Skolboksleveranser betänkande

V) N o

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

YUXr

Skolboksleveranser Läromedelsutredningen 1

Betänkandet avgivet av Läromedelsutredningen Stockholm 1968

Statens offentliga utredningar 1968

Kronologisk förteckning

1. Ekonomisystem för försvaret. Esselte. Fö. 2. Ekonomisystem för försvaret. Bihang. Esselte. Fö. 3. Kreditmarknadens struktur och funktionssätt. Esselte. Fi. i. Handläggningen av säkerhetsfrågor. Isaac Marcus. Ju. 5. Industrins struktur och konkurrensförhållanden. Esselte. Fi. 6. Strukturutveckling och konkurrens inom handeln. Esselte. Fi. 7. Ägande och inflytande inom det privata näringslivet. Esselte. Fi. 8. Skogbrukets planläggningsfrågor. Svenska Reproduktions AB. Jo. 9. Virkesbalanser 1967. Esselte. Jo. 10. Säkerhetspolitik och försvarsutgifter.Esselte. Fö. 11. 1958 års utredning kyrka-stat. XI. Svenska kyrkan och staten. Esselte. U. 12. Förvaltningen av kyrklig jord m.m. Berlingska Boktryckeriet, Lund. 13. Fritidsfisket. Esselte. Jo. 14. Skolboksleveranser. Svenska Reproduktions AB. U.

Anm. Om särskild tryckort ej anges, är tryckorten Stockholm.

Statens offentliga utredningar 1968:14 Utbildningsdepartementet

Skolboksleveranser Läromedelsutredningen I

Betänkande avgivet av Läromedelsutredningen Stockholm 1968

SVENSKA REPRODUKTIONS AB

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Utbildningsdepartementet

Den 27 januari 1966 bemyndigade Kungl. Dessutom framförs vissa förslag beträffande Maj:t chefen för dåvarande ecklesiastikde- skolornas och kommunernas läroboksbeställpartementet att tillkalla högst nio sakkun- ningar i syfte att så långt möjligt eliminera niga för att utreda frågan om produktion sena leveranser vid läsårets början. I en och granskning av läroböcker och andra särskild rapport, Utbildningsdepartementet pedagogiska hjälpmedel m. m. 1968: 3, redovisas undersökningarna utförMed stöd av nämnda bemyndigande till- ligt. kallade departementschefen den 23 mars Läromedelsutredningen har ännu inte fär1966 såsom sakkunniga ledamoten av riks- digbehandlat frågan om distributionen av dagens första kammare, direktören John läroböcker och övriga läromedel. Detta beEricsson, direktören Birger Beckman, leda- tänkande behandlar sålunda inte alla promoten av riksdagens andra kammare, ord- blem på detta område, och de förslag som föranden i statens läroboksnämnd, filosofie framförs är preliminära. Utredningen avser doktorn Hilding Johansson, landstingsrådet att senare återkomma i denna fråga, varvid Ruth Kärnek, dåvarande ordföranden i erfarenheterna från diskussionen kring och Sveriges förenade studentkårer, numera by- genomförandet av nu förordade åtgärder rådirektören Erland Ringborg och undervis- kommer att kunna utnyttjas. ningsrådet Olof Storm. Tillika uppdrogs åt Av hälsoskäl har undertecknad, John Ericsson att såsom ordförande leda utred- Ericsson, endast i ringa utsträckning deltaningsarbetet. git i arbetet med de frågor som behandlas Vidare uppdrogs åt redaktören Karl-Vil- i föreliggande betänkande. helm Hölne och filosofie kandidaten Karl Undertecknad, Birger Beckman, har anFurestedt att vara huvudsekreterare resp. mält, att han av principiella skäl skulle ha biträdande sekreterare åt utredningen. önskat att i samband med överlämnandet av De sakkunniga har antagit namnet läro- detta delbetänkande utredningens direktiv och medelsutredningen. fortsatta arbete skulle underställas Kungl. Till utredningens expert har den 9 januari Maj:ts prövning med anledning av Kungl. 1967 kallats rektor Sture Bengtson. Maj:ts proposition 1968: 63 angående orgaI föreliggande delbetänkande behandlas nisation av ett läromedelsförlag. frågor rörande beställning och leverans av Läromedelsutredningen får härmed överläroböcker för skolväsendet. En redogörelse lämna sitt första betänkande, Skolbokslevelämnas för undersökningar rörande dessa ranser. frågor som utredningen gjort eller låtit göra. Stockholm den 28 mars 1968. John

Ericsson

Birger Beckman

Hilding Johansson

Ruth Kärnek

Erland Ringborg Olof Storm

I

Karl-Vilhelm Karl Furestedt

Hölne

Innehåll

Skrivelse till departementschefen . . .

3 Kapitel 1 Läromedelsutredningen . . .

1.1 Inledning 1.2 Direktiv 1.3 Utredningens undersökningar . . .

5 5 6

Kapitel 2 Produktion och distribution av skolböcker 2.1 Skolbokspoduktion vid gymnasiereformen 2.2 Granskning av läroböcker 2.3 Förlagsenkät Kapitel 3 Kommunrutiner på skolboksområdet 3.1 Skolorganisatorisk grundval . . . . 3.2 Val av läroböcker 3.2.1 Förekomst av lärobokskommittéer

8 8 9 13

15 15 16 16

3.2.2 Val av läroböcker 3.3 Beställning av läroböcker 3.3.1 Beställning hos bokhandel m.m 3.3.2 Beställningstidpunkt 3.4 Leverans av läroböcker

Kapitel 4 Sammanfattning 4.1 Skolboksleveranser vid en skolreformstart 4.2 Rutiner på skolboksområdet . . .

Kapitel 5 Rekommendationer och förslag 5.1 Bokval 5.2 Beställning 5.3 Distribution 5.4 Läsåret 1968/69 ett försöksår . . 5.5 Sammanfattning

17 19 19 20 23

27 27 28

29 29 29 30 31 31

1 Läromedelsutredningen

1.1. Inledning Läromedelsutredningen har enligt sina direktiv att utreda vissa frågor på läromedelsområdet. Problem rörande forskning, utveckling och granskning inom området är en av utredningens huvuduppgifter. Produktion, distribution och inköp av läromedel är en annan huvuduppgift. Underlag för bedömning av de sistnämnda frågorna kommer utredningen att erhålla främst genom en branschundersökning, som på förslag av utredningen genomförs av Statens Pris- och Kartellnämnd. Bland specialfrågor som utredningen har att undersöka märks läromedel för handikappade (specialundervisningen), fria läroböcker för bl. a. eleverna vid gymnasiala skolor, kurslitteratur för universitets- och högskolestuderande samt förseningar vid skolboksleveranser. Det förstnämnda problemet behandlas i ett särskilt betänkande som utredningen framlägger inom kort. Sistnämnda fråga behandlas i föreliggande betänkande. Även om utredningen valt att behandla en specialfråga i ett särskilt betänkande är det utredningens avsikt att överväga denna i ett större sammanhang vid behandling av utredningens huvudfrågor. Utredningen har i sitt arbete använt följande arbetsdefinition av begreppet läromedel: Läromedel är de media med vilka kunskaper, färdigheter och fostran förmedlas i un-

dervisningen samt den tekniska utrustning som möjliggör förmedling av mediainnehållet. Utredningen har funnit att begreppet läromedel definierat enligt ovanstående i praktiken ganska väl täcks av existerande skolboksinventarier och kurslitteraturförteckningar samt av huvuddelen av utrustningslistorna för skolväsendet. Föreliggande delbetänkande om skolboksleveranser behandlar endast den del av läromedelsområdet som rymmer skolböcker. Läromedelsutredningen har under arbetet med undersökning av förseningar av skolboksleveranser haft kontakt med Svenska Stadsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Skolöverstyrelsen, Statens Läroboksnämnd, Svenska Bokförläggareföreningens grupp för skolboksförlag, Svenska Bokhanlareföreningen, Skolledarförbundet, Svenska Facklärarförbundet, Sveriges Lärarförbund och Lärarnas Riksförbund.

1.2.

Direktiv

I direktiven till läromedelsutredningen uppmärksammas bl. a. förseningarna av skolboksleveranser för skolväsendet vid läsårets början. Departementschefen anför därvid följande: »Under senare år har en inte ringa uppmärksamhet ägnats åt vissa brister i distributionen av läroböcker, främst för grund5

skolan. Bl. a. har rätt allvarliga förseningar försports vid leveranser av böcker till skolorna. I flera fall har det inträffat, att förlagen först i september—oktober kunnat effektuera skolornas beställningar, vilka å andra sidan enligt förlagen inkommer alltför sent. Dessa förhållanden och deras orsaker bör ingående undersökas av de sakkunniga. Om en granskning alltjämt skall finnas är det möjligt att vissa tidpunkter bör — efter samråd mellan berörda centrala och lokala myndigheter samt producerande läroboksoch hjälpmedelsförlag — anges, såväl för förlagens insändande av material för granskning som beträffande kommunernas beställning av hjälpmedel. Det kan också ifrågasättas, om den s. k. förhandsannonseringen av hjälpmedel under framställning är tillrådlig i fortsättningen. Även andra åtgärder som från centralt håll kan vidtas i syfte att påskynda distributionen av hjälpmedel bör övervägas av de sakkunniga. Därvid bör bl. a. prövas betydelsen av samhälleliga insatser i fråga om produktionen av hjälpmedel.»

1.3. Utredningens undersökningar För att erhålla information rörande omfattningen av och orsakerna till sena skolboksleveranser inom skolväsendet har läromedelsutredningen utfört eller låtit utföra flera undersökningar. Undersökningarna har främst omfattat grundskolan, gymnasiet och fackskolan och har berört förhållandena såväl 1966 som 1967. Vidare har utredningen genomfört en enkät med skolboksförlagen och studerat läroboksnämndens verksamhet budgetåret 1965/66. I detta betänkande redovisas resultaten från de gjorda undersökningarna. Dessutom framlägger utredningen här vissa förslag beträffande kommunernas skolboksbeställningar. I en särskild rapport, Utbildningsdepartementet 1968: 3, redovisas undersökningarna mera fullständigt. Undersökningarna vid skolväsendet rörde i första hand beställning och leverans av skolböcker. Även andra frågor av intresse 6

i detta sammanhang eller av intresse för utredningens övriga arbete medtogs emellertid. Sålunda ställdes frågor vid enkäterna om förekomst av fria läromedel, förekomst av lärobokskommittéer m. m. På uppdrag av läromedelsutredningen har statistiska centralbyråns utredningsinstitut undersökt val, beställning och leverans av läroböcker hösten 1966 m. m. vid grundskolan, fackskolan och gymnasiet. Denna undersökning (benämnd Distributionsundersökning 66) har bestått av tre enkäter, en riktad till skolchefer, en till rektorer och en till huvudlärare. Skolchefsenkäten omfattade skolcheferna i landets samtliga 121 gymnasiekommuner samt skolcheferna i hälften av övriga kommuner med fullt utbyggd grundskola (98 kommuner), alltså sammanlagt 219 kommuner. Svar inkom från alla berörda kommuner utom en. Rektorsenkäten omfattade hälften av landets skolenheter med gymnasium och/ eller fackskola. Svar inkom från samtliga i enkäten deltagande rektorer. Huvudlärarenkäten riktades till huvudlärarna vid de skolenheter som ingick i rektorsenkäten. Svarsprocenten var mycket hög. I egen regi genomförde läromedelsutredningen sommaren 1967 en liknande undersökning som den ovan nämnda (undersökningen har benämnts Distributionsundersökning 67). Därvid ingick även bokhandeln. Av landets ca 1 400 rektorsområden inom det obligatoriska skolväsendet utvaldes vart 30:e, eller 45 stycken. Bland de kommunala skolenheter med gymnasium och/eller fackskola som inte ingick i statistiska centralbyråns undersökning (dvs. halva antalet) utvaldes var tredje skolenhet. Av dessa skolenheter utgick ett par handelsgymnasier under avveckling. I undersökningen ingick därför 40 skolenheter. Av de kommuner med gymnasium där eleverna vid gymnasiet inte har fria läroböcker läsåret 1967/68 omfattades hälften, eller 31, av undersökningen. Samtliga bokhandlare på dessa orter ingick i undersökningen. Det finns alltså inget direkt samband mellan urvalet av skolenheter utan fria läroböcker och bokhandelsurvalet.

Vid denna undersökning fick rektorerna vid de berörda rektorsområdena/skolenheterna och bokhandlarna dels besvara enkätformulär och dels registrera och redovisa beställningar och leveranser under sommaren. Läromedelsutredningen genomförde våren 1967 även en enkät med skolboksförlagen. Frågorna rörde bl. a. förlagens produktion av läroböcker för det nya gymnasiet. Utredningen har dessutom insamlat uppgifter rörande granskningen av de böcker som insändes till statens läroboksnämnd verksamhetsåret 1965/66. Yrkesutbildningen har utgjort ett speciellt problem vad gäller läromedelsutredningens leveransundersökningar. Efter diskussion med representanter för yrkesutbildningen vid skolöverstyrelsen och i kommunal skol-

ledning och med skolledare vid yrkesskolor fann utredningen det mest lämpligt att i princip utelämna yrkesutbildningen i undersökningarna. Vissa läromedelsproblem för yrkesutbildningen behandlades dock i skolchefsenkäten. Flera motiv anfördes från yrkesskolhåll för nämnda ställningstagande. Läroböckerna spelar inte samma roll i yrkesutbildningen som vid övriga skolformer inom skolväsendet. Man är exempelvis inte lika beroende av skolböcker vid läsårsstarten som i andra skolformer, viss del av skolboksproduktionen, t. ex. i handelsämnen och tekniska ämnen, är gemensam med övriga gymnasiala skolformers. I nedanstående tablå redovisas översiktligt de undersökningar som utgör grundval för läromedelsutredningens ställningstagande i fråga om skolboksleveranser.

Undersökning

Delundersökningar

Urval

Distributionsundersökning 66

Skolchefsenkät

Huvudlärarenkät

Samtliga gymnasiekommuner och hälften av de övriga kommunerna med fullt utbyggd grundskola Hälften av skolenheterna med gymnasium och/eller fackskola Samma skolenheter som vid rektorsenkäten

Grundskoleundersökning

Vart 30:e rektorsområde inom grundskolan

Gymnasieundersökning

En tredjedel av de skolenheter som ej ingick i rektorsenkäten vid Distributionsundersökning 66 Bokhandeln i hälften av de gymnasiekommuner där eleverna vid gymnasiet ej hade fria läroböcker

Rektorsenkät

Distributionsundersökning 67

Bokhandelsundersökninp

Förlagsenkäten

Skolboksförlagen

Undersökning av läroboksnämndens verksamhet

Granskningsärenden inlämnade verksamhetsåret 1965/66

2 Produktion och distribution av skolböcker

2.1. Skolboksproduktion vid gymnasiereformen Läromedelsutredningens undersökningar av skolboksleveranser m. m. avsåg bl. a. förhållandena vid början av läsåret 1966/67. Detta gjorde det möjligt att belysa de speciella svårigheter som uppstår vid genomförandet av en skolreform, eftersom fackskolan — efter viss försöksverksamhet — och det nya gymnasiet startade hösten 1966. Här lämnas en kortfattad redogörelse för förutsättningarna för framställning av läroböcker för första årskursen av dessa skolformer. Den 5 juli respektive den 19 september 1963 avlämnade gymnasieutredningen och fackskoleutredningen sina huvudbetänkanden jämte förslag till läroplaner. Proposition om reformering av de gymnasiala skolorna avgavs den 16 oktober 1964 och riksdagen fattade beslut den 15 december 1964. Innehållet i läroböckerna i de olika ämnena i en viss skolform bestäms av läroplanen för skolformen i fråga. Enligt uppgifter från skolöverstyrelsen levererades korrektur av läroplanerna för det nya gymnasiet och fackskolan till bokförläggarföreningen successivt fr. o. m. augusti 1964. De sista korrekturen lämnades i mars 1965. De korrektur som lämnades under 1965 avsåg sådana ämnen som förekommer först i årskurserna 2 eller 3. De definitiva läroplanerna förelåg den 7 maj 1965. 8

Det fanns alltså möjligheter för förlagen att ta kontakt med lämpliga författare redan hösten 1963 då utredningarna lämnat sina betänkanden med förslag till läroplaner. Först följande höst förelåg dock förutsättningar för att börja framställningen av läroböcker för årskurs 1. Förlagen har framhållit att vissa inte obetydliga förändringar under 1965 gjordes i läroplanerna för en del ämnen jämfört med korrekturupplagorna, vilket föranledde att redan utarbetade läroboksmanuskript måste omarbetas. Vid grundskolan och gymnasiet, med undantag av de ekonomiska och tekniska linjerna, får användas endast de läroböcker som finns uppförda på statens läroboksnämnds förteckning över läroböcker. Denna bestämmelse gäller dock inte s. k. bredvidläsningslitteratur. Förlagen inlämnar granskningsexemplar av en nyskriven eller omarbetad lärobok till läroboksnämnden som prövar om boken kan uppföras på dess förteckning. Granskningsexemplaren är vanligen korrekturexemplar. Läroboksnämnden anlitar i regel särskilda ämnessakkunniga, oftast lärare i ämnet och på skolstadiet i fråga, som granskar de insända läroböckerna och avger utlåtande innan nämnden tar ställning. Om den ämnessakkunnige inte anser sig kunna tillråda att boken uppförs på läroboksförteckningen, bordlägger läroboksnämnden ofta ärendet vid det första sammanträde då det behandlas och boken grans-

kas av en ny ämnessakkunnig. Förlaget ges även tillfälle att yttra sig. Vid planeringen av läroboksproduktionen måste förlagen alltså, för de böcker som skall granskas av läroboksnämnden, ta hänsyn till att en viss behandlingstid krävs hos nämnden. Av särskilt intresse i detta sammanhang är nämndens granskningsverksamhet gällande läroböcker för det nya gymnasiet. Böcker för de tekniska och ekonomiska linjerna på gymnasiet samt fackskoleböcker är som nämnts undantagna från granskningsförfarande. Den 5 maj 1965 beslutade läroboksnämnden att anmoda skolboksförlagen att inkomma med uppgifter om produktion av läroböcker för det nya gymnasiet. Denna anmodan riktades till förlagen i slutet av september samma år. Nämnden beslutade också att utöka granskningsorganisationen och att vid valda läroverk upprätta diskussionsgrupper för att i vissa ämnen biträda granskarna. Den 6 december 1965 inkom förlagen med uppgifter till läroboksnämnden om den planerade produktionen, vilka möjliggjorde för nämnden att planera sitt arbete. Det visade sig senare att förlagens produktionsplaner inte kunde hållas, varför nämnden den 10 februari 1966 meddelade förlagen följande: 1. De böcker som förlagen önskade få granskade i vanlig ordning skulle vara nämnden tillhanda a) senast 2 9 / 3 för att kunna bli behandlade till skolornas ämneskonferenser i maj, b) senast 8/7 för att kunna bli behandlade före början av läsåret 1966/67. 2. För övriga under produktion varande nyskrivna (omarbetade) böcker som först senare skulle nå stadiet ombrutet korrektur skulle senast 1/8 ansökan göras om praktisk prövning. Enligt § 5 i granskningskungörelsen äger läroboksnämnden om så anses påkallat besluta, att ny lärobok skall bli föremål för praktisk prövning, innan beslut fattas i frå-

ga om dess uppförande på läroboksförteckningen. Den 15 juni 1966 meddelade nämnden förlagen att samtliga vid nämndens sammanträde den 29 juli inte slutbehandlade böcker skulle bli föremål för praktisk prövning.

2.2. Granskning

av

läroböcker

Den undersökning av läroboksnämndens verksamhet som läromedelsutredningen gjort gäller de ärenden som inkom till nämnden verksamhetsåret 1965/66. Främsta motivet för att denna period valts är att man därigenom kan belysa nämndens arbete vid införandet av det nya gymnasiet. I det undersökningsmaterial som här redovisas ingår inte alla läroböcker som förlagen sände in för granskning under nämnda period. Förlagen anhöll att en mängd böcker för det tidigare gymnasiet även skulle godkännas för det nya gymnasiet. Denna speciella kategori av granskningsärenden medtogs inte vid undersökningen. Av tekniska skäl medtogs heller inte nio läroböcker avsedda enbart för specialundervisningen i grundskolan. Här redovisas endast de undersökningsresultat som har intresse vid diskussionen av problem förknippade med skolboksleveranser, dvs. främst nämndens behandlingstider. Med ett ärendes behandlingstid avses här tiden från det att förlagets ansökan om uppförande på läroboksförteckningen, jämte fastställt antal granskningsexemplar, inkom till nämnden till det att nämnden fattade sitt slutgiltiga beslut i ärendet. I tabell 2.1 redovisas behandlingstiden fram t. o. m. det första sammanträde då ärendet i fråga behandlades av nämnden. De flesta ärenden avgörs vid första sammanträdet. Som synes föreligger en stor spridning i behandlingstiderna. För 19 % av de 373 ärendena var behandlingstiden t. o. m. första sammanträdet högst en månad, medan för 12 % av ärendena motsvarande tid var över 2,5 månad. Läromedelsutredningen har även inhämtat uppgifter om orsakerna till de långa 9

nämnden — som ovan angetts — alltid förlaget detta och uppmanar förlaget att inkomma med yttrande. Det är därvid inte ovanligt att förlaget i stället för att avge yttrande sänder in nya korrekturexemplar, som alltså måste gå till ny granskning. I några fall berodde den långa behandlingstiden på att först utsedd granskare trots påminnelser aldrig avgav utlåtande.

behandlingstiderna för ett urval ärenden i undersökningsmaterialet. Samtliga ärenden med en behandlingstid av över 100 dagar t. o. m. första sammanträdet studerades. Det visade sig därvid att orsaken till behandlingstiden i de flesta fall var att läroboksnämnden fick vänta på begärt yttrande från förlaget. Då en granskare avstyrkt uppförande på läroboksförteckningen delger

Tabell 2.1. Behandlingstid t.o.m. första sammanträdet för granskningsärenden inlämnade till läroboksnämnden 1965/66. Procentuell fördelning av böcker (ärenden) efter avsedd skolform enligt ansökan.

Skolform Grundskolans låg- och mellanstadier Grundskolans högstadium och grundskolans samtliga stadier Avvecklingsskolorna (inkl. äldre gymnasiet) Nya gymnasiet (åk 1) samt grundskolans högstadium och nya gymnasiet Totalt

Antal dagar _ 3 0 31—40 41—50 51—60 61—75 76—100 1018

17 Antal böcker Summa (ärenden)

—

—

Anm. 1. 17 böcker var enligt ansökan avsedda för grundskolans lågstadium, 43 böcker för grundskolans mellanstadium. Anm. 2. 180 böcker var enligt ansökan avsedda för grundskolans högstadium, 6 böcker var avsedda att kunna användas på samtliga stadier i grundskolan. Anm. 3. 9 böcker var avsedda att kunna användas såväl i grundskolans högstadium som i nya gymnasiet. Tabell 2.2. Total behandlingstid för granskningsärenden inlämnade till läroboksnämnden 1965/66. Procentuell fördelning av böcker (ärenden) efter avsedd skolform enligt ansökan.

Skolform Grundskolans låg- och mellanstadier Grundskolans högstadium och grundskolans samtliga stadier Avvecklingsskolorna (inkl. äldre gymnasiet) Nya gymnasiet (åk 1) samt grundskolans högstadium och nya gymnasiet Totalt 10

Antal dagar 51_75 -50

Summa

Antal böcker (ärenden)

76—100 101-

I tabell 2.2 anges den totala behandlingstiden för de här behandlade ärendena. Ca hälften av ärendena avgjordes som synes inom 50 dagar. I tabellerna 2.3 och 2.4 redovisas den totala behandlingstiden för bordlagda arenden beträffande vissa skolformer. Det är

alltså fråga om ärenden som ej avgjordes vid det första sammanträde då de behandlades. Som framgår av tabellerna har en del ärenden en avsevärd behandlingstid. Enligt undersökningen tycks det emellertid inte vara några speciella skolformer, ämnen eller kategorier av läroböcker som kännetecknas av långa behandlingstider.

Tabell 2.3. Total behandlingstid för bordlagda ärenden av granskningsärenden inlämnade till läroboksnämnden 1965/66. Antal böcker (ärenden) efter ämne. Endast böcker avsedda för grundskolans högstadium och böcker avsedda för grundskolans samtliga stadier. Antal dagar Ämne

7 6 - -100 1 0 1 - - 1 5 0 151- - 2 0 0 2 0 1 -- 3 0 0 3 0 1 —

—50

51— -75

—

1 1 3

1 Svenska Engelska Tyska Franska Kristendomskunskap Samhällskunskap Geografi

—

2 2 3

—

—

4 4 6

2 1

— 1

Summa

— 3

—

6 2 1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

37 Matematik Fysik Biologi

1 1

2 1

—

—

Musik Hembygdskunskap Maskinskrivning m. m. Verkstadsarbete

—

—

—

—

—

—

—

m. m.

—

—

Summa

1 Tabell 2.4. Total behandlingstid för bordlagda ärenden av granskningsärenden inlämnade till läroboksnämnden 1965/66. Antal böcker (ärenden) efter ämne. Endast böcker avsedda för nya gymnasiet (åk 1) och böcker avsedda för grundskolans högstadium och nya gymnasiet. Antal dagar Ämne

—50

51— -75

7 6 - -100 101- - 1 5 0 151- - 2 0 0 2 0 1 - - 3 0 0 3 0 1 —

Svenska

—

1 Engelska Tyska Franska

1 1

3 3 3

—

1 1

1 Samhällskunskap Historia

—

Matematik Fysik Kemi

—

—

—

—

—

—

—

1 3

—

1 1 2

—

5 4 4

—

Summa

— —

1 Italienska, spanska, portugisiska Summa

—

För de ärenden som avgjordes vid det första sammanträde då de behandlades var den genomsnittliga behandlingstiden 50 dagar. För de övriga ärendena, de som bordlagts vid det första sammanträdet, var behandlingstiden i genomsnitt 121 dagar eller ca fyra månader. För samtliga undersökta ärenden var den genomsnittliga behandlingstiden 68 dagar. På grund av spridningen i behandlingstiderna är beräkningar av genomsnittliga behandlingstider dock av mindre intresse. I tabell 2.5 anges resultatet av läroboksnämndens beslut vid det första sammanträde då ärendena behandlades. Närmare 70 % av böckerna blev då uppförda på läroboksförteckningen.

Några av böckerna som inte blev bordlagda vid det första sammanträdet behandlades ändå vid senare sammanträde. Orsaken kunde vara att förlaget anhöll att boken skulle godkännas för annan skolform än den ursprungliga ansökan avsåg. Motiven för bordläggning brukar vara att man vill bereda förlaget tillfälle till yttrande (t. ex. över granskarens negativa utlåtande) eller att inkomma med priskalkyl, att man vill fortsätta överläggningar inom nämnden, att man vill avvakta ytterligare granskning av boken eller granskning av tillhörande arbetsbok eller att man vill bereda skolöverstyrelsens representant i läroboksnämnden tillfälle till samråd med överstyrelsen.

Tabell 2.5. Nämndens beslut vid första sammanträdet för granskningsärenden inlämnade till läroboksnämnden 1965/66. Procentuell fördelning av böcker (ärenden) efter skolform enligt ansökan.

Skolform Grundskolans låg- och mellanstadier Grundskolans högstadium och grundskolans samtliga stadier Avvecklingsskolorna (inkl. äldre gymnasiet) Nya gymnasiet (åk 1) samt grundskolans högstadium och nya gymnasiet Totalt

Boken uppförd på läroboksfört.

Boken ej uppförd på läroboksfört.

Ärendet bordlagt

Summa

68 Tabell 2.6 redovisar nämndens slutgiltiga beslut för samtliga här studerade ärenden. En femtedel av dessa ärenden blev ej uppförda på läroboksförteckningen. För de böcker som blev uppförda på läroboksförteckningen gäller i flera fall att uppförandet skedde under förutsättning att vissa korrigeringar gjordes av förlaget eller med viss inskränkning i tiden. En bok kan exempelvis uppföras för viss angiven tid, för viss

12 Antal böcker (ärenden)

skolform eller under förutsättning att vissa ändringar företas före tryckning. Motiveringar för att en bok inte uppförs på nämndens förteckning kan vara den eller de sakkunnigas granskningsutlåtande, resultatet av samråd med skolöverstyrelsen, att boken inte är lärobok i författningens mening eller inte är förenlig med läroplanen eller att förlaget återkallat ansökan.

Tabell 2.6. Nämndens slutgiltiga beslut för granskningärenden inlämnade till läroboksnämnden 1965/66. Procentuell fördelning av böcker (ärenden) efter avsedd skolform enl. (ursprunglig) ansökan.

Skolform

Boken uppförd på läroboksfört.

Boken ej uppförd på läroboksfört.

Summa

Antal böcker (ärenden)

186 Grundskolans låg- och mellanstadier Grundskolans högstadium och grundskolans samtliga stadier Avvecklingsskolorna (inkl. äldre gymnasiet) Nya gymnasiet (åk 1) samt grundskolans högstadium och nya gymnasiet

105 Totalt

373 Anm. I några fall blev boken godkänd för annan skolform än (ursprunglig) ansökan avsåg.

2.3.

Förlagsenkät

Som nämnts har läromedelsutredningen genomfört en enkät till skolboksförlagen rörande bl. a. dessas verksamhet i samband med införandet av det nya gymnasiet och fackskolan höstterminen 1966. Enkäten omfattade alla förlag med en regelbunden och mer omfattande skolboksutgivning för grundskolan, gymnasiet och fackskolan. Femton förlag jämte Hermods-NKI besvarade frågeformuläret. I tabell 2.7 redovisas förlagens skolboksutbud 1966. Siffrorna inom parentes för de nyutgivna böckerna anger förekomsten av supplerande läromedel som handledning, övningsbok, ljud- eller bildband.

En särskild fråga beträffande leveranstid för böcker i lager ställdes. Förlagen ombads ange hur lång leveranstiden maximalt var den första i varje månad under tiden juni— oktober. De flesta förlagen angav tider på omkring fem dagar, men även längre leveranstider förekom. Samtidigt påpekar man att den för skolan aktuella tiden från beställning till leverans vid tiden för läsårsstart kan överstiga tre veckor på grund av den då ansträngda distributionsapparaten. Förseningar i utgivningen på grund av speciella svårigheter har förekommit endast i ett fåtal fall. Bland angivna orsaker nämns sena manuskriptleveranser av författare. Nästan alla förlag uppger att man tvingats

Tabell 2.7. Skolboksförlagens saluförda böcker 1966. Antal boktitlar per skolform. Antal titlar med supplerande läromedel anges inom parentes för nyutgivna böcker.

Skolform

Ny utgåva 1966

Ny upplaga eller tryckning 1966

Övriga böcker i lager

Summa

Grundskolan Gymnasiet Fackskolan Övriga skolformer

214 (73) 155 (66) 35 (12) 39 (1)

514 212 29 76

1554 813 74 585

2 282 1 180 138 700

Summa

443 (152)

3 026

4 300

lägga ner eller skjuta upp läroboksprojekt. Även här nämns sena manuskriptleveranser som orsak. På fråga om önskvärd tidpunkt för erhållande av beställningar har varierande uppfattningar redovisats av de olika förlagen. Rent allmänt framhåller förlagen att produktionsplaneringen görs på lång sikt. Den påverkas inte av beställningstidpunkt. Det är samtidigt en truism, menar man, att påpeka det direkta sambandet mellan tidpunkt för beställning och tidpunkt för leverans. Tidig beställning ger i regel leverans i god tid. Ibland inträffar det att en bok oväntat

får en långt större andel av marknaden än beräknat. Inneliggande lager räcker då inte utan nytryckning måste göras. I detta fall gäller i än högre grad att tidig beställning är nödvändig för leverans i tid före läsårsstarten, trots att produktionskapaciteten under sommarmånaderna är liten på grund av semesterstängda tryckerier och bokbinderier. Förlagen anger sena beställningar som huvudorsak till de senaste årens leveransförseningar. Man framhåller dessutom att tiden varit för kort för framställning av nya läroböcker för de nya skolformerna. Läroboksnämndens ibland lån?a behandlingstider sägs också ha verkat fördröjande.

3 Kommunrutiner på skolboksområdet

ansökan om intagning i gymnasiets första årskurs göras hos resp. intagningsnämnd Av särskilt intresse vid diskussion av skol- senast den 15 februari. I inträdesansökan kommunernas möjligheter att i god tid välja anges önskemål om tillvalsgrupp, linje, gren och beställa skolböcker är de tidpunkter på eller variant. Vid samma tidpunkt som ansökan om våren då man tidigast vet antalet elever per årskurs, linje, gren osv. för kommande läsår. intagning till gymnasium skall göras hos I grundskolan skall föräldrarna efter sam- resp. intagningsnämnd, den 15 februari, råd med eleven inom en given ram själva be- meddelar skolöverstyrelsen varje gymnasiestämma, vilket studiemål eleven skall försö- kommun beslut om antalet intagningsklaska uppnå. Valet av studieväg är fritt. Den- ser kommande läsår. Under tiden fram till den 15 mars fördena princip är inskriven i skollagens 25 §: »Studieväg för elev i grundskolan väljes av lar intagningsnämnden eleverna efter deras föräldrarna efter samråd med eleven och val. Resp. skolstyrelse framför till skolöverstyrelsen via länsskolnämnden eventuella sedan upplysningar lämnats av skolan». I början av vårterminen sker val av stu- önskemål om förändringar i fastställt antal dieväg i årskurserna 6—8 i grundskolan. intagningsklasser e. d. För innevarande läsår Tidpunkten för dessa val varierar från rek- kan nämnas att endast 5—10 avdelningar torsområde till rektorsområde och från kom- av ca 1 600 ändrades från överstyrelsens mun till kommun. I början av april har som fastställda fördelning. Efter det att skolstyrelsen fastställt orgaregel den kommunala skolledningen en klar nisationen i årskurs 1 av gymnasiet och fackbild av de definitiva valen. Enligt skolstadgans 5 kap. 27 § skall skol- skolan, meddelas vederbörande rektor hur ledningen senast den 15 maj till länsskol- eleverna fördelar sig efter val av särskilda nämnden sända in förslag till klassanord- ämnen. Fördelningen baseras på höstterminsning i grundskolan för kommande läsåret, betygen. Definitiv intagning sker den 30 juni avseende fördelning av eleverna på klasser efter vårterminsbetyg. Fem till tio procent samt klasstyper (vårrapporten). Nämnden av antalet platser reserveras till hösttermiskall snarast meddela beslut i ärendet. För- nens början för att exempelvis ge tillfälle slaget är grundat på den s. k. höstrapporten för elever som behörighetsprövat e. d. att med uppgifter om pågående läsår, barnantal intas i gymnasiet och fackskolan. Eleverna i gymnasiet och fackskolan gör i kommunen samt elevernas val av studieval till högre årskurs senast den 1 mars. väg. Enligt skolstadgans 12 kap. 10 § skall Rektor rapporterar till skolstyrelsen ca en 3.1. Skolorganisatorisk grundval

vecka senare. Länsskolnämnden beslutar i en del fall om anordnandet av den av skolstyrelsen föreslagna utbildningen. Besked lämnas skolan före den 1 april. Förutsättningar att med stor säkerhet bedöma behovet av läroböcker i grundskolan föreligger med gällande regler i mitten av maj. Möjligheterna att göra en dylik bedömning tidigare borde dock vara goda. I fråga om gymnasiet gäller som framgår av ovanstående att man kan överblicka läroboksbehovet med stor säkerhet omkring den 15 april. Att 5—10 procent av hela antalet elever intas i gymnasiet och fackskolan på hösten behöver inte innebära någon försening i beställning och leverans av skolböcker, förutsatt att man låter dessa elever ingå i den på grundval av höstterminsbetygen på våren fastställda organisationen. Så sker även i dag, eftersom eljest den tjänstgöringsfördelning för lärarna som görs på våren inte skulle kunna tillämpas. Dessutom görs hela schemaläggningen utan hänsyn till de 5—10 procent av eleverna som intas på hösten.

3.2. Val av läroböcker 3.2.1. Förekomst av lärobokskommittéer I de flesta ämnen inom skolväsendet finns ett flertal boktitlar på marknaden att välja mellan. Nya boktitlar utkommer ständigt och gamla läroböcker omarbetas. Lärarna, främst huvudlärarna i varje ämne vid en skolenhet, måste alltså regelbundet ta ställning till om använda läroböcker är de »bäs-

ta» eller om man bör pröva eller införa nya. På många håll har man särskilda lärobokskommittéer o. d. för enskilda ämnen eller grupper av ämnen med uppgift att bl. a. studera nyutkomna läroböcker. Tabell 3.1 visar förekomsten av speciella lärobokskommittéer o. d. vid grundskolan läsåret 1966/67 enligt skolchefsenkäten. Som lärobokskommitté räknas inte här de ordinarie ämnes- eller stadiekonferenserna. Förekomsten av lärobokskommittéer var vanligare desto fler rektorsområden det fanns inom kommunen. Vid gymnasiet och fackskolan är det enligt rektorsenkäten mindre vanligt med särskilda lärobokskommittéer e. d. Ämneskonferenserna torde där fungera som sådana. Endast 6 av 129 rektorer uppger att man har kommittéer för skolenheten. 21 rektorer uppger att man har kommittéer gemensamma med andra skolenheter. Försöksverksamhet med annan lärobok än den eller de mest använda i kommunens skolor är vanlig i grundskolan. I regel är det någon intresserad lärare som efter skolstyrelsens medgivande prövar annan lärobok. Ämneskonferenser och lärobokskommittéer kan också ta initiativet. I några fall anges att man har fem- eller treårsintervall för byte av lärobok. Detta system uppges återfalla på ett initiativ från skolöverstyrelsen (se Aktuellt från SÖ 1959: 11). Självfallet bestämmer utbudet av nya läroböcker i stor utsträckning huruvida byte av lärobok skall ske eller ej. Skolstyrelser och lärare torde i allmänhet önska att läroboksbyten inte sker alltför ofta.

Tabell 3.1. Förekomst av lärobokskommittéer eller motsvarande vid grundskolan läsåret 1966/67. Antal kommuner efter antal rektorsområden för grundskolan inom kommunen. Kommittéer

16 Antal rektorsområden

För hela kommunen

Inom olika skolenheter/rektorsområden

Saknas

Summa

1 2 3—5 6—

21 18 24 16

12 7 6 2

63 27 15 7

96 52 45 25

Summa

3.2.2. Val av läroböcker I regel gör kommittéer, ämnes- och stadiekonferenser eller andra organ sina val av skolböcker för ett visst läsår under föregående vårtermin. Senare bokval förekommer dock. Som orsak till dessa har vid utredningens undersökningar framför allt angetts sen utgivning under året av nya böcker som man önskat studera före bokvalet. Man vill ofta även avvakta vid hösten nytillträdande lärares åsikter. Mera sällan tycks enskilda ämnen karakteriseras av sena bokval. Formellt är det kommunens skolstyrelse som beslutar om införande av ny lärobok. Av praktiska skäl har skolstyrelsen ofta delegerat denna uppgift till skolchef eller rektor. Dylik delegering är av betydelse för möjligheten att kunna göra erforderliga kompletterande beställningar under sommarferierna. I uppgiften ligger bl. a. att välja annan bok i stället för en försenad eller kanske inhiberad bok eller att acceptera en försening. Huvudlärarenkäten är av särskilt intresse för att belysa förhållanden vid införande av nya skolformer. Vid denna enkät fick huvudlärarna i de olika ämnena vid de i undersökningen ingående skolenheterna ange

vilka böcker (boktitlar) som användes i årskurs 1 av gymnasiet och fackskolan höstterminen 1966. För varje boktitel fick lärarna ange när den valdes, när den beställdes och när den levererades. Varje uppgiven boktitel behandlades som ett särskilt element vid databehandlingen av materialet. Detta innebär att det erhållna antalet boktitlar i ett visst ämne (kolumnen längst till höger i tabell 3.2) inte motsvarar antalet boktitlar i marknaden. I ämnet svenska vid gymnasiet är totala bruttoantalet boktitlar 456; 108 huvudlärare (tabell 3.3.1) använde således i genomsnitt fyra boktitlar i sin undervisning. Tabell 3.2 redovisar tidpunkten för bokvalet 1966 enligt huvudlärarenkäten. Ungefär en fjärdedel av bokvalen gjordes efter den 1 augusti vilket måste betraktas som »sent». I tabell 3.3 redovisas huvudlärarna efter antalet boktitlar valda före resp. efter 1/8 (frekvensen gäller här lärare och ej boktitlar som i tabell 3.2). Av de 108 huvudlärarna i svenska hade 70 % valt samtliga boktitlar före 1/8. Sju procent av dessa lärare hade valt en boktitel under augusti eller senare osv.

Tabell 3.2. Procentuell fördelning per ämnesgrupp av använda boktitlar i årskurs 1 vid gymnasiet och fackskolan höstterminen 1966 efter tidpunkt då bokvalet gjordes. 3.2.1. Gymnasiet. Tidpunkt för bokval

Under juli

Under aug., men före terminsst.

Efter terminens början

6 4 4 10 6 15 5

1 1 2 4 7 10 1

11 12 9 11 20 13 12

7 12 6 11 8 24 28

12 Ämnesgrupp

Under vt 1966 el. tidigare

Efter vt men under juni

Svenska Främmande språk Hist., samh., psyk. Naturv. ämnen Företagsek. m. m. Tekn. ämnen Ovr. ämnen1

75 71 79 64 57 36 53

Totalt

66 Vet inte

Totalt bruttoantal bokSumm:i titlar

0 2 2 1

100 100 100 100 100 100 100

456 1714 527 823 184 469 219

4 392

—

3.2.2. Fackskolan. Tidpunkt för bokval

Under juli

Under aug., Efter men fö- termire ternens minsst. början

Vet inte

Totalt bruttoantal bokSumma titlar

6 5 12 6 6 6 2

3 — — 0 7 3 2

12 11 14 14 15 13 13

11 16 5 14 12 13 23

1 2 1 2 4 2 4

100 100 100 100 100 100 100

222 576 212 362 309 493 52

2 226

Ämnesgrupp

Under vt 1966 el. tidigare

Efter vt men under |um

Svenska Främmande språk Hist., samh., psyk. Naturv. ämnen Företagsek. m. m. Tekn. ämnen1 Ovr. ämnen

67 66 68 64 56 63 56

Totalt

1 Konst- och musikhistoria, musik, teckning, slöjd och dramatik.

Tabell 3.3. Procentuell andel huvudlärare per ämnesgrupp i årskurs 1 vid gymnasiet och fackskolan som 1966 valt resp. inte valt samtliga böcker före 1/8. De fall då inga läroböcker används är inte medtagna. 3.3.1. Gymnasiet.

Ämnesgrupp

Antal! boktitlar valda under augusti Samtliga eller senare boktitlar Summa valda sent valföre aug. 1 2 3 4 5—6 7—10 da bokt. Summa

Antal huvudlärare

Svenska Främmande språk Hist., samh., psyk. Naturv. ämnen Företagsek. m. m. Tekn. ämnen Ovr. ämnen

70 60 77 69 65 37 55

7 17 15 19 29 5 33

6 7 4 9 3 13 8

5 7 1 2 2 8 2

7 3 1 1 — 10 1

3 4 1 — 1 13 1

2 2 1 — — 14 —

30 40 23 31 35 63 45

100 100 100 100 100 100 100

108 418 223 417 116 63 134

Totalt

3.3.2. Fackskolan.

Ämnesgrupp

Antal[ boktitlar valda under augusti Samtliga eller senare boktitlar Summa valda sent valföre aug. 1 2 3 4 5—6 7—10 da bokt. Summa

Antal huvudlärare

Svenska Främmande språk Hist., samh., psyk. Naturv. ämnen Företagsek. m. m. Tekn. ämnen Ovr. ämnen

62 58 73 67 68 65 69

13 13 21 19 19 9 19

5 11 5 7 9 9 8

11 6 1 2 2 5 —

7 6 — 3 1 7 —

2 5 — 1 — — 4

1 — 1 1 5 —

38 42 27 33 32 35 31

100 100 100 100 100 100 100

55 140 116 177 154 113 26

Totalt

3.3. Beställning av

läroböcker

3.3.1. Beställning hos bokhandel m. m. Tabell 3.4 visar var den största delen av läroböckerna till resp. kommuns grundskolor för läsåret 1966/67 beställdes. Av undersökningen framgår vidare att de kommuner som saknar s. k. A-bokhandel (fullständig bokhandel) i regel beställer skolböcker hos bokhandel i annan kommun eller direkt från förlagen. De flesta framhåller som orsak till sitt val av leverantör att bokhandeln ger god service och att det är mest praktiskt att Tabell 3.4. Beställning från grundskolan 1966 hos bokhandel eller direkt hos förlag. Antal kommuner. Beställning Hos den ende bokhandlaren i kommunen Hos en av bokhandlarna i kommunen Hos flera bokhandlare i kommunen Hos bokhandel i annan kommun Direkt från bokförlag Annat sätt

Antal kommuner 84 22 31 46 33 2

Summa 218 Anm. I två fall har man beställt vissa böcker hos bokhandel, andra direkt från förlag. köpa genom ortens bokhandel. Att ortens företagare bör gynnas åberopas också som motiv. I en del fall har bokhandeln valts efter anbudsförfarande, i andra fall växlar man mellan de olika bokhandlarna på orten enligt överenskommelse med dessa. I några fall anlitar skolan den största bokhandeln, ofta f. ö. den enda som kan åta sig uppgiften. I flera fall anges att skolorna (rektorsområdena) fördelats på ortens bokhandlare efter skiftande system. Servicefaktorn eller närhet till viss bokhandel anges också som skäl för val av bokhandel. I de fall man direktbeställer från bokförlagen tycks snabba leveranser och andra praktiska orsaker eller avsaknad av en stor bokhandel på orten vara de främsta motiven.

De gymnasier vilkas elever har fria läroböcker beställer läroböcker hos bokhandel eller förlag; i några fall innebär dock fria läroböcker att kommunen bidrar med ett visst belopp per år till eleverna, som själva får köpa sina läroböcker. Vid de övriga gymnasierna får eleverna själva skaffa sina böcker. Vid en del av dessa skolor förekommer att eleverna startat inköpsföreningar. Införande av fria läroböcker för eleverna i gymnasiala skolor är en kommunal angelägenhet. I dag har ca hälften av landets gymnasiekommuner (60 av 121 kommuner) infört fria läroböcker för eleverna i gymnasiet. Dessa kommuner står också för nära hälften av alla gymnasieelever. Tabell 3.5 visar var de gymnasiala skolenheterna i kommuner med fria läroböcker för eleverna beställde huvuddelen av sina skolböcker 1966. Här ingår dessutom fem skolenheter utan fria läroböcker för eleverna men som ändock beställer samtliga skolböcker.

Tabell 3.5. Beställning från gymnasium och fackskola 1966 hos bokhandel eller direkt från förlag. Skolenheter som beställer läroböcker. Beställning Hos den ende bokhandlaren på orten Hos en av ortens bokhandlare Hos flera av ortens bokhandlare Hos bokhandel på annan ort Direkt från bokförlag Annat sätt Summa

Antal skolenheter 20 14 2 4 14 11 65

Anm. I elva fall har man beställt vissa böcker hos bokhandel, andra direkt från förlag. Samarbetet mellan skolan och bokhandeln vid gymnasier och fackskolor utan fria läroböcker för eleverna har också undersökts. Av 64 rektorer som berördes av rektorsenkäten uppgav 40 att det finns flera bokhandlare med skolboksförsäljning på orten. Av de 40 har 13 uppgett att de samarbetar särskilt med viss bokhandel. 19

Tabell 3.6. Informationen från gymnasiet och fackskolan till bokhandeln vid vårterminens slut om använda läroböcker kommande läsår i kommuner utan fria läroböcker för eleverna. Antal bokhandlare som underrättas Någon el. några imen ej alla

Antal bokhandlare på orten

Samtliga

Flera En (el. ingen) Ej angett

28 16 1

7 Summa

9 Tabell 3.6 redovisar förekomsten av besked vid vårterminens slut till den eller de bokhandlare som säljer skolböcker om vilka böcker som skall användas kommande läsår. Av skolorna på orter med flera bokhandlare är det en rätt stor andel som inte meddelar samtliga bokhandlare vilka böcker som skall användas. Några av dem som svarat positivt i detta avseende har framhållit att svaret gäller endast i den utsträckning valen är gjorda under vårterminen eller att meddelande till bokhandeln lämnas först efter vårterminens slut. På orter där det finns flera bokhandlare är det givetvis svårt för varje enskild bokhandel att beräkna den egna försäljningens andel av ortens totala. Detta medför att bokhandlarna ofta är benägna att beställa i underkant för att inte riskera att få osålda exemplar trots sin returrätt. Bokhandeln får inte heller alltid tillförlitliga uppgifter om elevantal vid aktuella skolor. 3.3.2. Beställningstidpunkt Det kan konstateras att huvuddelen av beställningarna av läroböcker för läsåret 1966 / 6 7 för grundskolans del skedde senast under juni. 129 skolchefer uppger att huvuddelen av beställningarna gjordes i maj eller tidigare och 89 skolchefer under juni. Ingen kommun hade gjort huvuddelen av beställningarna senare än i juni. De undersökningar som läromedelsutredningen utförde i egen regi sommaren 1967 bekräftar dessa förhållanden. De 45 undersökta rektorsområdena beställde, totalt sett, av läroböckerna beställda t. o. m. den 10

20 Ingen

Ej svar

Summa

2 5

1 4

40 17 7

september 98 % före den 1 juli; 90 % av böckerna beställdes före den 16 juni. Enligt tabell 3.7 gjordes huvuddelen av beställningarna 1966 vid gymnasiet och fackskolan i god tid. I skolor där eleverna själva måste köpa böckerna i bokhandeln avses här med »beställning» meddelande till bokhandeln. 101 av 114 skolenheter med gymnasium har beställt huvuddelen av läroböckerna senast i juni. Motsvarande siffror för fackskolan är 48 av 61. Tabell 3.7. Tidpunkt för huvuddelen av beställningarna vid gymnasiet och fackskolan läsåret 1966. Antal skolenheter efter skolform. Månad

Gymnasiet

Fackskolan

Maj Juni Juli Augusti September Ej svar

28 73 7 4 1 1

12 36 7 3 1 2

Summa

61 Anm. En viss skolenhet kan vara redovisad både under »gymnasiet» och under »fackskolan». Det är här intressant att jämföra resultatet från skolledarenkäterna med dem i huvudlärarenkäten, som enbart berörde förhållanden i gymnasiets och fackskolans årskurs 1, dvs. vid den gymnasiala skolreformens början. Tabell 3.8 visar beställningstidpunkt för de skolor som beställer läroböcker (har fria läroböcker). Drygt en fjärdedel av bokbeställningarna tycks ha skett efter den 1 augusti. I många fall torde bok-

val och beställning ha skett samtidigt. Vid jämförelse mellan tabellerna 3.7 och 3.8 bör man observera att uppgifterna i tabell 3.8

avser endast årskurs 1, där förhållandena var speciellt svåra på grund av gymnasiereformen.

Tabell 3.8. Procentuell fördelning av beställda böcker (boktitlar) efter beställningstidpunkt och ämnesgrupp i årskurs 1 vid gymnasiet och fackskolan 1966 för böcker som skolan inköper.

3.8.1. Gymnasiet. Beställningstidpunkt

Under juli

Under aug. men före terminsst.

Efter terminens början

Vet inte

Totalt bruttoantal bokSumma titlar

30 32 35 43 24 25 8

8 3 4 6 5 11 1

11 9 6 7 17 12 12

7 13 9 13 13 28 33

3 4 3 3 11 5 1

100 100 100 100 100 100 100

279 945 307 455 96 264 156

2 502

Under juli

Under aug. men före terminsst.

Efter terminens början

Vet inte

Totalt bruttoantal bokSumma titlar

5 3 4 6 7 5 15

100 100 100 100 100 100 100

129 313 117 194 177 304 33

1267 Ämnesgrupp

Under vt -66 el. tid.

Efter vt men under juni

Svenska Främmande språk Hist., samh., psyk. Naturv. ämnen Företagsek. m. m. Tekn. ämnen Ovr. ämnen

41 39 43 28 30 19 45

Totalt

3.8.2. Fackskolan. Beställnin gstidpunkt

Ämnesgrupp

Under vt -66 el. tid.

Efter vt men under juni

Svenska Främmande språk Hist., samh., psyk. Naturv. ämnen Företagsek. m. m. Tekn. ämnen Ovr. ämnen

33 35 43 42 40 30 49

29 40 35 30 23 10 15

9 4 4 1 3 16

12 6 7 6 13 24

—

—

12 12 7 15 14 15 21

Totalt

13 Anm. Beträffande begreppet »totalt bruttoantal boktitlar»: se s. 17.

Tabell 3.9 visar den procentuella andelen huvudlärare per ämnesgrupp efter antal böcker (boktitlar) som beställdes under augusti eller senare. De fall då inga läroböcker an-

vänds är inte medtagna. 40 % av 230 tillfrågade huvudlärare i främmande språk beställde alltså upp till tio läroböcker under augusti eller senare. 21

Tabell 3.9. Procentuell andel huvudlärare per ämnesgrupp i årskurs 1 vid gymnasiet och fackskolan efter antal böcker (boktitlar) beställda under augusti eller senare 1966. De fall då inga läroböcker används är inte medtagna. 3.9.1. Gymnasiet. Antal boktitlar beställda under Samtliga augusti eller senare Ämnesgrupp

boktitlar beställda före 1/8 1

2 Svenska Främmande språk Hist., samh., psyk. Naturv. ämnen Företagsek. m. m. Tekniska ämnen Övriga ämnen

67 60 76 70 64 28 53

13 18 15 21 30 8 34

6 9 4 8 2 16 8

5 6 2 1 2 6 1

Summa

4 Summa sent best. bokt. Summa

Antal huvudlärare

— — — 14 1

33 40 24 30 36 72 47

100 100 100 100 100 100 100

63 230 129 225 58 36 87

5—6 7—10 5 4 1

1 2 2

— —

—

14 1

2 14 2

3 1

3.9.2. Fackskolan. Antal boktitlar beställda under

Ämnesgrupp

augusti eller senare Samtliga boktitlar beställda före 1/8 1 2 3 4

Svenska Främmande språk Hist., samh., psyk. Naturv. ämnen Företagsek. m. m. Tekniska ämnen Övriga ämnen

69 67 82 73 67 60 78

10 12 15 18 16 4 11

Summa

6 12

— 5 13 7 11

6 4 3 1 2 4 3

Tabell 3.10 visar att i genomsnitt nästan hälften av huvudlärarna vid skolor där eleverna inte har fria läroböcker meddelar bokhandeln hela eller delar av sitt bokval efter den 1 augusti. Den undersökning som gjordes sommaren 1967 och som omfattade samtliga årskurser vid gymnasiet och fackskolan visade för skolor med fria läroböcker att bokbeställningarna i stor utsträckning sker under juni. 91 % av beställningarna t. o. m. den 10 september skedde före den 1 juli. Tabellerna 3.11 och 3.12 ger en uppfattning om orsaker till sena beställningar 1966. För grundskolans del var den vanligaste orsaken till sena beställningar att kompletteringar måste göras på grund av större elevantal än beräknat.

22 Antal huvudlärare

— — —

31 33 18 27 33 40 22

100 100 100 100 100 100 100

32 75 65 95 86 70 18

5—6 7—10

3 3

6 1

—

—

—

—

1 1 12

Summa sent best. bokt. Summa

2 1 3

10 Tabell 3.10. Procentuell andel huvudlärare per ämnesgrupp vid gymnasium och fackskola som 1966 meddelat bokhandeln samtliga böcker före augusti. Skolor med elevköp. Andel huvudlärare (procent) Ämnesgrupp

Gymnasiet

Fackskolan

Svenska Främmande språk Hist., samh., psyk. Naturv. ämnen Företagsek. m. m. Tekniska ämnen Övriga ämnen

76 58

56 47

58 35 42

57 51 36

Totalt

Tabell 3.12 visar att någon skillnad inte föreligger mellan gymnasiet och fackskolan men däremot mellan skolor som rekvirerar läroböcker och sådana som inte gör det. Uppskjutet bokval är här vanligare än för grundskolan, vilket torde bero på de speciella förhållandena inför starten av det nya gymnasiet och fackskolan 1966. Läroböcker fanns i flera fall inte utgivna på våren. En del ämnen i det nya gymnasiet fanns inte heller företrädda vid skolorna, och det fanns därför inga lärare som på vårterminen 1966 hade att välja böcker. Något entydigt svar på frågan om sena beställningar utmärkte vissa ämnen gav inte undersökningarna. När det gäller moderna språk kan dock konstateras att lärare ofta har speciella önskemål i fråga om textböcker och bredvidläsningsböcker.

Tabell 3.11. Orsaker till sena beställningar vid grundskolan 1966. Antal kommuner. Antal kommuner

Orsaker till sena beställningar Bokvalet uppskjutet till höstterminens början Beställning måste ändras p. g. a. leveransförsening Komplettering av antal exemplar av tidigare beställd boktitel p. g. a. större elevantal än beräknat Beställning gjordes först när det definitiva elevantalet vid olika linjer blivit känt Annan orsak

25 41

112 9 16

Anm. 1. Den besvarande kan ha markerat flera svarsalternativ. Anm. 2. »Annan orsak» innebär i flera fall att man önskat avvakta vid höstterminen tillträdande lärares åsikter.

Tabell 3.12. Orsaker till sena beställningar vid gymnasiet och fackskolan 1966. Antal skolenheter efter skolform m. m.

Orsaker till sena beställningar Bokvalet uppskjutet till ht Beställning ändrad p. g. a. leveransförsening Komplettering p. g. a. större elevantal än beräknat Beställning först när definitiva elevantalet var känt Annan orsak

Gymnasiet

Fackskolan

Skolan rekvirerar lärob. Nej Ja

Skolan rekvirerar lärob. Ja Nej

26 31

34 12

31 6 7

Summa 60 43 40

15 16

14 6

Summa 29 T)

15 1 6

1 13

Anm. 1. En viss skolenhet kan vara redovisad både under gymnasiet och fackskolan. Anm. 2. »Annan orsak» innebär oftast att lämpliga böcker inte var utkomna på våren eller att man önskat avvakta vid höstterminen tillträdande lärares åsikter.

3.4. Leverans av läroböcker I tabell 3.13 redovisas när läroböckerna blev tillgängliga för de flesta eleverna i årskurs 1 i gymnasiet och fackskolan enligt huvudlärarenkäten. Både böcker som skolan beställt och böcker som eleverna själva köpt ingår i materialet. Tabellen ger procentuell fördelning av böckerna (boktitlarna) per ämnesgrupp efter leveranstidpunkt. Av större intresse är tabell 3.14. Eftersom

läsårsstarten inte behöver betyda tidpunkt för användningen av viss lärobok tillfrågades huvudlärarna om de sent levererade böckerna även kom för sent från undervisningens synpunkt. Här får man förmodligen ta med i beräkningen att ett antal lärare planerade om arbetet så, att ett visst moment i undervisningen behandlades först när resp. lärobok fanns till hands. Betydande förseningar kan likväl konstateras. 23

Tabell 3.13. Leveranstidpunkt för använda boktitlar i årskurs 1 vid gymnasiet och fackskolan ht 1966. Procentuell fördelning av böcker (boktitlar) per ämnesgrupp. Både böcker som skolan beställer och böcker som eleverna själva skaffar ingår.

3.13.1.

Gymnasiet. Leveranstidpunkt

Ämnesgrupp

Under l:a veckan av ht eller tidigare

Senare än l:a veckan av ht men under sept.

Under okt., nov. el. dec.

Saknades vid ht:s slut

Svenska Främmande språk Hist., samh., psyk. Naturv. ämnen Företagsek. m. m. Tekniska ämnen Övriga ämnen

37 59 42 47 50 25 50

40 21 34 30 27 28 19

21 14 18 17 17 27 16

2 3 5 5 3 17 14

Totalt

18 Vet inte

Summa

Totalt bruttoantal boktitlar

100 100 100 100 100 100 100

456 1714 518 823 184 469 216

4 380

Summa

Totalt bruttoantal boktitlar

100 100 100 100 100 100 100

222 575 212 362 309 493 52

2 225

3.13.2. Fackskolan. Leveranstidpunkt

Ämnesgrupp

Under l:a veckan av ht eller tidigare

Senare än l:a veckan av ht men under sept.

Under okt., nov. el. dec.

Saknades vid ht:s slut

Svenska Främmande språk Hist., samh., psyk. Naturv. ämnen Företagsek. m. m. Tekniska ämnen Övriga ämnen

59 59 52 54 57 54 62

16 22 18 23 14 23 23

18 15 25 15 26 13 2

4 2 2 3 3 6 11

Totalt

24 Vet inte 3 2 3 5 4 2

Tabell 3.14. Procentuell andel boktitlar per ämnesgrupp tillgängliga för de flesta eleverna i årskurs 1 vid gymnasiet och fackskolan före resp. efter den tidpunkt de skulle användas i undervisningen ht 1966. Sent tillgängliga boktitlar dessutom fördelade på tidpunkt de blev tillgängliga. Boktitlar tillgängliga efter den tidpunkt då de skulle användas i undervisningen

Ämnesgrupp

Boktitlar tillgängliga i tid för undervisningen

Senare än l:a veckan av ht men under sept.

Under Saknades okt., nov. vid ht:s Vet eller dec. slut inte

Gymnasiet Svenska Främmande språk Hist., samh., psyk. Naturv. ämnen Företagsek. m. m. Tekn. ämnen Övriga ämnen

55 77 60 59 62 54 68

25 12 23 23 22 11 8

18 9 13 14 13 20 10

2 2 4 4 3 15 14

— — —

Totalt

12 Fackskolan Svenska Främmande språk Hist., samh., psyk. Naturv. ämnen Företagsek. m. m. Tekn. ämnen Övriga ämnen

75 72 70 72 68 82 81

9 15 13 15 8 7 8

12 11 16 10 21 6

Totalt

11 Summ;i för sent Summa tillg. använda bokt. boktitlar

Totalt bruttoantal boktitlar

—

45 23 40 41 38 46 32

100 100 100 100 100 100 100

456 1 714 518 823 184 469 216

4 380

—

—

4 2 1 2 3 5 11

— — —

25 28 30 28 32 18 19

100 100 100 100 100 100 100

222 575 212 362 309 493 52

2 225

Ett klart samband finns enligt tabell 3.15 mellan beställningstidpunkt och leveranstidpunkt. Tabell 3.15.1 redovisar förhållanden i de gymnasieskolor som själva inköper böckerna. Att tidiga beställningar i regel ger leverans i tid framgår klart. Men även i det fall beställningarna skett under vårterminen har en avsevärd andel, ca 30 %, av böckerna (boktitlarna) kommit senare än första veckan av höstterminen. Orsaken till detta förhållande var troligen förlagens svårigheter att framställa böcker för det nya gymnasiet i tid. De skolor där eleverna själva köper böckerna i bokhandeln kan redovisa

— 0

— 1

en än större andel, ca 40 %, leveranser efter första veckan på läsåret. Förhållandena i fackskolan var i stort sett likartade. Undersökningen gällande förhållanden vid läsårsstarten 1967 visade förseningar även för de böcker som beställts senast den 15 juni. För grundskolans del uppgick förseningarna, dvs. böcker levererade efter höstterminens början, totalt för de i undersökningen ingående rektorsområdena till ca 7 % av dessa »tidigt» beställda böcker. För gymnasiet och fackskolan var motsvarande andel ca 13 %. 25

Tabell 3.15. Sambandet mellan beställningstidpunkt och leveranstidpunkt för boktitlar använda i årskurs 1 vid gymnasiet 1966. Procentuell fördelning. 3.15.1. Böcker som skolan beställer. Leveranstidpunkt

Beställningstidpunkt

Under l:a veckan av ht el. tid.

Senare än l:a veckan av ht men under sept.

Under okt., nov. eller dec.

Saknades vid ht:s Vet slut inte

Summa

Totalt bruttoantal boktitlar

57 53

25 21

14 21

4 4

0 1

100 100

795 125

Under vt -66 el. tidigare Efter vt men under juni Under juli Under aug. men före terminsst. Efter terminens början Vet inte

4 51

33 16

42 12

17 9

4 12

100 100

367 97

Totalt

2 502

3.15.2. Böcker som eleverna köper. Leveranstidpunkt Tidpunkt för meddelande till bokhandeln Under vt -66 el. tidigare Efter vt men under juni Under juli Under aug. men före terminsst. Efter terminens början Vet inte Totalt

26 Under l:a veckan av ht el. tid.

Senare än l:a veckan av ht men under sept.

Under okt., nov. eller dec.

Saknades vid ht:s Vet slut inte

Summa

Totalt bruttoantal boktitlar

52 51

29 34

16 11

3 4

100 100

508 126

19 33

34 30

35 5

11 12

1 20

100 100

302 66

1 876

4 Sammanfattning

I läromedelsutredningens direktiv påtalas vissa brister i distributionen av läroböcker för skolväsendet, framför allt uppmärksammas leveransförseningar vid läsårets början. Dessa förhållanden och deras orsaker bör, enligt direktiven, ingående undersökas. På uppdrag av utredningen har statistiska centralbyråns utredningsinstitut genomfört en undersökning av skolboksdistributionen och därmed sammanhängande frågor. Undersökningen genomfördes i form av enkäter med skolcheferna i samtliga gymnasiekommuner och hälften av kommunerna med fullt genomförd grundskola, rektorerna och huvudlärarna vid ett urval skolenheter med gymnasium och fackskola. Denna undersökning berörde förhållandena 1966 (läsåret 1966/67) och belyser främst situationen vid starten för den gymnasiala skolreformen. Läromedelsutredningen har dessutom i egen regi gjort kompletterande undersökningar i form av enkäter till skolboksförlag, bokhandel, rektorsområden och gymnasiala skolenheter. Denna del av undersökningsmaterialet belyser situationen 1967. Utredningen har vidare studerat läroboksnämndens arbete verksamhetsåret 1965/ 66. 4.1. Skolboksleveranser start

vid en

skolreform-

Huvudundersökningen avsåg förhållandena 1966. Därigenom har det varit möjligt att

belysa förhållandena i en skolreforms inledningsskede. Samtidigt måste påpekas att det råder en exceptionell situation inom den del av skolväsendet som är föremål för en större reform. Även förlagen berörs givetvis härav. Man kan alltså inte generalisera utifrån de uppgifter om leveransförhållandena vid gymnasiet och fackskolan hösten 1966 som framkommit. Skolöverstyrelsen sökte att så tidigt som möjligt informera författare och förlag om innehållet i läroplanerna för det nya gymnasiet och fackskolan. Förlagen torde för sin del mycket aktivt ha planlagt läroboksproduktionen för de nya gymnasiala skolorna. Förlagen har emellertid framhållit att det i några fall gjordes ganska ingripande omarbetningar av de preliminära läroplanernas innehåll i ett sent skede. Omredigering av redan skrivna manuskript och uppsatta korrektur blev därför nödvändiga. Undersökningen av läroboksnämnden redovisar en mycket stor spridning i behandlingstider. Vissa ärenden avgörs redan efter en granskning och vid första sammanträde, andra blir bordlagda för kortare eller längre tid. Läroboksnämnden vidtog vissa åtgärder i samband med gymnasiereformen för att underlätta skolboksproduktionen, bl. a. förstärktes granskningsorganisationen. Hösten 1965 efterlyste nämnden hos förlagen deras produktionsplanering för att få underlag för beräkning av behövliga granskningsre-

surser. Det visade sig dock att förlagen inte förmådde hålla sina angivna planer. Nämnden beslutade sommaren 1966 att böcker som inte hunnit granskas skulle bli föremål för s. k. praktisk prövning. Detta innebar att förlagen inte behövde avvakta nämndens granskning utan kunde producera, försälja och leverera nya böcker till skolorna utan att dessa var uppförda på nämndens förteckning. I efterhand och på grundval av den praktiska prövningen tar nämnden ställning. Det är sannolikt omöjligt att vid en så omfattande skolreform, som omdaningen av det gymnasiala skolväsendet innebär, helt undgå förseningar vid skolboksleveranser, såvida inte avsevärt längre tid mellan beslut och reformstart föreligger än som hittills förekommit. Både läroboksnämnden och läromedelsutredningen konstaterar dock att förlagen varit alltför optimistiska i sin produktionsplanering. Man har i annonsering och i andra informationssammanhang givit leveranslöften som inte kunnat infrias.

4.2. Rutiner på skolboksområdet Det omfattande undersökningsmaterialet visar att val av böcker grundade på provexemplar m. m. i betydande utsträckning sker så sent som i augusti eller vid tidpunkten för läsårsstarten. Ungefär en fjärdedel av bokvalen gjordes vid gymnasie- och fackskolestarten 1966 efter den 1 augusti. Beställning av dessa böcker skedde alltså vid läsårets början. Det bör uppmärksammas att distributionsapparaten för skolböcker är mycket ansträngd vid denna tidpunkt, något som ytterligare försenar leveranser av sent beställda skolböcker. En särskild grupp utgör gymnasieskolorna i de kommuner som inte infört fria läro-

böcker för gymnasieeleverna, dvs. ca hälften av gymnasieorterna. I regel får eleverna här själva köpa böckerna i bokhandeln. För att detta system skall fungera tillfredsställande fordras att bokhandeln i god tid på våren får uppgifter från skolorna om valda läroböcker och antal elever per årskurs, linje o. d. för kommande läsår. Nära hälften av tillfrågade huvudlärare i skolor som inte infört fria läroböcker meddelade emellertid 1966 bokhandeln sitt bokval efter den 1 augusti. Vissa bokhandlare anmäler svårigheter att över huvud få information om bokval. Inte sällan händer det att en bok som vid vårterminens slut uppges komma att användas följande läsår vid höstterminens början ersätts av en annan. Ett klart samband har framkommit mellan beställningstidpunkt och leveranstidpunkt. Men även i de fall då beställningarna skett under vårterminen har en avsevärd andel, ca 30 %, av böckerna enligt en av undersökningarna (huvudlärarenkäten) kommit senare än första veckan av höstterminen. De skolor där eleverna själva köper böckerna i bokhandeln kan redovisa en än större andel leveranser, 40 %, efter första veckan på läsåret. Orsaken till dessa betydande förseningar trots tidig beställning var troligen förlagens svårigheter att framställa böcker för det nya gymnasiet i tid. Läromedelsutredningen har även låtit undersöka när huvuddelen av beställningarna för skolväsendet gjordes 1967. Den övervägande delen av dessa beställningar skedde före den 15 juni. I detta material ingår inte de gymnasieskolor där eleverna köper böckerna i bokhandeln. Av de fram t. o. m. 15 juni beställda böckerna uppgick andelen böcker levererade efter höstterminsstarten till ca 7 % för grundskolans del och till ca 13 % för gymnasieskolornas del.

5 Rekommendationer och förslag

Det omfattande undersökningsmaterial som läromedelsutredningen presenterar, dels i en mera fullständig rapport (Utbildningsdepartementet 1968: 3), dels i föreliggande betänkande, bildar grundval för utredningens förslag om praktiska åtgärder som relativt omgående kan väntas innebära förbättringar i form av minskad omfattning av förseningarna vid skolboksleveranser. Allmänt kan sägas att de beslutande myndigheterna på olika sätt bör underlätta för läromedelsintressenterna att lösa problem förknippade med skolboksleveranser. Det kan övervägas huruvida det vore lämpligt att läromedelsproduktionen i en framtid sammankopplades med läroplansarbetet i ett tidigt skede. På så sätt skulle författare och konstruktörer få rimlig tid för färdigställande av manuskript m. m. Vidare bör läroboksnämnden om möjligt söka förkorta behandlingstiden för granskningsärendena. Till alla dessa frågor som rör förutsättningar för produktutveckling och produktion på läromedelsområdet återkommer läromedelsutredningen i annat sammanhang.

rektor, som i sin tur inhämtat synpunkter från vederbörande lärare, stadie- eller ämneskonferens eller särskilt tillsatta kommittéer eller av befattningshavare till vilken skolstyrelsen delegerat uppgiften. Det finns olika möjligheter att informera sig om skolbokssituationen i respektive ämne eller ämnesgrupp. Skolboksförlagen sammanställer katalogmaterial och sänder ut provexemplar av nya böcker samt anordnar översiktliga utställningar i skilda sammanhang. Dokumentationsmaterial i form av recensionsklipp och läroboksnämndens granskningsutlåtande m. m. kan insamlas. Inför eventuellt läroboksbyte är det vanligt att skolor på försök använder en eller flera olika böcker i enstaka klasser för att få ett eget underlag för bedömning. I samband härmed har flera kommuner upprättat mer eller mindre omfattande granskningsschemata för att åstadkomma en så långt möjligt objektiv bedömning. En del kommuner har upprättat rådgivande läroboksförteckningar inom vilka bokvalen rekommenderas ske för att undvika en alltför rikhaltig skolboksflora inom kommunen.

5.1. Bokval Det åvilar huvudläraren att leda arbetet med läromedelsfrågor i kommunen och att följa läromedelsutvecklingen. Ny lärobok eller omarbetad upplaga av redan använd lärobok antas av skolstyrelse efter förslag av

5.2. Beställning Av läromedelsutredningens undersökningar framgår att det föreligger ett klart samband mellan tidpunkterna för beställning och leverans av skolböcker. Vidare kan noteras att

kommunens skolorganisation i stort sett lig- eleverna köper böckerna i bokhandeln. Av ger definitivt klar omkring 1 april, varför undersökningsmaterialet framgår att vissa bokval och på dem grundade beställningar svårigheter i fråga om kontakt mellan skola kan ske under terminens två sista månader. och bokhandel föreligger. En del kommuner Visserligen brukar 5—10 % av antalet elev- uppger att man meddelar den eller de bokplatser reserveras till hösten för övergång handlare som finns på orten fastställd skolfrån en skolform till en annan, från en kom- organisation samt träffade bokval så snart mun till en annan etc., men det bör obser- detta kan ske. Detta sker ibland genom veras att förändringar av detta slag måste protokollsutdrag, ibland genom att bokhanske inom den under våren upprättade skol- deln översänder förteckningar över böcker organisationen. för beställning eller på annat sätt. SkolboksUtredningen har övervägt vilken tidpunkt förlagen överväger i sin tur att framställa som bör vara den senaste för beställning av särskilda beställningslistor för att därmed i skolböcker hos bokhandeln eller förlag och stort sett eliminera fel i beställningsuppgifter. därvid valt den 1 juni av flera skäl. Bok- Utredningen vill framhålla vilkten av att handel och förlag ges därigenom möjlighet skola och bokhandel här samarbetar. Gjoratt inskaffa eventuella kompletterande upp- da bokval på våren måste bli kända för lysningar före sommarferier och semestertid. bokhandeln så att beställning kan göras i Förberedelserna för terminsavslutningen kul- god tid, och utredningen förutsätter som minerar under början av juni och på en del självklart att skola och bokhandel tar konhåll infaller skolstyrelsernas budgetarbete takter med varandra. under första delen av denna månad. Läromedelsutredningen styrks i sin uppfattning om lämpligaste senaste tidpunkt för bokbe- 5.3. Distribution ställning av vad som framkommit härom vid de inledningsvis nämnda kontakterna En mycket stor del av kommunerna använmed kommunförbund, bransch- och perso- der bokhandeln som distributionsväg för nalorganisationer samt ett antal skolchefer. skolböcker. Varierande system har av skilda På grundval av vad som sagts föreslår orsaker byggts upp. Gällande leveransvillläromedelsutredningen att alla beställningar kor och praktiska möjligheter att lösa den av skolböcker skall ske under våren och interna skolboksdistributionen inom komsenast den 1 juni. Undantag härifrån görs munen har förmodligen i regel bestämt val givetvis för de böcker som inte skall använ- av distributionssätt. Det är mycket svårt att das förrän senare under läsåret. Detta kan rekommendera någon speciell lösning av exempelvis gälla textböcker i moderna språk, distributionsproblemen. Det bör också framskönlitterära verk för användning i svenska hållas att man för dagen inte vet hur bruttoeller läroböcker för vissa moment som infal- prissystemets avskaffande kommer att inverka på nätet av boklådor, på bokhandelns ler i ett senare skede under läsåret. intresse av att åta sig skolboksdistribution i Utredningen föreslår utöver en viss seframtiden etc. naste beställningstidpunkt att endast existeGenerellt gäller följande rabatter vid komrande skolböcker beställs; det har visat sig munalt eller statligt inköp för gåva eller lån att skolboksförlagen ibland varit alltför optill eleven under förutsättning att leveransen timistiska i sin produktionsplanering. Unsker till ett mottagningsställe inom rektorsdantag från regeln kan möjligen tänkas i område (köparen betalar frakt): samband med införande av ny lärokurs. Med »existerande skolböcker» avses här C-böcker, läroböcker t. o. m. åk 6 11 % % sådana böcker som vid valtillfället är utgiv- B-böcker, övriga läroböcker 20 % na och föreligger tillgängliga i handeln. Lexikon 20 % Ett speciellt problem utgör kommuner Vid inköp genom skolan av lexikon avmed gymnasieskolor utan fria läroböcker där sedda för vidare försäljning till elever läm-

nas 20 % rabatt. Rekvisitionerna skall undertecknas av rektor. Skolbiblioteket erhåller 10 % rabatt på B- och C-böcker fraktfritt. Vid köp till skolans bokförråd gäller samma rabatt som för kommunernas köp till skola i övrigt. Övriga köpare av skolböcker (elever) erhåller vid köp av minst 10 exemplar av samma bok 6 % på C-böcker och 10 % på Bböcker fraktfritt. Kommuner som köper skolböcker för minst en miljon kronor per år har rätt till direktköp från förlag till samma rabatt som bokhandeln, dvs. 16 % % på C-böcker och 25 % på B-böcker jämte fraktkostnad.

5.4. Läsåret 1968/69

ett försöksår

Utredningen har diskuterat lämpligheten i att genomföra föreslaget beställningsförfarande redan våren 1968. De sakkunniga är medvetna om att de kommuner som inte i stort sett redan har sådana rutiner för val och beställning av skolböcker som kan föranledas av utredningens förslag förmodligen inte hinner genomföra en omläggning till alla delar våren 1968. Förlagens produktionsplaner är heller inte uppgjorda för detta. Det har visat sig att många kommuner önskar leverans tidigast den 20 augusti eller omedelbart före läsårets början. Detta medför stockningar i distributionen som skulle kunna undvikas om förlagen finge leverera sina böcker successivt under sommaren. Förfrågningar hos ett antal skolkommuner har dock gett vid handen att möjligheter för successiva leveranser bör finnas i och med att befattningshavare i skolledande funktion alltid tjänstgör även under sommarveckorna. Leveranskontroll, avprickning av följesedlar och eventuell uppdelning av leveransen på avdelning eller elev kan göras senare. Förfrågningar hos kommunförbund, per-

sonal- samt branschorganisationer samt ett antal skolchefer ger emellertid vid handen att vissa fördelar sannolikt ändå skulle vara att vinna genom en omläggning redan i år. Vissa besvär vid omläggningen kan förmodligen aldrig undvikas oavsett tidpunkt för aktionen. Utredningen föreslår därför att omläggningen genomförs på försök i år. Utredningen har för avsikt att genomföra yttterligare en enkät bland samtliga skolkommuner för att få olika problem i samband med omläggningen belysta. Materialet från denna enkät, samt från den undersökning som på förslag av läromedelsutredningen genomförs av Statens Pris- och Kartellnämnd, torde kunna ge möjligheter till ytterligare ställningstaganden rörande skolboksdistributionen.

5.5.

Sammanfattning

På grundval av resultat från utredningens undersökningar av skolboksleveranser m.m. samt diskussioner med kommunförbunden samt personal- och branschorganisationer om vissa delproblem föreslår läromedelsutredningen sålunda följande: 1. Alla skolböcker som skall användas från ett läsårs början beställs under våren och senast den 1 juni. 2. Endast existerande skolböcker beställs. Undantag härifrån kan eventuellt tänkas i samband med införande av ny skolform. Läromedelsutredningen vill avslutningsvis understryka att förutsättningen för att framlagda förslag realiseras är att berörda intressenter på läromedelsområdet — främst skolor och skolledare, skolboksförlag och bokhandel — var för sig och i samverkan stöder utredningens förslag, siktande till skolboksleveranser i sådan tid att skolarbetet inte hindras av brist på läromedel.

Nordisk udredningsserie (Nu) 1968

Kronologisk förteckning

1. Nordisk patentråd. Tredje instans i patentsaker.

Statens offentliga utredningar 1968

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Handläggningen av säkerhetsfrågor. [ 4 ]

Försvarsdepartementet Ekonomisystem för försvaret. [1 ] Ekonomisystem för försvaret. Bihang. [2] Säkerhetspolitik och försvarsutgifter. [10]

Finansdepartementet Koncentrationsutredningen. II. Kreditmarknadens struktur och funktionssätt. [3] III. Industrins struktur och konkurrensförhållanden. [5] IV. Strukturutveckling och konkurrens inom handeln. [6] V. Ägande och inflytande inom det privata näringslivet. [7]

Utbildningsdepartementet 1958 års utredning kyrka-stat: XI. Svenska kyrkan och staten. [11] Förvaltningen av kyrklig jord m.m. [12] Skolboksleveranser. [14]

Jordbruksdepartementet Skogsbrukets planläggningsfrågor. [8] Virkesbalanser 1967. [ 9 j Fritidsfisket. [ 1 3 ]

Anm. Siffrorna inom klämmer beteckna nummer i den kronologiska förteckningen.

utredningarnas K L Beckmans Tryckerier A B 19 6 8