hektar 2 920 kronor och över 100 hektar 2 390 kronor. Värdenivån är högre än den inom de undersökta områdena av Jönköpings län. Den ansluter rätt väl till mellanbygden i Kristianstads län. Medelvärdet av åkern per hektar h a r ökat sedan 1952 med 36 procent i Jönköpings län och 40 procent i Kronobergs län. I länsanvisningarna för Kalmar län finns särskilda enhetsvärden angivna för åtta områdesgrupper på fastlandet, F 1 — F 8, varav F 8 omfattar endast en församling, och åtta på Öland, Ö 1—ö 8. Enhetsvärdena är lägst i grupperna F 1 respektive Ö 1 och ökar successivt med högre ordningsnummer. Grupperna inom fastlandsdelen bildar icke några sammanhängande områden och sammanfaller ej heller med de naturliga jordbruksområdena. I norra kustlandet ingår sålunda församlingar tillhöriga grupperna 1, 2, 3, 4, 6 och 7 och i Kalmarslätten grupperna 2, 3, 4, 6, 7 och 8. Inom skogsbygden återfinnes alla grupper utom 6, 7 och 8. En redovisning av åkerns medelvärde per hektar enbart för de naturliga jordbruksområdena ger därför ingen klar uppfattning om taxeringsutfallet i förhållande till lämnade anvisningar. I syfte att åskådliggöra spridningen av åkerns värde redovisas därför i tabell 24 även uppgifter för t r e enhetsvärdesgrupper inom fastlandsdelen av länet. Av prövningsnämndens protokoll framgår att jämförelser med angränsande kommuner i Östergötlands län ansågs motivera, att värdet av åkern genomgående höjdes i några av de nordligaste församlingarna. En uppfattning i stort om taxeringsutfallet på ömse sidor o m länets nordgräns torde erhållas av en jämförelse mellan södra kustlandet i Östergötlands län och norra kustlandet

39 Tabell 24

Område

Kalmarslätten norra kustlandet skogsbygden Öland Områdesgrupp F l » F 4 » F7

Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper: kronor per hektar —5,0

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 100,1— Alla 10,0 20,0 30,0 50,0 100,0

2 760 3 610 2 640 2 540 2 910 2 290 2 770 3 770

2 230 2 500 2 060 2 230 2 220 1880 2 440 2 840

i Kalmar län. överensstämmelsen mellan de båda områdena synes vara god. Medelvärdet av åkern i Kalmar län ökar med stigande areal. Anledningen härtill är sannolikt den, att byggnadsbeståndet är bättre på de större enheterna i länet än på de mindre. På grund av att skillnaden mellan enhetsvärdena för gott och mindre gott byggnadsbestånd är rätt stor (tabell 16) samtidigt som enhetsvärdena för de skilda storleksgrupperna från 10—20 hektar och uppåt är lika eller endast obetydligt avtagande får ett hänsynstagande till varierande byggnadsbestånd den fullt tydliga inverkan på åkerns värde, som framgår av talserierna i tabell 24. I Kalmar län föreligger ett motsatt förhållande mot i Östergötlands län mellan slättbygd och skogsbygd vad gäller ökningen av åkerns medelvärde per hektar för samtliga storleksgrupper från 1952 till 1957. Den är på Kalmarslätten

2 350 2 580 2 070 2 260 2 490 1830 2 300 2 980

2 540 2 750 2190 2 360 2 660 1740 2 550 3120

2 650 2 950 2 160 2 370 2 910 1900 2 650 3 390

2 580 2 930 2 210 2410 2 870 1900 2 570 3 350

2 740 3 020 2 360 2 510 3 360 2 500 2 470 3140

2 480 2 820 2190 2 330 2 640 1950 2 530 3 230

och i norra kustlandet 37, på Öland 39 och i skogsbygden 43 procent. I Gotlands län har församlingarna vid taxeringen indelats i tre grupper med hänsyn till jordmånens beskaffenhet. Åkerns medelvärde per hektar för länet i dess helhet och för de olika områdesgrupperna framgår av tabell 25. I samtliga storleksgrupper är åkervärdet för länet i dess helhet betydligt lägre än inom något annat jordbruksområde ingående i Götalands mellanbygd. För länet gäller till skillnad bland annat från slättbygdsområdena i Kalmar län att hektarvärdet av åkern är i stort sett detsamma inom de skilda storleksgrupperna från och med 5,1—10,0 hektar och uppåt. Från 1945 till 1952 ökade medelvärdet per hektar av åkern med 75 procent och mellan de två sista allmänna fastighetstaxeringarna med 42 procent.

Tabell 25

Område

Gotlands län Områdesgrupp A » B » C

Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper: kronor per hektar —5,0

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 100,1— Alla 10,0 30,0 20,0 50,0 100,0

2 450 2 880 2 450 2 000

1840 2140 1860 1500

1810 2140 1810 1410

1790 2100 1810 1360

1860 2 040 1700 1390

1880 2100 1570 1350

1810 2 090 1430 1370

1880 2140 1810 1490

40 Tabell 26 Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper: kronor per hektar Område —5,0

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 100,1— Alla 50,0 100,0 20,0 30,0 10,0

3 470 2 990 4 410

3 050 2 580 3 790

Överprisprocenten var under den förstnämnda perioden 78 och under den senare 59 procent. Blekinge län brukar indelas i två jordbruksområden, skogsbygden och slättbygden. Gränsen mellan områdena går rakt igenom ett antal kommuner. I tabell III i tabellbilagan, som grundar sig på sammandragen i taxeringslängderna, h a r dessa delade kommuner måst redovisas för sig. I tabell 26, som bygger på en genomgång av taxeringslängderna fastighet för fastighet, h a r det däremot varit möjligt att uppdela hela fastighetsbeståndet på de två jordbruksområdena. Den olika redovisningen förklarar skillnaden i medelvärden per hektar för åkern i de båda tabellerna. Skillnaden mellan de två bygderna är väsentlig vad gäller åkerns värde. Inom de tre storleksgrupperna med åkerarealer mellan 10 och 50 hektar ligger

3 740 2 970 4 070

4 050 3 250 4180

4 050 3160 4 200

3 860 2 990 3 970

4 070 3120 4 120

3 593 2 84) 4 09)

slättbygdsvärdena i medeltal mer än 30 procent över motsvarande värden i skogsbygden. Medelvärdet av åkern är för samtliga storleksgrupper genomgående högre i Blekinge läns skogsbygd än i skogsbygden inom Kalmar län. Skillnaden är i minsta storleksgruppen och i gruppen 5,1—10,0 hektar 15 å 20 procent. Samma förhållande gäller i fråga om de båda länens slättbygder. Medelvärdet av åkern är i grupperna 10,1—20,0 och 20,1—30,0 hektar drygt 50 procent högre inom Blekinge läns slättbyggd än inom Kalmarslätten. Inom vartdera av Kristianstads och Malmöhus län brukar i jordbruksstatistiska sammanhang urskiljas tre naturliga jordbruksområden, skogsbygden, mellanbygden och slättbygden. Vid överväganden i anledning av taxeringsutfallet bör uppmärksammas, att den

Tabell 27 Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper: kronor per hektar Område —5,0

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 1 0 0 , 1 - Alla 100,0 30,0 50,0 10,0 20,0

4150 3 290 4 280 6 270

3 200 2 520 3 330 4 630

3 560 2 580 3 330 4 790

3 800 2 670 3 170 4 890

3 740 2 680 3 010 4 770

3 690 2 680 2 920 4 520

3 640 2 640 2 900 4 340

3 620 2 710 3 270 4 800

6 630 4 190 5 420 7 930

4 650 3 000 4 060 5 680

4 750 3 010 3 820 5 680

5 210 2 950 3 600 5 880

5180 2 810 3 440 5 790

4 910 3 000 3170 5 470

4 450 2 800 3 280 5 020

4 970 3 090 3 690 5 700

41 arealmässiga fördelningen av åkern på de tre områdena är helt olika i de båda länen. I Kristianstads län hänför sig 29 procent till skogsbygden och 34 procent till slättbygden. I Malmöhus län är motsvarande andelstal 8 respektive 66 procent. De båda länens skogsbygder utgör ett sammanhängande område med huvudsaklig utbredning inom Kristianstads län. Slättbygden däremot är i sistnämnda län uppdelad på tre områden, i det följande kallade Österlen, Kristianstadsslätten och Ängelholmsslätten. Av dessa delområden angränsar Österlen och Ängelholmsslätten slättbygdsområdet i Malmöhus län, vilket bildar ett obrutet band längs länets hela kust. Värdet av åkern i Kristianstads och Malmöhus län i medeltal per hektar enligt 1957 års allmänna fastighetstaxering framgår av tabell 27. Den stora skillnaden mellan värdena för länen i dess helhet får som ovan framhållits ses mot bakgrunden av den helt olika förekomsten av slättbygd och skogsbygd i de båda länen. Göres jämförelsen områdesvis blir avvikelsen betydligt mindre. Inom exempelvis gruppen 10,1—20 hektar överstiger värdena i Malmöhus län de i Kristianstads län med i skogsbygden 17 procent, mellan-

bygden 15 procent och slättbygden 19 procent. I syfte att ytterligare belysa taxeringsutfallet har i tabell 28 skett en uppdelning av slättbygdsområdet. Vad avser Kristianstads län särredovisas åkerns medelvärde per hektar för ovannämnda tre delområden. För Malmöhus län ansluter sig uppdelningen till de områdesgrupper, för vilka i länsanvisningarna anges särskilda enhetsvärden. Slättbygdsförsamlingarna är — med ett undantag — hänförda till grupperna M 1 —M 5. Enhetsvärdena är högst i grupp M 1 och avtager med stigande ordningstal. Den procentuella arealfördelningen av slättbygdsåkern på grupperna räknade från ett till fem är 10, 22, 29, 24 respektive 15 procent. De olika talserierna i tabell 28 visar bl. a. att Österlen och Ängelholmsslätten i Kristianstads län närmast motsvarar områdesgrupperna M 3 och M 4 respektive M 4 och M 5 i Malmöhus län. Medelvärdena för Kristianstadsslätten sammanfaller inom några storleksgrupper nära med grupp M 5. Det må dock framhållas att Kristianstadsslätten vad jordmånen beträffar torde vara mera heterogen än de båda andra slättbygdsområdena inom länet. Skillnaderna mellan olika församlingar inom området är

Tabell 28 Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper: kronor per hektar Område —5,0

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 1 0 0 , 1 - Alla 10,0 20,0 30,0 50,0 100,0

Kristianstadsslätten Ängelholmsslätten

6 270 7 710 5 250 5 080

4 630 5 280 3 930 4 240

4 790 5 340 4 050 4 600

4 890 5 350 4 360 4 720

4 770 5 370 4 040 4 660

4 520 4 860 4150 4 470

4 340 4 680 4 080 4 190

4 800 5 380 4170 4 550

Malmöhus låns slåttbuad Områdesgrupp M l » M2 » M3 » M4 » M5

7 930 10 610 8 490 7 760 7 560 6 390

5 680 7 370 6 290 5 750 5 070 4 730

5 680 7 310 6 450 5 710 5 100 4 400

5 880 7 430 6 520 5 780 4 990 4 340

5 790 7 280 6 500 5 720 4 970 4 130

5 470 7 080 6 560 5 400 4 850 3 970

5 020 6 910 5 490 5 520 4 890 4 070

5 700 7 380 6 490 5 760 5 060 4 320

Kristianstads

låns slättbygd

42 Tabell 29 Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper: kronor per hektar Område

slättbygden

» »

B A el. B

—5,0

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 100,1- Alla 10,0 20,0 30,0 50,0 100,0

3 820 4 740 3 060 4 720 4 860 2 960 4 030

3 560 4 090 2 900 3 940 4 220 2 730 3 450

också rätt betydande. I den arealmässigt största gruppen 10,1—20,0 är värdet högst i Gustaf Adolfs församling — 4 580 kronor — och lägst i Fjälkestads församling — 3 560 kronor. I förhållande till värdenivån 1952 h a r 1957 års taxering medfört samma procentuella höjning — 45 procent — i de båda länen av åkerns medelvärde per hektar. Höjningen varierar något och på olika sätt inom de skilda delområdena. I Kristianstads län är den högst i slättbygden med 47 procent och något lägre eller 42 respektive 45 procent i skogs- och mellanbygden, i Malmöhus län däremot är den 47 procent i skogsbygden och 45 respektive 44 procent i mellan- och slättbygderna. Till ledning för taxeringsarbetet i Hallands län finns i länsanvisningarna intagna två hjälptabeller, tabell A och B. Den förstnämnda är i princip avsedd att användas inom församlingar på slättbygden och den senare inom sådana i skogsbygder. För taxering av fastigheter inom ett antal församlingar, som icke lämpligen kan föras till någon av dessa bygder, avses att allt efter omständigheterna endera av tabellerna skall vara vägledande. Den gängse indelningen av länet i naturliga jordbruksområden överensstämmer icke med de tre tabellgruppsområdena. Tabell A och B synes omfatta om-

3 750 3 990 2 970 3 830 4 080 2 710 3 490

3 860 3 970 3120 3 790 4 060 2 630 3 560

3 890 3 990 3 010 3 760 4 080 2 730 3 570

3 740 3 970 2 970 3 930 4 070 2 810 3 590 3 220 3 530

3 880 4 000 3 040 3 400 4 010

3 510 3 580 2 730 3 230 3 620

råden, som är mera extremt slättbygdsrespektive skogsbygdsbetonade än de som sammanförts vid indelningen i naturliga jordbruksområden. Taxeringsutfallet vad avser åkerjorden redovisas storleksgruppvis i tabell 29 såväl för länet i dess helhet som för de tre tabellgrupperna och de naturliga jordbruksområdena. Det må påpekas att i tabell III i tabellbilagan måst särredovisas församlingar, som icke helt tillhör samma jordbruksområde. Förhållandet förklarar avvikelserna mellan redovisningen i tabellerna III och 29. I Hallands län liksom i Kalmar län är skillnaden stor mellan enhetsvärdena för gott och mindre gott byggnadsbestånd (tabell 16). Att värdeserierna i tabell 29 icke liksom i sistnämnda län visar högre åsatta värden för större enheter än för mindre kan delvis bero på att stigningen elimineras av att enhetsvärdena avtager kraftigare med stigande areal än i Kalmar län. Företeelsen kan i övrigt tyda på att i Hallands län föreligger en större likformighet mellan storleksgrupperna i fråga om byggnadsbeståndets kvalitet än vad som torde vara fallet i Kalmar län. Ökningen mellan 1952 och 1957 av åkerns medelvärde per hektar uppgår till 46 procent för länet i dess helhet. I anslutning till granskningen av taxeringsutfallet för Göteborgs- och Bohus

43 Tabell 30 Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper: kronor per hektar Område —5,0

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 1 0 0 , 1 - Alla 10,0 20,0 30,0 50,0 100,0

Område för Göteborgs förortsförbund 5 200

3 940

3 800

3 550

3 430

3 860

2 930

3 990

därav i: Göteborgs och Bohus län Hallands län Älvsborgs län

4 720 4 050 3 070

4 490 3 960 2 860

4 550 3 920 2 600

4 440 3 840 2 690

4 630 3 600 2 750

2 900 3 250 2 540

4 850 4 060 3 130

6 070 4 820 4 720

län har det bedömts vara av visst intresse, att storleksgruppsvis åskådliggöra medelvärdet av åkern uttryckt i kronor per hektar inom trakterna närmast Göteborg. I tabell 30 återges uppgifterna för det sammanhängande område, som bildas av medlemskommunerna i Göteborgs förortsförbund. Dessa är i Göteborgs- och Bohus län kommunerna Ytterby, Säve, Tuve, Torslanda, öckerö, Partille, Landvetter, Råda, Kållered, Askim och Styrsö, i Hallands län kommunerna Onsala, Särö, Lindome, Tölö och Fjärås samt i Älvsborgs län kommunerna Starrkärr, Nödinge, Angered, Stora Lundby, Lerum och Skallsjö. Det bör framhållas att medeltalen inom de högsta storleksgrupperna är grundade på ett fåtal värden. Av tabellen torde kunna utläsas, att närheten till staden medfört en förhöjning av åkervärdena åtminstone inom Göteborgs och Bohus län men sannolikt också i Älvsborgs län. Inom hallandsdelen, som huvudsakligen tillhör länets taxeringsgrupp A, är värdenivån däremot icke högre än medeltalet för gruppen (tabell 29). En uppfattning om taxeringsutfallet inom länet vad gäller åkern i mera utpräglade jordbrukskommuner torde kunna erhållas av följande uppgifter. De gäller för ett sammanhängande område, som bildas av kommunerna Skredsvik, Munkedal, Svarteborg, Kville — med

undantag av Fjällbacka församling och municipalsamhälle — och Tanum. Medeltalen per hektar av åsatta värden av åkern uppgår för området till, i gruppen upp till 5,0 hektar 3 070 kronor, 5,1—10,0 hektar 2 460 kronor, 10,1— 20,0 hektar 2 380 kronor, 20,1—30,0 hektar 2 320 kronor, 30,1—50,0 hektar 2 550 kronor, 50,1—100,0 hektar 2 730 kronor och över 100 hektar 2 140 kronor. Medelvärdet för samtliga storleksgrupper inom området är 2 480 kronor. I förhållande till 1952 har länsmedelvärdet av åkern för samtliga storleksgrupper ökat med 38 procent. Åkerns medeltaxeringsvärde i kronor per hektar inom slättbygden i Älvsborgs län framgår av tabell 31. För att möjliggöra närmare överväganden rörande taxeringsutfallet redovisas dalslandsdelen och västgötadelen var för sig. Jämförelser inom den arealmässigt största gruppen 10,1—20,0 hektar mellan de två delområdena och angränsande län visar, att värdenivån för dalslandsdelen är högre än den för slättbygden i Värmlands län, medan värdenivån inom västgötadelen understiger den för västra slättbygden i Skaraborgs län. I tabell 30 redovisas värden för de medlemskommuner i Göteborgs förortsförbund, som tillhör Älvsborgs län. I förhållande till 1952 års fastighetstaxering har värdet av åker med byggnader ökat med 43 procent i hela länet.

44 Tabell 31 Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper: kronor per hektar Område 5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 100,1- Alla 10,0 20,0 30,0 50,0 100,0

—5,0

2 780 2 300 2 210 2 100 1990 2 010 1920 2 200 2 660 2 070 1920 1840 1810 1720 1 790 1 960 2 930 2 560 2 570 2 590 2 380 2 500 1 990 2 530

I slättbygden och dalbygden är ökningen ungefär densamma och i södra höglandet något större eller 46 procent. I Dalslands bergsbygd uppgår den däremot till endast 33 procent. Sistnämnda förhållande sammanhänger förmodligen med att en vikande efterfrågan på jordbruk från förvärvsberättigade köpares sida medfört en mindre stark stegring av saluvärdena i denna bygd än inom länet i övrigt. ökningen av lantbruksvärdet i förhållande till 1952 års allmänna fastighetstaxering uppgår i Skaraborgs län till 54 procent. Förändringen är större än i något annat län i södra och mellersta Sverige. Hur taxeringen utfallit vad avser åkerjorden framgår av tabell 32. Värdet i kronor per hektar redovisas i denna för länet i dess helhet och för de fyra naturliga jordbruksområden, i vilka länet

brukar indelas. I länssammanhang brukar man vidare enligt uppgift särskilja fyra delområden inom slättbygden med hänsyn till åkerns olika bördighet, nämligen västra slättbygden, mellanbygden, Vadsboslätten och Kåkindsbygden. Till mellanbygden föres kommunerna Husaby, Kinnekulle, Lugnas, Götene köping och västra delen av Valle. Bördigheten har uppgivits vara störst i västra slättbygden och successivt avtaga inom de andra områdena i ovan nämnd ordning. Falbygden skulle i jordmånshänseende vara sämre än västra slättbygden men något bättre än mellanbygden. Vad gäller slättbygdsområdet framgår av sammanställningen att värdena inom gruppen 10,1—20,0 hektar, vilken i samtliga delområden är den arealmässigt största, minskar i en följd som överensstämmer med förenämnd uppfattning om åkerns avtagande bördighet. Värde-

Tabell 32 Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper: kronor per hektar Område —5,0

Skaraborgs län slättbygden därav: västra slättbygden mellanbygden. Vadsboslätten Kåkindsbygden. . Falbygden sydöstra höglandet. . nordöstra höglandet.

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 100,1- Alla 10,0 20,0 30,0 50,0 100,0

2 740 2 310 2 450 2 420 2 340 2 310 2 270 2 390 2 970 2 460 2 550 2 490 2 410 2 390 2 350 2 490 3130 2 940 2 870 2 610 2 460 2 250 2 370

2 630 2 440 2170 2 180 2 320 1860 1950

2 740 2 430 2 220 2170 2 350 2 060 1980

2 680 2 410 2 290 2 050 2 320 2 000 2 000

2 620 2 470 2100 2 040 2 230 2 030 1800

2 620 2 480 2 140 1950 2 130 2 040 2 070

2 560 2 380 2 130 1890 1740 2 230 2 360

2 690 2 460 2 240 2 090 2 260 2 040 2 040

45 Tabell 33 Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper: kronor per hektar Område

Värmlands län slättbygden centrala och västra Värmland. . bergslagen norra Värmland

—5,0

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 1 0 0 , 1 - Alla 10,0 20,0 30,0 50,0 100,0

3 650 3 060 3 320 3 310 5 400

2 350 2 030 2 460 2 070 2 870

nivån för Falbygden synes däremot vara något lägre än vad som skulle vara motiverat med hänsyn till erfarenheten av bördighetsförhållandena. De i länsanvisningarna för Värmlands län angivna enhetsvärdena till ledning för taxeringen av åkerjord med byggnader är differentierade med hänsyn till åkerarealens storlek och i förhållande till byggnadernas beskaffenhet. Någon indelning av länet i olika områden efter varierande bördighetsförhållanden synes icke ha ansetts påkallad. Taxeringsutfallet vad avser länets slättbygd, vilket redovisats i tabell 20, har i avsnitten r ö r a n d e Älvsborgs och Skaraborgs län jämförts med angränsande slättbygder. Av jämförelsen framgår, att värdenivån är lägst i Värmland. I gruppen 10,1—20,0 hektar understiger den dalslandsdelen av Älvsborgs läns slättbygd med 14 procent och Vadsboslätten i Skaraborgs län med 26 procent. I tabell 33 redovisas åkerns medelvärde per hektar för länet i dess helhet och för samtliga naturliga jordbruksområden, i vilka det brukar indelas. Redovisningen för bergslagen och norra Värmland h a r med hänsyn till den ringa förekomsten av större jordbruk begränsats till storleksgrupperna 10,1—20,0 hektar och nedåt. F ö r centrala och västra Värmland h a r även medtagits de två närmast högre grupperna.

1780 1650 1980 1630 2 340

1500 1450 1740

1370 1340 1480

1340 1300

1410 1320

2 200 1620

Vid 1952 års fastighetstaxering uppgick åkerns medelvärde per hektar för samtliga storleksgrupper till 1 195 kronor i slättbygden, 1 818 kronor i centrala och västra Värmland, 1 583 kronor i bergslagen och 3 121 kronor i norra Värmland. Värdet var sålunda lägst i slättbygden och betydligt högre i de mera skogrika områdena. Vid 1957 års taxering har skillnaden i värde mellan å ena sidan slättbygden och å andra sidan centrala och västra Värmland respektive norra Värmland ökat ytterligare. Av tabell 33 framgår, att de högre värdena i länets skogrikare bygder icke enbart beror på en större förekomst av små enheter. Även inom de olika storleksgrupperna är slättbygdsvärdet lägst. Av uppgifter, som i det följande kommer att redovisas för Västmanlands län, vilket tillämpat metoden med särskilda värden för byggnader och för åker, framgår, att byggnadsvärdet såväl per hektar som per taxeringsenhet är större i bergslagen än på slättbygden. Tendensen mot högre byggnadsvärden i skogrika bygder i förhållande till mera slättbygdsbetonade områden framgår även av en jämförelse mellan å ena sidan Jämtlands och Västerbottens län (tabellerna 36 och 37) och å andra sidan Västmanlands län. Orsaken härtill antages vara att skogsbygden i allmänhet har en större byggnadsvolym per arealenhet än slättbygden och kanske

46 också ett bättre byggnadstillstånd, särskilt i fråga om bostadshusen. Den goda skogskonjunkturen under början av 1950-talet lär ha medfört en icke obetydlig upprustning av just mangårdsbyggnaderna på skogrika enheter. Förhållandena kan sannolikt vara desamma i Värmlands län. Det må emellertid ifrågasättas, huruvida olikheten i byggnadsvärde verkligen ensam kan förklara de betydande skillnader som framgår av tabell 33. Det är möjligt att de i avsaknad av en indelning av länet i bördighetsområden även kan bero på en otillräcklig differentiering av markvärdet. Vid eventuella överväganden i denna del med anledning av taxeringsutfallet torde måhända viss ledning kunna erhållas av förhållandet mellan byggnadsvärde och värde av enbart åker i län, som tillämpat metoden med särtaxering. Ökningen från 1952 till 1957 av medelvärdenivån av åker med byggnader uppgår för hela länet till 38 procent. Den varierar något mellan olika jordbruksområden. I slättbygden är den 36, i centrala och västra Värmland 42, i bergslagen endast 13 och i norra Värmland 40 procent. I Örebro län h a r medelvärdet av åkern för samtliga storleksgrupper undergått en jämn ökning inom de olika jordbruksområdena från 1952 till 1957. Den

är i hela länet 38 procent, i slättbygden och södra skogsbygden 37 procent och i bergslagen 41 procent. Hjälptabellen till ledning för taxering av åkerjord med byggnader i länet innehåller enhetsvärden för tre olika områdesgrupper. Inom varje grupp är värdena differentierade i förhållande till tre byggnadsklasser och inom varje byggnadsklass till åkerjordens bördighet i tre godhetsklasser. Såsom framgår av tabell 19 a har i länet uppnåtts en stor spridning av medelvärdet på olika värdegrupper även ifråga om större enheter. Taxeringen av åkerjorden med byggnader har lett till de i tabell 34 angivna medelvärdena per hektar. Av skäl som anfördes under Värmlands län begränsas redovisningen för de skogrika delarna till de lägre storleksgrupperna. Värderelationen mellan de olika jordbruksområdena är annorlunda än i Värmlands län. Värdet per hektar av åker med byggnader är högst i slättbygden och lägre i de skogrika bygderna. I Värmland är förhållandet det motsatta. Av sammanställningen framgår, att värdenivån inom de ur jordbrukssynpunkt bästa församlingarna är likvärdig med den i de bättre områdena av Skaraborgs län. Skogsbygden, som bildar ett sammanhängande område i länets södra del, har en värdenivå inom grup-

Tabell 34 Medelvärdet av åker med byggnader för olika storleksgrupper: kronor per hektar Område

Örebro lån slättbygden bergslagen södra skogsbygden Taxeringsgrupp I » II » III

—5,0

5,1— 10,1— 20,1— 30,1— 50,1— 1 0 0 , 1 - Alla 30,0 50,0 100,0 10,0 20,0

3 850 3 950 3 900 2 610 4120 3 940 3110

2 520 2 680 2 460 2 200 2 790 2 480 2190

2 380 2 510 2 210 1960 2 620 2 210 1900

2 330 2 440 1980 1900 2 590 2 030 1680

2 250 2 340 1830 1880 2 540 1950 1630

2 200 2 240

2 280 2 310

2 440 2 070 1700

2 450 2180 2 010

2 460 2 510 2 510 2120 2 670 2 320 2110

47 351

Tabell

Medelvärdet av åker (å) och byggnader (b) för olika storleksgrupper: kronor per hektar Område —5,0

Västmanlands

län.

slättbygden bergslagen taxeringsgrupp A. taxeringsgrupp B . taxeringsgrupp C.

5,1— 1 0 , 1 - 2 0 , 1 10,0 20,0 30,0

3 240 2100 860 860 2 380 1240 3110 2 090 920 940 2190 1150 3 800 2 110 600 590 3 200 1520 2 820 2160 970 1030 1850 1130 3190 2 070 910 910 2 280 1 160 3 800 2130 600 600 3 200 1530

1940 950 990 1960 1000 960 1820 660 1 160 2 030 1090 940 1930 960 970 1850 670 1 180

1910 1050 860 1920 1070 850 1840 760 1080 2 010 1160 850 1970 1020 850 1840 760 1080

30,1— 50,1— 1 0 0 , 1 - Alla 50,0 100,0 1880 1120 760 1900 1140 760 1640 720 920 1980 1220 760 1820 1060 760 1710 750 960

1860 1140 720 1880 1170 710 1640 720 920 1920 1220 700 1840 1 120 720 1640 730 910

1770 1140 630 1810 1190 620 1520 770 750 1900 1270 630 1690 1100 590 1600 760 840

1930 1 060 870 1930 1 090 840 1880 690 1190 1980 1 190 790 1900 1030 870 1920 690 1230

1 Talen för åker respektive byggnader är för varje delområde och storleksgrupp uträknade som kvoten av det totala värdet av enbart åker eller av byggnader och den totala åkerarealen.

p e r n a 5,1—10,0, 10,1—20,0 o c h 2 0 , 1 — 30,0 h e k t a r , s o m n ä r a ö v e r e n s s t ä m m e r med den i n o r r a skogsbygden i östergötlands län och n o r d ö s t r a höglandet i Skaraborgs län. Västmanlands lån h a r , s å s o m f r a m g å r av det inledande avsnittet om byggnad e r n a s b e h a n d l i n g v i d 1957 å r s a l l m ä n na fastighetstaxering, åsätt särskilda v ä r d e n för å k e r o c h f ö r b y g g n a d e r . Värdena redovisas storleksgruppsvis i tabell 35 s å v ä l s a m m a n l a g d a s o m v a r för sig. D e u t g ö r m e d e l t a l f ö r h e l a l ä n e t , för d e n a t u r l i g a j o r d b r u k s o m r å d e n a o c h för d e t a x e r i n g s g r u p p e r , i v i l k a förs a m l i n g a r n a i n d e l a t s m e d h ä n s y n till olika b ö r d i g h e t s f ö r h å l l a n d e n . En g r a n s k n i n g av taxeringsutfallet i Västmanlands län är intressant ur synp u n k t e n , h u r u v i d a den i länet tillämp a d e s ä r t a x e r i n g e n l e t t till e n v ä r d e n i vå, som påtagligt skiljer sig från värdenivån i j ä m f ö r b a r a län, som icke an-

vänt s a m m a m e t o d i k , eller h u r u v i d a den m e d f ö r t en a v v i k a n d e värderelation m e l l a n s t o r l e k s g r u p p e r n a eller en a n n a n s p r i d n i n g av v ä r d e n a p å olika v ä r d e g r u p p e r . E n jämförelse m e d i första hand angränsande Uppsala, Södermanl a n d s o c h Ö r e b r o l ä n — t a b e l l e r n a 19 a, 22 o c h 34 — s y n e s i c k e v i s a n å g r a s ä r d r a g för V ä s t m a n l a n d s v i d k o m m a n d e i något av de b e r ö r d a avseendena. F ö r y t t e r l i g a r e b e l y s n i n g av d e n tilll ä m p a d e metoden h a r framräknats det åsatta totala byggnadsvärdet i medeltal för o l i k a s t o r l e k s g r u p p e r . D e t t a r e d o v i sas — u t t r y c k t i k r o n o r — i följande sammanställning tillsammans med i länsanvisningarna avgivna normvärden för m e d e l g o t t b y g g n a d s b e s t å n d och läge. Siffrorna i n o m p a r e n t e s ä r med e l t a l för b e b y g g d a e n h e t e r . Av s a m manställningen framgår, att värdesättningen varit försiktig vad beträffar de lägre storleksgrupperna särskilt inom slättbygden. Det t o r d e dock i n o m dessa

48 Storleksgrupper, hektar åker

Normvärden: Åsatta värden: bergslagen

5,1—10,0

10,1—20,0

20,1—30,0

30,1—50,0

50,1—100,0

12—15 000

15—20 000

20—25 000

25—35 000

35—66 000

9 100 (10 000) 12 100 (12 800)

14 900 (15 200) 16 800 (17 200)

21400 (21 600) 26 400 (26 800)

29 200 (29 300) 34 400 (35 600)

48 000 (48 000) 66 800 (66 800)

grupper finnas åtskilliga s. k. rationaliseringsfastigheter med ett ofta starkt nergånget byggnadsbestånd, som motiverar låga värden. Såsom framhållits och närmare kommenterats redan under Värmlands län, sid. 45, är de i Västmanlands län åsatta byggnadsvärdena högre i skogsbygden än i slättbygden. Förhållandet, som synes gälla samtliga storleksgrupper, kommer att beröras ytterligare vid redovisningen av taxeringsutfallet för Jämtlands län och i slutet av detta kapitel. Kopparbergs län och Gävleborgs län anger båda enhetsvärden, som bland annat är differentierade i förhållande till tre godhetsklasser efter byggnadsbeståndets skiftande karaktär, gott, medelgott och mindre gott byggnadsbestånd. Båda länen h a r en till ordalydelsen nära nog sammanfallande definition på vilket byggnadsbestånd, som får anses vara medelgott. Likaså anses i båda fallen ett byggnadsbestånd vara gott, då förhållandena är väsentligt bättre, och mindre gott då förhållandena är väsentligt sämre än vad som är utmärkande för ett medelgott bestånd. Ett gott byggnadsbestånd exemplifieras i anvisningarna för Gävleborgs län med byggnader uppförda under senaste tioårsperioden. Såsom framgår av tabell 16 uppgår emellertid skillnaden mellan jämförbara enhetsvärden vid gott och mindre gott byggnadsbestånd till olika belopp i de

båda länen. I Kopparbergs län är den maximalt 1 600 kronor i storleksgrupperna från 5—10 hektar och uppåt och i Gävleborgs län 900 kronor. Förhållandet kan sannolikt ha fått den inverkan på taxeringsutfallet, att spridningen på olika värdegrupper blivit mindre i Gävleborgs län än i Kopparbergs län. Lantbruksnämnden i förstnämnda län har också uttalat, att den rent allmänt hyser den uppfattningen, att de i länet beslutade värdena ger för liten skillnad mellan brukningsenheter med goda, medelgoda och mindre goda byggnader. I Kopparbergs län överstiger medelvärdet av åkern per hektar motsvarande värde vid 1952 års allmänna fastighetstaxering med 51 procent. Höjningen är olika i de skilda jordbruksområdena, lägst i bergslagen med 34 procent och högst i fjällbygden med 83 procent. En motsvarande kraftig ökning i som fjällbygd betecknat jordbruksområde finns i Jämtlands län. I Gävleborgs län har medelvärdet av åkern med byggnader ökat mellan de båda taxeringstillfällena med 46 procent. Förändringen inom de olika jordbruksområdena är mera likformig än i Kopparbergs län. Taxeringsmaterialet för Västernorrlands län h a r gjorts till föremål för en partiell bearbetning i syfte att få en uppfattning av de åsatta värdena av åker med byggnader för de olika storleksgrupperna. Följande värden är me-

49 deltal för samtliga enheter i grupperna 20,1—30,0 hektar och däröver, var tionde enhet i grupperna 10,1—20,0 hektar samt var tjugofemte i grupperna 5,1 —10,0 och 2,1—5,0 hektar. De på grundval av detta urval beräknade värdena är i gruppen 2,1—5,0 hektar 3 440 kronor, 5,1—10,0 hektar 2 600 kronor, 10,1— 20,0 hektar 2 250 kronor, 20,1—30,0 hektar 1 830 kronor och 30,1—50,0 hektar 1 810 kronor. I förhållande till 1952 har medelvärdet av åkern för samtliga storleksgrupper ökat med 37 procent, ökningen är tämligen likformig i de tre jordbruksområdena eller 37 procent i kustlandet, 38 procent i inlandet och 33 procent i silurområdet. Till skillnad från tidigare har Jämtlands län vid 1957 års allmänna fastighetstaxering tillämpat systemet med skilda värden för byggnader och för åker. I tabell 36 redovisas åsatta värden i medeltal per hektar för skilda storleksgrupper såväl sammanlagda som för byggnader och mark var för sig. Den

lägsta gruppen omfattar enheter med 2,1—5,0 hektar åker. Av tabellen framgår, att åkerns värde ökar med stigande areal trots att enhetsvärdena endast är differentierade efter godhetsklass och icke storleksgruppvis. Såsom anförts tidigare är anledningen sannolikt den, att fastigheterna inom de högre storleksgrupperna företrädesvis är belägna i de bättre jordbruksområdena. Det åsatta värdet av byggnader i medeltal per hektar för gruppen är i de mindre storleksgrupperna något lägre i silurområdet än i de två andra jordbruksområdena. Värdeskillnaden beror emellertid delvis på att medelarealen för grupperna är olika i skilda områden. Medeltalen av de åsatta totala värdena av byggnadsbeståndet per taxeringsenhet visar en större jämnhet inom länet. Värdena — uttryckta i kronor — redovisas i följande sammanställning tillsammans med i länsanvisningarna angivna normvärden. Siffrorna inom parentes är medeltal för bebyggda enheter. Storleksgrupper, hektar åker

Tabell 361 Medelvärdet av åker (å) och byggnader (b) för olika storleksgrupper; kronor per hektar

Område

2,1— 5,0 Jämtlands

län 4 170 å 720 b 3 450

5,1— 10,1— 20,1— 10,0 20,0 30,0 3 260 800 2 460

2 800 890 1910

2 600 940 1660

4 040 770 3 270

3 210 830 2 380

2 810 910 1900

2 630 970 1660

mellanbygden 4 430 å 740 b 3 690

3 550 750 2 800

2 720 680 2 040

fjällbygden. . 4 210 å 620 b 3 590

3 200 690 2510

2 610 730 1880

silurområdet. å b

1 Se not till tabell 35.

4—203716

Normvärden: . Åsatta värden: silurområdet

2,1—5,0 5,1—10,0

10,1— 20,0

14 000

18 000

16 000

12 000 18 000 25 600 (12 700) (18 100) (25 800)

mellanbygden

13 000 19 600 27 800 (14 100) (20 000) (27 800)

fjällbygden. .

12 600 17 100 25 100 (13 100) (17 500) (25 100)

För Västmanlands läns vidkommande kunde konstateras ett lägre byggnadsvärde i slättbygden än i den mera skogrika bygden. Förhållandet synes icke vara lika framträdande i Jämtlands län. Anledningen härtill är förmodligen att de olika jordbruksområdena i detta län sinsemellan är mera likartade ifråga om

50 ägoslagsfördelningen än slättbygden och bergslagsbygden i Västmanlands län. Tendensen mot högre värden av byggnader i skogrika bygder framgår dock av en jämförelse mellan länen. Värdenivån är i samtliga områden av Jämtlands län högre än i Västmanlands läns slättbygd. De höga byggnadsvärdena i länet har också lett till att det sammanlagda värdet av åker och byggnader överstiger värdena icke bara i Västmanlands län utan även i flera andra län i södra och mellersta delarna av landet. I länet har skett en mycket olikformig ökning av medelvärdet av åkern per hektar i förhållande till värdena vid 1952 års allmänna fastighetstaxering. För länet i dess helhet är ökningen 71 procent, för silurområdet, mellanbygden och fjällbygden 63, 73 och 90 procent. Variationen kan vara en följd av den nya metoden med skilda värden bland annat i det avseendet, att den i överensstämmelse med vad som uttalades i länsanvisningarna lett till en förbättrad relation mellan taxeringsvärdena av mindre jordbruksfastigheter och jämförliga bostadsfastigheter. Även det förhållandet att Jämtlands län h a r den största procentuella höjningen av det sammanlagda värdet av åker med byggnader i landet, 68 procent, kan ha samma orsak. I Västerbottens lån tillämpades även vid 1945 och 1952 års allmänna fastighetstaxeringar särskilda enhetsvärden för byggnader och för åker. Till hjälp vid taxeringsarbetet finns särskilda arbetsblanketter för beräkning av byggnadernas värde under hänsynstagande till förekommande avvikelser från normalt byggnadsbestånd. Med normalt byggnadsbestånd avses i länet byggnader av viss i länsanvisningarna angiven storlek och beskaffenhet och — då i anvisningarna avses genomsnittsvärden —

med beräkning att byggnaderna h a r den åldern att de nedslitits till hälften. I tabell 14 anges byggnadernas procentuella andel av det totala värdet av åker inklusive byggnader i medeltal för storleksgrupper vefter åker. Byggnadsandelen är för samtliga redovisade grupper lägre i Västerbottens än i Jämtlands län. Relationen ansluter till förhållandet mellan enhetsvärdena för de båda länen. I jämförelse med Jämtlands län har Västerbottens län lägre enhetsvärden för byggnader och högre för obebyggd åker. Vid fastigheter med mindre än 2,1 hektar åker är byggnadsdelen 84 procent i kustlandet och 88 procent i inlandet av det totala åkervärdet. Taxeringsutfallet vad gäller åker och byggnader framgår av tabell 37. Norsjö kommun och norra taxeringsdistriktet av Umeå landskommun har av olika skäl måst uteslutas från bearbetningen. Värdenivån vad beträffar åker exklusive byggnader synes vara i stort sett densamma som i Jämtlands län. Värdet per hektar av byggnaderna är däremot lägre. Även för Västerbottens län gäller emellertid det förhållandet, att värdena Tabell 371

Område

Medelvärde av åker (å) och byggnader (b) för olika storleksgrupper; kronor per hektar —2,0 2,1— 5,1— 1 0 , 1 - 20,1— 10,0 20,0 30,0 5,0

Västerbottens län. . 5 930 3 540 2 740 2 390 1850 800 780 840 870 910 å b 5130 2 760 1900 1520 940 5 430 3 330 2 710 2 390 1850 kustlandet 850 810 840 870 910 å 940 b 4 580 2 520 1870 1520 inlandet.. . . 6 340 3 870 2 960 2 370 760 750 750 730 å b 5 580 3120 2 210 1640 1

Se not till tabell 35.

5* av åker med byggnader i flera fall överstiger motsvarande värden i de mellansvenska länen. I förhållande till Västernorrlands län är avvikelsen däremot obetydlig. I likhet med vad som gällde för Jämtlands län är — på sätt framgår av följande sammanställning — det åsatta totala byggnadsvärdet i medeltal per taxeringsenhet ungefär detsamma i de olika jordbruksområdena. Siffrorna inom parentes är medeltal för bebyggda enheter. Storleksgrupper, hektar åker

Normvärden: . Åsatta värden: kustlandet... inlandet

För kommunerna närmast n o r r om gränsen mot Västerbottens läns kustland — Hortlax, Norrfjärden och Piteå landskommun — finns i kontrollängderna införda uppgifter om åkervärdets fördelning på byggnader och enbart åker. I medeltal för storleksgrupperna 2,1—5,0, 5,1—10,0 och 10,1—20,0 u p p går hektarvärdena av åker med byggnader, enbart åker (å) och enbart byggnader (b) inom de tre kommunerna sammantagna till följande belopp i kro2,1—5,0

5,1—10,0

10,1—20,0

å + b 3 860

2 820

2 280

740 2 080

780 1 500

2,1—5,0 5,1—10,0

10,1— 20,0

å 700 b . . . 3160

12 000

18 000

I förenämnda kommuner utgör åkerarealen c:a 7 procent av skogsmarksarealen. I den i förhållande till åkerförekomsten betydligt skogrikare Korpilombolo kommun är värdet av enbart åker lägre och byggnadsvärdet per hektar högre.

15 000

9 700 14 400 20 600 (10 700) (14 800) (21 000) 10 700 14 500 20 900 (10 900) (14 700) (24 400)

I förhållande till de vid 1952 års fastighetstaxering åsatta värdena har för hela länet medelvärdet av åkern ökat med 43 procent, ökningen är relativt jämnt fördelad. I kustlandet är den 43 procent och i inlandet 41 procent. De i länsanvisningarna för Norrbottens län angivna enhetsvärdena överensstämmer med motsvarande normtal i Västerbottens län. Till ledning för taxering av byggnader i de fall tidsenlig nybyggnad eller med nybyggnad jämförlig ombyggnad skett efter 1 januari 1952 finns intaget ett tillägg, som belyser uppfattningen i länet om värdesambandet mellan olika byggnadstillstånd. Vid taxering av sådana, vid taxeringstillfället högst fem år gamla byggnader skulle till respektive enhetsvärden för byggnader läggas ett belopp, som normalt beräknades till 120 procent av typfastigheten.

2,1—5,0

5,1—10,0

å+b

2 740

å b

620 3 560

580 2160

Åkerns medelvärde har i jämförelse med 1952 års taxering ökat i länet med 35 procent. Till ledning för överväganden rör a n d e taxeringsutfallets jämnhet och likformighet ifråga om värdesättningen av åkern har redovisats ett omfattande jämförelsematerial. För i första h a n d länen i södra och mellersta Sverige h a r genom en uppdelning av taxeringsenheterna på olika storleksgrupper erhållits värden, som möjliggör jämförelser även mellan områden med helt olikformig fastighetsindelning. Såsom anfördes inledningsvis erfordras en betydande kunskap om lokala förhållanden för att vederhäftigt k u n n a

52 uttala sig om resultatet av en fastighetstaxering med hänsyn till variationer ifråga om läge, bördighet, byggnadstillstånd och andra värdepåverkande faktorer. Detta gäller såväl ifråga om slättbygder och skogsbygder var för sig som om förhållandet mellan de båda bygdetyperna. Med tanke dessutom på att saluvärdesnivån, till vilken taxeringen skall anknyta, icke enbart bestäms av förenämnda fastighetsfaktorer utan i hög grad även av tillgången och efterfrågan på jordbruksfastigheter, blir en central skälighetsbedömning av taxeringsutfallet än mera overklig. I endast begränsad utsträckning har därför avgivits några värdeomdömen i anslutning till meddelade uppgifter. Bedömningen torde i första hand få ankomma på beskattningsnämnderna själva. Av jämförelser mellan å ena sidan Jämtlands och Västerbottens län och å andra sidan Västmanlands län samt mellan slättbygd och skogsbygd inom sistnämnda län framgår en tendens mot högre byggnadsvärden per hektar åker med ökad skogsförekomst. Förhållandet torde även ha inverkat på taxeringsutfallet i Värmlands län. Såsom tidigare framhållits torde skogsbygdens högre värden till en del kunna förklaras av en större byggnadsvolym per hekt-

ar åker. I den mån denna betingas av ett större djurantal, kan den vad gäller ekonomibyggnaderna motivera högre taxeringsvärden. I fråga om bostäder må ifrågasättas, huruvida det strängt taget är möjligt att jämföra till åkerarealen likstora gårdar om den ena är skoglös och den andra är försedd med betydande skogsarealer. Företagsmässigt är den senare större, vilket kan förväntas leda till högre krav på bostadens storlek och utrustning. Från dessa utgångspunkter framstår metoden med enhetsvärden per hektar bebyggd åker i vilka bostaden ingår ur principiell synpunkt tveksam i bygder där till fastigheterna i regel hör en betydande skogsmarksareal. Frågan om byggnadsfaktorns behandling och värdesättningen av byggnaderna har ägnats stort utrymme. En otillräcklig differentiering med hänsyn till variationerna ifråga om byggnadernas beskaffenhet kan leda till för små värdeskillnader mellan bra och dåliga fastigheter. De dåliga jordbruksenheterna blir »övertaxerade» och de bra enheterna »undertaxerade». Till ledning för de överväganden, som i denna del kan anses påkallade inför nästa fastighetstaxering, har även anförts några principiella synpunkter.

KAPITEL 4

Särskild undersökning av taxeringsutfallet för skogsmark och växande skog I kommunalskattelagen

och skogsvärderingsinstruktionen dering av skogsmark och växande

I 9 och 10 §§ kommunalskattelagen jämte därtill hörande anvisningar angives de allmänna reglerna för uppskattning av skogsmark och växande skog. Taxeringsgrunderna äro i detalj angivna i förordning av den 1 juni 1951 (nr 440) med instruktion för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering av fastigheter. Skogsvärderingsinstruktionen för 1957 års fastighetstaxering avviker i många avseenden från vid tidigare fastighetstaxeringar tillämpade instruktioner. Enligt tidigare taxeringsmetod beräknades skogsvärdet på grundval av primärfaktorerna bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång. Vid de utredningar rörande taxeringsutfallet som i regel gjorts efter varje allmän fastighetstaxering har det visat sig att boniteten och rotvärdet blivit fastställda med allt större noggrannhet för varje taxering. Relativa skogstillgången har däremot visat sig svårare att komma till rätta med. Detta föranledde Kung]. Maj:t att anbefalla domänstyrelsen verkställa undersökning för eventuellt utrönande av nya grunder för värdering av skog. Domänstyrelsen framlade med anledning Jämförelse

angivna grunder för värskog

härav ett förslag till värderingsgrunder (SOU 1941:23). Förslaget förelades efter viss överarbetning 1944 års riksdag (prop, nr 240/1944), som principiellt uttalade sig för metodens genomförande men ansåg att därmed borde anstå till den närmast efter 1945 års fastighetstaxering följande allmänna fastighetstaxeringen. Efter ytterligare utredning och bearbetning (SOU 1949:60) framlades metoden på nytt för 1951 års riksdag, därvid beslut fattades att 1952 års allmänna fastighetstaxering skulle verkställas enligt den gamla metoden och att först därpå följande fastighetstaxeringar skulle ske efter den nya. 1956 å r s vårriksdag fastställde i enlighet h ä r m e d att 1957 års allmänna fastighetstaxering skall utföras efter den nya metoden enligt Kungl. Maj:ts förordning den 1 juni 1951 nr 440 med instruktion för värdering av skogsmark och växande skog. Även om metoderna för uppskattningen blivit ändrade bestämmes dock fortfarande fastighetstaxeringsvärdet av skogsmark och växande skog som ett avkastningsvärde vid uthålligt skogsbruk.

mellan de vid åren 1952 och 1957 tillämpade grunderna fastighetstaxeringen av skogsmark och växande skog

T den metod som tillämpades vid 1952 års taxering baserades värdena på

för

allmänna

grundfaktorerna areal, bonitet, rotvärde och relativ skogstillgång.

54 Med undantag för arealuppgiften som redovisas likartad, avviker 1957 års metod i följande avseenden. Vid tidigare fastighetstaxeringar förutsattes att varje skogsfastighets bonitet bestämdes med tämligen stor noggrannhet — i regel på 0,25—0,50 m 3 sk när. Denna s. k. normalbonitet som härletts genom reduktion av Jonsons idealbonitet, visade sig emellertid ej vara något stabilt begrepp utan föranledde att man vid skilda fastighetstaxeringar måste ändra grunden för normalbonitetens härledande. Vid förarbetet till 1957 års fastighetstaxering ansågs det därför lämpligt att för var och en av de sex tillväxtområden vari landet indelades utbilda en särskild bonitetsskala, A—E, och därmed göra sig oberoende av de förändringar i uppfattningen om förhållandet mellan idealbonitet och normalbonitet som kan föranledas av ökad kunskap om skogsmarken. De sålunda bildade bonitetsklasserna, de s. k. godhetsklasserna, som tillämpades vid 1957 år taxering, innebär i princip ingen skillnad mot den gradering av skogsmarken som tillämpades år 1952. Boniteten i den nya metoden är endast en klass vars värde ej är omedelbart knuten till en benämning uttryckt i kubikmeter. Rotvärdet h a r i den nya metoden ersatts med omkostnadsklass som karakteriseras av summa avverknings- och transportkostnader och sålunda är ett direkt uttryck för avsättningsläget. Klassen kan även omföras till en rotvärdesklass och avser då nettovärde per kubikmeter för 30-cmsträdet av resp. barr- och lövskog. Den gamla metodens rotvärde motsvarade däremot rotvärdet av en kubikmeter sammansatt enligt normalavkastningens sortimentssammansättning och måste i vissa fall modifieras med boniteten. Begreppet relativ skogstillgång enligt

1952 års fastighetstaxering har helt bortfallit i den nya metoden. För bedömningen av relativa skogstillgången fordrades kännedom om virkesförrådets storlek per hektar. Det bedömda virkesförrådet skulle sedan sättas i relation till det förråd som skulle finnas om skogen vore normalt sammansatt och sluten och som fanns angiven i en särskild hjälptabell. Belationstalet mellan det förefintliga förrådet och normalförrådet benämndes relativt virkesförråd. Detta tal skulle sedan justeras med en jämkningsfaktor om lövskogsförekomsten, skogens ålders- eller dimensionssammansättning och kvalitet avvek från det normala. Man erhöll då det tal, relativa skogstillgången, vilket ingick i beräkningen av taxeringsvärdet. Den nya metoden förutsätter likaledes kännedom om virkesförrådets storlek. Men uppgiften behöver ej sättas i relation till ett normalförråd och sedan dessutom multipliceras med en jämkningsfaktor utan ingår direkt i värdeberäkningen. Förrådet skall dessutom fördelas på barr- och lövskog och för barrskogen skall grovskogsprocenten angivas eller där uppskattningshandlingar finnas, förrådets fördelning på tre grovleksklasser redovisas. Skillnaden mellan den gamla och nya metoden består sålunda i p r i n c i p endast av att relativa skogstillgången, som för många synes ha varit ett svårbemästrat begrepp, ersatts med direkta bestämningar av förrådet och dess sammansättning. Innan den nya metoden tillämpades vid 1957 års fastighetstaxering utfördes enligt Kungl. Maj:ts uppdrag en undersökning för att utröna h u r resultatet av den nya metoden utföll i jämförelse med den taxering som verkställts med tilllämpning av de för 1952 års allmänna fastighetstaxering gällande bestämmelserna. Undersökningen avsåg ett antal

55 kommuner som enligt Kungl. Maj:ts beslut varit föremål för taxering såväl efter då gällande metod som efter den nya metoden. Uppdraget, som utfördes år 1955 av professorn A. E. Hagberg och direktören G. F. N. Olhammar resulterade i att några större skillnader i det sammanlagda skogs- och markvärdet vid oförändrat rotpris ej kunde konstateras för fastigheter med normalt skogstillstånd. Skillnaden i värde för dessa fastigheter översteg icke 7 procent och låg i flertalet fall mellan 1—3 procent. För fastigheter med ett från normalskogen avvikande tillstånd konstaterades dock större avvikelser. Utredningsmännen fann att vid tillämpning av den gamla metoden hade korrigeringar ej vidtagits i tillräcklig omfattning för från normalskogen avvikande lövskogsförekomst eller grovskogsprocent. I undersökningen framhölls svagheten i den gamla metoden att, även om anvisningar för jämkningsfaktorns bestämmande fanns utformad, metoden ändock kunde medföra en slentrianmässig tillämpning. Av det undersökta materialet framkom även att inom vissa kommuner något egentligt försök att variera jämkningsfaktorn icke gjorts. Den nya metoden skulle i detta avseende mera tvinga fram ett ställningstagande därigenom att samtliga de utslagsgivande faktorerna måste angivas i taxeringslängderna. Äsättande av t. ex. en enhetlig grovskogsprocent för alla fastigheter inom en kommun skulle framträda som anmärkningsvärt och en dylik felbedömning skulle i många fall direkt av skogsägaren kunna påvisas. Den ovan nämnda jämförande undersökningen av den gamla metoden contra den nya gav vid handen att den nya metoden ger mer differentierade värden på de i undersökningen ingående fastigheterna än vad den gamla metoden gav. I undersökningen av taxeringsutfal-

let beträffande jordbruksfastighet på landsbygden vid 1952 års fastighetstaxering (SOU 1956:57) konstaterade de sakkunniga att inom många kommuner ha anvisningarna för beräknandet av relativa skogstillgången ej följts utan för varje enskild fastighet har relativa virkesförrådet ansetts helt motsvara relativa skogstillgången. Detta förhållande skulle förutsätta antingen att grovskogsprocenten, lövskogsförekomsten och virkeskvaliteten motverka varandra så att jämkningsfaktorn blir 1,0 eller också att alla fastigheter ha en normal sammansättning av virkesförrådet. Båda fallen måste anses orimliga då det gäller varje fastighet inom en kommun. Frånsett redovisningen av de ovan angivna p r i m ä r a värdefaktorerna föreligger en betydande skillnad mellan metoderna i fråga om beräkningen av delvärdena, mark- och skogsvärde. Enligt den gamla metoden bildades först ett sammanlagt skogsmarks- och skogsvärde för skilda boniteter och rotvärden. Markvärdet fastställdes sedan genom en schablonmässig beräkning till en oavsett boniteten fast andel av totalvärdet vid normalt skogstillstånd. Generellt oberoende av räntefot beräknades markvärdet till 18 procent av det sammanlagda mark- och skogsvärdet. Den nya metodens markvärde är däremot differentierat med hänsyn till bonitet och tillväxtområde och har beräknats fristående från skogsvärdet som ett kapitalvärde av 0-årig skog. Härigenom kommer markvärdets andel av totalvärdet att öka med stigande bonitet och nivån ändras med vid taxeringen tilllämpad räntefot under det att den gamla metoden redovisade konstant andel. Vid en jämförelse mellan taxeringsvärdena vid 1952 och 1957 års fastighetstaxeringar måste sålunda beaktas att de framkomna skillnaderna i respektive skogsmarks- och skogsvärde till stor del

56 sammanhänger med olika beräkningssätt. Den avgörande skillnaden i taxeringsvärden mellan de båda fastighetstaxeringarna beror dock på den prisnivå som legat till grund för beräkning av rotvärdet. Räntefoten vid 1952 och 1957 års taxeringar har varit oförändrad 5 procent. Vid 1952 års taxering beräknades rotvärdet efter virkespriserna under perioden 1945—49, varvid dock de härvid erhållna bruttopriserna reducerades med 20 procent. Avdraget för allmänna omkostnader utgjorde 33 %. Vid 1957 års taxering baserades rotvärdet på prisnivån under åren 1950 samt 1952—54. Medelpriserna under dessa år reducerades likaledes med 20 Förberedande

procent och omkostnadsavdraget fastställdes till som förut 33 procent. Prisutvecklingen mellan de skilda perioderna som legat till grund för rotvärdesberäkningarna vid 1952 och 1957 års fastighetstaxeringar h a r medfört en höjning av prisnivån som beräknas resultera i en ökning av taxeringsvärdena med c:a 70 procent i södra Sverige och 85 procent i Norrland. Ytterligare orsak till de höjda taxeringsvärdena sammanhänger med att virkesförrådet stigit ganska väsentligt. Ökningen har framförallt skett av den grövre skogen och en högre grovskogsprocent medför automatiskt högre värden.

åtgärder för den skogliga

I skogsvärderingsinstruktionen föreskrives att statens skogsforskningsinstitut och skogsstyrelsen i samarbete med domänstyrelsen skall lämna vissa anvisningar och uppgifter före den allmänna fastighetstaxeringen. Dessa anvisningar avser normer för aptering av 30- och 20-cmträden, uppgifter om skogskubikmeterpriser samt redovisning av areal, virkesförråd och dess sammansättning inom olika län och länsdelar. Anvisningarna utgjorde underlag för diskussion mellan landskamrerarna och taxeringsintendenterna samt ett antal skogssakkunniga vid möte i Stockholm den 29—31 maj 1956. Härvid framlades förslag till regler för reduktion av skogsmarksvärdet i vissa fall, framförallt vid onormalt stor förekomst av kalmark, samt förhöjning av avdraget för allmänna omkostnader för fastigheter inom Undersökningsmaterialet Gruppering av materialet

För undersökning av den skogliga taxeringen h a r material erhållits från de av

taxeringen

ogynnsamma avsättningslägen eller med särskilda föryngringssvårigheter. Ytterligare förslag som framlades vid mötet avsåg hjälptabeller för bestämning av grovskogsprocenten med ledning av skogens åldersfördelning. Mötet rekommenderade dessutom vissa regler för värdesättning av övrig mark och av särskilda förmåner å skogsmarken. Enligt taxeringsförordningen skall å länsstyrelserna upprättas förslag till anvisningar för fastighetstaxeringen inom länen, däri inbegripet lokala skogstaxeringsanvisningar. Dessa grundas på de förslag och rekommendationer som antogs vid mötet i Stockholm. Förslagen till anvisningarna underställes sedan riksskattenämndens prövning innan anvisningarna fastställes av fastighetsprövningsnämnderna.

och dess

bearbetning

fastighetstaxerings- och fastighetsprövningsnämnderna förda längderna. Av kammarrätten eventuellt vidtagna änd-

57 ringar av taxeringen har dock ej kunnat beaktas vid undersökningen. Vid bearbetningen av taxeringsmaterialet har syftet varit att jämföra taxeringsutfallet dels med resultatet av undersökningen från 1952 års taxering, dels med de uppgifter rörande arealer och virkesförråd som av statens skogsforskningsinstitut redovisats. Dessutom avser undersökningen att utröna i vad mån skälig differentiering skett av uppgifterna mellan olika fastigheter rörande omkostnadsklass, markens godhetsgrad samt virkesförrådets storlek och sammansättning. Uppgifterna ha i första hand sammanställts för kommuner. Genom sammanställande av kommunuppgifterna har sedan redovisning erhållits för större länsdelar och hela län. Utöver grupperingen av materialet på kommuner har liksom vid tidigare undersökningar av taxeringsutfallet olika skogsägargrupper särhållits. Följande indelning h a r härvid tillämpats. Allmänna skogar. I. Statsskogar (kronoparker m. m.) II. Ecklesiastika skogar III. övriga skogar av allmän natur. Enskilda skogar. I. Aktiebolagsskogar II. övriga enskilda skogar, omfattande a) 0— 24,9 hektar skogsmark b) 25— 49,9 » c) 50— 99,9 » d) 100—199,9 » e) 200—399,9 »

f) 400+

»

De skilda skogsägargrupperna inneha följande slag av skogar: Gruppen statsskogar omfattar kronoparker, statens utarrenderade jordbruksdomäners skogar, statens flygsandsfält, kronolägenheter, civila boställens sko-

gar, kronoöverloppsmarker och oavmätta kronomarker eller med andra ord staten tillhöriga skogar, vilka stå under domänverkets förvaltning och vars avkastning tillföres domänfonden. Gruppen ecklesiastika skogar omfattar kyrkofondens, biskopslöneregleringsfondens och övriga ecklesiastika skogar. Gruppen övriga skogar av allmän natur omfattar statens till bergshanteringens understöd anslagna skogar, renbetesfjällens skogar, härads- och sockenallmänningar, allmänna inrättningars och stiftelsers skogar, städers skogar i den mån de äro belägna inom landskommun, skogar hörande till skogssällskapet, kommuners skogar, kronohemman med upplåten åborätt m. fl. Vissa staten tillhörande skogar av relativt liten omfattning, vilka förvaltas av annan myndighet än domänverket, såsom vattenfallsstyrelsen, lantbruksnämnderna, arméförvaltningen m. fl. ingå bland övriga skogar av allmän natur. Gruppen aktiebolagsskogar omfattar skogar tillhöriga aktiebolag. Vid bearbetningen av materialet har eftersträvats att till gruppen hänföra endast sådana skogar, som tillhöra bolag ställt på aktier och ej enkla bolag. Detta har ansetts ha betydelse av den anledningen, att det skogsinnehav, som en gång inordnats i denna kategori, torde undergå jämförelsevis obetydliga förändringar från en taxeringsperiod till en annan. Gruppen övriga enskilda skogar omfattar fideikommisskogar, godsens och bondehemmanens skogar, skogar tillhöriga bolag som ej ha karaktär av aktiebolag, samt s. k. kronohemman och krononybyggen i Norrbottens och Västerbottens län. Även vid den nu pågående riksskogstaxeringen sker en likartad redovisning av skogsägargrupper. Uppdelningen av övriga enskilda skogar sker dock endast i två grupper efter en arealgräns av 200

58 ha i Götaland och 400 ha i Svealand. Skogar som ha areal överstigande dessa gränser redovisas som godsskogar och övriga som bondeskogar. I Norrland

Använda

metoder m.m. vid bearbetning

Som första åtgärd vid bearbetningen har en genomgång skett av längderna. I en del fall har dessa måst kompletteras med uppgifter som överhoppats. I vissa fall h a r t. ex. grovskogsprocenten ej angivits för en fastighet. Med ledning av taxeringsvärdet och övriga uppgifter har procenttalet då kunnat härledas. I en del fall har de kompletterande uppgifterna erhållits genom hänvändelse till den skogssakkunnige inom länet. Sedan längderna i mån av behov justerats har uppgifterna rörande arealer och taxeringsvärden hopsummerats för varje enskild kommun. Genom sammanställning av kommunuppgifterna har resultaten sedan erhållits för län och större länsdelar. För erhållande av genomsnittstal rörande grovskogsprocenten inom skilda redovisningsområden eller för olika ägargrupper h a r de enskilda fastigheternas procenttal vägts med skogsmarksareal x kubikmassa per hektar. Genomsnittstalen för omkostnads- och godhetsklass samt kubikmassa per hektar h a r erhållits genom vägning med skogsmarksarealen. För att bilda dessa genomsnittstal h a r det ansetts alltför tidskrävande att bearbeta uppgifterna från samtliga i taxeringslängderna registrerade fastigheter. Enligt 1951 års jordbruksräkning uppgick det totala antalet

Uppgifter

och jämförelser

liksom i Kopparbergs län och övre Värmland sker dock ingen uppdelning i dessa två kategorier vid riksskogstaxeringen.

av

materialet

brukningsenheter inom landet till c:a 350 000 varav drygt 300 000 tillhörde övriga enskilda ägare. Med hänsyn till skogsmarksarealens storlek fördelade sig sistnämnda antal brukningsenheter enligt följande: Brukningsenheter med skogsmarksareal, ha <25 25—50 50—100 100—200 200+ %

100 För erhållande av nyssnämnda genomsnittstal har av fastigheter tillhörande övriga enskilda ägare bearbetning skett av var 10 :e fastighet med en skogsmarksareal under 25 hektar, var 5:e mellan 25 och 50 hektar och varannan i storleksgrupperna 50—100 hektar. Samtliga övriga enskilda fastigheter med större skogsmarksareal liksom samtliga fastigheter tillhörande andra ägarkategorier har bearbetats. Genom detta kvotsystem för övriga enskilda fastigheter med mindre skogsmarksareal h a r p r i märmaterialet kunnat nedbringas från c:a 350 000 till c:a 90 000 enheter. Samtliga i taxeringslängderna redovisade uppgifter rörande den skogliga taxeringen för de enligt ovan uttagna fastigheterna ha överförts på hålkort. Bearbetningen av materialet har sedan skett medelst data- och sorteringsmaskiner.

angående den skogliga taxeringens

Taxeringsutfallet redovisas i tabellerna I—XII. För bedömning av resultaten ha dessa jämförts dels med utfallet från ti-

4 S:a

huvudsakliga

resultat

digare fastighetstaxeringar, dels med de vägledande uppgifter angående areal och virkesförråd som finnes angivna i p r o -

59 m e m o r i a n r ö r a n d e resultatet av de skogssakkunnigas överläggningar år 1956. Arealredovisningen. Arealuppgifterna f r å n 1957 å r s f a s t i g h e t s t a x e r i n g å l a n d s b y g d e n r e d o v i s a s i tabell VI. I tabell Tabell 38. Redovisning

VII h a r en j ä m f ö r e l s e gjorts m e d u p p gifter från riksskogstaxeringen. Vid d e n n a s a m m a n s t ä l l n i n g h a r d e v i d fastighetstaxeringen redovisade arealerna för j o r d b r u k s f a s t i g h e t p å l a n d s b y g d e n ökats m e d dels s t ä d e r n a s arealer enligt

av landsbygdens skogsmarksareal fastighetstaxeringar

enligt 1945, 1952 och 1957

Areal skogsmark år Län och länsdelar

1952 Arealens förändring 1957

1945—1952

Hektar Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre övrig del Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalsland Västergötland Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs och Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Rikets landsbygd.. . .

3 790 443 2 077 557 1 712 886 3 130 352 1 905 217 1 225 135 2 580 024 1 894 647 685 377 1 821 022 1 264 827 556 195 1 372 818 1 084 657 288 161 1 971 971 227 575 1 744 396 1236 211 494 149 357 930 282 248 383 304 327 931 551 822 130 023 331 956 641 013 197 075 443 938 618 532 545 495 658 347 359 524 281 606 17 217 164 347 209 694 175 974 244 438 64 173 12 694 659 5 053 744 4 335 814 22 084 217

3 538 063 1 825 770 1712 293 3 165 170 1 922 651 1242 519 2 593 037 1911 736 681 301 1 811 046 1 248 022 563 024 1 391 305 1 095 129 296 176 1 976 792 231 457 1 745 335 1 218 507 475 696 349 509 285 170 362 205 323 264 539 472 136 258 326 147 634 091 197 225 436 866 589 862 562 584 680 450 366 482 293 782 20 186 157 920 204 028 181 810 251 812 66 849 12 498 621 4 991 143 4 331 283 21 821 047

års

1952—1957

Hektar 3 549 184 1 823 831 1 725 353 3 175 704 1 926 298 1 249 406 2 579 997 1 912 939 667 058 1 807 169 1251411 555 758 1 388 331 1 091 680 296 651 1 991 605 236 753 1 754 852 1 225 651 480 059 351 855 285 473 311 845 319 390 534 546 140 069 331 161 631 958 196 824 435 134 589 894 566 635 686 014 367 223 297 259 21 532 156 470 203 522 183 728 257 936 67 026 12 500 385 4 965 878 4 348 959 21 815 222

252 380 251 787

—

818 + 34 434 + 17 384 + 17 013 + 13 089 + 174 076

— — —

9 976 16 805 6 829 18 487 10 472 8 015 4 821 3 882

+ + + + + + 939 + — 17 704 — —

— —

18 453 8 421 2 922 21 099 4 667 12 350 6 235 5 809 6 922

+

+

— — —

+

— —

7 072 28 670 089 + 17 103 + 226 958 + 12 176 + 2 969 + — 6 427 — 5 666 + 57 836 374 + 2 676 + 196 038 — — 62 601 — 4 531 — 263 170

+ 11 121 — 1 939 + 13 060 + 10 534 + 3 647 + 6 887 — 13 040 + 1 203 — 14 243 — 3 877 + 3 389 — 7 266 — 2 974 — 3 449 + 475 + 14 813 + 5 296 + 9 517 + 7 144 + 4 363 + 2 346 + 303 •50 360 • 3 874 • 4 926 + 53 811 014 + 2 133 401 1 732 + 32 + 4 051 + 5 564 + 741 + 3 477 + 1 346 1450 506 + 1 918 + 6 124 + 177 + 1764 — 25 265 + 17 676 — 5 825

60 1956 å r s j o r d b r u k s r ä k n i n g s u p p g i f t e r , dels de arealer, som upptagits i skattefria l ä n g d e n ( n a t i o n a l p a r k e r , h u v u d sakligen övrig m a r k ) . P å så sätt erhålles l i k v ä l ej full m o t s v a r i g h e t v i d a r e a l jämförelsen, beroende på att riksskogs-

taxeringen omfattar även sådana m i n d r e områden skogsmark och övrig mark, som vid fastighetstaxeringen äro taxerad e s å s o m a n n a n f a s t i g h e t . D e n n a skilja k t i g h e t i r e d o v i s n i n g e n t o r d e d o c k var a av o v ä s e n t l i g b e t y d e l s e v i d a v s t ä m -

Tabell 39. Jämförelse mellan arealen skogsmark och övrig utmark enligt 1957 års allmänna fastighetstaxering, kompletterad enligt not för tab. VII, och enligt riksskogstaxeringen Överskott -f eller underskott Län och länsdelar

Norrbottens lappmarken kustlandet "Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre övrig del Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalslandsdelen. . . . Västgötadelen Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs och Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Hela riket

Skogsmark

Övrig utmark

hektar

%

hektar

10 800 23 600 12 800 41 300 47 900 6 600 95 100 95 700 600 47 100 35 800 11 300 6 400 10 100 3 600 24 300 9 000 33 300 5 500 2 000 4 800 18 200 19 000 16 300 19 200 1 700 1 400 5 800 900 4 900 12 100 11 800 9 100 14 600 3 600 1 900 1 000 3 800 9 800 3 300 3 000 179 100 11 500 24 600 166 000

+ 0,3 + 1,1 — 0,7 — 1,3 — 2,4 + 0,5 — 3,6 — 4,8 + 0,1 — 2,5 — 2,7 — 2,0 — 0,5 — 0,9 + 1,2 — 1,2 + 4,0 — 1,9 — 0,4 — 0,4 + 1,3 + 6,7 — 4,8 + 5,0 + 3,6 + 1,2 + 0,4 + 0,9 + 0,5 + 1,1 — 1,8 — 2,0 + 1,3 + 4,1 — 1,2 — 8,1 — 0,6 — 1,8 + 5,5 + 1,3 + 4,6 — 1,4 — 0,2 + 0,6 — 0,7

— 303 200 — 365 700 62 500 85 300 69 400 15 900 55 300 92 100 147 400 42 800 41 700 1 100 2 100 4 200 2 100 10 700 1 700 12 400 27 700 23 000 11 900 12 800 11 000 17 600 15 100 7 400 24 000 40 700 3 900 36 800 - 29 700 + 16 800 + 20 500 + 5 800 + 9 200 + 5 500 — 1 800 + 12 600 + 5 800 + 13 300 + 4 400 — 228 300 + 93 300 + 188 500 + 53 500

+

%

Summa 0/ ,0

hektar

3,0 — 5,2 — 292 400 4,6 — 7,2 — 342 100 2,0 + 8,3 + 49 700 0,8 + 4,1 + 44 000 0,6 + 4,0 + 21 500 1,4 + 4,3 + 22 500 3,2 — 2,8 — 150 400 0,1 3 600 + 7,1 — 10,9 — 21,9 — 146 800 0,2 4 300 + 13,3 — 0,4 5 900 + 17,4 + 1,6 + 1,4 10 200 0,3 + 1,0 4 300 0,5 + 2,6 5 900 0,4 - 3,6 1 500 1,3 1,8 35 000 2,5 10 700 +- 0,8 2,1 45 700 3,1 1,5 22 200 + 13,5 3,4 21 000 + 29,6 3,8 16 700 + 20,3 31 000 + 10,4 + 45,1 8 000 — 1,6 + 9,5 + 33,0 33 900 9,0 + 17,1 34 300 5,5 + 15,5 9 100 4,9 + 52,2 25 400 6,6 + 23,6 46 500 5,7 + 5,6 4 800 1,8 + 35,8 41 700 7,5 + 20,9 17 600 2,2 + 13,4 5 000 0,7 + 17,5 29 600 3,6 + 10,1 20 400 4,9 + 40,0 5 600 1,7 + 15,1 3 600 6,0 2 800 — 1,0 0,8 8 800 + 17,1 3,1 + 30,5 15 600 8,0 + 30,0 5,5 16 600 10,4 + 66,7 7 400 1,7 — 2,2 -407 400 1,3 + 8,2 + 81 800 3,9 + 17,9 + 213 100 0,3 + 0,4 — 112 500

+

61 Tabell 40 Skogsmarksareal, markens godhetsklass samt virkesförrådets storlek och sammansättning enligt P. M. rörande resultatet av de skogssakkunnigas överläggningar i maj 1956 och enligt resultatet av 1957 års fastighetstaxering. Redovisningsenheterna avse i 1956 års P. M. angivna områden (se fig. 1—3 sid. 153—155 samt bilaga 2 sid. 148) I arealuppgifterna från fastighetstaxeringen ingår även skogsmarksareal tillhörande städerna samt de arealer, som redovisas i skattefria längden. För Stockholms län ha i enlighet med riksskogstaxeringens redovisning skogsmarksarealen inom Stor-Stockholm uteslutits. Uppgifterna enligt 1956 års P. M. betecknas: P. M. och enligt 1957 års fastighetstaxering: 1957. (För godhetsklasserna angives även den procentuella avvikelsen från klassmitten. Jämför bilaga 1 sid. 147) Skogsmark 1 000-tal ha Län, länsdel och delområden (kommungrupper)

m 3 sk per hektar

P. M.

därav löv

totalt P.M.

1957 P.M. 1957 P.M, 1957

P.M.

6 2 4 4 1 1 10 13 12 '.)

29 37 36 31 45 38 22 30 21 19 18

3 826,5 2 084,0 745,0 610,0 338,0 391,0 1 742,5 451,8 498,2 360,2 432,3

3 837,3 2 107,6 809,6 552,3 332,8 412,9 1 729,7 440,9 509,6 345,1 434,1

100,3 101,1 108,7 90,5 98,5 105,6 99,3 97,6 102,3 95,8 100,4

C —9 C—6 C —16 C —16 D + 4 D + 13 C —16 D + 9 D + 13 D + 10 C ± 0 C ± 0 + 4 C +4 — 9 C —3 + 0 C ±0 + 17 C + 7 + 17 C + 12

52 46 43 50 48 46 60 52 63 63 63

48 40 34 45 38 46 55 50 55 57 58

Västerbottens 1. lappmarken.. område I. . II. . » III.. »> IV. . kustlandet.. . område V.. » VI..

3 226,9 1 976,5 607,6 522,2 490,0 356,7 1 250,4 432,5 460,7 357,2

3 185,6 1 928,6 592,6 513,3 471,2 351,5 1 257,0 432,1 452,9 372,0

98,7 97,6 97,5 98,3 96,2 98,5 100,5 99,9 98,3 104,1

C + 10 C + 11 C + 4 C ±0 C ±0 C —17

63 63 60 59 70 64 63 57 63 71

58 56 64 52 61 60 59 58 63 57

11 11 12 12 11 10 10 9 9

Jämtlands 1 Jämtlandsdelen. Härjedalen.... område I.. » II.. III. IV. V. VI. VII. VIII.

2 677,7 2 011,2 666,5 360,8 296,8 254,3 335,7 256,0 522,5 203,0 448,6

2 582,6 1 915,5 667,1 336,3 282,2 258,4 313,9 250,1 504,1 192,4 445,2

96,4 + 10 95,2 + 17 100,1 —3 93,2 + 17 95,1 + 17 101,6 + 4 93,5 + 17 97,7 + 10 96,5 B — 8 94,8 C — 9 99,2 C + 4

+ 17 — 13 + 2 + 6 + 10 —2 —3 + 14 + 3 + 1 + 6

64 66 56 57 63 60 73 63 75 53 57

67 70 59 62 66 55 76 61 88 51 60

10 11

Västernorrlands 1 Ångermanlandsdelen. område I i II »> III » IV i V Medelpadsdelen (VI-VII)

1 914,9 1 346,7 293,0 330,6 315,9 177,1 230,1

1 867,8 1310,9 283,5 319,7 309,9 173,4 224,4

97,5 97,3 96,8 96,7 98,1 97,9 97,5

B + l B—3 B—4 B—5 B ± 0 B ±0 B — 8 B—12 B + 10 B ± 0 B + 15 B + 4

74 67 65 72 59 71 83

568,2

556,9

98,0 B + 15 B + 11

91 VII..

Grovskog

°/ 1957: P-M.%

Norrbottens 1.. lappmarken 1 område I . , » II. » III. » IV. kustlandet.. område I. » II . » III. » IV.

»

1 Godhetsklass

c: + 4 C — 6 c + 17 C + 6 c + 17 C + 15

B — 13 B — 7 B—14 B C + 17 B — 4 B—13 B ± 0

10 7 6 4 13 14 16 11 12

7 7 8 7 9 (i 5 8 4

27 33 34 31 33 31 20 19 22 18

12 5 5

6 7 3 11 8 2 5 2 10 3 3

20 20 22 25 21 28 15 17 18 28 19

79 72 67 76 68 74 78

13 11 13 11 13 12 12

9 7 9 8 7 6 6

20 19 18 20 21 17 18

6 12 11 11 9 7

Uppgifterna enligt P. M. hämtade från riksskogstaxeringen 1953—59. De i 1956 års P.M. angivna godhetsklasserna har här kompletterats med uppgifter om den procentuella avvikelsen från klassmitten. 2

62 Tabell Nr

40 (forts.)

41 Gävleborgs 1 42 Hälsinglandsdelen. . . 43 område I 44 » II 45 » III 46 » IV 47 Gästriklandsdelen (V)

1 413,1 1 108,5 378,2 197,0 291,4 241,9 304,6

1 406,7 1 098,4 369,5 199,7 286,5 242,7 308,3

99,5 99,1 97,7 101,4 98,3 100,3 101,2

B + 11 B + 10 9 8 88 B + 3 B ± 0 108 A 2 —4 A 2 —4 B + 11 B + 12 99 A 2 —8 A 2 — 8 102 B 2 —5 B 2 — 1 109

48 Kopparbergs 1 49 länet exkl. Särna o Idre 50 område I 51 i II 52 » III 53 » IV 54 Särna o Idre socknar (V)

2 026,5 1 798,7 459,6 325,9 672,8 340,4 227,8

2 002,2 1 765,4 458,3 328,0 643,7 335,4 236,8

98,8 98,1 99,7 100,6 95,7 98,5 104,0

55 Värmlands 1 56 område I 57 » II 58 i III 59 »> IV 60 »> V 61 i VI 62 » VII

1 277,7 219,4 228,4 183,0 183,5 126,0 210,1 127,3

1 272,2 214,1 226,7 176,4 179,8 127,3 212,1 135,8

99,6 97,6 99,3 96,4 98,0 101,0 101,0 106,7

C + 7 Ci+2 Ci—3 Ci—3 C2±0 Ci+7 Ci+2

63 Örebro 1 64 område I 65 t II 66 » III 67 i IV 68 » V

533,5! 99,6 79,1 91.5 1 126,5 136,8

531,5 94,6 83,6 91,5 125,7 136,1

99,6 95,0 105,7 100,0 99,4 99,5

69 Västmanlands 1 70 område I 71 » II 72 » III » IV 73

375,5 86,8 112,9 93,1 82,7

380,3 90,7 111,7 90,2 87,7

101,3 104,5 98,9 96,9 106,0

74 Uppsala 1 75 område I 76 » II 77 » III

270,3 91,8 84,2 94,3

78 Stockholms 1» 79 område I 80 i II 81 » III 82 i IV

12 Nr

100 100 91 112 99 110 97

12 12 11 12 13 12 13

10 9 7 9 10 11 13

27 27 27 28 29 26 27

27 29 26 30 28 28 22

41 42 43 44 45 46 47

91 C + 7 C +4 C — 9 C — 1 4 71 C — 1 3 C — 1 4 74 B 2 — 8 C + 10 1 0 1 113 Bi—8 Bi—3 58 C —16 D + 8

81 86 67 74 92 106 48

7 7 4 5 9 10 3

3 3

—

26 25 27 23 24 25 41

25 23 25 22 23 24 41

48 49 50 51 52 53 54

B 2 —5 Ci+3 Ci±0 Ci—2 Ci—2 B2—5 Ci+4

107 98 106 109 114 99 110 118

98 90 104 102 100 86 100 103

11 11 10 9 11 10 12 17

8 7 6 7 10 4 11 11

29 28 30 25 28 23 33 35

28 23 31 28 26 23 32 29

55 56 57 58 59 60 61 62

Ci+2 Ci+4 B2— 5 Ci+7 Ci—3 Ci—3

Ci—2 B 2 —5 Ci±0 Ci-1 Ci—5 Ca+6

124 130 125 126 123 119

114 122 108 119 119 106

16 21 15 16 15 14

10 17 8 12 12 6

34 45 46 32 26 29

29 34 33 31 26 25

63 64 65 66 67 68

Ci+4 Ci+4 Ci+2 Ci+4 Ci±0

Ci—1 Ci+1 Ci—2 Ci—3 Ci±0

127 122 129 134 124

111 113 122 106 102

15 17 12 19 17

12 17 11 11 12

34 36 30 34 36

25 22 27 21 26

69 70 71 72 73

288,5 98,3 92,3 97,9

106,7 C i + 2 107,1 C i + 2 109,6 C i + 4 103,8 c x ± o

Ci—3

121 122 114 129

107 104 109 109

18 16 17 21

14 9 14 17

40 45 39 37

33 34 33 33

74 75 76 77

380,3 148,8 123,0 30,2 78,3

361,2 146,7 120,0 24,0 70,5

95,0 98,6 97,6 79,5 90,0

Ci±0 Cj±0 Ci+2 C2+4 Ci—5

Ci—4 Ci—3

d— 1

103 99 104 98 112

96 90 96 108 100

16 19 16 18 17

14 16 14 11 11

42 36 43 46 49

27 23 28 29 29

78 79 80 81 82

83 Södermanlands 1 84 område I 85 » II 86 » III

322,8 132,0 90,4 100,4

339,1 131,6 96,1 111,4

105,0 99,7 106,3 111,0

Ci+4 Ci±0 B2—5 Ci+4

Ci+4 Ci—3 B 2 —2 Ci+3

117 118 121 113

107 103 111 107

16 15 17 18

13 10 14 13

49 51 47 48

43 46 39 42

83 84 85 86

87 Östergötlands 1 88 område I 89 » II » III 90 » IV 91

537,4 155,0 145,1 157,0 80,3

556,6 144,5 152,3 159,5 100,3

103,6 93,2 105,0 101,6 124,9

B2—5 Ci+7 B2±0 B2—3 Ci—5

Ci+6 Cx+6 B2— 5 Ci+6 Ci—3

121 127 125 119 108

108 117 115 104 90

16 15 18 17 14

12 14 13 12 7

51 47 57 50 49

40 38 43 40 39

87 88 89 90 91

92 Gotlands 1 93 område I 94 » II 95 » III 96 » IV

139,2 3 26,2 3 34,5 43,8 34,7

140,9 28,7 33,8 46,9 31,5

101,2 109,5 98,0 107,1 90,8

Di—6 D 2 + l E + 13 E + 14 D2+4 D2+4 Di±0 D2+3 Dx—3 D 2 + 4

75 59 72 81 82

69 54 74 73 71

3 2 3 3 3

43 34 39 46 47

43 32 44 46 46

92 93 94 95 96

inkl. Bofors skjutfält

exkl. Stor-Stockholm (jfr. bilaga 2)

cx±o

Ci—2 C2+7

Ci—2 Ci—3

inkl. Gotska Sandön

— 2 4 8

— 1

— 1

63 Tabell

40 (forts.)

47 44 46 53 45 40 42 39 41 42 46 36 34 42 40 34 39 49 43

38 38 38 39 38 36 37 37 35 37 37 33 31 38 40 34 39 47 43

Nr

Skaraborgs 1 område I » II » III » IV

341,2 92,2 85,0 84,5 79,5

342,6 89,3 85,6 86,0 81,7

100,4 96,9 100,7 101,8 102,8

B 2 —5 B2±0 B2±0 Ci+7 Ci+2

B 2 —6 B 2 —6 B 2 —2 Ci+7 Ci+7

120 128 122 116 112

101 110 109 94 91

20 20 21 22 17

13 14 14 14 10

Älvsborgs 1 Västgötadelen område I » II » III » IV Dalslandsdelen område V » VI

649,2 452,8 134,2 103,3 97,3 118,0 196,4 142,8 53,6

655,0 457,7 128,1 103,3 107,3 119,0 197,3 138,0 59,3

100,9 101,1 95,5 100,0 110,3 100,8 100,5 96,6 110,6

Ci+4 Ci+7 B2— 5 Ci+4 B 2 —7 Q+2 Cx+2 Ci+2 B 2 —7

Ci+7 B 2 —7 B 2 —2 Ci+6 B 2 —6 Ci+1 Ci+5 Ci+3 B 2 —4

105 101 101 100 101 101 115 113 119

103 100 104 95 99 109 110 107 116

15 14 12 10 17 17 15 12 20

Jönköpings 1 område I » II » III » IV

655,5 156,5 277,0 68,3 153,7

643,4 143,0 268,4 72,3 159,7

98,2 91,4 96,9 105,9 103,9

B2+l B 2 —3 B2—3 Bi—5 B2+7

B2+l B 2 —3 B 2 —2 Bi—5 B2+7

99 92 99 104 107

104 96 104 106 113

12 13 9 18 12

13 13 12 8 17 16 14 12 19 10 10 8 16 11

Kronobergs 1 område I » II »> III » IV »> V » VI

585,3 158,8 106,8 85,4 94,5 76,3 63,5

573,5 156,2 104,4 84,7 91,2 77,1 59,9

98,0 98,4 97,8 99,2 96,5 101,0 94,3

B 2 —1 B 2 —5 B2+5 B2+5 B2±0 B 2 —1 B2— 3

B2— 1 B 2 —6 B2+4 B2+3 B2±0 B2±0 B 2 —2

93 96 94 91 102 84 86

92 94 97 97 101 80 76

12 8 13 15 13 14 16

9 3 11 14 12 9 11

Kalmar 1 Norra delen område I » II » III »> IV Södra delen område V » VI » VII Öland

681,8 355,3 84,6 91,1 93,9 85,7 303,1 126,4 104,3 72,4 23,4

690,9 369,9 89,5 96,1 94,1 90,2 299,5 127,3 104,0 68,2 21,5

101,3 104,1 105,8 105,5 100,2 105,3 98,8 100,7 99,7 94,2 91,9

B2—1 Ci+7 Ci+7 Ci+2 B2—5 B2—3 B2+5 B2—3 Bi—5 Bi—5 Ba—3

B2—3 Ci+6 Ci+5 Ci+1 B 2 —6 B 2 —6 B2+4 B 2 —1 Bi—5 Bi—7 B2—1

99 100 113 95 94 99 100 98 95 113 65

102 101 104 100 101 99 105 103 103 110 69

17 14 14 15 11 16 19 18 22 20 26

15 11 11 13 9 10 19 16 21 19 35

Göteborgs och Bohus 1 område I »> I » III i IV

162,5 42,4 46,0 25,6 48,5

161,5 39,7 45,8 26,6 49,4

99,4 93,6 99,6 103,9 101,9

Ci+4 Cx+4 Ci±0 B 2 —5 Cx+4

Ci+7 Ci+5 Ci+5 B 2 —6 B 2 —7

86 82 85 88 87

85 75 85 87 91

19 19 19 24 18

34 33 39 30 34

Hallands 1 område I » II » III » IV » V

208,1 38,8 70,3 39,2 26,1 33,7

204,3 38,2 66,3 38,9 27,0 33,9

98,2 98,5 94,3 99,2 103,4 100,6

C2+7 C2— 1 Ci-1 Ci-1 Di—5

C2+7 C2+2 Ci—1 Cx±0 Ci—1 D!—5

80 63 89 83 92 72

83 72 96 88 85 64

23 25 23 26 22 16

18 15 18 21 17 22 27 23 25 20 15

Blekinge 1 » I » II » III i IV

176,6 34,1 61,2 42,4 38,9

186,4 37,6 70,5 38,6 39,7

105,5 110,3 115,2 91,0 102,1

Ci-7 C2+5 Ci— 5 Ci— 5 C2+7

Ci—5 Ci—1 Ci—6 Ci-5 C2+7

79 74 81 83 77

87 75 91 89 91

27 26 23 27 35

26 24 21 29 33

42 36 38 53 39

97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 38 116 37 117 36 118 38 119 41 120 36 121 35 122 41 123 41 124 45 125 41 126 38 127 41 128 41 129 41 130 41 131 42 132 41 133 32 134 32 135 36 136 28 137 31 138 31 139 20 140 34 141 33 142 34 143 30 144 39 145 36 146 38 147 43 148 39 149

Kristianstads 1 område I » II » III

256,4 32,2 55,4 58,4

259,7 34,3 54,8 60,1

101,3 C i — 3 106,5 C i + 6 98,9 C 2 + 5 102,9 c 2 ± o

Ci—2 Ci+4 C2+7 C2+ 5

89 91 76 99

97 105 82 103

37 53 40 17

42 59 41 13

44 38 43 42

35 27 25 41

c,±o

38 36 34 41 44 36 40 43 44 51 42 39 41 42 42 39 46 52

38 30 41 38 39 37

150 151 152 153

64 Tabell 40 (forts.) 2

Nr

154 155 156

område IV. . 48,0 47,2 » V . . 26,8 25,6 » V I . . 35,6 37,7

157 Malmöhus 1.. . . 64,7 158 område I . . 16,4 159 » I I . . 18,5 160 » I I I . . 14,9 161 » I V . . 14,9

67,7 16,4 18,5 15,8 17,0

98,3 C x —1 95,5 Cx + 4 105,9 Q + 4 104,6 100,0 100,0 106,0 114,1

B2+6 Bi—4 B2+6 B2+l B2+3

ning av resultaten, dock med undantag för områden omkring de större städerna, där fritidsbebyggelsen har medfört att många mindre f. d. jordbruksfastigheter inköpts som fritidsområden av stadsbor och då överförts till annan fastighet vid fastighetstaxeringen. Tabell 38 redovisar skogsmarksarealen å jordbruksfastigheter på landsbygden vid 1945, 1952 och 1957 års fastighetstaxeringar. Vid en jämförelse av uppgifterna måste beaktas att nya städer tillkommit mellan taxeringarna. Under perioden 1945—1952 överfördes sålunda 300 700 hektar skogsmark från landsbygdskommunerna till städer. Den lägre skogsmarksarealen om 263 170 hektar som redovisades år 1952 i jämförelse med 1945 skulle om de nybildade städernas arealer medräknades i 1952 års uppgifter innebära att skogsmarksarealen ökat med 37 530 hektar sedan år 1945. Fastighetstaxeringen år 1957 redovisar 5 828 hektar mindre skogsmark än år 1952. Under tiden mellan dessa taxeringar har med östhammars stad införlivats f. d. Frösåkers landskommun med en skogsmarksareal av 48 611 hektar. Utökas 1957 års uppgifter med denna areal erhålles en ökning av skogsmarken sedan år 1952 med 42 785 hektar. Arealminskningen för Stockholms län blir då endast 1 749 hektar mot i tabellen redovisade 50 360. Den kvarstående minskningen torde delvis kunna hänföras till omförning av vissa tidi-

12 Nr

Cx±0 Ci+3 Q+3 B2+6 B2+7 B2+5 B2+5 B2+6

88 104 79

98 108 95

40 57 38

43 66 52

50 50 44

42 154 33 155 25 156

112 139 122 89 97

122 152 126 106 103

64 72 65 61 55

77 88 76 77 67

40 45 39 26 40

34 36 38 23 35

157 158 159 160 161

gare jordbruksfastigheter till annan fastighet. Jämfört med riksskogstaxeringens uppgifter visar den totala skogsmarksarealen inom hela riket enligt 1957 års fastighetstaxering ett underskott av 166 000 hektar eller 0,7 procent, såsom framgår av tabell 39 och tabell VII. En väsentligt bättre överensstämmelse med riksskogstaxeringens uppgifter har nu nåtts än vid tidigare fastighetstaxeringar. 1952 års taxering visade ett underskott av 1,9 procent och 1945 års av 2,7 procent jämfört med riksskogstaxeringen. En jämförelse mellan riksskogstaxeringens och 1957 års fastighetstaxerings uppgifter om skogsmarksarealen för de kommungrupper inom länen som redovisats i promemorian rörande resultatet av de skogssakkunnigas överläggningar år 1956 framgår av tabell 40. Arealen övrig mark på landsbygden redovisas vid 1957 års fastighetstaxering enligt tabell VI till 11 042 877 hektar. Med tillägg för arealer inom städer och enligt skattefria längden blir den totala arealen övrig mark inom hela riket enligt tabell VII 12 717 000 hektar. Denna areal överstiger riksskogstaxeringens uppgift 12 663 500 hektar, med 53 500 hektar eller med 0,4 procent. Vid 1952 års fastighetstaxering redovisades 2,4 procent större areal än vid riksskogstaxeringen. Totalarealen skogsmark och övrig utmark enligt 1957 års fastighetstaxering,

65 35 268 200 hektar, understiger riksskogstaxeringens uppgift 35 380 700 hektar med 112 500 hektar eller 0,3 procent. Detta är den bästa överensstämmele avseende hela riket som hittills uppnåtts. 1952 års fastighetstaxering redovisade ett motsvarande underskott av 129 900 hektar eller 0,4 procent. För utfallet inom de olika länen hänvisas till förutn ä m n d a tabell VI och VII och till texttabellerna 38 och 39.

gående fastigheterna med i genomsnitt 88 procent inom tillväxtområde I. Inom tillväxtområde II, III och IV sjönk markvärdet med resp 66, 54 och 32 procent. Område V visade ett i stort sett oförändrat genomsnittsvärde (ökning 0,6 procent). Inom tillväxtområde VI, som uppvisar de bästa boniteterna medförde den ändrade beräkningsmetoden en höjning av markvärdet med 35 procent enligt förutnämnda undersökning.

Skogsmarksvärdet. Vid 1957 års fastighetstaxering åsattes skogsmarken å rikets landsbygd ett värde av c:a 1 084 milj. kronor mot 982 milj. vid 1952 års taxering, som framgår av tabell I. Ökningen uppgår till 101 milj. kronor eller till c:a 10 procent. Beträffande skogsmarksvärdet per hektar vid olika fastighetstaxeringar har sammanställning gjorts i tabell hl. Från år 1933 visar hektarvärdet, som då var 18,6 kronor, en oavbruten stegring. År 1938 uppgick det till 21,5 kronor, år 1945 till 31,6, år 1952 till 45,2 och år 1957 till 49,7 kronor.

Enligt tabell 41 har skogsmarksvärdena sjunkit sedan år 1952 med endast c:a 60—70 procent i de nordligaste länen mot 88 procent enligt den jämför a n d e undersökningen. För mellersta och södra Norrland visar tabellen en sänkning med c:a 30—60 procent mot 54—66 procent enligt samma undersökning. Skillnaden beror på att värdenivån ökat vid 1957 års fastighetstaxering. På likartat sätt ändras nivån även i mellersta och södra Sverige från — 32 till -f- 35 procent enligt den jämförande undersökningen till mellan -f 2 procent i Stockholms och Uppsala län upp till + 127 procent i Hallands län enligt tabellen.

I den jämförelse mellan skogsmarksvärdet vid olika taxeringar som redovisas i tabell 41 måste beaktas att vid 1957 års fastighetstaxering tillämpades nya värderingsgrunder. Som framhållits å sid. 55 beräknades markvärdet fristående från skogsvärdet och differentierades med hänsyn till bonitet och tillväxtområde. Vid tidigare taxeringar beräknades skogsmarksvärdet utgöra en viss andel av det sammanlagda skogsmarksoch skogsvärdet utan differentiering med hänsyn till bonitet. Den ändrade värderingsmetoden verkar höjande på markvärdet å skogar med goda boniteter och sänkande å sämre boniteter. Vid den tidigare nämnda jämförande undersökningen av den gamla fastighetstaxeringsmetoden contra den nya, påvisades att enbart den ändrade värderingsmetoden medförde en sänkning av markvärdet på de i undersökningen in5—203716

En beräknad förändring av prisnivån med + 70 procent (se sid. 56), kombinerad med + 35 procent på grund av markvärdets ändrade andel av totalvärdet resulterar i en procentuell höjning av markvärdet i de sydligaste länen med (170 x 135) — 100 = 129 procent. Skogsvärdet. För rikets landsbygd h a r skogsvärdet vid 1957 års taxering uppskattats till c:a 8 959 milj. kronor mot c:a 4 151 milj. kronor vid 1952 års taxering, ökningen uppgår sålunda till c:a 4 808 milj. kronor eller 116 procent. Jämförelse mellan totalvärdena inom skilda län vid de båda senaste fastighetstaxeringarna framgår av tabell I. Skogsvärdena per hektar vid de olika taxeringarna ha sammanställts i tabell 42. Riksmedeltalet per hektar, som år

66 Tabell

41. Jämförelse

mellan

1938, 1945, 1952 och 1957 års fastighetstaxeringars marksvärden per hektar

Skogsmarksvärden per hektar Län och länsdelar

skogs-

Skogsmarksvärdets förändring

1957 1938—1945 1945—1952

1952—1957 o/ /o

Kronor Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland.... Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre övrig del Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalslandsdelen. . . . Västgötadelen Jönköpings. Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs och Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Rikets l a n d s b y g d . . . .

5,9 4,2 8,0 10,8 9,2 13,2 12,5 13,7 9,0 18,5 17,6 20,6 24,0 22,4 29,7 17,7 6,7 29,8 33,4 32,9 31,2 32,2 36,6 36,8 30,3 45,7 41,3 41,1 41,5 42,8 41,1 39,6 38,2 41,4 39,0 43,6 48,9 49,3 61,9 87,1 12,2 26,4 43,3 21,5

7,3 5,3 9,8 13,1 11,2 16,1 16,3 17,8 11,9 25,0 23,1 29,5 35,5 32,0 48,3 30,8 9,2 37,9 49,0 55,9 53,9 51,8 49,7 62,8 56,6 39,5 66,6 57,1 57,4 57,0 58,2 63,8 58,8 55,8 62,5 58,6 58,4 64,9 70,1 88,9 122,7 16,2 44,0 62,2 31,6

9,1 5,4 13,1 17,9 13,3 25,0 18,3 19,5 14,8 30,2 25,9 39,6 44,8 41,5 57,2 39,5 15,9 42,6 71,4 78,7 76,9 79,6 76,2 91,5 91,0 44,2 101,9 87,1 84,7 88,3 106,7 104,1 103,7 96,2 113,3 100,5 80,8 90,9 106,6 107,3 144,2 20,3 62,0 97,7 45,2

1933 v a r 61 k r o n o r , h ö j d e s å r 1938 till 71 k r o n o r , å r 1945 till 110 k r o n o r , å r 1952 t i l l 191 k r o n o r o c h å r 1957 y t t e r l i g a r e till 411 k r o n o r . De t i d i g a r e n ä m n d a f a k t o r e r , s o m p å -

3,4 2,0 4,8 5,6 3,2 9,1 4,7 5,0 3,9 11,4 9,6 15,6 24,8 20,4 40,8 20,3 1,8 22,8 80,6 83,6 83,4 81,4 77,6 106,8 133,2 23,0 150,8 138,3 132,6 140,9 175,8 168,4 162,2 141,0 188,1 166,3 117,8 206,7 213,9 221,3 265,2 7,7 58,4 160,2 49,7

1,4 1,1 1,8 2,3 2,0 2,9 3,8 4,1 2,9 6,5 5,5 8,9 + 11,5 + 9,6 + 18,6 + 13,1 + 2,5 + 19,2 + 22,5 + 21,0 + 20,6 + 17,5 + 26,2 + 19,8 + 9,2 + 20,9 + 15,8 + 16,3 + 15,5 + 15,4 + 22,7 + 19,2 + 17,6 + 21,1 + 19,6 + 14,8 + 16,0 + 20,8 + 27,0 + 35,6 + 4,0 + 17,6 + 18,9 + 10,1

+ 1,8 + 0,1 + 3,3 + 4,8 + 2,1 + 8,9 + 2,0 + 1,7 + 2,9 + 5,2 + 2,8

+ 10,1 + 9,3 + 9,5 + 8,9 + 8,7 + 6,7 + 4,7 + 22,4 + 22,8 + 23,0 + 27,8 + 26,5 + 28,7 + 34,4 + 4,7 + 35,3 + 30,0 + 27,3 + 31,3 + 48,5 + 40,3 + 44,9 + 40,4 + 50,8 + 41,9 + 22,4 + 26,0 + 36,5 + 18,4 + 21,5 + 4,1 + 18,0 + 35,5 + 13,6

5,7

- 63

— 3,4 - 63 63 — 8,3 — 69 — 12,3 — 76 — 10,1 — 64 — 15,9 74 — 13,6 — 74 — 14,5 — 74 — 10,9 — 62 — 18,8 — 16,3 — 63 — — 24,0 — 61 — 45 — 20,0 51 — 21,1 29 — 16,4 49 — 19,2 89 — 14,1 — 19,8 + 46 13 + 9,2 + 4,9 + + 6,5 + + 1,8 + + 1,4 + + 15,3 + 17 + 42,2 + 46 — 21,2 — 48 + 48,9 + 48 + 51,2 + 59 + 47,9 + 57 + 52,6 + 60 + 69,1 + 65 + 64,3 + 62 56 + 58,5 ++ 47 + 44,8 + 66 + 74,8 + 65 + 65,8 + 46 + 37,0 + 127 + + + +

115,8 107,3 + 101 114,0 + 106 121,0 + 84 62 — 12,6 — 6 — 3,6 — + 62,5 ++ 64 10 + 4,5

v e r k a t f ö r ä n d r i n g a r n a av m a r k v ä r d e t , ä r o ä v e n b e s t ä m m a n d e för s k o g s v ä r d e t , som dessutom baseras på virkesförrådets storlek och sammansättning. E n b a r t förändringen

av taxeringsmetoden

har

67 Tabell 42. Jämförelse

mellan

1938, 1945, 1952 och 1957 års fastighetstaxeringars vården per hektar

Skogsvärde per hektar Län och länsdelar

skogs-

Skog svärdets förändring

1957 1938-—1945 1945—1952

1952—1957

Kronor

0/

/o Norrbottens lappmarken kustlandet Västerbottens lappmarken kustlandet Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs , Hälsingland , Gästrikland , Kopparbergs Särna-Idre övrig del Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalslandsdelen Västgötadelen Jönköpings. Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs och Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Bikets l a n d s b y g d . . . .

17,3 21,7 13,2 15,9 22,3 28,8 33,9 39,1 31,1 35,5 38,3 44,7 41,0 55,5 45,0 60,9 30,3 40,5 57,2 79,1 52,0 69,4 70,0 101,1 92,7 143,0 83,0 123,9 128,0 214,6 65,5 117,6 21,0 31,4 — 128,5 121,1 203,4 121,5 232,4 130,8 225,1 118,2 209,4 114,3 186,6 150,9 257,9 138,8 225,3 93,7 129,2 159,2 234,7 114,4 183,3 138,0 216,2 104,0 168,8 133,6 182,2 113,7 188,1 130,0 202,7 139,0 203,2 120,0 204,4 102,0 165,1 89,2 130,9 97,3 145,7 116,3 165,3 141,7 232,6 234,5 359,5 40,0 54,2 101,5 176,9 127,0 195,2 71,2 110,0

33,5 23,3 44,5 66,3 57,1 80,5 71,0 76,5 55,4 111,8 94,2 150,9 220,1 203,4 281,6 177,9 79,4 190,9 306,6 361,7 370,5 385,7 320,5 482,2 467,3 187,5 478,1 376,6 399,4 366,3 436,1 387,3 451,5 442,4 471,9 319,0 272,0 284,9 332,4 346,8 459,9 81,7 282,2 400,4 190,8

enligt ovan n ä m n d a j ä m f ö r a n d e u n d e r sökning av den gamla m e t o d e n c o n t r a den nya medfört följande procentuella ö k n i n g a v s k o g s v ä r d e n a s e d a n å r 1952 f ö r de u n d e r s ö k t a f a s t i g h e t e r n a i n o m

133,4 124,1 143,1 169,4 147,2 203,6 161,3 163,6 155,8 260,1 226,1 336,8 524,9 520,8 540,1 407,1 193,4 436,0 674,0 751,5 673,3 715,3 564,2 834,5 902,7 318,1 872,9 809,7 840,1 796,0 939,1 807,7 878,1 880,9 908,2 412,7 500,0 570,4 618,9 604,1 685,3 210,1 580,2 793,7 410,7

+ 4,4 + 2,7 + 6,5 + 5,2 + 4,4 + 6,4 + 14,5 + 15,9 + 10,2 + 21,9 + 17,4 + 31,1 + 50,3 + 40,9 + 86,6 + 52,1 + 10,4 — + 82,3 + 110,9 + 94,3 + 91,2 + 72,3 + 107,0 + 86,5 + 35,5 + 75,5 + 68,9 + 78,2 + 64,8 + 48,6 + 74,4 + 72,7 + 64,2 + 84,4 + 63,1 + 41,7 + 48,4 + 49,0 + 90,9 + 125,0 + 14,2 + 75,4 + 68,2 + 38,8

+ 11,8 + 7,4 + 15,7 + 27,2 + 21,6 + 35,8 + 15,5 + 15,6 + 14,9 + 32,7 + 24,8 + 49,8 + 77,1 + 79,5 + 67,0 + 60,3 + 48,0 + 62,4 + 103,2 + 129,3 + 145,4 + 176,3 + 133,9 + 224,3 + 242,0 + 58,3 + 243,4 + 193,3 + 183,2 + 197,5 + 253,9 + 199,2 + 248,8 + 239,2 + 267,5 + 153,9 + 141,1 + 139,2 + 167,1 + 114,2 + 100,4 + 27,5 + 105,3 + 205,2 + 80,8

+ 99,9 + 100,8 + 98,6 + 103,1 + 90,1 + 123,1 + 90,3 + 87,1 + 100,4 + 148,3 + 131,9 + 185,9 + 304,8 + 317,4 + 258,5 + 229,2 + H4,0 + 245,1 + 367,4 + 389,8 + 302,8 + 329,6 + 243,7 + 352,3 + 435,4 + 130,6 + 394,8 + 433,1 + 440,7 + 429,7 + 503,0 + 420,4 + 426,6 + 438,5 + 436,3 + 93,7 + 228,0 + 285,5 + 286,5 4- 257,3 + 225,4 + 128,4 + 298,0 + 393,3 + 219,9

298 433 222 156 158 153 127 114 181 133 140 123 138 156 92 129 144 128 120 108 82 85 76 73 93 70 83 115 110 117 115 109 94 99 92 29 84 100 86 74 49 157 106 98 115

olika tillväxtområden. I: 41, I I : 35, I I I : 28, I V : 14, V : 13 o c h V I : 7 p r o c e n t . Då m a r k - och skogsvärde i n g å r m e d olika andelar av totala skogsbruksvärd e t v i d 1957 å r s t a x e r i n g j ä m f ö r t m e d

68 Tabell 43. Jämförelse mellan 1938, 1945, 1952 och 1957 års fastighetstaxeringars bruksvärden (skogsmarksvärde + skogsvärde) per hektar Skogsbruksvärde per hektar Län och länsdelar

1952 Skogsbruksvärdets förändring

1957 1938—1945 1945—1952

23,2 17,4 30,3 44,7 40,3 51,5 53,5 58,7 39,3 75,7 69,6 90,6 116,7 105,4 157,7 83,2 27,7

—

150,9 154,9 163,7 149,4 146,5 187,5 175,6 124,0 204,9 155,7 179,1 145,5 176,4 154,8 169,6 177,2 161,4 141,0 132,8 146,2 165,6 203,6 321,6 52,2 127,9 170,3 92,7

29,0 21,2 38,6 52,2 46,7 60,8 71,8 78,7 52,4 104,1 92,5 130,6 178,5 155,9 262,9 148,4 40,6 166,4 252,4 288,3 279,0 261,2 236,3 320,7 281,9 168,7 301,3 240,4 273,6 225,8 240,4 251,9 261,5 259,0 266,9 223,7 189,3 210,6 235,4 321,5 482,2 70,4 220,9 257,4 141,6

42,6 136,7 28,7 126,2 57,6 147,9 84,2 174,9 70,4 150,4 105,5 212,7 89,3 166,0 96,0 168,5 70,2 159,7 142,0 271,5 120,1 235,7 190,5 352,3 264,9 549,7 244,9 541,2 338,8 581,0 217,4 427,4 95,3 195,2 233,5 458,7 378,0 754,8 440,4 835,1 447,4 756,7 465,3 796,7 396,7 641,8 573,7 941,3 558,3 1 035,9 231,7 341,1 580,0 1 023,7 463,7 948,1 484,1 972,8 454,6 936,9 542,8 1 114,9 491,4 976,1 555,2 1 040,3 538,6 1 021,9 585,2 1 096,4 419,5 579,1 352,8 617,9 375,8 777,1 439,0 832,7 454,1 825,4 604,1 950,5 102,0 217,8 344,2 638,7 498,1 953,9 236,0 460,4

tidigare taxeringar är emellertid delvärd e n a ej fullt j ä m f ö r b a r a . E n m e r l i k v ä r d i g j ä m f ö r e l s e k a n g ö r a s a v totala skogsbruksvärdet e n l i g t t a b e l l I. D e t t a v ä r d e h a r s e d a n 1952 ö k a t m e d 96 p r o c e n t .

1952—1957 o/ /o

Kronor Norrbottens lappmark kustland Västerbottens lappmark kustland Jämtlands Jämtland Härjedalen Västernorrlands Ångermanland Medelpad Gävleborgs Hälsingland Gästrikland Kopparbergs Särna-Idre övrig del Värmlands Örebro Västmanlands Uppsala Stockholms Södermanlands Östergötlands Gotlands Skaraborgs Älvsborgs Dalslandsdelen.. . . Västgötadelen Jönköpings Kronobergs Kalmar Norra delen Södra delen Öland Göteborgs och Bohus Hallands Blekinge Kristianstads Malmöhus Norrland Svealand Götaland Rikets l a n d s b y g d . . . .

skogs-

5,8 3,8 8,3 7,5 6,4 9,3 18,3 20,0 13,1 28,4 22,9 40,0 61,8 50,5 105,2 65,2 12,9 + 101,5 + 133,4 + 115,3 + 111,8 + 89,8 + 133,2 + 106,3 44,7 96,4 84,7 94,5 80,3 64,0 97,1 91,9 81,8 + 105,5 + 82,7 + 56,5 + 64,4 + 69,8 + H7,9 + 160,6 + 18,2 + 93,0 + 87,1 + 48,9

+ 94,1 + 221 13,6 7,5 + 97,5 + 340 19,0 + 90,3 + 157 32,0 + 90,7 + 108 23,7 + 80,0 + 114 44,7 + 107,2 + 102 17,5 + 76,7 + 86 17,3 + 72,5 + 76 17,8 + 89,5 + 127 37,9 + 129,5 + 91 27,6 + 115,6 + 96 59,9 + 161,8 + 85 86,4 + 284,8 + 108 89,0 + 296,3 + 121 75,9 + 242,2 + 71 69,0 + 210,0 + 97 54,7 + 99,9 + 105 67,1 96 + 225,2 + 125,6 + 376,8 + 100 + 152,1 + 394,7 90 + 168,4 + 309,3 + 204,1 + 331,4 + 160,4 + 245,1 + 253,0 + 367,6 + 276,4 + 477,6 + 63,0 + 109,4 + 278,7 + 443,7 + 223,3 + 484,4 + 104 + 210,5 + 488,7 + 101 + 228,8 + 482,3 + 106 + 302,4 + 572,1 + 105 + 239,5 + 484,7 + 99 + 293,7 + 485,1 + 279,6 + 483,3 + 318,3 + 511,2 + 195,8 + 159,6 + 163,5 + 265,1 + 165,2 + 401,3 + 107 + 203,6 + 393,7 + 90 + 132,6 + 371,3 + 82 + 121,9 + 346,4 + 57 + 31,6 + 115,8 + 114 + 123,3 + 294,5 + 86 + 240,7 + 455,8 + 92 + 94,4 | + 224,4 + 95

Som jämförelse kan n ä m n a s att mellan t a x e r i n g a r n a 1933 o c h 1938 ö k a d e t o t a l v ä r d e t m e d 16 p r o c e n t , m e l l a n 1938 o c h 1945 m e d 52 p r o c e n t o c h m e l l a n 1945 o c h 1952 m e d 65 p r o c e n t . T o t a l a s k o g s -

69 bruksvärdet per hektar inom skilda län framgår av tabell 43. I tabell XII redovisas motsvarande värde för olika skogsägargrupper. Den relativt svaga stegringen i skogsbruksvärdena mellan 1945 och 1952 års fastighetstaxeringar för de nordligaste länen enligt tabell 43 berodde på den reduktion av bruttopriserna med 20 procent som tillämpades vid 1952 års taxering. Denna prisreduktion påverkade fastigheter i dåliga avsättningslägen i jämförelse med mer gynnsamt belägna. En prisreduktion med 20 procent tillämpades även vid 1957 års taxering. Jämförelse mellan taxeringarna 1945—1952 contra 1952—1957 är därför i viss mån missvisande då någon reduktion av bruttopriserna ej skedde 1945. Jämförelse bör därför ske mellan 1945 och 1957 och i absoluta tal och då framträder ej den starka stegringen från 1952 till 1957 i exempelvis Norrbottens lappm a r k som särskilt anmärkningsvärd. Göres jämförelsen i kronor per hektar ha skogsbruksvärdet för lappmarken sedan år 1945 stigit med 7,5 + 97,5 = 105,0 kronor mot exempelvis 37,9 + 129,5 = 167,4 kronor i Västernorrlands län. Av de grundfaktorer som bestämmer taxeringsvärdena har den tidigare tilllämpade normalboniteten som förut framhållits ersatts med en klassificering av skogsmarken i godhetsklasser. I förut nämnda promemoria rörande resultatet av de skogssakkunnigas överläggningar år 1956 h a r framlagts en tabell, visande relationen mellan skogsmarkens godhetsklass, Jonsonbonitet och tidigare fastighetstaxeringsbonitet inom olika tillväxtområden. (Se bilaga 1 sid. 147). I promemorian finnes även redovisad godhetsklass inom delområden av län enligt riksskogstaxeringen. En jämförelse mellan denna redovisning och fastighetstaxeringens uppgifter, framgår av

tabell 40, som visar en relativt god överensstämmelse. Vid undersökning av taxeringsutfallet vid 1952 års fastighetstaxering påpekade de sakkunniga att kommunmedeltalet för boniteten ofta schablonmässigt tilllämpats på samtliga inom kommunen belägna fastigheter utan differentiering av boniteten för skilda fastigheter. För att utröna om detta förhållande rådde även vid 1957 års taxering har en undersökning gjorts över spridningen av godhetsklasser inom de i förutnämnda P. M. angivna delområdena av länen. Resulatet, som framlägges i tabell 44, visar att inom vissa områden synes en alltför svag differentiering av godhetsklasserna ha tillämpats med över 90 procent av arealen i en klass. Även om vissa områden äro mera enhetliga i bonitetsavseende än andra synes en koncentration av 90 procent till en viss godhetsklass tyda på en alltför ringa differentiering. Såsom godhetsklasserna redovisats i genomsnitt inom skilda län och länsdelar för olika skogsägargrupper framgår av tabell IX. I tabellen h a r även angivits genomsnittstalens procentuella avvikelser från klassmitten. För kronoskogar i Norrbottens län är t. ex. godhetsklassen i genomsnitt C. Normalboniteten för klassmitten av G är inom detta tillväxtområde 1,54 m 3 . I tabellen redovisas G—11 vilket betyder att bestämningen ligger 11 procent under klassmitten och alltså motsvarar en tidigare redovisad normalbonitet av 1,37 m 3 . Vid undersökningen av taxeringsutfallet vid 1952 års fastighetstaxering konstaterades en underskattning av virkesförrådets storlek. Vid 1957 års fastighetstaxering redovisas som medeltal för samtliga skogar en större kubikmassa per hektar jämfört med 1952 års taxering inom samtliga län och länsdelar med undantag för

70 Tabell

44. Skogsmarksarealens

procentuella spridning på godhetsklasser enligt 1957 års fastighetstaxering Kommungrupp och godhetsklass enligt P. M. av år 1956 (jfr. bilaga 1 och 2 sid. 147 och 148)

Län, länsdel och delområden (kommungrupper)

Norrbottens län lappmarken område I » II » III » IV kustlandet område I » II » III » IV

Godhetsklass enl. P. M.

Godhetsklass 1957 Bx

Ax

B2

Dx

Cx

D

E

Samtl

19,2 2,3 9,4

100,0 100,0 100,0 100,0

Procent

0,1

52,8 39,0 72,1 98,6

C C B/C B/C

9,8 20,0 31,8

96,2 88,9 79,3 68,0

Västerbottens län område I » II »> III » IV » V » VI » VII

C C C C B B/C B

2,2 11,1 22,0 39,2 49,1 84,7 90,2

51,6 63,5 77,3 60,8 49,4 15,3 9,8

J ä m t l a n d s län område I » II i III » IV » V » VI » VII »> VIII....

C C C B/C C B C C

Västernorrlands län område I.. » II.. » III.. » IV.. » V.. » VI-VII..

B B B B B A 2 /B

Gävleborgs län område I » II » III » IV i V

B B B A 2 /B Ba

Kopparbergs län område I » II » III » IV Särna o. Idre

C C C Bi/B, C

D C D G

I

1,5

1,2 0,2

2,1 1,4 10,6 0,8

I

I

19,9 33,5 19,2 82,1 34,3 86,6 1,0 21,5

75,2 59,7 59,4 15,6 61,7 2,8 90,8 72,3

I

I

0,1 0,8 0,4 0,7

2,7 0,4 2,6 13,2 40,7

84,0 96,0 59,5 93,7 86,3 58,5

16,0 1,3 40,0 2,9 0,1 0,1

14,8 1,2 0,2

10,3 50,1 39,6 59,3

I

I

80,0 35,0 59,0 40,2 7,3 79,0 0,6 0,2 7,9 23,4 61,4 27,2

9,7

7,7

28,0 58,7 18,5 1,3

I

100,0 100,0 100,0 100,0

3,8 1,3 0,7 0,2

I 44,2 24,3 0,7

3,6 1,0 15,0

I

2,0 1,1

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

0,1 5,8 6,4

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

2,4

0,2

I

4,3 0,2

3,9 5,2

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

0,1

I 0,2 0,3 13,7

I 61,1 51,2 67,5 3,7 29,7

22,0 47,7 1,2

I

70,3

16,3 0,9

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

71 Tabell 44 (forts.) L ä n , länsdel och delområden (kommungrupper

Godhetsklass enl. P . M.

Värmlands län område I i II » III » IV i V 9 VI » VII

B./C, Cx

Örebro län område I » II i III » IV » V

Cx Cx B2 Cx Cx

Västmanlands län område I » II » III i IV

Cx Cx Cx Ci

Uppsala län område I » II » III

G o d h e t s k l a s s 1957 A,

A2

B,

B2

Qi

c2

Dx

D2

E

0,5 3,0 0,1

0,3

Procent

4,4 3,1 1,6 0,9 0,5 6,3 3,5

61,3 31,1 14,6 16,3 15,8 51,1 35,7

34,1 43,7 54,9 49,5 52,0 32,1 39,6

17,7 23,3 21,4 29,6 10,1 16,7

3,0 1,6 10,7 2,1 0,1 3,6

15,4 0,2 0,1

41,0 10,8 12,9 16,3 9,8

33,0 79,1 63,6 23,9 27,0

5,3 9,5 21,1 58,3 52,0

5,1 0,3 2,3 1,5 10,8

0,3

10,4 1,2 1,0 2,1

83,8 83,5 80,3 93,3

4,6 15,3 15,2 4,6

3,3

0,2

Ci Ci Ci

10,7 6,8 0,4

74,2 74,3 50,9

14,8 16,7 45,8

2,8

Stockholms län område I » II » III » IV

Ci Ci C2 Ci

6,3 5,9 5,7 1,8

66,2 69,4 59,1 76,5

25,8 23,6 35,1 20,8

1,7 1,1 0,1 0,9

Södermanlands län område I » II » III

Ci B8 Ci

9,7 79,3 27,5

56,6 19,0 61,7

32,2

1,4

10,7

0,1

34,2 56,3 40,8 10,2

57,0 37,4 57,0 61,2

5,7 0,3 2,2 16,5

0,4

10,7

0,2 0,2

8,9 5,0 3,1 2,7

0,8 15,6 10,0 11,2

8,1 19,4 19,1 23,7

13,1 29,3 43,2 36,5

6,1 7,8 5,3 1,8

48,1 69,4 46,8 53,1

33,7 19,8 41,1 33,5

11,3 2,2 5,8 10,8

0,6 0,7 0,6 0,7

0,1

4,1 2,7 0,5 0,8 0,3 10,5

76,0 43,3 57,8 21,5 34,9 58,4

17,2 46,0 37,5 58,6 47,0 21,4

2,3 7,9 3,8 17,1 15,4 5,9

0,4

Östergötlands län område I i II » III » IV

c Ca Ci

C,

0,2 0,1 0,3

0,2 0,7 0,9 0,5

0,2

0,3 0,6

c2

0,2

0,1 1,2

1,7

BJC, 0,8

B2 B2 Ci

Gotlands län område I » II i III » IV

E D2 Di Di

Skaraborgs län område I » II i III » IV

B2 B2 B 2 /Ci Ci

Älvsborgs län område I » II i III i IV » V » VI

B2 Ci B 2 /Ci Ci Ci B 2 /Ci

2,7 5,2 1,4

0,2 0,4

0,1 0,2

0,1

0,1

0,3

0,4 1,6 1,8 3,6

2,2 0,1

0,1

0,1

0,2 0,6 0,2

69,1 30,5 24,4 25,9

72 Tabell

Län, länsdel och delområden (kommungrupper)

B2 B2 Ba Bx/B,

Kronobergs län område I » II »> III »> IV »> V »> VI

B2 B2 Ba B2 B2 B2

Kalmar län område I »> II » III » IV i

V

» » Öland

VI VII

Godhetsklass 1957

Godhetsklass enl. P. M.

Jönköpings län område I » II »> III » IV

44 ( f o r t s . )

A2

B,

c,

c2

Dj

D2

0,2 0,9

0,7 1,0 7,3 3,7

0,8

13,8 9,7 38,9 35,3

60,5 63,2 47,0 56,9

20,0 20,8 5,9 3,8

4,5 5,1

0,2

0,9 10,2 6,1 2,8

0,6

0,1

0,2

0,3 0,2

9,6 31,0 19,6 12,7 5,2 3,7

37,9 55,6 72,5 74,9 89,4 74,2

43,2 11,1 7,7 11,9 5,2 21,8

9,3 1,5 0,2 0,5 0,2 0,3

0,2 3,2 2,1 7,8 48,8 41,1 22,9

41,0 21,9 50,8 52,9 68,1 29,6 40,4 35,1

47,8 61,6 35,5 36,6 21,9 11,2 11,6 36,7

9,6 14,5 10,5 8,4 1,3

1,6 0,8

0,7 2,3

0,1

5,9 1,9 5,2 8,8

33,0 36,3 60,9 40,6

48,1 53,5 22,2 37,7

10,5 5,7 4,7 10,5

1,6 1,9 4,1 1,1

0,2 0,7 1,7 0,6

20,5 42,0 65,2 43,1

68,1 28,1 17,5 25,6 11,3

8,8 2,4 2,2 7,1 44,6

2,1 1,8 1,3 0,6 34,6

0,3

1,0

Göteborgs o. Bohus län område I » II »> III » IV

C, C, B2 Cx

Hallands län område I » II » III »> IV » V

C2 Cx Cx Cx Dx

24,4 13,8 23,6 0,4

Blekinge län område I » II » III » IV

C2 Cx Cx Cx/C 2

15,0 7,3 6,2 2,8

64,3 41,6 47,5 38,5

11,8 44,4 41,8 53,2

8,9 6,4 4,5 5,5

0,3

8,4 60,2 60,5 14,3 11,8 10,4

0,1 0,1 0,5

0,3

71,7 36,3 32,4 78,8 29,7 57,2

0,6 0,2 5,2

0,3 1,5 3,4

9,4 2,0 1,4 6,6 45,7 24,5

3,7 4,1

7,6 0,1

22,6 11,9 5,0 4,1

19,0 25,2 25,3 28,1

39,9 41,6 64,7 60,9

10,3 4,5 5,0 6,8

5,6 10,8

2,6 2,6

0,9

Kristianstads län område I i II »> III » IV » V » VI

Cx C2 C2 Cx Cx Cx

Malmöhus län område I i II » III » IV

Bx B2 B2 B,

E

Procent

B./C! Ci B2 B2 B2 Bx Bi B2

B2

1,2 0,7

9,8 1,2

2,5

0,1

0,5 1,3 9,1

73 O O O O O O

O

oo^oooooo O O O O O O O O

o o o o o o o o

rtrlrlrlrtrlrlrl

»o o"

o

eo

1-H

CO

T-l

o"

o"

o"

T-H

CM

in

c?

o"

TH

CM • o "

cq-* o" cd

TH © o" O

CO TH o in

00 I> Tt"o"

C O C M TH

CO

o

o"

( » H M T-T o " o " t > • * CM e f o" o

o

oo - * i n oo" CM" o "

o"

CD

o oo"

TH

1-4

CM

CD

TH

O in

o m r ö r t o o o" o

-*

COOOTt

o " CM

TH

rH

TH O "

O"

CM CM O O"TH TH CM

i n CM ©cd

o"

i n c q co ^ CO CM CD CM TH i n CM CD * * CD" CM O "

©^CO © c d o" o"

rH

CO CD-<# cq cq CM o in CO rH o e d i n © • * ©

0> CO O co"cd T-T o " o "

l > CO©^ in © © © i> in co CM i> o

TH ©

CM

aa •iS

"5

h

TH

T-Tt> c d i-T to

H O " co

O

T I ^ O O co • * esf TH T-T co

CM_ O0 CO^ 0 0

CM

c

M O M

CN^TH TH

1-1 T-l

S

O © TH

H

T-l

H r (

CM

TH

rH

rH

rH

7-t

"«* I > l > CM •^oTio o CO CM CM

oq ©^ co^ i n "<t" to" CM t >

(Oinooq CM 00 CM © " TH CM iO

O CM I > T H •^" co CM" c T

I > l O TH T H

l > CO C cq_ i>" co co r-" TH CM "tf

co o CO CM 80 oo CO

CM COr-T I > CM

m" IO in CM LO CO CM TH

c q CM TH o TH o i n CM" c d I > TH" cd i n CO TH CM CM - * CM

CO f ^ C f l • * TH TH © CM

*Tf CO "* co" °„ co "*

CO Tf 0» CO • V oq • * co" 0? © " in CM c o co

CO •>* CM TH i n CO rH Oi i n i > c o i>" -HT i > c d i n TH TH TH CM CM

CM^O

T H C R CO TH

CM 00

TH OO" 00 TH

T H " O " o"

TH

TH

©"TH

•H^CM

o

cocq o oo co i n TH m a o co cd in

TH

T^IHCN

co l > CM o " CM" CO o "

TH

TH CM

r-t

CM T H

CM TH CM

tO O

CO 00 IO o CO in CM O"TH" id o " ed I> CM TH

© i>

<*

•*

TH

T H O ^

CO T H

TH

o"

o"

O TH" lO O

o"

<*

o o " c d i > o " cd TH i n c d TH CM CM rH CM CO

eo in q

>n C O C D CM 1> l > I > l >

cd co"

T f H r t

© rH CD T-Tcd

qq

I O CM CO r H r H

CM CD

"•*" O " • * " T H " TH

OO o

rH

cd

TH

CD

CM ©

t» O

CM CD

rH

TH CM

CO ©_ r H © ^ c o TH o " in

TH

TH

rH

INOOO - * T H >n

CM OS

CO

TH

r H T*

O _ C O C M CM CM »O CO CM

O o" o"

"*

CM"

CM

o"

o"

o" O CM o" rH

o

_ T3 , -r> a> "g C 3

Ills' -.life ef A :C4 JS

H

o

w

> oM

HM

C H H H

* J

B o* 5 p. c

C O 0) T3

M

hH l — '

"§•8

•u

c S B

9 £ s

• 3 £ ^S o

P

s

c o :cB -O

i ! >

H

H

H

^

> »"I

M

74 Tabell 45 (forts.) Omkostnadsklass Län, länsdel och delområden

(kommungrupper)

12 13 14 Samtl.

Procent

Västernorrlands län område I . . . . » II » III » IV »> V »VI-VII . . .

1,3 4,3 12,7 42,7 32,0 6,4 1,2 3,2 13,9 48,5 21,3 8,2 0,3 3,2 15,2 41,6 21,5 16,4 2,7 12,4 21,2 21,1 26,0 8,6 7,9 1,4 8,3 22,4 22,2 27,7 16,0 1,7 1,2 5,3 11,0 13,2 23,9 33,5 9,9 0,1

0,1 0,1

Gävleborgs län område I . . . . » II 0,6 » III 0,2 0,7 i IV 0,2 » V 21,0 33,8 28,2 Kopparbergs län område I . . . . » II.... » III » IV Särna och Idre.

0,5 1,5 11,0 37,0 23,6 22,6 1,6 4,5 5,7 36,2 22,5 25,7 3,2 3,2 13,8 25,7 27,6 18,4 10,3 0,3 1,7 6,8 15,5 44,5 19,6 11,2 8,7 0,3 7,9

0,1

0,7 3,0 1,8 13,2 29,3 25,1 21,9 2,9 0,4 2,9 5,4 16,0 35,7 18,6 9,5 11,3 1,6 7,4 38,7 27,0 16,3 2,0 4,7 1,9 0,3 6,2 42,8 46,9 3,9 0,2 0,1 0,3 2,7 3,5 1,7 33,1 15,2 4,5 36,7

Värmlands län område I . . . . 0,3 8,9 42,9 37,1 » I I . . . . 5,8 25,7 46,8 18,5 » III 2,0 10,0 76,6 8,6 » IV 7,2 29,4 55,6 7,3 i V 4,6 38,9 37,7 15,5 » VI 15,6 34,2 45,1 5,0 » VII 34,2 50,5 14,8 0,5

7,2 3,0 2,3 0,5 2,8 0,1

Örebro län område I . . . . 31,5 40,9 26,5 0,8 » I I . . . . 19,4 50,2 21,6 7,0 » I I I . . . . 15,2 42,9 34,8 6,3 i IV 2,5 13,8 36,3 45,3 1 V 7,3 22,1 32,5 36,2

0,3 1,2 0,8 2,1 1,9

Västmanlands län område I . . . . 9,8 42,1 38,9 9,1 3,7 10,3 62,2 21,6 » II » III 6,0 27,5 44,2 17,0 » IV 11,2 23,6 43,8 20,4

0,1 2,2 4,8 0,8

Uppsala län område I . . . . 24,2 33,9 27,0 12,6 1,9 » II 14,5 68,1 15,0 1,5 0,9 i III 10,2 19,8 65,2 4,0 0,8 Stockholms län område I . . . . 0,8 13,0 50,3 24,4 10,5 » I I . . . . 6,1 20,5 48,4 22,5 1,3 » I I I . . . . 1,0 8,3 17,4 14,9 10,6 » IV 7,4 23,9 41,7 22,7 2,2 Södermanlands 1. område I . . . . 16,1 38,6 37,6 4,5 1,9 » I I . . . . 24,0 65,1 10,9 » I I I . . . . 16,6 52,6 28,3 2,3 0,2

3,1 0,2 0,4

0,2 0,1

0,5

0,3

1,4 0,1 0,1 0,1

0,2 0,3 2,8 0,9 1,0 0,8 0,1 0,2 1,8 0,1

3,8 0,1 0,2 0,1 0,6 0,1 1,9

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 0,2 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

0,6

100,0 100,0 100,0 100,0

0,5 0,2 0,4

100,0 100,0 100,0

1,0 1,1 0,1 8,5 39,3 0,5 1,6

100,0 100,0 100,0 100,0

0,2

100,0 100,0 100,0

1,1

75 Tabell

45 (forts.) Omkostnadsklass

Län, länsdel och delområden (kommungrupper)

11 Samtl

Procent Östergötlands län område I 3,1 » II 16,5 » III 5,2 » IV 9,5 Gotlands län område I 30,0 » II 60,0 » III 56,8 » IV 36,6 Skaraborgs län område I 16,6 » II 34,6 » III 32,6 » IV 22,0 Älvsborgs län område I 21,3 »> II 24,4 » III 21,8 » IV 10,3 » V 13,0 i VI 13,0 Jönköpings län område I 7,8 » II 16,0 » III 15,2 » IV 20,1 Kronobergs län område I 14,6 » II 20,3 » III 28,1 » IV 9,8 » V 15,3 » VI 19,5 Kalmar län område I 3,6 » II 15,3 » III 67,0 » IV 22,5 i V 28,5 » VI 58,8 » VII 60,0 Öland 50,6 Göteborgs o. Bohus 1. område I 11,9 » II 8,2 » III 10,8 » IV 6,3 Hallands län område I 7,7 » II 9,2 » III 11,8 » IV 6,0 » V 3,9

100,0 100,0 100,0 100,0

34,0 53,2 60,5 42,7

57,7 27,4 27,6 27,8

4,3 2,7 6,0 8,1

0,9 0,2 0,7 1,1

40,0 27,1 29,5 43,6

19,5 8,1 12,2 16,2

1,1 3,2 1,2 3,1

9,4 1,6 0,3 0,5

100,0 100,0 100,0 100,0

37,9 45,9 45,6 54,4

34,2 11,4 17,5 20,2

11,2 4,7 3,6 3,2

0,1 3,4 0,7 0,2

100,0 100,0 100,0 100,0

44,7 32,5 51,0 40,5 21,7 30,0

28,2 30,2 21,4 33,4 34,3 36,5

4,8 11,9 4,9 13,7 16,3 15,8

1,0 0,6 0,2 1,6 2,4 2,2

50,3 45,8 43,6 48,6

34,3 28,5 35,2 25,2

7,2 8,6 5,0 6,1

0,4 1,1 1,0

52,6 65,9 57,0 63,8 74,2 55,0

25,7 12,9 14,9 19,8 10,1 23,4

7,1 0,7

36,3 48,7 30,1 59,3 58,0 38,5 36,4 43,2

7,4

3,0

0,4

0,4 0,7 0,5 0,7

1,0 0,4

2,6

4,2 0,3

3,6 1,8

0,2

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

0,2

6,3 0,4 2,0

0,3

42,3 26,3 1,8 17,0 12,0 2,7 2,8 6,2

10,0 4,5 1,1 1,2 0,9

1,2 0,1

2,2 2,2

0,3

0,3

30,4 41,0 51,0 46,1

36,0 27,6 24,7 32,0

18,2 17,4 9,5 13,1

3,5 5,8 4,0 2,5

100,0 100,0 100,0 100,0

30,1 42,9 36,2 26,1 6,7

40,8 36,5 42,4 37,8 46,3

18,2 3,2 10,4 1,0 8,3 1,3 21,6 8,5 18,2 24,9

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

0,1

0,3

0,5

4,4 2,9

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

76 Tabell 45 (forts.) Län, länsdel och delområden (kommungrupper)

Omkostnadsklass 1

4 Samtl.

Procent

Blekinge län område I . . . 3,9 33,4 54,6 i I I . . . 20,0 50,4 29,3 »> I I I . . . 7,9 58,9 30,5 » I V . . . 10,8 63,6 25,6

8,1 100,0 0,3 100,0 2,7 100,0 100,0

Kristianstads län område I . . . 23,5 55,8 16,3 4,4 100,0 • I I . . . 9,6 61,3 24,0 5,1 100,0 »> I I I . . . 3,7 24,1 38,7 33,5 100,0 » I V . . . 16,7 45,5 33,7 4,1 100,0 »> V . . . 10,7 39,6 44,2 5,5 100,0 i V I . . . 9,0 64,1 19,9 7,0 100,0 Malmöhus län område I . . . » I I . .. » III... i) IV. . .

2,5 83,7 13,8 6,9 78,0 13,6 2,5 71,5 22,6 2,2 85,2 12,6

100,0 1,5 100,0 3,4 100,0 100,0

Norrbottens lappmark och Gästriklandsdelen av Gävleborgs län (se tabell VIII). I Norrbottens lappmark har förrådet minskat från 42 m 3 sk per hektar vid 1952 års taxering till nu 40 m 3 sk. I Gästrikland redovisas en minskning från 107 till 97 m 3 sk. Beträffande Norrbottens lappmark kan förrådsminskningen troligen förklaras av att lövskog, som på grund av dåligt avsättningsläge saknar värde, ej medtagits i uppskattningen. I Gästrikland har den starka stormhärjningen år 1954 sannolikt orsakat det lägre förråd, som redovisades vid 1957 års taxering. I medeltal för hela riket har förrådet ökat från 74 m 3 sk per hektar år 1952 till nu 78 m ? sk. Den största ökningen hänför sig till Götalandslänen, 89 m 3 sk år 1952 mot nu 99 m 3 sk. I Norrland h a r förrådet ökat från 62 till 64 m 3 sk och i Svealand från 90 till 94 m 3 sk per hektar. En redovisning av kubikmassan per hektar för skilda ägargrupper inom olika län och länsdelar vid 1957 års fastighetstaxering lämnas i samma tabell.

Till ledning för taxeringsmyndigheterna har riksskogstaxeringens uppgifter rörande virkesförrådets storlek och sammansättning redovisats för delområden av län. Dessa uppgifter baseras på taxeringar som för Norrlands del slutfördes under åren 1938—42 och för sydligaste Sverige år 1945. De senaste uppgifterna avseende Mälardalslänen datera sig från år 1952. I tabell 40 jämföres förrådsuppgifterna från 1957 års fastighetstaxering med ovan angivna uppgifter från riksskogstaxeringen. Då emellertid de i promemorian redovisade uppgifterna för Norrbotttens lappmark baserades på ett mycket oenhetligt äldre taxeringsmaterial har i tabellen de senaste tillgängliga taxeringsuppgifterna från 1953—59 års riksskogstaxering där angivits. Av jämförelsen i tabell 40 framgår att kubikmassan per hektar fortfarande har underskattats inom flera redovisningsområden vid 1957 års fastighetstaxering. För hela landet h a r redovisats 124 kommungrupper. Om en avvikelse från den »riktsiffra» som angivits för varje sådant område tolereras med ± 5 procent ligger 1957 års taxeringsuppgifter med 36 områden inom denna tolerans, 56 områden äro »undertaxerade» och 32 »övertaxerade». Delområdena inom smålandslänen och de sydligaste länen ligga i detta avseende mycket nära angivna medeltal. Med hänsyn till den förrådsökning, som genom den nu pågående tredje riksskogstaxeringen kunnat konstateras inom flertalet län sedan tidpunkten för den andra riksskogstaxeringen, torde en mer markant underskattning av virkesförrådet föreligga vid 1957 års fastighetstaxering. Som medeltal för hela landet erhölls vid andra riksskogstaxeringen ett virkesförråd av 80 m 3 sk per hektar. Den nu pågående riksskogstaxeringen visar en ökning till 92 m 3 sk. 1957 års fastighetstaxering redovisar 78 m 3 sk per hektar.

77 Liksom vid 1952 års fastighetstaxering bestämdes skogsvärdet vid 1957 års taxering ej enbart med ledning av virkesförrådets storlek utan även av dess trädslags- och dimensionssammansättning. Vid 1952 års taxering härleddes relativa skogstillgången ur relativa virkesförrådet med ledning av en jämkningsfaktor som var ett uttryck för virkesförrådets sammansättning. 1 taxeringslängderna redovisades dock inga uppgifter om förrådssammansättningen och vid undersökning av taxeringsutfallet vid 1952 års fastighetstaxering konstaterade de sakkunniga att jämkningsfaktorn i många fall tillämpats mycket schablonmässigt. I 1957 års taxeringslängder skulle kubikmassan per hektar angivas för barrskog, ordinär lövskog och ädel lövskog samt dessutom grovskogsprocenten för dessa trädslag. I förut nämnda promemoria redovisas riksskogstaxeringens uppgifter angående trädslagsblandning och barrskogens diameterklassammansättning. En jämförelse mellan dessa uppgifter och redovisningen vid 1957 års fastighetstaxering framgår av tabell 40. Denna jämförelse visar att förrådet av lövskogen h a r underskattats inom flertalet redovisningsområden. Detta kan i viss mån bero på att inom områden där lövskogen saknar rotvärde har förekomsten därav ej alltid registrerats i taxeringslängderna. Även beträffande barrskogens grovskogsprocent föreligger inom flertalet områden en underskattning vid 1957 års fastighetstaxering. Särskilt i mellersta och södra Sverige, där grovskogsprocenten är hög, föreligger i vissa fall en betydande underskattning uppgående till 15—20 procentenheter. Om en avvikelse från den i P.M. angivna riktsiffran för var och en av de 124 kommungrupper som redovisats i tabell 40 tolereras med ± 10 procent, ligger 1957 års redovisning med 64 områden inom denna

gräns. 57 områden ha lägre och endast 3 högre värden. Då den nu pågående riksskogstaxeringen visar att grovskogsprocenten ökat inom flertalet län sedan andra riksskogstaxeringen, är underskattningen vid fastighetstaxeringen än mer påtaglig. En redovisning av grovskogsprocenten för olika ägargrupper lämnas i tabell XI. Av tabellen framgår att de allmänna skogarna redovisar större förekomst av grövre barrskog än skogarna i enskild

ägo. Rotvärdet, såsom detta redovisades i taxeringslängderna vid den tidigare fastighetstaxeringen, har utgått och nu ersatts av omkostnadsklasser. Med hänsyn till den stora variation i fastigheternas avsättningslägen som förekommer i Norrland har där tillämpats upp till 25 klasser under det att i de sydligaste länen fördelningen skett endast på 4 klasser. Hur skogsmarksarealen fördelats inom olika omkostnadsklasser redovisas i tabell 45. Med ledning av de i taxeringslängderna redovisade omkostnadsklasserna har omkostnaderna i medeltal uttryckt i öre per f3 beräknats för varje skogsägargrupp och redovisats i tabell X. Omkostnadernas storlek är framförallt beroende av avsättningsläget. De äro uttryckta i öre per viss måttenhet. Då denna måttenhet varierar inom landet bör jämförelser mellan redovisningen av omkostnadsklasser och därmed avsättningsläge ske inom områden, där kostnaderna äro uttryckta i samma måttenhet. Inom Norrland med undantag av Gästriklandsdelen av Gävleborgs län tillämpas måttenheten f3tr eller f3fl. Dessa måttenheter ligger varandra så nära att de vid översiktliga jämförelser kunna betraktas som likvärda. I figur 1 och 2 lämnas en schematisk redovisning av kostnaderna kommunvis inom denna del av landet. Omkostnadsklasserna innefattar även hugg-

78 ningskostnader och gemensamma avverkningskostnader och om i avsättningsläget även inräknas belägenhet inom län eller länsdelar med varierande kostnader i detta avseende ger den schematiska översikten en bild av detta läge. Det bör påpekas att kostnaderna inom hela området avser obarkat virke. Med hänsyn till att omkostnadernas storlek inom Kopparbergs län ligger på ungefär samma nivå som inom norrlandslänen och samma klassindelning därför kan tillämpas h a r länet redovisats tillsammans med norrlandslänen i figur 2. Då omkostnaderna i Kopparbergs län hänföres till f3to kan emellertid ej länet jämföras med övriga län å samma kartfigur. Kostnaderna uttryckta i öre per f3to ligger ca 25 procent högre än motsvarande kostnader per f3tr. Inom övriga delar av landet, i huvudsak södra och mellersta Sverige, är måttenheten f3to liksom i Koppar-

bergs län. Kommunvisa medeltal för omkostnaderna äro schematiskt åskådliggjorda i figur 3. Även inom detta område finnas varierande kostnader med avseende på huggning och gemensamma avverkningskostnader, men om denna variation inkluderas i avsättningsläget ger figuren på samma sätt som för de nordligare delarna av landet en översiktlig bild av avsättningsläget. Kostnaderna hänföra sig till obarkat virke utom för Värmlands län där de avse helbarkat virke. Detta län bör därför studeras för sig och vid eventuell jämförelse med närliggande län måste särskild hänsyn tagas till detta förhållande innan några slutsatser dragés vid kostnadsjämförelser. Ovan redovisade uppgifter rörande skogsmarksareal, skogsmarksvärde per hektar, skogsbruksvärde, virkesförrådets storlek och sammansättning samt omkostnads- och godhetsklass h a r framlagts kommunvis i tabell IV.

KAPITEL 5

Taxeringsutfallet beträffande övrig utmark och skogsbete

För värdesättning av övrig mark och skogsbete äro grunderna angivna i an\ i s n i n g a r n a till 9 och 10 §§ kommunalskattelagen. Enligt desamma skola värdena av övrig mark och skogsbete inräknas i jordbruksvärdet. Med hänsyn till att värdesättningen i fråga likväl äger nära samhörighet med den skogliga taxeringen ha de sakkunniga ansett en redogörelse för taxeringen av övrig mark och skogsbete böra lämnas först efter motsvarande redogörelse för taxeringen av skogsmark och växande skog.

För hela riket visar fastighetstaxeringen i jämförelse med riksskogstaxeringen som framgår av tabell 39 ett överskott för övrig mark av 53 500 hektar eller 0,4 procent. Även om detta genomsnittsresultat måste anses fullt nöjaktigt äro dock avvikelserna inom vissa län av betydande storlek. Inom Härjedalsdelen av Jämtlands län visar fastighetstaxeringen ett underskott av c:a 22 procent jämfört med riksskogstaxeringen. Den svaga överensstämmelsen här liksom i övriga delar av Norrland beror sannolikt på svårigheten att bestämma arealen inom fjällområdena.

övrig utmark

Underskottet i Härjedalen beror i huvudsak på en bristande arealredovisning å renbetesfjällens skogar. Inom flertalet län redovisar dock fastighetstaxeringen större areal övrig mark än riksskogstaxeringen. Det relativt största överskottet eller c:a 67 procent förefinnes i Malmöhus län, som dock i förhållande till övriga län har en ringa utmarksareal. I absoluta tal uppgår överskottet till 4 400 hektar. Inom de län, där stora överskott av övrig mark redovisas, förelåg även vid 1952 års fastighetstaxering ett. ungefär lika stort överskott jämfört med riksskogstaxeringens uppgifter. Värdesättningen. Enligt kommunalskattelagen anses all mark, även s. k. impediment ha något om och ringa saluvärde. Vid förut nämnda möte mellan skogssakkunniga år 1956 rekommenderades endast en övre gräns för värdet. Denna borde för skogbevuxna impediment bestämmas till tre gånger det för

Arealredovisningen. I samband med arealredovisningen för skogsmark å sid. 64 har även lämnats redogörelse för redovisningen av arealen övrig mark. För län eller områden av län finnas jämförande uppgifter i tabell 39 samt i tabell VII, där även den redovisade totalarealen vid fastighetstaxeringen jämföres med totala landarealen enligt officiella statistiken. Då gränsdragningen mellan olika ägoslag ofta är svår och definitionen av vissa ägoslag dessutom i viss mån varierar i olika redovisningar kan full överensstämmelse ej nås mellan på skilda sätt sammanställda arealuppgifter. Där ofullständigheter i primäruppgifterna förekommit är det naturligt om arealuppgifterna för den mindre värdefulla övriga marken icke ägnats samma uppmärksamhet som fallet varit för de mera värdefulla ägoslagen.

80 taxeringsenheten gällande skogsvärdet per kubikmeter barrskog för lägsta godhetsgrad inom de olika tillväxtområdena och vid en grovskogsprocent av 20. Då härvid emellertid avsågs det oreducerade värdet skulle det i hjälptabell nr 1 angivna skogsvärdet per kubikmeter barrskog multipliceras med , .. . 3,0 högst = 4,o. 0,67 Detta innebär att för fjällskog inom sämsta avsättningslägen i Norrland erhålles ett lägsta värde av 1 krona per hektar. I sydligaste Sverige stiger värdet till 25 kronor. För hela riket har, såsom framgår av tabell liQ 88 procent av all redovisad areal övrig mark åsatts värde. Vid 1952 års fastighetstaxering var motsvarande

procenttal 92. Totala värdet h a r dock sedan år 1952 ökat från 41,7 milj. kronor till 49,4 milj. eller med c:a 12 procent. Värdet per hektar i genomsnitt för hela riket var vid 1952 års taxering 4 : 0 8 kronor mot nu 5:10. Inom vissa län förekomma mycket höga värden å övrig mark. I exempelvis Malmöhus län har i taxeringslängderna redovisats värden upp till 400 kronor per hektar inom vissa kommuner. Dessa höga värden torde bero på att impedimenten utnyttjas för grustäkt e. dyl. och därför rätteligen skulle taxeras som »särskild förmån» eller också kan orsaken vara att betesmarker redovisats och värdesatts som övrig mark. Någon anteckning om orsaken till den höga värderingen förekommer ej i längderna.

Tabell 46. Värdesatt övrig mark och betesvärde å skogsmark Skogsmark med särskilt betesvärde

Värdesatt övrig mark Län

areal Summa hektar

värde i kronor

%av totala

Summa

per ha

Norrbottens 3 863 830 V ä s t e r b o t t e n s . . . . 1 569 297 Jämtlands 1 767 295 Västernorrlands. . 316 038 Gävleborgs 182 025 Kopparbergs 539 180 Värmlands 191 727 Örebro 73 551 54 784 Västmanlands.... Uppsala 33 701 Stockholms 60 651 Södermanlands.. . 53 631 Östergötlands.... 86 102 Gotlands 36 358 46 414 Skaraborgs Älvsborgs 184 132 128 753 Jönköpings Kronobergs 131 256 Kalmar 122 102 Göteborgs o. Bohus 122 705 Hallands 42 051 12 011 Blekinge 48 990 Kristianstads.... Malmöhus 7 428

93,7 72,2 92,4 90,5 86,3 91,7 88,7 87,8 93,3 88,2 78,8 91,4 89,1 69,0 70,3 92,4 84,3 94,6 91,7

5 152 600 2 122 200 2 979 700 2 357 100 1 705 400 3 245 300 2 434 700 1 233 000 805 700 720 000 2 416 900 1 125 600 1 865 100 692 300 866 800 3 007 400 2 125 400 2 502 500 2 745 600

1,3 1,4 1,7 7,5 9,4 6,0 12,7 16,7 14,7 21,4 39,8 20,9 21,7 19,0 18,7 16,3 16,5 19,0 22,5

84,3 51,6 57,8 92,0 67,6

2 615 100 1 621 500 376 400 2 500 300 2 190 000

21,3 38,6 31,3 51,0 294,8

Rikets landsbygd

87,6

49 406 600

5,1

9 674 012

värde å bete kr

areal Summa hektar

%av totala

Summa

per ha

11 964

0,4

42 900

3,6

180 5 373 2 529 2 007 6 033 3 524 1 761

0,0 1,9 0,8 0,6 1,1 2,5 0,5

1200 297 300 10 800 135 300 256 600 12 500 104 500

6,7 55,0 4,2 67,4 42,5 3,5 59,3

0,0

4 000

37,7

1 788

0,3

125 300

70,0

32 694 305 1 366 745 38 407

0,0 0,3 0,2 0,5 1,1 0,2

700 20 400 14 200 46 700 85 900

21,8 29,4 46,5 34,2 115,3

1 158 300|

30,2

81 Skogsbete

I fråga om värdesättningen av skogsbete gäller att om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken må betesvärde åsättas endast såframt betet plägar utnyttjas. Om rationellt skogsbruk icke skulle bedrivas och bete ej plägar utnyttjas, torde detta i regel visa, att bete för ifrågavarande fastighet har så obetydligt värde att anledning att särskilt uppskatta detsamma saknas. Med det alltmer rationella skogsbruk,

6—203716

som tillämpas i vårt land, börjar skogsbetet att försvinna. Enligt tabell 46 redovisades vid 1957 års fastighetstaxering endast 38 400 hektar med särskilt betesvärde. Vid 1952 års taxering var motsvarande areal 130 700 hektar och vid 1945 års taxering 2 025 900 hektar. Totala betesvärdet uppgår nu till 1 158 300 kronor mot 3 194 900 kronor år 1952. Värdet per hektar visar en mycket stark stegring sedan år 1952 eller från 1: 58 kronor till 30: 15 kronor.

82 Tabell I. Jämförelse mellan taxeringsvärdet Skogsbruksvärde År

Län

Lantbruksvärde 1

1 000 kr

Skogsmark

Växande skog

Totalt

1 000 kr

1 000 kr

1 000 kr

127 291,2 24 122,0 103 169,2 251 254,4 19522 200 128,6 24 197,0 175 931,6 346 917,0 1957 132 678,6 22 702,4 109 976,2 227 065,2 1952 227 428,8 328 766,6 23 226,4 204 202,4 •! 1957 185 482,9 29 588,9 155 894,0 269 053,1 1952 Södermanlands.. 300 632,1 34 108,1 266 524,0 370 913,3 1957 301211,9 49115,2 252 096,7 482 693,0 1952 Östergötlands... 553 754,3 71 197,3 482 557,0 665 865,1 1957 320 191,1 62 935,5 257 255,6 272 533,4 1952 657 664,3 364 133,3 103 674,2 553 990,1 1957 276 443,4 58 549,7 217 893,7 224 764,0 1952 Kronobergs 553 077,6 95 399,4 457 678,2 312 636,9 1957 377 789,6 70 561,4 307 228,2 350 552,4 1952 713 652,8 468 791,1 111 297,4 602 355,4 1957 31 568,0 25 545,2 6 022,8 121 544,2 1952 44 555,7 47 775,6 3 219,9 170 018,7 1957 79 824,9 60 439,1 19 385,8 140 323,0 1952 152 997,6 39 291,1 113 706,5 203 298,0 1957 114 341,5 87 327,5 27 014,0 584 773,7 1952 Kristianstads. . 212 899,7 57 084,6 155 815,1 832 609,0 1957 40 385,1 30 744,1 9 641,0 1 148 360,5 1952 Malmöhus 63 705,0 45 932,3 17 772,7 1 641 212,0 1957 76 665,7 58 120,9 18 544,8 371 522,2 1952 158 157,8 42 074,9 116 082,9 534 390,9 1957 55 709,0 42 952,0 12 757,0 209 559,4 1952 Göteb. o. Bohus 96 690,1 78 249,5 18 440,6 275 874,5 1957 294 045,6 55 259,3 238 786,3 366 043,4 1952 599 143,7 87 430,3 511 713,4 513 763,3 1957 189 189,3 33 249,1 155 940,2 498 688,1 1952 339 023,2 49 943,6 289 079,6 758 368,4 1957 460 636,9 86 982,8 373 654,1 297 897,5 1952 925 119,4 98 841,9 826 277,5 386 478,5 1957 209 470,2 37 422,7 172 047,5 250 295,9 1952 400 892,9 40150,1 360 742,8 338 320,5 1957 156 383,6 26 889,9 129 493,7 212 896,6 1952 Västmanlands.. 266 259,0 29 349,7 236 909,3 285 925,8 1957 429 705,7 78 083,8 351 621,9 266 032,5 1952 851 196,8 40 361,3 810 835,5 386 332,9 1957 368 577,5 62 397,3 306 180,2 209 222,0 1952 Gävleborgs.... 763118,4 34 383,5 728 734,9 303 815,5 1957 257 194,4 54 706,9 202 487,5 230 215,6 1952 Västernorriands 490 728,9 20 622,0 470 106,9 294 117,5 1957 231 430,6 47 404,2 184 026,4 174 276,9 1952 428 214,2 12 036,9 416 177,3 286 769,8 1957 266 531,3 56 690,7 209 840,6 282 830,0 1952 Västerbottens.. 555 473,5 17 651,4 537 822,1 403 860,8 1957 150 992.S 32 359,0 118 633,9 235 687,1 1952 485 323,4 11 972,3 473 351,1 311 672,8 1957 19522 7 678 084,1 982 386,2 4 151 354,7 5 133 740,£ Rikets landsbygd, i 1957 10 784 852,i! 1 083 726,6 8 959 331,1 10 043 057,1;

•{ •{

•I

•{

•{

•I

•{

•I

•{ •{ •{ •{ •I •{ •{ •I

••{

••{ ••{

••{

••{ ••{

-1

1 a

å

jordbruksfastighet

Värde av Tomt- + industriövrig värde mark

Summa taxeringsvärde

1 000 kr

1 000 k r

1 000 kr

1 772,0 21 724,1 2 040,8 38 945,7 518,0 675,2 832,0 720,0 553,1 1 926,3 1 125,6 2 167,2 1 495,9 1 085,9 1 936,5 2 174,5 3 880,9 1 475,9 3 892,6 2 125,4 4 129,3 1 661,8 1 373,6 2 502,5 2 656,0 1 851,6 2 747,7 2 734,8 760,7 883,8 957,6 692,3 897,2 273,9 966,3 376,4 4158,5 3 316,3 5 018,7 2 500,3 2195,1 1 654,8 4 625,9 2 190,0 2 280,8 1 041,1 2 309,8 1 621,5 5 692,1 1 562,2 8 430,1 2 615,1 7 993,0 2 044,7 3 999,7 3 007,4 2 293,2 749,6 2 052,2 866,8 1 605,3 1 554,4 2 374,0 2 230,0 805,8 793,1 1 002,6 1 233,0 629,7 528,1 565,3 805,7 1 778,8 2 490,1 1 440,4 3 245,3 1 938,5 1 624,0 1 483,8 1 705,4 2 017,5 2 069,8 1 765,3 2 357,1 844,8 3 451,1 1 718,5 2 979,7 5 774,4 3 694,2 1 731,6 2 122,2 650,6 4 803,3 1 710,4 5 152,6 41 503,7 78 752,8 49 030,4 94 141,5

Lantbruksvärde = jordbruksvärde exkl. värdet av skogsmark och övrig mark. Exkl. Frösåkers kommun.

402 041,7 588 032,1 360 937,0 557 747,4 457 015,4 674 838,2 786 486,'5 1 223 730,^ 598 081,3 1 027 815,fl 506 998,S 869 590,« 732 849,6 1 187 926,4 154 756,' 219 444,5 221 319,( 357 638,: 706 590,< 1 053 027; 1 192 595,! 1 711 732,5 451 509,1 696 480,1 272 522,' 383 609,1 670 126,' 1 119 914,: 690 920,1 1 100 310,1 761 694, 1316 201, 461 365, 741 449, 370 438, 553 555, 700 007, 1 2 4 2 215, 581 362, 1 070123, 491 497, 788 968, 410 003, 719 682, 558 829, 963188, 392 133, 803 859, 12 932 081, 20 971 081,

as å landsbygden enligt fastighetstaxeringarna 1952 och 1957 ökning eller minskning från 1952 till 1957 Skogsbruksvärde

Lantbruksvärde1 1 000 kr

0/

Skogsmark

Växande skog

1 000 kr

1 000 kr

/o

%

0/

/o

Värde av övrig mark

Totalt 1 000 kr

0/

Tomt- 4industrivärde

Hela taxeringsvärdet

1 000 kr 0/ 1 000 kr 0/

/o

/o

1 000 kr

/o

/o

+

95 663 38

+

0 4

72 762 71 +

72 837 57 4

269 15 4 17 222 79 4

185 990 46

+

101 701 45

+

2 4

94 226 86 4

94 750 71 4

202 39 4-

157 23 4

196 810 55

+

101 860 38 +

4 519 15 +

110 630 71 4

115 149 62 4

572 104 4'

241 12 4- 217 823 48

+

183 172 38 4 22 082 45 +

230 460 91 +

252 542 84

+

851 78 4-

679 45 4

|h

91 600 34 4- 40 739 65 + 296 734 115 4

337 473 105

+

649 44 +

+

87 873 39 + 36850 63 4

239 784 110 +

276 634 100

+

841 50 —

+

118 239 34 + 40 736 58 4

295 127 96 +

335 863 89 4

883 48 4

3 4

455 077 62

+

48 474 40 —

2 803 47 +

19 011 74 4

16 208 51 —

191 22 4

197 26 4

64*688 42

+

62 975 45

+ 19 906 103 +

53 267 88 +

73173 92

+

102 37 4-

+

247 835 42 + 30 071 111 4

68 487 78 +

98 558 86 —

816 25 4

860 21 : 4

346 437 49

+

492 851 43 +

8 132 84 +

15 188 49 +

23 320 58

+

535 32 4 2 431 111 4

519 137 44

+

162 869 44 + 23 530 127 +

57 962 100 +

81492 106

+

580 56 +

24T97O 54

+

66 315 32 +

5 684 45 +

35 297 82 4

40 981 74 4- 1 053 67 4

2 738 48 4

111 087 41

+

147 720 40 4 32 171 58 4

272 927114 +

305 098 104 4

962 47 —

3 993 50 4

449 787 67

+

259 680 52 4 16 695 50 +

133 139 85 4

149 834 79 4- 117 16 —

241 10 4

409 390 59

+

88 581 30 + 11 859 14 + 452 623 121 4

464 482 101 4

676 43 .4 554 508 73

+

88 025 35 +

2 727

7 +

188 695 110 4

191 422 91 4- 440 55 4-

197 24 4

280 084 61

+

73 029 34 +

2 460

9 4

107 415 83 +

109 875 70 4

278 53 —

64 10 4

183 118 49

+

120 300 45 —

37 723 48 +

459 214 131 +

421 491 98 4

755 30 —

338 19 4

542 208 77

+

94 594 45 —

28 014 45 +

422 555 138 +

394 541 107 4-

+

63 902 28 —

34 085 62 4

267 619 132 4

233 534 91 4- 287 14 —

252 12 4

+

112 493 65 —

35 367 75 +

232 151 126 +

196 784 85 —

874 103 '4 309 679 76

+

121 031 43 —

39 039 69 +

327 982156 +

288 942 108 — 1572 43 —

+

75 986 32 —

20 387 63 +

354 717299 +

334 330221

+

769 48 4

4—

472 14 4-

437 244 56

0 .4 429 734 72

2 756 67 4- 362 592 72

7 .4 136 319 62

455 23 + 488 761 84 297 472 61

4 043 70 4

404358 72

7 4- 1060 163 4

411 725 105

+ 3 106 768 40 + 101 340 10 + 4 807 976116 4- 4 909 316 96 4-7 527 18 4- 15 389 20 4- 8 039 000 62

84 OC T t

- "i c TOJ ci> C 3 -ö

ir

c c cr- cr 0 0 c o c? l . O cr t ^ co CN O 0 0 T t O C M m Tt C O T t T * k> CO r^ cc C N 0 0 c o c 1 0 co T * r> O T H 0 0 T t C O — CT T t C C C O T t i > TT

r r C O CO CN C O cc C T I > oc CO O l > CT C D OC co 0 c r C O C O c r T H i > T H cr cr m TH O CTl CN T H CO r« 0 oc c cr co t ^ C O t > r^ r— C O co CO O ] t ö 9C C T O CN CO CN C ) T H 0 0 CO T t CTl » 0 C O C t > I I I C O C O T H OC l > - T cr CO I > CJ5 O O OC 1 ^ CN cr C CN CN T * i f l CN CO 0 0 T t [^ TC N OC t o CO CO Tt co co C O T t C O Tt CO CO t m

Sum rdbr vär

CT CT CT CT

CN

CT

0 CO [^ TH

CT

0 T H

i,—fc

1-1

»-

CN C O 00 o CO l-O t m 00 eo T - C O 0 m TH T t 0 0 O 0 k> co - t T H 0 co m C O i f l CN T * C N cc C O O T H m i > t o Tt C O 1.0 m m r^ C T Ol 0 . •^ GN CN C O CN 0 co CT 1 ^ c. CTl CN T H O CO t > C O 0 Tt 0 i f l [ ^ CN l . O 0 L^ cr m r- C C C O i f l TH CO CO 0 0 0 CO C N C C cs t ^ co er T H T H T H C N CN CN CN CN T H CM CO CO T H C N C N C N lO CN CN

O D ^

S

CS

0 S

T t

co 0

CT Tt

•§, 0

, . « e c^ ^ O

C3

C/3

B

I >

TT

CO

CN

5C 00 l > T * cr r^

c CTO CN H T t 8*1 CN CN

TT CO

-t

- f cr CT r> CT

I—

CTCOCT CN

l>

CO CO

CO

m

0 CN

T- cr

CT T T-

CN CT CO

CO l > CT CO CO CO CT

TH

I >

O CO T H T T CN T t O •cr I > l > T t CO T t T t O l> C T t T t CT OC

0 CT

TH

TJ

TH

0 0 T t CT

TT

-t

CO

CO

to

CN O CO

CO CO O

TH

CN

l-O CO

> cr> r>

O Tt T t CO

O

CN TH

•> T H

CO CT O

CT

TH c o t o OC

»fl — c o co

r^ t ^ CN 0 0 t > CT OC c ifl

co m O

cr

CN

CO

0 TH

O)

h 2 c u 1 :

0 CC m C O C O or cr t > C CN c- or cr l > 0 co x 1 0 L ^ t * 0 CN c C C cr • t CN

« :Ö

O

T*

T-

OC

t N c o C O co t - CN m TH co CT T t O C TH T t cr i > T t cr t> m Tt 00 i n 0 oc cr T T CN CT co CN 0 CN Tt T- TH T H O CO C C T * - t m C T co T f C N T - co t e l > 0 0 I > I > m T - co t e C cc TCO CNl CN CN T t OC m T T t > i > i.O

T-

X

CT I >

CT

cc c m

O-

X

- T

CN

C CT 0

CO

0 O

CT

I > TH

c/3 « S

to

c; c

«S

..

•g O

«

n<s e

00 C TH

CN

TH

Ö

CO

g£* -H

CN

c

CO

c

3mt trädård ^

a

CN T-

CN TT T-

r> CT T t i > cc i n c O TT

1 m

I

1 CN

'

'

TH

Tt

l

1 cr

1 CN

0 0 CN

T-

-T

1 CN c

T-

TH TH

CN

T H

CO

CN

f

Tf

OC

c- I > te

CN

CN

ifl CN

CT OC T t CN. CO CN TH T H CN

09 co C O m oc cr

CC

CO

CT T t CO T t T t OC

T* T-

0 CN

TH

T-

T-

CO T CO i f l t > C T r> C m 1 - 0 co cc p« Tifl ! > CT m CT 1 0 T T [ > 1 - c C T CN cr c 1 0 T - 1 0 t> 00 co co c T t te 00 CO CO cr C i r T H l > 1 — 1 0 C C C C

a r^- c- C C CO T * 10 C T r> or CO 1 - i n co i > i f l 1.0 i f l

CN t>

v l>

0 <T

CN Ti

T-

TT—

OC T-

10 C

O CN 00 C

T-

or

T-

CT

CT

CC

<J> te CC C C 1 -

Tt CN

TH

C" CT

CO T -

TH

CN 1 -

TH

T-

c C C tN C CC O C C O T t CT Tt i n 0 cc C T T 0 0 T - CO t> C C cr r^ cr cr co oc CC or c T H cr co i > r>- 1 - cr CO 1 - t> cc C C i f l 1 0 cc l> V. >r - H T H i r I f l C cr CM i f l T t T t O T - C C I f l CO Ti T t O oc 1 - T t 1 0 0 CO CN T m CT CO Ti C C co m to m to in - T TC cc i> C Tf< CN t> r^ or 0 0 T f TH 0 0 T t T t tr. CO CT CC cr CC T - 1 0 0 CN i r cr kfl - t c m to 0 C er er cr i r T - t> m r> X i r C T C T TCO CN 0- 1 0 cr CN1 TI i > m m CN r r i > c cr CN CO CNl CN 0 cr 0 i>

O

CO

» x

-*

10 OC 0

5!

0 0 CN CN

O TH

cr C O CO CT O co O t o cr r> CO CT C O CNl i > l > m O ) CO CN t t o 0 cc CO T t i n 0 co m r^ C C T t l > C O CO T c cc r> CO H t m t> i r t^ 10 CT X 0CO I f l O 0 0 T H CN cc 0 m i> c m cc c_ C O C O C O T H OC C N sr T— 0 oc CN cc T - t ^ CO m CT CO CT C T C C co co CO T T T - C _

fil o

10 CN

ir CO

p

2 -Q 2 B

1 T-

DC 1 0

CN

£ 1

1 co Ifl

C N 1-1 t o C O l > OC 0 0 TH CO t ^ CN t o cr C O T t CO C O r> C O C N i.O CO CC C C T * r> 00 t o O CO CO t o 1.0 C O Tt m C O c r> C O CC 0 cr m cc c r« T * O 1 - CN CN l > t > C O l.O CT CO c 0! te cc CO cr m -q T T X C T t CT T H O CT T H C O C C m i > C N 1.0 cl > T - CO t er T * 1.0 T - t o to 0 - C" OC m co 00 co T* r - co OC O"

.

co CN) c C T* r^ l O cr c- e>

T-(

"^

so 3

.-C

c^ 0

0 0 CN

CT I >

00 TH

co

CT l> m

1—1 00 TH

T H

CT CN 00

CO 0 CO 1-H

00 CN T t

Cl

co

CT

OJ

TH

Ti i>>

A ta "O

3 CO -t-> tu

Q. CO

M M

3 •q

3 HH

_J

a E "c A 0 C 4-

C 0

•C c c-

1*

QD C c

c fe J-c \ : C — CA Hc

c

•c cc t/

if g)

V

fe"CC 8 OC

ir TC M. B

it C PC

(2D bi

C

cc

cc

•J-

\ C <CC

"CC

J X 0=< -=:

X. 0 c

C

•

1 B ».g 0 c « 3 5 se 1 •s-s z E -(-c 1 « g

:0 SH cd

•r

0 •C 0 0

a, C C

*K :CC

>

I

it

1\

•< > :7C

c C

c •4:CC

C i c/

£\ t-

a

I >*

> >—

g s c

*•

1 t-

t c

7-

CO

85 H H

« fcH

>s

T i CM

2 S S S S S ° 2 2 2 2 2 0 0 0 < = > o o o o o o o o o o o o o o o o o o 05C^050(»Oa50irHlOOOC5C0000^05t^CO^OCOrfC^^^OOt^^tOr^tOlOO

22S229222292P2000000°ooooooooooooo H *3

O O O O O O O O O0 O NOf fOi mO O WO f fOl O ) OW O O Or t OI s O O O O O O O O O O O O t ,

•3

5 c

12 ^ ^ S 2 & 2 t i S * '* « '« oMsoio^THionTH^ rfrH^ooc^cs^ooocM^ooT-(cocoooioooooa>coi>cNiooo50toi>t^oo5c»-rro

«SS22?52S2S?^2ninNO!,,lo("n,*0("no|»«noTf(OfflooOrt COCMOlineOT-HOSOOCOt^OSOtOT-HfNi-irJ-rtiOJCOINOOMTHCIOJCOiOO oi.^F m

•»-> serf

ö >2 S

3 -t-j

2i

2S2SS22S5lil22Tl'ti2INC"/5tO00T,'00HTi'Ciincj^(oiNO5coTf?.n© woiON^NonifOrtooc^HMNiooooeiioniOTitwooooo^Veort « m co w Tf to ^ o n w H r f « mc^iH Hco»tom«MmioiocjN -»j.

3.S •*-> t i o

ja

<

S2^^S^C'^^2^^^00ir3l3300»ni;0fK,c>-0oc^0oc»'^ooooooTj«inTMin ocooTHeo»ooo^inest*>ni>Nc<irfooooo<»inTrTHeftt^ooSc4mSiH.^»So • t •<*

^ H O r i

W t f f i H r t C N r t n W

tD N M H !D

H r)< rj< C4 H ^

. CO

92!?2^i22S2<'5tsE:cotsino,'0;"-|',*'vts'-|®^iNHoono©r(iDCM SS^T,t^2?l20S3ts|,OTl'f,Hinu'00'-|1fio>«oin'<fOHNoioS?wc 0<ÄTH^TH<»t^cou^OTiX)coc»c>^(xi^ooinc^Tj<T)<cocMooic^i>oou^cccSoc3i5 i ^ ^ u ^ o c o c M c o i ^ o o o ^ ^ ^ ^ c c o o i n ^ ^ r H r H O ^ t ^ r - ^ c M o o o c o S c M c i i S cwo v-

TH T i I-H CM

T-l

w

r-<

c

T3

c . w w *j io ,2 ••ca •T3 ^ o2 o £ ? A c 5 ^j « v 3 i» 2 S ^

« rt w a

o 2 a •Sig •£ Z O oo c/3 ° Q. ;: t/2\-> in

o

T-<

CM

00 CM T-H

•

86 o o o o o o o o o o o o o o o o o o o oo oo oo oo oo oo oo ol> oO oTH oo oo oo oo • **

,«•••*

N N N r f""s t r *"~i t r*~~* i H/ " " l

• /—v /-\^\ /"M * ^ ^ r > - /•"••% — i

T^T)<TfTtT^^T^TtTl<eOC^CNCOT-(T-(00CY5eOOJ00CNCNCNTHtNC<l

3 "2 4* o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o •^coooocoocor-cNt^irsooinooT-icoeMmoooomoeNcDiot^-oajcoioc^co ONOOlOi-KNOOiaiOOOlOOiOOOffliOMOiO^^in^fW^t^^tONCNINN

• •&' »•5

<-> CD

B "O

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o toiNNoiiNiNooTiicoMffl^OiaimcoortcotoaiNfflOM^gninoisiOH C^C^cacNtNCNCNcncNCNCvlr-lCNCNCOlNeNCNCNCirH

TH C O C N C N I O C N C N T H C N C N

o -2

ooooooooooo oooooooooooooooogoopoo

tOOCOt>QOO)0)tOtT)iON0001«00^«)MO«COMmoOCOCOJ-Hrtf;Jffl

l O H O N N ^ O O M O O e o n H M O W t O t O M t O M r i r f C O C O M r t H N O O N cototcoo^^mmioMi-iTftoffiNtoiji^^tOrHHnioinato^Hcooco i>(ONnio©oioNt*Mce.oi(0'<j<Mnr«eooNoonriino)i063(0'vt»0(

5^

CN

CO

rlOrl

CN T H

—•

& •Q

a

"2 •* •H i»

oooTtioooooooeoaiWH^oirtootoaocii-iMfflanajmwo^nn M o i t o N n n n n o o n o o o i x ^ n o i M f f l f f l M n o M ^ N f f l f f l n ^ a o ^ •^C^COr^t^-^OTHOO-^-^OOCOCNr-iOOOlOCOC^COOlMrHTHCaTr-* CO TH CN i - i C 4 H H 00 CN CO CO M C O H i H

•>* r^ W5 TH

*X>

K.

•Sts ,^^^I>COtDC^-*i00500CY5eOCNknc005T-(t>COCD<X>rHtNCCl>i-i TH TH t - CN rlrl CO co CN TH N o) © i n co CN eo . •»* H H -* OO O (-.

CN CN

T-t

TH

T *

TH

. TH

1-1

TH

T3 00

« •O

c

IlB a

C TJ

C :«

O BO

a> C

•o

JS. QD :c« -rjfcjt« ö l QB Sr ~* Ö D T J T J O b £> O .Q

•S3 :<

T3 00

ocJ2

C/3

w

00 «

s o

en C ÖD 4) C ° OTJ « O ^ j QD ÖD M « ^ iflA) ca X) "in t J fc. g 0 0 OS c -O i j (-i r r

-2 c? 5 a > ,£- 2 :S 3 S Å 73 u W Z <U Cfl C/3fflO T>

a

>

¥ %fl« ;S

10 n

>3 *-fi H .5 g

o

o

o

o

O o

a o

o o o O <-i o 0> O CO CN co CO CO CO 1

o o

O O o o o o o o o o o o O O O O r - r-H O CC 00 cc 00 c C O r- no m CN oo r> co co co co co co I O CO TJI co CO CO TJI TH TJI kC

o t o

o

o o o o o To- I o TH T H T H T H T H

TH TH

TJ"

TH

o o

o o to m

o o o o c i o cc T -

o

o

o

o oo

o O O O O O C o T - CN m TJI oo in O» O CO TJ< c H H r l O

o

o o o o o o o o o o o o r - <y. 9 TH C CN CO l > CT> 00 C oo i o CO l O CN c CO er T * CN TH 00 CN CN c o c o c o c O ' ^ ' T j ' c o c o c N e o c o c o T j i T t

O m

Oi CO T H CN O (35 T * CO T H T H OS CN O CN 00 i-i cc CO CN TH] I > T - TJI | > Oi CN cc T f TH CN oo c CO TH oo cc CC TJ* 0 0 00 o oc CO CN T H C N CC CO TH m CC CN -o CO co M n N

|

m

|

T H

CN CO CO T J I TH CN

o

T^

TH

Ifl

•Q CN

CO CO T H CN 0 5 OC TH W

CO T -

TH

en CN

CN CO

TH

TJI

eo cc »-t co t-> T J CN TH O W o \r. TH I > Tj" O O "<j CO CN co er i > er» CN i > i o O O 0 0 1 lO T j c eo TH T H co T H CN CN TH TH

CO CO H

I > T j TH TH I > T j CC l > TH CN TH T H CO CN

TH

lO T J O TH 00 OC cc CO co CC H O T H TJ" O CO TH co i o> O CO cc CN T* 1.0 or t ^ CN O TJI 0C CO cc T H 00 l > cc TH CN CN co 0C I > O m TH r f CN TH CC T T 1 - l O TJI TH

l O OO

CN cn -H TH

CN «J o oc Oi lO C O TH m TJI TH l O Tj CN 03 C 05 C TH T " T ~0 T- CN TH co er o CO co T Cö CO CO

O TH »c CC r^ 0 0 CO CN CO o o~ to- 1^ C r i t J 00 05 0C CN CC rn cc OC a> co oo co co co C T CO CN TJI C3 CN CN TH O O CN 00 CO T H T-

CO 00

CN CT> CO

CO

T~

CO

tt-l

TI 00

cc - Q T-J

TJ

t»

a •c

4- E i"C

°cc s-

«cc

4-

s

e c N

c

1* 4 5 i t « « • f e l «. a> c

i* 11

S z «v :C3 • *

>

I

"2 fci-

1 £a C C

If

4-

e

1 5 H-

c

B

c

U %i. C >! * * H-

B

4-

"O

*

orrbotte Kustlari Inlande

S3 +• ca a

a

C g

1M

c c

F

Delad s

c

t/3

TI C

s 5

t-

c o o a o

in

•Q

:« ^

«

O

r, , 3* "O iJ .3 >

1-H

ed

H

>

X £i

y | T3 3

o M

(-. £ > +->3 cr

KB

X

te

w

ti

O

0)

?i T* ««-i

»>

^3

rf in CM

CM

CO

tO

O

CO CO Oi o> rf rf i> co oo

rf to oo

rf CM IO

t>

co T H oo co i-T • * N T f f l ) r l CT> CO 0 0 [>• 0 5 O N f 00

00 O T)

l>

l>

m co it1

to

oo l O C N co o

to

i>

o

c T T H oo CM r f " co i f 0 0 CO t o CO i - i CM CM m 0 0 I - H O

I> CO I> i-H CM 1-H CM 1-1

m i-i

CM t o i > r f © CM i - i i-i T H

l> iO rf

O

m

o

to

O0CO

I>

in oo to to co •>*< to m co co o to to CM o

OTCM

co i> o f to r f 0 3 CO CM CO <35 r f r f 1-H C~- CM ~H

t o CO O CT> i-H CM CM CO rtfflifh

r-

rtTHUHJ'

++++||

I i I+

u Ou OOO

u oo u

t> oo t~- to i>

• * H

co t » t o

©

1-H ,-H r f ©

H

i

f

O

W

uoHoo i ;

O

Tf o in co ocT-rf1© oT oo m oo o rtoaoi 00 rf CM m

+ 11 + + 1 i-Hr

00 lO

o T i > r f oo c o c T t > o o o i >CT>c~o> CM m o m oo

i-i

CM CM

r f i n CO CM to to to to

£b 2 > . * CA

CG

3* ga

n ^ i f i ^

vfi

2-f« •^

rt

»

•»

.

o ™

^

ift oo i > co CM r f C i 0 0 r f oo co ©

11*

to i-H o

oo

o

o

f

n

t O CM r f i-H CM r ~ O i-H to tO to rf rf CO CO rf l> rf

©

co ©

I-H

m

O

IO t> CO tO

TH

to

c^ to 00

CO

CM

O

CO

m

i

CO

CO ©

O oo C O T H tO I-H 00 o i-H oo oo o

IO 00 rf" IO

3 et v S C3

O B

«

tu

o o o oo

CM CO tO

o o o o oo

* iS

f co oo oo

o oo o

i-H ©

C« • *

CM CM i-i T H

CM

rf 00 CM © tO O CM m Cr rf CM CM CM CM CM

0 0 CM r f CM O 0 0 i-H CO

o o oo ©

to t> r» i> C M in O

rf

i-H CM CO

CM

H

tO O IM

CO CM CM CO

•5 E I •—i

S

ca

c i_

CJ

w

S5

to

g

fc i

o

co

.

L

l 1 (U

>«

i 5

a?

g

g g c g • sp

I-

w 3 g 3 :o « ~ - 0 J5 Sf T3 To

-C

CO

•au

> i{

•S-Ö-g <

„ :0 'C ,Q P -O a> •£

3 O MS :c3 C

^

1^ e/3 JfeP3 PC C0t2j

CO

S

X)

rt S 3

i^H+J ^

o

W H

3 « .53 m ^ » "a "3 -° -5 " 3 *~ 2 5 ° : o :CS co . 3 , " - . ,

I

m

89 ©

CO t^- 0 0

COT^THOO CNr-^ofi-T e t ^ t o c o CN © © TH CN TH rj<

C N © c o t > c o o o m © © c o T } < © o o THt>coco©cooooooo"ooi>©© c N c o o m t ^ i > c o o a 3 r H T H C o o cNcor^-fF-oor^ooi-HOcoioco N N M ^ C N ' t l C m W ' V T l i O l r t

CN c o r ^ i n i > TH TH CN •<? 00 © -HT

inin r^in l > Tf CN TH

o ^ o o o t*- I > 00 r f

c o i o © w © i > o c N © © T H C o i n •^tC7>OOinOTj>>CN'l>'in'o'co,I>'co'

o

t^t>cooo

COTJ" m m

© © O O C O C N O C N ^ W O O C N © ©

c o oo m c o i> co

cNrfcoin CN c o CN i n

© m © © T H © i > < o © © c o c N o o cNiocor^©©-*<cN©THi>TH

H H W H

rtMrlrt

c © T H i n o © © i > © c o c o c o - > # ©

O O f O H O

CO CN ©

I+ I I

+ | | -H-H-H I + I I I + - H

+ + + -H + ^

+ I -H I I

uooo

o o PQ u o o o o a o o o o

U U CJ o o o

uoouo

© i n CN oo co "^ co co

© o o i - i © c o c o o o i n i > o - « t c D T f COCOiOCOCOCNCNCNCNeNCNCNeN

-<* © © m

' C ' * ' * ' *

THOOOTCNCOCNCNTHCNTHCOCNCN

oo r - © oo ©

©

t> CN © CN O

CN-^CNTH Hcoiflri Tj"ooinco ©co

m © o o © t^-cNTfoo r- -<f CN CN THCNCNin

eNCNooineNi-ico©co^t,©t>© eo©ooinoo©cNTfi>©inino incNO^cN-^T-tT-ieor^ocoin cococo©co©©oooo©©ineN

rt rttO fflffl r f © • * © in in © CN oo i n i > © © i > t~~ i n CN © t ^

© CN TH CN © c o © oo © © i> i n m - ^ ©

CN - * m oo

oo t - ©

T H c N c o c o i n i n o o r ^ i > © co oo T-I co TH in T ? oo" in o " o * i~-" oT p f i-T t^" C O N N r i H H C N N N C N C O I C O

©

co co co ©

Os CO O 0 0

©

i n m CN

m Tf r~- © © r-Tinoo crT CN © O © Tf CO m CN *t © oo CO I-H CO TJ< o

t ^ i n Tf o o t ^ t oo c o •<* m c o m " * co m CM m m CD • * i n c o • *

© o o « * co oo co r>" Tf o " o o CO CO CN o T-t c o CM i n

TH CN i > c o t > i n 0 0 CN t ^ 0 0 - ^ CO CO T-t 1-H CN CO ©

in © co © co © CN CN CN i - i i - i CN

+ 11 + uoou

© © O O 00I>00lO r^ o CN t > CNCOCNCO

©

O O O © T f ( D i H Tf m © c o © CNCNCOCN

© 00 l > t - l >

oo oo T-Too o T ©

© © © © © © © © © © O © © © 0 0 0 0 © C O © © C N T - I © - > * 0 0 © TfooOTC^-TticDt^t^r^cot^©^ CNCNCNCNCOCNCNCNCNCOCNTHCN

o

© © © ©

© ©

CO I > CN 0 0 t > CN CN CO CO T H

CN CN CN CN CN CN

•a 2> ft* 4 ^

Tj.

>

BH 58 O S

:aj 3

«

O *

3« G'*

P oo =3 . g "C T3

c.S W^J

B S

es C CP • -S5 So • "S t. X :P O C c3 C o + J u et v C 3

—* c • • feJS sS-3-3 o 5 * a" *^£ « a B S g 5«o« *• a

£ =2 — f-> O O •« 00 »-5 1C3 M

:© 5

O f j tn w 3 :cs. O <"

,{S

«« i ? >>

Isl ra

« *5

Tji CO (J) © TH

©

TH CO TH TjT i >

© © © O © CO © I > CN © ©

TH T H TJ< 0 0

T-I

CN CN CN T H

CÄ es ca

Si

to v c to

ta A

©

TH T-I

•D ' ö w to toW

Si 3 3 C to to ^ 8 S

.

"o es a

BP S

O. S":C5 3 T H t-i & I - 9 t D ft •~ g S" •Sv'- "9 o £ 23 «

. 2

O :c3 CS C5

i n u o o i n t ^ i o c o o o o o o o c o

- t f O O C N O O O O C O i n <N • * 03_

^oas T o it^^ocoo^TcHöO To ^T o o^ i cot c^ i^-fiim o tcaNr C

Me^fcooirf-^cq'-^'cNTHri'

<3iCOlOI>00(M00CN oo TH < N T-T O T TH eo i >

I>I>OiT-iTH05«OOt>iOiClM

t ^ M c o - * o i i n w o i o o M i n •fiCT-iCO-^iOiOOOlOCOt^

cocoi>T-iT-iooa5i> cNoocooocoooeoeo

• * r l » » © ^ ^ ® n oo o i H N O O rt" O * W T J ffl r»" o *

TH oo n co © ( s o ^ o i i > i > « THO^inorcvTooidr-^inor CJCOt^rfCNOCOCNTHOm OOO^COCOmCNtNMOlCN TfCiOC000C0-<*(MOCO00

1 > C N T H O C O © 0 0 0 0

C N O t W ^ O n O M C N r t T f

coTjomHco^mcncoH

M<<MOT-lt^inT-lTH

I -H I + + -H I -H I + + I

4- I + + + I I + + I I

I M l +++1

N N

rtcoiHMnHfflinNO)Nt^ CNTHCOIOCOTHOCOTFOOCSCO

r f o o H H i n o i T j i H e o c o M n

«N

I > O C M T H 0 0 I C C T ) ' *

H C O W i n O H O n

moiioMooicooi aiTfinTfco-^cooo T H CN

TH

rtrlrlH

oooooooooooo

CJ

>H «

F4

. H f H f H i H M M i - t i H

iH

i-C

W

iH

W

TH

H

**

OOPQOOOOOOOO

OOOOOOUPQ

O>MnHOlMO5«ri00tN

MTjiTfmcorHinw

COrtHTfTlOOOHrtnOOOO C O O M n ^ M O N I H O t ^ O T f O r i m w i 1 o m N T f o n tNOltNOiCOTHOWWMCOCO CNrtH T-ICN r l r l r l r l

T}<eoi>oooo(MT-itoeoi>co M X O H O ^ t N H i O W * Tj<-<J<OOTHU00OOO->f-Tj<(NiH uoooTHcomcor^ococooo

TfooTHCor^OTHr)<

iNiOt^t^OCOOTt^-^iOPOO

THCNT-iooT-icooir^aiooco

COOOTHCOT-IOIOOO

•"toocOTicoffiincocNMOi COCOCOCOCOCOOOOOCOCNCOCN

T J I ^ T J I O O T H C O C O

lOcoTfoiceoococo (M^OOOOCOOO^M*

TT M N t>" d

d d in > d oT o * o * d oo" co* d TH T H

H r l

THCNT-I

(Nnnri

TH TH

o" d o * TH TH

lOONOOOOOOOMiniOCO t>C35TfTHO30000I>l>00O5

oooooooooooo

o o o a o o o o n i ^ o i o f f i r t

N H H C N M H C N H r i C S H C N

03 • 5u w aW ^•-S_J

§•9 £>3

'Si .

a

> ^ feO ^T I 12 C

•O :« T3 c

M l * élf 31O K

ll£lff5|S

o o o o o o o o TfcOOCftTHOlcOCN

o o o o o o o o o o o , ocoa>TtlcooolOOO<^^•^ o t f f i N O r i f f l n n N N CNCNTH(N<MC^THCNtNCNCN

Tjit^OOlCOCOtNinOlCOlNtN

T H C N C N O T H C N O T H

<N<NCN<N<NCNCNC*

s •« SO

• x + i > c

• • w> 2 . ca *> S

• • • «s

• •

Cc g Ä :o fl ^

(X

1 "S5- S * ~ £ &S 111«>« £ I h i J B 5 ££' C^-rtöoC-catobo-Scutio

i

S»iUfiH'-ito>-,5^«

•>* CN

++

T - i t O l N CO l >

ca CÄ co i > ••* co i n co oo" o oo i n TH O CN O CO T-I oo CN TJ< o m CN CN co co m co co CO CM i-i (N

CO CN O^C» i n CN c o " o

co t > co c o c o o " i n o " oo TJT i n m - ^ CM m • * CN t > o CO

m r- i > co TJ< co

o

CO -cf CN O CO TH

CN O O O CO CO^ Tl^ CO_ CO_ cococTTT-Tof-^incooo CNincNiHina5cNooi> »-HCOi>TH<Nmococ<«

co co_i> co o ^ o t > i > - * oT co co co •>* o - ^ o CD 00 Tf O CN 00 T-I » O l r l r t r H H CN i * co co

r i O C O M i n h i H N O

t ^ CO •<* T P TH TJI

t^CO-^OOtOOCrOOOO) o i o o o © n o t ^ f f l H m o o i o o m o o M n i n co CN ^ oo •># O CN

00 TH TJ^ • * oT CO CNO~ CO CO O 00 CO 00 CO O Tf H O ) r < m co TH co

O r l l O h M D O CO i n O CO 00 co c i m o < N co TJ< m o o oo m O T * CN CO H r t <N T I TH

oo m TJI •<* to CN TH^ CN O^ ooT-TT-Tcseoinoioeo

i -H+ L L L t LH

« O t ^ O l Ol O oo < N co TH co m l > CN 00 O) 00 CN TH

N

H

+++++|

+ [ + | +t

o u o cf PTPT

o c f o m urn

o ofcdcfcT

r- o i > i n !> O) CO •<* <N TH O) I > T-t l >

TI«

0 0 ) 0 ) 0 co o o m

1-H m

« t > O C 1 r l

m

I I +I + + afafafpfpQ

m co co oo o

rj< O) CO <* m I >

Tf co CO CN 00 CD

N^co •*in

o o o r ^ ^ o o m T f c o o o Tj«oinc>iini>THi>o o o o t ^ c o c o e o c o e o I>CNC73i-iCOincDOOCN

-<f CN I > CO CO O) •H O) O X N O O ) (OOOHhfflO

• ^ co i > co^cooo co o ^ oo cNco-^o'coin'^oor^'

ei-i-4 oo oo o» t » •<* i> CN oT oT oT

M O O O l N O Tj< O O O O) I >

TH < N

<N I> l> CO 00

co co

<*O)HC0O> 0 ) 0 ) 0 0 H

tO)(NO) O) 00 •<* •*

m t-i oo i> c^ o

o) i> m T-t co

r> r H C f t r » i n N TH <N TH m oo TH • * OO CN o * -*t co a T i > o "

C» • * t > CD

o o o o o o oo O) r- m a» co CD co CN m o ) co CO CO CO CN T I CN

o o o o m N< m •>*

o o o o o •<* i> o oo co

CN CN CN CN

CM CN CO CO O»

CN-^CD

o \ t ^

CN CO l > t > 00

o) m o) co i> Tf CO CN CN 00 I > O

o o oco

o o o o o o o o o -tfinmo-^cNcoooco

CNO

O C N O O O T - I O T H C N C O

CNCN

CNCNTHCNCNCNCNCNCN

g a CS

Ö OD c

c

S

>e M c/5

5P r-

ti

o o o o o o 00 O O CN C5 o 00 O ) CO 00 CO O ) T-I T-t CO CO CO CO

Q ^2 C3 'Ö q

.5 S . 9< © " 5 b

•i ~ "SsS-gg-S i t» rt 3 § 2 S 6:52

S i a :C8 3

. cy

.

• *H :

<3 C3

•§, § i «i -2 3 p *J 5 « SrtS)

• i s ' o S fc - 9 ^ * J to O ~ O O t/i «

^Ohfflffl<!0

•

:0 . 3

•a }>N

• S :0

•e u

3 I n -C _§ « éS

O o Ä f l

o

S =o SM

cd •O

t»

c C y ed

"a a t i C ±J «

2^

n> > II

O : 5 S3 ••3 TJ :es

«

ä

IP-ili *-> •--> <M CS °Ca g « < P3 < j > •

•M

92 ocorH-^oooinco-"* n t o !D H n f * T H p f t o H i o o n o t o D i n a o o i>r^THT-(02inooinco t>OCSTH,-H0000incM rtiHCONrl i-l

^t* ^* co co oo CMr-^r^cM co 00 l> CM OS T H OS O lO 00 CM o co ci m co CM i-c

in oT CM T-T i> m ^ n r< m 00 Ol rH M O m CM co m

co © oo i n to oo m aT o i> i n in Tt CM t»« O CM TJ< CO OS to CM I> T H rf CO CO CO m o m o CM os CM

" * CM TH tO ©

H O H c o t o n o o ' *

co co T H co o

co in to t^ to to in

H- I I + -H

+ -H I I + I | -H |

| + + + -U

++|+ ++|

u oouo

m m cQcTcfmm

OS

m CM t ^ • *

00m©l><NI>CMCMTj<

CO OS OS 00 CM

CM t- TH -»t m Cl H 0 0 M N i> co to oo m OS CM T H CM CM

•^OlOCMClOt^THCJ osmcooootoos-<fin l>C0I>O00CM00THt0 m o s o s o o s c ^ o t o t o TH CO TH TH TH TH

OS CO 00 ! > CO •"»•"fffifO m TH m to t >

TH t o m oo t o o m •<*" TH O OS CM t o CM •>* i > -<H m CM r^. co TH CO CO CO O CM CM TH TH CM TH CM TH TH

t o CO O 00 t o OTTH o f o d o T

lOTtrfOinCMtOTfoO

t o t o CO 00 TH

TH

TH

o

m oo co os • * TH in rtcidcoo'inri' N rt M J i TH H t o I > t o CO CM CO TH o m oo oo r » r f m •*< TH TH CM T-t CM TH TH

l> CM CO to 00 m co T to oo

OOCOCMCMOOCMOOtO odo-TrcjTinin^coto'' coooooTtt^oocoint"ONHO>HC)tOM'<)i •tcoooooto»i*ooi> H r l CO CM

i> r^ t> o -tf to m f» oo oo o co CM t o co

e g s

T H to c o o o m

00 t o O r f HHH i n r^ to" c T od T-T CM o d

CM oo t o CM os m

to OS 00 C3S OS 00 O O TH TH TH TH TH CM CM OS

o o o o o t o t o O CM CO Tt< OS 00 CM TJ< CM co co co co

o o o o o o o o © 03incoHH<ir5i>cotocM tomi>ostOTj<ino3in

o o o o o fflnrJOO TH CM O m o CM CM CM CM CM

CMCMTHTHTHCOCMCMCM

o o o o o o o Tf OS Tf O CM I > CM t o i > m oo t o m os CM CM CM CM CM CM CM

o» c to

-

-

s : : : : : : :

o •o

:

^ ÖC : •« c ö

*

o o Xi XI as tu "a « c3 «

§

«

c * .. X3 fe : b u «> - CS £ a

>>

6-3*2

.

. g *d

: :

ll

tu ns T3

co o to <o* £

•S "^ •

£> c £ c 5P E > 5fs .2 a J- a) 2 Os Os O « •*-> ft:=! S H «•O to tn U* £*-2 > "> Ö , 5 to * - = Cj bi •2 .S ^ < ? « « >2 -^ *» ^

mtH^^r>o

35 co t o • < CC

> j 0

:

:

:

:

:

: :

• :

• ' : :

£ o.

*~ =o « . * : i to

:

a I •§::::: * tu CO §

.

.

.

.

.

.

.5 és S SPSS! S s S

93 "^,ir>lTll.ai.cicrl<-l0<ic£lcyl'rlollrt c ^ co as rf i-i c d o f T ] ^ l n t ^ l n ~ c d o d ' c o ' c d c o ,

IN OT o o f i> in c» co" aT co~ ci" OOITHCOO>IMI>COI>I>O

oomoooTfitinoooioioo MMrlHrtWPIrHOh i-l Ol i-l Ol i-H

ro o H a in "T t> q w 10 <t N d IN oo oo IN e f r>" n ^f" i> » « THr^TJIHOOTfO^CHONl-l

Tiim'<)|ijiTf»<oNO)'<i|(o > |0 1 t ^ r t m O O r t O O O O l O S i hriooino)00'*oiio r-i-iooot^t-iomoii-ioo ^m"<fNinWNNn<Orli

riMNtOWNOCOOOMO)» B i n a oi^oiritoi^ooo Wrlrl rlNrtrtCOrlrl °^. "^t, °1 "^ ^"1. "^1 ^ °^ "-^ °i. *—' *° "* ^ °° ffi r^ oi q ^ H IN q oo n t ^ m ^ " o ' t o ' i n H tC irT o o" CN ^ oo o f co" o f co IN i> i> to" i> t> oT o" o f en to •^mcotOrtittooo^ooiHciocoHO tOM^OOHWOONCOOlOl ©•"cHcococom-'fcooomcoaioit^co •^<0000I>CT>0000asO00<NO 0>N-*lOt^rHt^THT)<rHt>t^O CO OI>0 HOffl0C*00Cli)i

oiNcrjT-iincoc^i-im-^t^

NtotOTcmiHinmoiNitTHcsiTHTH

N H r l r t r t r t O C O ^ ^ f O

^ +++++ | + I I + ]+I+++II++++++I < cam « m 0? m ca of ma m a m a m m m m a m m m a a a

+ I + + + + ^ I + I | -H mmmmmmmmmmmm

oooooot^-ooooo>i>i>ooo5oor^cooo ininwmmiflifliniflioiomminifl

t^-coooinoccom-^fo •^fTfco-^-tei-'cFcoco-'*

OHOitor-TjiNocofflTfrt "cPTf'COCOCO-'t'tCO-^'^Tti-.cfi

W O H O O O O J N N O I ' O O CO CM i-i I N i-i

OJt>!-icoooooocoooa>eocot>coin

OOCOOOOOlNi-iCNI>OOT-trJ<

cocoi-cmcorrcocococooc Oi-Hcomor^r^eoojoiin moir-r-coi-iaicocoi-ico r^THi-Ht^-oicocNi-iooo i-i TH I N I-I

^•"tmNisonDTtiHHmT-iNM^ cNcoi-ii-HiNL^-tfoooocoioair^o

©tOOOOiHNtOOOONCOM cocimoociincocoeooioiai —'cooomiNcocooomoooi O T f CO i>05comoiiNooco CO 1-H 1-H

q q w m oo

COCOCOr^TH^OJ-^i-iOOieOT-icOCO

HccooonotoNTfcoifMinrtoci ON

q i f M N H M in a c£p5<£>in-^o)-^T*T4

r l r l H i H N i - l r l C I O n

iHlNi-Hi-H

r l r l H N

H H H W r l

i-l

* M M I » i n fflCO I J H T H C O O I N O O O O TJT i-T oo o" aT co oT oo" • ^ - ^ -^T r> oo cd oT

n q q q q o o q ^ t to o oo •* i-T i-T cd o i-T TH -*" in t> in m -#

COTfcNCOCNCOINCOCOlNi-ii-iOli-tOl

N N r l H N H r l

O O O O r f i f O J O i H N r o O J ' "1*

mcNTfiNinooo^cooocoiN r^cot^t^i>ooi>oooooiN

n N o o H o o o i m M a w i ^ N r l W r l H r l r t r l H r l

H r l r t r l H H r l N H N N N

O O O O O O O O O O O

o o o o o o o o o o o o o o o oiNOico-^oooaiTfcoi-icooooin OCOCOCNlNCOCNiHi-ioOCJO'TfTtiiN COTfCOCOCOCOCOCOCOINlNCOcNiNcN

•*C100t>t>itC7!H00OlO

coinoooooiaii>i-i(Ncooi OICOOJOJOJCNOICOCOOIOI

:o .3

a

fi£53fl > c/3

« S

- s p.J >>: 3 "

«) o 2 °

W

« ° o

"W

L-

^»

CS

*-"

p*> CO

fi ä3 b fcHF-^iw^

• j c -a c . 2 3 3 ^ f i » S o C .S3

o o o o o o o o o o o o iN-^i-ioo-^cocNt^r^ascoo •^<05i>i>ooi>coincoi>coin INiNlNCOtNOltNlNCNCNCNIN

se c; :0 .3

a

-o ^

:0

'

i-li-l

j 3 rS

^

CM

>> . es

"' * s° a3 >>£? U A 1) i ™ ,=3 ^c «

00 „ ^13 S:cö oo ^^-<S^ i S J_Ji o C 3 W3 3 .BP-3 o > > ~ 2 es ?-."C es o o -Arcs o >, « "5 » J5 '"fl es w

j E H f e ^ z m z w oa<uo^mKpmm&Hmm^^> ^ s z m E m ^ z o m J

£

•r-i oo oo •"* «o to oo q q to o <* q w TH W in n t> oo* t ^ TH" ^ i> ro n" i--* (o i> o" o io" co <o m" m* intoooto^NtotOTfcoMtti^^inoffifo CONOlCOOOnO^N^tODmNOCtCOt^ i> oMcococoNNffloocofflNtoroooo •rH rtNCNNrlHNrl THT-IT-I T-I r^cNiniocNOiOTHooroinmoasiocoTfr^ tf^cooTcoMooin^odin^r^i-Ti-i oo rn H OJ I> OJ lncooocncoooooocNt^cooor^oor^-rH comi>cjincoocoininocot^cNinT-ioco co coooTjiincMtHt>oco CN oo OJ co m co

I-H c o T £ c ^ t > i n c D - < * e q "t d d w" ^ " o" rT O to rtN^WOiinfflOiiN

inwinoootoon

OJ i-t O I > CN W H t O r l T H CN m i-i CO I>

W P I ^ H H C O m n ^ i O i H i O t O ^ t O N T i i M

O C O O H h O r l M O

O

I I++I I + I I I++++I++I

•H ( -H I + -U + I +

-H-H+ [ 1^ mm m mm

OOCOOOCOr^COt>OOCNCOOJOOCNCOOCNO Tj«cocDi>i-iOJcocoi-iocooooinoi>OJi> c o c N t ^ o m c N - ^ O i - i o o r ^ ^ o - ^ T f o o c o 1> i f O i n O C O N N O O h W ^ H M O O O i-l H N P 1 C O H H M H r l r t r l n r l

O ^ O O O O ^ O H h O C O H O i N W H O H CNOJCO^OCOOOJCN O O O i n r t t O O t O T f r l

00 I > OJ TH CO O>00)ffirf C^ I > CO Tf CO OJ •«# i> OJ m

TJ< co i > m h - * n q q N i H tfflOrt O T f ^ i n TH rT N in CO d f ( r * IN Cft O d OO* C» r * CO CO rH

i>c»oototomcncjiin

T* O OJ r f i - i

o

o o o o o in • * i> CN co co i-i i> CJ oo

COCOCJI>T-4C0[>00CN

0 > « i n H t D f f i t D > * H T-( c N r ^ c N o q c N i > < N c o r q d H o o * t o " c " H TH M " m^OllNCSNOlMw •i-ieoooococMi-iOJr^

o i o o q i p cc o i-7 o o " r f " NfflOnOl CN CN oo m i > OOHTjlOH CO O i-i •<* r~-_

di>r"oV"

O t-H TH CO

Ooomi>ooi>i>i>ooooi>ooi>i>i>cocoi>co ^ininioinmiowwminflinmioiomin»

ffiCOCOOOO^^OJ^tO^rlOOrlOCOMO c o f f ^ c o c o c n c n c n c o c o c o c o ^ c o T j i c o t

'o O»

inmNTfcoMoocoriNcntofflHHOtoc»

M - * T - i c o i n M n o c n M N c o t o » i n c o t ^ o o O J O J O O J O J O O O J O O J O J O O O J O J O J O O O O J

B

o j T j « o i > o j i > o o o i > i > o o o o i H i n o o m i ^ O J m c ^ m c ^ i - i i o - ^ c N m o J t ^ c o i ^ o o o J o o o o o r i H i H H r t n n r i r t n n H r i r i n n H P ) ÖJ

o o o o o o o o o o o o o o o o o o c o i o o j i - i c N O j r ^ c o o - ^ O J O C J T H C ^ o m o c o i O H O o o o a n n t o o i t ^ c O T f c o i f i n t o N COTti«T)<COCOCNCO00CNCNCNCNCNCNCNCOeO

o

o

o

o

o

o

o

o

C N 0 0 0 0 I > T H C O C N C O I >

•^ojojOJCocooJCNeN COCNCNCNCOCNCNCOCO

CO CO CN CN CN

a

g •3 0fi:O SS ^£

5*

f l g 3 813 £ st: B 1 o .2. > C3 X5. cd -Ö : 0 3 TJ « g <u t- to -Q A

\4 6 « < ' < Z f f l J « ! K w < i K ! J ' j K ö i j 3 i H >

• -o >J OJ .Q C - tt r

3 K* å *> ;> & *< ^ m f f i m ^ j

95 of < N O in

lOONN CN m O i-i

n o » TH ( N

*-^<> <N <N m f J O H O CO CO CT>

o co oo T H in co co •<* •* -^T co co a> i> •«# i> oo m CO Tj< co •* I> Ci T H co (N oo oo oo r-t CN T H T-I T-I oo m o co co C N oo co i> co i> i-i mCT>oo co oo

^TH'tN'oTcooooocoin" TfCOTfOCOCOlHCOCO lOCBT-lrtCOC10)t>M h ^ M O O ) H O ) 0 < 0 CN rH CN rtHHNrl

I>

N H M ^ O ^ H

O

CO CN T £ rH

t>T*iOC0<O<S^00T*

o o to O r f co

© C O H C C T M »

com-r-ir^ooincNcooo n o M o ^ c o r i o o m cNinooTfCMinoinco

r l N H H

co T-i co co m o

•<tcocoi>oi>-^<mTH

I +++

+ + + + + -H

m m mm

mNm m m m m

11 + I -Hl | + +

CO rH CO CO CO

1-1

IH

CM

T-I

ooin^in^kncoco ^Noor-TirfcoOTjT M O M O i n O t O O ooincNiococo-*i> eNT-it^<Mcoi>T-ir-N i f H N r t r l coinTfini>ooin© oo" oo" to* •*" •* o" ^" co 0000I>I>COTfO00 coi>oi-rticooocoi-i oo co m oo ^ m CM

n

•fCOmrHCOCOCNCN

CO M< CO CN O CN

r>

15 745 22181 8 901 165 C5_CN a < * -<* 00 O of ->*< CN CO CO

TH

O O OO l > O 00 CN TH i o T}< TH

co co co "*

T-l C N T-I

T-I T H

CO CO to CO •* r» T-I a* T H oo in TH

TH

• * * C> CN I N ""t" r f h r t H r t O I B TH CO O CN CO t o

co to CN • * m m

+ I I +-H |

mm m o m m u m "

co^co^co^co^j*

T)< CO T-I os co oo ^ ^C *d* co "^ co

H O H H N n O M H

o ^ H r » t > o w c »

to o T-I i> t> co

inoo-t-ioocNOcoinoi

oo-^cNCNtoai-tfrH fflooaooffioo

r- oo •<* oo CN rO O C O O O O

OOCOCOOCOI>I>COCO i n - < t C N C O Q O O O I > CNTHCN N H N N r l

THOocooocom-^oo CNCOrHOOrHCNOOr^ CO00tOI>CNI>C000 CNtOtOtOCOtOTHCO I N CO TH CN TH TH

c*MO!oamHN

cNTHOincooor--*

t^-TjiTHCOO-^CNCNm

mTHinoomcocooTH

T-I

O OOOO O oo m oi ess m T-t t> CN

o o o o o o o o o ooococoin^cotot^-

co co co co co co

THCNCNCNCNCNCNTHTH

CN •* o m

CN i> to oo co in_

urn rn'mmrn"

P? (S o u o m u o u

O r H O O O O r H O O C i

in in o •<* C N to T H -* o in oi co O C3 Oi OJ I> CO CO T H O l> CO t>

CN CN CN r H TJ< CN

111111++

N M T f O i f l i f n O C »

TH oo o

t O l N C O M O

in i-T co co o f -<* oo m •* ca oo o I> Oi oo CN o o coorf m i n o

o o o o o o o o O O O C N C O O O C O T H

C i t O r H O C ^ ^ T H O O O i

O O l H h O O H I O

o to TH oo CN in CM <N to I> m CN co •>* a> T H co to T H oo m in T H oo CN T H <N TH Tti T H

I> CN^OO O I> I> oo in i> i> oo CN

o o o o o o oo o to os o in

rf oo m in rf CN

( N T H C S T H C N < N < N C ^

> co

. -ö Ti «a TI r*1 ?*> a

b 8 ,3 ä "gä g S 3 é3 ^2

a ra rt tfl CS " O +•>

c

ti a 3

C 5° SS 3 C Ti <->

o a

o ,2

E

•o S

IlsSltal-g C

e

3 £ g Ti « o « B ; ~ , Ä J> . ^ o « » - T? o

-3

-3 rt

«

-d *-> <U

CD

e^ TJ ^ ~3 Ä ^ S3 *3 cai S o é j S a . ^ i »

C3 cc!

3 "B -Q C

Q-bs

^^^SfeEfa

96 Cl_ 00 CM^ T4 if^ •* •* cd in m" co" oo" o o

TH

O O O H C C M i O O N C O O r t H O O O

C O O O O t O f f l C O M O

o H co co co co w NrinCOrtH in co oo oo co oo co O O cd CM TT CO CO i> co m as i> TH as 00 00 TH Oi l> CM CM iO C5 O T« O) rf CO

r f I > CM^ CN

CO ( O T(" ( O -rf r 4

r ^ ^ O O

inof«dcNcdidcdi>"

o oT co o co i-T co CD co (M co m

TJ 1 * t o

-«t_ O"^ i n

rHoo^oooHin^)1 TH

N i f H

to m t> H co co m

I + | | + +|

©

CM CM CM m

o

w" a d ^ " o " oT •v T H c o c o o i r - t r - O T f i o c e N c o o ^ M ^ o t v

T f TH CO CO T-H

M C O T H T f i O O O C O t D C O

CM

O i n o c N c n o ^ c o oo >* cd TH o i> in in in N i O h H t O O J O O

cjii-icooincoaioo T H CO r» o i> oo co TH CM

O

i> in i> CM T-^ i> co o T-T co oo co c o a o o o o ^ C O H r l l f m

i > o

O

c o i > T r c M © © i > c o

CM

o o c o " » d o V " o o ö H O O C N C O O C O O T H C O C N

•^cNinooomoioiio

H

T-i TJ< •*<

TH

mmco-*ini>cNTti

q? Ö «fflaffflM

co m m m ••* CM

+|++++

L+ + Ltttt L

uafmafo m

Q W W Q Q Q Q QQ

o h ^ f f l M o i o m 4_immmmininm

•S T H C D C N T H T H T H O T H

' ^ • ^ T f T f ' ^ C O ' ^ * ^

© © © © m r^ oo

M N O l m t> o

•g

r

l

M

O

C

N

C

O

T-C c o o Ö ^ O ^

o

o

H

i

H

r

t

o

O i > H

n

rlrlrtMrlH CO CM 0 0 0 0 " * t > I >

TT" o

cd OJ in" oo oT

o o o i> m i> t-» m o o o c o oo T f o rtrlNHHNN

C M C O © C O © © © C M c o c i m c o c o c o m c o I > 0 0 C O C O © © C M t >

oi co co co oo NCOrt

"* -t

© CM •<* o in CM o o cd cd cd oo © ©" © co"

ocoma>i>a3THi>co

m ->* CN oo TH CN CM o m I> m CM 00 TH CN O © CO i> TH m co

•^<CNt>CNi-lOt^CO-rt< o o o o c o r ^ c T i - ^ O c o c M

co co TH o

oo

coco-itt^oocN^inoo

O OOOOO

o o o o o o o o o CMincocMcomoo-* CMCOI>©©©00000 HrtHrtrlNNrlrl

co

I > © C M T H C M C M © © Y H © 0 0 T - I © © T - I © C N C M T H C M T H C N C N T H

CA

O. O. o o o o o o o m o co m oi CM m o co i> CM m oo co CM CM CM CM CN CM CO

<u

5ä « Q CO i^' ? 4) in S " c( H - w ^ Ä T)hCH + J o i n t < lfc , U

o o o o o o o o C N C O i O C M C N C S O C O r H C N - t f O i O O C M O O COCOCMCMCMCMCMCM

.b 2 «>

~I ^g 2§ s

3 "O

CO © CM CM "* CO m t oo CM CM CM CM CO CM CN CN m

C l3 . • • • • 2 ca M • . * . oJJS > rt £3 c •

•§ « c » 3 ih-g C C CLY. f u v

C S c «T!

i _C5

O

O

.5? C

:0 :CS g 3 2 2 g

3 :2 •fl co OJD* S C C "O O "SS OIJH

97 t o ^ t ^ f f i TH q t o <» ^ m eo t ^ N • ^ 00 m oo" co - ^ m © " CD i n TJT C T t^- o co co oo co i > i > •»* CM ->*< CO M CO CM ® W O W f f i r i oo co oo t > TH CM O M » H

m CO OO in-*vco co oo co o ©CM o2t>m

•»* 00 © -<t 00 co O l > 00 o f i > oo" TH T}> CO t > r f T-i

H ® CO 00 Co ffl^iH N CO N O O M TH H co m H co en i n r H t - * c o * inmoc»t>oococooocorj(HH. THoocncMinmmco-toooocM O O H O C C W O W inoocMm

CD t-- CD co co CM H coco CM CM co co o n

C » T H O

co oT -rf" co" CM T-T o oo CM m o co oo m o - * CM oo co co TH CM m m

THincMi>

Tf-^CMOJCMCMincocococom

- * i n co

I I ++

I I I ++ | + | | + I + I + I

co i> in i> i> co

Q Q QQ

cjTG O U U O U Q U e j U U

«£ CO • * O) T ) I t o CM CO i-l l > TH" CM"

00 CO CO I > T r t > T H u-T

"* Tj" o

o

co oo en TT

OOu

00 CM CD CK 00 CO - f Oo oo o " TH CM i o m " i n a " COTH^COCOCOOOCO

l>

TH Tf

O

CCOl H C O r t H t > c q oo

O I > CO CN OO 00 TH THTHoocb^aoT-T-Hroo CMi>moocMocoi> TJ^

OOCOTHTHOOTHTJ<CO

i>cMcoTHini>oooo CMCOCMCOCOCMTHTH

+ I III + ouuouo

c o o c o c M i n o o c o

I -H | + + -H-H + pf n Q cS m m o CQ

CO T H O CO CM CO •"* T* T}< Tf

Tt"Ocoooi>comco o c o c o T f H i n o o H CM TH TH

H H

m m CM i> i-H C O TC oo i> co m co CO 00 CO CM

cocooocoinoococMi>cocooo co w i > w co co oo r^THCMO 00 CO r f 00 CO CM CO CMCOO0l> CO - * OO 00 CO CM OOOTHCM

m c o o r o o m Oo t ^ CO OOCO

• * co m oo oo co TH TH i n O CM OO m oo oo L ^ CM co m TH TH co co CM

inCMI>COO0THCMT}<

i>qioiooioifl»a>rto

CD co o TH CO I>

CO CD CO •<* I> oo 00 co -* CO 00 •*

oinmooincooo

CNTfCO CM O CM CM CM CM

t^-CO O C O T J I o O TH CM O O OO CM CM CM CM CM TH

o o o

o o o o o o

TH 00 OO

aZlDtOOOCOCVOOtOCG

cMocococooocooooincom H f M N r t O l T f l O H H O O H CMTHCMCMCMCMCM

CMCMTHCM

o o o o o o o o o o o o

O O O o CM CD CO CM 00 OO OO l >

O i N T f M ^ o O r t N i H H O O O ooMrfcoinooint^coinc>iTf CMTf-THcOCMCMTtTjicOCMTfCM

A4

COOO-^" OOOOTH CO CO - *

O T H O O O O T H O C M T H t> TH CO CM OO

OTJ<THTJ<CMCOOOCO

OCMCMCOOOI>OOC

CMCMTHTHCMCMCMCM

o o o o o o o o

CO CO 0 0 OO 0 0 Tj< CD I > l > TJ< C^ CM

O000OC0OCOI>O0

CM CO CO • * CO T *

TjinmininTjicoco

COCOOOCOCOTHCDOO

• .=2

oo

2 .2 'a. J3 : 0

k X5 n £ Ofi

O ,f

« ao x! u £ «C3

£ > -Q

-

•c: o !>> O

CS Xi g> >

•a-a s *Xty ä£T32Så 5-^ S« ooö c? § « fl + J : T 1 :rt •^ rf* « -c3 2, rt >-> ° 'C ;rrt rt .S2 > © ca

CJ hH

Cu 10 S>> P

IPS •a :c3 r r as

7—203716

co SJ COC " J r=i ° 3 :0 : g P

Hg

•8 & |

ao ^ CO r- c3 aS

tiifclii-il C O ^ O i O - S O P E

98 OJ H OJ H COfflI> co in" i-T Tf" « D rjJ" C M

CM I> I> O m CO o M C i f l T M N C O H

•H inco •* w t o q 0 0 CO co" T H CO I C o o m co TH m o oo o oo in CN i> t> o o

CO CM CN CO T f CO CO

eNiocTor»cDi>c?icr

r-T Tf in O CD CO TjT co oo i> T H oo m oo O

H r * M 3 0 C O M ^ t O f f l

O O T f -rf i-l l > T f CD 0 0 T f 0 0 CO CO CN

rtlOt^MlOCOOOCOt^ THTfCM©TfTf0Ol>TH O r t i f O l f f l N O J n M TfTHCOF-TfCOCNm

TH

O T H © C O F - T f C N F - C O

CO T H CD CN i n CO

THCJT©

CO CO M

CN T * CO 0 0 T f T H CD

o t o co • * co co

co

G2 I > CO CO T H W O t N O CO i > m T f l O

CN O

d

i>

M O O O M I O C O O H H

CM I > CN CM OS I > CN CN

l>

i-i o oo oo i>

O

I

00 o CO T f ! N CO CO T">

• * W 00

m o o i H H O i o K • H C O N ^ T j i i O C T i C O o o 3 i > o m T - i T - i i > O i co i > co co

co

r-

CN CO Tf O CN

Tf m

+1+I I++

++1 I I I I

-H + -H + + + I I +

l + l-H+l I I

u o cj oTm u u

Qumraopfm

uouooooou

ooooa

uc

co Tf Tf m oo CM oo C3 Tf 00 OJ CD TH in i> oo a> IH CM TH CN

T H T f C N O J C M O C O C D C O

ooTfincomcomooi

CN , _)CO , _(CO Tf Tf 00 o

CN « CO CO

O t ^ O N W H O O H

coTfcNinoinmtH

r» 1-1

TH

t

0 0 CN H O TJI O l O W

CN T f f 00 t ^ • *

i s

O t > t ^ T f T f H CO O i CN 0 0 O O i CO CO

co as i> o TH o in CO l> I> Tf Tf CO TH

o to

•a C

c o t > T - i c N o o a ) T H O c o

I-H CD O 00 CO CN Tf oo CN o co co co" o

Tf Tf CN T-i o i> in

co o in m m oo r>» T-I C M co m m C M T H CM CM CM CM CM CN CM

o C D co a> Tf co co CO 00 CO CO 03 CM Tf T H T H CM CM T H CM CM

r » H T f c » t > o o > T i o

o o o o o o o 00 O Cl Tf [> 00 Tf m oo oo oi F» co m CO CM CM CN CN CN CO

o o o o o o o t> TH 00 OJ CM os m O Ci 00 O Tf CO CM

o o o o o o o o o oococMinococoooi> ©cDcoF-incocoTfin

CO CN CO CM CM CO CO

COCMTfCMCMCMCMCMCM

C M C O C M C O O O O O T H C M C M C M C M C M C M C M T H C M C M

T-l

CC CO 00 CO t* i> in CO f»

o CM CO T-l TH

<*o CO 1 l>o

00 CO CO 09 T H CO T-H

o

o CO

1 CCT " CN

Tf

T H co

m

i

co

in

o

CM TH CM CM CM I CM CM CM CM CM CM CM CM CM

oooooooo 0000CT>CDI>00lOTf cDCMinoooocMcom CNCMCMCMCMTfCMCM

S ÖB o C

t. «

> :0 «-J (H

OtfPQ

D f l ft . •Q O H CO CO J-, C3 rj

« > O 2 =C8

c .5 •o oo . • -H fl . c c * -g XJ -2 t) « c a t j ^ ^ Ä ä c o ^ - ^ ^ <D o

s

5) CH

i

:CS - S C3 O . S Ä

tn J3 43

=o£ tf ^ P Q O O J O O

o -o

I :> 2 3 B

v, v>

B a C

+J :rt O ö s<3 :C3

99 l> ••* 00 CM CO T-H 00 CO CO I> CO CMrt"lO 00 OS OS 00 Tf CM Ol

os m -f oo TJ< CM •»* CD D > T f

l > T t l l n l n ' ^ ' C M m • ^ , o " o o Tf" c o n i > oo" i > l>CMOSCDI>THCO-<f i n i > c o c o m c o T H i >

l>

O T T O S O C ^ O S T H T H

CO O

W

OS - * CO 0 0 l >

t>

T-I TH c o

« * TH CO [ > TH CM CM

I++++++

cfo ej o ej1 o u

os co - * TH co Tf m Os O T H rj< CM OS CO CM co co m TH o CM TH

CO CO

TjT i - T CM 0 0 OS TH T ? CO l > OS

rj<

CD CM m CO os CM m CM • *

CM lO i n

rH in » CO O 00 M r? t^ to CI corp"ooor^i>coocoooos' cocof-ooo^mooooorji ->*ini>i>ost>oocMTt<i> ocMos-^ocoocoosi-ir^ H CN r l M CO CO r( r l r l r l CO

CM

C M T H C O T H O C O C O O

o in o CM

+ + + + +1 + I -H urau u o o u o

• f i n c o c o i o c o h ' O OSCMCM000000COCO T-I TH i > TH m o

in T-I o

oo co

co

O

OOOCMTH

m

CM co

co

I

O C O C O O O C O O O T H 1 >

mooiMiOTf

o

m

o

in

co

CM r~»

COOCMTHTI^CS

O CO TH TH CO T* CM 00 CM CM CO CM

o o o o o o o co rf Tf os TH m co oo co r> i> •* TH O

o o o o o o o o

o o o o o o o o o o o

CM CM CM CM -H/i *r< CO

TjiioirjTjiT).cO'*co

mTHCOCOI>00COCMTH-rt<0O TflfjTjllOTjlTrifjTfCOTjllO

TH

OS in t^- TH TH CM TH 00 CM OS O O CM TH CM CM CO CO

C M C M C M C M C M C M C M T H

H/CNCOCOM30H/0 CMCMCMCOCM00COOS

>>>,

C M T H O S T H O O O T H O S O S I > C O

i-

*> M k

P* B O S O «

O

I> I>

O

m TH

O

i n CM CM CO CM O CO

ocMco-rjTcocoini> O

-* CO CM

TH

•^ CO CO O 00 00 OS o co TH in i> o o CO CM CO CM CM CO CO

o o o o o o o o

COrlCOOCNCOCO't CMCOOSOTHOSCMCO

mcommcoTpco'"*

M :

O ® :c3

2 i

a

6 « CV as S 3 : 0 <U o S H MrtH-1 ef, .S PHus °rt s i " S ä O. to C o G rtA 9 Ö, c ja tä 2 !>H J«H U&-9S , ^ +g j o rå t i) o 3 5 2 1 •03 ^ 3 ** os -o ;0 . 3 , r - °rt a — 5 g *J :rt :Q o .52 CO

T-I TH

co oo m ^c m os co TJ" co i> oo co co

H C O O W

T H C O O i n C M O C M O r f l > O O C M C M T H l >

i=H ••o a> _ OCX! •£ öC W B Hl : 0 „ « öp 3 C M 3 in

fc

TH O

-H | I -H-+- | -H

CM *#

i> 00 OS CO OS oo

w o

CMCDC^COOSCOTHCO

cococMt^Tf-rt<oin CO TJ« T - I CM CO CM CO

CM t ^ co

l> O CO t> OS 00 T H CO O T H O CM CM CO CM CM CM CM CM CM CM

C 3

N H O O C S C O H O W

| c o i > o s t >

co co m

. i n t > 00 .00 CO T H

TH

o

OS IO N CO H 00 O O) CC rt r i " • ^ OS CO CO O H T?

'I-

T f C O r f

I +-H I -W+ I + + -H-H

oo TJ< CM co co i n

os m co os o os m

c » o io io c ^ i n o co T-T CM i n co i > i-T

co co i-Tin

T-T H

incoOSOSCOCOinO M r-H ID CM CM rf

O 0 0 co" O CO o " O 0 0 O T-i CO I > T H T - I O CM • * • * CD • * i O

rt

CO TH l > o

i>cooo-^[>coooo3 THOooointonN

"S

3 S-i : r t rt CT

tn

us t/s

=0 °CC( :CS

2 - 3 Q> O co «rt (-

100 00

• 1

CM TH

I N » d i o

TF

>n (M

co co

TH

i>

«H

i>

co

co

CM

i-i

o

CM 1 >

O

1 in

CM l>

I

'

1 "*

1 CO CM CM

1 O CM^ o ^ i n

<M O O C O O T f O C M O O O O CO CM CM CM i-H CO I >

^t 1 c o m m i > 00 © CM CM T H CO CO T H T H CM CO

o

t

•*

c » ' t

o

i*

-H

in

CQ

a o » 1 omo om oo m m o m I

» o ; m in

| I

| 1

O CO « * I > l-H TT T ? CO CO

1 I

1 1

I

co oT

1 & 1 °° [ a l l 1 m1 m1 m 1

i

n

»-i ^

i>

CO -rt" CO CO T * "

o c r>. c o i

CO TT

< <rara< <

CQ

<tf

T-

N

o o o o mc | - H - H - H - H | -W

1 1 -H1 11 - H l 1

u B f f i ra ffi u «

O

o

o

CO

O

c"

CM r f

o m

-H 1+ + | +!+ | + I | K

»

a

r ^ c o © co" i n CM" TJ" - C O m CM CO TH • * c o C M m co co CM CM T H TJ< a s o

in

«

oo c o i n

CM

co ^

T H ^ CM^ CO^ -*? CO

in

o

io

00 i-i

-H-

i

O

c o <o i n

I - H CM

2+! 1 + + ^ tfrf «

'

CO

1 °o 1 °" i 12 i i CO

o o

m

i-i

O !-H

i

©

TH

00 m

© in c o i n ' o ' c o i n ' i n c o ' a j ( N r - o i o o r - ^ O i - H i n TH • j i m o i T H f f i H c i c o M

O L O ^ O T-T

©

in

0 0 CN CM^ CO_ 0 _ CM^

c o o f r T c o co" co" - * " r C l ' l O O O O M c o T-i -f o m

i

!

co o

o

o o i

o;

•c; o

CO 0 0

1 m co

I

I

O

1 O

1 C5

K

i/S

T?

O

TH

1 H t C n - t M

TH

TH

1 I

1 1 1 °

[ > CM CM © LO CM O i-i i-i m CM C M o • * 0 0 O c » t o

1 I

1 1

!N

O O

m

I>

t^

Tfi CM l >

00 I>

1 1

o mO

o

T - I T - I T H C M O O

1-1 l-H

i

l «

in

1 TH CM

I I

1 °° I I

T-I

o O

!-H O

[>

CO 0 0

CO C D m

m

co

i

os CM o

i>

CM

r-

|

Tt

I>

0 0 CO OC CM

TH

T-H

o

CM i >

m

oo co

o

s

o

w

1 1 "* 1 ^ 15 11 I> 1 T- 1 CM m 11 1 1 <M co

1 I

co o o H r i o o m f f l i f f f l n

00 O tCO

O O O O O O TH T f T J I o o r * L O I > 00 TH H C O O I O

co

co C O C O - ^ T t < C 0 C M r } < C O I >

t>

f»

CD CO CO c o m

m

i

H

o

o n

0 0 T H CO CO l-H CO

o o o o o o o

o o

o

co

T-

TH

O o THTH

o o CoM oi n oi n coM oO coo coM ooo coc TJ<

i-i

O

CO O

o 0o0 Oo T•<*H Oo

© CM O

Os Q. Q.

CM

o

l-H

T t M O T f O l C O W O O CT> c o

l>

1 ** 1 ©

in

CO l > CC

CO 1 1 1 \ co 1 co 1 CM

co o i > c o i - i o o o o a ! 0 0 -o o

1 i>

I

| |

T I

m I H os o •* o r» -* OJ 1 CM CO CM CO CM CM CM

T*

1 H 0 0

1 <° [ Ö M

1 I

T H

co

!

O I N CO M N 00 M co CM i > CM co r » m TH I-I TH CM

CO CM

O

1 11 m 1 00

•3

"*

1 ° 1 £2 1 1 1 1 1 m 1 co 1 1 1 1

m 1 co CM co CM m I 1

LO

00 O n t o

1 [

c o -rf

t>

m

CD m

m

-t

t.

B O»

a •<3 „

ft

:0

i \åS CO C

T

! :c« :C

e

s

DC C

g ft Torna och Furulunds

oo

C 3 CiD

ÖB

B

ft

M a

» S

Flärlip

H

o

5»

>>

zM o

-Q "O 08 C/2 i

r C

i > sc

c

•-

c

H

5 Z K tc C 4. J * z •a

••-

•J

occ

C

] ef l 1 Sg > > PC % l) oo < 5 D

a a g i o c C/Q ( - >>• Z CO PC C < h-)E-

! sl

Ö5

CO

•(-> IA

•c

"^

"Si

i/

ÖB ft :0

SD :©

domsaga Klagstorp Anderslöv Skurups k Vemmenh Rydsgård

1 1

| |

* 1 1

•0

101 x t o O) t o t o O i f f TT" 00 r r " a o i t o t o o i CO i > - f CM oo -<f rtrtrH CM Gi O

r-^uoto^cocR^ocM cooTiOT^T-roor^irr

TH t o

-f

i-icoi>ooTfi>ioin©oo©CMincoinoo CCiflrtiHO

M t O M O r l T f H C O irTto'-^tcTiooocNfoo' c o m m o 5 > t ^ r f t ^ W H N O O i f O O W W h r t O r ^ h 00

c T ^ o V " o"

H 00O5CÄO) O O I > 00 CM O 00 O © Oi CM

"^ ^ "*t, ^ ° I "^ °°., ^ ^ ° <° °° "^ °° ^ ° 0O O O ^ t OJ O C2COT*-r*c£c£y-*y-lOOC$ ooinneonffloi»ooooi-io>ffiaiiH

TFTfOOOO-tfmCO© co o to m o i>

CM CO

TH CO

CO 0 0 CM

+

wcort'jtooinHhoiocoffl

1H

t O i f O O O i f O O

' tt L

u u of af af

M O i-i

©CM i-i CM

C5 i f i f l ^ t O O O M O I M ^ ^ C O C O M ^ O J O t O O O l H r t N t S O W O f f i f f l O O O Oo"fi oooioiorfiooc^i-iooasoooi-H-^T^-^ -*COC^COi-HCMI>l>COCOTH©T-ioOt>CO TH CM CM

t o m i > •** CM

co t o o

+ + -H-H-H + -H-H af af af < «f af af af

H

N

N

r

l

r

l

M

H

H

l > CM r f i-i Ol © to" to" o " r » m co i f i f a "f r l O C O l f

I-H co oo t > O J i> m l O CM TT l > 00 00 CM t o Tf CM" i-T to" o

©oo 1-H

c o t o r } < i > i - i i n o o t ^ c o t o o o ^ m i n o o o

H C C H C H H

+ I + + + + I i +1+++ m+

i+ i+ i

o o o o o Q ej o o u Q o u o o u

o u o u o

© © © © C M 0 0 T H © T H © 0 0 O © © © ©

t o t o t o m t o m c o t o t o m i n t o t o i n t o c o

m N r H i f i f o i t o o i f i H c s t ^ c Q c c ^ i o [ > © t o © t o t > m © [ > o o c o © © © © ©

rH r-i 1-4

i f c a t S H W o c o m m t o m © m i > - t o c M m rr i * Tt oo o oo o i o

c o t o o c o i ^ c o r t H M n w c o o w i f ^ c o H M c o c o T H c s o n o f f i T f M n f i o H M O ^ r l C O i f ^ m i H t O O l C O i f M n

CM T H OJ tO 00 m Tf m m oo I> 00 if -rf CM

co i> in CM i-i OJ oo 00 of no"

fflo^^ifimHHM TH O to" co" I > " to" oo" o f

o J o o o o m c M t o t ^ i n o o c o ^ f t ^ o o t o o cNoo[>incNinito"TrTt"orT-roocM"to"in"-if"

HTf

i* CM co i* to CM O O CM tO Tf oo to t^ to T*

COCOrt

COCMCMTHCOCMCOCOCMCMCMTHCMTHCMCO

i-i O J oo m T H CM CJ tO -rf to CM i-H CM CM CM

o o OOO CM CM CM i n i-H t o o m o oo CM co oo - * oo

f H / t D H c q o H h t o w h o i o o n ' f O H f f l n f f l t C C O H O h t O f i O M C O i f CMCMTHCMTHTHTHCMCMTHTHCMCMCMCMCM

00 CM 00 O OJ. 00 i-H CM 00 CM: CM CM CM CM CM

o o o o o o o o

o o o o o o o o o o o o o o o o moi-HOJcocMCj[>ooooooi>cMcoco tOCMi-H00tOOI>t0tOTHCM00in0JCN00 CMCO-^OOCMTfCOCOOO-^Tfi-^COCMOOCM

o o o o o tocoojTfiin C i H O l r f O 00 i f 00 CO CM.

MOrtCOOOCOt^tO •t-Hi»iiO00tOCMTt<I> COCOtOOO-rH-rfi^cM

&5 —i

tOOOi-HOJt^i-HCMCO Ift^OlfflCOHt^tO CMCMOOCMCMCOCMCM

o

M

- o, TJ O : 0

a S Bi o

: g £ •* "S ~ :=> •* fe « 05 ' 3 ? w " - i ^ f H H f l l W S _ -Q 53 "t; 5b i; B Ä B fl : O C 5 5 ; Ä S O : 2 ^ ä fl ig, w o :2, _*°aS to * ° : 0 v c* : ° O r ^ i—i ; — t/3 w —T»

"a

a g o

C t) « *J

3 n C 3 2 lO 22 ^ -H ^ g 5 -c3 2 c » S -5 a c .5 g » Ö JS ois cs :S c -3 -3 2 £ .g 3 "g > £ c

•c C t3 o C O ft 3 S g g.BP» fl to B 5 a g o

"

102 rf

l> O

eo oT co i-T cT oT co "#

CO® © O J IN co N m i-i O t > CO TH

CM

M H T f M i n N t O M o o o m c o c M c o c o c o

(Mm

O

Ci00COI>00I>COCi

coi-TaTcor-^oo m o

O "* I> CO 00 -^co I> Tf 00 CM CO 00 00 CM

l> I> TH O CO in i> CM" I> CM" TH O co m i-i CO CM O CO Ol m CM TH CM co

T f i - i O O C O O O O O O C O O O C O C O t ^ ^ H C O

m

Tj«cot>i>coTHinco

S

05I>OC000CMC0TH

lOt^rlhCOMfllO CM i - i -<? CO CO T T

^cN^oimoiHco

§>

•*Wrt CM m o Tf T-l l>

CNH

T t CM Oo" 1 > 0 0 O f f l O M H m T f m oo • *

0 0 CM l > O

in o in co •<* i> -* C N

oo ^t m i> o <M co o o oo 00 CO 03 O) w 00 O CO CM CM

l O CO t o T f CM

in o^ i> © c ^ in in" TH CO" o

+ 1 I ++ I + | + l„ + I I

o

m o

PIDOMJOOnOH i> co o f oo in" oo co o MiHOJOOlOffiOrt 00OO00C0l>C0M 05rJ<OC0Mc35ini> i-HTHincocoi-Hoom

i-i

+ +1 + -H + o o c? u o

I + IN

I I+ I I+ I+

a UP?

a a a CQ a ej a o

•^mmcoooocMin

u o o P Q

Q Q Q Q Q W Q Q

oo co m to co in o oo i> m co o co co o o rr CM

c o o o i H O c o m - ^ o o m - ^ c M c o t ^ c o i - H t o H c s c o m c s H o m C O H I O O O M • * CO

t> 00 O CO TJ<

o as m

O O

O CM O

r - O O O T f c M l > C O c M

o co oo co oo

o o o o o o o o

O

i> •** i>

t> "<? •>* i-i CO CO 00 CO

C O ^ ^ C O O O ^ O C M O M C O ^ C O O I O O T )

1 T - i i - i T j i c o c ^ o ^ f c o

r>cMooot>coa5rH

CO 00 t> 00 t o (NNNrirt as O

O

O

O

O

in o o co oo

(M1>C>01CNC0I>I^ OOO^hrlOWffl

0 0 W l O M O) CM 0 0 0 0 • * 0 0

TfC0COCOT}<Ttl"<l<Tf

O

O

O

O

inincN-^oo m co co CM o m c o m m m

I O

O

O

O

I i t co > oo inmi-iin -^< •** w TJ<

o o o o o o o o i>oc~-oooooom o c o t ^ i n r f o o o COCOCOCOOOCNCMCM

c

h

co

^ -5 CJ TJ" TO* CD > CD co M : 0

co t - 1 0C

Q>

n

- •« U —i 53 72 TI ^3 2

-2 2 =d $ °g « : 0 = 0 *CJ

D K H H J

ts ;> ;> J &, O ^ H 3

t - r—i

r!

cu T-a

C S fe 2 <"

Ils

« «8 «« To ^

U O 3 :rt

c £ * s-s§.2 • c

«

0 0

r3

103 I > -<f O 00 r-T r-^in"co" m oo oo CM o l O CO e o

CON-* I> Tf O "St* CM

r H CO O CO CO CO • * co" co" O co" 00 m o j i-i co en CM CM co •<* m

OOOOOlNiH o o " CM o " T4" CO i - l CO CD CO CO T f CM CO CM

o co o

o

O I> l> CM CO (N in T-T [>" co" co" o " oo 1-H m o TI< co co co i> i> co m co o> co co t> CO CO i-H CO

-* C5i_ co I-H I> co m in o co" T-T in" of in" o CM co o r» m co TH C D O O TH CO CM TH Tt TH CM CO CM CO

CD CM T-l OtBrl <y> i > CM

rH^ CO l > C5 m 05 m -*f i n in" co" rtf H rt T f C O W I N i-H 00 CO OJ Oi CO CO M< O CO 00 00

t > CD H O TH co rjT rf co in o rf CM co m oo oo 1-H m co CO CO •* 1-H Tf

CM CO CO CD CO O Tf o " CM" t> CO CO H M » •* M I> CO m CO 00 CM CM co os i* TJ< co

co m^oo i t © co m i n o f •*" o " CM" CM" co O O O l f M O r t O i> o co ca i> «* co (M m m i-H TH co co

t> CM C O

M r l r l r t K J O

CM CM CO CO T f

CM c o T H 1 > CM i - (

I + + I I + + I + I + I -H + + + M

• * to • * i n h i n m

I I I+ I+

i > i n oo o co i> CM o f O T f CM i-( i-H CM CM l O

u o o ra

m cj cj

ma a co" of o

cjafcjTra m"

ÖWCQCJCJCJ

CM o

i-l -* CM co as oo r> m CO i-l it CO CM TH co co

o o o o c o i-i i n c o O O rf CO i n -"i1 c o c o

i-H o oo tOrlOl co T H m

o o o O r-t 00 in C M CM

+ e j CQ o a ffl CQ W

co -# 05 ->*

C3 C M m o TH TJ< 05 O O i-H CD CO CO "*f I> Oi 1-H i-H

co oi C M •* CO a> m TJ< oo i> in m i-H m

in oi TH -»t co -^ iH CM Tf C M co in co oo t> in i> m t» co co m oi CM CO rt if

CM O CO i-H t> I> O J "<t TH -* O CO I> CO os o co TH i-H C M e* CO in CM (M CO (N CO

i> co m co C M co

co in in o> co

•** co co C M oo in

O ) 00 ifrtto W

o o o o o o 1-H l> OJ [> O Tt< as TU O in Tf co CO CO CO CM CM T H

o o o o o co t> m •>* o i> i* o co i-H i-H CM CM C O CM

O O O O O O m i> co i> o co CM -# 00 O O O CM CM CO CM CM CM

O O O O O O O m co i> o m co CM co i > co CM m o co rl rl H N N N rl

H

> s • ro • F—i

• >-H

^ "2 : :2, -a «

2:2,

3 M 3 S S -O O S 3 > tO co oo oo J oo oo H oo S oo oo

S 3 > m £ a X H H

>

o o » « fl H Vi

" « M « ) ? ST) :0j "Ti o o, s U CS

Ifltg-P

g

:3 T3 fi 3

W O

104 i> 0 0 CO m T«

t > o> o

CN

c q t o c o C M T}< i-i r o t o oo c o a m c o o *

t ^ o t ^ H t o m c o t ^ o o o c o

OiOiOCOtNinoOI>

O O r H l f l O O

o o in H n O H O i t o r t

H

•"#* co cd in co r- i> o w m o N i n o o w

CO O i f f CM CO H O t O M J l C O O I C O O I ' *

CN CO CO

M

C O O O C O C i l - l t ^ O i " ^

co i> co •* CN

N

H

^

•*" d H CO M W o ^

CO • * l O O ) CS

O f f l f f l ^ 1

C5 CN 0 0

in CO cd co" CO O i-i CO

o co

co i> m r» co

C N O c o o r - t ^ m o c N T } ^ - ^

T f c N H c o w r o c N i - i

CO l> i-i o i> m CN i> -* CM m CJ in oo oo

T f CO N M • * I s * l > O * ^ * ' f t * i ^ o c e M t > i ^ m o i T t < c o T } i

i-T c d o f o T-T t > r r " TJJ" CDi-HTfi-HCiCDCO''* i f C l T f C O I N M C O t O a n o o H O i ^ c D ' *

[sfflHOiJl

l O i f h C O r l r l O W l f i n M

CN iH

I I I -H | c

C N O C O C O C O I - H I - ( 0 1 I > O I - I

C O O O O C N C N C N C O i - i c N C O a s TH i-H CN

| | | + | | -H+ | + |

CO T}< f -

<32 T f

ud oT CN oT ed H l - U f f i ^ 1 O Tf « CN t ^ O C N C N C N C N

w n m n c o H T f i n

I O C D N ^ H

M I I I I++

II l+ l

U U U O U U U O Q O PQ

mm

•a o i m o o o o - ^ c o o o o o m c o c o CNCOCNi-iCNCOCOCOCOCOCN

i - i o o i - i i t T f c o r - c o CN H t N

in oo o co oo

O C O C O O i ' C O H M ' t M n o c o t ^ - c n o o r f r ^ c N - ^ f o o c T i O O C M O J - ^ C O C N t ^ m c O C M O

o c o c o o o o - ^ m o C O i - i O i - i C N < M i n O

CM •<# 0 0 0 0 O O O i CO t > C i C O C O O J l f r i

ininm^n

c o o o T j i i - i i - i i - i c o ^ i n c M c o I-H CM

H n O r CM i - i i - i

co r~ co m C N

o oo r> co i>

oii-icooi>coo3coo5i>a5

i n o ^ ^ O r i i o ^ r<" in o" •*" o to m co

m

O O 2 0 to a

O O O O O n c o H T f O ) Tf m i n M CN

O O O O O O O O O O O H O t f c o c o t > o « i > « ) n t ^ - o o c M i - i o c o i - i c ^ - ^ »

o o o o o o o o COOOCNCOOOincNOO C O C O ' J ' C S H C D O l r H

o o o o o C D O l H H r l O O "# l > 00

i-i

iH

CN CN CN CN CN

CNCOCN-tfCOCOCOCOCNCNCN

CMCMCOCOCOCOCM-*

CO CO CO CN CO

_

t-

H l H

(N CM l > IN

co o in m

i-i C N oo CM r co i-i co a > r o i CM c o o c o

a w M n n o H i t l

O r l M O i H i-i i-i

oo co o

m

a

h

.3 e

°C3 :cS tC

CQ fe

P. E

>3 O) x 3 » .2 «2 BO « J

• Ö «-i

"ISg-S 3 « TJ -.a

W

C L - * d

h

-

s* 3 = g 6"0 i £* "—' ™ : 0 — i = 5 = c fe, > £cQE J > J ^ Z ^ J ^ I > K :

•o a Ikj f=l ^ 10 M

iaoo .O ;0 7 3

f » - ^

J3 OS

b § t* "2 £ I? t; 5 Å S l a5 fe X oqoKHWfe^mm

° ö co

rt

:cS . 2

C -S :0

C3 * J

co

g

c/2

A

105 T-i o oo co co t > Tjl" t ^ t> t > CO* 00 i > 03 co c o co i > o n< co m i n r e -•# CM OJ m I > 00 CM TH

O I O H O ^

iO -^f O I > I > Ol CO "^ - ^ O 00 CM W n o O O O ) * •<? co m co m TT

O 00 H ^ i O 00 > J O o ^ <c co c ^ r-T CNT co1 co* TH i - T m i > co Olr1HTfr(CONffltOt>00 • ^ w c c o t o M n i N c o m c i c c f t O M M o o H H f i i n c s

CM CN iH i-H CD CM^ CO CO o " •*" i o m" co c o c o oo OOHCMOCNN OS TH [ > O CO 00 CO 00 TH i n m CM CO CN i-i

e « f f l O ( O M i o ^ T-^•>^co•"tf , Tf'c^fl>'oo , COWHHfflHOOt^ ->*<iOI>OCMOOI> T-trfinCMCMiCOO'*1

i>comcooo2cocoinT-icM T^co^-^cor^r-^i-^cocN'in'co cowM^comiOi-iincoc»

O O T I C O C O O T I C O

o o N O i H i n a o o o co oo Tf" co co co i n oT CNi-i-tfcocooomt^ O N O O O O O O O O O TfOOOOfjHMTfCD r l r t H r l N N H H

COi-HC001CMOCN05in00C3i

TfC3cor-iini>

htoo'* i l CN

CM m

i-H o

co i n

+++++ |

•>* r» CN o

o

i> in

oo i n c o oo CN

COCOCMCNCO-*CN00 • " t o - f o i i N i n o c o oOTrH^coo)Tfco Tf CO rt i-i CM TH

coincoi-HCNTtcoco

i O O CO CM O i-H •

CO CM CO

-H-H I I 41 +

+ I I

I I + I | -i—H |

+ 1 + 1 I ++ I

m m m m m m"m m u m m

moommumm

O M O M Mffl^fflM"

cocMTfiHint^om

m o c M o c N i > T f i n

t ^ O ' t H N c o i i ' H i N i o i n

^(OiflWHin Iflrl OfflOl H

COOOCNTt«inoOOCOCNCOI> 00 W i f I ^ O i i t O O O O O i - 1 0 0 co[>i-Hi-iooinoinooi>t> IN P I O N CO CO H i i CO CO H r l N r l TH N H H C O

I > Tf CD CO "*f Tf

TtcococNooinoi-it^t>©

m o co co o o

ininococToofco

incooooocj>cMini> T-4 i > m co i f m 1 Tf i-i o m i-i CM -»t oo i-i CO CO CO Tt1 CM i-i

00 CM CO CD

lOCOt^COt^OOCOTf o o o > o i > c o i > o o WCOCOlOCOI'NO T-(Tt"cDT^T-(COcO'ct,

CM i> t> i-i

m a> i>

CNOTfTj'cot^i-it^t^icHin coi>coinincoi>mcoin"<*'

O O O O O O

oo1 i > m i-i m oo i* m co co co CN co co co co CM CM

o o o o o o o o o o o W H i f l N l ^ N H N i O T i i t OcOcOoocOCOi-iOCOcDCN COCMlNCMCMCMCNCNCNlCMCN

o o o o o o o o Tft^ooicaooooo OOI>inTt<COOOCOC35 CMCMCMCMCMCMCOCN

o o o o o o o o Oi-iinoot^cN-^m oom-<fi>i>-mcom CMCNCNCMCMCMCNCM

106 o CM in in co a* i> to co i-T O

I>i-iOCNi-i|>I>0

o m

con

00 I>

CO CO

O I - H C 1 C O I > O O I > 0

i t

w

M

N

o

M

m

1-H i-H

1-H CM

o t ^ c o - ^ C M C ^ H t m

++1 +1

CO co co • * rH

O rj< co oo

CM CM oo m m oo co i > CM

m c rH

o

o m o r H CM 1-H

o w rH

^

o o o i - H t ^ o i n i n r H c o r H i > c M

-H-H-H + | -H+ | I + I + +

mafuaf m*

m m ^ m ^ m o m ^ m m imm

C O i n C O C O - r ^ T f C O O O - ^ C M i n t ^ O c M C M r ^ m c o r H a i m m c o o c o o o n o n o N n n c o M n ^ i t co • * CM CM co c M i n m m r H i n c o

i-H oo 00

c M O c o c o i n i n r H r H C O C M r ^ O C O C O C M r H c o c o o o o o i n c o o o o

co r > as en oi o r > en o s oo os m

oo i* co

i>

CM

c o - ^ c o m c M c o i o c o

c o TJ< C M o o

m

CM_ "«* CM CO CO O 00 rH CO* O I-H" 00 CO* O * l> CM*

•<CH CO CO CM I>

1-H 1-H

co CM •>* o oo

! > • * t> M rH rH

| 1 | | -H

c o i-H m m 0 0 O CM r H 0 0 CM r H O m

T J " c o o " c o o o a T CM" o o i n " c o i n " CM" CM" 1 - H C M o c o c o c o c o rt N oo m m O O i CM l > l > CO ">Ct« r H 1 > [ > r H 0 0

c o c o C M •>* o

-H I I + + I I I

o a e?o m*

co

» ^ H i f N m C S W O O M M T f H i>inmmcoTticoocorj<oocMi> CO Tf CM CO CM rf lO CD a CO CO CO i-H rH CM 1-1 l - H C O O T - H r ^ O - r f C M T f r H - ^ m - ^

00 o co m rH

wmtoorioiHO r H CM

. '"I °. ^ M . °. 't, ^ "I °. m ^ °°

•^Ti-Too co <^coin'i-ri>cNfi-rcM,-q<"

>

co"co"co"co"i>"Tj"in"'rt" COO^fCOi-Hi-HCOCO c M o c o i > o c m c o i - H

O I-H •*? CM 00 CO -<* CO CO t> 05 i-H I> CO CO i-H CM i-H CO CM -rH c o

w

ffl

co i > T f co" co" a * m c» o CM CM CO

co •* CM o m

N M N ' J ' O n O O O

i-i a> i-i TT co i-T CO i-T CM CM"

T)< l >

m o co" o f m co co o

r f c o c * CM" o f i n T J T i > h n T f C O r l H H O

CO 03 TH CO

o

CM

a ^ co C N CM C R C O ^ C M

rH o o oo c o

i n i >

Oin*CM<Ö*rH*OOCM*OCMC^COCMTj" r H r H CM r H r H rHCNrH i-HrHrH

00 00 CO t> CO

co co o co m

rH rH CM 1-H rH

o o o o o

o o o o o o o o

CO rH Oi CM rH CO in l> I> rH CM CM CM CM CM

• ^ C O i n i H U C H H I f r H C M 0 0 i - H - « * 0 0 O r H CMCMrHCMCMrHCMCM

o o o o o

o o o o o

m I> l> Oi -rf CO rH Tf CM 00 CM CM CM CM rH

i > - * -rj< e n c o c N o n o a CM CM CM CM r H

o o o o o o o l> CO CO rH CO rH O 00 CM O CM rH o in rH CM CM CM CM CM CM

•a

£

s «-9, •£ ^

•O 5 32 C £B

5 5 S

= 33 a

CO >

;_

ca

>fe>SKlHr1pHP

C0Cjt^C!C0>H

S

- SP"3 "c J; i»

c

cS

to

O X)

>fflHfHSS^PHPr]K.-l<

107 t^" oT •*?" cd CTT CM" co" cd COCOi-Hin[>l>0000

CD Tji O CO O CO

t^r-(ooi>ooom -<* m co T? o co CM m ^f o co i> co

CJ CO

CR «" o

O O O O S W * CO l > l > CO T H CO

Tf05coio-<fmco**-«tcN

CO T H CO CM r f

T H O C O I > T - I C O O > I > I > C O

C O C M i n C M T H O O C M C O O

Tj<THCNmococoin

I> O CM CO TH CO

| + + + -H | | +

mi i i +

t^ o co o CM

O

m co TH

CN

ouuuudO

cocoo-*cDinomt>o> cdTt^c^co^T-Tcj^OTjr^rC fflfflOMntoociinoi a>cMCMTt<i>T}<comi-iin

CO

++ ra

THCOOI>CMininCOOOOO CM

N O M W f f l h

m rj

o o

n d o" co in co ci

cd cd i d Tji" cd O

lO CO 00 CO O lO l> CO Tf TH CO CM 00 I> Oi CO CM CO cd in o TJJ" CM" co" co co o TH m i-i

-3<mo}-i-ii>cDcoco C2 CO

CM oo i> CM m

0 > n G)W iO O •<*" r-T co cd o CTT

+ + | | +-H-H | | -H

CO CM l >

CO CO 05 CO

T-(

c o i > C5 TJ< m CO ^ C55 CO H

CO o l > TH

«H OS o"i> CM Tf CM CO

m o m co o O TH TH CO" © I> co o (M -** l> TH CO TH ©

CO T H CO l > CO

+++IJ

rara o u t i 1 ra

o ra"raNpfu uraNraMra to

C O T J I C O T H © © © ©

OCOMOCSCB

m oo TH TH

C O © C O c O © C O c O © ( N O C f t c o c o c n c o H p j T j H c o T f O H i n c o c M - ^ T H i n o c o c o

O I> CO CM TH O l> CD © © © TH h t O O O f ffl I> co m CM t> © m m co co co CM

© C M T H C M T J I © © C D 0 O C D

THTt>THoii>ocoinco-T« ocDcorfincDinoicMco CMi-iOCOCMincocOOlCT)

m oo © m CM co m © © © o i> oo i> co CM © co TH o CM TH CM CM TH

© CO CM !> in co

co^o^T-^THCMin

coH/oicoMomojOM o aT o CM" o cT -HT in TH" CM

N co •* t o Tf cd i> oo" cd cd

cooo in" cd

o o o o o o

o o o o o o o o o o cn-TMCM-^-^cocMmcoco C O H T f C O O C O C O T f t ^ f f l

O O O O O 0 0 O T J I T H CO T J I CO CM T H CO

O O O TH CO CO

T H C M C M T H C M T H T H T H T H T H

TH

CM CM CM

CM CM

CM CM

CM

TH CO CM

1 - H i n i > T H T ) < O T H O

i> m" co »o" i> co" in" i>

o o o o o o o o C O © I > © © C M © C O i>comoocoTHOoin

H O H T f t f l T f

co co co co m i> co t> co CM CM TH

I > O O TH O

u a

o o o ra o

co o o ©

TH

o

S M

O P—I

•a

P-H

-8 >>

"> 9J

M Ö

as £ 5

öl

>" J-| ._,

a

S .S «

.s a

Q~£

T3 into

w

cj

s J-s

h ^ L, ••ai a •<H a S ^J t- -.oj

•g*

•8 °as 2 > ~ " i ? " JS

cs

q ^ : «<ra« a cKi *H « 2 ä « T3 -a Ä -

™ -i

»H

^

fl

L,

*

K

Tr*!

."

~ . a o ^ J 3 0 ^ ^ a S r - j 3 _ ^ b i ; r , ' 0 M ' Ö

c

T3 SS.

g

O :0S

g e cu "» C »*

i§ 3 3 i S 5 •2 3 "5"

-

108 m o w o rfco" CO CO CO i> o i>

TfMO N r l H

CM l > CM 0 * H V "

n n ^ 1 0 0 CO CO CO 0 0 0 0

M T H

00 "* 0» *> OtfJt>

^oooinmoiom

I H

o T r f T - T CO 0 0 CO CM CO C J l > O O M f f i r t h • * * C J i - i l O CO I - I T H 0 0 i - i CN

H O i n i f l n ' o i f O W H f f l i f w o 1-1 Tt< 1-H -<t i M T H M

0 0 * rt i * M " O * CO 0 0 * c s t ^ T f C i r f l M i - i O " *

in

o ** in o •* crcTin"t> a>

00_ CN CM_ T *

CM CM t O

•«*• o IM • *

i-H i n TH r f

I I+

9 o

C M i-H

TH l >

in m CM CM CM

CJ

O

o

TJ<

m

H t O t O C O C O T f O l T f rtrin CM

" ^

i-i •*

Tt< i H T}l CO

+ + -H I I of ma ram

in o CJ - *

• *

to

a

in

o o r-T CM t o * i n o o i - i t-» i-H t o <M

co o Oi as m CM

i-i

i> oo CM oo © CM in to CM i> i-T in i> CN oo co

co t o

C B t O H M o n m t ^ n o o N H r i r f n o i - i c o m o o C 5 t > i - H o o i-li-lCMCMi-ii-Hi-ii-i

i-l

m oo 0 0 Tfi CO o

H

i>

i-H •>*

m

!>T}<COTfiCOCMrt<CM

O

CM T H ! >

CM

I I+ I I I I +

e n co ©

i>

co in in oo in i> TT

CM oo

o to

l>

-H I I I I I o cj o a o a*

i > t^

H

O

Cfl

I> 00 00 to T

CO

o a a

O

o o" in co o of oo i-i CJ> oo co m in m co co co co CJ in o •^ co to m m -^

oo TJ< c o c o a > O " * CO CM CM

mcooit^Mnt^o

co co CM CM

a

CM

C J CO O I-H c o CM

S

m TH o i-i co co co co co oo

i f O M O H O l O CO 00 CO CM CO CM CO

CM 0 0 CJ CM 0 0

t^ oo OJ m co "* oo

t^ I> l> 00 00

i t CO i - l CM T H 0 0 CO t ^ <N 0 0 r - l > O CM C J oo C J co i n co

o TJ< m co T H co o CJ CM i > m i-i

CM I> in Tf T T CJ

CJ m

I H

i-i

i> co i-i

co

C O m < M i * t O C O C O C M c o r ^ c j o o o c j o o m o c M C M i H T f c o i n i n i - i c o t ^ C J i n ^ f c M c o

1-H TH l-H

loooqqq ddocTd

CM

i-i

c o cq_ c

CM_ o q

O

d

cd O

o " CM

o

CM

tOT)<«01t^O)0'*

CO O

i-i M* 00 T H

m I> CJ CJ CM in !> CM 0O O CO l> CO 00 O CO CN T H I-I

CJ

-^

i-i m i-i T H C J m 00 O TH T H 0 0 f » H M r l

o CO

o o o o o r l M l r t l f i t i j n o m m

O O O O O i-i c o m t o m co - t C J oo r »

O -t m

o o o o o o o o C O i - i C O T f C J O O O C O t ^ m c o c o c o i * i t v ) i

O O O O CJ t

CM CM CM CM CM

CM CM CM CM CO CO CO

CMCMCMCMCMCMCMCM

TH

I>

CO •>* C J

OS

ft. o o o i > CM m CO C J 0 0

O in co

O O O O O CJ 0 0 i}" 0 0

CM I - I

O O 00

CM CM CM

Ö)

•a

. TO > >>•-!

o •*

gal •s S I

& -3 8 S« gS " tä> 3 o • § s Si

äsiöj

s*

•° '-' 5 •*

42 • * TJ fl CU G

b g

Ö c 3

p-

>>.

Cl

"-i

"

S VJ

-.

C

VA/

;= Ö | « 5 1 1 > _i K _j j> ffi £

109 00 rf i-i •* t o ^ c o ^ o of co" H T-T of ca" o i> T-T

rf O O r^ l> rf

OJ OJ rf OJ

TH

N

00 TT rf O 00 O O O CO CO Os OJ OS CO CO

C5

o oo co in r f r f t> i-T o f i-T

OS CN OT N r » H « 0 0 co^ r^"ofr-^rfaft>i>i> , T-r

oo co o OJ m o rf Oi Tf

l>OJi-<r^COl>OJCOCO

C 0 H

OJ

m T-i OJ i-i o oo i-i co m os r-oai>i-Hcoioojcoi-H

I + I a? o <S

oo O J as

C O H

i-H

rf

©

i-H ©

CO

|++||++|+

+ -H + ^ |

ad'uunud'uu

O CQo o o

oo ca as i> oo [> i> >n" rf" L O N o n - * o I> Os OJ I> lO cs OJ rf m oo

•OH nasio w in" co" oo" rf" rf" co" CO I> rf I> rf o o

o m o i-i rf o

m LO

oo i> m co

1-H © CO 1H co

co co OJ^ Oi i-H - ^

in os" o f m" oo O) CO CO 00 o co co os m i>

of t> T-f in in oo H t > > C0 00 Tf OJ o r- as i-H oo

l > 1-H co O J •<*! OJ m TH o

o

co co OJ co OJ OJ

+ + | -iH-H o o o o o

I I l+ l I oooooa

Ttooooocoi-HTtcom

OJ

o oo as as l> 00 O 00 OJ co i-H as i> as

OJ

co rf OJ m o i> o OJ rI> CO I> OJ l> OJ rf m 00 OJ i-i OJ

m m i-H OJ T H i> m oo rf r^ oo co t^ co oo m OJ o

rfcor-ojcomcoojin

ca OJ^ © ^ eo co CO l> I> I> l>"

CO CO 1-H 1-H OJ

oo i> o in os^o^ in" in" o oo oo i>"

o o o o o o o o o i-Hcomrfosojasaso i>i>incoojasoJi-HOJ

o o o o o

O O O O O t~- CO r f CO CO 0 0 Os Os t ^ 0 0

as co co rf 00 CO rf O CO rf rf r1-H 00

i>comi>inrfascot^

H o n in" r*" a f

o o o rf r% co as os co OJ OJ OJ

O J O J O J O O O J O J r f T H r f

oocoojmmi-Hcoasi-H c^T-HcooJcoooinm OJ CO CO CO

i-H CO rf

OS O

CO CO 1-H

o o o o o o CO CO CO 0 0 OS CO

o oo oo os i> as

o t— as co as

OJOJOJOJOJi-HOJOIOJ

OJ OJ T H , - H

TH

c

c 53

a 2 c cS to

•3*2

It

B a b -8 & ^ J M fcs, Q

+-> •+->

c/5 u

uC O

P

S

=> .5

fl

C a - p t<

ja i-, « U2 CD t-, ÖCQ rf

>> o #

fl)

>•*

v

'CO

e o .5 « 13 « :

t^

^ O Ä Z j Z f c Ä J ^

a s

Ä O tn ^ J

rf

*s i" S ' '

>°^^^S^

s> s ,

•a-SS

tä

•? » i « 2 2 «

w

3 C/3

<u fl-

5> o •* -s

§ «p£ c g 43 go

2 E

e 3o « s

•S3 fe 2 A c § = •a o :« >v .-i » s

110 OS CO 0 0

00 Tf t ^ ^ i

o c» T-T o~ co CTT Tt i> co -<* i n m os i > i > oo CN t> os o oo o co r^- i i © co co

in in'cToo

O O CO CN CD CO CO co oT o CN~ I> O T in ll O CO l-H 00 OS ll oo os Tf co o ii OS co -^t1 i> oo os oo m

Os_ O

•>* i n CN O

CN

ös

»o os

o

n

CN

o i-i m oToo co" m co oo

M » r l H Tf O ^ i lO 1 * OS Tf

I>

O

l > 00 T i

i-T cT ocT i> in~

Os T I CO CN CO I > CN CN I > OS CO

i-i Os i-i

OS_00

0 0 CN

m oo o oo TJ< 00 IM Tf O C O i H r f I > O CN

co"o o os oo m m oo

T-TcNm"

n n CN Os O O O O i-i N r t H

o o

H

1-1

l-H-Hl I "Hl

I I++

CN

m - * co m i>

o

ra a?u o ra

r» * • CN CN - * co CN

CO " * O

T I

os

-H + + rara

ra ra1 ra1

CO l >

Tj< I > 0 0 i l O i H CO CN

oo co co O H O )

m co CN oo co Os i i i-i Os O

m m t > 00

m

r^ 0 0 ci ^ CO CN r> m CO CN y-( o m CN •n

m

CO t^ 00 i l T * 0 0 Os OS CO 1 1 CN CN

co co m os i> O •<* n CN I> CN t* 00 CO 00

os oo l> CO CO CO t> I> CO Ti

os m CM O CN CN CO CN

r^ O o m OS T H oo

OS CS

os c o i i o

os

•>* CO

i n C N n " •<* r j "

in oo

itqin

O. CO

O

i> m in CO co co

Os CO rj< 00 CD CO CO CN TH CO

OS I > co m

CN t > CO CO co J>

O O O O CO CD co o o

O

o o CO os l > -rf CN CN

O O O CO OS O m os CD CN CN r »

CO lO

m

oo co oo i n *

0 < * r l

c* oo TH i n

I 1+ I I

•H-H-H

O

CO CO " ^ • f CN l O 1^ 00

CN

o ouooo u

co oo o

i-Tin co

c o c o CN c o

o T i-T i i

rf

0 0 OS

i-i o o CM m o i-i

i>

os m

o i > TH" OS I > CO CN H 0 O N K 5 CN

os r^ i i CN m m oo CO 0 0 •"* CO TJ< CN OS i n co co co o os i i - * os co t> r- oo i i Ti CN Ti Ti TH CN

Tt< 0 0 o s

r f O CO O Tf m oo o oo oo l > i-1 co co i > H l f r l r l

1-1

CO

00 Ti l> Ti

m o os i >

T i

H co CN co oo

o " 0 0 Tt"

Q.

ED

o o o o o o o oo os i > o r» os o oo i > o o os os os

O O O O o m CN m CO O 00 CN CN CN n CN

H r t N O H H r l

O

O

O

O

os r - co o co CN O CN CO CO CN CO Tt< T * CN

CN CN CN

a a C

£

W3

c t». Vi ö s c

9 3

o "a CÄ

a* .5

P B ä tJ * §1, >

a "O S

a .2

«

•a 35,35 :CJ :S ® o

eg

>• b > > (•* § z o

®

o "c;

a

;= L

sia ©

«S O

§» Q

»g* Ila

:Q

C o ses

aJa >i O

d

L

13 C 53 os A <u

OJ

•g x i :<s °

I I bl

"^ k< r* w <£ W i/3

fc<wO

go © s

Ill •* i> o ca in co os i> o f TJT p f co oo a$ t> T-T

co m CM o I> 00

U O i - I C O - ^ O C O T - I T t i

os CO CM O CM

O T H ( B M °^, <° ^ ° 1 r^Ti^ooin'co't^'co'to moscocooiHOO

•*

M

••*

H

O

>

O

M

N

M

O

o o - c f c o o o i - i r M r t l N C J r t T j i M H

COCOCOOSI>COOOm CO CM CM

T H C » C D ^ m i > C M l O T H

CM CM O O f f l h

c o o s o o o o o i > o c o i - H i > c o - < f C M i > i n i - H

CO - * " o " o oo" TjT CM" CO" r-'CM-'tcocoooosi-H T t < T l < C O O l O C O [ > l >

CM

c o • * m ^ oo o o

o o ->*" c o • * " a>

o oo"oo CO 0 0 1-H

CO CO CM

CO 0 0

l > 1-H

o m

co CM os

Tt

co a> co

Os O

CO - *

C N I - H C N O O O C N C N

| + | -H-H-H + +

| -H + + + + + -H

p? pf

pf o pf o o o Q Q

pf pf pf u o o a o

CO 0 0 r H O

ca o >o • * OS -* OS ^r 00 i.O i n so ^ co CO CM L^ o F» CN CN CO CO CM 0 0 0 0 «* *e m "tf CM CO m CM CM Os co

o

co

Os

CO

"* co

m o

m

"* os ** m CM OO

m co

OS CO ( M

oo

O

O ifi CM »H T-t

W

CM i O OS CO CN CN CN CO

«

1"H

I—I

O

O

+ ||

+++

QuQ

upfpf

co CM -# o m os co 00 I> I> t> co

CM m TH

CO CO 0 0 O O I-H

H Os C7S

OO 0 0 r» m TH 00 0 0

CO CM

o

i—I

TH

c o o T o o c o i n oo" t >

CM i - i

o o o o o o o o m^fcot>r^oosco T^ ^

m

^

-CH CO • *

^*

o

r» 00

CM CO Os OS t H T—1

T*

1—1

T-i

OS O

CM

CM

00 O

i-l

i n os_

o

CO i - l

tti

o

r« •»C

tooV"o"

o o o co co ^

O O O O co o m o

•«*

CO i t

CO

CM

o o o o o o cN o •* i n i n • * os i> oo m co CM co TI< 1*1 m oo i>

O S O i - H C M T f c M O - * ^

CO CO 0 0 en 0 0 CO

- r OS I O m CO m o c» CO 00 0 0

CM

T^H ^

co o -"i1

m r^ T H oo

1—1

"* CO CO O O )

C N I - H T H C O T H C O I - H C O

o o o o o o o o inooocoooocoos coi-HiHi>osincoi-i cocomTj<mr-coco

m m co co

•>* T f

O O O Q U O

O

oCO Tfl o

m

CM Os

i H C M O s r ^ o o i - i i - i i n c o o s c o c M i n i - i - i - i i n i > m c o o o c N T j < i - i o o o o c o c o c o r ^ o s

r f

CN CO

T}< in

os CM m

m o - ^ c M c o o o t - i o

CN^OO C N ^ O

r f H " i n CTT I - ( o s t*- i > ^ m CM co

0 0 T-H CO CNCSCS CN CN CN

CM

TH

+ +

oo cftin in oo T-T

ootiHriooia CM aT r-T in i> CM in oo TJ< co co oo n n o

TJ< CO

1-H I > 0 0

co

>*

00 lO

CMt>

O C N - ^

co

t

CM

1-H T H

OS CM

O

i * CM

CM CM CM • *

CO CO I >

B"" :C3

M

<«<

OJ • - (50 SI

3 (i

JO

:« -H S

• X3 g >

C ,* C

o

a c o . * .5

:CÖ » J 2 -J3 >

io

W

C

rj

?

•a t » . .5» H, < u - 3 - : C 5 O f c H « 0 3n ^ F. ^

^? r4

eg d a

^

M

«

S

«

"

o

<

"

to

•

«

Ji

c

« ca

»

>

>H t i

" S •<

CO I - H

,~2 --J :C8 - O

o ~5

:0

^

._ c ? Ja"» Ja :« 'S o S :3 > 2 O

UOhOcO

112 rr

o

cr rr I > *4 »C OC

o

a

1.0 I> CN

CN

n

X

ec

•q O Ö5

>* o c r«

O

er

c

CTc o i > C CC

T -

o T—t i—

kfl

o CC <M ( C

er

OC

CN

o

in

T—

CM

m er CT co m

CT r ^ e> co oo cc

i - I > 00 l > io in rf r h r f i i - l CO

CO r H

rf i>

cr

m i - i-H CN CC

CO

m

ce CO LO l > Cfi EC CO CC cc [ > K:

e> c- o

ei CC O

o

r> SN

CC - t

T—

T—

T—

CTo r

Tt CM T - p

CT T - - t TH CN

CO er 9C CC CT l > OC

T-

(C r f

CT

X

CN O

ec 1 —

O

oc C x er

io

c<- e n oc I f l

\r -T

—

o oc c o e'-

oc oc

c CM CT I > i - l CN

- * •

O C CT 1—1 T -

«

CT

C

O

O

1-1

1—1 1 —

1-1 r H

er C

1-1

1 -

I > I > 00 00 r f rt< OC 0 0 CT OC m i > l > O CT

yr i>

1-1

cr o

c O ce O CT m ce C ^ o c CO CN CN ! M <M

CO r f

L^

o

CN

r> L^

ec • r

i —

X

«

o

o

O

D

CT te

or

ce cc

ot>

OC r f or C

i.'

ir

c_

ec c_

1—

o

ce CN

CO 1 - t -

l>

OC

CC I T

CT CT

o o oc

cc t - CM 1.0 O CN CT OO CT

c i-i

1 —

T —

i-O

X

0C

CT CT

C

ce

CN m CN o- CN CN CN -t

O

i -

1— T-

i —

c -f

M

r^

i —

CT «o o m

• * T—

c

C

c c

T-

-f Ifl

Tce ce c OC c_ t > I f l 10 o r

<M CN

o

CN CN CO

rf

O

O

CT o

C ce

ce

CN CN CN CN

o

m

CN

co r-o CN

CO CT CN i - i

CT m

C 0 0 CN i—1 r l

r f CN t CO cr 1-H

ce O

c c

O

CT 0 0

O

X O

o-

ce

l H CN •n

-r

cr

CT

cc e o cr CN CN

CT

ce i> CC

o rr rf

-f

CT CT CT c CT c CTc CT c^

M r t r T H 1-1 1 -

CO

ce i-1 X CO 0 0 C* C - c c CO CO

l>

o-

ce r cr y

O

< < <rara

ce X l>

cr

1+ 1-H +

CN r f

X

CM C i-H CN CT 1H 1 - i - l i-l

rCM CM CN o

CN r r

l> 1-0 c r

CNI CO 0 0 CO CT

c-

l > 0 0 CO ir o m c CO 0 0

CO T - 0 0

\c. c CN OC ce

-i

C

CT 0 0 CO

cc C O l N h

t*

t ^ CO CN

O

X CT l ^ oo CO c -

ce t - CN o m CT cr r- x 10 t - CN cr CO CN

1-

TJ

O io iH i - i H TH

MS ce r^ i.O t > ce o rf 10 ce

CT

C rf

Ifl

m in

c_ c^

cc C N m

co co CN i - l

X

T-

CT CT «

c ce i r

O CO C m i - i ce oo i-i m

CO OC r f r f CO CN CN i CM

rf

i-

n CN m

cr

P c^-

CN

o

o r CN C 10 C C-r ce QC ce 10 1.0 or TC i o

CN C i r o r OC oc

CN c r cr r

rf

C

-f

rararararara<

O 0 0 oc CO t > t >

r f 00

lC

CT CT C

rr l>

o

oc CT C rf -r rr

rf

rf

O CT 0 0 O ce oc CT 0 - CO CN o C0 CN m co

CT | ++++++

C

l> rf

T -

CO rf r l " 5 " r >

CT

m CT CO T -

oo-

ec D

rara<ra

CM r f l> O

lf-

oc

CC CC

- t r f ce CO OC r f i.O ce 1 0 CN CN

++ I+

1-t

-t -t

CN

C o y ir-

i>

T -

O

O

C

CT T H CT 0C C - CT CC O LC CN O CN CO CN i - l i -

c

1 —

•<(

1 —

10 CO r f

kfi

rf r-

O cr O C c~ * l CM OC CN CT CM TI i.o

cc

lfl CN

CO O l> CN CN CO CN

CO i-i

T "

c C

"^

-r

Q. Q. CN

i.O - r cr

rr

rf o m in CN CN CN CN CO

oc 1 1 —

T-

CT

m i> CO r f

CT

o

c

• *

CT- r rf

T—

OC o r OC t * OC e> CX c oc t»

im m

_

co

ae 0 0

T f T- r r Ifi c o < r e'- l > X ) CN e r OC

;r l>

c

ce CO I > I >

CN c>- CN 10 r f

CO 0 0 i-i m

T -

a CT

CTOi f i CC

<d

a CT I > r f

*-

|» C

CTr f c^

1 -

C

oc

ir M or

+++++|

CC

ro

co

T H

r> CO i - l

CT

i - i CN O m CN] i-H CT 1-H T*

CN

| I+++ 1 ra ra ra ra ra ra ra ra <<<ra ra<

++

rf

CTCT

CC CN CC

CC l>

ec o ^ ce

in

i>

Y - \r c r r f er e r CO c - \c. (C o CT oc 10 CO ca ee 00

1 -

CTi ! ec

CO

m CT c r< 0[ >0 c<[ ^ m co m i> oo o m 1-1 I > CN CO CT

c-

CC r» CO I C CT O O l > t > CN

00 1-1

C CO X I - [^ CN CN

O O CT T I CO CO

-

S GO

CN CN

•o »-i

•-< &a

> - 1

E

Cr

T3

o 13

c to

1 C

C c

t 3

-c • T to

c t •cc

to C E | * E (- •a £ ec •< C

cc

H to JO

to

"a

ts

I-l

•a

•«

a a

"S-

a

CO

-e •ec

c

to

co

c c

O &a

I-l

a

co =0

to U •ec cr

C0

s

o "a to

S

v

i—1 -1

to

a"

TH

— |

, CT

i

0 &

or c

"e c •C 7 :e co tr ir PC

C

L. C

o 0

to

c

c o a C

v

£

cu H »cc

1 C

v

cc a ca c — ec > -fa co C "E Z ra < C >

•= " o ec

c

)

•2 tC

1 cr — 0 :

"5•> ec •ce B

cr E

i '2 ra

C

c.

t

cr -o

o

o.

,

ra

C

t»

113 co iqco o ccTco"

oo m" oT TJT CN* o f co o

l > TH 00 CMCT>0 0 OS r f O i - l CM

C O C O r t H t O O O t O t O

CD T H - *

t O H > © T H

i > o o aT NrHtB HOIIN «D 00 CO

i > 1-T «?" oo" T-T T ^ i o o T CMTj<iciOi-ioinco

"<tcocMoomcMooi>

O CD CQrt

Tt< O CM l > CM CO CM i - i TH

CO CD

O

C M T H C O C M ^ I H C D C M

co i >

co "tf T H CM

+++

CQCQ CQ

CM CD CM -«t m

CM co" i> o r-^ t o oo H © • * t> a CD TH T H in CM CO l> CM i-i CO Tf 00 co l-i l> CO "<3^ CO TJ< T H oo to co o in C D l> t~» CD i-l t> O O CM i-i l> i-i O oo co co co co C M

ocMcoTHcomcoco

TH

-U + + + | | + |

+ |+|++

cq CQ <f CQ <f < <f <

CQ < < < C Q CQ

Tl" T H CO T H l >

oo i n o «tf CO I> CO

CO 00 l> "* I> CM i> o i-T in CM o T 00 rf O l> CM 00 00 T H CO 00 CD Tf t o m co CM i o CM

TH

o

0 0 CO CO CO

TH I > t > i-H

O

oo oToo t>

•* i n o m m r^cTcb"

l > CM T f T H CM " * CO 0 0

O CO f CO T-i C D C D m

TH CD m CM

oo co oo en CM

i n TJ^ CM t o co

t o CM CO T T 0 0 CO o •** r - c o - # T H 0 0 CO T H T H CM O

to co i> t o r - •* m TH

t o CM CO T H T H

++++++ CQ CQCQCQ CQCQ

CM" r * CM

TH

o o c o a » W r t i n ! > 00 I> CO

m oo co co

c o e o CM CM

©

++++

-fi-H-H |

CQ CQ CQ CQ

CQ CQ CQ CQ

CM O CO ["CM t > OS CD

TH

O

C>-

t> m o o co CD

-H • * oo i >

CMt^coTHinineoai

CM CM CO CO CM M O O TH

C O I > - H < C O C T ) C M T H C M

CO o o m C M C M • *

CDCMCMCOCMI^CO-tf

TH CO CM TH I O CO T H CD CO CD 00 l> O M H i n r f O l

i>05-H<ocMinini> CM O CM CO i n Tj< C75 oo oo CD i n CM TH CM

i n co co co cToo

T H c o m t > T H 0 3 c o c o

-*

©

CM O

0 0 CM - H T Oi

o o o o o o o o ininiHoicDCMinco coiHin-^TfocMO

© © O t> 00 H TH m CM CM CM CM

C O C O T + I C M C O C O C M C M

CM

CD

co i n o i oo

C D CM CO o O CM i n i * CM © co T H 0 0 © CM CD CM T H

CO 0 0 T H <D t > T H co m T f CO ! > © CM CM T H I > •<* c o TJ< m

•<*

CM TH © CO © i n t o i n i>" r-T-HT txT

o o o o o o oo oo t> CM a> co -<t m co co CM co CM co oo oo co CM

i> m TH

0 0 CO r}< CO O 0 0 0 0 CO

oo oo co i n i * CM 0 0 CO T H 0 0

H ©

TH T H CO TH

oo CM m co TH m m o

oo • * i n c o CM •>*

H l f H O )

0 ) 0 0 0 0

o o o o o o 00 1(5 rf iO 00 Ol I> © CO 00 O 00 CM CM CM CM OO CM

O O O O oo Tt< m m co i n o co CM CM co co

O o o

os I > TH m CM I >

CT>

o

0 0 "rf CO 0O

oo oo o co CM CM OO OO

OX) 0 0

s.s § . :0

OS

OS J 7 oo fl <D « OCQE

8—203716

<Vg 1

« O C o

OJ

"a .2 Q. C

G *

:0 :® "1 co °CS <2 H u T3

c a> t

"

os - a c t i

«

_ u 1J to « Ö, a «> « 5 f 3 y

>- S

+-> + J C co

O fl O 41 O W *J i icj

fl 2

C a h

3 «

j a> io o j

C OJ C3 "O g

114 T-I i > o to

T f t D q t o i n i o H ^ ^ "tf t o o f <x> c> co co" t o o>

i n 1<

t^OliOOHNiOOT)'

tM't

inrj<coininini>oio

CM r-t

•<* rH

o

in

o

o oo too mo mt^

o

tdocTidtdr^or^io cootocci^-^t^^f •^oototoNintcco

CMOCOOiint^OOOO

l > 00

rtoooiooooom TH <N T-4 CM i-i (N

CI co i > co t o oo o

O CO OJ O^ " * CM^ Tj^ I >

inr^oocooeoin ooeo-'t'ooofinr-^in ooi>n(Oiocoi>oo

co

00OJ"*-^t>-^-^tO cocoofcTtdoooo i>incNooincocNi> r> r» to w N t^ ri h Ttr^oto^cNinco

in to -^ of to in i-T C£ of ootooiinoTcojTfoo oooitooicoinT-iooo coineocMOininincM

co co - # oo Tf n ^ i > to_ i-T^ocor^to-^co OltOtN-^-^C^OiCN H O r l M M f l ' t t O C»rtCOT|"<tinNO

o

CO

ON" CM T H t>

•*

CM

r-

CO CM

r i T f « W r H © H O O

OCQ

| + + + + |+ ++

+ + + | + + +|

+111+11+

+I

CQmCQCQCQfflCQWm

aaCQCQCQCQCQCQW

CQCQCQCQCJOOO

uo

c^-inoinoocoi-i

o t ^ m T - i - ^ " - < t o o m1 o m o c o - c f o c N - * cocot>-«}<mc^coci tOCOCMi-t^i-itOtO cotocoo^-HCNcoai

O O r f co

THOiincCCNCOOr-lTH

m m r» t> m c o

w N r i o o w n ^ r t O T f o h o o n i > o o n T i < o o c o o o T - i o m t o

•»i< t > H h T-l

t o o s e o r ^ o c J i ' r H C O C M CO-<fT-tTHCMTHCOI>CM o>

OniflOiOlBOOTf n o i r H ^ m n t ^ o o o c o t o t ^ c N i > m rfoi^aii>THCoco

to

N

O l M h O O f f l N O ^

co

0 O

O

M

S

M

M

D

O

•>*oo

t O C O C O ^ C N i - H O O O O

o o T f OJ c o m

o o o o o o o o o H M H h h C D H O O O ) m c M C M O o o i > t N t o o o

COCO

COCOCOCOCMCMCMCMOl

•ä c S c :0 a «

:0

fcH

E i) 05

-

-< <

r H T H c f c f oo"

w

Vi

c «H

os

*

©

c

o

m

o

o

o o i > t o t o m c M C M - < t

o

i-HOooeM-*r^cot^

O O O O O O O O COO)t^^NO)rtl> m ^ o t o r t o o o m cocococo-^mm-^"

C

£4 C _ c o c g •§ - 0 0 6 : 0 2 2 2

o

o

o

o

o

* H CO oo co

o

o o o o o o r - t o c o t o

o

a> co

oo"

o

CONTfrlTtHOCOO

C

C C C C « o a c c ; S S , £

M

rtlNrt

o o o CO CM # co co

Vi

a ca

51-

<U ?5 ZSi

M

s-S

5iE «u2 £ S -3 o « e« 3 c « « £« --a 2 •- i2 .2 £ E 3 =o •9 * ; *5 :

115 n - * q q o o cq i> T-T in o co eo c f in TH os CM oo o m co co co o 00 t^- 05 t> ^C "^ co co in ^*

CM

oq-* i > i n CM oo co m CN •>* CO CO T Ho TH

i n CM TH I > r r •>* c£ c^ co oo oo •<*

03 o H i> oo •* rcd o i-T od in" i> i>

1-H l - ^ l t t I f l r t O 00 O I> CM m CM

in oo •>* •* o o od o oT in od in •* rt o os co co o TH t t> m co oo t^ CM

CO CO CO CM T H o o CM m 1-1 i - i o CO i t i O T f O l U5

Ol o H

CO CO

CM CO CO CN CO

it

o

O

-**> O

0 0 " # CO

o o in o in t» TH M O

I O C O C Q t^

t>

cq •* o co i> m co r^ in co id cd cd od TH co co t> T»< i-t m

l>

CM

r - i CM

TH

CM T H CM

CO^TH i n

co

O TH TH O Tf i > CM CM 0 0 I > t > CO O i-i Tj< o 1-1

+ 111

• < *

T-ICOTH

m

co o m i-i CO - ^ i n -rH TH co l > Tf t >

O

in o co T)T in in CM co co o in oo os co m oo r l r l H N

1 - 1

+ -H+ I I I fflmoffliuu

mm pq pq

rtHW*

co r> oo m o

O i CM T H T}<

o co TH m co •>* co itf co f oo m m o co - ^ oo CM o o

•^ o

o

oo

oo co • *

CO CMCTsO •<* O CM TH m CO 00 00

<N

i>

o •«*" m co i> co

TH C35 I> 00 •* m co o l> COCT>O 05 TJ< TH CM m CM co co O O TH co

CM i-T CM o d oo" c d T}< 00 CO TH TH CO

"<* CM T H

TH T H TH TH -H< CO CO

CO •*}" -* -rf 00 CO

O O O O O o o TH in CO CO TH "H< I> i> CM i> i> TH m o co co co co co co co

i> c o o t^ lid •* 00 "<*

PQ PQ pq PQ

TH

i n od

-<t I > I > CO

o TH o ^* co i n i-Tr-Ti^co ^'•^i*'

0 0 CO CO CO

o r f c o o

t ^ O CM I > CO c^ c i i > m o m co CO CO CM CM I > OJ co co oo a> co m co o o co

o

o

CM o^ i n

O CO O TH

CO CM T H CM

104 750 42 674 59 970

O

CM

I > C M cdcM

Kouucamo

-*

rtoV"ddm co co CM co a co

CM •«* C5 Tj<

I I l + l I

"HI I

CM

co i - T i > oT CM o m m

0 0 CO CM

CO TH 1-1 TH "<f

I I II I + +

rH C O O

0 0 r » T f CM 0 0 CN C 3 CO O T H CO t >

o o o CM CM TJ< TH 00 00 If CO Tj*

O O OJ Cl

o o o o o o CM 00 t^ O 00 CO co oi © • * c» if m in rf in m -H<

o o o o o i> o m o CO CM CO CM

o o o o o o r^ co o o co T»< co TH TH oo o m CM m co CM CM m

TH oo CM

o o o o co o m oo r-« m co i ^ CM CN CM CM

C ös

C

C <n

0)

S !§ lx~V.

•a — J £ —"

• T3 3

M

SJ

S3

ös

en fl C M

*i "a tic

CO

•r-. &, «U tic C8 ;

> cu S :C3 ca S 5 fa £ Ä : ° > >^ ! co p»

2. « a

C

« al i

J

O

H

M

f

*aE- S 2

•2

S **H2 .Oc «Wb

•a

ca o £

'a

^E cc "SE .a .* MO o, O w

o

o -o . 2 , ca

I"

.cs «ca

<u 2 S E « ca E E :ca :ea [o E £

o

53 J4

r* ica »> T 3 :ca «a i 3 W 6 0 » > ti >> > > : 0 3

t^mzJCQ

O M

116 co r f

CN m oo co CN

CD T H r > CN CN

m co co co t>

CD

in

CD l > TH m CD T H

co Is- eo co TH oo co oo TH co r f CO CN r f 0 0

CN 0 0 CN f » m CN m O CD CD CN r f O T H CO

CO 0 0 CO CN o o 0 0 CN T H t > T H

TH TH

CD CN

r f CN CN CN

i> o o co co oo co co

[> CN

CD CO CN CN

r f TH

m c^ oo CD CD

TH

rf o CO TH r f r f CD CO CO I > l > CO O r f CD CD TH r f TH

m co T* co

00 CD co co co TH O T H r f r f

CN CO

. oo eo O T-l co eo O r - t oo o CD CO

CN

CD o O CD r f CM m o CM T H T - I

O

CO

0 0 CO CD CO r f

0 0 CN

T H i n CD CN l > CO 0 0 P » 0 0 CN CN I > O OO

cN co r f oo m O O CD T H 0 0

rf

H O l O T j h

CN l > CN T H r f TH T H T H

I>

O

l O CD t^ I>

O CO 0 0 CD TH 0 0 TH T H T H

CN

CN r f O

m

TH T H

CD CD CN

TH

^ TH

CN

i> co

r f CN CO T H CN TH T H

CN 0 0 CO T H CO 0 0

00 CN CD T H CO

-H + 1

1 1 +

1 + 1 1 11 1 + + +

++++ 1

03 O

fflouuo

o uoo o

uouuffl

mm 00 0 0

0 0 CN T H CD CN h o O O O O TH TH

CN T H CO 0 0 LO O 0 0 CD 0 0 CO

CO CO CN o o r » 00 t > 00 t >

TH

XJ

0 0 CO 00

l> O t>

00 TH

TH

PQ « 03 o

O

CD

IO D-

CN

TH

TH

o CD T H

CD m i n CD m r f m r^ CN

CO i O CD CN r f T H

TH

I1 au CD T H

OO o

oo

l > i n CO T H 1-1 T H T H CN

CD CN TH CO

CD O CO CO T H T H CO CN CO CN

r f 0 0 r > CN O CN T H CN CO CO

0 0 CN 0 0 O l > T H CN T H CN

m CD co co

i>

r- O CD

CD m

"ef r f r f 0 0 CD TH T H T H TH

co o CD i n m

CN CO CO 0 0 r f r l r l r l CN

CN I M

CN I M oo oo CO I > l O " t

i> r f

o <# m m -rf co CD m m i n

0 0 CO CD O

CD

CO 0 0 r f CO

in

l O " * O CD r f T t r f CO CO T H m cN

i> r> CD CD O CO

.

g

co

m m

CD l > m oo T* 0 0 I > TH

T H CN CD CN CN 0 0 CD CD CO r f CO r f CD r f T H r f CO m m T H

in m CN

O

TH

TH

TH

TH TH TH TH

TH

CD CO CO CN CO

r f m m o co

co m CD m CD

m o CN TH i>

I O r f CO T H 0 0 CD CO O CN T H O T H 0 0 CO CD CO CO CO T H CN

r f T H T H O 0C CO CD 0 0 CD CD CO CN CO r f T H rf CO CO 0 0 CO T H CN

co co m I > CD CO CN CN

rf

CN ( M

CN m co co TH

r f CO

TH

CO CD CN 0 0 i-H T H CN CN

m co CN co

r f CO CO r f r f CN CN CN CD OC

t> i > i > CD oc CD oo CN i n cc m CN co CN CN

CO CN O 1-H TH

t>

0 0 i n CN CN CN

CN r f CO I O r f

t^ r f I > m

T-

CO CN

o ooo c

o oooc

o o o o c tCDo CD m ToHj CN M ct >

o o

o co

CN T H rf

O

rf

T*

00 TH

rf

00 r f O

CN

CD CN I O T H CN

TH

in

r » C D o o cc CN CN T H T H T TH

05 Q. O O O

CN

C t> l>

O o

O c

i n CD

CO CN

co co

CO <M CN CN

i > i n TH CD r f i n r f 0 0 o OC CO CO r f r f C0

CN CN CO r f 0C l > CO i n CO r f CN CO r f r f r f

0 0 CD CO r f

CO CN CO CO CN

o

> •^

to

•-1

C

c •c c

fc.aÖ l CO

co

Si

c e •22 "o •22 •Q

£

°3 C

Os

•5

t, to •O

«o to t, O

to

^ 03 a> 03 i -

i E Os to öl

"o <=> : 0 -

S

t7«c;

5 >

•S

o

CO

a c

1/

"C

tu

c

C

»

•3 £5 w fa 4

t

•a* &CJ Ta t

Os

t )

C C< ••c

•C M 5 CT a

8 EE 2

•5 a :a m 9 •B E o

=J>

CO Cl v, : r ^

E o

ti

% v

t

lE

c A

t 0 "<

e

i

c "2

:C

u

ir

g CO

3 .0

t=3

•

s >

Arvid Arvid Arjep

i

E

o "a a

CO

c

Os

Piteå Piteå Hortl Piteå Norrf Älvsb Älvsh

•B o B "a •»1 •-i a

1 Asele Vilhel Vilhel Dorot Åsele

-

«0

c

••H

a

Lyckst örträi Lycks Stenst Sorsel Tärna

Os C co

o

Ös

a ös a

ö

117 in o co"in to 00 00 in

"*OJ

r-t

T-l

IN T H co

co Ti

«#IM „

PO CO n<

CO 00 IM

m rf in o OJ CO o OJ

•>*

r-l

o

O 00 rf CO co" O» rf OJ rf OJ O rf t> CO OJ CO m O

IQ CO t* to r* O rf 00 CO to CM co oo O OJ m rf T_l co

,_,

l> CM Ti in rf •n rf rf 00 OJ 00 m CO in CO OJ O t^ CO i-i T H • n

r» T*

O co OJ TH CO T i

TH

CN

Ti

TH H

M

CO

11 1 1

+ + 1l

00 CN

t^ CM rf

oo

co rf CO

» i>

Ti

T-t

co co CO I>

Ti

OJ

111 1

+

+

OUUffl

o oo o

O O O

O

Q

W

o

OJ T-H O

o OJ n

OJ

oo l> 00 I>

to (Q 00 co co OJ o Ti

OJ

CO

OJ F- CM O •n CN

to CJ rf m

rf

OJ CO CM CO rf

rf CD CN rf CM CM CN CN

03 03 O

03 co

TH

oq 00 O) OJ r^ OJ CO oo OJ oo OJ OJ m CM O o rf T-t T H CN

CO CO CN O co O CN O OJ CM o 00 rf CM rf M CO

co rf rf co OJ o T i OJ CO

**

1| 1 Q+

•*

O

^

t> in co CN en in

c; co CN m CD

in O» co" CO Ti CO co O J

T-l CN

rf co co

CO CO

oo

rf

rf I> [^ 00 OJ

r^ CO CD i-i T i

CM

t^ O OJ 1-H CM CN

T i 1-1 CM

CM M

o Ti

CM CN

co

CM

m

C7J IM m CM

o> oo OJ

OJ CM O

•t

m m m m

in

«*m m

m m r* rf

co

«o co co

1H O l> rf CM CO rf 00 CN rf CN OJ to 00 O OJ rf m CO m

co o O OJ T i CO o CN OJ 00 co m OJ CO CO oo CM M m OJ

m OJ in CM in I> in m CM 00 CN m CO r^- rf 00 CO o to

Ti

r^

oo

rf

IM

m m

CO

rf

CM

oo O» Ti oo" co" CM

t> CN

CM t^ •t

CN

m

t© OJ o in rf" CM <M CO CM

CM CN rf 00 I> co" o"CM CM co co CO

CM O? O rf rf rf rf

CO

OJ

<N

m OO <*OJ

CO rf co co

rf CO CN CM

CM

Ti

O O O O CN m co co CO rf rf T I

O O O O

•n in co o

o o o o co o o T I CN 00 00 CN r f ifj r f lO

<u <U

ac

O O O rf in Ti oo i > co CM CN CN

OJ co CO t~CN CM CO CO

o CO CN

00 ÖJ g>

3 5

ti* ^ o 3 -Sä 5 1 E

2 » ocj >

J2-< 3 X v>

u 3 k . 3 JS T3 5 U 3 3 « > -O

T3 . H2 *>

4 S g 03

£ > <U 03 TJ °03

^3 "3 +-> Q

E a» O .3

"3 ä aj

C CM

II Sis K g*ö irPJhOZ S S g g 3g é> S g g g S S S U M fe

C3

4-1

•S 5 sa

O 3

g»

118 Tabell V. Skogsmarksvärde, skogsvärde och summa skogsbruksvärde inom 1

2 I

3 I

7 I

1 Enskilda

Allmänna skogar

ö v r iga enskilda

ti

<u

B B

9 Län, länsdelar och värdeslag

Kronoskogar

Ecklesiastika skogar

övriga allm. skogar

Summa

Aktiebolagsskogar

Varje fastighetsägares <25

50—100

25—50

1 000 kronor

1 2 3

|.

Norrbottens skogsmarksv... skogsvärde.... summa v ä r d e . .

4523,6 263 162,0 267 685,6

579,0 72,9 2 168,4 32 315,5 2 241,3 32 894,5

5 175,5 297 645,9 302 821,4

1 354,8 58 330,0 59 684,8

530,4 8 550,6 9 081,0

1 041,0 19 123,5 20 164,5

1 706,9 33 190,7 34 897,6

4 5 6

1 a. lappmarken skogsmarksv... skogsvärde.... summa v ä r d e . .

2 375,2 153176,3 155 551,5

321,2 9,6 529,1 23 433,5 538,7 23 754,7

2 706,0 177 138,9 179 844,9

451,7 26 559,5 27 011,2

24,4 979,6 1 004,0

80,5 2 385,5 2 466,0

138,0 4 565,6 4 703,6

7 8 9

1 b. kustlandet skogsmarksv... skogsvärde.... summa v ä r d e . .

2148,4 109 985,7 112134,1

63,3 1 639,3 1 702,6

257,8 8 882,0 9 139,8

2 469,5 120 507,0 122 976,5

903,1 31 770,5 32 673,6

506,0 7 571,0 8 077,0

960,5 16 738,0 17 698,5

1 568,9 28 625,1 30 194,C

10 11 12

Västerbottens skogsmarksv... skogsvärde.... summa v ä r d e . .

3 394,1 178 720,3 182114,4

102,7 3 213,9 3 316,6

335,2 9 661,8 9 997,0

3 832,0 191 596,0 195 428,0

5 144,2 151 895,3 157 039,5

1 057,1 18 663,5 19 720,6

1 870,8 37 477,4 39 348,2

58 689/2 61 389,(

13 14 15

2 a. lappmarken skogsmarksv... skogsvärde.... summa v ä r d e . .

1971,6 132 460,1 134 431,7

46,8 1711,8 1 758,6

202,3 7 120,6 7 322,9

2 220,7 141 292,5 143 513,2

1 925,3 73 234,4 75 159,7

112,1 3 014,5 3 126,6

198,3 6 062,4 6 260,7

511,< 16 522,S 17 034,1

16 17 18

2 b. kustlandet skogsmarksv... skogsvärde.... summa v ä r d e . .

1 422,5 46 260,2 47 682,7

55,9 1 502,1 1 558,0

132,9 2 541,2 2 674,1

1611,3 50 303,5 51914,8

3 218,9 78 660,9 81 879,8

945,0 15 649,0 16 594,0

1 672,5 31415,0 33 087,5

2 187,-! 42167.J 44 354,8

19 20 21

Jämtlands skogsmarksv... skogsvärde.... summa v ä r d e . .

541,6 20 054,5 20 596,1

418,1 172,1 9 243,0 16 280,2 9 415,1 16 698,3

1131,8 45 577,7 46 709,5

5 347,9 188 143,3 193 491,2

373,2 10 696,7 11 069,9

583,9 16 956,7 17 540,6

1 016,( 31 523,2 32 539,2

22 23 24

3 a. J ä m t l a n d skogsmarksv... skogsvärde.... summa v ä r d e . .

451,1 16 770,3 17 221,4

140,5 7 543,9 7 684,4

229,8 8 397,0 8 626,8

821,4 32 711,2 33 532,6

3 671,5 118 074,4 121 745,9

336,2 9 678,0 10 014,2

514,8 15 176,4 15 691,2

892/ 28 081,£ 28 974,2

25 26 27

3 b. Härjedalen skogsmarksv... skogsvärde.... summa v ä r d e . .

90,5 3 284,2 3 374,7

31,6 1 699,1 1 730,7

188,3 7 883,2 8 071,5 |

310,4 12 866,5 13176,9

1 676,4 70 068,9 71 745,3

37,0 1 018,7 1 055,7

69,1 1 780,3 1 849,4

123,; 3 441,8 3 565,1

2.

3.

2 699,1

olika skogsägargrupper 10

på landsbygden

enligt 13

Bkogsmarksinnehav i hektar Summa 100—200

200—400

1957 års 14

Summa enskilda skogar

fastighetstaxering 15

16 | 17 | 18 | 19

20 | 21 | 22

Allmänna skogar

Enskilda skogar

Samtliga skogar « cg t-' w

•—

tn

>°

400 >

O 3

Procent

1 236,5 29 581,0 30 817,5

592,1 16 795,4 17 387,5

335,1 10 134,0 10 469,1

5 442,0 117 375,2 122 817,2

6 796,8 175 705,2 182 502,0

11 972,3 37,8 473 351,1 55,6 485 323,4 55,1

0,6 0,5 0,5

150,7 6 259,7 6 410,4

113,4 4 822,7 4 936,1

90,4 3 715,0 3 805,4

597,4 22 728,1 23 325,5

1 049,1 49 287,6 50 336,7

3 755,1 63,2 226 426,5 67,7 230181,6 67,6

0,3 8,6 72,1 12,0 15,9 27,9 0,2 10,3 78,2 11,7 10,1 21,8 0,2 10,3 78,1 11,8 10,1 21,9

1 085,8 23 321,3 24 407,1

478,7 11 972,7 12 451,4

244,7 6 419,0 6 663,7

4 844,6 94 647,1 99 491,7

5 747,7 126 417,6 132165,3

8 217,2 26,1 246 924,6 44,5 255 141,8 43,9

0,8 0,7 0,7

3,1 30,0 11,0 59,0 70,0 3,6 48,8 12,9 38,3 51,2 3,6 48,2 12,8 39,0 51,8

1 939,0 47 832,2 49 771,2

841,4 23 618,6 24 460,0

267,6 8 049,4 8 317,0

8 675,2 194 330,8 203 006,0

13 819,4 346 226,1 360 045,5

17 651,4 19,2 537 822,1 33,2 555 473,5 32,8

0,6 0,6 0,6

1,9 21,7 29,1 49,2 78,3 1,8 35,6 28,2 36,2 64,4 1,8 35,2 28,3 36,5 64,8

661,7 21 721,3 22 383,0

483,4 15 989,4 16 472,8

158,0 5 647,4 5 805,4

2 125,4 68 957,2 71 082,6

4 050,7 142191,6 146 242,3

6 271,4 31,4 283 484,1 46,7 289 755,5 46,4

0,8 0,6 0,6

3,2 35,4 30,7 33,9 64,6 2,5 49,8 25,8 24,4 50,2 2,5 49,5 25,9 24,6 50,5

1 277,3 26 110,9 27 388,2

358,0 7 629,2 7 987,2

109,6 2 402,0 2 511,6

6 549,8 125 373,6 131 923,4

9 768,7 204 034,5 213 803,2

11380,0 12,5 254 338,0 18,2 265 718,0 17,9

0,5 0,6 0,6

1,2 14,2 28,3 57,5 85,8 1,0 19,8 30,9 49,3 80,2 1,0 19,5 30,8 49,7 80,5

1 540,4 50 974,4 52 514,8

1 195,2 42 550,1 43 745,3

848,5 29 755,1 30 603,6

5 557,2 182 456,3 188 013,5

10 905,1 370 599,6 381 504,7

12 036,9 416177,3 428 214,2

4,5 4,8 4,8

1,4 2,3 2,2

3,5 9,4 44,4 46,2 90,6 3,9 11,0 45,2 43,8 89,0 3,9 10,9 45,2 43,9 89,1

1 324,7 43 220,9 44 545,6

937,9 32 895,7 33 833,6

611,7 20 723,7 21 335,4

4 618,0 149 776,2 154 394,2

8 289,5 267 850,6 276 140,1

9110,9 300 561,8 309 672,7

5,0 5,6 5,5

1,5 2,5 2,5

2,5 9,0 40,3 50,7 91,0 2,8 10,9 39,3 49,8 89,1 2,8 10,8 39,3 49,9 89,2

215,7 7 753,5 7 969,2

257,3 9 654,4 9 911,7

236,8 9 031,4 9 268,2

939,2 32 680,1 33 619,3

2 615,6 102 749,0 105 364,6

2 926,0 115 615,5 118 541,5

3,1 2,8 2,8

1,1 1,5 1,5

6,4 10,6 57,3 32,1 89,4 6,8 11,1 60,6 28,3 88,9 6,8 11,1 60,5 28,4 88,9

4,8 43,2 11,3 45,5 56,8 6,8 62,9 12,3 24,8 37,1 6,8 62,4 12,3 25,3 37,6

120 Tabell

1 4.

2 V ( f o r t s . ) . Skogsmarksvärde,

skogsvärde

och

summa skogsbruksvärde

7 I

inom 9

1 2 3

Västernorrlands skogsmarksv... skogsvärde.... summa värde..

649,3 28 594,5 29 243,8

253,2 9 562,2 9 815,4

301,9 5 940,3 6 242,2

1 204,4 44 097,0 45 301,4

8 692,4 214 691,3 223 383,7

1414,8 22 425,4 23 840,2

1591,5 27 532,1 29 123,6

2 678,6 50 694,4 53 373,0

4 5 6

4 a. Ångermanland skogsmarksv... skogsvärde.... summa värde..

418,4 20 494,5 20 912,9

178,3 6 441,7 6 620,0

155,9 2 958,1 3114,0

752,6 29 894,3 30 646,9

5 108,3 138 970,7 144 079,0

702,5 10 644,4 11 346,9

880,7 14 944,0 15 824,7

1 586,8 28 629,2 30 216,0

7 8 9

4 b. Medelpad skogsmarksv... skogsvärde.... summa värde..

2c 0,9 81C 0,0 8 3c 0,9

74,9 3 120,5 3195,4

146,0 2 982,2 3 128,2

451,8 14 202,7 14 654,5

3 584,1 75 720,6 79 304,7

712,3 11781,0 12 493,3

710,8 12 588,1 13 298,9

1091,8 22 065,2 23 157,0

10 11 12

5.

Gävleborgs skogsmarksv... skogsvärde.... summa v ä r d e . .

640,0 474,2 16$ 8,9 41 6(»9,5 14 512,0 23 508,3 43 3f »8,4 14 986,2 24 148,3

2 803,1 79 689,8 82 492,9

15 043,3 331 039,7 346 083,0

2 054,3 31 810,8 33 865,1

2 739,2 43 844,1 46 583,3

4 668,0 86,490,7 91 158,7

13 14 15

5 a. Hälsingland skogsmarksv.. . skogsvärde.... summa v ä r d e . .

513,2 310,2 8f )3,7 27 6*}7,2 11 130,0 22 076,8 28 5'10,9 11 440,2 22 590,0

1 677,1 60 894,0 62 571,1

9 569,6 255 130,0 264 699,6

1 239,4 23 576,8 24 816,2

1 476,5 29 863,1 31 339,6

2 872,4 64 545,3 67 417,7

16 17 18

5 b. Gästrikland skogsmarksv.. . skogsvärde.... summa v ä r d e . .

8:55,2 13 9!$2,3 14 8'17,5

126,8 1431,5 1 558,3

1 126,0 18 795,8 19 921,8

5 473,7 75 909,7 81 383,4

814,9 8 234,0 9 048,9

1 262,7 13 981,0 15 243,7

1 795,6 21 945,4 23 741,0

311$3,3 508,6 1 943,0 92 4!50,6 11891,8 66 036,5 95 6153,9 12 400,4 67 979,5

5 634,9 170 408,9 176 043,8

14 481,4 305 463,3 319 944,7

5 173,8 77 261,1 82 434,9

5 330,7 79150,0 84 480,7

4 913,3 83 279,6 88 192,9

6.

164,0 3 382,0 3 546,0

19 20 21

Kopparbergs skogsmarksv... skogsvärde.... summa värde..

22 23 24

6 a. Särna + Idre skogsmarksv... skogsvärde.... summa värde..

1 *3,0 25 9 59,2 26K )2,2

97,5 7 159,5 7 257,0

235,7 33 413,5 33 649,2

95,4 7 513,6 7 609,0

7,0 405,9 412,9

11,0 495,5 506,5

18,4 947,0 965,4

25 26 27

6 b. Länet i övrigt skogsmarksv... skogsvärde.... summa värde..

503,4 1 845,5 3 0 30,3 66 5 11,4 11 607,0 58 877,0 69 5 51,7 12110,4 60 722,5

5 399,2 136 995,4 142 394,6

14 386,0 297 949,7 312 335,7

5 166,8 76 855,2 82 022,0

5 319,7 78 654,5 83 974,2

4 894,9 82 332,6 87 227,5

Värmlands skogsmarksv... skogsvärde.... summa värde'..

1 5 $2,2 2 010,4 1 434,7 20 9 73,3 24 249,2 12 574,7 22 5 35,5 26 259,6 14 009,4

5 027,3 57 797,2 62 824,5

30 274,6 290 204,2 320 478,8

15 138,0 88 230,0 103 368,0

15 289,5 107 074,0 122 363,5

14 499,5 108 742,0 123 241,5

Örebro skogsmarksv... skogsvärde.... summa värde..

4 8 39,0 59 6 10,4 64 4 19,4

556,0 1 929,1 5 112,5 20 377,2 5 668,5 22 306,3

7 324,1 85100,1 92 424,2

11 867,2 117 073,7 128 940,9

5 569,0 33 707,0 39 276,0

3 754,0 27 222,4 30 976,4

3 293,8 25 416,8 28 710,6

Västmanlands skogsmarksv... skogsvärde.... summa värde..

3 6 78,6 35 9 70,4 39 6 i9,0

642,6 2 316,7 5 663,7 20 531,1 6 306,3 22 847,8

6 637,9 62 165,2 68 803,1

6 680,9 61 087,3 67 768,2

2 914,0 17 270,0 20184,0

3 629,0 24 461,4 28 090,4

4 098,5 30 432,0 34 530,5

7. 28 29 30 8. 31 32 33 9. 34 35 36

5,2 284,8 290,0

121 \lika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1957 års fastighetstaxering 10

2 808,9 59 088,0 61 896,9

1311,8 30 358,3 31 670,1

919,6 21 220,4 22 140,0

10 725,2 211318,6 222 043,8

19 417,6 426 009,9 445 427,5

20 622,0 470 106,9 490 728,9

3,1 6,1 5,9

1,2 2,0 2,0

1,5 1,3 1,3

5,8 42,2 52,0 94,2 1 9,4 45,7 44,9 90,6 2 9,2 45,5 45,3 90,8 3

1 643,3 32 398,2 34 041,5

786,8 16 781,6 17 568,4

511,1 10 689,7 11 200,8

6111,2 114 087,1 120 198,3

11219,5 253 057,8 264 277,3

11972,1 282 952,1 294 924,2

3,5 7,2 7,1

1,5 2,3 2,2

1,3 6,3 42,7 51,0 93,7 4 1,1 10,6 49,1 40,3 89,4 5 1,1 10,4 48,8 40,8 89,6 6

1 165,6 26 689,8 27 855,4

525,0 13 576,7 14101,7

408,5 10 530,7 10 939,2

4 614,0 97 231,5 101 845,5

8198,1 172 952,1 181 150,2

8 649,9 187154,8 195 804,7

2,7 4,3 4,3

0,8 1,7 1,6

1,7 1,6 1,6

4 362,5 91478,6 95 841,1

1 886,1 46 542,8 48 428,9

827,0 17 838,4 18 665,4

16 537,1 318 005,4 334 542,5

31 580,4 649 045,1 680 625,5

34 383,5 728 734,9 763 118,4

4,9 5,7 5,7

1,4 2,0 2,0

1,9 8,2 43,7 48,1 91,8 10 3,2 10,9 45,4 43,7 89,1 11 3,1 10,8 45,4 43,8 89,2 12

3 178,2 75 061,7 78 239,9

1611,8 43 062,4 44 674,2

643,3 16 362,7 17 006,0

11 021,6 252 472,0 263 493,6

20 591,2 507 602,0 528 193,2

22 268,3 568 496,0 590 764,3

3,8 4,9 4,8

1,4 1,9 1,9

2,3 7,5 43,0 49,5 92,5 13 3,9 10,7 44,9 44,4 89,3 14 3,8 10,5 44,9 44,6 89,5 15

1 184,3 16 416,9 17 601,2

274,3 3 480,4 3 754,7

183,7 1 475,7 1 659,4

5 515,5 65 533,4 71 048,9

10 989,2 141 443,1 152 432,3

12115,2 160 238,9 172 354,1

6,9 8,7 8,6

1,4 2,1 2,1

1,0 9,3 45,2 45,5 90,7 16 0,9 11,7 47,4 40,9 88,3 17 0,9 11,6 47,2 41,2 88,4 18

2 859,7 58 448,8 61 308,5

1 076,3 21 642,1 22 718,4

891,2 15181,7 16 072,9

20 245,0 334 963,3 355 208,3

34 726,4 640 426,6 675 153,0

40 361,3 7,9 810 835,5 11,4 851 196,8 11,2

1,3 1,5 1,5

4,8 14,0 35,9 50,1 86,0 19 8,1 21,0 37,7 41,3 79,0 20 8,0 20,7 37,6 41,7 79,3 21

20,8 1 138,0 1 158,8

28,4 1 600,2 1 628,6

2,3 273,9 276,2

87,9 4 860,5 4 948,4

183,3 12 374,1 12 557,4

419,0 31,7 45 787,6 56,7 46 206,6 56,5

1,2 23,3 56,2 22,8 21,0 43,8 22 0,6 15,7 73,0 16,4 10,6 27,0 23 0,6 15,7 72,8 16,5 10,7 27,2 24

2 838,9 57 310,8 60149,7

1 047,9 20 041,9 21 089,8

888,9 14 907,8 15 796,7

20157,1 330 102,8 350 259,9

34 543,1 628 052,5 662 595,6

39 942,3 765 047,9 804 990,2

7,6 8,7 8,6

1,3 1,5 1,5

4,6 13,5 36,0 50,5 86,5 25 7,7 17,9 38,9 43,2 82,1 26 7,6 17,7 38,8 43,5 82,3 27

9 033,4 81 148,0 90181,4

4 691,1 46 870,7 51 561,8

4 888,5 46 211,4 51 099,9

63 540,0 478 276,1 541 816,1

93 814,6 768 480,3 862 294,9

98 841,9 826 277,5 925 119,4

1,6 2,6 2,5

2,0 2,9 2,8

1,5 1,5 1,5

2 345,1 19 018,4 21 363,5

1 688,4 13 507,7 15 196,1

4 308,5 39 696,7 44 005,2

20 958,8 158 569,0 179 527,8

32 826,0 275 642,7 308 468,7

40150,1 12,0 360 742,8 16,5 400 892,9 16,1

1,4 1,4 1,4

4,8 18,2 29,6 52,2 81,8 31 5,6 23,5 32,5 44,0 76,5 32 5,6 23,1 32,1 44,8 76,9 33

3 062,5 24 024,5 27 087,0

883,1 6 820,2 7 703,3

1 443,8 10 648,7 12 092,5

16 030,9 113 656,8 129 687,7

22 711,8 174 744,1 197 455,9

29 349,7 12,5 236 909,3 15,2 266 259,0 14,9

2,2 2,4 2,3

7,9 22,6 22,8 54,6 77,4 34 8,6 26,2 25,8 48,0 73,8 35 8,6 25,8 25,5 48,7 74,2 36

5,2 41,4 53,4 94,8 7 7,6 40,5 51,9 92,4 8 7,5 40,5 52,0 92,5 9

5,1 30,6 64,3 94,9 28 7,0 35,1 57,9 93,0 29 6,8 34,6 58,6 93,2 30

122 Tabell V ( f o r t s . ) . Skogsmarksvärde,

skogsvärde

och summa

skogsbruksvärde

l 10.

Uppsala skogsmarksv.. skogsvärde... summa värde.

567,5 5 462,0 6 029,5

558,5 2 893,1 5 599,4 30 406,5 6157,9 33 299,6

4 019,1 41 467,9 45 487,0

7 974,1 76 792,1 84 766,2

2 825,4 20 279,2 23 104,6

2 53S,6 19 603,7 22 142,3

Stockholms skogsmarksv.. skogsvärde... summa värde.

1 012,0 9 868,8 10 880,8

499,9 2 133,9 5 136,6 20 042,9 5 636,5 22176,8

3 645,8 35 048,3 38 694,1

2 062,2 16 737,3 18 799,5

3 061,4 17 720,9 20 782,3

3 542,4 21 805,6 25 348,0

Södermanlands skogsmarksv.. skogsvärde... summa värde.

1 885,6 21 659,2 23 544,8

696,9 2 700,8 6 253,5 25 336,7 6 950,4 28 037,5

5 283,3 53 249,4 58 532,7

2 286,7 18 930,1 21 216,8

4 063,4 27 042,7 31 106,1

3 533,3 24 565,5 28 098,8

Östergötlands skogsmarksv.. skogsvärde... summa värde.

4 916,0 1 453,3 3 744,4 45 934,8 10 779,3 37 277,5 50 850,8 12 232,6 41 021,9

10113,7 93 991,6 104 105,3

9 786,7 84 341,8 94 128,5

6 760,0 35 468,6 42 228,6

8 330,5 45 531,5 53 862,0

Gotlands skogsmarksv.. skogsvärde... summa värde.

112,4 1 850,3 1 962,7

66,6 858,3 924,9

371,5 5 649,4 6 020,9

84,7 1 191,3 1 276,0

964,4 11801,4 12 765,8

788,6 10 745,6 11 534,2

Skaraborgs skogsmarksv.. skogsvärde... summa värde.

5 275,2 1 694,4 2 142,3 48 793,8 12 253,2 15 947,6 54 069,0 13 947,6 18 089,9

9 111,9 76 994,6 86106,5

3 903,1 26 428,7 30 331,8

15 484,0 71 157,3 86 641,3

7 158,4 36 564,5 43 722,9

19 20 21

Älvsborgs skogsmarksv.. skogsvärde... summa värde.

3 449,1 1 982,2 2 639,9 32 890,9 14 740,9 17 059,5 36 340,0 16 723,1 19 699,4

8 071,2 64 691,3 72 762,5

5 093,4 34 456,1 39 549,5

23 607,2 117 372,7 140 979,9

21 149,1 116 364,1 137 513,2

22 23 24

16 a. Dalsland skogsmarksv.. skogsvärde... summa värde.

858,1 8 327,7 9 185,8

434,3 2 730,1 3164,4

1 733,8 14 512,1 16 245,9

2 274,1 15 259,5 17 533,6

7 225,2 38 662,7 45 887,9

5 423,2 34 505,6 39 928,8

25 26 27

16 b. Västergötland skogsmarksv.. skogsvärde... summa värde.

2 591,0 1 540,8 2 205,6 24 563,2 11 286,6 14 329,4 27 154,2 12 827,4 16 535,0

6 337,4 50179.2 56 516,6

2 819,3 19 196,6 22 015,9

16 382,0 78 710,0 95 092,0

15 725,9 81 858,5 97 584,4

Jönköpings skogsmarksv.. skogsvärde... summa värde.

4 859,9 3 084,8 1 644,2 38 608,2 22 710,9 8 713,1 43 468,1 25 795,7 10 357,3

9 588,9 70 032,2 79 621,1

4 944,3 29 685,5 34 629,8

16 988,2 75 081,5 92 069,7

28 879,2 144 027,5 172 906,

Kronobergs skogsmarksv.. skogsvärde... summa värde.

4 319,1 3 016,7 1 806,6 38 152,4 22 827,9 8 257,0 42 471,5 25 844,6 10 063,6

9 142,4 69 237,3 78 379,7

10 740,8 63 851,3 74 592,1

17 035,3 58 621,2 75 656,5

23 414,3 95 615,8 119 030,1

Kalmar skogsmarksv.. skogsvärde... summa värde.

7 828,9 2 034,6 2 527,9 71 007,6 13 476,5 13 411,0 78 836,5 15 511,1 15 938,9

12 391,4 97 895,1 110 286,5

6 084,8 40 553,5 46 638,3

10 024,0 36 693,4 46 717,4

19 388,6 84 917,8 104 306,4

11.

12.

13. 10 11 12 14. 13 14 15 15. 16 17 18 16.

17. 28 29 30 18. 31 32 33 19. 34 35 36

192,5 2 940,8 3 133,3

441,4 3 454,3 3 895,7

inom

123 )lika skogsägargrupper på landsbygden enligt 1957 års fastighetstaxering 14

| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22

1 289,5 9 622,3 10 911,8

1 145,0 9 231,6 10 376,6

1 208,1 8 863,2 10 071,3

11 233,2 85 942,4 97 175,6

19 207,3 162 734,5 181 941,8

23 226,4 204 202,4 227 428,8

2,4 2,7 2,7

2,4 12,5 17,3 34,3 48,4 82,7 1 2,7 14,9 20,3 37,6 42,1 79,7 2 2,7 14,6 20,0 37,3 42,7 80,0 3

2 520,0 17 279,0 19 799,0

1 838,6 13 307,7 15 146,3

3 556,4 27 196,1 30 752,5

18 489,0 124146,0 142 635,0

20 551,2 140 883,3 161 434,5

24197,0 175 931,6 200 128,6

4,2 5,6 5,4

2,1 8,8 15,1 2,9 11,4 19,9 2,8 11,1 19,3

8,5 76,4 84,9 4 9,5 70,6 80,1 5 9,4 71,3 80,7 6

2 484,5 18 283,7 22 768,2

2 936,6 22 856,4 25 793,0

10182,1 77 783,7 87 965,8

26 538,1 194 344,5 220 882,6

28 824,8 213 274,6 242 099,4

34 108,1 266 524,0 300 632,1

5,5 8,1 7,8

2,1 2,4 2,3

7,9 15,5 9,5 20,0 9,3 19,4

6,7 77,8 84,5 7 7,1 72,9 80,0 8 7,1 73,5 80,6 9

9 367,9 55 950,3 65 318,2

5 925,9 36 510,6 42 436,5

10 515,9 70 932,1 81448,0

51 296,9 304 223,6 355 520,5

61 083,6 388 565,4 449 649,0

71 197,3 482 557,0 553 754,3

6,9 9,5 9,2

2,0 2,3 2,2

5,3 14,2 13,7 72,1 85,8 10 7,7 19,5 17,5 63,0 80,5 11 7,4 18,8 17,0 64,2 81,2 12

260,9 4 175,5 4 436,4

51,3 810,3 861,6

12,2 138,9 151,1

2 763,7 37 715,0 40 478,7

2 848,4 38 906,3 41 754,7

3 219,9 44 555,7 47 775,6

3,5 4,2 4,1