1960 års gymnasieutredning

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

sou. STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963:41 Ecklesiastikdepartementet

SPECIALUTREDNINGAR OM GYMNASIET I960 ÅRS GYMNASIEUTREDNING III

Storkholm

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963 Kronologisk

1. En teknisk institution inom Stockholms universitet. Svenska Reproduktions AB. 114 s. E. Kommunalförbundens lånerätt. I d u n . 44 s. I. Utrikesförvaltningens organisation och personalbehov. Idun. 90 s. U. 4. Administrativ organisatiou inom utrikesförvaltningen. I d u n . 95 s. U. 5. Försvarskostnaderna budgetåren 1963/67. I d u n . 130 s. Fö. 6. Indelnings- och samarbetsfrågor i Göteborgs- och M a l m ö o m r å d e n a . Idun. 212 s. I. 7. Utlännings tillträde till offentlig tjänst. Svenska Reproduktions AB. 43 s. J u . 8. Preliminär nationalbudget för år 1963. Marcus. IV + 97 s. Fi. 9. Universitetens och högskolornas organisation och förvaltning. Hseggström. 509 s. E. 10. Universitetsväsendets organisation. Haeggström. 190 s. E. 11. Uppehållstillstånd m. m. för u t l ä n d s k a s t u d e r a n d e . Idun. 54 s. I. 12. översättning av fördrag angående u p p r ä t t a n d e av Europeiska ekonomiska g e m e n s k a p e n och tillhör a n d e dokument. Marcus. 283 s. H. 13. Utbildning av lärare för j o r d b r u k och skogsbruk samt fortbildning av lärare i y r k e s ä m n e n . I d u n . 269 s. E. 14. Undersökning av taxeringsutfallet. I d u n . 155 s. Fi. 15. Vägen genom gymnasiet. I d u n . 315 s. E. 16. Sveriges statsskick. Del. 1. Lagförslag. I d u n . 206 s. Ju. 17. Sveriges statsskick. Del 2. Motiv. I d u n . 522. s. J u . 18. Sveriges statsskick. Del 3. U t k o m m e r senare. 19. Sveriges statsskick. Del 4. Bilagor. I d u n . 311 s. J u . 2. 3.

förteckning

20. Bärgarlönens fördelning, sjöförklaring m . m . I d u n I l l s . Ju. 21. Sjukhus och öppen vård. I d u n . 486 s. I. 22. Kraven på gymnasiet. I d u n . 367 s. + 12 s. ill. E 23. Förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningai m . m. I d u n . 290 s. J u . 24. Mentalsjukhusens personalorganisation. Del I. Intervju- och frekvensundersökningar m . m . I d u n 259 s. I. 25. P a p p e r och a n n a n skrivmateriel. Kihlström. 74 s. H 26. Religionens betydelse som samhällsfaktor. AB Wilhelmssons Boktryckeri. 211 s. E. 27. Trafikmål. Beckman. 237 s. J u . 28. Utsökningsrätt II. Norstedt & Söner. 119 s. J u . 29. K o m m u n a l a renhållningsavgifter. B e c k m a n . 81 s. I. 30. Den statliga konsulentverksamheten på socialvård e n s o m r å d e . Beckman. 119 s. S. 31. Försvar och fiskerinäring. Norstedt & Söner. 235 s. Fö. 32. Listerlandets ålfisken. Kihlström. 67 s. J o 33. Skadestånd I. Norstedt & Söner. 81 s. J u . 34. U-länder och utbildning. Idun. 201 s. U. 35. L ä r a r e p å grundskolans m e l l a n s t a d i u m . I d u n 91 s. E. 36. Malmen i Norrbotten. Svenska Reproduktions AB. 150 s. H. 37. Kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd. I d u n . 151 s. U. 38. Arbetsföreläggande. I d u n . 97 s. S. 39. U t k o m m e r senare. 40. U t k o m m e r s e n a r e . 4 1 . Specialutredningar om gymnasiet. B e c k m a n . 318 s. E.

Anm. O m särskild tryckort ej angives. är tryckorten Stockholm.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963:41 Ecklesiastikdepartementet

SPECIALUTREDNINGAR OM GYMNASIET I960 ÅRS GYMNASIEUTREDNING III

K l . BECKMANS T R Y C K E R I E R STOCKHOLM 1963

AB

Till Herr

Statsrådet

och Chefen för

Kungl.

Ecklesiastikdepartementet

1 direktiven till gymnasieutredningen iges olika problem, som utredningen bör söka belysa genom särskilda undersökningar. 1 gymnasieutredningens törsta och andra delbetänkanden Vägen genom gymnasiet (SOU 1963: 15) och Kraven på gymnasiet (SOU 1963:22) har redovisats två större undersökningar, vilka i törsta hand behandlar elevernas respektive avnämarnas syn pä gymnasiets innehåll och utformning. I det undersökningsprogram som utredningen hösten 1960 med vederbörligt tillstånd igångsatte ingick ytterligare pedagogisk-psykologiska och statistiska undersökningar med syfte dels att belysa hittillsvarande gymnasieformers resultat och säll att fungera, dels alt ge informationer om gymnasiets kvantitativa utveckling i framtiden. Gymnasieutredningen har sedermera fått tillstånd att utvidga undersökningsprogrammet för att ytterligare kunna belysa dels problemet om gymnasiets framtida dimensionering, dels frågan om studiestödjande åtgärder. Rapporterna över dessa undersökningar — sammanlagt nio — har samlats i föreliggande betänkande III, Specialutredningar om gymnasiet. De tre första rapporterna belyser från olika sidor studieresultaten i nuvarande gymnasieformer. I de därpå följande två rapporterna behandlas — mot bakgrund av utbildningen i gymnasiet — den fortsatta verksamheten hos några stora grupper gymnasieutbildade, nämligen dels 1957 års studenter, dels tre årgångar gymnasieingenjörer. Den sjätte rapporten utgör en sammanfattning av en omfattande jämförande undersökning om undervisningen i matematik, fysik och mekanik vid tekniska gymnasier. En undersökning om föräldrars och elevers attityd till studiegång av olika längd, avseende det allmänna gymnasiet, återges i den sjunde rapporten. De två sista rapporterna omfattar undersökningar som på olika sätt belyser faktorer av betydelse för gymnasiets kvantitativa omfattning. Genom beslut den 6 maj 1963 erhöll gymnasieutredningen vederbörligt tillstånd att i tryck framlägga resultaten av dessa undersökningar.

4 Gymnasieutredningen får härmed vördsamt överlämna sitt III, Specialutredningar om gymnasiet. Stockholm den 5 juli 1963. Nils Gustav Rosén Torsten

Andersson

Håkan

Berg

Folke

Lamek

Hulthén

Mats

tiultin

Sigvard

Magnusson

Margareta

Vestin

Olof Palme

Lennart

Sandgren

Birger

öhmun

Hahién

Innehållsförteckning :. Studieresultat i gymnasiet av Göran Ängsmark

2. En undersökning om kvarsittning och studieavbrott vid fackgymnasier av Yngve Norinder

.'{. Underprestation i gymnasiet av Bengt Ahnmr I. Studentexamen

komplettering

högre studier av Klas Wallberg .

.

5. Gymnasieingenjörernas arbetsuppgifter och syn på sin utbildning av Birger Bromsjö

6. Matematiken, fysiken och mekaniken i de tekniska gymnasierna av Birger Bromsjö

7. Elevers och föräldrars attityd till studiegångar av olika längd i gymnasiet av Bertil Särlvik

8. Övergången till fortsatt verksamhet efter genomgången försöksskola av Klas Wallberg och Leif Gouiedo

9. Efterfrågan Cassel

på gymnasieutbildning av Klas

Wallberg

och

.

Per-Gunnar

DEL 1

Studieresultat i gymnasiet Av Göran

Ängsmark

Innehåll t. Undersökningarnas uppläggning och omfattning

2. Allmän redovisning av individ- och klassundersökningarna 2.1. Tndividundersökningen: uppdelning av eleverna på vissa huvudgrupper 2.2. Klassundersökningen

12 12 14

3. Betygen i den avlämnande skolan 3.1. Betygen i realskolans näst högsta och högsta klass 3.2. Realskolebetygen för elever intagna på skilda gymnasielinjer . . . 3.3. Betygen efter ålder vid intagningen i gymnasiet

15 15 16 16

4. Framgången i gymnasiestudierna i relation till betygen i realskola . . . 4.1. Frågeställning och metod 4.2. Analys av materialet 4.3. Fördelningar efter framgång för elever i olika betygsklasser . . . .

17 17 18 19

5. Jämförelser mellan studieresultaten på skilda linjer 5.1. Frågeställning och metod 5.2. Bearbetning av materialet 5.3. Sammanfattning av resultaten

20 20 20 22

(i. Jämförelser mellan studieresultaten för pojkar och flickor 6.1. Bearbetning av materialet 6.2. Sammanfattning av resultaten

22 22 24

7. Jämförelser mellan framgången i gymnasiestudierna för elever med olika studievägar i realskola och gymnasium 7.1. Frågeställningar 7.2. Jämförelser mellan fyra- och treårigt gymnasium 7.3. Jämförelser mellan elever från fem- och fyraårig realskola . . . .

24 24 26 27

8. Privata gymnasier och försöksgymnasier 8.1. Privata gymnasier 8.2. Försöksgymnasier

29 29 29

!*. Betygen i gymnasiets olika ringar 9.1. Klassundersökningen: allmän beskrivning av betygen i gymnasiet . . 9.2. Klassundersökningen: jämförelser mellan vissa delgrupper inom studentexamensmaterialel 9.3. Individundersökningen: betygsnivåerna i studentexamen inom olika framgångsgrupper

30 30

10. Flyttning, kvarsittning, avgång 10.1. Tabellbeskrivning 10.2. Flyttning och flyttningsprövning 10.3. Kvarsittning 10.4. Avgång utan studentexamen 10.5. Sammanfattning av kapitel 10

33 33 35 37 40 41

32 33

10 11. Förekomst av underbetyg 11.1. Klassundersökningen: allmän beskrivning av underbetygsförekomsten 11.2. Underbetygsförekomsten hos elever i skilda framgångsgrupper . . 11.3. Fördelning efter antalet underbetyg i första och näst högsta ringen 11.4. Underbetyg i skilda ämnen under skolgången i gymnasiet . . . .

12. Tekniska undersökningen 12.1. Undersökningens omfattning 12.2. Karakteristik av eleverna vid intagningen i gymnasium 12.3. Studieresultat i gymnasiet

50 50 50 52

Tabeller

42 43 45 47

Studieresultat i gymnasiet'

1. Undersökningarnas och omfattning

uppläggning

1.1. För att belysa studieförhållandena inom den nuvarande gymnasieorganisationen har gymnasieutredningen låtit utföra några betygsstatistiska undersökningar rörande elever, som gått i gymnasium under senare år. 1 föreliggande rapport redovisas tre dylika undersökningar. En fullständig betygsbeskrivning för de olika ämnena i skilda ringar omfattande rikets samtliga allmänbildande gymnasier vårterminen 1960 har erhållits genom bearbetning av från skolorna insamlade betygs- och examenskataloger. Någon individuell uppföljning av de enskilda elevernas studiegång erhålles inte i denna första undersökning, varför en mera detaljerad analys av studieresultatet ej blir möjlig. Sådana frågor behandlas emellertid i den andra undersökningen, vilken omfattar elever som intogs i allmänna gymnasiets första ring vid viss given tidpunkt och vars skolgång följts till studentexamen eller tidigare avgång, Den tredje undersökningen slutligen berör elever i tekniska gymnasier och är upplagd på samma sätt som den andra av de ovan nämnda. I det följande betecknas de tre undersökningarna klassundersökningen, individundersökningen respektive tekniska undersökningen. 1.2. Materialet till klassundersökningen består av betggsfördelningar för varje

enskild klass. För studentexamensdelen har sådana sammanställningar färdigställts från insända examenskataloger, varvid uppdelning på kön företagits. För de lägre ringarna föreligger sådana sammanställningar bifogade betygskatalogerna, men vid deras uppgörande har könsuppdelning inte skett, varför separata betygsfördelningar för pojkar och flickor ej erhållits. 1.3. Den tekniska undersökningen är total i rummet, d.v.s. omfattar alla tekniska gymnasier i landet. Materialet har ställts till förfogande av professor Yngve Norinder, som på grundval av bl.a. detta material genomfört en undersökning med något annorlunda målsättning (se del 2 i detta betänkande). Undersökningarna omfattar elever intagna i klass I höstterminen 1959 med normal avgång vårterminen 1962. 1.4, Materialet för individundersökningen insamlades under våren 1961. Som lämpligt normalt studentexamensar valdes 1959. Härigenom kunde även fullständiga uppgifter för elever med ett års försening erhållas. Elevernas intagningstermin i gymnasiet blir således för elever i fyraårigt gymnasium höstterminen 1955 och i treårigt höstterminen 1956. Vidare har vi av praktiska skäl valt att endast medtaga ett urval av samtliga elever. Ett urvalsförfarande är lämpligt dä undersökningen ej avser en fullständig

1 Professor Carl-Erik Quensel, Lund, har deltagit i diskussioner om undersökningarnas uppläggning och genomförande.

12 beskrivning utan syftar till att behandla frågor som jämförelser mellan elever från olika avlämnande skolor, mellan clrver på olika linjer (dier på fyrar.resp. treårigt gymnasium, mellan kön etc. Etl urval har ju för övrigt redan företagits genom den självklara tidsmässiga aygränsningen. Etl urval baserat på enskilda individer (dier klassavdelningar skulle medfört att flertalet gymnasier i riket blivit representerade med en del av sina elever, intagna ifrågavarande höstterminer. Härigenom skulle insamlingsarbetet blivit synnerligen komplicerat. Vi valde i stället att förelaga ett urval av rikets gymnasier och att i de så erhållna gymnasierna medtaga samtliga elever. Förhållandena i storstäderna, framför allt Stockholm, är genom den dominerande förekomsten av fyraåriga linjer och speciellt hög gymnasiefrekvens annorlunda än i övriga Sverige. Inom Stockholmsområdet har medtagits samtliga högre allmänna läroverk, kommunala gymnasier och privata gymnasier. Eftersom området kan betraktas som ett enda stort upptagningsområde skulle ett urval av skolor här vara mindre lämpligt. I gengäld har Göteborgs stad och Malmöhus län helt undantagits från undersökningen. Bland rikets övriga gymnasier har cirka 1/3 medtagits, varvid iakttagits att olika linjekombinationer blivit representerade i ungefär

sainina proportion. Dr tre försöksgymnasier som fanns vid den aktuella tid punkten har medtagits. Privata gymnasier utanför Stockholm ingår ej. 1.5. Vid resultatredovisningen kommer framställningen i första hand att knyt;! an till individundersökningen. Siffror frän klassundersökningen inskjutes i lämpliga sammanhang, medan den tck uiska undersökningen tas upp i ett senare kapitel.

2. Allmän och

2.1. Individundersökningen: uppdelning av eleverna på vissa huvudgrupper

2.1.1. Totalt omfattar individundersökningen 4 282 elever, 2 244 pojkar och 2 038 flickor. Förutom uppdelning efter kön har elever på gymnasier i Stockholm och i övriga Sverige i flera sammanhang behandlats var för sig. Beträffande Stockholm är undersökningen total, medan så inte är fallet för landet utanför storstadsregionerna. Vidare har skilts på gymnasier av olika t y p : högre allmänna läroverk och kommunala gymnasier har förts till en grupp, försöksgymnasier till en och privata gymnasier till en. Med fördelning efter kön (,ch typ nv gymnasium erhålles följande sammanställning:

Högre allm. läroverk och kom. gymn., Stockholm . . . Högre allm. läroverk och kom. gymn., övriga Sverige Privata gymnasier Försöksgymnasier

2,t.2. En första presentation av studieframgången ges i de bifogade tabellerna 1 A—D. Med uppdelning på ovan nämnda grupper samt med beaktande av ring i vilken intagning skett har elever-

redovisning av individklassundersökningarna

Pojkar

Flickor

Summa

964 1 022 206 51

731 974 292 41

l 695 1 996 498 92

nn fördelats efter studieresultatet på föjande sätt: studentexamen på normal lid, försenad studentexamen samt avgång utan studentexamen. Ett mindre antal elever var på grund av kvarsitt-

13 ning i två ringar eller frånvaro något läsår kvar i gymnasiet vid insamlingstillfället. Praktiskt tagel samtliga gick i högsta ringen och har vid bearbetningen av materialet förts tillsammans med elever som avlagt studentexamen med försening. Såväl absoluta som relativa siffror ges i tabellerna. 2.1.3. Den procentuella fördelningen på linjer (A = allmän linje, I. = latinlinje, H = reallinje) vid intagningen är, som framgår av nedanstående tabell, mycket ulika för pojkar och flickor (siffrorna avser elever i högre allmänna läroverk och kommunala gymnasier).

Pojkar Flickor

Stockholm övriga Sverige A L R A L R 27,9 18,1 54,0 13,7 24,0 62,3 29,2 43,3 25,5 22,7 48,7 28,5

1 övriga Sverige är allmänna linjer inte lika vanligt förekommande som i Stockholm, vilket förklarar de låga procenttalen. För pojkar dominerar reallinjen och för flickor latinlinjen. För de elever som avlagt studentexamen har den procentuella fördelningen efter gren (soc = social, spr = språklig, ha = halvklassisk, be = helklassisk, bi = biologisk, ma = matematisk) vid densamma beräknats: soc spr ha he bi ma Stockholm: Pojkar 17,9 11,4 13,6 2,5 25,2 29,4 Flickor 15,4 18,4 36,2 6,5 19,9 3,7 övriga Sverige: Pojkar 15,0 5,4 14,8 5,1 28,4 31,2 Flickor 15,7 20,2 37,8 3,5 19,3 3,6 Latin- och reallinjens s.k. A-kombinationer har sammanförts med allmänna linjens sociala och språkliga grenar. Inom övriga Sverige medför den begränsade förekomsten av allmän linje

att latin- och reallinjens procenttal är lägre vid studentexamen än vid intagningen, medan summan av de sociala och språkliga grenarnas procenttal är väsentligt högre än allmänna linjens vid intagningen. 1 Stockholm föreligger vid gymnasierna full linjeuppsättning, varför förhållandena där gestaltar sig något annorlunda. I Stockholm dominerar fyraåriga linjer kraftigt. 887 pojkar och 657 flickor har intagits på fyraåriga linjer vid högre allmänna läroverk och kommunala gymnasier; lör treåriga linjer är rnoL svarande siffror 78 resp. 73. Latinlinjen saknas för pojkarnas del på det treåriga gymnasiet. Även på de privata gymnasierna i Stockholm har flertalet gått till fyraårigt gymnasium: 175 pojkar och 254 flickor mot 31 resp. 37 pa det treåriga. 1 övriga Sverige är fördelningen jämnare, men där överväger treåriga linjer: 374 pojkar och 440 flickor bar intagits på fyraårigt samt 648 pojkar och 534 flickor på treårigt gymnasium. Försöksgymnasierna har endast treåriga linjer.

2.1.4. Flickornas studieresultat är genomgående bättre än pojkarnas om man mäter med det relativa antalet som avlagt studentexamen på normal tid. 1 fråga om avgångna utan studentexamen föreligger däremot inga skillnader; pojkarna har i större utsträckning avlagt studentexamen med försening. Elever pä allmänna linjen har på det hela taget haft mindre framgång än elever pä övriga linjer. Gentemot förhållandet vid läroverk och kommunala gymnasier är resultaten vid de privata gymnasierna mindre goda. De fätaliga eleverna vid försöksgymnasierna slutligen visar goda studieresultat. Ovan givna sammanfattning av siffrorna i tabellerna 1 A—D ar enbart av

14 beskrivande karaktär och gjorda kommentarer utgör inte uttalanden om verkliga skillnader mellan kön, linjer etc. De olika grupperna är heterogena, d.v.s. skillnader i förutsättningar mellan dem föreligger t.ex. i fråga om tidigare skolform, betyg frän den avlämnande skolan och ålder. Konstaterade olikheter av angivet slag kan eventuellt endast spegla differenser i fråga om dessa senare förhållanden. För att uppnå mera tillförlitliga slutsatser har inverkan av sådana snedvridande faktorer i görligaste män eliminerats i den fortsatta analysen. 2.1.5. Framställningen anknyter i första hand till elever som intagits pä högre allmänna läroverk och kommunala gymnasier. Flertalet har kommit frän realskolor, femåriga eller fyraåriga (i några enstaka fall även treåriga), övergängen kan ha skett från högsta eller näst högsta klassen. För flickorna tillkommer flickskola som en ofta förekommande gymnasieförberedande skolform. I nedanstående tablå är elever från fem- och fyraåriga realskolor fördelade efter de olika övergängsmöjligheterna: Stockholm

övriga Sverige

Pojkar

Flickor

Pojkar

Flickor

4 —I 56—I4 5S—Is 34—I4 4*—I4 4 4 —I 3

616 120 57 103 20 13

336 63 43 117 14 11

174 58 196 75 57 441

170 47 129 97 44 373

Summa

1 001

övergångsalternativen fördelar sig mycket olika mellan Stockholm och övriga Sverige. Tidigare har påpekats dominansen av fyraårigt resp. treårigt gymnasium inom de två områdena. Även beträffande realskoleformerna är förhållandena olika: i Stockholm kommer

flertalet elever frän femärig realskola, medan i övriga Sverige fyraårig är vanligast förekommande. Detta leder till tvä huvudformer för övergången: 4">—I4 i Stockholm och 4*—I3 i övriga Sverige. Antalet flickor som övergått frän klass 5^ till I4 var i Stockholm 108 och i övriga Sverige 60. Genom jämförelse med tabellerna 1 A—B framgår att endast ett fåtal elever kommit från annan gymnasieförberedande skolform än de här redovisade. 2.1.0. För att kunna undersöka vissa speciella frågeställningar måste materialet fördelas på grupper, som är sä homogena och likartade som möjligt med avseende på data om eleverna vid inträdet i yymnasiet. Hur långt denna spaltning skall gå är naturligtvis en avvägningsfråga. I flera sammanhang kan det vara lämpligt att använda den ovan företagna uppdelningen efter övergångsform från realskola till gymnasium. Detta medför emellertid att en del grupper blir för små för att tillåta någon närmare analys. Vid behandlingen av olika problem kompliceras situationen ytterligare av de uppdelningar som kan bli aktuella, t.ex. efter linje och framgångsgrupper. Dessa förhållanden har medfört att för flera av de studerade problemen har framställningen i första hand inriktats på de två stora huvudgrupperna, övergång frän 4S till l4 i Stockholm och från 4* till I* i övriga Sverige. Det kan också påpekas att flera av de små grupperna hänför sig till ovanliga studiegångar och utgörs av i hög grad sneda elevurval.

2.2. Klassundersökningen

En översikt av elevmaterialet från klassundersökningen med fördelning efter ring, linje och gren samt för

15 högsta ringen kön — ges i tabell 2. Privatister, elever vid tvååriga linjer och vissa andra speciella skolformer har ej medtagits. Det bör observeras att såväl elever som gått i respektive ringar första läsåret som kvarsittare är medtagna. Studentexamensdelen omfattar 4 560 pojkar och 4 145 flickor. Elever som avbröt studierna efter skrivningarna ingär ej. Sättes dessa siffror i relation till medelfolkmängden i motsvarande arsklasser erhålles per 1 000 jämnåriga c:a 94 pojkar och 88 flickor. Full jämvikt mellan könen har således ej inträtt. Följande tabell anger den procentuella fördelningen efter linje vid studentexamen.

Pojkar Flickor

soc 16,9 15,4

spr ha he bi ma 7,5 13,9 3,4 26,8 31,5 18,3 39,0 5,4 16,9 5,1

Fördelningen pa olika linjer och grenar är likartad den för individundersökningen.

3. Betygen

i den avlämnande

skolan

3.1. Betygen i realskolans näst högsta och högsta klass

3.1.1, För samtliga elever som tillhör individundersökningen har betygen i näst sista realskoleklassen insamlats. För elever som avlagt realexamen har även betygen i denna insamlats. 1 redovisningen anges inte varje ämne för sig, utan en gruppering har företagits pä följande sätt: I. orienteringsämnen (kristendom, svenska språket och litteraturen, historia, geografi); II. språk (tyska, engelska); III. naturvetenskapliga ämnen (matematik, fysik, kemi). För de så erhållna grupperna har betygssummor beräknats. Dessutom redovisas svensk skrivning och matematik för sig samt även den totala betygssumman, i vilken

ovan nämnda ämnen samt biologi ingär. Totalbetyget bygger således på 11 ämnen. 6-gradig skala har använts (C = 0, BC = 1, B = 2, B a - 3 , AB = 4, a = 5, A = 6). Det bör framhållas att betygen avser elever som övergått till gymnasium och inte samtliga elever i motsvarande klasser. De bör därför inte ligga till grund för jämförelser mellan betygsnivåerna inom realskolor av olika slag och geografisk belägenhet. Jämförelser i fråga om olika övergångsformer mellan Stockholm och övriga Sverige måste ske med försiktighet pä grund av de olika realskole- och gymnasiealternativ som föreligger med därav åtföljande selektionsförhållanden. En annan osäkerhetsfaktor, som vidlåder studiet av betygen, utgörs av eventuellt varierande betygsbedömning mellan olika enskilda realskolor.

3.1.2. En sammanfattning av medelbetygen i näst sista klassen ges i tabell 3. Eleverna har förutom efter kön och gymnasiernas geografiska belägenhet uppdelats på fem- och fyraårig realskola samt pä näst högsta resp. högsta avgångsklassen. 1 tabell 4 anges för de elever, som avgått efter realexamen, dels medelbetygen i denna, dels ökningen i medelbetyg frän näst högsta klassen. För att underlätta jämförelser har i tabellerna 3 och 4 för de olika ämnesgrupperna angivits medelbetyg, uträknat per ämne i gruppen. För den totala betygssumman har en motsvarande division med antalet ämnen däremot inte företagits. Elever i Stockholm som övergått från klass 4 3 hade högre betyg än motsvarande elever i övriga Sverige, medan motsatsen var förhållandet för elever från klass 44 (i det senare fallet vare sig jämförelserna avser betygen i näst högs-

16 ta eller högsta klassen). Dessa två grupper är ju de inom respektive område dominerande. I Stockholm var övergång från 44 mycket sällsynt. Även för elever som från klass 3 4 övergått till fyraårigt gymnasium utfaller jämförelserna till övriga Sveriges fördel. Vad slutligen övergång efter realexamen på femårig realskola beträffar, var realexamensbetygen ungefär lika i Stockholm och övriga Sverige, medan i näst sista klassen för samma elever förelåg högre betyg inom det senare området. Vid jämförelser mellan pojkar och flickor inom de olika realskoleformerna och geografiska områdena konstateras nära nog genomgående högre medelbetyg för flickorna utom i gruppen naturvetenskapliga ämnen och matematik, där pojkarnas värden i allmänhet ligger pä en högre nivå. Slutligen kan noteras att elever, som övergått till gymnasium efter realexamen, i näst högsta klassen hade lägre betyg än de elever, som övergick redan efter denna. Detta förhållande är särskilt markerat för elever frän femårig realskola i Stockholm. 1 övriga Sverige föreligger samma situation även för elever som gått i fyraårig realskola. Dessa skillnader i övriga Sverige i de genomsnittliga betygen mellan de elever, som avlagt realexamen och utgör en stor majoritet, och de elever, som övergått till gymnasium efter klass 3 4 , är emellertid mindre än vid övriga jämförelser på denna punkt. 3.2. Realskolebetygen för elever intagna på skilda gymnasielinjer

De tabeller som kommenterats i 3.1. lägger tonvikten vid den avlämnande skolan. 1 tabellerna 5 och ti (pojkar respektive flickor) anges medelvärden av totalbetyget, betygssumman i främmande språk och betygssumman i naturve-

tenskapliga ämnen med fördelning även efter fyraårigt och treårigt gymnasium och efter linje. För de två senare ämnesgrupperna har — liksom tidigare angivits medelbetyg uträknade per ämne inom respektive grupp. Samtliga grupper har medtagits i dessa tabeller, men vid den ytterligare uppdelningen pä linjer blir några grupper så små, att deras värden får mindre intresse. Vid jämförelserna bör uppmärksamheten således inriktas på de stora grupperna. För totalbetyget gäller, att medelvärdet av detta är högre för elever som övergått till reallinje än för övriga elever. I fråga om språken ligger betygen hos elever på allmänna linjen lägst, medan differenserna mellan latin- och reallinjerna går ät olika häll och i flera fall, framför allt för de tvä stora grupperna, är små. 1 de naturvetenskapliga ämnena har naturligtvis elever som intagits på reallinjen de högsta genomsnittliga betygen. Mellan allmän och latinlinje föreligger härvidlag i Stockholm inga skillnader, medan i övriga Sverige elever med lägre betyg i naturvetenskapliga ämnen i större utsträckning gått till iatinlinje. Som ett genomgående drag framträder att av de elever som övergått till gymnasium efter realexamen tie som valt fyraåriga linjer har lägre betygsmedelvärden än de som valt treåriga. 3.3. Betygen efter ålder vid intagningen i gymnasiet

3.3.1. Elever som intages i gymnasium från femårig realskola är normalt 15 år om intagningen sker på fyraårig linje från 4 5 och 16 år om den sker på treårig från 5 5 . Vid övergång från fyraårig realskola är normalåldern vid intagning på fyraårigt gymnasium 16 år och på treårigt 17 år. Normal studentexamensålder för elever som kommit från femårig

17 realskola är 19 är och för elever som kommit från fyraårig 20 år. En del elever övergår efter realexamen till fyraårig linje och förlorar därigenom ett år. Flickor från kommunal flickskola har normalt samma ålder vid intagning på gymnasiet som elever från fyraårig realskola. För individundersökningens material gäller följande normala födelseår för de olika formerna för övergång från realskola till gymnasium (som tidigare nämnts omfattar undersökningen intagna på fyraårigt gymnasium höstterminen 1955 och på treårigt höstterminen 1956). 4S—-I4 56—I4 5 5 —I 3

1940 1939 1940

3 4 —I 4 44—-I4 44—I»

1939 1938 1939

Avvikelser från den normala åldern vid intagningen beror på kvarsittning i den gymnasieförberedande skolan (sjukdom o.dyl. kan naturligtvis förekomma, men antalet sådana fall är litet) samt på att skolgången påbörjades vid sex års ålder. I tabell 7 redovisas för de olika formerna för övergång från realskola till gymnasium eleverna fördelade efter födelseår. Siffror i fetstil hänför sig till frekvensen för normal ålder för övergångsformen i fråga. Vid åldersjämfö-

relser har en sammanslagning till tre grupper företagits: de elever som är födda före det normala födelseåret betecknas överåriga och de som är födda efter detsamma betecknas underåriga. En del elever kan antagas ha övergått från fyraårig realskola till femårig eller tvärtom, vilket t.ex. kan medföra att en elev som intagits på gymnasium från fyraårig realskola felaktigt betecknas som underårig. Det h a r emellertid inte varit möjligt att fullständigt undersöka skolgången i realskolan utan klassificeringen har fått företagas efter avslutningsklassens skolform.

3.3.2. För de två stora delgrupperna, 45—14 j Stockholm och 4 4 —I 3 i övriga Sverige, har undersökts eventuell åldersvariation i betygen från den gymnasieförberedande skolan. I följande tabell anges antalet elever samt medelvärdena av totala betygssumman för de tre grupperna överåriga, normalåriga och underåriga (betygen avser avgångsklassen, d.v.s. 4 5 resp. 4 4 ). Elever som är överåriga har genomgående lägre medelbetyg än de andra grupperna. Utom för flickor i övriga Sverige har de underåriga högre medelbetyg än de normalåriga.

Stockholm 46—I* pojkar flickor

överåriga Normalåriga Underåriga

f , antal

medel, . „ betyg

. , antal

medel, . betyg

122 414 80

34,75 37,56 38,50

41 239 56

35,78 37,96 39,95

4. Framgången i gymnasiestudierna i relation till betygen i realskola 4.1. Frågeställning och metod Betygen i den avlämnande skolan är de viktigaste variablerna, som varit tillgängliga i undersökningen för att karak2 — 4 8 0 4 63

övriga Sverige 4 4 —I* pojkar

flickor

antal

medelbetyg

antal

medelbetyg

87 279 74

36,73 39,19 39,97

40 261 72

37,75 40,28 38,88

terisera elevernas förutsättningar för vidare studier. Det finns skäl att förvänta, att visst samband föreligger mellan betygen vid avgången från realskola och studieresultatet i gymnasiet. Det är emellertid inte självklart att betygen i

18 varje enskilt ämne skall tillmätas samma betydelse. Vidare kan det tänkas, att prognosvärdet hos ämnena är olika på de tre linjerna i gymnasiet. Av praktiska skäl är det naturligtvis önskvärt att kunna använda en så enkel funktion som möjligt av betygen i de enskilda ämnena. Totalsummebetyget, i vilket samtliga ämnen erhållit vikten 1, utgör det enklaste sammanvägningsförfarandet. Man kan emellertid fråga sig, om ett bättre prognosvärde möjligen kan erhållas med hjälp av något annat, mera komplicerat, viktsystem, eventuellt olika sådana allt efter vald linje. I avsnitt 4.2. behandlas denna frågeställning, varvid nedan beskrivna förfarande använts. Den särskiljande effekten hos betygen i ett visst ämne kan mätas med uttrycket (m 2 — mi)/s, där m2 är medelbetyget för dem, som avlagt studentexamen på vald linje utan försening, mi medelbetyget för övriga elever och s spridningen för samtliga elever inom gruppen i fråga. Vid jämförelser mellan olika ämnen har det ämne bästa särskiljande effekten, för vilket värdet på den ovan definierade kvoten är störst. Om uppdelning på flera än två framgångsgrupper skett och således ett medelvärde för varje sådan grupp föreligger, kan förfarandet generaliseras, varvid s.k. variansanalys kommer till användning. Även då studeras de inbördes relationerna mellan på visst sätt definierade kvoter. När kvoter av ovan beskrivet slag föreligger för mer än ett ämne, kan effekten av en sammanvägning studeras, varvid användes vikter, som beräknats så att det nya uttrycket erhåller bästa möjliga särskiljande effekt. En sådan sammanvägning resulterar alltid i en högre effekt än den bästa av de ingående komponenternas. Slutligen bör framhållas, att utbytet av dylika analyser är beroende av betygsbedömningen i de enskilda avlämnande skolorna på så sätt, att om denna varierar blir den särskiljande effekten lägre. 4.2. Analys av materialet För att i görligaste mån eliminera inverkan av ovidkommande faktorer h a r

i första hand beaktats den i tidigare sammanhang (se 2.1.5.) företagna uppdelningen av elevmaterialet efter avgångsklass i realskolan i kombination med intagningsring i gymnasiet. Analyserna har utförts för de två huvudgrupperna av elever, 45—I4 i Stockholm och /fi—p i övriga Sverige. Som tidigare påpekats har vid redovisningen av betygen i realskola ämnena sammanförts till vissa grupper (se 3.1.1.): orienteringsämnen, språk och naturvetenskapliga ämnen. Matematik och svensk skrivning har redovisats för sig. Beräkningarna i detta avsnitt avser betygen i avgångsklasserna, d.v.s. 45 4 respektive 4 . I första hand har med variansanalytiskt förfarande undersökts skillnaderna i betyg mellan grupper med olika framgång i gymnasiet. Beräkningar har utförts för de olika ämnena eller ämnesgrupperna. Eleverna h a r fördelats efter linje vid intagningen i gymnasiet och efter framgången i gymnasiestudierna. Gruppen studentexamen utan försening h a r uppdelats efter gren, varvid de som bytt linje förts till en särskild delgrupp. I tabellerna 8 och 9 redovisas de ifrågavarande betygsmedelvärdena. Det framgår att allmänna linjen i Stockholm uppvisar mycket små skillnader i medelbetyg mellan de skilda framgångsgrupperna, medan för övrigt mellan betyg och framgång kan konstateras tydliga samband. Dessa framträder vid flertalet av de för olika linjer och ämnen/ämnesgrupper utförda beräkningarna, men är naturligtvis av varierande styrka. F ö r den vidare analysen h a r studerats kvoten (ra»—mi)/s på ovan i avsnitt 4.1. beskrivet sätt. Vid sammanvägningen av olika ämnesgrupper medför detta vissa fördelar gentemot fort-

19 satt användande av den detaljerade uppdelningen på fem framgångsgrupper. Det visar sig att språken och de naturvetenskapliga ämnena ger den högsta särskiljande effekten; den inbördes storleksordningen är något varierande mellan de olika jämförelserna. Orienteringsämnena har i allmänhet m i n d r e betydelse. Genom att på lämpligt sätt sammanväga språken och de naturvetenskapliga ämnena erhålles — i enlighet med vad som framhölls ovan i avsnitt 4.1. — ett uttryck med något bättre särskiljande verkan än vad som gäller för var och en av de två grupperna. Medtages även orienteringsämnena, uppnås en mindre ytterligare ökning av den särskiljande effekten. Vid jämförelser mellan på sådant sätt erhållen sammanvägning av ämnesgrupperna och totalbetgget avviker den senares särskiljande effekt i allmänhet föga från den förras. Några nämnvärda fördelar torde därför inte stå att vinna genom att använda en mera komplice-

Betygsklass 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59

Betygsklass 20—24 25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59

n

_ 29 206 189 129 42 18 3

n

2 43 81 111 103 69 28 4

rad funktion av de enskilda betygen än totalsummebetyget. Förhållandena kan gestalta sig något olika på skilda linjer, men då prognosvariabeln helst bör vara densamma för alla linjer är totalsumman att föredra. Totalsumman har också stora fördelar ur praktisk beräkningssynpunkt. 4.3. Fördelningar efter framgång för elever i olika betygsklasser Inom de två i föregående avsnitt behandlade övergångsformerna (4 5 —I 4 i Stockholm och 4 4 —I 3 i övriga Sverige) har eleverna fördelats på betygsklasser, varvid den totala betygssumman (11 ämnen) vid avgången från realskola använts. För varje betygsklass har därefter uppdelning skett på följande tre framgångsgrupper: studentexamen utan försening (A), studentexamen med försening (B) och avgångna utan studentexamen (C). Antal elever i de skilda betygsklasserna (n) samt de procentuella fördelningarna efter framgång i dessa redovisas i följande tabell.

Stockholm 46—I4 Pojkar C B 31,0 42,8 70,9 80,6 83,4 88,9 100,0

24,1 38,3 20,6 10,0 9,5 5,5

44,8 18,9 8,5 9,3 7,1 5,5

övriga Sverige 44—I3 Pojkar A B 100,0 27,9 30,2 41,9 18,5 46,9 34,6 54,9 29,7 15,3 83,5 9,7 6,8 91,3 7,2 1,4 100,0 100,0

n 2 13 87 110 75 35 13 1

Flickor A B 100,0 46,2 30,8 56,3 19,5 71,8 15,5 88,0 12,0 88,6 11,4 100,0 100,0

n 1 21 64 97 95 68 21 6

Flickor A B — 100,0 33,4 38,1 44,3 28,1 57,7 17,5 82.1 10,5 91.2 1,5 95,2 — 100,0 —

23,1 24,1 12,7

28,6 26,6 24,7 7,4 7,4 4,8

20 Praktiskt taget samtliga elever i de två högsta betygsklasserna (50—59) avlade studentexamen på normal tid. Av de 35 eleverna i Stockholm har en försenats och en avgått, och av de 59 i övriga Sverige har en avgått. För elever i lägre betygsklasser sjunker antalet med studentexamen på normal tid successivt. Avgången i de lägre betygsklasserna är stor och som framgått i det närmaste obefintlig i de högre. Sammanfattningsvis kan sägas att det föreligger ett klart positivt samband mellan betyg från realskolan och studieframgång i gymnasiet. De jämförelser mellan pojkar och flickor som tabellen aktualiserar kommer att tagas upp senare.

5. Jämförelser på skilda

mellan linjer

studieresultaten

5.1. Frågeställning och metod

5.1.1. I den allmänna presentationen av materialet i individundersökningen berördes frågan om framgången i gymnasiestudierna på de olika linjerna (se 2.1.4.). I detta kapitel tas frågan upp till mera ingående analys. Vid redovisningen av de procentuella fördelningarna efter framgång på de tre linjerna kan konstaterade skillnader eventuellt bero på att förutsättningarna ej varit desamma för eleverna. I första hand bör betygen från den avlämnande skolan beaktas och i detta syfte har eleverna liksom i avsnitt 4.3. grupperats i betygsklasser efter totalsummebetyget i avgångsklassen och inom varje betygsklass fördelats efter framgången. Härvid har i vissa fall gruppen studentexamen på normal tid uppdelats i två: elever som alltid blivit direkt flyttade och elever som någon gång undergått flyttningsprövning.

5.1.2. För beräkningarna har använts den s.k. väntade fallens metod. Avsikten är att pröva hypotesen att det inte föreligger några skillnader i framgång mellan de olika linjerna för elever med samma betyg i den avlämnande skolan. Förfarandet går ut på att man utifrån antagandet om denna hypotes riktighet framräknar förväntade värden på antalet elever inom de skilda framgångsgrupperna. Beräkningarna utförs för varje linje och inom var och en av de skilda betygsklasserna, varefter summering över dessa senare sker. De på detta sätt erhållna förväntade frekvenserna kan så jämföras med de observerade. I nästa avsnitt redovisas resultaten av beräkningar avseende jämförelser mellan linjer utförda med de väntade fallens metod. I tabeller presenteras fördelningar efter framgång, dels i form av observerade frekvenser, dels i form «;.' förväntade under förutsättning att inga skillnader mellan linjerna föreligger. Dessa tabeller ger en sammanfattning av beräkningarna, men av dem framgår inte om skillnaderna är statistiskt säkerställda. Förfarandet bör därför lämpligen kompletteras med en statistisk signifikansberäkning. Härvid h a r använts det s.k. X 2 -kriteriet. För varje betygsklass b e r ä k n a s ett X 2 -värde från fördelningarna efter framgång på de olika linjerna. Därefter k a n — för betygsklassen i fråga — en bedömning av hypotesen att inga skillnader föreligger mellan linjerna ske. Eventuellt k a n m a n även s u m m e r a X 2 -värdena för de skilda betygsklasserna, varigenom erhålles en ny X 2 -storhet, som ger möjlighet att pröva hypotesen i form av ett s a m m a n f a t t a n d e test. En viss försiktighet bör dock i a k t t a s vid detta förfarande.

5.2. Bearbetning av materialet

5.2.1. I följande tabell redovisas resultaten av beräkningar enligt de väntade foliens metod för de två huvudgrupper-

21 na av elever (45—I4 i Stockholm och 4*—I3 i övriga Sverige). F ö r de t r e linjerna anges dels de observerade, dels de

förväntade v ä r d e n a p å antalet elever inom de olika framgångskategorierna,

Stud.ex. utan förs. flyttningsprövning utan med Stockholm 4 5 —I 4

övriga Sverige 44—I»

Stud.ex. med förs.

Avgått

Pojkar A obs förv L obs förv R obs förv

55 57 63 60 209 211

16 16 11 12 34 33

44 44 26 29 73 70

26 24 19 19 39 41

Flickor A obs förv L obs förv R obs förv

43 40 106 103 72 76

7 8 13 10 2 4

10 12 21 25 16 13

12 12 16 18 9 7

Pojkar A obs förv L obs förv R obs förv

28 28 37 34 171 175

4 4 4 6 25 23

16 14 18 18 67 67

10 11 14 15 47 44

Flickor A obs förv L obs förv R obs förv

59 65 95 82 74 83

11 9 12 12 6 8

18 16 18 25 20 13

21 19 20 26 19 15

Av t a b e l l e n f r a m g å r a t t f ö r S t o c k holmsområdet och beträffande pojkar i övriga Sverige föreligger mycket g o d överensstämmelse mellan förväntade o c h observerade data. De sämre resultaten p å d e n allmänna linjen försvinner n ä r h ä n s y n t a s till i n t a g n i n g s b e t y g e n . Beträffande flickor inom övriga Sverige ä r resultaten p å a l l m ä n n a linjen o c h reallinjen något sämre o c h p å latinlinjen något bättre än de förväntade sedan e l i m i n e r i n g av betygsolikheter skett. Latinlinjens företräde gäller i första h a n d b e t r ä f f a n d e elever som avlagt studentexamen utan någon flyttningsprövn i n g ; i fråga om avgången ä r skillnaderna mindre. En signifikansberäkning visar, att avvikelserna mellan observerade o c h förväntade v ä r d e n inte ä r statistiskt säkerställda.

5.2.2. För några andra former för övergång från realskola till gymnasium har utförts samma slags beräkningar som ovan. Antalet elever i flera av delgrupperna är dock litet, varför bedömningen måste ske med försiktighet. Elever med studentexamen på normal tid har inte uppdelats med avseende på eventuella flyttningsprövningar. Besultaten framgår av tabell på omstående sida. För elever som i Stockholm intagits på fyraårigt gymnasium från klass 34 föreligger inga skillnader av betydelse mellan de olika linjerna. I övriga Sverige har två delgrupper undersökts, nämligen elever som från 45 övergått till fyraårigt gymnasium och från 55 till treårigt. För flickornas del konstateras god överensstämmelse mellan observerade och förväntade värden, medan

22 Pojkar Studentexamen utan med förs. förs.

Flickor Avgått

Studentexamen utan med förs. förs.

Avgått

Stockholm 3*—I4

A obs förv L förv B obs förv

7 7 8 8 26 27

8 9 2 4 20 17

10 10 6 4 16 18

9 10 32 30 21 22

9 8 10 13 12 9

7 7 12 11 5 7

övriga Sverige 4 8 —I 4

A

4 4 33 28 59 64

7 6 17 19 29 28

2 3 6 9 17 13

16 15 79 80 37 37

3 3 14 14 4 3

1 2 14 13 2 2

22 19 20 14 64 73

12 16 5 9 44 36

9 8 2 4 18 17

26 23 21 23 33 34

7 11 10 10 12 9

9 8 9 7 2 5

Övriga Sverige 56—I»

förv L obs förv R obs förv A obs förv L obs förv R obs

..

..

pojkarna klarat sig något bättre på latinlinjen och något sämre på reallinjen än vad som kan förväntas sedan betygseliminering skett. Avvikelserna mellan de observerade och förväntade värdena är emellertid inte stora och de ger inte anledning att avvisa hypotesen, att framgången på de olika linjerna är densamma. 5.2.3. Framgången på de olika linjerna har slutligen undersökts för ännu en grupp, nämligen flickor i Stockholm, vilka intagits på fyraåriga linjer från klass 57 i flickskola. Även här har endast tre framgångskategorier använts och följande frekvenser erhållits:

A obs förv L obs förv R obs förv

Studentexamen utan med förs. förs. 25 9 26 7 28 6 28 6 20 3 20 4

Avgått 7 7 4 4 5 4

Överensstämmelsen mellan observerade och förväntade värden är god, d.v.s. några skillnader i framgången på

de olika linjerna sedan betygsolikheter eliminerats kan inte påvisas. 5.3. Sammanfattning av resultaten De i detta avsnitt redovisade beräkningarna ger till resultat, att några större skillnader i studieframgång mellan de olika linjerna inte föreligger efter eliminering av den selektiva effekt, som varierande betyg i den avlämnande skolan innebär. För elever, som i Stockholm övergått från fem- eller fyraårig realskolas näst högsta klass till fyraårigt gymnasium, är överensstämmelsen mellan de skilda linjerna mycket god. I övriga Sverige föreligger vissa smärre skillnader, som kan sägas innebära, att latinlinjen är något lättare och reallinjen något svårare, men tendensen är svag.

6. Jämförelser mellan studieresultaten för pojkar och flickor 6.1. Bearbetning av materialet 6.1.1. Det har tidigare påpekats att flickorna har bättre studieresultat än pojkarna. Emellertid har flickorna också

23 högre medelbetyg vid avgången från realskola. För de elevgrupper som behandlades i föregående kapitel har med hjälp av de väntade fallens metod utförts jämförelser mellan pojkar och flickor i fråga om studieframgång se-

Stockholm 46—I4

övriga Sverige 44—I3

Stockholm 34—I4

övriga Sverige 4S—I4

Övriga Sverige 58—I»

dan betygsolikheter eliminerats. Nedanstående tabell ger dels de observerade frekvenserna, dels de förväntade under förutsättning att inga differenser mellan könen föreligger inom de skilda betygsklasserna. Stud.ex. med förs.

Avgått

143 129

84 82

51 65

38 40

Pojkar obs förv Flickor obs förv

Stud.ex. utan förs. flyttningsprövning utan med 328 61 350 55 225 22 203 28

Pojkar obs förv Flickor obs förv

236 246 229 219

33 34 29 28

101 87

71 74

55 69

60 57

Pojkar obs förv Flickor obs förv

33 37 52 48

8 9 10 9

30 29

32 28

31 32

24 28

Pojkar obs förv Flickor obs förv

80 98 122 104

16 13 10 13

53 40 21 34

25 23 17 19

Pojkar obs förv

95 92

11 13

61 59

Flickor obs förv

72 75

8 6

29 31

Även efter det att betygsolikheter beaktats, kvarstår vissa skillnader till flickornas förmån. Dessa är särskilt framträdande beträffande övergångsformen 4 5 —I 4 i såväl Stockholm som övriga Sverige. För en grupp (5 5 —I 3 i övriga Sverige) föreligger inga skillnader, medan m i n d r e sådana i flickornas favör noteras för de två resterande (3 4 —I 4 i Stockholm och 4 4 —I 3 i övriga Sverige). Olikheterna mellan könen berör i mindre utsträckning avgången och huvudsakligast de tre studentexamensgrupperna. Flickorna h a r i större utsträckning gått genom gymnasiet utan försening och utan flyttningsprövning någon

29 32 20 17

gång, medan pojkarna visat större benägenhet att vilja gå om. Siffrorna skulle eventuellt kunna tolkas så att pojkarna är mera angelägna att avlägga studentexamen och att en kvarsittning för dem spelar mindre roll. Med samma inställning hos flickorna skulle deras avgångsprocent möjligen ytterligare reduceras. 0.1.2. Signifikansprövning av skillnaderna kan — på samma sätt som i föregående kapitel — ske med användande av X 2 -kriteriet (jfr 5.1.2.) Vid jämförelser i studieframgången mellan pojkar och flickor i samma betygsklass konsta-

24 teras i flera fall signifikanta skillnader till flickornas fördel. Nära nog genomgående har flickorna i relativt större utsträckning än pojkarna avlagt studentexamen utan försening och utan att någon gång ha undergått flyttningsprövning. I fråga om fördelningen på de övriga framgångskategorierna är förhållandet något varierande i de olika betygsklasserna. Sammanfattningsvis visar de utförda signifikansberäkningarna, att de ovan påpekade skillnaderna i studieframgång mellan pojkar och flickor är statistiskt väl underbyggda. 6.1.3. I detta sammanhang kan hänvisas till tabellen i avsnitt 4.3., där för de två stora övergångsformerna (4r>—I4 i Stockholm och 4 4 —I 3 i övriga Sverige) angavs de procentuella fördelningarna efter framgång inom de skilda betygsklasserna. I de lägre betygsklasserna är det procentuella antalet flickor som avlagt studentexamen på normal tid större än motsvarande antal pojkar, medan i de högre betygsklasserna skillnaderna utjämnas. Ett studium av motsvarande tabeller för de övriga i detta avsnitt behandlade övergångsformerna (med undantag av 5 5 —I 3 i övriga Sverige, där inga skillnader mellan könen noterades) visar en likartad bild. 6.2.^ Sammanfattning av resultaten

Sammanfattningsvis kan sägas att flickornas studieframgång i gymnasiet även efter eliminering av betygsolikheter varit något större än pojkarnas, att skillnaderna i mindre utsträckning berört avgången och att de i första hand hänfört sig till elever med lägre betyg vid avgången från realskola. I de individuella betygen finns en slumpkomponent. Det kan måhända förhålla sig så att pojkar, som råkat få högre betyg än de »är värda», i större utsträckning än

flickor utnyttjar detta för att söka till gymnasium. Det relativa antalet gymnasister räknat på det totala antalet ungdomar i motsvarande ålder är som påpekats tidigare (se 2.2.) något större bland pojkarna än bland flickorna.

7. Jämförelser mellan framgången i gymnasiestudierna för elever med olika studievägar i realskola och gymnasium 7.1. Frågeställningar

7.1.1. Den uppdelning på olika övergångsformer från realskola till gymnasium, som presenterades i avsnitt 2.1.5. och som låg till grund för jämförelserna mellan linje och mellan kön i kapitlen 5 och 6, aktualiserar vissa frågeställningar. Ett sådant problem är jämförelse mellan fyra- och treårigt gymnasium. Vidare har det sitt intresse att undersöka om några skillnader föreligger i studieframgången i gymnasiet för elever från de två realskoletyperna. Jämförelser av angivet slag är emellertid något vanskliga att utföra på grund av vissa selektionsfenomen och andra faktorer, vilkas innebörd är svåra att bedöma. 7.1.2. I Stockholm dominerar fyraåriga linjer och antalet elever på treårigt gymnasium är ringa, vilket försvårar jämförelser mellan de två gymnasietyperna. I övriga Sverige h a r åtskilliga gymnasier enbart treåriga linjer, en del har linjer av båda slagen och vidare finns ett mindre antal med enbart fyraåriga linjer. De enbart treåriga gymnasierna finns företrädesvis på mindre orter och är i allmänhet små, medan de fyraåriga gymnasierna merendels förekommer i större städer. Vid skolor med flera linjealternativ på både tre- och fyraårigt gymnasium

25 kan elever med bättre studieförutsättningar i större utsträckning förväntas välja någon fyraårig linje. Vid förekomst av en linje på fyraårigt och en på treårigt gymnasium blir valsituationen svårare, vilket komplicerar en bedömning av selektionens inverkan. Eliminering av betygsolikheter i den avlämnande skolan efter likartade riktlinjer som tillämpats i kapitlen 5 och 6 kan tänkas avlägsna en del av svårigheterna. Vissa förhållanden gör dock situationen något oklar. Elever som inte avser att söka till gymnasium efter näst sista realskoleklassen lägger måhända ner mindre arbete i denna klass än de som tänker söka. Betygen i denna klass är därför inte med säkerhet jämförbara mått på studieförutsättningarna i de båda grupperna. Detta gör att betygseliminering efter betygen i näst sista realskoleklassen, där ju båda grupperna av elever har erhållit betyg, måste bedömas med viss försiktighet. Jämförelser som bygger på betygen vid avgången från realskola, som alltså hänför sig till näst högsta resp. högsta klassen, är emellertid mindre lämpliga på grund av den högre genomsnittliga betygsnivån i realcxamensklassen. I den mån dylika selektionsfenomen verkligen föreligger skulle de vid jämförelse mellan t.ex. övergångsformerna 45—14 o c h 55—is innebära följande. Eftersom elever som tillhör den förra övergångsformen kan förväntas ha erhållit genomsnittligt något högre betyg i näst sista realskoleklassen än de är värda vid jämförelse med elever som tillhör den senare övergångsformen, kommer vid fördelningen på betygsklasser en del att hamna i för höga klasser. Detta får till följd att studieförutsättningarna i de enskilda betygsklasserna i verkligheten avviker något

mellan elever inom de två övergångsformerna. Vid betygselimineringen kommer det fyraåriga gymnasiet att missgynnas, och även om inga skillnader mellan de två gymnasietyperna finns, kommer studieresultatet på det fyraåriga skenbart att framträda som sämre. 7.1.3. Det ovan förda resonemanget kan således influera på bedömningen av jämförelser mellan elever som övergått från 4 5 till I 4 och från 5 5 till I 3 samt mellan elever som övergått från 3 4 till I 4 och från 4 4 till I 3 . I fråga om elever som intagits från olika typ av realskola kan naturligtvis samma selektionsfenomen tänkas föreligga, men här tillkommer en annan svårighet, nämligen jämförbarheten av betygen i 4 5 och 3 4 samt 4 4 och 5 5 . Det är framför allt vid jämförelser mellan elever från de två realskoleformerna som detta problem uppkommer. Vid jämförelser mellan elever som intagits på en viss gymnasietyp från de två realskoleformerna kan eliminering företagas efter betygen i de klasser, från vilka övergången skett, d.v.s. 4 5 /3 4 respektive 5 5 /4 4 . Vad som då jämföres är de två skolformernas betyg som mått på studieförutsättningarna i gymnasiet Om några skillnader i framgång konstateras kan detta eventuellt bero på att betygen inte varit likvärda. Det kan emellertid också tänkas, att betygen ger uttryck för elevernas kunskaper och färdigheter vid avgången från realskola efter samma bedömningsgrunder, men att den ena av skolformerna ger ett bättre utgångsläge för gymnasiestudier. Tolkningen av eventuellt förekommande skillnader är således inte helt klar. 7.1.4. I de följande avsnitten har vissa jämförelser utförts mellan elever som

26 intagits på fyra- och treårigt gymnasium och mellan elever som avgått från femoch fyraårig realskola. Bedömningen bör ske mot bakgrunden av de ovan anförda reservationerna.

7.2."Jämförelser mellan fyra- och treårigt gymnasium 7.2.1. För analysen har utvalts två normalgrupper, elever som från 45 i Stockholm gått till fyraårigt gymnasium samt elever som från 44 i övriga Sverige gått till treårigt. För varje betygsklass h a r beräknats procentuella fördelningar över framgången. I de två grupperna är antalet elever så stort, att de beräknade procenttalen inte blir alltför osäkra. För att möjliggöra jämförelser med elever som övergått till gymnasium från 3 4 har för gruppen 4 4 —I 3 använts betygen i näst sista klassen.

Stockholm 56—F

övriga Sverige 46—I4

Övriga Sverige 55—P

Pojkar obs förv Flickor obs förv

På angivet sätt har erhållits två system av relativa fördelningar över framgången inom skilda betygsklasser, ett för elever som övergått från femårig realskola och ett för elever som övergått från fyraårig. Dessa fördelningar har därefter applicerats på betygsfördelningar för elever från fem- respektive fyraårig realskola tillhörande andra övergångsformer från realskola till gymnasium. På detta sätt erhålles förväntade värden inom de olika framgångsgrupperna, vilka kan jämföras med de faktiskt observerade. 7.2.2. I nedanstående översikt gives resultaten av beräkningar utförda på ovan beskrivet sätt. Antalet elever som i Stockholm övergått från fyraårig realskola till treårigt gymnasium är så litet att denna grupp ej medtagits.

Stud.ex. utan förs. Stud.ex. med förs. fl yttningsprövning med utan övergång från femårig realskola 20 6 16 15 7 17 17 6 11 6 9 21

Pojkar obs förv Flickor obs förv

80 84 122 107

Pojkar obs förv Flickor obs förv

95 76 72 73

Pojkar obs förv Flickor obs förv

33 53 52 69

Pojkar obs förv Flickor obs förv

43 49 61 61

Avgått

14 18 9 7

16 17

53 43

25 31

10 13

21 29

17 21

11 19

61 53

29 49

8 15

29 23

20 18

ng från fyraårig realskola

Stockholm 34—I4

Övriga Sverige 34—I4

8 8

30 25

32 17

10 10

31 18

24 21

7 6

12 12

13 8

11 8

12 12

13 16

27 Antalet elever som i Stockholm intagits på treårigt gymnasium från klass 55 är ganska litet. De observerade frekvenserna i framgångsgrupperna avviker inte från de förväntade under förutsättningen att framgången är densamma som för elever i övergångsformen 4 5 —I 4 . Pojkar, som i övriga Sverige övergått från 5 5 till I 3 , visar bättre studieresultat än förväntat. För flickornas del är överensstämmelsen mellan observerade och förväntade värden bättre, men här går skillnaderna närmast i motsatt riktning. Dessa jämförelser avseende övriga Sverige bör ses i relation till förhållandena för övergångsformen 4 5 —I 4 inom samma område. Här är för båda könen situationen den omvända mot vad som gällde för övergångsformen 5 5 —I 3 . För pojkarna är skillnaderna inte så stora, medan för flickorna antalet studentexamina utan försening är högre än förväntat. Beträffande elever som övergått från fyraårig realskola till gymnasium är resultatet för pojkarna inom övergångsformen 34—I4 i övriga Sverige obetydligt sämre än vad som kan förväntas utifrån hypotesen att samma framgångsförhållanden skulle föreligga som för normalgruppen 4 4 —I 3 . För flickornas del iir överensstämmelsen mellan observerade och förväntade värden god. Elever som från 3 4 i Stockholm övergått till fyraårigt gymnasium uppvisar, särskilt för pojkarnas del, sämre studieresultat än vad de förväntade värdena ger vid handen. Det framgår också att för övergångsformen 3 4 —I 4 är framgången i Stockholm sämre än i övriga Sverige. 7.2.3. Av de utförda jämförelserna framgår således att i övriga Sverige uppvisar de pojkar som övergått från högsta realskoleklassen till I 3 bättre studieresultat

än de som övergått från näst högsta klassen till I 4 . För flickor från femårig realskola är resultatet vid dessa jämförelser däremot bättre på det fyraåriga gymnasiet, medan flickor från fyraårig realskola inte uppvisar några skillnader i studieframgång på de två gymnasietyperna. I Stockholm framträder inga påtagliga olikheter mellan fyra- och treårigt gymnasium. Inga jämförelser har kunnat utföras för elever från fyraåriga realskolor på grund av det ringa antalet intagna på treårigt gymnasium från dessa. Däremot har konstaterats att studieframgången för elever från 3 4 är dålig. De utförda jämförelserna uppvisar en splittrad bild. Signifikansprövningar säkerställer inte de berörda skillnaderna. Med hänsyn härtill och till de i 7.1. diskuterade reservationerna måste frågan om skillnader mellan fyra- och treårigt gymnasium lämnas öppen. Det befintliga materialet tillåter inte slutsatser att skillnader föreligger mellan de två gymnasietyperna. 7.3. Jämförelser mellan elever från fem- och fyraårig realskola

7.3.1. I detta avsnitt jämföres studieresultaten för elever som gått på gymnasium av samma slag men intagits från olika realskoleformer. Eliminering har skett av inverkan av betygen i de klasser i respektive realskoleform, varifrån avgång skett. Beträffande de tolkningssvårigheter som föreligger hänvisas till kommentarerna i 7.1.3. Fördelningarna efter framgång för de skilda betygsklasserna inom normalgruppen 4 5 —I 4 i Stockholm h a r applicerats på betygsfördelningarna i gruppen 34—I4 inom samma område. Samma förfarande har tillämpats beträffande framgångsfördelningarna för normal-

28 gruppen 4 4 —I 3 inom övriga Sverige med avseende på gruppen 5 5 —I 3 inom , , ^ I T J X <• n * , detta område. I det senare fallet har

Stockholm 34—I4

Pojkar obs förv Flickor obs förv

Övriga Sverige 55—I3

Pojkar obs förv Flickor obs förv

Pojkar obs förv Flickorobs förv

34—I1

Pojkar obs förv Flickorobs förv

95 76 72 70

11 16 8 .12

7.3.3. De utförda jämförelserna mellan elever frän fem- och fyraårig realskola

Stud.ex. med förs.

Avgått

30 25 31 20

32 19 24 16

61 58 29 23

29 46 20 25

ger inom denna grupp däremot inga skillnader. Jämförelser mellan elever som intagits från de två realskoleformerna kan även ske för de elever i övriga Sverige, som övergått till fyraårigt gymnasium, Beräkningar har utförts enligt de väntade fallens metod på samma sätt som vid jämförelserna mellan linjer och mellan kön i tidigare kapitel. Följande värden har erhållits.

Stud.ex. utan förs. flyttningsprövning utan med 80 16 79 17 122 10 115 13

Överensstämmelsen är tämligen god mellan observerade och förväntade värden, även om för flickornas del något bättre värden noteras för elever från femårig realskola.

använts

7.3.2. Besultaten av de utförda beräk. ...... , , „ ningarna redovisas i följande tabell.

Stud.ex. utan förs. fl y ttningsprö vning utan med 33 8 48 10 52 10 71 10

1 tidigare sammanhang har påpekats de svaga studieresultaten för elever som i Stockholm övergått från klass 3 4 . Av ovanstående jämförelser framgår att dessa elever lyckas sämre än elever i motsvarande betygsklasser som övergått från klass 4 5 . Pojkar som i övriga Sverige intagits i I 3 efter realexamen på femårig realskola klarade sig något bättre än de som avlagt realexamen på fyraårig realskola. För flickor förelig-

4S—I4

betygen i realexamensklassen

43 44 61 68

7 6 11 8

Stud.ex. med förs.

Avgått

53 50 21 22

25 28 17 20

12 15 12 11

13 10 13 10

visar att, sedan eliminering av betygens inflytande skett, i inga fall differenserna är till den fyraåriga realskolans fördel, Vissa skillnader i den femåriga realskolans favör har konstaterats, men de är inte genomgående och slutsatserna bör präglas av försiktighet,

29 8. Privata gymnasier och försöksgymnasier 8.1. Privata gymnasier En första presentation av studieframgången på de privata gymnasierna har givits i tabell 1 D. Undersökningen omfattar sådana gymnasier i Stockholm men inte utanför Stockholm. Det påpekades att studieresultaten är sämre vid de privata gymnasierna än vid de allmänna läroverken och kommunala gymnasierna. Emellertid är betygsnivån för elever som intagits i de privata gymnasierna lägre.

Pojkar obs förv

Med eliminering av betygsolikheter har jämförelser avseende studieresultatet mellan allmänna och privata gymnasier utförts för elever från 4 5 till I 4 samt för flickor från 5 7 till I 4 . Eleverna har fördelats på betygsklasser och därefter har beräknats förväntade värden i de skilda framgängsgrupperna, om samma procentuella fördelningar på dessa gäller för de privata gymnasierna som för de allmänna. I nedanstående tabell redovisas de förväntade och de faktiskt observerade frekvenserna för övergångsformen 4 5 —I 4 .

Stud.ex. utan förs. flyttningsprövning utan med 6 32 12 40

Flickor obs förv

Det framgår att studieresultatet är något sämre på de privata gymnasierna än på de allmänna även sedan betygsolikheter eliminerats, men materialens litenhet gör att inga alltför säkra slutsatser kan dragas. För flickor som intagits från femte klassen i sjuårig flickskola föreligger smärre olikheter till de privata gymnasiernas fördel men dessa är inte statistiskt säkerställda. Över huvud taget tilllåter materialet inga preciserade slutsatser angående skillnader mellan allmänna och kommunala gymnasier.

8.2. Försöksgymnasier Antalet elever vid försöksgymnasierna är alltför ringa för att möjliggöra några mera detaljerade slutsatser. Med hänsyn tagen till den avlämnande skolans typ fördelar de sig sålunda.

Stud.ex. med förs.

7 11

48 31 12 16

Enhetsskola Realskola Summa

Pojkar A R S:a 10 25 35 10 6 16 20 31 51

38 38

Avgått

30 32

22 14

Flickor A R S:a 18 8 26 11 4 15 29 12 41

Medelbetygen i den avlämnande skolans avgångsklass är betydligt högre för elever från enhetsskola än från realskola: Pojkar Flickor A R A R Enhetsskola 43,50 43,80 42,28 46,38 Realskola 38,50 38,65 34,28 44,50 Studieresultatet är som tidigare nämnts jämförelsevis gott för eleverna pä försöksgymnasier. De procentuella fördelningarna på framgångsgrupper är likartade för elever från enhetsskola och från realskola. Då betygen inte är jämförbara i realskola och enhetsskola kan emellertid inga jämförelser göras.

30 Materialet är för övrigt så litet att man i vilket fall som helst inte får pressa det alltför hårt.

9. Betygen

i gymnasiets

olika

ringar

I materialet till individundersökningen ingår betygen vid avgången från gymnasiet, däremot inte vid de skilda läsårens slut. Underbetygs förekomst har emellertid registrerats under hela studietiden och behandlas i kapitel 11. Längre fram i kapitel 9 tas studentexamensbetygen upp till behandling. Först ges, med data frän klassundersökningen, en redogörelse för betygen i gymnasiets olika ringar.

9.1. Klassundersökningen: allmän beskrivning av betygen i gymnasiet

9.1.1. Som tidigare nämnts föreligger för klassundersökningen uppdelning på kön endast beträffande studentexamensdelen, varför jämförelser mellan betygsnivåerna för pojkar och flickor måste begränsas till denna. De betygsfördelningar som utgör materialet omfattar samtliga elever i avdelningarna, varför särskiljning på elever som gått ett eller två år i samma ring ej kan ske. Selektionsfenomen av det slag som behandlats i tidigare kapitel kan inte beaktas. Det är i form av allmänt beskrivande data avseende ämnenas betygsnivå, underbetygsfrekvens o. dyl., som föreliggande uppgifter har sitt intresse. 9.1.2. Tabellerna 10—11 anger medelbetygen för samtliga elever i de skilda ämnena vårterminen 1960. Uppdelning på ring, linje och gren h a r skett. I tabell 10 redovisas uppgifterna för studentexamensmaterialet med uppdelning på pojkar och flickor, medan tabell 11 hänför sig till de övriga ringarna. En-

dast ämnen som är obligatoriska på stadierna i fråga har h ä r medtagits. Beträffande antalet elever, som medelbetygen bygger på, hänvisas till tabell 2. Liksom vid behandlingen av betygen i den gymnasieförberedande skolan har 6-gradig skala tillämpats (se 3.1.1.). I tabell 10 har vidare angivits spridningarna i betygen i de olika ämnena. Härvidlag har ej uppdelning på gren företagits utom beträffande matematik och biologi, i vilka ämnen kursinnehållet varierar mellan de skilda grenarna. Studentexamensdelen kommenteras i avsnitten 9.1.3.—1.7. I 9.1.3. jämföres de olika grenarna med varandra, i 9.1.4. behandlas skillnader mellan pojkars och flickors betyg, i 9.1.5. beröres spridningarna, i 9.1.6. och 9.1.7. slutligen kommenteras kortfattat betygen i ämnen, som inte är obligatoriska. Betygen i lägre ringar än den högsta behandlas i avsnitt 9.1.8. 9.1.3. Inom latinlinjen är betygen på den helklassiska grenen väsentligt höger än på den halvklassiska. Engelska avviker från denna allmänna bild; för pojkarna föreligger inga skillnader och för flickorna noteras i detta ämne de lägsta differenserna. I latin är, framför allt för flickorna, avvikelserna mycket stora mellan de två grenarna. Mellan den allmänna linjens grenar är skillnaderna i medelbetyg små för samtliga ämnen utom engelska. I detta ämne ligger elever på den språkliga grenen klart bättre till, medan i geografi en svag tendens i den sociala grenens riktning föreligger, övriga små differenser är, förutom i svensk skrivning, företrädesvis till den sociala grenens fördel. På reallinjens två grenar är matematikkurserna ej desamma, vilket gör jämförelser meningslösa. För de tvä andra

31 realämnena framträder emellertid stora skillnader till den matematiska grenens fördel. Detta gäller i särskilt hög grad fysiken. I engelska noteras en svag tendens i den matematiska grenens riktning. Fem ämnen är gemensamma på samtliga grenar: svensk skrivning, svenska språket, kristendom, historia och engelska. Utom i engelska har elever på den helklassiska grenen bättre betyg än elever pä de övriga grenarna. Mellan dessa föreligger smärre differenser av varierande riktning, dock framträder inga systematiska olikheter. I engelska ligger den sociala grenen genomgående lägst och reallinjens elever har lägre medelbetyg än latinlinjens. I filosofi framträder inga skillnader mellan den allmänna linjen och latinlinjens halvklassiska gren, som i franska vidare ligger avsevärt högre än den språkliga grenen. I matematik slutligen har den biologiska grenens elever betydligt högre genomsnittsbetyg än den sociala grenens. 9.1.4. Beträffande betygsnivåerna för pojkar respektive flickor kan följande framhållas. I engelska, tyska och franska utfaller nästan alla jämförelser till flickornas fördel och genomsnittligt ligger dessas värden c:a 0,3 betygsenheter högre per ämne. Även i grekiska ligger flickornas värden högre, medan i latin dylika skillnader endast förekommer på den helklassiska grenen. I svenska språket är också flickornas medelbetyg c:a 0,3 enheter högre, medan i svensk skrivning, liksom i filosofi, inga systematiska avvikelser i relation till pojkarnas framträder. I historia och geografi är å andra sidan pojkarnas värden något högre. I matematik framträder inga större skillnader medan i fysik och kemi pojkarna ligger bättre

till, framför allt i fysik, där avvikelsen är c:a 0,8 betygsenheter. Av de ämnen, som läses på samtliga linjer, har flickorna högre medelbetyg i kristendom, svenska språket och engelska (framför allt i de två senare), pojkarna högre i historia (där skillnaden dock genomsnittligt endast är 0,13), medan i svensk skrivning inga avvikelser mellan könen konstateras. 9.1.5. Spridningarna är för samtliga ämnen större i pojkarnas betyg än i flickornas; flera av differenserna är dock små. De största spridningarna föreligger i latin på latinlinjen och fysik på reallinjen. Spridningarna är större i de främmande språken och de naturvetenskapliga ämnena än i övriga ämnen. 9.1.6. Bedogörelsen i detta avsnitt har hittills omfattat ämnen, som är obligatoriska på grenarna i fråga. På vissa grenar kan något eller några ämnen läsas frivilligt. Elever som väljer ett frivilligt ämne kan förväntas utgöra ett positivt urval. Jämförelser med elever på grenar där ifrågavarande ämnen är obligatoriska är emellertid i flera fall utan intresse på grund av olika kursinnehåll. Några jämförelser är dock möjliga, nämligen för filosofi på reallinjen gentemot övriga linjer, för biologi på latinlinjen, språkliga och matematiska grenarna gentemot sociala grenen samt för tyska på halvklassiska grenen gentemot språkliga grenen. Dessa jämförelser utfaller i allmänhet till de elevers fördel, vilka läser ämnet frivilligt. 9.1.7. Vid vissa gymnasier kan eleverna på språkliga och halvklassiska grenarna utbyta franska mot spanska. Antalet elever som läst spanska var på

32 språklig gren 124 pojkar och 186 flickor samt på halvklassisk gren 91 pojkar och 210 flickor. På den senare grenen ligger medelbetyget i spanska ungefär en halv betygsenhet högre än i franska, medan på den språkliga grenen differenserna i medelbetyg mellan ämnena är små. 9.1.8. Beträffande betygen i näst högsta ringen gäller att de genomgående ligger på en lägre nivå än i högsta, men att deras inbördes relationer företer en bild likartad den som kommenterats för högsta ringen. Den helklassiska grenens högre betygsnivå gentemot den halvklassiskas understrykes även i franska, där en differens på c:a 0,7 enheter föreligger. Elever på språkliga grenen har anmärkningsvärt lågt resultat i detta ämne; medelbetyget ligger lägre än för någon av de andra grenarna. I det ogrenade gymnasiet föreligger i allmänhet inga större skillnader mellan de olika linjerna. Latinlinjens elever har något högre genomsnittsvärden för språken, kristendom och historia, medan reallinjens elever har en motsvarande ställning vad avser de naturvetenskapliga ämnena. Allmänna linjens medelbetyg ligger lägre än de övriga linjernas. I matematik är differenserna ganska stora mellan reallinjen och allmänna linjen (c:a 0,4 enheter). Mellan de olika ringarna I 4 , II 4 och I 3 föreligger inte heller några större skillnader i betygsnivå. Denna är i allmänhet något lägre än i näst högsta ringen.

9.2. Klassundersökningen: jämförelser mellan vissa delgrupper inom studentexamensmaterialet

9.2.1. Bedovisningen av betygsmedelvärdena från klassundersökningen avslutas med en uppdelning av de allmänna läroverken och kommunala gymna-

sierna efter geografisk belägenhet, varvid riket indelats i fem områden: 1. Stockholm, 2. Stockholms län och Uppsala, 3. Malmöhus län, 4. Göteborgsområdet, 5. riket i övrigt. I område 5 har flertalet gymnasier sitt eget upptagningsområde, varigenom konkurrens mellan olika skolor torde förekomma endast i ringa utsträckning. I områdena 3 och 4 föreligger däremot relativt stora valmöjligheter. Bedogörelsen i detta avsnitt avser betygen i studentexamen. .9.2.2. I tabell 12 redovisas för de fem gemensamma ämnena samt för matematik och fysik på reallinjen betygsmedelvärden för de 5 områdena. Genomsnittligt ligger Stockholmsområdet högst och område 5 lägst. Detta gäller i särskild grad realämnena. I tabell 13 har ovan behandlade material uppdelats på fyra- och treårigt gymnasium. I tabellen ges antalet elever samt summan av medelvärdena i dels de fem gemensamma ämnena, dels i matematik och fysik. Inom varje område ligger medelbetygen lägre för det treåriga gymnasiet. Skillnaderna sammanhänger med selektionsproblemet vid övergäng från realskola till gymnasium. Inom Stockholmsområdet är differenserna störst och inom område 5 minst. För att ytterligare belysa frågan om tre- och fyraårigt gymnasium har en vidare uppdelning inom område 5 företagits, varvid klassificering skett efter antalet linjer på de två slagen av gymnasier. I tabell 14 ges med fördelning på de så erhållna gymnasietyperna antalet elever samt medelbetygen i de två ovan behandlade ämnesgrupperna. I gymnasier med enbart fyraåriga linjer (kombinationen tre fyraåriga och en treårig linje har h ä r inräknats) är medelbetygen för de fem ämnena 17,29 för pojkarna och 17,85 för flickorna medan

33 på gymnasier med endast treåriga avdelningar motsvarande värden är 16,41 respektive 17,76. Tendensen är likartad för realämnena. Inom läroverk, där såväl tre- som fyraåriga linjer förekommer, är medelbetygen genomgående högre på de senare.

9.3. Individundersökningen: betygsnivåerna studentexamen inom olika framgångsgrupper

För samtliga individundersökningens elever i allmänna läroverk och kommunala gymnasier, utan uppdelning efter övergångsform, har beräknats medelbetyg i studentexamen. Härvid har eleverna fördelats efter fyra framgångsgrupper pä så sätt att de som avlagt studentexamen på normal tid har uppdelats på tre: alltid direkt flyttade och aldrig underbetyg i gymnasiet ( A l ) , alltid flyttade men med underbetyg någon gång (A 2) samt någon gång flytttad först efter flyttningsprövning (A 3). Den fjärde gruppen utgörs av elever med försenad studentexamen (B). Vid redovisningen av medelbetygen har en komprimering företagits på så sätt, att Stockholm och övriga Sverige slagits samman och vidare vissa ämnen sammanförts till ämnesgrupper. Uppdelning efter kön, gymnasietyp och gren har bibehållits. Data enligt dessa redovisningsprinciper ges i tabellerna 15— 18. För varje enskild ämnesgrupp har angivits medelbetyget, uträknat per ämne inom gruppen. Av tabellerna 15—18 framgår att de största differenserna i regel föreligger mellan gruppen som aldrig haft underbetyg och de övriga tre grupperna. Mellan dessa senare är bilden ganska splittrad. Några allmänna drag kan dock utläsas. I stort sett är medelbetygen något bättre för de elever som gått om någon ring än för dem som avlagt student3—4804 63

examen på normal tid, men vid något eller några tillfällen behövt flyttningspröva. De elever som alltid flyttats direkt men haft underbetyg i gymnasiet har i allmänhet något högre genomsnittsbetyg än de som avlagt studentexamen med ett års försening, men flera jämförelser utfaller till de senares fördel. Slutsatserna avseende jämförelser mellan de fyra framgångsgrupperna gäller i särskild grad språken och de naturvetenskapliga ämnena.

10. Flyttning,

kvarsittning,

avgång

I detta kapitel behandlas flyttning, flyttningsprövning, kvarsittning och avgång. Studiet av dessa förhållanden är av speciellt intresse i samband med underbetygsförekomsten. Till en början lämnas emellertid dessa problem åsido, men de kommer att tagas upp i kapitel 11. Bedovisningen i detta kapitel avser individundersökningsmaterialet och omfattar samtliga elever intagna på högre allmänna läroverk och kommunala gymnasier.

10.1. Tabellbeskrivning

Till grund för redogörelsen i kapitel 10 ligger i första hand två tabeller, som presenteras i detta avsnitt. Uppdelning efter kön samt på fyra- och treårig gymnasietyp har företagits. I tabell 19 ges en sammanfattning av studieresultatet med uppdelning på vissa undergrupper, i tabell 20 en detaljerad redovisning av studieframgången läsärsvis. 10.1.1. I tabell 19 har eleverna i första hand fördelats efter normal och försenad studentexamen samt avgång utan studentexamen. Gruppen examen utan försening har vidare uppdelats efter

34 förekomst av flyttningsprövning någon gång eller inte, och dessutom har för elever som alltid blivit direkt flyttade skilts på dem som genomgått gymnasiet utan underbetyg och dem som haft sådana. Elever som avlagt studentexamen med försening h a r uppdelats efter ring, i vilken kvarsittning skett, varvid för elever som suttit kvar efter att ha bytt gymnasietyp angetts motsvarande ring inom den ursprungliga gymnasietypen (exempelvis har för en elev, som intagits på fyraårigt gymnasium, övergått till treårigt och suttit kvar i II 3 , angetts kvarsittning i III 4 ). De elever med försenad studentexamen som redovisats under rubriken »utan kvarsittning», avser sådana, vars studentexamen godkänts först efter omprövning i något ämne, men dock utan att ny skolgång behövt företagas. Beträffande elever avgångna utan studentexamen har för de elever, som avgått efter ett läsårs slut redovisning skett efter ring detta läsår, medan för elever som avgått under ett läsår angetts ring föregående läsår. För elever som bytt gymnasietyp h a r samma förfarande använts som ovan vid kvarsittningen. En av delgrupperna bland de avgångna avser avgång under det första läsaret. 10.1.2. Tabell 20 ger en sammanfattning av studieresultatet läsårsvis. Liksom tidigare har i första h a n d uppdelning skett efter kön samt på fyra- och treårigt gymnasium. För var och en av de så erhållna fyra grupperna har studieresultatet ring för ring angetts på nedan beskrivet sätt. Tabellen följer eleverna fram till studentexamen på normal tid eller — om dylik inträffar — kvarsittning eller tidigare avgång. De olika r a d e r n a hänför sig till studieresultatet i de successiva ringarna. I den näst sista kolumnen an-

ges antalet elever som går om ifrågavarande ring nästa läsår. Hur studieresultatet sedan gestaltar sig för dessa tas inte upp i detta sammanhang. I den första kolumnen anges samtliga elever vid höstterminens början. I de följande fem kolumnerna redovisas studieresultatet vid vårterminens slut med i första hand uppdelning på flyttade och icke flyttade. De senare är sedan i sin tur fördelade efter företagen flyttningsprövning nästföljande hösttermin samt efter resultatet vid eventuell sådan. Vissa elever har avbrutit studierna under läsårets gång; dessa h a r uppdelats med hänsyn till om avbrottet var definitivt eller om de senare återupptagit studierna. Den senare gruppen ingår i den ovan berörda näst sista kolumnen angivande kvarsittare nästa läsår. Dit hör också ett fåtal elever som blivit direkt flyttade, men gått om frivilligt. Tabellens sista kolumn upptager elever som avgick efter ifrågavarande läsårs slut. Häri ingär således ej de elever som avgått under läsåret och följaktligen ej erhållit vårterminsbetyg. Det förtjänar påpekas att gruppen elever som avgått efter läsårets slut ej uteslutande hänför sig till de elever som inte flyttats vid vårterminens slut utan även rymmer ett smärre antal flyttade, som likväl avbrutit sina studier. För elever som gått om någon ring ar studiegången efter kvarsittningen inte redovisad i den ovan kommenterade tabellen. En lika detaljerad framställning för varje kvarsittningsårgång blir alltför oöverskådlig och m i n d r e upplysande på grund av de små talen för flertalet delgrupper. Studieframgången för dessa elever tas upp i senare sammanhang (se 10.3.4.). 10.1.3. Förutom tabellerna 19 och 20 ligger tabellerna 21 och 22 till grund

35 lör kommentarer i detta kapitel. De presenteras i avsnitten 10.3.4. respektive 10.4.1. 1 avsnitt 10.2. behandlas flyttning och flyttningsprövning, i avsnitt 10.3. kvarsittningen och i avsnitt 10.4. avgång utan studentexamen. Från tabellerna 19—22 har beräknats procenttal, som redovisas i tabeller i framställningen. En sådan texttabell har betecknats med samma nummer som det delavsnitt, i vilket den förekommer, följt av ytterligare en siffra i löpande nummerföljd. Kapitelsiffran 10 har dock utelämnats. De två tabellerna i delav-

snittet 10.2.3. har exempelvis erhållit beteckningarna 2.3.1. och 2.3.2. 10.1.4. Detta avsnitt avslutas med att för de fyra huvudgrupperna pojkar och flickor på fyra- respektive treårigt gymnasium återge de procentuella fördelningarna efter framgång beräknade från tabell 19 (A = studentexamen utan försening, B = studentexamen med försening, C = avgång utan studentexamen). I fråga om avgången föreligger inga skillnader mellan könen, medan flickorna avlagt studentexamen utan försening i större utsträckning än pojkarna. Treårigt gymnasium A B C 57,0 26,0 16,9 65,9 17,3 16,8

Fyraårigt gymnasium A B C 59,2 24,1 16,7 68,6 14,9 16,5

Pojkar Flickor 10.2. Flyttning och flyttningsprövning

10.2.1. Från tabell 20 har för varje enskild ring beräknats den procentuella andelen direkt flyttade vid vårterminens slut av samtliga elever som påbörjade studier i ringen i fråga och som

inte tidigare varit kvarsittare. värden anges i tabell 2.1.1.

Dessa

Pojkarnas värden ligger genomgående lägre än flickornas. Elever på fyraårigt gymnasium har något högre procenttal än elever pä treårigt. Av elever

Tabell 4

PojkarFlickor

I 73,8 82,4

II4 77,3 84,0

III 4 76,1 82,8

IV4 93,7 94,7

Is 70,4 76,4

som kommit upp i högsta ringen utan tidigare kvarsittning avlade på fyraårigt gymnasium c:a 94 % och på treårigt gymnasium c:a 90 % studentexamen utan försening.

dentexamen på normal följande procenttal.

10.2.2. I tabell 19 har för gruppen studentexamen utan försening skilts på elever som alltid blivit direkt flgttade och elever som någon gång behövt flyttningspröva. Andelen tillhörande den senare gruppen av samtliga med stu-

Pojkar

Tabell Fyra- Treårigt årigt 18,3 12,1

II» 72,6 79,2

ni» 88,0 93,2

tid framgår av

2.2.1.

Flickor

Fyra- Treårigt årigt 12,4 11,5

Bortsett från pojkar på fyraårigt gymnasium ligger värdena på ungefär samma nivå. C:a 14 % av samtliga elever som avlagt studentexamen utan förse-

36 ning har flyttningsprövat minst en gång. En mera detaljerad bild av flyttningsprövningen i de skilda ringarna kan erhållas från tabell 20. I några följande översikter presenteras relativa frekvenstal (%) avseende förekomsten av flyttningsprövning och resultatet av densamma. Procentuella antalet elever med flyttningsprövningar i de skilda ringarna anges dels i relation till samtliga elever som erhållit betyg (tabell 2.2.2. n e d a n ) , dels i relation till antalet elever som ej flyttats vid vårterminens slut (tabell 2.2.3. n e d a n ) . Vid dessa beräkningar har således bortsetts från de elever,

som

avbrutil

studierna

samtliga elever en större andel av pojkarna än av flickorna (tabell 2.2.2.), medan några genomgående skillnader inte föreligger mellan de pojkar och flickor, som ej blivit direkt flyttade (tabell 2.2.3.). Däremot framgår av den senare tabellen att den relativa flyttningsprövningsfrekvensen bland de icke flyttade i näst högsta ringen var större hos flickorna än hos pojkarna. Nedan redovisas resultatet av fijtlning spr övningar na i form av det relativa antalet (%) godkända prövnincar.

Tabell

under

läsåret.

Tabell

Pojkar Flickor

Pojkar Flickor

2.2.2.

T4

H4

III 4

I«

II»

16 10

16 10

10 9

15 12

11 10

Tabell

2.2.3.

T4

JT4

III4

I»

IP

67 65

76 67

43 56

55 61

42 52

Det relativa antalet flyttningsprövningar var lägre i näst högsta ringen än i de lägre ringarna, om jämförelserna göres för elever som ej blivit direkt flyttade (tabell 2.2.3.). Vid jämförelser av samma slag avseende flyttningsprövningsfrekvensen i relation till samtliga elever (tabell 2.2.2.) framträder sådana skillnader endast för pojkarna. Det framgår också att i det ogrenadc gymnasiet flyttningsprövade bland

Tabell

Pojkar Flickor

II

4 III 4

I»

IP

85 89

79 86

77 87

82 77

79 77

I Pojkar Flickor

87,1 91,0

2.2.4.

4 D e t r e l a t i v a a n t a l e t g o d k ä n d a p å olik a r i n g a r ä r u n g e f ä r l i k a s t o r t i n o m varje h u v u d g r u p p , p o j k a r o c h f l i c k o r p å fyra- respektive t r e å r i g t gymnasium. F l i c k o r n a s v ä r d e på fyraårigt gymnas i u m ä r g e n o m g å e n d e h ö g s t , m e d a n för ö v r i g t i n g a p å t a g l i g a s k i l l n a d e r framträder.

10.2.3. I avsnitt 10.2.1. redovisades (tabell 2.1.1.) den procentuella andelen direkt flyttade vid vårterminens slut av samtliga som påbörjat studier i de skilda ringarna. I avsnitt 10.2.2. har i olika tabeller presenterats förekomsten av flyttningsprövningar och resultaten av dessa. I nedanstående tabell redovisas procenttal avseende det totala antalet flyttade från de olika ringarna, inberäknat dem, som flgttats efter prövning.

2.3.1.

II 4

III 4

IV*

I"

II s

III 3

89,9 92,3

82,6 90,0

94,2 95,2

82,0 85,8

80,5 85,3

88,1 93,2

37 Den näst högsta ringen bereder något större svårigheter än de lägre ringarna; mera markerat är förhållandet dock endast för pojkarna på fyraårigt gymnasium. Av den tidigare kommenterade tabellen 2.1.1. framgår att sådana skillnader inte förelåg vid jämförelser avseende endast de elever, som blivit direkt flyttade. Den lägre flyttningsprövningsfrekvensen i näst högsta ringen, framför allt för pojkarna, har medfört vissa förskjutningar i relationerna mellan ringarna i tabellen 2.3.1. ovan gentemot tabellen 2.1.1. 10.2.4. Slutligen behandlas förekomsten av flgttningsprövning efter kvarsittningen för elever som gått om någon ring. I tabell 2.4.1. anges det procentuella antalet av kvarsittarna som flyttningsprövade omedelbart efter den ring, i vilken de gick om. Procentsiffrorna i tabell 2.4.2. avser flyttningsprövningar bland tidigare kvarsittare, som flyttats till högre ring. I båda tabellerna har beräknats antalet flgttningsprövningar i relation till det totala antalet elever, som erhållit betgg. I tabell 2.4.2. har dessa antal angivits inom parentes. Tabell Pojkar Flickor

Pojkar Flickor

I4 5 6

II4 13 5

2.4.1. III4 8 10

Tabell 2.4.2. II4 III 4 (80) 35 (130) 25 (35) 29 (62) 24

I8 6 0

II» 18 5

upp i III flyttningsprövade 25 % för att komma upp i högsta ringen. Det bör observeras, att de totala antalen elever, som siffrorna i tabell 2.4.1. bygger på är ganska små, framför allt för flickorna (se tabell 20). Det framgår dock att flyttningsprövning förekommit i icke obetydlig utsträckning bland kvarsittare i den ring de gått om. Av tabell 2.4.2. kan utläsas att flyttningsprövning förekommit i stor utsträckning bland elever som tidigare varit kvarsittare någon ring. Beträffande resultaten av flyttningsprövningarna för elever som varit kvarsittare fillåter de små siffrorna inte mera bestämda slutsatser. Dock tycks förhållandena inte avvika speciellt från vad som gällde för de ovan behandlade eleverna som inte tidigare varit kvarsittare. 10.2.5. De anförda siffrorna visar att flyttningsprövning förekommit i större utsträckning för pojkar än för flickor. För de senare ligger den dock i de olika ringarna på c:a 10 % av samtliga som erhållit vårterminsbetyg och tidigare ej varit kvarsittare. Flyttningsprövning är mycket vanlig bland elever som tidigare gått om någon ring. Av samtliga som varit kvarsittare i någon tidigare ring flyttningsprövade 25—40 % pojkar och 20—30 % flickor. 10.3. Kvarsittning

II» (52) 42 (25) 20

Siffran 8 för pojkar i III 4 i tabell 2.4.1. innebär således, att 8 % av de pojkar som gick om ring III 4 flyttningsprövade. Siffran 25 för pojkar i III 4 i tabell 2.4.2. innebär att av de 130 pojkar som gått om I 4 eller II 4 och kommit

10.3.1. I tabell 19 är eleverna med försenad studentexamen fördelade efter ring, i vilken kvarsittning skett. Emellertid finns även bland elever som avgått utan studentexamen en del kvarsittare, nämligen sådana som först gått om någon ring och därefter avgått. Uppgifter avseende samtliga kvarsittare i de skilda ringarna föreligger i den näst sista kolumnen i tabell 20.

38 För var och en av de fyra huvudgrupperna pojkar och flickor på fyrarespektive treårigt gymnasium redovisas i tabell 3.1.1. nedan kvarsittarna procentuellt fördelade efter ring, i vil-

ken kvarsittningen skedde. Det bör påpekas, att värdena avser första kvarsittningen; ett mindre antal elever m e i kvarsittning i en lägre ring har gått o n ytterligare en gång.

Tabell

3.1.1. II4 23

Pojkar Flickor

I4 25 24

Några systematiska skillnader mellan könen föreligger inte i fråga om fördelningen på kvarsittningsring. Den näst högsta ringen bereder på såväl fyrasom treårigt gymnasium de största svårigheterna. Skillnaderna mellan de olika ringarna kan ytterligare belysas genom beaktande av den successiva av-

gången och kvarsittningen ring för ring. I nedanstående tabell (3.1.2.) ges för de skilda ringarna det relativa antalet kvarsittare i förhållande till samtliga elever som påbörjat studier i ringen i fråga och som inte tidigare varit kvarsittare. Flickornas värden ligger genomgåcn-

Pojkar Flickor

Tabell 3.1.2. I4 II4 III4 7,5 8,0 16,2 4,4 4,6 8,8

de lägre än pojkarnas. Vidare understrykes tydligt de svårigheter, som näst högsta ringen bereder. I 10.2.3. noterades att antalet flyttade från näst högsta ringen var något lägre än från övriga ringar. De här påpekade skillnaderna i fråga om kvarsittningen är större, vilket sammanhänger med den mindre avgången i högre ringar än i lägre. Det framgår också av ovanstående siffror att på det treåriga gymnasiets olika ringar blir en större relativ andel kvarsittare än på det fyraåriga. Det föreligger emellertid inga skillnader mellan den totala andelen kvarsittare i relation till samtliga intagna på de

IV*

I»

II 3

III 3

41 39

12 15

31 26

45 50

24 24

IV*

I»

II 3

III 8

5,5 3,8

9,8 5,1

17,3 11,7

11,5 6,5

två gymnasietyperna: av pojkarna går 30,3 % på fyraårigt och 31,1 % på treårigt om någon gång, medan för flickorna motsvarande siffror är 18,3 % respektive 19,4 %. 10.3.2. Relationen mellan kvarsittning och avgång efter de skilda ringarna belyses av siffrorna i följande tabell, som även den bygger på tabell 20. Procenttalen avser antalet kvarsittare i relation till det totala antalet elever som inte går i närmast högre ring nästföljande läsår (jämförelsetalen utgörs således inte av dem, som ej flyttades direkt vid vårterminens slut).

Tabell Pojkar Flickor

22 III4

I4 52 39

3.2.1. II4 78 54

III 4

IV*

I3

IF

III 3

91 82

96 79

50 30

89 78

96 97

39 Den relativa andel av de icke flyttade — direkt eller efter flyttningsprövning — som går om är större hos pojkarna än hos flickorna. Ovan gavs siffror över den totala kvarsittningen av samtliga intagna, vilka var större för pojkarna. Av tabell 3.2.1. framgår vidare att andelen kvarsittare bland de icke flyttade ökar starkt med högre ring. 10.3.3. Ytterligare ett par aspekter på kvarsittningsförekomsten skall beröras, nämligen kvarsittning mer än en gång och kvarsittning för elever som går om trots att de blivit flyttade, »frivillig kvarsittning». Frekvenserna är små och avsikten är endast att ge en ungefärlig uppfattning om storleksordningen. En andra kvarsittning inträffar i allmänhet i högsta ringen, men kan i speciella fall, t.ex. vid sjukdom, förekomma även i lägre ring. överhuvud torde för en del av de här berörda eleverna föreligga en rad särskilda faktorer av personlig art. Gruppen består på fyraårigt gymnasium av 31 pojkar och 10 flickor och på treårigt av 24 pojkar och 9 flickor. Andelen pojkar är liksom vid den första kvarsittningen betydligt större än andelen flickor. Beträffande den »frivilliga kvarsittningen» har 49 pojkar och 27 flickor noterats för sådan. I vissa fall utgör den en andra kvarsittning, varför denna grupp delvis samanfaller med den föregående. Av pojkarna har 35 gått om i högsta ringen och 10 i näst högsta, medan 15 flickor gått om högsta och 11 näst högsta ringen. En form av dold frivillig kvarsittning kan anses föreligga för elever, som blivit underkända någon vårtermin men föredrar att gå om för att ha ett bättre utgångsläge inför studentexamen, trots

att de sannolikt skulle klarat flyttningsprövning. Det går emellertid inte att från materialet göra någon kvantitativ bestämning av detta förhållande. 10.3.4. I tabell 21 redovisas uppgifter avseende den vidare studieframgången för elever som blivit kvarsittare i någon ring. I första kolumnen återfinns de i tabell 20 givna frekvenserna över kvarsittningen i de skilda ringarna. I nästa kolumn anges antalet som flyttats efter att ha gått om ringen i fråga och i den tredje kolumnen antalet som fortsätter studierna nästa läsår. Slutligen återges antalet som avlagt studentexamen, vilket tidigare redovisats i tabell 19. Från tabell 21 har beräknats följande procenttal över andelen elever som blivit godkända i den ring de gått om.

I4 87 88

Pojkar Flickor

Tabell 3.4.1. II4 [III4 78 94 82 88

I3 82 87

II3 89 98

Värdena är över lag höga, särskilt i näst högsta ringen är antalet godkända stort. Tabell 21 har även legat till grund för följande procenttal avseende andelen kvarsittare i olika ringar som avlagt studentexamen.

14 IP

Pojkar 54 Flickor 58

68 73

Tabell 3.4.2. iii4 I v * 93 89

100 97

p

ip

up

63 68

88 95

100 100

Examensfrekvensen stiger kraftigt med högre ring. Endast en elev av de 156 som blev kvar i högsta ringen har avgått utan studentexamen. För elever som gått om näst högsta ringen är antalet studentexamina över 90 %. Flickornas värden ligger vid flertalet jämförelser något högre än pojkarnas, men skillnaderna är inte särskilt stora.

40 10.4. Avgång utan studentexamen 10.4.1. Av tabell 19 framgår att 616 elever, 333 pojkar och 283 flickor, lämnat gymnasiet utan att ha avlagt studentexamen. Dessa siffror motsvarar 16,8 % respektive 16,6 % av samtliga intagna. Den relativa avgången är lika stor på tre- och fyraårigt gymnasium. I tabell 22 har dessa elever fördelats efter hela antalet läsår i kombination med ring vid

Pojkar Flickor

Under I4 12 12

Tabell 4.1.1. I4 II4 III4 38 29 18 41 28 16

under och omedelbart efter det första läsåret och obetydligt efter högsta ringen. På det fyraåriga gymnasiet överensstämmer fördelningarna för pojkar och flickor mycket väl med varandra, medan på det treåriga det för flickorna föreligger en tendens till tidigare avgång. 10.4.2. Initialsvårigheterna kan vidare belysas medelst procenttal angivande det relativa antalet avgångna •— i förhållande till samtliga intagna — under eller omedelbart efter det första läsåret. Nedan ges sådana relativtal dels avseende avgång under det första läsåret, dels avgång under och omedelbart efter detsamma (avgång under det andra läsåret har — till skillnad från förhållandet ovan — inte medtagits).

Pojkar Flickor

sista vårterminens slut. Som påpekades i tabellpresentationen i 10.1.1. h a r elever som avgått under ett läsår redovisats efter den ring de befann sig i föregående läsår. Elever som avgått under det första läsåret redovisas för sig. Följande tabell redovisar den procentuella fördelningen av de avgångna efter avgångsring. Det relativa antalet avgångna är störst

Tabell 4.2.1. Under Under/efter I* I3 I4 Is 2,0 3,2 6,8 9,8 2,0 4,4 6,9 11,7

Avgången under det första läsåret är större på det treåriga gymnasiet. Medtages även de avgångna efter dettas slut, markeras skillnaden än kraftigare.

IV4 3 3

Under I» 19 27

I3 55 58

II 3 III3 25 2 13 3

10.4.3. Från tabell 20 kan avgången bland elever som inte tidigare varit kvarsittare utläsas. I samband med behandlingen av kvarsittningen (se 10.3.2.) konstaterades, att den relativa andelen kvarsittare bland icke flyttade — direkt eller efter flyttningsprövning — ökade ring för ring, vilket alltså innebär att den relativa avgången bland dessa elever i motsvarande grad minskade. Vidare följer av samma siffroratt den relativa avgången bland flickorna är större än bland pojkarna. 10.4.4. Avgångsfrekvensen bland elever som varit kvarsittare kan studeras utifrån den ovan behandlade tabellen 21 avseende studieframgången hos elever som gått om någon ring (se 10.3.4.). Av de elever som gick om i I 4 , II 4 eller I 3 avgick 44 %, 30 % respektive 35 % utan studentexamen. Flickornas värden är något lägre än pojkarnas. Bland elever som blivit kvarsittare i näst högsta ringen svarade avgången för en liten del: endast 9 % avlade inte studentexamen. Av de elever som gick om högsta ringen avlade samtliga utom en studentexamen (jämför 10.3.4.). Det har tidigare visats (se 10.3.2. och

41 10.4.3.) att bland de elever som inte blivit flyttade — direkt eller efter flyttningsprövning — avgick flickorna i större utsträckning omedelbart, medan pojkarna var mera benägna att sitta kvar. Vidare påpekades ovan att bland kvarsittarna hade flickorna en relativt sett något högre examensfrekvens än pojkarna. Detta medför att bland de avgångna utgör tidigare kvarsittare en relativt större andel bland pojkarna än bland flickorna. Av det totala antalet avgångna på fyraårigt gymnasium har 39 7o av pojkarna och 23 % av flickorna tidigare gått om någon ring. På det treåriga gymnasiet är motsvarande siffror 32 % respektive 13 %.

10.5. Sammanfattning av kapitel 10

10.5.1. Av samtliga intagna elever har 58,4 % pojkar och 67,7 % flickor avlagt studentexamen utan försening (avsnitt 10.1.4.). I fråga om avgång utan studentexamen föreligger inga skillnader mellan pojkar och flickor, under det att studentexamen med försening är relativt sett vanligare bland de förra. God överensstämmelse föreligger i fråga om studieframgång för elever på fyra- och treårigt gymnasium. Bland tidigare ej försenade elever föreligger i fråga om det relativa antalet direkt flyttade till högre ring inga större skillnader mellan de olika ringarna utom den högsta (tabell 2.1.1.). Skillnaderna mellan fyra- och treårigt gymnasium samt mellan pojkar och flickor beröres längre fram i sammanfattningen. Flyttningsprövningsfrekvensen är lägre i näst högsta ringen än i det ogrenade gymnasiet (avsnitt 10.2.2.), vilket får till följd att det procentuella antalet elever som kommit u p p i högsta ringen i relation till samtliga som påbörjat studier i näst högsta ringen är något lägre än motsvarande

siffror för ringarna i det ogrenade gymnasiet (tabell 2.3.1.). Möjligen kan i näst högsta ringen föreligga frivillig kvarsittning i form av avstående från flyttningsprövningar, som sannolikt skulle blivit godkända. Av elever, som kommit upp i högsta ringen utan tidigare kvarsittning, avlade på fyraårigt gymnasium c:a 95 % och på treårigt c:a 90 % studentexamen utan försening. Det relativa antalet kvarsittare i förhållande till samtliga elever som påbörjat studier i de enskilda ringarna och tidigare ej gått om är störst i näst högsta ringen (tabell 3.1.2.). Andelen kvarsittare bland de icke flyttade — direkt eller efter flyttningsprövning — ökar starkt med högre ring (avsnitt 10.3.2.). I högre ringar är avgången liten (tabell 4.1.1.). Andelen elever som blev godkända i den ring de gick om är hög, särskilt i det differentierade gymnasiet (tabell 3.4.1.). Av de elever som gick om i det ogrenade gymnasiet, avgick dock en ganska stor del utan att ha avlagt studentexamen (avsnitt 10.4.4.). Andelen kvarsittare, som avlade studentexamen, är betydligt högre bland elever som gick om en högre ring än en lägre. 10.5.2. Flickorna har i något större utsträckning än pojkarna blivit flyttade direkt vid de olika läsårens slut (tabell 2.1.1.). Högre flyttningsprövningsfrekvens bland pojkarna i det ogrenade gymnasiet medför att skillnaderna är mindre beträffande det slutgiltiga antalet elever som kom upp i närmast högre ring. I näst högsta ringen föreligger inte sådana olikheter i fråga om flyttningsprövning, varför skillnaderna mellan pojkar och flickor i antalet slutgiltigt flyttade från denna består. Det kan tänkas att här föreligger bland pojkarna en relativt sett större frivillig

42 kvarsittning i form av avstående från flyttningsprövningar. Medan det relativa antalet flyttade till högre ring av samtliga tidigare ej försenade således är något större för flickorna, är det relativa antalet kvarsittare bland samma elever större för pojkarna (tabell 3.1.2.). Av de elever som ej blev flyttade till högre ring — direkt eller efter flyttningsprövning —- har en större relativ andel av pojkarna än av flickorna gått om. Som tidigare påpekats föreligger i fråga om avgången inga skillnader mellan de relativa talen för pojkar och flickor. De senare har i större utsträckning avgått direkt. Av de avgångna utgör tidigare kvarsittare en större relativ andel bland pojkarna än bland flickorna. 10.5.3. I 10.5.1. påpekades, att framgångsfördelningarna för elever i fyraoch treårigt gymnasium inte företer några skillnader av betydelse. Vid jämförelser mellan de två slagen av gymnasier bör beaktas, att antalet ringar är olika. Det relativa antalet flyttade i förhållande till samtliga intagna i de enskilda ringarna är något större på det fyraåriga gymnasiet (tabellerna 2.1.1. och 2.3.1.). På det treåriga är det relativa antalet kvarsittare i de enskilda ringarna något högre (tabell 3.1.2.). Däremot föreligger inga skillnader mellan de två gymnasietyperna i fråga om det totala antalet elever, som gått om någon ring i relation till samtliga intagna (avsnitt 10.3.1.). Avgången under och omedelbart efter det första läsåret är större på det treåriga gymnasiet än på det fyraåriga (tabell 4.2.1.). Bland samtliga avgångna utgör tidigare kvarsittare en större relativ andel på det fyraåriga gymnasiet (avsnitt 10.4.4.).

11. Förekomst

av

underbetyg

I detta kapitel behandlas materialen från såväl klassundersökningen som individundersökningen. Först ges med data från den förra en allmän beskrivning av undcrbetygsfrekvensen i skilda ämnen. Därefter studeras med data från in di vid undersökningen underbetygsförekomsten i samband med kvarsittning, avgång o. dyl., till en början utan att beakta de enskilda ämnena. Framställningen avser genomgående underbetygen i vårterminsbetygen.

11.1. Klassundersökningen: allmän beskrivning av underbetygsförekomsten

Av klassundersökningsmaterialet framgår, att underbetyg i större utsträckning endast förekommer i sex ä m n e n : latin, engelska, tyska, franska, matematik och fysik. Framställningen begränsas till dessa ämnen samt dessutom svensk skrivning. I tabell 23 redovisas det procentuella antalet elever med underbetyg på olika ringar, linjer och grenar. Tabellen avser samtliga elever utom de i högsta ringen. I de ämnen som ej medtagits uppgår det relativa antalet elever med underbetyg endast i ett fåtal fall till en procentenhet och stannar i allmänhet långt under. I kemi i näst högsta ringen på reallinjen är det procentuella antalet underbetyg dock c:a 2 %. Vid jämförelser mellan linjer och grenar framträder en bild liknande den i avsnitt 9.1. studerade för medelbetygen. Matematik bereder genomgående stora svårigheter. Även på den matematiska grenen i näst högsta ringen uppgår relativa antalet underkända till över 10 %. På halvklassiska grenen vållar latin stora problem och c:a 17 % av eleverna har underkänt, medan på helklassiska grenen siffran endast är c:a 6 %. Eng-

43 delning skett på de tre framgångsgrupperna studentexamen utan och med försening samt avgång utan studentexamen. De tre grupperna behandlas var för sig.

elska har på reallinjen och allmänna linjen höga procenttal, framför allt på sociala grenen, medan antalet elever med underbetyg i franska på språkliga grenen är påfallande stort. I fysik är siffrorna låga inom det ogrenade gymnasiet, medan de ligger högre för elever i näst högsta ringen, där skrivningar förekommer. De högsta värdena på relativa antalet underbetyg förekommer i fysik på den biologiska grenen. Det kan slutligen tilläggas att av de 1 931 elever i näst högsta ringen som läste tyska frivilligt endast 5 hade underbetyg.

11.2.1. I tabell 19 har för elever med studentexamen utan försening särredovisals de, som aldrig haft något underbetgg. Det procentuella antalet i relation till samtliga intagna är pä fyraårigt gymnasium för pojkarna 38,5 och för flickorna 49,4 samt på treårigt för pojkarna 42,4 och för flickorna 49.1. Flickornas andel är således större. Gruppen studentexamen utan försening har uppdelats efter ring i vilken underbetyg uppträdde första gången, varvid följande frekvenser erhållits.

11.2. Underbetygsförekomsten hos elever i skilda framgångsgrupper Vid redovisningen av individundersökningsmaterialet har i första hand uppFyraårigt gymnasium

Pojkar Flickor De Pojkar Flickor

aldrig underbetyg 486 542 procentuella 65,1 72,0

Treårigt gymnasium aldrig u»derbetyg första gången i underbetyg första gången i I3 II3 III8 I4 II4 III4 IV* underbetyg 148 64 44 5 308 55 44 7 102 51 52 6 298 54 38 10

fördelningarna 19,8 13,5

är följande.

8,6 6,8

Även elever som gått igenom på normal tid h a r i icke obetydlig utsträckning haft svårigheter i form av underbetyg under studietiden. För de elever som avlagt studentexamen utan försening men erhållit underbetyg i de skilda ringarna har undersökts om underbetyg förekom vid senare tillfälle. Eleverna har således fördelats efter ring, i vilken underbetyg uppträdde första gången och för varje sådan grupp har beräknats det relativa antalet (%) med underbetyg ytterligare någon gång. Dessa värden framgår nv följande tabell.

5,9 6,9

0,7 0,8

Pojkar Flickor

74.4 74.5

13,3 13,5

10,6 9,5

1,7 2,5

Underbetyg första gången i I4 II4 III4 I3 II3 53 36 7 33 5 54 37 6 35 11

Som framgår av tabellen över de absoluta talen ovan är jämförelsetalen för procentberäkningarna i allmänhet små. En del elever har haft ytterligare underbetyg två eller flera gånger. Bland elever med första underbetyget i I 4 gäller för såväl pojkar som flickor att av dem som haft underbetyg även senare har c:a 60 % haft detta ytterligare en gång och c:a 40 % ytterligare två eller

44 flera gånger. För elever med första underbetyget i annan ring än I 4 är antalet fall med underbetyg mer än en gång senare sällsynta. 11.2.2. För elever som avlagt studentexamen med försening har uppdelning företagits efter ring, i vilken kvarsittning skett, varefter för varje sådan grupp har undersökts när underbetgg förekom för första gången. I tabell 24 redovisas dessa data. Några elever har suttit kvar frivilligt utan att tidigare noterats för underbetyg och några, som inte heller tidigare erhållit underbetyg, har avbrutit studierna under läsåret och således inte erhållit betyg. Nedanstående procenttal anger för varje kvarsittningsring det relativa antalet elever som haft underbetgg tidigare i relation till samtliga som gått om ringen i fråga. Pojkar Flickor

II4 61 61

III4 66 68

IV4 73 85

II3 35 50

III» 53 57

Procenttalen bygger i flera fall på ganska små tal. Tidigare underbetyg är vanligare bland elever på det fyraåriga gymnasiet än på det treåriga. I ett tidigare avsnitt (se 10.4.2.) har påpekats den betydligt större avgången under och efter första ringen på det treåriga gymnasiet. I samband med behandlingen av underbetygen hos elever som avgått utan studentexamen (se 11.2.3.) beröres frågan om avgång efter första ringen bland elever med underbetyg i denna. Av samtliga elever som suttit kvar i någon ring har 54 % på fyraårigt och 49 % på treårigt haft underbetgg i första ringen. Om man bortser från dem, som gick om redan första ringen hade kvarsittare på fyraårigt gymnasium 48 % underbetyg redan i I 4 , medan på treårigt 41 % av kvarsittarna i högre ring hade underbetyg redan i I 3 .

11.2.3. Elever som avgått utan studentexamen har behandlats på ett likartat sätt som de som avlagt studentexamen med försening. I första hand h a r uppdelning skett efter avgångsring (beträffande definition av denna, se 10.1.1.). Därefter har för varje så erhållen grupp undersökts, i vilken ring underbetgg förekom första gången. Fördelning av de avgångna efter dessa principer ges i tabell 25. En av kolumnerna avser elever, som avgått, trots att de aldrig haft underbetyg. De elever, som avgått under det första läsaret och som således aldrig erhållit betyg har utelämnats helt i detta sammanhang. Den relativa andelen av de avgångna som aldrig haft underbetgg utgör på fyraårigt gymnasium 12 % av pojkarna och 17 % av flickorna och på treårigt 10 % av pojkarna och även där 17 % av flickorna. Dylik avgång förekommer endast i ringa utsträckning senare än efter första ringen och är vanligare hos flickor än hos pojkar. Bland elever som inte flyttats och som haft underbetyg i första ringen (häri ingår således de ovan i 11.2.2. behandlade med försenad examen) h a r av pojkarna 21 % på fyraårigt och 32 % på treårigt avgått redan efter denna ring, medan för flickorna motsvarande siffror är 29 % respektive 42 %. På treårigt gymnasium är tendensen till avgång större än på fyraårigt, vilket bidrar till att förklara den relativt sett mindre förekomsten av underbetyg i tidigare ringar bland elever som blev kvarsittare i II» och I I P (se 11.2.2.). Vidare är flickornas avgångsfrekvens högre än pojkarnas (se även 10.4.3.). Av samtliga elever som avgått har på fyraårigt gymnasium 74 % av pojkarna och 66 % av flickorna haft underbetyg i I4, medan på treårigt gymnasium 78 % av pojkarna och 72 % av flickorna

45 haft underbetgg i I3. Bortses från dem som avgått redan efter första ringen har bland de på fyraårigt gymnasium senare avgångna 69 % av pojkarna och 56 % av flickorna haft underbetyg i I4. På treårigt gymnasium är avgång i II 3 och III 3 mindre vanlig, varför motsvarande procentsiffror (61 % respektive 56 %) är osäkra.

11.3. Fördelning efter antalet underbetyg i första och näst högsta ringen 11.3.1. I tabell 26 redovisas för vissa elevgrupper fördelningar efter antalet underbetgg. Fyra klasser har tillämpats: 0, 1, 2 samt 3 eller flera underbetyg. Först ges data över samtliga elever som erhållit betyg i första ringen. För var och en av de fyra underbetygs-

Pojkar Flickor

0 63,6 72,5

klasserna har uppdelning skett efter framgången i gymnasiestudierna (A = studentexamen utan försening, B = studentexamen med försening, C = avgång utan studentexamen). Såväl absoluta tal som den procentuella fördelningen på framgångsgrupper är angivna. I tabellen är också redovisat fördelningarna efter underbetgg i näst högsta ringen för de elever, som inte tidigare varit kvarsittare. Härvid har skilts på dem som tidigare helt undgått underbetyg och dem som haft underbetyg någon gång. 11.3.2. Först behandlas underbetygsförekomsten i första ringen. Från den ovan kommenterade tabellen har framräknats följande procentuella fördelningar efter antalet underbetyg.

Fyraårigt gymnasium 1 2 3 el.fl. 20,3 8,2 7,9 18,6 4,9 4,0

Mellan fördelningarna för I 4 och I 3 föreligger inga skillnader. Flickorna har i större utsträckning än pojkarna undgått underbetyg. 9 % av pojkarna och 4 % av flickorna har haft 3 underbetyg eller flera. Beträffande framgången för elever som ej fick underbetyg i första ringen föreligger inga skillnader mellan fyraoch treårigt gymnasium. Av elever tillh ö r a n d e denna grupp avlade en något större andel av flickorna än av pojkarna studentexamen utan försening. Procentsiffrorna är 83 % respektive 77 %. I fråga om avgången föreligger däremot ingen skillnad. / gruppen med ett underbetyg är det relativa antalet med studentexamen utan försening ungefär detsamma på fyra- och treårigt gymnasium och för pojkar och flickor. Däremot är av-

0 66,6 72,1

Treårigt gymnasium 1 2 3 el.fl. 15,4 7,9 10,1 17,2 6,2 4,5

gången utan studentexamen något större för flickorna. För elever med mer än ett underbetyg framträder ingen klar bild, här är också antalet flickor ganska litet. Av eleverna utan underbetyg i första ringen avlade som nämts 77 % pojkar och 83 % flickor examen utan försening. I gruppen med ett underbetyg är motsvarande siffror c:a 45 %. Avgången i den förra gruppen låg på c:a 5 % och var för den senare 16 % för pojkarna och 25 % för flickorna. För elever med två underbetyg har andelen examina utan försening sjunkit till under en fjärdedel. Endast ett mycket ringa antal elever med tre eller flera underbetyg har lyckats avlägga studentexamen på normal tid. I denna grupp är avgången mycket stor: 60 å 65 %.

46 11.3.3. De procentuella fördelningarna efter antal underbetgg för de elever i näst högsta ringen, som inte tidigare varit kvarsittare, framgår av följande

Pojkar uian underbetyg tidigare Pojkar med underbetyg tidigare Samtliga pojkar

Fyraårigt 0 1 83,7 11,3 44.6 32,7 69.7 19,0

Flickor utan underbetyg tidigare Flickor med underbetyg tidigare Samtliga flickor

87,6 47,3 76,5

9,7 33,2 16,2

Liksom i första ringen har en något större andel flickor än pojkar undgått underbetyg. Detta gäller för såväl elever utan som med underbetyg tidigare; dock är för gruppen med underbetyg tidigare skillnaden obetydlig på fyraårigt gymnasium. Tre eller flera underbetyg är jämförelsevis sällsynta, men vanligare hos pojkarna: något över 5 % mot för flickorna 2 %. Vid jämförelse mellan fyra- och treårigt gymnasium för det sammanslagna materialet (alltså utan uppdelning efter förekomst av underbetyg tidigare) kan för flickorna konstateras god överensstämmelse, medan det hos pojkarna föreligger en viss tendens mot större antal underbetyg på det treåriga gymnasiet. Jämförelser mellan fyra- och treårigt gymnasium inom delgrupperna utan respektive med underbetyg tidigare blir mindre sägande, eftersom elever pä den förra typen haft två tillfällen att erhålla underbetyg och elever på den senare endast ett. Det relativa antalet elever utan underbetgg tidigare av samtliga elever i näst högsta ringen är också större på det treåriga gymnasiet:

Poikar

III4 II3 64.2 78,2

III4 Flickor 72,6

IF 81,4

översikt. Siffror ges för elever dels utan, dels med underbetyg tidigare samt dessutom för det sammanslagna materialet. Treårigt gymnasium 2 3,0 14,7 7,2

3 el.fl. 2,0 8,0 4,1

76,6 36,0

12,7 22,4

6,5 23,2

67,7

14,8

10,1

81,2 44,0

12,5 28,6

6,3 19,8

74,3

15,5

8,8

Andelen elever utan underbetyg i näst högsta ringen är betydligt större bland elever som tidigare undgått sådana än bland dem, som någon tidigare gång erhållit sådana. Siffrorna varierar något mellan kön och gymnasietyp. 1 gruppen utan underbetyg tidigare ligger de inom det fyraåriga gymnasiet på 86 % och inom det treåriga på 79 %, i båda fallen med något högre värden för flickorna. Av de elever som tidigare haft ett underbetyg h a r 45 % på det fyraåriga och 39 % på det treåriga gymnasiet undgått underbetyg i näst högsta ringen. Andelen som ej erhållit underbetyg i III 4 respektive II 3 är således ungefär hälften så stor bland dem, som tidigare haft underbetyg än bland dem, som tidigare undgått sådana. 11.3.4. För elever i första och näst högsta ringen har förekomsten av flgttningsprövning studerats mot bakgrunden av antalet underbetyg. I tabell 27 ges en redovisning av dessa förhållanden. Det totala antalet ej flyttade elever är fördelat efter antalet underbetyg och inom varje så erhållen grupp efter huruvida flyttningsprövning företagits eller ej. Vidare har angivits antalet godkända flyttningsprövningar.

47 Beträffande det relativa antalet flyttningsprövningar —• i förhållande till antalet ej flgttade elever — efter första ringen har tidigare visats (se 10.2.2.) att några större skillnader inte föreligger mellan pojkar och flickor och att de små differenserna går i olika riktningar på de två gymnasietyperna. Vid studiet av procentsiffror efter uppdelning på antalet underbetyg bör ihågkommas att delgrupperna är tämligen små. Av elever med ett underbetgg har en något större andel pojkar än flickor flgttningsprövat: 92 % mot 84 % på fyraårigt och 87 % mot 74 % på treårigt. För elever med tre eller flera underbetyg föreligger inga skillnader på fyraårigt gymnasium (26 % för båda könen) medan på treårigt procentsiffrorna är 18 för pojkarna och 27 för flickorna. Denna stora övervikt för flickorna i den högsta underbetygsklassen på treårigt gymnasium gör att flickorna totalt, med bortseende från uppdelning på antalet underbetyg, får en högre flyttningsprövningsfrekvens än pojkarna, trots det lägre värdet för elever med ett underbetyg. Hos pojkarna synes sambandet mellan antalet underbetyg och den relativa flyttningsprövningsfrekvensen vara något starkare än hos flickorna, vilket innebär att skillnaderna mellan procenttalen för de olika underbetygsklasserna är större än hos flickorna. Beträffande det relativa antalet som blir godkända bland dem som flyttningsprövar är procentsiffrorna höga för elever med ett underbetyg: 96 % för pojkarna och 92 % för flickorna. Bland elever med tre eller flera underbetyg som flyttningsprövat har flickorna klarat sig bättre än pojkarna: 56 % mot 36 %. Ett likartat samband som det ovan beträffande flyttningsprövningsfrekvensen påpekade framträder h ä r : skillnaderna mellan underbetygsklas-

serna i fråga om antalet godkända flyttningsprövningar är större för pojkarha än för flickorna. I näst högsta ringen har, som tidigare påpekats (se 10.2.2.), flickorna flyttningsprövat i något större utsträckning än pojkarna. Efter uppdelning pä underbetygsklasser framkommer att skillnaderna är att hänföra till elever med ett underbetyg. Pä fyraårigt gymnasium är siffrorna för dessa 82 % för flickorna och 62 % för pojkarna, medan pä treårigt differensen är m i n d r e : 78 % mot 73 %. Av elever med tvä underbetyg flyttningsprövade 35 a 40 %, medan endast ett fåtal med tre eller flera underbetyg försökt sig på flyttningsprövning. Bland elever med ett underbetyg som flyttningsprövat klarade sig 86 % av pojkarna och 90 % av flickorna. Antalet elever med mer än ett underbetyg som flyttningsprövat är tämligen litet. Som tidigare påpekats är flyttningsprövningsfrekvensen lägre i näst högsta ringen än i första ringen. Detta hänför sig för flickornas del uteslutande till elever med mer än ett underbetyg. För pojkarnas del är siffrorna lägre i alla underbetygsklasserna. Av dem som h a r ett underbetyg flyttningsprövade i I 4 92 % mot 62 % i III 4 , och i I 3 87 % mot 73 % i II 3 . För pojkar med mer än ett underbetyg är skillnaderna mellan procenttalen än större.

11.4. Underbetyg i skilda ämnen under skolgången i gymnasiet

11.4.1. Utifrån individundersökningsmaterialet ges i detta avsnitt en samlad bild av förekomsten av underbetyg i de olika ämnena under hela studiegången i ggmnasiet. Bedovisningen begränsas till de sju ämnen, i vilka under-

48 betyg förekommer i någon större utsträckning (jämför 11.1.1.). Vidare beaktas endast underbetyg i ämnen som är obligatoriska på linjen eller grenen i fråga. Underbetyg i frivilligt valt ämne förekommer endast i några enstaka fall.

11.4.2. Nedanstående översikt möjliggör grova jämförelser mellan fyraoch treårigt gymnasium. Det procentuella antalet elever med underbetyg någon gång i de olika ämnena har beräknats, varvid uppdelning skett efter kön, men däremot inte efter linje eller gren. Pojkar

Ämne Svenska Engelska Tyska Franska Latin Matematik Matematik Fysik

Linje ALR ALR ALR ALR L A R R

Fyraårigt gymnasium 6 26 25 24 34 43 26 14

Andelen elever med underbetyg är i flertalet ämnen högre på fyraårigt gymnasium än på treårigt. I matematik och fysik på reallinjen är förhållandet emellertid det omvända. Det kan i sammanhanget påpekas, att elever som är svaga i något ämne, ju har fler möjligheter att någon gång få underkänt på det fyraåriga gymnasiet än på det treåriga gymnasiet. Av värdena i tabellen framgår också att flickor vid samtliga jämförelser utom beträffande fysik på reallinjen har lägre underbetygsfrekvens än pojkarna. Jämförelser mellan kön skall emellertid ytterligare tas upp nedan. 11.4.3. En mera detaljerad bild av underbetygsförhållandena på olika linjer och grenar ges i tabell 28 där eleverna även uppdelats på framgångsgrupper. Elever, som avlagt studentexamen, är fördelade efter gren vid densamma, medan elever, som avgått utan studentexamen, endast fördelats efter linje. Uppdelning på fyra- och treårigt gymnasium har ej företagits. För varje kombination av linje/gren och fram-

Treårigt gymnasium 4 24 17 21 32 37 32 20

Flickor Fyraårigt gymnasium 3 16 15 13 29 36 15 16

Treår gymnas 3 13 13 12 22 23 22 23

gångsgrupp har beräknats det procentuella antalet elever med underbetyg någon gång i de skilda ämnena. Även det procentuella antalet av samtliga elever med underbetyg har angivits (d.v.s. utan uppdelning efter framgång). Vid jämförelser mellan pojkar och flickor i fråga om andelen med underbetyg av samtliga elever föreligger för pojkarna högre värden i samtliga fall utom beträffande fysik på reallinjen, vilket är i överensstämmelse med ovan konstaterade förhållande. Samma bild framträder vid jämförelser avseende de elever, som avlagt studentexamen. Här är skillnaderna i en del fall mindre och i ett par till pojkarnas fördel (tyska på språkliga grenen för B-gruppen och franska på samma gren för A-gruppen). I latin har en tredjedel av pojkarna och något mer än en fjärdedel av flickorna haft underbetyg minst en gång. I engelska är motsvarande värden c:a 25 % respektive 15 %. Matematik p å allmänna linjen har särskilt höga underbetygsfrekvenser: 41 % för pojkar-

49 na och 29 % för flickorna, medan på reallinjen i samma ämne 27 % pojkar och 17 % flickor haft svårigheter i form av underbetyg. I fysik har 16 % av pojkarna och 19 % av flickorna redovisat underbetyg minst en gång. Den allmänna linjen visar nästan genomgående det största relativa antalet underbetyg. I engelska har pojkar på latinlinjen lägre värden än pä reallinjen, medan för flickor inga skillnader föreligger mellan dessa linjer. I tyska och franska har reallinjen lägre värden än latinlinjen, men dessa ämnen läses ju kortare tid på den förra. Bland elever som avgått har reallinjen dock lägre underbetygsfrekvens i franska. 11.4.4. Tabellerna 29 och 30 avser att belysa två frågeställningar: när uppträder underbetyg första gången i de skilda ämnena, samt erhåller eleverna underbetyg flera gånger? Tabellerna hänför sig till fyra- respektive treårigt gymnasium och omfattar elever som haft underbetyg någon gång i de skilda ämnena. Som påpekades i början av detta kapitel avser framställningen endast underbetyg i vårterminsbetygen. Tabellerna återger procentuella fördelningar dels avseende tidpunkten för underbetygs första uppträdande, dels avseende antalet underbetyg. I tyska, franska och matematik har uppdelning på linje skett. Det totala antalet elever med underbetyg har också angivits. De procentuella fördelningarna för underbetggs första uppträdande uppvisar i allmänhet de högsta värdena för första ringen. Dock förekommer i stor utsträckning det första underbetyget i högre ringar. I svensk skrivning är fördelningarna ganska jämna (i IV4 är värdena låga) men det framgår också att det merendels rör sig om tillfälliga underbetyg. I latin och mate4 — 4 8 0 4 62

matik på reallinjen förekommer det första underbetyget i ungefär lika stor utsträckning på alla ringar utom den högsta. Samma är förhållandet i franska på allmänna linjen och även i engelska erhåller en relativt stor andel elever sitt första underbetyg så högt upp som i näst högsta ringen. Det för fysik ovan berörda förhållandet framträder här tydligt: i det ogrenade gymnasiet är andelen underbetyg liten, medan värdet för näst högsta ringen ligger på c:a 70 %. Det relativa antalet underbetyg i första ringen är större på treårigt gymnasium än på fyraårigt, vilket naturligtvis inte är överraskande då antalet ringar är färre. Underbetyg för första gången förekommer i större utsträckning i III 3 än i IV4. Upprepade underbetyg är också vanligare på fyraårigt gymnasium än på treårigt. I svensk skrivning har 95 % av pojkarna och 90 % av flickorna med underbetyg en gång undgått underbetyg i fortsättningen. På fyraårigt gymnasium har i engelska 27 % och i latin 31 % av eleverna med underbetyg haft sådant minst 2 gånger. I matematik på allmänna linjen är motsvarande siffra 29 %. I franska på allmänna linjen noteras för pojkarna ett stort relativt antal elever med mer än ett underbetyg, men för övrigt ligger på fyraårigt gymnasium ämnena i fråga om här företagna jämförelser mellan svensk skrivning och latin. Även pä allmänna linjen inom treårigt ggmnasium är antalet elever med mer än ett underbetyg i matematik stort (23 % av samtliga med underbetyg). För pojkar noteras i engelska 30 % av eleverna med underbetyg för mer än ett sådant, vilket är en högre siffra än för de övriga ämnena. Antalet upprepade underbetyg i

50 fysik är stort pä treårigt gymnasium för både pojkar och flickor.

12. Tekniska

undersökningne

12.1. Undersökningens omfattning

Den tekniska undersökningen omfattar —- som angavs i kapitel 1 — elever intagna höstterminen 1959 i klass I vid samtliga tekniska gymnasier i landet. Deras studiegång har följts läsår för läsår. Åtskilliga elever som formellt intogs höstterminen 1959 blev omedelbart permitterade, varför deras skolgång i verkligheten börjat först något senare läsår. Populationen har definierats så att endast elever vilkas gymnasiestudier reellt påbörjades höstterminen 1959 medtagits. Elever som permitterats på ovan angivet sätt har således uteslutits. Undersökningen omfattar totalt 1 927 elever, 1 852 pojkar och 75 flickor. Det ringa antalet flickor omöjliggör en närmare behandling av deras skolgång, varför endast materialet för pojkarna har bearbetats. De elever som genomgick gymnasiet utan försening, avlade ingenjörsexamen vårterminen 1962. Ett ringa antal erhöll examen höstterminen 1962 efter omprövning i något ämne. När detta skrives (maj 1963) föreligger inte resultaten av studierna läsåret 1962—63 för de elever som blivit försenade, varför dessa redovisas som kvar i gymnasiet. Flertalet går i högsta klassen, men ett mindre antal befinner sig i klass I eller II. De senare har antingen gått om två klasser eller varit permitterade något eller några läsår. I den följande redovisningen av den tekniska undersökningen göres i skilda sammanhang — med data från individundersökningen — jämförelser med elever som gått i allmänna gymnasier.

12.2. Karakteristik av eleverna vid intagningen i gymnasium

12.2.1. Elever som söker till tekniska gymnasier utgör en betydligt mera heterogen grupp än elever som söker till allmänna gymnasier. Bestämmelserna angående tidigare skolgång är mindre fixerade. Allmän och praktisk realexamen ger formell rätt, men dessutom sker intagning efter prövning eller efter kombination av skolbetyg och prövning. En del elever övergår till tekniskt gymnasium efter ett eller flera års studier vid allmänna gymnasier. Nedan ges materialet fördelat efter tidigare skolgång (A rx = allmän realexamen, P rx = praktisk realexamen, E = enhetsskola, G = allmänt gymnasium, Ö = övriga). A rx 1 230

P rx 224

E 45

G 135

ö Summa 218 1 852

66,4 % har intagits efter allmän realexamen och 12,1 % efter praktisk. Av individundersökningsmaterialet framgår att 97,1 % av de pojkar och 84,7 % av de flickor som intogs på allmänna gymnasier kom från allmänna realsko lor. Skillnaden i dessa procenttal för pojkar och flickor svarar mot de elever som övergick från flickskola.

12.2.2. I fråga om åldern vid intagningen i gymnasium föreligger också större variation i materialet från tekniska undersökningen än i materialet från individundersökningen. Åtskilliga elever börjar sina studier vid tekniska gymnasier efter att under ett antal år h a sysslat med förvärvsarbete. Efter ålder det år intagningen skedde (1959) fördelar sig materialet på följande sätt (såväl absoluta som procentuella tal ges).

51 Ålder .... Antal %

16 121 6,5

17 564 30,4

18 476 25,7

19 221 11,9

20 113 6,1

21 96 5,2

22 82 4,4

23 70 3,8

24 31 1,7

25— 79 4,3

För de elever som intagits efter realexamen på allmän realskola är den procentuella åldersfördelningen given i följande tabell, där även motsvarande fördelning för pojkar intagna på tre-

årigt allmänt ggmnasium redovisas. Fördelningen för de senare bygger på tabell 7, som kommenterats i avsnitt 3.3.

Gymnasium tekniskt allmänt

19 11,4 1,6

—15 3,1

16 8,1 26,2

17 36,0 53,3

18 29,2 15,2

Medelåldern för elever intagna på tekniska gymnasier är högre än för elever intagna på allmänna gymnasier och vidare är spridningen betydligt större. Beträffande elever som tillhör den tekniska undersökningen är åldersspridningen störst för dem som tidigare gått i allmänt gymnasium och för dem som tillhör restgruppen »övriga». 12.2.3. Majoriteten av de elever som kommit från realskolor har intagits enbart på skolbetyg. De utgör 84,4 % och 88,4 % av samtliga efter allmän respektive praktisk realexamen intagna. Poängberäkningen vid intagning i tekniska gymnasier bygger på följande ämnen: svenska, engelska, tyska, matematik, fysik, kemi och teckning. Medelbetggen för de elever, som tntogs på enbart skolbetyget i allmän och praktisk realexamen var följande: sv eng ty ma fy ke te A rx 2,92 3,05 3,00 3,96 3,96 3,73 3,50 P rx 3,12 3,15 3,10 3,95 4,16 3,85 3,58 I matematik samt — i mindre utsträckning — fysik och kemi är kursinnehållet i praktisk realskola mera omfattande än i allmän. Vidare före-

20 6,1 0,6

21 3,3

22 1,6

23 1,6

24 0,9

25— 1,8

ligger i teckning avsevärda skillnader. Dessa förhållanden gör att betygen i dessa ämnen inte är fullt jämförbara på de två realskoleformerna. I matematik föreligger inga skillnader i medelbetyg, medan elever med praktisk realexamen har genomsnittligt något högre betyg" i fysik och kemi. Detta är också fallet i svenska och de främmande språken, i vilka ämnen inga skillnader mellan kursernas omfattning råder. 12.2.4. I omstående tabell anges medelbetyg i vissa ämnen och ämnesgrupper för elever, som intagits i treårigt allmänt gymnasium efter allmän realexamen samt för elever, som på enbart skolbetyget i allmän realexamen intagits i tekniskt ggmnasium. Beträffande elever på allmänt gymnasium anges medelbetygen dels för samtliga intagna, dels för dem, som intagits på reallinjen. Svensk skrivning och matematik redovisas för sig, medan engelska och tyska sammanförts till en grupp samt de tre naturvetenskapliga ämnena matematik, fysik och kemi till en. För dessa två ämnesgrupper h a r angivits medelbetyget uträknat per ämne inom gruppen.

52 Gymnasium språk nat.-vet. sv skr ma allmänt; samtliga 3,35 3,42 3,14 3,20 reallinjen 3,35 3,66 3,16 3,55 tekniskt 3,03 3,88 2,92 3,96 I språk och svensk skrivning är genomsnittsbetyget högre för elever, som övergått till allmänt gymnasium, medan elever som intagits på tekniskt gymnasium haft högre medelbetyg i de naturvetenskapliga ämnena, framför allt i matematik.

12.3. Studieresultat i gymnasiet

12.3.1. I nedanstående tabell redovisas eleverna fördelade efter framgång i studierna dels med absoluta tal, dels med procentuella. Avlagt -1*™"" Av- Sumexamen 1nasiet .m" gått ma Absolut fördelning 1 193 372 287 1 852 Procentuell fördelning 64,4 20,1 15,5 100,0 1 184 elever avlade examen vårterminen 1962 och 9 efter omprövning i något ämne höstterminen 1962. Av dem som redovisas som kvar i gymnasiet går läsåret 1962—63 301 i högsta klassen och 62 i lägre klass, medan 9 är perm u t e r a d e . 17 av de 301, som går i högsta klassen, har varit permuterade ett läsår och således inte varit kvarsittare. I den mån de avlägger examen innevarande läsår, bör de redovisas tillsammans med dem, som avlagt examen utan försening. De elever som är kvar i gymnasiet kan till största delen förväntas avlägga examen. Det framgår således att av samtliga intagna har nära 65 % avlagt examen utan försening, något under 20 % kommer att avlägga examen med försening och något över 15 % har avgått utan examen. Vid jämförelse med motsvarande fördelning för pojkar

intagna på treårigt allmänt gymnasium (se 10.1.4.) framgår att beträffande avgången föreligger inga skillnader, medan elever på tekniskt gymnasium i något större utsträckning avlagt examen utan försening. 12.3.2. Vid bedömning av flyttning direkt vid vårterminens slut och efter omprövning bör observeras att vid de tekniska gymnasierna sker flyttning direkt endast för elever som saknar underbetyg. Flyttning på kompensation äger inte rum förrän i samband med omprövning. Av samtliga intagna har 42,5 % avlagt ingenjörsexamen och alltid varit direkt flgttade. Av individundersökningens manliga elever på treårigt allmänt gymnasium avlade 50,1 % studentexamen utan försening och utan att någon gång ha flyttningsprövat. 12.3.3. Av samtliga intagna på tekniska gymnasier blev 59,3 % flyttade vid första läsårets slut. Efter omprövning flyttades ytterligare 18,8 % — fortfarande i relation till samtliga intagna - vilket således medför att totalt 78,1 % av de i klass I intagna blev flyttade till klass II. På treårigt allmänt gymnasium blev 70,4 % av de intagna flyttade vårterminen i I 3 medan efter flyttningsprövning siffran steg till 82,0 % (se 10.2.1. och 10.2.3.) Fördelningen på direkt flyttade och flyttade efter prövning är således något olika på allmänt och tekniskt gymnasium. Av de elever, som påbörjade studier i klass II och inte gått om tidigare flyttades vid vårteminens slut 62,6 % och totalt — inberäknat de som flyttats efter omprövning — 83,2 %. På treårigt allmänt gymnasium är motsvarande siffror för pojkar 72,6 % och 80,5 %.

53 Av de elever som kommit upp i klass III på tekniskt gymnasium utan tidigare kvarsittning avlade praktiskt taget samtliga examen vid vårterminens slut. Det procentuella antalet är 98,7 %. 12.3.4. 9,4 % av samtliga intagna i klass I vid tekniska gymnasier avgick under eller omedelbart efter första läsåret. På treårigt allmänt gymnasium är motsvarande siffra 9,8 % (se 10.4. 2.). Även i fråga om fördelningen på ring/klass vid avgången föreligger ganska god överensstämmelse mellan de två gymnasieformerna. 12.3.5. Studieresultatet i det tekniska gymnasiet är något bättre för elever som intagits från praktiska realskolor än för de övriga grupperna. Relativa antalet elever som avlagt examen i relation till samtliga intagna är för dem som kommit från allmän realskola 63 % och för dem som kommit från praktisk realskola 75 %. Eftersom betygen, efter vilka intagning skett, inte är jämförbara för de olika elevgrupperna kan någon mera ingående analys på denna punkt inte företagas. 12.3.6. De elever som erhöll betgg i klass I fördelar sig efter antalet underbetgg sålunda (%): Antal underbetyg 0 62,3

1 2 18,8

8,5

3 el.fl. 10,4

Denna fördelning avviker föga från motsvarande fördelning över under-

betygen i ring I för pojkar intagna på treårigt allmänt gymnasium (se 11. 3.2.). Det procentuella antalet elever med underbetgg i de olika ämnena i relation till samtliga elever som erhöll betyg i klass I framgår av följande tabell (rit = ritning, proj = projektionslära): sv 1,0

eng 6,7

ty 7,9

ma 20,3

fy 15,0

ke rit 10,9 0,6

proj 10,4

De naturvetenskapliga ämnena och projektionslära bereder de största svårigheterna. 9,1 % av samtliga elever hade underbetyg i både matematik och fysik och 5,0 % i matematik, fysik och kemi. Mellan elever som intagits efter allmän respektive praktisk realexamen föreligger vissa skillnader i underbetygförekomst i de olika ämnena. De senare har klarat sig bättre i de naturvetenskapliga ämnena och projektionslära, medan elever från allmän realskola har lägre underbetygsfrekvensens i språk. 12.3.7. De i detta kapitel redovisade uppgifterna visar, att ganska god överensstämmelse råder i fråga om studieresultatet på treåriga allmänna gymnasier och tekniska gymnasier. Belativa antalet examina utan försening är dock något större på de senare, medan i fråga om avgången inga skillnader föreligger. Samma bild framträder i fråga om de olika detaljfrågor som behandlats utom vad gäller flyttningsprövning, där olika bestämmelser föreligger vid de två gymnasieformerna.

54 TABELLER Tabell 1 A. Eleverna fördelade efter slutresultatet av gymnasiestudierna Högre allmänna läroverk och kommunala gymnasier, Stockholm Ind iv idundersökn ingen Absoluta Intagen i ring

Studentexamen utan förs med förs

Pojkar A I4 L I4 R I4 NI1 S:a I 4 s

A I R P

S:a I 3 Flickor A I4 L I4 R I4 N I4 S:a I 4 s

A I L I3 R I» S:a I 3

tal

Avgått utan ex

Relativa

tal %

Studentexamen Summa

utan förs med förs

Avgått utan ex

123 101 303 1

64 39 106

47 34 69

234 174 478 1

53 58 63 100

27 22 22

20 20 14

19 16

8 15

8 12

35 43

54 37

23 35

23 28

107 205 120 7

32 43 33 6

31 51 20 2

170 299 173 15

63 69 69 47

19 14 19 40

18 17 12 13

29 10 2

7 2 5

7 5 6

43 17 13

67 59 15

16 12 39

16 29 46

55 Tabell IB. Eleverna fördelade efter slutresultatet av Högre allmänna läroverk och kommunala gymnasier,

gymnasiestudierna övriga Sverige

Individundersökningen Absoluta Intagen i ring

Studentexamen utan förs med förs

Pojkar A I4 L I4 R I4 S:a I 4 s

A I L Is R I3 S:a I 3 Flickor A I4 L I4 R I4 S:a I 4 3

A I L I8 R I3 S:a I s

tal

Relativa

tal %

Studentexamen

Avgått utan ex

Summa

utan förs med förs

Avgått utan ex

18 89 112

12 25 58

6 30 24

36 144 194

50 62 58

54 62 263

28 23 115

22 16 65

104 101 443

52 61 59

27 23 25

21 16 15

44 197 73

3 29 17

9 59 9

56 285 99

79 69 74

5 10 17

16 21 9

106 132 121

26 28 37

33 30 21

165 190 179

64 69 68

16 15 21

20 16 12

16 Tabell 1 C. Eleverna fördelade efter slutresultatet Försöksgymnas ier

av

17 21 12

33 17 30

gymnasiestudierna

Indiv idundersökn ingen Absoluta Intagen i ring

Studentexamen utan förs med förs

Pojkar A Is RF S:al8 Flickor AI8 R I8 S:al8

tal

Relativa

tal %

Studentexamen

Avgått utan ex

Summa

utan förs

med förs

Avgått utan ex

8 24

10 4

2 3

20 31

40 77

50 13

10 10

21 9

5 2

3 1

29 12

72 75

17 17

10 8

56 Tabell 1 D. Eleverna fördelade efter slutresultatet av Privata gymnasier, Stockholm

gymnasiestudierna

Indiv idundersökn ingen Absoluta Studentexamen

Intagen ij ring

Pojkar AI4 L I4 R I4 S:a I 4 s

AI LP R P

S:a P Flickor AP LP RP S:aP AP LP R P S:a P

Tabell 2. Antal

tal

Relativa

t a 1%

Studentexamen

utan förs

med förs

Avgått utan ex

Summa

7 11 41

16 16 35

5 14 30

28 41 106

25 27 39

57 40 34

18 34 28

8 4 1

19 5 7

42 80 14

4 1 1

21 20 14

22 98 35

5 19 8

13 41 13

40 158 56

55 62 63

13 12 14

33 26 23

26 27 41 20 32

utan förs med förs

10 4 1

1 6 3

4 7 1

15 17 5

67 24 20

7 35 60

27 Avgått utan ex

elever med fördelning på ring, linje och gren samt, för högsta ringen, kön Klassundersökningen Allmän linje

Ring, kön

soc

P IP IIP IV4 p

fl S:a

spr

s:a

883 351 267

586 191 329

1531 1 348 1 469 542 596

1225 421 368

fl S:a

ha

4 650 3 491 1 418 1 301 2 719 718 1 335 617 498 122 376

9 363 7 423 6 373 2 426 2 373

bi

he

s:a

T843 '431 1 116

342 118 163

3 182 2 584 2 185 549 1 279

1 138

1 828

678 148 431

1640 1 903 569 799

1018 200 498

146 42 61

1754 1 164 242 559

1 330 606 322

1 275 717 92

3 921 2 605 1323 414

7 315 5672 2 134 1 772

3 906

3 I IP IIP p

s: a

Samtliga linjer

Reallinje

Latinlinje

ma

1 833 4 799

57 Tabell

3.

Medelbetyg

för olika

grupper

av elever

i realskolans

näst

högsta

klass

Individundersökningen I: medelvärde av totala betygssumman. II: medelvärde av betygssumman i orienteringsämnen, uträknat per ämne. III: medelvärde av betygssumman i språk, uträknat per ämne. IV: medelvärde av betygssumman i naturvetenskapliga ämnen, uträknat per ämne. V: medelvärde av betyget i svensk skrivning. VI: medelvärde av betyget i matematik. Antal elever

I

II

III

IV

V

VI

45 55 46 55

1 221 616 177 174 254

34,42 37,05 28,40 35,63 31,36

3,28 3,51 2,81 3,39 3,00

2,89 3,17 2,17 3,09 2,55

3,10 3,35 2,46 3,17 2,86

2,92 3,12 2,54 3,06 2,70

2,92 3,19 2,23 3,00 2,68

45 56 45 55

787 336 106 169 176

35,73 37,98 30,95 36,76 33,30

3,18 3,61 3,07 3,48 3,20

3,30 3,57 2,74 3,48 2,94

2,96 3,15 2,45 3,06 2,83

3,20 3,38 2,84 3,35 2,95

2,88 3,08 2,23 3,00 2,75

34 44

709 103 33 75 498

35,50 35,26 31,88 38,88 35,27

3,32 3,34 2,95 3,63 3,30

3,05 3,03 2,80 3,44 3,01

3,24 3,15 2,88 3,49 3,25

3,03 2,97 2,81 3,35 3,01

3,10 3,05 2,59 3,32 3,11

34 44 34 44

656 117 25 97 417

36,67 36,23 34,84 38,22 36,54

3,47 3,43 3,34 3,60 3,45

3,39 3,24 3,24 3,66 3,37

3,06 2,96 2,79 3,18 3,07

3,34 3,38 3,36 3,40 3,31

2,98 2,89 2,68 3,11 3,00

Elever från femårig realskola Pojkar Stockholm Övr. Sverige Flickor Stockholm övr. Sverige Elever från fyraårig realskola Pojkar Stockholm

3" 44

ö v r . Sverige Flickor Stockholm ö v r . Sverige

58 Tabell 4. Medelbetyg för olika grupper av elever i realskolans högsta klass ökningen i medelbetyg från näst högsta klassen

samt

Individundersökningen I: medelvärde av totala betygssumman. II: medelvärde av betygssumman i orienteringsämnen, uträknat per ämne. III: medelvärde av betygssumman i språk, uträknat per ämne. IV: medelvärde av betygssumman i naturvetenskapliga ämnen, uträknat per ämne. V: medelvärde av betyget i svensk skrivning. VI: medelvärde av betyget i matematik. Antal elever

I

II

III

IV

V

VI

P o j k a r 58 Stockholm Övr. Sverige

177 254

34.02 34.63

3,25 3,27

2,96 3,05

2,98 3,07

2,98 2,91

2,60 2,85

Fl i ek o r55 Stockholm övr. Sverige

106 176

36,06 36,28

3,47 3,45

3,51 3,45

2,80 2,98

3,36 3,16

2,40 2,60

P o j k a r44 Stockholm Övr. Sverige

33 498

35,47 38,49

3,35 3,59

3,20 3,40

3,12 3,50

2,83 3,20

2,73 3,29

F l i e k o r44 Stockholm övr. Sverige

25 417

38,04 39,21

3,73 3,73

3,60 3,76

2,91 3,18

3,68 3,51

2,60 2,80

P o j k a r 55 Stockholm Övr. Sverige

177 254

5,62 3,27

0,44 0,27

0,79 0,50

0,52 0,21

0,44 0,21

0,37 0,17

Fl i c k or55 Stockholm ö v r . Sverige

106 176

5,11 2,98

0,40 0,25

0,77 0,51

0,34 0,15

0,52 0,21

0,17 —0,16

P o j k a r 44 Stockholm övr. Sverige

33 498

3,58 3,22

0,40 0,30

0,41 0,40

0,25 0,25

0,02 0,19

0,14 0,18

F 1 i c k o r 44 Stockholm ö v r . Sverige

25 417

3,20 2,67

0.39 0,28

0,36 0,39

0,12 0,11

0,32 0,20

0,08 —0,20

d r upp Medelbetyg i högsta klassen

Ökning från näst högsta klassen

59 Tabell 5. Medelbetyg för olika grupper av elever i realskolans högsta klass med delning efter linje vid intagningen i gymnasiet. Pojkar

upp-

Individundersökningen I: medelvärde av totala betygssumman. III: medelvärde av betygssumman i språk, uträknat per ämne. IV: medelvärde av betygssumman i naturvetenskapliga ämnen, uträknat per ämne. Elever från femårig

realskola

Område

Linje

4 5 —I 4

Stockholm

övriga Sverige . . . .

5 5 - I4

I

III

IV

I

III

IV

I

III

IV

A L R

33,5 36,2 38,8

2,8 3,4 3,3

3,0 2,9 3,7

33,3 32,3 33,9

2,8 3,3 2,8

2,8 2,5 3,3

34,3

3,1

2,8

35,8

3,2

3,5

A L R

29,9 34,4 37,0

2,3 3,2 3,1

3,0 2,7 3,5

31,6 30,4 30,6

2,6 2,6 2,7

2,6 2,6 2,8

33,0 33,8 36,8

3,0 3,5 3,2

2,8 2,7 3,4

Elever från fyraårig

realskola

Område

Linje

3 4 —P

Stockholm

övriga Sverige . . . .

5»—P

4 4 —I 4

4 4 —P

I

III

IV

I

III

IV

I

III

IV

A L R

32,7 36,3 36,0

2,8 3,5 3,0

2,8 2,9 3,4

34,8 29,8 32,7

3,3 3,0 2,9

2,8 2,3 3,1

37,7

3,7

3,1

39,9

3,5

3,6

A L R

34,7 38,3 39,5

2,9 3,7 3,4

3,2 3,1 3,7

32,5 33,1 39,6

2,7 3,0 3,5

3,0 2,7 3,8

37,2 36,4 39,8

3,4 3,6 3,5

3,3 2,8 3,8

Tabell 6. Medelbetyg för olika grupper av elever i realskolans delning efter linje vid intagningen i gymnasiet.

högsta klass med Flickor

upp-

Individundersökningen I: medelvärde av totala betygssumman. III: medelvärde av betygssumman i språk, uträknat per ämne. IV: medelvärde av betygssumman i naturvetenskapliga ämnen, uträknat per ämne. Elever från femårig

realskola

Område

Linje

4 5 —P

5 6 —P

5 8 —P

I

III

IV

I

III

IV

I

III

IV

Stockholm

A L R

34,5 37,4 41,4

3,1 3,8 3,7

2,9 2,9 3,8

35,0 35,2 32,5

3,4 3,5 2,8

2,8 2,6 2,8

35,5 41,7 40,3

3,5 4,2 3,4

2,8 3,1 3,5

övriga Sverige . . . .

A L R

36,1 35,7 39,7

3,3 3,5 3,6

3,2 2,8 3,7

31,3 33,4 37,3

3,0 3,2 3,4

2,6 2,5 3,6

35,2 36,5 40,3

3,4 3,6 3,7

2,7 2,9 3,7

60 Elever från fyraårig realskola Linje

4 4 —P

4 4 —P

34—I4 Område

I

III

IV

I

III

IV

I

III

IV

Stockholm

A L R

33,2 36,9 37,3

2,7 3,5 3,2

2,8 2,8 3,3

34,6 30,8 43,0

3,2 2,8 4,5

2,9 2,1 4,0

42,0 42,0 49,0

4,0 4,0 4,0

3,1 3,1 4,3

Övriga Sverige . . . .

A L R

36,0 37,6 41,3

3,2 3,7 3,9

2,9 2,9 3,8

32,6 35,9 38,5

2,9 3,6 3,3

2,6 2.8 3,2

39,0 38,4 41,9

3,7 3,9 3,8

3,1 2,8 2,8

Tabell 7. Eleverna fördelade efter födelseår, avgångsklass intag ning sr ing i gymnasiet

i realskolan

samt

Individundcrsökningen Flickor intagna på

Pojkar intagna på Födelseår

fyraårigt gymn. från 45

treårigt gymn. från

1 4 42 63 10

2 1 16 46 30 7 1

2 10 4 3 1

10 18 27 2

treårigt gymn. frin

fyraårigt gymn. från 45

5S

4(

S t 0 c k h 0 1 m -1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 okänt

1 17 104 414 79 1

Summa

616 Summa

41 239 56

1 5 38 113 15

4 9 39 6

2 15 42 15 1

1 10 37 7 2

21 73 85 15 2

9 57 43 6 1 1

10 1 2 1

16 22 4

.1

5 30 80 13

5 55 261 i5 7

S v e r i g e

3 28 121 18

10 34 3

2 174

3 11 73 279 71 3

1 2 6 2

5 49 8

1 13

ö vriga -1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 okänt

1 1 3 6 2

6 69 17

3 34 7

5 97

3_3

Anm. Siffror i fetstil hänför sig till frekvensen för normal ålder för övergångsformen i fiågta (se även 3.3.1.).

61 Tabell 8. Medelbetyg i realskolans avgångsklass för elever som intagits i ring I4 i Stockholm från klass 45 med fördelning efter linje vid intagningen samt efter framgång i ggmnasiet Individ undersökningen A: studentexamen utan försening; B : studentexamen med försening; C: avgång utan studentexamen. soc: social gren; s p r : språklig gren; h a : halvklassisk g r e n ; h e : helklassisk gren; b i : biologisk gren; m a : matematisk gren; a: gren på annan linje än intagningslinjen. I: medelvärde av totala betygssumman. I I : medelvärde av betygssumman i orienteringsämnen, u t r ä k n a t per ä m n e . I I I : medelvärde av betygssumman i språk, u t r ä k n a t per ä m n e . IV: medelvärde av betygssumman i naturvetenskapliga ämnen, u t r ä k n a t per ämne. V: medelvärde av betyget i svensk skrivning. VI: medelvärde av betyget i matematik.

Linje

Allmän

Latin

Real

Framgång

P o j k a r Antal

F l i c k o r

I

II

III

IV

V

VI

A soc spr a B C

40 34,1 23 35,0 8 35,4 44 32,4 26 32,6

3,3 3,5 3,3 3,1 3,2

2,8 3,1 3,1 2,6 2,5

3,0 2,9 3,2 3,0 2,9

2,9 3,0 2,9 2,7 3,0

Su mma A P

141 33,5

3,3

2,8

3,0

A ha he a B C

57 39,0 13 37,2 4 33,3 26 33,4 19 31,8

3,8 3,8 3,0 3,2 3,2

3,7 3,5 3,5 3,1 2,8

Su mma L P

119 36,2

3,5

A bi ma a B C

105 39,6 133 40,5 5 38,4 73 35,9 39 36,8

Summa R P

355 38,8

Antal

I

II

III

IV

V

VI

2,7 2,8 3,1 2,9 2,4

21 34,6 24 35,5 5 35,8 10 32,7 12 33,0

3,4 3,4 3,3 3,4 3,3

3,0 3,2 4,1 2,8 2,7

3,1 2,9 2,9 2,6 2,7

2,9 3,2 3,2 2,7 2,8

3,0 2,8 2,8 2,6 2,6

2,9

2,7

72 34,5

3,0

3,0

2,9

3,0

2,8

3,1 2,7 2,7 2,8 2,4

3,5 3,4 2,8 2,8 2,8

2,8 2,6 2,5 2,4 2,1

95 37,8 21 40,4 3 36,3 21 37,3 16 33,4

3,6 3,9 3,3 3,7 3,4

3,8 3,9 4,0 3,6 3,3

2,9 3,1 3,0 2,9 2,4

3,5 4,0 3,3 3,4 3,3

2,8 2,9 2,7 2,6 2,1

3,4

2,9

3,2

2,5 156 37,6

3,6

3,8

2,9

3,5

2,7

3,7 3,7 3,8 3,4 3,5

3,3 3,6 3,2 2,9 2,8

3,6 4,0 3,0 3,4 3,5

3,3 3,3 4,2 2,9 3,0

3,5 4,0 3,0 3,2 3,3

62 42,6 9 47,0 3 44,0 16 37,0 9 34,7

3,9 4,2 4,4 3,5 3,5

3,9 4,4 3,8 3,1 2,9

3,9 4,6 3,8 3,2 2,9

3,5 4,1 3,3 3,2 2,9

4,1 5,1 3,3 3,2 3,1

3,6

3,3

3,7

3,2

3,6

99 41,4

3,8

3,7

3,8

3,4

3,9

62 Tabell 9. Medelbetgg i realskolans avgångsklass för elever som intagits i ring l:i i övriga Sverige från klass 44 med fördelning efter linje vid intagningen samt efter framgång i gymnasiet Individundersökningen A: studentexamen utan försening; B : studentexamen med försening; C: avgång utan studentexamen. soc: social gren; s p r : språklig gren; h a : halvklassisk g r e n ; h e : helklassisk gren; b i : biologisk gren; m a : matematisk gren; a: gren på a n n a n linje än intagningslinjen. 1: medelvärde av totala betygssumman. I I : medelvärde av betygssumman i orienteringsämnen, u t r ä k n a t per ä m n e . I I I : medelvärde av betygssumman i språk, u t r ä k n a t per ä m n e . IV: medelvärde av betygssumman i naturvetenskapliga ämnen, u t r ä k n a t per ä m n e . V: medelvärde av betyget i svensk skrivning. VI: medelvärde av betyget i m a t e m a t i k .

Linje

Allmän

Latin

Real

Framgång

F l i c k o r

P o j k a r An- 1 T

Antal

I

II

III

IV

V

VI

30 40,7 40 40,8

3,9 3,9

3,8 4,1

3,5 3,2

3,3 3,7

3,1 2,6

18 34,3 21 37,4

3,5 3,7

3,1 3,3

2,6 3,0

3,2 3,2

2,3 2,7

3,1

2,8 109 39,1

3,8

3,7

3,1

3,4

2,7

3,1 3,2 2,9 2,5 2,5

3,5 3,6 3,0 2,8 2,9

2,6 2,6 2,3 1,9 1,8

76 41,0 13 40,8 18 36,6 18 31,2 20 34,3

3,9 3,8 3,6 3,2 3,5

4,3 4,1 3,7 3,0 3,2

3,1 3,2 2,6 2,0 2,4

3,7 4,0 3,7 3,2 3,4

2,5 3,2 1,7 1,1 1,5

3,6

2,8

3,2

2,2 145 38,4

3,7

3,9

2,8

3,7

2,2

4,0 3,8 4,8 3,3 3,1

3,7 3,9 4,5 3,0 2,6

3,9 4,2 4,7 3,3 3,0

3,5 3,5 4,0 2,9 2,7

3,7 4,4 5,0 3,2 2,9

48 44,9 13 46,9 19 40,5 20 37,2 19 37,3

4,0 4,3 3,9 3,5 3,4

4,2 4,5 3,6 3,2 3,2

4,1 4,4 3,4 3,4 3,3

3,8 3,9 3,4 3,2 3,5

4,3 4,7 3,3 3,2 3,0

3,7

3,4

3,8

3,3

3,7 119 41,9

3,8

3,8

3,8

3,6

3,8

tal 1 l

11 III

IV

V

VI

A soc spr a B C

22 39,9 9 42,8 1 38,0 16 33,0 10 33,1

3,8 4,2 3,2 3,1 3,2

3,6 4,2 4,0 2,9 2,8

3,5 3,4 3,3 3,0 2,9

3,1 3,8 3,0 2,8 2,8

3,1 3,1 3,0 2,6 2,4

Su mma A P

58 37,2

3,6

3,4

3,3

A ha he a B C

26 39,0 11 40,6 4 37,0 18 32,3 14 33,5

3,7 4,1 3,4 3,3 3,4

4,1 3,9 4,1 2,9 3,1

Su mma L P

73 36,4

3,6

A bi ma a B C

90 42,4 105 43,3 1 51,0 67 35,6 47 32,7

Su mma R P

310 39,8

63 Tabell 10. Medelvärden och spridningar i studentexamensbetygen i de olika ämnena vårterminen 1960 för rikets samtliga elever med uppdelning på kön, gymnasietyp och gren Klassundersökningen s — social gren; b = biologisk gren Svensk skrivning

Svenska språket

Kristendom

Historia

Filosofi

Geografi

Biologi

IV soc spr ha he bi ma

3,21 3,40 3,38 3,89 3,41 3,44

3,48 3,48 3,64 4,16 3,60 3,44

3,58 3,46 3,70 4,33 3,74 3,50

3,75 3,78 3,82 4,30 3,80 3,69

3,43 3,45 3,52 4,05

3,85 3,77

3,55

III soc spr ha he bi ma

3,28 3,20 3,43 3,88 3,37 3,28 3,37

3,58 3,53 3,50 4,31 3,68 3,50

3,66 3,61 3,66 4,26 3,64 3,55

3,46 3,31 3,48 3,80

— —

— _ — —

S:a pojkar

3,10 3,07 3,35 3,86 3,27 3,27 3,33

3,62

3,71

3,50

3,76

Spridningar

0,92

0,94

0,89

0,98

0,87

0,89

s 0,84 b 0,97

IV soc spr ha he bi ma

3,23 3,27 3,38 3,97 3,49 3,39

3,60 3,56 3,68 4,34 3,79 3,70

3,78 3,65 3,77 4,37 3,98 4,00

3,58 3,45 3,65 3,98 3,72 3,70

3,55 3,35 3,57 4,07

3,61 3,35

3,72

— — — —

4,02

III soc spr ha he bi ma

3,37 3,51 3,65 4,13 3,59 3,77 3,65

3,76 3,60 3,75 4,15 3,77 3,98

3,46 3,41 3,51 3,93 3,48 3,66

3,52 3,45 3,51 3,82

— —

— — — —

S:a flickor

3,13 3,20 3,52 3,79 3,29 3,49 3,36

3,80

3,58

3,54

3,45

Spridningar

0,91

0,89

0,81

0,87

0,81

0,80

Gren Pojkar

— —

— — — — 3,72 3,64

— — —

4,03

— 3,42

— — —

3,87

— —

Flickor

.— —

3,47 3,42

— —

— 3,47

— — 3,87

— — s 0,81 b 0,88

64 Tabell 10 (forts.). Medelvärden och spridningar i studentexamensbetggen olika ämnena vårterminen 1960 för rikets samtliga elever med uppdelning gymnasietyp och gren

i de på kön,

Klassundersökningen s r social gren; b = biologisk gren; m — m a t e m a t i s k gren Gren

Latin

Grekiska Engelska

Franska

Matematik

—

—

2,84

3,19

3,10 3,36

— — —

Tyska

Fysik

Kemi

— — — —

— — — —

Pojkar IV soc spr ha he bi ma

— —

.— — —

2,98 3,82

4,30

— —

— —

—

— —

2,84 3,41 3,68 3,77 3,25 3,28

2,80 3,38

4,12

— —

— —

2,67 3,13 3,42 3,43 2,80 3,00

S:a pojkar

3,08

4,25

3,14

Spridningar

1,33

1,08

— —

— —

— —

— —

3,10 3,42 3,78 4,09 3,55 3,58

III soc spr ha he bi ma

— — — — — 2,95

— — — —

— — — _ 2,69 3,33

3,46 3,41

3,12 4,11

3,61 3,99

2,82

— — — —

— — — —

— — —

— — —

3,16 3,21

2,83 3,91

3,42 3,83

3,09

3,23

—

3,54

3,73

1,16

0,98

1,16

1,05

— —

— —

s 1,17 b 1,02 ml,14

1,34

— —

—

— —

—

—

2,86

3,35

3,30 3,68

— — —

— — — —

—

•

Flickor IV soc spr ha he bi ma

3,04 3,99

— — —

—

•

4,46

— •— _ — —

2,83 3,79

4,57

— —

— —

2,75 3,18 3,59 3,84 3,11 3,40

S:a flickor

3,11

4,49

3,46

Spridningar

1,25

0,95

— —

— —

III soc spr ha he bi ma

— — — — — 3,44

— — — —

— —

— — — —

3,45 3,31

2,73 3,36

3,51 3,87

—.

2,83

3,01 3,63

— — —

— — — —

— — — —

•

—

— — —

3,28 3,42

2,41 3,42

3,42 3,78

3,40

3,52

—

2,77

3,55

1,12

0,90

1,06

1,14

1,23

0,92

— —

— —

— b 1,01 — m 1,06

— —-

— —

s

65 Tabell 11. Medelvärden av betygen i de olika ämnena vårterminen 1960 i samtliga ringar utom den högsta med uppdelning på linje och gren Klassundersökningen Svensk skrivning

Svenska språket

Kristendom

Historia

Geografi

Biologi

I4 A L R

2,90 3,08 2,95

2,90 3,07 2,98

3,14 3,28 3,21

3,05 3,14 3,13

S:a I4

2,99

2,99

3,23

3,12

3,07 3,13 3,20 3,15

3,04 3,11 3,22 3,15

IP A L R

3,00 3,14 3,00

3,07 3,20 3,07

3,18 3,35 3,32

3,16 3,29 3,22

S:a II 4

3,05

3,13

3,31

3,24

3,19 3,31 3,39 3,32

3,23 3,29 3,36 3,31

P A L R

2,88 3,04 3,00

2,91 3,01 3,29

3,09 3,18 3,20

3,04 3,11 3,15

2,99 3,14 3,44

S:a P

2,99

3,15

3,17

3,07

3,22

3,02 3,11 3,21 3,14

I I P soc spr ha he bi ma

3,02 3,18 3,21 3,68 3,12 3,17

3,10 3,24 3,32 3,88 3,20 3,16

3,32

3,33 3,20

—

— — — —

— —

S:a I I P

3,19

3,25

3,41

3,38 3,26 3,38 3,75 3,36 3,38 3,38

I P soc spr ha he bi ma

2,88 2,97 3,10 3,64 3,06 3,05

3,01 3,08 3,10 3,60 3,09 3,05

3,30 3,25 3,35 3,87 3,39 3,26

S:a I P

3,03

3,08

3,33

Ring

5 — 4 8 0 4 63

• r 3,28

• f 3,45 jg | 3,95 3,45 3,31

3,24 3,15 3,25 3,76 3,26 3,26 3,25

—

•

3,45

3,38

— —

3,34 3,10

_. —

— — — — 3,26

•

•

.

—

—

•

3,38

— —

•

66 Tabell 11 (forts.). Medelvärden av betygen i de olika ämnena vårterminen i samtliga ringar utom den högsta med uppdelning på linje och gren

1960 Klassundersökningen Ring

P A L R S:a P IP A L R S:a I P P A L R S:a P

Latin

2,77

— —

— — —

_ 2,84

— —

—

•

— —

_ 2,74

— — _ —

I I P soc spr ha he bi ma

2,69 3,57

S:a I I P

2,83

— — _ —

I P soc spr ha he bi ma

2,58 3,37

S:a I P

2,68

— —

Tyska

Franska

Matematik

Fysik

Kemi

2,66 3,06 2,83

2,60 2,92 2,73

2,71 2,96 2,80

2,33 2,71 2,74

2,93

2,85 2,97 2,99

2,88

2,78

2,84

—

2,72 3,04 2,80

2,69 2,97 2,91

2,73 3,03 2,82

2,39

2,87

2,90

2,88

2,60 2,90 2,76

2,61 2,72 2,83

2,73 2,84 2,82

2,76

2,75

2,81

.

Grekiska Engelska

— — — — —

3,74

— — — — —

3,63

— — —

2,48 2,91 3,11 3,46 2,69 2,88 2,89 2,40 2,72 2,92 3,15 2,63 2,71 2,67

—

2,96 2,96

—

3,07 3,12 3,00

3,00

—

—

2,33

2,93

2,77

—

—

—

2,67 2,69

—

•

3,08

—

2,61 2,53

2,91 2,92

2,97

2,43

— — — —

3,16

— — —

2,95 2,78 3,20 3,90 2,88 3,04

3,17

3,08

— 2,28

— — —

2,98 2,65 3,01 3,67 2,98 2,99

2,86

2,96

—

2,89 3,27

2,86 2,86

— — —

2,61 2,94

— •

—

—

2,49 2,81

— — — —

2,38 3,41 2,89

2,95 3,36

— — — —

3,15

2,28 3,16 2,71

—

•

—

— —

3,00 3,33

—

67 Tabell

12. Medelvärden

av

studentexamensbetggen geografiska områden'

i

vissa

ämnen

för

olika

Klassundersökningen Område Kön

5 Samtliga

Antal elever

P f

735 652

178 176

409 410

274 170

2 482 2 269

4 078 3 677

Svensk skrivning. .

P f

3,45 3,37

3,37 3,41

3,44 3,32

3,28 3,66

3,28 3,34»

3,33 3,36

Svenska språket . .

P f

3,61 3,69

3,62 3,68

3,57 3,62

3,51 3,85

3,37 3,62

3,45 3,64

Kristendom

P f

3,54 3,86

3,71 3,81

3,80 3,82

3,27 4,01

3,60 3,79

3,59 3,82

P f

3,86 3,65

3,85 3,66

3,87 3,64

3,52 3,73

3,66 3,55

3,72 3,59

P f

3,43 3,66

3,12 3,47

3,32 3,49

3,27 3,68

3,02 3,35

3,15 3,44

Summa

P f

17,89 18,23

17,67 18,03

18,00 17,89

16,85 18,93

16,93 17,65

17,24 17,85

bi

P f

3,47 3,52

3,53 3,42

3,49 3,47

3,32 3,05

3,25 3,36

3,32 3,37

ma

P f

3,60 3,43

3,53 3,50

4,10 3,38

3,24 4,00

3,23 3,28

3,31 3,36

P f

3,83 2,99

3,67 2,73

3,46 2,84

3,66 2,58

3,47 2,72

3,56 2,78

Engelska

Matematik

Fysik

i Angående definition av de geografiska områdena, se avsnitt 9.2.1.

68 Tabell

13. Medelvärden av studentexamensbetygen i vissa ämnesgrupper och treåriga ggmnasieavdelningar inom olika områden1

på fyru-

Klassundersökningen Fem gemensamma ä m n e n : kristendom, svensk skrivning, svenska språket, engelska, historia. Fem gemensamma ämnen

Antal elever Område

Kön

Matematik + Fysik

fyraårigt gymn

treårigt gymn

fyraårigt gymn

treårigt gymn

fyraårigt gymn

treårigt gymn

P f

678 582

57 70

17,97 18,46

17,00 16,31

7,42 6,49

6,95 6,50

P f

164 148

14 28

17,84 18,03

15,49 18,00

7,20 6,25

5,62

3 P f

276 331

133 79

18,34 18,00

17,28 17,08

7,31 6,24

5,84 6,18

4 P f

192 109

82 61

17,29 19,61

15,83 17,72

7,30 5,90

6,30 5,13

5 P f

798 920

1684 1 349

17,41 18,01

16,70 17,39

6,83 6,25

6,65 5,95

*

i Angående definition av områdena, se avsnitt 9.2.1.

Tabell

14. Medelvärden av studentexamensbetygen i vissa ämnesgrupper på och treåriga gymnasieavdelningar inom skilda gymnasietyper tillhörande område 51

fyra-

Klassundersökningen

Antal linjer fyraåriga

treåriga

3 2

v\

2 1 0

1-3 1-3 1-3

3 2

n

2 1 0

1-3 1-3 1-3

Medelbetyg

Antal elever

Gymnasietyp

P

f

P ;,

treårigt gymn

fyraårigt gymn

treårigt gymn

fyraårigt gymn

f

P

em g e m e n s a m m a

f

P

f

ämnen

17,29

17,85

18,00

16,85

307 94

285 287

227 533 918

231 299 806

17,35 18,12

18,37 17,95

16,17 16,70 16,41

16,55 17,04 17,76

6,87

6,29

6,00

5,69

103 364 575

37 103 179

7,09

6,23

6,65 6,97 6,49

6,05 5,87 6,01

M a t e m a t i k + fysik

i Angående definition av område 5, se avsnitt 9.2.1.

69 Tabell 15. Medelbetyg i studentexamen i olika ämnen och ämnesgrupper1 för pojkar intagna pä fgraärigt gymnasium med uppdelning efter gren vid examen samt efter tidpunkt för densamma Individundersökningen A 1 — studentexamen utan försening, aldrig underbetyg A 2 — studentexamen utan försening, alltid direkt flyttade, men med underbetyg någon gång A 3 = studentexamen utan försening, flyttningsprövning någon gång B = studentexamen med försening sv sv spr+ skr kr+ hi

Framgångsgrupp

Antal

A1 A2 A3 B

48 23 27 58

3,2 3,4 3,0 3,1

3,7 3,9 3,4 3,5

spr

A1 A2 A3 B

38 12 18 27

3,5 3,5 3,2 3,1

3,8 3,9 3,4 3,4

— — — — — — —

ha

A1 A2 A3 B

90 24 19 43

3,8 3,8 3,0 3,0

4,0 3,8 3,2 3,5

3,7 2,5 2,4 2,8

A1 A2 A3 B

22 6 10 8

4,5 3,7 3,4 3,5

4,4 3,8 3,7 3,7

— — — —

— 2,9 — 2,5 — — 2,6 — — — — — — — — — — — — — — — 4,0 — — 2,9 3,0 — — — 3,4 4,7 4,0 — 3,5 3,2 — 3,4 2,8 — 3,6 3,1 —

A1 A2 A3 B

109 26 39 79

3,7 3,5 3,2 3,2

4,0 3,9 3,4 3,4

A1 A2 A3 B

179 33 24 61

3,5 3,3 3,1 3,1

3,6 3,5 3,1 3,2

— — — — — — —

— — — — — — —

Gren

soc

he

bi

ma

la

eng la+ eng +fr gr

3,0 —

•

—

•

3,8 3,2 2,6 3,0

— — — — 3,7 3,1 — 2,3 — 2,8

eng +ty +fr

ge

ge+ bi

ma+

bi

_ 3,7 _ — — 3,7 — — — 3,4 — — — 3,5 — 3,5 4,0 — — 3,6 4,0 — — 3,0 3,5 — — 3,1 3,6 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —. — — — — — — — — — — — — — 4,4 — — — 4,2 — — 4,0 — — 3,7 — — — .—. — — — — — — — — —

•

•

—

—

•

—

•

fi ma fy+ ke 3,6 3,6 3,4 3,4

3,1 2,7 2,4 3,0

3,5 3,8 3,5 3,4

— — — — — — — — —, — — — —. — — — — — —

3,8 3,7 3,1 3,4 4,3 4,0 3,7 3,6

— —

•

— — — — —

•

i Medelbetyget inom varje ämnesgrupp ä r angivet per ämne inom gruppen.

_ — — — — — — — — — — — — — — — 3,7 3,0 2,9 2,9 4,1 3,4 3,4 3,4

70 Tabell flickor

16. Medelbetyg i studentexamen intagna på fyraårigt gymnasium samt tidpunkt Individ

och ämnesgrupper1 för efter gren vid examen

i olika ämnen med uppdelning för densamma undersökningen

A 1 = studentexamen u t a n försening, aldrig underbetyg A 2 = studentexamen utan försening, alltid direkt flyttade, men med underbetyg någon A 3 = studentexamen utan försening, flyttningsprövnin^ B = studentexamen med försening

Gren

soc

spr

ha

he

bi

ma

sv sv spr+ skrj kr+ hi

Framgångsgruppl

Antal

A1 A2 A3 B

52 19 13 29

3,3 2,9 2,6 3,2

A1 A2 A3 B

68 24 21 25

A1 A2 A3 B

25 48 42 54

någon

gång

eng +ty +fr

ge

ge+ bi

,

3,7 3,4 3,6 3,7

la

la+ eng eng +fr gr

3,5 3,6 3,5 3,6

_

_ — — —

3,4 2,5 2,3 2,6

.

— — —

— — —

— — —

— —

3,4 3,0 2,9 3,2

3,9 3,5 3,2 3,6

— — — —

— — — —

— — — —

— — —' —

3,8 3,2 2,7 2,9

3,8 3,6 3,4 3,6

— — — —

—

3,5 3,4 3,0 3,1

3,8 3,7 3,1 3,4

3,5 2,6 2,3 2,3

— — — —

.— — — —

3,9 3,5 2,8 3,4

— — — —

— — — —

— — —

4,5 3,7 3,3 3,1

4,3 3,2 3,0 3,0

— —

— —

— —

3,8 2,9 3,1 3,0

.—. — — —

— — — — —:

A1 A2 A3 B

36 9 2 4

4,0 3,8 3,5 3,5

4,2 3,9 3,5 3,5

— — — —

A1 A2 A3 B

123 15 12 23

3,6 3,3 3,2 2,8

3,9 3,9 3,5 3,5

— — —

— — —

A1 A2 A3 B

20 3 3 2

3,4 3,3 3,0 2,5

3,6 3,7 3,7 3,5

— — —

— — •

—

3,8 2,7 3,7 2,0

•

—

—

•

—

—

ma-t fy+ ke

|bi

ii

ma

— — —

3,4 3,6 3,6 3,6

3,0 2,6 2,4 2,5 —

— —

3,6 3,5 3,1 3,6

— — — —

3,7 3,5 3,3 3,2

— — — —

—

— —

— —

4,2 4,3 3,0 3,5

— — — -—

— — — —

— — — —

— — — —

4,1 3,7 3,4 3,4

.— — — —

— — — —

3,4 2,9 2,3 2,7

— — —

.— — —

— —

.— — —

— — —

3,9 3,3 3,7 2,5

• — •

•

—

—

•

•

—

i Medelbetyget inom varje ämnesgrupp ä r angivet per ämne inom gruppen.

—

•

—

•

—

•

— — — — — — —

—

•

— —

71 Tabell 17. Medelbetgg i studentexamen pojkar intagna på treårigt ggmnasium samt tidpunkt

och ämnesgrupper1 för efter gren vid examen

i olika ämnen med uppdelning för densamma

Individundersökningen A 1 = studentexamen A 2 = studentexamen gång A 3 = studentexamen B = studentexamen

Gren

soc

spr

ha

he

bi

ma

u t a n försening, aldrig underbetyg u t a n försening, alltid direkt flyttade, men med underbetyg någon u t a n försening, flyttningsprövning någon gång med försening

Framgångsgrupp

Antal

A1 A2 A3 B

34 17 15 32

A1 A2 A3 B

22 1 3 12

A1 A2 A3 B

sv sv spr+ skr kr+ hi 3,7 2,6 3,0 3,1

la

4,2 3,7 3,4 3,3

— — — 3,4 3,8 — 3,0 3,0 — 3,0 2,3 —

la+ eng eng eng +fr +ty gr +fr

_ 3,6 _ — 2,9 2,4 — — 2,1 — — .— — — — — — — — — —, — 3,8 3,5 — — — 2,3 2,7 — —

—

•

•

—

•

ge

ge+ bi

bi]

ma+

fi ma fy+ ke

_ — — —

_ — — —

4,2 3,6 3,4 3,5

3,6 2,3 2,9 2,6

4,1 3,0 3,0 3,7

.—, — — —

—. — — —

— — — — — — — —

— — — — — — — — — — —

_ — — — 3,7 — — 3,0 — — 2,7 — — 3,6 — 3,5 —. — 2,7 — 3,0 — — 3,5 — —

4,0 3,4 3,5 3,3

3,2 2,4 2,4 2,4

2,8

3,6

—

34 3 5 13

3,4 1,3 2,6 3,4

3,7 3,3 3,1 3,4

3,0 3,0 2,6 2,5

A1 A2 A3 B

3,2

4,2

— 4,4 3,5 — — — — — 4,0 — —

1 4

3,0 3,8

2,7 3,6

A1 A2 A3 B

83 15 13 68

3,4 3,3 3,0 3,0

A1 A2 A3 B

122 20 14 39

3,3 3,0 2,6 2,7

•

•

—

•

•

—

—

— 4,0 3,0 — — — 2,4 3,0 — — — 3,8 — 3,4 3,5 — 2,6 — — 3,5 — — 2,7 — — 3,3 — — 2,6 — .— 3,6 — — 3,5 3,4 —• — 2,5 — — 3,0 — — 2,4 — — 2,9 — — 2,4 — — •

—

—

•

— — — 3,0 — — — 3,5 — —. 4,2 —. — 3,6 — — — 3,8 — — — 3,6 — — .— —. — — — — — — — — — — — •

—

—

•

i Medelbetyget inom varje ämnesgrupp ä r angivet per ä m n e inom gruppen.

—

•

—

•

— ,— — — — 3,4 — 3,0 — 2,9 — 3,0 — 3,9 — 3,2 — 2,9 — 3,0

72 Tabell flickor

18. Medelbetyg i studentexamen intagna på treårigt ggmnasium samt tidpunkt

i olika ämnen med uppdelning för densamma

och ämnesgrupper1 för efter gren vid examen

Individundersökningen A 1 — studentexamen utan försening, aldrig underbetyg A 2 —studentexamen utan försening, alltid direkt flyttade, men med underbetyg någon gång A 3 = studentexamen utan försening, flyttningsprövning någon gång B = studentexamen med försening sv sv spr+ skr kr+ hi

eng [eng la+ eng tTr +iy gr +fr

ma+

Framgångsgrupp

Antal

A 1 A2 A3 B

55 10 13 22

2,9 2,5 2,7 2,9

3,5 3,3 3,2 3,3

spr

A1 A2 A3 B

73 18 18 29

3,5 3,0 3,0 3,0

3,7 3,5 3,2 3,3

— — — — — — —

ha

A1 A2 A3 B

87 11 10 13

3,5 3,3 3,1 3,3

3,8 3,5 3,5 3,3

3,4 1,7 2,6 2,2

he

A1 A2 A3 B

11 1 2 1

3,7 2,0 2,0 3,0

4,0 3,0 3,0 3,0

bi

A1 A2 A3 B

54 15 3 26

3,5 3,5 3,0 3,3

3,7 3,6 3,4 3,5

ma

A 1 A 2 A3 B

18 1

3,5 4,0

3,8 4,0

— — — — — — — ,— —

3,5

3,3

— — 2,8 — — — — — — —

[Gren

soc

la

_ — — — — — — — — — — —

— — — — — — — —

4,1 1,5 2,5 2,0

4,0 3,0 2,0 2,0

3,0 2,5 2,5 2,4

•

ge+ bi

bi

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

fi ma fy+ ke

3,5

— — — 3,5 — — — 3,2 — — — 3,2 —. 3,5 3,6 — — 3,2 3,4 — — 2,7 3,2 — — 2,8 3,0 .— 3,9 — .— — 3,3 — — — 3,0 — — — 2,7 — — — — — — —

— — — 3,8 — — 3,3 — — 2,7 — — 3,0 —' — 3,4 5,0 — —

ge

— — — — — — — — — — — — — —

3,4 3,6 2,5 3,5

3,1 2,7 2,1 2,5

3,5 3,6 3,3 3,2

— — — — — — — — — — — — — — — — — —

3,7 3,3 3,2 3,2 3,8 3,0 3,0 4,0

— — — — — — — 4,3 4,1 4,0 3,7

i Medelbetyget inom varje ämnesgrupp är angivet per ämne inom gruppen.

— — — — — — — — — — — — — — — 3,4 2,3 2,2 2,7 3,3 3,0

—

3,0

73 Tabell 19. Sammanfattning med försening

av studieresultatet

med fördelning

och avgång utan studentexamen uppdelning

efter studentexamen

utan

samt, för dessa tre huvudgrupper,

på vissa

resp.

med

undergrupper

Indiv idundersökn ingen

Intagen i ring

Stud.ex. utan förs. alltid direkt _B flyttad '3 w)

kvarsittning i ring

> B

W3 bD

B.

to W) ii

3 B

under s:a ring

s:a

is

•3 g 3 "«"3 »cs g .3 ec 1

I

II

III

IV

44 29

ca .t; 3 "

I

I

II

III

IV

6 5

s:a

Samtliga elever

210 181

1 261 1 097

123 102

726 607

st

3 P

pojkar flickor

486 124 137 747 542 118 93 753

51 28

59 33

146 69

P

pojkar flickor

308 298

50 414 46 400

45 21

89 56

54 28

efter ring

: 0 ort

Kön

Avgångna utan stud.examen

Stud.ex. med försening

56 56

4 4

304 163

25 22

80 75

61 51

38 28

189 105

23 27

67 59

31 13

2 3

Omprövning i studentexamen.

l^abell 20. Studieresultatet

läsårsvis för elever som inte tidigare varit

kvarsittare

Individundersökningen Samtliga Flyttade elever vid

Intagen i nng

Kön

P

pojkar

I4 IP IIP IV4

1 261 1 081 969 797

I4

flickor

P IP IIP IV4

P

pojkar

p IP IIP

P

flickor

p IP IIP

Ring

början

flyttningsprövat liga

godkänd

931 836 737 747

295 231 211 35

168 138 69 4

1097 973 890 795

904 817 737 753

165 141 141 31

95 82 69 4

726 584 471

511 424 414

189 149 37

85 49 1

607 505 429

slut

464 400 400

Avbröt under

Ej flyttade vid vt: s slut

116 90 19

ej flyttej god- nings- kom avgick känd prövat senare 30 37 21

Kvarsittare

Avgick efter

läsår

slut

—

97 56 121 31

10 11 16 14

25 3 5 1

94 87 157 44

61 22 10 1

12 13 10 2

58 46 62 25

6 7 7 7

22 8 5 4

48 45 78 30

54 30 12 4

19 13 l

85 87 35

3 9 18

23 2 2

71 101 54

48 10

—

27 10

31 59 28

44 7 1

57 36

14 11

—

—

45 43 19

5 10

—

74 Tabell

21. Studiegången

efter kvarsittningen

för elever som gått om någon

ring

Individundersökningen Pojkar Intagen i ring

Kvarsittare i ring

Flickor

Antal Antal Antal flyttade elever kvartill nästa i nästa sittare ring ring

Antal avlagda studentexamina

Antal kvarsittare

Antal flyttade till nästa ring

Antal elever i nästa ring

Antal avlagda studentexamina

I4

P IP IIP IV4

94 87 157 44

82 68 148

80 67 148

51 59 146 44

48 45 78 30

42 37 69

36 35 69

28 33 69 29

P

P IP III 3

71 101 54

58 90

55 90

45 89 54

31 59 28

27 58

24 58

21 56 28

Tabell 22. Elever som avgått utan studentexamen med fördelning ef ter -antalet hela läsår i gymnasiet i kombination med ring vid sista vårterminens slut Individundersökningen Treårigt gymnasium

Fyraårigt gymnasium Antal läsår 0 1 2 3 4 5

Ring

Pojkar

Flickor

I I I II II III III IV IV

25 64 16 29 32 10 28 6

22 63 12 41 10 19 9 3 2

Summa

181 Antal läsår 0 1 2 3 4

Ring

Pojkar

Flickor

I I I II II III III

23 54 13 11 20 2

27 55 4 7 6 1 2

Summa

75 Tabell 23: Procentuella antalet elever med underbetyg i vissa ämnen i gymnasiets ringar utom den högsta

skilda

Klass undersöka ingen Ring, linje, gren I4

Svensk skrivn.

A L R

0,6 0,6 0,7

S:a

I1

0,6

IP

A L R

0,7 1,0 0,9

Latin

Engelska

Tyska

Franska

Matematik

Fysik

—

8 6 8

12 9 10

7 6 5

17 10 10

0,8

—

1,5

9 5 10

11 8 9

9 • 5 7

— 12

0,4 0,5 2,8

—

—

12 9 10

14 14 11

10 8 7

0,6

— 14

3,6

—

2,7

—

— — —

7 15 3 2 4 4

— — —

— — — —

— — — 13

— — —

—

1,8

S:a

IP

0,9

P

A L R

2,0 1,1 0,6

S:a

P

1,1

IIP

soc spr ha he bi ma

2,0 1,4 1,2 0,0 1,7 1,4

— — — —

14 9 5 4 11 10

S:a

IIP

1,4

—

14 IP

soc spr ha he bi ma

2,2 1,9 1,7 0,0 1,9 2,2

— —

— — — —

5 16 5 1 3 4

— —

16 10 8 7 13 14

— — —

— — — —

IP

2,0

—

16 S:a

— —

16 6

19 7

7 4

5 9

15 11

16 12

—

22 7

24 9

76 Tabell 24. Kvarsittare

med fördelning efter kvarsittningsring samt ring, i vilken betyg uppträdde första gången

under-

Individundersökningen P oj k a i Intagen i ring

Kvarsittare i ring

I

3 Fri- Avbruvillig tit kvar- under sittläsIII IV ning ' året

Underbetyg första gången i ring I

I4

Flickor

II

S:a

Fri- Avbruvillig tit kvar- under sittläsIII IV ning ' året

Underbetyg första gången i ring I

II

I4 IP IIP IV4

45 36 20 — — 66 31 44 — 19 9 7 6

1 2 1 5

5 1 4 2

51 59 146 48

23 20 12 — — 29 18 16 — 16 10 2 4

—

P II 3 IIP

— — 44 . 41 44 — 17 12 14

1 2 9

2 3

45 89 55

19 28 23 7 9

— — — — 8 —

1 3 4

•

—

•

—

4 1 1

5 1

— 1 2

—

S:a

28 33 69 33 21 56 28

Elever som gått om trots att de blivit flyttade och aldrig tidigare haft underbetyg.

Tabell 25. Avgångna

utan studentexamen med fördelning efter avgångsring i vilken underbetyg uppträdde första gången

samt

ring,

Individundersökningen Pojkar Intagen i ring

Avgång efter ring

Underbetyg första gången i ring I

P

P

II

P IP IIP IV4

64 44 12 25 9 3 1

P IP IIP

58 19 11 1 1

Flickor

Aldrig underbetyg

S:a

III IV

3 1

Underbetyg första gången i ring I

S:a

II III IV

16 5 1

80 61 38 6

56 33 12 12 7 2 1

9 1

67 31 2

45 8 1

1 Aldrig underbetyg

4 2

7 2

—

19 7 2

75 51 28 5

14 1

59 13 3

« B -g § 3 £

_

in

tsc >2

>

B

OJ

>>. ca

C 35 -g -S3-.BP

g^iH

3 O Cl in t - *

ut

*l

c o

"t

a S C 3 C C U o O T3

-is o v v. k,

w

S3 «U

-o

•is

i 1

CM O 00 rt

"3> o l-« IM lO er. CN -T co CN O CO 00

1 CN

f » oo i n

a. fa (3 -c a k,

os

^J ti 'c. 1 EJ *"

»C** 5 - C

c» s c;

C Q J< o ö k,

t,

Bi

cu

"M t. EJ

c*l O ÖS .Os *9 "O

S ca

3 B

« BS

"~

K ^ < tCi Os •*: Os 5 C — -c k k,

•c

t,

g-o

*. s CiS

Os_~J

Os

.g •9 k. cu 'O

a "a

CO

CO X , i C O O irt

<* ,H

,_,

X O CO SO O CO CM

t»

!* """

O 00 in

<"

'B o e ca

at a t* 1/5

c

(H

'-

:Q °&

?• as ^ £ / ec r ä B B o »3 W 3 - 3

« B 53 g? fc Ä 3 B! .B * T3" w 3

Q

HOOOOl CO X CO CO CO rt

t, ,—i sr 3 c C c o 3J o -3

"5 Ö S -

in m o

o

o> o

o

CM rt - ^ CN os t-T o o CN • * co

CO CO O

rt

os CN rt r^

co o

T-<

u CN

SS ^ J

-d a o o

^* r^-

o o ,_, CN m ÖS co

&

O rt «N CO

co CO CO CN t ^

O rt CN CO ^

O os O r» OO^OO) r» «N .-c

2H T l

t!

O rt CN CO

M

78 , #•—, B co > 3 3 "B

OS t^- t ^ CM

CO

0 t

00 X

I

CM

1 O CO

CM CO

T-i CO CO -^

1 \

rt<

o> •*p

o m i N *•* -<*

O OS

00 Oi 0 0 »-c i n

m

rt

CM 00 m in CM

in 00

in co co in co rt

co in rt co in r»

OS 00

0 in co ^ rt co

w* CM

CO - #

O

rt co -<t

rt

CO rt 1

CO • * CM CO CM

H

B ft

fi rt

> . «

t*

co co •B 0

fi fi rt

en 60

fi

60 : «

li

:0 >?:0 ca H — PH ft 0 3 •-» :rt CO "08 2 4S rt —

B

•is °

•—>

>>

•2 «-

hi •08 V 1*

h

co

aao "^ «^ =o • as

C

Os Pi

CO

to 00 :« ° S fi e ;B eo=rt

a :d u.

rt O

fc ft

4) . T-J OS

rt

c

v>

Os

a a

a a

CO

AS

o

=o

OS • -0S :

a "a Co

S^TS

a

~ .2 -2 a a> a

* Irs —-'s S g S *

as B

as

""«

s-

as

03 "3

fi

^

as Ci.

a

t*

s 3

C ft

*

Os

rt

rt

fc ft

« 2 fi

as

«

s

t ^ cO •*»• CO r-l

t^ in

«

>1

m co rt m

CO

^1

ft

0 rt CM CO CO CO

OS

rt O

>>

C

cu

'C :0

E-l

fe

M

rt rt

CO O CM CM

CM CO

"< u

C ^ r t r t m i-*

OJ CO

[x,

co m rH

C3i f»

CO

rt

I^TfCN

<*

1-1 i n

CM

f» , rt

•a i

CM

rt rt co

m

-»i* in co in co

in OS

flft 00

23, «

«

00 CO

r»

€ 60^

E a

0 co m o s 0 0 CM

00 OS 1-1

os . 'rt •.^^ 'Ort >5 C as t j as

00 0

t-»

as 0 o>

in OS CM

t/2

H

r»

in co rt

O rtl

0 CM 0 0 t ^ iO ^f

in

OS I ^

' i-g* B

as

< Ej .2

rt CM "3 CO

co T—1

rt

3 CO

in co CM

£73 e

fi

CO CO

c^

r~ co »-i

CO OS CO CO

W^firO

•rt rt

rt

T_l

™

0 0 l^- CM

co

O -<*« t ^ Tj« CM

^

"2 se

fl 4S *; £

"3 ^ * a V,

in

O

en

u

~-

0 O

^ 0

B 3

CO :0 Ä

-* rt

o —. "~ *>

CN

"

C B

rt

a

fc

!> , rt co rt 2-B 2 00 00

B

B

"3

B

, _

V)

v.

r»

3 a

C

«

c

OJ CO CM rt i n -^ ,

•>

' en rt •-r> B CD f» W >> B : 0 SB 3 *i

co

Os Os a

, »^

to

-a .3 a =o •S .5

rt

08 33 rt

CN ^ j CO

C/3

79 Tabell 28. Procentuella antalet elever med underbetyg i skilda ämnen inom olika framgångsgrupper. Fördelning efter gren vid studentexamen och linje vid tidigare avgång Individundersökningen A —stud.-ex. u t a n försening;

B — stud.-ex. med försening;

C — avgång u t a n

P o j k a r Ämne

Linje gren

Framgångsgrupp

stud.-ex.

F 1i z k o r Framgångsgrupp

A

B

C

Samtliga

A

B

C

Samtliga

A L R

1,9 1,3 1,0

12,6 8,3 13,7

10,9 6,6 8,5

6,8 3,7 5,2

0,8 0,8 0,8

8,5 5,9 13,1

6,6 3,6 9,8

3,3 1,9 4,0

S:a

1,3

12,6

8,7

5,3

0,8

8,8

5,7

2,8

A L R

49,0 43,1 46,6 46,9

53,3 30,3 46,1

32,0 18,7 24,9

10,6 5,5 4,2

43,6 39,3 39,3

26,4 22,9 29,4

19,7 12,7 13,3

S:a

14,4 7,0 10,8 10,9

45,0

25,5

6,9

41,2

25,2

15,3

Latin

L

11,9

70,8

61,8

33,3

12,8

76,2

47,9

26,8

Tyska

soc spr ha he R

16,0 11,7 5,7 1,9 8,1

47,2 48,8 48,3 33,3 30,4

53,3

31,6

19,0

19,6

39,4

18,2

37,5 54,1 34,6 33,3 21,3

31,4

36,8

8,0 7,0 4,9 1,6 3,0

soc spr ha he R

13,5 12,8 8,6 11,5 5,2

55,6 51,2 43,3 50,0 33,7

63,0

34,8

48,7

29,3

43,6

17,8

4,3 16,4 4,0 6,6 0,4

26,8 50,8 32,1 50,0 18,0

soc spr L bi ma

17,2 20,2 7,9 14,4 5,4

70,4 60,5 25,0 66,3 46,4

62,0

41,2

25,0

14,7

51,5

27,4

13,5 20,7 3,8 5,5 2,2

67,9 44,3 23,8 54,5 16,7

A L bi ma

0,4 0,0 6,7 2,0

11,3 0,0 55,0 21,8

8,7 0,0

5,2 0,0

24,8

16,2

2,4 0,6 10,4 2,2

9,4 0,0 61,8 33,3

Svensk skrivning

Engelska

Franska

Matematik

Fysik

22,1

13,0

35,3

10,3

24,2

18,8

25,7

11,8

9,8

6,4

42,9

29,1

21,4

9,5

41,2

17,2

7,7 1,4

4,6 0,7

21,6

18,8

80 Tabell 29. Elever med underbetyg i skilda ämnen procentuellt fördelade efter ring, i vilken underbetgg inträffade första gången samt efter antalet underbetgg i ämnet. Fyraårigt gymnasium l ad i vid

undersökningen

Underbetyg för första gången i ring

Kön

Linje

Ämne

Antal gång er med underbetyg i ämnet

l1

II 4

III 4

IV4

1 Svensk skrivning

4 Engelska

31 A L R

61 61 74

33 28 27

5 12

1 2

A L R

46 50 49

33 32 32

22 17 19

A R

54 39

28 27

R

39 Antal elever med underbetyg

o

3 el.fl.

—

74 82 76

22 16 23

4 2 1

109 51 151

59 76 86

35 21 12

7 3 2

116 76 114

16 30

2 4

70 77

21 15

9 8

140 158

71 77 76

25 23 24

65 75 25

Pojkar

Franska

Matematik

....

Fysik .

75 332

Flickor Svensk skrivning Engelska

2 Latin

3 Tvska

A L R

52 56 68

39 28 32

9 16

Franska

A L R

28 40 43

31 32 36

41 24 21

78 84 79

19 16 21

58 68 14

Matematik

A R

60 24

26 29

12 44

1 3

72 85

26 15

1C6 34

R

81 Tabell 30. Elever med underbetyg i skilda ämnen procentuellt fördelade efter ring, i vilken underbetyg inträffade första gången samt efter antalet underbetyg i ämnet. Treårigt gymnasium Individ Kön Ämne

Linje

undersökningen

Underbetyg för första gången i ring

Antal gånger med underbetyg i ämnet

Is

IP

III 3

1 Svensk skrivning

29 Engelska

33 A L R

94 71 100

6 29

A L R

50 57 68

A R R

Antal elever med underbetyg

3 el. fl.

—

92 95 92

6 5 8

—

49 21 50

48 36 32

2 7

91 86 89

9 14 11

—

58 14 84

65 48

33 43

2 9

74 84

18 14

8 2

66 146

91 Svensk skrivning

12 Engelska

— —

—

87 90 86

13 10 14

—

46 20 14

87 94 67

14 6 33

—

52 18 3

Pojkar

Franska

Matematik

....

Flickor

Latin Tyska

Franska

Matematik

6—'4804 63

....

32 A L R

63 90 100

37 10

A L R

39 67 67

58 33 33

4 A R

77 50

22 41

2 9

81 91

17 9

64 32

R

DEL 2

En undersökning om kvarsittning och studieavbrott vid fackgymnasier Av Yngve Norinder

.

Innehåll I.

Inledning: Problemet om elevernas misslyckande i skolan — ett internationellt spörsmål Tidigare undersökningar om kvarsittning och studieavbrott vid våra gymnasier

II. Den föreliggande

undersökningens

tillkomst,

inriktning,

material

Huvudsyftet Den första etappen av undersökningen Uppföljningen av eleverna Det undersökta elevklientelets sammansättning Undersökningen av elevernas studievanor och vissa miljömässiga sättningar Ett försök att u t r ö n a verkan av en kurs i studieteknik Metoden vid undersökning av fackgymnasisternas studievanor Ett visst kriterium på tillförlitligheten Jämförelsegrupper En jämförelse mellan kvarsittare och uppflyttade elever III. Kvarsittning olika

och studieavbrott

vid fackgymnasierna

i relation

och

85 86

metoder: . . . .

87 88 88 89

studieförut90 91 92 92 93 94

till elevurval

och

praxis:

Vid de tekniska gymnasierna — bl.a. om kvarsittningens rent betygsmässiga effekt Vid 2-åriga handelsgymnasier Den interlokala variationen Kvarsittnings- och studieavbrottsfrekvensens samband med elevurvalet . . . IV. Nåyra andra flgttning :

faktorer

än intellektuella

som påverkar

Elevernas förutbildning Målsmans utbildning och ställning i yrket Exempel på osäkerhets- och orosmoment Om koncentration och uthållighet vid studierna Elevernas studievanor och studieteknik V. En sammanfattning

och några slutkommentarer

kvarsittning

resp.

97 98 99

upp101 102 103 104 105 107

Litteraturförteckning

112 Tabellbilagor

E n undersökning om kvarsittning och studieavbrott vid fackgymnasier

I.

Inledning

Problemet om elevernas misslgckande i skolan är nära nog lika gammalt som skolan själv. I direktiven för den utredning, som 1649 ledde fram till en av de första skolordningarna i vårt land, klagade drottning Kristinas förmyndarregering över att man vid den tidens lärdomsskolor inte hade gjort ett ordentligt begåvningsurval (»delectus ingeniorum»). Samma regering klagade också över att lärarna bedrev undervisningen utan tillräcklig hänsyn vare sig till elevernas olika intresse och förmåga eller till deras tillämnade levnadsbanor, varigenom »ungdomen mycket är bliven frustrerad» (15) l . I en nyligen publicerad internationell översikt, rubricerad »Misslyckande i skolan» (10), konstateras att sådant förekommer praktiskt taget överallt i världen, till nackdel för både individen, samhället och skolan. Även om skolmisslyckande inte helt kan undvikas — heter det vidare — måste man känna till dess omfattning i varje skoltyp för att kunna hålla det under kontroll. När det gäller orsakerna till kvarsittning konstateras i samma översikt, att dessa för en större grupp elever än man vanligen föreställer sig huvudsakligen är att söka inom skolväsendet självt. 1 Siffrorna inom parentes hänvisar till litteraturförteckningen sid. 112.

De flesta undersökningar, som utomlands gjorts angående kvarsittningsproblemet, har gällt lägre skolstadier än motsvarigheterna till våra gymnasier. Detsamma gäller de undersökningar, som gjorts i vårt land (2 och 29). Utan att här närmare gå in på dessa förtjänar ändå nämnas, att i USA retrospektiva undersökningar visat att kvarsittningsfrekvensen på lägre skolstadier där under de senaste femtio åren avsevärt minskat, nämligen från genomsnittligt 10 till 4 å 5 %. Fortfarande är det emellertid stora interlokala skillnader i fråga om kvarsittningsprocenten. Därvidlag är det stora skillnader även mellan olika skoltyper cch rentav mellan olika klasser inom samma skola. »Dessa skillnader är alltför stora för att kunna förklaras genom verkliga olikheter i sammansättningen av elevklientelet. Snarare pekar dessa differenser på att man tillämpar olika normer och praxis härvidlag» — framhålls det i en nyligen publicerad undersökningspromemoria (14). Inte minst i anglo-amerikanska länder har både kvarsittnings- och studieavbrottsproblemet fått en förnyad aktualitet i och med att de stora årskullarna (»the bulge») börjat nå collegestadiet. Det gäller där liksom i vårt land, som nu också har exceptionellt stora årskullar i 17—18-årsåldern, att för dessa både absolut och relativt set1 öppna vidgade utbildningsmöjligheten

86 på denna nivå. Man har äntligen börjat inse, att kvarsittning och studieavbrott i förtid i hög grad försvårar för skolväsendet att ge en större andel av de stora årskullarna den fortsatta utbildning, som nu för tiden och för framtiden av allt att döma behövs. USA:s »National Defence Education Act» av år 1958 vill tillförsäkra varje ung människa rätten att utveckla och utbilda sig så långt hans eller hennes förmåga räcker. Mot denna bakgrund är det överraskande, att under senare år från samma land lämnade uppgifter visar att av de studenter, som där vinner inträde vid college, inemot två tredjedelar (60 %) inte fullföljer denna utbildning (6). Dessa s.k. drop-outs har visat sig vålla både sig själva och samhället större bekymmer än ungdom i allmänhet. Därför försöker man nu att i möjligaste mån förebygga sådana studieavbrott. Bl. a. har man funnit, att dessa minskar vid tillämpning av det s. k. växelutbildningssystem, som man vid de amerikanska motsvarigheterna till våra fackgymnasier länge praktiserat vid både ingenjörs- och handelsutbildningen. Därvid får eleverna regelbundet alternera mellan skolperioder och kvalificerad, i flesta fall betald yrkespraktik. Förutom pedagogiska och för det allmänna ekonomiska fördelar anses detta system ge eleverna en sådan omväxling, att de inte i samma utsträckning som inom det rent skolmässiga fackutbildningsväsendet frestas att i förtid avbryta sina studier (3 och 19). Ett liknande system, som delvis redan praktiserats i England, har där i en aktuell skolutredning rekommenderats såsom särskilt lämpligt i en tid med stora årskullar. Det har nämligen också den fördelen att nära nog inom samma kostnadsram fördubbla utbildningskapaciteten, vilket närmare framhållits i annat sammanhang (16). Tidigare undersökningar om kvarsittning och studieavbrott vid våra gymnasier har skett endast tillfälligtvis och enligt så olika metodik, att resultaten knappast i önskvärd utsträckning kan jämföras vare sig mellan des-

sa undersökningar inbördes eller med sådana, som företagits utomlands. 1940 års skolutredning (25) lämnade utförliga uppgifter om dessa förhållanden vid allmänna gymnasier av olika slag. Därvid angavs andelen elever, som blivit kvarsittare till »mins! 21,9, troligen omkring 25 %» för de manliga och till »minst 9,8, troligen omkring 11 %» för de kvinnliga. Av de elever, som inte blivit uppflyttade, hade vidare (i ä 7 % av de manliga och 4 å 6 % av de kvinnliga avbrutit sina gymnasiestudier. Procenttalen är beräknade i förhållande till hela antalet intagna manliga respektive kvinnliga elever. Den 1945 tillsatta handelsutbildningskommittén gav i sitt betänkande (27) vissa summariska uppgifter om motsvarande förhållanden vid handelsgymnasier under en 5-årsperiod (1943/48). Tyvärr skilde man därvid inte mellan manliga och kvinnliga elever. För dessa tillsammantagna visade sig kvarsittningen under denna period variera mellan 3,6 och 8,5 % i klass T och mellan 0,4 och 1,5 % i klass II, som då var avslutningsklassen. Den andel elever, som under samma period avgått från handelsgymnasierna vid slutet av klass T, växlade mellan 10,5 och 14,8 %. Procenttalen är beräknade i förhållande til] hela antalet elever vid de angivna läsårens slut. Av de vid höstterminens början inskrivna eleverna avgick emellertid ytterligare 2 å 3 % under respektive läsår. T ett till 1948 års tekniska skolutrednings betänkande (28) fogat särskilt yttrande meddelade rektor A. Nordhult följande. Av de 953 elever, som år 1951 inskrevs vid tekniska ggmnasier. hade inte stort mer än hälften (56 %) två år senare flyttats till klass III, d. v. s. avslutningsklassen. En femtedel (20 %) hade blivit kvarsittare, och n ä r a

87 en fjärdedel (24 %) hade avgått redan dessförinnan. Såsom k o m m e n t a r till dessa uppseendeväckande fakta framhöll rektor Nordhult att de tre huvudfaktorer, som särpräglar den tekniska gymnasieutbildningen i vårt land, är dels elevernas låga ålder, dels deras ringa praktik (minimifordran för flyttning till sista klassen är 6 m å n a d e r ) och dels fackgymnasiernas dubbla studiemål. Dessa förhållanden — framhöll han vidare — h a r medfört svårigheter för ett stort antal elever att på ett tillfredsställande sätt genomföra studierna. Och han tillade, att oro och nervositet hos ett betydande a n t a l elever och j ä k t i arbetet i alltför hög grad präglar verksamheten, vilket medfört att alltför många elever, som äger förutsättningar att genomföra studierna, ändå misslyckats. Är 1959 publicerade byrådirektör T. Hessler (9) en statistik över kvarsittare och i förtid avgångna elever vid de högre tekniska läroverken under 3-årsperioden 1955/58. Den genomsnittliga storleken av dessa båda elevkategorier framgår av tabell 1. De i denna angivna procenttalen h a r b e r ä k n a t s i förhållande till hela antalet elever, alltså inklusive det i avgångsklassen, d ä r kvarsittning och avgång —• såsom vid handelsgj'mnasierna — förek o m m e r endast undantagsvis. En jämförelse mellan detta material och de av Nordhult lämnade uppgifterna hade varit möjlig, om i tabell 1 hade redovisats antalet kvarsittare och avgångna före det sista gymnasieåret. Om vidare procenttalen, vilket varit naturligast, hade beräknats i förhållande till hela det a n t a l elever, som vid tekniska gymnasier intagits två år före de i tabellen angivna årtalen, torde resultatet i stort sett h a blivit detsamma som det Nordhult meddelat. Tabell 1. Kvarsittare och i förtid avgångna elever vid tekniska gymnasier i förhållande till hela antalet elever Kvarsittare Läsår

Antal

%

Avgångna Antal

%

1955/56

12,9

4,6

1956/57

11,3

2,5

1957/58

12,1

3,5

77. Den föreliggande tillkomst, inriktning, metoder

undersökningens material och

Huvudsgftet med den uppföljningsundersökning, som år 1959 — alltså året före gymnasieutredningens tillkomst — sattes i gång genom ecklesiastikdepartementets försorg i samarbete med överstyrelsen för yrkesutbildning, var att få veta mera om hur eleverna vid både handels- och tekniska gymnasier lyckas genomföra sin utbildning. De redan refererade fakta, som rektor Nordhult i en offentlig utredning meddelat härom, var för de tekniska gymnasiernas del alarmerande nog. Behovet och betydelsen av en aktuell orientering ökade självfallet, efter det både skolöverstyrelsen (22) och universitetsutredningen (30) i sitt planeringsarbete för framtiden hade rekommenderat, att en ökad andel av gymnasieorganisationens resurser borde sättas in på de yrkesutbildande gymnasierna. Med tanke på en sådan nödvändig omriktning av gymnasieexpansionen var det angeläget att närmare lära känna, hur fackgymnasierna under rådande förhållanden lyckades föra fram det elevklientel, som de efter egen bedömning tagit in. Sedan gymnasieutredningen år 1960 kommit till, blev den av departementet då redan påbörjade uppföljningen av de elever, som året dessförinnan skrivits in i klass I i handels- och tekniska gymnasier, ännu mera aktuell. Den visade sig nämligen beröra ett flertal av de frågor, som utredningen enligt sina direktiv hade att närmare penetrera för fackgymnasiernas del. Det gällde bl. a. frågorna om elevrekryteringen, kvarsittningen och studieavbrotten. I en särskild redogörelse (16) för utredningens bakgrund och direktiv omnämns ett säreget förhållande, som ut-

88 redningen också väntades komma att överväga, nämligen att våra tekniska gymnasier endast till ringa del rekryteras av kvinnliga elever. För ett årtionde sedan hade de blott 3 % sådana, och ännu år 1959 utgjorde deras andel inte mer än 4 %. Vid samma tidpunkt hade handelsgymnasierna däremot ungefär hälften elever av vartdera könet.

fä elever, som begagnade sig av sin självklara r ä t t att svara a n o n y m t . För de allra flesta eleverna k u n d e sviren på vissa frågor, t. ex. om genomgångm skolor, betyg därifrån och om for-praktikens art och omfattning, kontrolleras och i vissa fall kompletteras med hjälp a\ rektorsexpeditionernas m a t r i k l a r , som innehåller sådana uppgifter inte endast för de intagna u t a n också för övriga irträdessökande.

Den första etappen av undersökningen, som närmare bestämt började i oktober 1959, omfattade för praktiskt taget alla elever vid handels- och tekniska gymnasier vissa allmänt-intellektuella prov. Det var prof. Kjell Härnqvists differentialpsykologiska grupptests. Dessa prov rättades och poängbedömdes av pedagogisk-psykologiska institutionen vid Stockholms lärarhögskola. 1

Uppföljningen av eleverna har från departementets sida begränsats till att inhämta dels specifikation av deras betyg i fortsättningen, dels uppgifter om kvarsittning, avgång från skolan i förtid och uppgivna orsaker härtill. Eftersom handelsgymnasiernas normalkurs vid undersökningens genomförande var 2-årig, avser uppföljningsmaterialet för dessa elever endast det första och det andra gymnasieåret. Vid de tekniska gymnasierna, som redan då var 3-åriga, gäller motsvarande material alla tre gymnasieåren.

I första etappen fick alla elever också individuellt fylla i ett utförligt formulär med frågor om sin sociala bakgrund (föräldrarnas utbildning, yrke och status i en del andra avseenden). Vidare fick eleverna på samma sätt besvara frågor om sin egen förutbildning och praktik, om sitt yrkesval och hur de kommit fram till detta. Ett flertal frågor gällde dessutom deras studie- och ekonomiska förhållanden. Eftersom en del av formulärets frågor var av mycket personlig art, skulle enligt instruktionen varje elev efter att ha besvarat frågorna, lägga in sitt formulär i ett kuvert och själv försegla detta. Därefter inlades avdelningsvis alla dessa kuvert i ett större sådant, som direkt insändes till försöksledaren i departementet. Under sådana förhållanden var det ytterst 1 Vid undersökningens planering och administering har byrådirektören, fil.lic. Tore Hessler varit kontaktman med överstyrelsen för yrkesutbildning. Byråsekreteraren därstädes, fil. kand. Ulla Elmquist samt fruarna Margit Rgdfelt och Astrid Wiström har lämnat mycket god hjälp vid uppföljningen av eleverna och vid den statistiska sammanställningen av materialet.

Hela det genom departementets försorg insamlade materialet ställdes tidigt till gymnasieutredningens förfogande, så att denna själv skulle kunna bearbeta och eventuellt komplettera materialet i de avseenden, den för sin del önskade. På utredningens egen begäran i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 augusti 1962 har emellertid den inom departementet i orienteringssyfte påbörjade bearbetningen av materialet i vad det gäller elevernas studieförhållanden och studieresultat fullföljts. Därvid har deras förhållanden i första hand jämförts med elevernas betygsmässiga studieresultat efter det första gymnasieåret, eftersom det var vid slutet av detta år, som de genom en särskild skriftlig utfrågning individuellt fick redogöra för sitt arbetssätt, sina speciella studiesvårigheter och studievanor. Resultaten av denna specialbearbetning publicerades sommaren

89 1962 (17). Dessutom har till gymnasieutredningen under hand lämnats ett par specialrapporter, vilkas huvudsakliga resultat i det följande återges. Det undersökta elevklientelets sammansättning med avseende på omfattning, ålder ocli allmänt-intellektuell status enligt prov framgår av tabell 2. F tabell 3 meddelas några korrelationer rörande elevernas sedermera uppnådda genomsnittsbetyg i förhållande såväl till deras vid intagningen tillgodoräknade betyg som till deras allmänt-intellektuella förutsättningar. Vid ett närmare studium av tabell 2 finner man, att de manliga eleverna är något äldre än de kvinnliga. Vidare finner man, att de manliga elevernas intellektuella status enligt prov genom-

snittligt är något högre än de kvinnligas. Men de senare har trots detta fått något högre genomsnittsbetyg i läroämnen än de manliga eleverna. Dessa skillnader är statistiskt signifikanta. Eftersom det vid undersökningens början som sagt var endast 4 % kvinnliga elever vid tekniska gymnasier, har visserligen även detta material bearbetats. Men på grund av dess ringa omfattning har det däremot inte tagits med vid redovisningen. Vidare är att nämna, att procenten vid intagningen godkända men avvisade elever var ungefärligen densamma vid handelsoch tekniska gymnasier, nämligen ca 40 %, enligt vad som under hand meddelats av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Tabell 2. Undersökningsgruppernas storlek, ålder och allmänt-intellektuella status enligt prov samt betyg i läroämnen (medeltal och medelfel) Hg = handelsgymnasier Tg = tekniska gymnasier Hg. Elever

Mani.

Kvinnl.

Tg. Mani.

1 617

Ålder

M

17,7±0,07

18,7±0,11

18,8±0,06

Intell. status enl. prov . . .

M

114,1 ± 0 , 5 3

118,2±0,43

126,5±0,29

Betyg i läroämnen vid slutet av l : a gymnasieåret

M

25,5 ±0,24

24,4 ±0,25

23,0±0,14

Antal

[ tabell 3 redovisas elevernas genomsnittsbetyg i gymnasiet i relation dels till deras testmässigt fastställda allmänt-intellektuella status, dels till deras vid intagningen tillgodoräknade betygspoäng. De 2-åriga handelsgymnasierna räknade år 1959 huvudsakligen med deras betygssumma i de fyra ämnena svenska, engelska, tyska och matematik. Vid de tekniska gymnasierna däremot tillgodoräknade man de sökandes betyg i följande sju ämnen: svenska, engelska, tyska, matematik, fysik, kemi och teckning.

Som man ser av tabell 3, är emellertid korrelationerna mellan elevernas genomsnittsbetyg i fortsättningen och såväl deras intellektuella status enligt prov i klass T som deras inträdesbetyg genomgående betydligt lägre än man vanligen föreställer sig. Att man ännu vid intagningen av elever år 1959 på sina håll tillgodoräknade vissa elever extra poäng för genomgången studentexamen och förpraktik eller att man vid en del tekniska gymnasier gav pluspoäng inte bara för praktik utan också för fullgjord värnplikt,

90 Tabell 3, Några korrelationer (r) mellan elevernas betggsresultat intellekfnella status enligt prov

och

allmävi-

Kvinnl.

Mani.

Tg. Mani

1. Betyg vid intagningen och intell. status enl. prov

.20

.14

.17

2. Betyg l : a året och elevernas intell. status enl. p r o v . . . .

.26

.24

.35

3. Betyg 1:a året och elevernas betygspoäng vid intagningen

.20

.14

.39

4. Betyg 2: a aret och elevernas betygspoäng vid intagningen

. 39

.16

.29

Hg. Samvariation mellan:

5. Betyg 3:e året och elevernas betygspoäng vid intagningen

ökade emellertid inte den sammanlagda intagningspoängens betygsmässiga prognosvärde. Vissa av de i tabell 3 redovisade låga korrelationerna, liksom det faktum att de vid proven intellektuellt något underlägsna kvinnliga eleverna vid handelsgymnasier enligt tabell 2 i läroämnen fått högre genomsnittsbetyg än sina manliga kamrater, återspeglar sålunda redan i själva utgångsmaterialet den allmänna erfarenheten, att betygsmässiga studieresultat i viss mån beror också på andra faktorer än på elevernas allmän-intellektuella förutsättningar. Undersökningen av elevernas studicvanor och vissa miljömässiga studieförutsättningar genomfördes vid slutet av det första gymnasieåret. Denna avsåg inte främst studietekniska detaljer utan mera vad 1946 års skolkommission kallat studiefostran (26). I första hand gällde det att få en orientering om sådana genom skolans fostran påverkbara personliga arbetsegcnskaper, som förutom medfödda intellektuella förutsättningar spelar roll för den enskilde elevens framgång vid studierna. Men det finns ju också andra för studiernas bedrivande betydelsefulla förhållanden — inte minst sociala sådana —• som skolan visserligen inte nämnvärt kan påverka men som den helst i varje

.26

fall ändå bör känna till. Etl flertal undersökningar om sådana förhållanden finns refererade och kommenterade i översiktsartiklar (t. ex. 1 och 7). I den första publicerade redogörelsen (17) för resultaten av en specialbearbetning av det föreliggande undersökningsmaterialet framhölls bl. a. följande allmänna synpunkter. Studiefostran måste självfallet gå djupare än till studietekniken. I anslutning till en av en amerikansk expert på området — Buth Strang — publicerad översiktsrapport (6) h a r vidare framhållits, a t t det i elevernas miljöbakgrund kan finnas många »dolda» krafter på både gott och ont, som skolan borde lära k ä n n a b ä t t r e än den i a l l m ä n h e t gör. Detta är nämligen nödvändigt för att k u n n a sätta in skolans skapande krafter på r ä t t sätt och i rätt riktning. Men egentligen vet m a n alltjämt föga om h u r uppväxandes studievanor utveck las och i vad mån de förändras. Sådana vanor och inte minst ovanor, som förvärvats vid tidig ålder, tycks ha en viss benägenhet att bestå. Enligt en av Strang i detta s a m m a n h a n g citerad undersökning förefaller det, som om en del u p p v ä x a n d e tidigt utvecklar en rentav säregen studie teknik, som för dem själva länge ter sig mera naturlig än de från de v u x n a s synpunkt mera rationella metoder l ä r a r e n rekommenderar. Strang h a r även ansett sig behöva erinra om det i och för sig självklara att den studieteknik, som förvärvas genom speciell träning i vissa ämnen, k n a p p a s t kan komma andra ämnen tillgodo, med m i n d r e

91 dessa är likartade. Det räcker därför inte med att undervisningen i studieteknik individualiseras. Denna måste också differentieras alltefter olika ämnen. Vid en av sina egna undersökningar (32) hade Strang låtit ett halvt tusental elever i å r s k u r s e r n a 5—12 bl.a. skriva en uppsats under r u b r i k e n : »Vad som underlättat och försvårat mina studier». Bearbetningen av dessa uppsatser gav synbarligen stöd åt hennes rekommendation, att man vid studieorienteringen så långt m ö j ligt bör försöka få reda på alla de förhållanden - personliga och miljömässiga — som i individuella fall inverkar på studierna. Enligt hennes mening bör man däremot inte så ensidigt som skett, lägga huvudvikten vid själva studietekniken. De flesta undersökningar om elevernas studievanor h a r emellertid skett med hjälp av frågeformulär, som alltefter syftet varit mer eller mindre standardiserade. Genom en sådan metod får m a n j u svar endast på de frågor som ställs. För a t t få en mera fullständig inblick i elevernas studieförhållanden h a r Strang föreslagit en kombination av utfrågningsmetoder — enkät, intervju och fri uppsats. Men enligt hennes mening torde det även vid användning av sådana kombinerade metoder kunna bli vissa skillnader mellan vad eleverna uppger om sitt arbetssätt och h u r de i verkligheten beter sig vid sina studier. Vilka m e toder man än använder sig av, påverkas resultatet inte obetydligt av h u r eleverna uppfattar själva syftet med undersökningen. I sin översiktsrapport h a r Strang också berört en del rent experimentella undersökningar. Vid de första sådana sökte m a n utröna inlärningseffekten av vissa studietekniska detaljer, t. ex. a t t vid läsningen göra u n d e r s t r y k n i n g a r i texten, vidare a t t göra anteckningar, s a m m a n f a t t n i n g a r o. d. Men enligt Strang finns det ä n n u inga övertygande bevis för a t t exempelvis de håda senare metoderna generellt ger b ä t t r e resultat än a t t a n v ä n d a tiden till a t t tänka igenom och repetera det lästa. Många experimentella amerikanska undersökningar har också gällt värdet och verkan av särskilda kurser. De elever, som visat sig k u n na tillgodogöra sig undervisning i studieteknik, h a r enligt Strang merendels varit sådana med goda personliga och a l l m ä n t intellektuella förutsättningar men med mindre goda studievanor.

Ännu en amerikansk expert på området förtjänar citeras. Det ä r H. D. Carter, som vid sina mångåriga undersökningar huvudsakligen använt sig av enkät-metoder. Liksom många andra av sina landsmän h a r han utgått ifrån a t t det vore en verklig vinning, om m a n effektivt skulle kunna förbättra elevernas studieresultat på så enkelt sätt som genom a t t lära u t en del studietekniska knep. Men hans egna undersökningar h a r visat, att det inte finns någon sådan »kungsväg till bättre studieresultat» ( 5 ) . Såsom h a n senare u t tryckt samma sak, räcker det inte med att u t r u s t a eleven med »a bag of procedural tricks». Man måste i själva verket ta hand om »hela personen» — tillägger han ( 4 ) . Vid våra försöksgymnasier och en del högre allmänna läroverk förekommer viss undervisning i studieteknik. I fråga om tekniska läroverk föreslog den tekniska skolutredningen (28), att läraren skulle vara studiehandledare för eleverna. Men denna rekommendation har veterligen inte förverkligats i nämnvärd utsträckning. I »Allmänna anvisningar för undervisning och fostran på skolans högre stadier» (21) utgår man ifrån att det närmast bör ankomma på klassföreståndaren att ge eleverna den orientering de behöver för sina studier. Vidare förutsätter man att eleverna, vilka arbetsformer som än används, måste fä vägledning och övning i en studieteknik, som passar för deras ålder och förhållandena i övrigt. Ett försök att utröna verkan av en kurs i studieteknik gjordes genom skolöverstyrelsens försorg höstterminen 1959 vid ett läroverk (Gävle). Där anordnades en sådan kurs, omfattande 7 lektionstimmar i vardera sex avdelningar av ring I. Den leddes av en särskilt tillkallad expert. Såsom jämförelsegrupp tjänade likaledes sex avdelningar av ring I vid ett a n n a t läroverk ( K a l m a r ) , d ä r m a n inte bedrev någon särskild undervisning i studieteknik. För a t t få en uppfattning om studievanor hos en grupp elever med ett delvis a n n a t studiemål än gymnasiets utvidgades u n -

92 dersökningen till att omfatta även realskolans avslutningsklasser. Närmast för att undersöka om en kurs av denna längd hade någon inverkan på elevernas beteendemönster vid studierna, utarbetades två ekvivalenta frågeformulär, vart och ett med 23 frågor om studievanor. Det ena besvarade eleverna före kursen, det andra efter att ha fullgjort denna. Men för inte ens hälften av frågorna kunde man märka, att elevernas svarsmönster efter kursen vittnade om någon studieteknisk omorientering. Försöket gav alltså temporärt samma svaga utslag, som det a m e r i k a n e r n a redan funnit vid liknande kortvariga kurser i allmän studieteknik (23 och 24).

Metoden vid undersökning av fackgymnasisternas studievanor var huvudsakligen en enkät, som gjordes i april 1960, d. v. s. vid slutet av deras första läsår. Även denna genomfördes med praktiskt taget alla elever vid såväl handels- som tekniska gymnasier. Det var alltså samma elever, som i början av höstterminen hade testats och fått fylla i det redan omnämnda första frågeformuläret om sin hem- och skolbakgrund, sitt yrkesval, sin förpraktik m. m. Att få några tillräckligt ingående uppgifter om individuella studievanor annat iin genom en utfrågning av eleverna själva hade av lätt insedda skäl visat sig vara omöjligt. Om gymnasieutredningen för sina ändamål haft behov av att särskilt vid de tekniska gymnasierna närmare låta utfråga samma elever inför deras förestående ingenjörsexamen vårterminen 1961/62, hade det varit lämpligt att samtidigt göra en ny utfrågning även om deras vidare erfarenheter av studierna. Vid denna skulle de i så fall både i form av enkät och fri uppsats ha fått retrospektivt redogöra för sina samlade erfarenheter i studieväg. Främst av tidsskäl lät det sig tyvärr inte göra att anordna någon ny sådan

utfrågning vid fackgymnasierna. Mei såsom redan nämnts, inhämtades däremot för alla elever data om deras betygsmässiga studieresultat i fortsättningen, studieavbrott och kvarsittning. Det vid slutet av det första gymnasieåret till alla elever vid handels- och tekniska gymnasier utsända frågeformuläret om studievanor m.m. innehöll 60 frågor, av vilka de flesta i det följande återges i texten eller tabellbilagorna. Det fanns för varje fråga en ruta, där eleverna skull; anteckna den siffra, som — enligt instruktionens ord — »bäst ger uttryck åt Er egen erfarenhet och uppriktiga mening». Svarsalternativen var följande:

0 Nej »aldrig»

1 2 nej? ja? »sällan» »ibland»

3 Ja »ofta»

Eleverna fick både genom formuläret-, ingress och genom klassföreståndarens allm ä n n a muntliga instruktion veta, a t t det de skrev var helt konfidentiellt och att det i varje fall inte skulle läsas av någon i skolan. »Det kommer däremot att vara till viss ledning, n ä r det gäller att u t r ö n a behovet av ytterligare studie- och yrkesorientering» — hette det vidare i instruktionen. Liksom vid den tidigare utfrågningen förseglade vederbörande själv sitt svarskuvert, som t i l l s a m m a n s med övriga insändes direkt till försöksledaren i departementet. Inte heller vid denna utfrågning begagnade sig a n n a t än enstaka elever — 0,9 % vid handels- och 0,5 % vid tekniska gymnasier — av möjligheten att svara a n o n y m t . Vid förstnämnda gymnasier hade därutöver en hel klassavdelning, representerande 1,5 % av samtliga handelsgymnasister, avstått från att sätta ut sina n a m n . Eftersom det gällde en uppföljning av eleverna, måste formulär utan uppgift om vederbörandes n a m n uteslutas vid bearbetningen av denna del av materialet.

Ett visst kriterium på tillförlitligheten av elevernas bedömning av egna och andras studievanor erhölls genom frågeformulärets avslutande uppgift. Denna hade uttryckligen formen av ett »tankeexperiment». Härom fick eleverna genom den på formuläret tryckta instruktionen veta följande, som klass-

93 föreståndaren/provledaren enligt sin instruktion hade att göra dem särskilt uppmärksamma på. Antag, att man för varje klass skulle utse minst två elever (men gärna med en ersättare för vardera) för att tillsammans med klassföreståndare och lärare resonera om möjligheterna att till ett annat år förbättra studietekniken. Vilka av Era nuvarande klasskamrater skulle Ni i så fall föreslå? Dessa skulle närmare bestämt representera två olika slags studiesätt: Grupp A skulle bestå av sådana, som enligt Er mening har lagt i dagen en så pass praktisk och effektiv studieteknik, att den kanske skulle kunna vara till hjälp för andra. Grupp B däremot skulle omfatta sådana, som visat en till den grad opraktisk och bristfällig studieteknik, att de själva skulle behöva hjälp med studieorientering för att på så sätt kanske kunna klara sig bättre. Ett viktigt tillägg till instruktionen var följande: »Naturligtvis får Ni också anteckna Er själva, om Ni är säkra på att Ert eget studiesätt tydligt representerar det ena eller det andra av de båda angivna slagen av studieteknik». Dessutom upprepades än en gång den allmänna försäkran: »Dessa upplysningar — liksom allt övrigt på formuläret —• är som sagt helt konfidentiella. De har till syfte att vara till hjälp för en förbättring av studie- och yrkesorienteringen för framtiden.» I denna »slutna omröstning» deltog ca 75 % av de tillfrågade. Den fjärdedel elever, som avstod från att rösta, angav i flesta fall mycket rimliga skäl, t. ex. att de ansåg sig inte känna sina kamraters studievanor tillräckligt eller att de fann frågan alltför »känslig». Om man räknar med endast det fåtal elever (116), som med bestämdhet ansett sig själva tillhöra endera studieteknikgruppen: den »bättre» (A), resp. den »sämre» (B) och vilka vidare vid kamraternas omröstning erhållit »kvalificerad majoritet» för den ena eller den andra gruppen, blir fördelningen den i tabell 4 angivna. Av denna kan man finna, att elevernas uppfattning om sin egen studieteknik i 103 (89 %) fall stämmer med kamraternas bedömning. Jämförelsegrupper vid den första publicerade, redan omnämnda redogörelsen (17) för fackgymnasisternas stu-

dieförhållanden och studieresultat, var den betygsmässigt bättre och den sämre hälften av detta elevklientel. Närmare bestämt gällde jämförelsen de elever, som vid slutet av sitt första läsår i handels- och tekniska gymnasier fått genomsnittsbetyg över resp. under medianvärdet för dessa olika skoltyper. Förutom i fråga om allmänt-intellektuell status framträdde de mest markerade skillnaderna mellan dessa båda grupper på det emotionella, viljeoch karaktärsmässiga området. Den betygsmässigt sämre hälften av eleverna sade sig besväras mera av oro och osäkerhet än den bättre hälften. Enligt egen utsago hade den förra gruppen också större svårigheter att koncentrera sig, att hålla ut i arbetet och att planera detta. Däremot var det endast få och små skillnader mellan grupperna, när det gällde studietekniska detaljer. På ett tidigt stadium av materialets bearbetning gjordes även en annan jämförelse, som på sistone blivit alltmera vanlig vid motsvarande amerikanska undersökningar. Denna jämförelse gällde mellan de båda elevgrupper, som presterat under resp. över förväntan i förhållande till sin allmänt-intellektuella status, testmässigl fastställd. I stort sett, fastän i något mera oskarpa konturer, gav en sådan jämförelse samma resultat som den förra. Den bestyrkte det såväl genom andra liknande undersökningar som genom lärarerfarenheten välkända faktum, att skolprestation under förväntan i denna mening är mera vanlig bland pojkar än bland flickor. Inte heller oväntat framgick av denna jämförelse att de elever, som i detta avseende presterat över förväntan, ansåg sig ha förbrukat mera energi på sitt arbete än de flesta andra gjort. Vid en konferens i USA om begåvningarnas tillvaratagande konstaterades här-

94 Tabell 4. Förmodad

grupptillhörighet

i fråga om

studieteknik

Enl. kamratStudieteknik

enl. .självbedömning

S:a

Gr. A (Praktisk och effektiv) Gr. B (Opraktisk och bristfällig) S:a om året, att mellan 15 och 25 % av dessa i de flesta skoltyper tillhör den kategori, som presterar under förväntan. Och i en del skolor är procenten sådana ännu större - hette det vidare (35). I en ä n n u senare amerikansk utredning framhölls om begåvade elevers »underpresterande»: »Så länge vi inte vet, vad sådant beror på eller vad som är att göra åt detta, k a n det mycket väl tänkas, att vi bortslösar verkligt konstruktiva begåvningar, som det redan ä r brist på». Det framhölls i samma utredning, att det visserligen kan vara mänskligt a t t inte heller begåvningar i skolan presterar fullt i nivå med sina förutsättningar. Man det ä r mycket svårt a t t veta, n ä r ett sådant underpresterande inte längre k a n betraktas såsom enbart mänskligt u t a n snarare blir ett problem. Därför är det också svårt a t t med siffror ange problemets omfattning (34). Och likväl - om m a n bortser från fall, d ä r sjukdom eller andra speciella förhållanden spelar in, m å s t e det onekligen sägas vara onormalt, om begåvade elever underpresterar till den grad, att de blir kvarsittare. En jämförelse mellan kvarsittare och uppflyttade elever, av vilka båda grupperna genom s. k. matchning utvalts på sådant sätt, att de blivit vara n d r a så lika som möjligt med avseende på allmänt-intellektuell status, redovisas i avsnitt III. En sådan jämförelse, varigenom man på ett mera renodlat sätt får en uppfattning om a n d r a faktorer än allmänt-intellektuella, som medverkat till att den ena gruppen misslyckats och den andra lyckats med sina studier, har bedömts vara mycket angelägen. Såsom kommer att framgå av avsnitt II, är nämligen kvarsittarna

Gr. A

Gr. B

den förhållandevis största elevgrupp, som vid fackgyinnasierna fått en »onormal» studiegång. »Kvarsittning ä r ett personligt nederlag» —• framhåller rektor Karsten Heli — och de flesta elever som r å k a t u t för detta, uppfattar det också på det sättet. Och h a n erinrar vidare om att ett sådant misslyckande för både den enskilde eleven och för samhället betyder förlust av tid och pengar ( 8 ) . Följande i stort sett samstämmiga synpunkter h a r framhållits i den nyligen publicerade amerikanska undersökningspromemoria, till vilken redan inledningsvis hänvisats. I denna P. M. (14) heter det, att eleven förlorar tid och ä n n u mera, om h a n inte får den utbildning h a n behöver för a t t kunna göra fullt b r u k av sina anlag. Samhället får extra kostnader genom a t t låta elever gä om en klass. Men även samhället förlorar ännu mera, om — såsom ibland h ä n d e r — kvarsättning av en elev av honörn känslomässigt uppfattas p å så sätt, att h a n avbryter sina studier. Enligt en tidigare amerikansk undersökning visade det sig, a t t inte m i n d r e än 10 % av de elever som blivit kvarsittare, önskade med ens avbryta sina studier. Men en sådan önskan hyste inte mer än 15 % av de i vanlig ordning uppflyttade eleverna (18). Urvalet av de båda intelligensmässigt jämförbara grupperna kvarsittare och i vanlig o r d n i n g uppflyttade elever —- h a r som sagt skett genom »matchning». Därvid h a r varje kvarsittare parats ihop med en uppflyttad elev av samma allmänt-intellektuella status, testmässigt fastställd. Denna matchning har i första h a n d skett inom

95 samma klass vid samma gymnasium för att på så sätt få själva skolmiljön så lika som möjligt. Vardera jämförelsegruppen bestod för handelsgymnasister, manliga resp. kvinnliga, av 108 elever, medan vid tekniska gymnasier, där av redan anförda skäl endast manliga togs med, vardera gruppen omfattade 283 sådana elever. Med hjälp av ett s. k. rnediantest (20) har kontrollerats, att de sålunda utvalda jämförelsegrupperna vid tidpunkten för kvarsittning resp. uppflyttning inte företedde några signifikanta skillnader i åldershänseende. En blick på tabell 5 visar, att en jämförelse mellan kvarsittare och en intellektuellt ekvivalent grupp i vanlig ordning uppflyttade elever i hög grad också blir en jämförelse mellan vad amerikanerna kallat under- resp. överpresterande. Bland kvarsittarna (Gr. 1)

märker man, att mellan drygt hälften (52,8 %) och inemot två tredjedelar (62,5 %) presterat under förväntan. Inom samma grupp är det däremot endast ett fåtal ( 5 — 8 % ) , som presterat över förväntan. Men i deras fall h a r utgångsläget av allt att döma varit så lågt, att de ändå inte kunnat undgå kvarsittning. Bland de uppflyttade (Gr. Il) finner nian det rakt motsatta förhållandet. Av dessa har nämligen mellan inemot hälften (48,4 %) och drygt två tredjedelar (66,7 %) presterat över förväntan. Endast en mindre del, mellan 14,8 och 18,5 %, av de uppflyttade har däremot presterat under förväntan. Men i deras fall har detta skett från en så pass hög begåvningsnivå, att betygsresultaten ändå räckt till för uppflyttning.

Tabell 5. Intelligensmässigt jämförbara kvarsittares och i vanlig ordning uppflgttade elevers betggsprestation i förhållande till vars och ens allmäntintellektuella nivå, testmässigt fastställd Hg. = handelsgymnasier, Tg. = tekniska gymnasier Vederbörandes betygsprestation i förhållande till förväntan

J ämförelsegr upper:

Hg. kvinnl. Gr. I

Kvarsittare

Uppflyttade

%

Hg. mani.

Antal

Tg. mani.

Antal

Hg. kvinnl. Gr. II

Antal

% /o

Antal /o

Hg. mani.

Antal

Tg. mani.

Antal

% /o

under

enligt

över

S:a

57 52,8

42 38,9

9 8,3

108 100,0

63 58,3

38 35,2

7 6,5

108 100,0

177 62,5

92 32,5

14 5,0

283 100,0

16 14,8

26 24,1

66 61,1

108 100,0

20 18,5

16 14,8

72 66,7

108 100,0

44 15,6

102 36,0

137 48,4

283 100,0

96 III.

Kvarsittning

fackgymnasierna och olika

och studieavbrott i relation till

vid

elevurval

praxis

Vid tekniska gymnasier intogs höstterminen 1959 sammanlagt 1 927 elever, varav 75 ( 3 , 9 % ) flickor. Eftersom de kvinnliga där utgjorde en så ringa del av elevklientelet, måste redovisningen även i detta avsnitt begränsas till de manliga. Av återstående 1 852 manliga elever blev 353 (19,1 %) kvarsittare före avslutningsklassen (klass I I I ) . Om man till denna kategori också r ä k n a r de elever, som under något av de första gymnasieåren varit »permitterade», var det inte m i n d r e än 406 (21,9 % ) , som blivit försenade i sina gymnasiestudier. Dessutom hade 247 ( 1 3 , 3 % ) slutat skolan före avslutningsklassen. Även om denna avbrottsfrekvens var avsevärt m i n d r e jämfört med den som inledningsvis meddelats för de elever, som åtta år tidigare inskrivits vid tekniska gymnasier, var däremot kvarsittningsprocenten fortfarande lika stor. Detta utgör ett ytterligare skäl för att särskilt observera denna del av problemet. Kvarsittargruppen är för övrigt mera väldefinierad än avgångsgruppen.

För inemot hälften av de läsåret 1959/60 vid tekniska gymnasier inskrivna eleverna, som sedermera i förtid avbrutit sina studier, fanns i skolans m a t r i k l a r ingen a n teckning om orsaken. I dessa fall angavs endast d a t u m för avgången. F ö r de skolor, där m a n i sina m a t r i k l a r inte infört a n teckningar om orsakerna till studieavbrott, var det självfallet svårt a t t i efterhand erinra sig sådana förhållanden. De anledningar, som vid särskild förfrågan angavs för drygt fyra femtedelar (86 % ) av dem som u n d e r perioden 1959/62 i förtid avb r u t i t sina studier, framgår av tabell 6. Eftersom m a n för mer än hälften (55 % ) av de i förtid avgångna eleverna angett dåliga studieresultat såsom huvudorsaken, k a n det vara av intresse a t t k o n -

Tabell 6. Av skolan angivna orsaker till att manliga elever i förlid avbrutit sin utbildning vid tekniska ggmnasier Huvudsakliga orsaker: 1. Dåliga studieresultat 116 2 Sjukdom 22 3. För att gå ut i förvärvsarbete... 12 4. För att praktisera eller byta fack 2 5. Ekonomiska svårigheter 2 6. Tröttnat på skolan 2 7. För att övergå till annan skola . . . 11 8. Avvisade 46 S:a

statera, a t t inemot en fjärdedel (22,1 % ) vid inträdet i tekniskt gymnasium hade betyg över medelmåttan ( m e d i a n v ä r d e t ) . Vidare ä r a t t märka, a t t gott och väl en tredjedel (33,8 %) av de i förtid avgångna eleverna, som deltog i det under deras första gymnasietermin anordnade a l l m ä n t intellektuella provet, därvid uppnådde r e sultat likaledes över medelmåttan. Så v a r vid samma prov också fallet med rentav inemot hälften (42,9 % ) av de blivande kvarsittarna, och drygt en fjärdedel (27,1 % ) av dessa hade vid inträdet betyg över m e d e l m å t t a n . Av de i tabell 6 redovisade, som i förtid avbrutit studierna, återkom endast 4 till tekniskt gymnasium, d ä r de emellertid alla måste gå om den klass, från vilken de avgått. Även i fråga om de elever, som samtidigt inskrivits vid tekniskt gymnasium men som sedan före avgångsklassen blivit »permitterade», måste en särskild förfrågan göras hos resp. skolor angående orsakerna till denna åtgärd. Men inte för mer än knappt hälften av dessa elever kunde man på så sätt i efterhand få veta, vad skolan ansåg vara huvudorsakerna till permitteringarna. Tyvärr l ä t det sig inte heller göra a t t fråga eleverna själva h ä r o m . De i tabell 7 redovisade orsakerna ä r så pass ofullständiga, a t t dessa endast fåranses utgöra exempel. För en av de elever, som p e r m i t t e r a t s på grund av dåliga studieresultat, tillades följande mera personliga f ö r k l a r i n g : »Troligen besvärlig fästmö». Om en a n n a n elev, vars dåliga skolprestationer likaledes var huvudorsaken till permittering, h e t t e d e t : »Hade u n d e r k ä n t s men hade inte r å d a t t

97 Tabell 7. Av skolan angivna orsaker till att munliga elever vid tekniska gymnasier permitterats Huvudsakliga orsaker:

Antal

Dåliga studieresultat Värnpliktstjänstgöring Sjukdom (neuroser och behov av vila) För att praktisera Tröttnat på skolan Ekonomiska skäl För att förkovra sig i olika ämnen För att »växa till» S:a 25 gå om». Nära en tredjedel av de i tabell 7 redovisade eleverna, som permitterats, återupptog inte sina studier. De som däremot gjorde detta, måste likaledes i många fall gå om den klass, efter vilken de permitterats. På så sätt försenades dessa rentav två år i sin utbildning. Det säger sig självt att elever, som under permitteringsperioden inte på eget initiativ eller genom skolans försorg underhåller sina kunskaper, får svårt att utan vidare följa med undervisningen, när de återgår till studierna. Men såsom visat sig i andra länder, där eleverna genom växelutbildning eller halvtidssystem måste hålla viss undervisningskontakt med skolan även under praktik- eller permitteringsperioder, undgår många på så sätt den tidsförlust som kvarsittning innebär och vilken åtminstone i möjligaste mån borde reduceras. Av de elever, som vid våra tekniska gymnasier började höstterminen 1959 och som sedan blivit permitterade, kunde vid intagningen och vid det allmänt-intellektuella provet i klass I inemot hälften (42,9 resp. 46,7 %) såväl betygs- som begåvningsmässigt räknas till gruppen över medelmåttan (medianvärdet). Kvarsittningens rent betggsmässiga effekt har undersökts beträffande de elever, som gått om klass I vid tekniska gymnasier. Redan en tidigare, inledningsvis omnämnd undersökning (9), har visat att de ämnen, som i dessa gymnasier föranleder de flesta underbetygen och därmed mest leder till kvarsättning, är i nu nämnd ordning: matematik, fysik, kemi och projektionslära. Att det naturligt nog är just denna ämneskrets, som kvarsittarna koncentrerar sig på och mest lyckas förbätt7—4804 63

ra sina betyg i, framgår av tabell 8. Från sin underbetygsnivå räknat har särskilt i matematik de allra flesta (94,0 %) av kvarsittarna i klass I lyckats höja sina betyg. I fysik och kemi har nära tre fjärdedelar av dem lyckats göra detta och i projektionslära två tredjedelar. Men det framgår också, att denna koncentration på matematisk-naturvetenskapliga ämnen till stor del skett på bekostnad av humanistiska ämnen — svenska och främmande språk. I dessa har mellan inemot två tredjedelar och drygt tre fjärdedelar av dessa elever efter kvarsittningen fått samma eller rentav lägre betyg. Av de i tabell 8 redovisade eleverna lyckades de flesta efter sin kvarsittning i klass I att bli uppflyttade till närmast högre klass, men långt ifrån alltid skedde detta utan omprövning. Endast 3 å 4 % blev även efter kvarsittningen vägrade uppflyttning och blev därför avvisade eller avbröt på eget initiativ sina studier. Det gjorde också ett par procent av dessa, som efter kvarsittningen blivit uppflyttade. Den rent betygsmässigt förbättrade eller förändrade fasad, som eleverna efter att ha gått om en klass uppvisar, får som sagt inte dölja avigsidorna. Karsten Heli menar, att den psykologiska återverkan av det personliga nederlag, som kvarsättning i flesta fall är och som den därav drabbade själv och hans familj i flesta fall uppfattar en sådan åtgärd, kan man visserligen inte så lätt få någon säker uppfattning om. Men denna verkan är — tillägger han — »enligt flera psykologers uppfattning stor». Att en sådan åtgärd tillgrips, beror på »att det uppstått ett missförhållande mellan skolans normerade krav och elevens möjligheter att fylla dessa krav». Heli medger också, att kvarsättningen är en närliggande lösning av detta förhållande. »Om denna lösning är pedagogiskt riktig, är däremot en helt annan sak» — tillägger han (8). Vid 2-åriga handelsggmnasier intogs höstterminen 1959 sammanlagt 1 368 elever, varav 737 (53,9 %) kvinnliga och 631 (46,1 %) manliga. Under eller omedelbart efter det första gymnasieåret slutade 103 (14,0 %) av de kvinnliga och 75 (11,9 %) av de manliga eleverna. Kvarsittare före avslutningsklassen blev 106 (14,4%) av de kvinn-

98 Tabell 8. Förändringen

av manliga elevers betgg i olika ämnen efter i klass I av tekniskt gymnasium Lägre betyg

Ämnen

2 Engelska 3 Tyska 5 Fysik 6 Kemi 7 Bitteknik

Antal 23 25 17 2 7 8 12 9

/o

12,6 13,8 10,0 1,1 3,9 4,4 6,6 5,0

liga och 135 ( 2 1 , 4 % ) av de manliga. Kvarsittningsprocenten var för manliga handelsgymnasister sålunda inte mindre än den för manliga elever vid tekniska gymnasier. Att kvarsittningsprocenten för kvinnliga handelsgymnasister är lägre än för manliga bekräftar på ett statistiskt signifikant sätt, vad man särskilt på lägre skolstadier funnit vid tidigare motsvarande undersökningar både i vårt land och i andra länder (10). Det förtjänar emellertid än en gång erinras om att de läsåret 1959 vid handelsgymnasierna inskrivna eleverna fick endast en 2-årig studiegång. Först fr. o. m. läsåret 1961/62 började man även där förlänga normalkursen till den 3-åriga studiegång, som de tekniska gymnasierna alltifrån sin tillkomst haft. Mellan de undersökta gymnasisterna vid handels- och tekniska gymnasier kan man det oaktat åtminstone för de båda läsår, som uppföljningen av eleverna vid dessa båda skoltyper skett parallellt, göra vissa jämförelser av ännu större intresse än de hittills redovisade genomsnittstalen för kvarsättning och studieavbrott. Betyg över medelmåttan (medianvärdet) hade av de elever, som läsåret 1959/60 inskrevs vid handelsgymnasierna och sedan blivit kvarsittare, gott och väl en fjärdedel (25,7 %) av de

Samma betyg

kvalsittning

Högre betyg

Antal

/o

Antal

0/

120 104 87 9 39 39 73 53

65,6 57,1 50,8 4,9 21,3 21,3 39,8 28,9

40 53 67 172 137 136 98 121

21,8 29,1 39,2 94,0 74,8 74,3 53,6 65,5

/o

kvinnliga och nära en tredjedel 31,6 %) av motsvarande grupp manliga. Vid det allmänt-intellektuella provet i klass I uppnådde drygt en tredjedel av både de kvinnliga och de manliga handelsgymnasisterna resultat över medelmåttan (38,8 % resp. 39,7 % ) . Av de samtidigt inskrivna, som före avgångsklassen avbrutit sina studier, hade av de kvinnliga drygt en tredjedel (38,7 %) och av de manliga inemot hälften (44,6 %) inträdesbetyg över medelmåttan. Inom den grupp, som slutat skolan först efter det allmänt-intellektuella provet i klass I, nådde av de kvinnliga bortåt hälften (42,0 %) och av de manliga mer än hälften (57,8 %) resultat över medelmåttan. Dessa h ä r senast för handelsgymnasier, liksom de tidigare för tekniska gymnasier lämnade uppgifterna (s. 93), ger en uppfattning om de rent bildningsmässiga förutsättningarna för att kunna reducera såväl kvarsittning som studieavbrott. Behovet av en översyn och kontroll av sådana förhållanden framgår ännu tydligare, om man jämför, hur dessa varierar från ort till ort. Den interlokala variationen i fråga om kvarsittning och studieavbrott var beträffande den undersökta årskullen mycket stor vid både handels- och tekniska gymnasier. För att ge en före-

99 ställning om variationsvidden därvidlag kan nämnas att under observationsperioden vid vissa tekniska gymnasier ingen enda eller blott någon enstaka elev avgått före avslutningsklassen, medan vid andra sådana gymnasier inemot en fjärdedel (23 å 24 %) gjort detta. Under samma period varierade vidare kvarsittningen vid dessa gymnasier mellan lägst 11 % och högst 38 % av de läsåret 1959/60 intagna eleverna. Kvarsittningsprocenten var större än avbrottsprocenten vid femton tekniska gymnasier, under det att förhållandet var det motsatta vid de övriga sex. Vid ett av dessa sistnämnda, som hade den lägsta kvarsittningsfrekvensen (11 % ) , hade inte mindre än en femtedel (20 %) av eleverna avbrutit studierna i förtid. Exempelvis ett annat av dessa gymnasier tog nämnda läsår in 103 elever. Men av dessa avbröt 24 % studierna före avslutningsklassen, 26 % blev kvarsittare och 11 % permuterades. Eftersom av de sistnämnda endast en del senare återvände, fick där mer än hälften av denna årskull en avbruten eller fördröjd utbildningsgång. Uppföljningen av de elever, som läsåret 1959/60 togs in i handelsgymnasier, har visat att den interlokala variationen i fråga om kvarsittnings- och avbrottsprocenten där under samma observationsperiod ingalunda varit mindre än vid de tekniska gymnasierna. Vid de då tjugofem 2-åriga handelsgymnasierna varierade nämligen kvarsittningsfrekvensen mellan 4 och 42 % och studieavbrottsfrekvensen mellan 2 och 21 %. Även vid handelsgymnasierna varierade proportionen kvarsittare och i förtid avgångna elever. Kvarsittningsprocenten var större än avbrottsprocenten vid drygt hälften av dessa gymnasier, medan förhållandet var det motsatta vid inemot en tredjedel, övriga handelsgymnasier redovisade kvarsittning och studieavbrott i ungefärligen samma proportion. Vid det handelsgymnasium, som hade den största andelen kvarsittare, nämligen 42 %, slutade 9 % av eleverna i

förtid. Även där fick alltså drygt hälften av den ifrågavarande årskullen en avbruten eller fördröjd utbildning. Vid de handelsgymnasier åter, som redovisade den lägsta kvarsittningsfrekvensen (4—10 % ) , var däremot avbrottsprocenten 2 a 3 gånger större. Av de av skolorna lämnade uppgifterna framgick alldeles tydligt, att dessa gymnasier tillämpade olika praxis, när det gällde kvarsittarna. Presumtiva sådana hade på en del håll redan på ett tidigt stadium avråtts från att fortsätta. Kvarsittningsoch studieavbrottsfrekvensens samband med elevurvalet är det förhållande man närmast kommer att tänka på, när det gäller att söka förklara de stora interlokala skillnader som påvisats. Detta är emellertid ingalunda den enda förklaringen. Man föreställer sig gärna, att de största tätorterna h a r de bästa urvalsmöjligheterna och att kvarsittnings- och studieavbrottsfrekvensen där egentligen borde vara minst. Men detta håller icke streck. Vid gruppering av orterna med tekniska ggmnasier allt efter den procent elever, som suttit kvar, kom huvudstaden i gruppen med den största frekvensen därvidlag (25 % och däröver). Däremot kom den näst största staden i gruppen med den minsta kvarsittningsfrekvensen (mindre än 15 % ) . Även i fråga om handelsggmnasier visade det sig, att dessa i de fyra största städerna hade en förhållandevis hög kvarsittningsfrekvens. Denna varierade där mellan 30—38 %. För att emellertid ge en mera samlad bild av dessa förhållanden har i tabell 9 de år 1959 tjugofem handelsgymnasierna ordnats med hänsyn dels till deras kvarsättnings- och avgångsprocent, dels till deras intagningsprocent, beräknad i relation till hela antalet inträdessökande på orten. Man finner, att det är visst

100 Av tabell 9 framgår att flertalet av de handelsgymnasier, som tagit in endast en mindre del av de sökande, d. v. s. varit mera »kräsna» vid elevurvalet, rimligtvis hade en lägre kvarsättnings- och avgångsprocent än de gymnasier, där man tagit in en procentuellt större del av de sökande. För att få ett mera koncentrerat

uttryck för samvariationen mellan båda dessa serier av procenttal kan man räkna ut den s. k. rangkorrelationen dem emellan. Koefficienten blir .54, om man — såsom i tabell 9 — korrelerar intagningsprocenten med den sammanlagda kvarsättnings- och avgångsprocenten. Motsvarande koefficient blir .49, om man korrelerar intagningsprocenten med enbart kvarsättningsprocenten. Båda dessa koefficienter är statistiskt verifierade på 1 %-nivå.

Tabell 9. Handelsggmnasierna fördelade samt intagnings procent i förhållande

efter kvarsättningsoch till antalet inträdessökande

om än inte särdeles markerat samband mellan dessa förhållanden.

Kvarsättnings- och avgångsprocent 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59

avgångsprocent på orten

Intagningsprocent 20-29

30-39

4 1

1 2 3

Särskilt kvarsättningsfrekvensens samband med elevurvalet har även undersökts på annat sätt både för handels- och tekniska gymnasier. I fråga om de betyg eleverna fick tillgodoräkna vid inträdet och resultaten av det allmänt-intellektuella prov, som de intagna fick genomgå under sin första gymnasietermin, uträknades medianvärden dels för varje klassavdelning, dels för manliga resp. kvinnliga och dels för totalmaterialet. Därvid visade det sig att de gymnasier, som under observationsperioden haft hög kvarsittningsprocent, höstterminen 1959 hade tagit in en något större andel elever med genomsnittliga kunskapsbetyg under medianvärdet än de gymnasier, där kvarsittningsprocenten under samma period varit låg. De procentuella skillnaderna var vid handelsgymnasierna mycket små (4,2 % för kvinnliga och 4,4 % för manliga), och ingendera av dessa var statistiskt signifikant. För manliga elever vid tekniska gymnasier var motsvarande procentuella skillnad

40-49

50-59

60-69

5 2 1

1 2

70-79

visserligen något större (9 % ) , men denna var inte mer än nätt och jämnt statistiskt säkerställd. I stort sett detsamma var förhållandet beträffande de intagna elevernas allmänt-intellektuella status enligt prov. Vid gymnasier med hög kvarsittningsprocent hade man tagit in en något större andel elever med testresultat under medianvärdet än vid gymnasier med låg kvarsittningsprocent. För kvinnliga elever vid handelsgymnasier och manliga vid tekniska gymnasier v a r de procentuella skillnaderna härvidlag så små (för vardera gruppen 4,8 % ) , att ingen av dessa kunde anses vara statistiskt sett verifierad. Motsvarande skillnad för manliga elever vid tekniska gymnasier var mer än dubbelt så stor (13,1 %) och kunde betraktas såsom statistiskt signifikant. överhuvud taget är de funna differenserna i fråga om elevurvalet så små, att dessa inte på långt när kan förklara de på samma material konstaterade, mycket stora interlokala variationerna,

101 när det gäller kvarsittnings- och avbrottsfrekvensen. Dessa måste av allt att döma till stor del bero på den olika praxis, som olika läroanstalter därvidlag tillämpar. Detta resultat överensstämmer sålunda med det inledningsvis från den amerikanska undersökningspromemorian (14) återgivna. Både från elevernas och från samhällets synpunkter är det självfallet angeläget att för framtiden reglera den lokalt mycket varierande praxis, som i fråga om kvarsättning tycks råda vid fackgymnasierna. Detsamma gäller studieavbrotten och inte minst de permitteringar av annan orsak än sjukdom, värnplikt o. d., som särskilt vid de tekniska gymnasierna inte sällan förekommit och förmodligen fortfarande sker. För att söka få reda på en del av de andra faktorer än intellektuella, som har inflytande på skolframgången, redovisas i närmast följande avsnitt en jämförelse mellan grupper av kvarsittare och uppflyttade elever, vilka enligt en redan beskriven metod (s. 94) utvalts på sådant sätt, att de i allmäntintellektuellt avseende är jämspelta. Denna jämförelse, vilken — såsom redan påpekats (tabell 5, s. 95) — samtidigt i hög grad kommit att gälla mellan elever, som i skolan presterat »under» resp. »över» förväntan, med hänsyn till vederbörandes intellektuella nivå, inledes med några frågor om elevernas skol- och miljömässiga bakgrund. IV. Några andra faktorer än intellektuella som påverkar kvarsittning resp. uppflyttning Om elevernas förutbildning handlade flera av frågorna vid de bägge enkäter, 1

som på sätt redan relaterats, anordnades vid både handels- och tekniska gymnasier i början och slutet av läsåret 1959/60. En av dessa frågor hade följande lydelse: »Har Ni tyckt Er märka, att Er grundläggande skolutbildning borde ha varit bättre än den är?» Bland de kvinnliga handelsgymnasisterna besvarades denna fråga jakande av 94 (87,0 %) i kvarsittargruppen men endast av 58 (53,7 %) i den därmed intellektuellt jämförbara gruppen uppflyttade elever. Sannolikheten för att den procentuella skillnaden ( + 33,3) mellan kvarsittares och uppflyttades svar skulle vara slumpmässig är på det hela taget mindre än 0 , 1 % * . Såsom närmare framgår av tabellbilaga A: 1 (fråga nr 1), var motsvarande positiva differens för manliga handelsgymnasister lägre (-f 13,9), och den visade sig vara säkerställd endast på 5 %-nivå. Av samma bilaga framgår vidare, att bland manliga kvarsittare vid tekniska gymnasier motsvarande skillnad däremot var större ( + 21,9). Denna svarstendens var säkerställd på 0,1 %-nivå 1 . Av de i tabellbilagorna B: I—III jämförda grupperna kvarsittare och uppflyttade elever, vilka sammanlagt utgjorde 993, var det endast 12 %, som inte före inträdet i gymnasiet hade avlagt realexamen utan hade annan motsvarande utbildning. Mest företrädd såsom grundutbildning var allmän realexamen. Av de elever, som hade sådan examen, blev drygt hälften (55 å 56 %) kvarsittare. Praktisk realexamen var däremot mindre vanlig, och av elever med denna grundutbildning, blev endast omkring en tredjedel (31—35 %) kvarsittare. Det föreföll alltså, som om risken att råka ut för detta hade varit

Sannolikheten för slumpmässighet markeras i tabellerna med asterisker: *** om den är mindre än 0.1 %, dvs omX2-värdet vid 1 frihetsgrad överstiger 10.8 ** » » » » » 1.0 » » » » » » » » » 6.6 * » » » » » 5.0 » » » » » » » » » 3.8

102 något mindre för de elever, som före sitt inträde i fackgymnasium hade tagit praktisk realexamen. Vid signifikansprövning av de i tabellbilagorna B: I— III återgivna talen visade det sig emellertid, att en sådan förmodan beträffande praktisk realexamen kunde statistiskt verifieras endast för de manliga eleverna, särskilt de vid tekniska gymnasier. Om målsmans utbildning och ställning i sitt yrke inhämtades också vissa uppgifter i samband med utfrågningen av de höstterminen 1959 vid fackgymnasierna intagna eleverna. Dessa uppgifter h a r sammanställts i tabellbilagorna C: I—VI. För de kvinnliga eleverna visade sig deras tillhörighet till gruppen kvarsittare resp. uppflyttade inte ha något märkbart samband med målsmans vare sig utbildningsnivå eller ställning i yrket och inte heller med moderns. Uppgifter härom hade dock inhämtats endast i de fall, där modern hade förvärvsarbete (minst halvtidsarbete) utanför hemmet. Endast bland manliga handelsgymnasister märktes en signifikant tendens till samgång mellan kvarsittning resp. uppflyttning och målsmännens såväl utbildningsnivå som ställning i yrket. Men denna tendens pekade i en annan riktning än den man funnit vid många tidigare undersökningar, framför allt inom allmänbildande skoltyper. Där har man för det mesta märkt, att risken för kvarsittning är störst för elever från hem, där föräldrarnas utbildningsmässiga och sociala status är lägst (2). Den nyligen publicerade undersökningen, »Vägen genom gymnasiet» (31) ger •— ehuru den huvudsakligen gäller det allmänbildande gymnasiet — en del jämförande uppgifter om rekryteringen av olika gymnasietyper. Förutom att fackgymnasier drar till sig en förhållan-

devis mindre del elever ur högre socialgrupper, visar det sig, att målsmännen till dessa gymnasiers elever merendels även tillhör en lägre utbildningsnivå inom sina yrkesområden. Med »lägre» avser den citerade utredningen realexamen eller ännu lägre grundutbildning. I det följande har likaså gjorts endast en grov gradering i fråga om målsmännens utbildnings- och yrkesmässiga status. Sålunda har skilts mellan dels den grupp, som h a r enbart folkskola plus eventuellt på denna grundad yrkesskola, dels sådana med högre grundutbildning. Med hänsyn till sin ställning i yrket har målsmännen indelats i likaledes endast två grupper: »arbetare» resp. »företagare eller tjänstemän». Tabellbilaga C redovisar den sociala bakgrunden för de båda med avseende på intellektuell status jämförbara elevgrupperna, av vilka den ena blivit kvarsittare och den andra uppflyttats i vanlig ordning. I tabell C I, som gäller de manliga eleverna vid handelsgymnasierna, lägger man märke till följande. Av de 128 elever, vilkas målsmän såsom grundutbildning hade endast folkskola plus eventuellt yrkesskola, blev inemot hälften (42 %) kvarsittare. Men detsamma var överraskande nog fallet med nära tre fjärdedelar (71 %) av de elever, som hade målsmän med högre utbildning. I tabell C III frapperar särskilt, att av de elever, som blivit uppflyttade trots att de allmäntintellektuellt var jämställda med kvarsittarna och därför i flesta fall presterat »över förväntan», drygt två tredjedelar (67 %) kom från arbetarhem. F r å n företagar- eller tjänstemannahem kom däremot inte stort mer än en tredjedel ( 3 8 % ) . De tendenser, som tabell C l och C III återspeglar, är i båda fallen säkerställda på 0,1 %-nivå. Motsvarande tendenser för det be-

103 tydligt större antalet manliga elever är det möjligt att den minskade studievid tekniska gymnasier var, såsom avbrottsfrekvens, som man vid en tillframgår av tabell C V och VI, däremot bakablick lägger märke till vid de tekinte statistiskt signifikanta. Till kom- niska gymnasierna kan — förutom på plettering av de i tabellbilaga C lämnadet ökade välståndet — bero på en de uppgifterna må anföras svaren på starkare studiemedvetenhet, inte minst följande i sammanhanget relevanta från arbetarhemmens sida. fråga, som alla fackgymnasister hade Studieavbrottsgruppens sociala bakatt besvara vid slutet av sitt första grund h a r i det föreliggande materialet läsår: »Har Ni känt oro för att kanske jämförts med övrigas, som med eller inte kunna nå de resultat, som Era utan försening lyckats att genomföra närmaste väntar sig av Er?» (tabell- sina studier vid fackgymnasium. Denna bilaga A: I, fråga nr 3 ) . Jakande svar jämförelse gav vid handen att av den på denna fråga lämnades överlag av grupp manliga elever, som i förtid aven signifikant större andel kvarsittare brutit sina studier, en signifikant större än uppflyttade. Så var särskilt fallet andel kom från hem, där målsman hade med de manliga eleverna vid tekniska högre utbildning än folkskola och evengymnasier. Men vad som är av större tuellt på denna grundad yrkesutbildintresse är, att frågan där besvarades ning. Dessa skillnader var säkerställda jakande av nära två tredjedelar (65 %) på 1 %-nivå. Men när det gällde målselever från arbetarhem men inte stort mans ställning i yrket, avvek avbrottsmer än av hälften (53 %) av dem som gruppens sammansättning däremot inte kom från företagar- eller tjänsteman- på något signifikant sätt från övriga. nahem. Den sålunda observerade skill- Motsvarande jämförelser för den kvinnnaden i dessa båda elevgruppers svar liga delen av materialet visade heller på frågan visade sig vid tekniska gyminga sådana skillnader mellan avbrottsnasier vara säkerställd på 5 %-nivå. gruppen och övriga. Att en signifikant större andel av dessa gymnasiers elever från arbetarExempel på osäkerhets- och orosmohem säger sig vara oroliga för att i ment, som kan motverka och i vissa skolan inte kunna prestera, vad deras fall äventyra hemmens ambitioner att närmaste väntar sig av dem, får av lätt ge de sina fortsatt utbildning, gav svainsedda skäl inte utan vidare tydas ren på flera av enkätens frågor, återsåsom ett tecken på att dessa hem var givna i tabellbilaga A: I. En sådan för mera »studiemedvetna» än de därmed elevernas egen studiemotivation viktig jämförda. En sådan oro kan exempel- fråga (nr 2) gällde, om de redan unvis också bero på skillnader i graden der det första läsåret hade kommit att av realism i de anspråk, som man i ångra, att de börjat i gymnasium i hem med olika bildningstraditioner och stället för att ta arbetsanställning. Denerfarenheter ställer. Givetvis får man na fråga besvarades jakande av en sigheller inte utesluta möjligheten av att nifikant större andel kvarsittare än uppden observerade tendensen tyder på flyttade bland såväl kvinnliga som manatt de arbetarhem, som i många fall liga. Såsom framgått av en tidigare med stora uppoffringar försöker att ge r a p p o r t (17), var det vid handelsgymsina uppväxande gymnasieutbildning, nasierna på det hela taget en större redan av denna anledning verkligen del kvinnliga (23%) än manliga ( 1 6 % ) ställer större anspråk på dem. Vidare och av de manliga vid tekniska gym-

104 nasier en ännu mindre del (8 % ) , som redan under det första året sade sig ha anfäktats av en sådan frestelse. En annan fråga (nr 4) gällde, huruvida eleverna vid det första läsårets slut kommit till den uppfattningen, att de skulle ha valt samma slags gymnasium, ifall de redan från början vetat vad de då visste. Denna fråga besvarades jakande av en signifikant mindre andel kvarsittare än uppflyttade. Mest markerad var denna negativa tendens bland de kvinnliga handelsgymnasisterna. Den var för dessa verifierad på 0,1 %-nivå. Därmed sammanhänger nära en annan fråga (nr 5), om de under läsåret känt sig oroliga för sitt eget yrkesval. Frågan besvarades jakande av en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade men endast bland de kvinnliga. För dessa var tendensen verifierad på 1 %-nivå. Det ser alltså ut, som om de kvinnliga vore mera osäkra än de manliga i fråga om valet av yrke och utbildningsväg, vilket också förefaller begripligt, bl. a. med tanke på deras dubbla uppgift — hem resp. yrke. Den mera allmänna frågan (nr 6), om eleverna ängslats för att inte kunna orka med skolarbetet, besvarades jakande av en signifikant större andel kvarsittare än uppflyttade endast bland de manliga. På en därmed nära sammanhängande fråga (nr 8), om eleverna under det första gymnasieåret haft perioder, då de känt sig alldeles odugliga, gav enligt den tidigare redogörelsen (17) av de kvinnliga drygt två tredjedelar (69 %) och av de manliga inemot hälften (47—48 %) jakande svar. Sådana svar gav genomgående också en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade elever. Tendensen att ge svar i denna riktning var verifierad på 0,1 %-nivå för de tekniska gymnasierna,

där av åtskilligt att döma risken för överansträngning är särskilt stor. En annan fråga (nr 7) gällde, om motgångar i ett ämne (eller för en lärare) minskat elevernas studieintresse på det hela taget. Denna fråga besvarades jakande av drygt en tredjedel (39 och 40 %) av de manliga resp. kvinnliga eleverna vid handelsgymnasier och av inemot en tredjedel (30 %) av de manliga vid tekniska gymnasier. Vidare var andelen jakande svar på denna fråga över hela linjen på ett signifikant sätt större bland kvarsittarna än bland de uppflyttade. Det vore onekligen fatalt, om ett sådant missförhållande skulle få tillåtas att för en stor del av eleverna verka ödeläggande på deras studieintresse och därmed på deras prestationsförmåga. Vad som däremot ter sig mycket glädjande är, såsom redan i den tidigare redogörelsen kunde konstateras, att elevernas svar på frågorna om deras studieförhållanden i hemmet, var avgjort positiva för de allra flesta — för 83 % av de kvinnliga och 90 % av de manliga. Inemot två tredjedelar av de manliga (64 %) bodde under sin gymnasietid i hemmet, och det gjorde en nära lika stor del av de kvinnliga (62 % ) . Att en något mindre procent av de senare än av de förra betecknat sina studieförhållanden i hemmet såsom gynnsamma, kan bl. a. bero på att de kvinnliga elever, som under studietiden bor i sina hem, betydligt mera än de manliga vid sidan av sitt skolarbete deltar i hushållsarbete. Därigenom tar det längre tid för dem att komma igång med sitt läxarbete om eftermiddagarna. Om koncentration och uthållighet vid studierna handlade — såsom framgår av tabellbilaga A: II — ett flertal av de frågor, som i enkäten ställdes

105 till eleverna. Den första av dessa (nr 9) gällde just, om det brukade ta lång tid för dem att komma igång med sitt hemarbete om eftermiddagarna. Denna fråga besvarades överlag jakande av en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade. Svarstendenserna i denna riktning var genomgående verifierade på 0,1 %-nivå. På frågan (nr 10), om eleverna hade svårt för att koncentrera sig, därför att de kände sig oroliga eller »nere», besvarades likaså jakande av en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade. Likaledes signifikanta sådana differenser men i negativ riktning gav däremot svaren på den omvända, något mera preciserat formulerade frågan (nr 11), om eleverna hade lätt för att koncentrera sig även på tråkiga men nödvändiga hemuppgifter. Genomgående verifierade på 0,1 %nivå var de positiva differenserna mellan kvarsittares och uppflyttade elevers svar på frågan (nr 13), om de gav upp vid motgångar i arbetet. De jakande svaren på frågan (nr 14), om de ansåg sig ha gett upp i något skolarbete, därför att de underskattat sin förmåga, tydde på att så var fallet mera med kvarsittare än med de uppflyttade eleverna, liksom att de förra hade benägenhet att vid sitt hemarbete så att säga gå fram »i minsta motståndets riktning» (fråga nr 15). Vidare medgav en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade, att de inte brukade bli färdiga i tid med en del mera omfattande hemarbeten (fråga nr 12). Denna fråga kan i viss mån sägas angå själva planmässigheten i deras studier. Praktiskt taget alla de i tabellbilaga A: II redovisade frågorna har mer eller mindre med elevernas vilja och karaktär att göra. När det gäller koncentrationssvårigheter, har man vid under-

sökningar (12) funnit, att sådana svårigheter åtminstone på lägre skolstadier är något vanligare bland pojkar än bland flickor. Medfödda svagheter därvidlag finns visserligen, men i de flesta fall är de förvärvade och under pubertetsprocessen delvis också utvecklingsbetingade. Att den nu uppväxande ungdomen vid sina studier visar en allmänt tilltagande brist på koncentration, h a r man länge velat skylla på det alltmera uppjagade livstempot och den överstimulering av olika slag, som vi nu för tiden utsätts för (11). Men på skolans skuldkonto brukar man föra u p p bl. a. onaturligt stor arbetsbörda, alltför omfattande kurser och för höga fordringar samt alltför varierande metodik och i vissa fall »tråkig» undervisning (12). Undersökningar utomlands (6) har också visat, att uppväxande inte sällan på ett tidigt skolstadium lägger sig till med mindre goda studievanor, som det är svårt att senare befria dem från. Det återstår nu närmast att se i vad mån de studievanor, som fackgymnasister sagt sig tillämpa, visar några markerade skillnader mellan kvarsittare och uppflyttade elever. Elevernas studievanor och studieteknik berörde — såsom framgår av tabellbilaga A: III — ett tiotal frågor. Bedan vid en blick på tabellen lägger man märke till att svaren på dessa frågor över huvud taget inte alls ger lika signifikanta differenser mellan kvarsittare och uppflyttade som de frågor, vilka redovisats i tabellbilagorna A: I och A: II. Den första frågan i tabell A: III (nr 16), om eleverna fortsätter med sitt läxarbete, även sedan de gått till sängs, gäller en för det mesta »dålig» studie-

106 vana. Någon på 5 %-nivå signifikant skillnad gav de jakande svaren på denna fråga dess bättre inte. Ingen av de tre närmast följande frågorna (nr 17, 18 och 19) gav heller någon på 5 %-nivå säkerställd differens mellan kvarsittare och uppflyttade. Den sistnämnda frågan (nr 19) gäller dock en studieteknik, som ofta brukar rekommenderas, nämligen att efter genomläsning av längre avsnitt i läroboken försöka förhöra sig själv. Den närmast följande frågan (nr 20), om eleverna vid inläsning av längre textavsnitt hade svårt för att hinna med denna, därför att de dröjde alltför länge vid detaljer, har närmast med den elementära lästekniken att göra. Denna fråga besvarades jakande av en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade bland de tekniska gymnasiernas manliga elever ocli handelsgymnasiernas kvinnliga. Det är möjligt, att sådana svårigheter beror på att vederbörande har ett alltför långsamt lästempo, som i så fall skulle kunna successivt ökas genom tillräcklig och systematisk övning. Av de återstående frågorna om studievanor och studieteknik har en (nr 21) besvarats jakande av en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade bland handelsgymnasiernas kvinnliga elever men enbart bland dessa. Denna fråga gällde, om de brukade göra hemarbete tillsammans med någon kamrat. Fördelen med ett sådant arbetssätt, som brukar rekommenderas i en del handböcker i studieteknik, förmodas vara, att eleverna på så sätt skulle kunna fråga och förhöra varandra. Vad som gör, att man kan tveka om värdet av ett sådant arbetssätt är inte enbart iakttagelsen, att det tillämpas mera av kvarsittare än av uppflyttade elever. Såsom framgått redan av en tidigare rapport (17) — korrelerar det över

huvud taget negativt med de betygsmässiga studieresultaten både för kvinnliga elever vid handels- och för manliga elever vid tekniska gymnasier. Huvudorsaken torde väl helt enkelt vara den, att ett sådant samarbete kamrater emellan sällan blir tillräckligt effektivt utan lätt urartar till allmänt prat. Den sista frågan (nr 25) avsåg ett likaledes ofta rekommenderat sätt, nämligen att i förväg själv försöka fundera ut vad som kunde komma upp vid prov och förhör. Men frågan härom besvarades jakande av en signifikant större del kvarsittare än uppflyttade endast bland de tekniska gymnasiernas manliga elever. Det är när allt kommer omkring svårt att generellt ange, vad som är »goda» respektive »dåliga» arbetsvanor. En del fingervisningar i den vägen får man emellertid genom att observera studievanor och arbetssätt hos den elevgrupp, som med samma allmänt-intellektuella förutsättningar som kvarsittarna, ändå lyckats att utan fördröjning genomföra sina studier. Såsom redan framgått av tabell 5, är det inom den gruppen många (mellan inemot hälften och gott och väl två tredjedelar), som i gymnasiet presterat »över förväntan» med hänsyn till sina allmänt-intellektuella förutsättningar, sådana de testmässigt fastställts. Sina handikapp därvidlag h a r dessa elever uppenbarligen inte i nämnvärd grad kunnat kompensera genom någon speciell studieteknik. De h a r i stället gjort det genom att bjuda till mera än vanligt. Av allt att döma har dessa elever i flera fall haft sin styrka p å det vilje- och karaktärsmässiga planet. De har bl. a. visat större koncentration på uppgiften och större uthållighet, liksom också mera planmässighet i arbetet. Att framgång i skolan i hög grad

107 beror på elevens egen viljeinsats gäller ingalunda bara de marginalgrupper, som h ä r jämförts. L. M. Terman undersökte under perioden 1922—40 bl. a. de studieresultat, som nåtts av inemot ett 1 000-tal intellektuellt övernormalt begåvade (närmare bestämt sådana med en intelligenskvot över 135). Han jämförde de båda femtedelar av denna grupp, som i studieväg blivit mest resp. minst framstående. Därvid visade det sig, att dessa båda grupper i intet annat avseende var varandra mera olika än i fråga om just »viljan att prestera» (33).

V. En sammanfattning kommentarer

och några slut-

Den nu redovisade uppföljningsundersökningen vid fackgymnasierna, vilken inom ecklesiastikdepartementet påbörjades höstterminen 1959, alltså året innan gymnasieutredningen började sitt arbete, hade endast ett orienterande syfte. Både skolöverstyrelsen och 1955 års universitetsutredning hade räknat med en kraftig expansion av fackgymnasierna. Därför var det angeläget att n ä r m a r e lära känna i vad mån dessa gymnasiers elever under rådande förhållanden lyckades genomföra sina studier. Onormal studiegång hade — såsom inledningsvis omnämnts — påtalats särskilt från de tekniska gymnasierna. Av den årskull, som där inskrevs höstterminen 1951, var det inte stort mer än hälften, som två år senare nått klass III, d. v. s. avslutningsklassen. Nära en fjärdedel hade i förtid avbrutit studierna och en femtedel hade blivit kvarsittare. Den nu redovisade årskullen elever vid tekniska gymnasier ger en bild av motsvarande förhållanden nära ett

årtionde senare. Även om den grupp, som i förtid avbrutit sina studier, utgjorde inte stort mer än en tiondel, belöpte sig kvarsittargruppen fortfarande till inemot en femtedel. Den var rentav ännu större, om man till den räknar också de elever, som blivit »permitterade» något år. En del av dessa förlorar flera år, eftersom de vid återkomsten i många fall måste gå om den klass de före permitteringen senast tillhört. Vid handelsgymnasierna avgick drygt en tiondel före avslutningsklassen, som under observationsperioden 1959/62 var klass II. För kvinnliga elever var kvarsittningsfrekvensen där mindre än för manliga, för vilka procenten kvarsittare var minst lika stor som den för manliga vid tekniska gymnasier. Vid sistnämnda gymnasier var andelen kvinnliga elever så ringa (4 % ) , att detta fåtal inte tagits med vid jämförelser och andra vid undersökningen gjorda beräkningar. Kvarsittningens rent betygsmässiga effekt undersöktes endast för de manliga elever, som gått om klass I vid tekniska gymnasier. Eftersom det är ämnena matematik, fysik, kemi och projektionslära, som har den avgjort största underbetygsfrekvensen, är det naturligt, att de elever, som gick om denna klass, koncentrerade sig på denna ämneskrets. Efter att ha suttit kvar hade de allra flesta också lyckats höja sina betyg i dessa ämnen. Detta skedde emellertid i betydande mån på bekostnad av de humanistiska ämnena. Flertalet av de elever, som gått om denna klass hade nämligen antingen samma eller lägre betyg i sistnämnda ämnen. Men genom kvarsittning gjorda betygsvinster måste självfallet vägas mot den förlust av tid, kraft och eventuellt även intresse, som kvarsättningssystemet innebär. Dessutom är det en misshushållning med elevplatser, som är

108 särdeles oläglig i en tid, då inte minst fackgymnasierna borde vara beredda att ta hand om de stora årskullarna och ge en större andel av dessa fortsatt utbildning. Att enbart ange hur stor del av eleverna, som i handels- och tekniska gymnasier genomsnittligt sett får en försenad eller i förtid avbruten utbildning, ger en alltför ofullständig bild. De mycket stora interlokala variationer, som härvidlag förekommer, ger överraskande besked om oberäkneligheten i dessa förhållanden eller rättare sagt missförhållanden. Under det att vid vissa tekniska gymnasier ingen eller endast någon enstaka elev under observationsperioden avbrutit sin utbildning, har vid andra sådana gymnasier nära en fjärdedel av eleverna slutat i förtid. Kvarsittningsprocenten vid de tekniska gymnasierna har varierat mellan lägst 11 % och högst 38 %. Vid de 2-åriga handelsgymnasierna har kvarsittningsoch avbrottsprocenten under samma period varierat mellan 4 och 42 % resp. 2 och 21 %. Om det vore ett markerat samband mellan sådana förhållanden och själva elevurvalet, borde de större tätorterna med sina större urvalsmöjligheter rimligtvis ha jämförelsevis låg kvarsittnings- och avbrottsprocent. Så var emellertid ingalunda genomgående fallet. Tvärtom hade exempelvis handelsgymnasierna i de fyra största städerna en relativt hög kvarsittningsfrekvens, varierande mellan 30 och 38 %. Även proportionen kvarsittare, i förtid avgångna och permitterade varierade avsevärt från ort till ort. Vid en del fackgymnasier med låg kvarsittningsfrekvens var studieavbrotten procentuellt 2—4 gånger större. Men ett visst, om än inte särdeles markerat samband, mellan förekomsten av onormal studiegång och elevurval

finns självfallet. Det visade sig att sådana fackgymnasier, som hade förhållandevis låg kvarsittningsfrekveis, hade varit mera kräsna vid elevurvalet. Deras lärjungeklientel hade en något mindre andel sådana, som betygsmässigt vid intagningen och sedermera vid de allmänt-intellektuella proven tillhörde kategorien »under medelmåttan». De funna interlokala skillnaderna vid elevurvalet var emellertid på det hela taget alltför små för att kunna förklara motsvarande mycket stora skillnader i fråga om kvarsittning och andra former av onormal studiegång. Därvidlag tillämpade olika läroanstalter av allt att döma en olika praxis, som inte minst av rättviseskäl borde regleras. Att en snävare rekrytering vid våra fackgymnasier utan vidare skulle leda till en viss minskning av både studieavbrott och kvarsittning är visserligen i och för sig självklart. Men realistiskt sett torde dessa gymnasier knappast kunna räkna med en så närliggande möjlighet, eftersom de för framtiden i stället måste vidga intagningen för att kunna tillgodose samhällets växande behov av tekniskt och merkantilt gymnasiebildade. Dessutom är att märka, att de stora årskullarna än så länge utgör rekryteringsbasen. Den allra största av dessa (ca 130 000) befinner sig just nu i 18-årsåldern. Men tio år härefter är motsvarande årskull avsevärt mindre (endast inemot 106 000). Möjligheterna till minskning av kvarsittning och andra former av onormal studiegång är i själva verket dess bättre inte begränsade till enbart snävare elevurval. Av elevgrupperna med onormal studiegång är kvarsittarna både den största och mest väldefinierade. När det gäller de rent bildningsmässiga förutsättningarna för en reducering av denna grupp, gav undersökningen vissa

109 positiva besked. Av de blivande kvarsittarna vid såväl handels- som tekniska gymnasier hade vid intagningen mellan drygt en fjärdedel och nära en tredjedel betyg över medelmåttan. Mellan drygt en tredjedel och inemot hälften av samma elevgrupp nådde vid de allmänt-intellektuella proven i klass I resultat likaledes över medelmåttan. Att sådana elever över huvud taget blivit kvarsittare måste alltså till stor del bero på a n d r a faktorer än skolmässigtintellektuella. Kvarsittarna bland fackgymnasisterna tycks heller inte övervägande komma från arbetarhem och hem med lägre bildningsstandard, såsom man vanligen föreställer sig. För den grupp elever, som i förtid slutat skolan, angav åtminstone de tekniska gymnasierna, att dåliga studieresultat varit huvudorsaken. Men vid inträdet räknades nära en fjärdedel av dessa elever till den kategori, som hade betyg över medelmåttan, och en tredjedel av dem tillhörde samma kategori vid de allmänt-intellektuella proven i klass I. Minst samma position i fråga om inträdesbetyg och intellektuell status enligt prov hade också både de manliga och kvinnliga handelsgymnasister, som avbrutit sina studier i förtid. Av gruppen »permitterade», som är den minsta och som knappast förekommer annat än vid tekniska gymnasier, hade nära hälften både inträdesbetyg och intellektuell status över medelmåttan. Denna grupp är mycket svårdefinierad, i synnerhet som skolorna inte ens för hälften av den lämnat uppgifter om orsakerna till permitteringarna. E n ä r inemot en tredjedel av denna g r u p p inte återupptar studierna, liknar den studieavbrottsgruppen. Eftersom vidare de som återkommer, som sagt i många fall måste gå om den klass de lämnat, kan grup-

pen närmast jämföras med kvarsittarna. För att förhindra sådana konsekvenser, liksom för att numerärt minska studieavbrottsgruppen, försöker man utomlands i stället för permittering ordna en systematisk växelutbildning, så att eleverna regelmässigt får alternera mellan skolperioder och praktikperioder. Om de senare ordnas på ett tillräckligt framskridet stadium, då eleverna verkligen kan göra rätt för sig, blir det rentav betald praktik. Därigenom minskas för många frestelserna att i förtid avbryta studierna. Genom att eleverna vid tillämpning av ett sådant system måste uppehålla viss kontinuerlig undervisningskontakt med skolan, minskas självfallet också den risk för kunskapsbortfall, som de för skolan mera bekväma permitteringarna medför. I flera andra länder har man länge praktiserat ett ordnat växelutbildningssystem, därför att detta även rent utbildningsmässigt och ekonomiskt visat sig fördelaktigt. Systemet har där också fått en ökad användning under de stora årskullarnas passage. Det ger nämligen möjligheter att nära nog inom samma kostnadsram fördubbla utbildningsväsendets kapacitet. I vårt land erkände den tekniska skolutredningen systemets utbildningsmässiga fördelar. Likväl avstod den ifrån att generellt föreslå ett sådant utan inskränkte sig till att i stället rekommendera försök med att vid de tekniska gymnasierna inkomponera en helårslång praktikperiod mellan det andra och det tredje året. Men några sådana försök blev tyvärr inte utav. De stora årskullarna skulle även i vårt land ha haft behov av ett sådant system. Grundförutsättningarna för att kunna minska både studieavbrott och kvarsittning är emellertid först och främst, att skolan mer än den i allmänhet gör,

110 försöker sätta sig in i dessa elevgruppers personliga studiesituation. I en inledningsvis omnämnd internationell utredning om »skolmisslyckande» framhålls, att man i de flesta länder, som lämnat uppgifter till denna utredning, anser de överbelastade skolkurserna vara en av huvudorsakerna. Särskilt reagerar man mot den alltför vanliga tendensen, att i undervisningsplanerna oupphörligen föra in nya ämnen och kursmoment utan att i tid mönstra ut traditionella sådana, som saknar både aktualitet och värde för framtiden. Men enligt samma utredning är de överlastade kurserna nog ändå inte själva huvudproblemet. Detta torde i stället vara, att varken undervisningsmetoderna eller det begreppsmässiga innehållet i lärokurserna tillräckligt anpassats efter elevernas mottaglighet och mognadsnivå. Att det också vid våra fackgymnasier åtminstone i vissa ämnen skulle behövas alternativa kurser, har den redovisade undersökningen gett belägg för. Betygsmässigt svagare elever eller kvarsittare har genomgående vitsordat, att motgångar i ett ämne eller för en enda lärare förtagit intresset för studierna på det hela taget. Ett system med något friare bortval och tillval av ämnen men med möjligheter till senare komplettering skulle i viss mån kunna vara till hjälp. När det gäller de tekniska gymnasierna har en alltför tidig och för långt driven specialisering lett till att särskilt kurserna i matematisk-naturvetenskapliga ämnen till den grad måst koncentreras till det första läsåret, att arbetsbördan för eleverna där blivit orimligt stor. En utbildning etappvis anses också vara en av förutsättningarna för att kunna minska skolmisslyckande. Handelsutbildningskommittén, som i vårt land föreslog, att studiegången vid

handelsgymnasierna nomalt borde göras 3-årig, vilket den nu också blivit, tänkte sig emellertid, att denna skulle kunna fullgöras etappvis. Kommittén ansåg sig ha haft endast ringa svårigheter att konstruera tim- och kursplaner för en avgångsetapp efter det andra gymnasieåret. Avslutningsvis har redovisats en jämförelse mellan grupper av kvarsittare och med dessa allmänt-intellektuellt genom s. k. matchning likvärdiga elevgrupper, som blivit i vanlig ordning uppflyttade. Även om dessa jämförelsegrupper genom tillämpning av ett sådant förfarande blivit förhållandevis små, var detta dock en möjlighet att få en uppfattning om vad för slags andra faktorer än allmänt-intellektuella, som påverkar skolframgången. För att närmare lära känna elevernas möjligheter att undgå att bli kvarsittare, var det onekligen av intresse att få veta, hur en med dessa intellektuellt jämförlig grupp studiemässigt betett sig för att utan tidsförlust kunna fullfölja sin gymnasieutbildning. En sådan jämförelse visade sig också i själva verket bli en jämförelse mellan sådana, som presterat över resp. under förväntan med hänsyn till sin allmänt-intellektuella nivå, testmässigt fastställd. Denna del av undersökningen visade tydligt nog, att den grupp elever, som presterat över förväntan, lyckats göra detta inte genom att tillämpa någon speciell studieteknik. Huvudorsaken var snarare den mera naturliga, att dessa elever enligt egen utsago varit mera energiska, koncentrerade, uthålliga och planmässiga i sitt skolarbete än andra. De hade — om man så hellre vill säga — bättre studievanor. Studiefostran i ordets egentliga bemärkelse är alltså mera en vanebildning än en fråga om studieteknik. Den tekniska skolutredningen föreslog på sin

Ill tid, att läraren borde vara studiehandledare för eleverna, något som emellertid skulle förutsätta en överlag förstärkt lärarutbildning. Enligt nu gällande allmänna anvisningar för undervisning och fostran på skolans högre stadier bör det närmast ankomma på klassföreståndarna att ge eleverna ori-

entering och ledning härvidlag. Genom en förstärkning av klassföreståndarskapet och en fortbildning av dess utövare skulle säkerligen mycket kunna vinnas för en sådan studiefostran, som skulle kunna göra skäl för namnet och som verkligen — som det sagts — tar hänsyn till hela personen.

Litteraturförteckning ( 1)

( 2 ) ( 3)

( 4)

Blomqvist, J.: Some Social Factors and School Failure, I n t e r n a t i o n a l Beview of Education, 1957. — Kvarsittning och skolframgång, Sthlm 1958. Bond, T. J.: The High School Dropout Problem, Bull of the National Association of Secondary-School Principals, Sept. 1962. Carter, H. D.: Some Validity Coefficients for Study Test Scores, California J o u r n a l of Educational Research, 1956.

— Development of a Diagnostic Scoring Scheme for a Study Methods Test, California J o u r n a l of Educational Research, 1955. ( 6 ) Encyclopedia of Educational Research, 3rd Edition, New York 1960. ( 7 ) Gowan, J. G.: Factors of Achievement in High School and College, J o u r n a l of Counseling Psychologj', No. 2, 1960. ( 8 ) Heli K.: Elever som k o m m i t til kort i den h0gre Skolen, Oslo, 1941. ( 9 ) Hessler, T.: Vad k a n vi göra åt den stora underbetygs- och k v a r s i t t n i n g s ningsfrekvensen? T. L. L:s Medlemsblad, n r 3, 1959. (10) International Studies in Education: Failure in School, UNESCO I n s t i t u t e for Education, Hamburg 1962. (11) Lersch, Ph.: Der Mensch in der Gegenwart, Miinchen 1947. (12) Mierke, K.: Konzentrationsfähigkeit und Konzentrationsschwäche, Bern 1957. National Education Association of the United States: (13) The Identification and Education of Academically Talented Student in the American Secondary School, Washington 1958 (14) Pupil Failure and Nonpromotion, Research Memorandum No. 16, W a s h ington 1962. (15) Nordlund, K.: Översikt av de svenska gymnasiernas historia intill 1820. Med särskild h ä n s y n till linjedelningsproblemet, Sthlm 1914.

(i6)

(17)

(18)

(19)

( 5)

(20)

(21)

(22)

(23) (24)

(25)

(26) (27)

(28)

(29)

(30)

(31)

Norinder, Y.: Den pågående svenska gymnasieutredningens bakgrund och direktiv, Pedagogisk Forskning 1951. — Om elevernas studieförhållanden och studieresultat, En orienterande undersökning vid fackgymnasier, Skola o. Samhälle, No 4, 1962. Sandin, A. A.: Social and Emotial Adjustments of Regularly Promoted and Non-Promoted Pupils, Teachers Coll. Columbia Univ., New York 1944. Savitzky, Ch.: W o r k Experience P r o grams for Potential Dropouts, Bull, of the National Association of Secondary-School Principals Nov. 1962. Siegel, S.: Nonparametric Statistics, New York 1956. Kungl. Skolöverstyrelsen: Allmänna anvisningar för undervisning och fostran på skolans högre stadier, Skriftserien nr 41, 1959. Gymnasieorganisationens omfattning till å r 1965, Stockholm 1959 (Stencil). Aktuellt 1962, Bilaga. Eriksson, K. H.: Studievanor och studieteknik, Sthlm 1961 (Stencil). Statens offentliga utredningar. 1940 års skolutrednings b e t ä n k a n d e n och u t r e d n i n g a r : IX Gymnasiet, SOU 1947:34. 1946 års skolkommissions b e t ä n k a n de, SOU 1948:27. Handelsutbildningskommitténs bet ä n k a n d e n och förslag: I Handelsgymnasierna, SOU 1950:12. Tekniska skolutbildningen, Betänkande avgivet av 1948 års tekniska skolutredning, SOU 1951:21. Or ring, J.: Flyttning, kvarsittning och utkuggning i högre skolor i relation till folkskolans betygsättning, SOU 1959:45. Universitet och högskolor i 1960talets samhälle, 1955 års universitetsutrednings betänkande, VI, SOU 1959:45. Härnqvist, K. och Grahm, Ä.: Vägen genom gymnasiet, 1960 års g y m n a sieutredning I, SOU 1963:15.

113 (32)

(33)

Strang,R.: An Introspective Approach to Study Problems, J o u r n a l of Educational Psychology, 1957. Terman, L. M.: Genetic Studies of Genious, IV, Stanford Univ. Press 1947.

8—4 804 63

(34)

(35)

U. S. Department of Health, Education and Welfare: Guidance for the Underachiever With Superior Ability, Bull. No. 25, 1961. Wot fie, D. L.: Diversity of Talent, The American Psychologist, 1960.

114 TABELLBILAGOR Tabellbilaga

A: I

Differenser mellan kvarsittares och flyttade elevers jakande svar på frågor om grundutbildning, val av gymnasieväg samt vissa anledningar till osäkerhet och oro Tekniska gymnasier-

H andelsgymnasiei Frågor Kvarsittare (K) resp. flgttade (F) Antal elever i vardera gruppen:

Kvinnliga 2

% di»'. K—F 108

sign.

% diflf. K—F 108

+ 33,3

28,8

+ 13,9

x

Manliga

Manliga 2

X sign.

% ditf. K—F 283

X2 sign.

5,3

+ 21,9

27,5

+

6,6

1. Har Ni tyckt Er märka att Er grundläggande skolutbildning borde ha varit 2. Har Ni under läsåret kommit att ångra att Ni började i gymnasium i stället + 17,6

8,2

+ 15,7

-|- 18,6

8,5

+ 13,9

— 22,2 5. Har Ni under läsåret känt Kr orolig + 20,4 för Ert eget yrkesval?

13,9

5,7

**

4,8

+ 15,7

13,9

— 7,4

6,4

*

**

4. Skulle Ni ha valt samma slags gymnasium, om Ni redan från början

8,4

**

**

3. Har Ni känt oro för att kanske inte kunna nå de resultat, som Era när-

— 11,1

4,0

*

* 9,0

+ 12,1

3,1

+

3,4

3,3

+ 12,9

4,3

+ 11,6

8,7

**

6. Har Ni ängslats för att inte kunna +

7,4

7. Har motgångar i ett ämne (eller fölen lärare) minskat Ert intresse för+ 27,6 studierna på det hela taget? 8. Har Ni under läsåret haft perioder, då Ni känt Er alldeles oduglig?

*

***

1,2

* 17,2

+ 21,3

11,5

+ 12,4

10,0

+ 17,6

6,7

+ 16,9

19,4

**

*** ( 20,4

10,7

**

**

**

115 Tabellbilaga A: II Differenser

mellan

kvarsittares koncentration

och flyttade elevers och uthållighet i

jakande svar studiearbetet

på

Kvinnliga

om

Tekniska gymnasier

Handelsgymnasier Frågor

frågor

Manliga

Manliga

% diff. K—F 108

X' sign.

% diff. K—F 108

X' sign.

% diff. K—F 283

X' sign.

f 35,1 10. Händer det att Ni har svårt för att koncentrera Er. därför att Ni känner Er orolig eller »nere»? + 16,7 11. Har Ni lätt för att koncentrera Er även på tråkiga men nödvändiga hemuppgifter? — 26,9 12. Händer det att Ni inte blir färdig i tid med en del omfattande hemarbeten? + 23,2 13. Händer det att Ni ger upp vid motgångar i arbetet? 4- 30,5 14. Har det hänt att Ni i något skolarbete gett upp, därför att Ni underskattat Er förmåga? -f- 25,0 15. Brukar Ni, när hemuppgifterna blir både många och svåra, gå in för att försöka klara endast de mindre svåra? + 14,9

27,1

+ 21,3

10,8

+ 16,3

15,0

8,2

+ 17,3

11,2

+ 13,0

9,2

Kvarsittare (K) resp. flyttade (F), Antal elever i vardera gruppen: . 9. Tar det lång tid för Er att komma igång med Ert hemarbete om efter middagarna?

** 15,6

*** — 29,7

19,0

** — 13,0

*** 11,6

+ 21,3

22,0

+ 26,9

** •f 18,3

19,1

19,2 + 17,4

20,2

***

10,4

27,2

15,5

+ 13,0

4,7

+ 12,4

13,7

7,6

+ 14,9

7,6

+

4,3

**

**

7,4

116 Tabellbilaga A: III Differenser

mellan

kvarsittares deras

och flyttade elevers jakande studievanor och studieteknik

svar

på

Manliga

Manliga

Kvinnliga

om

Tekniska gymnasier

Handelsgymnasier Frågor

frågor

% diff. K— F 283

X' sign.

% diff. K—F 108

X' sign.

16. Fortsätter Ni rrred läxarbete även sedan -f 10,2 Ni gått till sängs?

2,5

\- 3,7

0,4

•4

2,5

0,3

17. Bemödar Ni Er särskilt om att göra Era skriftliga arbeten så snygga som + möjligt?

3,7

0,8

+

6,5

1,3

+

3,9

1,2

1,2

0,1

—

1,5

0,0

+

3,1

0,5

1,9

0,1

— 4,6

0,2

+

4,7

1,7

20. Har Ni svårt för att hinna med inläsningen av sådana avsnitt, därför + 13,9 att Ni dröjer för länge vid detaljer?.

4,4

+

7,4

1,3

+ 13,8

11,7

21. Gör Ni hemarbete tillsammans med någon kamrat, så att Ni kan fråga + 13,9 och förhöra varandra?

4,7

+

2,8

0,3

+

4,2

1,2

1,1

0,03

Kvarsittare (K) resp. flyttade (F) Antal elever i vardera gruppen:

% diff. K—F 108

18. Utnyttjar Ni även s. k. håltimmar för studier för att på så sätt minska hem— arbetet? 19. Försöker Ni efter genomläsning av längre avsnitt i läroboken att förhöra + Er själv?

X' sten.

*

22. Granskar Ni särskilt noga lärarens rättningar, när Ni får tillbaka Era — 3,7 skrivningar?

0,8

+

1,0

0,1

-I-

23. Gör Ni — utan att vara tvungen — anteckningar under vissa lektioner?..

+

6,4

2,1

— 6,4

1,4

-(- 5,7

24. Antecknar Ni också de tabeller, kur vor, diagram o. d., som läraren demon— strerar på tavlan?

1,8

0,1

+

0,9

0,02

+., 3'5

1,1

25. Försöker Ni i förväg att fundera ut g vad som kan komma upp vid prov + och förhör?

4,6

1,1

0,0

0,0

1+

6,6

8,4

**

117 Tabellbilaga E lever nas grundläggande l. Kvinnliga

utbildning

före deras inträde i

B

fackgymnasium

elever i handelsgymnasium Kvarsittare

Flyttade

Förutbildningens art

S:a Antal

%

Antal

%

56,6

44,4

2. Praktisk realexamen

35,0

65,0

3. Annan motsvarande utbildning

35,0

65,0

—

—

216 S:a

144 X2 = 5,9 Ej signifikant

II. Manliga

elever i handelsgymnasium

3. Annan motsvarande utbildning S:a

54,6

45,4

31,9

68,1

50,0

50,0

—

—

213 X2 = 7,1*

(II. Manliga

elever i tekniskt gymnasium

1. Allmän realexamen

54,7

45,3

2. Praktisk realexamen

31,0

69,0

43,4

56,6

—

—

3. Annan motsvarande utbildning

S:a

v2 == 14 ( 2***

118 Tabellbilaga ('•

Målsmans I. Manliga

elever

utbildning

och ställning

i sitt

yrke^

i handelsgymnasinni Kvarsittare

Uppflyttade

Målsmans utbildning

S:a Antal

/o

Antal

%

1. Folkskola-\- ev. yrkesskola

42,2

57,8

2. Högre utbildning

71,2

28,8

—

—

187 S:a

]4 3 * * *

I I . Kvinnliga

elever

i handelsgymnasium1

1. Folkskola -f ev. yrkesskola

48,1

51,9

2. Högre utbildning

51,5

48,5

—

—

189 S:a

X2 = 0,1 Ej signifikant

I I I . Manliga

elever

i handelsgymnasium1

1. Arbetare

32,9

61,7

2. Företagare eller tjänsteman

62,4

37,6

—

91 S:a

•

•

y2 = 13 2***

IV. Kvinnliga

elever

i handelsgymnasium1

2. Företagare eller tjänsteman

S:a

51,4

47,4

52,6

—

—

188 X2 = 0,4 Ej signifikant

119 Målsmans V. Manliga

utbildning

och ställning

i sitt yrke

elever i tekniskt gymnasium Kvarsittare

Uppflyttade

Målsmans utbildning

S:a Antal

1. Folkskola-j-ev. yrkesskola

S:a

%

Antal

/o

49,0

51,0

55,5

44,5

—

—

509 X2 ~ 1,2 Ej signifikant

VI. Manliga

elever i tekniskt gymnasium 1

2. Företagare eller tjänsteman S:a

42,5

57,5

44,4

55,6

—

—

509 X2 = 0,1 Ej signifikant 1 Att antalet elever i jämförelsegrupperna inte exakt överensstämmer med det i tabellbilaga A angivna beror på att uppgifter om utbildning och ställning i yrket inte kunnat erhållas i alla de fall, där målsman varit avliden, arbetslös eller pensionerad.

DEL 3 Underprestation i gymnasiet Av Bengt Ahnmé

Innehåll I.

Inledning: Problemställning Tidigare forskning pä området Några definitioner

'23 124 124

Undersökningens uppläggning och genomförande: Undersökningsplan P r i m ä r bearbetning av insamlade data Undersökningsmetod och resultatredovisning

125 125 126

Undersökningsmaterialets

omfattning

127 IV. Beskrivning av i undersökningen använda evalueringsinstrument: Kriterievariabeln Antagningspoäng till gymnasiet Test Intresse- och attitydschemata m.m Till lärare och rektorer riktade frågor angående eleverna

130 130 132 133 135

II.

III.

V.

Uttagning

,

.

av jämförelsegrupper

136 VI. Jämförelser avseende underprestation i förhållande till Ålder och vissa sociala variabler Prestations- och intressevariabler Lärares och rektorers bedömning av underprestation

antagningspoäng:

VII. Jämförelser avseende underprestation i förhållande till Aider och vissa sociala variabler Prestations- och intressevariabler Lärares och rektorers bedömning av underprestation Tidspress vid provgivning

allmänbegåvning:

VIII. Data från

intervjuer

144 144 145 146

med lärare och rektorer

IX. Prognosen

av studieframäng

X. Ålderns

samt vissa sociala

XL Sammanfattning

139 140 142

i gymnasiet variablers

och diskussion

samband

151 med studieframgång

•

•

•

•

154 156

Underprestation i gymnasiet Undersökning rörande underprestation i det 3-åriga allmänna gymnasiets första ring

/.

Inledning

Problemställning

elever, som möjligen år i behov av en lugnare studiegång?

Inom 1960 års gymnasieutredning har diskussioner förts om anordnande av t'ii 4-årig studiegång parallell med den normalt 3-åriga studiegång i gymnasiet som bygger på 9-årig grundskola. Föreliggande rapport avser en av de undersökningar, som tillkommit med anledning av dessa diskussioner. Den syftar till att på aktuellt svenskt material ge ett bidrag till belysningen av följande frågor:

Fråga A ovan är närmast en definitionsfråga. Det föreligger samband mellan å ena sidan elevernas antagningspoäng (alt. begåvningsnivå) och å andra sidan deras studieresultat i gymnasiet, men av olika skäl är detta samband inte perfekt. Det gäller sålunda egentligen bara att bestämma vilka krav man vill ställa för att ett studieresultat skall betraktas som avvikande från det förväntade.

A. I vilken utsträckning förekommer det i det treåriga allmänna gymnasiets första ring elever, vars studieresultat ej svarar mot de förväntningar man kan ställa på dem med hänsyn till a) deras antagningspoäng till gymnasiet och b) deras begåvnragsmässiga förutsättningar?

Sedan man så fastställt vilka elever, som skall anses ha åstadkommit sämre studieprestationcr i gymnasiet än deras föregående skolbetyg resp. deras begåvning ger anledning att förvänta, jämföres de i olika hänseenden med en grupp elever, vars studieprestationer motsvarar förväntningarna och med en grupp elever, vars studieprestationer positivt avviker från de förväntade.

B. Om så är fallel. vad karakteriserar dessa elever?

Resultaten av dessa jämförelser kan sedan tas till utgångspunkt för resonemang kring frågan vilka förutsättningar skolan har att genom olika åtgärder bemöta sådana förhållanden som försvårar elevernas möjligheter att göra sig själva rättvisa i sina gymnasiestudier.

C. Ar det möjligt ati genom olika pedagogiska och skolorganisatoriska åtgärder förbättra dessa elevers möjligheter att göra sig själva rättvisa? Finns det t.ex. något som tyder på, att det bland dessa elever skulle finnas sådana, som genom en lugnare studietakt bättre skulle komma till sin rätt? 1). På vad sätt och på vilket stadium kan man eventuellt identifiera de

Frågeställningarna här ovan utgör i själva verket några avgränsade aspekter av de mera övergripande problemen hur man bäst förutsäger studieframgång och hur man skapar bästa möjliga förutsättningar för alla elever att tillvarata sina anlagsmässiga resurser.

124 Tidigare forskning på området

De i denna undersökning aktuella problemen har under många år ägnats stor uppmärksamhet inom den pedagogiska forskningen. Man har arbetat efter flera olika angreppslinjer. En typ av undersökningar är den, där nian söker beskriva vad som kännetecknar »underachievers» och »overachievers» (ev. också »normalachicvers») (dier där nian med kontrollgruppsförfarande studerar effekten av variationer t.ex. i fråga om rådgivning eller undervisningsmetoder. En annan typ av undersökningar utgör de studier rörande prognosvärdet hos olika slags instrument för urval av elever till högre utbildning, som varje år rapporteras i stort antal. Ibland har sådana studier utförts med mycket omfattande testbatterier och med tillgång till olika sociala data. Detta ger dels möjlighet att belysa enskilda variablers prognosvärde och dels att beräkna i vilken utsträckning variablerna bidrar till den prognos man kan ställa genom en sammanvägning av olika slags data. Man har i de skilda typerna av undersökningar studerat betydelsen av föregående skolprestationer, olika test-, intresse-», attityd- oeh sociala variabler. Ett stort antal undersökningar visar, all den bästa prognosen när det gäller studieframgång erhåller man med hjälp av mått på studieframgång från tidigare skolgång, oeh ju närmare i tiden dessa mätningar ligger, desto säkrare blir prognosen. I länder med mindre enhetlighet i fråga om kurser, kursfordringar och betygsättning än i Sverige har man laborerat med olika, huvudsakligen kunskapsbetonade, studielämplighetsprov; i vissa fall har relativt god validitet kunnat rapporteras. Intelligenstest uppvisar mattliga samband med studieframgång men kan i kombi-

nation med hetyg eller kunskapsprov bidra till en ökning av prognossäkerheten. Gynnsamma förhållanden i fråga om hemmiljön brukar också visa samband med relativt bättre studieresultat. I övrigt är det svårt att ange några generella tendenser. Resultaten varierar med undersökningsmetod, mätinstrument, kriterier, elevernas ålders- och utbildningsnivå, graden av selektion etc. Det ter sig mindre meningsfullt att här återge resultat frän några enskilda undersökningar, då utrymmet i denna rapport inte tillåter så stor utförlighet som behövs för att med tillräcklig noggrannhet redovisa de särskilda förhållanden i olika avseenden som gäller för undersökningarna. Med hänsyn till att resultaten måste ses mot bakgrund av för olika länder speciella, för oss delvis främmande, betingelser kan de inte heller utan vidare överföras till svenska förhållanden. Uppslag rörande valet av mätinstrument och bearbetningsmetoder kan däremot hämtas från sådana undersökningar.

Några definitioner

Innan vi går vidare skall vi definiera några av de begrepp, som i fortsättningen kommer att användas. Med Allmänbegåvning avses en elevs sammanlagda poängtal i vissa intelligenstest (Likheter I, Främmande ord, Bokstavsgrupper T, Serier), vilka kom mer atl presenteras närmare i kapitel IV. Med Studieresultat i ring l'x menas en elevs genomsnittsbetyg i samtliga läroämnen vårterminen 1962. Vilka dessa ämnen är redovisas i kapitel IV. Med underpresterande elever avses elever, vars studieresultat i ring I 3 ligger avsevärt under det normala för elever med motsvarande antagningspoäng till gymnasiet (alt. allmänbegåvning).

125 Kraven på vad som skall menas med »avsevärt under» preciseras i kapitel V. Med normalpresterande elever menas elever, vars studieresultat i ring I 3 är genomsnittligt eller ligger nära genomsnittet för elever med motsvarande antagningspoäng (alt. allmänbegåvning). Med överpresterande elever menas elever, vars studieresultat i ring I 3 ligger avsevärt över det normala för elever med motsvarande antagningspoäng (alt. allmänbegåvning). Det är sålunda inte fråga om att eleverna på något sätt skulle överträffa sin egen förmåga, vilket givetvis inte är möjligt. Detta är viktigt att ha klart för sig. Termen är i själva verket inte särskilt lyckad. Termerna underpresterande, normalpresterande och överpresterande är sålunda relativa begrep]) och anger hur eleverna ligger till i förhållande till normalprestationen i ring I 3 i en grupp med samma antagningspoäng (alt. allmänbegåvning).

TT. Undersökningens genomförande

uppläggning

och

Undersökningsplan

Undersökningen har omfattat moment:

följande

1. I slutet av maj månad 1962 skriftlig gruppövning i ring I 3 vid ett antal treåriga allmänna gymnasier. Undersökningsmaterialet beskrives i kapitel III. För prövningen sammanställdes ett testbatteri med hänsyn till det dubbla syftet att a) möjliggöra en beräkning av hur väl elevernas skolprestationer i ring I 3 svarar mot vederbörandes begåvningsmässiga resurser och b) bidrag till att belysa vilka faktorer som medverkar till att eleverna olika väl svarar mot de för-

väntningar som kan ställas på dem med utgångspunkt från deras tidigare skolprestationer resp. från deras begåvningsnivå. Förutom ett antal intelligens- och kunskapsprov förelades eleverna vid detta tillfälle vissa formulär, där de ombads lämna en del autobiografiska uppgifter samt ta ställning till några intresse- och attitydsschemata och ett schema rörande studievanor. Testbatteriet presenteras närmare i kapitel IV. 2. Under sommaren 1962 insamling från rektorsexpeditionerna av uppgifter rörande elevernas antagningspoäng till gymnasiet, betyg i enskilda ämnen i realexamen, födelsetal och födelsenummer, linjebyten, avgång från gymnasiet, frånvaro under vårterminen 1962 in.ni. 3. Under sommaren 1962 insamling från skolöverstyrelsen av uppgifter om betyg i ring I3 vårterminen 1962. 4. I november 1962 insamling av vissa objektiva data och subjektiva bedömningar i samband med besök på de i undersökningen ingående gymnasierna. Hur denna datainsamling tillgick och vilka slags uppgifter den avsåg beskrives i kapitel IV. 5. Under höstterminen 1962 och vårterminen 1963 utvärdering, sammanställning och bearbetning av insamlade data från olika undersökningsmoment. Primär bearbetning av insamlade data

Efter utvärderingen av råpoäng i de prestations- och intressevariabler, som presenteras i kapitel IV, har råpoängsummorna i de enskilda proven transformerats till 9-gradiga standardpoängskalor (stanine-skalor). På samma sätt

126 har förfarits med sammanlagd poäng i vissa kombinationer av test, vissa kombinationer av betyg i realexamen, antagningspoäng till gymnasiet och studieresultat i ring I3. Normeringen h a r utförts på samtliga individer, för vilka visst slag av data föreligger. Vid överföringen till stanine-värden eftersträvas följande procentuella fördelning av materialet på de olika poängtalen: Stanine-värde %

:i

7 8 9

I 7 12 17 20 17 12 7 4

Vid den fortsatta bearbetningen och vid resultatredovisningen har följande u n d e r g r u p p e r av materialet särhållits: Allmänna linjer pojkar Allmänna linjen flickor Latinlinjen pojkar Latinlinjen flickor Reallinjen pojkar Reallinjen flickor

(A:p) (A:f ) (L:p) (L:f) (R:p) (R:f)

Undersökningsmetod och resultatredovisning Det insamlade materialet har bearbetats efter flera olika linjer, vilka presenteras i det följande. i. Jämförelser mellan elever som är under-, normalocli överpresterande i förhållande till antagningspoäng. Härvid h a r undersökts om de olika j ä m förelsegrupperna uppvisar skillnader i fråga om a) ålder. b) föregående skoltyp; de elever som ingår i huvudundersökningsmaterialet kommer från 3-, 4- eller 5-årig realskola, d.v.s. de representerar sen differentiering med normalt 9 år till realexamen, sen differentiering med normalt 10 å r till realexamen resp. tidig differentiering med n o r m a l t 9 år till realexamen. c) var eleverna avlagt realexamen: om detta skett vid samma skola d ä r de börjat i gymnasium eller o in de kommer från annan skola.

d) bostadsförhållanden: om eleverna är bosatta på skolorten, om de ä r inackorderade på skolorten eller om de dagligen reser till och från skolorten. e) socialgrupp. I) resultat i vissa intelligens- och k u n skapsprov. g) poäng i vissa intressevariabler. Vidare h a r undersökts i vilken utsträckning elever, som av sina lärare och rektorer bedömts vara sådana som inte u t nyttjar sina begåvningsmässiga resurser så väl, återfinnes bland dem som av oss hänförts till gruppen under-presterande. Resultaten från dessa jämförelser redovisas i kapitel VI. 2. Jämförelser mellan elever som är under-, normal- och överpresterande i förhållande till allmänbegåvning. Dessa jämförelser avser skillnader grupperna emellan med avseende på a) ålder. b) föregående skoltyp: 3-, 4- eller 5-årig realskola. c) var de avlagt realexamen: samma eller a n n a n skola. d) bostadsförhållanden: bosatt på skolorten, inackorderad på skolorten, r e ser dagligen till och från skolorten. e) socialgrupp. f) antagningspoäng till gymnasiet. g) poäng i vissa kombinationer av betyg i realexamen. Ii) resultat i ett p a r test som inte ingår i måttet på allmänbegåvning. i) poäng i vissa intressevariabler. Även h ä r h a r undersökts i vilken omfattning elever, som av lärare och rektorer angetts höra till dem som inte utnyttjar sina begåvningsmässiga förutsättningar så väl, återfinnes bland dem som av oss hänförts till gruppen underpresterande. Till sist h a r vi undersökt om elever, som presterar påtagligt sämre vid tidspress i samband med provgivning än n ä r de h a r relativt god tid på sig, är vanligare bland underpresterande än inom övriga jämförelsegrupper. Resultaten från dessa jämförelser redovisas i kapitel VII.

127 3. Jämförelser mellan elever som är under-, normaloch överpresterande på basis av data från intervjuer med lärare och rektorer. Efter ett särskilt schema, som återges i kapitel IV, tillfrågades i november 1962 lärare och rektorer vid berörda gymnasier om det i resp. avdelningar förekom några elever som i olika avseenden avvek från det vanliga. De av lärarna och rektorerna anmälda avvikelserna bokfördes systematiskt oeh sammanställdes kategorivis för under-, n o r m a l - och överpresterande elever. En s u m m a r i s k beskrivning av tendenser inom detta material ges i kapitel VIII. 4. Studium av vissa variablers de på kompletta material.

prognosvär-

När m a n arbetar med grupperna under-, normal- och överpresterande utnyttjas inte hela materialen, i vissa fall i denna undersökning endast en relativt liten andel. Vid sidan av de delundersökningar som avser jämförelser mellan under-, normal- och överpresterande elever har vi också studerat vissa variablers prognos värde på samtliga (testade) individer inom resp. linje/kön-grupper. Dessa undersökningar redovisas i kapitel IX. 5. Studier rörande ålderns samt vissa sociala variablers samband med studieframgång vid konstanthållande av antagningspoäng resp. allmänbegåvning på två kompletta delmaterial. Inom två kompletta delmaterial, Latinlinjen flickor och Reallinjen pojkar, har vi med kovariansanalytisk teknik undersökt betydelsen av a) åldersskillnader. b) skillnader med avseende på avlämnande skoltyp: 3-, 4- eller 5-årig realskola. c) skillnader i fråga om var eleverna avlagt r e a l e x a m e n : samma eller annan skola. d) skillnader i fråga om bostadsförhåll a n d e n : bosatt på skolorten, inackorderad på skolorten, reser dagligen till och från skolorten. e) socialgruppstillhörighet. Resultaten redovisas i kapitel X.

Denna rapport utgör en sammanfattning av den mera omfattande redogörelse för undersökningen som finns tillgänglig på ecklesiastikdepartementet. I vissa fall ges i föreliggande rapport endast exempel på tabeller som i den fullständigare redogörelsen ges för samtliga undergrupper av materialet. I dessa fall har vi valt att prestera data rörande latinlinjens flickor resp. reallinjens pojkar.

III. Undersökningsmaterialets omfattning I syfte att erhålla ett så enhetligt material som möjligt har undersökningen begränsats till att omfatta elever i ring l ! vid allmänna gymnasier, som (1) ej ligger på ort, där även 4-årigt allmänt gymnasium förekommer, (2) ej är nyetablerade och (3) ej i större omfattning rekryterar elever från enhetsskolans högstadium. Bland de 41 gymnasier, som uppfyllde ovanstående villkor, utvaldes 22 för undersökningen, varvid i första hand togs sådana som hade såväl allmän, latin- som reallinje. Vidare eftersträvades en så god representation som möjligt av olika landsändar-. Materialet för huvudundersökningen är hämtat från 17 avdelningar av ring A 1^ 22 avdelningar av ring L l 3 46 avdelningar av ring R I3 Totalt tillhörde 2 456 elever de utvalda avdelningarna enligt katalogerna för läsåret 1961—1962 (avseende förhållandena 15 september 1961). Ur berörda avdelningar har för huvudundersökningen utvalts samtliga elever, som

128 (a) är födda 1943 eller senare och (b) avlagt realexamen vårterminen 1961 i 3-, 1- eller 5-årig realskola och (c) erhållit betyg i ring I3 vårterminen 1962. Sammanlagt 2 110 elever uppfyller samtliga dessa tre villkor. Materialet redovisas fördelat på skola, linje och kön i tabell 1.

tits. Bortfallet har sammanställts i tabellerna 2 och 3. Tabell 2 visar fördelningen av de elever, som uppfyller villkor (a) och (b) ovan, men som avbrutit studierna sedan läsåret börjat. Tabell 3 visar fördelningen av övriga bortfallskategorier. Tabell 2. Bortfall; elever som avbrutit studierna sedan läsåret 1961—1962 börjat, fördelade efter orsak, linje och

kön.

Tabell 1. Materialet i huvudundersökningen fördelut på skola, linje och kön

rt a c

Antal elever på

Skola

AllLatin- Realmänna linjen linjen linjen u o P.

H. a. 1. i Kiruna . . . H. a. 1. i Lycksele . . Komm.gymn. i Kramfors Komm. gymn. i Ange H. a. 1. i Sandviken H. a. 1. i Borlänge . . Komm.gymn. i NorrH. a. 1. i Katrineholm H. a. 1. i Karlskoga . . H. a. 1. i Arvika H . a . I. i Åmål H. a. 1. i Uddevalla. . H. a. 1. i Falköping. . H. a. 1. i Alingsås . . . H. a. 1. i Tranås Komm. gymn. i VetH. a. 1. i Oskarshamn H. a. 1. i Värnamo . . Komm.gymn. i Falkenberg H. a. 1. i Ängelholm . H. a. 1. i Trelleborg. . H. a. 1. i Karlshamn .

:rt

u o

H ca

"S P 3

AA

a

AA

'c? o.

12 14

17 6 4 11 19 6 17 13 4 23 55 34 4 19 43 14 18 28 16 40 30 16 8

5 4 7 3 7 4 3 3

21 24 20 20 24 16 17 19 24

39 52 59 35 34 45 39 19 36

12 27 22 10 22 24 14 11 17

5 21 44 31 3 22 36 17 22 34 3 18 37 20 7 20 5 24 5 31 7 11 1 13 9 42

14 40 36 33

14 32 10 22

159 272 84 416 794 385 Summa

1 179

2 110

Tillhopa 346 elever ur de uttagna avdelningarna har av olika skäl uteslu-

Summa

kl O

a

S-i

O

H

M M +A O O

M

1 2 2 2 0 2 6 4 1 1

9 7

3 Flyttat till annat läroverk . . . . Linjebyte Annan utbildning »Frivillig kvarsittning» Sjukdom Annan orsak . . Frånvarande hela läsåret..

Totalt

rt 'c?

ii

M M 'o o P.

o

§§ 3~ rt o

u

M p

4 22 30 i l 6 9 32 9

8 17 7 16 12 8 21

Orsak

<B

t-,

o *A

+ rt o

'o

3 P 3 P 3 AC

1 1 11 1 2

6 5

15 12

2 14

4 2 1 2 9 11 4 2 4 1 6 2 3 5 14 19 2 2 1 6 6 5 9 13 22 J 9 4 5 5 2 2 7 14 6 34 25 18 38 66 104 21

104 Totalt 92 av tie elever, som enligt katalogen tillhörde berörda avdelningar, har ej erhållit betyg vårteminen 1962. Vidare har 12 elever, som bytt linje sedan läsåret börjat, uteslutits. Antalet kvarsittare är normalt för ifrågavarande utbildningsstadium. Ett mindre antal elever har uteslutits pä grund av att de avlagt realexamen tidigare än 1961, detta för att eliminera inverkan av olikheter i sättet att utnyttja tiden mellan realexamen och ring R Sammanlagt 12 elever som avlagt realexamen 1961 men är födda 1942 eller tidigare har uteslutits då de an-

129 Tabell 3. Bortfall; elever som enligt katalogen tillhörde i huvudundersökningen ingående avdelningar men som av olika skäl uteslutits, fördelade på bortfallskategori, linje och kön

Kategori

rt S a •3. 4> :« « «'E? His

3~

U u rt O H a O rt o M M M M M M C? o "3 '3 p p o

p

3 Totalt

4) rf

rt p

o

+

cg o M MX o 9

Elever som går om i ring I 3 . . 15 12 12 26 56 25 83 63 146 Elever som ej går om i ring P men som avlagt realexamen tidigare än vt-61 2 1 1 6 1 9 2 11 Elever som avlagt realexamen vt-61 men som är födda 1942 eller tidi1 2 2 4 3 7 5 12 Elever som ej avlagt realexamen efter 3-, 4- eller 5- årig studiegång l . . 1 17 5 18 13 19 19 54 73 19 29 20 47 79 48 118 124 242 Summa 48 67 127 242

olika linje/kön-grupperna. Vidare anges aritmetiskt medeltal (M) och standardavvikelse (s) för testade resp. ej testade i variablerna Antagningspoäng och Studieresultat i ring I». Skillnaden mellan testade och ej testade är inte i något fall signifikant. Vi kan därför utan större risk utföra våra analyser på den del av materialet, lör vilken kompletta testdata föreligger. Bland »ej testade» ingår även ett mindre antal elever, som var närvarande vid prövningen men för vilka något prov måst kasseras (t.ex. på grund av att instruktionen missuppfattats eller på grund av felaktigheter i provhäftet).

Tabell t. Aritmetiskt medeltal (M) och standardavvikelse (s) för testade resp. ej testade i variabeln antagningspoäng till ggmnasiet (stanine) Testade

Ej testade

Linje/ kön

N

M

s

N

M

s

A:p A:f L:p L:f R:p R:f

148 256 83 372 744 347

3,74 4,39 4,84 5,01 5,36 5,83

1,55 1,72 2,26 1,83 1,88 1,81

11 3,00 16 4,81 1 7,00 44 5,02 50 4,88 38 6,21

L41 1,59 2.12 1,94 2,00

1 Flickskola, enhetsskola, realexamen som privatist, gått till ring I» från ring I4

setts utgöra undantag av ett slag som har m i n d r e intresse för här aktuella problemställningar. Endast 73 elever (mindre än en per avdelning) har måst utgå på grund av att de kommit från annan skolform än 3-, 4- eller 5-årig realskola.

Tabell 5. Aritmetiskt medeltal och standardavvikelse för testade resp. ej testade i variabeln studieresultat i ring Is (stanine) Linje/ kön

N

M

s

N

Av de 2 110 elever, som utgör huvudundersökningsmaterialet, har 1 950 eller 92,4 % deltagit i den skriftliga prövningen i maj 1962. Tabellerna 4 och 5 visar h u r bortfallet fördelar sig på de

A:p A:f L:p L:f R:p R:f

148 256 83 372 744 347

4,22 4,79 5,02 5,30 4,96 5,29

1,58 1,56 2,32 1,81 1,92 1,84

J 11

9—4804 63

Testade

Ej testade M

s

3,45 16 5,06 1 6,00 44 5,25 50 4,52 38 5,21

1,82 1,48 2,29 1,98 1,87

130 Tabell 6 visar hur de elever, som deltagit i testningen, fördelar sig med avseende på ålder och vissa sociala vaTabell 6. I testningen

deltagande

riabler. Socialgrupp har bestämts enligt valstatistikens indelning,

elever fördelade

på vissa

kategorier

Linje/kön Kategori

A:p

A:f

L:p

L: f

R:p

H: t

Födelseår . . A

1943 1944 1945 1946 .

22 75 49 2

13 137 104 2

11 43 27 2

25 190 148 9

57 407 269 11

15 170 148 14

Avlagt real- 1 examen efter 1

3-årig realskola 4-årig realskola 5-årig realskola

20 94 34

55 134 67

13 47 23

59 202 111

133 447 164

72 187 88

Avlagt real- f examen vid l

samma skola annan skola

94 54

181 75

60 23

273 99

558 186

260 87

Bostad

bosatt på skolorten . . . . inackorderad reser dagligen

70 24 54

120 48 88

43 18 22

182 72 118

403 127 214

162 77 108

1 2 3 obekant

38 72 38

76 113 66 1

22 41 20

97 186 88 1

195 371 177 1

106 180 61

347 Sv. litt Latin

x

x x

x

Eng

*

x

x

Ty FiHi Geo Mat

x x

x x

x x x x x

\

Socialgrupp.. \

Totalt antal elever

IV. Beskrivning av i undersökningen använda evalueringsinstrument

Kriterievariabeln Som kriterium på studieframgång i ring I 3 har använts medelbetyget av samtliga läroämnen vårterminen 1962. Antalet läroämnen är på allmänna linjen och reallinjen 12 och på latinlinjen 10. Ämnenas benämning är densamma på allmänna linjen och reallinjen, men kursinnehållet är olika för vissa ämnen. Vilka ämnen som förekommer i ring I 3 på de olika linjerna framgår av följande tablå.

Ämne Kr Sv. skr....

Allmänna linjen

Latinlinjen

Reallinjen x x

\

x

x x

x

Biol

x

x

Fysik Kemi

x x

x

x x

För ett antal elever vid H.a.l. i Sandviken har betyg i Ryska räknats i stället för betyg i Franska.

Antagningspoäng till gymnasiet Antagningspoängen till gymnasiet utgöres av enkla summan av betygen i följande 12 ämnen i realexamen: Kr.-f-Sv.

131 skr. + Sv. litt. + Eng. + Ty. + Fr. + Hi. + Geo. + B i o l . + M a t . + F y s i k + K e m i . Tabell 7 visar eleverna i huvudundersökningen fördelade efter antagningspoäng, linje oeh kön. Tabellen visar också median (Md), aritmetiskt medeltal och standardavvikelse för de sex linje/köngrupperna. Tabell 7. Samtliga elever (även ej testade) fördelade efter antagningspoäng (råpoäng), linje och kön. För de olika linje/kön-grupperna anges median, aritmetiskt medeltal och standardavvikelse

Antagningspoäng

Allmänna linjen

rt

M 'o" P

34,0—34,5 33,0—33,5 32,0—32,5 31,0—31,5 30,0—30,5 29,0—29,5 28,0—28,5 27,0—27,5 26,0—26,5 25,0—25,5 24,0—24.5 23,0—23,5 22,0—22,5 21,0—21,5 20,0—20,5 19,0—19,5 18,0—18,5 17,0—17,5 16,0—16,5 15,0—15,5 14,0—14,5 13,0—13,5 Md M s N

Latinlinjen i-,

o ^A

53 Reallinjen

'c P

o

«

^A O

"S

3 P

O

1 i 1

2 3 3 5 7 14 28 24 23 24 16 6 3

1 2 3 12 9 17 21 18 28 38 41 38 23 7 10 3 1

5 5 2 1 3 8 6 0 (i 6 10 11 4 8 2 1

3 3 5 15 19 32 31 39 44 43 50 49 30 26 15 9 2

3 5 7 18 20 29 44 52 66 76 90 84 87 79 55 40 24 9 5

1 3 4 8 14 27 37 33 45 46 35 36 22 28 17 21 4 1 3

19,4 20,0 20,6 21,5 22,0 23,5 19,2 20,5 21,4 21,6 |22,1 23,1 2,6 3,0 4,0 3,3 3,5 3,4 159 272 84 416 794 385

Eleverna på reallinjen har genomsnittligt högre antagningspoäng än latinlinjens elever, vilka i sin tur har högre medelpoäng än allmänna linjens elever, d.v.s. relationerna mellan lin-

jerna är de som brukar förekomma. Flickorna har på samtliga linjer något högre genomsnittspoäng än pojkarna. Vid vissa beräkningar har vi delat upp den totala antagningspoängen på följande fyra komponenter: (a) Orienteringsämnen (Kr. -f Hi. -f Geo. + Biol.) (b) Svenska (Sv. skr. + Sv. litt.) (c) Främmande språk (Eng. + Ty. -fFr. alt. Ry.) (d) Naturvetenskapliga ämnen (Mat.-|Fysik -f- Kemi) Vi har i efterhand fått stöd för denna gruppering av ämnena genom den faktoranalys, som av Henrysson utförts på två material, omfattande 275 pojkar resp. 275 flickor, vilka avlagt realexamen i femårig realskola vårterminen 1961 (Henrysson, Faktoranalys av betyg. Rapport från Pedagogisk-psykologiska institutionen vid Lärarhögskolan i Stockholm, nr 5, april 1963). Median, aritmetiskt medeltal och standardavvikelse i antagningspoängens komponenter (råpoäng) har sammanställts i tabell 8. I fråga om orienteringsämnen är relationerna linjerna emellan desamma som när det gäller total antagningspoäng, d.v.s. reallinjens elever uppvisar det högsta medeltalet och därnäst kommer latinlinjen. I Svenska har allmänna linjens elever och reallinjens pojkar något lägre medeltal än övriga linje/kön-grupper. När det gäller främmande språk har latinlinjens elever högre medelpoäng än övriga linjers; flickorna har på alla tre linjerna något högre genomsnittspoäng än pojkarna. I naturvetenskapliga ämnen har reallinjens elever högre medelpoäng än allmänna linjens och latinlinjens. Tabellen visar också att anledningen till att flickorna på reallinjen har högre genom-

132 Tabell 8. Median, aritmetiskt medeltal och standardavvikelse i komponenter av antagnings poängen för de olika linje/ kön-grupperna (råpoäng). Beräkningarna avser samtliga elever (även ej testade) AllLatinmänna Komponent av Md linjen linjen M antagningsbi M u O s a AA poängen rt Mo

Reallinjen

3 JA 'o1 p

O

3 M 'c? P

o

9. 'Tidsplan grupptestningen

för den skriftliga i maj 1962 Tid i minuter för anvisningar

rt Mo

Inledande instruktion.

3 Bokstavsgrupper 1 . . . Främmande ord Serier Samhällsorientering . .

10 4 8

H

M "c? P

o

Md 7,0 7,0 7,5 7,5 7,5 8,0 M 6,9 7,1 7,4 7,4 7,7 7,8 s 1,0 1,1 1,5 1,2 1,2 1,2

Svenska

Md 3,0 3,5 3,5 4,0 3,5 3,5 M 3,1 3,5 3,7 3,7 3,4 3,7 s 0,6 0,6 0,8 0,7 0,7 0,7

Främmande språk

Md 4,5 5,0 5,5 6,0 5,0 5,5 M 4,6 5,2 5,5 6,0 5,0 5,7 s 1,1 1,2 1,4 1,1 1,3 1,2

N

Tabell

Prov

Orienteringsämnen

Naturvetenskapliga ämnen

till gymnasiestudierna. Tabell 9 visar den tidsplan som följdes vid grupptestningen.

Md 4,5 4,5 4,5 4,5 6,0 6,0 M 4,7 4,7 4,8 4,5 6,0 5,9 s 0,9 1,0 1,2 1,1 1,1 1,1 159 272 84 416 794 385

snittlig antagningspoäng än pojkarna är att de har något högre betyg i Svenska och Främmande språk; i Orienteringsämnen och Naturvetenskapliga ämnen föreligger ingen skillnad mellan könen. Test Den skriftliga grupptestningen i maj 1962, vilken tog knappt tre timmar i anspråk, genomfördes med två eller tre avdelningar åt gången. Som provledare fungerade av undersökningsledningen utsända medarbetare. Prövningen omfattade ett antal prestationsprov samt några intresse- och attitydschemata. Vidare förekom ett formulär, där eleverna ombads lämna vissa autobiografiska uppgifter och besvara en del frågor om sin anpassning

uppgifter

8 13 8 13 10

Rast 20 minuter 8 Bokstavsgrupper 2 . . . Likheter 2 Formulär A (autobiografiska uppgifter, intresse- och attitydschemata)

15 4 4

30 Här nedan följer en kortfattad skrivning av de olika deltesten.

be-

Likheter 1. Verbalt prov, där eleven bland ett antal givna svarsförslag skall välja ut det ord, som betyder detsamma eller nästan detsamma som ett givet nyckelord. 25 uppgifter. Ex.: STYGG ensam billig ung elak Likheter 2. Parallellform till provet Likheter 1. 40 uppgifter. Provet gavs med stark tidsbegränsning. Främmande ord. Provet i princip uppbyggt på samma sätt som Likheter 1 och Likheter 2. Nyckelorden är dock genomgående av utländskt ursprung. 30 uppgifter. Bokstavsgrupper 1. Induktivt prov, där det gäller att bland fyra grupper om vardera fyra bokstäver ange vilken grupp, som avviker från de övriga i fråga om sin logiska uppbyggnad. 30 uppgifter. Ex.: BYCZ EPQG JYZK LYZM Bokstavsgrupper 2. Parallellform till provet Bokstavsgrupper 1. 25 uppgifter. Provet gavs med stark tidsbegränsning.

133 Serier. Induktivt prov, där det gäller att komma underfund med h u r vissa talserier är uppbyggda och att ange vilket tal som bör k o m m a n ä r m a s t efter om serien för1 anges. 25 uppgifter. Ex.: 13 16 19 22 25 28

Plåtvikning. Spatialprov, där uppgiften består i att ange vilken bland ett a n t a l avbildade polyedrar som kan göras av ett på visst sätt tillklippt »plåtstycke». 30 uppgifter.

Samhällsorientering. Frågor rörande aktuella svenska samhällsförhållanden. 27 uppgifter. Ex.: Regeringens förslag i riksdagen kallas a) remiss, b) motion, c) proposition, d) interpellation, e) plenum

Reliabilitetsvärdena får anses vara tillfredsställande med hänsyn till att proven i denna undersökning endast användes för gruppjämförelser. Om man tänker sig att använda liknande prov i samband med urval eller rådgivning måste man ställa större krav på mätningsteknisk tillförlitlighet. För Likheter 2 och Bokstavsgrupper 2 har reliabiliteten ej kunnat bestämmas med split-half-teknik på grund av att de bjudits med stark tidsbegränsning, men som ovan nämnts är de att betrakta som parallellformer till Verbala prov resp. Bokstavsgrupper 1.

Vid vissa analyser h a r vi begagnat oss av sammanlagd poäng i vissa grupper av prov, vilka b e n ä m n t s : VERBALA PROV (Likheter 1-(-Främmande ord) INDUKTIVA PROV (Bokstavsgrupper 1 + Serier) ALLMÄNBEGÅVNING (Likheter 1-(-Främmande ord-{-Bokstavsgrupper 1-(-Serier) Reliabiliteten hos dessa grupper av prov samt hos de enskilda prov, som vid olika analyser behandlats separat, h a r beräknats enligt split-half-metoden. De enligt Spearman-Browns formel för testförlängning korrigerade reliabilitetskoefficienterna h a r s a m m a n s t ä l l t s i tabell 10.

Tabell 10. Reliabiliteten i olika variabler. N = 225 Variabel Allmänbegåvning Verbala prov Induktiva prov Bokstavsgrupper 1 Serier Plåtvikning Samhällsorientering

test-

Reliabilitet .88 .77 .91 .84 .87 .90 .70

Ex.:

Intresse- och attitydschemata m. in.

Elevernas intressen pejlades med flera frågeformulär, bl.a. ett som konstruerats av Härnqvist, där eleverna får markera sin inställning till 80 fingerade radio- och TV-program. Formuläret finns återgivet i Härnqvist & Grahm, Vägen genom gymnasiet, SOU 1963:15, sid. 292. Elevernas svar låter sig utvärdera i sju intressevariabler. Dessutom förekommer 10 diversefrågor som ej utvärderas. Råpoängen i var och en av intressevariablerna kan variera mellan 0 och 30. Reliabiliteten har bestämts enligt split-half-metoden. De SpearmaD-

134 Brown-korrigeradc reliabilitetsvärdena har sammanställts i tabell 11, vilken även innehåller från Härnqvist hämtade reliabilitetskoeffieienter beräknade enligt Kuder-Richardsons formel 20. Även dessa reliabilitetsvärden får betraktas som tillfredsställande med tanke på användningssättet i denna undersökning. Intressevariablcrnas i nterkorrela tioner redovisas i tabellerna 12 och 13. De högsta sambanden uppvisar besläktade intressevariabler såsom Teknisk-naturvetenskapliga intressen och

Tabell 11. Reliabiliteten i olika variabler enligt schemat Radio-TV-intressen KuderSplit-half Richardson N = 225 N = 158

Variabel

Estetiska intressen . . . Socialt-humanitära intressen Humanistiska intressen Teknisk-naturvetenskapliga intresseir . . Merkantila intressen. . Medicinsk-biologiska intressen •luridisk-samhällsvetenskapliga intressen

.86

.K<>

.8(1 .70

.87 .85

.93 .88

.89 .87

.88

.90

.76

.83

Tabell 12. Interkorrelationer mellan de olika variablerna i schemat Radio-TVintressen. Samtliga pojkar i huvudundersökningsmaterialet. N = .975 Cl) (1) Estetiska intressen (2) Socialt-humanitära intressen (3) Humanistiska intressen (4) Teknisk-naturvetenskapliga intressen (5) Merkantila intressen (6) Medicinsk-biologiska intressen (7) Juridisk-samhällsvetenskapliga intressen

(2) 37

(3) (4) .51 -.05 48 -.04 -.08

(5) .05 .38 .21 25

(6) .10 .12 .10 .55 20

(7) .14 .56 .46 .11 .60 16

Tabell 13. Interkorrelationer mellan de olika variablerna i schemat Radio-TVintressen. Samtliga flickor i huvudundersökningsmaterialet. N = 975 (1) (1) Estetiska intressen (2) Socialt-humanitära intressen (3) Humanistiska intressen (4) Teknisk-naturvetenskapliga intressen (5) Merkantila intressen (6) Medicinsk-biologiska intressen (7) Juridisk-samhällsvetenskapliga intressen

Medicinsk-biologiska intressen. Vissa d u s t e r kan iakttagas. 1 övrigt är sambanden relativt låga, vilket antyder att ett formulär av denna typ skulle kunna användas i samband med studierådgivning. I ett annat formulär fick eleverna lämna uppgifter om sina studievanor. Flertalet av uppgifterna är hämtade från ett av Husen konstruerat schema, återgivet i Husen, Studieteknik för gymnasiet, Stockholm 1961. Formuläret har

(2) 22

(3) .44 32

(4) .02 .08 01

(5) .03 .29 .16 34

(6) .06 .18 .12 .64 P*

(7) .14 .48 .40 .27 *52 *0

underkastats en summarisk faktoranalys på två sampel, det ena uttaget bland latinlinjens flickor (N = 267) och det andra bland reallinjens pojkar (N = 232). Faktoranalysen har gett två faktorer, som är någorlunda klart urskiljbara i båda samplcn. Faktor 1 synes ha att göra med planmässigheten i sättet att preparera hemuppgifter medan faktor 2 närmast avser de yttre arrangemangen i samband med hemarbetet. Avsikten är att resultaten från hittills

135 gjorda analyser skall utnyttjas vid konstruktionen av en ny version av schema). Denna skall kompletteras med nya frågor som berör rent studietekniska aspekter oeh dessutom kommer rlen att innehålla uppgifter avsedda att belysa elevernas miljömässiga, karaklerologiska oeh motivationella förutsättningar att bedriva studier.

de till sin intellektuella kapacitet eller som ej utnyttjat sin förmåga så väl. Systematiska anteckningar fördes. Efter en särskild plan gavs exempel på vilka slag av avvikelser som avsågs. Det schema som därvid följdes presenteras här nedan. För varje avdelning frågades:

Till lärare och rektorer riktade frågor angående eleverna

1. Finns det i den här avdelningen någon eller några elever som i sitt beteende avviker från det vanliga eller det normala i sitt förhållande till a) kamrater? b) lärare och andra vuxna? c) samhället?

I november 1902 besöktes samtliga i undersökningen ingående gymnasier av frän Gymnasieutredningen utsända medarbetare (i kalibreringssyfte besöktes H.a.l. i Katrineholm på en gång av samtliga medverkande). Kontakt togs med rektorn och någon eller några av de lärare, som undervisat i resp. avdelningar under läsåret 1961—1962 (helst klassföreståndaren om denne fanns kvar vid skolan). Dessa ombads att ange om det i de avdelningar de kände till fanns någon eller några elever, (a) som i sitt beteende avvek från det vanliga, (b) angående vilka speciella miljöomständigheter fanns att notera, (c) som hade särskilt omfattande fritidsengagemang eller specialintressen, (d) som föreföll ha ovanligt hög eller låg allmän skolmotivation eller ovanligt hög eller låg motivation för den speciella skolformen, (e) beträffande vilka något anmärkningsvärt fanns att notera om hälsotillståndet, (f) som hade intyg om s.k. speciella läs- och skrivsvårigheter eller som utan att ha intyg ändå kunde förmodas ha sådana svårigheter, (g) som ansågs ha åstadkommit särskilt goda studieprestationer i förhållan-

2. Finns det något anmärkningsvärt att notera i fråga om elevernas miljöförhållanden? T.ex. a) dödsfall i familjen, b) ekonomiska svårigheter, c) trångboddhet, d) om eleven av olika skäl bott någon annanstans än i sitt föräldrahem, e) splittring inom hemmet, f) ovanligt stort eller bristande intresse för studier från föräldrarnas sida, g) besvärliga inackorderingsförhållanden, h) besvärliga resor till och från skolan. 3. Finns det bland eleverna i den här avdelningen någon eller några som har ovanligt omfattande fritidsengagemang eller specialintressen? T.ex. a) idrott, b) föreningsliv, c) dans, bio, andra nöjen, d) medverkan i orkester, e) stadigt sällskap, f) specialintressen av hobbykaraktär, g) specialintresse för visst skolämne eller del av skolämne. 1. Har det bland eleverna i den här avdelningen kommit fram sådant som tyder på att vederbörande är ovanligt road av gymnasiestudierna eller att vederbörande inte finner sig så väl tillrätta i skolan eller i varje fall inte när det gäller den aktuella skolformen? a) De skulle t.ex. hellre vilja börja arbeta.

136 b) De skulle hellre vilja gå på tekniskt gymnasium, handelsgymnasium, småskoleseminarium, folkskoleseminarium, postskolan, sjuksköterskeskola. c) Vilka har sökt inträde på annan utbildningsanstalt? d) Vilka har uttalat sig för linjebyte? Även avvikelser åt det positiva hållet efterfrågades, t.ex. »plugghäst», redovisar mycket av extrakunskaper, tar korrespondenskurser utan att behöva det för att bli godkänd. R. Finns del något anmärkningsvärt att notera om elevernas hälsotillstånd? Finns det några elever som varit långvarigt sjuka eller som varit allmänt sjukliga eller klena? Finns det någon i den här avdelningen som har intyg om s.k. speciella läs- och skrivsvårigheter? Finns det någon som utan att ha intyg ändå kan misstänkas ha sådana svårigheter? 6. Finns det i avdelningen några elever som kan anses ha åstadkommit särskilt goda skolprestationer i förhållande till sin intellektuella kapacitet eller omvänt sådana som inte har utnyttjat sin förmåga så väl? Anledningen till att även positiva avvikelser efterfrågades var bl.a. att vi ville maskera undersökningens syfte. Det brukar vidare finnas en del lärare som tycker illa om att bara hålla sig till de negativa fynden och som levererar betydligt fylligare data om de har möjlighet att balansera negativa data mot positiva. Annars är givetvis de positiva fynden av ringa intresse, då de avser en synnerligen heterogen samling av olika beteenden. Betydligt mera klart definierad är gruppen »Sådana som inte utnyttjat sin förmåga så väl». Denna definition svarar ganska väl mot vad vi definierat som underpresterande i ring P i förhållande till allmänbegåvning. I samband med besöket vid gymnasierna insamlades vidare uppgifter om de förändringar, som ägt rum efter vårterminen 1962, såsom flyttning efter

prövning, kvarsittning med eller utan prövning, linjebyten, avgång från gymnasiet. För elever som avgått infordrades senare uppgifter om eventuellt uppgiven orsak samt om aktuell sysselsättning. Den redan från början systematiskt bokförda informationen har sedan kategoriserats. För varje elev, som det funnits något att notera om, har på ett särskilt kort gjorts anteckningar under ett antal olika rubriker oeh underrubriker (de senare redovisas ej i denna framställning): Observationer rörande beteendet Observationer rörande hälsotillståndet Intgg om läs- och skrivsvårigheter, ev. läs- och skrivsvårigheter Observationer om hemmiljön Observationer rörande fritidsverksamhet Observationer rörande studievanor och skolmotivation I kortet har ett kryss satts framför rubriken på den kategori som observationen avser och vidare har en kortfattad specifikation lämnats.

V. Uttagning

av

jämförelsegrupper

Begreppen under-, normal- och överpresterande har i kapitel I getts en mera allmän definition, som här skall preciseras och konkretiseras. I undersökningar av detta slag brukar man ibland bestämma grupperna under- och överpresterande i termer av avstånd från regressionslinjen (t.ex. studieresultatets regression på allmänbegåvningen). Som under- resp. överpresterande kan man t.ex. betrakta de individer som faller utanför två räta linjer, på var sin sida dragna parallellt med regressionslinjen på ett visst bestämt avstånd från densamma.

137 Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna M i variabeln Antagningspoäng för hela materialet =5,00 s i variabeln Antagningspoäng för hela materialet =1,83 M i variabeln Antagningspoäng för jämförelsegrupperna = 5,38 s i variabeln Antagningspoäng för jämförelsegrupperna =1,47

I denna undersökning har uttagningen av jämförelsegrupper tillgått på följande sätt, vilket är en något modifierad tillämpning av ovanstående förfarande. Om vi betraktar tabell 14, som visar sambandet mellan antagningspoäng och studieresultat i ring I 3 för flickor på latinlinjen, så finner vi att på var och en av de olika antagningspoängnivåerna (kolumnerna) förekommer det en viss spridning med avseende på studieresultat i ring I 3 . I de kolumner, där materialet tillåter detta, har till gruppen underpresterande förts ett antal individer, som representerar de sämsta enligt studieresultatet i ring I s . Ett uttag av cirka 16 % (ungefärligen motsvarande en gång standardavvikelsen från kolumnmedeltalet) av individerna har därvid eftersträvats. De rutor, från vilka gruppen underpresterande rekryterats, h a r skuggats i tabellen. Tabell 14. Sambandet mellan poäng och studieresultat Latinlinjen

3 Gruppen överpresterande har bildals pä följande sätt. 1 varje kolumn där uttagning av underpresterande skett, har räknats av exakt samma antal individer som antalet underpresterande med utgångspunkt från kolumnens övre ända. Gruppen överpresterande i tabell 14 har sålunda konstituerats av i kolumn 3: den elev som h a r 6 poäng i studieresultat -f- tre av de tio elever som h a r 5 poäng i studieresultat, i kolumn U: sex av de elva elever som h a r 6 poäng i studieresultat,

antagningsi ring I3.

i kolumn 5: de två elever som h a r 8 poäng i studieresultat -4- fem av de sex elever som har 7 poäng i studieresultat etc.

flickor

An+aqninqspoan 9 4 5 6 7

9 5:0

o,?

2 2

C

1 II

12 7

S5

15 S4

k

l

3 S:a 17

8 16 35 1

39 70 90 72 21 24 5

17 Gruppen normalpresterande har på motsvarande sätt hämtats i första hand från den ruta inom resp. kolumner, inom vilken medianen faller. Om antalet individer i rutan ej räckt till, har resterande individer hämtats från rutan närmast intill, varvid hänsyn tagits till fördelningens form. Genom detta tillvägagångssätt har vi erhållit jämförelsegrupper, som är lika stora och som h a r samma medeltal och samma spridning inom variabeln Antagningspoäng resp. Studieresultat i ring I 3 .

372 Korrelationen r = .74 Uttagna till gruppen underpresterande : 32 elever = 9 %

Uttaget av underpresterande i förhållande till antagningspoäng för reallinjens pojkar visas i tabell 15. I tabeller-

138 na 16—17 visas motsvarande uttag i förhållande till allmänbegåvning för latinlinjens flickor resp. reallinjens pojkar. I anslutning fill tabellerna lämnas uppgift om medeltal oeh standardavvikelse i prognosvariabeln, dels för hela materialet oeh dels för jämförelsegrupperna. Tabellerna 11 17 får utgöra exempel på hur uttagningen tillgått. Nedanstående tablå visar uttagets storlek inom samtliga linje/kön-grupper.

Tabell 15. Sambandet mellan antagningspoäng och studieresultat i ring Is. Reallinjen

Procen tuellt

uttag

ined

n t gå ti gspunkt

från Linje/kön

Antagrungspoa ng

A:p

15 A:f L:p L:f

11 Al män beg åvning

19 17 8 18 !) 11 R:p 11 9 M :f 7 12 Att uttagningsprocenten blivit högre när man utgår från Allmänbegåvning sammanhänger med att denna variabel uppvisar lägre samband med vårt kriterium på studieframgång. Tabell 16. Sambandet mellan allmänbegåvning och studieresultat i ring P. Latinlinjen

pojkar

Antagningspoäng 3 4 5 6 7

flickor

3 Allmänbegävnir 9 4 5 6 7

5:0 1

38 1

4 2

16 8

31 90

S-.o

^ Z

2 2

14 II

5 155 £

9 II

21 II

4 II

12 II

2 I

- 1

5 I

*

5* 21

114 158 l4l

153 90 36 33

114 58 38

744 Korrelationen r = .80 Uttagna till gruppen underpresterande: 65 elever = 9 % Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna M i variabeln Antagningspoäng för hela materialet =5,36 s i variabeln Antagningspoäng för hela materialet =1,88 M i variabeln Antagningspoäng för jämförelsegrupperna =4,98 s i variabeln Antagningspoäng för jämförelsegrupperna =1,41

35 39 70 90 72 21 24 5

5:Q 31 40 47 63 82 55 34 16 4 372 Korrelationen r = .32 Uttagna till gruppen u n d e r p r e s t e r a n d e : 42 elever = 11 % Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna M i variabeln Allmänbegåvning för hela materialet =4,42 .v i variabeln Allmänbegåvning för hela materialet = 1,93 M i variabeln Allmänbegåvning för jämförelsegrupperna = 4,74 s i variabeln Allmänbegåvning för jämförelsegrupperna = 1,77

139 Tabell 17. Sambandet mellan allmänbegåvning och studieresultat i ring P. Reallinjen 1

~7

Ålder och vissa sociala variabler

Al Imänberjåvnin g 7 3 4 5 6

9 1

pojkar

23 II

en c

a5

I tabellerna 18 (L:f) och 19 (R:p) redovisas under-, normal- resp. överpres14 38 lerande elever fördelade efter ålder oeh 4 31 efter vissa sociala indelningsgrunder. jämförelsegrup12 90 Ingen av skillnaderna perna emellan är statistiskt säkerställd 14 I IB ens på 5 %-nivån; detta gäller även 6 155 övriga linje/kön-grupper. Följande fak4 153 torer synes sålunda ej inverka på elevernas förmåga att motsvara de för90 1 väntningar som deras antagningspoäng 30 till gymnasiet ger anledning till: 2 9

£4

to

5 I

ii

33 Sa 10

104 153 148

57 744

I

riga linje/kön-grupper). Vi återkommer till betydelsen av dessa förhållanden i kapitel IX.

Korrelationen r = .39 Uttagna till gruppen underpresterande: 101 elever = 14 % Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna .1/ i variabeln Allmänbegåvning för hela materialet =5,66 .s- i variabeln Allmänbegåvning för hela materialet =1,88 M i variabeln Allmänbegåvning för jämförelsegrupperna =5,60 s i variabeln Allmänbegåvning för jämförelsegrupperna =1,69

VI. Jämförelser avseende underprestation i förhållande till anlagningspoäng Som framgår av tabellerna 14 och 15 i kapitel V är korrelationerna mellan anlagningspoäng oeh studieresultat i ring I3 relativt höga, särskilt med hänsyn till att det rör sig om en sammanslagning av material från olika avdelningar, att avdelningarna är nyetableradc och att eleverna ofta har rekryterats från ett ganska stort antal olika skolor (detsamma gäller även beträffande öv-

Tabell 18. Elever, som i förhållande till sin antagningspoäng år under-, normalresp. överpresterande i ring P, fördelade på vissa kategorier. Latinlinjen flickor. N = 32 i var och en av jämförelsegrupperna I förhållande till sin antagningspoäng Kategori

v

C/5

<v

t- „ O

C

B c

-d a u, rt O

L*

f 1943 1 1944 '• 1945 1 1946

2 24 6

. , „ , f 3-årig realsk. Avlagt real- 1 , , . , , ... < 4-årig realsk. examen efter r „ . . , [ 5-årrg realsk.

4 22 6

(i 18 8

4 21 7

Avlagt real- f samma skola examen vid \ annan skola

20 12

<)

25 7

21 4 7

14 3 15

7 18 7

11 17 4

..... ''' I s , ' ; , r

..

f bosatt pä skol1 orten 12 1 inackorderad 11 l reser dagligen 9

fl 2 Socialgrupp S ., 1 obekant

11 12 9

22 9 1

1 II 11

140 elevens ålder, föregående skoltyp (3-, 4- eller 5-årig realskola), den omständigheten att vissa elever fortsätter i gymnasium i samma skola som den där de avlagt realexamen, medan andra kominer från främmande realskolor, det förhållandet att vissa elever är bosatta på skolorten medan andra är inackorderade eller dagligen reser mellan hemorten och skolan. Dessa variablers betydelse för studieframgången har studerats närmare på två kompletta delmaterial. Resultaten av denna undersökning redovisas i kapitel X. Tabell 19. Elever som i förhållande till sin antagnings poäng är under-, normalresp. överpresterande i ring P, fördelade på vissa kategorier. Reallinjenpojkar N = 65 i var och en av jämförelsegrupperna I förhållande till sin antagningspoäng Kategori 9

BD

tu c o "O rt S C rt 3 £ o <->

f 1943

:o8

5 38 20 2

3 42 20

2 41 22

Avlagt real- f J - f i * r e a , l s k examen efter [ 5-årig ^ ^ realsk. i '

9 38 18

11 39 15

10 41 14

Avlagt real- f samma skola examen vid \ annan skola

43 22

45 20

50 15

? r t e n " • • • • • 30 inackorderad 17 18 l reser dagligen 22 f1l 2 c . . 30 Socialgrupp < „ 13 l obekant

39 14 12

35 12 18

19 27 19

18 30 17

Födelseår

j

^

1 1946

f bosatt på skolBostad

Prestations- och intressevariabler

Tabellerna 20 (L:f) och 21 ( R : p ) , som får utgöra exempel på de sammanställningar som förekommer i den fullständigare redogörelsen, visar jämförelsegruppernas genomsnittsvärden i vissa test- och intressevariabler (data från prövningen i maj 1962). I tabellerna anges även vilka skillnader som är signifikanta (t-test) enligt: Signifikansnivå 5 % 1 % 0,1 %

Beteckning

* ** ***

I några få fall förekommer klart säkerställda skillnader (* * *) mellan under- och överpresterande elever när det gäller testvariabler. Från de tabeller som ej finns med i denna redovisning kan inom A:p noteras en klart signifikant skillnad (***) till de underpresterandes förmån i förhållande till överpresterande i variabeln Spatialprov. Vidare förekommer inom R:f klart säkerställda skillnader mellan under- och överpresterande i variablerna Allmänbegåvning resp. Verbala prov (överpresterande uppvisar bättre provresultat). Bland reallinjens pojkar (tabell 20) noteras signifikant skillnad på 1 %-nivån mellan under- och normalpresterande elever för variabeln Allmänbegåvning. Tabell 22 visar signifikansnivån hos skillnader mellan under- och normalpresterande elever inom samtliga linje/ kön-grupper. I samtliga fall, där viss signifikansnivå angivits, uppvisar underpresterande lägre medelvärde än normalpresterande. Endast i ett fall (variabeln Allmänbegåvning för reallinjens pojkar) noteras som tidigare nämnts skillnad säkerställd på 1 %-

141 Tabell 20. Aritmetiskt medeltal och standardavvikelse (stanine-poäng) i vissa variabler för elever som i förhållande till sin antagningspoäng till ggmnasiet är under-, normal- resp. överpresterande i ring l3. Latinlinjen flickor. N = 32 i var och en av jämförelsegrupperna I förhållande till sin antagningspoäng Variabel

underpresterande

normalpresterande

M | s

M

Signifikanta skillnader

overpresterande under/ under/ normal/ över normal över M

Testvariabler

Allmänbegåvning Verbala prov Induktiva prov Spatialprov Samhällsorientering

4,19 1,81 4,69 1,81 5,47 1,78 4,62 1,67 5,31 2,27 6,38 1,87 3,94 1,82 4,16 1,58 4,59 1,62 4,84 1,66 5,03 1,38 4,50 1,25 3,66 1,88 4,66 1,72 4,69 1,76

Intressevariabler (RadioTV)

Estetiska Socialt-humanitära Humanistiska Teknisk-naturvetenskapliga Merkantila Medicinsk-biologiska Juridisk-samhällsvetenskap liga

6,09 1,65 6,00 0,97 6,13 1,33 5,22 2,01 5,38 1,63 6,13 1,63 6,31 1,47 6,34 1,57 7,28 1,46 3,59 1,08 3,19 1,21 3,16 1,07 4,16 1,94 4,37 1,59 4,22 1,69 4,00 1,46 4,00 1,56 3,84 1,46 4,50 1,94 4,28 1,82 4,81 1,93

Tabell 21. Aritmetiskt medeltal och standardavvikelse (stanine-poäng) i vissa variabler för elever som i förhållande till sin antagnings poäng till ggmnasiet är under-, normal- resp. överpresterande i ring P. Reallinjen pojkar# N = 65 i var och en av jämförelsegrupperna I förhållande till sin antagningspoäng Variabel

underpresterande

normalpresterande

overpresterande

M

M

M

Testvariabler

Allmänbegåvning Verbala prov Induktiva prov Spatialprov Samhällsorientering

5,00 2,05 5,89 1,68 6,17 1,78 4,71 1,88 5,43 2,09 5,57 2,16 5,20 1,92 5,82 1,83 6,22 1,81 5,66 1,18 5,74 1,26 5,71 1,31 5,28 1,85 5,38 1,74 5,58 1,69

Intressevariabler (RadioTV)

Estetiska Socialt-humanitära Humanistiska Teknisk-naturvetenskapliga Merkantila Medicinsk-biologiska J uridisk-samhälls vetenskap liga

4,12 1,60 4,00 1,64 4,09 1,80 3,94 1,65 4,00 1,53 3,85 2,03 4,14 1,89 3,89 1,55 3,95 2,03 6,18 1,71 6,57 1,39 6,58 1,67 5,55 1,79 5,51 1,75 5,29 1,85 5,58 1,66 5,69 1,73 5,55 1, 4,98 1,82 5,03 1,78 5,08 2,07

Signifikanta skillnader under/ under/ normal/ över normal

142 nivån. Tendens till skillnad (*) i fråga om Samhällsorientering föreligger inom vissa linje/köngrupper. Härvid torde ob-

serveras att Samhällsorientering är den variabel som har den lägsta reliabilitelen.

Tabell 22. Signifikansnivån Jtus medeltalsskillnader i vissa variabler mellan som i ring /••' år under- resp. normalpresterande i förhållande till antagnings poäng

elever

Linje/kön Variabel

A:p L: 1» A:f L:f R:p K:f (N = 22) ( N = 2 9 ) (N = = 7) (N = 32) (N = tia) (N = 25)

Allmänbegåvning Testvariabler

Intressevariabler (RadioTV)

Induktiva prov Spatialprov Samhällsorientering Estetiska Socialt-humanitära Humanistiska Teknisk-naturvetenskapliga . . Merkantila Medicinsk-biologiska Juridisk-samhällsvetenskapliga

—

—

—

— — —

— *

Lärares och rektorers bedömning av underprestation

I samband med den datainsamling som företogs i november 1962 ombads rektorerna och vissa lärare att försöka bedöma vilka elever som inte utnyttjade sina begåvningsmässiga resurser så väl. Sädana omdömen avgavs med rätt stor återhållsamhet. Totalt 80 elever (4 %) har ansetts höra till ifrågavarande kategori. Sambandet mellan antagningspoäng och studieresultat i ring I 3 för dessa elever har prickats i tabellerna 23—28. I samma tabeller har markerats från vilka rutor gruppen underpresterande uttagils av oss. Totalt faller endast 17 (21 %) av de 80 elever som av lärarna uppgivits höra till dem som inte utnyttjar sina begåvningsmässiga resurser så väl inom de rutor i tabellerna som enligt vissa statistiska regler innehåller elever som underpresterar i förhållande till sin antagningspoäng.

—

Tabell 23. Sambandet mellan antagningspoäng och studieresultat i ring P för elever som enligt lärare och rektor ej utngttjar sina begåvningsmässiga resurser sä väl. Allmänna linjen pojkar. Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna 3

-

Antagningspoäng 4 5 6 7

ai

c

I

"fe 5

I 2

I I I

143 Tabell 2k. Sambandet mellan antagningspoäng och studieresultat i ring P för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begåvningsmässiga resurser sä väl. Allmänna linjen flickor. Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna 1

fir.lotj lings poön 4 6 5

8 Tabell 26. Sambandet mellan antagningspoäng och studieresultat i ring P för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begåvningsmässiga resurser sä väl. Latinlinjen flickor. Gruppen underpresterande har hämtats frän de skuggade rutorna

"7

~ 7

3 Antagnings aoänq 6 7 4 5

en c

en c

=

l5

l

55 U

01 i, m •o

E o 1

t

1 1

2 1

Tabell 25. Sambandet mellan antagningspoäng och studieresultat i ring P för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begåvningsmässiga resurser så väl. Latinlinjen pojkar. Gruppen underpresterande har hämtats frän de skuggade rutorna 1

1 1

6 Antag ningspoäng 4 5 6 7

8 Tabell 27. Sambandet mellan antagningspoång och studieresultat i ring P för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begåvningsmässiga resurser så väl. Reallinjen pojkar. Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna 1

2 Antag Tings poän 5 4 6

~7

9 8 ro

n

~1

cn

cn c

'E 6

E

| 5

"55 ;£

3 2

Z>

tt)

2 A

3 OJ

-o

T3

£3

2 1

3 Z

1 1

144 Tabell 28. Sambandet mellan antagningspoäng och studieresultat i ring P för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begåvningsmässiga resurser så väl. Reallinjen flickor. Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna

3 Antag nings poän g 4 5 6 7

ningsgrunder. Ingen av skillnaderna mellan jämförelsegrupperna är statistiskt säkerställd. Detta gäller även övriga linje/kön-grupper.

Tabell 29. Elever som i förhållande till sin allmånbegåvning är under-, normalresp. överpresterande i ring P, fördelade på vissa kategorier. Latinlinjen flickor. N = 42 i var och en av jämförelsegrupperna

8 I förhållande till sin allmänbegåvning

m

~7 c

I

1 Kategori

en

<u

5 H

& a, 13 TJ

2:4

£3 2

f 1943 Födelseår

De värden för sambandet mellan allmänbegåvning och studieresultat som redovisas i anslutning till tabellerna 16 och 17 i kapitel V är av den storleksordning man brukar finna på detta utbildningsstadium. I varje fall gäller detta elever på latinlinjen och reallinjen. Sambandsvärdena för allmänna linjen är låga (r = .18 för A:p och r = .23 för A:f).

Ålder och vissa sociala variabler

På samma sätt som i kapitel VI h a r vi i tabellerna 29 och 30 nedan sammanställt jämförelsegruppernas fördelning efter ålder och efter vissa sociala indel-

•n a B B c« 9 | O "-1 BÄ 5 3 21 19 ' " ' " 16 20

& B a> «

7 22 13

3 28 11

[ 1946

1 VII. Jämförelser avseende underprestation i förhållande till allmänbegåvning

j 1Q45

CA

1 24 16 1

. , , , Avlagt real-

f 3-årig realsk. ^ realsk

examenefter

l 5-årig realsk.

7 23 12

Avlagt real- f samma skola examen vid \ annan skola

32 10

36 6

28 14

f bosatt på skol16 J orten 15 j inackorderad l reser dagligen 11

26 5 11

19 11 12

12 19 11

8 26 8

R

... i

fl „ . . 2 Socialgrupp -j „ l obekant

12 19 11

Prestations- och intressevariabler

Tabellerna 31 (L:f) och 32 (R:p) visar jämförelsegruppernas genomsnittsvärden i variabeln Antagningspoäng, i antagningspoängens komponenter, i två test som inte ingår i variabeln Allmänbegåvning (vilken legat till grund för uttagningen av jämförelsegrupper) samt i de olika variablerna i schemat Radio-

145 Tabell 30. Elever som i förhållande till sin allmänbegåvning är under-, normalresp. över presterande i ring P, fördelade på vissa kategorier. Reallinjen pojkar. N = 101 i var och en av jämförelsegrupperna I förhållande till sin allmänbegåvning Kategori

CJ

w

O)

O

&£ rt -rj & B T3 rt

o 2

3£ B£ 14 7 4 46 51 54 38 43 42 1 3

Födelseår

Avlagt real- f f f !§ r e a ^ eas examen efter [ H5-årig - f ^ rrealsk. ^

14 54 33

21 56 24

21 59 21

Avlagt realexamen vid

samma skola annan skola

76 25

77 24

73 28

Bostad

bosatt på skol orten inackorderad reser dagligen

59 14 28

55 16 30

49 19 33

Socialgrupp

1 2 3 obekant

35 39 27

22 55 23 1

20 56 25

TV-intressen. Signifikansnivån för differenser mellan jämförelsegrupperna har angivits. F ö r variabeln Antagningspoäng är i samtliga tabeller skillnaden mellan under- och överpresterande klart signifikant (***), Bland allmänna linjens pojkar är skillnaden mellan under- och normalpresterande ej signifikant, medan den bland latinlinjens pojkar är signifikant på 1 %-nivån. Inom övriga grupper föreligger klart signifikant skillnad med avseende på antagningspoäng mellan under- och normalprester a n d e elever. 10—4804 63

Inom vissa av linje/kön-grupperna differentierar även antagningspoängens komponenter relativt väl mellan jämförelsegrupperna. Framför allt gäller detta Främmande språk. Till denna fråga återkommer vi i kapitel IX. Provet Samhällsorientering ger klart signifikanta skillnader mellan underoch normalpresterande samt mellan under- och överpresterande bland reallinjens pojkar. Klart signifikant skillnad föreligger mellan under- och normalpresterande och mellan under- och överpresterande bland latinlinjens pojkar för variabeln Humanistiska intressen. Klart signifikant skillnad mellan under- och överpresterande ger variabeln Naturvetenskapliga intressen bland reallinjens pojkar. Medicinsk-biologiska intressen ger klart signifikanta skillnader mellan under- och övcrpresterande bland reallinjens flickor. Tabell 33 ger signifikansnivån hos skillnader mellan under- och normalpresterande elever inom samtliga linje./ kön-grupper. I samtliga fall, där viss signifikansnivå angivits, uppvisar underpresterande lägre medelvärde än normalpresterande. De resultat som redovisas i detta avsnitt får tolkas som uttryck för att antagningspoängen h a r god prognosförmåga när man använder studieresultat i ring I 3 som kriterium på studieframgång. Lärares och rektorers bedömning av underprestation Tabellerna 34—39 visar sambandet mellan allmänbegåvning och studieresultat i ring I 3 för de elever som av lärare och rektorer bedömts höra till dem, som inte utnyttjar sina begåvningsmässiga förutsättningar så väl. Inte heller här

146 Tabell 31. Aritmetiskt medeltal och standardavvikelse (stanine-poäng) variabler för elever som i förhållande till sin allmänbegåvning är under-, resp. överpresterande i ring P. Latinlinjen flickor. N = 42 i var och en av jämförelsegrupperna I förhållande till sin allmänbegåvning Variabel

underpresterande

normalpresterande

överpresterande

M

M

M

Betyg i realexamen

3,26 1,41 4,71 1,42 7,07 1,21 Antagningspoäng 3,10 1,87 3,98 1,30 5,93 1,74 Orienteringsämnen 4,88 1,14 5,05 1,31 6,50 1,80 Svenska 4,71 0,91 6,05 1,41 7,90 1,10 Främmande språk Naturvetenskapliga ämnen. 2,52 1,27 3,69 1,47 5,29 1,14

Testvariabler

Spatialprov Samhällsorientering

4,79 1,49 4,14 1,60 4,86 1,37 4,75 2,26 4,71 1,55 5,33 1,56

Intressevariabler (BadioTV)

Estetiska Socialt-humanitära Humanistiska Teknisk-naturvetenskapliga Merkantila Medicinsk-biologiska Juridisk-samhällsvetenskapliga

6,17 1,39 5,95 1,29 6,43 1,44 5,26 1,92 5,71 1,70 5,79 1,83 6,50 1,61 5,98 1,55 7,31 1,24 3,21 1,30 3,17 1,40 3,74 1,24 4,24 1,81 4,52 2,08 4,40 2,07 3,62 1,72 4,21 2,02 4,24 1,61

i

vissa normal-

Signifikanta skillnader under/ under/ normal/ övernormal

*** *•*

*** ***

4,26 2,09 4,45 1,99 4,93 1,49

förekommer någon samstämmighet mell a n l ä r a r b e d ö m n i n g e n o c h d e t av oss g j o r d a u t t a g e t a v u n d e r p r e s t e r a n d e elev e r . S a m m a n l a g t 24 ( 3 0 % ) av d e 80 e l e v e r s o m a v l ä r a r n a a n s e t t s ej u t n y t t j a s i n a b e g å v n i n g s m ä s s i g a r e s u r s e r så v ä l h ö r till d e m s o m e n l i g t v i s s a s t a t i s t i s k a r e g l e r h ä n f ö r t s till k a t e g o r i n »und e r p r e s t e r a n d e i f ö r h å l l a n d e till s i n a l l m ä n b e g å v n i n g » . E t t m i n d r e a n t a l av d e m , s o m av l ä r a r n a u p p g i v i t s p r e s t e r a m i n d r e v ä l , h ö r t.o.m. h e m m a i n o m k a tegorin »överpresterande i förhållande till s i n a l l m ä n b e g å v n i n g » n ä r u t t a g e t gjorts e n l i g t o b j e k t i v a g r u n d e r . Tidspress vid provgivning Vi h a r v e l a t p r ö v a o m s å d a n a e l e v e r , som fungerar m i n d r e väl n ä r de utsätts för t i d s p r e s s ä n n ä r d e får a r b e t a u n d e r l u g n a r e b e t i n g e l s e r , s k u l l e v a r a fö-

reträdda i större utsträckning bland elever som u n d e r p r e s t e r a r i förhålland e till sin a l l m ä n b e g å v n i n g ä n b l a n d normal- och överpresterande elever. D e t t a h a r g j o r t s g e n o m att j ä m f ö r a elevernas resultat i p r o v som givits m e d och utan tidspress. S o m n ä m n t s i k a p i t e l IV v a r d e v e r b a l a p r o v e n L i k h e t e r 1, L i k h e t e r 2 o c h Främmande ord uppbyggda på i princ i p s a m m a sätt. D e t s a m m a g ä l l e r d e induktiva proven Bokstavsgrupper 1 o c h B o k s t a v s g r u p p e r 2. P r o v e n L i k h e t e r 1, F r ä m m a n d e o r d och Bokstavsgrupper 1 gavs vid den s k r i f t l i g a g r u p p t e s t n i n g e n i m a j 1962 med administrativ tidsbegränsning. Proven Likheter 2 och Bokstavsgrupper 2 gavs d ä r e m o t m e d relativt s t a r k tidsbegränsning; provledaren sade före

147 Tabell 32. Aritmetiskt medeltal och standardavvikelse (stanine-poäng) variabler för elever som i förhållande till sin allmänbegåvning år under-, resp. överpresterande i ring P. Reallinjen pojkar.N = 101 i var och en av jämförelsegrupperna I förhållande till sin allmänbegåvning Variabel

Betyg i realexamen

Testvariabler

Intressevariabler (BadioTV)

underpresterande

normalpresterande

överpresterande

M

M

M

s

s

Signifikanta skillnader under/ under/ normal/ normal över över

s

Antagningspoäng 3,31 1,41 5,03 1,36 7,43 1,19 Orienteringsämnen 3,21 1,45 4,52 1,64 6,87 1,58 3,93 1,20 4,67 1,15 5,94 1,26 Svenska 2,81 1,46 4,22 1,73 6,68 1,69 Främmande språk Naturvetenskapliga ämnen. 4,67 1,23 5,61 1,28 7,25 1,18

:!: H: *

Spatialprov

—

5,63 1,20 5,54 1,46 5,73 1,40 4,74 1,71 5,61 1,92 6,19 1,73

Estetiska Socialt-humanitära Humanistiska Teknisk-naturvetenskapliga Merkantila Medicinsk-biologiska Juridisk-samhällsvetenskapliga

i vissa normal-,

***

*** *** •**

***

i::}-. *

4,20 1,59 4,24 1,72 4,18 1,51 3,86 1,65 4,02 1,63 3,83 1,86 4,10 1,84 4,02 1,90 4,61 1,73 6,16 1,42 6,39 1,61 7,04 1,60 5,54 1,88 5,75 1,97 5,63 1,94 5,41 1,75 5,56 1,81 5,97 1,78

*

*

—

4,89 2,06 5,36 2,13 5,42 2,03

T<d)ell 33. Signifikansnivån hos medeltalsskillnader i vissa variabler mellan som i ring I3 är under- resp. normalpresterande i förhållande till allmänbegåvning

elever

Linje/kön Variabel

Betyg i realexamen

Antagningspoäng Orienteringsämnen Svenska Främmande språk Naturvetenskapliga ämnen

A:p A:f L:p L:f B:p B:f (N = 28) (N = 44) ( N = 1 5 ) (N = 42) (N = 101) (N = 43)

: j : :|:

*

••:•

*** * ***

— ..

Testvariabler

Spatialprov Samhällsorientering

Intressevariabler (BadioTV)

Estetiska Socialt-humanitära Humanistiska Teknisk-naturvetenskapliga . . Merkantila Medicinsk-biologiska .1 uridisk-samhällsvetenskapliga

—

—

—

** ***

—

—

:j: * :j:

* t- ••<••

*** *** * * :(: :!: :|: *

*** *** ***

—

—

— —

*

148 Tabell 34. Sambandet mellan allmänbegåvning och studieresultat i ring P för elever som enligt lärare och rektor ej utngttjar sina begåvningsmässiga resurser så väl. Allmänna linjen pokjar. Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna 1

3 Allmänbegåvning 4 5 6 7

8 Tabell 36. Sambandet mellan allmänbegåvning och studieresultat i ring P för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begåvningsmässiga resurser så väl. Latinlinjen pojkar. Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna 1

9 Allmänbegåvning 4 5 6 7

8 IO

to

c *-6 •fe 5

1 1

o5

i

"" 7 a> c = 6

~ 7

-o

OJ 4 <u

i

£3

1 1

£3

j

2 1

1 Tabell 35. Sambandet mellan allmänbegåvning och studieresultat i ring P för elever som enligt lärare och rektor ej utngttjar sina begåvningsmässiga resurser så Väl. Allmänna linjen flickor. Gruppen underpresenterande har hämtats från de skuggade rutorna 1

3 Allmänbegövning 4 5 6 7

1 Tabell 37. Sambandet mellan allmänbegåvning och studieresultat i ring P för elever som enligt lärare och rektor ej utngttjar sina begåvningsmässiga resurser så väl. Latinlinjen flickor. Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna 1

~7

~1

c

C

c

">

2 Allmänbeg ävnin g 7 6 4 5

1 1

•6 5 +3 1

s, <u

-o

•ra

£3

£3

0)

2 1

6 OJ 4

1 1

1 1

149 Tabell 38. Sambandet mellan allmänbegåvning och studieresultat i ring P för elever som enligt lärare och rektor ej utnyttjar sina begåvningsmässiga resurser så väl. Reallinjen pojkar- Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna I

3 Allmänbegåvning 4 5 6 7

9 8 in

7 oc

*•

n 5 i

0) OJ "O

=>

T)

u-J

2 f

I

1 Tabell 39. Sambandet mellan allmänbegåvning och studieresultat i ring P för elever som enligt lärare och rektor ej utngttjar sina begåvningsmässiga resurser så Väl. Reallinjen flickor- Gruppen underpresterande har hämtats från de skuggade rutorna I 9

2 Allmänbegfivning 3 4 5 6

starten i dessa prov till att tiden var mycket knappt tilltagen. Den i förväg under något annorlunda förhållanden utprövade tiden 4 minuter för Likheter 2 visade sig vara väl rundligt tilltagen i den situation provet bjöds i vår undersökning, vilket resulterade i en extrem negativ snedfördelning av råpoängen. Detta medförde i sin tur att transformation till stanine-skala ej var möjlig. Båpoängen i Bokstavsgrupper 2 lät sig däremot väl överföra till staninepoäng. Med hänsyn till råpoängfördelningens form bestämdes att de 6,6 % av eleverna som hade 35 rätt eller mindre på provet Likheter 2 skulle betraktas som underpresterande vid tidspress om de hade minst 4 stanine-poäng i variabeln Verbala prov. På motsvarande sätt betraktades som underpresterande vid tidspress på bokstavsgruppsprov elever vars prestation i Bokstavsgrupper 2 var minst 3 stanine-poäng sämre än prestationen i Bokstavsgrupper 1. Tabell 40 och 41 visar hur de enligt ovan givna definitioner vid tidspress underpresterande eleverna fördelar sig inom våra jämförelsegrupper under-, normal- och överpresterande i Tabell 40. Antal elever som underpresterar i provet Likheter, givet med stark tidsbegränsning, inom undergrupper av huvudundersökningsmaterialet

8 w>

I förhållande till sin allmänbegåvning

7 oc

L 6

"

-tCI

3 -*01 <u 0)

Linje/kön

5 4

-o 3

•*- 1\ 2

I

Allmänna linjen pojkar Allmänna linjen flickor Latinlinjen pojkar . . . Latinlinjen flickor . . . Beallinjen pojkar . . . . Beallinjen flickor . . . .

norunderövermalpresteprestepreste- rande rande rande 3

1 2 1

1 1 7 1

1 4

150 förhållande till allmänbegåvning. Några systematiska tendenser synes ej föreligga. Tabell 41. Antal elever som underpresterar i provet Bokstavsgrupper, givet med stark tidsbegränsning, inom undergrupper av huvudundersökningsmaterialet I förhållande till sin allmänbegåvning Linje/kön

Allmänna linjen pojkar Allmänna linjen flickor Latinlinjen pojkar . . . Latinlinjen flickor . . . Beallinjen pojkar . . . . Beallinjen flickor . . . .

norunder- mal- överpreste- preste- presterande rande rande 1 9 3 4 18 9

VIII. Data från intervjuer och rektorer

2 9 1 8 12 7

2 7 1 5 16 5

med

lärare

De data, som insamlats i samband med våra besök vid gymnasierna i november 1962, h a r sammanställts för de olika jämförelsegrupperna. Materialets ringa omfång gör att man får vara mycket försiktig med tolkningen. Det försök till beskrivning av tendenser i materialet som här göres bör alltså tas med stor reservation. De uppslag, som vissa data kan ge anledning till, torde emellertid kunna användas som underlag för konstruktion av frågeschemata rörande olika miljömässiga förhållanden som kan tänkas inverka på studieresultatet. De tendenser, som med dessa reservationer kan skönjas, är i stort sett likartade vare sig vi utgår från underprestation i förhållande till antagningspoäng eller i förhållande till allmänbegåvning. Eftersom antalet anteckningar

i detta fall är något större väljer vi att försöka summariskt beskriva förhållandena bland under-, normal- resp. överpresterande i förhållande till allmänbegåvning. Någon skillnad mellan jämförelsegrupperna i fråga om antalet anteckningar rörande negativa beteendeavvikelser synes ej föreligga. Och inte heller beträffande arten av sådana avvikelser. Några fall av svårigheter att anpassa sig till en ny skolmiljö har antecknats bland underpresterande men ej inom övriga jämförelsegrupper. Något flera elever som betecknats som sjukliga eller klena förekommer bland under- än bland överpresterande, men skillnaden är obetydlig. Bland underpresterande har noterats något flera fall av i olika avseenden besvärliga hemförhållanden (utom ekonomiska svårigheter) än bland normaloch överpresterande. Särskilt gäller detta förekomsten av splittring mellan föräldrarna. Bland överpresterande har antecknats flera fall av ekonomiska svårigheter än bland underpresterande. Flera elever, särskilt flickor, h a r uppgivits ägna sig mycket åt dans och andra nöjen bland underpresterande än inom övriga jämförelsegrupper. Mera intensivt bedrivna fritidssysselsättningar av organiserad art (idrott, hobbyverkamhet, musik—sång, föreningsliv etc.) synes vara lika vanligt förekommande i alla jämförelsegrupper. Ett antal fall av skolleda har av lärarna rapporterats beträffande underpresterande elever, däremot mycket få inom de andra jämförelsegrupperna. Det är emellertid osäkert om skolleda bör tas upp bland möjliga »orsaker» till underprestation. Det hör kanske snarast hem-

151 ma bland »symptom på mindre god anpassning till skolsituationen». För övrigt är att märka att skolledan i flera fall uppgivits vara av tillfällig natur och att den synes ha övervunnits under hösten 1962. Vid våra intervjuer efterfrågades förekomsten av elever med intyg om s. k. speciella läs- och skrivsvårigheter resp. elever som utan att ha sådant intyg ändå kunde misstänkas ha sådana svårigheter. Sex intyg om läs- och skrivsvårigheter förekommer inom hela huvudundersökningsmaterialet, vilket svarar mot 0,3 %. Härtill kommer nio fall eller 0,5 % som är misstänkta, men där ingen som helst åtgärd vidtagits. Ingen av dessa elever återfinnes bland underpresterande, medan ett intygsfall och tre misstänkta fall förekommer bland normalpresterande. Bland överpresterande finns det ett intygsfall och två misstänkta.

IX. Prognosen av studieframgång nasiet

i gym-

Som framgår av tabellerna 14 (L:f) och 15 (R:p) i kapitel V, vilka får utgöra exempel, har den antagningspoäng, som för närvarande utgör jämförelsetal vid urval av elever till gymnasiestudier, ett relativt gott prognosvärde, när man använder studieresultatet i ring I 3 som kriterium. Korrelationen mellan antagningspoäng och studieresultat är inom de olika linje/kön-grupperna: A:p A:f L:p L:f R.p R:f

.65 .69 .78 .74 .80 .81

Antagningspoängens prognosförmåga illustreras även av ett antal tabeller i

den fullständiga rapporten, vilka ger genomsnittsvärden i vissa variabler för följande tre undergrupper av eleverna: enligt studieresultat i ring I 3 sämsta fjärdedelen, mellersta hälften resp. bästa fjärdedelen. Utom genomsnittsvärden för antagningspoängen innehåller tabellerna också genomsnittsvärden för antagningspoängens komponenter, för vissa testvariabler och för de olika variablerna i schemat Radio-TV-intressen. I den fullständiga rapporten ges också i särskilda tabeller genomsnittsvärden i samma variabler för kategorierna: elever som ej blivit flyttade vårterminen 1962, elever som blivit flyttade vårterminen 1962 och samtliga elever. Möjligen skulle sambandet mellan antagningspoäng och studieresultat i ring I s kunna ytterligare ökas genom standardiserade prov som hjälpmedel vid betygsekvivalering i de avlämnande skolorna och mera tillförlitliga kriterier än studieresultat i ring I 3 utgör. Att relativt stora skillnader förekommer i fråga om betygsättning och begåvningsvariation i olika avdelningar framgår av ett antal tabeller i den fullständigare redogörelsen, vilka visar de enskilda avdelningarnas genomsnitts- och spridningsvärden (könen sammanslagna) i variablerna Antagningspoäng, Allmänbegåvning och Studieresultat i ring I 3 . Andra tabeller visar avdelningarna linjevis fördelade efter genomsnittsvärden resp. spridningsvärden i var och en av dessa variabler. Vidare illustreras sambandet mellan de enskilda avdelningarnas genomsnittsvärden resp. spridningsvärden i variablerna Antagningspoäng och Studieresultat i ring I» i ett antal diagram. Med ett av G. Andreasson i Statistisk tidskrift 1962:1 beskrivet program för stegvis regressionsanalys med ADBmaskin har vi undersökt vilka bland

152 vissa av våra prognosvariabler som bidrar mest till prognosen av studieframgång i ring I 3 . Resultaten från dessa analyser har för var och en av linje/ kön-grupperna sammanställts i ett antal tabeller i den fullständiga rapporten. Av dessa tabeller återges här de två som avser latinlinjens flickor (tabell 42) och reallinjens pojkar (tabell 43). Tabellerna ger samtliga interkorrelationer mellan följande variabler: Antagningspoäng Orienteringsämnen i realexamen Svenska i realexamen Främmande språk i realexamen Naturvetenskapliga ämnen i realexamen Allmänbegåvning Verbala prov Induktiva prov Spatialprov Studieresultat i ring I 3 Kolumn 10 i tabellernas övre del innehåller sålunda de enskilda prognosvariablernas samband med vårt kriterium på studieframgång. Vidare anges i tabellerna för följande tre grupper av variabler, vilken variabel som bidrar mest, näst mest etc. till en multipel korrelation med Studieresultat i ring I 3 (när den multipla korrelationen inom resp. grupper upphör att öka tas inte några ytterligare variabler med) : Anlagningspoängens

komponenter

Orienteringsämnen Svenska Främmande språk Naturvetenskapliga ämnen Testvariabler Verbala prov Induktiva prov Spatialprov

Antagningspoängens samt testvariabler

komponenter

Orienteringsämnen Svenska Främmande språk Naturvetenskapliga ämnen Verbala prov Induktiva prov Spatialprov Den högsta multipla korrelationen för antagningspoängens komponenter överensstämmer inte exakt med »antagningspoängens» samband med kriteriet. Detta sammanhänger dels med avrundningsfel och dels med att komponenterna i den multipla korrelationen får andra vikter än de har i den totala antagningspoängen. En viss men inte särskilt stor ökning av prognosvärdet ger i vissa delmaterial en kombination av rcalexamensbetyg och intelligenstest. Vi har i nedanstående tablå sammanställt koefficienterna för sambandet med Studieresultat i ring I 3 för variablerna Antagningspoäng, Allmänbegåvning och en kombination av Antagningspoäng och Allmänbegåvning, ökningen av sambandet vid en sådan sammanslagning är obetydlig. Härvid torde för övrigt observeras att vägningsförfarandet ej är korsvaliderat.

AntagAllmänLinje/kön ningspoäng begåvning A:p A:f L:p L:f R:p R:f

.65 .69 .78 .74 .80 .81

.18 .23 .47 .32 .39 .48

Antagningspoäng + Allmänbegåvning .65 .69 .79 .75 .81 .82

Ett relativt komplicerat prövningsförfarande medför sålunda knappast

153 Tabell

42. Interkorrelationer mellan korrelationer med Studieresultat

vissa variabler samt vissa variablers i ring I3. Latinlinjen flickor. N =

multipla 372

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

(8)

(9) (10)

.70 51

.76 .40 45

.80 .54 .46 56

.32 .13 .37 .28 30

.33 .18 .46 .30 .20 76

.19 .07 .14 .16 .30 .80 28

.23 .16 .26 .16 .22 .42 .32 38

(1) Antagningspoäng (2) Orienteringsämnen (3) Svenska (4) Främmande språk (5) Naturvetenskapliga ämnen (6) Allmänbegåvning (7) Verbala prov (8) Induktiva prov (9) Spatialprov (10) Studieresultat i ring l3 Variabeltyp

Variablerna i den ordning de bidrar till prognosen

Antagningspoängens komponenter

1. Främmande språk 2. Orienteringsämnen 3. Naturvetenskapliga ämnen

.69 .75 .77

Testvariabler

1. Verbala prov

.38

Antagningspoängens komponenter jämte testvariabler

1. Främmande språk 2. Orienteringsämnen 3. Naturvetenskapliga ämnen 4. Verbala prov

.69 .75 .77 .78

Tabell 43. Interkorrelationer mellan korrelationer med Studieresultat

Multipel korrelation

vissa variabler samt vissa variablers i ring P. Reallinjen pojkar. N =

(1) Antagningspoäng (2) Orienteringsämnen (3) Svenska (4) Främmande språk (5) Naturvetenskapliga ämnen (6) Allmänbegåvning (7) Verbala prov (8) Induktiva prov (9) Spatialprov (10) Studieresultat i ring P

(2) 80

(3) .73 60

(4) .78 .49 51

(5) .76 .54 .44 51

.74 .54 .49 .69 .62 .32 .38 .17 17

(6) .37 .22 .35 .32 33

(7) .39 .28 .40 .35 .28 75

(8) .22 .09 .17 .17 26 .79 25

multipla Ikh. (9) (10) .17 .80 .08 .63 .10 .58 .09 .71 .23 .64 25 .39 20 .41 20 .23 13

Multipel korrelation

Variabeltyp

Variablerna i den ordning de bidrar till prognosen

Antagningspoängens komponenter

1. Främmande språk 2. Orienteringsämnen 3. Naturvetenskapliga ämnen 4. Svenska

.71 .78 .81 .82

Testvariabler

1. Verbala prov 2. Induktiva prov

.41 .43

Antagningspoängens komponenter jämte testvariabler

1. Främmande språk 2. Orienteringsämnen 3. Naturvetenskapliga ämnen 4. Verbala prov

.71 .78 .81 .82

154 någon vinst i fråga om prognossäkerhet.

X. Ålderns samt vissa sociala variablers samband med studieframgång

Variablerna i schemat RadioTV-intresscn har också underkastats en liknande analys. Några detaljresultat från denna redovisas inte i föreliggande rapport. Det kan emellertid konstateras att intressevariablerna inte lämnar något ytterligare tillskott till prognossäkcrheten. Detta h i n d r a r givetvis inte att intresseformulär av olika slag kan utgöra värdefulla hjälpmedel vid elevernas linjeval. Det material vi förfogar över kan eventuellt användas för att belysa denna fråga.

Som visats i kapitel VI och VII föreligger inga signifikanta skillnader i fråga om ålder och vissa sociala variabler mellan våra jämförelsegrupper under-, normal- och överpresterandc. Detta behöver inte innebära att dessa faktorer är betydelselösa för prognosen av studieframgång. Vi skall i detta kapitel presentera några resultat från en undersökning av detta på två kompletta delmaterial, nämligen Latinlinjen flickor och Reallinjen pojkar. Med kovariansanalytisk teknik har antagnings-

Tabcll 44. Beräknad

studieframgång under antagande Latinlinjen flickor

av lika

antagningspoäng.

Studieresultat i ring I 3

Antagningspoäng

10 Kategori

N

f 1943 1944 Ålder(fö-j 1945 delseår) 1946

Socialgrupp

XIJ

Jyx

Y1

.74

5,21 5,11 5,56 5,43

3,76 5,19 4,95 5,33

2,03 1,72 1,92 1,22

4,28 5,24 5,52 5,67

2,19 1,78 1,77 1,58

.75

5,01

1,84

5,30

1,82

.75

60 206 112

5,05 5,21 4,61

1,73 1,77 1,97

5,35 5,35 5,18

1,82 1,84 1,79

.75

Total

5,01

1,84

5,30

1,82

.75

Samma skola Annan skola ., Total

276 102

4,75 5,70

1,81 1,74

5,19 5,62

1,84 1,72

.75

5,01

1,84

5,30

1,82

.75

Bosatt på skolorten Inackorderad . Beser dagligen.

183 74 121

4,74 5,76 4,94

1,86 1,79 1,73

5,18 5,46 5,40

1,80 2,07 1,68

Total

5,01

1,84

5,30

1,82

99 190 89

4,88 5,16 4,82

1,74 1,86 1,90

5,20 5,42 5,17

1,87 1,87 1,65

.75

5,01

1,84

5,30

1,82

.75

Avi. skoltyp

Bostadsförhållanlanden

T

25 193 151 9 Total

i

sy

Sx

1 2 3 Total

4,21 =

5,30 .75

5,32 5,20 5,48

1,84

5,30 .76

5,39 5,10

3,85 :

5,30

.76

5,39 4,89 5,45

5,44'

5,30 .74

5,30 5,31 5,31 5,30

0,00

155 poängen resp. allmänbegåvningen kunnat hållas under statistisk kontroll. Tabell 44 som avser latinlinjens flickor visar medeltal i variabeln Antagningspoäng (kol. 4) och Studieresultat i ring I 3 (kol. 6) för vissa kategorier av elever. Kol. 10 innehåller de med hänsyn till skillnader i antagningspoäng justerade medeltalen i variabeln Studieresultat i ring I 3 . Detta innebär att de resultat som redovisas i kol. 10 utgör de mest sannolika studieresultaten för de olika kategorierna om dessa hade haft lika antagningspoäng. I det följande ges en kort kommentar till de tendenser som kommer fram i de olika avdelningarna av tabell 44. Ålder. Av kol. 6 framgår att yngre elever har bättre faktiska studieresultat i ring I 3 än äldre elever. Analysmetoden medger nu en beräkning huruvida dessa olikheter skulle ha uppstått om de olika kategorierna haft samma antagningspoäng. Den genomförda analysen visar, att yngre elever uppvisar något bättre studieresultat även vid konstanthållande av antagningspoäng. Avlämnande skoltgp. Inga signifikanta skillnader i fråga om studieresultat föreligger skilda skoltyper emellan. Detta gäller såväl faktiska som justerade värden. Realexamen vid samma eller annan skola. Elever från »annan skola» har bättre antagningspoäng och en viss tendens ti'1 bättre faktiska studieresultat än elever från »samma skola». Däremot föreligger det en tendens till bättre studieresultat för elever från »samma skola» efter justering för skillnader i antagningspoäng. Detta skulle kunna tolkas som uttryck för att elever från »annan skola» skulle ha fått något för hög antagningspoäng. En annan tolkningsmöjlighet är att elever från »annan skola» bedöms strängare eller kanske snarare att man iakttar större försiktighet vid betygsättningen av dem i ring I3. Bostadsförhållanden. Inackorderade elever har bättre antagningspoäng än övriga kategorier men sämre studieresultat i ring I 3 efter justering för skillnader i fråga om antagningspoäng.

Socialgrupp. Inga skillnader föreligger i fråga om studieresultat i ring I 3 för olika socialgrupper. Detta gäller både faktiska och justerade värden. Tabell 45 visar motsvarande siffror för reallinjens pojkar. Här nedan lämnas kortfattade kommentarer till tabell 45. Ålder. Elever födda 1943 uppvisar något lägre faktiska studieresultat i ring I 3 än övriga elever. Skillnaderna i fråga om studieresultat vid konstanthållande av antagningspoäng är ej signifikanta. Avlämnande skoltgp. Inga signifikanta skillnader föreligger i fråga om studieresultat i ring I 3 för olika skoltyper. Detta gäller såväl faktiska som justerade värden. Realexamen vid samma eller annan skola. Elever från »annan skola» har bättre antagningspoäng. Däremot föreligger ingen skillnad i fråga om studieresultat i ring 13, vare sig det gäller faktiska eller justerade värden. Bostadsförhållanden. Inackorderade elever har bättre antagningspoäng än övriga kategorier och tendens till bättre faktiskt studieresultat i ring I3. Ingen skillnad föreligger i fråga om justerade värden för studieresultat. Socialgrupp. Elever ur socialgrupp 1 visar en tendens till lägre antagningspoäng och faktiska studieresultat i ring I 3 än övriga socialgrupper. De justerade värdena för studieresultat ger inga signifikanta skillnader mellan socialgrupperna. Dessa analyser får utgöra en illustration till hur variationer i elevmatcrialens beskaffenhet sammanhänger med olikheter i de faktiska studieresultat som kan iakttas. De säger emellertid också att om elevgrupperna vore likvärdiga i fråga om antagningspoäng så bleve bilden i många fall en annan. Det är sålunda en mera nyanserad beskrivning av de verksamma mekanismerna som på detta sätt har getts.

156 Tabell 45. Beräknad

studieframgång under antagande av lika antagningspoäng. Reallinjen pojkar x = Antagningspoäng y = Studieresultat i ring I3

|

2 Kategori I 1943 1944 Ålder(fö- 1945 delseår) 1946

5 N

X

sx

Y

sy

Txg

h

56 408 270 11

4,86 5,47 5,27 5,82

1,81 1,86 1,89 2,40

4,20 5,06 4,94 5,36

1,79 1,89 1,92 2,69

.80

5,35

1,88

4,96

1,92

.80

135 447 163

5,30 5,48 5,06

1,90 1,90 1,78

4,99 5,04 4,71

1,93 1,89 1,96

.80

Total

5,35

1,88

4,96

1,92

.80

f Samma skola . Bealexa- 1 \ n n a n skola . . men vid | [ Total

559 186

5,21 5,79

1,86 1,89

4,88 5,19

1,89 1,99

.80

5,35

1,88

4,96

1,92

.80

405 126 214

5,15 5,87 5,45

1,83 1,83 1,96

4,82 5,29 5,02

1,89 1,89 1,97

.80

5,35

1,88

4,96

1,92

.80

196 372 177

5,02 5,51 5,41

1,76 1,88 1,98

4,66 5,06 5,06

1,97 1,89 1,90

.80

5,35

1,88

4,96

1,92

.80

Total

r3

4* 55

Avi. skoltyp

Bosatt på skolBostadsförhållan-- Inackorderad . Beser dagligen. landen

i

Total

ri Socialgrupp

2 3 Total

XI.

Sammanfattning

och

diskussion

I denna rapport redovisade undersökning har omfattat ett studium av a) vad som utmärker elever som enligt vissa definitioner är att betrakta som under-, normal- resp. överpresterande i sina gymnasiestudier b) vissa variablers samband med studieframgång på kompletta delmaterial. Huvudundersökningsmaterialet utgöres av 2 110 elever, som läsåret 1961— 1962 gick i ring I 3 vid 22 allmänna gymnasier, belägna på orter utan tillgång till 4-årig gymnasielinje. Av de 2110 eleverna har 1 950 deltagit i en i maj

ux

Y

.81

4,60 4,96 5,00 4,98

11 F P

2,02

4,96 .82

5,03 4,93 4,95

0,38

4,96 .82

4,99 4,83

2,43

4,96

.82

4,98 4,86 4,94

0,56

4,96 .81

4,93 4,93 5,01

0,30

4,96

1962 anordnad skriftlig grupptestning. De ej testades antagningspoäng resp. deras studieresultat i ring I 3 avviker inte signifikant från de testades. Analyserna i denna undersökning h a r vi därför ansett oss kunna utföra på den del av materialet, för vilken kompletta testdata föreligger. I de jämförelser som gjorts mellan under-, normal- och överpresterande i förhållande till deras antagningspoäng har inte några mera påtagliga skillnader kunnat påvisas mellan jämförelsegrupperna i fråga om ålder och vissa sociala variabler och inte heller beträffande vissa intelligens- och intressevariabler.

157 I jämförelser, där grupperna under-, normal- och överpresterande uttagits i förhållande till deras allmänbegåvning, erhålles som man kan vänta sig signifikanta skillnader mellan under- och överpresterande i variabeln Antagningspoäng, i flertalet linje/kön-grupper även mellan under- och normalpresterande. I några fall har vissa variabler i ett intresseschema visat signifikanta skillnader mellan under- och överpresterande. Ett par typer av intelligenstest har bjudits dels utan och dels med tidspress. Elever som presterar sämre vid tidspress än utan är inte vanligare förekommande inom någon särskild av jämförelsegrupperna (uttagna i förhållande till sin allmänbegåvning). Det torde observeras att man bör vara försiktig med generaliseringar utifrån dessa resultat. Det rör sig h ä r om variationer i testinstruktionen för två speciella provtyper, och det är ingalunda säkert att man skulle erhålla likartade resultat med andra typer av prov. I samband med besök vid de gymnasier som ingår i undersökningen ombads lärare och rektorer ange om det i de avdelningar de kände till förekommit elever som ej utnyttjat sina begåvningsmässiga förutsättningar så väl. Samstämmigheten mellan av lärarna gjorda bedömningar och de enligt vissa statistiska regler gjorda uttagen av »underpresterande» visade sig vara mindre god. Lärare och rektorer h a r vidare tillfrågats om det i avdelningarna funnits några elever som i olika avseenden avvikit från det vanliga. På grund av materialets litenhet är förutsättningarna för att uppnå signifikanta skillnader mycket begränsade. Stor försiktighet bör därför iakttas vid tolkning av de tendenser som möjligen kan skönjas. Följande kan dock vara av intresse att

notera. Några fall av svårigheter att anpassa sig till en ny skolmiljö har antecknats bland underpresterande men ej inom övriga jämförelsegrupper. Något flera elever som betecknats som sjukliga eller klena förekommer bland normal- och överpresterande, men skillnaden är obetydlig. Bland underpresterande har antecknats flera fall av i olika avseenden besvärliga hemförhållanden (utom ekonomiska svårigheter) än bland normal- och överpresterande. Bland överpresterande har antecknats flera fall av ekonomiska svårigheter än bland underpresterande. Flera elever, särskilt flickor, har uppgivits ägna sig åt dans och andra nöjen bland underpresterande än inom övriga jämförelsegrupper. Skolleda har rapporterats i ett antal fall beträffande underpresterande elever medan mycket få fall uppgetts förekomma inom övriga jämförelsegrupper. Endast ett fåtal elever inom huvudundersökningsmaterialet har intyg om s.k. speciella läs- och skrivsvårigheter resp. misstänks ha sådana svårigheter, men inget av dessa fall tillhör grupperna av underpresterande. Intressant är också att någon skillnad jämförelsegrupperna emellan ej synes föreligga i fråga om antalet anteckningar rörande negativa beteendeavvikelser, ej heller beträffande arten av sådana avvikelser. Och vidare att mera intensivt bedrivna fritidssysselsättningar av organiserad art synes vara lika vanligt förekommande i alla jämförelsegrupper. På kompletta delmaterial har med olika tekniker visats att antagningspoängen har ett relativt gott samband med studieresultat i ring I 3 , detta trots att det rör sig om en sammanslagning av material från olika avdelningar, att avdelningarna är nyetablerade, att eleverna ofta har rekryterats från ett stort

158 antal olika skolor och att det urval som gjorts vid antagningen till gymnasiet inneburit en betydande minskning av spridningen i prognosvariabeln i förhållande till spridningen bland samtliga som avlagt realexamen. Allmänbegåvning ger samband med det här använda kriteriet av ungefär den stoileksordning som brukar förekomma när det gäller elever på motsvarande utbildningsnivå. En viss men inte särskilt stor ökning av prognosvärdet ger en kombination av realexamensbetyg och intelligenstest; någon korsvalidering av det använda vägningsförfarandet har ej kunnat göras. Utöver skillnader i fråga om tidigare skolprestationer och möjligen i fråga om vissa begåvnings- och intressevariabler är det svårt att finna något som speciellt kännetecknar enligt vissa definitioner underpresterande elever med det kriterium som kommit till användning. De indicier som framkommit i samband med intervjuer med lärare och rektorer tyder emellertid på en något högre frekvens bland de underpres-

terande av speciella miljömässiga förhållanden och omständigheter av typen svårigheter att anpassa sig till en ny skolmiljö, besvärliga hemförhållanden, skolleda etc. (Jfr kapitel VIII). Åtskilliga av dessa synes vara av akut karaktär och kan f.ö. förväntas uppträda när som helst under studietiden. Det förefaller föga sannolikt att en förlängning av studietiden i en fast organiserad 4-årig studiegång för dessa elever skulle medföra bättre möjligheter att göra sig själva rättvisa i sina studier. Däremot torde åtskilligt vara att vinna genom utbyggnad av rådgivning och elevvårdande verksamhet. Att i det enskilda fallet diagnostisera eventuell underprestation i ring I 3 är en uppgift av komplicerad natur som fordrar mera reliabla mätinstrument än de som nu finns tillgängliga. Det gäller såväl instrument som avser att belysa elevernas begåvningsmässiga förutsättningar som mått på studieframgång i ring I 3 . Handhavandet av sådana instrument kräver i sin tur tillgång till särskilt utbildad personal.

DEL 4

Studentexamen — komplettering — högre studier Av Klas Wallberg

160 Innehåll 1. Inledning 2. Definitioner m.m 3. Undersökningsmaterialet 3.1. Allmänt 3.2. 1957 års studenter 3.3. Fyllnadsprövning i studentexamen 3.4. Akademiska kompletteringar 3.5. Materialets tillförlitlighet 4. övergången till högre studier, total kompletteringsfrekvens m.m 4.1. Inledning 4.2. Studentårgången 1957 4.3. Övergången till högre studier 4.4. Kompletteringsfrekvens 4.5 Komplettering — studentbetyg 5. Medicinsk-biologisk studieinriktning 5.1. Inledning 5.2. Medicinsk fakultet 5.3. Tandläkarhögskola 5.4. Farmaceutiska institutet 5.5. Lantbrukets högskolor 5.6. Gymnastiska centralinstitutet och sjukgymnastinstituten 5.7. Samtliga medicinsk-biologiska studieinriktningar 6. Teknisk studieinriktning 6.1. Inledning 6.2. Intagningsbestämmelser 6.3. Kompletteringsfrekvens 6.4. Fyllnadsprövningarnas inriktning 6.5. Akademiska kompletteringar 6.6. Komplettering — studentbetyg 7. Övriga studieinriktningar 7.1. Inledning 7.2. Teologisk fakultet 7.3. Juridisk fakultet 7.4. Humanistisk fakultet 7.5. Naturvetenskaplig fakultet 7.6. Handelshögskola 7.7. Socialinstitut 7.8. Folkskoleseminariernas tvååriga linje 7.9. Handelsgymnasiums ettåriga kurs 7.10. Övriga utbildningslinjer 7.11. Samtliga övriga studieinriktningar 8. Studerande som ej övergått till högre studier 8.1. Inledning 8.2. Kompletteringsfrekvens 8.3. Fyllnadsprövningarnas inriktning 8.4. Komplettering — studentbetyg 9. Sammanfattning Tabeller

161 161 163 163 163 164 164 164 164 164 164 165 166 168 169 169 17Q 17Q 171 171 172 172 174 174 174 175 175 175 176 176 47g 17g 177 177 17g -170 -j™ 17g 18Q jgQ Igp, Ig2 Ig2 Ig2 Ig2 Ig3 Igg -.ge

Studentexamen — komplettering — högre studier i.

Inledning

Man har under senare år kunnat spåra en mycket kraftig ökning av de s.k. akademiska kompletteringarna, d.v.s. studier vid filosofisk fakultet före inträdet vid en spärrad utbildningslinje. Sålunda hade läsåret 1957/58 ungefär 17 % av nybörjarna vid fackhögskolor (inkl. med.fak.) tidigare varit inskrivna vid annan högre läroanstalt, i regel humanistisk eller naturvetenskaplig fakultet. Detta procenttal hade läsåret 1960/61 ökat till i det närmaste 30. Ökningen återfinns över så gott som hela linjen, men är särskilt stark vid vissa utbildningslinjer. Sålunda ökade andelen tidigare inskrivna av nybörjarna vid skogshögskolan från 17 % läsåret 1957/58 till 76 % 1960/61 och motsvarande tal vid GCI var 15 respektive 62 %. Som ett exempel på omfattningen av dessa kompletteringar kan nämnas att under höstterminerna 1960—1962 har i genomsnitt ungefär 1/3 av de nyinskrivna vid de filosofiska fakulteterna uppgivit sig icke avse att avlägga filosofisk examen. En betydande del av dem utgöres sannolikt av kompletteringsstuderande. Även fyllnadsprövningen i studentexamen är omfattande, även om ändrade intagningsbestämmelser härvidlag på flera utbildningslinjer minskat betydelsen av betygskompletteringarna. Orsakerna till denna omfattande komplettering är givetvis flera. Huvudsakligen sammanhänger den med den kraftiga ökningen av antalet studenter och det därmed större trycket på de spärrade utbildningslinjerna. Betygsnivån pressas upp och tilläggspoäng ut1 1 — 4 8 0 4 63

över studentbetyget blir nödvändiga i den hårdare konkurrensen. Orsaken kan emellertid också vara att den studerande i gymnasiet valt en linje och gren som icke svarar mot den fortsatta högre utbildning, som han efter studentexamen vill inrikta sig på. Han måste då komplettera något eller några ämnen för att kunna söka till den avsedda fackutbildningen. Beträffande kompletteringarnas omfattning har man hittills haft en ganska splittrad information, närmast grundad på de särskilda förhållandena inom var och en av de olika utbildningslinjerna. Däremot har det inte varit möjligt att belysa av hur stor omfattning kompletteringen är inom exempelvis en studentårgång. För att möjliggöra en sådan mera sammanfattande analys av problemet har för gymnasieutredningens räkning företagits en undersökning om i vilken utsträckning de studerande, som avlade studentexamen 1957 skaffat sig förberedande kompletterande utbildning innan de nått sin huvudutbildningslinje. De kompletteringsstudier, som har belysts är fyllnadsprövning i studentexamen och kompletteringsstudier vid universitetens fria fakulteter. Undersökningen har begränsats till att omfatta endast studenter från allmänt gymnasium.

2. Definitioner

m.

m.

Som komplettering räknas i undersökningen först fgllnadsprövning i studentexamen, såväl lyckad som ej lyckad. I bearbetningen har skilts på tre olika

162 typer av fyllnadsprövning, nämligen ämneskomplettering, betygskomplettering och sidokomplettering. De tre begreppen h a r följande i n n e b ö r d : Med ämneskomplettering avses fyllnadsprövning i ett ämne, som ej ingått i studentexamen. Med betggskomplettering avses en fyllnadsprövning, d ä r den studerande försökt att höja betyget i ä m n e som ingått i studentexamen. Med sidokomplettering avses en fyllnadsprövning, i ett ä m n e på a n n a n gymnasiegren än den, på vilken den studerande haft ämnet med i sin studentexamen. Med avseende på fyllnadsprövningarnas resultat h a r förfarits p å följande sätt. R e dovisningen i texttablåerna i avsnitten 5—8 av kompletteringarnas a r t t a r under ä m nes- respektive betygskomplettering u p p den studerande om h a n i fyllnadsprövning erhållit minst betyget Godkänd. Det b ö r beaktas att m a n h ä r således ej t a r ställning till om vid en betygskomplettering betyget höjs eller e j . Detta h a r h ä r ej a n setts vara av p r i m ä r t intresse d å m a n i första hand vill undersöka kompletteringsfrekvensen. Begreppet betygskomplettering i n r y m m e r i denna grundläggande indelning även de s. k. sidokompletteringarna. I tab. 3 och 6—8 redovisas beträffande betygskompletteringarna en uppdelning på höjt resp. ej höjt betyg. Höjt betyg föreligger för den som fyllnadsprövar samma ämne inom samma linje och gren och då kompletteringsbetyget är minst ett betygssteg högre än betyget i studentexamen. Om betyget varit lika eller lägre i fyllnadsprövningen än i studentexamen föreligger ej höjning. Med den akademiska kompletteringen avses i vid mening samtliga studier, som bedrivits vid a n n a n fakultet eller högskola än den som blivit den studerandes h u v u d utbildningslinje. Sålunda h a r akademisk komplettering antagits föreligga för samtliga dem som under de t r e läsår undersökningen omspänner bytt studieinriktning. Därvid r ä k n a s den första studieinriktningen som kompletteringsstudier och den senaste som den studerandes huvudutbildningslinje. Som kommer a t t framgå längre fram h a r dock en gruppering gjorts av de

olika kompletteringarna, så att tyngdpunkten lagts vid de akademiska kompletteringar, som lett till lyckad tentamen. Det måste emellertid framhållas att den tidsperiod som de studerande kunnat följas efter studentexamen endast omfattar tre läsår och att således vid undersökningstillfället fortfarande en ganska betydande del av de studerande dels ännu ej sökt till någon högre utbildningslinje, dels ännu ej nått sin huvudutbildningslinje. Det är också tänkbart att en grupp kompletteringsstuderande, som 1959/60 bedrev kompletteringsstudier, då ej avlagt tentamen men har gjort det under de följande läsåren. Detta innebär att bland de studerande vid framför allt de humanistiska och naturvetenskapliga fakulteterna som i undesökningen anges som icke komplettander döljer sig ett antal som bedriver kompletteringsstudier. Undersökningen kan alltså ej ge den slutgiltiga bilden av kompletteringarnas omfattning. Vid redovisningen av undersökningens resultat har i vissa tabeller en indelning använts enligt vilken de olika typerna av kompletteringar grupperats i elva huvudkategorier. De redovisas i följande sammanställning: 01. Ingen komplettering, d.v.s. den studerande h a r varken fyllnadsprövat, tenterat eller i övrigt varit inskriven vid filosofisk fakultet, annan fakultet eller fackhögskola. 02. Endast misslgckad fgllnadsprövning i studentexamen, d.v.s. den studerande h a r företagit en eller flera misstyckade fyllnadsprövningar (ej erhållit minst betyget B) men i övrigt som 01. 03. Ämneskomplettering. Den studerande h a r genomgått minst en lyckad fyllnadsprövning (erhållit minst betyget B) i ämne, som ej ingick i studentexamen. 04. Betggskomplettering. Den studerande h a r genomgått minst en lyckad fyllnadsprövning (erhållit minst betyget B) i ämne, som ingick i studentexamen.

163 05. Ämneskomplettering + betggskomplettering. Den studerande h a r genomgått m i n s t en lyckad fyllnadsprövning vardera enligt 03 och 04. 66. Tentamen vid filosofisk fakultet. Studerande vid a n n a n än filosofisk fakultet h a r i samband med tidigare studier vid filosofisk fakultet avlagt lyckad t e n t a m e n i m i n s t ett ämne. 07. Tentamen vid filosofisk fakultet + ämneskomplettering. Den studerande h a r kompletterat enligt dels 06, dels 03. 08. Tentamen vid filosofisk fakultet -f betggskomplettering. Den studerande h a r kompletterat enligt dels 06, dels 04. 09. Tentamen vid filosofisk fakultet + ämneskomplettering -fbetggskomplettering. Den studerande h a r kompletterat enligt dels 06, dels 03, dels 04. 10. Studier vid annan fakultet än filosofisk fakultet. Denna grupp i n r y m m e r studerande som före den senaste inskrivningen varit inskrivna vid a n n a n än filosofisk fakultet men också — av tekniska orsaker — de studerande som bedrivit förberedande studier vid filosofisk fakultet u t a n att ha avlagt lyckad tentamen. 11. Studier vid annan fakultet än filosofisk fakultet (10) + någon komplettering enligt 03—09.

3.

Undersökningsmaterialet

3.1. Allmänt År 1957 lade statistiska centralbyrån upp ett individuellt hålkortskartotek över alla personer som det året avlade studentexamen vid allmänt gymnasium, gymnasieingenjörsexamen, handelsgymnasieexamen på tvåårig linje eller folkskollärareexamen på fyraårig linje. Dessa personer har i den löpande statistiken över högre studier fr.o.m. läsåret 1957/58 följts med avseende på inskrivning vid universitet och högskolor och vissa andra högre utbildningsanstalter, vid vilka i princip kräves studentexamen för inträde. Vid undersökningstillfället fanns samlade uppgifter om fortsatta studier för var och en t.o.m. läsåret 1959/60.

Som utgångspunkt för föreliggande undersökning har som nämnts tagits de personer som avlagt studentexamen vid allmänt gymnasium. Genom en särskild bearbetning av skolöverstyrelsens uppgifter om fyllnadsprövning i studentexamen under perioden 1957/58—1959/ 60 har uppgift om alla fyllnadsprövningar som gjorts av 1957 års studenter under denna tidsperiod påförts utgångsmaterialet. Genom hänvändelse till universiteten har uppgifter erhållits om avlagda godkända tentamina vid humanistisk eller naturvetenskaplig fakultet, för de studerande ur 1957 års årgång som efter studier vid sådan fakultet sedermera övergått till annan fakultet eller fackhögskola. Däremot h a r det inte varit möjligt att erhålla uppgifter om de personer som vid universiteten genomgått komplettering i latin. Nödvändigt primärmaterial för dessa uppgifter har icke funnits tillgängligt vid universiteten. Detta medför således att de i det följande redovisade kompletteringsfrekvenserna är något för låga jämfört med vad de skulle vara om latinkompletteringarna kunnat medräknas. 3.2. 1957 års studenter

Av de studenter som avlade studentexamen 1957 inkom individualuppgifter till statistiska centralbyrån från 99,6 %. På grund av tekniska orsaker — främst brister i folkbokföringsnumret — h a r en underskattning skett av de studerandes övergång till högre studier. Enligt beräkningar inom statistiska centralbyrån kan underskattningen beräknas vara 2—3 % av hela studentårgången. Detta skulle innebära att ungefär 150 —200 studenter som fortfarande redovisas som ej övergångna till högre undervisning i verkligheten har gått vidare. Det finns dock ingenting i materia-

164 let som antyder att dessa bristfälligheter skulle vara koncentrerade till vissa gymnasiegrenar eller studieinriktningar. 3.3. Fyllnadsprövning i studentexamen

Med ledning av skolöverstyrelsens förteckningar över fyllnadsprövningar och centralbyråns kortregister över 1957 års studenter, som innehåller uppgift om den studerandes såväl namn som folkbokföringsnummer, har ett hålkort stansats för varje fyllnadsprövning. Därefter har fyllnadsprövningarna sammanförts till undersökningens huvudkort (ett för varje individ), på vilket samlats uppgifter dels från centralbyråns ursprungliga kortmassa för 1957 års studenter, dels rörande fyllnadsprövningarna, dels rörande de akademiska kompletteringarna.

ler detta de akademiska kompletteringarna. Det kan sålunda nämnas att under det närmast på undersökningsperioden följande läsåret 1960/61 ytterligare 129 personer övergick från filosofisk fakultet till annan högre utbildning. 2. Genom vissa ofullständigheter med avseende på folkbokföringsnumren i utgångsmaterialet har övergången till högre studier sannolikt underskattats med 2—3 %. 3. Den totala kompletteringsfrekvensen har blivit något underskattad genom att det ej varit möjligt att få fram uppgifter om latinkompletteringarna vid universiteten.

4. Övergången till högre studier, kompletteringsfrekvens m. m.

total

4.1. Inledning 3.4. Akademiska kompletteringar

Uppgifterna om de akademiska kompletteringarna har erhållits från universitetskanslierna. Det bör framhållas att de kompletteringsstudier som vid undersökningsperiodens slut pågick vid filosofiska fakulteter ej kommer till uttryck i undersökningen utan jämställs med övriga studier vid dessa fakulteter. På grund av att redovisningen av misslyckade tentamina vid universiteten är mycket ofullständig har endast de lyckade kunnat medtas i undersökningen.

3.5. Materialets tillförlitlighet

Sammanfattningsvis kan sägas att tillgängligt material ger en förhållandevis god bild av kompletteringsförhållandena men har följande begränsningar: 1. Undersökningsperioden är i kortaste laget för att alla kompletteringar skall ha hunnit att äga rum. Särskilt gäl-

Föreliggande undersökning behandlar i huvudsak tre olika frågeställningar, nämligen 1. övergångsfrekvensen till högre studier från olika gymnasiegrenar; 2. kompletteringsfrekvensen inom olika studentexamensgrenar och inriktningar av högre studier; samt 3. kompletteringarnas inriktning på ämnen. I detta avsnitt skall först ges en allmän översikt över 1957 års studenters val av fortsatt utbildning, total kompletteringsfrekvens o. d., medan i kommande avsnitt en mer detaljerad genomgång skall göras av förhållandena inom de olika studieinriktningarna.

4.2. Studentårgången 1957

Som en allmän bakgrund till den följande beskrivningen av kompletteringsförhållandena skall ges en kort be-

165 skrivning av .studentårgångens sammansättning. Denna beskrivning h a r hämt a t s u r SOS H ö g r e s t u d i e r 1956/57, d ä r en d e t a l j e r a d r e d o v i s n i n g å t e r f i n n e s . Hela antalet s t u d e n t e r från a l l m ä n n a g y m n a s i e r å r 1957 v a r 7 205. F ö r d e l -

ningen p å de olika e x a m e n s g r e n a r n a framgår av följande tablå. Det b ö r h ä r vid observeras att de studenter som avlagt e x a m e n efter 1933 å r s s t a d g a f ö r d e lats p å n ä r m a s t j ä m f ö r b a r a gren enligt den n y a organisationen. Män

Kvinnor

Samtliga

Allmänna linjen: Sociala grenen Språkliga grenen

11,8 6,5

11,1 10,7

11,5 8,4

Latinlinjen: Halvklassiska grenen Helklassiska grenen Nyspråkliga grenen

18,1 3,8 2,2

41,8 4,8 6,3

29,0 4,2 4,1

Beallinjen: Biologiska grenen Matematiska grenen Nyspråkliga grenen Sociala grenen

27,9 24,3 1,0 4,4

17,0 3,1 0,8 4,4

22,9 14,6 0,9 4,4

100 Samtliga Inriktningen på grenar är mycket o l i k a m e l l a n k ö n e n . Av d e m a n l i g a stud e n t e r n a återfinns drygt hälften p å de biologiska och matematiska grenarna, medan kvinnornas andel där inte är m e r ä n 1/5. K v i n n o r n a k o m m e r i stället m e d e n m y c k e t h ö g a n d e l — n ä s t a n 42 % — från l a t i n l i n j e n s h a l v k l a s s i s k a gren. I flera av de följande tabellerna h a r

Män . . . Kvinnor Samtliga

latin- och reallinjens nyspråkliga och s o c i a l a g r e n a r f ö r t s till d e n a l l m ä n n a linjens språkliga respektive sociala grenar. Det h a r o c k s å sitt i n t r e s s e a t t se n å got p å . s t u d e n t m e d e l b e t y g e n i h e l a s t u d e n t å r g å n g e n . I följande tablå ges m e d e l b e t y g e n för v a r o c h en a v g r e n a r n a och med uppdelning på kön.

Social gren

Språklig gren

Halvklassisk gren

Helklassisk gren

Biologisk gren

Matematisk gren

3,4 3,4

3,5 3,5

3,6 3,6

4,1 4,2

3,5 3,6

3,6 3,8

3,4

3,5

3,6

4,2

3,5

3,6

Skillnaderna i medelbetyg mellan könen är obetydliga. Vad gäller differensen mellan de olika grenarna är det mest framträdande de mycket höga medelbetygen för studenterna från den helklassiska grenen, som ligger mer än en halv poängenhet högre än närmaste gren. Det lägsta medelbetyget återfinns för studenterna från den sociala grenen.

4.3. Övergången till högre studier Under de tre första läsåren efter studentexamen 1957 h a r i det närmaste 74 % (om hänsyn tas till den tidigare n ä m n d a underskattningen troligen 76 —77 %) av studentårgången fortsatt till någon form av högre studier. Ungefär 64 % h a r därvid som första alternativ valt studier vid universitet och högsko-

166 lor inkl. socialinstitut, sjukgymnastinstitut och gymnastiska centralinstitutet. De återstående 10 % har fortsatt till folk.skoleseminariernas och handelsgymnasiernas studentlinjer samt övriga utbildningslinjer, som ingår i begreppet högre studier. Övergångsfrekvensen är dock mycket olika för olika studentexamensgrenar. Studieinriktning tab. 2

Till en början kan fastslås en viss skillnad med avseende på könen så att ungefär 80 % av männen fortsatt till högre studier men endast 66 % av kvinnorna. Skillnaden mellan könen återkommer även då det gäller inriktningen av studierna. Mer än en tredjedel av kvinnorna går vidare till humanistiska studier, medan mindre än en femtedel av männen väljer sådana studier. De senare går i betydande utsträckning till studier vid teknisk högskola — 16 % — medan endast 1 % av kvinnorna väljer denna studiebana. I det närmaste samma andel av de båda könen går vidare till medicinska studier. Studenter från latinlinjens helklassiska gren och reallinjens matematiska gren fortsätter till högre studier i betydligt större utsträckning än vad gäller exempelvis studenter från de språkliga och sociala grenarna.

Matematisk . . . . Samtliga

Män 90,5 77,1 73,8 73,8 89,0 79,3

Kvinnor 78,2 63,7 55,4 63,9 81,4 78,8

80,3

66,0

Tab. 4 och 6—8 Medicinsk-biologisk Övrig Övrig, teknisk Övrig Övrig

a) Medicinsk-biologisk b) Humanistisk c) Naturvetenskaplig-teknisk d) övriga universitet och högskolor e) Andra utbildningslinjer

Examensgren: Helklassisk . . . . Halvklassisk . . . Språklig

Även inriktningen av de fortsatta studierna är givetvis i hög grad beroende av gymnasiegrenen. En sammanfattande bild av övergångsförhållandena ges i tab. 2, i vilken de olika studiebanorna för överskådlighetens skull sammanfattats i några få huvudgrupper. Dessa grupper korresponderar med den i tab. 4 och 6—8 använda indelningen enligt följande:

Samtliga 84,2 68,3 62,6 69,4 88,2 79,2 73,8

Av de manliga matematikerna har i det närmaste 90 % fortsatt med högre studier, medan nästan 45 % av studentskorna från den språkliga grenen ej övergått till högre utbildning. Övergången till andra utbildningslinjer än universitet och högskolor är betydligt högre bland studenter från de språkliga eller sociala grenarna än bland övriga studenter. Den högsta andelen — 20 % — redovisas för dem som examinerats från den sociala grenen och den lägsta — 2 % — för dem från den helklassiska grenen. 4.4. Kompletteringsfrekvens

I det närmaste 20 % av 1957 års studenter har bedrivit någon form av kompletteringsstudier fram t.o.m. läsåret 1959/60. Arten av dessa studier framgår av följande tablå, i vilken redovisningen sker på de tidigare angivna huvudgrupperna av komplctteringsförhållanden. Den vanligaste kompletteringsformen är att man avlagt en lyckad fyllnadsprövning i studentexamen i ett nytt ämne, en s.k. ämneskomplettering, och därnäst att man betygskompletterat nå-

167 Ingen komplettering Endast misslyckade kompl Ämneskomplettering (lyckade) Betygskomplettering (lyckade) Ämneskompl. + betygskompl Tentamen vid fil. fak Tentamen vid fil. fak. -f- ämneskompl Tentamen vid fil. fak. -j- betygskompl Tentamen vid fil. fak. -j- ämnes o. betygskompl Studier vid annan fak. än fil. fak Studier vid annan fak. än fil. fak. -f annan komplettering Samtliga got ämne i studentexamen. Tillsammans är det sålunda 13,5 % av studenterna som fyllnadsprövat. De utgör alltså 70 % av samtliga som kompletterat. Tentamen vid filosofisk fakultet i kompletteringssyfte har avlagts av inte fullt 3 % av samtliga studenter 1957. Här bör dock erinras om de höga siffrorna för förberedande akademiska studier som anförts i inledningen. Detta synes peka

80,7 0,6 7,6 4,3 1,6 2,1 0,3 0,3 0,0 1,8 0,7

7 205

%

på att en betydande del av de akademiska kompletteringarna på grund av periodens begränsade längd ej kommit till uttryck i undersökningen. Kompletteringsfrekvenserna är mycket olika vid de olika studieinriktningarna. Detaljerade uppgifter härom återfinnes i avsnitten 5—8 och här skall endast ges en sammanfattande bild.

Studieinriktning: Teol. fak Jur. fak Med. fak Hum. fak Nat. fak Teknisk högskola Handelshögskola Tandläkarhögskola Farmaceutiska inst Veterinärhögskolan Skogshögskolan Lantbrukshögskolan GCI o. sjukgymnastinst Socialinstitut Folkskolesem. 2 årig linje Handelsgymnasium, 1 årig linje övriga utbildningslinjer Ej övergått till högre utb

\län Hj 7j 43 g 18,5 21 5 27 8 7'^ 33^8 1353 26,7 5,9 12,5

Samtliga Nästan 44 % av de studenter som gått vidare till medicinska studier h a r genomgått någon form av komplettering. Även de studenter som skrivit in sig vid GCI och sjukgymnastinstituten samt tandläkarhögskolorna och farmaceutiska institutet har hög kompletterings-

Antal personer5 314 43 549 313 114 151 19 19 2 130 51

vinnor 33,3 9,8 44,3 11,8 24,9 40,6 11,8 39,7 37,0

Samtliga 17,9 7,6 43,8 14,4 22,5 28,4 8,1 35,5 33,8 22,2

19,5 16,1 53 13,8

48,8 16,3 37,1 16,3 15,4 14,6

10,5 40,4 13,8 29,1 16,2 6,3 14,3

19,5

19,1

19,3

frekvens — mellan 34—40 %. Låg kompletteringsfrekvens finner man för de studerande vid juridisk fakultet och handelshögskolor och vid vad som h ä r betecknas som övriga utbildningslinjer, d.v.s. vid verkens utbildningsanstalter, krigsskolor o.d.

168 Om man ser på totalvärdena synes ingen större skillnad finnas i kompletteringsfrekvens mellan könen. Ser man däremot på de enskilda utbildningsvägarna finner man att så gott som genomgående kvinnornas kompletteringsfrekvens är betydligt högre än männens. Det enda undantaget är humanistisk fakultet där männens kompletteringsfrekvens är icke oväsentligt högre än kvinnornas. Eftersom humanistisk fakultet väger mycket tungt bland kvinnornas studieval så har totalvärdena för kompletteringsfrekvensen kommit att ligga varandra så nära för de båda könen. Också med avseende på de olika studentexamensgrenarna är kompletteringsfrekvensen olika, vilket framgår av följande tablå. Studentexamensgren: Helklassisk Halvklassisk . . . Språklig Social Matematisk . . . . Biologisk Samtliga

Män 14,2 16,9 16,8 25,4 15,4 22,9 19,5

Kvinnor 16,0 15,9 16,9 36,3 16,7 14,7

Samtliga 15,1 16,3 16,9 30,3 15,6 20,1

19,1

19,3

Det är framför allt studenterna från den sociala grenen, som kompletterar efter studentexamen, men även de som avlagt sin examen vid biologisk gren uppvisar högre kompletteringsfrekvens än övriga. Det är också för dessa båda grenar som man kan iakttaga några skillnader mellan könen. Vad gäller studenterna från den sociala grenen så är det framför allt de kvinnliga farmaceuterna, som ger skillnaden mellan könen. Den höga kompletteringsfrekvensen över huvud taget för denna gren sammanhänger med att så gott som samtliga som därifrån gått till medicinsk, odontologisk eller farmaceutisk utbildning har kompletterat.

Könsdifferensen för studenterna från den biologiska grenen sammanhänger främst med den höga kompletteringsfrekvensen för de män som från denna gren gått vidare till teknisk högskola. Kompletteringsfrekvensen är helt naturligt betydligt större bland dem som gått vidare till högre studier än bland de övriga. Studentexamens- Gått .. gren: vidare Helklassisk 17,2 Halvklassisk .. . 17,2 Språklig 20,0 Social 34,3 Matematisk 16,1 Biologisk 22,1 Samtliga 21,1

Ej. . gått vrdare 4,2 14,4 11,6 21,1 11,3 12,5 14,3

„oanrtirua .. 15,1 16,3 16,9 30,3 15,6 20,1 19,3

Även bland dem som ej ännu fortsatt studierna är kompletteringsfrekvensen betydligt högre för den sociala grenen. Däremot finner man inte någon högre andel för dem som avlagt examen vid biologisk gren och den som ej gått vidare. 4.5. Komplettering — studentbetyg Som sagts i inledningen till denna redogörelse sker kompletteringarna dels för att skaffa sig kompetens i ämnen som ej ingått i studentexamen, dels för att höja kompetensen. Det är alltså en rimlig hypotes att kompletteringsfrekvensen har samband med studentbetygets kvalitet. Som belysning av denna frågeställning har i tab. 5 samtliga studenter från allmänbildande gymnasier år 1957 fördelats efter studentmedelbetyg, examensgren, studieinriktning vid senaste inskrivning samt kompletteringsförhållanden. I följande tablå redovisas andelen studenter med ett medelbetyg på AB eller mer, dels för samtliga studenter, dels för dem som ej gått vidare till högre utbildning med fördelning på de olika studentexamensgrenarna.

169 Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk Samtliga Därav ej gått vidare

60,2 31,3

26,8 11,5

Som t i d i g a r e v i s a t s ä r s k i l l n a d e n i studentbetygskvalitet mellan de olika studentexamensgrenarna betydande. Studenter från den helklassiska grenen h a r en m y c k e t h ö g a n d e l m e d ett m e d e l b e t y g p å AB e l l e r m e r — u n g e f ä r 60 % — m e d a n e n d a s t 16 % a v s t u d e n terna från den sociala grenen n å r u p p till d e t t a m e d e l b e t y g . Ö v e r g å n g e n till h ö g r e s t u d i e r ä r s o m synes starkt korrelerad med studentbe-

Studentmedelbetyg AB el. högre Under AB

18,1 15,6

Det ä r således v a d gäller latinlinjen och de språkliga och sociala grenarna studenterna m e d de högre studentbetygen s o m k o m p l e t t e r a r b e t y d l i g t m e r ä n studenterna med låga studentbetyg, medan förhållandet är markant omvänt för r e a l s t u d e n t e r n a . D e t t a s a m m a n h ä n g er, s o m s e n a r e s k a l l v i s a s , m e d att d e n förra gruppen i stor utsträckning komp l e t t e r a r för b y t e a v s t u d i e b a n a , m e d a n r e a l a r n a i a l l m ä n h e t skall förbättra k o m p e t e n s e n för s t u d i e r i n o m de n a turvetenskapliga områdena.

5 . Medicinsk-biologisk

studieinriktning

5.1. Inledning I föreliggande avsnitt skall m e r i detalj studeras kompletteringsförhållandena för d e s t u d e r a n d e s o m ö v e r g å t t till medicinsk-biologiska utbildningsbanor.

Social

Matematisk

Biologisk

Samtliga

20,1 10,2

16,2 8,0

28,7 22,6

22,6 9,9

24,9 11,6

tygets kvalitet. Andelen studenter med ett m e d e l b e t y g p å AB eller m e r ä r alltså v ä s e n t l i g t m y c k e t l ä g r e b l a n d d e m s o m i n t e f o r t s a t t m e d h ö g r e s t u d i e r än i t o t a l m a t e r i a l e t — k n a p p a 12 % m o t 25 % . B i l d e n ä r i s t o r t sett d e n s a m m a för d e o l i k a l i n j e r n a . Kompletteringsfrekvensen i de b å d a b e t y g s g r u p p e r n a f r a m g å r av f ö l j a n d e tablå:

Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk 20,8 6,6

Språklig

Språk lig

Social

Matematisk

Biologisk

Samtliga

18,0 16,6

37,1 29,0

7,0 19,1

11,5 22,6

17,1 20,1

T i l l d e s s a r ä k n a s d ä r v i d m e d i c i n s k fakultet, tandläkarhögskola, farmaceutiska institutet, veterinärhögskolan, skogshögskolan, lantbrukshögskolan samt g y m n a s t i s k a c e n t r a l i n s t i t u t e t o c h sjukg y m n a s t i n s t i t u t e n . F ö r s t ges en b e s k r i v ning av kompletteringarna vid var och en av d e s s a s t u d i e i n r i k t n i n g a r , v a r v i d i n l e d n i n g s v i s l ä m n a s en k o r t f a t t a d r e d o g ö r e l s e för g ä l l a n d e intagningsbes t ä m m e l s e r (t.o.m. l ä s å r e t 1 9 5 9 / 6 0 ) . I samband h ä r m e d redovisas också i detalj h u r d e o l i k a u t b i l d n i n g s l i n j e r n a r e k r y t e r a r sina s t u d e r a n d e . Det b ö r beaktas att n ä r det i fortsättningen talas om andelen från olika studentexamensgren a r s o m g å r v i d a r e till o l i k a u t b i l d n i n g s l i n j e r så b e a k t a s e n d a s t d e n r e k r y t e r i n g s o m h ä r s t a m m a r f r å n de a l l m ä n n a g y m n a s i e r n a . I d e flesta fallen f ö r e k o m m e r desstutom r e k r y t e r i n g från tekniska gymnasier, handelsgymnasier, f o l k s k o l e s e m i n a r i e r m . m . F ö r att i n t e

170 onödigtvis tynga framställningen bortses dock helt från dessa i fortsättningen. Det förekommer i några fall i avsnitten 5—8 att studerande redovisas som övergångna utan komplettering från studentexamenslinje, som ej berättigar till inträde vid den ifrågavarande studiebanan. Det rör sig h ä r om enstaka materialfel som på grund av att bearbetningen grundas på maskinella samkörningar av olika hålkortsmaterial ej kunnat identifieras. Till sist i kapitlet diskuteras sammanfattande kompletteringsförhållandena i hela den medicinsk-biologiska gruppen, varvid också belyses kompletteringarnas art samt i vilka ämnen fyllnadsprövningar och akademiska kompletteringar sker. Sambandet mellan studentbetygets kvalitet och kompletteringsfrekvensen berörs också.

5.2. Medicinsk fakultet

5.2.1.

För inträde vid medicinsk fakultet fordras studentexamen med m i n s t godkänt i fysik och kemi enligt reallinjen (biologisk eller a l l m ä n n a linjens sociala gren samt reallinjen (biologisk eller m a t e m a t i s k gren) eller a l l m ä n n a linjens sociala gren, samt i biologi enligt reallinjens biologiska gren eller a l l m ä n n a linjens sociala gren. T.o.m. höstterminen 1962 gällde vidare att vissa tilläggspoäng erhölls för militärtjänstgöring, för vid filosofisk fakultet undergångna tentamina i vissa ä m n e n och för vissa betyg samt för viss genomgången annan utbildning.

5.2.2.

100,0

100,0

4,2

7,8

Av dessa hade 56 % kommit från matematisk eller biologisk gren utan komplettering. För de 2 % från matematisk gren synes detta innebära att de haft biologi som tillval enligt den biologiska eller sociala grenen. I det närmaste 18 % kom från de matematiska och biologiska grenarna efter komplettering. Återstående dryga fjärdedelen av medicinarna kom från gymnasiegrenar, som icke utan komplettering berättigar för inträde till medicinska studier. Av dessa hade så gott som samtliga bedrivit kompletteringsstudier. I de få fall då komplettering ej skett hade examen avlagts vid social gren, varvid kemi- och fysikbetyg enligt reallinjens

Kompletteringsfrekvens

Fram t.o.m. läsåret 1959/60 hade 306 studerande ur 1957 års studentexamensårgång påbörjat studier vid medicinsk fakultet.

Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk

Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering . . . . med komplettering . . . .

Intagningsbestämmelser

Språklig

2,9

Social

Matematisk

Biologisk

Samtliga

94,3

65,0

20,5

43,8

0,7 10,9

2,3 4,2

53,2 13,8

56,2 43,8

fordringar kan ha inhämtats i annan ordning.

5.3. Tandläkarhögskola

5.3.1.

Intagningsbestämmelser

Inträde till tandläkarhögskola kan den vinna som avlagt studentexamen med godkänt betyg i fysik och kemi (reallinjen), m a t e m a t i k (reallinjen eller a l l m ä n n a linjens sociala gren) och biologi (på biologisk eller social gren eller på övriga grenar som tillvalsämne).

5.3.2.

Kompletteringsfrekvens

Av 1957 års studenter hade 217 påbörjat odontologiska studier t.o.m. läsåret

171 1959/60. Av d e s s a k o m d e n h e l t ö v e r v ä g a n d e d e l e n från d e n b i o l o g i s k a g r e -

Kompletterings frekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering . . med komplettering . .

n e n — 62 % u t a n k o m p l e t t e r i n g o c h 11 % med komplettering.

Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk 100,0 6,9

B o r t e m o t en f j ä r d e d e l av d e m s o m påbörjat studier vid tandläkarhögskola u t g ö r e s d o c k av s t u d e n t e r s o m k o m pletterat — i första h a n d från a n n a n än b i o l o g i s k g r e n o c h f r å n social gren m e n också från den halvklassiska grenen.

Språk Hg

5.4.1.

Intagningsbestämmelser

Vid farmaceutiska institutet finns två linjer, dels apotekarlinjen, dels receptarielinjen. För inträde på den förra kräves studentexamen med minst godkänt betyg i matematik (reallinjen eller a l l m ä n n a linjens sociala g r e n ) , fysik (reallinjen), kemi (reallinjen) samt biologi (reallinjens biologiska gren eller frivilligt tillvalsämne

Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering med komplettering

0,9

— 1,4

Drygt 9 % k o m m e r från den matem a t i s k a g r e n e n m e d i s t o r t sett l i k a andelar mellan dem som kompletterat o c h d e m s o m ej gjort d e t . I d e t n ä r m a s t e 22 % a v f a r m a c e u t e r n a k o m m e r från d e n s o c i a l a g r e n e n , p r a k t i s k t t a g e t alla efter k o m p l e t t e r i n g . S a m t l i g a d e s s a senare är kvinnor och torde i allmänh e t h a gått till r e c e p t a r i e l i n j e n . 5.5. Lantbrukets högskolor r.o , . ,« , .,, , . ... P a g r u n d a v att ett f ö r h å l l a n d e v i s l i t e t ° a n t a l s t u d e r a n d e ö v e r g å t t till s t u d i e r

Biologisk 14,6

Samtliga 35,5

15,7

2,8 1.4

61,7 10,6

64,5 35,5

på övriga g r e n a r ) . Den som söker i n t r ä d e på receptarielinjen skall ha s t u d e n t e x a m e n med minst godkänt betyg i m a t e m a t i k (lägst enligt kraven på a l l m ä n n a linjens ogrenade s t a d i u m ) , kemi (reallinjen) samt biologi (som obligatoriskt ä m n e eller tillvalsämne). Kompletteringsfrekvens

T.o.m. l ä s å r e t 1959/60 h a d e 222 s t u d e r a n d e u r 1957 å r s s t u d e n t e x a m e n s å r g å n g ö v e r g å t t till f a r m a c e u t i s k a s t u d i e r — apotekarlinje eller receptarielinje. Även d e n n a s t u d i e b a n a r e k r y t e r a r i h u v u d s a k sina s t u d e r a n d e från den biol o g i s k a g r e n e n — 61 % u t a n k o m p l e t t e r i n g och d r y g t 5 % m e d n å g o t slags komplettering.

Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk — •• — —

Matematisk

100,0

5.4.2. 5.4. Farmceutiska institutet

Social

Språklig •• — 1,8

Social 97.9

Matematisk 47,4

Biologisk 8,1

Samtliga 33,8

0,5 21,2

4,5 4,0

61,2 5,4

66,2 33,8

vid skogshögskolan, veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan b e h a n d l a s dessa högskolor tillsammans, 5.5.1. Intagningsbestämmelser För inträde vid skogshögskolan kräves bl.a. studentexamen med m i n s t godkänt | hiol°^ P * reallinjens biologiska gren, fysrk och kemi pa reallinjens m a t e m a t i s k a på eller biologiska gren s a m t matematik reallinjens m a t e m a t i s k a gren. Även m a t e matik på reallinjens biologiska gren eller a l l m ä n n a linjens sociala gren godtas på , . .,„ , .. , ... ? i/.,,-* , « ' , det vrllkoret att den sökande e r h å l l i t lägst vitsordet Med beröm godkänd.

172 För inträde vid veterinärhögskolan erfordras studentexamen med minst godkänt betyg i matematik på reallinjens m a t e m a tiska eller biologiska gren eller a l l m ä n n a linjens sociala gren, fysik och kemi på reallinjens matematiska eller biologiska gren samt biologi som obligatoriskt ä m n e eller tillvalsämne. För inträde vid lantbrukshögskolan kräves studentexamen med minst betyget Godkänd i m a t e m a t i k (på matematisk, biologisk eller social gren), fysik och kemi (på matematisk eller biologisk gren) samt biologi (på biologisk eller social gren eller

som frivilligt tillvalsämne på a n n a n g r e n ) .

5.5.2.

Kompletteringsfrekvens

I det närmaste 80 % av de 39 studerande ur 1957 års studentårgång, som fortsatt vid någon av lantbrukets högskolor kommer från den biologiska grenen utan komplettering. Knappt 8 % är biologer som har kompletterat. Sammanlagt har 2 studerande fortsatt vid skogshögskolan, 18 vid veterinärhögskolan och 19 vid lantbrukshögskolan.

Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk

Språklig

Social

Matematisk

—

Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: ulan komplettering. . med komplettering . .

— —

5,1 5,1

2,6

Biologisk

Samtliga

8,8

15,4

79,5 7,7

84,6 15,4

5.6. Gymnastiska centralinstitutet och sjukgymnastinstituten

5.6.1.

Intagningsbestämmelser

För inträde på GCI erfordras studentexamen. Krav på betyg i särskilda ämnen förekommer inte. Vid sjukgymnastikinstituten är kravet realexamen men på grund av det stora antalet sökande h a r u n d e r senare år endast studenter k u n n a t antas.

5.6.2.

Kompletteringsfrekvens

Sammanlagt har 104 av 1957 års stu-

denter påbörjat studier vid GCI eller något av sjukgymnastinstituten t.o.m. 1959/60. Dessa studenter kommer från samtliga grenar, dock endast en mycket liten andel från de helklassiska och matematiska. Kompletteringsfrekvensen är mycket hög; sålunda har drygt 40 % av samtliga genomgått något slag av komplettering.

Studentexamensgren HalvHelklassisk klassisk Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering . . med komplettering . .

1,9

48,6

Språklig 37,5

28,0

17,3 16,3

14,4 8,7

17,3 6,7

5.7. Samtliga medicinsk-biologiska studieinriktningar

I föreliggande avsnitt skall ges en sammanfattande bild av kompletteringsfrekvens och arten av komplettering för samtliga de medicinsk-biologiska studieinriktningarna. Dessutom belyses

Social

Matematisk

1,0

Biologisk

Samtliga

52,9

40,4

7,7 8,7

59,6 40,4

vilka ämnen som kompletteras. 5.7.1. Kompletleringsfrekvens Den sammanfattande bilden av kompletteringsfrekvensen vid och rekryteringen till de medicinsk-biologiska studieinriktningarna framgår av följande tablå:

173 Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering med komplettering

86,7

76,9

Språklig 61,5

0,2 1,5

2,0 6,8

1,7 2,7

Kompletteringarnas art i sammanfattning för samtliga de medicinsk-bio-

Ingen komplettering Endast misstyck, fylln.prövn. . . Ämneskompl Betygskompl Ämneskompl. +betvgskompl. . . Tent. v. fil.fak Tent. v. fil.fak.-f-ämneskompl.. Tent. v. fil.fak.-{-betygskompl. . Tent. v. fil.fak.-j-ämneskompl. +betygskompl Studier v. annan fak. än fil.fak. Studier v. annan fak. än fil. fak. -f annan komplettering Samtliga

—.

—

—.

— 4

•

2 12 4

Matematisk

Biologisk

Samtliga

85,4

49,0

15,9

37,6

2,4 13,8

2,9 2,8

53,2 10,0

62,4 37,6

logiska studieinriktningarna ges i följande tablå.

Studentexamensgren HalvHelklassisk klassisk 2 18

_^

Social

Matematisk

Biologisk

Samtliga

—

—

16 4

472 1 3 14

—

— 52 1 2

554 2 130 28 33 75 19 2

1 21

Språklig

Social

15 1 10 3 3

65 10 30 6 5

— —.

•

2 2

1 1

—

—

888 För biologerna är det så gott som uteslutande frågan om studier — med eller utan tentamen — vid filosofisk fakultet, medan matematikerna dels ämneskompletterar, dels kompletterar vid filosofisk fakultet. För övriga studenter har kompletteringsstudierna i de flesta fall bestått i ämneskomplettering och i viss begränsad omfattning i studier vid filosofisk fakultet. 5.7.2. Fgllnadsprövningarnas inriktning I föreliggande avsnitt skall närmare studeras i vilka ämnen fyllnadsprövningarna äger rum och i vilken utsträckning de lett till resultat eller ej. Härvid diskuteras förutom tidigare nämnda ämnes- och betygskompletteringar även den s.k. sidokompletteringen, vilken tidigare definierats som fyllnadsprövning i ett ämne på annan gymnasiegren än den, på vilken den stude-

rande haft ämnet med i studentexamen. I de hittills diskuterade tabellerna har dessa sidokompletteringar inräknats bland betygskompletteringarna. Vid redovisningen av de kompletterade ämnena har för varje art av komplettering angivits om kompletteringen varit lyckad eller ej. Vid bet}rgskompletteringarna har därvid angivits om vitsordet höjts eller ej, i de övriga båda fallen att fyllnadsprövningen resulterat i minst godkänt. Hittills har redovisningen avsett antalet individer som genomgått olika slag av komplettering. I de tabeller som avser fyllnadsprövningarnas ämnesinriktning gäller redovisningen i stället antalet företagna prövningar, varvid samma person kan räknas flera gånger. I tabellerna redovisas de studerande efter den studentexamensgren, vid vilken de examinerats.

174 Fyllnadsprövningarna i studentexamen för dem av 1957 års studenter som övergått till medicinsk-biologiska studieinriktningar framgår av tab. 3. För de studenter, som har medicinskbiologisk studieinriktning har kompletteringarna i första hand gällt matematik, biologi, fysik och kemi. De studerande, som avlagt studentexamen vid någon av latinlinjens båda grenar och som fortsatt med medicinsk-biologiska studier, har helt naturligt varit tvungna att fyllnadspröva i samtliga de fyra ämnena. De studenter, som kommer från den sociala grenen och som fy 11nadsprövat, har i praktiskt taget samtliga fall gjort det i kemi, varvid det rör sig om ämneskompletteringar. Ett något mindre antal har fyllnadsprövat i fysik, varvid fördelningen är ungefär jämn mellan ämneskompletteringar och sidokompletteringar.

pletteringar som fullgjorts av dem bland 1957 års studenter, som t.o.m. 1959/60 gått vidare till annan högre utbildning. Materialet har fördelats på de olika huvudgrupperna av utbildningslinjer. Även här avser uppgifterna antalet avlagda tentamina, varför dubbelräkningar av individer förekommer.

Biologernas fyllnadsprövningar är i allmänhet betygskompletteringar och matematikerna har nästan uteslutande ämneskompletterat i biologi.

5.7.4.

•5.7.3. Akademiska kompletteringar I tab. 4 redovisas de akademiska kom-

Som framgått av det föregående är det framför allt studenterna från reallinjens biologiska gren, som ägnat sig åt akademiska kompletteringar. Dessa är såväl för biologerna som övriga starkt koncentrerade till de fem ämnena genetik, pedagogik, psykologi, sociologi och statistik, som tillsammans svarar för ungefär 90 % av samtliga akademiska kompletteringar i utbildningsgruppen.

Kompletteringsfrekvensens samband med studentbetygets kvalitet m.m. för de studerande vid medicinsk-biologiska studiebanor framgår av följande tablå:

Studentexamensgren HeP Halv- Språkklassisk klassisk lig 33,3 Bel. andel med AB eller högre 100,0 61,55 Kompletteringsfrekvens: 61,5 Under AB — 83,33 AB eller högre 86,7 72,99 61,5 Det framgår härav att kompletteringsfrekvensen bland studenterna från latin- och allmän linje i stort sett är oavhängig av studentbetygets kvalitet, medan för dem som kommer från den matematiska och i än högre grad från den biologiska grenen kompletteringsfrekvensen är väsentligt mycket högre för studenter med medelbetyg under AB än för dem med högre betyg.

Komplettering-studentbetgg

6. Teknisk

Social 30,6

Matematisk 37,3

Biolo- Samtgisk liga 38,1 39,8

88,0 79,5

56,3 36,8

23,6 3,3

42,8 29,7

studieinriktning

6.1. Inledning I denna huvudgrupp innefattas endast de tekniska högskolorna. Behandlingen av materialet sker på samma sätt som för de medicinsk-biologiska studieinriktningarna i avsnitt 5.7. 6.2. Intagningsbestämmelser För inträde vid teknisk högskola kräves studentexamen med minst godkänt i mate-

175 nratik på reallinjens matematiska gren, fysik och kemi på reallinjen samt teckning på reallinjen eller allmänna linjen. Behörig sökande är också den, som avlagt med studentexamen i kompetenshänseende jämställd examen, bl.a. examen från tekniskt gymnasium.

6.3. Kompletteringsfrekvens Fram t.o.m. läsåret 1959/60 hade 661 av 1957 års studenter påbörjat studier vid teknisk högskola.

Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering. . med komplettering . .

0.2 0,3

Av teknologerna kommer nära 82 % från den matematiska grenen; 12 % efter komplettering. Nästan 16 % har avlagt studentexamen vid biologisk

0,2

— — — — —

>ocial

Matematisk

Biologisk

Samtliga

2,3

14,8

89,4

28,4

0,2 1,8

69,5 12,1

1,7 14,0

71,6 28,4

14% gren, varvid större delen kompletterat. Kompletteringarnas art framgår av följande tablå.

Studentex imensgren HelHalvklassisk klassisk

Ingen komplettering Ämneskomplettering Betygskomplettering Ämneskompl. -f- betygskompl. . . Tent, vid fil.fak Tent. v.fil.fak. -f-betygskompl. . Tent. v. fil. fak. + ämneskompl. + betygskompl Stud. v. annan fak. än fil.fak. . Stud. v. annan fak. än fil.fak.+ annan komplettering Samtliga

Språl lig

Språklig

Social

Matematisk

Biologisk

Samtliga

1 2

—

—

— — —

1 8

— —

— —

460 3 12 1 50 5

49 1 23 12

473 5 62 11 73 17

11 661

För studenterna från matematisk gren är den vanligaste kompletteringsformen tentamen vid en filosofisk fakultet, därnäst betygskomplettering. Även studenterna från biologisk gren redovisar dessa båda kompletteringsformer men med tyngdpunkten vid betygskompletteringarna.

återfinns i tab. 6. Kompletteringarna för studenterna från den biologiska grenen utgöres till den helt övervägande delen av sidokompletteringar i matematik, övriga kompletteringar ligger ganska spridda mellan de olika ämnena.

6.5. Akademiska kompletteringar 6.4. Fyllnadsprövningarnas inriktning Hela antalet gjorda studentbetygskompletteringar för studenter med teknisk studieinriktning och med fördelning efter examensgren, ämne och resultat

De akademiska kompletteringar, som avlagts av studerande vid tekniska utbildningslinjer, återfinnes i tab. 4. Det är som synes så gott som uteslutande studenter från reallinjen som avlagt fi-

176 losofiska tentamina och huvudämnet är för båda grenarna matematik. 6.6. Komplettering — studentbetyg Andelen studerande vid de tekniska

högskolorna med studentmedelbetyg på AB eller mer samt kompletteringsandeJen i de olika studentbetygsgrupperna framgår av nedanstående tablå:

Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk Bel. andel med AB eller högre . Kompletteringsfrekvens: Under AB AB eller högre

Språklig

Social

Matematisk

Biologisk

Samtliga

—

••

••

15,4

32,4

26,9

31,3

— —

•• ••

•• —

90,9 ••

20,3 3,4

92,1 82,1

34,1 15,9

Kompletteringsfrekvensen är för denna kategori avsevärt högre bland de studenter som hade ett studentbetyg under AB än bland dem med bättre betyg. Särskilt markant är differensen för studenter från den matematiska grenen, medan skillnaden är mindre bland dem som avlagt examen på den biologiska grenen.

inom de statliga verken, vid krigsskolorna, Institutet för högre reklamutbildning och Grafiska institutet. Liksom tidigare ges först en redogörelse för var och en av de olika utbildningslinjerna och därefter vissa sammanfattande resultat,

7.2. Teologisk fakultet

7.2.1. 7. Övriga

inskrivning vid teologisk fakultet fordras studentexamen. Studentkunskaper är nödvändiga i latin, grekiska och filosofi. För blivande kristendomslärare, som en-

7.1. Inledning

Till denna huvudgrupp har förts samtliga i undersökningen ingående återstående utbildningslinjer, såväl vid universitet och högskolor som övriga utbildningslinjer. Hit räknas således teologisk, juridisk, humanistisk och naturvetenskaplig fakultet, handelshögskola, socialinstitut, folkskoleseminariernas tvååriga linje, handelsgymnasiernas ettåriga kurs samt utbildningen

dast ämnai. läsa gnlndläggande

studiekurs, är kunskaper i latin och grekiska inte nödvändiga.

7.2.2. Kompletteringsfrekvens T.o.m. läsåret 1959/60 hade 78 studenter ur 1957 års årgång skrivit in sig vid en teologisk fakultet. Dessa studenters examensgrenar och kompletteringsfrekvens framgår av följande tablå.

Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering med komplettering

Intagningsbestämmelser

För

studieinriktningar

Språklig

Social

Matematisk

Biologisk

Samtliga

9,1

11,1

••

••

••

••

17,9

51,3 5,1

20,6 2,6

3,8 2,6

3,8 3,8

1,3 —

1,3 3,8

82,1 17,9

Huvudparten av de teologie studerande kom hel naturligt från latinlinjens båda grenar. Andelen av dessa som kompletterat sin utbildning var förhållandevis begränsad. Det antal teologer

som kommer från övriga studentexamensgrenar är litet och för dessa gäller att ungefär hälften bedrivit kompletteringsstudier av något slag.

177 7.3. Juridisk fakultet

7.3.1.

Intagningsbestämmelser

För inträde på juridisk fakultet kräves studentexamen. Samtliga linjer och grenar ger behörighet att avlägga juris kandidatexamen.

Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering med komplettering

Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk 7,7 5,1 3,6 0,3

44,7 2,4

Juristerna rekryteras i första hand från latinlinjens halvklassiska gren, 45 % utan och 2 % med komplettering. Även från de språkliga och sociala grenarna kommer ett ganska stort antal jurister. Kompletteringsfrekvensen bland studenterna från den språkliga grenen är låg, medan den är ganska hög bland dem som tagit examen på den sociala £renen-

7.4. Humanistisk fakultet 7.4.1. Intagningsbestämmelser För inskrivning vid en humanistisk fakultet fordras i princip studentexamen. I en^ i ! ^ , ä T e n f ö r e k o m m e r k r a v på särskrida forkunskaper. _ . _ ., 7.4.2. Kompletteringsfrekvens Vid en diskussion av kompletteringsförhållandena för studerande vid de humanistiska fakulteterna måste beaklas vad som tidigare nämnts, nämligen att många av dessa fortfarande bedriver studier för att vinna inträde vid någon spärrad utbildningslinje. Detta medför bl.a. att med den undersökningsmetod, som här varit möjlig, de studenter som bedrivit kompletteringsstudier vid humanistisk fakultet och som övergått till spärrade utbildningslinjer senare än 1959/60 ej kommer till 12—4804 63

7.3.2. Kompletteringsfrekvens Till de juridiska fakulteterna hade t.o.m. 1959/60 övergått 331 studerande ur 1957 års studentexamensårgång. Av dessa har endast en mindre andel ägnat sig åt något slags kompletteringsstudier.

Språklig 1,9

Social 18,6

Matematisk —

Biolo- Samtgisk liga 7,1 7,6

16,0 0,3

17,2 4,0

3,0 —

79 0,6

92 4 7*6

uttryck i tabellmaterialet. Med ledning av uppgifter från statistiken över högre studier kan dock sägas att under läsåret 1960/61 ytterligare 88 studenter ur 1957 års årgång övergick från humanistisk fakultet till andra utbildningslinjer, Det finns givetvis anledning förmoda att ytterligare något antal humanister går vidare under följande läsår. Det är dock inte möjligt att fastställa i vilken utsträckning det är studenter som före inträdet på humanistisk fakultet bedrivit andra kompletteringsstudier som går vidare eller sådana som enb a r t s t u d e r a t vitl humanistisk fakultet, Även övergången till humanistisk fakultet fortsätter. Sålunda skrev läsåret man/a t± i1960/61 ytterligare 95 studenter ur 1957 års årgång in sig vid sådan fakultet# Av samtliga 1957 års studenter hade sammanlagt 1 879 skrivit in sig vid humanistisk fakultet t.o.m. 1959/60 utan att ha gått vidare till annan högre utbildningsanstalt. Drygt 14 % av dem hade bedrivit kompletteringsstudier av annat slag än studier vid humanistisk fakultet. Kompletteringsfrekvensen är högst bland de studenter vid humanistisk fakultet som kommer från social och matematisk gren, lägst för dem som kornmer från latinlinjen. De senare utgör

178 Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering med komplettering

Studentexamensgren HelHalvSpråkklassisk klassisk lig 11,5 10,4 16,5 7,8 1.0

43,8 5,0

huvudparten — ungefär 58 % — av studenterna vid fakulteten och torde i stor utsträckning ha en klar inriktning på humanistiska studier. Studenterna från sociala och matematiska men även biologiska grenarna torde i betydligt större utsträckning utgöras av sådana som är inriktade på andra än humanistiska studier.

14,5 2,9

Social 24,9

Matematisk 25,0

Biolo- Samtgisk liga 17,5 14,4

8.4 2,8

2,6 0,9

8,5 1,8

85,6 14,4

7.4.2. angående den humanistiska fakulteten har i allt väsentligt giltighet även för den naturvetenskapliga fakulteten, Så exempelvis kommer även från denna fakultet ett antal studerande att gå vidare till spärrade utbildningslinjer efter läsåret 1959/60. Det kan nämnas att 41 naturvetare under läsåret 1960/ 61 övergick till studier vid annan högre utbildningsanstalt. I gengäld har 33 7.5. Naturvetenskaplig fakultet studenter skrivits in vid naturvetenskaplig fakultet som tidigare ej bedrivit 7.5.1. Intaqninqsbestämmelser ... y y högre studier. Liksom för den humanistiska fakulteten ^ ^ ^ ^ 58? studenter ur 1957 års gäller att för inträde på den naturveten,-*..„ ^ ^^ skapliga fakulteten kräves studentexamen. årgång övergått till naturvetenskaplig Särskilda krav på förkunskaper finns i fakultet t.o.m. 1959/60 och ej gått vidaolika ämnen. re till annan utbildning. Av dessa hade sammanlagt 22,5 % genomgått annan 7.5.2. Kompletteringsfrekvens komplettering än studier vid filosofisk Det resonemang som förts i avsnitt fakultet. Studentexamensgren Hel HalvSpråk- Social MateBiolo- Samtklassisk klassisk lig matisk gisk liga Kompletteringsfrekvens 60,0 69,2 63,6 54,9 9,7 15,7 22,5 Andelen nyinskrivna: utan komplettering 0,7 1,4 0,7 5,4 30,0 39,3 77,5 med komplettering 1,0 3,1 1,2 6,6 3,2 7,4 22,5 Kompletteringsfrekvensen är som sig studentexamen. Några stadgade fordringar bör lägst bland studerande från reallinP å v i s s l i n J e > vis A sa Ä ä m n e n e l l e r b e * « ! ö r e " ° kommer mte. Avgångsexamen från hanjen. Tillsammans svarar de matematis- d e l s g y m n a s i u m e l l e r tekniskt gymnasium ka och biologiska grenarna för 80 % medför även rätt till inträde, av inskrivningen vid naturvetenskaplig fakultet, varav nästan 11 % har bedri7.6.2. Kompletteringsfrekvens vit kompletteringsstudier. Den sociala A y 1 9 5 7 å r s s t u d e n t e r h a d e 135 övergrenen svarar för 12 % av naturvetar- g å u t m handelshögskola t.o.m. läsåret na. Av dessa har mer än hälften kom- 1 9 5 9 / 6 o . Av dessa hade endast drygt 8 pletterat. % kompletterat i någon form. 7.6. Handelshögskola Handelshögskolorna rekryterar som 7.6.1. Intagningsbestämmelser synes från samtliga examensgrenar med För inträde vid handelshögskola erfordras tyngdpunkten förlagd till de halvklas-

179 Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk •• 7,0

Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering med komplettering

1,5 —

29,7 2,2

siska, språkliga o c h sociala g r e n a r n a m e d t i l l s a m m a n s 81 % av s a m t l i g a . Även d e n b i o l o g i s k a g r e n e n s v a r a r för en g a n s k a s t o r a n d e l . K o m p l e t t e r i n g s & ivumpieueiiiigs Irekvensen från

är

högst

för

studerande

Den

helt

delen

kom gren

Samtliga 81

22,2 3,0

4,4 0^7

10 4 2/2

91 9 8J

Kompletteringsfrekvens

S a m m a n l a g t 58 s t u d e r a n d e av 1957 å r s s t u d e n t e r h a d e t.o.m. 1959/60 gått v i I*3™ UU s o c i a l i n s t i t u t . Av d e s s a h a d e 1 det narn i a s t e 14 % k o m p l e t t e r a t efter studentexamen.

38,0 5,2

halvklassiska

Biologisk 17 6

ordnas för övriga sökande,

Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk •• 12,0

övervägande

latinlinjens

23,7 —

7<7.2.

1,7 —

11,8

Matematisk ••

lärarexamen eller examen från statsunderhandelsgymnasium. Ingen hänsyn tas ttU betyg som höjts g e n o m komplettering. Int despr v i f °t ^ m olika ämnen med fordrrngar motsvarande studentexamens an-

7.7. Socialinstitut 7.7.1. Intagningsbestämmelser Utan speciella inträdesprov a n t a s lämpliga sökande, som med goda betyg (genomsnittligt Ba) avlagt studentexamen, folkskol-

från

Social

stött

den senare grenen.

Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering med komplettering

Språklig —

Språklig 25,0

Social

15,5 5,2

29,3 1,7

5,6

7.S.2. D r y g t

-

Matematisk ••

Biologisk ••

— 1,7

1,7 JL

Samtliga 13 8 ' 86 9 13*3

Kompletteringsfrekvens 2 9 % a v d e 327 s t u d e n t e r u r 1957

samt de språkliga och sociala grenar-

å r s

7.8. Folkskoleseminariernas tvååriga linje

fortsatt vid folkskoleseminariums tvåå r i g a linje h a d e k o m p l e t t e r a t i n å g o n form. Kompletteringsfrekvensen var n ° g bland s t u d e n t e r från den halvklas-

7.8.1. Intagningsbestämmelser -.. . . _. , . / „ , , . . r o r rntrade vid folkskolesemrnarrernas tvååriga linje krävs studentexamen med minst godkända betyg i kristendomskunskåp, svensk skrivning, svenska språket och l i t t e r a t u r e n historia med samhällstara, m i n s t ett främmande levande språk, geografi, m a t e m a t i k och biologi med h ä l solära s a m t gymnastik och teckning.

Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering med komplettering

siska

3,4 9,3

o c h

som

t.o.m.

1959/60

P r å k h > g r e n e n , s o m tills a m n i a n s s v a r a d e för 29 % av d e m s o m „ S a t t . h 1 1 folkskoleseminariernas tvååriSa l i n j e r . D e n s t ö r s t a g r u p p e n — d r y g t 43 % — k o m m e r f r å n d e n s o c i a l a g r e n e n D e s g a s t u d e n t e r h a r & d e n n a ut. . b i l d n i n g s b a n a den lägsta kompletteringsfrekyensen.

Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk •• 73,2 — 0,3

studentårgång

s

Språklig 42,6

Social 14,1

Matematisk 18,8

Biologisk 24,7

Samtliga 29,1

9,5 7,0

37,2 6,1

4,0 0,9

16,8 5,fr

70 9 29^1

180 7.9. Handelsgymnasiums ettåriga kurs

7.9.2.

7.9.1. Intagningsbestämmelser För inträde på handelsgymnasiernas ettåriga s.k. fackkurser kräves studentexamen.

Till

Kompletteringsfrekvens handelsgymnasiernas

h a r 198 s t u d e n t e r u r

fackkurser

1957 å r s

gått v i d a r e . Av d e s s a h a r

årgång

drygt

16 %

kompletterat sin s t u d e n t e x a m e n i n å g o n form. Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering med komplettering Även

för

denna

Biologisk

Samtliga

12,5

13,3

••

15,4

16,2

1,0 —

33.8 9,2

21,2 3,0

19,7 3,0

2,5 —

5,6 1,0

83,8 16,2

utbildningslinje jämnt

är

på

studentexamensgrenarna

vissa ämnen, men det synes inte n ö d v ä n digt a t t h ä r &

fördelad

7 w

m e d det u n d a n t a g e t att andelen är låg från de helklassiska och m a t e m a t i s k a r n a 8

Matematisk

21,2

ganska

olika

Social

••

rekryteringen de

Språklig

alla

detal

K

Jer'

letteringsfrekvens

S a m m a n l a g t h a r 171 s t u d e n t e r u r 1957 g å t t v i d a r e till d e h a r b e årgång h a n d l a d e s t u d i e b a n o r n a . Till de statliga v e r k e n s u t b i l d n i n g s l i n j e r h a r g å t t 65 s t u d e r a n d e , till k r i g s s k o l o r n a 100 o c h till r e k l a m - o c h g r a f i s k u t b i l d n i n g 6 studenter. Eleverna vid krigsskolorna övervägande del från «- U 1 "" ° reallinjen och den sociala grenen, med a n r e k r y t e r i n g e n t i l l de s t a t l i g a v e r utbildningslinjer är förhållandek e n s ^ nJ. f ö r d e l a d p å d e o l i k a e x a m e n s

å r s

'

7.10. Övriga utbUdningslinjer 7.10.1. Intagningsbestämmelser I denna grupp ingår utbildningen vid de statliga verken (postassistent, stationsskrivare, k a m m a r s k r i v a r e m.fl.) krigsskolorna samt Institutet för högre reklamutbildning och Grafiska institutet. Inträdeskrav till dessa utbildningslinjer är i praktiken studentexamen för samtliga. En rad speciella bestämmelser finns om särskilda betyg i

grenarna.

Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering med komplettering

—

14,8

Språklig

Social

Matematisk

Biologisk

—

—

12,5

5,3

Samtliga 6,3 Qq7

1.7 —

13,2 2,3

12,6 —

P å s a m m a sätt som beträffande de me-

7.11.1.

25,4

20,1 2,9

20,7

93,7

7.11. Samtliga övriga studieinriktningar Kompletteringsfrekvens

dicinsk-biologiska

studieinriktningarna

j)e

sammanfattas

föreliggande

kompletteringsfrekvensen

i

avsnitt

sammanfattande

uppgifterna om kompletteringsfrekvens

ringen

o c h a r t av k o m p l e t t e r i n g s a m t i d i g t som

j följande

redovisningen

utsträckes

vilka kompletteringen

till ä m n e n

skett.

i

uppgifterna och

om

rekryte-

till ö v r i g a s t u d i e i n r i k t n i n g a r ges tablå,

181 Studentexamensgren HelHalv- Språkklassisk klassisk lig 12,9 13,6 17,0

Kompletteringsfrekvens Andelen nyinskrivna: utan komplettering med komplettering

5,6 0,8

30,8 4,8

Kompletteringarnas art sammanfattas i följande tablå för samtliga övriga

12,4 2,6

inrikt-

Fyllnadsprövningarna för studenter vid de studieinriktningar som sammanförts i gruppen övriga studieinriktningar framgår av tab. 7. Huvuddelen av fyllnadsprövningarna har ägt rum i ämnena geografi, matematik, biologi, fysik och kemi. De studenter som avlagt examen vid latinlinjens halvklassiska gren och gått vidare till någon av här aktuella utbildningslinjer har företrädesvis ämneskompletterat i matematik, biologi och kemi men även i ganska stor utsträckning i geografi och fysik. Studenterna

16,7

13,3 3,7

7,8 1,2

14,2 2,8

84,1 15,9

Social

Matematisk

Biologisk

Samtliga

501 6 48 34 33

294 1 8 15

535 3 18 69 2 1 14

3168 24 270 144 40 3 101

3 767

Biolo- Samtgisk liga

— 14

— .—. 19

från den sociala grenen fyllnadsprövar främst i fysik och kemi (ämneskompletteringar). Den biologiska grenens studenter sidokompletterar eller betygskompletterar i matematik. 7.11.3. Akademiska kompletteringar Akademiska kompletteringar bland studerande vid »övriga studieinriktningar» är som synes av tab. 4 mycket sällsynta. 7.11.4. Komplettering

—

studentbetgg

Kompletteringsfrekvensens samband med studentbetygets kvalitet uppvisar för denna grupp i stort sett samma tendenser som för övriga grupper.

Studentexamensgren HelHalvSpråkklassisk lig klassis c Bel. andel med AB el. högre. Kompletterings frekvens: Under AB AB eller högre

21,6

Matematisk 13,3

studieinriktningar.

Studentexamensgren HelHalv- Språkklassisk klassisk lig Ingen komplettering 210 1 159 469 Endast misstyck, fylln.prövn. . . 1 6 7 Ämneskompl 15 118 63 Betygskompl 3 11 12 Ämneskompl.+betygskompl. . . 1 4 Tent, vid frl.fak — 1 1 Studier v. annan fak. än fil.fak. 11 33 10 Studier v. annan fak. än frl.fak. + annan komplettering — 9 3 Samtliga 241 1 341 565 7.11.2. Fgllnadsprövningarnas ning

Social

Social

Matematisk

Biologisk

Samtliga

63,5

32,2

25,5

17,5

23,6

15,1

27,0

8,0 15,7

14,3 12,0

17,3 16,0

22,4 17,9

15,6 6,3

17,8 10,3

16,9 13,2

182 8. Studerande studier

som ej övergått till högre

8.1. Inledning I denna kategori ingår samtliga de av 1957 års studenter som t.o.m. läsåret 1959/60 inte övergått till någon form av högre utbildning, tillsammans 1 889. Bland dessa finns dock en grupp som fortfarande förbereder sig för att vinna inträde, antingen genom kompletteringar eller genom praktik o.d. Det kan således nämnas att under läsåret 1960/ 61 ytterligare 259 studenter ur 1957 års årgång gått vidare till någon form av högre undervisning. Av tekniska skäl finns också som nämnts i avsnitt 3.2. ett antal personer som i verkligheten

Kompletteringsfrekvens Andelen som ej gått vidare: utan komplettering med komplettering Kompletteringarnas

gått vidare till högre studier kvar bland dem som redovisats ej ha fortsatt. Hur dessa fördelar sig mellan kompletterande och ej kompletterande studenter är ej känt.

8.2. Kompletteringsfrekvens Drygt 14 % av samtliga de studenter som ej gått vidare till högre studier under de tre första läsåren har fyllnadsprövat. Även för dessa iakttar man en väsentligt högre kompletteringsfrekvens bland de studenter som kommer från den sociala grenen än bland övriga. Lägsta frekvensen finner man bland studenter från den helklassiska grenen.

Studentexamensgren HelHalvklassisk klassisk 4,2 14,4 2,4 0,1 art framgår

30,0 5,0 av

Språklig 11,6

Social

Matematisk

Biologisk

Samtliga

21,2

11,3

12,5

14,3

16,9 2,2

14,7 3,9

5,8 0,7

15,9 2,3

85,7 14,3

Matematisk 110 — 8 6 — 124

Biolo- Samtgisk liga 301 1619 4 17 4 144 34 79 1 30 344 1 889

följande tablå:

Studentexamensgren HelHalv- Språkklassisk klassisk lig Ingen komplettering 46 566 319 Endast misslyck. kompl — 7 2 Ämneskompiettering 2 73 28 Betygskomplettering — 7 8 Ämneskompl.+betygskompl. . —• 8 4 Samtliga 48 661 361 Det är för studenter från halvklassisk och språklig gren huvudsakligen ämneskompletteringar som förekommit, medan studenter från den biologiska grenen betygskompletterat. Studenter från den sociala grenen h a r ämnes- och betygskompletterat i lika omfattning. 8.3. Fyllnadsprövningarnas inriktning Hela antalet fyllnadsprövningar för de studenter som ej fortsatt till högre ut-

Social 277 4 29 24 17 351

bildning framgår av tab. 8. Även för denna kategori är de mest kompletterade ämnena geografi, matematik, biologi, fysik och kemi. Studenterna från den halvklassiska grenen har ämneskompletterat i samtliga dessa ämnen, Sidokompletteringar i matematik h a r gjorts av studenter från de sociala och biologiska grenarna. De förra har även ämneskompletterat fysik och kemi.

183 8.4. Komplettering — studentbetyg Som framgår av följande tablå skiljer sig kompletteringsfrekvensen i de båda

Bel. andel med AB el. högre. Kompl. frekvens: Under AB AB eller högre 9.

betygsgrupperna rätt väsentligt från vad som gällt övriga huvudgrupper och inga klara tendenser kan iakttagas.

Studentexamensgren HelHalv- Språkklassisk klassisk lig

Social

Matematisk

Biologisk

Samtliga

. 31,3

11,5

10,2

8,0

22,6

9,9

11,6

3,0 6,7

14,2 15,8

11,7 10,8

19,3 42,9

11,5 10,7

12,9 8.8

14,1 16,1

för att »byta studieinriktning». Bland realstudenterna är det tvärtom så att kompletteringsfrekvensen är mycket påtagligt högre bland de studenter som har lågt betyg. Här är det i regel fråga om komplettering för att öka chanserna att komma in vid en spärrad naturvetenskaplig utbildningslinje.

Sammanfattning

Resultaten av föreliggande undersökning kan i korthet sammanfattas på följande sätt. a) övergången till högre studier är högst bland studenter från de matematiska och helklassiska grenarna och lägst bland dem som avlagt examen vid den språkliga grenen. b) Ungefär 20 % av 1957 års studenter har bedrivit någon form av de kompletteringsstudier som utredningen behandlar. c) De högsta kompletteringsfrekvenserna återfinns bland de studerande som fortsatt studierna vid medicinsk fakultet, GCI och sjukgymnastinstituten, tandläkarhögskolorna samt farmaceutiska institutet. Låg kompletteringsfrekvens finner man för studerande vid juridisk fakultet, handelshögskolor och »övriga utbildningslinjer». d) I det närmaste var tredje student från den sociala grenen har bedrivit kompletteringsstudier men endast 15 % av helklassiker och matematiker. e) För studenterna på latin- och allmänna linjen är kompletteringsfrekvensen högre bland dem som har ett studentbetyg på AB eller mer än bland övriga. Detta torde sammanhänga med att dessa studenter i stor utsträckning kompletterar

f)

Av de studenter som fortsatt med studier inom medicinsk-biologiska studieinriktningar har i det närmaste 38 % kompletterat. Ämneskomplettering och studier vid filosofisk fakultet är vanligaste kompletteringstyperna. Fyllnadsprövningarna sker främst i matematik, biologi, fysik och kemi och de akademiska kompletteringarna i genetik, pedagogik, psykologi, sociologi och statistik.

g) Drygt 28 % av de studenter som fortsatt sina studier vid teknisk högskola har kompletterat i någon form. Den vanligaste kompletteringsformen är här betygskompletteringar och studier vid filosofisk fakultet. Fyllnadsprövningarna såväl som de akademiska kompletteringarna sker till den helt övervägande delen i matematik. h) Bland de studenter som studerar vid någon av de utbildningsanstalter som ingår i gruppen »övriga studieinriktningar» har ungefär 16

84 % kompletterat efter studentexamen. För denna kategori är det i första hand ämneskompletteringar och betygskompletteringar som förekommit. Ämnena är i första hand matematik, biologi, kemi, geografi och

i)

fysik. Akademiska kompletteringar är mycket sällsynta. De studerande som ej fortsatt till högre utbildning har kompletterat i mindre omfattning — 14 %. Fyllnadsprövningarna h a r skett i huvudsakligen geografi, matematik, biologi, fysik och kemi.

185 Tab. 1. Personer som år 1957 avlagt studentexamen efter examensgren, senast kända studieinriktning och förekomsten av kompletteringsstudier Studieinriktning enl. senaste inskrivning. Kompletteringsförhållanden

Helklassisk

Halvklassisk

M

Kv

M

Summa

31 31

4 9 13

1 11 12

Summa

1 10 11

6 2 126 2 132

4 Språklig

MateSocial matisk Biologisk Kv

M

Kv

S:a

—

6 48 54

8 16 24

14 64 78

3 3

20 260 280

5 46 51

25 306 331

2 2

30 12 121 42 151 54

99 128 227

35 44 79

134 172 306

59 25 29 34 18 14 2 601 94 179 80 77 40 8 660 119 208 114 95 54 10

20 14 102 58 122 72

137 134 271 605 1 003 1 608 742 1 137 1879

37 6 157 74 194 80

90 328 418

42 127 169

132 455 587

4 78 2 1 443 17 5 521 19

87 10 97

6 1 7

175 454 629

13 19 32

188 473 661

2 3 5

1 6 7

3 12 15

2 2

9 109 118

2 15 17

11 124 135

1 22 12

3 4 7

2 2

19 4 98 36 117 40

52 102 154

25 38 63

77 140 217

2 7 5 5 7 12

2 10 21 115 23 125

4 26 30

71 121 192

75 147 222

2 11 13

4 11 15

3 3

4 14 18

M Kv M Kv M Kv

Kv

Teol. fak. 1 5 6

1 2 3

1 1 2

1 2 3

2 1 3

— 1 1

M

3 1 4

Jur. fak. Korrml Ei korrml

Samtliga

10 2 1 22 39 14 52 24 40 14 62

3 5 10 8 10

6 13 5 6 18

—

2 23 25

Med. fak. 12

8 Ej kompl 12

1 27 2 1 29

Summa

4 Summa

7 66 73

12 37 80 223 92 260

Summa

4 1 5

2 3 5

8 4 12

10 4 14

2 3 5

1 1 2

— —

2 2

3 34 37

6 28 6 28

2 4 27 4 29

— —

8 Hum. fak. Ej kompl Nat. fak. Kompl Ej kompl Teknisk högskola Kompl Ej kompl Summa Handelshögskola Kompl Ej kompl

— Summa

5 20 19 19 1 19 13 144 32 6 39 32 163 32 8

—

—

Tandläkarhögskola Ej kompl Summa

1 22 12

— — —

—

4 Farmaceutisk inst. Ej kompl Summa

— 47

1 48

4 Veterinärhögskolan 1

— —

Ej kompl Summa Skogshögskolan Kompl Ej kompl

— — — Summa

— — —

— — —

— — — — —

2 2

—

3 3

— —

2 2

—

2 2

186 Studieinriktning enl. senaste inskrivning. Kompletteringsförhållanden

Helklassisk

Halvklassisk

j MateSpråkSocial matisk Biologisk lig

M

M

M

Kv

Kv

Kv M

Kv M

Kv

M

Kv

Samtliga M

Kv

Lantbrukshögskolan Kompl Ej kompl Summa GCI o. sjukggmn.inst. Kompl Ej kompl Summa Socialinstitut Kompl Ej kompl

, Summa

Folkskolesem. 2-årigt Kompl Ej kompl Summa

29 120 149

Handelsggmn. 1-åriga Kompl Ej kompl Summa

19 99 118

övriga utb.-linjer Kompl Ej kompl

9 152 161

Summa S:a gått vidare Kompl Ej kompl Summa Ännu ej gått vidare Kompl Ej kompl Summa Samtliga Kompl Ej kompl Summa

149 50 71 135 138 137 726 231 253 335 1 710 875 281 324 470 326 847

219 70 657 464 649 369 2 490 1 705 868 439 3 147 2 169

25 70 14 28 27 •17 10 137 429 86 233 140 137 95 162 499 100 261 167 184 105

31 12 107 163 195 106 667 952 226 118 774 1 115

21 23 95 113 99 452 134 122 547

21 25 120 219 64 99 162 185 147 17 250 82 764 627 127 131 589 1 155317 486 475 325 805 85 844 475 3 157 2 657 148 156 709 1 374381 585 637 510 952 102 1094 557 3 921 3 284

S:a

187 Tab. 2. Studerande som 1957 avlagt studentexamen vid allmänt ggmnasium efter examensgrenar och med relativ fördelning efter arten av högre utbildning Studentexamensgren Kön Studieinriktning

Män: Medicinsk-biologisk . . . Humanistisk Naturvetenskaplig . . . . Teknisk övr. univ. o. högskol.. . Andra utb.-linjer Ej påbörjat högre stud. Samtliga Kvinnor: Medicinsk-biologisk . . . Humanistisk Naturvetenskaplig . . . . Teknisk Övr. univ. o. högskol.. . Andra utb.-linjer Ej påbörjat högre stud. Samtliga Båda könen: Medicinsk-biologisk . . . Humanistisk Naturvetenskaplig . . . . Teknisk Övr. univ. o. högskol.. . Andra utb.-linjer Ej påbörjat högre stud. Samtliga

Helklassisk

Halvklassisk

Språklig

Social

Matematisk

6,1 49,3 3,4 29,7 2,0 9,5

3,4 36,7 1,7 0,3 25,8 9,3 22,8

4,2 31,2 1,3 0,3 19,2 17,6 26,2

9,6 17,9 6,1 1,3 15,5 23,4 26,2

3,7 5,7 17,1 54,7 1,9 5,9 11,0

29,6 11,2 17,7 8,9 4,0 7,9 20,7

12,0 18,9 10,7 16,0 11,8 10,9 19,7

3,8 59,0 3,2

3,9 35,7 1,0

10,3 1,9 21,8

3,9 48,1 1,0 0,1 4,3 6,3 36,3

5,1 9,7 44,6

16,3 18,5 6,3 1,0 5,7 16,1 36,1

15,7 9,8 31,4 18,6 1,0 4,9 18,6

12,8 34,6 5,1 1,0 4,3 8,3 33,9

42,5 12,9 14,4 1,3 1,1 6,6 21,2 100

4,9 54,3 3,3 19,7 2,0 15,8

3,7 44,3 1,2 0,1 11,6 7,3 31,8

4,0 33,9 1,1 0,1 10,7 12,8 37,4

12,6 18,2 6,2 1,1 11,2 20,1 30,6

4,8 6,1 18,5 51,2 1,8 5,8 11,8

34,0 11 ,8 16,6 6,3 3,0 7,5 20,8

12,3 26,1 8,1 9,2 8,4 9,7 26,2

100 Biologisk Samtliga

188 Tabell 3. Studentbetggskompletteringar medicinsk-biologisk

Allmänna linjen

Latinlinjen Ämne Slag av komplettering

för 1957 års studenter studieinriktning

med

Beallinjen

HalvNy- Social Språk- Biolo- Mate- Ny- Social Helgisk matisk språkl. klassisk klassisk språkl. lig

Kristendomskunskap Betygskompl. höjd Engelska Sidokompl. lyckad

....

Tgska Ämneskompl. lyckad . .

1 Geografi Ämneskompl. lyckad . . Filosofi Ämneskompl. lyckad . . Matematik Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » » ej » Betygskompl. höjd . . » ej » Biologi med hälsolära Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. lyckad » ej » Betygskompl. höjd . . » ej » Fgsik Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » » ej » Betygskompl. höjd . . » ej » Kemi Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » Betygskompl. ej höjd

11 8 2

39 22

3 4 2

2 3 9

26 2

1 1 3 1

2 1 13 3

40 19 1

23 10 28 12

5 3

21 3 1

33 1 1

1 8

11 1

41 6

80 10 3

189 Tabell.

4. Akademiska kompletteringar för 1957 års studenter med fördelning på studentexamenslinje och -gren, senast kända studieinriktning samt kompletterat ämne Allmänna linjen

Latinlinjen Ämne Slag av komplettering

Beallinjen

HalvNy- Social Språk- Biolo- Mate- Ny- Social Helgisk matisk språkl. klassisk klassisk språkl. lig

Medicinsk-biologisk studieinriktning 1 1 23

Allm. o. jfr. etnografi.. 1 3 1 1 1 3

1 1 2

1 2

8 Slaviska språk 1

1 1 32 5 36

35 14 1

4 1 1

2 Tyska Summa Teknisk

—

studieinriktning

1 Mekanik Pedagogik Summa övriga

1 1

1 35 2 1

53 10 1

studieinriktningar 1

Engelska Pedagogik Psykologi Sociologi Statistik

2 Summa

2 1 3 1

190 Tab. 5. Personer studentmedelbetgg,

som år 1957 avlagt studentexamen senast kända studieinriktning samt

Studieinriktning enligt senaste inskrivning Kompletteringsförhållanden

Helklassisk "3 2

efter studentexamens gren, kompletteringsförhållanden

Halvklassisk

Språk MateSocial2' Biologisk matisk lig1)

o>P3

c SO

"3 «

fa 3*

Samtliga c CO

M g •:»» CC «« ::C05

S3

<3

3;o

3=5

Medicinsk- biologisk Ingen komplettering Endast misslyck. fylln. prövn. Ämneskomplettering Betygskomplettering Ämneskompl.+betygskompl. Tentamen vid 01. fakultet . . Tent, vid 01. fak.+ämneskompl Tent, vid 01. fak.+betygskompl Tent, vid 01. fak.+ämneskompl.-(-betygskompl. . . . Studier vid annan fak. än fil. fak Studier vid annan fak. än 01. fak.+annan kompl.. . .

265 207 1 3 13 1 48

306 2 72 24 20 68

58 4 13 7

1 3

Samtliga

48 26

10 1

347 214

13 100 44 32 19

1 Teknisk Ingen komplettering Endast misslyck. fylln. prövn. Ämneskompl Betygskompl Ämneskompl.+betygskompl. Tentamen vid fil. fak Tent, vid fil. fak.+ämneskompl Tent, vid fil. fak.+betygskompl Tent, vid fil. fak.+ämneskompl.+betygskompl. . . . Studier vid annan fak. än fil. fak Studier vid annan fak. än fil. fak.+annan kompl.. . .

291 169

16 1 4

365 175

779 380 348 121 409 5 1 6 1 5 81 37 49 14 40 11 10 2 31 4 30 1

216 75 1 8 14

Samtliga övriga Ingen komplettering Endast misslyck. fylln. prövn. Ämneskompl Betygskompl Ämneskompl.+betygskompl. Tentamen vid fil. fak Tent, vid fil. fak.+ämneskompl Tent, vid fil. fak.+betygskompl x 2

129 1 13 1

) Inkl. latinlinjens o. reallinjens nyspråkliga grenar ) » reallinjens sociala gren.

448 3 15 63 1 1

2 281 20 195 131 36 2

884 3 165 4 24 75 270 13 144 40 4 3 1

191 Studieinriktning enligt senaste inskrivning Kompletteringsförhållande

MateSpråkSocial2) matisk Biologisk lig1) ai sa Drt "3 a) DPO "3 o> uP3 «£ >-< «*£ *-<3 u 3^0 3» >J:CS 3:° rtScS

Halvklassisk

Helklassisk

Tent, vid fil. fak.+ämneskompl.+betygskompl. . . . Studier vid annan fak. än fil fak Studier vid annan fak. än fil. fak.+annan kompl.. . . Samtliga

88 153

<&

J:tf

J:M

3 11

3 15

909 432 421 144 527 112 256 80

Samtliga »o

>-<

:

« C i-i-r.

«£

3;°

et 10

545 97 2 746 1 018 3 764

Ännu ej gått vidare Ingen komplettering Endast misslyck. fylln. prövn.

501 7 61 7 8

64 286 33 260 16 85 25 4 2 12 24 4 20 9 5 3 6 24 8 14 3 4

269 31 1 433 17 4 1 114 3 77 2 32 27 1

183 1 616 17 30 144 2 79 3 30

76 324 37 322 28 96 28

309 34 1668

218 1886

33 Ämneskompl.+betygskompl. Tent, vid

fil.

fak.+ämnes-

Tent.

fil.

fak.+betygs-

vid

Tent. vid fil. fak.+ämneskompl.+betygskompl. . . . Studier vid annan fak. än fil. fak Studier vid annan fak. än fil. fak.+annan kompl.. . . Samtliga Samtliga Därav Med.-biol. Teknisk Övriga Ännu ej gått vidare

121 183 1 524 558 772 194 960 186 749 302 1 277 373 5 403 1 796 7 199 30 48 26 13 100 44 32 19 347 214 535 353 888 15 76 28 454 207 661 11 2 365 175 2 1 1 88 153 909 432 421 144 527 112 256 80 545 97 2 746 1 018 3 764 33 15 584 76 324 37 322 28 96 28 309 34 1668 218 1 886

*) Inkl. latinlinjens o. reallinjens nyspråkliga grenar. 2 ) » reallinjens sociala gren. Anm. I tabellen ingår ej 6 studerande för vilka studentmedelbetyget varit okänt.

192 Tabell 6. Studentbetggskompletteringar för 1957 års studenter studieinriktning Allmänna linjen

Latinlinjen Ämne Slag av komplettering

Språk- Biolo- Mate- Ny- Social HalvNyHelSocial gisk matisk språkl. klassisk klassisk språkl lig

1 Engelska Betygskompl. höjd

....

lyckad

1 Matematik Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » » ej » Betygskompl. höjd . . » ej »

Kemi Ämneskompl. lyckad Sidokompl. » Betygskompl. höjd . . » ej höjd . . Matematik (spec.) Sidokompl. lyckad » ej » Betygskompl. höjd . . » ej »

2 2

—

59 11 1 2

8 1

— 1

Biologi med hälsolära Ämneskompl. lyckad . . Fgsik Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » Betygskompl. höjd . . » ej »

teknisk

Beallinjen

Modersmålet Betygskompl. ej h ö j d . . .

Franska Ämneskompl.

med

4 1

6 9 4

4 1 4

2 1 1

— 1 5 1

3 2

1 4 1

2 2

1 1 1 5

193 Tabell 7. Studentbetggskompletteringar för 1957 års studenter övrig studieinriktning Allmänna linjen

Latinlinjen Ämne Slag av komplettering

1 1 .

Latin Ämneskompl. lyckad » ej » Betygskompl. höjd . . » ej »

1 1 2

Grekiska Ämneskompl. lyckad » ej »

—

Engelska Sidokompl. lyckad . . . . Betygskompl. höjd . . » ej »

—

Tgska Ämneskompl. lyckad » ej » Betygskompl. höjd . .

1 Franska Sidokompl. ej lyckad Betygskompl. höjd . . » ej » Historia Betygskompl.

höjd . .

Geografi Ämneskompl. lyckad » ej » Betygskompl. höjd . . » ej » Filosofi Ämneskompl. Sidokompl. Betygskompl.

lyckad » höjd . .

Matematik Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » » ej » Betygskompl. höjd . . » ej » . . | 13—4804 63

Beallinjen

HelHalvSpråk- Biolo- Mate- NyNyklassisk klassisk språkl Social gisk matisk språkl. Social lig

Kristendomskunskap Betygskompl. höjd Modersmålet Sidokompl. lyckad Betygskompl. höjd » ej »

med

2 4

1 2

3 2

7 3

6 1

3 1

—

—

—

1 1

—

—

5 1 6 5

—

1 2 1

1 1

1 4

3 1 1

—

—

—

—

—

,—.

46 3 1 1

—

3 3

—

—

—

—

—

—

6 1

—

— —

—

—

1 1

—

—

39 58 1

—

1 8 12

4 11

4 14 6 8 9

4 31 16 8 14

4 4

2 2 2 5

194 Allmänna linjen

Latinlinjen Ämne Slag av komplettering

Biologi med hälsolära Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » Betygskompl. höjd . . Fgsik Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » » ej » Betygskompl. höjd . . » ej » Kemi Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » Betygskompl. höjd . . Spanska Ämneskompl. lyckad Sidokompl. ej höjd Betygskompl. ej »

Beallinjen

HalvNy- Social Språk- Biolo- Mate- Ny- Social Helgisk matisk språkl. klassisk klassisk språkl. lig

11 1

5 2

11 3

60 1 2 1

6 1

16 33 1 1

1 4

53 18

3 1

3 2

17 14 17 17

51 12

25 2 2 1 3 4

3 2

4 1 1

8 5

2 2

7 5

2 1 1 1 2

195 Tabell 8. Studentbetggskompletteringar ännu ej gått

Allmänna linjen

Latinlinjen Ämne Slag av komplettering

för 1957 års studenter vidare

Beallinjen

HelHalvNySpråk- Biolo- Mate- Nyklassisk klassisk språkl. Social gisk matisk språkl. Social lig

Kristendomskunskap Betygskompl. höjd . , » ej » ., Latin Sidokompl. ej lyckad Betygskompl. höjd . . » ej » Modersmålet Ämneskompl. lyckad Betygskompl. höjd . . » ej » .. Engelska Sidokompl. lyckad » ej » Betygskompl. höjd . . » ej » Tyska Ämneskompl.

lyckad

Franska Ämneskompl. lyckad Betygskompl. höjd . . » ej » Geografi Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » Betygskompl. höjd... » ej » . . Filosofi Ämneskompl.

18 2 1

lyckad

Matematik Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » » ej » Betygskompl. höjd . . » ej » Biologi med hälsolära Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » Betygskompl. höjd . . » ej »

som

27 54 1

41 11 2 1 1

3 13

2 11 9 3

196 Allmänna linjen

Latinlinjen Ämne Slag av komplettering

Fysik Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. » » ej » Betygskompl. höjd . . » ej » Kemi Ämneskompl. lyckad » ej » Sidokompl. lyckad » ej » Betygskompl. höjd . . » ej » Spanska Ämneskompl. ej lyckad Matematik (spec.) Betygskompl. höjd . . » ej »

Beallinjen

HalvNy- Social Språk- Biolo- Mate- Ny- Social Helgisk matisk språkl. lig klassisk klassisk språkl.

10 17

3 3

15 5 9 5

4 1

2 2

1 2 1

36 10

8 3

29 11 2

5 1

1 1 1

2 2 3 1

1 1 2

7 1

DEL 5

Gymnasieingenjörernas arbetsuppgifter och syn på sin utbildning En sammanfattning Av Birger

Bromsjö

Innehåll I.

Inledning: Bakgrund och syfte Materialinsamling och svarsfrekvenser Bearbetningar och resultatredovisning

II. Anställningsförhållanden och arbetsuppgifter: Anställningar efter examen Arbetsuppgift, ämnesområde Arbetsuppgift, funktion Gymnasieingenjörernas första anställning inom avsedda ämnesområden och funktioner Huvudfack och branschtillhörighet Praktik före examen Bisysslor F o r t s a t t a studier

199 199 201

202 202 205 205 206 208 209 210

III. Synpunkter på utbildningen: Linjedifferentieringen Specialiseringen inom linjen Behov av ämneskunskaper Synpunkter på olika ämnen för det framtida gymnasiet Synpunkter på lärostoffet i olika ämnen

211 212 213 216 219

IV. Sammanfattning

Gymnasieingenjörernas arbetsuppgifter och syn på sin utbildning

I. Inledning 1

Bakgrund och syfte

Till de frågor, som gymnasieutredningen fick i uppgift att behandla, var bl. a. utbildningen vid de tekniska gymnasierna. För att belysa en del aktuella problemställningar befanns det nödvändigt att inhämta upplysningar från utexaminerade vid tekniska gymnasier. Därför konstruerades ett frågeformulär som översändes till gymnasieingenjörer, vilka avlade examen åren 1950, 1955, 1958 och 1960. I detta ombads de bl. a. besvara frågor angående 1. anställningar efter examen samt inom vilket ämnesområde och funktion arbetsuppgifterna kunde räknas in 2. i vilken utsträckning de övergått till verksamhet av annat slag än deras examen direkt kvalificerade dem för 3. erfarenhet av differentieringen på olika linjer och specialiseringen inom linjerna •I. synpunkter på den egna ingenjörsutbildningen beträffande allmänna ämnen och fackämnen 5. åsikter om undervisningens utformning i framtiden. Materialinsamling och svarsfrekvenser Som redan inledningsvis framhållits, har materialinsamlingen skett genom frågeformulär. Vi sökte nämligen cr1 Föreliggande rapport utgör en sammanfattning av Birger Bromsjö: Gymnasieingenj örernas arbetsuppgifter och syn på sin utbildning. Stencil. Gymnasieutredningens diarienummer U 1391, Sthlm 1963.

hålla ett stort och representativt underlag för belysande av frågeställningarna. Av de undersökningsmetoder som diskuterades befanns postenkäter vara den form som säkrast och billigast tillät undersökningen att få önskvärd omfattning. Det befanns lämpligt att tillfråga samtliga ingenjörer som avlagt examen vid en del tekniska gymnasier vissa år och på viss linje. Namnuppgifter fick vi genom sammanställningar från skolorna och adresser erhölls bl. a. från elevföreningars matriklar, telefonkataloger samt kontakter per telefon och brev med kurskamrater. Av de 2 393 ingenjörer, som enligt urvalsprinciperna kom i fråga, spårade vi upp 2 289 st. (96 % ) . Till dessa översändes i början av februari månad 1962 vårt frågeformulär jämte ett följebrev i vilket redogjordes för undersökningens syfte och de svarande tillförsäkrades, att de lämnade uppgifterna skulle behandlas konfidentiellt och endast utnyttjas i statistiska sammanställningar och dyl. Svaret skulle insändas i s. k. lösenkuvert och om möjligt vara utredningen tillhanda senast den 28 februari. Till dem som icke besvarat enkäten den 8 mars översändes en påminnelse och vädjan om svar. Förnyade påminnelser utgick under april och maj. Vidare tog vi telefonkontakt med en del av dem som icke svarat. Materialsamlingen kunde anses avslutad till den 1 juli. Till detta datum hade vi erhållit 1 913 svar, som fördelar sig på linjer och examensår enligt tabell 1. För de olika linjerna användes följande förkortningar:

200 Linje

. . .

Förkortning

Maskinteknisk linje Byggnadsteknisk linje Elektroteknisk linje Elkraftteknisk linje Teleteknisk linje Kemiteknisk linje Textilteknisk linje Allmänt teknisk linje Merkantilteknisk linje Flygteknisk linje Gjuteriteknisk linje Skeppsbyggnadslinje Cellulosoteknisk linje

M B E Ek Te K Tx A Mr Fl Gj S C

. . . .

.. . FörJ kortning Färgeri- och appreturteknisk linje Fä Träteknisk gren av maskinteknisk linje M-Trä Väg- och vattenbyggnadsteknisk gren av byggnadsteknisk linje . . B-Bv Produktionsteknisk gren av m a s k i n teknisk linje M-Pr Styrnings- och regleringsteknisk gren av teleteknisk linje Te-R Livsmedelteknisk gren av kemiteknisk linje K-L Värme- och sanitetsteknisk linje . Vs Gruvteknisk linje Gr

Lin e

Tabell 1. Antal svar för olika linjer och examensår. Svarsprocent för de olika Linje Ex. år

at

I^

« W

m

X

<

£ b' C/3 C C*

examensaren

> H

/o

v

ft

svar

v,

> tf 1

i

530 563 722 98

73 (79) 80 (82) 85 (88) 88 (88)

S:a 642 376 114 66 119 188 27 115 72 19 21 6 13 2 20 58 9 20 11 5 10

80 (84)

1950 1955 1958 1960

2 4 2 189 105 57 12 76 12 35 27 9 6 209 125 57 36 53 12 34 15 3 7 2 4 5 6 8 244 146 66 71 59 3 46 30 7 14 2 5 <S 50 9 20 11 —

Anm. Svarsprocenten är räknad på det antal ingenjörer, som undersökningen var planlagd att omfatta, 2 393 st. Inom parentes anges svarsprocenten på antalet utsända formulär, 2 289 st.

Svarsprocenten får anses som relativt tillfredsställande. Några försök att närmare undersöka representativiteten genom att exempelvis jämföra de svarandes ålder, nuvarande inkomst och examensbetyg med motsvarande uppgifter för bortfallet h a r icke varit möjliga att genomföra på grund av tidsbrist och ekonomiska orsaker.

Tabell 2. De svarandes

De svarandes ålder Vi h a r även gjort sammanställningar över h u r de svarande fördelar sig med avseende på födelseår och ålder vid examen. I tabell 2 ger vi medianvärdet 1 och värdena för l : a och 3:e kvartilen för de utexaminerades ålder de olika examensåren. Av tabell 2 framgår, att de olika

examensåren visar stor jämnhet beträffande de utexaminerades ålder. Vi vill dock peka på att det var stora åldersdifferenser inom en del undervisningsavdelningar, vilket givetvis kan medföra en del problem vid undervisningens uppläggning. Denna fråga kan vi dock här icke ta ställning till. Vi har inte heller analyserat hur olika ålderskategorier svarat i förhållande till varandra.

1 Siegel, S.: Nonparametric statistics for the behavioral sciences. N. Y. 1956.

Examensår

1950 1955 [1958 1960

ålder vid

examen

Ålder vid examen Mdn

Qi

Qs

21,4 21,5 21,4 21,8

20,5 20,5 20,5 20,5

23,4 23,3 23,1 23,3

201 Bearbetningar och resultatredovisning För att underlätta besvarandet var en del frågor i enkäten försedda med svarsalternativ. Därigenom kunde arbetet för den tillfrågade begränsas till att sätta ett kryss (x) i den tomma rutan framför det tillämpliga svaret. En del andra frågor skulle besvaras ined siffror eller bokstäver enligt noggrant givna anvisningar. När materialinsamlingen var avslutad, fördes svaren upp på s. k. stansningslistor som underlag för hålkortsbearbetning. Denna har ägt rum på statistiska centralbyrån. Därvid har frekvenser av svar för olika grupper körts fram som underlag för de vidare bearbetningar och sammanställningar, som redovisas i den följande framställningen. Redovisningens del I omfattar uppgifter om anställningar efter examen, fortsatta studier och praktik före examen. I fråga om de anställningsförhållanden som rör funktioner och ämnesområden, lämnas resultaten i tabeller, som upptar frekvenser av svar för olika grupper. För praktiktjänstgöringen har

Företag (motsv.)

1 2

Stationeringsort

Anst.tid (mån. och år)

vi räknat fram värdena för medianen samt l : a och 3:e kvartilen. I del II av redovisningen ger vi resultaten av de frågor som rör den egna utbildningen och synpunkter på framtidens tekniska gymnasier. Då svaren på de frågor, som rör den egna utbildningen varit av värderande natur, har vi överfört en del verbala uttryck till siffervärden och bildat en skala. Då vi icke vet något om avstånden i denna, har vi betraktat den som en ordinalskala och i de redovisningar som omfattar gruppvärden, begagnat medianvärdet som centralvärde. I en del tabeller ger vi svaren i form av frekvenstal och procenttal.

IT. Anställningsförhållanden

och arbets-

u

PPgifter

Anställningar efter examen En av frågorna hade följande formulering: Vilka anställningar har Ni haft efter ingenjörsexamen? Börja med Er första anställning efter examen och ange samtliga anställningar i tidsföljd. Tag inte med bisgsslor här.

Befattning och avdelning

Arbetsuppgift Ämnesområde 1

Funktion 2

Anges med någon av siffrorna 1—38 enligt sifferkod i Bil. 1. Anges med någon av bokstäverna K, P, D eller F enligtlbokstavskod i Bil. 2.

För de olika linjerna och examensåren har vi räknat fram aritmetiska medeltalet (M) för antalet anställningar. De ges i tabell 3, a—d (s. 202). Gruppen ex. år -50 hade vid undersökningstillfället varit ute i tjänst 12 år. För ingen linje låg medeltalet anställningar över 3,0. Av de 477 svarande uppgav 19 st. att de haft mer än 5 anställningar.

Arbetsuppgift, ämnesområde De tillfrågade skulle förutom sin befattning och anställning även uppge inom vilket ämnesområde som arbetsuppgiften kunde räknas in. Detta skulle ske med någon av siffrorna 1—38 enligt nedanstående definitioner. En del svarande lade på eget initiativ till nr 39.

a) Ex. år 1950 Linje

M

M B E Te K Tx A Mr Fl C Fä

2,7 2,9 2,4 2,3 2,6 2,8 2,5 3,0 2,4 2,0 2,7 2,0

Ex.år -50

2,7

s

Tabell 3. Antalet anställningar efter examen b) Ex. år 1955 c) Ex. år 1958 M

Linje

M

M B E Te K Tx A Mr Fl Gj S C M-Trä

2,2 2,5 2,0 2,0 2,0 2,6 2,1 2,2 2,5 2,0 2,5 2,3 2,8

M B Ek Te K Tx A Mr Fl Gj S

Ex.år -55

2,2

B-Bv Vs Gr

1,7 1,9 1,5 1,7 1,6 2,7 1,7 1,8 1,6 1,5 1,5 1,6 1,5 2,4 2,2 1,6

Ex.år -58

1,7

Linje

Förteckning över teknikens ämnesområden med sifferkod 1—39

cM-Trä

5.

Bergsteknik Malmletning Bergborrning Bergsprängning Bergsmaskiner Bcrgsanläggningar

2.

Gruvteknik Gruvbrytning Gruvtransport Malmbehandling Gruvmaskiner Gruvanläggningar Malmprodukter

3.

4.

Metallverksteknik Metallframställning Metallbehandling Metallverksutrustningar Metall produkter

M

M-Trä B-Bv M-Pr Te-B K-L

1,0 1.2 1,0 1,0 1,1

Ex.år - 6 0

1,1

Kemiteknik

6.

Pappersteknik Massaframställning Pappersframställning Träfibermater.-f ramställning Gellulosaanläggningar Pappcrsbruksanläggningar Massa- och pappersprod.

7.

Textilteknik Framställning av tcxtilmaterial Framställning av textilvaror Textilanläggningar Textilprodukter

8.

Livsmedelsteknik Framställning av livsmedel Behandling av livsmedel Bearbetning av livsmedel Konservering av livsmedel Transport av livsmedel Livsmedelsanläggningar Livsmedelsprodukter

9.

Iigggmaterbilteknik F r a m s t ä l l n i n g av n a t u r s t e n Kalk- och cementtillverkning Betongvaruframställning F r a m s t ä l l n i n g av t r ä p r o d u k t e r Byggmaterialanläggningar Byggmaterialproduktcr

Järnverksteknik Järnmalmsberedning Järntillverkning Ståltillverkning J ä r n - och stålbehandling Järnverksutrustningar J ä r n - och stålprodukter

Linje

Oorganiska materials framställning Organiska materials framställning Kemitekniska u t r u s t n i n g a r Kemitekniska anläggningar Kemiska produkter

(Under varje h u v u d r u b r i k h a r angivits de delområden vederbörande ämnesområde anses omfatta) 1.

d) Ex. år 1960

203 10. Bearbetnings teknik Provning av fasta material Tillformning av material Sammanfogning av material Franskiljning av material Värme- och ytbehandling av material 11.

12.

Arbetsmaskinteknik Maskinelement J ä r n - o. metallverksmaskiner Kemitekniska maskiner Pappers- o. cellulosamaskincr Textil- o. konfektionsmaskiner Tändsticksmaskiner Livsmedelsmaskiner Byggnadsmaskiner Verktygsmaskiner Transportmaskiner

18.

Traktorer Transportvagnar 19.

FartygsmaskinerFartygsinredningar Fartygsdetaljer 20.

Jord- och bergarbeten Grundläggningsarbeten Trä- o. stålkonstruktioner Byggnadsinstallationer Byggnadsakustik 22.

14.

Elektromaskinteknik

Elektroapparatteknik Elmaskinapparater Anläggnings- och installationsmaterial Driftapparater Förbrukningsapparater

15. Elanläggn ingstekn ik Kraftanläggningar Ledningsanläggningar Installationsanläggningar Förbrukningsanläggningar 16.

17.

Lgftdonsteknik Lyftapparatcr Hissar Gruvspel Kranar Bantransporttcknik Transportanläggningar Spårmateriel Lokomotiv Motorvagnar Person- o. godsvagnar

Flygplansteknik Flygplansskrov Flygplansmotorer Flygplansinredningar Flygplansdetaljer

21. Bygg nåds t ek n ik

Kraftmaskinteknik

Elektromateriallära Boterande elmaskinerTransformatorer Strömriktare Speciella m a s k i n e r

Fartygsteknik

Fartygsskrov

Strömningsmaskiner Värmetekniska anläggningar Krafttckniska anläggningar Atomtekniska anläggningar 13.

Vägtransportteknik Cyklar Bilar

Husbyggnadsteknik Byggnadselement Bostads- o. affärshus IndustribyggnaderPublika byggnader

2 3. Våg b g gg nåds te kn ik Trafikteknik Väganläggningar Broanläggningar Järnvägsanläggningar 24.

Vattenbyggnadsteknik

Dammanläggningar Hamnanläggningar Kanalanläggningar Vattenverk Avloppsverk 25.

Ljusteknik Belysningsteknik Optisk teknik Fototeknik Filmteknik

26.

Ljudteknik Mikrofonteknik Grammofonteknik Ljudinspelningsanläggningar Ljudfilmsanläggningar

27.

Strålningsteknik Infrarödteknik Ultraviolett-teknik

204 Böntgenteknik Badiakteknik 28. Telegraf- och telefonteknik Tclekomponenter Teleledningar Telestationer Teleanläggningar 29.

30.

Elektronik Elektronikkomponenter Förstärkarteknik Likriktarteknik Pulsteknik Elektronikutrustningar

32.

Mätteknik Mätkomponenter Allmänna m ä t i n s t r u m e n t Allmänna m ä t u t r u s t n i n g a r Elektriska m ä t i n s t r u m e n t Elektriska m ä t u t r u s t n i n g a r Reglerteknik Beglerkretskomponenter Styrutrustningar Beglerutrustningar Servoutrustningar

33.

Ekonomiteknik Företagsekonomi Bokföringsteknik Redovisningsteknik Kostnadsberäkningar

37.

Organisationsteknik Företagsledning Industriorganisation Arbetsstudier Kontorsorganisation Personaladministration

38.

Affärsteknik Handelsteknik Importteknik Exportteknik Bankteknik Beklamteknik Offertteknik

39.

Ventilationsteknik Luftkonditionering

Badioteknik Badiokomponenter Badiosändare Antenner Badiomottagare Televisionsteknik Badarteknik

31.

36.

Räknemaskinteknik Räkneapparater Analogimaskiner Digitalmaskiner Hålkortsmaskiner Räkneanläggningar

34. Grafisk teknik Grafisk-teknisk materiel Tryckerianläggningar Bokbinderianläggningar Maskinskriftanläggningar 35. Militär teknik Vapenteknik Stridsfordon Krigsfartyg Stridsflygmaskiner Robotteknik Försvarsanläggningar

För de olika examensåren och linjerna har vi gjort sammanställningar även inom vilka ämnesområden vi träffar på ingenjörerna i deras första resp. nuvarande anställning. Sammanställningarna återfinns i den fullständiga forskningsrapporten, U 1391, och vi får h ä r nöja oss med ett kortfattat referat. Ingenjörer från linje M påträffas inom ett stort antal ä m n e s o m r å d e n och en del med relativt många. Sålunda kom 30 % till ämnesområdena 11 (Arbetsmaskinteknik) och 12 (Kraftmaskint e k n i k ) . Vid undersökningens genomförande sysselsattes 27 % inom dessa områden. Omkring 25 % började sin anställning inom något av 18 (Vägt r a n s p o r t t e k n i k ) , 20 (Flygplansteknik), 35 (Militär teknik) och 37 (Organisationsteknik). Procentuellt sett kvarstod ett lika stort antal. F r å n linje B gick 91 % till 21 (Byggn a d s t e k n i k ) , 22 (Husbyggnadsteknik), 23 (Vägbyggnadsteknik) och 24 (Vattenbyggnadsteknik) ; 90 % kvarstod. Av ingenjörerna från linjerna E och

205 Ek träffade vi på 55 % inom 13 (Elektromaskinteknik), 14 (Elektroapparatteknik), och 15 (Elanläggningsteknik) i första anställningen och 41 % i nuvarande. Motsvarande procenttal för 28 (Telegraf- och telefonteknik), 29 (Elektronik) och 30 (Radioteknik) var 30 resp. 24. Till de tre sist nämnda ämnesområdena, 28, 29 och 30, gick 71 % från Te-linjen och 63 % kvarstod. Ingenjörer från linje K började till 66 % inom ämnesområdet 5 (Kemiteknik) och vid tiden för undersökningen träffade vi på 59 % inom detta område. Arbetsuppgift, funktion

Förutom ämnesområde skulle de svar a n d e även uppge den funktion, som arbetsuppgiften ansågs tillhöra. Detta skulle ske med någon av bokstäverna K, P, D och F, som i en särskild bilaga hade definierats på följande sätt: K = konstruktion Personalledning, utveckling, forskning, utredning, projektering, beräkning, konstruktion, ritning o. dyl. P = produktion Arbetsledning, utredning, produktionsberedning, arbetsstudier, arbetsmätning, produktionsplanering, tidssättning, kontroll, provning o. dyl. D = drift Driftsledning, transport, driftövervakning, skyddstjänst, felundersökning, utredning, reparationer, underhåll, teknisk service o. dyl. F = kommersiell Personalledning, inköp, försäljning, marknadsundersökning, offertkalkylering, orderbehandling, reklam, kundtjänst o. dyl. I tabell 4 visar vi för examensåren fördelningarna

de olika på olika

funktioner beträffande 1 :a och nuvarande anställning. I U 1391 finns motsvarande uppgifter även för de olika linjerna. Tabell 4. Anställningarnas K

P

funktion D

F

Ex.år.

l:a nuv. l:a nuv. l:a nuv. l:a nuv. 1950 267 135 98 72 47 66 1955 312 204 97 96 60 53 1958 375 292 143 112 65 79 1960 52 42 28 28 6 8

54 97 34 75 61 81 1 3

Av tabellen för funktion finner vi att vi träffar på flera ingenjörer inom funktion K (konstruktion) än i någon annan funktion. Detta gäller såväl första anställningen som i fortsättningen. Men den procentuella andelen minskar dock med den tid ingenjörerna varit yrkesverksamma; i det hopslagna materialet från 59 % till 47 %. En tydlig tendens märkes nämligen till ökad betydelse för övriga funktioner, främst då F (försäljning), som ökar från 9 % till 18 %.

Gymnasieingenjörernas första anställning inom avsedda ämnesområden och funktioner

För att få en uppfattning om i vilken utsträckning de nyutexaminerade gymnasieingenjörerna erhöll anställning inom de ämnesområden och funktioner (se sid. 202—205) som utbildningen närmast avsåg, lät vi några lärare vid tekniska gymnasier besvara en enkät, i vilken de fick ta ställning till de olika linjernas lämplighet för de 39 ämnesområdena och 4 funktionerna. Därvid skulle de använda sig av siffrorna 1—4, som gavs följande betydelse: 1 = utbildningen lämpar sig nerligen väl.

sgnner-

20G 2 = utbildningen lämpar sig väl. 3 = utbildningen är acceptabel. 4 = utbildningen lämpar sig ej. Genom att jämföra de svarandes uppgifter om arbetsuppgifters ämnesområde och funktion ined de omdömen som lämnats av våra experter, har vi kunnat bilda oss en uppfattning om i vilken utsträckning de erhållit anställningar för vilka deras utbildning var avsedd. I föreliggande r a p p o r t begränsar vi oss till deras första anställning, då vidare studier efter examen kan kvalificera dem för arbetsuppgifter utöver dem som grundutbildningen ger. I nedanstående tabell ger vi resultaten för några av linjerna med största examinationen samt examensåret 1960. Som ej avsedda arbetsuppgifter h a r vi betecknat ämnesområden med funktioner som av våra experter värderats med 4 (utbildningen lämpar sig ej).

Tabell 5. Ggmnasieingenjörernas första anställning inom avsedda ämnesområden och funktioner

Grupp

M B E Ek Te K Tx A Mr Gj Ex. år 60

Avsedda arbetsuppg.

Ej avsedda arbetsuppg.

N

/o

N

/o

557 346 107 58 106 154 25 96 64 19

537 328 104 43 101 130 15 54 49 11

96 95 97 74 95 84 60 56 77 58

20 18 3 15 5 24 10 42 15 8

4 5 3 26 5 16 40 44 23 42

8 N

Som framgår av tabell 5 h a r inom de två stora grupperna, M och B, endast 4 resp. 5 % erhållit arbetsuppgifter,

som utbildningen ej närmast avsåg. Betydligt flera och, som det verkar, alldeles för många träffar vi på inom en del andra grupper. Linje A har det största antalet, både absolut och relativt.

Huvudfack och branschtillhörighet

Under bearbetningen framkom önskemål om att vi även u r det insamlade materialet skulle söka bestämma inom vilka huvudfack de svarandes nuvarande arbetsuppgifter kunde räknas in och deras branschtillhörighet. Huvudfacken definierades på följande sätt:

Huvudfack 1. Bergsteknik

2. Kemiteknik

3. Textilteknik 4. Maskinteknik

5. Elektroteknik

Ämnesområden 1—38 = 1. Bergsteknik + 2. Gruvteknik -j- 3. J ä r n verksteknik + 4. Metallverksteknik = 5. Kemiteknik -f- 6. Pappersteknik + 8. Livmedelsteknik. = 7. Textilteknik. = 1 0 . Bearbetningsteknik -f- 11. Arbetsmaskinteknik + 12. Kraftmaskinteknik, -f 16. Lyftdonsteknik + 17. Bantransportteknik -f- 18. Vägtransportteknik + 19. F a r tygsteknik + 20. Flygplansteknik + 34. Grafisk teknik + 35. Militär teknik. = 13.Elektromaskinteknik + 14. Elektroapp a r a t t e k n i k -f- 15. Elanläggningsteknik + 25. Ljusteknik + 26. Ljudteknik + 27. Strålningsteknik -f28. Telegraf- och telefonteknik + 29. Elektronik + 30. Radioteknik + 31. Mätteknik + 32. Reglerteknik + 33. R ä k n e maskinteknik.

a a i»

rt

CO

OS

CM

CO H

rt f»

OS O

lO CM

CD

m

co

rt

O

rt

-.

co

i-i

m

m

t-»

m

CO

Tj<

.—i

m

00 CO

"^

rt

CC

O •**<

00 CO

00 M<

CS •**< «H

cC - f

CM

t»« CO

*+ -i

CM

co O

co

t

-*

r-

CO

i-

CM

't

in co

<r

rt

1^ CO

CC

rt

F-

rt

CO

CM

CM

m

m

i 1

CO

CO

O

f

CM rt

CM CO

oc

•rt

^H

co

co

rt

in

rt

rt

00 CO

rt

CO

CS

cr

CM

m os

•*

rt

co

CO

CO

i-i

fa

rt

Q

a3

<*

O!

00 W

«*

<M

co CM

rj< rt

co

£ «2 O

a.

CO

tad

|

CM

fa

1 T-H

1 CC

rt

C C CD,*) cc as

«

co

rt

CM

C1

rf CM

CO CM

.-

CM

rt CD

cc

.-i

i-

CO

|

1 CM

rt

|

*-H

^H

CM

CO

rt

^H

CM

CM

•>* CM rt rt

^ y—i

^H

in

1-1

i-l

CM

CS

i

TH

CM

fa Q

r^-

^

CM i n

co

r t

CM

T^

CM CO

CM

rt

rt<

.-i

m

CM

co

| O

fa « fa

CS

t >

,—1 00

C .*

Q

CM

CO

OH

CO

CS

en

w

t O

ej

*3

rt

00 CO

S3 ^

1 |

ir:

| T—1

|

rt

i-l

1 T-

1 CO

v. v. CO

r t

|

CO

1 CO

o

r}< 1-H

- t

CM

c-

CO

o

I

Cr-

1-H

CM

rt

1 1 1

^

CO

)

CM

m

fa

r i

<

r-

1 X

M

oi

r-

1 1 1 1

CO

i-C

T —

i

| |

CO

X

CS

CM

m

co

l-

|

CM

r t

CS

O

CC

CM

m

O

CM r t

CM

m

1 1

'£

| x)

CO

"el

'C T c ja

cC

s c ö

ss? CM

c

3 X C

"S a

OJ

O

XI M O

.2 • 3 :

(H

tr

& C*H

a>

"E Vi

c/

C

°c«

3 X C •H C

3 -O Ö

:é3 u

>•—

•-J

H

CO

•<*

m

0 3 X _G .r

f c

rt co

fa c?

fa

rt CO CO

rt

s t ^

: •

•

CO

3 T3

•^

X C c?

"3 -c a

s

1 1 1

1 3

-o a

r t

o CD CO

r t

|

v 3 X C

— v

er

"3

rt

o

CO

Cs

1 r H

|

c o

•

• •

•* : 6 ;

3 T3 C

O

rt | O

| 1

i ^

00 co

^

CO CM

o

^

r-

1 CO

|

os

1—1

1 CO CM

|

CM CM

rt

u '. u 'O . « t-.

I

i - 1

r*

"C

•

in

CM

CD

d

.

^A Vi

t ^

:

6 ; 6 •

CD

i -

c?

r»

•

a : a3 :.

:ei

i.

OS

CO

co

| -1

^H

|

CO

To 3

CM_

CO 1—1

t^-

CM

i-

B

ed

fa

—

r t CD

CM CO

Cs

Os CM

00 CO

C

o

| -rt •*

CM

CC

i

rt1

CO

~

1 CM

1 V

« fa-

,H

CM

CM

~t

fa

C

*H

-* •*

Tf

l

1-C

o

CM

s>

/it

I

^

fa

/i

rt

T-H

fa

Q

Cs

|

l

<M

1 1 CO

\C

CM

T - .

fa

M co 73"

"*

Q

Q 5 *A

1 CO i n i—i

1 CM 00 00 i—i

I

|

CM

m

.-

r t

CD

o

1 1

rt<

^H

rt

^ ^H

CM

i-i

-

00 C^-

•"«

CM

i

CO

CD 1—1

| rl

1-1

CO CM

fa

TH

CO

1 CM

W

CM

1 CO

|

CO

J, £1 CO

CM

CM

fa

CO i-l

r^

t ^ CM

.—i

Tj<

UO

OS

i—*

Eg

•*

1 Q fed

C3

m

CO

Q

CO

C

O

.—l

rt r^

CO

O

O CS i—1

CM

fa

r t CM

CO

•«*

CM

«

X 0 X a 6

&3

k •>

a a3

ti

S 3

"i. v X

I R C

1 o

rt CD

p*

<*> a a :C

PC

«

er

o'5

fa

CN

CO

r f

i n

CC

a ti

3 t>o

208 6. Byggnadsteknik

7. övriga fack

-3 9. Byggmaterialteknik + 21. Byggnadst e k n i k + 2 2 . Husbyggn a d s t e k n i k + 2 3 . Vägbyggnadsteknik + 24. Vattenbyggnadsteknik. = 36. Ekonomiteknik + 37. Organisationsteknik + 38. Affärsteknik.

Beträffande branscher skilde vi p å : 1. Gruvindustri 2. J ä r n - och metallindustri 3. Verkstadsindustri 4. J o r d - och stenindustri 5. T r ä i n d u s t r i 6. Kemisk i n d u s t r i 7. Massa- och pappersindustri 8. Livsmedelsindustri 9. Grafisk industri 10. Textil- och konfektionsindustri 11. Läder-, sko- och g u m m i i n d u s t r i 12. Byggnadsindustri 13. Kraftindustri 14. Samfärdsel 15. övriga civila arbeten (ej skolor) 16. Försvaret

I de sammanställningar vi gjort och vilka redovisas i U 1391, visar vi branschtillhörigheter för våra examensårgångar med uppdelning på olika linjer och funktioner. På grund av utrymmesbrist kan vi icke ha dessa med i föreliggande rapport utan får nöja oss med att nämna, att från de mest frekventerade linjerna, M, B, E (Ek) och K, träffar vi på ett relativt stort antal ingenjörer från M och E inom bransch nr 3, verkstadsindustri, och från B inom nr 12, byggnadsindustri. Ingenjörerna från linje K är ganska jämnt fördelade på ett flertal b r a n s c h e r ; de flesta återfinns dock inom nr 6, kemisk industri. I tabell 6 ger vi branschtillhörighet, fack och funktion för de hopslagna ex.

åren 50, 55, 58. Då ex. år 60 består av .speciallinjer är det inte medtaget. Av tabell 6 framgår att vi inom verkstadsindustrin träffar på 39 % av ingenjörerna i vår undersökning. De största facken är här maskinteknik och elektroteknik. Inom en annan viktig bransch, byggnadsindustrin, är facket byggnadsteknik det helt dominerande. Vi har även gjort en sammanställning (tabell 7) av de svarandes nuvarande verksamhet för att visa i vilken utsträckning deras nuvarande sysselsättning bygger helt på deras gymnasieingenjörsexamen eller 0111 de avlagt högre examen eller är verksamma på annat sätt. I denna senare kategori h a r vi räknat in dessa som vid tiden för undersökningen studerade.

Tabell 7. Ggmnasieingenjörernas rande verksamhet

nuva-

Uppdelning på olika e x a m e n s å r Ex. år

N

Civ. ing. Annan UppGymn. Tekn. lic. verkgift ing. Bergsing. samhet saknas

1950 1955 1958 1960

530 563 722 98

370 428 564 81

100 54 1

50 70 140 17

10 11 17

Tabell 7 visar, att vid tiden för undervisningen hade av den äldsta examensårgången omkring 70 % en verksamhet som torde vara en följd av utbildningen vid tekniskt gymnasium. Cirka 20 % hade avlagt någon form av högre examen.

Praktik före examen Antal företag och praktiktidens längd Genom en fråga sökte vi kartlägga praktiken före examen. Den hade följande formulering:

209 Vid vilka företag hade Ni rat före examen? Företag

praktise-

Värden Tid (antal mån.)

Ort

Tabell 9. Praktiktidens

längd i

för medianen s a m t kvartilen

månader

1 :a och

3:e

Uppdelning på olika e x a m e n s å r Praktiktiden i mån. Kx. år

Vid bearbetningen har vi för olika grupper dels räknat fram värden för antalet företag vid vilka praktiktjänstgöring h a r ägt r u m och dels den sammanlagda praktiktidens längd. Vi har räknat fram resultaten för de olika linjerna med uppdelningar på examensår (U 1391) men visar här endast hopräknade värden för de olika examensåren, tabellerna 8 och 9. Tabell 8. Antal företag vid vilka de tekn. ggmnasieingenjörerna praktiserat före examen Värden för medianen samt 1 :a och 3:e kvartilen. Uppdelning på olika examensår N

Mdn

Qi

Q3

1950 1955 1958 1960

520 554 709 97

2,43 2,42 2,34 2,49

1,48 1,66 1,55 1,79

3,24 3,23 3,17 3,29

S:a

1 880

2,39

1,57

3,21

Av tabell 8 framgår, att några större skillnader inte finns mellan linjerna och examensåren vad beträffar antalet företag hos vilka de blivande ingenjörerna praktiserat. I vårt material täcks 96 % av 1—4 företag. Blott 3 st. av de 1 880 st. h a r uppgivit så många som 7 företag. Som framgår av tabellen är medianvärdet för praktiktidens längd omkring ett år för de flesta grupperna. Några

Mdn

Qi

Q8

1950 1955 1958 1960

519 555 710 96

13,6 12,5 12,2 13,5

8,2 8,2 7,9 7,3

21,0 20,1 19,9 25,8

S:a

1 880

12,6

8,0

20,4

större avvikelser från detta värde är inte att notera för linjerna med största antalet studerande.

Bisysslor

För att utröna omfattningen av bisysslor hade vi med följande frågor: Har Ni vid sidan av Eder ordinarie ställning tjänstgjort som lärare? D Nej, aldrig

Ex. år

14—4804 63

N

Skola

• Ja, i följande skolor

Anställ- Antal nings- veckotid timmar

Har Ni haft några andra O Nej

an-

Ämnen

bisgsslor?

D Ja, följande. (Ange kortfattat bisysslans a r t och huvudsakliga arbetsuppgifter)

Frågorna besvarades av 1882 st., d.v.s. 98 %. En sammanställning av svaren ges i tabell 10.

210 Tabell 10.

Andra Andra bisyss- bisysslor + lor (ej lärarlärare- lärarbebefatt- befattfattn. ning) ning 0/ /o n I/O. /o n % n

Inga Antal 0 / bisysssvar svar lor alls n

Bisgsslor Enbart

1 882 98 1245 66 299 16 74

4 264 14

Av tabell 10 framgår, att ungefär tredjedelen av de svarande innehaft bisyssla i någon form. Omkring hälften har därvid tjänstgjort som lärare. Någon bearbetning av uppgifterna angående lärarnas anställningstid, antal veckotimmar och ämnen samt övriga bisysslors art och huvudsakliga arbetsuppgifter har ännu icke utförts.

a) icke ägnat sig åt några mera omfattande studier b) avlagt examen eller tagit akademiskt betyg c) ägnar sig ät studier för examen eller akademiskt betyg d) deltager eller deltagit i kurser. I tabell 11 visar vi gymnasieingenjörernas fortsatta studier för de linjer, där antalet svarande överstiger femtio. Tabell 12 ger de fortsatta studierna för de olika examensåren. Tabell 11. Ggmnasieingenjörernas satta studier Uppdelning på olika linjer

Linje

N

Fortsatta studier En av frågorna rörde fortsatta studier. Den hade följande lydelse: Har Ni efter examen ägnat Er åt fortsatia studier av större omfattning vid någon läroanstalt eller per korrespondens? O Nej,

D J a , följande

Tid för studiernas Läroanstalt (motsvarande) påbör- avslujande tande

Ev. examina:

Studiernas inriktning (fack eller ämnen)

fort-

628 369 114 62 Ek 117 Te 186 K 110 A Mr 70 B-Bv 56

M B E

d) c) ' PåInga Examen gående Kurser av stu- eller ak. studier dier betyg för exam. olika eller ak. slag betyg a)

b)

42 58 30 44 33 48 31 54 64

16 12 28 5 11 22 15 7 2

14 11 11 31 26 14 14 10 14

Tabell 12. Ggmnasieingenjörernas satta studier

27 19 30 21 29 16 40 29 20

fort-

Uppdelning på olika examensår

år

Ex.år

N

50 55 58 60

522 551 702 95

år

Vid bearbetningen av denna fråga har vi skilt på 1. studier som leder fram till någon examen eller akademiskt betyg 2. kurser av olika slag. Vi redovisar varje linje för sig och ger den procentuella andelen som

d) c) PåInga Examen gående Kurse av stu- eller ak. studier dier betyg för exam. olika eller ak. slag betyg a)

b)

38 41 51 67

32 15 3 1

1 13 25 17

28 32 21 14

I examensårgång 50 som vid tiden för undersökningen hade varit ute i

211 förvärvslivet längst av våra grupper, nämligen 12 år, hade drygt 60 % besvarat vår fråga jakande. Ungefär en tredjedel av gruppen hade avlagt examen eller tagit akademiska betyg. I den yngsta ex.årgången, 60, hade redan en tredjedel fortsatt med studier av nåfiOt slay.

/ / / . Synpunkter

på

utbildningen

Linj edifferentieringen

En av huvudfrågorna i formuläret var de tekniska gymnasiernas differentiering på olika linjer. Denna sökte vi ge belysning genom följande fråga: Vad anser Ni, mot bakgrunden av Er egen erfarenhet, om differentieringen av det tekniska ggmnasiet på olika linjer och om specialiseringen inom linjerna? Differentieringen på linjer: • •

har för min del varit obehövlig kunde för min del ha varit mindre utpräglad Q liar i stort sett varit tillfredsställande • kunde för min del ha varit mer utpräglad Vid bearbetningen har vi låtit de olika svarsalternativen bilda en skala, där 0 = obehövlig; 3 = merutpräglad. För de olika linjerna och examensåren har vi räknat fram värdena för medianen samt 1 :a och 3:e kvartilen. Resultaten visas i tabell 13. Vi har även räknat fram motsvarande värden för hela linjen. Dessa återfinns i tabell 14. Om vi studerar tabell 13 där vi inom linjerna skilt på olika examensår, finner vi, att medianvärdet som regel ligger omkring 2,00 som betecknar att linjedifferentiering i stort sett varit tillfredsställande. Alla värden för 3 :e kvartilen ligger över 2,00.

Tabell 13. Sgnpunkter på tieringen

linjedifferen-

Värden för medianen samt l : a och 3:e kvartilen för olika linjer och examensår Linje och ex.-år

M M M B B B E E Ek Te

50 55 58 50 55 58 50 55 58 50 Te 55 Te 58 50 K 55 K 58 K 50 Tx 55 Tx Tx 58 A 50 55 A 58 A 50 Mr 55 Mr 58 Mr 50 Fl 55 Fl 58 Fl 55 Gj 58 Gj 50 S 55 S 58 s 50 c 55 c 58 c Fä 50 M - -Trä 55 M - -Trä 58 M - -Trä 60 B — Bv 58 B — Bv 60 M - -Pr 60 Te--B 60 K — L 60 Vs 58 Gr 58

Antal Antal ej svar Mdn svar 2 4 6 2 4 5 0 1 0 0 1 1 2 o 0 0 0 0 5 6 5 1 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 1 0 0

187 1,89 205 1.94 238 1,93 103 2,09 121 2,09 141 2,07 57 2,14 56 2,00 66 1,93 12 2,21 35 1,96 70 1,97 74 1,91 51 1,93 59 1,96 12 1,50 12 1,67 3 1,75 30 0,29 28 1.73 41 1,69 26 1,93 15 1,78 28 1,80 9 1,94 3 2,00 7 1,92 7 1,33 14 1,88 2 2,50 2 2,50 2 1,00 4 1,83 4 2,00 5 1,88 2 2.00 6 2,17 6 2,00 7 2,00 8 2,07 50 2,06 9 1,94 20 2,10 10 2,00 5 2,00 10 1,88

Qi

Q3

1,49 1.61 1,61 1,73 1,76 1,73 1,65 1,65 1,61 1,89 1,58 1,68 1,58 1,60 1,64 0,10 0,83

2,29 2,27 2,25 2,45 2,42 2,40 2,71 2,35 2,25 2,75 2,34 2,27 2,24 2,27 2,27 2,10 2,17

— 0,11 0,20 0,07 1,65 1,19 1,30 1,66

—

•

2,20 2,27 2,48 2,22 2,19 2,15 2,22

•

—.

1,63 0,75 1,25

2,21 2.13 2,31

—

—.

— —

— —

•

•

— —

_ —. — — — —

— — —. — —

1,79 1,74 1,66 1,77 1,75

2,36 2,38 2,22 2,43 2,25

—

•

1,56

—

•

— 2,19

Endast en grupp, A -50, har ett medianvärde, 0,29, som tyder på att uppdelningen på linjer ansetts obehövlig.

212 Tabell 14. Sgnpunkter på tieringen

linjedifferen-

Värden för medianen samt 1 :a och kvartilen för de olika linjerna

Linje

M B E Ek Te K Tx A Mr Fl Gj S

c

Fä M—Trä B—Bv M—Pr Te—B K—L Vs Gr

3:e

Antal Antal ej svar svar

Mdn

Qi

Q3

630 365 113 66 117 184 27 99 69 19 21 6 13 2 19 58 9 20 10 5 10

1,92 2,08 2,06 1,93 1,99 1,93 1,62 1,55 1,86 1,93 1,75 2,17 1,91 2,00 2,04 2,07 1,94 2,10 2,00 2,00 1,88

1,58 1.74 1,65 1,61 1,66 1,61 0,34 0,03 1,52 1,62 0,95 1,67 1,61

2,27 2,42 2,47 2,25 2,32 2,26 2,13 2,35 2,19 2,25 2,28 2,75 2,20

12 11 1 0 2 4 0 16 3 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0

—

1,70 1,75 1,66 1,77 1,75 1,58 1,56

— •

2,38 2,38 2,22 2,43 2,25 2,42 2,19

Men man har här säkerligen en annan innebörd än för övriga linjer och grupper då vi här har att göra med en allmänteknisk linje, en odifferentierad linje. Värdena för l : a kvartilen ligger för de flesta grupperna över 1,50, vilket innebär att mindre än 25 % ansett att differentieringen på linjen kunde ha varit mindre utpräglad. Synnerligen låga värden uppvisar A- och Tx-linjerna samt en Gj-grupp. Här har ett relativt stort antal svarande ansett linjedifferentiering obehövlig för sitt vidkommande. Resultaten i tabell 13 står sig om vi studerar tabell 14, där vi redovisat resultaten linjevis utan uppdelningar på examensår. De tekniska gymnasiernas uppdelning på olika linjer synes från dessa synpunkter sålunda berättigad.

Specialiseringen inom linjen

T den av frågorna som gällde erfarenheten av specialiseringen inom linjen, hade de svarande att fylla i tillämpligt svarsalternativ i nedanstående uppställning. Specialiseringen inom linjen: • •

har för min del varit obehövlig. kunde för min del ha varit mindre utpräglad. • har i stort sett varit tillfredsställande. • kunde för min del ha varit mer utpräglad. Svaren har överförts till en 4-gradig skala i vilken 0 = obehövlig; 3 = mer utpräglad. För de olika speciallinjerna har därefter medianvärdet räknats fram och resultaten presenteras i nedanstående tabell. Tabell

15. Sgnpunkter ringen inom

Grupp M-Trä

. ..

B-Bv M-Pr Te-B K-L M-Trä B-Bv

på specialiselinjen

Ex.år

N

Mdn

55 58 60 58 60 60 60 60

6 0 7 7 49 9 20 11

2,50 1,50 2,20 2,00 1,77 1,25 1,60 1,86

—

19 56

2,06 1,78

...

En hopslagning följande resultat:

av grupperna

gav

N

Mdn

Qi

Q»

1,77

0,66

2,32

Av de åtta grupperna har tre st. medianvärden på 2,00 eller däröver, vilket tyder på att specialiseringen i stort sett varit tillfredsställande.

213 För alla grupperna hopslagna har vi förutom medianvärdet även bestämt värdena för 1 :a och 3:e kvartilen. Som framgår av resultatet är 1 :a kvartilvärdet 0,66, vilket synes innebära att specialiseringen för 1/4 av de berörda inte har fyllt någon större uppgift. Medianvärdet kommer inte heller upp till 2,00 som inneburit att den fungerat tillfredsställande. Av de tillfrågade har å andra sidan 19 st., eller 17 %, angivit att specialiseringen för deras del kunde ha varit mer utpräglad. Specialiseringen inom linjen tycks sålunda ännu inte ha fått en helt tillfredsställande utformning.

Behov av ämneskunskaper

En fråga av vital betydelse då det gäller utformningen av ingenjörsutbildningen är givetvis omfattningen av undervisningen i kunskaps- och färdighetsämnen. Denna fråga hänger naturligt samman med i vilken utsträckning olika slag av kunskaper tas i bruk under den direkta yrkesutövningen. För att i viss mån belysa detta spörsmål hade vi följande fråga med i vårt formulär: / vilken utsträckning har Ni för egen del i Er grkesverksamhet haft anledning att ta i anspråk kunskaper och färdigheter från det tekniska ggmnasiet i följande ämnen? Ange Ert svar genom att i kolumn A för varje ämne skriva någon av siffrorna 0—4 enligt följande:

Svar

Ämnet har tagits i

anspråk:

0 = Inte alls eller högst obetydligt. 1 = I enstaka ej så centrala sammanhang. 2 = 1 enstaka men viktiga sammanhang.

3 = I hög grad. 1 = 1 mycket hög grad. Svar A

Ämne Allmänna ämnen

K ) Ämne

Svar A-

Fackämnen (Fyll själv i ämnesnamnen)

Matematik. . . Fysik Tyska

På grund av tidsbrist har hittills endast svaren för de allmänna ämnena hunnit bearbetas. Därvid har vi behandlat dessa som en fem-gradig skala, där 0 = inte alls eller högst obetydligt; 4 = i mycket hög grad, och för de olika ämnena bestämt värden för medianen samt l:a och 3:e kvartilen. I U 1391 återfinnes resultaten för samtliga undergrupperna, d.v.s. med uppdelningen på olika linjer men inom dessa skilt på examensåren. Vi har även företagit hopslagningar av grupper och kan lämna resultaten för olika linjer resp. examensår. I föreliggande rapport måste vi av utrymmesskäl inskränka oss till att ge resultaten för de linjer, som inrymmer mer än 50 st. Tabell

16. Behov

av

ämneskunskaper

Mdn-värden och värdena för 1 :a och 3:e kvartilen. Uppdelning på olika linjer Matematik Linje

N

Mdn

Qi

Qa

M B E Ek Te K A Mr B—Bv

625 364 111 65 119 179 112 70 57

2,52 2,46 2,71 2,29 2,78 2,55 2,45 1,89 2,78

1,79 1,73 1,87 1,66 1,73 1,77 1,80 1,08 1,83

3,36 3,26 3,51 3,13 3,60 3,41 3,37 2,77 3,49

214 Tabell