Tendenserna på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970-talet : statistiska sammanställningar

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

KUN

J STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962:55 Ecklesiastikdepartementet

TENDENSERNA PÅ AKADEMIKERNAS ARBETSMARKNAD FRAM TILL MITTEN AV 1970-TALET Statistiska

sammanställningar

PROGNOS- OCH PLANERINGSGRUPPEN INOM ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Stockholm

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962 Kronologisk

1. Skogstillgångarna i Jämtlands län. Idun. 100 s. + 1 utvikskarta. S. 2. Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet. Statens Reproduktionsanstalt. 71 8. Jo. 3. Totalförsvarets personalfrågor. Beckman. 305 s. Fö. 4. Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvårdspersonal. Beckman. 165 s. I. 5. Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet. Kihlström. 116 s. E. 6. Statsbidrag till enskild väghållning, m. m. Idun. 92 s. K. 7. Kommunal beredskap. Idun. 198 s. I. 8. Finansplan för budgetåret 1962/63 samt Preliminär nationalbudget för år 1962. Marcus. XXIII + 61 s. Fi. 9. Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten. Kihlström. 259 s. Fi. 10. Svensk ekonomi 1960-1965. Idun. 220 s. Fi. 11. Svensk ekonomi 1960-1965. Bilagor 1-5. Idun. 296 s. Fi. 12. Aspekter på utvecklingsbiståndet. Idun. 268 s. U. 13. Skärpta regler för rusdrycksinköp. Idun. 125 s. Fi. 14. Atomansvarighet II. Idun. 205 s. Ju. 15. Den allmänna näringslagstiftningen. Idun. 212 s. H. 16. Korrespondensundervisningen inom skolväsendet. Tryckeribolaget Värmlands Folkblad, Karlstad. 141 s. E. 17. Arbetstidsförkortningens omfattning och utläggning. Idun. 141 s. S. 18. Automatisk databehandling inom folkbokförings- och uppbördsväsendet. Del II. Idun. 87 s. Fi. 19. Utlandssvenskars deltagande i allmänna val. Idun. 50 s. Ju. 20. Nedre justitierevisionens arbetsorganisation. Idun. 84 s. Ju. 21. Kommunalt stöd åt studerande från utvecklingsländerna. Kihlström. 35 s. I. 22. Samhällsfarlig asocialitet. Idun. 232 s. I. 23. Försvarets tandvård. Idun. 100 s. Fö. 24. Expropriation för sanering av historiskt eller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Marcus. 45 s. Ju. 25. Reviderad nationalbudget för år 1962. Marcus. IV + 52 s. Fi. 26. Avgiftsbelagda trafikanläggningar. Idun. 70 s. K. 27. Radions juridiska ansvar. Idun. 131 s. Ju. 28. Skolväsendets centrala ledning. Idun. 408 s. E. 29. Säkerhetsinspektion av motorfordon och släpvagnar. Kihlström. 101 s. K.

förteckning

30. Arbetstidsreglering för militär personal och civilmilitär. Idun. 82 s. Fö. 31. Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna. Norstedt & Söner. 153 s. Fi. 32. Automatisk databehandling. Kihlström. 311 s. Fi. 33. Veterinärmedicinsk forskning och undervisning. Del I. Statens Reproduktionsanstalt. 168 s. Jo. 34. Försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret. Idun. 191 s. 4- 1 utviksblad. E. 35. Svensk trafikpolitik III. Idun. 108 s. K. 36. Naturen och samhället. Statens Reproduktionsanstalt. 440 s. Jo. 37. Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och personalorganisation. Idun. 115 s. K. 38. Utbildning av sjukvårdsadministratörer. Idun. 112 s. I. 39. Ortsprisindex. Idun. 132 s. C. 40. Beredskapslagring av olja 1963-1969. Idun. 136 s. H. 41. Mål och medel i stabiliseringspolitiken—Remissyttranden. Norstedt & Söner. 270 s. Fi. 42. Avdrag för representationskostnader, m. m. Kihlström. 112 s. Fi. 43. Socionomutbildningen. Idun. 197 s. E. 44. Ny semesterlag. Kihlström. 254 s. S. 45. Jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader. Kihlström. 174 s. Jo. 46. Vägväsendets distriktsorganisation. Idun. 137 s. + 1 utvikskarta. K. 47. Beskattning av traktamenten m. m. Idun. 112 s. Fi. 48. Rasriskerna i Götaälvdalen. Kihlström. 160 s. + 4 s. ill. + 10 utviksblad. I. 49. Bevakning, avskrivning och eftergifter av kronans fordringar. Norstedt & Söner. 127 s. Fi. 50. Utbildning av arbetsterapeuter. Hseggström. 199 s. E. 51. Lärare och handledare för det fria och frivilliga musikbildningsarbetet. Norstedt & Söner. 280 s. E. 52. Postverkets organisation. Idun. 290 s. K. 53. öresundsförbindelsen. Del I. Utredningar och förslag. Idun. 211 s. K. 54. Öresundsförbindelsen. Del II. Ritningar. Idun. 4 s. + 21 utviksblad. K. 55. Tendenserna på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970-talet. Hseggström. 171 s. E.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962: 55 Ecklesiastikdepartementet

TENDENSERNA PÅ AKADEMIKERNAS ARBETSMARKNAD FRAM TILL MITTEN AV 1970-TALET Statistiska

sammanställningar

PROGNOS- OCH PLANERINGSGRUPPEN ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

IVAR

HSCCSTROMS STOCKHOLM

TRYCKERI 1962

AB

INOM

Innehåll

Förord

11 Första kapitlet. Det högre utbildningsväsendets hittillsvarande utveckling m. m 1.1. Befolkningsutvecklingen åren 1945—1975 1.2. »Real- och studentexamenstäthet» åren 1945—1961 1.3. Avlagda examina vid allmänt gymnasium och specialgymnasium kalenderåren 1957—1961 m. m 1.4. Tillströmning till fakulteter och högskolor läsåren 1957/58—1961/62 m. m. . . 1.5. Närvarande studerande vid fakulteter och högskolor 1957—1961 1.6. Examination vid fakulteter och högskolor läsåren 1955/56—1960/61 1.7. Antal akademiker i yrkesverksam ålder 1960 1.8. Sammanfattning

14 14 15 16 20 26 27 29 30

Andra kapitlet. Behovet av akademiskt utbildad arbetskraft fram till mitten av 1970talet 2.1. Det totala behovet av akademiskt utbildad arbetskraft fram till mitten av 1970-talet 2.2. Behovet av civilingenjörer och naturvetare med teknisk inriktning 2.3. Behovet av läkare 2.4. Behovet av tandläkare 2.5. Behovet av apotekare och receptarier 2.6. Behovet av agronomer, jägmästare och veterinärer 2.7. Behovet av gymnastiklärare 2.8. Behovet av civilekonomer, jurister och samhällsvetare 2.9. Behovet av teologer 2.10. Behovet av akademiker med examen från filosofisk fakultet I. Behovet av ämneslärare inom det högre skolväsendet II. Behovet av akademiska lärare, forskare m. fl III. Behovet av akademiker med filosofisk examen inom andra yrkesområden IV. Sammanfattning av behovet av akademiker med examen från filosofisk fakultet

76 Tredje kapitlet. Behovet av utbildningsplatser vid postgymnasiala fackutbildningslinjer 3.1. Utbildningslinjer till vilka studenter i betydande omfattning söker sig Socionomutbildning Sjukgymnastutbildning Officersutbildning Landsfiskalsutbildning Klasslärarutbildning Postassistentutbildning Kammarskrivarutbildning Teleassistentutbildning Stations- och kontorsskrivarutbildning Utbildning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Utbildning vid statens brandskola

79 79 79 81 82 82 82 84 84 85 85 85 85

32 33 39 50 52 56 58 60 60 65 67 67 69 70

3.2.

Grafiska institutet Utbildning för reklambranschen Journalistutbildning Handelsutbildning Utbildningslinjer till vilka studenter i begränsad omfattning söker sig Utbildning av laboratoriepersonal Utbildning av flygvärdinnor och resebyråpersonal Postexpeditörsutbildning Landskanslistutbildning Försäkringsutbildning Bankutbildning Handelsutbildning Musikutbildning Dramatiska elevskolor Konsthögskolan . .. Konsthantverksutbildning Reklamtecknarutbildning Teckningslärarutbildning Förskollärarutbildning Hushållslärar- och textillärarutbildning Ekonomi- och internatföreståndarutbildning Sjuksköterskeutbildning Diakon- och diakonissutbildning Arbetsterapeututbildning Skogsmästarutbildning Lantmästarutbildning Trädgårdsteknikerutbildning

85 86 86 86 87 89 90 90 90 91 91 91 92 92 93 93 93 93 94 94 95 95 95 96 96 96 96

Fjärde kapitlet. Tillgången på och behovet av akademiskt utbildad arbetskraft, en tendensberäkning 99 4.1. Studentexaminationen 1962—1970 99 4.2. Tillströmningen till fakulteter och högskolor läsåren 1962/63—1970/71 103 4.3. Antalet närvarande studerande vid fakulteter och högskolor höstterminerna 1965, 1970 och 1975 116 4.4. Examinationen vid fakulteter och högskolor läsåren 1961/62—1974/75 119 4.5. Tillgång på och »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 133 4.6. Sammanfattning 136 Femte kapitlet. Ett programmatiskt räkneexempel 138 5.1. Grundläggande antaganden 138 5.2. Beräknad total tillströmning till postgymnasial utbildning läsåren 1963/64— 1970/71 143 5.3. Beräkning av tillströmningens förändrade inriktning utifrån tendensberäkningen läsåren 1963/64—1970/71 143 5.4. Beräknad examination vid fakulteter och högskolor läsåren 1961/62—1974/75 150 5.5. Beräknad avgång utan grundexamen från humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1963/64—1974/75 153 5.6. Beräknad närvaro vid fakulteter och högskolor höstterminen 1975 155 5.7. Tillgång på och »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975 155 Tabellbilaga

159 Källförteckning

5 Tabellförteckning Tabell 1.1:1. Folkmängdens förändringar 1945—1975 inom åldersgrupperna 7—15, 16—19 och 20—24 år ••• U Tabell 1.1:2. Antalet 17- och 20-åringar åren 1957—1961 (preliminär uppgift for 1961) och beräknat antal åren 1962—1975 efter kön • • • 15 Tabell 1.3:1. Antalet avlagda studentexamina vid allmänt gymnasium, tekniskt gymnasium, tekniskt gymnasium och handelsgymnasium åren 1957—1961 . 16 Tabell 1.3:2. Antalet avlagda studentexamina vid allmänt gymnasium efter linje och 1T kön åren 1957—1961 Tabell 1 3:3. Antalet avlagda studentexamina åren 1957—1961 efter linje. Relativa

tal

:••••;;•;;•;•

17 Tabell 1.3:!+. Andelen kvinnor av de examinerade vid allmänt gymnasium, fördelade på linje, samt vid tekniskt gymnasium och handelsgymnasium åren 1957—1961 . . 18 Tabell 1.3:5. Antalet lärjungar i ring III 4 , IV*, II 3 och III 3 vid allmänt gymnasium samt i klasserna II och I I I vid tekniskt gymnasium och III 4 , IV4, T och I F vid 18 handelsgymnasium den 15 september 1961 • Tabell 1.3:6. Antalet ej intagna men inträdesberättigade sökande till allmänt gym18 nasium åren 1954—1958 Tabell 1.3:7. Sökande, intagna och ej intagna vid allmänt gymnasium, tekniskt gymnasium och handelsgymnasium år 1960 efter kön 19 Tabell 14:1. Nettoantalet nyinskrivna studerande vid fakulteter och högskolor läs20 åren 1957/58—1961/62 • Tabell 14:2. Nettoantalet nyinskrivna kvinnor och deras relativa andel av totalantalet nyinskrivna vid fakulteter och högskolor läsåren 1957/58—1961/62 21 Tabell 14:3. Relationen mellan nettoantalet nyinskrivna vid fakulteter^ och högskolor och antalet examina vid allmänt gymnasium ett och ett halvt år tidigare 22 läsåren 1956/57—1961/62 Tabell 144. Nettoantalet nyinskrivna Ag-studenter vid fakulteter och högskolor läsåren 1959/60 och 1960/61 efter år för studentexamen 22 Tabell 14:5. Nettoantalet nyinskrivna Tg- och Hg-studenter vid fakulteter och högskolor läsåret 1960/61 efter år för examen 23 Tabell 14:6. Antalet nybörjare vid fakulteter och högskolor läsåren 1956/57, 1958/ 59—1960/61 med fördelning efter tidigare utbildning 23 Tabell 14:7. Relationen mellan antalet nybörjare vid fakulteter och högskolor efter tidigare utbildning (Ag, Tg, Hg) och antalet examina vid motsvarande gymnasium ett och ett halvt år tidigare läsåren 1956/57, 1958/59—1960/61 24 Tabell 14:8. Antalet svenska nybörjare vid spärrade utbildningslinjer läsåren 1957/ 2i 58—1960/61 ••• Tabell 14:9. Antalet nybörjarplatser enligt hittills fattade beslut och offentliggjorda utredningar vid spärrade utbildningslinjer läsåren 1960/61—1965/66 25 Tabell 1.5:1. Antalet närvarande studerande vid fakulteter och högskolor höstterminerna 1957—1961 26 Tabell 1.5:2. Antalet närvarande studerande efter studieort höstterminerna 1957— 27 1961 Tabell 1.6:1. Antalet avlagda grundexamina vid fakulteter och högskolor läsåren 1955/56—1960/61 27 Tabell 1.6:2. Andelen kvinnor av de examinerade med grundexamen 1957/58—1960/ 61 vid fakulteter och högskolor 28 Tabell 1.7:1. Beräknat antal akademiker i yrkesverksam ålder efter kön och examen år 1960 29 Tabell 2.1:1. Förvärvsarbetande befolkning efter yrkesställning åren 1940—1960 . . 34 Tabell 2.1:2. Antalet akademiker (exkl. agronomer och gymnastiklärare) i yrkesverksam ålder åren 1940—1960 34

6 Tabell 2.1:3. Beräknat antal kvarlevande samt ersättningsbehov av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder och med svensk examen åren 1965, 1970 och 1975 35 Tabell 2.1:4. Antal förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande akademiker födda 1893 och senare (inklusive utlänningar) efter akademisk utbildning och kön enligt preliminär urvalsundersökning av 1960 års folkräkning 36 Tabell 2.1:5. Antalet akademiker (exkl. agronomer och gymnastiklärare) åren 1940— 1960 samt beräknat »erforderligt» antal akademiker i yrkesverksam ålder åren 1965 —1975 i förhållande till faktisk och beräknad folkmängd i åldrarna 25—64 år 37 Tabell 2.1:6. Beräknat antal akademiker i yrkesverksam ålder år 1960 samt beräknat »behov» av akademiker i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 ävensom beräknat antal yrkesverksamma ifrågavarande år 38 Tabell 2.2:1. Beräknat behov av ingenjörer inom industrin åren 1965 och 1975 enligt teknikerkommittén 40 Tabell 2.2:2. Beräknat behov av ingenjörer inom offentlig verksamhet åren 1965 och 1975 enligt teknikerkommittén 40 Tabell 2.2:3. Antalet ingenjörer åren 1935, 1940, 1950 och 1955 enligt teknikerkommitténs inventering samt beräknat behov av ingenjörer enligt teknikerkommittén åren 1965 och 1975 40 Tabell 22:1±. Civilingenjörernas och akademikernas andel av antalet ingenjörer inom industri och offentlig verksamhet åren 1940, 1950 och 1955 (faktiskt/önskvärt) samt beräknad andel 1965 enligt teknikerkommittén 41 Tabell 2.2:5. Antalet civilingenjörer åren 1940, 1950 och 1955 (faktiskt/önskvärt) samt beräknat behov åren 1965 och 1975 enligt teknikerkommittén 41 Tabell 2.2:6. Antalet naturvetare med tekniska arbetsuppgifter inom industri och offentlig verksamhet åren 1940, 1950 och 1955 (faktiskt/önskvärt) samt beräknat behov åren 1965 och 1975 enligt teknikerkommittén 42 Tabell 2.2:7. Jämförelse mellan teknikerkommitténs behovsberäkning och en beräkning enligt den s. k. potenshypotesen av ingenjörsbehovet inom industrin åren 1965 och 1975 43 Tabell 2.2:8. Beräknat antal sysselsatta och beräknat ingenjörsbehov åren 1960— 1980 inom industrin enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut 44 Tabell 2.2: 9. Beräknat ingenjörsbehov inom industrin åren 1960—1980 med fördelning på utbildningsnivåer enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut 44 Tabell 2.2:10. Beräknat ingenjörsbehov inom »offentliga tjänster» åren 1960—1980 enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut 45 Tabell 2.2:11. ^ Beräknat ingenjörsbehov inom »offentliga tjänster» åren 1960—1980 med fördelning på utbildningsnivåer enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut 45 Tabell 2.2:12. Beräknat ingenjörsbehov inom »övrigt näringsliv» åren 1960—1980 enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut 46 Tabell 2.2:13. ^ Beräknat ingenjörsbehov inom »övrigt näringsliv» åren 1960—1980 med fördelning på utbildningsnivåer enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut 46 Tabell 2.2:14. Beräknat totalt ingenjörsbehov åren 1960—1980 med fördelning på utbildningsnivåer enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut 47 Tabell 23:15. Jämförelse mellan teknikerkommitténs beräkning av civilingenjörsbehovet (inkl. naturvetare med teknisk inriktning inom industrin) enligt antagandet om en 3,5-procentig ökning av produktionen och arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstituts beräkning åren 1960, 1985 och 1975 47 Tabell 22:16. Beräknat »behov» av civilingenjörer med svensk examen i yrkesverksam ålder inom industri, offentlig verksamhet och övrigt näringsliv åren 1965 1970 och 1975 * 49 Tabell 2.2:17. Beräknat »behov» av naturvetare med teknisk inriktning och svensk examen i yrkesverksam ålder inom industri, offentlig verksamhet (exkl. skol- och universitetsväsendet) samt övrigt näringsliv åren 1965, 1970 och 1975 49

7 Tabell 2 3-1 Beräknat antal heltidsverksamma läkare år 1960 och beräknat behov år 1970 enligt läkarprognosutredningen inom sjukvård, hälsovård samt undervisning och forskning ' '" ' Tabell 2.3:2. Beräknat »behov» av läkare med svensk examen i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 «••*•• 5 L Tabell 24:1. Beräknat »behov» av tandläkare med svensk examen i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 " Tabell 2 5-1 Beräknat behov av apotekare inom olika verksamhetsområden 1960— 1980 samt en jämförelse med utvecklingen 1950—1958 enligt arbetsmarknadssty^ rclscH * * " Tabell 2 5-2 Beräknat behov av receptarier inom olika verksamhetsområden 1960— 1980 samt en jämförelse med utvecklingen 1950—1958 enligt arbetsmarknadssty^ relsen Tabell 2.5:3. Beräknat »behov» av apotekare och receptarier i yrkesverksam ålder åren 1960—1980 enligt arbetsmarknadsstyrelsen ." V ' " .' Tabell 2 6-1. Beräknat »behov» av agronomer, jägmästare och veterinärer i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 enligt universitetsutredningen o9 Tabell 2.8:1. Beräkning av juristkårens tillväxt åren 1960—1975 efter verksamhets60 gren enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut Tabell 2 8-2. Antalet samhällsvetare år 1960 (exkl. sådana med kompletterande annan akademisk examen) fördelade efter examen och examensår enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut • • •• • • • Tabell 2 8-3 Antalet yrkesverksamma samhällsvetare enligt arbetsmarknadsstyrelsens enkätundersökning våren 1961 med fördelning på verksamhetsområde och efter Tabell '2.8-4.' Antalet »samhällstekniker», d. v. s. jurister, civilekonomer och samhällsvetare i yrkesverksam ålder åren 1940—1960 ••• • 63 Tabell 2.8:5. Antalet »samhällstekniker» och civilingenjörer i yrkesverksam ålder 1940—1960 .• • • ; ' 64 Tabell 2.8:6. Beräknat »behov» av »samhällstekniker» (jurister, civilekonomer och samhällsvetare) i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 64 Tabell 2.8:7. Beräknat »behov» av »samhällstekniker» efter utbildning åren 1965, 65 1970 och 1975 Tabell 2.9:1. Beräknat »behov» av teologer i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 ' • • 66 Tabell 2.10:1. Faktiskt och behövligt antal lärare enligt ämneslararprognosens beräkningar läsåren 1960/61, 1965/66 och 1970/71 • • • 68 Tabell 2.10:2. Antalet tjänster inklusive amanuens- och assistenttjänster (omräknade till assistenttjänster) vid de humanistiska och matematisk-naturvctcnskaphga fakulteterna den 1 juli 1961 i relation till antalet närvarande vid dessa fakulteter höstterminen 1961 •• " ' ' ' ' ' Tabell 2.10:3. Journalistkårens storlek och fördelning på verksamhetsområden 1960, 1965, 1970 och 1975 • ^ Tabell 2.10.4. Nyrekryteringsbehovet av journalister åren 1960—1975 <3 Tabell 2.10:5. Uppskattad andel akademiker inom journalistkåren 1960, 1965, 1970 73 och 1975 ; ;'V" Tabell 2.10:6. Rekryteringsbehovet av bibliotekspersonal under femårsperioderna 1961/65, 1966/70 och 1971/75 enligt arbetsmarknadsstyrelsen 75 Tabell 2.10:7. Beräknat behov av yrkesverksamma humanister inom olika verksamhetsområden åren 1965, 1970 och 1975 • • • • 76 Tabell 2.10:8. Beräknat behov av yrkesverksamma naturvetare mom olika verksamhetsområden åren 1965, 1970 och 1975 77 Tabell 2.10:9. Beräknat »behov» av akademiker med filosofisk examen (inkl. jur. pol. mag.) i yrkesverksam ålder åren 1960, 1965, 1970 och 1975 78

8 Tabell 3.1:1. Antal sökande och antagna till socialinstituten åren 1958—1962 med fördelning på kön, utbildning och linje enligt socionomutbildningskommittén Tabell 3.1:2. Intagningskapaciteten vid socialinstituten läsåren 1960/61—1962/63 samt socionomutbildningskommitténs förslag för läsåret 1963/64 Tabell 3.1:3. Föreslagen utbyggnad av sjukgymnastutbildningen samt beräknat tillskott av sjukgymnaster vid olika alternativ för ökad utbildning Tabell 3.1:4-. Antalet antagna studerande samt antalet antagna studenter vid folkoch småskoleseminarier läsåren 1960/61—1962/63 Tabell 3.1:5. Antalet antagna studenter vid lärarhögskolornas mellanskollärarlinje och småskollärarlinje läsåren 1960/61—1962/63 Tabell 3.1:6. Antalet antagna vid fackutbildningslinjer till vilka studenter i betydande omfattning sökt sig läsåret 1960/61 samt beräknat erforderligt antal utbildningsplatser vid dessa linjer läsåret 1970/71 Tabell 3.2:1. Antalet antagna vid fackutbildningslinjer till vilka studenter i begränsad omfattning sökt sig läsåren 1958/59 och 1960/61 Tabell 3.2:2. Antalet antagna vid fackutbildningslinjer till vilka studenter i begränsad omfattning sökt sig läsåret 1960/61 samt beräknat erforderligt antal utbildningsplatser vid dylika linjer läsåret 1970/71

80 80 82 83 84 87 88 97

Tabell 4.1:1. Beräknad studentexamination vid allmänt gymnasium, tekniskt gymnasium och handelsgymnasium åren 1962—1970 100 Tabell 4.1:2. Studentexamina 1957—1964 på allmänt gymnasium efter linje 100 Tabell 4.1:3. Faktisk och beräknad andel kvinnor av de examinerade vid allmänt gymnasium, fördelade på linje, samt vid tekniskt gymnasium och handelsgymnasium åren 1957—1964 JQI Tabell 4.1:4. Beräknad examination från allmänt gymnasium efter linje och kön åren 1962—1970 102 Tabell 4.1:5. B e r ä k n a d examination från fackgymnasium efter k ö n åren 1965—1970 103 Tabell 4.1:6. Beräknad total examination från allmänt gymnasium, tekniskt gymnasium och handelsgymnasium efter k ö n åren 1965—1970 103 Tabell 4.2:1. B e r ä k n a t nettoantal n y inskrivna vid fakulteter och högskolor läsåren 1962/63—1970/71 efter tidigare utbildning och efter k ö n för inskrivna m e d Agexamen JQ™ Tabell 4-2:2. B e r ä k n a t n e t t o a n t a l nyinskrivna läsåren 1962/63—1970/71 vid fakulteter och högskolor enligt universitetsutredningens 75-procentantagande, ämneslärarprognosens 80- och 85-procentantagande s a m t enligt beräkning i tabell 4.2:1. 108 Tabell 4.2:3. B e r ä k n a t nettoantal nyinskrivna vid fakulteter och högskolor läsåren 1962/63—1970/71 m e d fördelning p å kön 108 Tabell 4.2:4. D e t beräknade n e t t o a n t a l e t nyinskrivna vid fackhögskolor j ä m t e den a n t a g n a relationen mellan nybörjarplatser och nettoantalet nyinskrivna vid dessa högskolor läsåren 1963/64—1970/71 HO Tabell 4.2:5. N e t t o a n t a l e t nyinskrivna vid fria fakulteter läsåren 1957/58—1962/63 111 Tabell 4..2:6. B e r ä k n a t n e t t o a n t a l nyinskrivna vid teologisk, juridisk, humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1963/64—1970/71 113 Tabell 4.2:7. F a k t i s k t och antaget antal nybörjarplatser vid högskolor s a m t faktiskt och beräknat nettoantal nyinskrivna vid matematisk-naturvetenskapliga och övriga fria fakulteter läsåren 1959/60—1969/70 ° n5 Tabell 4.3:1. Antalet närvarande höstterminen 1960 och beräknat antal närvarande höstterminerna 1965, 1970 och 1975 vid fakulteter och högskolor 119 Tabell 44:1. Antagande om den relativa (%) examinationen, fördelad på inskrivningsår, av personer med grundexamen från humanistisk fakultet läsåren 1961/62 -1970/71 122

9 Tabell 44:2. Antagande om den relativa (%) examinationen, fördelad på inskrivningsår, av personer med grundexamen från matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1961/62—1970/71 123 Tabell 44:3. Beräknat antal examinerade personer med grundexamen från fackhögskolor (motsvarande) läsåren 1961/62—1970/71, överslagsberäkning 1971/72— 1974/75 samt faktiskt antal 1960/61 128 Tabell ^4-'^- Beräknat antal examinerade personer med grundexamen från universitetens fria fakulteter läsåren 1961/62—1970/71, överslagsberäkning 1971/72— 1974/75 samt faktiskt antal 1960/61 130 Tabell 4-5:1. Beräknat antal kvarlevande akademiker i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 134 Tabell 4.5:2. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 133 Tabell 4.5:3. Beräknad tillgång och beräknat »behov» av skilda akademikerkategorier i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 135 Tabell 5.2:1. Beräknad total tillströmning till postgymnasial utbildning läsåren 1963/64—1970/71 efter tidigare utbildning och efter kön för personer med examen från allmänt gymnasium 142 Tabell 5.3:1. Totala antalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer läsåren 1964/65—1970/71 143 Tabell 5.3:2. Antagen ökning av antalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer läsåren 1965/66—1970/71 i förhållande till 1960 års program och offentliggjorda utredningar 144 Tabell 5.3:3. Nettoantalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer och postgymnasiala fackutbildningslinjer läsåren 1964/65—1970/71 144 Tabell 5.3:4- Beräknad ändrad inriktning i tillströmningen till fakulteter och högskolor läsåren 1963/64—1970/71 145 Tabell 5.3:5. Nettoantalet nyinskrivna vid fria fakulteter läsåren 1963/64—1970/71. Relativa tal 14g Tabell 5.4:1. Beräknat antal examinerade personer från humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1961/62—1970/71, överslagsberäkning läsåren 1971/72—1974/75 samt faktiskt antal 1960/61 150 Tabell 5.4:2. ^ Beräknat antal examinerade personer från medicinsk fakultet, teknisk högskola (inkl. civilingenjörsutbildningen i Uppsala), tandläkarhögskola och handelshögskola läsåren 1961/62—1970/71, överslagsberäkning läsåren 1971/72—1974/ 75 samt faktiskt antal 1960/61 151 Tabell 5.4:3._ Jämförelse mellan beräknad total examination läsåren 1960/61— 1974/75 vid fackhögskolor (motsvarande) enligt »1960 års program», tendensberäkningen och räkneexemplet 152 Tabell 5.5:1. Beräknad avgång utan examen från humanistisk och matematisknaturvetenskaplig fakultet läsåren 1963/64—1974/75 154 Tabell 5.5:2. Beräknat antal avgångna studerande utan examen från humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1963/64—1974/75 samt deras fortsatta inriktning I54 Tabell 5.6:1. Beräknat antal närvarande studerande vid fakulteter och högskolor höstterminen 1975 155 Tabell 5.7:1. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975 155 Tabell 5.7:2. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av skilda akademikerkategorier i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975 157

10 Tabellbilageförteckning Bilaga 14:1. Nettoantalet nyinskrivna Ag-studenter vid fakulteter och högskolor läsåren 1959/60 och 1960/61 efter år för studentexamen och kön 161 Bilaga 1.5:1. Antalet närvarande studerande vid fakulteter och högskolor höstterminen 1958 efter studieinriktning och tidpunkt för första inskrivning 162 Bilaga 1.6:1. Antalet examinerade vid universiteten läsåren 1955/56—1960/61 efter examen (med eller utan tidigare examen) och kön 163 Bilaga 1.6:2. Antalet examinerade vid fackhögskolor läsåren 1955/56—1960/61 efter examen (med eller utan tidigare examen) och kön 165 Bilaga 4.2.1. Antalet svenska nybörjare, nettoantalet nyinskrivna samt svenska nybörjare,'som tidigare studerat vid annan fakultet/högskola, jämte de två senare i procent av antalet svenska nybörjare vid fackhögskolor (motsv.) läsåren 1956/57 167 —1960/61 Bilaga 44:1. Examinationen av samhällsvetare och psykologer i procent av den totala examinationen, reducerad med hänsyn till dubbelexamination, (exkl. fil. mag. och pol. mag., som tidigare avlagt humanistisk fil. kand.-examen) vid humanistisk fakultet läsåren 1956/57—1960/61 jämte de nyinskrivna samhällsvetarna och psykologerna i procent av hela antalet nyinskrivna vid humanistisk fakultet, som avser att avlägga filosofisk examen och vars ämnesplaner är kända kalenderåren 1956— 1960 enligt den s. k. prognosstatistiken 169

Diagramförteckning Diagram 1. Utvecklingen på universitets- och högskoleområdet läsåren 1957/58— 31 1961/62 Diagram 2. Beräknad tillströmning till fakulteter och högskolor läsåren 1959/60 och 1969/70 enligt universitets utredningens maximialternativ samt faktisk tillströmning läsåret 1959/60 och tillströmning enligt tendensberäkningen läsåret 1969/70 114 Diagram 3. Den relativa andelen examinerade personer vid fackhögskolor, matematisk-naturvetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter enligt tendensberäkningen läsåren 1959/60—1969/70 132 Diagram 4. Studentexamination, tillströmning till samt närvaro och examination vid fakulteter och högskolor enligt tendensberäkningen läsåren 1961/62—1975/76 137 Diagram 5. Den av universitetsutredningen rekommenderade respektive beräknade utvecklingen mellan läsåren 1959/60 och 1969/70 av tillströmningen till fakulteter och högskolor samt faktisk och beräknad tillströmning enligt räkneexemplet läsåren 1959/60 och 1969/70 I47 Diagram 6. Studentexamina, nettoantal nyinskrivna vid fakulteter och högskolor samt nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer läsåren 1957/58—1974/75 enligt räkneexemplet 148 Diagram 7. Studentexamina, nettoantal nyinskrivna vid fakulteter och högskolor samt nybörjarplatser vid teknisk högskola läsåren 1957/58—1974/75 enligt räkneexemplet i relation till antalet 20-åringar respektive år 149 Diagram 8. Den relativa andelen examinerade personer vid fackhögskolor, matematisk-naturvetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter enligt räkneexemplet läsåren 1959/60—1974/75 153 Diagram 9. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av skilda akademikerkategorier i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 156

Förord

I960 års riksdag godkände de av chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen 1960:119 förordade riktlinjerna för utbyggande av universitet och högskolor m. m. under 1960-talet. Dessa riktlinjer kan sammanfattas i följande huvudpunkter: 1. universitet och högskolor byggs under första hälften av 1960-talet ut i betydande omfattning, särskilt inom de sektorer som har begränsad intagning; 2. de statliga insatserna på de postgymnasiala fackutbildningslinjernas område ökas kraftigt under 1960-talet; 3. yrkesvägledningen i gymnasierna intensifieras; 4. den fortlöpande utbildnings- och yrkesprognostiska utredningsverksamheten förstärkes samt 5. det studiesociala stödet utformas med inriktning på likartade utgångspunkter för samtliga studerande vid skilda utbildningslinjer efter gymnasiestadiet. Som underlag för dessa riktlinjer låg ett av 1955 års universitetsutredning sammanställt omfattande statistiskt material jämte ett av utredningen framlagt handlingsprogram, redovisat i Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle (SOU 1959: 45). En konsekvens av 1960 års riksdagsbeslut var, att arbetsmarknadsstyrelsens prognosverksamhet rörande personal med längre utbildning kraftigt utvidgades. Utbyggnaden inom statistiska centralbyrån av utbildningsstatistiken har även påskyndats under senare år. En rad prognoser och statistiska sammanställningar utvisande expansionen av skilda delar av det högre utbildningsväsendet har under de två senaste åren successivt offentliggjorts av främst dessa två myndigheter. Detta material visar, att de bedömningar och rekommendationer rörande expansionen av gymnasiet och skilda delar av det postgymnasiala utbildningsområdet — förutom universitet och högskolor jämväl andra utbildningsgrenar till vilka personer med studentexamen i större eller mindre omfattning söker sig — som låg till grund för universitetsutredningens rekommendationer och 1960 års riksdagsbeslut i väsentliga avseenden måste komma att korrigeras. Utvecklingen under de två senaste åren har därför gjort det önskvärt att få fram en reviderad helhetsbild av läget och utvecklingstendenserna. Föreliggande utredning är ett försök att på basis av tillgängligt material göra en totalsam-

12 manställning av tendenserna på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970-talet. Utredningen är att betrakta som ett fullföljande av de sammanställningar och beräkningar som ingår i betänkandet Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle. Vissa metodiska skillnader föreligger dock mellan de två utredningarna, främst betingade av olikheter i de utbildningspolitiska förutsättningar som förelegat. När universitetsutredningen utförde sitt arbete fanns inget utbildningspolitiskt program för universitet och högskolor liknande 1960 års program att utgå från. Uppläggningen av föreliggande utredning har varit följande. En huvuduppgift har varit att beräkna dels universitetens och högskolornas framtida storlek, dels det framtida antalet akademiker. Nu gällande tendenser i fråga om tillströmning till gymnasier och universitet och högskolor har därvid antagits bestå även i framtiden. Fördelningen av universitets- och högskolestudenterna på fakulteter och högskolor har därvid skett utifrån antagandet, att 1960 års program genomföres och i viss omfattning ytterligare påbygges. På basis härav har beräknats den framtida examinationen av skilda slag av akademiker. Detta har i sin tur möjliggjort en beräkning av den framtida storleken av akademikergruppen i dess helhet med uppdelning på typ av utbildning. En andra huvuduppgift har varit att uppskatta det framtida behovet av skilda slag av akademiker. Nu tillgängliga officiella prognoser för skilda utbildningsgrupper har därvid i de flesta fall accepterats. I de fall där nu föreliggande material uppenbarligen varit föråldrat eller ofullständigt eller prognoser ej alls förelegat har här gjorts kompletteringar eller helt nya antaganden om den framtida behovsutvecklingen. På basis av de sålunda utförda sammanställningarna rörande framtida tillgång på och behov av akademiker vid nu gällande utvecklingstendenser på utbildningssidan och behovsvärderingar, har schematiska framtida arbetsmarknadsbalanser kunnat upprättas fram till och med år 1975. Resultaten av dessa arbetsmarknadsbalanser, upprättade på basis av nu gällande utbildningspolitik och behovsvärderingar har fått bilda utgångspunkten för en justerad beräkning av den framtida arbetsmarknadsbalansen. Denna har gjorts under den nya förutsättningen, att utbildningskapaciteten vid universitet och högskolor förändras och förskjuts i betydande omfattning, varvid nu föreliggande erfarenheter av möjligheterna att utbygga utbildningskapaciteten med hänsyn till personella och byggnadsmässiga resurser fått diktera omfattningen av kapacitetsförändringarna. Målsättningen bakom de nya antagandena om den framtida utbildningskapaciteten vid universitet och högskolor har varit att åstadkomma en bättre framtida balans mellan tillgång och efterfrågan (år 1975) för skilda utbildningsgrupper än vad de schematiska arbetsmarknadsbalanserna, baserade på nu gällande utbildningspolitik och behovsvärderingar, utvisar. Vi-

13 dare har de reviderade beräkningarna gjorts med utgångspunkt i bedömningar av vilket antal studenter som i framtiden kommer att söka sig till andra postgymnasiala utbildnings vägar än universitet och högskolor. Dessa bedömningar har gjorts dels mot bakgrund av hur många platser vid dessa postgymnasiala utbildningslinjer som beräknats vara tillgängliga i framtiden, dels med den utgångspunkten att studenternas intresse för denna typ av utbildning i framtiden kommer att vara förhållandevis lika stort som det för närvarande är. Materialet till sammanställningarna har erhållits förutom från publicerade källor jämväl från skilda myndigheter och utredningar, främst arbetsmarknadsstyrelsen, statistiska centralbyrån, gymnasieutredningen och universitetsutredningen. Arbetets uppläggning och vissa preliminära sammanställningar har diskuterats med ett stort antal experter på hithörande frågor inom bl. a. kanslihuset, arbetsmarknadsstyrelsens prognosdelegation och prognosinstitut, universitetsutredningen och dess sekretariat, gymnasieutredningen och dess sekretariat samt universitetskanslersämbetet. Räknearbetet har utförts av numera t. f. förste kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet Lars G. Johansson och filosofie kandidaten Mac Murray. Ansvarig för den slutliga utformningen av sammanställningarna är ecklesiastikdepartementets prognos- och planeringsgrupp. Stockholm i ecklesiastikdepartementet den 26 november 1962.

FÖRSTA

KAPITLET

Det högre utbildningsväsendets hittillsvarande utveckling m. m.

1.1.

B e f o l k n i n g s u t v e c k l i n g e n åren 1 9 4 5 — 1 9 7 5 Källa: Svensk ekonomi 1960—1965, SOU 1962:10; Befolkningsrörelsen år 1960, SOS; Statistisk Tidskrift nr 9/1962.

Såsom framgår av tabell 1.1:1 nedan minskar a n t a l e t b a r n i grundskolans åldrar (7—15 år) mellan åren 1960 och 1965 med 100 000 eller m e d d r y g t 9 procent. Nedgången fortsätter under resten av 1960-talet, ehuru i långsammare t a k t , varefter a n t a l e t beräknas öka fram till 1975 med inemot 5 procent. A n t a l e t personer i gymnasieåldrarna (16—19 år) ökar till år 1963 och minskar därefter till 1975 med d r y g t 90 000 eller med n ä r m a r e 18 procent. A n t a l e t personer i högskoleåldrarna (20—24 år) stiger under perioden 1960—1968 med 189 000 eller med 40 procent för a t t därefter fram till 1975 minska med 103 000 eller med n ä r m a r e 16 procent. År 1960 uppgick a n t a l e t personer i åldrarna 15—64 år till 4 946 000. År 1975 beräknas antalet ha ökat med 282 000 eller med n ä r m a r e 6 procent till 5 228 000 personer. Tabell 1.1:1. Folkmängdens förändringar 194-5—1975 åldersgrupperna 7—15, 16—19 och 20—24 år.

inom

1 000-tal personer. Åldersår 7—15 Antal Förändr. . 16—19 Antal . . . . Förändr. . 20—24 Antal . . . . Förändr. .

Faktisk utveckling 1945

863 + 107 334 26 460 — 60

1061 + 198 361 + 27 429 — 3L

360 520

Prognos I960

1 065

965 — 100 501 + 37 606 + 141

942 — 23 433 — 68 627 4- 21

986 44 426 — 7 852 — 75

+

464 + 102 466 + 36

+

A n t a l e t 17- och 20-åringar under åren 1957—1961 (preliminär uppgift för 1961) s a m t för åren 1962—1975 enligt preliminära beräkningar gjorda inom statistiska centralbyrån redovisas i tabell 1.1:2.

15 Tabell 1.1:2. Antalet 17- och 20-åringar åren 1957—1961 (preliminär uppgift för 1961) och beräknat antal åren 1962—1975 efter kön. 20-åringar

17-åringar

År

1957 ... 1958 ... 1959 ... 1960 ... 1961 ... 1962 ... 1963 ... 1964 ... 1965 ... 1966 ... 1967 ... 1968 ... 1969 ... 1970 ... 1971 .... 1972 ... 1973 ... 1974 ... 1975 ...

1.2.

M.

Kv.

S:a

M.

Kv.

S:a

47 786 49 695 57 027 62 241 66 732

45 946 48106 54 707 60 047 63 592

93 732 97 801 111734 122 288 130 324

45 204 46 914 48 747 48 108 50 344

44 396 46 096 47 836 46 679 49 476

89 600 93 010 96 583 94 787 99 820

67 057 66 337 64 498 63 314 60 953 58 462 55 746 55 853 56 052 53 625 54 808 55 564 54 361 54 057

63 771 63 387 61 823 60 976 58 292 55 220 52 975 53 042 53 050 51024 52 149 52 012 52 322 51236

130 828 129 724 126 321 124 290 119 245 113 682 108 721 108 895 109 102 104 649 106 957 107 576 106 683 105 293

57 554 62 758 67 176 67 554 66 841 65 013 63 838 61488 59 008 56 302 56 412 56 614 54195 55 379

55 744 61 168 64 479 64 752 64 371 62 810 61966 59 286 56 219 53 978 54 046 54 056 52 034 53 159

113 298 123 926 131 655 132 306 131 212 127 823 125 804 120 774 115 227 110 280 110 458 110 670 106 229 108 538

»Real- och studentexamenstäthet» åren 1945—1961 Källa: Skol- och utbildningsstatistiska uppgifter, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 2/1962.

Med »realexamenstäthet» avses relationen mellan antalet ungdomar, som avlagt realexamen, erhållit normalskolekompetens, lämnat enhetsskolans 9a och 9g samt 80 procent av eleverna i ring I 4 och totalantalet 17-åringar ett visst år. Med »studentexamenstäthet» avses relationen mellan antalet examinerade på studentexamensnivå (examen från allmänt gymnasium, tekniskt gymnasium, två- och fyraårigt handelsgymnasium, fyraårigt folkskoleseminarium och småskoleseminarium) och totalantalet 20-åringar ett visst år. Utvecklingen åren 1945—1961 framgår av följande sammanställningar. »Realexamenstäthet* År Män Kvinnor Båda könen

1945 12,9 15.3 14,1

16,6

22,3

22,6

24,6

26,0

1959 27,9

1960 32,1

1961: 34,0 42,7

19,8

30,3

33,1

34,7

37,4

39,5

18,2

25,6

26,4

28,7

30,3

32,5

35,7

38,3

(forts.)

16 »StudentexamenstätheU År Män Kvinnor Båda könen 1

1945 7,6 4,2 5,9

1950 10,0 6,8 8,4

1955 12,6 9,2 10,9

1956 12,9 9,4 11,1

1957 13,3 10,2 11,8

1958 13,1 10,5 11,8

1959 13,7 10,1 12,0

1960 14,8 12,0 13,4

19611 16,0 13,3 14,7

Beräknade siffror.

1.3.

Avlagda examina vid allmänt gymnasium och specialgymnasium kalenderåren 1957—1961 in. m. Källa: Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 2/1962; Preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån för 1961 (stencil).

I detta avsnitt redovisas faktiska uppgifter rörande antalet avlagda studentexamina vid allmänt gymnasium med uppdelning på linjer, grenar och på kön samt vid tekniskt gymnasium och handelsgymnasium efter kön kalenderåren 1957—1961. Tabell 1.3:1. Antalet avlagda studentexamina vid allmänt gymnasium, gymnasium och handels gymnasium åren 1957—1961.

tekmskt

Absoluta och relativa tal. Tg 2

Ag

Är

1957 1958 1959 1960 19611

Totalt

Hg

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

7 307 7 866 8 498 9 136 ! 0 683

81,3 81,5 80,8 80,3 80,1

749 842 1043 1 189 1394

8,3 8,7 9,9 10,5 10,5

934 947 976 1052 1 252

10,4 9,8 9,3 9,2 9,4

8 990 9 655 10517 11377 13 329

10) 10) 10') 10) 101

1 Prel. uppgifter. I korrektur till statistisk årsbok 1962 redovisas något annorlunda siffror för ifrågavarande år jämte mycket preliminära tal rörande privatister (25 per år 1959—1961). Dessa uppgifter har här icke med tagits. 2

I Ag-examina ingår examina, som avlagts vid allmänt läroverk, kommumlt gymnasium, försöksgymnasium, privatläroverk och försvarets läroverk ävensmi privatister. Under det senaste decenniet har den sistnämnda gruppen uppgått till omkring 200 per år eller något därunder. Totalantalet studentexamina i procent av antalet 20-åringar respektive år framgår av följande tablå. 1957

20-åringar

År

89 600

93 010

96 583

94 787

99 820

Examinerade

S 990

9 655

10 517

13 329

Relation

10,0

10,4

10,9

12,0

13,4

17 I tabell 1.3:2 nedan redovisas antalet avlagda studentexamina vid allmänt gymnasium med fördelning på linje och kön åren 1957—1961. Tabell 1.3:2. Antalet avlagda studentexamina vid allmänt efter linje och kön åren 1957—1961.

1957 1958 1959 1960 1961 :i

Allmän linje1

Latinlinje

Är

gymnasium

1933 års LS 3

Reallinje

Tot.

M.

Kv.

S:a

M.

Kv.

S:a

M.

Kv.

S:a

M.

Kv.

S:a

831 858 875 834 903

1469 1633 1667 1893 2147

2 300 2 491 2 542 2 727 3 050

1023 1104 1154 1207 1423

1077 1170 1423 1443 1783

2100 2 274 2 577 2 650 3 206

1956 2213 2 424 2 746 3 263

625 779 858 924 1149

2 581 2 992 3 282 3 670 4 412

213 76 66 57 7

113 33 31 32 8

326 7 307 109 7 866 97 8 498 89 9136 15 10 683

1 Studenter med examen på allmän linjes sociala gren motsvarar närmast sådana studenter från den äldre reallinjen, vilka ej studerat specialmatematik eller fysik och i regel ej heller kemi. Vid läroverk utan allmän linje har lärjungarna rätt att välja s. k. A-kombinationer: den nuvarande latinlinjens nyspråkliga gren samt den nuvarande reallinjens nyspråkliga och sociala grenar. I ovanstående tabell har examina enligt dessa A-kombinationer hänförts till den allmänna linjen. 2 3

1933 års läroverksstadga. Prel. uppgifter.

I tabell 1.3:3 nedan redovisas studentexamina vid allmänt gymnasium efter linje i relativa tal åren 1957—1961. Tabell 1.3:3. Antalet avlagda studentexamina efter linje. Relativa tal.1 Är

1957 1958 1959 1960 1961 1

åren 1957—1961

Latinlinje

Allmän linje

Reallinje

Totalt

33,2 32,3 30,4 30,3 28,6

28,8 28,9 30,3 29,0 30,0

38,0 38,8 39,2 40,7 41,4

100 100 100 100 100

A-kombinationer har hänförts till allmän linje.

I tabell 1.3:4 nedan redovisas andelen kvinnor av de examinerade vid allmänt gymnasium, fördelade på linje, samt vid tekniskt gymnasium och handelsgymnasium åren 195?—1961.

18 Tabell 1.3:1}.. Andelen kvinnor av de examinerade vid allmänt gymnasium, delade på linje, samt vid tekniskt gymnasium och handels gymnasium åren 1957—1961. Allmänt gymnasium

År

1957 1958 1959 1960 19G1

L

A

R

S:a

63,5 65,3 65,4 69,0 70,4

51,2 51,5 55,2 54,5 55,6

24,0 25,8 25,9 25,3 26,1

44,9 46,0 46,8 47,0 47,6

Tg

Hg

Totalt

2,5 3,2 2,6 3,5 4,0

42,0 47,1 43,6 48,9 48,6

41,1 42,3 42,1 42,6 43,2

för-

Som ett komplement till den ovan redovisade bilden av studentexaminationen under åren 1957—1961 återges i tabell 1.3:5 antalet lärjungar vid allmänt gymnasium, tekniskt gymnasium och handelsgymnasium per den 15 september 1961. Tabell 1.3:5. Antalet lärjungar i ring III1', IV', IP och IIP vid allmänt gymnasium samt i klasserna II och III vid tekniskt gymnasium och IIP, IV1*, P och IP vid handelsgymnasium den 15 september 1961. Allmänt gymnasium

Ring/klass L

A

R

3 549 4 024

4 018 5 042

6 400 8 592

Tg

Hg

Totalt

1660 2 377

1454 119

17 081 20154

Av intresse i detta sammanhang är slutligen antalet sökande till och intagna vid skilda gymnasietyper under senare delen av 1950-talet och början av 1960talet. Nedan i tabell 1.3:6 redovisas antalet ej intagna men inträdesberättigade sökande till allmänt gymnasium åren 1954—1958 (källa: Vidgad vuxenutbildning på gymnasiet, SOU 1962: 5). Tabell 1.3:6. Antalet ej intagna men inträdesberättigade allmänt gymnasium åren 1954-—1958.x År

1954 1955 1956 1957 1958 1

sökande till

Inträdesberättigade sökande

Ej intagna

Procent ej intagna

10 909 10 720 12 208 13 746 15 875

1654 1117 1912 1948 2 642

15,2 10,4 15,7 14,2 16,6

Hänsyn liar i möjligaste mån tagits även till intagning i annan ring eller i annan högre skola. Primärmaterialet medger emellertid inte full exakthet i detta avseende. I viss utsträckning kan dubbelräkning av sökande ha ägt rum.

19 I tabell 1.3:7 redovisas sökande, intagna och ej intagna vid allmänt gymnasium, tekniskt gymnasium och handelsgymnasium år 1960 efter kön (preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån, utarbetade på uppdrag av gymnasieutredningen).

Tabell 1.3:7. Sökande, intagna och ej intagna vid allmänt gymnasium, tekniskt gymnasium och handels gymnasium år 1960 efter kön. Sökande ocl"i intagna till

Ag

Sökande . Intagna . Därav i Ag . . . . Tg . . . . Hg . . . . Ej intagna

Ag + Tg + Hg

Ag + Hg

M.

Kv.

M.

Kv.

M.

Kv.

M.

Kv.

11967 9 219

10 429 8 520

362 319

13 13

10 5

—

230 182

284 228

9 219

8 520

— —

— —

2 748

128 191 — 43

5 8 — —

1 2 2 5

— — —

97 — 85 48

120 — 108 56

Ag + Tg

Sökande och intagna till Tg

Sökande . Intagna . Därav i Ag . . . . Tg . . . . Hg . . . . Ej intagna

Hg

Tg + Hg

M.

Kv.

M.

3 616 2 036

140 90

18 13

2 036

12 1 5

Kv

Totalt

M.

Kv.

M.

Kv.

S:a

1251 616

1570 843

17 454 12 390

12 436 9 694

29 890 22 084

843 727

9 445 2 241 704 5 064

8 645 98 951 2 742

18 090 2 339 1655 7 806

616 635

20 1.4.

Tillströmning till fakulteter och högskolor läsåren 1 9 5 7 / 5 8 — 1 9 6 1 / 6 2 m. m. Källa: Högre studier 1956/57, 1957/58—1958/59 och 1959/60; Preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån för läsåren 1960/61—1961/62 (stencil).

I tabell 14:1 redovisas utvecklingen av nettoantalet nyinskrivna studerande vid fakulteter och högskolor läsåren 1957/58—1961/62. Tabell 14:1. Nettoantalet nyinskrivna studerande vid fakulteter högskolor läsåren 1957/58—1961/62}

och

Absoluta och relativa tal. Läsår Fakultet/Högskola

Teol. fak

Hum. fak.3 Mat.-nat. fak.3 Handelshögsk Tandl.-högsk

Skogshögsk Lantbr.-högsk GCI

1959/60

1960/612

1961/622

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

93 366 268 2 609 . . . . 886 804 260 207 143 27 30 38 51

1,6 6,3 4,6 45,1 15,3 13,9 4,5 3,6 2,5 0,5 0,5 0,7 0,9

134 464 263 2 721 1241 845 268 195 330 28 19 29 45

2,0 7,0 4,0 41,4 18,9 12,8 4,1 3,0 5,0 0,4 0,3 0,4 0,7

129 458 215 3168 1413 777 272 181 237 27 13 37 39

1,9 6,6 3,1 45,5 20,3 11,1 3,9 2,6 3,4 0,4 0,2 0,5 0,5

139 436 220 3 516 1749 779 244 169 227 25 9 44 26

1,8 5,7 2,9 46,4 23,1 10,3 3,2 2,2 3,0 0,3 0,1 0,6 0,3

167 459 225 3 994 2 102 818 468 152 211 25 4 41 59

1,9 5,3 2,6 45,8 24,1 9,4 5,4 1,7 2,4 0,3

6 582

6 966

7 583

8 725

100 Summa 1

1957/58

1958/59

5 782

0,5 0,7

Med nettoantalet nyinskrivna avses sådana nyinskrivna, vilka icke är utlänningar och icke tidigare varit inskrivna vid annat universitet eller annan i universitetsstatistiken ingående högskola. 2 Preliminära uppgifter. 3 Nettoantalet nyinskrivna studerande vid den filosofiska fakulteten i Göteborg har läsåren 1957/58 —1960/61 uppdelats på humanister och naturvetare utifrån vissa antaganden, vilka redovisas nedan, varför siffrorna för fakulteten icke stämmer med motsvarande i den officiella statistiken. I denna har för nämnda period samtliga studerande vid den filosofiska fakulteten i Göteborg hänförts till humanistisk fakultet. Enligt en beräkning, som gjorts inom filosofiska fakultetens studentförening i Göteborg, kan man räkna med, att ca 19 procent av fakultetens studenter 1958 var att betrakta som naturvetare (universitetsutredningen, SOU 1959:45, sid. 277). Enligt beräkningar inom filosofiska fakultetens undervisningsnämnd vid Göteborgs universitet var höstterminen 1960 och höstterminen 1961 andelen studerande naturvetare 20,2 resp. 27,2 procent. Från och med läsåret 1961/62 redovisas nettoantalet nyinskrivna naturvetare i den officiella statistiken, då sedan höstterminen 1961 finnes en naturvetenskaplig fakultet vid universitetet. Enligt preliminära uppgifter utgjorde andelen naturvetare 37,9 procent läsåret 1961/62. Utifrån dessa faktiska uppgifter har antagits följande andelar naturvetare. Kursiva siffror markerar faktiska relationer.

21 Nettoantalet nyinskrivna . . Närvarande

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

25,0 19,0

25,0 19,0

26,1 19,6

27,2 20,2

37,9 27,2

I tabell 1.4:1 ovan samt i det följande har bland fakulteter och högskolor icke inbegripits socialinstituten, sjukgymnastutbildningen och den mejeritekniska linjen vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Antalet kvinnor bland nettoantalet nyinskrivna vid universitet och högskolor samt deras relativa andel läsåren 1957/58—1961/62 framgår av tabell 1.^:2. Fördelning på humanister och naturvetare vid Göteborgs universitet har gjorts enligt antaganden, som redovisats i tabell 1.4:1, anm. 3. Tabell 1.4:2. Nettoantalet nyinskrivna kvinnor och deras relativa andel av totalantalet nyinskrivna vid fakulteter och högskolor läsåren 1957/58—1961/62. Läsår Fakultet/Högskola

Teol. fak

Hum. fak Mat.-nat. fak Handelshögsk Tandl.-högsk Farm. inst. apotekare

1957/58

1959/60

1960/61

1961/621

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

23 56 66 1556 253 30 18 64

24,7 15,3 24,6 59,6 28,6 3,7 6,9 30,9

30 64 67 1487 335 40 28 66

22,4 13,8 25,5 54,6 27,0 4,7 10,4 33,8

29 85 51 1718 402 37 23 67

22,5 18,6 23,7 54,2 28,5 4,8 8,5 37,0

52 88 55 1952 500 41 22 68

37,4 20,2 25,0 55,5 28,6 5,3 9,0 40,2

66 85 48 2 299 506 42 65 61

39,5 18,5 21,3 57,6 24,1 5,1 13,9 40,1

16 110 6

50,0 99,1 22,2

37 260 6

53,6 99,6 21,4

22 165 5

31,9 98,2 18,5

26 156 2

36,6 100,0 8,0

33 142 4

47,8 100,0 16,0

2 25

5,3 49,0

1 21

3,4 46.7

2 15

5,4 38,5

2 11

4,5 42,3

5 30

12,2 50,8

2 225

38,5

2 442

37,1

2 621

37,6

2 975

39,2

3 386

38,8

Skogshögsk Lantbr.-högsk GCI Summa

1958/59

Preliminära uppgifter.

Nedan i tabell 1.4:3 har nettoantalet nyinskrivna vid universitet och högskolor ställts i relation till antalet examina vid allmänt gymnasium ett och ett halvt år tidigare.

22 Tabell 14:3. Relationen mellan nettoantalet nyinskrivna vid fakulteter och högskolor och antalet examina vid allmänt gymnasium ett och ett halvt år tidigare läsåren 1956/57—1961/62.

Nettoant. nyinskr Ag-ex 1 V2 år tidigare Relation (procent)

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

5 043 5 957 84,7

5 782 6 553 88,2

6 582 7 307 90,0

6 966 7 866 88,6

7 583 8 498 89,2

8 725 9 136 95,5

Universitetsutredningen konstaterade, att nyinskrivningen ökat snabbare än antalet studentexamina. Utredningen redovisade en specialundersökning rörande samtliga personer som första gången inskrivits vid fakultet/högskola något av läsåren 1948/49, 1950/51, 1952/53, 1954/55 samt höstterminen 1956 (SOU 1959:45, sid. 29 ff.). I ämneslärarprognosen (Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1962) har nytt material framlagts rörande nettoantalet nyinskrivnas fördelning läsåret 1959/60 efter år för studentexamen. Vidare har för beräkningarna i denna framställning inskrivningsårgången 1960/61 fördelats efter år för examen. Ifrågavarande material presenteras nedan i tabell 14:4. och bilaga 14:1. Tabell 144. Nettoantalet nyinskrivna Ag-studenter vid fakulteter och högskolor läsåren 1959/60 och 1960/61 efter år för studentexamen. Examensår

Antal examinerade Ag-studenter

1961 10 683 1960 9136 1959 8 498 1958 7 866 1957 7 307 1956 6 553 1955 5 957 1954 5 360 1953 5 073 1952 4 899 1951 4 519 1950 4 497 1949 4 285 1948 o. tidigare . .. ca 4 150 per år Okänt Totalt

Antal inskrivna Ag-studenter

Antal inskrivna i % av examinerade

1959/601

1960/61

1959/60

1960/61

60 2 990 2 045 550 272 100 81 67 44 35 25 15 156 13

90 3 301 2 224 604 218 96 59 50 44 48 28 25 16 155 54

0,66 35,18 26,00 7,53 4,15 1,68 1,51 1,32 0,90 0,77 0,56 0,35 3,76

0,84 36,13 26,17 7,68 2,98 1,46 0,99 0,93 0,87 0,98 0,62 0,56 0,37 3,73

6 453

7 012

84,37

84,31

1 I antalet inskrivna 1959/60 ingår socialinstituten, sjukgymnastinstituten och Alnarps mejeritekniska institut. Nettoantalet nyinskrivna Ag-studenter uppskattas i ämneslärarprognosen till 190.

I tabell 14:5 redovisas nettoantalet nyinskrivna Tg- och Hg-studenter vid fakulteter och högskolor läsåret 1960/61 efter år för examen.

23 Tabell 14:5. Nettoantalet nyinskrivna T g- och Hg-studenter vid och högskolor läsåret 1960/61 efter år för examen. Antal vk examen

Examen år

1 Antal inskr. Antal inskr. Hg-stud. Tg-stud.

fakulteter

Antal inskr. i % av examinerade Tg-stud.

Hg-stud.

0,21 4,37 9,40 6,06 2,67 0,70 1,12 0,81

0,57 0,61 0,42 0,86 0,34 0,34 0,36

2 2

1,29

0,33

26,63

3,83

Tg

Hg

1961 I960 1959 1958 1957 1956 1955 1954 1953 1952 o. tidigare1 . . . .

1403 1 189 1043 842 749 718 715 744 738 700

1155 1052 976 947 934 872 877 845 814 600

3 52 98 51 20 5 8 6

6 6 4 8 3 3 3

9 2

Totalt

—

—

254 Per år.

Av intresse för den fortsatta framställningen är vidare de universitets- och högskolestuderandes fördelning efter tidigare utbildning. Fördelningen efter tidigare utbildning av antalet nybörjare (således icke nettoantalet nyinskrivna — i detta sammanhang av mindre betydelse —) läsåren 1956/57, 1958/59— 1960/61 framgår av tabell 14:6. Tabell 14:6. Antalet nybörjare vid fakulteter och högskolor läsåren 1956/57, 1958/59—1960/61 med fördelning efter tidigare utbildning. Agexamen1

Tgexamen

Hgexamen

Folkskollärarex., 4-årigt

Övriga

Totalt

5170 6 616 7 150 8 026

243 280 281 282

58 77 85 41

79 100 125 124

113 209 232 157

5 663 7 282 7 873 8 630

26 962

29 448

1956/57 . ,, 1958/59 1959/60 1960/61

91,3 90,9 90,8 93,0

4,3 3,8 3,6 3,3

1,0 1,1 1,1 0,5

M 1,4 1,6 1,4

2,0 2,9 2,9 1,8

100 100 100 100

Totalt .loiaii

91,6 ;7±,o

3,7 o, i

0,9 v, a

1,5

J 2,4

100 Inskrivningsår Absoluta tal 1956/57 1958/59 1959/60 1960/61 Totalt Relativa

tal

Inkl. gruppen »övriga studenter» enl. den officiella statistiken

24 I tabell 14:7 nedan relateras antalet nybörjare enligt föregående tabell till antalet avlagda examina vid allmänt gymnasium, tekniskt gymnasium och handelsgymnasium ett och ett halvt år tidigare. Tabell 14:7'. Relationen mellan antalet nybörjare vid fakulteter och högskolor efter tidigare utbildning (Ag, T g, Hg) och antalet examina vid motsvarande gymnasium ett och ett halvt år tidigare läsåren 1956/57,1958/59—1960/61. Läsår/Examen

1956/57 Ag Tg Hg 1958/59 Ag Tg Hg 1959/60 Ag Tg Hg 1960/61 Ag Tg Hg

Nybörjare

Examen 1 y% år tidigare

Relation

5170 243 58 6 616 280 77 7 150 281 85 8 026 282 41

6 553 718 872 7 307 749 934 7 866 842 947 8 498 1043 976

78,9 33,8 6,7 90,5 37,4 8,2 90,9 £3,4 9,0 94,4 27,0 4,2

För de spärrade utbildningslinjerna anger nettoantalet nyinskrivna, såsom framgår ovan i tabell 1.4:1, icke det antal nybörjare som påbörjat studier vid dessa linjer utan endast hur många av dessa nybörjare, som blivit antagna utan att tidigare ha studerat vid annan fackhögskola eller fakultet. I stort anger dock förändringen i siffrorna över nettoantalet nyinskrivna förändringen i intagningskapacitet vid de spärrade utbildningslinjerna. Så gör även siffrorna rörande antalet närvarande. Nedan i tabell 14:8 redovisades emellertid dessutom antalet svenska nybörjare läsåren 1957/58—1960/61 vid spärrade utbildningslinjer. I tabell 14:9 redovisas därefter antalet nybörjarplatser vid de spärrade utbildningslinjerna enligt av riksdagen fattade beslut och enligt offentliggjorda utredningar läsåren 1960/61—1965/66. Tabell 14:8. Antalet svenska nybörjare vid spärrade läsåren 1957/58—1960/61. Läsår

1957/58 1958/59 1959/60 1960/61

.. .. .. ..

Tekn. högsk.

Med. fak.

Tandl.högsk.

904 955 969 1005

417 419 408 470

246 246 243 231

Farm. inst. ap.

re.

37 73 75 83

122 296 181 179

utbildningslinjer

Handelshögsk.

GCI

Jordbr.högsk.

Totalt

312 326 342 321

60 63 69 68

103 98 103 111

2 201 2 476 2 390 2 468

25 Tabell 1.^:9. Antalet nybörjarplatser enligt hittills fattade beslut och offentliggjorda utredningar vid spärrade utbildningslinjer läsåren 1960/61—1965/66. Läsår

Utbildningslinje/Ort 1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

612 444

612 489 30

756 517 80

756 650 180

771 650 320

771 650 490 8

90 110 115 138

90 115 117 153

90 120 168 168

90 120 168 168

90 120 168 168

90 190 168 168 62

140 100

140 100

140 120

140 120

140 120

100 100 60 100

225 120

275 200 100

275 200 200

275 200 200

275 200 200

275 200 200

675 Vet.-höask

30 Skogshögsk

35 Lantbr.-högsk.a

60 Ger

2 579

2 906

3 552

3 707

4^09

Tekn. högsk.1

Summa Med. fak.2

Summa 3

Tandl.-högsk. Malmö Göteborg

Summa 4,

Farm. inst.

Handelshögsk.6 Göteborg Lund Summa

Summa 1

Beslut om antalet nybörjarplatser har fattats enligt propositionerna 1960:119 och 1962:43. 1 ovan angivna siffror ingår icke ingenjörsutbildningen i Uppsala, vilken tar sin början läsåret 1962/63 med ett intag om 24 platser och ökas till 30 platser 1962/63—1965/66. Denna grupp redovisas som naturvetare. 2 Beslut om antalet nybörjarplatser har fattats enligt propositionerna 1961:108 och 1962:104. Förslag om ytterligare ökning av antalet platser har framlagts av läkarutbildningsberedningen (forts.)

26 1.5.

Närvarande studerande vid fakulteter och högskolor 1957—1961 Källa: Se under 1.4.

Antalet närvarande studerande vid fakulteter och högskolor (antaganden rörande den filosofiska fakulteten i Göteborg: jfr tabell 1.4:1, anm. 3) framgår av tabell 1.5:1. Tabell 1.5:1. Antalet närvarande studerande vid fakulteter högskolor höstterminerna 1957—1961.

och

Höstterminen Fakultet/Högskola

Teol. fak Jur. fak Med. fak Hum. fak Mat.-nat. fak Tekn. högsk Handelsliögsk Tandl .-högsk Farm. inst Vet.-högsk Skogshögsk Lantbr.-högsk GCI Summa

580 1 687 2 800 10 247 3 314 4 060 1376 1043 281 237 133 282 130

646 1 813 2 928 11185 3 915 4 756 1411 1100 449 236 143 273 142

706 2 165 3 106 12 394 4 780 4 772 1432 1144 507 228 144 267 134

800 2 106 3316 14 763 5 767 5 099 1380 1173 538 224 145 293 139

837 2 177 3 478 15 854 6 822 5 410 1680 1166 563 212 145 344 170

28 997

35 743

38 858

De närvarandes fördelning på studieorter framgår av tabell 1.5:2.

Anmärkningar till tabell 14:9 (forts.) (Ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund, stencil 1962), vilket skulle resultera i ovan angivna intag 1965/66. 3

Beslut har fattats enligt ovan under anm. 2 nämnda propositioner.

4 Utredning pågår för närvarande. Här räknas med av universitetsutredningen angivna intag, vilket provisoriskt tillämpas vid farmaceutiska institutet. 5

Beslut har fattats enligt propositionerna 1960:119, 1961:1 och 83.

u

Nybörjarplatsantalet inkluderar 10 platser för hortonomutbildning.

7 Här redovisas universitetsutredningens intagningssiffra.

s

Enligt departementschefsskrivelse den 27 april 1962 skall avdelningen för kemi planeras för ett intag på 80 studerande i stället för 55. Ökningen av antalet platser har antagits ske läsåret 1965/66.

Tabell 1.5:2. Antalet närvarande studerande efter studieort höstterminerna 1957—1961. Studieort

Ht

Uppsala

1957 1958 , 1959 1960 , 1961 . 1

5 959 6 444 7 111 8 612 9 538

Lund

Göteborg

Stockholm

Malmö

Umeå

4 745 5 354 5 842 6 437 7 098

4 230 4 842 5146 5 730 6 552

10 680 11 743 12 974 14 170 14 867

453 479 491 507 510

103 135 215 287 293

Inkl. lantbr.-högsk.

Antalet närvarande studerande vid fakulteter och högskolor höstterminen 1958 efter studieinriktning och tidpunkt för första inskrivning framgår av bilaga 1.5:1. 1.6.

Examination vid fakulteter och högskolor läsåren 1 9 5 5 / 5 6 — 1960/61 Källa: Se under 1.4.

Antalet avlagda grundexamina läsåren 1955/56—1960/61 framgår av tabell 1.6:1. Tabell 1 6:1. Antalet avlagda grundexamina vid fakulteter och högskolor läsåren 1955/56—1960/61. Absoluta och relativa tal. i Absoluta tal, läsåren

: Grundexamen1

55/56 56/57

57/58

58/59

59/60

60/61

55/56

56/57

57/58

5S/59

59/60

60/61

42 202 21 12 256 421 488 153 212 517 192 178 106 7 26 51 37 64

59 209 17 19 300 436 593 169 248 528 208 164 103 21 28 51 23 65

43 193 14 23 312 456 595 174 235 527 217 172 105 23 31 43 25 61

86 181 13 17 288 569 651 210 256 533 203 184 123 16 31 44 29 67

94 209 11 15 260 614 775 204 309 594 278 199 196 15 34 41 27 65

75 190 5 33 228 727 846 308 315 708 274 233 238 20 33 29 44 67

1,4 6,8 0,7 0,4 8,6 14,1 16,3 5,1 7,1 17,3 6,4 6,0 3,6 0,2 0,9 1,7 1,2 2,1

1,8 6,4 0,5 0,6 9,3 13,5 18,3 5,2 7,7 16,3 6,4 5,1 3,2 0,6 0,9 1,6 0,7 2,0

1,3 5,9 0,4 0,7 9,6 14,0 18,3 5,4 7,2 16,2 6,7 5,3 3,2 0,7 1,0 1,3 0,8 1,9

2,5 5.2 0,4 0,5 8,2 16,2 18,5 6,0 7,3 15,2 5,8 5,3 3,5 0,5 0,9 1,3 0,8 1,9

2,4 5,3 0,3 0,4 6,6 15,6 19,7 5,2 7,8 15,1 7,0 5,0 5,0 0,4 0,9 1,0 0,7 1,6

1,7 4,3 0,1 0,8 5,2 16,6 19,3 7,0 7,2 16,2 6,3 5,3 5,4 0,5 0,8 0,7 1,0 1,5

Summa 2 985

3 241

3 249

3 501 3 940

4 373

100 Teol. kand Jur. kand ; Jur. pol. mag. . .

Fil. pol. mag. . . . Med. lic Fil. kand., hum.2 . Fil. mag., hum.2 . Fil. kand., nat. . . Fil. mag., nat. . . Civ.-ing Civ.-ekonom . . . . Tandl Receptarie Apotekare Veterinär Agronom Civ.-jägm Gymnastikdir. ..

1 Relativa tal, läsåren

Med grundexamen avses sådan lägre examen, som normalt kan bereda vederbörande försörjning på den akademiska arbetsmarknaden. Samtliga vid Göteborgs universitet avlagda filosofiska examina har räknats som humanistiska.

28 I bilaga 1.6:1 och 2 redovisas antalet examinerade vid fakulteter och högskolor under ovan nämnda period med uppdelning på examinerade med och utan tidigare examen. I tabell 1.6:2 redovisas andelen kvinnor av de examinerade med grundexamen utan reduktion för examinerade med tidigare examen. Tabell 1.6:2. Andelen kvinnor av de examinerade med grundexamen 1957/58—1960/61 v fakulteter och högskolor (reduktion har ej gjorts med hänsyn till dubbelexamination).

Teol. kand Jur. kand Jur. pol. mag. . Fil. pol. mag. .. Med. lic Fil. kand., hum. Fil. mag., hum. Fil. kand., nat. Fil. mag., nat. Civiling Civ.-ekonom . .. Tandl Receptarie Apotekare Veterinär Agronomex. Civ.-jägm Gymnastikdir. .

1959/GO

1958/59

1957/58

Grundexamen

1960/61

Kv.

~%~

S:a

Kv.

%

S:a

Kv.

~%~

S:a

Kv.

_%_

S:a

4 25 1

9,3 13,0 7,1

9 19

10,5 10,5

12,8 12,9

14,7 8,4

1,7 4,6 22,1 100,0 39,1 3,2 4,7

2 57 259 328 51 74 9 12 39 121 8 3 3

11,8 19,8 45,5 50,4 24,3 28,9 1,7 5,9 21,2 98,4 £0,0 9,7 6,8

2 Bl 291 399 44 90 12 12 45 194 9

13,3 23,5 47,4 51,5 21,6 29,1 2,0 4,3 22,6 99,0 60,0

4 41 324 477 72 100 16 21 58 234 13 3

12,1 18,0 44,6 56,4 23,4 31,7 2,3 7,7 24.9 98,3 65,0 9,1

4,9

52,5

50,7

49,2

94 209 11 15 260 614 775 204 309 594 278 199 196 15 34 41 27 65

11 16

15,4 38,8 56,8 16,7 26,4

86 181 13 17 288 569 651 210 256 533 203 184 123 16 31 44 29 67

12 27

48 177 338 29 62 9 10 38 105 9 1 2

43 193 14 23 312 456 595 174 235 527 217 172 L05 23 31 43 25 61

47,8

75 190 5 33 228 727 846 308 315 708 274 233 238 20 33 29 44 67

29 1.7.

Antal a k a d e m i k e r i yrkesverksam ålder 1 9 6 0 Källa: Akademikerräkningen 1955, SOU 1957: 51; Primärmaterial till SOU 1959:45. Statistisk Tidskrift nr 6/1962 (1960 års folkräkning).

I tabell 1.7:1 redovisas en beräkning a v t o t a l a n t a l e t akademiker i yrkesverksam ålder år 1960 efter kön och examen. Tabell 1.7:1. Beräknat antal akademiker i yrkesverksam efter kön och examen år 1960.

ålder

Absoluta och relativa tal.

Teologer Jurister Jur. pol. mag Fil. pol. mag Läkare Humanister Naturvetare Civ.-ingenjörer Civ.-ekonomer Tandläkare Apotekare Receptarier Veterinärer Agronomer Jägmästare Gymn.-dir Summa

Summa

Kvinnor

Män

Kategori Abs.

Rel.

Abs.

Rel.

Abs.

Rel.

3 089 6 669 310 210 5 054 7 983 4130 13 040 4 853 3 319 727 149 670 1255 838 448

5,9 12,6 0,6 0,4 9,6 15,1 7,8 24,7 9,2 6,3 1,4 0,3 1,3 2,4 1,6 0,8

79 574 49 36 787 6 708 1338 168 220 1168 225 2152 29 27

0,6 4,0 0,3 0,3 5,5 46,8 9,3 1,2 1,5 8,2 1,6 15,0 0,2 0,2

5,3

3168 7 243 359 246 5 841 14 691 5 468 13 208 5 073 4 487 952 2 301 699 1282 838 1214

4,7 10,8 0,5 0,4 8,7 21,9 8,2 19,7 7,6 6,7 1,4 3,4 1,0 1,9 1,2 1,8

52 744

14 326

67 070

100 T o t a l a n t a l e t a k a d e m i k e r i yrkesverksam ålder år 1960 uppgick sålunda enligt h ä r gjorda beräkningar till d r y g t 67 000. A v dessa v a r omkring 14 300 kvinnor eller d r y g t 21 procent. Universitetsutredningen b e r ä k n a d e (sid. 156) t o t a l a n t a l e t till 66 500. Preliminära resultat av 1960 års folkräkning h a r presenterats i Statistisk Tidskrift nr 6/1962, från bl. a. en urvalsundersökning rörande a n t a l e t förvärvsarbet a n d e och icke förvärvsarbetande akademiker 1960. Enligt folkräkningen skulle t o t a l a n t a l e t akademiker (inklusive personer över 65 år och personer m e d u t l ä n d s k akademisk examen) år 1960 ha u p p g å t t till ca 75 000. A n t a l e t kvinnor skulle ha varit ca 16 000 eller d r y g t 21 procent. K o m p l e t t e r a n d e uppgifter h a r i n h ä m t a t s rörande akademiker födda 1893 eller senare, vilket a n t a l h a r b e r ä k n a t s till ca 72 000. N ä r m a r e 62 000 av dessa be-

30 räknas ha varit yrkesverksamma (drygt 86 procent). Av antalet kvinnor med akademisk examen födda 1893 eller senare, ca 16 500, var andelen yrkesverksamma omkring 67 procent (se tabell 2.1:4). Tages hänsyn till, att folkräkningens uppgifter omfattar personer med utländsk examen samt personer i åldern 65—67 år, torde sålunda tämligen god överensstämmelse råda mellan ifrågavarande uppgifter och det ovan i tabell 1.7:1 beräknade totalantalet akademiker i yrkesverksam ålder år 1960. 1.8.

Sammanfattning

Utvecklingen på universitets- och högskoleområdet under senare delen av 1950talet och början av 1960-talet kan sammanfattas i följande punkter. 1.

Studentexamination

År 1957 avlades närmare 9 000 examina vid allmänt gymnasium, handelsgymnasium och tekniskt gymnasium (inkl. privatister och försvarets läroverk). Antalet avlagda examina 1961 var drygt 13 300 — en ökning med drygt 48 procent på fem år. Andelen 20-åringar som avlade studentexamen 1957 var 10,0 procent. År 1961 hade andelen ökat med 3,4 procentenheter till 13,4 procent. 2. Tillströmning till fakulteter och högskolor Nettoantalet nyinskrivna läsåret 1957/58 uppgick till närmare 5 800. Läsåret 1961/62 var antalet uppe i drygt 8 700 — en ökning med 50 procent på fem år. 3. Närvaro vid fakulteter och högskolor Antalet närvarande studerande vid fakulteter och högskolor var höstterminen 1957 drygt 26 000. Höstterminen 1961 var antalet uppe i närmare 39 000 — en ökning med 50 procent på fem år. 4. Examination

vid fakulteter och högskolor

Antalet avlagda grundexamina var läsåret 1957/58 över 3 200. Läsåret 1960/61 hade antalet ökat till närmare 4 400 — en ökning med närmare 35 procent på fyra år. Tages hänsyn till dubbelexamination var antalet examinerade utan tidigare examen 2 900 läsåret 1957/58 och ökade till drygt 3 900 läsåret 1960/61 — också det en ökning med närmare 35 procent på fyra år. 5. Antal akademiker i yrkesverksam ålder Totalantalet akademiker i yrkesverksam ålder uppgick enligt akademikerräkningen till omkring 56 700 personer 1955. År 1960 beräknas antalet ha uppgått till drygt 67 000, vilket innebär en ökning med 10 300 akademiker eller med 18 procent på fem år. Utvecklingen på universitets- och högskoleområdet fram till och med läsåret 1961/62 åskådliggöres i diagram 1.

31 Diagram 1. Utvecklingen på universitets- och högskoleområdet 1957/58—1961/62.

läsåren

Närvaro

5+udeniexamination

Inskrivning (netto)

Examination

57/58

58/59

59/60

60/61

61/62 Läs

ANDRA K A P I T L E T

Behovet av akademiskt utbildad arbetskraft fram till mitten av 1970-talet

I detta kapitel redovisas beräkningar av »behovet av antalet personer i yrkesverksam ålder» fram till år 1975, totalt och för skilda utbildningsgrupper. Tillgängliga prognoser och utredningar har bildat underlaget. Detta »behov» har erhållits genom att till det genom prognoser fastställda behovet av yrkesverksamma lagts ett uppskattat antal icke-yrkesverksamma. Anledningen till detta förfaringssätt är den, att man härigenom kan direkt jämföra »behovet» så som det redovisas i detta kapitel med den totala tillgången. Denna, vilken redovisas i fjärde kapitlet, har beräknats på basis av examensuppgifter och uppgifter om antalet personer i yrkesverksam ålder vid en tidigare tidpunkt. Differensen — positiv eller negativ — mellan det sålunda beräknade »behovet» och tillgången är ett uttryck för över- eller underskott på yrkesverksamma. Dessa differenser redovisas i fjärde och femte kapitlen. Aktuellt prognosmaterial har saknats i ett antal fall. Då har här gjorts schematiska prognoser. Den viktigaste av dem gäller vad som nedan kallas »samhällstekniker», d. v. s. jurister, civilekonomer och samhällsvetare. Det är uppenbart, att de prognoser som redovisas i det följande, hur utförligt de än gjorts, alla är osäkra. De bedömningar av utvecklingen i framtiden av för prognosberäkningarna viktiga förhållanden som görs baseras i regel ej på några stabila utvecklingstendenser i det förflutna. Ofta saknas statistisk information om den hittillsvarande utvecklingen. I andra fall finns ingen historisk erfarenhet att registrera. Man torde kunna karaktärisera flertalet delprognoser som programmatiska prognoser: vad experter på arbetsmarknadsförhållandena i fråga anser vara en önskvärd utveckling. Den grundläggande värderingen i dessa programmatiska prognoser torde vara, att vederbörande experter ansett det nödvändigt att kraftigt öka tillgången på högkvalificerad arbetskraft för att i längden kunna hålla uppe och utveckla det arbetsmarknadsfält, där den kvalificerade arbetskraft, som prognosen avser, är verksam. Vidare torde i många fall, även om detta ej klart utsäges, den uppfattningen dessutom ligga till grund för beräkningarna, att utvecklingsländerna i växande omfattning kommer att efterfråga högkvalificerad svensk arbetskraft. De grundläggande värderingar som således i hög grad torde vara bestämmande för prognosens resultat är givetvis ej att betrakta som vederbörande »prognosmakares» egna uppfattningar utan fastmer som en samman-

33 fattning och sammanjämkning av de värderingar som gäller bland de myndigheter, organisationer samt enskilda forskare och experter, vilkas synpunkter och sakkunskap utnyttjats vid prognosernas utarbetande. En av de väsentligaste prognoserna är emellertid av annan art. Den prognos rörande behovet av ämneslärare som återges i det följande bygger på den förutsättningen, att »elevtätheten», d. v. s. relationen mellan antalet elever och lärare inom skilda skolformer, kommer att förbli i stort sett oförändrad under prognosperioden. Detta är naturligt med hänsyn till att vid prognosens uppgörande statsmakterna uttalat en bestämd mening i denna fråga. Prognoserna för ingenjörer, samhällstekniker, läkare m. fl. bygger däremot, som nyss antyddes, på den grundförutsättningen, att standarden — mätt i andelen akademiker bland samtliga yrkesverksamma — kommer att stiga. Slutligen skall påpekas, att några prognoser för smärre grupper är av äldre datum och att i ett fall — gymnastiklärarna — prognoser helt saknas. De nu antydda grundläggande metodiska svagheterna och skiljaktigheterna i metod mellan några av de viktigaste prognoserna gör det vanskligt att mot varandra ställa och rätt tolka de skilda prognosresultat som framkommer. Det skulle ha erfordrats ett omfattande metodiskt arbete för att möjliggöra en logiskt sammanhängande och fullt meningsfylld analys av det siffermaterial som här sammanställts. Förevarande utredning är att betrakta som ett försök att i görligaste mån sammanfatta allt tillgängligt material, varvid de metoder som för närvarande användes inom arbetsmarknadsstyrelsen och som tidigare universitetsutredningen utnyttjade kommit till bruk. Någon värdering av de skilda prognoserna görs däremot ej i detta sammanhang. E t t viktigt syfte med föreliggande redovisningar är att ge ytterligare sakmaterial för det metodarbete och den metodforskning som påbörjats inom arbetsmarknadsstyrelsen i hithörande frågor. Mot denna bakgrund skall sammanställningarna i föreliggande och följande kapitel läsas. 2.1.

Det totala behovet av akademiskt utbildad arbetskraft fram till mitten av 1970-talet

En tillbakablick på den svenska arbetsmarknaden i avseende på arbetskraftens sammansättning efter s. k. yrkesställning ger klart vid handen, att tjänstemännen ökat i antal snabbare än både företagare och arbetare. Utvecklingen åren 1940—1960 såsom den framgår ur den officiella statistiken redovisas nedan i tabell 2.1:1. Medan det totala antalet förvärvsarbetande ökade med ca 4,5 procent mellan åren 1950 och 1960 ökade antalet tjänstemän med ca 30 procent och den relativa andelen tjänstemän av totalantalet förvärvsarbetande med närmare 7 procentenheter. 3

34 Tabell 2.1:1. Förvärvsarbetande befolkning efter yrkesställning 1940—1960. Yrkesställning

Samtliga

Antal förvärvsarbetande (1 OOO-tal personer)

åren

Relativ fördelning

1950 I9601

650 603 1747

603 699 1686

60 L 843 1661

446 1100 1700

21,7 20,1 58,2

20,2 23,4 56,4

19,3 27,2 53,5

13,7 33,9 52,4

3 000

2 988

3 246

!00

1 Preliminär redogörelse för vissa resultat av 1960 års folkräkning i Statistisk Tidskrift nr 6/1962. Uppgifter rörande antalet tjänstemän och arbetare har inhämtats under hand.

I kapitel 1.7 har en beräkning av det totala antalet akademiker med svensk examen i yrkesverksam ålder år 1960 redovisats. Nedan i tabell 2.1:2 framgår utvecklingen av totalantalet akademiker (exkl. agronomer och gymnastiklärare) i yrkesverksam ålder åren 1940—1960. Tabell 2.1:2. Antalet akademiker (exkl. agronomer och gymnastiklärare) i yrkesverksam ålder åren 191^0—1960. Kategori

Jurister och pol. mag. .

Civilingenjörer Civilekonomer

3 200 5 620 3130 9 200 7 700 2 200 2130 900

3 400 6 390 3 710 10 700 8 500 2 700 2 550 920

3 500 7 060 4 330 12100 9 800 3 600 3 230 940

3 400 7 530 4 980 14 800 11400 4 300 3 850 950

3 170 7 850 5 840 20160 13 210 5 070 4 490 950

1050 520 670 36 320

1050 550 670 41140

1440 630 750 47 380

1760 650 810 54 430

2 300 700 840 64 580

19 Farmaceuter/recepta-

Summa

Procentuell ökning per femårsperiod

Definieras ersättningsbehovet som det antal akademiker i yrkesverksam ålder som erfordras för att bibehålla samma antal akademiker åren 1965, 1970 och 1975 som år 1960 kan med ledning av åldersfördelning och kända dödsrisker följande antal akademiker beräknas behöva ersättas under respektive femårs-

35 period antingen på grund av uppnådd »pensionsålder» (65 år) eller på grund av tidigare bortgång, tabell 2.1:3. Tabell 2.1:3. Beräknat antal kvarlevande samt ersättningsbehov av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder och med svensk examen åren 1965, 1970 och 1975. Kategori Teologer Ersättningsbehov Jurister Ersättningsbehov Jur./fil. pol. mag. . Ersättningsbehov Läkare Ersättningsbehov Humanister Ersättningsbehov Naturvetare Ersättningsbehov Civ.-ingenjörer . . . . Ersättningsbehov Civ.-ekonomer . . . . Ersättningsbehov Tandläkare Ersättn ingsbehov Apotekare Ersättningsbehov Receptarier Ersättningsbehov Veterinärer Ersättningsbehov Agronomer Ersätlningsbehov Jägmästare Ersättningsbehov Gymn.-dir Ersättningsbehov

2 742

2 330

—

7 243

6 436

— 605 —

807 599 6

5 433 1810

1813 1355 4 483 2 760

589 16

576 29

5 841

5 243

—

14 691

13 644 1047 5119

4 564 1277 12 356 2 335 4 692

3 826 2 015 11036 3 655 4 270 1 198 9 757 3 451 3 891 1182 2 848 1639

— 5 468

—

13 208

12112 1096 4 732

10 956 2 252 4 359

— 5 073

Summa Ersättningsbehov

—

4 487

4 129

3 550

— 952 —

358 824 128

937 691 261

2 301

2 019

— 699 —

157 625 74

— 838 —

214 692 146

-

282 540 159 843 439 607 231 998 216

421 446 253 654 628 524 314 833 381

67 070

54 527

47 353

5 830

12 543

19 717

516 436

Ersättningsbehovet fram till år 1975 kan sammanfattas sålunda. 1960/64 1965/69 1970/74

Per femårsperiod

Totalt

5 800 6 700

5 800 12 500

7 200

19 700

36 Med 1960 som basår och på grundval av tillgängliga behovsprognoser samt schematiska antaganden rörande behov på akademikerområden, där för närvarande inga prognoser finns att tillgå, har det totala utvidgningsbehovet av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder beräknats fram till mitten av 1970-talet. Prognosmaterialet avser i de flesta fall behovet av yrkesverksamma (i vissa fall heltidsverksamma) akademiker och sålunda icke totalantalet akademiker av en viss kategori under 65 år. För att erhålla detta antal och därmed uppgifter, som är jämförbara med tillgångsberäkningen i fjärde kapitlet, har i denna framställning antaganden genomgående gjorts om andelen icke yrkesverksamma akademiker i yrkesverksam ålder. Därvid har viss vägledning erhållits från Akademikerräkningen år 1955 (SOU 1957:51) och från uppgifter om yrkesverksamma och icke yrkesverksamma akademiker år 1960 enligt en preliminär sammanställning av vissa delar av 1960 års folkräkning. Detta material redovisas nedan i tabell 2.likTabell 2.1-4. Antal förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande akademiker födda 1893 och senare (inklusive utlänningar) efter akademisk utbildning och kön enligt preliminär urvalsundersökning av 1960 års folkräkning. Siffror under 500 redovisas icke.1 Avrundning har gjorts till närmaste 100-tal. Förvärvsarb.

Utbildning

Män Teologisk Juridisk Medicinsk Humanistisk 2 Samhällsvetenskaplig .. Naturvetenskaplig Fil. kand., annan komb. Fil. kand., okänd komb. Civ .-ingenjör Civ.-ekonom Odontologisk Farmaceutisk Vet.-utb Jägm.-utb Agronomutb Gymn.-dir.-utb Summa 1

2 500 6 600 6 000 3 300 1300 4100 2 300 700 12 300 4 700 2 800 800 800 1000 1000 600 50 700

Kvinnor

Ej förvärvsarb.

Män

Samtliga

Kvinnor

1200 1300

2 800 7 700 9 000 8 300 1900 5 300 4 300 1500 13 000 5 100 4 700 3 000 1000 1100 1100 2 400

5 500

72 200

1300 3 300

1100 500

600 1300

1300 500

5 000

Tabellens siffror stämmer icke med de i Statistisk Tidskrift nr 6/1962 angivna, då de senare även omfattar personer födda 1892 och tidigare. - Inkl. psykologer.

37 Av sammanställningen i tabell 2.1:5 framgår den faktiska ökningen av antalet akademiker i yrkesverksam ålder åren 1940—1960 och den beräknade erforderliga ökningen fram till år 1975 samt antalet akademiker i relation till faktisk och beräknad folkmängd i åldrarna 25—64 år. Tabell 2.1:5. Antalet akademiker (exkl. agronomer och gymnastiklärare) åren 191/.0—1960 samt beräknat »erforderligt» antal akademiker i yrkesverksam ålder åren 1965—1975 i förhållande till faktisk och beräknad folkmängd i åldrarna 25—61f år.

Är

1940 1945 1950 1955 I960 19652 alt. 1 alt. 2 19702 alt. 1 alt. 2 19752 alt. 1 alt. 2

Faktiskt antal och beräknat »behov» av akademiker i yrkesverksam ålder

Index

Procentuell ökning av antalet per femårsperiod

Antalet akademiker i % av folkmängden i åldrarna 25—64 år1

36 320 41140 47 380 54 430 64 580

100 113 130 150 178

13 15 15 19

1,06 1,14 1,25 1,41 1,66

96 700 92 700

266 255

50 44

2,47 2,37

121 600 115100

335 317

26 24

3,00 2,85

144 900 138 600

399 382

19 20

3,49 3,34

1 Uppgifter rörande folkmängden 1960—1975 har hämtats ur Befolkningsrörelsen år 1960 samt ur Statistisk Tidskrift nr 9/1962. 2

De alternativa behovsberäkningarna åren 1965, 1970 och 1975 hänför sig till alternativa beräkningar av behovet av äinneslärare (se kapitel 2.10:1).

I tabell 2.1:6 sammanfattas slutresultaten av alla följande beräkningar i detta kapitel rörande det totala behovet av skilda akademikerkategorier åren 1965, 1970 och 1975.

38 ^ „

»* 05 CM

sa

er>

0>

<M" x o

-* •^

O

o cOlco aer oot o

Q C er er

"C O CC

T—

T-

1-H iO

tfl t"" T-

«

t.

>>

C

e3 C

a! -Q

:S

Q

»o

frCÄ r*

H

#

CU

3 o H

1»-> «> oj C

.* :C3

< rt

oc

v

Oi v

-o

<

OJ

H

»^

O CO T-H

f

cu

cö

> „_ cu

pH

>> > É

</i

Q

<

:c3

w o

<35

H_

j§

*>

0) PH

O H

^H

cö

< fS q

OJ

o

,

c3

>> > bl "

= il

Q

C c3

d C 'C o

m

° i

T-H

fr»co co ( T-Ho

O

o

-* CM

"

. °*

X

' Ol

' »*

T-l

OJ t£

X

T-H

o

kä

er

T-H

o p c

ec

-^

t>-

t)

o co

^H

o

- o c cX ct ^

«: CM x *

er ee CM

er er T-H er CM a

T^

T-H

T-l

fr»X , '" o o

CM

o o

a> X

T-H

T-H

to

1H

CN O T-H

C

O

c

er o er kO

OJ

to co

T-

, en

X

CM

u

i— " T—

CM CC

te

©

kfl

CO i-H

c

c c:

o o

te frcc C O J

5 fq

j j

O

H

M Q

*3

iC.

o c oo oCM c

C

t^

CO Ol X

d

v

•*

T-l

T—

o, "*

T—1

' Ol

T-l T-H

' er o

T—

o - >~ Ol

O 3

CO' Ol

T—1

•4

rH ec frer -^ c

er er

er" er

c er er er ta

s

l

s

iCJ

. G"

N

T—

o- X

O

T-

er N

r

~

X

X

x+

er

<* 9 , »" cr ec t ^ er er

c

o

X

X ' »C

T—

T-

T—

T—

~ o

T-

" c" er

er er er

c

er c

o

c ~ CM

C X

o

• c fr» iC , cc " CM T er * er, —

C

i

Ol

1 X

Ol

i er c 1 1 er cer

er

fr*t

Ol

•<t

T—

CN 1 X

l

1 X

OJ T-H

T-H T-H

O

1 O

T-

»*

T—

T—

er

to

o

o o

o o

er

x er

e r »*< OJ OJ

X rT -T-H

i

i

t O frOO frT-H rH

kO - * OJ OJ

|

1 1

T-

»*i

•»*

T—1

T—

er -* -gi

-^i

1 I

i

o

• *

»H.

T-H

T-

X

OJ

o

O O

er er

T-H

OJ

T—

X

1 1

" °

T-

e r «*

j

kO

T-H N

c c O c 1 I c_ 1 i er o o o O c 1 1 c 1 1 oOl c oX oi.C o cCM c IoO oc o - T-H ec CO uC kQ ec t;> •* 1 -

T-H

1 -

|

o

T-

T—

X

o orH

I

er er er o er er er o er er ec co t» X CM

o o fr-

O

1 I

N

X

CN

X

^ ec X

T—

fr»er er c~- kC "I- ( er er , ^. t^ er. T-H

o

OJ OJ CO T-H

er e r en ici er en

er c er er er er er C C er ic: er cT— t» er er er er ..c er X T—

t^ iC

»H

~ o1—1 1

T-H

1—

X fr»O l er c «*" c CN Ol

ICC H

X

1 1 X l

X

I

-#

X

CM

er o

"s '

cr

X

|

" c* c r—

er er er C er ier^ XkC er »3

er O C er er c c? er er er

X

T-

o

O o e r ^f

T—

CM ir: X er Ol

irt

^ C

1 OJ (M CN l>»

T-l

i—

1 Q

O

CM

co

er o

t>

T-H

o

1 ccc oO 11 ooX 1 cec er er o OIer er ecc t»r cer erer

OJ

T-H

O

T-H

T-H

I

X OJ T*l « #

o er C er er O o er O o c c er er er er er er er er er er 1 o er X ec er X er er fr- ec XX oer ec co «* ee c U3 Ol

c0

c c

T-H Ol CN — OJ Ol

TJ<

I

or ^

lC5

O

1 1

fr-

* c Ol

O

oer coo

OJ

!>•

T-H

o

er oT-H

C c

I

O O

T—

c Q o C c er toO o: ec er OJ

1 1

CJi rH T-H tM

T-H

ee, fr»LO

H

T-

O O

O T-H

Ol

*4< e r CN TCN Ol

Ol OJ 05 CN

T-H T-H

T-

i

' s'

o o O O O o er C er O t ~ o o o o\Q Ool er Ol tfr- X t^- »* Ol o u3 t-H r Ol 3 O

O O

o

CN CN »* CO T-H

T-H

er ( er O er T-H X -** T-H er *# T—1

I

"

kO t -

o

I

» o 1

^H

rt<

T-H

^«

ec ©i CO - t CO

ort

o

T-H

T-

X

o

C O

CM

i—i

fr»L C

O

T-H

~S

Cft

er

T-H

o C o er er O o o er O O O o c er er o o er er o t - c oer o o er ter> oOl er ^ Ol ec fr«en- Ol "* o co *#

er

a o o tc- o Ol

pH

<

O

o

— 13 o H

o

er

O T-H

T-H

«* t o

T-H

»*

, O c i o c OO o o er o o o o er CC o er o o o er o er o CM | o c co o ot ö fr» »J co »i kä ec iS X o CO)M er o er. er fr»O l er CC o co

C

Q

O

O

er Ol X

CO

CM

T-H

T—

o

T-H

1 1

T—1

er

't c t c

bi eS

rt

/

c c C

c

b

t

"c

hi

i-

b g c r

b

"5 c co -/ 't c

1l e3 C/2

t

8*

1 r-

t>

-

i

i. i t

& b

1 b g

g

~r

Se

'C C

N

t l t

8 I

-

c C

:- <

PS

E C bc

i

c

«* >

kr

H-i

eS

ci

ej

eS

3 CU

fcc

.s 'c i-H

CN

X •>

c

:0

"03

3 (3 *3

'k

g

(M

*H

£ S S S

b

l l i j s. ! =

T-l

>

cu a c c r-(

r-

.9

'C cu

3 c. o o

bi

PH

femårs alt. 1 alt. 2

_Q

C

«

>> >

cS bi :e3

o

C C OJ

er 35 toO co ty fr-

-a

>' |

OJ r <M X

K

4->

„

C

o •* er kO( CM

T-H

39 2.2.

Behovet av civilingenjörer och naturvetare med teknisk inriktning Källa: Ingenjörsbehovet i Sverige, Industriförbundets teknikerkommitté; sammanfattning av utredningen har publicerats i Industriförbundets meddelande nr 3/1957; Behov av ingenjörer för önskad produktionsutveckling, generaldirektör Bo Lundberg, Flygtekniska försöksanstalten, stencil mars 1962; Det framtida ingenjörsbehovet (Vissa prel. beräkningar), Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 5/1962.

Teknikerkommitténs behovsberäkning Industriförbundets s. k. teknikerkommitté utförde åren 1956 och 1957 en undersökning av det framtida ingenjörsbehovet, vars resultat, publicerade under titeln Ingenjörsbehovet i Sverige, varit vägledande för den hittillsvarande utbyggnadspolitiken på det tekniska området. Metodiskt uppdelades näringslivet i tre sektorer: industri, offentlig verksamhet samt övrigt näringsliv. Inom var och en av dessa sektorer inventerades de befintliga ingenjörstillgångarna med uppdelning på de tre utbildningskategorierna: civilingenjörer, läroverksingenjörer och institutsingenjörer. Även naturvetenskapligt utbildade akademiker i tekniskt arbete medräknades. Vidare inhämtades uppgifter om väntat personalbehov 1965 och trolig produktionsutveckling vid samma tidpunkt inom ifrågavarande sektorer. Med hjälp av data beträffande totalantalet anställda och antalet ingenjörer beräknades ingenjörstätheten, d. v. s. antalet ingenjörer per 100 sysselsatta, ha vuxit från 1,4 procent år 1935 till 3,2 procent år 1955. På motsvarande sätt beräknades produktivitetsökningen, d. v. s. ökningen av värdet av produktionen per anställd i fast penningvärde. Teknikerkommittén sammanställde produktionsvärdet per anställd i ett koordinatsystem med den ingenjörstäthet som samtidigt rått och fick ett samband, som kommittén ansåg kunde återges som en rät linje (se SOU 1959: 45, diagram 7, sid. 54). För att kunna beräkna behovet av ingenjörer måste teknikerkommittén göra vissa antaganden om den framtida produktionsutvecklingen samt den totala arbetskraftstillgången för industrin år 1965 och 1975. För produktionsökningen räknades med tre alternativ: 3, 3,5 och 4 procents ökning per år. Den totala arbetskraftstillgången för industrin beräknades för år 1965 till 961 000 sysselsatta och för år 1975 till 1 020 000. Teknikerkommitténs beräkning av ingenjörsbehovet inom industrin framgår av tabell 2.2:1. När det gällde ingenjörsbehovet inom offentlig verksamhet tog kommittén till utgångspunkt bruttonationalproduktens utveckling och de offentliga kostnaderna per anställd. Kommittén antog, att bruttonationalprodukten i framtiden skulle öka med 3 alternativt 3,5 procent per år. Vidare antogs, att antalet anställda inom den offentliga sektorn år 1965 skulle uppgå till 535 600 och år 1975 till 550 000. De offentliga kostnadernas — driftskostnader och investeringar — andel ökade från 13,5 procent år 1935 till nära 25 procent åren 1953—1955. Kommittén antog, att de offentliga kostnadernas andel av bruttonationalpro-

40 Tabell 2.2:1. Beräknat behov av ingenjörer inom industrin åren 1965 och 1975 enligt tekniker kommittén. År

Årlig prod.-ökn.

%

1 Antal sysselsatta

Prod.-värde per arbetstagare 1

Ingenjörstäthet

Ingenjörsantal

%

3,0 3,5 4,0

961 000

16 700 17 500 18 700

4,30 4,68 5,24

41300 44 800 50 200

3,0 3,5 4,0

1 020 000

21200 23 300 25 600

6,40 7,36 8,43

65 000 75 000 86 000

1935 års penningvärde.

dukten skulle komma att stanna vid 25 procent. På grundval av dessa antaganden kunde kostnaderna per anställd och behovet av ingenjörer inom offentlig verksamhet beräknas, tabell 2.2:2. Tabell 2.2:2. Beräknat behov av ingenjörer inom offentlig verksamhet åren 1965 och 1975 enligt tekniker kommittén. Årlig ökn. av av bruttonat.prod. %

Antal anställda

Kostnad per anställd 1

Ingenjörstäthet

Ingenjörsantal

3,0 3,5

535 600

10 550 11000

3,63 3,82

19 500 20 500

3,0 3,5

550 000

13 700 15 100

4,99 5,60

27 400 30 800

År

1935 års penningvärde.

Inom övrigt näringsliv framräknade kommittén ingenjörstätheten på grundval av totalantalet sysselsatta och antalet ingenjörer inom området åren 1935 och 1955. Ingenjörstäthetens utveckling extrapolerades därefter som en rät linje för åren 1965 och 1975. Enligt denna beräkning skulle år 1965 behövas 29 400 och år 1975 36 800 ingenjörer inom detta område. Det beräknade totala ingenjörsbehovet enligt teknikerkommittén framgår av tabell 2.2:3. Tabell 2.2:3. Antalet ingenjörer åren 1935, 1940, 1950 och 1955 enligt teknikerkommitténs inventering samt beräknat behov av ingenjörer enligt teknikerkommittén åren 1965 och 1975.

Inventering Prognos: 3,0 procents prod. ökn. .. 3,5 procents prod. ökn. . .

16 800

23 300

47 000

58 400

90100 94 700

128 700 142 600

41 Beträffande ingenjörsbehovets fördelning på utbildningsnivåer konstaterade kommittén en märkbar förändring mellan de olika ingenjörskategoriernas andelar under åren 1940—1955. Civilingenjörernas och akademikernas andel av antalet ingenjörer inom industri och offentlig verksamhet enligt teknikerkommittén framgår av tabell 2.2:4-. Inom det övriga näringslivet har andelen civilingenjörer successivt minskat. Tabell 2.2:4. Civilingenjörernas och akademikernas andel av antalet ingenjörer inom industri och offentlig verksamhet åren 1940, 1950 och 1955 (faktiskt/ önskvärt) samt beräknad andel 1965 enligt teknikerkommittén. Område

1955 önskv.

27 53

21 35

19 29

20 31

20 29

i

Industri Off. verks

Totala antalet verksamma civilingenjörer uppgick enligt teknikerkommitténs beräkningar till 7 100 år 1940, 9 100 år 1950 och till 10 600 år 1955. I sammanhanget medräknades icke examinerade från avdelningen för lantmäteri medan arkitekter däremot tagits med. Teknikerkommitténs beräkning av det framtida behovet av civilingenjörer framgår av tabell 2.2:5. Tabell 2.2:5. Antalet civilingenjörer åren 1940, 1950 och 1955 (faktiskt/önskvärt) samt beräknat behov åren 1965 och 1975 enligt teknikerkommittén. 1940

1955 önskv.

Industri

2 710

4 000

4 950

5 255

Off. verks

3 360

3 350

4 225

Övr. näringsliv

2 440

7 100

10 600

11600 Område

Totalt

7 910 8 600 5 760 6 070 3 300

12 400 14 400 8 030 8 970 4100

17 0001 18 0002

24 5001 27 5002

Vid en antagen ökning av industriproduktionen respektive bruttonationalprodukten med 3,0 procent. 2 Vid en ökning med 3,5 procent.

Även de akademiker (naturvetare), som sysselsätts med tekniska arbetsuppgifter (inkl. teknisk forskning) medräknades bland ingenjörerna. I tabell 2.2:6 redovisas kommitténs inventering och behovsberäkning beträffande denna kategori.

42 Tabell 2.2:6. Antalet naturvetare med tekniska arbetsuppgifter inom industri och offentlig verksamhet åren 19 W, 1950 och 1955 (faktiskt/önskvärt) samt beräknat behov åren 1965 och 1975 enligt teknikerkommittén. Område

Totalt

1955 önskv.

90 15

280 130

380 180

400 230

750 220

1160 300

1 För 1965 och 1975 har medelvärden angivits av de beräknade behoven vid alternativa utvecklingstendenser.

Det totala behovet av civilingenjörer och naturvetare med teknisk inriktning skulle sålunda enligt teknikerkommittén år 1965 uppgå till mellan 18 000 och 19 000 och år 1975 till mellan 26 000 och 29 000 personer.

Beräkning av ingenjörsbehovet

enligt den s. k.

potenshypotesen

Vid remissbehandlingen av universitetsutredningens sjätte betänkande, i vilket en sammanfattning av teknikerkommitténs behovsprognos presenterades, blev prognosen delvis kritiserad. Det ansågs, att teknikerkommittén underskattat ingenjörsbehovet, då vissa av kommitténs antaganden var orealistiska och vissa påvisade samband gav anledning till andra tolkningar och därmed ett större ingenjörsbehov (se proposition 1960:119). Rimligheten i kommitténs tolkning av sambandet mellan ingenjörstäthet och produktivitet inom industrin som en rät linje i ett lineärt koordinatsystem ifrågasattes. Teknikerkommittén hade konstaterat, att de båda angivna storheterna genomsnittligt utvecklats exponentiellt med en årlig ökning av 1,5 procentenheter för produktiviteten och 4,1 procentenheter för ingenjörstätheten. Den extrapolering som teknikerkommittén gjorde av det funna sambandet ansågs ingalunda självklar, även om de funna värdena för åren 1935, 1945 och 1955 syntes stödja en dylik extrapolering. Med lika stort mått av rimlighet kunde man hävda, att extrapoleringen borde ha gjorts i ett dubbellogaritmiskt koordinatsystem, varvid en väsentligt större ingenjörstäthet erhålles för åren 1965 och 1975. Denna s. k. potenshypotes har framförts av generaldirektör Bo Lundberg, vilken är knuten till gymnasieutredningen som expert, i en våren 1962 publicerad utredning med titeln Behov av ingenjörer för önskad produktionsutveckling. En jämförelse mellan teknikerkommitténs och Lundbergs tolkningar av sambandet mellan ingenjörstäthet och produktivitet inom industrin göres i tabell 2.2:7.

43 Tabell 2.2:7. Jämförelse mellan teknikerkommitténs behovsberäkning och en beräkning enligt den s. k. potenshypotesen av ingenjörsbehovet inom industrin åren 1965 och 1975. Teknikerkommittén 1

Antal arbetstagare (1 OOO-tal) Prod.-värde per arbetstagare Ingenjörstäthet, procent Ingenjörsantal inom industrin 1

Potenshypotesen

961 17 500 4,7 45 000

1020 23 300 7,4 75 000

961 17 500 6,0 58 000

1020 23 300 13,9 142 000

Enl. 3,5 procents-alt.

Enligt Lundbergs beräkning skulle det totala civilingenjörsbehovet år 1965 uppgå till 23 000 och år 1975 till 52 000 att jämföras med teknikerkommitténs beräkningar, vilka resulterade i ett behov av 18 000 och 27 500 civilingenjörer respektive år. Arbetsmarknadsstyrelsens

behovsberäkning

I samråd med gymnasieutredningen har arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut följt upp teknikerkommitténs utredning och redovisar vissa egna beräkningar i Det framtida ingenjörsbehovet (Vissa prel. beräkningar), Arbetsmarknadsinformation, serie S nr 5/1962. Den metodik som därvid kommit till användning avviker helt från den av teknikerkommittén använda. Prognosinstitutets utredning bygger bl. a. på material, som sammanställts ur kommerskollegii industristatistik och arbetsgivarföreningens lönestatistik. I den senare statistiken har vissa data angående antalet befattningshavare och deras utbildning kommit till användning. Beräkningarna har koncentrerats kring förhållandena och utvecklingen inom industrin. Övriga delar av näringslivet har berörts mera översiktligt. Beräkningen sträcker sig fram till år 1980. Prognosinstitutets beräkning består av följande led: a) från en total sysselsättningsprognos med uppgifter om beräknat antal sysselsatta inom industrin göres antagande om antalet tjänstemän; b) tjänstemännen uppdelas i tjänstemän med tekniska arbetsuppgifter och i tjänstemän med andra arbetsuppgifter; c) ur den tekniska tjänstemannaandelen framräknas andelen ingenjörer, varvid samtidigt förutsattes en svag förändring i det relativa antalet ingenjörer från olika utbildningsnivåer mot en större andel kvalificerade ingenjörer. Prognosinstitutets beräkning av antalet sysselsatta, ingenjörstäthet samt ingenjörsbehov i egentlig industri och byggnadsindustri fram till år 1980 framgår av tabell 2.2:8.

44 Tabell 2.2:8. Beräknat antal sysselsatta och beräknat ingenjörsbehov åren 19601980 inom industrin enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut.

År

Sysselsatta (1000-tal)

1960 . .. 1965 . . . 1970 . . . 1975 .. . 1980 . . .

1104 1164 1186 1181 1155

Summa

Byggnadsindustri

Egentlig industri Ingenjörer

Ingenjörstäthet

Sysselsatta (1000-tal)

41500 56 300 73 900 89 400 105 200

3,8 4,8 6,2 7,6 9,1

286 303 310 313 308

Ingenjörer

Ingenjörstäthet

10 000 14 500 19 000 24 000 28 000

3,5 4,8 6,1 7,7 9,1

(1000-tal)

Ingenjörer

Ingenjörstäthet

1390 1467 1497 1494 1463

51500 70 800 92 900 113 400 133 200

3,7 4,8 6,2 7,6 9,1

Sysselsatta

Enligt prognosinstitutet synes det motiverat att sikta mot en förändring av ingenjörsproportionerna under 1970-talet för industrins del i riktning mot 20 procent civilingenjörer och 40 procent av vardera läroverksingenjörer och institutsingenjörer, d. v. s. relationen 1:2:2. Med utgångspunkt i ovan angivna antaganden beräknar prognosinstitutet industrins framtida ingenjörsbehov efter skilda utbildningsnivåer såsom framgår av tabell 2.2:9. Tabell 2.2:9. Beräknat ingenjörsbehov inom industrin åren 1960—1980 med fördelning på utbildningsnivåer enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut. Kategori och relationstal År

1960 1965 1970 1975 1980

Civilingenjörer

Läroverksingenjörer

Institutsingenjörer

18 9 300 18 12 700 19 17 700 20 22 700 20 26 600

32 16 500 34 24100 36 33 400 38 43100 40 53 300

50 25 700 48 34 000 45 41800 42 47 600 40 53 300

Summa

100 51500 100 70 800 100 92 900 100 113 400 100 133 200

Prognosinstitutet antar, att antalet personer, sysselsatta inom den offentliga sektorn, ökar från 429 000 år 1960 till 627 000 år 1980. Antalet ingenjörer inom den offentliga sektorn antas år 1960 ha uppgått till ca 10 000. Ställes detta antal

45 i relation till antalet sysselsatta detta år erhålles en ingenjörstäthet på 2,3 procent. Prognosinstitutet antar en uppgång av ingenjörstätheten med i stort sett motsvarande takt, som beräknats för industrin och beräknar ingenjörsbehovet inom offentliga tjänster på sätt som framgår av tabell 2.2:10. Tabell 2.2:10. Beräknat ingenjörsbehov inom »offentliga tjänster» åren 1960—1980 enligt arbetsmarknadsstyrelsens 'prognosinstitut. År

I960 1965 1970 1975 1980

Totalantal sysselsatta

Ingenjörs täthet

Antal ingenjörer

429 000 482 000 529 000 572 000 627 000

2,3 3,0 3,9 4,8 5,7

10 000 14 600 20 700 27 300 35 900

Med utgångspunkt från förhållandena år 1959 inom statsförvaltningen antages, att andelen civilingenjörer blir 35 procent, andelen läroverksingenjörer 25 procent och andelen institutsingenjörer 40 procent. Resultaten av dessa beräkningar framgår av tabell 2.2:11. Tabell 2.2:11. Beräknat ingenjörsbehov inom »offentliga tjänster» åren 1960— 1980 med fördelning på utbildningsnivåer enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut. År

Civilingenjörer

Läroverksingenjörer

Institutsingenjörer

Summa

1960 1965 1970 1975 1980

3 500 5100 7 200 9 600 12 600

2 500 3 600 5 200 6 800 9 000

4 000 5 900 8 300 10 900 14 300

10 000 14 600 20 700 27 300 35 900

Med utgångspunkt i totalantalet sysselsatta inom jordbruk, handel och samfärdsel beräknar institutet ingenjörstätheten inom »övrigt näringsliv» för år 1960 till 1,9 procent och förutser en väsentligt långsammare utvecklingstakt för ingenjörstätheten i jämförelse med övriga delar av näringslivet. Teknikerkommittén antog en ökning av ingenjörstätheten inom »övrigt näringsliv» åren 1960—1975 med 0,7 procentenheter. Prognosinstitutet förutsätter en något snabbare ökningstakt. Dessa beräkningar redovisas i tabell 2.2:12.

46 Tabell 2.2:12. Beräknat ingenjörsbehov inom -»övrigt näringsliv» åren 1960—1980 enligt arbetsmarknadsstyrelsens 'prognosinstitut. År

1960 1965 1970 1975 1980

Totalantal sysselsatta (1 000-tal)

Ingenjörstäthet

Antal ingenjörer

1447 1482 1476 1457 1471

1,9 2,2 2,6 3,0 3,4

28 000 32 600 38 400 43 700 50 000

Vad gäller proportionerna mellan de olika utbildningsnivåerna anför prognosinstitutet följande. Inom samfärdseln torde de nuvarande relationstalen kunna uppskattas till 17 procent civilingenjörer, 43 procent läroverksingenjörer och 40 procent institutsingenjörer. Inom handeln torde civilingenjörerna uppgå till ett mycket litet antal, medan framför allt institutsingenjörerna dominerar. Gissningsvis torde en framtida fördelning mellan utbildningskategorierna enligt procenttalen 15, 35 och 50 kunna betraktas som rimlig, då den största absoluta ökningen av antalet ingenjörer i framtiden torde komma att äga rum inom handeln av i detta sammanhang berörda näringsgrenar. Prognosinstitutets beräkning framgår av tabell 2.2:13. Tabell 2.2:13. Beräknat ingenjörsbehov inom »övrigt näringsliv» åren 1960—1980 med fördelning på utbildningsnivåer enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut. År

1960 1965 1970 1975 1980

Civilingenjörer

Läroverksingenjörer

Institutsingenjörer

Summa

4 200 4 900 5 800 6 500 7 500

9 800 11400 13 400 15 300 17 500

14 000 16 300 19 200 21900 25 000

28 000 32 600 38 400 43 700 50 000

Enligt prognosinstitutets beräkningar skulle det totala ingenjörsbehovet åren 1960—1980 med fördelning på skilda utbildningsnivåer uppgå till följande antal, tabell 2.2-M. Prognosinstitutet har i sina beräkningar inte närmare gått in på det framtida behovet av naturvetare med teknisk inriktning. Detta behov har inkluderats i det totala behovet av civilingenjörer inom industrin medan inom övriga näringsområden naturvetarna icke medräknats. Inom industrin torde enligt institutet

47 Tabell 2.2:lk. Beräknat totalt ingenjörsbehov åren 1960—1980 med fördelning på utbildningsnivåer enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut. År

1960 1965 1970 1975 1980

Civilingenjörer

Läroverksingenjörer

Institutsingenjörer

Summa

17 000 22 700 30 700 38 800 46 700

28 800 39100 52 000 65 200 79 800

43 800 56 200 69 300 80 400 92 600

89 600 118 000 152 000 184 400 219 100

för närvarande ca 5 procent av »civilingenjörerna» vara naturvetare med teknisk inriktning. Såsom framgår av tabell 2.1:14 beräknar institutet, att det totala behovet av civilingenjörer (inkl. naturvetare) skulle ha uppgått till 17 000 år 1960. Det totala antalet civilingenjörer med svensk examen år 1960 kan beräknas ha varit 13 200 (jfr tabell 1.7:3) och prognosinstitutet uppskattar antalet med utländsk examen detta år till ca 800. Det totala antalet naturvetare med teknisk inriktning år 1960 beräknas av institutet ha varit ca 1 000. Enligt institutet skulle sålunda det faktiska antalet »civilingenjörer» ha uppgått till lägst 15 000 personer år 1960. Av dessa kan ca 14 000 beräknas ha varit yrkesverksamma. En total brist på yrkesverksamma »civilingenjörer» av storleksordningen 3 000 personer skulle sålunda på grundval av prognosinstitutets beräkningar kunna antas ha förelegat detta år. En jämförelse mellan teknikerkommitténs beräkning av civilingenjörsbehovet (inkl. naturvetare inom industrin) enligt antagandet om 3,5-procentig ökning av produktionen och prognosinstitutets behovsberäkning redovisas i tabell 2.2:15. Tabell 2.2:15. Jämförelse mellan teknikerkommitténs beräkning av civilingenjörsbehovet (inkl. naturvetare med teknisk inriktning inom industrin) enligt antagandet om en 3,5-procentig ökning av produktionen och arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstituts beräkning åren 1960, 1965 och 1975.

7 340 4 710 2 710

9 350 6 070 3 300

15 560 8 970 4100

9 300 3 500 4 200

12 700 5100 4 900

22 700 9 600 6 500

14 760

18 720

28 630

17 000

22 700

38 800

I960

Off. verks

Totalt 1

Interpolerade värden.

Prognosinstitutet

Teknikerkommittén Område

48 Civilingenjörer och naturvetare med teknisk inriktning i ålder åren 1965, 1970 och 1975

yrkesverksam

Såsom ovan framgått omfattar prognosinstitutets behovsberäkning även industrins behov av naturvetare med teknisk inriktning. Den offentliga sektorns och övrigt näringslivs behov av naturvetare ingår emellertid icke i institutets beräkningar. Några faktiska uppgifter om antalet naturvetare inom ifrågavarande verksamhetsområden år 1960 finnes icke. Det totala antalet naturvetare kan detta år beräknas ha uppgått till ca 5 500 (jfr tabell 1.7:1). Antalet lärare i naturvetenskapliga ämnen vid högre skolor kan beräknas ha varit ca 3 100 läsåret 1960/61 (jfr sid. 68) och antalet naturvetare med läraruppgifter vid universiteten ca 700 (jfr sid. 69). Av totala antalet naturvetare i yrkesverksam ålder kan ca 13 procent beräknas ha varit icke yrkesverksamma eller omkring 700. Sålunda återstår 1 000-talet personer, vilka kan antagas ha varit verksamma i industrin, den offentliga sektorn (exkl. skolväsendet och universiteten) och det övriga näringslivet. Enligt prognosinstitutets beräkningar skulle ca 5 procent av antalet »civilingenjörer» inom industrin vara naturvetare med teknisk inriktning eller ca 500 år 1960, vilket betyder att övriga ca 500 naturvetare detta år skulle ha varit verksamma inom den offentliga sektorn och det övriga näringslivet. Utgår man från den beräknade behovsökningstakten för civilingenjörer inom senast nämnda verksamhetsområden, vilken för åren 1965, 1970 och 1975 uppgår till 30, 69 respektive 109 procent jämfört med det beräknade behovet år 1960 och antar, att antalet naturvetare inom dessa verksamhetsområden uppgick till ca 500 år 1960, kan behovet ifrågavarande år uppskattas till 650, 850 respektive 1 050 naturvetare. Lägges det sålunda framräknade behovet till det av prognosinstitutet beräknade behovet av civilingenjörer inom samtliga verksamhetsområden och naturvetare inom industrin kan det totala behovet av civilingenjörer och naturvetare med teknisk inriktning beräknas till 23 350 år 1965, 31 550 år 1970 och 39 850 år 1975. Antalet civilingenjörer med svensk examen och i yrkesverksam ålder kan år 1960 beräknas ha varit ca 13 200. Antalet naturvetare med teknisk inriktning och i yrkesverksam ålder har detta år uppskattats till ca 1 000. Antalet kvalificerade tekniker med utländsk examen i yrkesverksam ålder antas år 1960 ha uppgått till ca 800. Totalantalet tekniker-naturvetare i yrkesverksam ålder skulle sålunda ha varit minst 15 000 år 1960. Andelen icke yrkesverksamma civilingenjörer kan med ledning av akademikerräkningen år 1955 och 1960 års folkräkning antas ha varit ca 4 procent. Antas denna andel vara densamma för samtliga teknikerkategorier och förbli konstant fram till år 1975 kan »totalbehovet» av tekniker-naturvetare i yrkesverksam ålder utifrån arbetsmarknadsstyrelsens något uppräknade behovstal beräknas vara 24 300 år 1965, 32 800 år 1970 och 41 400 år 1975. I förhållande till totalantalet tekniker-naturvetare i yrkesverksam ålder år 1960 motsvarar dessa behovstal ett relativt »utvidgningsbehov» av 61, 118 respektive 175 procent åren 1965, 1970 och 1975.

49 Nedan i tabell 2.2:16 beräknas »ersättnings- och utvidgningsbehovet» av civilingenjörer med svensk examen i yrkesverksam ålder utifrån ovan angivna procentuella ökningstakt beträffande det totala »utvidgningsbehovet» och sålunda under förutsättning av bibehållen relativ andel naturvetare med teknisk inriktning samt bibehållen relativ andel kvalificerade tekniker med utländsk examen. Tabell 2.2:16. Beräknat »behov» av civilingenjörer med svensk examen i yrkesverksam ålder inom industri, offentlig verksamhet och övrigt näringsliv åren 1965, 1970 och 1975. 1960 Totalt »behov» Därav yrkesverksamma ej yrkesverksamma . . , Beräknat antal kvarlevande civilingenjörer under 65 år med svensk examen 1960 eller tidigare Ersättningsbehov Utvidgningsbehov Relativ ökning av antalet jämfört med år 1960

13 208

21265 20 457

28 793 27 699 1094

36 322 34 942 1380

12 112 1096 8 057

10 956 2 252 15 585

9 757 3 451 23114

175 Det beräknade »behovet» av civilingenjörer med svensk examen i yrkesverksam ålder skulle sålunda uppgå till i runda tal 21 300 år 1965, 28 800 år 1970 och 36 300 år 1975. I tabell 2.2:17 redovisas en schematisk beräkning av »behovet» av naturvetare med teknisk inriktning och svensk examen i yrkesverksam ålder under samma förutsättningar som ovan angivits beträffande civilingenjörsbehovet. Tabell 2.2:17. Beräknat »behov» av naturvetare med teknisk inriktning och svensk examen i yrkesverksam ålder inom industri, offentlig verksamhet (exkl. skol- och universitetsväsendet) samt övrigt näringsliv åren 1965, 1970 och 1975. 1960 Totalt »behov» Därav yrkesverksamma ej yrkesverksamma Beräknat antal kvarlevande naturvetare med teknisk inriktning under 65 år med examen 1960 eller tidigare Ersättningsbehov Utvidgningsbehov Relativ ökning av antalet jämfört med år 1960

1674 1610 64

2 267 2181 86

2 860 2 751 109

973 67 634

891 149 1227

811 229 1820

50 Det beräknade »behovet» av naturvetare med teknisk inriktning och svensk examen inom industri, offentlig verksamhet och övrigt näringsliv skulle sålunda i runda tal uppgå till 1 700 år 1965, 2 300 år 1970 och 2 900 år 1975. Det beräknade »behovet» av kvalificerade tekniker med utländsk examen skulle slutligen under givna förutsättningar uppgå till 1 300 år 1965, 1 500 år 1970 och 2 200 personer i yrkesverksam ålder år 1975. Den schematiska behovsberäkningen kan sammanfattas i följande sammanställning. Beräknat »behov» år Kategori

Totalt

2.3.

21 SOO 1700 1300

28 800 2 300 1500

36 ."00 2 900 2 200

24 300

32 800

41 400

Behovet av läkare Källa: Om läkarbehov och läkartillgång, SOU 1961: 8; Proposition 1961: 108.

Läkarprognosutredningen framlade i sitt betänkande Om läkarbehov och läkartillgång (SOU 1961:8) en översiktlig bedömning av den framtida hälso- och sjukvårdspolitiken under de närmaste två decennierna och med utgångspunkt häri en beräkning av läkarbehovet under samma tid. En sammanfattning av utredningens resultat återfinnes i proposition 1961:108 (sid. 3ff.). Enligt läkarprognosutredningen skulle behovet av läkare växa från ca 6 400 heltidsverksamma läkare (inkl. personer med utländsk examen) år 1960 till mellan 11000 och 11500 år 1970 och till mellan 15 000 och 16 000 år 1980. Skulle en arbetstidsförkortning — trots de begränsade möjligheterna med hänsyn till läkarbristen — komma till stånd för ca 80 procent av läkarna och uppgå till exempelvis 10 procent, räknade utredningen med, att detta skulle innebära ett ytterligare läkarbehov av ca 900 läkare år 1970 och ytterligare omkring 1 200 läkare år 1980. I den fortsatta framställningen tages ej hänsyn till en dylik eventuell arbetstidsförkortning. Nedan i tabell 2.3:1 redovisas läkarprognosutredningens programmatiska beräkning av det framtida läkarbehovet inom de tre huvudområdena sjukvård, hälsovård samt undervisning och forskning år 1970. Interpoleras läkarprognosutredningens behovsberäkning för åren 1970 och 1980 kan läkarbehovet år 1965 uppskattas till 9 100 och år 1975 till 13 400 heltidsverksamma läkare (se utredningen, sid. 187). I relation till det beräknade antalet heltidsverksamma läkare år 1960, vilket

51 Tabell 2.3:1. Beräknat antal heltids verksamma läkare år 1960 och beräknat behov år 1970 enligt läkarprognosutredningen inom sjukvård, hälsovård samt undervisning och forskning. Område

1960 A. Sjukvård Lasarettsvård

1 3 200 1 2 050 100 450

4 670 360 196 1930 '20 3175 210 730

6 370

i i

Mentalsjukvård Epilepsivård Allmänläkare, privatpraktiserande specialister B. Hälsovård C. Forskning

Totalt 1

570 Den nuvarande statistiken medger ej specificering.

skulle ha uppgått till 6 370, innebär läkarprognosutredningens ovan angivna behovssiffror en ökning av antalet heltidsverksamma läkare år 1965 med 43 procent år 1965, 77 procent år 1970 och 110 procent år 1975. Totalantalet läkare i Sverige beräknades av prognosutredningen ha uppgått till drygt 7 000 år 1960. Av dessa kan ca 10 procent beräknas ha varit över 65 år. Andelen kvinnor kan beräknas ha varit drygt 13 procent. Andelen yrkesverksamma kan beräknas ha varit närmare 95 procent medan andelen heltidsverksamma läkare av prognosutredningen beräknades till ca 90 procent. Med den ovan angivna behovsökningstakten beträffande heltidsverksamma läkare i förhållande till år 1960 skulle »totalbehovet» av läkare (inkl. personer med utländsk examen och personer över 65 år) kunna beräknas till ca 10 100 år 1965, 12 500 år 1970 och 14 800 år 1975. Antalet läkare med svensk examen i yrkesverksam ålder beräknas ha uppgått till drygt 5 800 år 1960 (jfr tabell 1.7:1), därav beräknas drygt 13 procent ha varit kvinnor. Såsom framgår av ovanstående överstiger totalantalet läkare (inkl. personer med utländsk examen och personer över 65 år) antalet läkare med svensk examen i yrkesverksam ålder med 1 200 personer eller drygt 20 procent detta år. Antages denna relation konstant fram till och med år 1975 skulle »behovet» av läkare med svensk examen i yrkesverksam ålder utifrån den av läkarprognosutredningen beräknade behovsökningstakten för heltidsverksamma läkare kunna beräknas som framgår av tabell 2.8:2. I ovanstående beräkning har antagits, att andelen icke yrkesverksamma läkare utgör 2 procent av antalet läkare i yrkesverksam ålder på grundval av en undersökning, som läkarprognosutredningen utförde rörande läkarnas yrkesverksamhets- och arbetstidsförhållanden år 1959.

52 Tabell 2.3:2. Beräknat yrkesverksam

»behov» av läkare med svensk examen ålder åren 1965, 1970 och 1975. 1960

Totalt »behov» Därav yrkesverksamma ej yrkesverksamma Beräknat antal kvarlevande läkare under 65 år med examen 1960 eller tidigare Ersättningsbehov Utvidgningsbehov Relativ ökning av antalet jämfört med år 1960 . .

5 841

i

8 353 8186 167

10 339 10132 207

12 266 12 021 245

5 243 598 2 512 43

4 564 1277 4 498 77

3 826 2 015 6 425 110

»Totalbehovet» av läkare u p p g å r sålunda enligt föregående beräkning till 10 100 år 1965, 12 500 år 1970 och 14 800 år 1975. »Behovet» a v läkare i yrkesverksam ålder med svensk examen h a r i tabell 2.3:2 b e r ä k n a t s till 8 400 år 1965, 10 300 år 1970 och 12 300 år 1975. Av t o t a l a n t a l e t erforderliga läkare k a n ca 10 procent beräknas vara över 65 år eller 1 000 år 1965, 1 250 år 1970 och n ä r m a r e 1 500 år 1975. Enligt läkarprognosutredningens a n t a g a n d e n skulle en tredjedel a v a n t a l e t läkare över 65 år vara heltidsarbetande eller d r y g t 300 år 1965, 400 år 1970 och 500 år 1975. Samtliga manliga och 75 procent av de kvinnliga läkarna u n d e r 65 år antogs av utredningen vara heltidsarbetande, vilket beträffande läkare med svensk examen i yrkesverksam ålder betyder, a t t 8 100 läkare år 1965 skulle v a r a heltidsarbetande, 10 000 år 1970 och n ä r m a r e 11 900 år 1975. F ö r a t t t ä c k a det totala behovet av heltidsarbetande läkare enligt läkarprognosutredningens beräkning erfordras sålunda såsom ett minimum år 1965 ytterligare 700 läkare med utländsk examen, år 1970 i r u n t tal 900 och år 1975 över 1 000 heltidsarbetande läkare med utlänsk examen i yrkesverksam ålder, om 1960 års relation mellan utländsk och svensk arbetskraft bibehålles.

2.4.

Behovet av tandläkare Källa: Behovet av tandläkare 1970—1990, Tandläkarprognosdelegationen 1960, stencil oktober 1960; PM med komplettering av betänkande angående behovet av tandläkare 1970— 1990, Tandläkarprognosdelegationen 1960, stencil mars 1961; Proposition 1961:108 med sammanfattning av tandläkarprognosdelegationens beräkningar.

F r å g a n om det framtida behovet av t a n d l ä k a r e h a r u n d e r 1950-talet behandlats i flera offentliga utredningar, av vilka m ä r k s 1951 års t a n d l ä k a r k o m m i t t é s bet ä n k a n d e Ökad examination av t a n d l ä k a r e (SOU 1953: 36) och 1957 års folktandvårdssakkunnigas b e t ä n k a n d e F o l k t a n d v å r d e n (SOU 1960:1). E n samlad

53 översyn rörande tandläkarbehovet utfördes av den s. k. tandläkarprognosdelegationen 1960, som redovisade sina resultat i betänkandet Behovet av tandläkare 1970—1990. En sammanfattning av behovsberäkningarna lämnas i proposition 1961:108 (sid. 45 ff.). Det totala antalet tandläkare med svensk legitimation uppgick enligt delegationen i början av år 1960 till omkring 4 660. Antalet tandläkare med utländsk examen beräknades ha varit ca 450. Tandläkarnas fördelning efter verksamhetsområde framgår av följande sammanställning. Folktandvården: svensk legitimation utländsk legitimation Militärtandvården Tandläkarhögskolorna Privatpraktiserande Utrikes bosatta Ej yrkesverksamma

1 140 449 25 1 1971 3 039 40 220 Totalt

5 110

Enligt beräkningarna i kapitel 1.7 skulle antalet tandläkare med svensk examen i yrkesverksam ålder år 1960 ha uppgått till närmare 4 500 personer. Av dessa skulle närmare 1 200 ha varit kvinnor eller ca 26 procent. Prognosdelegationen angav i sitt betänkande med hänsyn till olika uppskattningar av tidsåtgången per revisionsfall inom den vuxna befolkningens tandvård tre alternativ beträffande det totala tandläkarbehovet under perioden 1970— 1990: 6 400 respektive 6 800 och 7 400 tandläkare. De alternativa beräkningarna gjordes enbart med hänsyn till revisionsfallens vård. Sålunda inräknades ingen tid för akut eller partiellt vårdade fall. Delegationen beräknade här ett flexibelt utrymme motsvarande ungefär 480 tandläkare men undvek avsiktligt att höja totalantalen med något skattat antal tandläkare för akut och partiell vård, emedan det syntes nödvändigt att inom beräkningarnas ram ha tillbörlig plats för en minskning av tandläkarbehovet, som kunde förväntas bli resultatet något årtionde in på 2000-talet av en framgångsrik, generell och individuell profylax mot karies. Då beräkningen gjorts utifrån befolkningsstorleken år 1960 borde enligt delegationen den förväntade folkökningen fram till 1975 föranlett en uppräkning av prognosen med ytterligare omkring 560 tandläkare. E t t sannolikt behov av omkring 1 000 tandläkare utöver prognosberäkningen hade sålunda icke tillgodosetts. Delegationen ansåg sig emellertid med denna underlåtenhet ha givit prognosen behövlig säkerhetsmarginal främst med hänsyn till profylaktikens effekt. 1

Beräknat antal heltidsverksamma personer.

54 Delegationen fann det tillrådligt att räkna med, att den övre gränsen med ett totalt behov av omkring 7 400 tandläkare borde uppnås senast år 1990. Den nedre gränsen, 6 400 tandläkare, borde ha överskridits redan omkring år 1975, medan mellanlägets totalantal av 6 800 tandläkare borde ha passerats före år 1980. Sedan tandläkarprognosdelegationens förslag avlämnats framlade läkarprognosutredningen sitt betänkande (SOU 1961:8), varjämte läkarutbildningsberedningen presenterade ett program för ökad läkarutbildning. Såsom framgått ovan under 2.3 uppställde läkarprognosutredningen en programmatisk prognos beträffande det framtida behovet av läkare. Emedan prognosförutsättningarna för bedömningen av läkarbehovet respektive tandläkarbehovet sålunda kommit att bli olika, fann delegationen det nödvändigt att komplettera sin statiska beräkning med en programmatisk värdering av behovet. Vid denna värdering tog delegationen särskild hänsyn till tre faktorer, nämligen dels den framtida tidsåtgången vid den årliga revisionsbehandlingen av vuxna patienter, dels inverkan av en generell arbetstidsförkortning inom tandvårdssektorn, dels ock effekten av profyiaktiska åtgärder mot karies. Med hänsyn till tidsåtgången för revisionsbehandling av vuxna patienter presenterade delegationen tre alternativa beräkningar rörande det totala tandläkarbehovet i slutet av 1900-talet enligt följande, varvid det programmatiska minimialternativet överensstämmer med den statiska beräkningens maximialternativ. Alternativ

A B

c 1

Tidsåtgång i vuxentandvård 1

Totalt tandläkarbehov

2,0 2,5 3,0

7 400 8 400 9 400

Antal timmar per patient.

Med hänsyn till en antagen arbetstidsförkortning från 1 800 effektiva tandvårdstimmar — den för närvarande effektiva arbetstiden inom folktandvården — till 1 500 effektiva tandvårdstimmar för samtliga tandläkare inom såväl allmän som privat tandsjukvård beräknade delegationen följande alternativa totalbehov av tandläkare i slutet av 1900-talet, nämligen enligt alternativ A 8 760 tandläkare, enligt alternativ B 9 960 tandläkare och enligt alternativ C 11 160 tandläkare. Räknade man endast med en reducering av arbetstiden för tandläkare inom folktandvården och vid tandläkarhögskolorna kunde behovet av tandläkare enligt delegationen uppskattas till 10 640 (alternativ C). Mot bakgrunden av sin programmatiska beräkning rekommenderade behovsdelegationen en ökning av totala antalet »effektiva» tandläkare till 10 000 omkring år 2000 motsvarande en tandläkare per 850 personer.

55 Prognosdelegationen beräknade antalet effektiva tandläkare år 1960 till ca 4 600 s a m t behovet år 2000 till ca 10 000 effektiva tandläkare. Interpoleras delegationens prognos mellan dessa år skulle behovet av 1965 uppgå till ca 5 300, år 1970 till ca 6 000 och 1975 till ca 6 600 effektiva tandläkare, vilket innebär en ökning med 15, 30 respektive 43 procent åren 1965, 1970 och 1975 i förhållande till år 1960. T o t a l a n t a l e t t a n d l ä k a r e (inkl. personer med utländsk legitimation och icke y r k e s v e r k s a m m a ) uppgick som framgått enligt prognosdelegationen till n ä r m a r e 5 100 å r 1960. A n t a l e t »effektiva» tandläkare d e t t a år beräknades till 4 600, vilket utgör ca 91 procent av totalantalet. Antas denna relation förbli k o n s t a n t kan det »erforderliga» t o t a l a n t a l e t tandläkare i yrkesverksam ålder beräknas till 5 800 år 1965, 6 600 år 1970 och 7 300 år 1975. Enligt samma a n t a g a n d e n som ovan redovisas i tabell 2.^:1 en beräkning av »behovet» av t a n d l ä k a r e med svensk examen i yrkesverksam ålder. Tabell 2.4:1. Beräknat »behov» av tandläkare med svensk yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975. 1960 ToLalt »behov» Därav yrkesverksamma ej yrkesverksamma Beräknat antal kvarlevande tandläkare under C5 år med examen I960 eller tidigare Ersättningsbehov Utvidgningsbehov Relativ ökning av antalet jämfört med år 1960 . . 1

4 487

examen

i

5160 4 902 258

f>833

5 541 292

6416 6 095 321

4129 358 673 15

3 550 937 1346 30

2 848 1 639 1929 43

Andelen icke yrkesverksamma antas vara 5 procent.

D e t totala »behovet» av tandläkare i yrkesverksam ålder skulle sålunda u p p gå till 5 800 år 1965, 6 600 år 1970 och 7 300 eller något högre med hänsyn till en ö k a n d e andel kvinnor år 1975. »Behovet» av t a n d l ä k a r e med svensk examen i yrkesverksam ålder h a r i tabell 2.4:1 b e r ä k n a t s till 5 200 år 1965, 5 800 år 1970 och 6 400 år 1975 eller eventuellt något högre med hänsyn till en ökande andel kvinnor. Av t o t a l a n t a l e t »erforderliga» t a n d l ä k a r e skall enligt tidigare a n t a g a n d e 91 procent m o t s v a r a antalet effektiva t a n d l ä k a r e . D e t effektiva ant a l e t t a n d l ä k a r e a v a n t a l e t t a n d l ä k a r e med svensk examen och i yrkesverksam ålder kan därmed b e r ä k n a s till 4 700 år 1965, 5 300 år 1970 och 5 800 år 1975, varför behovet av t a n d l ä k a r e med utländsk legitimation skulle k u n n a u p p s k a t t a s till 600 år 1965, 700 år 1970 och 800 år 1975, om 1960 års relation mellan u t ländsk och svensk akademisk arbetskraft bibehålles.

56 2.5.

Behovet av apotekare och receptarier Källa: Behovet av farmacevter och apotekstekniker, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1960.

Frågan om farmaceutiska institutets framtida utbildningskapacitet utreds av farmaceututbildningskommittén. Efter hemställan från kommittén har arbetsmarknadsstyrelsen utarbetat en prognos rörande det framtida behovet av farmaceuter och apotekstekniker, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1960. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen var antalet apotekare i yrkesverksam ålder år 1960 drygt 950 och antalet receptarier (farmacie kandidater) 2 300 detta år (jfr tabell 1.7:1). Antalet kvinnliga apotekare uppgick till över 200 eller drygt 23 procent. Andelen yrkesverksamma apotekare beräknas ha varit ca 95 procent. Antalet kvinnliga receptarier uppgick 1960 till drygt 2 150 eller ca 94 procent. Andelen yrkesverksamma receptarier beräknas ha varit närmare 60 procent. Utan att närmare gå in på arbetsmarknadsstyrelsens prognos vad beträffar metodik och grundläggande antaganden redovisas nedan i tabell 2.5:1 det beräknade behovet av apotekare inom olika verksamhetsområden åren 1960—1980 samt en jämförelse med utvecklingen åren 1950—1958. Tabell 2.5:1. Beräknat behov av apotekare inom olika verksamhetsområden 1960—1980 samt en jämförelse med utvecklingen 1950—1958 enligt arbetsinarknads styr elsen. Verksamhetsområde

Apoteksinnehavare Partiellt och heltidstjänstgö-

Förändr. 1950/58

Beräknat behov vid slutet av år

Förändr. 1958/80

—

— 98

447'

+ 181

+ 79

88 19

105 22

165 32

240 42

480 62

+ 392 + 43

+

+

+

2 Läkemedelsindustri och drog-

Medicinalstyrelsen och statens farmaceutiska lab. .. Apotekarsocieteten och far-

+

+

52 13

18 21

954 2

+ 646

985 3

+ 740

+ 19 Summa behov av yrkesverksamma personer1 Summa »behov» av personer i yrkesverksam ålder . . . . Relativ ökning i »behovet» av personer i yrkesverksam ålder jämfört med år 1960

+

57 Arbetsmarknadsstyrelsens beräkning av det erforderliga antalet receptarier inom olika verksamhetsområden 1960—1980 samt en jämförelse med utvecklingen åren 1950—1958 framgår av tabell 2.5:2. Tabell 2.5:2. Beräknat behov av receptarier inom olika 1960—1980 samt en jämförelse med utvecklingen enligt arbetsmarknadsstyrelsen.

verksamhetsområden 1950—1958

Beräknat behov vid slutet av år

Förändr. 1958/60

Förändr. 1950/58

1980 Partiellt och heltidstjänstgörande vid apoteken

+ 299

+

686 Läkemedelsindustri och drog-

+

+

342 Farm, inst., medicinalstyrel-

+

+

16 Summa behov av yrkesverksamma personer

+ 348

1326 1 1455

2 015

2 370

+ 1044

2100 2 2 295

2 755

3 005

3 330

3 920

+ 1820

71 Verksamhetsområde

Summa »behov» av personer i yrkesverksam ålder . . . . Relativ ökning i »behovet» av personer i yrkesverksam ålder jämfört med år 1960 1

Enligt apoteksinnehavarnas uppskattning av personalbehovet skulle det i mars 1959 ha behövts 953 heltidstjänstgörande receptarier och 376 partiellt tjänstgörande farmaceuter. Antar man, att av de sistnämnda 30 skulle ha varit apotekare blir behovet av receptarier 953 + 346 = 1 299. Därtill skulle ca 30 receptarier behövts för tjänstgöring vid inträffade vakanser och sjukdomsfall. Sammanlagt skulle enligt dessa uppskattningar receptariebehovet i mars 1959 ha uppgått till 1 330 vid apoteken mot de ca 1 255 faktiskt verksamma, en brist sålunda på 75 receptarier. 2 Faktiska antalet receptarier med svensk examen i yrkesverksam ålder samt utlänningar med medicinalstyrelsens behörighet att tjänstgöra vid apotek.

Anmärkningar 1

till tabell 2.5:1

E t t antal av de vid apoteken tjänstgörande kvinnorna har beräknats tjänstgöra partiellt. Behovet av heltidstjänsigörande apotekare vid apoteken (exkl. apoteksinnehavare) skulle enligt arbetsmarknadsstyrelsen åren 1960, 1965, 1970, 1975 och 1980 vara 435, 480, 490, 515 respektive 550. 2 Faktiska antalet yrkesverksamma. Enligt 1959 års personalregleringsförslag för apoteken uppskattade apoteksinnehavarna personalbehovet i mars 1959 till 417 heltidstjänstgörande apotekare. Om det härtill lägges 30 partiellt tjänstgörande samt ytterligare 10 apotekare för tjänstgöring vid inträffade vakanser och sjukdomsfall skulle behovet ha uppgått till 447 medan enligt de inventeringsprinciper som användes vid utarbetandet av personalregleringsförslaget endast 372 apotekare fanns tillgängliga. En brist på 75 apotekare skulle sålunda ha förelegat i mars 1959. 3 Totala antalet apotekare under 65 år.

58 I tabell 2.5:3 redovisas en sammanfattning av arbetsmarknadsstyrelsens behovsberäkning beträffande apotekare och receptarier åren 1960—1980. Tabell 2.5:3. Beräknat »behov» av apotekare och receptarier i yrkesverksam ålder åren 1960—1980 enligt arbetsmarknadsstyrelsen. År

19G0 1965 1970 1975 1980

Apotekare

Farmaceuter

Summa

1060 1200 1330 1490 1725

2 295 2 755 3 005 3 330 3 9-20

3 355 3 955 4 335 4 820 5 645

I arbetsmarknadsstyrelsens farmaceutprognos framhölls sammanfattningsvis, a t t denna måste b e t r a k t a s som en relativt »försiktig» bedömning av det framtida behovet särskilt beträffande receptarier. Någon u p p s k a t t n i n g av det antal farmaceuter och apotekstekniker som maximalt skulle k u n n a finna anställning på a r b e t s m a r k n a d e n hade inte eftersträvats. Vid behovsbedömningen hade m a n utg å t t från de verksamhetsområden som hittills r e k r y t e r a t ifrågavarande utbildningskategorier. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen syntes det icke osannolikt, a t t den farmaceutiskt utbildade arbetskraften i framtiden skulle k o m m a a t t få en än vidare a n v ä n d n i n g särskilt med hänsyn till en eventuell ytterligare differentiering av farmaceututbildningen.

2.6.

Behovet av a g r o n o m e r , jägmästare o c h veterinärer Källa: Högre utbildning, forskning och försök på lantbrukets område, SOU I960: 2; Forskning och högre utbildning på skogsbrukets område, SOU I960: 17; Behovet av jägmästare, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1958; Behovet av veterinärer, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 4/1959 och 2/1961.

Jordbrukshögskoleutredningen anförde i sitt b e t ä n k a n d e Högre utbildning, forskning och försök på lantbrukets o m r å d e (SOU 1960: 2, sid. 67), a t t utredningen med b e a k t a n d e av de svårigheter, som förelåg när det gällde a t t ställa en prognos för det framtida agronombehovet, k o m m i t till den slutsatsen, a t t m a n för den n ä r m a s t e tioårsperioden borde r ä k n a med en årlig intagning av ca 50 elever. Resurserna för undervisningen borde emellertid enligt utredningen dimensioneras för ett något större intag. Kategorierna jägmästare och veterinärer utgör små utbildningsgrupper. Beträffande b å d a utbildningsgrupperna har balans mellan tillgång och efterfrågan r å t t under de senaste åren. Vad gäller veterinärer finns för n ä r v a r a n d e intet som pekar på ökad efterfrågan (Arbetsmarknadsinformation Serie S nr 2/1961). Arbetsmarknadsstyrelsen utförde 1958 en prognos rörande behovet av jägmästare.

59 E n omräkning av denna prognos kommer a t t utföras inom a r b e t s m a r k n a d s s t y relsen i s a m b a n d med en påbörjad utredning angående jordbruket och skogsbrukets framtida behov av arbetskraft (se även SOU 1960:17, sid. 90 f.). Universitetsutredningen utgick vid sina beräkningar från e t t behov motsvarande e t t årligt intag av 120 studerande. Utredningen redovisade enbart totala n t a l e t agronomer, j ä g m ä s t a r e och veterinärer i yrkesverksam ålder. I tabell 2.6:1 h a r gjorts en fördelning av ifrågavarande akademikerkategorier under ant a g a n d e t , a t t den totala ökningen sker likformigt för de tre grupperna. Tabell 2.6:1. Beräknat »behov» av agronomer, jägmästare och veterinärer i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 enligt universitetsutredningen. Kategori

Agronomer Totalt »behov» Beräknat antal kvarlevande under 65 år med examen 19G0 eller tidigare Ersättningsbehov Utvidgningsbehov Relativ ökning av antalet jämfört med 1960 Jägmästare Totalt »behov» Beräknat antal kvarlevande under 65 år med examen 1960 eller tidigare Ersättningsbehov Utvidgningsbehov Relativ ökning av antalet jämfört med I960 Veterinärer Totalt »behov» Beräknat antal kvarlevande under 65 år med examen 1960 eller tidigare Ersättningsbehov Utvidgningsbehov Relativ ökning av antalet jämfört med 1960 Samtliga Totalt »behov» Beräknat antal kvarlevande under 65 år med examen 1960 eller tidigare Ersättningsbehov Utvidgningsbehov Relativ ökning av antalet jämfört med 1960

2 819

1068 214 38 3

843 439 128 10

654 628 218 17

692 146 25 3

607 231 84 10

524 314 142 17

625 74 21 3

540 159 70 10

4 46 253 119 17

2 903

3 298

2 385 434 84 3

1990 829 282 10

1624 1195 479 17

I r u n d a tal u p p g å r sålunda det totala behovet av agronomer, jägmästare och v e t e r i n ä r e r e n l i g t u n i v e r s i t e t s u t r e d n i n g e n till 2 9 0 0 å r 1 9 6 5 , 3 100 å r 1970 o c h 3 300 å r 1975.

60 2.7.

B e h o v e t av gymnastiklärare Källa: SOU 1959:45.

N å g o t egentligt prognosmaterial rörande d e t framtida behovet a v g y m n a s t i k lärare föreligger ej. I d e n n a framställning r ä k n a s därför med s a m m a antal gymnastiklärare i yrkesverksam ålder som universitetsutredningen, nämligen 1 200 år 1960, 1 550 år 1965, 1 900 år 1970 och 2 200 år 1975.

2.8.

Behovet av c i v i l e k o n o m e r , jurister o c h samhällsvetare Källa: PM angående tillgång och efterfrågan under 1960-talet på arbetskraft med viss utbildning, Arbetsmarknadsstyrelsen, Information i prognosfrågor 1961:46; Det framtida behovet av jurister, stencil oktober 1961, Arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitu t; Samhällsvetarna och deras funktion på arbetsmarknaden, Arbetsmarknadsstyrelsen, Information i prognosfrågor 1961:49; Utvecklingstendenser på 1960-talets arbetsmarknad för tjänstemän, Arbetsmarknadsstyrelsen, Information i prognosfrågor 1962: 7.

E n d a s t beträffande gruppen jurister föreligger för n ä r v a r a n d e n å g o t egentligt n y t t prognosmaterial utöver vad som presenterades av universitetsutredningen. Juristprognosen, som u t a r b e t a t s inom arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut och förelåg i sin första version i oktober 1961, h a r emellertid vid remissbehandling u t s a t t s för kritik. F ö r n ä r v a r a n d e förbereds inom i n s t i t u t e t en b e t y dande omarbetning a v prognosen. H u v u d r e s u l t a t e n av den icke-reviderade prognosen framgår av följande. Enligt prognosinstitutets beräkningar skulle a n t a l e t jurister i yrkesverksam ålder år 1960 ha u p p g å t t till ca 7 500, v a r a v 620 kvinnor. Såsom framgått av tabell 1.7:1 h a r i denna framställning a n t a l e t b e r ä k n a t s till d r y g t 7 200. Behovet av yrkesverksamma jurister efter verksamhetsgren enligt prognosinstitutets beräkning åren 1960—1975 framgår av tabell 2.8:1. Tabell 2.8:1. Beräkning av juristkårens tillväxt åren 1960—1975 efter verksamhetsgren enligt arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut. Statliga och komm. förvaltn.

År

1960 1965 1970 1975

,..

4 323 4 765 5 166 5 568

AdvokatverkIndustri, samhet inkl. hantv., hanbitr. jur. del och samf. 1294 1423 1570 1718

274 317 351 377

Bank och försäkr.

Organisationer

Summa

525 610 676 714

254 279 305 330

6 670 7 394 8 068 8 707

61 Enligt prognosinstitutets icke-reviderade beräkning av det framtida juristbehovet skulle detta öka i förhållande till behovet år 1960 med ungefär 10 procent per femårsperiod fram till år 1975. Antages det faktiska antalet jurister i yrkesverksam ålder år 1960 ha uppgått till ca 7 200 samt andelen icke yrkesverksamma vara konstant fram till mitten av 1970-talet skulle utifrån juristprognosen det erforderliga antalet jurister i yrkesverksam ålder kunna beräknas till 7 900 år 1965, 8 600 år 1970 och 9 400 år 1975. En ännu så länge liten grupp av akademiker utgör samhällsvetarna, d. v. s. politices magistrarna och personer med filosofisk examen i samhällsvetenskapliga ämnen. Denna utbildningsgrupp har efterfrågats i ökad utsträckning, medan tillgången under senare år varit mycket begränsad. Inom arbetsmarknadsstyrelsen pågår för närvarande vissa prognosberäkningar. Arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut har i Information i prognosfrågor 1961: 49, Samhällsvetarna och deras funktion på arbetsmarknaden, sammanställt vissa faktiska uppgifter rörande samhällsvetarnas antal m. m. 1960/61. Som samhällsvetare betecknas i allmänhet den person, som avlagt någon form av samhällsvetenskaplig examen. I arbetsmarknadsstyrelsens redovisning av sitt faktiska material betraktas som samhällsvetare (i enlighet med stadgarna för Sveriges Samhällsvetareförbund) personer med a) fil. pol. mag.- och jur. pol. mag.-examen, b) filosofie kandidatexamen med sammanlagt minst fyra betygsenheter i ämnena nationalekonomi, statskunskap, statistik, sociologi, kulturgeografi, ekonomisk historia, företagsekonomi och matematisk statistik samt c) filosofie licentiatexamen i ettdera av de uppräknade ämnena (med grundexamen enligt ovan). Definitionen hänför sig således ej till vederbörandes funktion på arbetsmarknaden. I nedanstående tabell 2.8:2 redovisas antalet samhällsvetare år 1960 (exkl. sådana med kompletterande annan akademisk examen) fördelade efter examen och examensår. Tabell 2.8:2. Antalet samhällsvetare år 1960 (exkl. sådana med kompletterande annan akademisk examen) fördelade efter examen och examensår enligt arbetsmarknadsstyrelsens jprognosinstitut. Totalt antal

Examen

Fil. pol. mag Jur. pol. mag Fil. kand Fil. mag Fil. lic Totalt

Därav examinerade —1940

1941— 1945

1946— 1950

1951— 1955

1956— 1960

300 359 498 57 306

22 17 17 3 9

50 90 49 5 36

69 93 87 6 65

79 94 135 9 97

80 65 210 34 99

1 520

62 I syfte att erhålla en aktuell bild av samhällsvetarna gjorde prognosinstitutet våren 1961 en enkätundersökning till samtliga anträffbara samhällsvetare. E t t »bortfall» uppstod på ca 15 procent av i tabell 2.8:2 angivet antal. Undersökningen omfattade sammanlagt 1 350 individer. Av undersökningen framgick, att bland de svarande 64 procent var verksamma inom statlig och kommunal tjänst och att 8 procent ej var yrkesverksamma. De yrkesverksamma redovisas i tabell 2.8:3 med fördelning på verksamhetsområde och efter kön i absoluta och relativa tal. Tabell 2.8:3. Antalet yrkesverksamma samhällsvetare enligt arbetsmarknadsstyrelsens enkätundersökning våren 1961 med fördelning på verksamhetsområde och efter kön. Absoluta och relativa tal. Antalet yrkesverksamma samhällsvetare Därav i

Kön Totalt

sta ti. tjänst

komm. tjänst

egna företagare

enskild tjänst

630 97 727

83 21 104

311 28 339

60,5 66,4 61,2

8,0 14,4 8,8

1,6

Absolut

Totalt

1041 146 1187

Totalt

100 100 100

Män

17 Relativt Män

1,4

29.9 19 2 28.6

En faktor av betydelse vid bedömningen av det framtida behovet av jurister, civilekonomer och samhällsvetare är, att det råder stor utbytbarhet dessa grupper emellan. I det följande göres därför ett försök att först beräkna det totala behovet av »samhällstekniker» samt därefter att fördela dem på skilda utbildningsgrupper. Nedan i tabell 2.8:4- redovisas utvecklingen av relationen mellan jurister, civilekonomer och samhällsvetare under perioden 1940—1960 enligt akademikerräkningens uppgifter kompletterad med uppgifterna i tabell 2.8:2 rörande samhällsvetare med filosofisk examen, varvid antages, att dessa utgör ca 60 procent av samtliga samhällsvetare under hela perioden.

63 Tabell 2.8:k- Antalet »samhällstekniker», d. v. s. jurister, civilekonomer och samhällsvetare i yrkesverksam ålder åren 1940—1960. Absoluta tal: 1950

6 200 2 700 475 190 285

6 700 3 600 900 360 540

7 000 4 300 1 325 530 795

7 200 5 100 1466 605 861

7 945

9 375

12 625

13 766

Kategori

19G0

Civilekonomer Samhällsvetare

70,5 27,7 1,8

66,1 28,8 5,1

59,8 32,1 8,1

55,4 34,1 10,5

52,3 37,0 10,7

—

— 4,4 + 1,1 + 3,3

— 6,3 + 3,3 4 3,0

-4,4 4- 2,0 4- 2,4

— 3,1 + 2,9 + 0,5

Kategori

Civilekonomer Samhällsvetare därav pol. mag fil. ex.1 Summa 1

5 600 2 200 145 58 87

.

Fil. kand., fil. mag., fil. lic.

Relativa tal:

Summa

Förändringar: Kategori

Samhällsvetare

Utvecklingstendensen i tabell 2.8:4 är uppenbar. Juristernas andel av totalantalet »samhällstekniker» minskar medan civilekonomernas och samhällsvetarnas andelar ökar. Av särskilt intresse i detta sammanhang är även relationen mellan antalet »samhällstekniker» och antalet civilingenjörer. Utvecklingen under perioden 1940—1960 redovisas i tabell 2.8:5.

64 Tabell 2.8:5. Antalet »samhällstekniker» och civilingenjörer i yrkesverksam ålder åren 1940—1960. Absoluta tal:

Kategori

»Samhällstekniker» . . .

7 900 7 700

9 400 8 500

11200 9 800

12 600 11400

13 800 13 200

Summa

15 600

17 900

24 000

27 000

Kategori

»Samhällstekniker» . . .

50,6 49,4

52,5 47,5

53,3 46,7

52,5 47,5

51,1 48,9

100 Relativa tal:

Summa

Såsom framgår av tabell 2.8:5 har relationen mellan antalet »samhällstekniker» och civilingenjörer under hela perioden 1940—1960 varit mycket konstant. I nedanstående tabell 2.8:6 redovisas en beräkning av det framtida behovet av »samhällstekniker» baserat på antagandet, att totalbehovet av samhällstekniker kommer att öka i samma takt som behovet av civilingenjörer enligt arbetsmarknadsstyrelsens ingenjörsprognos (se sid. 48 f., tabell 2.2:16). Tabell 2.8:6. Beräknat »behov» av »samhällstekniker» (jurister, civilekonomer och samhällsvetare) i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975. 1960 Totalt »behov» Beräknat antal kvarlevande jurister, civilekonomer och samhällsvetare med examen 1960 eller tidigare Ersättningsbehov Utvidgningsbehov Relativ ökning av antalet jämfört med år 1960 .. .

13 782

30 045

37 901

12 570 1212 8 407 61

11121 2 661 16 263 118

9 610 4172 24119 175

Det totala »behovet» av »samhällstekniker» uppgår sålunda enligt ovanstående beräkning till i runda tal 22 200 personer i yrkesverksam ålder år 1965, 30 000 år 1970 och 37 900 år 1975.

65 Beträffande fördelningen av »behovet» av »samhällstekniker» efter utbildning antages, att den utvecklingstrend som framgår av tabell 2.8:4 kommer att ytterligare accentueras. 19G0

1975 Jurister

34 %

Civilekonomer

46 %

Samhällsvetare

20 %

Här har sålunda antagits, att andelen jurister kommer att minska med 4, 6 respektive 8 procentenheter per femårsperiod och andelen civilekonomer kommer att öka med 3 procentenheter per femårsperiod och andelen samhällsvetare med 1, 3 respektive 5 procentenheter per femårsperiod fram till och med 1975. Nedan i tabell 2.8:7 redovisas fördelningen. Tabell 2.8:7. Beräknat »behov» av »samhällstekniker» efter utbildning åren 1965, 1970 och 1975. Kategori Jurister Civilekonomer Samhällsvetare Summa

10 600 8 900 2 700

12 600 12 900 4 500

12 900 17 400 7 600

22 200

30 000

37 900

Det skall i sammanhanget erinras om, att liksom arbetsmarknadsstyrelsens ingenjörsprognos föreliggande schematiska beräkning av det framtida samhällsteknikerbehovet har karaktären av en programmatisk beräkning. I den mån utbildningsresurserna inte räcker till för produktion av önskvärt antal civilingenjörer skulle så som uppläggningen av beräkningarna gjorts behovet av samhällstekniker i motsvarande omfattning nedgå. Å andra sidan kan hävdas, att samhällsteknikerbehovet ej enbart bör ses som en funktion av erforderligt antal kvalificerade tekniker. Behovet av jurister och samhällsvetare kan också till en del sägas vara en funktion av den offentliga sektorns framtida expansion.

2.9.

Behovet av teologer Källa: SOU 1959:45.

Det övervägande antalet personer med examen från teologisk fakultet återfinnes på prästbanan. År 1955 skulle enligt akademikerräkningen av totala antalet 5

66 teologer under 65 år, vilket uppskattades till ca 3 400, i runt tal 80 procent eller närmare 2 700 ha egentlig prästtjänst inom landet. Av de teologer, som ej valt prästbanan, har hittills ett förhållandevis stort antal sökt sig till lärarbanan. Enligt akademikerräkningen skulle år 1955 antalet teologer under 65 år i lärarverksamhet ha varit 430 eller ca 13 procent av totala antalet. Återstående för teologer aktuella verksamhetsområden är kvantitativt sett av mindre betydelse. Universitetsutredningen (sid. 146) räknade i sin modellberäkning med, att det totala antalet teologer i yrkesverksam ålder skulle komma att sjunka något under 1960-talet och redovisade i runt tal 3 200 teologer 1960, 3 100 år 1965, drygt 3 000 år 1970 och 2 900 år 1975. Utredningen anförde emellertid som icke osannolikt, att modellens antagande skulle visa sig tilltaget i underkant med hänsyn till den betydande prästbristen och med hänsyn till det icke helt täckta behovet av kristendomslärare. Universitetsutredningen anförde vidare: »I sin utredning Trästkårens rekrytering' konstaterade H. Hyrenius, att ersättningsbehovet för att hålla den dåvarande numerären av aktiva inom prästkåren konstant mellan åren 1952 och 1972 skulle uppgå till drygt 1 800. För perioden 1956—1975 är de siffror som här använts av samma storleksordning när det gäller samtliga personer med teologie kandidatexamen (med eller utan prästtjänst). För att uppnå en examination sammanlagt som bibehåller denna akademikergrupp vid konstant numerär under perioden 1960—1975 kan antingen tillströmningen till de teologiska fakulteterna beräknas hålla ungefär samma takt som den totala tillströmningen till samtliga fria fakulteter (jfr sid. 127), eller kan antagas att examinationsprocenten höjes väsentligt utöver den som räknats med i modellen, vilken härvidlag bygger på erfarenheter från tiden för genomförandet av den nya teologiska studieordningen.» Nedan i tabell 2.9:1 göres en beräkning av »behovet» av teologer utifrån antagandet om ett i stort sett bibehållet antal personer i yrkesverksam ålder under perioden 1960—1975 eller 3 200 teologer. Tabell 2.9:1. Beräknat »behov» av teologer i yrkesverksam åren 1965, 1970 och 1975. I960

Totalt »behov» Beräknat antal kvarlevande teologer under 65 år med examen 1960 eller tidigare Ersättningsbehov Utvidgningsbehov

3 168

ålder

3 200

3 200

3 200

2 742 426 32

2 330 838 32

1 813 1 355 32

67 2.10.

Behovet av akademiker med examen från filosofisk fakultet

I. Behovet av ämneslärare inom det högre skolväsendet Källa: Lärare i läroämnen — Behov och tillgång under 1960-talet, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1962. Beräkningar rörande behovet av ämneslärare inom det högre skolväsendet har presenterats i flera utredningar. Universitetsutredningen publicerade år 1958 en undersökning av undervisningsrådet Ragnar Lundblad, Lärarbrist och läraröverskott (SOU 1958:21). År 1959 utfördes en mindre undersökning angående behovet av lärare i naturvetenskapliga ämnen (Bihang till SOU 1959: 45). Slutligen har arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut i samarbete med 1960 års lärarutbildningssakkunniga framlagt en prognos, Lärare i läroämnen — Behov och tillgång under 1960-talet, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1962, nedan kallad ämneslärarprognosen. Ämneslärarprognosen grundades på av statsmakterna fattade beslut och tillgängligt utredningsmaterial beträffande skolväsendets framtida utformning. Utbyggnaden av grundskolan antogs följa det av skolberedningen föreslagna programmet. Utbyggnaden av fackskolan antogs ske något snabbare fram till 1970 än som föreslagits av skolberedningen. Avvecklingen av realskolan och flickskolan förutsattes ske i enlighet med fattade beslut om införande av försöksskolor i kommunerna fram till och med 1961/62 samt enligt prognos för avvecklingen i kommuner, där införandet av försöksskolor ej beslutats. Tillströmningen till gymnasiet antogs motsvara 30 procent av en årskull 17-åringar år 1970. 60 procent av eleverna antogs då gå till allmänt gymnasium och 40 procent till fackgymnasium. Beträffande behovet av ämneslärare inom övriga skolformer (seminarier, folkhögskolor m. fl.) accepterades av undervisningsrådet Lundblad gjorda beräkningar. Dessa kompletterades fram till 1970. Akademikerräkningen år 1955 redovisade 6 150 personer med filosofisk examen inom det högre skolväsendet. I detta antal ingick ej timlärare med mindre än 15 timmar per vecka (denna avgränsning har dock endast använts för lärare vid allmänna läroverk, folk- och småskoleseminarier samt högre tekniska läroverk medan för övriga skolformer gällt, att lärare, som i Läroverkslärarnas riksförbunds årsbok betecknas som timlärare, ej medtagits). Antalet filosofer inom undervisningsväsendet skulle sålunda ha varit något större än som angivits. Enligt akademikerräkningen skulle man dock knappast behöva räkna med, att något betydande antal heltidstjänstgörande filosofer fallit bort. Enligt ämneslärarprognosen (se tabellerna 2.27, 2.28 och 2.29) och inhämtade uppgifter ur primärmaterialet skulle antalet lärare (redovisade efter huvudämne samt inklusive lärarinnor examinerade från högre lärarinneseminarium och folkskollärare med adjunktskompetens) under 65 år 1960 totalt ha varit drygt 10 500. I tabell 2.10:1 nedan återges ämneslärarprognosens uppgifter om antalet lärare 1960 och prognosens beräkningar av det erforderliga antalet lärare. Det erforderliga antalet uttryckes i heltidstjänster i respektive ämnen, varmed avses, att en

68 lärare tankes undervisa endast i detta ämne. I tabellen medtages ämneslärarinnorna, då dessa efterhand kommer att ersättas med akademiker. Vidare har undervisningsämnena sammanslagits till en humanistisk grupp (kristendom, modersmål, latin, grekiska, engelska, tyska, franska, historia med samhällskunskap, filosofi, psykologi, pedagogik samt halva antalet tjänster i geografi = kulturgeografi) och en naturvetenskaplig grupp (matematik, biologi, halva antalet tjänster i geografi = naturgeografi, fysik och kemi). Ämneslärarprognosen arbetade med tvenne alternativ för lärarbehovet på grundskolans högstadium: alt. 1, att hela undervisningen skall bestridas av filosofie magistrar och jämställda; samt alt. 2, att 40 procent av undervisningen skall bestridas av vidareutbildade folkskollärare och 60 procent av filosofie magistrar och jämställda. Det första alternativet benämndes 100-procentalternativet och det andra 60procentalternativet. För det totala lärarbehovet resulterar sålunda ämneslärarprognosens beräkningar i tvenne alternativ. Tabell 2.10:1. Faktiskt och behövligt antal lärare enligt ämne slärarpro gno sens beräkningar läsåren 1960/61, 1965/66 och 1970/71. Behövligt antal lärare Grupp

Nat Summa

Fakt. antal 1960/61

1960/61

1970/71

1965/66

100%

60%

100%

60%

100%

60%

7 176 2 975

8 808 5161

8211 4 766

10 736 6 542

8 792 5 257

12 477 7 764

9 419 5 741

10 151'

13 969

12 977

17 278

14 049

20 241

1 Till detta tal skall läggas 54 tjänster med okänt eller icke angivet ämne samt 342 tjänstlediga icke ordinarie lärare, vilket tillhopa gör 10 547 lärare.

Beträffande situationen under 1970-talet anförde ämneslärarprognosen följande. Svårigheter föreligger att ge någon numerisk belysning av förhållandena efter 1970/71. Likväl ger de av prognosen redovisade kalkylerna och de förda resonemangen vissa utgångspunkter för en bedömning i varje fall av de första åren på 1970-talet. De i prognosen aktuella skolformerna kommer att tillsammans tagna expandera starkt under 1960-talet. Utvidgningsbehovet blir i genomsnitt 600 respektive 200 lärare per år enligt 100- respektive 60-procentalternativet. Läsåret 1970/71 är emellertid grundskolans utbyggnad i det närmaste avslutad och gymnasiet och fackskolan har expanderat till en intagningskapacitet av 30 res-

69 pektive 20 procent av årskullen. Någon avsevärd ytterligare utvidgning av nu nämnda skolformer kan knappast bli aktuell. När därför två a tre år in på 1970-talet utbyggnaden har nått genom alla årskurserna bör utvidgningsbehovet snabbt gå ned såvida inte organisatoriska åtgärder — t. ex. ändrade bestämmelser om »elevtätheter» — vidtagas. Övriga skolformer kan mycket väl komma att fortsätta att växa och nya kan komma till. Framför allt vuxenutbildningen torde enligt ämneslärarprognosen bli lärarkrävande. Det synes emellertid föga troligt att utvidgningsbehovet skulle bli större än 500 per år. Lägges härtill ett ersättningsbehov av förslagsvis 300 lärare årligen skulle man under 1970-talets första hälft kunna räkna med ett maximalt årligt rekryteringsbehov av 800 lärare. Jämföres sistnämnda tal med lärartillskottet 1970/71, som enligt minimiantagandet skulle bli ca 1 200, förefaller det enligt ämneslärarprognosen ganska troligt, att tillgången mer än väl skulle täcka efterfrågan. För den fortsatta kalkylen redovisas ämneslärarprognosens båda alternativ beträffande behovet av lärare med filosofisk examen enligt följande avrundade tal. 1965/66 17 300 14 100

Alt. 1 Alt. 2

II. Behovet av akademiska

Läsår 1970/71 20 200 15 200

1975/76 22 700 17 700

lärare, forskare m. fl.

Enligt akademikerräkningen uppgick år 1955 samtliga vid universitet och högskolor inklusive dåvarande Stockholms högskola och handelshögskolorna löneplansanställda filosofer till 541 personer. Antalet tjänster per den 1 juli 1961 vid de fria fakulteterna framgår av tabell 2.10:2 i relation till antalet närvarande studerande höstterminen 1961. Tabell 2.10:2. Antalet tjänster inklusive amanuens- och assistenttjänster (omräknade till assistenttjänster) vid de humanistiska och matematisk-naturvetenskaj)liga fakxdteterna den 1 juli 1961 i relation till antalet närvarande vid dessa fakulteter höstterminen 1961. Hum. fak.

Mat.-nat. fak.

Kategori Tjänster

Prof. + Lab

Stud.

123 389 277 Summa

15 854

%

Tjänster

0,08 0,25 0,17

98 212 418

0,5

728 Stud.

% 0,14 0,31 0,61

6 822

1,0

70 Universitetsutredningen (sid. 96) räknade med en ökning av antalet »universitetsbefattningar» — tillfälliga och permanenta — på ca 600 under 1960-talet, vartill beräknades komma ett antal sluttjänster på toppnivå. På forskningssidan räknade utredningen med att vid mitten av 1960-talet antalet tjänster skulle ha ökat med kanske 700 jämfört med budgetåret 1959/60 och att ökningen vid slutet av 1960-talet skulle vara ca 1 500 tjänster. Totalt skulle sålunda enligt universitetsutredningen man kunna räkna med ca 3 000 tillfälliga och permanenta tjänster för filosofer år 1970/71. Denna siffra förefaller något i underkant med hänsyn till den utomordentligt snabba ökningen i tillströmningen till humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Antas relationen mellan närvarande studerande och tjänster vid dessa fakulteter vara densamma 1965/66, 1970/71 och 1975/76 som 1961/62 kan på grundval av i det följande redovisade närvaroberäkningar antalet tjänster beräknas enligt följande. 19G5 1970 1975

Hum. fak.

Mat.-nat. fak.

Tot.

1400 1800 1 800

1300 2 100 2 300

2 700 3 900 4100

III. Behovet av akademiker med filosofisk examen inom andra yrkesområden Det framtida behovet av naturvetare inom industri och offentlig verksamhet (exkl. skolväsendet) har tidigare behandlats under avsnitt 2.2. Vidare har det framtida behovet av personer med samhällsvetenskaplig utbildning inom filosofisk fakultet behandlats under avsnitt 2.8, dock icke i den vida bemärkelse som universitetsutredningen tillämpade (se sid. 151). Utredningen räknade nämligen också psykologi och pedagogik till de samhällsvetenskapliga ämnena. I det följande behandlas därför först behovet av psykologer och därefter humanistbehovet i övrigt. a.

Psykologer Källa: Psykologisk utbildning och forskning, SOU 1955: 11.

Psykologutredningen uppskattade antalet praktiskt verksamma psykologer i Sverige år 1954 till drygt 100 och därutöver antalet lärare vid universitet och högre skolor med psykologi som huvudsakligt undervisningsämne till inemot 70 personer. Behovet av de senare kategorierna kan vi i detta sammanhang, då dessa behandlats under behovet av lärare och forskare vid universiteten och under lärarbehovet vid högre skolor, bortse ifrån. Vad gäller behovet av övriga psykologkategorier föreligger inget prognosmaterial utöver psykologutredningens. Under tiden fram till omkring 1970 räknade utredningen med ett totalbehov av ca

71 430 psykologer. Denna siffra innefattar ej näringslivets behov eller behovet hos de institutioner, vilkas organisation var föremål för utredningens bedömande. Ett årligt utbildningsbehov av ca 40 psykologer ansågs vara en rimlig uppskattning. På basis av psykologutredningens studier kan antalet psykologer utanför universitets- och skolorganisationen uppskattas till ca 300 år 1960. Här har för framtiden antagits att efterfrågan på psykologer kommer att öka i samma takt som efterfrågan på läkare (se tabell 2.3:2). Utifrån detta i och för sig relativt godtyckliga antagande kan psykologbehovet uppskattas till ca 400, 500 och 600 åren 1965, 1970 och 1975. b.

Humanister

Utöver ämneslärarprognosen finns vissa prognoser beträffande reklam- och journalistpersonal samt biblioteksutbildad personal. Dessa redovisas nedan. 1. Behov av humanister inom

reklambranschen

Källa: Efterfrågan på personal inom reklamens yrken, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 4/1961; Högre journalist- och reklam utbildning, Kommittén för nya utbildningsvägar vid de filosofiska fakulteterna, stencil 1961; Proposition 1962: 59. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens undersökning rörande reklamens yrken kan den totala reklampersonalen 1960 uppskattas ha varit ca 7 000 personer. Av dessa räknades i det närmaste hälften till kvalificerad personal. Av totalantalet var drygt 5 procent akademiker. Närmare 60 procent av akademikerna var civilekonomer, 20 procent samhällsvetare, 3 procent jurister. Uppgifter om andelen humanister redovisades under gruppen övriga akademiker, vilken uppgick till 18 procent. Arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut räknar med, att totalantalet verksamma inom reklamnäringen åren 1965, 1970 och 1975 kommer att vara 10 000, 15 000 respektive 22 000 personer. Utvidgningsbehovet av akademiker har uppskattats till 55, 120, 220 personer åren 1963, 1968 och 1973, varav 10, 20 och 40 humanister respektive år. Prognosinstitutet understryker, att ingen bedömning tills vidare gjorts i fråga om de faktiska rekryteringsmöjligheterna på akademikernivå för reklamfacket. Dessa möjligheter är beroende av såväl den framtida tillgången på arbetskraft inom de olika utbildningsgrupperna som av efterfrågan från andra sysselsättningsområden. Om denna efterfrågan blir mycket stor beträffande samhällsvetare och civilekonomer, kan det t. ex. bli fler humanister inom reklamfacket än vad som skisserats i prognosen. Departementschefen anförde i proposition 1962:59 bl. a. följande rörande arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar: »Även om tillgängliga prognoser rörande behovet av reklampersonal ej är helt tillfredsställande underbyggda, är det tro-

72 ligt, att efterfrågan på personer med högre utbildning av betydelse för reklamverksamhet — främst humanister och samhällsvetare — kommer att öka mycket kraftigt.» 2. Behov av humanister inom

journalistyrket

Källa: se ovan under 1. Kommittén för nya utbildningsvägar vid de filosofiska fakulteterna redovisar i sitt betänkande rörande högre journalist- och reklamutbildning en undersökning av den nuvarande journalistkårens sammansättning och fördelning samt prognoser över det framtida behovet av journalister inom olika verksamhetsområden. Undersökningen har utförts inom arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut. Vid arbetet med prognosen har — med vissa modifikationer — antagits, att de utvecklingstendenser som hittills kunnat registreras kommer att bestå under de närmaste tjugo åren. Undersökningens resultat redovisas i tabellerna 2.10:3, 4 och 5. Av tabell 2.10:3 framgår enligt kommittén, att den framtida ökningen av journalistkårens storlek kommer att falla nästan helt på för journalister relativt nya områden, medan det främsta traditionella verksamhetsområdet, dagspressen, kommer att få en relativt sett starkt minskad betydelse. Orsaken härtill anser kommittén vara framför allt den rationalisering och den nedläggning av mindre och svagare tidningar, som nu pågår. Tabell 2.10:3. Journalistkårens storlek och fördelning på områden I960, 1965, 1970 och 1975.

verksamhets-

Personalstocken Verksamhetsområde

Veckopress N3dietsbyråer

Radio-TV Summa

ant.

%

ant.

%

ant.

%

ant.

%

2 217 172 400 117 195 337 317

59,0 4,6 10,7 3,1 5,2 9,0 8,4

2 224 247 449 120 255 540 502

51,3 5,7 10,4 2,8 5,9 12,5 11,6

2 245 320 497 120 310 740 682

45,7 6,5 10,1 2,4 6,3 15,1 13,9

2 317 392 545 120 370 930 870

41,8 7,1 9,8 2,2 6,7 16,8 15,7

3 755

4 337

4 914

5 544

100 Kommittén påpekar att — såsom framgår av tabell 2.10:4. — dagspressen trots dess relativt sett minskade betydelse även i fortsättningen kommer att absorbera huvudparten eller ungefär hälften av de nytillkommande journalisterna.

73 Tabell 2.10:1^. Nyrekryteringsbehovet Verksamhetsområde

Dagspress Veckopress Fackpress Nyhetsbyråer Förlag Industri Radio-TV Summa

av journalister åren 1960—1975.

1961/65

1966/70

1971/75

105 14 16 1 12 37 23

122 17 17

130 20 16

11 45 28

13 45 39

263 Kommittén framhåller, att det inte varit möjligt att göra en fullständig fördelning på utbildningskategorier, då det saknas statistiskt underlag för specificerade antaganden rörande utbildningen. E t t hypotetiskt antagande har dock gjorls rörande utvecklingen av andelen akademiker inom de olika verksamhetsområdena. Resultatet härav redovisas i tabell 2.10:5. Tabell 2.10:5. Uppskattad andel akademiker inom I960, 1965, 1970 och 1975.

Andel akademiker

Verksamhetsområde

Dagspress . . Veckopress . Fackpress . . Nyhetsbyråer Förlag Industri . . . . Radio-TV ..

journalistkåren

10 10 10 10 50 10 37

12 12 12 12 55 12 40

14 14 14 14 55 14 40

16 16 16 16 60 16 45

Den i tabell 2.10:5 visade utvecklingen skulle enligt kommittén innebära, att ca 28 procent av nyrekryteringen under 1960-talet och ca 33 procent av rekryteringen under 1970-talet kommer att bestå av akademiker. På grundval av gjorda antaganden kan antalet akademiker inom journalistkåren 1960 uppskattas till ca 450 personer. Rekryteringsbehovet av akademiker uppgår till 58, 65 respektive 67 personer under femårsperioderna 1961/65, 1966/70 och 1971/75. E t t verksamhetsområde, som ej införts i beräkningen, är pressombudsmännens. Det omfattar 75 a 100 personer för närvarande och kan enligt kommittén tänkas växa i framtiden, något som skulle innebära en viss ökning av det totala rekryteringsbehovet. Någon fördelning av akademikerna på skilda examina föreligger icke. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens undersökning rörande yrkesverksamma samhällsvetare

74 var 45 personer av denna kategori verksamma i journalistiskt arbete. Av dessa hade 15 pol. mag.-examen och 30 filosofisk examen. Med hänsyn till bortfallet i arbetsmarknadsstyrelsens undersökning kan man kanske räkna med ett 50-tal samhällsvetare inom journalistkåren för närvarande. Endast ett fåtal journalister torde ha annan akademisk examen än filosofisk inom akademikergruppen på journalistområdet. Här räknas översiktligt med 400 filosofer ( = humanister) på journalistbanan år 1960, 450 år 1965, 500 år 1970 och 550 år 1975. 3. Behovet av biblioteksutbildad

personal

Källa: Behovet av biblioteksutbildad personal, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1961.

Antalet bibliotekarier och amanuenser vid vetenskapliga bibliotek utgjorde år 1960 ca 150 personer, medan antalet heltidsanställda assistenter och biträden vid dessa bibliotek var ca 190. För bibliotekspersonalen vid de vetenskapliga biblioteken förutses i arbetsmarknadsstyrelsens prognos ett utvidgningsbehov av 17 personer per år under perioden 1961—1975, därav 5 bibliotekarier och amanuenser. Antalet bibliotekarier vid företagsbibliotek m. fl. har år 1960 uppskattats till 360 heltids verksamma, av vilka ca 25 procent hade akademisk examen. Genom framskrivning har kårens storlek 1975 beräknats behöva uppgå till ca 950 personer. De heltidsverksamma bibliotekarierna och assistenterna vid folkbiblioteken uppgick 1960 till närmare 600 personer. Ökningen har varit mycket stor under 1950-talet, särskilt under dess förra hälft. För sådana tjänster erfordras numera genomgången utbildningskurs vid skolöverstyrelsens biblioteksskola eller Stockholms stads biblioteksskola. Hittills har över 800 personer utbildats vid dessa biblioteksskolor, därav 650 kvinnor. Omkring 77 procent av dem, som examinerades under 1950-talet, var 1960 verksamma vid folkbibliotek. Arbetsmarknadsstyrelsen räknar med ett fortsatt utvidgningsbehov av bibliotekspersonal vid folkbiblioteken om än i något lägre takt än under senare hälften av 1950talet — detta frånsett den ökning, som den planerade kommunreformen skulle medföra. Genomföres denna räknas med ett årligt behov av 35 heltidsverksamma bibliotekarier fram till 1980. Arbetsmarknadsstyrelsens beräkning rörande rekryteringsbehovet vid biblioteken under femårsperioderna 1961/65, 1966/70 och 1971/75 med fördelning på utbildningskategorier framgår av tabell 2.10:6. Totalantalet heltidsverksamma akademiker inom biblioteksområdet kan med ledning av arbetsmarknadsstyrelsens prognos beräknas ha uppgått till närmare 900 personer år 1960. Av dessa torde närmare 800 haft filosofisk examen. Utvidgningsbehovet beträffande personer med filosofisk examen, vilka samtliga här antages vara humanister, kan utifrån arbetsmarknadsstyrelsens prognos upp-

75 Tabell 2.10:6. Rekryteringsbehovet av bibliotekspersonal under femårsperioderna 1961/65, 1966/70 och 1971/75 enligt arbetsmarknadsstyrelsen. Fördelning på utbildningskategorier. Rekryteringsbehov

Bibliotek/personalkategori/ utbildningskategori

1. Vetenskapliga

1966/70

1971/75

42 32 2 8 98 60 5 33

47 37 2 8 106 70 10 26

50 40 2 8 119 80 10 29

261 52 44 52 21 92

304 67 61 61 24 91

334 77 67 70 30 90

313 300 13

352 325 27

383 340 43

bibliotek

Därav: fil. lic, dr teol. lic, dr övriga Biblioteksass./bitr Därav: fil. kand., mag övr. akad. ex utan akad. ex 2. Företagsbibliotek Därav: ex. fil. fak lägre ing.-ex övr. högre utb utan högre utb 3.

1961/65

Folkbiblioteken Bibliotekarier/ass Därav: fil. kand., mag

Totalt Därav fil. ex

skallas till ca 275 akademiker per femårsperiod fram till år 1975. Behovet av yrkesverksamma personer med filosofisk examen skulle sålunda i runda tal uppgå till 1 100 år 1965, 1 300 år 1970 och 1 600 år 1975 inom hela biblioteksområdet. 4. Humanister inom andra

verksamhetsområden

Enligt akademikerräkningen år 1955 skulle antalet yrkesverksamma personer med filosofisk examen inom biblioteks-, musei- och arkivområdet ha varit drygt 800 samt inom det litterära och konstnärliga området drygt 200, tillhopa sålunda drygt 1 000 personer. Några uppgifter om hur många av dessa som avlagt naturvetenskaplig examen föreligger icke i akademikerräkningen. Antalet torde ha varit blygsamt, varför här antas, att samtliga personer med filosofisk examen inom ifrågavarande områden avlagt examen vid humanistisk fakultet. Med ledning av arbetsmarknadsstyrelsens prognos kan antalet humanister inom biblioteksområdet år 1955 antas ha varit ca 500. Antalet humanister inom övriga här

76 nämnda verksamhetsområden skulle sålunda ha varit ungefär lika stort. Med hänsyn till vad nu kan förmodas komma att ske inom bildnings- och kultursektorn i vid mening antas, att behovet av personer med humanistisk examen inom musei- och arkivområdet samt inom det litterära och konstnärliga området, kommer att öka i samma takt som behovet av humanister inom biblioteksområdet eller med ca 35 procent per femårsperiod fram till år 1975. Antas antalet humanister inom ifrågavarande verksamhetsområden ha varit ca 700 år 1960 skulle behovet sålunda kunna beräknas till 900 år 1965, 1 200 år 1970 och 1 400 år 1975. IV. Sammanfattning av behovet av akademiker med examen från filosofisk fakultet Nedan lämnas en sammanfattning av det beräknade behovet av personer med examen från filosofisk fakultet med uppdelning på humanister och naturvetare. 1. Behovet av humanister Tabell 2.10:7. Beräknat behov av yrkesverksamma humanister olika verksamhetsområden åren 1965, 1970 och 1975. Verksamhetsområde

inom

Beräknat behov

1960 1965

800 300 50 400 775 700

10 700 8 800 1400 400 60 450 1100 900

12 500 9 400 1800 500 70 500 1300 1200

13 600 10 600 1800 600 90 550 1600 1400

Summa alt. 1

10 475

17 870

19 640

Summa alt. 2

10 475

14 770

16 640

—

4 535 2 635

7 395 4 295

9165 6 165

43 25

71 41

87 59

7 450 alt 2

Absolut ökning alt. 1 alt 2 Relativ ökning alt. 1 alt 2

1 Till antalet 7 176 lärare enl. tabell 2.10:1 har lagts 70 procent av de 396 i anm. 1 till tabellen redovisade lärarna 1960/61. För 1975 har andelen humanister uppskattats till 60 procent. " Andelen humanister 1960 har antagits vara ca 15 procent av totala antalet akademiker.

77 2. Behovet av naturvetare Tabell 2.10:8. Beräknat behov av yrkesverksamma naturvetare inom olika verksamhetsområden åren 1965, 1970 och 1975. Verksamhetsområde

Beräknat behov

1960 1965

7 800 5 700 2 100 2 200

9100 7 100 2 300 2 800

3100 Industri, offentlig verksamhet m. m.

700 1000

6 600 5 300 1300 1600

Summa alt. 1

4 800

9 500

12 100

14 200

Summa alt. 2

4 800

8 200

10 000

12 200

Absolut ökning alt. 1 alt. 2

—

4 700 3 400

7 300 5 200

9 400 7 400

Relativ ökning alt. 1 alt. 2

—

98 71

152 108

196 154

alt. 1 alt. 2

1 Till antalet 2 975 lärare enl. tabell 2.10.1 har lagts 30 procent av de 396 i anm. 1 till tabellen redovisade lärarna 1960/61. För 1975 har andelen naturvetare uppskattats till 40 procent.

3. »Behovet» av akademiker i yrkesverksam filosofisk fakultet

ålder med examen från

I nedanstående tabell 2.10:9 redovisas »totalbehovet» av akademiker med examen från filosofisk fakultet i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975. Beräkningen omfattar även behovet av akademiker med jur. pol. mag.-examen (år 1960 beräknas antalet ha varit 359). Beträffande samhällsvetarna har i det föregående »behovet» av personer i yrkesverksam ålder, d. v. s. inkl. icke yrkesverksamma, beräknats. Detta gäller även »behovet» av naturvetare inom industri och offentlig verksamhet. Övriga grupper med filosofisk examen måste uppräknas med ett antal icke yrkesverksamma personer. För humanisternas del antas, att andelen icke yrkesverksamma under hela perioden kommer att vara ca 25 procent. För naturvetarnas del antas, att andelen icke yrkesverksamma under hela perioden kommer att vara ca 13 procent.

78 Tabell 2.10:9. Beräknat »behov» av akademiker med filosofisk examen (inkl. jur. pol. mag.) i yrkesverksam ålder åren I960, 1965, 1970 och 1975. Två alternativ.

Kategori

Beräknat »behov»

1960 1965

1466 13 830 5 468

2 700 20 000 10 800

4 500 23 800 13 700

7 600 26 200 16 000

20 764

33 500

42 000

49 800

—

12 700 61

21200 102

29 000 139

1466 13 830 5 468

2 700 17 500 9 300

4 500 19 700 11300

7 600 22 200 13 700

20 764

29 500

35 500

43 500

—

8 700 42

14 700 71

22 7U0 109

Alternativ 1 Humanister 1 Summa

Alternativ 2 Samhällsvetare Humanister 1 Naturvetare Summa Absolut ökning

Inkl. psykologer, se anmärkning till bilaga 4.4:1.

Det bör observeras, att uppskattningen av »behovet av personer i yrkesverksam ålder» med examen från filosofisk fakultet är ytterligt osäker, eftersom — särskilt med hänsyn till könsfördelningen bland examinerade från filosofisk fakultet — yrkesverksamhetsgraden inom denna utbildningsgrupp är svårbestämbar. Andelen yrkesverksamma har antagits förbli konstant fram till år 1975. En ökande andel icke yrkesverksamma — kvinnliga humanister — skulle medföra ett större siffermässigt »behov» av personer i yrkesverksam ålder.

TREDJE KAPITLET

Behovet av utbildningsplatser vid postgymnasiala fackutbildningslinj er

Universitetsutredningen fann med hänsyn till utformningen av sina konkreta förslag (sid. 101 ff.) det nödvändigt att förutom en genomgång av den framtida behovssituationen beträffande akademiskt utbildad arbetskraft även beröra det framtida behovet av personer med studentexamen och en därpå byggd kortare utbildning — av utredningen benämnd icke-akadcmisk utbildning men i det följande kallad postgymnasial fackutbildning. Universitetsutredningen redovisade en undersökning rörande tillströmningen till ifrågavarande utbildningslinjer höstterminen 1958 och vissa bedömningar av intagningskapaciteten år 1966. Gymnasieutredningens behovsdelegation har byggt vidare på universitetsutredningens inventering år 1958 genom att insamla och bearbeta ett omfattande faktiskt material beträffande tillströmningen till de postgymnasiala fackutbildningslinjerna läsåret 1960/61. Vidare har behovsdelegationen gjort en preliminär uppskattning av det erforderliga rekryteringsbehovet till dessa utbildningslinjer år 1970. Ifrågavarande material redovisas i det följande liksom övrigt tillgängligt utredningsmaterial av intresse i detta sammanhang.

3.1.

Utbildningslinjer till vilka studenter i betydande omfattning söker sig

Socionomutbildning Utbildningen vid socialinstituten är uppdelad på två huvudlinjer, den sociala linjen och förvaltningslinjen. E t t mindre antal studerande går därjämte på s. k. teoretisk linje. För att vinna inträde till socialinstitut krävs formellt icke studentexamen. Socionomutbildningskommittén framlade i augusti 1962 sitt huvudbetänkande Socionomutbildningen (SOU 1962: 43), ur vilket följande kan inhämtas. Antal sökande och antagna till socialinstituten enligt socionomutbildningskommittén åren 1958—1962 med fördelning på kön, utbildning och linje framgår av tabell 3.1:1.

80 Tabell 3.1:1. Antal sökande fördelning

År

och antagna

till socialinstituten

på kön, utbildning

och linje enligt

Kön

Utbildning

åren 1958—1962

Linje

Totalt

1958 1959 1960 1961 1962

1958 1959 1960 1961 1962

med

socionomutbildningskommittén.

Partiell utb.

M.

Kv.

Stud.

Ovr.

Soc.

Förv.

Teor.

529 608 582 589 641

268 275 244 246 274

261 333 338 343 367

Antal sökande 199 330 244 364 319 263 324 265 338 303

383 455 439 436 502

102 98 106 109 85

34 47 29 36 49

248 259 256 297 382

123 118 98 113 160

125 141 158 184 222

Antal antagna 108 140 142 117 163 93 172 125 215 167

176 178 183 220 300

56 54 51 61 55

13 17 14 12 22

3 10 8 4 5

D e n procentuella andelen a n t a g n a s t u d e n t e r åren 1958—1962 framgår

av

följande sammanställning.

Ant. stud. (procent)

43,5

54,8

63,7

57,9

56,3

Socionomutbildningskommitténs förslag r ö r a n d e utbildningskapaciteten läså r e t 1963/64 framgår av följande tabell 3.1:2, som även anger intagningen av s t u d e r a n d e läsåren 1960/61—1962/63. Tabell 3.1:2. Intagningskapaciteten vid socialinstituten läsåren samt socionomutbildningskommitténs förslag för läsåret

1960/61—1962/63 1963/64.

Läsår Lärosäte

Stockholm Göteborg

Summa

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

130 65 70

130 80 85

130 80 100 70

150 120 120 90

81 Kommittén bedömde det som sannolikt, att en ytterligare ökning av utbildningskapaciteten skulle behövas i framtiden men begränsade sitt förslag till den ökning som borde genomföras inom de närmaste åren (sid. 39). Beträffande behovet av socionomer anförde kommittén bl. a. följande (sid 14 ff.). Arbetsmarknadsstyrelsen företog under år 1959 en undersökning rörande behovet av socionomutbildad arbetskraft. I denna undersökning, offentliggjord i serien Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 6/1959, konstateras att det råder en besvärande brist på socionomer. Efter en genomgång av de olika socionomyrkena har i undersökningen dragits den slutsatsen, att — med dåvarande tendenser på efterfrågesidan — den årliga examinationen under 1960-talet borde öka till ca 330, medan examinationen under 1950-talet utgjorde i genomsnitt 240 per år. I undersökningen betonas, att denna framtidsbedömning utgör ett minimialternativ. Sannolika skäl talar för att arbetsmarknaden utan större svårighet skulle absorbera en examination av 400 per år. En examination av 330 förutsätter, att antalet årligen antagna elever höjs till 375 och en examination av 400 en antagning av omkring 450 per år. Kommittén framhöll, att särskilt utvecklingen under de senaste åren tydde på att arbetsmarknadsstyrelsens undersökning i vissa avseenden hade underskattat socionombehovet. Kommittén hade kommit till den uppfattningen, att behovet av socionomer under 1960-talet kommer att ligga högre än arbetsmarknadsstyrelsens maximialternativ (400 examinerade per år). Bristen på socionomer har skärpts under de senaste åren. Enligt kommittén är det därför nödvändigt att ytterligare öka utbildningskapaciteten till 480 studerande per år från och med 1963/64. Ehuru något förslag härom icke föreligger från socionomutbildningskommitténs sida torde man år 1970 kunna räkna med ett erforderligt intag av elever uppgående till ca 700, av vilka 75 procent här har antagits vara studenter. Sjukgymnastutbildning Sjukgymnaster utbildas vid de statliga sjukgymnastinstituten i Stockholm och Lund. Inträdeskrav är lägst realexamen eller motsvarande, men inträdeskonkurrensen har gjort, att så gott som enbart studenter antagits under senare år. Av särskild inom ecklesiastikdepartementet tillkallad sakkunnig har Betänkande med utredning och förslag rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed sammanhängande spörsmål (stencil, oktober 1962) framlagts. Utredningen visar, att en utpräglad brist på sjukgymnaster föreligger. Intagningskapaciteten vid sjukgymnastinstituten uppgår höstterminen 1962 till 110 platser medan enligt uppgift från den sakkunnige antalet sökande var närmare 700 och av dem nästan samtliga studenter. I betänkandet föreslås en ökning av (i

82 antalet nybörjarplatser till sammanlagt 350 läsåret 1967/68. Utredningens förslag samt beräkning av tillskott av sjukgymnaster vid olika alternativ för ökad utbildning framgår av tabell 3.1:3. Tabell 3.1:3. Föreslagen utbyggnad av sjukgymnastutbildningen samt beräknat tillskott av sjukgymnaster vid olika alternativ för ökad utbildning. Utbyggnad fr. o. m.

sept. 1963 jan. 1964 jan. 1964 sept. 1966 sept. 1967

Ökning av antalet utbildningsplatser

Ort

Stockholm

Totalt

Beräknat tillskott av sjukgymnaster 1970

90 35 45 35 45

504 198 252 99 84

924 363 462 264 294

1342 527 671 429 504

1 137

2 3<<7

3 473

Officersutbildning Inom arbetsmarknadsstyrelsen har 1959 utarbetats en prognos rörande rekryteringen till officerskarriären under 1960-talet, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 8/1959. Totalt intogs under 1959 ca 180 officersapsrianter med civil studentexamen. Under loppet av de närmaste åren beräknas antalet stiga till ca 250 per år för att därefter hålla sig konstant fram till år 1970.

Landsfiskalsutbildning Sedan 1958 har omkring 30 landsfiskalselever antagits årligen. Utbildningen står formellt öppen även för kvinnor men ännu har ingen kvinnlig landsfiskalselev antagits. Mellan 1953 och 1957 antogs omkring 50 elever årligen. Någon utvidgning av landsfiskalskåren är för närvarande inte planerad, utan antagningen avser endast att motsvara pensions- och annan avgång. Man beräknar, att under 1960-talet för detta ändamål skall behöva antas ca 30 elever årligen. Klasslärarutbildning För närvarande intas vid folkskoleseminarium elever på två- och fyraårig linje för utbildning till folkskollärare och på två- och treårig linje för utbildning till småskollärare. För de tvååriga linjerna krävs studentexamen och för de tre- och

83 fyraåriga realexamen eller motsvarande. Vid lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö intas studenter på mellanskollärarlinje för utbildning till folkskollärare och vid lärarhögskolan i Malmö på särskild linje för utbildning till småskollärare. Antalet seminarieklasser beslutas varje år av riksdagen efter förslag av skolöverstyrelsen. Antalet klasser budgetåren 1961/62 och 1962/63 framgår av följande sammanställning, första årskursen.

Antal klasser för Läsår

Folkskollärarutbildning tvåårig linje

treårig linje

tvåårig linje

8 8

18 19 1

26 26

22 26

1961/62 1962/63 1

Småskollärarutbildning

fyraårig linje

En klassavdelning är i första hand avsedd för vidareutbildning av småskollärare.

Totalantalet antagna studerande till första årskursen vid folk- och småskoleseminarier samt antalet antagna studenter läsåren 1960/61—1962/63 framgår av tabell 3.1:4. Tabell 3.1:4. Antalet antagna studerande samt antalet antagna studenter vid folk- och småskoleseminarier läsåren 1960/61—1962/63. Antal antagna till första årskursen1 Seminarium

Folkskolesem. 2-årigt 4-årigt

1960/61

1961/62

1962/63

Totalt

Därav stud.

Totalt

Därav stud.

Totalt

Därav stud.

228 183

228 49

395 173

395 44

412 175

412 27

527 616

527 47

614 614

614 69

1 711

1122 Småskolesem. 3-årigt Totalt

antagna = antalet lediga platser enligt uppgift från skolöverstyreL

Antalet antagna studenter vid lärarhögskolornas mellanskollärarlinje och små skollärarlinje läsåren 1960/61—1962/63 framgår av tabell 3.1:5.

84 Tabell. 3.1:5. Antalet antagna studenter vid lärarhögskolornas mellanskollärarlinje och småskollärarlinje läsåren 1960/61—1962/63. Antal antagna till första terminen Linje 1960/61

1961/62

1962/63 1

. ..

192 43

Totalt

240 Mellanskollärarlinje

' Antagning sker höst- och vårtermin, varför angivet antal 1962/63 avser tillgängliga utbildningsplatser.

1960 års lärarutbildningssakkunniga har i betänkandet Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare (stencil, maj 1962) för perioden 1964__1970 beräknat examinationsbehovet av folkskollärare till i genomsnitt 844 per år och examinationsbehovet av småskollärare till 792. Under perioden 1970—1980 beräknar lärarutbildningssakkunniga ett behov av i genomsnitt 918 examinerade folkskollärare per år och 535 småskollärare. Sammanlagt skulle sålunda examinationsbehovet under sistnämnda period uppgå till 1 453 personer per år Enligt uppgift från de sakkunnigas sekretariat kan man räkna med ett bortfall under studietiden på ca 2 procent, varför den erforderliga intagningskapaciteten vid seminarier och lärarhögskolor år 1970 skulle vara närmare 1 500 studerande. Andelen antagna studenter läsåret 1962/63 var ca 66 procent. Har antas, att samtliga antagna till klasslärarutbildning läsåret 1970/71 kommer att vara studenter. Postassistentutbildning För närvarande antas till postassistentutbildning ca 50 studenter per år. Av dessa beräknas 20—30 procent avbryta sin utbildning. Kurserna tillföres personer från postexpeditörskarriären, varför antalet färdigutbildade ändå blir ungefär 50 personer. Enligt uppgift från postverket räknar man med att bibehålla denna storlek av rekryteringen under hela 1960-talet. Andelen kvinnor utgör i allmänhet 10—15 procent. 1970 kan man sålunda räkna med ett intag av 50 postassistentelever med studentexamen. Kammarskrivaruthildning E^rser för utbildning av kammarskrivare med krav på studentexamen för tillträde anordnas vid behov. Sedan 1958 har kurs anordnats vartannat år med 20—25 elever. För år 1970 torde oförändrad intagning kunna förutsattas eller 25 personer med studentexamen. Andelen kvinnor är för närvarande omkring eller något mindre än hälften.

85 Teleassistentutbildning Ca 30 elever med studentexamen från allmänt gymnasium eller specialgymnasium har tidigare årligen antagits till teleassistentutbildning. Utbildningen har emellertid från och med hösten 1962 uppdelats på två linjer, en teknisk och en administrativ. Under 1960-talet räknar televerket med att anordna en teleingenjörskurs varje år — hösten 1962 antogs 36 elever — och en administrativ kurs vartannat år med början hösten 1963. Man beräknar att till varje kurs behöva anta ca 30 elever. År 1970 skulle således 30 elever antas till teleingenjörskurs. Stations- och

kontorsskrivarutbildning

För närvarande antas omkring 20 elever med studentexamen till stationsskrivarkurs varje år. Till kontorsskrivarutbildning antas elever endast vissa år och då till ett rätt litet antal. På båda kurserna och framför allt på kontorsskrivarkursen utgör gymnasieekonomerna en ganska stor del av de antagna. Järnvägsstyrelsen räknar med att under 1960-talet behöva anta 20—30 studenter varje år till stationsskrivarutbildning. Därjämte rekryteras 20—30 s. k. inomverkare (d. v. s. personer ur den lägre karriären) till stationsskrivarkursen varje år. Underlaget för denna rekrytering är nu emellertid så pass uttunnat, att man befarar vissa svårigheter att kunna fylla behovet denna väg. Man torde sålunda kunna räkna med en nyrekrytering av studenter med omkring 30 personer år 1970. För närvarande söker och antas enstaka kvinnor till dessa kurser. Utbildning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Vid SMHI antas varje år ett antal studenter med examen från matematisk gren för utbildning till meteorologisk tjänsteexamen. De senaste åren har 6—10 elever antagits årligen. Därvid har utbildningskapaciteten inte alltid kunnat utnyttjas. Beträffande antagningen av elever under 1960-talet räknar man med, att ungefär 10 elever årligen skulle motsvara behovet. Man torde sålunda kunna räkna med en intagning av 10 elever år 1970. Utbildning

vid statens

brandskola

Kurs anordnas vid statens brandskola vart tredje år. För inträde krävs studentexamen. Hösten 1960 intogs 20 personer, av vilka 17 hade studentexamen. Man räknar med en behövlig intagning under 1960-talet på 15—20 elever vart tredje år. Här räknas med ca 20 intagna studenter år 1970. Grafiska

institutet

Till den tvååriga utbildningen vid grafiska institutet, där studentexamen jämte viss praktik är inträdeskrav, antas för närvarande ca 20 elever årligen. Antalet kvinnliga elever är blygsamt.

86 Utbildningen vid institutet avser närmast att ge kompetens för administrativa befattningar inom den grafiska industrin. En rätt stor del av de utexaminerade går emellertid till närliggande arbetsområden, framför allt reklambranschen. Av de till och med juni 1958 utexaminerade 231 eleverna hade 70 personer eller 30 procent gått till reklam eller försäljning enligt institutets egen statistik. Då behovet av personer med högre utbildning inom reklambranschen enligt arbetsmarknadsstyrelsen utredning angående efterfrågan på personal inom reklamens yrken beräknas stiga mycket kraftigt (se kapitel 2.10), synes det inte orimligt att räkna med en relativt kraftig ökning av intagningen vid grafiska institutet. Man torde kunna räkna med en intagning av 40 elever år 1970. Utbildning för reklambranschen Vid Institutet för högre reklamutbildning (IHR) ges undervisning för blivande högre befattningshavare inom reklambranschen. För närvarande antas 30 elever per år, av vilka 4—5 brukar vara kvinnor. Arbetsmarknadsstyrelsens reklamprognos (se kapitel 2.10) räknar med ett rekryteringsbehov av IHR-utbildad personal år 1971 av ca 145 personer. Vid Berghs reklamskola utbildas reklamkonsulenter. Inträdeskrav är studentexamen eller motsvarande och för närvarande intas ca 24 elever per år. Undervisningen är förlagd till kvällstid under två år. Man torde kunna räkna med ett behov av ca 30 personer med denna utbildning år 1970. Det sammanlagda behovet av utbildningsplatser för studenter med inriktning mot reklamyrket skulle enligt ovanstående uppgå till 175 år 1970. Journalistutbildning Enligt proposition 1962: 59 har från och med den 1 juli 1962 inrättats statliga journalistinstitut i Stockholm och Göteborg med vardera dels en akademikerlinje och dels en studentlinje, varvid antalet utbildningsplatser på studentlinjen tillhopa uppgår till ett 60-tal. År 1970 räknas med ett intag av 150 elever på studentlinjen (jfr propositionen sid. 36). Handelsutbildning Handelsutbildning för studenter, såväl företagsekonomisk som sekreterar-korrespondentutbildning, förekommer dels vid vissa handelsgymnasier i form av ettåriga s. k. fackkurser för studenter och dels vid privata statsunderstödda och kommunala handelsskolor. Den sammanlagda intagningen 1960 vid de studentkrävande handelsutbildningslinjerna kan beräknas ha varit omkring 900. Det synes mycket svårt att bedöma det framtida behovet av utbildningsplatser vid de för närvarande studentkrävande handelsutbildningslinjerna, bl. a. med hänsyn till de nyinrättade treåriga handelsgymnasierna och tillkomsten av de merkantila fackskolorna. En viss ökning av utbildningsplatsbehovet synes

87 emellertid sannolik. Här antages en 25-procentig ökning fram till 1970 av det beräknade antalet utbildningsplatser år 1960. En sammanfattning av intagningskapaciteten vid postgymnasiala fackutbildningslinjer till vilka studenter i betydande omfattning sökt sig läsåret 1960/61 och den i det föregående redovisade uppskattningen av erforderlig intagningskapacitet 1970/71 vid dessa utbildningslinjer lämnas nedan i tabell 3.1:6. Tabell 3.1:6. Antalet antagna vid fackutbildningslinjer till vilka studenter i betydande omfattning sökt sig läsåret 1960/61 samt beräknat erforderligt antal utbildningsplatser vid dessa linjer läsåret 1970/71. Antal utbildningsplatser Utbildningslinje

Faktiskt 1960/61

Socialinstituten Sjukgymnastutbildning . . . . Officersutbildning Landsfiskalsutbildning Klasslärarutbildning Postassistentutbildning . . . . Xammarskrivarulbildning . . Teleassistentutbildning . . . . Stations- och kontorsskrivarutbildning Utbildning vid SMHI Statens brandskola Grafiska institutet Reklamutbildning3, Journalistutbildning Handelsutbildning 2

Totalt

Erforderligt 1970/71

Totalt

Därav stud.

Totalt

Därav stud.

256 105

30 1572

163 105 240 30 837

350 250 30 1500

525 350 250 30 1500

20 20 54 30 900

20 20 54 30 900

20 40 175 150 1100

20 40 175 150 1100

3 357

2 529

4 465

4 290

1 Institutet för högre reklamutbildning (IHR) och reklamkonsulentutbildning vid Berghs reklamskola. 2 Handelsgymnasiernas ettåriga fackkurser, studentkurser för sekreterar- och företagsekonomisk utbildning vid Bar-Lock-Institutet, Filip Holmkvists handelsinstitut, Bröderna Påhlmans handelsinstitut samt Stockholms, Lunds och Uppsala stads yrkesskolor.

3.2.

Utbildningslinjer till vilka studenter i begränsad omfattning söker sig

Gymnasieutredningens behovsdelegation har genom en enkät inhämtat uppgifter om antalet studenter från allmänt gymnasium vid utbildningsanstalter till vilka studenter i begränsad omfattning sökt sig läsåret 1960/61. Resultatet av behovsdelegationens undersökning presenteras i tabell 3.2:1.

88 Tabell 3.2:1. Antalet antagna vid fackutbildningslinjer till vilka studenter i begränsad omfattning sökt sig läsåren 1958/59 och 1960/61.

Utbildningslinje

Antagna M.

58/59

Läsåret 1960/61

Läsåret 1958/59 Därav stud.

Kv.

M.

Kv.

164 48 28 180

— — — —

65 1 21 51

40 86 175 10

—

Därav stud.

Antagna M.

Kv.

M.

60/61

%

%

stud.

stud.

85 8

39,6 2,1

58,6 9,2

24 58

75,0 25,8 50,0 7,0 16,7 16,9

46,2 24,8 50,0 8,1 17,4 11,0

12,7 32,5 33,3 42,9

20,8 32,2 6,1 47,1 26,1 14,4 14,8

Kv.

Laboratris- och preparatrisLaborantutbildning Trafikvärdinneutbildning . Postexpeditörsutbildning . Landskanslistutbildning 2 . . Försäkringsutbildning3 . . .

, — —

18 80 — 415 1645 350 1000 49 16 Företagsekon.-utbildning4 . Handels- och korrespon514 141 39 78 5 10 10 11 Dramatiska elevskolor0 . . 12 14 Övrig musikutbildning7 . .. 89 63 Konsthantverksutbildning 8 42 95 Reklamtecknarutbildning 9 Teckningslärarinstitutet 36 17 (förberedande kurs) . . . Förskollärarutbildning . . . — 200 Hushållslärarutbildning10 . — 162 — 118 Textillärarutbildning10 Ekonomi- och internatföre60 ståndarinneutbildning10 . — Sjuksköterskeutbildning11 . — 1655 Diakon- och diakonissut53 33 24 — Arbetsterapeututbildning 12 . 20 Skogsmästarutbildning . . . — 1 59 Driftsledarkursen i Alnarp i: Summa 2 070 Båda könen

5 484

7 554

— 2

—

145 85 52 206

•

—

— —

58 50 1

32 100 440 1065 60

1755 375 22

1 50 106 175 5

2 27 2 5 2 3 11

81 11 3 4 3 9 10

143 78 18 8 11 59 95

707 40 15 9 12 101 60

17 28 2 4 2 4 18

160 10

19,2 7,9 15,3

— — — —

— — —

38 200 164 212

—

— — —

10 2 21 20

18,9 0,0 8,6 3,4

19,6 1,0 12,8 9,4

— —

3 82

—

58 1860

— —

4 125

5,0 5,0

6,9 6,7

14 1

—

39 44

—

18,6 4,2

6,7 4,5

2 9

—

20 60

— —

3 5

—

10,0 16,7

15,0 8,3

2 271

716 11,6

13,4

—

14 4

—

8 470

— 71 75 4

— 4 4 19

1 Antagningen vid Svenska Laboratrisföreningens och Svenska Preparatrisföreningens kurser samt 1960/61 sådana antagna vid medicinalstyrelsens fortbildningskurser som ej tidigare genomgått laborantskola. 3 Antalet uppskattat och gäller aspirantantagning till länsstyrelse, ej antagning till landskanslistkurs. 3 Antalet uppskattat och grundar sig på arbetsmarknadsstyrelsens prognoser angående det framtida behovet av försäkrings- och banktjänstemän.

89 Förutom de i tabell 3.2:1 redovisade utbildningsanstalterna, vilka är något fler än i universitetsutredningens undersökning, har delegationen även inhämtat uppgifter om vissa större tekniska institut ävensom beträffande sjöbefälsskolorna. Studentantalet är mycket litet vid dessa utbildningsanstalter. Trots att enkäten avsåg endast förekomsten av studenter från allmänt gymnasium, torde enligt delegationen dock ett mindre antal examinerade från fackgymnasium ingå i det redovisade materialet. Utbildning av laboratoriepersonal För närvarande sker utbildningen av laboratoriepersonal på olika vägar. Dels utbildas laboratoriebiträden (laboratriser och preparatriser) vid de tämligen nyinrättade laborantskolorna, som är knutna till yrkesskoleväsendet och står under överinseende av överstyrelsen för yrkesutbildning. Dels anordnar Svenska Laboratrisföreningen särskilda kurser för utbildning av laboratriser och preparatriser. Utbildningen vid laborantskolorna är ettårig och bygger på realexamen eller motsvarande skolunderbyggnad. Inträdeskravet för laboratrisföreningens kurser är studentexamen, alternativt realexamen eller normalskolekompetens med studentbetyg i vissa ämnen. Laborantskolornas ettåriga kurs av teoretisk natur följs av en ettårig vidareutbildningskurs, för närvarande i medicinalstyrelsens regi men från och med 1963 under överstyrelsen för yrkesutbildning. Till vidareutbildningskursen kan även personer, som icke genomgått laborantskola, vinna tillträde, varvid inträdeskraven ligger på studentexamensnivå. Antalet utbildningsplatser vid laborantskolorna uppgår läsåret 1962/63 till ca 360. Läsåret 1963/64 kan antalet utbildningsplatser beräknas till ca 500. LaAnmärkningar till tabell 3.2:1 (forts.) ' Utbildningen vid Stockholms stads handelsskola. Avser utbildningen vid Stockholms stads handelsskolor (1-årig korrespondentkurs, 1-terminskurs i sv. affärskorrespondens samt hotellsekreterarkursens allmänna linje), Filip Holmkvists handelsinstitut (1-årig korrespondentkurs, 1-årig gymnasial linje), Bar-Lock-Institutet (läkarsekreterarkursen) samt Bröderna Påhlmans handelsinstitut (1-årig handelskurs, 1-årig korrespondentkurs och I -termins korrespondentkurs). ö Dramatiska Teaterns elevskola samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och Norrköping-Linköping. 7 Musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö. 8 Grundkurserna vid konstfackskolan samt Slöjdföreningens skola i Göteborg (exklusive reklamfacket vid konstfackskolan). 0 Berghs och Beckmans reklamskolor samt reklamutbildningen vid konstfackskolan. För Beckmans reklamskola saknas uppgifter för höstterminen 1958. 10 För hushållslärare, textillärare och ekonomi- och internatföreståndarinnor gäller siffrorna läsåret 1981/62. På grund av ändrad seminarieorganisation saknas fullständiga uppgifter för 1960/61. För hushållslärarna gäller siffrorna intagningen endast den 3-åriga utbildningen, då samtliga antagna till 2-årig utbildning genomgått förberedande skolkökslärarinnekurs och således inte betraktas som »nyinskrivna». Intagningssiffran till textillärarseminarium omfattar både 2- och 3-årig utbildning. II Intagning kalenderåret 1958 och 1960 enligt uppgifter från medicinalstyrelsen. 12 Läsåret 1960/61 fanns arbetsterapeututbildning förutom i Göteborg även i Örebro. 13 Numera benämnd lantmästarutbildning. 5

90 boratrisföreningens utbildning väntas upphöra och helt ersättas av laborantskolorna med vidareutbildningskurs. Inom en särskilt tillsatt samarbetskommitté mellan medicinalstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning och arbetsmarknadsstyrelsen har det framtida behovet av personal vid sjukhusens laboratorier och de medicinskt vetenskapliga institutionerna (Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 6/1962) beräknats. Utbildningsbehovet 1970—1974 kan enligt kommittén uppskattas till alternativt 600, 550 och 330 intagna elever per år. Enligt uppgift räknar kommittén med det högsta alternativet som mest sannolikt. Sedan vårterminen 1962 har utbildning påbörjats av röntgen-, radioterapi- och operationsassistenter inom yrkesskoleväsendet. Ca 80 elever antogs vårterminen 1962 och ca 50 höstterminen 1962. Utbildning vid yrkesskolor av laboratorieassistenter för kliniskt-kemiskt och kliniskt-fysiologiskt laboratorium samt laboratoriebiträden för kliniskt-fysiologiskt laboratorium har påbörjats från och med höstterminen 1962. Antalet utbildningsplatser uppgår till ca 50. Någon möjlighet att precisera det framtida behovet av dylik personal föreligger icke för närvarande. Här förutsattes ett behov år 1970 av 150 utbildningsplatser. Utbildning

av flygvärdinnor

och

resebyråpersonal

Kurser om en termins längd för utbildning av flygvärdinnor anordnas av Stockholms stads yrkesskolor. Omkring 26—28 brukar antas varje termin. God skolunderbyggnad och mycket goda språkkunskaper jämte viss praktik fordras för inträde. Kurserna anordnas vid behov. Någon intagning sker icke höstterminen 1962. En kurs med 28 elever planeras vårterminen 1963. De flesta utbildade värdinnor erhåller anställning hos SAS eller Linjeflyg och dessa flygbolags behov av flygvärdinnor är alltså av stor betydelse. Någon möjlighet att bedöma dessa behov 1970 föreligger inte. Oförändrad intagning, omkring 50, antas år 1970. Sedan 1961 anordnas vid Stockholms stads yrkesskolor en ettårig kurs för utbildning av personal huvudsakligen för resebyråverksamhet. Höstterminen 1962 har 26 elever antagits, de flesta med studentkompetens. Här antas oförändrad intagning år 1970. Postexpeditörsutbildning År 1960 antogs omkring 200 och 1961 omkring 330 postexpeditörselever. Enligt uppgift från postverket räknar man med, att under 1960-talet anta så många elever som utbildningskapaciteten medger, eller omkring 300 per år. Landskanslistutbildning Enligt proposition 1961:100 angående förbättrad taxeringskontroll beräknas ett nyrekryteringsbehov av drygt 350 aspiranter under de närmaste åren. Man torde, med hänsyn till möjligheterna att anordna extra kurser kunna ta in ca

91 100 aspiranter per år. Därvid är beräknat ett utbildningsbortfall på omkring 10 procent. Utbyggnadsbehovet beräknas vara fyllt 1965/66, varefter man avser att återgå till en antagning avpassad att fylla ersättningsbehovet. Någon beräkning av hur stor denna rekrytering skulle behöva vara föreligger emellertid inte. Här antas en intagning av 75 aspiranter år 1970. Försäkrings utb ildning Enligt Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 6/1958, angående kontorstjänstemannakarriären vid försäkringsbolagen kan nyrekryteringen till denna år 1960 beräknas ha varit omkring 2 200 personer. I prognosen beräknas en årlig personalökning fram till år 1970 med 2,8 procent vid oförändrad könsfördelning av nyrekryteringen. År 1970 skulle man med dessa förutsättningar få en nyrekrytering av 2 900 personer (580 manliga och 2 320 kvinnliga). Man kan här räkna med en ökad studentandel, då den fortskridande automationen medför förskjutningar från rutinarbete till mera kvalificerat arbete med åtföljande förändringar av rekryteringskraven på tjänstemännen. Bankutbildning Enligt Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 7/1959, angående bankmannakårens framtida utveckling kan nyrekryteringen till denna för närvarande beräknas till 1 400—1 500 personer per år. Den i prognosen beräknade personalökningen skulle 1970 ge ett rekryteringsbehov av ca 1 850 personer. En ökande studentandel kan beräknas, bl. a. beroende på att framför allt affärsbankernas alltmera utökade, tidskrävande service tar sig uttryck i en stigande efterfrågan på personal med kvalificerad utbildning. Även den fortskridande automationen inom bankvärlden verkar i samma riktning.

Handels utbildning Antalet elever i handelskurser med realexamen eller motsvarande som inträdeskrav kan för år 1960/61 uppskattas till omkring 2 600, därav ca 2 000 i kommunala yrkesskolor. Endast en mindre del av dessa kurser, huvudsakligen sådana som ger en mer specialiserad utbildning, har ett nämnvärt antal studenter bland eleverna och har därför medtagits i tabell 3.2:1. I och med den redan påbörjade utbyggnaden av handelsgymnasieorganisationen samt det framtida inrättandet av merkantila fackskolor kan man förvänta, att dessa utbildningsvägar i mycket stor utsträckning kommer att ersätta nu existerande. Enligt skolberedningens beräkningar (SOU 1961:30, sid. 873) skulle år 1970 omkring 6 100 elever gå i första klassen av merkantil fackskola. Visst behov, här icke möjligt att specificera, av ettårig handelsutbildning torde visserligen komma att kvarstå, nämligen

92 för sådana som efter grundskolan vill ha en kortare utbildning samt för sådana som efter annan fackskoleutbildning än den merkantila vill skaffa sig en handelsutbildning. Musikutbildning Vid musikhögskolan utbildas dels musiklärare för olika skolformer samt för privatundervisning, dels solister i sång och instrumentalmusik. Dessutom antages enstaka elever i pianostämmar-, kontrapunkt- och kompositionsklass samt i dirigentklass. För utbildning till musiklärare fordras en skolunderbyggnad som motsvarar realexamen. De inträdessökande genomgår inträdesprov, där de har att ådagalägga musikalisk begåvning och tillräckliga förkunskaper i sång respektive instrumentalmusik. Läsåret 1960/61 antogs 118 elever på samtliga linjer, varvid 51 i musiklärar/musikledar-, kantors- och organistklass, 16 i den musikpedagogiska kursen och 43 i solist- och operaklasserna. Då för musikdirektörsexamen fordras genomgång av såväl musiklärare som organist- och kantorsklass måste man utgå från att viss dubbelräkning föreligger. Brist på musiklärare i det allmänna skolväsendet föreligger och den pågående utbyggnaden av de kommunala musikskolorna torde komma att kräva ett ökat antal musikpedagoger. En 50-procentig ökning av musiklärar- och musikpedagogutbildningen synes därför rimlig liksom en viss mindre ökning av solistutbildningen. Sammanlagt beräknas omkring 160 elever behöva tas in vid musikhögskolan år 1970. Vid musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö meddelas förutom undervisning i sång och instrumentalmusik även undervisning för musiklärarexamen samt högre organist- och kantorsexamina, vid konservatoriet i Malmö även för musikledarexamen. Examina på dessa linjer avlägges av eleverna såsom privatister vid musikhögskolan. Sammanlagt 23 elever antogs under läsåret 1960/61 vid de båda skolorna. Liknande utbildning förekommer vid Lunds stads musikkonservatorium. Med samma motivering som för musikhögskolan kan man räkna med ett visst utvidgningsbehov vid dessa utbildningsanstalter. Om man förutsätter en intagning år 1970 av omkring 40 elever vid musikkonservatorierna och enligt ovan 160 vid musikhögskolan får man således en sammanlagd intagning vid musikutbildningsanstalterna av omkring 200 elever. Dramatiska

elevskolor

Det sammanlagda antalet elever vid de statsunderstödda elevskolorna uppgår till 20—25 årligen. Vissa skolor har intagning endast vartannat år. Underlag för bedömningen av det framtida behovet av skådespelare saknas, varför endast en mindre ökning av intagningen beräknas år 1970 till omkring 30 elever.

93 Konsthögskolan Vid konsthögskolan bedrivs högre utbildning av målare, skulptörer och grafiker. Läsåret 1960/61 antogs 23 elever. Intagningen 1970 beräknas till omkring 25. Konsthantverksutbildning Konstfackskolan i Stockholm har fackavdelning för dekorativ målning, skulptur, textilarbete, keramik, möbler och inredning, metallarbete och reklam. Vid Slöjdföreningens skola i Göteborg förekommer samma linjer utom dekorativ målning och man har dessutom en linje för fotografik. Båda skolorna har en grundkurs och en högre kurs, till vilken genomgången grundkurs är ett inträdeskrav. I Stockholm förekommer undervisning i grundkurser på såväl dag- som aftontid. Sammanlagt har under de senaste åren antagits 150—160 elever årligen, exklusive eleverna i reklamfacket i Stockholm, vilka räknas in i reklamutbildningen nedan. Några behovsprognoser beträffande personer med konstindustrieli utbildning föreligger inte. Framtidsutsikterna varierar avsevärt mellan de olika facken. Förutom reklamfacket torde inrednings- och möbelfacket vara det som ger de bästa sysselsättningsmöjligheterna. Någon anledning att behovsmässigt räkna med någon större utvidgning av den konstindustriella utbildningen synes för närvarande inte finnas. För år 1970 beräknas således intagning vid de båda skolorna av 150 elever (exklusive reklamutbildningen). Reklamtecknarutbildning Förutom vid konstfackskolan och Slöjdföreningens skola ges utbildning för reklamtecknare vid Berghs och Beckmans reklamskolor. Vid dessa skolor ges även utbildning i modeteckning samt vid Beckmans skola även i illustrationsteckning. Samtliga dessa linjer behandlas här tillsammans. Sammanlagt antogs 1960/61 ca 160 elever vid dessa skolor. Eleverna antas på grundval av arbetsprover, något krav på skolunderbyggnad utöver folkskola ställes formellt ej. I den av arbetsmarknadsstyrelsen utarbetade prognosen angående efterfrågan på personal inom reklamens yrken (Serie S nr 4/1961) beräknas behovet av reklamtecknare kraftigt öka, varför här beräknas en inskrivning av 250 elever år 1970 vid de skolor som utbildar reklamtecknare. Teckningslärarutbildning Teckningslärarutbildningen är organiserad i två etapper, först en ettårig förberedande kurs och sedan det tvååriga teckningslärarinstitutet. För inträde fordras skolunderbyggnad motsvarande realexamen samt dokumenterade teck-

94 ningsanlag. 50—55 elever har de senaste åren antagits vid den förberedande teckningslärarutbildningen. Någon prognos rörande det framtida behovet av teckningslärare föreligger inte. Enligt skolöverstyrelsens uppgifter föreligger viss brist på teckningslärare. Grundskolans genomförande och fackskolornas tillkomst torde motivera ett antagande om ökat intag till teckningslärarutbildningen. För 1970 har förutsatts en intagning av omkring 75 elever till förberedande teckningslärarkurs. Förskollär ar utbildning För inträde vid förskoleseminarium fordras en skolunderbyggnad som motsvarar realexamen jämte viss praktik. För närvarande antas omkring 200 elever per år. 1958 års förskollärarutredning beräknade i sitt betänkande Förskollärarutbildningens organisation (SOU 1960: 33), att för att täcka den dåvarande bristen på förskollärare och för att kunna bygga ut förskoleorganisationen i önskvärd takt, utbildningskapaciteten senast år 1965 borde ha stigit till åtminstone 365 förskollärare vid en successivt ökad intagning från och med höstterminen 1961. Med hänsyn till de ökade krav som ställts på den kvinnliga arbetskraftens frigörande från hemmet samt till den alltmera accepterade inställningen att alla barn, oavsett om deras mödrar arbetar utanför hemmet eller inte, skall ha tillgång till förskoleverksamhet synes utvidgningsbehovet inte stanna därvid. En intagning av omkring 500 elever vid förskoleseminarierna 1970 torde därför vara tänkbar ur behovssynpunkt. Hushållslärar-

och

textillärarutbildning

Hushållslärare och textillärare utbildas från och med 1961 vid statliga treåriga seminarier, vilka för inträde fordrar en skolunderbyggnad som motsvarar realexamen samt viss praktik. 1953 års lärarinneutbildningskommitté konstaterade i sitt betänkande Lärarutbildningen på det husliga området (SOU 1957: 28), att en stor brist på utbildade lärare förelåg. Beträffande hushållslärare ansåg kommittén, att en årlig examination av 200 hushållslärare var behövlig under hela 1960-talet, men föreslog på grund av beräkningens osäkerhet en examination av 175 per år. Beträffande textillärarna föreslog kommittén en examination av 180 per år under åren 1960—1968. Inom arbetsmarknadsstyrelsen har påbörjats en utredning för att beräkna det framtida lärarbehovet i husliga ämnen. Något exakt intagningsbehov för 1970 kan för närvarande inte anges. Det förefaller emellertid som om så pass många nya behov genom en snabbare expansion av skolväsendet på ett flertal områden, där huslig utbildning förekommer, har uppkommit, att lärarinneut-

95 bildningskommitténs beräkningar torde vara för låga. Här antas därför en intagning år 1970 av omkring 250 elever på vardera huslig och textil linje vid seminarierna för huslig utbildning. Ekonomi- och internatföreståndarutbildning Ekonomiföreståndare utbildas dels vid de statliga seminarierna för huslig utbildning, dels vid Västkustens ungdomsskola i Ljungskile. Internatföreståndare utbildas vid Västkustens ungdomsskola och vid Västerbottens läns landstings centrala yrkesskola i Umeå. Sammanlagt antogs till dessa utbildningslinjer 1960/61 78 elever (40 ekonomiföreståndare och 38 internatföreståndare). För närvarande råder brist på ekonomiföreståndare medan balans i stort sett råder mellan tillgång och efterfrågan på internatföreståndare. Någon prognos angående behovet av storhushållsföreståndare föreligger inte, men med hänsyn till bl. a. anstaltsvårdens utbyggnad på framför allt sjukvårdsoch åldringsvårdsområdena har här räknats med ett visst ökat behov av personer med storhushållsutbildning. En antagning av ca 100 elever beräknas för år 1970. Sjuksköterskeutbildning För inträde vid sjuksköterskeskola fordras realexamen eller motsvarande kunskaper. Någon central intagning sker icke, utan varje skola avgör själv, vilka elever som skall antagas. Studentandelen varierar från skola till skola. Vid vissa skolor förekommer överhuvudtaget sällan studenter, vid andra kan 30 procent av de antagna ha studentexamen. Antalet sökande till sjuksköterskeskolorna överstiger vida antalet elevplatser. Vid Statens sjuksköterskeskola i Stockholm förekommer sedan 1960 utbildning av sjuksköterskor, som kan tjänstgöra som lärare inom sjuk- och hälsovården. För tillträde till denna utbildning krävs studentexamen. Bristen på sjuksköterskor är för närvarande mycket stor. Inom arbetsmarknadsstyrelsen har utarbetats en preliminär prognos rörande behovet av sjuksköterskor och barnmorskor (Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 3/1962). Arbetsmarknadsstyrelsen redovisar fyra alternativa beräkningar av den erforderliga elevintagningen vid sjuksköterskeskolor åren 1962—1976. Enligt dessa skulle behöva intas mellan 3 000 och 3 600 elever år 1970. Med hänsyn till antagen utökning av utbildningskapaciteten vid laborantskolorna antages här den erforderliga elevintagningen år 1970 vara 3 300. Diakon- och diakonissuthildning Sammanlagt antogs omkring 90 personer år 1960/61 till diakon- och diakonissutbildning. Då är inte medräknad den sjuksköterskeutbildning som bedrives vid vissa diakonissanstalter. Denna redovisas under sjuksköterskeutbildningen. För 1970 antas oförändrad antagning av omkring 90 elever.

96 Arbetsterapeututbildning För inträde vid de ettåriga arbetsterapeutkurserna fordras för närvarande en omfattande förpraktik dels i olika slöjdarter, dels från sjukvårdsarbete samt skolunderbyggnad motsvarande realexamen. Kurser anordnas för närvarande i Göteborg, Örebro och Jönköping. 1960 års arbetsterapeututredning har i betänkandet Utbildning av arbetsterapeuter (SOU 1962: 50) förordat ett årligt intag av 165 elever under perioden 1964—1974 för att täcka det enligt utredningen föreliggande behovet av terapeuter. Intagningskapaciteten läsåret 1962/63 uppgår till ca 70 platser. Antalet sökande till ifrågavarande utbildning har enligt utredningen varit omkring 200 under senare år, av vilka emellertid många torde ha sökt till alla tre kurserna. Skogsmästarutbildning Vid skogsmästarskolan i Skinnskatteberg har tidigare intagits 20 elever per år. Genom riksdagsbeslut 1959 har antalet utbildningsplatser från och med läsåret 1962/63 ökats till 30. För en mindre del av eleverna är antagningsgrunden lägst realexamen samt skogspraktik. För övriga elever fordras genomgången skogsskola eller lantmästarutbildning (se nedan). Omkring en femtedel av de antagna har under senare år varit studenter. Enligt uppgift från jordbruksdepartementet torde man år 1970 kunna beräkna ett behov av 60 utbildningsplatser vid skogsmästarskolan. Lantmästarutbildning Utbildning av lantmästare sker vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Enligt proposition 1962:103 har utbildningen, som tidigare benämnts driftsledarkurs, uppdelats på en ettårig och en tvåårig avdelning. För tillträde krävs förutom viss förpraktik teoretiska kunskaper på realexamensnivå. Antalet utbildningsplatser uppgår 1962/63 till 60. E t t 10-tal studenter har under senare år antagits till varje kurs. Enligt uppgift från jordbruksdepartementet torde man kunna beräkna ett behov av 120 utbildningsplatser år 1970. Trädgårdstekniker

utbildning

Genom beslut i enlighet med proposition 1962: 99 inrättas från och med läsåret 1963/64 utbildning av trädgårdstekniker vid Alnarps trädgårdsinstitut och i Norrköping, avsedd att motsvara lantmästarutbildningen på jordbrukets område och med en årlig utbildningskapacitet av 16 trädgårdstekniker. Enligt uppgift från jordbruksdepartementet torde man kunna beräkna ett behov av 20 utbildningsplatser för ifrågavarande utbildning år 1970.

97 Nedan i tabell 3.2:2 ges en sammanfattning av den i det föregående redovisade uppskattningen av erforderlig intagningskapacitet vid postgymnasiala fackutbildningslinjer till vilka studenter i begränsad omfattning kan tänkas söka sig läsåret 1970/71. Tabell 3.2:2. Antalet antagna vid fackutbildningslinjer till vilka studenter i begränsad omfattning sökt sig läsåret 1960/61 samt beräknat erforderligt antal utbildningsplatser vid dylika linjer läsåret 1970/71. Antal utbildningsplatser

Utbildningslinje

Faktiskt 1960/61 Laboratoriebiträdesutbildning Laboratorieassistentutbildning Flygvärdinneutbildning Utbildning av resebyråpersonal Postexpeditörsutbildning Landskanslistutbildning Försäkringsutbildning Bankutbildning Handelsutbildning Musikutbildning Dramatisk utbildning Högre konstnärlig utbildning ' Konsthantverksutbildning Reklamtecknarutbildning Teekningslärarutbildning Förskollärarutbildning Hushållslärarutbildning Textillärarutbildning Ekonomi- och internatföreståndarinneutbildning . . Sjuksköterskeutbildning

Diakon- och diakonissutbildning Arbetsterapeututbildning Skogsmästarutbildning Lantmästarutbildning Trädgårdsteknikerutbildning Totalt

238 100 2195 1440 932 141 17 S3 160

155 56 200 164 212 58 1871 90 44 20 60 8 470

Erforderligt

1970/71

600 150 50 25 300 75 2 900 1850 200 30 25 150 250 75 500 250 250 100 3 300 90 165 60 120 20 11 535

Under avsnitt 3.1 har behovet av utbildningsplatser vid fackutbildningslinjer till vilka studenter i betydande omfattning söker sig beräknats till närmare 4 500 läsåret 1970/71. Antalet antagna studenter till dessa utbildningslinjer har antagits vara 4 300.

98 Såsom framgår av tabell 3.2:2 skulle antalet erforderliga utbildningsplatser läsåret 1970/71 vid utbildningslinjer till vilka studenter i begränsad omfattning söker sig uppgå till drygt 11 500. Beträffande dessa utbildningslinjer är det mycket vanskligt att förutse den framtida utvecklingen av studenttillströmningen främst med hänsyn till fackskolornas inverkan på rekryteringsunderlaget. Läsåret 1969/70 beräknar skolberedningen (Grundskolan, SOU 1961:30, sid. 873), att antalet elever i fackskolans andra klass kommer att vara ca 18 700. E t t betydande antal av dessa elever kan antas söka sig till vidare fackutbildning. Läsåret 1960/61 uppgick andelen studenter vid ifrågavarande fackutbildningslinjer till 13,5 procent. Här göres det försiktiga antagandet, att andelen studenter läsåret 1970/71 kommer att vara omkring 15 procent. Den totala studenttillströmningen skulle sålunda detta läsår kunna uppskattas till ca 6 000, varav ca 1 700 skulle gå till under avsnitt 3.2 behandlade utbildningslinjer.

FJÄRDE KAPITLET

Tillgången på och behovet av akademiskt utbildad arbetskraft, en tendensberäkning

I detta kapitel redovisas beräkningar av antalet examinerade från fakulteter och högskolor läsåren 1961/62—1970/71 jämte en överslagsberäkning av examinationen läsåren 1971/72—1974/75. Beräkningarna av examinationei? bygger på antaganden om studentexaminationen, tillströmningen till fakulteter och högskolor samt examinationsfrekvensen vid dessa. Det säger sig självt att beräkningar av detta slag med nödvändighet blir mycket osäkra. Slår något av antagandena fel, stämmer ej heller slutresultatet. 4.1.

Studentexaminationen 1962—1970

Studentexaminationen 1962—1964 går att beräkna utifrån antalet gymnasieelever hösten 1961 och tidigare. Sådana beräkningar har gjorts i Lärare i läroämnen, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1962, och Skol- och utbildningsstatistiska uppgifter, Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 2/1962. Här har valts att huvudsakligen använda examinationstalen i den senare framställningen, då dessa är köns- och linjefördelade. Studentexaminationen 1965—1970 är svårare att beräkna bl. a. av den anledningen, att gymnasiets framtida uppgifter och organisation för närvarande utreds av gymnasieutredningen. I ämneslärarprognosen göres ett antagande om studentexamination fram till 1970 på basis av antalet nybörjare (definierat som antalet elever i ring I 3 och II 4 ) tre år tidigare. Antalet nybörjare i gymnasiet i procent av motsvarande årskull har i den nämnda utredningen antagits öka från 20,8 procent 1961 till 30 procent 1970. Fördelningen på allmänna gymnasier och fackgymnasier antages i enlighet med statsmakternas rekommendationer bli förändrad så, att 60 procent av nybörjarna läsåret 1970/71 går till allmänt gymnasium och 40 procent till fackgymnasium. Antalet nybörjare antages läsåret 1970/71 vara detsamma vid handelsgymnasium som vid tekniskt gymnasium. Studentexaminationen på allmänt gymnasium antages utgöra 62 procent av nybörjarna tre år tidigare jämte 20 procent av nybörjarna fyra år tidigare och på fackgymnasium 75 procent av antalet nybörjare tre år tidigare. I tabellerna 4.1:1—3 redovisas beräkningar rörande studentexaminationen med fördelning på linjer, grenar och kön.

100 Tabell 1^.1:1. Beräknad studentexamination vid allmänt gymnasium, tekniskt gymnasium och handelsgymnasium åren 1962—1970.l Är 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

Ag

Tg

Hg

S.a

i % av 20-åringar

12 808 3 14 875 16 789 17 250 17 300 17 350 17 250 17 050 16 850

1643 1978 2 873* 3 150 3 400 3 600 3 800 4 000 4 250

1291 90 1700 2 2 250 2 600 2 900 3 200 3 550 3 900

15 742 16 943 21362 22 650 23 300 23 850 24 250 24 600 25 000

13,9 13,7 16,2 17,1 17,8 18,7 19,3 20,4 21,7

1 Beträffande studentexaminationen 1962—1964 har den i Skol- och uthildningsstatistiska uppgifter, tabell 1, publicerade beräkningen använts. Examinationsberäkningen för åren 1965—1970 har hämtats ur ämneslärarprognosen, tabell 3.1. 2 Här gjorda beräkningar enligt ämneslärarprognosens examinationsfrekvens. 3 Enligt prel. uppgift från statistiska centralbyrån var antalet avlagda Ag-examina vårterminen 1962 12 493.

För 1965—1970 är examinationssiffrorna ej fördelade på kön och för allmänt gymnasium ej heller på linje i ämneslärarprognosen. Tabell 1^.1:2. Studentexamina 1957—196.£ ])å allmänt gymnasium efter linje (A-kombinationer har hänförts till allmän linje). Relativa tal. Latin

Allmän

Real

Summa

1957 1958 1959 1960 1961

33,2 32,3 30,4 30,3 28,6

28,8 28,9 30,3 29,0 30,0

38,0 38,8 39,2 40,7 41,4

100 100 100 100 100

19621 19631 19641

25,9 23,6 22,3

28,7 28,9 29,7

45,3 47,5 48,0

100 100 100

År

Enligt Skol- och utbildningsstatistiska uppgifter.

101 Tabell 4.1:3. Faktisk och beräknad andel kvinnor av de examinerade vid allmänt gymnasium, fördelade på linje, samt vid tekniskt gymnasium och handelsgymnasium åren 1957—1964Allmänt gymnasium

År

1 Tg

Hg

Tot.

44,9 46,0 46,8 47,0 47,6

2,5 3,2 2,6 3,5 4,0

42,0 47,1 43,6 48,9 48,6

41,1 42,3 42,1 42,6 43,2

48,4 48,1 48,7

3,3 4,0 5,7

55,8 30,0 54,5

44,3 42,8 43,4

L

A

R

S:a

1957 1958 1959 I960 1961

63,5 65,3 65,4 69,0 70,4

51,2 51,5 55,2 54,5 55,6

24,0 25,8 25,9 25,3 26,1

19621 19631 19641

71,8 71,7 73,9

59,7 58,7» 60,6

27,8 29,8 29,6

Enligt Skol- och utbildningsstatistiska uppgifter.

Andelen kvinnor har som framgår av tabell 4.1:3 ökat under perioden. Att ökningen avstannat enligt prognosen för 1962—1964 sammanhänger med, att 1963 endast en obetydlig examination beräknas ske från handelsgymnasium och att en kraftig ökning av examinationen från tekniskt gymnasium väntas 1964, där andelen kvinnor är låg. Med utgångspunkt i tabell 4.1:2 och på grundval av preliminära överväganden inom gymnasieutredningen har antagits, att fördelningen på linje mot slutet av 1960-talet stabiliseras på följande sätt: 20 procent för latinlinje, 30 procent för allmän och 50 procent för reallinje. Det förefaller troligt, att ökningen av andelen kvinnor fortsätter tills skillnaden mellan könen utjämnats. Detta antages här ske i mitten av 1970-talet. Med utgångspunkt häri har ett antagande om könsfördelningen för hela studentexaminationen gjorts år 1970. Andelen kvinnor beräknas då vara 47,3 procent mot 42,7 procent 1960. Antagandet finnes närmare redovisat under tabellerna 4-1-4—5, i vilka redovisas studentexaminationen vid allmänt gymnasium och fackgymnasium med linjeoch könsfördelning åren 1962—1970.

102 a a p

c

03 JS H

-C t)

g c

rä

i i .2r

a "3 '3 OJ

ci

4-> O

H

W

GO O 00

K3 t^ QC

CM

T*

—i

0 H

to CO

cc © co © 52 © ' ©" ©" ©

g N n ko o •ö^ i> m © io • SL S ©* o" cs' © g>

C/2

£ cS

3 £ sx

ös

CO

_^

CO

co co X

c a3

05 O t—

US 1^ lO

CM

-<* co

en co

74 T-i

OS r-

X

X

X

C-

Q -o oo t - co X ' co T—

kfl >o © >o 52 r-" O" CC" ©

°

« JH

C

O to lOO CO, to os -* 0C! ro kXO OS X co iro uO

1—1

CM CM

CO OS

irt krt

TH

os O

O to r~ >o

CM

(M

CM

—.

Ol CM 00

C/J

T*

lO

>o u3

kO

CM l O OO co to CO CO

00 1— CS

US

o lO r— er. o —i T - l - M

lO t—

T*

o

CO

CTJ

CM

a

GG

**

4)

:o3 P

ä

l O h» as r~ kO as CM T-l * H LO o CM - M CO co

ii—i

—-i r1

k» O

CM l-H

O

kO

-t* CM

CO

«* to

CO t^-

CO

co

CO

co co

1-1 H

-M

en m»

"

i—1 T - l

CO

o

o

kO

lO •>*

O

IO

to co

CO

co

CO

CO

as

1^

Ol

C 5

co co

kO

«o o t~ i~

CO

CO

~#

T*

T—, fN T — er. r - H T j i CO 0f) to CO er. as ers r~ l~ t~ l> r— to co co oq CM 0 5 CM CM CM CM

03 CO

CC

© °^ ° „ **%. •* 52 ©" ©" co" CM"

,_

i-l

kO ©

»i CO co - *

co so -ro 0 0 to - r Os CO —1 -l GO t ~ to Tc_5 r~ i—i CO T * l er. er. X 0 0 t— co T-t

O

&

—< k Ä iCi

lO

T *

H

ca "B

<

un uo

5j

ft

J os co co t— t o "^ kO \a o

CO 00 X

T *

CM

O 03

Cfi

f l M •*

» #o o to

0) ~0 3

©

Of)

c

H <u c

CO TT

© o © i-T 2 <M

r- co er. CO r~ r k O >CJ io to i O CO ort OJ a-i CM oo o o CO - . i kO to kO ^ * k O l ^ co co CO CO X X X 00

•u

s £

(N

os

D

£ 13

°ö

©

T-H

_

co

—5

er. CO O Q o O O 00 o 5 l O kA >o iSX tCM co CO CM O t ^ C ~ CO t O t - t— o

t » co

'N t^

M lO O

IS

• O 9 0 t o l>!>• er. »o CA i-Ti er. r- kO CM iCJ as 1-H <* Tji kO t» X OS O CD

N

c: O O O § o" o" o' ™ N n io

g

%4 O

i—1 CO • * >*ri

s d 1.g —'

O

Cfi

o c o o g: o" o" o" o

,3

<

C)

t^

1—1 t— 'tfi CO

"ä s

00 52

©__ ©_ »O TF CD kO IM" r-'

J

t> O (U

o

<> © © t-"

C5 C cS

QO

M

co

kO

CM

W

-; i r>CO er- on O l as os os OJ

kO CO

-O

^

6s

•<

IN CO C5

m

to

•*

to eo er. os er.

-M f00

_

i—I t— >rs t ^ t ^ CO

CO 50

r^ X cs o O CO t > er. er: es c;

CO

Tji

CO ©

55 ©" g

i.^

kO kfl t » CM" ©" c? « CO T?

in © o © © § m" r-T o" ca 2

J>

©

CO Tf

J < 04

103 Tabell 4.1:5. Beräknad examination från fackgymnasium åren 1965—1970. Tekniskt gymnasium

Är

1963 1066 1967 1968 1969 1970

efter kön

Handelsgymnasium

M.

Kv.

S:a

M.

Kv.

S:a

2 961 3 179 3 348 3 496 3 640 3 825

189 221 252 304 360 425

3150 3 400 3 600 3 800 4 000 4 250

1012 1144 1247 1344 1 455 1560

1238 1456 1653 1856 2 095 2 340

2 250 2 600 2 900 3 200 3 550 3 900

Antagande om andelen kvinnor: 1965

1969 Tg

6,0

6,5

7,0

8,0

9,0

1970 10,0 %

Hg

55,0

56,0

57,0

58,0

59,0

60,0 %

Tabell 1^.1:6. Beräknad total examination från allmänt gymnasium, tekniskt gymnasium och handelsgymnasium efter kön åren 1965—1970. Total examination

År

1965 1966 1967 1968 1969 1970

M.

Kv.

S:a

12 774 13 032 13170 13 232 13 219 13 178

9 876 10 268 10 680 11018 11381 11822

22 650 23 300 23 850 24 250 24 600 25 000

Från och med 1963/64 beräknas de nya fackskolorna komma att införas och successivt byggas ut till att omfatta ca 20 procent av motsvarande årskull vid 1970-talets början. Det är svårt att förutse, hur dessa kommer att påverka tillströmningen till gymnasiet. De som tar studentexamen 1970/71 är nybörjare senast 1967/68, vilket innebär, att problemet gäller hur tillströmningen till gymnasierna påverkas av fackskolorna åren 1963/64—1967/68 (studentexaminationen 1966—1970). Att denna helt nya skolform under denna korta tid skulle avsevärt påverka tillströmningen till gymnasiet förefaller icke troligt. 4.2.

Tillströmningen till fakulteter och högskolor läsåren 1 9 6 2 / 6 3 — 1970/71

De beräkningar som göres nedan av den totala inskrivningen vid fakulteter och högskolor motsvarar nettoantalet nyinskrivna (jfr tabell 1.4:1, anm. 1).

104 I universitetsutredningens betänkande och i ämneslärarprognosen har beräkningar av den totala tillströmningen till fakulteter och högskolor gjorts för läsåren 1959/60—1970/71 respektive 1962/63—1967/68. Universitetsutredningen uppställde som önskvärt mål, att andelen studenter, som påbörjade akademiska studier, skulle minska jämfört med vid slutet av 1950-talet radande förhållanden. Utredningen uppställde följande två alternativ för personer med studentexamen från allmänt gymnasium. Antal år efter studentexamen för första inskrivning

75-procentalt. . . . 65-procentalt. .. .

0—1

1—2

2—3

3—4

4—5

5—G

S:a

33,3 28,9

20,9 18,1

10,4 9,0

5,2 4,5

3,1 2,7

2,1 1,8

75 65

I ämneslärarprognosen kommenteras dessa alternativ: »Det förefaller föga sannolikt mot bakgrunden av de senaste årens utveckling att den relativa övergången skulle sjunkna så lågt som till 65 procent eller ens till 75 procent.» Det nya material som tidigare redovisats i tabell 1.4:4—5 stöder starkt detta uttalande. I ämneslärarprognosen uppställdes närmast på grundval av den bearbetning av nettoantalet ny inskrivna år 1959/60 med fördelning på studentexamensår, som redovisas i tabell 1.4:4, tre antaganden: 85, 80 respektive 75 procents relativ övergång till universitet och högskolor med följande fördelning på år efter examen. Antal år efter studentexamen för första inskrivning

85-procentalt 80-procentalt 75-procentalt.: 1962/63 1963/68

0—1

1—2

2—3

3—4

4—5

5—6

6—7

S:a

37 35

28 25

8 8

4 4

2 2

2 2

4 4

85 80

35 35

25 25

8 7

3 2

2 2

2 2

3 2

78 75

I ämneslärarprognosen bedömdes 80-procentalternativet som det mest sannolika. Ytterligare material ägnat att belysa de aktuella tendenserna i här berört avseende är nu tillgängligt, nämligen dels en bearbetning för 1960/61 beträffande nettoantalet nyinskrivna med fördelningen på studentexamensår dels de 1959/60 och 1960/61 nettonyinskrivnas fördelning på studentexamensår och kön (se tabell 1.4:4 och bilaga 1.4:1).

105 Det bör observeras, att tabellerna 1.4:4—5 ej anger övergångsfrekvensen fölen stndentexamensårgång utan hur en inskrivningsårgång fördelar sig på studentexamensår. Om alla studentexamensårgångar antas bete sig lika anges alltså i tabellerna den relativa övergången hos en studentårgång. Mellan åren 1959/60 och 1960/61 synes en betydande ökning i övergångsfrekvensen ha skett för både män och kvinnor. Denna ökning är koncentrerad till de yngsta studentexamensårgångarna. Någon ytterligare ökning av den relativa övergången för män utöver de 90—93 procent som tycks gälla nu förefaller osannolikt. Även i fortsättningen torde en viss övergång av Ag-studenter utan tidigare akademiska studier komma att ske till övriga utbildningslinjer och yrken som till socialinstitut, officersutbildning, klasslärarutbildning, de statliga verkens utbildningslinjer, konstnärlig utbildning samt banker och försäkringsbolag. Bland studentskorna är övergångsfrekvensen mycket lägre än för männen. Att övergången för kvinnorna kan komma att öka under 1960-talet förefaller sannolikt. Utifrån det ovanstående har skilda antaganden gjorts för den relativa övergången av manliga respektive kvinnliga Ag-studenter. För männen har antagits, att nuvarande höga övergångsfrekvens kommer att i stort sett bestå under återstoden av 1960-talet. En viss ökning av övergången de två första åren efter examen och en minskning av övergången de senare åren efter examen har antagits ske. För kvinnorna har antagits en ökning av övergångsfrekvensen från nuvarande ca 73 procent till 80 procent. Ökningen har antagits helt koncentrerad i tiden till de två första åren efter examen medan den relativa övergången de senare åren efter examen har antagits minska. I universitetsutredningen och i ämneslärarprognosen gjordes antagandet, att personer med annan utbildning än examen från allmänt gymnasium sammanlagt skulle utgöra en viss andel av inskrivningen i sin helhet. Att göra detta under en period, då relationen mellan examina från allmänt gymnasium och specialgymnasium kraftigt förändras kan knappast anses lämpligt. Tabellerna 1.4:5 och 7 ger vissa möjligheter att uppställa antaganden för Tg- och Hg-studenternas övergång till universitet och högskolor. För tekniskt gymnasium förefaller övergångsfrekvensen ligga vid ca 25 procent, vilket enligt tabell 1.4:7 innebär en minskning gentemot tidigare år. Hur förhållandet i fortsättningen blir är svårbestämbart. För en fortsatt nedgång i övergångsfrekvensen talar den svåra bristen på läroverksingenjörer. För en ökning talar det förhållandet, att de tekniska gymnasierna under 1960-talet kommer att starkt expandera, vilket kan medföra att nya ej klart yrkesbestämda elevkategorier söker sig till de tekniska gymnasierna. Den relativa övergången av Tg-studenter har antagits bli 25 procent.

106 År 1964 examineras den första kullen från det nya treåriga handelsgymnasiet. Det nya treåriga handelsgymnasiet får betraktas som en betydligt bättre grund för universitets- och högskolestudier än det gamla tvååriga. Detta kan väntas medföra, att övergången till universitet och högskolor blir en helt annan för studenter från det treåriga handelsgymnasiet. Hur hög övergången blir går ej att nu bedöma. Den har här antagits vara av samma storleksordning som för studenter med examen från tekniskt gymnasium eller 25 procent. Då antalet kvinnor är mycket större på handelsgymnasiet än på det tekniska gymnasiet har relationen mellan övergången de två första åren antagits bli ungefär densamma som för Ag-studenter 1960/61 (se tabell 1.4:4). Det bör observeras, att för de examinerade Hg-studenterna före 1964 uppställts ett särskilt antagande. Antalet nettonyinskrivna vid fakulteter och högskolor med annan förutbildning än studentexamen har antagits bli 350 under varje kommande läsår. I tabell Jf..2:l återges den totala beräknade nettonyinskrivningen vid fakulteter och högskolor läsåren 1962/63—1970/71 med fördelning av de inskrivna efter tidigare utbildning och Ag-studenterna ävenledes efter kön enligt följande antaganden. Antaganden

Kategori/Kön/ Läsår/Examensår

om övergångsfrekvens till fakulteter läsåren 1962/63^1970/71.

och högskolor

Antal år efler studentexamen för första inskrivning 0—1

1—2

2—3

3—4

46 46 47 48 48 49 50

12 13 14 14 15 15 15

5 5 5 5 5 5 5

1,5

0,5

0,5

4—6

4—8

4—10

4—11 J 4—12

S:a

1. Ag-studenter

Män 1962/71 Kvinnor 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/71 2. Hg-studcnter Båda könen Examen före år 1964 Examen 1964— 1970 3. Tg-studenter Båda könen 1962/71

.

3 3 3 3 3 3 3

91 1 1 1 1 1 1 1

0,5

74 75 76 77 78 79 80

3,5

107 Öl

>n -* o te o CO O 01 o O- M i ~ 1» CN CO t— xC. o en co r r CO CO c o en CO «* o

H3

-tf

H

in

c*

CO

o

o o

t~o uO

co

O co

CO

^

CO

OJ

OJ

OJ

OJ

OJ

0-1

OJ

COiO CO

- 5

O

o

l O

--5 lO CO

o

i.O CO

o o >.o m

»—1 p H

Ol

g te O 50

CO

SO

CO

lO

co co co co

N

so os

o3 u

»•i

c

s

^

BQ O l H o co pH CO T— -# o 3 r-l (N CO co «* - * l O

bn

K i-~>

Öl

-o S c

*ö

ej

ö

C Moo

o H

> _;

•g * ^

rf

g N =0 v—, -Js!

d

*

C

_^ « C 03 O

C

'>! *~ JS Ctt < -K> ~) H—> ä %

co so te CO so co

p-l

• *

t co co

in

ai

^ ** l O

un

in

OC

CO

te en

H j

—. 3

t> co i n 3 1 te co er. _ i co so te CO i . O » r» it >n^r m to —'

o H

Ol I ~ -* -* an Ol / co so -* CO t -

^

<M

T-l

:'•>

Ol Sft

c-

Ol l.O

CO

o co 01 31

oj C

,2 S P9

co so co "* 0 1 O l I f i CO o SO (M — < o 3 1 00 t - - r » OJ e» 04 oo CO 00 00

c

o *p ö l K K &I, ~CC g K

3K

01 CO

te r^ <f i f t m >o o O {—

CO

Ol •«*

~^ « # »o o CM - f Ol o N co "<* >* -t*

O CN TJ(

Tj< O CO

-s* * *

to

< o1

-*

te te O l I - O l CO O J CO Ol iO o so C i o Sft 1 o o CO m OC 0 1 o ~# l O te to co CO co »•

t -

o

co T—1

lO

OJ O

ä c

M

Ö

§

O

tO

Ol

o 3-. to te

Ol : 5 l O

L~

—i an Sft 0 0 Ol sft O er. o te t ^ te T H C O tr- o !~ C - f -

c» •

©i

h C/3

HJ

Ö

CO <# i n CO ib- 00 c-. O rco co CO CO es CO CO •t ^^ "tN^. •<M >» so >> — «> O l o CO ~^ * CO •* co to CO CO CO i > CO CO CO Cl

SS

C:

1 ^

a

SB c.

Ol

Cl

108 I tabell 4.2:2 nedan jämföres beräkningen i tabell 4.2:1 med universitetsutredningens 75-procentalternativ och ämneslärarprognosens 80- och 85-procentalternativ. De senare är framräknade till 1970/71 och höjda med faktorn 10 / 9 . Såsom framgår av tabell 4.2:2 ligger antagandet om den totala nettoinskrivningen enligt tabell 4.2:1 även över 85-procentantagandet i ämneslärarprognosen från och med läsåret 1966/67. Tabell 4.2:2. Beräknat nettoantal nyinskrivna läsåren 1962/63—1970/71 vid fakulteter och högskolor enligt universitetsutredningens 7 5-procentantagande, ämneslärarprognosens 80- och 85-procentantagande samt enligt beräkning i tabell 4.2:1. Läsår

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

Universitetsutr. 75%

Ämneslärarprognosen

8 659 9 624 10 522 11119 11619 11844 12 102 12 177 12 083

Enl. tab. 4.2:1

80%

85%

9 433 11101 12 704 13 893 14 527 14 873 15 060 15133 15 087

10 052 11831 13 557 14 820 15 490 15 836 16 021 16 087 15 996

9 900 11529 13 455 14 774 15 525 16 016 16 320 16 433 16 507

I tabell 4-2:3 återges en beräkning av den totala inskrivningen efter kön. De inskrivna med examen från tekniskt gymnasium har vid beräkningen antagits ha samma könsfördelning som de examinerade från gymnasierna ett år tidigare. De inskrivna med examen från handelsgymnasium antas ha samma könsfördelning som de examinerade vid gymnasiet samma år. Av de 350 med annan utbildning har 200 antagits vara kvinnor. Tabell 4-2:3. Beräknat nettoantal nyinskrivna vid fakulteter och högskolor läsåren 1962/63—1970/71 med fördelning på kön. Beräknat nettoantal nyinskrivna Läsår

1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

Totalt

9 900 11 529 13 455 14 774 15 525 16 016 16 320 16 433 16 507

Därav män

Därav kvinnor

abs.

rel.

abs.

rel.

5 664 6 598 7 609 8 365 8 715 8 842 8 855 8 793 8 665

57,2 57,2 56,6 56,6 56,1 55,2 54,3 53,5 52,5

4 236 4 931 5 846 6 409 6 810 7 174 7 465 7 640 7 842

42,8 42,8 43,4 43,4 43,9 44,8 45,7 46,5 47,5

109 Fördelningen av totalantalet nyinskrivna på de olika fakulteterna och högskolorna kommer att göras i två steg: först kommer den beräknade nettonyinskrivningen vid fackhögskolorna (spärrade utbildningslinjer enligt kapitel 1) att dragas bort från totalsumman. Därefter kommer återstoden att fördelas på de s. k. fria fakulteterna (teologisk, juridisk, humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet). Antalet nybörjarplatser vid fackhögskolor är enligt kapitel 1, tabell 1.4:9, åren 1962/63—1965/66 (nybörjarplatserna för civilingenjörsutbildning vid universitetet i Uppsala har här icke medtagits) följande. 1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

3 319

3 552

3 707

4 109

Här antages, att antalet nybörjarplatser perioden 1966/67—1970/71 kommer att öka med 25 procent av 1965/66 års platsantal. Denna ökning antages ske med 5 procent per år. Antalet nybörjarplatser vid fackhögskolor blir då följande. 1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

4 314

4 520

4 725

4 931

5136 Av nybörjarna vid fackhögskolor har hittills ett stort antal tidigare studerat vid annan fakultet/högskola, vilket gör att en person kan dubbelräknas. De beräknade totala inskrivningssiffrorna är nettosiffror, vilket innebär att en person endast medräknats en gång. För att vi skall kunna dra bort inskrivningen vid fackhögskolorna från den totala inskrivningen måste inskrivningen vid fackhögskolorna reduceras till nettosiffror. I bilaga 4.2:1 redovisas antalet svenska nybörjare, nettoantalet nyinskrivna och antalet nybörjare som tidigare studerat vid annan fakultet/högskola 1956/57—1960/61. Antalet svenska nybörjare överensstämmer ej helt med antalet nybörjarplatser men avvikelserna är små och beaktas ej här. Andelen nybörjare vid fackhögskolorna som tidigare studerat vid annan fakultet/högskola är som framgår av bilaga 4.2:1 mycket stor. Den hade 1960/61 ökat till 29,4 procent. De »akademiska komplettanterna» — d. v. s. de intagna som tidigare studerat vid filosofisk fakultet och vid intagningen tillgodoräknat sig akademiska betyg — kan antas utgöra den övervägande delen av dessa som tidigare varit inskrivna vid universitet/högskola. I ämneslärarprognosen, tabell 3.6, redovisas den akademiska kompletteringen hösten 1958—hösten 1960. Om en beräkning av den akademiska kompletteringen 1960/61 sammanställes med antalet nybörjare, som tidigare studerat vid universitet/högskola enligt bilaga 4.2:1, visar det sig, att överensstämmelserna är relativt goda utom för medicinsk fakultet och tandläkarhögskolor. Vidare förekommer nybörjare som tidigare inskrivits vid annan fakultet/högskola även vid högskolor, där den akademiska kompletteringen ej antagits ha förekommit, framför allt vid handelshögskolorna. Den stora skillna-

110 den vid medicinsk fakultet mellan antalet som tillgodoräknat sig akademiska betyg — ca 150 — och antalet som tidigare studerat vid annan fakultet/högskola — ca 250 — föranledde en undersökning av dessa. Det visade sig, att av de 250 studerande hade 210 inskrivits vid humanistisk eller naturvetenskaplig fakultet, d. v. s. ett väsentligt större antal än de akademiska komplettanterna. Vad dessa gjort vid filosofisk fakultet är svårt att avgöra — de kan ha skrivit in sig trots att de blott kompletterat studentbetyget, de kan ha blivit intagna innan de hunnit avlägga något betyg etc. Även vid fackhögskolor, där akademisk komplettering ej beräknas förekomma, har personer som tidigare studerat vid annan fakultet/högskola skrivits in. Vad dessa gjort där är också svårt att bedöma. Komplettering av studentbetyget på någon universitetsort, förändring av studieinriktning jämte dubbelutbildning torde vara några av tänkbara förklaringar. Vid handelshögskolorna torde civilingenjörer i viss utsträckning skriva in sig för att studera företagsekonomi. Ca 2/3 av nybörjarna vid fackhögskolor 1960/61, som tidigare studerat vid annan fakultet/högskola, har tillgodoräknat sig akademiska betyg (häri ingår ej hel examen vid handelshögskola) vid intagningen. Vid medicinsk fakultet, de tekniska högskolorna samt skogshögskolan (förslag) kommer nya antagningsbestämmelser, vilka bl. a. syftar till att begränsa den akademiska kompletteringens omfattning. Samtidigt kan antalet nybörjare vid handelshögskolorna med tidigare akademisk examen, som avser att enbart studera företagsekonomi, beräknas nedgå, då företagsekonomi nu kan studeras vid de filosofiska fakulteterna. Antalet akademiska komplettanter har ökat starkt till 1960/61. Det förefaller troligt, att komplettanterna relativt sett kommer att minska, då de nya antagningsbestämmelserna, vilka ovan berörts trätt i kraft. Med utgångspunkt från ovanstående har gjorts följande antagande om nettoantalet nyinskrivna vid fackhögskolorna, tabell ^,2:^. Tabell 4.2:4.. Det beräknade nettoantalet nyinskrivna vid fackhögskolor jämte den antagna relationen mellan nybörjarplatser och nettoantalet nyinskrivna vid dessa högskolor läsåren 1963/64—1970/71. Läsår

1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

Nettoantalet nyinskrivna i % av antal nybörjarplatser

72 74 75 76 77 78 79 80

Andel nybörjare Nettoantalet (%) som tidigare studerat vid annan nyinskrivna vid fackhögskolor fakultet/högskola

28 26 25 24 23 22 21 20

2 557 2 743 3 082 3 279 3 480 3 686 3 895 4109

Ill Nettonyinskrivningen vid de fria fakulteterna erhålles genom att antalet nettonyinskrivna vid fackhögskolorna enligt tabell 4.2:4 dragés från totalantalet nettonyinskrivna enligt tabell 4.2:1. Det beräknade antalet nettonyinskrivna vid de fria fakulteterna blir då följande.

1963/64 1964/65

8 972 10 712

1967/68

12 536

1968/69

12 634

1965/66

11 692

1969/70

12 538

1966/67

12 246

1970/71

12 398

Fördelningen av nettoantalet nyinskrivna på skilda fria fakulteter 1957/58— 1962/63 redovisas i tabell ^.2:5. Tabell 1^.2:5. Nettoantalet nyinskrivna vid fria fakulteter läsåren 1957/58—1962/63. Fakultet Läsår

1957/58 1958/59 . , 1959/60 1960/61 . 1961/621 . 1962/632

H u m . fak.

Mat.-nat. fak.

S:a

Teol. fak.

Jur. fak.

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

abs.

rel.

93 134 129 139 167 152

2,3 2,9 2,5 2,4 2,5 2,0

366 464 458 436 459 565

9,3 10,2 8,9 7,5 6,8 7,3

2 609 2 721 3 168 3 516 3 994 5 009

66,0 59,7 61,3 60,2 59,4 64,5

886 1241 1413 1 749 2102 2 031

22,4 27,2 27,3 29,9 31,3 26,2

3 954 4 560 5168 5 840 6 722 7 757

100 100 100 100 100 100

1 Prel. uppgifter. Enl. statistiska centralbyråns beräkning på grundval av uppgifter om bruttoantalet nyinskrivna per den 10 oktober 1962.

2 Universitetsutredningen gjorde i sitt sjätte betänkande ett antagande om en förändrad fördelning mellan de fria fakulteterna som skulle ha uppnåtts 1965/66. Detta antagande redovisas nedan. Teol. fak.

Jur. fak.

12 Hum. fak. Mat.-nat. fak. 50

36 S:a % 100

Universitetsutredningen utgick från den 1958/59 gällande fördelningen. Vad gäller naturvetare kan man säga, att utvecklingen till och med 1961/62 ägt rum såsom utredningen rekommenderade, medan humanisterna ej minskat i förordad takt och juristerna relativt minskat starkt i stället för att öka sin andel.

112 Såsom ovan framgått beräknas inskrivningen vid de fria fakulteterna komma att öka högst avsevärt 1961/62—1968/69, från 6 722 till 12 634 nyinskrivna per läsår. De teologiska fakulteterna har under hela perioden antagits mottaga 2 procent av samtliga inskrivna vid de fria fakulteterna. De juridiska fakulteterna har i absoluta tal stått ungefär stilla sedan 1958/59 och i relativa tal minskat starkt fram till 1961/62. I samband med det ökade trycket på de fria fakulteterna synes det troligt, att en större andel söker sig till de juridiska fakulteterna. Så tycks ha skett 1962/63. Juridisk fakultet har antagits öka till 9 procent av inskrivningen vid de fria fakulteterna. Tillströmningen till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna har under de senaste åren ökat mycket starkt. Antalet examinerade på det allmänna gymnasiets reallinje har ökat de sista åren och kommer att fortsätta att öka snabbt t. o. m. 1965 för att sedan stagnera och minska mot slutet av 1960-talet (enligt tabell 4.1:4). Övergångsfrekvensen för realstudenter är högre än för studenter från allmän linje och latinlinje. Till de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna och fackhögskolorna (utom handelshögskolorna och GCI) kommer övervägande delen av studenterna från reallinjen. Tillgången på realstudenter är fram till 1966/67 god. Om man antar, att andelen realstudenter skall vara konstant vid fackhögskolorna, teologisk och juridisk fakultet samt vid humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet (den humanistiska fakultetens inskrivning beräknad som restpost) skulle tillgången på realstudenter tillåta en inskrivning av ca 37 procent vid matematisknaturvetenskaplig fakultet av totalantalet nyinskrivna vid de fria fakulteterna 1966/67 och 1967/68. Eftersom antalet nybörjarplatser vid fackhögskolorna har antagits öka med 25 procent perioden 1966/67—1970/71 och samtidigt tillgången på realstudenter blir mindre, skulle, om vi fortfarande antar, att andelen realstudenter skall vara oförändrad vid samtliga fackhögskolor/fakulteter, inskrivningen vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet gå ned till omkring 35 procent av totalantalet nyinskrivna vid de fria fakulteterna 1970/71. Enligt statistiska centralbyråns beräkning av nettoantalet nyinskrivna vid fria fakulteter 1962/63 på grundval av inhämtade uppgifter per den 10 oktober 1962 om bruttoantalet nyinskrivna vid dessa fakulteter skulle den relativa andelen nettonyinskrivna vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteter minska från 31,3 procent 1961/62 till 26,2 procent 1962/63 och den relativa andelen nettonyinskrivna vid humanistiska fakulteter öka från 59,4 procent 1961/62 till 64,5 procent 1962/63. Denna omsvängning i utvecklingen är svårförklarlig och kan vara en tillfällighet. Här antas utvecklingen komma att gå mot en ökande relativ andel nyinskrivna vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteter, så att denna andel 1970/71 uppgår till 35 procent.

113 De humanistiska fakulteterna har antagits minska sin andel av nettoantalet nyinskrivna vid de fria fakulteterna till 54 procent år 1970/71. Det bör i sammanhanget påpekas att samhällsvetare och psykologer enligt nedan gjorda antaganden antas öka sin andel av de humanistiska fakulteterna under perioden (se kapitel 4.4). De här gjorda antagandena återfinnes i tabell 4.2:6, där det beräknade nettoantalet nyinskrivna redovisas. Tabell 4-2:6. Beräknat nettoantal nyinskrivna vid teologisk, juridisk, humanistisk och matematisk-naturvetenskavlig fakultet läsåren 1963/64—1970/71. Fakultet Läsår

1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

.. .. .. .. .. .. .. ..

Mat.-nat.

Hum.

Jur.

Teol.

%

abs.

%

abs.

%

abs.

%

abs.

Summa abs.

2 2 2 2 2 2 2 2

179 214 234 245 251 253 251 248

7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,0 9,0 9,0

628 804 935 1041 1128 1137 1128 1116

63,0 61,5 60,0 58,5 57,0 56,0 55,0 54,0

5 653 6 588 7 015 7 164 7 145 7 075 6 896 6 695

28,0 29,0 30,0 31,0 32,0 33,0 34,0 35,0

2 512 3106 3 508 3 796 4 012 4169 4 263 4 339

8 972 10 712 11692 12 246 12 536 12 634 12 538 12 398

Nedan i diagram 2 återges den av universitetsutredningens beräkningar av tillströmningen till fakulteter och högskolor läsåren 1959/60 och 1969/70 som kan betecknas som utredningens maximialternativ (SOU 1959: 45, diagram 15, sid. 130) samt den faktiska tillströmningen till fakulteter och högskolor läsåret 1959/60 och den i detta avsnitt beräknade tillströmningen läsåret 1969/70. Det bör observeras, att en viss olikhet föreligger mellan definitionerna på totalantalet nybörjare enligt de två beräkningarna (jfr denna utrednings tabell 4.2:4 jämte föregående resonemang samt SOU 1959:45, sid. 26 f., 126 ff.).

114 Diagram 2. Beräknad tillströmning till fakulteter och högskolor läsåren 1959/60 och 1969/70 enligt universitetsutredningens maximialternativ samt faktisk tillströmning läsåret 1959/60 och tillströmning enligt tendensberäkningen läsåret 1969/70.

högstsol or och

Spärrode

Handelshögsk

Tekn. höqsk.

Universitetsu+redningens maximialterna+iv Fria fakulteter f<ku t. Teal. fok.

Tondl.Med. Övr. högskfok. hbgsk

Hum. fak.

Jur. fok.

Maf.-nat fak.

1969/70

v

s

^

y

/ /

\ 959/60

1 5000

0 Antal 0 Huvudutbildning

\

\

i

i

i

i

i

i

10.000 Tendensberäkningen Spärrade Handelshögsk.

Fria fakulteter

högskolor och fakult. Tckn. högsk.

Tenl. fok.

Tandl. Med. Övr. höqsk fak. högsk

Hum. fak.

Jur fok.

Mat-not fak.

1969/70

^^—~~~~~~~~ i i

1959/60

1 5.000 Antal

nybörjarplatser

\

5.000 Nettoontal

nyinskrivna

I tabell 4-2:7 slutligen har antalet nybörjarplatser vid högskolor och nettoantalet nyinskrivna vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter läsåren 1959/60—1969/70 enligt tendensberäkningen ställts i relation till varandra för att belysa den enligt beräkningarna uppkommande strukturförändringen i tillströmningen till skilda delar av universitets- och högskoleväsendet.

115 ^ o c; , _^ ro n o O ö o c i i i o O ro O

CJ

t/2

c,

>o co co

"•s.

^ •+a

Os CO m

lO CO

„

Ci r-H

•Sä •2

S *~

-sä . §

-o lO

CO

X to

^ ^_ • * i^

._ _ _. ., er. / -r •orr. «o OJ CO

o

- T

OJ

i.O

00 LC3

to

_ _ Q O O , "-> C _- C

_^ cr er co iO

ro

o

'--

^^ _ O

a a

— >* "/"# «# »o CM

te

t -

i -

i — y-

lO

•M lQ

X

00 O

T

»* «* ro "* - r «* -* t ! - r ^r

CD

<v r£

t.

OJ

er. X to uQ ta

"JSi

O O

.O _

a -sä

+

o tO

ci

o o

CO

«=> « *rt

_

t^ •*

u3

- O l CM ._ SS ro TT o iO :/. -# «# ^

o

O

w rH

o

o

T—1

Cl

C00 H—> JO

ro O x O x IO ^r

i d

Ol US

-T

—.

•r.

CO

CC'

CO

_ o

Ol

Q

i—<

x aj

rf

O O rH

I O

^. o r> s ro

! 3

ro

C~. O

1(0)

X

X

CO 1^

Ol

"0

i—i r H

C0>

^

+ o o

& . 0Ö5

Ol CN CO

"«>.

Ö

Ö -O -Sä »ä

„ •M

rj»

<ss

|-~

O

t-.

o

<a

3 o -O

<

-Sä

eS C <N

M

^

-t-

-,-i

LO

er.

T—

-^ -r

CO

o

ro

j

t -

I -

T t^

Ol

CO •rf

1^Ol

oo X

CC'

X

-«

_^

-* **

co

Ol _ l 0 5 to CC to 0 1 •c -r o CO ro o os 1 - ro t> — 1 o u3 T-1 sq O l O l 0 0 co CO T

• * rH

KO

—

- uc to <~~ <* •"*

—

g

+s ^3 -Sä ja

os 0 0 to

1^ CO

"'-•

to t— X

CO lO

X CN

o

CO iO

CO

O

eS

CO CO to i — O o OaJ >.o o CO O J O l 'OJ O l :-J CO

o:

o o co _ .^ ~r O ! OJ eo er; O ös ao t~ CO p » -r cs r—1 •># <_;

J CO

t» r^

.,- 0 ) = . t - ^ - l O r i O l

C7S X o M <M to -+ CO o C ^ cc er.

H

_ _ "*

x X g CO er> C v —1 TK r^ c-. -r ' O to to o r- t>- t» t ~

CM

ä

fe, c .N<3<!

"<h

O ö bs

g

pH

Jd te ro

Ös en cc Ol u3 ii -- o er: cc l O

i [^

rH

CN

CO

<* -#

>*

OI

OI

CO

CO

W

-f"

: s CO'

C

.o

Ol lO

OJ l^

CO

X*

--M

•>*

co

K

^ «• 3 c ••S -*

S* K O en KS

HJ

"•s.

•*

Ol CO 10 co co co cc

to C3

hCS

nn

sr. co

"»N V ""s »x 0 1 •v s. lO CO h^ o CO ~~>. ro ^ on o* t o to o t o t« co co

c. o

CO

er. os so

o

C5

116 4.3.

Antalet närvarande studerande vid fakulteter och högskolor höstterminerna 1965, 1970 och 1975

Närvaroberäkningen för åren 1965 och 1970 grundas på nettoantalet nyinskrivna enligt tabell 4.2:6 för de fria fakulteterna (teologisk, juridisk, humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig) och antalet nybörjarplatser vid fackhögskolorna (inkl. medicinsk fakultet) enligt tabell 1.4:9. Antalet nybörjarplatser har vid varje fackhögskola antagits öka med 25 procent läsåren 1966/67—1970/71 (5 procent per läsår av antalet nybörjarplatser 1965/66). Närvaroberäkningen för år 1975 grundas på antagandet om en oförändrad tillströmning till fria fakulteter och ett oförändrat antal nybörjarplatser vid fackhögskolor under perioden 1970/71—1975/76. Utgångspunkt för beräkningarna har varit universitetsutredningens antaganden och statistiska centralbyråns närvarostatistik hösten 1956—hösten 1961. Denna närvarostatistik bygger på listor från lärosätena, som uppgjorts huvudsakligen utifrån avgiftsbetalning till studentförening. Vid de fria fakulteterna torde det sålunda definierade antalet närvarande inte vara högre än antalet deltagare i undervisningen. Vidare bör observeras, att i antalet närvarande enligt närvarostatistiken även ingår licentiander och doktorander. Antalet närvarande påverkas starkt av förändringar i studietid och i avbrottsfrekvens. En förkortning av studietiden leder till lägre närvaro i förhållande till inskrivningen medan en sänkt avbrottsfrekvens de första åren efter inskrivningen leder till en höjd närvaro i förhållande till inskrivningen. De nedanstående antagandena innebär oförändrade förhållanden härvidlag. Påpekas bör också att antalet närvarande ej fördelats på inskrivningsår sedan hösten 1958, vilket gör antagandena om »kvarvarofrekvensen» för de fria fakulteterna osäkra (se bilaga 1.5:1).

Teologisk

fakultet

Universitetsutredningen antog antalet närvarande teologer utgöra 95 procent av nettoantalet nyinskrivna under de fem senaste åren. Detta antagande leder för höstterminen 1960 till en för låg närvaro. På grundval av uppgifter om kvarvarofrekvensen för de olika inskrivningsårgångarna höstterminerna 1956 och 1958 och uppgifter om närvaron 1960 och 1961 har följande ekvation använts för att beräkna närvaroantalet en viss hösttermin: 106 procent av nettoantalet nyinskrivna ifrågavarande hösttermin -f- 93 procent av de inskrivna läsåret innan + 86 procent två år innan -f 49 procent tre år innan antages utgöra 54 procent av antalet närvarande teologer.

117 Juridisk fakultet Universitetsutredningen antog antalet närvarande jurister utgöra 93 procent av nettoantalet nyinskrivna de sex senaste åren. Detta leder till ett för lågt närvarotal för de senaste åren. Följande ekvation baserad på uppgifter om kvarvarofrekvensen 1958 jämförd med antalet närvarande höstterminerna 1960 och 1961 har använts för att beräkna antalet närvarande en viss hösttermin: 102 procent av nettoantalet nyinskrivna ifrågavarande hösttermin -f 87 procent av nettoantalet nyinskrivna läsåret före -f 80 procent två år före -f- 78 procent tre år före + 61 procent fyra och fem år före + 2 6 procent sex och sju år före antages utgöra 90 procent av antalet närvarande jurister. Medicinsk fakultet Universitetsutredningen antog antalet närvarande medicinare motsvara 96 procent av antalet nybörjarplatser de nio senaste kalenderåren. Detta antagande leder till en för låg närvaro 1960 och 1961. Här antages 99 procent. Humanistisk fakultet Universitetsutredningens antaganden baserade sig på kvarvarofrekvensen för olika inskrivningsårgångar höstterminen 1956 (sid. 333 och 284). Här användes samma metod men med användande av motsvarande siffror för höstterminen 1958. Följande ekvation används för att beräkna antalet närvarande en viss hösttermin: 106 procent av nettoantalet nyinskrivna ifrågavarande hösttermin + 75 procent läsåret före + 67 procent två år före + 56 procent tre år före -f- 43 procent fyra och fem år före -f- 27 procent sex och sju år före antages motsvara 82 procent av antalet närvarande humanister. Matematisk-naturvetenskaplig fakultet Universitetsutredningen använde samma metod som för beräkningen av närvarande humanister. Här används följande ekvation, baserad på närvarofrekvensen höstterminen 1958 för att beräkna antalet närvarande en viss hösttermin: 103 procent av nettoantalet inskrivna ifrågavarande hösttermin -f- 77 procent läsåret före + 66 procent två år före + 57 procent tre år före + 48 procent fyra och fem år före + 35 procent sex och sju år före antages motsvara 84 procent av antalet närvarande naturvetare. Teknisk högskola Universitetsutredningen antog antalet närvarande teknologer motsvara 95 procent av nybörjarplatsantalet de senaste fem åren. Detta antagande ger en mycket för låg närvaro. Här antages att 89 procent av de sex senaste kalenderårens nybörjarplatsantal skulle motsvara antalet närvarande teknologer. Handelshögskola och ekonomisk fakultet Universitetsutredningen antog 95 procent av antalet nybörjarplatser de fyra senaste åren motsvara antalet närvarande ekonomer. Detta antagande ger för

118 låg närvaro. E t t bättre resultat nås med antagandet, att 100 procent av nybörjarplatsantalet de fyra senaste kalenderåren motsvarar antalet närvarande ekonomer. FarmaceutisJca

institutet

Universitetsutredningen antog 100 procent av nybörjarplatsantalet på apotekarlinjen -f- nybörjarplatsantalet det senaste året på receptarielinjen motsvara antalet närvarande farmaceuter. Beträffande apotekarna ger detta antagande en för låg närvaro, eftersom studietiden tycks ligga omkring eller något över 4V2 år, och fem årgångar alltså är närvarande en hösttermin. Beträffande receptarierna ger universitetsutredningens antagande en för låg närvaro för de senaste åren, då studietiden omfattar ett års teoretiska studier och en tredje termin för tentamensläsning. De senaste årens närvarosiffror pekar på att allt fler studerande avstår från en tredje termin för att i stället tentera på sommaren. Följande ekvation används för att beräkna antalet närvarande en viss hösttermin: 100 procent av nybörjarplatsantalet de fem senaste åren på apotekarlinjen -f- 100 procent av nybörjarplatsantalet på receptarielinjen det senaste kalenderåret + 10 procent av nybörjarplatsantalet på receptarielinjen höstterminen ett år tidigare antages motsvara antalet närvarande farmaceuter. Tandläkarhögskola Universitetsutredningen antog 96 procent av nybörjarplatsantalet de fem senaste åren motsvara antalet närvarande odontologer. Detta leder till en något för låg närvaro. Här antages 98 procent av antalet nybörjarplatser de fem senaste kalenderåren motsvara antalet närvarande odontologer. Gymnastiska

centralinstitutet

Universitetsutredningen antog summan av antalet nybörjarplatser de två senaste åren motsvara antalet närvarande elever. Detta antagande ger tillfredsställande resultat för de senaste åren och tillämpas här. Jordbrukets

högskolor

Universitetsutredningen antog en närvaro av 650 elever under hela 1960-talet. Detta antagande stämmer ganska väl överens med den nuvarande närvaron och synes kunna tillämpas åtminstone till 1965/66. De sista fem åren av 1960-talet har nybörjarplatsantalet för fackhögskolorna antagits öka vart och ett av åren med fem procent av antalet för 1965/66. Närvaroantalet år 1970 har erhållits enligt följande ekvation: nybörjarplatsantalet de fem senaste åren -|- 20 procent av nybörjarplatsantalet sex år tidigare antages motsvara antalet närvarande. I tabell 4..3.-1 nedan redovisas antalet närvarande höstterminen 1960 och beräknat antal närvarande höstterminerna 1965, 1970 och 1975 vid fakulteter och högskolor.

119 Tabell 4.3:1. Antalet närvarande höstterminen 1960 och beräknat antal närvarande höstterminerna 1965, 1970 och 1975 vid fakulteter och högskolor. Närvarande Fakultet/högskola

Teologisk fakultet Juridisk fakultet Medicinsk fakultet Humanistisk fakultet Matematisk-naturvetenskaplig fakultet Teknisk högskola Handelshögskola och ekonomisk fakultet Farmaceutiska institutet Tandläkarhögskola GCI Jordbrukets högskolor Totalt

4.4.

Ht 1960

Ht 1965

Ht 1970

Ht 1975

800 2 106 3 316 14 763

1 196 3 593 4 292 27 3lJ6

1493 5 901 5 969 35 546

1478 6 274 7 286 34 901

5 767 5 099

13 033 7 812

20 785 11480

23 165 12 757

1380 538 1 173 139 662

2 700 594 1294 200 650

3 173 696 1985 245 742

3 376 740 2 205 250 795

35 743

62 760

88 015

93 227

Examinationen vid fakulteter och högskolor läsåren 1 9 6 1 / 6 2 — 1974/75

Examinationsberäkningen för läsåren 1961/62—1970/71 avser antalet vid universitet och högskolor examinerade personer med grundexamen. De nedan redovisade examinationstalen är alltså adderbara. Dubbelexaminationen mellan högskolor och fakulteter behandlas efter avsnitten om de olika högskolorna/fakulteterna. Det material som är tillgängligt angående den hittillsvarande examinationsfrekvensen m. m. är mycket bristfälligt. Detta medför att beräkningarna blir ännu vanskligare än om ett tillfredsställande material på denna punkt funnits. Antalet nybörjarplatser vid samtliga fackhögskolor (motsvarande) har, som ovan angivits, antagits öka med 25 procent av antalet platser 1965/66 under perioden 1966/67—1970/71. Examinationen har beräknats utifrån nettoantalet nyinskrivna för de fria fakulteterna och utifrån antalet nybörjarplatser för fackhögskolorna (motsvarande). Ovan i kapitel 4.2 (tabell 4.2:3) har antagits att kvinnoandelen av den totala nettoinskrivningen kommer att öka. En sådan ökning har också skett under slutet av 1950-talet. Detta medför att kvinnoandelen av examinationen vid vissa högskolor (fakulteter) kommer att antagas öka utöver vad de sista kända inskrivningstalen antyder (jfr tabellerna 1.4:2 och 1.6:2).

120 En överslagsmässig examinationsberäkning har gjorts för läsåren 1971/72— 1974/75. Därvid har inskrivningen respektive antalet nybörjarplatser antagits oförändrad i förhållande till läsåret 1970/71. Även antagandena rörande könsfördelning och examinationsfrekvens för 1970/71 har använts oförändrade vid denna beräkning. I det följande redovisas i korthet de metoder som använts vid beräkningen av examinationen utbildningslinje för utbildningslinje. Bakom antagandena ligger studier av tillgängligt statistiskt material. Genomgående har nuvarande förhållanden och tendenser dikterat de gjorda antagandena.

Teologisk

fakultet

Liksom i universitetsutredningens undersökningar har här antagits, att 57 procent av antalet nettoinskrivna ett visst läsår avlägger examen under det sjätte läsåret. Andelen kvinnor bland nettoantalet nyinskrivna uppgick 1960/61 till 37,4 procent. Benägenheten att avlägga teologisk examen antages här vara lägre hos kvinnorna än hos männen och andelen kvinnor av de examinerade antages öka från ca 15 procent 1960/61 med 1,5 procentenheter per år till 30 procent 1970/71.

Juridisk

fakultet

Universitetsutredningen antog en 60-procentig examinationsfrekvens med följande fördelning på år efter inskrivningen Antal år efter inskrivningen Procent examinerade

5 G

8 S:a

60 Detta antagande ger för de senaste åren en för låg examination. I arbetsmarknadsstyrelsens juristprognos 1961 och SACO:s utredningsmeddelande 1960: 8 har på grundval av förhållandena fram till 1959/60 antagits en väsentligt högre examinationsfrekvens, nämligen 73 respektive 74 procent. Examinationen 1960/61 tyder på en obetydligt lägre examinationsfrekvens än enligt SACO:s 74-procentantagande. Här har gjorts följande antagande: Inskrivningsår 1

Procent examinerade per läsår . . 1

—

—

5 9

6 19

7 21

8 9

9 5

10—12

S:a

70 Inskrivningsår 1 är det kalenderår som närmast föregår det läsår då examinationen sker, d. v. s. för examensåret 1961/62 kalenderåret 1961. Då inskrivningsåret i detta antagande är kalenderår har de ovan beräknade nettoinskrivningstalen omräknats till kalenderår. De på våren inskrivna har därvid antagits utgöra 15,5 procent av läsårets inskrivning.

121 Andelen kvinnor av nettoantalet nyinskrivna har successivt ökat till omkring 20 procent (tabell 1.4:2). Kvinnoandelen i examinationen har varit väsentligt instabilare (tabell 1.6:2). Andelen kvinnor har antagits vara 11,5 procent 1961/62 och antages sedan successivt öka till 25 procent 1970/71. 10 personer antas avlägga jur. pol.-examen per år. Av dessa antages 1 vara kvinna.

Humanistisk

fakultet

Universitetsutredningen gjorde följande två examinationsantaganden för de humanistiska fakulteterna: Antal år efter inskrivning 1

3 Procent examinerade resp. år

1 C

10 Procent examinerade resp. år

4 Sia1

1 Vid universitetsutredningens beräkningar användes nettoantalet nyinskrivna med »huvudutbildning» vid respektive fakultet. Här användes hela nettoantalet nyinskrivna (jfr anm. vid diagram 2).

Universitetsutredningens antaganden byggde bl. a. på en uppföljning av de nyinskrivna 1948/49 fram till och med år 1955 (SOU 1957: 24). Examinationsfrekvensen förefaller ej ha avsevärt ändrats därefter. Andelen av de nyinskrivna, som ej avser avlägga examen, bl. a. akademiska komplettanter har de senaste åren ökat starkt. Denna andel antages minska under 1960-talet (jfr tabell 4.2:4 jämte kommentar). De sista åren har en betydande omstrukturering skett inom den humanistiska fakulteten — en starkt minskad andel avser att avlägga fil. mag.-examen och tillströmningen till bl. a. moderna språk, där avbrottsfrekvensen är hög och studietiden lång, har minskat relativt sett. Samtidigt har tillströmningen till ämnen med förmodligen kortare studietid och lägre avbrottsfrekvens ökat. På lång sikt kan universitetsreformen antagas leda till en något kortare studietid och högre examinationsfrekvens. Med utgångspunkt i ovanstående resonemang har antagits, att examinationsfrekvensen för inskrivningsårgången 1960 är 56 procent, vilket innebär en viss nedgång jämfört med vad som nu tycks gälla. Examinationsfrekvensen antages för efterföljande inskrivningsårgångar öka till maximalt 65 procent. Den genomsnittliga studietiden har antagits minska något. Examinationsantagandet redovisas i tabell 44:1Andelen psykologer och samhällsvetare antages öka till 35 procent av examinationen 1970/71, varvid samhällsvetarna antages öka något mera med hänsyn till utbyggnadssvårigheter i ämnet psykologi. Läsåret 1961/62 antages andelen psykologer och samhällsvetare av de examinerade vara 25 procent, 1962/63 26 procent, 1963/64 28 procent och andelen antages sedan öka med 1 procent per år (jfr bilaga 4.4:1).

122 Tabell 4-4:1- Antagande om den relativa (%) examinationen, fördelad på inskrivningsår, av personer med grundexamen från humanistisk fakultet läsåren 1961/62—1970/71. Examensår/inskrivningsår l1 . . . 2 ... 3 ... 4 ... 5 ... 6 ... 7 ... 8 9 ... 10—12 13—16

1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69

1969/70

1970/71

3 6 15 16 9 4 3 2

65,0

2 5 12 13 9 5 4 2 1,0 1,3

2 5 12 13 9 5 4 2 1,0 1,2

2 5 12 13 9 5 4 2 1 1

2 5 12 13 8 4 4 2 1 1

2 5 12 13 8 4 3 2 1 1

2 5 13 14 8 4 3 2 1 1

3 6 13 14 8 4 3 2 1 1

3 6 14 15 8 4 3 2 1 1

3 6 14 16 9 4 3 2 1 1

60,2

59,8

59,0

57,0

56,0

58,0

60,0

62,0

64,0

1 1

1 Inskrivningsår 1 anger det kalenderår som närmast föregår ifrågavarande läsår, d. v. s. för examensåret 1981/62 kalenderåret 1961. Då inskrivningsåret här utgörs av kalenderår har inskrivningstalen i tabell 4.2:6 omräknats till kalenderår. Vårterminens inskrivna har antagits vara 17,8 procent av inskrivningen hela läsåret. Examinationsfrekvensen för olika inskrivningsårgångar. 1957 1958 1959 1960

57,3 56,9 56,3 56,0

1961 1962 19G3 1964

56,0 57,0 58.0 60,0

62,0

64,0

65,0

1968/70 .... 65,0

Andelen kvinnor av de examinerade psykologerna och samhällsvetarna antas vara 40 procent hela perioden, vilket innebär en ökning, då samhällsvetarna antas öka snabbare än psykologerna. För de övriga humanisterna antas andelen kvinnor öka med 1 procent per år till 65 procent 1969/70 och sedan vara oförändrad. Det bör observeras, att examinationsantagandet gjorts i den formen, att en person räknas som examinerad vid den tidpunkt då han (hon) avlägger sin första examen vid fakulteten. Detta medför, att en del studerande, nämligen de som avlägger fler än en grundexamen vid fakulteten, räknas som examinerade innan de faktiskt avslutat sina studier för grundexamen. Detta förhållande gäller även examinationen vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Matematisk-naturvetenskaplig fakultet Universitetsutredningen använde för matematisk-naturvetenskaplig fakultet det 70-procentantagande som ovan redovisats under humanistisk fakultet. Examina-

123 tionsfrekvensen förefaller också, som universitetsutredningen antog, ha stigit starkt jämfört med förhållandena vid 1950-talets mitt. Samtidigt har den genomsnittliga studietiden minskat (jfr Högre Studier 1956/57—1960/61). Andelen av de nyinskrivna, som ej avser att avlägga examen, har ökat starkt fram till 1960/61 och kan antas minska under 1960-talet (jfr tabell 4.2:4 jämte kommentar) . Med utgångspunkt i ovanstående har antagits, att examinationsfrekvensen för inskrivningsårgångarna 1957—1960 minskar (minimum 64,2 procent). Examinationsfrekvensen antages för efterföljande inskrivningsårgångar öka till maximalt 70 procent. Den genomsnittliga studietiden har antagits minska. Examinationsantagandet redovisas i tabell 4-4-'2. Tabell 4-4:2. Antagande om den relativa (%) examinationen, fördelad på inskrivningsår, av personer med grundexamen från matematisk-naturvetenskavlig fakultet läsåren 1961/62—1970/71. Examensår/inskrivningsår l1 2 3 4 5 G 7 5 9 10—12 .. . 13—IG .. .

S:a

19G1/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69

1969/70

1970/71

1 12 17 13 9 4 3 1 1 1

2 13 17 13 9 4 3 1 1 1

2 13 18 13 9 4 3 1 1 1

2 13 18 13 9 4 3 1

2 13 18 13 9 4 3 1

1 1

1 11 16 13 8 4 3 2 1 1

2 13 18 13 9 4 3 1 1 1

67,0

65,0

69,0

70,0

70,0

70,0

1 11 16 13 9 5 4 2 1,4 1

1 11 IG 13 9 5 4 2 1 1

1 11 16 13 8 5 4 o

69,2

68,0

1 Inskrivningsår 1 anger det kalenderår som närmast föregår ifrågavarande läsår. Då inskrivningsåret här utgörs av kalenderår har en omräkning av neltoiiiskrivniiigstalen från tabell 4.2:G gjorts. Vårterminsinskrivningen har därvid antagits utgöra 18 procent av hela läsåret inskrivning. Examinationsfrekvensen för olika inskrivningsårgångar. 1957 1958 1959

68,1 65,1 64,2

1960 1961 1962

65,0 65,0 66,0

1963 1964 1965/70

67,0 69,0 70,0

Andelen kvinnor har antagits vara 27,5 procent 1961/62 och 28 procent 1962/63 och har sedan antagits öka med V2 procent vartannat år till 30 procent 1970/71. Då den matematisk-fysiska ämnesgruppen där kvinnoandelen är låg kan antas öka snabbare än den biologiska, där kvinnoandelen är högre innebär detta antagande en något större ökning av kvinnoandelen än vad siffrorna antyder.

124 Tekniska högskolor Universitetsutredningen antog, att 83 procent av antalet nybörjare (=± nybörjarplatser) avlägger examen, varav 20 procent under det fjärde läsåret, 40 procent under det femte, 17 procent under det sjätte och 6 procent under det sjunde. Detta antagande har prövats på examination 1959/60 och 1960/61 och visat sig stämma tämligen väl. Den enligt detta antagande beräknade examinationen låg obetydligt över den verkliga. I föreliggande beräkningar har därför universitetsutredningens antaganden använts oförändrade. Andelen kvinnor låg 1960/61 vid 2,3 procent av examinationen och 5,5 procent av antalet nybörjare. Andelen kvinnor av nybörjare har ökat successivt hela perioden 1957/58—1960/61. Kvinnoandelen har antagits vara 3 procent av de examinerade 1961/62 och sedan antagits öka med V2 procent per år hela perioden. Som grund för beräkningarna har använts antalet nybörjarplatser enligt kapitel 1 för 1961/62 och senare samt för tidigare år den faktiska intagningen. Därvid har antalet nybörjarplatser för civilingenjörer i Uppsala dragits bort. Till den så beräknade civilingenjörsexaminationen har lagts 24 civilingenjörer examinerade i Uppsala 1964/65 och 30 examinerade 1965/66 och 1967/68 samt 32 examinerade 1968/69, 33 examinerade 1969/70 och 35 examinerade 1970/71. 100 procents examination har alltså antagits för civilingenjörsutbildningen i Uppsala. Examinationen har antagits ske under det tredje läsåret. Antalet nybörjarplatser har dragits bort från examinationen vid naturvetenskaplig fakultet från och med 1961/62 (d. v. s. läsåret innan civilingenjörsutbildningen) och antages ha samma »könsfördelning» som denna examination. Medicinsk fakultet Universitetsutredningen antog, att 95 procent av antalet nybörjare ( = nybörjarplatser) avlade examen under sitt åttonde läsår. Detta antagande användes jämväl i förevarande utredning. Här har använts antalet nybörjarplatser enligt kapitel 1 från och med 1961/62 och enligt kanslersämbetet för tidigare år. Andelen kvinnor har antagits vara 20 procent 1961/62 och antages sedan öka med 1 procent per år upp till 25 procent samt därefter med en halv procent per år. T andläkarhögskola Universitetsutredningen antog, att 90 procent av antalet nybörjare ( = nybörjarplatser) avlade tandläkarexamen under sitt sjätte läsår. Detta antagande gav för 1959/60 och 1960/61 en något för låg examination. Här har i överensstämmelse med tandläkarprognosdelegationens beräkningar i Behovet av tandläkare 1970— 1990 antagits, att 92 procent av antalet nybörjare ( = nybörjarplatser) avlägger tandläkarexamen under sjätte läsåret. Andelen kvinnor antas (jfr tabellerna 1.4:2 och 1.6:2) utgöra 26 procent av examinationen 1961/62 och antas sedan öka med 2 procent per år till 40 procent av examinationen 1968/69 och antas sedan vara oförändrad. Vid beräkningarna har använts antalet nybörjarplatser från och med 1961/62 enligt kapitel 1. För tidigare år har använts antal nybörjarplatser enligt fattade beslut. Farmaceutiska

institutet

Apotekarlinjen. Universitetsutredningen antog, att 60 procent av antalet nybörjare ( = nybörjarplatser) avlägger apotekarexamen under femte läsåret. Detta antagande har tämligen väl motsvarat examinationen 1959/60 och 1960/61.

125 I arbetsmarknadsstyrelsens farmaceutprognos (Arbetsmarknadsinformation, Serie S nr 1/1960) har med stöd av undersökningar av bl. a. avbrottsfrekvensen antagits att 85 procent av antalet nybörjare avlägger apotekarexamen efter sex år (inklusive två praktikår som föregår studierna på institutet), vilket antagande här använts vid beräkningarna. Vidare har använts antalet nybörjarplatser från och med 1961/62 enligt kapitel 1 och för tidigare år enligt uppgift från farmaceutiska institutet. Slutligen har antagits, att för hela perioden andelen kvinnor är 45 procent. Receptarielinjen. Universitetsutredningen antog, att 90 procent av ett läsårs nybörjare ( = nybörjarplatser) avlägger receptarieexamen vid samma läsårs slut. Då de två sista läsåren flera inskrivningsårgångar tycks ha examinerats samtidigt är det nu svårt att pröva detta antagande. Enligt uppgifter från farmaceutiska institutet är det allt färre som behöver mer än två terminer för att avlägga examen. Här har antagits att ett läsårs examination består av 90 procent av antalet nybörjare detta läsårs hösttermin samt 90 procent av nybörjare föregående läsårs vårtermin. Samtliga examinerade har antagits vara kvinnor. Vid beräkningarna har använts antalet nybörjarplatser enligt kapitel 1 (från och med 1961/62) och enligt uppgift från farmaceutiska institutet (1960/61 och tidigare).

Handelshögskola Universitetsutredningen antog, att 65 procent av antalet nybörjare ( = nybörjarplatser) avlade civilekonomexamen under sitt fjärde läsår. Härvid hade reduktion gjorts för dubbelexamination. Görs ej denna reduktion innebär antagandet, att 70 procent av nybörjarna avlade examen under sitt fjärde läsår. De två sista årens examination är högre än enligt detta antagande — den tyder på ca 75 procent. Här antages, att 75 procent av ett läsårs nybörjare avlägger civilekonomexamen under sitt fjärde läsår. Antaganden rörande reduktion för dubbelexamination redovisas nedan. Andelen kvinnor har ökat både vad gäller inskrivna och examinerade. Enligt preliminära uppgifter utgjorde den 1961/62 ca 14 procent av nettoantalet nyinskrivna. Andelen kvinnor antages utgöra 8 procent av 1961/62 års examination och antages därefter öka med 1 procent per år hela perioden. Vid beräkningarna har använts antalet antagna enligt uppgifter från arbetsmarknadsstyrelsen till och med 1960/61 och från och med 1961/62 antalet nybörjarplatser enligt kapitel 1.

Gymnastiska centralinstitutet Universitetsutredningen antog, att 95 procent av antalet nybörjare (== nybörjarplatser) avlade examen under det andra läsåret. Detta antagande stämmer väl med examinationen de sista åren, varför det används även här. Vid beräkningarna har använts antalet nybörjarplatser enligt kapitel 1. Andelen kvinnor har antagits vara 50 procent hela perioden.

Ve terin är hö g sko lan Universitetsutredningen antog, att 90 procent av antalet nybörjare ( = nybörjarplatser) avlade veterinärexamen under det sjunde läsåret. Detta stämmer tämligen väl med examinationen de sista åren. Här har därför antagits, att 90 pro-

126 cent av antalet nybörjare avlägger examen under det sjunde läsåret. Antalet examinerade kvinnor antas vara 4 per år under hela perioden. Antalet nybörjarplatser utgör enligt veterinärhögskolan 30 per år till och med 1965/66. Skogshögskolan Universitetsutredningen antog, att 98 procent av antalet nybörjare vid skogsoch lantbrukshögskolorna avlade examen under det fjärde läsåret. Detta antagande ger en något för hög examination. På grund av en omläggning av studieordningen vid lantbrukshögskolan, som medför längre studietid, genomförs dessa beräkningar högskola för högskola. 95 procent av antalet nybörjare antages avlägga civiljägmästarexamen under det fjärde läsåret. Samtliga examinerade antages vara män. Antalet nybörjarplatser antas vara 36 1961/62 och 35 per år 1962/63—1965/66. För tidigare år används antalet antagna enligt arbetsmarknadsstyrelsen. Lantbrukshögskolan Genom att praktiken för de studerande ersatts av en propedeutisk kurs vid lantbrukshögskolan från och med 1961/62 har studietiden vid högskolan förlängts ett år. Hösten 1961 intogs både en kull som fullgjort praktik och en kull till propedeutisk kurs. Studietiden för den senare är alltså ett år längre än för den förra. Från och med 1962/63 intas årligen 10 studerande vid hortonomlinje vid lantbrukshögskolan. 95 procent av antalet nybörjare antas avlägga agronomeller hortonomexamen under sitt sjätte läsår. De som inskrivits efter fullgjord praktik har antagits göra detta under sitt femte läsår. Andelen kvinnor ökade för de två kullarna intagna 1961/62 kraftigt till ca 14 respektive ca 26 procent. Här har antagits, att andelen kvinnor är 5 procent av de examinerade till och med 1964/65 och därefter 15 procent. Antalet nybörjarplatser har i enlighet med fattade beslut antagits vara 60 1962/63—1965/66. För de tidigare åren har använts bruttoantalet nyinskrivna enligt Högre Studier. Dubbelexamination I de nu redovisade antagandena har hänsyn ej tagits till dubbelexaminationen mellan fakulteterna. På grundval av bilagorna 1.6:1 och 2 över antal examinerade som tidigare avlagt akademisk examen har antagits, att 2 procent av de examinerade vid naturvetenskaplig och humanistisk fakultet, 5 procent av civilekonomerna, 4 procent av juris kandidaterna och 3 procent av de medicine licentiaterna tidigare avlagt annan akademisk examen. Examinationstalen beräknade enligt ovan har alltså reducerats med dessa tal. Hittills har ett stort antal teologer tidigare avlagt filosofisk examen. På grund av omläggningen av studieordningen vid dessa fakulteter kan detta antal beräknas nedgå och då examinationsantagandet för teologerna redan är relativt lågt har någon reduktion för dessa ej gjorts.

127 Den enligt ovan gjorda antaganden beräknade examinationen vid fackhögskolor (motsvarande) redovisas i tabell 44:3 för läsåren 1961/62—1970/71 ävensom en överslagsberäkning för åren 1971/72—1974/75. Den beräknade examinationen vid universitetens fria fakulteter jämte totalantalet examina under motsvarande perioder redovisas i tabell 4-4-'4I följande sammanställning göres en jämförelse mellan universitetsutredningens examinationsberäkningar (sid. 135) och beräkningarna i denna framställning för perioden 1960/61—1969/70. Det bör observeras att den väsentliga förklaringen till de stora skillnaderna i resultat mellan de två stadierna ligger i olika antaganden om tillströmningens omfattning.

Fakul tet/Högskola

Teol. fak Jur. fak Hum. fak Mat.-nat. fak Med. fak Tekn. högsk Handelshögsk Tandl.-högsk Farm. inst. apotekare receptarier Vet.-högsk Lantbr .-högsk Skogshögsk GCI Summa

Universitetsutredningen

Enl. tab. 4.4:3 och 4.4:4

732 2 826 15 5971 10 0411 3 963 10 234 3 174 2 454

802 3194 23 006 12 067 3 740 10 566 3 860 2 274

+ 70 + 368 + 7 409 + 2 026 -223 + 332 + 686 — 180

418 1620

593 1771

+ 175

- 57

+ 7

53 097

63 861

+ 10 764

Differens

+ 151

70-procentig examination.

I diagram 3 slutligen åskådliggöres utvecklingen av den relativa andelen examinerade personer vid fackhögskolor, matematisk-naturvetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter enligt tendensberäkningen läsåren 1959/60—1969/70.

128 Tabell 4-b-'3- Beräknat antal examinerade personer med grundexamen från 1971/72—197^/75 samt Med. fak.

Läsär

Tekn. högsk.2

Handelshögsk./ Ekon. fak.

Tandl.-högsk.

Farm. Apotekare

Totalt

Därav kvinnor

Totalt

Därav kvinnor

Totalt

Därav kvinnor

Totalt

Därav kvinnor

Totalt

Därav kvinnor

1960/61

1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

270 1 377 377 377 379 379 418 441 503 503

54 79 83 87 91 95 107 115 133 136

794 824 843 903 993 1143 1310 1461 1589 1687

24 29 34 47 56 69 86 102 119 134

250 267 243 409 481 481 481 481 505 529

20 24 24 45 58 63 67 72 81 90

221 221 221 221 221 221 239 239 239 331

57 62 66 71 75 80 91 96 96 132

35 62 63 71 70 68 68 68 68 71

16 28 28 32 32 31 31 31 31 32

1971/72 1972/73 1973/74 1974/75

503 625 656 688

136 169 177 186

1772 1853 1932 1994

141 147 153 158

533 578 601 601

91 98 102 102

348 364 381 397

139 146 152 159

75 78 82 85

34 35 37 38

Summa 1960/61—1969/70 3 740

10 566

3 860

2 274

1961/62—1970/71 4 024

2 374

1960/61—1974/75 6 715

19 804

6 702

4 095

1 2

Faktisk uppgift. Inkl. civilingenjörsutbildningen i Uppsala.

129 fackhögskolor (motsvarande) faktiskt antal 1960/61. inst.

läsåren 1961/63—1970/71,

Vet.-högsk.

Lantbr.-högsk.

överslagsberäkning

GCI

Skogshögsk.

Summa

Receptarier

9 Totalt

Därav kvinnor

Totalt

Därav kvinnor

Totalt

Därav kvinnor

Totalt

Därav kvinnor

Totalt

—

—

166 162 162 162 162 167 176 184 192 200

166 162 162 162 162 167 176 184 192 200

27 27 27 27 27 27 27 27 27 27

4 4 4 4 4 4 4 4 4 4

41 33 39 44 42 44 57 57 57 57

2 2 2 2 6 7 9 9 9 9

34 34 35 34 33 33 33 33 35 37

67 95 95 95 95 95 100 105 109 114

34 47 48 47 48 47 50 53 54 57

1905 2102 2 105 2 343 2 503 2 658 2 909 3 096 3 324 3 556

377 437 451 497 532 563 621 666 719 794

203 203 2U3 203

203 203 203 203

27 29 30 32

4 4 5 5

60 63 66 68

9 9 10 10

38 40 42 42

120 120 120 120

61 59 61 59

3 679 3 953 4 113 4 230

818 870 900 920

—

24 792

5 276

1 733

—

26 501

5 657

2 783

2 779

—

44 323

9 578

—

—

Därav Totalt kvinnor

Därav kvinnor

130 Tabell 44:4-. Beräknat antal examinerade personer med grundexamen från 1971/72—1971/75 samt

Läsår Totalt

Hum.

Jur. fak.

Teol. fak. Därav kvinnor

Totalt

Därav kvinnor

Psyk. -\- Samhv.

1 Övr. hum.

Totalt

Därav kvinnor

Totalt

Därav kvinnor

1960/61

294 2

101 2

1030*

587 2

1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

56 53 76 74 79 87 87 102 122 133

9 10 15 16 18 21 22 28 35 40

210 248 272 287 302 334 383 451 528 604

24 32 39 46 53 63 79 99 124 151

358 405 481 547 643 799 984 1164 1353 1448

140 159 189 216 254 317 391 463 538 576

1042 1123 1212 1316 1478 1757 2 0ii9 2 344 2 607 2 671

594 651 715 790 902 1089 1303 1500 1695 1736

1971/72 1972/73 1973/74 1974/75

140 143 144 143

42 43 43 43

664 707 727 734

166 177 182 184

1477 1486 1484 1481

588 591 591 589

2 723 2 741 2 736 2 732

1770 1782 1778 1776

Summa 1960/61—1969/70

7 028

2 768

15 978

9 826

1961/62—1970/71

3 619

3 243

17 619

10 975

1960/61—1974/75

6 630

14 404

5 703

29 581

18 668

1 Inkl. jur. pol. mag. Dessa värden är beräkningar, då bl. a. vissa antaganden om dubbelexaminationens fördelning på de olika grupperna måst göras.

universitetens fria fakulteter faktiskt antal 1960/61. fak.

läsåren 1961/62—1970/71,

Mat.-nat. fak.

överslagsberäkning

Summa fria fak.

Summa fria fak. och fackhögsk.

Totalt

Därav kvinnor

Totalt

Därav kvinnor

Totalt

Därav kvinnor

Totalt

Därav kvinnor

3 957

1400 1528 1693 1863 2121 2 556 3 053 3 508 3 960 4119

734 810 904 1006 1156 1406 1 694 1963 2 233 2 312

594 717 861 983 1170 1423 1687 1936 2155 2 345

163 201 241 280 333 413 489 571 636 704

2 260 2 546 2 906 3 207 3 672 4 400 5 210 5 997 6 765 7 201

930 1053 1199 1348 1560 1903 2 284 2 661 3 028 3 207

4165 4 648 5011 5 550 6175 7 058 8 119 9 093 10 089 10 757

1307 1490 1650 1845 2 092 2 466 2 905 3 327 3 747 4 001

4 201 4 227 4 220 4213

2 358 2 373 2 369 2 365

2 497 2 616 2 705 2 763

749 785 812 829

7 502 7 693 7 796 7 853

3 315 3 378 3 406 3 421

11181 11646 11909 12 083

4133 4 248 4 306 4 341

23 006

12 594

12 067

3 472

39 069

16 821

63 861

22 097

25 801

14 218

13 871

4 031

44 160

19 173

70 661

24 830

43 985

24 371

24 993

7 351

77 114

33 548

43 126

\

132 Diagram 3. Den relativa andelen examinerade personer vid fackhögskolor, matematisk-naturvetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter enligt tendensberäkningen läsåren 1959/60—1969/70. % 100-

•90^

80-^

70-

60-3

50^

40 -_

30-

20^

53/60

60/61

61/62

62/63

| Övriga fakulteter

63/64 64/65 Läsår

65/66

66/67

I I Naturvetensk. fak.

67/66

68/69

69/70

Fackhögskolor

133 4.5.

Tillgång på och »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975

På grundval av examinationsberäkningarna i föregående avsnitt samt det i tabell 2.1:3 beräknade antalet kvarlevande akademiker med examen 1959/60 eller tidigare har en beräkning av antalet kvarlevande akademiker i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975 gjorts, vilken redovisas i tabell 4-5:1. Antalet akademiker skulle enligt denna beräkning år 1965 uppgå till 84 500, år 1970 till 118 200 och år 1975 till 168 000 personer i yrkesverksam ålder. Sammanställes denna »tillgångsberäkning»! med »efterfrågeberäkningen» i tabell 2.1:6 erhålles följande resultat beträffande akademikergruppen som helhet, tabell 4.5:2. Tabell 4.5:2. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av akademiskt arbetskraft i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975.

utbildad

84 500

118 200

168 000

99 700 95 700

124 900 118 400

148 600 142 300

Differens (absolut): alt. 1 alt. 2

— 15 200 — 1 1 200

— 6 700 — 200

+ 19 400 + 25 700

Differens (procent): alt. 1 alt. 2

—

—

—

+ -t-

Beräknat antal akademiker i yrkesverksam ålder .. . Beräknat »behov» av akademiker i yrkesverksam ålder: alt. 1 alt. 2

12 15

I det följande redovisas »tillgångs- och eftcrfrågebcräkningarna» rörande de enskilda akademikerkategorierna, var för sig åren 1965, 1970 och 1975, tabell 4.5:3.

134 ^

3 O

H OS

yD

kä

GM'

ö o" o" »-T

Ti*

CM

CO

0» CO

CO" t » " ! > • " c o " CM H T-H

00 O CO

T**

kp CO •3* T * r» O o

Hl 00 lO

H N GM O H I f

OS CO

OS OS GM CM

CD

CD IM T*

O —' | ^ M T * T-H

i-H

*—1

i—i

CD CM

—1

TH

CD

o

T-H

TH

CM

co

ro i-i

CM

—.

T"H

"

T-H

t Ti*

i n CO

t "

T*

cc

OS

"*

rf» O O

as

*é o

CD CD

CD_ CO

lO

TO

T-H

00 CD

H *

r^

CD CD -f CD O •*<ios^ co CD CO TX o os cc GM o CD -tf

!f> T «

CD

T-H

>—i

IQ

o o

t^

'Hr

XH r-l

i-H

T-H

T-H

o co CD

i>

os r-H

fr. OS

T-H

os o

T #

CO

t -

m

CM

CO CM

CO

co CO 00

I O

cc

CO

t^ T-H

I 1

O CO GM

T-H

T-H

• *

•^ O CO Tf*

m

'O

os

t « i n CO T-H OS H *

CM

os co i n o

i^- os

OS

T-H

1v

in 'CD

CD CO

co

co o c-

t>-

o

-*

OS X GM

I s » T-H CD CD O O

T-H

T-H T-H

co r» cc H

T-H

0 0 ^ CD

O

T-H"

O "

o

O m cc o co i n - * CM M T-H h O co •-• iTr* :* er. (CO C— T i * CM T-H C D

CM

CD cc CM

O OS i n T-H OS OS

co

«5 e3

CO

co r- co T-H co

T-H

T-H

c^

CM

13 o

H

-0 c ea T3 ca

>

T-H

<*

T-H

T-H"

T-H

4J

4>

£

00 CO

CM

T-H

ifl

- H

cc iO

CM

co CM

CD CO

CD

1 ^

CC

—. co

CD T"*

T-H

O t-

os

CM

ii

-HI

>

13 GM

Ol t-O T-H

CM O

oo

co co CD i n CD t^ iO T-H

Os T«

CO T i * CD CO t » CD

m •<*

-f* O l~

CM iCS TU

t^ CD CD

CO CD

T*

I

co

os

t~

1 co o

co

T-H

Ti*

CO

T-H

co

T-H

Ö

^

CM CM

co

t » co co_ o i - * H CM^ OS^ OS ("H Cfl L ^ rJ. CO' ö GM" C - " t - " t** co" •>* oo" CD"

M

a

5»

OS CD

CO

r-

t-l

c3

^

CO TT

4-1

a :e3

s

<U

ö

I O

r-l

CO

OS - *

CD

"* c- oo o T *

CM

O

CD

tfc

r~

CD CO

oo i n

00 00

^a

t -

O

CD

<* ^^

OS CD CM CO

T-H

CM

co t— m T— co T-H CM o r- T * rH

T-H

t»

TJ*

co" os" • * c o " T - H " O

cc

OS

T f

t~

T-H

GM

—' GM

i n i n OS

T-H

co 00

os i n o ao^

CM

co

CD

C - " CD

T-H '

CO

o T-H" T-H"

CM

iCi t-

<* co

CD CD

T-H

CO

CN CO OS" T-H

Ti* Ti* i n

co

T-H

GM

H

CM

T-H

o

CD CO

iO OS GM

CO CO o O F - CD CO T-H T-H

CM

CO

iO

cc •"* & CM CO O CO o . ^

H

o o

-*-J

3o -O cj

t~CD O

OS CM CD

T * - H

cco

t -

GM CO

00 OS

•>*

co >n CM m

t—

t»

CD

o

CO

TH

CD

T-H

O

-# co co co

os CO

TH

T-H

OS

\0

s

-« o

CO

»fl o

>

CD CD

T-H

CM X

OS

OS

O CO iO

O

co co

c»

00 CM

CD

CM

iC

T-H T-H

"^

GM

CD

00 O

co os i n GM - *

00 CO

oo CD i n i n

1C5 T H

o

• * i n

K t—

00 T**

r» GM co m T-H

T-H

1 os 1

T-. OS

o

T-H

CO CD

cc r>

o

co T-*

X

O

co os

GM

I>

CM CM

t^ 00

Ti*

CO T—

00 GM i n Ti* 00

CM

CO

GM CD

CO CD

T-H

*•*'

cä

:0

•c

1)

o

i)

>

II

sc

c "c

•s

fr

•

DS

a

b0

L

c

;-

o; ca CO

c;

Naturvetare Civilingenjörer Civilekonomer

5-

'"O

cn

i - ( OS CD CO 0 0 T-H

5 z-

4 C a 'T:

I

fe fe

£ l

i

c

ra

11 \i s l s < c c

c /x

>

l

<

i >I

S S

3 W

Tabell £.5:3. Beräknad tillgång få och beräknat »behov» av skilda akademikerkategorier i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975. Kategori

År | 1965 1970

1 1975 1965 1970

1 1975 1965 1970

I 1975 1 1965 1970

1 1975 1965 1970 ( 1975 1965 1970 | 1975 1965 1970 [ 1975 1965 1970 l 1975 1 1965 1970

1 1975 1965 1970 l 1975 1965 1970

1 1975

Receptarier

I 1965 1970 ( 1975 [ 1965 1970

1 1975

Agronomer

Jägmästare

Gymnastikdirektörer 1

Inkl. psykologer, se anm. till bilaga 4.4:1. • • markerar obetydlig differens.

1965 1970 [ 1975 | 1965 1970 ( 1975 1965 1970 ( 1975 1965 ! 1970 [ 1975

Differens

Beräknad Beräknat tillgång »behov»

abs.

i procent

3 000 4 000 1800 500 3 300 7 300 1500 2 000

— 39 — 47

3100 3100 3 300 7 600 8 600 11100 3 700 8 500 15 700 6 900 8 300 10 500 18 300 27 300 39 600 18 300 27 300 39 600 8 800 16 700 29 100 8 800 16 700 29 100 16 200 21500 29 400 6 200 8 200 10 500 5 200 5 800 6 900 1100 1300 1500 3 000 3 800 4 600

3 200 3 200 3 200 10 600 12 600 12 900 3 200 5 200 8 400 8 400 10 300 12 300 19 500 23100 25 4U0 17 000 19 000 21500 10 800 13 700 16 000 9 300 11300 13 700 21 300 28 800 36 300 8 900 12 900 17 400 5 200 5 800 6 400 1200 1300 1500 2 800 3 000 3 300

800 800 900

700 800 800

1300 1300 1400

1300 1400 1500

—

—

900 900

—

—

1000 1100 1500 1900 2 300

1000 1600 1 900 2 200

— — — + + + — —

— 16 + 14 + 39 + 46 — 22 — 24

- 1800 — 1200 + 4 200 + 14 200 + 1300 + 8 300 + 18100 — 2 000 + 3 000 + 13 100 — 500 + 5 400 + 15 400 — 5100 — 7 300 — 6 900 — 2 700

— 17 — 7 + 15 + 36

— —

— 57 — 66

4 700 6 900

—

+

500 ___

— + + +

200 800 1300

+ 7 + 30 + 46 — 23 + 18 + 45 — 6 + 32 + 53 — 31 — 34 — 23 — 44

—

+ 7 , —

+ 7 + 21 + 28

136 Såsom framgår av tabell 4.5:3 skulle det i framtiden föreligga en betydande brist på balans mellan tillgången på vissa akademikerkategorier enligt tendensberäkningen och »behovet» enligt sammanställningarna i andra kapitlet.

4.6.

Sammanfattning

Utvecklingen på universitets- och högskoleområdet läsåren 1962/63—1974/75 enligt tendensberäkningen kan sammanfattas i följande punkter. 1.

Studentexamination

År 1961 avlades drygt 13 300 studentexamina vid allmänt gymnasium och specialgymnasium. År 1970 beräknas antalet avlagda examina vara 25 000, vilket innebär en ökning med 11 700 examina eller med 88 procent. Oförändrat antal avlagda examina har antagits fram till år 1975. 2. Tillströmning till fakulteter och högskolor Nettoantalet nyinskrivna läsåret 1961/62 var drygt 8 700. Läsåret 1970/71 beräknas nettoantalet nyinskrivna vara 16 500, vilket innebär en ökning med 7 800 eller närmare 90 procent. En oförändrad tillströmning har antagits fram till och med 1975/76. 3. Närvaro vid fakulteter och högskolor Antalet närvarande vid fakulteter och högskolor var höstterminen 1961 närmare 39 000. Höstterminen 1970 beräknas antalet vara 88 000 och höstterminen 1975 drygt 93 200, vilket innebär en ökning med 49 000 respektive 54 200 närvarande studerande eller med 126 respektive 139 procent. 4. Examination

vid fakulteter och högskolor

Nettoantalet examinerade kan 1961/62 beräknas uppgå till närmare 4 200. Läsåret 1970/71 beräknas närmare 10 800 personer examineras och 1974/75 närmare 12 100 personer, vilket innebär en ökning med 6 600 respektive 7 900 eller med 157 respektive 188 procent. 5. Antal akademiker i yrkesverksam

ålder

Totalantalet akademiker i yrkesverksam ålder beräknas ha uppgått till drygt 67 000 år 1960. År 1965 beräknas antalet till 84 500, år 1970 till 118 200 och år 1975 till 168 000 personer, vilket innebär en ökning med 26, 76 respektive 151 procent i förhållande till akademikerantalet år 1960. Tendensberäkningen åskådliggöres i diagram 4-

137 Diagram 4- Studentexamination, tillströmning till samt närvaro och examination vid fakulteter och högskolor enligt tendensberäkningen läsåren 1961/62—1975/76.

Nörvoro

Shidentexami nation 20.000 Nettoinskrivning Nettoexamination 10.000

61/61

FEMTE KAPITLET

Ett programmatiskt räkneexempel

5.1.

Grundläggande antaganden

A.

Övergångsfrekvens

1. Den totala övergångsfrekvensen till postgymnasial utbildning, d. v. s. till fakulteter och högskolor eller annan postgymnasial utbildning enligt tredje kapitlet, antages läsåren 1963/64—1970/71 vara 100 procent för män och 90 procent för kvinnor med examen från allmänt gymnasium, 25 procent för personer med examen från tekniskt gymnasium och 25 procent för personer med examen från handelsgymnasium. Följande fördelning i procentuell övergång på år efter studentexamen antages för Ag-studenter. Antal år efter studentexamen för övergång

Kön

Män Kvinnor

0—1

1—2

2—3

3—4

4—10

35 55

45 20

11 5

3 3

4—11

S:a

100 90

2. Övergångsfrekvensen till fakulteter och högskolor antages vara densamma för samtliga studentkategorier som i tendensberäkningen (se tabell 4.2:1). B.

Avgångsfrekvens

Med avgångsfrekvens avses den andel studenter av en inskrivningsårgång som icke examineras utan antingen lämnar den först valda utbildningslinjen för studier vid annan akademisk utbildningslinje (komplettanter med akademiska betyg utan examen) eller helt lämnar fakulteter och högskolor utan akademisk grundexamen och söker sig ut i förvärvslivet, avstår från yrkesverksamhet eller går till en postgymnasial fackutbildning utanför universitet och högskolor. På grundval av i tendensberäkningen gjorda examinationsantaganden för skilda utbildningslinjer (se kapitel 4.4) göres följande antaganden rörande den totala avgången från humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet samt de avgångnas procentuella fördelning på år efter inskrivningen.

139 1. Humanistisk

fakultet Avgångsår 0—1

1—2

2—3

3—4

Tot. avgång procent

22 22 22 22 22 22 20 19 18 18

9 9 9 9 9 8 8 8 7 7

4 4 4 4 4 4 4 4 4 3

8,1 8,7 9 9 8 8 8 7 7 7

43.1 43,7 44,0 44,0 43,0 42,0 40,0 38,0 36,0 35,0

50 %

20 %

10 %

20 %

100 %

2. Matematisk-naturvetenskaplig

fakultet

2—3

3—4

Inskrivningsårgång

1958 1959 I960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967/70

Avgångsår Inskrivningsårgång 0—1 1958 1959 1960 1961

.. . .. . .. . .. .

1962 . . .

1963 . . . 1964 . . . 1965—70

1—2

17 18 18 18 17 17 16 15 50 %

20 %

10 Tot. avgång procent

7,9 7,8 7 7 7 6 6 6

34,9 35,8 35,0 35,0 34,0 33,0 31,0 30,0

20 %

100%

För övriga akademiska utbildningslinjer har avgångsfrekvensen negligerats, då avgången från dessa numerärt sett utgör en obetydlig faktor vid beräkningen av den totala belastningen på den postgymnasiala utbildningsapparaten. C. Tillgängliga

utbildningsplatser

Som påpekats i förordet är de antaganden som i det följande redovisas gjorda utifrån en bedömning av de realistiska möjligheter som kan väntas föreligga att genomföra kapacitetsökningen inom utbildningsområden, som är starkt personaloch kapitalkrävande. Antagandena är vidare gjorda i syfte att »förbättra» de schematiska arbetskraftsbalanser som redovisats i föregående kapitel.

140 1. Intagningen vid teknisk högskola (motsvarande) antages öka utöver tendensberäkningens antagande om 25 procent med ytterligare 25 procent eller totalt 50 procent från och med 1965/66 till och med 1969/70. Nybörjarplatsantalet skulle sålunda öka med 960 platser, av vilka 105 i Stockholm (35 per läsår 1965/68), 105 i Göteborg (35 per läsår 1965/68) och 105 i Lund (35 per läsår 1965/68) samt 645 i X-ort(-er) (215 per läsår 1967/70). Det totala antalet platser med fördelning på ort läsåren 1965/66—1969/70 framgår av följande sammanställning.

Stockholm

Göteborg

Lund

806 841 876 876 876

685 720 755 755 755

525 560 595 595 595

1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70

X-ort(-er)

Summa

215 430 645

2 016 2121 2 441 2 656 2 871

Intagningen vid medicinsk fakultet (motsvarande) antages öka med ytterligare 10 procent utöver tendensberäkningens antagande eller totalt med 35 procent från och med läsåret 1966/67. Nybörjarplatsantalet skulle sålunda öka från 678 läsåret 1965/66 (läkarutbildningsberedningens senaste förslag för läsåret 1965/66) till 918 läsåret 1966/67 med följande fördelning på orter detta läsår.

Uppsala

Lund/Malmö

Göteborg

Stockholm

Umeå

X-ort(-er)

Summa

3. Intagning vid handelshögskola (motsvarande) antages öka med 30 procent utöver tendensberäkningens antagande eller totalt med 55 procent från och med läsåret 1966/67. Nybörjarplatsantalet skulle sålunda detta år vara 1 050 med följande fördelning på orter.

Stockholm

Göteborg

Lund

X-ort(-er)

Summa

4. Intagningen vid tandläkarhögskola antages öka med 25 procent enligt tendensberäkningen eller med sammanlagt 90 nybörjarplatser, av vilka 25 i Anmärkning X-ort(-er) kan avse befintliga orter eller ny ort.

141 Malmö från och med läsåret 1965/66 och 40 platser i Stockholm samma läsår samt 25 platser i Göteborg från och med läsåret 1968/69. Det totala antalet nybörjarplatser med fördelning på orter läsåren 1965/66—1968/69 framgår nedan.

1965/66 1966/67 1967/68 1968/69

Stockholm

Malmö

Göteborg

Umeå

Summa

140 140 140 140

125 125 125 125

100 100 100 125

60 60 60 60

425 425 425 450

5. Beträffande nybörjarplatsantalet vid övriga fackhögskolor har i enlighet med tendensberäkningen antagits en successiv ökning av antalet med 25 procent från och med läsåret 1966/67 till och med läsåret 1970/71. 6. Antalet »nybörjarplatser» för studenter vid postgymnasiala fackutbildningslinjer (se kapitel 3) antages i enlighet med gymnasieutredningens behovsdelegations beräkningar läsåret 1970/71 vara 6 000 efter en successiv ökning till detta antal från 1960/61. 7. 35 procent av antalet nybörjarplatser vid ifrågavarande fackutbildningslinjer antages per läsår ianspråktagas av personer, som avgått från akademiska studier utan examen eller som tidigare bedrivit studier vid annan fackutbildningslinje. Nettoantalet nybörjarplatser för studenter vid postgymnasiala fackutbildningslinjer antages sålunda uppgå till 3 900 läsåret 1970/71.

D. Tillströmningens

inriktning

1. Till följd av den antagna ökningen i intaget till teknisk, medicinsk och odontologisk utbildning utöver tendensberäkningen antages en motsvarande reduktion av tillströmningen till matematisk-naturvetenskaplig fakultet. 2. Till följd av den antagna ökningen i intaget till ekonomisk utbildning utöver tendensberäkningen antages en motsvarande reduktion av tillströmningen till humanistisk fakultet. 3. Till följd av den antagna ökningen av nettoantalet nybörjarplatser vid postgymnasiala fackutbildningslinjer antages en motsvarande reduktion av tillströmningen till humanistisk fakultet — en »avlänkande» effekt — sedan studenter från allmänt gymnasium utan universitets- och högskoleinriktning besatt sin andel av nybörjarplatserna.

142 • a a

o

H

•«#

o

CD

er. 0 0

ia CM

W CD

lO

CD

CO

iä

i-H

i—i

•co CC CC CD l ~ T 1 r—I

1—1

o CM

O lO

o O O O l O ICC UC >o CC CO co co

t - S) 1^ 1—*

CD O

tCM rH

fe»0r H0 CO—

T-H

S

5 H

"K

O

ft _,

o

o iO

O ta CC

>

lO

O

co

CO

bo

<Ji

to cc er; T—1 i C

co

•0

w c Ö -g c*. O

CD t^ CD

ici r~ •co co c- co

CM CT3

CM

C-

CO

0 0 CD O CD CT5 CT3

CM CC CC

t^

^* kO

O CTi CD

T-H rH CO

O lO <J5

t~

t^

l>

t~

c-

CM O

CD

t~

co CD „ CD r- co cc cr. •T}< CM •5 • ^ co CM cc CO cc co 0 0

lO hCD

O ta CM CO t C en ICO er. lO cc c~ co co i ^ CD CD

o CM CD

co

K

a *±

CD

CC

rti

«* CM r©

rH

CD

l-~-

<M CO t^

OS CO CD

X' O

lO

CD

t»

C5 CD CD

CO CO CD

co ta

TC3 bO

00 H

t) -o 3 S

co

CO "*l

Lrt

bO C

'c

>

to bo *3

"08 O

S

H 3•<-> -co

o

77H

' o •£ £ 3 V

H bo

<

*-—' TO

>* M

c

S

Ba JO

r*

—*

«*

«-•

rH

l-H

T-<

T-l

,o CO cc co CM o o o

lO iC5 Cl

CM

C75 CO

!>• 05

O 1—1

1—1

OS

CM

O CO

t» CD l-

T-i

?H

M

•5 * S

-* -*

H

: bo

TI 2 IM

,_,

T-H

1—i

oo co

• ^

. co 1^ L~

co 00

X) t^

co co f CM o- t -

CD

t-

OS CM

I f l CD O tf) ~* co t t~ CM i—( O l

L~

.o

co

o

H >C »a ^cor t» il Qf l OCD co CD CD CD

O ^

CD lO

-*

T-l

-0 ,*! D

r-<

H

S3 B

•O

>

O o o o O O' o o ia m ia iä ICC o i f i iCi co co cc co CO CO co co

bo

a

•S

a

3 S _ bo :S g 5 C >

:cS t4 1)

w

co

bo

•**

Js Is 1 -S >, c c «

•

M

*tf ttao i, +J C £ c3 O

bo

<J

C 4)

a

55 1

3 Q

K ka

\

CM

er.

^_

CD 1^ CD

t o r» iO t -

CO 00

»—i CM C75 L^

CM kffl

00 O CJ

CD CD Oi

t—

in

^

o

co

r*

rco CD o

l>

CD O

CD CO t»

CM O O

CM CT. kO

CC

o cc

cc

CM CM CTi

CO lO O

lO

CD

CD

CD

CD

CD

fe-

O

_ l

CM

CM O

CO O CD

^ H

lO

er. 0 0

O l^

CM CD

CT5 -#

rH O CO

fe-t ~

t^

t-

c>-

t>-

es o

CO O

O

o

O J> ^x

rH «> -^

CO ces

CD C3

i> O)

00 H

CD CO CD T—1 CC

tS

«*

o er. ia co CD

«

CD --X

)0 CO •»*

00 CO

-fl

o

o

CO

»N.

IQ co C2

i^ CO

co

^^ t» vco. a> o CO CO OS

CO

c.

143 5.2.

Beräknad total tillströmning till postgymnasial utbildning läsåren 1963/64—1970/71

I tabell 5.2:1 redovisas en beräkning utifrån ovan under 5.1 angivna antaganden av den totala tillströmningen till postgymnasial utbildning läsåren 1963/64— 1970/71. Såsom framgår av tabellen kan ca 13 200 studenter beräknas söka sig till dylik utbildning 1963/64 och ca 18 100 studenter läsåret 1970/71, vilket skulle innebära en stegring med ca 37 procent. Accepteras tendensberäkningens tillströmningssiffror beträffande fakulteter och högskolor (se tabell 4.2:1) skulle ca 1 700 respektive 1 600 studenter direkt söka sig till postgymnasial fackutbildning läsåret 1963/64 och 1970/71 eller ca 13 respektive ca 9 procent av den totala tillströmningen dessa läsår. Skulle andelen 1963/64 hållas konstant vid 13 procent läsåret 1970/71 borde antalet studenter med inriktning mot postgymnasial fackutbildning vara ca 2 400 personer. Nedan under 5.3 redovisas bl. a. en beräkning utifrån under 5.1 (D 3) angivna antaganden rörande en avlänkning av tänkbara universitetsstuderande till postgymnasial fackutbildning. 5.3.

Beräkning av tillströmningens förändrade inriktning utifrån tendensberäkningen läsåren 1 9 6 3 / 6 4 — 1 9 7 0 / 7 1

Det totala ( = bruttoantalet) nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer enligt givna antaganden redovisas nedan i tabell 5.3:1. Tabell 5.3:1. Totala antalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer läsåren 196Jf/65—1970/71. Tekn. högsk.

Med. fak.

Tandl. högsk.

1964/651.» 1965/661

1741 1911

546 678

1965/66" 1966/67" 1967/68" 1968/69" 1969/70" 1970/71"

2016 2121 2 441 2 656 2 871 2 871

678 918 918 918 918 918

Läsår

1 2

Farm inst.

Handelshögsk.

GCI

Jordbr. högsk.

Totalt

ap.

re.

260 360

80 80

180 180

675 675

100 100

125 125

3 707 4109

425 425 425 450 450 450

80 84 88 92 96 100

180 189 198 207 216 225

675 1050 1050 1050 1050 1050

100 105 110 115 120 125

125 131 137 144 150 156

4 279 5 023 5 367 5 632 5 871 5 895

Antal nybörjarplatser enligt 1960 års program och offentliggjorda utredningar. Antal nybörjarplatser enligt räkneexemplets antaganden.

I tabell 5.3:2 nedan återges den antagna ökningen av antalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer läsåren 1965/66—1970/71 i förhållande till 1960 års program och offentliggjorda utredningar.

144 Tabell 5.3:2. Antagen ökning av antalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer läsåren 1965/66—1970/71 i förhållande till 1960 års program och offentliggjorda utredningar. Läsår

1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

Tekn. högsk.

Med. fak.

Tandl. högsk.

+ + + + + +

+ + + + +

+ + + + + +

105 210 530 745 960 960

240 240 240 240 240

65 65 65 90 90 90

Farm. inst. ap.

re.

+ 4 + 9 + 8 + 18 + 12 + 27 + 16 + 36 + 20 + 45

Handelshögsk.

GCI

Jordbr. högsk.

Totalt

+ + + + +

+ + + + +

+ 6 -t- 12 + 19 + 25 + 31

+ 170 + 914 + 1258 + 1523 + 1 762 + 1 786

375 375 375 375 375

5 10 15 20 25

I tabell 5.3:3 nedan redovisas nettoantalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer samt nettoantalet nybörjarplatser vid postgymnasiala fackutbildningslinjer läsåren 1964/65—1970/71. Tabell 5.3:3. Nettoantalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer postgymnasiala fackutbildningslinjer läsåren 1964/65—1970/71. Läsår

Tekn. högsk.

1964/65 .. 1288 1965/66 .. 1512 1966/67 .. 1612 1967/68 . . 1880 1968/69 .. 2 072 1969/70 .. 2 268 1970/71 .. 2 297

Med. Tandl. fak. högsk. 404 509 698 707 716 725 734

192 319 323 327 351 356 360

Farm. inst. ap.

re.

59 60 64 68 72 76 80

133 135 144 152 161 171 180

Hand.högsk.

GCI

Jordbr. högsk.

S:a

500 506 798 809 819 830 840

74 75 80 85 90 95 100

93 94 100 106 112 119 125

2 743 3 210 3 819 4134 4 393 4 640 4 716

och

Postg. Totalt fackutb. 2 984 3136 3 289 3 442 3 595 3 747 3 900

5 727 6 346 7 108 7 576 7 988 8 387 8616

Jämföres ovanstående beräkning av nettoantalet nybörjarplatser vid fackhögskolor (enligt antaganden redovisade i tabell 4.2:4) med tendensberäkningen erhålles följande ökning av nettoantalet nybörjarplatser, varvid angives vilken fakultet som enligt antagandena D 1—2 beräknas reducerad vad beträffar tillströmning. Reducering

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

Hum. fak. . . . Nat. fak

259 281

237 417

214 493

190 555

165 442

Totalt

145 Tabell 5.3:4. Beräknad ändrad inriktning i tillströmningen till fakulteter och högskolor läsåren 1963/64—1970/71. Teol. fak.

Jur. fak.

Hum. fak.

Mat.-nat. fak.

Summa fria fak.

Summa fackhögsk.

Totalt

8 972 — 1 156 7 816

2 557

—

5 653 — 1 156 4 497

2 512

—

2 557

10 373

3 106

13 455

—

10712 — 1189 9 523

2 743

—

6 588 — 1189 5 399

7 015 - 1 284

5 731

— —

— .—

7 164 — 1 476 — 259 5 429

— —

— —

1 128

1 137

— —

— —

— —

— —

— —

— —

1 116

1963/64 Tendensber.1 . . . . Fackutb. 2 Progr. ber.3

— 2512

—

1964/65 Tendensber Fackutb Progr. ber.

— 3106

— 2 743

12 266

3 082

14 774

+ 128 3 210

13 490

3 279

15 525

4- 540 3819

14 049

3 480

16 016

+ 654 4134

14 309

3 686

16 320

1965/66 Tendensber Fackutb Ökat ant. nbpl.4 . Progr. ber.

3 508 — 128 3 380

11692 — 1284 — 128 10 280

1966/67 Tendensber Fackutb Ökat ant. nbpl. .. Progr. ber.

3 796

— — 281 3 515

12 246 — 1476 — 540 10 230

1967/68 Tendensber Fackutb Ökat ant. nbpl. .. Progr. ber.

7 145 — 1707 237 5 201

4 012

— — 417 3 595

12 536 - 1 707 — 654 10175

1968/69 Tendensber Fackutb Ökat ant. nbpl. . . Progr. ber.

7 075 — 1 946 — 214 4 915

— — 493 3 676

12 634 — 1946 — 707 9 981

— + 707 4 393

14 374

3 895

16 433

1969/70 Tendensber Ökat ant. nbpl. .. Progr. ber.

6 896 — 2 112 — 190 4 594

4 263

— — 555 3 708

12 538 -2112 — 745 9 681

— + 745 4 640

14 321

16 507

1970/71 Tendensber Fackutb Ökat ant. nbpl. .. Progr. ber.

6 695 — 2 280 — 165 4 250

4 339

.__ — 442 3 897

12 398 — 2 280 — 607 9 511

— . + 607 4716

14 227

Tillströmning enligt tendeflsberäkningen i fjärde kapitlet. »Avlänkning» till postgymnasial fackutbildning, antagande D 3. Tillströmning enligt räkneexemplet. 4 Ändrad inriktning i tillströmningen, antagande D 1—2, på grund av ökat antal nybörjarplatser vid fackhögskola enligt antagandena i 5.1.C. 10

146 Tabell 5.3:4 redovisar den förändring i tillströmningen till de fria fakulteterna, som antagandena D 1—3 medför, i förhållanden till tendensberäkningen i fjärde kapitlet, varvid också antagits, att nettoantalet nyinskrivna vid teologisk och juridisk fakultet förblir oförändrat i förhållande till tendensberäkningen. Den relativa fördelningen av det beräknade nettoantalet nyinskrivna vid fria fakulteter enligt föregående tabell framgår av tabell 5.3:5. Enligt antagandena i detta räkneexempel skulle andelen nettonyinskrivna vid humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåret 1970/71 bli 44,7 och 41,0 procent vid respektive fakultet, andelen nyinskrivna teologie studerande 2,6 procent och andelen nyinskrivna juris studerande 11,7 procent. Tabell 5.3:5. Nettoantalet nyinskrivna vid fria fakulteter 1963/6^—1970/71.

läsåren

Relativa tal.

Läsår

1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

Teol. fak.

Jur. fak.

H u m . fak.

Mat.-nat. fak.

2,3 2,3 2,3 2,4 2,5 2,5 2,6 2,6

8,0 8,4 9,1

57,5

32,1

56,7

32,6

55,7

32,9

10,2

53,0

34,4

11,1 11,4 11,7 11,7

51,1 49,2

35,3

47,5

38,3

44,7

41,0

36,8

I diagram 5 återges universitetsutredningens rekommendationer och beräkningar rörande tillströmningen till skilda fakulteter och högskolor läsåren 1959/60 och 1969/70 (SOU 1959: 45, diagram 18, sid. 201) samt en motsvarighet till universitetsutredningens diagram utifrån den faktiska tillströmningen läsåret 1959/60 och den enligt förevarande räkneexempel beräknade tillströmningen läsåret 1969/70 (jfr diagram 2 i fjärde kapitlet, sid. 114).

147 Diagram 5. Den av universitets•utredningen rekommenderade respektive beräknade utvecklingen mellan läsåren 1959/60 och 1969/70 av tillströmningen till fakulteter och högskolor samt faktisk och beräknad tillströmningen enligt räkneexemplet läsåren 1959/60 och 1969/70. Universitetsufredningens rekommendation Spärrade

högskolor och fakult.

r andels-

lekn högsk.

lögsk.

Fria

Tonat Med. Övr. högsk. fak Iwgsl

Hum. fak.

fak.

Jur fak.

fakulteter

1 Mat-nah fak.

969/70

|

i

/

\

,

1959/60

i

0 Antal 0 Huvudutbildning

l

i

i

10.000 Räkneexemplet Spärrade

högskolor och fakult.

Handelshögsk.

Tekn. högsk.

Fria

Tandl. *\ed. övr. högsk. fok högsk

Hum. fak.

Teol. fok.

fakulteter

hr. fak.

Mat.-not. fok.

969/70

"

^

A

^

y/> 1959/60

5.000 Antal

10*

1 nybörjarplatser

i

\

\

1 5.000 Nettoantal

nyinskrivna

148 I diagram 6 åskådliggöres den faktiska och beräknade utvecklingen läsåren 1957/58—1974/75 beträffande studentexamination, nettoantal nyinskrivna vid fakulteter och högskolor samt nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer enligt räkneexemplet (jfr SOU 1959:45, diagram 19, sid. 202). Diagram 6. Studentexamina, nettoantal nyinskrivna vid fakulteter och högskolor samt nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer läsåren 1957/58—1974/75 enligt räkneexemplet. Somll siudenfex.

S-tudentex. vid allmänb. aymn. Inskrivn. vid univ. och högskolor

Nybörjorplalser vid spärrode utbildn.-linjer

1975 Ar

149 I diagram 7 åskådliggöres den faktiska och beräknade utvecklingen läsåren 1957/58—1974/75 beträffande studentexamination, nettoantal nyinskrivna vid teknisk högskola i relation till antalet 20-åringar respektive år (jfr SOU 1959: 45, diagram 20, sid. 203). Diagram 7. Studentexamina, nettoantal nyinskrivna vid fakulteter och högskolor samt nybörjarplatser vid teknisk högskola läsåren 1957/58—1974/75 enligt räkneexemplet i relation till antalet 20-åringar respektive år. °/o av årskullen 25-

20-aringar

5amtl. studentex

20-

5+udentex vid allmänt), gymn. Inskrivn. vid univ. och högskolor-

Nybörjarplatser vid teknisk högskola

I 1955

1 I l I960

i

i i i i i 1965

r~ 1970

1975 Ar

Jfr tabell 4.1:1 beträffande studentexaminationen 1963. Genom omläggning av studiegången examineras detta år endast 90 studenter från handelsgymnasium.

150 5.4.

Beräknad examination vid fakulteter och högskolor läsåren 1 9 6 1 / 6 2 —1974/75

Bibehålies tendensberäkningens examinationsantaganden erhålles på grundval av tillströmningsberäkningen i kapitel 5.3 den i tabell 54:1 angivna examinationen vid humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet samt den i tabell 54:2 angivna examinationen vid medicinsk fakultet (motsvarande), teknisk högskola (motsvarande), tandläkarhögskola och handelshögskola (motsvarande) läsåren 1961/62—1974/75. Tabell 5.1^:1. Beräknat antal examinerade personer från humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1961/62—1970/71, överslagsberäkning läsåren 1971/72—1971+/75 samt faktiskt antal 1960/61. Hum. fak. Läsår

Psyk. -f- Samhv.1

Mat.-nat. fak.

Övr. hum. Totalt

Därav Totalt Därav kv. kv.

Totalt

Därav kv.

833 Totalt

Därav kv.

Totalt

294!

101"

1030 2

587'2 1324

358 1961/62 ... 405 1962/63 . .. 3 1963/64 . . . ) 481 1964/65 . .. 542 1965/66 . . . 622 1966/67 ... 736 1967/68 . . . 854 1968/69 . .. 975 1969/70 ... 1077 1970/71 ... 1 127

140 159 189

1042 1123 1212

594 651 715

1400 1528 1693

734 810 901

1301 1 428 1616 1 794 1 958 2 070 2 075

781 871 1002 1130 1253 1346 1349

1843 2 050 2 352 2 648 2 933 3147 3 202

995 1117

163 201 241 280 333

897 1994 2 245 1011 2 554 1145

214 246 291 339 387 428 448

594 717 861 983 1170

1293 1469 1640 1774 1797

1421 1668 1879 2 039 2164

412 484 554 602 649

2 826 1275 3 220 1450 3 773 1705 4 316 1 953 4 812 2194 5186 2 376 5 366 2 446

1971/72 . . . 1 103 1972/73 . . . 1072 1973/74 . .. 1 034 1974/75 . .. 1006

438 426 411 399

2 031 1 973 1901 1 849

1320 1 282 1236 1 202

3 134 3 045 2 935 2 855

1758 2 258 1 708 2 344 1 647 2 421 1601 2 479

677 703 726 744

5 392 5 389 5 356 5 334

4 616

24 403

15 319 36 089 19 932 23 539

1960/61 .. .

Summa 1960/61— 1974/75 ...

11 686

Därav kv.

2 435 2 411 2 373 2 345

6 914 59 62S 26 849

1 Inkl. jur. pol. mag.

2 Beräkning, se anm. 2, tabell 4.4:4.

3 Markerar inträdet av förändringar i examinationen i förhållande till tendensberäkningen.

151 Jämföres denna examinationsberäkning med tendensberäkningens kan konstateras, att räkneexemplets antaganden ger en för läsåren 1960/61—1974/75 reducerad examination från humanistisk fakultet med närmare 7 800 examinerade och från matematisk-naturvetenskaplig fakultet med drygt 1 400 examinerade. Tabell 5Jf.2. Beräknat antal examinerade personer från medicinsk fakultet, teknisk högskola (inkl. civilingenjörsutbildningen i Uppsala), tandläkarhögskola och handelshögskola läsåren 1961/62—1970/71, överslagsberäkning läsåren 1971/72—197k/7ö samt faktiskt antal 1960/61. Tekn. högsk.

Med fak. Läsår

Handelshögsk.

Totalt

Därav kv.

Totalt

Därav kv.

Totalt

Därav kv.

Totalt

Därav kv.

1960/61 ..

1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69

.. .. .. .. .. .. .. ..

270 377 377 377 379 379 418 441

54 79 83 87 91 95 107 115

794 824 843 903 993 1 143 1310 1461

24 29 34 47 56 69 86 102

221 221 221 221 221 221 239 239

57 62 66 71 75 80 91 96

250 267 243 409 481 481 481 481

20 24 24 45 58 63 67 72

1969/70 ..

1970/71 ..

503 ) 625

136 169

1836 2 034

147 162

391 391

156 156

749 749

127 127

1973/74 .. 1974/75 ..

846 846

224 224

2 223 2 3G5

177 188

414 414

166 166

749 749

127 127

Summa 1960/61— 1974/75 . .

7 063

20 727

4 275

7 849

1971/72 .. 1972/73 ..

1 Tandl. -högsk.

!

Se anm. 3, tabell 5.4:1.

Jämföres ovanstående examinationsberäkning med tendensberäkningens och med en examinationsberäkning grundad på antagandet, att ingen ökning av antalet nybörjarplatser vid spärrade utbildningslinjer sker från och med läsåret 1965/66, erhålles följande resultat för läsåren 1960/61—1974/75 beträffande den totala examinationen vid fackhögskolor (motsvarande), tabell 54:3.

152 Tabell 5.^:3. Jämförelse mellan beräknad total examination läsåren 1960/61— 1974-/75 vid fackhögskolor (motsvarande) enligt »1960 års 'program», tendensberäkningen och räkneexemplet. Examination vid oför- Examination enligt ändrat antal nybörjar- tendensberäkningens antaganden platser i förhållande till 1965/66 totalt ökning »1960 års program»

Kategori

Läkare Civ.-ing Civ.-ekon Tandläkare Apotekare Receptarier Veterinärer Agronomer Jägmästare Gymn.-dir Summa

Examination enligt räkneexemplets antaganden totalt

ytterligare ökning

6 621 18 511 6 241 3 929 933 2 510 411 728 511 1367

6 715 19 804 6 702 4 095 984 2 783 421 757 547 1515

94 1293 461 166 51 273 10 29 36 148

7 063 20 727 7 841) 4 275 984 2 783 421 757 547 1515

348 923 1147 180

44 323

2 561

46 921

2 598

I diagram 8 åskådliggöres utvecklingen av den relativa andelen examinerade personer vid fackhögskolor, matematisk-naturvetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter enligt räkneexemplets examinationsberäkningar läsåren 1959/60— 1974/75 (jfr diagram 3, sid. 132).

153 Diagram 8. Den relativa andelen examinerade personer vid fackhögskolor, matematisk-naturvetenskapliga fakulteter och övriga fria fakulteter enligt räkneexemplet läsåren 1959/60—1974/75. c/o 100-3

90^

80 ^

70 4 60 4 50 ^

— -

40 ~-

— ^0 ~— 20 "• — 10 ~— 0 " 59/60 60/61

•

5.5.

61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 ^67/68 68/69 69/70 70/71

71/72 72/73 73/74 74/75

Läsår Övriga fakulteter

Naturvetensk. fak.

Fa ckhög skolor

Beräknad avgång utan grundexamen från humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1 9 6 3 / 6 4 — 1 9 7 4 / 7 5

Utifrån antagandena under avsnitt 5.1.B redovisas nedan i tabell 5.5:1 beräknad avgång utan examen från humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1963/64—1974/75.

154 Tabell 5.6:1. Beräknad avgång utan examen från humanistisk och matematisknaturvetenskaplig fakultet läsåren 1963/64—1974/75. Beräknad avgång från

Läsår

Summa

Hum. fak.

Mat.-nat. fak.

1905 1957 2 067 2 017 1972 1877 1 725 1618 1 555 1518 1493 1489

742 860 897 962 1026 1069 1091 1 126 1148 1157 1168 1170

1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75

2 647 2817 2 964 2 979 2 998 2 946 2 816 2 744 2 703 2 675 2 661 2 659

Reduceras ovanstående avgångssiffror enligt tendensberäkningens antagande om andelen komplettanter (se tabell 4.2:4) läsåret efter avgången från humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet samt med 20 procent av bruttoantalet nybörjarplatser för studenter vid postgymnasiala fackutbildningslinjer erhålles en uppfattning om det antal avgångna universitetsstuderande som skulle kunna tänkas söka sig direkt ut på arbetsmarknaden eller avstå från yrkesverksamhet, tabell 5.5:2. Tabell 5.5:2. Beräknat antal avgångna studerande utan examen från humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet läsåren 1963/64—1974/75 samt deras fortsatta inriktning.

Läsår

1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74

Avgångna utan examen från hum. och mat.-nat. fak. 2 647 2 817 2 964 2 979 2 998 2 946 2 816 2 744 2 703 2 675 2 661

Därav till

Läsår

1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75

fackhögskolor postgymnasial ingen vidareutbildning (motsv.) fackutb. 964 1069 1204 1233 1239 1231 1179 1 179 1 179 1179 1179

918 965 1012 1 059 1106 1153 1200 1200 1200 1200 1200

765 783 748 687 653 562 437 365 324 296 282

155 5.6.

Beräknad närvaro vid fakulteter och högskolor höstterminen 1975.

Nedan i tabell 5.6:1 redovisas antalet närvarande studerande vid fakulteter och högskolor enligt räkneexemplets tillströmningsberäkning och redovisade antaganden i kapitel 4.3. Tabell 5.6:1. Beräknat antal närvarande studerande vid och högskolor höstterminen 1975. Höstterminen 1975 Fakultet/högskola

Teol. fak Jur. fak Med. fak Hum. fak Mat.-nat. fak Tekn. högsk Handelshögsk Tandl.-högsk Farm. inst Jordbr .-högsk GCI Summa

5.7.

Tendensber.

Räkneex.

1 500 6 300 7 300 34 900 23 200 12 800 3 400 2 200 750 800 250

1500 6 300 8 300 22 400 20 700 15 300 4 200 2 200 750 800 250

93 400

82 700

fakulteter

Differens

+ 1 000 — 12 500 2 500 + 2 500 + 800

10 700

Tillgång på och »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975

På grundval av examinationsberäkningarna i avsnitt 5.4 och beräkningarna av antalet kvarlevande med examen 1959/60 eller tidigare redovisas i tabell 5.7:1 antalet akademiker i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975 sammanställt med beräknat »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft dessa år enligt andra kapitlet (jfr tabell 4.5:2). Tabell 5.7:1. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av akademiskt utbildad arbetskraft i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975.

Beräknat antal akademiker i yrkesverksam ålder Beräknat »behov» av akademiker i yrkesverksam ålder alt. 1 alt. 2 Differens (absolut): alt. 1 alt. 2 Differens (procent): alt. 1 alt. 2

116 000

160 500

124 900 118 400

148 600 142 300

— 8 900 — 2 400

+ 11 900 + 18 200 7 11

156 Diagram 9. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av skilda akademikerkategorier i yrkesverksam ålder åren 1965, 1970 och 1975. Teologer

Jurister

Samhällsvetare

I960 65 70 75 I960 65 70 75 I960 65

I I Behov i"- • i Tillgäng y Alternativ 1 V " 2

Humanister

Naturvetare

I960 65

Civilingenjörer

I960 65

Civilekonomer

I960 65

Läkare

Tandläkare

Apotekare

Receptarier

Agronomer

I

I i i i I I I I | I I I 10.000 20.CQ0

157 I tabell 5.7:2 redovisas »tillgångs- och efterfrågeberäkningarna» rörande de enskilda akademikerkategorierna var för sig åren 1970 och 1975. År 1965 föreligger ingen skillnad i förhållande till tendensberäkningen (jfr tabell 4.5:3). Beräkningen åskådliggöres i diagram 9. Tabell 5.7:2. Beräknad tillgång på och beräknat »behov» av skilda kategorier i yrkesverksam ålder åren 1970 och 1975. Kategori

Teologer Jurister Samhällsvetare 1 . . . Läkare Humanister (alt. 1) Humanister (alt. 2) Naturvetare (alt. 1) Naturvetare (alt. 2) Civilingenjörer

....

Civilekonomer

....

Tandläkare Apotekare Receptarier Veterinärer Agronomer Jägmästare Gy mnas tikdirektörer

1 Inkl. psykologer, se anm. till bilaga 4.4:1. • • markerar obetydlig differens.

11 År

1970 1975 1970 1975 1970 1975 1970 1975 1970 1975 1970 1975 1970 1975 1970 1975 1970 1975 1970 1975 1970 1975 1970 1975 1970 1975 1970 1975 1970 1975 1970 1915 1970 1975

Differens

Beräknad Beräknat tillgång »behov» 3100 3 300 8 600 11100 7 800 13 000 8 300 10 800 25 900 34 400 25 900 34 400 16 500 27 000 16 500 27 000 21500 30 300 8 400 11700 5 800 7 100 1300 1500 3 800 4 600

3 200 3 200 12 600 12 900 5 200 8 400 10 300 12 300 23 100 25 400 19 000 21500 13 700 16 000 11300 13 700 28 800 36 300 12 900 17 400 5 800 6 400 1300 1500 3 000 3 300

800 900

800 800

1300 1400 1000 1100 1900 2 300

1400 1500

akademiker-

abs.

rel.

— 4 000 — 1800

—

— 47 — 16 + 33 + 35 — 24 — 14 + 11 + 26 + 27 + 38 + 17 + 41 + 32 + 49 — 34 — 20 — 54 — 49 — + 10 — — + 21 + 28 —

—

—

+ 2 600 + 4 600 — —

+ +

+

2 000 1500 2 800 9 000 6 900

+ 12 900

+ 2 800 + 11000

+ 5 200 + 13 300 — 7 300 — 6 000 — 4 500 — 5 700 — + 700 -— + 800

+ 13U0

900 1000 1900 2 200

158 Mellan 1970 och 1975 skulle enligt sammanställningen »bristen» övergå i »överskott» om man för samman samtliga utbildningsgrupper. För läkare, civilingenjörer och ekonomer kvarstår »bristsituationen» ännu år 1975. Det bör beträffande humanister och naturvetare, för vilka de största »överskotten» redovisas, erinras om vad som anfördes i inledningen till andra kapitlet (sid. 32 f.). Där påpekades, att behovsprognosen rörande lärare i läroämnen — den kvantitativt viktigaste prognosen för personer med examen från filosofisk fakultet — principiellt skiljer sig från behovsprognoserna för t. ex. läkare och civilingenjörer, vilka senare förutsätter kvalitativa förändringar av en art som ej ingår i förutsättningarna för ämneslärarprognosen. Med hänsyn till utbildnings- och arbetsmarknadsförhållanden har det intresse att sammanställa siffrorna i tabell 5.7:2 för tekniker och naturvetare samt för »samhällstekniker». Detta göres nedan beträffande tillgång och »behov» år 1975. 1.

Tekniker-naturvetare Kategori

Naturvetare Civilingenjörer Summa

2.

Differens

alt. 1

alt. 2

alt. 1

alt. 2

27 000 30 300

16 000 36 300

13 700 36 300

+ 11 000 — 6 000

+ 13 300 — 6 000

57 300

52 300

5n 000

+

+

5 000

7 300

Samhällstekniker Kategori

Jurister Samhällsvetare1 Civilekonomer Summa 1

Behov Tillgång

Inkl. psykologer, se anm. till bilaga 4.4:1.

Tillgång

Behov

Differens

11 100 13 000 11 700

12 900 8 400 17 400

— 1 800 + 4 600 — 5 700

35 800

38 700

— 2 900

TABELLBILAGA

^ 00

CO

o

c3

"V.

o

to OS

c OS

•

W

to OS to OS

o os o

r» CO O J iCOO fCC5» co

"^

os 00 as CO o o o o

1—1

OS h CO co 00

o iO

OJ Ol

CO "*1

O)

T-1

£ >*

CO

OJ

"

o 1—1

r-

CO

CO > c - H >o as l f 5 CO 1^

o o

o

o

O

a 1 1

co

o co o o lQ

1 H

>*

u 0J

00 CO

T>

1 1

a 3 bfi

<

cS

as

> rt — .

a 3

i-H

CO

r—I

V

o

o

r-- 00 CO t o as 1-H ( 0 os as t o CO l > O ) 1 - 1 o CO SN

CO

<$

r-

r» i ^ o as

f» OS O 00 o (03

CO CO i - i CO CO 00

CO

ro

Ol

1 ^

OJ

i-H

Ol

oo c > O CO 1 ( 0 -* Oco i—i co 1 - 1 o o o o o CM CO 1—i

1 1

os

:0

t

i d

o

•13 cl Si

t-l

ca t O

o o CO

TI

•c

•

r ^

Sfc

to

i co on o CQ I O 00 1 o o id iH to © l A CO r- • *

c

>

CO

Ja

y-t

OJ

l.O

co

O as O

r^

CO

• o co

i^

I O

CO

i~

< •>

c s

o

CQ

OJ er, CO CO lO. h - CO l O O ! i-i O C - J CO

r— 00

i—i

OJ

1 1

k •ov C

f-

co • *

a

O

H <

OS

. >.o 1 r» OS • 4 —i o ^ «* I O

:3

us i—i

> \A

—

•HH

irs CO

1—1

iO CO

OJ Ol

1 1

GO co CO OJ Ol

Ol CO

—-1

i-:

O

OS l O o >rs CN co 1 - 1

T*

ort

OJ

T

OJ

CO

CO

o-l

co

00 i O .-'/) r~ - r OS -* CO c^ o o co i—i

i—i

co

1—1

ico t»

•W

i—I

s

o

1-1

iO

Ol

1 1

^

•>>

t»

os

.9 H

TH

os

H-J

OS

>*

: | gS rn

o iH -h (N e j os O CM

SÖ O l

CO

co

CO

to

as

as

l O

>fi

OJ

— M to co •o r^ oo co .9 > -* co eO M -* , , >

."-> <* CO O00l O l CO l O <* iO

l O

^

i*

OJ

as

o

i-i

1—1

T-H

in

1—1

o c~

i—i

CO

OS iO

lO

Ol

OJ CO

CO Ol

1—1 i-H

irs

iO

h»

OJ Ol

T-H

rl OJ

OS i—<

3 c

<

<s

Ol

as

CO

-* -*

i O

6N

CO CO

rn

d

a o

to

.9

LO OS

— > W

3 c • <

<5

•I c

• *

1—1

7-1

i—i

o

o IS as -Tfl cs O

©

1 to

1 Ol

1 CO

OJ

OJ

OJ l~ Ol

o

—i

t»

v")

00 CO

CO

Ol

^* CO l O

•en

-HH

i—i

O

1-H

i-i

00 OJ CO

lO Ol

vC t o

CO

i-H

IO

O)

as (0 e£

Ol Ol

CO

i S

r-(

~r

CO l~

1—1

O

O -Tl

CO r.vl

iO Ol

CO

Ol

1—1

i-H

O

CO

Ol

o

• *

1—1

rr- CO i ä

<*

on CO r - c^ t ^ OS CO - 5 iti i . O - r C/J CO ta os CS 00 C"" t CO t a

CO CO —1

o CO os os CO 1 ^ O'. CO

o

C/J

lO

ia

• *

1-1

t»

Ol

as

I O

v

44 O

0)

s rr

&Q CS

-g 5

eo

co o-

Ol

CM iO

co CM

CO

w

*-*

d M

KO •rr

i—i

T i

O

0j

co

Ol

l O

OO t£>

> W

—'

as

1 (N Ocol C l !O>• c. co m ^ CM O l

S

>

CO

OJ CO

1 an »H CO

c«

<D

i O i O

r^- t ^

1-H

co

•a

•i

CM

T-l

•>*

OJ t>CO

CJ

^ fl

_*

Ol

00 1 co OS o O l OS CO SM 00 lO co co CO OJ

"*

_ 00 os

iCS

1—1

—co 00 H

1—

r H

r» os

liO C/J

Ol

o .o 1—1

-fl£ 3

>* -* -^ -^ -f.a 1 1

r—

!>

t^ -H O

o

CM

co 00

o o os os C i 1 urs irs

Ol

OJ

Ol

Ol

i-H

rH

C—

CO

fl fl l'S

co

CO

T(*

<*-! O

d fcc

fl

. t i :c3

i O

i—i

—i

°?3 —

3 C

<

s

CD OS iO ITS

"* OS

„ l

co

^H

CO

i-H

l O

Ol

Ol

CO

CO l~

00 \0

_ - • •

CO

CO

O

^H

CO

CO

co CM O l

-p1

•>*

^ •*

os 00 \a CO CO

~t< O l

Ol

CO CS

C 5

OJ

rOJ

o os CO

CO iO

OJ

Ol

CO

1 1

08 II bio

O •»->

Ö OS

o9

o

o E C

CD -T"!

cd

O

w

5o

a

°ci

i—i

to

CS

c to

C:

CD w • ^ i CO C-J 1—1 o so m w w l - S 10 i n i n ifi I O I O 09 os cs cs C S cs os er. os C S CS

(^

CS

CO

~V O

-r

OS

H J->

"

*J

^3 o d -3

B

icd

c

m

•3

b

o un

C

rt t u OS

M

162 00 IO OS

ös

I 1 •8

t O CO CO ( N 00 (O t f H (M CO tO i O t o c o o s xa to t ' H ( N H CO •<*!

O)

42 et

H O O) H H O T)1 O • * H H( J) rH rH

CO ( f l co CO CN 1TJ T* M ( N (M T - H CM r-

O

O

(^

OS

«*

os

CO CM

T-H

*->

,4

eS

S>

3 s

O

"93

O

O

O

O O

O

O

O

O

o

C

O

o o o o o o o o o o o o o o c

o

c

T-H CO T*« lO CO If. H « -. ~ » i-H o o o o

•*

CO

h °03

jj

.• c ti »q "7R •& C ° 1—1

|

CO

t>-

t-

'

'

'

CM

o

c

o 00 CM rH CO O ifj a t» H H •*

|

CO t c-- o

•^ cc

CM

rH CN

r H r H

ifi t^ CM o (M

CO

o o o

1 1

'

o

C5 JS o O 4) rH

m

fcc

o .12

o t-

T-H

to O

r-t

r~- c o 00 rH

T-(

TH

TH

r H

I O +-> OS i-H

lo, iM m - - * <N i—i i n W OS OS r-H

CO O iC0> t o CO OS - # -** I C t o OS CO t>- CO t » tO CO CM »O

I '

T-H

| '

to 00

OS

00 - ^ OS r-

to

rH

T-H

T-t

CM" •r-t

i—1

to c C

1 »O

>

"C

m -v.

09 44

co •* in ^ i n os

.3 <j

> a os GM T-H t o CO OS tO CO •«# GM CM i Q -"# T-H t o CO t— - * iCJ t - CO CO T T-H rH CN T-H rH r H r H CM rH GM

C^

OS i-H

•g IS :0 U : 0

O in

id

to m o 1—1

3 CO O iO CO CO •<* CO - # CO OS t D CM t>- i - l l£0 rH CM rH O CO w < * c o t » H n o t o CC rH

rH

rH

rH

rH

rH

rH

rH

rH

k£S T-H

** **< r H

T-t

a H T3

1> in o in r-H os

CM^ t o O ^ tO^ tO_ I T \ to to_ l O ^ so to__ O t o t e T J T co" r-T co" T-H t o " oo" os co" TJT co" o " OD co" c rH T-H CM r H i— rH rH rH rH rH r-t T-H T-H

.

O, • *

CO

tos

CO 00^ l-H l > «D r-l I V i c i tO_ -*_ ©_ ©_ o» t o " T * r H »o co" i f CO t - " CM" t>-" t o " O " C-" o " H r H i—t r H r H r H CM r H CM CO r H r(i r H CM rH -5t

° i i-

t* t>-" ,-H

rH

CO in os

Si

-*-> a •

!>• CO I O t r l t o l>- CM i n O T-H co rH tO 00 OS - H O GM CM CM CM H H H ^

c o t o OS •>* i O t o CO • * r l

*# tT-H- O" l£0 ift r H

T-H CC

«5

OS_

os" r H

£, 03

e

N«

•

^

1 ÖS

"o

«5

-5

bo :0

w

: • å »M :0t i M» t ; i°S .22S ^ '

«

fe

:0

£

j»

«

"

pä v: r O it o) O c

c"

<-

I-H

C

DO

c§ ^! 3 .2 ta -* 42 •? - S -S £ .§> : 0

t-.'

ra P.

jA

, TJ n 5

44 S 3

'

+J 03

H

"m M

bo :0

M

O

-g

M

e

ö

:0

jj

H K H

a

»

fe

>

&

163 Bilaga 1.6:1. Antalet examinerade vid universiteten läsåren 1955/56—1960/61 efter examen (med eller utan tidigare examen) och kön. Examen

Examinerade/Läsår

195515&Utan tidigare ex

Med tidigare ex

Totalt

1956/57 Utan tidigare ex

Med tidigare ex

Totalt

Totalt

TK

JK

JPM

FPM

ML

FKH

FMH

FKN

FMN

M. Kv. Summa

30 1 31

179 18 197

17 2 19

3 1 4

193 56 249

250 163 413

137 181 318

123 27 150

104 34 138

1036 483 1519

M. Kv. Summa

6 1 7

5 3 8

101 69 170

2 1 3

52 22 74

192 96 288

M. Kv. Summa

41 1 42

184 18 202

19 2 21

11 1 12

199 57 256

255 166 421

238 250 488

125 28 153

156 56 212

1228 579 1 807

M. Kv. Summa

42 1 43

185 19 204

13 2 15

6 1 7

226 66 292

259 169 428

166 220 386

136 30 166

122 40 162

1155 548 1703

M. Kv. Summa

7 1 8

5 3 8

123 84 207

2 1 3

61 25 86

233 114 347

M. Kv. Summa

58 1 59

190 19 209

15 2 17

18 1 19

233 67 300

264 172 436

289 304 593

138 31 169

183 65 248

1388 662 2 050

30 3 33

153 25 178

12 1 13

6 Kv. Summa

249 46 295

266 176 442

165 271 136

141 29 170

113 49 162

1 135 600 1 735

M. Kv. Summa

9 1 10

15 2 17

13 1 14

92 67 159

4 4

60 13 73

226 84 310

264 48 312

279 177 456

257 338 595

145 29 174

173 62 235

1361 684 2 045

300 259 559

195 264 459

157 49 206

112 59 171

1211 710 1921

2 2 4

70 15 85

261 89 350

159 51 210

182 74 256

1472 799 2 271

1957/58

Med tidigare ex

Totalt

1958/59 Utan tidigare ex

Med tidigare ex

Totalt

17 23

M. Kv. Summa

39 4 43

168 25 193

13 1 14

M. Kv. Summa

68 7 75

155 19 174

209 53 262

M. Kv. Summa

9 2 11

3 3

22 4 26

10 2 12

128 64 192

M. Kv. Summa

77 9 86

162 19 181

15 2 17

231 57 288

310 259 569

323 328 651

164 Examen

Examinerade/Läsår

Totalt TK

JK

JPM

FPM

ML

FKH

FMH

FKN

FMN

65 10 75

174 26 200

11 Kv. Summa

4 1 5

189 57 246

313 288 601

219 320 539

154 42 196

140 60 200

1269 804 2 073

Kv. Summa

17 2 19

8 1 9

9 1 10

10 4 14

10 3 13

157 79 236

6 2 8

79 30 109

296 122 418

M. Kv. Summa

82 12 94

182 27 209

11 11

13 2 15

199 61 260

323 291 614

376 399 775

160 44 204

219 90 309

1565 926 2 491

33 5 38

61 4 65

3 Kv. Summa

61 13 74

162 121 283

101 151 252

77 33 110

62 26 88

563 353 916

M. Kv. Summa

4 3 7

3 1 4

6 1 7

5 1 6

2 2

61 42 103

17 11 28

99 59 158

M. Kv. Summa

37 8 45

64 5 69

9 1 10

66 14 80

164 121 285

162 193 355

77 33 110

79 37 116

662 412 1074

Kv. Summa

25 3 28

103 11 114

9 2 11

118 27 145

227 201 428

129 213 342

157 38 195

100 48 148

869 543 1412

M. Kv. Summa

11 1 12

12 2 14

78 71 149

2 1 3

36 15 51

151 90 241

M. Kv. Summa

27 3 30

110 11 121

20 3 23

121 27 148

239 203 442

207 284 491

159 39 198

136 63 199

1020 633 1653

1959/60

Totalt

11 Ht 1960

Med tidigare ex

Totalt

1 4 4

Vt 1961

Med tidigare ex

Totalt

1 1

1 1

I den officiella statistiken rörande högre studier saknas för läsåret 1955/56 och tidigare uppgifter rörande examinerade med tidigare examen. Här har en beräkning gjorts utifrån 1956/57 års relationer såväl beträffande antalet med tidigare examen som vad gäller uppdelningen på kön.

165 Bilaga 1.6:2. Antalet examinerade vid jackhögskolor läsåren 1955/56—1960/61 efter examen (med eller utan tidigare examen) och kön. Examen Examinerade/Läsår

1955/561 Utan tidigare ex

Totalt

Civ.ing.

Civ.- Tandek. läk.

502 11 513

172 8 180

12 Kv. Summa

12 M. Kv. Summa

506 11 517

184 8 192

129 49 178

3 4 7

2 104 106

23 3 26

48 3 51

Kv. Summa

513 11 52 i

186 9 195

119 45 164

2 3 5

2 101 103

24 3 27

48 3 51

M. Kv. Summa

13 M. Kv. Summa

517 11 528

199 9 208

119 45 164

9 12 21

2 101 103

25 3 28

48 3 51

516 9 525

197 10 207

134 38 172

9 4 13

105 105

30 1 31

41 2 43

25 Kv. Summa

10 M. Kv. Summa

129 49 178

Apotek.

Recep.

Vet.

Agr.

Jägm.

1 1 2

2 104 106

23 3 26

48 3 51

37 37

Gymn.dir.

31 33 64

2 3 5

Totalt

945 212 1157 18 3 21

37 37

31 33 64

963 215 1178

31 33 64

948 208 1156

1 1

25 10 35

31 34 65

973 218 1191

29 32 61

981 201 1182

1956/57

Med tidigare ex

Totalt

7 9 18

23 23

1 1

1957/58

25 Med tidigare ex

M. Kv. Summa

10 Totalt

M. Kv. Summa

518 9 527

207 10 217

134 38 172

14 9 23

30 1 31

41 2 43

105 105

521 9 530

180 11 191

144 39 183

3 6 9

2 121 123

28 3 31

41 3 44

29 Kv. Summa

1 1

5 2 7

145 39 184

8 8 16

5 5 10

17 5 22

29 32 61

998 206 1 204

33 34 67

981 226 1207

1958/59

Totalt

Kv. Summa

11 1 12

M Kv. Summa

524 9 533

191 12 203

20 3 23 2 121 123

28 3 31

41 3 44

29 29

33 34 67

1001 229 1230

166 Examen Examinerade/Läsår

Civ.ing.

Civ.ek.

Tandläk.

Apotek.

Recep.

579 12 591

255 12 267

154 45 199

5 8 13

2 194 196

M. Kv. Summa

11 M. Kv. Summa

582 12 594

266 12 278

154 45 199

6 9 15

2 194 1^6

34 Kv. Summa

340 5 345

104 12 116

69 24 93

3 5 8

1 78 79

11 2 13

4 1 5

1 1 2

Vet.

Agr.

Jägm.

39 2 41

27 Gymn.dir.

Totalt

1959/60 Kv. Summa Med tidigare ex

Totalt

33 32 65

1128 305 1433 15 1 16

1 1 2

39 2 41

33 32 65

1143 306 1449

—

554 126 680

Ht 1960

5 2 7

M. Kv. Summa

Totalt

M. Kv. Summa

340 5 345

108 13 121

70 25 95

o O

1 78 79

11 2 13

5 8

12 M. Kv. Summa

350 11 361

138 8 ' 146

105 33 138

4 8 12

3 156 159

19 1 20

32 M. Kv. Summa

7 M. Kv. Summa

352 11 363

145 8 153

Vt 1961 Utan tidigare ex

Med tidigare ex

Totalt

14 Med tidigare ex

Se anm. 1 under bilaga 1.6:1.

105 33 138

4 8 12

3 156 159

19 1 20

559 128 687

35 30 65

701 247 948

2 2

9 2 11

35 32 67

710 249 959

167 Bilaga J±.2:l. Antalet svenska nybörjare, nettoantalet nyinskrivna samt svenska nybörjare, som tidigare studerat vid annan fakultet/högskola, jämte de två senare i procent av antalet svenska nybörjare vid fackhögskolor (motsv.) läsåren 1956/57—1960/61. Fakultet/högskola

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

414 232 56,0 182 44,0

417 268 64,3 149 35,7

419 263 62,8 156 37,2

408 215 52,7 193 47,3

470 220 46,8 250 53,2

840 737 87,7 103 12,3

904 804 88,9 100 11,1

955 845 88,5 110 11,5

969 777 80,2 192 19,8

1005 779 77,5 226 22,5

338 267 79,0 71 210

312 260 83,3 52 16,7

326 268 82,2 58 17,8

342 272 79,5 70 20,5

321 244 76,0 77 24,0

248 189 76,2 59 23,8

246 207 84,1 39 15,9

246 195 79,3 51 20,7

243 181 74,5 62 25.5

231 169 73.2 62 26,8

29 25 86,2 4 13.8

37 32 86,5 5 13,5

73 69 94,5 4 5,5

75 69 92,0 6 8,0

83 71 85,5 12 14,5

Med. fak. Nettoinskr Rel Tid. inskr Rel Telcn. högsk. Nettoinskr Rel Rel Handelshögsk. Nettoinskr Rel Tid. inskr Rel Tandl.-högsk. Nettoinskr Rel Tid. inskr Rel Farm. inst. (apot.) Nettoinskr Rel Rel

168 Fakultet/högskola

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

106 92 86,8 14 13,3

122 111 91,0 11 9,0

296 261 88,2 35 11,8

181 168 92,8 13 9,2

179 156 87,2 23 12,8

29 27 93,1 2 6,9

28 27 96,4 1 3.6

30 28 93,3 2 6,7

31 27 87,1 4 12,9

29 25 86,2 4 13,8

36 35 97,2 1 2,8

36 30 83,3 6 16,7

36 19 52,8 17 47,2

34 13 38,2 21 61,8

37 9 24,3 28 75,7

40 38 95,0 2 5,0

39 38 97,4 1 2,6

32 29 90,6 3 9,4

38 37 97,4 1 2,6

45 44 97,8 1 2,2

65 55 84,6 10 15,4

60 51 85,0 9 15,0

63 45 71,4 18 28,6

69 39 56,5 30 43,5

68 26 38,2 42 61,8

2 145 1697 79,1 448 20,9

2 201 1828 83,1 373 16,9

2 476 2 022 81,7 454 18,3

2 390 1798 75,2 592 24,8

2 468 1743 70,6 725 29,4

Farm,, inst. (recep.) Nettoinskr Rel Tid. inskr Rel Vet.-högsk. Nettoinskr Rel Tid. inskr Rel Skogshögsk. Nettoinskr Rel Tid. inskr Rel Lantbr.-högsk. Nettoinskr Rel Tid. inskr Rel GCI Nettoinskr Rel Tid. inskr Rel Totalt Nettoinskr Rel Tid. inskr Rel

169 Bilaga 44:1. Examinationen av samhällsvetare och psykologer i procent av den totala examinationen, reducerad med hänsyn till dubbelexamination, (exkl. fil. mag. och pol. mag., som tidigare avlagt humanistisk fil. kand.-examen) vid humanistisk fakultet läsåren 1956/57—1960/61 jämte de nyinskrivna samhällsvetarna och psykologerna i procent av hela antalet nyinskrivna vid humanistisk fakultet, som avser avlägga filosofisk examen och vars ämnesplaner är kända kalenderåren 1956—1960 enligt den s. k. prognosstatistiken. Examination Läsår

1956/57 1957/58 , 1958/59 . 1959/60 . 1960/61 ,

,

Nyinskrivna

samhällsvetare

psykologer

S:a

6 6 7 6 8

8 11 15 14 14

14 17 22 20 22

Kalenderår

% 1956 1957 1958 1959 1960

samhällsvetare

psykologer

S:a

8 6 7 10 13

7 8 11 14 13

14 14 18 24 26

%

Anmärkning I kapitel 4 har samhällsvetare och psykolog definierats sålunda. Samhällsvetare: en person med nationalekonomi, statistik eller företagsekonomi som huvudämne i examen eller två av dessa kombinerade med andra ämnen eller sociologi som huvudämne i kombination med minst ett av de tre ovannämnda ämnena. Psykolog: en person med psykologi eller pedagogik som huvudämne i examen eller sociologi som huvudämne i kombination med minst ett av de ovanstående ämnena. Dessa definitioner är anpassade till statistiska centralbyråns ämneskod och avviker något från de i kapitel 2 använda definitionerna. Definitionen av psykolog är här vidare.

Källförteckning

Propositioner 1960:119, angående riktlinjer för utbyggande av universitet och högskolor m. m.; 1961:83, angående anslag för budgetåret 1961/62 till vissa högskolor; 1961:100, med förslag om förbättrad taxeringskontroll; 1961:108, angående ökad utbildning av läkare och tandläkare m. m.; 1962:43, angående vissa anslag för budgetåret 1962/63 till de tekniska högskolorna; 1962:54, angående reformering av den obligatoriska skolan m. m.; 1962:59, angående anslag för budgetåret 1962/63 till journalistutbildning; 1962:99, angående yrkesutbildning på trädgårdsområdet; 1962:103, angående yrkesutbildning på jordbrukets område; 1962:104, angående ökad utbildning av läkare, tandläkare m. m. 1962:106, angående vissa frågor rörande lärarutbildning. Statens 1953:36, 1955:11, 1957:24, 1957:28, 1957:51, 1958:21, 1959:45, 1960:1, 1960:2, 1960:17, 1960:33, 1961:8, 1961:30, 1962:5, 1962:10, 1962:43, 1962:50,

offentliga

utredningar

(SOU)

Ökad examination av tandläkare; Psykologisk utbildning och forskning; Den akademiska undervisningen. Forskarrekryteringen; Lärarutbildningen på det husliga området; Akademikerräkningen 1955; Lärarbrist och lär ar överskott; Universitet och högskolor i 1960-talets samhälle; Folktandvården; Högre utbildning, forskning och försök på lantbrukets område; Forskning och högre utbildning på skogsbrukets område; Förskollärarutbildningens organisation; Om läkarbehov och läkartillgång; Grundskolan; Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet; Svensk ekonomi 1960—1965; Socionomutbildningen; Utbildning av arbetsterapeuter.

Övrigt utredningsmaterial y y a) tryckt Ingenjörsbehovet i Sverige, Industriförbundets teknikerkommitté, Stockholm 1957; Arbetsmarknadsinformation, Serie S, nr 4/1957, Behovet av agronomer; nr 5/1957, Behovet av arbetskraft med högskolemässig trädgårdsutbildning; nr 1/1958, Behovet av jägmästare; nr 2/1958, Skogsmästarutbildningen; nr 6/1958, Kontorstjänstemannakarriären vid försäkringsbolagen; nr 4/1959, Behovet av veterinärer; nr 6/1959, Behovet av socionomutbildad arbetskraft;

171 nr 7/1959, Bankmannakårens framtida utveckling; nr 8/1959, Rekryteringen av officerskarriärerna under 1960-talet; nr 9/1959, Arbetskraftutvecklingen inom offentliga tjänster under 1950-talet; nr 1/1960, Behovet av farmacevter och apotekstekniker; nr 1/1961, Behovet av biblioteksutbildad personal; nr 2/1961, Tillägg till prognosen ang. behovet av veterinärer; nr 4/1961, Efterfrågan på personal inom reklamens yrken; nr 1/1962, Lärare i läroämnen — Behov och tillgång under 1960-talet; nr 2/1962, Skol- och utbildningsstatistiska uppgifter 1962; nr 3/1962, Preliminär beräkning av utbuds- och efterfrågeförhållanden på sjuksköterskornas och barnmorskornas arbetsmarknad 1960—1980; nr 5/1962, Det framtida ingenjörsbehovet (vissa prel. beräkningar); nr 6/1962, Det framtida behovet av personal vid sjukhusens laboratorier och de medicinskt-vetenskapliga institutionerna. b) stencilerat Behovet av tandläkare 1970—1990, ecklesiastikdepartementet, oktober 1960; PM med komplettering av betänkande angående behovet av tandläkare 1970—1990, ecklesiastikdepartementet, mars 1961; Högre journalist- och reklamutbildning, ecklesiastikdepartementet, juli 1961; Det framtida behovet av jurister, arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut, oktober 1961; Behov av ingenjörer för önskad produktionsutveckling, generaldirektör Bo Lundberg, mars 1962; Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare, ecklesiastikdepartementet, maj 1962; Beräknat lärarbehov vid de tekniska högskolorna samt beräknat nettotillskott nyutexaminerade under expansionsperioden 1960/61—1968/69, ecklesiastikdepartementet, augusti 1962; Högre utbildning och forskning i Sverige — Statistiska data m. m., ecklesiastikdepartementet, september 1962; Ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund, ecklesiastikdepartementet, september 1962; Betänkande med utredning och förslag rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed sammanhängande spörsmål, ecklesiastikdepartementet, oktober 1962; Information i prognosfrågor, arbetsmarknadsstyrelsens prognosinstitut, 1961:46, PM angående tillgång och efterfrågan under 1960-talet på arbetskraft med viss utbildning; 1961:49, Samhällsvetarna och deras funktion på arbetsmarknaden; 1962:7, Utvecklingstendenser på 1960-talets arbetsmarknad för tjänstemän.

Statistiska

publikationer

Högre Studier 1956/57, 1957/58—1958/59, 1959/60, SOS, Undervisning; Befolkningsrörelsen år 1960, SOS, Folkmängden och dess förändringar; Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1961, SOS, Folkmängden och dess förändringar; Statistisk Tidskrift nr 6 och 9/1962; Preliminära redogörelser 1961—1962, statistiska centralbyrån, avdelningen för undervisningsstatistik (stencilerat).

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1962 1. Helsetjeneste for s0farende. 2. Nordiskt samarbete inom radio och television. 3. Vattenkraften i Torne och Kalix älvar. 4. Nordisk bogmarked. 5. Sommartid. 6. Nordisk arbetsmarknad för tandläkare. 7. Beretning om insamling af materiale til forhåndsorientering af eksperter, der fra de nordiske lande sendes til udviklingslandene.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarna» n u m m e r i den kronologiska

Justitiedepartementet A t o m a n s v a r i g h e t I I . [14] U t l a n d s s v e n s k a r s d e l t a g a n d e i a l l m ä n n a val. [19J N e d r e justitierevisionens a r b e t s o r g a n i s a t i o n . [20] E x p r o p r i a t i o n för sanering a v h i s t o r i s k t eller k u l t u r h i s t o r i s k t värdefull bebyggelse. [24] R a d i o n s j u r i d i s k a a n s v a r . [27]

A u t o m a t i s k d a t a b e h a n d l i n g . [32] M å l och medel i stabiliseringspolitiken - R e m i s s y t t r a n d e n . [41] A v d r a g för r e p r e s e n t a t i o n s k o s t n a d e r , m . m . [42] B e s k a t t n i n g a v t r a k t a m e n t e n m . m . [47] B e v a k n i n g , avskrivning och eftergift a v k r o n a n s fordringar. [49]

Utrikesdepartementet Aspekter på utvecklingsbiståndet.

förteckningen)

Ecklesiastikdepartementet

[12]

Försvarsdepartementet T o t a l f ö r s v a r e t s personalfrågor. [3] F ö r s v a r e t s t a n d v å r d . [23] Arbetstidsreglering för m i l i t ä r personal och civilmilitar.

LdUJ

Socialdepartementet Skogstillgångarna i J ä m t l a n d s l ä n . [1] A r b e t s t i d s f ö r k o r t n i n g e n s o m f a t t n i n g och utläggning. [17] N y semesterlag. [44] Kommunikationsdepartementet S t a t s b i d r a g till enskild v ä g h å l l n i n g , m . m . [6] Avgiftsbelagda t r a f i k a n l ä g g n i n g a r . [26] Säkerhetsinspektion a v m o t o r f o r d o n och s l ä p v a g n a r . [29] Svensk trafikpolitik I I I . [35] . Byggnadsstyrelsens a r b e t s u p p g i f t e r och personalorganisation. [37] Vägväsendets d i s t r i k t s o r g a n i s a t i o n . [46] P o s t v e r k e t s organisation. [52] Svenska och D a n s k a Öresundsdelegationerna. 1. Oresundsforbindelsen. D e l I . U t r e d n i n g a r och förslag. [53] 2. Ö r e s u n d s förbindelsen. D e l I I . R i t n i n g a r . [54] Finansdepartementet F i n a n s p l a n för b u d g e t å r e t 1962/63 s a m t P r e l i m i n ä r n a t i o n a l b u d g e t för å r 1962. [8] S t ä d e r n a s s ä r s k i l d a r ä t t i g h e t e r och skyldigheter i f ö r h å l l a n d e till s t a t e n . [9] . ^ o n <ftair 1959 års l å n g t i d s u t r e d n i n g . 1. Svensk ekonomi 1960-1965. L1U| 2. Svensk e k o n o m i 1960-1965. Bilagor 1 - 5 . [11] S k ä r p t a regler för r u s d r y c k s i n k ö p . [13] A u t o m a t i s k d a t a b e h a n d l i n g inom folkbokförings- och u p p b ö r d s v ä s e n d e t . D e l I I . [18] R e v i d e r a d n a t i o n a l b u d g e t för å r 1962. [25] S t a d s h y p o t e k s - och b o s t a d s k r e d i t i n s t i t u t i o n e m a . [31]

IVAR

Vidgad v u x e n u t b i l d n i n g p å g y m n a s i e s t a d i e t . [5] Korrespondensundervisningen i n o m skolväsendet. [16] S k o l v ä s e n d e t s centrala ledning. [28] F ö r s v a r s m e d i c i n s k forskning i t o t a l f ö r s v a r e t . [34] Socionomutbildningen. [43] U t b i l d n i n g a v a r b e t s t e r a p e u t e r . [50] L ä r a r e och h a n d l e d a r e för d e t fria och frivilliga m u s i k b i l d n i n g s a r b e t e t . [51] T e n d e n s e r n a p å a k a d e m i k e r n a s a r b e t s m a r k n a d fram till m i t t e n a v 1970-talet. [55] Jordbruksdepartementet Y r k e s u t b i l d n i n g e n p å t r ä d g å r d s o m r å d e t . [2] Veterinärmedicinsk forskning och undervisning. [33] N a t u r e n och s a m h ä l l e t . [36] J o r d b r u k s t e k n i s k a i n s t i t u t e t och s t a t e n s forskningsanstalt l a n t m a n n a b y g g n a d e r . [45]

for

Handelsdepartementet D e n a l l m ä n n a näringslagstiftningen. [15] Beredskapslagring a v olja 1963-1969. [40] Inrikesdepartementet A r b e t s u p p g i f t e r och u t b i l d n i n g för viss s j u k v å r d s p e r s o n a l . [4] K o m m u n a l r ä t t s k o m m i t t é n . 2. K o m m u n a l b e r e d s k a p . [7] 3. K o m m u n a l t s t ö d å t s t u d e r a n d e från utvecklingsländerna. [21] Samhällsfarlig asocialitet. [22] U t b i l d n i n g a v s j u k v å r d s a d m i n i s t r a t ö r e r . [38] R a s r i s k e r n a i G ö t a ä l v d a l e n . [48] Civildepartementet Ortsprisindex.

HJ3GGSTRÖMS STOCKHOLM

[39]

TRYCKERI 1962

AB