Skogstillstånd och skogsvårdsåtgärder

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

offentliga Skogstillstånd

utredningar

1969: 32 o . .

atgarder

departementet

Tabellsammanställningar

SOU

Betänkande Ill avgivet av Skogsbruksutredningen

Stockholm 1969

Statens offentliga utredningar 1969

Kronologisk förteckning

1. Fmisk brottsiighet bland skolbarn. Esselte. Ju. 2. On sexuallivet i Sverige. Esselte. U. 3. Ny sjöerbetstidslag. Esselte. K. 4. Bcstadsrätt. Esselte. Ju. 5. Usökningsrätt lX. Norstedt 8a Söner. Ju. 6. Ofentliga tjänstemäns bisyssior. Esselte. C. 7. Kmngörelseannonsering. Beckman. Ju. 8. Sexualkunskapen på grundskolans högstadium. Eselte. U. 9. ADB inom inskrivningsväsendet. Esselte. Ju. 0. Nr gruvlug. Svenske Reproduktions AB. Ju. 1. lrternetionell adoptionsrätt. Norstedt & Söner. Ju. 2. Rogionmusik. Esselte. U. 3. Förenklad obligationshantering. Esselte. Fi. 4. Fimen- censur och ansvar. Haeggström. U. 5. Vixtförädlarrâtt. Esselte. Jo. 6. Lagstiftning om värdepappersfonder m.m. och om stimpelskatt på värdepapper. Esselte. Fi. 7. N/a mynt. Esselte. Fi. 8. E1: renare samhälle. Berlingske Boktryckeriet, Lund. S. 19. NI valteknik. Esselte. Ju. 20. Ånbetsansvaret. Norstedt & Söner. Ju. 21. Skogsindustri i södra Sverige. Esselte. I. 22. Da svenska hamnarna. Esselte. K. 23. Dasvenska hamnarna. Bilagor. Esselte. K. 24. för försvaret. Svenske Reproduktions

Elonåmisystem . o.

25. Panering och programbudgetering inom försvaret. Esselte. F6. 26. Smlskjutsarna och trafiksäkerheten. Esselte. K. 27. Linspianering 1967. Esselte. I. 28. Saxualkunskapeni gymnasiet. Esselte. U. 29. Icrott åt alla. Esselte. H. 30. Srogsbeskattningen. Esselte. Fi. 31. Oije i beredskap. Svenska Reproduktions AB. H. 32. Swgstillstånd och skogsvárdsåtgärder. Esselte. Jo.

Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

Statens offentliga utredningar 1969:32 Jordbruksdepartementet

och

Skogstillstånd

skogsvårdsâtgärder

Tabellsammanställningar

Betänkande III avgivet av Skogsbruksutredningen Stockholm 1969

ESSELTEAB, STOCKHOLM 1969

Till Statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet

Genom beslut den 4 maj 1962 bemyndigade samt den 22 1963 bankdirektören april Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdeparte- Lars-Gunnar Åberg. Sedan Hagström den mentet att tillkalla högst sju sakkunniga för 4 januari 1964 avlidit, förordnades den 12 att verkställa utredning och avge förslag rö- februari 1964 skogschefen Finn Knudsen att rande den fortsatta statliga bidrags-, låne- vara expert åt utredningen. och kreditgarantigivningen till produktions- Som sekreterare åt utredningen förordnafrämjande åtgärder till förmån för det en- des den 28 maj l962 numera byrådirektören skilda skogsbruket samt därmed samman- Torkel Göransson. Sedan Göransson på hängande spörsmål. därom gjord framställning entledigats från Med stöd av detta bemyndigande till- sitt uppdrag förordnades den 5 mars 1965 kallade departementschefen samma dag så- numera Eddie Plevin att byrådirektören som sakkunniga med uppdrag att verk- vara sekreterare. Till biträdande sekreterare ställa utredningen numera generaldirektören åt utredningen förordnades den 15 februari Harry Wikström, tillika ordförande, skogs- 1966 numera intendenten Sven-Gustaf Eidirektören Claes Danell, ledamoten av riks- ritz. dagens andra kammare, lantarbetaren Sven Sedermera har utredningen anförtrotts Persson, numera överdirektören Bengt Re- ytterligare utredningsuppdrag. Sålunda har sare, numera generaldirektören Per Sköld, Kungl. Majzt den 16 november 1962 - med dåvarande ledamoten av riksdagens andra ändring av Sitt beslut den 6 juni 1957 ankammare, distriktslantmätaren Bo Turesson gående bemyndigande för chefen för jordoch numera förste byråinspektören Charles bruksdepartementet att tillkalla en sakkun- Winroth. nig för att verkställa utredning av vissa Resare har på därom gjord framställ- spörsmål vid av skog - beslutat belåning ning fr. o. m. den 1 januari 1968 entledi- uppdra åt skogsbruksutredningen att verkgats från sitt uppdrag att vara sakkunnig ställa omförmälda utredning. Vidare har åt utredningen. Kungl. Majzt genom beslut den 15 februari De sakkunniga har antagit benämningen 1963 - efter att ha funnit att kontroll av skogsbruksutredningen. skogsfrö och skogsplantor inte borde kom- Att såsom experter biträda utredningen ma -till stånd på sätt föreslagits i ett av skogshar förordnats den 28 maj 1962 lantbruks- styrelsen i maj 1962 avgivet betänkande direktören Sixten Landahl, numera över- i ämnet - uppdragit åt utredningen att, i erlantmätaren Lennart Lindskog och läns- forderlig mån i samråd med utredningen röjägmästaren Abel Olsson, den 11 december rande skyddet av växtförädlingsprodukter 1962 skogsvårdschefen Hagström och därmed över- Björn sammanhängande frågor,

SOU 1969: 32 3

använd- kens Ortsförbund av RLF. väga andra möjligheter att främja Till av remisser har utredningen avningen av skogsfrö och skogsplantor av god följd

kvalitet samt att i anslutning gett ett flertal utlåtanden. och lämplig de för utredningsarbetet givna didärtill överväga frågan om statens medver- Enligt rektiven är utredningen oförhindrad att kan i det skogliga växtförädlingsarbetet. av utred- framlägga delbetänkanden. För att tas under övervägande har Sålunda har utredningen den 14 oktober ningen vid fullgörandet av dess uppdrag till överläm- 1963 till Statsrådet och Chefen för Kungl. av Kungl. Majzt utredningen överlämnat ett benats dels en framställning den l november jordbruksdepartementet ändrad tänkande angående skogsvägar (SOU 1963: 1961 av Skogsstyrelsen angående den 21 maj 71) samt den 9 november 1967 ett betänlydelse av 13 § kungörelsen

1948 (nr 239) om statsbidrag till vissa skogs- kande angående skogsbmkets planläggnings-

förbättrande åtgärder och dels två vid 1963 frågor (SOU 1968: 8).

väckta motioner För att genomföra sina i de ursprungliga års riksdag (11391 och II: till en- direktiven och i Kungl. Majzts i tidigare 462, likalydande) rörande ersättning nämnda beslut den 15 februari 1963 anskilda skogsägare som genom försvarspolitiska hindras att rationellt gående kontroll av skogsfrö och skogsplanöverväganden tor ålagda utredningsuppdrag har utredning-

utnyttja sina skogstillgångar, jämte jord-

1963: 1 . en sammanställt vissa uppgifter angående bruksutskottets utlåtande för kännedom det aktuella skogstillståndet och uppskattat Vidare har Kungl. Majzt till överlämnat två vid 1963 behovet av åtgärder i fråga om skogsåterutredningen väckta motioner växt. års riksdag (I: 358 och II: till har funnit det lämpligt att 462, om underhållsbidrag Utredningen likalydande) redovisa nämnda arbete i ett delbetänkande, vissa skogsbilvägar. kallat Skogstillstånd och skogsvårdsåtgärder Slutligen har Kungl. Majzt till utredningen tabellsammanställningar, vilket betänkande överlämnat dels två vid 1963 års riksdag

härmed vördsamt överlämnas. väckta motioner (I: 301 och II: 345, likai sam- I utredningsarbetet har förutom samtliga lydande) om obligatorisk avsättning för ledamöter experterna Knudsen, Lanband med skogsavverkning av medel deltagit

tredje lag- dahl, Lindskog, Olsson och Åberg. skogsvårdande åtgärder, jämte utskottets utlåtande 1963: 6, dels skrivelse Stockholm den 16 juni 1969

i Norrden 28 juni 1966 från länsstyrelsen Wikström

bottens län med förslag till vissa åtgärder Harry

för att få ett aktivare skogsbruk ovan od- Claês Danell Sven Persson Per Sköld

jämte över skrivelsen avgivna lingsgränsen Bo Turesson Charles Winroth remissutlåtanden, dels skrivelse den 19 de-

cember l966 från Skogsstyrelsen angående Finn Knudsen Sixten Landahl

för bestri-

omprövning av gällande normer Lennart

Lindskog dande av kostnader

skogsvårdsstyrelsernas

Abel Olsson Lars-Gunnar Åberg för skogsfröplantagernas skötsel under plan-

anläggnings- och uppbyggnadspe- /Eddie Plevin

tagernas dels två vid 1968 års riksdag väckta riod, Sven-Gustaf Eiritz

motioner (I: 149 och II: 196, likalydande)

skogsvårdslån jämte över motioangående

nerna angivna remissutlåtanden. Till har inkommit tre framutredningen bidragsgivning till ställningar angående nämligen från skogsbruket i lappmarkerna,

i Västerbottens och

skogsvårdsstyrelserna

Norrbottens län samt från Södra Lappmar-

SOU 1969: 32

Innehåll

Skrivelse till Statsrådet och chefen för huggningsklasserna D: 2 + D: 3 + E, j ordbruksdepartementet med procentuell fördelning på trädbestånd 41 l Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning . . . . . . . . . . . . . . 9 5 Arealuppskattning rörande behovet av återväxtâtgärder och röjning 42 2 Områdesindelningar . . . . . . . . . 10 5.1 Primär uppskattning av åtgärds- Karta 2.1. Norra Sverige . . . . . . . arealer . . . . . . . . . . . . . 42 Karta 2.2. Hela riket . . . . . . . . Tabell 5.1.1. Uppskattning rörande Tabell 2.1. Områdesindelningar 12 behovet av återväxtåtgärder och röjning med fördelning på områden och 3 Definitioner och förkortningar. . . . 14 vegetationstyper . . . . . . . . . Tabell 5.1.2. Sammanställning om- 4 Grundmaterial avseende skøgstill- râdesvis över uppskattningar röranstånd . 17 de behovet av âterväxtåtgärder och 4.1 Riksskogstaxeringen åren 1953-1967 röjning . . . . . . . . . . . . . 55 Tabell 4. l . 1 . Skogsmarkens procen- Tabell 5.1.3. Sammanställning av tuella fördelning på skogsägarkate- skogsvårdsstyrelsernas resp. Bärrings gorier inom länen. Medeltal för pe- uppskattningar rörande behovet av rioden 1953-1962 . . . . . . . . 18 skogsodling, självföryngring samt Tabell 4.1.2. Skogsmarkens procen- maskinell markberedning. . . . . 57 tuella fördelning på huggningsklas- Tabell 5.1.4. Sammanställning av ser. Medeltal för perioden 1953skogsvârdsstyrelsemas resp. Bärrings 1962. 19 uppskattningar rörande behovet av Tabell 4.1.3. Skogsmarkens fördelhyggesrensning och hyggesbränning ning på huggningsklassgrupper och samt behovet av röjning inom 20 år 58 skogsägarkategorier. Medeltal för 5.2 Utredningens uppskattning av återtre femårsperioder under åren 1953- växt- och röjningsarealer . . . . . 59 1967 . . . . . . . . . . . . . . 24 Tabell 5.2.1. Inom första IO-årspe- 4.2 Specialbearbetning av riksskogstaxe- rioden nytillkommande slutavverkringens material för åren 1953-1962 26 ningsarealer uppskattade enligt vir- Tabell 4.2.1. Sammanställning av alternativ kesbalansutredningens Sveriges skogsmarksareal. . . . . 27 G 1 b 60 Tabell 4.2.2. Sammanställning av Tabell 5.2.2. Uppskattning av totala skogsmarksarealen ovan skogsod- arealer eftersläpande kalmarker . . 61 lingsgränsen (milj. ha) . . . . . . 28 Tabell 5.2.3. Uppskattning av totala Tabell 4.2.3. Redovisning av Sve- skogsodlingsarealer på eftersläpanriges skogsmarksareal med fördel- de kalmarker . . . . . . . . . . 62 ning på områden och vegetations- Tabell 5.2.4. Uppskattning av totala typer 29 arealer maskinell markberedning på Tabell 4.2.4. Redovisning områdes- kalmarker . . . . . 63 eftersläpande vis av slutawerkningsmogen skog, Tabell 5.2.5. Uppskattning av totala

SOU 1969: 32

arealer hyggesrensning, hyggesbrän- fröbehov för plantskolesådd (exklu-

sive âkerplantering) . . . . . . . 80 ning och röjning på eftersläpande kalmarker 64 Tabell 7.5. Sammanfattning av upp-

skattat plant- och fröbehov . . . . 81 Tabell 5.2.6. Uppskattning av årliga

skogsodlingsarealer på nytillkommande kalmarker . . . . . . . . 65 8 Utredningens uppskattning av kost- Tabell 5.2.7. Uppskattning av årliga nader för återväxtåtgärder och röjning 82 arealer maskinell markberedning på 8.1 Uppskattning av arbets- och maskinkalmarker . . . . 66 nytillkommande kostnader 82 Tabell 5.2.8. Uppskattning av årliga Tabell 8.1.1. Uppskattning av årliga arealer hyggesrensning, hyggesbrän- för dagsverks- och maskinkostnader ning och röjning på nytillkommande återväxtátgärder och röjning på nykalmarker 67 tillkommande och eftersläpande kal- Tabell 5.2.9. Sammanfattning av marker (milj. kr) . . . . . . . . 83 uppskattade årliga skogsodlings- för 8.2 Uppskattning av kostnader arealer (1000-tal ha) på nytillkomskogsodlingsmaterial . . . . . . . 84 mande och eftersläpande kalmarker 68 Tabell 8.2.1. Skogsvårdsstyrelsernas Tabell 5.2.10. Sammanfattning av plantâtgång för åren 1965-1967 uppkattade årliga arealer (1000-tal procentuellt fördelad på trädslag och ha) maskinell markberedning, hyg- 85 omskolningsgrad gesrensning, hyggesbränning och Tabell 8.2.2 Av Skogsstyrelsen faströjning på nytillkommande och ställda prisklasser (Kr per 1000 eftersläpande kalmarker . . . . . 69 plantor) för skogsvårdsstyrelsernas 5.3 Skogligt nyttjande av nedlagd jordtall- och granplantor år 1967. bruksmark . . . . . . . . . . . 70 (Enligt bilaga till skogsstyrelsens

cirkulärskrivelse A nr 70/1966) . . 86

6 Utredningens uppskattning av arbetsåt- Tabell 8.2.3. Kostnad i kronor per

gång och maskininsats för återvâxtâtgâr- kg frö av tall resp. gran inom vissa der och röjning . . . . . . . . . . . 71 län år 1967 . . . . . . . . . . . 86

Tabell 6.1. Uppskattning av årlig Tabell 8.2.4. Uppskattning betr. ny-

dagsverksåtgång för återväxtåtgär- tillkommande kalmarker av årliga

der och röjning på nytillkommande kostnader för plantor resp. frö för

respektive eftersläpande kalmarker 73 fältsådd 87

Tabell 8.2.5. Uppskattning betr.

eftersläpande kalmarker av årliga 7 Utredningens uppskattning rörande åt- . . 74 kostnader för plantor resp. frö för gâng av skogsødlingsmaterial . . . fältsådd 88 Figur 7.1. Tall. Antal plantor per 8.3 Sammanfattning av totala kostnader hektar för tillväxtområden och höjdför återväxtåtgärder och röjning. . 89 zoner 74 Tabell 8.3.1. Sammanfattning om- Figur 7.2. Gran. Antal plantor per rådesvis av uppskattningar rörande hektar för tillväxtområden och höjdårliga kostnader (milj. kronor) för zoner 74 arbetskraft, maskiner och skogsod- Tabell 7.1. Grundmaterial för de i . . . . . . . . . . 89 tabellerna 7.2 och 7.3 redovisade lingsmaterial

uppskattningama . . . . . . . . 77 9 Hittillsvarande återvâxtåtgârder och Tabell 7.2. Uppskattning betr. ny- . . . . . . . . . . . . . 90 tillkommande kalmarker av årligt röjning . .

samt årligt fröbehov för Tabell 9.1. Under åren 1963-1967 plantbehov fältsâdd 78 utförda âterväxtarbeten och röj-

Tabell 7.3. Uppskattning betr. efter- ningar i 1 000-tal hektar med fördel-

släpande kalmarker av årligt plant- ning på län och skogsägarkategorier. för fält- Genomsnitt för 5-årsperioden . . . 91 behov samt årligt fröbehov sådd . . . . . . . . . . . . . . 79 Tabell 9.2. Återväxtâtgärder och

Tabell av årligt under tidsperioderna 1942- 7.4. Uppskattning röjning

SOU 1969: 32

1946, 1947-1951, 1952-1956 och deltal för tre femårsperioder under 1957-1961. . . . . . . . . . . åren 1953-1967 . . . . . . . . 102 Hela riket alla ägarkategorier. Års- Tabell 12.5. Uppskattning av totala medeltali1000-tal ha för perioderna 92 arealer eftersläpande kalmarker (1000-tal ha) . . . . . . . . . . 102 10 Jämförelse mellan utredningens upp- Tabell 12.6. Sammanställning av skattningar och hittillsvarande aktivitet uppskattningar rörande totala årliga beträffande återväxtâtgärder och röjning 93 kostnader (milj. kronor) för arbets- Tabell 10.1. Jämförelse av utred- kraft, maskiner och skogsodlingsningens uppskattningar för kom- material enligt utredningens grundmande årliga återväxtåtgärder och alternativ . . . . . . . . . . . . 102 röjning med enligt officiell statistik Tabell 12.7. Sammanfattning av uppgenomsnittligt under åren 1963- skattade årliga arealer skogsodling, 1967 utförda återväxtåtgärder och maskinell markberedning, byggasröjning(1000-tal ha) . . . . . . . 94 rensning, hyggesbränning och röj- Tabell 10.2. Jämförelse av utred- ning på nytillkommande och efterningens kostnadsuppskattningar för släpande kalmarker. Enligt utredkommande årliga återväxtåtgärder ningens grundalternativ, exkl. åkeroch röjning med kostnaderna enligt plantering . . . . . . . . . . . . 103 grundmaterial till officiell statistik Tabell 12.8. Sammanställning av för under perioden 1963-1967 i grund-, minimi- och maximiuppgenomsnitt per år utförda återväxt- skattningar rörande totala årliga åtgärder och röjning samt uppgifter arealer för skogsodling med förbereom stödgivning till åtgärderna inom delsearbete, totalt årligt frö- och det enskilda skogsbruket (Kol 2- plantbehov samt totala årliga kost- 15, milj. kr; kol 16 och 17, 1000- nader för arbetskraft, maskiner tal ha) . . . . . . . . . . . . . 94 och skogsodlingsrnaterial . . . . . 104

ll Alternativa kalkyler runt utredningens uppskattningar . . . . . . . . . 95 Tabell 11.1. Minimiuppskattning ang. årligt behov av återväxtåtgärder och röjning på nyttillkommande och eftersläpande kalmark . . . . 96 Tabell 11.2. Maximiuppskattning ang. årligt behov av återväxtåtgärder och röjning på nytillkommande och eftersläpande kalmark . . . . 97 Tabell 11.3. Alternativa upspkattningar rörande årliga återväxtåtgärder på nedlagd jordbruksmark 99

12 Tabellsammanfattning . . . . . . . 100

Tabell 12.1. Sammanställning av Sveriges skogsmarksareal. . . . . 101 Tabell 12.2. Skogsmarkens procentuella fördelning på skogsägarkategorier. Medeltal för perioden 1953- 1962 . . . . . . . . . . . . . . 101 Tabell 12.3. Skogsmarkens procentuella fördelning på huggningsklasser. Medeltal för perioden 1953-1962 101 Tabell 12.4. Skogsmarkens fördelning på huggningsklassgrupper. Me-

SOU 1969: 32 7

l och arbetets

Utredningsuppdraget uppläggning

Skogsbruksutredningens direktiv finns in- För att på ett ur arbetssynpunkt ändaförda i Post- och Inrikes nr 110/ sätt slutföra sina har Tidningar målsenligt uppdrag 1962. En utförlig redogörelse för direkti- för avsikt att framskogsbruksutredningen ven är återgiven i utredningens betänkan- lägga två betänkanden dels ett rörande ande angående skogsvägar (SOU 1963: 71). vändningen och kontrollen m. m. av skogs- För att kunna lösa sina uppgifter såsom frö och skogsplantor, dels ett avseende övde angivits i de ursprungliga direktiven och riga återstående utredningsuppdrag. Det i i senare till utredningen överlämnade upp- det föregående nämnda underlagsmateriadrag, särskilt vad gäller användningen av let berör båda dessa betänkanden. Materiaskogsfrö och skogsplantor, har utredningen let torde därutöver även vara av värde för insamlat, bearbetat och sammanställt ma- skogspolitiska samt ha ett rent utredningen terial rörande nuvarande skogstillstånd samt allmänt intresse. För att undvika dubbelreden sannolika utvecklingen därav under de dovisning samt för att så snart som möjligt närmaste decennierna. På grundval av detta göra materialet allmänt har uttillgängligt material har en uppskattning skett av behoredningen ansett lämpligt att framlägga det vet av skogsvårdsåtgärder och kostnaderna i en särskild tabellsammanställning med visdärför. Uppskattningen har tillkommit ge- sa kommentarer. nom av utredningen verkställda special- vill betona att de Skogsbruksutredningen analyser och bedömningar, gjorda bl. a. i i förevarande betänkande framlagda kalkysamarbete med expertis från lerna är uppskattningar skogshögsko- och generaliseringlan, varvid särskilt må nämnas laborator ar för större områden och att de därför Ulf Bärring samt professorerna Charles ej får uppfattas som ett av utredningen fö- Carbonnier och Nils-Erik Nilsson. Vissa ti- reslaget program för det framtida, konkredigare utredningar på skogsområdet har på ta handlandet i enskilda fall i vad t. ex. avliknande sätt behandlat nämnda problem. ser återväxtåtgärdernas omfattgeografiska Härvid må främst hänvisas till 1955 års intensitet ning, lokalisering, etc. Syftet med skogsvårdsutredning (SOU 1958: 30). uppskattningarna är att de skall tjäna som Skogsbruksutredningens ställningstagan- ett underlag för utredningens vidare överden har i vissa avseenden nära sammanhang väganden och ställningstaganden. med det arbete som utförs av skogspolitiska utredningen, som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsattes den 3 juni 1965. Fortlöpande kontakt har hållits med denna utredning.

SOU 1969: 32

2 Områdesindelningar

De i förevarande betänkande framlagda kal- bro, Skaraborgs, Älvsborgs, Jönköpings,

i vad avser arealer och där- Kronobergs, Kalmar och Östergötlands kylerna bygger områdes- län. med sammanhängande geografiska

huvudsakligen på de olika slag Region V Gotlands, Blekinge, Kristianstads, indelningar i samband med Malmöhus, Hallands och Göteborgs och av indelningar som tillämpas

I lämnas Bohus län. riksskogstaxeringen. det följande

vissa uppgifter angående indelningarna.

Riksskogstaxeringens indelning i fem re- Länsdelar

gioner är den grundläggande, men taxering- Norrbottens län: lappmark resp. kustland ens redovisning sker även med indelning Västerbottens län: lappmark resp. kustland i län och länsdelar samt i tillväxtområ- Västernorrlands län: Ångermanland resp. den (jfr. Riksskogstaxeringen åren 1953- Medelpad 1962; skogshögskolans institution för skogs- Jämtlands län: Jämtlandsdelen (landskapet taxering, serien Rapporter och Uppsatser, Jämtland inklusive Storsjö församling av nr 9/1965). Riksskogstaxeringen betraktar Övre Ljungadalens kommun inom Härjesom en arbetstekniskt moregionindelningen

dalen) resp. Härjedalsdelen (landskapet

tiverad indelning. Härjedalen exklusive Storsjö församling Regionindelningen framgår av karta 2.2. av Övre Ljungadalens kommun) Följande uppställning utgör ett komplement Gävleborgs län: Hälsingland resp. Gästriktill nyssnämnda karta. land

Kopparbergs län: Särna och Idre kommuner

Regioner resp. länet i övrigt

Älvsborgs län: Dalsland resp. Västergöt- Region I Norrbottens och Västerbottens län. landsdelen Region II Västernorrlands län, landskapet Kalmar län: norra resp. södra landstingsom- Jämtland samt Storsjö församling av Övrådet re Ljungadalens kommun inom Härjeda-

len. Riksskogstaxeringens indelning i sex till-

III Landskapet Härjedalen utom växtområden tillämpas enligt taxeringsinsti- Region av Övre Ljungadalens tutionen främst i biologiskt-klimatiskt mo- Storsjö församling

kommun samt Gävleborgs och Koppar- tiverade sammanhang. Indelningen framgår

av karta 2.1. och av karta 2.2. Följande bergs län. till nyss- Region IV Stockholms, Södermanlands, uppställning utgör komplement

Västmanlands, Värmlands, Öre- nämnda kartor. Uppsala,

SOU 1969: 32

Till växtområden V Södermanlands, Östergötlands och Got-

lands län Tillväxtområde I Norrbottens och Väster- VI Kalmar, Jönköpings, Kronobergs, Blebottens läns lappmarker, Jämtlands län kinge, Malmöhus, Kristianstads och Halsamt Särna och Idre kommuner av Koplands län parbergs län.

Tillväxtområde II Norrbottens och Väster- Skogsbruksutredningen har på karta 2.1. bottens läns kustland, Västernorrlands redovisat gränsen för svårföryngrad skog i län samt Hälsingland. samt norra Sverige (jfr. 25 § skogsvårdslagen Tillväxtområde III Gästrikland, Koppar- Kungl. skogsstyrelsens år 1964 reviderade bergs län utom Säma och Idre kommuanvisningar rörande tillämpningen av skogsner samt Nyskoga församling, Finnskoga- På karta 2.1. har även barrvårdslagen). Dalby och Norra Ny kommuner av Värmskogsgränsen inlagts (jfr. Uppskattning av lands län. Sveriges skogstillgångar, SOU 1932: 26). Tillväxtområde IV Resterande del av Värm- Av skogshögskolans institution för skogslands län samt Örebro, Västmanlands, taxering har skogsbruksutredningen erhållit Uppsala, Stockholms, Södermanlands och material med viss ytterligare uppdelning. Gotlands län. Sålunda har domänverkets s. k. skogsodlings- Tillväxtområde V Östergötlands, Skaragräns inlagts på kartor, varvid ifrågavaranborgs, Älvsborgs, Jönköpings, Kronode gräns av institutionen schematiskt uppbergs, Kalmar samt Göteborgs och Bohus marker dragits även över som är belägna län. mellan kronans områden. För de nordliga- Tillväxtområde VI Hallands, Blekinge, Krisre länen har även skett en uppdelning i tianstads och Malmöhus län. höjdområden (jfr. avsnitt 4.2). För översiktliga redovisningar har skogs- Indelningen i industriområden är den av bruksutredningen tillämpat en uppdelning virkesbalansutredningen i dess betänkande av landet i norra och södra Sverige. Till Virkesbalanser 1967 (SOU 1968: 9) använnorra Sverige har därvid hänförts norrda. Den framgår av kartorna 2.1. och 2.2. landslänen jämte Kopparbergs län (jfr. karuppställning utgör komplement till Följande ta 2.2.). kartorna. I en sammanfattande tabell 2.1. redo-

visas de i det tidigare nämnda områdesin- I ndustriømråden delningarna. I a Norrbottens och Västerbottens län

I b Västernorrlands län samt landskapet

Jämtland och Storsjö församling i Övre

Ljungadalens kommun av Härjedalen

II Landskapet Härjedalen utom Storsjö för-

samling i Övre Ljungadalens kommun

samt landskapet Hälsingland och Hamra

församling i Los kommun av landskapet

Dalarna III Landskapet Gästrikland samt Koppar-

bergs, Västmanlands, Uppsala och Stock-

holms län IV a Värmlands och Örebro län samt land-

_ skapet Dalsland IV b Skaraborgs, Göteborgs och Bohus län

samt Älvsborgs län utom landskapet Dals-

land

SOU 1969: 32 ll

Tabell 2.1. Områdesindelningar

Höjd över Region enl. havet riksskogs- Tillväxt- Industri- Län Delområde m taxeringen område område

Norra Sverige BD Norrbottens lappmark ovan skogsodLgränsen 0-500 I I Ia » » » 500+ I I Ia » nedan » 0-300 I I Ia » » » 300-500 I I Ia » » » 500+ I I Ia kustland 0-300 I II Ia » 300+ I II Ia AC Västerbottens lappmark ovan skogsodLgränsen 0-500 I I Ia » » » 500+ I I Ia » nedan » 0-300 I I Ia » » » 300-500 I I Ia » » » 500+ I I Ia kustland 0-300 I II Ia › 300+ I II Ia Z Jämtlands Jämtlandsdelen ovan 0-500 II I Ib sk0gsodl.gränsen 500+ II I Ib Jämtlandsdelen nedan 0-300 II I Ib skogsodlgränscn 300-500 II I Ib 500+ II I Ib Härjedalsdelen ovan 300-500 III I II sk0gsodl.gränsen 500+ III I II Härjedalsdelen nedan 0-300 III I II skogsodLgränsen 300-500 III I II 500+ III I II Y Västernorrlands Ångermanland 0-300 II II Ib Medelpad 300+ II II Ib X Gävleborgs 0-300 III II II Hälsingland 300+ III II II Gästrikland 0-500 III III III W Kopparbergs Särna och Idre kommuner ovan skogsodLgränsen 500+ III I III Särna och Idre kommuner 300-500 III I III nedan skogsodLgränsen 500+ III I III

länet ovan skogsodLgi-änsen exkl. Särna och Idre 500+ III III III länet nedan skogsodLgränsen 0-300 III III III exkl. Särna och Idre 300-500 III III III 500+ III III III

Södra Sverige S Värmlands 0-300 IV III o. IV IVa 300-500 IV III o. IV IVa 500+ IV III o. IV IVa T Örebro - IV IV IVa U Västmanlands -- IV IV III - IV IV III C Uppsala B Stockholms - IV IV III D Södermanlands - IV IV V - IV V V E Östergötlands

12 SOU 1969: 32

Tabell 2.1. (forts.)

Höjd över Region enl. havet riksskogs- Tillväxt- Industri- Län Delområde m taxeringen område område

- IV V IVb R Skaraborgs - IV V IVa P Älvsborgs Dalsland - IV V IVb Västergötlandsdelen - VI F Jönköpings IV V - VI G Kronobergs IV V H Kalmar norra - IV V VI landstingsområdet södra » - IV V VI I Gotlands -- V IV V 0 Gäteb o. Bohus - V V IVb N Hallands - V VI VI - V VI VI K Blekinge L Kristianstads - V VI VI M Malmöhus -- V VI VI

.SOU 1969: 32

_

år

3 Definitioner och förkortningar

I förevarande avsnitt har medtagits sådana allmänningars, allmänna inrättningars och definitioner som tilläm- stiftelsers tillhörande lantoch förkortningar skogar, skogar och som hänför hörande till Skogspats av utredningen sig bruksnämnder, skogar till flera av de i betänkandet redovisade ta- sällskapet, städers skogar, kommuners skobellerna. I vissa fall återfinns kronohemman med upplåten åborätt tillämpade gar, definitioner i direkt an- m. fl. Vissa staten tillhöriga skogar av relaoch förkortningar tivt liten vilka förvaltas av anslutning till resp. tabell. omfattning, nan myndighet än domänverket, såsom vattenfallsstyrelsen, arméförvaltningen m. fl., Definition av ägarkategorier ingår bland övriga allmänna skogar. definitioner hänför till Aktiebolagsskogar omfattar skogar tillhö- Följande sig främst tabellerna i avsnitt 4.1. De är -hämtade ur rande aktiebolag. åren 1953-1962; Övriga enskilda skogar omfattar fidei- Riksskogstaxeringen skogsinstitution för skogstaxering, se- kommisskogar, godsens och herresätenas högskolans rien och Uppsatser, nr 9/1965. skogar, bondehemmanens skogar, skogar Rapporter Trots att de icke helt överensstämmer med tillhöriga bolag, som ej har karaktär av akden nuvarande tiebolag, samt s. k. kronohemman och krouppdelningen på ägarkateicke funnit det möj- i Norrbottens och Västerbotgorier har utredningen nonybyggen ligt att frångå densamma, eftersom grund- tens län. Alla enskilda i materialet är sorterat i enlighet med den an- »övriga skogar» belägna Norrland, Kopparbergs län samt i följangivna indelningen. omfattar sta- de storkommuner inom Värmlands län: Kronoskogar kronoparker, tens utarrenderade sko- Finnskoga-Dalby, Norra Ny, Ekshärad, Gusjordbruksdomäners statens taf-Adolf, Hagfors stad, Norra Råda, Vitgar, flygsandsfält, kronolägenheter, civila boställens skogar, kronoöverloppsmar- sand, Östmark, Fryksände, Gunnarskog, ker och oavmätta kronomarker eller med Brunskog, Arvika stad, Älgå, Eda, Köla, andra ord staten tillhöriga skogar, vilka Järnskog, Töcksmark, Holmedal, Årjängs står under domänverkets och köping och Sillerud redovisas som bondeförvaltning vilkas avkastning tillföres domänfonden. skogar. I övriga Svealand redovisas »övriga allmänna skogar omfattar kyrko- enskilda skogar» med en skogsmarksareal Övriga och inom en och angränsande kommuner under fondens, biskopslöneregleringsfondens ecklesiastika statens till bergs- 400 hektar som bondeskog och med en motövriga skogar, understöd skogar, svarande areal av 400 hektar eller däröver hanteringens anslagna härads- och socken- som godsskog. I Götaland är motsvarande renbetesfjällens skogar,

14 SOU 1969: 32

gräns mellan bondeskog och godsskog 200 het är dock gränsen mellan huggningsklass

hektar. C och D: 1 karakteriserad av att timmerut-

byte i större utsträckning börjar utfalla i

den senare huggningsklassen. Definition av huggningsklasser Hkl E. Skog av onormal sammansätt- Definitionerna är hämtade ur betänkandet eller ning i övrigt av sådan beskaffenhet Virkesbalanser 1967 (SOU 1968: 9). att den snarast bör avverkas. vidare (Jfr. Hkl A. skogsmark under föryngring, var- SOU 1968:9).

vid skiljs mellan kal (A: 1) och plantbevuxen

mark (A: 2). Definition av åtgärdsklasser

A: I. All skogsmark där slutenhetsgraden I vissa tabeller har huggningsklasserna samej uppgår till 0,3 (Betr. slutenhetsgrad se demanförts i grupper med avseende på utfinition längre fram i detta avsnitt.) vecklingsstadium och därmed sammanhäng- A: 2. Såsom plantbevuxen mark av huggande typ av åtgärder. Utredningen har tillningsklassen A betecknas hyggen bevuxna lämpat följande indelning. med plantor under tre års ålder och med Kalmark (förkort. K): Huggningsklass A. en slutenhetsgrad av 0,3 eller däröver. Hkl A omfattar visserligen, inom klassen Hkl B. Plantskog samt yngre (utveck- A: 2, sådda eller plantbevuxna marker med lingsbar) skog i tidigare utvecklingsstadium, en plantålder understigande tre år och med i vilka eventuella avverkningar under den en slutenhetsgrad av minst 0,3, d. v. s. i tid, för vilken åtgärdsförslag upprättas, anpraktiken huvudsakligen nykultiverade omses få karaktär av röjningsgallring. I denna råden. Med hänsyn till att någon särredohuggningsklass redovisas två underavdelvisning av denna mark för taxeringsperioningar: den 1953-1962 (jfr. taxeringsinstitutionens B: I. Yngre plantskog med en medelhöjd rapport nr 9/1965) ej publicerats samt att under 1,3 m. enligt uppgifter från skogshögskolans tax- B: 2. Äldre plantskog och ungskog. eringsinstitution omfattningen av hkl A: 2 Gränsen mellan huggningsklass B: 2 och C bestäms synes vara av så ringa storlek att ifrågavaav att inom B: 2 det beräknade rande arealer icke kan anses ha någon utbytet utgörs i huvudsak av ved under 10 egentlig inverkan på utredningens översikt-

cm och inom C av massaved eller ved över

liga uppskattningar, har hela huggnings- 10 cm. klass A i dessa betecknats som kalmark. Hkl C. Yngre (utvecklingsbar) skog i se- Viss särredovisning av hkl A: 2 har givits nare utvecklingsstadium. iSOU 1958: 30 0chiSOU 1958:45. Hkl D. Skog som på grund av ålder och Gallringsskog (förkort. G): Huggningsallmän utveckling anses böra hänföras till klassema B: 1, B: 2, C och D: l. äldre skog. Huggningsklass D uppdelas med Slutavverkningsskog (förkort. S): Huggavseende på kommande behandling i fölningsklassema D: 2, D: 3 och E. jande klasser: D:1. Skog som tills vidare bör behand- Definition av vegetationstyper las med beståndsvårdande huggning.

D: 2. Skog om vilken tveksamhet kan rå- Definitionerna har erhållits från skogshög-

da, huruvida den tills vidare bör gallras el- skolans taxeringsinstitution.

ler om den bör avvecklas inom 20 år. I avsnitten 4 och 5 förekommer redo- , D: 3. Skog som bör avvecklas inom 20 visningar där skogsmarken är uppdelad på

år. vegetationstyper. Vegetationstypema har dej. _ Anm: På svagare boniteter kan skog av finierats med ledning av riksskogstaxering-

›«_ massavedsdimensioner beteckna slutstadiet ens beskrivning av bottenskikt, fáltskikt och . . och följaktligen redovisas i olika underav- trädskikt. Följande typer har urskiljts av

delningar till huggningsklass D. I allmän- institutionen.

V..,,,_w,..,,,.,,..

SOU 1969: 32 15

Lavrika skogar. Bottenskiktet domineras även vilken genomsnittlig produktion som av lavar. Varierande fältskikt. skulle kunna erhållas vid 100 års omlopps- Moss-rika skogar; lingontyp. Bottenskik- tid under ideala beståndsbetingelser. Följantet domineras av friskmarkmossor men har de uppställning, som är hämtad ur Praktisk ofta inslag av lavar. Fältskiktet domineras skogshandbok, ger en jämförelse mellan av lingon eller andra ris, som vanligtvis Jonsons bonitetsklasser och idealbonitet. indikerar en något torrare vegetationstyp. Mossrika skogar; blåbärstyp. Bottenskik- Jonsons bonitetsklasser I II lII IV tet domineras av friskmarkmossor. Fältskik- Idealbonitet m3 . . . . . . 10,5 8,0 6,0 4,5 tet domineras av blåbär. Jonsons bonitetsklasser V VI VII VIII Mossrika skogar; fuktig typ. Bottenskik- Idealbonitet m3 . . . . . . . 3,4 2,5 1,8 1,2 tet domineras av friskmarkmossor men har inslag av sumpmossor. Fältskiktet varierar Enär diverse svagheter i boniteringssysmen har ofta inslag av odon och skvatt- temet under många år kritiskt har diskuteram m. fl. ris, som vanligen är förbundna rats vill utredningen hänvisa till vad som med fuktiga typer. sägs härom i SOU 1968: 9, sid. 105-107. Lågört- och gräsrika skogar. Bottenskiktet domineras av friskmarkmossor. Fältskik- Definition av slutenhetsgrad tet har inslag av låga örter eller gräs, det senare med en arealtäckning av minst 25 %. Definitionerna är hämtade ur Tekniska no- Avgränsningen mot blåbärstypen är ganska menklaturcentralens publikation nr 43, 1969 oskarp. och ur riksskogstaxeringens instruktion för Högörtskogar. Bottenskiktet varierar men fältarbete. domineras vanligen av friskmarkmossor. Med slutenhet förstås ett bestånds täthet. Fältskiktet har inslag av höga örter. Slutenheten anges i relativa tal (tiondelar) T allsumpskogar. Bottenskiktet domineras med utgångspunkt från bl. a. stamantal av sumpmossor, trädskiktet består av tall. (arealslutenhet) resp. volym (massasluten- Övriga sumpskogar. Bottenskiktet domi- het). Fullslutenhet betecknas 1,0. neras av sumpmossor, trädskiktet varierar Arealslutenhet anger hur stor del av ett men utgörs oftast av gran och björk. bestånds areal som utnyttjas för virkesproduktion. Massaslutenhet anger förhållandet mellan Definition av bonitet ett bestånds volym och volymen enligt nå- Definitionema är hämtade ur betänkandet gon erfarenhetstabell, vanligen Jonsons in- Virkesbalanser 1967 (SOU 1968: 9). tensitetstabell. Skogsmarkens godhetsgrad eller bonitet Begreppet massaslutenhet används av riksanges genom ett klassificeringssystem som skogstaxeringen i bestånd med en medelkonstruerats av Tor Jonson och som da- höjd av fem meter och däröver medan terar sig från år 1914. Boniteringen är av- arealslutenhet används för bestånd under sedd att karakterisera skogsmarkens pro- fem meter. duktionsförmåga och sker med hjälp av ta- Vid slutenhetsgradema 0,1 och 0,2 är beller, som har ingång efter beståndets me- marken så lågt utnyttjad, att den skall redelhöjd och ålder. Tabellerna gäller endast dovisas som kalmark. för någorlunda likåldriga och med låggall- Slutenhetsgrad 1,0 för plantskog anses föring skötta skogar, varför boniteringen i religga om plantförekomsten bedöms fullt stor utsträckning utgör en bedöm- tillräcklig för att på sikt helt utnyttja mar-

subjektiv

ning. kens produktionsförmåga. Jonsons system har åtta klasser varvid bonitet I anger den bästa bonitetsklassen och bonitet VIII den sämsta. Jonson angav

16 SOU 1969: 32

4 Grundmaterial avseende skogstillstånd

4.1 Riksskogstaxeringen åren 1953-1967 ning i fyra ägarkategorier tillämpats. För att få en uppfattning om tendenserna I vad avser beskrivningar av skogstillstån- i utvecklingen beträffande huggningsklassdet bygger skogsbruksutredningens uppskatt- fördelningen redovisas i tabell 4.1.3. en ningar på material från riksskogstaxeringsammanställning av genomsnittssiffror för en åren 1953-1962, delvis publicerat i se- de tre femårsperioderna 1953-1957, 1958rien Rapporter och Uppsatser, nr 9/1965, 1962 och 1963-1967. Materialet har samutgiven av skogshögskolans institution för manförts i fyra grupper av huggningsklasskogstaxering. På grund av systemet för ser. Beträffande denna gruppering torde obtaxeringens uppläggning återger resultaten serveras att den av redovisningstekniska skäl skogstillståndet som det i genomsnitt varit avviker något från utredningens i andra samunder tioårsperioden 195 3-1 962. manhang tillämpade uppdelning på tre åt- I tabell 4.1.1. återges skogsmarkens tota- gärdsklasser (jfr avsnitt 3). I tabellens förla omfattning samt dess procentuella för- sta avsnitt är materialet fördelat på fyra

delning på skogsägarkategorier inom länen länsgrupper och med en mellan

länsgrup- (betr. områdesindelningar och ägarkatego- perna i viss mån varierande ägarkategoriinrier jfr avsnitten 2 och 3) jämte fördelning delning. Materialet i tabellens andra avpå norra och södra Sverige i enlighet med snitt är grupperat i norra och södra Sve-

skogsbruksutredningens översiktliga indel- rige och i fyra ägarkategorier.

ning av landet (jfr avsnitt 2 och karta 2.2.). Av tabell 4.1.2. framgår skogsmarksarealens omfattning i IOOO-tal ha med fördelning på delområden, län och ägarkategorier samt dess procentuella fördelning på huggningsklasser. Redovisningen av huggnings-

klassfördelningen ger informationer om

skogstillståndet och om skogsskötselprogrammet så som det varit genomsnittligt under perioden. Beträffande redovisningen av ägarkategorier bör observeras att denna i

länsredovisningarna ej är enhetlig för hela

landet (jfr avsnitt 3) men att i de sammanfattande uppgifterna för norra och södra Sverige resp. hela riket en enhetlig indel-

SOU 1969: 32

ä 2-914341

fördelning på skogsägarkategorier inom länen. Medel- Tabell 4.1.1. Skogsmarkens procentuella tal för perioden 1953-1962.

Övriga enskilda Därav

Anm: Godsskogar redovisas ej separat i Norrlandslänen samt i Kopparbergs och de nordliga kommunerna av Värmlands län.. Med undantag av hektaruppgifterna samt uppgifter för Norra Sverige och Södra Sverige utgör tabellen en avskrift ur Rapporter och Uppsatser, 1965 nr 9, utgiven av skogshögskolans institution för skogstaxering.

SOU 1969: 32

Tabell 4.1.2. Skogsmarkens procentuella fördelning på huggningsklasser. Medeltal för perioden 1953-1962.

Areal skogsm. Hu ggningsklass __ 1 000- Område Agarkategori tal ha A B:1 B:2 C D:1 D22 D:3 E Samtl.

Norrbottens län Kronoskog 2 117 11 4 10 17 16 5 33 4 100 Övr allmänna 237 9 4 11 18 20 5 30 3 100 Aktiebolag 386 7 3 16 29 20 5 17 3 100 Övr enskilda 1 217 8 3 17 28 22 4 13 5 100 Samtliga 3 957 9 4 13 21 18 5 25 5 100

därav lappmarken Kronoskog 1 415 ll 4 8 14 14 6 38 5 100 Övr allmänna 173 9 5 10 20 16 4 33 3 100 Aktiebolag 180 9 4 14 24 12 6 26 5 100 Övr enskilda 420 11 4 15 23 16 6 20 5 100 Samtliga 2 188 11 4 10 17 14 6 33 5 100

» kustlandet Kronoskog 702 10 5 14 23 18 4 23 3 100 vr allmänna 64 8 2 12 14 31 8 20 5 100 Aktiebolag 206 6 2 17 33 26 5 9 2 100 Övr enskilda 797 7 2 18 30 25 4 9 5 100 Samtliga 1 769 8 3 16 27 23 4 15 4 100

Västerbottens län Kronoskog 1 039 9 5 10 23 l 8 6 24 5 100

100 Samtliga 1 960 10 5 8 23 20 6 21 7 100 » kustlandet 209 11 7

Samtliga 2 549 8 2 8 29 25 8 15 5 100 därav J ämtlandsdelen Allmänna skogar 235 6 3 9 19 25 14 20 4 100

Samtliga 625 12 2 7 31 21 7 16 4 100 Västernorrlands län Allmänna skogar 189 6 4 l 1 29 24 5 16 5 100 Anm: Betr. definition av huggningsklass jfr. avsnitt 3. SOU 1969: 32 l 9

Tabell 4.1 .2. (forts.)

Areal

skogsm. Huggningsklass 1 000- __ tal ha A B :1 B22 C D :1 D :2 D :3 E Samtl. Område Agarkategori

843 6 2 12 34 25 5 12 4 100 Aktiebolag Övr enskilda 867 6 2 14 32 28 4 10 4 100

Samtliga 1 899 6 13 32 26 5 11 4 100

Allmänna 140 7 4 11 27 25 5 16 5 100 därav Ångermanland skogar 590 7 3 13 33 24 4 12 4 100 Aktiebolag Övr enskilda 600 6 2 16 31 26 4 11 4 100

1 330 7 3 14 32 25 4 11 4 100 Samtliga

» Allmänna 49 5 1 10 35 24 6 15 4 100 Medelpad skogar 253 5 2 10 34 28 6 12 3 100 Aktiebolag Övr enskilda 267 4 1 11 32 32 7 9 4 100

569 5 2 11 33 29 6 11 3 100 Samtliga

Allmänna 168 10 7 9 31 19 4 16 4 100 Gävleborgs län skogar 615 6 4 13 33 23 7 12 2 100 Aktiebolag Övr enskilda 671 8 4 15 34 20 7 9 3 100

Samtliga 1 454 7 5 13 33 21 7 11 3 100

Allmänna 129 11 7 10 33 16 3 17 3 100 därav Hälsingland skogar 463 6 4 13 33 23 7 13 1 100 Aktiebolag Övr enskilda 539 7 5 15 35 20 7 9 2 100

Samtliga 1 131 7 5 13 34 21 7 11 2 100

» Gästrikland Allmänna skogar 39 9 8 8 23 27 6 12 7 100 152 6 6 11 33 22 7 10 5 100 Aktiebolag Övr enskilda 132 14 4 15 28 18 4 8 9 100

323 9 5 13 30 21 6 9 7 100 Samtliga

Allmänna skogar 460 12 2 7 23 19 6 27 4 100 Kopparbergs län 663 7 5 9 28 27 6 17 1 100 Aktiebolag Övr enskilda 908 7 2 9 31 25 6 16 4 100

Samtliga 2 031 8 3 9 28 24 6 19 3 100

därav Särna-Idre Allmänna skogar 157 16 1 5 13 13 7 39 6 100

Aktiebolag 38 18 5 4 15 18 4 33 3 100 Övr enskilda 29 17 0 11 20 26 2 17 7 100

Samtliga 224 17 1 6 15 15 6 35 5 100

» länet i övr. Allmänna 303 10 3 7 28 23 5 21 3 100 skogar 625 6 5 10 28 27 7 16 1 100 Aktiebolag Övr enskilda 879 7 2 9 31 25 6 16 4 100

1 807 7 3 9 30 25 6 17 3 100 Samtliga

Allmänna skogar 57 7 9 11 26 24 10 12 1 100 Värmlands län

148 4 4 11 35 30 6 9 1 100 Aktiebolag Anm: Bett. definition av huggningsklass jfr. avsnitt 3.

SOU 1969: 32

Tabell 4.1.2. (forts.)

Areal skogsm. Huggningsklass a 1 000- Område Agarkategori tal ha A B:1 B :2 C D:1 D:2 D :3 E Samtl.

Bondeskogar 217 4 3 13 34 29 6 8 3 100 Gods 46 8 5 16 25 30 4 9 3 100 Samtliga 535 4 4 13 32 30 6 9 2 100

Västmanlands län Allmänna skogar 96 4 4 9 35 30 6 7 5 100 Aktiebolag 90 6 4 11 32 32 5 7 3 100 Bondeskogar 164 7 2 13 32 29 5 8 4 100 Gods 21 7 4 18 35 25 4 6 l 100 Samtliga 371 6 3 12 33 30 5 7 4 100

Uppsala län Allmänna skogar 53 6 7 21 27 18 7 12 2 100

Samtliga 391 8 4 10 31 25 7 12 3 100

Södermanlands lån Allmänna skogar 61 4 4 19 28 21 6 17 1 100 Aktiebolag 22 6 3 9 41 22 8 ll 0 100 Bondeskogar 150 6 2 15 33 23 7 10 4 100 Gods 105 6 5 19 28 21 6 12 3 100 Samtliga 338 6 3 17 31 22 6 12 3 100

Östergötlands län Allmänna skogar 83 4 4 13 27 24 9 17 2 100 Aktiebolag 79 5 5 1 1 28 29 7 14 1 100 Bondesko gar 267 7 3 14 28 27 6 12 3 100 Gods 123 5 4 13 28 25 7 15 3 100 Samtliga 552 6 4 13 28 27 6 13 3 100

Skaraborgs län Allmänna skogar 71 6 5 13 23 28 12 12 1 100 Aktiebolag 25 6 9 13 22 32 10 7 1 100 Bondeskogar 213 6 3 14 33 28 7 7 2 100 Gods 42 6 7 14 27 25 8 11 2 100 Samtliga 351 6 4 14 29 28 8 9 2 100

Älvsborgs län Allmänna skogar 59 6 8 12 25 24 10 13 2 100

Samtliga 193 5 4 7 28 37 3 14 2 100 » Västergötland Allmänna skogar 47 6 9 13 26 22 11 11 2 100 Aktiebolag 21 5 2 8 35 24 8 17 1 100 Anm: Betr. definition av huggningsklass jfr. avsnitt 3. SOU 1969: 32 2 l

Tabell 4.1.2. (forts.)

Areal skogsm. Huggningsklass __ 1 000- Område Agarkategori tal ha A B :1 B:2 C D :1 D :2 D23 E Samtl.

Bondeskogar 353 6 2 12 36 25 7 8 4 100 Gods 34 1 1 2 10 24 33 8 7 5 100 Samtliga 455 7 3 12 34 25 7 3 100

Samtliga 666 5 4 15 34 25 7 8 2 100

Allmänna skogar 56 3 8 16 25 20 10 18 0 100 Kronobergs län Aktiebolag 72 4 7 15 34 26 5 8 1 100 Bondeskogar 440 6 2 13 41 25 5 6 2 100 Gods 39 5 3 17 33 23 7 10 2 100 Samtliga 607 5 3 14 38 24 6 8 2 100

Kalmar län Allmänna skogar 86 5 4 12 29 23 11 14 2 100

Samtliga 137 9 2 8 32 26 7 12 4 100 Göteborgs o Bohus län Allmänna och

Samtliga 151 7 3 13 34 25 5 10 3 100 l Hallands län Allmänna och AB:s skogar 29 3 8 24 31 23 5 5 1 100 Bondeskogar 149 8 4 18 33 24 4 6 3 100 Gods 22 5 4 19 31 27 6 6 2 100 Samtliga 200 7 5 19 32 24 4 6 3 100

Blekinge län Allmänna och AB:s skogar 17 2 5 16 30 31 10 6 0 100 Bondeskogar 135 5 3 18 37 24 5 5 3 100 Gods 21 5 4 15 26 30 6 10 4 100 Samtliga 173 5 3 17 36 26 5 5 3 100

Kristianstads län Allmänna och AB:s skogar 43 3 5 17 31 26 8 8 2 100 Bondeskogar 176 6 4 18 33 24 4 7 4 100 Gods 46 3 6 16 30 27 7 10 1 100 Samtliga 265 5 4 18 32 25 5 8 3 100

Malmöhus län Allmänna och 10 4 4 18 26 30 9 9 w 100 AB:s skogar

Anm: Bett. definition av huggningsklass jfr. avsnitt 3.

22 SOU 1969: 32

Tabell 4.1.2. (forts.)

Areal skogsm. Huggningsklass _ 1 000- Område Ågarkategori tal ha A B:1 B12 C D:l D:2 D:3 E Samtl.

Bondeskogar 30 ll 6 19 34 16 4 7 3 100 Gods 24 3 7 16 26 22 13 ll 2 100 Samtliga 64 7 6 18 30 20 8 9 2 100

Norra Sverige Kronoskog 3 831 10 5 9 20 18 6 28 4 100 Övr allmänna 778 10 3 7 21 21 8 25 5 100 Aktiebolag 4 473 7 4 11 30 24 6 15 3 100 Övr enskilda 6 010 8 3 12 29 24 6 13 5 100 Samtliga 15 092 8 4 11 27 22 6 18 4 100

Södra Sverige Kronoskog 510 5 7 13 28 27 8 ll 1 100

Samtliga 22 794 7 4 12 28 24 6 15 4 100 Anm: Bett. definition av huggningsklass jfr. avsnitt 3.

. ,. ,. SOU 1969: 32 23

.___“.,,.A._.,.:\,.,,._.._;

Tabell 4.1.3. Skogsmarkens fördelning på huggningsklassgrupper och skogsägarkategorier. Medeltal för tre femârsperioder under åren 1953-1967.

Huggningsklassgrupp

Mark un- Slutavder för- Röjnings- Gallrings- verkyngring skog skog ningsskog

Huggningsklass

D2+D3 A B:1+B:2 C+D:1 +E Samtliga Pe- 1 000- 1000- 1 000- 1 000- 1 000riod tal tal tal tal tal __ Område Agarkategori nr ha % ha % ha % ha % ha %

Norrbottens- och Kronoskog 1 299 10 410 13 986 33 1335 44 3030 100 Västerbottens län 2 354 11 523 16 1277 38 1188 35 3342 100 3 246 8 646 21 1168 37 1086 34 3146 100

Övriga 1 29 9 36 11 122 37 144 43 331 100 allmänna 2 29 8 51 14 151 40 144 38 375 100 3 40 11 63 16 155 41 122 32 380 100 Aktiebolag 1 102 9 193 17 585 50 275 24 1155 100 2 113 10 250 21 517 44 303 25 1183 100 3 80 7 255 21 597 48 295 24 1227 100

2 726 10 1341 18 3172 43 2162 29 7401 100 3 550 7 1488 20 3229 44 2147 29 7414 100

Norrlandsläneni Allmänna 1 37 6 100 16 284 47 192 31 613 100 övrigt skogar 2 57 9 75 ll 347 52 184 28 663 100 3 37 6 93 14 335 50 203 30 668 100 Aktiebolag 1 149 6 381 15 1428 56 606 23 2564 100 2 221 8 325 12 1560 57 618 23 2724 100 3 182 7 390 15 1366 51 706 27 2644 100

2 489 8 750 13 3434 57 1344 22 6017 100 3 399 7 856 14 3192 53 1590 26 6037 100 Svealandslânen Allmänna 1 58 6 132 15 443 49 275 30 908 100 skogar 2 98 11 117 13 446 49 239 27 900 100 3 68 7 155 17 415 45 291 31 929 100 Aktiebolag 1 93 6 249 16 888 59 281 19 1511 100 2 133 8 264 17 848 53 360 22 1605 100 3 104 7 342 21 791 49 377 23 1614 100

2 480 9 753 14 2830 54 1238 23 5301 100 3 399 8 935 17 2654 49 1408 26 5396 100 Götalandslänen Allmänna 1 36 5 152 18 453 54 194 23 835 100 och aktiebolag 2 44 5 178 21 459 53 183 21 864 100 3 47 5 225 24 430 45 243 26 945 100 Övriga 1 169 5 645 18 2167 61 581 16 3562 100 enskilda 2 248 7 568 15 2262 60 667 18 3745 100 3 229 6 668 17 2217 57 786 20 3900 100 Anm: Definition av huggningsklass resp. skogsägarkategori jfr. avsnitt 3. Period nr 1 = 1953-1957, period nr 2 -= 1958-1962, period nr 3 = 1963-1967.

24 SOU 1969: 32

Tabell 4.1.3. (forts.)

Huggningsklassgrupp

Mark un- Slutavder för- Röjnings- Gallrings- verkyngring skog skog ningsskog

Huggningsklass

D:2+D:3 A B:1+B:2 C+D:l +E Samtliga Pe- 1 000- 1 000- l 000- 1 000- l 000- __ riod tal tal tal tal tal . Område Agarkategori nr ha % ha % ha ha ha % % %

Samtliga 1 205 5 797 18 2620 60 775 17 4397 100 2 292 6 746 16 2721 59 850 19 4609 100 * 3 276 6 893 18 2647 55 1029 21 4845 100 l

2 1434 9 2316 15 7647 50 4065 26 15462 100 3 1095 7 2628 17 7440 48 4366 28 15 529 100

2 1987 9 3590 15 12157 52 5594 24 23 328 100 3 1624 7 4172 18 11722 49 6174 26 23 692 100 Anm: Definition av huggningsklass resp. skogsägarkategori jfr. avsnitt 3. Period nr 1 = 1953-1957, period nr 2 = 1958-1962, period nr 3 = 1963-1967. SOU 1969: 32 25

Denna areal har ej medtagits i tagränsen. 4.2 Specialbearbetning av riksskogstaxebellen. En mera differentierad redovisning ringens material för åren 1953-1962 med samtidig gruppering på såväl län, åt- Som nämnts i avsnitt 1 har utredningen gärdsklass som ägarkategori hade i och för införskaffat material röran- önskvärd. På grundval av riksvisst, speciellt, sig varit Som underlag för upp- material vilket inhämtas de skogstillståndet. skogstaxeringens beträffande framtida återväxt- genom stickprovsmetodik är en sådan finskattningar och röjningsåtgärder har skogshögskolans fördelning emellertid ej möjlig att göra med institution för godtagbar statistisk säkerhet. Utredningen skogstaxering på grundval av taxeringsmaterial för tioårsperioden 1953- har, främst med hänsyn till sina uppdrag rörande frö- och plantförsörjningen, bedömt 1962 lämnat utredningen vissa eljest ej tillgängliga specialuppgifter. Även dessa upp- det lämpligt att i förevarande sammanhang förhål- lämna en särskild redovisning för dessa ur gifter ger en bild av vissa skogliga landen sådana de var i mitten av nyss- återväxtbiologisk och skogsekonomisk syn-

nämnda tidsperiod. Hektar-, procent- och punkt speciella områden. stämmer exakt I tabell 4.2.4. redovisas den slutavverkpromilleuppgifter ej alltid en och samma tabell skogen områdesvis med förinom resp. de olika ningsmogna tabellerna sins emellan. Detta förhållande, delning på trädbestånd. Trädbeståndstypersom avser även vissa andra tabeller än de na definieras enligt följande: i här förevarande beror dels av Tallskog: Tall uppgår till minst 7/ 10 av avsnitt, avrundningseffekter, dels av att de i vissa beståndets grundyta. baserats Granskog: Gran uppgår till minst 7/10 fall på skilda underlagsmaterial. Taxeringsinstitutionen har lämnat mate- av beståndets grundyta. rial med av åtgärdsklasserna Barrskog: Tall och gran tillsammans uppfinfördelning kalmark, slutavverkningsskog och gallrings- går till minst 7/ 10 av beståndets grundyta. Blandskog med övervägande barrträd: skog på vegetationstyper (jfr avsnitt 3) och för vissa delar av landet även med fördel- Liövträdsinblandningen utgör 3/ 10-4/ 10 av

på höjdområden. I förekommande fall beståndets grundyta. ning avsnitt även Blandskog med övervägande lövträd: Löv- (jfr Z) har fördelning gjorts 5/ 10-6/ 10 av bepå områden ovan resp. nedan skogsodlings- trädsinblandningen utgör gränsen. Vidare har material lämnats rö- ståndets grundyta. rande den Ädla lövträd: Ädla lövträd uppgår till slutavverkningsmogna skogens minst 7/ 10 av beståndets grundyta. fördelning på olika typer av trädbestånd. av materialet m. fl: Lövskog till minst Finfördelningen har gjorts Björk uppgår främst för att ur och 7/10 av beståndets grundyta. Ordinär lövåterväxtbiologiska skogsekonomiska synpunkter erhålla bästa skog såsom björk, asp m. fl. dominerar. möjliga grund för de uppskattningar röran- En redovisning av den slutavverkningsde behovet av återväxtåtgärder och röjning, mogna skogen med fördelning på trädbei avsnitt att bedömningar beträffande som redovisas 5. Härjämte har ma- stånd medför terialet av återväxtåtgärder m. m. efter utäven varit nödvändigt som grund för typen i avsnitten 6-8. förd slutavverkning kan göras med ökad uppskattningarna I tabell 4.2.1. har det mera finfördelade säkerhet. Materialet enligt tabell 4.2.4. har material som redovisas i tabell 4.2.3. sam- sålunda utgjort en av grundvalarna för den manställts rörande behovet av återväxti översiktlig form. uppskattning 4.2.2. bild av som redovisas i avsnitt 5.1. Det Tabell ger en översiktlig åtgärder skogstillstånd och ägarförhållanden för arbetsunderlag som användes vid uppskattvar även fördelat på tre grupper av skogsmarksarealen ovan skogsodlingsgrän- ningen sen. I Norrbottens län finns på kronosko- slutenhetsgrader och inom varje sådan grupp kustlandet ca 20 000 ha skogs- separerat på de tre huggningsklasserna D: 2, gama inom mark som är belägen ovan skogsodlings- D: 3 resp. E.

SOU 1969: 32

Tabell 4.2.1. Sammanställning av Sveriges skogsmarksareal. Slutawerkn-

Använda beteckningar m m Reg (kol 1): riksskogstaxeringens regioner, jfr avsnitt 2. Län (kol 2): länsbetcckningar, jfr. avsnitt 2. Område (kol 3): lp 0 so, lappmark ovan skogsodlingsgränsen, 1p n so, lappmark nedan skogsodlingsgränsen, län n so, 1p n so + kustland, 1sk, landskap, Jtl, Jämtland, Hj, Härjedalen. Betr. områdesindelning jfr. avsnitt 2. Kalmark, huggningsklass A, Slutavverkningsskog, huggningsklasserna D:2, D:3 och E, Gallringsskog, huggningsklasserna B21, B:2,, C och D:1. Bett. defimtion av huggningsklass jfr. avsnitt 3.

SOU 1969: 32 27

Tabell 4.2.2. Sammanställning av skogsmarksarealen ovan skogsodlingsgränsen (milj. ha). Fördelning på regioner, län och åtgärdsklasser Åtgärdsklass Region enl. riksskogs- Slutavverkn. Gallrings- Län Kalmark skog skog Summa taxeringen

Fördelning på ägarkategorier och åtgärdsklasser - samtliga fyra län Åtgärdsklass Slutavverkn. Gallrings-

Fördelning på regioner, län och ägarkategorier - samtliga åtgärdsklasser Ãgarkategori

Anm: Bett. använda beteckningar m m jfr. tabell 4.2.1. samt avsnitten 2 och 3. 28 SOU 1969: 32

m

...m mm 82 82 82 m8_ m8_ 82 82 m8_ m8_ m8_ 82 82 m8_ 8m_ 8m_ 8m_ m8_ 8m_ 8m_ 8m_ _me_

...umeå

xmaênam_

VTNFJNM

wwzmêwm øoåøuøu

s_

.mmmoå

m.mm m.m_ ..._mm m.m_ m._m

-m8_

m.mm m.mm

_xmm_ m.mmm mmm.. _.m__ m.mmm m.mmm _.m2 m.m_.m m.mm_ m.mmm _.m_.m m.m__

m.mmm_

_v_

_m_ mm

uåmmmmw

.om _

=

.bom

mmmmoa_ .ämoxm

om _m mm mm mm mm I mm mm mm mm mm mm mm _m vm mm m.. m_ m.. n:

m__ _m_

.Am :oo

s_

.nEsm

zoo

m8_

m_ m.m mmm I tm m.m m._ m.m

.§0

...m ...m m.m m.m m_m _._

m.m_ ...mm m.m_ m.:

mxiâmq

3._ _.mm

45mm_

_s mm

mmmimmzmwäm.

nä_

.øomcmmmmmøzwommoxm

om v _ m m _ m m m m m

m_ I I | I m_ m_ l m_ I m_

__51_ ummmm

.m_m

_En_ .nEnm .82 szs

l u.. i I l .m

m_ m._ I I I I m.m m.m m... m.m m.m m.m md ...m m._

m_

E53_ _mmømâä damma_

om _

m_ mv m.. mm mm I m.. mm 2 mm mm mm m_ mm mm mm I _m mm

m2

mc._ommm_m_mm_____mw_:c

__.mo

s_

.nanm -8m_ _miå

I I då _m_ m._ m.m m.m m.m m.m _.m_ m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m

m.m_ m.m_

m_

m.mm

I I

_mwøwüoxmwm

xäêaam_

._

mami.

.._om_.âm__o_m.mmomo

._mm

mm mm mm

mmm mmm mmm mmm mmm

om m: m_m mm_ _m_ mm_ _mm mm_ m: mv_ mm_ mv_ mm_

m_ .om

_mmoxm

.mwä

o

s_

.amma -m8_

ouømzâ

vem

...m _.m _.m _.m _.m m_

m_m.. m.m_. m.mm m.mm m.mm m.m_ _am_ .mmm _.mm ...mm m.: mm_ m.mm

...m3

woxmmmcämigåmmâm

.mczzouøvmovmhco

.o _m_ v_

:oo

övfEO mxtmwoå

.m m_ mm vm mm _m mm mv mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm _S_

_m_ m__ _m_ _mm

:owmbco

.N

_mlo

s_

.ummoå

:d

-8m_

_n_ m._ m.m m.m m_m m._ m._ _.m m.m

m.2 m.mm m.: m.m_ m.m_ m.m_ m._m m.m_ m.mm m.mm m.mm

“m

.__m _m_ m_

.ämm

Eømâ

ma

_mmoxmaäøm

_mmoå

.CND

mm

.m __ mv_ mm_ mm_ mm_ mm_ __m mm_ mv_ mm_ _m_ mm_ m: mm_ mmm mm_ m_m mmm mmm :m .__m Anm_

:ouâänaêåox

:oo

mêåomänm

s_

.ummoå

U O

-mmm_

.aäøømømün

.§3

m_m m._

mmm mmm

m... m.m

_.mm m._m m.mm _am_ _.mm m.mm m.m_ m.m_. _.mm _.mm m.2 _.mm m.mm

m.mm_

§26

.s m_

:oo .m_m

cmwiøxoømøamøm_

_uoE Om .__m

.m m mmm mmm mmm mmm mmm mm_ mm_ mm_ mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm _mm mm_ mm_

_aêsm

mco=onum _mmoxm

mmmnøo

s_

...mmoå -m8_

_

mmm mem .§0

m.m m.m m.m m... ...m m.m

än: 13 m.mm m._m m.mm m.mm m.mm _.mm

m.mm_ m._m_ _.m_._ m.mmm

_s _.__

_aommmmiwêmmoxm

“E3

m .m

mamommmvümåcwwznv

.simma-z

_omåv

.N

mm mm

.m m_m mmm m_m mmm mmm mmm mmm _m_ m_m mmm mmm mmm mmm mmm 8_ m2

:Små

m _mm _mm

:E98

ammoxmaåsmzwh

:§3

s_

_E223_

._25 -8m_ mmm

m.m m._ m.m m.m ._mm

m.__ m.mm m.m_ ...mv

E.

mä. m.mm m._.m m.mm m.mm m.mm m.m_

m.m__ m.m_._ m.mmm

momiom

.s m si.

ammo?

.små

woxmmwiåmm

doøommo_

meanm

.må 2%_

asså asså asså asså

.n.mmm__o__m_owo

m m v_ o m m_ 0 m v_ o m m_ o m v_ O m

_nmøøåøh

E

E

.møânomøz

v.51 .S20 _mås_ 8m +8m 8m -mmm 8m +8m

a m -m um

micmäovøm

Ö

.aomømmwmmszvommoxm

A

:oo

maowcioxmmmwoxmmvz_

_mmâøxoømon

emo

dwwoxmmmwwwm

-eo mmm_ m m_ m_ om..

_mmoxm

WN» mm

mmmimwcwümâö

mmmimmøiüms:

m

mu=mø måmmmoå

:mosa m3_ _ _ _m3_ cava: ”mami

S O U .nu 6 9 3 2 N

m m

2,. mN 8a_ 8a_ 8a_ a8_ a8_ 8a_ a8_ a8_ 8a_ 8a_ a8_ 8a_ 8a_ 8a_ 8a_ a8_ 8a_ a8_ 8a_ 8a_ a8_ 8a_ a8_ a8_

vg

maa adm

358mm

mmmm

a._a mä. a.mm m.: N.m_ a._m

aamam

N.mv

_.avN _.._aN

a_

N.NN

a.Na_ vsv_ a._m_

mmaaNN

m.aN_ a.amm

-a8_ _a_ NN a.mm__ vamm_ v.aam_

a_ _N am v» v» S. aa E mm E. av Nm mm aa Nm ma vm aa am ma ma

mm_ v__ a: m: mv_

aa m.m _u_ ...a m6 m_ vs m.m

mmm

a.v

N.aN

.QEBm

Nam

N._ _._

a.m_ aa» _um_

_.N

ma_ a.N_

050 -a8_ 2:a_ aN m.aN_ Nä_ av: wvmN

a a a m

om a_ I »N vN vN I a_ l m_ v_ I | l I i I I | I _N a_

aa

dEå

I l

ma

I l I

.8a_

I I l I I 1 I m.N

.=u.H nam sam

3 ha m._ m.a _.m

_a_ m_ a.av m.: _..Nm

a.

å mN mm am vm va aN mv mm NN vm Nm Nm ma aa mm vN N_ vN

m_ mm_ m__ mm_ vmN _NN aNN

aa

.smal .a8_

a.N aa wa ad av

mmm

v._ v.m md

a.Nm

a..., m.m _._

m.aN

_.N _._ _.m

N.mm N.: a._v v.: N.vm

_nä_

_a_ a_ AN_

om m_ aaN amN »NN mmN mmN aa_ maN aaN va_ __N mm_ _aN amN _av Ev mmv sm vNm mav Nav ma_ mm_ _v_ vm_

.mmaw

aa

Na 3

ada

N.m

v.Nv haN

n_

m.Nm ai a.m_ aa_ aaN

_.N

Nv_ N._m

m.Nav

_.am am»

N.NvN

_.am

.band 8a_ m.maN _mmv N.va_.

.o _a_ v_ _ä_

Na mv vm Na ma mm ma aa ma mm Nm am aa m_ av am

.m m_ m__ mm_ Na_ N__ a: aa_ va_ aa_

aa ma ma vd

ma v.N

ammo?

_._ au_ a,v __ _._ NH.. v.m

_a_ hmm m._N

asmm

_.N

a.m_ a.mv a.v_

.E .a8_ _a_ N_ m.va_ a.Na_ a.ma_ m.mN_

va t. ma am mm mm a»

.m __ v: mm_ Nv_ vm_ m: aa_ Nm_ mm_ av_ aa_ _a_ mv_ ma_ am_ ma_ Na_ mm_

aa

mmm ma a.m a.N ad

asm

.umaoå

aav

v._ m.m _.a

N.v_ _um_ m._m m.vN

vamm mama

__

hm_ mHN_ ha_

-8a_

m.am

.nån _._m_ ›.__N msvN

_a_ a_

aa mm S.

.m a mNN a_N NvN a_N EN ma_ _.NN m_N mmN amN mvN amN aa_ ma_ maN aa_ av_ _mN aaN EN aaN

Na av

damoå

wam

a.m_ a.: v_ a.a av m_ a.v ana_ v.:

a.:

mdmN

ad» m.: m.mm mmv_ v.vm

-a8_ 2:a_

a.ma

.wøz a m.mvm N.NNm hvNm a.Nva

v a

vm mv a_ __

vvN

__ m_

.m m va_ _m_ t_ __N Nm_ _a_ maN aa_ _m_ Na_ I mv_ an_ aa_ _m_

_a_.8a_

ma

u.:

mv m.a ma Na m.a am_ aN

Nam aHmN

_.N

v.vN v.a_ m.a_ m.am

asmN

aN_ ma_ a.vm

._23 aa a mumv_ mmm_ _.mvv m8»

.må 2a:

asså asså asså asså asså asså

m v_ O m v_ o m v_ o m v_ o m v_ o m v_ 0 m

Omni ._95 :sas s v .a 8m +8m +a :a 8m +8m .a 8m

.öatob oas _så_

-so m ma_ _a_ a_ 8a a_ 8a

.m.N.v å_ N 0

_Ev_ m3_ _

30 SOU 1969: 32

08_ 80_ 08_ 80_ 80_ 08_ 80_ 80_ 80_ 80_ 08_ 08_ 08_ 08_ 08_ 08_ 08_ 80_ 8_ 08_ 80_ 08_ 08_ 80_

om mm

amEEmm

m

vmom mmm mmm

md

v.28 mmmmm

v.m

-08_

m.vm m.: m.mm

0.mm_ 0_mm mä_ nä_ v._0m m._mm 0.8_ m.mm_ m.mmm ...mmm

m.mmm_

_m

0.30_ mms_ 0.m0mm

mm __

.m vm mm _m mm vm mm mm mm

_m m__ m0_ vm_ ___ m0_ m__ m0_ v0_ v0_ 0m_ mm_ m0_ m__ m0_ mv_ om_

mm am

8:8

v_m m.m m.m m.m 0.0 Q0 m.v od

.E55

06_ 0_mm m.mm

.80_

m.: _.0m m._m _.mm a.: m.mm ...mm

.§0 §2 0.m__ S:

23._

0m

W

om m m m m m_ | 0m v_ I m_ I l vm _m 0m l v_ __ I vm m_ I .I | I

.duk .Scam .80_ 8:8

I I I l m. I l

0.m ._ _._ 0.v v._ m.0 m._ | m.m | | l

m_ 0.m_ 0.m_ m.mm _m m.mv 0.mm

.m m_ mm vm mm mo

S vm mm mm mm l _m vm mv mv mm vm m0

om_ m__ mm_ _mm __m mvm mmm

.nanm -80_ 8:8

m.m m._ 0._ v.m I m.m m.m m._

0.m_ 0.m

_.m

m.mv _.m_ m.: m.m_ m.mm m.0m m.0v Qm_ m.mm m.mm m.mm

m.vm_

w_

m.0_m

omm mmm mmm mmm omv mmv vmv mom mmm

.m

m_ __m v0m 00m mmm mmm mmm vvm mmm 0_m mmm Em m_m ma. 0_v mmv

.min

8:8

md

mmm

md

.amma -80_

v_

m.vv mä v._m mi_ m._m m.mm ...om md_ _Hmm mmm

Qmvm

0.3 v.m_

w.m_m m.mmm

_öm

_.mmm v.m_0 v.__m

m.0m0_

.o v_

om m_ mm mv mm mm mm mv mm vm mm mm mv m_ mm _m

m__ m0_ mv_ mm_ v0_ 8_ v0_ m0_ m__

med

8_

.ummoå

0.m m.m

.08_

mdm

_.m v.m ...m m._

m6_ o.mm m.0

å m._ m._ å

m.v_ m.mm m.mm m.m_ 0.vm m.mm

§8 am: 06m_ m.m0m

.å _8 m_

vmm

mm om mm mm

.m __ mm_ vm_ _0m vm_ mm_ mm_ vv_ _v_ mm_ mv_ mv_ mm_ m0m 0a_ mm_ _m_ mm_ S_ om_

om

.a.0.mvm

2 v.m

mmm

m6

mmm

m.v m._ m.m

.ummoå

m._m m.mm ma_

_._

0._v __m_ m.: m._m

.nån -80_ 8:8 m.mv_ 0.m__ m8_ o.m_m v._mm

0_ ä:

mm mm om vm ...m mo mm mm

.m 0 _m_ mm_ om_ mm_ 0_m mm_ _m_ vm_ mm_ m__ m__ mm_ mm_ vv_ mo_ m0_

ammo?

0.m _.m m6 omv

0.mm

m.v v0 v.m m.m

m.mm 0.0_ v.v_

å

-80_

_.0v 0.m_ m0m

8:8 v.0v_ m.m_m

_d_

än: m me: m._0m mm0mm m.vm_ m.mmm

m m v m m

.m m m0 mm vm _m I ä om vm mm mm vm mm mm mm av 0_

m__ om_ m0_

I

mmm

å m.0 m.0 m... m.m v._ _.m 0.0 m._

_m_ 0_mm m0 mm0

.08_ 2:8

m.mm _a_ v._m

E51_

_.m_ m_m

m.m0_ mmm: qvvm

å_

m

waaam

-man §0_

“aaah aEEâ 8:53 asså 8:85

m v_ 0 m v_ O m v_ 0 m v_ 0 m v_ 0 m v_ O m

30m_ 005 _§8_ E v |00m 8m +8m u0 8m +8m +0 :0 00m

.E220

om

.ao ...v8 m _§5_ _ä_ _o_ -__m :så o

.mmv å_ m N

:så m3_ _ __

SOU 1969: 32 31

..N NN 82 ..8_ 82 82 ..8_ ..8_ ..8_ 82 82 ..8_ 82 82 82 8.._ 8.._ 8.._ ..8_ 82 8.._ 8.._ 8.._ 8.._ ..8_ ..8_

amEEmm

s. N

-8.._

vNN v._

vHNN

NN N..

_.NNv

NHNN N.NN N...N _.NN

N.vN_

N..._

N.N..N

...vNN_

_.__

...NNN N._NN

NN

N.NN_ _.NN_ N._N_ N.N__

N..._N_

_s

_.NNN_

NN

...N NN NN NN NN NN NN .N NN NN NN Nv Nv ..N Nv NN NN NN NN | l NN

_N NN_ N.._ ..NN

s_

dEå -8.._

I l

.._O. N... N.N ...N N.. N.N .N_N NN N... N.v N.N N.N v... v...

NHNN ...vv

.s

N.NN

N.8_

...N_ _.NN

_.Nv_

..N _.N_ _.N_

..N N N v _ N N v

N_ | I l | I v_ I __ | I I I I I _v I NN

s_

-..mh .._.så ...8_

N_ I l | I I N._ I N._ | N.v N._ N.N I _... I _... I NN vw_ N.N I N... I N...

_s

l I

å N_ N_N NNN NNN NNN NNN NN_ N.._ NN_ NN_ .._N NN_ N..N NN_ NvN N..N _NN NN_ NNN N_N N_N Nv_ N__

s_

.mami

l

...8_

v.N N_ _.N I N._

N.Nv

N.N

v.Nv

N._

N.NN N.NN _.vN N.NN N_N

...8_ N.N_v

NW_ N._N _.N_ N.N_

_s N_ N.NN_ N...NN NHNNN

..N I Nv NN

N_ NNv _ov NNN Nov vNN ..NN ..NN NNN NNv Nov NNN v..v N..v NNN NNv NNN Nvv NNN NNN _..v ..NN

.NNE

s_ I

.amma -88

N.N v.N v...

v.NN ...Nv

_.N N... N...

N._v

N.8N

N.NN N.NN N.NN N.NN NNN

Aco_

N.NN N.N_ ...NN _.NN

..._NN

v_

N._NN N._NN

.o _s

..N N_ vN NN _v NN vN NN NN NN Nv Nv Nv NN NN NN vv ..N Nv Nv Nv l NN I NN

..N_

s_

...NNOE -8.._

N... _.N N.N N.N N._ ...N N._ ...N ...N ...N N.v N.N vN I N... I N...

_s

.E N_ _.__ N.__ N.NN ...NN NHNN N.NN

..N vN NN NN _N _N NN _N NN NN NN I NN I NN

__ NN_ NN_ ..N_ _v_ NN_ NN_ N.._ NN_ N__ N__

s_

;N82 .._.m5 -8.._

N.v l I

N.vN

N.N N.N __ NN

N.vN

.s N... N... N.N N.N _HN N... N...

.._ N.N_ _.N_ N.N_ _HNN

N.NN_ N.NN_ N.NN_ N.NNN

..N vN NN NN NN ..N NN NN

N N.._ NN_ N__ _N_ ..N_ N.._ NN_ ..N_ N.._ N__ NN_ N.._ _.._ N_v NvN ..NN NNN

s_

_Nmoå -..8_ N.vN

N.N N.N v...

v_..N

N... N.. N.N NN _HN N.N

N.vN

N... _.N

än: N.v_ N...N N.NN N.N_ NN_ NHNN v.vN_

_s N N.N_

..._N_ N.NN_

..N vN N_ ..N ..N l vv NN ..v 2 vN v_ NN vN NN vv NN NN N NN_ NN_ NN_ NNN NNN ..NN _NN

s_

.._...NA -..8_

N._ I v.N _Hv Nv

...v N.N

N.vN

_s N N... N._ N... N... NN N... ...N N... N.N

N...N N.N, _.N_ N.NN N.NN NH_ N.NN

Nsssm

-.N:N ss..

asså asså asså asså asså

N v_ o N v_ o N v_ o ,N v_ 0 N v_ 0 N v_ N. N

.

..N.så :Eon

8 8

-so NNN. N -..N ..N_...N s -..N _o_ ...m ..N_»N o

N.N... _s_ N

..N._NN NNN_ _ ___

3 2 SOU 1969: 32

m mm 88_ 82 82 82 82 82 82 82 82 888_ 82 88_ 82 82 82 82 88_ 88_ 82 88_ 88_ 88_ 88_ 88_

mmEEam

s_

mmm msm

ms amma

0.3. ma»

Amom Emm

m8m

-88_ m.m8m 8“m8m mHSm 8._m_ hmmm 8.2_ 8.mmm 8.m_m 8.:_ 8.38 od? 8._2_ m8: v.82 8.882

.aa mm

mm mm mm :. mm E a» mm mm m» R mm mm 8 88 m8 S mm mm s. m8 mm _m am

om ä

s_

.nEnm

mm om mmm

mmm

a...

-88_

mm m8 a.” _.m 8.3 ...m8 mmm_ 8.mm 8mm m.: ämm mä 8.3. 8.2 m.: m.m_. m.:

mao_ mmm_

_a_ 8a

8 a 8 m _ m m m v 8 m a m m 8 m 8 .m I | l 2 I I 8_ I

a__

.A83 -88_

l l I mm mm_ ...m l m; m8 8._ I 8.8 m._ m8

AKP.

|

E m_ mm m8 m8 m._ m8 ä_ 0.8 d_ m.m

cm E m8 mm mm mm m8 E 8 _m 8 mm 8» mm m8 R 8

2 m2 8_ mm_ v2 82 2_ _8_ m2

mmm om

.mami -88_

m.m 3 0.8

afa_

m... S.

I. mä 8,8 m.m_ m.mm ämm _wm 8.2. ma_ _.8m _mm m.: 8.2.

18m 8.2_ Nsm_ 58m

8_

á m_ 8mm m8 8:. s.. 8mm m3. 8:. mm.. _mm om.. ma. mm.. S.. m3. mmm mm.. mm.. 2a 8:. :a m? mm.. S.. 5.

.mwä

as

mmm _Hvm

8.8 m.: 82 m.m_ m.mm _.mm m.88

hmmm

m.mm

_.mm män 8.88 m8_ m.mmm _wmm 38m 8.2_ mm: 98mm 8mm...

;mudd .o 88_ _a_ v_ mmm: 88mm

8m _m E. am s. mm a. am a. mm m8 am 8 8 mm mm s. am mm mm _m mm mm

,m m__

m.

8.m am m.m 8a _Hm 0.8 _am_

uma 8._.m

S.

m._ 8.2 mä 8.2 8.2 8.2 ma.. 8.8

.ummoå

tm_ 8.8 8.8 8mm

.å 88_ 2:a. m_ 3.2

mm

am

m...

å m8_ ma_ 8_ ma_ m2 _m_ 8a mm_ 2_ m8_ m: m8_ _m_ 82 8: mm_ 8mm En m2 m2 mm_

__

mmmm mmm amma

m8

.ämoå

m_

mama

m8 S.

E8

m8

hmm 8.8 ma... _.2 8.8 m.: 8.2_ 18m ms_

.§3 -88_ afa_ 8_ 8mm_ 8.8_ 8.82 85m _.__m

sm

8 a 88 m8

.m ma_ 2_ 3._ 2_ m: 82 ma_ mm_ 82 m: mm_ m2 ma_ 8: 82 2a 82 mm_ m2

.ummoz -88_ mmm mmm

m.m

afa_

_.m

hmm m8_

E

än: En m:

_.m

8.8_ 8._m _._8 5.8 _.m_.

m m8_ mä 8mm_ 8mm 5.8 8mm_ 38m 888_ m.mm_

å. _m 8 _m 8m _m 8m _m 2. mm mm 8 8 88 s. am s. 8 8 8m 8 mm 88

m 8.. 3.

mmm

_._

8._ m._ 8.m m.m mm_ mä. _.mm 8mm_ 0.3 må 8.5 88m mHm_

afs

m.: 88m um_ 18m QR.

.§82 -88_ 8

asså

-må

asså

:a:

asså asså asså asså

M o m M o m M O m M o m M o m M o m m

35m ._25 §2_ s a -8 8m +88m +8 .8 8m +8m +8

.

.ñmäob

-so 8a. m _s_ 88 mä_ ma: _o_

.mms så

m › M

823m m3_ _ __ ___

SOU 1969: 32

W W

...N MN 82 82 _s_ 82 82 82 82 82 82 88_ 82 82 82 82 08_ 88_ 82 08_ 88_ 82 82 82 82 82

uwEEum

3 aa

o._m

m6

odN

afa_ a._NN oaNm

8.2 En En oda

-82 N2_

Q8

oeNN

KN

AäN §2

å»

max: 0.5._

N.:

nä_

NN å.. ...ä

a. m å Nm 8 Nm ä I R G NN 2 8 am S 2 mm mm om

å _N 2_ _v_ NN S.. a.

a..

.nEsm -82

n_ a_ I 0._ n...

.§0

.é _n_ 0._ Na to _a_ QN Na

_ma_

_..N ...N

EN 8.8

_a_ oN E_ N.: N._ N.N E. S_

o a a n N m n

å 2 l om MN I __ I I I I I I I I I 2 I 2

-=a._. .mEå -82 afa_

N_ | å NK l ...N I I I I I l l I | a... ad I

å m.: ma_ N._ wo no __

N m

å va NN N 2 S 8 E 8 I om Nm I NN mm NN n_ ä NN aN R NN

N_ _v_ as

.nmnm -82

QN q_ om I no no nä

_Hao

_a_ ho mmm

os_ män 3

_.N E_ _n_ _.m ...d 3

?N

_.N

0.8_

_a_ 2 l

man oem

8 8 s. ä 8 R 3

...N n_ m8 a_ NS a? mä 5. _ö_ Nm_ 8_ mN_ 8_ oN_ R 8_ a

.mmuw 8._ _Hm 9._ o_ nn q... »N to

dä_ afa_

3_ 3a

3. n_

-82

QNW

E_ 5 f.

oss. nä_ 3.8 A2 _xoN

N.N_

.o v_ _EN_ _ä_

m

_N om 2 8 å. a. a. 8 8 2

.N m_ _m_ 8_ 8_ _N_ S_ _N_ n: oN_ m: S_ 2 Na s_

.§82 .82 afa_

3 aa od

Nam

S_ S_ ä å t_ o_ _HN m... N._ md _..N n_ n... än f. emo

.E N_ NN_ N.: wo_

_._N

8 t. ä. :. om mo

.N __ _N_ _m_ 2_ 8_ E_ NC øNN m_ 2._ 8_ 2_ ___ ma_ å_ ä Na Na_ ä_

...302 .nån -83 afa. man

...N NN 3 mo no 3 _a_ N.N 2

nä än

3 ...o ...a ...n _a_

a:

o.:

§3

Nä_ _ä_ _å_

8 G R a.

.N N z_ m: n: wN_ NN_ 8_ an_ om_ m_ om_ NN_ NN_ å_ 8_ om_ om_ ___ NN_ 2._ a_

.§82 -o8_ afa_

AN _a_ wa mä Nw

.maz

_a_ n_

ma_ _k_ 5a

QN 3 m...

N._.N 8.2

WN å

_dN_ m5; NaN

S.

w E_ å_ _a_

å N _m_ N_ a_ NN ä 2 2 am

et. QN $N N: 8a NG E.. NNn 8.. oNe :v S.. ma. En man ma.

as

._35 -82

WN hN wa 3 ...o än

wdm NaN

...m

mä

NN 3

m.:

3a m.: amma

_.N

ma_ NaN GN

w

8.8_

_a_ Nä å_ Nä.

-94 amav_

asså asså asså asså asså asså

m v_ 0 w v_ 0 m v_ o m v_ o m v_ o m v_ o m

v.55 ._05 _så_ s a 8a +o +8... 8a +08 +0

éáaao 0323+

_are_ -so ...vi m _o_ sa_ _o_ aEam 83+ 8a aEå of. asså 23+ _o_

,.03 sa_ N 3

:RE m3_ _

S O U D 6 9 .u 2

88_ 88_ 88_ 88_ 888_ 88_ 88_ 88_ 888_ 88_ 88_ 82 88_ 88_ 88_ 88_ 88_ 88_ 88_ 88_ 88_ 88_ 88_ .a 8a 88_

358mm

8._

8.8 3 8.a8 888 8.88 8._8

8.2 v.38 8.88_ A888 ...aoa 8.888 8.a__ 8.88a a.88_ 8.8.. 8.8: 1808

88_ 2:a. 18a a.8_a_ 8.88_ 38a_ 8._88a

aa

l _a 8a 88 av 88 88 a8 8a .aa 88 88 _8 8a aa 88 8 a8 a8 aa 88 88 88

...a _a 8a_

.aåzm -888_

I a... a.8 _.a

v.88

2:3

8._ _8

8.8 8.8 8.8 8.aa 8.2 8.88 8.88 a.: a.aa a.8a 8.a_ 88a

.§0 88a_

._88

8.a__

_.__ _.__ 8a

l I 8_ 8_ 8_ I 8a a_ 8a I s. __ aa I aa 8_ 8_ I _a a_ a_ ...a 8_ | | I

I I ta .I

.E858

I 8._ 8.8 a.a

-888_

8.8 Qvm

...aa

afa_

8.a

-_35 8.8_ 8a_ 8.8_ 8.8a _.88

8_

I I l I I 8.2

l 8a 8a aa 8_ 8a 8a a8 88 88 E_ 88 _8 8 88 88 _a 88 88 88

ga 88_ 8__

a_ 8.. :a

.nanm

8._ a.8 a... 8.8 8.8 _.a

-888_ afa.

I 8.8 8._ a...

8.8a 8.8a

8._ a._ a.8

a.8 8.aa a.8_ _.88

8.8.. 8.88 ...aa 8.a2

8_ _.88

_a 888 as. _88 aa.. 888 8aa 888 a8a 88a 8_ 88a 88_ 3.8 _88 a88 _88 a8a 8a8 88a 888 .a 8_ 8a 88a E.

.§8

.nmmd -88_ afa.

_a

8.8 8.8 8._ a.a 8.8_ 88_ a.8a 8.88 a.88

8.8_ 8.a8 8.8a 8._8_ 8._8 8.88a 8aa. a.88_ 8.888 a.a__. 8.88_ 8.28 a.8aa a.8_8

.o a_

v8 8a 88 aa aa 88 88

aaa

88 88 88 88 88 88 v8 88

8_ 8a 8a_ E_ 8: 8_ 88_ 8__ 8a_

.a

88802 afa.

8a 8.a

-88_

8.8 a.8 8.8 a._a 8.88 8.a8

8.8 a.8

8._ 8.8_ 8.a8 88_ _._8 8.8_ 8.88 8.88

.E a_ 58 a.: 18.. a.8_._ 8.88_

I I 8 88_ a8_ 88_

...a __ 8a_ 88_ aa_ aaa 88_ v8_ 8aa 88a 8aa a8_ 8_a a8a a8a 88_ 88_ 88a 88a 8aa

88802 afa.

l l v8

.88_

8.8a

.nån

a.8 _.8 88_

a.8 a.a8 8.8a 8.88 a.aa

8.a8 a.a8 8.8.8

8.8_

8_ 8.8_ 8.8: a.a8_ 88a a.88_ 8.aa8 _.8a_ 8.888

l a88 88 88 aa_ 8_ 88_ 88_ aa_ 88_ 8__ aa_ _8_ 88_ 8a_ aa_ _8_ 8a_ 8a_ aa_ 88_ 8a_ .a 8 88a 8aa

dwmoå -82 2:8

I

anwa

8._ 2.

8.8 8._a a.8a

8._ 8._ 8.a

8.2 88a 8.8_ av_ a.88 8.8_

a.8aa 8.88_ 8.88a

8.a8 8.8a 84a

_mi_ 8 v.88_ a.a_._

l 8a 88 88 8a a8 8a_ aa_ a8_ a8_ 8a_ _8_ ...a a 8a_ E_ 3._ aa_ aa_ 88_ 8a_ _8a 88_ ___ 8a_ aa_

2:8

a.8 8a

8.a8 a.88

§25

I a.8 8._

8..._ 8.88

.888_

8.8 8._

8.:. a.8_ §8 a_8a 8.8a AZ 18a

8 _aa 8.a__ 8.88_ _.8aa _.a8_ _.8a8

asså asså asså

-§4

asså

8aa:

asså asså

o v_ 0 8 v_ 0 8 v_ o 8 v_ o 8 v_ 0 8 8 v_ 8

36mm +88 .88 +88 så:

+8

H0© 88 88

s a l8 +8

8_+a8 3+mm

.ñâhob 8188

...88_ så_ 38a_ 8= _ana_

.so 88

:ä :ä :ä å_ s. 8

.m

.a

.a 88._ a

:så 83_ _

SOU 1969: 32

...N MN v8_ 8a_ 88_ Se_ 80_ 80_ v8_ v8_ 88_ v8_ 80_ v8_ v8_ 000_ 88_ v8_ 80_ v8_ v8_ 88_ v8_ Se_ 8a_ v8_

NmEEmm

2_ vs

v5 Non wav av_ mvm oaN v._N

vdvN

N._v

_wvN

-o8_ ?av 33 _vv_ nmvN

üN_

av: _så_ av? ...av ...E

_ER_

_v_ NN _ä_

v

m_ 2 Nv vv mv 8 va 8 Nv s_ av n. n_ vn 2 N_ vv 2 S

å _N E_ vv_ v: om_

2_

.QEDm

ox

-o8_

v.N vd av vd

van

8._ vd Nd

vem

3 m_ v._

.§0 hov

2 _.N

_v_ oN v._v vw_ E: va_ vä än E: N._N

å m_ I v_ __ N_ l v_ 2 v_ I I l i l v_ N_ m_ I _N m_ m_ I vN v_ _N

.aEå -82

v

-_35 2:2

l

v_ I E_ QN I QN _._ 3 I I I I | va I av v._ av m...

o.N_ Nd_

v

WN_ av_

vv E. mv vv om _v_ vm mm ev v» S vv vv _v _v 8 vv mv E. vv cv vv vn

å N_ om_

ämm: -82 2:2

vn vd

vwv

N_ Nw vd od N.N n_ v._ m... v._ wN

_HNv v._N

QN E_ NA

v_ Nav N.v_ vi o.: nå 3_

v_ vNv En Sv _av Ev _v_ vNm v2 vmv vov o: än av Ev :v vvv __v oNv avm oNv NS mNv vvv vvv

.mmä Na

nov

N.v

v._N

2 Sv vN_ v.v_

.amma ...Na

ha_ _av_ 3._ v.:

-82

_ev _._v

2:2 ...av QNvN 32

Nä

.o v_ väv nå_ 3% »SN QSN

m

á vv 2 5 vv Na vv 8 vv v» 8 v_ vv R av

m_ vv_ vn_ Nm_ vn_ N_N 8_ mv_ 8_ No_

2_

.ämoå -o8_

av av v._ v.N v.N vv

v.NN

E_ a_ 5

odv

N... QN

än N.: N.N_. 8.2 wo_ nä. SN 8.3 av_ va_

av:

.E _v_ N_

E vv E

.N __ av_ Nv_ NNN 2_ 2._ voN __N SN SN E_ _v_ a_ NE v_N 8_ vv_ vv_ E_ vv_ mv_ Nv_

2_

vw va

van

vd v.N

...mmoå

v.v ...N ä_

...vv _.vm an_ va_ v8 ...vv od_

88_ odNN

HN_ ...vv _s_ ...vv _dv

.nån .2 o_ va: osv_ 8.8_

E vv av vv v_ vv cv vv 5 v_. 8 vv vv vv 2

v_ m vN_ aN_ 8_ 8_ vo_ vN_ Nv_ _N_ _o_

2_

.ämoå -82

än vd v.N

nvv

S _._ 3 ...v N.v

än: v.: Ev hv_ hva

än

_d_ vä qvm

Nä

.s v _ñN av_ EN NWN 3_ ?N

...N v mv om vv Nv S vm vN vn N_ v_ v_ v_ vv vn _v om v_ __ v_ N_ R vn am vn

2_ _

._25 -82 wav

N.v S_ _._ ...v 5 vv _.o N... vd vw va v.v v._ v.v vd vHN

0.2”

N...

_2 v N.: v.__ 8.8 o_ m.:

-må av:

asså asså asså asså asså asså

v v_ 0 m v_ 0 m v_ o m v_ o m v_ 0 m v_ o m

v.55 55 _v22_ s v -o 8m -8m 8v +8v +0

Avtob

-so 82 m å_ _o_

MN? å_ N m h D

:så m3_ _ _

SOU 1969: 32 37

W

ccc_ ccc_ ccc_ ccc_ ccc_ ccc_ ccc_ ccc_ ccc_ ccc_ ccc_ ccc_

c.Nm

c.Nmm N.mwN

_._N m8 N.c_ m.:

Så m.mN_ c._mm m.mv_ c.mm_

m m m

wN NN mm »N mv Nm mm mN mm

_.c c._ N.c m.. 3 m.c

m5

å

_.__ N.N_ m.m_ N.c_

w .I m_ m_ m_ I m_ __ m_ I. __ I

| m.m N.N 3 | c.v S. S. .l w._ | w._

2 mm mm mm cv Nm 3. E. wm __. E. E mv S.

.x mm_ Nm_ Nv_ 8_ mm_ Nv_ _m_ mm_ hc_ N__ c__

m

.smal -ccc_

v.N m.N

2:3

w.N 3 3 m.N 3.

w.Nm

m.v _._

w.mN NaN

w.c m..

N.Nv

.m S.

w_ c.mm m._m _ m.: c.mm ån N.__ ma_

m

vmm mmm cww mmm mmm mmm mvw Nvm wmw wmv mwm

...N

wNn Nmm wNm

m_ o: 5. w_w m_m o: _w :w _cw :w _mm

.mmpw

3.3 -ccc_ 2:2 N.mN

v.m_ ämm _.cN m.vv _um_ w.cv m.m_

w.wcN

5a

NKmN

m.vw

_uwNm

m.vm

v.mw_

v_

mdN_ va: N.vw_ män m.Nm_ _..Nv_ _umc_

.o E:

a_ m_ m

w_ m_ w_ m_ wN mm wN Nv Nm mm mm c_ cv mm Nv s. vw vm mw mv _v m. av

games_ -ccc_ 2:2

m.c c.v m.c 3. v.c m.m m... 3. m.N m.c c._ m.w

v.mN N.vN

_._. S. m.c m.m _.m

md_

.E WN

N_ md_ N.__ m.:

S mm _m mm S mm mm s. wm

á __ mc_ cv_ ___ v: wv_ cw_ mm_ vm_ cw_ wN_ vcN wm_ vm_ S_ mm_

.ämoå -ccc_

o..

.§3

0._ _u_ c._

2:3

c.m

w.mN

...o _._

m.Nw v.NN

c_ _.._N NKN c.N_ m.mv w.Nv wd_ _.vm m.vN Náw N.mm w.m_ nä. än

_v Nm vm 2 E. S ww Nm _w 2. S F vw wm S. mm 8 _m Nw mw

.x mv_ wm_ NN_ _c_

m

m

.ämoå -ccc_

m.w ms

2:2

m... w.v 3 m.m _.m c.m

c.wN

_.N

_um_

.N m.c

du: m v.__ å_ E: WN_ m.mm c.m_ m.wN m.m_ v.wv _áN m.m_

m

.x n I. c_ w_ c_ mN m_ Nm m_ cm vN Nm Nm __ _.N v_ m_ N_ cN v_ I w_ cw vN

då_ -ccc_ 2:2

w I N.N w.m w.N c._ m.m Hm v.m ...w v.c N.m m._ m.v | m.N m.v

m.c _.m S. 3. m.c m.v N.N

S:

Amin. 3%_

asså asså asså asså asså asså

m v_ 0 m v_ 0 m v_ 0 m v_ 0 m v_ O m v_ 0 m

33._ _nå_ 32:_ s v

.aêøw -man

-E0 å. m _Em_

.wav 5.3 N O m n_ m z ._

_En_ »om _

R S O U % 2

m

.N ma

uwEEmm

-000_ 2:2 NN

å. _N

.§0 .nEnm -000_ 2:2 om

å m_

-..ah .mEsm -000_ 2:2 w_

á s_

_ewa_ 000_ 2:2 o_

.x m_

2.2»

.amma .o 000_ 2:2 v_

2302 _a_ 000_ 2:2 N_

.x __

2302 -000_ 2:2

m.. v.0 0.N

.sin

a. 06 3 mä mä 0.0 _.0

nä. män 5a ...nu än ...nu Q5 vän

0.3_ nä_ än! ma: ...os

0_ _ å:

.x G 8 5 S 2 5 om R vn om ä

0 om_ mo_ mv_ vn_ _0_ m0_ mo_ mn_ S_ om_ m0_ än cm_

§83_ än: -000_ 2:2 aa

man

0.0 v.v 0.0 3. a... m6 v6 0._ NW

m.: .än 0.3 Ena

Nä

w :om nä nu. 0.8 nä_ 060 .än 0.n›

2 o 0 N e m a v s v v v v o

h m_ __ I 0_ 0_ m_ mv vu v_ nu 2

056A 000_ 2:2

N.0 od Q0 vä m... m... vd 0.0 I _.N w... ad m... 0._ m... mä m... än _.0 n.. _..0

_d_

_.N c _ö_

twin

asså uåñøm aaeøm “Eåøm aaeâ asså

ä: n M O m M O m M O m M O m M 0 m M 0 m

v.65 ._0© §2_ E v

.ömtcb

.än

.E0 ...v2 m -..om :v.00 å_ .B

.m3 så N n_ 0 _._ _

:§5 må _

SOU 1969: 32 39

...N MN So_ 80_ 83 Se_ Se_ 80_ os_ 80_ 80_ So_ Se_ 8a_ 38_ So_ 8a_ Se_ Se_ Se_ Se_ 82

uwEEum

3 av

N._.N N.v_ 06m N.vN m._v m.:

-82 2:3

N.:

3: _En_ 32 3v_ 3: 3_N 3v ...ve

N.N_

NN ...SN ...SN

v

å. _N vn S vm G ä 8 m_ 2 __ NN v_ mN mN mn 2 mn oN MN oN

§83 -o8_ 2:8

v3 v3 3 S. 3 3 3 3 3 3 N.v 3 3 3._

QO 3_

3 _._ 3

oN N.N_ o.v_

m N m a m o m n å m_ l l N_ __ l l __ o_ I I I l

-=w.H .aêsm -82 2:e

I 0._ 3 N._ l 3._ 3 I l I I I I w_ N.N v3 3 3 3 3 3

å en _m cv s om .Sv mn wv t. mn mv S

N_ 2_ 8_ mo_ 8_ NNN äN 83 vmN

.nanm .82 2:e

3 3 n_ 5 3 3 v._ 3 3 3 N._ v._ 3 3._ 3

o_ 3_ N.NN 3N N.v_ 3_

.x vä enn mNm wvn men av än Non 92. Nä Non am mNo No... än mNm Sn äv än av

n_

.mwä 3 3 3 3 3

vis

3.3 av_ 3a mä 3N ...Nm

E

.33 -82

N.: av_

v30_

N.:

N.No_ 3a_ 32

.o v_ QNN

N m

2 nu E. Nm Nv S. Nv m_ m_ __ N_ m_ NN mm NN oN o_

å m_ mm_

4305 -82 2:2

3 3 3 3 3 N._ v3 3 3 3 3 3 3 v._ 3 3 I 3

m.:

S. .3 N_

av om mv av om å

s. __ R_ Nm_ cv_ SN _m_ »MN mmN mmN mvN mvN å_ “NN S_ 2_

.ummoå .nån -82 2:8

3 3

vev vem

3 _..v 3 3 3 3 3

5._ ...Nv

3 _._ 3

o_ _.NN 3v m.: 3a

Na v

S om 8 2 om vn Nm a_

vnN

n: nN

.x m 8_ 2_ 8_ vo_ 8_ _n_ vn_

.äuoE än: -_52 vis

m 3._ 3 3 3 3 3. u_ 3 3._ v._ I

3N

3 3 v._

3_ 3_ av_ 3_ 3_

n m o _ a N w m m n v v ...N N __ a_ m_ I I l I I

.nåd .82 2:2

o 3 N._ 3 3 3 3 3 3 3 v3 3 3 3 3 I o; I I I l

-§4 2%_

asså asså veaâ asså asså

n M O m M 0 m M 0 m M c m M o m

03m 3.5 §2_ a v

.Grev -E0

å. m

...wNv 53

o N z M q s_

?så m3_ _

m SOU 1969: 32

_ W _ 3 3 W

, 7

3,_

Tabell 4.2.4. Redovisning områdesvis av slutawerkningsmogen skog, huggningsklasserna D22 +D:3 +E, med procentuell fördelning på trädbestånd. Typ av trädbestând Blandskog med över- _

Z J tl-delen o so 117 2 43 3 40 10 - 2 100 n so 415 7 50 14 25 3 1 100 Hj-delen

W Särna + Idre o so 19 30 30 20 17 3 - - 100 n so 84 59 13 14 11 2 - 1 100 länet exkl

Anm: Betr. områdesindelning och huggningsklass jfr. avsnitt 2 resp. 3. SOU 1969: 32 41

5 rörande behovet av återväxt-

Arealuppskattning

åtgärder och röjning

ställan att en länsvis granskning av materia- 5.1 Primär uppskattning av åtgärdsarealer let måtte ske hos skogsvårdsstyrelsema. Ut- Laboratorn vid skogshögskolans institution redningen informerade därjämte i skrivelför Ulf har på ser till Sveriges Skogsägareföreningars Riksskogsföryngring, Bärring, utfört en riksomfat- förbund, Skogsindustriernas samarbetsututredningens uppdrag tande rörande behovet av vissa skott och domänstyrelsen om nämnda länsbedömning återväxt- och röjningsåtgärder på befintli- visa granskning. Dessa tre organ samt skogsga kalmarker (K) resp. slutavverkningssko- styrelsen bereddes även tillfälle att yttra gar (S). Beträffande definition av K och sig över de av Bärring utförda bedömning- S jfr. avsnitt 3. Bedömningen har skett arna. I de inkomna remissvaren har påpemed utgångspunkt från det i avsnitt 4 re- kats svårigheterna att göra en bedömning dovisade grundmaterialet. För att testa lämp- av det slag det här gäller. svårigheterna anlig arbetsmetodik vid bedömningen gjordes ges vara av såväl ekonomisk som biologisk vissa förberedande försök i samråd med och teknisk art. Vidare har i åtskilliga yttskogsvårdsstyrelsema i Norrbottens och Ös- randen ansetts att Bärring överskattat möjtergötlands län. Bärring har angett utgångs- ligheterna att erhålla självföryngring varför punkterna för sin bedömning enligt följande. i allmänhet föreslagits en större andel plana. Grundläggande princip har främst va- tering än i Bärrings bedömningar. Även om rit den skogsekonomiska aspekten, vilket skillnader visade sig råda mellan Bärrings innebär att åtgärderna bedömts ur företags- och remissorganens bedömningar (jfr. taekonomisk synpunkt i uthålligt skogsbruk. bellerna 5.1.3. och 5.1.4.) utjämnas emellerb. En successiv utveckling mot ökad an- tid skillnaderna vid sammanslagning av stördel skogsodling av föryngringsarealerna har re geografiska områden. Mot bakgrund av antagits. Under den tid som åtgår för en granskningsresultatet har gjorts vissa jusanpassning härtill har möjligheterna till själv- teringar i de ursprungliga bedömningarna. föryngring beaktats. Med nämnda justeringar har utredningen c. Vid val av föryngringsmetod har i var- i sina uppskattningar använt sig av de från je enskilt fall den metod givits företräde Bärring erhållna bedömningarna. som med hänsyn till biologiska förutsätt- Det slutliga, av utredningen som bas för ningar, kostnader, arbetskraftsåtgång och sina vidare uppskattningar använda bedömplanering, synts mest fördelaktig. ningsresultatet redovisas i tabell 5.1.1. Be- Sedan Bärring överlämnat bedömning- dömningarna har för de olika åtgärderna anarna till utredningen översändes de jämte givits i tiotal procent av den totala kaltill skogsstyrelsen med hem- marks- och slutavverkningsskogsarealen ingrundmaterialet

42 SOU 1969: 32

om respektive vegetationstyp och område materialet i tabellerna 5.1.1. och 4.2.3. Det samt avser tiden fram till omkring år 1980. bör uppmärksammas att uppgifterna grun- Hänsyn har tagits till under perioden san- das på de genomsnittliga K- resp. S-areanolik utveckling inom skogsbruket. Bedöm- lerna för taxeringsperioden 1953-1962 och ningarna i förevarande avsnitt 5.1 avser att förskjutningar i arealema kan ha inhela den enligt riksskogstaxeringen i före- träffat (jfr. tabell 4.1.3.). gående avsnitt 4 redovisade K- resp. S- I de tidigare omnämnda tabellerna 5.1.3. arealen, d. v. s. i detta avsnitt har ingen hän- och 5.1.4. har regionvis samt för hela risyn tagits till hur stor del av arealema som ket sammanställts resultaten av skogsvårdsi själva verket blir föremål för åtgärder un- styrelsernas resp. Bärrings uppskattningar der tiden fram till omkring 1980. Det er- rörande behovet av återväxtåtgärder och hållna materialet kan givetvis enbart tjäna röjning. som en riktlinje för uppskattningar av den sannolika lämpliga aktiviteten. Utredningen kommer i avsnitt 11 även att redovisa alternativa uppskattningar runt de grundtosultat som erhållits. I vad avser åtgärdernas omfattning m. m. kan vissa kommentarer vara påkallade. Den manuella markberedningen är försvinnande liten och kommer att bli än mindre, varför den ej angivits som en särskild grupp. Med röjning inom 20 år (jfr. tabell 5.1.1.) skall förstås sådan röjning på K- och Sarealer som bör göras inom 20 år efter utförd plantering, sådd eller markberedning vid självföryngring samt, beträffande självföryngring utan markberedning, inom 20 år efter det att slutavverkning eller avverkning av fröträd skett. Bedömningen av röjningsbehovet inom 20 år avser sålunda ej de områden som redan vid bedömningstidpunkten har lämnat kalmarksstadiet men dock är i behov av röjning, d. v. s. eftersläpande röjningsarealer. Som framgår av redovisningarna i förevarande m. fl. avsnitt har åtgärdsbedömningarna och utredningens uppskattningar även omfattat de arealer som är belägna ovan skogsodlingsgränsen. Speciellt för dessa områden är det anledning understryka att åtgärdsuppskattningarna ej skall uppfattas som en rekommendation till handlingsprogram. Däremot ger de en markering av utgångsläget för övervägandena rörande den skogliga behandlingen av ifrågavarande områden enligt Bärrings bedömning. Redovisningen i tabell 5.1.2. som ges i absoluta tal och i procent är baserad på

SOU 1969: 32 43

Tabell 5.1.1. Uppskattning rörande behovet av âterväxtåtgärder och röjning med fördelning på områden och vegetationstyper. Sjä1vf.y. Sjä1vf.y. M. m. Plantering Sådd u. m. m. m. m. m. Hyerensn. Hy.-bränn. för s.o. Röjn. Vcg.typ K S K S K S K S K S K S K S K S BD län lappmark ovan skøgsodlingsgränsen. Häjdømrdde 0-500 m

Lågö.- o. gräsr. Högö. 50 40 50 60 70 100 40 30 60 Tallsump. 100 100 Övr. sump. 100 100 30

BD län lappmark ovan skogsødlingsgränsen. Hajdømrâde 500+m

BD län lappmark nedan skogsødlingsgränsen. Häjdomrâde 0-300 m

BD län lappmark nedan skogsodlingsgränsen. Höjdømräde 300-500 m

Lâgö.- o. gräsr. 90 90 10 10 70 100 80 80 30 30 Högö. Tallsump. 100 100 Övr. sump. 100 100 40 20

BD län lappmark nedan skogsødlingsgränsen. Hájdømrâde 500+m

Förklaringar K: befintliga kalmarker (huggningsklass A). S: slutavverkningsskog (huggningsklasserna D:2, D:3 och E). Måttenhet: Åtgärdsbehovet är uppskattat i 10-tal procent av K- resp. S-areal inom angiven vegetationstyp (betr. K- och S-arealer jfr. tabell 4.2.3.). Veg.typ: Vegetationstyp, Lavr: Lavrika skogar, Mossnling: Mossrika skogar lingontyp, Mossr. blåb.: Mossrika skogar blåbärstyp, Mossr. fu: Mossrika skogar fuktig typ, Lågö.- o. gräsr: Lågört- och gräsrika skogar, Högö: Högörtskogar, Tallsump: T allsumpskogar, Övr. sump: Övriga sumpskogar. Sjä1vf.y. u. m.m.: Självföryngring utan maskinell markberedning. Sjä1vf.y. m. m. m: Självföryngring med maskinell markberedning. Hy.-rensn: Hyggesrensning, mekanisk+ kemisk. Hy.-bränn: Hyggesbränning. M. m. för s. o: Maskinell markberedning för skogsodling. Röjn: Röjning inom 20 år.

44 SOU 1969: 32

I Tabell 5.1.1. (forts). Sjâlvñy. Självty. M. m. Plantering Sådd u. m. m. m. m. m. Hy.-rensn. Hy.-brânn. för s.o. Röjn.

BD län kustland. Höjdomrdde 0-300 m

3 BD län kustland. Häjdomrdde 300+m

AC län lappmark ovan skogsodlingsgränsen. Häjdømrdde 0-500 m

AC län lappmark ovan skogsødlingsgränsen. Häjdømráde 500+m

AC län lappmark nedan skagsadlingsgränsen. Höjdomrdde 0-300 m Lavr. 100 100 40 60 80 60 Mossr. ling. 30 30 20 20 20 10 30 40 60 100 30 30 80 80 blåb. 50 60 20 20 20 10 10 10 70 90 10 30 50 60 60 50 _ Mossr.

AC län lappmark nedan skogsodlingsgränsen. Höjdomrdde 300-500 m Lavr. 100 100 40 60 80 60 Mossr. ling. 50 50 30 10 20 40 60 100 40 40 60 60 .Mossr. blåb. 60 70 30 10 10 20 70 80 20 50 40 50 50 40

SOU 1969: 32 45

Tabell 5.1.1. (forts.). älvf.y. Självf.y. M. m. Plantering Sådd u. m. m. m. m. m. Hy.-rensn. Hy.-bränn. för s.o. Röjn.

AC län lappmark nedan skogsodlingsgränsen. Höjfdomrdde 500+m

AC län kustland. Höjdomrdde 0-300 m

AC län kustland. Häjdømrâde 300+m

Z län Jämtlandsdelen ovan skøgsodlingsgränsen. Häjdømrdde 0-500 m

Z län Jämtlandsdelen ovan skogsødlingsgränsen. Häjdomrdde 500+m

Z län Jämtlandsdelen nedan skøgsødlingsgränsen. Häjdomráde 0-300 m. Lavr- 100 100 60 Mossr. ling. 40 40 10 10 30 20 20 30 80 100 30 30 70 70

46 SOU 1969: 32

Tabell 5.1.1. (forts).

- M. m. Sjä1vf.y. Självf.y. Plantering Sådd u. m. m. m. m. m. Hy.-rensn. Hsu-bränn. för 5.0.* Röjn.

Z län Jämtlandsdelen nedan skøgsodlingsgränsen. Höjdomrdde 300-500 m.

“ Z län Jämtlandsdelen nedan skogsodlingsgränsen. Häjdomrdde 500+ m.

\ Lågö.- o. gräsr. * Högö. 30 40 70 60 70 100 20 30 60 20 Tallsump. Saknas Övr. sump. 100 100 30

Z län Härjedalxdelen ovan skogsødlingsgränsen. Häjdømrdde 300-500 m. Lavr. 10 90 100 60 100 50 30 Mossr. ling. 40 30 30 20 30 50 60 100 20 20 50 50 Mossr. blåb. Saknas Mossr. fu. Saknas Lågö.- o. gräsr. 60 30 10 100 30 60 50 Högö. Saknas * Saknas Tallsump. Övr. sump. 100 40 30

Z län Härjedalsdelen ovan skogsødlingsgränsen. Höjdømrdde 500+m.

Lågö.- o. gräsr. Högö. 60 40 100 Tallsump. 100 Övr. sump. 100 100

_ Z län Härjedalsdelen nedan skogsadlingsgränsen. Höjdomrdde 0-300 m.

Lågö.- o. gräsr. Högö. Saknas Tallsump. Saknas Övr. sump. Saknas

SOU 1969: 32 47

Tabell 5.1.1. (forts). Självty. Självfy. M. m. 4 _ Plantermg Sådd u. m. m. m. m. m. Hy.-rensn. Hy.-bränn. f ör s.o. Röjn. Vegxyp K S K S K S K S K S K S K S K S Z län Härjedalsdelen nedan skogsodlingsgränsen. Häjdomráde 300-500 m.

Z län Härjedalsdelen nedan skøgsødlingsgränsen. Häjdamrdde 500+m

Y län. Häjdomrdde 0-300 m

Y län. Häjdømrdde 300 + m

X [än Hälsingland. Höjdømrâde 0-300 m

X län Hälsingland. Höjdømrdde 300+m

Tabell 5.1.1. (forts.)

X län Gästrikland. Häjdomráde 0-500 rn

W län Särna och Idre kommuner ovan skøgsodlingsgränsen. Häjdømráde 500+m

l 50 10

1 Tallsump. 100 l Övr. sump. 100 100 i

W [än ovan skogsodlingsgränsen exkl. Särna och Idre. Häjdomrdde 500+m

W län nedan skogsodlingsgränsen exkl. Särna och Idre. Höjdomrdde 0-300 m Lavr. 100 100 80 100 80 80 . Mossr. ling. 30 30 20 20 20 20 30 30 80 100 20 30 80 80 Mossr. blåb. 60 60 10 10 20 20 10 10 80 100 50 60 60 60

SOU 1969: 32 49

4-914341

Tabell 5.1.1. (f0rts.).

Självty. Självñy. M. m

Plantering Sådd u. m. m. m. m. m. HynfCDSD. Hyebränn. för s.o. Röjn.

K S K S K S K S K S K S K S K Veg.typ

50 50 50 50 80 100 10 30 20 20 80 80 Mossr. fu. 80 90 20 10 80 100 60 70 60 60 Lågö.- o. gräsr. 90 90 10 10 80 100 60 60 60 60 Högö. 100 30 30 Tallsump. 100 100 50 40 Övr. sump.

W län nedan skogsødlingsgränsen exkl. Särna och Idre. Höjdømrdde 300-500 m

100 100 80 100 80 80 Lavr. 30 30 20 20 30 30 80 100 20 20 80 80 Mossr. ling.

Lågö.- o. gräsr. 90 90 10 10 80 100 60 60 40 40 Högö. 100 20 10 Tallsump. 100 100 40 30 Övr. sump.

W län nedan skøgsodlingsgränsen exkl. Särna och Idre. Höjdamráde 500+m

Lavr. 100 100 60 100 50 60

20 20 30 20 50 60 60 100 60 60 Mossr. ling. 70 80 20 10 10 10 60 80 20 40 50 60 40 40 Mossr. blåb. Mossr. fu. 30 30 70 70 60 100 20 20 10 60 60

70 80 30 20 60 90 10 30 50 60 40 40 Lâgö.- o. gräsr. 80 90 20 10 60 100 60 70 40 40 Högö. Tallsump. 100

Övr. sump. 100 100 40

S län. Höjdomrdde 0-300 m

Lavr. 100 100 80 100 80 80

30 20 20 10 40 50 80 100 20 10 80 80 Mossr. ling. 90 90 10 10 60 100 50 50 60 60 Mossr. blåb. Mossr. fu. 60 60 40 40 60 100 40 40 80 80

90 90 10 10 60 100 50 50 60 60 Lågö.- o. gräsr. 90 90 10 10 60 100 50 50 60 60 Högö. 100 40 30 Tallsump. 100 100 60 50 Övr. sump.

S län. Hbjdomráde 300-500 m

Lavr. 100 100 80 100 80 80

30 20 30 20 30 40 80 100 10 10 80 80 Mossr. ling. 70 70 10 10 10 10 80 100 20 20 50 50 60 60 Mossr. blåb. 40 40 60 60 80 100 10 10 20 20 80 80 Mossr. fu. 90 90 10 10 80 100 60 60 60 60 Lâgö.- o. gråsr. 90 90 10 10 80 100 60 60 60 60 Högö. 100 40 30 Tallsump. 100 100 60 50 Övr. sump.

S län. Häjdomráde 500+m

100 100 80 100 80 80 Lavr. 30 20 40 40 80 100 20 20 80 80

Lågö.- o. gräsr. 90 90 10 10 80 100 60 60 60 60 Högö. Tallsump. Saknas 100 100 40 40 Övr. sump.

T län. 100 100 80 100 80 80 Lavr. 30 20 30 20 30 50 80 100 10 10 80 80 Mossr. ling.

50 SOU 1969: 32

Tabell 5.1.1. (forts.). älvf.y. Självty. M. m. Plantering Sådd u. m. m. m. . m. Hy.-rensn. Hy.-bränn. för s.0. Röjn.

U län.

B län.

D län.

E län.

Tabell 5.1.1. (forts). älvf.y. Sjålvf.y. M. m Plantering Sådd u. m. m. m. m. m. Hy.-rensn. Hy.-bränn. för s.o Röjn. K S K S K S K S K S K S K S K S Veg.typ R län.

Lågö.- 90 90 10 10 60 100 30 30 60 61 Högö. 100 40 41 Tallsump. vr. sump. 100 100 60 71

P län Dalsland.

Lågö.- 0. gräsr. 90 90 10 10 60 100 50 50 60 61 Högö. 100 40 31 Tallsump. 100 100 60 51 Övr. sump.

P län Västergätlandsdelen.

Lågö.- 0. gräsr. 90 90 10 10 60 100 30 30 60 61 Högö. 100 40 60 41 Tallsump. 100 100 60 71 Övr. sump.

F län.

Lågö.- o. gräsr. 80 80 20 20 70 100 40 30 60 61 Högö. 100 40 41 Tallsump. 100 100 60 71 Övr. sump.

G län.

Mossr. blåb. Mossr. fu. 50 60 50 40 60 100 20 30 70 71

80 80 20 20 70 100 70 71 Lågö.- 0. gräsr. 80 80 20 20 70 100 70 71 Högö. 100 40 41 Tallsump. 100 100 60 71 Övr. sump.

H län norra Iandstingsamrddet.

Lavr. 100 100 60 100 60 81

40 20 10 10 20 20 30 50 60 100 10 10 80 81 Mossr. ling. 70 70 30 20 10 60 100 50 50 60 61 Mossr. blåb. fu. 50 60 50 40 60 100 80 81 Mossr. 80 80 20 20 60 100 50 50 60 61 Lågö.- o. gräsr. 80 80 20 20 60 100 30 30 60 61 Högö. 100 40 41 Tallsump. 100 60 71 Övr. sump.

52 SOU 1969: 32

Tabell 5.1.1. (forts.). SjälvLy. Sjålvñy. M. m. Plantering Sådd u. m. m. m. . m. Hy.-rensn. Hyabránn. för s.0. Röjn. Vcgmyp K S K S K S K S K S K S K S H län södra Iandstingsomrddet.

Vän.

7 län.

V län.

f län.

L län.

Tabell 5.1.1. (forts.).

Självjy. Självf.y. M. m. Plantering Sådd u. m. m m. . m. Hyn-rensn. Hy.-bränn. för s.o. Röjn.

K S K S K S K S K S K S K S Vegiyp

M län. Lavr. Saknas 60 60 20 10 20 30 80 100 30 20 60 74 Mossr. ling.

Lågö.- o. gräsr. 90 90 10 10 80 100 70 71 Högö. Tallsump. Saknas 100 100 60 74 Övr. sump.

54 SOU 1969: 32

Tabell 5.1.2. Sammanställning områdesvis över uppskattningar rörande behovet av âterväxtâtgärder och röjning.

Använda beteckningar m. m. Reg: = riksskogstaxeringens regioner, jfr avsnitt 2. Område: lp o so, lappmark ovan skogsodlingsgrânsen, lp n so, nedan skogsodlingsgränsen, kustl, kustland inom BD och AC län, län n so = lp n so + kustl, Jtl = Jämtlappmark landsdelen, Hj = Härjedalsdelen. Självf utan mask markber: Självföryngring utan föregående maskinell markberedning. Självf med mask markber: Sjålvföryngring med föregående maskinell markberedning. Mask markber för s. odl: Maskinell markberedning i anknytning till skogsodling (plantering och sådd). Anm: Procentsiifrorna avser de uppskattade åtgârdernas andel av den inom resp. områden totalt föreñntliga arealen kalmarker resp. slutavverkningsskogar enligt den tredje riksskogstaxeringens resultat, jfr. tabell 4.2.1.

SOU 1969: 32 55

Tabell 5.1.2. (forts).

Självf Sjålvf Mask Röjning utan mask med mask Hyggas- Hyggesø markber inom Plantering Sådd markber markber rensning bränning för s.0dl 20 år 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000- 1000tal tal tal tal tal tal tal tal RegLänOMådc ha % ha % ha % ha % ha % ha % ha % ha %

Slutavverkningsskøgar I BD lposo 80,7 20,8 - -- 256,8 66,3 50,1 12,9 373,9 96,5 10,4 2,7 48,1 12,4 50,1 12,9 lp nso 178,7 34,9 - - 237,8 46,4 96,0 18,7 471,6 92,0 72,9 14,2 122,1 23,8 256,2 50,0 kustl 171,7 42,0 8,0 2,0 161,1 39,4 68,0 16,6 350,7 85,8 60,8 14,9 107,1 26,2 199,5 48,8 lânnso 350,4 38,0 8,0 0,9 398,9 43,3 164,0 17,8 822,3 89,3 133,7 14,5 229,2 24,9 455,7 49,5 lån tot 431,1 32,9 8,0 0,6 655,7 50,1 214,1 16,4 l196,2 91,4 144,1 11,0 277,3 21,2 505,8 38,6

110,1 64,4 12,5 7,3 157,9 92,3 3,4 2,0 32,1 18,8 14,7 8,6 och Jtl län n so 248,1 52,0 9,7 2,0 173,3 36,3 46,3 9,7 433,6 90,8 54,2 11,4 168,9 35,4 203,3 42,6

Tabell 5.1.3. Sammanställning av skogsvårdsstyrelsernas resp. Bärrings rörande uppskattningar behovet av skogsodling ,självföryngring samt maskinell markberedning.

Kalmarker Slutavverknjngsskogar

Be- Skogsodling självt Summa Skogodling Självf Summa

Riksskogs- dö- 1000- 1000- 1000- 1000- 1 - 1000-

taxeringcns ma- tal tal tal tal tal tal regioner re ha % ha % ha % ha % ha ha % %

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

Färyngringsarealer

I Svs 282,9 42,5 382,6 57,5 665,5 100,0 884,2 39,4 1360.0 60,6 2244,2 100,0 Bärr 278,0 41,8 387,5 58,2 665,5 100,0 856,3 38,2 1387,9 61,8 2244,2 100,0

II Svs 143,3 58,0 103,6 42,0 246,9 100,0 526,2 61,0 336,1 39,0 862,3 100,0 Bärr 142,5 57,7 104,4 42,3 246,9 100,0 489,1 56,7 373,2 43,3 862,3 100,0

III Svs 172,7 48,5 183,4 51,5 356,1 100,0 542,7 52,6 488,1 47,4 1030,8 100,0 Bärr 169,1 47,5 186,9 52,5 356,0 100,0 532,1 51,6 498,6 48,4 1030,7 100,0

IV Svs 317,2 76,3 98,6 23,7 415,8 100,0 954,1 73,4 345,7 26,6 1299,8 100,0 Bärr 301,8 72,6 114,0 27,4 415,8 100,0 889,5 68,4 410,1 31,6 1299,6 100,0

V Svs 51,8 82,9 10,7 17,1 62,5 100,0 132,4 81,3 30,5 18,7 162,9 100,0 Bärr 48,0 76,6 14,7 23,4 62,7 100,0 129,6 79,6 33,2 20,4 162,8 100,0

Område

Norra Svs 598,9 47,2 669,6 52,8 1268,5 100,0 1953,1 47,2 2184,2 52,8 4137,3 100,0 Sverige Bärr 589,6 46,4 678,8 53,6 1268,4 100,0 1877,5 45,4 2259,7 54,6 4137,2 100,0 Södra Svs 369,0 77,1 109,3 22,9 478,3 100,0 1086,5 74,3 376,2 25,7 1462,7 100,0 Sverige Bärr 349,8 73,1 128,7 26,9 478,5 100,0 1019,] 69,7 443,3 30,3 1462,4 100,0

Hela riket Svs 967,9 55,4 778,9 44,6 1746,8 100,0 3039,6 54,3 2560,4 45,7 5600,0 100,0 Bärr 939,4 53,8 807,5 46,2 1746,9 100,0 2896,6 51,7 2703,0 48,3 5599,6 100,0

Maskinell markberedning, arealer

I Svs 197,5 69,8 77,5 20,3 275,0 41,3 618,8 70,0 347,8 25,6 966,6 43,1 Bärr 194,9 70,1 71,4 18,4 266,3 40,0 605,2 70,7 339,2 24,4 944,4 42,1

II Svs 107,0 74,7 22,2 21,4 129,2 52,3 382,2 72,6 103,5 30,8 485,7 56,3 Bärr 93,5 65,6 12,0 11,5 105,5 42,7 317,4 64,9 86,0 23,0 403,4 46,8

III Svs 116,4 67,4 29,6 16,1 146,0 41,0 378,3 69,7 108,5 22,2 486,8 47,2 Bärr 113,7 67,2 27,4 14,7 141,1 39,6 373,7 70,2 101,2 20,3 474,9 46,1

IV Svs 185,0 58,3 20,3 20,6 205,3 49,4 497,3 52,1 100,9 29,2 598,2 46,0 Bärr 159,8 52,9 16,9 14,8 176,7 42,5 473,4 53,2 85,5 20,8 558,9 42,9

V Svs 18,2 35,1 1,1 10,3 19,3 30,8 46,0 34,7 4,6 15,1 50,6 31,1 Bärr 23,8 49,6 1,9 12,9 25,7 41,0 58,1 44,8 3,8 11,4 61,9 38,0

Område

Norra Svs 420,9 70,3 129,3 19,0 550,2 43,4 1379,3 70,6 559,8 25,6 1939,1 46,9 Sverige Bärr 402,1 68,2 110,8 16,3 512,9 40,4 1296,3 69,0 526,4 23,3 1822,7 44,1 Södra Svs 203,2 55,0 21,4 19,6 224,6 46,9 543,3 50,0 105,5 28,0 648,8 44,3 Sverige Bärr 183,6 52,5 18,8 14,6 202,4 42,2 531,5 52,2 89,3 20,1 620,8 42,5

Hela riket Svs 624,1 64,5 150,7 19,3 774,8 44,4 1922,6 63,3 665,3 26,0 2587,9 46,2 Bärr 585,7 62,3 129,6 16,0 715,3 40,9 1827,8 63,1 615,7 22,8 2443,5 43,6

Betr. tabellens första avsnitt Föryngringsarealer borde de totala arealerna i kol 7 resp. 13 parvis för Svs och

Bärr vara lika stora och även överenstsämma med motsvarande i tab 4.2.1. uppgifter Beroende på avrundningseñekter förekommer dock vissa små skillnader. Betr. tabellens andra avsnitt Maskinell markbered-

ning har procentuppgifterna i kol 4, 6, 10 och 12 beräkn as på arealerna i tabellens första avsnitt kol 3, 5, 9 och 11 medan procentuppgifterna i kol 8 och 14 beräk nats på de totala arealerna kalmark resp. slutav-

verkningsskog som framgår av tab 4.2.1.

SOU 1969: 32

av skogsvårdsstyrelsernas resp. Bärrings uppskattningar rörande Tabell 5.1.4. Sammanställning och hyggesbränning samt behovet av röjning inom 20 år. behovet av hyggesrensning

Kalmarker Slutawerkningsskogar

Hygges- Hygges- Röjn inom Hygges- Hygges- Röjn inom bränning 20 år rensning bränning 20 år rensning Be_ 1 000- 1 000- 1 000-tal 1 000- 1 000- 1 000- Riksskogs- dötal tal tal tal tal tal taxeringens mare ha ha % ha % ha % ha % ha % regioner %

I Svs 59,8 48,4 7,3 323,9 48,7 2 016,3 89,8 271,2 12,1 864,7 38,5 397,7 Bärr 397,7 59,8 45,6 6,9 323,9 48,7 2 016,3 89,8 269,3 12,0 864,7 38,5

Område

1114,6 Bärr 1 124,2 64,4 99,2 5,7 938,8 53,7 5 177,5 92,5 496,8 8,9 2710,2 48,4

har beräknats på de totala arealerna kalmark resp. slutavverkningsskog som framgår av Procentuppgifterna tab 4.2.1.

SOU 1969: 32

Av den befintliga kalmarksarealen (jfr. 5.2 Utredningens uppskattning av återväxtkolumn 4 i tabell 4.2.1.) utgörs en viss del och röjningsarealer av sådan kalmark som normalt måste före- Taxeringsinstitutionens material redovisar komma inom skogsbruket vid ett balansebl. a. arealer slutavverkningsskog men anger rat tillstånd med avseende på lämplig ominte lokalisering av de framtida slutavverk- loppstid och huggningsklassfördelning. Utningarna. Ett bedömningsunderlag beträf- redningen har uppskattat att den normala fande dessa var nödvändigt för utredning- kalmarkstiden utgör fem år inom riksskogsens uppskattningar varför det införskaffa- taxeringens regioner I och II, fyra år inom des från virkesbalansutredningen. region III samt två år inom IV Skogs- regionerna bruksutredningen har i sina uppskattningar och V. Där den befintliga kalmarken (jfr. koutgått från virkesbalansutredningens medel- lumn 4 i tabell 5.2.2.) är större än den önskavverkningsalternativ Glb. Detta alternativ värda, normala (jfr. kolumn 5 i tabell 5.2.2.) innebär att slutavverkningsarealen under har överskottsarealerna betecknats som efloppet av 70 år anpassats till en nivå som tersläpande kalmark (jfr. kolumn 6 i tabell ansetts normal med hänsyn till en på sikt 5.2.2.). Enligt tabellen skulle Västerbottens lämplig omloppstid på skogen d. v. s. de läns lappmark ovan skogsodlingsgränsen ha årliga slutavverkningsarealerna har blivit i en befintlig kalmarksareal som underskrider stort sett lika eller enbart relativt svagt mins- den normala. Det bör särskilt i detta fall kande under perioden. Gallringarna sker re- uppmärksammas att resultatet är avhängigt lativt ofta och med i dagsläget ordinär ut- av virkesbalansutredningens uppskattningar tagsstorlek i förhållande till beståndets vir- av slutawerkningarna i området. kesförråd omedelbart före gallringen, var- I tabellerna 5.2.3.-5.2.8. har uppskattats för gallringsalternativet betecknats det »kon- behovet av skilda typer av återväxtåtgärder ventionella» (jfr. vidare SOU 1968: 9). samt behovet av röjning inom 20 år. Den I tabell 5.2.1. redovisas i kolumnerna årligen nytillkommande slutavverkningsarea- 5 och 6 slutavverkningsuttagen i promille len (jfr. kolumn 7 i tabell 5.2.1.) har härvid per 10 år. I de mellersta och södra delarna kalkyltekniskt behandlats på så vis att hela av landet har virkesbalansutredningen i sitt arealen för varje år betraktats som omedelgrundmaterial en fördelning på två femårs- bart föryngrad dels genom sådd och planperioder vilka dock slagits samman i tabell tering dels genom självföryngring. Utred- 5.2.1. Siffrorna avser virkesbalansutredning- ningen har kalkylerat med att behovet av ens uppgifter för den första tioårsperioden. åtgärder på de eftersläpande kalmarkerna Materialet utgör en bruttoberäkning med av- skall fyllas inom en tioårsperiod. seende på avverkningskvantiteter. Det inne- Åtgärdernas areal har uppskattats med håller därför även sådant virke som sanno- utgångspunkt från kalmarksarealerna i talikt inte är ekonomiskt att avverka vilket kan bellerna 5.2.l. och 5.2.2. på vilka tillämpats påverka den nytillkommande kalmarksarea- de i tabell 5.1.1. i procent angivna åtgärdslen. I tabellens kolumn 7 redovisas läns- och förslagen. i förekommande fall områdesvis de slutav- För omkultur har räknats med ett tillverkningsarealer som inom första tioårspe- lägg om 20 % på de arealer som föreslagits rioden uppskattats årligen tillkomma. Den till plantering resp. sådd men däremot ej totala skogsmarksarealen i kolumn 4 har något på de arealer som uppskattats bli självhämtats ur kolumn 10 i tabell 4.2.1. föryngrade. All omkultur har förutsätts ske I tabell 5.2.2. redovisas utredningens upp- som plantering. skattning av den totala arealen eftersläpan- I tabellerna 5.2.9. och 5.2.10. sammande kalmarken Grundmaterial för uppskatt- fattas uppskattningarna av årliga åtgärdsningen utgörs av riksskogstaxeringens upp- arealer på nytillkommande och eftersläpangifter för total skogsmarks- resp. kahnarks- de kalmarker samt summeras för de två areal (jfr. tabell 4.2.1.) och av de slutav- kalmarkskategorierna de totala åtgärdsareaverkningsuttag som redovisas i tabell 5.2.1. lerna.

SOU 1969: 32 59

Tabell 5.2.1. Inom första IO-årsperioden nytillkommande slutavverkningsarealer uppskattade enligt virkesbalansutredningens alternativ G l b. Slutavverkn per

1 För W län har promilleuppgiften angetts totalt för hkl D2-E. 60 SOU 1969: 32

Tabell 5.2.2. Uppskattning av totala arealer eftersläpande kalmarker. Kalmarksareal 1 000-tal ha

1 Enligt kolumn 4 i tabell 4.2.1. 2 Eftersläpande kalmark = befintlig minus normal dvs kol 4 minus kol 5. 3 Att subtraktionsposten i kol 6 ej stämmer för norra Sverige resp. för hela riket beror av att AC

lp o so har lägre befintlig än uppskattad normal kalmark.

SOU 1969: 32 61

Tabell 5.2.3. Uppskattning av totala skogsodlingsarealer på eftersläpande kalmarker.

Plantering

Omplantering av Efter- Primär plan- sådda och Summa släpande Sådd tering planterade plankalmark arealer tering 1 000-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 OOO-tal 1 000-tal Område ha* % ha % ha ha” ha Region Län

1 Arealer enl kol 6 i tabell 5.2.2. “ är beräknat med 20 % på arealerna i kol 6 och 8. Tillägg för omplantering Anm: Procentsiffrorna avser andel av eftersläpande kalmark enligt kol 4.

62 SOU 1969: 32

Tabell 5.2.4. Uppskattning av totala arealer maskinell markberedning på eftersläpande kalmarker. Maskinell markberedning

* innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha. 1 Arealer enl. kol 6 i tabell 5.2.2. Anm: Procentsiffrorna avser arealandel av eftersläpande kalmark. SOU 1969: 32 63

Tabell 5.2.5. Uppskattning av totala arealer hyggesrensning, hyggesbränning och röjning på eftersläpande kalmarker.

Efter- Hygges- Röjning släpande rensning inom 20 år kalmark 1 000-tal 1 OOO-tal l 000-tal Område hal % ha % ha Region Län

Hela riket 830,1 63 526,7 4 34 8 55 453,6 innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha. 1 Arealer enl. kol 6 i tabell 5.2.2. Anm: Procentsiffrorna avser arealandel av eftersläpande kalmark. 64 SOU 1969: 32

Tabell Uppskatrning av årliga skogsodlingsarealer på nytillkommande kalmarker.

Hela riket 248,6 2 5,0 55 135,7 28,1 163,8 1 Arealer enl. kol 7 i tabell 5.2.1. ” Tillägg för omplantering är beräknat med 20 % på arealerna i kol 6 och 8. * innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha. Anm: Procentsitfrorna avser arealandel av nytillkommande kalmark enl. kol 4. SOU 1969: 32 65 5-914341

Tabell 5.2.7. av årliga arealer maskinell markberedning på nytillkommande kal- Uppskattning marker.

Årligen nytill- Maskinell markberedning kommande kalmark för för inom hkl självföryngring skogsodling Summa D2-E 1 000- 1 000-tal 1 000-tal tal Område ha* % % ha Region Län 2 3 4 5 7 9 1

1 Arealer enl. kol 7 i tabell 5.2.1. Anm: Procentsiñrorna avser arealandel av nytillkornmande kalmark enl. kol 4. * innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha.

66 SOU 1969: 32

Tabell 5.2.8. Uppskattning av årliga arealer hyggesrensning, hyggesbränning och röjning på nytillkommande kalmarker.

Årligen nytillkommande kalmark Röjning inom hkl Hyggesrensning Hyggesbränning inom 20 år D2-E

1 Arealer enl kol 7 i tabell 5.2.1. * innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha. Anm: Procentsiñrorna avser arealandel av nytillkommande kalmark enl kol 4. SOU 1969: 32 67

Tabell 5.2.9. Sammanfattning av uppskattade årliga skogsodlingsarealer (1000-tal ha) på nytillkommande och eftersläpande kalmarker.

1 Inklusive omplantering. innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha. - SOU 1969: 32

:bell 5.2.10. Sammanfattning av uppskattade årliga arealer (1000-tal ha) maskinell markberedning, hyggesasning, hyggesbränning och röjning på nytillkommande och eftersläpande kalmarker.

Nytillkommande kalmark Eftersläpande kalmark Total kalmark

Ma- Ma- Maski- ski- skinell Hyg- Hyg- Röj- nell Hyg- Hyg- Röj- nell Hyg- Hyg- Röjmark- ges- ges- ning mark- ges- ges- ning mark- ges- ges- ning bered- rens- bränn- inom bered- rens- bränn- inom bered- rens- brånn- inom :gion Län Område ning ning ning 20 år ning ning ning 20 år ning ning ning 20 år 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

BD *

län n so 14,4 29,6 4,9 16,6 6,3 9,5 1,2 7,1 20,7 39,1 6,1 23,7

län tot 16,5 38,1 5,1 17,7 6,4 10,1 1,2 7,6 22,9 48,2 6,3 25,3 AC lp o so 0,9 3,7 0,1 0,4 - - -- _- 0,9 3,7 0,1 0,4 lp n so 7,8 13,1 2,6 6,1 4,5 5,7 0,1 5,2 12,3 18,8 2,7 11,3 kustl 8,0 11,3 1,9 6,9 1,5 1,8 0,2 1,5 9,5 13,1 2,1 8,4

län n so 15,8 24,4 4,5 13,0 6,0 7,5 0,3 6,7 21,8 31,9 4,8 19,7

län tot 16,7 28,1 4,6 13,4 6,0 7,5 0,3 6,7 22,7 35,6 4,9 20,1 Z Jtl delen o so * * 0,8 2,9 0,1 0,2 0,1 0,1 0,8 3,0 0,1 0,3 » » n so 7,4 14,5 2,2 6,5 1,5 2,7 0,4 1,9 8,9 17,2 2,6 8,4 » » tot 8,2 17,4 2,3 6,7 1,5 2,8 0,4 2,0 9,7 20,2 2,7 8,7 n Hj delen o so 0,4 1,5 -- 0,2 0,3 0,7 - 0,6 0,7 - 2,2 0,8 » » n so 2,1 4,5 0,3 2,5 1,3 2,1 0,1 1,8 3,4 6,6 0,4 {4,3 » » tot 2,5 6,0 0,3 2,7 1,6 2,8 0,1 2,4 4,1 8,8 0,4 5,1

Summa norra Sverige 71,4 139,6 19,6 71,1 22,1 34,2 3,2 27,1 93,5 173,8 22,8 98,2

Summa södra Sverige 39,5 92,2 0,5 60,3 12,5 18,5 0,3 18,3 52,0 110,7 0,8 78,6 Hela riket 110,9 231,8 20,1 131,4 34,6 52,7 3,5 45,4 145,5 284,5 23,6 176,8 innebär att behandlingsförslag föreligger men att arealen ej uppgår till 100 ha. SOU 1969: 32 69

Med utgångspunkt från nämnda grund- 5.3 Skogligt nyttjande av nedlagd jordbruksmaterial har skogsbruksutredningen i sina mark kaluppskattningar använt sig av följande Beträffande disposition av sådan jordbruks- kylförutsättningar. mark som redan är eller beräknas komma Årlig planteringsareal på nytillkommanhar de marker 65 000 ha. att bli tagen ur jordbruksproduktionen ej utfört några egna Årlig planteringsareal på eftersläpande skogsbruksutredningen Dessa markanvändningsfrå- marker 15 000 ha. specialanalyser. föremål för undersökningar Av berörd areal har skogsbruksutredninggor har varit inom berörda och organisa- en uppskattat 20 % eller 16 000 ha falla på myndigheter norra och 80 % eller 64000 ha på södra tioner. På grundval av sålunda befintligt material har utredningen med beaktande av Sverige. rörande m. m. Behovet av omkultur har med hänsyn sitt uppdrag försörjningen till uppskattningarnas schematiska karakav skogsfrö och skogsplantor, gjort översikti dessa frågor. tär ej medtagits. liga uppskattningar Nedläggningen av jordbruksmark och utav denna har bl. a. behandlats i nyttjande lantbruksstyrelsens meddelande 1967 ser. A framtida och nr 6, Åkerjordens omfattning lokalisering samt i virkesbalansutredningens betänkande, Virkesbalanser 1967 (SOU 1968: 9, bilaga E). Lantbruksstyrelsens undersökning avser perioden 1966-1980. Beträffande femårsperioden före omkring år 1966 anges att nedläggningen av åkerjord har utgjort ca 50 000 ha per år samt att denna utveckling kan beräknas fortsätta. Enligt meddelandet beräknas ca 20 000 ha skogsodlas per år. Detta innebär att 30 000 -40 000 ha åker årligen övergår till annat användningssätt eller blir outnyttjad. Av meddelandet framgår att av de ca 0,5 milj. ha mark som under perioden 1956- 1966 tagits ur produktionen har drygt 120 000 ha planterats, medan drygt 50 000 bedömts ha vuxit igen på naturlig väg med skog av godtagbar beskaffenhet. Ca 10 % har utnyttjats för bebyggelse, vägar, fritidsändamål o. dyl. samt 5 % för annat ändamål. Resterande areal ca 240 000 ha redovisas som outnyttjad mark. Skogsvårdsstyrelserna har enligt meddelandet bedömt att 50-75 % av den mark som kan väntas tas ur jordbruksproduktion lämpligen bör skogsodlas vilket innebär att, om nedläggningen av jordbruksmark fram till 1980 blir av omfattningen 1,0-1,5 milj. ha, skogsodlingen skulle behöva uppgå till 50000- 80 000 ha per år. Om eftersläpningen skall inhämtas tillkommer ca 15 000 ha per år.

70 SOU 1969: 32

6 av arbetsåtgång och

Utredningens uppskattning

maskininsats för återväxtåtgärder och röjning

På grundval av befintlig litteratur i ämnet, väl kvinnlig som manlig arbetskraft används såsom domänverkets arbetskraftsutredning men den kvinnliga arbetskraften torde med exper- komma att ingå med en mycket del. 1964-1974, efter överläggningar ringa tis och inom skogsbruksut- Ett dagsverke har förutsätts omfatta 7 timöverväganden redningen har utredningen beslutat använ- mars effektivt arbete d. v. s. 35 timmars arbetskraft som arbetsvecka. Värdena för hyggesbränning är da de åtgångstal beträffande redovisas såi följande uppställning angående avvägda på så sätt att de avser hyggen åtgångstal i dagsverken väl med som utan kvarstående fröträd. Värper hektar. Av uppställningen framgår att åtgångs- dena för markberedning avser maskinell såtalen fördelats enbart och södra dan samt förutsätter att åtgärden utförs av på norra Sverige. Med hänsyn till att kostnadsberäk- en maskinförare utan hjälpkarl. Uppgifterningarna i avsnitt 8 enligt utredningens in- na angående sådd och plantering inkludetentioner främst skall tjäna att ge en upp- rar eventuell markberedning för hand resp. skattning i stora drag har utredningen ej eventuell manuell komplettering av redan ansett det eller nödvändigt med utförd maskinell markberedning. Värdena lämpligt en uppspaltning av arbetsåtgångstalen på för hyggesrensning, hyggesbränning, markmindre geografiska områden såsom t. ex. beredning och röjning inkluderar eventuellän. la omåtgärder. Arbetsåtgångstalen för plan- Beträffande siffrorna i uppställningen tor- tering och sådd inkluderar däremot inte omde följande förutsättningar uppmärksammas. åtgärder, emedan hänsyn härtill tagits i de Åtgångstalen är bruttotal och inbegriper så- arealuppskattningar som redovisas i avsnitt lunda justeringar för spilltid, smärre ma- 5. I förekommande fall, t. ex. beträffande skinreparationer 0. dyl. Arbetskraften förut- hyggesrensning, markberedning och röjning, sätts vara i åldrarna 18 till 66 år samt full- har i arbetsåtgångstalen hänsyn tagits till god och med minst 200 arbetsdagar per år frekvensen såväl av manuella, motormanuelinom skogsbruket. Vidare förutsätts att så- la, maskinella som av kemiska metoder.

Åtgärder

1 Maskinell SOU 1969: 32 71

Vid skogsodling inverkar antalet plantor resp. såddgropar per hektar på arbetsåtgångstalen. Därvid har beaktats de i avsnitt 7. redovisade skogsodlingsförbanden. För åkerplantering har utredningen ej angivit några arbetsåtgångstal. Utredningen har i avsnitt 8. direkt räknat på kostnaderna för dylik plantering. I tabell 6.1. redovisas utredningens uppskattning av den årliga dagsverksåtgången för vissa återväxtåtgärder och röjning med fördelning på nytillkommande resp. eftersläpande kalmark. De grundläggande arealuppgifterna har hämtats ur tabellerna 5.2.9. och 5.2.10. De i uppställningen angivna åtgångstalen har i tabell 6.1. använts för uppskattningar avseende såväl nytillkommande som eftersläpande kalmarker. Skillnader i åtgångstalen dem emellan har utredningen bedömt vara av den storleksordningen att de saknar praktisk betydelse i sammanhang med föreliggande syfte att för hela riket erhålla en ungefärlig skattning av kostnaden.

72 SOU 1969: 32

Tabell 6.1. Uppskattning av årlig dagsverksåtgáng för âterväxtâtgärder och röjning på nytillkommande respektive eftersläpande kalmarker. Dagsverksåtgång på

1 Förutsätter en inhåmtningstid av 10 år. Med röjning avses »Röjning inom 20 år» (betr. definition jfr. avsnitt 5.1) SOU 1969: 32 73

rörande åtgång av

7 Utredningens” uppskattning

sko gsodlingsmaterial

För att erhålla grundmaterial för uppskattningar av skogsodlingsförband (antal plantor eller såddgropar per hektar) har utredningen haft överläggningar främst med skogshögskolan. Härvid har professor Charles Carbonnier vid skogshögskolans institution för skogsproduktion till utredningen överlämnat förslag till uppskattningar av plantantal per hektar för tall och gran in- Z I

g 3m1f:%°°f]§\

om olika tillväxtområden, höjdzoner och ; boniteter. Förslagen återges i figurerna 7.1. och 7.2.

E | I \

_ 1 I I I \ Carbonnier framhåller att det tillgäng- l , _

liga underlagsmaterialet är för svagt för E|"TTTI'F'

rekommendationer t

att möjliggöra entydiga ! 3 3 3 3 3 3 3

rörande det under olika förutsättningar o 7 e 5 l å 2 rrlsk I DI II I Il 50m!!

Anlulptantor per hektar Figur 7.2. GRAN. Antal plantor per hektar för tillväxtområden och höjdzoner. 4000 -- - O!!!E920!!lämpligaste förbandet. Osäkerheten kan en-

I Om: mn.- aoqm För det första är det svårt att punkter.

j Om: L-Aoom l

“ fastställa hur stort det optimala stamanta-

smframixåä

let vid tidpunkten för den första gallringen I l _. _.;- \ bör vara och för det andra är plantavgången under perioden mellan plantering och för- . _ . _ _ . _ _ _.. \ sta gallring underkastad stora variationer.

zum;

Carbonnier framhåller att förslaget inte får betraktas som en rekommendation angåen-

gpn-:_--_-

/ de lämpligt plantantal utan att det endast

u.__.

till att ange det plantantal som i ge-

uy...-

syftar

N_._ m sk nomsnitt kan beräknas komma att användas

t: H I I I Bennet Antal i praktiken. Vidare understryker Carbonnier Figur 7.1. TALL. plantor per hektar för tillväxtområden och höjdzoner. att underlaget för de lönsamhetsberäkningar

74 SOU 1969: 32

på vilka bedömningarna av erforderligt Länet exklusive Särna-Idre: Tillväxtområde II, är särskilt brist- 42 % av skogsodlingen beräknas av utredningplantantal ytterst grundas en bli utförd nedanför 300 m och 58 % ovanfälligt i Norrlands höjdlägen. för 30O m. Efter överläggningar med bl. a. domän- 6. I-Iän styrelsen, Skogsstyrelsen och Sveriges Skogs- Siffrorna har av utredningen interpolerats ur Riksförbund har utred- av Carbonnier erhållit material (figurerna 7.1. ägareföreningars och 7.2). ningen beslutat att i sina uppskattningar använda de av Carbonnier I tabellens kolumner 8 och 9 anges utredföreslagna plantantalen med de speciella för ningens uppskattning av relationen mellan uppskattningar vissa områden som framgår av det följan- tall och gran. Ifrågavarande uppskattning de. har grundats på vid skogsvårdsstyrelserna I tabell 7.1. redovisas visst gmndmaterial bedömt plantbehov för respektive trädslag för de i tabellerna 7.2. och 7.3. utförda under åren 1965, 1966 och 1967 (de aritav frö- och plantbehov metiska medeltalen för tidsperioden har anuppskattningarna på kalmarker. Beträffande kolumn sålunda en- 1 angående vänts). Uppskattningen grundas tillväxtområde jfr avsnitt 2 och karta 2.2. bart på förhållandena vid skogsvårdsstyrel- Genomsnittlig idealbonitet (betr. definition sernas plantskolor. avsnitt 3) och medelnivå över havet Emedan dessa plantskolor torde svara för jfr (kolumnerna 4 och 5) har hämtats ur i ti- mer än hälften av landets totala plantprodigare nämnd nr 9, duktion har utredningen emellertid ansett sammanhang rapport 1965 från institution för det rimligt förutsätta att materialet ger en skogshögskolans Grundmaterialet till kolum- för hela landet tämligen god bild av relaskogstaxering. nerna 6 och 7 utgörs av tidigare nämnt ma- tionen tall-gran under nämnda tidsperiod. terial som Carbonnier tillställt Emedan tall och gran helt dominerar, bortutredningen. Härjämte har för delar av norra sett från vissa delar av sydligaste Sverige, Sverige hänsyn tagits till medelnivån över havet. De har i uppskattningarna ej medtagits lövträd i kolumnerna 6 och 7 angivna indexsiffror- eller utländska trädslag. I sammanhanget na 1-6 refererar torde observeras att siffermaterialet, vilket till utredningens speciella uppskattningar för vissa områden enligt föl- avser hela län, i förekommande fall även jande: använts för uppskattningar avseende länsdelar. Detta innebär att uppgifterna för l. BD-län Lappmarken: Skogsodling torde i mycket liten länsdelar i många fall måste betraktas som utsträckning utföras ovanför 400 m. Tillväxt- i hög grad osäkra. Dessa fall har i tabellen område I - 400 m har tillämpats. markerats med ett kryss. 2. AC-län I tabellens kolumner 10 och ll redovisas Lappmarken: Tillväxtområde I, 50 % av skogsodlingen beräknas av utredningen bli utförd uppskattningar av fröåtgång vid fältsådd i ovanför 400 m och 50 % nedanför 400 m. kg per hektar. Förutom värdena ang. antal Kustlandet: Tillväxtområde II, 13 % av skogs- såddgropar (kolumnerna 6 och 7) per hektar odlingen beräknas av utredningen bli utförd har härvid följande förutsättningar tillämovanför 300 m och 87 % nedanför 300 m. 3. Z-Iän pats. Tillväxtområde I, 52% av skogsodlingen be- Tall norra Sverige: Antal frön per kg 270 000. räknas av utredningen bli utförd ovanför 400 Fröets grobarhet 80%. Antal frön per såddm och 48 % nedanför 400 m. grop 48 st. 4. Y-län Tall södra Sverige: Antal frön per kg Iillväxtområde II, 39% av skogsodlingen be- 225000. Fröets grobarhet 90%. Antal frön räknas av utredningen bli utförd ovanför 300 per såddgrop 44 st. m och 61% nedanför 300 m. Gran norra Sverige: Antal frön per kg 5. W-län 280 000. Fröets grobarhet 70 %. Antal frön per Länet totalt: Plantantalet per hektar har erhål- såddgrop 56 st. lits genom sammanvägning av plantantalet för Gran södra Sverige: Antal frön per kg länet exklusive Särna och Idre samt plantanta- 180000. Fröets grobarhet 80%. Antal frön let för Säma och Idre. per såddgrop 48 st.

SOU l969: 32 75

I tabell 7.2. redovisas. Till siffrorna i tabell 7.4. kommer det med fördelning på tall och fröbehov som uppskattats erforderligt för gran, utredningens uppskattning av årligt fröbehov för fältsådd samt årligt produktion av plantor för åkerplantering. plantbehov på nytillkommande kalmarker. Dessa kvantiteter framgår av följande upp- De grundläggande arealuppgifterna är häm- ställning. tade ur tabell 5.2.9., kolumnerna 4 och 5. I har Kg frö per år övrigt tillämpats de förutsättningar som av tabell kolumnerna Tall Gran framgår 7.1., 6-11. Norra Sverige 240 700 I tabell 7.3. redovisas, med fördelning på 160 3 800 Södra Sverige tall och gran, utredningens uppskattning av årligt fröbehov för fältsådd samt årligt En sammanfattning av uppskattat plantplantbehov på eftersläpande kalmarker. De och fröbehov ges i tabell 7.5. grundläggande arealuppgifterna är hämtade ur tabell 5.2.9., kolumnerna 6 och 7. I övrigt har tillämpats de förutsättningar som framgår av tabell 7.1., kolumnerna 6-11. Beträffande plantering på jordbruksmark har utredningen i avsnitt 5.3 redovisat uppskattade arealer. Fördelningen i procent mellan tall och gran har översiktligt uppskattats enligt följande uppställning.

Tall Gran

Norra Sverige 30 70 Södra Sverige 5 95

Vidare har antagits att antalet plantor per hektar för hela landet och för såväl tall som gran är 2 500 st. Under nämnda förutsättningar erhålls för åkerplantering de plantkvantiteter som framgår av följande uppställning.

Milj plantor per år Tall Gran

Norra Sverige 12 28 Södra Sverige 8 152

I tabell 7.4. redovisas det årliga fröbehovet för plantskolesådd. Det har i uppskattningen förutsatts att plantproduktionen sker i konventionella frilandsplantskolor och att såsom riksmedeltal härvid erhålls 50 000 utsättningsbara plantor per kg tallfrö resp. 40 000 utsättningsbara plantor per kg granfrö.

76 SOU 1969: 32

Tabell 7.1. Grundmaterial för de i tabellerna 7.2. och 7.3. redovisade uppskattningarna.

Antal plantor Genom- Medel- resp sådd- Andel av Fröâtgång snittl. nivå gropar per skogsodlings- vid fältideal- över hektar arealeni % lådd, kg/ha Tillväxt- bonitet havet område Län Område m m Tall Gran Tall Gran Tall Gran

l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Norra Sverige I BD lp tot 2,2 400 2 0501 1 6001 90 10 II kust] 2,6 170 2 250 2 000 90* 10 0,4 0,4 I o II län tot 2,4 90 10 I AC lp tot 2,6 420 2 100” 1 600” 90 10 0,4 0,4 II kust] 3,0 190 2 400 2 050* 90 10 0,4 0,4 I o II lån tot 2,8 90 l0

I Z Jtl delen tot 2,9 420 2 3003 1 700 80* 20* 0,4 0,4 I Hj delen tot 2,5 540 1 900 l 500 80* 20 0,4 0,4 I län tot 2,8 80 20

II Y län tot 3,5 270 2 600 2 200* 70 30 0,5 0,4 II o III X län tot 4,0 220 3 000 2 400 50 50 0,5 0,5 I 0 III W län tot 3,7 2 5005 2 1005 70 30 0,4 0,4

Södra Sverige

10 VI L 6,6 - 3 000 10 90 - - VI M 7,6 - 3 100 5 95 - -

Betr. tillväxtområde jfr. avsnitt 2, tabell 2.1. och karta 2.2. Betr. not 1-6 samt * jfr. texten i förevarande avsnitt 7.

SOU 1969: 32

beträñande nytillkommande kalmarker av årligt plantbehov samt Tabell 7.2. Uppskattning

årligt fröbehov för fältsådd.

Plantbehov (1 000-tal pl.) Fröbehov( kg frö) -G--i- Tillväxt- Län Område Tall Gran Tall Gran område

2 3 4 5 6 7 1

- - I BD lp tot 15 601 1 352

kustl 19 096 1 886 134 15 II

I o II

I