Domänstyrelsens förslag till grunder för värdering av skog vid taxering av fastighet m.m.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR FINANSDEPARTEMENTET

1941:23

DOMÄNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL

GRUNDER FÖR VÄRDERING AV SKOG VID TAXERING AV FASTIGHET m. m.

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar Kronologisk

1. Sociala försvarsberedskapskommittén. Betänkande. Del 3. Förslag till krigspensionsförordning m. m. Beckman. 120 s. Fö. 2. Betänkande med förslag rörande restaureringen av Uppsala domkyrka. Uppsala, Almqvist & Wiksell. 82 s. 16 pl. E. 3. Åtgärder för bekämpande av homosexualitetens samhällsfarliga yttringar. Norstedt. 58 s. Ju. 4. Utredning angående byggnadskostnaderna. Beckman, viij, 386 s. S. 5. Betänkande med allmänna riktlinjer för åstadkommande av tidigare inbetalning av utskylder. Del 1. Marcus. 522 s. Fi. 6. Betänkande med allmänna riktlinjer för åstadkommande av tidigare inbetalning av utskylder. Del 2. Marcus. 143 s. Fi. 7. Förslag till rättegångsbalk av Kungl Maj :t den 14 februari 1941 godkänt såsom grundval för processlagberedningens fortsatta verksamhet. Norstedt, iv, 530 s. Ju. 8. Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m. m. 1. Lagtext. Norstedt, vij, 141 s. Ju. 9. Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m. m. 2. Motiv. Norstedt. 720 s. Ju. 10. 1938 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag-till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen. Marcus. 435. Fi. 11. Betänkande med förslag om inrättande av en statlig brandskola m. m. Beckman. 63 s. K.

förteckning

12. Betänkande med förslag till förstatligande av deij allmänna väghållningen på landet m. m. Beckmani 276 s. K. 13. Förslag till revision av den svenska evangelieboken^ Norstedt, viij, 478 s. E. 14. Betänkande med utredning och förslag till åtgärder! för främjande av hantverk och småindustri. Marcus. 127 s. H. 15. Betänkande rörande bekämpande av väggohyra. IdunJ (4), 120 s. S. 16. Betänkande angående vattenförorening. 2. Teknisk^ och biologiska utredningar. Norstedt. 288 s. Ju. 17. Betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser allmänna civilförvaltningen. Del 1. Lönegraderna A 1—A 29. Norstedt. 134 s. Fi. 18. Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 1. Tiden augusti 1939—juni 1940. Idun. 436 s. Fo. 19. Betänkande angående fiskarenas ekonomiska organisation och reglering av fiskmarknaden. Marcus. 73 s. Jo. 20. Betänkande med förslag till ändrad lydelse av § 16 regeringsformen. Haeggström. 128 s. Ju. 21. Statistisk utredning rörande fri rättegång. Norstedt. 38 s. Ju. 22. Betänkande med förslag till livsmedelsstadga m. m. Haeggström. 573 s. S. 23. Domänstyrelsens förslag till grunder för värdering av skog vid taxering av fastighet m. m. Kihlström. 83 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS

OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1941:23

F I N A N S D E P A R T E M E N T E T

DOMÄNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL

GRUNDER FÖR VÄRDERING AV SKOG VID TAXERING AV FASTIGHET m. ni.

Emil

Kihlströms Tryckeri Stockholm 1941 12983

.•IB*,, O*

w

A.

INNEHALL. Sid.

Nuvarande bestämmelser Värdebegrepp vid taxering Förhållandet mellan nuvarande salu- och taxeringsvärdena Svårigheter vid bestämmande av relativa skogstillgången Svårigheter vid markens bonitering Diskonteringsmetodens fördelar Allmänna synpunkter på den nya taxeringsmetoden Avkastningens inverkan Bestämning av diskonteringstider m. m Användning av riksskogstaxeringsmaterialet Kontroll genom jämförelse mellan fastighetstaxeringens och riksskogstaxeringens resultat Markens bonitering Redovisning av särskilt skogsmarksvärde Behandling av olika trädslag Bestämning av rotvärdet Allmänna omkostnader Kort beskrivning av metoden Svårigheter vid uppskattning av virkesförrådet Specialmotivering Vid punkt 1 Vid punkterna 4 och 5 Vid punkt 6 Vid punkt 7 Vid punkt 8 > Bilaga 1. P. M. angående beräkning av skogsvärde vid fastighetstaxering ... Beräkning av rotvärde Sortimentsuppdelning (aptering) Beräkning av korrektionsfaktorer Uppdelning i tillväxtområden Bestämning av växttiden och tillväxten ur riksskogstaxeringens material ... Barrtimmerskogen Massavedskogen Barrvedskogen Lövskogen Slutlig beräkning av fastighets skogsvärde Tabeller för omföring av sortimentens nettopris i handelsmått till skogskubikmeterns rotvärde i kronor (A—H) : Tabell A. Norra Sverige (Tillväxtområde I—II) Timmerskogen » B. Norra Sverige (Tillväxtområde I—II) Massavedskogen » C. Norra Sverige (Tillväxtområde II—III) Timmerskogen

6 6 7 8 11 11 12 12 13 14 lo 16 16 17 18 18 18 19 20 20 24 24 30 32 35 35 36 39 39 40 42 44 45 46 46

48 50 52

Sid.

Tabell D. Norra Sverige (Tillväxtområde II—III) Massavedskogen » E. Södra och mellersta Sverige (Tillväxtområde (III—VI) Timmerskogen » F. Södra och mellersta Sverige (Tillväxtområde III—VI) Massavedskogen » G. Tillväxtområde I—VI, Lövskogen » H. Skåne, Halland och Blekinge (Tillväxtområde VI, bokskogen) Bokgagnvirkesskogen » J. Växttider i år » K. Korrektionsfaktorer för omräkning av skogens rotvärde till diskonteringsvärde vid olika fixerade krav på ränteavkastning Bilaga 2. Förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) Bilaga 3. Förslag till förordning med instruktion för värdering av skogsmark med därå växande skog vid taxering av fastighet 1. Allmänna värderingsgrunder 2. Begreppet skogsmark 3. Areal skogsmark 4. Rikets indelning i tillväxtområden 5. Markens godhetsgrad 6. Uppskattning av virkesförråd 7. Rotvärde 8. Diskonteringsvärde och skogsvärde Exempel på beräkning av skogsvärde för en taxeringsenhet Tabell 1, utvisande korrektionsfaktorer för omräkning av rotvärde till diskonteringsvärde ävensom skogens minimivärde per hektar (4 % räntefot) Tabell 2 för omräkning av skogskubikmeterns rotvärde beträffande olika grupper av virkesförrådet till skogsvärde (4 % räntefot)

•

54 56 58 60 62 64 65 66 70 70 70 71 71 71 72 72 75 76 79 80

Till

KONUNGEN.

Genom skrivelse den 12 april 1940 har Kungl. Maj :t anbefallt domänstyrelsen verkställa undersökning för utrönande av huruvida icke en förbättring i taxeringsresultatet skulle kunna vinnas genom jämkning i eller bättre

6 utformning av grunderna för värderingen av skog samt att inkomma med redogörelse därför inom sådan tid, att resultaten av undersökningen kunde tillgodogöras vid nästkommande allmänna fastighetstaxering. I anledning härav får domänstyrelsen anföra följande. de bSämmeiser. Enli& nuvarande reglerna för taxering av skogsmark och växande skog, vilka varit i stort sett i oförändrad form gällande från och med den allmänna fastighetstaxeringen år 1922, tillgår värderingen av skogsmarken och skogen så, att man uppskattar värdet av den årliga virkesavkastningen från marken vid normal skogstillgång, varefter detta värde kapitaliseras efter viss procentsats (vid 1922 års fastighetstaxering efter 6 %, vid 1928 och 1933 års efter 5 % och vid 1938 års efter 4 %). Det antal årsavkastningar, varmed man enligt den fastställda procentsatsen skall räkna vid kapitaliseringen, fördelas därvid å skogsmarken och den därå växande skogen så, att av sammanlagda värdet ungefär 18 % kommer att belöpa å marken och återstoden å skogen (vid 1922 års fastighetstaxering ansågos belöpa 3 normala årsavkastningar å marken och 13.67 å skogen, vid 1928 och 1933 års taxeringar voro motsvarande siffror 3.5 och 16.5 samt vid 1938 års 4.5 och 20.5). Det i enlighet härmed fastställda värdet för marken anses utgöra markens taxeringsvärde. Det erhållna värdet för skogen däremot anses användbart som omedelbart uttryck för skogsvärdet endast om skogstillgången är normal, vilket uttryckes med att relativa skogstillgången är l.o. Avviker skogen beträffande virkesförrådet eller dettas sammansättning med avseende på åldrar och mogenhetsklasser samt grövre och klenare dimensioner från det tillstånd, som anses motsvara normal skogstillgång, jämkas skogsvärdet uppåt eller nedåt genom multiplikation med ett tal, som giver uttryck för relativa skogstillgången i det särskilda fallet, alltså med t. ex. 0.9, 0.8 e t c , om skogstillgången är mindre än normal, och med l . i , 1.2 e t c , om skogstillgången är större än normal. Årsavkastningens värde för en viss fastighet bestämmes av fyra faktorer: skogsmarksareal, bonitet, rotvärde och allmänna omkostnader för skogsbruket. Boniteten uttrycker markens virkesavkastningsförmåga och angives i tal, avsett att motsvara markens årliga avkastning, angiven i kubikmeter per hektar, under förutsättning att skogsbruket bedrives efter rationella grunder och att skogstillgången är normal. Rotvärdet avser värdet av normala virkesavkastningen, uttryckt i nettopris per kubikmeter å rot och fastställt för varje fastighet på grundval av genomsnittsprisen för olika sortiment under i regel den närmast förflutna femårsperioden. De allmänna omkostnaderna avse kostnader för skogsvård, förvaltning m. m. och skola generellt beräknas till viss del (enligt bestämmelserna för allmänna fastighetstaxeringarna åren 1922 och 1928 i/4, därefter y3) av det efter boniteten och rotvärdet beräknade värdet å årliga virkesavkastningen. Värdebegrepp Den nu angivna metoden för värdering av skogsmark och därå växande vid taxering.

skog avser att fastställa avkastningsvärdet vid uthålligt skogsbruk. Det har

tidigare i olika sammanhang gjorts gällande, att ett så bestämt värde icke skulle överensstämma med det allmänna saluvärdet, vilket skulle mera rätta sig efter skogens värde vid ett omedelbart tillgodogörande, det i skogslitteraturen så kallade realisations- eller slaktvärdet. Detta torde dock vara en sanning med modifikation. Uthålligt skogsbruk lärer, bl. a. med hänsyn till kapitalplaceringens säkerhet, i allmänhet giva det bästa ekonomiska utbytet. En »förståndig köpare» av skogbeväxt mark bör därför beräkna det pris han vill betala för marken efter den avkastning han kan få vid dylikt skogsbruk. Den åsikten, att allmänna saluvärdet på en skog i allmänhet ej skulle överensstämma med avkastningsvärdet vid uthålligt skogsbruk, torde vara föranledd därav att det vid växlande virkespris kan visa sig giva bättre ekonomiskt utbyte med mycket stora avverkningar, motsvarande flera eller många årsuttag särskilt goda år, än med jämnt fördelade på längre sikt avvägda årliga avverkningar. Att man för utnyttjande av en gynnsam konjunktur på en gång avverkar vad som egentligen borde uttagas under en följd av år behöver emellertid i och för sig icke innebära, att man går utom ramen för vad, som kan betecknas såsom uthålligt skogsbruk. Om det med hänsyn till virkesprisen är fördelaktigt att visst år göra ett mycket stort virkesuttag, kan givetvis en köpare frestas att betala mera för fastigheten än som motsvarar ett med hänsyn till strängt uthålligt skogsbruk med jämna årsavverkningar uträknat avkastningsvärde, därvid man får förutsätta att virkesprisen åter skola sjunka till de för längre tid beräknade medelprisen eller därunder. Att dylika fall inträffa är lika naturligt som att priset på en jordbruksegendom påverkas av konjunkturerna på marknaden för jordbruksprodukter. Lika litet som man, när det gäller jordbruk, bör lägga saluvärdet under ett år med goda konjunkturer till grund för egendomens taxeringsvärde, som skall gälla under en femårsperiod, lika litet bör man låta förhållandet på virkes marknaden under ett år med särskilt goda pris ensamt vara avgörande för skogens taxeringsvärde. Men lika litet som man anser sig avvika från regeln om att jordbruksegendomen skall taxeras efter saluvärdet, därför att man icke helt följer konjunkturerna i fråga om dylik egendom, lika litet har man anledning anse sig avvika från denna regel, därför att man låter virkesprisen under en viss längre period vara utslagsgivande för taxeringen av skogen. Det torde sålunda kunna göras gällande, att vid taxering av skog taxeringsvärdet bör i stort sett överensstämma med allmänna saluvärdet, därvid detta begrepp tages som uttryck för ett stabiliserat, av tillfälliga konjunkturer oberoende värde. Enlist det nu sagda bör vid bedömande av tillförlitligheten hos den me- Förhållandet . , / . . .

i

• i

•

j ' 1 4 .

tod som under en viss tidsperiod använts vid fastighetstaxeringen, en direkt '

.

.

•

. o

i

c

+•«!-, +

jämförelse mellan taxeringsvärdet och försäljningspriset a skogslastigneter, som gått i handeln under samma tidsperiod, kunna tjäna till ledning. Resultatet av en sådan jämförelse för den tid, varunder den nuvarande värde-

mellan nuvarande

Sa\u-

och taxerings värdena.

8 ringsmetoden använts, synes giva vid handen, att densamma icke på ett tillfredsställande sätt fyllt sitt ändamål. Enligt det erfarenhetsmaterial, som står till domänstyrelsens förfogande, ha nämligen taxeringsvärdena under denna tid beträffande skogsfastigheter starkt avvikit från försäljningsvärdena, därvid de senare i allmänhet i hög grad överstigit de förra. Domänstyrelsen åsyftar då egendomar, som styrelsen för kronans räkning inköpt under de senare åren. Vid många dylika affärer har taxeringsvärdet legat betydligt under inköpspriset, och det har hänt, att priset varit mer än dubbelt så högt som taxeringsvärdet. Domänstyrelsen vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att avvikelserna mellan taxerings- och saluvärdena ibland kan ha berott på uppenbar feltolkning av de nu gällande bestämmelserna. S

bSa h m e mand V i d D e s v a g h e t e r ' s o m synas vidlåda den nuvarande taxeringsmetoden, hän^ogsHir f Ö r a S i g ' S O m d o m ä n s t y r e I s e n tidigare framhållit i samband med avgivande gången. av förslag till 1937 års skogsvärderingsinstruktion, väsentligen till de ganska svårbestämbara, men för taxeringen synnerligen utslagsgivande värdeförhållanden, som skola finna sitt uttryck i relativa skogstillgången. Erinringar torde i detta sammanhang icke böra riktas mot felaktigheter i fråga om uppskattningen av virkesförrådet. Detta utgör visserligen den viktigaste faktorn vid den relativa skogstillgångens bestämmande, och ofta ha säkerligen misstagen vid fastställande av den relativa skogstillgången för viss egendom berott på att taxeringsmyndigheterna icke haft tillräcklig kännedom om virkesförrådet. Har man icke åtminstone någorlunda riktig uppfattning om virkesförrådets storlek på den fastighet, som skall taxeras, hjälper ingen metod, hur sinnrik den än må vara. Det är emellertid domänstyrelsens uppfattning, att bristande kännedom om virkesförrådet icke förorsakat så stor osäkerhet omkring relativa skogstillgången som själva sättet att fastställa denna faktor genom jämförelse med ett tänkt normaltillstånd hos den skog man skall värdera. Ett sådant förfaringssätt förutsätter, att man har en nöjaktig uppfattning om detta normaltillstånd. Härom råder emellertid stor ovisshet. Svårigheten att rätt tillämpa gällande regler belyses av följande. I skogsvärderingsinstruktionen stadgas angående fastställande av den relativa skogstillgången, att, om växande skog innehåller ett så beskaffat virkesförråd, att den beräknade normala värdeavkastningen genast och uthålligt kan uttagas, normal skogstillgång skall anses föreligga. I detta fall är talet för relativa skogstillgången Lo. Vidare är vid instruktionen fogad en tabell (tabell II), avsedd att för olika boniteter och omloppstider utvisa storleken av virkesförrådet vid normal skogstillgång. Om man nu beträffande en viss skogsfastighet icke känner avkastningsförhållandena under en avsevärd tid, har man emellertid ingen direkt ledning av ovannämnda definition vid bedömande av, huruvida skogstillgången är normal eller ej, och i allmänhet gives ej heller sådan ledning av berörda tabell,

9 därför att denna endast är användbar för skogar, som innehålla virke »i normal ålders- och dimensionsfördelning». Hur det skall kunna konstateras, att man har med skogar av sistnämnda slag att göra, därom giver instruktionen inga direkta regler, och någon anvisning lämnas ej på hur man i motsatt fall skall kunna fastställa, i vad mån skogstillgången avviker från den normala och hur mycket relativa skogstillgången på den grund över- eller understiger l.o. Man har prövat olika metoder för att vid bestämmande av relativa skogstillgången för viss skog kunna taga hänsyn till dennas avvikelser från normaltillståndet även i fråga om skogens ålders- och dimensionsfördelning. Man har sålunda sökt beräkna, hur stor virkesmassa var och en av vissa angivna åldersklasser bör innehålla vid normal skogstillgång, samt i det aktuella fallet låtit relativa skogstillgången bestämmas icke blott av det faktiska virkesförrådets storlek i förhållande till normalförrådets storlek utan även av det faktiska virkesförrådets åldersklassfördelning (»massamedelålder») i förhållande till normalförrådets åldersklassfördelning. I andra fall har man genom uppdelning av virkesförrådet på olika diameterklasser sökt räkna ut, hur de rotstående trädens fördelning på olika sådana klasser förhåller sig till fördelningen hos normalbeståndet och på detta sätt sökt få fram relationstal, som man kan låta inverka på den relativa skogstillgången. Dessa och andra metoder, som prövats, äga det gemensamt, att de kräva ingående kännedom om den skog man skall taxera samt att deras praktiska tillämpning är mycket invecklad. Att man icke i författningstext och anvisningar'kunnat lämna någon fullständig och lättfattlig definition på begreppet relativ skogstillgång är naturligtvis en svaghet. Denna undanröjes icke därav att för vissa fall anvisats en metod att fastställa taxeringsvärdet utan att använda relativa skogstillgången såsom hjälpmedel vid taxeringen. Med det sist sagda åsyftas näst sista stycket i skogsvärderingsinstruktionen, som lyder: »Innebörden av ovan angivna värderingsmetod belyses därav, att å skogar, för vilka tillförlitliga hushållningsplaner finnas, ur vilka översikt kan erhållas rörande den virkesavkastning, som omedelbart och i framtiden årligen bör kunna utvinnas, skogens och skogsmarkens sammanlagda värde kan erhållas på det sätt att dessa avkastningar värderas i penningar med tillämpning av de priser, som varit bestämmande för det enligt punkt 5 beräknade rotvärdet, och skogsbrukets hela till nutiden diskonterade avkastning därefter uträknas efter 4 procents räntefot, varefter avdrag sker med en tredjedel för beräknade omkostnader. Av det sålunda erhållna värdet skall ett enligt ovan i punkt 6 angivna grunder beräknat värde redovisas såsom skogsmarkens avkastningsvärde, resten såsom den växande skogens värde. Relativa skogstillgången är i detta fall det tal, som erhålles, om nämnda värde å den växande skogen divideras med 20% gånger den normala årliga värdeavkastningen, minskad med en tredjedel.» Här belyses sålunda innebörden av värderingsförfarandet genom en annan metod än den med instruktionen egentligen avsedda. I stället för att taxe-

ringsvärdet uträknas genom kapitalisering av den årliga avkastningen avskogen (kapitaliseringsmetoden), talas här om att värdesättningen kan ske genom diskontering till nutidsvärde av de avkastningsbelopp, tagna var för sig, som framdeles beräknas kunna utvinnas ur skogen. Vid sistnämnda metod saknar relativa skogstillgången som hjälpfaktor betydelse för taxeringen, men en anledning till att man även för dylika skogar vill få fram ett uttryck härför torde väl vara den, att relativa skogstillgången för en sådan skog anses värdefull såsom jämförelsegrund vid taxering av andra liknande skogar, för vilka icke finnas tillförlitliga hushållningsplaner. Då relativa skogstillgången beror på så många samtidigt verkande faktorer (bonitet, virkesförråd och dess ålders- och dimensionsfördelning m. m.) och sålunda är icke endast en massafaktor utan även en värdefaktor, blir den emellertid även vid jämförelser svårhanterlig. Om bonitet och avsättningsläge äro någorlunda likartade, synes man lika väl kunna taga det åsatta taxeringsvärdet per hektar direkt som utgångspunkt för jämförelsen. Om man sålunda för viss skog har exakta tal för dels relativa skogstillgången och dels taxeringsvärdet per hektar, torde det ligga lika nära till hands, att man vid taxering av en jämförbar skog direkt söker bilda sig en uppfattning om hur värdet på denna skog förhåller sig till det givna värdet på den som jämförelsematerial använda skogen som att man först söker fastställa förhållandet mellan relativa skogstillgången å de båda taxeringsobjekten och därefter beräknar värdet å den skog man skall taxera. I praktiken torde det också, även när det gäller taxering av skogar, för vilka icke finnas hushållningsplaner, icke vara ovanligt, att man fastställer värdet först och sedan räknar ut relativa skogstillgången. Teoretiskt kan det nu sagda framställas på följande sätt. Enligt nu gällande regler för skogstaxering beräknas värdet genom kapitalisering av den beräknade årliga avkastningen av skogen. Denna metod är emellertid i sitt oförmedlade skick användbar endast om avkastningen beräknas utfalla med lika stora belopp årligen i all framtid. Därest avkastningen växlar eller utfaller oregelbundet, är kapitaliseringsmetoden däremot ej användbar. Detta betyder icke, att avkastningen, för att kapitaliseringsmetoden skall kunna användas, behöver utfalla med exakt samma belopp varje år. Om avkastningen varierar i avseende å storleken och tidpunkten när den utfaller, men dessa variationer icke äro alltför stora, kan man vid kapitaliseringen nöja sig med en genomsnittsberäkning av avkastningen. Men om variationerna äro alltför stora, om t. ex. avkastningen under den närmaste tiden avviker från den på längre sikt beräknade medelavkastningen i sådan utsträckning, att detta väsentligt inverkar på värdet, är kapitaliseringsmetoden icke längre användbar. Då måste man tillgripa en annan metod för värderingen. Om man fortfarande vidhåller kravet på ett avkastningsvärde, finns det intet annat sätt att gå tillväga än att beräkna de i framtiden utfallande avkastningsbeloppen var för sig samt med hänsyn till

11 tiden, när de väntas utfalla, diskontera de sålunda beräknade beloppen till nutidsvärden, därvid taxeringsvärdet kommer fram som summan av de till nutidsvärden diskonterade beloppen. Det är denna metod (diskonteringsmetoden), som angivits i det förut återgivna stycket av skogsvärderingsinstruktionen. Kapitaliseringsmetoden passar på grund av det förut sagda egentligen endast för skogar, som skötas enligt på längre sikt fastställda hushållningsplaner så att det som normalt ansedda förrådet får stå kvar som producerande virkeskapital, under det att tillväxt däröver uttages som avkastning. Då sådana skogar emellertid förekomma endast i ringa utsträckning, har i taxeringsmetoden måst inrymmas möjlighet till korrigering av de värden, som kapitalisering av normal avkastning i de särskilda fallen skulle giva, och detta har skett genom införande av faktorn relativ skogstillgång. Denna är sålunda en korrektionsfaktor, varmed det felaktiga värde kapitaliseringsmetoden giver i varje särskilt fall skall multipliceras för att det riktiga värdet skall kunna erhållas. Det är av detta skäl som man icke kunnat finna något annat allmängiltigt sätt att definiera faktorn relativ skogstillgång än att angiva, att denna kan erhållas genom att dividera det genom användning av diskonteringsmetoden uträknade värdet å den växande skogen med det genom kapitalisering av normala årsavkastningen erhållna värdet. Även mot det hittills tillämpade systemet för bestämmande av skogsmar- svårigheter vi TT..

<-••

.-ii

i-

.

i

••

i

•

markens boni

kens bonitet kunna erinringar göras. Harfor galla enligt skogsvardenngstering, instruktionen för hela landet enhetliga regler, och boniteringen har också överallt brukat ske efter samma metod. Det har emellertid numera kunnat fastställas, att denna metod för bonitetens bestämmande icke ger jämförbara uttryck för skogsmarkens avkastningsförmåga i olika delar av landet. Sålunda har det visat sig, att, om man jämför mark, som vid senaste fastighetstaxeringen åsatts samma bonitet i norra som i södra Sverige, avkastningen i verkligheten är en helt annan å marken i södra än å motsvarande mark i norra Sverige. På erund av de erinringar, som sålunda kunna riktas mot den gällande Diskonterings °

°

värderingsmetoden, och då denna, som förut framhållits, icke kan sägas i praktiken hava på ett tillfredsställande sätt fyllt sitt ändamål — låt vara att den, jämfört med tidigare tillämpade metoder, innebar ett mycket stort framsteg — synes det ur alla synpunkter vara fördelaktigt att övergå till en tillämpning av den för svenska förhållanden i flertalet fall lämpligare direkta diskonteringsmetoden. Med den kännedom man nu har om skogarna i vårt land, inhämtad i första rummet genom den under åren 1923— 1929 verkställda riksskogstaxeringen, torde en sådan övergång — till skillnad från vad som var fallet vid de nuvarande taxeringsbestämmelseinas tillkomst — numera ej möta allt för stora hinder. Därigenom skulle man också vinna, att man vid taxeringen kunde mera direkt än vad nu är fallet

metodens

fördelar.

12 utgå från det vid taxeringstillfället befintliga faktiska virkesförrådet och dess sammansättning i fråga om grövre och klenare dimensioner. Beträffande de planmässigt skötta skogarna skulle man alltså kunna grunda uppskattningen direkt på de förefintliga hushållningsplanerna, och beträffande övriga skogar torde det ej heller, om man tillämpar så enkla principer som möjligt, möta alltför stora svårighetei att få fram någorlunda riktiga grundvärden. Det torde sålunda, och detta gäller såväl skogligt utbildade taxcringsmän som andra, vara betydligt lättare och kännas mera betryggande att vid enbär bedömning fastställa, hur mycket en skog ungefärligen innehåller av barrskog och lövskog samt hur den förstnämnda är fördelad på grövre och klenare skog (timmerskog, massavedskog och vedskog), än att fastställa hur det för tillfället å skogen befintliga virkesförrådet förhåller sig till det virkesförråd, som skulle finnas å skogen, om denna befunne sig i ett tänkt normaltillstånd. På grund av vad nu anförts har domänstyrelsen utarbetat ett förslag till helt nya värderingsgrunder, som i det följande närmare utvecklas. Allmänna syn- För närmare belysning av de sålunda föreslagna värderingsgrunderna nya taxerings*" torde följande allmänna synpunkter kunna framhållas. Den Av!°tt7dngCns rotstående skogens värde ökar år från år i första hand därför att inverkan, förrådet förstoras (massatillväxt), men i allmänhet även därigenom att virket växer ut till grövre och värdefullare sortiment (kvalitetstillväxi). Om skogens årliga värdetillväxt är lika stor som den avkastning skogsägaren räknat med, är värdet av virkesförrådet, om det i sin helhet omedelbart uppskattas (rotvärdet), lika med värdet av samtliga till nutiden diskonterade belopp, skogsägaren kan förvänta vid framtida avyttring av skogen (diskonteringsvärdet). När dylik jämvikt mellan skogens värdetillväxt och den av skogsägaren beräknade avkastningen föreligger, överensstämmer diskonteringsvärdet vid uthålligt skogsbruk följaktligen med rotvärdet. Förhållandet mellan nämnda värden kan i detta fall uttryckas med talet 1.0. Om den angivna jämvikten mellan skogens värdetillväxt och den beräknade avkastningen icke föreligger, komma däremot diskonteringsvärde och rotvärde att avvika från varandra. Om värdetillväxten är större än den beräknade avkastningen, betyder detta, att diskonteringsvärdet också är större än rotvärdet. Summan av de till nutiden diskonterade avkastningsbeloppen överstiger nämligen i detta fall rotvärdet. Förhållandet mellan ifrågavarande värden kan här uttryckas med tal över l.o. Om skogens årliga värdetillväxt åter är mindre än den beräknade avkastningen, innebär detta, att diskonteringsvärdet är mindre än rotvärdet, enär sistnämnda värde, om man utgår från detta, skall reduceras med belopp, som motsvarar sammanlagda ränteförlusten under tiden fram till virkesuttagen. Förhållandet mellan nämnda värden kan alltså här uttryckas med tal under l.o. Vad angår storleken av den avkastning ( r ä n t a ) , som skogsägaren kan

13 antagas räkna med, må man beakta, att kravet på ränta å visst kapital sammanhänger med kapitalplaceringens säkerhet så att kravet på ränta blir lägre ju säkrare placeringen anses vara. Det torde med fog kunna sägas, att kapitalplacering i skog normalt erbjuder ganska stor säkerhet och att kapitalägaren därför borde kunna räkna med jämförelsevis låg ränta. Av vad nu anförts torde framgå, att den räntefot, som väljes vid taxeringen, också bör vara av avgörande betydelse för skogens taxeringsvärde. J u högre räntefot, som tillämpas, desto lägre bör taxeringsvärdet bliva och tvärtom. Det ovan anaivna förfaringssättet att vid taxeringen utgå från den vid Bestämning av °

.

diskonto rings-

taxeringstillfället befintliga skogens rotvärde, i den här tidigare angivna tider m. m. betydelsen, innebär, att man, sedan sistnämnda värde beräknats, räknar sig fram till taxeringsvärdet genom att dels öka rotvärdet med värdetillväxten fram till den tidpunkt, då skogen beräknas bliva mogen för avverkning, dels minska samma värde med ränteförlusten under tiden, och dels slutligen även avdraga de s. k. allmänna omkostnaderna. Tidpunkten för skogens avverkning inträffar emellertid icke samtidigt för hela virkesförrådet. En del av detta har kanske nått den ålder och mognad, att denna del bör avverkas omedelbart, en annan del bör kanske avverkas om ett år, en tredje del om två år e t c , tills hela det å marken vid taxeringstillfället befintliga virkesförrådet uttagits. Vid uthålligt skogsbruk får man härvid en serie avverkningar, som i tiden sträcka sig fram till den tid, då hela det nuvarande virkesförrådet uttagits. En noggrann värdering enligt diskontcringsmetoden skulle alltså kräva, att virkesförrådet uppdelades i ett mot antalet avverkningar svarande antal delar samt att diskontering av inflytande belopp till nutidsvärde skedde beträffande varje sådan del för sig. En sådan beräkning är emellertid omöjlig att genomföra. Genom vissa förenklingar, som dock icke alltför mycket påverka slutresultatet och därför böra kunna godtagas som hjälpmedel, kan problemet dock lösas i praktiken. Om man sålunda med de olika trädens grovlek vid brösthöjd som fördelningsnorm uppdelar virkesförrådet i ett mindre antal delar (grovleksgrupper), kan man få fram användbara diskonteringstider genom att på grundval av riksskogstaxeringens material räkna ut, hur länge träden inom varje grovleksgrupp och ifrågakommande område genomsnittligt bruka stå kvar. Skogen kommer härigenom att värderas, icke till det belopp, som motsvarar avkastningsvärdet vid ett efter bästa tänkbara ekonomiska grunder bedrivet skogsbruk, utan till det belopp, som motsvarar avkastningsvärdet, om skogsbruket drives på det sätt, som i genomsnitt tillämpas inom ifrågavarande område. I detta avseende motsvara värderingsgrunderna de nu tillämpade principerna, eftersom man vid fastställande av bonitet m. m. icke brukat räkna med något idealtillstånd hos skogen utan med de i verkligheten föreliggande genomsnittliga förhållandena. Utöver det nu sagda må framhållas, att ett avkastningsvärde i sig bör

innesluta nutidsvärdet av alla i framtiden inflytande avkastningsbelopp och icke endast vad som kommer att inflyta vid avyttring av virke, som vid taxeringstillfället finnes å marken. Någon gång i framtiden komma träd att avyttras, som tillkommit först efter taxeringstillfället, och även därför inflytande belopp böra diskonteras till nutiden och inräknas i taxeringsvärdet. Detsamma kan för övrigt sägas om belopp, som inflyta vid försäljning av träd, vilka vid taxeringslillfället äro mycket unga (plantskog som ännu icke nått brösthöjd). Med hänsyn till att tidpunkten, när de sist angivna avkastningsbeloppen komma att utfalla, i allmänhet är så avlägsen, att deras nutidsvärde är synnerligen obetydligt, torde man emellertid i de flesta fall kunna bortse från dem. Undantag från vad nu sagts gäller endast, om skogsmarken skulle utgöras av kalmark. I detta fall torde hänsyn till den nu ifrågavarande avkastningen lämpligen kunna tagas genom fastställande av minimivärden. Till detta spörsmål återkommer domänstyrelsen senare. A l Til1 S£ slLx™ § r u n d l ö r beräkningen av skogens massatillväxt, växttider m. m. har, ringsmaterialet, som förut antytts, lagts det material, som framkommit vid riksskogstaxe ringen. För att ur detta material kunna för större, mera enhetliga områden få fram vägledande uppgifter, som giva uttryck för de skogliga förhållandena i genomsnitt för varje dylikt område, har domänstyrelsen företagit undersökningar av nämnda material, delvis berörande spörsmål, vilka icke tidigare varit föremål för närmare utredning. Härvid bör beaktas, att riksskogstaxeringens siffror vid det tillfälle, då de skola användas för fastighetstaxeringen, icke alltid äro så nya, utan i sämsta fall kunna vara inemot 20 år gamla. Vissa fel vid användning av så gammalt material äro givetvis icke uteslutna. I de fall, då samma län varit föremål för taxering två gånger, såsom Värmlands län åren 1911 (försökstaxering) och 1929 samt Väsiernorrlands län åren 1924 och 1938 (i senare fallet genom den nya riksskogstaxeringsnämnden, tillsatt år 1937), ha dock — oaktat dessutom vid den senare taxeringen använts bättre och fullständigare metoder — förändringarna mellan taxeringstillfällena genomsnittligt för hela länen visat sig icke vara av sådan art, att det skulle spela någon större roll vilken av dessa taxeringar man t. ex. vid fastighetstaxering år 1943 lade till grund för ett bestämmande av de på skogsvärderingen inverkande värdefaktorerna i respektive län. Beträffande de delar av landet, där förändringar, som skett efter den till grund för beräkningarna liggande riksskogstaxeringen, kunna antagas ha någon betydelse, såsom beträffande Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker, har för övrigt viss hänsyn kunnat tagas även till vid senare skogsuppskattningar inom domänverket vunna erfarenheter. Enär domänstyrelsen, såsom framgår av det efterföljande, för det här avsedda ändamålet utnyttjat ännu större områden än län, varigenom felmöjligheterna ytterligare begränsas, torde risken för fel på grund av materialets ålder i allmänhet vara ganska ringa. I den mån den nya riks-

15 skogstaxeringsnämndens arbete fortskrider och ytterligare områden bliva omtaxerade, böra dock de nu gjorda beräkningarna omedelbart före varje fastighetstaxering jämföras med och eventuellt jämkas efter det material, som under nämnda arbete framkommer. Det lärer nämligen vara avsett, att den senast påbörjade riksskogstaxeringen skall för framtiden så bedrivas att all skog i vårt land kommer att undergå ny uppskattning ungefär vart tionde eller femtonde år samt att i samband därmed skall upprättas en avverkningsstatistik, som utvisar virkesförrådets förändringar mellan taxeringstillfällena. Härvid bör beaktas att de vid riksskogstaxeringen använda metoderna kunna med tanke på just fastighetstaxeringen ändras så att den bättre än hittills tillgodoser de önskemål, som i detta syfte kunna uppställas. Då skoaens faktiska tillstånd och förhållanden i övrigt, sådana de befun- Kontroll genom °

nits vid

jämföreiso

mel-

riksskogstaxeringen, läggas till grund för värderingen, komma lan fastighetstaxeringens

och

riksskogstaxeringens uppgifter att få stort värde även såsom kontroll mot Hksskogstaxec

verkligheten beträffande den vid fastighetstaxeringen gjorda uppskattningen av virkesförråd m. m. för visst begränsat område. Vid de senaste allmänna fastighetstaxeringarna ha länen använts som dylika kontrollområden, och det har sålunda blivit fastighetsprövningsnämnderna, som fått verkställa kontrollen. Det synes emellertid vara till väsentlig fördel, om kontrollen kunde ske redan i fastighetstaxeringsnämnderna och om kontrollområdena sålunda minskades till fastighetstaxeringsdistrikten. Olägenheterna härvid äro, att ju mera man minskar kontrollområdena ju större bliva fel möjligheterna hos de från riksskogstaxeringen erhållna uppgifterna. Vidare får man beakta, att för mindre områden förändringarna av virkesförrådet m. in. från tid till annan kunna tänkas bliva så stora, att de märkbart inverka på värdeförhållandena. Av denna anledning torde man för kontroll av dylika mindre områden icke böra använda riksskogstaxeringens siffror, om dessa äro mer än 10 å 15 år gamla. Riksskogstaxeringens första omgång avslutades som nämnts år 1929, och uppgifterna härifrån torde därför icke längre vara användbara för mindre kontrollområden än länen. I den mån siffrorna från andra omgången, som påbörjades år 1938, bliva tillgängliga, torde man dock böra taga upp frågan om kontrollområdenas förändring i enlighet med vad nu sagts. Vid företagen undersökning av materialet från 1938 års riksskogstaxering av Västernorrlands län har det med hänsyn till förut anförda synpunkter visat sig icke vara tillrådligt att använda de vid senaste allmänna fastighetstaxeringen förekommande taxeringsdistrikten som kontrollområden. Vid undersökningen har emellertid kunnat konstateras, att distrikten, om de kunde på visst sätt förstoras och avrundas — innebärande att antalet distrikt skulle för nämnda läns landsbygd komma att inskränkas från nuvarande 14 till 7 — skulle utan risk för större felmöjligheter kunna användas som kontrollområden. Beträffande län, som ännu icke varit föremål för riksskogstaxering i andra omgången, torde för övrigt, i den mån svårigheter

ringens

resultat.

16 skulle visa sig uppstå för erforderliga ändringar av fastighetstaxeringsdistrikten, ifrågavarande syfte även kunna nås genom en jämkning av det vid riksskogstaxeringen, som sker medelst s. k. linjetaxering, använda avståndet mellan linjerna. Märkena honite- Vid undersökning av riksskogstaxeringens material har, som förut fram ring.

hållits, visat sig, att det hittills tillämpade förfaringssättet vid skogsmarkens bonitering icke ger jämförbara uttryck för skogsmarkens avkastningsförmåga i olika delar av landet. Hänsynstagande till växlingar i skogsmarkens produktionsförmåga bör därför ske i annan form än hittills. Med den av domänstyrelsen föreslagna taxeringsmetoden kommer i varje särskilt fall skogens faktiska tillstånd vid taxeringstillfället att bliva avgörande för värderingen. Eftersom detta tillstånd delvis är beroende av markens produktionsförmåga, innebär redan uppskattningen av virkesförrådet, att viss hänsyn tagits till markens bonitet. Men enär trädens massatillväxt och därmed tidpunkten, då de uppnå den diameterklass att de lämpligen böra avverkas, växlar betydligt med hänsyn till dels de klimatiska förhållandena och dels markens beskaffenhet och tillstånd, måste beräkningarna av diskonteringstider m. m. ytterligare varieras med hänsyn härtill. Vad angår de klimatiska förhållandenas inverkan på produktionsförmågan, så har det visat sig nödvändigt att taga hänsyn till denna faktor genom landets uppdelning i ett antal, i klimatiskt hänseende någorlunda enhetliga områden (tillväxtområden), som vid beräkningarna behandlas helt för sig. Hänsyn till markens beskaffenhet och tillstånd bör däremot tagas genom att marken inom varje dylikt område indelas i visst antal godhetsgrader, som närmast skola motsvara de nuvarande bonitetsklasserna. Då de växlingar beträffande skogens avkastningsförmåga inom sådant område, vilka icke redan kommit till uttryck i virkesförrådet, visat sig vara relativt ringa, kan emellertid antalet godhetsgrader inom varje särskilt tillväxtområde inskränkas till ett fåtal. Redovisning av Vid tillämpning av den föreslagna taxeringsmetoden upptages icke skogs särskilt

skogs-

.

••

i

i

i

•...

..

,

,

,

,,.

,

. . .

marksvärde, markens varde och den dara växande skogens varde var for sig. Någon möjlighet att vid värdering av skogsmark med därå växande skog rationellt få fram en sådan skillnad finns för närvarande icke, enär uppgifter om skogsbrukets ekonomiska förhållanden under tillräckligt långa tidsperioder saknas. Värdet å skogsmarken synes också i de nuvarande bestämmelserna ha särskilts från värdet å den växande skogen på ett tämligen godtyckligt sätt. 1920 års kommitté för utredning av frågan om den kommunala beskattningen av skog m. m. grundade sitt förslag, att markvärdet skulle utföras med tre gånger årliga skogsavkastningens värde (d. v. s. med då tillämpad räntefot 18 procent av markens och skogens gemensamma värde vid normal skogstillgång), närmast på en utredning angående statens samtliga skogsinköp, varvid markens värde i värderingshandlingarna upptagits till ungefärligen 18 procent av skogsfastigheternas totala värde. En gransk-

ning av nämnda värderingshandlingar giver emellertid vid handen, att till grund för beräkningen av det särskilda markvärdet allenast legat en ren bedömning. Det synes på grund av vad nu anförts vara önskvärt, att man kunde undgå att vid fastighetstaxeringen redovisa särskilt markvärde, och detta torde av skäl, som närmare komma att beröras i annat sammanhang, icke medföra några större olägenheter. Vad nu sagts avser givetvis icke fall, där en oproportionerlig del av skogsmarken av någon anledning är kal eller endast bevuxen med plantskog, vilken ännu icke nått brösthöjd. Fall, där en hel fastighet utgöres av enbart sådan mark, föreligga också. Något värde på denna mark genom uppskattning av rotstående skog kan icke erhållas. Även mark av denna beskaffenhet har emellertid ett visst förväntningsvärde genom den avkastning, som kan beräknas utfalla i framtiden, när marken blivit bevuxen med träd, som kunna börja tillgodogöras. I skog av den beskaffenhet, som i genomsnitt finnes i vårt land, utgör kalmarken och den mark, som är bevuxen med träd under brösthöjd, en relativt liten del av markytan. Tidpunkten, då nämnvärda belopp komma att inflyta för träd, som icke ingå i det virkesförråd, varpå uppskattningen av skogsvärdet grundas, är därför i allmänhet så avlägsen, att dylik avkastning praktiskt taget saknar nuvärde. Annorlunda blir dock förhållandet beträffande mark, vara dylikt virkesförråd saknas, varför den avkastning, som marken i framtiden över huvud taget kommer att giva, helt kommer att härröra från träd, som icke ingått i vid taxeringen särskilt uppskattat virkesförråd. Då fall av den art, varom sist talats, endast torde förekomma mera undantagsvis, synes man ej behöva tillmäta dem alltför stor betydelse. Spörsmålet torde enklast och bäst kunna lösas genom införande, som förut antytts, av en bestämmelse att skogsvärdet icke i något fall får bestämmas lägre än till visst minimivärde per hektar skogsmark. Till frågan om beräkningen av detta värde återkommer domänstyrelsen i annat sammanhang. Vad därefter angår värdesättningen av olika trädslag har det visat sig, Behandling av att skillnaden beträffande tillväxtförhållanden och avsättningsmöjligheter " * ha9' m. m. mellan olika arter av barrträd icke är större än att dessa, i likhet med vad hittills skett, kunnat sammanföras till en gemensam grupp. Däremot har lövskogen ansetts böra behandlas som en grupp för sig. Därvid har befunnits lämpligt att avvika från de för barrskogen tillämpade principerna. Frånsett de sydligaste delarna av landet, där boken förekommer jämförelsevis mycket, användes lövskogen till övervägande del såsom brännved, och skillnaden mellan värdet å virke av grövre diameterklasser och å virke av klenare sådana är därför icke särskilt stor. Då lövskogen dessutom i allmänhet företräder en jämförelsevis liten del av det sammanlagda värdet å skogen, har uppdelning i grovleksgrupper ävensom i godhetsgrader inom de olika områdena befunnits onödig. I stället för beräkning av i framtiden utfallande olika avkastningsbelopp och diskontering av dessa

18 till nutiden ha beräkningarna kunnat förenklas till en jämförelse mellan massatillväxten och den vid taxeringen använda räntefoten samt en på grundval härav gjord korrektion av rotvärdet. Vad åter angår sydligaste Sverige bruka i de fall, där lövskogen till stor del eller i huvudsak utgöres av bok, ur detta trädslag liksom ur barrskogen utvinnas olika sortiment, därvid grövre träd lämna mer värdefullt virke än klenare. Bokskogen synes här alltså böra uppdelas i grovleksgrupper och beräkningarna i övrigt ske på liknande sätt som beträffande barrskogen. Indelning i nämnda grupper kan emellertid med hänsyn till speciella förhållanden i fråga om sortimentssammansättning m. m. verkställas på ett något enklare sätt än beträffande barrskogen. Bestämning av Av grundläggande betydelse vid diskonteringsmetodens användning blir rotvärdet.

.

storleken av de belopp, som i framtiden beräknas inflyta, och därmed de då rådande virkesprisen. Möjligheterna att beräkna virkesprisen vid en tidpunkt, som ofta ligger långt fram i tiden, äro emellertid ganska små. Av undersökningar för förfluten tid har framgått, att virkesprisen i genomsnitt för längre perioder visat tendens att stiga. Sålunda utvisar exempelvis en undersökning av prisen på svenskt exportvirke, omfattande åren 1891— 1913, att dessa under nämnda 23 år undergått en rätt jämn stegring, av i medeltal 1.8 % om året. En dylik tendens har, frånsett de onormala konj u n k t u r e r n a under förra världskriget och prisfallet därefter, kunnat skönjas även för tiden därefter. Då emellertid även omkostnaderna i skogsbruket synas vara underkastade en liknande utveckling, torde man tills vidare kunna räkna med att virkets nettovärde, sett på längre sikt, är tämligen konstant. Som grund för beräkningen synas alltså utan olägenhet såsom hittills kunna läggas virkets genomsnittspris under en viss tidsperiod före det år, varunder taxeringen tager sin början. Vad angår beräkningen i övrigt torde ungefär samma metoder som hittills kunna tillämpas. Det gäller emellertid, då man enligt den föreslagna metoden vid värderingen utgår från rotvärdet i tidigare angiven betydelse, nu ej att uppskatta värdena endast å de sortiment, som beräknas ingå i den normala avkastningen av skogen, utan att värdera samtliga sortiment å rot vid en omedelbar total uppskattning. Till de pris, som böra läggas till grund för beräkningen av virkets rotvärde, återkommer domänstyrelsen i sin specialmotivering till den föreslagna nya skogsvärderingsinstruktionen. Allmänna om- Vad slutligen angår avdrag för allmänna omkostnader torde dylikt avdrag kostnader.

,

,

som hittills böra medgivas med ett såsom skäligt bestämt belopp, borslaget innefattar i denna del, att avdraget skall göras, sedan diskonteringsvärdet enligt ovan angivna principer uträknats, och att sistnämnda värde alltså skall minskas med en mot avdraget svarande andel. Kort beskrivHur den föreslagna värderingsmetoden skall tillämpas kan i korthet m9 den. beskrivas på följande sätt. Första moment i taxeringsarbetet är en uppskattning av virkesförrådet å skogsmarken till den fastighet, som är föremål

19 för taxeringen, därvid uppskattningen begränsas till dels ett angivande av hur förrådet fördelar sig på barrskog och lövskog, samt beträffande den sistnämnda i förekommande fall på bok- och övrig lövskog, dels ock beträffande barrskogen och bokskogen, där den sistnämnda skall uppskattas för sig, ett fastställande av hur förrådet fördelar sig på föreskrivet antal grovleksgrupper. Nästa åtgärd är att med användning av beräknade nettovärden å olika sortiment fastställa rotvärdet för virket inom varje trädslag respektive grovleksgrupp för sig. De härvid erhållna värdena korrigeras därefter med hänsyn till virkets värdetillväxt, för taxeringen fastställd räntefot och beräknade diskonteringstider. Taxeringsvärdet slutligen fastställes lika med de sålunda erhållna beloppens summa, minskad med avdrag för allmänna omkostnader. Av dessa räkneoperationer behöva endast ett fåtal utföras av taxeringsmyndigheterna vid själva taxeringen. Dessa skola dock fastställa virkesförrådet för olika trädslag respektive grovleksgruppcr samt — med ledning av för vederbörande län eller del av län lämnade anvisningar — beräkna virkets rotvärde för de olika grupperna. Sedan dessa beräkningar utförts, är det avsett, att de sökta värdena (i å-pris per kubikmeter) skola kunna utfinnas ur före varje allmänna fastighetstaxering fastställda tabeller. Eftersom avdrag för allmänna omkostnader också kunna inläggas i dessa tabeller, kunna de däri angivna värdena i allmänhet direkt läggas till grund vid uträkning av taxeringsvärdet. Detta erhålles genom multiplikation av antalet kubikmeter av varje skogsgrupp (trädslag respektive grovleksgrupp) med det för skogsgruppen funna värdet per kubikmeter samt addition av de härigenom för de olika grupperna erhållna beloppen, varvid dock taxeringsvärdet icke må understiga de för olika fall fastställda minimivärden per hektar. En mera detaljerad redogörelse för de föreslagna värderingsgrunderna återfinnes i en inom domänstyrelsen utarbetad här bifogad p . m . , bil. 1, angående beräkning av skogsvärde vid fastighetstaxering med tillhörande tabeller, vartill hänvisas. Vid den nu angivna metodens tillämpning komma naturligtvis svårigheter att uppstå i de fall, då tillförlitliga uppgifter om virkesförrådet saknas. Någon möjlighet att helt undvika dylika svårigheter finnes emellertid icke, så länge man icke anser sig kunna ålägga den enskilde skogsägaren att genom enkel trädräkning eller dylikt företaga en uppmätning av sin skog. Det föreslagna systemet torde dock begränsa de svårbedömda fallen till det minsta tänkbara antalet. Många skogar ha vid försäljning, skifte eller dylikt undergått mätning i någon form, och om denna mätning icke ligger alltför långt tillbaka i tiden, bör man med ledning av densamma samt uppgifter om bonitet och efter mätningen gjorda virkesuttag kunna göra en någorlunda tillförlitlig beräkning. Det torde för övrigt bliva allt vanligare att hushållningsplaner upprättas även av de ägargrupper, som nu merendels icke hava sina skogar indelade. Enligt vad domänstyrelsen har sig

20 bekant ha också ett flertal skogsvårdsstyrelser sedan längre tid vidtagit åtgärder för att främja dylik planläggning. Beträffande skogar, för \ilka icke finnas förrådsuppgifter, återstår möjligheten till jämförelse med närbelägna skogar, för vilka finnas dylika uppgifter om virkesförrådet. I detta avseende är domänstyrelsen, som förut framhållits, övertygad om att det föreslagna systemet giver bättre och säkrare hållpunkter än det nuvarande. För sådan jämförelse torde med fördel kunna användas de siffror, som angiva virkesförrådet i medeltal för län eller del av län enligt riksskogstaxeringen (se närmare härom i det följande). Slutligen torde böra beaktas den fördel för den enskilde skogsägaren, som ligger däri att denne, om hans skog blir för högt taxerad, kan genom enklast tänkbara skogliga förrättning visa, att taxeringen är felaktig. Domänstyrelsen har i enlighet med förut angivna riktlinjer utarbetat förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen samt till förordning med ny instruktion för värdering av skogsmark med därå växande skog, vilka förslag här närslutas, bil. 2 och 3. Beträffande förslaget till lag om ändring i vissa delar av kommunalskatlelagen, i vad lagen avser värdering av särskild förmån å skogsmark, vill domänstyrelsen begagna tillfället framhålla, att taxeringsmyndigheterna vid värdering av förmån av jakt ofta synas ha uppskattat dylik förmån efter principer, som givit alldeles för höga värden. Då detta synes gälla förmån av jakt i allmänhet och sålunda ej endast å skogsmark samt för övrigt även förmån av fiske, har domänstyrelsen icke i detta sammanhang ansett sig böra utarbeta förslag till ändring av ifrågavarande bestämmelser, men styrelsen anser sig dock böra uttala, att det vore önskvärt, om på lämplig plats i anvisningarna kunde införas ett stadgande om att förmån av detta slag icke skall upptagas till högre värde än som kan anses motsvara värdet av den efter lämplig räntefot kapitaliserade avkastningen. I övrigt bör beaktas, att förslaget icke heller omfattar samtliga de ändringar i kommunalskattelagen, som kunna tänkas bliva erforderliga genom de föreslagna nya värdcringsgrunderna. Domänstyrelsen har nämligen icke ansett i det styrelsen lämnade uppdraget ingå att utarbeta förslag till erforderliga ändringar i däri intagna bestämmelser om inkomsttaxering. Samma är förhällandet med de ändringar i taxeringsförordningen ävensom andra författningar, som de föreslagna grunderna kunna göra nödvändiga. Till de särskilda punkterna i den föreslagna nya skogsvärderingsinstruktionen lämnas följande speciella motivering. Vid punkt 1. Som tidigare anförts framkommer vid tillämpning av den föreslagna metoden intet särskilt värde å skogsmarken. 1920 års kommitté för utredning av frågan om den kommunala beskattningen av skog m. m. synes vid utarbetande av förslaget till 1921 års skogsvärderingsinstruktion ha ansett

sig böra föreslå regler om särskiljande av markvärde och skogsvärde närmast för att möjliggöra en eventuell framtida omläggning av det då gällande systemet för beskattning av växande skog. Detta skäl för särskiljande av markens värde från skogens torde numera få anses ha bortfallit. Ur beskattningssynpunkt torde med hänsyn till gällande regler ett slopande av skogsmarksvärdet emellertid icke kunna ske utan vissa följder. Enligt de nuvarande bestämmelserna om fastighetstaxering inräknas skogsmarkens värde i jordbruksvärdet, för vilket den kommunala fastighetsskattens repartitionstal utgör 0.0 5. Om skogsmarkens värde icke redovisas för sig, innebär detta, att markvärdet i stället måste inräknas i skogsvärdet, för vilket motsvarande repartitionstal utgör 0.0 4. Enär markens värde med tillämpning av nu gällande bestämmelser endast utgör en mindre del av markens och skogens sammanlagda värde samt skillnaden mellan repartitionstalen är så liten, torde dock den omständigheten, att mot skogsmarksvärdet svarande andel av jordbruksfastigheternas jordbruksvärde kommer att överföras till deras skogsvärde, fä ganska begränsad betydelse. I detta avseende torde sålunda borttagandet av det särskilda markvärdet icke medföra några nämnvärda olägenheter. Inräknandet av skogsmarkens värde i skogsvärdet kommer även att få viss betydelse för möjligheterna att vid beskattning av inkomst av skogsbruk enligt gällande regler utnyttja avdrag för värdeminskning genom avverkning eller avyttring av skog. Om vid uträkning av sådant avdrag taxeringsvärdet skall anses som ingångsvärde, t. ex. dä en fastighet bekommits genom arv, borde den skattskyldige egentligen icke få upptaga hela det efter den föreslagna metoden taxerade skogsvärdet som ingångsvärde, när han vid uttag av skog under innehavet eller vid försäljning av skog i samband med avyttring av fastigheten begär avdrag för minskning i ingångsvärdet eller i ingående virkesförrådet, utan ingångsvärdet borde i detta fall utgöras av skogsvärdet, minskat med det däri ingående markvärdet. Att man enligt den föreslagna metoden ej kommer att redovisa något särskilt markvärde torde ej utgöra hinder för ett sådant förfarande, eftersom man för detta ändamål kan betrakta det särskilt angivna minimivärdet som markvärde. Emellertid kan man också tänka sig att man även i nu ifrågavarande fall behandlar marken och den därå växande skogen, som om hela värdet läge i skogen, vilket alltså skulle innebära att man som hittills skulle räkna det taxerade skogsvärdet som ingångsvärde. Detta kan visserligen antagas få den följden, att ingångsvärdet blir något högre än med de enligt nuvarande bestämmelser fastställda taxeringsvärdena, men eftersom en konsekvens av detta tillvägagångssätt blir, att utgående värdet ä skogen också blir högre, torde avdraget till sin storlek i de flesta fall bliva ungefär detsamma som nu. Om en skogsägare sålunda efter avverkning av skog under innehavet av fastigheten begär avdrag under åberopande av att skogens värde efter avverkningen understiger det för honom gällande ingångsvärdet å skogen,

torde den höjning av ingångsvärdet, som blivit en följd av markvärdets inräkning i skogsvärdet, oftast ungefärligen uppvägas av motsvarande höjning av skogens värde efter uttaget. Samma gäller vid försäljning av fastigheten bäde om han begär avdrag med det för honom gällande ingångsvärdet för skogen och om han yrkar avdrag med den del av köpeskillingen för fastigheten, som belöper å det ingående virkesförrådet, ökningen av ingångsvärdet kommer nämligen i dessa fall att motverkas av att större del av köpeskillingen fär anses belöpa å skogen vid fastighetens försäljning. Om skogsägaren däremot under fastighetsinnehavet begär avdrag för minskning av ingående virkesförråd, kommer han onekligen i en något förbättrad ställning tack vare markvärdets inräkning i skogsvärdet. Betydelsen härav torde dock icke vara större än att man kan bortse därifrån. Om sålunda i de ovan angivna fallen gällande regler om inkomstbeskattning av skog i stort sett icke torde komma att beröras av de föreslagna bestämmelserna om skogens värdering, gäller detta icke bestämmelsen om rätt för skogsägaren att vid försäljning av skog i samband med avyttring av marken erhålla avdrag med belopp, motsvarande värdet av fyra gånger den normala årliga virkesavkastningen. Eftersom någon uppskattning av den normala årliga virkesavkastningen icke kommer att ske vid fastighetstaxeringen, och det knappast kan tänkas, att sådan uppskattning skulle företagas enbart för bestämmande av ifrågavarande avdrag, torde de föreslagna värderingsbestämmclsernas antagande föra med sig, att detta avdragsalternativ måste övergivas. Avdraget är egentligen avsett för det fall, att en fastighet vid den avdragsberättigades förvärv av densamma uteslutande bestätt av kalmark eller nyplanterad mark, men detta fall torde mera sällan förekomma i verkligheten. Emellertid har avdragsförfarandet i fråga på grund av sin enkelhet lockat till användning även i andra fall och då — emedan det ej alls passat pä de föreliggande förhållandena — varit till större skada än nytta för skogsägaren. Denna avdragsform torde sålunda utan större förlust kunna helt avvaras. Vad angår den för diskonteringen valda räntefoten, kommer denna att fä ungefär samma betydelse för taxeringsvärdena som kapitaliseringsprocenten har enligt de nu gällande bestämmelserna. Kapitaliseringsprocentens sänkning vid 1938 ärs allmänna fastighetstaxering frän fem till fyra procent synes närmast hava föranletts av en önskan att anpassa taxeringsvärdena till de dä rådande, stigande konjunkturerna. Virkesprisen, som under åren 1932—1935 varit ganska låga, hade år 1936 förbättrats betydligt och lägo år 1937, då taxeringen skulle taga sin början, avsevärt över medeltalsprisen för aren 1932—1936, som skulle ligga till grund för beräkningen av rotvärdena. Detta skulle få till följd att, trots att skogsfastigheterna i allmänna marknaden värderades högre än vid tiden för 1933 ärs fastighetstaxeiing, taxeringsvärdena skulle komma att sjunka. Ett sådant resultat ansågs icke kunna godtagas. Den ifrågavarande sänkningen av kapitaliseringsprocenten

23 beräknades — oaktat rotvärdena skulle bliva lägre än vid 1933 års taxering — medföra en höjning av taxeringsvärdena med omkring tretton procent. I verkligheten synes dock höjningen hava blivit något större. Sålunda höjdes skogsvärdena i förhållande till 1933 års taxering med omkring sjutton procent. Sänkningen av kapitaliseringsprocenten vid 1938 års fastighetstaxering motiverades också med konstaterade ändringar i det allmänna ränteläget. Domänstyrelsen hade i detta sammanhang gjort en uppställning över förändringarna i procenttalen för riksbankens officiella diskonto för tre månaders växlar under åren 1930—1936. Denna uppställning, kompletterad för tiden till och med år 1940, återgives här nedan: Vid utgången I medeltal År 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940

av år 3.5 6.0 3.5 2.5 2.5 2.5 2.5 2.5 2.5 3.0 3.5

3.7 2

4.io 4.39 3.17 2.50 2.50 2.50 2.50 2.50 2.5 2 3.3 1

Den allmänna räntenivån har sålunda på senaste tiden visat en uppåtgående tendens. Enbart detta förhållande synes dock icke böra föranleda en höjning av den vid taxeringen tillämpade räntefoten. Dä man icke vet, hur de föreslagna bestämmelserna i och för sig komma att verka på taxeringsvärdena (sannolikt komma taxeringsvärdena i genomsnitt att bliva något högre), anser sig domänstyrelsen icke nu böra föreslå någon ändring av den vid föregående allmänna fastighetstaxering tillämpade räntefoten. Därest en sådan ändring skulle anses önskvärd, torde emellertid därför erforderliga jämkningar i förslaget till ny skogsvärderingsinstruktion lätt kunna verkställas, eftersom domänstyrelsen, såsom av bil. 1 framgår, vid utarbetande av sina tabeller räknat med 3, 3.5, 4, 4.5 och 5 procent. Ehuru domänstyrelsen icke heller ansett sig böra föreslå någon ändring i sättet för räntefotens fastställande, vill styrelsen emellertid i detta sammanhang erinra om att man härvid i första hand bör tillse, att den ränta, som lägges till grund för taxeringsvärdena, i görligaste mån överensstämmer med den ränta, som kan anses allmänt gälla för kapitalplacering i skog och att andra synpunkter på denna fråga böra vara ovidkommande. Domänstyrelsen ifrågasätter därför om det icke skulle vara till fördel att fastlåsa den vid taxeringen använda räntefoten vid den allmänna räntenivån. Tänkbara möjligheter vore härvid att låta riksbankens officiella diskonto för tre

24 månaders växlar, uträknat i medeital för 5 eller 10 år, eller den i sparbankslagen 33 § angivna medelräntan under de senaste 10 åren för guldkantade obligationer bliva bestämmande för räntefoten vid skogstaxeringen. Upplysningsvis kan meddelas, att sistnämnda medelränta enligt vad domänstyrelsen inhämtat utgjorde för är 1937 4.oi %, år 1938 3.84 %, år 1939 3.65 % samt år 1940 3.6 4 %. Vid punkterna 4 och 5. Dessa punkter innehålla bestämmelser om skogsmarkens bonitering och motsvara sålunda punkt 4 i den nuvarande skogsvärderingsinstruktionen. Vad angår rikets indelning i tillväxtområden har denna — med ledning av riksskogstaxeringens uppgifter om skogens tillväxtförhållanden och därmed sammanhängande företeelser — gjorts så att områdena i detta avseende blivit så likartade som möjligt. Härvid har emellertid av praktiska skäl mast tagas hänsyn till att områdenas antal icke bör bliva större än absolut nödvändigt samt att gränserna i görligaste män böra överensstämma med länsgränser. Det som skiljer de olika tillväxtområdena är sålunda främst olikheter i skogens växttider, d. v. s. de tider, som genomsnittligt erfordras för de särskilda träden att växa från en diameterklass till en annan för att slutligen närma sig den diameterklass, då träden inom det område, som är i fråga, vanligen bruka avverkas. Emellertid kommer även det sätt, på vilket skogsbruket i genomsnitt bedrives inom respektive tillväxtområde, att spela en viss roll för bestämning av diskonteringstider m. m. Sålunda komma virkesuttagens storlek och den diameterklass, som träden inom visst tillväxtområde genomsnittligt bruka fä uppnå, innan de avverkas, att få en icke obetydlig inverkan på beräkningarna. Vad angår markens indelning i godhetsgrader inom de olika tillväxtområdena så äro, som förut framhållits, de växlingar beträffande markens avkastningsförmåga inom sådant område, vilka icke redan kommit till uttryck i virkesförrådets storlek, ganska ringa. Det har därför till och med kunnat ifrågasättas, att man skulle kunna helt undvara bonitetsindelning inom områdena. Om detta i allmänhet skulle kunna ske utan olägenheter, kan det emellertid tänkas förekomma fall, där möjlighet till en smidigare anpassning till de verkliga förhållandena måste hållas öppen. Därför har marken inom varje tillväxtområde indelats i 3 godhetsgrader. Det bör emellertid beaktas, att denna indelning gjorts så att huvudparten av den inom varje tillväxtområde befintliga skogsmarken är att beteckna som »medelgod». För omvandling av olika förekommande boniteter till de föreslagna godhetsgraderna hänvisas till den vid bil. 1 fogade tabell K. Vid punkt 6. Som förut framhållits kunna svårigheter förväntas uppstå i de fall, då tillförlitliga uppgifter om virkesförrådet saknas. Den ledning, som i dylika fall stå beskattningsnämnderna till buds, är dels riksskogstaxeringens upp-

25 gifter å virkesförråd och dettas fördelning mellan olika grupper i medeltal per hektar för hela län, för del av län eller eventuellt för fastighetstaxeringsdistrikt och dels möjlighet till jämförelse med skogar å orten, för vilka finnas hushållningsplaner eller i annan form tillgängliga exakta uppgifter i ifrågavarande avseende. Har man kännedom om de vid riksskogstaxeringen inhämtade genomsnittsuppgifterna för län eller mindre område, bör Virkesförråd per hektar i kubikmeter på bark (fm8 massaved- t i m m e r s k o g barrvedSumma Summa skog skog barr-och Summa barrskog lövskog lövskog 3 3 3 3 7o av fm fm fm fm 7o av fm3 barr barr

Län eller länsdel

Norrbottens läns lappmark »

kustland

Västerbottens»

>

lappmark

»

»

Jämtlands

kustland län

Västernorrlands

»

Kopparbergs

»

Gävleborgs

>

Värmlands

»

Örebro läns bergslag »

»

slättbygd

Västmanlands läns bergslag »

»

slättbygd

..

Uppsala lån Gotlands » Öland Stockholms stad och län Södermanlads

»

Älvsborgs

»

Göteborgs o. Bohus

»

Skaraborgs

»

Östergötlands

»

Jönköpings

>

Kronobergs

»

Kalmar läns norra landstingsom rade utom Öland D:o

södra d:o

Hallands

län

Blekinge

»

Kristianstads » Malmöhus »

47 65 71 72 66 74 74 102 88 92 97 103 91 100 66 80 86 100 71 55 92 94 68 61

7 14 14 13 12 13 6 15 12 10 16 12 13 14 3 24 15 15 13 13 17 17 14 13

40 51 57 59 54 61 68 87 76 82 81 92 78 86 63 56 71 85 58 42 75 77 54 48

8 17 13 19 18 23 20 26 26 24 17 29 19 18 12 6 15 15 15 13 14 13 12 12

20 35 20 35 35 40 30 30 35 30 20 30 25 20 20 10 20 20 25 30 20 15 20 25

16 22 22 27 22 26 29 36 36 36 32 40 33 32 26 15 28 31 26 20 30 30 24 22

40 45 40 45 40 40 40 40 45 45 40 45 40 40 40 25 40 35 45 50 40 40 45 45

16 12 24 13 14 12 19 25 14 22 32 22 26 36 25 35 28 39 17 9 31 34 18 14

78 72 45 58 55 59

19 24

59 48 30 35 35 29

12 12 8 7 7 7

20 25 25 20 20 25

26 20 12 14 15 15

45 40 40 40 45 50

21 16 10 14 13

. . (exkl. 10 bok)

23 » 20 > 20 »

26 arbetet med att bestämma de erforderliga förrådsmängderna ofta kunna inskränkas till ett bedömande av i vilka avseenden skogen ä den för taxering föreliggande fastigheten avviker från genomsnittet för länet eller det mindre området. Uppskattningen av virkesförrådet inom de olika grupperna underlättas givetvis ytterligare, om var och en av de i taxeringsarbetet deltagande har tillfälle att inhämta närmare kännedom om i trakten befintliga »typskogar», för vilka finnas exakta förrådsuppgifter. Det förutskickas härvid att varje nämnd har tillgäng till skogligt utbildade fackmän, som dels känna till skogarna inom taxeringsdistriktet och dels förmå draga tillräckligt säkra slutsatser av tillgängligt jämförelsematerial. För möjliggörande av användning av riksskogstaxeringens siffermaterial måste detta givetvis i erforderlig utsträckning sammanställas och tillhandahållas nämnderna. Det är avsett, att så skall ske genom domänstyrelsens försorg jämlikt 58 § taxeringsförordningen före varje allmänna fastighetstaxering. En översikt över redan från riksskogstaxeringen tillgängliga uppgifter om virkesförrådet i kubikmeter på bark (fm' 5 ), uppdelat på erforderliga grupper, lämnas i å föregående sida meddelad uppställning. Därvid har till närmaste 5-tal avrundade procentsiffror angivits beträffande barrskogens grovleksgrupper. Siffrorna äro hämtade frän riksskogstaxeringen 1923—1929 utom beträffande Västernorrlands län, där siffrorna äro grundade pä 1938 års taxering av detta län. Av de förut angivna siffrorna torde endast de för Norr- och Västerbottens läns lappmark numera för det här avsedda ändamålet icke vara användbara men kunna med säkerhet förväntas bliva förnyade innan nästa fastighetstaxering. Vid 1938 års riksskogstaxering av Västernorrlands län särskildes uppgifterna också för olika ägargrupper (allmänna skogar, bolagsskogar och övriga enskilda skogar), varför för detta län även kunnat göras följande sammanställning: Virkesför råd per hektar i kubikmeter på bark (fm3) Västeruorrlands län

Summa barr- Summa Summa barroch lövskog skog lövskog fm 3 fm 8 fm3

barrvedskog massavedskog timmerskog fm3

/o

/o

/o

av barr

fm3

av barr

fm3

av barr

Allmänna skogar

30 Aktiebolags skogar

20 Övriga enskilda skogar

15 En liknande sammanställning — dock utan angivande av fördelningen på olika ägargrupper — från 1938 års riksskogstaxering för olika taxeringsdistrikt inom Västernorrlands läns landsbygd, sedan dessa på sätt förut angivits till sitt antal inskränkts till sju, ser ut på följande s ä t t :

27 Föreslagna taxeringsdistrikt

nr

socknar

1 Tåsjö, Bodum, Fjällsjö, Junsele

2 Barnsele, Edsele, Helgum, Ådals-Liden, Besele, Ed. Multra, Långsele, Sollefteå

Virkesförråd S:ma barr- S:ma lövoch skog lövfm3 skog fnv<

3 per hektar i kubikmeter på bark (fm ) timmermassavedbarrvedS:ma skc »g skog skog barr% % % skog fm3 fm3 av fin8 av av fm3 barr barr barr

3 Anundsjö, Björna, Skorped...

4 Trehörningsjö, Gideå, Grundsunda, Arnäs, Själevad, Mo, Sidensjö, Nätra

7 Sånga, Överlännäs, Boteå, Styrnäs, Vibyggerå, Ullånger, Nordingrå, Torsåker, Dal, Ytteiiännäs, Gudmundrå, Bjärtrå, Skog, Nora. Högsjö, Hemsö, Viksjö, Stigsjö, Säbrå, Häggdånger Ljustorp/Hässjö, Indal, Timrå Tvnderö, Sättna, Sela tiger Skön, Alnö, Stöde, Tuna Attmar, Njurunda Indals-Liden,

Holm,

Torp

Omräknas dessa siffror med ledning av föreliggande arealuppgifter inom varje taxeringsdistrikt till absoluta tal avseende virkesförråd och varje skogsgrupp, kunna sedan taxeringsnämnderna mot dessa virkesförrådsuppgifter kontrollera motsvarande sammanlagda virkesförrådsuppgifter, vilka lagts till grund för taxeringsarbetet, från samtliga fastigheter inom respektive distrikt. I de fall, där skogen uppräknats eller mätts i någon form, böra de härvid erhållna uppgifterna läggas till grund för taxeringen. Då dylika uppgifter i allmänhet endast torde vara tillgängliga för fastighetsägaren, bör denne beredas tillfälle att lämna dem i samband med avgivande av fastighetsdeklaration för fastigheten. I deklarationsformuläret bör därför lämnas rum för meddelande av vederbörliga uppgifter om virkesförrådet. Dylika uppgifter torde för övrigt böra lämnas av ägaren även om han icke har tillgång till någon uppräkningslängd eller andra mätningshandlingar, fastän de i detta fall givetvis icke kunna förväntas få samma värde som när uppgifterna äro på angivet sätt bestyrkta. I förefintliga hushållningsplaner förekomma ibland icke uppgifter om skogens fördelning på diameterklasser utan i stället angives, hur den för-

28 delar sig på olika åldersklasser. För att tjäna till ledning vid en omföring av virkesförrådet från åldersklasser till grovleksklasser meddelas efterföljande uppgifter hämtade från riksskogstaxeringen åren 1923—1929, varvid det bör bemärkas att uppgifterna äro medeltal för de angivna tillväxtområdena och följaktligen icke utan vidare kunna användas för varje ifrågakommande fastighet: Tabell utvisande

Tillväxt- Åldersom- klass råde

I

II

III

ungefärligt samband mellan barrskogens diameter klassfördelning.

åldersklass-

och

Virkesförrådets procentuella fördelning i diameterklasserna

Virkesförrådets procentuella fördelning i diameterTillklasserna växt- Ålders0 intill 15 intill 25 cm vid om- klass 0 intill 15 intill 25 cm vid 15 cm vic 25 cm vic brösthöjd råde 15 cm vid 25 cm vic b röst böjd brösthöjc brösthöjd o. däröver brösthöjd brösthöjd o. däröver

I

100 II

2 III

17 IV

v

16 VI

46 VII

24 VIII IX +

I

100 II

3 III

15 IV

31 V

22 VI

24 VII

37 VIII +

1 IV

I

100 I

2 II

1 II

7 III

4 III

26 IV

12 IV

v

19 V

59 VI

25 VI

70 VII

28 VII

74 VIII

33 VIII +

81 IX +

47 V

I

100 I

1 II

1 II

9 III

7 III

39 IV

17 IV

v

31 V

81 VI

39 VI+

78 VII

64 VIII IX +

VI

29 Huru tabellen är avsedd att användas, skall här åskådliggöras med följande exempel. 1) För en fastighet inom tillväxtområde IV framgår av upprättad hushållningsplan, att barrskogsförrådet fördelar sig på åldersklasser enligt kolumn 2 i efterföljande uppställning. Den procentuella diameterklassfördelningen inom de olika åldersklasserna anses följa medeltalen för tillväxtområde IV enligt den föregående tabellen. Motsvarande procentsiffror återfinnas i kolumnerna 3, 5 och 7. Kubikmeterantalet inom de olika grovleksgrupperna och åldersklasserna, kolumnerna 4, 6 och 8, erhålles genom tillämpning av nyssnämnda procenter på respektive åldersklassers totala kubikmeterantal i kolumn 2. Summorna i kolumnerna 4, 6 och 8 utvisa därefter barrskogsförrädets beräknade uppdelning i grovleksgrupper.

2 Åldersklass

Barrskogsförråd fm3 enligt plan

5 Därav

inom

0 intill 15 cm vid bröstböjd

%

fm3

grov1 eksgr u pp

15 intill 25 cm 25 cm vid brösthöjd o. däröver vid bröstböjd

%

fm3

%

fm3

1— 20 år)

500 II ( 2 1 — 40 > )

2 100

63 III ( 4 1 — 60 » )

3 800

570 IV ( 6 1 — 80 » )

5 700

2 736

1 767

V ( 81—100 » )

6 800

2 924

2 992

VI (101—120 »)

3 000

1 110

5 562

—

9 296

I (

Summa eller avrundat

—

5 600

9 300

7 042

—

7 000

2) Skulle kubikmasseuppgifter saknas för de olika åldersklasserna, men däremot skogsmarksarealens fördelning på åldersklasser är känd, kunna tabellens uppgifter vara till viss ledning, därest man kan bilda sig en uppfattning om barrskogsförrådets storlek per hektar inom de olika åldersklasserna. För en fastighet finnes exempelvis uppgifter enligt kolumn 2 i följande sammanställning angående arealen inom de olika åldersklasserna. Motsvarande virkesförråd per hektar bedömes på sätt som framgår av kolumn 3. Genom multiplikation av talen i kolumn 2 och kolumn 3 erhålles respektive åldersklassers totala barrskogsförråd (kolumn 4). Dessa motsvara alltså förrådsuppgifterna i kolumn 2 enligt det första exemplet och kunna på liknande sätt uppdelas i grovleksgrupper.

30 1

2 Skogsmarksareal hektar

Åldersklass

4 Barrskogsförråd per hektar fm3

totalt fm3

I

500 II

3 000

III

6 400

IV

5 400

V

3 000

VI

—

19 900

Summa

De belopp, vartill förrådet inom de olika skogsgrupperna uppskattats, skola liksom den bonitetsbeteckning, som åsatts marken, antecknas i taxeringslängden. Jordägaren får härigenom möjlighet att granska, hur förrådsuppskattningen skett och kan, om misstag skulle ha förekommit vid uppskattningen, genom att verkställa uppräkning eller annan mätning av sin skog lätt anskaffa bevisning om, att taxeringen är felaktig. Vid punkt 7. Då man, som förut nämnts, kan antaga, att virkets nettovärde, sett på längre sikt, är tämligen konstant, bör vid bestämmande av de olika sortimentens nettovärden ledning kunna hämtas frän de pris, som gällt under tiden närmast före taxeringen. Vid senaste allmänna fastighetstaxeringarna ha medelprisen under den före respektive taxering senast förflutna femårsperioden använts för värdeberäkningen, dels därför att denna tid i regel förflyter mellan de olika taxeringarna och dels därför att priset ej bör alltför mycket påverkas av abnormt höga eller låga virkespris under enstaka år. Det först angivna skälet för prisseriernas bestämning torde icke böra tillmätas någon större betydelse. Vad åter angår det sist angivna skälet, så böra också enligt domänstyrelsens mening tillfälliga växlingar i konjunkturerna icke få påverka taxeringsvärdena. Emellertid torde konjunkturkurvan ej svänga så hastigt, att den hinner utjämnas under en 5-årsperiod. Det kan därför med så korta prisserier tänkas, att prisen under en utpräglad lågkonjunktur komina att ligga till grund för taxeringsvärdena under en därpå följande högkonjunktur och tvärtom. Det nu sagda torde åskådliggöras av följande uppställning över rotnetton å försålt virke från kronoskogar under åren 1922—1940, däri även angivits medeltalen av nämnda rotnetton för de vid taxeringarna använda femårsperioderna (den sista

31 perioden 4 år) ävensom medeltalen av samma rotnetton för tioårsperioder (den sista 9 år) :

År

1922. 1923. 1924. 1925. 1926.

Botnetto för år

Botnetto i medeltal för 5-årsperioder

Botnetto i medeltal för 1 O-årsperioder

kronor

kronor

kronor

50 80 40 50 20

5: 10

5: 19 1927. 1928. 1929. 1930. 1931, 1932 1933, 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940

6: 68 5: 75 6: — 4: 78 3: 22

5: 29

31 91 69 55 44

4: 70

6: 74 5: 06 5: 89 5: 99

5: 92

5: 31

Av denna uppställning framgår, att till grund för skogsfastigheternas taxeringsvärden under de senast förflutna 3 åren, varunder konjunkturkurvan hela tiden legat på en ganska hög nivå, kommit att ligga en prisserie, vilken till 4 /s motsvaras av lågkonjunkturpris, medan — under antagande att 1941 års pris komma att ligga lägst på samma nivå som 1940 års samt att ny allmän fastighetstaxering kommer att företagas år 1943 — taxeringsvärdena under nästkommande taxeringsperiod vid bibehållande av nu gällande bestämmelser om prisberäkningen komma att grundas i stort sett enbart på högkonjunkturpris. Om prisen vid rotförsäljningarna från kronoskogarna få anses representativa för prisläget, skulle under de nyss angivna förutsättningarna taxeringsvärdena på skogen vid nästa allmänna fastighetstaxering komma att enbart på grund av höjning av rotvärdena stiga med minst 26 %.

j ^

32 Pä grund av de ojämnheter, som sålunda komma att uppstå vid användning av femårsperioder för prisberäkningen, har domänstyrelsen ansett det lämpligare att lägga prisen under tioårsperioder till grund för skogstaxeringen. Under en så lång period hinner konjunkturkurvan med större sannolikhet utjämnas, och taxeringsvärdena undgå därför inverkan av tillfälliga prisfluktuationer. Några nämnvärda svårigheter att utsträcka prisberäkningen från 5-årsserier till 10-årsserier torde ej föreligga. Till följd av vad nu anförts har domänstyrelsen under antagande tillika, att nästa allmänna fastighetstaxering kommer att ske år 1943, föreslagit, att rotvärdet skall beräknas efter de virkespris, som varit gällande åren 1932—1941, vilket med hänsyn till den förut åberopade uppställningen över rotförsäljningar från kronoskogarna kan antagas föra med sig en höjning av taxeringsvärdena med omkring 13 %. Vad angår beräkning av medelpriset på de i punkt 7 angivna sortimentsklasserna i de fall, då däri ingå skilda sortiment med olika pris, torde dylik beräkning i regel bliva nödvändig vid exempelvis fastställande av nettovärdet å massaved samt å brännved frän lövskog. För underlättande av sädana beräkningar synes i länsanvisningarna böra angivas, hur de ifrågavarande sortimentsklasserna i allmänhet inom länet eller viss del därav bruka vara sammansatta av olika i allmänna marknaden förekommande särskilda sortiment. Vid taxering av de särskilda fastigheterna synes dä utan vidare kunna antagas, att viss sortimentsklass för dessa har den sålunda fastställda sammansättningen utom i de fall, där det beträffande viss fastighet är uppenbart, att sammansättningen av förekommande sortimentsklasser är en annan. Vid punkt 8. Vad angår avdrag för belopp, motsvarande s. k. allmänna kostnader, har domänstyrelsen icke ifrågasatt någon ändring av avdragets storlek, utan föreslår, att detta som tidigare skall utgöra y3 av det utan hänsyn till nämnda kostnader beräknade avkastningsvärdet. Även om det skulle kunna antagas, att det nuvarande avdraget för allmänna kostnader, vilka till sift belopp torde variera rätt mycket för olika skogsägare eller grupper av skogsägare, i vissa fall (särskilt vid det mindre skogsbruket) kommer att ligga i överkant, är det svårt att under nuvarande förhållanden, då utgifter av ifrågavarande slag synas vara i stigande, finna några skäl för en allmän sänkning av detsamma. Vad angår de i tabell 1 angivna minimivärdena ha dessa i första hand grundats pä en beräkning av avkastningsvärdet ä marken i kalavverkat skick, angivet i visst värde per hektar. Denna beräkning har emellertid av lätt förklarliga orsaker icke kunnat göras sådan att resultaten blivit tillräckligt säkra för att direkt kunna användas för det här avsedda ändamålet. De erhållna siffrorna ha därför jämkats med ledning av tillgängliga

33 uppgifter om prisen i allmänna marknaden å kalmark. I sakens natur ligger, att de ifrågavarande värdena endast kunnat angivas approximativt. Vid detta ärendes avgörande ha, förutom undertecknad, närvarit t. f. överdirektören Aminoff, byråchefen Alm samt t. f. byråcheferna Lindner, Sjöström, föredragande, och Wennmark. Stockholm den 30 juni 1941. Underdånigst G.

KUYLENSTJERNA. I Martin

Malmgård.

35 Bilaga 1.

P. M. angående beräkning av skogsvärde vid fastighetstaxering.

Vid taxering av skogen å en fastighet beräknas i första hand det till nutiden diskonterade värdet av de avkastningsbelopp, som uppkomma vid successiv avverkning av det vid taxeringstillfället befintliga virkesförrådet vid den form av uthålligt skogsbruk, som i det följande närmare beskrives. Härefter göres avdrag för belopp, motsvarande allmänna omkostnader för skogsbruket. Det efter diskontering av nämnda avkastningsbelopp erhållna värdet benämnes skogens diskonteringsvärde. Det efter avdrag för belopp, avseende allmänna omkostnader, återstående värdet, som utgör skogsmarkens och den därå växande skogens taxeringsvärde, benämnes skogsvärde. Till grund för beräkningarna läggas det faktiska virkesförrådet och dettas värde vid omedelbar uppskattning av den å rot befintliga sortimentsmängden av olika slag. Detta värde, som benämnes rotvärde, korrigeras sedermera genom multiplikation med en faktor (»korrektionsfaktor»), som avser att giva uttryck för relationen mellan diskonteringsvärdet och rotvärdet. Eftersom korrektionsfaktorn blir olika för olika delar av virkesförrådet Beräkning av måste dessa delar (skogsgrupper) uppskattas för sig. Virkesförrådets uppdelning i skogsgrupper framgår av följande: Barrskog. Virkesförrådet uppdelas efter grovlek i nedannämnda skogsgrupper: 25 cm vid brösthöjd och däröver (barrtimmerskog) 15 intill 25 cm vid brösthöjd (massavedskog) 0 » 15 » » » (barrvedskog). Lövskog. Alla diameterklasser och trädslag beträffande lövskogen hänföras till en gemensam skogsgrupp utom i Skåne, Halland och Blekinge (tillväxtområde VI, se nedan) i de fall, där bokskog förekommer i sådan omfattning, att gagnvirke därav kan vinna avsättning såsom särskilt sortiment och därigenom lämna bättre ekonomiskt utbyte än om allt bokvirket säljes som ved. I nämnda fall tages bokskogen inom ifrågavarande område för sig och uppdelas i två skogsgrupper:

36 20 cm vid brösthöjd och däröver (bokgagnvirkesskog) 0 intill 20 cm vid brösthöjd (bokvedskog). De här nämnda diametergränserna ha valts därför att de uppdela skogen i grovleksgrupper, vilka i praktiken nära ansluta sig till begreppen timmer, massaved och ved, respektive gagnvirke och ved, här benämnda sortimentsklasser, vilka begrepp även för menige man torde vara tämligen klara samtidigt som de i huvudsak ansluta sig till de vanligaste prisklasserna i rundvirkeshandeln. För landets huvuddel uppdelas alltså virkesförrådet i fyra olika skogsgrupper, som var för sig åsättas ett rotvärde, för Skåne, Halland och Blekinge därest bok kan vinna lönande avsättning som gagnvirke eventuellt i sex dylika grupper. Vad närmast beträffar barrskogen och dess sortimentsuppdelning inom de olika skogsgrupperna, har det visat sig, att vid viss angiven minimidimension i topp för varje sortiment och viss grovlek hos trädet, sortimentssammansättningen i procent av hela stammens kubikmassa på bark blir tämligen oberoende av trädets höjd. Detta gäller vid teoretisk aptering, då hänsyn icke tages till kvalitativa fel (röta, krökar och dylikt), som kunna föranleda avdrag — olika i olika fall — i de beräknade kvantiteterna för visst sortiment eller överföring från ett sortiment till ett annat. Om emellertid dessa avdrag — såsom medeltal för stora områden — göras procentuellt lika för varje sortiment eller sortimentsklass, kvarstår den förut omnämnda konstanta relationen beträffande den procentuella andelen i hela rotkubikmassan vid viss grovlek, oavsett trädhöjden. Med enhetliga diametergränser mellan sortimentsklasserna och enhetliga kvalitéavdrag kan alltså apteringen, vad beträffar den procentuella uppdelningen på sortimentsklasser respektive i skogen kvarlämnat virke av den rotstående kubikmassan, göras ensartad för hela landet för varje skogsgrupp. I detta syfte, och i anslutning till den företagna uppdelningen av skogen i timmerskog, massavedskog och vedskog, ha sortimentsklasserna bestämts sålunda: timmer och därmed jämförliga sortiment från och med 6" i topp och däröver massaved (sulfit- och sulfatved) och därmed jämförliga sortiment från och med 4" intill 6" i topp brännved m. m. från och med 2V2" intill 4" i topp. Ehuru diametergränserna mellan de olika sortimentsklasserna vid rationell aptering med hänsyn till största värdeutbyte förskjutas från fall till fall beroende på virkespriser och avsättningsförhållanden, torde de nämnda gränslägena i medeltal kunna anses tillämpliga för tallen (kombinationen talltimmer—sulfatved—ved) varemot för granen (kombinationen grantim-

mer—sulfitved—ved) motsvarande undre gräns för timmer merendels ligger vid minst 8" i topp och alltså sulfitveden omfattar dimensionerna från och med 4" till och med 8" i topp. Fördelen med att hava gemensamma sortimentsgränser för tall och gran anses vara så stora att de väl uppväga nackdelen av att den nominella sortimentsklassen timmer innefattar en del grövre sulfitved, vars värde alltså får påverka timmerpriset, i den mån någon nämnvärd skillnad föreligger mellan detta sulfitpris och motsvarande timmerpris. De procentuella avdragen å sortimentsutbytet för kvalitativa fel, hava fixerats sålunda: för sortimentsklassen timmer tio procent, varav hälften överföres till massaved och hälften till i skogen kvarlämnat, för sortimentsklassen massaved fem procent, varav hälften överföres till ved och hälften till i skogen kvarlämnat. Under nämnda förutsättningar beträffande sortimentsklassgränser och avdragsprocenter för barrskogen, hava utbytesprocenterna, avrundade till jämna femtal, fixerats sålunda: Massavedskog Timmerskog »Kvarlämnat» 10 5 Ved fr. o. m. 21/2/' intill 4" i topp 15 5 Massaved fr. o. m. 4" intill 6" i topp 45 15 Timmer fr. o. m. 6" och däröver 30 75 För vedskogen erfordras ingen sortimentsutredning, enär korrektionsfaktorerna för denna grupp skola tillämpas på massavedskogens kubikmeterpris (se nedan). För lövskogen inom hela landet — med undantag för bok i Skåne, Halland och Blekinge — har endast vedutbytet tagits i betraktande utan uppdelning av virkesförrådet efter grovlek. För bokskog i Skåne, Halland och Blekinge ha utbytesprocenter för vedskog och gagnvirkesskog uträknats, för den sistnämnda i tre olika godhetsklasser. Det torde böra understrykas att dessa för hela landet gemensamma utbytesprocenter endast angiva, huru den rotstående kubikmassan inklusive bark fördelar sig på de olika sortimenten och sortimentsklasserna, respektive i skogen »kvarlämnat» virke. Vid beräkning av kubikmeterpriset å rot för viss skogsgrupp får sedermera hänsyn tagas till barktjocklek — i den mån inmätningen sker inom bark — avsmalning m. m. Det för visst fall kända nettopriset för ett sortiment, mätt i gängse handelsmått, omräknas nämligen till att avse motsvarande kubikmassa å rot med ledning av fastställda relationstal, som återge förhållandet mellan den handelsmätta kubikmassan och motsvarande andel av rotkubikmassan på bark. Därvid användas olika relationstal, även vid samma sortiment och mätningssätt, om detta påkallas av olikheter i olika landsdelar beträffande barktyp och avsmalning m. m.

38 Det nu antydda sättet för beräkning av rotvärde (skogskubikmeterns rotvärde) skall här förtydligas genom ett exempel. Det gäller att för en fastighet i norra Sverige uträkna skogskubikmeterns rotvärde i kronor för barrskog i timmerskogen (25 cm och däröver), som beräknas giva i utbyte 75 % timmer, 15 % massaved och 5 % ved. Ef tetavdrag från respektive bruttopriser av omkostnader för avverkning och transport, flottning och allmänna drivningsomkostnader, hava nettopriserna för de olika sortimentsklasserna — med vederbörlig hänsyn till eventuell förekomst av flera sortiment med olika nettopris inom samma sortimentsklass — fixerats till för sortimentsklassen timmer 30 öre per flottningskubikfot (flkbf.) » » massaved 20 » » » » 3 » » ved 2 kr per kubikmeter löst mått (lm ). Relationstalen mellan handelsmätt kubikmassa och skogskubikmetern (fm 3 ) utgör för timmer och massaved 1.25 ( = c:a 28 flkbf per fm3) och för ved 0.70 (1 fm3 = 35.317 kubikfot). Kubikmeterpriset beräknas sålunda: 0.7 5 fm3 timmer efter 0.3 o kronor per flkbf = 0.75X0.30X35.317 0.15 fm3 massaved efter O.20 kronor per flkbf = 0.15X0.20X35.317 1.25 ~ 0.0 5 fm3 ved efter 2.0o kronor per lm 8 = 0.05X2 Summa 7.3 5 kr. För underlättande av dessa tämligen vidlyftiga räkneoperationer hava hjälptabeller upprättats, varav den för ovanstående exempel tillämpliga utgör tab. A. I denna tabell kan som kubikmeterpriset å rot, efter ingång från timmerpriset 30 öre per flkbf i det horisontala kolumnhuvudet och massavedpriset 20 öre per flkbf i rubrikkolumnen till vänster, avläsas ett gemensamt pris för i skogskubikmetern ingående timmer och massaved av 7.2 1 kronor, vartill sedan lägges vedpriset enligt den följande horisontala raden med för 2 kronor per lm 3 O.14,. summa 7.35 kronor. För detta exempel har mera utförligt redogjorts å tabell A, nederst. På motsvarande sätt kunna ur andra hjälptabeller (B—H) skogskubikmeterns rotvärde uträknas för andra förekommande skogsgrupper och mätningssätt. Ytterligare exempel på tabellernas användning anföras nederst å tabell B, G och H. Vid värdering av en fastighet erfordras alltså tillgång till lika många hjälptabeller som antalet skogsgrupper, vari virkesförrådet uppdelats (barrtimmerskog, massavedskog, e t c ) .

39 Inom en viss skogsgrupp (t. ex. barrtimmerskog) blir antalet erforderliga hjälptabeller för hela landet beroende av huru många kombinationer, som förefinnas beträffande den procentuella sortimentsklassammansättningen, mätningssättet inom virkeshandeln samt relationen mellan handelsmätt kubikmassa och kubikmassan å rot. Angående den i det föregående omnämnda beräkningen av nettopris för olika sortimentsklasser, skall observeras, att då en sortimentsklass omfattar flera sortiment, som beträffande nettoprisen mera avsevärt avvika från varandra, måste en avvägning ske med hänsyn till de ingående sortimentens nettopriser och relativa andel av sortimentsklassen. En dylik avvägning torde oftast bliva erforderlig mellan de i sortimentsklassen massaved ingående sortimenten sulfitved och sulfatved. Såsom redan antytts, avse korrektionsfaktorerna att giva uttryck för Beräkning av korrektionsfak-

relationen mellan virkesavkastningarnas till nutiden diskonterade värde torer. och motsvarande virkesförråds rotvärde. De skola alltså användas för att korrigera kubikmeterprisen å det rotstående virket på så sätt, att de erhållna kubikmeterprisen direkt kunna tillämpas vid beräkning av skogsvärdet enligt föreliggande värderingsmetod. Härav följer, att korrektionsfaktorer måste uträknas för var och en av de skogsgrupper, vari virkesförrådet uppdelas för beräkning av rotvärden enligt det föregående. Härtill kommer emellertid, att förhållandena beträffande skogens tillväxt, medellivslängd m. m. visa väsentliga divergenser för olika delar av landet med därav föranledda skillnader i fråga om tidpunkt och storlek för virkesuttagen. Av denna anledning har landet vid bestämmande av korrektionsfaktorernas storlek uppdelats i ett antal olika geografiska områden (tillväxtområden) . Den uppdelning i tillväxtområden, varom här är fråga, skulle icke hava uppdelning i trillviixtoiti-

påkallats, därest markens uppdelning enbart efter dess bonitet och med bortseende alltså från dess belägenhet inom landet visat sig vara tillfyllest

vid korrektionsfaktorernas beräknande. Emellertid äro dessa faktorer bland annat särskilt beroende av diametertillväxten, vilken visat sig inom en och samma bonitet vara ganska varierande inom olika delar av landet. Efter undersökning av provträdsmaterial från riksskogstaxeringen 1923—1929 beträffande dels den tid, som i medeltal inom olika delar av landet åtgår för virkesförrådets utväxning från diameterklass till diameterklass, dels tillväxtprocenter i medeltal vid olika brösthöjdsdiametrar, har det visat sig lämpligt att urskilja sex olika tillväxtområden, omfattande från norr räknat, område I Norrbottens län, ävensom Lycksele, Vilhelmina och Åsele tingslag samt Mala socken av Västerbottens län, område II återstoden av Västerbottens län, Jämtlands län och Västernorrlands län utom Medelpads östra domsagas och Medelpads västra domsagas

raden.

tingslag, ävensom av Kopparbergs län, Särna och Idre samt Älvdals tingslag och Transtrands socken, område III återstoden av Västernorrlands och återstoden av Kopparbergs län, Gävleborgs län samt av Värmlands län, N:a Finnskoga, Dalby, N:a Ny, S:a Finnskoga och Nyskoga socknar, område IV återstoden av Värmlands län samt Örebro, Västmanlands, Uppsala och Gotlands län, av Kalmar län Öland, Stockholms stad och län ävensom Södermanlands län, område V Älvsborgs, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Östergötlands, Jönköpings och Kronobergs län samt Kalmar län utom Öland, område VI Hallands, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. Sedan tillväxtområdena fixerats, hava korrektionsfaktorer uträknats för varje område, därvid särskilts de olika skogsgrupper, vari virkesförrådet uppdelas, samt olika, inom respektive tillväxtområden förekommande skogsmarksboniteter. De för olika boniteter erhållna faktorerna ha beträffande marken utjämnats till tre godhetsgrader »mycket god», »medelgod» och »mindre god». Bestämning av Då det gäller att med ledning av riksskogstaxeringens material för visst vdxttiden

och

,

tillväxten ur område och bonitet bestämma växttiden eller den tid som i medeltal åtgår nl:sskogstaxe-

<>..,.

. . , . „ „

rhwcns ma- tor diameterns ökning frän t. ex. 20 cm till 30 cm vid brösthöjd, äro de terial.

.c

„..

uppgifter, som for detta ändamål stå till förfogande å ena sidan den uppmätta radietillväxten å provträden inom olika diameterklasser och å andra sidan provträdens medelålder inom olika diameterklasser. En beräkning av växttiden med ledning av den vid ett visst taxeringstillfälle konstaterade radietillväxten representerande samtliga träd inom de berörda diameterklasserna lämnar för höga växttider, enär avgången inom varje diameterklass under tiden för den successiva inväxningen i nästa högre diameterklass i övervägande grad omfattar träd med mindre radietillväxt än medeltalet. En beräkning äter av växttiden med ledning av den konstaterade skillnaden i medelålder mellan 20 cm-trädet samt 30 cm-trädet lämnar för låga växttider, enär bland 20 cm-träden finnas en del träd, som icke komma att inväxa i högre diaincterklasser. De kvarstående träden komma följaktligen vid periodens ingång (då de äro 20 cm vid brösthöjd) att ha en lägre medelålder än samtliga 20 cm-träd. Den förstnämnda metoden ger alltså ett gränsvärde uppåt beträffande växttiden, den sistnämnda ett gränsvärde nedåt. Under förutsättning att tillväxtförhållandena i framtiden icke alltför mycket avvika från de hittills konstaterade — ett förhållande, varom givetvis intet med säkerhet kan sägas, men som i brist på bättre torde få förutsättas — bör man därför utan allt för stora felslut kunna beräkna växttiderna som medeltal mellan de resultat de h ä r båda beskrivna metoderna lämna, därest dessa icke mera avsevärt skilja sig från varandra. Så h a r

• 41 också skett beträffande södra och mellersta Sverige, d. v. s. i stort sett tillväxtområdena IV—VI. För Norrland ha däremot medeltalen icke utan vidare kunnat godkännas för diametrar över 20 cm, enär skillnaden mellan de båda metodernas resultat visat sig större än önskvärt. Detta förhållande torde kunna förklaras därav, att vid tiden för riksskogstaxeringens utförande i dessa trakter (1924—1926) de därvid funna uppgifterna representera ett virkesförråd, som ännu i alltför hög grad utgjordes av ett vid denna tidpunkt icke exploaterat urskogsförråd. För stora delar av detta område lämnar emellertid den är 1938 påbörjade andra riksskogstaxeringen möjligheter till kontroll och justering av de resultat, som i detta avseende erhållits ur material från den första riksskogstaxeringen. Det föreligger nämligen en undersökning beträffande Ljungans, Indalsälvens och Ångermanälvens flodområden för en tidsperiod av 14 år, eller den tid som förflutit mellan de båda riksskogstaxeringarna. Av jämförelser mellan tillväxtuppgifter frän provträd vid de häda taxeringstillfällena har konstaterats huru stor tillväxtökning som exempelvis de ursprungliga 20 cm-träden i genomsnitt undergått under 14-årsperioden genom uttagning under mellantiden av en del träd. Under antagande att denna utvecklingstendens fortsätter till dess träden nått 30 cm, erhålles ledning för närmare fixerande av växttiden från i detta fallet 20 till 30 cm i relation till de gränsvärden uppåt och nedåt, som erhållits genom de förut nämnda alternativa beräkningsmetoderna. Nämnda undersökning, som närmast givit stöd för en bestämning av växttiderna beträffande medelbonitet inom tillväxtområde II, har även fått vara vägledande vid justering av växttiderna i övrigt inom områdena I—III, där större skillnader förefunnits mellan de övre och nedre gränsvärdena för växttiderna enligt de båda ursprungliga beräkningsmetoderna. Resultatet av beräkningarna rörande växttiden framgår av tab. J. Växttiderna, vilka utgöra medeltal för barrskog (respektive bokskog inom område VI) med den trädslagssammansättning, som i medeltal gäller för vederbörande tillväxtområde, angivas här genomgående för diameterökningar från 12.5—22.5 cm, 22.5—32.5 cm och 32.5—42.5 cm vid brösthöjd på bark men hava sedermera omräknats till att gälla för andra diametergränser, allteftersom behov härav uppstått. Under det att växttidernas beräkning krävt en bearbetning av riksskogstaxeringens provträdsmaterial ända från grunden och erfordrat en förut icke utförd gruppering av detta material efter boniteter inom olika län och länsdelar för framdeducerande av tillräckligt detaljerade uppgifter om radietillväxt och medelålder, så har däremot beräkningen av massa- och värdetillväxtprocenter för olika tillväxtområden, boniteter och brösthöjdsdiametrar kunnat göras något enklare. Genom sammanställningen av medeltal för massatillväxtprocenter för olika diameterklasser inom hela län

och länsdelar samt motsvarande radietillväxter 1 , har det visat sig, att ett ganska konstant samband råder inom en och samma diameterklass mellan radietillväxt och massatillväxt inom större områden. Det har därför ansetts möjligt och lämpligt att begagna den redan vunna kännedomen om radietillväxtens storlek för olika tillväxtområden och boniteter som utgångspunkt för bestämmande av motsvarande massatillväxtprocenter med användande av det samband mellan radietillväxt och massatillväxtprocent, som konstaterats för respektive diameterklass. Vad beträffar värdetillväxtprocenten, (Pv), som vid detta slag av skogsvärdering får stor betydelse, är denna i första hand beroende av massatillväxtprocenten (Pm), men därutöver även av kvalitétillväxtprocenten (Pq), som ger uttryck för, huru mycket värdetillväxten överskrider massatillväxtprocenten på den grund att stammarna vid utväxande i grovlek efter hand giva grövre och per kubikenhet dyrare sortimentsutbyte. Pv är alltså = Pm+Pq. Något fast samband mellan massa- och kvalitétillväxt existerar icke, tvärtom är relationen mellan dessa båda storheter i hög grad beroende av sortimentens dimensioner, virkespriser på olika sortiment och avsättningsförhållandena i olika fall. Emellertid har i det praktiska skogsbruket en formel ofta kommit till användning, som anger förhållandet mellan de båda slagen av tillväxtprocenter. Den utgår ifrån, att kubikmeterpriset stiger i direkt proportion till trädets diameter. Kvalitétillväxtprocenten blir alltså lika med diameterns tillväxtprocent eller approximativt lika med halva grundytetillväxtprocenten {%. Alltså Pv = Pm-f1-^. 2

2 Denna formel, som anses giva ett skäligt och i stora drag riktigt samband mellan massa- och värdetillväxt, har genomgående tillämpats vid de beräkningar, som ligga till grund för korrektionsfaktorerna. För varje tillväxtområde och bonitet har på grundval av den äldre riksskogstaxeringens provträdsmaterial upprättats frekvenskurvor, utvisande huru barrskogens (även bokskogens) virkesförråd procentuellt fördelar sig på de olika diameterklasserna (5-cm-klasser). Motsvarande frekvenskurvor från mellersta Norrland och den senare riksskogstaxeringen visar en stor överensstämmelse med de från den äldre riksskogstaxeringen härrörande, då tall och gran sammantagas. En jämförelse mellan 1911 och 1929 års taxeringar av Värmlands län ger liknande resultat. Det torde därför kunna förutsättas, att den procentuella diameterklassfördelningen från den äldre riksskogstaxeringen alltjämt kan användas, vad beträffar södra och mellersta Sverige samt beträffande Norrland från söder räknat till och med Jämtlands och Västernorrlands län. Vad beträffar Norrbottens och Västerbottens län har sannolikt en avsevärd diameterklassförskjutning skett 1

Som uttryck för radietillväxten användes Z r = 10-årsringars b: edd.

under tiden från den äldre riksskogstaxeringen 1925—26, närmast i fråga om lappmarkerna. En jämförelse mellan frekvenskurvorna frän 1925—26 för motsvarande kusttrakter samt dylika kurvor från nyare skogsuppskattningar inom domänverket ha därför givit anledning till en korrigering av frekvensuppgifterna för dessa trakter, varigenom de anses komina att bättre återgiva den nuvarande diameterklassfördelningen. Efter dessa korrigeringar anses det i stora drag klarlagt, huru tillväxt och virkesuttag i medeltal påverka virkesförrådet från diameterklass till diameterklass under skogens hela växttid inom samtliga tillväxtområden. Ett gemensamt drag hos alla frekvenskurvor är att virkesförrådet i barrtimmerskogen (alltså 25 cm vid brösthöjd och däröver) successivt minskar frän diameterklass till diameterklass. Inom barrtimmerskogen har alltså skett och kommer antagligen också i framtiden att ske en avveckling av virkesförrådet, och denna avveckling illustreras å frekvenskurvan i allmänhet av en tämligen jämnt fallande tendens, så att kurvan inom denna del vanligen lätt kan utjämnas med en rät linje. Vid den diameter, där denna linje går ut mot noll, ligger den genomsnittliga »slutdimensionen» för avvecklingen. Avvecklingstiden är lika med växttiden från 25 cm brösthöjdsdiameter till slutdimensionen. Virkesförrådet uttages alltså successivt under en viss tidsperiod ( = ta å r ) . I fråga om denna skogsgrupp gäller emellertid, att dä den beräknas avvecklad isolerad utan hänsyn till vad som från massavedskogen successivt växer in i timmergruppen, komma avverkningsuttagen att sjunka år från år för att sista året utgöra (praktiskt taget) noll. Om avverkningsuttagen antagas minskade med samma belopp för varje år (såsom den till en rät linje utjämnade frekvenskurvan förutsätter), så kommer halva virkesförrådet att vara uttaget ungefär vid tidpunkten ta X 0.3 år, detta under förutsättning, att virkesförrådet icke skulle förändras genom tillväxt. Tages tillväxten med i beräkningen, kommer tidpunkten för halva virkesförrådets uttagande, vid de tillväxtprocenter och avvecklingstider, som kunna komma i fråga, att förskjutas till omkring y år, alltså om avvecklingstiden är 30 år, så kommer halva virkesförrådet att vara uttaget efter 10 år. Denna tid (i? är) har använts som diskonteringstid för omräkning av virkesavkastningarnas nuvärde efter olika alternativ beträffande räntefoten (3, 3y 2 , 4, 4V2 och 5 % ) . Den approximationen har alltså gjorts, att nuvärdet av samtliga successivt inflytande belopp för avverkat virke beräknas såsom ta

om hela förrådet uttages på en gång vid tidpunkten — . De härigenom uppkomna felen ha visat sig vara av så liten storleksordning, att de i detta sammanhang kunna tolereras. De vid dessa beräkningar framkomna korrektionsfaktorerna framgå av tabell K. Om värdetillväxtprocenten överensstämmer med den räntefot, efter vilken man anser sig böra räkna, kommer den uppskjutna avverkningen icke att

förändra skogens diskonteringsvärde i jämförelse med rotvärdet. Korrektionsfaktorn blir alltså l.o. Är däremot värdetillväxten (Pv) större eller mindre än räntefoten, uppkommer en räntevinst, respektive ränteförlust, som vid olika värden på räntefoten särskiljas på det sätt som framgår av tabell K. Vid de diskonteringstider, som i olika fall tillämpats och med kännedom om räntevinstens eller ränteförlustens storlek i olika fall, har förhållandet mellan avkastningsvärdet och rotvärdet, alltså korrektionsfaktorerna, uträknats. Dessa bliva större än l.o vid räntevinst samt mindre än l.o vid ränteförlust, och avvikelsen från värdet l.o stiger med stigande ränteskillnad och stigande diskonteringstid. Massaved- Inom denna grupp av virkesförrådet, som alltså innefattar barrskog med skogen.

,

.. , , . , . ,

_,

e

en brosthojdsdiameter mellan lo och 25 cm på bark, skola korrektionsfaktorerna giva uttryck för, huru diskonteringsvärdet, med hänsyn tagen till alla de avverkningsuttag, som beräknas ifrågakomma ända tills virkesförrådet i sin helhet slutligt avvecklats, förhåller sig till virkesförrådets rotvärde. En del av virkesförrådet kommer successivt att avgå genom virkesuitag m. m. under den tid, som åtgår för trädens utväxande till timmerskog (gallringsuttag), återstoden kommer att kvarstå under hela denna tid och sedermera avvecklas på samma sätt som tidigare beskrivits angående barrtimmerskogen (kvarstående förråd). Vid beräkningarna ha de båda delarna av virkesförrådet behandlats var för sig. Särskilda korrektionsfaktorer ha uträknats för gallringsuttaget och särskilda för kvarstående förråd. Med ledning av en särskild utredning om proportionen mellan uttaget och kvarstående förråd inom olika tillväxtområden har slutligen en beräkning gjorts av korrektionsfaktorer, tillämpliga på det hela. Uppdelningen av virkesförrådet bygger på kännedomen om massatillväxU procenten vid sammansatt ränteberäkning samt relationen mellan virkesförrådet inom massavedskogen (15 intill 25 cm) och motsvarande virkesförråd efter inväxning i barrtimmerskogen enligt frekvensuppgifterna för diameterklassernas relativa andel av det totala virkesförrådet. Det har sålunda beräknats huru stor procent av gruppens virkesförråd, som enligt frekvensuppgifterna kvarstår efter diameterökning med i medeltal 10 cm och sedan virkesförrådet alltså beräknats i sin helhet ha passerat gränsen till timmergruppen. Diameterökning har under denna tid skett frän i medeltal 20 till i medeltal 30 cm. Gallringsuttagets korrektionsfaktorer ha beräknats pä enahanda sätt som förut beskrivits rörande beräkning av korrektionsfaktorer vid avveckling av timmerskogen. Den enda principiella skillnaden ligger däri, att medan virkesuttagen vid avvecklingen beräknades utfalla med successivt fallande kvantiteter och i genomsnitt vid y3 av avvecklingstiden (ta) från nutiden

45 räknat, beräknas virkesuttagen under gallringstiden bliva jämnt fördelade på växttiden (rav) och i medeltal utfalla vid mitten av densamma. Diskonteringstiden, som i ena fallet blir ™ år, blir i andra fallet — år. För det kvarstående förrådet återigen, som under hela växttiden från 20 till 30 cm (gallringstiden), står orört och sedermera uttages under en avvecklingstid, då det befinner sig i timmerskogsgruppen, är att beakta, att räntevinsten eller ränteförlusten uppstår under hela gallringstiden, varför diskonteringstiden därvid fått sättas lika med växttiden. Den korrektionsfaktor, som beräknas för gallringstiden, kan emellertid icke direkt tillämpas på det kvarstående förrådet. Under den kommande avvecklingstiden — sedan virket växt in i timmerskogsgruppen — uppkommer nämligen en ytterligare räntevinst eller ränteförlust. Det med korrektionsfaktorn för gallringstiden korrigerade rotvärdet måste alltså ytterligare korrigeras med den korrektionsfaktor, som gäller för avvecklingstiden ( = timmerskogens avvecklingstid). Korrektionsfaktorn för avvecklingstiden kan alltså hämtas direkt ur beräkningarna för timmerskogen varefter korrektionsfaktorn för hela perioden erhålles som en produkt av de båda föregående. Till utgångspunkt för beräkningarna beträffande barrvedskogen har lagts det virkesförråd, som ligger mellan 5 och 15 cm brösthöjdsdiameter, d. v. s. praktiskt taget hela den del av virkesförrådet, som ur värdesynpunkt spelar någon roll. Detta virkesförråd har följts under diameterns utväxning 10 cm till dess alltså träden beräknas tillhöra massavedskogen (mellan 15 och 25 cm brösthöjdsdiameter). Virkesförrådet uppdelas även här i gallringsuttag och kvarstående förråd. Gallringsuttaget kommer i detta fall, vid de små träddimensioner, som här komma i fråga, att spela en rätt underordnad roll, och huvudparten av virkesförrådet kommer att hänföras till kvarstående förråd. Uppdelningen av virkesförrådet i uttagen och kvarstående del har i detta fall skett på grundval av de ur riksskogstaxeringsmaterialet härledda massatillväxtprocenterna för barrvedskogen, olika tillväxtområden och boniteter, samt på liknande sätt uppdelade, erfarenhetsmässigt fastställda gallringsprocenter. Beträffande det kvarstående virket får detta, efter utväxning till massavedskog, övertaga massavedskogens korrektionsfaktorer i stället för timmerskogens, såsom fallet var i massavedsgruppen. Emellertid kan det förekomma fall, då barrvedskogen helt saknar rotvärde. Ett visst förväntningsvärde finnes dock alltid, då träden efter utväxande till massaved- och timmerskog måste bliva avsättningsbara. Det kan också förekomma fall, då möjligheterna till stadigvarande avsättning för vedsortimenten äro ovissa och vedgruppens rotvärde alltså blir svårt att nöjaktigt bestämma. Av dessa anledningar har det ansetts lämpligare att anknyta vedskogens

diskonteringsvärde till massavedskogens rotvärde, d. v. s. att omräkna korrektionsfaktorerna så, att de ange förhållandet mellan diskonteringsvärdet (förväntningsvärdet) per kubikmeter barrvedskog och rotvärdet per kubikmeter massavedskog. Det har med andra ord beräknats, vad den del av barrvedskogen, som finns kvar vid tiden omedelbart efter utväxningen till massavedskog, har för rotvärde vid denna tidpunkt, varefter sistnämnda rotvärde genom enkel diskontering (efter den förutsatta räntefoten utan hänsyn till värdetillväxt) förvandlats till nuvärde. Med hänsyn till gallringsuttagen ha emellertid de härigenom erhållna korrektionsfaktorerna måst något korrigeras. De uträknade korrektionsfaktorerna för hela gruppen framgå av tab. K. Lövskogen. För lövskogen har någon uppdelning i diameterklassgrupper såsom regel icke ansetts påkallad, enär alla diameterklasser huvudsakligen giva vedutbyte och värdetillväxten icke avsevärt överstiger massatillväxten. Korrektionsfaktorerna inom denna skogsgrupp hava tämligen schematiskt beräknats på grundval av rena avkastningsvärden, varvid värdeavkastningen i procent beräknats vara lika med massatillväxtprocenterna enligt riksskogstaxeringen för virkesförrådet över 5 cm vid brösthöjd inom respektive tillväxtområden. På grund av olikheter i tillväxthänseende mellan olika delar av landet anses en differentiering böra göras beträffande korrektionsfaktorerna, med uppdelning på fyra grupper, nämligen tillväxtområde I och II i en grupp, område III i en grupp, områdena IV—V i en grupp och område VI i en grupp. Korrektionsfaktorerna för de fyra grupperna återfinnas i tabell K, nederst till vänster. Uppdelning av bokskogen i två grovleksgrupper ifrågakommer eventuellt, såsom av det föregående framgår, endast beträffande tillväxtområde VI, Skåne, Halland och Blekinge. För den grövre skogen, bokgagnvirkesskogen, beräknas korrektionsfaktorerna efter enahanda principer som för barrtimmerskogen, med den skillnad, att denna grupp sträcker sig ned till 20 cm brösthöjdsdiameter i stället för 25 cm hos barrtimmerskogen. För bokvedskogen äro beräkningarna av korrektionsfaktorerna principiellt likartade med massavedskogens. Till grund för beräkning av korrcktionsfaktorerna inom denna grupp lägges den del av virkesförrådet, som har en brösthöjdsdiameter mellan 10 och 20 cm. Dessa träd följas sedermera under den tid de utväxa 10 cm och alltså utvuxit till i medeltal mellan 20 och 30 cm, då de falla inom gagnvirkesklassen. Medeldiametern utgör alltså vid växttidens början 15 cm och vid dess slut 25 cm. Korrektionsfaktorerna anknyta här, i likhet med massavedskogen men till skillnad från barrvedskogen, till det egna virkesförrådets rotvärde. Korrektionsfaktorerna för bokskogen återfinnas i tabell K, nederst till höger. siutug bcräk- Sedan de korrektionsfaktorer äro kända, som skola tillämpas för visst ning av fastig- .

„

.

• • , . . !

hets skogsvärde, tillväxtområde vid omräkning av kubikmeterprisen från rotvärde till dis-

konteringsvärde, sker uträkningen av skogsvärdet för en fastighet inom området på så sätt, att för varje del av virkesförrådet skogskubikmeterns diskonteringsvärde uträknas med hjälp av korrektionsfaktorn, varvid avdrag för allmänna omkostnader lämpligen samtidigt kan göras genom en däremot svarande ytterligare justering av kubikmeterpriset. Det sålunda slutligt justerade kubikmeterpriset multipliceras med motsvarande virkesförråds kubikmeterantal på fastigheten, varigenom skogsvärdet erhålles. Skogsvärdet på hela fastigheten erhålles slutligen genom sammanslagning av motsvarande värden för de olika skogsgrupper, vari virkesförrådet uppdelats. För underlättande av de här beskrivna räkneoperationerna upprättas hjälptabeller. Samtliga erforderliga hjälptabeller av detta slag äro sammanställda i tabell 2 1 till skogsinstruktionen.

1 Utöver åberopade tabeller finnas hos domänstyrelsen ytterligare åtta arbetstabeller i stencilcrat skick belysande aptering och korrektionsfaktorernas detaljerade beräkning, vilka tabeller av den för dessa detaljer särskilt intresserade kunna erhållas efter .rekvisition hos styrelsen.

48 NORRA SVERIG Tabell för o m f ö r i n g av s o r t i m e n t e n s n e t t o p r i s Timmerskogen ( d i a m e t e r 25 cm vid b r ö s t h ö j d och d ä r ö v e r R e l a t i o n s t a l : t i m m e r och massav» Timmer Mass aved

^

T i m m er, 0

nettopris

i

ö|

2J

skogskubikmeterns 0 1 2 3 ._o 4 sj b 6 -3 V B? 8 •g 9 £ 10 11 u 12 Q, 13 CU 14 O lo 16 — to 17 a, 18 2 19 « 20 „ 21 o 22 > 23 « 24 2a J3 26 27 28 29 30 |

ro

— 1.06 2 . 1 2 2 . 3 3 2 . 5 4 2 . 7 5 2 . 9 7 3 . 1 8 3 . 3 9 3 . 6 0 3 . 8 1 4 . 0 3 4 . 2 4 4 . 4 5 4 . 6 6 4 . 8 7 5 . 0 9 5.8 u 5 51 5 . 7 2 5 9

o

*-•

:C3

O

4)

•£ 3 co o CO

0 . 0 4 1.10 2 . 1 6 2 . 3 7 2 . 5 8 2 . 7 9 3.oi 3 . 2 2 3 . 4 3 3.6 4 3 . 8 5 4 . 0 7 4 . 2 8 4 . 4 9 4 . 7 0 4 . 9 1 5 . 1 3 5 . 3 4 0 5 5 5.7 6 5 0 0 . 0 8 1.14 2 . 2 0 2 . 4 1 2 . 6 2 2 . 8 3 3 . 0 5 3 . 2 6 3 . 4 7 3 . 6 8 3 . 8 9 4 . i i 4 . 3 2 4 . 5 3 4 . 7 4 4 . 9 5 5 . 1 7 5 . 3 8 5 5 9 5 . 8 0 1; 0 0 . 1 3 1.19 2.2 5 2 . 4 6 2 . 6 7 2 . 8 8 3.io 3 . 3 1 3 . 5 2 3 . 7 3 3 . 9 4 4 . 1 6 4 . 3 7 4 . 5 8 4 . 7 9 5.oo 5 . 2 2 5.4 3 5 . 6 4 5 . 8 5 6 | 0 . 1 7 1.23 2 . 2 9 2 . 5 0 2 . 7 1 2 . 9 2 3 . 1 4 3 . 3 5 3 . 5 6 3 . 7 7 3 . 9 8 4 . 2 0 4 . 4 1 4 . 6 2 4 . 8 3 5 . 0 4 5 . 2 6 5 . 4 7 5 , 6 8 5 . 8 9 1; 1 0 . 2 1 1.27 2 . 3 3 2 . 5 4 2 . 7 5 2 . 9 0 3 . 1 8 3 . 3 9 3 . 6 0 3 . 8 1 4 . 0 2 4 . 2 4 4 . 4 5 4 . 6 6 4 . 8 7 5.0 8 5 . 3 0 5 . 5 1 5 . 7 2 5 . 9 3 i; 1 0 . 2 5 1.31 2 . 3 7 2 . 5 8 2 . 7 9 3.oo 3 . 2 2 3 . 4 3 3 . 6 4 3 . 8 5 4 . 0 6 4 . 2 8 4.4 9 4 . 7 0 4 . 9 1 5 . 1 2 5 . 3 4 5 . 5 5 5 . 7 6 5 . 9 7 i; 1 0 . 3 0 1.36 3 . 4 2 2 . 6 3 2 . 8 4 3 . 0 5 3 . 2 7 3 . 4 8 3 . 6 9 3 . 9 0 4 . i i 4 . 3 3 4 . 5 4 4 . 7 5 4 . 9 6 5 . 1 7 5 . 3 9 5.6 0 5 . 8 1 6 . 0 2 1; •> 0 . 3 4 1.40 2 . 4 6 2 . 6 7 2 . 8 8 3 . 0 9 3 . 3 1 3 . 5 2 3 . 7 3 3 . 9 4 4 . 1 5 4 . 3 7 4 . 5 8 4 . 7 9 5.0 0 5 . 2 1 5 . 4 3 5.6 4 5 . 8 5 6 0 6 6 9 0 . 3 8 1.44 2 . 5 0 2 . 7 1 2 . 9 2 3 . 1 8 3 . 3 5 3 . 5 6 3 . 7 7 3 . 9 8 4 . 1 9 4 . 4 1 4 . 6 2 4 . 8 3 5 . 0 4 5 . 2 5 5 . 4 7 5 . 6 8 5 , 8 9 6 . 1 0 fi 3 0.42 2 . 5 4 2 . 7 5 2 . 9 6 3 . 1 7 3 . 3 9 3 . 6 0 3 . 8 1 4 . 0 2 4 . 2 3 4 . 4 5 4 . 6 6 1.87 5.0 8 5 . 2 9 5 . 5 1 5 . 7 2 5 , 9 3 6 . 1 4 1; 3 0.47 2 . 8 0 3.oi 3 . 2 2 3 . 4 4 3 . 6 5 3 . 8 6 4 . 0 7 4 . 2 8 4 . 5 0 4 . 7 1 4 . 9 2 5 . 1 3 5 . 3 4 5 . 5 6 5 . 7 7 5 . 9 8 6 . 1 9 I! 4 0.51 3 . 0 5 3 . 2 6 3 . 4 8 3 . 6 9 3 . 9 0 4 . i i 4 . 3 2 4 . 5 4 4 . 7 5 4 . 9 6 5 . 1 7 5 . 3 8 5 . 6 0 5 . 8 1 6 . 0 2 6 . 2 3 fi 4 0.55 3 . 3 0 3 . 5 2 3 . 7 3 3 . 9 4 4 . 1 5 4 . 8 6 4 . 5 8 4 . 7 9 ö.oo 5.2 1 5 . 4 2 5 . 0 4 5 . 8 5 6 . 0 6 6 * 7 fi t 0.59 3 . 5 6 3 . 7 7 3 . 9 8 4 . 1 9 4 . 4 0 4 . 6 2 4 . 8 3 5 . 0 4 5 . 2 5 5 . 4 6 5 . 6 8 5 . 8 9 6.io 6 31 1; 5 0.64 3 . 8 2 4 . 0 3 4 . 2 4 4 . 4 5 4 . 6 7 4 . 8 8 5 . 0 9 5 . 3 0 5 . 5 1 5 . 7 3 5 . 9 4 6 , 1 5 (5.8 6 II Å 0.G8 4 . 0 7 4 . 2 8 4 . 4 9 4 . 7 1 4.92 5 . 1 3 5.3 4 5.55 5 . 7 7 5.9 8 6.19 6.40 6 6 0.72 4 . 3 2 4 . 5 3 4 . 7 5 4 . 9 6 0 . 1 7 0 . 3 8 5 . 5 9 5 . 8 1 6 . 0 2 6 . 2 3 6 . 4 4 t; 6 0.76 4 . 5 7 4 . 7 9 a.oo 0 . 2 1 0 . 4 2 5 . 6 3 5 . 8 5 6 . 0 6 6.2 7 6 , 4 8 i; 6 0.81 4 . 8 4 D.05 5 . 2 6 0 . 4 7 5 . 6 8 5 . 9 0 6 . n 6 . 3 2 6 . 5 3 (! 7 0.85 0.0 9 0 . 3 0 5 . 5 1 5 . 7 2 5 . 9 4 6 . 1 5 6 . 3 6 6 57 t; 0.8 9 5 . 3 4 5.5 5 5 . 7 6 5 . 9 8 6 . 1 9 6.4 0 6 . 6 1 ( i s 0.9 3 5 . 5 9 5 . 8 0 6 . 0 3 6 ?,a 6 4 4 6 6 5 t; s 0.98 5 . 8 5 6 . 0 7 6 . 2 8 6 . 4 9 6.7 0 Il Q 1.02 6 . U 6 . 3 2 6.5 3 6 . 7 4 6.9 1.06 6 . 3 6 6 . 5 7 6 . 7 8 Ii. 9 1.10 6.61 6.8 2 7 . 0 1.14 6.86 7.0 1.19 7 1 _ 1 1 1.23 —1

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — ~ — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

—

— — — — — — —

— — — — 1—

_ V ed,

2.oo

3.oo

3.5 0

Ved tillägg

—

0.0 7

O.u

till 0.2 5

n e t t o p r i s

4.oo

skogskubi 0.28

0.3 2

Ett öres respektive en kronas prisförhöjning per enhet av angivna handelsmått m o t s v a r a r följanc konstanta höjningar uttryckta i kronor beträffande skogskubikmeterns r o t v ä r d e : t i m m e r 0.2119, m a saved 0.0424, ved 0.0 7 14.

Exempel: Å en fastighet består barrskogsförrådet till ungefär lika stor del av tall och gra Inom timmerskogen anses till följd härav timmersortimentsklassen utgöras av 50 % talltimrm och 50 % grantimmer, samt massavedssortimentsklassen av 50 % sulfatved och 50 % sulfitve Nettopriset för timmer beräknas vid 8V2 tums toppdiameter inom bark, som inom denn skogsgrupp är normerande för priset, vara 32 öre per flkbf. för talltimmer och 28 öre pe flkbf. för grantimmer eller i medeltal 30 öre per flkbf. Sulfatvedens respektive sulfitvede nettopris beräknas till 16 respektive 24 öre per flkbf., eller i medeltal för massaveden 20 öre p flkbf. För veden beräknas ett nettopris av i medeltal 2.o o kronor per lm 3 .

49 Tabell

tillväxtområde I—II). n d e l s m å t t till s k o g s k u b i k m e t e r n s r o t v ä r d e i k r o n o r , m b e r ä k n a s giva 75 % t i m m e r , 15 •.% m a s s a v e d , 5 % ved. 2 5 ( c i r k a 28 flkbf p e r f m 8 ) , ved 0.70. er

A.

f1 o 11 n i n g s k u b i k f o t

31 32 33 34 35 36 37 38 39

$9 30 i r de

i

ictcrns 0.36

kronor

6.57 6.78 6.9 9 7.20 6.61 6.82 7.08 7.24 6.65 6.86 7.07 7.28 6.70 6.91 7.12 7.38 6.74 6.95 7.16 7.37 6.78 6.9 9 7.20 7.41 6.82 7.03 7.24 7.45 6.87 7.08 7.29 7.50 6.91 7.12 7.33 7.54 6.95 7.16 7.37 7.58 6.99 7.20 7.41 7.62 7.04 7.25 7.46 7.67 7.08 7.29 7.50 7.71 7.12 7.33 7.54 7.7 5 7.16 7.37 7.58 7.79 7.21 7.42 7.63 7.84 7.25 7.46 7.67 7.88 7.29 7.5 0 7.71 7.92 7.3 3 7.54 7.75 7.96 7.38 7.59 7.80 8 . o i 7.42 7.63 7.84 8.05 7.46 7.0 7 7.88 8.09 7.50 7.71 7.92 8.13 7.55 7.76 7.97 8.18 7.59 7.80 8.oi 8.22 7.63 7.84 8.05 8.26 7.67 7.88 8.09 8.30 7.71 7.9 2 8.13 8.34 7.76 7.97 8.1 8.3 9 7.80 8.oi 8.2 8.43 7.84 8.0 5 8.2 8.47

ronor

7.63 7.84 8.05 8.26 8.48 8.69 8.90 9 . i i 9.32 9.54 9.75 9.96 10.17 10.38 10.60 7.67 7.88 8.09 8.30 8.52 8.73 8.94 9.15 9.36 9.58 9.79 10.00 10.21 10.42 10.64 7.71 7.92 8.13 8.34 8.5 6 8.77 8.98 9.19 9.40 9.62 9.83 10.04 10.25 10.46 10.6É 7.76 7.97 8.18 8.39 8.61 8.82 9.08 9.24 9.45 9.6 7 9.88 10.09 10.30 10.51 10.73 9.07 9.28 9.49 9.71 9.9 2 10.13 10.34 10.5 5 10.7 7 7.80 8.01 8.2 2 8.43 8.65 7.84 8.05 8.26 8.47 8.69 8.90 9.11 9.82 9.53 9.75 9.96 10.17 10.3 8 10.59 10.81 7.88 8.09 8.30 8.51 8.73 8.94 9.15 9.36 9.57 9.79 10.00 10.21 10.42 10.63 10.85 7.93 8.14 8.85 8.56 8.78 8.99 9.2 0 9.41 9.62 9.84 10.0 5 10.2 6 10.4 7 10.68 10.90 7.97 8.18 8.3 9 8.60 8.82 9.03 9.24 9.45 9.66 9.88 10.09 10.3 0 10.51 10.72 10.94 8.oi 8.22 8.48 8.64 8.86 9.07 9.28 9.4 9 9.70 9.9 2 10.13 10.34 10.55 10.76 10.98 8.0 5 8.26 8.47 8.68 8.90 9 . i i 9.32 9.5 3 9.74 9.96 10.17 10.38 10.5 9 10.80 11.02 8.io 8.31 8.5 2 8.73 8.95 9.16 9.3 7 9.58 9.79 10.01 10.22 10.43 10.64 10.8 5 11.07 8.14 8.35 8.56 8.77 8.99 9.20 9.41 9.62 9.83 10.05 10.26 10.47 10.68 10.89 11.11 8.18 8.89 8.60 8.81 9.03 9.24 9.45 9.66 9.8 7 10.09 10.30 10.51 10.72 10.93 11.15 8.2 2 8.43 8.64 8.85 9.07 9.28 9.49 9.70 9.91 10.13 10.34 10.55 10.76 10.97 11.19 8.27 8.48 8.6 9 8.90 9.12 9.33 9.54 9.7 5 9.96 10.18 10.39 10.60 10.81 11.02 11.24 8.31 8.52 8.73 8.94 9.16 9.37 9.58 9.79 lO.oo 10.22 10.43 10.64 10.85 11.06 11.28 8.35 8.56 8.77 8.98 9.20 9.41 9.6 2 9.83 10.04 10.2 6 10.47 10.68 10.89 11.10 11.32 8.39 8.60 8.81 9.0 2 9.24 9.45 9.66 9.8 7 10.08 10.3 0 10.51 10.72 10.9 3 11.14 11.36 8.44 8.6 5 8.86 9.07 9.29 9.50 9.71 9.92 10.13 10.35 10.66 10.77 10.9 8 11.19 11.41 8.48 8.0 9 8.90 9 . i i 9.33 9.54 9.75 9.96 10.17 10.39 10.60 10.81 11.0 11.23 11.4c 8.5 2 8.73 8.94 9.15 9.37 9.5 8 9.79 10.00 10.21 10.43 10.64 10.85 11.06 11.27 11.49 8.56 8.7 8.98 9.19 9.41 9.6 2 9.83 10.04 10.25 10.47 10.68 10.89 11.10 11.31 11.58 10.73 10.94 11.15 11.36 11.58 8.61 8.8 9.03 9.2 4 9.46 9.67 9.88 10.09 10.30 10. 8.65 8.86 9.07 9.28 9.50 9.71 9.9 2 10.13 10.84 10.56 10.77 10.98 11.19 11.40 11.6: 8.6 9 8.90 9 . H 9.32 9.54 9.75 9.96 10.17 10.38 10.60 10.81 11.02 11.23 11.44 11.66 8.7 3 8.94 9.15 9.36 9.58 9.79 lO.oo 10.21 10.42 10.64 10.85 11.06 11.27 11.48 11.70 8.77 8.98 9.19 9.40 9.62 9.83 10.04 10.25 10.46 10.68 10.8 9 11.10 11.31 11.52 11.74 8.82 9.0 3 9.24 9.45 9.67 9.88 10.09 10.30 10.51 10.73 10.94 11.1 11.36 11.57 11.79 8.86 9.07 9.28 9.49 9.71 9.9 2 10.13 10.3 4 10.55 10.77 10.98 11.19 11.40 11.61 11.83 9.75 9.96 10.17 10.38 10.5 9 10.81 11.0 11.23 11.44 11.6 5 11.8^ 8.6 8.9 0 9.11 9.3 2 9.5 3

per

lösmeter

i).5 0

(J.oo

rotvärde 0.3 9

6.5 0

i

7.oo

8.oo

9.oo

lO.oo

0.6 8

kronor 0.46

I huvudtabellen avläses, efter ingång från timmerpriset 30 öre per flkbf. i det horisontala ;oiumnhuvudet och massavedspriset 20 öre per flkbf. i rubrikkolumnen till vänster, ett gemenamt pris för i skogskubikmetern ingående timmer och massaved av 7.21 kronor, vartill sedan ägges vedpriset enligt den nedre delen av tabellen med för 2.0o kronor p r lm 3 0.14 kronor, ilket lämnar en summa av 7.3 5 kronor, som alltså utför skogskubikmeterns rotvärde för arrtimmerskogen i det föreliggande fallet. Vid omräkning av kubikmeterpriset från rotvärde till skogsvärde med ledning av tabell 2 ill »skogsvärderingsinstruktionen» avrundas ovanstående rotvärde, 7.3 5 kronor, till närmaste i :olumnhuvudet angivna rotvärde, 7.5o kronor. I kolumnen för rotvärdet 7.5o avläses sedan kogsvärdet för barrtimmerskogen för olika områden och boniteter. Antages fastigheten vara elägen inom område II och markens godhetsgrad är medelgod, blir skogsvärdet enligt tabellen .55 kronor per skogskubikmeter.

50 N O R R A SVERIG Tabell för o m f ö r i n g av s o r t i m e n t e n s n e t t o p r i s Massavedskogen ( d i a m e t e r 15 intill 25 c m vid b r ö s t h ö j d R e l a t i o n s t a l : t i m m e r och massave Timmer Massa- > ved

0 1 2 3 4 o -^ 5 £1 6 j£ 7 be 8 .2 9 •j 10 o 11 12 o 13 <u 14 15 •o — 16 to 17 18 ä, o 19 u 20 21 X) 22 23 24 « 25 26 27 28 29 30 CO CO

19 Timmer,

nettopris

i ör 26

skogskubikmeterns

•>7 ro

0.42 0.85 0.98 1.02 1.10 1.19 1.27 1.36 1.44 1.53 1.61 1.70 1.78 1.87 1.95 2.04 2.12 2.2 0 2.2 0.18 0.55 0.98 1.06 1.15 1.23 1.32 1.40 1.49 1.57 1.66 1.74 1.83 1.91 2.oo 2.0 8 2.17 2.25 2.3 3 2.4 0.25 0.67 1.10 1.18 1.27 1.35 1.44 1.5 2 1.61 1.69 1.78 1.86 1.95 2.0 3 2.12 2.2 0 2.2 9 2.3 7 2.4 5 2.5 0.38 O.80 1.23 1.31 1.40 1.48 1.57 1.65 1.74 1.82 1.91 1.99 2.08 2.16 2.2 5 2.3 3 2.42 2.5 0 2.5 8 2.6 0.51 0.93 1.36 1.44 1.68 1.61 1.70 1.78 1.87 1.95 2.04 2.12 2.21 2.2 9 2.3 8 2.4 6 2.55 2.63 2.71 2.s 0.64 1.06 1.49 1.57 1.66 1.74 1.83 1.91 2.00 2.08 2.17 2.2 5 2.3 4 2.42 2.51 2.5 9 2.68 2.76 2.84 2.9 u 0.7 6 — 1.61 1.69 1.78 1.86 1.95 2.0 3 2.12 2.2 0 2.2 9 2.37 2.4 6 2.5 4 2.6 3 2.71 2.8 0 2.8 8 2.96 3.o o 0.8 9 —1.74 1.82 1.91 1.99 2.0 8 2.16 2.2 5 2.33 2.4 2 2.50 2.5 9 2.67 2.76 2.8 4 2.93 3.oi 3.0 9 3. K u 1.02 —1.87 1.95 2.04 2.L2 2.21 2.2 9 2.38 2.4 6 2.55 2.6 3 2.7 2 2.80 2.89 2.97 3.00 3.14 3.2 2 3.8] 1.14 —1.99 2.0 7 2.16 2.24 2.33 2.41 2.5 0 2.5 8 2.67 2.75 2.84 2.92 3.oi 3.09 3.18 3.26 3.34 3.4; 1.27 —2.12 2.20 2.29 2.3 7 2.46 2.5 4 2.63 2.71 2.80 2.88 2.97 3.05 3.14 3.22 3.31 3.3 9 3.47 3.5 T3 1.40 — — 2.3 3 2.42 2.50 2.5 9 2.6 7 2.76 2.84 2.93 3.oi 3.io 3.18 3.27 3.35 3.44 3.52 3.60 3.6 : i? 1.53 — — — 2.55 2.63 2.72 2.80 2.8 9 2.9 7 3.06 3.14 3.23 3.3 1 3.40 3.48 3.57 3.6 5 3.73 3.8S •g 1.65 — — — — 2.75 2.84 2.9 2 3.oi 3.0 9 3.18 3.26 3.35 3.43 3.62 3.60 3.69 3.7 7 3.85 3.9 4 t-, 1.78 — — — — — 2.97 3.05 3.14 3.22 3.31 3.39 3.48 3.56 3.6 5 3.73 3.82 3.9 0 3.9 8 4.07 C 1.91 — — — — — — 3.18 3.2 7 3.35 3.44 3.5 2 3.61 3.69 3.78 3.8 6 3.9 5 4.03 4 . i i 4.2 0 01 2.0 3 3.3 9 3.47 3.56 3.64 3.7 3 3.81 3.90 3.98 4.07 4.15 4.23 4.3 2 ii 2.16 — — — — — — — — 3.60 3.6 9 3.77 3.86 3.94 4.03 4 . n 4.20 4.28 4.3 6 4.45 S 2.29 — — — — — — — — — 3.8 2 3.9 0 3.9 9 4.07 4.16 4.24 4.33 4.41 4.49 4.5 8 2.41 — — — — — — —- — — — 4.0 2 4.11 4.19 4.28 4.36 4.45 4.53 4.61 4.70 2.5 4 — — — — — — — — — — —- 4.24 4.32 4.41 4.4 9 4.58 4.6 6 4.74 4.83 3 to 2.6 7 4.45 4.5 4 4.62 4.71 4.7 9 4.87 4.96 se o 2.80 — 4.67 4.75 4.84 4.92 5.oo 5.09 CO 2.92 4.87 4.96 5.04 5.12 5.21 3.05 5.0 9 0 . 1 7 5.25 5.3 4 3.18 5.3 0 5.3 8 5.47 3.30 5.5 0 5.5 9 3.4 3 — 5.72 3.56 3.69 3.8 1

Ved, 0

2.oo

—

3.oo

nettopris

i

3.5 0

4.oo

tillägg

till

skogskubik]

4.50 Ved 0.96

Ett öres respektive en kronas prisförhöjning per enhet av angivna h a n d e l s m å t t m o t s v a r a r följande konstanta höjningar uttryckta i kronor beträffande skogskubikmeterns r o t v ä r d e : t i m m e r 0.0848, massaved O.1271, ved O.2143.

Exempel: Å samma fastighet, som exemplet å tabell A avser, bestämmes sortimentsklassernas nettopris inom massavedskogen sålunda. Inom denna grupp skall timmersortimentsklassens pris sättas efter priset på timmer av 6% tums toppdiameter inom bark, vilket för talltimmer beräknas vara 22 öre p e r flkbf. och för grantimmer, vilket vid denna dimension prisräknas såsom sulfitved, beräknas till 24 öre per flkbf. eller i medeltal vid lika proportioner tall och granutbyte 23 öre p e r flkbf. Sulfatvedens, respektive sulfitvedens nettopris beräknas, såsom i det föregående exemplet, till 16, respektive 24 öre per flkbf. eller i medeltal för massaveden 20 öre per flkbf. I huvudtabellen avläses, med ingång från timmerpriset 23 öre per flkbf. i det horison-

51 Tillväxtområde I—II). a n d e l s m å t t till s k o g s k u b i k m e t e r n s r o t v ä r d e i k r o n o r , om b e r ä k n a s giva 30 % t i m m e r , 45 % m a s s a v e d , 15 % ved. b ( c i r k a 28 flkbf p e r f m 3 ) , ved 0.70. er

flott n i n g s k u b i k fot

ärde i

45 Tabell

B.

kronor

J.37 2.46 2.54 2.63 2.71 2.80 2.88 2.9 7 3.0 5 3.14 3.22 3.31 3.39 3.48 3.56 3.65 3.73 3.82 3.90 3.99 4.07 4.16 4.24 (.50 2.59 2.6 7 2.76 2.84 2.93 3.oi 3.io 3.18 3.27 3.3 5 3.44 3.52 3.61 3.69 3.7 8 3.8 6 3.95 4.08 4.12 4.20 4.29 4.87 l. 62 2.71 2.79 2.8 8 2.9 6 3.0 5 3.13 3.22 3.30 3.39 3.4 7 3.56 3.6 4 3.7 3 3.81 3.90 3.9 8 4.07 4.15 4.24 4.32 4.41 4.49 1.76 2.84 2.92 3.oi 3.0 9 3.18 3.26 3.35 3.43 3.52 3.6 0 3.69 3.77 3.86 3.94 4.03 4 . U 4.20 4.28 4.37 4.45 4.54 4.62 1.88 2.9 7 3.0 5 3.14 3.22 3.31 3.39 3.48 3.5 6 3.65 3.7 3 3.82 3.90 3.9 9 4.07 4.16 4.24 4.33 4.41 4.50 4.58 4.67 4.75 3.01 3 . i o 3.18 3.27 3.3 5 3.4 4 3.52 3.61 3.69 3.78 3.8 6 3.95 4.03 4.12 4.20 4.29 4.87 4.46 4.5 4 4.68 4.71 4.80 4.88 k.18 3.2 2 3.30 3.3 9 3.47 3.56 3.64 3.7 3 3.81 3.90 3.98 4.07 4.15 4.24 4.3 2 4.41 4.49 4.58 4.66 4.75 4.83 4.92 5.oo 3.2 6 3.35 3.43 3.5 2 3.60 3.69 3.77 3.86 3.94 4.03 4.11 4.20 4.2 8 4.37 4.45 4.54 4.62 4.71 4.79 4.88 4.96 O.05 0.13 3.3 9 3.48 3.56 3.6 5 3.73 3.82 3.90 3.9 9 4.07 4.16 4.24 4.33 4.41 4.50 4.58 4.67 4.75 4.84 4.92 0.01 O.09 0.18 0.26 3.5 1 3.6 0 3.68 3.7 7 3.85 3.9 4 4.02 4 . U 4.19 4.28 4.86 4.45 4.53 4.62 4.70 4.79 4.87 4.96 0.04 5.13 5.21 0.30 0.38 3.64 3.73 3.81 3.9 0 3.98 4.0 7 4.15 4.24 4.3 2 4.41 4.49 4.58 4.66 4.75 4.88 4.9 2 5.oo 5.09 5.17 0.2 6 5.34 0.48 0.51 3.77 3.86 3.94 4.03 4 . U 4.20 4.28 4.37 4.45 4.54 4.62 4.71 4.7 9 4.88 4.96 5.05 5.13 0.22 O.30 0.39 0.47 0.56 5.64 3.90 3.9 9 4.07 4.16 4.2 4 4.33 4.41 4.50 4.58 4.67 4.75 4.84 4.92 5.oi 5.09 0.18 5.26 0.35 0.43 0.52 5.60 5.69 0.77 4.02 4.11 4.19 4.28 4.36 4.45 4.53 4.62 4.70 4.79 4.87 4.96 0.04 0.13 5.21 0.3 0 5.38 0.47 5.55 5.64 5.72 5.81 0.8 9 4.15 4.24 4.32 4.41 4.49 4.58 4.66 4.7 5 4.83 4.92 0.00 0.0 9 5.17 5.26 0.34 0.4 3 5.51 5.60 5.68 5.77 5.85 0.94 6.0 2 4.28 4.37 4.4 5 4.54 4.62 4.71 4.79 4.88 4.96 0.05 0.13 5.2 2 0.30 5.3 9 5.47 0.5 6 5.64 5.73 5.81 5.90 0.98 6.07 6.15 4.40 4.49 4.57 4.66 4.74 4.83 4.91 5.oo 0.08 0.17 0.2 5 5.34 5.42 0.51 0.59 5.68 5.76 5.85 0.93 6.02 6.10 6.19 6.2 7 4.53 4.62 4.70 4.79 4.87 4.9 6 O.04 5.13 0.21 O.30 0.38 0.47 5.5 5 0.64 5.72 0.81 5.89 0.98 6.06 6.15 6.28 6.32 6.40 4.66 4.75 4.83 4.9 2 O.00 5.09 0.17 0.26 0.34 0.4 3 0.51 0.6 0 0.6 8 5.7 7 5.85 0.9 4 6.02 6.11 6.19 6.28 6.36 6.45 6.5 3 4.78 4.87 4.95 0.04 5.12 0.21 0.29 0.38 0.46 0.55 5.63 0.72 0.80 0.8 9 0.97 6.06 6.14 6.23 6.31 6.40 6.48 6.57 6.65 4.91 5.oo 5.08 5.17 5.2 5 0.3 4 5.4 2 0.51 5.59 5.6 8 5.76 5.8 5 0.93 6.02 6.10 6.19 6.27 6.3 6 6.44 6.53 6.61 6.70 6.78 i.04 5.13 5.21 5.3 0 5.3 8 0.4 7 5.5 5 5.6 4 5.72 0.81 5.89 0.98 6.06 6.15 6.23 6.82 6.40 6.49 6.57 6.66 6.74 6.83 6.91 5.17 0.26 5.34 0.43 0.51 0.60 0.68 5.7 7 0.8 5 0.94 6.02 6.11 6.19 6.2 8 6.36 6.45 6.53 6.62 6.70 6.7 9 6.87 6.9 6 7.04 5.29 5.38 5.4 6 0.5 5 5.63 5.72 0.80 0.8 9 0.97 6.06 6.14 6.23 6.31 6.4 0 6.48 6.57 6.65 6.74 6.82 6.91 6.99 7.08 7.16 5.4 2 5.51 5.5 9 0.6 8 5.76 5.85 0.93 6.02 6.io 6.19 6.27 6.36 6.44 6.53 6.61 6.70 6.78 6.87 6.95 7.04 7.12 7.21 (.2 9 5.55 5.64 5.72 5.81 5.89 0.98 6.06 6.15 6.2 3 6.32 6.40 6.49 6.57 6.66 6.74 6.83 6.91 7.00 7.08 7.17 7.25 7.34 7.42 5.67 5.7 6 5.84 0.93 6.oi 6.10 6.18 6.27 6.3 5 6.44 6.52 6.61 6.6 9 6.78 6.8 6 6.95 7.03 7.12 7.20 7.2 9 7.37 7.46 7.5 4 5.80 5.8 9 5.9 7 6.0 6 6.14 6.23 6.31 6.40 6.48 6.57 6.65 6.74 6.82 6.91 6.99 7.08 7.16 7.25 7.33 7.42 7.50 7.59 (.67 5.9 3 6.02 6.io 6.19 6.27 6.86 6.44 6.58 6.61 6.70 6.78 6.87 6.95 7.04 7.12 7.21 7.2 9 7.38 7.46 7.55 (.6 3 7.7 2 7.80 — 6.15 6.23 6.3 2 6.40 6.49 6.57 6.6 6 6.74 6.83 6.91 7.oo 7.08 7.17 7.25 7.34 7.42 7.51 7.59 7.68 7.7 6 7.85 7.9 8 — — 6.35 6.4 4 6.5 2 6.61 6.6 9 6.7 8 6.86 6.9 5 7.03 7.12 7.20 7.29 7.3 7 (.40 7.54 7.6 3 7.71 7.80 7.88 7.97 8.05

i r o nor 5.oo

per 5.5 0

lösmeter 6.oo

neternsrotvärde 1.07

1.2 9

6.5 0

i

7.oo

8.oo

9.0 0

lO.oo

1.5 0

2.0 4

kronor 1.39

tala kolumnhuvudet och massavedpriset 20 öre per flkbf. i rubrikkolumnen till vänster, stt gemensumt pris för i skogskubikmeter ingående timmer och massaved av 4.4 9 kronor, vartill lägges vedpriset enligt den nedre delen av tabellen med för 2.oo kronor per lm 3 0.4 3 kronor, vilket lämnar en summa av 4.92 kronor, som alltså utgör skogskubikmeterns rotvärde för massavedskogen i det föreliggande fallet. Vid omräkning av kubikmeterpriset från rotvärde till skogsvärde med ledning av tabell l till »skogsvärderingsinstruktionen» avrundas ovanstående rotvärde 4.9 2 kronor, till närmast i kolumnhuvudet angivna rotvärde, 5.o o kronor. I kolumnen för rotvärde 5.0 o avläses ^edaii skogsvärdet för massavedskogen för respektive område och markens godhetsgrad. För den ifrågavarande fastigheten, som antages vara belägen inom område II och vara åsätt godhetsgrad medelgod, avläses skogsvärdet i tabellen till 2.2o kronor per skogskubikmeter för massavedskogen. I samma kolumn avläses barrvedskogens skogsvärde per skogskubikmeter (område II, barrvedskog, medelgod mark) till l.n kronor per skogskubikmeter.

52 NORRA SVERIC Tabell för omräkning av sortimentens nettopris Timmerskogen (diameter 25 cm vid brösthöjd och däröver Relationstal: timmer och massav< T inner

20 Massa-^ ved

a

1 2 3 4 b

*ts

b

%

7 8 *3 9 10 53 11 12 13 cU 14 •0 lo —' tb 17 O, 18 19 o 20 21 CU 22 ecj 23 ett 24 25 26 •Ii 28 29 30 CO

te

s

21 T i m m e r,

nettoprjs

skogskubikmeterns

i ö

a

ro

—

1.10 2 . 2 1 2 . 4 3 2 . 6 5 2 . 8 7 3 . 0 9 3 . 3 1 3 . 5 3 3.7 5 3 . 9 7 4 . 1 9 4 . 4 1 4 . 6 4 4 . 8 6 5 . 0 8 5 . 3 0 5 . 5 2 5 . 7 4 5 , 9 6 6 . 1 8 6 . 0 . 0 4 1.14 2 . 2 5 2 . 4 7 2 . 6 9 2 . 9 1 3 . 1 3 3 . 3 5 3 . 5 7 3 . 7 9 4.oi 4 . 2 3 4 . 4 5 4 . 6 8 4 . 9 0 5 . 1 2 5 . 3 4 5.5 6 5 . 7 8 6 oo 6 ?,? i ; , 0 . 0 9 1.19 2 . 3 0 2 . 5 2 2 . 7 4 2 . 9 6 3 . 1 8 3.4 0 3.6 2 3 . 8 4 4 . 0 6 4 . 2 8 4 . 5 0 4 . 7 3 4 . 9 5 5 . 1 7 5 . 3 9 5 . 6 1 5.8 3 6 . 0 5 6 "7 i ; . 0 . 1 3 1.23 2 . 3 4 2 . 5 6 2 . 7 8 3 . 0 0 3 . 2 2 3.4 4 3 . 6 6 3 . 8 8 4.io 4 . 3 2 4 . 5 4 4 . 7 7 4 . 9 9 5 . 2 1 5.4 3 5.6 5 5 . 8 7 6 , 0 9 6 . 3 1 i; 0 . 1 8 1.28 2 . 3 9 2 . 6 1 2 . 8 3 3 . 0 5 3.2 7 3.4 9 3 . 7 1 3 . 9 3 4 . 1 5 4 . 3 7 4 . 5 9 4 . 8 2 5 . 0 4 5.2 6 5 . 4 8 5 . 7 0 5 , 9 " 6 14 6 3 6 0 . 2 2 1.82 2 . 4 8 2 . 6 5 2 . 8 7 3 . 0 9 3 . 3 1 3 . 5 3 3.7 5 3.9 7 4 . 1 9 4 . 4 1 4 . 6 3 4 . 8 6 5 . 0 8 5 . 3 0 5 . 5 2 5 . 7 4 5.9 6 6 . 1 8 6 40 i ; I 0 . 2 6 1.36 2 . 4 7 2 . 6 9 2 . 9 1 3 . 1 3 3 . 3 5 3 . 5 7 3 . 7 9 4.oi 4 . 2 3 4 . 4 5 4 . 6 7 4 . 9 0 5 . 1 2 5 . 3 4 5 . 5 6 5 . 7 8 6.oo 6 . 2 2 6 4 4 t; r 0 0 . 3 1 i . 4 1 2 . 5 2 2 . 7 4 2 . 9 6 3 . 1 8 3.4 0 3 . 0 2 3 . 8 4 4 . 0 6 4 . 2 8 4 . 5 0 4 . 7 2 4 . 9 5 5 . 1 7 5 . 3 9 5 . 6 1 5 . 8 3 6 . 0 5 6, 27 (5.4 9 r, V u 0 . 3 5 1.45 2 . 5 6 2 . 7 8 3.oo 3.2 2 3 . 4 4 3.6 6 3 . 8 8 4.io 4 . 3 2 4 . 5 4 4 . 7 6 4 . 9 9 5 . 2 1 5.4 3 5.6 5 5.8 7 6.0 9 6 . 8 1 6 5 3 I; 7 0 . 4 0 1.50 2 . 6 1 2 . 8 3 3 . 0 5 3 . 2 7 3 . 4 9 3 . 7 1 3 . 9 3 4 . 1 5 4 . 3 7 4 . 5 9 4 . 8 1 5.0 4 5.2 6 5.4 8 5 . 7 0 5.9 2 6 . 1 4 (5.36 6 . 5 8 i; s 0.4 4 2 . 6 5 2 . 8 7 3 . 0 9 3 . 3 1 3 . 5 3 3.7 5 3 . 9 7 4 . 1 9 4 . 4 1 4 . 6 3 4 . 9 5 5.0 8 5 . 3 0 5 . 5 2 5 . 7 4 5.9 6 6 . 1 8 • 5.40 6 . 6 2 i; i 0.49 2.9 2 3 . 1 4 3 . 3 6 3 . 5 8 3.8 0 4 . 0 2 4 . 2 4 4 . 4 6 4 . 6 8 4 . 9 0 0 . 1 3 5 . 3 5 5 . 5 7 5 . 7 9 6 . 0 1 6 . 2 8 6 4 5 6 . 6 7 I; i :os 0 . 5 3 3 . 1 8 3 . 4 0 3 . 6 2 3 . 8 4 4 . 0 6 4 . 2 8 4 . 5 0 4 . 7 2 4 . 9 4 5 . 1 7 5 . 3 9 5 . 6 1 5 . 8 3 6 . 0 5 6 . 2 7 6 , 4 9 6 71 i; t •g 0 . 5 7 3 . 4 4 3 . 6 6 3 . 8 8 4.io 4 . 3 2 4 . 5 4 4 . 7 6 4 . 9 8 5 . 2 1 5 . 4 3 5.6 5 5 . 8 7 (5.09 6 . 3 1 6 , 5 3 (5 7 5 i ; <i 0.62 3 . 7 1 3 . 9 3 4.15 4 . 3 7 4 . 5 9 4 . 8 1 5.0 3 5.2 6 5 . 4 8 5 . 7 0 5 . 9 2 6 . 1 4 6.3 6 6 . 5 8 6 . 8 0 7 o p 0.66 3 . 9 7 4 . 1 9 4 . 4 1 4 . 6 3 4 . 8 5 5 . 0 7 O.3 0 0 . 5 2 5 . 7 4 5 . 9 6 6 . 1 8 6.4 0 6 . 6 2 6 . 8 4 7 o CU 0 . 7 1 4 . 2 4 4 . 4 6 4 . 6 8 4 . 9 0 0 . 1 2 0 . 3 5 5 . 5 7 5 . 7 9 6.oi 6.2 3 6.4 5 6 . 6 7 6 . 8 9 7 i o 0.75 4 . 5 0 4 . 7 2 4 . 9 4 5 . 1 6 5 . 3 9 5 . 6 1 5 . 8 3 6 . 0 5 6.2 7 6.4 9 6 . 7 1 (5.93 7 i 0.79 4 . 7 6 4 . 9 8 5.2 0 5.4 3 5 . 6 5 5 . 8 7 6.0 9 6 . 3 1 6.5 3 6.7 5 6.9 7 7 1 Q 0.84 0 . 0 3 0.2 5 0.4 8 5 . 7 0 5.9 2 5.14 6 3 Ii 6 5 8 6 . 8 0 7 . 0 2 7 •' 0.88 5.2 9 5.5 2 5 . 7 4 5 . 9 6 6 . 1 8 6 . 4 0 6.6 2 6 . 8 4 7 . 0 6 7,-: 0 . 5 7 5 . 7 9 6 . 0 1 5.2 3 6.4 5 6.6 7 6 8 9 7 . 1 1 7 3 sr 0 . 9 3 0 0.9 7 5 . 8 3 6 . 0 5 6.2 7 6 . 4 9 6 . 7 1 6 . 9 3 7 . 1 5 7 :i v: 1.02 6.io 6 . 3 2 6.5 4 6.7 6 6 . 9 8 7 . - 0 7 i 1.06 6 . 3 6 6.5 8 6 . 8 0 7.0 2 7.2 4 7 i 1.10 5.84 7.0 6 7.2 8 7.5 1.15 G.89 7 11 7 3 3 7 5 1.19 7 1 5 7.3 7 7 5 1.24 7.4 2 7.0 7.6

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — - — — — — — — — — — — — — —

~

-

_2

— — — — — — — — — — — — — —

—

— — — — — — — — — — — — — —

•

—

—

— — — — — — — — — —

-1 -

Ved, 0

2.oo

2.5 0

3.0 0

—

0.21 Ved

tillägg

3.5 0

till 0.2 5

nettopris 4.oo

4.5 0

skogskubil 0.29

0.32 Ett öres respektive en kronas prisförhöjning per enhet av angivna h a n d e l s m å t t motsvarar följande koj stanta höjningar uttryckta i kronor beträffande skogskubikmeterns r o t v ä r d e : t i m m e r O.22073, massave 0.04415, Ved 0.07143.

53 Tabell C.

fellväxtområde II—III). mdelsmått till skogskubikmeterns rotvärde i kronor. m beräknas giva 75 % timmer, 15 % massaved, 5 % ved. 2 0 (cirka 29 flkbf per fm 3 ), ved 0.70. jr

f 1 o 11 n i n g s k u b i k f o t

50 31

i r fl o. i

k r o n o r

9.0 5 9.27 9.49 9.71 9.9 3 10.15 10.37 10.60|10.82 11.04 9.0 9 9.31 9.5 3 9.7 5 9.97 10.19 10.41 10.64 10.86 11.08 9.14 9.3 6 9.5 8 9.80 10.02 10.24 10.4 6 10.6 9 10.91 11.13 7 5 6 97 7.19 7 41 7 6 3 7.86 8.08 8.30 8.52 8.74 8.96 9.18 9.40 9.62 9.84 10.06 10.28 10.50 10.78 10.95 11.17 SO 7.03 7 94 7 46 7.68 7.91 8.13 8.3 5 8.57 8.79 9.01 9.2 3 9.45 9.6 7 9.89 10.11 10.33 10.5 5 10.78 11.00 11.22 8 1 7.06 7 ->s 7 50 7.72 7.95 8.17 8.39 8.61 8.83 9.0 5 9.27 9.49 9.71 9.9 3 10.15 10.3 7 10.5 9 10.82 11.04 11.26 10.19 10.41 10.63 10.86 11.08 11.30 8 8 7.io 7 3 " 7 5 4 7.76 7.99 8.21 8.43 8.6 5 8.87 9.09 9.31 9.5 3 9.75 9.97 9 3 7 15 7 37 7 59 7.81 8.04 8.26 8.48 8.70 8.92 9.14 9.3 6 9.5 8 9.80 10.02 10.24 10.46 10.6 8 10.91 11.13 11.35 10.28 10.50 10.7 2 10.95 11.17 11.39 9 7 7.19 7.41 7 6 3 7.85 8.08 8.3 0 8.5 2 8.74 8.96 9.18 9.40 9.62 9.84 10.06 0 ' ' 7.24 7.46 7 68 7 90 8 13 8.35 8.57 8.79 9.oi 9.23 9.45 9.6 7 9.89 10.11 10.33 10.55 10.77 11.00 11.22 11.44 0 6 7 "8 7 50 7 72 7 94 8,17 8.3 9 8.61 8.83 9.05 9.27 9.49 9.71 9.93 10.15 10.37 10.59 10.81 11.04 11.26 11.48 1 1 7.33 7 5 5 7.77 7.99 8.22 8.44 8.66 8.88 9.io 9.3 2 9.5 4 9.7 6 9.98 10.20 10.42 10.64 10.8 6 11.09 11.31 11.53 1 R 7.37 7 59 7 81 8.03 8 26 8.48 8.70 8.92 9.14 9.36 9.58 9.80 10.02 10.24 10.46 10.68 10.90 11.18 11.35 11.57 1 9 7.41 7.63 7.85 8.07 8.30 8.5 2 8.74 8.96 9.18 9.40 9.62 9.8 4 10.06 10.28 10.5 0 10.7 2 10.9 4 11.17 11.39 11.61 ?4 7.46 7 68 7 90 8,12 8,3 5 8.5 7 8.79 9.01 9.23 9.4 5 9.67 9.89 10.li 10.83 10.55 10.7 7 10.9 9 11.22 11.44 11.66 ?,8 7.50 7 72 7.9 4 8.16 8.39 8.61 8.83 9.05 9.27 9.49 9.71 9.93 10.15 10.37 10.59 10.81 11.03 11.26 11.48 11.70 7 77 7.99 8.21 8.44 8.6 6 8.88 9.io 9.32 9.54 9.76 9.98 10.20 10.42 10.64 10.86 11.08 11.31 11.53 11.75 88 ' 3 7 7.59 7 81 8.0 3 8.25 8.48 8.70 8.92 9.14 9.36 9.58 9.80 10.02 10.24 10.46 10.68 10.90 11.12 11.35 11.57 11.79 ' 11 7 63 7 85 8,07 8.29 8.5 2 8.74 8.96 9.18 9.40 9.6 2 9.84 10.0 6 10.28 10.5 0 10.72 10.94 11.16 11.39 11.61 11.83 41 7.68 7 90 8.12 8.34 8.5 7 8.7 9 9.01 9.23 9.45 9.6 7 9.89 10.11 10.33 10.55 10.77 10.99 11.21 11.44 11.66 11.88 ' 5 0 7.72 7 94 8,16 8.38 8.61 8.83 9.05 9.27 9.49 9.71 9.93 10.15 10.37 10.59 10.81 11.03 11.25 11.48 11.70 11.92 ' 55 7 77 7-19 8.21 8.4 3 8.66 8.88 9.io 9.3 2 9.5 4 9.7 6 9.98 10.20 10.42 10.64 10.8 6 11.08 11.30 11.53 11.75 11.97 ' 5< 7.81 8 0 3 8,35 8.47 8.70 8.9 2 9.14 9.36 9.58 9.80 10.02 10.24 10.46 10.68 10.9 0 11.12 11.84 11.57 11.79 12.01 ' 6 4 7 86 8 0 8 8.3 0 8.5 2 8.7 5 8.97 9.19 9.41 9.63 9.85 10.07 10.29 10.51 10.73 10.95 11.17 11.39 11.62 11.84 12.06 ' 68 7 90 8 1 2 8.3 4 8.5 6 8.79 9.01 9.2 3 9.45 9.67 9.89 10.11 10.33 10.55 10.77 10.99 11.21 11.43 11.66 11.88 12.10 1 T> 7 94 8 16 8.38 8.6 0 8.83 9.0 5 9.27 9.49 9.71 9.93 10.15 10.37 10.59 10.81 11.03 11.25 11.47 11.70 11.92 12.14 i 77 7.99 8 ' n 8.4 3 8.65 8.88 9.io 9.3 2 9.54 9.76 9.98 10.20 10.42 10.64 10.86 11.08 11.30 11.52 11.75 11.97 12.19 r 81 8 03 R.ttfi 8.47 8.6 9 8.9 2 9.14 9.36 9.58 9.80 10.0 2 10.24 10.46 10.68 10.90 11.12 11.34 11.56 11.79 12.01 12.23 ! 86 8.08 8 30 8.5 2 8.74 8.97 9.19 9.41 9.63 9.85 10.07 10.29 10.51 10.73 10.95 11.17 11.39 11.61 11.84 12.0 6 12.28 1.90 8.13 8.34 8.5 6 8.78 9.oi 9.2 3 9.45 9.67 9.89 10.11 10.33 10.55 10.77 10.99 11.21 11.48 11.65 11.88 12.10 12.32 1.94 8.16 8.3 8 8.6 0 8.82 9.05 9.27 9.49 9.71 9.93 10.15 10.3 7 10.5 9 10.81 11.03 11.25 11.47 11.69 11.92112.14 12.36

,62 (5.84 7.06 7 28 7.50 7.73 7.95 8.17 8.3 9 8.61 8.83 6 6 6.8 8 7.io 7 32 7.54 7.77 7.9 9 8.21 8.43 8.6 5 8.87 .71 6 ftfi 7.15 7.37 7.59 7.82 8.04 8.26 8.4 8 8.70 8.92

r o n or 5.oo i c t e r u s 0.36

per 5.50

liismete r

r o t v ä r d e 0.39

6.oo

i

7.oo

9.50 K).oo

k r o n o r 0.46

54 NORRA Tabell Massavedskogen

för o m f ö r i n g

av s o r t i m e n t e n s

( d i a m e t e r 15 i n t i l l 2 5 c m v i d Relationstal:

Mmnier Massaved

,o •X 43 J* 00

•fl

.*-» o o v iO

._ CO

a, o o

rt co CO

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

\

timmer

SVERIGE nettopris

i

brösthöjd),

och

massaved

Timmer,

nettopris

i

öre

skogskubikmeterns

r o t-

0.44 0.88 0.97 1.06 1.15 1.24 1.32 1.41 1.50 1.59 1.68 1.77 1.85 1.94 2.0 3 2.12 2.2 1 2.30 2.3 8 0.13 0.5 7 1.01 1.10 1.19 1.28 1.87 1.45 1.54 1.63 1.72 1.81 1.90 1.98 2.0 7 2.16 2.2 5 2.3 4 2.43 2.51 0.26 0.70 1.14 1.23 1.32 1.41 1.50 1.58 1.67 1.76 1.85 1.94 2.0 3 2.11 2.2 0 2.29 2.3 8 2.47 2.56 2.64 0.40 0.84 1.28 1.37 1.46 1.55 1.64 1.72 1.81 1.90 1.99 2.0 8 2.17 2.25 2.34 2.43 2.5 2 2.61 2.70 2.78 0.5 3 0.9 7 1.41 1.50 1.59 1.68 1.77 1.85 1.94 2.03 2.12 2.21 2.3 0 2.3 8 2.47 2.56 2.65 2.74 2.83 2.91 0.6 6 1.10 1.54 1.63 1.72 1.81 1.90 1.98 2.0 7 2.16 2.2 5 2.34 2.4 3 2.51 2.6 0 2.69 3.78 2.87 2.96 3.0 4 u 0.79 1.28 1.67 1.76 1.85 1.94 2.03 2.11 2.2 0 2.29 2.3 8 2.47 2.5 6 2.64 2.73 2.8 2 2.91 3.oo 3.0 9 3.17 0.93 1.37 1.81 1.90 1.99 2.08 2.17 2.25 2.3 4 2.48 2.5 2 2.61 2.7 0 2.78 2.8 7 2.96 3.0 5 3.14 3.2 3 3.31 o u 1.06 1.50 1.94 2.03 2.12 2.21 2.3 0 2.38 2.47 2.56 2.6 5 2.74 2.83 2.91 3.oo 3.09 3.18 3.2 7 3.36 3.44 —• 1.19 1.63 2.07 2.16 2.2 5 2.34 2.43 2.51 2.6 0 2.6 9 2.7 8 2.8 7 2.9 6 3.04 3.13 3.2 2 3.31 3.40 3.49 3.5 7 1.32 — 2.2 0 2.2 9 2.38 2.47 2.56 2.6 4 2.7 3 2.8 2 2.91 3.oo 3.09 3.17 3.26 3.35 3.4 9 3.53 3.62 3.7 0 T3 1.46 — — 2.43 2.5 2 2.61 2.70 2.78 2.8 7 2.96 3.0 5 3.14 3.2 3 3.31 3.40 3.49 3.58 3.6 7 3.7 6 3.8 4 :es 1.59 — — — 2.65 2.74 2.83 2.91 3.oo 3.0 9 3.18 3.27 3.3 6 3.44 3.5 3 3.62 3.71 3.80 3.89 3.9 7 1.72 — — — — 2.8 7 2.96 3.0 4 3.13 3.2 2 3.31 3.40 3.49 3.57 3.66 3.75 3.84 3.9 3 4.02 4.io U 3.09 3.17 3.26 3.3 5 3.44 3.53 3.6 2 3.70 3.79 3.88 3.9 7 4.06 4.15 4.23 1.85 CO G 1.99 — — — — — — 3.31 3.40 3.49 3.58 3.67 3.76 3.84 3.93 4.02 4.11 4.2 0 4.2 9 4.37 U CU 2.12 — — — — — — — 3.5 3 3.6 2 3.71 3.80 3.89 3.97 4.06 4.15 4.2 4 4.33 4.42 4.50 o 2.2 5 3.7 5 3.84 3.93 4.0 2 4.io 4.19 4.2 8 4.37 4.4 6 4.5 5 4.63 c 2.3 8 — — — — — — — — — 3.97 4.06 4.15 4.2 3 4.32 4.41 4.5 0 4.59 4.68 4,7 6 •- 2.52 — — — — — — — — — — 4.20 4.2 9 4.3 7 4.4 6 4.5 5 4.64 4.73 4.8 2 4.90 2.6 5 — — — — — — — — — — — 4.4 2 4.50 4.59 4.68 4.77 4.86 4.95 5.0 3 CO 2.7 8 — — — — — — — — — — — — 4.63 4.72 4.81 4.90 4.9 9 O.0 8 0.16 O 2.91 4.85 4.94 5.0 3 0.12 5.21 5.2 0 CO 5.08 0.17 0.2 0 0.3 5 5.48 3.0 5 0.30 0.3 9 0.4 8 5.56 3.18 5.74 5.82 5.96

3.44 3.5 8 3.71 3.84 3.97

\ ' e d, n e t t o p r i s 0

2.oo

—

0.5 4

Ved

3.oo tillägg 0.64

till 0.75

4.oo

i

s k o g s k u b i k0.86

0.96 Ett öres respektive en kronas prisförhöjning per enhet av angivna h a n d e l s m å t t m o t s v a r a r följande konstanta höjningar uttryckta i kronor beträffande skogskubikmeterns r o t v ä r d e : t i m m e r 0.0883, massaved 0.1324, ved O.2143.

55 Tabell D.

I Tillväxtområde II—III). landelsmått till skogskubikmeterns rotvärde i kronor. lom beräknas giva 30 % timmer, 45 % massaved, 15 % ved. .20 (cirka 29 flkbf per fm 3 ), ved 0.7o. icr

f1 o 11 n i n g s k u b i k f o t

,' ä r d e i k r o n o r ' ? 4 7 2 5 6 9 6 5 2 . 7 4 2 . 8 3 2 . 9 1 3.oo 3 . 0 9 3 . 1 8 3.2 7 3 . 3 6 3 . 4 4 3 . 5 3 3 . 6 2 3 . 7 1 3 . 8 0 3 . 8 8 3 . 9 7 4 . 0 6 4 . 1 5 4 . 2 4 4 . 3 3 4 . 4 1 4.54 2 . 6 0 2 6 9 9 7 8 2 87 2 . 9 6 3 . 0 4 3 . 1 3 3 . 2 2 3 . 3 1 3 . 4 0 3 . 4 9 3 . 5 7 3 . 6 6 3 . 7 5 3 . 8 4 3 . 9 3 4 . o i 4.io 4 . 1 9 4 . 2 8 4 . 3 7 4 . 4 6 2 7 3 2 89 2 9 1 3.oo 3 . 0 9 3 . 1 7 3 . 2 6 3 . 3 5 3 . 4 4 3 . 5 3 3 . 6 2 3 . 7 0 3 . 7 9 3 . 8 8 3 . 9 7 4 . 0 6 4 . 1 4 4 . 2 3 4 . 3 2 4 . 4 1 4 . 5 0 4 . 5 9 4 . 6 7 9 87 2 9 6 3 , 0 5 3 . 1 4 3.2 3 3 . 3 1 3 . 4 0 3 . 4 9 3 . 5 8 3 . 6 7 3 . 7 6 3 . 8 4 3 . 9 3 4 . 0 2 4 . 1 1 4 . 2 0 4 . 2 8 4 . 3 7 4 . 4 6 4 . 5 5 4 . 6 4 4 . 7 3 4 . 8 1 3.oo 3 . 0 9 3 . 1 8 3 . 2 7 3 . 3 6 3 . 4 4 3 . 5 3 3 . 6 2 3 . 7 1 3 . 8 0 3 . 8 9 3 . 9 7 4 . 0 6 4 . 1 5 4 . 2 4 4 . 3 3 4 . 4 1 4 . 5 0 4 . 5 9 4 . 6 8 4 . 7 7 4 . 8 6 4 . 9 4 3 13 3 ? - 3 . 3 1 3.4 0 3.4 9 3 . 5 7 3 . 6 6 3.7 5 3 . 8 4 3.9 3 4 . 0 2 4.io 4 . 1 9 4 . 2 8 4 . 3 7 4 . 4 6 4 . 5 4 4 . 6 3 4 . 7 2 4 . 8 1 4 . 9 0 4 . 9 9 0 . 0 7 0 . 1 2 0.2 0 3 - 6 3 35 3 , 4 4 3 . 5 3 3.6 2 3 . 7 0 3.7 9 3 . 8 8 3 . 9 7 4 . 0 6 4 . 1 5 4 . 2 3 4 . 3 2 4 . 4 1 4 . 5 0 4 . 5 9 4 . 6 7 4 . 7 6 4 . 8 5 4 . 9 4 Q.03 3 41) 3 49 3.5 8 3 . 6 7 3.7 6 3 . 8 4 3 . 9 3 4 . 0 2 4 . i i 4 . 2 0 4 . 2 9 4 . 3 7 4 . 4 6 1.5 5 4 . 6 4 4 . 7 3 4 . 8 1 4 . 9 0 4 . 9 9 0 . 0 8 0 . 1 7 0.2 6 0 . 3 4 b . 2 i 0.30 b.39 0.47 3 5 3 3 6 9 3 . 7 1 3 . 8 0 3.8 9 3 . 9 7 4 . 0 6 4 . 1 5 4 . 2 4 4 . 3 3 4 . 4 2 4 . 5 0 4 . 5 9 4 . 6 8 4 . 7 7 4 . 8 6 4 . 9 4 5.0 3 0 . 1 2 3.6 6 3 75 3 . s i 3 . 9 3 4 . 0 2 4.io 4 . 1 9 4 . 2 8 4 . 3 7 4 . 4 6 4 . 5 5 4 . 6 3 4 . 7 2 4 . 8 1 4 . 9 0 4 . 9 9 0.0 7 5 . 1 6 0.2 5 0 . 3 4 0 . 4 3 0 . 5 2 5 . 6 0 3.7 9 3 8 8 3 . 9 7 4 . 0 0 4 . 1 5 4 . 2 3 4 . 3 2 4 . 4 1 4 . 5 0 4 . 5 9 4 . 6 8 4 . 7 6 4 . 8 5 4 . 9 4 O.0 3 0 . 1 2 0.2 0 0.2 9 5 . 3 8 b . 4 7 0 . 5 6 5 . 6 5 0 . 7 3 3 '13 4 09 4 . 1 1 4 . 2 0 4 . 2 9 4 . 3 7 4 . 4 6 4 . 5 5 4 . 6 4 4 . 7 3 4 . 8 2 4 . 9 0 4 . 9 9 0 . 0 8 0 . 1 7 5 . 2 6 0 . 3 4 0 . 4 3 0 . 5 2 5 . 6 1 5 . 7 0 0.7 9 0 . 8 7 4.116 4 15 4.2 4 4 . 3 3 4 . 4 2 4 . 5 0 4 . 5 9 4 . 6 8 4 . 7 7 4 . 8 6 4 . 9 5 O.03 0 . 1 2 0 . 2 1 0 . 3 0 0 . 3 9 5 . 4 7 5.5 6 5.6 5 0.7 4 0 . 8 3 0.9 2 6 . 0 0 4 . 1 9 4 , 2 8 4 . 3 7 4 . 4 6 4 . 5 5 4 . 6 3 4 . 7 2 4 . 8 1 4 . 9 0 4 . 9 9 0.0 8 5 . 1 6 5 . 2 5 0 . 3 4 0 . 4 3 0 . 5 2 0 . 6 0 0 . 6 9 0.7 8 0 . 8 7 0.9 6 6 . 0 5 6 . 1 3 6 . 1 8 (5.2 0 4 8 2 4 4 1 4 . 5 0 4 . 5 9 4 . 6 8 4 . 7 6 4 . 8 5 4 . 9 4 O.0 3 0 . 1 2 0 . 2 1 0.2 9 0 . 3 8 5 . 4 7 0 . 5 6 0.6 5 0 . 7 3 0 . 8 2 0 . 9 1 6 . 0 0 6 . 0 9 4 46 4 . 5 5 4 . 6 4 4 . 7 3 4 . 8 2 4 . 9 0 4 . 9 9 5.0 8 0 . 1 7 0 . 2 6 5 . 3 5 5 . 4 3 0 . 5 2 0 . 6 1 5 . 7 0 0 . 7 9 5 . 8 7 0 . 9 6 6 . 0 5 6 . 1 4 6.2 3 6 . 3 2 6 . 4 0 4 . 5 9 4 68 4 . 7 7 4 . 8 6 4 . 9 5 5.0 3 5 . 1 2 0 . 2 1 0 . 3 0 5 . 3 9 0.4 8 5.5 6 5.6 5 5 . 7 4 0 . 8 3 0 . 9 2 6.oo 6 . 0 9 6 . 1 8 6 . 2 7 6 . 8 6 6 . 4 5 6 . 5 3 1 7 9 4 81 4 . 9 0 4 . 9 9 5.0 8 5 . 1 6 5.2 5 5.3 4 5 . 4 3 0 . 5 2 0 . 6 1 5 . 6 9 5 . 7 8 0 . 8 7 0 . 9 6 6 . 0 5 6 . 1 3 6.2 2 6 . 3 1 6 . 4 0 6 . 4 9 6 . 5 8 6 . 6 6 4 8 5 4 94 5.0 3 5 . 1 2 5 . 2 1 5.2 9 5 . 3 8 5.4 7 5.5 6 0.6 5 5 . 7 4 5 . 8 2 0 . 9 1 6.0 0 (5.09 (5.18 (5.2 6 6 . 3 5 6 . 4 4 6 . 5 3 6 . 6 2 6 . 7 1 6 . 7 9 4 . 9 9 5.0 8 5 . 1 7 5.2 6 5.3 5 5 . 4 3 5 . 5 2 5 . 6 1 5 . 7 0 0.7 9 5 . 8 8 5 . 9 6 6 . 0 5 6 . 1 4 6 . 2 3 6 . 3 2 6 . 4 0 (5.49 6 . 5 8 (5.6 7 6.7 6 6 . 8 5 6 . 9 3 5 . 1 2 5 9 1 5 . 3 0 5 . 3 9 5 . 4 8 5 . 5 6 5 . 6 5 5 . 7 4 5 . 8 3 5.9 2 6.oi 6.0 9 6 . 1 8 6.2 7 6 . 3 6 6.4 5 6 . 5 3 6 . 6 2 6 . 7 1 6 . 8 0 6 . 8 9 6 . 9 8 7 . 0 6 5 . 2 5 5 34 5 . 4 3 5 . 5 2 5 . 6 1 5 . 6 9 5 . 7 8 5 . 8 7 5.9 6 6.0 5 6 . 1 4 6.2 2 6 . 3 1 6 . 4 0 (5.49 6 . 5 8 6.6 6 6 . 7 5 6 . 8 4 6 . 9 3 rf.0 2 ^ . 1 1 7 . 1 9 5 . 3 8 5 47 5.5 6 5 . 6 5 5 . 7 4 5 . 8 2 5 . 9 1 (5.00 (5.0 9 (5.18 (5.27 6 . 3 5 6 . 4 4 6 . 5 3 6 . 6 2 6 . 7 1 6 . 7 9 6 . 8 8 6 . 9 7 7 . 0 6 7 . 1 5 7 . 2 4 rf.32 7.46 5.5 2 5 61 5 . 7 0 5 . 7 9 5 . 8 8 5 . 9 6 6.0 5 (5.14 6 . 2 3 6 . 3 2 6 . 4 1 6 . 4 9 6 . 5 8 6 . 6 7 6.7 6 6 . 8 5 (5.9 3 7 . 0 2 V . l l 7 . 2 0 7 . 2 9 7 . 3 8 5.6 5 5 74 5 . 8 3 5 . 9 2 6.oi 6 . 0 9 (5.18 (i.27 6 . 3 6 6 . 4 5 6 . 5 4 6 . 6 2 6 . 7 1 6 . 8 0 (5.89 6 . 9 8 7 . 0 6 rf.15 7.2 4 7 . 3 3 7 . 4 2 7 . 5 1 rf. 5 9 5 78 5 . 8 7 5 . 9 6 6 . 0 5 6 . 1 4 (5.2 2 6 . 3 1 6 . 4 0 6 . 4 9 6.5 8 6 . 6 7 6.7 5 6 . 8 4 6.9 3 7.0 2 V . i i rf.19 7 . 2 8 7 . 3 7 7 . 4 6 rf.5 5 rf.64 7 . 7 2 5 . 9 1 6 0 0 6 . 0 9 (5.18 6 . 2 7 6 . 3 5 6.4 4 (5.5 3 6 . 6 2 (5.71 6 . 8 0 6 . 8 8 6 . 9 7 7.0 6 7 . 1 5 7.2 4 rf.32 rf.41 rf. 5 0 7 . 5 9 7 . 6 8 7 . 7 7 rf.85 (5.05 6 14 (5.2 3 6 . 3 2 6 . 4 1 6 . 4 9 6 . 5 8 6 . 6 7 6.7 6 (5.85 6 . 9 4 7 . 0 2 7 . i i rf.2 0 7 . 2 9 7 . 3 8 7.4 6 7 . 5 5 7 . 6 4 7 . 7 3 rf.82 7 . 9 1 rf.99 0 . 1 8 6 27 6 . 3 6 6.4 5 6 . 5 4 6 . 6 2 6 . 7 1 6 . 8 0 6 . 8 9 6 . 9 8 7 . 0 7 7 . 1 5 7 . 2 4 7 . 8 3 7 . 4 2 7 . 5 1 7 . 5 9 7 . 0 8 7 . 7 7 7 . 8 6 7 . 9 5 8 . 0 4 8 . 1 2 6 40 6 . 4 9 6 . 5 8 (5.67 6 . 7 5 6 . 8 4 6 . 9 3 7 . 0 2 7 . 1 1 7 . 2 0 7.2 8 7 . 3 7 7 . 4 6 7 . 5 5 7 . 6 4 7 . 7 2 7 . 8 1 7 . 9 0 7 . 9 9 8 . 0 8 8 . 1 7 8.2 5 6 . 6 2 6 . 7 1 6 . 8 0 6 . 8 8 6 . 9 7 7 . 0 6 7 . 1 5 7.2 4 7.3 3 7 . 4 1 7 . 5 0 7 . 5 9 7 . 0 8 7 . 7 7 7 . 8 5 7 . 9 4 8.0 3 8 . 1 2 8 . 2 1 8 . 3 0 8 . 3 8

— —

kronor 5.oo meterns 1.07

per 5.5 0

1 ö smeter 6oo.

rotvärde 1.18

(5.5 0

i

7.oo

7.5 0

9.oo

10 .00

kronor 1.39

56 SÖDRA OCH MELLERSTA

SVERI€

Tabell för omräkning av sortimentens nettopris Timmerskogen (diameter 25 cm och däröver vid brösthöjd Relationstal: timmer 1.5 (cirka 23 ^^

Ti m -

Timmer, 0

28 Massa-\ ved \ 3

0 1

1.5 u 2 — 2.5 .2 3 3.5 ••z • -

4 -

4.5 0 0.5

i — b o

b.5

CO

rt rf.5

.--. 8

jj

nettopris 29

i öre

per

k u.b i k f 1

s k o g s k u b i k in e t e r n s — 0 . 8 8 1.77 2 . 6 5 3 . 5 3 3 . 7 1 3 . 8 8 4 . 0 6 4 . 2 4 4 . 4 1 4 . 5 9 4 . 7 7 4 . 9 4 5 . 1 2 5 . 3 0 5 . 4 7 5 . 6 5 5 . 8 3 6 . 0 0 6 . 1 8

31 ro

6 , 3 6 6 . 5 3 1; 7

— 0 . 1 9 1.07 1.96 2 . 8 4 3 . 7 2 3 . 9 0 4 . 0 7 4 . 2 5 4 . 4 3 4 . 6 0 4 . 7 8 4 . 9 6 0 . 1 3 5 . 3 1 5.4 9 5 . 6 6 5.8 4 6 . 0 2 6 . 1 9 (5.3 7 6 . 5 5 6 7 9 1; ( 0.2 8 1.16 2 . 0 6 2 . 9 3 3 . 8 1 3.9 9 4 . 1 6 4 . 8 4 4 . 5 2 4 . 6 9 4 . 8 7 5 . 0 5 5.2 2 5 . 4 0 5.5 8 5 . 7 5 5.9 3 6 . 1 1 6 . 2 8 6 . 4 6 6 , 6 4 6 . 8 1 i; < 0 . 3 8 1.26 2 . 1 5 3 . 0 3 3 . 9 1 4 . 0 9 4 . 2 6 4 . 4 4 4 . 6 2 4 . 7 9 4 . 9 7 5 . 1 5 5 . 3 2 5 . 5 0 5.6 8 5 . 8 5 6 . 0 3 6 . 2 1 6 . 3 8 6.5 6 6 7 4 6 . 9 1 7 1 ^ 0 . 4 7 — 2 . 2 4 3 . 1 2 4.oo 4 . 1 8 4 . 3 5 4 . 5 3 4 . 7 1 4 . 8 8 5 . 0 6 5 . 2 4 5 . 4 1 5 . 5 9 5.7 7 5.9 4 6 . 1 2 6 . 3 0 6 . 4 7 6 . 6 5 6 . 8 3 7 . 0 0 7 1 it, 0 . 5 6 — 2 . 5 3 3 . 2 1 4 . 0 9 4 . 2 7 4 . 4 4 4 . 6 2 4 . 8 0 4 . 9 7 i). 1 5 5 . 3 3 5.5 0 5 . 6 8 5.8 6 6.0 3 6 . 2 1 6 . 3 9 6 . 5 6 (5.7 4 (i,99 7 . 0 9 7 • CO 0 . 6 6 — — 3 . 3 1 4 . 1 9 4 . 3 7 4 . 5 4 4 . 7 2 4 . 9 0 0 . 0 7 5 . 2 5 5 . 4 8 5 . 6 0 0 . 7 8 5 . 9 6 6 . 1 3 (5.31 6 . 4 9 6 . 6 6 6 . 8 4 7 o?, 7 . 1 9 7 :i C 0 . 7 5 — — 3 . 4 0 4.2 8 4 . 4 6 4 . 6 3 4 . 8 1 4 . 9 9 5 . 1 6 0 . 3 4 5 . 5 2 5 . 6 9 5 . 8 7 6 . 0 5 6 . 2 2 6 . 4 0 6 . 5 8 6 . 7 5 6.9 3 7 11 7 9 8 7 t 0.84 — — — 4 . 3 7 4 . 5 5 4 . 7 2 4 . 9 0 0 . 0 8 5 . 2 5 0 . 4 3 0 . 6 1 5 . 7 8 5 . 9 6 6 . 1 4 6 . 3 1 6 . 4 9 6 . 6 7 6 . 8 4 7.0 2 7 . 2 0 7 . 3 7 7 5 E 0 . 9 4 — — — — — 4 . 8 2 0 . 0 0 5 . 1 8 0 . 3 5 0 . 5 3 0 . 7 1 0 . 8 8 6 . 0 6 6.2 4 6 . 4 1 6 . 5 9 (5.77 6 . 9 4 7 . 1 2 7.3 0 7 . 4 7 7,r. :•£ t.03 — — — — — — — 0.2 7 0 . 4 4 0.6 2 O.80 0.9 7 6 . 1 5 6 . 3 3 6 . 5 0 6 . 6 8 6 . 8 6 7 . 0 3 7.21 7 . 3 9 7 . 5 6 7.7 ~ 1.13 — — — — — — — — — 0.7 2 O.90 6 . 0 7 6 . 2 5 6 . 4 3 6 . 6 0 6 . 7 8 6 . 9 6 7 . 1 3 7 . 3 1 7 . 4 9 7 . 6 6 7 s 1.2 2 — — — — — — — 6 . 1 6 6 . 3 4 6 . 5 2 6 . 6 9 6 . 8 7 7 . 0 5 7 . 2 2 7 . 4 0 7 . 5 8 7.7 5 7,9 1.31 6 . 6 1 6 . 7 8 6 . 9 6 7 . 1 4 7 . 3 1 7 . 4 9 7 . 6 7 7 . 8 4 8.0 0 X 1.41 — — — — — — — — — — — — — — — 7 . 0 6 7 . 2 4 7 . 4 1 7.5 9 7 . 7 7 7 . 9 4 8 1 1.5 0 7 . 5 0 7 . 6 8 7 . 8 6 8.0 3 8.2 0)

Ved, 0

0.5 0

1.5 0

3.oo

nettopris 4.oo

Ved tillägg —

0.07 O.ii

till

skogskubil 0.29

0.32 Ett öres respektive en kronas prisförhöjning per enhet av angivna handelsmått motsvarar följande ko stanta höjningar uttryckta i kronor beträffande skogskubikmeterns r o t v ä r d e : t i m m e r 0.1766, massav< 0.1875, ved 0.07 1 4.

57 Tabell E.

illväxtområde III—VI) ndelsmått till skogskubikmeterns rotvärde i kronor. m beräknas giva 75 % timmer, 15 % massaved samt 5 % ved. f per fm 3 ), massaved 0.80, ved 0.70. p p m å 11

i n o m

b a r k

f a l l a n d e

40 41 42 43 44 45 46

rdfi

i

h a 1v t u m

k r o n o r

8.30 8.48 8.65 8.83 9.01 9.18 9.3 6 9.54 9.71 9.89 10.0 7 10.24 10.42 10.6 0 7 9 5 7 4 3 7 , 6 1 7 . 7 8 7 . 9 6 8 . 1 4 8 . 3 1 8.4 9 8 . 6 7 S . 8 4 9 . 0 2 9 . 2 0 9 . 3 7 9 . 5 5 9 . 7 3 9 . 9 0 1 0 . 0 8 1 0 . 2 6 1 0 . 4 3 1 0 . 6 1 1 0 . 7 9 10.8 8 1 T 7 . 3 4 7 5 9 7 70 7 , 8 7 8 . 0 5 8.2 3 8 . 4 0 8 . 5 8 8 . 7 6 8 . 9 3 9 . 1 1 9 . 2 9 9 . 4 6 9 . 6 4 9 . 8 2 9.9 9 1 0 . 1 7 1 0 . 3 5 1 0 . 5 2 1 0 . 7 0 10.98 " 7 7 . 4 4 7 6 9 7 s o 7 97 8 . 1 5 8.3 3 8 . 5 0 8.6 8 8 . 8 6 9 . 0 3 9 . 2 1 9 . 3 8 9 . 5 6 9 . 7 4 9 . 9 2 1 0 . 0 9 1 0 . 2 7 1 0 . 4 5 1 0 . 6 2 1 0 . 8 0 3 6 7 . 5 3 7 71 7 89 8,0 6 8.2 4 8 . 4 2 8 . 5 9 8 . 7 7 8 . 9 5 9 . 1 2 9 . 3 0 9 . 4 8 9 . 6 5 9 . 8 3 1 0 . 0 1 1 0 . 1 8 1 0 . 3 6 1 0 . 5 4 1 0 . 7 1 1 0 . 8 9 1 1 . 0 7 11.16 4 5 7 . 6 ? 7 80 7 , 9 8 8 . 1 5 8 . 3 3 8 . 5 1 8 . 6 8 8 . 8 6 9 . 0 4 9.2 1 9 . 3 9 9 . 5 7 9.7 4 9 . 9 2 I O . 1 0 1 0 . 2 7 1 0 . 4 5 1 0 . 6 3 1 0 . 8 0 1 0 . 9 8 11.26 5 5 7 7?, 7 9 0 8 , 0 8 8.2 5 8 . 4 3 8 . 6 1 8 . 7 8 8 . 9 6 9 . 1 4 9 . 3 1 9 . 4 9 9 . 6 7 9 . 8 4 1 0 . 0 2 1 0 . 2 0 1 0 . 3 7 1 0 . 5 5 1 0 . 7 3 1 0 . 9 0 1 1 . 0 8 11.35 6 4 7 81 7 9 9 8 . 1 7 8 . 3 4 8.5 2 8 . 7 0 8 . 8 7 9 . 0 5 9 . 2 3 9 . 4 0 9 . 5 8 9 . 7 6 9 . 9 3 1 0 . 1 1 1 0 . 2 9 1 0 . 4 6 1 0 . 6 4 1 0 . 8 2 1 0 . 9 9 1 1 . 1 7 11.44 7 3 7 9 0 8 , 0 8 8 , 2 6 8 . 4 3 8 . 6 1 8.7 9 8.9 6 9 . 1 4 9 . 3 2 9 . 4 9 9 . 6 7 9 . 8 5 1 0 . 0 2 1 0 . 2 0 1 0 . 3 8 1 0 . 5 5 1 0 . 7 3 1 0 . 9 1 1 1 . 0 8 1 1 . 2 6 R8 8 0 0 8 1 8 8 . 3 6 8 . 5 3 8 . 7 1 8 . 8 9 9 . 0 6 9.2 4 9 . 4 2 9 . 5 9 9 . 7 7 9 . 9 5 1 0 . 1 2 1 0 . 3 0 1 0 . 4 8 1 0 . 6 5 1 0 . 8 3 1 1 . 0 1 1 1 . 1 8 1 1 . 3 6 1 1 . 5 4 fi?, 8 0 9 8 ? 7 8 . 4 5 8 . 6 2 8 . 8 0 8 . 9 8 9 . 1 5 9 . 3 3 9 . 5 1 9 . 6 8 9 . 8 6 1 0 . 0 4 1 0 . 2 1 1 0 . 3 9 1 0 . 5 7 1 0 . 7 4 1 0 . 9 2 1 1 . 1 0 1 1 . 2 7 1 1 . 4 5 1 1 . 6 3 o-' 8 1 9 8 3 7 8 55 8 , 7 ? 8 . 9 0 9 . 0 8 9.2 5 9 . 4 3 9 . 6 1 9 . 7 8 9 . 9 1 1 0 . 1 4 1 0 . 3 1 1 0 . 4 9 1 0 . 6 7 1 0 . 8 4 1 1 . 0 2 1 1 . 2 0 1 1 . 3 7 1 1 . 5 5 1 1 . 7 3 11.82 1 1 8 28 8 46 8.64 8.81 8.99 9.17 9.34 9.52 9.70 9.87 1 0 . 0 5 1 0 . 2 3 1 0 . 4 0 1 0 . 5 8 10.7 6 1 0 . 9 3 1 1 . 1 1 1 1 . 2 9 1 1 . 4 6 1 1 . 6 4 9.96 10.14 10.32 10.49 10.67 10.85 11.02 11.20 11.38 11.55 11.73 11.91 -II 8 3 7 8 5 5 8.7 3 8.9 0 9.0 8 9 . 2 6 9 . 4 3 9 . 6 1 9 . 7 9 12.01 BO 8 47 8 6 5 8.8 3 9 . 0 0 9 . 1 8 9 . 3 6 9 . 5 3 9 . 7 1 9 . 8 9 1 0 . 0 6 1 0 . 2 4 1 0 . 4 2 1 0 . 5 9 1 0 . 7 7 1 0 . 9 5 1 1 . 1 2 1 1 . 3 0 1 1 . 4 8 1 1 . 6 5 1 1 . 8 3 9.80 9 . 9 8 | 1 0 . 1 5 | 1 0 . 8 8 1 0 . 5 1 | 10.6 8 1 0 . 8 6 1 1 . 0 4 1 1 . 2 1 1 1 . 3 9 11.57 11.74 11.92 1 2 . 1 0 . ; ( < i 8 . 5 6 8 . 7 4 8 . 9 2 i).0 9 9.2 7 9 . 4 5 9 . 6 2 8<l 7 . 0 6 7 94 7 42 7 , 5 9 7 . 7 7 7 . 9 5 8 . 1 2 (l,s

r o n o r

5.oo e t e r n s 0.36

p e r

l ö s m e t e r

5.50 r o t v ä r d e 0.39

6.00 i 0.43

k r o n o r 0.46

58 SÖDRA OCH MELLERSTA SVERIG1 Tabell för omräkning av sortimentens nettopris Massavedskogen (diameter 15 intill 25 cm vid brösthöjd) Relationstal: timmer 1.5 (cirka 23.5 kb limv. mer Massa- ^ s . ved ^ ^ <u CU

s CO

:0

0 1 1.5 2 2.5 3 3.5

CO

a, o

4.5 5 5.5 6 6.5 7 7.5

o

c

13 CU

Ctl CO CO

<S

... cu i-

•es -M

O

!H

CO

cu CU

s CO

ÖJO O CO

23 Timmer,

nettopris

i 30

öre

per

32 33 34

kubikfo

Skogskubikmeterns

36 rot

0.35 0.71 1.06 1.41 1.48 1.55 1.6 2 1.70 1.77 1.84 1.91 1.98 2.05 2.12 2.19 2.26 2.33 2.40 2.47 2.5 4 0.56 0.91 1.27 1.62 1.97 2.0 4 2 . i i 2.18 2.26 2.3 3 2.40 2.47 2.54 2.61 2.68 2.75 2.82 2.89 2.96 3.0 3 3 . i o 0.84 1.19 1.5 5 1.90 2.25 2.32 2.39 2.46 2.54 2.61 2.6 8 2.75 2.82 2.89 2.96 3.03 3.io 3.17 3.24 3.31 3.3 8 1.13 1.84 2.19 2.54 2.61 2.68 2.75 2.83 2.9 0 2.97 3.04 3.11 3.18 3.25 3.32 3.3 9 3.46 3.53 3.6 0 3.6 7 2.47 2.82 2.8 9 2.96 3.03 3 . i i 3.18 3.2 5 3.3 2 3.3 9 3.4 6 3.5 3 3.60 3.67 3.74 3.81 3.88 3.95 1.41 1.69 3.io 3.17 3.24 3.31 3.39 3.46 3.53 3.60 3.6 7 3.74 3.81 3.88 3.95 4.02 4.09 4.16 4.23 1.97 3.52 3.59 3.67 3.74 3.81 3.88 3.9 5 4.02 4.09 4.16 4.23 4.30 4.37 4.44 4.51 2.2 5 3.9 5 4.02 4.09 4.16 4.23 4.30 4.37 4.44 4.51 4.58 4.6 5 4.72 4.7 9 4.37 4.44 4.51 4.58 4.65 4.72 4.79 4.86 4.93 5.oo 5.07 2.5 3 2.81 4.7 9 4.8 6 4.93 5.oo 5.07 5.14 5.21 5.28 5.3 5 3.0 9 5.42 5.49 5.56 5.63 3.38 5.64 5.71 5.78 5.85 5.9 2 6.06 6.13 6.20 3.6 6 3.94 6.48 4.22 4.5 0

Ved, 0

2.oo

3.oo

tillägg

till

0.7 5

Ved

—

nettopris 4.oo

i

s k o g s k u b i k0.86

0.96 Ett öres respektive en kronas prisförhöjning per enhet av angivna h a n d e l s m å t t m o t s v a r a r följande konstanta h ö j n i n g a r uttryckta i kronor beträffande skogskubikmeterns r o t v ä r d e : t i m m e r O.0706, massaved 0.5625, Ved 0.2143.

59 Tabell F. ill växtområde III—VI). idelsmått till skogskubikmeterns rotvärde i kronor. n beräknas giva 30 % timmer, 45 % massaved, 15 % ved. • fm 3 ), massaved 0.8o, ved 0.7o. p pmatt

inom

bark

fallande

halvtum 57

1 2 , 6 8 2 . 7 5 2 . 8 3 2 . 9 0 2 . 9 7 3 . 0 4 3 . i i 3 . 1 8 3 . 2 5 3 . 3 2 3 . 3 9 3 . 4 6 3 . 5 8 3 . 6 0 3 . 6 7 3.7 4 3 . 8 1 3 . 8 8 3 . 9 6 4 . 0 3

4.io

1 | 38

r de

i

kr on o r

- 3 24 3 . 3 1 3 . 3 9 3 . 4 6 3 . 5 3 3 . 6 0 3 . 6 7 3 . 7 4 3 . 8 1 3.8 8 3 . 9 5 4 . 0 2 4 . 0 9 4 . 1 6 4 . 2 3 4 . 3 0 4 . 8 7 4 . 4 4 4 . 5 2 4 . 5 9 4 . 6 6 4 . 7 3 4 . 8 0 ;, 3 5 9 3 . 5 9 3.6 7 3 . 7 4 3 . 8 1 3 . 8 8 3 . 9 5 4 . 0 2 4 . 0 9 4 . 1 6 4 . 2 3 4 . 3 0 4 . 3 7 4 . 4 4 4 . 5 1 4 . 5 8 4 . 6 5 4 . 7 2 4 . 8 0 4 . 8 7 4 . 9 4 5.oi 5 . 0 8

4 3,81 3.8 8 3.96 4.0 3 4 . i o 4.17 4 . 2 4 4 . 3 1 4.8 8 4 . 4 5 4 . 5 2 4.5 9 4 . 6 6 4 . 7 3 4 . 8 0 4 . 8 7 4 . 9 4 5 . 0 1 5 . 0 9 5.16 c 4 . 0 9 4 . 1 6 4 . 2 4 4 . 3 1 4 . 3 8 4 . 4 3 4 . 5 2 4 . 5 9 4 . 6 6 4 . 7 3 4 . 8 0 4 . 8 7 4 . 9 4 0 . 0 1 O.08 5 . 1 5 0 . 2 2 0 . 2 9 5 . 3 7 5 . 4 4 u 4 . 3 7 4.4 4 4 . 5 2 4 . 5 9 4 . 6 6 4 . 7 3 4 . 8 0 4 . 8 7 4 . 9 4 5.oi 5 . 0 8 0 . 1 5 5 . 2 2 0.2 9 0 . 3 6 5 . 4 3 5 . 5 0 5 . 5 7 5 . 6 5 0 . 7 2 8 4 . 6 5 4 . 7 2 4 . 8 0 4 . 8 7 4 . 9 4 5.oi 5.0 8 5 . 1 5 0 . 2 2 0 . 2 9 5 . 3 6 5 . 4 8 0 . 5 0 0 . 5 7 0 . 6 4 5 . 7 1 0 . 7 8 5 . 8 5 0 . 9 3 6 . 0 0 R 4 . 9 3 5.oo 5 . 0 8 5 . 1 5 5.2 2 5 . 2 9 5 . 3 6 5 . 4 3 0 . 5 0 0 . 5 7 5 . 6 4 5 . 7 1 5 . 7 8 5 . 8 5 0 . 9 2 0 . 9 9 6 . 0 6 6 . 1 3 6 . 2 1 6.2 8 1 5 . 2 1 5 . 2 8 5 . 3 6 5 . 4 3 5.5 0 5 . 5 7 5 . 6 4 5 . 7 1 5 . 7 8 5 . 8 5 0 . 9 2 0 . 9 9 6 . 0 6 6 . 1 8 6 . 2 0 6 . 2 7 6 . 8 4 (5.41 6 . 4 9 6 . 5 6 1 " 5 . 4 9 5.5 6 5 . 6 4 5 . 7 1 5 . 7 8 5.8 5 5 . 9 2 5 . 9 9 6 . 0 6 6 . 1 3 6 . 2 0 6 . 2 7 6 . 3 4 6 . 4 1 6 . 4 8 6 . 5 5 6 . 6 2 6.6 9 6 . 7 7 6 . 8 4 " o 5 . 7 7 5 . 8 4 5.9 2 5.9 9 6.0 6 6 . 1 3 6 . 2 0 6 . 2 7 6 . 3 4 6 . 4 1 6 . 4 8 6 . 5 5 6 . 6 2 6 . 6 9 6 . 7 6 6 . 8 3 6 . 9 0 6 . 9 7 7 . 0 5 7 . 1 2 6 . 0 6 6 . 1 3 6 . 2 1 6 . 2 8 6 . 3 5 6 . 4 2 6 . 4 9 6 . 5 6 6.6 3 6 . 7 0 6 . 7 7 6 . 8 4 6 . 9 1 6.9 8 7 . 0 5 7 . 1 2 7 . 1 9 7 . 2 6 7 . 3 4 7 . 4 1 " 7 6 . 3 4 6 . 4 1 6 . 4 9 6 . 5 6 6.6 3 6 . 7 0 6 . 7 7 6 . 8 4 6 . 9 1 6.9 8 7 . 0 5 7 . 1 2 7 . 1 9 7 . 2 6 7 . 3 3 7 . 4 0 7 . 4 7 7.5 4 rf.62 7 . 6 9 i.", 6 . 6 2 (5.6 9 (5.7 7 6 . 8 4 6 . 9 1 6 . 9 8 7 . 0 5 7 . 1 2 7 . 1 9 7 . 2 6 7 . 3 3 7 . 4 0 7 . 4 7 7.5 4 7 . 6 1 7 . 0 8 7 . 7 5 7 . 8 2 7 . 9 0 7 . 9 7 6.90 6.97 7.05 7.12 7.19 7.26 7.33 7.40 7.47 7.54 7.61 7.68 7.75 7.82 7.89 7.96 8.03 8.10 8.18 8.25 7 . 3 3 7 . 4 0 7 . 4 7 7 . 5 4 7 . 6 1 7 . 6 8 7 . 7 5 7 . 8 2 7 . 8 9 7.9 6 8 . 0 3 8 . 1 0 8 . 1 7 8 . 2 4 8 . 3 1 8 . 3 8 8 . 4 6 8 . 5 3

»fi

-

— —

onor

per

5.23 5.80 5.51 5.58 5.79 0.86 6.07 6.14 6.35 6.42 6.63 6.70 6.91 6.98 7.19 7.26 7.48 7.55 7.76 7.83 8.04 8 . U 8.32 8.39 8.60 8.67

0.37 5.6 5 5.9 3 6.21 6.4 9 6.77 7.05 7.33 7.6 2 7.90 8.18 8.46 8.74

längdmeter 6.oo

5.oo

5.5 0

eterns

rotvärde

i

7.oo

8.oo

10.0 0

2.0 4

kronor 1.39

TILLVÄXT Tabell för o m r ä k n i n g av s o r t i m e n t e n s n e t t o p r i s i Lövskogen, som b e r ä k n a s giva 55 % R e l a t i o n s t a l : ved, över 4" 0.65, Ved, över 4", nettopris

Ved, över

\

4"

Ved,

X

under 4"

2.oo

\.

2.5 0

3.oo

3.5 0

4.oo

s k o p s k u b i k m e t e • n s r o t-

u

0 O

u •* "••" u

a, ii

' O.oo 3 0.50 1.00 1.50 2.0 0 2.5 0

•M

— o

t-

:>

•^ c 3.oo p "„ —* 3.5 0 CO 4.oo

•^t1 O

'C

u °* 5.oo (U "O

3 —T o

6.oo JX 7.oo q 8.oo 9.oo te lO.oo oCO

0.23 0.4 5 0.68 0.91 1.14 1.86 1.59 1.82 2.05 2.27 2.73 3.18 3.64 4.09 4.54

0.42 0.65

— — — — — — — — — — — — — —

0.8 5 1.08 1.30

— — — — — — — — — — — —

1.27 1.50 1.72 1.96

— — — — — — — — — — —

1.69 1.92 2.14 2.37 2.6 0

— — — — — — — — — —

2.12 2.3 5 2.5 7 2.80 3.0 3 3.26

— — — — — — — — —

2.5 4 2.7 7 2.99 3.2 2 3.4 5 3.6 8 3.9 0

— — _... — — — — — —

2.96 3.19 3.41 3.6 4 3.8 7

—

3.3 8 3.61 3.8 3 4.0 6 4.2 9 4.52 4.74 5.9 7 5.20

— — — — — —

— — — — . — —

4.io 4.3 2 4.5 5

En k r o n a s prisförhöjning per enhet av angivna handelsmått motsvarar följande konstanta h ö j n i n g a r uttryckta i kronor beträffande skogskubikmeterns rotvärde: ved, över 4" 0.8462, ved, u n d e r 4" O.4545.

Exempel: Å en fastighet beräknas det grövre vedutbytet ur lövskogen (över 4") bestå av % prima björkved med ett nettopris per lm 3 av 5 kronor, samt V-.-, pannve (sämre björk, asp m. m.) med ett nettopris per lm 3 av 2 kronor. Nettopriset per lm 3 för ved över 4" kan alltså sättas till % X 5 + % X 2 — 4 kronor. Det klenare vedutbytet (ved under 4") lämnar ett nettopris, såsom för pannved, av 2 kronor per lm 3 .

(il Tabell

G.

OMRÅDE I—VI. h a n d e l s m å t t till s k o g s k u b i k m e t e r n s r o t v ä r d e i k r o n o r , ved, över 4 " och 25 % ved, u n d e r 4". ved, u n d e r 4 " 0.5 5. i kronor 4.50 värde 3.81 4.04 4.2 6 4.49 4.72 4.95 5.17 5.40 5.6 3 5.8 6

— — — — —

p er

5.oo

l ö s m e t e r 5.50

6.oo

7.oo

8.oo

8.5 0

9.oo

lO.oo

5.08 5.31 5.53 5.76 5.99 (5.2 2 6.44 6.67 6.9 0 7.13 7.35 7.81

5.50 5.73 5.9 5 6.18 6.41 6.6 4 6.86 7.09 7.32 7.5 5 7.77 8.23

— — — —

6.3 5 6.58 6.80 7.03 7.26 7.49 7.71 7.94 8.17 8.40 8.62 9.08 9.53

— — — —

5.9 2 6.15 6.37 6.60 6.83 7.06 7.2 8 7.51 7.74 7.97 8.19 8.65 9.io

— — —

— — —

7.19 7.42 7.64 7.8 7 8.io 8.33 8.55 8.78 9.01 9.2 4 9.46 9.9 2 10.3 7 10.8 3

7.62 7.85 8.07 8.80 8.53 8.7 6 8.98 9.21 9.44 9.6 7 9.89 10.35 10.80 11.26 11.71

8.04 8.27 8.49 8.72 8.95 9.18 9.40 9.63 9.86 10.09 10.31 10.77 11.22 11.68 12.13

—

—

8.4 6 8.69 8.91 9.14 9.37 9.60 9.82 10.05 10.2 8 10.51 10.7 3 11.19 11.64 12.10 12.55 13.oo

i kr onor 4.2 3 4.46 4.68 4.91 5.14 5.3 7 5.5 9 5.8 2 6.0 5 6.2 8 6.50

4.65 4.88 5.io 5.33 5.5 6 5.7 9 6.01 6.24 6.47 6.7 0 6.92

— — — — —

— — — — —

7.oo 7.22 7.45 7.68 7.91 8.13 8.36 8.5 9 8.82 9.04 9.50 9.9 5 10.41

— ™

— —

I tabellen går man alltså in från 4.oo kronor per lm 3 i kolumnhuvudet samt från 2.0o kronor per lm 3 i rubrikkolumnen till vänster. Där 4 kronorskolumnen och 2 kronorsraden mötas, avläses siffran 4.2 9, som utgör skogskubikmeterns rotvärde i kronor. På liknande sätt som i tabellerna A och 13 angives, omräknas detta rotvärde med ledning av tabell 2 till »skogsvärderingsinstruktionen» till skogsvärde. Rotvärdet 4.2 9 kronor avrundas till 4.50 kronor. Tabell 2 lämnar för detta rotvärde (4.50 k r o n o r ) , tillväxtområde II, lövskog ett skogsvärde per skogskubikmeter av 2.2 5 kronor.

62 SKÅNE, HALLAND OCH BLEKINGE Tabeller för omräkning av sortimentens nettopris Bokgagnvirkesskogen (diameter 20 en Relationstal: gagnvirke 0.80 N e t t o p r i s

Sortimentsklasser 0.50

l.oo

I.50

2.00 Båltre gagnvirke 0.19 l:ma ved 0.35 p a n n v e d , m . ra. ... 0.18

0.38 0.69 0.36

gagn virke 0.13 l.ma ved 0.35 p a n n v e d , m . m . ... 0.23

0.2 5 0.69 0.4 5

0.56 1.04 0.55

Medelgod

0.13 0.7 7 0.55

3.50 Andel

i

skog,

som beräknas

0.7 5 1.38 0.73

0.94 1.73 0.91

skog,

0.38 1.04 0.6 8

Sämre gagnvirke 0.06 l:ma ved 0.3 8 p a n n v e d , m . m . ... 0.2 7

1.18 2.08 1.09

som

skog,

som beräknas

0.2 5 1.54 1.09

0.31 1.9 2 1.36

Bokvedskogen

0.7 5 2.08 1.36

0.3 8 2.31 1.64

1.5 0

Bättre,

v ä r d e

0.88 2.42 1.59

1.69 3.12 1.64

giva

20 % g a g n v i r k e , 45 % p r i m a

1.00 2.77 1.82

1.18 3.12 2.0 5

1.88 3.4 6 1.82

1.25 3.4 6 2.27

2.06 3.81 2.0 0

2.2 5 4.15 2.18

1.38 3.81 2.50

1.50 4.15 2.7 3

2.4 4 4.50 2.3 6

1.63 4.5 0 2.9 5

giva 10 % g a g n v i r k e , 50 % p r i m a v e d

0.44 2.69 1.91

0.50 3.08 2.18

0.5 6 3.46 2.4 5

0.63 3.85 2.7 3

0.6 9 4.2 3 3.0 0

0.7 5 4.6 2 3.2 7

5.oo 3.5 5

(diameter 0 intill 20 cm vid brösthöjd), som Relationstal: prima ved Ne t t o p r i s

1.50 2.77 1.45

Sortimentsklasser 0.50

kronoi

giva 30 % g a g n v i r k e , 4 5 % p r i m a vec

beräknas

0.63 1.73 1.14

r o t k u b i k ni e t e r n s

1.81 2.42 1.2 7

0.50 1.38 0.91

0.19 1.15 0.8 2

i

2.oo

2.5 0

3.oo

3.5 0

Andel

i

medelgod och sämre

4.oo

4.5 0

5.oo

i

rotkubikmeterns

kronor (i.oo

(5.50

värde

i

skog

l:ma ved 1 0.2 7 1 0.54 1 0.81 1 l.oxl 1.85 J 1.62 1 1.88 1 2.15 1 2.42 1 2.69 1 2.96 1 3.28 1 3.50 1 pannved m. m. ...|0.50 | 1.00 | 1.50 | 2.oo | 2.50 | 3.00 | 3.50 | 4.oo | 4.50 | 5.00 | 5.50 | 6.00 | 6.50 |

Exempel: Å en fastighet hänföres bokgagnvirkesskogen med hänsyn till förutsatt .sortimentssammansättning till »bättre skog». Sortimentens nettopriser ä r o : gagnvirke 13.00 kr. p e r lm 3 , prima ved 6.00 kr. per lm 3 , pannved m. m. 3.oo kr. per lm 3 . Tabellen lämnar, för bokgagnvirkesskog. gagnvirke med ingång efter nettopris prima ved » » » » pannved m. m. » » »

13.o o k r / l m 3 6.oo » 3.o o »

4.8 8 kr. 4.15 » 1.0 9 »

Skogskubikmeterns rotvärde, summa 10.12 kr.

63 Tabell

H.

(Tillväxtområde VI, bokskogen). l a n d e l s m å t t till s k o g s k u b i k m e t e r n s r o t v ä r d e i k r o n o r , ch d ä r ö v e r vid b r ö s t h ö j d ) , p r i m a ved 0.65, p a n n v e d m . m . 0.55. per 7.oo

1 ösmete r 7.50

kronor

8.oo

för

9.oo

respektive

En kronas prisförhöjning å nettopriset ger n e d a n s t å ende förhöjning i rotku10.oo 11. oo 12.oo 13.oo 14.oo 15.oo bikmeterns v ä r d e i k r .

sortimentsgrupper

och 20 % pannved, m. m. 2.63 4.8 5 2.55

2.81 5.19 2.73

3.oo

3.19 i). 8 8 3.0 9

5.5 4 2.91

3.3 8 6.2 3 3.2 7

3.56 6.58 3.45

3.7 5 6.9 2 3.6 4

4.13 7.6 2

4.50 8.31 4.36

2.3 8 6.58 4.32

2.50 6.9 2 4.55

2.7 5 7.62

3.oo

9.oo

5.oo

8.31 0.45

1.19 7.31 5.18

1.25 7.6 9 5.4 5

1.38 8.4 6 6.0 0

1.50 9.23 6.54

4.oo

5.25 5.63 9.69 10.3 8 0.0 9 5.45

0.3750 0.6923 0.3636

3.5 0 3.75 9.69 10.38 6.3 6 6.82

0.2500 0.6923 0.4545

1.75 1.88 1.63 10.00 10.7 7 11.54 7.09 7.64 8.18

0.1250 0.7692 0.5454

9.oo 4.73

-ed och 25 % pannved, m. m. 1.75 4.8 5 3.18

1.88 5.19 3.41

2.oo

2.13 5.88 3.86

5.54 3.64

2.2 5 6.2 3 4.09

och 30 % pannved, m. m. 0.88 5.38 3.8 2

0.94 5.7 7 4.0 9

1.00 6.15 4.3 6

1.0 6 6.54 4.64

1.13 6.9 2 4.91

b e r ä k n a s giva 35 % p r i m a ved och 55 % p a n n v e d m. m. 0.65, p a n n v e d m . m . 0.5 5. per 7.oo

1ö s m e t e r 7.50

kronor

8.oo för

8.5 0

9.oo

r e s p e k t i '\ ' e

lO.oo 11.00 12.00 13.00 14.00 15.00

En kronas prisförhöjning å nettopriset ger n e d a n s t å ende förhöjning i rotkubikmeterns vftrde i kr.

sortimentsgrupper

3.77 1 4.04 1 4.31 1 4.58 1 4.855.12 1 1 5.39| 5.921 6.461 7.oo| 7.54] H.08J 7.00 J 7.50 1 8.00 J 8.50 1 i).00 | 9.50 | 10.oo| 1 l.ooj 12.oo| 13.oo| 14.oo| 15.oo|

för bokvedskog, prima ved, med ingång efter nettopris 6.00 k r / l m 3 pannved m. m. » » » 3.0 o »

3.2 3 kr. 3.o o »

Skogskubikmeterns rotvärde, summa

6.23 kr.

0.5385 1.0000

Omräkning från rotvärde till skogsvärde sker med begagnande av tabell 2 till »skogsvärderingsinstruktionen». För bokgagnvirkesskogen lämnar rotvärdet 10.12 kr, avrundat till lO.oo kr, ett skogsvärde för skogskubikmetern av 5.67 kr, för bokvedskogen lämnar rotvärdet 6.23 kr, avrundat till 6.00 kr ett skogsvärde för skogskubikmetern av 4.60 kr.

64 Tabell

V ä x t t i d e r Tillväxtområde

I

II

å

mellan angiven diam. i cm vid brösthöjd

7.o

8.o

—

—

—

—

—

—

—

—

—

32.5—42.5

12.5—22.5

22.5—32.5

32.5-42.5

—

22.5—32.5

—

—

22.5—32.5

22.5 — 32.5

—

32.5-42.5 12.5-22.5

—

—

—

— —

22.5—32.5

—

—

32.5—42.5

12.5—22.5

— —

22.5-32.5 32.5-42.5

—

12.5-22.5 VI bokskog

12.5—22.5

VI barrskog

32.5—42.5

V

nitet

12.5—22.5

IV b

fastig betsbo

12.5—22.5

32.5-42.5

IV a

år

22.5—32.5

12.5-22.5 III

i

J.

22.5-32.5 32.5—42.5

—

—

—

20 Anm. Samtliga grundläggande beräkningar hava utförts dels med uppdelning på sju områden, varav två (härovan benämnda IVa och IVb) sedermera samnanslagits till område IV, dels med användning av fastighetsboniteter, vilka sedernera omförts till idealboniteter. Till område IVb hör Stockholms stad och län samt Södermanlands län, till område IVa övriga län och länsdelar som tillhöra område IV.

65 O

^

OJ

te

Tf lO

lO lO

i~ lO

CO IQ

^ CD

rCO

O O O

O O O

OJ lO

Ol CO

O CD

iH CD

O O O

CO CO

CN t^

M CO

31 CO

M l^

O t-

CD 00 t- t*

t~ l—

OS t -

o n< -tf Cs cs cs

00 t->

iQ

O O O

O O O

O O O

O O

O

be

t~ CO

lO ^

CN X

CO CO

-* t -

I i -

H 00

-^ 00

T}* 00

• * os c. os os cs

O O

O

O

95 00

O O O

O O O

O O O

t (C

t b

CM OS CN t - r- oo

O OO

O O O

O O O

O O O

O f-

CC t t - t~

iC

r-

oo oc

cu

O O

c

-

•*

OJ

£

a

co

m to

TJI

co

1-1 t -

co

c—

CM t -

ö öö lO

OJ

co to

f-

ffl

r~ r-O O

rO

rH

CO

rH h

CO 00

Ö Ö Ö N

CO

0C

00 CS

Tt< o

O O O

00 o o oo os a O O O

O

rH rH

to « t 00 CS Os

T* OS

O

O

CO 00

00 00

^i v .

52 O

o H->

do' d

rH rH

i-i

eo oo o os cs o

o o

00 O

t* rH

-ef rH

iTJ

o

.^ tu 05

^

bo

OS

O o

o

O

O

T-i

rH rH

rH

H

r-< r-<

CO lO

CO CO

to

»o

o»

-Jl os

OJ

t -

t -

OS 00

rjl

CD

O 00

o

o cs

ti

00 lO

CS CO

O O O

O O O

i— >o CM t o -t< lO

lO

O O O

O O O

O O O

CO ^

CN lO

00 CD

00 Ifi

00 00

o o o

O O O

O O O

o

lO t -

00 00

er.

o

CO co

t-

rH rH

CO •^

OJ

-a CO 00

t 00

CO CS

CC OS

CN rH

CO rH

00 O

O O O

O O O

r H

r H

r H

CO 00

t^ OS

-^ O

t~ O

O CM

<M CM

t~ rH

O

r-i

7-i

r H

r H

r H

CN CO

00 CN

r H

r H

z Si

c~

m

ir.

rt "*

U

O

• ^

2 CO

rH lO

C: lO

CO CO

CO t -

CO t -

00 t~

rH CS

IO Cs

O O O

O O O

O O O

O O O

O • *

rH to

CO 00

CO C-

CO 00

CT. 00

05 OS

H O

^ O

O

rH

rH

O CO

O O O

O O O

O

O

O

O

rH rH

r H

r H

r H

r H

- *

o t-

CM O

CN rH

OS rH

CD rH

iC CN

CN CO

O - *

CM •*

00 CO

r H

r H

r H

r H

-I—1

r H

r H

r H

r H

O

Os

lO

-*

"*

"O

IO »C

00 CO

rH r~

O CS

CO CS

CO 00

o

o o

OJ

co

O O

CO (O

^! o u u o

eo

•« -c

IÄ

"^ u be 0

-*

u co co

U3 t -

O O O

O O O

co co a co cs o> O O O

CO i-*

t— CO H M

lO CN

CO

CO r-i

t -

o CM

O O O

io 00

co O)

X M

O O O

rH CO

O CO

O O O

O O O

O O O

-*

C

«3

r-l

: c O j; 5 C OJ

O

!

*3 o

CM O

O a . OJ

r-i

5 rH

^

CM

m m

O

O

CO o »o , H CM CM

C4 CU i C CN CM CO

H

05 W

CO T)l

O O O

o o

o

O O O

O O O

rH rH

O

O M

CO

00 CO

CM lO

t lO

00 t~

CO t OS Os

»O 00 rH rH

00 O rH

lO M

rH 03

IO

f l

t -#

O lO

O t»

CD O

00 t *

CO o t o 00

•* 00

M n t O O O

O O O

O O O

O O O

T-i r H

CO CM

ri TT

m co co T T

00 • *

H t^

• * CS

OI O

t rH

CN t o

to

CO

CO

CM

O O

O

O O O

O O O

odd

O

H

-r-i

rH rH

rH

n H

«

00 CO

os eo IQ r~

to 00

•«* O

lO rH

o co

IO

t» lO

o

CO

CO TI"

O IO

IO lO

»o ^<

O

O

O

O O O

O

rH

rH

r H

r H

r H

"tt*

O O O

io io

O to

IO CO

OJ

r~

t 00

CO OS

rH CO CO rH rH rH

CO

CO

1—1 lO •*

* -

* J

rH

H^

o <u

W) C +3 o to _£

i-i o i

11 1 eo CN i-H CN

.3 C*-l

iO

CO

r-i oi

Cs

00 CO CN

OS

o i co'

o i T*'

oi io

y-t

CO

rA CO'

i-i OJ

tf

CN

T H CO

OS

o i •<*

CM CO"

t/; O

C co OJ ro tfi cl" O > r« 05

,

CO

CO

T3

X • ~

S^

>h **

^

>

l-1

O CO

O 00

O Os

lO o

O O O rH

t T3

^ 3 U O

CO

•>*

o

t D,

TsH

^ .^ rt

i o1 -te 1

11 1

t

o H-

CU

to

O

CS

O O O CO CO

t

o

-^ co

o o o

O O O

<u

=OJ2 t^i r[/o§

E3 gg M

^

cu

r^'S^

O N

ti

C •cl

O

ft

00 O*

CS

o

ICt

b£

U r-, ! ? tn o ti

octj : «

^:«!>

- co •- -o ^

O rQ

»^

O

o

o

o 0

C O

Os W

c

"* -*

tu

CO

O O O -H lO

a

hr ed hr

n

eo m o o

ej

c

• C

ti

t OS

•* O)

o* ö o' ö ö ö -* 00

CO CS

u

• * o

lO t^

o

1^ CO

O CS

O

O O

CS OS

to rH

rH

>o o

o

1^

O

rH

CO

O

rH rH

rH

o

CO

(0

co'uri

co id

O CO

t-

oo

rH

CN

Tf

O

T-H

r H

r H

OJ

O

v M

.-1 CO

CM CO

o

ti

T3

rt

be co T3 O bo

c

ICI

>

co o

11 1

>v

na o

co

CM

na o

na T3 o — o

S C O bC

T5

o

Ö0T3 bC O . na «J ^s!

OJ ^a

.a « >>

2 1 3

U

. a OJ >>

e na o

E a E

CO »o

na na o _ o 6CO

ho

2 ,§>*>

- a OJ ^Ji 2 T3 o . a <u <•>

-C n3 O . O o C B tuo O

CO

O O

IO CO

O iC

iC t *

r H

r H

r H

r H

OJ t S O - ^ U — SJ T 3 OJ ^Jj

.5 « >>

CO r-J

rj-

o _,

o

tic-ö tu) O u * oj fl J)Ä

na n3 O o tuora be o tu tio-*-! t« Jar OJ fl OJ -M .a OJ >t

OJ

na

OJ

T3

•«

-

be O

•c«

a o

a a a a a a a a a a a a

CO

-a! O

X

a a a

E

*

II

co m

2'

es

co m

CM - ^

11 111 1i

> «

s

>

>•

r*

0 •ätt B •c

^1

a

H

H§

— > ^^ 1 a> 1 >

•i

••'

66 Bilaga 2.

Förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370). Härigenom förordnas, att 9 och 10 §§ kommunalskattelagen den 28 september 1928 samt anvisningarna till samma §§ skola hava ändrad lydelse på sätt nedan angives: 9 §.

Taxeringsvärde skall ortens pris (allmänna saluvärdet). Område, som utgöres av skogsmark och växande skog, skall upptagas till det värde, det kan anses äga vid uthålligt skogsbruk. Kan området allmänna saluvärdet. Frälseränta uppskattas beräknas utgå. (Se vidare anvisningarna). 10 §. redovisas, nämligen

Vid taxering för jordbruksfastighet: a) jordbruksvärde, varmed förstås fastighetens värde, utom värdet av skogsmark med därå växande skog, under förutsättning att fastigheten användes för jordbruk med binäringar eller skogsbruk, b) skogsvärde, varmed förstås värdet av skogsmark med därå växande skog; samt c) tomt- och industrivärde, varmed etc — trädgårdsanläggningar och dylikt. (Se vidare anvisningarna). ANVISNINGAR t i l l 9 §.

1. Med fastighets andra synpunkter. 2. Vid värdesättning — angivna enhetsvärden. 3. Taxering av andel i dammanläggningen. 4. För jordbruksfastighet till den del den utgöres av skogsmark och därå växande skog skola gälla följande uppskattningsgrunder, vilka närmare utvecklas i särskild instruktion för värdering av skogsmark med därå växande skog. Dylik fastighet skall, försåvitt ej beträffande densamma eller del därav förekomsten av mervärde, som i punkt 5 här nedan avses, till annat föranleder — oavsett om avverkningsrätt till skogen upplåtits eller ej — värdesättas med hänsyn till det skick, vari skogen faktiskt befinner sig, och den nettoavkastning, som för framtiden därur kan uttagas under förutsättning

av uthålligt skogsbruk. Beräkningen av denna nettoavkastning verkställes med utgångspunkt från det befintliga virkesförrådet och dettas fördelning å trädslag och diameterklasser (grovleksgrupper). De belopp, som därvid beräknas inflyta vid kommande successiv avyttring av virkesförrådet, diskonteras till nutidsvärde efter i instruktionen för värdering av skogsmark med därå växande skog angiven räntefot (diskonteringsvärde). Sistnämnda värde efter avdrag för belopp, motsvarande allmänna omkostnader för skogsbruket, utgör markens och skogens taxeringsvärde (skogsvärde). Detta må dock icke i något fall sättas lägre än det lägsta värde, som i ovannämnda instruktion angives (minimivärde). Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som — egentliga kulturåtgärder. Till skogsmark fastigheten i övrigt. För taxeringen indelas riket med hänsyn till olikheter i skogens tillväxtförhållanden, i områden (tillväxtområden), på sätt i instruktionen för värdering av skogsmark med därå växande skog angives. Inom varje dylikt område uppskattas markens produktionsförmåga (godhetsgrad), därvid marken betecknas som »medelgod», om den till sin beskaffenhet i stort sett överensstämmer med vad för området genomsnittligt gäller, och eljest benämnas »mycket god» respektive »mindre god», beroende på om dess produktionsförmåga i mera avsevärd grad över- eller understiger den för området gällande genomsnittliga produktionsförmågan. Sedan markens areal och godhetsgrad för den taxeringsenhet, varom fråga är, fastställts, sker en uppskattning av därå befintligt virkesförråd. Detta uppdelas därvid enligt vad i instruktionen för värdering av skogsmark med därå växande skog närmare angives i barrtimmerskog, massavedskog, barrvedskog och lövskog samt i visst fall även bokgagnvirkesskog och bokvedskog. Det för var och en av dessa grupper (skogsgrupper) uppskattade virkesförrådet angives i kubikmeter å rot. Skogens diskonteringsvärde beräknas för samtliga skogsgrupper utom barrvedskogen på grundval av virkesförrådets värde vid en omedelbar uppskattning av samtliga däri ingående sortiment. Till följd härav beräknas för varje grupp utom barrvedskogen det rotstående virkets nettovärde per kubikmeter (rotvärde) enligt de pris, som i genomsnitt varit å orten gällande för de sortiment, varav var och en av dessa grupper anses sammansatt, under viss tidsperiod, som bestämmes i instruktionen för värdering av skogsmark med därå växande skog. Till grund för beräkningen av barrvedskogens diskonteringsvärde lägges det värde denna kommer att hava efter den tid, som antages åtgå för dess utväxning till massavedskog varför barrvcdskogens diskonteringsvärde uträknas genom en särskild diskontering ur massavedskogens rotvärde. Det enligt sålunda angivna grunder för olika skogsgrupper utom barrvedskogens beräknade rotvärdet multipliceras med det för varje särskilt till-

68 växtområde och godhetsgrad uträknade tal, som angiver förhållandet emellan skogens rotvärde och dess diskonteringsvärde. Barrvedskogens diskonteringsvärde erhålles genom multiplikation av massavedskogens rotvärde med det särskilt uträknade tal, som angiver förhållandet mellan nu ifrågavarande grupps diskonteringsvärde och sistnämnda rotvärde. Nämnda tal (korrektionsfaktorer) angivas i instruktionen för värdering av skogsmark med därå växande skog. Från de belopp, som genom nämnda multiplikation framkomma, skall avdragas en tredjedel, motsvarande kostnader för skogens vård, förvaltning, bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning, skatter med mera. För skyddsskog eller annan därmed jämförlig skog, som på grund av gällande lagstiftning eller rådande svåra naturförhållanden måste skötas i skyddssyfte med anlitande för skogens vård och underhåll av en osedvanligt stor del av avkastningens värde, må avdraget för kostnader efter prövning i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej till mer än hälften av diskonteringsvärdet. De sålunda korrigerade värdena för olika å viss taxeringsenhet förekommande skogsgrupper utgöra sammanlagt taxeringsenhetens skogsvärde. Detta må dock icke bestämmas lägre än som föranledes av att skogsmark med därå växande skog i intet fall må värdesättas under i ovannämnda instruktion angivna minimivärden per hektar. Belastas skogsområde av servitut eller liknande rättighet, kan därav föranledas nedsättning av dess värde, och bör sådan nedsättning särskilt angivas. Består en del — äga rum. Särskild förmån å skogsmarken, såsom skogsbete, möjlighet till jakt, byggnad å skogen, i den mån ej densamma bör anses inbegripen i sådant normalt byggnadsbestånd å taxeringsenheten, som inräknas i de för inägorna tillämpade enhetsvärden, servitutsrätt eller dylikt, skall uppskattas för sig med skäligt belopp, och värdet av dylik förmån skall sålunda ej inräknas i skogsområdets värde. Vid dylik uppskattning skall alltid iakttagas, att uppskattning sker till det värde förmånen har för den taxeringsenhet, varom fråga är. Om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, må betesvärde åsättas endast så framt betet plägar utnyttjas. Därest å skogsmark, vara rationellt skogsbruk ej bedrives, bete ej plägar utnyttjas, torde detta i regel visa, att betet för ifrågavarande fastighet har så obetydligt värde, att anledning att särskilt uppskatta detsamma saknas. Sikogshärbärgen och andra dylika, oftast mera tillfälliga byggnader åsättas intet särskilt värde, utan anses deras värde ingå i skogsområdets värde. Har på grund av förhållande, som angives i punkt 5 här nedan, skogsområde helt eller delvis ett sådant mervärde, som i sagda punkt omförmäles, skall området till den del det äger ett dylikt mervärde uppskattas till allmänna saluvärdet. Att därjämte för åsättande av särskilda redovisningsvärden enligt 10 § skogsområdets värde vid markens användning för skogs-

69 bruk skall enligt här ovan angivna grunder uppskattas tillsammans med värdet å övriga till taxeringsenheten hörande skogsområden, framgår av anvisningarna till 10 §. 5. Jordbruksfastighet eller punkt 4 här ovan. 6. Om två eller varje särskild kommun. 7. Vid uppskattning av räntans belopp. till 10 §. 1. Det i åsatta taxeringsvärdet. 2. Vid angivande av jordbruksvärde har man att utgå ifrån att fastigheten i fråga användes till jordbruk med binäringar eller skogsbruk. Med denna förutsättning skall såsom jordbruksvärde upptagas värdet av fastighetens ägoområde i åker, tomt- och trädgårdsmark, äng, övrig mark — utom skogsmark — såsom vägar, mossar, myrar, kärr med mera samt till fastigheten hörande vattentäckt område, ävensom värdet av jordägaren tillhöriga mangårds- och driftbyggnader, såsom bostadsbyggnad för ägare eller brukare med tillhörande s. k. ekonomibyggnader samt byggnader uppförda för ägares eller brukares bekvämlighet och trevnad, såsom lusthus, badoch båthus, stall för lyxhästar, jaktstuga och dylikt, förvaltar- eller inspektorsbyggnad, drängstuga, statare- eller stattorpsbyggnader, stall, ladugård, ladu- och logbyggnader, smedja och dylikt, bostäder för skogsförvaltare, skogvaktare eller annan skogspersonal samt för skogsarbetare, ävensom byggnader, avsedda för sådan verksamhet, som är att hänföra till jordbrukets binäringar. Som jordbruksvärde upptages jämväl värdet av särskild förmån å skogsmark, såsom skogsbete, möjlighet till jakt, byggnad å skogen med mera. Om byggnader av ovan angivet slag tillhöra annan än jordägaren, skall värdet å dem likaledes utföras såsom jordbruksvärde. I vederbörande taxeringslängd skall särskilt antecknas dels värde å bete på skogsmark, beräknat enligt de i punkt 4 av anvisningarna till 9 § angivna grunder, dels värde å övriga i jordbruksvärde ingående särskilda förmåner, såsom byggnader, i den mån ej hänsyn till desamma tagits vid tillämpning av enhetsvärden eller eljest gällande allmänna taxeringsgrunder, eller särskilda naturtillgångar, vartill särskild hänsyn tagits vid taxeringen, med mera. 3. Såsom skogsvärde utföres värdet av all i fastigheten ingående skogsmark med därå växande skog, uppskattat enligt de grunder, som angivas i punkt 4 av anvisningarna till 9 §. 4. Tomt- och industrivärde redovisas i längden angivas. 5. Vid uppskattning redovisas såsom parkvärde. 6. Ingår i taxeringsvärdet å vattenfallets värde.

70 Bilaga 3.

Förslag till förordning med instruktion för värdering av skogsmark med därå växande skog vid taxering av fastighet. Allmänna vär- 1. Skogsmark med därå växande skog skall — oavsett om avverknings'' rätt till skogen upplåtits eller ej — värdesättas med hänsyn till det skick, vari skogen faktiskt befinner sig, och den nettoavkastning, som för framtiden därur kan uttagas under förutsättning av uthålligt skogsbruk. Beräkningen av denna nettoavkastning verkställes med utgångspunkt från det befintliga virkesförrådet och dettas fördelning å trädslag och diameterklasser (grovleksgrupper). De belopp, som därvid beräknas inflyta vid kommande successiv avyttring av virkesförrådet, diskonteras till nutidsvärde efter fyra procents räntefot (diskonteringsvärde). Sistnämnda värde efter avdrag för belopp, motsvarande allmänna omkostnader för skogsbruket, utgör markens och skogens taxeringsvärde (skogsvärde). Detta må dock icke i något fall sättas lägre än det värde, som nedan i punkt 8 angives (minimivärde). Begreppet 2. Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig den skogsmark. y ^ tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion. Till skogsmark hänföres således även ljungmark och annan dylik mark, som av ålder ligger skoglös, såframt den kan anses lämpa sig för skogsproduktion. Är å skogbeväxt hagmark (betesmark) betestillgången det väsentliga och skogsproduktionen av underordnad betydelse, skall marken likväl redovisas såsom skogsmark, såvida icke densamma är att betrakta såsom kultiverad betesäng. Med kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog lagd, i huvudsak foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark, som för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed förstås sådana åtgärder som röjning, dikning, planering, kalkning, gödsling, frösådd med mera. Såsom skogsmark skall ej heller upptagas sådan skoglös eller ej sällan något trädbevuxen ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion, i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller slätter samt med god hushållning även bör därtill användas (naturlig betes- eller slåtteräng), ehuru den ej är föremål för egentliga kulturåtgärder. Till skogsmark räknas icke s. k. impediment, vartill hänföras mossar, myrar, kärr, berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund av klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist eller de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig skogsproduktion där icke kan påräknas. Värdet av sådan mark ävensom, i förekommande fall, av bete å skogsmark skall inräknas i värdet av fastigheten i övrigt.

71 3. Arealen skogsmark beräknas, vad angår statens och andra allmänna AfwoMA»*skogar, efter därom av domänstyrelsen meddelade eller eljest tillgängliga officiella uppgifter; vad angår enskilda skogar under ordnad hushållning med tillgängliga och tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar efter uppgifter i dessa; samt, vad angår övriga skogar, med ledning av uppgifter från jordregistret, ekonomiska kartverk eller andra offentliga handlingar, så ock efter ingivna deklarationer och andra upplysningar, som kunna införskaffas. 4. För taxeringen indelas riket med hänsyn till olikheter i skogens tillEik^M*^ växtförhållanden i sex områden (tillväxtområden), omfattande område I råden. Norrbottens län ävensom av Västerbottens län Lycksele, Vilhelmina och Åsele tingslag samt Mala socken; område II återstoden av Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län utom Medelpads östra domsagas och Medelpads västra domsagas tingslag och av Kopparbergs län Särna och Idre samt Älvdals tingslag ävensom Transtrands socken; område III återstoden av Västernorrlands och återstoden av Kopparbergs län, Gävleborgs län samt av Värmlands län Norra Finnskoga, Dalby, Norra Ny, Södra Finnskoga och Nyskoga socknar; område IV återstoden av Värmlands län samt Örebro, Västmanlands och Uppsala län, Stockholms stad och län, Södermanlands och Gotlands län samt av Kalmar län Öland; område V Älvsborgs, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Östergötlands, Jönköpings och Kronobergs län samt Kalmar län utom Öland; och område VI Hallands, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. 5. Inom varje tillväxtområde uppskattas markens produktionsförmåga Ma£™sm9dod(godhetsgrad), därvid marken betecknas som »medelgod», om den till sin beskaffenhet i stort sett överensstämmer med vad för området genomsnittligt gäller, och eljest benämnes »mycket god» respektive »mindre god», beroende på om dess produktionsförmåga i mera avsevärd grad över- eller understiger den för området gällande genomsnittliga produktionsförmågan. Godhetsgraden bestämmes efter markens beskaffenhet utan hänsyn till den därå växande skogens tillstånd. Den är således icke beroende av att den faktiska produktionen under den närmaste tiden kan beräknas bliva särskilt hög, på grund av att skogen är mer än vanligt väl sluten eller innehåller relativt stor tillgång på moget virke, eller särskilt låg, på grund av att skogen är utglesnad eller utgöres av övervägande ungskog. Godhetsgraden skall vidare bestämmas utan hänsyn till föreliggande möjlighet eller sätt för virkesavkastningens utnyttjande. Slutligen är att märka, att godhetsgraden skall vara genomsnittlig och att den således skall för skogsmarken i dess helhet avvägas med hänsyn till dess i olika delar skiftande producerande förmåga. Godhetsgraden angives — utom i visst i anvisningarna till kommunalskattelagen angivet fall, då skyddsskog eller liknande skog ingår i taxeringsenhet — som en för hela taxeringsenheten i fråga gällande medelgod-

72 het. Finnas för skogen tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar, angivande markens virkesavkastning i dess olika delar eller innehållande andra uppgifter, varav medelgodheten kan bedömas, sker uppskattningen med ledning därav. Saknas sådana handlingar, uppskattas godhetsgraden med ledning av vad som är känt eller kan utrönas om skogsmarken i fråga, jämfört med medelgodheten hos marken å trakten i övrigt. 6 ^rlfrS9 ' S e d a n m a r k e n s areal och godhetsgrad för den taxeringsenhet, varom förråd. fråga är, fastställts, sker en uppskattning av därå befintligt virkesförråd. Detta uppdelas därvid i särskilda grupper (skogsgrupper) på följande sätt. Beträffande barrskogen upptagas var för sig dels träd, som vid brösthöjd mäta 25 centimeter i diameter och däröver (barrtimmerskog), dels träd, som vid brösthöjd mäta från och med 15 intill 25 centimeter i diameter (massavedskog), och dels träd av mindre diameter än nu nämnts (barrvedskog). Lövskogen upptages i regel som en gemensam grupp. Skulle emellertid å taxeringsenhet inom tillväxtområde VI förekomma bokskog i sådan utsträckning, att därav erhållet virke med fördel kan användas jämväl till värdefullare sortiment än ved, skall bokskogen å sådan taxeringsenhet särskiljas från övrig lövskog och uppdelas i två grovleksgrupper, därav den ena omfattar träd, som vid brösthöjd mäta 20 centimeter i diameter och däröver (bokgagnvirkesskog), och den andra träd av mindre diameter (bokvedskog). Det för var och en av ovannämnda skogsgrupper uppskattade virkesförrådet skall angivas i kubikmeter (skogskubikmeter) och avse virke i rått tillstånd, mätt i verklig kubikmassa fast mått på bark, d. v. s. den virkeskvantitet, som erhålles, då virket mätes på rot efter noggranna s. k. massatabeller. Bokskog skall i de fall, då den enligt bestämmelserna i föregående stycke uppskattats för sig, med hänsyn till sitt för ifrågakommande taxeringsenhet gällande genomsnittliga tillstånd i avseende å stamform, grenighet med mera åsättas någon av beteckningarna »bättre», »medelgod» eller »sämre».

Rotvärde.

I övrigt sker icke någon gradering av virkesförrådet med hänsyn till dess allmänna beskaffenhet. 7. Skogens diskonterings värde beräknas för samtliga skogsgrupper utom barrvedskogen på grundval av virkesförrådets värde vid en omedelbar uppskattning av samtliga däri ingående sortiment. Till följd härav beräknas för varje grupp utom barrvedskogen det rotstående virkets nettovärde per kubikmeter (rotvärde) enligt de pris, som under åren 1932—1941 i genomsnitt varit å orten gällande för de sortiment, varav var och en av dessa grupper anses sammansatt. De i sistnämnda skogsgrupper ingående sortimenten sammanföras därvid i klasser (timmer, massaved etc.) och anses envar av grupperna innehålla dylika sortimentsklasser till fastställda procentuella andelar av hela virkesförrådet inom respektive grupp. Till grund för beräkningen av barrvedskogens diskonteringsvärde lägges det värde

denna kommer att hava efter den tid, som antages åtgå för dess utväxning till massavedskog, varför barrvedskogens diskonteringsvärde uträknas genom en särskild diskontering ur massavedskogens rotvärde. Den beräknade sortimentsklassammansättningen hos de skogsgrupper, vars diskonteringsvärde uträknas på grundval av deras eget rotvärde, framgår av följande för de olika grupperna upptagna procentuella andelar av hela virkesförrådet inom vederbörande grupp: Skogsgrupp. Sortimentsklass. barrtimmerskog massavedskog bokgagnvirkesskog: bättre medelgod s ämre bokvedskog övrig lövskog

timmer 75 procent, massaved 15 procent och ved 5 procent; timmer 30 procent, massaved 45 procent och ved 15 procent; gagnvirke (timmer eller kubb) 30 procent och ved 65 procent; gagnvirke 20 procent och ved 70 procent; gagnvirke 10 procent och ved 80 procent; ved 90 procent; ved 80 procent.

I fråga om sortimentens fördelning på sortimentsklasser är beträffande virke av barrskog att märka, att till nedannämnda sortimentsklasser skola hänföras följande sortiment: timmer: sortiment med en toppdiameter inom bark av 6 engelska tum och däröver; massaved: sortiment med en toppdiameter inom bark av 4 intill 6 engelska tum; samt ved: sortiment med en toppdiameter inom bark av 2y2 intill 4 engelska tum. För varje sortimentsklass beräknas virkets nettovärde med ledning av de för ovannämnda tidsperiod gällande genomsnittsprisen i orten för till klassen hörande sortiment, vilka genomsnittspris skola angivas i de särskilda anvisningar, som jämlikt 59 § taxeringsförordningen skola fastställas för varje län eller område av län. Därvid skola från bruttoprisen avdragas alla direkta avverknings- och transportkostnader, såsom kostnader för huggning, körning, flottning eller annan transport till den plats, för vilken bruttoprisen gälla, direkt arbetsledning, avmätning och intumning, tillfälliga kojbyggnader, vintervägar och lastplatser, skogsaccis- och skogsvårdsavgifter samt olycksfalls- och försäkringsavgifter i den mån de äro direkt hänförliga till drivningsarbetet. Vid avdragens beräkning, varom närmare bestämmelser böra givas i förenämnda särskilda anvisningar, skall hänsyn tagas till utdrivningens större eller mindre svårigheter i fråga om körvägar och flottningsförhållanden med mera dylikt.

74 Om en sortimentsklass består av flera sortiment med olika pris eller virke av olika trädslag, ingående i samma sortiment, betingar olika pris, bestämmes sortimentsklassens nettovärde såsom ett medelpris, därvid hänsyn även bör tagas till proportionen mellan de i sortimentsklassen ingående delarna. Om sålunda barrskogen å viss fastighet består till 80 procent av gran och till 20 procent av tall samt i anledning härav kan antagas, att den massaved, som finnes å fastigheten, utgöres av 80 procent sulfitved med nettovärde av exempelvis 6 kronor per kubikmeter samt 20 procent sulfatved med nettovärde av exempelvis 4 kronor per kubikmeter, bestämmes massavedens nettovärde till 5 kronor 60 öre per kubikmeter. I de fall där priset i allmänna marknaden för barrtimmersortiment varierar för olika dimensioner sättes medelpriset lika med priset för följande dimensioner i engelska mått, nämligen beträffande timmer från barrtimmerskog 15 fots längd och 8y2 tums toppdiameter inom bark samt beträffande timmer från massavedskog 15 fots längd och 6y2 tums toppdiameter inom bark. Skulle röta eller andra svårare tekniska fel förekomma i anmärkningsvärt stor omfattning, skall avdrag göras å nettopriset för den eller de sortimentsklasser, som härav beröras. Därvid får iakttagas, att den grundläggande apteringen inbegriper för timmer 10 procent avdrag för dylika fel, varav hälften överförts till massaved och hälften till i skogen kvarlämnat virke, och för massaved 5 procent avdrag, varav hälften överförts till ved och hälften till i skogen kvarlämnat virke. Vid medgivande av dylikt prisavdrag skola skälen därför angivas samt avdragets storlek för varje berörd sortimentsklass antecknas. Vid rotvärdets bestämmande för olika skogsgrupper enligt den fastställda sortimentsklasssammansättningen skall iakttagas, att brukliga handelsmått, t. ex. toppmätt massa inom bark för timmer, löst mått för brännved e t c , måste omräknas till verklig kubikmassa fast mått på bark. Ur sortimentsklassernas nettovärden bestämmes rotvärdet för ifrågakommande skogsgrupp på sätt framgår av följande uträkning, vilken allenast utgör ett exempel: Sortimentsklass

(barrtimmerskog).

timmer 75 % å 8 kronor per kubikmeter massaved .... 15 % » 5 » » » ved 5 % » 3 » » »

kronor » »

6.— 0.7 5 0.15

Rotvärde per skogskubikmeter

kronor

6.9 o

Skulle å viss trakt virke, som i exemplet här ovan hänförts till sortimentsklassen ved, ej vara avsättningsbart, bör i exemplet detta utföras med värdet 0, då rotvärdet blir endast 6 kronor 75 öre. I de för län eller område av län fastställda särskilda anvisningarna skola intagas hjälptabeller för

75 omräkning av nettopris per enhet brukliga handelsmått av förekommande sortimentsklasser till rotvärde per kubikmeter för viss skogsgrupp. Det enligt det föregående bestämda rotvärdet för skogen inom viss skogsgrupp jämkas till den av prisklasserna i bifogade tabell 2, som ligger närmast. 8. Det enligt punkt 7 för de olika skogsgrupperna utom barrvedskogen Diskonterings,

,

„..

.

..

,.,....t

•• x

t j

värde och skogs

beräknade rotvärdet multipliceras med det for varje särskilt tillväxtområde och godhetsgrad uträknade tal, som angiver förhållandet emellan skogens rotvärde och dess diskonteringsvärde. Barrvedskogens diskonteringsvärde erhålles genom multiplikation av massavedskogens rotvärde med det särskilt uträknade tal, som angiver förhållandet mellan nu ifrågavarande grupps diskonteringsvärde och sistnämnda rotvärde. Från de belopp, som därvid framkomma, skall avdragas en tredjedel, motsvarande kostnader för skogens vård, förvaltning, bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning, skatter med mera. För skyddsskog eller annan därmed jämförlig skog, som på grund av gällande lagstiftning eller rådande svåra naturförhållanden måste skötas i skyddssyfte med anlitande för skogens vård och underhåll av en osedvanligt stor del av avkastningens värde, må avdraget för kostnader efter prövning i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej till mer än hälften av diskonteringsvärdet. De sålunda korrigerade värdena för olika å viss taxeringsenhet förekommande skogsgrupper utgöra sammanlagt taxeringsenhetens skogsvärde. Detta må dock icke bestämmas lägre än som föranledes av att skogsmark med därå växande skog i intet fall må värdesättas under i bifogade tabell 1 för förekommande områden och godhetsgrader angivna minimivärden per hektar. De tal (korrektionsfaktorer), varmed skogens rotvärde skall multipliceras för erhållande av dess diskonteringsvärde, angivas i alla förekommande fall i tabell 1. Till underlättande av värdeberäkningen har tabell 2 upprättats, angivande skogens värde per kubikmeter för olika områden ävensom förekommande kombinationer mellan skogsgrupper samt godhetsgrader och värdeklasser, under förutsättning att avdraget för belopp, motsvarande allmänna kostnader, uppgår till en tredjedel. Vid större avdrag för sådant belopp kunna tabellerna icke direkt användas, utan särskild värdeberäkning måste göras. Exempel å användning av hjälptabeller samt tabell 1 och 2 närslutes.

värde.

76 Exempel på beräkning av skogsvärde för en taxeringsenhet. Primäruppgifter. Belägenhet: Tillväxtområde II. Skogsmarksareal: 253 hektar. Markens godhetsgrad: (Idealbonitet 3, se bilaga 1 till skogsvärderingsinstruktionen) medelgod. Virkesförråd: All skog 60 fm3 per hektar, varav barrskog 50 fm 3 och lövskog 10 fm3 per hektar. Av barrskogen utgör barrtimmerskog 25 % eller 12.5 fmVha summa 3 160 fm3, massavedskog 50 % » 25 » » 6 320 » barrvedskog .... 25 % » 12.5 » » 3 160 » Lövskog 10 fm3 per hektar » 2 530 » Av barrskogen 50 % tall, 50 % gran. Ä-priser för förekommande sortiment: talltimmer, 8y 2 " i topp inom bark » ,6 1 / 2 / / » » grantimmer, 8y 2 " » » sulfatved sulfitved prima björkved pannved Beräkning

bruttopris

omkostnader

nettopris

50 öre/flkbf 40 » 46 » 36 » 44 » 11 k r / l m 3 8 »

18 öre/flkbf 18 » 18 » 20 » 20 » 6 kr/lur 3 6 »

32 öre/fIkbf 22 » 28 » 16 » 24 » 5 kr/lm 3 2 »

av sortimentsklassernas nettopriser handelsmått.

Barrtimmerskogen (se exempel till tab. A) timmer, 8y 2 " 0.50X32 + 0.50X28 massaved 0.5oXl6 + 0.5oX24 ved (pannvedspris)

per enhet av

gällande

30 öre/flkbl 20 » 2 kr/lm3

Massavedskogen (se exempel till tab. B) timmer, 6y 2 " 0.50X22 (talltimmerpris)+0.50X24 (grantimmerpriset = sulfitvedpriset) = 23 öre/flkbf massaved 0.5oXl6 + 0.5oX24 = 20 » ved (pannvedspris) 2 kr/lm3 Lövskogen (se exempel till tab. G) ved, över 4" % X5.oo + y 3 X2.oo = » , under 4" (pannvedspris) =

4 kr/lm3 2 »

77 Beräkning

av skogskubikmeterns rotvärde för if rågakommande skogsgrupper. Barrtimmerskogen (tab. A). Timmerpriset 30 öre/flkbf och massavedpriset 20 öre/flkbf lämna enligt huvudtabellen ett gemensamt pris för i skogskubikmetern ingående timmer och massaved av 7.21 kr. Tillägg till skogskubikmeterns rotvärde enligt deltabellen för ved med 2 k r / l m 3 0.14 kr summa 7.35 kr. Massavedskogen (tab. B). Timmerpriset 23 öre/flkbf och massavedpriset 20 öre/flkbf lämna enligt huvudtabellen ett gemensamt pris för i skogskubikmetern ingående timmer och massaved av 4.4 9 kr. Tillägg till skogskubikmeterns rotvärde enligt deltabellen för ved med 2 k r / l m 3 0.43 kr summa 4.92 kr. Lövskogen (tab. G). Priset 4 kr/lm 3 för ved över 4" och 2 k r / l m 8 för ved under 4" lämna enligt tabellen skogskubikmeterns värde summa

4.2 9 kr.

Beräkning av skogskubikmeterns skogsvärde (Skogsvärderingsinstruktionens tabell 2, taxeringsområde II, markens godhetsgrad medelgod). Barrtimmerskogen. Rotvärde 7.3 5 kr. avrundat till 7.5o kr. lämnar skogsvärdet 3.5 5 kr. Massavedskogen. Rotvärde 4.9 2 kr. avrundat till 5.o o kr. lämnar skogsvärdet 2.2o kr. Barrvedskogen. Med ingång efter rotvärdet för massavedskogen, 4.9 2 kr. avrundat till 5.0 o kr., lämnar tabellen för barrvedskogen skogsvärdet L i ? kr. Lövskogen. Rotvärdet 4.2 9 kr. avrundat till 4.5o kr., lämnar skogsvärdet 2.2 5 kr.

3 160 fm 6 320 » 3 160 » 2 530 »

3 Slutlig beräkning ov barrtimmerskog å 3.55 kr. = massavedskog »2.20 » = barrvedskog » 1.17 » = lövskog »2.25 » =

skogsvärdet.

11218 kr. 13 904 » 3 697 » 5 693 » Summa 34 512 kr. eller avrundat 34 500 kr. per hektar skogsmark 136 kr., vilket överstiger minimivärdet per hektar, som enligt tabell 1 till »skcgsvärderingsinstruktionen» för tillväxtområde II, markens godhetsgrad. medelgod, utgör 20 kronor.

70 Tabell I, utvisande korrektionsfaktorer för omräkning av rotvärde till diskonteringsvärde ävensom skogens minimivärde per hektar (i- % räntefot). K o r r e k t i o n s f a k t o r Tillväxtområde

I

II

III

IV

V

VI

Markens godhetsgrad

för b o k s k o g ( o m r . VI)

barrskog

Minimivärde per ha kronor

vedskog

massavedskog

timmerskog

lövskog

m i n d r e god

O.20

medelgod

0.2 5

m y c k e t god

0.5 9

0.6 6

m i n d r e god

0.2 6

0.5 2

0.6 7

medelgod

0.3 5

m y c k e t god

0.7 3

0.7 7

»

m i n d r e god

1.0 0

•20

medelgod

0.7 6

0.7 9

m y c k e t god

0.7 8

0.8 2

»

m i n d r e god

0.5 7

—

—

—

m y c k e t god

0.7 8

0.9 5

0.8 8

»

m i n d r e god

0.7 8

0.9 7

0.8 8

0.9 0

—

35 50 30

—

0.8 6

—

50 70

—

—

(50 80

m y c k e t god

0.9 7

m i n d r e god

0.9 8

medelgod

1.2 2

»

1.0 4

5 10

m y c k e t god

—

0.9 3

virkesskog

—

medelgod

medelgod

vedskog

0.8 5

50 75 100

80 Tabell 2 för omräkning Tillväxtområde och m a r k e n s godhetsgrad

av skogskubikmeterns

rotvärde

beträffand

S k o g s k u b i k m e t e r n 0.500.75 1.00 1.25 1.50 1.75 "2.00 2.25 2.50 2.75 3.00 3.50 4.00 4.50 5.00 5.50 6.00 6.5 .5 0 S k o g s k u b i k m e t e r n

Område 1. M i n d r e god Medelgod Mycket god

0.21 0.32 0.43 0.53 0.64 0.7 5 0.85 0.9 6 1.07 1.17 1.28 1.49 1.71 1.92 2.13 2.35 2.5 6 0.2 2 0.32 0.43 0.5 4 0.65 0.7 6 0.87 0.9 7 1.08 1.19 1.30 1.52 1.73 1.95 2.17 2.38 2.60 2.82 0.22 0.33 0.44 0.55 0.66 0.77 0.88 0.9 9 1.10 1.21 1.32 1.54 1.7 6 1.98 2.20 2.4 2 2.6 4

M i n d r e god Medelgod . Mycket god

0.14|0.22 0.29 0.3 6 0.43 0.50 0.57 0.65 0.72 0.7 9 0.86 1.00 1.15 1.2 9 1.43 1.58 0 . 1 7 0 . 2 6 0.34 0.43 0.51 0.60 0.68 0.77 0.85 0.91 1.02 1.19 1.36 1.53 1.70 1.87 0.200.29 0.39 0.49 0.5 9 0.69 0.7 9 0.88 0.9 8 1.08 1.18 1.38 1.57 1.77 1.97 2.16

M i n d r e god Medelgod Mycket god

B s r r i' e d s k o g 0.0 7 O.io 0.13 0.17 0.20 0.2 3 0.2 7 0.30 0.33 0.37 0.40 0.47 0.5 3 0.6 0 0.6 7 0.7 3 0,80 0.87 0.0 8 0.13 0.17 0.21 0.2 5 0.2 9 0.33 0.38 0.42 0.46 0.5 0 0.5 8 0.6 7 0.75 0.83 0.92 1.0 0 1.08 O.io 0.16 0.21 0.26 0.31 0.36 0.41 0.47 0.5 2 0.57 0.62 0.72 0.83 0.93 1.03 1.14 1.24 1.3 4

B a r r t i m m e - s kog

M a s s a v e d s k o g

Samtl. Område

1.8 6 9. 2'.5 6|

Lö v s k o g g o d h e t s g i 0.25l0.88|0.50l0.()8|0.75|0.88ll.00|1.18|1.2ö|l.38|l.50|l.T5|2.00|2.2ö|2.ö()|2.75|3.00|3.: II.1

M i n d r e god Medelgod M y c k e t god

B a r r1 i m m e r s ko g 0.22 0.34 0.45 0.5 6 0.6 7 0.78 0.89 1.01 1.12 1.23 1.34 1.5 6 1.7 9 2 . o i 2.2 3 2.4 6 2.68 2.9 0 0.24 0.3 5 0.47 0.5 9 0.71 0.83 0.95 1.06 1.18 1.30 1.42 1.66 1.89 2.13 2.3 7 2.60 2.84 3.( 0.2 6 0.38 0.51 0.64 0.77 0.90 1.08 1.15 1.28 1.41 1.54 1.80 2.05 2.81 2.57 2.82 3.08 3.3 4

M i n d r e god Medelgod M y c k e t god

0.17 0.2 6 0.35 0.4 3 0.5 2 0.61 0.69 0.78 0.87 0.95 1.04 1.21 1.39 1.56 1.7 3 1.91 2.08 2.21 0.2 2 0.3 3 0.44 0.5 5 0.66 0.77 0.88 0.9 9 1.10 1.21 1.32 1.54 1.76 1.98 2.2 0 2.4 2 2.64 0.24 0.3 7 0.4 9 0.61 0.73 0.85 0.97 1.10 1.22 1.34 1.46 1.70 1.95 2.19 2.43 2.68 2.9 2 3.H

M i n d r e god Medelgod M3'cket g o d

Ba r r v e d s k og 0.09 0.13 0.17 0.22 0.26 0.30 0.3 5 0.39 0.43 0.48 0.52 0.61 0.69 0.78 0.87 0.95 1.04 1.13 0.12 0.17 0.23 0.2 9 0.35 0.41 0.47 0.52 0.58 0.64 0.70 0.82 0.93 1.05 1.17 1.28 1,40 1.5 2 0.14 0.21 0.28 0.35 0.4 2 0.4 9 0.56 0.63 0.7 0 0.77 0.84 0.98 1.12 1.26 1.40 1.54 1.68 1.82

M \ s sa v ed s k o g

Lövskog Samtl. Område

g o d h e t s g r 0.2 5|O.88|O.50|O.li8|O.7ö|0.88|1.00ll.l8|1.25|l.88|1.50|l.75l2.00|2.2ö|2.nO|2.75l3.00|3.2i III.

B a r r t i m m e r s k o g

M i n d r e god Medelgod M y c k e t god

0.2 4 0.3 6 0.48 0.60 0.7 2 0.84 0.96 1.08 1.20 1.32 1.44 1.68 1.92 2.16 2.40 2.6 4 2.8 8 3.12 0.26 0.40 0.5 8 0.66 0.79 0.92 1.05 1.19 1.32 1.45 1.58 1.84 2 . i i 2.37 2.63 2.90 3.16 3.4 2 0.2 7 0.41 0.55 0.68 0.82 0.9 6 1.09 1.2 3 1.37 1.50 1.64 1.91 2.19 2.4 6 2.73 3.oi 3.28 3.55

M i n d r e god Medelgod Mycket god

0.2 3,0.34 0.45 0.57 0.68 0.7 9 0.91 1.02 1.13 1.25 1.36 1.59 1.81 2.04 2.2 7 2.49 2.72 2.9 5 0 . 2 5 0 . 3 8 0.51 0.63 0.76 0.8 9 1.01 1.14 1.27 1.39 1.52 1.77 2.03 2.28 2.5 3 2.79 3.0 4 3.2 9 0.26|0.89 0.52 0.65 0.78 0.91 1.04 1.17 1.80 1.43 1.56 1.82 2.08 2.34 2.60 2.86 3.12 3.3 8

M i n d r e god Medelgod M y c k e t god

0.13 0.19 0.25 0.32 0.38 0.44 0.51 0.57 0.63 0.70 0.76 0.89 1.01 1.14 1.2 7 1.89 1.52 1.6 5 0.16 0.23 0.31 0.3 9 0.55 0.63 0.63 0.70 0.78 0.86 0.94 1.10 1.25 1.41 1.57 1.72 1.88 2.04 0.1 0.26 0.35 0.43 0.52 0.61 0.69 0.78 0.87 0.95 1.04 1.21 1.39 1.56 1.73 1.91 2.08 2.2 5

M a s s a v e d s k o g

B a r r v e d s k o g

Samtl.

Lövskog godhetsgr. 0.33|Q.50|0.67|0.83|l.00|1.17|l.38|l.50|l.fi7|l.88|2.00|2.88|2.67l3.00|3.88|3.67|4.00|4.83|

i D å s a m t l i g a s k o g s v ä r d e n i d e n n a t a b e l l f ö r u t s ä t t a a v d r a g för a l l m ä n n a o m k o s t n a d e r m e d % , m å s t e o m r ä k n i n g v e r k s t ä l l a s , d ä r e s t en a n n a n a v d r a g s p r o c e n t t i l l ä m p a s . O m e x e m p e l v i s f ö r s k y d d s k o g göres a v d r a g för a l l m ä n n a o m k o s t n a d e r m e d %, skola de i t a b e l l e n a v l ä s t a skogsv ä r d e n a f ö r s k o g s k u b i k m e t e r n m i n s k a s m e d 2 5 %.

81 \lika grupper av virkesförrådet [ o t v ä r d e

i

till skogsvärde

(i %

räntefot).

k r o n o r

7.00 7.50 8.oo 8.50 9.oo 9.50 10.0 0 10.50 11.00 11.50 12.oo 13.oo 14.00 15.oo I6.00 17.oo 18.00 19.oo 20.00

\ k o g s v ä r d e

i

k r o n o r

2.9 9 3.2 0 3.41 3.63 3.84 4.05 3.0 3 3.25 3.47 3.68 3.90 4.12 3.0 8 3.30 3.52 3.74 3.96 4.18

4.2 7 4.33 4.40

2 . o i 2.15 2.29 2.44 2.5 8 2.7 2 2.38 2.5 5 2.7 2 2.89 3.0 6 3.2 3 2.7 5 2.95 3.15 3.3 4 3.54 3.74

2.87 3.4 0 3.9 3

0.93 1.00 1.07 1.13 1.20 1.27 1.17 1.25 1.33 1.42 1.50 1.58 1.4 5 1.55 1.65 1.76 1.86 1.9 6

1.33 1.6 7 2.07

| 3.5 0 3.75 4.00 4.2 5 4.50 4.75

5.oo

13.13 3.35 3.5 7 3.80 4.02 4.24 3.31 3.55 3.79 4.02 4.26 4.50 3.5 9 3.85 4 . i i 4.36 4.62 4.88

4.47 4.73 5.13

12.43 2.60 2.77 2.95 3.12 3.29 3.08 3.30 3.52 3.74 3.96 4.18 3.41 3.65 3.89 4.14 4.38 4.62

3.47 4.40 4.87

—

-

-

—

—

-

-

-

— —

—

1 1.21 1.30 1.39 1.47 1.56 1.65 1.73 1.63 1.75 1.87 1.98 2.10 2.22 2.33 1.96 2 . i o 2.24 2.38 2.52 2.6 6 2.80

-

-

| 3.5 0 3.75 4.oo 4.25 4.50 4.7 5

5.oo

3.3 6 3.60 3.84 4.08 4.32 4.56 3.69 3.95 4.21 4.48 4.74 5.oo 3.83 4.io 4.8 7 4.65 4.92 5.19

4.80 5.04 5.2 7 5.5 3 5.47 5.74

3.17 3.40 3.63 3.85 4.08 4.31 3.5 5 3.80 4.05 4.31 4.56 4.81 3.64 3.90 4.16 4.42 4.68 4.94

4.5 3 4.7 6 4.99 5.07 5.32 5.5 7 5.20 5.46 5.72

1.77 1.90 2.0 3 2.15 2.28 2.41 2.19 2.35 2.51 2.66 2.82 2.98 2.43 2.60 2.7 7 2.95 3.12 3.29

2.53 3.13 3.47

2.66 3.29 3.64

2.7 9 2.91 3.04 3.2 9 3.5 5 3.80 3.4 5 3.6 0 3.7 6 4.07 4.39 4.70 3.81 3.9 9 4.16 4.51 4.8 5 5.20

| 4 . 6 7 5.oo 5.33 5.67 6.oo 6.33

7.oo

5.2 8 5.7 9 6.oi

5.5 2 5.76 6.24 6.7 2 7.20 6.0 6 6.3 2 6.8 5 7.3 7 7.90 6.29 6.5 6 7 . U 7.65 8.20

5.21 5.83 5.98

6.44 6.08 6.24

5.89 6.5 9 6.76

8.oo 8.67

6.35 7.09 7.28

—

6.80 7.60 7.80

9.33 lO.oo

—

-

-

-

82 Tabell 2 för omräkning Tillväxtområde och m a r k e n s godhetsgrad Område

IV.

M i n d r e god Medelgod M y c k e t god

..

M i n d r e god Medelgod M y c k e t god

..

av skogskubikmeterns

rotvärde

beträffande

S k o g s k u b i k m e t e r n s 0.5 0 0.75 1.00 1.25 1.50 1.75 2.oo

3.oo 3.5 0 4.oo 4.50

6.oo 6.5 0

S k o g s k u b i k m e t e r n s

B arrt i m m e i sk 3 g 0.27 0.40 0.53 0.6 7 0.80 0.93 1.07 1.20 1.33 1.47 1.00 1.8 7 2.13 2.40 2.6 7 2.9 3 3.2 0 3.4 7 0.2 9 0.4 3 0.57 0.72 0.86 1.00 1.15 1.29 1.43 1.5 8 1.72 2.oi 2.29 2.5 8 2.8 7 3.15 3.4 4 3.7 3 0.29 0.44 0.59 0.73 0.88 1.03 1.17 1.32 1.47 1.61 1.76 2.05 2.35 2.6 4 2.9 3 3.2 3 3.52 3.81 M a s s a v e d s k o g

..

0.28 0.41 0.55 0.69 0.83 0.97 1.11 1.24 1.38 1.52 1.66 1.94 2.21 2.49 2.77 3.04 3.32 3.60 0.30 0.46 0.61 0.76 0.91 1.06 1.21 1.3 7 1.52 1.67 1.82 2.12 2.43 2.73 3.0 3 3.3 4 3.64 3.94 0.32 0.47 0.63 0.79 0.9 5 1.11 1.2 7 1.4 2 1.58 1.74 1.90 2.22 2.58 2.85 3.17 3.48 3.80 4.12

..

0.19 0.29 0.38 0.48 0.57 0.67 0.76 0.86 0.95 1.05 1.14 1.33 1.52 1.71 1.90 2.09 2.28 2.47 0.23 0.35 0.47 0.58 0.70 0.82 0.93 1.05 1.17 1.28 1.40 1.63 1.87 2 . i o 2.33 2.57 2.80 3.03 0.2 6 0.3 9 0.52 0.65 0.78 0.91 1.04 1.17 1.30 1.43 1.56 1.82 2.08 2.34 2.60 2.86 3.12 3.38

B a r r v e d s k o M i n d r e god Medelgod M y c k e t god

Lövskog Samtl.

godhetsgr 0.37|0.55|0.78|0.92ll.l0ll.28|l.47ll.65ll.88|2.02|2.20|2.57|2.93|3.80|3.67|4.08|4.40|4.4-

Område

V.

B a r r t i m m e r s k o g 0.88 1.03 1.17 1.32 1.47 1.61 1.76 2.0 5 2.3 5 2.64 2.93 3.23 3.52 3.81 0.90 1.05 1.20 1.35 1.50 1.65 1.80 2 . i o 2.40 2.70 3.oo 3.3 0 3.60 3.9 0 0.90 1.05 1.20 1.35 1.50 1.65 1.80 2 . i o 2.40 2.7 0 3.oo 3.30 3.60 3.9 0

M i n d r e god Medelgod M y c k e t god

0.29 0.44 0.59 0.30 0.45 0.60 0.30 0.45 0.60

M i n d r e god Medelgod M y c k e t god

0.3 2 0.49 0.6 5 0.81 0.97 1.18 1.29 1.4 6 1.62 1.78 1.94 2.2 6 2.59 2.91 3.2 3 3.5 6 3.88 4.2 0 0.35 0.52 0.6 9 0.87 1.04 1.21 1.39 1.66 1.73 1.91 2.08 2.43 2.77 3.12 3.47 3.81 4.16 4.51 0.3 6 0.53 0.71 0.89 1.07 1.25 1.4 3 1.60 1.78 1.96 2.14 2.50 2.85 3.21 3.5 7 3.9 2 4.28 4.64

M i n d r e god Medelgod M y c k e t god

0.2 6 0.39 0.5 2 0.65 0.78 0.91 1.04 1.17 1.30 1.43 1.56 1.82 2.08 2.34 2.60 2.86 3.12 3.3 8 0.31 0.47 0.62 0.78 0.93 1.09 1.24 1.4 0 1.55 1.71 1.86 2.17 2.48 2.7 9 3.io 3.41 3.7 2 4.0 3 0.32 0.49 0.6 5 0.81 0.97 1.18 1.29 1.46 1.62 1.78 1.94 2.2 6 2.59 2.91 3.2 3 3.5 6 3.8 8 4.20

Ma s s a v e d s k o g

B ar r ved 5 k o

Lövskog Samtl.

g o d h e t s g r 0.37lO.55|O.73lO.92ll.lo|l.28ll.47|l.65|l.83l2.02l2.2o|2.57|2.93l3.30|3.67|4.03|4.40]4.

Område

VI.

M i n d r e god Medelgod M y c k e t god

.. ..

B a r r t i m n e r s k 3g 0.3 3 0.4 9 0.6 5 0.82 0.98 1.14 1.31 1.47 1.63 1.80 1.96 2.2 9 2.61 2.9 4 3.2 7 3.5 9 3.9 2 4.2 5 0.35 0.52 0.69 0.87 1.04 1.21 1.39 1.56 1.73 1.91 2.08 2.4 3 2.77 3.12 3.47 3.81 4.16 4.51 0.35 0.52 0.69 0.87 1.0 4 1.21 1.39 1.56 1.73 1.91 2.0 8 2.48 2.7 7 3.12 3.4 7 3.81 4.16 4.51

M i n d r e god Medelgod M}'cket god

M a s s a s k 3g 0.40 0.60 0.80 1.00 1.20 1.40 1.00 1.80 2.oo 2.20 2.40 2.80 3.2 0 3.60 4.oo 4.40 4.80 5.2 0 0.41 0.61 0.81 1.02 1.22 1.42 1.63 1.83 2.03 2.24 2.44 2.85 3.25 3.66 4.07 4.4 7 4.88 5.29 0.39 0.59 0.78 0.98 1.17 1.37 1.56 1.76 1.9 5 2.15 2.34 2.74 3.12 3.51 3.90 4.29 4.68 5.0 7

M i n d r e god Medelgod M y c k e t god

0.38 0.58 0.77 0.96 1.15 1.34 1.53 1.73 1.92 2.11 2.3 0 2.68 3.0 7 3.45 3.83 4.22 4.60 4.98 0.3 9 0.59 0.79 0.98 1.18 1.38 1.57 1.77 1.97 2.16 2.36 2.75 3.15 3.54 3.93 4.3 3 4.72 O . l l 0.36 0.54 0.7 2 0.90 1.08 1.26 1.44 1.62 1.80 1.98 2.16 2.52 2.88 3.24 3.60 3.9 6 4.32 4.68

Barrved skog

Samtl.

Lövskog (utom bok) g o d h e t s g r 0.48|0.66|0.87J1.08|1.80|1.52|1.78|1.95|2.17|2.88|2.60|3.08|3.47|3.90|4.88|4.77|5.20|5.68|

Samtl.

g o d h e t s g r 0.28|0.43|0.57|0.71|0.85|0.99|1.13|1.2S|1.42|1.56|1.70|1.98|2.27|2.55|2.83|3.12|3.40|3.68|

Samtl.

g o d h e t s g r 0.88|0.58|0.77|0.96|l.l5ll.84|1.58|1.73ll.92|2.1l|2.30|2.f)8|3.07|3.45l3.83|4.22|4.fi0|4.9K|

B o k g a g n v ir k e s s k o g

B o k v e d s k o g

83 dika grupper

av virkesförrådet

r o t v ä r d e

i

till skogsvärde

(4 %

räntefot),

k r o n o r

7.00 7.50 8.oo 8.50 9.oo 9.50 lO.oo 10.50 11.00 11.50 12.oo 13.oo 14.oo 15.oo I6.00 17.oo 18.00 19.oo 20.oo

s k o g s v ä r d e

i

k r o n o r

6.13 6.40 6.9 3 7.4 7 8.00 (5.5 9 6.8 8 7.4 5 8.0 3 8.60 6.7 5 7.04 7.63 8.21 8.80

— — —

— — —

— — —

— — —

7.19 7.75 7.8 9 8.4 9 8.23 8.87

8.30 9.10 9.50

— — —

— — —

— — —

— — —

4.37 4.56 4.94 5.32 5.3 7 0.60 6.0 7 6.53 0.98 6.2 4 6.7 6 7.28

5.70 7.80

— — —

— — —

— — —

— — —

).13|5.50|Ö.87|6.23|6.60|6.97| 7.88| 7.7o| 8.0 7J S.4s| 8.8l)| i).5 3110.2 7111.0 01

—|

—|

- |

- |

— — —

— — —

— — —

— — —

— — —

— —

— — —

3.7 3 4.oo 4.2 7 4.53 4.80 5.0 7 4.01 4.30 4.59 4.87 5.16 5.45 4 . i i 4.40 4.6 9 4.9 9 5.28 5.57

5.3 3 5.7 3 5.8 7

5.60 6.02 6.16

5.8 7 6.31 6.45

3.8 7 4.15 4.43 4.7 0 4.98 5.26 4.2 5 4.55 4.85 5.16 5.46 5.7 6 4.43 4.7 5 5.0 7 5.38 0.70 6.02

5.5 3 6.0 7 6.33

5.81 6.3 7 6.65

(i.0 9 6.3 6 6.64 6.67 6.9 8 7.28 6.9 7 7.28 7.60

2.66 2.85 3.0 4 3.2 3 3.42 3.61 3.2 7 3.5 0 3.7 3 3.97 4.20 4.4 3 3.64 3.90 4.16 4.4 2 4.68 4.94

3.80 4.67 0.2 0

3.9 9 4.90 i).46

4.18 5.13 5.7 2

7.oo

4 . U 4.40 4.69 4.9 9 5.2 8 5.57 4.2 0 4.50 4.80 5.io 5.40 5.70 4.2 0 4.50 4.80 5.io 5.4 0 5.7 0

5.8 7

6.oo 6.oo

(5.16 6.30 6.30

6.45 6.60 6.60

6.75 6.90 6.90

7.0 4 7.20 7.20

7.63 7;80 7.80

8.21 8.40 8.40

4.53 4.85 0.17 0.50 5.82 6.14 4.85 5.20 i). 5 5 5.89 6.24 6.5 9 4.99 5.8 5 5.71 6.0 6 6.4 2 6.7 8

6.47 6.9 3 7.13

6.7 9 7.28 7.49

7.11 7.6 3 7.85

7.44 7.76 7.9 7 8.32 8.20 8.56

8.41 9.01 9.27

9.05 9.70 9.7 0 10.40 9.99 10.7 0

3.64 3.90 4.16 4.42 4.68 4.94 4.34 4.66 4.9 6 5.27 5.5 8 5.89 4.53 4.8 5 5.1 7 5.50 0.82 6.14

5.2 0 6.2 0 6.47

5.4 6 5.7 2 6.51 6.82 (5.7 9 7 . i i

6.24 7.44 7.76

6.76 8.06 8.41

7.2 8 7.80 8.6S 9.30 9.05 9.70

— — —

5.13|5.50|5.87|6.23|6.60|6.97| 7.33] 7.70| 8.07| 8.48| 8.8o| i).5811Q.L>7111.001

—|

5.9 8 7.13 <.44

7.84 8.32 8.32

8.4 9 9.oi 9.oi

9.oo 9.oo

9.15 i).80 10.45 11.11 11.76 12.41 13.07 9.71 10.40 11.09 11.79 12.48 13.17 13.8 7 9.71 10.40 11.09 11.79 12.48 13.17 13.87

4.5 7 4.90 5.2 3 5.55 5.88 6.21 4.8 5 5.20 0.5 5 5.8 9 6.2 4 6.59 4.85 5.20 5.55 5.89 6.24 6.69

6.53 6.9 3 6.9 3

6.86 7.2 8 7.28

7.19 7.63 7.68

7.51 7.97 7.97

5.60 6.oo 6.40 6.80 7.20 7.60 0.6 9 6.io 6.51 6.91 7.32 7.73 5.46 5.85 6.24 6.63 7.02 7.41

8.oo 8.13 7.80

8.40 8.54 8.19

8.80 8.9 5 8.5 8

9.20 9.6 0 10.40 11.20 12.oo 12.80 13.60 14.40 15.20 16.0 0 9.35 9.7 6 10.5 7 11.89 12.2 0 13.01 13.83 14.64 15.45 16.2 7 8.9 7 9.3 6 10.14 10.92 11.70 12.48 13.2 6 14.04 14.82 15.60

5.3 7 5.7 5 6.13 6.52 6.90 7.28 5.51 5.9 0 6.29 6.69 7.08 7.47 5.04 5.40 5.76 6.12 6.48 6.84

7.67 7.87 7.20

8.05 8.43 8.2 6 8.65 7.5 6 7.92

8.82 9.0 5 8.28

9.20 9.9 7 10.73 11.50 12.2 7 13.0 3 13.80 14.57 15.33 9.44 10.23 11.01 11.80 12.5 9 13.37 14.16 14.95 15.73 8.64 9.3 6 10.08 10.80 11.52 12.2 4 12.9 6 13.68 14.40

6.07|6.50|6.93|7.37|7.80|8.23| 8.67 | 9.10| 9.58| J».97110.40111.27112.1 3[ 18.00113.87114.73115.00J16.47117.33

3.97|4.25|4.53|4.82|5.10|5.38| 5.67| 5.9ö| 6.28| 6.52| 6.80| 7.37| 7-9S| 8.50| 9.07| 9.68110.20110.77111.33

5.3 7|5.75|6.18|6.52l6.90|7.2 8| 7.67J 8.05| 8.43| 8.82| 9.2()[ 9.97j 10.73111.50] 12.27118.03113.80j 14.57j 15.33

EMIL KIHLSTRÖMS TRYCKERI A.-B. STOCKHOLM 1941 12983

Statens offentliga utredningar Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning.

Rättsskipning. Fångvård.

Åtgärder för bekämpande av homosexualitetens samhällsfarliga yttringar. [3] Förslag till rättegångsbalk. [7] Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m. m. 1.- Lagtext. [8] 2. Motiv. [9] Statistisk utredning rörande fri rättegång. [21]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande ang. vattenförorening. logiska utredningar. [16]

2. Tekniska och bio-

Industri. Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. 1938 års pensionssakkunniga. Betänkande med förslag till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen. [10] Betänkande ang. revision av tjänsteförteckningen i vad avser allmänna civilförvaltningen. Del 1. Lönegraderna A 1—A 29. [17] Betänkande med förslag till ändrad lydelse av § 16 regeringsformen. [20]

Betänkande med utredning och förslag till åtgärder för främjande av hantverk och småindustri. [14]

Handel och sjöfart.

Kommunalförvaltning. Kommunikationsväsen. Betänkande med förslag till förstatligande av den allmänna väghållningen på landet m. m. [12]

Statens och kommunernas finansväsen. Betänkande med allmänna riktlinjer för åstadkommande av tidigare inbetalning av utskylder. Del 1. [5] Del 2. [6] Domänstyrelsens förslag till grunder för värdering av skog vid taxering av fastighet m, ni. [23]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Politi. Betänkande med förslag om inrättande av en statlig brandskola m. m. [11]

Försäkringsväsen.

Nationalekonomi och socialpolitik. Utredning ang. byggnadskostnaderna. [4] Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 1. Tiden augusti 1939—juni 1940. [18]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Betänkande med förslag rörande restaureringen av Uppsala domkyrka. [2] Förslag till revision av den svenska evangelieboken. [13]

Hälso- och sjukvård. Betänkande rörande bekämpande av väggohyra. [15]

Försvarsväsen. Allmänt näringsväsen.

Sociala försvarsberedskapskommittén. Betänkande. Del 3. Förslag till krigspensionsförordning m. m. [1]

Betänkande ang. fiskarenas ekonomiska organisation och reglering av fiskmarknaden. [19] Betänkande med förslag till livsmedelsstadga m. m. [22]

Utrikes ärenden. Internationell rätt. Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B., Stockholm 1941