Statligt stöd till fiskehamnar betänkande

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Statens offentliga utredningar

1970:5

Statligt stöd till fiskehamnar

Jordbruksdepartementet

Betänkande avgivet av 1967 års fiskehamnsutredning Stockholm 1970

Statens offentliga utredningar 1970

Kronologisk förteckning

1. Barnt utemiljö. Tryckeribolaget C. 2. Om stat och kyrka. Beckman. U. 3. Balanserad regional utveckling. Esselte, i. 4. Reformerad lärarutbildning. Svenska Reproduktions AB. U. 5. Statligt stöd till fiskehamnar. Esselte. Jo.

Anm Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

Statens offentliga utredningar 1970:5 Jordbr uksdepar tementet

Statligt stöd till fiskehamnar

Betänkande avgivet av 1967 års fiskehamnsutredning Stockholm 1970

Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1966 uppdrog dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Palme, den 29 december samma år åt direktören Carl P. F. Lindskog att såsom sakkunnig inom departementet utreda statsbidragsgivningen till fiskehamnar. Till sekreterare åt utredningsmannen förordnades den 15 februari 1967 numera byrådirektören Carl-Edvard P. Brändström. Att såsom expert biträda utredningsmannen förordnades vidare samma dag numera byrådirektören Birger E. Kreitz. Utredningen har antagit namnet 1967 års fiskehamnsutredning. På uppdrag av utredningen har fiskeristyrelsen lämnat uppgifter om de för svenska fiskare aktuella fångstfältens belägenhet samt utarbetat en prognos över fiskets framtid i Nordatlanten, Nordsjön, Skagerack, Kattegatt, Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken med hänsyn tagen till bl a naturliga variationer, föroreningsrisker samt över- och utfiskning. Genom beslut den 20 december 1968 medgavs utredningen att företaga en undersökning av distributionsvägar och distributionssätt för fisk. Undersökningen har företagits av fil. lic. Lennart Bäck vid Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala Universitet. Genom lantbruksnämndernas försorg har utredningen införskaffat ett omfattande statistiskt material rörande fiskehamnar. SOU 1970: 5

Utredningen har besökt ett stort antal av de nuvarande fiskehamnarna inom landet för att få möjlighet att jämföra behovet av och förutsättningarna för ett fortsatt stöd åt byggande och underhåll av dessa. I samband därmed har med hjälp av bandspelare ett omfattande intervjumaterial inhämtats, vilket återspeglar fiskares och lokala myndigheters och organisationers syn på de i betänkandet berörda frågorna. Utredningen har inhämtat samtliga berörda länsstyrelsers yttrande samt varit i kontakt med representanter för såväl fisket som fiskhandeln och fiskindustrin. Utredningen har vidare företagit en jämförande studieresa till Danmark. Till utredningen har överlämnats framställningar om statsbidrag till fiskehamnar att tagas i övervägande vid uppdragets fullgörande. Utredningen har med anledning av remisser avgett utlåtande bl a den 26 mars 1968 över sjöfartsutredningens betänkande Sjöfartsverkets arbetsuppgifter och organisation. 1967 års fiskehamnsutredning får härmed efter slutfört arbete överlämna sitt betänkande. Stockholm den 31 december 1969 Carl

Lindskog I C.-E.

Birger Kreitz Brändström

Innehåll

Kapitel 1. Inledning 1.1 Direktiven 1.2 Betänkandets disposition

7 7 7

Kapitel 2. Historik

9 Kapitel 3. Nuvarande statsbidragsgivning 3.1 Olika bidragsformer 3.2 Nuvarande handläggning av bidragsärenden Kapitel 4. Fiskehamnsbyggande i vissa främmande länder 4.1 Danmark 4.2 Norge 4.3 Finland 4.4 Holland 4.5 Belgien 4.6 England 4.7 USA 4.8 Japan Kapitel 5. Redovisning av svenska fiskares viktigare fångstplatser Kartor 1—10 Kapitel 6. Redovisning av svenskfångad fisks distributionsvägar och avsättningsområden 6.1 Källmaterial 6.2 Fiskgrossisternas o m s ä t t n i n g . . . 6.3 Grossisternas inköp av färsk fisk 6.4 Grossisternas försäljning av färsk fisk 6.5 Grossisternas försäljningsområden 6.6 Transportmedel 6.7 Fördelningen på leverantörs- och mottagarkategorier 6.8 Förändringar i distributionshänseende under åren 1958—1968 . . 6.9 Konsumtionen av färsk fisk . . . SOU 1970: 5

11 11 11

13 13 13 13 13 14 14 14 14

21 21 21 22 23 23 24 24 25 25

6.10 Den fortsatta utvecklingen . . . . 6.11 Kartor 11—18 Kapitel 7. Synpunkter på det svenska fiskets framtida utveckling 7.1 Allmänt 7.2 Nordatlanten 7.3 Nordsjön 7.4 Skagerack och Kattegatt 7.5 Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken Kapitel 8. Synpunkter på fiskehamnarnas placering och utformning 8.1 Fiskehamnars placering 8.2 Fiskehamnars utformning och utrustning Kapitel 9. Synpunkter på fiskehamnsbyggnadernas finansiering 9.1 Finansiering utan statligt stöd . . 9.2 Statsbidrag 9.3 Bidragets storlek och kommunernas roll i sammanhanget 9.4 Underhåll 9.5 Marklösen 9.6 Taxor 9.7 Övrig bidragsverksamhet 9.8 Statsägda fiskehamnar Kapitel 10. Utredningens förslag, tillika sammanfattning 10.1 Statsbidrag och dess storlek . . . 10.2 Kommunernas roll 10.3 Statsbidragets omfattning . . . . 10.4 Förslag till fortsatt bidragsgivning 10.5 Taxor 10.6 Övrig bidragsgivning 10.7 Ärendenas handläggning . . . . 10.8 Statsägda fiskehamnar 10.9 Ny kungörelse Kartor 19—20 Bilagor , , . , . . .

26 28 36 36 37 38 39 39 42 42 43 45 45 45 46 47 47 47 48 48 50 50 50 50 50 51 51 51 51 52 54 56 5

1.1 Inledning

Direktiven

Utredningen har vid uppdragets fullgörande haft att beakta innehållet i en inom kommunikationsdepartementet den 9 december 1966 upprättad promemoria angående statsbidrag till fiskehamnar. Promemorian inleds med en kort redogörelse för gällande bestämmelser på området. Den innehåller vidare följande. Antalet fiskehamnar av någon betydelse uppgår i dag till mellan 300 och 400. Därtill kommer ett okänt antal enstaka bryggor, kajer och landningsplatser. En betydande rationalisering inom fiskerinäringen har skett under senare år främst genom tillkomsten av större båtar och effektivare redskap. En viss koncentration av fisket till större hamnar har ägt rum. Fångstvärdet visar en kraftig ökning, under det att antalet fiskare successivt minskat. Strukturförändringen har inneburit en ökad lönsamhet inom näringen och bättre inkomster för det rationellt utövade fisket. Ett stort antal fiskare torde dock alltjämt vara bosatta på platser, som i dag måste anses mindre lämpliga med hänsyn till såväl fisket som avsättningen av fångsterna. Utvecklingen mot allt mer rationella fiskemetoder och den utveckling av förädling och marknadsföring som sker torde motivera en ytterligare koncentration av fisket till ett mindre antal fiskehamnar. Med ett förhållandevis litet antal fiskehamnar ökas möjligheterna att göra dessa tillräckligt stora, djupa och välutrustade. Därigenom främjas strävandena att rationellt ordna avsättning och tillvaratagande av fångsterna. För att kunna underlätta den pågående rationaliseringen inom fiskerinäringen fordras ett SOU 1970: 5

mera ändamålsenligt utnyttjande av tillgängliga resurser. För detta är det angeläget att i fortsättningen i högre grad än nu är fallet prioritera och differentiera det statliga stödet. För att skapa bättre underlag för bedömning av lämplig omfattning och inriktning av statens stöd bör det undersökas vilka platser inom olika kustområden som på längre sikt har de bästa förutsättningarna som fiskehamnar. I första hand bör sådana platser väljas där förutsättningar finns för fiskindustri och ett tillräckligt antal kajplatser. Självfallet bör även utvecklingen i fråga om det övriga näringslivets lokalisering beaktas. 1.2 Betänkandets

disposition

En strävan mot en rationalisering och centralisering av fiskerinäringen i stort gör sig märkbar liksom inom de flesta andra näringar. Utredningen har - i enlighet med direktiven - genom en inventering och ett jämförande studium av landets fiskehamnar sökt utröna vilka som i framtiden kan tänkas få betydelse för det yrkesmässigt 1 bedrivna fisket. Däremot har en utredning om fritidsfiskets behov inte ingått i utredningsuppdraget. Försök har gjorts att kartlägga fångstplatserna och distributionsvägarna för fisk. Den principiella frågan om hamnbyggenas finansiering har tagits upp till diskussion, vilken bl a utmynnat i ett förslag till ny bidragskungörelse. Problematiken kring 1 Med yrkesfiskare avses i enlighet med nuvarande redovisning i Statistiska Centralbyråns fiskeristatistik sådan fiskare, vars inkomst till minst hälften utgörs av inkomst av fiske.

hamn taxorna har penetrerats. Utredningen har slutligen tagit ställning till bidragsärendenas handläggning. Kapitel 2 innehåller en kort historik över statsbidragsgivningen till fiskehamnar sedan dess början på 1880-talet. I kapitel 3 lämnas en redogörelse för nuvarande praxis vid bidragsgivningen och en genomgång av gällande kungörelse i ämnet. Vidare ges en beskrivning av ärendenas handläggning i dåvarande sjöfartsstyrelsen och av beslutsfattandet i Kungl. Maj:ts kansli. Kapitel 4 ger en kortfattad beskrivning av hur fiskehamnsbyggandet finansieras i vissa näraliggande eller på annat sätt jämförbara länder. Kapitel 5 innehåller huvudsakligen ett av utredningen i samverkan med fiskeristyrelsen utarbetat kartmaterial utvisande de för svenska fiskare viktigaste fångstplatserna. I kapitel 6 redovisas resultatet av en omfattande undersökning med syfte att kartlägga den svenskfångade fiskens distributionsvägar och avsättningsområden. I kapitel 7 redovisas en av fiskeristyrelsen gjord prognos rörande det svenska fiskets framtida utveckling med hänsyn tagen till bl a naturliga variationer, föroreningsrisker och överfiskning. Kapitel 8 innehåller utredningens synpunkter på fiskehamnars placering och hur sådana bör vara utformade och utrustade. Kapitel 9 innehåller utredningens synpunkter på hur fiskehamnsbyggandet i fortsättningen bör finansieras. I kapitel 10 slutligen framläggs utredningens förslag till en fortsatt bidragsgivning till fiskehamnar och ett förslag till ny kungörelse för reglering av denna bidragsgivning.

8 SOU 1970: 5

2 Historik

Statsmaktemas engagemang i fiskehamnsbyggandet är av relativt gammalt datum. Kungl. Maj:t utfärdade redan år 1881 bestämmelser om statsbidrag till mindre hamnar som tjänade fisket. Bidrag utgick med högst 2 / 3 av kostnaden och bidragsmottagaren fick själv svara för arbetet efter en av Kungl. Maj:t fastställd arbetsplan. Bakgrunden till dessa bestämmelser var att fiskarena själva inte hade ekonomiska möjligheter att bygga tillfredsställande hamnar. Bristen på goda fiskehamnar var stor och på vissa kuststräckor saknades sådana nästan helt. Det visade sig emellertid snart att fiskarena ofta inte kunde klara av den återstående tredjedelen av byggnadskostnaderna och samtidigt svara för hamnens underhåll. 1898 års riksdag beslöt därför att bidrag skulle kunna utgå med 90 procent av de beräknade kostnaderna. Av dessa 90 procent fick emellertid endast 70 procent av kostnaderna användas till de egentliga byggnadskostnaderna, medan resterande 20 procent skulle avsättas till en särskild fond för underhåll av hamnen. Ansvaret för hamnunderhållet skulle vederbörande landsting åta sig. Då emellertid landstingen oftast vägrade att åta sig detta ansvar och något större antal statsbidrag därför inte utbetalades, uteblev den avsedda effekten. Bristen på goda hamnar kvarstod alltså. För att råda bot på dessa förhållanden tillsattes år SOU 1970: 5

1905 en statlig utredning, den s k fiskehamnskommissionen, vilken avgav sitt betänkande år 1909. Kommissionen föreslog byggandet av 79 fiskehamnar. Av dessa skulle 44 helt bekostas, ägas, underhållas och förvaltas av staten. Övriga 35 skulle erhålla ett 100procentigt statsbidrag till byggnadskostnaderna, medan underhållet överläts på bidragsmottagarna. Som motiv till detta förslag anförde kommissionen att fiskarena sällan kunnat bidra till hamnbyggandet på annat sätt än genom att ta upp lån. Detta var inte tillfredsställande, eftersom fiskarena behövde sina tillgångar och kreditmöjligheter för anskaffande av större båtar och modernare redskap. Då lånen oftast måste återbetalas med inflytande hamnavgifter, kom medel dessutom att saknas för hamnunderhållet. Fiskehamnskommissionens betänkande resulterade i att till år 1934 sammanlagt 32 fiskehamnar anlagts helt på statens bekostnad. 1 Antalet statliga fiskehamnar utöka1 Dessa voro: Smögen, Grundsund, HönöKlåva i Göteborgs ochBohus län, Glommen, Träslöv, Glommen i Hallands län, Barsebäck, Gislöv, östra Torp i Malmöhus län, Torekov, Baskemölla, Kivik i Kristianstads län, Hanö, Hällevik, Nogesund, Stenshamn i Blekinge län, Grönhögen,Byxelkrok i Kalmar län, Gnisvärd, Herrvik i Gotlands län, Fågelsundet, Gårdskär i Uppsala län,Prästgrundet, Våtnäs, Agö, Höllick, Bergö i Gävleborgs län, Lörudden, Skeppsmålen, Marviksgrunnan,Grisslan i Västernorrlands län, Byviken i Västerbottens län samt StorRebben i Norrbottens län.

des år 1941 till 33, då även hamnen vid läge beträffande utbyggnad och förbättring Utklipporna i Blekinge län ställts under av fiskehamnar med hänsyn till behoven statlig förvaltning. inom olika trakter av landet. Utredningen För övriga hamnar tillämpades dock fortövervägde också, huruvida det fanns ansättningsvis fram till år 1920 de förut nämnledning föreslå ändring av bidragsandelens da av 1898 års riksdag beslutade villkoren storlek eller annan ändring av bidragsgrunför statsbidrag med, som sagt, ringa efderna. fekt. Fiskehamnsutredningens arbete, som avAr 1920 anvisade riskdagen ett reserva- slutades 1947, resulterade bl a i Kungl. tionsanslag till understödjande av mindre Maj:ts ännu gällande kungörelse den 17 fiskehamnsbyggnader. Bidragen utgick på juni 1948 (nr 527) angående statsbidrag till villkor som fastställts av Kungl. Maj:t året byggande av fiskehamnar. Denna innebär innan. Enligt dessa villkor kunde statsbiatt bidrag må utgå med högst 90 procent drag utgå med lägst 66 2/3 procent och av den verkliga kostnaden. högst 90 procent av de verkliga byggnadsEnligt utredningens mening var det av kostnaderna. Kungl. Maj:t skulle fastställa väsentlig betydelse att fiskarena efter förarbetsplan och arbetet utföras av dåvarande måga bidrog till hamnarnas byggnadskostväg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Även un- nader. Därigenom ökade deras intresse att derhållet skulle ombesörjas av styrelsen med väl vårda och underhålla hamnarna. Om hjälp främst av hamninkomsterna. byggnadskostnaderna helt lades på staten, Kungl. Maj:t utfärdade år 1928 nya be- kunde man anta, att anspråken på hamstämmelser för statsbidragsgivningen. I kun- narnas förbättring undan för undan skulle görelse den 10 augusti 1928 angående stats- öka. bidrag till byggande, förbättring och unPå vissa platser kunde emellertid kostderhåll av allmänna hamnar och farleder naderna för hamnarbetena på grund av bibehölls regeln att statsbidrag fick ut- ogynnsamma naturförhållanden bli förhålgå med högst 90 procent, medan någon landevis högre än på andra platser. Detta lägsta bidragsprocent inte längre stipuletalade för att möjligheten att lämna högrades. Underhållet skulle ombesörjas av re bidrag än 90 procent borde lämnas öpväg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller av pen. hamnens ägare eller innehavare med anliNågon nyanläggning av statliga fisketande av i första hand hamninkomsterna. hamnar föreslogs inte. Vidare föreskrevs att av inflytande medel Slutligen har sjöfartsstyrelsen år 1960 skulle årligen för varje statsunderstödd på uppdrag av Kungl. Maj:t utarbetat en hamn avsättas en viss del till en underhållsfemårsplan, vilken med vissa jämkningar lefond, vilken inte fick disponeras utan väggat till grund för utbyggnaden av fiskehamoch vattenbyggnadsstyrelsens medgivande. nar till dess 1967 års fiskehamnsutredning Avsikten med att begränsa statsbidrags- tillsattes. givningen till högst 90 procent av byggGenom Kungl. Kung. den 23 maj 1969 nadskostnaderna var att fiskarena genom (nr 314) har den förberedande handläggatt själva bidra med 10 procent skulle svara ningen av fiskehamnsärenden överflyttats för en ekonomisk prestation, som skulle från sjöfartsverket till fiskeristyrelsen. engagera deras intresse för hamnarnas underhåll och som skulle verka återhållande på överdrivna krav i fråga om hamnarnas utförande och dimensionering. Den 4 januari 1944 tillkallade dåvarande kommunikationsministern 1944 års fiskehamnsutredning. Utredningen skulle i första hand avse en kartläggning av dåvarande 10

SOU 1970: 5

3.1 Olika

Nuvarande statsbidragsgivning

bidragsformer

Nu gällande kungörelse den 17 juni 1948 (nr 527) (ändr. 1969: 314) angående statsbidrag till byggande av fiskehamnar reglerar bidragsgivningen från det under nionde huvudtiteln (jordbruksdepartementet) uppförda anslaget Bidrag till fiskehamnar m m. Enligt denna kungörelse kan bidrag utgå till anläggning eller förbättring av hamn som erfordras för fisket. Särskilt utsågs att arbeten som beviljats bidrag skall utföras genom fiskeristyrelsens försorg. Bidrag kan endast beviljas kommun, köping eller municipalsamhälle samt aktiebolag eller ekonomisk förening. Bidragsandelen får utgöra högst 90 procent av den verkliga kostnaden, varvid dock inte kostnader för marklösen får räknas in. Föreligger särskilda skäl kan emellertid högre bidrag utgå. Under senare år har för ändamålet anslagits följande belopp: 1964/65 3 000 000 kr 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70

3 000 000 kr 4 225 000 kr 1000 kr 1000 kr 1000 kr

Med hänsyn till en betydande reservation under anslaget har detta de tre sistnämnda budgetåren endast förts upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Under dessa tre år har t o m oktober 1969 av tidiSOU 1970: 5

gare beviljade bidrag till byggande av fiskehamnar utbetalts ca 4,1 milj. kr. Sedan år 1964 har vidare sjöfartsstyrelsen Kungl. Maj:ts bemyndigande att från nämnda anslag utan Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall utge statsbidrag till underhåll och drift av fiskefyrar samt till kostnader för uppförande av säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Årligen disponeras ca 50 000 kr för detta ändamål. Från nionde huvudtiteln (jordbruksdepartementet) utgår även bidrag från anslaget Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen. Anslaget ställs till fiskeristyrelsens förfogande att användas för därför avsett ändamål. Anslaget, som beräknats efter en uppskattning av åtgången av bensin vid yrkesmässigt fiske inom landet, har under budgetåren 1964/65 till 1969/70 varierat mellan 910 000 och 1 150 000 kr. Omkring en fjärdedel av anslaget har därvid årligen ansetts böra avsättas till smärre reparations- och underhållsarbeten i fiskehamnar. 3.2 Nuvarande handläggning av bidragsärenden De hamnar, som av sjöfartsverket förutsatts kunna få bidrag från anslaget Bidrag till fiskehamnar m m , har efter överenskommelse med intressenterna detaljprojekterats av eller i samråd med verket. När full enighet nåtts mellan intressenterna och sjöfartsverket om projektets omfattning och 11

kostnader samt behovet av detsamma har regelmässigt en till Konungen riktad framställning om statsbidrag till hamnutbyggnad ingivits till sjöfartsverket, som därvid remitterat ärendet till fiskeristyrelsen, ifrågakommande länsstyrelse och fackliga fiskareorganisation för yttrande. När dessa yttranden inkommit, har sjöfartsverket jämte eget yttrande vidarebefordrat ärendet till Kungl. Maj:t i kommunikationsdepartementet för beslut. Framställningarna har praktiskt taget undantagslöst tillstyrkts i alla instanser. I ds fall Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag har ett avtal slutits mellan sjöfartsverket och intressenten om hamnutbyggnadens utförande. I avtalet har därvid bl a införts de föreskrifter rörande taxor, underhåll och förvaltning, som framgår av § 4 i bidragskungörelsen. Sedan byggnadsarbetet färdigställts har gemensam avsyning verkställts. I sådana fall då intressenter efterhört möjligheterna att erhålla statsbidrag till fiskehamnsförbättringar, vilka icke ansetts angelägna, har verket som regel kunnat avvisa önskemålen med hänvisning till att en eventuell framställning om bidrag inte eller inom överskådlig tid inte torde kunna tillstyrkas av sjöfartsverket. Medel från anslaget Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen fördelas länsvis av fiskeristyrelsen som, efter utlåtande av respektive läns lantbruksnämnd (tidigare hushållningssällskapen), även avgör vilka verksamheter som skall erhålla bidrag och hur stort detta bidrag skall vara. Fiskerikonsulenterna spelar härvidlag en betydande roll, dels som föredragande av bidragsansökningar inför lantbruksnämndernas fiskerinämnd, dels som övervakare av att medlen används för avsett ändamål.

12 SOU 1970: 5

Fiskehamnsbyggande i vissa främmande länder (Uppgifterna huvudsakligen hämtade ur FAO.s publikation med beteckningen FE: FPM\68\Cp\l)

4.1 Danmark

I Danmark ägs vissa - företrädesvis stora - hamnar av staten, som också deltar i dessas drift. Staten bekostar dessa hamnars utbyggnader och förbättringar. För att klara av nödvändiga reparationer och förbättringar kan fiskehamnar, som inte ägs av staten, erhålla visst statligt stöd. Detta stöd kan, beroende på omständigheterna, uppgå till 50 procent av kostnaderna. De större statsägda fiskehamnarna förvaltas av en hamnstyrelse underställd Ministeriet för offentliga arbeten och består av representanter för staten och de lokala intressenterna.

4.3 Finland Utöver bryggor uppförda av enskilda fiskare har den finska motsvarigheten till vägverket anlagt fiskebåtshamnar i orter med större koncentration av yrkesfiskare. Härtill har i huvudsak sysselsättningsmedel tagits i anspråk. En utredning rörande speciella trålhamnar framlade för några år sedan ett betänkande, i vilket man föreslog anläggande av fyra - fem trålhamnar. I betänkandet föreslogs vidare, att staten skulle deltaga i kostnaderna med ett belopp motsvarande högst 75 procent av totala anläggningskostnaderna. Av de föreslagna hamnarna har en - i Lovisa - redan anlagts. Till hamnen i Lovisa har även utgått ett kommunalt anslag.

4.2 Norge De norska fiskehamnarna är i princip statsägda. Detta innebär, att staten genom Havnevesenet bekostar och låter utföra muddrings- och fördjupningsarbeten samt eventuellt erforderlig pirbyggnad. Även mindre kajer kan få uppföras på statens bekostnad, medan privata intressenter eller kommuner får ta sig an större kajanläggningar, om man anser sig vara i behov av sådana. Mindre hamnanläggningar - avsedda för t ex binäringsfiskare - bekostas ej av staten, även om man lämnar vissa bidrag till sådana anläggningar. SOU 1970: 5

4.4 Holland Det finns inga allmänt tillämpade regler beträffande förvaltningen av fiskehamnar i Holland. Den största hamnen, Ymuiden, ägs och förvaltas av staten, medan Scheveningen (hamnstad till Haag) ägs och förvaltas av kommunen. De mindre hamnarna står ofta under en viss statlig kontroll. Ansvaret för hamnunderhållet är anförtrott »Rijkswaterstaats» regionala organ. Utbyggnader och reparationer av kommunalägda hamnar bekostas av respektive kommuner, 13

medan i de statsägda hamnarna staten och kommunerna delar på motsvarande kostnader. Det finns inga fastställda regler för det statliga bidragets storlek, utan detta anpassas efter omständigheterna. 4.5 Belgien Staten beviljar ekonomisk och teknisk hjälp vid fiskehamnsbyggande. I allmänhet bidrar staten med 60 procent av byggnadskostnaden, medan kommunen skjuter till återstoden. Fiskehamnarna förvaltas av kommunerna. 4.6 England Planer föreligger att förstatliga alla större hamnar. F n finns fyra ägarekategorier avseende fiskehamnar, nämligen det delvis statsunderstödda »British Transport Docks Board», lokala myndigheter, föreningar och sammanslutningar samt enskilda ägare. Ett visst statligt stöd genom bidrag eller lån till hamninvesteringar ges, om investeringen befrämjar fiskeriindustriens utveckling. Ett 20-procentigt bidrag kan också utgå till vissa moderniseringar av fiskehamnar. 4.7 USA Det statliga stödet varierar från delstat till delstat, vilket även gäller förvaltningen av fiskehamnarna. Vissa överstatliga bidrag ges, närmast då genom arméns ingenjörstrupper och den amerikanska kustbevakningen. De lokala hamnmyndigheterna finansierar oftast sin del av kostnaderna genom lån. 4.8 Japan Staten upprättar planer för fiskehamnar och understödjer ekonomiskt de lokala myndigheterna, vilka är ansvariga för hamnarnas skötsel och underhåll. Japan har ca 3 900 fiskehamnar och fiskmottagningsplatser utefter sin kust.

14 SOU 1970: 5

Redovisning av svenska fiskares viktigare fångstplatser

Utredningen har för överskådlighetens skull funnit det lämpligt att redovisa fångstfälten på här följande kartor. En viss schematisering har varit nödvändig dels för att få kartorna så åskådliga som möjligt, dels därför att fångsfältens belägenhet och omfattning växlar något från år till år. Därför har en del vanligen smärre fisken ej särskilt markerats på någon karta. Som exempel på sådana fisken kan nämnas fiske efter sik med garn (främst norrlandskusten), fiske efter gädda med garn, krok och ryssjor (hela ostkusten och Blekinge), torskfiske med krok (Götalands syd- och ostkust, Svealand), fiske efter hummer och krabba (västkusten) och vissa fisken med storryssjor (norrlandskusten).

SOU 1970: 5

Figur 1 Trålfiske, sill

Figur 2 Trål fiske, strömming 16

SOU 1970:5

Figur 3 Trålfiske, torsk

Figur 4 Trålfiske, räkor SOU 1970: 5 2—914604

Figur 5 Övrigt trålfiske

Figur 6 Laxfiske 18

SOU 1970: 5

Figur 7 Långa

Figur 8 Blankål SOU 1970: 5

Figur 9 Gulål

Figur 10 Strömming, ej trålfångad 20

SOU 1970: 5

6 Redovisning av svenskfångad fisks distributionsvägar och avsättningsområden

Fiskehamnsutredningen förutsätts bl a arbeta för en koncentration av landningsplatserna. Självfallet är det därvid av stort intresse att äga informationer om vad som från distributionssynpunkt händer med fisken efter landning. Av denna orsak har föreliggande delundersökning utförts under våren 1969. Undersökningens huvudsakliga målsättning har varit att studera varuströmmarna och valet av transportmedel samt fördelningen på leverantörs- och mottagarkategorier. Även för den statliga regleringsföreningen Svensk Fisk har denna undersökning varit av intresse, varför föreningen ekonomiskt bidragit till dess förverkligande. Tidigare undersökningar rörande distributionen av färsk fisk har bl a behandlats i SOU 1956:2 »Fiskhandeln i Sverige» samt JO 1968: 2 (stencil) »Betänkande angående fiskmottagningen på Västkusten». För att få uppgifter om distributionen av färsk fisk har en enkät år 1969 sänts till samtliga färskfiskgrossister som varit verksamma år 1968. Med färsk fisk avses här all färsk eller kyld fisk, således även sill och strömming, skaldjur samt rökt och saltad fisk. Även sådan fisk som under intransporter och/eller lagring har varit fryst men som säljes i icke fryst tillstånd har ingått i studien. 6.1

Källmaterial

Under våren 1969 utsändes en enkät bestående av 12 frågor till 442 verksamhetsstälSOU 1970: 5

len som kunde tänkas ha fört färsk fisk på grossistnivå under år 1968. Det visade sig att 259 av dessa 442 verksamhetsställen upphört med denna försäljning under perioden 1963-68. Totalt 173 verksamhetsställen har uppgett att man fört färsk fisk på grossistnivå under år 1968. Av dessa har enkätsvar inkommit från 137 försäljningsställen, vilka beräknats representera 90-92 % av den totala grossistomsättningen av färsk fisk under år 1968. Man kan utöver den mycket höga svarsfrekvensen påpeka att de inkomna svaren varit mycket fullständiga.

6.2 Fiskgrossisternas

omsättning

De 137 verksamhetsställen som ingår i nedanstående siffror hade en total omsättning av 276 milj. kr. eller 101 641 ton. Medelomsättningen per företag låg således vid drygt 2 milj. kronor och medelpriset var 2: 72 kr. per kg. Som framgår av följande tabell varierar medelpriset per företag och region kraftigt. Högsta värdena redovisar företag i Norrlands inland och Stockholm delvis på grund av de höga transportkostnaderna från huvudsakligen västkusten till dessa regioner. Stockholm och inlandsorterna utgör vad man kan kalla mottagarregioner, vilket medför att fisken till stor del redan passerat ett handelsled. Vidare bör observeras att dessa orter mottar ett brett sortiment, vilket bl a inkluderar skaldjur, 21

Tabell 1. Grossisternas omsättning och medelpris per region Region

Omsättni: i tkr

Omsättningen i ton

Antal försäljningsställen

Medelpris (kr/kg)

1. Västkusten norr om Göteborg 2. Göteborg 3. Halland 4. Malmöhus län 5. Kristianstads län 6. Blekinge 7. Ostkusten söder om Stockholm 8. Ostkusten norr om Stockholm 9. Stockholm 10. Götalands inland 11. Svealands inland 12. Norrlands inland

31 385 56 718 8 385 15 522 10 475 28 381 25 054 15 816 69 673 1 701 6 324 6 670

6 614 22 565 8 773 7 828 7 473 11 870 12 132 7 629 13 372 477 1 943 965

22 29 3 9 8 11 8 14 10 7 11 5

4:75 2:51 0:96 1:98 1:40 2:39 2:07 2:07 5:21 3:57 3:25 6:91

Totalt

276 104

101 641

2:72

Anm.: I regionerna 1—8 ingår endast kustorter.

lax etc. Även dessa faktorer bidrar till det höga medelpriset. Även Götalands och Svealands inland har av dessa orsaker högre medelpriser än riksgenomsnittet. Notabelt är även det höga medelpriset för norra västkusten vilket beror på att skaldjuren upptar stor andel av försäljningen. Det låga medelpriset för Hallandsföretagen beror på hög andel sill och torskfisk. Övriga s k avsändarregioner har ett något lägre medelpris än riksgenomsnittet. De studerade grossisterna bedriver till helt övervägande del enbart försäljning av fiskprodukter. För 84 procent av företagen uppgår försäljningen av färsk fisk till över 75 procent av totalomsättningen. Av de 137 verksamhetsställena hade 16 stycken en fiskförsäljning överstigande 1 milj. kronor per år. Vid de vidare bearbetningarna har företagen uppdelats i två storleksklasser, en med en årsomsättning under 1 milj. kr och en med över 1 milj. kr. Regionalt har landet indelats i 12 regioner. 6.3 Grossisternas inköp av färsk fisk Som framgår av nedanstående tabell inköpes den dominerande delen av färskfisken på den egna orten ofta kompletterat med leveranser från orter inom en 10 mils radie. Nära 20 procent av inköpen utgöres av importfisk. Även denna införs 22

till mycket stor del inom den egna regionen. Stor andel införsel visar företagen i Göteborgs stad, Malmöhus län och Norrlands inland. Endast 14 procent av inköpen kommer från svenska orter belägna på ett avstånd av mer än 10 mil från den egna orten. Stor andel inköp från orter utanför denna 10 milsradie uppvisar endast Stockholm och inlandsorterna. De mindre företagen (under 1 milj. kr) har en högre andel inköp från orter utanför en 10 milsradie och en lägre andel import än de större verksamhetsställena. Företagen har även fått ange vilka som varit de viktigaste inköpsorterna. Dessa har i storleksordning angetts vara: Göteborg, Varberg (med Träslövsläge, Bua), Simrishamn, Karlskrona, Smögen, Kungshamn, Gävle, Hälsingborg (huvudsakligen importerad fisk), Havstensund, Falkenberg (med Glommen), Karlshamn, Norrköping (med Fyrudden), Strömstad, Stockholm, Marstrand, Trelleborg, Skillinge, Västervik, Visby. En rad orter har dessutom noterats av något eller några enstaka företag. Notabla andrahandsorter är, utan storleksgradering: Fjällbacka, Grebbestad, Mollösund, Rönnäng, Öckerö, Nogersund (med Hällevik och Sölvesborg), Kalmar, Oskarshamn, Nyköping (med Oxelösund), Öregrund, Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Piteå, Luleå och Kalix. SOU 1970: 5

Tabell 2. Inköpens procentuella fördelning på avståndszoner

Region

Från den egna orten

Från andra orter inom en 10 mils radie

Från övriga Sverige

Från utlandet

1. Västkusten norr om Göteborg 2. Göteborg 3. Halland 4. Malmöhus län 5. Kristianstads län 6. Blekinge 7. Ostkusten söder om Stockholm 8. Ostkusten norr om Stockholm 9. Stockholm 10. Götalands inland 11. Svealands inland 12. Norrlands inland Totalt

64,8 45,9 93,3 22,7 81,1 79,2 87,7 35,0 15,1 53,4 13,9 1,9 54,9

14,4 7,4 4,2 14,5 14,0 5,8 2,8 35,0 20,5 10,4 30,3 18,7 12,5

6,9 4,9 1,6 14,3 3,6 11,1 7,1 22,7 43,4 36,1 51,4 32,1 14,0

13,9 41,9 0,8 48,4 1,2 3,9 2,4 7,3 21,0

55,0

11,5

13,8

19,7

53,6

23v9

16,7

5,8

Därav företag med > 1 milj. kr i omsättning Därav företag med < 1 milj. kr i omsättning 6.4 Grossisternas

försäljning av färsk fisk

Av nedanstående tabell framgår att den dominerande delen av leveranserna från region 1-8 sker till orter utanför en 5 mils radie. Anmärkningsvärt är dock hur hög andel av omsättningen som går till den egna orten och inom en 5 mils radie för Malmöhus- och Blekinge län samt norra ostkusten. Stockholm och inlandsorterna säljer i huvudsak till den egna orten och inom en 5 mils radie. De mindre företagen har lägre andel »långa uttransporter» än de större företagen. De viktigaste mottagarorterna har värdemässigt i tur och ordning uppgetts vara: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Örebro, Hälsingborg, Gävle, Norrköping, Jönköping, Eskilstuna, Luleå, Lund, Borås, Halmstad, Sundsvall, Västerås, Karlskrona, Falun, Borlänge. Därtill kommer totalt 141 orter som är av betydelse för en eller ett par grossister. Om leveranserna till grossisterna sker från de stora landningsplatserna, sker således uttransporterna från grossisterna till de större orterna.

SOU 1970: 5

6.5 Grossisternas

—

4,4 49,9 18,6

försäljningsområden

På figurerna 11-18 (sid. 28) åskådliggörs de olika regionernas huvudsakliga försäljningsområden avseende färsk fisk. Figurerna föranleder följande kommentarer. Grossisterna i Bohuslän säljer främst på mellansverige samt enstaka orter i Sydsverige. Ett likartat försäljningsområde i mellansverige uppvisar göteborgsgrossisterna. Dessa säljer även stora kvantiteter till sydvästra Skåne. Vidare distribuerar några göteborgsföretag till en rad småorter i övriga Sydsverige. Det sistnämnda området kan dock betecknas vara av lägre intensitet än de båda förstnämnda. Enstaka sändningar till Norrland kan även förekomma. Orsaken till att Hallands, Kristianstads, Blekinge och Kalmar län mottar så ringa kvantiteter från företagen i Göteborgs och Bohus län är främst att det inom nämnda län landas stora kvantiteter färsk fisk i förhållande till konsumtionsbehovet inom området. Grossisterna i Halland säljer främst till västkusten och i andra hand till övriga delar av syd- och mellansverige och i vissa fall till enstaka norrlandsorter. Grossisterna i Malmöhus län säljer främst till Skåne och i andra hand till större mellansvenska orter såsom Stockholm, Uppsala 23

Tabell 3. Försäljningens procentuella fördelning på avståndszoner

Region

Till den egna orten

Till andra orter inom en 5 mils Till övriga radie Sverige

1. Västkusten norr on'i Göteborg 2. Göteborg 3. Halland 4. Malmöhus län 5. Kristianstads län 6. Blekinge 7. Ostkusten söder om Stockholm 8. Ostkusten norr om Stockholm 9. Stockholm 10. Götalands inland 11. Svealands inland 12. Norrlands inland

5,5 27,6 4,3 44,1 3,2 36,5 10,2 41,0 80,9 15,7 47,5 24,1

10,6 8,9 3,3 22,8 12,9 8,7 5,2 18,5 11,3 47,0 19,4 15,4

82,1 63,4 87,6 28,3 78,9 47,5 72,9 38,7 7,0 33,1 32,2 60,4

1,9 0,1 4,9 4,8 5,1 7,3 11,7 1,8 0,8 4,2 0,9

Totalt

30,9

10,9

54,3

3,9

30,7

10,2

55,0

4,0

32,9

19,3

46,0

1,8

Därav företag med > 1 milj. kr i omsättning Därav företag med < 1 milj. kr i omsättning

och Göteborg. Stockholmsgrossisterna säljer nästan uteslutande inom Storstockholm. Mindre kvantiteter går till Uppsala, Västerås, Örebro, Gävle och andra orter i östra mellansverige. Företagen i Kristianstads län distribuerar huvudsakligen inom Skåne och till ett mellansvenskt område från Göteborg till Stockholm. Försäljningen från Blekinge sker till ett stort antal orter i hela syd- och mellansverige samt några enstaka norrlandsorter. Grossisterna efter södra ostkusten säljer i huvudsak inom området Kalmar-GävleBohuslän. Ett intressant omland uppvisar norrlandskustens grossister. Kustorternas dominans upphör ca 5 mil inåt landet. Ett undantag utgör Kopparbergs län. Norrlands inland mottar i huvudsak icke importreglerad färskfisk från Norge. Inlandsorterna i Svealand och Götaland har i regel mycket begränsade omland. 6.6

Till utlandet

—

lastbil. För Göteborg och norra västkusten dominerar uppköpen vid fiskeauktionerna varför båt eller truck kommit att anges som huvudsakligt transportmedel. Betydligt högre andel lastbil än riksmedeltalet uppvisar företagen i Stockholm, Malmöhus län och södra ostkusten. Endast 12 procent av intransporterna sker per järnväg i främsta hand till Stockholm och inlandsorterna. U transporter na från grossisterna Av ovanstående framgår att lastbil även dominerar beträffande uttransporterna. Drygt 71 procent av distributionen från grossisterna sker per landsväg. Järnväg används dels för styckegods och hela vagnslaster från västkusten till Stockholm och dels för styckegods till övriga Sydsverige. Totalt sker 28 procent av uttransporterna med järnväg. 6.7 Fördelningen tagarkate gorier

på leverantörs- och mot-

Transportmedel Leverantörskategorier

Intransporterna till grossisterna Omkring 52 procent av den totala intransporten till grossisterna har uppgetts ske per 24

Två tredjedelar av inköpen kommer från svenska fiskare och fiskförsäljningsföreningar samt fiskauktioner, medan 15 procent SOU 1970: 5

kommer från andra grossister. Största andelen uppköp från andra grossister redovisar företagen i Stockholm, Blekinges kustorter samt inlandsorterna. Mottagarkategorier Försäljningen från grossisterna sker till 44 procent till detaljister och 12 procent till storhushåll. Totalt 28 procent levereras till andra grossister. Vidare går 11 procent till beredningsindustrier och 3 procent till utlandet samt 2 procent till kategorin »övriga», vilket huvudsakligen innebär enskilda konsumenter. Bland de regionala differenserna kan nämnas den höga försäljningsandelen till beredningsindustrier som företagen i Halland, Blekinge och efter södra ostkusten redovisar. Vidare har Göteborg och Stockholm högre andel försäljning till storhushåll än riksgenomsnittet. Man kan även notera, att de mindre företagen har högre andel försäljning till storhushåll än de större företagen. 6.8 Förändringar i distributionshänseende under åren 1958-1968 De intressantaste förändringarna som inträffat avser valet av transportmedel. Totalt 60 företag har uppgett, att inga förändringar ägt rum beträffande intransporterna, medan samma antal företag angett, att man tvingats övergå från järnväg till landsvägstransporter. Förändringarna avseende intransporterna är minst på västkusten, eftersom leveranserna sker direkt från fiskauktionerna. I 63 fall har företagen angett, att uttransporterna förskjutits från järnväg till lastbil. Här är det däremot grossisterna i region 1-8 som kan påvisa de största) förändringarna, medan mottagarregionerna 9-12, som distribuerar inom ett relativt begränsat område, inte förändrat sina uttransporter nämnvärt. Majoriteten av de berörda företagen har angett, att den väsentligaste förändringen, SOU 1970: 5

som bör vidtas i fråga om distributionen av färsk fisk, är att järnvägstransporterna från servicesynpunkt förbättras och att fraktpriset blir rimligare. Det framhålles från grossistföretagen som helt klart, att en annan transportpolitik måste utformas för dessa färskvarutransporter. Detta kan troligen effektivast ske via en uppföljning av denna distributionsundersökning och i samarbete med SJ och branschrepresentanter. Av svaren framgår även att antalet leverantörer och uppköpsorter ökat för flertalet större företag och reducerats för flertalet mindre företag. Detta beror i huvudsak på den koncentration och rationalisering som skett inom branschen. På likartat sätt har såväl antalet kunder som mottagarorter ökat för flertalet större företag och reducerats för de mindre företagen. Grossistomsättningen av färsk fisk har i 50 fall uppgetts ha ökat sedan år 1958 för företag med en omsättning över 1 milj. kronor. Endast i 12 fall har dessa företag minskat sin omsättning. De små företagen har i 21 fall minskat och i 20 fall ökat sin färskfiskförsäljning. Totalt innebär detta en markant höjning av värdet på landets grosshandel med färskfisk under perioden. 6.9 Konsumtionen

av färsk fisk

Konsumtionen av färsk fisk inklusive skaldjur har av Statens Jordbruksnämnd beräknats till 106 milj. kg år 1960 och 122 milj. kg år 1968. (Källa: SOS - Fiske.) Omräknat till percapitavärden har konsumtionen av färsk fisk hållit sig kring 14 å 16 kg per person och år. Under rubriken färsk fisk räknas därvid såväl frysta som icke frysta produkter. Utvecklingen har dock icke varit likartad för dessa två produkttyper. Konsumtionen av djupfryst fisk har ökat kraftigt från ca 24 milj. kg år 1960 till ca 59 milj. kg år 1968. Kvantiteten har därvid omräknats till landad vikt. Därtill kommer under senare år en snabbt ökad konsumtion av färdiglagade djupfrysta fiskrätter. Konsumtionen av färsk (icke fryst) fisk har där25

emot minskat kraftigt under 1960-talet. Om Jordbruksnämndens totalvärden för färsk och djupfryst fisk är korrekta får vi fram en konsumtion av icke fryst fisk på 82 milj. kg år 1960 och 63 milj. kg år 1968. Enligt den här utförda enkätundersökningen utgjordes landets totala grossistomsättning av färsk fisk (exkl. fryst fisk) av 60-65 milj. kg år 1968. Hänsyn har då tagits till andrahandsköp inom grossistledet, beredningsindustrin och utrikeshandeln. Till denna övergång från färsk till djupfryst fisk bör läggas den förskjutning mot dyrare och mer förädlade fiskprodukter som i övrigt kännetecknat hela livsmedelsområdet under 1960-talet. Även om således konsumtionen av färsk fisk minskat kraftigt under 1960-talet har vi ovan kunnat konstatera att försäljningsvärdet i grossistledet ökat. 6.10 Den fortsatta

utvecklingen

Den koncentration och rationalisering som skett i fiskbranschen kommer av allt att döma att fortsätta. Detta medför att grosshandeln med fisk i hög grad kommer att koncentreras till ett fåtal stora landningsresp. mottagningsorter och bedrivas av ett färre antal grossister. De existerande stora varuströmmarna från landnings- till konsumtionsorter kommer att bestå. Järnvägstransporterna kommer att praktiskt taget helt upphöra, om inga drastiska åtgärder vidtas i service- och prispolitik. Man kan vidare konstatera, att det finns utrymme för en betydande konsumtionsökning, om distributionen till smärre orter blir effektivare. Av figurerna 11-18 (sid. 28) framgår att det finns utrymme för en ökad försäljning av svensklandad fisk till Norrlands inland och sydöstra Sverige. Distributionen till små och medelstora orter samt områden med låg konsumtion bör troligen ske direkt till större detaljister och ej över ännu ett grossistled. Det bör i detta sammanhang observeras den pågående utvecklingen till stordrift inom detaljhandeln. 26

Färskfisken passerar ofta flera grossister på sin väg till konsumenten, vilket måste medföra dels en försening och därmed sammanhängande kvalitetsförsämring och dels en prisökning. De framtida rationaliseringarna bör bl a sträva efter att minska antalet mellanhänder. Den kanske viktigaste och aktuellaste förändringen som bör vidtas i distributionsapparaten är att snabba kyltransporter ordnas för den färska fisken dels med lastbil och dels med järnväg. Dessa kyltransporter bör anpassas till ett nytt försäljningssystem (auktion) med ökad flexibilitet. Vidare kan man ifrågasätta, om inte nya emballageformer (t ex plastemballage) bör införas. Detta sistnämnda dels ur vikt- och transportkostnadssynpunkt och dels för att skapa good-will hos transportörerna. I detta sammanhang bör även den ökade beredningsgraden på färsk fisk nämnas som en stor fördel. Här har branschen själv tagit goda initiativ. Fiskförsäljningens fördelning på veckodagar är även värd att omnämnas. För närvarande är omsättningen huvudsakligen koncentrerad till två å tre dagar i början eller mitten av veckan för förstahandsgrossisterna och två å tre dagar i mitten av veckan för andrahandsgrossisterna. En jämnare försäljning över samtliga veckodagar skulle bl a medföra: a) fastare inköpspriser, b) ett jämnare utnyttjande av arbetskraften, c) ökad konsumtion, d) mindre överskottsfisk och e) större möjlighet att utnyttja svensk råvara vid inhemska beredningsindustrier. Ett utökat samarbete mellan grossisterna skulle även förbättra distributionsapparaten och medföra lägre transportkostnader. Detsamma gäller om uppköpen koncentreras till ett färre antal orter än för närvarande. Slutligen bör frystransporter omnämnas som komplement till kyltransporterna. En effektiv samordning i detta avseende kan bl a a) sänka transportkostnaderna, b) utjämna fångst- och distributionstoppar och c) utnyttja returfrakter. Ett flertal av de större, expansiva grossistföretagen har därför i många år bedrivit grosshandel med SOU 1970: 5

såväl färsk som djupfryst fisk. Det kan nämnas, att konsumtionen av djupfryst fisk år 1965 var nära 13 milj. kg men att därav endast 3 milj. kg utgjordes av inhemsk fisk och att konsumtionen år 1975 är beräknad till 40-42 milj. kg. Här finns således all anledning för de svenska fiskgrossisterna och den svenska detaljhandeln att vara förutseende och planera för en kombinerad försäljning av färsk och djupfryst fisk.

SOU 1970: 5

Figur 11 Huvudsakligt försäljningsområde för grossisterna i Bohuslän (utom Göteborg) 28

SOU 1970: 5

Figur 12 Huvudsakligt försäljningsområde för grossisterna i Göteborg SOU 1970: 5

Figur 13 Huvudsakligt försäljningsområde för grossisterna i Halland 30

SOU 1970: 5

i—ki

Figur 14 Huvudsakligt försäljningsområde för grossisterna A. i Malmöhus län B. i Stockholm SOU 1970: 5

Figur 15 Huvudsakligt försäljningsområde för grossisterna i Kristianstads län 32

SOU 1970: 5

Figur 16 Huvudsakligt försäljningsområde för grossisterna i Blekinge SOU 1970: 5 3—914604

Figur 17 Huvudsakligt försäljningsområde för grossisterna efter södra ostkusten, från Kalmar till Nynäshamn 34

SOU 1970: 5

Figur 18 Huvudsakligt försäljningsområde för grossisterna efter ostkusten norr om Stockholm SOU 1970: 5

Synpunkter på det svenska fiskets framtida utveckling

7.1 Allmänt

Redan under ursprungliga eller tämligen opåverkade förhållanden äger stora naturliga variationer rum i fiskbeståndets styrka, förorsakade av t ex växlande väderlek och växlande hydrografiska förhållanden. Dessa naturliga variationer spelar alltjämt en avsevärd roll i de vatten, vari fiske utövas av svenska fiskare. Fisket påverkas därjämte av en rad faktorer som hör samman med människans (oavsiktliga eller avsiktliga) åtgöranden, såsom fiskevårdande åtgärder, tekniska framsteg av olika slag, föroreningar, överfiskning, avsättningsmöjligheter m m. Dessa faktorer, ensamma eller i samverkan, får ofta större betydelse för fiskets utfall än beståndets naturliga variationer. Då berörda faktorers uppträdande och verkningar vanligen endast är ofullständigt eller otillräckligt kända är möjligheterna att idag, vad gäller fisket, lämna några säkrare prognoser för någon längre tid ytterst begränsade eller obefintliga. När här nedan främst på mera allmänna grunder ett försök görs att bedöma framtidsutsikterna för det svenska fisket avser detta endast ett mera begränsat antal år och görs under förutsättningen att samspelet mellan de olika faktorer som påverkar fisket blir någorlunda detsamma som under ett normalår på 1960-talet. I diskussionerna om fiskets naturliga variationer spelar frågan om rika årsklasser 36

(dvs. årsklasser med ett mycket stort individantal) stor roll. Som regel har man hittills brukat anse att individrikedomen hos en viss årsklass av massfisk (såsom sill, strömming, makrill etc.) inte står i någon direkt proportion till eller är beroende av föräldragenerationens individrikedom och att produktion av ägg och yngel i praktiken alltid sker i tillräcklig mängd. Individrikedomen hos en viss årsklass, då den kommit upp i fångstbar storlek, anses istället främst bero av i vad mån ogynnsamma faktorer slagit ut en större eller mindre del av individerna under utvecklingen och uppväxttiden. Möter ett visst års rom, yngel och ungar mycket gynnsamma utvccklingsbetingelser, har man att räkna med att en rik årgång uppstår. På förhand kan i regel ej utsägas om leken under ett visst år kommer att ge en rik årgång av fisk eller ej. Detta kan som regel först konstateras när årsklassen väl tillkommit. När man väl konstaterat tillkomsten av en rik årsklass kan man emellertid lämna en prognos av innebörden att det synes bli god tillgång på fiskarten ifråga under ett antal år framåt. Till följd av våra dagars intensiva fiske brukar numera en rik årgång göra sig gällande i fisket endast under ett par eller ett fåtal år (mot tidigare kanske ett flertal år). Föroreningarna har på ett mera allvarligt sätt kommit i blickpunkten under de sista åren. Att utsläpp från kommuner och olika industrier åtminstone lokalt kunnat SOU 1970:5

verka påtagligt hämmande på fisket vid våra kuster är känt sedan många år. Med den under senare decennier starkt ökade anhopningen av människor till större samhällen och den ökande industrialiseringen har allt fler föroreningar hamnat i vattnen runt våra kuster, varvid också de lokalt iakttagna olägenheterna ökats. En liknande förorening sker även runt t ex Nordsjön, där stora mängder föroreningar förs ut med floderna. Numera föreligger också risker för oljeskador. Först på sistone har vi fått en klarare uppfattning om vådorna av giftutsläpp i våra kustvatten, t ex vissa kvicksilverföroreningar. Olika kvicksilverföroreningar har som bekant främst i närheten av vissa utsläpp upptagits och ackumulerats i fisk i sådan omfattning att förbud mot försäljning av fisk från området ifråga ur hälsovårdssynpunkt måst införas. Det är möjligt att i fortsättningen ytterligare ett antal andra giftiga ämnen på liknande sätt kan komma in i bilden och störa fisket, t ex diklordifenyl-trikloretan (DDT) och polyklorerade bifenyler (PCB), därest ej effektiva åtgärder vidtages mot dylik förorening. Ganska ofta hör man överfiskning omnämnas såsom ett hot mot fiskerinäringens fortbestånd. Populärt uttryckt kan man säga att med överfiskning förstås den situation då man genom fiske årligen från ett fiskbestånd tar bort mer än återväxten. Problematiken är emellertid i själva verket långt mer komplicerad. Med nyssnämnda definition skulle i princip överfiskningen vid oförändrad arbetsinsats per båt bl a dra med sig en åtminstone till en viss gräns fortgående fångstminskning för den enskilda båten och vid ökande fiske så småningom också för havsområdet ifråga. Man kunde måhända mot bakgrunden härav tro att, så snart fisket såsom sådant i en dylik situation ej längre bleve lönsamt, någon slags självsanering av läget tämligen snabbt skulle ske genom att en del båtar lämnade detta havsområde eller upphörde med fisket efter den överfiskade arten. Härigenom skulle ju trycket på fisket där lätta och fisket ånyo kunna lyftas upp på nivå, där det verkligen SOU1970:5

bure sig. Ett av skälen till att ofta så icke automatiskt sker - eller sker först med relativt lång eftersläpning - är den omfattande subventionering av fisket som sker från vissa staters sida. För att eftersträva ett rationellt utnyttjande av fisket i haven utmed norra och västra Europa och för att förhindra uppkomsten av överfiskning har en rad nordvästeuropeiska stater (bland dem Sverige) träffat en överenskommelse benämnd Nordostatlantiska fiskerikenventionen. Inom denna ram arbetar en särskild Nordatlantisk fiskerikommission, åt vilken det Internationella havsforskningsrådet bl. a. fungerar som rådgivare. Genom konventionen och kommissionen ifråga har i medlemsstaterna införts minimåttbestämmelser för vissa fiskslag och för maskstorlekar i vissa fiskredskap. Nämnas må att man inom kommissionen alltmer funnit att särskilda ytterligare åtgärder synes bli nödvändiga för att undvika en allt för hård exploatering av särskilt Nordsjöns fiskbestånd. I detta sammanhang har framförts tanken på en kvotering medlemsstaterna emellan av bl a fångsterna i Nordsjön, trots de mycket besvärliga problem av t ex politisk och administrativ art en sådan kvotering skulle innebära. 7.2

Nordatlanten

Beträffande Nordatlanten och särskilt dess östligare delar (norr om Nordsjön, upp till Barents hav, Spetsbergen och Island) gäller att under det sista decenniet för flertalet viktigare fiskslag fångsutvecklingen vanligen varit vikande. För t ex torsk har man för att motverka ett för hårt fiske under senare år inom ramen för Nordostatlantiska fiskerikonventionen måst genomföra skärpta bestämmelser rörande maskstorlek i trålar. Svenska båtar har endast i ringa omfattning där deltagit i torskfiske. Ifråga om sill inom detta område (den atlanto-skandiska sillen) har sedan 1950 stora växlingar skett ifråga om stammens storlek och sillens uppehållsort, varvid inte minst växlingarna i uppehållsort inom ora37

rådets nordligaste delar medfört stora svårigheter för fiskets utövande. Tidigare bedrevs från svensk sida ett ganska betydande sillfiske med drivgarn vid Island. År 1953, som var toppåret för svenskt deltagande i detta fiske, deltog i detsamma 78 svenska båtar. Efter 1962 har svenska fiskare ej längre deltagit i detta fiske. Skälen härtill är flera såsom att sillen under den aktuella fisketiden uppehållit sig avsevärt längre österut än tidigare och att drivgarnen slogs ut av bl a moderna redskapstyper. De fåtaliga svenska försök som under 1960-talet gjorts att fiska sill med flyttrål inom detta område, har visat att det går att där fånga sill med detta redskap. Resultaten härav har emellertid inte hittills lockat svenska fiskare till efterföljd. Det särskilt i Island och Norge sedan början resp. mitten av 1960-talet införda ringnotsfisket efter sill, i vilket i många fall mycket stora sillfångster kunnat göras, har ännu inte annat än i ringa skala tagits upp av svenska fiskare. Svenska trålare har under senaste decenniet i åtskillig, från år till år växlande, utsträckning deltagit i det stora norska vintersillfisket utanför Vestlandet och Möre. De ofta svåra väderleksförhållandena utgör emellertid ett avsevärt hinder. Det synes ganska sannolikt att svenska fiskare i framtiden kommer att söka utnyttja sillfisket i nu berörda delar av Nordatlanten intensivare än som skett under senare år. Det ställer dock stora anspråk på båtar och utrustning. Till det nordatlantiska fisket i ovan angiven bemärkelse kan också räknas det svenska fisket efter långa (»storsjöfisket», »storbackefisket»), eftersom detta äger rum främst i områden norr om Shetlandsöarna - Orkneyöarna - Hebriderna samt västerut mot Rockall. I detta fiske, som funnits sedan lång tid tillbaka om ock delvis med andra och närmare Sverige belägna fångstplatser, deltog ännu 1951 63 svenska fartyg. Därefter har detta fiske, som brukat anses slitsamt, för svensk del gått alltmer tillbaka, så att år 1967 endast 7 svenska fartyg medverkade. Förmodligen finns visst utrymme för ökat svenskt deltagande häri. 38

Under de allra sista åren har ganska långt utanför norska fiskegränsen ungefär sydväst eller väster om Lofoten ett avsevärt laxfiske med flytande revar ägt rum. Häri deltog 1968 16 svenska båtar. Då man från norsk sida kraftigt agerat för att förhindra detta fiske genom internationella överenskommelser, måste framtidsutsikterna anses ovissa. Det synes föga sannolikt att föroreningar skulle kunna komma att påverka fisket inom ovan berörda nord- och nordostatlantiska områden inom närmare framtid. 7.3

Nordsjön

År 1963 uppgick den svenska totalfångsten i saltsjöfisket enligt Sveriges officiella statistik Fiske (SOS Fiske) till ca 340 000 ton med ett värde av 218 mill, kr (motsvarande siffror 1968 ca 317 000 ton, värde ca 218 mill kr). Härav redovisas år 1963 ca hälften av mängden och knappt 40 procent av värdet på »Nordsjön och avlägsnare fiskevatten». Från de fångster som anges komma från ovan citerade »avlägsnare fiskevatten» torde i detta sammanhang i praktiken kunna bortses. Sill utgjorde år 1963 i mängd och värde ca 3/4 av den svenska nordsjöfångsten. Den svenska fiskfångsten i Nordsjön år 1963 enligt SOS Fiske var så gott som helt trål fångad. Utöver sill fångades därvid dessutom torskfiskar av olika slag (torsk, kolja, vitling, gråsej) och flatfiskar (främst rödspätta) samt makrill. Internationellt sett har sillfångsterna i Nordsjön under de sista två decennierna visat mycket stora växlingar och förändringar, varvid läget väsentligt rubbats av det sedan mitten av 1960-talet från främst norsk sida introducerade ringnotfisket. Sedan 1950-talet har det sedan århundraden tillbaka i sydvästra Nordsjön bedrivna mycket stora s k East Anglia-sillfisket, vari svenska båtar icke eller föga deltagit, så gott som helt upphört, för vilken nedgång någon allmänt accepterad förklaring ännu ej framkommit. Någon risk för att svenskt fiske i Nordsjön inom närmare framtid påverkas av förSOU 1970: 5

oreningar torde inte föreligga. Det är vanskligt att bedöma, om svenska fiskare i framtiden kan utnyttja Nordsjön som fiskeområde lika mycket som hittills. Mycket beror därvid på om man kan enas om och genomföra internationella regler och fiskevårdande åtgärder. Här kommer också planerna på en eventuell kvotering av fisket i Nordsjön in i bilden. Man kan snarast vara benägen bedöma läget så att svenska fiskare knappast torde kunna ta ut mer fisk ur själva Nordsjön än de gjort under 1960talet. 7.4 Skagerack och Kattegatt Den svenska fiskfångsten i Skagerack och Kattegatt utgjorde 1963 knappt 100 000 ton, motsvarande ca 29 procent av det svenska saltsjöfiskets totalmängd (ca 35 procent av värdet). Trålfisket efter fisk av olika slag (däri inbegripet trål fisket efter sill, skarpsill och nordhavsräka) är här det kvantitativt dominerande fiskesättet och svarade samma år för ca 90 procent av hela den svenska fångstmängden i dessa vatten. Kvantitativt utgjorde enligt SOS Fiske 1963 sillen (med ca 32 procent) det viktigaste fiskslaget i hela den svenska i SkagerackKattegatt tagna fångsten, medan nordhavsräka kom främst med hänsyn till värdet ca 32 procent. De sillslag, som här fångas det sker mest på hösten-vintern - uppehåller sig vissa delar av året ute i Nordsjön. Utöver sillen fiskas här med trål ungefär samma fiskarter som i Nordsjön, ehuru i en uttunnad och procentuellt något avvikande artsammansättning. Torsk dominerar sålunda betydligt mera här än i Nordsjön. (Efter år 1963 kan fångsterna i Skagerack, Kattegatt och Nordsjön inte statistiskt särskiljas.) Som en särskild gren av trålfisket anses ofta fisket efter nordhavsräka, vilket vid västkusten endast äger rum utanför norra hälften av Bohuslän, föranlett av den söderut lägre salthalten. Fisket efter nordhavsräka utövas av svenska fiskare på lämpligt djup ända ut till västligaste delarna av Skagerack och in på angränsande delar av SOU 1970: 5

Nordsjön (framförallt i området utanför Egersund) samt sedan ett par år tillbaka i ringa mån också på Fladen längre ut i Nordsjön. Det svenska skarpsillfisket är praktiskt taget helt knutet till Skagerack - Kattegatt. Härutöver förekommer vid västkusten en rad vanligen främst till skärgården eller kustbandet knutna kvantitativt sett relativt små fisken (hummer, krabba, ål m m ) . Även om Skagerack och Kattegatt är väl genomströmmade vattenområden, tål de dock på grund av sin begränsade omfattning inte hur mycket förorening som helst. Läget här torde dock få anses mindre hotat än i Östersjön. Äldre tiders välkända bohusländska sillfiskeperioder var baserade på från Nordsjön instigande sill som återkom efter ungefär ca 5-7 decennier och som varade ungefär 3-5 decennier. Med ledning av äldre iakttagelser om varaktigheten av perioderna ifråga o s v skulle i och för sig en ny period snart vara att förvänta. Huruvida eller i vad mån detta verkligen inträffar synes ovisst bl a mot bakgrunden av våra dagars ytterst intensiva sillfiske ute i Nordsjön. Bortsett från vad som eventuellt kan hänföras till en dylik återkommande bohuslänsk sillfiskeperiod kan förutsättas, att man inte i och för sig torde kunna räkna med någon ökning i fisket inom här åsyftade havsområde men inte heller behöver räkna med någon påtaglig tillbakagång. Möjligen kan efter danskt exempel man för detta område (liksom kanske också för Nordsjön) tänka sig en svensk ökning av skrapfiskfångsten. Ifråga om räkfisket förefaller det sannolikt att man får en viss förskjutning mot de mera västliga delarna av räkfiskeområdet. 7.5 Östersjön, Bottenhavet

och

Bottenviken

I Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken fångades av svenska fiskare år 1963 enligt SOS Fiske ca 62 000 ton fisk (värde ca 54 milj. kr), vilket svarar mot ca 18 procent av hela den svenska fångstmängden av saltsjöfisk och ca 25 procent av värdet. Mot39

svarande siffror för 1967 var ca 66 000 ton respektive ca 60 milj. kr. Sill/strömming 1 kom härvid i första hand med hänsyn till mängd och värde. Även torsk, ål och lax spelar här stor roll. Östersjön Fiskbeståndet i egentliga Östersjön skiljer sig väsentligt från beståndet i Nordsjön genom att - till följd av den inåt Östersjön avtagande salthalten - antalet arter, som kan bli föremål för massfiske med trål, är reducerat. Dessa arter är i våra dagar sill/ strömming och i södra delen av området även torsk. Då trålfisket startade här i början av 1920-talet, fanns särskilt i de södra delarna av Östersjön ett rikt bestånd av flatfisk, på vilket trålfisket till att börja med grundade sig. I fråga om fångst av massfisk dominerar på sydkusten och vid Gotland trålfisket (sill/strömming samt torsk). Längre norrut utmed Östersjökusten är trålfisket egentligen enbart inriktat på strömming. Här finns ej heller någon annan massfisk lämpad för fångst med trål. Bland andra viktigare grenar av fisket må nämnas ålfisket (särskilt blankål), vars fångster erhålles i ålbottengarn och ryssjor i huvudsak utmed kusten av Götaland, främst på sträckan Malmöhus-Kalmar län, samt laxfisket, som bedrives ute på öppna havet med drivgarn och drivlinor, numera kanske främst kring Gotland. Det svenska blankålfisket i Östersjön, vilket är ett kustfiske bedrivet med fasta redskap, är baserat på den ur Östersjön utvandrande blankålen, vilken ett antal år tidigare som ålungar eller småål vandrat in i Östersjön. Härutöver förekommer i egentliga Östersjön (liksom på västkusten, särskilt dess norra del) ett ganska betydande gulålfiske. Laxbeståndet i Östersjön upprätthållea till åtminstone 25-30 procent genom svensk odling av lax (åläggande i domar jämlikt vattenlagen). Svenska fiskare fångar emellertid endast en mindre del av den sålunda producerade laxen. Enligt av International Counsil for the Exploration of the Sea (ICES) utgiven »Advance Release of Catch 40

Statistics from the North-East Atlantic 1967» var totala laxfångsten i Östersjön 3 235 ton, varav svenska fiskare fångade 528 ton eller ca Vo av fångsten (år 1968 444 ton). Då laxbeståndet i Östersjön ansetts vara utsatt för ett hårt fiske har minimåttet höjts till 60 cm. En särskild dansksvensk-västtysk överenskommelse om åtgärder till skydd för beståndet av lax i Östersjön (jfr 1966: 27) finns med en inom ramen för densamma tillsatt särskild kommission, som skall arbeta för att få fram ytterligare bestämmelser till skydd för laxbeståndet i Östersjön. Med öststaterna och Finland finns ingen motsvarande överenskommelse. hrån föroreningssynpunkt förefaller Östersjön vara det av haven runt våra kuster som sannolikt främst befinner sig i riskzon. Dess djupare delar uppvisar av hydrografiska orsaker - främst den starka skiktningen i vattnet - låg syrehalt inom stora områden. Under sista tiden har här också påträffats mindre områden med svavelväte, vilket är tecken på total syrebrist. Diskussion pågår i frågan, huruvida en på allra sista tiden iakttagen fortskridande minskning i syremängden kan vara en följd av utsläpp av föroreningar. Omfattande undersökningar har i vårt land påbörjats i frågan. Om man utgår från att det skall bli möjligt att hindra eller minska de nu pågående föroreningarna, bedöms utsikterna för svenskt fiske i Östersjön så att det i varje fall knappast torde bli möjligt att ta ut påtagligt mer av torskbeståndet än hittills. Om sillfisket i Nordsjön eventuellt fortsätter att ge dåligt resultat, kan detta dra med sig relativt gynnsamma avsättningsmöjligheter för sill/strömmingsfisket i Östersjön. Ålfisket är främst beroende av insteget av ålungar eller småål i Östersjön. Om hur detta kommer att utvecklas i fortsättningen vet man intet. Viss utvidgning av det svenska laxfisket i Östersjön förefaller kanske i och för sig möjlig men torde bl a dels bero på om kostnadsfrågan kan lösas för Mmf 1948:312 SOU 1970: 5

åstadkommande av maximal produktion och dels om svenska fiskare vill satsa på detta fiske. Eftersom Östersjön är ett relativt begränsat havsområde och produktiviteten därstädes inte heller kan anses såsom särskilt stor, måste möjligheterna för svenska fiskare att i fortsättningen fiska med framgång även vara beroende av hur och i vad mån övriga till Östersjön gränsande stater bedriver sitt fiske. Bottenhavet och

ånyo borde kunna öka. Sammanfattningsvis kan sägas, att vad gäller Nordsjön och de till vårt lands kuster gränsande vattnen man i varje fall icke under de närmaste åren bör räkna med någon mera påtaglig uppgång i det svenska fisket utöver vad som ligger inom ramen för mera normala årliga svängningar.

Bottenviken

Totala fångstmängden i de fyra norrländska kustlänens samt Uppsala läns saltsjöfiske, vilken ungefär svarar mot den svenska fiskfångsten i Bottenhavet och Bottenviken, uppgick år 1963 till 5 800 ton (värde ca 7 milj. kr). Motsvarande siffror 1967 var 8 100 ton respektive 9,1 milj. kr. För dessa bägge områden gäller att av hydrografiska skäl de djupare delarna är väl syrsatta. Produktionskapaciteten i det bräckta vattnet med dess låga, norrut avtagande salthalt är begränsad. Av egentliga saltsjöfiskar fångas här i större mängd endast strömming (skötfiske). Ute till havs bedrivs i Bottenhavet laxfiske samt trålfiske efter strömming. Motsvarighet härtill saknas i Bottenviken, där emellertid inomskärs vid norrbottenskusten bedrivs ett trålfiske med mindre båtar efter siklöja och strömming (hittills i form av försöksfiske i fiskeristyrelsens regi). Ett omfattande fiske med storryssjor sker vid norrlandskusten (dock i mindre skala vid Gävleborgs läns kust) efter lax, sik, strömming och en del sötvattensarter. Då förutsättningarna synes vara relativt små för att man vid norrlandskusten i ökad omfattning skall kunna övergå till mera effektiva fiskemetoder förefaller det mindre sannolikt att man här under de närmaste åren har att räkna med någon större utvidgning av fisket. Om emellertid tidigare nämnda laxkommission och de berörda länderna kan ena sig om verkliga kraftåtgärdcr till laxens skydd synes det icke uteslutet att laxfisket, som under en följd av år visat fallande tendens vid kusten av Bottenviken, SOU 1970: 5

Synpunkter på hamnarnas placering och utformning

8.1 Fiskehamnars

placering

Historiskt sett kan sägas, att fiskarna bosatt sig och - med eller utan stöd från det allmänna - uppfört hamnanläggningar på från deras synpunkt strategiska platser i förhållande till fångstfältens läge. Med dåvarande båtmaterial var denna utveckling naturlig. Segel och åror som enda framdrivningsmedel försvårade alltför vidsträckta fiskefärder. Den fångade fisken måste då som nu så snabbt som möjligt prepareras genom olika former av konservering eller vidarebefordras till olika köparekategorier. Inte minst risken för överraskande oväder gjorde det nödvändigt för fiskarena att utan dröjsmål kunna söka skydd i en närbelägen hamn. Många fiskelägen uppstod under dessa omständigheter på från övrig samhällsbildning avlägset liggande kuststräckor och på öar i kustbandet, företrädesvis i skärgårdsområdena. Under senare decennier har emellertid den bättre inkomstutvecklingen inom andra yrken i förhållande till fisket och det ökade kravet på bl a samhällelig service i form av skolor, sjukvård o s v inne-

burit att många, speciellt yngre, fiskare sökt sig andra arbeten och flyttat till centralare orter. Detta har lett till en ogynnsam åldersfördelning bland fiskarebefolkningen på många platser. En del fiskelägen har upphört att fungera som sådana, medan andra åter för en tynande tillvaro uppburen endast av äldre fiskares fortsatta arbete. Å andra sidan sammanföll ofta närheten till fångstplatserna med möjligheten att bosätta sig nära eller i redan bestående samhällsbildningar. Avsättningssvårigheterna var här mindre och en fiskerinäring med bestående livskraft hade lättare att växa sig stark. Även på sådana platser har dock på senare tid märkts en minskning av antalet fiskare. Ett hårt arbete med oftast obekväm arbetstid i kombination med osäkra och växlande inkomster har föranlett många att överge fisket. Samtidigt har inom näringen pågått - och pågår - en självrationalisering med färre, större och kraftigare båtar samt modernare redskap som följd. I stort sett har den här skisserade utvecklingen varit likartad för fisket utefter

Fiskare, redskap och båtar vid saltsjöfisket. (SOS: Fiske).

1968 1967 1966 1965 1964 1963 42

Antal yrkesfiskare

Antal personer med fiske som binäring

6 869 7 440 7 890 8 026 8 107 8 306

3 551 3 953 5 283 6 024 7 237 6 989

Redskapens värde tkr

Båtarnas värde tkr

104 878 105 976 95 688 87 446 84 882

522 957 521 102 476 607 386 196 303 525

SOU 1970: 5

hela vår kust. En väsentlig skillnad ligger dock i förhållandet att fisket har ett större omfång på väst- och sydkusten än på ostkusten. Sedan utredningens direktiv skrevs har fiskerinäringens lönsamhet genomgått en stark försämring. Genom vissa internationella åtaganden (t ex EFTA) har införsel av främst fryst fisk av olika slag till låga priser skärpt konkurrensen och ofta tvingat de svenska fiskarena att avsätta sin fångst till priser, som knappast täckt kostnaderna för båt och besättning. Vattenföroreningar och fiskförgiftning genom förekomsterna av bl a olika kvicksilverföreningar har skapat ett besvärande köpmotstånd. (Se även kapitel 7.) Utredningen är av den uppfattningen att dessa förhållanden kommer att medföra en ytterligare decimering av fiskarkåren. Kvarstående fiskare kommer, för att kunna klara sin försörjning, att tvingas vidta än mer långtgående rationaliseringsåtgärder. Antalet större båtar har kommit att öka på samtliga kuststräckor. I samband med anskaffning av större båtar på västkusten har en kontinuerlig försäljning skett av båtar via sydkusten till ostkusten. De i det egentliga yrkesfisket använda småbåtarnas antal kommer att minska. Båtbeståndet i framtiden kan alltså förväntas bestå av ett färre antal enheter av större storlek och med ökad aktionsradie. Utredningen finner det orimligt att med hjälp av bidrag från fiskehamnsanslaget bygga eller underhålla fiskehamnar för endast ett fåtal eller kanske någon enstaka i yrkesfisket använd båt. För att bättre kunna utnyttja ett eventuellt fortsatt anslag till fiskehamnsbyggande bör en koncentration av yrkesfisket till centrala storhamnar eftersträvas. I den mån utvecklingen kommer att gå i den av utredningen antagna riktningen kommer de större båtarna att hänvisas till ett begränsat antal hamnar med tillräcklig storlek och djup. Vissa negativa effekter av en sådan centralisering kommer tyvärr att uppstå. I vissa fall uppkommer en ökad gångtid till fångstfälten. I andra fall kan fiskare komma att tvingas bo på visst avstånd från sina båtars hemmaSOU 1969: 5

hamnar, såvida de inte föredrar att själva bosätta sig vid storhamnen. Förhållandet att få förflytta sig relativt långa sträckor mellan hemmet och arbetsplatsen är i dagens samhälle dock inte främmande för andra yrkeskategorier. Förutom de rent samhällsekonomiska vinster som görs genom att investeringar i en storhamn kan utnyttjas på ett effektivt sätt kommer emellertid enligt utredningens uppfattning en centralisering att för fiskarenas del innebära sådana fördelar att nackdelarna uppvägs. Som nu är landas den fångade fisken ofta på ett flertal platser, där den, ofta efter viss väntan, hämtas med lastbil till handel och industri. Sker landningen i en centralhamn, där möjlighet finns att direkt omhänderta fisken, har mycket vunnits från kvalitetssynpunkt. Vidaretransporten till konsumtionsområdena förbilligas betydligt, vilket kommer fiskarena tillgodo. En storhamn kommer att innebära, att underlag skapas för industrier av olika slag, vilka är av betydelse för fisket. Som exempel på sådana kan nämnas istillverkning, reparationsverkstad, vad- och trålbinderi och fiskförädlingsindustrier. För de fiskare som föredrar att flytta till storhamnarna tillkommer fördelar av det moderna samhällets såväl materiella som kulturella tjänster och möjligheter. Vad beträffar placeringen av de berörda storhamnarna har utredningen den uppfattningen att fortfarande gäller att en fiskehamn bör ligga så lämpligt som möjligt i förhållande till fångstplatsen. För svenska fiskare aktuella fångstfält redovisas i kapitel 5. Hamnen bör emellertid ligga även distributionsmässigt lämpligt till med tanke på att färsk fisk är en känslig vara, som snabbt bör komma under behandling eller levereras vidare till konsumenten. Distributionsvägarna och distributionssätten har närmare beskrivits i kapitel 6. 8.2 Fiskehamnars utrustning

utformning

och

Fiskehamnar kan i stort uppdelas i två kategorier, nämligen sådana avsedda för 43

havsfiske och sådana för kustfiske. Till den senare gruppen kan även räknas hamnarna i våra större insjöar. Här bör understrykas, att för landet som helhet havsfisket har avsevärt större betydelse än kustfisket. Emellertid är kustfisket regionalt en väsentlig inkomstkälla, exempelvis skötfisket efter strömming utefter norrlandskusten, lax- och siklöjfisket i norra Bottenviken, ålfisket utefter södra ostkusten och sydkusten, räkfisket i norra Bohuslän samt fisket efter hummer och krabba utmed västkusten. Havsfiskets fångster i Östersjön och Botenhavet utgörs huvudsakligen av strömming, torsk och lax, medan på västkusten sill och makrill är dominerande. De krav som bör uppställas på en fiskehamns utformning och utrustning är närmast beroende på hamnens karaktär av havs- eller kustfiskehamn. A. Begreppet hamnar för havsfiske kan i sin tur uppdelas i två grupper, nämligen hemmahamnar och landningshamnar. I sin renodlade form kan sägas, att hemmahamn är den hamn vid vilken fiskaren är bosatt och/eller där han under större delen av året har sin båt förlagd och landningshamn den hamn i vilken fångsten endast landas för att sedan på olika sätt tillvaratagas eller vidaresändas.

förvara denna kortare eller längre tid. Vidare bör finnas möjlighet till fournering i begränsad omfattning och till förnyelse av is- och lådförrådet. Plats för fiskförädlingsindustri bör kunna beredas. B. Som ordet kustfiske antyder bedrivs fisket inte alltför långt från hemmahamnarna. Detta fiske bedrivs med mindre båtar, vilka heller inte tillåter längre fångstfärder. Av naturliga skäl kommer alltså här begreppen hemma- och landningshamn att sammanfalla. Även dessa hamnar har - om än i begränsad omfattning - behov av vissa av de anläggningar som angetts i föregående avsnitt om hamnar för havsfiske. Sålunda bör i dessa hamnar finnas möjlighet till bunkring, fournering samt komplettering av is- och lådförråd. Plats bör finnas för redskapsbodar och redskapsskötsel.

I många fall är hamnarna en kombination av dessa två funktioner. Gemensamt för de två grupperna är att de bör kunna ge tillräckligt skydd, ha ett tillräckligt djup samt ha erforderligt kaj- och manövreringsutrymme. En välförsedd hemmahamn bör dessutom vara utrustad eller kunna utrustas med möjlighet till reparationer av båtar och redskap, bunkringsanläggning och istillverkning. Här bör även finnas möjlighet till fournering av olika slag (t ex livsmedel) samt plats för redskapsbodar, för lådupplag och redskapsskötsel. Hamnområdet bör i mån av behov kunna rymma reparationsverkstad med slip, vad- och trålbinderi och fiskförädlingsindustri. Landningshamnen å sin sida bör förutom skydd, djup, storlek och kajer kunna erbjuda utrymme att lossa fångsten och lagringslokaler (kyl- och/eller fryshus) för att kunna 44

SOU 1970: 5

9 Synpunkter på fiskehamnsbyggnadernas finansiering

9.1. Finansiering utan statligt stöd

9.2 Statsbidrag

Utredningen har ansett sig även böra undersöka fiskerinäringens egna möjligheter att finansiera byggandet och underhållet av fiskehamnarna. För att bestrida kostnaderna för en sådan verksamhet har övervägts att fiskerinäringen enligt särskilda regler skulle få tillgång till medel som har anknytning till fisket - exempelvis från prisregleringskassan för fisk. Merutgifterna på uppskattningsvis 2-3 milj. kronor årligen som prisregleringskassan skulle åsamkas i samband med hamnbyggandet, skulle kräva en förstärkning av regleringskassan på motsvarande belopp. Förstärkningen skulle möjliggöras genom en höjning av prisregleringsavgiften på ilandförd fisk samt importfisk. Utredningen har konstaterat att prisregleringsavgiften i ett sådant fall måste avsevärt höjas för att regleringskassan skulle bli i stånd att fortlöpande finansiera hamnkostnaderna. Medel i denna kassa skall i princip användas endast för prisreglerande åtgärder. Ett avsteg från denna princip i rådande besvärliga ekonomiska läge för fiskerinäringen torde inte vara realistiskt. Utredningen har därför funnit att ett system med finansiering av hamnkostnaderna från fiskerinäringens sida inte synes realistiskt.

Utredningen har alltså kommit till den slutsatsen att fiskerinäringen inte ensam kan bära de kostnader som stora investeringar i byggande av fiskehamnar innebär. Någon form av statligt och/eller kommunalt stöd ter sig därför ofrånkomligt. Nuvarande statsbidragsgivning har regelmässigt tillgått så att fiskarena själva endast haft att stå för tio procent av byggnadskostnaderna. Denna ekonomiska prestation, som skulle verka återhållande på överdrivna krav i fråga om hamnarnas utförande och dimensionering, har emellertid inte gett önskad effekt. Prestationen har ofta varit för liten för att verka återhållande och inte sällan har det inträffat, att fiskarenas andel tillskjutits av kommun eller rentav bekostats av statsbidrag från det under nionde huvudtiteln upptagna anslaget Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen. Investeringar i vissa fiskehamnar som vid byggnadstillfället ansågs riktiga har genom fiskets utveckling kommit att te sig felaktiga. Den bristande planeringen vid hittillsvarande statsbidragsgivning (inkluderande den som lämnats av arbetsmarknadsstyrelsen) har inte minst bidragit till detta förhållande. Vidare tycks ett utpräglat länstänkande ha gjort sig gällande, vilket även det förhindrat en översiktlig och rationell planering.

SOU 1970: 5

Utredningen anser tanken att statsbidrag skall utgå endast till en viss del av hamnbyggnadskostnaden i och för sig riktig och finner därvid att de regionala intressena bör bidra med en större andel än hittills för att tvinga till eftertanke, huruvida en hamnutbyggnad och statsbidragsansökan verkligen bör komma till stånd eller inte. Ett villkor för att denna effekt skall nås är att de regionala intressenterna förhindras att utnyttja andra typer av statsbidrag för att finansiera sin andel av byggnadskostnaderna. Utredningen har i detta sammanhang med intresse studerat det i hamnutredningens betänkande (SOU 1969: 22) framlagda förslaget om ett kommunalförbund för att regionalt samordna hamnverksamheten. Utredningen har emellertid inte funnit det möjligt att inordna fiskehamnarna i ett dylikt system. Den av hamnutredningen föreslagna regionindelningen stämmer inte med kustens indelning från fiskehamnssynpunkt. Att skapa ytterligare en form av kommunalförbund syns utredningen mindre välbetänkt, i synnerhet som statsbidragsgivningen bör kunna verka som ett effektivt instrument när det gäller centralisering av fiskehamnarna.

9.3 Bidragets storlek och kommunernas i sammanhanget

roll

Fisket har förutom som inkomstkälla för ett visst antal individer även betydelse för samhället i sin helhet från försörjningssynpunkt. I detta senare avseende har otvivelaktigt havsfisket den största betydelsen. I konsekvens härmed är hamnar som huvudsakligen används av havsfiskeflottan av störst intresse från samhällelig synpunkt. Det syns därför naturligt att samhället genom statsbidrag i större utsträckning engagerar sig i havsfiskehamnar än i hamnar som används för andra typer av fiske. Bland havsfiskehamnarna finns enligt utredningens mening dels en kategori som från såväl hela samhällets som fiskerinäringens synpunkt lämpar sig som framtida centrala storhamnar för fisket, dels en kategori, som 46

visserligen är av mindre allmänt intresse men ändock är av betydelse för fiskerinäringen eller för en viss region från försörjningssynpunkt. Den förstnämnda kategorien bör enligt utredningens åsikt komma i åtnjutande av ett större statligt stöd än den senare. En koncentration av statsstödet bör dock eftersträvas och endast ett fåtal hamnar utväljas, vilka kan sägas uppfylla eller förväntas komma att uppfylla de krav på allmän eller annan betydelse som kan motivera statsbidrag. Utredningen har i kapitel 10 gjort ett försök till en sådan gradering. Som tidigare nämnts utgjorde den tioprocentiga självfinansieringen ingen verksam spärr mot högt drivna krav på hamnutbyggnader. Speciellt i de fall där kommunen trädde emellan var beloppen oftast utan betydelse i detta avseende. En sänkt procentsats från statens sida vid bidragsgivningen skulle utan tvekan få en mer återhållande effekt. Då emellertid en hamnbyggnation oftast är mycket dyrbar, skulle vid ett sådant förhållande fiskarenas egna möjligheter att bidra med resterande belopp vara praktiskt taget obefintliga. Utredningen finner det därför naturligt, att kommunerna i dessa fall övertar den efter statsbidraget återstående ekonomiska bördan. Detta så mycket mer som de nya storkommunerna får ökade ekonomiska möjligheter. Då samhället på detta sätt i olika former skulle komma att bidra till hela byggnadskostnaden, anser utredningen att även ansvaret för skötseln och administrationen av hamnar som beviljats bidrag bör anförtros samhället, i detta fall representerat av kommunerna. Denna ståndpunkt kan ytterligare motiveras av det förhållandet att fiskehamnsföreningar och andra enskilda hamnägare i flera fall visat sig inte kunna på ett tillfredsställande sätt handha hamnarnas underhåll. Utredningen anser således att statsbidrag i här skisserade former endast skall kunna utgå till hamnar ägda av kommunerna. I de fall privatägda (t ex fiskehamnsföreningar) hamnar av utredningen bedömts vara av den art och betydelse att statsbidrag kan utgå, måste dessa följaktligen övertagas SOU 1970: 5

av kommunen, om sådant bidrag skall kunna ifrågakomma. Såvida de arbeten, till vilka statsbidrag beviljats, ej igångsatts inom två år efter beslutet om bidrag, anser utredningen, att bidraget bör återgå till anslaget. 9.4 Underhåll Enligt nuvarande bidragskungörelse 1948: 525 (ändr. 1969: 314) och praxis kan statsbidrag utgå till byggande och förbättring av fiskehamnar. Bidrag har också utgått till sådana reparationer, som orsakats av omständigheter som inte kunnat bemästras av hamnägarna, exempelvis storm- och isskador samt sand och tångdrift. Däremot har från fiskehamnsanslaget bidrag inte utgått till normalt underhåll. Utredningen har inte funnit anledning att ifrågasätta riktigheten i dessa principer och anser det inte heller befogat med någon ändring på denna punkt. 9.5 Marklösen I nu gällande statsbidragskungörelse utsägs, att statsbidrag inte må utgå till marklösen. Som framgått av tidigare resonemang är det utredningens mening att en centralisering av fisket till ett antal storhamnar är önskvärd. Om en sådan utveckling kommer till stånd, kan dessa få men expanderande hamnar få behov av att utvidga sitt markområde för att på ett rationellt sätt kunna tillgodose fiskerinäringens behov. En viss begränsad rätt till expropriation till gagn för yrkesfisket föreligger enligt lagen om expropriation. Det kan enligt utredningens uppfattning inte vara riktigt att endast bristen på medel för erforderliga markförvärv skall kunna förhindra en för fisket lämpad hamn att utvecklas i eftersträvad riktning. Utredningen anser alltså, att statsbidrag skall kunna utgå även till marklösen. Bidraget bör dock utgå endast till sådana markförvärv som är nödvändiga för själva hamnfunktionen (redskapsbodar, lådupplag, plats för redskapsvård, bunkringsanläggningar, färskvattenförsörjning, sanitära installationer, slip, isverk och liknande). För industriSOU1970:5

ändamål av olika slag bör sådant bidrag alltså inte komma ifråga (fiskförädlingsindustri, vad- och trålbinderi, reparationsverkstad och liknande). 9.6 Taxor Utredningen finner, att i statsunderstödda fiskehamnar bör i likhet med i andra typer av hamnar uttagas hamnavgifter. Dessa avgifter bör täcka såväl kapitalkostnader som drifts- och underhållskostnader. Det är utredningens uppfattning att av kapitalkostnaderna statsbidraget genast bör avskrivas. Återstående kapitalkostnader bör avskrivas på sedvanligt sätt och utredningen finner en avskrivningstid om tjugo år vara rimlig, vilket alltså innebär en årlig avskrivning av fem procent av den av kommunen gjorda investeringen. Ränta på motsvarande kapital bör beräknas efter den statliga normalräntan, (december 1969 6 V< %)• Enligt utredningens förslag skall kommunerna överta ansvaret för de fiskehamnar som erhåller statsbidrag. Det ligger alltså i kommunens intresse att ta ut avgifter, som motsvarar dess utgifter. Emellertid bör enligt utredningens mening ett villkor för statsbidrag vara att kommunen vid framställningen om bidrag bifogar sin hamntaxa, som visar ett realistiskt förslag till avgifter, som täcker drifts-, underhålls- och kapitalkostnader enligt ovan gjorda anvisningar. Härvid bör även beaktas återstående inte ännu avskrivna kostnader för tidigare gjorda investeringar. Utredningen har den uppfattningen att statsunderstödda fiskehamnar ej bör redovisa någon vinst. Bidraget bör nämligen ha till uppgift att stödja fiskerinäringen dels direkt genom hamnbyggnationen, dels indirekt genom att så låga hamnavgifter som möjligt tas ut av näringens utövare. Förslaget till hamntaxa bör prövas av fiskeristyrelsen och om kraven anses uppfyllda i samband med bidragsgivningen fastställas att gälla för hamnen. I detta sammanhang vill utredningen framhålla som sin åsikt att de s k priviligierade båtsällskapen inte längre bör få åt47

njuta avgiftsfrihet i statsunderstödda fiskehamnar. 9.7 Övrig

bidragsverksamhet

Från anslaget under nionde huvudtiteln Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen har via fiskeristyrelsen till olika fiskerifrämjande ändamål årligen utbetalats ett belopp, som beräknats motsvara av fiskare erlagd bensinskatt. För budgetåret 1969/ 70 har anslaget upptagits till 1010 000 kr. Genomsnittligt har ca 25 procent av dessa medel använts till smärre reparations- och underhållsarbeten i företrädesvis mindre fiskehamnar. För nämnda budgetår kan alltså ca 250 000 kr beräknas avsättas för sådana ändamål. I åtskilliga hamnar, som av utredningen inte ansetts kunna komma i åtnjutande av bidrag från anslaget Bidrag till fiskehamnar m m förekommer ett fiske, som av sociala och sysselsättningsmässiga skäl bör stödjas. Den fortsatta centraliseringen till större fiskehamnar kommer enligt utredningens uppfattning att alltmer minska dessa hamnars betydelse från fiskesynpunkt, men så länge fiske där pågår bör dock bidrag ges till visst underhåll, förutom av nämnda skäl även för att förhindra kapitalförstöring. Dessa hamnar kommer nämligen allteftersom fiskerinäringen går tillbaka alltmer att användas för fritidsändamål och där verksamma fiskare har oftast ingen möjlighet att med annat än egen arbetskraft bidra till underhållet. Detta stöd bör som hittills utbetalas genom lantbruksnämndernas medverkan, där tillräcklig lokal kännedom finns för att kunna bedöma var dessa mindre bidrag gör största nyttan från fiskets synpunkt. Redan nu är de belopp som anslås för ändamålet alltför knappt tilltagna för att det tänkta syftet skall kunna uppnås. Anslaget torde så länge det är knutet till av fiskarena betald bensinskatt automatiskt komma att minska i takt med att fiskebåtarna övergår att framföras med andra drivmedel än bensin. En förutsättning för att utredningens förslag till en koncentration av bidragsgivningen från fiskehamnsanslaget till ett mindre 48

antal fiskehamnar skall kunna genomföras utan att de i detta avsnitt berörda hamnarna skall lämnas åt förfall är att ytterligare medel ställs till fiskeristyrelsens förfogande för att användas till reparation och underhåll av mindre fiskehamnar. Detta kan lämpligen ske så att anslaget Restistution av bensinskatt till fiskerinäringen ökas och således endast till en del avräknas mot automobilskattemedlen. Anslaget bör härvid eventuellt byta beteckning. Alternativt kan kopplingen anslag - bensinskatt helt överges och anslaget sammanslås med det redan befintliga anslaget under nionde huvudtiteln Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Hur stor del av anslaget som skall användas för fiskehamnsändamål bör härvid klart utsägas. I de fall bidrag utgår i denna form finner utredningen inte, att något villkor behöver uppställas för kommunernas engagemang i hamnens skötsel. Dessa bidrag bör alltså kunna utgå även till fiskehamnsförening eller liknande, så som hittills skett. Utredningen vill i detta sammanhang understryka möjligheterna till att skapa kombinationer av fiske- och fritidsbåthamnar. Sådana förekommer redan nu på många ställen och bidrag till byggnadskostnaderna har i vissa fall lämnats från anslaget Åtgärder för fritidsbåttrafiken. 9.8 Statsägda

fiskehamnar

Den avveckling av statsägda fiskehamnar, som redan inletts, bör enligt utredningens uppfattning fortsättas till dess om möjligt inga sådana hamnar återstår. I första hand bör undersökas om hamnen kan fylla någon annan statlig funktion eller om vederbörande kommun har intresse för respektive hamn. Utredningen är emellertid av den meningen att om så inte är fallet intet bör hindra att hamnen överlåtes till privata intressenter som t ex fiskehamnsföreningar, båtsällskap eller liknande. I den mån statsbidrag av utredningen föreslås utgå till en f n statsägd hamn bör samma principer tillämpas som beträffande övriga hamnar. Ett villkor för bidrag från SOU 1970: 5

anslaget Bidrag till fiskehamnar m m bör således vara, att kommunen övertagit ansvaT ret för hamnen. Bidrag till hamnar som övertas av privata intressenter bör alltså i enlighet med utredningens tidigare resonemang endast kunna utgå med mindre belopp från det nuvarande bensinskatteanslaget i den mån de fortfarande fungerar som fiskehamnar. I annat fall bör för den nye ägaren inte återstå annan möjlighet än att i vanlig ordning söka bidrag från anslaget Åtgärder för fritidsbåttrafiken. I det fall allt intresse att överta någon speciell hamn saknas, bör Kungl. Maj:t förklara fiskeristyrelsen inte längre vara skyldig att underhålla hamnen. En hamn, som sålunda lämnas åt sitt öde, skulle genom sitt gradvisa förfall kunna komma att innebära en fara för i första hand tillfälliga besökare. Innan hamnen överges, bör därför en viss »städning» av säkerhetsskäl företagas såtillvida att lättförstörbart material som träanläggningar och liknande borttages.

SOU 1970: 5 4—914504

10 Utredningens förslag, tillika sammanfattning

10.1 Statsbidrag och dess storlek

10.3 Bidragets

Utredningen föreslår, att statsbidrag från anslaget Bidrag till fiskehamnar m m även fortsättningsvis utgår till byggande och förbättring av fiskehamnar. I första hand bör här satsas på ett mindre antal utvecklingsbara hamnar för havsfisket. Bidrag bör främst utgå till hamnar med klart påvisbar betydelse för fiskerinäringen och för samhället i övrigt. Utredningen föreslår i dessa fall, att högst 80 procent av byggnadskostnaden vid behov skall kunna utgå i statsbidrag (kategori I).

Utredningen föreslår, att statsbidrag skall kunna utgå till byggande och förbättring av fiskehamn. Vidare bör bidrag utgå endast till sådana markförvärv som är nödvändiga för själva hamnfunktionen. Däremot bör bidrag inte utgå till normalt underhåll. Har beviljat bidrag ej tagits i anspråk inom två år efter beslutet bör bidragsbeloppet återföras till anslaget.

I de fall där samhällsintresset inte är lika klart uttalat men där starka lokala fiskeriintressen av olika slag föreligger, föreslår utredningen en bidragsgräns vid högst 60 procent (kategori II). För övriga hamnar bör fortsättningsvis inga bidrag utgå från ifrågavarande anslag (kategori III). Utredningen föreslår, att beviljat och förbrukat anslag genast avskrivs och inte vidare belastar hamnens budget.

Utredningen föreslår inga nya fiskehamnsbyggen. Utredningen har i enlighet med ovan nämnda förslag bedömt följande hamnar vara av den art, att skäl finns att vid behov överväga, huruvida statsbidrag till hamnarbeten bör utgå. Vid denna bedömning har utredningen tagit hänsyn till respektive hamnars hittillsvarande och förväntade framtida utveckling i förhållande till övriga hamnar. Utredningen har även övervägt, hur en koncentration lämpligast kan ske med hänsyn till dels förutsättningarna för fiskindustri, dels fångstplatsernas belägenhet och fördelaktigaste distributionsmöjligheter. Någon inbördes gradering av här uppräknade hamnar har ej skett.

10.2 Kommunernas

roll

Utredningen föreslår, att statsbidrag från fiskehamnsanslaget inte beviljas annan hamn än sådan som ägs och förvaltas av kommun. Kommunen bör åläggas att svara för resterande del av byggnadskostnaderna. Därvid bör kommunen inte tillåtas ta annat statsbidrag i anspråk. 50

omfattning

10.4 Förslag till fortsatt

bidragsgivning

Kategori l (80 %) Strömstad, Smögen/Kungshamn, Lysekil, Hönö-Klåva, Göteborg, Träslövsläge, GlomSOU1970:5

men, Trelleborg, Simrishamn, Karlskrona, Västervik, Fyrudden, Oxelösund, Nynäshamn, Herrvik, Ljusne (se figur 19 sid 54). Kategori II

(60%)

Resö, Fjällbacka, Grebbestad, Havstenssund, Grundsund, Mollösund, Rönnäng, Åstol, Björkö, Källö-Knippla, Hälsö, öckerö, Foto, Styrsö, Donsö, Vrångö, Bua, Skillinge, Brantevik, Nogersund, Karlshamn, Garpen (Hasslö), Gräsgård, Kårehamn, Boda, Närshamn, Slite, öregrund, Gävle, Mellanfjärden, Galtström (se figur 20 sid 55). 10.5 Taxor Utredningen föreslår, att kommunen vid ansökningens inlämnande även skall inge förslag till hamntaxa. Utredningen finner ej skäl att närmare gå in på taxans konstruktion. Taxan bör emellertid innehålla ett realistiskt förslag till inkomster, som täcker kommunens totala kapital-, avskrivnings-, underhålls- och förvaltningskostnader. Intäkterna bör avvägas så att vinst inte uppstår. Sedan taxan godkänts bör den fastställas av fiskeristyrelsen, innan bidraget utbetalas. Taxans efterföljd och hamnens ekonomiska resultat bör kontrolleras årligen av fiskeristyrelsen.

bidrag av detta slag inte behöva förutsätta kommunens övertagande av hamnen. 10.7 Ärendenas

handläggning

Den snabbhet med vilken förändringarna inom fiskerinäringen sker gör det mycket svårt att för någon längre tid göra en säker bedömning av fiskehamnsbehovet. Utredningen föreslår därför, att en revision av den kategoriindelning, som här har presenterats, genomförs vart femte år. Denna osäkerhet har också övertygat utredningen om att bidragsbesluten fortfarande bör fattas av Kungl. Maj:t, åtminstone till dess att en fast praxis hunnit utvecklas.

10.8 Statsägda

fiskehamnar

Utredningen föreslår att den inledda avvecklingen av statsägda fiskehamnar fortsätts. Sedan en sådan hamn sålunda avvecklats bör den från statsbidragssynpunkt jämställas med övriga fiskehamnar och ha möjlighet att erhålla bidrag efter samma regler som utredningen föreslagit för dessa. Kan en hamn ej avvecklas, föreslår utredningen, att något underhållsansvar inte längre bör vidlåta kronan.

10.6 Övrig bidragsgivning Utredningen föreslår, att hamnar av kategori III ges möjlighet att erhålla bidrag på samma sätt som hittills skett via anslaget på nionde huvudtiteln Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen. Då emellertid detta anslag kommer att bli helt otillräckligt vid ett genomförande av utredningens förslag, föreslår utredningen, att anslaget ökas och endast till en del avräknas mot automobilskattemedelen samt därvid eventuellt byter beteckning. Alternativt överges kopplingen anslag - bensinskatt och anslaget sammanslås med anslaget under nionde huvudtiteln Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Klart bör utsägas, hur stor del av anslaget som skall användas för fiskehamnsändamål. Utredningen finner ett SOU 1970: 5

Förslag till Kungl. Maj: ts kungörelse om statsbidrag till hamn eller farled som erfordras för fisket given Stockholms slott den

Kungl. Maj:t har efter riksdagens hörande funnit gott förordna som följer. 1 § Bidrag av statsmedel lämnas enligt denna kungörelse till byggande och förbättring av hamn eller farled för fiskebåtar. Bidrag må lämnas även till förvärv av mark, nödvändig för hamnens funktion. 2 §

Statsbidrag till byggande av fiskehamn må endast beviljas stad, köping eller kommun. I mån av tillgång på därtill anslagna medel kan bidrag utgå till byggande och förbättring med ett belopp, som motsvarar högst 80 procent av den skäliga kostnaden, till förvän' av mark med ett belopp, som motsvarar högst 80 procent av den skäliga kostnaden. I skälig kostnad för byggande och förbättring får inräknas kostnad för projektering, för uppgörande av arbetsplan, för muddring, för anskaffande av pontoner, kranar och slipar, för anordnande av pirar och kajer, plats för redskapsbodar och vägar inom området, för inrättande av belysningsanordningar, färskvattenanläggning, stängsel och sanitära anordningar samt liknande åtgärder. Bidrag utgår icke om anläggningsarbete påbörjats, innan ansökningen om bidrag prövats. Bidrag utgår ej heller för belopp, varmed den slutliga kostnaden överstiger den i ansökningen om bidrag uppskattade kostnaden. 3 §

Ansökning om statsbidrag skall ingivas till länsstyrelsen, som har att jämte eget yttrande överlämna densamma till fiskeristyrelsen. Vid ansökningen skall fogas arbetsplan med ritningar och kostnadsuppskattning utarbetad enligt fiskeristyrelsens anvisningar. Vid ansökningen skall även fogas förslag till hamntaxa, som kan beräknas täcka kommunens totala kapital-, avskrivnings-, underhålls- och förvaltningskostnader. Fiskeristyrelsen skall granska taxeförslaget och efter godkännande fastställa detsamma. Fiskeristyrelsen skall överlämna ansökningen till Kungl. Maj:t med eget yttrande. 52

SOU 1970: 5

4 § I beslut varigenom bidrag beviljas skall sökanden åläggas att 1. utföra de åtgärder, som avses med bidraget, i överensstämmelse med godkänd plan, 2. börja och fullborda arbetet inom viss tid, 3. driva anläggningen från viss tidpunkt och att underhålla denna, 4. underkasta sig den kontroll fiskeristyrelsen föreskriver i fråga om anläggningens utförande, drift och underhåll, 5. ej utan fiskeristyrelsens medgivande överlåta, med nyttjanderätt upplåta eller belåna för anläggningen behövligt område eller del därav, 6. iakttaga de villkor och föreskrifter i övrigt som fiskeristyrelsen bestämmer. 5 § Bidrag får utbetalas i förskott i mån av arbetets fortgång. 6 § Sedan de åtgärder som avses med bidraget utförts, skall arbetena avsynas av person som fiskeristyrelsen utser. 7 §

Kungl. Maj:t äger upphäva beslut om bidrag och, i fråga om bidrag som lämnats ut, kräva att det helt eller delvis betalas tillbaka jämte ränta, om bidraget beviljats på grund av oriktig uppgift från bidragstagaren eller denne bryter mot villkor för bidraget.

8 §

Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna kungörelse meddelas av fiskeristyrelsen. Denna kungörelse träder i kraft den Kungörelsen den 17 juni 1948 (nr 525) angående statsbidrag till byggande av fiskehamnar skall samtidigt upphöra att gälla. I fråga om anläggning för vilken bidrag beviljats före den skall kungörelsen dock fortfarande äga tillämpning. Därvid skall vad som föreskrivits om väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i stället avse fiskeristyrelsen.

SOU 1970: 5

Fig. 19. Fiskehamnar: Kategori I

54 SOU 1970: 5

Fig. 20. Fiskehamnar: Kategori II. SOU 1970: 5

Bilagor

Inledande

förklaring

Utredningen har vid sina försök att göra en bedömning av det statliga stödet till fiskehamnar huvudsakligen hämtat statistiska uppgifter från statistiska centralbyråns publikation »Fiske». Vid sidan härav har emellertid utredningen infordrat ytterligare och kompletterande uppgifter från lantbruksnämnderna (fiskerikonsulenterna). Dessa uppgifter har i de flesta fall kunnat lämnas på ett tillfredsställande sätt, medan i en del fall fullständighet inte varit möjlig att nå. Utredningen har - trots de brister som vidlåder materialet - inte velat underlåta att publicera detsamma, eftersom det enligt utredningens mening ändock torde vara av intresse. En del i materialet använda begrepp fordrar en närmare precisering. Med »möjlighet till fournering» avses möjlighet till inköp av såväl livsmedel som fiskeredskap och annan för fiskets bedrivande nödvändig materiel. »Vadbinderi» avser anläggning för tillverkning och reparation av olika typer av fiskeredskap. Med »fiskförädlingsindustri» avses förutom konservindustri även fileteringsverksamhet och rökeri. Beteckningen . . innebär att uppgift ej kunnat erhållas. I bilaga E, »landad fisk», har vissa hamnar i Göteborgs och Bohus län inte redovisats beroende på att mängden där il and56

förd fisk varit förhållandevis obetydlig. Detta sammanhänger med Göteborgs fiskhamns stora betydelse för denna kuststräcka som central mottagningshamn.

Bilageförteckning Bilaga A Fiskehamnarnas belägenhet, ägare och storlek m. m. Bilaga B Antalet fiskare i de olika hamnarna. Bilaga C Yrkesfiskarnas åldersfördelning. Bilaga D Båtbeståndet. Bilaga E Mängd landad fisk. Bilaga F Förekomsten av vissa industrier och serviceinrättningar i olika hamnar.

SOU 1970: 5

Bilaga A

Namn

Fiskehamnar: Belägenhet, ägare m. m.

Kommun

Ägare

Typ av hamn (H = hemmahamn, L = landn.hamn K=komb. Antal kajmeter H + L)

% därav brukbara för båtar över 30 ton

Anm.

Göteborgs och Bohus län Asperö Björkö Bleket Bohus-Malmön Bovallstrand Brevik Donsö Dyrön Edshultshall Edsvik Fiskebäck Fiskebäckskil Fjällbacka Foto Galtö Grebbestad Grundsund Gullholmen Gåsö Göteborg Hamburgsund, med Heestrand och Slottet Havstensund Hovenäset Hunnebostrand Hyppeln Hälleviksstrand med Flatön och Ellos Hälsö

SOU 1970:5

H Enskild ägo Björkö hamn- 0 fiskareförening H Enskild ägo H Tjörn Kommunen H S:a Sotenäs Kommunen H S:a Sotenäs Strömstad stad H Koster Donsö fiskeStyrsö hamnsförening H Kommunen H Tjörn Kommunen H Morlanda Enskild ägo H Tanum Göteborgs stad Göteborgs stad H Skaftö Kommunen H Kommunen K Kville Öckerö Foto hamnförening H Enskild ägo H Tanum Kommunen K Tanum Kronan H Skaftö Morlanda Kommunen H Gåsö fiskehamns Skaftö H förening Göteborgs stad Göteborgs stad K

—(bryggor)

Kville Tanum S:a Sotenäs S:a Sotenäs Öckerö

Styrsö Öckerö

Morlanda Öckerö

—

200 50 m träbrygga

100 100 — brygga 50-60 m 100 30-35 m 100

—

•

300-400 250

—

brygga 15 m 200 Bryggor 30

100 75 — 100 100

Tilläggsplats

Fraktkaj

—

200 brygga 250 m (pir) 170 Bryggor 100 m

15 400

100 100

—

100 100 100

Kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Hyppelns små båthamnsför.

H K H H

30 80-100 100 100

100 100 100 100

H

100-110

100 Kommunen Hälsö-Stuvö hamnförening

H

bryggor 40 m

100 H

Typ av hamn (H = hemmahamn, L = landn.hamr i K=komb. H + L) Antal kajmeter

% därav brukbara för båtar över 30 ton

Namn

Kommun

Ägare

Hönö-Klåva Hönö-Röd

Öckerö Öckerö

K

600-800

75 Ingeröd Kalvsund Klädesholmen Knippla Korshamn Krossekärr Kungshamn och Fisketången Kyrkesund Kyrkosund Kämpersvik Käringön

Lysekil stad Öckerö Tjörn Öckerö Koster Tanum

Kronan Hönö-Röd fiskehamns förening Enskild ägo Hamnförening Kommunen Hamnför. Kommunen Enskild ägo

H H H H H H H

200 —(brygga) 50 150 400 60-70 bryggor

100 S:a Sotenäs Tjörn Koster Tanum Morlanda

Kommunen Kommunen Enskild ägo Kommunen Kommunen

K H H H H

1 000 50

Lilla Kornö

Lysekil stad

Lilla Kornö fiskehamnsför. Lysekil stad Kommunen Marstrands stad

Lysekil Långagärde Marstrand

»

»

Koster Marstrands stad

Mollösund + Mollön + T a n g e r N Koster Ramsö Resö Ressöhamn Rönnäng

Morlanda Koster Strömstad Tanum Strömstad Tjörn

Rörö

Öckerö

Sannäs Skalhamn

Tanum Lysekil stad

Skärhamn Smögen med Hasselösund Stocken Stockevik

Tjörn Smögen Morlanda Skaftö

Stora Kornö

Lysekil stad

Strömstad med omnejd Styrsö

Strömstad Styrsö

Sövall Vrångö Vajern Åstol Öckerö Önnered-Högen

120 Kaj + bryggor 112m

100 100 100 100 100 100 — 100

30-40 55-60 —• (brygga)

100 K

300 — (träbrygga) 30 100-150 — brygga

100 100 100 100 100

60-70 —(brygga)

20 Kommunen K Kommunen H Stockeviks fiske hamnsför. H Stora Kornö fiskehamnsför. H

Strömstad stad K Styrsö Kom. Fiskehamnsför. H Tanum Enskild ägo H Styrsö Vrångö Fiskehamnsförening H S:a Sotenäs Kommunen H Tjörn Kommunen H Öckerö Öckerö hamnoch fiskareför. K Göteborgs stad Göteborg stad H

Tilläggsplats

100 H K H

Kommunen K Kommunen H Enskild ägo H Kommunen H Enskild ägo H Rönnängs fiske hamnsförening K Rörö fiskehamnsförening H Enskild ägo H Skalhamns fisk hamnsförening H Kommunen K

Anm.

—(brygga) 100

1 000 Brygga 130 m

100 100

20 m träbrygga

350 m

170-200 —• (brygga)

70-80 10 525

100 100 75

600 60-70

100 100

100 Hallands län Bua

58 Värö

AB Båtfjordens hamn K

SOU 1970: 5

Namn

Kommun

Ägare

Typ av hamn (H = hemmahamn, L = landn.hamn K=komb. Antal kaj meter H + L)

Glommen Träslövsläge

Morup Varberg

Kronan Kronan

K K

Videberg

Värö

Videbergs hamnförening

155 500

% därav brukbara för båtar över 30 ton 100 70*

Anm.

* Gäller dock endast då lågvattenstånd råder. Vid normal- och högvatten 100

%. K

100 Malmöhus län Vemmenhögs kommun K K Barsebäckshamn Löddeköpinge Kronan Landskrona Landskrona Borstahusen stad K Landskrona Bäckvikens hamn Landskrona stad K (Ven) Gislöv Trelleborgs Gislöv stad K Höganäs stad Höganäs AB L Höganäs Kyrkbacken (Ven ) Landskrona Kyrkbackens Hamn AB K Lerbergets Höganäs Lerberget byalag H Malmö Skånska CeLimhamn ment AB K Brunnby kom. K Brunnby Mölle Hälsingborg Hälsingborgs Råå stad H Skanör med Skanör Skanör H Falsterbo Trelleborgs Trelleborg Skåre stad K Kronan K Trelleborg Smy ge Jonstorp Jonstorps kom H Svanshall Trelleborg Trelleborgs Trelleborg stad K Höganäs stad K Höganäs Viken Löddeköpinge VikhögsfiskarVikhög nas hamnför. K K Ystad Ystad Ystad Ålabodarnas Härslöv Ålabodarna H a m n AB K Abbekås

Vemmenhög

—

—

110 575

0 0

250 225

20 0

80+80

120 150 100

0 0 0

130 355

80 40

—

—

200 150

100 30

80 375 210

0 50 65

0 Kristianstads län Baskemölla Branteviks fiskehamn Båstad Kattvik

Simrishamn

Kivik Kåseberga Landön

Kivik Löderup Fjälkinge

Lervik

Förslövsholm

SOU 1970: 5

Simrishamn Båstad Bjäre

H Kronan Simrishamns stad H Båstad köping H Kattviks hamn förening H Kronan H Löderups kom . K Befintl. »hamn kåsör» är helt i H enskild ägo. Enskilda (andelsägd) H

Typ av hamn (H= = hemmahamn, L = landn.hamn K = komb. H + L) Antal kaj meter

Namn

Kommun

Ägare

Magnarp Ramsjöstrand

Barkåkra V Bjäre

Simrishamn

Simrishamn

Skillinge

Simrishamn

Skälderviken

Barkåkra

Barkåkra kom. H Ramsjöstrand hamnförening — Simrishamns stad K Simrishamns stad H Barkåkra kom. H

Torekov Tosteberga

V Bjäre Fjälkinge

Vej bystrand Vik

Barkåkra Kivik

Vitemölla

Kivik

Yngsjö

Åhus

Åhus

Åhus

o

1 000

500 30*

100 0

50 150

0 0

25*

0 H

1 380

100 K H K H H K

150 300 100 160 300 205

100 100 100 100 70 40

K

34 V. Bjäre kom. H Tosteberga Fiskehamnsför. H Barkåkra kom. H Viks fiskehamnsförening H Vitemölla Nya Hamn AB H Yngsjö fiskehamnsförening H Kristianstad stad

% därav brukbara för båtar över 30 ton

Anm.

* endast bryggor

trä-

* endast bryggor

Blekinge län Ekenabben Garpen G ö fiskehamn Hallarna Hanö Hällevik Hörvik

Jämjö Hasslö Ronneby Hasslö Mjällby Mjällby Mjällby

Karlskrona

Karlskrona stad Jämjö

Kristianopel Krokas fiskehamn Nogersund Sandhamn Torhamn

Mjällby Mjällby Jämjö Jämjö

Vagga

Karlshamn

Jämjö kom. Hasslö kom. Ronneby stad Hasslö kom. Kronan Kronan Hörviks fiskehamnsförening Karlskrona stad Jämjö kom. Krokas fiskehamnsförening Kronan Jämjö kom. Jämjö kom.

K K

550 120

100 60

K K K K

230 636 265 60

50 60 90

*

Karlshamns stad

K

75 250 110

0 25 100

72 210

0 45

* varierar efter vattenståndet

Kalmar lån Bläsinge

Torslunda

Byxelkrok Boda fiskehamn

Öl. Åkerbo Öl. Åkerbo

Flatvarp

Loftahammar

Gräsgård

Ottenby

Grönhögen Händelöp

Ottenby Västervik

60 Norra Möckleby fiskehamnsförening H Kronan K Öl. Åkerbo K kommun Flatvarps fiskhamnsförening L Gräsgård hamnförening H Ottenby kom. L Händelöps fiskhamnsför. K

SOU 1970: 5

Namn

Kommun

Ägare

Kårehamn

Köpingsvik

Källahamn

Öl. Åkerbo

Revsudden

Ryssby

Köpingsviks kommun Källahamn fiskehamnsför. Skäggenäs fiskehamnsför. Kalmar stad Vållö by Västerviks stad

Stensö fiskehamn Kalmar stad Vållö Mönsterås Västerviks fiskhamn Västervik

Typ av hamn (H = hemmahamn, L = landn.hamn K=komb. H + L) Antal kaj meter

% därav brukbara för båtar över 30 ton

100 Anm.

Östergötlands lån Arkösund

Vikbolandet

Bokö

Gryt

Borghamns fiskehamn Vadstena Fyrudden Gryt Harstena

Gryt

Hästholmen

Ödeshög

Öninge fiskehamn Ödeshög

Östergötlands kustfiskareförb. K Bokö fiskehamnsförening H Domänverket K Gryts fiskehamnsförening K Harstena fiskehamnsförening H Hästholmens Hamn- och Magasin-aktiebolag, Norrköping K Öninge fiskehamnsförening K

120 K Kronan Södermanlands FiskehamnsK förening

150 800

35 75

205 200

60 25

50 Södermanlands län Hummelviksbryggan Oxelösunds Fisken.

Tunaberg Oxelösund

Gotlands län Botvaldavik Fårösund

Dalhem Fårösund

Herrvik

Romakloster

Lickershamn

Tingstäde

Närs

Stånga

Ronehamn

Hemse

Skälsö

Tingstäde

Slite Sysne

Slite köping Romakloster

Visby

Visby stad

SOU 1970: 5

Dalhems kom. H Fårösunds kommun L Romaklosters kommun K Lickershamns fiskeförening H Närs fiskehamnsförening K Hemse kommun K Skälsö fiskareförening H Slite köping K Sysne fiskareförening K Visby stad L

Namn

Typ av ham a (H=hemma hamn, L = landn.hamn K=komb. H + L) Antal kaj meter

Kommun

Ägare

Ankarudden

Ösmo

Grisslehamn

Östhammar

Nynäshamn

Nynäshamns stad Frötuna Östhammar

Torö-Krokskärs Fiskehamnsförening K Grisslehamns Fiskehamnsförening K Johnson koncernen K Frötuna kom. K Östhammars kommun K

Stockholms

% därav brukbara för båtar över 30 ton

Anm.

län

Rävsnäs Öregrund

70 50

60 100

100 Uppsala län Fågelsundet

Hållnäs

Kronan

Gudinge

Hållnäs

Gårdskär

Älvkarleby

Gudinge fiskehamnsförening H Kronan H

Upplandsbodarna-Rotskär Älvkarleby Upplands Fagerviken Sikhjälma Ängskär

Hållnäs Hållnäs Hållnäs

H

Stora Kopparbergs Bergslag H Hållnäs kommun H Hållnäs kom. H Ängskärs-Skatens fiskehamns förening K

Hamnen saknar kajanläggning. Båthus finnes. 30 Kajanläggn. saknas.

0 Kajanläggn. saknas. 25 30

100*

— * dock endast

vid goda väderleksförhållanden Gävleborgs län Bergön Engesberg Hölick Kuggörarna Ljusne Mellanfjärden Prästgrundet

Hudiksvalls stad Gävle Hudiksvalls stad Hudiksvalls stad Söderala Harmånger

Skärså Trollharn

Söderhamns stad Norrala Skogs

Våtnäs

Iggesund

Kronan Gävle stad

H K

— 50

100 Kronan

K

—

—

Kronan H Söderala kom. K Mellanfjärdens Hamnförening K

— 80

70 Kronan

H H

— 10

Trollharns Hamnförening K Kronan H

— —

_ —

—

—

—

Västernorrlands län Barsviken Bönhamn

62 Härnösand Nordingrå

Enskild ägo Bönhamns fiskehamnsför.

H

—

H

—

— SOU 1969: 5

Namn

Kommun

Galtströms trålfiskehamn Grisslan Gånsvik Junibosand Lörudden Norrfällsviken

Njurunda Själevad Härnösand Njurunda Njurunda Nordingrå

Skatan Skeppsmalen Solumnshamn Spikarna Trysunda Tynderösundet

Njurunda Grundsunda Härnösand Sundsvall Nätra Hässjö

Ulvöhamn

Nätra

Ägare

Typ av hamn (H = hemmahamn, L = landn.hamn K=komb. H + L) Antal kaj meter

Svenska Cellulosa AB L Kronan H Enskild ägo H Njurunda kom . H Kronan —• Nordingrå kommun H Enskild ägo K Kronan H Enskild ägo H Sundsvalls stad H Kronan H Tynderö fiskehamnsförening H Enskild ägo H

% därav brukbara för båtar över 30 ton

— —

— —

—

—

—

— — — — —

— — 20

—

—

100 K

—

—

Kronan K Gumbodaortens fiskareförening H

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Västerbottens län Burvik Byviken (Sörsundet) Gumbodahamn

Bureå Holmön Nysätra

Himmelsundsviken Järnäsklubb

Nordmaling Nordmaling

Kallviken

Lövånger

Kågnäset

Skellefteå

Lövsele

Lövånger

Megrundet

Hörnefors

Burvikortens fiskareförening

Ava fiskelag H Järnäsklubb fiskelag K Lövångers kommun K Kågnäsuddens fiskelag Lövångers kommun K Hörnefors fiskareförening H Norrbyns fiskelag K Norums fiskelag H Sandåsens H fiskelag Obbola fiskeriH förening Bygdeå kom. H — —

Norrbyn

Hörnefors

Norum

Bygdeå

Nyhamnsfjärden

Bygdeå

Obbola

Holmsund

Ratan Renholmen Rovågern /Laxågern Sikeå Skatan

Bygdeå Byske

Skeppsvik

Sävar

Sörmjöle

Hörnefors

Sävar Bygdeå Nordmaling

—

•

•

Täfteå fiskelag L Sikeå kommun K Skatans fiskelag K Skeppsviks fiskelag H Sörmjöle fiskelag H

—

—

30 50

0 100

0 Norrbottens län Brändön

SOU 1970: 5

Luleå stad

Brändöns fiskehamnsförening K

Anm.

Namn Hindersön

Kommun

»

»

Jävrebodarna

Piteå stad

Nikkala

Haparanda stad

Piteå stad Påläng

Piteå stad Kalix

Ryssbält

Kalix

Seskarö Storbrändön

Haparanda stad Luleå stad

Storön

Kalix

Trundön Ytterbyn

Piteå stad Kalix

Ägare

Typ av hamn (H= = hemmahamn, L = landn.hamn K = komb. H + L) Antal kaj meter

Hindersöns byalag H Jävrebodarnas byalag K NikkalaKeräsjoki fiskehamnsför. K Piteå stad K Pålängevikens hamnförening K Rånöns Sannsundet fiskehamnsförening K Seskarö fiskehamnsförening H Storbrändöns fiskehamnsförening H Storöns fiskehamnsförening K Privat ägare H Ytterby fiskehamnsförening Slussens fiskehamnsförening K

Visingsö kommun

% därav brukbara för båtar över 30 ton

80 40

0 0

65 120

20 0

—

—

100-150

—

0 Anm.

Jönköpings lån Visingsö fiskefiskehamn

Visingsö

K

Skaraborgs län Breviks fiskehamn Hjo

Mölltorp Hjo

Klangehamn

Undenäs

Möviken

Lidköping

Sandviken

Lidköping

Spiken

Lidköping

Breviks fiskehamnsförening K Hjo båthusförening K Klangehamns fiskehamnsför. K Mövikens Väg & Hamnför. H Vågbrytare med tilläggsplats har uppförts av fiskarna på orten. H Spikens Hamnförening K

Värmlands län Ekenäs

64 Eskilsäter

Värmlandsnäs lokalavd. av Vänerns Fiskareförbund. K

SOU 1970: 5

Bilaga B

Fiskehamnar: antal fiskare

Namn

.. ..

.. ••

11 H

Göteborgs och Bohus län Asperö yrkesfiskare binäringsfiskare Björkö yrkesfiskare binäringsfiskare

74 5

68 4

30 —

240 10

258 19

166 10

58 2

49 4

Bleket yrkesfiskare binäringsfiskare

31 3

40 7

20 5

24 2

20 2

Bohus-Malmön yrkesfiskare binäringsfiskare

60 20

42 20

20 8

4 13

4 12

Bovallstrand yrkesfiskare binäringsfiskare

58 30

46 20

36 20

6 22

6 22

Brevik yrkesfiskare binäringsfiskare

.. ..

18 —

15 —

4 1

4 1

Donsö yrkesfiskare binäringsfiskare

270 14

224 8

190 —

179 7

178 7

103 —

95 —

90 —

64 7

63 7

35 10

30 20

16 12

Eds vik yrkesfiskare binäringsfiskare

10 —

8 3

4 2

4 3

4 3

Fiskebäck yrkesfiskare binäringsfiskare

123 8

114 10

110 18

37 4

33 4

Fiskebäckskil yrkesfiskare binäringsfiskare

40 20

17 6

8 6

10 3

9 3

Fjällbacka yrkesfiskare binäringsfiskare

33 10

20 20

20 18

39 11

38 9

Dyrön yrkesfiskare binäringsfiskare Edshultshall yrkesfiskare binäringsfiskare

SOU 1970: 5 5—914604

Namn

1960 Foto yrkesfiskare binäringsfiskare

135 14

135 14

••

Grebbestad yrkesfiskare binäringsfiskare

135 14

67 3

69 2

••

8 9

8 9

9 6

8 6

18 6

28 22

27 20

Grundsund yrkesfiskare binäringsfiskare

162 30

124 20

85 15

95 31

92 28

Gullholmen yrkesfiskare binäringsfiskare

41 32

31 14

33 25

11 6

10 5

12 2

6 2

4 3

4 3

Hamburgsund med Heestrand och Slottet yrkesfiskare binäringsfiskare

26 15

15 16

10 17

10 4

59 4

Havstensund yrkesfiskare binäringsfiskare

64 5

65 5

29 10

63 18

62 16

Hovenäset yrkesfiskare binäringsfiskare

70 8

66 10

20 3

9 4

9 4

Hunnebostrand yrkesfiskare binäringsfiskare

55 22

42 18

25 21

5 6

5 6

Hyppeln yrkesfiskare binäringsfiskare

132 4

70 2

67 6

47 5

49 3

Hälleviksstrand med Flatön o. Ellos yrkesfiskare binäringsfiskare

10 9

10 9

15 8

4 1

4 Hälsö yrkesfiskare binäringsfiskare

212 5

92 3

102 10

62 2

55 1

Hönö-Klåva yrkesfiskare binäringsfiskare

375 32

374 35

360 40

237 12

224 16

Hönö-Röd yrkesfiskare binäringsfiskare

180 15

180 19

180 20

60 4

36 4

2 Galtö yrkesfiskare binäringsfiskare

Gåsö yrkesfiskare binäringsfiskare

Ingeröd yrkesfiskare binäringsfiskare Kalvsund yrkesfiskare binäringsfiskare Klädesholmen yrkesfiskare binäringsfiskare

—

25 4

25 4

23 4

14 1

18 1

54 12

60 8

43 11

37 12

SOU 1970: 5

Namn

1960 Knippla yrkesfiskare binäringsfiskare

128 1

111 2

36 2

24 3

23 3

10 2

12 4

8 3

6 4

6 2

232 4

225 4

171 18

159 19

103 4

50 8

22 7

14 15

13 14

••

17 2

5 3

5 3

Kämpersvik yrkesfiskare binäringsfiskare

5 8

6 6

9 4

3 7

3 6

Käringön yrkesfiskare binäringsfiskare

72 12

68 10

43 21

24 4

24 4

5 1

4 1

6 2

6 2

36 27

36 25

Korshamn yrkesfiskare binäringsfiskare Krosseskär yrkesfiskare binäringsfiskare Kungshamn med yrkesfiskare binäringsfiskare Kyrkesund yrkesfiskare binäringsfiskare Kyrkosund yrkesfiskare binäringsfiskare

Lilla Kornö yrkesfiskare binäringsfiskare Lysekil yrkesfiskare binäringsfiskare

1966 Fisketången

Se St. Kornö

10 Långagärde yrkesfiskare binäringsfiskare

11 1

10 2

Marstrand yrkesfiskare binäringsfiskare

21 10

10 12

8 9

2 3

2 3

Mollösitnd yrkesfiskare binäringsfiskare

90 20

95 40

49 19

35 6

35 6

N. Koster yrkesfiskare binäringsfiskare

43 4

41 3

34 5

34 5

Ramsö yrkesfiskare binäringsfiskare

26 6

16 2

16 1

Resö yrkesfiskare binäringsfiskare

115 6

100 6

20 15

36 15

36 14

Rossöhamn yrkesfiskare binäringsfiskare

70 10

72 8

47 8

21 4

18 3

Rönnäng yrkesfiskare binäringsfiskare

63 5

60 11

74 6

114 5

105 4

SOU 1970: 5

Namn

1960 Rörö yrkesfiskare binäringsfiskare

182 6

80 7

75 12

Sannäs yrkesfiskare binäringsfiskare

2 6

3 6

5 1

Skalhamn yrkesfiskare binäringsfiskare

20 10

19 1

Skärhamn yrkesfiskare binäringsfiskare

30 51

58 3

57 7

57 10

20 4

33 4

31 4

346 2

330 2

157 36

156 34

28 16

32 23

46 20

16 3

16 3

Stockevik yrkesfiskare binäringsfiskare

12 1

4 2

1 2

1 2

Stora Kornö yrkesfiskare binäringsfiskare

51*

12 Strömstad med omnejd yrkesfiskare binäringsfiskare

20 9

40 6

66 4

136 9

126 7

Styrsö yrkesfiskare binäringsfiskare

164 15

145 10

128 2

113 3

111 4

11 2

3 3

1 2

1 2

Vrångö yrkesfiskare binäringsfiskare

90 7

92 9

91 4

68 1

65 2

Vajern yrkesfiskare binäringsfiskare

15 10

9 3

8 3

Åstol yrkesfiskare binäringsfiskare

196 5

170 5

100 12

97 11

Öckerö yrkesfiskare binäringsfiskare

282 25

240 25

217 18

209 5

176 2

Önnered- Högen yrkesfiskare binäringsfiskare

33 5

28 7

32 5

10 1

10 1

88 2

—

88 2

84 6

80 3

Smögen med Hasselösund yrkesfiskare binäringsfiskare Stocken yrkesfiskare binäringsfiskare

Söv all yrkesfiskare binäringsfiskare

1966 Hallands län Bua yrkesfiskare binäringsfiskare

84 3

84 6

* Stora och Lilla Kornö 68

SOU 1970: 5

Namn

1968 Glommen yrkesfiskare binäringsfiskare

44 —

51 —

45 —

53 5

53 3

56 4

56 4

Träslövsläge yrkesfiskare binäringsfiskare

177 2

158 4

151 10

127 13

123 17

118 8

110 10

Videberg yrkesfiskare binäringsfiskare

46 —

48 —

42 1

38 3

36 2

39 2

37 1

Abbekås yrkesfiskare binäringsfiskare

28 3

28 3

30 4

23 4

19 4

16 4

15 5

Barsebäckshamn yrkesfiskare binäringsfiskare

••

••

..

11 3

10 2

9 3

8 3

Borstahusen yrkesfiskare binäringsfiskare

#w

,.

30 5

16 12

16 12

17 12

18 12

Bäckvikens hamn (ven) yrkesfiskare binäringsfiskare

,.

4 5

3 5

3 5

3 5

3 5

23 1

20 6

17 6

16 6

15 2

Malmö hus län

Gislöv yrkesfiskare binäringsfiskare Högenäs yrkesfiskare binäringsfiskare Kyrkbacken (Ven) yrkesfiskare binäringsfiskare

.. ..

•• ••

14 5

9 5

9 5

9 5

9 5

..

2 Limhamn yrkesfiskare binäringsfiskare

..

••

••

24 18

22 18

20 18

20 20

Möl.e yrkesfiskare binäringsfiskare

.. ..

•• ••

•• ••

•• ••

•• ••

•• ••

•• '

12 13

11 11

9 11

3 5

3 5

4 5

4 3

9 1

8 1

8 1

7 1

7 2

••

••

14 3

14 3

14 3

Lerberget yrkesfiskare binä-ingsfiskare

Råå yrkesfiskare binä*ingsfiskare Skaror yrkesfiskare binä"ingsfiskare

.

Skåte yrkesfiskare binä*ingsfiskare

9 1

Smyfe yrkesfiskare bina'ingsfiskare SOU 1970: 5

Namn Svanshall yrkesfiskare binäringsfiskare Trelleborg yrkesfiskare binäringsfiskare Viken yrkesfiskare binäringsfiskare Vikhög yrkesfiskare binäringsfiskare Ystad yrkesfiskare binäringsfiskare Ålabodarna yrkesfiskare binäringsfiskare Kristianstads län Baskemölla yrkesfiskare binäringsfiskare Branteviks fiskehamn yrkesfiskare binäringsfiskare Båstad yrkesfiskare binäringsfiskare Kattvik yrkesfiskare binäringsfiskare Kivik yrkesfiskare binäringsfiskare Kåseberga yrkesfiskare binäringsfiskare Landön yrkesfiskare binäringsfiskare Lervik yrkesfiskare binäringsfiskare Magnarp yrkesfiskare binäringsfiskare Ramsjöstrand yrkesfiskare binäringsfiskare Simrishamn yrkesfiskare binäringsfiskare

Namn

1968 Skillinge yrkesfiskare binäringsfiskare

36 21

35 11

50 6

58 3

57 Skälderviken yrkesfiskare binäringsfiskare

3 2

4 1

1 2

2 1

2 1

2 1

2 1

Torekov yrkesfiskare binäringsfiskare

18 14

10 5

10 5

8 8

8 8

8 8

6 5

Tosteberga yrkesfiskare binäringsfiskare

8 4

14 7

8 11

7 13

7 13

7 13

5 15

Vejbystrand yrkesfiskare binäringsfiskare

7 5

4 1

2 3

3 Vik yrkesfiskare binäringsfiskare

18 20

30 19

3 12

16 8

12 8

15 8

14 8

Vitemölla yrkesfiskare binäringsfiskare

30 3

15 3

13 3

12 1

12 1

12 1

8 3

Yngsjö yrkesfiskare binäringsfiskare

15 4

14 2

28 9

16 8

16 8

15 8

17 4

Åhus yrkesfiskare binäringsfiskare

30 8

34 6

23 13

17 7

17 7

19 6

16 6

Ekenabben Sturkö yrkesfiskare binäringsfiskare

64 54

56 34

57 20

67 13

68 13

75 12

65 12

Garpen yrkesfiskare binäringsfiskare

130 25

113 22

123 26

82 16

77 13

77 7

60 8

Gö fiskehamn yrkesfiskare binäringsfiskare

24 4

29 3

16 2

9 4

9 2

7 1

6 1

Hallarna yrkesfiskare binäringsfiskare

48 13

40 8

41 8

28 5

25 5

23 4

21 4

Hanö yrkesfiskare binäringsfiskare

64 10

67 11

76 10

57 7

57 4

61 Hällevik yrkesfiskare binäringsfiskare

46 20

30 20

16 6

19 6

16 6

14 6

18 4

Hörvik yrkesfiskare binäringsfiskare

56 18

50 20

41 14

30 19

30 15

36 15

45 12

16 10

10 18

15 13

13 13

10 12

10 10

29 26

26 15

16 12

16 10

10 12

12 10

Blekinge län

Karlskrona yrkesfiskare binäringsfiskare Kristianopel yrkesfiskare binäringsfiskare SOU 1970: 5

34 61

Namn

1968 Krokas fiskehamn yrkesfiskare binäringsfiskare

23 6

20 6

8 10

9 12

8 12

8 12

12 21

Nogersund yrkesfiskare binäringsfiskare

86 7

70 6

75 18

60 9

58 6

50 10

50 11

Sandhamn yrkesfiskare binäringsfiskare

16 1

Torhamn yrkesfiskare binäringsfiskare

14 8

21 10

14 8

12 2

12 2

12 1

7 1

Vagga yrkesfiskare binäringsfiskare

46 12

53 20

74 20

61 15

58 14

58 11

56 7

Bläsinge yrkesfiskare binäringsfiskare

9 5

7 3

7 8

5 4

4 3

4 3

4 6

Byxelkrok yrkesfiskare binäringsfiskare

11 13

9 16

7 8

2 3

2 4

2 4

2 2

Boda fiskehamn yrkesfiskare binäringsfiskare

••

••

8 1

12 1

12 1

11 2

12 1

Flatvarp yrkesfiskare binäringsfiskare

••

••

14 5

14 4

13 4

13 3

11 3

Gräsgård yrkesfiskare binäringsfiskare

12 5

9 1

20 2

10 2

9 3

8 4

7 3

Grönhögen yrkesfiskare binäringsfiskare

1 2

2 2

3 2

3 —

1 1

1 1

yrkesfiskare binäringsfiskare

—

30 —

35 —

31 —

29 2

27 2

26 2

Kårehamn yrkesfiskare binäringsfiskare

4 3

5 3

12 3

12 3

12 2

12 3

12 3

Källahamn yrkesfiskare binäringsfiskare

3 8

4 8

6 5

7 —

7 —

5 2

5 2

6 3

4 3

4 3

Stensö yrkesfiskare binäringsfiskare

22 —

10 3

9 4

6 1

6 4

5 4

5 2

Kd//ö yrkesfiskare binäringsfiskare

27 1

19 4

17 3

••

••

227 149

213 139

185 145

Kalmar län

yrkesfiskare binäringsfiskare

Västervik yrkesfiskare binäringsfiskare

72 SOU 1970: 5

1968 Arkö sund yrkesfiskare binäringsfiskare

4 19

4 12

1 10

2 10

2 13

Bokö yrkesfiskare binäringsfiskare

12 5

17 2

5 4

8 7

9 6

9 6

9 1

9 8

9 5

11 3

11 5

10 5

8 6

Namn Östergötlands län

Borghamns fiskehamn yrkesfiskare binäringsfiskare Fyrudden yrkesfiskare binäringsfiskare

0 0

0 0

3 1

10 5

14 2

16 3

12 3

Harstena yrkesfiskare binäringsfiskare

19 9

20 8

5 2

6 8

6 8

6 12

6 10

6 5

8 2

8 2

8 2

6 2

1 1

1 1

Hästholmen yrkesfiskare binäringsfiskare Öninge fiskehamn yrkesfiskare binäringsfiskare Södermanlands

län

Hummelviksbryggan yrkesfiskare binäringsfiskare Oxelösunds Fiskehamn yrkesfiskare binäringsfiskare

27 —

30 2

26 4

19 1

26 1

1 Botvalavik yrkesfiskare binäringsfiskare

7 4

9 2

13 2

8 2

8 2

7 2

7 5

Fårösund yrkesfiskare binäringsfiskare

1 8

4 10

4 10

4 10

4 10

5 6

Herrvik yrkesfiskare binäringsfiskare

31 14

30 8

40 6

35 8

34 8

27 6

24 5

Lickershamn yrkesfiskare binäringsfiskare

13 5

8 5

5 6

4 7

4 8

5 8

4 8

JViärs yrkesfiskare binäringsfiskare

,,

••

12 2

14 2

15 3

15 3

16 3

Ronehamn yrkesfiskare binäringsfiskare

12 10

7 3

10 8

10 8

10 6

8 8

7 8

9 1

8 4

8 3

8 3

8 3

Gotlands lån

yrkesfiskare binäringsfiskare SOU 1970: 5

Namn

1968 Slite yrkesfiskare binäringsfiskare

6 13

7 12

7 10

11 10

11 10

9 10

10 10

Sysne yrkesfiskare binäringsfiskare

12 9

10 3

9 6

14 5

14 5

14 5

14 2

Visby yrkesfiskare binäringsfiskare

17 6

9 3

12 2

8 5

9 3

9 3

9 3

••

••

12 5

16 5

16 4

16 4

Stockholms

lån

Ankar udden yrkesfiskare binäringsfiskare Grisslehamn yrkesfiskare binäringsfiskare

••

••

11 6

11 5

12 2

12 2

Nynäshamn yrkesfiskare binäringsfiskare

•

••

ca 10

12 3

12 3

18 1

18 2

Räv snäs yrkesfiskare binäringsfiskare

•

••

••

6 5

8 4

11 2

10 2

••

14 7

16 5

16 4

17 4

Öregrund yrkesfiskare binäringsfiskare

.

Uppsala län Fågelsundet yrkesfiskare binäringsfiskare

^.5 ]1

18 12

13 24

6 20

8 20

6 20

6 18

Gudinge yrkesfiskare binäringsfiskare

16 4

9 13

1 14

4 10

4 10

5 9

4 9

Gärdskär yrkesfiskare binäringsfiskare

]6 ]0

5 7

5 14

9 25

8 26

6 35

5 35

Upplands-bodarna-Rotskär yrkesfiskare binäringsfiskare

]0 8

7 10

4 22

5 21

6 27

13 30

8 43

Upplands Fagerviken yrkesfiskare binäringsfiskare

10 14

3 13

5 43

30 Sikhjälma yrkesfiskare binäringsfiskare

8 5

5 5

7 4

5 5

5 5

4 6

4 8

Ängskär yrkesfiskare binäringsfiskare

3 6

1 5

2 4

3 3

3 2

3 2

9 Gåveborgs län Bergön yrkesfiskare binäringsfiskare

17 -

SOU 1970: 5

Namn Engesberg yrkesfiskare binäringsfiskare Hölick yrkesfiskare binäringsfiskare Kuggörarna yrkesfiskare binäringsfiskare Ljusne Trålhamn yrkesfiskare binäringsfiskare

.. ..

.. .•

•• ••

26 —

ib

24 —

10 —

6 —

4 —

3 1

2 2

17 —

17 —

16 —

tn

t#1

IZ

iz

—

—

—

—

—

Mellanfjärden yrkesfiskare binäringsfiskare

19 4

7 6

22 7

22 7

16 8

16 6

Prästgrundet yrkesfiskare binäringsfiskare

10 4

4 2

2 2

Skärså yrkesfiskare binäringsfiskare

43 8

27 5

12 2

13 2

13 1

Trollharn yrkesfiskare binäringsfiskare

27 4

18 3

15 7

8 6

8 3

10 5

8 7

Våtnäs yrkesfiskare binäringsfiskare

6 3

3 3

2 3

8 2

7 4

5 7

4 7

3 7

3 7

12 3

11 2

4 6

3 3

3 5

4 4

4 4

Västernorrlands lån Barsviken yrkesfiskare binäringsfiskare Bönhamn yrkesfiskare binäringsfiskare Galtström yrkesfiskare binäringsfiskare

Fiskarena redovisade i vederbörandes hemmahamn.

Grisslan yrkesfiskare binäringsfiskare

3 2

Gänsvik yrkesfiskare binäringsfiskare

6 4

4 2

3 4

4 2

4 2

4 2

4 2

Junibosand yrkesfiskare binäringsfiskare

8 2

—

—

8 2

9 1

10 1

9 2

Lörudden yrkesfiskare binäringsfiskare

—

—

—

9 3

9 3

10 2

10 2

Norrfållsviken yrkesfiskare binäringsfiskare

12 2

8 4

8 4

7 6

6 5

6 4

6 4

Skatan yrkesfiskare binäringsfiskare

9 5

7 7

7 8

8 6

8 1

8 1

7 2

SOU 1970: 5

Namn

1968 Skeppsmalen yrkesfiskare binäringsfiskare

—

3 9

2 9

2 9

2 8

2 8

2 8

Solumnshamn yrkesfiskare binäringsfiskare

10 1

6 4

4 6

3 6

3 5

3 5

2 7

Spikarna yrkesfiskare binäringsfiskare

—

10 1

9 3

6 7

5 6

5 6

5 8

12 Tynderösundet yrkesfiskare binäringsfiskare

40 14

14 8

10 6

5 10

4 10

4 10

3 11

Ulvöhamn yrkesfiskare binäringsfiskare

11 7

7 5

4 5

2 6

2 8

3 9

3 9

Burvik yrkesfiskare binäringsfiskare

11 14

2 16

2 20

1 14

1 14

1 14

1 14

By viken (Sörsundet) yrkesfiskare binäringsfiskare

18 58

2 29

19 44

10 35

9 33

9 33

9 38

Gumbodahamn yrkesfiskare binäringsfiskare

10 6

2 9

2 9

3 6

3 6

3 6

3 7

Himmelsundsviken yrkesfiskare binäringsfiskare

3 26

13 Jårnåsklubb yrkesfiskare binäringsfiskare

25 12

5 19

2 12

10 Kallviken yrkesfiskare binäringsfiskare

9 5

2 16

3 11

2 6

2 6

2 7

2 5

Kägnåset yrkesfiskare binäringsfiskare

6 7

4 3

6 1

6 3

5 4

5 4

5 5

Lövsele yrkesfiskare binäringsfiskare

15 6

11 Megrundet yrkesfiskare binäringsfiskare

5 11

2 15

4 6

4 5

4 5

4 5

4 5

Norrbyn yrkesfiskare binäringsfiskare

9 27

2 26

12 Norum yrkesfiskare binäringsfiskare

4 12

6 8

4 3

3 4

3 4

3 4

3 4

Nyhamnsfjärden yrkesfiskare binäringsfiskare

6 14

5 9

6 3

3 4

2 5

2 5

2 5

Trysunda yrkesfiskare binäringsfiskare

Västerbottens län

76 SOU 1970: 5

Namn

1968 Obbola yrkesfiskare binäringsfiskare

14 16

4 17

4 13

1 16

1 16

1 16

1 16

Ratatt yrkesfiskare binäringsfiskare

5 7

7 6

8 2

4 4

3 5

3 5

3 5

Renholmen yrkesfiskare binäringsfiskare

2 6

2 7

4 5

3 2

3 2

3 2

3 2

Ro vägernj Laxågern yrkesfiskare binäringsfiskare

20 10

12 18

12 8

6 7

5 7

5 7

5 7

Sikeå yrkesfiskare binäringsfiskare

4 4

3 8

1 7

1 5

1 5

1 5

1 5

Skatan yrkesfiskare binäringsfiskare

3 16

2 22

1 15

1 16

1 16

1 16

1 16

Skeppsvik yrkesfiskare binäringsfiskare

7 6

4 5

4 4

4 2

4 2

4 2

4 2

Sörmjöle yrkesfiskare binäringsfiskare

13 13

3 12

3 6

4 9

4 9

4 9

4 9

Brändön yrkesfiskare binäringsfiskare

12 26

3 34

1 20

3 10

2 7

3 7

3 7

Hindersön yrkesfiskare binäringsfiskare

9 12

16 13

15 9

12 7

16 5

15 5

12 5

Jävrebodarna yrkesfiskare binäringsfiskare

9 1

—

11 1

8 3

8 3

10 1

9 2

Nikkala yrkesfiskare binäringsfiskare

36 30

39 32

31 20

29 18

24 19

25 16

26 14

Piteå stad yrkesfiskare binäringsfiskare

16 5

15 13

11 7

6 3

6 1

6 2

6 2

Påläng yrkesfiskare binäringsfiskare

20 32

7 41

9 15

6 12

7 10

12 • 7

10 8

Ryssbält yrkesfiskare binäringsfiskare

10 2

2 16

2 3

4 5

3 11

5 8

8 7

Seskarö yrkesfiskare binäringsfiskare

18 30

17 14

14 9

11 2

11 3

10 3

9 3

12 12

13 17

15 17

17 13

20 1

Norrbottens län

Storbrändön yrkesfiskare binäringsfiskare Storön yrkesfiskare binäringsfiskare SOU 1970: 5

30 4

13 18

Namn

1968 Trundön yrkesfiskare binäringsfiskare

11 14

8 8

7 5

4 3

6 2

6 2

6 2

Ytterbyn yrkesfiskare binäringsfiskare

11 28

6 24

5 20

8 12

3 19

5 13

7 15

11 4

10 4

4 6

3 6

2 6

2 5

2 3

.. ..

.. ..

,. ..

..

\\

3 2

3 2

9 1

9 1

6 1

4 2

4 2

4 2

4 2

Möviken yrkesfiskare binäringsfiskare

6 5

6 5

4 5

4 5

4 3

3 3

3 5

Sandviken yrkesfiskare binäringsfiskare

7 2

7 2

7 1

6 1

6 1

4 1

4 1

Spiken yrkesfiskare binäringsfiskare

12 5

12 5

12 3

10 3

10 3

10 3

10 3

.. ..

.. ..

,, ..

.t

6 2

7 2

7 2

Jönköpings län Visingsö fiskehamn yrkesfiskare binäringsfiskare Skaraborgs län Breviks fiskehamn yrkesfiskare binäringsfiskare Hjo yrkesfiskare binäringsfiskare Klangshamn yrkesfiskare binäringsfiskare

Värmlands län Ekenäs yrkesfiskare binäringsfiskare

78 SOU 1970: 5

Bilaga C

Fiskehamnar: antal fiskare i olika åldersklasser 1968

Namn Göteborgs och Bohus län Asperö Björkö Bleket Bohus-Malmön Bovallstrand Brevik Donsö Dyrön Edshultshall Edsvik Fiskebäck Fiskebäckskil Fjällbacka Foto Galtö Grebbestad Grundsund Gullholmen Gåsö Hamburgsund med Heestrand och Slottet Havstensund Hovenäset Hunnebostrand Hyppeln Hälleviksstrand med Flatön och Ellos Hälsö Hönö-Klåva Hönö-Röd Ingeröd Kalvsund Klädesholmen Knippla Korsnamn Krossekärr Kungshamn och Fisketången Kyrkesund Kyrkosund Kampers vik Käringön SOU 1970: 5

40-49 år

50-59 år

över 59 år

—

—

12 8

10 4 1

4 11 4 1 1 1 30 20 3 4 8 3 12 11 2 9 31 6

3 7 1 1 4 1 21 3 1

under 30 år 30-39 år

4 9 3 1

— — 46 14 1

— 6 1 2 27 1

— 22

— — 12 9 1

— 1

—

40 16

2 41 10

— —

— —

—

12 1 2 13 2

— — — — 6 7

—

7 1 10 16 2 7 19

— —

—

3 12 2 1 11 20 4 4

7 12 1 2 12

14 8 4 1 10

20 27 3 1 10

—

1 8

2 6 50 7

1 12 38 7

— 6 55 7

1 17 61 7

—

—

—

—

—

— —

—

3 2 22 1

—

— — — 4

3 14 20 7 2 23 4 1 4

— —

7 8 21 7 1 37 4 8

1 8 30 3 2 41 2 3

— 7

14 20 8 2 4 5 18 5 1 31 3 1 3 1

Namn Lilla Kornö Lysekil Långagärde Marstrand Mollösund N Koster Ramsö Resö Rossöhamn Rönnäng Rörö Sannäs Skalhamn Skärhamn Smögen med Hasselösund Stocken Stockevik Stora Kornö Strömstad med omnejd Styrsö Sövall Vrångö Vajern Åstol öckerö Önnered-Högen

under 30 år 30-39 år

40-49 år

50-59 år

över 59 år 3 3 3

16 1

4 3

—

— 8 1 1 6 3 24 11

2 9 1 1 10 8 5 5 5 32 11

—

— 1 10 34 4

—

4 7 47 1

1 4 2 1 4 9 6 11 3 18 13 1 3 4 42 6

— —

— —

— —

— —

—

—

—

9 7 2 5 3 27 10

3 7 21 4 19 41

19 18

23 17

14 1 21 48 2

10 1 20 37 2

12 4 25 45 3

28 30 20 19

15 4 22 6

3 1 3 1 3

1 1

38 23 1 12

— 4 9 2 9 4 4 12 1 5 3 12 1 1 12 28 12

—

23 24 1

17 2 8 22 2

19 6 21 6

11 11 22 5

7 5 25 1

6 2 5 1 3

3 4 8

—

—

—

—

—

—

Hallands län Bua Glommen Träslövsläge Videberg Malmöhus län Abbekås Barsebäckshamn Borstahusen Bäckvikens hamn Gislöv Höganäs Kyrkbacken Lerberget Limhamn Mölle Råå Skanör Skåre Smy ge Svanshall Trelleborg Viken Vikhög Ystad Ålabodarna

— 1 2

— — —

—

—

—

2 1

— 2 1 5

— — 2 6

— 3

—

— —

1 5

—

—

—

1 2 1 9 1

2 1 8 2 14 1

—

— 5 4

13 2 5 5 1

3 8 1

3 12

8 9

—

1 2

4 2

3 2

—

2 2

4 1 2

— 3 1 2

— 2 5

— — 5 4

Kristianstads län Baskemölla Branteviks fiskehamn Båstad Kattvik Kivik 80

4 9

— — 1

—

— 1

3 1 1 2

SOU 1970: 5

Namn Kåseberga Landön Lervik Magnarp Ramsjöstrand Simrishamn Skillinge Skälderviken Torekov Tosteberga Vej bystrand Vik Vitemölla Yngsjö Åhus

— — — — 34 18

— 1

— — 1

— — —

Blekinge län Ekenabben Sturkö Garpen G ö fiskehamn Hallarna Hanö Hällevik Hörvik Karlskrona Kristianopel Krokas fiskehamn Nogersund Sandhamn Torhamn Vagga

17 9 1 3 16 1 10 1

— 5 6 3

— 16

Kalmar län Bläsinge Byxelkrok Boda fiskehamn Flatvarp Gräsgård Grönhögen Händelöp Kårehamn Källahamn Revsudden Stensö fiskehamn Vållö Västerviks fiskehamn

1 2 3 3 2

— 6 2 5 2

— 3 37

Östergötlands län Arkösund Bokösund Borghamns fiskehamn Fyrudden Harstena Hästholmen Öninge fiskehamn

— 4 1 4 2

— —

Södermanlands län Hummelviksbryggan Oxelösunds Fiskehamn

SOU 1970: 5 6—914604

5 9

Namn

under 30 år 30-39 år

Gotlands län Botvaldavik Fårösund Herrvik Lickershamn Närs Ronehamn Skälsö Slite Sysne Visby

3 3 6 1 1 2 4 5 4 3

3 2 4 2 4 2 4 1 3 2

Stockholms län Ankarudden Grisslehamn Nynäshamn Rävsnäs Öregrund

6 2 7 3 7

Uppsala län Fågelsundet Gudinge Gårdskär Sikhjälma Upplandsbodarna-Rotskär Upplands Fagerviken Ängskär Gävleborgs län Bergön Engesberg Hölick Kuggörarna Ljusne Trålhamn Mellanfjädern Prästgrundet Skärså Våtnäs

10 5 2

50-59 år

över 59 år

_

4 1 3

3 6 2

1 1 1

7 1 2 4 6

2 3 7 1 1

1 5 2

1 2

3 1

—

1 2

2 1 1 2

1 2 2 2

— —

—

—

2 4

1 2

2 1 5

1 4 6

4 5 3

—.

—

1 2 2 2 2 2 2 2

—

—

—

—

6 4

1 1

1 2

1 1

3 1 2

2 2

3 4 1

2 3 1 2

2 2 1

—

2 Västernorrlands län Barsviken Bönhamn Galtströms trålfiskehamn Grisslan Gänsvik Junibosand Lörudden Norrfällsviken Skatan Skeppsmalen Solumnshamn Spikarna Trysunda Tynderösundet Ulvöhamn

— — — —

Västerbottens län Burvik

—

40-49 år

— 1

1 3

—

2 1

—, —

7 1 1

1 SOU 1970: 5

Namn Byviken (Sörsundet) Gumbodahamn Himmelsundsviken Järnäsklubb Kallviken Kågnäset Lövsele Megrundet Norrbyn Norum Nyhamnsfjärden Obbola Ratan Renholmen Rovågern/Laxågern Sikeå Skatan Skeppsvik Sörmjöle Norrbottens län Brändön Hindersön Jävrebodarna Nikkala Piteå stad Påläng Ryssbält Seskarö Storbrändön Storön Trundön Ytterbyn Jönköpings län Visingsö fiskehamn Skaraborgs län Breviks fiskehamn Hjo Båthus Klangehamn Möviken Sandviken Spiken Värmlands län Ekenäs

SOU 1970: 5

Bilaga D

Fiskehamnar: båtbestånd (ton brutto)

Namn

1968 Göteborgs och Bohus län Asperö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

3 1 1 — 53

2 1 i — 44

3 — _ — 16

8 —

8 — _ — —

6 1

7 3 _ — —

Björkö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— 9 14 — 40

— 6 13 — 47

— 4 8 4 8

— 2 3 6 —

— 2 7 1

3 8 1

1 1 3 8 1

Bleket trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

5 4 1 1 —

2 3 — 11

2 — 3 — 1

1 — 2 1 —

1 — 4 1 1

1 — 2 1 1

— — 2 1 2

— 3

— 2

2 2

3 1

3 — _ — —

3 — _ — 2

—

— _ _ — —

Bohus- Malmön trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Bovallstrand trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar 84

— 7 _

_

1 34

— 36

— i

— _ _

— 52

_ — —

_ — 29

_

— 74

—

_

— _ _

— —

— —

— 1

— _ _

_

— —

— _ _

— 71

_

_ _ — —

_ — —

SOU 1970: 5

Namn

2 Brevik + |*Q l o |*g

under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— _ — —

— 18

— 20

— —

— —

— —

1 1 _ — —

Donsö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

26 19 — 40

10 26 —

— 4 28 —

1 3 28 4

1 3 25 6

1 3 20 9

1 3 21 8

Dyrön trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

7 — 11 — 8

5 1 11 — 8

5 — 9 1 11

2 — 10 1 1

2 — 11 1 2

1 — 10 2 2

— — 9 3 3

Edshultshall trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

1 7 1 19

— 2 2 25

— — 3 16

5 1

4 1

2 1

— 2

— 6

— 7

— —

— —

— —

— —

6 10 10 10 10 — — 36 36

11 1 14 14 1 41

3 15 — 49

1 1 11 6 12

— 10 7 10

3 — 12 6 11

2 — 11 7 6

9 2 _ — 20

8 3

Edsvik trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

—

5 1

_

_

1 _

1 _

1 _

Fiskebäck under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

3 Fiskebäckskil trA Isrc

under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

_

4 — —

— — —

— — —

6 1 — — —

8 6 — — 4

8 5 — — 5

7 5 — — 5

7 4 — — 5

— 1

_

_ — 5

11 4 — — 37

10 5 1 — 31

5 —

_

5 1

1 Fjällbacka trA Ipirc

under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar SOU 1970: 5

7 3 1 — 43

Namn

1968 Foto trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

2 2 16

—

— —

—

— 64

5 8 67

— 4 12 1

3 11 3

3 12 3

1 12 3

—

—

—

—

—

—

7 2

6 2

3 5

—

— —

— —

— —

5 1

4 1

4 2

— 3

—

21 6 8 2 49

22 5 4 1 18

17 2 5 3 6

17 1 1 4 1

18 1 1 6

20 1 2 4

22 1 1 5

—

—

—

10 3 2

6 2

13 2

18 1

— —

— —

Galtö övriga båtar Grebbestad trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Grundsund trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Gullholmen trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Gåsö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Göteborg trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Hamburgsund med Heestrand och Slottet trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Havstensund trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

—

2 13

6 1

— —

— —

—

— — —

— — —

— — 4

— —

— —

— —

—

— — — — —

— — — — —

5 3 1 1 4

4 2 1 1 7

3 2 3 1 10

4 1 8

11 1

11 1

—

— — —

2 10 4

— — —

3 7 4

—

— 5

2 11 4 1 5

—

—

11 4

9 5

— —

— —

5 4 2

3 8 3

2 8 3

2 6 2

2 5 2

—

—

—

—

2 7 2

—

— 2

6 4

1 SOU 1970: 5

Namn

1968 Hove näset trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

4 5 2 2 23

3 4

6 4 1

6 4 1

6 2 1

5 2

6 2 1

—

—

— 1

1 1

—

—

—

—

5 1

4 1

4 1

4 1

— —

— —

— — 59

— — —

— — —

— — —

— — —

2 9 2

—

—

—

—

—

1 6 5

—

—

—

—

— —

— —

—

Hunnebostrand trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Hyppeln trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Hälleviksstrand med Flatön och Ellos trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Hälsö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Hönö-Klåva trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Hönö-Röd trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Ingeröd trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

SOU 1970: 5

— —

9 2

8 3

8 4

7 6

—

6 6

— —

— — —

— — —

—

—

— — — —

—

—

— — —

1 10 6

1 8 8

—

—

—

—

—

—

—

16 22 37 1 294

11 15 29

11 13 33 2 289

7 9 27 4 14

9 10 25 8 9

8 10 27 8 9

8 7 24 8 6

—

8 19 1 79

1 6 13 1 84

1 5 15 2 1

1 5 14 4 3

1 3 11 4 3

3 3 8 2 1

— — — — —

— — — — —

— — — — —

— — — —

— — — —

— — — —

— — — —

1 14

1 9 18

—

—

6 9 1 18

5 8 2 1

1 1

2 7 2 2

3 7 3 2

1 5 3 1

Namn

trålare under 20-50 20 tonton

2 1

50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— —

—

—

—

—

—

—

—

—

Klädesholmen trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

15 3 6

6 1 7

—

—

—

5 2 8

8 1 3 2 3

6 1 2 2 3

9 1 2 1 7

3 1 1 1 6

1 8 19

1 3 18

—

—

—

—

1 18 4 5

1 3 18 4 5

2 4 15 6 3

2 3 14 6 6

Korshamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — —

7 5

—

—

—

—

—

— 1

— —

Krossekärr trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — —

Kungshamn med Fisketången trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

Kalvsund

Knippla trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

Kyrkesund trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Kyrkosund trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— —

18 2 73

1 5 1

—

1 1 3

6 1 1

1 1 3

5 2

5 2

1 1 1

4 2

—

10 2

2 2

—

—

—

—

— —

— — 9

— — —

— —

— —

— —

4 23 15 5 84

1 26 17 4 81

2 30 13 3 78

6 28 18 3 2

7 21 20 4 2

8 14 18 4 2

7 12 17 5 2

7 1 6

7 3 4

— 3

12 1 3

13 1 1

12 1 1

9 1 1

—

—

—

—

—

—

—

— — — — —

3 1

— — — — —

— — — — —

— — — — —

— — — — —

— — — — —

— — 22

1 1 1

1 1

1 1

1 1

10 SOU 1970:5

Namn Kämpersvik trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Käringön trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Lilla Kornö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

N Koster trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar SOU 1970: 5

13 3 1 1

15 2 1 1

6 1

4 1 —

— 1 1

— 1 1

— 1 1

18 3 1 — 52

15 3 2 1 —

13 3 1 2 2

2 —

4 —

4 1

4 1

4 1

4 4

9 4

—

1 1

1 1

13 4 1 1

2 5

1 5

1 5

1 3

1 3

—

—

—

21 3 1 1 43 Se st. Kornö

Långagärde trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

Mollösund trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

23 2 1 43

3 Lysekil trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

Marstrand trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

11 2

"~

3 — — 9

3 — — 1 20

5 — 1 —

5 2 1 — 1

4 1 — — 1

3 1 1 —

5 3 5 2 55

5 2 4 1 56

7 — 3 3

7 — 3 3

7 — 2 3

7 — 2 4

23 5

20 6 1

7 8 —

5 9 1

6 9 1

4 7 1

4 7 1

6 2 — 8

7 6 4 48

Namn

4 2

4 2 _ — 2

Ramsö under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Resö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

15 1

— 28

— 3

— 3

4 2 _ — 2

—

14 6 2

3 7 1

1 6 3

1 7 3

1 5 2

1 5 3

2 5 1

2 3 1

2 2 1

2 1 1

— —

—

—

9 4 2

2 7 6 2

1 2 7 7 2

— 14

15 1 _ — 16

17 4

1 _

2 _

Rossöhamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

11 9 1

10 9 1

8 7 1

20 Rönnäng trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

8 3 2 2

—

—

Rörö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Sannäs trålare under 20 ton 20-50 ton 50—100 ton över 100 ton övriga båtar

3 7

_

1 10 3 1

3 1 3

3 10 5

3 4 9

1 1 8

1 2 8

1 1 7

1 1 8

— 38

— 39

— 27

— 8

— 9

— 9

— 9

— _ 1 — —

— _ 1 — —

2 2 _ — —

2 1 2

—

—

— _

9 6 1

—

—

_

— — —

— — —

1 1

Skalhamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— 9

1 1 _ — 8

Skärhamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

3 1 4 9 14

3 1 2 1 16

_

_ — — —

1 1 _

— _

1 — —

1 — —

2 2

2 2 — —

— —

2 2 _ — —

2 1

2 1 3

2 1 2

_ — 8

_

_

_

SOU 1970: 5

Namn

1950 Smögen med Hasselösund trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

1 41 5

Stocken trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

—

—

Stockevik trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

—

— — —

Stora Kornö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

17 2

Strömstad med omnejd trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Styrsö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Sövall trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Vrångö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar SOU 1970: 5

—

1 1 24

— 8

1 47 8 1 149

— 28

— —

— — —

8 5

9 8 1

— —

—

2 11 17

2 4 15

—

—

7 2

6 2

— —

— —

—

—

—

—

7 8

5 7

Namn

1968 Vajern trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— 3 2 — 10

1 2 1 — 44

— 1

2 1

2 —

2 — 2 — 1

3 — 2 — 1

Åstol trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

13 3 21 1 4

9 1 22

2 — 2 14 2

Öckerö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

2 13 30 — 66

Önnered-Högen trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

—

— — 13

7 — 10 7 8

8 10

1 4 31 — 87

2 — —

— —

8 — 4

3 — 3

5 — 4 14 4

5 17 12 1

2 15 14 —

3 1

1 2 25 5 86

— _

2 5 21 10 2

— _

2 _

2 _

2 _

_

3 2 10 13 2

2 _ — 4 4

5 — 15

3 — 19

2 2 16

— 5 5

— 5 5

— 5 5

7 3

11 4

10 4

3 13

2 14

2 14

2 13 1 2

7 1

2 5 1

1 6 4

1 3 6

1 4 5

5 8

11 Hallands län Bua trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Glommen trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Träslövsläge trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

8 8

8 16 1

5 9 8

2 4 13

3 5 13

3 4 14

2 6 14

8 Videberg trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

2 6 — — 3

2 5 — — 3

2 6 — — 3

— 2 6 — 5

— 2 6 — 3

— 2 6 — 4

— 1 7 — 3

92 SOU 1970: 5

Namn Malmöhus

1950 län

Abbekås trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — 21

Barsebäckshamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — —

Borstahusen trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Bäckvikens hamn (Ven) trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Gislöv trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Höganäs trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Kyrkbacken (Ven) trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Lerberget trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar SOU 1970: 5

— — — —

— — — —

— — —

Namn

1960 Limhamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

19 Mölle trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Råd trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Skanör trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Skåre trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Smyge trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Svanshall trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Trelleborg trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar 94

17 SOU 1970: 5

Namn Viken trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Vikhög trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Ystad trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Ålabodarna trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Kristianstads lån Baskemölla trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Branteviks fiskehamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Båstad trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Kattvik trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar SOU 1970: 5

Namn Kivik trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Kåseberga trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Landön trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Lervik trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Magnarp trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Ramsjöstrand trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Simrishamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Skillinge trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar 96

Namn Skälderviken trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Tor eko v trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Tosteberga trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Vejbystrand trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Vik trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Vitemölla trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Yngsjö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Åhus trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar SOU 1970: 5 1—914604

Namn

1968 Blekinge lån Ekenabben Sturkö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

1 3 — — 99

— 10 — — 74

— 9 1 — 58

— 9 4 — 56

— 9 5 — 59

— 8 5 — 61

— 9 6 — 60

— 23 _ — 82

— 20

— 20

— 15

— 15

— 14 1 — 36

— 11

— — _ — 16

— — _ — 14

Garpen trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Gö fiskehamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Hallarna trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Hanö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

_

— —

_

_

_

— 50

— 43

— 38

— 37

— 2

— —

— —

— —

_

_

_

_

_

— 31

— 23

— 27

— 20

— 12

— 12

2 1

2 1

3 7

7 7

7 6

7 5

6 6

5 6

— 51

— 49

— 32

— 29

— 30

— 26

— 26

Hällevik trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

—

—

—

—

—

—

20 Hörvik trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

2 2 — — 64

3 2 — — 42

3 2 — — 46

2 2 — — 41

2 2 — — 37

1 5 — — 37

1 6 1 — 36

— —

6 2

— 2

1 2

1 2

— 2 _ — 22

— 1 _ — 16

Karlskrona trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar 98

_ — —

_ — 24

_ — 38

_ — 25

_ — 36

SOU 1970: 5

Namn

1968 Kristianopel övriga båtar

2 —

2 —

1 —

— 2

— 2

— 1

— 19

— 1 _ — 23

Krokas fiskehamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Nogersund trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Sandhamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Torhamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Vagga trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton övriga båtar

_

_ — 16

_ — 14

10 3 7

— 40

— — 32

— — 29

— — 27

—

—

— 9

— — 8

2 2 — — 9

1 3 — — 6

1 3 — — 6

2 3

2 2

1 2

_

_ — 19

11 _ — — 22

_

_ — 26

_

_

12 3 8 1 20

1 3

1 4

— 7

— 6

— 16

— 19

— 11

— 18

— 15

— 14

2 _ — 14

2 8

2 12 — 48

2 16 — 43

1 12 1 22

1 11 1 27

9 4 18

10 4 10

—

— _ _ — 11

_

_

_

_

_

Kalmar lån Blåsinge trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Byxelkrok trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Boda fiskehamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar SOU 1970: 5

—

— _ _

— _ _

— _ _

— _ _

_ _

_ _

— 11

— 8

— 14

— 11

— 10

— 9

— —

1 1

1 1

— —

— —

— —

_

_

_

_

_

— 26

— 22

— 14

— 6

— 6

— 6

— —

— —

— —

— —

— 1

— 1

_ — —

_ — —

_ — 12

_ — 21

_ — 22

— 23

_

— — _ — 6

_

— i _ — 23 99

Namn

1950 Flatvarp trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— _ _ — —

Gråsgård trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— _ _ — 17

Grönhögen trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— _ _

— _

_

_

_

—

— _ — — 10

— — — — 10

— — — — 9

— —

—

_ _

— —

— 10

— _

_ _

— _

_ _

_

_

— — 15

— — 8

—

_

_

_ —

— 10

— 18

— 15

—

— —

— —

— — —

— —

— —

4 — — 10

4 —

4 —

_ _

_

_

3 Håndelöp trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — _ — —

— 2

— 4

— 4

Kårehamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — 9

— — — 14

1 — — 14

2 — — 13

2 — — 13

Källahamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— _ — — 15

— _ — — 15

— _ — — 9

— _ — — 6

— — _ — 6

Revsudden trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— _ — — 14

—

— — — — 8

— — — — 8

Stensö fiskehamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— _ _ — 27

—

— — — — 10

_

_

_

_

— 13

— 14

—

— 12

—

— _

_ — — 10

— — 11

— _ _

— _ _

— 24

_ _ — 25

— 10

1 2 —

1 2 —

1 _

— —

— —

— —

— —

_

SOU 1970: 5

Namn Vållö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Västerviks fiskhamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Östergötlands lån Arkösund trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Bokö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Bo'ghamns fiskehamn Trilare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Fyudden trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Hcrstena trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Hästholmen trå.are under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton öviiga båtar SOU 1970: 5

Namn

1960 Öninge fiskehamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — —

— — — — —

— — — — —

Södermanlands

— — — — —

— — — —

—

—

—

—

— —

— —

— —

— —

1 3 1

1 4 1

1 4 2

1 4 3

—

—

—

—

•

—

— — — —

•

—

— — 2

lån

Hummelviksbryggan trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

•

—

3 9

Oxelösunds Fiskehamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

20 Gotlands län Botvaldavik trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Fårösund trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Herrvik trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Lickershamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — —

— — —

— — —

— —

— — —

— — —

— — —

—. — — —

— — — —

— 1

1 1

1 1

1 1

— —

— —

— —

-— —

1 1 1

—

— — — —

— — .—

5 4

5 3

5 3

5 3

4 3

— —

— —

— —

— —

— —

— — — —

— —

— — — —

— — — —

— — — —

— — — —

— — — —

— — — — —

— — — — —

—

—

—

—

—

— — —

— —

— —

— —

— —

•

—

• —

8 Närs trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

4 SOU 1970: 5

Namn Ronehamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Skälsö trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Slite trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Sysne trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Visby trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Stockholms län Ankarudden trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Grisslehamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Nynäshamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar SOU 1970: 5

Namn

1960 Rävsnäs trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — —

— — — — —

— — — — —

Öregrund trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — —

— — — — —

1 — — — —

— — — — 34

— — _ — 22

— 1 — — 44

— —

— —

— —

2 2 1

2 2 1

2 2 1

2 2 1

— 1

— 1

— 1

— 1 _ — 37

Uppsala län Fågelsundet trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Gudinge trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Gårdskär trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

_

_

_ — 48

— _

_ — 22

— 25

— —

— —

— —

— —

_ — 18

_

— 16

— 17

Upplandsbodarna-Rotskär trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — 19

— — — — 24

— — — — 25

1 — — — 28

— —

— —

—

— _

_ — 31

— _

— 16

2 1 — 34

2 2 — 46

1 _ _ 15

2 2 1 56

— _

_

_ — 62

_

1 _ _ — 15

_ _

_

3 1 _ —

1 — 53

1 _

_

_ — 21

— 47

1 _

3 _

— 51

— — 6

—

— 21

1 _

— 26

— _ _

_ _

_

— 13

_

— _

— 13

— — 9

—

— 18

— 23

_ — 37

_

Sikhjälma trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

Upplands-Fagerviken trålare under 20 ton 20—50 ton 50—100 ton över 100 ton övriga båtar

_ — 47

_

_ — 69

_ _

_ 43

_ _ 64

SOU 1970: 5

Namn Ängskär trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Gävleborgs län Bergön trålare under 20 ton 20-50 ton ,, 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Engesberg trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Hölick trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Kuggörarna trålare under 20 ton 20—50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Ljusne trålare under 20 ton 20—50 ton 50—100 ton över 100 ton övriga båtar Mellanfjädern trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Prästgrundet trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar SOU 1970: 5

— —

— —

—

_ — 13

_

_

— _ _

— —

— —

— —

8 2

6 2

—

— _ _

_

— 10

— 5

— —

— —

—

_

— _

_

— 4

—

— _ _ — 4

— _ _ — —

2 1 _ — 8

2 1 _ — 8 2 2 _ — —

2 1

_

_ — 7

_ — 8

— —

— —

— —

— —

— —

2 2 _ — —

— — — — 22

— — — — 24

— — — — 20

— 5 — — —

— 5 — — 12

— 4 — — 11

— 4 — — 11

— _ _ — 3

— _ _ — 3

_ _

—

_ _

— _ _

— 17

—

_ _ — 6

— 16

3 2 _ — —

— _ _

—

— 12

_

3 2 _ — —

— —

— _ _

— 14

— 12

_ — —

— _ _

— _ _ — 10

_ _ — 11

— —

— _ _ — 11

— _ _

— 11

_

— 1 _ — 7

_

— 14

— —

1 _ — 7

— 7

— 12

_

— 1

— 10

— —

—

— 8

— _ _

_ — 8

— _ _

— —

— 8

—

— _ _

— 14

— _ _

— _ _

— 9

— _ _

_

— _ _

— 3

_ _ — 3

Namn Skärså trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Trollharn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Våtnäs trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

—

— _ _

— 42

— _ _

— 24

— — 19

— — 11

—

— _ _ — —

_ _

— _ _

— 18

— _ _

_ _ — 18

— _ _

— 8

_ _ — 8

— _ _

— 26

— 9

_ _ — 6

—

— _ _

— 9

_ _ — 25

— _ _

— 6

— _ _

— 22

_ _ — 24

— _ _

— _ _

— 8

_ _ — 9

— _ _ — 20

— _ _ — 9

Västernorrlands län Barsviken trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Bönhamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Galtström trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Grisslan trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Gänsvik trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar 106

—

— _ _

— 9

— 10

— — 12

— —

— —

—

— —

— _ _

— 13

— 10

—

— 12

— _ _ — 5

— 7

_ _ — 9

— _ _

— 7

— _ _

— 9

— _ _

_ _ — —

— _ _

— 12

— _ _

— _ _

— —

— _ _

_ _ — 10

— _ _

— —

— _ _

— _ _

— 10

— _ _

_ _ — 12

— _ _

— 12

— _ _

— _ _

— 12

— _ _

— 14

— _ _

— _ _

— 12

— _ _

— 13

—

— _ _

— 8

— _ _

— 11

— _ _

— _ _

— 6

_ _ — 6

— _ _ — 10

— _ _ — 10

— _ _ — —

— _ _ — 8

— _ _ — 5

S O U 1970: 5

Namn

1968 Junibosand trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — _ — 16

— —

2 —

2 —

— 2 — — 11

— 2 — — 12

Lörudden trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— _ — 18

2 2 — — 15

2 2 — — 15

Norrfållsviken trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— _ _ — 17

— — —

Skatan trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Skepps/nålen trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— 9

— 11

— —

2 1

2 2

2 2

_

_

_

_

—

_ — 17

_ — 17

—

— 15

— 7

— 16

— — 17

— — 16

— — — — 15

—

— 2

— 2

— 2 — — 9

— 2 — — 9

2 —

—

— — 14

2 — — — 11

— 10

1 — — — 10

1 — — — 9

1 — — — 9

— — — 14

— — — — 14

— — — — 14

— — — — 23

— — — — 20

— — — 18

_

— _

_

_

_ — 14

— _ — — 15

_

— 14

Solumnshamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — 9

_ — — — 11

Spikarna trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— _ — — 16

Trysunda trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— _ — 42

— _ — — 15

_ — — 11

— _ _ — 24

— _

1 — — 10

— _

— 12

_

— _ _ — 20

— _

_ — 16

— _

_ _

_ — 17

_ _

— — 14

S O U 1970: 5

_

— 16

—

— _

— 7

— 2 — — 11

_

2 — 9

1 — — 11

— — 14

— — 19 107

Namn Tynderösundet trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Ulvöhamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Västerbottens lån Burvik trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Byviken (Sörsundet) trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Gumbodahamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Himmelsundsviken trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Järnäsklubb trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Kallviken trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar 108

—

— _ _

— 46

— — 14

— 20

— 7

— 8

— — 22

—

— 23

— — 19

— 17

—

— _ _

— 15

_ _ — 13

1 _ _

— 13

— _ _

— 15

i _ _

— 11

— 17

— _ _ — 17

— _ _ — 14

— _ _ — 15

— _ _ — 13

_ _

_ _

_ _ — 11

_ _ — 42

— _ _ — 7

_ _ 45

_ _ 6

— _ _

— 16

— _ _

— 19

— _ _

— _ _

—• 16

— _ _

_ _ — 7

— _ _

— 24

— _ _

— _ _

— 7

—

— _ _

— 42

— _ _

_ _

— _ _

— 45

— 9

— _ _

— 13

—

— _ _

_ _

_

_ _ — 55

— _ _

— _

— 13

— _ _

_ _ — 15

— _

— 15

— 36

—

—

_

— _ _

— 9

—

_

_ _ — 11

_ — 17

— _ _

_

— _ _

— 11

—

— 20

— _ _

_

—

_ — 23

— 12

— — 15

— _

_

—

—

— _

_ _ — 10

_ — 22

—

_ _ — 16 — _ _ — 13

— _ _ — 7

_ _ 16

_ _ 13

_ _ 5

SOU 1970: 5

Namn Kågnäset trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Lövsele trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Megrundet trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Norrbyn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Norum trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Nyhamnsfjärden trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Obbola trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Ratan trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar SOU 1970: 5

Namn

1950 Renholmen trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Rovågernj Laxågern trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Sikeå trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Skatan trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Skeppsvik trålare under 20 ton 20-50 ton M 50-100 ton" över 100 ton övriga båtar Sörmjöle trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Norrbottens

—

— _ _

— 3

— 21

— — 4

— — — 8

— _ — 9

_ — 7

—

— 7

— 12

— 10

— 6

— _ _

— 13

_ _ 15

_ _

— 12

_ _ 6

— _ _

— 13

_ _

— 6

— _ _

— _ _

_

— 16

— _

— 6

— _ _

_ — 16

—

_ _

— _

_

_

_ _ —

—

— 16

. . _ _ — 15

—

_

_

— _ _

— 15

—

—

— _

_ _

_ _

_

—

—

— 7

— 5

— 15

_ _

— — 14

— _

— _ _ — 5

_ _

_ _

—

—

— — 13

—

—

— 16

_ _

_

—

_ _

—

— _

— 5

— _ _

— _ _

_ _

— 5

— 21

_ _

_ _

— _ _

— 23

—

— _ _

— 5

— _ _

— _ _

— 6

—

—

_ _ — 12

. _ _ 12

län

Brändön trålare (därav) under 20 ton (brutto) 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Hindersön trålare (därav) under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar HO

—

— _ _

— 48

— 32

—

2 _ _ — 12

2 _ _

— 29

2 _ _

— 15

— _ _

— 41

1 _ _

— 22

— _ _

— 42

— _ _

— 27

— 14

4 _ _

_ _

— 22

7 _ _

_ _ — 19

2 _ _

6 _ _ _ 18

SOU 1970: 5

Namn

1968 Jävrebodarna Båtar (för fiske; antal) trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — 15

— — — — 15

13 Nikkala Båtar (för fiske; antal) trålare (därav) under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — 113

— — — — 116

Piteå stad Båtar (för fiske; antal) trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — 42

— — — — 48

Påläng Båtar (för fiske; antal) trålare (därav) under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — 38

— — — — 42

Ryssbält Båtar (för fiske; antal) trålare (därav) under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — 16

— — — — 15

Seskarö Båtar (för fiske; antal) trålare (därav) under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — 59

— — — — 55

—

Storbråndön Båtar (för fiske; antal) trålare (därav) under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— — — — 14

— — — — 12

—

SOU 1970: 5

74 — —

—

6 1

—

12 1

—

12 1

8 111

Namn

17 Storön Båtar (för fiske; antal) trålare (därav) under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

4!

17 Trundön Båtar (för fiske; antal) trålare (därav) under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

12 Ytterbyn Båtar (för fiske; antal) trålare (därav) under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

13 Jönköpings län Visingsö fiskehamn trålare under 20 ton (brutto) 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

Skaraborgs län Breviks fiskehamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Hjo trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Klangahamn trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar 112

SOU 1970: 5

Namn

Möviken trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Sandviken trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar Spiken trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

— —

— —

— —

— —

— —

— —

1 — _ — 9

_ — —

_ — —

—

— _ _

— 7

— 20

— 20

— 15

1 _ _

— 6

2 _ _

_ _ — 5

2 _ _

— 11

_ — —

1 _ _

— 7

— _ _

_ — —

— _ _

— 7

— _ _

_ — —

— _ _

— 7

—

_ — —

3 _ _

— 11

_ _ — 10

1 _ _ — 4

3 _ _ — 10

Värmlands län Ekenäs trålare under 20 ton 20-50 ton 50-100 ton över 100 ton övriga båtar

SOU 1970: 5 8—914604

—

— _ _

— —

— _ _

— —

— _ _

— —

— _ _

— —

— _ _

— 9

_ _ — 9

— _ _ — 9

Bilaga E

Fiskehamnar: Landad fisk (ton)

Namn

1968 Göteborgs och Bohus län Asperö

Obetydlig mängd

Björkö

Obetydlig mängd

Edshultshall

Obetydlig mängd

Edsvik

Obetydlig mängd

Fiskebäck

Obetydlig mängd

Fiskebäckskil

Obetydlig mängd

Fjällbacka totalt därav sill makrill torsk kräftor ål räkor hummer och krabba övrig fisk

••

» •

Foto

Obetydlig mängd

Galtö

Obetydlig mängd

.•

Grebbestad totalt därav sill makrill torsk skrapfisk rödtunga räkor hummer och krabba övrig fisk Grundsund

Obetydlig mängd

Gullholmen

Obetydlig mängd

Gåsö

Obetydlig mängd

Göteborg totalt därav sill

101 78 165 23 5 46 10 217

84 34 156 27 12 27 10 106

7 12 32 53 5 42 4 24

18 13 31 45 6 63 14 32

65 618

58 923

67 210

27 951

27 914

34 330

26 090

42 810

5 986

2 750

SOU 1970: 5

Namn

makrill torsk lax ål räkor hummer och krabba övrig fisk

5 902 6 916

6 231 4 520

5 177 3 908

—

—

—

Hamburgsund och Slottet

3 19 154 18 294

med Heestrand

Havstensund totalt därav sill makrill torsk ostron ål räkor skrapfisk övrig fisk

4 40 138 21 900

4 345 4 669

1 837 4 733

1 30 95 12 825

2 103 75 10 472

Obetydlig mängd

•

•

•

•

.

10 9 15 5 1 44 20 21

500 Hunnebostrand Hyppeln

1 500

1 500

Obetydlig mängd Obetydlig mängd med Flatön Obetydlig mängd

Hälsö

Obetydlig mängd

Hönö-Klåva

Obetydlig mängd

Hönö-Röd

Obetydlig mängd

Ingeröd

Obetydlig mängd

Kalvsund

Obetydlig mängd

Klädesholmen totalt därav sill skarpsill

436 183

362 230

351 74

Knippla

Obetydlig mängd

Korshamn

Obetydlig mängd

Krossekärr

Obetydlig mängd

Kungshamn och Fisketången totalt därav sill tunga torsk makrill vitling räkor övrig fisk

8 608

12 594

8 199

1 574

1 590

6 550

10 063

6 675

116 1 621 53 102 166

41 1 040 13 180 1 257

55 547 17 769 136

152 19 59 184 3 324 833

35 17 119 102 3 392 639

Kyrkesund

Obetydlig mängd

Kyrkosund

Obetydlig mängd

Kämpersvik

Obetydlig mängd

Käringön

Obetydlig mängd

Lilla Kornö

Obetydlig mängd

S O U 1970: 5

4 39 144 115 128

Hovenäset råräkor

Hälleviksstrand och Ellos

Namn Lysekil totalt därav sill skrapfisk torsk makrill skarpsill räkor tunga övrig fisk

6 403

5 788

2 986

8 307

4 192

4 064

2 432

6 660

905 2 066

395 2 672 8

299 984 11

490 181 117 232 3 020 2 6 144

201 132 111 82 3 453 7 7 71

Marstrand totalt därav sill Bleka torsk makrill rödspätta skarpfisk hummer och kräfta övrig fisk

3 473

2 266

1 127

1 087

1 220

83 39 58

78 91 21 1 922

131 203 18 910

56 38 20 663 3 34

387 16 40 29 3 600 10 2

Obetydlig mängd Mollösund)

N Koster

Obetydlig mängd

Ramsö

Obetydlig mängd

Resö

Obetydlig mängd

Rossöhamn

Obetydlig mängd

Rönnäng totalt därav sill gråsej torsk rödspotta makrill räkor hummer och krabba övrig fisk Rörö Sannäs Skalhamn Skärhamn Smögen med Hasselösund totalt därav sill

makrill torsk vitling kummel räkor, kokta och råa Havskräftor övrig fisk Stocken Stockevik 116

1966 Obetydlig mängd

Långagärde

Mollösund (Mollön, Tången och

215 102 10

36 4 35 4 24

Obetydlig mängd Obetydlig mängd Obetydlig mängd Obetydlig mängd 5 019

2 662

2 629

3 285 1 145 1 532 211 911 1 445 381 491 258 45 55 142 20 31 97 262 967 31 9 126 98 2 200 3 331 530 Obetydlig mängd Obetydlig mängd

167 323 393 29 37 428 104 1 181

36 163 589 28 32 512 102 1 167

4 133

8 481

SOU 1970:5

Namn Stora Kornö Strömstad med omnejd totalt därav sill + sommarsardiner makrill torsk lax rödtunga räkor + norska skrapfisk övrig fisk

1968 Obetydlig mängd 1406

5 089

2 211

1 713

1 328

87 491 58 1 53 551

3 343 244 27 2 20 120

199 24 52

10 75 58 1 34 669 827 537

45 768 492 133

359 10 70 11 23 659 148 48

870 Styrsö

Obetydlig mängd

Sövall

Obetydlig mängd

Vrångö

Obetydlig mängd

Vajern

Obetydlig mängd

Åstol

Obetydlig mängd

Öckerö

Obetydlig mängd

Önnered-Högen

Obetydlig mängd

—

Hallands lån Bua totalt därav sill torsk hummer och krabba övrig fisk Glommen totalt därav sill torsk hummer och krabba övrig fisk Träslövslåge totalt därav sill torsk hummer och krabba övrig fisk Videberg totalt därav sill torsk lax hummer och krabba övrig fisk

2 304

2 953

3 420

5 614

5 118

4 516

5 867

817 131 8

976 182 4

1 835

2 314

2 231

1 716

3 610

329 1

562 1

589 2

367 2

289 1

1 348

1 791

1 255

2 737

2 296

2 431

1 967

1 394

2 460

2 371

2 410

2 472

297 285 2 223

385 288 4 717

436 253 3 811

499 496 3

354 621 3

340 627 2

603 601 1

1 393

1 441

1 267

3 740

4 862

6 808

6 321

6 334

7 489

486 322 22

1 229

2 318

2 056

1 614

1 802

3 254

430 16

486 19

654 15

810 12

661 10

715 5

1 146

2 065

2 039

4 083

3 885

3 861

3 515

2 447

1 930

1 929

2 095

317 54

171 51

10 550

9 647

335 76 1 6 564

904 103 1 1

603 162 1 2

635 104 1 2

809 138 1 1

1 438

1 162

1 187

1 146

40 31

19 34

10 12

33 37

16 32

55 31

16 19

Malmöhus län Abbekås totalt därav sill torsk SOU 1970: 5

Namn

lax ål övrig fisk

— 27 —

24 —

17 1

10 1

11 1

21 1

12 2

.•

•.

..

..

.

•

6 6 23

10 3 27

7 2 23

5 3 9

— 7 3 79

1 7 3 49

2 6 4 71

1 9 5 64

1 10 4 42

1 5 3

2 4 3

1 3 4

1 2 3

—

—

— —

— —

85 36 3

156 40 1

81 86 1

Barsebåckshamn totalt därav torsk ål övrig fisk

.

Borstahusen totalt därav sill torsk ål övrig fisk Bäckviken totalt därav torsk ål övrig fisk

{Ven)

Gislöv totalt därav sill strömming ål

..

Höganäs totalt därav torsk övrig fisk Kyrkbacken totalt därav sill torsk ål övrig fisk Lerberget totalt därav torsk ål övrig fisk

•

4 4

— —

— —

— —

— —

70 30

1 4 12 25

1 6 9 24

2 5 8 32

3 4 6 38

2 5 9 27

{Ven)

.. ..

Limhamn totalt därav sill torsk ål övrig fisk

— — —

— — —

— — —

7 4 1

60 100 70 25

60 100 60 25

50 100 50 20

40 80 45 20

—

—

—

— — — —

— — —

—

5 1 3 1

Mötte totalt därav sill torsk ål Övrig fisk

.*

—

•

—

•

— —

SOU 1970: 5

Namn

1950 Råå totalt därav sill torsk ål övrig fisk

.

.

.

Skåre totalt därav sill torsk ål övrig fisk

.

.

.

..

Smy ge totalt därav sill torsk ål minkfisk övrig fisk

.. .. . .. ..

Svanshall totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk

.

.

.

.

.

..

.

.. .. . .. ..

.

..

—

—

—

—

—

20 37 6 53

20 2

31 1

8 6 22 2

30 3

9 4

11 12

—

•• •• .

.

. •• ..

*•

-

— — —

69 71 8 13 4

78 54 9 14 2

39 70 15 17 1

—

..

..

••

fisk

fisk

15 50 2 3 15

—

Trelleborg totalt inga fisksorter angivna

Vikhög totalt därav torsk ål övrig

116 Skanör totalt därav strömming sill ål övrig fisk

Viken totalt därav torsk ål övrig

..

..

••

—

—

—"

..

..

••

— —

— -

—

-

15 I2 2

..

••

..

..

-

.. ..

— — —

3 3 9

3 1 11

— 1 9

1 2 3

..

..

—

.. .. . . ..

.. .•

— — — —

26 27 5 30

61 120 5 16

81 99 6 47

.. . . ..

.

.

••

Y

stad totalt därav sill torsk ål övrig SOU 1970: 5

fisk

.

. .•

Namn

1955 Ålabodarna totalt därav sill torsk ål minkfisk övrig fisk

—

—

22 36 20 15

3 32 19 19 18

1 50 29 10 20

—

18 34

—

55 34 25 13

Kristianstads län Baskemölla totalt därav sill torsk ål övrig fisk Branteviks totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk Båstad totalt därav sill torsk lax övrig fisk Kattvik totalt därav sill torsk lax övrig fisk Kivik totalt därav sill torsk ål övrig fisk Kåseberga totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk Landön totalt därav sill torsk ål övrig fisk 120

97 163 11 16

125 156 11 9

100 219 5 77

128 227 19 46

117 184 7 56

247 227 16 83

111 244 18 54

1 254

1 231

1 200

1 213

1 397

327 395 1 2 12

220 438 2 2 47

384 681

533 470

414 491

606 396

647 574

—

—

—

—

—

1 188

1 227

7 288

5 206

5 171

1 40 1 17

—

—

38 1 15

24 4 20

3 34 5 23

2 29 3 32

2 33 6 29

2 34 4 22

5 10

2 9 1 20

3 9

1 10 1 6

7 13 15 1

1 1 21 2

2 8 18 2

18 11 30 2

7 8 30 2

13 5 22 2

3 5 28 2

109 122 6 3 8

228 169 1 1 32

27 63

80 118

35 136

96 173

73 173

7 17

2 66

4 94

2 99

1 127

2 7 9 8

1 5 4 3

2 2 1 6

13 1 4 3

6 1 2 2

fiskehamn

3 1

1 3

SOU 1970: 5

Namn

Lervik totalt därav sill torsk ål

övrig fisk Magnarp totalt därav sill torsk övrig fisk Ramsjöstrand totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk Simrishamn totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk Skillinge totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk Skålderviken totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk Toreko v totalt därav sill torsk lax ål hummer och krabba övrig fisk Tosteberga totalt därav sill torsk ål övrig fisk SOU 1970: 5

1 4 _ 3

— 8

— 15

— 13

— 7

— 5 1 2

_

_

3 ! 1 1

— 7 1 3

_

_

_

2 5

_

2 5

_ 2 3

_ 3 4

— 2 3

— 1 2

6 28 _ — 12

— 3 _ — 12

— 17 1 — 6

2 7 — 1 2

— 6 — 3 1

1 3 — 1 1

1 4 — 1 1

3 581

3 283

8 775

6 232

7 690

9 664

7 756

1 573 1951 4 51

1 393 1748 2 6 136

1 601 4 731 — 9 2 433

2 229 2 492 1 11 1499

2 503 3 057 3 098 3 683 1 5 9 19 2 080 2 900

2 506 3 158 6 12 2 074

2 167

2 417

2 259

238 369 12 19 13

365 655 2 15 37

450 1 054 — 2 274

747 780 — 1 327

831 956 — 2 378

1 304 821 — 3 289

1 082 936 — 2 239

3 10 1 1 8

— 10 — — 8

11 51 1 — 14

1 6

1 7

— 4

1 — 3

— 3

— 2

— 5 1 — 3

10 79 ! _ 1 46

— 76 _ _ — 40

2 91

2 115

10 127

9 87 — 1

8 113 — 2

301 7 11 11

65 18 23 9 15

399 3 12 15

295 1 6 17

_

_

_

1 1 32

1 47

1 1 54

94 25 12 20 37

10 39 6 14 9

20 48 7 7 14

Namn Vejbystrand totalt därav sill torsk övrig fisk Vik totalt därav sill

torsk ål övrig fisk Vitemölla totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk Yngsjö totalt därav sill torsk ål övrig fisk Åhus totalt därav sill torsk ål övrig fisk Blekinge lån Ekenabben Sturkö totalt därav sill torsk övrig fisk Garpen Gö fiskehamn totalt därav sill torsk lax ål Hallarna Hanö Hällevik totalt därav sill torsk lax 122

3 20 10

— 4 8

— 3 2

— 3 1

5 — 1

— 3 3

— 2 2

65 105 19 4

98 69 29 2

7 21 1

3 23 18 6

4 31 8 9

4 70 14 22

61 14 30

26 37

36 11

9 47

29 47

17 41

23 67

11 8

23 7

17 7

35 3

35 3

26 4

7 73 1 34 5

4 5 98 1

14 2 201 —

12 11 64 2

20 21 36 2

16 25 39 2

32 25 27 3

15 16 33 1

13 7 105 2

16 4 151 1

1 13 49 1

681 152 28 5

302 44 33 4

15 8 37 2

7 8 25 1

1 975

2 110

3 100

3 070

3 057 1474 969 614

Fisken landas i allmänhet i Karlskrona (Saltö). 450

3 1 2 48 20 24 5 2 5 3 Fisken landas i allmänhet i Karlskrona (Saltö). Inga landningar på Hanö. Fisken landas i allmänhet i Nogersund. 110

70 38 2

78 45 —

42 137 2

18 75 1

14 51 —

29 18 5

— 51 5

SOU 1970: 5

Namn Hörvik totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk Karlskrona totalt därav sill torsk övrig fisk Kristianopel totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk Krokas totalt därav sill torsk lax ål

1 574

1 187

302 505 30 47 1

1 157 337 10 59 11

770 360 9 40 8

275 364 20 24 12

156 314 12 27 24

246 472 28 22 151

465 329 21 32 92

6 022

9 867

7 429

5 545

5 200

5 923

5 703 2 185 2 760 758

16 34

50 40

5 12 1

31 8

24 10 2 13 3

20 3

3 2

30 14 2 29 5

fiskehamn

Nogersund totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk

35 30 8 3

15 80 10 5 484

1 862

3 351

2 266

5 333

4 937

113 274 45 41 11

392 216 14 21 8

1065 741 42 12 2

1 538 1 778 15 8 12

240 1 982 7 11 26

3 608 1 680 24 10 11

3 328 1 560 20 9 20

1 022

1 317

182 338 3 3 146

138 329 19 1 133

517 333 6 1 133

527 457 11

574 456

207 176

175 107 4 7

176 46 4 3 33

50 23

4 63

171 116 1 6 11

3 581

2 860

2 723

3 856

3 937

652 787 1 1 282

2 361 1 186

2 426 1095

2 1 306

1 2 413

Sandhamn totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk Torhamn totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk Vagga totalt därav sill torsk lax ål övrig fisk SOU 1970: 5

10 14

—

3 003

3 14

Namn

26 19 4

10 98

8 49

6 27

7 42

7 38

20 36 1 2 2

2 9

3 3

3 7

2 3

1 7

370 19 5

100 61 5

—

—

70 4 3 2 9

32 9 5 2 6

34 13 1 1 7

10 3 1 2 4

—

10 39 12 8 25

6 23 17 9 50

6 35 15 13 56

15 53 20 12 70

4 32 25 10 43

130 Kalmar lån Blåsinge totalt därav strömming torsk lax ål övrig fisk Byxelkrok totalt därav strömming torsk lax ål övrig fisk Boda fiskehamn totalt därav strömming torsk lax ål övrig fisk

— 5 2 6 —

Flat varp totalt därav strömming Gråsgård totalt därav strömming torsk lax ål övrig fisk Grönhögen totalt därav strömming torsk lax övrig fisk Händelöp totalt därav strömming torsk ål övrig fisk Kårehamn totalt därav strömming torsk lax ål övrig fisk

8 20 6 9 4

2 133

3 600

—

—

1 1

1 100

4 177 1 1 21

2 237 1 1 28

1 233 2 1 23

3 135 2 1 55

2 2 10 2

15 2 10 1

38 11 6 2

2 2 10 1

— — —

1 16 2 1

—

—

64 5 4 1

39 2 6 1

14 1 7 1

1 1 3

— — —

— —

—

— 1

71 4 1 1

11 2

3 2

—

—

13 4

8 5

66 66 16 10 25

6 13 17 7 17

4 33 20 7 31

3 38 18 7 34

16 33 25 5 28

SOU 1970: 5

Namn Källahamn totalt därav strömming torsk lax ål övrig fisk Revsudden totalt därav strömming torsk ål övrig fisk Stensö fiskehamn totalt därav strömming torsk lax ål övrig fisk Vållö totalt därav strömming torsk lax ål övrig fisk

12 2 6

17 7 3

4 3 9

1 2 11

3 9

1 5 12

1 8 10 1 18

90 11

60 13 1 10

20 23 1 17

37 22 1 15

30 23 — 13

19 23

76 13 1 15

68 15 9 4 36

323 17 1 22

101 7 2 2 17

35 7 1 5 25

70 4 — 9 26

83 4 — 9 22

60 8 — 6 24

13 2

9 4 1 80 22

6 5 1 69 17

4 2 1 44 25

5 6 2 43 25

9 14 1 36 28

3 5 2 58 14

2 662

3 024

3 071

1 960

2 351

27 12 201 462

54 15 154 450

2 411 67 36 174 383

,

1 58 15

—.

Västerviks fiskhamn totalt därav strömming torsk lax ål övrig fisk

Östergötlands län Arkösund totalt därav strömming lax ål övrig fisk Bokö totalt därav strömming torsk lax ål övrig fisk SOU 1970: 5

1 4 11

4 18

8 16

12 5

12 7

9 7

11 6

>35

230 1 2 1 1

2 2

5 9

9 1

4 11

Namn Borghamns totalt därav sik siklöja röding öring övrig fisk

.,

15 4 7 1 9

14 5 8 1 9

34 7 8

27 6 6

21 5 7

23 4 7

—

—

—

—

1 013

1 843

2 233

4 000

—

1 050 246

950 63

852 84

1 613 230

1 245 88

— —

158 1

—

219 1

—

fiskehamn

Fyrudden totalt därav strömming övrig fisk Harstena totalt därav strömming torsk lax ål övrig fisk

Öninge totalt därav sik röding

1 17 3

—

— —

..

.. .. ••

6 4 6 3 4

8 7 8 2 5

,.

%(

,.

••

••

1 20 3

Hästholmen totalt därav sik siklöja röding öring övrig fisk

4 4

—

— —

19 2 8 1 1

13 4 7 1 1

10 3 9 1 1

15 2 8 1

—

..

..

1 1

1 1

7 12

5 10

5 25

5 11

fiskehamn

Södermanlands län Hummelviksbryggan totalt därav ål Oxelösunds totalt därav strömming torsk lax ål

1 009

1 159

—

1 150 7

—

800 1

fiskehamn

Gotlands län Botvaldavik totalt därav strömming torsk lax övrig fisk 126

89 5 12 1

41 11 7 1

278 13 8 2

127 10 6 2

151 49 4 9

183 50 9 1

114 12 6 3

S O U 1970: 5

Namn Fårösund totalt därav strömming torsk lax övrig Herrvik totalt därav strömming torsk lax övrig fisk Lickershamn totalt därav strömming torsk lax övrig fisk Närs totalt därav strömming torsk lax övrig fisk Ronehamn totalt därav strömming torsk lax övrig fisk Skålsö totalt därav strömming torsk lax övrig fisk Slite totalt därav strömming torsk lax övrig fisk Sysne totalt därav strömming torsk lax övrig fisk SOU 1970: 5

fisk

:5 25

60 60

25 25

29 29

127 127

94 94

i

41 14 14 1 1 44

1i 8 8 55

— —

14 22 12 12 11

96 19 19 11 11 1 1

44 18 18 31 31 1

6 2 11 1

1 523

1 025

36 25 45 22

450 175 7 40

784 690 18 31

466 67 22 25

551 372 8 26

633 335 14 43

448 288 18 28

21 8 12 5

11 53 8 5

11 22 2 11

3 — 1 4

2 1 2 4

— 1 3 6

— 6 4 11

—

—

—

1 043

1 099

387 145 20 5

492 415 1 13

490 542 1 10

578 498 — 23

— — 4

66 2 20 5

65 67 3 4

454 192 6 20

178 81 1 7

136 115 — 8

154 161 — 6

91 170 — 10

— — 19 1

—.

20 8 7 1

11 78 3 2

1 36 10 2

1 — 23 —

— — 19 1

52 3 10 12

43 30 7 12

354 43 — 19

254 11 4 22

190 40 7 21

203 39 8 16

221 27 11 12

21 12 24 15

133 50 5 16

310 157 12 13

195 46 12 20

201 204 4 16

150 168 6 15

112 123 6 20

— •

27 1

Namn Visby totalt därav strömming torsk lax övrig fisk Stockholms Ankarudden totalt därav strömming torsk övrig fisk Grisslehamn totalt därav strömming torsk lax ål övrig fisk Nynäshamn totalt därav strömming torsk lax övrig fisk

15 83 20 1

2 160 19 1

— 95 24 —

— 94 24 —

3 12 14 —

4 15 15 —

5 15 13 —

..

..

..

540 5

510 3

600 3 16

600 3 32

310 36 — 2 —

475 45 4 4 8

400 50 2 4 14

430 20 3 3 25

1 022

1 027

310 20 2 10

950 19 14 49

850 10 57 110

820 15 11 55

121 — 2

140 2 2

110 2 11

285 1 3

355 18 — —

476 18 3 —

630 33 6 30

610 36 6 28

län

..

..

..

..

..

..

Rävsnäs totalt därav strömming torsk övrig fisk Öregrund totalt därav strömming torsk lax övrig fisk

..

..

..

Uppsala län Fågelsundet totalt därav strömming lax övrig fisk Gudinge totalt därav strömming lax ål övrig fisk 128

126 2 10

92 1 4

41 — 1 4

51 — — 4

30 — — 3

57 — — 4

56 1 1 5

60 — —. 3

45 —

1 SOU 1970: 5

Namn Gårdskär totalt därav strömming lax övrig fisk Sikhjälma totalt därav strömming torsk övrig fisk Upplands-bodarna-Rotskär totalt därav strömming lax och laxöring övrig fisk Upplands Fagerviken totalt därav strömming övrig fisk

170 1 4

187 1 2

233 2 1

155 8 1

221 5 1

254 8 1

99 1 1

197 5 3

231 8 1

58 8

74 5

101 13

31 2

29 1

43 3

21 1

160 1

152 6

170 1

174 1

89 — —

115 — 1

40 — 4

34 2 2

33 4 2

57 1 3

36 1 2

—

—

—

—

—

—

106 1 2

—

113 4 2

156 1 3

92 6 2

107 6 1

120 2 1

113 2 1

90 7 1

—

—

—

—

—

315 Ångskår totalt därav strömming torsk lax övrig fisk Gävleborgs län Bergön totalt därav strömming lax övrig fisk Engesberg totalt därav strömming Hölick totalt därav strömming lax övrig fisk Kuggörarna totalt därav strömming lax övrig fisk Ljusne totalt därav strömming SOU 1970: 5 9—914604

_

Namn Mellanfjärden totalt därav strömming lax övrig fisk Pråstgrundet totalt därav strömming lax Skärså totalt därav strömming lax övrig fisk Trollharn totalt därav strömming övrig fisk Våtnäs totalt därav strömming lax övrig fisk

Västernorrlands län Barsviken totalt därav strömming torsk lax övrig fisk Bönhamn totalt därav strömming torsk övrig fisk Grisslan totalt därav strömming torsk övrig fisk Gänsvik totalt därav strömming torsk övrig fisk 130

96 1 1

118 1 4

50 1 1

498 1 1

556 2 3

500 1 3

550 1 2

110 12

67 5

50 3

192 1 5

150 2 4

128 1

80 1

58 1

35 3

50 2

76 2

26 1

96 1 2

35 2

1 2

1 1

1 1

1 1

—

32 2 1

39 3 1

55 7 2

60 1 1

43 1 1

—

1 1

SOU 1970: 5

Namn Junibosand totalt därav strömming lax övrig fisk Lörudden totalt därav strömming lax övrig fisk Norrfållsviken totalt därav strömming torsk lax övrig fisk Skatan totalt därav strömming lax övrig fisk Skeppsmalen totalt därav strömming övrig fisk Solumnshamn totalt därav strömming lax ål övrig fisk Spikarna totalt därav strömming lax övrig Trysunda totalt därav strömming torsk lax övrig fisk Tynderösundet totalt därav strömming torsk lax övrig fisk SOU 1970: 5

fisk

25 1 7

85 2 7

271 2 3

192 3 2

195 3 3

176 2 3

100 1

80 1 11

94 5

248 1 2

192 3 3

224 1 3

240 1 3

7 14 3 2

12 35 2 3

1 1

32 1 1 1

1 1

1 1

—

1 1

12 2

20 2

22 2

54 1

47 1

53 1

38 1

1 1

—

48 1

25 2

48 3 1

14 2

14 4 2

12 4 3

21 5 1

42 1 1

116 60

185 25

170 2

191 4

150 3

106 6 23 3

56 7 1 5

44 3 2 6

•

—

—

—

1 1

1 1

1 1

—

1 1

Namn Ulvöhamn totalt därav strömming torsk övrig fisk

11 2 2

—

—

—

—

—

—

41 1 4

— 3

40 1 2

35 1 3

37 1 2

31 1 2

18 1 1

48 1 4

18 4 39

29 2 48

9 4 20

9 3 19

9 3 19

10 1 20

9 1 3

9 1 1

—

—

— 2

16 1 3

12 1 4

12 1 5

6 1 5

3 1 6

6 4

4 1 5

—

— 4

6 1 6

60 2 12

28 1 3

— 1

3 1 4

—

—

—

3 Västerbottens län Burvik totalt därav strömming lax övrig fisk By viken (Sörsundet) totalt därav strömming lax övrig fisk Gumbodahamn totalt därav strömming lax övrig fisk Himmelsundsviken totalt därav strömming lax övrig fisk Järnäsklubb totalt därav strömming lax övrig fisk Kallviken totalt därav strömming lax övrig fisk Kågnäset totalt därav strömming lax övrig fisk Löv sele totalt därav strömming lax övrig fisk Megrundet totalt därav strömming lax övrig fisk

— 1

23 1 1

—

25 1 2

—

— 1

— —

—

—

26 1 9

9 1 10

—

—

—

22 1 5

24 1 7

4 SOU 1970: 5

Namn Norrbyn totalt därav strömming övrig

fisk

Norum totalt därav strömming lax övrig fisk Nyhamnsfjärden totalt därav strömming övrig Obbola totalt därav strömming lax övrig

fisk

fisk

fisk

Renholmen totalt därav strömming lax övrig fisk Ro vägernlLaxågern totalt därav strömming lax övrig fisk Sikeå totalt därav strömming övrig Skatan totalt därav strömming lax övrig

fisk

fisk

Skeppsvik totalt därav strömming övrig SOU 1970: 5

32 32

22 22

12 12

10 10

12 12

29 1 22

23 23

34 34

31 31

26 26

13 13

56 56

28 28

37 37

18 18

12 12

2 2

19 10 7

2 2 22 44

2 2 11 44

— 4 4

— 3 3

1 3 3

1 5 3

39 39

30 30

38 38

25 25

1 1

21 2 3

30 1 1

22 1 3

40 1 2

37 1 2

33 1 2

23 1 1

80 6 16

41 3 17

44 2 23

40 16

31 1 11

36 Ratan totalt därav strömming övrig

fisk

35 1

45 1

Namn Sörmjöle totalt därav strömming lax övrig fisk

Norrbottens Brändön totalt därav strömming lax övrig fisk Hindersön totalt därav strömming lax övrig fisk Jävrebodarna totalt därav strömming lax övrig fisk Nikkala totalt därav strömming lax övrig fisk Piteå stad totalt därav strömming lax övrig fisk Påläng totalt därav strömming lax övrig fisk Ryssbålt totalt därav strömming lax övrig fisk Seskarö totalt därav strömming lax övrig fisk

15 1 13

9 1 13

8 1 14

12 1 8

11 1 7

14 2 4

12 2 13

21 2 10

21 7 11

24 2 10

17 2 18

26 2 23

16 2 27

16 2 31

18 2 26

75 1 8

95 1 8

56 1 9

71 1 8

37 1 10

86 1 10

106 1 13

8 120 20

8 25 60

20 70

9 25 61

5 17 90

2 17 70

2 10 110

24 9 23

28 3 19

26 3 28

4 3 13

6 4 14

8 2 10

6 3 9

27 2 28

23 1 57

29 1 84

—

—

—

—

6 2 6

8 1 36

1 6 6

1 7 25

5 20

7 11

1 5 17

4 10

3 10

län

—

•

SOU 1970: 5

Namn Storbråndön totalt därav strömming lax övrig fisk Storön totalt därav strömming lax övrig fisk Trundön totalt därav strömming lax övrig fisk Ytterbyn totalt därav strömming lax övrig fisk

7 2 2

5 1 3

8 1 10

9 1 8

7 1 10

7 1 10

87 6 22

52 1 33

84 1 40

178 1 136

114 1 165

84 1 136

88 1 143

24 3 24

26 1 15

26 1 20

36 2 15

14 1 22

50 2 15

23 1 9

12 10 14

9 2 19

13 2 21

9 3 39

5 3 44

3 3 26

4 3 36

15 — 10 1 3

18 5 4 1 3

11 3 3 — 2

7 1 2

7 Jönköpings lån Visingsö fiskehamn totalt därav sik siklöja röding öring övrig fisk

2 1

Skaraborgs län Breviks fiskehamn totalt därav sik siklöja övrig fisk Hjo totalt därav sik siklöja röding öring övrig fisk Klangahamn totalt därav sik siklöja röding övrig fisk S O U 1970: 5

10 6 3 1 26 11 10 3 1 1 18 5 8 2 3 135

Namn Möviken totalt därav ål siklöja, gös, gädda, lake Sandviken totalt därav siklöja, gös, gädda, lake Spiken totalt därav siklöja, gös, gädda, lake

1 30

1 30

1 25

1 25

1 30

3 50

3 45

..

..

..

..

..

..

..

..

30 Värmlands län Ekenäs totalt därav siklöja, gös, gädda, lake

136 SOU 1970: 5

Bilaga F

Fiskehamnar: Serviceinrättningar

Namn

fiskföroljemöjlighet slip istillädlings- vadtanktill för verkning industri binderi anläggn. fournering trålare

Göteborgs och Bohus lån Asperö — Björkö x Bleket — Bohus-Malmön — Bovallstrand — Brevik — Donsö x Dyrön — Edshultshall — Edsvik — Fiskebäck x Fiskebäckskil — Fjällbacka — Foto x Galtö Grebbestad — Grundsund — Gullholmen — Gåsö Göteborg x Hamburgsund med Heestrand och Slottet — Havstensund — Hovenäset — Hunnebostrand — Hyppeln — Hälleviksstrand med Flatön och Ellos — Hälsö — Hönö-Klåva x Hönö-Röd x Ingeröd — Kalvsund — Klädesholmen — Knippla x Korsnamn — Krossekärr — Kungshamn + Fisketången x SOU 1970: 5

— X

X X

X X

X

X X X X

X

X

X

X

reparationsverkstad anm.

oljetankanl. båt

X X

X

—

—

X X

X X X

X X

X X X

X X X X

X

X X

X X

X

X

Namn Kyrkesund Kyrkosund Kämpersvik Käringön Lilla Kornö Lysekil Långagärde Marstrand Mollösund + Mollön + Tången N Koster Ramsö Resö Rossöhamn Rönnäng Rörö Sannäs Skalhamn Skärhamn Smögen med Hasselösund Stocken Stockevik Stora Kornö Strömstad med omnejd Styrsö Sövall Vrångö Vajern Åstol Öckerö Önnered-Högen

fiskföristillädlings- vadverkning industri binderi

_ — — —

— — —

— —

— —

— x

oljemöjlighet slip tanktill för anläggn . fournering trålare

reparationsverkstad anm.

X

— —

— — — — — — —

— — — —

— — — —

— —

—

X

X X

X

X

X

X

X

— — — —

— — — —

— — — —

— — — —

— — — —

X X

X X

— —

X

X

X

— — —

— — —

—

X

— — — —

— •

— — — —

— — — — —

—

— — — — —

— — —, —

X

X X

X

X

X

— —

— — —

— — —

X

X

X

X

—

X

X

X

X

— — —.

— — —

— — —

X X X

X

— — —

—

—

X

X

—

—

—

X X

X —

X X

X X

X X

X

X X

— —

— __

— X X

X — —

— — —

— — —

— — —

—

—

—

—

X X X

X X

X X X X

X X

X X

— — — — —

— — — —

X X

X X

X X X X

— —

— —

—

—

— — — — — —

— — — — — — —

, — — — — —. — —

—

—

—

Hallands län Bua Glommen Träslövsläge Videberg

X

—

—

—

—

—

— —

— — — — — — — — —. — — — — — —

— — — — — —. — — — — — — — —

X

X

— — — — — — — — — — — — — — —

—

—

—

X

X

X

X

Malmöhus lån Abbekås Barsebäckshamn Borstahusen Bäckvikens hamn Gislöv Höganäs Kyrkbacken Lerberget Limhamn Mölle Råå Skanör Skåre Smyge Svanshall Trelleborg Viken Vikhög Ystad Ålabodarna

_ — — -— — — — — X X X

X

X

X

X

X

X

X

— — — —

— — — —

—. — — —

— —. — —

X X

—

—

—

X

X

X X

X X

SOU 1970: 5

Namn

fiskföristillädlings- vadverkning industri binderi

oljemöjlighet slip tanktill för anläggn. fournering trålare

reparationsverkstad anm.

Kristianstads län Baskemölla Branteviks fiskehamn Båstad Kattvik Kivik Kåseberga Landön Lervik Magnarp Ramsjöstrand Simrishamn Skillinge Skälderviken Torekov Tosteberga Vej bystrand Vik Vitemölla Yngsjö Åhus

X X

X X

X X

Blekinge län Ekenabben Sturkö Garpen G ö fiskehamn Hallarna Hanö Hällevik Hörvik Karlskrona Kristianopel Krokas fiskehamn Nogersund Sandhamn Torhamn

Vagga

X X X X X X X X X X X X X X

X

— X

— X X X X X X X X X X

X X X X X —

•

X X

X

X

— —

X

•

— X X

— X

X

X

Kalmar län Bläsinge — Byxelkrok Boda fiskehamn x Flatvarp — Gräsgård — Grönhögen — Händelöp — Kårehamn X Källahamn — Revsudden x Stensö fiskehamn — Vållö Västerviks fiskehamn x

X X

X X

X X

X X

X X X

X

X X

X

Östergötlands län Arkösund Bokö Borghamns fiskehamn Fyrudden SOU 1970: 5

Namn

fiskföristillädlings- vadverkning industri binderi

Harstena Hästholmen öninge fiskehamn

— x —

oljemöjlighet slip tanktill för anläggn. fournering trålare

reparationsverkstad anm.

X X X

X X

Södermanlands län Hummelviksbryggan — Oxelösunds Fiskehamn —

Gotlands lån Botaldavik Fårösund Herrvik Lickershamn Närs Ronehamn Skälsö Slite Sysne Visby

Stockholms

X X X X X

—

—

— —

—

X

X

X

X

— X

X X

— — X

X X

län

Ankarudden Grisslehamn Nynäshamn Rävsnäs öregrund

X X X X

X X X

Uppsala lån Fågelsundet Gudinge Gårdskär Upplands-bodarnaRotskär Upplands Fagerviken Sikhjälma Ängskär

Båtar upp till ca 35 fot. Slip S för mindre båtar finnes.

Gävleborgs län Bergön Engesberg Hölick Kuggörarna Ljusne Trålhamn Mellanfjärden Prästgrundet Skärså Trollharn Våtnäs

140 SOU 1970: 5

Namn

fiskföroljemöjlighet slip istillädlings- vadtanktill för verkning industri binderi anläggn. fournering trålare

reparationsverkstad anm.

Västernorrlands län Barsviken Bönhamn Galtströms trålfiskehamn Grisslan Gänsvik Juni bosand Lörudden

islager

Norrfällsviken Skatan Skeppsmalen Solumnshamn Spikarna Trysunda Tynderösundet Ulvöhamn Västerbottens lån Burvik — Byviken (Sörsundet) — Gumbodahamn — Himmelsundsviken — Järnäsklubb — Kallviken — Kågnäset — Lövsele — Megrundet — Norrbyn — Norum — Nyhamnsfjärden — Obbola — Ratan — Renholmen — Rovågern/Laxågern — Sikeå — Skatan — Skeppsvik — Sörmjöle — Norrbottens län Brändön Hindersön Jävrebodarna Nikkala Piteå stad Påläng Ryssbält Seskarö Storbrändön Storön Trundön Ytterbyn

X X X X X X X X

— X

X

—

— —

X

X X X X X

X X

X

X

X

X

— —

Jönköpings län Visingsö fiskehamn SOU 1970: 5

Namn

fiskföroljemöjlighet slip istillädlings- vadtanktill för verkning industri binderi anläggn. fournering trålare

X

1 1 1x XX

Värmlands län Ekenäs

—

—

X X X X

1 1 1 11 1

Skaraborgs län Breviks fiskehamn Hjo Båthus Klangshamn Möviken Sandviken Spiken

— X

X

—

—

X

X

—

x

—

—

x

—

reparationsverkstad anm.

—

—

KUNGL. RIBL.

1 2 MRS 1970 142

^"^'fviaÉsai

SOU 1970: 5

Statens offentliga utredningar 1970

Systematik förteckning

Utbildningsdepartementet Om stat Dch kyrka. [2] Reformerad Lärarutbildning. [4] Jordbruksdepartementet Statlig siöd till fiskehamnar. [5] inrikesdepartementet Balansend regional utveckling. [3] Civildepartementet Barns ufcmiljö. [1]

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen. KL Beckmans Tryckerier AB 1970 KUNGL. « I B L

1 2 MRS 1970 Sit

. tJt