SOU

Distriktsveterinärernas tjänstgöringsförhållanden, m.m. : rapport från Veterinärväsendeutredningen

Beteckning: SOU 1970:53
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

SOU 1971:3: Veterinärdistriktsindelningen, m.m., avsnitt 5 och 7.16.3

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Statens offentliga utredningar

1970:53 Jordbruksdepartementet

Distriktsveterinärernas tjänstgöringsförhållanden, m.m.

Rapport från veterinärväsendeutredningen Stockholm 1970

Statens offentliga utredningar 1970

Kronologisk förteckning

1. Barrs utemiljö. Tryckeribolaget. C. 2. Om stat och kyrka. Beckman. U. 3. Balanserad regional utveckling. Esselte. In. 4. Reformerad lärarutbildning. Svenska Reproduktions A B . U. 5. Statligt stöd till fiskehamnar. Esselte. J o . 6. Ny Ivsmedelsstadga m.m. Del I. Försåg och motiv. Tryckeribolaget. S. 7. Ny livsmedelsstadga m.m. Del II. Bilagor. Tryckeribolaget. S. 8. Yrkesteknisk högskoleutbildning. Svenska Reproduktions A B . U. 9. Snöskotern-fordonet och föraren. Esselte. K. 10. Fria läromedel. Beckman. U. 1 1 . Folktandvårdens utbyggande och reglering. Beckman. S. 12. Värrpliktstjänstgöringens civila meritvärde. Esselte. Fö. 13. Sveriges energiförsörjning. Energipolitik och organisation. Svenska Reproduktions A B . I. 14. Urbaniseringen i Sverige. Bilagedel I till Balanserad regional utveckling. Esselte. In. 15. Regonalekonomisk utveckling. Bilagedel II till Balanserad regional utveckling. Esselte. In. 16. Riksdagsgrupperna •. Regeringsbildningen. Norstedt & Söner. J u . 17. Ersättare för riksdagsledamöterna. Esselte. J u . 18. Upphandling av byggnader. Del 2. Administrationen. Beckman. Fl. 19. Svensk FN-lag. Esselte. J u . 20. Behörighet, meritvärdering, studieprognos. Specialundersökningar av kompetensfrågor. Esselte. U. (Utkommer senare.) 2 1 . Vägar till högre utbildning. Esselte. U. 22. Pedagogisk utbildning och forskning. Berlingska Boktryckeriet, Lund. U. 23. Understödsföreningar. Svenska Reproduktions A B . Fi. 24. Rationell bensinhandel. Esselte. H. 25. Asprationer, möjligheter och skattemoral. Göteborgs Offsettryckeri A B , Surte. Fi. 26. Körkort och körkortsregistrering. Norstedt & Söner. K. 27. Allmänna val på våren ? Norstedt & Söner. J u . 28. Tjärstgöringsbetyg. Norstedt & Söner. Fi. 29. Decentralisering av statlig verksamhet. Esselte. Fi. 30. Stordriftsfördelar inom industriproduktionen. Esselte. Fi. 3 1 . Militära straff och disciplinmedel. Esselte. J u . 32. Polisen i samhället. Esselte. J u . 33. Medel för styrning av byggnadsverksamheten. Norstedt & Söner. In. 34. Svenska folkets inkomster. Esselte. In. 35. Hernförsäljning. Göteborgs Offsettryckeri A B , Surte. J u . 36. Kilometerbeskattning. Berlingska Boktryckeriet, Lund. Fi. 37. översyn av vissa punktskatter. Esselte. Fi.

A n m . Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

38. Förtrolig företagsinformation och börshandel. Esselte. Fi. 39. Sexualkunskapen på grundskolans låg- och mellanstadier. Esselte. U. 40. Revision av vattenlagen. Norstedt & Söner. J u . 4 1 . Företag och Samhälle. Del 1 . Esselte. I. 42. Företag och Samhälle. Del 2. Esselte. I. 43. Ungdom - Bostad. Esselte. In. 44. Språkundersökningen bland finländska barn och u n g domar i Sverige. Esselte. U. 45. Gruvrättslig speciallagstiftning. Svenska Reproduktions AB. Ju. 46. Den äldre arbetskraften inom bygggnadsindustrin. Esselte. I n . 4 7 . Skydd mot avlyssning. Norstedt & Söner. J u . 4 8 . Svensk författningssamling. Norstedt & Söner. J u . 4 9 . Yrkesskadeförsäkringens finansiering. Esselte. S. 50. Viss medicinsk och farmaceutisk yrkesutbildning. Svenska Reproduktions A B . U. 5 1 . Mellansvensk gruvindustri. Almqvist & Wiksell, Uppsala. I. 52. Om lotterier. Norstedt & Söner. H. 53. Distriktsveterinärernas tjänstgöringsförhållanden, m.m. Svenska Reproduktions A B . J o .

Statens offentliga utredningar 1970:53 Jordbruksdepartementet

Distriktsveterinärernas tjänstgöringsförhållanden, m.

Rapport från veterinärväsendeutredningen Stockholm 1970

SVENSKA REPRODUKTIONS AB, STOCKHOLM 1970

Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Arbetet inom veterinärväsendeutredningen har nu kommit så långt, att utredningen är sysselsatt med arbetet på sitt huvudbetänkande, som i huvudsak kommer att innehålk förslag till ny veterinärdistriktsindelning. Såsom underlag vid detta arbete har utredningen bl. a. en undersökning rörande distriktsveterinärernas tjänstgöringsförhållancen som enligt vederbörligt bemyndigande utförts av statistiska centralbyråns utredaingsinstitut. Sammanställningen av undersökningsresultatet har utförts av en särskild, till utredningen knuten arbetsgrupp.

Utredningen har funnit lämpligt att publicera denna rapport särskilt. De synpunkter som framförs i denna behöver inte nödvändigtvis delas av samtliga gruppmedlemmar eller av utredningens ledamöter. Under åberopande av det anförda får veterinärväsendeutredningen härmed överlämna »Distriktsveterinärernas tjänstgöringsförhållanden, m.m.» (SOU 1970:53).

Stockholm den 31 mars 1970

Sven Persson / Lars O ve gård

SOJ 1970: 53

Innehåll Kapitel 1 Tillkomst Kapitel 2 Närmare 2.1 2.2

2.3 2.4

utformning

. . .

Bokföringshäfte 9 Population och urvalsenhet . . . 10 2.2.1 Urvalsenhet — distrikt . . 10 2.2.2 Urvalsenhet — observationsperiod 11 Redovisningsenhet 11 Försök med veterinärstationer . 12

3.1 3.2

13 13

Fältarbete Bearbetning

Kapitel 4 Osäkerhet i resultaten

Urvalsfel Mätfel Bortfallsfel Konfidensintervall Sammanfattande omdöme . . .

14 14 14 15 16 17

5.1 5.2

17 Allmänt Distriktsveterinärernas totala arbetstid, dess fördelning på distriktsveterinärtjänst, särskilda uppdrag och resor Arbetstiden såsom distriktsveterinär och dess innehåll 5.3.1 Arbetstidens omfattning . 5.3.2 Veterinärdistriktens fördelning efter arbetstid . . . 5.3.3 Huvudaktiviteter . . . . 5.3.4 Närmare fördelning på olika aktiviteter . . . .

SOU 1970: 53

24 26 26 27 28

1 Redovisningsblankett

2 Antal distrikt inom population och urval för olika redovisningsgrupper 30

3 Tabellbilaga

34 Tabeller 1

Arbetstid, exkl restid, fördelad på distriktsveterinärtjänst samt andra befattningar eller uppdrag 34

2 Arbetstid såsom distriktsveterinär, fördelad på olika aktiviteter

35 Veterinärdistriktens fördelning efter veterinärens arbetstid såsom distriktsveterinär, inkl restid

36 Veterinärdistriktens fördelning efter veterinärens arbetstid såsom distriktsveterinär, exkl restid

18 18 20 21

24 Bilagor

14 Kapitel 5 Resultat

5.3 Arbetstidens fördelning på olika distrikt 5.3.6 Arbetstidens fördelning på olika djurslag 5.3.7 Arbetstid per 1 000 djur . 5.3.8 Arbetstidens fördelning på olika tider av året . . . 5.3.9 Arbetstidens fördelning på olika tider av dygnet . . 5.3.10 Arbetstidens fördelning på olika kontaktformer . . .

9 Kapitel 3 Genomförande

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5

8 Arbetstid såsom distriktsveterinär, exkl restid, fördelad på olika huvudaktiviteter . . . Arbetstid såsom distriktsveterinär, exkl restid, fördelad på eget och annat distrikt . . . Arbetstid såsom distriktsveterinär, exkl restid, fördelad på olika djurslag Arbetstid såsom distriktsveterinär, exkl restid, fördelad på olika djurslag och per 1 000 djur

39 Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 1, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året . . . .

11 a—b Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 2, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året . . . .

12 a—b

17 a—b Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 8, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året . . . .

18 a- -b Spridning av arbetstid såsom distriktsveterinär, exkl restid, på olika perioder av dygnet

49 Arbetstid såsom distriktsveterinär, exkl restid, fördelad på olika kontaktformer (motsvarande)

9 a—b Arbetstid såsom distriktsveterinär, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året, samtliga distrikt . . 40 10 a—b

16 a—b Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 7, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året . . . .

Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 3, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året . . . .

13 a—b Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 4, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året . . . .

14 a—b Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 5, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året . . . .

15 a—b Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 6, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året . . . .

46 SOU 1970: 53

1 Tillkomst

Enligt direktiven för veterinärväsendeutredningen är huvudsyftet med utredningens arbete att anpassa veterinärväsendets uppgifter och organisation till utvecklingens krav. De sakkunniga bör i första hand söka klarlägga behovet och arten av de framtida veterinära insatserna inom hälso- och sjukvården bland husdjuren. Tyngdpunkten i de sakkunnigas arbete synes böra ligga på att åstadkomma en rationellt utformad veterinär organisation, som betjänar animalieproduktionen inom jordbruket genom en mot sjukdomar och andra störningar inriktad förebyggande verksamhet. Särskild hänsyn bör tas till jordbrukets rationalisering. Underlaget för dimensioneringen av de veterinära resurserna inom för verksamheten lämpligt avpassade områden bör ingående undersökas. Möjligheten att upprätta veterinärstationer för verksamhet inom stora distrikt med betjäning av mer än en veterinär jämte annan personal bör prövas. Genom beslut den 8 februari 1966 förordnade statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet chefen för statistiska centralbyråns (SCB) utredningsinstitut, byråchefen E Rapaport, att vara expert åt utredningen. Avsikten med förordnandet var bl. a. att denne skulle medverka vid en förberedande undersökning rörande förutsättningarna att uppdra åt utredningsinstitutet att med tillämpning av moderna statistiska metoder utföra en kartläggning av i första hand distriktsveterinärernas arSOU 1970: 53

betsförhållanden. För ändamålet bildades en särskild arbetsgrupp, i vilken förutom Rapaport ingick aktuarie Ingrid Olsson från utredningsinstitutet samt veterinärväsendeutredningens båda sekreterare. Efter ingående diskussion och efter prövning av olika alternativ kom arbetsgruppen fram till att distriktsveterinärernas verksamhet borde kartläggas genom en kontinuerlig mätning av olika aktiviteter under viss tid. Eftersom verksamheten varierar med årstiden, syntes det lämpligt att undersökningen omfattade ett helt år. Det var i och för sig önskvärt med en undersökning av vart och ett av de i runt tal 290 distrikten. Denna uppläggning av undersökningen rubricerades som alternativ I. Såsom alternativ II upptogs en urvalsundersökning, som skulle omfatta ett på lämpligt sätt utvalt antal veterinärdistrikt. I stort sett skulle detta alternativ innebära, att landets veterinärdistrikt indelades i förslagsvis 7—8 grupper (strata), varvid man skulle eftersträva att till samma grupp hänföra distrikt med så likartade arbetsförhållanden som möjligt. Därefter skulle inom varje stratum ett slumpmässigt urval av veterinärdistrikt ske med sikte på att ca en tredjedel eller omkring 100 distrikt skulle tas ut och undersökas. Resultaten ansågs bli representativa och kunna användas för bedömning av arbets- och andra förhållanden i veterinärdistrikt av olika typ och omfattning i huvudsak enligt den 7

ovan gjorda gruppindelningen. Att några uppgifter inte samlades in rörande arbetets art och omfattning för andra veterinärer än distriktsveterinärer behövde inte innebära någon påtaglig nackdel när det gällde att uppnå det med undersökningen avsedda syftet. Man kunde nämligen utgå ifrån att bl. a. privatpraktiserande veterinärer även i fortsättningen skulle tillgodose en viss del av behovet av veterinära insatser. I båda alternativen var det bl. a. av kostnadsskäl nödvändigt att göra ett urval av tidsperioder för mätning av de olika aktiviteterna. Som urvalsenhet (observationsperiod) borde väljas veckan. Vid bestämmande av urvalets storlek med avseende på antalet observationsveckor för varje i undersökningen ingående veterinärdistrikt borde i första hand hänsyn tas till precisionen i skattningarna och kostnaderna för undersökningen ävensom det extra arbete denna innebar för deltagande veterinär, detta jämfört med utredningens nytta av undersökningen vid olika ambitiös uppläggning av densamma. En urvalsstorlek av nio observationsperioder spridda över året, dvs redovisning var sjätte vecka, kunde förväntas ge en godtagbar precision i skattningarna och även i övrigt vara lämplig. Inom arbetsgruppen diskuterades olika metoder för mätning av distriktsveterinärernas aktivitet, varvid de enda praktiskt användbara ansågs vara antingen bokföring som veterinärerna själva utförde under olika veckor spridda över undersökningsperioden eller uppgifter inhämtade vid intervjuer för kortare perioder spridda över undersökningstiden. Bokföringsmetoden ansågs emellertid överlägsen intervjumetoden med tanke på både mätfel och kostnader. I enlighet härmed stannade arbetsgruppen för att bokföring var den lämpligaste mätmetoden för kartläggning av distriktsveterinärernas arbetsförhållanden. Vid planeringen av mätmetoderna och uppläggningen av undersökningen i övrigt kunde man i stor utsträckning dra nytta av metodutvecklingsarbetet och erfarenheterna från liknande undersökningar som anförtrotts SCB:s utredningsinstitut, främst undersökningarna rörande lä8

rarnas arbetsförhållanden. Ett preliminärt förslag till bokföringshäfte och tidsplan för undersökningen utarbetades. Vidare inhämtades kostnadsberäkningar från statistiska centralbyrån för de båda alternativen, innefattande även en postenkät rörande bakgrundsdata m. m. för samtliga distriktsveterinärer. Kostnaderna varierade för alternativ I mellan 312 000 kr och 223 000 kr beroende på antalet mätperioder. För alternativ II var motsvarande belopp 179 000 kr och 143 000 kr. Sedan arbetsgruppens förslag underställts veterinärväsendeutredningen, anhöll utredningen i skrivelse den 10 juni 1966 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet om medgivande att uppdra åt utredningsinstitutet att utföra en undersökning enligt i första hand det alternativ I som kostnadsberäknats till ett belopp av 262 000 kr, dvs samtliga distriktsveterinärer skulle bokföra var sjätte vecka. Genom beslut den 16 juni 1966 medgav departementschefen utredningen att utföra den begärda undersökningen enligt alternativ II för en kostnad av högst 158 000 kr., dvs en urvalsundersökning med bokföring var sjätte vecka. Sedan detta bemyndigande lämnats och utredningen givit utredningsinstitutet i uppdrag att utföra undersökningen, fortsatte utredningsinstitutet förberedelserna för undersökningen, som påbörjades i november 1966. Den förut omnämnda arbetsgruppen följde kontinuerligt arbetet med undersökningens genomförande och har även utarbetat denna slutrapport. Gruppen biträddes i den senare delen av dåvarande avdelningsdirektören Claes-Eric Norrbom i lantbruksstyrelsen.

SOU 1970: 53

2.1 Närmare utformning

Bokföringshäfte

De uppgifter som togs in från de i undersökningen deltagande veterinärerna samlades som förut nämnts in genom dels bokföring, dels en avslutande postenkät om efterutbildning, utrustning i tjänsteavdelning och dylikt. Postenkäten omfattade samtliga distriktsveterinärer. Det för bokföringen utarbetade bokföringshäftet innehöll dels en närmare redogörelse för undersökningens uppläggning och anvisningar för bokföringen, dels bokföringsblanketter (bilaga 1). Häftet testades genom en provundersökning, i vilken sju distriktsveterinärer deltog under en vecka. Med ledning av denna och efter telefonkontakt (i ett fall dessutom besök) med de bokförande veterinärerna gjordes vissa förtydliganden av anvisningarna. På bokföringsblanketten indelades förekommande sysselsättningar i nio olika grupper, »AKTIVITETER» (1—9 på bokföringsblanketten), varvid 1—8 omfattade veterinär verksamhet av olika slag och 9 annan verksamhet än veterinär. Den veterinära verksamheten specificerades närmare enligt vissa »UNDERRUBRIKER» (I—V på bokföringsblanketten). Den första (I) omfattade sju alternativ (a—g) och avsåg att klassificera verksamheten beträffande »Tillämplig(t) befattning eller uppdrag» enligt något av uppräknade alternativ, den andra (II) avsåg att klassificera verksamhe2—SOU 1970: 53

ten beträffande »Huvudaktivitet» (Hälsooch sjukvård bland husdjur resp. Livsmedelshygien och annan omgivningshygien). III avsåg »Aktuellt distrikt», IV »Kontaktform» och V »Djurslag». Bokföringen gick till så att för varje gång en ny sysselsättning påbörjades med redovisning som skilde sig från närmast föregående i fråga om aktivitet (1—9) och/ eller specificering (I—V), antecknades tidpunkten i bokföringshäftet. Såsom kommentar till vissa aktiviteter och underrubriker i bokföringshäftet kan anföras följande. Djursjukvård (akt 1) Till djursjukvård hänfördes förutom egentlig djursjukvård sådana aktiviteter som med hänsyn till sin karaktär huvudsakligen hade anknytning till djursjukvård, t. ex. beredning av medicin, receptinringning och hämtning av medicin, iordningställande av praktikväskor och tjänsteavdelning. Dessutom hänfördes till djursjukvård profylaktisk behandling i anslutning till behandling av ett sjukt djur i samma besättning, dräktighetsundersökningar, sterilitetsbehandlingar som ej skett i anslutning till organiserad profylax och kastreringar. Organiserad profylax (akt 2) Till organiserad profylax hänfördes all sådan profylaktisk verksamhet som djurägaren på förhand anslutit sig till och träffat avtal om, t. ex. svinhälsokontroll, juverhälsokontroll samt sexuell hälsokontroll och

sterilitetsbehandling i anslutning till organiserad Ai-verksamhet. Annan profylax (akt 3) Hit hänfördes fristående hälsokontroll, tuberkulinundersökningar, vaccination och profylaktisk serumbehandling. Annan veterinär verksamhet (akt 8) Vid bokföringen beskrevs aktiviteten närmare på bokföringsblankettens baksida. Vid granskningen på utredningsinstitutet gjordes sedan följande indelning: 1

Hygienuppdrag, t. ex. inspektion av livsmedelslokaler, pasteuriseringskontroll vid MC och deltagande i sammanträde med hälsovårdsnämnd. 2 Semin, t. ex inseminationer, iordningställande av seminutrustning och hämtning av sperma. 3 Aktiviteter avseende verksamheten som helhet; journalföring, årsrapporter, diarieföring av tjänsteskrivelser, kontakt med annan veterinär (t. ex. genomgång av arbetsuppgifter med vikarie och uppläggning av jourplan), veterinärmöten och läsning av facklitteratur är exempel på dylika aktiviteter. 4 Övrigt; levandedjursbesiktningar, mönstring av hästar och obduktioner i anslutning till utfärdande av tjänsteintyg (obduktioner som ägde rum för fastställande av diagnos fördes till akt 1) redovisades under denna rubrik. Aktiviteterna (1—8) specificerades enligt samtliga underrubriker (I—V), med följande undantag: 1

10 Resor specificerades ej enligt någon underrubrik, då det ej var praktiskt möjligt att göra en sådan särredovisning. Resorna avsåg i allmänhet flera aktiviteter och underrubriker samtidigt. Undervisning redovisades endast under tillämplig befattning (underrubrik I) och huvudaktivitet (underrubrik II). Följande aktiviteter redovisades ej enligt djurslag (underrubrik V): Aktiviteter som ej är att hänföra till egentlig djursjukvård men som med hänsyn till sin karaktär redovisats under »Djursjuk-

vård» (akt 1) (se kommentarer till Djursjukvård ovan), »Köttbesiktningar» (akt 5) och »Annan veterinär verksamhet> (akt 8) med undantag av semin, som redovisats under »Nötkreatur» (underrubrik V c). För kontaktform (underrubrik IV) gäller att direkta kontakter med djurägaren redovisades under alternativen »Besök av veterinären» (a), »Besök hos veterinären» (b) eller »Telefonkontakt» (d). Övriga aktiviteter, med undantag av sammanträden som utgör ett eget alternativ (c) redovisades under »Övrigt» (e). Laborationer, iordningställande av tjänsteavdelning, medicinhämtning och receptinringning är exempel på aktiviteter som redovisats under »Övrigt».

2.2 Population och urvalsenhet Man kan i denna undersökning tala om en population omfattande samtliga veterinärdistrikt med veterinärdistriktet som urvalsenhet, av vilka vart och ett i sin tur består av de 52 veckorna under undersökningsåret med veckan som urvalsenhet.

2.2.1 Urvalsenhet — distrikt När det gällde indelningen av distrikten på grupper (strata), var avsikten att som redovisningsenhet erhålla så homogena grupper som möjligt i fråga om faktorer, som kan påverka de veterinära arbetsförhållandena. Samtidigt borde dock de olika grupperna vara någorlunda geografiskt sammanhängande för att de redovisade värdena skulle kunna ge ett lämpligt underlag för en kommande nyindelning av landet i veterinärdistrikt. Då det viktigaste syftet med undersökningen får anses vara att ge underlag för en ny distriktsindelning, var det inte motiverat att söka konstanthålla distriktens storlek (antal djur och yta). Denna kommer nämligen att förändras genom den nya indelningen. Efter noggrant övervägande av olika alternativ ansågs det mest tillfredsSOU 1970: 53

ställande att i stort sett följa den indelning i åtta produktionsområden som redan fanns i jordbruksstatistiken. För detta talade också den brist på mera detaljerade kriterier rörande vad som kan påverka det veterinära arbetet. Distrikten indelades sålunda i åtta grupper (strata). Indelningen framgår av bilaga 2. För närmare undersökning utvaldes 100 av de då förekommande 287 distrikten, dvs

i runt tal 1/3 av samtliga. Som utgångspunkt för urvalsdragningen gällde att urvalet skulle fördelas på de åtta grupperna så att samma precision i skattningarna uppnåddes inom varje grupp. Då närmare kunskaper om variansen i populationen saknades, antogs att denna var densamma inom var och en av grupperna. Detta gav följande fördelning av urvalet.

Tablå 1. Antal distrikt inom population och urval för resp grupper. Grupp 1 2 Population Urval

32 12

17 9

8 Summa

72 16

19 10

38 13

42 14

32 13

35 13

287 100

Även de i urvalet ingående distrikten framgår av bilaga 2. 2.2.2 Urvalsenhet — observationsperiod Inom varje distrikt i urvalet skedde bokföring av det veterinära arbetet under nio veckor spridda över ett år (28/11 1966— 26/11 1967). För urvalet av observationsperioder (redovisningsveckor) användes ett systematiskt urvalsförfarande. Detta innebär att den första enheten dras slumpmässigt. De övriga enheterna bestäms sedan enligt en viss sekvens, t. ex. var femte enhet. Om den första enheten är tredje veckan under året, blir de följande enheterna den åttonde veckan, den trettonde osv. En viss anpassning skedde så att redovisning lämnades för ungefär samma antal distrikt under varje vecka av redovisningsåret. Denna urvalsdesign skulle som förut nämnts tillförsäkra representativitet och bedömdes ge godtagbar precision i skattningarna. 2.3

därför distriktet och ej den enskilde veterinären. Redovisningen utfördes i enlighet därmed av den veterinär som tjänstgjorde under mätperioden, dvs ordinarie distriktsveterinär eller vikarierande veterinär. Om extra veterinär förekom, redovisade också denne sina aktiviteter i ett särskilt bokföringshäfte. Sådan parallellredovisning förekom inom 13 distrikt. Redovisningen i tabellbilagan (bilaga 3) avser genomsnittlig arbetstid per distrikt. Att flera veterinärer samtidigt tjänstgjort inom vissa distrikt innebär, att om uppgifter önskas om arbetstiden per veterinär får värdena i tabellbilagan reduceras (multipliceras) med tal enligt tablå 2, där också anges antal distrikt och veckor under vilka parallellredovisning förekommit. Reduceringstalen anger antalet »distriktsveckor» (antalet distrikt inom respektive grupp multiplicerat med antalet redovisningsveckor dvs 9) som andel av antalet »veterinärveckor» (summan av totala antalet redovisningsveckor för varje veterinär som deltagit i undersökningen inom respektive grupp).

Redovisningsenhet

Undersökningen avsåg att mäta samtliga distriksveterinära aktiviteter inom de olika distrikten i urvalet. Undersökningsenhet var SOU 1970: 53

Tablå 2. Parallellredovisning och reduceringstal för beräkning av genomsnittlig arbetstid per veterinär. Grupp

Parallellredovisning Antal Antal distrikt veckor

8 1

0,92

2 1

0,96

7 1

0,94

2 4

9 7

0,85

0,94

0,98

3 1

0,97

—

Samtliga

2.4 Försök med

veterinärstationer

Under tiden maj—oktober 1967 genomförde veterinärväsendeutredningen enligt vederbörligt bemyndigande försök med flerveterinärstationer i Örebro och Norrköping. Stationen i Örebro omfattade distrikten Örebro, Odensbacken, Pålsboda och Fellingsbro och stationen i Norrköping distrikten Norrköping, Söderköping och Östra Husby. Av dessa distrikt ingick samtliga utom Pålsboda och Fellingsbro i bokföringsundersökningen. Under de veckor då någon av de i undersökningen ingående distrikten hade observationsperiod, bokförde samtliga veterinärer vid den aktuella veterinärstationen. Vid veterinärstationen i Örebro skedde redovisning under åtta veckor och i Norrköping under tio veckor. I Örebro tjänstgjorde fyra veterinärer under tre av de åtta redovisningsveckorna och tre veterinärer under övriga veckor. I Norrköping tjänstgjorde tre veterinärer under åtta, fyra under en och två under en av de tio redovisningsveckorna.

12 Reduceringstal

0,95

3 Genomförande

3.1 Fältarbete Redovisningshäftena utsändes per post några dagar före varje bokföringsperiod. Till det första redovisningshäftet bifogades ett introduktionsbrev, där undersökningen närmare presenterades och motiverades. Före den första redovisningsveckan togs också kontakt per telefon med samtliga berörda veterinärer för kontroll av att anvisningarna i häftet uppfattats korrekt och att respektive veterinär var beredd att påbörja bokföringen. I början av varje redovisningsvecka togs sedan ånyo telefonkontakt med respektive veterinär för bl. a. påminnelse om bokföringen. Under tiden för undersökningen hölls kontakt med veterinärstyrelsen och Sveriges veterinärförbund.

3.2 Bearbetning Allteftersom redovisningshäftena kom intill utredningsinstitutet, granskades dessa. Erforderliga kompletteringar gjordes. Om uppgifter utelämnats eller föreföll oklara, skedde kompletteringen först efter kontakt med den bokförande veterinären. Kontinuerligt uträknades och antecknades i redovisningshäftet tidsdifferenserna mellan de angivna tidpunkterna. Sedan det sista redovisningshäftet kommit in till utredningsinstitutet, SOU 1970:53

räknades tidsdifferenserna samman till aktuella redovisningsenheter. Vad veterinärstationerna beträffar angavs för dessa i bokföringshäftena vilket distrikt aktiviteten avsåg. Vid bearbetningen sammanräknades tiden för respektive urvalsdistrikt under de olika redo visnings veckorna. Restiden, som vid redovisningen ej kunde hänföras till något visst distrikt, skattades så att den fick utgöra samma andel av den totala arbetstiden som den genomsnittliga andelen under de veckor distriktet inte omfattades av försöken med veterinärstationer. De sålunda framtagna uppgifterna ingår i den övriga redovisningen för urvalsdistrikten. Dessutom upprättades sammanställningar för respektive veterinärstation, motsvarande tabellerna 1, 2, 5, 6, 7 och 19 i tabellbilagan. Dessa sammanställningar tillställdes under hand veterinärväsendeutredningen men ingår inte i tabellbilagan till förevarande redovisning. Samtliga bearbetningar skedde manuellt, då överföring till hålkort för databehandling av materialet ej ansågs motiverad.

4 Osäkerhet i resultaten

4.1 Urvalsfel Med urvalsfel menas de fel som kan uppstå på grund av att endast ett urval av populationen undersöks. Eftersom endast ett urval av veterinärdistrikt (1/3 av distrikten) och observationsperioder (9 veckor under ett år för varje distrikt) studerats, kan sådana fel förväntas förekomma i denna undersökning. 4.2 Mätfel Med mätfel menas här skillnaden mellan en individs (distrikts) riktiga värde och det redovisade värdet. Mätfelen brukar indelas i slumpmässiga icke systematiska mätfel och slumpmässiga systematiska mätfel. Vid slumpmässiga icke systematiska mätfel tenderar felen att ta ut varandra. Rent allmänt kan sägas att det vid en bokföringsundersökning av denna typ kan föreligga risk för systematiska mätfel av olika typer. För det första kan en individ ändra sitt beteende under mätperioden för att kunna lämna en redovisning som av en eller annan anledning framstår som önskvärd, t. ex. att mer arbetstid kan redovisas än vad normalt skulle vara fallet. För det andra kan den bokförande medvetet lämna felaktiga uppgifter. I det här sammanhanget bör också en annan faktor nämnas som i visst avseende kan jämföras med mätfel, nämligen att veterinärens personlighet

och arbetssätt kan betyda mycket för både efterfrågan på veterinärens insatser från djurägarna och vilken arbetsmängd mätt i tid dessa insatser kommer att kräva. För det enskilda distriktet kan det betraktas som mätfel, om veterinären på grund av personliga egenskaper ger distriktet en annan arbetsvolym än vad en »medelveterinär» skulle ha givit i samma distrikt. Sådana variationer mellan veterinärerna gör det ofruktbart att använda redovisningen för de enskilda distrikten som underlag för några mer avancerade former av statistisk sambandsanalys, t. ex. att genom regressionsanalys söka kvantifiera sambandet mellan djurantal och arbetsvolym. För de medelvärden för grupper av distrikt som redovisas i denna undersökning får dock sådana mätfel anses vara av mindre betydelse, då dessa värden grundas på flera veterinärers redovisning och därigenom bör närma sig vad som skulle gälla för en »medelveterinär». Som en tredje felkälla kan nämnas risk för minnesfel i den mån bokföringen inte skett i omedelbar anslutning till påbörjandet och avslutandet av en aktivitet enligt meddelade anvisningar. 4.3

Bortfallsfel

För samtliga distrikt som ingick i urvalet i undersökningen lämnades redovisning för de nio bokföringsveckorna. Något bortfall SOU 1970: 53

förekom alltså inte. I ett par fall var det dock nödvändigt att för några redovisningsperioder i efterhand med ledning av journalföring och andra anteckningar rekonstruera erforderliga uppgifter. Även i postenkäten deltog samtliga tillfrågade veterinärer.

Tablå 3 a. Variationskoefficienter de total arbetstid, inkl restid.

1 Konfidensintervall

Genomsnittlig arbetstid per Grupp vecka, tim

1 Standardavvikelsen är ett mått på slumpfelets storlek. Storleken på detta mått beror både på urvalsfelet (jmf 4.1), mätfelet (jmf 4.2) och bortfallsfelet (jmf 4.3). Ett 95 %-igt konfidensintervall beräknas som stickprovsmedelsvärdet ± 2 gånger standardavvikelsen. Sannolikheten att ett intervall, som konstruerats på detta sätt kommer att innehålla populationsmedelvärdet, är ungefär 95 % om inga slumpmässiga systematiska fel förekommer. Om sådana fel finns, minskas sannolikheten för att konfidensintervallet omsluter populationsvärdet. Nedan redovisas standardavvikelser och relativa precisioner i skattningarna för de viktigaste variablerna, nämligen för den totala arbetstiden, inklusive och exklusive restid, för varje enskild redovisningsgrupp och för samtliga distrikt. Som framgår av tablåerna 3 a och b är standardavvikelserna tämligen stora. Detta är ett uttryck för den betydande spridningen av mätvärdena (den genomsnittliga arbetstiden per vecka) inom de olika grupperna. i Standardavvikelsen har för respektive redovisningsgrupp beräknats enligt formeln

2 A454 64

60 54 60i

3 4 5 6 7 8 Samtliga

60 58

64 -= 60 49 49 -FR 60 39 4 0

60 36 52 — 60

«i

»s

Genomsnittlig arbetstid per Grupp vecka, tim 1

40 4760

30 ™ 36

3 4 5

n = antalet distrikt i urvalet x. = variabelmedelvärdet för i:te distriktet x = variabelmedelvärdet i urvalet i = 1, 2, ,n För att förenkla beräkningarna har hänsyn inte tagits till ändlighetskorrektionen, vilket innebär en viss överskattning av standardavvikelsen och därmed konfidensintervallet. SOU 1970: 53

Relativ precision (standardavvikelsen i % av den genomsnittStandard- liga arbetsavvikelse tiden) 5 ^ 60

8,2

8,1

252 60

5,1

5 ^ 60

8,5

5 ^ 60

11,9

24?60 22

6,8

6,4

2 ±60

4,8

1 * 60

2,7

Tablå 3 b. Variationskoefficienter avseende total arbetstid, exkl restid.

60 B

avseen-

6 7 8 Samtliga

™14

43 1? 60

o-,

Relativ precision (standardavvikelsen i % av den genomsnittStandard- liga arbetsavvikelse tiden) 4 ^ 60 22 3— 60

9,6

'å 3 i

5,6

3 ^ 60

12,1

2 ^ 60

9,3

2 ^ 60

7,3

»3 >i

8,0

9,2

9,0

32 — * , 260 9 27 — 60

»i »S 22 35 — 60

3,1

4.5 Sammanfattande

omdöme

Sammanfattande kan sägas om undersökningens tillförlitlighet att felen kan vara slumpmässiga eller systematiska. De slumpmässiga felen, urvalsfel och slumpmässiga mätfel, kan uppskattas genom angivande av konfidensintervall, vilket skett för den totala arbetstiden. Om systematiska mätfel förekommer, och i så fall i vilken omfattning, föreligger inga kvantitativa uppgifter om, då någon statistisk kontrollundersökning för att söka mäta minnesfelen eller andra mätfel som kan förekomma i bokföringen inte kunnat göras. Erfarenheter från andra liknande undersökningar talar dock för att mätfelen med hänsyn till den valda uppläggningen av undersökningen samt omständigheterna i övrigt inte gärna kan ha givit upphov till fel i någon större omfattning. De punktvis genomförda informella kollationeringarna och bedömningarna som kunnat utföras rörande faktiska förhållanden har också visat god överensstämmelse med de redovisade resultaten. Tillförlitligheten i undersökningsresultaten har heller inte rubbats av något bortfall, då sådant inte förekommit i denna undersökning. De slutliga värden som redovisats i denna undersökning kan därför förväntas ge en rättvisande bild av förhållandena inom distriktsveterinärväsendet under den aktuella tiden.

16 SOU 1970: 53

Resultat

5.1 Allmänt

Resultatet av den sålunda genomförda undersökningen presenteras i tabellerna 1—19 (bilaga 3); till dessa hänvisas i första hand. Redovisning sker gruppvis (jfr bilaga 2) och för samtliga distrikt. Dels anges medelvärden, dels relativa fördelningar. Medelvärdena avser genomsnittlig arbetstid per distrikt. Såsom redan nämnts har under vissa redovisningsveckor s. k. extra veterinärer tjänstgjort i några distrikt vilket innebär att de i tabellbilagan redovisade medelvärdena får reduceras, om en uppskattning önskas av arbetstid per veterinär (jfr avsnitt 2.3). Detta bör beaktas då orden distriktsveterinär och veterinärdistrikt användes synonymt i den följande redogörelsen. Tabellerna avser följande redovisningar:

Tab 1 redovisar arbetstidens fördelning på distriktsveterinärtjänst samt andra befattningar eller uppdrag. Tab 2—19 innehåller uppgifter som uteslutande hänför sig till distriktsveterinärtjänst. Med »arbetstid» avses sålunda i dessa tabeller enbart arbetstid såsom distriktsveterinär. Tab 2 upptar arbetstidens fördelning på olika aktiviteter. 3—SOU 1970: 53

Tab 3 och 4 visar veterinärdistriktens fördelning efter redovisad arbetstid, tab 3 inkl restid och tab 4 exkl restid. Tab 5 redovisar arbetstidens fördelning efter huvudaktivitet. Tab 6 innehåller uppgifter om arbetstidens fördelning på eget och annat distrikt. Tab 7—8 anger arbetstidens fördelning efter djurslag (tab 7), resp per 1 000 djur (tab 8). (Vilka aktiviteter som redovisats under djurslag anges ovan i avsnitt 2.1). Tab 9—17 a och b upptar arbetstidens fördelning efter aktivitet och period av året (jan—april, maj—aug och sept—dec i tabellerna a och mars—juni, juli—okt och no v—febr i tabellerna b). Samtidigt anges indextal. Tab 18 a och b visar arbetstidens fördelning på olika perioder av dygnet; tab 18 a: kl 0.00—7.00, kl 7.00—17.00 och kl. 17.00— 24.00, tab 18 b: kl 0.00—7.00, kl 7.00— 18.00 och kl 18.00—24.00. Tab 19 visar arbetstidens fördelning efter kontaktform. Uppgifterna i tabellerna skall i det följande under särskilda rubriker sammanfattas och kommenteras.

5.2 Distriktsveterinärernas totala arbetstid, dess fördelning på distriktsveterinärtjänst, särskilda uppdrag och resor

tjänsten utan denna tid måste redovisas som en enhet. Av redovisningen i tab 1 kan utläsas att en distriktsveterinär i genomsnitt har en arbetstid exkl restid av 36 tim 47 min per vecka. Om uppdragen vid sidan av tjänsten borträknas, blir arbetstiden 35 tim 22 min (tab 2). Till resor använder distriktsveterinärerna i genomsnitt 18 tim 6 min per vecka. Detta ger alltså en total arbetstid om 54 tim 53 min. Motsvarande tal med de särskilda uppdragen borträknade blir 53 tim 28 min. Mellan de olika grupperna varierar den totala arbetstiden, inkl resor och särskilda uppdrag mellan 41 tim 45 min (grupp 6) och 66 tim 58 min (grupp 1). I tablå 4 redovisas för de olika grupperna arbetstidens relativa fördelning på distriktsveierinärtjänst, särskilda uppdrag och resor. Av tablån framgår att i rum tal 2/3 (64,4 %) av den totalt redovisade arbetstiden, exkl restid, genomsnittligt hänför s;» till distriktsveterinärtjänst. Inom de olika grupperna varierar talen mellan 55,1 % (grupp 8) och 71,2 % (grupp 1).

Av undersökningen (tab 1 och 2) framgår bl. a. den totala tjänstgöringstid distriktsveterinärerna har i egenskap av veterinärer. Såsom tjänstgöringstid avses då arbete både såsom distriktsveterinär och annan veterinär samt restid. Vad den sistnämnda beträffar må framhållas att delade meningar kan råda om och i vilken utsträckning restid skall beaktas vid beräkning av arbetstiden såsom distriktsveterinär. Frågan härom torde få närmare diskuteras av veterinärväsendeutredningen. Vad som i denna rapport anföres om restiden såsom en del av arbetstid utgör således inte något ställningstagande i detta hänseende utan endast en redovisning av faktiska förhållanden. Beträffande restiden må även anmärkas att det av praktiska skäl inte varit möjligt att avgöra, om denna hänför sig till tjänsten såsom distriktsveterinär eller veterinärt uppdrag vid sidan av denna. Ej heller kan restiden fördelas på de olika uppdragen i

Tablå 4. Arbetstidens fördelning pa distriktsveterinärtjänst, särskilda uppdrag och resor. Relativ fördelning, % Grupp 1 2 Distriktsveterinärtjänst Särskilda uppdrag Resor Summa

5.3 Arbetstiden såsom och dess innehåll

8 Samtliga

71.2 66.5 62,9 67.2 65,2 65.9 61,7 55.1 64,4 3.1 0,9 1,7 0,1 1.2 2.6 5.7 5,3 2,6 25,7 32,6 35,3 32,8 33,6 31,6 32,6 39,7 33,0 100 100 100 100 100 100 100 100 100

distriktsveterinär

Enligt allmänna veterinärinstruktionen (1968:405) åligger det distriktsveterinär bl. a. att tillhandagå med hälso- och sjukvård i fråga om husdjur, tillse att de bestämmelser i livsmedelsstadgan den 21 december 1951 (nr 824) och hälsovårdsstadgan den 19 december 1958 (nr 663), vilka angår hans verksamhetsområde, samt före18

skrifter rörande hälso- och sjukvården bland husdjuren och djurskyddet efterleves och i detta syfte efter anmodan av länsveterinär företaga besiktning eller inspektion. 5.3.1 Arbetstidens omfattning Tab 2 redovisar arbetstidens omfattning per vecka såsom distriktsveterinär. I denna tid har inräknats veterinära aktiviteter, SOU 1970: 53

vare sig de hänför sig till det egna distriktet eller annat distrikt. Den totala arbetstiden har redovisats dels inkl restid dels exkl sådan. Av tab 2 framgår att arbetstiden exkl restiden för en distriktsveterinär i Sverige i genomsnitt omfattar ca 35 1/2 tim per vecka. Till resor använder distriktsveterinärerna i genomsnitt 18 tim 6 min per vecka. Restiden varierar mellan 13 tim 10 min (grupp 6) och 21 tim 18 min (grupp 4). Inräknas restiden blir den totala arbetstiden 53 tim 28 min i genomsnitt per vecka. Vid jämförelse mellan de åtta redovisningsgrupperna kan konstateras att skillnaden i arbetstid är avsevärd. Om arbetstid exkl resor först beaktas, har veterinärdistrikten i grupp 1 den längsta arbetstiden med 47 tim och 40 min i genomsnitt per vecka, följd av grupp 4 med 43 tim och 40 min. Den kortaste arbetstiden redovisas för grupperna 6 och 8 med 27 tim 29 min resp 27 tim 24 min. För övriga grupper varierar den mellan ca 33 och 36 tim och skillnaden är alltså tämligen liten. En klar tendens föreligger till kortare arbetstid i de norra delarna av landet. Så varierar arbetstiden mellan ca 36 och 47% tim i grupperna 1—4 mot ca 27% och 34% tim i grupperna 5—8. Av tab 2 framgår vidare att andelen restid för grupperna 2—7 är tämligen konstant, varierande mellan ca 32 och 36 % av arbetstiden som distriktsveterinär. Däremot har grupp 1 en avvikande låg andel restid, 26,6 %, och grupp 8 en avvikande hög andel restid, 41,9 %. Detta innebär en viss utjämning av skillnaderna i arbetstid mellan grupperna, då grupp 1 har den längsta arbetstiden exkl restiden, medan grupp 8 har den kortaste. Med restiden inkluderad varierar arbetstiden för de olika grupperna mellan 40 tim 39 min för grupp 6 och 64 tim 54 min för grupp 1. För grupperna 1—4 ligger arbetstiden inom intervallet 54%—65 tim och för grupperna 5—8 inom intervallet 40%—52% tim. Som orsak till skillnaderna i fråga om arbetstid mellan grupperna kan nämnas faktorer som djurantal, djurens fördelning på besättningar, besättningarnas sammansättning (djurslag och ras), driftintensitet, SOU 1970: 53

djurägarnas intresse för aktiv djurhållning, avstånd och dess beroende av t. ex. vägnät m. m. Beaktas bör också att arbetstiden inom distrikten i väsentliga avseenden påverkas av veterinärernas personliga egenskaper och intresseinriktning. Detta försvårar jämförelser mellan olika distrikt och grupper av distrikt, då dessa faktorer ej låter sig infångas i en undersökning av här ifrågavarande slag (jfr avsnitt 4.2). Av tab 1 framgår att av den totalt redovisade arbetstiden, exkl resor, hänför sig i genomsnitt 96,1 % till distriktsveterinärtjänsten. Inom de olika grupperna varierar procenttalen mellan 91,2 (91,5) och 99,9. Det lägsta talet hänför sig till grupp 8 (grupp 7), där således nära 9 % av den totala arbetstiden upptages av annat arbete än distriktsveterinärt. Att de särskilda uppdragen upptar en större andel av arbetstiden i grupp 7 och 8 än i övriga grupper är i och för sig naturligt med hänsyn till att arbetsbördan såsom distriktsveterinär i denna del av landet (den nordligaste) i regel torde vara mindre än på andra håll. Samtidigt är de krav på veterinära insatser av annan karaktär, som inom dessa distrikt ställs, i regel av så pass liten omfattning att sådana göromål inte kan bereda sysselsättning åt särskilda veterinärer. I övrigt är variationen i fråga om den totala arbetstidens användning inom de olika grupperna liten. Den tid som redovisats för de veterinära uppdragen vid sidan om distriktsveterinärtjänsten är som redan framgått ringa. Uppdrag såsom besiktningsveterinär och Ai-veterinär väger tyngst men omfattar dock i genomsnitt endast 25 resp 21 min per vecka och distrikt. Vid bedömning av dessa genomsnittsvärden får emellertid beaktas att tid som åtgår för uppdrag vid sidan om distriktsveterinärtjänsten i det enskilda fallet kan vara betydligt mer omfattande då långt ifrån alla distriktsveterinärer innehar ifrågavarande bisysslor. Genom den förut nämnda postenkäten har uppgifter erhållits om det faktiska antalet distriktsveterinärer som innehade särskilda uppdrag den 1.12 1967. Uppgifterna härom har sammanställts 19

i tablå 5. Denna visar att de vanligaste uppdragen vid sidan om tjänsten är uppdrag som besiktningsveterinär (29,3 %) och Ai-

veterinär (16,6 % ) . Observeras bör vid tolkningen av tablå 5 att en distriktsveterinär ofta innehar mer än ett uppdrag samtidigt.

Tablå 5. Distriktsveterinärer med särskilda uppdrag 1 . Grupp 1 2

Särskilda uppdrag Stadsveterinär Besiktningsveterinär Ai-veterinär Banveterinär Gränsveterinär Annan/t befattning eller uppdrag 1

1 2

2 2

1 18 4 1 6

5.3.2 Veterinärdistriktens arbetstid

fördelning

efter

I tab 3 och 4 har distrikten grupperats med hänsyn till den genomsnittliga arbetstiden per vecka; tab 3 upptar arbetstid inkl restid och tab 4 exkl sådan. Som komplement till tabellerna har motsvarande kumula-

4 4 9

10 8 6 4

15 11 9 4

1 28 20 3 4

3 83 47 22 37

1,1 29,3 16,6 7,8 13,1

17,0

1 2

Avser endast ordinarie tjänster. Vid bokföring har även vid vikariat arbetstiden redovisats under resp uppdrag. Detta förkla-

Samtliga Antal %

rar skillnader i förhållande till uppgifterna i tab 1.

tiva fördelning framräknats i tablå 6 resp tablå 7. För att ytterligare belysa den i föregående avsnitt nämnda tendensen till kortare arbetstid i de norra delarna av landet redovisas dessutom fördelningen för grupperna 1—4 och 5—8 i tablå 8 (inkl restid) och i tablå 9 (exkl restid).

Tablå 6. Distriktens fördelning efter arbetstid, inkl restid, inom olika grupper av distrikt. Oennmsmttlu?

Relativ fördeln:ing, kumulativ nrocent

arbetstid per vecka, tim

Grupp 1 2

8 Samtliga

—39 40—49 50—59 60—69 70—

8,3 16,6 41,6 58,3 100

12,3 31,3 50,1 93,9 100

10,0 50,0 80,0 100

30,8 61,6 77,0 84.7 100

35,7 85,7 100 100 100

15,4 61,6 84,7 84,7 100

23,1 61.6 92,4 100 100

19,2 46,7 69,9 88,0 100

22,2 22,2 66,6 88,8 100

Tablå 7. Distriktens fördelning efter arbetstid, exkl restid, inom olika grupper av distrikt. Relativ fördelning, kumulativ procent C TftnnmsnittliP

arbetstid per vecka, tim

Grupp 1

8 Samtliga

—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—

8,3 8,3 33,3 58,3 75,0 100

22,2 66,6 100 100 100

18,8 75,1 93,9 100 100

10,0 50,0 80,0 100 100

15,4 46,2 84,7 84,7 92,4 100

21,4 50,0 92,9 100 100 100

38,5 84,7 84,7 100 100

15.4 61,6 100 100 100 100

8,0 32,8 76,2 88,7 94,9 100

20 SOU 1970: 53

Tablå 8 Distriktens fördelning efter arbetstid, inkl restid, inom grupperna 1—4 och 5—8. Relativ fördelning Genomsnittlig Procent arbetstid per vecka, Grupp tim 1—4

Kumulativ procent Grupp 5—8 1—4

—39 40—49 50—59 60—69 70—

11,4 12,9 25,0 33,6 17,1

26,5 11,0 41,5 23,9 20,4 50,1 4,1 83,7 7,5 100

Summa

5—8

100 Tablå 9 Distriktens fördelning efter arbetstid, exkl restid, inom grupperna 1—4 och 5—8. Relativ fördelning Kumulativ procent

veterinärerna har en arbetstid som understiger 40 tim, om restiden exkluderas. Av de 25 % av distriktsveterinärerna som har en arbetstid om 40 tim eller mer, har 5 % en arbetstid som omfattar minst 60 tim per vecka (tablå 7). I grupperna 1—4 har 61,0 % av distrikten en arbetstid som understiger 40 tim i veckan mot hela 90,7 % i grupperna 5—8 (tablå 9). I tab 3 och 4 redovisas slutligen uppräknat antal distrikt till populationsnivå. Från dessa beräkningar kan följande noteras. Av de 287 distrikten i landet har 134 en arbetstid om mindre än 50 tim per vecka inkl restid. 35 distrikt har en arbetstid som omfattar minst 70 tim inkl restid. I 23 distrikt beräknas arbetstiden understiga 20 tim exkl restid. Sammanlagt 218 distrikt har en arbetstid under 40 tim exkl restid. 32 distrikt har en arbetstid om minst 50 tim, därav 15 minst 60 tim, allt exkl restid. Distrikt med låg arbetstid finns inom alla delar av landet.

Genomsnittlig Procent arbetstid per vecka, Grupp tim 1—4

Grupp 5—8 1—4

5—8

5.3.3 Huvudaktiviteter

—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—

2,1 14,3 44,3 24,3 6,4 8,6

13,6 1,9 35,4 15,6 41,5 61,0 2,0 84,5 5,4 91,6 2,0 100

13,8 49,3 90,7 92,7 98,0 100

Summa

100 Distriktsveterinärens arbetsuppgifter kan i stort sett fördelas på två huvudaktiviteter, nämligen dels hälso- och sjukvård bland husdjur, dels livsmedelshygien och annan omgivningshygien. I sistnämnda avseende må erinras om att distriktsveterinär är skyldig att delta i hälsovårdsnämnds sammanträden, därest han inte är ledamot av nämnden, om nämndens ordförande finner hans närvaro erforderlig och han inte hindras av andra tjänsteåligganden. Distriktsveterinär kan dessutom på eget initiativ delta i hälsovårdsnämnds sammanträde samt då få sin mening antecknad till protokollet. Undersökningen visar att den första huvudaktiviteten — hälso- och sjukvård — är den helt dominerande och upptar i genomsnitt för samtliga distrikt 98,9 % av arbetstiden (tab 5). För de olika grupperna varierar talen mellan 96,5 (grupp 8) och 99,7 (grupp 5). Inte mindre än fem grupper redovisar tal över 99 %. Uttryckt i absoluta tal varierar arbetstiden per vecka för djursjukvård, exkl restid, mellan 47 tim 13 min

100 Av de relativa fördelningarna i nämnda redovisningar framgår, att om restiden inkluderas fördelar sig distrikten tämligen jämnt med 20 a 25 % på intervallet mindre än 40 tim, 40—49 tim, 50—59 tim och 60—69 tim, medan 12 % har en redovisad arbetstid om minst 70 tim per vecka (tab 3). I grupperna. 1—4 har 50,1 % av distrikten en arbetstid som understiger 60 tim mot hela 88,9 % i grupperna 5—8 (tablå 8). Om restiden exkluderas, har majoriteten av distrikten eller ca 45 % en redovisad arbetstid som ligger mellan 30—39 tim per vecka. Ca 25 % ligger i intervallet 20—29 tim per vecka och 8 % under 20 tim (tab 4). Detta innebär att ca 75 % av distriktsSOU 1970: 53

(grupp 1) och 26 tim 26 min (grupp 8). För samtliga distrikt utgör den genomsnittliga arbetstiden för djursjukvård, exkl restid, 34 tim 59 min. Av vad nu upplysts framgår att en mycket begränsad del av arbetstiden åtgår för livsmedelshygien och annan omgivningshygien. De procentuella talen härför varierar för de olika grupperna mellan 3,5 (grupp 8) och 0,3 (grupp 5), vilket innebär en genomsnittlig arbetstid av mellan 58 och 5 min per vecka för ifrågavarande uppgifter. För samtliga distrikt blir arbetstiden genomsnittligt 23 min. I grupperna 6—8 omfattar hygienuppdragen en något större andel arbetstid än i övriga grupper. Detta

torde bero på att tillräckligt underlag ofta saknas för anställande av särskild expertis i hygien frågor inom dessa områden, som utgörs av norrlandsdistrikt. Beträffande samtliga här redovisade uppgifter rörande arbetstidens fördelning på huvudaktiviteter gäller att erforderlig restid ej inräknats. Till komplettering av nämnda uppgifter må erinras om att i den postenkät som avslutade bokföringsundersökningen uppgifter per den 1.12 1967 insamlades om i vilken utsträckning distriktsveterinär var ordförande eller ledamot i hälsovårdsnämnd. Uppgifterna har sammanställts i tablå 10.

Tablå 10 Medlemskap i hälsovårdsnämnd inom olika grupper av distrikt. Anknytning till hälsovårdsnämnd Ordförande Vice ordförande Ledamot Suppleant/adjungerad Antal Summa %

Grupp 1 2

3 1

2 1 5

;5,0

43,8

8 1

9 3

4 1 18 2

7 1

42,1

27,0

31,7

35,2

Av tablån framgår bl. a. att 4,2 % av distriktsveterinärerna engagerat sig i hälsovårdsnämndernas verksamhet såsom ordförande eller vice ordförande och 24,7 % såsom ledamot. Dessa tal är emellertid såsom framgår av vad förut nämnts inte något mått på distriktsveterinärernas samlade verksamhet i sådana nämnder. 5.3.4 Närmare fördelning på olika aktiviteter Vid bokföringen var det veterinära arbetet uppdelat på följande aktiviteter. 1. Djursjukvård, 2. Organiserad profylax (redovisas ej i detta sammanhang då den organiserade profylaxen inte är ett obligatoriskt uppdrag för distriktsveterinär), 3. Annan profylax, 4. Djurskydd, 5. Köttbe-

7 Samtliga Antal %

8 1 9 1

10 2 70 8

3,5 0,7 24,7 2,8

31,8

25,0

31,4

31,8

siktning, 6. Undervisning, 7. Resor och 8. Annan veterinär verksamhet. Den senare indelades i följande grupper: 1. Hygien, 2. Semin, 3. Verksamheten som helhet och 4. Övrigt. Av tab 2 framgår den genomsnittliga arbetstiden för respektive aktivitet inom de olika grupperna med relativ fördelning beräknad på total arbetstid, inkl restid. Som komplement till tab 2 redovisas i tablå 11 den relativa fördelningen på olika aktiviteter, beräknad på den totala arbetstiden, exkl restid. Då tid för »Verksamheten som helhet» i vissa avseenden får anses ha en annan kvalité än övriga aktiviteter, har det också ansetts vara av intresse att redovisa en fördelning med, förutom restiden, också tid för »Verksamheten som helhet» exkluderad. Denna fördelning framgår av tablå 12. SOU 1970: 53

Tablå 11 Arbetstid såsom distriktsveterinär, fördelad på olika aktiviteter, % av total arbetstid exkl restid. Grupp 1

8 Samtliga

Djursjukvård Annan profylax än organiserad Djurskydd Köttbesiktning Undervisning Annan veterinär verksamhet Därav avseende Hygien Semin Verksamheten som helhet Övrigt

82,4

83,9

81,2

85,3

82,2

80,3

75,3

81,4

2,1 0,1 0,5

3,4 0,1 0,1 0,1

3,7 0,3

—

5,3 0 0,1 0,3

0,2

3,1 0,1 0,2 0,1

3.0 0,2 0.2 0,2

2,5 0.2 0.3 0,4

1,1 0.1 3.0 0,7

3,0 0,1 0,5 0,2

14,9

15,0

10,4

14,4

16,1

14,8

14,9

0,5

0,6

0,1

—

0,6 1,2

0,2

—

1.2 0.6

1,0 0,1

0,5 0.4

0,6 0,4

13,8 0,6

9,4 0,5

12.5 0,7

9,8 0,4

13,6 0,7

13,1 1,2

18,8 1,3

13,2 0,7

Summa

13,1 0,8 100

Aktivitet

—

100 Tablå 12 Arbetstid såsom distriktsveterinär, fördelad på olika aktiviteter, % av total arbetstid exkl restid och exkl tid avseende verksamheten som helhet. Grupp 1

8 Samtliga

Djursjukvård Annan profylax än organiserad Djurskydd Köttbesiktning Undervisning Annan veterinär verksamhet Därav avseende Hygien Semin Övrigt

95,6

92,5

92,7

94,5

95,2

92,4

92,7

92,4

93,7

2,5 0,1 0,6

3,9 0,2 0,1 0,1

4,1 0,4

—

5,8 0,1 0,1 0,3

0,3

3,6 0,1 0,2 0.1

3,5 0,3 0,2 0,2

3,1 0,2 0,4 0,5

1,3 0,1 3,5 0,8

3,5 0,2 0,5 0,2

1,2

2,9

0,8

0,9

3,3

3,1

1,9

2,0

0,5

0,7

0,1

—

0.7 1,4 0,8

0,3

—

1,3 0,7 1,3

Summa

1,3 0,2 1,6 100

0,6 0,5 0,8 100

0,7 0,4 0,9 100

Aktivitet

0,7

0,5 100

100 Bokföringsresultaten visar (tab 2) att distriktsveterinärerna huvudsakligen är sysselsatta inom djursjukvården. Ungefär hälften av arbetstiden (inkl restiden) eller 53,8 % avser djursjukvård. 33,9 % av arbetstiden avser restid. Av återstående 12,3 % utgör 2,0 annan profylax än organiserad och 9,8 % annan veterinär verksamhet, varav 8,7 % är tid avseende verksamheten som helhet. För övriga aktiviteter är andelen av arbetstiden mindre än 0,5 %. Det innebär i absoluta tal att av de ca 5 3 ^ tim som arbetsveckan i genomsnitt omfattar för en veterinär, avser 29 tim djursjukvård, 18 SOU 1970: 53

—

•

0,5 100

0,8 100

tim resor, 1 tim annan profylax än organiserad, 5 tim annan veterinär verksamhet och % tim övriga aktiviteter. Om restiden exkluderas (tablå 11), omfattar djursjukvården 81,4 % av arbetstiden, annan profylax än organiserad 3 % och annan veterinär verksamhet 14,9 %. Motsvarande tal efter exkludering av tid för verksamheten som helhet blir 93,7 %, 3,5 % och 2,0 % (tablå 12). Som framgår av tablå 11 är variationen mellan grupperna i vad avser tid för djursjukvård relativt liten, om restiden exkluderas. Lägsta andel har grupp 7 (75,3 %) 23

och högsta grupp 4 (85,3 %). Den variation som finns mellan grupperna efter exkludering av restid beror till stor del på den tid som redovisats under »Verksamheten som helhet». Detta framgår av tablå 12, där djursjukvården (med restid och tid avseende verksamheten som helhet exkluderad) omfattar i genomsnitt 93,7 % av arbetstiden med små avvikelser mellan grupperna. Den profylaktiska verksamheten utgör som nämnts endast en mycket ringa del, 2,0 %, av arbetstiden. Hänsyn måste dock tas till att distriktsveterinärernas viktigaste profylaktiska verksamhet, nämligen den som sker i anslutning till behandlingen av ett sjukt djur enligt anvisningarna redovisats under djursjukvård. Som nämnts ingår ej heller i redovisningen den organiserade profylaxen, då denna ej är en aktivitet som utförs i egenskap av distriktsveterinär. Av återstående aktiviteter är med undantag av restiden endast tid avseende verksamheten som helhet av nämnvärd betydelse med i genomsnitt 8,7 % av arbetstiden. Skillnaden mellan grupperna är relativt stor, 6,3 % av arbetstiden för grupp 2 och 12,3 % för grupp 7. Någon speciell trend i materialet som förklaring till skillnaderna är inte skönjbar. Förmodligen beror dessa delvis på de relativt stora möjligheter till subjektiv tidsallokering som förelåg för denna aktivitet. Restiden, som i genomsnitt omfattar 33,9 % av arbetstiden, utgör som framgår av tab 2 en relativt konstant andel för grupperna 2—7 med en variation mellan 32,4 och 36,0 %. Däremot har grupperna 1 och 8 en något avvikande andel för restiden, 26,6 % för grupp 1 och 41,9 % för grupp 8. Trots denna differens mellan den sydligaste och nordligaste gruppen kan det förefalla förvånande att skillnaderna i andel restid inte är större mellan grupperna med tanke på den stora variationen i ytstorlek för distrikten i de norra och södra delarna av landet. Förklaringen till denna stabilitet i andelen restid torde närmast ligga i den relativt ringa spridning bebyggelsen har i de norra delarna av landet med gårdarna

samlade kring landsvägar och med stora områden helt obebodda. En bidragande orsak torde också vara att resrouten för dagen planeras på ett annat sätt i de stora distrikten utan någon återfärd till hemmet för lunch mitt på dagen, vilket torde vara vanligt i distrikt med mindre avstånd. Den något större andel restiden utgör av totala arbetstiden i grupp 8 (41,9 %) jämfört med övriga grupper, torde huvudsakligen kunna förklaras av de mycket stora distrikt som ingår i denna grupp. Eventuellt torde också viss förekommande subventionering av resekostnaderna främst i de här aktuella områdena ha gjort djurägarna mer benägna att tillkalla veterinär.

5.3.5 Arbetstidens fördelning på olika distrikt Såsom framgår av tabell 6 är den arbetsinsats distriktsveterinärerna i denna egenskap utför utanför det egna distriktet relativt liten. I genomsnitt är endast 4,8 % av arbetstiden att hänföra till annat distrikt. Detta motsvarar 1 tim 42 min per vecka. Jourtjänst anges härvid omfatta 1,5 % (32 min), vikariatsförordnande av annan anledning än jourtjänst 0,4 % (9 min) och annan anledning 2,9 % (1 tim 1 min). I sistnämnda tal ingår t. ex. sådan praktik som är hänförlig till annat distrikt än det egna och som vissa distriktsveterinärer mer eller mindre regelbundet utövar. Konstateras kan att för grupperna 1 och 6 en avsevärt större andel arbetstid avseende annat distrikt redovisats (9,3 resp 8,2 % ) . Vid bedömningen av dessa värdens representativitet för grupperna i sin helhet bör man ta i beaktande att det i stort sett endast är ett distrikt i vardera gruppen som givit de höga genomsnittsvärdena. 5.3.6 Arbetstidens fördelning på olika djurslag Vid bokföringen redovisades arbetstiden för de aktiviteter som direkt avsåg ett visst djurslag under detta djurslag. Undantag från denna redovisning var, som ovan SOU 1970: 53

nämnts, förutom restid, tid som avsåg köttbesiktning (akt 5), undervisning (akt 6) samt annan veterinär verksamhet (akt 8), dock med undantag av semin, som hänförts till nötkreatur (underrubrik V c). Dessutom bokfördes ej under djurslag aktiviteter som med hänsyn till sin karaktär huvudsakligen hade allmän anknytning till djursjukvård (t. ex. beredning och hämtning av medicin, receptinringning och iordningställande av tjänsteavdelning). I dessa fall avsåg alltså aktiviteten i allmänhet flera djurslag samtidigt, varför en särredovisning ej var möjlig. 83^ tim, dvs ca 25 % av arbetstiden (exkl restid) har ej hänförts till djurslag (tab 2 och 7). Denna andel är såsom framgår av tablå 13 tämligen konstant för de olika grupperna.

Tablå 13. Andel arbetstid ej redovisad efter djurslag, % av total arbetstid exkl restid. Grupp 1 2

23 18 25 19 23 26

31 25

Samtliga 24

Av tab 7 framgår distriktsveterinärernas arbetsinsats, fördelad på djurslag. Denna tabell belyser bl. a. den minskade roll hästarna har för veterinärernas arbetsbörda. Detta djurslag var tidigare det dominerande djurslaget i veterinärernas praktik men upptar numera genomsnittligt endast 6,0 % av den arbetstid som redovisats per djurslag (ca l1/^ ti" 1 )- Trots att de varmblodiga hästarna endast torde utgöra drygt 1/5 av totala antalet hästar i landet, åtgår för dessa hästar praktiskt taget samma tid som för de kallblodiga (2,8 resp 3,2%). Förklaringen härtill är givetvis de varmblodiga hästarnas betydligt större ekonomiska värde, som gör veterinära insatser särskilt angelägna. Det dominerande djurslaget utgör nötkreaturen, som i genomsnitt upptagit 60,9 % ( 1 6 ^ tim) av den arbetstid som redovisats på djurslag. Denna fördelning är 4—SOU 1970: 53

genomgående i samtliga grupper utom i grupp 1, där för nötkreatur och svin redovisas en tidsåtgång på vardera 44 %. Över huvud gäller att nötkreaturen till följd av fördelningen på djurslag i olika delar av landet spelar en större roll i nu förevarande avseende ju längre norrut man kommer i landet (44,0 % i grupp 1 mot 71,0 i grupp 8). Det djurslag som eljest utgör distriktsveterinärens viktigaste klientel är som väntat svinen med genomsnittligt 18,1 % (5 tim) av arbetstiden. För dessa föreligger för olika delar av landet en omvänd tendens i förhållande till nötkreaturen, dvs svinen spelar den viktigaste rollen i de södra delarna av landet (44,2 % i grupp 1 mot 4,7 % i grupp 8). Av övriga djurslag upptar hundarna den största delen av distriktsveterinärens arbetstid. För dessa redovisas i genomsnitt 11,7 % eller 3 tim 9 min. I de södra delarna av landet har hundarna en relativt sett mindre betydelse för arbetsbördan än i norr. I grupp 1 är den relativa fördelningen 5,3 % mot 14,8 i grupp 7 och 14,4 i grupp 8. Detta resultat av undersökningen kan synas förvånande, då hundtätheten är lägre i norra Sverige än i södra. Förklaringen till den gjorda iakttagelsen torde emellertid vara att hundarna i de södra delarna av landet, där de mest arbetstyngda veterinärdistrikten finns, i stor utsträckning är lokaliserade till de stora tätorterna, där de ofta sköts av andra veterinärer än distriktsveterinärer. I de nordligare delarna av landet är tillgången på privatpraktiserande veterinärer ringa samtidigt som hundarna för distriktsveterinärerna ur sysselsättningssynpunkt måste antas spela en avgjort större roll än längre söderut. Men tydligt är dock att hundarna i praktiskt taget hela landet spelar en väsentlig roll för distriktsveterinärerna. Övriga djurslag än de här nämnda har en relativt sett liten betydelse för omfattningen av distriktsveterinärernas arbetstid. Därmed är givetvis inte sagt att veterinärerna inte har en väsentlig uppgift att fylla även när det gäller vården av dessa djur. 25

5.3.7 Arbetstid per 1 000 djur Utöver de förut nämnda redovisningarna på olika djurslag har arbetstid beräknats per 1 000 djur för hästar, kor 1 och svin (tab 8). Beräkningarna har skett med ledning av redovisad tid inom redovisningsgrupperna för respektive djurslag och antal djur enligt 1966 års jordbruksräkning. Resultatet blev att distriktsveterinärerna ägnar ca dy2 tim åt 1 000 hästar, 5 tim åt 1 000 kor och 50 min åt 1 000 svin. Per djurenhet kräver en häst alltså 30 % större veterinär arbetsinsats mätt i tid än en ko, medan ett svin behöver endast ca 15 % av insatsen för en ko. Vid jämförelse mellan grupperna är uppgifterna för hästar tämligen oregelbundna, vilket torde vara en följd av att hästarna är så fåtaliga och värdena därför grundade på ett mycket litet antal fall. För både nötkreatur och svin gäller en tendens mot ökad arbetsinsats per djur i de norra delarna av landet. Arbetstiden är i genomsnitt för nötkreatur 4 tim 35 min i grupperna 1—4 och för svin 45 min. För grupperna 5—8 är motsvarande tid 5 tim 45 min respektive 55 min. Angivna skillnad torde bl. a. sammanhänga med att besättningarna i de södra delarna av landet i regel är större än i de norra. Arbetstiden per djur räknat blir ofta av olika skäl kortare i större besättningar än i mindre. Vid användningen av de redovisade värdena per 1 000 djur för uppskattning av arbetsmängden inom ett givet distrikt bör beaktas att dessa värden inte är något mått på det totala vårdbehovet för respektive djurslag. Där ingår endast tid som redovisats under djurslag. Som nämnts utgör denna tid ca 75 % av totala arbetstiden. Även restiden som tillkommer måste beaktas. Vidare bör hållas i minnet att endast distriktsveterinärer deltagit i undersökningen. I den mån andra veterinärer även i fortsättningen kommer att vara verksamma i ungefär samma omfattning som f. n., kan man dock bortse från detta. Beaktas bör också att de angivna värdena är genomsnitt för djurslagen som helhet. Kravet på arbetsinsatser

torde variera mycket inom djurslagen, t. ex. mellan avelssvin och övriga svin. I tab 8 redovisas även relationstal, där arbetstiden (per 1 000 djur inom redovisningsgrupperna) för hästar och svin satts i relation till arbetstiden för nötkreatur. Om värdet för nötkreatur betecknas med 1, blir relationstalet för svin 0,2 i fem grupper, 0,1 i tre grupper och 0,2 i genomsnitt för samtliga grupper. Det genomsnittliga relationstalet för hästar blir 1,3. Då som nämnts en viss överskattning av arbetstiden per 1 000 kor förekommer torde dock relationstalen för hästar och svin ligga i verkligheten något högre. Veterinärstyrelsen brukar uppskatta arbetsmängden inom de olika distrikten bl. a. med hjälp av s. k. jämförelsetal som framräknas genom sammanräkning av antalet hästar, kor och svin inom resp distrikt, varvid häst och ko multipliceras med koefficienten 1 och svin med 0,1. Resultatet i bokföringsundersökningen skulle alltså tyda på att koefficienten för svin i stället borde vara 0,2 eller ev högre med tanke på den nämnda överskattningen av arbetstiden för kor.

5.3.8 Arbetstidens fördelning på olika tider av året Tab 9—17 redovisar arbetstiden (exkl. restiden) såsom distriktsveterinär för olika perioder av året. Redovisningen avser för respektive grupper och samtliga, dels en indelning av året i perioderna jan—april, maj—aug och sept—dec (tab 9 a—17 a med sammanfattning i tablå 14 a), dels perioderna mars—juni, juli—okt, nov—febr (tab

1 Redovisningen i bokföringsundersökningen avser samtliga nötkreatur (tjurar, kor, kvigor och kalvar), medan vid dessa beräkningar endast använts antalet kor i nämnaren. Antalet nötkreatur finns nämligen inte framräknat för distrikten. Detta innebär en överskattning av arbetstiden per 1 000 kor som dock inte torde vara av alltför stor betydelse, då huvuddelen av den arbetstid som redovisats under nötkreatur med säkerhet avser kor. SOU 1970: 53

9 b—17 b med sammanfattning i tablå 14 b). Av de två redovisade periodindelningarna visar den andra (mars—juni, juli—okt och nov—febr) klarast variationerna i den veterinära arbetsbelastningen under året. Av tablå 14 b framgår att arbetstiden för perioden mars—juni ligger i genomsnitt ca 20 % och för perioden nov—febr ca 15 % över den tid som redovisats för perioden maj—aug. Skillnaderna mellan de olika perioderna är kanske mindre än vad som kunde förväntas, då det i allmänhet anses att säsongvariationerna i den veterinära verksamheten är avsevärda. Med föreliggande stora variationer i årstidernas växlingar mellan olika delar av landet är det möjligt att en noggrannare differentiering av periodindelningen efter redovisningsgrupp skulle ge mer markanta säsongvariationer. Det har dock ansetts att det redovisningstekniskt enkla förfarandet med fast periodindelning enligt två alternativ ger en för ändamålet tillräcklig information.

Tablå 14 b. Genomsnittlig arbetstid per vecka under perioderna mars—juni, juli— okt och nov—febr.

Tablå 14 a. Genomsnittlig arbetstid per vecka under perioderna jan—april, maj— aug och sep t—dec.

5.3.9 Arbetstidens fördelning på olika tider av dygnet

Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Maj- -Aug == 100)

J a n — Maj— SeptGrupp April Aug Dec

-SeptJan—- MajAprill Aug Dec

51 — 43—- 47 — 117 60 60 60 52 04 .24 34 — 2 38 6Ö 60 3 6 60 114 06 „„45 46 32 — 122 3 41 60 60 36 ,~55 29 39 53 — 50 4 60 4 0 60 127 „„57 „„53 37 28 5 127 36 60 32 60 ^ 60 23 „^io „„43 24 — 120 26 6 31 60 65 65 40 „, 31 ,«59 33 — iU 7 38 6Ö 115 60 60 40 „.19 ^ 2 1 25 — 27 — 117 29 8 60 60 60 Samto-, 40 33 — 120 39™ 3,*53 liga 60 60 2 60

SOU 1970: 53

102 Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Juli--Okt =« 100)

Mars- Juli- Nov- Mars- Juli— NovGrupp Juni Okt Febr Juni Okt Febr

43^ 60

»å 113 100 115 38 37 — 125 60

60 A 3366 4 9 124 39 ±f 32 60 60

47^ 60

4 4 ^ 124 60

35^2

™ 5 6 118 32 — 2 3 29 2 6 60 137 32 4 -ZR 2Ä 60 60 „.52 60 40 H 34 — 119 37 H 3160 60

»i 3 2 1

6 7

»a -i

60 ^58 39 2917 28 8 2 8 23 60 122 60 60 Samt- „ 3 2 n 3 1 * 3 5 ^ 122 liga 38 60 60 60

Arbetstiden (exkl restiden) har redovisats dels med uppdelning av dygnet i perioderna kl 0.00—7.00, kl 7.00—17.00 och kl 17.00—24.00 (tab 18 a), dels i perioderna kl 0.00—7.00, kl 7.00—18.00 och kl 18.00— 24.00 (tab 18 b). Distrikten har därvid indelats i sex kategorier efter total arbetstid. Av redovisningarna framgår att i genomsnitt för samtliga kategorier är 2 % (40 min) av arbetstiden under en vecka förlagd till perioden kl 0.00—7.00, 76 % (26H tim) till perioden kl 7.00—17.00 och 23 % (8 tim) ull perioden kl 17.00—24.00. Om gränsen sätts vid kl 18.00 i stället för kl 17.00, erhålls följande fördelning på de olika tidsperioderna, nämligen 2 % (40 min), 80 % (28 tim) och 18 % ( 6 ^ tim). Av distriktsveterinärernas arbetstid är alltså i genomsnitt 5 % förlagd till perioden kl 17.00—18.00. Fördelningen av arbetstiden på olika ti27

der av dygnet är tämligen konstant och oberoende av den totala arbetstiden i distriktet. Dock finns som väntat en viss tendens som visar att en större del av arbetet är förlagd till tiden efter kl 17.00 resp kl 18.00, när den totala arbetstiden ökar. För distrikt med en genomsnittlig arbetstid om mindre än 20 tim är 21,2% av arbetstiden förlagd till tiden efter kl 17.00 mot 24,4 % för distrikt med en genomsnittlig arbetstid om 60 tim eller mer. Motsvarande andelar för tiden efter kl 18.00 är 16,8 och 19,2 %. Gränsdragningen vid kl 17.00 resp. kl 18.00 har motiverats av att arbetsdagen avslutas vid dessa tidpunkter för de flesta yrkesgrupper. En annan tidpunkt, t. ex. kl 19.00, skulle förmodligen ha medfört en avsevärd minskning av andelen arbetstid under den sista perioden av dygnet. Dessutom skulle antagligen ett starkare positivt samband framkomma mellan total arbetstid och den andel av arbetstiden som förlagts till kvälls- och nattid. 5.3.10 Arbetstidens fördelning på olika kontaktformer Vid bokföringen har en indelning av arbetstiden skett efter kontaktform, varvid direkt kontakt med djurägaren hänförts till »Besök av veterinären», »Besök hos veterinären» eller »Telefonkontakt». Den sist-

nämnda kontaktformen har indelats i telefontid och annan tid. Övriga aktiviteter, med undantag av sammanträden som utgör ett särskilt alternativ, har redovisats under »Övrigt» (som exempel kan nämnas köttbesiktning, undervisning, laboratoriearbete, iordningställande av tjänsteavdelning, medicinhämtning och receptinlämning). Den övervägande delen av distriktsveterinärernas arbete i tjänsten redovisas såsom ambulant verksamhet, dvs veterinären besöker vederbörande djurägare. I genomsnitt 52,0 % av arbetstiden exkl restid åtgår för dylik verksamhet (tab 19). Ytterlighetsvärdena representeras av grupp 7 med 43,4 % och grupp 2 med 58,3 %. Av den återstående arbetstiden är den andel som avser telefonkontakt tämligen konstant för de olika grupperna, i genomsnitt 16,3 % vilket motsvarar 5 tim 45 min. För »Besök hos veterinären» (8,7 % i genomsnitt eller 3 tim 4 min) och »Övrigt» (22,4 % i genomsnitt eller 7 tim 54 min) är variationen mellan grupperna däremot relativt stor. Detta torde kunna förklaras av att uppdelningen av arbetstiden på »Besök hos veterinären» och »Övrigt» i många fall blivit godtycklig. Till »Övrigt» har sålunda hänförts sådana aktiviteter som laboratoriearbete och iordningställande av tjänsteavdelning, där gränsdragningen mellan »Besök hos veterinären» och »Övrigt» lätt kan bli flytande.

SOU 1970: 53

Bilaga 1

Redovisningsblankett

Rnkförin^ för

daeen

1966/67

AKTIVITETER Anteckna nedan klockslaget, då en ny aktivitet Siffrorna inom parentes avser de underrubri- För vidare anvisningar se sid. 2—3. ker under vilka aktiviteten skall specificeras

påbörjas.

Veterinär verksamhet

i. Djurskydd (I—V) 5. Köttbesiktningar med därtill ansl. verks. (I—IV)

7. Resor och andra förflyttningar i tjänsten 8. Annan veterinär verksamhet (I—V) (ange vilken på blankettens baksida) övrig verksamhet UNDERRUBRIKER

Markera med ett kryss i tillämpliga

rutor. För vidare anvisningar

se sid. 3.

I. Tillämplig/! befattning eller uppdrag a. Distriktsveterinär

d. Ai-veterinär e. Banveterinär f. Gränsveterinär/importbesiktningsg. Annan/t befattning eller uppdrag II. Huvudaktivitet a. Hälso- och sjukvård bland husdjur b. Livsmedelshygien och annan omIII. Aktuellt distrikt a. Egna distriktet b. Annat distrikt (ange vilket) 1. Jourtjänst

IV. Kontaktform (och motsv.) a. Besök av veterinären (ej sammanb. Besök hos veterinären (ej sammanc. Sammanträde d. Telefonkontakt

e. övrigt V. Djurslag b Häst kallblodig d. F å r och get e. Svin g. Pälsdjur i. Katt j . Annat djurslag

SOU 1970: 53

Var vänlig kontrollera att blanketten är fullständigt ifylld!

Bilaga 2

Grupp 1 Kristianstads län Brösarp Kristianstad Löderup Tollarp Tomelilla Tommarp Ängelholm

Antal distrikt inom population och urval : för olika redovisningsgrupper

Hallands län Falkenberg G et in ge Halmstad Laholm Tvååker

Grupp 2 Kalmar län Malmöhus län Anderslöv Eslöv Höganäs Hörby Höör Kattarp Kävlinge Lund Löberöd Malmö Mörarp Sjöbo Skurup Teckomatorp Trelleborg Tågarp Veberöd Vellinge Vollsjö Ystad

30 Borgholm Löttorp Mönsterås M örbylånga Rockneby Torsås V assmolösa Vimmerby Blekinge län Karlshamn Ramdala Ronneby Sölvesborg Gotlands län Hemse Klintehamn Ljugarn

Slite Visby

Grupp 3 Östergötlands län Boxholm Brokind Kisa Söderköping Valdemarsvik Åtvidaberg Ödeshög Österbymo Jönköpings län Aneby Eksjö Gränna Jönköping Mariannelund Nässjö Reftele lavsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Österkorsberga Kursiverade distrikt ingår i urvalet SOU 1970: 53

Kronobergs län Alvesta Lammhult Lenhovda Ljungby Markaryd Tingsryd Växjö Älmhult Kalmar län Emmaboda Gamleby Högsby Målilla Nybro Oskarshamn Västervik Blekinge län Eringsboda Olofström Kristianstads län Broby Båstad Hässleholm Klippan Örkelljunga Malmöhus län Röst ånga Hallands län

Lysekil Mölndal Strömstad Tanum Uddevalla Varekil Äivsborgs län Alingsås Blidsberg (Extra distrikt till Ulricehamns distrikt) Borås Herrljunga Horred Lilla Edet Limmared Rävlanda Skene Svenljunga Trollhättan Ulricehamn Älvängen Skaraborgs län Hjo Vartofta

Grupp 4 Östergötlands län Klockrike Linköping Mjölby Norrköping Skänninge Östra Husby

Kungsbacka Torup Ullared Varberg

Älvsborgs län

Göteborgs och Bohus län

Skaraborgs län

Dingle Jörlanda Kungälv

Axvall Falköping Grästorp

SOU 1970: 53

Sollebrunn

Götene Järpås Kvänum Lidköping Nossebro Skövde Tidaholm T öreboda Vara

Grupp 5 Stockholms län Drottningholm Elmsta Gustafsberg Märsta Norrtälje Rimbo Södertälje Tungelsta Östhammar

Uppsala län Alunda Bålsta Enköping Skärplinge Tierp Uppsala Örsundsbro

Södermanlands län Björkvik Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Malmköping Nyköping Strängnäs Vagnhärad Vingåker

Värmlands län Kil Säffle Örebro län Fellingsbro Hallsberg Odensbacken Pålsboda Örebro Västmanlands län Arboga Fjärdhundra Köping Västerås Östervåla

Grupp 6 Östergötlands län Finspång Motala Tjällmo Äivsborgs län Bengtsfors Brålanda Dals-Ed Färgelanda Mellerud Åmål

Molkom Skönnerud Sunne Uddeholm Visnum Värmlands-Dalby Årjäng Örebro län Askersund Bångbro Fjugesta Karlskoga Lindesberg Nora

Malung Mora Nås Orsa Gävleborgs län Bergsjö Bollnäs Dels b o Edsbyn F är ila Hudiksvall Ljusdal Söderhamn Västernorrlands län

Västmanlands län Heby Norberg Sala Kopparbergs län Borlänge Fors Hedemora Leksand Rättvik Smedjebacken Sunnansjö Svärd sjö

Backe Bredbyn Fränsta Härnösand Indals-Liden Långsele Nyland Ramsele Skog Sundsvall Trehörningsjö Örnsköldsvik Jämtlands län

Gysinge Ockelbo Storvik

Bräcke Hammerdal Månsåsen Ragunda Svenstavik Östersund

Grupp 7

Grupp 8

Värmlands län

Kopparbergs län

Tors by

Älvdalen

Kopparbergs län

Jämtlands län

Dala-Husby

Föllinge

Gävleborgs län

Skaraborgs län Hova Karlsborg Värmlands län Arvika Filipstad Häljebol Kristinehamn

32 SOU 1970: 53

Hede Mörsil Offerdal Strömsund Sveg Västerbottens län Bjurholm Burträsk Byske Dorotea Lycksele Lövånger Nordmaling Norsjö Nysätra Skellefteå Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Norrbottens län Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Pajala Piteå Råneå Älvsbyn Överkalix

SOU 1970: 53

£•»

•a a< a, 3

©^

Ti" ©"

1 CJ

ro rr

• *

—r

t-T

"-1

v»

—*

©~ <N

©'

—

—i

—

ö"

— ©"

ts o"

a a

— o"

<N I SO — ISO «N I SO CN | v o

isc

r- i© m !vO PI

»O ! © CI :SO 00 <N

o >o

SO l-H ;sC

SO i © <N iSO

ISO

•<*• ISO

a i^ i O N IO m i-H I SO fN I SO

|sO —i I SO ™ I s o

-HS

HS^ISHS o

D cd

•a

a a,

CO CO i—i •l-H

a SOU 1970: 53

•—<

E «t

«j en

-H

—

•—•

Tf —

-H

M C

'B o b

—<

Tt"

O |0 O I O fN | © ro l o IS 00 IS r o IIvoO i-iO IS Tt- 1° o 1° "* !° CN IS oo I| Oo OO fN l O fN l O

f"- 1 ° TT 155 ^ oo

TJ-

| V 0 ^ oo | V D « <o|vo

ON j O M i n l o —i

TJ-

l o fN

IS t IS

I O o> I O i - I O ON I O IO l o —i l o — l o oo r-~

oo i o r - I O r o Il O o CN l o (N I O O

in |© fN l o Tiro

IQ -H IS Tt- IS -

I O IO | O N I O l o >n l o T}- i o O Tt"

~ Ii Qo

Tt- I © Tt | o

ON | © Ti- l o fN ro

I O oo I O ^ t I O l o —i l o r o l o — Tt tN

O IQ l o

r n |vO <N

r o I O r - I O CN I O O I Q I O <N I O r o l O lo Tt

|0 IQ o Il Oo T>nt Il Oo roo i- l o l o <N IS -. 1° IO t—

—

1°

I Q fN I O " * INO —c lo lo

i n | © r— ro l o —

1 T3

>d a

a PS

u «

>a c

'5b > et X>>

<c Q

I© l o o ro

ro I Q io

*»

«J

Tf —

IO O |© IS >n fN l o r o l o

|© lO O in

m IQ O (S Ivo — ro

O ro

ro I O .o

Tf I Q ^ IO —i l o " " l o rr-~

Tt 1 -* |© O |© £IS - IS 00 i n | o Tf l o ro Tf Tf 1 -* o ON

1 IS t s Il Oo —f N I| Oo f00N Il Oo O (N

OO I O r o I O IO CN l o

-C

SOU 1970: 53

|© lO fN in

ON I O (N l O

O ro

r» Tt

ON | © ro l o O Tf

— lo ~

~ IS °o|S

Ti" | 0 fN l o

ON I O o I O O I O ON ' O l o — l o r o l o ^H i o ro

Tj- | © o IQ O. -H |vo r o r-ro

ro i o O ro

in ro

ro in

I O T]- I O l o — l o fS l o ro Tt

|vO

INO

—

i o |0 ro

IQ Ti" IQ r o |l oo r*l I O O

rN l o o fN

00 I Q r^ i o r l o ro l o

IS (N Ii Oo iOn II OO <N— Il Oo •rf Il Oo - , I! Oo

fN <r\ l O in fN

Tf in

O ro

Tt- i © m lo Tf O

» n r t m

i^inr-

»/-i

I vi

r l >/">

I «->

ff\N«m

<— M VC CO \D

VO CN ^f

n t-» V£> rj- <3\

•*

I r- M - N

n r~ vo \ -rf

co i c© oo >/o oo

o £ ed

I co co

r i x-i n -^ O

O o o t m N - i a oo to 3

ca 00

on a moooV" ' Nrom

O O

•* n — i •*

r - O rn

Tf ^ C \ ^ <

x-r o" •* 00 M ^ t (^

o o o o, o" o" o" o" o

V-l 00 00 oo co

oo co oo co

t N ^

Cl • * co r f TJ-" rn <s •<*• co

co co O p- r-

PÄ

o ä T3 -S

É ^ -4-> cd* o •.°°"»J ä <u ^ a .ti o C JD lH O tU

o tn cd > 36

;a ^

E op oC 2 o o c o .^ - O — • | c ed 0 09

r>i r»t ^ v> r l c-, Tt i n vo

c C/5

SOU 1970: 53

E rt

E cl

rt tsO

V3 a

-T

©"

cs —T

t> ©*

f; »n

ra CN

*"N

•* •-«

—

ä d

E et a oo W3 a

(50

°i

©"

•-?

-T

-*"

s *^

OO 1 © —. | v o in ro

1 © •<* | © s o ISO —i | s o r o

<N | ©

>n 1 © -H 1 © ^ ISO r-H |SO ro ^H ro

i © m 1© so SO CS Iso CN

SO | © —l ISO

<N I © • * I © ^H |sO ^ |SD i/O rsl

|0 1° SO f-J |SD

• t i o m i o ro I so — 1 so

00 1 © Tf ISO IS r^ 1I s©o Osr o IQ Iso

•* l©

•* ©"

IQ O IQ ISO ^H | v o SO *-i

t~ I© in I© <N ISO <N |so

SO 1© <N 1© ro |so -<t Iso ro « ro

rt so

•* 1© O 1© "* |sO Vt |SO

in <n

IS <* 1Iso© —ii n IS <tfr o ||s o0 ro

•>* <N I © _ . 1 © -^ |so |so >n —• ro ro | © (S 1© uo I s o r o ISO <n ro • * 1© so I O »-< I s o fN | s o

O 1© r o ISO

*-. 1Iso© rOo IQ IsO

Ti- | ©

—1155 SO ro

IQ Iso

r» 18* IS rs |so

1 © © | © Os r o I s o — Iso r o

so ro © 1© -* Ivo

O T» C ca c

•a

£3

.SO '5b —

<u TJ

>^ J2C>O> ?T _c

O O

5 3

SOU 1970: 53

00 C

'2 E ,g 1/5 'So > E o 13

E Ö 3 00

t i 37

*T.

"*-

'"i

°i

—H

—^

— ©"

m o

-H O

00 •*

fS «S

fS O

TJ-

ro »O

-O

CT\

—i

©*

oo Os~

ro ©~

«M

»/->

oo"

t--"

©"

O ro"

fl <vf

ro ©~

o o

-1

ö"

«-r

• o I O - [ O ^f I O >n i O ^ I O vo I© _ "fr I^O >0 |v© <N | v o »-< |VO »O |vO

~ o*

IO as I© oo I© _^ I© vo I©

" >/-> Ov I ©

—< | v o

> "3 :0

1^ IO 0\ IO N >/-> IvO (N | v o ^

I O O I O OO I O ^ | v o i i | v o (N |vO ~

I O _ I O ^O I O • * I O ^ I O | v o *~< | v o - H |V£> r o | \ o " • |vO

O J O O i O <N J O -H . O r o I © — ; © _ >^ | v o TT | v o -fr | v o <-( | v o r o | v o « | \ o "

I © •**• I © 00 I © VO I © l^o r o | v o *-< | v o *H | v o

* IS 2 |§

I©

- j I© 00 i©

S ca

:«1

ro ;©

I©

60 60

3 *-"

—

3 J

fc 38

« SOU 1970: 53

c/3 a

«-<

—

—i

—

00 f*

—i

in o"

to a

fS IO O I© VO I© oo I©

r - i © —i i © o

' O >o i ©

SOU 1970: 53

Tab 9 a. Arbetstid såsom distriktsveterinär, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året, samtliga distrikt.

Aktivitet

Djursjukvård Annan profylax än organiserad Djurskydd Köttbesiktning Undervisning

Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Maj—Aug : = 100)

Jan— April

Maj— Aug

Sept— Dec

Jan— April

Maj— Aug

SeptDec

31 <* 60 30 60 3 60 7 60 7 60

27 4 i 60 37 60 3 60 4 60

»3 •i

—

102 Resor

»Å »8

Annan veterinär verksamhet

5 ^ 60

4 ^ 60

Summa arbetstid (inkl restid)

59^ 60

50^ 60

Summa arbetstid (exkl restid)

39™ 60

32^ 60

60 19 60 7 60 1166

6Ö

*s »s ,,40 33 — 60

Tab 9 b. Arbetstid såsom distriktsveterinär, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året, samtliga distrikt.

Aktivitet

Djursjukvård Annan profylax än organiserad Djurskydd Köttbesiktning Undervisning

Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Juli—Okt == 100)

Mars— Juni

Juli— Okt

Nov— Febr

Mars— Juni

Juli— Okt

Nov— Febr

»i 'i

60 22

-Ä

3 60 2 60 1 60

2 60 14 60 1 60

Resor

»8

» ;

Annan veterinär verksamhet

»•

Summa arbetstid (inkl restid)

»i

Summa arbetstid (exkl restid)

39 6Ö

60 32 31 g 60

5 60 13 60 8 60 37 60

•i »i "i

SOU 1970: 53

Tab 10 a. Arbetstid såsom der olika perioder av året.

distriktsveterinär inom grupp 1, fördelad på olika aktiviteter unGenomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Maj—Aug = 100)

Jan— April

Maj— Aug

Sept— Dec

Jan— April

Maj— Aug

SeptDec

Djursjukvård

39 1

108 Annan profylax än organiserad

76 Djurskydd

>i3

»s

—

Köttbesiktning

—

1235 Undervisning

—

Resor

18 18

109 Aktivitet

Annan veterinär verksamhet Summa arbetstid (inkl restid) Summa arbetstid (exkl restid)

60 50 60 3 60 39 60 1 60

— 3 60

—

3 ° 6Ö

7^ 60 44 69 60

51 11 60

»ä «• - ;

17 58

fi 6 6Ö 64

47^ 60

Tab. 10 b. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 1, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året.

Aktivitet Djursjukvård Annan profylax än organiserad Djurskydd

Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Juli—Okt - 100)

Mars— Juni

Juli— Okt

NovFebr

Mars— Juni

Juli— Okt

NovFebr

»i

—

37 18 60 7^ 60

3 60 3 60

Köttbesiktning Undervisning

—

Resor

29 17 6Ö

Annan veterinär verksamhet

ill

Summa arbetstid (inkl restid) Summa arbetstid (exkl restid) SOU 1970: 53

33 60 2 60 29 60 1 60 13 £ 60 6

6Ö

>i2 60 11 60

60 49 66 60

59 i i 60

•s

49^ 60

43^ 60

»Å

115 41

Tab Ila. Arbetstid såsom der olika perioder av året.

distriktsveterinär inom grupp 2, fördelad på olika aktiviteter un-

Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim Aktivitet

Djursjukvård Annan profylax än organiserad Djurskydd Köttbesiktning Undervisning

Jan— April

Maj— Aug

Sept— Dec

Jan— April

Maj— Aug

SeptDec

31 l 3 60 243 60 1 60 1 60 9 60

30^ 60 31 60

29 £ 60

23-1 60

—

4 ^ 60

Resor Annan veterinär verksamhet

Index (Maj—Aug -= 100)

Summa arbetstid (inkl restid)

558 8

43 Summa arbetstid (exkl restid)

338 8

6Ö

—

6 60 9 60

—

16 2 0

3 ^ 60

3 li

60 44 52 — 60

551 1

6Ö

4 34 34 ° 6Ö

6Ö

336 6

2 4

60 Tab 11 b. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 2, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året. Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Jndex (Juli—Okt == 100)

Aktivitet

Mars— Juni

Juli— Okt

Nov— Febr

Mars— Juni

Juli— Okt

Nov— Febr

Djursjukvård

-,-,46 60

29 A

29^ 60

2 ^ 60 1 60 6 60 9 60

—

17g 60 5 ^ 60

250 Annan profylax än organiserad

2 ^ 60

Djurskydd

60 34 60

— 1 60 9 60

Köttbesiktning

0 Undervisning

—

Resor

»1

Annan veterinär verksamhet

60 3 ^ 60

Summa arbetstid (inkl restid)

59 l 4 60

55 l 3 60

115 Summa arbetstid (exkl restid)

39^ 60

•i

,^38 37 — 60

»Ä

'ä

SOU 1970: 53

Tab 12 a. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 3, fördelad på olika akitiviteter under olika perioder av året. Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim Aktivitet

Djursjukvård Annan profylax än organiserad Djurskydd Köttbesiktning

Jan— April

Maj— Aug

3 33 _£_ 60 9 60 1 60

33 29 — 60 19 60 3 60

—

0 Sept— Dec

Jan— April

Maj— Aug

SeptDec

27 60

ill

60 5 60 6 60 4 60

—

2019 60

12 18 18 6Ö

6Ö

»i

2 60

Undervisning Resor

Index (M[aj—Aug : = 100)

2 22 1 1 60

Annan veterinär verksamhet

6 Summa arbetstid (inkl restid)

6 Summa arbetstid (exkl restid)

«S »é

6Ö

»s

Tab 12 b. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 3, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året. Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim Aktivitet

Djursjukvård Annan profylax än organiserad

Mars— Juni o, 14 33 — 60

Mars— Juni

Juli— Okt

Nov— Febr

—

6Ö

»ä

4 ^ 60

115 Juli— Okt

60 12 60

3 60

Djurskydd

Index (Juli—Okt •= 100)

Nov— Febr

»i •1 6 60 4 60

— 1 60

Köttbesiktning

—

Undervisning

—

Resor

22 23 — 60

1188 Annan veterinär verksamhet

«•

Summa arbetstid (inkl restid)

-i

33 60

-k

321 * 60

Summa arbetstid (exkl restid)

SOU 1970: 53

Tab 13 a. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 4, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året.

Aktivitet Djursjukvård Annan profylax än organiserad Djurskydd Köttbesiktning

Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Maj—Aug == 100)

Jan— April

Maj— Aug

Sept— Dec

Jan— April

Maj— Aug

SeptDec

42^ 60 224 60 7 60 0

34^ 60 44 60 10 60 —

34^ 60 40 60 10 60 1

—

8 60

Undervisning Resor

Summa arbetstid (exkl restid)

10 60

*S »Å

Annan veterinär verksamhet Summa arbetstid (inkl restid)

60 5

60 29 50— 60

-l

59^ 60 53 39 — 60

"8 •i 21

6fil 1

60 55 60

Tab 13 b. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 4, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året.

Aktivitet Djursjukvård Annan profylax än organiserad

Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Juli—Okt == 100)

Mars— Juni

Juli— Okt

Nov— Febr

Mars— Juni

Juli— Okt

Nov— Febr

41 g 260

34^ 60 29 60 6 60

35^ 60

2*±

—

60 10 60

Djurskydd Köttbesiktning

—

Undervisning

—

Resor

-»,43 60

37 I960

Annan veterinär verksamhet

4^ 60

Summa arbetstid (inkl restid)

71 H

3^ 60 22

Summa arbetstid (exkl restid)

«360

338 8

60 11 60 1 60 18 60 29 20 60 5^ 60

64 U

44^ 60

60 SOU 1970: 53

Tab 14 a. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 5, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året. Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim Aktivitet

Jan— April

Djursjukvård

60 Arman profylax än organiserad

1* 60

Djurskydd

—

Köttbesiktning

0 4 60

Undervisning Resor Annan veterinär verksamhet Summa arbetstid (inkl restid) Summa arbetstid (exkl restid)

Index (Maj—Aug = 100)

Maj— Aug

Sept— Dec

Jan— April

Maj— Aug

SeptDec

226 6

—

38 60 1 60 1 60

60 38 60 2 60 10 60

—

»i »i

55** 60

•3

«57 32 — 60

Tab 14 b. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 5, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året. Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Juli—Okt = 100)

Aktivitet

Mars— Juni

Juli— Okt

Nov— Febr

Mars— Juni

Juli— Okt

Nov— Febr

Djursjukvård

» *

241Z

»i

—

4 ^ 60

56 60 1 60 1 60

Annan profylax än organiserad Djurskydd Köttbesiktning Undervisning Resor

60 27 60

0 7 60 1 60

— 60

»i

1 60 3 60 4 60 27 16 6Ö

Annan veterinär verksamhet

4 ^ 60

«s

Summa arbetstid (inkl restid)

54 « 60

«l

22 49 — 60

Summa arbetstid (exkl restid)

35^ 60

32 SOU 1970: 53

Tab 15 a. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 6, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året. Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Maj—Aug = 100)

Aktivitet

Jan— April

Maj— Aug

Sept— Dec

Jan— April

Maj— Aug

Sept— Dec

Djursjukvård

37 60

21 »

29 19 — 60

l " 60

25 60 7

53 60 1

94 Annan profylax än organiserad

5 Djurskydd

60 1

Köttbesiktning

60 4 60

Undervisning Resor Annan veterinär verksamhet

60 2

5 -l 60

Summa arbetstid (inkl restid)

46 Summa arbetstid (exkl restid)

31 H

60 7

60 44 60

»i '£

•i

39 H

?(, 26

24 4360

Tab. 15 b. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 6, der olika perioder av året.

Aktivitet Djursjukvård Annan profylax än organiserad Djurskydd

Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Juli—Okt » 100)

Mars— Juni

Nov— Febr

Mars— Juni

Juli— Okt

Nov— Febr

20 S

—

840 Juli— Okt

26 " 60

60 23 60 6 60 1 60

59 60 1 60

Köttbesiktning Undervisning Resor Annan veterinär verksamhet Summa arbetstid (inkl restid) Summa arbetstid (exkl restid) 46

på olika aktiviteter un-

2 60

. 60 9 ]

6Ö 5 60 7

60 8

60 60

»S

3 ^ 60

34^ 60

29 23 — 60

60 41Z

60 SOU 1970: 53

Tab 16 a. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 7, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året. Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim Aktivitet

Djursjukvård Annan profylax än organiserad Djurskydd Köttbesiktning Undervisning Resor

Jan— April

29* 60 28 60 11 60 8 60 18 60 49 20 60 33

Annan veterinär verksamhet

88 Summa arbetstid (inkl restid)

29 59 — 60

Summa arbetstid (exkl restid)

6Ö

40 6Ö

Maj— Aug

'å

Sept— Dec

2 60 8 60 10 60

0 1

— 44 17 — 60

Index (Maj—Aug •= 100)

-Ä 4o

•s »a «i »s <

Jan— April

Maj— Aug

SeptDec

—

92 Tab 16 b. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 7, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året. Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Juli—Okt = 100)

Aktivitet

MarsJuni

Juli— Okt

Nov— Febr

Djursjukvård

25 28 60

23 5 9 60

50 60

Annan profylax än organiserad Djurskydd Köttbesiktning Undervisning Resor

60 _8_ 60 _2_ 60 20 24 60 l5360

Summa arbetstid (inkl restid)

57 S O U 1970: 53

60 J_

Annan veterinär verksamhet

Summa arbetstid (exkl restid)

3_3

42 60 18 37 60

1_ 60 6 60 16

19 60 13 60 12 60 2_ 60 20 60 10 18 60

Mars— Juni

Juli— Okt

NovFebr

30 60

7 ^ 60

15 60

50 60

15 60

40 60

Tab 17 a. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 8, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året.

Aktivitet Djursjukvård Annan profylax än organiserad Djurskydd Köttbesiktning Undervisning Resor

Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Maj—Aug = 100)

Jan— April

Maj— Aug

Sept— Dec

Jan— April

Maj— Aug

SeptDec

24™ 60 12 60

21* 60 10 60 1

27 60 6

—

0 45 60 17 60 60

31 60

45 18 18 6Ö

60 4 ^ 60

Annan veterinär verksamhet

3 * 60

3 ^ 60

Summa arbetstid (inkl restid)

»a

Summa arbetstid (exkl restid)

1» 60 21 60

27^1 60

60 Tab 17 b. Arbetstid såsom distriktsveterinär inom grupp 8, fördelad på olika aktiviteter under olika perioder av året.

Aktivitet

Djursjukvård Annan profylax än organiserad Djurskydd Köttbesiktning Undervisning Resor Annan veterinär verksamhet

Genomsnittlig arbetstid per vecka, tim

Index (Juli—Okt = 100)

Mars— Juni

Juli— Okt

Nov— Febr

24^ 60 35 60 6 60 5 60 6 60 ^26 22 — 60 3 2?

60 Juli— Okt

Nov— Febr

23 60 11

^37 22 — 60 6 60 2 60

60 1 60

60 31 60

—

19H

«ä

«•

—

Summa arbetstid (inkl restid)

511?

«å

Summa arbetstid (exkl restid)

29" 60

-,. 58 23 60

-s

SOU 1970: 53

Tab 18 a. Spridning av arbetstid såsom distriktsveterinär, exkl restid, på olika perioder av dygnet. Genomsnittlig Relativ fördelning, % arbetstid per Kl. Kl. Kl. vecka, 0.00— 7.00— 17.00— tim 7.00 17.00 24.00 —20 20—29 30—39 40—49 50—59 60— Samtliga

1.0 1,7 2,1 2,2 1,4 1,4 1,8

77,8 77,3 75,2 74,3 71,6 74,2 75,5

21,2 21,0 22,7 23,5 27,0 24,4 22,6

Summa 100 100 100 100 100 100 100

Tab 18 b. Spridning av arbetstid såsom distriktsveterinär, exkl restid, på olika perioder av dygnet. Genomsnittlig Relativ fördelning, % arbetstid per Kl. Kl. Kl. vecka, 0.00— 7.00— 18.00— tim 7.00 18.00 24.00 —20 20—29 30—39 40—49 50—59 60— Samtliga

1,0 1,7 2,1 2,2 1,4 1,4 1,9

SOU 1970: 53

82,2 83,0 80,3 80,0 76,7 79,4 80,3

16,8 15,3 17,5 17,9 22,4 19,2 17,8

Summa 100 100 100 100 100 100 100

t-;

©"

ro vo"

tN vo"

oo"

r-"

vq vo*

•o c

O WO

• > *

<N <S

~" "1

co C

ro oo"

t-"

vq r-f

vo"

oo"

in m"

ro vo"

VO ©"

ro lo"

Ti-

^^ "*

O tN

«s

tvo

tN t—

—<

m Os

—

"* fS

oo ro in

ro • * "

°°-

V©

VM TT tN

o o o o o o

</o

J "O bl

o o

ivo

c o o o o o o o oo I O —i Ivo

SOU 1970: 53

Nordisk udredningsserie (Nu) 1970

Kronologisk förteckning

1. Samordnad utbyggnadsplanering inom Nordel. 2. Uddannelses- og forskningsspprgsmål. 3. Provelosladelse. 4. La cooperation internordique en matiéres économiques et culturelies. 5. Nordisk gränsregion miljövård och urbanisering. 6. Konsumentundervisning i skolen.

Statens offentliga utredningar 1970

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Jordbruksdepartementet

Grundlagberedningen. 1. Riksdagsgrupperna • Regeringsbildningen. [16] 2. Ersättare för riksdagsledamöterna. [17] 3. Allmänna val på våren? [27] Svensk FN-lag. [19] Militära straff och disciplinmedel. [31] Polisen i samhället. [32] Hemförsäljning. [35] Revision av vattenlagen. [40] Gruvrättslig speciallagstiftning. [45] Skydd mot avlyssning. [47] Svensk författningssamling. [48]

Statligt stöd till fiskehamnar. [5] Distriktsveterinärernas tjänstgöringsförhållanden, m.m. [53]

Försvarsdepartementet Värnpliktstjänstgöringens civila meritvärde. [12]

Socialdepartementet Livsmedalsstadgekommittén. 1. Ny livsmedelsstadga m.m. Del I. Förslag och motiv. [6] 2. Ny livsmedelsstadga m.m. Del II. Bilagor. [7] Folktandvårdens utbyggande och reglering. [11] Yrkesskadeförsäkringens finansiering. [49]

Handelsdepartementet Rationell bensinhandel. [24] Om lotterier. [52]

inrikesdepartementet Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) 1. Balanserad regional utveckling. [3] 2. Urbaniseriingen i Sverige. Bilagedel I till Balanserad regional utveckling. [14] 3. Regionalekonomisk utveckling. Bilagedel II till Balanserad regional utveckling. [15] Medel för styrning av byggnadsverksamheten. [33] Svenska folkets inkomster. [34] Ungdom - Bostad. [43] Den äldre arbetskraften inom byggnadsindustrin. [46i]

Civildepartementet Barns utemiljö. [1]

Kommunikationsdepartementet Snöskotern - fordonet och föraren. [9] Körkort och körkortsregistrering. [26]

Finansdepartementet Upphandling av byggnader. Del 2. Administrationen. [18] Understödsföreningar. [23] Aspirationer, möjligheter och skattemoral. [25] Tjänstgöringsbetyg. [28] Decentralisering av statlig verksamhet. [29] Stordriftsfördelar inom industriproduktionen. [30] Kilometerbeskattning. [36] Översyn av vissa punktskatter. [37] Förtrolig företagsinformation och börshandel. [38]

Industridepartementet Sveriges energiförsörjning. Energipolitik och organisation. Samarbetsutredningen. 1. Företag och Samhälle. Del 1. Förslag med motiv samt bilagor. [41] 2. Företag och Samhälle. Del 2. Hearings med företrädare för samhällsorgan, företag, löntagarorganisationer, politiska partier m. fl. Mellansvensk gruvindustri. [51]

Utbildningsdepartementet Om stat och kyrka. [2] Yrkesutbildningsberedningen. 1. Reformerad lärarutbildning. [4] 2. Yrkesteknisk högskoleutbildning. [8] 3. Viss medicinsk och farmaceutisk yrkesutbildning. [50] Fria läromedel. [10] Kompetensutredningen V. Behörighet, meritvärdering, studieprognos. Specialundersökningar av kompetensfrågor. [20] (Utkommer senare.) VI. Vägar till högre utbildning. Pedagogisk utbildning och forskning. [22] Sexualkunskapen på grundskolans låg- och mellanstadier. [39] Språkundersökning bland finländska barn och ungdomar i Sverige. [44]

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

K L Beckmans Tryckerier AB 1970

ALLF