SOU

1960 års lärarutbildningssakkunniga

Beteckning: SOU 1965:30
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1965: 30 Ecklesiastikdepartementet

LÄRARUTBILDNINGEN Personal, lokaler, kostnader och examinationsbehov I960 ÅRS L Ä R A R U T B I L D N I N G S S A K K U N N I G A

IV: 2

Stockholm

1965 V . A

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 6 5 Kronologisk förteckning 1. Sveriges s j ö t e r r i t o r i u m . K i h l s t r ö m . 135 s. + 1 u t viksblad. U. 2. S a m m a n s t ä l l n i n g a v r e m i s s y t t r a n d e n över förf a t t n i n g s u t r e d n i n g e n s förslag till n y f ö r f a t t n i n g . Del 1: A l l m ä n n a u t t a l a n d e n s a m t 1 och 2 k a p . i förslaget till r e g e r i n g s f o r m . N o r s t e d t & Söner. 188 s. J u . 3. S a m m a n s t ä l l n i n g av r e m i s s y t t r a n d e n över förf a t t n i n g s u t r e d n i n g e n s f ö r s l a g till n y f ö r f a t t n i n g . Del 2: K a p . 3, 4 och 5 i f ö r s l a g e t till r e g e r i n g s form. N o r s t e d t & Söner. 120 s. J u . 4. T a n d v å r d s f ö r s ä k r i n g . K i h l s t r ö m . 186 s. S. 5. M å t t e n h e t e r . K i h l s t r ö m . 47 s. F i . 6. Om den k o m m u n a l a s j ä l v s t y r e l s e n s l o k a l a föra n k r i n g . E s s e l t e . 100 s. I . 7. P r a k t i k - och f e r i e a r b e t s f ö r m e d l i n g . E s s e l t e . 177 s. I. 8. S k å n e s och H a l l a n d s v a t t e n f ö r s ö r j n i n g . E s s e l t e . 513 s. + 5 s t . k a r t b i l a g o r . K . 9. A r b e t s m a r k n a d s p o l i t i k . E s s e l t e . 567 s. I . 10. Antikvitetskollegiet. E s s e l t e . 281 s. E . 11. U t b y g g n a d e n av u n i v e r s i t e t och h ö g s k o l o r . L o k a l i s e r i n g och k o s t n a d e r I. E s s e l t e . 280 s. E . 12. U t b y g g n a d e n av u n i v e r s i t e t och h ö g s k o l o r . L o k a l i s e r i n g och k o s t n a d e r I I . S p e c i a l u t r e d n i n g a r . E s s e l t e . 741 s. E . 13. R ä t t e g å n g s h j ä l p . N o r s t e d t & Söner. 166 s. J u . 14. Godtrosförvärv av lösöre. N o r s t e d t & Söner. 241 s. J u . 15. De s v e n s k a u t l a n d s f ö r s a m l i n g a r n a s e k o n o m i . E s s e l t e . 129 s. E . 16. N y j o r d f ö r v ä r v s l a g . Haeggström. 193 s. J o . 17. F a s t s t ä l l a n d e av f a d e r s k a p e t till b a r n u t o m ä k t e n s k a p . B e c k m a n . 94 s. J u . 18. F a r t y g s b e f ä l h a v a r e . G e m e n s a m t h a v e r i och d i s pasch. A n s v a r s b e s t ä m m e l s e r m. m . E s s e l t e . 221 s. J u . 19. F r i l u f t s l i v e t i Sverige. Del I I . F r i l u f t s l i v e t i s a m h ä l l s p l a n e r i n g e n . Svenska R e p r o d u k t i o n s A B . 383 s. + 1 st. k a r t b i l a g a . K. 20. R a d i o n s och televisionens f r a m t i d i Sverige. I . B a k g r u n d och f ö r u t s ä t t n i n g a r , programfrågor. O r g a n i s a t i o n s - och f i n a n s i e r i n g s f r å g o r . Haeergs t r ö m . 530 s. K.

21. R a d i o n s och televisionens f r a m t i d i Sverige. I I . B i l d n i n g s - och u n d e r v i s n i n g s v e r k s a m h e t . F o r s k n i n g s f r å g o r . Haeggström. 227 s. K. 22. D a g s t i d n i n g a r n a s e k o n o m i s k a villkor. E s s e l t e . 212 s. + 1 s t . k a r t b i l a g a . J u . 23. U p p b ö r d s f r å g o r . E s s e l t e . 228 s. F i . 24. I n s t i t u t e t för a r b e t s h y g i e n och arbetsfysiologi. K i h l s t r ö m . 88 s. S. 25. S t u d i e p l a n e r för l ä r a r u t b i l d n i n g . Esselte. 490 s. E . 26. Ä n d r i n g a r i e n s i t t a r l a g e n m. m. Esselte. 61 s. J u . 27. D e s v e n s k a j o r d b r u k s p r o d u k t e r n a s d i s t r i b u t i o n s och m a r g i n a l f ö r h å l l a n d e n . E s s e l t e . 192 s. J o . 28. N y t t s k a t t e s y s t e m . R e m i s s y t t r a n d e n . Esselte. 633 s. F i . 29. L ä r a r u t b i l d n i n g e n I V : 1. E s s e l t e . 714 s. E . 30. L ä r a r u t b i l d n i n g e n I V : 2. E s s e l t e . 92 s. E . 31. S p e c i a l u n d e r s ö k n i n g a r om l ä r a r u t b i l d n i n g V. E s s e l t e . 441 s. E . 32. H ö j d b o s t a d s s t a n d a r d . Esselte. 569 s. I . 33. V ä g m ä r k e n . K u n g l . L u f t f a r t s s t y r e l s e n . 274 s. K. 34. S a m m a n s t ä l l n i n g av r e m i s s y t t r a n d e n över förf a t t n i n g s u t r e d n i n g e n s förslag till n y författning. Del 4. K a p . 7, 8, 9 och 10 i förslaget till r e g e ringsform samt övergångsbestämmelserna. E s s e l t e . 103 s. J u . 35. N y k t e r h e t i trafik. E s s e l t e . 91 s. K. 36. Sveriges s l ä k t n a m n . 1965. AB E G J o h a n s s o n s B o k t r y c k e r i , K a r l s h a m n . 476 s. H . 37. S a m m a n s t ä l l n i n g av r e m i s s y t t r a n d e n över författn i n g s u t r e d n i n g e n s förslag till n y f ö r f a t t n i n g . Del 5. F ö r s l a g e t till r i k s d a g s o r d n i n g . N o r s t e d t & Söner. 46 s. J u . 38. Affärstiderna. Del I . Motiv och lagförslag. E s s e l t e . 152 s. I . 39. Affärstiderna. Del I I . K o n s u m e n t u n d e r s ö k n i n g . E s s e l t e . 116 s. I . 40. K o m m u n a l a bolag. E s s e l t e . 348 s. I . 41. P e n s i o n s s t i f t e l s e r I I . Esselte. 302 s. J u . 42. K ö r k o r t e t och t r a f i k u t b i l d n i n g e n . Esselte. 292 s. K. 43. S t a t e n s trafikverk. E s s e l t e . 196 s. K. 44. Stöd å t hästaveln. K i h l s t r ö m . 193 s. J o . 45. B e r e d s k a p mot oljeskador. K i h l s t r ö m . 96 s. H . 46. R a d i o l a g . K i h l s t r ö m . 55 s. K. 47. S t a t e n s vägverk. K i h l s t r ö m . 135 s. K.

Anm. Om s ä r s k i l d t r y c k o r t ej a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n Stockholm.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1965:30 Ecklesiastikdepartementet

LÄRARUTBILDNINGEN Personal, lokaler, kostnader och examinationsbehov I960 ARS L Ä R A R U T B I L D N I N G S S A K K U N N I G A

IV:2

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1965

Till Herr

Statsrådet

och Chef en för Kungl.

Ecklesiastikdepartementet

I samband med att 1960 års lärarutbildningssakkunniga till departementschefen överlämnade betänkandet IV: 1, Lärarutbildningen, anförde de sakkunniga, att vissa till nämnda betänkande hörande tekniska beräkningar rörande behovet för en ny lärarutbildningsorganisation av lärare och lokaler samt kostnaderna för utbildningen brutits ut och överförts till ett särskilt betänkande. Sedan nämnda beräkningar nu föreligger, har de sakkunniga sammanfört dessa till en andra del av huvudbetänkandet. Beräkningarna avseende den föreslagna lärarhögskoleorganisationen, d. v. s. avsnitten I—V, har gjorts av rektor Börje Svensson och lektor Erik Blix. I avsnitt III rörande behovet av övningsklasser för praktisk utbildning av klasslärare har därjämte lektor Jonas Åhnebrink och övningsskollärare Gunnar Tormod medverkat. För de tekniska beräkningarna i avsnitt VI rörande organisationsplaner och kostnader för den ämnesteoretiska utbildningen vid universiteten har de sakkunniga biträtts av experten byrådirektör David Storm. I avsnitt VII rörande förnyade beräkningar av behovet av klasslärare har de sakkunniga biträtts av experten rektor Gustaf Rosander. De överväganden och slutsatser, som här presenterade beräkningar lett till, har de sakkunniga gjort i sin redan avlämnade första del av huvudbetänkandet. Genom beslut den 26 oktober 1964 erhöll de sakkunniga medgivande att i tryck avlämna bl. a. sitt nu föreliggande betänkande. De sakkunniga får härmed vördsamt överlämna sitt betänkande IV: 2, Lärarutbildningen; Personal, lokaler, kostnader och examinationsbehov. Stockholm den 25 maj 1965 För 1960 års lärarutbildningssakkunniga Olle

Karleby I Sixten

Marklund

Innehåll

I. Behov av lärartimmar vid lärarhögskola A. Klasslärarlinjer B. Ämneslärarlinjer C. Speciallärarlinje

7 7 10 13

II. Behov av lärare vid lärarhögskola

23 III. Behov av övningsklasser för praktisk utbildning av klasslärare 1. Den praktiska utbildningens organisation vid utbildning av lågstadielärare 2. Den praktiska utbildningens organisation vid utbildning av mellanstadielärare

44 IV. Kostnad för utbildningen vid lärarhögskola A. Ämnesutbildning, pedagogik och metodik B. Beräkning av kostnader för praktisk utbildning 1. Klasslärarutbildning a. Mellanstadielärare b. Lågstadielärare c. Totalkostnad för den praktiska utbildningen på klasslärarlinje 2. Ämneslärarutbildning C. Omkostnader samt materiel och böcker D. Kansliorganisationen

47 47 49 49 49 51 52 54 56 57

V. Lokalbehov vid lärarhögskola

66 VI. Kostnader för ämnesutbildning vid universitet 1. Jämförelse med nuvarande utbildningsorganisation 2. Kostnadsberäkningar Bilaga

74 75 77 S3

VII. Kompletterande beräkningar av examinationsbehovet av klasslärare åren 1971—1980 1. Bakgrund 2. Nya beräkningar A. Befolkningsutvecklingen B. Klassernas storlek C. Klasslärarbehovet D. Examinationsbehovet E. Sammanfattning

87 87 87 87 88 89 90 90

I . B e h o v a v l ä r a r t i m m a r vid l ä r a r h ö g s k o l a

Klasslärarlinjer

De sakkunnigas förslag till timplaner för klasslärarutbildningen framgår av tablå 25 och tablå 29 i huvudbetänkandets första del. Timtalen för ämnesstudier och metodik återges nedan. Lågstadielärarutbildning Ämnesstudier Svenska 95 Röst- och talvård 10 Orienteringsämnen Religionskunskap 45 Hembygdskunskap 160 Bild- och formarbete 120 Musik 140 Gymnastik 140 Obligatorisk tillvalskurs alternativt bild- och formarbete, musik eller gymnastik 60

Pedagogik Psykologi och allmän pedagogik . 1 , 200 Allmän metodik y Skolhygien 14 Metodik Svenska Matematik Hembygdskunskap Tekniska hjälpmedel Handskrivning.

Summa timmar

100 50 55 20

1 209

Mellanstadielärarutbildning Ämnesstudier Svenska 195 Röst- och talvård 10 Engelska 190 Matematik 30 Orienteringsämnen Religionskunskap 60 Samhällskunskap ] Historia 80 Geografi Biologi J Fysik 20 Kemi 20 Obligatorisk tillvalskurs 200 Bild- och formarbete 100 Musik 60 Gymnastik 60 Obligatorisk tillvalskurs i musik eller gymnastik 150

1 175

Pedagogik Psykologi och allmän pedagogik . 1 c ^200 Allmän metodik y Skolhygien 14

214 Metodik Svenska 50 Matematik 40 Orienteringsämnen, den samlade] undervisningen I „« B-skolemetodik f Tekniska hjälpmedel J Handskrivning 16 Summa timmar

196 1585

Ovanstående timtal anger antalet undervisningstimmar för lärarkandidaterna. Normalstorleken hos undervisningsgrupperna vid lärarhögskolorna är för närvarande 24 lärarkandidater. För uppdelning i mindre grupper vid mellanstadielärarutbildning tillämpas i stort sett den praxis som utbildats

8 vid lärarhögskolan i Stockholm och som med avseende på normerna för gruppindelning grundar sig på de ingående beräkningar av lärarbehovet, som föregick 1954 års lärarhögskoleproposition. Motsvarande gruppindelningsnormer beträffande småskollärarutbildningen har hittills i huvudsak grundats på beräkningarna under förarbetena för 1962 års beslut om småskollärarutbildning vid lärarhögskolan i Malmö. De delningsbestämmelser, som utfärdats i anslutning till 1960 års timplaner för folkskoleseminarierna, har i viss utsträckning byggt på de vid lärarhögskolan tillämpade gruppindelningsnormerna. Enligt de sakkunnigas uppfattning svarar den uppdelning i undervisningsgrupper, som för närvarande tillämpas vid klasslärarutbildningen, i stort sett mot utbildningens krav. Bestämmelser för gruppindelning har icke utfärdats för lärarhögskolorna men väl för folkskoleseminarierna. De sakkunniga anser att man vid bestämmandet av relationen mellan antalet undervisningstimmar i de sakkunnigas förslag till timplaner och antalet lärartimmar i stort sett kan utgå från det tal för förhållandet mellan undervisningstimmar och lärartimmar, som kan framräknas på grundval av de bestämmelser för maximiantalet lärartimmar som gäller för folkskoleseminariernas tvååriga linjer. I de vid folkskoleseminariernas tvååriga linjer gällande bestämmelserna om maximiantalet lärartimmar anges timtalen i de olika årskurserna för dels läroämnen och metodik, dels övningsämnen. De olika timtalen framgår av nedanstående tablå. De angivna talen gäller veckotimmar. Antalet lärartimmar i läroämnen och metodik omfattar även s. k. praktikmetodik. I timtalen för ämnesstudier och metodik på klasslärarlinjer som ingår i tablåerna 25 och 29 i del 1 av huvudbetänkandet och som avser utbildning av lågstadielärare och mellanstadielärare, är sådan praktikmetodik icke inräknad. Detta innebär givetvis inte, att sådan praktikmetodik enligt de sakkunnigas förslag skall upphöra. Den skall förekomma även i framtiden i form av planering av undervisningsövningar och samlad efterbehandling av dem. Antalet lärartimmar i läroämnen och metodik i nedanstående tabell bör därför reduceras med timtalet för praktikmetodik, innan relationen mellan antalet lärarkandidattimmar och antalet lärartimmar beräknas. Antalet läTablå 1:1. Maximiantal lärartimmar i läroämnen plus metodik och i övningsämnen vid folkskoleseminariernas tvååriga linjer Folkskollärarlinj e Årskurs

12 IP Summa

Läroämne + metodik 37 V. 27 »/• 65

Småskollärarlinj e

Övningsämne

Läroämne + metodik

Övningsämne

12 18

31 25

22 15

9 Tabid 1:2. Antalet veckotimmar i läroämnen inklusive metodik och i övningsämnen på folkskoleseminariernas tvååriga linjer Folkskollärarlinje Årskurs

P II 2

Läroämne + metodik 17 V. 10

Summa

27 V»

Småskollärarlinje

Övningsämne

Läroämne + metodik

Övningsämne

8 Vi 15 VI 24

14 8 V«

13 9 Vi

22 VI

22 V.

rartimmar för praktikmetodik anges i anvisningarna till folkskoleseminariernas kursplaner för den praktiska utbildningen till 6 timmar i årskurs I* och 9 timmar i årskurs IP. Antalet lärartimmar i läroämnen inklusive metodik bör alltså reduceras med 15 på vardera linjen. Den totala summan lärartimmar i läroämnen inklusive metodik och övningsämnen bör alltså anges till 65 + 30 + 56 + 37 — 30 = 158 veckotimmar. Antalet lärarkandidattimmar på tvååriga linjer enligt timplanerna för folkskoleseminarierna framgår av ovanstående tablå. Den totala summan lärarkandidattimmar i läroämnen inklusive metodik och övningsämnen blir alltså 27V2 + 24 + 22Va + 22Va = 96Va. Relationen mellan antalet lärartimmar och antalet lärarkandidattimmar blir följaktligen 158: 96V2 = 1,63, eller avrundat 1,6. Vid beräkning av antalet lärartimmar för undervisningen enligt de sakkunnigas förslag till timplaner för klasslärarutbildning tages detta relationstal som utgångspunkt. Beräkningsproceduren kan dock inte bli rent mekanisk. För vissa ämnen underskrides, för andra överskrides det timtal, som erhålles, om det av de sakkunniga föreslagna antalet undervisningstimmar multipliceras med 1,6. Hänsynen till de särskilda krav på gruppindelning, som utbildningen i olika ämnen ställer, måste vara avgörande för förslagen till antalet lärartimmar. Det sammanlagda antalet lärartimmar för de olika ämnena får dock inte överskrida det tal, som erhålles om summan av antalet undervisningstimmar enligt förslagen till timplaner multipliceras med 1,6. Därvid får man emellertid bortse från timtalen för röst- och talvård och instrumentalmusik, där för närvarande andra regler för tilldelning av lärartimmar på klasslärarlinjer gäller än de ovan refererade. För handledning av metodiklektorer under övningsundervisning och praktiktjänstgöring anslås sammanlagt 29 timmar per lärarkandidat under dennes utbildningstid, varav 9 timmar beräknas falla på lektorer i övningsämnenas metodik. För pedagogiklektorernas handledning av lärarkandidater under övningsundervisningen beräknas i genomsnitt 1 timme per lärarkandidat. Beräkningarna har utförts så att timtalen i ämnena vid olika intagningstal per termin (24, 48, 72, 96 på lågstadielärarlinje och 24, 48, 72, 96, 144

10 på mellanstadielärarlinje) har framräknats. Resultaten av beräkningarna framgår av tablåerna I: 4—9.

Amneslärarlinjer

Antalet lärarkandidater fördelade på olika baskombinationer framgår av kapitel 14, tablå 39, s. 360. Då det gäller att bestämma antalet lärarkandidater, som årligen utbildas i varje ämne, måste hänsyn tagas även till det tredje ämnet i högstadielärarkandidaternas studiegång. Med ledning av talen i tablå 38, s. 359 kan det antal lärarkandidater som studerar ett visst ämne beräknas och anges som ett procenttal av det totala antalet lärarkandidater. Eftersom antalet ämnen per lärarkandidat uppgår till i genomsnitt 2,26 kommer summan av det antal lärarkandidater, som studerar olika ämnen, att väsentligen överstiga det totala antalet årligen intagna lärarkandidater. Antalet lärarkandidater per ämne i procent och i absoluta tal anges i tablå 1:3. På grundval av procenttalen i tablå 1: 3 kan man beräkna det erforderliga antalet lärartimmar för handledning och metodik vid intagning av de i kapitel 28 angivna antalen ämneslärarkandidater vid de olika lärarhögskolorna. En av förutsättningarna för de gjorda beräkningarna är att den nuvarande bristen på högstadie- och gymnasielärare är hävd. Så länge brist råder, komTablå 1:3. Antalet ämneslärarkandidater i olika ämnen. I procent och absoluta tal Antalet per Procent av totala ämne vid en antalet lärarårlig intagning kandidater av 2 000 1

Ämne

Svenska Matematik Engelska Tyska Franska Spanska Ryska Allmän språkkunskap, Latin och Grekiska Religionskunskap Filosofi Psykologi Historia Samhällskunskap Geografi Biologi Kemi Fysik Naturkunskap I Ekonomiska ämnen Tekniska ämnen 1

Utjämnade värden

24 28 21 15 15 1,5 1,5 1 J

480 560 420 300 300 30 30

1,5

9 1,5 3 12 13 4,4 11 12 15 3 9 29

180 30 60 240 260 88 220 240 300 60 180 580

11 mer fördelningen av lärarkandidater på olika ämnen vid lärarhögskolornas ämneslärarlinje att huvudsakligen bestämmas genom de kombinationer av läroämnen de sökande har i sin examen. De i tablån angivna procenttalen kan alltså inte utgöra grund för en bindande beräkning av behovet av metodiklektorer i olika ämnen under de närmaste åren. Däremot k a n de ge underlag för uppskattning av det totala antalet erforderliga tjänster för den planerade utbildningskapaciteten vid lärarhögskolorna, d. v. s. under uppbyggnadsperioden sammanlagt 1 700 ämneslärare årligen. Det sammanlagda behovet av lärartimmar för handledning blir detsamma oberoende av lärarkandidaternas fördelning på ämnen. Antalet erforderliga timmar för metodikundervisning kan däremot variera beroende på h u r fördelningen på ämnen utfaller. I tablåerna I: 10—13 anges behovet av lärartimmar vid en intagning av 175, 150, 100 eller 75 ämneslärarkandidater per termin. De i tablåerna angivna talen bör kunna ge en anvisning om i vilka ämnen nya metodiklektorstjänster kan inrättas och beträffande vilka ämnen man bör förhålla sig mer restriktiv. Vid beräkningen av antalet lärarkandidater i olika ämnen har hänsyn inte tagits till att utbildningen i vissa ämnen bör koncentreras till några av lärarhögskolorna. Beträffande terminsintagningarna på 175 och 150 kan sägas, att de bör omfatta de i tablåerna I: 10 och I: 11 upptagna ämnena. De extra kostnader, som uppstår genom att undervisningsgrupperna i metodik i vissa ämnen blir små, är relativt obetydliga. Det är betydelsefullt, att studerande med de »små» ämnena i sina kombinationer om möjligt kan få fullständig lärarutbildning på den ort, där de bedrivit sina universitetsstudier. Vid lärarhögskolor med intagning av 100 och 75 lärarkandidater per termin kan icke alla ämnen bli representerade. En koncentration av utbildningen till vissa ämnen blir nödvändig. Vid beräkningarna av antalet lärartimmar har dock timbehovet för alla ämnen medtagits. Vid lärarhögskolornas tvåterminsutbildning för ämneslärare beräknas för närvarande i medeltal 6 timmars handledning av metodiklektor per serie och lärarkandidat under den första utbildningsterminen. Varje lärarkandidat har i medeltal 3,5 serier. Sammanlagt får alltså en lärarkandidat 21 timmars handledning under termin 1. I de sakkunnigas förslag till ämneslärarutbildning skall en högstadielärarkandidat genomgå utbildning i 3 ämnen och en gymnasielärarkandidat vanligen i 2 ämnen. På grund av proportionen mellan högstadielärare och gymnasielärare kommer medeltalet ämnen per lärarkandidat att uppgå till 2,2. Antalet timmar för handledning per lärarkandidat och ämne blir om nu gällande totala timtal för lärarkandidat under första terminen bibehålles i medeltal 2 1 : 2,2 = 9,5. För handledning av metodiklektor under praktiktermin beräknas i medeltal 6 timmar per ämne. Med utgångspunkt i dessa tal kan antalet metodiklektorstimmar för handledning under lärarhögskoleåret beräknas genom att antalet lärarkandidater i ett ämne multipliceras med 9,5 + 6 = 15,5. Timtalen för undervisning

12 i metodik finns angivna i studieplanerna för de olika ämnena. För gruppindelning bör tillämpas i stort sett samma principer som vid gruppindelning på klasslärarlinjer, d. v. s. undervisningsgruppen beräknas normalt uppgå till cirka 20, och uppdelning i mindre grupper genomföres inom ramen för det antal lärartimmar, som erhålles om studieplanens timtal för metodik multipliceras med 1,6. Behovet av lärartimmar för handledning och metodik på ämneslärarlinje vid olika antal intagna per termin framgår av tablåerna I: 10—13. Undervisningen i pedagogik för ämneslärarkandidater skall äga rum dels som en introduktionskurs o m 26 timmar före ämnesstudiernas början, dels som seminarier i anslutning till auskultationsperioderna under ämnesstudierna (6 timmar per auskultationsperiod) och dels som en huvudkurs på 124 timmar under den första terminen vid lärarhögskola. De 26 timmarna vid introduktionskursen bör i viss utsträckning få formen av föreläsningar. Den del som ägnas åt studieteknik skall emellertid behandlas vid gruppövningar. Samma principer beträffande gruppindelning som tillämpas för klasslärarlinjer bör i stort sett gälla även här. Föreläsningsgrupperna bör inte göras alltför stora. Om man utgår från samma normalgruppstorlek som vid klasslärarutbildningen, d. v. s. 24, synes det lämpligt, att föreläsningar hålles inför grupp om ca 72. Intagningen till lärarhögskolornas ämneslärarlinjer föreslås under uppbyggnadstiden omfatta 175, 150, 100 eller 75 lärarkandidater per termin, olika vid olika högskolor. Intagningen till den fasta studiegången bör omfatta fler lärarkandidater än de ovan angivna talen. Beräkningen av behovet av lärartimmar i pedagogik i introduktionskursen bygger på att talen 175, 150, 100 och 75 för intagning till lärarhögskola motsvaras av talen 216, 192, 120 och 96 vid intagning till fast studiegång. De angivna talen är multiplar av 24. I samtliga anförda exempel rör det sig om ungefärliga tal. Mindre förskjutningar uppåt kan tänkas, utan att antalet lärartimmar behöver ökas. Av de 26 timmarna vid introduktionskursen beräknas cirka 10 vara föreläsningar inför grupper om cirka 72 lärarkandidater, 8 lektionsundervisning med grupper om 24 och 8 gruppundervisning och diskussion med grupper om 12. Seminarierna i pedagogik under ämnesstudierna, sammanlagt 18 24 timmar, föreslås äga r u m med grupper om 24 lärarkandidater. Vid utbildningen i pedagogik under den första terminen vid lärarhögskola kan likaledes några timmar anslås åt föreläsningar inför större grupp (cirka 96 eller 72 lärarkandidater). Enligt den beräkningsnorm, som tillämpats beträffande antalet lärartimmar på klasslärarlinje, motsvaras de 124 undervisningstimmarna av 198 lärartimmar. Beräkningen förutsätter, att normalstorleken på undervisningsgrupp är 24 lärarkandidater. För pedagogiklektorers handledning av lärarkandidater under övningsundervisningen beräknas 1 timme per lärarkandidat. Med stöd av föregående resonemang har tablå

13 I: 14 beträffande behovet av lärartimmar i pedagogik på ämneslärarlinjer sammanställts. C. Speciallärarlinje Beträffande speciallärarutbildningen har skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 framlagt förslag dels om vissa förändringar i fråga om utbildningens innehåll, dels om en utökning av utbildningskapaciteten. överstyrelsen har beräknat behovet av lärartimmar för den föreslagna utbildningskapaciteten. De av överstyrelsen anförda timtalen bör reduceras med det uppskattade behovet för ettårig utbildning av lärare för skolmognadsklass. I övrigt torde det framräknade behovet kunna tjäna som vägledning för en bedömning av lärarbehovet för speciallärarlinje. Behovet av lärartimmar för speciallärarutbildningen har inkluderats i timtalen för de lärarhögskolor dit speciallärarlinje är förlagd.

14 Z |-# i

2 J, •&• 0

1 :r ^

i n CM cs o C

"3 M

H :cS

CvJ

05 CU .

i-> i? C

^ > - -s "^ "

C "

3 tN

i ^ §5 O £ S W '5 CM

< s

B< JL S

l-l

CO OS

Z ,* -# •

o o:

oo co i> l O CO CM

" o o o o o o

CM CM 0 0 i n m> CO r l r l C q m

-O

> c

1 £

o o in Tinne

C o o O 00 00 o OS OS OS T H CO CO CM CM *tf

O CD m as CD co CM T H T I

c cc

moor>

O O O CO CO o c CO CO CO I > i H r H •<«"

m in m in m i n o

Tf CM

i n CM I C CO T-

9 CD

TfNCT

Ö-2

8. a S-c C3

"* CM

CM 1H

•>*

CD CO ^ f TH

6 C ca h-5

o o o m in o

CM CM 0 0 CM

O ÖS

•S '5

O, 3 u

•~ n

1 -

H rt n

m m m m m

s3 C/5

"Q ,0 os ös

ts ö

s c c/5 > ti

cu T3

CD CO

c Ö

00 O CM in

ii c* OJ .3 B -O 3

c/5

3 ec 2

p-j

T-l

m o m

OS T H -^t

T-

H r I C O

c .52

<! >

"2 c 1. c/5«

°C3 k>

> "t

C 3

c/5

cc C

O) PC fC

3 CU

-g fe1 5 1 s

° c 4J

5 w ;=

*i C/5 C 3

E C

I * oo O CQ fe ^ OC

c & a ti .

a Mä

3 2

£ ä>3 SS

O, O*

C C

O BO 3 M -

£ii^3|°|llltl E.5 2

O .S " *-> ä>G - ö ^ S .2

3 O O 0 0 0 0 N O M I N 0 0 O O 0 0

ootoooomiH^acotoooo

E >

Tfr-lOJOT-l

T-I <N l > TH <N

CO TH OJ m 00

rtNÖ

rj< 00 • * lO »

OJ Ci "<f 00 CO " *

S.S O O < M C M 0 0 0 0 < N 0 01 C M O O C a OJ •"** I> 00 00 T-I -"tf I>CT>CO I>

'5 •a

"Ö

Cft

"0 c

°c

S « t, G ÖJ3 cs

? 2 3

. s «to c « cCO 5 £ 2 SS

- 1 Jaä

CA S-H

5 -c

- * :0 w rf

E ^ ^ S K ^ h K

N 24~ *^ lärartimmar för gemensamma seminarier i pedagogik och metodik 2 5 timmar för gemensamma seminarier i metodik och pedagogik 3 Gruppstorlek: 4 lk i medeltal

c OJ

O CO M TT Ci Tf TH

O O CM CO Tji O O O T H i O r f C N l > CO CO CM l H O !

T-1

5> '3 CM

c >

r»

fe t «»

m CN m co i> co

m m »# <M oo o C N N W O > O < *

IfltNCNrH

H T f

T—1

^ .S Q. C " ÖO

h as a *->

00 TH

O O O T H

O O C O O O N O

I>-^<<M lO

m m m CM o M r l r t H

co O

2.2 s

H as

in^t"*

:aj

ös

•5 '5

O) (M H CM

— 5j

inujooTfcoo

I > l > l > CO CO 0 0 TH Tji

5^ O

1-H

o a, a,

O 00

"*"

O OJ

M —-

3 H

ÖO

— (4« S

'r~l

Ö l O W C N C O t > <M CO t-t

a &

tto

.s a

LT m

CM OJ

CO CO

c ID

1 1

00 Tjl

TJ - 3 •3 tn m 3 t>0

4-<

C .£

m o o n w o

O IM

CM O l O Tji r H CN (M i-i

< >

• cu ft'O rt 50

*g sft»

3 S3.2 c 3

••<

00 _i

.5 c

j 44 •£> C C 4 4 t/3 - H C . -

3. i>*rs rs o

00=5 p?T3 5 ) < j c ^ 3

i » c 5 > 5 £ ^ £ >2 eu K K <•;

17 3 B

"> t*

° 2

« 3

|s«|

fij'*-

—i ^

-; "3 Ä

•Ö )

'c u

-1-1 ;3

co "ca

g .2 Sex;

c- r n

( " 3 3 0 * ;

•^•7

S 5

«) • «

CH3>

-, ^

r n " S CO . _ ,

Irf |CN

o oo m o m 1 > OS ! > I > CC I > r f i - i CN r f

« 0c0

m &

fl 00

:cS

=< o

i> Cl

r» CN

CO I > CO I > CO CN oo m H C O H C O H l f rf m

C i-i co

o o o o o o o o o o r f 00 00 os CN m os CN m os CN oo CN CO r f T H i-H

CM l>

o o m m m os m os co co 0 0 CN O i-H CN

oo m oo m oo o o o m m CO CN CO CN CO r f

r f CO co co CN CN CO r-i i-H

T]*

1-1 o co m o m OS CO CN OS m TH i >

m i-

o rf o m c O 0 0 M ) i « CO CO

m o in o in c CN o CN o OS o OS o rf o rf o r f CN o CN CN r H CN

05 B

O CN O O oo co m oo i-i co r f i-i ,H T->

00 •>*

_£

O O O O O CN O CN O CO CN CN

in m

ös CN

._ U

o O

CO rf

ss ö

m m c

l > i-H CN

+3 c Cfl O

C O

i-i m i-i m i-i oc r f

O O C CN CN CN CN

60 A

•3 & c B< V °0

rf CN

m CN

m m

r l «

o o o o o i-i

m i-i 1-H

m I H CN 1—1 1-H

•3 C

CO CO

t-c CJ

A £

C 3

to Ld öf a

2 "3

CN m i—l

m o o o

1-H

OS T H o s CO CC 1-H 1-H

O O O © O <3 O CN O CN O CN C r f CN CN CN

O O C CN CN CN CN

c.S <: p-

: / •

c/H

c/s

C CC C«

«C3

^to

C/3

y£ t/s

™

"ca

"C o

_ > "«

c 3 C 3 -2 3 -2 3

•

^ O A< ° ^rf j * c/5 - ^ ert »^ C/S *• t / a * 73 o < 3 C 3 ~,-"c1 oo > . (-i A ca ca c. 0 3 - 5 7 g V, 00-5 » B o - , « -43 g £ > :3 3 J3 t P Q fc^ oo£ W S f f oo K o a

-T! "

03 arf v ffl

tf C

3 * &s

2—413346

CN CN r f r f i-H 1-1 CN CN

r f r f CN CN CN CN i-H r H

ca •— .-H

00 O X PQ

B ca

t- fS

I H

un m m m m o o o o

•O

OO 0 0 r f -rf r f r f CN CN

^ o

CO OS

1 cS S-, « .

IC3 1I > +J

r f r f 00 00 CN CN r f r t

1-H

t-. 0 t-1 ca

3 •—. B eo _tj -3 ca -H B 13. CN tn HH L "^ 3

ftft^,

"3 B i

j j .g | -

32 3

00 35 ca _« B ^

S a .. > :ca ^ s

ca 5 3 ^

a 5" c

18 C

»M

'=£

« 00 £ 60

:/7

0 Tf

-0 c

ed c

^'5 0

£.£

• * I H

- ^

so 3 s-< 0 G

00 h -3

O t O

0 E •> a a g •9 £1 S en 5 a g 13

£^

H Tji tO C^T-I

T3 'CD 0 C ti

c. C 3

£ £

IO © • * H 00 (O 00

• * co r~

co H o o

O O O O O t D N O O

•*)<

I O T H

CO CM -<*"

CM T H

I O M W

CO l > CO 00

CM 0 0 [ > I M 1-1 CO

OOOrl l> •"* CM

O O 00 -"f 00 CD O in CM Tf CM in CO

O i 0 0 -**> 1-1 rf

Ös

•5 '2

•SS :

C3 <u

"Ö

C CM C 3

t/5

t€

•»I

•£ £

£ £ o. ti

£ £ 5 :«^-c£«-5-o O »rt >•> :rj trt C T« O ' 2 T ! T i

^ S ! .9 » « •? « rS PH

C/3 S

19 ÖD"£ C G

c > ' 'c £

i-a

v> «? P< 0 « £ fe"fe"-0 5 * C3 f ) M O >Å C o c • a ca

3 C u BD c —'

BD « 00 CD g ^ 3 3 ÖD33 « 33 ,ij T ; 4 ^ — + J

S ca g-3 C 03

, 2 o,

C u

--fl p,; - Ä 35 § PHO

C 3 n *> a

S* B

O N M M N O N T f i N O O N oco-rHTt<mmr^cc>cocooco <M T}< CO

THTJI

0 0 r f ->t CO T F

ooooooooooooocooooooo

£ >

0 0 CN <M

l > CN

i n CM CO - * <M

O H i n N i x N n M i - i T f O H (ONTH i n CM TMMNCON

E.S OTfOlMOOmiNOO'^tOO'* TpT-lr-l CO TH INHTHNrl

1-1

O N r t i r j i f q ^ N t M O O N oi>mcNoi>TH-^<i>ooini>

•5

J.i

o E

"S? 3 BP « ö

"S-S

<! >

•a« —. ^

él

JO . .S3 80 3

3 S|S ca « ca ca

fe ^

BD ca £ ao g >w •a w -3 BO o 3

i—t • CO C .-C •BP>,cfl} c Si —< 33 ÖC 8(1 3 a T "OI "7J1 o ca £5 fl. c C 4J K O T3

-a

3 ^ <« H i i c » o i» a g

u I C M 33 33 w •*-* xJ ca w 3 52

Is a

« ca •>-J I i

°2

w C c >a c «

t« ^ "*feu *C .5 ^M

c gi

C BD

PH'CS 3 >

« o3 rt £ 33 i i fe £ B D ^ , ca o

• ull-

P, 3 H BO

20 Tablå

1:10. Högstadiening och metodik

Ämne

Svenska Matematik Engelska Tyska Franska Språkämnen 5 Religionskunskap.. Filosofi, Psykologi. Historia Samhällskunskap. . Geografi Biologi Kemi Fysik Naturkunskap I . . Ekonomiska ämnen Tekniska ämnen . .

och gymnasielärarutbildning. Behov av lär ar timmar för handledvid en intagning av 175 ämneslärarkandidater per termin

Antal lk

42 49 36 26 26 9 16 8 21 23 8 19 21 26 5 16 52

Antal lärartimmar för hand, , . ledning 651 759 558 403 403 139 248 124 325 356 124 294 325 403 77 248 806

Antal lärartimmar per Anmärkning

. ... . metodik 1 termin

läsår

108 2 108 2 72 3 60 4 60* 102 6 42 84 6 60 4 60 4 42 1082 1082 108 2 42 42 132 7

1 518 1 734 1 260 926 926 482 580 416 770 832 332 804 866 1 022 238 580 1 876

759 867 630 463 463 241 290 208 385 416 166 402 433 511 119 290 938

1 30 timmar metodik under termin 1 vid lärarhögskola, varav i genomsnitt 3 timmar skall användas för gemensamma seminarier i pedagogik och metodik. 12 timmar metodik under ämnesstudierna 2 Delning i 2 och 3 grupper 3 Delning i 2 grupper 4 Delning i 2 grupper vid vissa kursmoment 5 Här inräknas spanska, ryska, allmän språkkunskap, latin och grekiska 6 Varierande antal metodiktimmar beroende på antalet företrädda ämnen 7 Delning i 6 grupper vid laborationer

Tablå 1:11. Högstadieoch gymnasielärarutbildning. Behov av lärartimmar ledning och metodik vid en intagning av 150 ämneslärarkandidater per

Ämne

Svenska Matematik Engelska Tyska Franska Språkämnen 5 Religionskunskap . Filosofi, Psykologi. Historia Samhällskunskap.. Geografi Biologi Kemi Fysik Naturkunskap I . . Ekonomiska ämnen Tekniska ä m n e n . . .

Antal lk

36 42 32 23 23 7 14 7 18 20 7 17 18 23 5 14 44

Antal lärartimmar för

Antal lärartimmar per

handledmetodik : ning

termin

läsår

666 759 568 416 416 180 259 158 339 370 150 372 387 464 119 259 794

1 332 1 518 1 136 832 832 360 518 316 678 740 300 744 774 928 238 518 1 588

för handtermin

Anmärkning

558 651 496 356 356 108 217 108 279 310 108 264 279 356 77 217 682

1082 108 72 3 60 4 60 4 72 6 42 50 6 60 4 60* 42 1082 1082 1082 42 42 112 7

1 30 timmar metodik under termin 1 vid lärarhög skola, varav i genomsnitt 3 timmar skall användas för gemensamma seminarier i pedagogik och meto dik. 12 timmar metodik under ämnesstudierna 2 Delning i 2 och 3 grupper 3 Delning i 2 grupper 4 Delning i 2 grupper vid vissa kursmoment 6 Här inräknas spanska, ryska, allmän språkkunskap, latin och grekiska 6 Varierande antal metodiktimmar beroende på antalet företrädda ämnen 7 Delning i 5 grupper vid laborationer

21 Tabid 1:12. Högstadie- och gymnasielärarutbildning. Behov av lärartimmar ledning och metodik vid en intagning av 100 ämneslärarkandidater per

Ämne

Matematik Tyska Språkämnen 2 Religionskunskap . Filosofi, Psykologi. Historia Samhällskunskap. . Geografi Biologi Kemi Fysik Naturkunskap I. . . Ekonomiska ämnen Tekniska ämnen . .

Antal lk

24 28 21 15 15 5 9 5 12 13 5 11 12 15 3 9 29

Antal lärartimmar för

Antal lärartimmar per

handledmetodik 1 ning

termin

läsår

422 484 375 274 274 149 181 127 228 243 119 242 258 304 88 181 551

840 970 750 548 548 298 362 254 460 486 238 484 516 608 166 362 1 102

372 434 325 232 232 77 139 77 186 201 77 170 186 232 46 139 449

50 50 50 42 42 723 42 50 3 42 42 42 72 4 72 4 72 4 42 42 1025

för handtermin

Anmärkning

1 30 timmar metodik under termin 1 vid lärarhögskola varav i genomsnitt 3 timmar skall användas för gemensamma seminarier i pedagogik och metodik. 12 timmar metodik under ämnesstudierna 2 Här inräknas spanska, ryska, allmän språkkunskap, latin och grekiska 3 Varierande antal metodiktimmar beroende på antalet företrädda ämnen 4 Delning i 2 grupper på grund av laborationer 5 Delning i 3 grupper på grund av laborationer

Tablå 1:13. Högstadie- och gymnasielärarutbildning. Behov av lärartimmar för handledning och metodik vid en intagning av 75 ämneslärarkandidater per termin

Ämne

Matematik Engelska Tyska Språkämnen 2 Religionskunskap . Filosofi, Psykologi. Historia Samhällskunskap. . Geografi Biologi Kemi Fysik Naturkunskap I . . Ekonomiska ämnen Tekniska ä m n e n . . .

Antal lk

18 21 16 11 11 4 7 4 9 10 4 8 9 11 2 7 22

Antal lärartimmar för

Antal lärartimmar per Anmärkning

handledmetodik 1 termin ning 279 325 248 170 170 62 108 62 140 155 62 124 139 170 31 108 341

50 50 42 42 42 72 3 42 50 3 42 42 42 42 42 50 42 42 72 4

329 375 290 212 212 134 150 112 182 197 104 166 181 220 73 150 413

läsår 668 750 580 424 424 268 300 224 362 394 208 332 362 440 146 300 826

1 30 timmar metodik under termin 1 vid lärarhögskola. 12 timmar metodik under ämnesstudierna 2 Häri inräknas spanska, ryska, allmän språkkunskap, latin och grekiska 3 Varierande antal metodiktimmar på grund av antalet företrädda ämnen 4 Delning i 2 grupper på grund av laborationer

22 S C O <u c OJ

> w 2 JM 03

O.60 C o. c <s

UD -

' UD

« .a «> C iS •a o c 5 ™ Ki c/3 ra a 2 ^eo UD g •a© o a UD en T ) .a Ä

2£ s

ös ö m <N TH

co m os •^ i> i> •»* i-i

05 ös

g S

3 C '

•ö co

°03 en

3 ^ C | J M tCDi OJ •is 5b'E C 3 O 03 •« te G ? rt -a a) <u c

BP rt 03

N Ä

--o

g JM SÖJ3 UD 3 ubx) 2

UD33

§•2 a 3 "Ö a

O. os

PH P<

•a c u

2 9

03 JM

3 UD en ig

os w

S fe OJ 03 PC C

a5^ CO

03 •« E <M _i •i*

o. 2 o, a »E 2 £ — 2 (ao«rI "o DC hW^

?3 CS

CQcN

<*ooo O O CO tOrtfq

os'

2£ 'Ö«

omto OHTf

° "e <pu ra

»ge

O 33 ^ en UD 3 -3

d C 03 •a03 :3 E £ P> £ be *C UD C „ XJ d • ^ en 7; ed *-> T 2 3 CN

en CD C tu -M 'c t«

• *2

o Q.S S2 > JM

3 —. J-

a ~T3 a • ? E rt^ cH . S •- 3 *>: JM o co £ >* 00 33 s "* £ *> £ <D " £ O 33 O O.

I I . Behov av lärare vid lärarhögskola

På grundval av tablåerna 1:5—1: 12 kan det sammanlagda behovet av lärartimmar vid de olika lärarhögskolorna sammanställas. Antalet erforderliga lärartimmar ger underlag för beräkning av behovet av lärartjänster i de olika ämnena. Med utgångspunkt i talen för intagningens omfattning kan lärarutbildningsenheterna sammanföras till fyra olika grupper nämligen 1) de tre stora lärarhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö, 2) de något mindre högskolorna i Uppsala och Linköping, 3) lärarutbildningsavdelningen i Umeå samt filialerna i Jönköping, Karlstad och Sundsvall, 4) filialen i Luleå. I tablåerna II: 1—4 ges exempel på beräkningen av lärartimmar vid en av lärarutbildningsenheterna inom varje grupp. I tablåerna upptages också förslag till lärartjänster i de olika ämnena. Vid beräkningen av antalet tjänster h a r utgångspunkten varit den undervisningsskyldighet, som föreslås för de olika lärarkategorierna, d. v. s. 410 timmar per år för lektorer i pedagogik, 425—475 timmar för lektorer i ämnesmetodik, 500 timmar för lektorer i klasslärarmetodik. De sakkunniga har beträffande lektorer i övningsämnenas metodik, vars tjänstgöringsskyldighet nu uppgår till 750 timmar, uttalat, att en sänkning av undervisningsskyldigheten är motiverad. Med hänsyn därtill h a r räknats med en undervisningsskyldighet av 600 timmar. För lektorerna i metodik h a r tiden för skoltjänstgöring fråndragits. Antalet timmar som fullgörs vid lärarhögskola beräknas i genomsnitt bli för lektorer i läroämnenas metodik 350 timmar, för lektorer i klasslärarmetodik 450 timmar och för lektorer i övningsämnenas metodik 500 timmar. För lärare i röst- och talvård h a r beräknats samma undervisningsskyldighet som för motsvarande lärare vid universitet, d. v. s. 820 timmar. Assistenter, som fullgör undervisning i ämnet pedagogik, beräknas h a en tjänstgöringsskyldighet av 500 timmar. För lärare i teknisk metodik sättes undervisningsskyldigheten förslagsvis till 800 timmar. Det sammanlagda timtalet under beteckningen »språkämnen» ger underlag för en hel tjänst. Sådan kan dock inte inrättas, eftersom ett flertal ämnen (latin, grekiska, spanska, ryska, jämförande språkkunskap) är sammanförda under denna beteckning. I hembygdskunskap har beräknats en tjänst i Ao 25 avsedd för en befattningshavare med kompetens i ett par orienteringsämnen. Genom denna

24 tjänst bör vissa möjligheter kunna skapas att ge en integrerad utbildning i ämnet. För undervisningen i instrumentalmusik beräknas tjänster i A 20 med en undervisningsskyldighet av 900 timmar. Beräkningar av lärarbehovet har utförts beträffande samtliga lärarhögskolor och deras filialer samt lärarutbildningsavdelningen i Umeå med filialer. Till det sålunda redovisade personalbehovet kommer behovet av personal för ledning av utbildningen och övrig personal vid den pedagogiska institutionen. De personalkategorier, som upptages under rubriken »Utbildningsledning», bokföres i avsnitt II, även om deras funktioner i mycket stor utsträckning gäller den praktiska utbildningen. Antalet utbildningsledare kan på grund av ökad intagning behöva höjas utöver det i resp. förteckning angivna. Personalen inom den pedagogiska institutionen omfattar även den del vars främsta uppgift är forskning. Ingen åtskillnad göres emellertid beträffande kostnaderna för utbildnings- och forskningspersonal eftersom de olika uppgifterna griper så intimt in i varandra. Lönen för rektor för filial till lärarhögskola har beräknats efter Bp 2 med samma avlöningsförstärkning som rektor för lärarhögskola. Av de två assistentkategorierna avses den i lönegrad A 21 användas för undervisning. Viss del av undervisningen i fördjupningskurserna i läroämnen på klasslärarlinjer skall omhänderhas av universitetslärare. Denna andel har beräknats till en början uppgå till 15 procent av det totala timtalet i respektive ämne. Timmarna är angivna i kolumnen 5 »Särskild expertundervisning». Kostnaderna för denna undervisning beräknas enligt bestämmelserna för arvodering av lektorsundervisning vid universitet och anges till 85 kronor per undervisningstimme. De beräknade kostnaderna för lärarlöner vid de olika utbildningsenheterna framgår av tablåerna 11:5—13. Beräkningarna i tablå II: 12 gäller både filialen i Karlstad och Sundsvall. Lönebeloppen är beräknade enligt föreskrifter för petitaberäkningar för 1966/67. De i kostnaderna ingående utgifterna för lärarlöner vid lärarhögskolor och filialer avser kostnader för ämnesundervisning på klasslärarlinjer, för utbildning i pedagogik och metodik samt för metodik- och pedagogiklektorers handledning av lärarkandidater vid den praktiska utbildningen. Kostnader för den praktiska utbildningen i övrigt beräknas i annan ordning.

25 Tablå

II: 1. Sammanlagt

behov av lärartimmar

och tjänster

vid lärarhögskolan

Stockholm

Intagning per läsår: Lågstadielärarlinje (L): 192 Mellanstadielärarlinje (M): 288 Ämneslärarlinje (Ä): 350 Speciallärarlinje (Sp): 180 Klasslärarlinjerna

Ämne

Behov av lärartimmar

Svenska Röstvård Muntlig framställning

1160 3 540 4 700 664

SärSumma skild Behov Äm- Speci- lärartim- Tjänster neslä- alläex- av lämar rarrarpertrarlinjer linje 2 6 + 7 mder- tim+ 8 V1SLönemar grad Antal mng

996 1660

3 995

1 518

5 611

1 660 1 140

2 800

Matematik

4 350 4 350

Engelska

1 734

2 736

3 698

1 260

5 022

926 Tyska

926 Franska

926 Språkämnen

1 830

Religionskunskap...

930 1470

1 250

240 1020 1260

1 071

2 063

240 1020 1260

1 071

1 857

240 1110 1350

1 148

1 528

560 2 060 2 620

2 227

3 415

1 022

2 046

1 890

540 Filosofi, Psykologi Samhällskunskap. . . Historia Geografi Biologi Fysik

27 25 21

10 6 3

438 540

27 25 27 25 27 25 27 25 27 25

100 540 640 Kemi 1120 1120 Hembygdskunskap . Naturkunskap I. . . . Ekonomiska ämnen. Tekniska ämnen . . . Bild- och formarbete 1280 2 400 3 680 576 864 1440 Handledning 288 236 524 Handskrivning 1448 1624 3 072 Musik 96 144 240 Körsång 576 864 1440 Handledning Instrumental4 032 6 720 musik

1 120 238 580 1 876 3 680 1 440 524 3 072 240 1440 6 720

1 120 238 580 1 876 5 120

27 25 27 25 27 25 27 25 27 25 27 25 25

3 2 3 2 2 2 6 3 3 2 3 2 1

27 27

1 3

524 4 752

6 720

26 10 3 880 1 440 5 700 3 028 350 480 2 624 3 840 3 132 5 760

1720 2 160 3 880 Gymnastik 576 864 1440 Handledning.. . 2 280 3 420 5 700 Pedagogik 192 288 480 Handledning.. . 2 624 2 624 Metodik L 3 840 3 840 Handledning L. 3132 3132 Metodik M 5 760 5 760 Handledning M Metodik Sp Handledning Sp 84 126 210 Skolhygien Tekniska hjälpmedel 512 768 1280

Tablå II: 2. Sammanlagt

210 1 280

behov av lärartimmar

1 5 320

1 455 ill 013

27 21

21 4

1 6 464

1 8 892

1 504 1 720

2 224

210 2 754

och tjänster

vid lärarhögskolan

210 354

Uppsala

Intagning per läsår: Lågstadielärarlinje (L): 96 Mellanstadielärarlinje (M): 144 Ämneslärarlinje (Ä): 300 Klasslärarlinjerna

Ämne

LärarSärTjänster Am- Summa timmar skild- Behov nes- lärartimutöver exav mar lärarhela pert- lärarlinjer S 6 + 7 tjänster under- timLönevismar grad Antal ning

Behov av lärartimmar

10 Svenska Röstvård Muntl. f r ä m s t . . .

580 1780 2 360 332

500 270

Matematik

2190 2190

Engelska

2 006

1 332

3 338

984 374

1 816 374

1 518

1 788

1 862

Tyska

1 136

2 998

832 832 360 1 147

Samhällskunskap. .

832 360 518 316 740

Historia

1 278

Geografi

926 Biologi

280 1140 1420

1 951

Fysik

1 248

Kemi

1 094

Hembygdskunskap

560 Franska Språkämnen Religionskunskap..

629 Filosofi, Psykologi.

27 25 21 27 25 27 25 27 25 27 25

188 176 374 38 198 154 132 132 360

27 25

316 1 340

97 316

27 25 27 25 27 25 27 25 27 25 27 25 25

290 228 226 201 198 44 210

27 I 2 J3 Naturkunskap I. . . . Ekonomiska ämnen. Tekniska ä m n e n . . . . Bild- och formarbete Handledning . . . . Handskrivning Musik Körsång Handledning . . . . Instr. musik Gymnastik Handledning . . . . Pedagogik Handledning Metodik L Handledning L. . . Metodik M Handledning M . . Metodik Sp Skolhygien Tekniska hjälpmedel

| 5

640 1200 1 840 288 432 720 144 168 312 724 772 1496 48 72 120 288 432 720 1344 2 016 3 360 880 1080 1960 288 432 720 1140 1730 2 870 96 1312 1920

42 256

| 238 518 1 588

238 518 1 588

1840 720 312 1496 120 720 3 360 1960 720 2 870 2 600

2 560

1312 1920 1570 1570 2 880 2 880

1312 1 920 1 570 2 880

70 384

112 640

27 27 21

1 2 5

11 238 168 888 60 312

312 2 336

3 360

20 21 27 21 27 21

3 5 13 1

112 590

2 680 6 010 3 232 4 450

112 1 390

180 180 80

28 Tablå II: 3. Sammanlagt behov av lärartimmar och tjänster vid lärarutbildningsavdelningen vid Umeå universitet. Timtalen inkluderar icke ämnesundervisning vid utbildning av lärare i läroämnen Intagning per läsår: Lågstadielärarlinje (L): 96 Mellanstadielärarlinje (M): 96 Ämneslärarlinje (Ä): 150 Klasslärarlinjerna

Ämne

LärarSärSumma Tjänster timmar skild Behov Amneslä- lärartimutöver exav mar rarhela pert lärarlinjer S6 + 7 tjänster under- timLönevismar Antal grad ning

Behov av lärartimmar

10 Svenska

580 1 180 1760

Röstvård Muntl. främst.. . . Matematik

332 Engelska

1 496

2 154

494 192 750

1 158 192

1450 1450

1 233

Tyska Franska Språkämnen Religionskunskap...

493 Filosofi, Psykologi. .

1 813

424 424 268

224 Samhällskunskap. . .

913 Historia

881 Geografi

727 Biologi

760 1040

1 216

Fysik Kemi Hembygdskunskap . Naturkunskap I. . . . Ekonomiska ämnen. Tekniska ämnen.. . .

50 50 560

180 180

230 230 560

440 362

670 592 560 146 300 826

230 230 560

146 300 826

Bild- och formarbete 640 800 1440 Handledning 288 288 576 Handskrivning 144 112 256 Musik 724 564 1288 Körsång 48 48 96 288 288 576 Handledning 1344 1344 2 688 Instr. musik 880 720 1600 Gymnastik 288 288 576 Handledning Pedagogik Handledning

1140 1140 2 280 96

1 440 576 256 1 288 96 576 2 688 1 600 576

2 016

27 25 27 25 27 27 27 25 27 25 27 25 27 25 27 25 27 27 25 27 21

54 328 230 63 74 74 268 93 213 181 27 166 320 242 210 146 300 126 160 256

1 960

2 280 1 300 192

27 25 21

2 176

3 922

27 21

29 2

3 Metodik L 1312 Handledn. L 1920 1044 Metodik M Handledn. M 1920 Metodik Sp 42 Skolhygien 42 Tekniska hjälpmedel 256 256

Tablå II: 4. Sammanlagt

1312 1920 1044 1920

1 312 1 920 1 044 1 920

3 232

2 964

84 512

behov av lärartimmar och tjänster vid filialen i Luleå

Intagning per läsår: Lågstadielärarlinje (L): 48 Mellanstadielärarlinje (M): 48 Klasslärarlinj erna Behov av lärartimmar

Ämne

Svenska Röstvård Matematik Engelska

300 168 ,

Religionskunskap... Samhällskunskap. . . Historia Geografi Biologi Fysik Kemi Hembygdskunskap. Bild- och formarbete Handledning . . . . Handskrivning . . . . Musik Körsång Handledning . . . . Instr. musik Gymnastik Handledning . . . . Pedagogik Handledning . . . . Metodik L Handledning L . . Metodik M Handledning M . . Skolhygien Tekniska hjälpmedel

140 60 60 60 140 26 26 280 320 144 72 380 24 144 672 440 144 590 48 656 960 28 128

Summa lärarBehov av lärar- timmar timmar

600 168 90 740

900 336 90 740

160 460 460 60 160 90 90

300 520 520 120 300 116 116 280 720 288 128 690 48 288 1 344 900 288 1 180 96 656 960 526 960 56 256

300 520 520 120 300 116 116 280

400 144 56 310 24 144 672 460 144 590 48 526 960 28 128

1 008

Tjänster Lönegrad

27 25 27 25 27 27 27

Antal

Lärartimmar utöver hela tjänster

200 336 90 40 300 170 170 70 116 116 280

128 21

20 21

444 188

2 276

27 21

1 616

1 026

1 486

23 136 56 256

30 Tablå

11:5. Lärarhögskolan

i Stockholm.

Förteckning

över utbildningspersonal

och

lönekostnader A.

Utbildningsledning

Antal 1 1 1 1 1 1 1

Tjänst (Befattning) Rektor för lärarhögskola Rektor för försöks- och praktikskola Rektor för försöks- och praktikskola Utbildningsledare (lektor) Utbildningsledare (lektor) Utbildningsledare (lektor) Utbildningsledare (lektor)

Lönegrad

Lönekostnad

Bp 3 Bp 2 ABp 27 A 27/25 (26) A 24 A 23 A 23/20 (22)

67 144 64 280 55 130 56 616 50 172 48 156 42 692

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 och 3, lektor i A 27 med 2 AT 24 + 3 600 kronor, till rektor i ABp 27, lektor i A 25 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska

institutionen

Antal 1 2 21 1 1 4 4

Tjänst (Befattning) Professor Laboratorer Lektorer i pedagogik Forskningssekreterare Skolpsykolog Assistenter Assistenter

Lönegrad

Lönekostnad

Bp 3 Bp 1 Ao 27 Ao 25 Ao 25 A 21 A 19

60 100 109 008 1 131 102 42 221 42 221 137 384 123 892

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnesfördjupning Antal Tjänst (Befattning) 52 32 4 19 12 29 3 7 3

Lektorer i ämnesmetodik Lektorer i ämnesmetodik Lektorer i specialundervisningens metodik Lektorer i klasslärarmetodik Lektorer i klasslärarmetodik Lektorer i ämnesmetodik Lärare i röst- och talvård Lärare i musik Lärare för undervisning om tekniska hjälpmedel

Lönegrad

Lönekostnad

A 27 A 25 A 24 A 23 A 23/20 A 21 A 21 A 20 A 20

2 800 824 1 538 080 160 368 723 444 433 848 996 034 103 038 228 284 97 836

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster Läroämnen S 6 208 timmar å 75 kronor = 465 600 övningsämnen S 3 160 timmar å 50 kronor = 1 5 8 000

E. Kostnader för särskild expertundervisning Fördjupningskurser S 2 550 timmar å 85 kronor

F. Totala utbildningskostnader

per år kronor 9 910 003

216 750

31 Tablå II: 6. Lärarhögskolan Förteckning över utbildningspersonal A. Ulbildningsledning Antal 1 1 1 1 1 1 1

Tjänst (Befattning)

Rektor för lärarhögskola Rektor för försöks- och praktikskola Rektor för försöks- och praktikskola Utbildningsledare (lektor) Utbildningsledare (lektor) Utbildningsledare (lektor) Utbildningsledare (lektor)

i Göteborg och lönekostnader Lönegrad

Lönekostnad

Bp 3 Bp 2 ABp 27 A 27/25 (26) A 24 A 23 A 23/20 (22)

67 058 64 194 54 479 55 720 49 362 47 289 41 713

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 och 3, lektor i A 27 med 2 AT 24 -f 3 600 kronor, till rektor i ABp 27, lektor i A 25 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska Antal 1 2 19 1 1 4 4

institutionen Tjänst (Befattning)

Professor Laboratorer Lektorer i pedagogik Forskningssekreterare Skolpsykolog Assistenter Assistenter

Lönegrad

Lönekostnad

Bp 3 Bp 1 Ao 27 Ao 25 Ao 25 A 21 A 19

60 100 109 008 1 009 204 41 448 41 448 133 616 119 900

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnesfördjupning Antal Tjänst (Befattning) 50 34 4 19 10 26 2 6 3

Lönegrad

Lönekostnad

A 27 A 25 A 24 A 23 A 23/20 A 21 A 21 A 20 A 20

2 655 800 1 605 004 157 128 706 971 352 500 868 504 66 808 189 798 94 899

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster Läroämnen S 7 601 timmar å 75 kronor = 570 075 övningsämnen S 3 676 timmar å 50 kronor - 183 800

E. Kostnader för särskild expertundervisning FördjupningskurserS 2 665 timmar å 85 kronor = 226 525

F. Totala utbildningskostnader

per år kronor 9 572 351

32 Tablå II: 7. Lärarhögskolan Förteckning över utbildningspersonal A. Utbildningsledning Antal Tjänst (Befattning) 1 1 1 1 1 1 1

i Malmö och lönekostnader Lönegrad

Lönekostnad

Bp 3 Bp 2 ABp 27 A 27/25 (26) A 24 A 23 A 23/20 (22)

66 972 64 108 53 827 54 786 48 514 46 404 40 752

B. Pedagogiska Antal 1 2 17 1 1 3 4

institutionen Tjänst (Befattning)

Professor Laboratorer Lektorer i pedagogik Forskningssekreterare Skolpsykolog Assistenter Assistenter

Lönegrad Bp 3 Bp 1 Ao 27 Ao 25 Ao 25 A 21 A 19

Lönekostnad 60 100 109 008 890 613 40 676 40 676 97 383 115 904

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnes fördjupning Antal Tjänst (Befattning) 41 28 3 13 10 20 2 5 2

Lönegrad

Lönekostnad

A 27 A 25 A 24 A 23 A 23/20 A 21 A 21 A 20 A 20

2 147 990 1 297 744 115 302 472 212 343 460 649 240 64 924 92 016 61 344

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster Läroämnen 2 6 427 timmar å 75 kronor = 482 025 Övningsämnen 2 3 742 timmar å 50 kronor = 187 100

E. Kostnader för särskild expertundervisning Fördjupningskurser 2 1 762 timmar å 85 kronor = 149 770

F. Totala utbildningskostnader

per år kronor 7 792 850

33 Tablå II: 8. Lärarhögskolan Förteckning över utbildningspersonal A. Utbildningsledning Antal 1 1 1 1 1

Tjänst (Befattning)

Rektor för lärarhögskola Rektor för försöks- och praktikskola Rektor för försöks- och praktikskola Utbildningsledare (lektor) Utbildningsledare (lektor)

i Uppsala och lönekostnader Lönegrad Bp 3 Bp 2 ABp 27 A 27/25 (26) A 23

Lönekostnad 66 972 64 108 53 827 54 786 46 404

B. Pedagogiska Antal 1 2 11 1 1 2 2

institutionen Tjänst (Befattning)

Professor Laboratorer Lektorer i pedagogik Forskningssekreterare Skolpsykolog Assistenter Assistenter

Lönegrad Bp 3 Bp 1 Ao 27 Ao 25 Ao 25 A 21 A 19

Lönekostnad 60 100 109 008 576 279 40 676 40 676 64 922 57 952

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnes fördjupning Antal Tjänst (Befattning) 35 19 9 7 14 2 3 1

Lektorer i ämnesmetodik Lektorer i ämnesmetodik Lektorer i klasslärarmetodik Lektorer i klasslärarmetodik Lektorer i ämnesmetodik Lärare i röst- och talvård Lärare i musik Lärare för undervisning om tekniska hjälpmedel

Lönegrad

Lönekostnad

A 27 A 25 A 23 A 23/20 A 21 A 21 A 20 A 20

1 833 650 880 574 108 972 240 422 454 468 64 924 92 016 30 672

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster Läroämnen S 4 968 timmar a 75 kronor = 372 600 Övningsämnen 2 2 796 timmar å 50 kronor = 139 800

E. Kostnader för särskild expertundervisning FördjupningskurserS 1 328 timmar å 85 kronor = 112 880

F. Totala utbildningskostnader

3—413346

per år kronor 5 606 922

34 Tablå II: 9. Läramtbildningsavdelningen vid universitetet i Umeå Förteckning över utbildningspersonal och lönekostnader A. Utbildningsledning Antal Tjänst (Befattning) Lönegrad Lönekostnad + Kallortstillägg J 5ektor Bp 3 67 058 + 600 1 Rektor för försöks- och praktikskola Bp 2 64 194 + 564 1 Rektor för försöks- och praktikskola ABp 27 54 479 + 492 1 Utbildningsledare (lektor) A 27/25 (26) 55 720 + 396 1 Utbildningsledare (lektor) A 23 47 289 -f 372 1 Utbildningsledare (lektor) A 23/20 (22) 41 713 + 324 Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 och 3, lektor i A 27 med 2 AT 24 + 3 600 kronor, till rektor i ABp 27, till lektor i A 25 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska Antal

1 1 9 1 1 2 2

institutionen Tjänst (Befattning)

Professor Laborator Lektorer i pedagogik Forskningssekreterare Skolpsykolog Assistenter Assistenter

Lönegrad

Lönekostnad + Kallortstillägg 60 1 0 0 + 600 54 504 + 540 478 044 + 4 212 41 448 + 420 41 448 + 420 66 8 0 8 + 672 59 9 5 0 + 624

Bp 3 Bp 1 Ao 27 Ao 25 Ao 25 A 21 A 19

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnes fördjupning Tjänst (Befattning)

Antal

20 11 6 7 9 1 2

Lektorer i ämnesmetodik Lektorer i ämnesmetodik Lektorer i klasslärarmetodik Lektorer i klasslärarmetodik Lektorer i ämnesmetodik Lärare i röst- och talvård Lärare i musik

Lönegrad A 27 A 25 A 23 A 23/20 A 21 A 21 A 20

Lönekostnad + Kallortstillägg 1 062 320 + 9 360 519 266 + 4 620 223 254 + 2 232 246 750 + 2 520 300 636 + 3 024 33 404 + 336 63 2 6 6 + 648

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster Läroämnen 2 3 231 timmar å 75 kronor = 242 325 övningsämnen S 2 974 timmar å 50 kronor = 148 700

Kostnader för särskild expertundervisning Fördjupningskurser S 997 timmar å 85 kronor =

F. Totala utbildningskostnader

per år kronor 4 900 397

84 745

35 Tablå II: 10. Lärarhögskolan Förteckning över utbildningspersonal A. Utbildningsledning Antal Tjänst (Befattning) 1 1 1 1 1

Rektor för lärarhögskola (filial) Rektor för försöks- och praktikskola Rektor för försöks- och praktikskola Utbildningsledare (lektor) Utbildningsledare (lektor)

i och

Linköping lönekostnader Lönegrad

Lönekostnad

Bp 3 Bp 2 ABp 27 A 27/25 (26) A 23

66 972 64 108 53 827 54 786 46 404

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 och 3, lektor i A 27 med 2 AT 24 + 3 600 kronor' till rektor i ABp 27, lektor i A 25 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska Antal 1 1 10 1 1 1 2

institutionen Tjänst (Befattning)

Professor Laborator Lektorer i pedagogik Forskningssekreterare Skolpsykolog Assistent Assistenter

Lönegrad Bp 3 Bp 1 Ao 27 Ao 25 Ao 25 A 21 A 19

Lönekostnad 60 100 54 504 523 890 40 676 40 676 32 461 57 952

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnesfördjupning Antal Tjänst (Befattning) 23 16 9 7 11 1 2 2

Lönegrad

Lönekostnad

A 27 A 25 A 23 A 23/20 A 21 A 21 A 20 A 20

1 204 970 741 568 326 916 240 422 357 082 32 462 61 344 61 344

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster Läroämnen S 3 343 timmar å 75 kronor = 250 725 Övningsämnen 2 3 070 timmar å 50 kronor = 153 600

Kostnader för särskild specialistundervisning FördjupningskurserS 1 328 timmar å 85 kronor = 112 880

F. Totala utbildningskostnader

per år kronor 4 564 325

36 Tablå II: 11. Lärarhögskolefilialen, Förteckning över utbildningspersonal A. Utbildningsledning Antal Tjänst (Befattning) 1 1 1

Rektor för lärarhögskolefilial Rektor för försöks- och praktikskola Utbildningsledare (lektor)

i och

Jönköping lönekostnader Lönegrad

Lönekostnad

Bp 2 ABp 27 A 23

64 108 53 827 46 404

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 med 2 AT 24 + 3 600 kronor, till rektor i ABp 27 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska Antal 6 1 1

institutionen Tjänst (Befattning)

Lektorer i pedagogik Skolpsykolog Assistent

Lönegrad Ao 27 Ao 25 A 21

Lönekostnad 314 334 40 676 32 461

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster för metodik och ämnesfördjupning Antal Tjänst (Befattning) 13 5 9 7 14 1 3

Lektorer i ämnesmetodik Lektorer i ämnesmetodik Lektorer i klasslärarmetodik Lektorer i klasslärarmetodik Lektorer i ämnesmetodik Lärare i röst- och talvård Lärare i musik

Lönegrad

Lönekostnad

A 27 A 25 A 23 A 23/20 A 21 A 21 A 20

681 070 231 740 326 916 240 422 454 468 32 462 92 016

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster Läroämnen S 2 613 timmar å 75 kronor = 195 975 Övningsämnen S 2 782 timmar å 50 kronor = 139 100

Kostnader för särskild expertundervisning FördjupningskurserS 1 328 timmar å 85 kronor = 112 880

F. Totala utbildningskostnader

per år kronor 3 058 859

37 Tablå

II: 12. Lärarhögskolefilialen i Karlstad. Filialen i Sundsvall Förteckning över utbildningspersonal och lönekostnader

A. Vlbildningsledning Antal 1 1 1

Tjänst (Befattning)

Rektor för lärarhögskolefilial Rektor för försöks- och praktikskola Utbildningsledare (lektor)

Lönegrad

Lönekostnad

Bp 2 ABp 27 A 23

64 108 53 827 46 404

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 med 2 AT 24 + 3 600 kronor, till rektor i ABp 27 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska Antal 4 1 1

institutionen Tjänst (Befattning)

Lektorer i pedagogik Skolpsykolog Assistent

Lönegrad

Lönekostnad

Ao 27 Ao 25 A 21

209 556 40 676 32 461

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor.

C. Lärartjänster Antal 11 4 6 7 11 1 2

för metodik och ämnesfördjupning Tjänst (Befattning)

Lektorer i ämnesmetodik Lektorer i ämnesmetodik Lektorer i klasslärarmetodik Lektorer i klasslärarmetodik Lektorer i ämnesmetodik Assistent i pedagogik Lärare i musik

Lönegrad

Lönekostnad

A 27 A 25 A 23 A 23/20 A 21 A 21 A 20

576 290 185 392 217 944 240 422 357 082 32 462 61 344

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D. Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster Läroämnen S 1 999 timmar å 75 kronor = 149 925 övningsämnen S 3 318 timmar ä 50 kronor = 165 900

E. Kostnader för särskild specialistundervisning FördjupningskurserS 997 timmar å 85 kronor =

F. Totala utbildningskostnader

per år kronor: Karlstad 2 518 538

84 745

Sundsvall

2 518 538

38 Förteckning A. Utbildningsledning Antal 1 1 1

Tablå II: 13. Filialen över utbildningspersonal

Luleå och lönekostnader

Tjänst (Befattning)

Lönegrad

Lönekostnad + Kallortstillägg

Rektor för filial Rektor för försöks- och praktikskola Utbildningsledare (lektor)

Bp 2 ABp 27 A 23

64 280 + 2 256 55 130 + 1 968 48 156 + 1 488

Avlöningsförstärkning utgår till rektor i Bp 2 med 2 AT 24 + 3 600 kronor, till rektor i ABp 27 med 2 AT 24 + 2 400 kronor, till biträdande utbildningsledare med 10 080 kronor.

B. Pedagogiska Antal 4 1 1

institutionen Tjänst (Befattning)

Lektorer i pedagogik Skolpsykolog Assistent..

Lönegrad

Lönekostnad + Kallortstillägg

Ao 27 Ao 25 A 21

215 448 + 1 872 42 221 + 1 680 34 346 + 1 344

Avlöningsförstärkning utgår till lektor i pedagogik med 2 AT 24 + 3 600 kronor

C. Lärartjänster för metodik och ämnes fördjupning Antal Tjänst (Befattning) 5 2 3 3 6 1

Lektorer i ämnesmetodik Lektorer i ämnesmetodik Lektorer i klasslärarmetodik Lektorer i klasslärarmetodik Lektorer i ämnesmetodik Lärare i musik

Lönegrad

Lönekostnad + Kallortstillägg

A 27 A 25 A 23 A 23/20 A 21 A 20

269 310 + 9 360 96 130 + 3 360 114 228 + 4 464 108 462 + 4 320 103 038 + 8 064 32 612 + 1 296

Avlöningsförstärkning (A 27) 2 AT 24 + 3 600 kronor (A 25) 2 AT 24 + 2 400 kronor

D . Lönekostnader för undervisningstimmar utöver hela tjänster Läroämnen S 2 208 timmar å 75 kronor = 165 600 övningsämnen 2 1 788 timmar å 50 kronor = 89 400

E. Totala utbildningskostnader

per år kronor 1 479 S33

I I I . B e h o v a v övningsklasser för praktisk utbildning a v klasslärare

1. Den praktiska utbildningens organisation vid utbildning av lågstadielärare Termin I :

10 dagar elev- och metodiakttagelser i årskurs 1 (för lärarkandidat som intagits en hösttermin). 4 lärarkandidater/grupp. 3 dagar förläggs till terminens början, de övriga fördelas över terminen med ökande intervall. Termin II: Resterande 5 heldagsbesök i årskurs 1. Summa 2V2 veckor. 3 veckor auskultation och övningsundervisning i årskurs 2 eller 3. 2 lärarkandidater/grupp. Termin III: Lärarkandidater intagna under hösttermin betecknas med A, under vårtermin B. För lärarkandidater i grupp A gäller: Praktiktjänstgöring en halv termin i årskurs 1 med 1 lärarkandidat hos 1 handledare i en klass. 3 dagar av praktikperioden anslås till olika slag av hospitering. För lärarkandidater i grupp B gäller: Praktik tjänstgöring en halv termin i årskurs 2 eller 3. Praktiken organiseras med 2 lärarkandidater hos 1 handledare i två klasser. Auskultering i årskurs 2 eller 3 under perioden. Termin IV: 3 dagar hospitering i början av terminen företrädesvis i årskurs 4. För lärarkandidater i grupp A gäller: Praktiktjänstgöring i årskurs 2 eller 3 i likhet med grupp B under termin III. För lärarkandidater i grupp B gäller: Praktiktjänstgöring i årskurs 1 i likhet med grupp A under termin III samt hospitering. För lärarkandidater som intagits en vårtermin fördelas de 15 dagarna som avsatts för elev- och metodiakttagelser i årskurs 1 så, att 6 enstaka praktikdagar infaller den första terminen och 9 påföljande hösttermin, varvid 3 i följd förläggs till terminens början och 6 fördelas över terminen med ökande intervall.

Figur 111:1. Lågstadielärarutbildning. Den praktiska utbildningens organisation vid intagning av 96 lärarkandidater I termin

Lk-avdelning

41 Figur 111:2. Lågstadielärarutbildning. Den praktiska utbildningens intagning av 72 lärarkandidater!termin Placering

av p r a k t i k m o m e n t

organisation

under Vårtermin

Hösttermin

vid

42 Figur 111:3. Lågstadielärarutbildning. Den praktiska utbildningens organisation vid intagning av 48 lärarkandidater/termin Placering

av p r a k t i km oment

under Vårtermin

Hösttermin

IA Lh-ovdelning

•i Ui W »i » . i f

* * *

•. t

k t

'.k Kk \k % \ t

••

1 1 *

T2B

Tre dagar e l e v - o c h metodiakttagelser i årskurs I

En dag elev-och metodiakttagelser i årskurs I (l2 dagar) Tre veckor övningsundervisning i Årskurs 2 eller 3 Praktiktjänstgöring en halv termin i Årskurs I Praktiktjänstgöring en halv termin i Srskurs 2 eller 3

1 Varje klass besökes av 6 grupper om l ä r a r k a n d i d a t e r . 2 grupper vistas i klasse u n d e r vardera 15 dagar (3 + 12 enstaka di g a r ) , 2 grupper u n d e r 9 dagar (3 + 6 enstak dagar) och 2 grupper u n d e r 5 enstaka daga Om tillgången på lämpliga klasser för d fortlöpande iakttagelserna ä r knapp, kan ur dantagsvis denna auskultering ske i gruppe om 6 l ä r a r k a n d i d a t e r .

43 I figurerna 1—3 ges förslag till placering av auskultationsdagar och praktikveckor. Av tablåerna framgår också, h u r de olika praktikmomenten kan fördelas på erforderliga övningsklasser, och h u r stor belastningen av auskultationer och övningsundervisning blir på de olika klasserna. Vidare ges förslag om hur praktikterminen skall anordnas.

Anvisningar för tolkning au figurerna översta delen av figuren anger lärarkandidatavdelningar. De övriga delarna anger i nu nämnd ordning demonstrationsklasser och klasser för auskultationsdagar och praktikveckor samt klasser för praktiktermin. Terminerna betecknas med romerska siffror. Sålunda betyder exempelvis II A höstterminskandidaternas andra termin. De olika auskulterings- och övningspassen anges med i teckenförklaringen upptagna markeringar, som alltså dels visar h u r momenten fördelas på de olika utbildningsterminerna för varje lärarkandidatavdelning, dels markerar Tablå 111:1. Lågstadielärarutbildning. Behov av övningsklasser Intagning per termin

Klasser Klasser S:a antal ErforderKlasser för fortDemonför prakerfoder- ligt antal strationslöpande för praktiktjänstvakanta liga klasser iaktta- tikveckor tjänster göring klasser gelser

Årskurs

96 1

1 2 3

12 S:a 72

1 2 3

9 1 2 3

62 34 34

12 12

6 6

36 18 18

2 2 2

47 26 26

9 9

6 6

24 12 12

2 2 2

32 20 20

6 6

3 3

12 6 6

2 2 2

20 (18) 11 11

3 3

42 (40)

6S(4)

1 2 3

6(4)

S:a 1

2 2 2

6 S:a 24*

48 24 24

9 S:a 3

8 8

12 Fortlöpande iakttagelser i årskurs 1 i omgångar om 48 lk, praktikveckor i omgångar om 24 lk

36 »

s _

24 "

4 B

Inom parentes anges behovet vid auskultering i grupper om 6 lk

12 lk

44 den utsträckning i vilken olika klasser engageras för olika slag av övningsundervisning och för tjänstgöring under praktiktermin.

2. Den praktiska utbildningens organisation vid utbildning av mellanstadielärare Termin I:

1 vecka elev- och metodiakttagelser. 4 lärarkandidater/grupp. Förläggs om möjligt till terminens första hälft. Termin II: 3 veckor auskultation och övningsundervisning. 2 lärarkandidater/grupp. Ca 15 timmar anslås till hospitering på lågstadiet. Förläggs om möjligt till senare delen av terminen. Termin III: Praktiktjänstgöring en halv termin. 2 lärarkandidater hos 1 handledare i 2 klasser. Ca 15 timmar utnyttjas för hospitering i läsklinik eller specialklass med 4 lärarkandidater/grupp. Denna hospitering kan förläggas till terminens första hälft. Termin IV: 2 veckor övningsundervisning. 2 lärarkandidater/grupp. Förläggs om möjligt till terminens mitt. Termin V: Praktiktjänstgöring en halv termin. 2 lärarkandidater hos 1 handledare i 2 klasser. Förläggs till terminens sista hälft, om den första praktiktjänstgöringen infallit under den tredje terminens första hälft. I figur III: 4 ges förslag till placering av praktikveckor. Av figuren framgår också, hur praktikveckorna kan fördelas på erforderliga övningsklasser och hur stor belastningen blir på dessa. Vidare ges förslag om hur praktikterminen kan anordnas. För mellanstadielärarutbildningen ges bara ett exempel på organisation, eftersom förhållandena blir tämligen lika vid olika storlek på terminsintagningen. Anvisningar för tolkning av figuren översta delen av figuren anger lärarkandidatavdelningar. De övriga delarna anger i nu nämnd ordning klasser för praktikveckor och klasser för praktiktermin. Lärarkandidater intagna under hösttermin betecknas A, under vårtermin B. Terminerna betecknas med romerska siffror. Sålunda betyder exempelvis II A höstterminskandidaternas andra termin. De olika praktikveckorna och praktikterminen anges med i teckenförklaringen upptagna markeringar, som alltså dels anger, hur momenten fördelas på de olika terminerna, dels markerar den utsträckning, i vilken olika klasser engageras för olika slag av övningsundervisning och för tjänstgöring under praktiktermin.

45 Figur 111:4.

Mellanstadielärarutbildning. Den praktiska utbildningens vid en intagning av 48 lärarkandidater!termin

organisation

Lk-avdelning

a o m

m ^ OOÅ

•<4 <• 2JC

5 6

2 2

:0 O CQ.

-C o o

C U)

6 A

Ifi

a c a.

-J=

L. :0

1 35 •

•

-t-

i/i

: 0

_w* c

i1 i

o o J£

:°

1 i o

_£ O L. D.

a c.

f I i

k ti in

<r> 0

<)um ma

i 1 72

4*:j En vecka elev- och metodiakttagelser 3 Övningsundervisning, t r e veckor H

Praktiktjänstgöring

under andra terminen och tv5 veckor under

fjärde

terminen

46 Tablå 111:2. Mellanstadielärarutbildning. Behov av övningsklasser Intagning per termin 144

Årskurs

Klasser för praktikveckor

Klasser för praktiktjänstgöring

Demonstrationsklasser

S:a antal erforderliga klasser

Erforderligt antal vakanta tjänster

4 5 6

18 18 18

48 48 48

2 2 2

68 68 68

24 24 24

12 12 12

32 32 32

2 2 2

46 46 46

16 16 16

9 9 9

24 24 24

2 2 2

35 35 35

12 12 12

6 6 6

16 16 16

2 2 2

24 24 24

8 8 8

4 4 4

8 8 8

2 2 2

14 14 14

4 4 4

12 S:a 96

4 5 6 S:a

I V . K o s t n a d för u t b i l d n i n g e n v i d l ä r a r h ö g s k o l a

A. Amnesutbildning, pedagogik och metodik Kostnaden för ämnesutbildning på klasslärarlinje för pedagogik och för metodik framgår av tablåerna II: 5—13. Den sammanlagda kostnaden för dessa moment för den av de sakkunniga föreslagna organisationen är 51 922 616 kronor. I kapitel 29 har framhållits att de sakkunnigas förslag beträffande klasslärarutbildningen innebär minskade undervisningskostnader i jämförelse med nuvarande utbildning vid lärarhögskolor och folkskoleseminarier. Lektorsundervisning i läroämnen på klasslärarlinjer skall i princip bestridas förutom av universitetslärare av lektorer i Ao 27. Enligt nuvarande bestämmelser arvoderas dylik undervisning med 75 kronor i timmen. Antalet lärartimmar i läroämnen vid utbildning av 24 lärarkandidater är enligt de sakkunnigas förslag ca 1 420 på mellanstadielärarlinje. Av dessa timmar skall enligt de sakkunnigas förslag ca 15 % bestridas av universitetslärare. Arvode för sådan undervisning beräknas utgå med 85 kronor i timmen. Kostnaden för utbildning i läroämnen av 24 lärarkandidater på mellanstadielärarlinje blir alltså 1 207 X 75 + 213 X 85 = 90 525 + 18 105 = 108 630 kronor. Vid nuvarande folkskollärarutbildning vid lärarhögskola uppgår antalet lärartimmar till ca 1 1501 för utbildning av 24 lärarkandidater. Utbildningskostnaden blir alltså 1 150 X 75 = 86 250 kronor. För utbildningen i övningsämnen är behovet av lärartimmar enligt de sakkunnigas förslag på mellanstadielärarlinje 558 förutom instrumentalmusik. P å nuvarande folkskollärarlinje vid lärarhögskola är motsvarande tal ca 1 140. F r å n instrumentalmusiken kan bortses vid en kostnadsjämförelse eftersom timtalet är praktiskt taget detsamma i båda fallen. Arvode för undervisningstimme i övningsämnen beräknas till ca 50 kronor. Kostnaden för övningsämnen blir alltså enligt de sakkunnigas förslag 558 X 50 = 27 900 och på nuvarande folkskollärarlinje 1 140 X 50 = 57 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden för ämnesutbildning utom instrumentalmusik för en grupp på 24 lärarkandidater p å mellanstadielärarlinje blir alltså enligt de sakkunnigas förslag 108 630 + 27 900 = 136 530 kronor och enligt nuvarande bestämmelser 1 I huvudbetänkandets del I kap. 29 har detta tal felaktigt angivits till 1 465. Kostnaden för utbildning i läroämnen enligt de sakkunnigas förslag blir alltså något högre än på nuvarande f olkskollärarlinj e.

48 på lärarhögskolas folkskollärarlinje 86 250 + 57 000 = 143 250. Kostnaden blir följaktligen 143 2 5 0 - 1 3 6 530 = 6 720 kronor lägre enligt de sakkunnigas förslag. P å folkskoleseminariernas tvååriga folkskollärarlinje är antalet veckotimmar i läroämnen, pedagogik och metodik 37V2 + 27V2 = 65. För en jämförelse av utbildningskostnaderna i läroämnen måste timtalen i pedagogik och metodik frånräknas. Inklusive timmar för uppdelning av klassen uppgår det sammanlagda timtalet för pedagogik och metodik till ca 37 veckotimmar. Till det återstående veckotimtalet, 28 veckotimmar, skall läggas timtalet för kompletteringskurser, i medeltal 6 veckotimmar. Det totala timtalet blir alltså 34 veckotimmar. Därtill kommer sommarkurs i engelska och frivillig behörighetskurs i engelska med sammanlagt 130 + 120 = 250 undervisningstimmar och kurs i yrkesvägledning, 30 undervisningstimmar. 34 veckotimmar motsvarar arvodestekniskt 34 x 35 = 1 190 undervisningstimmar. Det sammanlagda antalet undervisningstimmar blir alltså 1 190 + 250 + 30 = 1 470. Arvodet per undervisningstimme uppgår till ca 65 kronor. Kostnaden blir alltså 65 x 1 470 = 95 550 kronor. Timtalet för övningsämnen är 12 + 18 + 8 = 38 veckotimmar. Till detta kommer undervisning utanför timplanen och frivillig undervisning med sammanlagt 8V2 veckotimmar. Från undervisningen i instrumentalmusik bortses eftersom timtalet där ä r i stort sett detsamma som enligt de sakkunnigas förslag. Det sammanlagda veckotimtalet i övningsämnen blir alltså 38 + 8V2 = 46V2 veckotimmar. Detta motsvarar arvodesmässigt 35 X 46V2 = 1 627 undervisningstimmar. Kostnaden för dessa timmar är 1 627 X 33 = 53 691 kronor. Den sammanlagda kostnaden för ämnesundervisning blir alltså 95 550 + 53 691 = 149 241 kronor. Kostnaden blir alltså 149 241 136 530 = 12 711 kronor lägre enligt de sakkunnigas förslag. För utbildning av 24 lärarkandidater på lågstadielärarlinje ger motsvarande beräkningar följande resultat. Undervisning i läroämnen omfattar enligt de sakkunnigas förslag 540 lärartimmar. Kostnad: 540 X 75 = 40 500 kronor. Enligt nuvarande timtal på lärarhögskolans småskollärarlinje är antalet lärartimmar 650. Detta motsvarar en kostnad av 650 X 75 = 48 750 kronor. För övningsämnen är antalet lärartimmar enligt de sakkunnigas förslag 607. Kostnaden blir 607 X 50 = 30 350. På lärarhögskolans småskollärarlinje är antalet lärartimmar 1 120. Detta motsvarar en kostnad av 1 120 x 50 = 56 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden enligt de sakkunnigas förslag blir alltså 40 500 + 30 350 = 70 850. P å nuvarande småskollärarlinje vid lärarhögskola beräknas kostnaden till 48 750 + 56 000 = 104 750 kronor. På tvåårig småskollärarlinje vid folkskoleseminarium är antalet lärartimmar i läroämnen 31 + 25 = 56 - 34 = 22 veckotimmar. Detta motsvarar arvodesmässigt 22 X 35 = 770 undervisningstimmar. Kostnaden blir 770 x

49 65 = 50 050 kronor. Timtalet för övningsämnen är 37 veckotimmar. Till detta kommer undervisning utanför timplanen och frivillig undervisning, sammanlagt 6 veckotimmar. Det totala antalet lärartimmar i övningsämnen blir alltså 37 + 6 = 43 veckotimmar. Detta motsvarar 43 x 35 = 1 505 undervisningstimmar. Kostnaden blir 1 505 x 33 = 49 665 kronor. Den sammanlagda kostnaden för ämnesutbildning för en grupp på 24 lärarkandidater på folkskoleseminariernas tvååriga småskollärarlinje blir alltså 50 050 + 49 665 = 99 715 kronor. Kostnaden för utbildning i pedagogik och metodik enligt de sakkunnigas förslag blir i stort sett densamma som på nuvarande klasslärarlinje vid lärarhögskola. I varje fall kommer någon höjning av kostnaderna inte att inträda. I jämförelse med utbildningen på folkskoleseminariums tvååriga linjer blir kostnaden för dessa moment i utbildningen något lägre enligt de sakkunnigas förslag. Utbildningen i pedagogik på ämneslärarlinjer kommer att bli något mer kostnadskrävande än den nuvarande pedagogikutbildningen vid universitet, främst beroende på ökade möjligheter till gruppindelning. Beträffande utbildningen i metodik blir kostnaderna i stort sett desamma som för närvarande. B. Beräkning av kostnader för praktisk

utbildning

Som framgår av kapitlen 26 och 27 i del I av huvudbetänkandet skall vid varje lärarhögskola finnas en försöks- och praktikskola och, i den utsträckning så befinnes lämpligt, andra praktikskolor. Befattningshavarna i dessa skolor föreslås bli statligt anställda med i stort sett samma löneförmåner som lärarna vid nuvarande externa övningsskolor. Den del av utbildningen under praktikveckor, som inte äger rum i praktikskolor, omhänderhas av särskilt arvoderade handledare. Arvoden för dessa handledare liksom även för handledare under praktiktermin anges i det följande enligt nu gällande bestämmelser. För lönegradsplacering och lönekostnad tillämpas vad som budgetmässigt beräknas gälla fr. o. m. den 1 juli 1966. 1. Klasslärarutbildning Kostnaderna för den praktiska utbildningen beräknas enligt följande: a. Mellanstadielärare

Klass i

praktikskola

Utgångspunkten för angivande av lärarutbildningskostnaderna i en övningsklass i praktikskola är den ökning av löner som äger r u m där i jämförelse med en klass i det allmänna skolväsendet. Medeltalet lärartimmar i årskurserna 4—6 är i läroämnen 2673, i teckning 4— 413346

50 och musik 62/s och i slöjd 5Vs veckotimmar. Undervisningsskyldigheten för lärare i praktikskola beräknas till 24 veckotimmar (vtr), varav 1 vte avses för s. k. praktikmetodik. Avlöningskostnaderna uppgår alltså till: Lärarlön enligt Arvode för veckotimmar enligt , ,, » )> , , )> » 1

Ao 20: 22 BT 20 CT 20 CT 15

24* vtr 31/3 » 6 2/3 » 5 V» »

31 633 kronor 3 943 » 6 313 • 3 856 •> Summa 45 745 kronor

Varav 1 veckotimme praktikmetodik.

Från lönekostnaderna avgår följande, som skulle utgått som statligt driftsbidrag, om klassen skulle helt tillhört det kommunala skolväsendet. Lärarlön enligt Arvode för veckotimmar enligt » » i »

Ao 18: 20 CT 18 CT 15

3 vtr 5 Va »

28 392 kronor 2 553 » 3 856 » Summa 34 801 kronor

Den lärarutbildningskostnad, som belöper sig på en klass på mellanstadiet i praktikskola, utgör alltså 45 745 - 34 801 = 10 9U kronor. Klassen beräknas bli utnyttjad för övningsundervisning och auskultering under ca 50 % av undervisningstiden. Handledarklass vid utbildning under praktikveckor T en handledarklass beräknas ca 450 timmar per år bli belastade med övningsundervisning och auskultering. Enligt nu gällande bestämmelser arvoderas övningsundervisning med 15 kronor per timme och auskultering med 10 kronor. Eftersom lärarkandidaterna i regel vistas i övningsklassen i grupp om 2 blir antalet timmar med undervisningsövningar i regel större än antalet rena auskultationstimmar. I medeltal beräknas arvodet för timme därför bli 13: 50. Handledararvodet per år kan alltså beräknas till 450 X 13: 50 = 6 075 kronor. Till detta måste läggas kostnaden för den nedsättning av undervisningsskyldigheten, som beviljas handledare, nämligen 4 vtr enligt CT 18, d. v. s. 4 X 842 = 3 404 kronor. Den totala lärarutbildningskostnaden per handledarklass och år blir alltså 6 075 + 3 404 = 9 479 kronor. Kostnaden för klass i praktikskola blir alltså 10 944 - 9 479 = 1 465 kronor högre än för handledarklass. Utbildning under praktiktermin Under praktiktermin skall undervisningsskyldigheten i två klasser (tillsammans 60 vtr) bestridas av 1 handledare och två lärarkandidater med i medeltal 20 vtr var. Till handledare utgår ett arvode av 1 000 kronor per lärarkandidat d. v. s. per år 4 000 kronor. Avlöningskostnaden per år i två klasser på mellanstadiet är fr. o. m. den 1 juli 1965 = lönekostnaden för två tjänster i A 18: 20. Lärarkandidat avlönas enligt A g l 4 : 14. Den höjda avlöningskostnaden för två klasser utnyttjade för praktiktermin kan alltså beräknas en-

51 ligt följande: Löner enligt 2 Ag 14: 14 + 1 Ao 18: 20 - 2 Ao 18: 20 = 2 Ag 14: 14 - 1 Ao 18: 20 = 41 072 - 28 392 = 12 680 kronor. För varje lärarkandidat blir alltså kostnaden för praktiktermin 12 680 : 4 = 3 170 kronor. De sakkunniga föreslår, att även klass i praktikskola skall kunna utnyttjas för utbildning under praktiktermin. Utbildningskostnaderna i sådan klass beräknas enligt följande: 2 Ag 14: 14 + 1 Ao 22: 22 - 2 Ao 18: 20. Till denna kostnad skall läggas skillnaden mellan arvodet för 6 vtr enligt CT 20 och 6 vtr enligt GT 18, d. v. s. 5 682 - 5 106 = 576, vilket representerar merkostnaden för undervisning i övningsämnen. Den totala årskostnaden för utbildningen blir alltså 41072 + 3 1 6 3 3 - 5 6 784 + 5 7 6 = 1 6 497 kronor, d. v. s. 4 124 kronor per lärarkandidat. Kostnaden blir alltså i detta fall 954 kronor högre än om klasser i det allmänna skolväsendet anlitas.

b. Lågstadielärare

Med tillämpande av samma beräkningsmetodik som under punkt 1. Mellanstadielärare får man följande utbildningskostnader för olika övningsklasser vid lågstadielärarutbildningen. Klass i

praktikskola

Lärarlön enligt Arvode för veckotimmar enligt » » » » » » » »

Ao 17: 19 BT 17 CT 20 CT 15

24 1 vtr 3 2/3 » 3 Va » 1 1/3 »

26 904 kronor 3 692 3 156 964 Summa 34 716 kronor

1 Varav 1 vt praktikmetodik.

Från lönekostnaden avgår driftsbidrag. Lärarlön enligt Arvode för veckotimmar enligt

Ao 13: 15 CT 15

1 a / 3 vtr

21 666 kronor 964 » Summa 22 630 kronor

Lärarutbildningskostnaden i en lågstadieklass inom praktikskola är alltså 34 716 — 22 630 = 12 086 kronor. Handledarklass

vid utbildning

under

Handledararvode 450 x 13: 50 Arvode för veckotimmar enligt

praktikveckor CT 13

4 vtr

6 075 kronor 2 596 » Summa 8 671 kronor

Kostnaden för klass i praktikskola blir alltså 12 086 - 8 671 = 3 415 kronor högre än i handledarklass. Utbildning

under

praktiktermin

Under den del av praktikterminen, som lärarkandidat tillbringar i klass 1, där systemet 1 lärarkandidat — 1 handledare — 1 klass tillämpas, blir kost-

52 nåden = handledararvode + lön åt lärarkandidat enligt Ag 9: 9, d. v. s. (2 000 + 15 732) : 4 = 4 333 kronor. Under den del av praktikterminen, som lärarkandidat tillbringar i klass 2 eller 3, där systemet 2 lärarkandidater — 1 handledare — 2 klasser tillämpas, blir kostnaden följande: Handledararvode 4 000 + löner enligt 2 Ag 9: 9 + 1 Ao 13: 15 - 2 Ao 13: 15 = 4000 + 2 Ag 9: 9 - 1 A o l 3 : 15 = 4000 + 3 1 4 6 4 - 2 1 6 6 6 = 13798. Kostnaden 13 798 kronor skall delas med 8 eftersom 8 lärarkandidater vistas i klassen varje läsår. Kostnaden per lärarkandidat blir alltså totalt 4 333 + 1 724 = 6 157 kronor. Enligt samma beräkningsteknik blir kostnaden för praktiktermin i klasser inom praktikskola 7 123 kronor. Kostnaden för klass i praktikskola blir alltså 7 123 — 6 157 = 966 kronor högre per lärarkandidat än om klass i det allmänna skolväsendet anlitas.

c. Totalkostnad för den praktiska utbildningen på klasslärarlinje

De klasser, som anlitas för den praktiska utbildningen, beräknas tagas i anspråk i medeltal 15 veckor per läsår. Proportionen mellan klass i praktikskola och handledarklasser beräknas på mellanstadielärarlinje för utbildningen under praktikvecka till i genomsnitt 3 : 1 . Kostnaden per övningsklass blir alltså i medeltal (3 X 10 944 + 9 479) : 4 = 10 577. Kostnaden under 1 vecka blir följaktligen i medeltal 10 577 : 15 = 705 kronor. Vid lågstadielärarutbildningen kommer praktikveckorna att kunna så gott som helt inrymmas i försöks- och praktikskolan. Med tanke på önskvärdheten av att i viss utsträckning utnyttja klasserna i försöks- och praktikskolan även för praktikterminstjänstgöring räknas emellertid med samma proportion mellan de två typerna av klasser som för mellanstadielärarutbildningen, d. v. s. 3 : 1. Den genomsnittliga kostnaden per klass blir alltså (3 X 12 086 + 8 671) : 4 = 11 232 kronor. Kostnaden under 1 vecka blir alltså i medeltal 11 232 : 15 = 748 kronor. Vid utbildning under praktiktermin beräknas maximalt 50 % av de erforderliga klasserna finnas inom försöks- och praktikskola eller annan praktikskola. Kostnaden per lärarkandidat kan alltså på mellanstadielärarlinje anges till (3 170 + 4 124) : 2 = 3 647 kronor. För motsvarande utbildning på lågstadielärarlinje blir enligt samma beräkningsgrunder den genomsnittliga kostnaden per lärarkandidat 6 640 kronor. 1 vecka som en grupp lärarkandidater tillbringar i en klass benämnes 1 övningsklassvecka. Kostnaden för praktikveckorna är alltså antalet övningsklassveckor gånger kostnaden för en vecka. Kostnaden för praktiktermin är antalet lärarkandidater gånger kostnaden för varje kandidat. För «n grupp om 24 lärarkandidater på vardera av klasslärarlinjerna uppgår kostnaden alltså till:

53 Mellanstadielärarlinj e Praktikveckor,

termin I 1 v i grupp om 4 lk = 6 övningsklassveckor » II 2 v i » » 2 » = 24 » i IV 3 v i » » 3 » = 36 » 66 övningsklassveckor 66 X 705 = 46 530 kronor

Kostnad Praktiktermin

3 647 x

24 = 87 528

Summa utbildningskostnad

134 058 kronor

Lågstadielärarlinj e Praktikveckor, termin I och II 15 dagar = 2 % veckor i grupp om 4 lk = 15 övningsklassveckor III 3 » » »> » 2 lk = 36 » I I I eller IV 3 dagar » » » 4 lk = 3 » 54 Kostnad Praktiktermin.

54 x 748 =

. . 24 x 6 640 = 1 5 9 360

Summa utbildningskostnad

40 392 kronor »

199 752 kronor

Enligt de sakkunnigas förslag kommer 64 X 24 lärarkandidater att utbildas årligen på mellanstadielärarlinje och 46 X 24 på lågstadielärarlinje. Den sammanlagda årliga kostnaden för den praktiska utbildningen blir alltså på Mellanstadielärarlinje Lågstadielärarlinje Summa utbildningskostnad

64 x 134 058 = 46 x 199 752 =

8 579 712 kronor 9 188 592 »> 17 768 304 kronor

Kostnaden för utbildning av motsvarande antal lärarkandidater enligt nuvarande system Mellanstadielärarlinj e 204 övningsklassveckor för 24 lärarkandidater Kostnad 204 x 705 = 143 820 kronor Praktiktermin 24 x 3 647 = 87 528 » Summa utbildningskostnad

231 340 kronor

Lågstadielärarlinj e 216 övningsklassveckor för 24 lärarkandidater Kostnad 216 x 748 = 161 568 kronor Praktiktermin 24 x 3 6041 = 86 496 » Summa utbildningskostnad 1

248 064 kronor

Systemet 1 handledare — 2 lärarkandidater — 2 klasser tillämpas genomgående.

Den sammanlagda årliga kostnaden för den praktiska utbildningen blir alltså på Mellanstadielärarlinje Lågstadielärarlinje Summa utbildningskostnad

64 x 231 348 = 14 806 272 kronor 4 6 x 2 4 8 064 = 11410 944 » 26 217 216 kronor

Den praktiska utbildningen av klasslärare enligt de sakkunnigas förslag innebär alltså för den föreslagna utbildningskapaciteten en årlig kostnadsminskning uppgående till 26 217 216 - 17 768 304 = 8 448 912 kronor.

54 2. Ämneslärarutbildning a.

Termin 1 vid lärarhögskola

Lärarutbildningskostnaden i en klass i praktikskola kan beräknas enligt följande: På grundskolans högstadium utgår dels avlöningsförstärkning med ersättning för 2 vtr enligt AT 24 för adjunkt och enligt AT 23 för ämneslärare, dels avlöningsförstärkning med 2 400 kronor. Proportionen mellan antalet adjunkter och ämneslärare anges till 2 : 1 . Den genomsnittliga kostnaden kan då sättas till (2 X 2 AT 24 + 2 AT 23) : 3 + 2 400 = (4 x 1 679 + 2 X 1 591) : 3 + 2 400 = 3 299 + 2 400 = 5 699 kronor. För här ifrågavarande lärare nedsättes undervisningsskyldigheten med lVa vte. Kostnaden för denna nedsättning blir för adjunkter 1,5 X BT 23 = 2 784 kronor och för ämneslärare BT 21 = 1 249 kronor. Proportionen mellan adjunkter och ämneslärare beräknas till 2 : 1 . Kostnaden för nedsättning av undervisningsskyldigheten blir alltså i medeltal (2 X 2 784 + 1 249) : 3 = 2 016 kronor. Den totala lärarutbildningskostnaden per lärartjänst blir alltså i medeltal 5 699 + 2 016 = 7 715 kronor per år. På det gymnasiala stadiet kan kostnaden med motsvarande beräkningsmetodik anges till följande: Avlöningsförstärkning 2 AT 24 Ytterligare avlöningsförstärkning för lektor 3 600 kronor » adjunkt 2 400 » i medeltal Minskning av undervisningsskyldigheten 0,5 vte för lektor i medeltal enligt AT 26 = 963 kronor, för adjunkt enligt AT 23 = 796 kronor, dvs. i medeltal

3 358 kronor 3 000

7 824 kronor

Belastningen med övningsundervisning på en lärare i klass i praktikskola kan beräknas uppgå till i medeltal 5 serier per termin inklusive de ca 10 timmar auskultering som äger r u m i anslutning till varje serie. Varje lärarkandidat har i medeltal 3,5 serier. En lärare i praktikskola kan alltså i genomsnitt svara för den övningsundervisning, som faller på 5 : 3,5 = 1,4 lärarkandidater per termin. Även de planerade auskultationerna, som icke äger r u m i anslutning till serierna, kan ombesörjas av lärare i praktikskoleklass för i genomsnitt samma antal lärarkandidater, d. v. s. 1,4. En lärare i praktikskola kan alltså sörja för den praktiska utbildningen av i genomsnitt 2,8 lärarkandidater per år. Kostnaden per lärarkandidat vid utbildning under den första lärarhögskoleterminen blir alltså på grundskolans högstadium 7 716 : 2,8 = 2 755 kronor och på det gymnasiala stadiet 7 824 : 2,8 = 2 757 kronor. Till denna kostnad kommer för varje lärarkandidat i medeltal 105 kronor för den förberedande utbildningen under terminerna 2, 4, 6 resp. 8. Sammanlagd kostnad per lärarkandidat på grundskolans högstadium alltså 2 860 kronor och på det gymnasiala stadiet 2 862 kronor, d. v. s. praktiskt taget samma kostnad för båda stadierna.

55 Om särskilt arvoderade handledare inom det allmänna skolväsendet anlitas är kostnaden för varje serie enligt nuvarande bestämmelser 800 kronor. Auskultationstimme arvoderas med 15 kronor. I medeltal torde man kunna räkna med 3 lärarkandidater närvarande vid varje auskultationstimme dock under de förberedande auskultationerna under termin 2, 4, 6 resp. 8, 4 lärarkandidater per timme. För varje lärarkandidat kan kostnaden beräknas till följande: Övningsserier 3,5 x 800 Auskultation i anslutning till serier 10 X 3,5 X 15 = 525 Auskultation i övrigt under termin 7 eller 9 30 X 1 5 : 3 = 150 Auskultation under termin 2, 4, 6 resp. 8 i genomsnitt 8 X 15 : 4 = 30 kronor per termin, dvs. i genomsnitt (90 + 120) : 2 = 105 kronor per lärarkandidat

2 800

525 150

kronor » »

105 » 3 580 kronor

Vid klasslärarutbildning har proportionen mellan praktikskoleklass och handledarklass antagits vara 3 : 1 . Vid ämneslärarutbildning torde man inte kunna räkna med mer än högst ca 50 procent av utbildningen under första lärarhögskoleterminen förlagd till praktikskola. Troligen blir andelen på många lärarhögskoleorter betydligt mindre. Om man beräkningsmässigt utgår från att 50 procent av utbildningen äger rum i praktikskola blir den genomsnittliga kostnaden (2 860 + 3 580) : 2 = 3 220 kronor per lärarkandidat. För en utbildning av 1 700 ämneslärare vilket är den föreslagna kapaciteten på lärarhögskolornas ämneslärarlinjer under uppbyggnadstiden, blir alltså kostnaden under den första lärarhögskoleterminen 1 700 X 3 220 = 5 474 000 kronor. b. Handledd praktik Under den handledda praktiken förutsattes undervisningsskyldigheten vara densamma som för närvarande, d. v. s. 14—16 veckotimmar, i medeltal 15 veckotimmar. Enligt de sakkunnigas beräkningar kommer antalet högstadielärarkandidater att förhålla sig till antalet gymnasielärarkandidater som 1 :3. Kostnaden för utbildning under handledd praktik beräknas enligt följande: Högstadielärare Utbildningen omfattar 3 ämnen. Enligt nuvarande bestämmelser utgår arvode med 2 400 kr per praktiklärare och ämne, dvs. sammanlagt 7 200 kronor Varje praktiklärare har nedsättning av undervisningsskyldigheten med 9 ytr vilket motsvarar en kostnad per termin av hälften av arvodet för 9 vtr enligt 5 045 BT 19 * Summa 12 245 kronor Lärare på det gymnasiala stadiet Utbildningen omfattar i regel t v å ämnen. Arvode 2 x 2 400 kronor ••••• Nedsättning av undervisningsskyldigheten motsvarar en kostnad per termin av hälften av arvodet för 6 veckotimmar enligt AT 19 Summa

4 800

3 961

kronor

* 8 761 kronor

56 Proportionen mellan högstadielärare och gymnasielärare har av de sakkunniga beräknats till 1 : 3. Medeltalet av kostnaden för handledd praktik blir alltså (12 245 + 3 X 8 761) : 4 = 9 632 kronor. För en årlig utbildning av 1 700 ämneslärare blir alltså kostnaden 9 632 X 1 700 = 16 374 400 kronor. Den sammanlagda kostnaden för den praktiska utbildningen av ämneslärare blir alltså 5 474 000 + 16 374 000 = 21 848 000 kronor. Eftersom de sakkunnigas förslag till praktisk utbildning av ämneslärare mycket nära ansluter till det nu tillämpade systemet för utbildning på lärarhögskolornas tvåterminslinje torde inga väsentliga skillnader i utbildningskostnaderna per lärarkandidat komma att inträda. Till kostnaderna för den praktiska utbildningen kommer vad som belöper sig på demonstrationer i försöks- och praktikskola. Det ställer sig i dagens läge mycket svårt att avgränsa och bestämma kostnaderna för denna verksamhet från vad som är att hänföra till försök och forskning inom skolan, och som icke kan anses belasta den praktiska utbildningen. De sammanlagda utgifterna för utbildningen i försöks- och praktikskolan kommer dock att uppgå till endast en liten del av den kostnadsbesparing som de sakkunnigas förslag beträffande praktisk utbildning i övrigt kommer att innebära. C. Omkostnader samt materiel och böcker Vid beräkningarna av utgifterna för omkostnader och för materiel och böcker har försök gjorts att i möjligaste mån anknyta till lärarhögskolornas förslag till petita för budgetåret 1966/67. Vissa justeringar har dock måst göras bl. a. på grund av att de interna övningsskolorna enligt de sakkunnigas förslag skall ersättas av försöks- och praktikskola och andra praktikskolor, vilka avses bli externa. För såväl omkostnader som materiel och böcker göres beräkningarna separat för den pedagogiska institutionen och för lärarhögskolan i övrigt. De medel som beräknas för den pedagogiska institutionen avses bli använda företrädesvis för forskning. Beträffande båda posterna föreslås basbelopp, till vilka sedan lägges belopp som är direkt proportionella mot antalet studerande. Med utgångspunkt i ovanstående resonemang har följande beräkningar gjorts. a.

Omkostnader

För den pedagogiska institutionen vid varje lärarhögskola föreslås ett basbelopp av 50 000 kronor. För lärarhögskolor med filial ökas basbeloppet med 20 000 kronor. Vid utbildning på speciallärarlinje utgår relativt höga belopp för reseersättningar. Omkostnadsstaten föreslås därför höjas vid lärarhögskolor med speciallärarlinje beträffande lärarhögskolan i Stockholm med 100 000 kronor, lärarhögskolan i Göteborg med 80 000 kronor och lärarhögskolan i Malmö med 20 000 kronor. För omkostnader i övrigt beräknas ett

57 basbelopp på 200 000 kronor för varje lärarhögskola och ett tillägg på 500 kronor för varje närvarande studerande. Med tillämpning av de anförda beräkningsgrunderna kan tablå IV: 1 över omkostnaderna vid lärarhögskolorna sammanställas. Som jämförelse anges i tablå IV: 2 de beräknade utgifterna under posten Omkostnader vid lärarhögskolorna under budgetåren 1962/63—1966/67. b. Materiel och böcker m. m. För den pedagogiska institutionen vid varje lärarhögskola beräknas ett basbelopp på 50 000 kronor. Detta belopp är avsett företrädesvis för forskningsverksamheten vid institutionen. Ett grundbelopp på 400 000 kronor beräknas för varje utbildningsenhet i övrigt, dock för filialen i Luleå endast 300 000 kronor. Dessa belopp må anses svara mot högst 500 inskrivna studerande. För varje inskriven närvarande studerande beräknas ytterligare ett belopp enligt följande n o r m : studerande mellan 500 och 1 000, 500 kronor; mellan 1 000 och 1 500, 400 kronor; utöver 1 500, 300 kronor. Vid beräkningen av de olika beloppen har behoven för inredning och utrustning av nya lokaler inte medtagits. Anslag för dessa ändamål måste beräknas i vanlig ordning och kan för närvarande icke generellt uppskattas för de olika lärarhögskolorna. Däremot har anslagsbehovet för det kontinuerliga underhållet av redan befintliga lokaler medräknats. Försöks- och praktikskolor beräknas erhålla normal utrustning med materiel och böcker genom de kommunala skolmyndigheternas försorg. Behovet av ytterligare tillskott av materiel för praktikskolorna har i överensstämmelse med nuvarande regler beträffande externa övningsskoleklasser medräknats i lärarhögskolornas anslag för materiel, böcker m. m. På grundval av ovanstående resonemang har tablå IV: 3 med beräkningar av medel för materiel och böcker m. m. sammanställts. Som jämförelse anges i tablå IV: 4 de beräknade kostnaderna för materiel och böcker m. m. under budgetåren 1962/63—1966/67.

Kansliorganisationen

Beräkningen av kansliorganisationens omfattning bygger på erfarenheterna från nuvarande lärarhögskoleorganisation. Behovet av kanslipersonal för den pedagogiska institutionen har angivits för sig. Den beräknas schablonmässigt få samma omfattning vid de olika lärarhögskolorna även om det i praktiken k a n visa sig nödvändigt med variationer. För kansliorganisationen i övrigt har fastställts relationstal, som legat till grund för en proportionell beräkning av antalet befattningshavare vid de olika lärarhögskolorna. Relationstalen har bestämts på grundval av antalet närvarande studerande

58 på de olika linjerna. Därvid har tagits hänsyn till att ämneslärarlinjen och viss utbildning på speciallärarlinjen belastar kansliorganisationen mer än klasslärarlinjerna. För var och en av lärarhögskolorna och för lärarutbildningsavdelningen vid Umeå universitet har beräknats en byrådirektör i den högre lönegraden. Resultatet av den gjorda uppskattningen av kansliorganisationens storlek vid de olika lärarutbildningsenheterna framgår av tablå IV: 5. I tablå IV: 6 ges förslag till fördelning av kanslipersonalen på befattningshavare i olika lönegrader. Tablå IV: 7 anger förslag till vaktmästarpersonal av olika kategorier. Förutom den vaktmästarpersonal som föreslås i tablå IV: 7 bör enligt de sakkunnigas uppfattning också inrättas tjänster som materialförvaltare, institutionstekniker och laboratoriebiträde. Förslag till sådan personal, antal och lönegradsplacering, lämnas i tablå IV: 8. I tablåerna IV: 9—IV: 18 ges förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal vid de olika lärarutbildningsenheterna. I tablåerna anges också den årliga kostnaden för löner.

Tablå IV: 1. Förslag till omkostnadsstat vid lärarhögskolor, vid lärarutbildnings av deldelningen vid universitetet i Umeå och vid filialer Lärarhögskola (filial) i

Stockholm 1 Göteborg Uppsala

Karlstad

1 Antal när- Pedagogiska varande institutionen studerande 1 737 1 593 1 214 852 752 582 552 432 432 216

Basbelopp + Speciallärar- proportionellt linjen belopp 1 068 500 996 500 807 000 626 000 576 000 491 000 467 000 416 000 416 000 308 000

100 000 80 000 20 000

50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000

Summa

1 218 500 1 126 500 877 000 676 000 626 000 541 000 476 000 416 000 416 000 308 000

Den interna övningsskolans omkostnader beträffande städning m. m. har ej medräknats.

Tablå IV: 2. Omkostnadsstalen vid lärarhögskolorna under budgetåren 1962/631966/67 Lärarhögskolan i Budgetår

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67

Stockholm

Malmö

Göteborg

Uppsala

692 000 724 000 774 000 1 125 000 1 096 000

500 000 750 000 830 000 1 140 000 1 446 000

197 000 380 000 519 000 815 000 1 007 500

100 000 248 000 381 000

59 Tablå

IV:

3. Förslag

till anslag

Lärarhögskola (filial) i

Stockholm, Göteborg. . Malmö Uppsala. . . Linköping. Umeå 1 Jönköping. Karlstad. . Sundsvall . Luleå 1

för materiel, böcker och utrustning och filialer

Antal närvarande studerande

Pedagogiska institutionen

Basbelopp

1 737 1 593 1 214 852 752 582 552 432 432 216

50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000

400 000 400 000 400 000 400 000 400 000 400 000 400 000 400 000 400 000 300 000

vid

Proportionellt belopp 521 100 477 900 335 600 176 000 126 000 41 000 26 000

lärarhögskolor

Summa

971 100 927 900 785 600 626 000 576 000 491 000 426 000 400 000 400 000 300 000

Lärarutbildningsavdelningen vid Umeå universitet

Tablå IV: 4. Beräknade anslag för materiel och böcker samt av nya lokaler vid lärarhögskolorna under budgetåren

inredning och utrustning 1962/63—1966/67

Lärarhögskolan i Budgetår Stockholm

Malmö

Göteborg

1962/63

120 000

457 000 ^ 0 0 000

155 000

757 000

155 000

1963/64

150 000

235 000 !200 000

270 000 »311 000

435 000

581 000

1964/65

250 000

253 000

500 000 a 200 000

230 000 J 75 000

700 000

305 000

1965/66 1966/67

230 000

360 000 350 000

585 000 799 000

355 000 436 000

346 000 Inredning och utrustning av nya lokaler. Tablå

IV:

Kansliorganisationens

storlek

Uppsala

vid lärarhögskolor

och

Antal befattningshavare Lärarhögskola (filial) i Byrådirektör Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping Umeå 1 Jönköping Karlstad Sundsvall 1

Kansliperson, övrig kanslipå ped. inst. personal

1 1 1 1 1 1

Lärarutbildningsavdelningen vid Umeå universitet.

2 2 2 2 2 2

25 23 18 13 11 9 7 5 5 5

filialer

60 Tablå IV: 6. Förslag till fördelning Lärarhögskola (filial) i Stockholm Göteborg. Malmö... Uppsala.. Linköping Umeå 1 . . . Jönköping Karlstad . Sundsvall Luleå.... 1

på olika

Biträde på utbildningsavdelning, kansli- Pedagogiska och ekonomiavdelning institutionen

Bibliotek

A 15

A 13

All

A 13

1 1 1 1 1 1 1 1 1

2 2 2 1 1 1

4 4 3 2

5 5 4 2 2 1 1

5 4 3 2 2 2 2 1 1 1

6 5 3 3 3 2 2 2 2

1 1 1 1 1 1

Summa

Stockholm Malmö Uppsala Linköping

Antal tjänster i lönegrad A 13

A 10

1 1 1 1 1

7 7 6 5 4

Lärarhögskola (filial) i

Umeå 1 Jönköping Karlstad

27 25 20 16 14 12 8 6 6 3

(A 10)

Antal tjänster i lönegrad A 13

A 10

1 1 1 1 1

3 2 2 2 1

Luleå

Lärarutbildningsavdelningen vid Umeå universitet.

Tablå IV: 8. Förslag till tjänster som instrumentmakare (A 13), (A 11) och laboratoriebiträden (A 9)

Lärarhögskola (filial) i

Stockholm Uppsala Linköping 2

IV: 7. Förslag till tjänster som materialförvaltare (A 13), maskinist och vaktmästare (A9) vid lärarhögskolor och filialer

Lärarhögskola (filial) i

kategorier

Lärarutbildningsavdelningen vid Umeå universitet.

Tablå

av kanslipersonalen

Antal tjänster i lönegrad A 13

All

A91

1 1 1 1 1

3 3 3 3 2

3 3 3 2 2

Lärarhögskola (filial) i

Jönköping Karlstad Sundsvall

Högst Ae 9. Lärarutbildningsavdelningen vid Umeå universitet.

institutionstekniker

Antal tjänster i lönegrad A 13

All

A91

1 1 1 1 1

1 1 1 1

61 Tabid

IV:

9. Lärarhögskolan

Stockholm

Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Antal 1 1 1 1 1 2 1 1 1 4 3 1 6 7 3 6 7

Personalkategori Rektor (upptagen under avsnitt II i betänkandet) Byrådirektör Bibliotekarie Kamrerare Kanslist Kontorsskrivare Biblioteksassistent Materialförvaltare Instrumentmakare Kansliskrivare Institutionstekniker Maskinist Kontorister Vaktmästare Laboratoriebiträden (högst) Kanslibiträden (bibl.bitr.) Kontorsbiträden

Antal 1 1 1 1 1 2 1 1 1 4 3 1 6 7 3 5 6

Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Personalkategori Lönegrad Lönekostnad Rektor (upptagen under avsnitt II i betänkandet) Byrådirektör Ao 27 46 158 Bibliotekarie Ao 23 37 209 Kamrerare A 17 26 904 Kanslist A 15 24 153 Kontorsskrivare A13 43 332 Biblioteksassistent A 13 21 666 Materialförvaltare A13 21 666 Instrumentmakare A13 21 666 Kansliskrivare All 77 704 Institutionstekniker All 58 278 Maskinister A10 18 426 Kontorister A9 104 790 Vaktmästare A9 122 255 Laboratoriebiträden (högst) A9 52 395 Kanslibiträden (bibl.bitr.) A7 78 660 Kontorsbiträden A5 85 350 Summa kronor 840 612

Tablå

IV:

10. Lärarhögskolan

Lönegrad

Lönekostnad

Ao 27 Ao 23 A 17 A 15 A13 A13 A13 A13 All All A10 A9 A9 A9 A7 • A5 Summa kronor

46 817 38 076 27 940 25 189 45 404 22 702 22 702 22 702 81 916 61 437 19 462 110 892 129 384 55 446 99 822 105 238 915 119

i Göteborg

62 Tablå

IV:

11. Lärarhögskolan

Malmö

Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Antal

3 3 1 5 6 3 4 4

Lönegrad

Lönekostnad

Ao 27 Ao 23 A 17 A 15 A 13 A 13 A 13 A 13 All All A 10 A9 A9 A9 A7 A5

45 158 37 209 25 823 23 117 41 260 20 630 20 630 20 630 55 221 55 221 17 408 82 235 98 682 49 341 59 308 53 504

Summa kronor 706 377

Tablå

IV:

12. Lärarhögskolan

Uppsala

Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Antal 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 3 1 3 5 2 3 4

Lönegrad Ao 27 Ao 23 A 17 A 15 A 13 A 13 A 13 A 13 All All A 10 A9 A9 A9 A7 A5

Lönekostnad 46 158 37 209 25 823 23 117 20 630 20 630 20 630 20 630 36 814 55 221 17 408 49 341 82 235 32 447 44 481 53 504

Summa kronor 586 278

63 Tablå

IV:

13. Lärarhögskolan

Linköping

Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Antal 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 3 1 2 4 2 3 4

Tablå

IV:

14. Lärarutbildningsavdelningen

Lönegrad

Lönekostnad

Ao 27 Ao 23 A 17

45 157 36 324 25 823 23 117

A 15

A 13 A 13 20 630 A 13 20 630 A13 20 630 All 18 407 All 55 221 A10 17 408 A9 32 894 A9 65 788 A9 32 894 A7 44 481 A5 53 504 Summa kronor 533 538

vid universitetet

Umeå

Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Antal 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 3 1 3 3

Lönegrad

Lönekostnad

Ao 27 46 158 Ao 23 37 209 A 17 26 904 A 15 24 153 A 13 21 666 A 13 21 666 A13 21 666 A 13 21 666 All 19 462 All 19 462 A 10 18 426 A9 34 930 A9 52 395 A9 17 465 A7 47 732 • A5 42 675 Summa kronor 473 635

64 Tabid IV:

15. Lärarhögskolefilialen

Jönköping

Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Antal

2 1 3 2

Personalkategori Rektor (upptagen under avsnitt II i betänkandet) Bibliotekarie Kanslist Kansliskrivare Institutionstekniker Maskinist Kontorist Vaktmästare Laboratoriebiträde (högst) Kanslibiträden (bibi.bitr.) Kontorsbiträden

Lönegrad

Lönekostnad

Ao 23 A 15 All All A 10 A9 A9 A9 A 7 A5

36 324 23 117 18 407 18 407 17 408 16 447 32 894 16 447 44 481 26 752

Summa kronor 250 684

Tablå

IV:

16. Lärarhögskolefilialen

Karlstad

Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Antal

2 1 2 2

Personalkategori Rektor (upptagen under avsnitt II i betänkandet) Bibliotekarie Kan slist Kansliskrivare Institutionstekniker Maskinist Vaktmästare Laboratoriebiträde (högst) Kanslibiträden (bibi.bitr.) Kontorsbiträden

Lönegrad

Lönekostnad

Ao 23 A 15 All All A 10 A9 A9 A 7 A5

36 324 23 117 18 407 18 407 17 408 32 894 16 447 29 654 26 752

Summa kronor 219 420

Tablå

IV:

17. Lärarutbildningsfilialen

Sundsvall

Förslag till förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Antal

2 1 2 2

Personalkategori Rektor (upptagen under avsnitt II i betänkandet) Bibliotekarie Kanslist Kansliskrivare Institutionstekniker Maskinist Vaktmästare Laboratoriebiträde (högst) Kanslibiträden (bibl.bitr.) Kontorsbiträden

Lönegrad

Lönekostnad

Ao 23 A 15 All All A 10 A9 A9 A 7 A5

37 209 24 153 19 462 19 462 18 426 34 930 17 465 31 464 28 450

Summa kronor 231 021

65 Tablå IV: 18. Lärarutbildnings]ilialcn

i Luleå

Förslag Lill förteckning över kansli-, biblioteks- och vaktmästarpersonal Antal 1 y2 1 1 1 1 2

Personalkategori Rektor (upptages under avsnitt II i betänkandet) Bibliotekarie Kansliskrivarc Institutionstekniker Maskinist Vaktmästare Kanslibiträde (bibl.bitr.)

Lönegrad

Lönekostnad

Ao 23 All All A 10 A9 A7

19 038 20 479 20 479 19 462 18 482 33 374

Summa kronor 131 314

5—413346

V. L o k a l b e h o v v i d l ä r a r h ö g s k o l a

Med utgångspunkt i tablåerna 1:4—14 angående antalet lärartimmar och undervisningsgruppernas storlek samt tablåerna II: 1—4 angående behovet av lärartimmar vid de olika lärarutbildningsenheterna kan behovet av lokaler för utbildningen beräknas. Resultatet av beräkningarna framlägges i tablåerna V: 1—4. I avsnitt II i betänkandet har angivits, att man med hänsyn till intagningens storlek kan indela lärarhögskolorna i fyra olika grupper. Beträffande var och en av dessa grupper redovisas lokalbehovet för en utbildningsenhet som exempel på beräkningarna. Mindre variationer i behovet av lokaler uppträder mellan de olika enheterna, men i stort sett kan de anförda typexemplen sägas ange lokalbehovet för var och en av enheterna inom gruppen. Detaljerade beräkningar har utförts beträffande alla lärarhögskolor och filialer, men redovisningen begränsas till ovan nämnda exempel. Beträffande filialen i Luleå har endast sammanfattningen av lokalbehovet angivits, eftersom denna enhet måste betraktas som en ren undantagsform. På grund av högt veckotimtal och stark schemabundenhet kan dags- och veckoprogrammet icke göras så flexibelt, att lokalerna kan 100-procentigL beläggas. En nyttjandegrad av ca 480 timmar per termin torde få anses som relativt normal. Beräkningarna har utförts med detta tal som utgångspunkt. Det bör i detta sammanhang framhållas, att undervisningen i skolämnenas metodik kräver relativt stora utrymmen. Vid vissa tider av terminen kommer alla kategorier lärarkandidater att samtidigt behöva undervisas vid lärarhögskolan vars lokaler då blir toppbelastade. Tillräckliga lokalutrymmen måste alltså finnas under dessa perioder av koncentrerad undervisning. Lokalerna, särskilt de för naturvetenskapliga ämnen, måste disponeras av lärarkandidaterna för individuellt arbete i samband med lektionsförberedelser och lösande av individuella arbetsuppgifter i metodik. I många fall är det nödvändigt att disponera över lokaler för uppställning av relativt skrymmande materiel. I detta sammanhang kan särskilt nämnas orienteringsämnenas metodik. Om lärarkandidaterna skall få en utbildning som sätter dem i stånd att förverkliga intentionerna beträffande såväl grundskolans som det gymnasiala stadiets arbetssätt måste man ställa stora krav på utrymmen för laborativt arbete i samtliga ämnen, icke endast de naturvetenskapliga. Detta stal-

67 ler även stora krav på utrymme för samlingar och handböcker i omedelbar anslutning till metodikinstitutioner och på lokaler för diskussioner och arbete i både större och mindre grupper. För lärosalar har räknats med två olika storlekar dels 60 m 2 och dels 30 m 2 . För bestämmande av lokalstorlek i övrigt har förhållandena vid de nuvarande lärarhögskolorna och, beträffande metodikinstitutionerna, i vissa fall skolöverstyrelsens normer för lokalprogram för gymnasier och fackskolor tjänat till ledning. Tablå

V: 1. Lokalbehov

vid

lärarhögskola

Intagning: Lågstadielärarlinje Mellanstadielärarlinje Ämneslärarlinje Speciallärarlinje

lk 192 288 350 180

Institutioner för ämncsmelodik m2 120 90 30

Svenska samt röst- och talvård 2 lärosalar å 60 m 2 3 » å 30 m 2 1 grupp- och biblioteksrum 3 rum för individuell röst- och talvård å 10 m 2 1 depårum 1 lektorsrum 15 » å 8 m2

30 15 15 120

Summa

420 m2 60 30 30 15 40

Matematik 1 lärosal 1 » 1 grupp- och biblioteksrum 1 lektorsrum 5 » ä 8 m2 Summa

175 m2 150 30 80 15 15 136

Engelska och övriga främmande språk 5 lärosalar å 30 m 2 1 grupp- och biblioteksrum 1 språklaboratorium 1 depårum 1 lektorsrum 17 o ä 8 m2 Summa

Biologi 2 kombinerade läro- och laborationssalar å 60 m 2 2 lärosalar å 30 m 2 1 grupp- och biblioteksrum l preparationsrum (för lärarkandidater) 1 preparationsrum (för lektorer) 1 rum för samlingar 1 lektorsrum 8 » å 8 m2

m2 120 60 30 30 15 80 15 64

Summa

414 Fysik 2 kombinerade läro- och laborationssalar ä 60 m 2 1 rum för samlingar 1 preparationsrum (för lärarkandidater) 1 preparationsrum (för lektorer) 1 lektorsrum 61 » å 8 m2

m2 120 60 30 15 15 48

Summa

1 Lektorsrum även för lektorer i tekniska ämnen. Kemi 2 kombinerade läro- och laborationssalar å 60 m 2 1 vågrum samt stink- och syrarum 1 fotolaboratorium 1 materielrum 1 preparationsrum (för lärarkandidater) 1 » (för lektorer) 1 lektorsrum 1 5 » å 8 m2

m2 120 20 15 15 30 15 15 40

Summa

426 1

Religionskunskap, samhällskunskap, geografi, ekonomiska ämnen 3 lärosalar å 60 m 2 4

å 30

historia, m2 180

»>

3 grupp- och biblioteksrum å 30 m 2 . . . 4 depårum å 15 m 2 1 kartritningsrum 1 lektorsrum 18 »> å 8 m2

90 60 30 15 144

Summa

5*—413346 413346

Lektorsrum även för lektorer i tekniska ämnen. Naturvetenskap I Tekniska ämnen Lokalbehovet för metodikundervisning tillgodoses dels inom institutionerna för fysik och kemi, dels beträffande tekniska ämnen, genom utnyttjande av institutioner för teknologi i lämplig skolanläggning

68 m2 30 120 30 GO 30 15 72

Bild- och formarbete. Handskrivning 1 lärosal 2 teckningssalar ä GO ni 2 1 teckningssal 1 rum för trä- och metallarbete 1 rum för keramikarbete 1 lektorsrum 9 » a 8 m2

Summa 357 Musik, körsång, inslrumentalmusik 1 musiksal 1 lärosal 3 lärosalar å 30 m 2

1 materialrum

m 90 G0 90

8 uppspelningsrum å 8 m 2 30 övningsrum å 5 m 2

64 150

1 lektorsrum

8 » å 8 m2 1 lärarrum (för övningslärare i m u s i k ) . . .

64 30

Summa 593 Gymnastik 1 lärosal 1 gymnastikhall (delbar genom vägg) 2 gymnastiksalar å 200 m 2 4 omklädningsrum å 22 m 2 2 duschrum ä 15 m 2 2 torkrum ä 15 m 2 1 redskapsrum för utomhusidrott 1 lektorsrum 9 » ä 8 m2

m2 60 650 400 88 30 30 15 15 72

nr 180 90 180 150 24 60 60 30 30 45 10 10 176 32 30 45 Summa 1 152

Institutioner för klasslärar- och speoiallärarmetodik Metodik på lågstadielärarlinje1 1 lärosal 2 lärosalar å 30 m 2 1 grupp- och biblioteksrum

1 leklorsrum 12 »>

15 96 Summa 276

1 Här inräknas lokalbehov för ämnesfördjupning i hembj'gdskunskap.

m2 60 60 30

m2 60 60 30 15 15 144

Metodik på mellanstadielärarlinje 1 lärosal 2 lärosalar å 30 m 2 1 grupp- och biblioteksrum 1 materialrum 1 lektorsrum 18 »> ä 8 m2

Summa 324 m2 60 90 30 15 24 15

Metodik på speciallärarlinje 1 lärosal 3 lärosalar a 30 m 2 1 grupp- och biblioteksrum 1 lektorsruin 3 » ä 8 m2 1 materialrum

Summa 234

skjut-

Summa 1 360 Institution för pedngorjik 1 föreläsningsal, 250 platser 1 lärosal 3 lärosalar å 60 m 2 5 » å 30 m 2 4 testrum ä 6 in 2 1 laboratorium 1 materialrum 1 arkiv 1 rum för professor 3 rum för laboratorer ä 15 m 2 1 rum för docent 1 rum för forskningssekr 22 rum för lektorer ä 8 m 2 4 rum för assistenter å 8 m 2 6 forskarceller å 5 m 2 Kansliavdelning

1 materialrum

Institution för tekniska hjälpmedel

1 lärosal 1 » 3 lärosalar å 15 m2 1 dupliceringsrum 1 materialrum 1 studio för bandinspelningar 1 tjänsterum för föreståndare

60 30 45 15 30 15 15 Summa 210

Uibliolck

1 utlåningsavdelning 1 läsesal (150 platser) 10 studierum ä 4 m 2 1 rum för tidskrifter 1 » » bibliotekarie 1 » » biblioteksbiträde 1 bokmagasin

60 300 40 30 30 15 60 Summa 535

Administrationslokaler

1 rum för rektor 30 4 » » biträdande utbildningsledare 60 1 » » byrådirektör 20 1 » » kamrerare 15 1 » » kanslist 10 2 » » kontorsskrivare 10 rum för övrig kanslipersonal (17 personer) 120 1 vaktmästarexpedition 30 1 dupliceringsrum m. in 15 1 förråd för vaktmästare 15 1 källarförråd 30 1 arkiv (för rektor) 15

69 1 arkiv (för kassaavdelningen) 1 telefonväxel 1 läkaravdelning

10 8 20

Institutioner för ämnesmetodik

Fortbilriningsinstitut

1 rum för föreståndare 1 » » kanslipersonal 1 förråd

15 15 15

Svenska samt röst- och talvård m2 1 lärosal 60 2 lärosalar å 30 m 2 60 1 grupp- och biblioteksrum 30 2 rum för individuell tal- och röstvård a 10 m 2 20 1 depårum 15 1 lektorsrum 15 2 7 » ä 8 m 56

45 Summa 256

Summa 408

Summa

2 Läraravdelniiij) m 2 lärrarrum ä 60 m 2 120 4 rum ä 8 m 2 (reservarbetsrum, vilorum) 32 1 pentry 10 Summa 162 Lokaler för studentkår

1 expedition 2 klubbrum å 90 m 2 5 arbetsrum å 8 m 2 1 dupliceringsrum 1 pentry

15 180 40 15 10 Summa 260

Sammanställning av lokalbehov

Summa 8 548

Tablå

V: 2. Lokalbehov

Intagning: Lågstadielärarlinje Mellanstadielärarlinje Ämneslärarlinje

vid

Summa 129

lärarhögskola lk 96 144 200

m2 90 30 50 15 15 64

Engelska och övriga främmande språk 3 lärosalar ä 30 m 2 1 grupp- och biblioteksrum 1 övningslaboratorium 1 depårum 1 lektorsrum 8 »> å 8 m2

Summa 264

Institution för pedagogik 1 152 Institutioner för ämnesmetodik: Svenska samt röst- och talvård 420 Matematik 175 Engelska och övriga främmande språk 426 Religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, ekonomiska ämnen. . 639 Biologi 414 Fysik 288 Kemi 270 Bild- och formarbete 357 Musik, körsång, instrumentalmusik . . . . 593 Gymnastik 1 360 Institutioner för klasslärar- och speciallärarmetodik: Metodik på lågstadielärarlinje 276 » » mellanstadielärarlinje 324 » » speciallärarlinje 234 Institution för tekniska hjälpmedel. . . . 210 Bibliotek 535 Adminislrationslokalcr 408 Fortbildningsinstitut 45 Läraravdelning 162 Lokaler för studentkår 260

m2 60 30 15 24

Matematik 1 lärosal 1 grupp- och biblioteksrum 1 lektorsrum 3 » å 8 m2

Religionskunskap, samhällskunskap, geografi, ekonomiska ämnen 1 lärosal 2 lärosalar å 30 m 2 1 grupp- och biblioteksrum 2 depårum ä 15 m 2 1 kartritningsrum 1 lektorsrum 8 » å 8 m2

historia, m2 60 60 30 30 30 15 64

Summa 289 Biologi m2 2 kombinerade läro- och laboralionssalar å 60 m 2 120 1 preparationsrum (för lärarkand.) 30 1 » (för lektorer) 15 1 rum för samlingar 80 1 lektorsrum 15 3 » å 8 m2 24 Summa 284 Fysik 1 kombinerad läro- och laborationssal . . . 1 preparationsrum (för lärarkand.) 1 » (för lektorer) 1 rum för samlingar 1 lektorsrum 21 » ä 8 m2

m2 60 30 15 60 15 16

Summa 196 1

Lektorsrum även för lektorer i tekniska ämnen.

70 Kemi m2 2 kombinerade läro- och laborationssalar 120 1 vågrum samt stink- och syrarum . . . . 20 1 fotolaboratorium 15 1 materialrum 15 1 preparationsrum (för lärarkand.) 30 1 » (för lektorer) 15 1 lektorsrum 15 1 2 3 » å 8 m 24 Summa 254 1

Lektorsrum även för lektorer i tekniska ämnen. Naturkunskap I Tekniska ämnen Lokalbehovet för metodikundervisning tillgodoses dels inom institutionerna för fysik och kemi, dels, beträffande tekniska ämnen, genom utnyttjande av institutionen för teknologi i lämplig skolanläggning.

Bild- och formarbete Handskrivning 1 teckningssal 1 » 1 rum för trä- och metallarbete 1 » » keramikarbete 1 lektorsrum 3 » å 8 m2

m2 180 60 90 12 60 30 30 30 30 10 16 72

Pedagogik 1 föreläsningssal, 250 platser 1 lärosal 3 lärosalar å 30 m 2 2 testrum å 6 m 2 1 laboratorium 1 materielrum 1 arkiv 1 rum för professor 2 » » laboratorer å 15 m 2 1 » » forskningssekreterare 2 » » assistenter å 8 m 2 9 » » lektorer å 8 m 2

Summa 620 Institutioner för klasslärarmetodik Lågstadielärarlinje1 1 lärosal 1 » 1 grupp- och biblioteksrum 1 materielrum 1 lektorsrum 6 » å 8 m2

m2 60 30 30 15 15 48

Summa 198 Här inräknas lokalbehov för ämnesfördjupning i hembygdskunskap. 1

m2 60 30 60 30 15 24 Summa 219

m2 60 30 15 15 64

Mellanstadielärarlinje 1 lärosal 1 grupp- och biblioteksrum 1 materielrum 1 lektorsrum 8 » å 8 m2

Summa 184 2

Musik, körsång, instrumentalmusik m 1 musiksal 90 1 lärosal 60 1 materialrum 30 2 4 iippspelningsrum ä 8 m 32 20 övningsrum å 5 m 2 100 1 lektorsrum 15 3 »> å 8 m2 24 1 lärarrum (för övningslärare i musik). . . 15 Summa 366 Gymnastik 1 lärosal 1 gymnastikhall (delbar genom vägg) 1 gymnastiksal 4 omklädningsrum å 22 m 2 2 duschrum å 15 m 2 2 torkrum å 15 m 2 1 redskapsrum för utomhusidrott 1 lektorsrum 4

»>

ä 8 m2

m2 60 skjut650 200 88 30 30 15 15 32

Summa 1 120

Institution för tekniska hjälpmedel

1 lärosal 2 lärosalar å 15 m 2 1 dupliceringsrum 1 materielrum 1 studio för bandinspelningar 1 rum för föreståndare

60 30 15 30 15 15 Summa 165

Bibliotek

1 utlåningsavdclning 1 läsesal (100 platser) 5 studierum å 8 m 2 1 rum för tidskrifter 1 » » bibliotekarie 1 » » biblioteksbiträde 1 bokmagasin

50 200 40 30 30 15 60 Summa 425

Administrationslokaler

1 rum för rektor 2 )> » biträdande utbildningsledare. 1 » » byrådirektör

30 30 20

71 1 rum för kamrcrare 1 » » kanslist 1 » » kontorsskrivare rum för övrig kanslipersonal (10 personer) 1 vaktmästarexpedition 1 dupliceringsrum 1 förråd för vaktmästare 1 källarförråd 1 arkiv för rektor 1 arkiv för kassavdelning 1 telefonväxel 1 läkaravdelning

15 10 10 75 30 15 15 30 15 10 8 20

Summa 343

Tablå

V: 3. Lokalbehov vid filial

lärarhögskole-

Intagning: Lågstadielärarlinje Mellanstadielärarlinje

lk 96 96

Institutioner för ämnesmetodik Svenska samt röst och talvård m2 1 lärosal 60 1 » 30 1 rum för individuell röst- och talvård. . . 10 1 depårum 15 1 lektorsrum 15 3 »> ä 8 m2 24

Fortbildiiinysiustitut

1 rum för föreståndare 1 » » kanslipersonal 1 förråd

15 15 15

Matematik 1 lärosal

m2 60

45 Engelska 2 lärosalar å 30 m 2 1 övningslaboratorium 1 lektorsrum 2 » å 8 m2

m2 60 50 15 16

Summa Läraravdelning

2 lärarrum ä 50 m 2 100 3 rum å 8 m 2 (reservarbetsrum, vilorum) 24 1 pentry 10 Summa 134 2

Lokaler för studentkår

1 expedition 2 klubbrum å 60 m 2 3 arbetsrum å 8 m 2 1 dupliceringsrum 1 pentry

15 120 24 15 10 Summa 184

Sammanställning av lokalbehov

Institution för pedagogik 620 Institutioner för ämnesmetodik: Svenska samt röst- och talvård 256 Matematik 129 Engelska och övriga främmande språk. . . 264 Religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, ekonomiska ämnen . . 289 Biologi 284 Fysik 196 Kemi 254 Bild- och formarbete 219 Musik 366 Gymnastik 1 120 Institutioner för klasslärarmetodik: Metodik på lågstadielärarlinje 198 » » mellanstadielärarlinje 184 Institution för tekniska h j ä l p m e d e l . . . . 150 Bibliotek 425 Administrationslokaler 343 Fortbildningsinstitut 45 Läraravdclning 134 Lokaler för studentkår 184 Summa 5 660

Summa 154

Summa 141 Religionskunskap, samhällskunskap, geografi 1 lärosal 2 lärosalar å 30 m 2 1 grupp- och biblioteksrum 2 depårum å 15 m 2 1 kartritningsrum 1 lektorsrum 3 » å 8 m2

historia, ni 2 60 60 30 30 30 15 24 Summa 249

Biologi 1 kombinerad läro- och laborationssal... 1 preparationsrum (för lärarkand.) 1 » (för lektorer) 1 rum för samlingar 1 lektorsrum 1 »

m2 60 30 15 80 15 8

Summa 208 Fysik ni 2 1 kombinerad läro- och laborationssal . . . 60 1 preparationsrum (för lärarkand.) 15 1 rum för samlingar (för lektorer) 60 Summa 135 Kemi m2 1 kombinerad läro- och laborationssal... 60 1 preparationsrum 15 1 vågrum samt stink- och syrarum . . . . 20 1 fotolaboratorium 15 1 materialrum 15 1 lektorsrum 15 Summa 140

72 Bild och formarbete Handskrivning 1 teckningssal 1 rum för trä- och metallarbete 1 > » keramikarbete 1 lektorsrum 3 » å 8 m2

m 60 60 30 15 24

Institution för tekniska hjälpmedel

1 lärosal 1 dupliceringsrum 1 materielrum 1 studio för bandinspelning 1 rum för föreståndare

30 15 30 15 15 Summa 105

Summa 189 m2 90 60 30 24 100

Musik, körsång, inslrumentalmusik 1 musiksal 1 lärosal 1 materialrum 3 uppspelningsrum å 8 m 2 20 övningsrum å 5 m 2

Summa 301 Gymnastik 1 gymnastikhall (delbar genom vägg) 2 omklädningsrum å 20 m z 2 duschrum å 15 m 2 2 torkrum å 15 m 2 1 redskapsrum för utomhusidrott 1 lektorsrum 3 »> ä 8 m2

1 utlåningsavdelning 1 läsesal "(80 platser) 4 studierum å 8 m 2 1 rum för tidskrifter 1 » » bibliotekarie

50 160 32 30 20

» biblioteksbiträde

1 bokmagasin

60 Summa 367

skjut650 40 30 30 15 15 24 Summa 804 m2 100 60 30 12 30 15 15 24 8

Pedagogik 1 föreläsningssal, 150 platser 1 lärosal 1 lärosal 2 testrum å 6 m 2 1 materialrum 1 arkiv 1 lektorsruin 3 » å 8 m2 1 assistentrum

Bibliotek

Adininistrationslokaler

1 rum för rektor 1 » » biträdande utbildningsledare . 1 » » kanslist rum för övrig kanslipersonal (5 personer) 1 vaktmästarexpedition 1 dupliceringsrum m. m 1 arkiv (för rektor) 1 » (för kassaavdclning) 1 läkaravdelning

30 15 10

Summa 201 ni 2

Läraravdelniny 2

2 lärarrum å 45 m 2 rum å 8 m 2 (reservarbetsrum, vilorum) 1 pentry

Lågstadiclärarlinje1 1 lärosal 1 » 1 grupp- och biblioteksrum 1 materielrum 1 lektorsrum 6 )> å 8 m2

m2 60 30 30 15 15 48 Summa 198

1 Här inräknas lokalbehov för ämnesfördjupning i hembygdskunskap. Mellanstadielärarlinje 1 lärosal 1 grupp- och biblioteksrum 1 materielrum 1 lektorsrum 5 lektorsrum ä 8 m 2

m2 30 30 15 15 40 Summa 130

90 16 10

Summa 116

Summa 294 Institutioner för klasslärarmetodik

40 30 15 15 10 36

Lokaler för studentkår

1 expedition 1 klubbrum 2 arbetsrum å 8 m2 2 dupliceringsrum 1 pentry

15 80 16 15 10 Summa 136

Sammanställning av lokalbehov

Institution för pedagogik Institutioner för ämnesmetodik: Svenska samt röst- och talvård Matematik Engelska Religionskunskap, samhällskunskap, . . . historia, geografi Biologi Fysik Kemi Bild- och formarbete Musik

294 154 60 141 249 208 135 140 189 304

73 Gymnastik Institutioner för klasslärarmetodik: Metodik på lågstadielärarlinje Metodik på mellanstadielärarlinje Institution för tekniska hjälpmedel Bibliotek Administrationslokaler Läraravdelning Lokaler för studentkår

804 198 130 105 367 201 116 136

Summa 3 931 Tablå

V: 4. Lokalbehov

vid

filial

Intagning: Lågstadielärarlinje Mellanstadielärarlinje

lk 48 48

Sammanställning av lokalbehov Institution för pedagogik

m2 171

Institutioner för ämnesmetodik: Svenska samt röst- och tal vård Matematik Engelska Religionskunskap, samhällskunskap, storia, geografi Biologi och Kemi Fysik Bild- och formarbete Musik Gymnastik Institutioner för klasslärarmetodik: Metodik på lågstadielärarlinje } Metodik på mellanstadielärarlinje J Institution för tekniska hjälpmedel Bibliotek Administrationslokaler Läraravdelning Lokaler för studentkår

116 60 96 hi136 195 135 121 171 475 „0105 249 89 86 116

Summa 2 556

V I . K o s t n a d e r för ä m n e s u t b i l d n i n g v i d u n i v e r s i t e t

Lärarutbildningssakkunniga har i första delen av sitt huvudbetänkande (kapitel 18) behandlat vissa frågor, som sammanhänger med tillämpningen vid universiteten av studieplanerna för lärarutbildningen. De sakkunniga har därvid föreslagit, att undervisningen i fråga om organisation och omfattning m. m. skall anknyta till den nuvarande universitetsautomatiken. Dimensioneringen av lärarkrafter för en reformerad lärarutbildning bör sålunda regleras genom särskilda organisationsplaner. Mot varje studieplan skall svara en organisationsplan. Liksom nu är fallet bör organisationsplanerna ha karaktären av ramar och ange omfattningen av de resurser, som skall stå till buds för undervisningen, men inte reglera innehållet i den utbildning som skall meddelas. Undervisningen kan sålunda fortlöpande anpassas till innehåll och organisation efter ändringarna i lärostoffet. Vidare kan en smidig anpassning ske till skiftande lokala förhållanden, t. ex. vad beträffar tillgången på lärare av olika beskaffenhet. De sakkunniga förutsätter, att den nu pågående översynen av universitetsautomatiken kommer att leda till en långtgående decentralisering till de lokala universitetsmyndigheterna av beslutanderätten ifråga om tilldelningen av lärarkrafter och andra tillämpningsfrågor. Härigenom torde en avsevärd administrativ förenkling kunna vinnas. De sakkunniga finner det emellertid angeläget framhålla, att mer betydande avvikelser från organisationsplanerna alltjämt bör beslutas av central myndighet såsom en garanti för att utbildningen vid de olika universiteten blir likvärdig. Beslut i dylika frågor bör fattas av universitetskanslersämbetet och skolöverstyrelsen gemensamt. Själva tillämpningen av universitetsautomatiken torde för lärarutbildningens del bli lättare vid ett genomförande av det system med fasta studiegångar, som de sakkunniga föreslår. Härigenom bör också de problem kunna reduceras, som är förknippade med såväl förutberäkningen av antalet studerande i olika examensämnen som vissa andra prognosfrågor. De sakkunniga presenterar här preliminära förslag till organisationsplaner för utbildningen av högstadiets och det gymnasiala stadiets lärare. De har utarbetats för att illustrera uppläggningen och den ungefärliga omfattningen av undervisningen enligt de nya studieplanerna. Någon uniformering av organisationsplanerna har inte skett och inte heller eftersträvats. Sålunda skiftar förutsättningarna och villkoren för den

75 undervisande verksamheten från ämne till ämne, vartill kommer att dessa planer i varierande utsträckning får utformas med hänsyn till annan inom berörda ämnen bedriven utbildning, vars uppläggning faller utanför de sakkunnigas utredning och förslag. Det är av åtminstone två skäl uppenbart, att en jämförelse mellan de nu gällande kostnaderna och kostnaderna enligt de sakkunnigas förslag inte kan bli meningsfull. För det första avser kostnadsramarna för nuläget de formellt gällande ramarna och inte de reella kostnaderna, som ligger avsevärt högre. Enligt studietidsstatistiken närmar sig genomsnittstiden för nuvarande tvåbetygsstudier i många ämnen tre terminer, vartill kommer att avbrottsfrekvensen synes vara hög. Det andra skälet är, att grundskolan, fackskolan och det nya gymnasiet med nödvändighet kräver nya studieplaner i lärarutbildningen och att en jämförelse med nuvarande studie- och organisationsplaner, vilka är inaktuella, därför strängt taget saknar intresse. 1. Jämförelse med nuvarande

utbildningsorganisation

Såvitt gäller högstadielärarutbildningen avser jämförelserna de nuvarande standardkurserna för två betygsenheter i filosofisk ämbetsexamen, detta då skol- och universitetsämne är identiska. I de fall då ett skolämne för närvarande i stort sett svarar mot två universitetsämnen, d. v. s. skolämnena biologi, svenska och samhällskunskap, har alternativa jämförelser anställts. I första hand (alternativ a) har de av de sakkunniga redovisade planerna jämförts med den minimiutbildning om sammanlagt tre betygsenheter och därmed formellt tre studieterminer, som nu kräves för att den mot nämnda skolämnen svarande kombinationen av två universitetsämnen skall kunna ingå som huvudämne i filosofisk ämbetsexamen. I andra hand (alternativ b) har en jämförelse gjorts med utgångspunkt enbart i den av de sakkunniga föreslagna utbildningstiden — två studieterminer — för blivande högstadielärare i dessa skolämnen. Som jämförelseobjekt har enligt alternativ a valts ettbetygskursen i vart och ett av de i varje särskilt fall berörda två universitetsämnena plus halv tvåbetygskurs i dessa ämnen eller också -— därest nuvarande tvåbetygsutbildning icke är trappstegsformad — har de värden angivits som svarar mot trefjärdedels tvåbetygskurs i berörda ämnen. På motsvarande sätt har enligt alternativ b räknats med antingen kurserna för en betygsenhet eller halva tvåbetygskurser. Vid jämförelserna har i förekommande fall även beaktats de s. k. § 16-kurserna. Beträffande utbildningen för gymnasiestadiets lärare ställer det sig genomgående svårare att erhålla mera adekvata jämförelser med nuvarande utbildning. En rad olika kategorier av ämnen kan urskiljas. För de dubbelämnen som omfattar två terminer (t. ex. svenska och biologi) användes samma tillvägagångssätt som enligt alternativ b för motsvarande ämnen inom högstadielärarutbildningen. Tillkommer ytterligare terminer utöver

76 de två, får jämförelserna utgå från det nuvarande trebetygsstadiet (t. ex. svenska). För ämnet samhällskunskap begagnas delvis samma modell. Med ledning av nu gällande organisationsplaner för berörda betygsnivåer i vederbörande ämnen — statskunskap, nationalekonomi och geografi, kulturgeografi respektive naturgeografi — beräknas sålunda lärarkrafter utgå i proportion till den andel av ett studieår respektive en studietermin, som anvisats respektive ämne i det av de sakkunniga framlagda förslaget till studieplan. I fråga om ämnet geovetenskap grundas jämförelserna på nuvarande plan för den naturgeografiska ämnesdelen för två betygsenheter i examensämnet geografi, varvid denna upp- eller nedräknas alltefter den geovetenskapliga utbildningens längd i förhållande till vad som gäller för kurserna i naturgeografi. För den grupp av ämnen, där skol- och universitetsämnc sammanfaller och normalstudiekursen omfattar två terminer, baseras jämförelsen — i den mån vederbörande ämne är företrätt i högstadielärarutbildningen — på nuvarande standardkurser för tre betygsenheter. Därvid räknas dessa kurser till sitt dubbla värde, d. v. s. de tankes bevistade under två terminer. Eljest sker jämförelsen med nuvarande standardkurser för två betygsenheter (spanska, ryska) respektive tre betygsenheter (ämnet psykologi, som erhållit tre terminer för normalstudiekursen). De siffror, som angivits för jämförelseämnena inom den nuvarande utbildningsorganisationen är genomsnittsvärden framräknade ur organisationsrespektive petitaplanerna för samtliga universitet med undantag av Umeå. Om för ett och samma ämne vid något lärosäte saknats organisationsplan medan dylik plan för ämnet blivit fastställd vid annat universitet, beaktas enbart det eller de ämnen, som har organisationsplan. I följande förteckning angives de ämnen som jämförelserna omfattar och som betecknas såsom nuläge i de efterföljande tablåer, vilka utvisar resultatet av de jämförande granskningarna. I nedanstående förteckning saknas de klassiska språken och filosofi samt kristendoms- respektive religionskunskap. Beträffande de sistnämnda ämnena har det icke visat sig föreligga några möjligheter till någorlunda rättvisande kostnadsjämförelser med nuvarande utbildning. I fråga om de övriga här nämnda ämnena kan konstateras, att det rör sig om kvantitativt sett mindre sådana, vartill kommer att de — så när som på grekiska — i varje fall tills vidare synes kunna behålla sin nuvarande uppläggning av undervisningen. Skolämnen enligt de sakkunniga Högstadielärar utbildningen (direktutbildningen) Matematik Fysik Kemi Geografi

Jämiörelseämnen (motsvarande) inom nuvarande organisation Matematik, 2 betyg Fysik, 2 betyg + § 16-kurs i astronomi Kemi, 2 betyg + § 16-kurs i mineralogi Geografi, 2 betyg

77 Biologi

Alternativ a: % tvåbetygskurs i vardera zoologi och botanik, samt § 16-kurser i genetik och hygien. Alternativ b: y2 tvåbetygskurs i vardera zoologi och botanik samt y2 § 16-kurs i vardera genetik och hygien. Alternativ a: % tvåbetygskurs i vardera litteraturhistoria och nordiska språk. Alternativ b: y2 tvåbetygskurs i vardera litteraturhistoria och nordiska språk. Historia, 2 betyg Alternativ a: ettbetygskurs + y2 tvåbetygskurs i vardera statskunskap och nationalekonomi. Alternativ b: ettbetygskurs i vardera statskunskap och nationalekonomi. Engelska, 2 betyg Franska, 2 betyg Tyska, 2 betyg

Svenska

Historia Samhällskunskap

Engelska Franska Tyska Gymnasiestadiets lärarutbildning (normalstudiekurserna) Matematik Fysik Kemi Biologi Geovetenskap Svenska Historia Samhällskunskap Psykologi Engelska Franska Byska Spanska Tyska

Matematik, 2 x 3 betyg 1 Fysik, 2 x 3 betyg 1 Kemi, 2 x 3 betyg 1 Som biologi enligt alternativ b ovan Tvåbetygskurs i naturgeografi (fil. mag.-kurs) Som svenska enligt alternativ b ovan Historia, 2 x 3 betyg 1 Delar respektive hela kurser för 2 och 3 betyg i statskunskap; nationalekonomi och kulturgeografi, samt delar av naturgeografi. Psykologi, 1 och 2 samt 3 betyg Engelska, 2 x ' 3 betyg 1 Franska, 2 x 3 betyg 1 Byska, 2 betyg Spanska, 2 betyg Tyska, 2 x 3 betyg 1

- x I här avsedda ämnen skulle normalstudiekursen för gymnasiestadiets lärarutbildning närmast motsvara betygsgraden U t m ä r k t eller 4 betygsenheter, då högstadielärarutbildningen i dessa ämnen ansetts motsvara t v å betygsenheter. Enär 4 betygsenheter enbart förekommer i ett mindre antal ämnen och undervisningen därvid regelmässigt är gemensam med den för 3 betygsenheter, har trebetygsundervisningen räknats till sitt dubbla värde, d. v. s. förutsatts bevistad under 2 terminer.

2. Kostnadsberäkningar För beräkning av kostnaden per studerande har alltefter ämne respektive utbildningsnivå tillämpats tre olika beräkningsmodeller, här betecknade som typ A, B och C. Samtliga modeller bygger på schablon värden. Typerna A och B är identiska med de kostnadsberäkningar, som legat till grund för fastställandet av de organisations- respektive petitaplaner, med vilka de inom lärarutbildningssakkunniga utarbetade preliminära förslagen till organisationsplaner jämföres. Kostnadsberäkningarna enligt typ A avser ämnen tillhörande de språkvetenskapliga, historisk-filosofiska, samhällsvetenskapliga (exklusive psykologi) och matematiska ämnesgrupperna, medan typ B G—413346

78 omfattar de laborativa naturvetenskapliga ämnena samt ämnet psykologi. För såväl typ A som B gäller, att de enbart avser lågstadieundervisningen, d. v. s. en och två betygsenheter. F r å n delvis olika utgångspunkter bygger båda typerna på 1955 års löneläge och kostnaden per studerande framräknas på basis av ett antaget antal av 200 studerande. Det ä r med huvudsaklig utgångspunkt i de nu redovisade beräkningsnormerna som de kostnadsramar per tvåbetygs studerande framräknats, vilka i proposition 1958: 104 uppställts som riktpunkter vid fastställandet av organisationsplaner (propositionen sid. 128 f.). Kostnadsramarna angavs för de laborativa ämnena till 3 000 å 3 500 kronor mot 1 000 å 1 100 kronor för övriga ämnen. Härvid förutsattes att kostnaden per ettbetygsstuderande ungefärligen motsvarade halva kostnaden per studerande för två betygsenheter. Systemet med organisations- och petitaplaner har kommit att omfatta även det akademiska högstadiet, tre betygsenheter och högre samt licentiatexamen. För denna utbildningsnivå har emellertid inte angivits några kostnadsramar utan enbart vissa riktpunkter beträffande professorsundervisningens omfattning (propositionen sid. 128). I samband med fastställandet av organisationsplaner eller vid beslut om petitaplaner synes icke någon särskild metodik ha utvecklats för jämförande kostnadsberäkningar av där upptagen undervisning. Inte heller de timarvoden, som nu gäller för de skilda typerna av undervisning inom de filosofiska fakulteterna, kan sägas ge en rättvisande bild av de ungefärliga, faktiska kostnaderna för ifrågavarande typ som helhet betraktat. Dels mot bakgrund härav, dels med hänsyn till önskvärdheten att kunna erhålla vissa grunder för en kostnadsbedömning i dagens läge med utgångspunkt i de beräkningar, som utförts enligt typerna A och B, har beräkningsmodellen C utarbetats. Denna modell, som alltså tilllämpas vid jämförelser, vilka ur tidsmässig synvinkel motsvarar trebetygsstadiet och högre i den nuvarande utbildningsorganisationen, bygger på antaganden och beräkningar rörande de faktiska kostnaderna i dagens läge för skilda slag av undervisningstimmar. Kostnadsberäkningarna enligt typ C utgår från ett antaget antal av 50 studerande. Denna siffra h a r valts med hänsyn till dels att ett elevantal av högst denna storlek som regel synes ha tjänat som utgångspunkt vid uppgörandet av gällande organisationsplaner (motsvarande), dels att nämnda studerandeantal — på grund av vad som uttalats i proposition 1958: 104 angående professorsundervisningens omfattning på det s. k. högstadiet — kommit att ligga till grund för dimensioneringen av ifrågavarande undervisning på detta stadium vid bl. a. fastställandet av organisationsplaner. I det följande anges de ungefärliga kostnader per enskild undervisningstimme som gäller för de olika typerna av kostnadsberäkning, varvid för jämförelsens skull även redovisats nu gällande timarvoden. För närmare uppgifter beträffande kostnadsberäkningarna hänvisas läsaren till särskild bilaga.

79 Typ av kostnadsberäkning Undervisningskategori

Lektorsundervisning

övrig undervisning

Nuvarande timarvode

135—115

80 80

60 60

105 77

85—70 85—70

60 60 60

26 40

87 53 50

60 50 50

meddelad av

Tablå V 1:1. Jämförelser avseende antalet timmar och kostnad per studerande, erforderliga undervisningstimmar jämte dessas relativa fördelning på olika gorier samt genomsnittlig gruppstorlek

antalet lärarkate-

Procentuell fördelning av undervisningstimmar på lärarkategorier

Ämne

Antal tim./ stud.

Totala Kost- Kost- antalet nads- nad/ underProfesstud. visningstyp sorsuntimmar dervisning

Genomsnittlig gruppLektorsassistent, storlek underamautvisning ländsk nuens, lektor speciallärare Övrig undervisning

10 A.

Högstadielärarutbildning Matematik De sakkunniga Nuläge

510 494

A A

1 224 851

3 570 2 478

0,8

42,9 33,2

57,1 66,0

28,6 39,9

Fysik De sakkunniga Nuläge

733 793

B B

2 799 2 698

14 620 14 898

0,3 0,3

29,3 23,3

70,4 76,4

10,1 10,6

Kemi 5 De sakkunniga Nuläge

1 160 1 266

B B

2 886 4 054

18 831 25 687

0,2

12,8 14,1

87,2 85,7

12,3 9,8

Biologi De sakkunniga Nuläge: alt. a . . alt. b . .

1 404 1 739 1 150

B B B

4 483 5 067 3 358

24 036 27 428 18 184

0,4 1,1 1,1

29,3 22,6 22,5

70,3 76,3 76,4

11,7 12,7 12,6

2 529 2 270

7 710 7 203

3,3 5,8

60,1 37,7

36,6 56,5

16,4 24,1

10,7 19,4 19,4

14,6 24,1 24,1

10,9

20,2 20,5

Geografi De sakkunniga 1 Nuläge 1

634 A + B 868 A + B

Svenska De sakkunniga Nuläge: alt. a . . alt. b . .

322 381 254

A A A

1 815 1 740 1 160

4 423 3 159 2 106

3,2 16,7 16,7

72,2 51,2 51,2

Historia De sakkunniga Nuläge

282 155

A A

1 677 1 142

2 790 1 509

18,3 33,4

81,7 55,7

13,9 12,7 12,7

So Tablå VI: 1 (forts.)

Samhällskunskap De sakkunniga Nuläge: alt. a . . alt. b . .

446 459 332

A A A

1 818 1 608 931

4 740 3 433 2 274

7,7 2,0

83,1 74,1 82,3

Engelska De sakkunniga Nuläge

344 346

A A

1 741 1 136

4 233 3 107

3,8 2,3

65,8 37,8

30,4 41,9

18,0

Franska De sakkunniga Nuläge

393 390

A A

2 018 1 128

5 043 2 941

3,2 3,2

62,1 45,2

34,7 44,5

7,1

Tyska De sakkunniga Nuläge.

393 309

A A

2 018 1 075

5 043 2 955

3,2 2,0

62,1 39,4

34,7 36,7

21,9

Religionskunskap De sakkunniga ..

1 614

3 155

10,1

89,9

B. Utbildning för gymnasiestadiets lärare Matematik De sakkunniga . . Nuläge

510 188

1863 1 787

1190 244

94,3

48,6 5,7

354 (300) 400

7 100 5 600

1 756 4 390

45,3 3,2

1,2

54,7 95,6

Fysik 2 De sakkunniga Nuläge.

16,9 18,2 15,7

51,4

Kemi 2 De sakkunniga Nuläge

920 1 120

B 7 845 5 712 11 391 10 394

2,7 0,4

13,3 0,7

84,0 98,9

Biologi De sakkunniga . . Nuläge

1 290 1 150

4 077 21 892 3 358 18 184

0,4 1,1

28,9 22,5

70,7 76,4

574 205 739 269

2 093 615 1 761 629

7 453 2 423 6 567 2 345

2,8 0,7 6,0 6,0

64,3 64,3 34,8 34,8

32,9 35,0 59,2 59,2

210 254

1 916 1 160

3 011 2 106

22,1 16,7

70,9 51,2

7,0 12,7

19,4

82 70

1 199 696

366 180

21,6 37,8

72,9 6,7

5,5 37,2

18,3

304 108

2 516 1237

688 285

30,2 48,1

69,8 11,2

40,7

612 A + B 651 A + B

2 801 2 094

6 068 5 182

10,2 8,0

51,3 43,2

38,5 48,8

1 554 1020

433 255

34,4 41,2

24,9 22,0

40,7 36,8

Geovetenskap De sakkunniga a 6 b. Nuläge a. b. Svenska Termin 1 och 2 3 De sakkunniga . . Nuläge Termin 3 3 De sakkunniga . . Nuläge Historia De sakkunniga Nuläge Samhällskunskap Termin 1 och 2 4 De sakkunniga . Nuläge Termin 3* De sakkunniga . Nuläge.

95 78

C C

Tablå VI: 1 (forts.) 9

10 Engelska De sakkunniga . . Nuläge.

215 194

3 012 1 848

874 701

25,2 14,0

61,5 36,0

13,3 41,6

8,4

12,3 13,8

Franska De sakkunniga . . Nuläge

215 238

2 595 2 301

918 766

14,4 20,1

66,3 42,2

19,3 26,9

10,8

11,7 15,5

Tyska De sakkunniga . . Nuläge

248 244

3 391 2 365

1 169 808

16,4 19,8

53,4 20,4

30,2 51,7

8,1

10,6 15,1

Ryska De sakkunniga . . Nuläge

393 303

2 018 1 095

5 043 2 982

3,2 3,8

62,1 28,6

34,7 46,0

21,6

15,6 20,3

Spanska De sakkunniga . ., Nuläge

193 372

1 201 1 102

3 202 2 836

3,8 3,2

30,3 50,0

65,9 43,4

3,4

12,1 26,2

Psykologi Termin 1 och 2 De sakkunniga . . . Nuläge

490 508

1 966 10 430 1 915 10 483

0,1 0,8

35,3 20,4

64,6 78,8

9,4 9,7

Termin 3 De sakkunniga . . . Nuläge

112 127

1 231 1 317

508 717

11,0 9,1

61,4 17,3

27,6 73,6

11,0 8,9

Religionskunskap Tvåårig utbildning De sakkunniga . . .

3 300

4 205

15,1

84,9

30,2

Naturgeografi kostnadsberäknad enligt B och kulturgeografi enligt A.

Naturgeografi

De sakkunniga Nuläge

Kulturgeografi

Timmar/ studerande

Kostnad/ studerande

Timmar/ studerande

382 528

1 256 1 258

252 340

Kostnad/ studerande

•v 1273 1 022

2 Kostnaden för nuvarande trebetygskurser är för fysikens del beräknad med utgångspunkt från innevarande läsårs lärartilldelning för Uppsala, Lund och Stockholm. Grova uppskattningar har härvid fått göras och de erhållna värdena bygger bl. a. på förutsättningen att tilldelningen av assistenttimmar räknas upp i proportion till ökningen av antalet studerande, vilket däremot inte förutsatts beträffande professors- och lektorsundervisning. För kemins del bygger siffrorna för nuläget på gällande petitaplaner för dels organisk, oorganisk och fysikalisk kemi i Stockholm, dels de t v å sistnämnda ämnena jämte ämnet analytisk kemi i Lund. Det är sålunda blott i dessa ämnesdelar, som petitaplanerna ger klart besked om undervisningens uppläggning. Beräkningarna i de nämnda kemiämnena har gjorts under samma förutsättningar som ovan angivits beträffande ämnet fysik. 3 Genomsnittsvärden för alternativ 1 och 2 inriktade på litteraturhistoria respektive nordiska språk. 4 Termin 1 och 2 inkluderar här all undervisning fram till fördjupningskursen, d. v. s. 45veckor. Kostnader och antal timmar per studerande fördelar sig enligt följande:

82 Nuläge

De sakkunniga

Naturgeografi... Kulturgeografi.. Nationalekonomi Statskunskap. . .

Tim./stud.

Kostn./stud.

Tim./stud.

Kostn./stud.

84 348 100 80

248 1 337 544 672

158 391 58 44

377 1 175 255 287

Siffrorna för nuläget utgör medelvärden för nuvarande tvåbetygskurser i respektive ämnen. För ämnet statskunskap har utelämnats Uppsala universitet, enär undervisningen här icke är trappstegsformad, varför med övriga lärosäten jämförbara siffror icke kunnat erhållas. Den av de sakkunniga framlagda studieplanen i samhällskunskap med dess fördelning av utbildningstiden på de enskilda ämnena har beräknats motsvara nuvarande tvåbetygskurser i fil.mag.examen enligt följande: naturgeografi 30 %, statskunskap resp. nationalekonomi 40 % samt kulturgeografi 115 %. För termin 3 gäller att de redovisade siffrorna utgör medelvärden för de tre alternativa kurserna i kulturgeografi, nationalekonomi och statskunskap. Kostnad och antal timmar per studerande per alternativ blir följande:

Nuläge

De sakkunniga

Kulturgeografi.. Nationalekonomi Statskunskap. . .

Tim./stud.

Kostn./stud.

Tim./stud.

Kostn./stud.

81 80 123

1251 1 029 2 383

84 92 58

1 284 945 831

6 Den av de sakkunniga presenterade organisationsplanen utgår från den nya kemiinstitution, som är under uppförande i Lund, det s. k. kemicentrum. Undervisningsgruppens storlek vid laborationsundervisningen är här t ä n k t som 8, medan nu befintliga institutioner — vilket torde gälla samtliga universitet — har sina laboratorielokaler dimensionerade för grupper om tö elever. 6 Bokstaven a) avser kursen för lärare i naturkunskap, vilken omfattar ca 28 veckor. Som jämförelseämne har valts delstudiekursen i naturgeografi för t v å betygsenheter i examensämnet geografi. Värdena för naturgeografi, som kan sägas omfatta en studietermin (20 veckor) har räknats upp i proportion till kursen i geovetenskap eller med 40 %. Bokstaven b) åsyftar kursen för lärare i biologi, vilken omfattar 10 veckor eller en halv studietermin. Värdena för naturgeografin såsom jämförelseämne har följaktligen reducerats med 50 % i förhållande till nuvarande tvåbetygskurs.

BILAGA Redogörelse för tillämpade normer m. m. vid beräkningen av kostnaden per studerande i samband med de jämförelser som anställts mellan nu gällande organisationsplaner (motsvarande) och de av de sakkunniga redovisade preliminära förslagen till dylika planer

1. Kostnadsberäkning typ A. Antaget antal studerande: 200 Kostnad per undervisningstimme: Professorsundervisning 300 kronor Lektorsundervisning (universitetslektor, speciallärare) 80 » övrig undervisning (utländsk lektor, assistent/amanuens, speciallärare) 60 » 2. Kostnadsberäkning typ B. Antaget antal studerande: 200 Kostnaden per studerande beräknas med utgångspunkt i 1955 års löner. Lönebeloppen för de lärarkategorier, som beaktas vid beräkningarna, framgår av följande tablå. Professor Universitetslektor Assistent 1 :e amanuens . . . 2:e amanuens . . . 3:e amanuens . . .

33180 kronor 24180 » 13 074 » 6 558 » 4 380 » 2160 »

Kostnaderna för de enskilda slagen av undervisning framräknas på följande sätt. a) professorsundervisning: antalet erforderliga timmar omvandlas till hela professorstjänster respektive del av dylik tjänst, varvid en tjänst motsvaras av 116 undervisningstimmar. b) lektorsundervisning: antalet erforderliga timmar omvandlas i första h a n d till hela tjänster som universitetslektor, varvid en tjänst motsvaras av 396 undervisningstimmar, överskjutande timmar liksom lektorsundervisning meddelad av s. k. speciallärare kostnadsberäknas efter 60 kronor per timme. c) övrig undervisning: antalet erforderliga timmar omvandlas i första hand till tjänster som assistent eller amanuens. Överskjutande timmar liksom övrig undervisning meddelad av s. k. speciallärare kostnadsberäknas efter 40 kronor per timme.

84 3. Kostnadsberäkning

typ C.

Kostnadsberäkningarna enligt typ C är ett försök att ungefärligen ange kostnaderna i dagens läge för skilda slag av undervisning. De belopp, som härmed erhållits, måste betecknas såsom i hög grad ungefärliga. De bakomliggande beräkningarna, som redovisas i det följande, har utgått från på personalförteckningarna uppförda lärartjänster samt kanslersämbetets s. k. grundtilldelning av lärarkrafter för budgetåret 1964/65 vid de filosofiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund Göteborg och Stockholm. . F ö r beräkningarnas utförande h a r — såsom kommer att redovisas — en rad uppskattningar och antaganden fått göras. I flera fall h a r dessa kunnat ske utifrån uppgifter om de faktiska förhållandena vid Lunds universitet för läsåren 1963/64 respektive 1964/65. Såsom ovan angivits h a r beräkningarna utgått från kanslersämbetets s. k. grundtilldelning av lärarkrafter. Stora förändringar kan dock regelmässigt sägas ske i forhållande härtill vid dispositionen av de tilldelade lärarresurserna. I vissa fall har bl. a. måst beaktas, att docentkompetenta universitetslektorer fullgör professorsundervisning. I övrigt h a r genomgående förutsatts att inträffade förändringar (omvandlingar och utbyten av lärartimmar m. m.) kostnadsmässigt sett utjämnar varandra. Genomgående gäller att lönekostnaderna beräknats på 1965 års löneläge, dyrort 4 och med en löneklass. Uppgifter rörande antalet lärartjänster m. m. samt universitetskanslersämbetets grundtilldelning av lärarkrafter har hämtats från en inom ecklesiastikdepartementet år 1964 utarbetad sammanställning, benämnd »Högre utbildning och forskning i Sverige. Statistiska data m. m.». Professorsundervisning Kostnaden 382 kronor per timme h a r framräknats enligt följande: Tablå VI: 2 Genomsnittligt antal fullgjorda undervisningstimUndervisningskostnad, mar efter per timme 2 nedsättning i undervisningsskyldigheten (motsvarande) 8

Lärarkategori

Antal 1

Undervisningsskyldighet, antal timmar

Årslön

6 Professor Laborator (motsvarande) Docent Universitetslektor* . . .

59 460

32 211

116 75 396

53 928 38 868 47 424

465 518 240

100 50

6 Avser filosofisk fakultet vid unversiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm. Årslönen dividerad med undervisningsskyldigheten. « Utgår från beräkningar vid Lunds universitet för läsåret 1964/65 såvitt gäller professorer laboratorer. Beträffande docenter har siffran skattats. 4 Avser docentkompetent universitetslektor. 5 1 professorstimme = 2 lektorstimmar.

85 Tablå V1:3 Professorsundervisningens fördelning 1964/65 Kostnad/timme (jfr. Antal timmar (tablå tablå VI: 2 kol. 5) VI: 2, kol. 2 och 6)

Lärartyp

11 388 600

465 518

1 488 000 5 464 900

6 000

1 440 000

14 000

»115

22 200 »

Total kostnad

;

» laborator (mot3 200 10 550

Timarvoderad professorsunder20 000 a) bestridd av universitetsb) bestridd av timarvoderad 1 610 000 21 391 500

55 950

Summa 1

Enligt beräkningar vid Lunds universitet för läsåret 1963/64 fullgjordes ca 30 % av antalet lösa professorstimmar av docentkompetenta universitetslektorer inom ramen för dessas undervisningsskyldighet. 2 Nu utgående normalarvode för undervisningstimme. Kostnad per timme F

= 382 kronor 55 950

Lektorsundervisning a. Meddelad av universitetslektor. Kostnad/timme 105 kronor Vid kostnadsberäkningen har de biträdande lärartjänsterna icke beaktats på annat sätt än att de upptagits som halva universitetslektorat. Detta betingas av att tjänsterna f. n. ä r relativt få, då de successivt indrages och ersattes av universitetslektorat. Tablå

VI:4

Tjänster + lösa timmar Universitetslektorat A 27 Universitetslektorat A 25 Lösa lektorstimm ar . . Summa 1 2

Total kostnad

Årslön

Kostnad per timme 1

Antal tjänster 2

Totalt antal timmar 3

«47 424

98 700

11 844 000

65 800 37 100

6 448 400 2 856 700

201 600

21149 100

38 868

577 Årslönen dividerad med undervisningsskyldigheten, som normalt är 396 timmar. Till det totala antalet tjänster enligt personalförteckning och tilldelning har fogats dels antalet biträdande lärartjänster dividerat med 2, dels ett antal tjänster, som svarar mot den av universitetslektorerna meddelade professorsundervisningen enligt tablå 2 ovan (cirka 30 tjänster), vilket ger inalles cirka 470 tjänster. Med utgångspunkt i fördelningen vid Lunds universitet för budgetåret 1963/64 kan cirka 60 % hänföras till lönegrad A 27 (ordinarie lektorer + disputerade extra universitetslektorer) och 40 % till A 25 (icke disputerad extra universitetslektor). 3 För varje universitetslektor kan antalet fullgjorda unvervisningstimmar efter nedsättning anges till ca 350. Denna siffra är resultatet av beräkningen för Lunds universitets vidkommande budgetåret 1963/64. 4 Beloppet inkluderar avlöningsförstärkning med 4 140 kronor. 6 Medeltalet av timarvodet till disputerad lärare, 85 kronor, respektive icke disputerad, 70 kronor.

86 Kostnad/timme: b. Speciallärare.

— x u - = 105 kronor.

201 600

Kostnad/timme

77 kronor

(se not 5, tablå VI: 4)

Övrig undervisning a. Meddelad av utländsk lektor. Kostnad/timme 87 kronor Lönekostnad per utländsk lektor: arvode enligt A 25, 36 804 kronor. Antalet utländska lektorer 73,5. Undervisningsskyldighet 396 timmar. Utländska lektorstimmar (lösa timmar) 6 794 å 60 kronor p e r timme. v^t

A,*-

73,5x36 804 + 6 794x60

Kostnad/timme:—'

— = 87 kronor. 35 900 b. Meddelad av assistent/amanuens. Kostnad/timme 53 kronor Assistentlönen enligt lönegrad 19, dyrort 4, 26 628 kronor. Undervisningsskyldighet 500 timmar. Kostnad/timme: 53 kronor. c. Meddelad av speciallärare. den)

Kostnad/timme

50 kronor

(enligt gällande timarvo-

V I I . Kompletterande beräkningar av examinationsbehovet av klasslärare åren 1971 —1980

1. Bakgrund Enligt sina utredningsdirektiv av den 30 september 1960 har lärarutbildningssakkunniga bl. a. fått i uppdrag att låta verkställa utförliga beräkningar rörande behovet av klasslärare och ämneslärare »för så lång tidsrymd som det överhuvudtaget är möjligt att någorlunda säkert prognostiskt överblicka». I olika sammanhang har de sakkunniga därefter gjort sådana beräkningar och redovisat resultaten av sitt prognosarbete. Den 15 februari 1962 överlämnades till departementschefen en av de sakkunniga tillsammans med arbetsmarknadsstyrelsen verkställd ämneslärarprognos »Lärare i läroämnen. Behov och tillgång under 1960-talet». Den 12 maj 1962 inlämnades till departementschefen en av de sakkunniga verkställd lärarprognos, »Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare» (Ecklesiastikdepartementet 1962:1, stencil). De sakkunnigas fortsatta prognosarbete, som omfattat bl. a. ett antal fältundersökningar rörande lärarnas yrkesverksamhetsgrad och behörighetssituationen i skolorna, har sammanfattats i de sakkunnigas betänkande »Skolans försörjning med lärare» (SOU 1964:44), som inlämnades till departementschefen den 4 september 1964. I samtliga beräkningar har de sakkunniga hävdat, att beräkningarna fortlöpande måste revideras allt efter nya och förändrade betingelser. Beräkningarna i 1962 års klasslärarprognos grundade sig på statistiska centralbyråns befolkningsprognos av år 1961. De revideringar i denna befolkningsprognos, som statistiska centralbyrån gjorde 1963, föranledde också de sakkunniga att 1964 göra nya beräkningar av klasslärarbehovet i betänkandet »Skolans försörjning med lärare». 2. Nya beräkningar A. Befolkningsutveklingen

När de sakkunniga i senare skeden av sin utredning arbetat vidare på en »rullande» prognos, har det främst varit de stigande födelsetalen, som krävt uppmärksamhet. Bekant i prognossammanhang är den betydelse för

88 lararforsorjnmgen, som de stora årskullarna från mitten av 1940-talet haft Vad som nu inträffat är, att födelsetalet på nytt börjat stiga. Är 1964 födl YaZVT* ° m k r i n § 1 2 2 0 0 ° b a m m o t d T ^ 1 0 0 0 0 ° u n d e r 1950-talet och 1960-talets första år. Detta har föranlett statistiska centralbyrån att VntTZ T5 /I''1* r C V i d e r a S i n t l d i g a r e befolkningsprognos. Detta har lett till att de sakkunnigas beräkningar i »Skolans försörjning med lärare» av klasslärarbehovet ävenledes måste revideras. B. Klassernas storlek

Av övriga faktorer, som påverkar lärarbehovet, har bl. a. utvecklingen beträffande klassernas storlek diskuterats. De genom grundskolans införande sankta klassdelningstalen har lett till ökat lärarbehov. I samma riktning har verkat den samtidigt införda bestämmelsen, att man vid elevernas fördelning på klasser skall utgå från skolenheterna och inte som tidigare ofta frän hela rektorsområden. De sakkunniga har i sitt huvudbetänkandes första del (SOU 1965:29, kapitel 2) något utförligare diskuterat dessa frågor. I syfte att undersöka, h u r den s. k. elevtätheten i klasserna utvecklats har skolöverstyrelsen sammanställt vissa uppgifter om antalet elever per klass under senare år. Dessa uppgifter ingår i skolöverstyrelsens långtidsbudget för åren 1966/67-1969/70 (stencil 1965). Enligt dessa uppgifter skulle antalet elever per klass vara lägre än vad man väntat. I långtidsbudgeten utgår skolöverstyrelsen också från att elevtalen kan komma att ytterligare sjunka under de närmaste åren. Genom att låg- och mellanstadiets klasser enligt dessa uppgifter skulle ha genomsnittligt färre elever än vad som räknats med i tidigare klasslararprognoser, skulle det alltså ges anledning att även av detta skäl revidera prognoserna. De sakkunniga har emellertid funnit, att det elevtäthetsbegrepp skolöverstyrelsen framräknat i ,sin långtidsbudget inte kan jämställas med begreppet klasstorlek, så som detta använts i de sakkunnigas beräkningar. Skälet härtill är att skolöverstyrelsen i sitt material räknat med varje årskurs inom klasser av b- och B-typ som särskild klass. Eftersom exempelvis en b- eller Bl-klass vanligen har två årskurser och därmed i skolöverstyrelsens beräkningar tagits som två klasser, blir antalet klasser falskt förhöjt. Om sedan elevtätheten uttryckes i kvoten av antalet elever i normalklasser och antalet klasser, blir av samma skäl de erhållna talen för låga. De sakkunniga, som i sina egna beräkningar särhållit klasser av A- och B-typ (a- och b-typ), har inte funnit de i skolöverstyrelsens långtidsbudget framraknade talen för elevtäthet utgöra grund för förändringar av de sakkunnigas tidigare beräkningar av utvecklingen beträffande klassernas storlek. Andra faktorer, som skolöverstyrelsen pekat på, kan under en övergångstid påverka elevtätheten. Till dels rör det sig om faktorer, som på

89 administrativ väg låter sig bemästras, och till dels rör det sig om faktorer, som hänger ihop med den nu snabbt fortlöpande urbaniseringen. Utan mera ingående undersökningar kan betydelsen av dessa faktorer ej bestämmas. C. Klasslärarbehovet

Följande reviderade tal på klasslärarbehovet under 1970-talet har i allt väsentligt framräknats enligt samma metodik som i de sakkunnigas tidigare beräkningar. Uppgifter om antalet elever i årskurserna 1—3, 4—6 och 7—9 har erhållits från statistiska centralbyrån, vilken utarbetat en prognos över antalet elever 1965—1980. Detta antal har satts i relation till klasslärarprognosens uppgifter om barnantal i motsvarande åldersgrupper. De kvoter som härigenom erhållits har multiplicerats med klasslärarprognosens uppgifter om antalet lärare med det undantaget att antalet ämneslärare på grundskolans högstadium hämtas från »Skolans försörjning med lärare» (SOU 1964: 44). Härigenom har behovet av klasslärare beräknats till följande: Tablå V11:1. Lågstadielärare De sakkunnigas klasslärarprognos 1962

År

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976. 1977. 1978 1979 1980

15 357 15 597 15 971 16 327 16 690 17 015 17 330 17 697 17 815 18 031 18 119

De sakkunnigas nya beräkningar 1965 Minimialternativ

Maximialternativ

16 208 16 903 17 534 17 941 17 902 17 890 17 959 • 18 178 18 336 18 721 18 703

16 208 16 950 17 841 18 799 19 656 20 588 21319 21949 22 195 22 473 22 619

Tablå V11:2. Mellanstadielärare De sakkunnigas klasslärarprognos 1962 1

År

1970 .1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1

21433 21 125 21 149 21213 21431 21 735 22 177 22 595 23 008 23 394 23 738

De sakkunnigas nya beräkningar 1965 Minimialternativ

Maximialternativ

21 854 21 646 21 800 22 090 22 717 23 375 23 845 24 072 24 184 24 343 24 436

21854 21 646 21800 22 090 22 717 23 636 24 732 25 829 26 945 27 987 28 728

Högstadiets behov av vidareutbildade enligt SOU 1964: 44

90 Kommentarer a) Antalet rektorer h a r ej lagts till av den anledningen, att antalet rektorer med folkskollärarutbildning är svårt att fixera (ca 1 500). b) Som framgår har korrigeringen endast tagit fasta på senaste prognosen om antalet födda barn endast med det undantaget att lärarfaktorn för högstadiet ej grundar sig på klasslärarprognosen utan på de nyare beräkningar som gjorts i »Skolans försörjning med lärare» (SOU 1964:44). D. Examinationsbehovet D å 1965 å r s p r o g n o s o m b a r n a n t a l e t så radikalt s k i l j e r sig f r å n t i d i g a r e p r o g n o s e r 1961 o c h 1963, h a r det s y n t s de s a k k u n n i g a b e r ä t t i g a t att b e r ä k n a e x a m i n a t i o n s b e h o v e t m e d en e n k e l m o d e l l . K l a s s l ä r a r p r o g n o s e n s m o d e l l h a r d ä r f ö r ej h e l t t i l l ä m p a t s , d å d e n g j o r d e s m e d e n u p p d e l n i n g a v p o p u l a t i o n e r n a p å k ö n o c h å l d e r s g r u p p e r . H ä r h a r i stället t i l l ä m p a t s s a m m a m o d e l l , s o m a n g e s i » S k o l a n s f ö r s ö r j n i n g m e d l ä r a r e » (sid. 2 3 0 ) . D e koefficienter, s o m i n g å r i d e n n a b e r ä k n i n g s m o d e l l , å t e r f i n n e s i s a m m a b e t ä n k a n d e p å sid. 241—242 o c h a n t a l e t p e n s i o n e r a d e i tabell I I I : 25 sid. 286. H ä n s y n till e v e n t u e l l t f ö r e l i g g a n d e u t b y t e s b e h o v , d. v. s. e r s ä t t n i n g för i c k e b e h ö r i g a l ä r a r e , h a r ej t a g i t s . Tablå VII:3.

Examinationsbehovet

Lågstadielärare Utvidgningsbehov Ersättningsbehov I » II (pensionering) S:a per år Medeltal per år ca 900 Mellanstadielärare Utvidgningsbehov Ersättningsbehov I » II (pensionering) S:a per år Medeltal per år ca 1 300

1971—1980

Minimialternativ 2 771 2 289 1259 6 319 632

Maximialternativ 7 123 2 551 1259 10 933 1 093

Minimialternativ 2 867 4 369 2 960 10 196 1 020

Maximialternativ 7 727 4 545 2 960 15 232 1 523

E. Sammanfattning D e i t a b l å V I I : 3 b e r ä k n a d e å r s m e d e l t a l e n i n n e b ä r en h ö j n i n g av e x a m i n a t i o n e n i f ö r h å l l a n d e till t i d i g a r e p r o g n o s e r m e d 200 å 300 p e r l ä r a r k a t e g o r i . O s ä k e r h e t e n b e t r ä f f a n d e födelsetalen gör a t t m e r a i n g å e n d e k o r r i g e r i n g a r ä n de s o m h ä r g j o r t s k n a p p a s t k a n a n s e s m o t i v e r a d e . H e l t visst b ö r e n u p p f ö l j n i n g ske b e t r ä f f a n d e u t v e c k l i n g e n av s å d a n a f a k t o r e r s o m e l e v t ä t h e t , l ä r a r f a k t o r , f ö r d e l n i n g p å s k o l f o r m e r etc. E n e x a m i n a t i o n enligt t a b l å n s m a x i m i a l t e r n a t i v d. v. s. 1 100 l å g s t a d i e l ä r a r e o c h 1 500 m e l l a n s t a d i e l ä r a r e , b ö r enligt de s a k k u n n i g a k u n n a t ä c k a behovet, ä v e n o m h ä n s y n t a s till a n d r a faktorer ä n osäkerheten beträffande det framtida barnantalet.

"»*»•.">-

ESSELTE AB. STHLM 65 413348

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1965 1. Transportekonomisk forskning i Norden. 3. Enkelte mellomriksveger mellom Norge og Sverige.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 6 5 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Finansdepartementet

Justitiedepartementet Sammanställning av remissyttranden över författningsutredningens förslag till ny författning. Del 1. Allmänna uttalanden samt 1 och 2 kap. i förslaget till regeringsform. [2] Del 2. Kap. 3, 4 och 5 i förslaget till regeringsform. [3] Del 4. Kap. 7, 8. 9 och 10 i förslaget till regeringsform samt övergångsbestämmelserna. [34] Del 5. Förslaget till riksdagsordning. [37] Rättegångshjälp. [13] Godtrosförvärv av lösöre. [14] Fastställande av faderskapet till barn utom äktenskap. [17] Fartygs befälhavare. Gemensamt haveri och dispasch. Ansvarsbestämmelser m. m. [18] Dagstidningarnas ekonomiska villkor. [22] Ändringar i ensittarlagen m. m. [26] Pensionsstiftelser II. [41]

Måttenheter. [6] Uppbördsfrågor. [23] Nytt skattesystem. Remissyttranden. [28]

Ecklesiastikdepartementet

Antikvitetskollegiet. [10] 1963 års universitets- och högskolekommitté 1. 1 byggnaden av universitet och högskolor. Lokali ring och kostnader I. [11] 2. Utbyggnaden av u versitet och högskolor. Lokalisering och kost der II. Specialutredningar. [12] De svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi. [15] 1960 års lärarutbildningssakkunniga III. 1. Stud planer för lärarutbildning. [25] 2. Lärarutbildnii en IV: 1. [29] 3. Lärarutbildningen IV: 2. [30] Specialundersökningar om lärarutbildning V. [31]

Utrikesdepartementet

Jordbruksdepartementet

Sveriges sjöterritorium. [1]

Socialdepartementet Tandvårdsförsäkring. [4] Institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi. [24]

Ny jordförvärvsleg. [16] 1960 års jordbruksutredning. 1. De svenska jon bruksprodukternas distributions- och marginalfö hållanden. [27] Stöd åt hästaveln. [44]

Kommunikationsdepartementet Skånes och Hallands vattenförsörjning. [8] Friluftslivet i Sverige. Del II. Friluftslivet i samhällsplaneringen. [19] 1960 års radioutredning. 1. Radions och televisionens framtid i Sverige I. Bakgrund och förutsättningar, programfrågor. Organisations- och finansieringsfrågor. [20] 2. Radions och televisionens framtid i Sverige II. Bildnings- och undervisningsverksamhet. Forskningsfrågor. [21] Vägmärken. [33] Nykterhet i trafik. [35] Körkortet och trafikutbildningen. [42] Statens trafikveik. [43] Radiolag. [46] Statens vägverk [47]

Handelsdepartementet Sveriges släktnamn 1965. [36] Beredskap mot oljeskador. [45]

Inrikesdepartementet Kommunalrättskommittén VI. Om den kommun självstyrelsens lokala förankring. [6] VII. Komn nala bolag. [40] Praktik- och feriearbetsförmedling. [7] Arbetsmarknadspolitik. [9] Höjd bostadsstandard. [32] Affärstidsutredningen. 1. Affärstiderna. Del I. Mc och lagförslag. [38] 2. Affärstiderna. Del II. Kl sumentundersökning. [39]

Esselte AB Stockholm 1965