1960 års lärarutbildningssakkunniga

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964:44 Ecklesiastikdepartementet

\9(rM ' yO" A-

V»

SKOLANS FÖRSÖRJNING MED LÄRARE I 9 6 0 ÅRS L Ä R A R U T B I L D N I N G S S A K K U N N I G A

II AV GUSTAF R O S A N D E R

Stockholm 1964

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964 Kronologisk förteckning

1. I n d e x l å n . Del I. K i h l s t r ö m . 96 s. F i . 2. I n d e x l å n . Del II. K i h l s t r ö m . 526 s. F i . 3. K o n s u m t i o n s m ö n s t e r p å b o s t a d s m a r k n a d e n . Esselte 212 s. I 4. E f f e k t i v a r e k o n s u m e n t u p p l y s n i n g . E s s e l t e . 111 s. H 5. B ä t t r e å l d r i n g s v å r d . Esselte. 121 s. S. 6. A l k o h o l r e k l a m e n . N o r s t e d t & S ö n e r . 278 s. F l . 7. S t a t e n s skogar o c h s k o g s i n d u s t r i e r . S v e n s k a R e p r o d u k t i o n s A B . 144 s. Fi. 8. K a p i t a l u t v e c k l i n g e n 1 d e t s v e n s k a l a n t b r u k e t . Esselte 88 S J o 9. A r b e t s t i d s f ö r k o r t n i n g e n s v e r k n i n g a r . E s s e l t e . 216 s s - , , m 10. F ö r e t a g s i n t e c k n i n g . T i d e n - B a r n ä n g e n T r y c k e r i e r A B . 149 s. J u . 11. Ä l g f r å g a n . N o r s t e d t & S ö n e r . 188 s. J o . 12. V e t e r i n ä r m e d i c i n s k f o r s k n i n g o c h u n d e r v i s n i n g . Del II. Esselte. 302 s. J o . 13. R e l i g i o n s f r i h e t . A B W i l h e l m s s o n s B o k t r y c k e r i . X X V I I I + 594 s. E. 14. S v e n s k n a m n b o k 1964. AB E G J o h a n s s o n s B o k t r y c k e r i , K a r l s h a m n . 227 s. J u . 15. U t l å t a n d e av J u r i s t k o m m i s s i o n e n i W e n n e r s t r ö m a f f ä r e n . N o r s t e d t & S ö n e r . 117 s. J u . 16. H i s t o r i s k ö v e r s i k t . K y r k o b e g r e p p . A l m q v i s t & Wiksells B o k t r y c k e r i A B , U p p s a l a . 324 s. E. 17. R a p p o r t av p a r l a m e n t a r i s k a n ä m n d e n i W e n n e r s t r ö m a f f ä r e n . N o r s t e d t & S ö n e r . 46 s. J u . 18. ö v e r s ä t t n i n g av f ö r d r a g a n g å e n d e u p p r ä t t a n det av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och tillhörande d o k u m e n t . Marcus. 187 s H 19. K o m m u n a l s k a t t e u t j ä m n i n g . K i h l s t r ö m . 419 s. F i . 20. K r i g s m a k t e n s f ö r b a n d s s j u k v å r d . E s s e l t e . 222 s. Fö. 21. B i l s k r o t n i n g . Esselte. 75 s. K. 22. F ö r b u d m o t utförsel av k u l t u r f ö r e m å l . K i h l s t r ö m 67 s. E. 23. K r o n h j o r t s r e s e r v a t m . m . B e r l i n g s k a B o k t r y c k e r i e t . L u n d . 109 s. J o .

24. B e h a n d l i n g s f o r s k n i n g v i d u n g d o m s v å r d s s k o l o r na Esselte. 279 s. S. 25. N y t t s k a t t e s y s t e m . Esselte. 827 s. F i . 26. Offentliga b y g g n a d e r 3. E k o n o m i s k t b y g g a n d e . Esselte 103 s. K, 27. L a g om f ö r v a l t n i n g s f ö r f a r a n d e t . Esselte. 719 s. Ju. 28. B e r ä k n i n g av p e n s i o n s r e s e r v i p e n s i o n s s t i f t e l s e . H o l m q v i s t s k r i v b y r å & k o n t o r s t r y c k e r i . 39 s. J u . 29. K o n c e r n b i d r a g m. m. Esselte. 160 s. Fi. 30. K r i s t e n d o m s u n d e r v i s n i n g e n . Esselte. 182 s. E . 31. S k a d e s t å n d II. Esselte. 170 + 62 s. J u . 32. F ö r t i d a tillträde, e x p r o p r i a t i o n s k o s t n a d m . m . M a r c u s . 118 s. J u . 33. ö v e r s ä t t n i n g av v i k t i g a r e f ö l j d f ö r f a t t n m g a r till fördragen angående Europeiska ekonomiska gem e n s k a p e n och E u r o p e i s k a k o l - och s t å l g e m e n s k a p e n . M a r c u s . 521 s. H. 34. Ä k t e n s k a p s r ä t t I. F ö r f a t t n i n g s t e x t . M a r c u s . 96 s. J u . 35. Ä k t e n s k a p s r ä t t II. Motiv. M a r c u s . 597 s. J u . 36. ö k a t stöd till b a r n f a m i l j e r Esselte. 148 s. S. 37. L a n t b r u k e t s s t r u k t u r u t v e c k l i n g . Esselte. 251 s. J o 38. S a m m a n s t ä l l n i n g av r e m i s s y t t r a n d e n över förf a t t n i n g s u t r e d n i n g e n s förslag till ny f ö r f a t t n i n g . Del 3. K a p . 6 i förslaget till r e g e r i n g s f o r m . M a r cus. 98 s. J u . 39. R a p p o r t och a r b e t s m a t e r i a l från a r b e t s g r u p p e n för d e t k o m m u n a l a s a m b a n d e t j u n i 1964. M a r cus. 179 s. J u . 40. M e n t a l s j u k v å r d s l a g . Esselte. 418 s. S. 41. Bostadsstöd för p e n s i o n ä r e r . Haeggstrom. 105 s. I . 42. K o m m u n a l m a r k p o l i t i k Esselte 117 s. I. 43. Social o m v å r d n a d av h a n d i k a p p a d e . Esselte. 208 s. + 1 6 s. ill. S. 44. S k o l a n s f ö r s ö r j n i n g m e d l ä r a r e II. Esselte. 296 s. E.

A n m . Om s ä r s k i l d t r y c k o r t ej angives, ä r t r y c k o r t e n

Stockholm.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964:44 Ecklesiastikdepartementet

SKOLANS FÖRSÖRJNING MED LÄRARE 1960 ÅRS LÄRARUTBILDNINGSSAKKUNNIGA

II AV GUSTAF ROSANDER

ESSELTE AB STOCKHOLM 1964

Innehåll

Skrivelse till Statsrådet och chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet . .

11 Inledning: Undersökningens syfte och uppläggning

13 Del I. Analys

av lärarsituationen

1960/63

Kapitel 1. Lärarkategorier och skolstadier

17 Kapitel 2. Allmän karakteristik av lärarbristen

23 Kapitel 3. Klasslärarna

39 Kapitel 4. Lärare på grundskolans högstadium och vid icke obligatoriska skolor. Undervisningens fördelning på lärare med olika utbildning. . . A. Inledning B. Renodlade högstadier C. Realskoleorgaaisationen D. Det gymnasiala stadiet

43 45 53 53

Kapitel 5. Lärare på grundskolans högstadium och vid icke obligatoriska skolor. Undervisningens fördelning på behöriga och icke behöriga lärare enligt olika normer A. Alla ämnen i hela riket B. Alla ämnen i de olika länen C. De olika ämnena

62 62 64 37

Kapitel 6. Sammanfattning

164 Tabellbilaga

till del I

Tabell I: 1

Faktiskt och beräknat antal studerande på grundskolenivå läsåren 1950/51—1970/71 (Ecklesiastikdep., P-gruppen 1962) Tabell I: 2 Beräknat antal studerande vid allmänt gymnasium 1962/63—1970 /71 (Ecklesiastikdep., P-gruppen 1962) Tabell I: 3 Beräknat antal studerande vid tekniskt läroverk 1962/63—1970/71 Tabell I: 4 Beräknat antal studerande vid handelsgymnasium 1962/63—1970 /71 (Ecklesiastikdep., P-gruppen), 1962 Tabell I: 5 Faktiskt och beräknat antal studerande på gymnasienivå läsåren 1950/51—1970/71 (Ecklesiastikdep., P-gruppen 1962) Tabell I: 6 Faktiskt och beräknat antal studerande vid folkhögskolor och vissa yrkesutbildningsanstalter läsåren 1950/51—1970/71 (Ecklesiastikdep., P-gruppen 1962) Tabell I: 7 I n r ä t t a d e och tillsatta lärartjänster av olika slag i läroämnen höstterminen 1963

107 108 108 108 109

HO in

4 Tabell I: 8

Tillsatta tjänster i procent av inrättade gällande huvudgrupper av ämnen. Länsvis ht 1963 Tabell I: 9 Fördelning m h t teorutbildning av totalantalet lärare i läroämnen med heltidstjänst eller med lägst halvtidstjänstgöring höstterminen 1963 Tabell I: 10 Allm. gymnasium: Relativa antalet undervisningstimmar 1963 inom varje län gällande lärare med vederbörlig teor. utbildning i ämnet (lärare med lektors-, adj.:s- eller ämneslärarkomp. i ämne inom ämnesgr. eller utan dyl. komp. men med 2 akad. betyg i sitt ifrågavarande ämne) Tabell 1:11 Grundsk. högstadium och/eller realskola samt flickskola: Relativa antalet undervisningstimmar h t 1963 inom varje län gällande lärare med vederbörlig teor. utbildning i ämnet (lärare med lektors-, adjunkts- eller ämneslärarkompetens i ämne inom ämnesgruppen, folkskollärare med fullst. vidareutb. eller med lägst 1 akad. betyg (motsv. utb.) i sitt ifrågav. ämne eller annan lärare med lägst 1 akad. betyg i sitt ifrågav. ämne) Tabell I: 12 Allm. gymnasium: Relativa antalet veckotimmar h t 1963 inom varje län gällande lärare som är innehavare av ordinarie eller e. o. t j . i kommunen eller anställda i regi. befordringsgång (här benämnda »fasta lärare») Tabell I: 13 Grundsk. högstadium och/eller realskola samt flickskola: Relativa antalet veckotimmar h t 1963 inom varje län gällande lärare, som är innehavare av ordinarie eller e. o. t j . i kommunen eller anställda i regi. befordringsgång (här benämnda »fasta lärare») Tabell I: 14 Tillsatta ordinarie folkskollärartjänster i procent av inrättade. Länsvis h t 1963 Tabell 1:15 Tillsatta ordinarie småskollärartjänster i procent av inrättade h t 1963. Länsvis Tabell I: 16 Antalet personer med folkskollärarexamen i procent av antalet personer med tjänstgöring som folkskollärare v t 1963 och ht 1963. Länsvis Tabell 1:17 Antal personer med småskollärarexamen i procent av antalet personer med tjänstgöring som småskollärare v t 1963 och ht 1963. Länsvis Tabell 1:18 Behörighet i läroämnen. Antalet veckotimmar med fördelning på lärarkategorier dels i absoluta värden, dels i procent av totala antalet veckotimmar. Renodlade högstadier. Hela riket Tabell 1:19 Behörighet i läroämnen. Antalet veckotimmar med fördelning på lärarkategorier, dels i absoluta värden, dels i procent av totala antalet veckotimmar. Realskoleorganisationen. Hela riket Tabell I: 20 Behörighet i läroämnen. Antalet veckotimmar med fördelning på lärarkategorier, dels i absoluta värden, dels i procent av totala antalet veckotimmar. Gymnasiestadiet. Hela riket Tabell I: 21 Behörighetsgrad i olika ämnen och län inom renodlade högstadier. Som behöriga lärare anses lärare med minst ett akademiskt betyg, lärare med examen från högre lärarinneseminarium samt vidareutbildade folkskollärare. Antal vtr för dessa lärarkategorier i procent av totala antalet v t r i ämnet = behörighetsgraden . . Tabell I: 22 Behörighetsgraden i olika ämnen och län inom renodlade högstadier. Som behöriga anses lärare med minst t v å akademiska betyg.

117 118 118

5 Antal vtr för denna lärarkategori i procent av totala antalet v t r i ämnet = behörighetsgraden Tabell I: 23 Behörighetsgrad i olika ämnen och län inom realskoleorganisationen. Som behöriga lärare anses lärare med minst ett akademiskt betyg, lärare med examen från högre lärarinneseminarium samt vidareutbildade folkskollärare. Antal v t r för dessa lärarkategorier i procent av totala antalet vtr i ämnet = behörighetsgraden . . Tabell I: 24 Behörighetsgraden i olika ämnen och län inom realskoleorganisattionen. Som behöriga lärare anses lärare med minst två betyg. Antal vtr för denna lärarkategori i procent av totala antalet vtr i ämnet = behörighetsgraden Tabell I: 25 Behörighetsgraden i olika ämnen och län på gymnasiestadiet. Som behöriga lärare anses lärare med minst två akademiska betyg. Antal vtr för denna lärarkategori i procent av totala antalet vtr i ämnet = behörighetsgraden Tabell I: 26 Behörighetsgraden i olika ämnen och län på gymnasiestadiet. Som behöriga anses lärare med lägst tre betyg i fil. mag. examen. Antal vtr för denna lärarkategori i procent av totala antalet vtr i ämnet = behörighetsgraden

Del II. Undervisningsvolym, på grundskolans högstadium

verksamhetsgrad och avgång från yrket bland och vid icke obligatoriska skolor höstterminen

lärare 1962

Kapitel 1. Undersökningens uppläggning A. Undersökningens syfte B. Material och metoder

137 137 137

Kapitel 2. Undervisningsvolym bland lärare av olika kategorier A. Undervisningsvolymens fördelning på län, kommuntyp och skolform . . B. Undervisningsvolym såsom bruttovolym och nettovolym C. Undervisningsvolymen bland ordinarie lärare samt timlärare med förordnande för hel termin D. Undervisningsvolym bland rektorer, studierektorer, yrkesvals- och tillsynslärare

140 140 144 145 147

Kapitel 3. Verksamhetsgrad bland lärare av olika kategorier 148 A. Begreppet verksamhetsgrad 148 B. Verksamhetsgraden bland lärare inom olika skolformer och olika kommuntyper 150 Kapitel 4. Lärarnas avgång från yrket

153 Kapitel 5. Sammanfattning

156 Bilaga 1. Tabeller Tabell II: 1. Undervisningsvolym länsvis med fördelning på olika lärarkategorier a. Renodlade högstadier b. Realskoleorganisationen c. Gymnasiet

159 159 160 160

6 Tabell II: 2. Undervisningsvolym med fördelning på olika kommuntyper, lärarkategorier och skolformer Tabell II: 3. Brutto- och nettoundervisnings volymen samt antal lärare, avseende ordinarie och extra ordinarie folkskollärare med förordnande för hel termin. Hela riket med särskiljande av renodlade högstadier och realskoleorganisationen Tabell II: 4. Brutto- och nettoundervisningsvolym samt antal lärare inom olika skolformer och med fördelning på lärarkategorier avseende ordinarie och extra ordinarie lärare samt timlärare med förordnande för hel termin som har akademisk utbildning med undantag för rektorer och studierektorer. Redovisning för fyra kommuntyper inom skolformerna a. Renodlade högstadier b. Realskoleorganisationen c. Gymnasiet d. Samtliga skolformer hela riket Tabell II: 5. Bruttoundervisningsvolym för olika lärarkategorier och skolformer a. Samtliga lärare b. Lärare med förordnande för hel termin samt med uteslutande av rektorer och övriga lärare med nedsatt undervisningsskyldighet Tabell II: 6. Nettoundervisningsvolymen för olika lärarkategorier och skolformer a. Samtliga lärare b. Lärare med förordnande för hel termin samt med uteslutande av rektorer och övriga lärare med nedsatt undervisningsskyldighet . Tabell II: 7. Lärare av olika kategorier, vilka ingått i undersökningen Bilaga 2. Skrivelse och formulär

Del III.

Skolans försörjning

162 162 164 166 167 168 168

168 169 169 169 169 170

med lärare

1970—1989

Kapitel 1. De sakkunnigas direktiv i frågor om prognoser och om planeringen av lärarhögskolor

181 Kapitel 2. Skolväsendets expansion

183 Kapitel 3. Efterfrågan på utbildning ovanför grundskolan A. Gymnasiefrekvens och realskolefrekvens, en jämförelse för tiden 1931— 1955 samt modell för gymnasieexpansionen. Övriga skolformers expansion B. Gymnasieutredningens och fackskoleutredningens bedömningar . . . . C. Internationella jämförelser. Utbildningskvot och nationalprodukt per capita D. Regionala olikheter i efterfrågan på gymnasial utbildning med hänsyn till inkomst och urbaniseringsgrad E. Sammanfattning

188 191 195 198 200

7 Kapitel4. Behovet av utbildning ovanför grundskolan A. Utbildning som investering B. Ingenjörsbehovet som grund för bedömning av gymnasial utbildning. . . . C. Gymnasieutredningens bedömning av behovet av gymnasieutbildade. . . D. Fackskolans expansionsmöjligheter E. Behov och tillgång i relation till de ekonomiska möjligheterna, speciellt driftskostnaderna F. Behovet av utbildning ovanför grundskolan såsom det avspeglas i skolplaneringen Kapitel 5. Underlaget för beräkningen av behovet av lärare i läroämnen . . A. Inledning B. Antalet lärare per klass C. Ersättningsbehovet D. Yrkesverksamhetsgrad Kapitel 6. Tidigare prognoser fullföljda fram till år 1970 A. Analys av tidigare prognoser B. Brist eller överskott 1970? Kapitel 7. Grundskolans behov av klasslärare 1964—1989 Kapitel 8. Behovet av lärare i övningsämnen och lärare i yrkesämnen . . . Kapitel 9. Sammanfattning av lärarbehovet 1970—1989 Bilaga 1. Bestämning av funktionen för »realskolefrekvensen» Bilaga 2. Medeltalet elever per klass i grundskolan i relation till delningstalet Bilaga 3. Utbildningsfaktorn, utbildningskostnader och nationalprodukt . . Bilaga 4. Rekryteringsbehovet i enskilda ämnen och ämneskombinationer . . Diagram-

och tabellbilaga till del

201 201 203 204 206 208 211 213 213 219 225 229 233 233 236 240 243 249 254 256 258 266

III

Diagram I I I : 1 Totala civila konsumtionsutgifter 1913—58. Källa: Höök, E., Den offentliga sektorns expansion Diagram I I I : 2 Offentliga civila konsumtionsutgifter i procent av totala civila konsumtionsutgifter. Källa: Höök, E., Den offentliga sektorns expansion Diagram I I I : 3 Beräknade offentliga konsumtionsutgifter för folkskolan i procant av totala civila konsumtionsutgifter. Värdena avser konstant klasstorlek efter korrektion för avvecklingen av C-skolan. Källa: Höök, E., Den offentliga sektorns expansion Diagram I I I : 4 Offentliga konsumtionsutgifter för offentliga realskolor och läroverk m. m. i procent av totala civila konsumtionsutgifter. Källa: Höök, E., Den offentliga sektorns expansion Diagram I I I : 5 Antal elever i offentliga och privata realskolor och läroverk m.m. samt antal ungdomar i åldern 15—20 år. Källa: Höök, E., Den offentliga sektorns expansion Diagram I I I : 6 Offentliga konsumtionsutgifter för yrkesundervisning i procent av totala civila konsumtionsutgifter. Källa: Höök, E., Den offentliga sektorns expansion Tabell I I I : 1 Sökande till och intagna i gymnasiet 1961, fördelade efter hemortens tätortsgrad (SOU 1963: 42) Tabell I I I : 2 Antal sökande till gymnasier i % av årskullen, antal 16-åringar samt nettomedelinkomst (fysisk person) inom arbetsmarknadsstyrelsens A-regioner. År 1961 Tabell III: 3 Antal barn i åldern 7—16 år, 1970—1990

272 273

273 275

8 Tabell I I I : 4

Antal normalklasselever i årskurs 7—9 på grundskolans högstadium 1971—1989 Tabell I I I : 5 Antal klasser i årskurs 7—9 på grundskolans högstadium 1971— 1989 Tabell I I I : 6 Antal normalklasser på grundskolans högstadium 1964/65—1989/90 Tabell I I I : 7 Antal tjänster i läroämnen på grundskolans högstadium 1964— 1989 Tabell I I I : 8 Antalet 16-åringar samt antaler elever i första årskursen av gymnasier respektive fackskolor i procent av antalet 16-åringar. . . Tabell I I I : 9 Antalet elever i årskurs 1 av gymnasium jämte fackskola i procent av antalet 16-åringar Tabell I I I : 10 Antal elever i gymnasiets första årskurs enligt alternativ 4, 10, 13 och 17 åren 1966—1990 Tabell I I I : 11 Antal klasser i gymnasiets årskurs 1—4 åren 1966—1990 enligt alternativ 4 , 1 3 och 17 samt 10 Tabell I I I : 12 Antal elever i fackskolans årskurs 1 1968—1990 enligt alternativ 4, 10, 13 och 17 Tabell I I I : 13 Antal klasser i fackskolan i årskurs 1 respektive 1—2 åren 1968 —1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17 Tabell I I I : 14 Antal heltidstjänster på gymnasiet i läroämnen, exklusive merkantila och tekniska läroämnen, åren 1969—1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17 Tabell I I I : 15 Antal heltidstjänster på gymnasiet i merkantila och tekniska läroämnen åren 1969—1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17 Tabell I I I : 16 Antal heltidstjänster i fackskolan i läroämnen, exklusive merkantila och tekniska läroämnen, åren 1969—1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17 Tabell I I I : 17 Antal heltidstjänster i fackskolan i merkantila och tekniska läroämnen åren 1969—1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17 . . Tabell I I I : 18 Sammanlagda antalet heltidstjänster gällande såväl gymnasiet som fackskolan i läroämnen, exklusive tekniska och merkantila ämnen, åren 1969—1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17 Tabell I I I : 19 Sammanlagda antalet heltidstjänster i tekniska och merkantila ämnen gällande såväl gymnasiet som fackskolan åren 1969— 1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17 Tabell I I I : 20 Sammanlagda antalet heltidstjänster i samtliga läroämnen avseende såväl gymnasiet som fackskolan åren 1969—1990 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17 Tabell I I I : 21 Antalet heltidstjänster i läroämnen inom realskoleorganisationen vid folkhögskolor och vid vissa andra läroanstalter Tabell I I I : 22 Totala antalet heltidstjänster i läroämnen med undantag för tekniska och merkantila läroämnen inom samtliga skolformer (grundskolans högstadium, realskoleorganisationen, folkhögskolor m. fl. skolor, fackskolor och gymnasier) åren 1969—1989 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17 Tabell I I I : 23 Totala antalet heltidstjänster i läroämnen inom samtliga skolformer (grundskolans högstadium, realskoleorganisationen, folkhögskolor m. fl. skolor, fackskolor och gymnasier) åren 1969— 1989 enligt alternativen 4, 10, 13 och 17 Tabell I I I : 24 Antal tjänster för folk- och småskollärare 1969—1990 (klasslärarbetänkandets uppgifter korrigerade för tiden 1970—1980) . .

276 276 277 277 278 278 279 280 281 282

282 283

283 283

284 285

285 286

9 Tabell III: 25 Antal normalpensionerade folk- och småskollärare 1969—1989 286 Tabell III: 26 Åldersfördelningen höstterminen 1961 bland lektorer, adjunkter och ämneslärare vid icke obligatoriska skolväsendet samt grundskolans högstadium 287 Tabell III: 27 Åldersfördelningen höstterminen 1961 bland vidareutbildade folkskollärare vid icke obligatoriska skolväsendet samt grundskolans högstadium 288 Tabell III: 28 Åldersfördelningen höstterminen 1961 bland folkskollärare, övningsskollärare och yrkesvalslärare vid icke obligatoriska skolväsendet samt grundskolans högstadium 289 Tabell III: 29 Avgång på grund av åldersskäl bland akademiskt utbildade lärare 1969—90 290 Tabell III: 30 Övergång till annan verksamhet. Antal lärare i respektive ålder i promille av antalet lärare i motsvarande ålder, som l ä m n a t läraryrket. Tabellen bygger på material från klasslärarprognosen 290 Tabell III: 31 Rekryteringsbehov av folk- och småskollärare 1971—1990 (för 1971—1980 äro klasslärarprognosens värden korrigerade) . . . 290 Tabell III: 32 Rekryteringsbehov av lärare i läroämnen (exklusive och inklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) under antagande om ingen avgång till annan verksamhet samt 93 % verksamhetsgrad. Medeltal per år 1970—79 och 1980—89 för fyra alternativ 291 Tabell III: 33 Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativ 1—17 och enligt lägre antagande om avgång till annan verksamhet och 83 % verksamhetsgrad 291 Tabell III: 34 Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (inklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativ 1—17 och enligt lägre antagande om avgång och 83 % verksamhetsgrad 292 Tabell I I I : 35 Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativ 1—17 och enligt högre antagande om avgång och 80 % verksamhetsgrad 292 Tabell I I I : 36 Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (inklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativ 1—17 och enligt högre antagande om avgång och 80 % verksamhetsgrad 293 Tabell III: 37 Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativ 4, 10, 11 och 17. A. Lägre antagande om avgång och 83 % verksamhetsgrad . . 293 B. Högre antagande om avgång och 80 % verksamhetsgrad . 294 Tabell III: 38 Rekryteringsbehovet av lärare i läroämnen (inklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen) avseende samtliga skolformer åren 1970—1989 enligt alternativen 4, 10, 11 och 17. A. Lägre antagande om avgång och 83 % verksamhetsgrad . 294 B . Högre antagande om avgång och 80 % verksamhetsgrad. . 294 Litteratur 295

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Ecklesiastikdepartementet

Enligt sina utredningsdirektiv av den 30 september 1960 har 1960 års lärarutbildningssakkunniga bl. a. i uppdrag att låta verkställa utförliga beräkningar rörande behovet av klasslärare och ämneslärare »för en så lång tidsrymd som det överhuvudtaget är möjligt att någorlunda säkert prognostiskt överblicka». Den 15 februari 1962 överlämnades till Herr Statsrådet en av de sakkunniga i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen verkställd ämneslärarprognos, »Lärare i 'läroämnen. Behov och tillgång under 1960-talet». Den 12 maj 1962 överlämnades vidare till Herr Statsrådet en av de sakkunniga verkställd lärarprognos, »Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare» (Ecklesiastikdepartementet 1962: 1). De sakkunniga har därefter fortsatt sitt utredningsarbete rörande det framtida behovet av lärare och därvid gjort ett antal undersökningar och beräkningar, vilka alla får ses som led i planeringsarbetet beträffande den framtida lärarutbildningsorganisationen och dess omfattning. Dessa frågor är av den arten att en begränsning till rent kvantitativa aspekter på lärarfrågan inte är möjlig. Lärartillgång och lärarbehov har relaterats till olika utbildnings- och behörighetsnivåer, till undervisningsvolym och verksamhetsgrad osv. Lärarutbildningssakkunniga har bedömt tre av de gjorda undersökningarna vara av intresse även för en bredare krets och därför velat göra dem åtkomliga genom ett tryckt betänkande. Undersökningarna har på de sakkunnigas uppdrag utförts av adjunkten Gustaf Rosander. Genom beslut den 11 maj 1964 erhöll lärarutbildningssakkunniga medgivande att i tryck avlämna ett betänkande innehållande företagna undersökningar och prognoser beträffande den framtida lärarutbildningsorganisationen. De sakkunniga avstår i detta sammanhang från att göra några utförligare kommentarer till beräkningarna av det framtida lärarbehovet. Undersökningarna är väsentligen av teknisk natur och baserade på en rad förutsättningar, om vars framtida giltighet man givetvis kan diskutera. Sålunda bygger beräkningarna av lärarbehovet i grundskolan under 1970- och 1980talen på den av 1962 års riksdag beslutade organisationen i fråga om elevernas fördelning på tillvalsgrupper och linjer. Som framhålles i betänkandet synes erfarenheterna härav redan nu ha visat, att högstadiets organisation kan komma att snabbt förändras.

12 Vad gäller det gymnasiala stadiet har de alternativa behovsberäkningarna fått baseras på en tänkt utveckling av de nu beslutade skolformerna fackskola och gymnasium. Om den framtida yrkesutbildningen, som f. n. är föremål för särskild utredning, har endast vissa allmänna överväganden kunnat göras. Det synes de sakkunniga osannolikt att man för hela tiden fram till 1990, dvs. den tid prognosen omfattar, skulle förbli vid ett på tre separata skolformer uppspaltat gymnasialt skolstadium. En närmare organisatorisk samordning av det gymnasiala stadiets skolformer är redan nu aktuell. Vad en sådan samordning kan leda till i fråga om ändrade tim- och kursplaner och därmed i fråga om ändrat lärarbehov har inte kunnat beaktas i föreliggande beräkningar. En annan svårbedömd faktor är den framtida dimensioneringen och utformningen av folkhögskoleväsendet, folkbildningsverksamheten i övrigt, omskolningsverksamheten och vuxenutbildningen i stort. De behovsberäkningar, som i föreliggande undersökningar gjorts för ändamål av denna art, har endast begränsad syftning och torde därför innebära en underskattning. Lika svårbedömda är en rad faktorer av mera allmänt utbildningspolitisk karaktär. Med den ekonomiska utveckling, som nu äger rum, bör man sålunda under 1970- och 1980-talen kunna räkna med organisatoriska förändringar inom skolväsendet av allmänt standardhöj ande art. Hit hör frågor om lägre elevtal i klasser och undervisningsgrupper, lagundervisning, anlitande av lärarbiträden, ändringar i den schemabundna tiden för lärare och elever, förlängning av den obligatoriska skolan osv. Det ligger i sakens natur, att de sakkunnigas expert i sina beräkningar av det framtida lärarbehovet i endast vissa begränsade delar kunnat ta hänsyn till faktorer av denna art. De sakkunniga finner det också angeläget framhålla, att expertens beräkningar primärt avser lärarbehovet och inte lärarproduktionen. Problemet om hur skolan skall tillförsäkras den utbildade lärarkraften och hur stor examination man måste räkna med för att fylla ett visst behov ligger på produktionssidan. Denna fråga, som implicerar en rad andra frågor av utbildnings- och lönepolitisk art, tas inte här upp till behandling. De sakkunniga avser att i sitt kommande huvudbetänkande något utförligare ta upp frågor av ovan nämnd art och därvid också diskutera hur dessa kan beräknas påverka den framtida lärarutbildningsorganisationens dimensionering och utformning. De sakkunniga får härmed vördsamt överlämna det nu färdigställda betänkandet »Skolans försörjning med lärare». Stockholm den 4 september 1964 För 1960 års lärarutbildningssakkunniga Olle

Karleby /Sixten

Marklund

I n l e d n i n g : U n d e r s ö k n i n g e n s syfte och u p p l ä g g n i n g

Enligt de av chefen för ecklesiastikdepartementet åt lärarutbildningssakkunniga den 6 juni 1962 givna tilläggsdirektiven heter det bl. a.: »Starka skäl talar för att man nu, utgående från skolans målsättning och behov, fritt och. obundet söker genomlysa lärarutbildningsproblemets både kvantitativa och kvalitativa sida.» En bedömning av lärarbehovet kan sålunda inte begränsas till enbart kvantitativa beräkningar och överväganden. Den titel som föreliggande betänkande fått, »Skolans försörjning med lärare», anger också en vidare målsättning än vad som vanligen ligger i en prognos för lärarbehovet. De förutsättningar en prognos bygger på kan nämligen ändras radikalt. En prognos efter ensidigt kvantitativa utvecklingstendenser blir principiellt inte bättre av att den inom sig rymmer många alternativa beräkningar. När de sakkunniga skall avge förslag till organisatoriska anordningar för utbildning av klasslärare och ämneslärare, har de att ta ställning till bl. a. en rad behörighetskrav för olika ämnen och olika stadier. Den kvalitativa behovsaspekten griper in i den kvantitativa på i huvudsak två sätt. För det första ingår vid beräkningarna av lärarexaminationsbehovet som en delpost den brist på lärare som förefinnes vid början av en prognosperiod, och denna brist får sin storlek bestämd av de normer man uppställer för behörighetskraven i olika ämnen och för olika stadier. För det andra måste man vid en realistisk bedömning av lärarutbildningsbehovet även räkna med utbildningstidens längd. »Utbildningsvolymen» är visserligen proportionell mot det antal lärare som utbildas och utbildningstidens längd, men den omfattar även kvalitetshöj ande element och dessa ger tillhopa med utbildningsvolymens övriga element kostnaden för utbildningen av läraren. Utifrån dessa synpunkter har det synts de sakkunniga angeläget att i ett betänkande om skolans försörjning med lärare även söka genomlysa de nu rådande förhållandena i fråga om tillgången på lärare, dvs. lärarsituationen ur kvantitativ synpunkt. Men icke mindre viktig blir en motsvarande analys av behörighetssituationen, dvs. den formella kvaliteten hos den enligt ovan funna kvantiteten. Inte minst är det senare av betydelse, när de sakkunniga i ett senare läge vill ta ställning till normerna för den kommande lärarutbildningen. Undersökningarna skall ses som ett led i de sakkunnigas planeringsarbete beträffande lärarhögskolor. Men det material som redovisas är därutöver av

14 värde såsom del av det underlag som enligt vad ovan sagts krävs för att bestämma lärarutbildningsnormerna i framtiden. Betänkandet omfattar som framgår av dispositionen tre delar. I del I redovisas lärarsituationen under åren 1960—63 med uppgifter om behörighet i enskilda ämnen och inom skilda skolformer. Denna första del kan lämpligen benämnas utbildningsundersökningen. Undersökningen ger väsentligen en belysning av de kvalitativa sidorna i ovan anförda problematik. I del II, som återger resultaten av en specialundersökning över lärarnas undervisningsvolym under höstterminen 1962, avhandlas ävenledes behörighetssituationen, men åtskillnad görs ej för enskilda ämnen. Resultaten återger, hur den totala undervisningsvolymen fördelar sig på lärarkategorier och skolformer med regional fördelning. Då denna specialundersökning avser en hel termin, inrymmes även lärarbehovet för vikarier. Denna specialundersökning kompletterar sålunda resultaten i del I. Specialundersökningen ger vidare en analys av lärarnas yrkesverksamhetsgrad. Detta begrepp har väsentlig betydelse för de behovsberäkningar, som ges i del III. I del III av betänkandet är syftet att utifrån redan tidigare framlagda betänkanden om gymnasiet, fackskolan och grundskolan söka beräkna examinationsbehovet av lärare, tillhörande olika kategorier. Helt visst måste dessa beräkningar kringgärdas med en mängd reservationer. De avser tiden 1970— 1989. Till en del bygger i del III gjorda sammanställningar på tidigare prognoser, men särskilt i fråga om behovet av ämneslärare har helt nya beräkningar gjorts. Beräkningarna omfattar flera alternativ. Skäl för dessa alternativ lämnas i kapitel 3—5 i del III. Behovsberäkningarna avser ej enskilda ämnen. Dock lämnas material för en mera detaljerad behovskalkyl. I bilaga 4 diskuteras möjligheterna att beräkna rekryteringsbehovet i olika ämneskombinationer. En beräkning av rekryteringsbehovet i enskilda ämnen eller ämneskombinationer får med hänsyn till bristen på fullständiga informationer rörande den nu rådande lärarsituationen i detta avseende mycket karaktären av konstruerade räkneexempel. Därtill kommer att själva utbyggnadstakten av de högre skolväsendet är förstahandsfrågan, när det gäller den långsiktiga planeringen. Innan själva beräkningarna läggs fram i del III behandlas utifrån olika utgångspunkter de faktorer som man kan räkna med vid bedömningen av den kommande utvecklingen. Skolväsendets expansion och utbildningssamhällets dynamik diskuteras ingående i våra dagar. Problemet om vilka de styrande krafterna är, skulle tarva en ingående behandling och därmed en särskild utredning. Vissa resultat har lagts fram av bl. a. gymnasieutredningen. I föreliggande betänkande görs försök att ytterligare analysera detta problem. Analysen innebär väsentligen ett försök att utifrån olika antaganden framställa vissa alternativ för skolväsendets sannolika kvantitativa utveckling.

DEL I Analys av lärarsituationen 1960—1963

KAPITEL 1 Lärarkategorier och skolstadier

I Statistisk årsbok redovisas antalet lärare i obligatoriska och icke obligatoriska skolor och i Statistiska meddelanden (U 1963:9) antalet lärare, fördelade på skolform, befattning och anställningens art. Dessutom har statistiska centralbyrån för läsåret 1960/61 givit en redovisning av antalet undervisningstimmar i olika ämnen, fördelade på lärarkategorier. För läsåret 1961/62 har statistiska centralbyrån på begäran av 1960 års lärarutbildningssakkunniga redovisat antalet undervisningstimmar, fördelade efter lärarnas utbildning. Till detta återkommer de sakkunniga i kapitel 4. Lärare indelas sedan gammalt i olika kategorier allt efter det stadium och den skolform där de undervisar. Den obligatoriska skolan indelas sålunda i låg-, mellan- och högstadium. Lågstadiet omfattar årskurserna 1—3, mellanstadiet årskurserna 4—6 och högstadiet årskurserna 7—9. Vid sidan av den obligatoriska skolan finns emellertid skolformer under avveckling. Dessa kan lämpligen sammanfattas under beteckningen realskoleorganisationen. Denna omfattar statliga och kommunala realskolor, praktiska realskolor, flickskolor och inbyggda realskolor. Inom realskoleorganisationen iinns det två undervisningsstadier, nämligen det lägsta och det mellersta stadiet. Till det lägsta stadiet hör klasserna l 5 , 2 5 och l 4 inom realskolan samt klasserna l 7 , 2 7 och l*5 inom flickskolan. Till det mellersta stadiet hör övriga klasser inom realskoleorganisationen .Det högsta stadiet utgöres av gymnasiet utom ring I 4 som hänföres till det mellersta stadiet. För lärare i läroämnen på grundskolans högstadium och realTablå I: 1 Den obligatoriska skolans årskurser, jämförda med realskoleorganisationens klasser och gymnasiets ringar (elever med samma ålder) Obligatorisk skola Årskurs

5 6 7 8 9 (10) (11) (12)

Realskola l5 25 35, l4, l 3 4 5 , 24, 2 3 55, 34, 3 3 44

Flickskola l7 27 37, l6, l5 47, 26, 25 57, 3 6 , 3 5 67, 46, 45 77, 5 6 , 55 66

Gymnasium

I4 II 4 , I 3 III 4 , II 3 IV 4 , I I I 3

18 skoleorganisationens mellersta stadium är undervisningsskyldigheten 24 veckotimmar (= medeltjänstgöring). På det lägsta stadiet är medelundervisningsskyldigheten 28 veckotimmar och på det högsta stadiet (gymnasiet) 21 veckotimmar. I den officiella statistiken och i utredningar används flera olika räkneenheter. Sålunda redovisas ibland antalet personer som tjänstgör som lärare i sin egenskap av adjunkter, folkskollärare m. m. Ibland redovisas antalet lektorstjänster, adjunktstjänsterosv. Slutligen kan ibland antalet undervisningstimmar redovisas. De redovisade tjänsterna kan avse heltids- eller halvtidstjänster. Slutligen bör nämnas att lärare med samma titel, t. ex. adjunkt, kan ha olika utbildning. Det föreligger sålunda vissa inadvertenser i de statistiska sammanställningarna. I detta betänkande har så långt möjligt är definitionerna gjorts entydiga. Först skall här lämnas en översiktig framställning av lärarsituationen inom olika skolformer och skolstadier. Därvid kominer förutom officiell statistik, de i inledningen nämnda klass- och ämneslärarprognoserna samt den undersökning som ecklesiastikdepartementet lät verkställa hösten 1963 att utnyttjas.

Tablå I: 2 I officiell statistik redovisat antal lärare (Statistisk årsbok 1963 tab. 362) Det obligatoriska skolväsendet

1 103 80

1 138 296 299 20 883 13 409

1 263 464 465 20 487 13 493

1 273 1 301 1 007 22 025 14 751

"Vidareutbildade folkskollärare 18 902 12 979 övriga lärare i läroämnen inkl. lärare 593

2 728

Summa lärare i läroämnen

33 657

36 679

36 996

43 085

Lärare i övningsämnen

6 055

8 370

9 512

10 725

Allmänna läroverk, högre kommunala skolor, privatläroverk samt fackgymnasier

422 783 5 147 208 1 818

438 846 6 301 204 248 2 420

445 941 7 091 283 272 2 962

434 1 116 7 857 505 506 3 057

Summa lärare i läroämnen

8 378

10 457

11 994

13 475

Lärare i övningsämnen

2 923

3 541

3 801

3 741

Vidareutbildade folkskollärare övriga lärare i läroämnen

19 1961

Folkskoleseminarier och Folkhögskolor

Rektorer Lektorer Adjunkter/Ämneslärare Övriga lärare i läroämnen (Timlärare).. . .

Folkskoleseminarier

Folkhögskolor

21 125 99 41

96 531 238

Summa lärare i läroämnen

865 Lärare i övningsämnen

övningsskollärare

331 Utöver här redovisade skolformer finns det bl. a. yrkesskolor med både adjunkter, ämneslärare och lärare i yrkesämnen. Dessa lärargrupper har hittills ej redovisats i officiell statistik. I SOU (1959: 8) anges yrkesskolans behov av lärare för 1961 till 3 690. Detta antal avser endast heltidskurser om minst 5 månader. Hur mycket av detta som avser lärartjänster i här avsedda läroämnen är omöjligt att ange. I lärarutbildningssakkunnigas ämneslärarprognos uppskattas hela lärarantalet vid dessa övriga skolformer i.teoretiska ämnen, mätt i heltidstjänster, till 1 100 (1961/62). Uppgifterna för 1953 och 1957 avser tjänstgörande lärare men de för år 1961 inrymmer även de den 15/10 tjänstlediga lärarna. Vidare är att märka att uppgifterna avser antalet personer som innehade befattningar som exempelvis adjunkt och därför innesluter både ordinarie, extra ordinarie och aspiranter (extra). »Övriga lärare» innefattar även timlärare. Läsåret 1961/62 har lärare med undervisning i såväl försöksskolans mellanstadium som högstadium dubbelredovisats. Uppgifterna avser personer och ej tjänster. Som framgått av ovanstående kan ej heller de olika årens värden utan vidare jämföras. Antalet timlärare har ökat kraftigt och detta beror säkerligen på tilltagande lärarbrist. För olika delposter kan jämförelse dock göras men därvid bör ihågkommas att tjänstlediga lärare inräknats för år 1961/62. Omfattningen av tjänstledigheten är avsevärd. I klasslärarprognosen visas sålunda att av 22 372 utbildade folkskollärare som hade tjänst som klasslärare var hösten 1960 3 014 tjänstlediga. Av dessa tjänstgjorde 919 utan vidareutbildning på högstadiet. Detta innebär, att sammanlagt inom det obligatoriska skolväsendet ca 20 300 utbildade folkskollärare (exkl. de vidareutbildade) var verksamma. I själva verket var dock yrkesverksamhetsgraden ännu lägre. I klasslärarprognosen anges sålunda en genomsnittlig verksamhetsgrad på 89 %. För lärare med akademisk examen är som framgår av undersökningens del II yrkesverksamhetsgraden ännu lägre (83 % ) . Uppgifter om det antal personer som tjänstgör som lärare visar således endast delvis lärartillgången. En klar tendens kan emellertid skönjas, nämligen ett ökat behov av lärare inom samtliga kategorier under hela 1960talet. Bakgrunden till denna utveckling är framförallt det stigande antalet

20 Tablå I: 3 Antal elever inom folkskolan, försöksskolan, realskolcorganisationen och gymnasierna 1954—62

Folk- och försöksskola Därav i försöksskolans årskurs 7—9, normalklasser, A-typ. Realskoleorganisationen Allmänt gymnasium Fackgymnasium

1954/55

1957/58

1961/62

793 374

836 153

841 163

7 897 22 327 137 781 162 079 36 762 28 117 6 355 7 850

95 517 156 419 62 954 13 719

elever som utbildas men också införandet av den 9-åriga obligatoriska skolan samt icke minst gymnasiets utbyggnad. Utbyggnaden av skolväsendet kräver fler lärare, men denna ökning beror icke endast på att elevantalet ökar utan även på att mer lärarkrävande skolformer har byggts ut. Till detta återkommer de sakkunniga i betänkandets del III. För att ge en bakgrund till de förskjutningar som ägt rum dels i fråga om det totala antalet lärare dels mellan de olika lärarkategorierna och stadierna anförs ovanstående uppgifter om elevantal i olika skolformer. (Statistisk årsbok 1955, 1958 och 1963.) (Tablå I: 3.) Lärarsituationen kan ej karakteriseras endast genom att det antal lärare som undervisar på vart stadium undersöks. Den statistiska redovisningen måste också fördjupas genom att man mäter antalet undervisningstimmar, fördelade på lärare med olika utbildning i undervisningsämnet. För att erhålla uppgift om tillgången på lärare av olika kategorier har de sakkunniga för läsåret 1962/63 infordrat uppgifter om antalet lärare med fördelning på kategorier, deras »undervisningsvolym» m. m. Denna undersökning redovisas i del II men skall redan här delvis utnyttjas för att belysa lärarsituationen på grundskolans högstadium och inom skolformer utanför den obligatoriska skolan. Ett liknande material avseende hösten 1963 har införskaffats genom ecklesiastikdepartementets försorg. I kapitel 4 kommer detta material att delvis utnyttjas. I nästa kapitel skall ges en allmän karakteristik av lärarbristsituationen. Denna måste som nämnts till stor till ses mot bakgrunden av den hittillsvarande utvecklingen av elevantalet och bör sättas i relation till den framtida utvecklingen. För att ge denna bakgrund återges nedan två diagram ( I : 1—2), hämtade ur bilaga 10 till 1963 års statsverksproposition. I tabell I: 1—I: 6 (s. 107) redovisas de värden som diagrammet grundar sig på. I diagrammet betecknar »grundskola» den obligatoriska skolan jämte realskoleorganisationen. Diagrammet visar att antalet elever inom den sektion som betecknas »grundskola» var störst 1960/61. Prognosen visar att ökningen av det totala elevantalet kommer att bli mycket måttlig under 1960-talet. Inom grundskolan och realskoleorganisationen kommer elevantalet att sjunka med ca 10 % och inom övriga skolformer kommer det att öka.

21 Diagram I: 1 Antalet personer under utbildning inom skilda utbildningsområden åren 1950—1970. Källa: Statsverksprepositionen år 1963: Bil. 10 Ecklesiastikdepartementet. Tusentci

600-

fjill! -J T 1 i i I

1950/51 Ijl Grundskola

1955/56 Ml Fackskola

I

I 1960/61

I

utbildynringm.m.

I

I

I

I I 1965/66

L J Gymnasium

I

I

I

I

I 1970/71

| Universitet/högsholo

Lärarbehovet kominer emellertid att öka även i grundskolan, delvis på grund av ändrade delningstal men till största delen på grund av att det relativt sett mera Iärarkrävande högstadiet successivt uppnås. Enligt uppgifter i ämneslärarprognosen, här korrigerade beträffande högstadiet och för år 1970/71, samt klasslärarprognosen, även den korrigerad för 1970/71, är nettobehovet av lärare, uttryckt i heltidstjänster med undantag av högstadiet, för vilket samtliga tjänster räknas, såsom tablå I: 4 visar. Behovet av folkskollärare på mellanstadiet minskar under tiden 1963— 1970. Detta är den enda kategori för vilken det gäller. Behovet av folkskollärare, vidareutbildade för att tjänstgöra på högstadiet enligt 40 %-regeln, kommer att öka, så att mot en minskning på mellanstadiet med 2 800 står en ökning på högstadiet med 2 900. Enligt ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963 var antalet vidareutbildade folkskollärare 2 160, medan behovet av tjänster år 1963/64 utgjorde 2 760.

22 Diagram I: 2 Antalet

personer

under utbildning inom skilda åldersgrupper 1950—1970. Källa: Statsverkspropositionen år 1963: Bil. 10 Ecklesiastikdepartementet. 16—18-firingar

7-15-äringar

Tusental personer

åren

l9-24-5ringar

.000-

500-

-

%

% 1950

I960

1965 1970

1950 I960

46 62 1965 1970

.JL. 1950

% 18

22 I960

1970 Ar

Hela åldersgruppen j ^ Antal under utbildning

Tablå I: 4 Nettobehov av lärare

Klasslärare: Folkskollärare Småskollärare Grundskolans högstadium (100 % alt) Realskoleorganisationen Fackskolor Gvmnasiet Folkhögskolor m. fl Summa 1

1960—70

1963/64

21 500 14 200

18 400 15 200

15 600 15 700

2 700 6 900 3 600 1 000

6 900 4 700 70 4 500 1 200

14 100 250 1 600 1 5 300 1 1 400

49 900

50 970

53 950

Exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen.

%

KAPITEL 2 Allmän karakteristik av lärarbristen

För att besvara frågan om hur den rådande lärarbristen har uppkommit och hur länge den kan väntas räcka måste följande faktorer undersökas: 1) Bristens storlek nu (1963/64). 2) Utvidgningsbehovel 3) Ersättningsbehovet 4) Produktionen av lärare I denna del av undersökningen kommer endast den första faktorn, lärarbristens storlek, att behandlas. Frågan om utvidgningsbehovets och ersättningsbehovets storlek behandlas i del II och del III. I kapitel 9 av del III ges en sammanfattning av hela problemet. Bristen på klasslärare är relativt liten och har dessutom sin orsak i bristen på akademiskt utbildade lärare. Hösten 1963 tjänstgjorde 1 166 personer som folkskollärare utan att ha avlagt folkskollärarexamen, men av dem hade 277 småskollärarexamen. Samtidigt tjänstgjorde 689 personer som småskollärare utan att ha avlagt småskollärarexamen, men av dessa hade 95 folkskollärarexamen. Man kan därför säga, att den egentliga klasslärarbristen ht 1963 var 1 100 folkskollärare och 400 småskollärare. Av folkskollärarna tjänstgjorde hösten 1963 icke mindre än 1 920 utan vidareutbildning på högstadiet och inom övriga skolformer utanför grundskolan. Hela frågan om lärarbristen rör sålunda lärarsituationen på högstadiet, i realskoleorganisationen och på gymnasiet. I kapitel 3 skall lärarsituationen i fråga om klasslärarna närmare utredas. Innan den stora lärarbristen i högre skolor närmare diskuteras, skall en kortare översikt av läget tidigare år ges. I utredningen »Skolan och de stora årskullarna» (Skolöverstyrelsens planeringskommitté, 1955, s. 87) anges för åren 1947—54 den totala lärarbristen vid högre skolor (Diagram I: 3.) I en tabell redovisar samma utredning (s. 88) lärarbristen på ett annat sätt genom att ange storleken av följande lärargrupper: 1. Pensionerade lärare 2. Från högre lärarinneseminariet utexaminerade (avser endast partiell tjänstgöring och i ringa omfattning samt torde avse gymnasier) 3. Filosofie kandidater 4. Folkskollärare utan akademisk examen

24 Diagram I: 3 Antalet heltidstjänster, som åren 1947—1954 uppehållits normalt vitsordad fackutbildning.

av lärare utan

Antal heltidstjänster 700 -

600-^

i

44%

41%

500^

38% 39%

400-f 37% 300^

37% :

200-| |28°/o

:

I00-E

n—

•

.

•

31% '

•"'•

•

. .

'

69%

63%

63%"

51%

62%

56%

I.W.I947

1.10.1950 I.I0.I95I

.10.1953

72%

I

59%

V

Humanistiska läroämnen Naturvetenskapliga

(inkl. kristendomskunskap och geografi)

läroämnen (matematik, biologi, fysik och kemi]

5. S t u d e r a n d e vid teologisk och filosofisk f a k u l t e t 6. H ö g s k o l e s t u d e r a n d e i n g e n j ö r e r och s t u d e r a n d e vid t e k n i s k a h ö g s k o l o r 7. ö v r i g a m e d t e k n i s k u t b i l d n i n g 8. ö v n i n g s l ä r a r e 9. ö v r i g a a) med studentexamen b) utan » L ä r a r b r i s t e n , b e r ä k n a d p å d e t t a sätt, f r a m g å r a v t a b l å I : 5.

Tablå I: 5 Lärare med bristande utbildning för högre skolor 1947—54 47 48 49 50 51 52 53 54 Full tjänstgöring 172 243 340 418 510 568 747 712 455 529 580 676 745 715 778 841 Partiell tjänstgöring I u t r e d n i n g e n »Skolan och de s t o r a å r s k u l l a r n a » d i s k u t e r a s ä v e n p r o d u k t i o n e n och b e h o v e t av a k a d e m i s k t u t b i l d a d e l ä r a r e 1955/56—1959/60. F ö r a t t s ö k a b e r ä k n a d e n b r i s t s o m b o r d e h a i n s t ä l l t sig u n d e r d e n n a p e r i o d k a n

25 1

man utgå från bristen år 1954 (712 + 420 = 1 132) och till denna brist addera det underskott som utredningen räknar med 1955/56—59/60. Den härigenom erhållna bristen framgår av tablå I: 6. Tablå I: 6 Beräknad lärarbrist i högre skolor 1955/56—1959/60 1955 1522

1956 1882

1957 2252

1958 2572

1959 2882

1960 3202

I universitetsutredningens betänkande om lärarbrist och läraröverskott (SOU 1958: 21) angavs bristen hösten 1956 mätt i heltidstjänster till 1 624. Detta antal stämmer väl med det här beräknade värdet. För höstterminen 1960 anger 1962 års ämneslärarprognos en lärarbrist (100 %-alternativet) lika med 3 598. I detta fall är bristen större än den beräknade. I ämneslärarprognosen har som behöriga lärare inräknats alla lärare med svensk eller utländsk akademisk examen, examen från högre lärarinneseminarium eller folkskollärarexamen med adjunktskompetens. Om lärare med filosofie kanditatexamen hade inräknats i bristen, skulle denna ha blivit åtskilligt högre. I Kungl. Maj:ts proposition nr 68 till 1964 års riksdag har ämneslärarprognosen reviderats genom att tillförlitligare material framkommit. Den nya beräkningen anger enligt samma grunder som i ämneslärarprognosen för 1960/61 en lärarbrist på 3 900 enligt 100 %-alternativet och 2 900 enligt 60 %-alternativet. Antalet undervisningstimmar med fördelning på lärarkategorier och ämnen, avseende läsåret 1961/62, redovisas i ett material som tillkommit genom 1960 års lärarutbildningssakkunniga i samarbete med statistiska centralbyrån. En närmare presentation av materialet skall göras i kapitlen 4 och 5. Om den undervisning i här berörda ämnen som bestrides av icke behöriga lärare summeras, erhålls följande lärarbrist: Om såsom behöriga endast räknas lärare med filosofie ämbetsexamen eller högre akademisk examen, adjunktsbehörig folkskollärare och lärare med examen från högre lärarinneseminariet samt beträffande ämnena kristendom och filosofi lärare med teologie kandidatexamen, blir lärarbristen läsåret 1961/62 5 572 heltidstjänster. Då emellertid enligt klasslärarprognosen antalet tjänster för vidareutbildade folkskollärare utgjorde 1 604, motsvarar bristen i stället 3 968 tjänster (60 %-alternativet). Om man däremot såsom i ämneslärarprognosen såsom behöriga även räknar alla med svensk eller utländsk akademisk examen, av vad slag som helst, erhålles en lärarbrist på endast 2 634 (60 %-alternativet). För läsåret 1962/63 kan ämneslärarbristen beräknas dels med hjälp av den undersökning som redovisas i del II av detta betänkande, dels med hjälp av ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963. 1

Partiell tjänstgöring anses i medeltal omfatta 1f2 tjänst

26 Enligt undersökningen om undervisningsvolymen (del II) kan det antal heltidstjänster som faller på lärare som ej har filosofisk ämbetsexamen eller utexaminerats från högre lärarinneseminarium beräknas till 6 000 heltidstjänster. Detta antal tjänster inrymmer därvid även den brist som uppstått på grund av svårigheten att anskaffa korttidsvikarier. I undersökningen, som behandlas i del II, redovisas nämligen lärarnas totala tjänstgöringstid, dvs. produkten av antalet tjänstgöringsveckor och antalet undervisningstimmar. För kortare tid än en vecka behövde redovisning ej ske. Då samtidigt enligt de sakkunnigas beräkningar antalet tjänster på högstadiet enligt 40 %regeln 1962/63 utgjorde 2 150, kan, på samma sätt som ovan, ämneslärarbristen enligt 60 %-regeln sättas till 3 850. Enligt ecklesiastikdepartementets undersökning utgjorde antalet personer som våren 1963 saknade teoretisk utbildning för lägst adjunktstjänst eller ämneslärartjänst i lönegrad 21 eller som ej var folkskollärare med vidareutbildning 3 556. Därvid medräknas emellertid ej fackgymnasierna. Ej heller inryms de vikarier ned till en veckas tjänstgöring, som ingick i de sakkunnigas undersökning för höstterminen 1962. För läsåret 1963/64 kan slutligen lärarbristen bestämmas med hjälp av ovan nämnda undersökning av ecklesiastikdepartementet. Först återges nedan den sammanfattning av vissa delresultat som departementschefen lämnade i ett interpellationssvar den 27 november 1963 och därefter lämnas en del ytterligare kommentarer. Rapporten gällde lärarsituationen den 1 oktober nämnda år vid gymnasiet, folkskolan, grundskolan, realskolan samt flickskolan. (Källa: Svensk kommunal skoltidning 1963: 9.) Ämneslärarna »Av samtliga 13 837 tjänster för ämneslärare vid de skolformer undersökningen omfattar är drygt 8 300, dvs. 60 %, tillsatta i sedvanlig ordning med helt behöriga innehavare. Av lektorstjänsterna är 51 % tillsatta, av adjunktstjänsterna 65 % och av övriga tjänster, huvudsakligen för folkskollärare med vidareutbildning, 47 %. Av samtliga tjänster i matematik, fysik och kemi är 49 % tillsatta, i övriga ämnen 63 % och i ämneskombinationer omfattande ämnen från båda ämneskategorierna 68 %. Södra Sverige företer de gynnsammaste siffrorna; i övrigt är situationen ungefär likartad i landet. Av samtliga 16 745 såsom ämneslärare hel- och halvtidstjänstgörande personer har 62 % teoretisk utbildning för lägst adjunktstjänst eller ämneslärartjänst i lönegrad A 21. De vidareutbildade folkskollärarna utgör ca 13 % och övriga kategorier resterande 25 %, däribland ett mindre antal ingenjörer med vidareutbildning för ämneslärartjänst. Man kan alltså konstatera, att av samtliga ämneslärare hel- och halvtidstjänstgörande personer har ca 76 % teoretisk utbildning för ämneslärartjänst, medan återstoden saknar eller har ofullständig utbildning härför.

27 Fördelningen av undervisningen, uttryckt i veckotimmar, på lärare med olika teoretisk utbildning har undersökts för å ena sidan de allmänna gymnasierna och å andra sidan grundskolans högstadium, realskolorna och flickskolorna. En detalj redovisning av behörighetssituationen i varje enskilt skolämne har dock inte nu kunnat infordras utan endast en preliminär redovisning av behörighetssituationen i tre ämnesgrupper, nämligen dels gruppen matematik, fysik, kemi och biologi, dels moderna främmande språk och dels övriga ämnen. Beträffande gymnasierna framgår, att av sammanlagt 86 300 veckotimmar 96 % bestrides av lärare med lektors-, adjunkts- eller ämneslärarkompetens i ämne inom ifrågavarande ämnesgrupp eller med lägst 2 akademiska betyg i sitt ifrågavarande ämne. I ämnesgruppen matematik, fysik, kemi och biologi bestrids 95 % av undervisningen av lärare med nyss angiven kompetens samt av civilingenjörer eller av militär personal, som genomgått vissa högre kurser vid militär högskola. Det bör i anslutning till de här lämnade uppgifterna framhållas, att lärare med teoretisk utbildning för lektors- eller adjunktskompetens inom respektive ämnesgrupp säkerligen i viss utsträckning undervisar även i andra ämnen än dem som ingår i tjänsten. En mera ingående undersökning som kunnat ta sikte på behörigheten i varje enskilt ämne hade sannolikt givit en annorlunda bild. Å andra sidan är de formella kompetenskraven för adjunktsbehörighet med avseende på teoretisk utbildning för närvarande dels rätt skiftande, dels ej kongruenta med skolans krav, varför den här gjorda redovisningen bör äga viss giltighet, intill dess en djupare analys av behörighetskraven framlagts. En motsvarande redovisning för lärarsituationen inom nyssnämnda tre ämnesgrupper vid grundskolans högstadium, realskolor och flickskolor visar att 70 % av totalt 292 700 veckotimmar ombesörjs av lärare med vederbörlig akademisk examen omfattande ämne inom ifrågavarande ämnesgrupper, här inberäknat även folkskollärare med vidareutbildning, eller av lärare med lägst ett akademiskt betyg i sitt undervisningsämne. Vad gäller ämnesgruppen matematik, fysik, kemi och biologi är motsvarande andel 60 %. I denna ämnesgrupp har då medräknats även civilingenjörer samt gymnasieingenjörer med vidareutbildning. De 30 % av det totala antalet veckotimmar, som bestrids av lärare utan angiven teoretisk utbildning, fullgörs till 2/3 av folkskollärare och gymnasieingenjörer utan vidareutbildning och till Vs av personer med annan utbildning. Sistnämnda kategori svarar alltså för ca 10 % av undervisningen på grundskolans högstadium och därmed parallella skolformer. Det är av stort intresse att konstatera i hur stor omfattning folkskollärare tjänstgör på högre stadier än mellanstadiet. Av uppgifterna framgår, att såsom ämneslärare med lägst halvtidstjänstgöring i höst tjänstgör 4 080 folkskollärare, hälften med och hälften utan vidareutbildning. Dessa folkskol-

28 lärare, som nästan alla tjänstgör vid grundskolans högstadium samt vid realskolor och flickskolor, svarar där för 91 000 av totalt 293 000 veckotimmar, dvs. för ca 30 % av undervisningen i läroämnen i dessa skolformer. Omräknat till heltidstjänster svarar 91 000 veckotimmar mot 3 790 heltidstjänster, varav vidareutbildade folkskollärare representerar ungefär hälften och icke vidareutbildade den andra hälften. Det kan nämnas, att i klasslärarprognosen för innevarande läsår räknades med ett behov av 3 752 heltidstjänstgörande folkskollärare på högre stadier. För nästa läsår räknades i denna prognos med 4 074 folkskollärare, dvs. en ökning med ca 300 tjänster. Beträffande ämneslärarna kan slutligen nämnas, att av undervisningen vid allmänna gymnasier 91 % faller på innehavare av ordinarie eller extra ordinarie tjänst i vederbörande kommun eller på lärare i reglerad befordringsgång. Motsvarande procenttal vid grundskolans högstadium samt realskolor och flickskolor är 76 %. Sammanfattningsvis framgår beträffande ämneslärarsituationen att av 13 837 inrättade tjänster för lärare i läroämnen är 5 500 icke tillsatta; luckorna fylls av icke-ordinarie lärare. Vidare framgår att av 16 745 såsom ämneslärare hel- och halvtidstjänstgörande personer saknar 4 000 teoretisk utbildning enligt i undersökningen angivna grunder. Klasslärarna I fråga om klasslärarsituationen ger den av departementet framlagda undersökningen upplysning dels om antalet inrättade och tillsatta tjänster, dels om fördelningen av antalet såsom klasslärare tjänstgörande personer med hänsyn till deras utbildning. I fråga om inrättade och tillsatta klasslärartjänster höstterminen 1963 förhåller det sig så att av 14 383 ordinarie folkskollärartjänster var 11 985, dvs. 83,3 %, tillsatta och av 11 439 ordinarie småskollärartjänster var 9 974, dvs. 87,2 % tillsatta. Betydelsefullare är emellertid att konstatera hur många av de såsom folkeller småskollärare tjänstgörande, som har utbildning härför. Härom framgår av undersökningen följande. Av 18 438 såsom folkskollärare tjänstgörande personer hade 17 272 folkskollärarexamen och 277 småskollärarexamen, medan 889, dvs. 4,8 % av samtliga, helt saknade klasslärarutbildning. Av 15 408 såsom småskollärare tjänstgörande personer hade 14 719 småskollärareexamen och 95 folkskollärarexamen, medan 594, dvs. 3,9 % av samtliga, helt saknade klasslärarutbildning. De framkomna bristsiffrorna innebär ingen avvikelse av betydelse från den i klasslärarprognosen gjorda bedömningen. Såvitt nu kan överblickas är därför full balans att förvänta inom de närmaste åren.

29 De geografiska skillnaderna i lärarsituationen är i mycket stora drag följ a n d e : Södra Sverige har i jämförelse med andra regioner ett förhållandevis gott lärarläge, vilket särskilt framträder i fråga om ämneslärarsituationen på grundskolans högstadium och därmed parallella skolformer. De tre nordligaste länen intar i sistnämnda avseende en klart sämre ställning, medan däremot gymnasiets lärarsituation och klasslärarsituationen i dessa län förefaller att i stora drag svara mot genomsnittsläget för riket. I sammanhanget intressant är emellertid att Stockholms stad uppvisar en klart större brist än genomsnittet i fråga om lärare med behörighet i ämnesgruppen matematik, fysik, kemi och biologi samt i fråga om klasslärare. I kommentarerna till de lämnade uppgifterna anföres bostadsbristen som en särskild svårighet för Stockholms del när det gäller att rekrytera lärare. Samma förhållande återkommer i ett stort antal yttranden. Andra faktorer som säges ha stor betydelse för lärarrekryteringen utgör vad man sammanfattningsvis kan hänföra till lärarnas olika arbetsförhållanden på skilda orter. Kommunernas läge, kommunikationer m. m. anges också såsom faktorer av stor betydelse.» I tabell I: 7—I: 13 ( s . l l l ) redovisas en bearbetning av det material som ecklesiastikdepartementet införskaffade från länsskolnämnderna ht 1963, nämligen en länsvis redovisning av lärarsituationen 1963, avseende gymnasier, realskoleorganisationen och grundskolans högstadium. Dessa tabeller jämte tablå I: 7—8 ger fyra olika beräkningar av lärarbristen. I tabell 1:7—1:8 (s. 111) och i diagram 1:4 (s. 31) redovisas länsvis antalet tillsatta tjänster i relation till antalet inrättade. Stora skillnader föreligger mellan de olika länen. Då antalet inrättade tjänster växlar betydligt, kan inga större slutsatser dragas av den regionala spridningen i fråga om relativa antalet tillsatta tjänster. Däremot kan konstateras, att relativa antalet tillsatta tjänster är minst i ämnena matematik, fysik, kemi och biologi. I tablå I: 7—8 ges en sammanställning av undervisningstimmarnas fördelning på lärarkategorier och ämnesgrupper enligt ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963. På grundval av denna kan antalet heltidstjänster beräknas. Härigenom kan antalet tillsatta tjänster sättas i relation till antalet heltidstjänster. Därvid visar det sig, att antalet tillsatta lektorstjänster endast utgör 23,2 % av antalet heltidstjänster på gymnasiet och 51 % av antalet inrättade. Antalet tillsatta adjunktstjänster utgör 64,9 % av antalet inrättade. Totalantalet tjänster för adjunkter erhålls genom att antalet veckotimmar i tablå I: 7 avseende grundskolans högstadium och realskolan först evalveras till tjänster. Därefter har från dessa dragits antalet tjänster för vidareutbildade folkskollärare (ca 2 700). Viss osäkerhet vidlåder denna bestämning på grund av att antalet undervisningstimmar ej redovisats särskilt för lägsta och mellersta stadiet inom realskoleorganisationen.

30 Diagram I: 4 Antalet tillsatta tjänster höstterminen 1963 i procent av antalet Länsvis fördelning.

inrättade.

°/o Lektorstjanster 100-

50:

n A

J LJ U C D E F 6 H

B

I

"

K L M N 0 P R 5 T U W X V Z A C B D

Riket

Adjunktstjänster

100-

n 50-

n

_L

A B C

D

E

__L

F

G

H

I

L

_

Li

K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

Riket

31 Diagram I: 4 Antalet tillsatta tjänster höstterminen 1963 i procent av antalet Länsvis fördelning.

inrättade.

°/o Övriga tjänster 100

A

B

C

D

E

F

G

H

I

K L M N O

P

R

S

T

U W

X

y

Z

AC BD

Riket

Z AC BD

Riket

Samtliga tjänster

1 50-

n

n

A

B

C

O

E

F

G

H

I

L

K L M N O

P

R

S

T

U

W

X

y

32 Tablå I: 7 Veckotimtalet

i nedan

angivna grupper av läroämnen1 och dess fördelning kategorier ht. 1963 (absoluta tal)

lärar-

Grundskolans högstadium och/eller realskola samt flickskola

Allm. gymnasium Lärarkategorier

på olika

Samtl. Ma, fy, Mod. övr. ämnen i ke, bi språk ämnen gymn.

Ma, fy, ke, bi

Mod. språk

övr. ämnen

Totalsumma Samtl. församtl. ämnen å ämnen högstad.

A. Undervisningens totala omfattning (veckotimmar) inom vidstående ämnesgrup28 162 24 462 33 679 per

86 303

109 934

85 312

97 422

292 668

378 971

B. Undervisningens fördel ning på lärarkategorier med olika teor. utb. 1. Lärare med lektorskompetens (akad. ex.) i ämne inom ämnesgruppen.

8 797

17 294

1 650

18 944

2. Lärare med adj unkts- el. ämneslärarkompetens (akad. ex.) omfattande ämne inom ämnesgrup20 139 20 038 22 643 pen

62 820

32 027

55 404

51 809

139 240

202 060

5 183 3 314

3. Lärare med teor. utb för lektors-, adj unkts-el ämneslärarkompetens men ej i ämne inom arbetsgruppen

2 340

1 582

2 057

5 979

6 692

4. Lärare utan kompetens enl. 1—3 men med 2 akad. betyg i sitt ifrågav. ämne (exkl. vidareutb. folkskollärare). . . .

2 311

3 007

4 198

5 057

12 262

14 573

5. Lärare utan kompetens enl. 1—3 med 1 akad. betyg i sitt ifrågav. ämne (exkl. vidareutb. folk skollärare)

1 141

1 000

3 033

3 270

6. Folkskollärare med fullständig vidareutb. för tj i A 19 eller med 1 akad. betyg (motsv. utb.) i sitt ifrågav. ämne

24 399

4 875

13 621

42 895

43 400

24 680

8 752

14 460

47 892

48 009

1 768

2 155

7. Folkskollärare utan utb enl. 6 . . Lärare med civ. ing. ex., apotekarex., agron. ex. eller annorledes styrkta motsv. kunskaper (se k.br. 29.1.60, statsligg. bih. 1962/63 s. 260).

383 Lärare med utb. vid vissa högre kurser vid militära högskolor (se 1 237 1 107 58 93 956 130 122 under 8 angivet k. br.) - I fråga om grundskolan medtages här icke undervisning i läroämnena maskinskrivning eller handelskunskap I fråga om praktiska realskolan medtages endast undervisning i teoretiskt läroämne eller i det praktiska läroämnet kemi med laborationer.

33 Grundskolans högstadium och/eller realskola samt flickskola

Allm. gymnasium Lärarkategorier

Totalsumma Samtl. församtl. ämnen å ämnen hösstad.

Samtl. ämnen å gymn.

Ma, fy ke, bi

Mod. språk

övr.

2 180

2 314

2 391

6 634

6 780

7 099

1 393

10 350

9 072

27 748

29 141

Undervisningens fördelning på lärare med olika anslälln ingsform Lärare som innehar ord. el. e.o. tj. i kommunen el. som är anställd i regi. befordringsgång 24 980 22 672 30 712

78 364

79 716

66 569

76 946

223 231

301 595

övriga lärare

7 939

30 217

18 743

20 476

69 436

77 375

Ma, fy, Mod. ö v r . ke, bi språk ämnen 10. Lärare med gymn. ing ex. jämte vidareutb. för tj. i A 19

11. Lärare med gymn. ing ex. utan vidareutb. samt lärare med utb. vid vissa lägre kurser vid militära högskolor (se under 8 angivet k. br.)

12. Lärare utan ovan angiven utb

421 Tablå

I: 8 Veckotimtalet

3 182 i nedan

1 790 2 967

angivna grupper av läroämnen1 och dess procentuella på olika lärarkategorier ht 1963. Grundskolans högstadium och/eller realskola samt flickskola

Allm. gymnasium Lärarkategorier

fördelning

Totalsumma Samtl. församtl. ämnen å ämnen högstad.

Samtl. Ma, fy, Mod. Övr. ke, bi språk ämnen ämnen å gymn.

Ma, fy, ke, bi

Mod. språk

övr. ämnen

28 162 24 462 33 679

86 303

109 934

85 312

97 422

292 668

378 971

A. Undervisningens totala omfattning (veckolimmar) inom vidslående ämnesgrupB. Undervisningens fördelning på lärarkategorier med olika teor. utb. 1. Lärare med lektorskompetens (akad. ex.) i ämne inom ämnesgruppen

18,4

13,5

26,2

20,0

0,6

0,4

0,6

0,6

5,0

2. Lärare med adjunkts- el ämneslärarkompetens (akad. ex.) omfattande ämne inom ämnesgruppen

71,5

81,9

67,3

72,8

29,2

65,0

53,3

47,5

53,2

3. Lärare med teor. u t b . för lektors-, adj unkts-el. ämneslärarkompetens men ej i ämne inom ämnesgruppen

0,3

0,5

1,5

0,8

2,1

1,9

2,1

2,0

1,8

2—412667

34 Grundskolans högstadium och/eller realskola samt flickskola

Allm. gymnasium Läkarkategorier

Samtl. Ma, fy, Mod. ö v r . ämnen i ke, bi språk ämnen gymn.

Ma, fy, ke, bi

Mod. språk

övr. ämnen

Totalsumma Samtl. församtl. ämnen å ämnen högstad.

4. Lärare utan kompetens enl. 1—3 men med 2 akad. betyg i sitt ifråga v. ämne (exkl. vidareutb. folkskollärare). . . .

3,3

2,0

2,6

2,7

2,7

4,9

5,2

4,2

5. Lärare utan kompetens enl. 1—3 men m t d 1 akad. betyg i sitt ifråga v. ämne (exkl. vidare u t b . folkskollärare). . . .

0,4

0,1

0,3

0,3

1,0

1,0

1,0

1,0

6. Folkskollärare med full ständig vidareutb. för t j . i A 19 eller med 1 akad. betyg (motsv. utb.) i sitt ifrågav. ämne

1,2

0,2

0,3

0,6

22,2

5,7

14,0

14,7

7. Folkskollärare utan utb enl. 6

0,3

0,1

0,1

22,5

10,3

14,8

16,4

8. Lärare med civ. ing. ex., apotekarex., agron. ex. eller annorledes styrkta motsv. kunskaper (se k br. 29.1.60. statsligg. bih. 1962/63 s. 260). . . .

1,4

0,0

0,4

1,4

0,0

0,2

0,6

9. Lärare med utb. vid vissa högre kurser vid militära högskolor (se under 8 angivet k. br.)

0,4

0,0

0,2

0,9

0,1

0,1

0,4

10. Lärare med gymn. ing. ex. jämte vidareutb för tj. i A 19

0,3

0,0

0,1

2,0

0,0

0,1

0,8

11. Lärare med gymn. ing. ex. utan vidareutb. samt lärare med utb. vid vissa lägre kurser vid militära högskolor (se under 8 angivet k. br.)

1,0

0,1

0,4

6,0

0,0

0,1

2,3

12. Lärare utan ovan angi ven utb

1,5

1,8

1,6

1,6

9,4

10,7

8,5

9,5

C. Undervisningens fördel ning på lärare med oli ka anställningsform

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

1. Lärare som innehar ord el. e.o. t j . i kommunen el som är anställd i regi befordringsgång

88,7

92,7

91,2

90,8

72,5

78,0

79,0

76,3

2. övriga lärare

11,3

7,3

9,2

27,5

22,0

21,0

23,7

1 I fråga om grundskolan medtages här icke undervisning i läroämnena maskinskrivning eller handelskunskap I fråga om praktiska realskolan medtages endast undervisning i teoretiskt läroämne eller i det praktiska läro-| ämnet kemi med laborationer.

35 Tablå I: 9 Antalet tillsatta tjänster i det högre skolväsendet jämfört med totalantalet (1963). Fackgymnasier och seminarier ej inräknade

Lektorstjänster Adjunktstjänster övriga tjänster Summa tjänster

Antalet inrättade tjänster

Antalet tillsatta tjänster i procent av inrättade

1 868 9 781 2 188

51.0 % 64,9 % 47.1 %

13 837

60,2 %

Antalet heltidstjänster på gymnasiet 4 110 Antalet heltidstjänster på grundskolans högstadium och inom realskoleorganisationen 12 195 Summa heltidstjänster jg 395 Summa tillsatta tjänster i procent av antalet heltidstjänster . . . . 51,1 % Tablå I: 10 Lärare med olika utbildning, relativa tal (1963) Grupp A B C D E Totalt

vårterminen 1963

höstterminen 1963

64.5 % 12,0 % 3,9 % 11.6 % 8,0 %

61.8 % 12.9 % 4,4 % 11,5% 9,4 %

100,0 %

100,0 %

15 273

16 755

A. Lärare med teoretisk utbildning för ämneslärartjänst i A 21 eller högre tjänst. B. Folkskollärare med vidareutbildning i huvudämnet. C. Lärare med akademiskt betyg (exklusive folkskollärare). D. Folkskollärare utan vidareutbildning i huvudämnet. E. Lärare med annan utbildning (inklusive ingenjörer). Tablån bygger på ecklesiastikdepartementets undersökning ht 1963. Som framgår av tablå I: 9 var 51,1 % av antalet heltidstjänster tillsatta med lektorer, adjunkter, ämneslärare och vidareutbildade folkskollärare. Detta innebär, att 48,9 % av antalet heltidstjänster uppehölls av icke ordinarie lärare dvs. 7 973 tjänster. Bland dessa ingår emellertid alla fil. magistrar som har teoretisk utbildning för tjänst i lägst A 21 men som ej erhållit tjänst. Vidare ingår de tjänster som sköts av behöriga lärare med övertimmar. Antalet tillsatta tjänster i relation till antalet heltidstjänster ger emellertid endast i viss utsträckning en beskrivning av lärarsituationen. Räknas exempelvis som behöriga de lärare som tillhör gruppen A och B,

36 Tablå 1:11 Undervisningsvolymen, som enligt ecklesiastikdepartementets undersökning år 1963 bestreds av icke behöriga lärare, procent av den totala volymen Matematik fysik, Moderna språk kemi och biologi Gymnasiet övriga skolformer . . . .

5,0 % 40,0 %

2,6 % 22,9 %

övriga ämnen

Samtliga ämnen

4,0 % 26,0 %

3,9 % 30,4 %

(tablå I: 10), blir antalet icke behöriga ht 1963 25,3 % eller 4 200 lärare. Inräknas även gruppen C till behöriga lärare reduceras antalet icke behöriga till 3 500. Enligt anvisningarna skulle av antalet lärare endast de lärare redovisas som hade lägst halvtidstjänstgöring. Detta innebär, att den »undervisningsvolym» som faller på icke behöriga blir för liten. I grupp E befinner sig säkerligen, om även alla timlärare medräknas, ett icke ringa antal lärare som saknar vederbörlig utbildning. Vidare har de behöriga lärarna en övertimtjänstgöring, som motsvarar ca 1 000 heltidstjänster, vilket framgår av del II. En bättre belysning av lärarsituationen erhålles, om antalet undervisningstimmar redovisas med hänsyn till de undervisande lärarnas behörighet. 1 tablå I: 7—8 har antalet undervisningstimmar fördelats i 12 grupper med hänsyn till lärarens utbildning. Åtskillnad har gjorts mellan gymnasier och övriga skolformer (realskoleorganisationen och grundskolans högstadium). Fackgymnasier ingår ej liksom ej heller folkskoleseminarier, folkhögskolor e t c , vilket gör, att jämförelse med ovan angivna redovisningar för 1960, 1961 och 1963 ej är möjlig. Redovisningen har uppspaltats på tre grupper av ämnen, nämligen a) matematik, fysik, kemi och biologi b) moderna språk samt c) övriga ämnen. Tablå I: 7—8 innehåller så många detalj redovisningar, att det kunde synas möjligt att på ett tillfredsställande sätt bestämma lärarbristens omfattning. I ovan återgivna sammanfattning av interpellationssvaret om lärarbristens omfattning har den på ett ställe lagts till grund för bedömningen av lärarbristens omfattning. En motsvarande sammanställning har gjorts i tablå I: 11. Till behöriga har därvid hänförts: för ämnena matematik, fysik, kemi och biologi på gymnasiet grupperna 1, 2, 4, 8 och 9 och i övriga skolformer grupperna 1, 2, 4, 5, 6, 8, 9 och 10. För övriga ämnen har som behöriga räknats på gymnasiet grupperna 1, 2 och 4 och i övriga skolformer grupperna 1, 2, 4, 5 och 6. Tablå 1:11 visar en brist som motsvarar 3 864 heltidstjänster. Detta sätt att uttrycka lärarbristen är emellertid osäkert och äger giltighet endast under förutsättning att lärarnas ämneskombinationer alltid ryms inom en av de tre ämnesgrupperna — vilket inte alltid är fallet — och att behörighet i ett

37 av gruppens ämnen anses tillräckligt även då läraren undervisar i andra av gruppens ämnen. Beräkningen ger en klar underskattning av lärarbristen. Många lärare, som har vederbörlig utbildning, undervisar i ämnen i vilka de inte har utbildning. Visserligen måste det, hur god lärartillgången än är, på grund av organisatoriska förhållanden kunna inträffa, att en skolledare tvingas anlita exempelvis en adjunkt för undervisning i ett ämne för vilket han ej utbildats. I tider av lärarbrist blir detta snarare regel än undantag. Hur stor del av den reella lärarbristen som täckes på detta sätt kan ej sägas utan ytterligare undersökningar. I interpellationssvaret om lärarbristens omfattning höstterminen 1963 framhålls även att en mera ingående undersökning som kunnat ta sikte på behörigheten i varje enskilt ämne sannolikt hade givit en annan bild: »A andra sidan», hette det i interpellationssvaret, »är de formella kompetenskraven för adjunktsbehörighet med avseende på teoretisk utbildning för närvarande dels rätt skiftande, dels ej kongruenta med skolans krav, varför den här gjorda redovisningen bör äga giltighet intill dess en djupare analys av behörighetskraven framlagts». Lärarutbildningssakkunniga, som utfört just sådana analyser, återkommer till denna fråga i kapitel 4. Ett fjärde sätt att belysa lärarsituationen är att bestämma den undervisningsvolym som bestrids av ordinarie, extra ordinarie och anställda i reglerad befordringsgång (tabell I: 12—13, s. 116). Där redovisas behörighetssituationen länsvis för tre grupper av ämnen, nämligen: a) matematik, fysik, kemi och biologi b) moderna språk och c) övriga ämnen. I hela riket bestrids 9,2 % av undervisningen på gymnasiet av icke »fasta lärare» och 23,7 % inom övriga skolformer. Denna metod ger en bättre bild av lärarsituationen i realskoleorganisationen och högstadiet men en sämre bild av lärarsituationen på gymnasiet. I detta kapitel har det konstaterats, att klasslärarbristen 1963/64 helt är betingad av ämneslärarbristen. Detta framgår tydligt av de redovisningar som lämnats av lärarbristen på högstadiet och inom skolformer utanför grundskolan. Antalet folkskollärare utan vidareutbildning, som höstterminen 1963 undervisade på högstadiet och inom realskolor, flickskolor och gymnasiet utgjorde 1 920. Ämneslärarbristen är för de år (1960/61—1963/64), för vilka statistik — låt vara av skiftande värde — föreligger, mycket omfattande jämfört med 50-talets förhållanden. Med hänsyn till att samma normer ej använts vid redovisningarna vid olika tidpunkter är det vanskligt att göra en jämförelse i tiden. Lärarbristen måste ses mot bakgrunden av skolväsendets stora expansion under 1950talet och början av 1960-talet samt omstruktureringen under senare år mot alltmer lärarkrävande skolformer. Följande tal för lärarbristen kan med ovan givna reservationer ange utvecklingstendensen.

38 Tablå 1:12 Brist på lärare i läroämnen 1950—64 År

Antal lärare

1950/51 420—760 1960/61 2 900 1961/62 4 000 1962/63 3 900 1963/64 3 900

(»Skolan och de stora årskullarna») (Enligt ämneslärarprognosen) (Se ovan s. 25) (Se ovan s. 26) (Kungl. Maj:ts prop. 1964: 68)

Värdena avser det s. k. 60 %-alternativet. Detta innebär att lärarbristen på grundskolans högstadium endast avser de tjänster som hänför sig till lärare med akademisk utbildning.

KAPITEL 3 Klasslärare

Att beräkna tillgången på och behovet av klasslärare är svårt, därför att som nämnts behovet av folkskollärare påverkas av ämneslärarbristen. Problemet är å andra sidan enklare än beträffande den senare, eftersom intagningen är »styrd» och endast avser en enda utbildning, nämligen folk- resp. småskollärarexamen. Emellertid har som visats i de sakkunnigas klasslärarprognos även en beräkning av klasslärarbehovet och examinationsbehovet sina svårigheter. I föreliggande betänkande, som avser att ge en överblick över hela problemet om skolans försörjning med lärare, skall endast återges huvuddragen av klasslärarprognosen. Småskollärarbehovet avser behovet av klasslärare i årskurserna 1—3. Folkskollärarbehovet utgörs i första hand av behovet av klasslärare i årskurserna 3—9 i folkskolan och 3—6 i grundskolan fram t. o. m. 1965/66, då småskollärarna förutsättas helt ha övertagit undervisningen i årskurserna 1—3. Fr. o. m. 1966/67 utgörs behovet av folkskollärare i årskurs 4—9 i folkskolan och 4—6 i grundskolan. Därtill kominer behovet av vidareutbildade folkskollärare på högstadiet enligt 40 %-regeln. I huvudsak har beräkningarna gällt bedömningar och beräkningar av följande faktorer: barnantalets utveckling, elevernas fördelning på skolformer, medeltalet elever per klass, antalet klasser, antalet lärare per klass (lärarfaktorn) m. m. Som nämnts i kapitel 1 har man att räkna med ett minskat behov av folkskollärare som tjänstgör som klasslärare fram till 1970. Förhållandet illustreras bäst av en sammanställning över barnantalets utveckling. För varje årskull har genom särskild analys beräknats det antal elever som kominer att gå i vanlig klass eller i specialklass. De förra klassernas elever har fördelats på klasser av A- och B-typ enligt särskilda antaganden om dessa klasstypers framtida omfattning. Eleverna i A-klass har vidare Tablå 1:13. Prognos över antal barn i årskurserna 1—6 1962—80 1962 1965 1968 1970 1975 1980

1—3

4—6

318 100 316 400 302 200 307 600 343 300 365 000

329 600 318 500 316 900 306 200 322 100 355 600

40 uppdelats på folkskola och grundskola enligt föreliggande uppgifter om grundskolans utbyggnad. I prognosen räknas med att andelen specialklasselever på den administrativa landsbygden successivt kommer att öka till samma andel, som för närvarande gäller i städerna. I klasslärarprognosen påvisas hur det relativa antalet elever som undervisas i klasser av A- resp. a-typ ökat. Detta tillskrivs dels den fortskridande urbaniseringen dels den allmänna standardökningen. B-formen förutsätts så småningom försvinna. I fråga om den takt i vilken detta kan förväntas ske, räknas i klasslärarprognosen med två alternativ. En avveckling av B-formen enligt det långsamma alternativet kräver enligt de framräknade behovssiffrorna drygt 600 fler folkskollärare år 1970 än det snabbare alternativet. Vid beräkningen av antalet elever inom årskurserna 7—9 h a r i klasslärarprognosen antaganden måst göras angående såväl grundskolans utbyggande och realskoleorganisationens avveckling som antalet elever i folkskolans årskurser 7—9. För tiden fram till 1972 påverkar nämligen dessa beräkningar klasslärarbehovet genom att olika delningstal tillämpas. En ingående studie av antalet elever per klass med rektorsområdet som referensområde visar att denna relation är betingad av tätortsgraden. (Klasslärarbehovet, Ecklesiastikdepartementet 1962: 1, sid. 45—53). Dessa antaganden om elevfördelning på klasstyper, medeltal av elever per klass inom respektive klasstyp samt folk- och småskollärarnas fördelning på stadier leder i klasslärarprognosen fram till ett beräknat antal klasser för folkskollärarna i egenskap av klasslärare respektive ett beräknat antal klasser, som undervisas av småskollärare. Antalet lärartjänster har bestämts genom studier av relationer mellan antalet undervisningstimmar och antalet klasser. Undervisningsskyldigheten har antagits vara 30 timmar per vecka. Behovet av folkskollärare måste även beräknas med hänsyn till lärarbehovet på grundskolans högstadium och högre skolor. Detta behov bestämmes dels enligt 40 %-regeln, dels av det behov som med hänsyn till bristen på ämneslärare kan beräknas föreligga utöver 40 % av tjänsterna i läroämnen på högstadiet. Detta merbehov har antagits minska successivt och har för tiden fr. o. m. 1965/66, då lärarbristen vid högre skolor enligt ämneslärarprognosen antas vara praktiskt taget hävd, förutsatts j ä m n t motsvara hälften av bristen på lärare i matematik, fysik och kemi vid skolor utanför grundskolan. De sakkunnigas klasslärarprognos lades fram vårterminen 1962. Det kan därför vara för tidigt att ännu uttala sig om huruvida de i densamma gjorda antagandena visar sig vara riktiga. Enligt de rapporter som ovan refererats angående lärarsituationen hösten 1963 synes emellertid klasslärarprognosens uppgifter överensstämma med den faktiska situationen. Antalet personer med tjänstgöring som folk- resp. småskollärare utgjorde sålunda hösten

41 Tablå

I: 14. Klasslärarbristen

1955/56—1962/63

Tjänstgöring som folkskollärare

Tjänstgöring som småskollärare

År icke behöriga ht 1955 » 1956 » 1957 » 1958 » 1959 » 1960 » 1961 » 1962 vt 1963 ht 1963

710 660 610 670 790 786 813 1 183 2 800 2 1 071 2

därav pensionerade småskollärare icke behöriga men behöriga 351 268 210 251 252 i i

311 264 277

41 91 83 116 146 169 192 366 2 235 2 594 2

67 116 126 116 134

Summa 108 207 209 232 280

i i i i i

1 Uppgift saknas. E t t obetydligt antal folkskollärare tjänstgjorde i stället för småskollärare. Dessas antal var hösten 1962 = 77, våren 1 962 = 84 och hösten 1963 = 95. Dessa folkskollärare har ej inräknats i bristen på småskollärare och den egentliga folkskollärarbristen har minskats med dessa värden. Källor: Skolöverstyrelsens petita 1955—59, lärarutbildningssakkunnigas egna inventeringar 1960—62 samt ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963. (För åren 1955/56—1958/59 avser uppgifterna antal lärare utan kompetens med förordnande mer än en månad. För övriga år avses en bestämd tidpunkt). 8

1963 18 438 resp. 15 408 under det att klasslärarprognosen angav som mest sannolikt alternativ 18 528 resp. 15 007. Antalet heltidstjänster på högstadiet och övriga skolor för folkskollärare utgjorde enligt rapporten i samband med interpellationssvaret 3 790 mot ett enligt klasslärarprognosen beräknat antal av 3 752. Dessa uppgifter kan sålunda tyda på att lärarsituationen i vad gäller behovet av folk- och småskollärare är under kontroll i och med att den faktiska utvecklingen synes följa den beräknade. Emellertid måste, mot bakgrunden av alla antaganden som alltid måste finnas i prognoser, det sägas att utvecklingen kan gå i en annan riktning än den beräknade. Särskilt känslig i detta sammanhang är frågan om hur ämneslärarbristen vid skolor utanför grundskolan respektive utöver de 40 procenten på grundskolans högstadium kan komma att påverka folkskollärarbehovet och därmed indirekt även småskollärarbehovet. Som ovan anförts förelåg hösten 1963 en brist på klasslärare samtidigt som ett stort antal folkskollärare tjänstgjorde som lärare i läroämnen på grundskolans högstadium och högre skolor. Då antalet klasslärare 1963/64 utgör 18 500 folkskollärare resp. 15 500 småskollärare är bristen på lärare av detta slag obetydlig i jämförelse med bristen på ämneslärare. Klasslärarbristen har sålunda en begränsad omfattning. Vad särskilt småskollärare beträffar kan bristen sägas mera vara av organisatorisk art, då antalet småskollärare som tjänstgör som folkskollärare är ungefär lika stort som småskollärarbristen. Bristen på småskollärare 1963/64 torde vara av

42 Tablå I: 15. Behovet av folk- och småskollärare 1963—76 Behov av folkskollärare Läsår

1963/64 1964/65 1965/66 1970/71 1975/76

Behov av småskollärare

15 007 15 126 15 353 15 357 17 015

Klasslärartjänster

18 528 18 303 17 563 15 509 16 103

Tjänster på högstadiet och på högre skolor

Summa folkskollärare

Enligt 40 % Utöver 40 % regeln regeln 2 592 2 974 3 400 5 369 5 267

1 160 1 100 670 270

22 280 22 377 21 633 21 148 21 370

tillfällig art, då intagningen till småskollärarlinjen var otillräcklig två år tidigare. Genom att intaget till småskollärarlinjen höstterminerna 1962 och 1963 varit rätt stort, kan denna tillfälliga brist väntas försvinna. Bristen på folkskollärare, tjänstgörande som klasslärare, uppgick hösten 1963 till 1 071. Detta motsvarar nästan helt det antal folkskollärare i högre skolor inklusive sådana utöver 40 %-regeln som klasslärarprognosen räknar med, nämligen 1 160. Frågan gäller sålunda om behovet av folkskollärare som ersättare för vidareutbildade folkskollärare och övriga ämneslärare kommer att bestå. På grundval av ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963 kan klasslärarsituationen i de olika länen belysas. Tabell Ii 14—15 (s. 118) ger det relativa antalet tillsatta folk- resp. småskollärartjänster höstterminen 1963. Därav framgår, att Stockholms stad hade det lägsta relativa antalet tillsatta tjänster. Detta har satts i samband med bostadssvårigheter. I tabell I: 16—17 (s. 119) ges länsvis en redovisning av antalet personer, som tjänstgjorde som klasslärare med vederbörlig utbildning i procent av samtliga. Man finner, att även härvidlag Stockholms stad intar en särställning med endast 82,1 % behöriga folkskollärare mot 93,7 % för landet i dess helhet. För småskollärare var motsvarande andel för Stockholm 89,9 % mot riksmedeltalet 95,5 %. Klasslärarsituationen har härigenom blivit belyst. För att även få ett perspektiv framåt i tiden återges ovan en tabell ur klasslärarprognosen, som visar behovet av folk- och småskollärare vid vissa tidpunkter.

KAPITEL 4 Lärare på grundskolans högstadium och v i d icke obligatoriska skolor Undervisningens fördelning på lärare m e d olika utbildning

A. Inledning I kapitel 1 beskrevs de olika lärarkategorierna inom den obligatoriska skolan, realskoleorganisationen, de allmänna läroverken och fackgymnasierna. För dessa skolformer jämte folkhögskolorna föreligger officiell statistik. Av kapitlen 2 och 3 framgår, att lärarsituationen bäst beskrivs om man redovisar antalet undervisningstimmar för olika lärarkategorier. I kapitel 4 och 5 skall lärarnas utbildning i de ämnen som de undervisar i beskrivas, dvs. »behörighetsgraden» i dessa ämnen. Avsikten är att visa hur undervisningen är fördelad på lärare med olika utbildning. Samtidigt erhålles en bestämning av lärarbristen. Att bedöma denna har dock ej ansetts vara det primära, utan syftet från de sakkunnigas sida har varit att belysa lärarnas aktuella utbildningsnivå. I annat sammanhang har de sakkunniga sökt utreda det innehåll och den utbildningsgång som för varje stadium och ämne (ämnesgrupp) är önskvärd av både allmänt pedagogiska och specifikt utbildningsmässiga skäl. Föreliggande undersökning utgör sålunda endast en av grundvalarna för de sakkunnigas ståndpunktstaganden. De sakkunniga har i samarbete med statistiska centralbyrån låtit insamla uppgifter från fall till fall om lärarnas utbildning i undervisningsämnet. Utgångsmaterialet utgörs av de uppgifter om alla lärare som centralbyrån insamlar i oktober varje år. De avser bl. a. lärarens utbildning och ger även uppgift om betyg i det enskilda ämnet för de lärare som har akademiska betyg. I sin tidigare statistik har centralbyrån endast redovisat antalet undervisningstimmar inom lägsta, mellersta och högsta stadiet (jfr kapitel 1). I det program för redovisning som utarbetats inom de sakkunniga och som sedan i samarbete med statistiska centralbyrån tillämpats på läraruppgifterna läsåret 1961/62 har stadieindelningen i stället varit följande: 1. Renodlade högstadier 2. Realskoleorganisationen 3. Gymnasiestadiet Realskoleorganisationen omfattar realskolor och flickskolor samt därtill knutna högstadier. Vidare tillkommer folkhögskolor och ring I 4 på gymna-

44 siet. Gymnasieorganisationen omfattar ring I 8 —III 3 , ring II 4 —IV 1 samt folkskoleseminarier. Av redovisningstekniska skäl har hitintills ej gått att få fram uppgifter om undervisningstimmarnas fördelning på lärarkategorier på sådana högstadier som är knutna till läroverk. Å andra sidan torde lärarsituationen vid sådana högstadier likna den vid realskolor och flickskolor. För var och en av de tre huvudgrupperna har antalet undervisningstimmar i läroämnena fördelats på förekommande lärarkategorier. De läroämnen som ingår i undersökningen ä r : kristendomskunskap, modersmålet (svenska), latin (endast det gymnasiala stadiet), grekiska (endast det gymnasiala stadiet), engelska, tyska, franska, historia, historia med samhällslära, samhällskunskap, geografi, filosofi (endast det gymnasiala stadiet), matematik, biologi, fysik, kemi. Dessutom förekommer undervisning även i ämnena psykologi, spanska, ryska, italienska, finska och yrkesvägledning samt hjälpklassundervisning, men dessa ämnen har av olika skäl ej så stort intresse. De lärare som är behöriga till tjänst i läroämnen på grundskolans högstadium och vid icke obligatoriska skolor kan indelas i tre kategorier, nämligen: 1. Lärare med fil. mag.-examen (FM). Till dessa räknas då även FL och FD. 2. Examinerade från högre lärarinneseminarium (HS). 3. Vidareutbildade folkskollärare (flär 19). Utöver anförda kategorier finns det grupper av lärare som ej har vedertagen utbildning för behörighet till tjänst inom här avsedda skolformer. Av dessa lärare kan en del ha en utbildning som ligger mycket nära den nämnda utbildningen. Dit hör lärare med teol.kand.-examen, fil.kand.examen och sådana filosofie studerande vilka i sina studier kommit mycket nära en fil. mag.-examen. För lärare med teol. kand.-examen kan behörigheten i ämnet kristendomskunskap anses motsvara en filosofie magister utan praktisk-pedagogisk utbildning. Filosofiekandidater och filosofie studerande med betyg i undervisningsämnet har här medräknats. Som framgår av tablåerna I: 19, I: 24 och I: 29 utgör dessa lärares andel en ringa del av den totala undervisningen. För lärare med filosofie magisterexamen (FL, F D ) , filosofie kandidatexamen och filosofie studerande har betyget i undervisningsämnet inregistrerats. Utöver dessa lärarkategorier förekommer även andra lärare t. ex. sådana med examen från högre lärarinneseminarium samt icke minst vidareutbildade folkskollärare vilka båda grupper innehar akademiskt betyg i undervisningsämnet. Då i förevarande undersökning som behöriga medräknats samtliga vidareutbildade folkskollärare och examinerade från högre lärarinneseminariet har härigenom de av dessa lärare, som innehar akademiskt betyg i undervisningsämnet, inräknats.

45 En särredovisning av vidareutbildades behörighet i undervisningsämnet, förvärvad genom vidareutbildningskurs, har ej varit möjlig att erhålla på grund av det statistiska materialets beskaffenhet. Av tekniska skäl har i samråd med statistiska centralbyrån de s. k. dubbelämnena vid kodningen tilldelats poängvärden enligt följande schema. Betygskombination i dubbelämne 0—0 0—1 0—2 0—3 1—1 1—2 1—3 2—2 2—3 3—3

kod värde 0 0 0 0 1 2 3 2 3 3

Denna värdering av dubbelämnena kan anses motiverad av att vissa av kombinationerna torde vara ytterst ovanliga. Beträffande ämnet kristendomskunskap har grundkurs i fil. mag.-examen givits värdet 1 betyg och högre kurs i fil. mag.-examen värdet 2 betyg. För ämnet filosofi, som endast kan förekomma i lektorstjänst, är normen ej enkel att precisera. Enligt stadgan gäller följande: Huvudämne teoretisk filosofi . . . praktisk filosofi och teoretisk filosofi psykologi och 1 teoretisk filosofi J

Läroämne filosofi (med psykologi) »

»

»

»

»

»

Kodningen av betygsgraderna i läroämnet filosofi har skett efter samma grunder som ovan angivits för enkla ämnen respektive dubbelämnen. Vidare har TK räknats som tre betyg men i likhet med ämnet kristendomskunskap har i tabellerna I: 18—I: 20 (s. 120) anmärkts hur stor del av den samlade undervisningsvolymen i ämnet som faller på lärare med teol. kand.-examen. I det följande ges en beskrivning av undervisningens fördelning på lärare med olika utbildning. Beskrivningen avser hela riket. I avdelning B beskrives renodlade högstadier, i avdelning C realskoleorganisationen och i avdelning D gymnasiet. I diagrammen 1: 6—1: 8 belyses undervisningens fördelning på lärarkategorier. Det bör anmärkas att i diagrammen för ämnena kristendomskunskap och filosofi ej särredovisas den undervisning som hänför sig till lärare med teol. kand.-examen. För denna särredovisning hänvisas

46 Diagram I: 5 Undervisningens

fördelning på lärarkategorier höstterminen 1963. Hela riket.

1962 och

% 100-i I Lärare med annan utbildning

I

50-

Folkskollärare ufan

vidareutbildning

i

huvudämnet

Folkskollärare

vidareutbildning

i

huvudämnet

med

Lärare med teoretisk utbildning för ämneslärartjänst högre t j ä n s t

i A2I

eller

Ht 1962 Htlflftf

till tabellerna I: 18—20. Redovisningen i detta kapitel avser samtliga lärarkategorier. I nästfoljande kapitel skall behörighetssituationen närmare beskrivas genom att införa vissa behörighetsnormer. Innan nämnda beskrivning för de tre skolformerna görs, skall undervisningens fördelning för samtliga skolformer i korthet belysas. I diagram I: 5 visas hur undervisningen fördelar sig på fyra kategorier av lärare. Diagrammet för hösten 1962 bygger på den undersökning, som de sakkunniga företog våren 1963 och som redovisas i del II. Stapeln för 1962 visar den totala undervisningsvolymens fördelning på angivna lärarkategorier. Detta innebär, som utförligare behandlas i del II, att hänsyn tagits till såväl antalet veckotimmar per lärare som antalet tjänstgöringsveckor. Stapeln för 1963 visar åter fördelningen av antalet lärare med minst halvtidstjänstgöring. Diagrammen visar en god överensstämmelse och ger en samlande bild av undervisningens fördelning på de fyra lärargrupperna. B. Renodlade högstadier Det framgår, att en mycket stor del av undervisningen bestrides av folkskollärare med vidareutbildning. Tablå 1:16. Vidareutbildade folkskollärares undervisning på renodlade högstadier i procent av den totala undervisningen i vart ämne 23,3 Kristendomskunskap 18,8 Samhällskunskap 19,7 Svenska 18,2 Geografi 33,7 Engelska 13,1 Matematik 14,4 Tyska 8,5 Biologi 34,2 Franska 4,4 Fysik 1 28,6 Historia 23,0 Kemi 1 I materialet förekommer beteckningen "historia med samhällslära", vilket torde bero på en missuppfattning från uppgiftlämnarens sida, då något sådant ämne ej finns på grundskolans schema.

47 I intet ämne förekom dock läsåret 1961/62, att 40 % av undervisningen på renodlade högstadier bestreds av vidareutbildade folkskollärare. Som framgår är det främst i matematik, fysik och kemi, som dessa lärare undervisar och därnäst i historia och samhällskunskap. Ämnet kristendomskunskap intar en särställning. I detta ämne bestrides undervisningen till 19 % av vidareutbildade folkskollärare och till 15 % av lärare med teol. kand.-examen. I samtliga ämnen med undantag av kristendomskunskap bestrider lärare med examen från högre lärarinneseminarium endast en ringa del av undervisningen, nämligen ca 1 %. I kristendomskunskap är andelen 3 %. Även folkskollärare utan vidareutbildning undervisar i stor utsträckning på renodlade högstadier. Enligt tablå I: 17 sköter de ungefär en tredjedel av undervisningen utom i ämnena engelska, tyska och franska. Tablå 1:17. Icke vidareutbildade folkskollärares undervisning på renodlade högstadier i procent av den totala undervisningen i vart ämne Kristendomskunskap Svenska Engelska Tyska Franska Historia

34,5 30,3 22,8 10,8 4,5 24,9

Samhällskunskap Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

41,1 28,7 36,2 37,0 34,8 34,0

Filosofie magistrar, filosofie kandidater samt filosofie studerande ombesörjde undervisningen på renodlade högstadier i den utsträckning som framgår av tablå I: 18. Ämnet kristendomskunskap har här utelämnats. Den undervisning som bestrids av filosofie studerande med akademiskt betyg i undervisningsämnet, är relativt liten (tablå I: 19). Utom i ämnet franska sköts långt mindre än 60 % av undervisningen i de renodlade högstadierna av lärare med akademisk utbildning (tablå I: 18).

Tablå 1:18. Filosofie magistrars, filosofie kandidaters och filosofie studerandes undervisning på renodlade högstadier i procent av den totala undervisningen i vart ämne Betygspoäng Ämne

Svenska Engelska Tyska Franska Historia Samhällskunskap. Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

12,6 5,1 12,0 21,1 8,3 23,2 11,5 7,3 8,7 6,8 11,5

2,2 2,9 1,9 3,8 4,0 4,0 0,4 2,1 6,1 0,3 0,3

24,7 41,6 43,3 40,6 21,1 2,5 28,2 6,5 20,2 6,2 5,7

Anm.: Undervisning för lärare med okänd betygspoäng ingår ej.

3 och mera

Summa

4,7 7,6 10,3 15,7 11,5 0,8 4,6 0,6 3,9 1,1 0,6

44,2 57,2 67,5 81,2 44,9 30,5 44,7 16,5 38,9 14,4 18,1

±jiuyi

uiu

x. u \j razci uijuiuy

L LUI UU.IUILI.IL JXJI u a u u yju IUI u/ c C/LCI U C M U O u t i / u u j u i t y t u n -

dervisningsämnet. Hela riket. Renodlade högstadier. 4.442 v t r

°/o Kristendomskunskop 40

1.021 vtr

Franska

30 -=

20 -=

IO-_

la Modersmålet (svenska)

12.553 vtr

4.865 vtr.

Historia

fn

_

ILEJ

2 1

L.__J

Historia med samhällskunskap

750 vir

Samhällskunskap

t

a» 3» O -Q

cr> =T V -a

ET> 3>

SD rp

-Q

ja

o

—

OJ

ro

o o

o

LU

1 Akadem isk examer eller fil. stud.

4.262 vtr

J=

a\

en

.? j? V 0)

J3 O

JO —

a» 31

u> 31

0) ja

6 Ja

<M

to

l,

=0 O

gJ_o

•f-

£:ft

U

<U C

—

: o a) 3= m

u.

1 Akadem isk examen eller fi" stud.

O a>

J; E 2 ft

C

;~

ft E — o t: 3 -Q .h ••o "J •+- iS — a C3 J£ di c o »o c*E -a - * 3= a > £

•C

n

O <"

>

:o

viuyruiu i: o {/uns.) unaervisniny i Läroämnen fördelad pa lärare efter dessas utbildning i undervisningsämnet. Hela riket. Renodlade högstadier. %

Geogrofi

5.265 vtr:

40-n

Matematik

12.536 vtr.

Biologi

5.792 vtr

40-

30-

10-i 0,6 . L....J Fysik

6.991,5 vtr.

en

.? 01

en a>

J3

0» ja

PJ

to

ej

e lä nar i reut kolla

er» 31 a> ja —

iZ

B.*e O S o» E -o JC 3= S» > , £ .

o

1 Akademisk eller

fil.

examen stud.

4.681,5 vtr

c -o c o o) t = 2 ! ; u 3 15 t -

j r

o* 31 a> -a C3

Kem

Cn •i» a> J3

en j? o > J3

o

en

01 J3

XB I

o

—

<M

to

±j

c

J=

M+ 2

o

• 2 'LZ

o

fl» c

uZ 1

l Akadem isk examen eller stud.

fil.

Soja k

3 — Q) o O <"

ftiS

•ft £

3= m

>«£-

Diagram 1: 7 Undervisning i läroämnen fördelad på lärare efter dessas utbildning i undervisningsämnet. Hela riket. Realskoleorganisationen. 10.150 v.tn

°/° Kristendomskunskap 40

Tyska

25.486.5 vtr

Franska

6.151,5 vtr

1 2L .21 L 4.644 vtr

Historia

i 1 .—. Ingelska /,n *tu _

24.677 v t r

_ - i . _E3_ — _ —_ -_J_L_i

Historia med samhällskunskap

54,6

30-E

20-!

«•_ n ~

Hn

r—i 1 1 1 i "O O O)

-a t— o

-Q -ft 3 — oj O t. JC T=

Akademisk examer eller f i l . stud.

•SJ :o ol 5 l

a» o JO

31 Q» JO

0» J3

JO

—

CM

to

J?

•

Akademisk examen eller t'' stud.

o C £

o

LO TD

— X: o 01IO 1> 1

13.125,5vtr

ning i undervisningsämnet. Hela riket. Realskoleorganisationen. °/o Samhällskunskap

1.681 v t r

Geografi 40-q

11.715.5 v t r 50/1

30-^

20 -E

10-

_m

nnFln

Matematik

27.016,5 vtr

Fysik

13.303,5vtr

Kemi

11.076.5 vtr

'ifl

30 -=

20 4

~j

10^

Fl ~»F1

n^ i Biolo

12.614 vtr

ri

l 1 r-i Fl

,', rm ;

C

J=

en

en

en

-Q

J3

JO

JQ

C3

-

CM

to

C" 31

o

—a

3 ™ tu C-

U>

> -* &

• * -

a»

1 Akadem isk examen eller fil. stud.

h :o 1 X

K)

o>

c»

i» O»

j? 0)

o

—

_Q

t

J3

o»

er»

0) JQ

jfi

CM

IO

"O

a ai c h F 2 ft 12 '£ £;2 o 3 —o fl) c a»

o O

t_

o -T

31 O

E

o «• lis -adE — > LU 3C •o oi u-l :o

Akademisk examen eller fil. stud.

se

O t—

52 Tablå 1:19. undervisning

Filosofie kandidaters och filosofie studerandes i % av den totala undervisningsvolymen på renodlade högstadier Betygspoäng 1

Svenska Engelska Tyska Franska Historia Samhällskunskap Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

0,3 1,0 0,4 1,6 1,2 0,6 0,1 0,8 0,4 — 0,3

3 2,2 3,8 5,0 1,5 2,0 0,6 3,4 0,7 2,2 0,5 0,9

0,4 0,5 1,0 1,6 2,5 0,2 0,4 0,1 — — 0,3

Som nämnts handhas undervisningen ofta av lärare, som visserligen har akademisk examen men som saknar utbildning i undervisningsämnet. Motsvarande gäller för de vidareutbildade folkskollärarna. Av inledningen till detta kapitel framgår, att dessa lärares utbildning ej kan detalj belysas på samma sätt som de akademiskt utbildade lärarnas. Man torde emellertid kunna utgå ifrån, att de vidareutbildade folkskollärarna i minst lika stor utsträckning som de akademiskt utbildade saknar utbildning i undervisningsämnet. Frågan är t. o. m. om de inte i större utsträckning än de akademiskt utbildade lärarna får undervisa i ämnen som de saknar tillräcklig utbildning i. I kapitel 5 skall behörighetssituationen på grundskolans högstadium ytterligare belysas. Sannolikheten för att även vidareutbildade folkskollärare undervisar i ämnen, i vilka de saknar utbildning, bör därvid hållas i minnet. Bland de lärare som undervisar på grundskolans högstadium återstår gruppen »övriga lärare». Dessa utgörs till en mindre del av lärare med annan akademisk examen än fil. mag. eller med utländsk examen. Till största delen utgöres denna grupp av personer, som saknar lärarutbildning. Tablå I: 20. »övriga lärares» undervisning på renodlade högstadier i procent av den totala undervisningen i vart ämne Svenska Engelska Tyska Franska Historia Samhällskunskap

5,9 5,4 11,1 7,1 5,3 4,7

Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

6,1 13,4 8,1 16,4 18,5

Som synes är det framförallt i matematik, fysik och kemi som undervisningen sköts av lärare med otillräcklig utbildning.

53 C. Realskoleorganisationen Realskoleorganisationen jämte dit knutna högstadier av grundskolan har betydligt gynnsammare lärarsituation än de renodlade högstadierna. Diagrammet (1:7) visar, att akademiker med 2 betyg bestrider en stor del av undervisningen. Å andra sidan är förekomsten av akademiker utan betyg i undervisningsämnet ej ovanlig. Likaså bestrider folkskollärare utan vidareutbildning en icke oväsentlig del av undervisningen. Ämnet kristendomskunskap domineras av lärare med teologie kandidatexamen, som bestred 49 % av hela undervisningen. Därnäst kom lärare med examen från högre lärarinneseminariet med 13,4 % av undervisningen. Folkskollärare skötte 12 % av undervisningen, varav hälften kom på vidareutbildade folkskollärare. Resten av undervisningen i kristendomskunskap sköttes till 5,8 % av lärare med akademisk utbildning från den filosofiska fakulteten, medan icke mindre än 19,6 % av undervisningen bestreds av lärare som saknade utbildning i ämnet. Som synes är det främst i ämnena matematik, fysik och kemi, som folkskollärare undervisar. Ser man hela realskoleorganisationen och högstadieorganisationen som en enhet faller långt mindre än 40 % av undervisningen på vidareutbildade folkskollärare. Av kapitel 2 framgår det också att det föreligger en eftersläpning i fråga om vidareutbildning av folkskollärare. Här anförda värden kan dock ej användas som utgångspunkt för någon beräkning av dennas storlek. Inom realskoleorganisationen återfinner man de flesta av de lärare som utbildats vid högre lärarinneseminarium. Det kan därför vara av intresse att studera dessa lärares andel av den totala undervisningsvolymen.

Tablå I: 21. Folkskollärares undervisning inom realskoleorganisationen i procent av den totala undervisningsvolymen i vart ämne Vidareutbil- Icke vidaredade folkskol- utbildade lärare folkskollärare Kristendomskunskap.. Modersmålet (svenska) Engelska Tyska Franska Historia Samhällskunskap Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

5,8 3,5 1,5 0,4 0,1 4,9 3,5 5,5 14,2 4,2 14,4 9,9

6,2 6,6 3,9 1,6 0,4 7,8 7,5 7,8 14,8 9,0 15,2 12,0

54 Tablå 1:22. Den procentuella andel av den totala undervisningsvolymen i vart ämne inom realskoleorganisationen, som bestreds av lärare med examen från högre lärarinneseminarium 0,5 Modersmålet (svenska) 8,2 Samhällskunskap 5,2 Engelska 5,3 Geografi 5,8 Tyska 8,2 Matematik 7,7 Franska 9,3 Biologi 3,5 Historia 8,5 Fysik 3,9 Historia med samhällslära 6,5 Kemi

93 % a v d e s s a l ä r a r e s u n d e r v i s n i n g s v o l y m faller p å r e a l s k o l e o r g a n i s a t i o n e n . (Se v i d a r e k a p i t e l 5.) D e t t a t o r d e h ä n g a s a m m a n m e d d e t f a k t u m a t t d e n n a l ä r a r k a t e g o r i ej n y r e k r y t e r a t s p å m å n g a å r och d ä r f ö r b e s t å r a v ä l d r e lärare med stark förankring i äldre skolformer, särskilt flickskolor. Den stora lärarbristen i ämnet samhällskunskap hänger s a m m a n med att det ä r fråga o m h ö g s t a d i e r s o m ä r k n u t n a till r e a l s k o l e o r g a n i s a t i o n e n . Även vid r e n o d l a d e h ö g s t a d i e r v a r b r i s t e n b e s v ä r a n d e i d e t t a ä m n e , m e n d ä r skött e s d o c k i n e m o t aA a v u n d e r v i s n i n g e n a v v i d a r e u t b i l d a d e f o l k s k o l l ä r a r e ( t a b l å I : 16, s. 4 6 ) . Dessa t j ä n s t g ö r i s t o r u t s t r ä c k n i n g s o m y r k e s v a l s l ä r a r e och h a r d ä r j ä m t e u n d e r v i s n i n g i s a m h ä l l s k u n s k a p . S o m f r a m g å r av t a b l å 1: 23 h a n d h a s en icke r i n g a del a v u n d e r v i s n i n g e n inom realskoleorganisationen av akademiskt utbildade lärare som s a k n a r u t b i l d n i n g i det a k t u e l l a u n d e r v i s n i n g s ä m n e t . D e t s a m m a gäller s ä k e r l i g e n d e v i d a r e u t b i l d a d e f o l k s k o l l ä r a r n a m e n d e t t a k a n s o m n ä m n t s i n t e bekräft a s . D e ä r e m e l l e r t i d r e l a t i v t sett f ä r r e i r e a l s k o l e o r g a n i s a t i o n e n ä n p å de renodlade högstadierna.

Tablå I: 23. Filosofie magistrars, filosofie kandidaters och filosofie studerandes undervisning inom realskoleorganisationen i procent av den totala undervisningen i vart ämne Betygspoäng Summa

Ämne Modersmålet (svenska) Engelska Tyska Franska Historia Historia med samhällslära Samhällskunskap Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

3 och mera 16,0 7,0 8,3 7,1 11,2

0,6 2,1 3,1 4,4 0,8

42,1 54,6 52,1 43,8 29,2

16,3 19,3 18,5 29,6 27,0

75,0 83,0 82,0 84,9 67,2

9,0 49,3 8,6 13,0 7,9 9,0 12,4

2,1 1,8 0,9 5,9 1,7 0,8 1,7

31,4 15,9 50,0 24,7 42,9 30,6 27,3

33,1 8,3 14,3 1,4 16,0 2,7 8,0

75,6 75,3 73,8 45,0 68,5 43,1 49,4

Anm.: Undervisning av lärare med okänd betygspoäng ingår ej.

55 Tablå I: 24. Filosofie kandidaters och filosofie studerandes dervisning inom realskoleorganisationen i procent av totala undervisningen i vart ämne

unden

Betyg

Modersmålet (svenska). . . Engelska Tyska Franska Historia Historia med samhällslära Samhällskunskap Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

3 och mer

0,2 1,2 1,1 0,7 0,1 0,6 0,5 0,3 1,3 0,1 0,5 1,0

3,3 4,3 3,5 1,6 3,6 3,2 10,6 2,8 2,4 2,2 3,3 3,7

1,0 0,9 1,0 1,3 1,2 1,9 6,3 0,4 0,3 0,5 0,1 0,7

Som framgår av tablå 1: 24 är de filosofie studerandes andel i undervisningen mycket liten i samtliga ämnen utom samhällskunskap. Även i realskoleorganisationen undervisar sålunda många lärare, som saknar utbildning i det aktuella undervisningsämnet. I kapitel 5 redovisas beräkningar härav. Utöver här nämnda lärarkategorier — folkskollärare med och utan vidareutbildning, lärare med examen från högre lärarinneseminarium samt akademiskt utbildade lärare — tjänstgör inom realskoleorganisationen en hel del lärare som antingen saknar adekvat utbildning eller om vilkas utbildning uppgifter saknas. Detta redovisas i tablå I: 25.

Tablå I: 25. »övriga» lärares undervisning inom realskoleorganisationen i procent av den totala undervisningen i vart ämne Modersmålet (svenska) Engelska Tyska Franska Historia Historia med samhällslära

6,3 5,8 7,2 5,1 11,1 10,7

Samhällskunskap Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

11,8 6,9 19,6 10,0 23,0 24,2

Brist på lärare i matematik, fysik och kemi är störst även här. Intressant är att konstatera att undervisningen i ämnena historia och samhällskunskap till 10 % ombesörjs av lärare, som tillhör här nämnda kategori. I kapitel 5 skall denna omständighet belysas genom en undersökning av sammansättningen av denna grupp.

Diagram I: 8 Undervisning i läroämnen fördelad på lärare efter dessas utbildning i undervisningsämnet. Hela riket. Gymnasiestadiet. 3.730 v t r

°/o K r i s t e n d o m s k u n s k a p 40-

8.634 vtr.

Engelska

84,7

30-E

20-^

03 Latin

3.454,5 vtr

Tyska

6.20l.5vtr

Franska

7.913 v t r

0,3 1.737.5 v t r

Högre lä rar in seminar! um Vidareut jilda folkskollä rare

Historia

il JZ c> 31 •+a> J3 CD t

en 31 •*v J3 —

C" 3> 0) J3 CM

en 31

o o

•2 JQ to

Akadem isk examen eller fil. stud.

uu l

••o

c

"5

SL

JC

u

>

•<=3

Cf>

B

>

to

jfl

a t-

o> 0» J3

c»

31 ••0»

a»

O

3)

O

JO

K»

Akadem sk examen eller fil. stud.

ii 15 '•o TJ O

en£

a -o

X v")

>

Diagram

I: 8 (forts.)

Undervisning

i läroämnen

ning i undervisningsämnet. °/o Historia med samhällkunskop

fördelad på lärare efter dessas utbild-

Hela riket.

Gymnasiestadiet.

6.341 vtr

Matematik

10.477,5 vtc

325,5 vtr

Biologi

4.170 vtr.

3.197,5 vtr

Fysik

7.004,5 vfr

40-T

104 Samhällskunskap 40-^

30-

20-

0-iM Geografi

Filosofi 40^

1.253,5 vtr

204 I0-E

3>

ja ca

ja —

C" 31

en 31

J3

c» JO to

Q»

CM

Akademisk examen eller fil. stud.

o o o

"5

B "5 o £ *° •o E 1°~ > so 1 x 3> > £ .

Mo

JC

JC

a g^

i

etyg

JT O)

l

en

c

•o

etyg

JC er»

-e»

rarin um bilda rare

c

il

ja o

ja —

o»

3» •4-

a»

ja

OJ

o

a» c

15 ja

IO

•o o 3= vo

u.

Akadem sk examen eller fil. stud.

a « " -S JC

«

58 D. Det gymnasiala stadiet Materialet omfattar här såväl allmänna gymnasier som fackgymnasier samt dessutom även folkskoleseminarier. Utöver de ämnen som finns på högstadiet och i realskoleorganisationen behandlas här endast latin, grekiska och filosofi. Av diagram 1:8 (s. 56) framgår klart, att akademiskt utbildade lärare med 2 betygsenheter dominerar på gymnasiet. — Av tekniska skäl har ring I 4 förts till realskoleorganisationen, men detta förhållande kan knappast påverka helhetsbilden. De ämnen, som kräver en särskild kommentar, är kristendomskunskap, filosofi, latin och grekiska samt samhällskunskap. Av tabellbilagan (s. 125) framgår, att lärare med teologie kandidat-examen bestrider största delen av undervisningen i kristendomskunskap och i filosofi. Sålunda faller icke mindre än 82,6 % av hela undervisningen i kristendomskunskap på gymnasiet på lärare med teologie kandidat-examen. I ämnet filosofi är motsvarande andel 61,1 %. Hur stor del av dessa lärare med teologie kandidat-examen som har fullständig behörighet att undervisa i filosofi, kan däremot ej bestämmas med hjälp av detta material. I denna utredning har, som ovan (s. 45) nämnts, teologie kandidat-examen värderats såsom 3 betyg i kristendomskunskap och filosofi. Inom gymnasieorganisationen med därtill knutna högstadier skötte lärare med teologie kandidatexamen och motsvarande eller med högre utbildning 88 % av hela undervisningen. Av resten föll 9,2 % av undervisningen på lärare som antingen saknade betyg i sin filosofie magister-examen eller tillhörde gruppen »övriga». Resten utgjordes av folkskollärare och lärare med examen från högre lärarinneseminarium. Filosofie magistrar med lägst 3 betyg bestred endast 11,4 % av hela undervisningen i filosofi. På grund av kodningsförfarandet kan det ej redovisas hur många av lärarna utan betyg i filosofi, som faktiskt har betyg i det ena av de två examensämnen, som kan svara mot läroämnet filosofi. Gruppen »övriga» svarade för 3,8 % av undervisningen i detta ämne. Som framgår av diagram I: 8 (s. 56) är behörighetssituationen i ämnena latin och grekiska gynnsam. Vad beträffar ämnet grekiska kan konstateras, att 10,3 % av undervisningen visserligen sköttes av gruppen »övriga». Den övervägande delen av denna grupp bestod dock av lärare med teologie kanTablå I: 26. I filosofi på det gymnasiala stadiet undervisande lärare TK 61,1 % FM, FK eller fil. stud. med minst 2 betyg 21,6% FM, FK eller fil. stud. med minst 1 betyg 3,2% FM, FK eller fil. stud. utan betyg 10,0 % Betygspoäng okänd 0,3 % Övriga 3,8 %

59 Tablå

I: 27. Folkskollärares undervisning på det gymnasiala stadiet i procent av hela undervisningen i ämnet

Ämne

Modersmålet Engelska Tyska Franska Historia Historia med samhällslära Samhällskunskap Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

VidareutIcke vidarebildade utbildade folkskollärare folkskollärare 0,2 0,0 0,2 0,1 0,2 1,6 0,5 1,1 1,9

0,2 0,4 0,0 0,0 0,2 0,1 10,4 0,4 0,6 0,1 0,4 0,5

didat-examen. 6,5 % av undervisningen bestreds av lärare utan betyg i ämnet. Då de absoluta talen är små kan emellertid ett sådan procenttal ej tillmätas någon större betydelse. Vederbörande lärare kan på andra sätt ha dokumenterat sin kompetens. Tillfälligheter, som beror på redovisningsmetoden kan också spela in. Vikarier med ofullständig utbildning kan sålunda svara för denna del. Ämnet latin förekommer även i ring I 4 , som här räknats till realskoleorganisationen. I denna årskurs bestreds 6,2 % av undervisningen av lärare utan akademiskt betyg i ämnet. Här gäller som i fråga om grekiska att de absoluta värdena är små och att tillfälligheter kan ha spelat in. 12,5 % av undervisningen i ring I4 föll på gruppen »övriga». Här rör det sig mest om lärare med teologie kandidat-examen. Den del av undervisningsvolymen som faller på folkskolläraren, är i gymnasierna relativt ringa, vilket kan utläsas av tablå I: 27. Endast i ämnet samhällskunskap är andelen av påtaglig storlek. Här är dock det absoluta talet litet, då ämnet endast förekom vid försöksgymnasier. Gruppen lärare med examen från högre lärarinneseminarium är av underordnad betydelse och svarar endast för några tiondels procent av undervisningen utom i tyska, där andelen utgör 1 %. Lejonparten av undervisningen ombesörjes av lärare med akademisk utbildning som här redovisas i tablå 1: 28. Härav framgår, att endast i ämnena matematik och samhällskunskap lärare med bara 1 betyg sköter någon större del av undervisningen. Sistnämnda ämne har därjämte den lägsta andelen av akademiskt utbildade lärare men det rör sig bara om en total undervisning på sammanlagt 326 veckotimmar i försöksgymnasium. En fortsatt redovisning för 1963 och senare år är önskvärd.

60 Tablå I: 28. Undervisning, skött av lärare med akademisk examen (FK, FM, samt av fil. stud. i procent av undervisningen i vart ämne

FL,

FD)

Betyg Ämne

Summa

Modersmålet Engelska Tyska Franska Historia Historia med sam hällslära Samhällskunskap... Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

3—4

FL, FD

6,9 3,7 3,5 4,4 8,3

0,3 0,8 1,1 2,0 0,2

44,6 44,1 50,5 43,0 29,3

31,4 34,9 29,8 37,8 36,9

12,2 11,0 5,8 9,1 14,8

95,4 94,5 90,7 96,3 89,5

6,5 35,1 4,4 3,6 4,6 4,8 6,5

1,9 4,3 1,0 4,5 0,3 0,3 1,6

25,9 7,1 46,1 62,3 37,5 58,3 46,3

41,0 3,7 19,9 4,6 22,4 4,6 15,0

15,5 1,2 21,5 6,0 30,6 14,0 12,3

90,8 51,4 92,9 81,0 95,4 82,0 81,7

Anmärkningsvärd är den ringa andelen av den totala undervisningen, som lektorskompetenta sköter. Särskilt låg är denna i ämnena matematik och fysik. I ämnet matematik handhas endast 11 % av undervisningen av behöriga lärare med lägst 3 betyg. I tabellbilagan (I: 20 s. 125) visas hur stor del av undervisningen som faller på filosofie studerande med 2 betyg. För fullständighetens skull anförs här deras andel i undervisningen. Härav framgår, att den undervisning som på gymnasiet bestrids av filosofie studerande är av underordnad betydelse.

Tablå I: 29. Filosofie kandidaters och filosofie studerandes undervisning på det gymnasiala stadiet i procent av den totala undervisningen i vart ämne

Modersmålet Engelska Tyska Franska Historia Historia med samhällslära Samhällskunskap Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

3 och mer

0,6 0,6 0,2 0,3

2,1 1,2 2,4 1,3 3,0 1,4 0,6 1,6 1,3 0,5 1,6 1,6

0,8 0,8 1,1 0,8 0,3 0,7

—

0,2 0,6

—

0,5

— —

0,3

— 1,0

—

0,5 0,3 1,8

01 Tablå

I: 30. »övriga»

lärares undervisning på det gymnasiala totala undervisningen i vart ämne

Modersmålet Engelska Tyska Franska Historia Historia med samhällslära

3,2 3,9 7,1 3,0 10,1 8,1

Samhällskunskap Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

stadiet

i procent

av den 38,2 5,0 15,1 2,3 15,3 14,7

Ämnet samhällskunskap intar en särställning. I ämnena matematik, fysik och kemi, där lärarbristen är stor, är det sannolikt fråga om ingenjörer som undervisar. I språk torde det i många fall röra sig om lärare med utländsk examen.

KAPITEL 5 L ä r a r e p å g r u n d s k o l a n s h ö g s t a d i u m och v i d icke o b l i g a t o r i s k a skolor. U n d e r v i s n i n g e n s fördelning p å b e h ö r i g a och icke b e h ö r i g a l ä r a r e enligt olika n o r m e r

A. Alla ämnen i hela riket I kapitel 4 har redogjorts för vilken utbildning som lärarna på grundskolans högstadium och vid icke obligatoriska skolor har. Här skall dessa lärares utbildning delas upp i sådan som kan anses ge behörighet till undervisning på stadiet i fråga, dels enligt en mildare bedömning, dels enligt en strängare. För grundskolans högstadium samt för realskoleorganisationen har som lägsta behörighetsnorm valts 1 akademiskt betyg i undervisningsämnet. Därvid har ingen skillnad gjorts mellan filosofie magistrar, filosofie kandidater eller filosofie studerande. Som likvärdigt med detta har räknats den behörighet till tjänst i A 19 som folkskollärare förvärvar samt examen från högre lärarinneseminariet. Som nämnts kan beträffande dessa lärare ingenting sägas om deras utbildning i det enskilda ämnet. Sannolikt kommer därför att bland de behöriga räknas åtskilliga som faktiskt inte har någon utbildning alls i det ämne som uppgiften avser. Som högre behörighetsnorm för grundskolans högstadium och realskoleorganisationen har 2 akademiska betyg valts. Detta är det normala behörighetskravet för adjunkter vid ifrågavarande skolformer. För det gymnasiala stadiet har som lägsta behörighetsnorm valts 2 akademiska betyg, då detta utom i dubbelämnena och i kristendomskunskap är det gängse behörighetskravet för adjunkter på stadiet. Som högre behörighetsnorm har 3 akademiska betyg valts. Teologie kandidatexamen har räknats som 3 betyg i kristendomskunskap och som lika mycket i filosofi. Diagram 1: 9 avser behörighetssituationen i hela riket på renodlade högstadier enligt högre norm och enligt lägre. Vad de renodlade högstadierna beträffar framgår det klart att skillnaden i antal mellan lärare med lägre och högre behörighet är minst i språken och störst i matematik, fysik och kemi. Icke behöriga lärare enligt den lägre normen svarar för mellan V3 och 2/s av undervisningen. De flesta icke behöriga undervisar i samhällslära, kristendomskunskap och matematiskt-naturvetenskapliga ämnen. Ett visst samband mellan ovan nämnda skillnad i fråga om de två behörighetsnormerna och andelen icke behöriga kan obser-

63 Diagram I: 9—11 Behörigheten i olika ämnen. Hela riket. H=Behörighetsgrad i olika ämnen inom renodlade högstadier (diagram 1=9 och I*-I2-I : 34) R=Behörighetsgrad i olika ämnen inom realskoleorgonisotionen (diagram 100 och I : 3 5 - I : 5 9 ) G=Behörighetsgrad i olika ämnen po gymnasiestadiet (diagram I-Il och 1:60-1:84)

H Minst t r e betyg i f i l . mag. examen j Minst tvS akademiska

betyg

Uj Minst ett akademiskt betyg, examen från högre lärarinneseminarium Hilllig utbildning för behörighet till tjänst i A19

eller folkskollärarexamen

jämte

vederbör-

I Övriga

I

0 Hela riket

Diagram I : 9 H

4442,5 12553,0

Hela

10240,5 8954,0

1021,0 4869,5

j=2 749,0 4262,5 5265,0

m

ni ni

12521,0 5792,0 6991,5 4708,5

riket

Diagram 1=10 R

D-

10201,0 25006,5

Hela

24669,5 25460,5 6154,5 4647,5 13126,5

1681,0 11677,5

26854,5 12614,0 13300,0 II 076,5

riket

Diagram 1:11 G

3728,0 9386,5 3454,5

I I4l,0

8634,0 6166,5 7913,0 1737,5 6341,0 325,5 3198,0 Totala antalet veckotimmar

Kristen- Moders- Latin doms- målet kunskap (svenska)

Grekiska Engelska Tyska

1253,5 10477,5 4174,0 7005,0

Franska Historia' Historia Samhälls-Geografi Filosofi Matemed kunskap matik samhällskunskap

Biologi Fysik

5471,0 Kemi

64 veras. Detta betyder, att det i ämnen med stor lärarbrist undervisar många lärare med lägre behörighet. Detta är naturligt. Man har ansträngt sig att råda bot på lärarbristen i bristämnena genom att öka antalet vidareutbildningskurser för folkskollärare i dessa ämnen och samtidigt har lärare med den högre behörigheten snabbt flyttat över till andra skolformer eller i varje fall ej nyrekryterats i nämnvärd grad. Går man till realskoleorganisationen med tillhörande högstadier blir bilden ljusare. Detta framgår av diagram I: 10. Av diagrammen framgår, att skillnaden i antal mellan lärare med högre och med lägre behörighet är betydligt mindre än på de renodlade högstadierna. Samtidigt är andelen icke behöriga mindre än på högstadierna. Största skillnaden mellan de två behörighetsgraderna utvisar matematiken, de naturvetenskapliga ämnena samt kristendomskunskap. Största andelen icke behöriga lärare har matematik, fysik och kemi, där dessa har inemot 50 % av hela undervisningsvolymen. En särställning intager ämnet samhällskunskap med en brist på 70 %. Här rör det sig om de högstadier som finns inom realskoleorganisationen. Som framgår av tabell I: 19 bestrids undervisningen i ämnet samhällskunskap till 77 % av lärare med akademisk examen men av dessa saknar inemot 2/a betyg i ämnet. Det rör sig här sannolikt om lärare i ämnet historia som i och med högstadiernas tillkomst fått åtaga sig undervisning i samhällskunskap. I fråga om gymnasieorganisationen skall först konstateras, att andelen icke behöriga är störst i samhällskunskap. Men här rör det sig om sammanlagt 326 veckotimmar på försöksgymnasier. Sannolikt beror detta även här på att lärare i historia undervisar i samhällskunskap utan att ha utbildning i ämnet (35 % av hela undervisningen bestreds av lärare med fil. mag.examen men utan betyg i ämnet samhällskunskap). För övriga ämnen gäller, att andelen icke behöriga är störst i matematik, fysik och kemi. I dessa ämnen utgjorde andelen icke behöriga 27 %, 23,2 % och 26,4 %. I dessa ämnen var också skillnaden i antal störst mellan lärare med den högre och med den lägre behörighetsgraden, nämligen 62,4 % för matematik, 58,6 % för fysik och 48,1 % för kemi. Detta innebär, att andelen behöriga enligt den högre behörighetsnormen blir: i matematik 10,6 % i fysik 18,2 % i kemi 25,5 % Efter dessa tre ämnen följer tyska, i vilket 34,5 % av undervisningen bestrids av lärare med den högre behörigheten. (I detta sammanhang bortses från ämnet samhällskunskap.) B. Alla ämnen i de olika länen De i det föregående anförda diagrammen ger en bild av behörighetssituationen läsåret 196J/62 i hela riket. I tabellerna I: 21—1: 26 i tabellbilagan redo-

65 Tablå

I: 31 Antal

undervisningstimmar på

totalt län

inom

de olika skolformerna

fördelade

Län

Renodlade högstadier

Realskoleorganisationen

Gymnasieorganisationen

Stockholms stad » län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län. . . . Älvsborgs län Skaraborgs län \ ärmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län "Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

14 903,0 8 017,5 1 802,5 406,0 2 835,5 1 698,0 1 986,5 907,5 1 444,0 5 493,0 310,0 8 368,0 1 103,5 3 354,0 2 151,5 261,5 7160,0 540,5 2 593,5 4 140,5 2 863,0 4 804,5 5 251,5

21 604,5 10 144,0 4 522,0 6 441,0 8 491,5 7 910,0 3 851,0 7 187,0 1 615,0 4 440,0 6 055,0 15 586,0 3 022,5 15 046,0 8 912,5 5 095,0 7 522,0 7 225,0 4 450,0 7 822,0 6 667,5 6 524,5 3 623,0 6 218,0 7 047,0

13 090,5 4 809,0 2 854,0 2 329,0 3 989,5 2 652,5 1 710,5 2311,5 352,5 1 376,0 1 858,5 7 838,0 687,0 6 197,0 3 099,5 2 141,0 2 684,5 2 720,0 2 346,0 2 592,5 2 746,5 3 170,0 1 008,0 2 556,5 3 286,5

Summa

82 395,5

187 022,0

80 406,5

visas behörighetsgraden enligt de uppställda normerna i varje län och ämne. Uppgifterna i dessa tabeller har även redovisats i diagramform. Diagrammen I: 12—I: 34 avser renodlade högstadier, diagrammen I: 35— 1:59 realskoleorganisationen och diagrammen 1:60- -1: 84 gymnasieorganisationen. En regional undersökning av behörighetssituationen måste ses mot bakgrunden av de olika skolformernas omfattning i olika län. För gymnasier kan en jämförelse göras utan att man fäster större avseende vid skolformens omfattning inom länet. För realskoleorganisationen är det däremot nödvändigt att ta hänsyn till dess omfattning i jämförelse med de renodlade högstadiernas omfattning. I ett län kan högstadiet ha byggts ut relativt litet och i ett annat län mera, varvid realskoleorganisationen i motsvarande mån inskränkts. Uppgifterna i tabellerna 1:21—1:26 i tabellbilagan och de här återgivna diagrammen kan alltså visa skillnader som helt beror på slumpen. För att komplettera dessa diagram och tabeller ges därför här (i tablå I: 31) en redovisning av antalet undervisningstimmar totalt i varje län uppdelat på skolform. Av denna sammanställning framgår, att de renodlade högstadierna i vissa län (Hallands, Södermanlands, Kalmar, Örebro och Kopparbergs län) är så 3—412667

66 Diagram I: 12

J: 84 Behörigheten i olika ämnen. Stockholms stad och samtliga

Diagram I ' 12 H

% Stockholms stad 100

817,0 2298.0

1832,5

Stockholms

län

441,0

1188,5

Uppsala

107,0

1720,0

247,0

897,0

164,5 770,5

946,5 2219,5

967,5

1276,0

740,5

Diagram 1:13 H

1010,0

903,0

116,0 464,0

112,0 389,5

523,0

1173,0

551,5 692,0

län

279,0

län.

452,0

Diagram I - l 4 H

243,5

Södermanlands

239,0

10,0

82,0

62,5

65,5

133,0 245,5

118,0 142,5 75,0

län

Diagram 1=15 H

100-

50-

I 0-"

20,0

55,0

57,0

47,0

Kristen- Moders- Engelska Tyska doms- målet kunskap (svenska)

28,0 Totala antalet Franska

Historia

22,0 veckotimmar

24,0

61,0

Historia Samhälls- Geografr Matemed kunskap matik samhällskunskap

25,0

Biologi

35,0

Fysik

32,0

Kemi

67 % Östergötlands mo-—

län

D i a g r a m 1=16

H

50-

140,0

396,0

325,0

367,0

52,0

146,0

32,0

150,0

179,0

432,0

224,5

Jönköpings län

90,0

265,0

181,0

Kronobergs

län

102,5

Kalmar

298,0

229,5

220,0

172,0

Diagram 1:17 H

203,0

10,0

106,0

104,0

287,0

124,5

146,0

89,5

Diagram 1:13 H

201,0

31,0

141,5

105,0

119,0

313,0

144,0

län

172,5

129,5

T H a g r a m 1:19

100-

50-

50,0

148,0

104,5

107,0

15,0

64,0

45,0

137,0

64,0

Historia Samhälls- Geografi Matemed kunskap matik samhällskunskap

Biologi

Totala a n t a l e t Kristen- Moders- Engelska domsmålet kunskap (svenska)

Tyska

Franska

Historia

51,0

76,0

46,0

veckotimmar Fysik

Kemi

H

68 %

Kristianstads

Diagram I:?0

län

H

91,0

232,0

Malmöhus

190,0

167,0

11,0

84,0

18,0

71,0

94,0

224/)

92,0

län

121,5

48,5

Diagram 1:21 H

100-

50-

'"178,0

"826,5

Hallands

"707)3

633,5

"57,0

291,0

97,5

25Ö7

329^0

84ÖÖ

387^5

län

459^0

336^0

Diagram 1:22 H

50-

8,0

42,0

Göteborgs

4220 '

42,0

och

12770 Bohus

1036,5

9,0

56,0

759,5

Kristen- Moders- Engelska Tyska doms- målet kunskap (svenska)

12,0

15,0

34,0

14,5

35,0

Diagram 1=23 H

län

105,0 492,0 47,5 535,0 535,0 Totala antalet veckotimmar Franska

42,5

Historia

1345,0

640,5

Historia Samhälls- Geografi Matemed kunskap matik samhällskunskap

Biologi

673,5 Fysik

499,5 Kemi

% Älvsborgs 100

län

—

n

50-

61,5

180,0

Skaraborgs

100-

150,5

122,0

17,0

54,0

14,0

67,0

56,0

161,0

81,0

län

86,0

53,5

.0K nD.i a g r a m r1:25

„H

50-

I 180,0

506,0

427,5

373,0

20,0

210,0

21,0

169,5

222,0

497,0

J

237,0

Värmlands län

128,0

333,0

292,0

294,5

i

196,5

n. T ,c u Diagram 1:26 H

210,0

8,0

124,0

21,0

97,0

149,0

328,0

138,0

Örebro län

203,0

118,5

Diagram 1*27

100-

,. 50-

13,0

39,0

31,5

32,0

4,0

16,0

(4,0

40,0

19,0

Historia Samhälls- 6eografi Matek uns k Qp med matik samhälls-

Biologi

Totala antalet Kristen- Moders- Engelska Tyska doms- målet kunskap (svenska)

Franska

Historia

15,0

22,0

16,0

veckotimmar

kunskap

Fysik

Kemi

H

70 Diagram 1=28 H

% Västmanlands lån 100

D 11,0 391

1091,5

860,5

701,0

96,0

417,0

41,0

404,0

455,0

1116,0

522,5

Kopparbergs län

27,0

89,0

Gävleborgs

140,0

42,0

15,0

28,0

6,0

30,0

92,0

40,0

636,0

315,0

261,0

31,0

148,0

176,0

169,0

380,0

188,0

45,0

489,0

228,0

426,0

59,0

254,0

4.0 Tyska

Franska

Historia

243,0

262,0

615,0

319,0

357,5

Samhälls- Geografi Mate-

Biologi

Fysik

med kunskap samhällskunskap

mat.k

H

262,0

veckotimmar

Historia

H

140,5

D i a g r a m 1=31

län

Kristen- Moders- Engelska målet (svenska)

39,0

Diagram 1:30

Totala a n t a l e t domskunskap

34,0

län

Västernörrlands

455,5

Diagram 1=29 H

53,5

417,0

609,0

Kemi

71 % 100

Dämtlands

län

D i a g r a m 1=32 H

50-

173,0

100-

454,0

398,0

Västerbottens

292,0

7,0

163,0

32,0

114,0

201,0

443,0

185,0

län

253,5

147,5

Diagram 1=33 H

50-

257,0

100-

681,0

Norrbottens

610,0

511,0

54,0

298,0

32,0

211,0

302,5

775,0

330,0

län

415,0

328,0

Diagram 1:34 H

50-

did 291,5

821,5

Stockholms

1239,0

2855,0

654,0

581,0

56,0

41,0

265,0

351,0

763,0

379,0

stad

427,5

290;

Diagram 1=35 R

2739,5

2876,0

1059,0 831,0 1048,0 232,0 1283,5 Totala a n t a l e t veckotimmar

Kristen- Moders- Engelska doms- målet kunskap (svenska)

Tyska

Franska

Historia

2982,0

1529,0

1596,5

1227,5

Historia Samhälls- Geografi Matemed kunskap matik samhälls-

Biologi

Fysik

Kemi

kunskap

72 % Stockholms 100-

Diagram 1 3 6 R

lön

r 543.0

1379,5

Uppsala

1332,5

1311,0

384,0

173,0

807,5

108,0

596,5

1498,5

LJi 611,5

län

600,0

Diagram 1 3 7 R

50-

220,5

563,0

586,5

Södermanlands

658,0

133,0

98,5

264,0

48,0

273,5

638,0

312,0

län

375,0

319,0

Diagram 1:38 R

n 329.0

900,0

857,0

Östergötlands

897,0

240,0

176,5

475,0

28,0

401,0

924,5

439,5

län

418,0

335,5

Diagram 1=39 R

5 0 - r~

436,0

r-

1133,5

1176,0

1150,0

Kristen- Moders- Engelska Tyska doms- målet kunskap (svenska)

248,0 274,0 525,0 77,0 545,5 Totala antalet veckotimmar

1206,0

557,0

642,0

Franska Historia Historia Samhälls- Geografi Matemed kunskap matik samhällskunskap

Biologi

Fysik

506,5 Kemi

73 °/° Jönköpings län

Diagram 1=40 R

50-

470,5

1109,5

1070,5

Kronobergs

län

210,0

538,0

Kalmar

län

369,0

1029,5

493,0

1072,0

207,0

131,5

656,5

76,5

497,0

I 141,0

506,5

527,0

429,5

Diagram 1:41 R

505,0

108,0

86,5

292,0

66,5

243,0

552,0

268,5

261,5

218,0

Diagram 1:42 R

982,0

948,0

190,0

157,5

575,0

49,0

468,0

1080,5

478,0

Gotlands län

460,0

390,5

Diagram 1:43 R

50-

92,0

251,0

239,0

176,0

Kristen- Moders- Engelska Tyska doms- målet kunskap (svenska)

44,0 66,0 99,0 19,0 112,0 Totala antalet veckotimmar

227,0

124,5

Franska Historia Historia Samhälls- Geografi Matemed kunskap matik samhällskunskap

Biologi

90,5 Fysik

75,0 Kemi

74 %

Blekinge

Diogram 1^44 R

lön

50-

266,0

610,0 641,0 574,0

Kristianstads

304,0 100

786,0

117,0

25,5 425,0

8,0 266,0

672,0

322,5

län

789,0

383,0

225,0

Diagram 1:45 R

858,0

161,0 196,0 398,0

40,5 368,0

909,5

422,5

Malmöhus län

455,5

362,0

Diagram 1:46 R

50-

796,5

2108,0

2063,5

2192,5

526,0

355,0

1127,0

118,0

998,5

2090,5

1073,5

Hallands län

1100,0

978,0

Diagram 1=47 R

50-

174,0

390,5

413,0

432,0

Kristen- Moders- Engelska domsmålet kunskap (svenska)

Tyska

85,0 26,0 264,0 15,0 185,0 Totala a n t a l e t veckotimmar Franska

Historia

441,5

Historia Samhälls- Geografi Matemed kunskap matik samhällskunskap

223,0 Biologi

210,5 Fysik

163,0 Kemi

75 % Göteborgs och Bohus län

Diagram 1=48 R

100-^

50-

800,0

1906,5

Älvsborgs

493,0

1936,5 2136,5

1150,0

Skaraborgs

län

684,0

249,5

1147,0

93,0 928,5 2147,5

1027,5

län

1163,0

281,0

599,0

636,5

980,0

1010,0

928,0

Diagram 1:49 R

1214,0

252,5

155,0 726,5

64,0 613,0 1316,5

590,5

631,0 528,5 Diagram 1:50 R

672,0

158,0 115,5 359,5

77,5 311,0 733,5

344,0

Värmlands län

441,0

1089,5

395,5 317,0 Diagram I»5I R

1006,0

245,0

217,5

486,0

1078,0

509,0

Historia Samhälls- Geografi Matemed kunskap matik samhällskunskap

Biologi

Totala antalet Kristen- Moders- Engelska Tyska domsmålet kunskap (svenska)

Franska

Historia

81,0

465,5

527,5

449,5

veckotimmar Fysik

Kemi

76 % Örebro

län

Diagram 1=52 R

50-

385,5

100-

985,5

Västmanlands

1057,5

196,0

264,0

402,5

48,0

432,0

1034,5

444,5

län

534,0

456,0

Diagram 1:53 R

50-

240,0

100-

507,0

560,0

582,0

152,0

187,0

229,0

M

74,0

290,0

653,0

288,5

Kopparbergs län

329,0

348,5

Diagram 1:54 R

50-

410,0

1041,0

1048,0

1081,0

90,5

703,0

42,0

505,0

1124,0

523,5

Gävleborgs län

335,0

939,0

886,5

551,0

458,0

Diagram 1:55 R

923,0

Kristen- Moders- Engelska Tyska doms- målet kunskap (svenska)

184,0 197,0 430,0 43,0 416,0 Totala antalet veckotimmar

983,0

448,5

490,5

377,0

Franska Historia Historia Samhälls- Geografi Matemed kunskap matik samhällskunskap

Biologi

Fysik-

Kemi

77 %

Västernorrlands

län

Diagram 1=56 R

r r

50-

414,0

902,0

Jämtlands

185,0

467,0

871,0 838,0

195,0 127,0 478,5

82,0 407,0

920,5

450,0

län

364,5

Diagram 1:57 R

493,0

Västerbottens

445,0

522,0

97,0 140,5 202,0

38,0 225,0

532,5

215,0 265,5

län

240,5

Diagram 1:58 R

50-

365,5

828,0

849,0

847,0

153,0 181,0 469,0

52,0 4l4,0

922,5

408,0

Norrbottens län

385,5

338,5

Diagram 1:59 R

50-

401,5

960,5

861,0 932,0

Kristen- Moders- Engelska Tyska doms- målet kunskap (svenska)

L

181,0 126,0 537,5 101,0 433,0 Totala antalet veckotimmar

1046,0

497,0

504,5

44l,0

Franska Historia Historia Samhälls- Geografi Matemed kunskap matik samhällskunskap

Biologi

Fysik

Kemi

73 Diagram

% Stockholms stad 100

593,0

1520,0

Stockholms

519,0

161,0

1416,0

1125,0

1443,0

366,0

1018,5

28,0

449,5

227,5

1660,0

län

633,0

1107,0

I:60

824,0

Diagram 1=61

i 00

50-

255,0 Uppsala

124,0

585,0

213,0

402,0

524,0

178,0 343,0

14,0 168,0

63,0 561,5 258,0

337,5

296,0

365,0

338,5

Diagram I : 6 2

län

113,0

Södermanlands

125,0

71,0 470,0

106,0

47,0 334,0

256,0

217,0

14,0 268,5

41,0 357,5

län

42,0

145,0 252,0

194,!

Diagram 1:63

230,0

173,0

42,0

256,5

120,5

213,5

166,1

Franska Historia Historia Somhälls-Geografi Filosofi med kunskap samhällskunskap

Matematik

Biologi

Fysik

Kemi

217,0

64,0

Totola a n t a l e t Kristen- Moders- Latin d o m s - målet kunskop (svenska)

22,0 131,0

Grekiska Engelsko Tyska

168,0

5,0

104,5

veckotimmar

79 I Östergötlands

Diagram H54 6

län

I ?5?*r 170,5

438,0

Jönköpings

110,0

287,0

Kronobergs

88,5

207,0

Kalmar

161,0 36,0 416,5 318,5 401,0 71,0 280,0

22,5 158,5 56,0 535,0

län

228,0

395,0 301,0

Diagram 1:65 6

127,0 48,0 258,0

208,0

280,0

24,0 232,0

6,0

83,5 44,0 377,5

län

120,0 241,5 206,0 Diagram 1 * 6 S

68,0

12,0 188,5 97,0 155,0 47,0 121,5

2,0

92,0 22,0 245,0

län

! 14,5

116,0

134,5

Diagram 1:67 6

M

118,0

258,5

124,0

54,0

248,5

150,0 230,0

28,0 201,0

Totala antalet Kristen- Moders- Latin doms- nålet kunskop svenska)

Grekiska Engelska Tyska

107,5

41,0

291,0

119,0 189,5

151,5

Biologi Fysik

Kemi

veckotimmar

Franska Historia Historia Samhälls-Geografi Filosofi Matemed kunskap matik samhällskunskap

80 Gotlands län

19,0

38,0

Diagram 1-68

23,0

6,0

35,5

25,0

41,0

40,0

1,5

7,0

40,0

18,0

Blekinge län

28,5

20,

Diagram 1=69

:

M 56,0

153,0

70,0

24,0

132,0

102,0

126,0

21,0

115,0

1,0

47,0

23,0

193,0

62,5

Kristianstads län

J2I.5

221,0

Malmöhus

353,5

917,0

92,0

24,0

183,0

95,0

179,0

35,0

155,0

2,0

96,5

36,0

254,5

120,5

125,5

118]

Diagram 1:71

122,0

902,0

606,0

745,0

157,5

118,0

1015,5

Franska Historia Historia 5amhäl!s-Geografi Filosofi med kunskap samhällskunskap

Matematik

Totala a n t a l e t Kristen- Moders- Latin d o m s - målet kunskap (svenska)

L— 104,

Diagram 1 = 70

län

293,0

146,5

Grekisko Engelska Tyska

602,0

14,0

325,5

408,0

725,5

533,!

Biologi F y s i k

Kemi

veckotimmar

81 (° Hallands

län

Diagram 172

6 I—i J

21,0

79,0

[Göteborgs

256,5

711,0

22,0

63,0

och

304,0

Bohus

län

89,0

693,0

68,0

74,0

71,0

24,5

11,0

115,0

27,5

508,5

621,5

127,0

455,5

23,0

264,5

103,0

790,5

297,0

112,0

Skaraborgs

län

239,0

94,0

42,0

322,0

246,0

286,0

37,0 305,

401,0

118,5

55,0

421,5

148,5

259,0

221,0

Diagram 1:75

54,0

201,0

135,0

185,0

38,0

Totala a n t a l e t Kristen- Moders- Latin d o m s - rrålet kunskap (s/enska)

552,0

6 Diagram 1=74 G

395,0

104,0

65,5

D i a g r a m 1:73

Älvsborgs^ län

131,0

45,5

Grekiska Engelsko Tyska

179,0

90,5

94,5

39,0

241,5

178,5

112,0

veckotimmar

Franska Historia Historia Samhälls-Geografi Filosofi kunskop me(j samhällskunskap

Matematik

Biologi Fysik

Kemi

G

82 % 100

Värmlands

127,5

Örebro

111,0

313,0

län

150,0

36,0

324,0

169,0

295,0

111,0

171,0

10,0

102,5

34,0

327,0

län

318,0

255,0

191,5

142,1

Diagram 1:77

116,0

45,0

299,0

211,0

282,0

93,0

189,0

105,5

41,0

390,0

Västmanlands län

96,0

181,0

96,0

42,0

102,5

239,5

177,?

Diagram 1:78

242,0

186,0

237,0

71,0

164,0

72,0

34,0

343,0

Kopparbergs län

101,5

222,5

I84J

Diagram 1:79 .

50-

131,0

311,0

128,0

Kristen- Moders- Latin d o m s - målet kunskap (svenska)

30,0

270,0

196,0

Grekiska Engelska Tyska

234,0 18,0 Totala a n t a l e t

256,0 12,0 veckotimmar

128,5

33,0

Franska Historia Historia Samhälls-Geografi Filosofi med kunskap samhällskunskap

323,5 Matematik

126,0

226,5

Biologi Fysik

169; Kemi

83 » Gävleborgs län

122,0

121,0

36,0

Västernorrlands

län

138,0

309,5

D i a g r a m 1-80 G

404,5

Jämtlands

59,0

117,5

215,0

243,0

270,0

122,0

42,0

357,0

268,5

191,5

336,0

236,0

292,0

91,0

227,0

8,0

117,5

4l,0

447,5

180,5

275,5

228,0

Diagram 1:82 G

2,0

90,0

6,0

31,0 16,0 151,0 47,5 116,0

län

110,0

30,0

80,5

Diagram 1:83 G

324,0

171,0 237,0

57,0

Totola a n t a l e t Kristen- Moders- Latin d o m s - målet kunskap (svenska)

131,0

D i a g r a m 1:81 G

105,0 35,0 12,0 94,0 76,0 87,0

304,0

22,0

län

Västerbottens

150,5

30,0

296,0

Grekiska Engelsko Tyska

177,0

16,0

95,5

38,0 315,5

154,0 214,5 162,5

veckotimmar

Fransko Historia Historia Samhälls-Geografi Filosofi Motemed kunskap matik samhällskunskap

Biologi Fysik

Kemi

84 % Norrbottens 100

Diagrar

lön

50-

146,5

384,5

140,0

48,0

356,0

191,5

281,5

65,0

46,0

467,5

174,0

309,0

Franska Historia Historia Samhälls-Gsografi Filosofi med kunskap samhällskunskap

Matematik

Biologi

Fysik

Totola a n t a l e t Kristen- Moders- Latin d o m s - mälet kunskap (svenska)

Grekiska Engelska Tyska

242,0

43,5

146,5

veckotimmar

små att de ej i samma grad som i övriga län kan läggas till grund för regior nala jämförelser. Vad de renodlade högstadierna beträffar finner man av diagram och tabeller, att Stockholms stad har en sämre behörighetssituation än landet i genomsnitt. I Västmanlands län som har ett mycket starkt utbyggt högstadium är situationen något sämre än i riket i dess helhet. Uppsala län har en relativt god behörighetssituation och detta gäller även län som Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs län samt Malmöhus län. Situationen i Norrlandslänen avviker ej avsevärt från det normala i riket. Men härvid bör anmärkas, att jämförelsen avser läsåret 1961/62. I kapitel 2 av del II av denna utredning framträder för de nordligaste länen en sämre bild för läsåren 1962/63 och 1963/64. Detta sammanhänger med att högstadiet byggts ut mera. Beträffande realskoleorganisationen kan sägas, att behörighetsgraden i de olika länen liksom för riket i dess helhet allmänt ligger betydligt högre än på högstadierna. Vidare är att märka att exempelvis Stockholms stad som har en behörighetssituation på högstadiet som är sämre än riket i dess helhet däremot ligger bättre till när det gäller realskoleorganisationen. Gymnasieorganisationen uppvisar genomgående den högsta behörighetsgraden, i varje fall enligt den lägre normen. Frappanta är emellertid de mycket låga värdena i matematik för flera län. Under genomsnittet ligger bl. a. Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Samtliga diagram avseende länen ger även antalet undervisningstimmar i varje ämne. Det hopsamlade materialet möjliggör därigenom en bestämning av den genomsnittliga behörighetsgraden i samtliga ämnen eller i en viss

85 Tablå I: 32 Behöriga lärares del av undervisningen på renodlade högstadier enligt tre normer i olika län Högsta norm (2 betyg) Behörighetsgrad o/ /o

Antal län

60—65 55—60 50—55 45—50 40—45 35—40 30—35 25—30 20—25 15—20 10—15 5—10

1 Summa 26,4

1 2 1 2 7 2 2 1

Mellersta norm (1—2 betyg) Behörighetsgrad /o

70—75 65—70 60—65 55—60 50—55 45—50 40—45 35—40 30—35 25—30 20—25 15—20

1 1 3 5 3 2

42,6

hela riket

19 hela riket

Antal län 1 1

2 Lägsta norm (1 betyg) Behörighetsgrad /o

Antal län

75—80 70—75 65—70 60—65 55—60 50—55 45—50 40—45 35—40 30—35 25—30 20—25

2 4 5 1 2 1

50,6

hela riket

1 1

1 1 19

grupp av ämnen inom varje län eller inom vissa grupper av län. Denna bestämning kan göras enligt båda behörighetsnormerna. I detta syfte har tre olika behörighetsgrader konstruerats. För de renodlade högstadierna och realskoleorganisationen har som högsta behörighetsgrad valts två akademiska betyg i samtliga ämnen. En mellersta behörighetsgrad har skapats genom att räkna med två betyg i kristendomskunskap, modersmålet och de moderna språken samt ett betyg och motsvarande i övriga ämnen. Som lägsta behörighetsgrad har valts att för samtliga ämnen räkna med ett betyg och motsvarande. För gymnasiet har en motsvarande konstruktion gjorts men kravet på betyg har ökats med en enhet. Den lägsta behörighetsnormen är således två betyg i samtliga ämnen, den mellersta lägst tre betyg i kristendomskunskap, modersmålet och de moderna språken men två betyg i övriga ämnen och den högsta lägst tre betyg i samtliga ämnen. Vad först de renodlade högstadierna beträffar, visar det sig att av de 19 län som lagts till grund för undersökningen, situationen är bäst i Uppsala och Malmöhus län. Sämst är behörighetssituationen i Skaraborgs, Värmlands, Jämtlands och Norrbottens län. Stockholms stad och Västmanlands län ligger sämre till än riket i sin helhet. Hur skiftande behörigheten är framgår av tablå I : 32. Även inom realskoleorganisationen är spridningen stor i fråga om behörighetsgrad. Den är dock mindre än för renodlade högstadier. Högsta behörighetsgraden har även här Uppsala och Malmöhus län, följda av Kristianstads och Hallands län. Sämsta behörighetssituationen uppvisar Jämtlands och Norrbottens län. Anmärkningsvärt är att Stockholms stad har en rätt

86 Tablå I: 33 Behöriga lärares del av undervisningen inom realskoleorganisationen enligt tre normer i olika län Högsta norm (2 betyg) Behörighetsgrad

% 75—80 70—75 65—70 60—65 55—60 50—55 45—50 40—45 Summa: 54,8

Antal län 1 1 3 4 6 8 2

Mellersta norm (1—2 betyg) Behörighetsgrad /o

80—85 75—80 70—75 65—70 60—65 55—60 50—55 45—50

1 1 2 4 5 10 2

63,7

hela riket

Behörighetsgrad /o

Antal län

85—90 80—85 85—80 70—75 65—70 60—65 55—60 50—55

1 2 2 1 10 7 2

69,8

hela riket

25 hela riket

Antal län

Lägsta norm (1 betyg)

god behörighetssituation (60,6 %) enligt den högsta normen som sålunda ligger över riksmedeltalet ( 5 4 , 8 % ) . Tablå 1:33 belyser den regionala spridningen. I denna sammanställning ingår ej Södermanlands län, Hallands län, Örebro län och Kopparbergs län då högstadiet i dessa län var av liten omfattning läsåret 1961/62. Som synes är latituden mellan högsta och lägsta normen betydligt mindre än för renodlade högstadier. Betraktas grundskolans högstadium och realskoleorganisationen som en enhet erhålles för hela riket följande behörighetsgrader avseende samtliga ämnen. Högsta norm 46,1 % Mellersta norm 57,3 % Lägsta norm 63,8 % Dessa värden ligger samtliga under det som erhölls vid den av ecklesiastikdepartementet gjorda undersökningen hösten 1963 vilken ovan refererats (sid. 36). Denna gav en behörighetsgrad på 69,4 % för realskoleorganisationen och högstadiet tillsammantagna. Denna skillnad beror på att h ä r föreliggande undersökning avser behörigheten i det enskilda ämnet, under det att ecklesiastikdepartementets undersökning avsåg behörigheten inom en viss grupp av ämnen. Vad slutligen gymnasiet beträffar så är spridningen mellan länen avsevärt mindre än för de övriga skolformerna. För gymnasiet gäller att Malmöhus län, Kristianstads län, Uppsala län, Göteborgs och Bohus län samt Stockholms stad ligger bäst till. Beträffande länens placering i övrigt gäller att Stockholms län och Värmlands län ligger på köplats enligt den lägsta normen. Norrlandslänen kan ej sägas ha en sämre situation än flera mellansvenska län. Enligt den högsta normen har Norrbottens län ungefär samma

87 Tablå 1:34 Behöriga lärares del av undervisningen på gymnasiet enligt tre normer i olika län Högsta norm (3 betyg) Behörighetsgrad

°/lo

Antal län

50—55 45—50 40—45 35—40 30—35 25—30

1 4 3 8 6 3

Summa: 40,1

Mellersta norm (2—3 betyg) Behörighetsgrad /o

70—75 65—70 60—65 55—60 50—55

2 4 10 6 3

63,4

hela riket

25 hela riket

Antal län

Lägsta norm (2 betyg) Behörighetsgrad /o

Antal län

90—95 85—90 80—85 75—80 70—75

2 6 12 4 1

83,3

hela riket

behörighetgrad som Jönköpings län och Hallands län. Tablå I: 34 belyser den regionala spridningen. Dessa värden ligger samtliga under det värde (96,1 %) som erhölls genom ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963, men även för denna skolform gäller att sistnämnda undersökning avsåg behörigheten inom vissa grupper av ämnen och ej behörigheten i det enskilda ämnet. Föreliggande undersökning visar klart att lärare i mycket stor omfattning bestrider undervisning i ämnen som de ej har tillräcklig utbildning i. Dessa ämnen kan dock vara sådana som ligger nära lärarens huvudämnen. Sålunda kan en lärare med betyg i matematik och kemi undervisa i fysik o. s. v.

C. De olika ämnena Det material som i diagramform lagts fram i kapitel 5 och i tabellerna 1:21-—26 (sid. 128) visar behörighetssituationen inom varje län i de olika ämnena. Det kan vid en regional jämförelse vara ändamålsenligt att jämföra behörighetssituationen i ett visst ämne i alla län. Tabellerna 1:21— I: 26 ger visserligen en sådan möjlighet men läsaren tvingas därvid att samtidigt läsa två tabeller. I syfte att ge en bättre överblick av behörighetssituationen har diagram 1:85—1:100 konstruerats. De behandlar varje ämne för sig och belyser behörighetsgraden enligt de för varje skolform valda normerna. Det undre schatterade fältet anger den andel av undervisningen som bestrids av lärare med den högre behörigheten och det övre schatterade fältet den andel som bestrids av lärare med den lägre behörigheten. I diagrammen har länens namn angetts med de vanliga länsbokstäverna. I ämnet kristendomskunskap i Hallands län (N) bör högstadiet ej ingå i en jämförelse då materialet är för litet. Detsamma gäller Kalmar län (H). En tänkt vågrät linje genom den övre kanten av det övre schatterade

Diagram I: 85—I: 100 Behörighetsgraden i olika ämnen inom renodlade högstadier, realskoleorganisalionen samt på gymnasiestadiet Länsvis fördelning. Diagram I:85

Kristen do mskunskop °/o

Renodiode

:

högstadier

i

I

i

i

n_J U LJ LJ LJ LJ i 1 LJ LJ A

B

C

D

E

F

G H

LJ L_i 1 1 LJ LLLL LJ LJ liLLI LJ LJ L_J L_ LJ LJ U

I

K L M N O

Realskoleorganisationen lOO—i

lin

I

f

i

A

B

C

Riket

1' i i

i I II

I 50-

P R S T U W X V Z A C B D

D

!

j

•.-:••;•>

1L i 1 > _J U L _ E

i

•.••••••-

JL ^JLJLJL

:

:

.

F

G

H

I

K L M N O P R S T U W X Y Z A C B D

Riket

F

G

H

I K L M N O P R S T U W X V Z A C B D

Riket

Gymnasiestadiet 100-11—I r - i

50-

A

B

C

D

E

D

Övriga

Ett akademiskt betyg, examen f r å n högre lärarinneseminarium eller j ä m t e vederbörlig utbildning f ö r behörighet t i l l t j ä n s t i A19 Minst två akademiska betyg eller Minst t r e betyg i f i l . mag. examen

folkskollärarexamen

n ä r d e t gäller g y m n a s i e s t a d i e t t v å akademiska

betyg

L„

89 Diagram 1-86

Modersmålet (svenska) °/o Renodlade lOO-i

högstadier

I 50-

nr

A

B

C

D

uF G H I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

E

Riket

Realskoleorganisationen 100—i

w.

I

1 ti M

A

LJ B C

U D

E

F

G

H

F

G

H

I1

É

50-

_J

uu

I

_

I K L M N O P R S T U W X Y Z A C B D

Riket

K

Riket

Gymnasiestadiet 100-,

50-

A

B

C

D

E

l

L

M

N

0 P

R

5 T

U

W

X

y

Z

A

C

B

D

90 Diagram I : 87

Engelska °/o Renodlade lOO-i

högstadier

I 50-

I L

I

o-J

A

B

C

D

E

F

i

ii

G H

I

JUuu 1

K L M N O

P R S T U W X V Z A C B D

Riket

Realskoleorganisationen 100-

E

i

I

I M1 I

I

m

I i

i

ill 50-

F

G

H

LI l

K

L

M

N

O

P

u R

S

T

U

W

X

y

Z

A

C

B

D

Riket

F

G

H

1 K

L

M

N

0 P

R

S

T

U

W

X

V

Z

A

C

B

D

Riket

0-1 A

B

C

D

E

Gymnosiestadiet 100-,

50-

0-1

A

B

C

D

E

91 Diagram I;88

Tyska °/o Renodlade 100

högstadier

I tm

nr

~

50-

I

-

• A

B

C

D

E

F

G

H

I

K

L

M

N

O

P

R

S

T

U

W

X

y

Z

A

C

B

D

Riket

Realskoleorganisationen 100-

E

:

nr u

I

z il

I

m

50-

A

B

C

D

E

F

G

H

I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

I I

Riket

Gymnasiestadiet 100-,

50-

II

A B C D E

1\ F G H

ULiLJUULJ Riket

I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

92 Diaaram I:89

Franska °/o

Renodlade

00-,

högstadier

T—

I-

-I

50- U

I

~

1 •

•i

i

\ i' :

i

• 1

:E

~l Ju UL B

IH

I

-.i

C

D

E

F

jnninnnHnr

—J

G

H

I

K

L

M

N

is i

I

I I

i i i

Li^J L « J £~_

O

h i1

~

i,;!-

0 — i fc~J

A

i PRT

P R S T U W X y Z A C B D

Riket

Reolskoleorganisationen 100-

n i

i I

50-

.

0- 1

.J A

B

C

D

E

F

G

H

I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

Riket

A

B

C

D

E

F

G

H

I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

Riket

93 Diagram I:90

Historia °/o Renodlade högstadier lOO-i

ni

I

50-

ill

JU

0-1 A B C D E F G H I K L M N__ O P R S T U W X y Z A C B D

Riket

Realskoleorganisationen 100-

III

B

BE

m

50-

U

m GU

I

ii

LJ

tm

i 111

y

I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

Uu _J LJ L_

Riket

A B C D E F G H I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

Riket

A B C D E F G H

Gymnasiestadiet loo-,

50-

94 Historia med samhällskunskap

Diagram 1=91

°/o Renodlade högstadier

I II

50-

TT I

.::

•

E

11 11. i L

0-1

A B C D E F G H I K L M N O

P R S T U W X y Z A C B D

Riket

Realskoleorganisationen

:

I

I

:

I

„

iiiöipi»

J0-

-II

11 PH '. IJF •

•

\E

'

"

'

.

•

.

.

t!

Q—J t—J L_J LJ LJ i_J LJ LJ l_J LJ LJ LJ LJ L_' i IMMMJ *•'•• ' »• •••" '

.

I

j

i ' '

•

r'

•

' Vn•!

.

'

* '

••

i r t ••!•• * *• • *

A B . C D E F G H I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

E. ...

Riket

Gymnasiestadiet 100-,

50-

A B C D E F G H I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

Riket

95 Diagram 1=92

Samhällskunskap °/o Renodlade högstadier 100

50-

0-1

A B C D E F

GH

I

1 1

K L M N O

P R S T U W X y Z A C B D

Riket

Realskoleorganisationen 100-

nr

b

50-

I

ni

_

-I

I -

-"

!

LJULILJLJLJHLJLIILJ IUUUULIL

A B C D E F G H

I

I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

Riket

A B C D E F G H l K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

Riket

Gymnasiestadiet

50-

96 Diagram I:93

Geografi °/o Renodlade högstadier lOO—i

50-

0-1

A B

u

CD

l_. E F

GH

I

K L M N O

P R S T U W X y Z A C B D Riket

Realskoleorganisationen

I

Riket

A B C D E F G H

1 K L M N

Q P R S T U W X y Z A C B D

Riket

97 Matematik

Diagram 194

°/o Renodlade högstadier 100-1

50-

A B C D E F

K L M N O

PR

S T U

i" Riket

Realskoleorganisationen lOO-i

50-

I

uu L, u u •

L_J

i_J A B C D E F G H I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

Riket

Gymnasiestadiet

oo-,

50-

| BS8B

0-1

A B C D E F A—412667

G H I K L M N O P R S T U W X y Z

AC BD Riket

98 Diagram 195

Biologi % Renodlade 100-,

högstadier

50-

I

o-J A B C D

E

F

G H

I

K L M N O

u

P R S T

U W X y Z A C B D

Riket

Realskoleorganisationen IOO-H

Ii I

nr 50-

0- 1

A

LJUUL L) C

B

I

D

E

F

G

i

i

uu U

H

ra

i—j i—ÉJ

I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

Riket

Gymnasiestadiet

n

100-

n

50-

A

B

C D

E F

G

H

1 K

L

M

N

0 P

R

S

T

U

W

X

y

Z AC BD Riket

99 Fysik °/o Renodlade 100

Diagram 196 högstadier

50-

0- 1

A B C D E F G H

I K L M N O

P R S T U W X y Z A C B D

Riket

Realskoleorganisationen 100-

i 50-

:

A B C D E F G H Gymnasiestadiet 100—i

i

I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

Riket

nn "T

0J :

A B C D E F G H

I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

Riket

100 Diagram 197

Kemi % Renodlade 100

I

50-

högstadier

'~"T

B

C D

E F

G H

I

K L M N O

P R S T U W X y Z A C B D

Riket

Realskoleorganisationen tOO—i

50-

ti

II I

i

r-l

0-1

A

B

IL.

-_ !~.J U C D E F G H

_

W

W uQ

u

I K L M N O P R S T U W X y Z A C B D

Riket

1 Riket

Gymnasiestadiet 100—i

50-

0-1

A

B

C

D E

F

G H

K

L M N

0 P

R

S

T U W X y Z A C B D

101 Latin

Diagram I:98

% Gymnasiestadiet lOO—i r — I I — i r m r m

50-

A

B

C

D

E

F

G r l l K L M N O P R S T U W X V Z A C B D

Grekiska

Riket

Diagram 1:99

% Gymnasie stadiet 100

50-

A

B

C

D

E

F

G

H

I

K

L

M

N

O

P

R

S

T

U

W

X

y

Z

A

C

B

Filosofi

D

Riket

Diagram 1100

% Gymnasiestadiet 100-, i — i n

50-

0J A

B

C

D

E

F

G

H

I

K

L

M

N

O

P

R

S

T

U

W

X

y

Z

A

C

B

D

Riket

102 Tabell I: 35 Län med behörighetssituation som är bättre (-\-) och sämre (—) än rikels medeltal (endast vissa län medtas) Län Engelska A Stockholms s t a d . . B Stockholms l ä n . . . G Uppsala län F Jönköpings l ä n . . . M Malmöhus l ä n . . . . O Göteborgs län. . . . S Värmlands län . . . U Västmanlands län. \V Kopparbergs l ä n . BD Norrbottens l ä n . . Matematik A Stockholms s t a d . . B Stockholms l ä n . . . C Uppsala län F Jönköpings l ä n . . . M Malmöhus l ä n . . . . O Göteborgs l ä n . . . . s Värmlands län . . . u Västmanlands län, w Kopparbergs l ä n . BD Norrbottens l ä n . .

Högstadier

Realskolor

Gymnasier

_L

+

+ + — — + —

+ + + + — + — —

+ — + + — + +

—

+

4-

_i_

+ +

+

— j _

T

+ + —

i

±

_L

-f-

+ — +

+ •

± 4-

fältet i riksstapeln visar vilka län som har en behörighetssituation som är bättre eller sämre än riksmedeltalet. En jämförelse av diagrammen för matematik och engelska visar klart att behörighetsgraden i alla län är mycket bättre i engelska än i matematik. I matematik blir som nämnts behörighetgraden ännu mycket sämre om den högre normen tillämpas. Det bör understrykas att här redovisat material hänför sig till läsåret 1961/62 och att vissa förskjutningar sedan dess torde ha ägt r u m . Dessutom måste ännu en gång poängteras, att ämnena kristendomskunskap och filosofi ej på samma »enkla» sätt som andra ämnen k a n beskrivas siffermässigt. Vidare gör det förhållandet att högstadiet 1961/ 62 hade mycket olika omfattning i olika län att jämförelser länen emellan försvåras. (Totala antalet undervisningstimmar i varje län s. 65 och i respektive ämne diagram I: 13—1:84.) Som avslutning på detta kapitel skall ytterligare två redovisningar göras som avser hela riket. I diagram och tabeller anges följande grupper av lärare: 1. Fil. mag. 2. Examinerade från högre lärarinneseminarium 3. Vidareutbildade folkskollärare 4. Folkskollärare utan vidareutbildning 5. Fil. studerande m. fl.

103 Tabell I: 37. Olika lärarkategoriers andel i procent totala undervisningsvolymen i olika skolformer läsåret

av den 1961/62

Skolformer Lärarkategorier

Fil mag + pedagogisk utbild ning Fil mag Fil kand., pol mag Teol. kand Annan akademisk utb Utländsk examen Examen från högre lärarinnesem 8 Läroverksing 9 Folkskoll. med adj. kompetens 10 Folkskollärare med behörighet till A 19 11 Folkskollärare 12 Fil stud 13 övriga 14 Summa:

Renod- Realskolelade hög- organisa- Gymnasiet stadier tioner

10,4 15,2 4,1 1,1 0,9 0,8

31,4 23,2 5,9 3,5 2,0 1,4

60,9 20,3 2,3 5,9 3,2 1,8

0,9 1,9 5,1

6,7 1,4 1,1

0,3 0,5 0,7

21,2 29,2 4,1 5,1 100,0

5,7 7,4 4,7 5,6

0,5 0,3 2,1 1,2

100,0

100,0

6. Teol. kand. 7. övriga I den rapport som lämnas av statistiska centralbyrån (ännu ej publicerad) finns en sammanställning av antalet undervisningstimmar i varje ämne för varje lärarkategori. Det här utnyttjade materialet utgör, såsom inledningsvis nämnts, en specialbearbetning som de sakkunniga låtit göra av detta material. Centralbyråns redovisning skiljer sig därför i vissa hänseenden från de sakkunnigas. Stadieindelningen är sålunda annorlunda genom att de sakkunnigas redovisning upptar renodlade högstadier som en skolform under det att i centralbyråns redovisning högstadierna ingår i »mellersta stadiet». Då det kan vara av visst intresse att veta h u r stor andel av den totala undervisningen som hänför sig till skilda lärarkategorier och stadier skall här lämnas en sådan översikt. Uppdelningen i lärarkategorier är den som Centralbyrån tillämpar men indelningen i skolformer är densamma som tillämpats i denna undersökning.

KAPITEL 6 Sammanfattning

Föreliggande undersökning har två egentliga syften, nämligen att belysa dels rådande tillgång på lärare eller lärarsituationen ur kvantitativ synpunkt dels behörighetssituationen bland nu tjänstgörande lärare. Behörighetssituationen belyser den kvalitativa sidan i fråga om skolans försörjning med lärare och är mer relevant för bedömningen av lärarsituationen än de sedvanliga beräkningarna av lärarbristen. I det följande skall de viktigaste resultaten av undersökningen återges. 1. Under tioårsperioden 1953/5-1—1963/64 har skolväsendet expanderat mycket kraftigt. Detta framgår tydligt av tablå 1: 2 och 1: 4 samt diagram I: 1 i kapitel 1. Antalet heltidstjänster i läroämnen inom högre skolor med undantag för folkhögskolor, seminarier och andra s. k. udda skolformer kan uppskattas till mellan 7 500 och 8 500 för läsåret 1953/54. Läsåret 1963/64 var däremot motsvarande lärarbehov 16 200. Ökningen av antalet tjänster i läroämnen kan sålunda beräknas till mellan 7 700 och 8 700 under tioårsperioden. 2. I kapitel 2 ges en redovisning för lärarbristen. Lärarbristen i högre skolor har ökat under hela den observerade tidsperioden. År 1953 kan bristen uttryckt i heltidstjänster anges till 1 136 mot 3 900 läsåret 1963/64. Det senare värdet har erhållits efter beräkningar enligt de normer som anges i kapitel 2 i samband med redogörelsen för ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963. Värdet 3 900 kan även beräknas på annat sätt. Sålunda utgjorde lärarbristen enligt 100 %-alternativet (Kungl. Maj :ts proposition 1964/68) 6 490 heltidstjänster. Då behovet av tjänster för vidareutbildade folkskollärare på högstadiet enligt klasslärarprognosen utgör 2 590, kan bristen på ämneslärare enligt 60 %-alternativet anges som differensen 6 490 — 2 590 = 3 900. 3. Enligt ecklesiastikdepartementets undersökning hösten 1963 utgör antalet heltidstjänster för vidareutbildade folkskollärare 1 800. Då behovet enligt ovan utgör 2 590 är sålunda bristen på vidareutbildade folkskollärare, räknat i heltidstjänster 800. 4. Den totala lärarbristen på grundskolans högstadium och inom icke obligatoriska skolor kan sålunda anges till sammanlagt 4 700. 5. Bristen på lärare har sålunda sedan 1953 ökat med 3 600 men samtidigt

105 har behovet ökat med inemot 8 700. Bristökningen är sålunda betydligt mindre än behovsökningen. 6. Bristen på folkskollärare, tjänstgörande som klasslärare, uppgick hösten 1963 till 1 071. Detta motsvarar nästan helt det antal folkskollärare i högre skolor inklusive sådana utöver 40 %-regeln som klasslärarprognosen räknar med nämligen 1 160. Frågan gäller därför om behovet av folkskollärare som ersättare för vidareutbildade folkskollärare och övriga ämneslärare kommer att bestå. 7. Lärarbristens storlek beräknas på olika sätt alltefter de normer för behörighet som uppställas. I denna undersökning redovisas utförligt för olika beräkningar av lärarbristens storlek som gjorts med ledning av olika material och skiftande normer. I denna undersökning har behörigheten för lärare på grundskolans högstadium, realskoleorganisationen och gymnasiet beräknats efter två normer. Dessa behörighetsnormer återges i ingressen till kapitel 5. Behörigheten har beräknats genom att hänsyn tagits till typen av utbildning och betyg i varje enskilt ämne. Därigenom kan flera olika »behörighetsgrader» fastställas. 8. Behörighetsundersökningen visar att följande andelar av undervisningen bestrids av lärare med angiven behörighetgrad.

Renodlade högstadier Realskoleorganisationen Båda skolformerna tillsammantagna

minst 2 betyg minst 1 betyg 26,4 % 50,6 % 54,8 % 69,8 % 46,1 % 63,8 %

För gymnasiet har behörighetsgraden ställts 1 betyg högre än i de andra skolformerna. Följande behörighetsgrader erhålles för gymnasiet minst 3 betyg minst 2 betyg 40,1 % 83,3 % Det bör härvid anmärkas att behörighetsgraden, avseende samtliga i undersökningen ingående läroämnen, blir beroende av om kravet i de enskilda ämnena ställs olika. Sålunda anges i kapitel 5 en »mellersta» behörighetsgrad för det fall att den högre normen tillämpas för kristendomskunskap, modersmålet och språken men den lägre för övriga ämnen. E n på detta sätt definierad behörighetsgrad kommer att ligga ungefär mitt emellan ovan angivna behörighetsgrader. Man skulle alltså kunna säga att cirka 57 % av undervisningen på grundskolans högstadium och inom realskoleorganisationen och cirka 64 % av undervisningen på gymnasiet bestrides av behöriga lärare. Anledningen till att behörighetsgraden blir så låg är förutom bristen på lärare med vederbörlig ämnesteoretisk utbildning även det förhållandet att lärare med vederbörlig ämnesteoretisk utbildning bestrider undervisning i ämnen i vilka de saknar utbildning.

106 9.1 kapitel 5 visas att det råder stor olikhet i fråga om behörighetssituationen mellan olika landsändar. Situationen är bäst för Uppsala län och Malmöhus län och därnäst Kristianstads län. Anmärkningsvärt är att vissa Norrlandslän ej kan sägas ha en sämre lärarsituation än flera mellansvenska län. Sålunda är situationen sämst beträffande högstadiet för Skaraborgs län och Värmlands län. Den regionala spridningen visar sig vara störst för de renodlade högstadierna och minst för gymnasierna under det att realskoleorganisationen företer en mellanställning. 10. Jämförelsen i fråga om behörighetsgrad mellan olika ämnen visar att de naturvetenskapliga ämnena har den sämsta behörighetsgraden och att denna är bättre för de moderna språkens vidkommande. Stora latituder uppvisar emellertid de enskilda ämnena inom respektive språkgruppen och matematiska-naturvetenskapliga gruppen. Sålunda kan anföras att på gymnasiestadiet ämnet tyska har den sämsta behörighetsgraden bland språken och ämnet matematik den sämsta ställningen bland ämnena matematik, fysik, kemi och biologi. Ämnet biologi har däremot den bästa ställningen. Endast 10,6 % av undervisningen i matematik på gymnasiet bestrids av lärare med lägst 3 betyg. För ämnet fysik är motsvarande andel 18,2 % men för biologi 52,6 %.

107 TABELLBILAGA TILL DEL I

Tabell I: 1. Faktiskt och beräknat antal studerande på grundskolenivå 1970/71 (Ecklesiastikdep., P-gruppen 1962).

läsåren 1950/51-

Folk- och försöksskolan

Real- och flickskolan1

Totalt

1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1£59,'60 1960/61 1961/62

650 677 685 303 728 697 758 597 793 374 816 571 830 393 836 153 835 867 837 417 843 110 841 163

114 747 121 917 128 463 134 064 138 689 145 915 156 714 162 514 165142 167 790 166 988 156 564

765 424 807 220 857 160 892 661 932 063 962 486 987 107 998 667 1 001 009 1 005 207 1 010 098 997 727

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

839 344a 849 765 854 730 863 550 875 153 886 870 898 351 904 465 914 391

132 7503 114 240 93 180 72 810 53 010 35 460 22 050 12 660 6 120

972 094 964 005 947 910 936 360 928 163 922 330 920 401 917 125 920 511

Läsår

1 Inkl. högre folkskolor 1950/51—1961/62. Beräkningen bygger på klasslärarprognosen, tabellerna 8, 13,16 och 19 samt ämneslärarprognosen, tabell 2.1. 8 Beräkningen bygger på ämneslärarprognosen, tabellerna 2.6 och 2.10. Antal elever per klassavdelning har antagits vara 30,0. 2

108 Tabell I: 2. Beräknat

antal studerande vid allmänt (Ecklesiastikdep., P-gruppen

gymnasium 1962).

1962/63—1970/71

Läsår

Antal avd. ring l 4

Antal elever/ avd.

Antal stud.

Antal avd. exkl. ring 1*

Antal elever/ avd.

Antal stud.

1961/62

28,8

10 225

2 046

25,8

52 729

28,2

7 896 7 106 6 401 4 709 3 356 2 397 1 607 959 367

2 168 2 233 2 247 2 246 2 233 2 211 2 186 2 159 2 127

28,2

61 138 62 971 63 365 63 337 62 971 62 350 61 645 60 884 59 981

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

280 253 227 167 119 85 57 34 13

<f

28,2

+

28,2

Källa: ämneslärarprognosen, sid. 29 och tabell 2.19. Tabell I: 3 Beräknat antal studerande vid tekniskt läroverk

Fackskola (spec. kurs)

Gymnasium Läsår

% av närvarande

ant. stud.

30,4

1 353

380 450 480 500 500 400 300 200 200

30.3 1

1 254 1 485 1 584 1 650 1 650 1 320 990 660 660

ant. stud.

Ber. examination

28,5

7 868

28,5

10 004 11 970 13 253 14 535 15 818 17 100 18 383 19 665 20 520

ant. avd.

elever/ avd.

1961/62

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

351 420 465 510 555 600 645 690 720

•>

28,5

1962/63—1970/71

•

30,3

Källa: Lärarsituationen vid de tekniska gymnasierna, sid. 95 ff. Genomsnittlig relation läsåren 1956/57—1961/62.

1 Tabell

I: 4. Beräknat

antal studerande (Ecklesiastikdep.,

vid handelsgymnasium P-gruppen 1962).

2-, 3- och 4-årigt gymnasium

1962/63—1970/71

1-årig linje

Läsår ant. avd.

elever/avd.

ant. stud.

1960/61 1961/62

3 993

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

190 299 349 386 428 471 516 561 606

27,5 28,0 29,0 30,0

•

•

30,0

5 320 8 671 10 470 11 580 12 840 14 130 15 480 16 830 18 180

Källa: Ämneslärarprognosen, tabell 2.19 och SOU 1962: 55, sid. 87.

ant. stud.

öka. %

503 505 529 542 555 568 581 594 607 620 633

109 Tabell I: 5. Faktiskt och beräknat antal studerande på gymnasienivå läsåren 1950/51— 1970/71 (Ecklesiastikdep., P-gruppen 1962). Tekniskt läroverk

Handelsgymnasium

Läsår

Allmänt gymnasium

1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62

20 093 21 263 22 615 25 277 28 164 30 807 33 494 36 762 40 934 47 542 55 366 62 954

3 790 2 709 1 064 2 721 999 2 725 982 2 720 960 2 785 999 3 162 1 051 3 767 1 109 4 357 1 156 5 068 1 270 6 063 1332 7 868 1 353

297 301 300 342 336 364 322 355 437 503 505

1981 2 181 2 236 2 333 2 443 2 566 2 652 2 771 3 000 3 286 3 993

25 845 27 314 28 817 31 520 34 519 37 370 40 637 44 612 49 573 57 317 66 550 76 673

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

69 202 70 229 69 903 68 147 66 398 64 798 63 287 61 863 60 355

10 004 11 970 13 253 14 535 15 818 17 100 18 383 19 665 20 520

529 542 555 568 581 594 607 620 633

5 320 8 671 10 470 11 580 12 840 14 130 15 480 16 830 18 180

86 309 92 897 95 765 96 480 97 287 97 942 98 747 99 638 100 348

Gymnasium

Fackskola (spec, kurs)

1 254 1485 1 584 1 650 1 650 1 320 990 660 660

1-årig linje

2-, 3och 4-årig linje 1 962

Totalt

110 Tabell I: 6. Faktiskt och beräknat antal studerande vid folkhögskolor och vissa yrkesutbildningsanstalter läsåren 1950/51—1970/71 (Ecklesiastikdep., P-gruppen 1962). Yrkesskolornas Vissa yrkesheltidskurser utbildningsom minst anstalter 1 5 månader

Läsår

Folkhögskolornas vinterkurser

Folk- och småskoleseminarier

1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62

6 775 6 874 7 144 7 508 7 776 7 932 8 314 8 852 9 063 9 394 9 496 9 545

6 512 6 184 5 861 5 638 5 300 4 964 4 367 3 795 3 859 4 133 3 813 3 904

12 892 13 229 14 286 16 083 17 593 19 377 22 953 28 645 36 471 44 674 49 426 56 017

10 471 11 407 12 043 12 425 12 622 13 283 13 112 13 559 13 905 14 404 15 072 15 386

36 650 37 694 39 334 41 654 43 291 45 556 48 746 54 851 63 298 72 605 77 807 84 852

10 000

3 000

19 000

103 000

10 000

3 000

80 000

23 000

116 000

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 2 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 2

1 Se Statistisk årsbok 1962, tabell 350. 8

Totalt

Endast beträffande yrkesskolornas heltidskurser föreligger någon egentlig prognos, utarbetad inom överstyrelsen för yrkesutbildning i september 1960. Beträffande »vissa andra yrkesutbildningsanstalter» har jordbruksdepartementet gjort bedömningar för långtidsutredningen. I övrigt vilar beräkningen på SOU 1962: 55. Se tabell 2 B.

Ill

Tabell

I: 7. Inrättade

och tillsatta

lärartjänster 1963.

Lektorstjänster Län

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

av olika slag i läroämnen

Adjunktstjänster

övriga tjänster

höstterminen

Samtliga tjänster

% till% till% till% tillAntal Antal Antal Antal satta satta satta satta inrättade inrättade ht 63 inrättade ht 63 ht 63 inrättade ht 63 260 136 42 45 76 88 28 51 11 45 73 205 29 158 67 57 52 52 49 56 57 92 23 54 62

65,0 55,1 81,0 55,6 40,8 28,4 42,9 37,3 27,3 51,1 46,6 68,8 58,6 56,3 40,2 45,6 34,6 40,4 28,6 39,3 35,1 33,7 69,6 53,7 51,6

1278 666 233 241 375 385 225 256 65 174 353 878 168 767 347 307 361 268 398 303 333 403 230 378 389

62,1 64,0 65,7 75,1 73,6 64,2 68,9 70,3 52,3 69,5 84,1 81,9 82,1 74,1 67,1 53,4 54,6 61,6 45,7 58,4 48,3 63,5 44,8 60,1 50,1

1 868

51,0

9 781

64,9

395 228 68 14 47 34 53 31

30,9 50,9 36,8 42,9 66,0 58,8 56,6 54,8

30 130

90,0 51,5

154 29 102 95 55 161 38 104 88 86 104 142

2 1!

73,4 44,8 35,3 40,0 36,4 44,1 47,4 43,3 69,3 45,3 52,9 43,0

1 933 1 030 313 300 498 507 306 338 76 219 456 1 213 197 1 079 443 466 508 375 608 397 494 583 339 536 593

56,1 59,9 61,8 70,7 67,9 57,6 64,4 63,9 48,7 65,8 78,5 76,4 78,7 71,4 61,6 48,5 49,8 54,9 43,9 54,7 45,7 59,7 46,6 58,0 48,6

47,1

13 837

60,2

112 Tabell

I: 8. Tillsatta

tjctnster

i procent av inrättade gällande Länsvis ht 1963.

Ma, fy, ke, bi

huvudgrupper

Övriga ämnen

av

ämnen.

Komb. av 1 + 2

Län Antal inrättade

% tillsatta % tillsatta A n t a l ' % tillsatta Antal inrättade ht 63 inrättade ht 63 h t 63

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län . Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jäntlands län Västerbottens län Norrbottens län

527 291 88 83 119 128 89 93 20 60 98 308 46 280 114 129 137 108 173 114 133 145 95 146 163

42,3 45,4 54,5 60,2 49,6 43,0 52,8 52,7 40,0 51,7 67,3 67,2 71,7 59,3 47,4 38,0 35,0 42,6 39,3 48,2 43,6 47,6 42,1 51,4 40,5

629 198 179 320 289 170 216 43 141 207 648 123 655 285 275 314 238 366 250 312 316 203 316 363

62,1 66,1 68,7 73,7 71,9 61,2 68,2 67,1 55,8 70,2 80,2 77,5 80,5 75,6 65,6 47,6 53,5 58,8 46,1 56,0 44,9 63,6 46,3 59,1 52,3

162 110 57 38 59 90 47 29 13 18 151 257 28 144 44 62 57 29 69 33 49 122 41 74 67

54,9 62,7 49,1 78,9 83,1 66,7 72,3 75,9 38,5 77,8 83,4 84,8 82,1 75,7 72,7 74,2 64,9 69,0 43,5 66,7 57,1 63,9 58,5 66,2 47,8

Hela riket

3 687

48,0

8 300

63,3

1 850

68,9

113 Tabell

I: 9. Fördelning heltidstjänst

m. h. t. teor. utbildning av totalantalet lärare i läroämnen eller med lägst halvtidstjänstgöring höstterminen 1963.

Län

med

Antal lär. Andra lär FolkFolkskol- Lärare m. med teor. Antal m. akad- skollär. m. lär. utan annan utb. f. betyg vidareutb. vidareutb, utb. (inkl. lär. av ämnlärtj. i samtl. (exkl. folk- i huvud- i huvudingenA 21 eller kategorier ämnet skollär.) ämnet jörer) högre t j . h t 63 h t 63 ht 63 h t 63 h t 63 h t 63

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus l ä n . Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

1327 760 324 285 411 390 266 261 62 190 451 1 208 224 884 374 273 326 254 355 297 287 374 172 305 297

Hela riket: antal

10 357

75 95 18 15 31 18 17 15 16 60 3 55 25 33 16 33 39 28 27 32 22 31 21

200 179 53 25 95 73 67 54 4 11 57 115 19 205 62 76 101 50 111 49 86 109 88 150 121

325 117 72 32 69 44 42 48 14 10 19 37 7 75 31 88 106 50 97 67 109 89 97 109 166

322 122 16 26 43 54 27 44 5 8 17 63 7 69 33 106 87 77 81 33 83 57 70 45 82

2 249 1273 483 383 649 579 419 422 93 227 560 1483 260 1288 525 576 636 464 683 474 592 661 449 640 687

2 160

1 920

1 577

16 755

114 Tabell I: 10. Allm. gymnasium: Relativa antalet undervisningstimmar 1963 inom varje län gällande lärare med vederbörlig teor. utbildning i ämnet (lärare med lektors-, adj.:seller ämneslärarkomp. i ämne inom ämnesgr. eller utan dyl. komp. men med 2 akad. betyg i sitt ifrågav. ämne). övriga Samtliga Ma, fy, ke, bi Mod. språk ämnen ämnen Andel lärare Andel lärare Andel lärare Andel lärare med teor. med teor. med teor. med teor. utb. (%) utb. (%) utb. (%) utb. (%)

Län

Stockholm stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

92,9 93,9 100,0 98,9 96,9 91,9 97,4 91,4 86,3 96,5 100,0 99,0 99,3 95,2 97,2 92,2 94,7 89,6 91,3 98,2 96,5 97,3 98,0 97,2 87,8

98,4 99,0 98,9 99,2 96,7 98,5 92,7 96,8 94,1 100,0 99,4 98,8 97,6 98,9 98,3 93,4 94,9 93,9 93,4 98,9 96,8 88,4 100,0 100,0 98,2

97,6 97,1 100 99,8 97,3 95,8 95,8 93,0 99,5 98,4 100,0 96,4 95,6 98,0 92,8 90,3 97,3 90,6 97,7 95,1 92,0 89,3 98,0 95,6 93,6

96,3 96,7 99,7 99,4 97,0 95,3 95,4 93,6 94,0 98,2 99,2 97,9 97,4 97,3 95,7 91,7 95,8 91,2 94,3 97,1 94,8 91,7 98,6 97,4 93,1

95,0

97,4

96,1

96,1

115 Tabell I: 11. Grundsk. högstadium och/eller realskola samt flickskola: Relativa antalet undervisningstimmar ht 1963 inom varje län gällande lärare med vederbörlig teor. utbildning i ämnet (lärare med lektors-, adjunkts- eller ämneslärarkompetens i ämne inom ämnesgruppen, folkskollärare med fullst. vidareutb. eller med lägst 1 akad. betyg (motsv. utb.) i sitt ifrågav. ämne eller annan lärare med lägst 1 akad. betyg i sitt ifrågav. ämne). Övriga Samtliga Ma, fy, ke, bi Mod. språk ämnen ämnen Andel lärare Andel lärare Andel lärare Andel lärare m. teor. m. teor. m. teor. m. teor. utb. (%) utb. (%) U t b . (0/ 0 ) utb. (%)

Län

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

45,7 54,3 77,6 56,2 62,4 65,5 71,9 64,6 50,9 63,1 78,7 81,7 79,2 72,2 74,2 45,0 55,7 48,3 50,9 65,1 54,0 50,6 52,6 52,3 46,3

85,5 83,3 92,8 83,2 74,3 74,5 74,3 71,3 81,2 94,6 93,7 95,7 98,4 88,6 84,4 53,4 68,5 67,8 76,5 70,9 64,0 66,0 52,4 58,9 51,7

74,3 71,6 89,5 80,9 74,1 76,0 78,2 75,6 75,1 80,2 91,0 89,1 91,6 81,9 84,1 57,6 62,5 69,4 71,6 71,9 66,1 71,1 58,8 64,1 56,6

68,5 85,9 73,2 69,9 71,8 74,7 70,4 69,1 78,9 87,4 88,3 89,5 80,1 80,6 51,6 61,6 60,9 65,2 69,1 60,7 61,7 54,7 58,0 51,4

60,0

77,0

74,1

69,4

116 Tabell I: 12. Allm. gymnasium: Relativa antalet veckotimmar ht 1963 inom varje län gällande lärare som är innehavare av ordinarie eller e o tj. i kommunen eller anställda i regi. befordringsgång (här benämnda »fasta lärare»).

Ma, fy, ke, bi Mod. språk Andel fasta Andel fasta lärare lärare

Län

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

övriga ämnen Andel fasta lärare

Samtliga ämnen Andel fasta lärare

84,3 84,4 85,2 88,1 93,0 76,3 89,4 92,0 53,8 91,8 98,9 95,4 97,1 91,0 97,8 92,0 83,2 84,6 81,4 92,9 94,4 83,2 94,3 95,0 91,0

92,4 88,2 90,9 96,4 95,4 91,0 86,3 96,4 78,0 98,5 99,4 98,5 94,1 95,2 98,5 87,2 87,9 87,0 89,0 88,0 91,0 88,3 100,0 99,3 88,4

93,5 91,5 90,7 84,8 94,7 85,2 93,3 90,2 72,1 93,9 98,4 95,0 96,0 92,4 97,1 86,3 89,1 82,5 91,4 85,4 85,7 84,7 91,9 93,0 93,4

90,7 88,2 88,9 89,0 95,4 83,9 90,1 92,5 68,4 94,4 98,9 96,1 95,8 94,0 97,7 88,4 86,9 84,4 87,3 88,6 90,0 85,2 95,1 95,4 91,1

88,7

92,7

91,2

90,8

117 Tabell I: 13. Grundsk. högstadium och/eller realskola samt flickskola: Relativa antalet veckotimmar ht 1963 inom varje län gällande lärare, som är innehavare av ordinarie eller e o tj. i kommunen eller anställda i regi. befordringsgång (här benämnda »fasta lärare»).

Ma, fy, ke, bi Mod. språk Andel fasta Andel fasta lärare lärare

Län

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

Övriga ämnen Andel fasta lärare

Samtliga ämnen Andel fasta lärare

67,4 67,4 71,4 78,2 86,9 73,0 80,4 77,0 67,4 69,0 81,6 78,0 77,8 70,3 74,2 60,5 68,7 72,1 70,6 80,2 75,4 72,4 62,0 78,5 71,7

84,0 76,5 84,7 80,3 82,7 73,8 72,6 70,6 70,8 82,5 83,3 86,1 90,8 85,0 84,8 61,8 75,2 77,0 75,6 73,4 74,1 73,3 59,6 74,6 68,4

83,2 76,8 75,9 75,6 85,2 76,3 81,0 77,1 53,8 77,7 89,8 83,7 88,1 82,6 82,7 69,4 73,3 77,6 74,1 77,3 80,2 81,0 63,2 76,7 78,4

77,2 73,2 76,7 77,9 85,0 74,4 78,1 75,1 63,1 76,3 84,7 82,3 85,4 78,6 80,3 63,9 72,1 75,3 73,2 77,4 77,1 75,6 61,7 76,7 73,1

72,5

78,0

79,0

76,3

118 Tabell I: 14. Tillsatta ordinarie folkskollärartjänster i procent av inrättade. Länsvis ht 1963. % tillsatta

Län

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

48,6 84,4 87,8 93,4 89,0 92,8 82,7 70,8 95,3 91,3 92,4 83,2 84,3 91,8 84,0 74,8 84,6 87,5 88,3 87,7 79,0 91,8 85,9 74,2 83,8 83,3

Tabell I: 15. Tillsatta ordinarie lärartjänster i procent av inrättade Länsvis.

småskolht 1963.

% tillsatta

Län

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

73,8 92,8 91,2 90,9 89,1 93,8 88,3 67,8 97,9 91,0 93,4 87,7 82,2 94,0 89,6 76,2 86,3 88,5 89,6 90,0 79,1 99,3 87,5 81,6 88,9 87,2

119 Tabell I: 16. Antalet personer med folkskollärarexamen i procent av antalet personer med tjänstgöring som folkskollärare vt 1963 och ht 1963. Länsvis.

Tabell 1:17. Antal personer med småskollärarexamen i procent av antalet personer med tjänstgöring som småskollärare vt 1963 och ht 1963.

Län Län

vt vt 63 63

ht ht 63 63

Län Län

vt vt 63 63

hhtt 63 63

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus l ä n . . . Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

87,9 95,4 99,3 96,2 97,1 94,7 97,1 95,4 87,8 96,2 96,0 99,3 98,3 97,3 96,2 94,8 93,3 93,7 94,6 98,1 95,2 95,2 91,2 91,3 92,1

82,1 94,0 97,5 91,9 96,2 94,1 95,8 94,4 88,0 97,1 96,5 97,5 97,3 96,6 95,0 92,3 92,2 92,0 94,1 96,1 94,1 94,0 91,3 91,0 89,2

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus l ä n . . . Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

95,1 98,0 99,0 97,6 98,7 98,9 99,4 96,2 96,5 96,6 99,4 99,7 98,7 98,8 98,8 97,7 95,6 95,7 98,8 95,8 97,2 99,3 97,1 98,2 98,2

89,9 96,5 97,3 94,7 96,8 96,1 96,2 93,4 91,6 94,2 97,5 99,0 97,5 96,6 96,0 94,9 92,6 93,2 96,3 93,6 93,4 97,8 96,7 98,4 96,1

Hela riket

95,2

93,7

Hela riket

97,9

95,5

120 Tabell I: 18. Behörighet i läroämnen. Antalet veckotimmar med fördelning på lärarkategorier, dels i absoluta värden, dels i procent av totala antalet veckotimmar. Renodlade högstadier. Hela riket.

Lärarkategori

engelska

kristendomsk.

modersmålet

antal vtr

%

antal vtr

%

antal vtr

/o

837,0

18,8

2 283,5

18,2

1 337,5

13,1

132,0

3,0

135,0

1,1

91,5

0,9

1 558,0

35,1

5 595,5

44,5

5 916,5

57,8 5,1

A. Folkskollärare med vidareutbildB. Examinerade från högre lärarinneC. Lärare med akademisk examen eldärav: 788,0

17,8

1 576,0

12,6

526,0

med ett akadem. betyg i ä m n e t . . . .

18,0

0,4

279,0

2,2

292,5

med två akadem. betyg i ä m n e t . . . .

721,0

16,2

3 106,5

24,7

4 254,5

25,0

0,6

581,0

4,6

782,0

7,6

6,0

0,1

13,0

0,1

40,0

0,3

61,5

0,6

x

2,9 3

41,6

med tre el. fyra akadem. betyg i äm-

D. Folkskollärare utan vidareutbildning E. Övriga Summa 1

Därav teol. kand. 14,7 %.

1 534,0

34,5

3 803,5

30,3

2 337,0

22,8

381,0

8,6

735,5

5,9

558,0

5,4

4 442,0

100,0

12 553,0

100,0

10 240,5

100,0

3 Därav fil. stud. 2,2 % .

A. Folkskollärare med vidareutbildning

historia

franska

tyska Lärarkategori

Därav fil. stud. 3,8 % .

antal vtr

%

antal vtr

%

antal vtr

/o

762,0

8,5

45,0

4,4

1 121,0

23,0

146,0

1,6

16,0

1,6

59,0

1,2

6 080,0

68,0

841,0

82,4

2 218,0

45,6

1 073,0

12,0

215,0

21,1

406,0

8,3

39,0

3,8

194,5

B. Examinerade från högre lärarinneC. Lärare med akademisk examen eller därav: med inget akad. betyg i ä m n e t . . . . med ett akadem. betyg i ä m n e t . . . .

179,0

med t v å akadem. betyg i ä m n e t . . . .

3 862,5

med tre el. fyra akadem. betyg i äm-

med okänd betygspoäng D. Folkskollärare utan vidareutbildning Summa 1

Därav fil. stud. 5,0 % .

1,9 x

4,0 3

21,1

40,6

1 022,0

160,0

15,7

559,5

11,5

0,5

12,0

1,2

36,0

0,7

969,5

10,8

46,0

4,5

1 209,0

24,9

997,0

11,1 100,0

73,0

7,1

258,0

5,3

1 021,0

100,0

4 865,0

100,0

43,3

415,0

914,5

10,2

6,0

0,1

45,0

8 954,0

Därav fil. stud. 1,5 % .

3 Därav fil. stud. 2,0 % .

121 Tabell I: 18

(forts.)

hist, med sk Lärarkategori

samhällskunsk.

geografi

antal vtr

%

antal vtr

%

antal vtr

%

165,0

22,0

991,5

23,3

1 038,5

19,7

16,5

0,4

32,0

0,6

A. Folkskollärare med vidareutbildB. Examinerade från högre lärarinneC. Lärare med akademisk examen eller 420,0

56,1

1 298,5

30,5

2 367,0

44,9

55,0

7,3

986,5

23,2

603,0

11,5

3,3

171,0

4,0

21,0

33,l

106,0

12,4

35,0

därav: med inget akadem. betyg i ämnet . . med ett akadem. betyg i ä m n e t . . . . med två akadem. betyg i ä m n e t . . . . med tre el. fyra akadem. betyg i ämnet

24,5 248,0 93,0

x

1 Därav fil. stud. 6,1 %.

0,8

242,5

4,6

8,0

0,2

115,0

15,3

1 753,5

41,1

1 508,5

28,7

49,5

6,6

202,0

4,7

319,0

6,1

750,0

100,0

4 262,0

100,0

Därav fil. stud. 0.6 %

5 265,0 | 100,0

Därav fil. stud. 3,4 %. fysik

biologi

matematik Lärarkategori

28,2

2,5

D. Folkskollärare utan vidareutbild-

Summa

0,4 3

1 492,5

antal vtr

/o

antal vtr

%

antal vtr

%

4 224,0

33,7

832,0

14,4

2 392,0

34,2

24,0

0,2

68,0

1,2

2 062,5

16,5

2 276,5

39,3

1 023,5

14,6

903,5

7,3

503,0

8,7

478,5

6,8

268,0

2,1

354,0

6,1

23,5

A. Folkskollärare med vidareutbildB. Examinerade från högre lärarinneC. Lärare med akadem. examen el. fil. därav: med inget akadem. betyg i ämnet . . med ett akademiskt betyg i ämnet.. med två akademiska betyg i ämnet.

817,0

med tre el. fyra akadem. betyg i ämnet

72,0

x

med okänd betygspoäng

1 Därav fil. stud. 0,7 %.

6,2

433,5

191,0

3,3

77,0

1,1

33,0

0,6

1174,5

0,6

2,0

0,0

21,0

0,4

11,0

0,2

4 547,5

36,2

2 144,5

37,0

2 432,5

34,8

1 678,0

13,4

471,0

8,1

1 143,5

16,4

12 536,0 | 100,0

5 792,0

100,0

6 991,5

100,0

D. Folkskollärare utan vidareutbild-

Summa

0,3 3

20,2

6,5

fil. lic. och fil. dr

2 Därav fil. stud. 2,2 %.

3 Därav fil. stud. 0,5 %.

122 Tabell I: 18

(forts.) kemi

Lärarkategori

antal vtr

A. Folkskollärare med vidareutbildning

1 336,5

28,6

B. Examinerade från högre lärarinneseminarium

14,0

0,3

C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud

871,0

18,6

med inget akademiskt betyg i ämnet

536,0

11,5

med ett akademiskt betyg i ämnet

16,0

0,3

med två akademiska betyg i ämnet

268,0

>5,7

med tre eller fyra betyg i ämnet

26,0

0,6

därav:

fil. lic. och fil. dr 25,0

0,5

1 593,0

34,0

med okänd betygspoäng D. Folkskollärare utan vidareutbildning

867,0

18,5

4 681,5

100,0

E. övriga Summa 1

Därav fil. stud. 0,9 %.

Tabell I: 19. Behörighet i läroämnen. kategorier, dels i absoluta värden, Realskoleorganisationen. Hela riket.

Lärarkategori

A. Folkskollärare med vidareutbildning

Antalet veckotimmar med fördelning på lärardels i procent av totala antalet veckotimmar.

kristendomsk.

modersmålet

antal vtr

%

antal vtr

%

585,0

5,8

891,5

3,5

1 357,5

13,4

2 071,5

8,2

6 913,5

68,1

18 924,0

latin antal vtr

°/ /o

75,4

425,5

87,5

30,0

6,2

B. Examinerade från högre lärarinneC. Lärare med akademisk examen eller därav: med inget akademiskt betyg i ämnet

1 332,5

13,1

4 030,0

16,0

med ett akademiskt betyg i ä m n e t . .

105,0

1,0

139,0

0,6

med två akademiska betyg i ä m n e t .

5 137,0

^0,7

10 550,0

42,1

68,5

14,2

291,0

2,8

3 901,5

15,5

202,0

41,5

19,0

0,2

193,5

0,8

120,0

24,6

29,0

0,3

110,0

0,4

5,0

1,0

6,6

med tre akademiska betyg i ämnet .

D. Folkskollärare utan vidareutbildning Summa 1

Därav teol. kand. 48,9 %.

a

631,5

6,2

1 651,0

662,5

6,5

1 594,0

6,3

61,0

12,5

10150,0

100,0

25 132,0

100,0

486,5

100,0

Därav fil. stud. 3,3 %.

123 Tabtlt I: 19 (fons./ franska

tyska

engelska Lärarkategorier

antal vtr

antal vtr

/o

antal vtr

%

371,0

1,5

107,0

0,4

9,0

0,1

1 315,5

5,3

2 092,5

8,2

571,0

9,3

20 588,0

83,5

21 032,0

82,6

5 235,0

85,1

%

A. Folkskollärare med vidareutbildB. Examinerade från högre lärarinneC. Lärare med akademisk examen eller därav: utan något akadem. betyg i ämnet

1 715,5

7,0

2 103,0

8,3

437,0

7,1

med ett akademiskt betyg i ä m n e t . .

521,5

2,1

798,0

3,1

268,0

4,4

med två akademiska betyg i ä m n e t .

1 384,0

54,6

13 245,5

52,1

2 694,0

4 564,0

18,5

4 564,5

17,9

1 682,0

27,3

fil. lic. och fil. dr

186,0

0,8

149,0

0,6

144,0

2,3

med okänd betygspoäng

117,0

0,5

172,0

0,7

10,0

0,2

971,0

3,9

411,0

1,6

22,0

0,4

1431,5

5,8

1 844,0

7,2

314,5

5,1

100,0

6 151,5

100,0

med tre eller fyra akademiska betyg

43,8

D. Folkskollärare utan vidareutbild-

Summa 1

2 Därav fil. stud. 4,3 %.

24 677,0

100,0 s

Därav fil. stud. 3,5 %.

historia med sk

historia Lärarkategorier

25 486,5

Därav fil. stud. 1,6 %. samhällsk. antal vtr

antal vtr

%

antal vtr

%

227,5

4,9

468,5

3,6

59,0

3,5

397,0

8,5

849,0

6,5

8,0

0,5

3 143,0

67,7

10 038,5

76,4

1 289,5

76,7

utan något akadem. betyg i ämnet

519,0

11,2

1 182,5

9,0

829,5

49,3

med ett akademiskt betyg i ä m n e t . .

37,5

0,8

275,5

31,0

med t v å akademiska betyg i ämnet.

1 304,5

28,2

4 129,0

2,1 2 31,4

267,0

25,2

4 080,0

31,1

133,0

7,9

85,0

1,8

261,0

2,0

6,0

0,4

25,0

0,5

110,5

0,8

23,0

1,4

/o

A. Folkskollärare med vidareutbildB. Examinerade från högre lärarinnesem C. Lärare med akademisk examen eller därav:

med tre eller fyra akademiska betyg

med okänd betygspoäng

x

1 172,0

1,8 s

15,9

D. Folkskollärare utan vidareutbild-

Summa 1

Därav fil. stud. 3,6 %.

360,5

7,8

361,5

2,8

125,5

7,5

516,0

11,1

1 408,0

10,7

199,0

11,8

100,0

13 125,5

100,0

1681,0

100,0

4 644,0

Därav fil. stud. 3,2 %.

3 Därav fil. stud. 10,6 %.

124 Tabell

I: 19

(forts.)

geografi Lärarkategori

matematik

antal vtr

antal vtr

O'

biologi

°/

antal vtr

/o

A. Folkskollärare med vidareutbildning

648,0

5,5

3 829,0

14,2

525,5

4,2

B. Examinerade från högre lärarinneseminarium

607,0

5,2

1 565,0

5,8

964,5

7,7

C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud

: 739,0

74,5

12 324,0

45,6

8 731,0

69,1

utan något akadem. betyg i ämnet .

012,0

8,6

3 524,0

13,0

991,5

7,9

med ett akademiskt betyg i ä m n e t . .

106,5

0,9

1 595,0

5,9

213,0

med två akademiska betyg i ämnet. med tre el. fyra akademiska betyg i ämnet

854,0

^0,0

6 626,0

24,7

5 427,5

440,5

12,3

287,0

1,0

1 650,5

13,0

fil. lic. och fil. dr

248,0

2,0

119,0

0,4

378,0

3,0

med okänd betygspoäng

78,0

0,7

173,0

0,6

70,5

0,6

därav:

1,7 3

42,9

D. Folkskollärare utan vidareutbildning

918,0

7,8

4 002,0

14,8

1 129,0

9,0

E. övriga

803,5

6,9

5 296,5

19,6

1 264,0

10,0

11 715,5

100,0

27 016,5

100,0

12 614,0

100,0

Summa 1

Därav fil. stud. 2,8 %.

2 Därav fil. stud. 2,4 %.

3 Därav fil. stud. 2,2 %.

fysik Lärarkategori

A. Folkskollärare med vidareutbildning B. Examinerade från högre lärarinnesem

kemi

antal vtr

%

antal vtr

/o

1 917,0

14,4

1 099,5

9,9

463,5

3,5

435,5

3,9

C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud

5 838,0

43,9

5 535,5

50,0

därav: utan något akademiskt betyg i ämnet

1 193,5

9,0

1371,5

12,4

med ett akademiskt betyg i ämnet

105,5

0,8

192,0

med två akademiska betyg i ämnet

4 086,0

^O.Ö

3 025,5

med tre eller fyra akademiska betyg i ämnet

231,5

1,8

718,0

fil. lic. och fil. dr

116,0

0,9

167,0

1,5

med okänd betygspoäng

105,5

0,8

61,5

0,6

2 021,0

15,2

1 326,0

12,0

D. Folkskollärare utan vidareutbildning E. övriga Summa 1

Därav fil. stud. 3,3 %.

2 Därav fil. stud. 3,7 %.

1,7 2

27,3 6,5

3 064,0

23,0

2 680,0

24,2

13 303,5

100,0

11 076,5

100,0

125 Tabell I: 20. Behörighet i läroämnen. Antalet veckotimmar med fördelning på lärarkategorier, dels i absoluta värden, dels i procent av totala antalet veckotimmar. Gymnasiestadiet. Hela riket. kristendomsk. Lärarkategori

antal vtr

/o

latin

modersmålet antal vtr

%

antal vtr

%

A. Folkskollärare med vidareutbild18,0

0,5

21,0

0,2

39,0

1,0

10,0

0,1

3 495,0

93,8

9 036,0

96,3

3 276,5

94,8

187,0

5,0

649,5

6,9

173,0

5,0

21,0

0,6

28,0

0,3

92,0

2,7

3 140,0

^4,7

4 185,5

44,6

845,0

24,7

122,0

3,2

2 944,0

31,4

1 342,0

38,7

11,0

0,3

1144,0

12,2

824,5

23,9

85,0

0,9

22,0

0,2

6,0

0,2

172,0

5,0

3 454,5

100,0

B. Examinerade från högre lärarinneC. Lärare med akademisk examen eller därav: utan något akadem. betyg i ämnet . med ett akademiskt betyg i ämnet.. med t v å akademiska betyg i ämnet. med tre el. fyra akademiska betyg i

2 D. Folkskollärare utan vidareutbild0,3

20,0 Summa 1

Därav teol. kand. 82,6 %.

158,0

4,2

298,0

3,2

3 730,0

100,0

9 387,0

100,0

Därav fil. stud. 2,1

antal vtr

tyska

engelska

grekiska Lärarkategori

%

A. Folkskollärare med vidareutbildning

antal vtr

°//o

antal vtr

%

3,0

0,0

25,0

0,3

62,0

1,0

B. Examinerade från högre lärarinneC. Lärare med akademisk examen eller 1 024,0

89,7

8 229,5

95,4

5 699,0

91,9

utan något akadem. betyg i ämnet

74,0

6,5

317,5

3,7

214,5

3,5

med ett akademiskt betyg i ämnet..

12,0

0,8

66,5

224,0

1,1 19,6

69,0 3 801,0

U4.1

3 132,5

482,0

42,2

3 013,0

34,9

1 846,5

29,8

232,0

20,3

952,0

11,0

362,0

5,8

77,0

0,9

77,0

1,2

37,0

0,4

3,0

0,0

därav:

med t v å akademiska betyg i ämnet. med t r e el. fyra akademiska betyg i

med okänd betygspoäng

1,1 50,5

D. Folkskollärare utan vidareutbildE. övriga Summa 1

Därav fil. stud. 1,2 % .

117,0

10,3

339,5

3,9

437,5

7,1

1 141,0

100,0

8 634,0

100,0

6 201,5

100,0

Därav fil. stud. 2,4 %.

126 Tabell I: 20

(forts.)

franska Lärarkategori

antal vtr

historia

%

A. Folkskollärare med vidareutbildning

hist, med sk

antal vtr

/o

4,0

antal vtr

0,2

0/

/o

6,0

0',1

16,5

0,3

89,5

5 796,5

91,4

144,0

8,3

414,5

6,5

3,0

0,2

119,0

29,3

1 645,0

640,0

36,9

2 596,5

41,0

257,0

14,8

981,5

15,5

40,0

0,6 0,1

B. Examinerade från högre lärarinneseminarium

39,0

0,5

C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud

7 636,5

96,5

1 553,5

utan något akadem. betyg i ämnet

349,0

4,4

med ett akademiskt betyg i ä m n e t . .

157,0

2,0

med två akademiska betyg i ä m n e t .

3 405,5

^3,0

509,5

2 991,5

37,8

717,5

9,1

16,0

0,2

därav:

med tre el. fyra akademiska betyg i

med okänd betygspoäng D. Folkskollärare utan vidareutbildning E. övriga Summa 1

Därav fil. stud. 1,3 %.

3,0

0,0

4,0

0,2

8,0

234,5

3,0

176,0

10,1

514,0

7 913,0 | 100,01 3

Därav fil. stud. 3,0 %.

antal vtr

8,1 6 341,0 | 100,0,

Därav fil. stud. 1,4 %

samhällskunsk. Lärarkategori

1737,5 | 100,0 |

1,9 25,9

geografi

filosofi

antal vtr

°/

/o

antal vtr

%

/o

A. Folkskollärare med vidareutbildning

5,5

0,2

B. Examinerade från högre lärarinneseminarium

7,0

0,2

C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud

167,0

51,4

3 012,0

94,2

1 205,5

96,2

utan något akadem. betyg i ämnet .

114,0

35,1

141,0

4,4

124,5

10,0

med ett akademiskt betyg i ä m n e t . .

14,0

4,3

30,5

1,0

40,0

med t v å akademiska betyg i ämnet. med tre el. fyra akademiska betyg i ämnet

23,0

7,l

1 477,0

46,1

894,0

12,0

3,7

635,5

19,9

33,0

fil. lic. och fil. dr

4,0

1,2

688,5

21,5

110,0

8,8

40,0

1,3

4,0

0,3

12,5

0,4 48,0

3,8

därav:

J

med okänd betygspoäng D. Folkskollärare utan vidareutbildning E. Övriga Summa 1

Därav fil. stud. 0,6 %.

34,0

10,4

124,5

38,2

160,5

5,0

325,5 | 100,0

3 197,5

100,0 |

Därav fil. stud. 1,6 %.

3,2 s

71,3 2,6

1253,5 | 100,0

Därav teol. kand. 61,1 %.

127 Tabell

I: 20

(forts.) biologi

matematik Lärarkategori

antal vtr

/o

A. Folkskollärare med vidareutbildning

169,5

B. Examinerade från högre lärarinneseminarium C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud

fysik

antal vtr

%

antal vtr

%

1,6

19,5

0,5

80,5

1,1

8,0

0,1

18,0

0,4

10,0

0,1

8 657,5

82,6

031,5

96,7

5 811,0

83,1

utan något akadem. betyg i ämnet .

375,5

3,6

192,5

4,6

334,0

4,8

med ett akademiskt betyg i ä m n e t . .

466,5

4,5

11,0

0,3

24,0

därav:

med två akademiska betyg i ämnet. med tre el. fyra akademiska betyg i ämnet

6 534,5

62,3

565,5

37,5

4 079,0

0,3 8

58,3

488,0

4,6

934,0

22,4

320,5

4,6

fil. lic. och fil. dr

630,0

6,0

276,0

30,6

978,5

14,0

med okänd betygspoäng

163,0

1,6

52,5

1,3

75,5

1,1

D. Folkskollärare utan vidareutbildning E. övriga Summa 1

1 Därav fil. stud. 1,3 %.

64,0

0,6

5,0

0,1

29,0

0,4

1 578,5

15,1

96,0

2,3

1 074,0

15,3

10 477,5

100,0

4170,0

100,0

7 004,5

100,0

Därav fil. stud. 0,5 %.

3 Därav fil. stud. 1,6 %,

kemi Lärarkategorier

antal vtr

°/ /o

A. Folkskollärare med vidareutbildning

106,5

1,9

B. Examinerade från högre lärarinneseminarium

27,0

0,5

C. Lärare med akademisk examen eller fil. stud

4 521,0

82,4

357,0

6,5

därav: utan något akademiskt betyg i ämnet med ett akademiskt betyg i ämnet

86,0

1,6

med t v å akademiska betyg i ämnet

2 542,0

»46,3

med tre el. fyra akademiska betyg i ämnet

822,0

15,0

fil. lic. och fil. dr

675,0

12,3

med okänd betygspoäng

39,0

0,7

D. Folkskollärare utan vidareutbildning

27,0

0,5

E . övriga

809,5

14,7

5 491,0

100,0

Summa 1

Därav fil. stud. 1,6 %.

128 Tabell I: 21. Behörighetsgrad i olika ämnen och län inom renodlade högstadier. Som behöriga lärare anses lärare med minst ett akademiskt betyg, lärare med examen från högre lärarinneseminarium samt vidareutbildade folkskollärare. Antal vtr för dessa lärarkategorier i procent av totala antalet vtr i ämnet = behörighetsgraden Läroämnen Län

kr

mo

Stockholms stad

26,4

Stockholms län

45,2

Uppsala län

ty

fr

47,2 74,0

75,0

56,7 76,3

85,9

71,0

76,3 97,3

Södermanlands län . .

30,0

36,4 33,3

eng

sk

ge

ma

bi

fy

63,5

26,4

42,5

28,6

32,8

28,6

80,4

37,6

61,6

30,0

55,4

28,4

92,0

24,4

86,5

64,0

83,9

81,4

63,6

66,7

42,6

0,0

0,0 36,1

hi

hi m sk

65,2

59,2

75,9

58,6

82,4

70,0

82,9

46,8

—

92,9

Östergötlands l ä n . . . .

42,1

61,9 76,9

64,9

28,8

78,1

38,7

72,1

44,9

69,7

Jönköpings län

74,4

61,9 60,2

57,1

70,0

77,4

39,1

36,5

46,0

36,9

65,8

Kronobergs län

51,2

55,4 47,9

51,2

51,6

44,9

23,3

50,4

58,1

49,7

53,3

Kalmar län 1

94,0

40,5 67,5

43,0

80,0

81,3

55,6

62,7

31,4

40,6

35,5

Gotlands länl Blekinge l ä n / ' '

79,7

Grundskolans högstadium saknas i dessa län

Kristianstads l ä n . . . . 40,7

84,1

75,5

71,9

72,7

85,7

100,0

38,0

58,5

43,8

43,5

39,1

Malmöhus län

46,0

75,5

88,1

91,6 100,0

77,0

82,1

33,9

79,3

64,9

79,0

62,2

Hallands län 1

100,0 100,0

45,2

96,4

— 100,0

100,0

— 100,0 50,0 100,0 32,9

Göteborgs och Bohus 37,2 län

60,8

77,8

77,7

89,5

67,1

48,4

16,4

63,7

58,7

55,3

60,5

Älvsborgs län

22,8

47,8

69,1

77,0

88,9 59,3

100,0

41,8

58,9

73,3

53,7

65,1

Skaraborgs län

14,4

27,5

28,9

27,6

40,0 37,6

0,0

30,1

26,6

25,4

13,9

19,9

Värmlands län

30,5

33,0

39,7

19,5

75,0 41,9

0,0

12,4

23,5

21,6

26,4

18,0

Örebro län 1

69,2

48,7

23,8

0,0

0,0

87,5

42,9 100,0

47,5 100,0

45,5

Västmanlands l ä n . . . 42,7

37,1

55,8

44,2

51,0

60,0

78,0

31,9

48,4

37,1

37,0

32,0

Kopparbergs län . . . . 74,1

66,3

70,1 100,0 100,0

71,4

0,0

32,4

26,7

19,6

0,0

0,0

Gävleborgs län

39,3

35,7

62,5

58,6

48,4

39,8

26,4

46,2

53,2

60,1

59,6

Västernorrlands l ä n . . 47,7

53,9

70,4

61,7

52,5

68,5

0,0

45,3

60,7

45,4

47,6

44,5

Jämtlands län

40,5

37,7

42,8

47,6

57,2 62,6

75,0

28,9

52,7

43,3

32,0

41,0

Västerbottens län

38,9

54,3

62,5

72,9

85,2 51,2

56,3

49,3

36,0

65,7

39,2

70,6

Norrbottens län

28,9

34,7

43,3

37,8

33,9 50,8

75,6

28,1

62,1

38,5

36,2

35,3

39,1 | 51,0 66,0

65,6

66,1 60,8

70,9

31,0

53,6

43,1

45,8

41,9

1 RIKET 1

Högstadieorganisationen av relativt ringa omfattning. Jämför text.

129 Tabell I: 22. Behörighetsgraden lärare med minst två akademiska

i olika ämnen och län inom renodlade högstadier. Som behöriga anses betyg. Antal vtr för denna lärarkategori i procent av totala antalet vtr i ämnet — behörighetsgraden Läroämnen

Län

kr

mo

eng

ty

fi-

Stockholms s t a d . . . .

9,3

32,8

58,3

66,4

Stockholms län

24,4

38,5

62,8

76,2

sk

ll i

hi m sk

bi

fy

55,5

37,1

48,6

7,1

26,7

68,1

31,5

47,3

2,3

40,2

4,6

20,6

2,2

6,9

27,3

7,0

4,7 3,4

70,0

80,5

92,0

4,6 0,0

71,4

34,2

60,2

45,6

48,0

41,7

0,0

0,0

0,0

6,7

0,0

42,5

3,5

15,4

10,2

0,0

ge

ke

Uppsala län

61,7

69,5

92,0

82,4

Södermanlands län 1 .

30,0

10,9

33,3

46,8

Östergötlands l ä n . . .

15,0

24,2

59,5

46,0

21,2

16,9

Jönköpings län

50,0

12,8

24,3

44,3

70,0

18,9

0,0

8,7

0,0

4,8

0,0

0,0

Kronobergs län

15,1

21,1

39,0

51,2

25,8

18,0

0,0

21,0

8,3

38,2

7,2

6,2

Kalmar län 1

78,0

23,6

34,4

15,0

53,3

40,6

17,8

35,3

0,0

0,0

0,0

0,0

Kristianstads l ä n . . .

14,3

55,6

67,9

55,1

72,7

54,8

100,0

0,0

37,2

12,1

26,1 25,5

0,0

Malmöhus län

17,3

62,2

81,1

83,0

80,7

62,9

46,2

1,6

67,2

18,8

67,1 23,0

27,4

Hallands län 1

0,0

14,3 39,1

Gotlands län 3 Blekinge län 2

100,0

73,8

45,2

76,8

0,0

100,0

46,7

29,4

0,0

16,5

Gbgs o Bohus l ä n . . .

6,9

35,9

49,1

59,2

89,5

44,5

16,8

0,7

43,9

8,3

34,3

8,5

4,5

Älvsborgs län

0,0

41,7

62,8

73,8

88,2

48,1

100,0

19,4

12,5

6,8

8,0

25,0

52,3

Skaraborgs län

8,3

10,1

18,9

16,1

20,1

9,5

0,0

0,0

9,0

2,6

3,8

0,0

0,0

0,0

5,4

3,4

17,0

2,5

0,0

0,0

86,7

0,0 100,0

0,0

0,0

3,4

11,4

0,0

9,6 0,0

Värmlands län

18,8

15,9

20,7

12,9

0,0

16,1

Örebro län 1

0,0

35,9

23,8

0,0

0,0

25,0

Västmanlands län. .

23,1

23,2

43,4

33,8

51,0

38,4

48,8

5,7

27,0

Kopparbergs län 1

18,5

0,0

32,7

38,1

20,0

42,9

0,0

0,0

26,7

0,0

0,0

0,0

Gävleborgs län

17,9

16,3

38,7

55,9

48,4

10,2

1,4

21,9

8,2

23,1

9,9

0,0

Västernorrlands län.

14,0

23,3

48,3

40,8

45,7

33,8

0,0

2,5

30,5

4,7

6,3

0,0

5,3

Jämtlands län

15,0

10,6

25,0

39,0

57,1

23,3

0,0

3,5

25,9

0,0

18,1

0,0

0,0

Västerbottens l ä n . . . ,

10,5

17,9

37,6

48,7

70,4

11,6

25,0

0,0

23,5

10,8

18,9

13,1

0,0

Norrbottens län

12,4

11,8

26,6

21,9

26,8

21,8

29,3

0,0

34,8

7,6

23,7

7,1

0,0

16,9

29,5

49,2

53,4 | 56,3

32,5

45,6

3,3

32,8

7,1

24,1

7,3

6,3

RIKET 1

0,0

Högstadieorganisationen av relativt ringa omfattning. Jämför text. 2 Grundskolans högstadium saknas

5—412667

130 Tabell I: 23. Behörighetsgrad i olika ämnen och län inom realskoleorganisationen. Som behöriga lärare anses lärare med minst ett akademiskt betyg, lärare med examen från högre lärarinneseminarium samt vidareutbildade folkskollärare. Antal vtr för dessa lärarkategorier i procent av totala antalet vtr i ämnet = behörighetsgraden Läroämnen Län

kr

mo

eng

ty

fr

hi

hi m sk

sk

Stockholms stad

73,0

80,2

89,9

89,2

89,6

Stockholms län

71,5

67,4

78,3

77,1

81,5

Uppsala län

84,4

83,8

92,5

95,4

91,0

bi

80,9

86,2

32,3

81,1

61,2

76,0

54,6

71,9

55,6

64,5

33,2

61,9

93,9

85,0

35,4

95,2

79,5

97,4

0,0

79,6

42,0

68,5

ge

Södermanlands län . . 76,0

65,7

87,1

76,3

79,6

55,0

70,3

Östergötlands län

77,1

65,7

71,0

77,7

81,5

66,8

75,6

13,0

76,9

51,2

74,0

Jönköpings län

78,1

70,3

84,0

78,0

93,2

77,6

73,7

30,1

70,2

54,3

66,6

Kronobergs län

72,4

69,1

88,9

86,3

72,2

72,8

74,8

12,0

83,1

52,9

58,5

Kalmar län

69,1

68,9

84,8

81,6

89,5

57,1

70,1

40,8

74,4

45,8

62,6

68,4

56,3

46,9

49,8

Gotlands län

70,7

72,5

75,1

84,7

88,6

40,2

73,2

Blekinge län

74,4

74,9

74,9

89,4

88,9

58,8

67,5

0,0

83,8

38,8

81,6

Kristianstads län

83,9

71,4

90,1

85,0

86,3

95,4

77,1

64,2

88,0

50,5

79,2

Malmöhus län

78,5

78,2

89,9

92,5

98,3

69,3

83,5

89,4

76,0

85,5

Hallands län

90,8

81,6

97,3

96,5

96,5

61,5

60,0

90,8

48,2

87,7

Gbgs o Bohus l ä n . . . . 69,3

76,7

91,3

88,7

96,1

70,9

81,6

18,2

75,1

60,7

76,1

Ålvsborgs län

74,8

66,1

81,9

82,3

91,3

51,0

76,7

26,6

62,0

47,5

73,6

Skaraborgs län

76,5

70,3

81,9

83,0

90,5

67,5

84,8

23,2

75,6

49,5

70,8

Värmlands län

72,3

73,0

79,2

76,9

86,5

54,9

78,4

21,0

83,1

45,8

77,8

Örebro län

79,8

58,2

80,7

80,5

88,3

77,3

74,2

39,6

82,9

35,3

75,1

Västmanlands län. . . 83,3

84,2

88,8

93,6

81,6

80,5

88,6

8,1

70,3

38,3

58,1

Kopparbergs län

67,3

58,5

76,7

73,9

81,3

41,4

88,3

11,9

64,8

43,6

67,3

Gävleborgs län

73,4

60,2

81,3

78,1

73,4

49,2

78,6

34,9

67,3

45,6

66,8

Västernorrlands l ä n . . 69,6

68,0

76,9

77,0

82,0

64,6

64,2

12,2

61,9

52,5

60,9

Jämtlands län

55,4

67,3

57,3

87,6

55,2

58,2

55,3

60,9

37,1

68,4

65,1

64,7

86,5

77,4

53,8

75,8

57,4

69,4

80,0

Västerbottens län

66,8

72,3

72,7

Norrbottens län

53,4

57,5

65,4

64,0

76,2

61,5

67,3

20,8

71,1

53,4

63,4

73,8

70,7

82,8

82,3

87,3

69,4

76.7 | 30,0

76,0

51,9

72,6

RTKET

131 Tabell I: 24. Behörighetsgraden i olika ämnen och län inom realskoleorganisationen. anses lärare med minst två betyg. Antal vtr för denna lärarkategori i procent ämnet = behörighetsgraden

Som behöriga lärare av totala antalet vtr i

Läroämnen Län

kr

mo

eng

ty

fr

hi

hi m sk

sk

bi

ge

fy

Stockholms stad

46,1

63,2

77,7

79,7

77,6

64,0

60,3

15,1

70,4

35,5

62,7

43,8

Stockholms län

56,9

58,8

70,7

70,9

65,4

33,8

57,9

50,0

61,8

21,0

57,2

22,1

Uppsala län

78,5

31,3

93,8

53,4

97,4

65,2 28,0

77,6

89,8

84,8

91,0

78,2

77,5

Södermanlands län . . 47,7

50,3

74,2

57,2

69,6

24,9

53,4

0,0

65,1

24,9

50,3

Östergötlands l ä n . . . . 52,1

48,8

58,4

67,0

65,3

51,1

67,7

5,2

69,9

19,7

56,3

16,2

Jönköpings län

59,6

61,1

79,1

66,1

73,2

58,2

62,1

30,1

56,1

16,3

55,8

25,7

Kronobergs län

55,2

61,5

85,3

81,0

33,3

69,4

64,9

12,0

78,2

22,3

50,8

36,1

Kalmar län

51,2

54,9

74,3

69,8

83,2

35,9

65,4

18,4

61,1

28,2

54,9

30,0

Gotlands län

56,5

65,7

62,8

64,7

81,8

27,3

54,5

68,4

33,9

21,6

28,5

9,9

Blekinge län

60,5

63,0

68,8

78,2

77,8

11,8

63,1

0,0

73,3

20,6

75,8

36,0

Kristianstads län. . . . 74,6

65,4

85,0

81,4

66,5

72,7

77,1

61,7

75,6

31,2

67,8

43,1

Malmöhus län

53,9

68,4

80,4

80,7

88,2

69,3

76,6

43,2

84,9

45,1

79,7

72,7

Hallands län

73,0

68,0

82,3

84,0

61,2

15,4

73,7

40,0

69,7

17,6

65,5

28,5

Gbgs o Bohus län . . . 45,1

62,3

83,1

76,6

81,7

65,7

67,2

11,8

62,3

63,8

39,8

Ålvsborgs län

60,9

55,8

75,0

64,7

70,3

49,7

66,6

26,6

51,5

15,5

61,0

17,6

Skaraborgs län

57,7

58,3

75,0

62,6

77,8

62,3

65,9

18,1

61,4

20,8

46,1

27,3

Värmlands län

39,5

54,9

72,0

61,3

72,7

39,1

44,7

6,2

61,9

12,9

60,0

16,4

Örebro län

58,2

49,9

73,0

67,2

74,5

73,5

69,3

39,6

71,8

10,7

11,9

Västmanlands län . . . 70,4

79,5

85,0

84,5

73,7

74,6

76,0

2,7

53,9

21,6

39,2

21,3

Kopparbergs län

46,3

49,9

68,1

62,7

57,1

38,1

74,5

11,9

53,7

26,7

54,4

24,6

Gävleborgs län

56,4

49,1

64,1

59,3

56,5

36,3

61,0

34,9

54,3

18,0

47,9

22,1

Västernorrlands län . 47,3

59,9

69,7

64,2

68,2

42,5

58,4

12,2

52,5

30,3

47,0

30,6

Jämtlands län

73,0

44,4

60,6

42,3

87,6

41,3

44,3

50,0

35,1

15,6

55,3

17,9

Västerbottens l ä n . . . . 41,6

54,7

62,0

60,1

64,4

55,0

53,8

50,8

28,3

34,4

33,0

Norrbottens län

41,8

54,8

69,1

60,3

17,9

59,1

21,3

54,3

28,2

64,5 | 24,7

64,3

26,0

59,1

33.3 RIKET

46,0

66,4 52.0

53,7 | 58,4 | 73,9 | 70,5 | 73,5 | 55,2 |

>, X)

b *-i

tic

£ u

£ :CS O s-

m

g

«-. > i

Ol

CD

00 CO

TT

os

CO

rH

CO

CO

-T l>

r>

m

CO

CD

I> CO

1^

00 CO

OS

CO

l >

CO

iO

TH

m

0 CO

1^ OS

OS

OS CO

m

»

CD

CO

• *

r«

0 0

CO OS

r> i

CO

•* - r

iO

0 OJ

CD CO

os co co

r^

CO 0

rf CO

0 0

1^

in

l-H

PS

T} t^

CO

O 00

CO

CO

es CO

-*

CM

o oo

-r c\

CO

0-1

N

r^-

CO

CN 05

01 l>

in CO

CO

1^

CO l>

m

00 l>

05 CO

r>

C5

r»

00 00

F)>

,_ „ r»

co

0 CM

O" OS

00 OS

0 0

Ol OS

O OS

CO

es ro

CO

r» r»

0 Ol

rH

Tt

co t»

r)>

0 00

co

0 CO

r»

OS CO

CO

,_, O

CO

os C os

0 O

CO CO

rH

0 O O

0 OS

rH

rH

T-H

CM

-H

O

rr

CO

OS

0 IM OS

O

co

IO Os

OS l>

m os

-* (M

rH

m

ro

r-l

oris

cs

l>

1^ l>

^r

OS

CO

r» OS

-*

TT

rH

O

0 O

O

0 CM

i>

l>

rH

|

0 CM

en

as"

O O

i>

os

00 O

0 0 c

CD

OC

-i-

CO

rH

00 CM

J4 as

CCS

r>i

00 CO

CO 00

0 l>

CO

rH

r»

00 O

Tt|

O.

CM

0 CO

OS

r-T O

CO 05

CM

co

CO

t^

CD

OS

t^

on

r»

OS

co i> l>

m

CO

0C;

» r o w

l>

OS

t^

00 OS

CO

0 CO

r)>

r)>

CO

l^

CO

CO

OS

m r00

-" ^ •*

**

0 CM

m

O)

l>

os

r-

E

CO

rH

O

rH

CO

CO

CN CO

00 Oi CO

cF >

l> l^

O

os

CO

rH

0 CO

CO

m

O

CC

oc

CO

OS

Ol CO

T f r »

CO C5

Ol OS

CO CS

00 Os

CS

ca

oc

CO 05

0 CO

00 OS

Ol

r-

CO

m co

"T

iC.

O

m

"*

CO 00

CO CC

oc

r)>

Ol

m

0 CC

O C35

CJ

0 C

CO L^

CO

CS

CR

m m

•*

t>

m

m

m

CO

CO

r«

O

CM

CM

0 00

r H

CO

00 00

T* CS

CO

os

r<

0 00

as

0 0

0 0

CO

F>

os

CO

iO 00

rH

co

00 CO

0 <_5

0 CO

O. OS

OS

t«>

CM

F>

| 10

| 0

CC

CM

TH

Tf

CO

Ol

OO

CM

-rf

m 1^

00 L^

TJ*

CD CS

00 CO

Ol l>

CO

r^

CN 00

CM*

CO

Os

t>

CM

C

!>•

CM

as

Pi Ol

Tt

as

0 Os

CS

C5

Tf

CM

O

CD

rH

rH

m

CO CO

O O

Tf 05

* 1 CO l^

CO ro

00 T-H

c

as

ur.

es

a>

CD

CO

rH

t©

00 Ol OS

i> 00

Ol OS

l>CS

T« 00

CO 00

00 CC

00 00

os

Os

Tf

rH

m

00 O

rH

Tf<

-rj<

Tf

O

CM

r^

00 00

r» CO

Tt"

TT 00

Ol CS

0 00

m l>

0 l^

c

0 00

CO

in

CM

CD;

CM

CS

O

CD CC

TT

OS

oc

O C33

c c

c C

O

CM

C

CM

r-

*tf

rH

O

CM

co

CD

co

irt

0 OS

O

OS

cc

OS l^

O

r H l O O C M C C ^ C D r H m

• r / o o * i n * e o c o m r - * o OS CS CS 00 CO 00 00 cr

CO

oi

<_

rH

0 0

0 CO

0 CD

O

l>

0 I>

1 os

0 0

m m

c

00 i>

m

O

OC

c CC

CC CC

O

CO

rH Ol

CO

m

w

rH CO

0C CC

c c c

c c c_

rr^

m c

CM

X

i>

<y

se

m

0 O

c

00 OS

0 0

C

c

a.

c

0 CM

O O*

|

m

rH

0 c

rH

m

0 O

m

c^

l> 00

i>

CD^

00 CO

CD Os

TJ* Os

rl>

CO

•*

00 OS

OC

00 00

O

rH

c

rn

m

c

y-«

oc

t> t>

c

CC

CC 1>

CM

CM

"*

r-

oc

m oc

c

oc oc

,_| 0

rH

m

OS

CD

r H

•n

CO OS

oc

as

0 0

CO OS

m 0 c~

c i>

rH 00

CO

00 CO 00

CM

OS

CO

c c

oc

-*

CO

O

in

os

m

0 O

CM

T*

CS

CM

CD

00 CM

CC

CO;

CC

o-

c-

TJ* <T

er oc

C

0-

00 CC

Tt*

00 0-

•*

OS

00 OS

m

0C

0 0 rH

CD

l>

a-

c_

T-H

OS

-*

O

^

r^

CO

CM

co

m

m

l>

CC

OS CO

OS

OS

O

r^

O 00

-T

LO

00 O

L^

O co

co

oo

os

T f

00 CO

0 Pr-

m

0 0

O^

0 CC

00* Os

m

CM

rr CO

rH OS

rn

00 Ol

r»

rH

**

CO

CD

IO

O

m

m

r-, CM

rH

T t

cr. t>

00 T-H

0 m0

CM

-r t>

iO

t»>

•* OO*

un

r-*

^r

CO

•*

OS

OS CO

0 OS

cc

OS CO

CO

CO

•^r

Irt

rH CO

OS

0 OS

I-1

0-1

Oi

O

TT

"* -* K t»

*

r f

Cs

rH

I>

T f

0 CO

oo

tlD

DC

rf

>o

CO

0 l>

2 .c

0 CO

CM

in

0) C

in r-i

•

c

<* r*

lO

CO CO

CO

a> X.

L^

oc C

l>

c CC

r^rr oc

t>

l^

rl>

CM

ir

CN O"

m

ri>

m

rH

CD

00 C r>

00*

O

r-

T j

CC 0

0 L^ O

CT

r-

c c

«» c

TT O

o-

CC

~

rf 00* oc

C

c

c

rH

w

SOS

c

t-1

to X c •4u

c

5 u

c "c

E

f.

E w t

5)

c c c/ 1

u

H)

so

c c

v X c c

'i0 "Jr 1

il

I ,1 -T

r 1S 5-!!. a: u C! PC

t /3

C

<

Cl

At

X •z

\i

c ••c

M e/

E

E

sa

1/

c

I! \ \

. ^ "a

c c>

E :r u T

— E1 1 x c s r - s « 1 E - s0 5<M

u

TH-

c :c-

u

: -c 1 c : _£!

< 1 •s; — 1/

C

c)

c/ t

g

p

tD

C -t

c)

X

11 i.

C c

:S

—

I

E

i/ 1 •c E c

E :o E

12 i 5 D I

C

a C a

>

! 1 >> >

a

>

+ •i

)

s.

i

«

i i! 1' li l 1 *•^ 1

ci a ?! ! gs 1 1i 1 sa 5: 1 C5 :<i J7i !>• C) >

£

C"

*

'

sai

.

C5

C 4. :c >"

Hs

>

• y

133 I3

o

rr

m

oo

co oo

00 CM

Tf

CM

CM

rn

CM

CO

CM

oo

m

oo oo

rH

t^

CO

CO

CO

os

os

m

rH CM

CO

o

m

m

oo

os CM

fe *j

v tv) •s o

6 •k.o G

oo

CO

rH

o

00 CM

OS

<_s

OX)

l>

Ol

CO

m

CO

00 CM

2 II BQ T-^1 CU (O

'<.) c

•ej CT di

.^w Is,

:

o

ca

O

"3 s

CO

CM

^j

a

m

CM

•C! -Q)

TT

|

-*• t/i

T—

o o

o

oo

oo co oo CO os co

I>

rH

CM

m

CM rH

CO

OS

rH

rH OJ rH

00 T*

OO CO CS oo m oo o o o s a s o s o s r H m o o c o m CM m m in

Tf o_ ri oo n n in io co o TJ* co* co* r-T r-" c--" co

i-0

as

CO

o

CO

CO

O

rH

o as

T-H

o o

CS 00

©

irt CO

O

CO

o o o

rH

OS

o

CM CD

Ol

CC

CM

CO

rH

rH

[^

co m

o m

or;

o

o o

o o

Tf

<_; t *

t>

m

CO TT

oo 00

O

O

O

O

o

o o

o o

"* t>

co

"<*

| 1

00 CO

T-H

CM

o o co

r« os

OS

rf

CM CO

TT

co

1 Tf

1 CM

CM

m

00 CO

CO

CM

o

r-

CO CO

CO T}<

OS

CO

o o

o o

- ; T H i ^ o o _ r H T H C M e o o _ m r H O T t < T ! « e o c o o o as oo co co co oo co

rH

Tf

CO

oo

oo

as

m

CD

TT m cs* co

m

co m r - a s c M c s a s i n c o a s oo rn m oo rn co m CM

in

in

co -rf

A a Q CO

m

m

m

m

o r^

Os

CO

00 CO

CM

rs ,_, os m m

m

oo os

rn

Oi

in

O

i i Ol

01 L^

m o r« m Tf Ol

CO

O

O

1 | o

1o

Tf

OS

o o

m

o o

CM rH

co o

co co_ CM o_ Tf oo oo oo o" co

Tf

rH

in

O

Tf

rn

o

co

m

as as

oo

co

as oo

m

m

m

CM

m

m

CD

co

m

C5 CM cs" CM m co

CM

oo co rn m* as* oo

oo

CM m m

TJOn Tf

CO

t^

CM rn m

t>

00 oo

i>

T*

m

T)

CJ

o

m

oc; in 00 rH*

CM"

0 IL

o co co 00* CM* O *

co

os

•ft

«3

rH

i n r H i n i n o c M c o i n

>i c CD

CO

Tf 00

cs^ oo_ m m co

Tj<

Tf

"W <SJ co

ts

S Q

CO CO

cu Cl O

t,

00 CM

os co

CO

m

lO

Tf

TH

m*

CM*

o o

OS CM

00 CO

CO

CM

rH

m

cs CM

CD; CO

CO

CM

cs

oo

co

oo* rn"

cc

CM

C M i n C O C O C M C O r H C M r H C M C O T - i C M C O r H

m of

as oo

rn co

as oo

Tf C M o o r ^ o c o m c M o o T f C M C M m c M T f T f m

m

co

oo

m

O.

fc. o

oo

Tf

CO

rH

CM CM

00 CM

l>

r~

oo Tf

CO

rH*

Öl

CO

CM

OO

OO

O

* !

rH

m cs

oo m oo Cl

**

-T CM

o_ m

«s 3 er&)

•*"

oo

CM*

0=5 • ~

°C

oo

co

oo CO

CM m

cs

m oo oo

IS

0C; CM

oo CM* oo* r-T co* oo oo co

oo

m

i>

rn

m

Tf

m

oo

rn co m rn o o c o e o r H c s c M C M r H c o o i n c o C M m o o c o o o e M r H c s o o o s e s c M c o m o c o o o T f m o O T f T f m T f C O C M C M C O C M O O O O T f C O C M

00 CM 00 CO oo m m CM CM oo oo co m o o c o o o o o a s a s e s c s o o r - a s c o c s

rH

oo

as as

co oo

*! fp o

IL

•~ C

B}

"« K fa ^ a •c « co

CD

•c;

H

cu

CU t/3

O!

S09

i-1

TI

ca

C a!

03 TJ

s a,

:0 00

co CM

a

o 'O

m

C

Ti

r:ci -

H_>

a

a

tu

:c3

tn

—*

EJ

o C/3 C 3 :° 03 C C c .2 r5 73 M M « w £

«

CQ

c a

oc

ft •O M

C

*-> -5 14 00 O

—(

O

oc

c 3 0 r ^ E o c J o 3 j 3 ^ *

bfi b

S "2

B I O

> X

> z

DEL II Undervisningsvolym, verksamhetsgrad och avgång från yrket hland lärare på grundskolans högstadium och vid icke obligatoriska skolor höstterminen 1962

KAPITEL 1 Undersökningens uppläggning

A. Undersökningens syfte Föreliggande undersökning har två huvudsyften. För det första utgör den ett bidrag till en mera detaljerad kartläggning av tillgången på lärare på grundskolans högstadium och vid icke obligatoriska skolor. För det andra syftar den till att ge mera relevanta beräkningsgrunder än vad hittills framkommit för prognosverksamheten när det gäller att beräkna behovet av sådana lärare. I båda dessa avseenden bör det material, som här lägges fram ses som ett komplement till det material, som ges i statistiska centralbyråns löpande redovisning. För det senare syftet skall i denna undersökning göras ett försök att bestämma två viktiga faktorer, nämligen lärarnas verksamhetsgrad och deras avgång ur yrket. Någon beräkning av verksamhetsgraden för lärare vid högre skolor har tidigare ej gjorts. Beträffande avgången ur yrket finns för tidigare år vissa uppgifter i 1955 års utredning om realskolan under övergångstiden (SOU 1955:53). Båda dessa faktorer har väsentlig betydelse för bedömning av behovet av lärare. I de sakkunnigas klasslärarprognos (Ecklesiastikdepartementet 1962: 1) framlade de sakkunniga ingående beräkningar av dessa faktorer. Dessa grundade sig på en omfattande enkät. Föreliggande undersökning som syftar till motsvarande beräkningar för ämneslärarstadiet har fått en enklare uppläggning. B. Material och metoder Som bilaga till undersökningen finns det frågeformulär, som utgått till samtliga skolor med högstadier, realskolor, flickskolor och gymnasier. Antalet skolor som ingår i undersökningen utgör: fristående högstadieskolor skolor inom realskoleorganisationen allmänna gymnasier fackgymnasier Summa

284 222 182 59 747

Privatläroverk och korrespondensgymnasier ingår, men däremot ej skolor med aftonundervisning. Svarsprocenten får anses vara mycket god, då endast två mindre realskolor och ett mindre handelsgymnasium ej lämnat upp-

138 gifter. Granskningsarbetet har visat, att frågorna i de flesta fall rätt uppfattats. I förekommande fall har rättelse kunnat erhållas efter hänvändelse till rektor. På grund av tidsnöd har detta ej kunnat ske i två fall. Berörda skolor har uteslutits ur materialet. De uppgifter, som infordrats från rektorsämbetena, har i första hand gällt undervisningsvolymen för varje lärare under höstterminen 1962. Undervisningsvolymen definieras därvid som produkten av antalet hela arbetsveckor och antalet veckotimmar. I de flesta fall brukar undersökningar avseende lärarbrist redovisa antalet fysiska personer av olika kategorier eller antalet veckotimmar som lärare av olika kategorier undervisar i vid en viss tidpunkt. Att endast redovisa antalet fysiska personer måste anses otillfredsställande, enär antalet undervisningstimmar per lärare skiftar avsevärt för olika kategorier av lärare. Vidare ligger det i öppen dag, att en tvärsnittsundersökning avseende antalet veckotimmar vid en viss tidpunkt ej kan ge en rättvisande bild av exempelvis lärarnas verksamhetsgrad. I och för sig borde, såsom fallet var i klasslärarprognosen, verksamhetsgraden mätas under loppet av flera år. Detta skulle emellertid innebära både stora kostnader och tidsutdräkt. Beträffande lärare vid högre skolor kommer därtill, att begreppet lärarpopulation ej är lika klart som för klasslärare. Skall begreppet lärare avse endast fullt behöriga lärare? Skall filosofie magistrar utan lärarkurs medräknas? I senare fallet uppstår frågan om ytterligare gränsdragningar ända intill de populationer, som utgörs av de examinerade. I denna undersökning är sålunda undersökningsobjektet i första hand undervisningsvolymen under en termin. Denna har, för att anknyta till sist förda resonemang, avgränsats att gälla hela kadern av ordinarie och extra ordinarie lärare samt timlärare med förordnande för hel termin. För dessa lärare har undervisningsvolymen bestämts på två sätt. I ena fallet, som ansluter sig till frågeformulärets avdelning I (s. 172) har undervisningsvolymen bestämts för samtliga ovan nämnda kategorier lärare, varvid även vikarier medräknats. I andra fallet, som ansluter sig till frågeformulärets avdelning II, har undervisningsvolymen bestämts för samma kategorier av lärare men undantag har gjorts för lärare med nedsatt undervisningsskyldighet och för vikarier. Undervisningsvolymen har redovisats för följande kategorier av lärare: A. Behöriga till adjunkts- och lektorstjänst jämte lärare med utbildning vid högre lärarinneseminarium. B. Folkskollärare med behörighet till A 19. C. Lärare med vederbörlig akademisk ämneslärarutbildning men utan vederbörlig praktisk-pedagogisk lärarkurs. (OBS! i frågeformuläret betecknas denna grupp med bokstaven D). D. Folkskollärare utan vidareutbildning. (OBS! I frågeformuläret betecknat med bokstaven C)

139 E. övriga lärare i läroämnen. Uppgifterna i avdelning II i frågeformuläret har använts vid bestämningen av lärarnas yrkesverksamhetsgrad. Rektorer, studierektorer, yrkesvals- och tillsynslärare ingår sålunda ej vid bestämningen av yrkesverksamhetsgraden. Med ledning av den redovisade undervisningsvolymen och antalet lärare samt beräkningar av den undervisningsvolym, som är uttagbar, därest varje lärare hade full tjänstgöring, kan verksamhetsgraden beräknas. I kapitel 3 redogörs vidare för verksamhetsgraden. Uppgifterna i avdelning I i frågeformuläret har utnyttjats för att beskriva den totala undervisningsvolymens fördelning på län, kommuntyp och skolform. Denna fördelning kan avse antingen lärarnas totala tjänstgöring, som här benämns bruttoundervisningsvolym, eller den tjänstgöring som motsvaras av undervisningsskyldigheten, här benämnd nettoundervisningsvolym. Skillnaden i brutto- och nettoundervisningsvolym hänför sig till lärarnas tjänstgöring i form av övertimmar, (kapitel 2, avdelning B). I kapitel 2 (avdelning C) behandlas undervisningsvolymen bland ordinarie och extra ordinarie lärare samt lärare med förordnande för hel termin. Härvid har uppgifterna i frågeformulärets avdelning II legat till grund.

KAPITEL 2 U n d e r v i s n i n g s v o l y m b l a n d l ä r a r e a v olika k a t e g o r i e r

A.

Undervisningsvolymens fördelning på län, kommuntyp och skolform

Att eleverna bör erhålla bästa möjliga undervisning är självklart. Det är emellertid icke lika självklart, hur man bäst skall belysa den rådande undervisningssituationen utifrån nämnda värdering. I en skola kan det vara så, att stor del av totala undervisningsvolymen visserligen bestrids av kompetenta lärare men att det samtidigt sker flera byten av lärare under terminen. Vederbörande vikarier kan vara formellt kompetenta men enbart ombytet av lärare är till nackdel. I en annan skola kan det förekomma få byten av lärare under terminen men lärarkaderns sammansättning kan vara sådan, att endast en mindre andel har tillfredsställande behörighet. Hur den vid terminens början kalkylerade undervisningsvolymen utfylles med vikarier av olika behörighetsgrad, kan här ej med något större grad av exakthet beskrivas. I föreliggande kapitel skall en ren deskription ges av h u r den totala undervisningsvolymen fördelar sig på olika lärarkategorier inom olika kommuntyper, län och olika skolformer. Det är härvid att märka att all undervisning i berörda ämnen redovisats. Sålunda har även vikariers undervisning medtagits. Undervisningsvolymens fördelning på lärarkategorier kan grafiskt illustreras med ett bandspektrum enligt figur II: 1, där storleken hos fälten A, B o. s. v. motsvarar de med dessa bokstäver betecknade lärarkategoriernas (se sid. 138) andel av den totala undervisningsvolymen.

A

B

C

D

E

Figur II: 1

A betecknar sålunda all tjänstgöring uttryckt i antalet lärare gånger antalet veckotimmar gånger antalet veckor som hänför sig till fullt behöriga lärare. Därvid ingår vikariers tjänstgöring och övertidstjänstgöring, oavsett om den fullgjorts vid den egna skolenheten eller vid annan skolenhet. I tabell II: 1 (sid. 159) ges en redovisning av undervisningsvolymens absoluta värde bland olika lärare i olika skolformer i olika län. I tabell II: 2 (sid. 161) ges en redovisning av undervisnings volymens fördelning på olika kom-

141 muntyper och skolformer. Kommunerna indelas efter främst folkmängd i fyra grupper enligt nedan: 1 = Kommuner med 0—9 999 invånare 2 = Kommuner med 10 000—29 999 invånare 3 = Kommuner med 30 000—99 999 invånare utom Uppsala och Lund 4 = Kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund Det har inte ansetts nödvändigt att göra en finare uppdelning av kommunerna. Väsentligt är att konstatera, huruvida storstäderna och universitetsstäderna intar en särställning. De skolformer som undersökts är a) De renodlade högstadierna, här betecknade grh. b) Realskoleorganisationen, här betecknad rs. c) Gymnasierna. Gymnasier med samhörande högstadier eller realskoleklasser ingår här i denna grupp. Beteckning: g. Denna indelning i skolformer är redovisningstekniskt betingad. I arbetstabeller finns uppdelning på allmänna gymnasier och fackgymnasier men vid den slutliga bearbetningen har det visat sig ändamålsenligt att endast räkna med en grupp av gymnasier. I nedanstående digram (II: 1—II: 2) visas hur den totala undervisningsvolymen fördelar sig på olika lärarkategorier, varvid de beteckningar, som ovan angivits, tillämpas. Stapeldiagrammen avser relativa fördelningar. För den regionala redovisningen anges under stapeldiagrammet det absoluta värdet av den totala undervisningsvolymen. Länen jämte Stockholms stad anges på vanligt sätt med bokstavsbeteckning. Diagram II: 1 ger ett tvärsnitt av behörighetssituationen i de tre aktuella skoltyperna. På de renodlade högstadierna bestrids endast 40,6 procent av undervisningen av lärare med formell kompetens (kategorierna A och B). Inom realskoleorganisationen är motsvarande andel 52,3 procent. Inom gymnasiestadiet uppgår talet till 61,9 procent eller, om de vidareutbildade folkskollärarna inräknas, 65,8 procent. De vidareutbildade folkskollärarna har sin starkaste representation på de renodlade högstadierna, där de svarar för 23,6 procent av undervisningen. Av de formellt icke-behöriga lärarna upptas huvuddelen av icke vidareutbildade folkskollärare (31,5 procent på de renodlade högstadierna). Lärarkategori C med teoretisk men ej praktisk-pedagogisk utbildning är störst på gymnasiet (18,8 procent) och minst på de renodlade högstadierna (11,6 procent). Olikheterna mellan länen med avseende på behörighetsgraden vid en och samma skoltyp är inte särskilt påfallande. Procentuellt sett står sig de renodlade högstadierna bäst i Göteborgs och Bohus län (62,5), Östergötlands län (59,5) och Malmöhus län (58,4). Lägsta behörighetsprocenten har Norrbottens län (25,7), Örebro län (26,1), Värmlands län (26,4) och Gävleborgs

Diagram II: 1 Totala undervisningsvolymens fördelning på lärarkategorier. och hela riket. % Renodlade 100-

Länsvis

högstadier

50-

0-1

H

I

K L M N

ro

<?

0 P

r~ — f M f . ^ t m i o o i N - t r » o > m c v i 4 o e n i D r o i r > o » i o — • J i p - f C O O C D N i n — fflh; oö l o ro io — ir> — in

R

S

T

U

W

X

y

2 AC BD Riket o —. IO

Realskoleorganisationen 100-1

50-

H l

B O

io to

s

<J"

IO

K L M N I—

CO

OO

is

in

-'

O P R S T U W X Y Z A C B D IO

in

id

-41

l O N I O - N i n - I O N

Riket

CM oo en 10 OJ Ol in N io oi CM m CM oo CM r-; r o us CM —c b c i r o c i o S u - i i o c i c r i c M ro UD m CM tr> >T i n -sr r» m

CM

Gymnasiestadiet

100—i

50-

0-1

Z AC BD Riket i n u > r ^ « * i r > c N l a i e - j u s i r > - 4 - i r > e 3 c j > f O o o - i i u - - r o o o r » « i o — . - a - o u - > o > r o t o i f > « 5 " - s r - a * c v i — r- oo to OJ en — C M oo — CM — — r< a > -T

« 3 - u - > i o i p c M C M c o r - - < r c o i q LO oS r< CM r< — na)tö ro oo er» < r c D o o - ^ - r o i o o — r— i— oo CM — — — — CM

— cö io

<• CM ro **•' LTI CM C M —

io oi iq » o e v i C M O O ' C O I O C M — co oo — C 3 0 — — — — —

Total undervisningsvolym

L>

D<

io m

ro evi

— o ~ > o-> co c o o S - ^ - ^ r — r o a j i o — —

<f CM

eq — o CM

ro

143 Diagram II: 2 Totala undervisningsvolymens fördelning på lärarkategorier inom fyra kommuntyper och tre skolformer. %

Renodlade högstadier

Realskoleorganisationen

Gymnasiestadiet

Total undervisningsvolym

• * D B H C H° D E län (29,2). Procenttalen måste givetvis relateras till den i diagrammen angivna totala undervisningsvolymen, vilken i sin tur bör relateras till länets folkmängd. Detta gäller i hög grad för realskoleorganisationen, där behörighetssituationen torde vara beroende av i vilket läge man befinner sig beträffande realskoleorganisationens avveckling. Högsta behörighetstalen har Malmöhus län (69,1), Göteborgs och Bohus län (61,8), Hallands län (61,3) och Uppsala län (60,4). Lägst ligger Västmanlands län (27,6), Jämtlands län (30,3), Gotlands län (36,9), Norrbottens län (37,1) och Västerbottens län (39,5). Gymnasieorganisationen, i vilken ingår även ett antal realskole- och högstadieklasser (se sid. 142), har specificerats i diagram II: 1. Det synes rimligast att här låta lärarkategori A, d. v. s. adjunkts- och lektorsbehöriga, representera undervisningsvolymen för behöriga. Bäst lottade är här Malmöhus län (77,1), Kristianstads län (72,0), Hallands län (69,7), Älvsborgs län (67,7) samt Kronobergs län och Stockholms stad (vardera 67,1). Lägst är andelen behöriga i Norrbottens län (42,1), Värmlands län (48,4), Örebro län (51,8), Jönköpings län (52,6) och Gävleborgs län (53,8). Allmänt visar digram II: 1, att vissa landsdelar är mera gynnade än andra.

144 Diagram II: 3 Undervisning fullgjord genom övertimtjänstgöring, i procent av den totala undervisningen (bruttovolymen) med fördelning på olika lärarkategorier och skolformer. Hela riket. °/o Renodlade högstadier 12-

Gymnasiestadiet

Realskoleorganisationen

10-

JLL.

Jt_l

A

B C D Lärarkategorier

E

A

B

C

D

E

I allmänhet synes de sydligaste länen och Göteborgstrakten ligga bäst till i fråga om behöriga lärare. Något sämre ligger Stockholmstrakten. Landet i övrigt företräder knappast någon enhetlig struktur. Något särskilt norrlandsproblem synes inte föreligga. Behörighetssituationen är lika prekär i ett antal syd- och mellansvenska län. Uppenbarligen spelar bebyggelsestrukturen en viss roll. Detta har grafiskt återgivits i diagram II: 2 som visar, hur lärarkategorierna är representerade inom olika kommuntyper, (se sid. 143). Behörighetsgraden är som synes lägst i de mindre kommunerna och högst i de större. Detta gäller alla tre skoltyperna.

B. Undervisningsvolym såsom bruttovolym och nettovolym En icke oväsentlig del av den totala undervisningen bestrides av lärare som åtar sig övertimmar. I det följande visas hur stor del av den totala undervisningsvolymen, som faller på övertimmar. Med en viss lärargrupps bruttoundervisningsvolym avses all undervisning, som bestrides av lärargruppen ifråga. Samma grupps nettoundervisningsvolym utgörs av bruttoundervisningsvolymen minskad med den undervisningsvolym som utgör övertimmar. I särskilda arbetstabeller finns redovisade absoluta värden för övertimstjänstgöringen för olika lärarkategorier för varje län. Här återges endast

145 Tablå II: 1 Undervisning, fullgjord genom överlimstjänstgöring, i procent av den totala undervisningen länsvis i olika skolformer. Samtliga lärarkategorier Län A B C D E F G H I K L M N 0 P R S T U W X Y Z AC BD

Renodlade högstadier

Realskoleorg.

Gymnasiet

6,6 7,8 7,9 10,2 9,4 12,4 8,9 8,6

11,8 8,2 10,4 9,2 4,4 11,9 6,7 12,6 8,1 8,2 9,2 10,0

3,1 6,6 8,3 3,8 8,5 7,2 6,3 10,1 7,9 3,8 7,6 7,5 6,0 6,1 9,4 7,0 7,2 9,3 10,1 9,0 8,3 6,9 8,4 8,4 8,1

11,6 9,5 7,1 9,0 11,2 10,8 12,6 9,5 6,4 12,0 8,5 9,2 6,4 10,2 11,8 8,4 17,4 11,3 11,5 13,6 13,7 11,7 11,8 16,7 11,0

8,9

7,2

10,9

8,7 7,4

Hela riket

för varje län övertimstjänstgöringen i procent av den totala undervisningsvolymen för samtliga lärarkategorier tillsammans. Den i diagram II: 3 och tablå II: 1 angivna undervisningsvolym, som utgörs av övertimstjänstgöring, avser icke endast de övertimmar, som lärarna åtar sig vid den egna skolan, utan även de övertimmar, som de har såsom timlärartjänstgöring vid annan skola. För fackgymnasium är ofta denna »volym» betydande även i här ingående ämnen, »övertimsvolymen» vid fackgymnasium utgör sålunda c:a 20 procent av hela undervisningsvolymen mot endast c:a 10 procent vid allmänna gymnasier. Av naturliga skäl är procenttalet övertimmar större för behöriga än för icke-behöriga lärare. Olikheterna mellan länen i tablå II: 1 är påtagliga; det synes dock vanskligt att söka återföra talens storlek på behörighetsgraden enligt diagram II: 1. C. Undervisningsvolymen för ordinarie lärare samt timlärare med förordnande för hel termin I del A redovisades den totala undervisningsvolymen, fördelad på fem olika lärarkategorier med avseende på behörighet. I ingressen till del A återfinns

146 figur II: 1 som visar en schematisering av den totala undervisningsvolymens fördelning på dessa fem lärarkategorier. Om inom varje område av detta »spektrum» görs en uppspaltning på den undervisningsvolym, som presteras av skolornas kår av ordinarie och extra ordinarie lärare samt timlärare, rektorer m. fl. samt vikarier, erhålles ett spektrum med finare uppdelning såsom figur II: 2. övre delen av denna motsvarar figur II: 1.

Här betecknar Ai, Bi, Ci, Di och Ei den undervisningsvolym, som uträttas av ordinarie och extra ordnarie lärare samt timlärare med förordnande för hel termin. A2, B2, C2, D2 och E 2 representerar vikaries undervisningsvolym. A3, B3, C3 och Ds slutligen anger undervisningsvolymen bland rektorer, studierektorer samt yrkesvals- och tillsynslärare. I detta avsnitt skall redogöras för undervisningsvolymen för lärarkategorierna Ai, Bi, Ci och Di. I tabell II: 3 och II: 4 ges en redovisning för bruttoundervisningsvolym, nettoundervisningsvolym samt antal lärare, som tillhör de grupper som i ovanstående figur II: 2 betecknats med Ai, Bi, G och Di. I denna delredovisning, som ej upptar vikarier, rektorer m. fl., saknas uppgifter om brutto- respektive nettoundervisningsvolym och antal lärare för gruppen E (lärare utan vare sig teoretisk eller praktisk behörighet). Detta hänger samman med att uppgiften ursprungligen avsetts för beräkning av lärarnas verksamhetsgrad (se sid. 148) och att något större intresse för verksamhetsgraden beträffande denna kategori ej kan anses föreligga. I syfte att belysa huruvida övertimtjänstgöringen är större för den fasta kadern av lärare (grupperna Ai, Bi, G och Di) än för samtliga lärare lämnas följande tablå II: 2, som visar bruttoundervisningsvolymen i procent av nettoundervisningsvolymen. Tablå II: 2 Bruttoundervisningsvolym i procent av nettoundervisningsvolym Hela riket Lärarkategori A B C D E

Skolform grh

rs

g

110,5 111,? 109,5 109,6 107,2

107,7 111,5 107,4 110,1 105,2

114,1 111,6 109,8 107,8 108,3

Lärarkategori Ax

Skolform grh

rs

g

112,2 112,7 109,9 110,6

107,2 114,2 107,5 110,4

112,9 112,5 109,2 107,9

147 I tabell II: 5—6 redovisas det material som ligger till grund för tablå II: 2. övertimsvolymen är i allmänhet större för kategorierna Ai, Bi, G och Di än för A, B, C och D. Detta förklaras av att i kategorierna A, B, C och D ingår rektorer, som vanligtvis ej har övertimmar. Ett undantag finnes, nämligen för kategori A i g-formen, som jämfört med kategori Ai har större relationstal. Detta beror på att A-kategorins lärare även har så pass många övertimmar vid annan skola än i den egna att förstnämnda förklaringsgrund blir av »andra ordningen».

D. Undervisningsvolym för rektorer, studierektorer, yrkesvals- samt tillsynslärare Från länskolnämnderna och Stockholms stads skoldirektion har uppgifter inhämtats om: a) antal grundskolerektorer med undervisning på högstadiet, b) antal rektorer inom realskolor, flickskolor och gymnasier, c) antal studierektorer, yrkesvals- och tillsynslärare med angivande av nedsättningen i deras undervisningsskyldighet. Med ledning av dessa uppgifter har följande tablå II: 3 sammanställts. Antar man, att de kategorier av lärare, som innehar befattning som studierektor, yrkesvals- och tillsynslärare utan nedsättning av undervisningsskyldigheten skulle haft 24 veckotimmar, kan bortfallet i undervisningsvolym för dessa kategorier av lärare uppskattas till 105 859 vvtr ( = veckor x v t r ) . Detta innebär ett bortfall som är hälften så stort som den presterade undervisningsvolymen. De i detta kapitel lämnade uppgifterna kan tjäna som underlag för beräkning av den undervisningsvolym, som hänför sig till skolornas fasta kader av lärare. Viss uppfattning om den undervisningsvolym, som hänför sig till vikarier, kan även erhållas om här redovisade uppgifter för rektorer m. fl. sammanställas med tidigare redovisade.

Tablå II: 3 Rektorer m.fl. och deras arbetsvolym. Antal

Undervisnings volym

Rektorer vid högre skolor exklusive grundskolans högstadium Grundskolerektorer Studierektorer Yrkesvalslärare Tillsynslärare övriga studierektorer

386 273 194 326 224 14

56 756 23 758 50 983 67 507 80 869 40 46

Summa

1 417

283 919

KAPITEL 3 V e r k s a m h e t s g r a d b l a n d l ä r a r e a v olika k a t e g o r i e r

A. Begreppet verksamhetsgrad I figur II: 3 betecknar A0 den undervisningsvolym, som enligt vederbörande skolledares tjänstgöringsfördelning borde ha presterats av behöriga lärare. I själva verket visar det sig nu vid höstterminens slut, att dessa lärare uträttat endast volymen Ai. Differensen Ao—Ai hänför sig då till vikarier. Sagda differens är emellertid ej den undervisningsvolym, som i kapitel 2 C betecknats med A2. »Volymen» A2 hänför sig nämligen till den undervisningsvolym, som utförts av vikarier med den behörighet, som endast gäller för grupp A. Dessa vikarier kan ha ersatt icke endast lärare med »A-behörighet» utan även lärare av kategori B, C etc. Likaledes ingår i differensen Ao—Ai den undervisningsvolym, som utförts även av andra vikarier, tillhörande andra kategorier än A, t. ex. B och C.

Ao

A, Figur II: 3

Begreppet verksamhetsgrad har sålunda här definierats såsom förhållandet mellan den redovisade undervisningsvolym, som utförts av skolornas kader av ordinarie och extra ordinarie lärare samt timlärare med förordnande för hel termin, och den undervisningsvolym, som dessa lärare skulle ha k u n n a t prestera, därest de fullgjort hela sin tjänstgöring. Som tidigare sagts h a r därvid lärare med nedsatt undervisningsskyldighet ej medräknats. Som framgår av bilagan har ej heller det mindre antal lärare medräknats, för vilka gäller, att de efter frånräknandet av veckotimmar i andra här ingående ämnen, ej kommit upp i full tjänst. För att erhålla ett värde på vad ovan betecknats med Ao, Bo etc. eller den »väntade» undervisningsvolymen har för varje grupp av skolor beräknats ett vägt medeltal för den »väntade» undervisningsvolymen under höstterminen. F r å n varje skola har inhämtats uppgifter om antalet klasser på varje stadium samt antal veckor som uppgiftslämnaren räknat med vid beräkningen av undervisningsvolymen. Antal veckor har i de flesta fall angivits

149 Undervisningsskyldighet

Antal veckor 15

21 vtr (högsta s t a d i e t ) . . 24 vtr (mellersta stadiet) 28 vtr (lägsta stadiet)..

18 K

till 17, men även 16 veckor förekommer i icke få fall. Ovanstående modell visar principen för vägningsförfarandet. För varje kombination av undervisningsskyldighet och antal veckor erhålles en sannolik undervisningsvolym. Om exempelvis antalet klasser för kombinationen 16 veckor och 21 vtr enligt ovanstående modell betecknas med K, erhålles för denna kombination delposten 16 X 21 X K. För hela gruppen erhålles den väntade undervisningsvolymen V enligt formeln: V = 2T K x v x t ; där v anger antalet veckor och t undervisningsskyldigheten. Verksamhetsgraden har beräknats för samtliga tre skolformer inom de nämnda fyra kommuntyperna och för lärarkategorierna A, B, C och D (se sid. 150). Därvid har antagits, att för renodlade högstadier och för realskolegruppen samtliga lärare såsom mått på den väntade undervisningsvolymen erhåller ett värde enligt nyssnämnda förfaringssätt. För gymnasiegruppen har först en sammanvägning gjorts med utelämnande av de klasser, som ingår i raden för undervisningsskyldigheten 21 vtr. Det så beräknade värdet har ansetts gälla för folkskollärare. Därefter har sammanvägning gjorts för samtliga frekvenser. Betecknas det sist erhållna värdet med V Tot och det förstnämnda med V F har sannolika värdet för undervisningsvolymen för lärarkategorierna A och C erhållits enligt följande villkor. (A + C) V x + (B + D) V F = (A + B + C + D) V To t A, B etc anger här antalet lärare av respektive kategori. De vägningstal, som härigenom erhållits, framgår av tablå II: 4. Tablå II: 4 Väntad undervisningsvolym per lärare av olika kategorier Antal timmar per lärare inom kommuntyp Skolform

Lärarkategori 1

4 A, B, C, D

406,3

407,3

408,0

406,9

A, B, C, D

409,6

412,3

408,1

410,4

A + G B + D A + C B + D

385,0 407,3 357,0

387,4 412,6 374,2 412,6

382,7 409,9 372,5 409,9

377,6 405,4 365,9

Renodlade högRealskoleorgaAllmänna gymFackgymnasier

150 För gymnasierna har vägningsförfarandet något förfinats genom att de för allmänna gymnasier och fackgymnasier erhållna värdena viktats med antalet lärare. I redovisningen har de förts till en enda grupp. Ovanstående värden för den väntade undervisningsvolymen per lärare har multiplicerats med antalet lärare inom var grupp, och den så erhållna produkten har ingått såsom nämnare vid beräkningen av den koefficient, som anger verksamhetsgraden. B. Verksamhetsgraden bland lärare inom olika skolformer och olika

kommuntyper

Verksamhetsgraden redovisas i nedanstående tablå II: 5 i form av procenttal. Vid beräkningarna har bortfallet för den undervisningsvolym, som beror på att lärare undergår praktisk-pedagogisk lärarutbildning, ej ingått i bestämmandet av täljaren för verksamhetsgradskoefficienten. Anledningen är att det vid granskningen av materialet befunnits, att samtliga lärarkandidater ej har medtagits, varför det ansetts riktigast att helt utesluta dem. F. ö. kan man med kännedom om antalet lärarkandidater i efterhand göra en korrigering, om man så finner lämpligt.

Tablå II: 5 Bruttoverksamhetsgraden för lärare av olika kategorier inom olika skolformer Hela riket Skolform Lärarkategori och kön

Renodlade högstadier

Realskoleorganisationen

Gymnasiet

Samtliga

A manliga A kvinnliga gifta A kvinnliga ogifta A samtliga

95,1 87,4 95,5 93,6

99,7 86,2 90,9 92,4

97,9 86,4 95,1 95,4

97,9 86,5 93,8 94,5

B manliga B kvinnliga gifta B kvinnliga ogifta B samtliga

104,5 83,1 97,2 100,3

C manliga C kvinnliga gifta C kvinnliga ogifta C samtliga

94,8 87,4 101,7 93,1

D manliga D kvinnliga gifta D kvinnliga ogifta

98,5 91,0 94,7 D samtliga A + C samtliga B + D samtliga

91,1 87,1 93,8 90,2

88,9 80,6 98,9 88,0

91,1

91,4 85,5 96,4 90,2 98,7 89,9 91,3 95,9

99,0 88,1 85,3 94,9

96,4

93,0 98,0

104,9 82,3 92,6 99,9

105,5 81,2 87,2 99,3

94,1 97,1

93,3 97,7

151 Tablå

II- 6 Netioverksamhetsgraden

för lärare av olika skolformer Hela riket

kategorier

inom

olika

Skolform Lärarkategori och kön

A manliga A kvinnliga gifta A kvinnliga ogifta A samtliga B manliga B kvinnliga gifta B kvinnliga ogifta B samtliga C manliga C kvinnliga gifta C kvinnliga ogifta C samtliga

Renodlade högstadier

Realskoleorganisationen

Gymnasiet

Samtliga tre

82,9 82,9 88,5

88,6 83,2 87,2

84,2 81,9 89,5

84,6 82.5 88,7

83,6

86,2

84,4

84,8

91,2 78,9 94,0

90,9 77,0 83,5

91,1 78,0 89,1

89,0

87,6

88,4

84,0 81,5 94,4

80,3 76,7 93,2

81,6 81,4 87,4

81,8 80,2 90,1

82,6

81,8

82,6

82,8

87,6 85,6 88,2

D manliga D kvinnliga gifta D kvinnliga ogifta D samtliga

87,2

A + C samtliga

84,0

B + D samtliga

87,9

88,0 85,0 85,7

88,7 84,0 81,4

87,0

86,8 84,9

84,0 87,2

84,2 87,7

Som framgår av tablå II: 5 gäller beträffande fil. mag. med provar (grupp A), att manliga lärare har större bruttoverksamhetsgrad än kvinnliga. Ogifta kvinnor har i genomsnitt högre verksamhetsgrad än gifta, och detta gäller både brutto- och nettoverksamhetsgraden för samtliga kategorier (tablåerna II: 5 och 6). Bruttoverksamhetsgraden är störst för vidareutbildade folkskollärare (grupp B). Såväl brutto- som nettoverksamhetsgraden är större för folkskollärare (B + D) än för akademiskt utbildade (A + C). För samtliga skolformer sammantagna gäller vidare, att nettoverksamhetsgraden är lägst för filosofie magistrar utan praktisk lärarkurs. Nära denna verksamhetsgrad (82,8) ligger nettoverksamhetsgraden för provårsutbildade lärare, som tjänstgör på grundskolans högstadium. Allmänt kan dock sägas att värdena uppvisar stor inbördes likhet. Intressant att konstatera är, att nettoverksamhetsgraden för samtliga folkskollärare inom samtliga skolformer (87,7) är praktiskt taget densamma som erhölls i lärarutbildningssakkunnigas klasslärarprognos (89 % för manliga + kvinnliga). För lärarkategorierna A och C har även undersökts verksamhetsgraden inom större och mindre kommuner. Här återges endast nettoverksamhetsgraden inom olika kommuntyper.

152 Tablå II: 7 Nettoverksamhetsgraden för de fyra kommuntyperna för lärarkategorierna A och C (kategoribeteckning se sid. 138) Kommuntyp Lärarkategori

A C A + C A C A + C A G A + C

Skolform

Renodlade högstadier Realskoleorg. » » Gymnasiet

» »

86,5 82,6 84,4 88,3 90,1 88,9 87,7 88,5 88,0

79,4 92,0 85,7 83,1 80,9 82,5 88,1 86,0 87,4

90,7 77,5 85,7 87,8 75,9 84,6 83,3 82,3 83,1

82,3 82,8 82,4 84,4 69,9 80,7 80,6 74,2 79,3

Nettoverksamhetgraden är som synes lägst inom kommuntyp 4, d. v. s. i storstäderna jämte Uppsala och Lund. Resultaten bör ses mot bakgrund av att antalet lärare inom de olika grupperna icke är detsamma, vilket framgår av följande tablå. Universitetsstädernas lärare uppvisar lägsta verksamhetsgraden. En av orsakerna härtill torde vara, att lärarna där använder sig av möjligheten att bedriva fortsatta studier. Här har för första gången erhållits ett mått på den svenska ämneslärarkårens verksamhetsgrad. Av den lärare, som anställes för en hel termin och ävenledes fullgör denna tjänst, kan skolan tillgodogöra sig ungefär 84 procent. »Bortfallet» på omkring 16 procent kompenseras dock till större delen av de övertimmar lärarna normalt åtar sig. Härigenom kommer bruttoverksamhetsgraden att ligga vid omkring 93 procent. En av femton lärare går sålunda helt bort, trots övertimmarna. Detta är en viktig information vid alla behovsräkningar. Men den är av betydelse även för det inre-pedagogiska planeringsarbetet.

Tablå II: 8 Antal lärare svarande mot uppgifterna i tablå II: 7 Kommuntyp

Lärarkategori

Skolform

A C A + C A C A + C A C A + C

Renodlade högstadier Realskoleorg. » » Gymnasiet

» »

Summa 1

133 151 284 507 303 810 613 278 891

133 134 267 215 84 299 1691 614 2 305

91 56 147 274 99 373 1 130 296 1426

356 146 502 443 153 596 1 760 449 2 209

713 487 1 200 1 439 639 2 078 5 194 1 637 6 831

KAPITEL 4 L ä r a r n a s a v g å n g från y r k e t

I det utsända frågeformuläret (bilaga 2, sid. 170) begärdes även uppgifter om antalet lärare, som övergått till annan verksamhet under halvåret 1/7—• 31/12 1962. För lärare tillhörande kategorierna A och C, d. v. s. akademiskt direktutbildade med eller utan genomgången lärarkurs, erhölls följande uppgifter om avgång ur yrket. Annan lärarverksamhet innebär enligt primärmaterialet i flertal fall, att vederbörande sökt sig över till folkhögskolor eller folkskoleseminarier. Detta antal bör sålunda ej räknas som avgång från lärarverksamheten. Beträffande övergången till studier bör observeras, att de uppgiftslämnande rektorerna samtidigt redovisat antalet lärare med C-avdrag under hela höstterminen 1962 och därvid angett orsaken till tjänstledigheten. Denna övergång måste därför avse sådana fall, där tjänstledighet ej längre beviljats. Studierna kan avse forskning eller utbildning för annan verksamhet. Det är därför rimligt att räkna med denna orsak till avgång. Den totala avgången framgår av tablå II: 10. Värdena i tablå II: 9 har härvid fördubblats för att man skall få fram avgången per år. Helt naturligt kan det vara vanskligt att lägga erfarenheterna från en termin till grund för en bedömning av avgångskvoten. Visst stöd för sin giltighet erhåller dock de här bestämda kvoterna vid en jämförelse med andra, tidigare bestämda. Sålunda kan ur lärarutbildningssakTablå II: 9 Antal lärare som övergått till annan verksamhet Annan verksamhet

Lärarkategori

Tjänst Annan Tjänst som inom näruniversi- ingsliv och lärarverksamhet tetslärare förvaltning 8

1 Summa

27 3 3

10 2

6 1 2

5 3 1

8 6 2