Utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjänst betänkande

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

vissa värnpliktiga i stabstjänst Betänkande avgivet av Utredningen om handräckningsvärnpiiktiga Stockholm 1971

Statens offentliga utredningar 1971:57 Försvarsdepar temente t

Utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjänst

Betänkande avgivet av Utredningen om handräckningsvärnpliktiga Stockholm 1971

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971

Till Statsrådet och Chefen för Kungl Försvarsdepartementet

Med stöd av Kungl Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1966 anmodade chefen för försvarsdepartementet den 22 juni samma år dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, numera organisationsdirektören hos försvarets rationaliseringsinstitut F U Nihlfors att utreda utbildningstiden för värnpliktiga med begränsad militär användbarhet m m och uppdrog åt departementssekreteraren i departementet E P Kourtzman att vara sekreterare åt utredningen. Utredningen har arbetat under benämningen Utredningen om handräckningsvärnpliktiga. Uppdraget har sedermera vidgats genom att Kungl Maj:t den 10 november 1967 föreskrivit, att uppdraget skall omfatta även de värnpliktiga som, utan att tillhöra besiktningsgrupperna 3 och 4, används för stödfunktioner inom krigsmaktens fredsorganisation. Enligt direktiven bör delförslag kunna läggas fram i den mån utredningen finner det vara lämpligt. Utredningen framlade därför i juni 1968 ett delbetänkande med rubriken Vissa personal- och driftfrågor vid militära matinrättningar och mässar (FÖD stencilerat betänkande 1968: 2). I juni 1970 avgav utredningen ett annat delbetänkande med rubriken Bemanningsformer för statliga isbrytare och sjömätningsfartyg (FöD stencilerat betänkande 1970: 9). Utredningen avser att hösten 1971 avge sitt slutbetänkande beträffande utbildning SOU 1971: 57

m m av värnpliktiga med begränsad militär användbarhet m f l . Utredningen har emellertid bedömt det vara fördelaktigt att i ett särskilt betänkande behandla ett avsnitt av utbildningsverksamheten, som väsentligt skiljer sig från verksamheten i övrigt och till vilket ställning kan tas utan att utredningens slutbetänkande behöver avvaktas. Det är här fråga om utbildningen av värnpliktiga med begränsad militär användbarhet vid arméns stabs- och sambandsskola, vilka avses för stabstjänst i krigsorganisationen. Utredningen överlämnar härmed ett betänkande med rubriken Utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjänst. I handläggningen av detta betänkande har förutom undertecknade deltagit fem av utredningens experter, nämligen regementsofficeren i försvarsdepartementet överstelöjtnanten B Sjöberg, majoren vid arméns stabs- och sambandsskola B O Nyström, majoren vid marinstaben B Hammar, majoren vid flygvapnet S Norrmo och kaptenen vid arméstaben R Ericson. I utredningsarbetet har även föreståndaren för Birkagården H V Renberg deltagit. Stockholm i juni 1971

Folke Nihlfors Per

Kourtzman

Innehåll

Kapitel 1 Utredningens direktiv. Utredningsarbetets inriktning och bedrivande . 1.1 Utredningens direktiv 1.2 Utredningsarbetets inriktning och bedrivande

7 7

35 Kapitel 6 Tjänsteställning och utbildningspremier 6.1 Allmänna synpunkter 6.2 Överväganden och förslag . . . .

37 37 38

Kapitel 7 Kostnadsjämförelser och investeringsbehov 7.1 Allmänt 7.2 Minskade värnpliktskostnader m m 7.3 Kostnader för befäl 7.4 Investeringsbehov

40 40 40 41 43

Kapitel 8 Sammanfattning

8 Kapitel 2 Nuvarande organisation och utbildning 2.1 Arméns stabs- och sambandsskola . 2.2 Nuvarande utbildning 2.2.1 Utbildningsmål 2.2.2 Utbildningstidens längd . . .

10 10 11 11 12

Kapitel 3 Årligt utbildningsbehov . . . 3.1 Indelning i utbildningsgrupper . . . 3.2 Beräkning av årligt utbildningsbehov

16 16 17

Kapitel 4 Utbildningskrav och utbildningstid 4.1 Utbildningskrav 4.2 Utbildningens innehåll och utbildningstid 4.2.1 Inledning 4.2.2 Allmänmilitärt utbildningsskede 4.2.3 Befattningsutbildningsskede . 4.2.4 Miljöutbildningsskede . . . . 4.2.5 Grundutbildningens totala längd 4.2.6 Repetitionsutbildning . . . .

26 28

Kapitel 5 Utbildningens organisation och tidsmässiga inpassning mm 5.1 Utbildningens organisation . . . .

29 29

SOU 1971: 57

5.2 Utbildningens tidsmässiga inpassning 5.3 Genomförande av föreslaget utbildningssystem

19 19 20 20

Bilagor 3: 1 Berörda befattningstyper med indelning i utbildningsgrupper . . . 4: 1 Utbildningskrav

21 22 24

47 50

Ö vningsf örteckn ingår 4:2 4:3 4:4 4:5 4:6 4:7 4:8

Exercis Fysisk träning Orientering Soldatundervisning Inre tjänst Terrängtjänst Vapentjänst

61 62 63 64 66 67 68 5

4: 9 Strid 4: 10 Förläggning 4: 11 Skydd 4: 12 Taktik 4: 13 Stabstjänst med expeditionstjänst 4: 14 Underrättelsetjänst 4:15 Sambandstjänst 4: 16 Fältarbetstjänst 4:17 Underhållstjänst 4: 18 Transportledningstjänst . . . . 4: 19 Personaltjänst 4:20 Mobiliseringstjänst 4: 21 Motortjänst 4: 22 Navigation 4: 23 Befälsutbildning 4: 24 Förbandsutbildning 4: 25 Avsnittsutbildning — applikatoriska exempel 4: 25: 1 A 1 Mobilisering 4: 25: 2 A 2 Marsch, förläggning, skydd 4: 25: 3 A 3 Försvar 4: 25: 4 A 4 Anfall 4: 25: 5 A 5 Marinstridskrafternas strid 4: 25: 6 A 6 Flygstridskrafternas strid . 4: 25: 7 A 7 Fördröjnings- och awärjningsstrid 4: 25: 8 A 8 Koncentrerings- och uppmarschtransporter . . . . 4: 25: 9 A 9 Territoriell verksamhet . .

70 72 73 75 77 80 83 86 88 90 92 95 96 98 99 101 102 103 104 108 110 113 118 120 123 124

SOU 1971: 57

1 Utredningens direktiv. Utredningsarbetets inriktning och bedrivande

1.1 Utredningens direktiv Enligt direktiv som lämnades den 27 maj 1966 (se Riksdagsberättelsen 1967: Fö 24) har utredningen om handräckningsvärnpliktiga (UH) att verkställa utredning rörande utbildningstiden för värnpliktiga med begränsad militär användbarhet, m m. Direktiven berör inledningsvis det dittills tillämpade inskrivningsförfarandet, enligt vilket de värnpliktiga vid inskrivningen efter kroppsbeskaffenhet och allmänt hälsotillstånd hänfördes till olika besiktningsgrupper, vilka utformats efter de värnpliktigas användbarhet i freds- och krigsorganisationerna. Värnpliktiga med begränsad användbarhet placerades i någon av besiktningsgrupperna 3 och 4. Direktiven övergår därefter till att ange omfattningen av UH uppdrag. Detta skall huvudsakligen avse värnpliktiga i besiktningsgrupperna 3 och 4 med undantag för dem som tas ut för utbildning i specialtjänst. Huvuddelen av UH uppmärksamhet bör ägnas åt de värnpliktiga i nämnda besiktningsgrupper, vilka normalt inte ingår i krigsorganisationen, d v s främst de nuvarande handräckningsvärnpliktiga. Vissa värnpliktiga som enligt det tidigare tillämpade inskrivningsförfarandet skulle ha hänförts till besiktningsgrupp 3 eller 4 utgörs av dem som tas ut för utbildning i stabstjänst. Vissa genomgår underofficersutbildning vid armén och kustartilleriet och SOU 1971: 57

blir efter genomgången utbildning stabsbiträden i krigsorganisationen. — Dessa utbildas för närvarande vid arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) i Uppsala. -Återstoden av de värnpliktiga i stabstjänst, som är värnpliktiga i allmänhet, utbildas i expeditionstjänst eller i vissa yrkestjänster. Även dessa värnpliktiga ingår till övervägande del i krigsorganisationen. Enligt direktiven bör UH först undersöka den nuvarande och den väntade framtida tillgången på värnpliktiga tillhörande nyssnämnda besiktningsgrupper 3 och 4 och de förändringar av tillgången som kan bli en följd av det nya inskrivnings- och personalredovisningssystemet. Den nuvarande indelningen i besiktningsgrupperna 1-4 har i det nya inskrivningsförfarandet ersatts med ett system, som innebär ett betydligt mer nyanserat uttagningsförfarande, grundat på analyser av de krav som måste ställas på de värnpliktiga under krigsförhållanden samt ett ökat hänsynstagande till de värnpliktigas kvalifikationer i olika hänseenden. Vidare bör UH beräkna det behov av värnpliktiga tillhörande ifrågavarande besiktningsgrupper som behövs för stabstjänst m m i krigsorganisationen. I huvudsak synes utbildningen av dessa värnpliktiga kunna utformas på grundval av de i prop 1966: 106 beslutade riktlinjerna. Denna utbildning bör granskas och härav föranledda förslag framläggas beträffande utbildningstidens längd och fördelning. 7

Här föreligger en viss oklarhet i fråga om innebörden av ordet »stabstjänst». Enligt U H tolkning måste emellertid här avses främst de värnpliktiga som utbildas vid arméns stabs- och sambandsskolas stabsskolavdelning. De ingår nämligen som stabsbiträden i krigsorganiserade staber och tillhör inte kategorien handräckningsvärnpliktiga. U H har ägnat särskild uppmärksamhet åt utbildningen av stabsbiträdena, eftersom de utgör den väsentliga delen av här ifrågavarande värnpliktiga. Eftersom utbildningen av stabsbiträdena och även urvalet av värnpliktiga för sådan utbildning företer väsentliga olikheter i förhållande till utbildningen m m av övriga värnpliktiga har U H funnit det angeläget att behandla dessa spörsmål särskilt enär ställning kan tas till dessa utan att resultatet av U H utredningsarbete i övrigt behöver avvaktas. 1.2 Utredningsarbetets inriktning och bedrivande Utredningsuppdraget omfattar som nämnts värnpliktiga i de tidigare besiktningsgrupperna 3 och 4 uttagna till stabstjänst. För att konsekvenserna för stabsutbildningen skall kunna klarläggas har U H funnit det nödvändigt att samtidigt beräkna behovet av värnpliktiga i de tidigare besiktningsgrupperna 1 och 2, som kan tas ut till motsvarande tjänst och krigsplaceras i högre staber m m . U H har däremot inte behandlat de stabsunderofficerare, som krigsplaceras på lägre nivå, t ex i kompanier och bataljoner. Som underlag för sina överväganden angående utbildningen av handräckningsvärnpliktiga inom kontorsfunktionen, som kommer att behandlas i slutbetänkandet, har U H även ansett det nödvändigt att undersöka krigsorganisationens behov och därmed det årliga utbildningsbehovet av värnpliktiga expeditionsbiträden. Frivilligpersonal utnyttjas för krigsplacering i vissa expeditionstjänstbefattningar. På grund av föreliggande brister på sådan personal har ett antal av dessa befattningar

måst besättas med värnpliktiga. Härigenom uppstår ett ökat behov av värnpliktiga med expeditionsutbildning. Detta har beaktats av U H . Behovsberäkningarna behandlas i detta delbetänkande, utbildningens organisation och utformning i det kommande slutbetänkandet. U H har därefter undersökt kraven på utbildning för de olika berörda befattningstyperna och behovet av utbildningstid vilket medfört ett behov av ändrad utbildningsorganisation. U H har slutligen utarbetat ett förslag till utbildningens tidsmässiga inpassning och fördelning på olika myndigheter. En anpassning till det av statsmakterna 1966 fastställda värnpliktsutbildningssystemet (VU 60) har eftersträvats. Hänsyn har därvid tagits till berörda myndigheters nuvarande och bedömda framtida utbildningskapacitet. Den nuvarande utbildningen av värnpliktiga stabsunderofficerare för brigad- och högre staber samt av värnpliktiga i transportledningstjänst bedrivs i huvudsak helt vid den i StabSbS ingående stabsskolavdelningen. U H har gjort ett flertal besök vid StabSbS och även följt ifrågavarande värnpliktigas verksamhet under ett flertal övningar. Studieverksamheten har omfattat stabs-, stabstjänst-, fälttjänst- och särskilda transportledningsövningar under såväl grund- som repetitionsutbildning. U H har därvid haft tillfälle att ingående studera arbetsuppgifter och arbetsmiljö samt att diskutera problematiken kring utbildningen med skolans lärare och elever samt med stabsmedlemmar i övande staber m m. Det har visat sig vara ett komplex av problem, som inte bara berör krigsorganisationens kravsättning och beräknade behov i personellt hänseende samt därav betingade krav på de värnpliktiga och deras utbildning utan även frågor om tillgång på lärare, lämpliga lokaler och hjälpmedel för utbildningen. Dessa besök har även aktualiserat önskemål om att miljöutbildningen tidsmässigt placeras in så att en naturlig stegring uppnås av svårighetsgraden i utbildningen och tjänstgöringen i befattningSOU 1971: 57

ar under övningar. Diskussionerna har även berört möjligheterna att täcka de nuvarande bristerna på värnpliktiga stabsunderofficerare i krigsorganisationen och värnpliktiga i transportledningsbiträdestjänst. UH har funnit det vara nödvändigt att utgå från att stabsunderofficerarna framdeles rekryteras även bland fullt fältdugliga värnpliktiga och inte bara som nu bland värnpliktiga med begränsad militär användbarhet. UH har på ett tidigt stadium av utredningsarbetet vid diskussionerna ifrågasatt om inte tiden för utbildningen av stabsunderofficerarna är längre än nödvändigt med tanke på kraven på berörda befattningar i krigsorganisationen och den studievana som de för stabstjänst uttagna värnpliktiga eleverna har. De flesta har nämligen genomgått gymnasium eller likvärdig form av utbildning. Ett stort antal bedriver även universitets- och högskolestudier eller andra former av postgymnasiala studier. Från StabSbS sida har man ställt sig förstående till UH förmodanden att de nuvarande främst av krigsorganisationen betingade utbildningsmålen för de värnpliktiga borde kunna uppnås med ett ändrat, mer rationellt upplagt utbildningssystem. Även med en avkortad utbildningstid skulle utbildningen kunna ges ett innehåll som tillgodoser de krav som måste ställas på de värnpliktiga i de krigsorganiserade staberna. En sådan rationaliserad utbildning måste dock baseras på en vid skolan mera fast placerad lärarkår och bedrivas med moderna och rationella utbildningshjälpmedel och i specialinredda lektionssalar (-hallar) för stabsutbildn ingen. Som ett väsentligt led häri borde eleverna på ett tidigt stadium av befattningsutbildningen göras förtrogna med den miljö i vilken de under fältmässiga förhållanden måste tjänstgöra. Skolledningen har samtidigt framhållit att utbildningstidens längd för närvarande även bestäms av det faktum att de värnpliktiga vid inskrivningen uttagits till underofficersutbildning. Tiden för sådan utSOU 1971: 57

bildning är lika lång för samtliga värnpliktiga inom en försvarsgren som utbildas till underofficerare. Det har även erinrats om att kravet på underofficersutbildning i sin tur är betingat av att krigsorganisationen ansetts erfordra stabsunderofficerare på denna nivå. De av UH gjorda iakttagelserna har även bestyrkts vid intervjuer med eleverna. Dessa ansåg, att utbildningstiden var avsevärt längre än den behövde vara och att de uppnådde erforderlig kunskapsnivå redan trefyra månader före utbildningstidens slut. Detta medförde enligt deras mening att utbildningen under de sista månaderna framstod för dem som mindre meningsfylld och därför negativt påverkade deras inställning till utbildningsverksamheten. De uttalade även önskemål om att undervisningen inom skolan utformades på ett sätt som var bättre anpassat till elevernas studievana och receptivitet än som f n var fallet med tillgängliga resurser. UH fann därför att det fortsatta utredningsarbetet i första hand borde inriktas på att undersöka möjligheterna att förkorta utbildningstiden så, att den bara omfattade den tid som är nödvändig för att ge eleverna erforderliga kunskaper och färdigheter för det stabsarbete som de i krig skall utföra. Däremot borde utbildningstidens längd inte enbart till följd av uttagningen motsvara den som f n är fastställd för underofficersuttagna värnpliktiga. Om utbildningstiden kunde förkortas och delar av utbildningen förläggas till andra förband eller staber så att bara den grundläggande befattningsutbildningen bibehölls vid skolan skulle det sannolikt bli möjligt att öka skolans kapacitet och därmed främst genom grundutbildning inhämta bristerna i förhållande till krigsorganisationens behov i stället för att tillgripa åtgärder i form av mindre givande kompletteringskurser för tidigare ej stabstjänstutbildade värnpliktiga. Det fortsatta utredningsarbetet fick utvisa om dessa tankegångar kunde realiseras. Det förtjänar redan här framhållas det stora intresse att medverka i dessa undersökningar som skolledningen visat. 9

2 Nuvarande organisation och utbildning

2.1 Arméns stabs-och

sambandsskola

Huvuddelen av den nuvarande utbildningen av berörda värnpliktiga i stabs- och transportledningstjänst bedrivs som tidigare nämnts vid StabSbS. Genom Kungl Maj:ts beslut den 3 juni 1965 har förutvarande arméns signalskola och den till arméns underofficersskola tidigare anslutna stabsbiträdesskolan från och med den 1 juli 1965 försöksvis sammanförts till en utbildningsanstalt för stabs- och sambandstjänst. Skolan är i administrativt hänseende ansluten till Upplands signalregemente i Uppsala. StabSbS är sedan den 1 juli 1965 provisoriskt organiserad med chef, stabsavdelning, försöksavdelning, stabsskolavdelning, tolkskolavdelning, sambandsskolavdelning, mekanikerskolavdelning, signalskyddsnämndens skola samt två skolkompanier ( 1 / 6 1/9 tre skolkompanier). F r o m den 1 juli 1968 har signalskyddsnämndens skola ombildats och ingår som totalförsvarets signalskyddsskola i organisationen. Skolan har till uppgift att åt fast anställd personal och värnpliktiga ur försvarsgrenarna samt civil personal inom totalförsvaret meddela undervisning i sambandstjänst, stabstjänst, tolk- och fångförhörstjänst, underhåll och reparation av signalmateriel samt signalskyddstjänst. Vid skolan utförs försök rörande organisation, utrustning och arbetsmetoder inom stabs- och 10

sambandstjänstområdena. Till stabsavdelningen är skolans administrativa verksamhet koncentrerad. Vid försöksavdelningen bedrivs studier och försök i avsikt att skapa stabsarbetsmetoder och att utveckla lednings- och sambandsorgan för arméstridskrafterna och i viss mån regionala staber samt att ge underlag för taktisk-teknisk-ekonomiska och taktisk-organisatorisk-ekonomiska målsättningar avseende stabers samt stabs- och sambandsförbands organisation och utrustning. Därjämte bedrivs materielförsök. Vid stabsskolavdelningen utbildas värnpliktiga i stabsunderofficerstjänst vid armén och kustartilleriet — huvudsakligen underofficersuttagna värnpliktiga - i operations-, underrättelse-, underhålls- och personaltjänst samt underofficers- och underbefälsuttagna värnpliktiga i transportledningstjänst för högre fält- och regionala staber. Utbildningstiden utgör för huvuddelen omkring femton månader uppdelad i en period om tre månader och - efter nio månaders uppehåll - en period om tolv månader. Reservofficerskurser för armén - omskolningskurser om 3-5 veckors längd - anordnas i operationstjänst (brigad och försvarsområde) samt i transportledningstjänst. Vid tolkskolavdelningen meddelas soldat-, befäls- och fackutbildning av specialtjänstuttagna tolkar och fångförhörsledare ur armén, marinen och flygvapnet. Utbildningstiden är tolv månader. SOU 1971: 57

Vid sambandsskolavdelningen anordnas ett flertal sambandskurser för aktivt befäl och reservbefäl vid signaltrupperna och övriga truppslag, vissa specialtjänstuttagna värnpliktiga samt för personal inom totalförsvaret. Vid mekanikerskolavdelningen anordnas huvudsakligen telereparations- och teleunderhållskurser för personal ur tygtekniska kåren och värnpliktiga. Vid signalskyddsskolan utbildas all signalkontroll- och signalskyddspersonal inom totalförsvaret. Till ett av skolkompanierna sammanförs de värnpliktiga elever som utbildas vid stabsskol- och tolkskolavdelningarna - stabsunderofficerare, transportledningstroppchefer och transportledningsgruppchefer samt tolkar och fångförhörsledare. Det andra skolkompaniet utgörs av värnpliktiga som utbildas vid sambands- och mekanikerskolavdelningarna samt vid signalskyddsskolan. Det tredje kompaniet - som är organiserat 1/6-1/9 - utgörs av de till stabsunderofficers- och transportledningstjänst uttagna värnpliktiga som genomgår allmänmilitär utbildning (AMU). Utbildningen vid sistnämnda kompani är begränsad till den allmänmilitära utbildningen samt grundläggande stabs- och sambandstjänst. Centraliserad repetitionsutbildning anordnas även för värnpliktiga stabsunderofficerare, tolkar, mekaniker m fl som tillhör krigsförbandsövande staber och förband. Den undersökning som utförts av U H berör huvudsakligen den del av StabSbS organisation och verksamhet som avser utbildningen av värnpliktiga i stabsunderofficers- och transportledningstjänst och som bedrivs vid stabsskolavdelningen.

2.2 Nuvarande

utbildning

2.2.1 Utbildningsmål För utbildningen av värnpliktiga i stabsunderofficers- och transportledningsbiträdestjänst samt expeditionsbiträden under grundutbildning tillämpas tills vidare särskilda av chefen för armén meddelade provisoriska SOU1971:57

bestämmelser. Dessa gäller för grundutbildning av underofficersuttagna och underbefälsuttagna värnpliktiga samt värnpliktiga kategori F, alla i den tidigare besiktningsgruppen 3, vilka efter särskild prövning uttagits för utbildning i stabsunderofficerstjänst vid central och regional stab eller vid högre fältstab eller i transportledningstjänst eller till expeditionsbiträden. Bestämmelserna avser allmänmilitär utbildning samt befattnings- och förbandsutbildning. - Motsvarande bestämmelser finns för värnpliktiga kategori F i stabstjänst vid marinen och flygvapnet. I huvudsak innefattar bestämmelserna utbildningsmål för den enskilde värnpliktige och för förband samt slutmål. Som utbildningsmål för den enskilde värnpliktige anges kunskaper och färdigheter för egen krigsbefattning allt efter de utbildningslinjer som anges i det följande. För stabsunderofficerstjänstlinjen - underofficersuttagna värnpliktiga - skall befattningsutbildningen inriktas på att ge den värnpliktige sådana kunskaper i taktik och krigsorganisation att han förstår innebörden av olika orderuttryck och efter anvisning kan utforma orderförslag inom visst verksamhetsområde. Han skall därutöver självständigt kunna handlägga ärenden av rutinoch sekreterarkaraktär. Det sistnämnda innebär bl a att utrusta olika stabsarbetsplatser med erforderliga handlingar, att föra lägeskartor, tablåer, översikter m m, att utföra sammanställnings- och reproduktionsarbeten samt att utnyttja stabens sambandsmedel på ett från trafik- och signalskyddssynpunkt riktigt sätt. För expeditionsbiträdestjänstlinjen - Fvärnpliktiga - gäller att vederbörande skall ges sådana kunskaper i expeditions- och sambandstjänst att han utan handledning kan göra utskrift och reproduktion samt utsända order vid en central och regional stab. För transportledningsbiträdestjänstlinjen - underofficers- eller underbefälsuttagna värnpliktiga - gäller att den värnpliktige skall ges sådana kunskaper i taktik och krigsorganisation, att han förstår innebörden av olika orderuttryck och efter anvisning själv11

ständigt kan utforma orienteringar om förbands taktiska verksamhet samt orderförslag beträffande förläggning och marsch. Han skall därutöver ges goda kunskaper och färdigheter så att han i transportledningskader kan biträda vid planläggning och ledning av landsvägs- och järnvägstransporter. Samtliga här avsedda värnpliktiga skall därutöver under lägen med låg aktivitet självständigt kunna handlägga enklare ärenden av rutinkaraktär inom ramen för givna direktiv samt vid mobilisering biträda vid utrustning och utbildning inom stabskompani och även av viss stabspersonal. Befattningsutbildningen genomförs på olika utbildningslinjer. På stabsunderofficers- och expeditionsbiträdeslinjerna sker en uppdelning i en operations- och underrättelselinje (op/undlinjen) samt i en underhålls- och personaltjänstlinje (uh/perslinjen). Utbildningen av värnpliktiga i transportledningsbiträdestjänst (underofficers- eller underbefälsuttagna) sammanhålls i en utbildningslinje. I fråga om utbildningsmål för förband framhålls i utbildningsbestämmelserna att, även om någon förbandsproduktion i egentlig mening inte sker vid StabSbS, det dock under utbildningen vid skolan skall sättas upp erforderliga staber - kaderstaber - för att skapa en så krigsmässig arbetsmiljö som möjligt. Inom ramen för dessa utbildningsförband skall samtliga stabsunderofficerare och värnpliktiga i transportledningsbiträdestjänst kunna vidta vissa åtgärder för eget och förbandets skydd, maskering, enklare fältarbeten, larmanordningar samt i övrigt utföra förflyttningar och grupperingar under såväl dager som mörker, ordna förläggning i tält, skärmskydd och kvarter samt ge första hjälpen vid stridsskador. Härutöver bör de värnpliktiga ges sådan kunskap om totalförsvarets organisation, uppgifter och ledning att de kan biträda vid samordning av resurser inom ett visst område. Följande slutmål har satts upp. För stabsunderofficer vid fältstab är slutmålet att uppnå sådan färdighet i främst 12

brigad- och fördelningsstabs (vid marinen även spärrbataljonsstabs) och i andra hand artilleri- och etappregementsstabs stabs- och sambandstjänst, strid och övrig verksamhet att han kan biträda stabsmedlem med ärenden av rutin- och sekreterarkaraktär. För stabsunderofficer vid central och regional stab är slutmålet att uppnå sådan färdighet i stabstjänst, strid och övrig verksamhet att han kan biträda stabsmedlem med ärenden av rutin- och sekreterarkaraktär. För underrättelsebiträde vid flygvapnet är slutmålet att uppnå sådan färdighet i stabstjänst, strid och övrig verksamhet att han kan biträda chef eller stabsmedlem med ärenden av rutin- och sekreterarkaraktär. För expeditionsbiträde vid central och regional stab har satts betydligt lägre fordringar än för övriga befattningstyper. För värnpliktig i transportledningsbiträdestjänst är slutmålet att uppnå sådan färdighet i central och regional stabs stabstjänst, verksamhet vid transportledningskader, strid och övrig verksamhet att han kan biträda stabens och transportledningskaderns transportledare i ärenden av rutin- och sekreterarkaraktär. Därutöver skall slutmålet vara att uppnå färdighet i landsvägs- och järnvägstransportledning m m vid transportledningskader. De värnpliktiga skall vara så utbildade att de t o m fjärde året efter grundutbildningen är omedelbart krigsanvändbara vid mobilisering. Grundutbildningstiden indelas i tre skeden. Den närmare skedesindelningen framgår av bild 2: 1.

2.2.2 Utbildningstidens längd Utbildningstidens nuvarande längd för huvudlinjerna vid StabSbS framgår av tabell 2: 1. Det råder i dagens läge brist på utbildade stabsunderofficerare m fl. För att tillgodose krigsorganisationens behov inom rimlig tid borde med hittillsvarande uttagningsprinciper utbildning årligen påbörjas SOU 1971: 57

^3 C

pq

2 |I

« Is

00 •d

>/•»

«N

CO

ta LO 60

CO •a 60 C

.o

rt

fO

o

P

s

a c

c

'3 2

<N

J3

D

i&

cq

ca

3 : a

D tt

09 1—1

PQ

D

PQ

%)

K 3

e4^

o d H

~

P5

<

a s 53

#

PQ

<3

S3 <L)

"c3 > 60

•5->

1 C

.3 -o 3 2 •* oo2 : g2^«N 3.3d 3 2 3 " 5 * " e-§ •o.3 » S i CO

P3

>

d

m

ty

2 8

60 "3 "^

.•5 »H a 2 60 u 60-Ö 2 O "a ^2 a G o ö*s 8 § 6 O 2 J = 60 60

c S rt.S.S a tJ 60 q d 2:3322

,-,

D S M

cs 60

pq

d

??

-H

05 D pq

pq

'5

.3 S .3 603 2 dg •R'S 60 £-a G

3 : s ' 3 60 «-, £> s d

2 3^3 •3,3 3 3 D O t-as

.£>< PQfeS

<fc S Ö 5 3 £<pqpq£

SOU 1971: 57

Tabell 2:1 Utbildningstidens längd Utbildning Huvudlinjer

Tjänstgöringsdagar

Summa utbildningstimmar

Stabsunderofficerare Underrättelsebiträden Transportledningstroppchefer (uoff) Transportledningsgruppchefer (ubef) Expeditionsbiträden (vpl F) vid armén och kustartilleriet Expeditionsbiträden (vpl F) vid flottan och flygvapnet

450 364

2 650 2 250

2 650

1 970

1 850

2 250

med ca 220 värnpliktiga vid stabsskolavdelningen för att kompensera det stora bortfall som sker under utbildningstiden. På grund av brist på befäl och utrymmen mer än 30 % överbeläggning enligt chefens för armén normer - kan skolan emellertid bara ta emot 170 värnpliktiga. Av dessa bortfaller från den ursprungliga utbildningslinjen genomsnittligt 50 per år. Skolan utbildar således bara 120 värnpliktiga varje år, vilket innebär ett kraftigt årligt underskott i skolans utbildningsresultat i förhållande till krigsorganisationens behov. Bland annat på grund av utrymmesbrist utbildas elever från kustartilleriet inte vid stabsskolavdelningen under 1970/71 och 1971/72. Anledningen till det relativt stora årliga bortfallet är främst att en del elever under utbildningen överförs till handräckningstjänst och skiljs från utbildningen. Orsaken är oftast ben- och ryggbesvär, nervsjukdomar och allergier. Andra elever kan inte tillgodogöra sig utbildningen till stabsunderofficerare eller transportledningstroppchefer utan förs över till utbildningslinje på lägre nivå. Under 1967 reglerades utbildningen av biträdespersonal för militärområdesstaber och högkvarteret genom en ÖB-order. 1 Ordern innebär i stort att även värnpliktiga ur flottan och flygvapnet kan få viss utbildning till stabsunderofficerare och stabsbiträden vid StabSbS, 14

att allmänmilitär utbildning skall ske vid egen försvarsgren, varvid dock värnpliktiga ur marinen och flygvapnet bör ges möjlighet att erhålla allmänmilitär utbildning vid armén, att befattningsutbildningen bör anordnas gemensamt vid StabSbS och kompletteras med praktisk stabstjänstgöring (vidareutbildning) vid militärområdesstab enligt beslut av chefen för armén efter samråd med övriga försvarsgrenschefer samt att i stort sett motsvarande synpunkter läggs på övriga stabsunderofficerares utbildning. Genom denna utbildning som påbörjades 1968 tillkom således en direktlinje för att tillgodose främst militärområdesstabernas behov. Dessa värnpliktiga krigsplaceras i staberna i befattningar avsedda för meniga, eftersom de i regel inte för befäl över andra. De med befattningarna förenade göromålen är ofta sådana till vilka man eljest närmast använder handräckningsvärnpliktiga. Placeringarna motsvarar således ofta inte den avsevärt mer kvalificerade utbildning de fått vid skolan. Bristen på utbildade stabsunderofficerare m f l har föranlett vissa nödfallsåtgärder. 1967 anordnades en kompletteringskurs om ca tre veckor i anslutning till en stabsövning. Till kursen uttogs expeditionsbiträden av olika slag, t ex värnpliktiga som under urvals- och prövningsskedet i början av grundutbildningen vid stabsskolavdelningen överförts till handräckningstjänst eller vapenföra värnpliktiga som under utbildningen överförts till expeditionstjänst eller värnpliktiga som redan vid inskrivningen uttagits till handräckningstjänst vid militärområdesstab. Enligt vad U H inhämtat ledde kursen inte fram till godtagbara resultat, bl a på grund av att de värnpliktiga inte hade erforderliga förkunskaper, att tillgången på lärare var otillräcklig och att utbildningen inte var tillräckligt klart inriktad på de för vederbörande avsedda befattningarna i krigsorganisationen. Vidare anordnades 1968 en kompletteringskurs omfattande 12 timmar under pågående 1

ÖB-order Fst/Allm 26/1 1967 nr 220. SOU 1971: 57

stabsövning. Kursen var avsedd att under stabsövningen tillgodose behovet av stabsunderofficerare och expeditionsbiträden i staben. Ej heller här höjdes de värnpliktigas förmåga till önskad nivå. Inom armén grundutbildas f n icke några expeditionsbiträden för krigsplacering vid högre staber. Behovet tillgodoses i stället genom överföring, eventuellt kompletterad med omskolning av tidigare i stabseller expeditionstjänst grundutbildade värnpliktiga. Inom marinen får de värnpliktiga i expeditionsbiträdestjänst allmänmilitär utbildning vid utbildningsförbanden. Befattningsutbildningen påbörjas med en kurs i expeditionstjänst. Den egentliga befattningsutbildningen sker vid flottan för huvuddelen av dessa värnpliktiga ombord på stridsfartyg samt vid kustartilleriet vid expeditioner inom landorganisationen. Inom flygvapnet är utbildningen av expeditionsbiträden delad i två utbildningslinjer, nämligen en för allmän expeditionstjänst och en för operationsbiträdestjänst. Viss del av utbildningen anordnas centralt.

SOU 1971: 57

If

3 Årligt utbildningsbehov

3.1 Indelning i utbildningsgrupper Utredningsuppdraget omfattar värnpliktiga i de tidigare besiktningsgrupperna 3 och 4 som tas ut till stabstjänst. UH anser att de berörda befattningstyperna bör analyseras på samma sätt som övriga befattningar i krigsorganisationen och att de värnpliktiga som avses för ifrågavarande utbildning i stabstjänst bör tas ut enligt krigsorganisationens behov och krav och inte enbart - såsom tidigare varit fallet - bland värnpliktiga med begränsad militär användbarhet. UH förutsätter härvid att vederbörande myndigheter ändrar befattningstypsbeskrivningarna så att de svarar mot ställda krav. Uttagningen av stabsunderofficerare m fl bör flyttas från urvals- och prövningsskedet i början av grundutbildningen vid StabSbS till den militärområdesvis anordnade inmönstringen och ske enligt samma principer som gäller för övriga värnpliktiga. För att såväl det totala behovet av värnpliktiga för stabstjänst i krigsorganisationen som de kvalitativa krav vilka måste ställas på dem skall kunna tillgodoses räknar UH med att även värnpliktiga i de tidigare besiktningsgrupperna 1 och 2 kommer att tas ut till stabstjänst. De handräckningsvärnpliktiga som utbildas för kontorsfunktionen i fredsorganisationen bör utnyttjas för att tillgodose en del av behovet av krigsplacerade expeditionsbiträden. 16

Även kvinnliga medlemmar i de frivilliga försvarsorganisationerna utnyttjas för krigsplacering i vissa stabsbefattningar. På grund av att det på flera håll sedan länge föreligger stora brister på sådan frivillig personal har befattningar av detta slag i många fall måst besättas med värnpliktiga. Härigenom har uppkommit ett ökat behov av värnpliktiga med stabsutbildning. Även om det kan förväntas att rekryteringen till frivilligorganisationerna efter statsmakternas beslut 1970 kommer att förbättras anser UH det dock vara nödvändigt att räkna med att expeditionsutbildade värnpliktiga behövs för att täcka vakanser på frivilligsidan upp till 25 % av totalbehovet. De befattningstyper som UH studerat redovisas i bilaga 3: 1. Antalet befattningstyper är f n stort. De är i hög grad specialinriktade och utbildningen kräver därför stor tillgång på lärare och instruktörer. Bland befattningstyperna ingår sådana som avses för ovan nämnda frivilligpersonal. UH har sökt göra utbildningen mera ensartad och därför indelat befattningstyperna i ett mindre antal ehuru till omfattningen större utbildningsgrupper. De värnpliktiga, som ingår i grupperna, bör antingen redan under grundutbildningen utbildas för avsedda befattningar (grundrekrytering) eller efter annan grundutbildning, eventuellt efter omskolning, överföras till befattningsgruppen (överföringsrekrytering). Följande indelning har gjorts. SOU 1971: 57

A 1 Stabsunderofficerare m fl vid högre staber inom operations-, underrättelse-, underhålls- och personalfunktionerna. I dessa befattningar ställs jämförelsevis stora fysiska krav på de värnpliktiga. Grundrekrytering erfordras. A 2 Underrättelsebiträden vid flygvapnet. Grundrekrytering erfordras. A 3 Stabsunderofficerare m fl vid högre staber inom operations-, underrättelse-, underhålls- eller personalfunktionerna. Rekrytering kan ske genom överföring och omskolning av andra än i gruppen A 1 grundrekry terade. B Transportledningstroppchefer m fl. Grundrekrytering erfordras. Exp 1 Expeditionsbiträden m f l vid marin- och flygvapenförband. Grundrekrytering erfordras, för en del av gruppen dock ej för uppgifterna i krig utan med hänsyn till göromålen i fredsorganisationen. Exp 2 Expeditionsbiträden vid förband inom armén och marinen. Rekrytering kan ske genom överföring och eventuellt omskolning av tidigare i stabs- eller expeditionstjänst grundrekryterade eller med handräckningsvärnpliktiga inom kontorsfunktionen under förutsättning att dessa fått erforderlig befattningsutbildning och uppfyller övriga krav. Friv Värnpliktiga ersättare för kvinnliga expeditionsbiträden ur frivilligorganisationerna. Gruppen rekryteras på samma sätt som gruppen Exp 2. 3.2 Beräkning av årligt

utbildningsbehov

Som underlag vid beräknandet av det årliga utbildningsbehovet för de olika utbildningsgrupperna har krigsorganisationen den 1 juli 1969 utnyttjats. Planerade förändringar i denna fram till omkring 1975 har beaktats. Hänsyn har dock härvid inte kunnat tas till eventuellt uppkommande ändringar beroende av pågående utredningar t ex avseende den lägre regionala ledningsorganisationen. Beräkningarna av krigsorganisationens behov av stabsunderofficerare m fl inklusive personalreserv har skett inom vederböranSOU1971:57 2—712154

de försvarsgrensstab. Detsamma gäller krigsplaceringstiderna. Vissa korrigeringar föreslås emellertid av UH. Avgångar under utbildningens gång och under krigsplaceringstiden har beräknats av värnplikts verket. Hänsyn har härvid tagits så långt det är möjligt till de förändringar som blivit en följd av det nya inskrivningsförfarandet. Vid beräknandet av det antal stabsunderofficerare m fl som årligen behöver grundutbildas har hänsyn även tagits till nödvändigheten av att fylla nuvarande vakanser i krigsorganisationen. U H har som beräkningsunderlag förutsatt att detta skall ha blivit möjligt till mitten av 1980-talet. När vakanserna fyllts bör det årliga utbildningsbehovet tas upp till förnyad prövning. I tabellerna 3: 1 och 3: 2 på nästa sida redovisas därför såväl utbildningsbehovet för att på lång sikt omsätta krigsorganisationen som behovet av att fram till mitten av 1980-talet fylla vakanser samt det totala utbildningsbehovet. Det nya inskrivningssystemet har förutsatts skola utnyttjas vid uttagningen. Det sammanlagda antal som redovisas i tabellerna understiger det årliga utbildningsbehov som man f n räknar med. Den främsta anledningen härtill är de ändrade uttagningsprinciperna vilka inte bör medföra lika stora avgångar som hittills. Det bör här framhållas att endast grupperna A 1, A 2 och B enligt U H mening skall utbildas vid StabSbS. Gruppen Exp 1 bör som hittills utbildas försvarsgrens vis. U H anser sig i detta sammanhang inte ytterligare böra behandla denna grupp. Befattningarna i gruppen Exp 2 och vakanserna i gruppen Friv kan såsom tidigare nämnts täckas genom överföring av tidigare i stabs- eller expeditionstjänst grundutbildade eller med handräckningsvärnpliktiga i kontorsfunktionen. Det årliga utbildningsbehovet för dessa två grupper är 106 värnpliktiga.

Tabell 3:1 Stabsunderofficerare m fl Utbildningsgrupp

Armén 1

Flygvapnet

Marinen

Summa

12 Årligt Årligt Tillutbild- utbild- hopa nings- nings- (Kol behov behov 1+2) för att täcka vakan-

Årligt Årligt Tillutbild- utbild- hopa nings- nings- (Kol behov behov 4+5) för att täcka vakanser

Årligt Årligt Tillutbild- utbild- hopa nings- nings- (Kol behov behov 7 + 8) för att täcka vakanser

Årligt Årligt Tillutbild- utbild- hopa nings- nings- (Kol behov behov 10+11) (Kol för att 1+4 täcka +7) vakanser (Kol 2 + 5 + 8)

Al A2 A31 B

81 —

29 —

110 —

10 —

10 —

20 —

4 10

2 2

6 12

95 10

41 2

136 12

—

—

—

—

—

—

36 Summa

1 Överföringsbefattningar

Tabell 3:2 Expeditionsbiträden Utbildningsgrupp

Årligt utbildningsbehov Armén

Exp 1 Exp2 Friv

47 38=

Summa

85 Marinen

Flygvapnet

Summa

48 21

1131 + 1372

298 68 38

113 + 137

1 Avses för krigsorganisationens behov; tillhör värnpliktskontingentens A-del. 2 Avses endast för fredsorganisationens behov; tillhör värnpliktskontingentens 3

B-del. För att täcka vakanser till 25 % av behovet av kvinnliga expeditionsbiträden tillhörande frivilligorganisationerna.

18 SOU 1971: 57

4.1 Utbildningskrav och utbildningstid

Utbildningskrav

Utbildningen av stabsunderofficerare m fl bör främst inriktas på att tillgodose behoven för de rörliga fältstaberna i nivån över bataljon vid armén, för brigad- och bataljonsstaber vid marinen samt för attackeskader- och sektorstaber vid flygvapnet. Innan överföring från dessa staber kan ske bör högkvarterets och de regionala stabernas behov tillgodoses genom att stabsunderofficerarna krigsplaceras vid staterna omedelbart efter grundutbildningens slut. Sedan vakanserna fyllts bör, för en kon.inuerlig omsättning av krigsorganisationens behov, stabsunderofficerarna vid armér och marinen överföras till de regionala staberna efter ett visst antal krigsplaceringsår vid fältstaberna. I vissa fall kan en omskolning i samband med överföringen av ledan i nuläget utbildade, äldre stabsbiträöen bli aktuell. Med en sådan överföring försvinner behovet av en särskild militärområdesstabslinje för F-värnpliktiga vid StatSbS. Kärtill kommer att det erfarenhetsmässigt visa: sig nödvändigt att alla stabsunderofficertre på olika nivåer har god kännedom om stabernas arbetssätt för att stabsunderoffi:erarnas verksamhet över hela fältet skali kunna uppnå erforderlig effekt. Cverföringsutbildning för krigsplacering vid central och regional stab kan ske såväl under särskild övning för befäl som under SOU 1971: 57

krigsförbandsövning. För att skapa realistiska utgångsvärden för beräkning av utbildningstidens längd har U H arbetat fram en ny form av utbildningskrav (utbildningsmål) för berörda värnpliktiga. Kraven har utarbetats för de utbildningsgrupper som kräver grundutbildning och som redovisats i kapitel 3. Strävan har som tidigare nämnts varit att så långt möjligt likrikta målen för att få en enhetlig stabsutbildning, Den allmänmilitära utbildningen har utformats på grundval av de av ÖB anbefallda gemensamma grundutbildningskraven. Därefter har varje befattningsgrupp analyserats med utgångspunkt i avsedd krigsbefattning. Befattningstyper med likartade krigsuppgifter har sammanförts till gemensamma utbildningsgrupper. U H har också undersökt möjligheterna att nedbringa antalet utbildningsgrupper med hänsyn till den krigsmässiga användningen och uthålligheten men också för att underlätta och effektivisera utbildningen. Sålunda har antalet utbildningsgrupper reducerats till 5. Huvudmål för de tre grupperna A 1 samt gruppen A 2 är sådana färdigheter och kunskaper i stabstjänst, strid och övrig verksamhet att den värnpliktige kan biträda stabsmedlem inom stabens alla sektioner och självständigt handlägga ärenden av rutin- och sekreterarkaraktär samt inom en sektions områden biträda stabsmedlem med 19

grundläggande beräkningar och analyser. Huvudmålet för utbildningsgrupp B är sådan färdighet i central och regional stabs stabstjänst, strid och övrig verksamhet att den värnpliktige kan biträda stabens transportledare och självständigt handlägga ärenden av rutin- och sekreterarkaraktär. Slutmålet skall vara färdighet i landsvägs- och järnvägstransportledningskaders uppgifter samt förmåga att vara chef eller ställföreträdande chef för sådan kader. Huvudmålet för utbildningsgrupp Exp 2 är god färdighet att handha expeditionsmateriel och vid expedition förekommande kontorsutrustning, talregistreringsapparatur och sambandsmedel samt god färdighet att biträda expeditionens chef att ordna, diarieföra, registrera och i övrigt handha stabsexpeditionshandlingar. Denna grupp utbildas ej vid StabSbS men redovisas här som ett av underlagen för U H förslag i slutbetänkandet avseende kontorsfunktionen. De värnpliktiga skall vara så utbildade, att de t o m fjärde året efter grundutbildningen är omedelbart krigsanvändbara vid mobilisering. I bilaga 4: 1 redovisas de föreslagna preciserade utbildningskraven.

4.2 Utbildningens innehåll och tid

utbildnings-

4.2.1 Inledning Som underlag för beräkning av behovet av utbildningstid har U H utarbetat övningsförteckningar för samtliga utbildningsgrupper. Dessa återfinns i bilagorna 4: 2-25. Av förteckningarna framgår beräkningar av erforderlig utbildningstid. Så långt det varit möjligt har tiden anslutits till de utbildningskrav och ämnen som återfinns i bilaga 4: 1. Grundutbildningen bör liksom för huvuddelen av övriga värnpliktiga utformas kring tre huvudkomponenter, nämligen allmänmilitär utbildning (AMU), befattningsutbildning (BU) och grundläggande krigsförbandsutbildning (GKU). På grund av att den senare här får en avvikande utformning

i förhållande till den som tillämpas för huvuddelen av de värnpliktiga föredrar U H att kalla denna del miljöutbildning (MU). Härigenom bringas utbildningen till en nära överensstämmelse med principerna i det nya värnpliktsutbildningssystemet (VU 60). Den allmänmilitära utbildningen bör i allt väsentligt vara förlagd till grundutbildningens början men i övrigt vara fördelad över hela grundutbildningstiden. På motsvarande sätt bör en mindre del av befattningsutbildningen meddelas även under miljöutbildningen. U H finner det därför vara mera överensstämmande med utbildningens förlopp om begreppen allmänmilitärt utbildningsskede, bef attningsutbildn ingsskede och miljöutbildningsskede införs, vilket även framgår av bild 4: 1. Möjligheterna att förkorta utbildningstiden beror inte bara på befattningsutbildningens uppläggning utan främst av det synsätt U H lagt på utformningen av den totala utbildningens uppläggning. Som underlag - utöver utbildningskraven - har U H kritiskt granskat utbildningsomfång, gjort enkäter under utbildningen av eleverna under våren 1969 och även följt övningar i varierande miljö och på olika stabsnivåer. Befäl vid StabSbS har vid ett flertal tillfällen fått redogöra för sin uppfattning om utbildningens längd och utbildningsomfånget. U H har - utöver de mera punktvisa insatserna i form av intervjuer med de värnpliktiga - genom tillmötesgående från chefens för StabSbS sida kunnat aktivera en hel utbildningsomgång värnpliktiga under utbildningens avslutande månader till att under U H överinseende i studiegrupper diskutera och redovisa sina intryck och erfarenheter. De har härvid självfallet uppmanats att utan tvekan anmäla såväl negativa som positiva intryck och att även skriftligen i samband med slutdiskussionen överlämna sina synpunkter, kompletterade med förslag till utbildningens innehåll och förbättringar av densamma. U H har tagit hänsyn till de framförda synpunkterna, framför allt med avseende på önskemålen om en mera koncentrerad utbildning. SOU 1971: 57

AMU-skede vid milo

BU-skede vid StabSbS

MU-skede vid milo

ca 3 månader

ca 5 månader

ca 3 månader

Bild 4: 1 Utbildningsskeden U H har strävat efter att i utbildningen bara medtaga övningar (moment), som leder fram till sådana kunskaper och färdigheter som bedömts nödvändiga för krigsplacering. Genom den uppdelning U H föreslår i renodlade skeden för allmänmilitär utbildning samt för befattningsutbildning och miljöutbildning kan utbildningen avsevärt effektiviseras, vilket naturligen medför bättre resultat på kortare tid. Den allmänmilitära utbildningen kan nämligen ledas av rutinerade instruktörer vid förband där goda utbildningsanordningar finns. Denna utbildning utföres enligt U H förslag dessutom inom samma utbildningsår till skillnad mot nuvarande system, enligt vilket delar av utbildningen upprepas under det andra utbildningsåret (en bl a av säkerhetsskäl såsom nödvändig ansedd repetition). Om befattningsutbildningen koncentreras till ett sammanhängande skede under ledning av lärare som kan ägna sig enbart åt denna utbildning bör denna kunna göras relativt kort men ändå fullödigare än enligt nu gällande system. Vad beträffar miljöutbildningen redovisas denna mer ingående under 4.2.4 men det bör i detta sammanhang observeras att även miljöutbildningen hittills infallit under alla skeden och ofta i en pedagogiskt sett ologisk ordning. En sammanhängande miljöutbildning synes därför kunna ge högre effekt och sannolikt också göSOU 1971: 57

ras relativt kort. Det senare är dock i och för sig inget önskemål. En i praktiskt stabsarbete omsatt mera teoretisk utbildning måste kunna ge ett gott utbildningsresultat, förutsatt att miljöutbildningen blir väl upplagd och genomförd. 4.2.2 Allmänmilitärt utbildningsskede U H förslag till allmänmilitär utbildning har i allt väsentligt utformats enligt ÖB grundkrav. 1 Utöver dessa innefattar förslaget krav på utbildning, huvudsakligen i strid inom grupps och plutons ram, skydd och fältarbeten. Ä andra sidan har vissa utbildningsmoment uteslutits. Den allmänmilitära utbildningen bör icke anordnas vid StabSbS utan genomföras vid militärområden eller vid marinen enligt försvarsgrenschefernas bestämmande. En sådan lokalisering av den allmänmilitära utbildningen är en förutsättning för att U H förslag till befattningsutbildning i två omgångar årligen vid StabSbS skall kunna genomföras. 2 För att de värnpliktiga, fastän de tillhör olika försvarsgrenar, skall få en likartad allmänmilitär utbildning före sin inryckning till StabSbS, oavsett om de utbildats vid olika förband, har timtider m m för denna utbildning ingå1

AMU för gruppen Exp2 behandlas i UH slutbetänkande. 2 Se vidare kapitel 5. 21

Tabell 4:1 Allmänmilitär utbildning Övningsgren

Timmar

Exercis Fysisk träning Orientering Soldatundervisning Inre tjänst Terrängtjänst Vapentjänst Strid Förläggning Skydd Fältarbetstjänst Underhållstjänst (sjukvårdstjänst) Personaltjänst (personalvård, medborgarundervisning m m) Mobiliseringstjänst Förbandsutbildning Befälsutbildning Summa Kunskapsprov 2 % Summa Reservtid 5 % Totalsumma

25 35 30 35 35 19 83 49 8 51 19 22

16 2 24 i

453 9 462 23 485

Tid inräknad i resp utbildningsgren.

ende angivits i U H förslag i bilagorna 4: 2 25. En sammanställning av timtiderna har gjorts i tabell 4: 1.

4.2.3 Befattningsutbildningsskede Befattningsutbildningen (BU), som föreslås förläggas till StabSbS och för flertalet utbildningsgrupper omfattar en tid av ca 5 månader, bör göras strängt målinriktad. 2 Eleverna bör på ett tidigt stadium av befattningsutbildningen i möjligaste mån göras förtrogna med den fältmässiga miljö, i vilken de senare avses tjänstgöra under stor del av miljöutbildningen. Under befattningsutbildningen skall därför eleverna med moderna utbildningsmetoder och hjälpmedel beredas möjlighet att på kort tid inhämta de grundläggande kunskaper och färdigheter som erfordras för att de tidigt skall kunna placeras för utbildning i stabsmiljö. Huvuddelen av befattningsutbildningen skall ägnas åt utbildningsmoment i stabsmässig miljö samt under förutsättningar och i lägen som skapar en naturlig ram och bakgrund till förelagda uppgifter. Intresset hos såväl ele-

ver som lärare bör stimuleras härav. U H har vid beräkning av befattningsutbildningens längd arbetat fram en förteckning över de lektioner, övningar och förevisningar som med utgångspunkt från de i bilaga 4: 1 ställda utbildningskraven befunnits nödvändiga. Det nuvarande utbildningsomfånget utgår bl a från att underofficersuttagna värnpliktiga skall tjänstgöra 450 dagar. U H har inte ansett sig bunden härav. I stället bör utbildningskraven styra utbildningens längd. Denna grundsyn delas av såväl befäl som elever vilka tillfrågats vid StabSbS. Den intellektuella standarden och inlärningsförmågan hos de för stabsunderofficersutbildningen uttagna värnpliktiga kan även enligt det nya inskrivningssystemet förutsättas bli så hög att en brantare stegring i utbildningen än vad som f n tillämpas är möjlig. Denna uppfattning delas av lärarna, vilket inhämtats i samband med intervjuer. Den alltför långsamma utbildningstakten har visat sig resultera i otrivsel och leda. Takten bör sålunda kunna ökas och utbildningstiden minskas. Härigenom kan intresset stimuleras hos eleverna. Utbildningsmiljön kan förbättras avsevärt främst genom att lärare i tillräckligt stort antal ställs till förfogande. Lärartillgången är f n knapp. Tillgången på tekniska utbildningshjälpmedel vid StabSbS är f n otillräcklig. Genom skolledningens försorg vidtas åtgärder efter hand för att förbättra läget. Central myndighet bör se över utbildningshjälpmedlen och lektionssalarna så att dessa blir ändamålsenliga. U H räknar bl a med att tillgången på programmerat undervisningsmaterial ökas främst genom försvarets brevskolas försorg samt att fast uppbyggda stabsövningshallar med för utbildningen avpassad inredning (motsvarande tält samt fordons- och bergrumsanläggningar) ställs till förfogande. Anläggningar för orderträning och intern television m m bör även anskaffas. Behovet av investeringar berörs närmare i kapitel 7. 2 Befattningsutbildningen för gruppen Exp 2 behandlas i UH slutbetänkande.

SOU 1971: 57

Tabell 4: 2 Befälsutbildning (antal timmar) enligt nuvarande system och enligt U H förslag Utbildningsgrupper

Antal u itbildningstimmar Enligt nuvarande system

Armén A 1 B Marinen A 1 Flygvapnet A 1 A2

103 143 103

Enligt U H förslag Tid under övningsgrenen befälsutbildning

Tid för befälsutbildning redovisad under andra övningsgrenar 1

Totalt

Skillnad

21 21 21 21 21

129 129 118 119 82

150 150 139 140 103

+47

+ 7 +36

1 Utbildningen genomförs främst som grupparbeten under överinseende av lärare men med elever som gruppchefer. Tiden bör tas från tid inräknad i de i bilagorna 4:2—22 och 4:24—25 redovisade övningarna.

Tabell 4: 3 Befattningsutbildningens fördelning på ämnen och antal timmar Övningsgren

Utbildningsgrupp Marinen

Armén

Fysisk träning Soldatundervisning Mobiliseringstjänst Taktik Stabstjänst med expeditionstjänst Underrättelsetjänst Sambandstjänst Fältarbeten Underhållstjänst Transportledningstjänst Personaltjänst Motortjänst Navigation Befälsutbildning 8 Förbandsutbildning Avsnittsutbildning — — applikatoriska exempel A 1 Mobilisering A 2 Marsch, förläggning och skydd A 3 Försvar A 4 Anfall A 5 Marinstridskrafternas strid A 6 Flygstridskrafternas strid A 7 Fördröjnings- och avvärjningsstrid A 8 Koncentrerings- och uppmarschtransporter A 9 Territoriell verksamhet

B

Al

Al

A2

30 10 6 39 74 59 63 21 39 12 39

30 10 6 39 39 3 35 4 13 161 5 76

30 10 6 39 124 56 111 21 33 6 39

30 10 6 39 74 59 54 21 39 12 39

30 1 10 6 41 68 116 53 2 9

—

— 37 21 16

— —

— —

13 34 13 9 29 164 20

10 25 8 7 19 90 15

—

—

— — 21 32

13 75 27 94 23 15 162

21 16

13 7 235 15 20

102 Timmar Kunskapsprov 2 %

956 19

960 19

Summa timmar

21 32

13 69 6 4 28 15 50 216 101

—

13 3

—

21 16

97 649 13

49 Totalsumma

1 021

953 19

Reservtid 5 %

—

102 820 16

1 Flygvapnet

Al

Av dessa timmar kan vid behov ett antal omfördelas till andra ämnen. Övriga timmar redovisade i tabell 4:2, Avsnittet inlärs under A5.

SOU 1971: 57

Den föreslagna befattningsutbildningen har getts en utformning som först ger eleverna fackmässiga kunskaper och färdigheter främst i ämnena stabstjänst, underrättelsetjänst, underhållstjänst, personal tjänst och sambandstjänst. Härigenom kan en tillräcklig grund skapas för att på ett tidigt skede låta eleverna övergå till applikatoriska exempel. Varje sådant exempel avslutas med en stabstjänstövning för att tidigt vänja eleverna vid miljön och att endast ha tillgång till de mera begränsade hjälpmedel som de har i staberna. Genom närvaron av lärare och elever ur andra försvarsgrenar skapas tidigt kontakt och förståelse för uppgifter och problem inom dessa. Samvaron bedöms stimulera elevernas förmåga till samverkan och vidareutbildning. I befattningsutbildningen liksom i den allmänmilitära utbildningen har inlagts ett antal övningar i befälsutbildning. En del av dessa övningstimmar har i övningsförteckningarna redovisats som ledning av gruppstudier. Det ställer stora krav på elever att planera, samordna, övervaka och styra grupperna (stabsavdelningarnas) verksamhet. Befälsförmåga och befälsansvar avses härvid kunna tränas i former som är lämpade för utbildningen och kommande uppgifter i krig. Trots att den totala utbildningstiden jämfört med nuvarande system minskas enligt UH förslag kan därför den sammanlagda tiden för befälsutbildning genomgående ökas, vilket framgår av tabell 4: 2. Befattningsutbildningen för de olika utbildningsgrupperna bör enligt UH förslag fördelas på ämnen och antal timmar enligt tabell 4: 3. 4.2.4 Miljöutbildningsskede UH har som tidigare nämnts genom ett flertal fältstudier funnit att tjänstgöring i befattning i verklighetstrogen och fältmässig miljö avseende både typ av stab och avsedd tjänstenivå bör kunna ge eleverna den fördjupade kunskap, säkerhet och uthållighet, som är nödvändig för att de skall kunna inrikta sig på det mångskiftande och krä24

vande arbete som präglar stabstjänsten i fält. Detta bör förberedas redan under befattningsutbildningen. I stabsarbetsmiljö, som endast kan skapas vid förband som organiseras under grundutbildning eller vid krigsförbandsövningar, frigörs nämligen eleven helt från stödet av egna lärare och tillgången till en utbildningsmyndighets resurser. Han tvingas att självständigt eller på uppdrag av stabsmedlemmarna lösa sina uppgifter. Han måste tidigt göra sig förtrogen med den geografiska miljö, där han skall verka tillsammans med de förband och enheter som han skall samarbeta med i sin kommande krigsbefattning. Mot denna bakgrund finner UH det angeläget att grundutbildningen avslutas med ett förhållandevis långt och sammanhängande miljöutbildningsskede av det slag som ovan angivits. Effekten av denna miljöutbildning är till avgörande del beroende av hur eleverna som blivande stabsunderofficerare (stabsunderbefäl) introduceras och placeras i sina befattningar. Miljöutbildningens innehåll är ytterst beroende av de regionala stabernas och utbildningsförbandens verksamhet i fråga om anordnande av krigsförbandsövningar (KFÖ), särskilda övningar för befäl (SÖB), stabsutbildning, grundutbildning, stabsövningar med befäl, m m. Det nya inskrivningssystemet ger förutsättningar för att militärområdenas antalsmässiga behov av stabsunderofficerare och deras krigsplaceringsnivå enligt personalomsättningsplaner kan komma att tillgodoses bättre än hittills. Miljöutbildningen bör därför, om den förläggs till »eget» militärområde, kunna ge ett gott underlag för urval och senare fördelning av värnpliktiga stabsunderofficerare till lämplig krigsbefattning. Huvuddelen av ifrågavarande värnpliktiga avses enligt detta system bli grundrekryterad till fältförbandsstaberna. Därför bör de miljöutbildas främst vid dessa staber. Under ett övergångsskede bör dock en mindre del av dem få sin miljöutbildning vid regionala staber. Miljöutbildningen vid de regionala staberna får dock ej uppfattas så att staberna därSOU 1971: 57

igenom tillförs förstärkning av sin för fredsmässiga arbetsuppgifter avsedda arbetskraft. Eleverna kommer således under miljöutbildningen att bli placerade vid staber och förband i befattningar som överensstämmer med eller motsvarar deras blivande krigsbefattningar. U H lämnar i det följande några allmänna anvisningar för hur detta utbildningsskede lämpligen bör utformas. Miljöutbildningen bör omfatta 10-12 veckor för elever ur armén och marinen samt ca 13-14 veckor för elever ur flygvapnet. Huvuddelen av tiden bör utnyttjas för tjänstgöring i ovannämnda befattningar främst i anslutning till krigsförbandsövningar och slutövningar med grundutbildningsstaber. Under någon tid i nära anslutning till genomförd krigsförbandsövning bör utbild-

ningen förläggas till de staber och förband som genomfört övningen. Eleverna kan härvid tillsammans med ordinarie befäl under awecklingsskedet delta i efterbearbetning av övningsresultatet och därigenom vinna erfarenheter samt iordningställa handlingar m m för kommande behov vid övningar eller för krigsbruk. En del av miljöutbildningstiden bör även anslås till tjänstgöring i lämpliga stabsbefattningar under de årligen återkommande stabstjänstövningarna vid militärhögskolan, MHS. Dessa övningar leds i regel av militärbefälhavare. U H förutsätter att erforderligt antal elever ställs till vederbörande övningsanordnares förfogande genom respektive försvarsgrenschefs försorg. MHS-kurserna är nämligen beroende av dessa elevers medverkan för att ge de egna eleverna och

Tabell 4: 4 Miljöutbildningsskedet Utbildning

Tjänstgöring vid staber och förband

Utbildningstid

Utbildningen genomförs vid Milo- Fo- Reg Kaf- Spärr-Esk- Sekt- Armén Marinen stab stab stab bat stab fljstab Al B Al Dag Tim Dag Tim Dag Tim Tjänstgöring i befattning eller övningsledning vid l grundutbildningsförband ) Tjänstgöring i befattning eller övningsledning vid MHS stabsövning Tjänstgöring i krigsbefattning eller övningsledning vid KFÖ-förband, eventuellt vissa dagar vid SÖB 1 Bearbetning av material efter KFÖ (SÖB) m m 1 Mobiliserings- och krigsplanläggningsarbete samt militärgeografisk utbildning 1 Kompletterande AMU, reservtid m m Summa dagar/tim

l2

l2

62'3 48

Flygvapnet Al A2 DagTim

56 24 192

30 240

120 25 200 25 200

40 27 216

80 10

70 560 69

552 70 560 82 656

1 övergångsvis ett mindre antal vid militärområdesstaber. 2 Erforderligt antal (huvuddelen) sammandras till de militärområden inom vilket MHS övar. 8

Endast under MHS stabsövning och i övningsledning. SOU 1971: 57

samövande skolors elever rätt stabsarbetsmiljö. Övningarna är också av den kvalitén att de värnpliktigas utbildning befrämjas. UH har funnit att detta avsteg från huvudprincipen med miljöutbildning vid grundutbildnings- eller repetitionsutbildningsförband är till fördel för utbildningen. De värnpliktigas skjutförmåga måste underhållas. Fortsatt konditionsträning är nödvändig för att eleverna skall orka med det hårda tempot i stabsarbetet. En mindre del av tiden för miljöutbildningen bör därför anslås till fortsatt utbildning i vapentjänst, orientering samt till fysisk träning. U H förslag till fördelning av miljöutbildningen på staber och förband m m framgår av tabell 4: 4. Motsvarande principer bör i stort sett gälla för handräckningsvärnpliktiga inom kontorsfunktionen, för vilken en redogörelse lämnas i U H slutbetänkande. En del av dessa värnpliktiga bör krigsplaceras i fast grupperade staber - högkvarteret, militärområdes-, försvarsområdes-, sektor- och depåstaber m fl. Dessa värnpliktiga är meniga. Detta innebär att de som regel inte kan inkallas till befälsutbildningsskedena vid krigsförbandsövningar. Grundutbildningen måste bl a därför utformas så att de kan fungera i sina krigsbefattningar redan i början av förbandsskedet. Deras befattningsutbildning i kontorsfunktionen måste utformas med hänsyn härtill. U H har funnit att den befattningsutbildning dessa värnpliktiga föreslås få före kontors ar betsskedet tillsammans med den rutin de bör erhålla under detta skede är tillräcklig. Erforderlig miljö-

Tabell 4:5 Slag av utbildning

4.2.5 Grundutbildningens totala längd I det föregående har anförts att detaljerade tidsberäkningar för grundutbildningen framgår av bilaga 4: 3. I tabell 4: 5 görs en sammanfattning av antalet utbildningstimmar. Vid omräkningen till tjänstgöringsdagar har U H förutsatt att 48-timmarsvecka skall gälla på samma sätt som för övriga värnpliktskategorier. Hänsyn måste härvid även tas till de helgdagar och tjänstefria dagar som infaller under tjänstgöringstiden (midsommarafton, midsommardagen, allhelgonadagen, långfredag, påskafton, annandag påsk, första maj, Kristi Himmelsfärdsdag, annandag pingst), juluppehåll, övningsuppehåll och söndagar. Ett förslag till grundutbildningens inpassning i tiden lämnas i kapitel 5. Det totala antalet tjänstgöringsdagar under grundutbildningen framgår av tabell 4: 6. Av tabell 4: 7 framgår att den av U H föreslagna grundutbildningstiden för flertalet utbildningsgrupper med närmare fyra månader understiger nuvarande tidsram. Nuvarande utbildningstid för de till underofficersutbildning uttagna värnpliktiga är

Sammanlagt antal utbildningstimmar Utbildningsgrupp Armén

AMU BU MU Summa

utbildning under sammanlagt ca en vecka bör dessa värnpliktiga kunna få genom tjänstgöring i övningsledningarnas stabsexpeditioner i samband med krigsförbandsövningar och tillämpningsövningar under det grun dläggande krigsförbandsutbildningsskedet för huvuddelen av de värnpliktiga. Så sker redan i dag vid ett stort antal fredsförband.

Marinen

Flygvapnet

Al

B

Al

Al

A2

485 1024 560 2 069

485 1028 552 2 065

485 1 021 560 2 066

485 878 656 2 019

485 695 656 1 836 SOU 1971: 57

Tabell 4: 6 Sammanlagt antal tjänstgöringsdagar Utbildningsgrupp

Tjänstgöringsdagar

Armén

Utbildningstimmar Utbildningsdagar Helgdagar och tjänstefria dagar Juluppehåll Övningsuppehåll Söndagar (utöver ovan avräknade) Summa Avrundning Förslag till antal tjänstgöringsdagar

Marinen

Flygvapnet

Al

B

Al

Al

A2

2 069 259 9 17 6 45 336 -4 332

2 065 258 9 17 6 45 335 -3 332

2 066 258 9 17 6 45 335 -3 332

2 019 252 9 17 6 45 329

1836 230 6 17 6 42 301 -1 300

i regel ca 2 650 timmar, dvs ca 450 tjänstgöringsdagar. Med det strängt målinriktade utbildningssystem U H föreslår kan tidsvinster erhållas. Några av de väsentligaste redovisas här. a) Utbildning på understöds vapen, som ej är andrahandsvapen, har uteslutits, då kravet härpå bedömts ej nödvändigt (vinst 70 timmar). b) Den skyddsutbildning som är att hänföra till skyddsingenjörsutbildning har uteslutits (vinst 60 timmar). c) Särskild vinterutbildning i fjällterräng utgår (vinst ca 80 timmar). d) Nuvarande provisoriska utbildningsbestämmelser redovisar i ämnet inre tjänst 130 timmar, medan ÖB grundkrav bara omfattar 24 timmar. I ÖB grundkrav förutsätts att, sedan grundkraven inlärts, krop-

+3

pens och den personliga utrustningens vård sker på icke schemabunden tid och att, om mera omfattande vård av gemensam materiel skall utföras, tid härför inräknas i övningspasset. Materielvård av denna senare art förekommer sällan i utbildning till stabsunderofficer. Då en tid av 35 timmar anslagits till inre tjänst minskas nuvarande utbildningstid med 95 timmar, trots att ÖB grundkrav överskrids med 11 timmar. Dessa 11 timmar har bedömts nödvändiga för att genom kontroller och befälsutbildning skärpa elevernas känsla för noggrannhet (vinst 95 timmar). e) Minskad utbildning i strid i förband (kompani och bataljon) föreslås. Stridsutbildningen har begränsats till stridsutbildning inom stabsförbands verksamhetsområde, dvs den miljö där de värnpliktiga skall

Tabell 4: 7 Jämförelse mellan nu gällande antal tjänstgöringsdagar och det antal U H föreslår Försvarsgren

Armén ; , - , —

•

Marinen Flygvapnet

Utbildningsgrupp

Al B1 B2 Al Al3 A2 4

N u gällande tid

Av U H föreslagen tid

Skillnad

Dagar

Dagar

Dagar

450 450 332 450

332 332

-118 -118

—

—

332 332 300

-

-118 -

-

1 Underofficersuttagna. 2 Underbefälsuttagna. Uttagning till underbefäl 3

bortfaller enligt UH förslag. Värnpliktiga stabsunderofficerare vid flygvapnet tillkommer som ny utbildningsgrupp vid StabSbS enligt UH förslag. 4 Underbefälsuttagna. SOU 1971: 57

verka (vinst ca 40 timmar). f) Fredsstabstjänst, omfattande verksamhet vid regementes, kårs, bataljons och kompanis stab (expedition) vid utbildningsförband, ingår med 18 timmar i de nuvarande provisoriska utbildningsbestämmelserna. Denna utbildning har U H bedömt sakna betydelse för krigsutbildningen (vinst 18 timmar). g) Koncentrering av befattningsutbildningen till utbildningsavsnitt (applikatoriska exempel) med sammanhängande gemensam ram kräver mindre förberedelser för iordningsställande av kartmateriel, handlingar och stabsutrustningar m m. De applikatoriska exemplen bör därför kunna genomföras utan särskilda dukningsdagar, som eljest regelmässigt uppgår till 1-2 dagar för varje övning. U H bedömer därför att ca 90 timmar kan vinnas. h) Utöver ovan angivna exempel har inom de 24 övningsgrenarna enstaka timmar i tidigare utbildningsomfång kunnat bortrationaliseras. Detta har blivit möjligt främst genom den strängt skedesindelade utbildningen och genom den klart målinriktade befattningsutbildningen (vinst ca 100 timmar). i) Andra exempel på tidsbesparingar utgörs av minskat antal resor till och från olika stabs-(tjänst-)övningar inom olika delar av landet. (Bedömd vinst uppgår till ca 100 timmar.) Tillsammans leder dessa åtgärder till en total vinst av ca 80 utbildningsdagar. Med sön- och helgdagar inräknade innebär enbart detta ca (80 + 14 dagar = ) 94 dagars kortare tjänstgöringstid, huvudsakligen avseende allmänmilitär utbildning och befattningsutbildning.

också utformas på i princip samma sätt som för huvuddelen av de värnpliktiga. Det antal krigsförbandsövningar som dessa handräckningsvärnpliktiga bör fullgöra som expeditionsbiträden vid staber m m beror på hur många av de värnpliktiga som behövs för krigsorganisationens årliga omsättningsbehov. U H behandlar denna fråga i sitt kommande slutbetänkande beträffande handräckningsvärnpliktiga. U H bedömer att en sådan för krigsplacering målinriktad utformning av utbildningen för de värnpliktiga inom kontorsfunktionen bör vara stimulerande för dem i utbildningsarbetet och positivt inverka på deras inställning till värnpliktsutbildningen i allmänhet.

4.2.6 Repetitionsutbildning Repetitionsutbildningen för de vid StabSbS utbildade stabsunderofficerarna m fl bör utformas på samma sätt som för huvuddelen av de värnpliktiga. U H anser sig icke närmare behöva beröra denna. Repetitionsutbildningen för handräckningsvärnpliktiga i kontorsfunktionen bör

28 SOU 1971: 57

5 Utbildningens organisation och tidsmässiga inpassning m m

5.1 Utbildningens organisation Som tidigare nämnts bör utbildningen inte i sin helhet vara förlagd till StabSbS. Den allmänmilitära utbildningen bör i stället anordnas för samtliga elever huvudsakligen vid de militärområden och truppförband som försvarsgrenscheferna för varje år prövar lämpligt. Befattningsutbildningen bör däremot koncentreras till StabSbS. En rationell organisation av denna del av utbildningen utgör en av de viktigaste förutsättningarna för UH förslag. Erforderlig speciell befattningsutbildning för elever ur kustartilleriet och flygvapnet bör dock anordnas enligt chefens för marinen respektive flygvapnet bestämmande. Miljöutbildningen förläggs av naturliga skäl till staber vid grundutbildnings- och repetitionsutbildningsförband samt till regionala staber (motsvarande) inom de militärområden, där eleverna med sannolikhet kan bli krigsplacerade. Under förutsättning att den allmänmilitära utbildningen och miljöutbildningen kan förläggas till annan plats än StabSbS och med en befattningsutbildning om ca fem månaders längd kan årligen två omgångar värnpliktiga utbildas, vilket kan medföra en nära nog fördubbling av stabsskolavdelningens nuvarande kapacitet. Det minskade antalet utbildningslinjer medför att utbildningen kan bedrivas betydligt mera rationellt SOU1971:57

än som f n är fallet. Tillgången på tekniska hjälpmedel för utbildningen vid stabsskolavdelningen är emellertid f n otillräcklig (jfr 4.2.3). Om den allmänmilitära utbildningen förläggs till militärområdena och så långt möjligt samordnas med övriga värnpliktigas motsvarande utbildning bedömer UH detta innebära en så liten ökning av utbildningsomfånget vid förbanden att det inte bör utgöra något hinder för ett genomförande av förslaget. UH utgår härvid från att endast ett fåtal värnpliktiga per förband tillkommer för den allmänmilitära utbildningen. Skulle behov av särskilt befäl för denna utbildning uppkomma bör frivilligt tjänstgörande reservbefäl och värnpliktigt befäl kunna anlitas. UH återkommer till detta spörsmål i kapitel 7. Det föreslagna omgångssystemet vid stabsskolavdelningen medför en lättnad i förläggningshänseende i förhållande till nuläget, eftersom det nuvarande antalet elever, som under juni-augusti fördubblas, då gör det nödvändigt att förlägga en del av dem i tillfälliga förläggningar utanför kasernområdet. Under övrig del av året framtvingar f n de begränsade förläggningsutrymmena en ca 30 %-ig överbeläggning i förhållande till de av chefen för armén fastställda normerna för förläggning av underofficersuttagna värnpliktiga. UH anser sig emellertid inte böra framlägga något detaljerat förslag till organisation, förläggning m m av den allmänmili29

tära utbildningen och miljöutbildningen. Denna fråga bör regleras av försvarsgrenscheferna. Med utgångspunkt i ett beräknat årligt utbildningsbehov av 184 värnpliktiga i stabstjänst föreslår U H — såsom närmare framgår av det följande - att befattningsutbildningen fördelas på två omgångar under året. För att utbildningen skall kunna bedrivas effektivt bör inom varje omgång storleken av en avdelning eller klass uppgå till omkring 25 elever. Detta motsvarar förhållandet vid StabSbS övriga kurser. Skolans utbildningssalar är också dimensionerade härför. En jämn fördelning över året förutsätter således att resurser skapas för tre - fyra övningsavdelningar per omgång. Omgångarna bör avlösa varandra utan »överlappning». Erforderliga resurser i fråga om lokaler, materiel och befäl behöver då bara dimensioneras för en omgång men kan utnyttjas under hela året. Genomförandet av den föreslagna befattningsutbildningen är beroende av att stabstjänstutbildningen sker inom en taktiskt realistisk ram. De applikatoriska stabstj än stavsnitten skall genomföras inom denna ram. Härför krävs en grupp huvudlärare och biträdande lärare med goda kunskaper i taktik och stabstjänst samt med förmåga att fungera som stabsmedlemmar i nivåerna brigadstab - militärområdesstab. Lärarna bör ha specialkunskaper som inhämtats från de olika försvarsgrenarna och bör därför väljas ur arméns olika truppslag men även ur marinen och flygvapnet. Lärargruppen bör vara sammansatt så att företrädare finns för de viktiga avsnitten sambands-, underhålls-, underrättelse-, personal- och transportledningstjänst. Särskilt de tre sista avsnitten kräver specialutbildade lärare. De fasta rutinerna i stabstjänst med expeditionstjänst och sambandstjänst motiverar att särskilda tjänster för lärare i dessa ämnen inrättas. U H har fått den bestämda uppfattningen att det nuvarande systemet med kommendering av befäl inte ger stabsskolavdelningen den stadga, kontinuitet och attraktivitet som

erfordras för att göra verksamheten rationell. Alltför ofta blir antalet till skolan kommenderat befäl lägre än vad som ansetts vara erforderligt för att genomföra utbildningen på ett godtagbart sätt. Den av U H föreslagna minskningen av utbildningstidens längd ställer också högre krav på lärarnas förmåga och erfarenhet. Det synes därför nödvändigt att StabSbS, om de uppsatta målen skall nås, tillförs det antal för stabsskolavdelningen avsedda tjänster för befäl och lärare som framgår av U H förslag i tabell 5: 1. Detta innebär inte en ökad kostnad för försvaret utan endast en omfördelning inom armén av redan befintliga tjänster. För marinens och flygvapnets del innebär det dock en överflyttning till skolan av en tjänst från vardera försvarsgrenen. Det bör här framhållas att det uppkommer en motsvarande lättnad i sistnämnda försvarsgrenars övriga utbildningsverksamhet. Vissa av lärartjänsterna bör omvandlas till s k alternativa tjänster. Därigenom blir det möjligt för lärare m fl att sedermera vinna befordran utan att behöva lämna tjänsten vid skolan. Samtidigt förbättras underlaget vid urvalet av lärare och befäl, eftersom då bara de som genomgått obligatoriska truppslagsskolor och militärhögskolans allmänna kurser kan komma i fråga som lärare m m vid stabsskolavdelningen. Detta innebär i och för sig en begränsning men medför i stället att skolan får lärare och befäl med större erfarenhet och mognad, vilket är en av förutsättningarna för att utbildningen skall få den effekt som U H eftersträvar. Den mängd av övningsförberedande åtgärder i form av »dukning» före lektion, övningar och spel, som hittills har kännetecknat utbildningen i stabstjänst, belastar nu lärarna hårt. En förutsättning för att de av U H föreslagna rationaliseringseffekterna skall kunna uppnås är därför att stabsskolavdelningen tillförs en organisationsenhet, avsedd för dukning, drift och underhåll m m av vissa mera komplicerade inre och yttre utbildningsanordningar. U H kommer att i sitt slutbetänkande föreslå att sådana dukningsenheter inrättas vid försvars grenarSOU 1971: 57

nas olika förband och skolor. För S 1, SignKAS och StabSbS del räknar U H med en gemensam dukningsenhet. Även om handhavandet av de för nämnda förband och skolor avsedda gemensamma utbildningsanordningarna, främst de yttre, bör samordnas i största möjliga utsträckning bör dock stabsskolavdelningen för sin verksamhet tilldelas en tjänst för äldre underbefäl. Det antal handräckningsvärnpliktiga, som behövs vid avdelningen, bör dock allt efter behov bestämmas av chefen för S 1. Frågan om storleken av denna dukningsenhet kommer att behandlas i U H slutbetänkande. Eleverna bör som hittills sammanhållas och redovisas inom ett skolkompani. Härför erfordras kompanichef med kompanistab. Utbildningens vikt och elevmaterialet (huvudsakligen underofficersuttagna värnpliktiga) motiverar också att kompanichefen har en ställföreträdare vilket motsvarar systemet inom armén i övrigt. Huvudläraren och biträdande läraren i personal tjänst bör fungera som kompanichef respektive kompaniadjutant. Huvudläraren i expeditionstjänst bör vara ställföreträdande kompanichef. Kompanichefen och hans ställföreträdare bör även leda den fortsatta allmänmilitära utbildningen. Som instruktör i denna utbildning bör bl a biträdande läraren i expeditionstjänst fungera. Ett stort antal stabsövningar skall genomföras under befattningsutbildningen. Därvid kommer ett eller flera kaderstabskompanier att organiseras som ram för övningarna. Det befäl som erfordras härför måste ha erfarenhet i stabers organisation, uppträdande och gruppering och kunna tjänstgöra i chefsbefattningar under de stabsövningar som genomförs i kaderorganisation. Det är därför lämpligt att huvudläraren i personaltjänst - skolkompanichefen - under övningarna tjänstgör som stabskompanichef och kommendant, medan huvudläraren i expeditionstjänst - ställföreträdande chefen för skolkompaniet - tjänstgör som ställföreträdande chef för stabskompani. Materielredogöraren och dukningsunderbefälet bör under övningarna fungera som plutonchefer SOU 1971: 57

i stabskompani. Tjänsterna bör med avseende på befordran till andra och högre tjänster inom försvaret bedömas ha samma meritvärde som trupptjänst i övrigt. Lärararvoden enligt nuvarande system bör bibehållas för att stimulera dugligt befäl att söka tjänster vid skolan. U H förslag till organisation och tilldelning av befäl m m för stabsskolavdelningen framgår av tabell 5: 1. Det förslag till lärar- och befälsorganisation för stabsskolavdelningen som U H framlägger understiger det nuvarande vid StabSbS framräknade behovet med sex lärare Gfr tabell 5: 2). För befattningarna bör tjänster inrättas vid StabSbS. En av de på personalförteckning för skolan upptagna tjänsterna för rustmästare eller överfurir bör avses för den föreslagna befattningen som dukningsunderbefäl för inre och yttre utbildningsanordningar. Förslaget till lärar- och befälsorganisation är ett principförslag, vars utformning i detalj bör överses i samband med den försöksverksamhet under ett år, som U H föreslår i det följande (se 5.3). Det av U H bedömda behovet av lärare och befäl överensstämmer emellertid - om man bortser från befälet vid den av U H föreslagna dukningsenheten - i stort sett med det antal lärare och befäl, som under budgetåret 1970/71 disponerats för utbildningsverksamheten vid stabsskolavdelningen samt motsvarande utbildning vid kustartilleriet och flygvapnet. Detta innebär dock inte att det befäl som hittills kunnat disponeras inom det nuvarande utbildningssystemet skulle ha varit tillräckligt för att uppnå den för krigsorganisationen erforderliga utbildningseffekten. Först med en förändring av själva utbildningssystemet kan denna effekt bli möjlig att uppnå. Utbildningen i signalskydd kräver ej särskilda lärarkrafter utan kan liksom hittills genomföras vid totalförsvarets signalskyddsskola.

Tabell 5: 1 Förslag till utbildningsorganisation för stabsskolavdelningen med skolkompaniet. BefattBefattning ningsnummer Stabsskolavdelningen 1. Skolavdelningschef

Tjänstegrad

Utbildning

Tillikauppgift

Mj/Kn

MHSSK

1. lärare i stabstjänst och taktik vid StabSbS. Lärare i territoriell verksamhet 2. lärare i taktik. Stf avdelningschef

2.

Stabstjänst Huvudlärare

Kn

MHSSK

3. 4.

Biträdande lärare Biträdande lärare

Kn/Lt Fv/Fj

MHS AK

5.

Underrättelsetjänst Huvudlärare

Kn

MHS AK Undutb Undutb

6.

8.

Biträdande lärare Sambandstjänst Huvudlärare Expeditionstjänst Huvudlärare

Kn/Lt

9.

Biträdande lärare

Fj

10.

Transportledningstjänst Huvudlärare

Kn

7.

11. 12. 13. 14. 15.

Biträdande lärare Underhällstjänst Huvudlärare Biträdande lärare Personaltjänst Huvudlärare

Fj Fv/Fj

Fv/Fj Kn/Lt

MHS AK

Stf kompanichef och stf chef för allmänmilitär utbildning Instruktör i allmänmilitär utbildning

MHSSK ur armén ur armén

Biträdande lärare i taktik

Fv/Fj

MHS AK ur trängen ur trängen

Kn

MHS AK

16.

Biträdande lärare Sjö- och kustartilleritaktik Huvudlärare

Kn/Lt

MHS AK ur kustartilleriet

17.

Flygtaktik Huvudlärare

Kn/Lt

18.

Övrigt Materielredogörare

MHS AK ur flygvapnet

Rustm/ Öfu Rustm/ Öfu

Motorutbildning

19.

Dukningsunderbefäl för inom- och utomhusanordnragar Skolkompaniet (14 Kompanichef: Huvudläraren i personaltjänst) (8 Kompanichefs ställföreträdare: Huvudläraren i expeditionstjänst) (15 Kompaniadjutant: Biträdande läraren i personaltjänst) (9 Instruktör i allmänmilitär utbildning: Biträdande läraren i expeditionstjänst)

Chef för stabstjänstutbildning med expeditionstjänst vid StabSbS

Fj

Kompanichef. Chef för allmänmilitär utbildning Kompaniadjutant

Instruktör i motortjänst. Plutonchef i stabskomp Plutonchef i stabskomp

Anm. Kontorspersonal och dukningsmanskap kommer att närmare behandlas i slutbetänkandet.

32 SOU 1971: 57

Tabell 5: 2 Behov av befäl enligt nuvarande organisation av stabsskolavdelningen jämfört med U H förslag till befälsorganisation Befattning i nuvarande system

Chef m fl Chef för stabsskolavdelning Ställföreträdande chef för stabsskolavdelning Expuoff Lärare i sambandstjänst Operations- och underrättelsetjänst Chef och lärare Stf » » Bitr lärare (underbefäl) Underhålls- och personaltjånst Chef och lärare Stf » » Bitr lärare (underbefäl) Milostabs-J högkvarterslinje Underofficersuttagna Chef och lärare Stf » » Bitr lärare (underbefäl) Vpl F Chef och lärare Stf » » Bitr lärare (underbefäl) Transportledningstjänst Chef och lärare Stf » » Bitr lärare Kustartilleriavdelning Chef och lärare (Stf » » ) Flygvapenavdelning Chef och lärare (Stf » » ) Skolkompani Chef Kompaniadjutant Materielredogörare Lärare i motortjänst Summa 25 Skillnad 1

Befattning i UH förslag (med befattningsnr i tab 5:1)

Skillnad

Ant

1 2

—

-1

5 6

—

-1

12 13 19

3 4

—

-1

8 9

—

-1

10 11

—

-1

16 1 (9)

Behov om kustartilleriets elever utbildas vid StabSbS

17 1 (3)

Behov om flygvapnets elever utbildas vid StabSbS

14 15 18

—

-1

19 -6

Lärare jämväl i omgång 2.

5.2 Utbildningens tidsmässiga inpassning Den nuvarande uppdelningen av utbildningen vid stabsskolavdelningen i en första period om tre månader och en andra period om ett år med nio månaders mellanrum melSOU 1971: 57 3—712154

lan perioderna är närmast betingad av att ifrågavarande värnpliktiga uttagits till underofficersutbildning omfattande 450 dagar. Detta medför som förut nämnts en dubbelbeläggning vid StabSbS under den första perioden som infaller under juni-augusti

Tt OO

<N CO

D

^ s~ <c r»

S3

•Q

4> T}

O

fl fl G

00 T-H

<U

&

D

•cd vo

<

>

s

s

> 3 vo o

ro in

ro

« <-*

s

'-•

oA

—i

~

co

o

CO

a

•o

o

.3

Oj

g 3

Ja

•8 a

•Q as C

I

O

*3~

<

^ u c

1^ |

OO

-Q

—

"SS t )

hl bo 3

T! *s.

3 ä

n < 00> o, OH

o. o, 3

H 60 to

fl bp S g MU Ȥ2S

3 «fl

3 G £

r* "^ Q co

00 o 60 fl B O

S 60 C <N ö Q,

fl •— c

° § 2 S?

^

SP'C ~

-TI

H

tvi-3 a

'U rj . 3

OD 5

ej 3$s 3s

o£

flfl.

3 E

3 co

C\

•S? >. =0 •«. K ^S 2

fcfeo

•»3 sS

O

«U :«J

i

et)

&a 2

•S

0£

3S

SJ -o

§ B

SOU 1971: 57

och utgör en extra belastning på skolan un^ der en tid som eljest i regel avses för att bereda så stor del av personalen som möjligt semester. U H föreslår att utbildningen av eleverna vid stabsskolavdelningen sker i två utbildningsomgångar per år. Den tidsinpassning av omgångarna som föreslås framgår av bild 5: 1. På bilden redovisas som jämförelse inpassningen av utbildningstiden för underbefälsuttagna värnpliktiga inom armén enligt 1966 års riksdagsbeslut. Inpassningen i tiden av de två utbildningsomgångarna har skett med särskild hänsyn till studiesociala skäl, eftersom en förhållandevis stor del av eleverna även framdeles beräknas studera vid universitet och högskola eller bedriva andra postgymnasiala studier. Tidsinpassningen överensstämmer i allt väsentligt med den som för armén i övrigt gäller för underbefälsuttagna värnpliktiga, vilket U H bedömer vara lämpligt bl a med hänsyn till möjligheterna att omplacera de värnpliktiga mellan olika utbildningslinjer m m. I detta sammanhang finner U H det vara angeläget framhålla att ökade möjligheter bör kunna beredas sådana värnpliktiga som flera år fått anstånd med sin värnpliktstjänstgöring på grund av högre studier att - om de befinns särskilt lämpliga härför därefter inkallas för att utbildas till stabsunderofficerare enligt det av U H förordade utbildningssystemet. I omgång 1 bör eleverna i utbildningsgruppen A 1 ur armén ingå och bilda en kontingent om sammanlagt ca 110 elever. I omgång 2 bör ingå utbildningsgruppen B ur armén, A 1 ur marinen samt A 1 och A 2 ur flygvapnet. Denna kontingent omfattar ca 75 elever. Utbildningstiden för omgång 1 överensstämmer helt med den som gäller för vårutryckande underbefälsuttagna vid armén och för omgång 2 i stort med den som gäller för höstutryckande underbefälsuttagna vid armén. Den allmänmilitära utbildningen för omgång 1 föreslås bli uppdelad i två perioder nämligen en första om ca två måSOU 1971: 57

nader före inryckningen till höstterminens befattningsutbildning vid stabsskolavdelningen och en andra om ca en månad omedelbart efter denna utbildning. Under den senare perioden bör vinterutbildningen genomföras. Miljöutbildningen bör för denna omgång äga rum i anslutning till GKU-skedet för huvuddelen av de värnpliktiga och under krigsförbandsövningar under vintern. Utbildningen under sistnämnda skede bör som tidigare framhållits ske vid militärområdena som tjänstgöring i egen krigsbefattning eller i vakant befattning vid repetitionseller grundutbildningsförbandens staber och vid regionala staber. Utbildningstiden för omgång 2 utom för gruppen A 2 ur flygvapnet överensstämmer i stort med tiden för de s k höstutryckande vid armén. Omgången genomför den allmänmilitära utbildningen i ett sammanhang före inryckningen vid stabsskolavdelningen. Befattningsutbildningen äger rum under en vårtermin. Miljöutbildningen genomförs under sommaren vid militärområdena eller vid kustartilleriförsvaren. Gruppen A 2 har något kortare utbildningstid. . Det bör få ankomma på försvarsgrenschef att besluta om de jämkningar av utbildningstidens längd och fördelning som kan komma att betingas av kalendariska eller utbildningstekniska skäl. Ovannämnda inpassning i tiden gör det möjligt att bedriva utbildningsverksamheten vid stabsskolavdelningen under en höst- och en vårtermin med ett uppehåll omkring 10/6-1/8 mellan terminerna. Utbildningen av de handräckningsvärnpliktiga i kontorsfunktionen vilka i regel avses bli krigsplacerade som expeditionsbiträden i grupperna Exp 2 och Friv bör organiseras enligt förslag som U H lämnar i sitt slutbetänkande. 5.3 Genomförande utbildningssystem

av föreslaget

U H har ansett det vara angeläget att tilllämpningen av det föreslagna utbildningssystemet under det första verksamhetsåret ges karaktär av en försöksverksamhet. På 35

förfrågan har StabSbS uttryckt intresse för att så snart som möjligt få övergå till det nya systemet om U H förslag vinner bifall. På grundval av erfarenheterna från ett försöksvis tillämpat system kan erforderliga jämkningar göras vid beräknandet av stabsskolavdelningens framtida behov av befäl, elevomgångarnas storlek m m . U H föreslår därför att det av U H här framlagda förslaget efter principbeslut får försöksvis tilllämpas fr o m den 1 juli 1972. Utbildningen kan i så fall börja den 1 augusti 1972 med befattningsutbildning vid stabsskolavdelningen för de värnpliktiga som enligt nuvarande utbildningssystem får allmänmilitär utbildning vid stabsskolavdelningen under tiden 1/6-1/9 1971. Dessa värnpliktiga bör i god tid före inryckningen den 1/8 1972 underrättas om att deras tjänstgöringstid p g a en övergång till det nya utbildningssystemet kommer att avkortas genom utryckning från miljöutbildningen omkring den 2 8 / 4 1973. De värnpliktiga åter som enligt nuvarande utbildningssystem den 1 juni 1971 ryckt in till fortsatt utbildning under 12 månader vid stabsskolavdelningen bör avsluta sin utbildning omkring den 1 juni 1972. Någon utbildning av värnpliktiga kommer därefter inte att pågå fram till 1/8 1972, vilket medger att skolans lärare och befäl får tid att vidta erforderliga förberedelser för en övergång till det föreslagna utbildningssystemet och till att uttaga semester e d. Genom att på föreslaget sätt en försöksverksamhet kan bedrivas under ett år erhålls de erfarenheter som är nödvändiga för ett slutligt fastställande av organisationen m m vid StabSbS. De bestämmelser i övrigt som f n reglerar utbildning m m av här ifrågavarande värnpliktiga bör vid bifall till U H förslag bli föremål för erforderliga ändringar.

36 SOU 1971: 57

6.1 Allmänna

Tjänsteställning och utbildningspremier

synpunkter

Av det tidigare anförda framgår att U H funnit att den nuvarande utbildningstiden för vissa stabsunderofficerare bör kunna avkortas så att all väsentlig befattnings- och miljöutbildning för flertalet grupper kan inrymmas inom ca fem resp tre månader. Den sammanlagda grundutbildningstiden, inberäknat även allmänmilitär utbildning, kan därmed begränsas till elva månader eller samma utbildningstid som nu gäller för underbefälsuttagna. U H har tidigare framhållit att en bidragande orsak till den nuvarande förhållandevis långa utbildningstiden - 15 månader torde vara en följd av kravet på uttagning till underofficersutbildning och att alla underofficersuttagna inom samma försvarsgren f n har lika lång utbildningstid. U H vill dock erinra om att olika utbildningstider för samma värnpliktskategori ,f n tillämpas de olika försvarsgrenarna emellan. De krigsbefattningar som de värnpliktiga stabsunderofficerarna avses skola få har av försvarsgrenscheferna betecknats som underofficersbefattningar med hänsyn främst till kravet på befälsföring. Av samma anledning föreslår U H för flertalet av befattningarna en ökning av tiden för befälsutbildning, för gruppen A 1 en ökning med ca 45 %. Behovet av att dessa värnpliktiga deltar i särskild övning för befäl (SÖB) är ett annat skäl härtill. Förmåga att med fasthet SOU 1971: 57

utöva befäl gäller i särskilt hög grad transportledningstroppchefer - grupp B - som i fält vid lastning och urlastning ofta måste föra befäl över de truppenheter som skall transporteras. Det är bl a vid dessa tillfållen fråga om uppgifter, som ställer krav på en kraftig befälsföring från deras sida. Samtliga elever med undantag av underrättelsebiträden vid flygvapnet bör därför få underofficersutbildning. De sistnämnda behöver bara utbildas till underbefäl. Utbildningstidens längd bör för den skull inte - vilket dock i regel åberopas - nödvändigtvis överensstämma med den tid som tillämpas för övriga till underofficersutbildning uttagna värnpliktiga. Enligt U H bestämda uppfattning kan det f n vedertagna tänkesättet inte anföras som skäl för att göra utbildningen längre än nödvändigt. Om utbildningen för uppnåendet av föreskriven kompetens kan intensifieras på det sätt spm U H i det föregående föreslagit och utbildningstiden till följd därav kan förkortas bör vederbörande värnpliktige enligt U H mening erhålla den tjänstegrad som motsvarar den vunna kompetensen utan hinder av att utbildningstiden kunnat förkortas i förhållande till den för andra grupper föreskrivna. Endast sakliga skäl såsom utbildningens innehåll, utformning och kvalitet bör härvid vara avgörande. Att bedöma värdet av en utbildning efter dess omfattning i tiden finner U H inte vara godtagbart.

6.2 Överväganden och förslag I det föregående har anförts att de underofficersuttagna elever som utbildas enligt nuvarande system vid stabsskolavdelningen anser sig ha uppnått erforderlig kompetens redan omkring fyra månader före den fastställda utryckningstiden. Dessa månader ter sig för dem som en mer eller mindre onödig väntetid för att enligt nuvarande regler få underofficers tjänstegrad och utbildningspremie. Inbesparing av värnpliktskostnaden per elev under enbart två av dessa månader motsvarar kostnaden för den utbildningspremie som f n tillkommer honom först efter ytterligare ca två månaders tjänstgöring. Utbildningen till värnpliktiga underofficerare är, som tidigare nämnts, enbart betingad av krigsorganisationens behov av värnpliktiga med sådan kompetens. Om krigsorganisationens behov av värnpliktiga underofficerare m fl kan tillgodoses genom mera intensifierad utbildning under en avsevärt kortare utbildningstid än den nuvarande bör detta inte ha till följd att eleverna fråntas möjligheter att - trots likvärdig kompetens - få den tjänstegrad och utbildningspremie som med nuvarande utbildningssystem först efter ca 450 dagar skulle ha tillkommit dem. U H anser det därför vara rimligt att elever som utbildas enligt det av UH föreslagna utbildningssystemet bör få underofficers tjänstegrad samt även den utbildningspremie som tillkommer värnpliktig underofficer, oavsett att utbildningstiden enligt förslaget avsevärt förkortats. Utbildningspremien får därmed karaktär av prestationspremie, eftersom den intensifierade utbildningen kräver ökade insatser från elevernas sida för att med godkännande betyg genomgå utbildningen. Om det av U H här framlagda betraktelsesättet vinner bifall bör detta leda till en ökad stimulans för värnpliktiga att bli uttagna till denna för de krigsorganiserade staberna så viktiga värnpliktsutbildning. De konsekvenser på andra utbildningsområden som kan föranledas av U H förslag i denna del förutsätts bli föremål för behandling bl a av den 38

nyligen påbörjade utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m fl. Gällande bestämmelser om förordnande under grundutbildning av värnpliktiga har fastställts av Kungl Maj:t genom generalorder nr 14/1968. Bestämmelserna som är provisoriska har utformats med den principiella uppfattningen att kompetensgivande utbildning skall utgöra grunden för förordnande, varvid dock fullgörandet av ett visst mera generellt bestämt antal tjänstgöringsdagar alltjämt ansetts grundlägga kompetensen. Med hänsyn till vad som i det föregående anförts föreslår U H att sådana värnpliktiga som i överensstämmelse med U H här framlagda förslag genomgått en stabstjänstutbildning vilken ger kompetens som värnpliktiga underofficerare bör få underofficers grad oavsett att den föreslagna utbildningstidens längd blir kortare än den för underofficersuttagna värnpliktiga eljest fastställda. Värnpliktslagens föreskrift att tiden för grundutbildning av underofficersuttagna skall vara högst 450 dagar (VL 27 §) utgör inte heller något hinder för förslagets genomförande. Likaså bör de underbefälsuttagna eleverna i omgång 2 kunna befordras till värnpliktiga furirer vid utbildningens slut, d v s efter ca 300 dagar. Eleverna vid stabsskolavdelningen förvärvar även under utbildningens gång kompetens för viss befordran. Sålunda bör de underofficersuttagna befordras till korpraler efter 180 dagars tjänstgöring, d v s enligt bestämmelserna i förenämnda generalorder. Vid befattningsutbildningens slut, d v s efter 240 dagar, har de förvärvat kompetens som furirer. Behov av att ha fått sådan befordran föreligger också för elever ur omgång 1 under miljöutbildningen, då de främst under tjänstgöring i krigsbefattning eller i motsvarande befattning i övningsledning vid grundutbildnings- eller krigsförband skall föra befäl över värnpliktiga med underbefäls grad. För elever i omgång 2 gäller i stort sett motsvarande. Även de underbefälsuttagna eleverna bör befordras till korpraler vid befattningsutSOU 1971: 57

bildningens slut, d v s efter 180 dagars tjänstgöring. UH föreslår därför att eleverna under utbildningstiden förordnas på sätt ovan angivits. Vidare föreslår UH i anslutning till det ovan anförda att vid tillämpning av det av UH förordade utbildningssystemet för stabsskolavdelningen utbildningspremier utbetalas med nuvarande belopp till underofficersoch underbefälsuttagna elever, oavsett att utbildningstiden förkortats. UH bedömer dessutom att den intensifierade utbildningsverksamheten och den i förhållande till nuvarande system avsevärt längre tid under vilken eleverna får befälsutbildning bör ge deras värnpliktstjänstgöring ett ökat civilt meritvärde.

SOU 1971: 57

7.1 Kostnadsjämförelser och investeringsbehov

Allmänt

De av U H i det föregående framlagda förslagen syftar i första hand till att utforma ett mera rationellt utbyggt system för utbildning vid stabsskol avdelningen av värnpliktiga stabsunderofficerare m f l för att tillgodose krigsorganisationens behov. En direkt följd av den intensifierade undervisningen blir emellertid även en betydande minskning av antalet tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga och av värnpliktskostnaderna. Även andra kostnadsminskningar blir möjliga vid en tillämpning av det föreslagna utbildningssystemet vilket framgår av följande avsnitt.

7.2 Minskade värnpliktskostnader

m m

Vid en jämförelse av kostnaderna för utbildningen vid stabsskolavdelningen enligt det hittills gällande och det föreslagna utbildningssystemet har U H i båda fallen räknat med samma antal värnpliktiga som årligen bör utbildas för att tillgodose krigsorganisationens behov av stabsunderofficerare m fl. Såsom framgår av tabell 7: 1 beräknar U H att det föreslagna utbildningssystemet leder till en årlig minskning med ca 26 000 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga. Kostnadsjämförelserna har vidare grundats på beräkningen att de direkta särkostnaderna för utbildningen av en genomsnitts-

soldat vid signaltrupperna uppgår till något mer än 38 kronor/dag enligt kostnadsläget i februari 1971. 1 Utbildningen av eleverna vid stabsskolavdelningen genomförs i en miljö motsvarande den för övriga värnpliktiga vid signaltrupperna, vilket i och för sig motiverar att dagskostnaden beräknas till motsvarande värde. Då emellertid utbildningen av eleverna vid stabsskolavdelningen belastas med lägre körkostnader anser UH sig böra utgå från en något lägre beräknad dagskostnad per elev, nämligen 35 kronor. De årliga värnpliktskostnaderna kan således minskas med (26 000 x 35 =) 910 000 kronor. Som tidigare nämnts möjliggör det föreslagna utbildningssystemet även andra minskningar av utbildningskostnaderna för ifrågavarande värnpliktiga. Till skillnad mot genomsnittssoldaten vid signaltrupperna får eleverna vid stabsskolavdelningen årligen göra ett stort antal resor till och från ett flertal miljöutbildningsövningar. Resorna varierar i hög grad med avseende på antal och längd. Vid tillämpning av den av U H föreslagna koncentrerade miljöutbildningen minskas antalet resor och även deras längd, överslagsvis kan kostnaderna för resorna bedömas nedgå med ca 75 000 kronor per år. 1 CA/O 1970.01.21 nr 3023. Direkta särkostnader februari 1969 = 33:93 kronor, vartill kommer kostnadsstegring med 6 % vartdera budgetåret 1969/70 och 1970/71 = 38:13 kronor.

SOU 1971: 57

Tabell 7:1 Beräknad minskning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga Kategori

Enligt nuvarande system Armén Stabsuoff Stabsubef VplF Kustartilleriet Stabsuoff Flygvapnet Underrättelsebiträden Handräckningsvärnpliktiga1 Summa Enligt av UH föreslaget system Stabsuoff (vid armén, kustartilleriet och flygvapnet) Underrättelsebiträden vid flygvapnet Summa Skillnad

Summa tjänstgöringsdagar

Antal värnpliktiga

tjänstgöringsdagar

100 20 26

450 332 300

18 30

364 394 86 812

300 60 704 26 108

1 Av de ca 50 underofficersuttagna värnpliktiga vilka påbörjat utbildningen vid stabsskolavdelningen men som av olika skäl avbrutit denna beräknas ca 30 värnpliktiga årligen ha omgrupperats till handräckningstjänst.

7.3 Kostnader för befäl Enligt det tidigare anförda »varvas» f n befattnings- och miljöutbildningen under hela utbildningsåret vilket medför en omfattande reseverksamhet till och från olika övningar även för stabsskolavdelningens lärare och befäl. Dessa deltar i övningarna utanför skolan för att fortlöpande ge eleverna befattningsutbildning men även för att introducera dem på övningsplatserna och klarlägga elevernas användbarhet m m för de mottagande förbanden (staber, övningsledningar m m). Befälet fungerar därvid som kontingentschefer och handledare. Dessa övningar bedrivs inom alla militärområden och medför dryga kostnader p g a de långa resorna och övningarnas längd. De övningar som här avses är höst- och vinterkrigsförbandsövningarna (KFÖ), militärområdes- och försvarsområdesstabsövningar, militärhögskolans stabstjänstövningar m fl. SOU 1971: 57

Vissa av övningarna kräver medverkan av befälet upp till 20-25 dygn. Kostnaderna i samband med resorna utgörs av traktamenten, förbandsövningstillägg och resekostnader. Medelkostnaden per befäl och dygn (traktamente alternativt förbandsövningstillägg) uppgår till 100 kronor per övningsdygn. I dessa övningar deltar regelmässigt omkring 15 befäl för var och en sammanlagt 60 dygn. I andra stabsövningar deltar i regel 5-7 befäl för var och en ca 24 dygn. Kostnaderna härför uppgår till ca 100 000 kronor. Härtill kommer kostnader för resor och transporter, inkvartering och fri förplägnad under förbandsövningsdygn m m, som beräknas till ca 50 000 kronor. Totalt uppgår således dessa kostnader till ca 150 000 kronor. Ifrågavarande kostnader kan inbesparas eftersom stabsskolavdelningens befäl enligt U H förslag till utbildningssystem ej behöver följa med eleverna till miljöutbildningen. Skolbefälets uppgifter övertas i stället på

ett naturligt sätt vid de miljöutbildande staberna av det där tjänstgörande ordinarie befälet. De värnpliktiga kommer nämligen att fördelas på förband eller staber så att de inte utgör någon nämnvärd belastning på vederbörande befäl vid varje tjänsteställe om de värnpliktigas dittills förvärvade kunskaper och färdigheter fullt klarlagts. För den allmänmilitära utbildningen som enligt nuvarande system genomförs vid ett för detta ändamål vid StabSbS särskilt organiserat utbildningskompani behövs under tiden 1/6-28/8 befäl för ett kompani med fyra plutoner. Eftersom befäl för denna utbildning inte disponeras vid StabSbS måste befäl kommenderas dit från andra truppförband. Även frivilligt tjänstgörande reservbefäl och värnpliktigt befäl har måst tillfälligt anställas. Detta drar med sig ökade löne- samt rese- och traktamentskostnader för skolverksamheten med ca 120 000 kronor per år enligt kostnadslista förd vid StabSbS. Dessa merkostnader bör kunna minskas om den allmänmilitära utbildningen genomförs vid militärområdena eller vid marinen enligt försvarsgrenschefernas bestämmande. U H har emellertid vid sina jämförelser av kostnaderna för verksamheten enligt det nuvarande och det av U H föreslagna utbildningssystemet funnit det lämpligt att f n bortse från de besparingar som kan göras med avseende på de tidigare omnämnda resorna för elever och befäl. En säkrare grundval för bedömande av besparingarnas storlek bör kunna vinnas sedan erfarenheter inhämtats från den tidigare föreslagna försöksverksamheten. U H har ej heller f n velat räkna med den kostnadsminskning som kan uppkomma om den allmänmilitära utbildningen inte längre äger rum vid StabSbS. Det kan nämligen bli nödvändigt att på motsvarande sätt som nu sker vid StabSbS tillfälligt förstärka befälet vid de förband inom de olika militärområdena eller vid marinen där den allmänmilitära utbildningen i stället bör anordnas. Även i detta hänseende bör erfarenheterna från försöksverksamheten avvaktas. Med hänvisning till vad sålunda anförts

42 Tabell 7: 2 Förslag till investeringar 1. Inredning av stabsövningshallar och lektionssalar Stabsövningshallar Inredning av 4—5 utrymmen med stabs- och sambandsutrustningar för uppbyggande av autentisk miljö motsvarande centrala och regionala staber samt fordonsstaber: fördelnings-, artilleriregements-, infanteri- och pansarbrigadsstab samt underhålls- och etappbataljonsstab. Inredningen görs byggbar och transportabel 200 000 D:o för tältstabsmiljö 50 000 Lektionssalar Stolar, bord, tavlor, kartställ, skriftprojektorer (motsv) för 110 elevplatser 100 000 Specialsal Stabs- och plottingutrustning för kustartilleriutbildning, transportabel 80 000 ITV-anläggning med videobandspelare Avsedd främst för användning i stabsövningshallarna 180 000 Filmuppspelningsanläggning med tillbehör 50 000 Orderträningsanläggning (bandspelarutrustningar med högtalaranläggning) 25 000 2. Gruppstudieutrustningar Säkerhetsskåp 25 st ä 1 000 kronor 25 000 Stabsarbets- och expeditionssats/st udiegr upp 25 st å 2 000 kronor 50 000 D:o för enskild elev 120 st å 200 kronor 24 000 3. Reproduktionsutrustningar Stencilutrustningar 10 000 Snabbkopieringsutrustningar 12 000 Skaknings- och sorteringsutrustning 5 000 Mikrofilmutrustning för oleatframställning 15 000 826 000 4. Beräknade arbetskostnader mm Summa kronor

74 000 900 000

finner U H att som besparing tills vidare endast bör redovisas den kostnadsminskning som blir en följd av det minskade antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga, d v s ca 910 000 kronor per år. SOU 1971: 57

Det förtjänar emellertid här framhållas att besparingarna torde bli ännu större under försöksperioden till följd av att antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga då blir ännu mindre (jfr 5.3). 7.4

Investeringsbehov

Delar av de inbesparade medlen bör omgående utnyttjas för att förse stabsskolavdelningen med tidsenliga utbildningsanordningar. Dessa bör och kan utformas så att de blir oberoende av en eventuell omlokalisering av StabSbS. Huvuddelen av erforderlig materiel kan inköpas direkt i marknaden eller genom postverket. Ett förslag till anskaffning av sådan utrustning har tagits upp i tabell 7: 2. Den upprustning som på föreslaget sätt bör tillföras stabsskolavdelningen är en av förutsättningarna för att på kortare utbildningstid uppnå önskad utbildningseffekt. De förbättrade utbildningsanordningarna bör även kunna utnyttjas av andra skolavdelningar vid StabSbS samt av militärhögskolans stabskurser och de vid S 1 repetitionsutbildande krigsförbandsövningsstaberna. Lokaler för lektionssalar och stabsövningshallar disponeras och behöver inte byggas. Förslaget upptar endast sådan materiel som utan omfattande arbetskostnader kan installeras i nu befintliga lokaler.

SOU 1971: 57

8 Sammanfattning

U H bör enligt givna direktiv beräkna det behov av värnpliktiga tillhörande de förutvarande besiktningsgrupperna 3 och 4 som behövs för stabstjänst m m i krigsorganisationen. Utbildningen av dessa värnpliktiga bör granskas och härav föranledda förslag framläggas beträffande utbildningstidens längd och fördelning. För att konsekvenserna för stabsutbildningen skall kunna klarläggas har U H funnit det nödvändigt att samtidigt beräkna behovet av värnpliktiga i de tidigare besiktningsgrupperna 1 och 2 som kan tas ut till motsvarande tjänst och krigsplaceras i högre staber m m. U H har däremot inte behandlat utbildningen av de stabsunderofficerare, som krigsplaceras på lägre nivå, t ex i kompanier och bataljoner. Den nuvarande utbildningen av värnpliktiga stabsunderofficerare för brigads- och högre staber samt av värnpliktiga i transportledningstjänst bedrivs i huvudsak helt vid den i arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) i Uppsala ingående stabsskol avdelningen. U H har konstaterat att tiden för utbildningen av stabsunderofficerarna är längre än nödvändigt främst med tanke på den studievana som de för stabstjänst uttagna värnpliktiga eleverna har. De flesta har nämligen genomgått gymnasium eller likvärdig form av utbildning. Ett stort antal bedriver även universitets- och högskolestudier eller andra former av postgymnasiala

studier. U H har funnit att om utbildningstiden förkortas och delar av utbildningen förläggs till andra förband eller staber så att bara den grundläggande befattningsutbildningen bibehålls vid skolan blir det möjligt att nära nog fördubbla skolans kapacitet och därmed främst genom grundutbildning inhämta föreliggande brister i förhållande till krigsorganisationens behov. U H anser det vara nödvändigt att uttagningen av stabsunderofficerare m fl flyttas från urvals- och prövningsskedet i början av grundutbildningen vid StabSbS till den inom militärområdena anordnade inmönstringen och att den sker enligt samma principer som gäller för övriga värnpliktiga. Nuvarande utbildning kräver stor tillgång på lärare och instruktörer. U H har därför sökt göra utbildningen mera ensartad och sammanfört de hittillsvarande många befattningstyperna med skilda utbildningslinjer till fem större utbildningsgrupper. Det årliga utbildningsbehovet av stabsunderofficerare m fl som bör utbildas vid stabsskolavdelningen beräknar U H uppgå till 146 för armén, 20 för marinen och 18 för flygvapnet, sammanlagt 184. Utbildningen av stabsunderofficerare m fl bör främst inriktas på att tillgodose behoven för de rörliga fältstaberna i nivån över bataljon vid armén och vissa staber på ungefär motsvarande nivå inom marinen och flygvapnet. Innan överföring från dessa staSOU 1971: 57

ber kan ske bör högkvarterets och de regionala stabernas behov tillgodoses genom att stabsunderofficerarna krigsplaceras där omedelbart efter grundutbildningens slut. För att oberoende av skolans begränsade förläggningskapacitet m m kunna uppnå det av krigsorganisationens behov betingade årliga utbildningsresultatet föreslår U H att grundutbildningen liksom för huvuddelen av övriga värnpliktiga utformas kring tre huvudkomponenter, nämligen allmänmilitär utbildning, befattningsutbildning och grundläggande krigsförbandsutbildning. På grund av att den senare här får en avvikande utformning i förhållande till den som gäller för huvuddelen av de värnpliktiga har U H kallat denna del miljöutbildning. U H förslag till allmänmilitär utbildning har i allt väsentligt utformats enligt de av ÖB fastställda grundkraven för samtliga värnpliktiga. Den allmänmilitära utbildningen omfattar ca 3 månader. Den bör inte anordnas vid StabSbS utan genomföras vid militärområdena eller vid behov inom marinen enligt försvarsgrenschefernas bestämmande. En sådan lokalisering av den allmänmilitära utbildningen är en förutsättning för att U H förslag till befattningsutbildning i två omgångar årligen vid StabSbS skall kunna genomföras. Befattningsutbildningen bör alltjämt vara förlagd till StabSbS. Den bör göras strängt målinriktad. Eleverna bör på ett tidigt stadium av befattningsutbildningen i möjligaste mån göras förtrogna med den fältmässiga miljö i vilken de senare avses tjänstgöra under miljöutbildningen. Utbildningstiden bör för flertalet utbildningsgrupper omfatta ca 5 månader. I befattningsutbildningen liksom i den allmänmilitära utbildningen har inlagts ett antal övningar i befälsutbildning. Trots att den totala utbildningstiden minskas enligt UH förslag kan den sammanlagda tiden för befälsutbildning genomgående ökas. Tillgången på tekniska utbildningshjälpmedel vid StabSbS är f n otillräcklig. Central myndighet bör se över utbildningshjälpmedlen och lektionssalarna så att dessa blir ändamålsenliga. SOU 1971: 57

Miljöutbildningen bör utformas som tjänstgöring i befattningar i verklighetstrogen och fältmässig miljö avseende både avsedd typ av stab och avsedd tjänstenivå. Eftersom eleverna således under miljöutbildningen blir placerade vid staber och förband i befattningar som överensstämmer med eller motsvarar deras blivande krigsbefattningar har U H funnit det vara lämpligast att bara ge mera allmänna anvisningar för hur detta utbildningsskede lämpligen bör utformas. Miljöutbildningen bör omfatta ca 3 månader, för elever ur flygvapnet dock något längre tid. Under förutsättning att den allmänmilitära utbildningen och miljöutbildningen kan förläggas till annan plats än StabSbS och med en befattningsutbildning om ca 5 månaders längd kan årligen två omgångar värnpliktiga utbildas vid stabsskolavdelningen, vilket kan medföra en nära nog fördubbling av nuvarande kapacitet. Det minskade antalet utbildningslinjer medför att utbildningen kan bedrivas betydligt mera rationellt än som f n är fallet. Det föreslagna omgångssystemet vid stabsskolavdelningen medför också en lättnad i förläggningshänseende i förhållande till nuläget. Omgångarna bör avlösa varandra utan »överlappning». Inpassningen i tiden av de två utbildningsomgångarna har gjorts med särskild hänsyn till studiesociala skäl. Tidsinpassningen överensstämmer i allt väsentligt med den som i övrigt gäller för underbefälsuttagna värnpliktiga vid armén. Grundutbildningens totala längd föreslås bli 332 dagar för samtliga utbildningslinjer utom för underrättelsebiträden vid flygvapnet, för vilka tiden föreslås uppgå till 300 dagar. Utbildningstiden blir således densamma som för underbefälsuttagna värnpliktiga vid armén respektive för värnpliktiga F vid flygvapnet. U H har genom tillmötesgående från chefens för StabSbS sida kunnat aktivera en hel utbildningsomgång värnpliktiga under utbildningens avslutande månader till att under U H överinseende i studiegrupper diskutera och redovisa sina intryck och erfarenheter. U H har tagit hänsyn till de framförda 45

synpunkterna, framför allt med avseende på önskemålen om en mera koncentrerad utbildning. Repetitionsutbildningen för de vid StabSbS utbildade stabsunderofficerarna m fl bör utformas på samma sätt som för huvuddelen av de värnpliktiga. De krigsbefattningar som de värnpliktiga stabsunderofficerarna avses skola få har av försvarsgrenscheferna betecknats som underofficersbefattningar med hänsyn främst till kravet på befälsföring. Även U H anser att flertalet av befattningarna av denna anledning även i fortsättningen bör vara underofficersbefattningar. U H hävdar bestämt att de värnpliktiga som genomgått en stabstjänstutbildning i överensstämmelse med U H här framlagda förslag, vilket ger kompetens som värnpliktiga underofficerare, bör få underofficers grad oavsett att den föreslagna utbildningstidens längd blir kortare än den för underofficersuttagna värnpliktiga eljest fastställda. Värnpliktslagens föreskrift att tiden för grundutbildning av underofficersuttagna skall vara högst 450 dagar (VL 27 §) utgör inget hinder för förslagets genomförande. Likaså bör underbefälsuttagna elever befordras till värnpliktiga furirer vid den avkortade grundutbildningens slut, dvs redan efter 300 dagar. Vidare föreslår U H att vid tillämpning av det föreslagna systemet utbildningspremier utgår med nuvarande belopp till de elever som med godkännande betyg genomgått underofficers- eller underbefälsutbildning, oavsett att utbildningstiden förkortas. Den av U H föreslagna sammanpressningen av utbildningstidens längd ställer högre krav på lärarnas förmåga och erfarenhet. Det synes därför angeläget att skolan tillförs ett antal till skolan knutna tjänster för befäl och lärare. Detta innebär icke en ökad kostnad för försvaret utan endast en omfördelning av tillgängliga tjänster. Vissa av dessa tjänster bör vara s k alternativa befattningar. Därigenom blir det möjligt för lärare m fl att sedermera vinna befordran utan att behöva lämna tjänsten vid skolan. U H beräknar att förslaget bör kunna med46

föra en årlig minskning med 26 000 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga, vilket medför att de årliga värnpliktskostnaderna kan minskas med ca 900 000 kronor. U H föreslår att det framlagda förslaget efter principbeslut får försöksvis tillämpas fr o m den 1 juli 1972.

SOU 1971: 57

IN

:0

•M

H

<o

i

a

a» j :o fl

I-

CO *••

svar righ

Tni]

60 2 CO « »-S « co t . Q, 60-w B.91 o

a a

a : S a«g ex £ „£ „ a

t y •<] 64-T to «M "i *a ^

a d ">£

ex a 22

**-<* : 2 **-<"

^- " ^ ^ " a<r<

PH

»—i

<<

• CO i "O 5« u, r" ^

HHX).*

ON

*-N *-N 1-N

aa o

«tt

> %

IN

00 O

H

f O f ^ - I H r t

fS| CO ^N ^H

a x: * ex * ^ o

a a a ft ft a o o

a a Ä o

O

&

Komp ringsb nämni

£> a O

a£ S K

t-~

o c P-O

a x W

DO

u

Ö

(3

o-S

^CO 6:ctj ta

M c a o

0 3 CO -O cd

'3-°

•ä G cd a

pqO

v©

T3 O

X

to

n

O O t"»

co t » 0 0 0 0 r~ t-» 00

0 0 m 00 0 <o 0 0 0 0 00 t-- c - 1 - - 00

3 X)

cd •M u

m

•*

• i 3 to M •o O

KJg cd

ta 0 3 co ft * X> ~

a

!Cd IN

ta 0 3

X)

K W

S3

a

•o

O O ro O O O O O t ^ r-> c^ r -

0 0 00

h

O

U

h-l

ta D CO

a

X

Ä

0 & 60

Ä JB * Écd rt 55 5a

hJ

3 E o

^

CO T f t-t-

_l

co

•^3* T3 C 0

CO CO M C

te 0 ^ 3

<

«o

2 :cd

a c B « A C0

-2

!

S2.

•>

tea

:0

3 CO

55 O 0H °C < xT • J 55 5

<" a

w O ; 2 , 55._r^ 1-1

HJ g

H-15SD

Huvu bildni linje

*J

x: c>

"a O

XJ

P a O

a x

W

a T3 i •o ~

P

• * d u. G.2

CN

O

"ON (O • CL — ti* •5000, D '3

SOU 1971:57

00 O

3 •a G 3

6.

o .*H H

<

i

c

CO

:etf E

CO

„H

a h

:CS

a ctf

«-* G

5 I

C

•i

c cd

55 fi 55 55 55 55 £ < ! fe 55 o*

PHIJ-U-^:

-^fcco

OHSH

CO O

en co i-Tof ~H

Ii

CNf^COCOCOCO^tNfvfcOCNCOtNtNCOCOtNcO J3 00 o. c O, Ä

o O

wOfc

* ft ft R

IS sH *

H

5 H< ft ft ft ft u

j - " *. 2

Ss.s

Q, X ft

a

a, o. h 'S OO&S

M

Ä

s

c ÖO

ÖO

C

c •a

O u

:0"0

-O :rt :ctf H

o

1- .—

= Si X> cS

§ g-

C3

Q,

Pco

H J3

H

öo

-H O

o o r-» oo

r-» oo o \

•c :0 u->

SS

Äta £> O ca 3

fl

s> > x St Wco

•s & 2 x

VOONO O O V O H 0O C\ C\ O

O, b.-

DID

<5«

a

•a C <u :ccj t-

.»-X) CO

H

Q.

•O

en 4>

o a T3 :cd C < > / k. ca

« J

48 SÖ

«4-l

coW Of0OOO-H>O00CNOcOrtvO<SO-H<^^> t~-r-»r^o\t-»r»r^t-~r~ooooooooooo\ONO\o\

O

>! 2, 5 0-

+ 3 :c<J

r^ <u x> 3

C

3 60

o, X

W

'2

o. x W

a

a

pq

a x

o -M

'C 2 > a

3 sa .£> «J

55 »-?.

U x

n

w SOU 1971: 57

Oj 60

*-" 00 <

3 'C •o

:0j .

(i

G

.SP £

c •O

>-i so

a ö

a 55

wfl) -4>

c/5 >-) 55 55 ,_i £6•<e •<

^*»h«!

a o

o

O

> ja

X

l a a £ x * "2 5 x

xx

XXX

WC/2

K

(72 C/3

T3

irt 60 Ä O :0

3 /s o

•- ^ 3

•a

:o3

*" ta

WJ

."^

X> 3

U X)

ta Jo Ä »5 2? a* O Ä g P4 55 £> 55 £ o

»-H o

«-> O

a

x w

a X

W tN ^ o o 00 OS

o

•O <r> SO so «•} vo r- r- r~-1-^ os os

T3 4) :o3 T3 ±5 :03 •ti iX) .•§ >X> 'C a

N O O o >o so OS os Os

O

O =2, O &

x) 55s

ft i

a

en

eg 00

c JS

c 03 ed x>

(M

1* <u 03 X>43

^H > r~a Os C *^ o^ '3 _ •ö

a x W

t/3

60 oj

5 c > <*> (-< fl) -. fe

Q.O

Jq E

u 03 03 60 _C o3

-o 'C o C in :03 3 M u

—>

>a B

X o

SOU 1971: 57 A—712154

Bilaga 4:1

Utbildningskrav

1. Krigsplacering

(nivåkrav)

Staber

Utbildningsgrupp Armén

Marinen

Flygvapnet

Al

Al

Al

A2

Marinen

Flygvapnet

Al

Al

A2

1 Högkvarteret Mi Ii tärområdesstab Försvarsområdesstab Fördelningsstab Brigadstab Försvarsområdesgruppstab Artilleriregementsstab Etappregementsstab Etappbataljonsstab Underhållsbataljonsstab Järnvägstransportledningskader Landsvägstransportledningskader Kustartilleriförsvarsstab Kustartilleribrigadstab Kustartillerigruppstab Kustartilleribataljonsstab Spärrbataljonsstab Attackeskaderstab Sektorstab 2.

Miljökrav Utbildningsgrupp

Arbetsplatsen förlagd till

Armén Al

B

Huvud- Mindre Huvud- Mindre del del del del Berg/betonganläggning Permanent överjordsanläggning (hus) Stabsfordon Stabstält Utomhus

1 1 1 1 1

1 1

1 1

1 1

1 1 1 SOU 1971: 57

3.

Huvuduppgift

Utbildningsgruppen A1 (armén, marinen och flygvapnet) avlastar och biträder stabsmedlem i rutinarbetet och löser sina uppgifter självständigt inom stabs- och sambandstjänsten samt vid arbetslokalernas, stabsarbetshandlingarnas och stabsarbetsmaterielens upprättande samt dess skötsel och vård. Utbildningsgruppen B (armén) har samma huvuduppgift som A 1 men den värnpliktige skall dessutom som chef kunna föra transportledningsgrupp och stationsofficersgrupp samt leda transportrörelser enligt fastställda planer. Utbildningsgruppen A 2 (flygvapnet) biträder stabsmedlem med rutinarbetet inom stabs- och sambandstjänsten samt utför självständigt arbete inom underrättelsetjänstens område. Kraven specificeras i de följande tabellerna.

SOU 1971: 57

4. Preciserade utbildningskrav Utbildningsgruppen Exp 2, nedan förkortat till E, har redovisats för att klargöra utbildningskrav för utbildande myndigheter. Gruppen utbildas ej vid arméns stabs- och sambandsskola.

Omfattning

God kunskap (Förmåga) (Färdighet)

Kunskap (Förmåga) (Färdighet)

Någon kunskap (Förmåga) (Färdighet)

A M F A M F A M F Al B E A1E A1A2A1B E Al E Al A2 Al B E Al E Al A2 2 3 4 5 6 7

1 Allmänmilitär utbildning (AMU) ÖB g r u n d k r a v K r a v utöver ÖB g r u n d k r a v Vapentjänst: 2. handsvapen Strid: Försvara stabsplats (arbetsplats) inom plutons och grupps ram Försvara stab eller transportledningsgrupp under förflyttning mot överfall Delta i bevakning och försvar av transportledningsplats, järnvägsstation o dyl Uppträda på sambands- och uppsamlingsplats

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

Skydd: Skydd mot flyg och pansar Personligt skydd mot atom-, brand- och biologiska stridsmedel 1 1 Skyddstjänstens organisation och ledning inom befästning och vid rörliga kustartilleriförband Oljebrandsläckning och handhavande av VVS-anläggningar i befästning Fältarbeten: Anordna enkel arbetsmaskering Gräva öppet stridsvärn Bygga ståvärn med splitterskydd Anordna larmanordning Uppträda i minerat område Förstörings- och minarbeten Principerna för att bygga stormhinder Motortjänst: Föra person- och lastterrängbil (militärt förarbevis) Befattningsutbildning (BU) Taktik 1 1 Taktikens grunddrag Egen försvarsgrens förband: Organisation och utrustning, uppgifter och taktisk verksamhet Övriga försvarsgrenars förband: Organisation, utrustning, uppgifter och verksamhet (huvudvikten

1 1

1 1

1 1

1 1 1 1

1 1

1 1 1 1

1 1

1 1 1 1

1 1 1

SOU 1971: 57

Omfattning

Någon kunskap (Förmåga) (Färdighet)

God kunskap (Förmåga) (Färdighet)

Kunskap (Förmåga) (Färdighet)

M

M

M

Al B E A1E A1A2A1B E Al E A1A2A1B E Al E Al A2 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 lagd vid förband med vilka samverkan kan ske) 1 Egen försvarsgrens högre förbandsstaber (motsvarande): Organisation, uppgifter och verksamhet Övriga försvarsgrenars högre förbandsstaber (motsvarande): Organisation, uppgifter och verksamhet 1 Regionala (högre och lägre) ledningsorgan: Organisation, uppgifter och verksamhet Civilförsvaret 1 Civila ledningsorgans organisation 1 Följa och uppfatta chefs (stabsmedlems) bedömanden, överväganden och fattande av beslut På egen hand göra enkla bedömanden om motståndarens och egna förbands handlingsmöjligheter 1 D:o vad gäller inverkan på transportledningen

Stabstjänst Stabstjänstens allmänna gång och mål D:o beträffande transportledningsplats Lägesangivningssystem Kartor för stabs- och fältbruk Föra lageskartor-, tablåer och tabeller Rita och mångfaldiga oleat (motsvarande) Rita skisser På muntlig diktamen eller via bandspelare, radio och telefon skriva order, orienteringar, rapporter och meddelanden enligt fastställda mallar Efter anvisning omsätta oleat (bild) till text (order) eller omvänt text till oleat (bild) Efter anvisning självständigt göra detalj- och överslagsberäkningar med hjälp av handböcker Med enklare hjälpmedel än vad som fiins på stabsplats uppfylla ovanstiende krav på plats utanför staoen (transportledningskadern) SO'J1971:57

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 I

1 1

1 1 1

1 1 1 1

1 1

1 1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

Omfattning

Någon kunskap (Förmåga) (Färdighet)

Kunskap (Förmåga) (Färdighet)

God kunskap (Förmåga) (Färdighet)

M

M

M

Al B E Al E Al A2 Al B E Al E Al A2 Al B E Al E Al A2 1

2 3 4

Biträda stabsmedlem (vaktha\ ande officer (VO), stridsledningsofficer (SO) vid t e stridsledning (transportledning m m) Tjänstgöra som orderuttagare och orderhämtare Självständigt på order delge underlydande, sid o- och överordnade m fl meddelande av rutinkaraktär Självständigt upprätta taktisk radiakprognos för tjänsten på transportledningsplats Upprätta och iordningsställa samt bryta stabsarbetsplats i tält, stabsfordon och inomhus (berganläggning) och på annan tillfällig plats D:o beträffande transportledningsplats Expeditionstjänst: Fördelning av ärenden på sektioner och avdelningar 1 1 Säkerhetstjänst: Säkerhetstjänstens grunder 1 1 Säkerhetsman vid egen avdelning (motsvarande) Föra sektions (avdelnings-, transportledningskaders) register och övriga handlingar Handha kontorsmaskiner av typ ormig-, stencil- och torrkopieringsapparat samt bandspelare och skriftprojektor 1 Maskinskrivning Hemliga handlingars handhavande, förvaring, paketering, försändning och expediering Underrättelsetjänst Underrättelsetj änstens organisation, medel och metoder Stormaktens förband: Organisation och utrustning samt taktik (huvudvikten lagd vid egen försvarsgrens motståndare) Underrättelseorgan och -källor (jfr parentes ovan) Registrera, bearbeta och delge underrättelser om motståndaren (jfr parentes ovan) Föra underrättelsehandlingar och register Handha målpärmar Biträda vid inriktning (briefing)

5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

1 1

1 1 1

1 1 1

1 1

1 1

1 1 1 1

1 1

1 1

1 1 1 1 1 1 1

1 1 1 1 1 1

SOU 1971: 57

Omfattning

Någon kunskap (Förmåga) (Färdighet)

Kunskap (Förmåga) (Färdighet)

God kunskap (Förmåga) (Färdighet)

M

M

M

Al B E Al E Al A2 Al B E Al E Al A2 Al B E Al E Al A2 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

1 och utfrågning av flygplansbesättning samt vid rapportavfattning Tjänsten vid luftförsvarscentral (lfc) och storradarstation

1 1 1

Fototolkning: Registrera och orientera flygfilm Terrängbildläsning Armé-, marin- och flygtolkning Orientering och tolkning av PPI-bilder Orientering och preparering av avståndsfoto Fototeknik Luftförsvar Luftförsvarets organisation, mål, medel och metoder 1 1 Attack- och spaningsförbandens samt stridsledningsförbandens uppgifter, organisation, ledning och taktik 1 1 Utländska flygstrids- och robotstridskrafter samt stridsledningsförbands organisation, utrustning, prestanda och taktik 1 Flygbasförbandens uppgifter, organisation och ledning samt tjänsten vid krigsbas Gruppering och verksamhet på flygbas Motta luftförsvarsorientering (lufor) Sambandstjänst Upprätta och handha fälttelefon och bärbar radio (ultrakortvåg) Handha upprättade sambandsmedel på stabsarbetsplats: Radio (ej kortvågstelegrafi), linjeväljarsystem, stabshögtalare Handha fjärrskriftsstation Utnyttja fjärrskriftsstation och radiokortvågsstation, telegrafi Biträda vid kryptering: Handkryptosystem Maskinkryptosystem Använda täcktabeller för eget verksamhetsområde Ansluta bandspelare till radio och telefon Utföra stridssignalering Utföra ropasignalering Utföra personsamtal SJ telenät SOU 1971: 57

1 1

1 1

1 1 1 1 1 1 1

1 1 1 1 1

1 1 1

1 1

1 1

1. 1 1 1 1

1 1

1 1

1 1

lil

1 1

Omfattning

Någon kunskap (Förmåga) (Färdighet)

Kunskap (Förmåga) (Färdighet)

God kunskap (Förmåga) (Färdighet)

M

M

M

Al B E A1E A1A2A1B E Al E A1A2A1B E Al E Al A2 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 l1

B-behörighet på televerkets nät Handha signal- och meddelandeblankett Företrädesrätt och sekretessgrader Vanligen förekommande sambandsnät inom eget verksamhetsområde

1 1

1 1 1 1 1 1 1 1 1

Fältarbetstjänst Fältarbetstjänstens mål, medel och metoder 1 l Fältar betsförband: Organisation, utrustning och prestanda Verksamhet 1 Handha grundhandlingar (t e vägkartor, broregister, fältarbetshandböcker m m) Biträda vid fältarbetsberäkningar (handboksuppgifter) Föra verksamhetstablå Statens järnvägars, vägverkets samt byggnads- och reparationsberedskapens organ och åtgärder för förbindelsereparation 1 1 Underhållstjänst Underhållstjänstens mål, medel och metoder 1 Underhålls- och etappförband: Organisation, utrustning och prestanda Verksamhet 1 Transportförband: Organisation, utrustning och prestanda Verksamhet 1 Samverkan inom totalförsvaret 1 Underhålls- och transportberäkningar (handboksuppgifter) Föra underhållstablåer (sammanställa, registrera och delge) Föra verksamhetstablå Underhållstjänsten inom försvarsområde Underhållstjänsten vid fasta och rörliga spärrbataljoner och högre kustartilleriförband Biträda kvartermästare (motsvarande) vid underhållstjänstens planläggning 1 Självständigt på order delge under-, sido- och överordnade un-

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 Enligt av televerket fastställda prov

56 SOU 1971:57

Omfattning

Någon kunskap (Förmåga) (Färdighet) A

Kunskap (Förmåga) (Färdighet)

God kunskap (Förmåga) (Färdighet)

M

M

M

Al B E A1E A1A2A1B E Al E A1A2A1B E Al E Al A2 1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

derhållsmeddelanden av rutinkaraktär Transportledningstjänst Transportledningstjänstens mål, medel och metoder 1 Transport ledningsorganisation och ledningsorgan 1 Planläggning av och förberedelser för koncentrerings-, uppmarsch-, omgrupperings-, underhålls- och kringgångstransporter 1 Biträda vid planläggning av transporter Självständigt rekognoscera sambands-, uppsamlings- och förläggningsplatser, i- och urlastningsstationer samt härvid upprätta aktuella handlingar Biträda vid planläggning av kringgångstransporter Biträda vid omgruppering till annat militärområde av t e förd Transportchefs åligganden vid järnvägs- och landsvägstransport Använda broregister Militära trafikbestämmelser Militär- och försvarsområdestransportledares uppgifter Upprätta diagram, tablåer m m som arbetsunderlag på transportledningsplats SJ rullande materiel Handha hjälpmedel vid lastning i och ur järnvägsvagn vid kaj och på öppen linje Leda i- och urlastning av trupp, fordon och materiel SJ säkerhetsbestämmelser vid militärtransport Förbands uppträdande i samband med järnvägstransport 1 Sjö- och flygtransporter Föra transportbåt eller slup i lotsled under dager Säkerhetsbestämmelser ombord Personaltjänst Personaltjänstens mål, medel och metoder 1 Ersättningsförband: Organisation Användning Personalredovisning Personalersättning Krigsfångtjänst Krigsgravtjänst SOU 1971: 57

1 1 1

1 1

1 1 1 1 1 1 1 1

1 1

Omfattning

Någon kunskap (Förmåga) (Färdighet)

Kunskap (Förmåga) (Färdighet)

God kunskap (Förmåga) (Färdighet)

M

M

M

Al B E A1E A1A2A1B E Al E A1A2A1B E Al E Al A2 1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Personalvård Rättsvård Föra personaltablåer (sammanställa, registrera och delge) Stridsvärdesrapportering

1 1

1 1

Mobiliserings tjänst Beredskapsgrader Mobiliserings allmänna gång, förberedelser och genomförande Biträda vid mobiliseringsarbetet på mobiliseringsplats 1 Genomföra mobiliseringsarbetet på mobiliseringsplats av egen transportledningskader

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 Motortjänst Vägtrafikförordningar och militära trafikbestämmelser Materielkunskap och materielvård på tilldelade fordon Körning i terräng, kolonnkörning och körning i mörker och under vinterförhållanden Bärgning av fordon (personbil, terrängbil) Ledning av motoriserat förband vid inkörning på uppsamlingsplats och vändplats Navigation Navigation Manövrering av slup och mindre transportbåtar Befälsutbildning Chefs allmänna åligganden, skyldigheter och ansvar Gruppens psykologi 1 1 Truppföring: Försvara stabsplats (motsv) som chef för styrka om en-två grupper D:o förläggningsplats som chef för styrka om ett-två tältlag D:o uppehållsplats som chef för avdelning sammansatt av signalister, bilförare, ordonnanser, vaktmanskap m fl upp till styrka av halv pluton Leda arbetsgrupp av flera stabsunderofficerare (transportledningstropp- och gruppchefer) och expeditionsbiträden vid större sammanställningar, redovisningar och beräkningsarbeten Ersätta stabsmedlem (chef för trans-

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1 1 1

1 SOU 1971: 57

Omfattning

Någon kunskap (Förmåga) (Färdighet) M

Kunskap (Förmåga) (Färdighet) F

A

M

God kunskap (Förmåga) (Färdighet) F

A

M

Al B E A1E A1A2A1B E Al E Al A2 Al B E Al E Al A2 1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

portledningskader) i befattning under detaljchef och härvid under begränsad tid inom given verksamhetsram självständigt leda stabsarbetet Tjänstgöra som orderuttagare (även vid omfattande ordergivning i nivå upp till fördelning) Tjänstgöra som ordonnansofficer och härvid under förflyttning föra befäl över bilförare, signalister och ordonnanser ävensom vid samverkan med stabsmedlem på nivå avdelningschef och högre föra egen stabs talan inom givet uppdrag Självständigt föra landsvägstransportledningsgrupp och stationsofficersgrupp I transporthänseende leda (ta befäl över) styrka upp till bataljon vid t e marsch-(transport-)enhets inryckning på uppsamlingsplats, bakre och främre väntplats vid ioch urlastning på järnväg samt i samband med i- och urlastning inom ramen för högre chefs beslut Trupputbildning: Trupputbildningens grunder 11 Tjänstgöra som instruktör inom stab (transportledningskader) vid enklare uppgifter i rutinmässig stabstjänst, stabsmedlems hanterande av egna sambandsmedel och i expeditionstjänst D:o vid utbildning i handhavande av hjälpmedel vid i- och urlastning på järnväg F ö r bands ut bildning Brigad- och fördelningsförbands strid och övrig verksamhet 1 Stabers och stabsförbands organisation, materiel och arbetsmetoder Kustartilleribrigads och -bataljons strid och övrig verksamhet

SOU 1971: 57

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1 1

Övningsförteckningar

1. Allmänmilitära utbildningsskedet Exercis Fysisk träning Orientering Soldatundervisning Inre tjänst Terrängtjänst Vapentjänst Strid Förläggning Skydd Fältarbetstjänst Underhålls tjänst Personaltjänst Mobiliseringstjänst Befälsutbildning Förbandsutbildning 2. Befattningsutbildningsskedet Fysisk träning Soldatundervisning Taktik Stabstjänst med expeditionstjänst Underrättelsetjänst Sambandstjänst Fältarbetstjänst Underhållstjänst Transportledningstjänst Personaltjänst Mobiliseringstjänst Motortjänst Navigation Befälsutbildning Förbandsutbildning Avsnittsutbildning — applikatoriska exempel Mobilisering Marsch, förläggning, skydd Försvar Anfall Marinstridskrafternas strid Flygstridskrafternas strid Fördröjnings- och avvärj ningsstrid Koncentrerings- och uppmarschtransporter Territoriell verksamhet 60

4:2 4:3 4:4 4:5 4:6 4:7 4:8 4:9 4:10 4: 11 4: 16 4: 17 4: 19 4:20 4:23 4:24 4:3 4:5 4: 12 4:13 4: 14 4: 15 4: 16 4: 17 4: 18 4: 19 4:20 4:21 4:22 4:23 4:24 4:25

4: 25: 1 A l 4: 25: 2 A 2 4: 25: 3 A 3 4: 25: 4 A 4 4: 25: 5 A 5 4: 25: 6 A 6 4: 25: 7 A 7 4: 25: 8 A 8 4: 25: 9 A 9 SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar

Bilaga 4:2

Exercis

övn nr Omfattning

2 3 Utbildningsmål Färdighet i och kunskap om enskild soldats uppträdande i och utom tjänsten. Färdighet i uppträdande i sluten ordning i förband (pluton /motsvarande/ och dess underavdelningar). Förmåga att föra pluton i sluten ordning.

4 Utbildningens

uppläggning

Exercisen skall bedrivas så att fullgod lystring, sinne för noggrannhet även i detaljer för tjänsten i fält och förståelse för kravet på absolut lydnad grundläggs och vidmakthålls. Laganda skall stärkas och reaktionsförmågan uppövas. Utbildningen skall även i andra härför lämpade övningsgrenar bedrivas exercismässigt, t ex inre tjänst samt delar av vapentjänst och skydd. Exercis bör dessutom läggas in i samband med förflyttningar till och från övningar. Den programenliga exercisen bedrivs i regel till en början i pass om V2-I timme, senare i pass om lU timme. Exercisen genomförs såväl med som utan vapen och utrustning.

SOU 1971: 57

5 6

9 10 11 12

Gemensamt för utbildningsgrupperna

Allmänmilitär utbildning 18 Exercis utan vapen och utrust13 ning Uppställning (samling) i linje och kolonn samt uppdelning (åtskiljande) av förband. Begreppsförklaringar Enskild ställning och lystringsgraderna Hälsning på stället och under förflyttning samt under olika förhållanden inom- och utomhus Rättning och samling på stället Visitation, avlämning och hälsning med trupp på stället Marschs anträdande, utförande och upphörande. Rättning under marsch, »Vänster», »Höger», »Öppna», ökning och minskning av marschbredd och -djup samt riktningsändringar under marsch Vändningar på stället och i samband med marschs anträdande Anmälan, upprop, anhållan och överbringande av meddelande Exercis med vapen och utrustning Vapenställningar och vapenföringar på stället och under marsch Övn 1—8 i tillämpliga delar med vapen Utrustningens handhavande. »Packning av» och »Packning på» Larmsignaler

Befälsutbildning {Truppföring) 13 Tagande av befäl, visitation och avlämning 14 Uppställning och samling av förband 15 Marsch Summa timmar 25

Bilaga 4:3

Fysisk träning

Utbildningsmål

Omfattning och utbildningstimmar

Utbildningen skall grundlägga en god fysisk kondition samt skapa vilja och lust att vidmakthålla denna även efter avslutad militärtjänst.

Övn nr Omfattning 1

Utbildningens

uppläggning

Prov för fältidrottsmärke skall avläggas. För övriga märken må prov anordnas. För icke simkunniga bör simskola ordnas på fritid. Under befattningsutbildningsskedet inläggs tid för konditionsträning så att stimulerande avbrott i den fackmässiga utbildningen åstadkommes.

1 2

3 4 5

2 Gemensamt för utbildningsgrupperna 3

Allmänmilitär utbildning 35 Allmän träningslära 1 Grundläggande konditionsträning a) konditionsträning övn 1—32 16 b) skidträning vid snötillgång 12 c) gymnastik (cirkelträning) vid otjänligt väder — Räddning av drunknande 2 Simkunnighetsprov 200 m 2 Konditions-, styrke- och snabbhetstest 2

Konditionsträning under befattningsutbildningsskedet 30 6 Samordnas med fortsatt utbildning i orientering (övn 10) Summa timmar 65

62 SOU 1971: 57

Bilaga 4:4

Orientering

Utbildningsmål

Omfattning och utbildningstimmar

Färdighet att i medelsvår terräng under dager samt i lätt terräng under mörker med eller utan karta eller efter skiss förflytta sig i okänd terräng och främst efter oskyltade vägar föra fordon. Utbildningens

uppläggning

Eleverna skall tidigt på egen hand kunna lösa orienteringsuppgifter. Särskilda uppgifter att leda avdelning eller att enskilt förflytta sig till sannolika eller verkliga stabs- och sambandsplatser skall ofta återkomma under all utbildning utomhus särskilt under marsch och transport. Varje förflyttning till fots och cykel eller med fordon skall ledas av elev.

övn nr Omfattning

Gemensamt för utbildningsgrupperna

1 2 3 4 5 6 7 8 9

2 AHmänmilitär utbildning 30 Kartan samt grunderna för kartläsning 4 Kompassen. Kompassmarsch och stegning 2 Bilorientering 4 Fri orientering, enskilt utan tidtagning 2 Fri orientering, enskilt 6—8 km med tidtagning 4 Fri orientering. Prov för fältidrottsmärket 4 Mörkerorientering, 7 km, 3—4 kontroller 4 Terrängkännedom. Orientering utan karta och kompass. Naturvett och markskydd 2 Punkt- och kartminnesorientering 4

Orientering under befattningsutbildningsskedet — 10 Förmågan uppövas varvid övningarna kombineras med tid för fysisk träning Summa timmar 30

SOU 1971: 57

Bilaga 4:5

Soldatundervisning

Utbildningsmål Kunskaper om den allmänna bakgrunden till den svenska utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken och om det svenska totalförsvarets betydelse och möjligheter samt om Skandinaviens (Sveriges) strategiska betydelse. Eleverna skall dessutom bibringas kunskap om och förståelse för militära organisations- och ordningsbestämmelser.

Utbildningens

sionsledare. I möjligaste mån genomförs utbildningen med skolans egna resurser och lärarkrafter. Strävan skall vara att efter hand stimulera elevernas intresse att aktivt delta i debatterna med sakriktigt källmaterial. För vissa övningar finns underlag i form av bildband m m utarbetat vid försvarsstaben.

uppläggning

Kompanichef leder i huvudsak personligen utbildningen, som härigenom blir ett av medlen för honom att sätta sin prägel på förbandet. Undervisning, speciellt i avsnitten »Soldatorientering» och »Försvarsupplysning», bedrivs åskådligt och på sådant sätt, att den enskilde aktivt engagerar sig däri. Renodlad föreläsningsform undviks. Film, korta diskussioner, grupparbete, exemplifieringar från hemort och/eller förläggningsort eller liknande ingår regelmässigt som del av lektion. De avsnitt, där detaljkunskap krävs, t ex militära ordningsbestämmelser och vissa säkerhetsföreskrifter, genomgås av övningsledaren och inlärs därefter av eleven, varefter kunskaperna kontrolleras genom prov om möjligt i tillämpad form. Avsnittet »Försvarsupplysning» genomföres med elever som inledare och diskus64

SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar

Ovn nr Omfattning

Gemensamt för utbildningsgrupperna

Ovn nr Omfattning

2 3 4 5 6

Allmänmilitär utbildning 35 Militära organisations- och ordningsbestämmelser 10 Gällande bestämmelser för förläggning, ordning, dagbefäl, dagordning, klädsel, hälsning, ledighet, inre tjänst, förplägnad, hälso- och sjukvård, materieltjänst och allmänna säkerhetsföreskrifter 2 Krigsmaktens fredsorganisation 2 Eget förband (skolas) organisation 1 Personal, grader och gradbeteckningar, chefs- och stabsskyltar, kommandotecken 2 Chefers ansvar och skyldigheter. Lydnads- och tystnadsplikt 1 Allmänna värnplikten, den enskildes skyldigheter, ansvar och rättigheter 2

Soldatorientering 7 Grund- och repetitionsutbildningens ändamål och uppläggning 8 Orientering om utbildningsmål — resultat samt disciplinära och personella frågor 9 Verksamheten på stridsfältet. Filmer belysande anda, disciplin och psykiska reaktioner

18 19 20

4 21 22 23 24 25

26 27 28 29 30 31

6 1 1 4

Försvarsupplysning 15 Det utrikespolitiska läget 1 Det militärtekniska läget 1 Det militärpolitiska läget 1 Sveriges militärpolitiska läge samt ett framtida krigs karaktär, angreppsformer och betvingelsemetoder1 2 Grunderna för vår säkerhetspolitik samt målsättning för totalförsvaret och för krigsmakten 1 2 Totalförsvaret1 1 Krigsmakten Försvarskostnaderna och långsiktsplanering Om kriget kommer1 Det utrikes- och militärpolitiska läget1 Psykologisk krigföring, psykologiskt försvar Konflikter och dess orsaker. Att minska krigsrisken1 Principer för försvarets förande1

Övn nr Omfattning 1

3 Säkerhetstjänst 10 Säkerhetstjänstens uppgift och syfte, ledning, ansvar och personal för säkerhetstjänst 11 Allmän orientering om säkerhetshotande verksamhet 12 Uppträdande i krigsfångenskap 13 14 15 16

Gemensamt för utbildningsgrupperna

Gemensamt för utbildningsgrupperna

2 Befattningsutbildning 10 Befälsutbildning Skandinaviens (Sveriges) strategiska betydelse i 1 Pacifism, nedrustning och guerillaförsvar, olika alternativ till vårt nuvarande försvar3. U-landshjälp 2 Allmän värnplikt, yrkesarmé eller elitarmé3 1 3 Kan småstaten försvara sig? (slutdiskussion) 2 Orienteringar (diskussion) om aktuella utrikes- och militärpolitiska frågor samt försvarsfrågor4 3 Det frivilliga försvaret 1 Summa timmar (under grundutbildning) 45 1 Tid för diskussion avdelas. 2 Kan delvis ledas av elev (inledare och en ordförande). 3

Diskussion. Bör ledas av elever (inledare och en ordförande).

SOU 1971: 57 5—712154

Bilaga 4:6

Inre tjänst

Utbildningsmål

Omfattning och utbildningstimmar

Färdighet i förläggningens och kroppens vård samt i handhavande och vård av all för personligt bruk utlämnad materiel. Befäst förståelse för kravet på disciplin (fältdisciplin), ordning och sparsamhet. Utbildningens

Övn nr Omfattning

Gemensamt för utbildningsgrupperna

uppläggning

Viss tid avses för undervisning samt för vård under kontroll och handledning från befälets sida. övrig tid är främst avsedd för av befäl ledd materielkontroll, persedelinspektion och för särskild tillsyn på eldhandvapen. Härvid förutsätts att daglig tillsyn på eldhandvapen, daglig vård av persedlar och förläggning äger rum på fritid och utan övervakning av befäl. Daglig och särskild tillsyn av för förband gemensam materiel, daglig tillsyn efter körning samt särskild tillsyn (motsvarande) av cyklar och fordon utföres under den för vederbörliga övningsgrenar anslagna tiden. Elev skall som chef (dagelev, tältlagschef, studiegruppchef osv) tidigt övas att leda vård och kontroll samt att vidta åtgärder som ankommer på denne i samband härmed.

1 2 3 4 5 6 7

2 Allmänmilitär utbildning 29 Förläggningens och utrustningens värd 11 Bestämmelser för städning av förläggnings- och övriga lokaler. Tillåtna hjälpmedel 1 Sängbäddning och vädring. Förläggningshygien 2 Ordning i logementet och övriga lokaler. Skåpordning. Logementschefs åligganden 1 Vård av personlig intendenturmateriel. Bestämmelser för tvätt- och persedelbyte 2 Vård av personlig tygmateriel. Daglig och särskild tillsyn 1 Packning av strids- och trosspackning. Fältutrustningens medförande under olika lägen 2 Åtgärd vid förlust eller skada på materiel. Rapport, efterforskning, förlustanmälan. Ansvar 1 Utrustningens handhavande och vård vintertid 1

Kroppens värd 9 Personlig hygien under fältoch kasernförhållanden 10 Vinterhygien. Kläder. Tvättning, rakning m m.

2 Kontroller 16 11 Materielvårds- och befintlighetskontroll av personlig utrustning Befälsutbildning 6 12 Tjänst som logementschef. Ansvar, uppgifter 1 13 Kontroll av personlig utrustning 5 Summa timmar 35

66 SOU 1971: 57

Bilaga 4:7

Terrängtjänst

Utbildningsmål

Omfattning och utbildningstimmar

Kunskap om terrängens möjligheter till skydd mot olika slag av eld. Färdighet i att utnyttja terrängens möjligheter till skydd och skyl samt att ordna personlig maskering, att välja, inreda och riktigt utnyttja eldställning samt att förflytta sig snabbt, dolt och tyst i olika slags terräng under varierande siktförhållanden. Utbildningens

uppläggning

För övningsgrenen anslagen tid är avsedd för grundläggande övningar. Fortsatt träning och övning bedrivs i samband med utbildning i stridsgruppering och strid samt i form av korta övningspass och tävlingsmoment parallellt med utbildning i andra övningsgrenar och ämnen vid förflyttning till och från sådan utbildning. Huvudvikten läggs vid uppövandet av förmågan att tillämpat utnyttja terrängens möjligheter och inte vid det formella utförandet.

Övn nr Omfattning

Gemensamt för utbildningsgrupperna

2 Allmänmilitär utbildning 17 Förevisningsövningar 4 1 Verkan från flack- och kastbanevapen samt minor (motsv) 2 Terrängens möjligheter till skydd och skyl. Personlig maskering 3 Uppträdande i mörker. Ljusoch ljuddisciplin Skydds- och eldställning 4 Personlig maskering. Skyddsställnings inredning och maskering 5 Skyddsställnings intagande mot eld från eldhandvapen, artilleri, stridsvagnar, flyg och robotar. Flygspaning 6 Eldställnings inredande och maskering 7 Uppträdande i eldställning. Växling mellan skydds- och eldställning. Eldställnings intagande på kommando. Intagande av växeleldställning

8 Stridsförflyttning 8 Åtgärder på kommandot »Förflyttning». Förflyttningssätten samt enskild soldats val av förflyttningsväg och förflyttningssätt 9 Stridsförflyttning i mörker

3 Vinterutbildning 10 Övningarna 4—9 i tillämpliga delar under snöförhållanden med skidutrustning

2 2

2 Befälsutbildning 2 11 Förande av patrull till och från strids- (skydds-)ställning Summa timmar 19 SOU: 1971 57

Bilaga 4:8

Vapentjänst

Utbildningsmål Färdighet i skjutning med huvudvapnet samt grunderna för grupps eldstrid. Någon färdighet i skjutning med andrahandsvapen. Utbildningens

uppläggning

Skolskjutning på skjutbana med huvudvapen avslutas med prisskjutning. För att bibehålla den enskildes skjutförmåga och stimulera dennes intresse inläggs därefter om möjligt tävlingar i fältskjutning. Den tid som i övningsförteckningarna angivits för utbildning på andrahandsvapnet medger endast grundläggande utbildning. Fortsatt utbildning på detta vapen sker under förbandsövningar i samband med försvar av grupperingsplats m m. Moment inläggs som tränar eleverna att föra befäl i samband med förberedelse för och vid eldgivning.

68 SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar

Övn nr Omfattning

Allmänmilitär utbildning

6 Gemensamt för utbildningsgrupperna

Övn nr Omfattning

15 Utbildning med förstahandsvapnet Förberedande skjututbildning 16 Materielkunskap vapen och ammunition. Isärtagning, hopsättning, funktionering och prestanda. Materielansvar samt vapnets förvaring 4 Materielvård och -kontroll. Åtgärder före, under och efter skjutning samt vid inträffad skada på vapnet 2 Hanteringsexercis i olika skjutställningar. Ladda, patron ur, säkring, osäkring, mekanismspänning, siktets inställande, färdigställning, anläggning, riktning och avfyring. Eldavbrottsexercis. Påfyllning av magasin 4 Vapnets inriktande i sida och höjd. Kulbanan. Skjutregler. Förflyttning av träffpunkt genom ändringar på vapnet eller genom ändrad riktpunkt. Vädrets inverkan 2 Säkerhetsföreskrifter. Skjutning med lös ammunition, kammar- och skarp ammunition. Förevisning av vådaskott 2 Mål- och avståndsbestämning 2

Skolskjutning 30 7 Tjänsten på skjutbana. Målmateriel, markering och ordningsföreskrifter 2 8 Skolskjutningsövningar enligt för vapnet gällande tabell 20 9 Förövning för prisskjutning 1 . 10 Prisskjutning J 11 Skjutning i mörker dels med mörkerriktmedel och dels i konstgjord belysning 4 Fältskjutning 12 Markering. Målmateriel och säkerhetsbestämmelser 13 Skjutning mot tydliga mål på korta avstånd utan tidsbegränsning. Val av mål, sikte och riktpunkt 14 Skjutning på längre avstånd med och utan tidsbegränsning

SOU 1971: 57

16 17 18

19 20

3 4

Skjutning mot fältmässiga mål på okända avstånd med och utan tidsbegränsning Eldgivning och eldexercis Formulering av elduppgift Förberedelser för eldgivning. Terrängbenämning, målangivning och måluppfattning Åtgärder på kommando »Eldställning», »Eld», »Eld upphör», »Skydd» och »Förflyttning» Observatörs uppträdande och rapportering Val av mål och tidpunkt för eldöppnande. Eldfördelning, eldgivningssätt samt eldens öppnande och inställande. Exercis i stridsvärn, samverkan mellan skyttar

4 10 2 2

2 2

2 Utbildning med andrahandsvapnet (granatgevär, raketgevär, kulspruta eller motsv) Förberedande skjututbildning Materielkunskap vapen och ammunition. Isärtagning och hopsättning, funktionering och prestanda. Särskilda materielvårds- och säkerhetsföreskrifter för vapnet Hanteringsexercis i olika skjutställningar. Jfr övn 3 ovan

4 Skolskjutning Skolskjutningsövningar enligt för andrahandsvapen gällande skjuttabell

24 Fältskjutning

2 Befälsutbildning (Truppföring)

12 1

Gemensamt för utbildningsgrupperna

26 27

Tillämpningsmoment avseende eldexercis inom grupps ram. Patrull- och gruppchefs ledning av elden Tjänst som markörchef Tjänst som skjutlagschef Summa timmar

Bilaga 4:9

Strid

Utbildningsmål Färdighet i enskild soldats eldstrid på korta håll i stridsgruppering inom grupp (motsvarande) under olika grupperingsformer, terräng- och siktförhållanden i ögonsamband och samverkan samt i grupps försvar och motstöt. Utbildningens

uppläggning

Utbildningen bedrivs exercismässigt med från början höga krav på fasthet, noggrannhet och snabbhet. Utöver de grundläggande övningarna genomförs övningar i stridsgruppering vid förflyttningar till och från andra övningar varvid elevernas befälsföringsförmåga uppövas främst i lägen som kräver rutinmässiga och snabba order och åtgärder. Utbildningen fullföljes i övrigt genom tilllämpningsövningar (i bl a skydd) under förbandsutbildningen .

70 SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar

Övn nr Omfattning

1 2 3 4

Gemensamt för utbildningsgrupperna

43 Allmänmilitär utbildning Enskild soldats strid Angrepp, parader och motangrepp med vapen eller tillhygge under närstrid Jakt- och höftskott Enskild soldats strid på korta håll med eldhandvapen, verktyg och handgranat (krigsstig) Samverkan mellan skyttar i strid på korta håll med eldhandvapen (krigsstig)

Övn nr Omfattning

Gemensamt för utbildningsgrupperna

Aptering, osäkring och övriga åtgärder före kast. Säkerhetsbestämmelser 18 Kast med övningshandgranat 19 Kast med spränghandgranat Befälsutbildning 6 20 Gruppchefs order och åtgärder i anslutning till övn 8—10 och 13—16 ovan 6 Summa timmar 49

Grupps stridsgruppering 5 Grupps former på stället och under förflyttning. Teckenexercis och repetering 6 Växling mellan grupperingsformer. Åtgärder på kommando eller tecken. »Färdiga till strid» 7 Grupps olika former med hänsyn till terrängen, sikten och fendens inverkan Grupps strid 25 8 Stridens grundelement. Eldsystemets uppbyggnad i motståndsnäste och motståndsområde. Mineringar 9 Gruppering i motståndsnäste. Eld-, skydds- och underhållsförberedelser 10 Försvar av stabsplats (motståndsnäste) under dager och i nörker. Observation och eld tån ordinarie och alternativ ddställning. Skydd samt besättande av växelställning 11 ilotstöt inom stabsplats (motståndsnäste) 12 Tillämpad övning i försvar av stabsplats (motståndsnäste) 13 Ordnande av försvar då kort tid står till förfogande 14 Stridsskjutning avseende jrupps försvar 15 Grupps eldunderstöd av motstöt inom stabsplats 16 Stridsskjutning, försvar av rtabsplats, arbetsplats och iörläggningsplats Mrstrid 17 vlaterielkännedom om aktuella typer av spräng-, rök- och övlingshandgranater. Konstrukion, verkan och märkning. SOU1971:57

Bilaga 4:10

Förläggning

Utbildningsmål

Omfattning och utbildningstimmar

Färdighet i att ordna förläggning under fältmässiga förhållanden med och utan tillgång till ordinarie förläggningsmöjligheter. Utbildningens

Gemensamt för utbildningsgrupperna

Övn nr Omfattning

uppläggning

Under utbildningen upptaget antal timmar avser endast att inlära grunderna. Eleverna ges fältvana genom att vid upprepade tillfällen förläggas i bivack bl a med hjälp av tillfällig materiel. Under tillämpnings- och förbandsövningar uppövas förmågan att tjänstgöra som tältlagschef. Härvid skall tillfällen skapas så att tältlagschefen (eleven), sedan rutin vunnits, tvingas vidta order och åtgärder med anledning av förändringar i läget (höjd och sänkt beredskap, snabb brytning av bivack osv).

AHmänmilitär utbildning 6 Utbildning enskilt och i grupp 6 1 Materielkännedom förläggningstält. Resning och brytning 2 2 1 Vård och tillsyn av förläggningstältet med tillbehör. Åtgärder vid längre tids förläggning — 3 Anordningar i tält. Vedupplag, avfallsgropar m m. Utrustning vid olika beredskapsgrader. Brandsläckningsanordningar 1 4 Tältlagschefs, eldposts och tältposts uppgifter och ansvar 1 5 1 Skydd av förläggningsplats. Beredskapsgrader. Ljus- och ljuddisciplin. Maskering — 6 Ordnande av förläggning med tillfällig materiel. Hopsättning av tältdelar till tälthydda eller skärmskydd. Uppvärmningsanordningar i skärmskydd 2 Befälsutbildning 7 Tältlagschefs uppgifter och ansvar 8 Tjänst som tältlagschef Summa timmar

övas bl a i samband med gruppering och försvar av stabsplats.

72 SOU 1971:57

Bilaga 4:11

Skydd

Utbildningsmål

Omfattning och utbildningstimmar

Färdighet som varnare och post under dager och mörker (nedsatt sikt). Kunskaper om åtgärder vid olika slag av tecken och signaler. Färdighet i personligt skydd mot atom-, gas- och brandstridsmedel samt orientering om skydd mot biologiska stridsmedel. God färdighet i skydd mot direkt och indirekt riktad eld och mot bekämpning från flyg och pansar. Utbildningens

uppläggning

Utbildningen i skydd mot särskilda stridsmedel ges en så praktisk inriktning som möjligt. Delar av utbildningen inövas exercismässigt, främst skydd vid överraskande angrepp med särskilda stridsmedel. Utbildningen fördjupas genom att flera övnngsmoment avseende t ex skydd mot atonstridsmedel läggs in i övrig utbildninj såsom vid förflyttning (transport) till och från olika övningsmoment (-platser).

övn nr Omfattning

Gemensamt för utbildningsgrupperna

2 Allmänmilitär utbildning 46 Skydd mot flyg 2 1 Flygvarnares uppgifter, utrustning och uppträdande 2 Åtgärd vid flyganfall och vid signal, tecken eller kommando för »Flyglarm» och vid »Faran över» Skydd mot marktrupp 3 Åtgärd vid signal, tecken eller kommando för »Larm», »Skydd» och »Faran över» 4 Åtgärder vid överfall av fientlig fottrupp eller pansartrupp under förläggning, gruppering eller marsch. Stopposts uppgifter och uppträdande 5 Posts ansvar, uppgifter och rättsliga skydd 6 Posts utrustning och uppträdande. Postställets inredning, bevaknings utförande, postinstruktion, anrop och lösen. Posts strid 7 Dubbelposts uppträdande

9 1

1 1

4 2

Skydd mot ABC-stridsmedel 30 Kärnladdningsexplosions förlopp och verkningar. Möjligheter till skydd 2 9 Biologiska stridsmedel och deras egenskaper, utspridning och verkningar. Möjligheter till skydd 1 8

SOU 1971: 57

övn nr Omfattning

Gemensamt för utbildningsgrupperna

29 Uppträdande före, under och efter passage genom eller vid uppehåll i radiakbelagt område 30 Uppträdande före, under och efter passage genom eller vid uppehåll i gasbelagt område

10 Stridsgasers egenskaper, utspridning och verkningar. Möjligheter till skydd 11 Brandstridsmedlens egenskaper, utspridning och verkan. Möjligheter till skydd 12 Skyddsåtgärder vid eget förband (egen arbetsplats) (organisation, utrustning, utbildning)

13 14 15 16 17

18 19 20 21 22 23

Skydd mot brand 31 Brandskyddsmaterielens konstruktion, handhavande och vård. Pulver och kolsyresläckkare 32 Bekämpning av husbrand instruktioner, 33 Reglementen, anvisningar och bestämmelser för skydd mot ABC-stridsmedel

Personliga förebyggande skyddsåtgärder Skyddsmaskens konstruktion, tillpassning, vård och handhavande Skyddsmaskexercis och gaskammarprov övrig personlig skyddsutrustning, möjligheter till övertäckning m m Personlig hygien och omgivningshygien. Vatten- och livsmedelshygien Beredskapsgrader. »Atomberedskap» »Högsta atomberedskap» och »Gasberedskap». Åtgärder vid dessa samt vid »Gaslarm» Personliga skyddsåtgärder vid och efter anfall Vid och efter kärnladdningsexplosion Före, vid och efter radioaktivt nedfall Vid gaslarm Vid direkt gasanfall. Gasskyddsregeln Före, vid och efter anfall med brandstridsmedel Skyddsåtgärder i värn mot brandstridsmedel

Övn nr Omfattning

Gemensamt för utbildningsgrupperna

Vakttjänst 34 Vaktpost skyldigheter och an-

svar 35 Vaktprov

Befälsutbildning Posteringschefs order och åt36 gärder 37 Ledning av personlig avsanering 38 Tjänst som vaktchefs ställföreträdare vid kasernvakt (motsv) Summa timmar 51 2 1 2 2 1 1

Indikering 24 ABC-varnarens utrustning, uppgifter och uppträdande

25 26 27 28

74 Sanering Uppträdande på plats för slutlig radiaksanering Radiaksanering av personlig materiel Uppträdande på plats för slutlig gassanering Gassanering av personlig materiel

1 1 1 1 SOU 1971: 57

Bilaga 4:12

Taktik

Utbildningsmål Kunskaper om krigsmaktens organisation samt om arme-, marin- och flygvapenförbandens verksamhet och uppträdande i stort. Kunskap om motståndarens angreppsmetoder, organisation, utrustning och taktik i stort. Utbildningens

uppläggning

Utbildningen skall ge eleverna en allmän och grundläggande uppfattning om egen och motståndarens taktik på sådant sätt att verksamhetslusten för egna studier stimuleras. Taktikutbildningen skall ge den allmänna bakgrunden till stabstjänsten och till tjänstegrensutbildningen samt den uppföljande och fördjupande avsnittsutbildningen. Huvuddelen av taktikutbildningen kraftsamlas till avsnittsutbildningen (bil 4: 25).

SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar Armén Al

B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

39 14

39 14

39 14

39 14

41 20

2 4

2 4

2 4

2 4

2 4

9 10 11 12 13 14

Taktikens grundelement (Tillämpning under avsnittsutbildningen) Stridens karaktär Grunder för arméförbandens strid Grunder för marinstridskrafternas strid Grunder för flygstridskrafternas strid Stridsuppgift och stridens genomförande Områdesansvar, reserv och avlösning

1 3 1 1 3 1

1 3 1 1 3 1

1 1 3 1 2 1

1 1 1 3 2 1

1 1 1 3 2 1

15 16 17 18 19 20 21

Ledarskap och stridens planläggning Chefen — ledaren Grunder Bedömande och beslut i stort Detaljövervägande och detaljbeslut Order Terräng, årstid, väderlek och sikt Hydrologiska förhållanden

9 1 1 3 2 1 1

9 1 1 3 2 1

10 1 1 3 2 1

6 1 1

h

10 1 1 3 2 1 1 1

M

| 2

41 Övn nr Omfattning

Befattningsutbildning

1 2 3 4

5 6 7 8

Stormaktens taktik (Detaljstudier genomförs under avsnittsutbildningen) Angreppsmetoder Arméförband Organisation, utrustning och taktik Marinförband Organisation, utrustning och taktik Flygförband Organisation, utrustning och taktik Territoriell verksamhet (Tillämpning under avsnittsutbildningen) Territoriell indelning Lednings- och befälsförhållanden Mark-, sjö- och luftoperativ verksamhet Samordnande verksamhet (Grunder, militär samverkan, samverkan med civila myndigheter)

22 Armé-, marin- och flygförband Organisation, utrustning och användning (Inläres under avsnittsutbildningen)

23 Staber och ledningsorgan Centrala samt regionala högre och lägre staber (Detaljstuderas under avsnittsutbildningen) Summa timmar

r2

SOU 1971:57

Bilaga 4:13

Stabstjänst med expeditionstjänst

Utbildningsmål God färdighet att handha stabsarbetsmateriel, föra lägeskartor, upprätta oleat, formulera rapporter och order samt att utrusta stabsarbetsplats med grundhandlingar. Utbildningens

bedrivande

Utbildningen inriktas på att lära eleverna stabsarbetsmetodiken och ge dem en allsidig färdighet i att handha stabsarbetsmaterielen. Höga krav ställs redan från början på ordning, överskådlighet och snygghet när det gäller handlingars förande. Utbildningen bedrivs från början i stabsarbetsorganisation (studiegrupper) och ständigt med den materiel som ingår i stabernas utrustning. Den formella utbildningen i stabstjänst skall på ett smidigt sätt kunna övergå i den uppföljande och fördjupande avsnittsutbildningen (stabstjänstövningar). Tjänstegrensbetonade övningsmoment skall tillvaratas under den formella utbildningen för att ge den allmänna stabstjänsten en meningsfylld och intresseväckande bakgrund.

SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar Övn nr Omfattning

1 2 3

4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28

Armén Al B

68 Befattningsutbildning 56 Stabsarbetsmetodik Stabstjänstens ändamål, omfattning och allmänna gång 1 (Fördjupas under avsnittsutbildningen) Kartor, sjökort och deras användning 3 Metoder för lägesangivning på karta, på bild och i 3 terräng a) UTM-koordinater (1) b) Georef (1) c) RAK-koordinater d) direkt i kartbilden, foto (m m) (1) e) rätvinkliga koordinater f) polära koordinater g) sjökort Lägeskartas iordningställande 2 (sammansättning, plastning, förvaring m m) Plottingkarta (motsv) 1 Lägeskartunderläggs hantering och utnyttjande 2 Beteckningar på lägeskartor och skisser Förkortningar 1 Lägeskartors förande 2 Plottingkartas förande 2 Uppföljning på lägeskarta av händelseutveckling Allmänna gången av inhämtning, bearbetning, registrering och delgivning 2 2 Upprättande av oleat, fotobild Överföring av oleat till karta 1 2 Upprättande av översiktsskisser 3 Talregistreringsapparaturs (motsv) utnyttjande (Jfr sambandstjänst övn 27) M-blankettens förande 1 (Jfr sambandstjänst övn 4) Order 2 Orderskrivning 3 Formulering av taktiska rapporter 3 Aktualitetspärmars (t ex stabspärm, vopärm, uplpärm och motsv) innehåll, handhavande och förande 3 1 Krigsdagboks förande Handböcker och grundläggande överslagsberäkningar 8 Lägestablåers förande 2 Ordnande av stabsarbetsplats (»dukning») 2 Ordnande av underlag för föredragning 1 Ordnande för stabsorientering (motsv) 1 Ordnande för och genomförande av ordergivning, orderuttagning, orderhämtning

Expeditionstjänst 12 29 Medel och metoder för mångfaldigande av skriftligt tjänstemeddelande Materielkännedom och handhavande av förekommande reproduktionsapparater 30 Expeditionstjänsten vid fredsstab Ärendenas expeditionella handläggning, klassning, registrering, förvaring, inventering, gallring och arkivering. Tjänsteväg. Adressering. Tjänstebrevsrätten 31 Hemliga handlingars handhavande, utskrift, förvaring, delgivning, arkivering, inventering och förstöring

78 Marinen Flygvapnet Al Al A2

bO

3 4 (1) (1)

4 O)

O)

(1)

(1)

4 (1) (1)

(1)

(1)

(2)

(2)

(1) 2

2 1 2 1 2 2 1

2 1 2

2 1 2

2 2 1 2 3

2 2 1 2 3

2 2 1 2 3

2 3 3

2 3 2

2 3 2

3 1 8 2 2 1 1

3 1 8 2 2 1 1

3 1 8 2 2 1 1

1 2

4 SOU 1971: 57

övni nr Omfattning

Armén Al

B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

32 Säkerhetstjänst vid militära myndigheter, organisation, utbildning 33 Sekretesskontroll, granskning, utlämning och publicering 34 Åtgärd vid förlust av hemliga handlingar. Inre bevakning vid staber 35 Blanketter. Användning, ifyllande och expediering 36 Klassifikationssystem för militära ärenden (KMÄ) (Praktisk övning i klassifikation) 37 Maskinskrivningsutbildning 38 Stabsorder, stabsmeddelanden, anvisningar, reglementen, tjänstegrensanvisningar, förvaltningsgrensanvisningar 39 Korrekturläsning och rättning

1 1 46

Befälsutbildning 6 Truppföring 40 Ledande av grupparbete i anslutning till ställda uppgifter enl. 1—38 ovan (10)1 41

Trupputbildning Typexempel på trupputbildningsuppgifter i samband med krigsförbandsövning, mobilisering och under strid (annan verksamhet) då nya värnpliktiga tillföres, som skall ha överföringsutbildning.

6 Summa timmar

(6)1

(10)1

(10)1

(10)1

74 Tiden inräknad i övn 1—38.

SOU 1971: 57

Bilaga 4:14 Underrättelsetjänst

Utbildningsmål Kunskap om svensk underrättelseorganisation, underrättelsemetodik- och taktik. Förmåga att handha underrättelsehandlingar och arbetsunderlag. Färdighet att biträda vid inhämtning, bearbetning, delgivning och övrigt rutinarbete i underrättelsetjänsten. Någon kunskap om motståndarens förband och deras organisation, utrustning och taktik med tyngdpunkten lagd på resp försvarsgrens förband.

Utbildningens

uppläggning

Under utbildningen upptaget antal timmar avser endast inlärning av grunderna. Utbildningen inriktas redan från de första övningarna på att genomföra rutinarbetet på ett stabsarbetsmässigt riktigt sätt och ansluts nära till utbildningen i allmän stabstjänst för att därigenom skapa en intim samverkan mellan stabernas underrättelse- och strids- (operations-) ledningsfunktioner. Den skall genomföras i lämplig stabsorganisation (studiegrupper), varvid endast för fältbruk avsedd materiel och arbetsunderlag skall användas. Eleverna skall tidigt ställas inför självständiga uppgifter av typ redogörelse/föredragning. Härigenom stärks elevernas självkänsla och förmåga att på egen hand lösa uppgifter enskilt och i grupp (arbetslag). Utbildningen fördjupas och breddas under de uppföljande avsnittsvisa applikatoriska exemplen och stabstjänstövningarna.

Omfattning och utbildningstimmar. Övn nr Omfattning

Armén Al B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

Befattningsutbildning Grunder Underrättelsetjänstens ändamål och omfattning. Begreppsförklaringar, mål och medel. Underrättelsetjänsten inom totalförsvaret. Underrättelsebehov. Underrättelsetjänstens bedrivande vid högre och lägre förband (stab) under krig och fred. Inhämtning, bearbetning och delgivning Underrättelseorgan och -källor. Huvuddragen (detaljkunskap inhämtas under taktikutbildningen och stabstjänstövningarna). Bestämmelser i Instruktion för krigsmakten vid hävdande av rikets oberoende i fred och neutralitet (IKFN)

!3 4

54 6

53 4

116 6

2 Arbetsunderlag Underrättelsetablåer, -liggare och -register, beskjutningsrapporter Militärgeografiska beskrivningar Underrättelsehandböcker (uppställning, innehåll och utnyttjande) Fototolkutrustning 9 Identifieringstablå 10 Underlag för lägesrapport och lägesorientering

6 1

4 1

6 1

6 1

3 1 1 1

3 1 1 1

3 1 1 1

4 4 1 2

Inhämtning av underrättelser 11 Observationstjänstens ändamål, medel och metoder samt samordning och ledning 12 Mållägesbestämning 13 Truppspaningens ändamål, medel och metoder samt ansvarsförhållande 14 Spaningsförbands uppträdande inom spaningsområde 15 Fångförhörstjänstens ändamål, medel och metoder] samt ansvarsförhållande I 16 Fångförhörets omfattning och metoder inom olika f instanser. Anvisning till förhörspersonal J 17 Flygspaningens ändamål, medel och metoder samt ansvarsförhållande 18 Fototolkningens grunder 19 Orientering av lod- och snedbild. Skalbestämning på lodbild 20 Lägesbestämning av mål genom jämförelse karta — flygbild 21 Uttagning av koordinater på lodbild och snedbild Inläggning av perspektivnät 22 Målangivning på lod- och snedbild 23 Xadarspaningens ändamål, medel och metoder samt ansvarsförhållande 24 rartygsspaningens ändamål, medel och metoder samt ansvarsförhållande 25 Vlaterielundersökningens ändamål, medel och omfatt ning samt ansvarsförhållande 26 Personal och utrustning för materielundersökning 27 Övriga spaningsmetoder, ändamål, medel och omfattning samt ansvarsförhållande islingspaning, signalspaning, utfrågning) 28 Registrering av flygplan 29 Terrängbildläsning 30 Armé-, marin- och flygtolkning 31 orientering om PPI-bilder

1 1

1 1

1 1

1 1

1 2

1 2

3 2

4 4

1 1

1 1

1 1

2 1

1 SOU 1971: 57 6—112154

3 2

•3

1 1

8 3 18 2

Omfattning och utbildningstimmar. övn nr Omfattning

Armén Al

B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

1 2

6 1 2 3

7 2 2 3

7 2 2 3

2 2 (6)1 56

6 6 (6)1 59

(6)1 116

14 Bearbetning av underrättelser 32 Bearbetningens allmänna inriktning. Snabbhetskrav 2 kontra sakriktighet 33 Värdering av underrättelse. Granskning av underrättel2 sekällans tillförlitlighet och sakriktighet 34 Registrering i underrättelseliggare och identifierings3 tablåer m m 35 Upprättande och förande av sammanställningskarta 4 med tillhörande oleat 36 Upprättande och förande av översikter över egna un3 derrättelseorgans verksamhet samt samverkanstablå Presentation och delgivning av underrättelser 37 Omedelbar delgivning 38 Periodisk delgivning 39 Upprättande av lägesrapport och lägesorientering

7 2 2 3

Befälsutbildning 40 Ledande av övningar i användning av arbetsunderlag Ledande av grupparbete övn 1—39 Summa timmar

6 6 (6)1 59

82 J'

3 Tiden inräknad i övn 1—39.

SOU 1971: 57

Bilaga 4:15

Sambandstjänst

Utbildningsmål Kunskap om sambandstjänstens ändamål och omfattning. Kunskap om signalskyddsbestämmelser. God kunskap i stridssignalering. Färdighet i handhavande av förekommande sambands- och kryptomateriel. För elever ur marinen tillkommer: Någon färdighet i stationstjänst fjärrskrift. Utbildningens

uppläggning

Utbildningen ges i första hand en praktisk inriktning. Eleverna skall tidigt lära sig hantera sambandsmaterielen. Tyngdpunkten läggs på stridssignalering och personsamtal. Delar av utbildningsomfånget inövas i anslutning till avsnittsutbildningen, varvid särskilt vikt lägges vid stridssignalering. Färdighet i signalskydd befästes under avsnittsutbildningen. Härvid skall speciallärare biträda vid övningarnas uppläggande och genomförande.

SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar. övn nr Omfattning

Befattningsutbildning Grunder 1 Sambandstjänstens ändamål och omfattning 2 Sambandstjänstens ledning och begreppsförklaringar 3 Beteckningar på och upprättande av enkla sambandsskisser 4 Sambandstjänsten vid stril och flygbas Sambandsexpeditionstjänst 5 M-blankettens förande 6 Fjärrskriftsmeddelande 7 Tjänsteanmärkningar, företrädesrätt och sekretessgrader 8 Anropssignaler (fasta och rörliga)

60 »

Materielkunskap Fälttelefonapparat Radiostation 140 » 145 » 122 » 4221 Upprättande » 200J och brytande » 150 » 800 » 806 Order- och rapportomkopplare Traflkomkopplare Fjärrskriftmaskin Luformottagare Lvordermottagare Radiostation flygvapnet Stabshögtalare (snabbtelefon) Linjebyggnadsmateriel för inre nät på stabsplats Stabsterrängbils sambandsutrustning Stabshytts sambandsutrustning Militärt exklusiv utrustnings handhavande i televerkets automatstationer Bandspelares anslutning till telefon och radio

16 2 1 1

9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

84 Signalskyddstjänst Begreppsförklaringar Signalskydd i allmänhet Signalspaning Mål och metoder Signalskydd (omfattning och organisation) Signaldisciplin Trafikskydd Skydd mot signalspaning (radiotystnad) Skydd mot störsändning (åtgärder) Skydd mot falsk signalering (lösensignalering) Textskydd Särskilda sekretesskyddsbestämmelser Principerna för textskyddssamband System och nyckelområden Val av språk Krypto Val av system och nyckel Kryptobeteckningar Behandling av klartext före och efter kryptering dekryptering Kodordskrypto

7 2 1 2 2

2 1

V2 V2 2 2 3 1 13 1 1

(1) (1)

Omfattning och utbildningstimmar. Övn nr Omfattning 1

Armén Al

B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

(2) Maskinkrypto Handkrypto Fingerat krypto (1) 34 Blandat språk 2y2 Täcktabeller Täcktabell för armén typ B Täcktabell, marinens kustbevakning Hänvisning Tillfällig lägesangivning Tillfällig verksamhetstabell 35 Kryptors behandling av klartext- och kryptoblanketter y% Expeditionsbehandling av kryptohandlingar Åtgärder vid meddelanden som helt eller delvis inte kan dekrypteras

Stationstjänst 36 Trafikexempel tråd och radio a) Förbindelseprov med en och flera adressater b) Klartextmeddelande med en och flera adressater c) Ropameddelande med en och flera adressater d) Kryptomeddelande med en och flera adressater e) Personsamtal med en och flera adressater med användning av TAB f) Stridssignalering g) Alarmmeddelande (-rapport) h) Signalering med övriga företrädesrätter i) Stridsledningssignalering j) Blankettsignalering 37 Trafikexempel radio med störning 38 Trafikexempel med lösensignalering 39 Trafikexempel med fjärrskrift

(2) 2%

(20) (2) (1) 7 (1) (2) (4)

(2)

(2)

(1)

(1) 2% (2)

2y2

(2)

m IOÖ y2

20 15

6 6

O)

0)

(2) (2) (2)

(1)

(3) (3)

(2)

0)

(1)

(1) 3 1 1

0)

[

y2

l y2

32 18 (1)

20 6 (1)

20 6 (1)

(2) (1) (2)

(2)

(2)

(2)

(2)

(3) (3) (1)

(1)

(1)

(4) (1) 3 1 10

3 1 10

3 1 10

3 (9) 1

3 (4) 1

(5) 1

53 Befälsutbildning 40 Ledande av undervisning (övning) i sambandsutrust-

nings handhavande i stabshytt Ledande av grupparbete

3 (4) 1

Summa timmar

(l) 1 35

Tiden inräknad i övn 5-8, 36-39.

SOU 1971: 57

Bilaga 4:16

Fältarbetstjänst

Utbildningsmål Kunskap om fältarbetstjänstens ändamål och omfattning. Färdighet i att anordna enkel arbetsmaskering, gräva öppet stridsvärn, handha spräng- och tändmedel, tända enstaka laddning, anordna tramp- och trådminor, tillverka larmanordning samt kunna uppträda i minerat område. God kunskap i handhavande av fältarbetshandböcker samt kunskap i taktiska arbets- och materielberäkningar. Utbildningens

uppläggning

Utbildning i arbetsmaskering bedrivs i samband med andra övningar. Utbildning i befästningsarbeten samordnas med utbildning i försvarsstrid (försvar av stabsplats). Taktiska fältarbetsberäkningar samordnas med utbildningen i stabstjänst och taktik.

86 SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar.

Övn nr Omfattning

Gemensamt för utbildningsgrupperna

Allmänmilitär utbildning 19 Maskeringsarbeten 3 Allmänna grunder för maskering. Förevisning av arbetsmaskering och maskerat tält, fordon o dyl Maskeringsövning av detaljer enligt övn 1 Befästningsarbeten Förevisning av utbyggt motståndsnäste med värn, skyddsrum och stormhinder Grävning av öppet skyttevärn Skottfältsröjning för eldhandvapen, ksp och grg. Anordningar för fast eld med eldhandvapen Förstöringsarbeten Materielkännedom sprängoch tändmedel. Aptering och tandning av krutstubin. För-

Gemensamt för utbildningsgrupperna

Övn nr Omfattning grening av pentylstubin. Säkerhetsbestämmelser Anordnande och sprängning av enstaka laddning. Sprängning av stubbar och stenar samt i tjälad jord Minarbeten Allmänna bestämmelser för trupp- och stridsvagnsminering Materielkännedom, handhavande och uppsättande av tråd- och trampminor. Demonstrationssprängning av tramp- och trådminor 10 Uppträdande i minerat område. Avspärrnings- och varningsanordningar. Minlots, minfria stigar m m 11 Tillverkning av larmanordning med reglementerad och tillfällig materiel

Marinen Flygvapnet Al Al A2

Övn nr Omfattning

Armén Al B

7 Befattningsutbildning Grunder Fältarbetstjänstens ändamål och omfattning Fältarbetstjänstens ledning och begreppsförklaringar Arbetsunderlag och grundläggande beräkningar Fältarbetshandböcker (användning, beräkningar) Fältarbetstablåer Verksamhetsöversikter

21 2

4 1

21 2

21 2

2 2

19 15 2 2

19 15 2 2

19 15 2 2

Befälsutbildning Ledande av grupparbete

(2)1

(2)1

(2)1

12 13 14 15 16

Summa timmar 1

21 Tiden inräknad i övn 14-16.

SOU 1971: 57

Bilaga 4:17

Underhållstjänst

Omfattning och utbildningstimmar.

Övn nr Omfattning

Utbildningsmål Kunskap om grunderna för militär hälsovård samt förmåga att iaktta och vidmakthålla personlig hygien, förläggnings- och fälthygien. Färdighet att ge första hjälp vid personskada. Kunskap om underhållstjänsten vid fältförbanden. Någon kunskap om underhållstjänsten inom högre och lägre regionala områden. God färdighet att biträda stabsmedlem vid handläggning av underhållsärenden. Utbildningens

genomförande

Tyngdpunkten skall läggas på den praktiska utbildningen. Färdighet i att ge första hjälp vid personskada inövas exercismässigt. Enkla tillämpningsmoment avseende första hjälp m m läggs in under övrig utbildning. Läkare skall utnyttjas vid undervisningen. Eleverna skall tidigt lära sig använda handböcker och andra för underhållstabstjänsten erforderliga hjälpmedel. Utbildningsavsnittets stabstj änstmässiga delar skall nära anslutas till utbildningen i stabstjänst och skall på ett smidigt sätt kunna övergå i stabstjänstövningar.

10 11 12 13

Gemensamt för utbildningsgrupperna

22 Allmänmilitär utbildning Sjukvårdstjänst 22 Stridssjukvårdens organisation och omfattning. (Huvuddragen) Materielkännedom sjukvårdsmateriel Omhändertagande av skadad. Minnesregel för 1. hjälpen Sårskador och sårbehandling. Sårskadetyper och förbandsläggning Blödningar och blodstillning. Anläggning av tryckförband. Orientering om avsnörande förband Muskel-, ben- och ledskador. 1. hjälpen. Stödförband Medvetslöshet och skendöd. Sannolika orsaker samt behandling av medvetslös, avsvimmad skallskadad, förgiftad och drunknad. Konstgjord andning Lyftning och transport av skadad. Bårbärning. Ordnande av tillfällig bårmateriel Formell övning i sortering, 1. hjälpen samt avtransport av skadad från skadeplats Självhjälp och 1. hjälpen vid gas- och brännskador. Autoinjektorns handhavande 1. hjälpen vid psykiska stridsskador Sjukvårdstjänsten under strid (tillämpad övning) Personlig hygien samt förläggnings- och fälthygien. Viktigare infektionssjukdomars symptom. Åtgärder av den enskilde och läkaren

SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar. övn Omfattning nr

Armén Al B

Befattningsutbildning 39 Underhållstjänstens grunder och organisation 36 Grundläggande reglementariska bestämmelser för underhållstjänsten 2 Underhållstjänstens indelning i tjänstegrenar Grundläggande begrepp: ammunitionsenhet, -sats, reglementerad utrustning, underhållssäkerhet m m 4 Underhållsorganisationens allmänna uppbyggnad och bedrivande vid högre förband och inom regionala områden 2 Handböcker för underhållstjänsten och deras j användning 4 Underhållstablåers (diagrams) allmänna användning. (Beläggningsrapport) 3 Grundläggande studium av underhållstjänstens tjänstegrenar vad gäller materiel, principer för gruppering och inledande underhållsberäkningar för planläggning av 14 a. Transporttjänst (3) b. Ammunitionstjänst (3) c. Reparations- och verkstadstjänst (1) (inkl skeppsteknisk tjänst) d. Förplägnadstjänst (1) e. Drivmedelstjänst (2) f. Sjukvårdstjänst (2) g. Trafiktjänst (2) h. Veterinärtjänst Underhållsplans upprättande, innehåll och användning 3 Upprättande och förande av underhållslägestablå 3

14 15 16 17 18 19 20

21 22

Marinen Flygvapnet Al Al A2

13 10

33 29

2 1

1 1

2 2

2 1

2 4

13 (2) (3) (3)

14 (3) (3) (3)

0) (2) (2)

(1) (3) (1)

2 2

2 4

Förvaltningstjänst 23 Förvaltningsärende, bemyndigande, attest 24 Anskaffning av förnödenheter i krig: upphandling, anfordran, rekvisition 25 Kassatjänst

1 Fältposttjänst 26 Allmänna postens organisation i krig 27 Fältpostens organisation och uppgifter under beredskapstillstånd och krig 28 Militärbrev och militärpostkort Olika slags postförsändelser som kan befordras med fältpost

(5)1

(3)1

(5)1

(4)1

61 Befälsutbildning Ledande av grupparbete. Övn 14-22 Summa timmar 1

9 7

1 2

39 36

31 Tiden inräknad i övn nr 14-22

SOU 1971: 57

Bilaga 4:18

Transportledningstjänst

Utbildningsmål Transportledningstroppchef (-gruppchef) Kunskap om krigstransporter och deras genomförande. God förmåga att inom transportledningskader kunna detaljplanera och biträda vid landsvägs- och järnvägstransporter. Övriga Orientering om transportledningstjänstens ändamål och omfattning samt transportplanläggning.

Utbildningens genomförande Transportledningstroppchef (-gruppchef) Utbildningen skall genomföras i nära anslutning till verkliga transportuppgifter och smidigt kunna övergå i tillämpade avsnitt. övningstiden i samband med större fälttjänstövningar skall tillvaratas för att ge eleverna en verklig bakgrund och skärpa deras förmåga att på fältet lösa transportledningsuppgifter. Övriga Utbildningen ges en orienterande karaktär och ansluts främst till de applikatoriska exemplen i form av transportorienteringar.

Omfattning och utbildningstimmar. Övn nr Omfattning

Armén Al B

Marinen Flygvapnet Al Al

6 Befattningsutbildning Grunder Olika slag av krigstransporter och dessas omfattning Planläggning i fred på olika nivåer Begreppen koncentrering och uppmarsch Transportledningens organisation Transportreglemente för krigsmakten (TpRK): transportenhet, -grupp, -nummer, ordinarie och tillfälligt transportsätt m m Övriga reglementen för transporttjänsten

2 6 1

129 9 2

6 5 1

12 6 1

2 1

3 1

1 1

2 1

1 1

2 1

1 1

1 1

1 2 3 4 5

90 SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar. Övn nr Omfattning

Armén Al

B

Landsvägstransportledningstjänst 5 6 Landvägstransportledningens organisation, områdesindelning 7 Landsvägstransportledningskaders organisation och gruppering 8 Samverkan militärområdes och försvarsområdes landsvägstransportledare med civila myndigheter 9 Transportkartor, koncentrerings- och reservvägar 10 Väghållning, broklassning och broregister 11 Vägförteckning och vägrekognoscering (grunder) 12 Uppsamlingsplats och förläggningsplats (aktuella blanketter) 13 Trafikbestämmelser för krigsmakten och andra för samtrafik gällande instruktioner 14 Underlag för stabsarbete inom transportledningskader 15 Marschdiagrams upprättande och förande 16 Samverkan med transportchef på landsvägstransportledningsplats Järn vägstransport ledningstjänst 17 SJ organisation i fred och krig 18 Järnvägstransportledningens organisation, områdesindelning 19 Järnvägstransportledningskaders organisation och gruppering 20 Samverkan militärområdes och försvarsområdes järnvägstransportledare med SJ 21 SJ vagnmateriel, militära tågsätt 22 SJ tekniska tjänst 23 SJ säkerhetsordning 24 Lastning av trupp och fordon (hjälpmedel, vagnsinredningar, säkerhetsbestämmelser) 25 Studium av större järnvägsstation och rangerbangård 26 Underlag för stabsarbete vid järnvägstransportledningskader (bl a tabeller och diagram) 27 Stationsofficersgrupps uppgifter 28 Rekognoscering av järnvägsstation (grunder) 29 Upprättande av »Anvisningar för i- och urlastning» 30 Samverkan med transportchef Övriga övningar 1 31 Samverkan landsvägs-och järnvägstransportledare 32 Planläggning och ledning av kringgångstransport 1 33 Underhållstjänsten inom försvarsområde vad avser transportledningsorganisation Studiebesök 34 Försvarsstabens kommunikationsavdelning 35 Vägmästarkontor 36 Statens Järnvägar och praktisk utbildning där

26 Befälsutbildning Truppföring 37 Rekognoscering av vänt- och uppsamlingsplatser 38 Transportledningsgrupps marsch, förläggning och strid

32 24 12

Trupputbildning 39 Lastning av trupp och fordon på järnväg Summa timmar

8 SOU 1971: 57

Marinen Flygvapnet Al Al

1 2 2 3 3 1 2 2 4 4 2 54 2 1 2 2 2 6 2 10 8 8 4 2 2 3 8 2 4 2 32 4 4 24

Bilaga 4:19

Personaltjänst

Utbildningsmål Kunskap om personaltjänstens grunder, organisation och omfattning såväl i fred som krig. Den enskilde skall som en bakgrund till försvarets uppgifter och som erinran om medborgarens ansvar, rättigheter och skyldigheter erhålla en allmän orientering i aktuella samhällsfrågor. Kunskap om reglementariska bestämmelser för personalredovisning, personalersättning, krigsfångtjänst och krigs grav tjänst. Kunskap om personalvårdens uppgifter och omfattning. Färdighet att biträda vid handläggning av alla inom sektion 3 förekommande personalärenden. Utbildningens

bedrivande

Personaltjänstens stora betydelse för stridsmoral och förbandsanda skall prägla undervisningen. Övningsmomenten inflikas systematiskt i stridsmoment för att belysa att personaltjänsten alltid är kopplad till den taktiska och operativa verksamheten. Utbildningen skall i de avsnitt som har nära anknytning till stabstjänsten samordnas med denna och på ett smidigt sätt övergå i de applikatoriska exemplen och stabstjänstövningarna.

92 Omfattning och utbildningstimmar.

Övn nr Omfattning

Gemensamt för utbildningsgrupperna

2 Allmänmilitär utbildning 16 Personalvård 3 1 Personalvårdens ändamål, omfattning och fredsorganisation. Presentation av befattningshavare vid förbandets personalvårdsdetalj. Besökstider. Gudstjänst. Nykterhetsvård 2 Den värnpliktiges ekonomiska och sociala förmåner 3 Nämnd- och förslagsverksamhetens omfattning. Kompaniassistentens uppgifter Medborgar undervisning 12 4 Samhället och krigsmakten 1 5 Rättsvård: Brott, påföljd och klagan 1 6 Krigets lagar och konventioner. Haagkonventionen 1907 och de fyra Genévekonventionerna 1949 1 7 Alkohol, narkotika och övriga centralstimulerande medel (Nykterhetsvård) 1 8 Den enskildes ekonomi kontra samhällets. Lönsparande, avbetalningsköp m m kontra samhällets sparande, konsumtion, investeringar 1 9 Allmänna val. Våra politiska partier, värnpliktskonferenser 1 10 Våra socialförsäkringar m m 1 11 Vuxenutbildningen. Studievägar och finansiering. Utbildningshjälp 1 12 FN. Svenska insatser för fred och avrustning samt bistånd till u-länderna 1 13 Försvaret som samhällsfunktion 1 14 Folkrörelser och organisationer 1 15 Orientering om arbetsmarknads- och yrkesvägledningsfrågor före utryckningen 1 Personahjänstorientering 16 Frivillig befälsutbildning

1 SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar. övn nr Omfattning

Armén Al

Marinen Flygvapnet Al Al A2

B

Befattningsutbildning

6 Personalredovisning Personalredovisningens grunder, medel och handlingar Taktisk personalredovisning. Handboksuppgifter Personalrapports sammanställning och taktiska presentation Signaleringsmalls användning vid personalrapportering Upprättande av lägestablå 3. Delgivning inom stab

H 2 3

11 2 3

11 2 3

1 2

1 2

[Krigsgravtjänst 22 Krigsgravtjänstens ändamål, omfattning, ledning och organisation 23 Omhändertagande av döda Identifiering och tillvaratagande av personliga tillhörigheter samt militär utrustning. Anordnande av fältgravar 24 Undanförande (transport) av döda. Anordnande av krigskyrkogårdar 25 Meddelande om dödsfall till anhöriga och myndigheter. Rapportering (avisering) av jordfästning och gravsättning 26 Rapportering och registrering av döda och gravplatser, krigskyrkogårdar m m

4 Själavård Själavårdens ändamål, omfattning, ledning och organisation. Planering ocn anordnande av korum, gudstjänst, nattvardsgudstjänst (motsv)

17 18 19 20 21

27 Personalersättning 28 Personalersättningens grunder 29 Hantering av personalbeställningsblanketter 30 Beställning av personal i nyckelbefattning och av övrig personal 31 Ersättningskontingents sammansättning

1 2

2 Personalvård 33 Personalvårdens ändamål, omfattning, ledning och organisation 34 Socialtjänsten (förmåner, nykterhetsvård) 35 Bildningsverksamhet (biblioteksverksamhet, föreläsningsverksamhet) 36 Förströelseverksamhet (tidskriftsdistribution, radio och TV, underhållningsverksamhet, hobbyverksamhet)

3 Krigsfångstjänst 37 Genévekonventionens grundläggande bestämmelser 38 Krigsfångtjänstens ändamål, allmänna gång och ledning 39 Krigsfångläger och -platser, transport av fångar, fångförhör (se bil. 4: 14) Rapportering och redovisning av fångar

32 Stridsvärde Stridsvärdesrapportering

SOJ1971:57

Omfattning och utbildningstimmar. Övn nr Omfattning

Armén Al

Rättsvård 40 Gällande lagar, grunder och stabsmässig handläggning av rättsärenden Press- och upplysnings tjänst 41 Psykologisk krigföring (Mål, medel och metoder. Subversiv verksamhet. Åtgärder mot gruppupplösning m m) 42 Det psykologiska försvaret (Organisation, uppgifter och resurser i krig. Krigsmaktens press- och upplysningstjänst Pressen — beredskapsåtgärder Sveriges Radio — beredskapsåtgärder, möjligheter att informera förband och allmänhet. Reportage- och filmreportagepatrull. Fronttidningsgrupp. Fältgrupp) 43 Frontpropaganda och ryktesspridning (Mål, medel och metoder. Motåtgärder. Grundläggande regler för genomförande av frontpropaganda) 44 Presstjänst (Regler för publicering, rådgivning, övervakning. Anordnande av presskonferens. Anordnande av tjänst vid öppen avdelning. Rapportering av nyheter: Rutinrapportering Åtgärder vid »katastrofer» Samverkan inom stab för delgivning av nyheter. Former för samordning av militär—civil presstjänst. Produktion och distribution av nyhetsmaterial) Upplysningstjänst 45 (Vidgat studium av psykologisk krigföring. Opinionsförmedling. Metoder för indikering, insamling och rapportering av rykten, stämningar, attityder samt fientlig propaganda. Rapporteringsmallar. Ryktes- och propagandaanalys. Former för samordning av militärt och civilt upplysningsmaterial, orienteringsblad, fronttidningar, exempel på truppsamtal Film-,TV-reportageverksamhet)

Summa timmar 1

6 1

6 1

(2)1

Befälsutbildning Ledande av grupparbete, övn 17-21

Marinen Flygvapnet Al Al A2

B

(2)1 21

22 Tiden inräknad i övn 17-21

SOU 1971: 57

Bilaga 4:20 Mobiliseringstjänst

Utbildningsmål

Utbildningens

genomförande

Kunskaper och principer för krigsplacering samt krigsmans skyldigheter vid mobilisering. Färdighet att biträda mobiliseringsenhetschef med att inmönstra, utrusta, förlägga och skydda (bevaka) mobiliseringsenheten (stab och stabsförband).

Tyngdpunkten läggs på den praktiska utbildningen på mobiliseringsplats.

Omfattning och utbildningstimmar. Ovnnr Omfattning

Gemensamt för utbildningsgrupperna

AHmänniilitär utbildning Mobiliseringens grunder Kuppförsvar Personliga åtgärder vid inställelse till krigsförband Krigsplaceringsorder, krigstjänstgöringsorder och inmönstring Befälsutbildning Trupp/Öring Mobiliseringsenhetens mobilisering enligt gällande mobiliseringskalender Inmönstringsförrättares uppgifter Mobiliseringsövning Summa timmar

SOU 1971: 57

Bilaga 4:21

Motortjänst

Utbildningsmål Transportledningstroppchef

(-gruppchef)

Kunskap om aktuella motorfordons konstruktion, funktion, prestanda och fel samt förmåga att med fordonets utrustning avhjälpa dessa fel. Färdighet att bedriva motormaterielvård samt att bibehålla startberedskap och driftsäkerhet vid tilldelat fordon. Kunskap och förståelse för gällande vägtrafikbestämmelser samt känsla av ansvar vid framförande av fordon och ledande av motsvarande enheter. Förmåga att föra standardbil och terrängbil samt någon förmåga att föra dessa fordon med släp under dager och mörker även i terräng samt under vinterförhållanden. Kompetens för att erhålla militärt förarbevis skall uppnås. Någon förmåga att leda och kontrollera motormaterielvård. Utbildningens

uppläggning

övningarna skall utformas så att elevernas självkänsla och handlingskraft samt vilja att ta ansvar uppövas. Särskild uppmärksamhet skall ägnas deras förmåga att vidta lämpliga åtgärder för att förebygga motorfordons startsvårigheter vid sträng kyla samt att hålla hög och lämplig bärgningsberedskap vid körning i svår terräng, vid halt väglag och svåra snöförhållanden.

96 Övn nr Omfattning

1 2 3

5 6

9 10

11 Armén B

Befattningsutbildning 53 Författningskännedom 6 Fordons utrustning. Körning med breda fordon. Personalens ansvar. Körorder och förarbevis 1 Transport av personal. Tolkning. Fordons- och flakchefs åligganden 1 Vägtrafikförordningen. Åtgärder vid trafikolycka. Skadeanmälan. Militära vägmärken. Trafikpost. Vägvisning 3 Teoretiskt prov för förarbevis 1 Materielkunskap och materielvård enligt materielvärdsschema del 2 19 Fordonets allmänna konstruktion, data och tillbehör 1 Motor och motorinstallation. Bensin- och dieselmotorns allmänna konstruktion och funktion 2 El-, bränsle-, kyl- och smörjsystemets allmänna konstruktion, funktion och data. Instrumentpanel. Vanliga felorsaker. 2 Kraftöverföringssystemets allmänna konstruktion, funktion och data. Justeringsarbeten. Felorsaker 2 Hjul och däck. Styranordning, ram och fjädrar. Hjulbyten. Justeringsarbeten. Felorsaker 1 Bromssystemets (servo) allmänna konstruktion, funktion och data. Kopplingsanordning till släpfordon. Justeringsarbeten. Felorsaker 2 Belysnings- och signalanordningar. Utbyte av säkringar. Vanliga fel 1 SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar. Övn nr Omfattning 1

Armén B

12 Felsökning på elsystemet 13 Felsökning enligt schema för resp fordonstyp 14 Åtgärder vid brand i förgasare, motor och passagerarutrymme 15 Motorfordonsbokens innehåll och förande. Periodiska materielvårdssystemet 16 Daglig tillsyn enligt materielvårdsschema del 1. Fordonsrapport och övriga muntliga rapporter 17 Vecko- och 14-dagarstillsyn enligt materielvårdsschema del 2. Smörjningsföreskrifter och oljebyten i motor, växellådor, styrväxlar m m. Bestämmelser för materielvårdslokaler och drivmedelstjänsten Körning 18 18 Manöverorgan. Start av motor. Igångsättning och halt. Garageföreskrifter 19 Grundläggande körutbildning på körplan med och utan släp, igångsättning, växlingsträning, serpentinkörning framåt och bakåt med och utan ledare, precisionskörning mellan dubbelmarkeringar samt backning mot angivet mål och genom garageport. Start och halt i backe. Ratthållning 20 Körning på terrängkörbana. Körning med och utan ledare 21 Körning i kolonn på landsväg under dager. Kolonntecken. Fordonschefs åligganden, vändning på väg med kolonn, åtgärder vid haveri. Marschdisciplin 22 Åtgärder vid bogsering av fordon med dragkätting, vajer eller bogserstång. Säkerhets- och fartbestämmelser 23 Principer för bärgning av motorfordon med hjälp av personal, vinsch, autotraktor eller med hjälp av annat fordon. Säkerhetsbestämmelser 24 Mörkerkörningens grunder. Belysningsgrader, avskärmningsanordningar samt säkerhetsbestämmelser. Körning med avskärmad belysning 25 Praktiskt prov i materielvård och fordonets handhavande för erhållande av förarbevis

SOU 1971: 57 1—712154

Övn nr Omfattning

Armén B

Vinterutbildning 10 26 Vintermateriels handhavande. Åtgärder för att höja fordonets startberedskap vid uppställning utomhus vintertid. Kallstart och uppvärmning före start. Bogseringsbestämmelser. Kontroll av kylarvattnets och batterisyrans frostbeständighet. 27 Vinterkörningens grunder. Körning på snö- och isbelagda landsvägar. Slirskydd m m

32 Befälsutbildning Truppf öring 23 Ledande och kontroll av motormaterielvård. (Daglig och särskild tillsyn och materielvård under fältmässiga förhållanden) 4 Ledning av fordon (fordonsgrupp) vid körning i terräng (gruppering på uppsamlingsplats mm) 6 Genomförande av enkel utbildningsplan som gruppchef på mobiliseringsplats 3 Gruppchefs (fordonschefs) visitation och kontroll samt åtgärder före körning, under rast (uppehåll i körning) och efter körning 4 Gruppchefs (fordonschefs) visitation och kontroll samt åtgärder av utförd materielvård (tillämpad övning) 6 Summa timmar 76

Bilaga 4:22

Navigation

Utbildningsmål

Omfattning och utbildningstimmar.

Någon kunskap om navigation Någon färdighet i manövrering av båt Någon färdighet i sjömansarbeten

Övn nr Omfattning

Marinen Al

1 2

5 Utbildningens

bedrivande

Utbildningen skall ge eleven en allmän uppfattning om tjänsten ombord samt yttre omständigheters påverkan vid genomförande av transporter m m till sjöss. Sammandragen utbildning genomförs vid kustartilleriregemente (motsv) i slutet av befattningsutbildningen.

1 2 3 4 5 6

Befattningsutbildning 35 Navigation 25 Sjökortet, fyrar, bakar och prickar Utprickning i svenska farvatten Kompassen, missvisning och deviation Sjövägsregler Säkerhetsutrustning Skärgårdsnavigering

Manövrering 1 Båtens allmänna manöveregenskaper 8 Tilläggning vid och losskastning från kaj

8 Sjömansarbeten 9 Knopar och stek

2 Befälsutbildning 10 Befälsf öring i båt Summa timmar

2 37

SOU 1971: 57

Bilaga 4:23

Befälsutbildning

Utbildningsmål Goda kunskaper i befälsutövningens grunder som är stadgat i TjRK och RättsH såsom chefs ansvar och ställning, rättigheter och skyldigheter m m. Förståelse för ledarskapets problem och känsla för individens och gruppens reaktioner inför olika situationer. Kunskap om utlärandets teknik och förmåga att självständigt planlägga och genomföra enklare övningar i trupputbildning i stabstjänst (Transportledningstjänst för grupp B). Goda kunskaper beträffande reglementariska bestämmelser för resp utbildningsavsnitts verksamhetsområden. Kunskap och förmåga till enklare rutinmässig, muntlig ordergivning samt till upprättande av skriftliga order.

Utbildningens

Övningar i trupputbildning skall enbart omfatta exempel på övningar, lämpliga att användas under mobiliseringsskede eller under lugna förhållanden i fält för att inlära och repetera nya metoder, arbetssätt o dyl samt att biträda vid utbildning av nytillkomna stabsmedlemmar. Gemensamma grundläggande övningar framgår av övningsförteckningen på nästa sida. Ämnesgrensberoende övningar är redovisade under respektive ämne i bilagorna.

uppläggning

Individens inneboende verksamhetslust skall utnyttjas och eleverna skall i ett tidigt skede av utbildningen ofta ges enkla uppgifter, som de självständigt skall lösa, i regel efter på förhand gjorda förberedelser. Exempel på sådana uppgifter kan vara att leda enklare övningar som ingår i den ordinarie utbildningen. Härigenom stärks elevernas självkänsla inför trupp och de lär sig samtidigt att ta hand om medlemmarna i avdelningen, gruppen eller i arbetslaget. Övningarna kraftsamlas till truppföring. SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar Övnnr Omfattning

1 2 3 4 5 6 7 8

9 10

Armén Al

Befattningsutbildning 21 Allmän befälsutbildning 15 Befälsföringens problem 2 Chefs ansvar och ställning. Genomgång av TjRK Chefs allmänna åligganden, befälsrätt, särskilda tjänstebestämmelser 2 Genomgång av RättsH Krigsman, förman/underlydande m m, beredskapstillstånd—krig 2 Grunderna för truppföring 2 Förutsättningarna för en god stridsmoral och en god soldat- och förbandsanda (Befäl i fält) Stridens psykiska verkningar Normala stridsreaktioner och krigsneuroser (Filmerna »Panik» och »På flykt») Disciplinproblem under strid. Förluster (Filmen »Att vara chef del 1-3», följd av diskussion) 1 Individen och gruppen i den militära miljön: 2 anpassningssvårigheter, värdefulla soldategenskaper, gruppanda, gruppupplösning, panik Anpassning och omställning till den militära miljön under freds- och krigsförhållanden Hur vi handlar tillsammans med andra människor: människan i gruppen, attityder, propaganda, gruppupplösning

Trupputbildning 11 Utlärandets teknik. Grunder 12 Planläggning av övningar i anslutning till avsnitt i Stabtjänst och transportledningstjänst Truppföring Se respektive utbildningsavsnitt 1

B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

21 15 2

21 15 2

21 15 2

21 15 2

2 2

2 2

1 2 1 1

2 1 1

1 1

1 2

1 1

1 1

1 2

6 2

6 2

6 2

6 2

6 2

(129)1 Summa timmar 21

(129)1 21

(118)1 21

(119)1 21

(82)1 21

Tiden redovisad i tabell 4:2.

100 SOU 1971: 57

Bilaga 4:24

Förbandsutbildning

Utbildningsmål

Utbildningens

uppläggning

God kunskap om organisation, materiel, miljö och arbetssätt för olika typer av staber (främst fältförbandsstaber för elever ur armén, motsvarande för elever ur marinen) och förband. God förmåga att verka i stab i fältmässig miljö samt att skydda arbetsplatsen. Orientering om hur brigad- och fördelningsförband strider och underhålls (elever ur armén).

Kunskap om och förmåga att verka i stab inhämtas dels i samband med avsnittsutbildningen (bil 4: 25) och dels under den grundläggande krigsförbandsutbildningen som är förlagd till militärområdena. Orientering om förbanden inhämtas genom studiebesök vid truppslagsskolors förevisningsövningar och genom tjänstgöring vid representativa enheter.

Omfattning och utbildningstimmar övn nr Omfattning

Armén Al

B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

7 Allmäomilitär utbildning 24 1 Tjänstgöring vid organiserad enhet ur brigad (skyttebataljon, underhållsbataljon e d) eller motsvarande enheter 24

(6)1

(6)1

(6)1

(6)1

(3)1

2 Befålsutbildning Tjänstgöring i befälsbefattning inom pluton Befattningsutbildning A vsnittsutbildning Se bilaga 4: 25

Förevisningsövningar och tjänstgöring vid brigad32 förband 8 Studiebesök vid InfSS 8 » » PS 8 » » trängförband 8 » » ingenjör förband » » marinförband » » flygvapenförband Summa timmar 56 1

16 40

40 Tiden inräknad i övn nr 1.

SOU 1971: 57

Bilaga 4:25

Avsnittsutbildning — applikatoriska exempel

Utbildningsmål God kunskap och förmåga att inom ramen för angivet läge biträda stabsmedlem i stabsarbetet. God kunskap om egna förbands organisation, utrustning och uppträdande. Kunskap om motståndarens organisation, utrustning och uppträdande.

Elever i transportledningstjänst genomför sin utbildning inom samma operativa ram men med kraftsamling till ett särskilt transportledningsexempel. Utbildningen skall dock på ett naturligt sätt anslutas till de övriga avsnitten för att så långt möjligt ett sammanhängande spel skall kunna drivas. Omfattning

Utbildningens

uppläggning

Utbildningen genomförs inom en gemensam operativ ram uppdelad i nio utbildningsavsnitt. För dessa leds händelseutvecklingen fram till ett för varje avsnitt lämpligt utgångsläge. Eleven skall under hela avsnittsutbildningen ställas inför uppgifter som efter hand stegras vad avser svårighetsgrad och tidspress. Utbildningen skall i största möjliga utsträckning bedrivas i för varje avsnitt lämpad stabsorganisation och med de hjälpmedel som enligt gällande utrustningstabeller ingår i staben. Lärare skall tjänstgöra som stabsmedlem och på ett naturligt sätt leda stabsarbetet (utbildningen). Avsnitten avslutas med formella och/eller tillämpade stabstjänstövningar som skall vara en naturlig del av den taktiska/operativa händelseutvecklingen som gäller för läget.

102 Applikatoriska exempel A l . Mobilisering A2. Marsch, förläggning och skydd A3. Försvar A4. Anfall A5. Marinstridskrafternas strid A6. Flygstridskrafternas strid A7. Fördröjnings- och avvärjningsstrid A8. Koncentrerings- och uppmarschtransporter A9. Territoriell verksamhet Varje avsnitt avslutas med stabstjänstövning

SOTJ 197]: 57

Bilaga 4.25:1 Applikatoriskt exempel Al Mobilisering

Utbildningsmål God kunskap om mobiliserings genomförande och om olika beredskapsalternativ i anslutning härtill. Kunskap om i utbildningsavsnittet angivna förband. Utbildningens

uppläggning

läggas till grund för belysningen av mobiliseringsverksamheten . Grundläggande bestämmelser för mobiliseringens genomförande skall på ett naturligt sätt anslutas till den avslutande stabstjänstövningen. Särskilt skall stabs (stabsmedlems) åtgärder för att bemästra friktioner i verksamheten uppövas.

För varje elevkategori representativa förbands organisation skall detalj studeras och Omfattning och utbildningstimmar. Armén Al B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

5 1 1 2 1

5 1 1 2 1

5 1 1 2 1

5 1 1 2 1

4 1 1 1 1

Formell stabs{tjänst)övning 4 (övningen samordnas med applikatoriskt exempel nr 2 och 3) Främst övas beredskapshöjning, mobrapportering, övergång från mobenhet till stab (förband) Summa timmar 13

övnnr Omfattning

Organisationsstudier Pansarbrigad Cykelskyttebatalj on Värnkompani Lokalförsvarsunderhållskompani Kustj ägarkompani Bas- och stridsledningsförband Reglementariska bestämmelser för mobilisering Grunder, planläggning och förberedelser Beredskapshöjande åtgärder, beredskapsgrader/-steg Mobiliseringsrapportering Skydd, sambandstjänst, underhållstjänst

SOU 1971: 57

Bilaga 4.25:2 Applikatoriskt exempel A2 Marsch, förläggning och skydd

Utbildningsmål God färdighet i den del av befattningsutbildningen som sammanhänger med avsnittet. Kunskap om i utbildningsavsnittet angivna förband. Elever ur armén: Färdighet i infanteribrigads marsch, skydd under marsch, gruppering och förläggning under dager och mörker och därmed sammanhängande tjänstegrenars inverkan på verksamheten. Elever ur marinen: Färdighet i rörliga kustartilleriförbands marsch, skydd under marsch, gruppering under dager och mörker och därmed sammanhängande inverkan på verksamheten. (Avsnittet inläres under exempel A5 »Marinstridskrafternas strid»). Elever ur flygvapnet: Färdighet i bas- och strilbataljons marsch, förläggning och skydd under dager och mörker samt därmed sammanhängande tjänstegrenars inverkan på verksamheten.

Utbildningens

Den avslutande stabsövningen skall genomföras i verklig stabsmiljö (ej i lektionssal). Utbildningen avser att ge elever ur flygvapnet en orientering om angivna förband.

uppläggning

Befattningsutbildningen skall bedrivas inom lägets ram och genomföras i arbetsgrupper. Själwerksamhet och befälsansvar skall uppövas och stärkas. Noggrannhet i tal, skrift och lägesmarkeringar samt beräkningar skall inpräntas. 104

SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar Övnnr Omfattning

Armén Al B

Flygvapnet Al A2

i

1 Lednings- och stabstjänst 21 Marschledning Marschledare, sambandsplatser, uppsamlingsplatser (1) Ärendenas fördelning på sektioner och avdelningar (2) Stabsorientering (1) Orderuttryck och orderdrill: Marsch, förläggning och skydd (3) Marschplan, marschdiagram (3) Lägeskartas förande (2) Skriftligt meddelandes gång i stab (infanteribrigadstab) (1) Ordonnanstjänstens gång i stab 06)

(1) (2) (1)

(1) (2)

(1) (2) (1)

Studier Organisationsstudier Egna förband Infanteribrigad Militärpolisförband Trafikkompani Luftvärnsbataljon Territoriellt luftvärn Transportledningsgrupp landsväg Stationsofficersgrupp Personaltransportbataljon Bas-, stril- och luftvärnsrobotförband Motståndarens förband Luftlandsättningsbataljon Helikoptertransporterat, mekaniserat skyttekompani Marsch Reglementariska bestämmelser Förberedelser Genomförande Transport Förläggning Reglementariska bestämmelser Förberedelser Förläggningsgruppering Genomförande Skydd Reglementariska bestämmelser Skydd mot mark- och lufttrupp Fjärrskyddstrupp Närskyddstrupp Förbindelseskydd Luftvärnsskydd Räddnings- och röjningsstyrka Beredskap Marsch- och transportberedskap Atom- och gasberedskap Larmstyrkor Stridsberedskap Eldberedskap Sambandsberedskap

SOl r 1971:57

O)

(3) (3) (2) (1)

04) 105

Omfattning och utbildningstimmar Övnnr Omfattning

Armén Al

Orderuttagare och orderhämtare (%) Beteckningar på och upprättande av enkla stridsledningshandlingar (1) Stabshytternas (-fordonens) stabsinredning (2) Stabstälts upprättande, inredning, dukning och brytning (4)

B

Flygvapnet Al A2

(V2) (1) (2) (4)

Underrättelsetjänst Ytövervaknings organisation och samordning Brigadspaningsförbandens användning

2 Luftförsvar Luftvärnsförbandens användning under marsch och förläggning (urlastning, marsch, förläggning) Luftförsvarsorientering

2 Sambandstjänst Nätbildningar Trådsamband Ordonnanssamband Radiosamband Sambandsplatser Linjebyggnad med lätt kabel på stabsplats Stabshytternas (-fordonens) sambandsinredningar

7 (2)

7 (2)

(y 2 ) (y 2 )

m 0/2)

(%) (y2) (y2) (y2)

Fältarbeten Reglementariska bestämmelser för fältarbeten under marsch och förläggning Ingenjörbataljonens användning under marsch Maskering och kontroll av maskering Förbindelsearbeten Broreparationsreserv Miner ingsreserv

3 Underhållstjänst Reglementariska bestämmelser för underhållstjänsten under marsch och förläggning Underhållsbataljonens och transportbataljonens användning under marsch och förläggning Tygtjänst Intendenturtjänst Veterinärtjänst Sjukvårdstjänst Fältposttjänst Kassatjänst Transporttjänst Fo-underhållsförband uppgifter m m

(2)

(2)

(1) (1) (1) (1)

(1) (1) (1) (1) (Yt)

(i) (2)

(i) (2)

(%) (%)

(%)

(1)

(i)

1 Trafiktjänst Reglementariska bestämmelser för trafiktjänsten under marsch och förläggning Trafikkompanis användning under marsch Personaltjänst Allmän personaltjänst Rättsvård Själavård Krigsgravtjänst Personalvård Krigsfångtjänst Personalersättning

106 SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar övnnr Omfattning

2 Armén Al

Formell stabstjänstövning inom infanteribrigadstabl brigadunderhållsbataljonstab {Samordnas med ex Al och A3) 12 1) Upprättande och brytande av stab (4) 2) Stabens indelning, uppgifter och verksamhet (2) 3) Planläggning och ledning av förstärkt infanteribrigads marsch och förläggning (6)

3 Formell stabsövning i landsvägstransportledningskader (Se ex A8)

4 Befälsutbildning Summa timmar 1

(6)1 75

B

Flygvapnet Al A2

6 (4) (2)

(6)1 69

(4)1 34

(2)1 25

Tiden inräknad i övn nr 1.

SOJ1971:57

Bilaga 4.25:3 Applikatoriskt exempel A3 Försvar

Utbildningsmål God färdighet i den del av befattningsutbildningen som sammanhänger med avsnittet. Kunskap om i utbildningsavsnittet angivna förband. Någon färdighet i bataljons försvar och därmed sammanhängande tjänstegrenars inverkan på stridens förande. Utbildningens

uppläggning

Anvisningarna till ex A2 följes. Exemplet skall anslutas så nära till A2 att sammanhanget mellan främre förbands (lokalförsvars) skyddande av brigadförbandens uppmarsch och insättande i strid klart belyses. I den uppföljande stabstjänstövningen skall detta särskilt understrykas genom att stabsövningen samordnas med ex A2 och särskilda moment spelas upp för samordning av verksamheten. Utbildningen anknyter till ex A2 och avser ge eleverna en orientering i ämnet.

108 SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar Övnnr Omfattning

Armén Al B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

1 Studier Egna förband Skyttebataljon Cykelskyttebataljon Värnförband Bas-, stril- och luftvärnsrobotförband Motståndaren Mekaniserat regemente Reglementariska bestämmelser för stridens förande Skydd Skydd mot mark- och lufttrupp Räddnings- och röjningsstyrka Ledning och stabstjänst Orderuttryck och orderdrill Lägeskartas förande Underrättelsetjänst Observationstjänstens bedrivande Sambandstjänst Sambandstjänsten inom bataljon (motsv) Fältarbeten Reglementariska bestämmelser vid försvar Beräkningar (AH II) Befästningsarbeten Minarbeten Hinderarbeten Underhållstjänst Reglementariska bestämmelser för försvar Beräkningar (AH III) Sjukvårdstjänst Ammunitionstjänst Transporter Personaltjänst

23 2

6 1

13 1

13 1

8 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 1

1 Formell stabstjånstövning samordnad med A 2 avseende cskbat skyddande av infbrig uppmarsch m m. Summa timmar 27

2 SCU1971:57

Bilaga 4.25:4 Applikatoriskt exempel A4 Anfall

Utbildningens mål Elever ur armén: God färdighet i den del av befattningsutbildningen som sammanhänger med detta avsnitt. Kunskap om i detta avsnitt angivna förband. Färdighet i pansarbrigads (förstärkt) anfall under dager, reorganisation och omgruppering under mörker. Elever ur marinen och flygvapnet: Kunskap om arméförbandens verksamhet under anfall.

Utbildningens

ningen skall utrymme lämnas för reorganisation, omgruppering och nytt insättande av brigaden. Stabsarbetet skall bedrivas under skiftande tidspress och med flera omgrupperingar inlagda. Därmed skapas förutsättningar för ett allsidigt stabsarbete.

uppläggning

Kraven på noggrannhet och ansvar i stabsarbetet skärps. Förmågan att självständigt föredraga orienteringar och sammanfattningar av lägen övas särskilt. Snabbhet i orderarbetet uppövas. Stridsledning övas särskilt liksom förmågan att delge orienteringar, rapporter och order till de delar av brigaden och brigadstaben som uppträder på stora avstånd från huvuddelen och som därför kräver snabba underrättelser. Stabstjänstövningen skall bedrivas i en följd och i omedelbar anslutning till avsnittets studiedel. Händelseutvecklingen inom den gemensamma operationsramen skall föras så att pansarbrigad anfaller genom område som delar av under avsnitt A2 studerad infanteribrigad försvarar. Under öv110

SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar Övnnr Omfattning

Armén Al B

Studier 64 Egna förband 9 Pansarbrigad Fördelningshaubitsbatalj on Etappbataljon Luftvärnsbataljon 3 Motståndaren Mekaniserad division 3 Reglementariska bestämmelser för stridens förande 3 Understöd 9 Ledning och stabstjänst Orderuttryck och orderdrill Dukning och upprättande av arbetsplats i stabshytt (motsv) Lägestablås och lägerkartas förande Underrättelsetjänst Pansarbrigadspaningsförbandens användning Underrättelsetjänstens samordning inom ytan Insamling, bearbetning och delgivning av underrättelser inom pansarbrigadstab i snabba lägen

6 Luftförsvar Luftvärnsskydd av pansarbrigad under gruppering och strid Sambandstjänst Nätbildningar Stabsmedlemmars sambandsresurser på arbetsplatsen

1 Fältarbeten Reglementariska bestämmelser för fältarbeten inom pansarbrigad vid anfall Pansaringenj örbatalj ons användning Förbindelsearbeten Mineringsarbeten Fältar betsberäkningar

7 Underhållstjänst Reglementariska bestämmelser för underhållstjänsten under pansar brigads anfall Pansar underhållsbataljonens användning och prestanda Tygtjänst Intendenturtjänst Veterinärtjänst Sjukvårdstjänst Fältposttjänst Kassatjänst Transporttjänst Etappbataljons resurser, hänvisning m m

15 Personal tjänst Allmän personaltjänst Rättsvård Själavård Krigsgravtjänst Personalvård Krigsfångtjänst Personalersättning SOJ197L57

Marinen Flygvapnet Al Al A2

(3) (3) (2) (V2) (l/%) (1) (Y2) (%) (2) (2) 4

Omfattning och utbildningstimmar övnnr Omfattning

2 Armén Al B

Formell stabs(tjänst)övning inom pansarbrigadstabl pansarbrigadunderhållsbataljons ram, 1) Upprättande och brytande av stab 2) Gruppering 3) Planläggning och ledning av förstärkt pansarbrigads anfall 4) Reorganisation av pansarbrigad efter anfall och förberedelse för nytt anfall 5) Nytt anfall

3 Formell stabsövning inom jårnvågstransportledningskader (Se ex A 8)

4 Befälsutbildning

30 (4) (6) (12) (5) (3)

(6)1 Summa timmar

1 Marinen Flygvapnet Al Al A2

94 Tiden inräknad i övn nr 1.

112 SOU 1971: 57

Bilaga 4.25:5 Applikatoriskt exempel A5 Marinstridskrafternas strid

Utbildningens mål Kunskap om brigads- och helikopterförbands organisation. Kunskap om flottans landförbands organisation. a) Avvärj ning av invasion God kunskap om de i avsnittet angivna kustartilleriförbandens organisation. Kunskap om stridskrafternas stridsindelning och -gruppering. Kunskap om förbandens ledning samt stabstjänstens organisation vid kustartilleri. Färdighet att upprätta och föra för stabstjänsten erforderliga kartor, tablåer m m. Kunskap om reglementariska bestämmelser för stödfunktionerna vid kustartilleri. Elever ur armén och flygvapnet: Utbildningen skall ge eleverna en orientering om marinstridskrafternas strid. Någon kunskap om avvärjning av invasion. Kunskap om marinstridskrafternas underrättelseorgan, prestanda och rapporteringsmöjligheter till arméförband samt territoriella staber. b) Marsch, förläggning, skydd Kunskap om de i avsnittet angivna kustartilleriförbandens organisation. Kunskap om reglementariska bestämmelser för stödfunktionerna vid i avsnittet angivna kustartilleriförband. Färdighet att upprätta och föra för stabstjänsten erforderliga kartor, tablåer m m. Färdighet att upprätta order och tjänstemeddelanden. SOU 1971: 57 8—712154

c) Bastjänst Kunskap om flottans basförband. Kunskap om bastjänsten och dess omfattning. Utbildningens

uppläggning

Utbildning skall ge eleven en ingående kännedom om de marina stridskrafternas organisation samt gällande bestämmelser för stödfunktionerna. Elevens kunskaper skall fördjupas genom applikatoriska exempel avseende invasion över sjön och marsch, varvid eleven skall tjänstgöra som stabsmedlem i sektionerna 1-3.

Omfattning och utbildningstimmar övn nr Omfattning

Avvärjning av invasion Egna förband Sjöförband och helikopterförband Flottilj Division Grupp Rote Helikopterdivision Flottans landförband Ledningsförband Kustbevakningsförband Underhållsförband Depåförband Kustartilleriförband Kustartilleribrigad Spärrkompani (fast) Luftvärnskompani Minutläggningsdivision Underhållsförband

Armén Al

B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

19 2

24 2

117 5

19 2

17 2

19 (10) (2) (2) (1) (4)

2 Stormaktens förband Luftlandsättningsregemente, mekaniserad division Sjöfrontsstrid Stridsindelning Kustartilleri (ka)-stridskrafter Förband ur armén Förband ur marinen (utom ka) och flygvapnet

7 (1) (3) (3)

Stridsgruppering Artilleriförband Robotförband Luftvärnsförband Minförband Stridsbelysningsförband Underrättelseförband Markstridsförband

7 (1) (1) (1) (1) (1) (1) (1)

2 Ledning och stabstjänst Ledning av förband Ärendens fördelning på sektioner och avdelningar Stabsorientering Order Rapport och orienteringar Krigsdagbok och stridsberättelse Lägeskartas förande Skriftligt meddelandes gång i stab (kustartilleribrigad) Ordonnanstjänst i stab Orderuttagare och orderhämtare Förande av plottingkarta Beteckningar på och upprättande av enkla lägeskartor Stridsledningshandlingar Stridsledningscentrals inredning m m Luftförsvarsorientering

26 (2) (1) (1) (2) (2) (1) (3)

3 Samverkan Militär samverkan Samverkan med civil myndighet

(1) (1) (1) (4) (2) (1) (1) (2) 2

SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar Ovn nr Omfattning

Armén Al

B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

5 Skyddstjänst Allmänt Skydd mot atomstridsmedel Skydd mot bakteriologiska stridsmedel Skydd mot stridsgaser Brandskydd Beredskap Stridsberedskap och markstridsberedskap Övriga beredskapsbestämmelser Alarmering Sambandstjänst Signalförbindelser Tråd Radio Sambandsberedskap Signalskydd

2 Fältarbeten Befästningsarbeten Maskeringsarbeten Skenanläggningsarbeten Förbindelsearbeten Blockeringsarbeten m m Transport Sjötransport Landsvägstransport Järnvägstransport Förläggning Grunder Förberedelser Genomförande Underhållstjänst Allmänt Underhållstjänst vid högre och lägre kustartilleriförband Tygtjänst Skeppsteknisk tjänst Intendenturtjänst Sjukvårdstjänst Veterinärtjänst Fältposttjänst Kassatjänst 'ersonaltjänst Personalredovisning Personalersättning Personalvård Upplysningstjänst Rättsvård Ordningens upprätthållande Krigsgravtjänst Krigsfångtjänst Marsch, förläggning, skydd 2gna förband Rörlig spärrbataljon Rörligt spärrkompani Kustrobotbatteri Kustartilleribataljon SOL 1971: 57

67 8

Omfattning och utbildningstimmar övn nr Omfattning

Armén Al B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

Motståndarens förband Luftlandsättningsbataljon Helikoptertransporterat, mekaniserat skyttekompani

1 Marsch Grunder Förberedelser Genomförande Skydd under marsch Samband under marsch Underhållstjänst under marsch

5 Förläggning Grunder Förberedelser Förläggningsgruppering Genomförande

4 Beredskap Marsch-, gång-, transportberedskap Atom- och gasberedskap Larmstyrkor Markstridsberedskap Eldberedskap vid luftvärnsförband

3 Ledning och stabstjänst Marschledning Marschledning, sambandsplatser, uppsamlingsplatser Sjötransportledning Sjötransportledningsplats Sjökontrollstation, kustbevakningsstation, militärledsstation minutkikstation Ärendenas fördelning på sektioner och avdelningar Stabsorientering Orderuttryck och orderdrill Marschplan Lägeskartas förande Skriftligt meddelandes gång i stab (spärrbataljon) Orderuttagare och orderhämtare Beteckningar på och upprättande av enkla stridsledningshandlingar Stridslednings(stabs-)hytternas inredning m m Stabstälts upprättande Luftförsvarsorientering (lufor) Underrättelsetjänst Kustbevakningens organisation och samordning Skydd Jaktförsvar, principer Luftvärnsförbandens användning under marsch och förläggning (kustartilleribataljon) Luftförsvarsorientering (lufor) Sambandstjänst Nätbildningar Trådsamband Radiosamband Sambandsplatser Sambandsberedskap

17 (2)

(3)

(1)

(1)

(1) (1) (1) (1) (2) (1) (1)

(1)

(1) (2) (1) 2

1 SOU 1971:57

Omfattning och utbildningstirnmar övn nr Omfattning

Armén Al

B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

1 2

5 Fältarbeten Reglementariska bestämmelser för fältarbeten under marsch och förläggning Maskering och kontroll av maskering Underhållstjänst Reglementariska bestämmelser Underhållsförbandens användning Tygtjänst Skeppsteknisk tjänst Intendenturtjänst Sjukvårdstjänst Veterinärtjänst Fältposttjänst Kassatjänst Trafiktjänst Reglementariska bestämmelser Personaltjänst Allmän personaltjänst Rättsvård Själavård Krigsgravtjänst Personalvård Krigsfångtjänst Personalersättning 3

Stabstjånstövning

5 Befälsutbildning

4 4

17 4

6 1

34 Summa timmar

3 Bastjänst Organisationsstudier Basbataljon Basbevakningskompani Bastjänsten och dess omfattning Ledning och samverkan Planering av basverksamhet Basförsvar, sjö-, mark- och luftförsvar skydd av fartyg och förband gruppering av basförband fältarbeten Underhållstjänst, omfattning och uppbyggnad principer för försörjning och materielunderhåll transporttjänst sjukvårdstjänst

28 DO)1 235

19 Tiden inräknad i övn nr 1—3.

SOU 1971: 57

Bilaga 4.25:6 Applikatoriskt exempel A6 Flygstridskrafternas strid

Utbildningens mål Elever ur flygvapnet: God kunskap om flygstridskrafternas organisation och strid. God kunskap om för flygvapnet speciella förhållanden beträffande marsch, förläggning och skydd. Elever ur armén och marinen: Någon kunskap om flygstridskrafternas strid. Utbildningens

uppläggning

Avsnittet genomförs som en sammanhängande övning och skall ges sådan utformning att det till delar ger stöd åt undervisningen i avvärjnings- och fördröjningsstrid samt kan utgöra en integrerad del i militärområdets strid (avsnitt ex A9).

118 SCU1971:57

Omfattning och utbildningstimmar. Marinen Flygvapnet Al Al A2

Övn nr Omfattning

Armén Al B

15 7

15 7

15 1

122 38

78 21

(2)

O)

(2) (1)

(2) (1)

(8) (2)

(6) (1)

(2)

(2)

(2)

(12)

(6)

(2)

(2)

(2)

(12) (4) 12

(6) (2)

Studier Egna förband Flygförband (attack-, jakt-, spanings-, sambandsoch transportflygförband samt helikopterförband) Robotförband Basförband (bataljon, baskompani och baspluton samt övriga basförband) Strilförband (ledningsorgan, radarförband och optisk luftbevakning) Verkstadsförband Stormakten Offensiva fiygförband Transport- och helikopterförband Robotförband Jaktförsvar (luftförsvar) Attack, spaning, luftbevakning Ledning och stabstjänst Allmänt och ärendenas fördelning inom stab Stabsorientering och order Rapporter och krigsdagbok Lägeskartas förande Luftförsvarsorientering Samverkan Beredskap Sambandstjänst Underhållstjänst Flygmaterieltjänst, intendenturtjänst, sjukvårdstjänst Personaltjänst

12 2 (1)

2 (1)

2 (1)

(1) 2

(1) 2

(1) 2

24 (2) (4) (8) (8) (2) 4

20 (2) (4) (4) (8) (2) 2

12 4

2 Stabstjänstövning För elever ur armén inarbetas avsnitt i ex A 9

3 Befälsutbildning

(12)1 146

(4)1 90

Summa timmar

15 Tiden inräknad i övn 1.

SCU1971:57

Bilaga 4.25:7 Applikatoriskt exempel A7 Fördröjnings- och avvärjningsstrid

Utbildningens mål God färdighet i den del av befattningsutbildningen som sammanhänger med avsnittet. Kunskap om i utbildningsavsnittet angivna förband. Elever ur armén: Färdighet i fördelnings strid och därmed sammanhängande tjänstegrenars inverkan på verksamheten. Elever ur marinen och flygvapnet: Någon kunskap om fördröjnings- och avvärjningsstrid. Utbildningens

c) de omfattande rutinerna i stabsarbetet för att stödja stabsmedlemmarna klarläggs. Stabstjänstövningens slutläge skall direkt kunna utnyttjas i det avslutande militärområdesexemplet.

uppläggning

Befattningsutbildningen skall bedrivas inom lägets ram och genomföras i stabsorganisation och med de hjälpmedel som motsvarar övade (studerade) stabers. Sammanhanget mellan tjänstegrenarna skall särskilt framhävas liksom kravet på att arbetet kraftsamlas till huvuduppgiften (chefs beslut i stort). Uppmärksamhet skall ägnas åt åtgärder som måste riktas till reservstab, förband som underställs eller särskilt måste understödjas. Händelseutvecklingen i stabstjänstövningen skall drivas så att a) samverkan med och mellan andra försvarsgrenar belyses, b) mottagande av nya förband som leds fram enligt avsnitt ex A8 (koncentreringsoch uppmarschexemplet) övas, 120

SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar. Övn nr Omfattning

Studier Egna förband Fördelningsstab Norrlands brigad Infanteribrigad Återstående fördelningsförband Etappförband Personalersättningsbataljon

Armén Al B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

121 15 (3) (3) (1) (5) (2) (1) 8 (5) (3) 3 2

20 2

20 2

15 2

2 2

2 1

2 1

1 1

1 Motståndaren Mekaniserad division Arméförband Reglementariska bestämmelser för stridens förande Beredskap Reglementariska bestämmelser för stridsberedskap sprän gberedskap förstörings-, sprängnings- och blockeringsberedskap samt sambandsberedskap Ledning och stabstjänst 56 Orderuttryck och orderdrill: Försvar (3) Anfall (5) Beredskap Understöd m m (5) Orderutskrift och mångfaldigande (8) Expediering (mottagande) (2) Underrättelsebearbetning och delgivning (5) Samarbete mellan stabens avdelningar (2) Fältar betsberäkningar (3) Underhållsberäkningar (5) Underhållstransportberäkningar (5) Lägeskartas förande (4) Oleats upprättande (4) Stridsledningshandlingars förande (Aktualitetspärmar m fl) (3) Skriftligt meddelandes gång (2) Underrättelsetjänst Reglementariska föreskrifter Fördelningsunderrättelseförbandens användning Samverkan med spaningsflyg Signalspaning Luftförsvar [aCy?knin8en}seavs„i,«exA6. Sambandstjänst Reglementariska bestämmelser Sambandsmedel och sambandsförband Nätbildningar (radio, radiolänk, tråd och ordonnans) Fältarbeten Reglementariska bestämmelser Befästningsarbeten Förbindelsearbeten Förstöringsarbeten Minarbeten Spärrning och blockering SOL" 1971: 57

7 (1) (2)

(4) 11 (1) (2) (2) (2) (2) (2)

29 4

O) (1) (1)

0)

(2) (5)

(1) (2)

Omfattning och utbildningstimmar Ovn nr Omfattning

Armén Al B

Underhållstjänst Reglementariska bestämmelser Etappförbandens användning Tjänstegrensärenden Trafiktjänst Reglementariska bestämmelser Trafikförbandens användning Personaltjänst Reglementariska bestämmelser Personalredovisning Personalersättning Samverkan 2

Marinen Flygvapnet Al Al A2

6 (1) (2) (3)

Stabs(tjänst)övning 41 Formell stabs(tjänst)övning inom fördelnings ram 1) Upprättande och brytande av stab (5) 2) Omgrupperingar (6) 3) Planläggning och ledning av fördröjnings- och avvärjningsstrid (2—4 brigader m m) (26) 4) Samverkan med andra försvarsgrenar (4)

3 Stabs{tjänst)övning Formell stabs(tjänst)övning inom landsvägs- och järnvägstransportledningskaders ram. (Se ex A 8)

4 Befålsutbildning

21 (5) (6) (6) (4)

(12)'

(3) ]

Summa timmar 162

15 Tiden inräknad i övn 1.

122 SCU1971:57

Bilaga 4.25:8 Applikatoriskt exempel A8 Koncentrerings- och uppmarschtransporter

Utbildningens mål

Omfattning och utbildningstimmar

Förmåga att biträda vid omfattande planering av landsvägs-, järnvägs- och kringgångs- samt uppmarschtransporter till, från och inom militärområde. Förmåga att självständigt beräkna och detaljplanera transportenheters sammansättning, lastning och lossning samt ledning inom transportledningsområde.

Övn nr Omfattning

Utbildningens

uppläggning

En sammanhängande applikatorisk studie inom ramen för den gemensamma operativa ramen genomförs. Landsvägs-, järnvägs-, kringgångs- och uppmarschledningsmomenten skall till delar ansluta till de applikatoriska exemplen så att ett naturligt till- och från transportläge skapas. Studierna genomförs främst som stabs(tjänst) övningar. Fältövning inom militärområde genomförs under ledning av personal ur militärområdesstab.

Armén B

1 1

Studier Underlag för stabsarbete. (Lägeskartor, marschdiagram, tidtabeller, sambandshandlingar)

2 Stabs{tjänst)övning 1 Formell övning inom landsvägstransportledningskaders ram. Övningen samordnas med applikatoriskt ex A 1—A 3

3 Stabs(tjänst)övning 2 Formell övning inom järnvägstransportledningskaders ram. Övningen samordnas med applikatoriskt ex A 4

4 Stabs(tjänst)övning 3 20 Formell övning inom landsvägsoch järnvägstransportledningskaders ram. Landsvägs- och järnvägstransport till militärområde, kringgångstransport och uppmarsch. Övningen samordnas med applikatoriskt ex A 7 (tilltransport av förband och underhållstransporter) 5 Stabs(tjänst)övning 4 80 Tillämpad övning inom landsvägs- och järnvägstransportledningskaders ram Omfattande transporter genom militärområde och kringgångstransporter Planläggning av fördelnings omgruppering till militärområde (förberedelse för applikatoriskt ex A 9) Fältövning 48 Krigsplanläggning inom militärområde och försvarsområde Summa timmar 216

SOU 1971: 57

Bilaga 4.25:9 Applikatoriskt exempel A9 Territoriell verksamhet

Utbildningens mål God färdighet i den del av befattningsutbildningen som sammanhänger med avsnittet. Kunskap om i utbildningsavsnittet angivna staber och ledningsorgan. Någon kunskap om territoriell verksamhet och stridens förande inom militärområde (och del därav). Någon förmåga att biträda stabsmedlem i regional stabsnivå. Elever i transportledningstjänst: Förmåga att biträda vid planläggning av koncentrerings-, uppmarsch- och kringgångstransporter inom och mellan militärområden.

Utbildningens

att en mjuk övergång sker till den avslutande stabs (tjänst) övningen. Särskilt övas stabstjänst (främst lägespresentation, oleatframställning, order- och rapportskrivning), samverkan mellan avdelningar, sektioner, stabsdelar och samverkande civila ledningsorgan.

uppläggning

Exemplets operativa och taktiska ram ligger till grund för alla applikatoriska exempel som leds enligt tidigare anvisningar fram till ett för detta avsnitt avpassat utgångsläge (händelseutveckling). Utbildningen bör ledas av lärare med praktisk erfarenhet från regional nivå och med företrädare för alla försvarsgrenar, civilförsvaret och viktigare civila ledningsorgan. Exemplets studieavsnitt kan synas innehålla ett omfattande föreläsningsstoff. Detta får dock inte leda till slentrianmässig katederundevisning utan denna skall bedrivas så 124

SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar. Övn nr Omfattning

1 Marinen Flygvapnet Al Al A2

Armén Al B

78 Studier 18 Egna ledningsorgan (4) Militärområdesstab Flygstridsledarstab (1) Eskaderstab (1) Luftförsvarssektorstab U) örlogsbasstab (1) Försvarsområdesstab (2) Civilbefälhavares kansli (2) Länsstyrelses kansli (1) Huvudcentral (1) Övriga civila ledningsorgan (2) Civilförsvaret (2) Motståndaren Arméstridskrafter (strategiska och operativa reserver, specialförband) Marinstridskrafter (se exempel A 5) Flygstridskrafter (se exempel A 6) 7 Stridens förande (4) Arméstridskrafternas verksamhet (2) Marinstridskrafternas verksamhet Flygstridskrafternas verksamhet O) 14 Ledning och stabstjänst (4) Lägeskartors och tablåers förande (4) Arbetshandlingar (4) Orderutskrifter Expeditionstjänst (2) 8 Underrättelse- och säkerhetstjänst Underrättelsebearbetning 2 Luftvärnstjänst 3 Sambandstjänst Sambandsresurser som står till stabsmedlems förfogande Sambandsexpeditionstjänst Samverkan Samverkan inom stab och med stab samgrupperade civila organ 11 Underhållstjänst (4) Transporttjänst (4) Tygtjänst Intendenturtjänst O) Sjukvårdstjänst (2) Personaltjänst Personalersättning Transportledningstjänst Landsvägstransporterl m militärområde Järnvägstransporter J ° Kringgångstransport inom militärområde över försvarsområdesgräns

77 18

77 18

78 18

73 18

7 (4) (2) (1) 8 (4) (2) (2)

7 (2) (4) (1) 14 (4) (4) (4) (2)

7 (2) (1) (4)

7 (2) (1) (4)

14 (4) (4) (4) (2)

14 (4) (4) (4) (2) 18

11 (4) (4) (1) (2)

11 (4) (4) (1) (2)

Stabstjänstövning Formell stabstjänstgöring avseende territoriell ledning Gruppering och stabsarbetsplatsernas iordningställande

24 SOU 1971: 57

Omfattning och utbildningstimmar Övn nr Omfattning

Armén Al B

Marinen Flygvapnet Al Al A2

(7)1 102

(7)1 101

(7)1 101

(7)1 102

(3)* 97

2 Lägespresentation Mottagande av nya förband och ny materiel Orderarbete Expeditionstjänst Samverkan Koncentreringstransporter

3 Befälsutbildning Summa timmar 1

126 Tiden inräknad i övn 1.

SOU 1971: 57

Statens offentliga utredningar 1971

Kronologisk förteckning 1. SOU 71. Handbok för det officiella utredningstrycket. Beckman. Fi 2. Post- och Inrikes Tidningar. Norstedt & Söner. Ju. 3. Veterinärdistriktsindelningen, m m. Svenska Reproduktions AB. Jo. 4. Kommunala val. Esselte. C. 5. Svensk industri under 70-talet med utblick mot 80-talet. Bilaga 2. Esselte. Fi. 6. Ny sjömanslag. Esselte. K.. 7. Finansiella tillväxtaspekter 1960-1975. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 4. Esselte. Fi. 8. Arbetskraftsresurserna 1965-1990. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 1. Esselte. Fi. 9. Större företags offentliga redovisning. Esselte. Fi. 10. Snatteri. Berlingska Boktryckeriet, Lund. Ju. 11. Ett nytt bilregister. Göteborgs Offsettryckeri AB. K. 12. Miljövården i Sverige under 70-talet. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 8. Esselte. Fi. 13. Utvecklingstendenser inom offentlig sektor. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 6. Esselte. Fi. 14. Varuhandeln fram till 1975. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 3. Esselte. Fi. 15. Förslag till aktiebolagslag m.m. Tryckeribolaget. Ju. . 16. Regional utveckling och planering. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 7. Esselte. Fi. 17. Malm - Jord - Vatten. Svenska Reproduktions AB.I. 18. Mått och vikt. Norstedt & Söner. Fi. 19. Familjepensionsfrågor m.m. Berlingska Boktryckeriet, Lund. S. 20. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Betänkande I. Norstedt & Söner. K. 21. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga A. Norstedt & Söner. K. 22. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga B. Norstedt & Söner. K. 23. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Register m.m. Norstedt & Söner. K. 24. Vuxenpedagogisk forskning och utbildning. Berlingska Boktryckeriet, Lund. U. 25. Boendeservice 3. Kommunstudien. Esselte. In. 26. Boendeservice 4. Projektstudien. Esselte. In. 27. Boendeservice 5. Totalkostnadsstudien. Esselte. In. 28. Boendeservice 6. Strukturstudier. Esselte. In. 29. Kyrkan kostar. Göteborgs Offsettryckeri AB. U. 30. Sjömanspension. Göteborgs Offsettryckeri AB. K. 31. Den svenska betalningsbalansstatistiken. Esselte. Fi. 32. Valutareserven och utrikeshandelns finansiella struktur. Bilaga till Den svenska betalningsbalansstatistiken. Esselte. Fi. 33. Fri affärstid. Göteborgs Offsettryckeri AB. H. 34. Lastbil och Taxi. Beckman. K. 35. Den fria rörligheten för personer inom EEC. Esselte. In. 36. Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen. Esselte. U.

37. Konsumentpolitik-riktlinjer och organisation. Tryckeribolaget. H. 38. Särskilda tandvårdsanordningar för vissa patientgrupper. Göteborgs Offsettryckeri AB. S. 39. Den svenska köpkraftsfördelningen 1967. Berlingska Boktryckeriet, Lund. In. 40. Export och import 1971-1975. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 5. Esselte. Fi. 41. Ny domstolsadministration. Göteborgs Offsettryckeri AB. Ju. 42. Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet. Esselte. In. 43. Arbetskraftens struktur och dimensioner. Esselte. In. 44. Bilagor till KSA-utredningens betänkande. Esselte. In. 45. Utsökningsrätt XI. Norstedt & Söner. Ju. 46. Teknisk översyn av kapitalbeskattningen. Norstedt & Söner. Fi. 47. Psykologiska urvalsmetoder inom statsförvaltningen. Göteborgs Offsettryckeri AB. Fi. 48. Personurval med hjälp av psykologiska undersökningar. Göteborgs Offsettryckeri AB. Fi. 49. Unga lagöverträdare I. Esselte. Ju. 50. Räddningstjänst. Göteborgs Offsettryckeri AB. C. 51. Invandrarutredningen I. Göteborgs Offsettryckeri AB. In. 52. Byggandets industrialisering. Beckman. In. 53. Lärarnas arbete. En statistisk arbetsstudie. Göteborgs Offsettryckeri AB. U. 54. Lärarnas arbete. Bilaga I. Tekniska rapporter. Göteborgs Offsettryckeri AB. U. 55. Lärarnas arbete. Bilaga II. Tabeller. Göteborgs Offsettryckeri AB. U. Handräckning inom försvaret. Esselte. Fö. Utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjänst. Esselte. Fö.

Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

SOU 1971: 57

Statens offentliga utredningar 1971

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Utbildningsdepartementet

Post- och Inrikes Tidningar. [21 Snatteri. [10] Förslag till aktiebolagslag m.m. [15] Ny domstolsadministration. [41] Utsökningsrätt XI. [45] Unga lagöverträdare I. [49]

Vuxenpedagogisk forskning och utbildning. [24] Kyrkan kostar. [29] Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen. [36] Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden. 1. Lärarnas arbete. En statistisk arbetsstudie. [53] 2. Lärarnas arbete. Bilaga I. Tekniska rapporter. [54] 3. Lärarnas arbete. Bilaga II. Tabeller. [55]

Socialdepartementet Familjepensionsfrågor m.m. [19] Särskilda tandvårdsanordningar för vissa patientqruDM K per. [38]

Försvarsdepartementet Utredningen om handräckningsvärnpliktiga. 1. Handräckning inom försvaret. [56] 2. Utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjänst. [57]

Jordbruksdepartementet Veterinärdistriktsindelningen, m.m. [3]

Handelsdepartementet Fri affärstid. [33] Konsumentpolitik-riktlinjer och organisation. [37]

Inrikesdepartementet Kommunikationsdepartementet Ny sjömanslag. [6] Ett nytt bilregister. [11] Utredningen angående befordran av farligt gods på väg m.m. 1. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Betänkande I. [20] 2. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga A. [21] 3. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga B. [22] 4. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väq. (ADR) Register m.m. [23] Sjömanspension. [30] Lastbil och Taxi. [34]

Servicekommittén. 1. Boendeservice 3. Kommunstudien. [25] 2. Boendeservice 4. Projektstudien. [26] 3. Boendeservice 5. Totalkostnadsstudien. [27] 4. Boendeservice 6. Strukturstudier. [28] Den fria rörligheten för personer inom EEC. [35] Den svenska köpkraftsutbildningen 1967. [39] KSA-utredningen. 1. Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet. [42] 2. Arbetskraftens struktur och dimensioner. [43] 3. Bilagor till KSA-utredningens betänkande. [44] Invandrarutredningen I. [51] Byggandets industrialisering. [52]

Civildepartementet Kommunala val. [4] Räddningstjänst. [50]

Finansdepartementet SOU 71. Handbok för det officiella utredningstrycket. [1] 1970 års långtidsutredning. 1. Svensk industri under 70-talet med utblick mot 80-talet. Bilaga 2. [5] 2. Finansiella tillväxtaspekter 1960-1975. Bilaga 4. [7] 3. Arbetskraftsresurserna 1965-1990. Bilaga 1. [8] 4. Miljövården i Sverige under 70-talet. Bilaga 8. [12] 5. Utvecklingstendenser inom offentlig sektor. Bilaga 6. [13] 6. Varuhandeln fram till 1975. Bilaga 3. [14] 7. Regional utveckling och planering. Bilaga 7. [16] 8. Export och import 1971-1975. Bilaga 5. [40] Större företags offentliga redovisning. [9] Mått och vikt. [18] Betalningsbalansutredningen. 1. Den svenska betalningsbalansstatistiken. [31] 2. Valutareserven och utrikeshandelns finansiella struktur. Bilaga. [32] Teknisk översyn av kapitalbeskattningen. [46] Testutredningen. 1. Psykologiska urvalsmetoder inom statsförvaltningen. [47] 2. Personurval med hjälp av psykologiska undersökningar. [48]

Industridepartementet Malm - Jord - Vatten. [17]

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

128 SOU 1971: 57 3KHOLM