Bokskogens bevarande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

u. 3

Bokskogens

bevarande

Statens

offentliga utredningar

1 97 l : 7 1

Jordbruksdepartementet

Bokskogens

bevarande

Betänkande avgivet av Skogsstyrelsen i samråd

med Statens Naturvårdsverk Stockholm 1971

Svenska introduktion: Al, Sthlm197114327

Till Statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet

I skrivelse den 18.12.1964 uppdrog Kungl naturvårdsverket Paulsson generaldirektör Maj:t åt skogsstyrelsen att i samråd med och byråchef Esping. Föredragande har vadåvarande statens naturvårdsnämnd utreda rit byråchefen i skogsstyrelsen. Leda- Hjorth frågan om bokens bevarande i önskvärd ut- moten har i avseende Agebro på domänsträckning i den svenska skogsfloran. verkets förvaltning av kronan tillhörig bok- Utredningen har skett i samråd med sta- skog avgivit reservation (bil. 1). tens naturvårdsverk. Då uppdraget nu har Stockholm i augusti 1971 slutförts får Skogsstyrelsen härmed överlämna betänkandet »Bokskogens bevarandem Fredrik Ebeling I ärendets slutliga handläggning har del- Ragnar Hjorth tagit från skogsstyrelsen undertecknad ge- Lars Bergenudd neraldirektör samt ledamöterna Agebro, Frändén, von Heideken och Ribbing, från Yngve Bertholdson

Innehåll

Sammanfattning . . . . . . . . . . . 2.2.4 Allmänna synpunkter på svensk bokskogsvegetation . 21

2.3 Bokskogens fauna -- en översikt . 22 Kapitel l Utredningsuppdraget och 2.3.1 Evertebraterna dess genomförande 11 2.3.2 Vertebraterna 1.1 Direktiv ll 2.4 Bokens invandring och utvecklings- 1.2 Tolkning av uppdraget 12 historia 1.3 Utredningsarbetets bedrivande 12 2.4.1 Allmänt . . . . . . . . .

2.4.2 Skåne 2.4.3 Blekinge Kapitel 2 Beskrivning av boken och 2.4.4 Halland . . . . . . . . . . bokskogens ekosystem 14 2.4.5 Södra Småland 2.1 Boken som skogsträd 14

2.5 Bokskogens utbredning

2.1.1 Kort beskrivning av boken . 14 2.5.1 Europa . . . . . . . . . . 2.1.2 Bokens formtyper . . . . . 14 2.5.2 Sverige 2.1.2.1 Huvudtyper 14 2.5.2.1 Allmänt 2.1 .2.2 Frötäktsklassifice- 2.5.2.2 Skåne ring . . . . . . . 0 15 2.5.2.3 . . . . . . Blekinge Boken och ståndortsfakto- 2.5.2.4 Halland rerna 15 2.5.2.5 Kronobergs län 2.1.3.1 Klimatet . . . . . . 15 2.5.2.6 Övriga län. . . . . 2.1.3.2 Markförhållandena . 16 2.1.3.3 Topografin 17 Kapitel 3 Bokskogstillgångar i Sverige och Europa 28 2.1.4 Skador på bokskogen 17 3.1 Europas bokskogstillgångar 28 2.1.5 Bokens egenskaper som 3.2 Bokskogsarealen i Sverige 29 skogsträd 18 . . . . . . 19 3.2.1 Allmänt om skogsmarkens Bokskogsskötsel 2.1.6.1 Skötsel av kultur- fördelning på beståndstyper 19 i södra Sverige . . . . . . 29 skogarna 2.1.6.2 Skötsel av natur- 3.2.2 Bokskogsarealen fördelad på reservat 19 län och fastighetstaxerings- 2.2 - en över- områden 29 Bokskogens vegetation sikt . . . . . . . . . . . . . . . 20 3.2.3 Kartläggning av bokskogar- 2.2.1 Allmänt 20 na 1967--68 30

3.2.4 fördelad 2.2.2 Bokskogens vegetationstyper 20 Bokskogsarealen på 2.2.2.1 Kruståtel 20 ägargrupper . . . . . . . . 31

2.2.2.2 Harsyra . . . . . . 20 3.2.5 Bokskogens procentuella för- 2.2.2.3 Gulplister . . . . . 20 delning på ZO-åñga ålders- 2.2.2.4 Skogsbingel 21 klasser 31 2.2.3 Vegetation - markförhål- 3.2.6 Bokskogens fördelning på län landen a- v1 och bonitetsklasser 32

3.3 Virkesförrådet av bok i Sverige 32 5.4.6 Jämförelse med andra un-

3.3.1 Allmänt om virkesförrådets dersökningar 48

fördelning på trädslag i södra 5.5 Möjligheter att förbättra bokpro-

Sverige 33 duktionens ekonomi 50

3.3.2 Virkesförråd av bok i rena 5.5.1 av bruttovärdena . 50 Höjning bestånd samt totalt förråd 33 5.5.2 Sänkning av skogsvårdskost-

3.3.3 Virkesförråd av bok i rena naderna 50

bestånd fördelat på ägar- 5.5.3 Sänkning av antalet gallring-

grupper 34 ar . . . . . . . . . . . . 51

3.3.4 Virkesförråd per ha av bok i 5.5.4 Planterade bokbestånd . . . 51

rena bestånd fördelat på län och . . . . . 34 6 Bokvirkesindustrin . . . . . 53 ägargrupper Kapitel

3.3.5 Virkesförråd av bok i rena 6.1 Allmänt 53

bestånd fördelat på bonitets- 6.2 Enkätens och svarsomfattning klasser 34 . . . . . . . . . . . . . procent 3.3.6 Virkesförråd av bok fördelat . . . . . . . 53 6.2.1 Boksågverken på län och diameterklasser . 6.2.2 Trämanufakturindustrin

6.3 Sammanställning och analys av en- Kapitel 4 Förändringar i bokskogens 36 kätsvaren 53 areal och virkesförråd 6.3.1 Boksågverken . . . . . . . 53 4.1 Utvecklingen sedan 1928 36 6.3.1.1 Läge 53 4.1.1 Areal 36 6.3.1.2 Ägare . . . . . . . 54 4.1.2 Virkesförråd 37 6.3.1.3 Produktionsvolym 54 4.2 Utvecklingen 1957--66 i Blekinge, och produktionsin- Kristianstads, Malmöhus och Hal- . . . . . . riktning lands län 37 . . . 6.3.1.4 Omsättning 54

4.3 Utvecklingen 1967-70 i Blekinge, 6.3.1.5 Antal anställda. . . 54

Kristianstads, Malmöhus och Hal- 6.3.1.6 Virkesbehov . . . . 54

lands län 39 6.3.1.7 Prisutveckling 54

6.3.1.8 Avsättningssituation 55

Kapitel 5 Jämförelse mellan bokskog- 6.3.1.9 55 Investeringsplaner ens och granskogens ekonomi . . . . . 6.3.2 Trämanufakturindustrin 55

5-.1 . . . . . . . . . . . . 42 6.3.2.1 Läge 55 Inledning 6.3.2.2 Ägare . . . . . . . 5.2 Volymproduktion . . . . . . . . 42 42 6.3.2.3 Produktionsvolym 5.2.1 Bokens produktion . . . . 42 och produktionsin- 5.2.2 Granens produktion riktning . . . . . . 55 5.2.3 Sambandet mellan bokens 6.3.2.4 Omsättning . . och granens produktion . . 43 6.3.2.5 Antal anställda. . . 56 5.2.4 Bokens och granens biolo- 6.3.2.6 Virkesbehov . . . . 56 giska stabilitet inom det ak- 44 6.3.2.7 Prisutveckling 56 tuella området 6.3.2.8 Avsättningssituation 56 5.3 Rotvärden 44 6.3.2.9 Investeringsplaner 56 5.3.1 Bruttopriser . . . . . . . . 44 6.4 Avsättningsmöjligheter för bok- 5.3.2 Kostnader massaved 56 5.3.3 Rotvärden för gran 44 6.4.1 Förbrukning av bokmassa- 5.3.4 Rotvärden för bok 45 ved 56 5.4 Beräkning av markvärden . . . . 45 6.4.2 Prisutveckling och framtida 5.4.1 Nettovärden . . . . . . . . 45 avsättningsmöjligheter 57 5.4.2 Omloppstiden . . . . . . . 45 6.5 Import och export av bokvirke . . 57 5.4.3 Markvärden . . . . . . . . 46

5.4.4 Jämförelse mellan bok och 6.6 Åtgärder för att öka bokvirkesin-

gran 48 dustrins lönsamhet 57

5.4.5 Markvärdenas känslighet för 6.6.1 Information och propaganda

m m om bokvirke 57 ändringar i bruttopriser

SOU 1971:

6.6.2 Behov av forskning och pro- skäl bör bevaras . . . . . . 70

duktutveckling 58 8.1.2.1 Riksobjekt 70

6.6.3 Internationellt samarbete . . 59 8.1.2.2 Övriga områden 7]

8.2 Areal motiverad av sociala-re- Kapitel 7 Motiv för bevarande av bokkreativa, landskapsestetiska och skog . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 kulturhistoriska skäl . . . . . . . 71 7.1 Vetenskapliga och kulturhistoriska 8.2.1 Malmöhus län 71 skäl . . . . . . . . . . . . . . 60 8.2.2 Kristianstads län ll 7.1.1 Inventeringar - . . . - . 60 8.2.3 Blekinge och Hallands län . 71 7.1.2 Växtekologiska aspekter 60 8.2.4 Övriga län 72 7.1.3 Zoologiska aspekter 61 8.3 Areal motiverad av skogliga skäl 72 7. 1.4 Ekosystemaspekter 61 8.4 Resultat av vissa preliminära be- 7.1.5 Genetiska aspekter 61 7.1.6 Markvårdsskäl . . . . . . dömningar i Kronobergs, Blekinge, 61 Kristianstads, Malmöhus och Hal- 7.1.7 Allmänna skogsvetenskaplands län 1968 72 liga aspekter . . . . . . 62

7.1.8 8.5 73 Undervisning och forskning 62 Sammanfattning

7.1.9 Internationella aspekter. 62

7.1.1O Kulturhistoria 62 Kapitel 9 Pågående verksamhet för att

Sociala-rekreativa skäl för be- bevara bokskog . . . . . . . . . . . . 14

varande av bokskog 62 9.1 Allmänt 74 7.2.1 Tillgången på naturområden 9.2 Resultat av enkäter 74 för rekreation i södra Sverige 62 9.2.1 Domänverket 74 7.2.2 Bokskogens rekreativa och 9.2.2 Skogssällskapet . . . . . . 75 landskapsestetiska värden 63 9.2.3 Stiftsnämndema i Göte- 7.2.3 Enkät bland kommunblock 64 borgs, Växjö och Lunds stift 75 7.2.3.1 Befolkningsutveck- 9.2.4 Malmö kommun . . . . . . 75 lingen 1970-1990 . 64 9.2.5 Privatskogsägare . . . . . 75 7.2.3.2 Bedömning av till- 9.3 Skyddade bokskogsarealer med gången på skogsområden för rekreation stöd av naturvårdslagen . . . . . 76

inom 9.4 Sammanfattning . . . . . . . . . 76 respektive kommunblock . . . 66

Bedömning av bok- 10 Tänkbara Kapitel ytterligare åtgärskogamas rekreativa der för att bevara bokskog . . . . . . 79 betydelse samt värde 10.1 Allmänt 79 för undervisningen 10.2 Utvecklingstendenser . . . . . . 79 inom respektive kommunblock . . . 66 10.3 Orsaker till utvecklingen . 79

Kommunernas möjligheter 10.4 Diskussion om lämpliga åtgärder 80

att säkra tillgången på vär- 10.4.1 Åtgärder från statens sida 80

defulla bokskogar 66 l0.4.l.1 Bidrag till skogs-

7.3 Skogliga skäl 67 vårdsåtgärder 80

7.3.1 Positiv inverkan 10.4.1.2 Reduktion av på skogsbruket 67 skatter m m 80

7.3.2 Långsiktiga 10.4.1.3 Avverkningspreskogsekonomiska skäl 68 mier . . . . . . 81

10.4.1.4 Stöd till föräd- Kapitel 8 Val av bokskogsområden . . 81 lingsindustrin som bör bevaras 69 10.4.1.5 Forskning 81

8.1 Areal motiverad av vetenskapliga 10.4.1.6 Administrativa

skäl 69 beslut angående

8.1.1 Allmänt 69 bokskogar under

8.1.2 Förslag till bokskogsområ- domänverkets

den som av vetenskapliga förvaltning . . . 82

SOU 1971: 71

10.4.2 Åtgärder från kommuner Bilagor och kommunala fritids- Bilaga l Reservation av ledamoten stiftelser . . . . . . . . 82 Agebro ang förvaltningen av 10.4.3 Garantier för fortsatt bokkronans bokskogar . . . . . 93 skogsbruk . . . . . . . 82 l0.4.3.1 Arrendeavtal 2 av facktermer Bilaga Förklaringar mellan markäga- . och måttenhetsbeteckningar 94 re och stat eller kommun . . . . 83 3 Karta över bokskogens ut- Bilaga 10.4.3.2 Skydd med stöd bredning i Skåne och Bleav naturvårds- kinge enligt skogsvårdsstyrellagen . . . . . 83 sernas inventering 1967-68

Bilaga 4 Karta över bokskogens ut- Kapitel ll Utredningens förslag . . . 85 bredning i Östergötlands, Jön- 11.1 Vetenskapliga naturreservat. . . 85 köpings, Kronobergs, Kalmar, 11.2 Sociala naturreservat . . . . . . 85 och Bo- Hallands, Göteborgs 11.3 Administrativa beslut om be- hus samt Älvsborgs län enligt varande av bokskog . . . . . . 86 skogsvårdsstyrelsemas inven- 11.4 Ekonomiskt stöd till tering 1967-68 . . . . . . förnyelse av bokskog . . . . . . . . . . 86 11.5 - Naturvårdslagen skogliga stödåtgärder markägarinformation . . . . . . . . . . . . 87 11.6 Ansvarsfördelning i arbetet med bokskogens bevarande . . . . . 88 11.7 Stöd till viss forskning . . . . . 88 11.8 Resursbehov . . . . . . . . . 88 11.9 Finansiering . . . . . . . . . 90 11.10 Sammanfattning av föreslagna åtgärder . . . . . . . . . . . 91 l1.10.l Bildande av reservat . . 91 ll.10.2 Administrativa beslut om bevarande av bokskog . . . . . . . . . 91 l1.10.3 Ekonomiskt stöd till förnyelse av bokskog . . . 91 11.10.4 Naturvårdslagen i kombination med speciella stödåtgärder . . . . . 92 11.105 Stöd till forskning . . . .92

8 SOU 1971: 71

Sammanfattning

Den svenska bokskogen är en nordlig utpost 10 %. Om inte denna utveckling kan brytas av den europeiska sommargröna lövskogen. kommer vi efter några få decennier att en- Boken invandrade strax före bronsålderns dast ha relikter av bokskog kvar. början och nådde sin största utbredning om- Tidigare har många faktorer medverkat kring 500 e Kr. Dess naturliga till bokens nordgräns krympande arealandel, i dag är har därefter förskjutits mot söder och syd- den helt dominerande orsaken bokskogsväst på grund av granskogens expansion och driftens avsevärt sämre lönsamhet i jämfömänniskans I det egentliga bokåtgärder. relse med granskogen och skogsägamas beskogsområdet var dock boken det domine- dömning att detta förhållande kommer att rande ännu för 300--400 år seträdslaget bestå. Skogshögskolan har för utredningen dan. Även om areal sålunda en särskild studie bokskogens gjort av bokens och grasuccessivt minskat under en lång tidsperiod nens volym- och värdeproduktion. Lönsamär det först under det senaste decenniet som heten är genomgående lägre för bok, på de man märkbart oroat sig härför. Den totala bästa markerna särskilt om mycket lägre, bokarealen är nämligen nu så liten att varje låg kalkylräntefot (3 eller 4 %) tillämpas. ytterligare minskning blir starkt märkbar, Avsättningsförhållandena för bokvirke var särskilt när avveckmycket tyder på att till långt in på 1960-talet ogynnsamma, vilket lingen nu går snabbare än förut, samtidigt ytterligare förstärkt den negativa inställningsom behovet av rekreationsarealer ökar. en till fortsatt bokskogsdrift. Avsättningen Rena bokskogar, dvs sådana som håller av bokmassaved visar under senare år en minst 7/ 10 bok, torde idag inte omfatta mer gynnsam utveckling som kommer att fortän ca 60 000 ha innehållande omkring 10 sätta in på 1970-talet; men av Skogsägarna milj m“sk. Härtill finns 3--4 milj m“sk i bedöms den dock inte få så starka ekonoblandbestånd med mindre än 7/ 10 bok. miska verkningar att skogsproduktionspla- Trots de minskade arealerna har virkesför- nerna ändras, trots att massavedspriserna rådet av bok stigit sedan 20-talet på grund ökat rätt starkt de två senaste åren. av ändrad ålders- och dimensionssarnman- Den av bokskogsägarna och bokvirkessättning. Förekomster om minst 5 ha (i fall industrin bildade stiftelsen PRO-BOK har av särskilt naturvårdsvärde även mindre bei ett 10-tal år med gott resultat verkat för stånd) omfattar enligt skogsvårdsstyrelsens att popularisera bokvirket, men har nu nedkartläggning ej mer än 37 000 ha. Äldre bok- lagt sin verksamhet, vilken fö knappast påskog avvecklas nu i en takt av minst 800 ha verkat Skogsägarna i deras långsiktiga handper år, varav högst 15 % föryngras med bok lande. eller andra lövträd. Prognoser visar att slut- Skälen för att i tillräcklig utsträckning avverkningsarealema ökar och att andelen bevara bokskogen som landskapselement är bokföryngring kommer att sjunka under flera. Utredningen delar in dem i tre huvud-

och kulturhistoriska, skogen. Det gäller alltså främst att i tillgrupper: vetenskapliga sociala-rekreativa samt skogliga skäl. Ur fredsställande grad kompensera markägarna är det inte minst våta för de företagsekonomiska uppoffringar desvetenskaplig synpunkt bokskogars belägenhet vid gränsen för bok- sa gör genom att bedriva ett kontinuerligt ens utbredning som är intressant. Kultur- bokskogsbruk. För statens egna skogar och historiskt nära förknippad med vissa andra allmänna bör detta ordär bokskogen skogar i våra sydligaste pro- nas genom lämpliga administrativa beslut. landskapets utveckling vinser. De sociala-rekreativa skälen väger För de av vetenskapliga eller starka sociala i de tätbefolkade delarna av Syd- skäl motiverade områdena får i regel inköp tungt sverige, där tillgången på allemansrättslig eller reservatsbildning enligt naturvårdslagen rekreationsmark invånare är mycket tillgripas. De nämnda åtgärderna förutses per liten, särskilt gäller detta Malmöhus län. kunna skydda ca 9 000 ha. För huvudparten Men även mera långväga turisters - svenska av den enligt utredningen skyddsvärda areaoch utländska - intresse av bokskogen len, som ägs av privatpersoner torde den som rekreativt element måste beaktas. Sam- bästa vägen vara att staten träder in och i hället bör också till övriga skäl för bok- förtroendefullt samarbete med ägarna unkunna lägga bedömning- derstödjer bokskogsdriften på lämpligt sätt skogens bevarande en att det vore oklokt även skogspolitisltt mot garanti om långsiktighet i åtgärderna. att låta ett träd med ett mycket värdefullt Det föreslås därför att ett statsbidrag på virke och andra för skogsbruket goda egen- 80 % (till kommuner 50 %) ska utgå till skaper helt utgå ur landets skogsproduktion. anläggande av nya bokbestånd i samband Ca 6000 ha bokskog har idag något med slutavverkning av äldre bokskog och i naturvårdslagen, varav dock speciella fall även till nyanläggning. I anskydd enligt bara ca 400 ha i form av naturreservat, läggningskostnaden får inräknas stämpling resten har ett ofta mycket svagt skydd för för självföryngring, markberedning, eventulandskapsbilden (§ 19). På statsskogama ell behövlig gräsrensning och hjälpplantei domänreservat. En- och en ungskogsröjfinns 180 ha bokskog ring, en plantröjning ligt utredningens inventeringar bör ur ve- ning. Bidrag till röjning i befintliga planttenskaplig synpunkt ca 4 600 ha avsättas och ungskogar ska också utgå. Markägaren som reservat. Sammanlagt anser utredningen får förbinda sig att vårda det uppdragna det vara ett riksintresse att inom den egent- ungskogsbeståndet i 30 år, varefter det för- - Skåne och stora utsätts att beståndet normalt är säkrat för liga bokskogsregionen delar och Halland - bevara fortsatt under resten av omav Blekinge bokskogsdrift bokskogen i den omfattning att den även i loppstiden. Till en början skulle det föreframtiden starkt präglar landskapet. För slagna anslaget Bidrag till bokskogsdrift beatt uppnå detta bör som mål uppställas ett höva uppgå till 550 000 kronor per år. säkerställande av minst 35 000 ha inklusive Förslagen utgår från antagandet att nade vetenskapliga reservaten, dvs en areal turvårdslagens regler samt de möjligheter ungefär motsvarande den som framkommit till ersättningar och bidrag som finns i samvid skogsvårdsstyrelsens kartläggning av stör- band med naturvårdsförordnanden tillämpas re eller bokbestånd. Där- på de mest skyddsvärda områdena och de eljest intressanta med har också markerats grundinställningen speciella stödåtgärderna på övriga områden att utredningen inte begränsats till att till- men de två slagen av åtgärder kan ofta be- »musea1a» synpunkter i frå- höva samverka. Ett nära samarbete mellan godose enbart skogsvårdsorganisationen och naturvårdsgan. De åtgärder som samhället kan vidta myndigheterna samt mellan dessa och skogsfår blir om de föreslagna för att på lång sikt säkerställa bokskog ägama nödvändigt ses mot bakgrund av orsakerna till den på- åtgärderna, som i hög grad bygger på frid v s främst bokskogens villiga åtaganden ska leda till avsett resulgående utvecklingen, ekonomiska underlägsenhet gentemot gran- tat.

l och dess

Utredningsuppdraget. genomförande

l.l Direktiv hällen. Att bevara boken i den sydsvenska landskapsbilden får därför räknas som ett av I motion den svenska naturvårdens ofrånkomliga krav» till 1964 års riksdag av herr Nils

B Hansson (I: 240) hemställdes Vidare framhålls i motionen bl a att ett »att riksdagen i skrivelse till Kungl Majzt gynnande av boken var lättast att åstadkombegär skyndsam utredning om lämpliga åtma på skogar i allmän ägo men att den gärder för bokens bevarande i önskvärd övervägande delen av den svenska bokskoutsträckning i den svenska skogsfloran». gen befann sig i enskild ägo och att det för Motionen var föranledd av de ur främst den enskilde skogsägaren skulle innebära en naturvårdssynpunkt negativa konsekvenseruppoffring att bevara bokskog på grund av na av den alltmer accelererade takten i överdess svaga ekonomi. förandet av bokskog till bestånd med mera Riksdagens Allmänna beredningsutskott lönsamma trädslag och då i första hand tillstyrkte motionen i sitt utlåtande nr 45 gran. Möjligheterna att återinföra boken 1964 och framhöll: skulle vara starkt begränsade bl a på grund

av de stora kostnader som är förenade med »Olika omständigheter, framför allt den f n uppdragandet av bokbestånd genom sådd dåliga lönsamheten för bokskogsskötseln, har

eller plantering jämfört med alternativet att medfört att det redan nu ringa bokskogsbeståndet kraftigt minskar och om inte särskilda åtsjälvföryngra bokskogen. gärder vidtagas i vissa trakter hotar att helt Motionären beskriver bokskogens naturförsvinna. Enligt utskottets mening bör det vara värden sålunda: ett intresse för det allmänna att söka förhindra

en sådan utveckling. Detta ter sig i dagens läge »Ur landskapsvårdens och friluftslivets syn- särskilt naturligt mot bakgrunden av det alltpunkt är det av stort allmänt intresse att boken mer ökade allmänna intresse naturvård och fribevaras på områden, där den äger förutsätt- luftsliv tilldrager sig. Utskottet inser att, som

ningar att trivas. Inget annat trädslag kan där domänstyrelsen framhållit, frågan om lämpliga ersätta den med avseende på vad bokskogen åtgärder för fortsatt eller ökad odling av bok särskilt under vår och höst skänker i sig själv på enskilda marker kan visa sig svårlöst. Detta och genom den rika blomstrande markflora bör dock icke utgöra hinder för att de i motioboken Detta ädla uppammar. trädslag ger nen berörda spörsmålen upptages till prövning» landskapet en lummig sydländsk yppighet med

särpräglade stämningar och skönhetsvärden. Om Utskottet hemställde, boken försvunne, skulle det innebära en utarm-

ning av landskapet utan återvände. Bokens för- att riksdagen med bifall till motion I: 240 i svinnande skulle också innebära en utarmning skrivelse till Kungl Majzt begär en skyndsam av vårt lands fauna och flora, som just i bok- utredning av frågan om lämpliga åtgärder för

skogen utbildat särpräglade växt- och djursam- bokens bevarande i önskvärd utsträckning i den

ll

Detta blev också riksda- och domänverket kartlagt boksvenska skogsfloran. styrelserna gens beslut. skogens aktuella situation och utvecklingstendenser. En frötäktsklassificering av bok- Kungl Maj:t uppdrog i skrivelse den 18. utförts skog i främst Skåne har vidare gel2.1964 åt skogsstyrelsen att i samråd med nom styrelsens försorg. dåvarande statens naturvårdsnämnd verk- åt fil lic Statens naturvårdsverk uppdrog ställa den begärda utredningen. Lennart Lindgren vid avdelningen för ekologisk botanik vid Lunds universitet att göra av bokskogen i en vetenskaplig inventering 1.2 Tolkning av uppdraget för att få underlag för en be- Sydsverige av vilka bokskogar som behöver dömning Enligt det givna uppdraget skulle vi utreda av vetenskapliga skäl och för att få skyddas möjligheterna att »bevara boken i önskvärd ett tillräckligt fylligt urval av olika bokutsträckning i den svenska skogsfloram. Vi skogstyper. har mot bakgrund av de under kapitel 7 (se Vidare har enkäter gjorts bland ett stort s 60) anförda starka skyddsmotiven funnit antal enskilda skogsägare och organisatioskäl att tolka uppdraget så att det gällt inte ner angående de problem som är förknipbara ett »musealt» skydd av exempel på pade med fortsatt bokskogsskötsel. Kommubokskogstyper utan en strävan att bevara ner, Stiftelsen för frituristorganisationer, bokskogen i den utsträckningen att stora de- tidsområden i Skåne m fl har beretts tillfälle lar av det sydsvenska landskapet skall kun- att inkomma med synpunkter angående de na behålla den bokskogsprägel det fortfa- värden man tillmäter bokskogen ur främst rande har. Av en sådan tolkning följer ennaturvårdssynpunkt. att en betydande del av den om bokskogens situation i vissa ligt vår mening Uppgifter snabbt krympande bokskogsarealen borde andra länder har inhämtats genom skriftliga bevaras. bland skogliga myndigheter i förfrågningar Vi har vid våra överväganden i princip bl a Danmark, Väst-Tyskland, Storbritanendast tagit ställning till den rena bokskogen nien och Frankrike. och definierat denna som trädbestånd där Vid sidan av kontinuerliga kontakter virkesförrådet till minst 70 % består av bok. inom ämbetsverkens utredningsgrupp har ett flertal överläggningar skett med enskilda skogsägare, Skåneskog ek. för., stiftelsen 1.3 Utredningsarbetets bedrivande Pro-Bok, domänverket samt skogsvårdsstyrelserna och länsstyrelserna i södra Sverige. I september 1969 anordnades en treda- Efter inledande överläggningar mellan repreoch statens na- i Skåne och västra sentanter för Skogsstyrelsen gars bokskogsexkursion med av ett femtiotal turvårdsverk utfördes vissa specialundersök- Blekinge deltagande att ut- personer representerande myndigheter, forskningar. Åt skogshögskolan uppdrogs reda den vårdade bokskogens produktion ningsinstitutioner, skogsägareorganisationer, träd- bokvirkesförädlare mfl. Under exkursionen och ekonomi i jämförelse med andra (Institutionen för skogs- besöktes ett flertal värdefulla bokskogslokaslag, främst gran ler samt diskuterades problem i samband produktion) samt att ur riksskogstaxeringens aktuella material ta fram vissa uppgifter an- med ett långsiktigt bevarande av bokskog. areal och virkesförråd har genomförts av en gående bokskogens Utredningsarbetet Åt stiftel- inom ämbetsverken. Ordförande (Institutionen för skogstaxering). arbetsgrupp sen Pro-Bokl att på grundval av inom denna har varit byråchef Ragnar uppdrogs och enkäter bland virkes- sekreterare 15.12. befintligt material Hjorth, skogsstyrelsen, förädlarna nuvarande och framtida l969--14.4.197l numera naturvårdsintenbelysa avsättningsmöjligheter för bokvirke. Skogsstyrelsen har dessutom genom skogsvårds- 1 Propagandautskottet för svensk rödbok.

SOU 1971: 71

denten i Blekinge län Lars Bergenudd, sekreterare efter den 14.4.1971 byrådirektör Yngve Bertholdson, skogsstyrelsen. Från naturvårdsverket har medverkat avdelningsdirektör Gunnar Rasmusson, avdelningsdirektör Elis Rydström, byrådirektör Lars Påhlsson och fil lic Lennart Lindgren. Följande personer har anlitats som experter för tillhandahållande av visst material för de olika kapitlen: professor Ingemar Ahlén (avsnitt 2.3, 7.1 och 8.1.2), professor Charles Carbonnier (författare till kapitel 5 och bidrag till avsnitt 7.3), professor Per Friberg (avsnitt 7.2.2, överjägmästare Åke Hedenfalk (kapitel 2 och 6), fil lic Lennart Lindgren (författare till avsnitt 2.2, bidrag till kapitel 7 och 8), fil lic Bengt Nihlgård (avsnitt 7.1.6), professor Tryggve Troedsson (avsnitt 7.1.6) och fáltassistent Etlar Skou (avsnitt 2.1.2.2). De av ett flertal experter lämnade bidragen har i språkligt avseende ej redigerats nämnvärt, varför stilarten kan variera något de olika avsnitten emellan. Till de ovan nämnda experterna och alla övriga som under utredningsarbetet medverkat med informationer och idéer framför skogsstyrelsen och naturvårdsverket ett varmt tack.

SOU 1971: 71

n

2 av boken och ,bokskogens ekosystem Beskrivning

2.1 Boken som skogsträd kan dock nå betydligt högre ålder såvida i den inte drabbas av rötskador.

2.1.1 Kort beskrivning av boken

2.1.2 Bokens formtyper Boken, Fagus silvatica, tillhör familjen Fa-

räknas. Inom bok- 2.1.2.1 gaceae, dit även ekarna Huvudtyper släktet Fagus finns ett tiotal arter varav flerfinns endast en Lindquist (1931) skulle två huvudtalet i Ostasien. I Europa Enligt art, Fagus silvatica. typer av bok kunna särskiljas i Sverige:

Boken är sambyggare, dvs med han- och o den rätvuxna typen: stam medgenomgå-

honblommor individ. Frukterna, ende huvudaxel, slank och rakväxande. på samma förekommande, korbokollonen, är skarpt trekantiga och glän- Sidogrenar sparsamt sande rödbruna. ta, tunna och utgående från stammen i en Bladen är strödda, tvåsidigt vinkel som merendels ligger mellan 60° riktade och spetsigt äggformade, på överoch 90°. Kvistrensning i allmänhet god. sidan friskt gröna och glänsande, på under- 0 den krokvuxna typen: stam sällan med sidan ljusare. bland våra genomgående huvudaxel, oftast svagt zig- Boken är det mest högvuxna av Starkare med sidoädla lövträd. Bestånd med en medelhöjd zagformig. förgrenad 30 m förekommer i Skåne. Enstaka grenarna grövre än hos föregående typ omkring och från stammen i tämligen individer kan nå över 40 m i höjd. Stammen utgående Kvistrensning sämre. är i bestånd som regel rak med högt ansatt spetsig vinkel. krona, se vidare nedan ang formtyper. Fritt Förklaringen till att dessa två typer finns skulle vara att boken invandrat till Skanväxande får boken en lägre ansatt krona. har och sido- dinavien under två skeden: dels en tidig Rotsystemet ytliga kraftiga rötter. Barken är först invandring under boreal och atlantisk tid av gråbrun, glänsande fläckad och vid den krokvuxna typen som från Östeuropa ch slät, blir senare vitgrått spritt sig till de syddanska öarna och sydhög ålder silvergrå. hos västra Skåne, dels en senare invandring un- Blomningen som sker i maj inträffar i be- der subboreal och subatlantisk tid av den fristående träd vid 40--50 års ålder, vid 60-70 års ålder. Goda ollonår mera rakvuxna typen som från Västeuropa stånd Ollonen Danmark inträffar med 5--10 års intervall. via Jylland spritt sig till sydvästra

och faller av samt till Sverige och Norge. Enligt Lindquist mognar i september-oktober i oktober-november. I skötta bestånd till- (1931) skulle den ovan nämnda något mera krokvuxna typen dominera inom Sydvästlåts boken sällan bli äldre än 120 år. Den

skåne (kritkalksområdet), där även vissa spe- I sydvästra Skåne är boken i allmänhet ciella typer som de s k vresbokarna med mera I området något krokvuxen. kring starkt förvridet växtsätt återfinns i spridda Nävlinge- och Linderödsåsarna finns vissa exemplar, medan den rakvuxna typen skulle Det bästa beståndet tämligen goda bestånd. finnas inom återstående delar av Sverige. inom nordvästra och mellersta Skåne finns nära Kulleberga gamla skola (ca 50 ha) vid västra Ringsjöns södra strand. Här har en 2.1.2.2 F rötäktsklassificering mindre del av beståndet klassats som bättre normalbestånd; ett tidigare utvalt plusträd På uppdrag av utredningen gjordes vintern i beståndet har en kvistfri stam på 18 m. 1970 en fenotypinventering av bokföre- Även på Wrams Gunnarstorp, Dragesholm komstema i främst Skåne men även Bleoch Knutstorp finns goda bestånd. kinge och södra Halland i syfte att kartlägga I Blekinge finns den bästa boken på Ryssderas lämplighet för frötäkt. Arbetet inne- bergets östra sluttningar från Gränum i norr bar en aktualisering av det material som till Sölvesborg i söder. På Sölvesborgs stadsinsamlades i samband med uppbyggandet av skogar längs järnvägen, söder om riksväg 15 två fröplantager av bok under 1950-talet, finns ett gott normalbestånd. Här har tidivilket skedde i Föreningen Skogsträdsföräd- ollon gare mycket insamlats till bl a Danlings regi (Ekebostationen). Vid inventering- mark. en gjordes enligt särskilt schema bedöm- I södra Halland vid Dömestorp finns ett ningar av bokbeståndens utvecklingsgrad större bokbestånd av relativt god klass. efter ståndortsförhållanden och ålder, gren- Enligt fenotypinventeringen skulle i förgrovlek, stamform, grenvinkel, förekomst sta hand området inom nordöstra Skåne av barkdragande kvist och grensvulster, över- (Ryssberget-Ivön) och beståndet vid Kulla-

vallningsförmåga och kvistrensning mm. rekommenderas berga kunna för eventuell På grundval av dessa bedömningar kunde Totalt skulle de mest lälnfröanskaffning. bestånden indelas i frötäktsklassema plus- pade frötäktsbestånden omfatta ca 275 ha. bestånd, bättre normalbestånd, normalbe- Det bör slutligen framhållas att man vid stånd, sämre normalbestånd samt minusbeståndsbedömningarna främst tog hänsyn bestånd. Enligt svensk praxis är bedömning- till de synliga kvalitativa egenskaperna och en mycket sträng vilket innebär att plus- att några mera omfattande avvetenskapliga bestånd även av våra vanligaste trädslag är kommebedömningar av materialet ännu ej

utomordentligt sällsynta. Bättre normalbe- skett. vissa försök skulle dock Enligt den stånd och normalbestånd betraktas som gott från formsynpunkt som regel bättre nordmaterial. ostskånska boken ha en något lägre volym- Följande kommentarer kan göras på produktion än den sydvästskånska, som angrundval av det insamlade materialet. ses vara mer formplastisk, dvs lättare ändra Den i särklass bästa boktypen återfinns habitus efter skiftande miljöförhållanden än på Trolle Ljungbys marker på Ryssberget, den nordostskånska som är formresistent kring Ivösjön och på Sölvesborgs stadssko- och vars stamform därför ej påverkas i lika gar. Huvudparten av dessa bestånd har upp- hög grad av yttre faktorer. kommit som självföryngringar på gynnsamma boklokaler. Dessa bestånd anses höra till de förnämsta i norra Europa med hän- 2.1.3 Boken och ståndortsfaktorerna syn till rakvuxenhet och kvalitet. Bestånden kring tidigare utvalda plusträd vid Västanå, 2.1.3.1 Klimatet Leingaryd, Drögsperyd och Klagstorp hör till de bästa. På Ivöns finns ett Boken är klimatiskt nordspets bunden till den del av mindre bättre normalbestånd av hög klass Europa, som har en utpräglad årstidsväxling omgivet av normalbestånd. med relativt frost- och snörika vintrar samt

somrar och som från vege- Trots att boken är anspråkslösare gentnederbördsrika domineras av vinterkala och emot värme än eken är den frostkänsligare tationssynpunkt på grund av den tidigare skottskjutningen sommargröna lövskogar. och Den drabbas därför Boken är bättre anpassad till ett maritimt lövsprickningen. än ett kontinentalt klimat, dock ej till de lättare än eken av vårfrostskador. vid Atlantkusten Det är inte bara oskyddade grodd- och mest maritima områdena kan som drabbas av frosten, utan där en alltför låg sommartemperatur ungplantor, frösätt- ofta äldre träd, även om inte frosten för försvåra blomningen och därmed dessa är lika farlig som för plantorna. Med ningen. varierar hänsyn till bokens frostkänslighet är föryng- Inom utbredningsområdet januari- - 5° och + 5° möjlig endast under medeltemperaturen mellan ringen mångenstädes mellan + 10° skärm. En svår belastning för boken är att samt julimedeltemperaturen 20°. Årsnederbörden varierar mellan blommorna ibland fryser, varigenom periooch + ut- derna mellan ollonåren förlänges. Allt med- 450 och 1500 mm. Bokens naturliga i stort verkar till att bokens naturliga föryngring bredning är därmed given (avsnitt mer eller mindre hindras. 2.5). I Sverige befinner sig boken vid sin och spridning är med hän- Förekomsten av vårfrost är naturligen geografiska nordgräns. Denna när- i inlandet, men är där starkt lokalt för vårfroster vanligast syn till bokens känslighet Denna för den bunden. mast en köldgräns. gräns Råhumustäcke förhindrar värmeutstrålspontana bokens utbredning går från Mönsunder kalla vårnätter och terås vid Östersjökusten via Ökna, Kråks- ning från marken förstärkes därmed frostfaran. Detta kan förhult, Röjdenäs, Vaggeryd, Ulricehamn, Norr hindras genom markberedning. Alingsås, till Uddevalla-Fjällbacka. boken icke med För höstfroster är boken nästan helt okänsom denna gräns uppträder lig. Sträng vinterfrost skadar inte heller bosäkerhet spontan. Det är det kontinentalt kens växtmöjligheter, men kan däremot unpräglade klimatet som sänker gränsen utefter der särskilt kalla och ihärdiga vintrar med Östersjökusten. Boken kan emellertid rätt i klimatiskt minimitemperaturer ned till -- 30° medföra långt norr om nämnda gräns både frostsprickor och stark ökning av bolägen som kulturbestånd nå en gynnsamma och tom sig. kens oäkta kärna, den s k rödkäman. god utveckling självföryngra

I Mälardalen och Roslagen finns således en

del vackra bokbestånd. klimatiska raser. 2.1.3.2 Markförhållandena Boken saknar utpräglade från söder mot norr medför Förflyttning endast av skottskjut- Boken, med sitt relativt djupgående irotsyringa tidigareläggning Detta bekräftas för övrigt av den stem gynnas under svenska klimatförhållanningen. lokala som för bo- den av en lättpenetrerad och näringsrik jord. årligen skottskjutningen, och med en- Därför växer den bäst på lättlera, i synnerkens del sker explosionsartat me- het om marken är kuperad och har stort dast en eller annan dags variation kring deltalet kalkinnehåll. vid tidig eller sen vår. Lättleran bör inte innehålla mer än om- Som tidigare nämnts är boken anpassad klimat. Endast i en sådan kring 20 % ler. Å andra sidan är boken mer till ett maritimt finna mot den känslig för lågt lerinnehåll än de flesta andra klimattyp kan boken skydd som sena vårfroster in- trädslag. Skälet härtill är att volymtillväxten svåra skadegörelse av är starkt beroende av markens innehåll av nebär. Boken trivs därför bäst i närheten milt för tillgängligt vatten, som är kusterna, där klimatet är jämnt och plantorna samt den relativa luftfuktigheten stor. Även störst i lättlera med lagom lerinnehåll.

klimat, tex Även en ordinär moränmark med tillräckvid insjöar i mera kontinentalt ligt lerinnehåll kan under i övrigt goda i sydvästra delen av Småland, kan den dock ståndortsförhâllanden bjuda boken goda trivas väl.

SOU 1971: 71

w- ,o

?Lag

,.

i Wu .å *I v lå r

Boken uppvisar stor formrikedom från kortoch krokvuxna individ till högvuxna och rakstammigu träd.

Figur I. Vresbokar med starkt förvridet växtsåitt i naturreservatet Fr01lsk0gen, Malmöhus låin. Foto: Tor Lundgren, 1966

Figur 2. Pelarsal av bok från östra Skáine. Foto: Arne Sehmitz/N

Figur 3. Mångstammig utmarksbok. Ållskog, Malmöhus Iåin. Foto: Ingemar Ahlén, mars 1965

. . 2 .Is k e n m

c. v.11 8B .mm ti mm..

aaa nnm

GU ...JS .e

Hun

k

PDF.. 4kk dun... b0..u .mye :mn3 005010 Duo .low H..%g nu mm.

e,

b SO a a a

Foto: Lennart Lindgren, 1967

växtbetingelser. Ett djupgående humusinne- Det är också markant hur boken ännu håll kan på sandig mark delvis ersätta ler- håller sig kvar på i terrängen mera markeinnehåll. rade, svåråtkomliga höjder inom Nordskånes På kalkmark blir boken särskilt frisk, får s k risbygd, där barrskogen i övrigt skaffat vit kärna, blir högvuxen, erhåller god form, sig ett fast övertag, liksom i de kuperade defår silvergrå bark och visar god föryngrings- larna av Halland. Från landskapsvårdssynvillighet. På magra, sandiga eller grusiga punkt är detta av stor betydelse. Erfarenmarker trivs den sämre på grund av bris- når boken ofta sin bästa form hetsmässigt tande näringstillgång och torka. På styv på nordostsluttningar. Både fuktighetsförlera, som lätt blir för vattenrik trivs den ej hållanden och ljusmiljö kan antagas medheller bra, även om bokens ungdomstillväxt verka härtill. kan vara god på jordar med högt grundvatten. I äldre bestånd stagnerar emellertid höjdtillväxten och därmed ofta volymtillväx- 2.1.4 Skador på bokskogen ten i motsats till vad som sker hos eken. Av vinden mullblottad eller uttorkad, Boken är väl anpassad till de ekologiska förgräsbunden mark, liksom råhumusmarker är hållandena i Sydsverige och drabbas av beej väl lämpad för bok. tydligt färre kalamiteter än granen. Den är Humuslagrets beskaffenhet påverkar bo- relativt stormfast. Först vid mycket höga kens utveckling. Mineraljordens sammansätt- vindhastigheter av storm- eller orkanstyrka ning, tillgången på vatten och det allmänna fälls boken, särskilt om marken som vid klimatet samverkar i utbildningen av olika stormfällningama i oktober 1967, då ca 900 humustyper under bok. I den verkligt goda ha bokskog totalspolierades i Malmöhus län, bokskogen påträffas ett djupt, luckert lager är uppblött av regn och träden ännu har av mull. Omsättningen sker där så hastigt kronan lövad. I starkt exponerade lägen, säratt löven som täcker marken härrör sig en- skilt på lättare och i bestånd utan jordar bart från det senast gångna året. eget läskydd, kan trädens form starkt för- Brun jordsprofiler med mull påträffas hu- sämras och produktionen nedsättas till följd vudsakligen i Skåne, södra Blekinge och av vindpåverkan. södra Halland. I övriga delar av bokens ut- Boken är också känslig för alltför kraftig bredningsområde (inkl de skånska åsama) stammar i besolexponering. Frihuggna dominerar en jordmånstyp som närmast är ståndskanter mot söder och väster får lätt brunjord men mest en humustyp som utgör brännskador, sk barkbrand. ett mellanting mellan mull och mår. Typiska Viltskadorna kan lokalt vara mycket bepodsoler med välutvecklad mår förekommer svärande. I gräsrika föryngringar, särskilt i endast undantagsvis. planteringar, kan gnagskador av sork vara av stor omfattning. Gnagskador av kanin och hare drabbar stundom även bok av 2.1.3.3 Topografin grövre dimension. Vissa undersökningar utomlands visar att en kraftig nedbetning Det har är de kuperade sagts att boken av självföryngringarna kan ske genom viltet, terrängemas träd. Detta beror inte enbart på särskilt av hjortar. Det har då sannolikt vaatt dessa marker i allmänhet lämnas fria rit fråga om mycket täta viltstammar. Jämfrån uppodling utan också på att boken, fört med de flesta andra lövträdsarter är som är mycket beroende av fuktighetsför- bokkvistarna nämligen lågt prefererade av hållandena och mycket känslig för vårfros- vilda och tama växtätande Boken kan djur. ter, där har gynnsammare betingelser än i därför i allmänhet självföryngras trots ett lågt liggande områden. Boken har sålunda relativt hårt betestryck om övriga faktorer helt dominerat och dominerar fortfarande är gynnsamma härför. Lokalt kan dock nedde skånska åsama. betningen av självföryngringama vålla pro-

blem, tex inom särskilt viltrika delar av ring på kala ytor utan att först anlägga en Söderåsen. förkultur av ett ljusträd som tex lärk eller

Boksköldlusen (Cryptococcus fagi) kan al, såvida inte självsådd av björk, avenbok,

vålla rönn eller hägg kan användas härför. Kostgenom sugande på yngre bokstammar naderna för bokplanteringar blir därför reett slags barktorka med småningom uppstående kräftartade utväxter. lativt dryga. En bidragande orsak till detta

är också de ofta mycket dyrbara stängsel Svampskadoma på bok är som regel av relativt ringa omfattning och drabbar oftast man tvingas sätta upp som skydd mot vilt.

enstaka äldre träd. Det är framför allt svam- Vid självföryngring av bok behövs detta som inte eftersom man då oftast har ett pama Polyporus fomentarius (fnösketickan) regel och Polyporus igniarius (eldtickan) som kan betydligt större antal plantor per ha och därsom leder till trädens för kan tolerera att en viss nedbetning sker. orsaka vissa rötskador Framför allt ekonomiska men även biolodöd. I yngre, täta bestånd kan bokkräftan ibland för att bokskogen bör (Nectria ditrissima) göra viss skada. giska skäl talar därför

självföryngras. I vissa särskilda fall då självföryngring

och då man av olika skäl ön- 2.1.5 Bokens egenskaper som skogsträd omöjliggjorts skar att anlägga ett nytt bokbestånd måste

dock plantering (eller sådd) tillgripas. Så har Boken är ett skuggträd och som sådant har utveck- fallet varit under senare år på vissa stormdet egenskapen att i ungdomsstadiet skadade bokskogsarealer i Malmöhus län las trots mycket ringa ljustillgång. Alltför dock en horison- samt inom några tidigare barrskogsbärande svagt ljus ger huvudaxeln får marker där skogsägaren (Malmö stad eller tell utbredning. En gallring i beståndet främst av naturvårdsskäl velat plantorna att växa uppåt. landstinget)

En genomgående huvudstam av större byta trädslag. utvecklar boken endast om den får Bokens förmåga till självföryngring synes höjd Hos och i slutna bestånd vara växa upp i förhållandevis täta bestånd. på mullmarker fritt ex- direkt proportionell mot pH-värdet hos huträd som redan från början blivit vid muslagret (Lindquist, 1931). På kalkrika ponerade upplöser sig stammen vanligen marker reproducerar sig boken mycket lätt låg höjd i ett antal grenstammar och kronan har stor och når där sitt maximum, medan på marblir lågt ansatt. De yttre faktorerna De ker med pH-värde liggande mellan 4,5-5,0 inverkan på stamformens utveckling. är dock av väsentlig ett gränsvärde nås med mycket svaga reproärftliga egenskaperna duktionsmöjligheter. Ett lägre pH-värde kan betydelse för utbildningen av rak- och krokdock kompenseras genom maskinell markstammighet. att tåla skugga och sam- beredning i det bestånd som skall föryngras. Bokens förmåga kon- Härvid erhålls en ökad omsättning i martidigt kunna beskugga gör den mycket ken samt högre biologisk aktivitet, vilket kurrenskraftig gentemot andra trädarter inom dess naturliga utbredningsområde. På gynnar plantornas utveckling.

kan dock alm, ask och hassel Följande iakttagelser angående förmåga styva lerjordar På till självföryngring inom bokskogens vegetahävda sig väl, tex i Dalby söderskog. marker inom naturliga ut- tionstyper (avsnitt 2.2.2) har gjorts i samsvaga granens bredningsområde, tex i norra Skåne, får band med vegetationsundersökningar (Lind-

boken ge vika för granen. I kuperade om- gren). Det har som regel varit fråga om fullom slutna bestånd där föryngringshuggningarna råden särskilt jordarten är kalkhaltig och ett gott marktillstånd råder är boken ännu ej påbörjats.

tex Kruståteltypen: Självföryngringen av bok det mest konkurrenskraftiga trädslaget, till de skånska åsama. är mycket varierande. Den kan vara mycket på och i anslutning i södra Småland och Ble- Bokens egenskaper som skuggträd gör det god, inte minst men den kan också vara svår att svårt att dra upp nya bestånd genom plante- kinge,

SOU 1971: 71

åstadkomma trots och ljusmarkberedning re förutsättningar för ollonens groning samt huggning. Föryngringsfrågan är naturligtvis minska konkurrensen från gräs och örter. inom denna typ i stor utsträckning kopplad Efter 10--15 år avverkas skärmställningen till mark- och klimatförhållanden. (under förutsättning att föryngringen lyc- Harsyratypen: God självföryngring kan er- kats). Hjälpkulturer kan bli nödvändiga i de hållas. ofta luckiga föryngringama. Härvid används Gulplistertypen: God självföryngring kan ofta gran eller andra barrträd. Den första erhållas. Detta gäller särskilt myskmadra- röjningen görs relativt tidigt för att avlägsna varianten. Inom lundarvvarianten är dock ej önskvärda förväxande individer eller anföryngringsförhållandena sämre. dra trädslag samt för att utglesa beståndet. Skogsbingeltypen: Typen, särskilt dess Den andra röjningen sker när övre höjden ramslöksvariant, visar oftast en svag föryng- nått 6-8 m, dvs vid en beståndsålder av ca ring trots det höga pH-värdet som tyder på 20-35 år beroende på bonitet. Härvid kvaren hög biologisk aktivitet i marken och som lämnas ca 2000 stammar/ha i kronskiktet, enligt tidigare undersökningar skulle gynna motsvarande ett produktionsförband av 2,2 föryngringen. Däremot uppvisar denna typ m. Fram till föryngringshuggningen sker ofta en mycket god föryngring av ask. gallringar med vissa intervaller som varierar med bonitet och skogsägarens tillämpade skötselprogram.

2.1.6 Bokskogsskötsel 2.1.6.2 Skötsel av naturreservat 2.1.6.1 Skötsel av kulturskogarna Skötseln av de naturreservat med bokskog En av orsakerna till bokskogens areella till- vilka föreslås bli avsatta kommer som regel bakagång i södra Sverige är den stora kost- att avvika mycket litet från den konventionaden samt de ibland svåra biologiska nella skötseln pro- av bokskog. blem som är förknippade med dess föryng- Inom i synnerhet mindre reservat av ring. Under 1800-talet erhölls mycket goda främst vetenskaplig karaktär torde det dock föryngringar som en följd av det svinbete bli nödvändigt att i föryngringsskedet avsom bedrevs i de flesta bokskogar. Svinens veckla det äldre beståndet etappvis så att bökande skapade ett gott marktillstånd som dess karaktärsväxter kan finna reträttplatser innebar goda förutsättningar för ollonen att inom reservatet för att småningom kunna gro. De förtärde dessutom nästan all vegeta- vandra in på nytt till de avsnitt där de tidition utom just bokplantoma. Numera får gare förekommit. man söka efterlikna svinens verksamhet Inom andra reservat som ge- vetenskapliga nom maskinell främst markberedning. avsätts för att ge vissa djurarter lämp- Det har inte ansetts falla inom utrednings- liga biotoper, se nedan, kan det visa sig ram att utarbeta särskilda anvisuppdragets lämpligt att ej företa några som helst skogsningar för skötsel av bokskogama. Vi vill vårdande åtgärder. Vi får då en utveckling här endast ge en allmän redovisning för nu mot ett naturskogsstadium som kan vara av tillämpad skötselpraxis (se även Skogssköt- stort värde för forskningen men även av inselanvisningar utarbetade av Skåneskog och tresse för allmänheten. Det blir dock sannoskogsvårdsstyrelsema i Skåne 1970). likt fråga om relativt begränsade arealer med I samband med ollonår vilka inträffar reservat dylika där inga vårdåtgärder kommed upp till 10 års intervall sker en föryng- mer att företas. ringshuggning i det ca 100-åriga beståndet. Inom reservat av främst social karaktär Härvid tas ungefär hälften av virkesförrådet kommer skötseln av bokskogen i stort sett ut. Före avverkningen sker ofta en maskinell att överensstämma med den konventionella. markberedning i beståndet för att skapa bätt- Ett överhållande av vissa träd eller bestånd

SOU 1971: 71 19

kan dock variant med såväl kruståtel som harsyra och över den optimala omloppstiden bli aktuellt. som står den senare typen nära. Under speciella kan blåbärsris eller omständigheter mossor dominera. - en översikt har sin huvudsakliga ut- 2.2 Bokskogens vegetation Kruståtel-typen bredning i de norra delarna av det svenska med 2.2.1 Allmänt bokskogsområdet på ett markunderlag urbergsmorän, fattigt på växtnäringsämnen. I Skåne förekommer typen förutom i norr, Tidigare har den svenska bokskogsvegetatio- - Södernen undersökts och beskrivits av professor huvudsakligen på de stora åsama I dessa arbeten behandlas åsen, Linderödsåsen, Hallandsåsen och Ryss- Bertil Lindquist. även bokskogarna i framför allt Danmark berget. men även i England och Norge. I anslutning till bokskogsutredningen har i naturvårds-

verkets av svensk 2.2.2.2 Harsyra (Oxalis acet0seIla)-typen

regi en ny undersökning bokskogsvegetation genomförts. Inventeringoch är den dominerande arten. Inom en omfattar Skåne, Blekinge, Halland Harsyran inalles ca 500 undersökta bok- områden med denna typ får örter större be- Småland, gräsartade arter spelar mindre roll. skogspartier. Nedanstående presentation byg- tydelse, Skogsviol (Viola riviniana) är ofta en framger på resultaten av dessa inventeringar. trädande art. Under vissa förhållanden kan andra arter dominera tillsammans med har- 2.2.2 Bokskogens vegetationstyper såsom ekbräken syran, (Lastrea dryopteri), lundgröe (Poa nemoralis) eller tandrot (Den- Fyra vegetationstyper kan urskiljas: har en ganska taria bulbifera). Harsyra-typen Kruståtel (Deschampsia flexuosa)-typ men förekommer inom splittrad förekomst, Harsyra (Oxalis acetosella)-typ hela utbredningsområdet för bok. I Skåne är Gulplister (Lamium galeobdoløm-typ särskilt vanlig på åsarnas sluttningar. typen

Skogsbingel (Mercurialis perennis)-typ Kravet på markunderlag är för denna typ,

De motsvarar var sin av vad man i nutida större än liksom särskilt för de två följande språkbruk brukar beteckna som ekologiskt för kruståtel-typen. ekosystemtyp och är sålunda inte karakteriserade enbart genom sin speciella flora utan i lika hög grad genom sina speciella faunis- 2.2.2.3 (Lamium gale0bd0lon)- Gulplister tiska särdrag, sina speciella markformer etc. typen

2.2.2.1 Kruståtel (Deschampsia flexuosa)- I denna typ saknas många av de arter som karaktäriserar kruståtel-typen eller är i varje typen fall mycket ovanliga. I stället tillkommer en med föregående Det Denna typ är mycket fattig på växtarter. Ve- rad arter jämfört typer.

är framför allt gulplister, lundarv (Stellaria

getationstäcket på marken är ofta fragmen-

tariskt eller saknas helt. Örter är ovanliga, nemorum), myskmadra (Galium odoratum) arter och lundslok (Melica uniflora). Det är också

gräsartade växter dominerar. Vanliga är blåbärsris (Vaccinium myrtillus), skogs- dessa fyra arter som får sätta namn på de s k varianter som det är nödvändigt att dela

stjärna (Trientalis europaea), pillerstarr (Carex pilulifera), vårfryle (Luzula pilosa) och upp typen i:

som dominant, kruståtel. Gulplister (Lamium galeobdolom-variant

Denna kan ha ganska olik- Lundarv (Stellaria nemorum)-variant

bokskogstyp artat utseende, från nästan avsaknad av ve- Myskmadra (Galium 0d0ratum)-variant

över ren kruståteldominans till en Lundslok (Melica unifIora)-variant

getation,

SOU 1971: 71

I gulplister-varianten samdominerar oftast råden med urbergsmorän och därmed lågt harsyran. Som helhet är varianten ganska kalkinnehåll och som tidigare nämnts en fattig på arter jämfört med de andra i typen begränsad tillgång på mineralnäringsämnen. ingående varianterna. Gulplister-varianten är Jordmånstypen är oftast ett mellanting melhelt bunden till Skåne, där den är ganska lan och - ibland kallad podsol brunjord jämnt spridd över landskapet. I anslutning podsoloid. Välutvecklade podsoler, som antill åsarna är förekomsten bunden till slutt- nars karaktäriserar urbergsmoräner, är mycningar. ket sällsynta, vilket säkert har en historisk Lundarv-varianten kan ibland domineras förklaring i ett annat markutnyttjande tiav hallon eller hässlebrodd (Milium effusum) digare. om skogen blir utglesad. Denna variant är Harsyra-typen är knuten huvudsakligen inte särskilt vanlig och har sin huvudsakliga till urbergsmoränema, men visar nästan allutbredning i den sydvästra halvan av Skåne. tid upp en brunjordsprofil. Myskmadra-varianten är koncentrerad till Gulplister-varianten återfinns huvudsaklide södra och östra delarna av Skåne. I Hal- gen inom områden med högt eller medelmåtland finns en förekomst på Hallandsåsens tigt innehåll av kalk, men kan ibland förenordsluttning och i Blekinge förekommer komma på urbergsmorän. I det senare fallet den utefter kusten. förekommer den i sluttningar där man får I lundslok-varianten kan artrikedomen lokalt avvikande såsom förhållanden, högt vara ganska stor. Särskilt väl tycks den ut- grundvatten och sippervatten, vilket förmodvecklas i vissa vindexponerade skogar med ligen bidrar till en större tillgång på mineralgod ljustillgång. Lundslok-varianten har en näringsämnen. utbredning liknande den för myskmadra- .Lundarv-varianten är mera bunden till varianten. kalkrika jordar, även om .markreaktionen (pH) alltid är jämförelsevis låg. Myskmadraoch lundslok-varianterna är nästan alltid ut- 2.2.2.4 Skogsbingel (Mercurialis perennis)- bildade på kalkrikt underlag. Den förra typen tycks dock föredra sandigt och den senare lerrikare material. _ Kruståtel-typens arter saknas helt och karak- är helt bunden till Skogsbingel-typen jortärsarterna för de två övriga typerna före- dar med kalkhalt och också hög vanligtvis kommer endast sparsamt. I stället dominehögt grundvattenstånd. rar skogsbingel och ramslök (Allium ursinum) mycket sparsamt. Även här är det motiverat att göra en uppdelning i varianter, 2.2.4 Allmänna synpunkter på svensk dominerade av respektive skogsbingel och/ bokskogsvegetation eller ramslök. Typen som helhet är mycket sparsamt På traditionellt sätt kan man indela bokförekommande och i huvudsak bunden till skogsvegetationen även i hedbokskog respekde södra delarna av Skåne, tex i Fyledalen tive Som räknas ängsbokskog. hedbokskog och norr om Vombsjön. endast kruståtel-typen. Övriga tre typer tillhör ängsbokskogen. Jämförelser kan göras med den bokskogs- 2.2.3 Vegetation-markförhållanden vegetation som finns i de mellaneuropeiska bokskogarna. Kruståteltypen är där inte sär- Undersökningar har visat att det finns ett skilt vanlig, annat än i norra Tyskland. Harklart samband mellan bokskogstyper och har knappast syra-typen någon motsvarighet markförhållanden. Markens innehåll av kalk i bokskogarna söder om Östersjön. Gulplis- (kalciumkarbonat) kan därvid tas som jäm- ter-typen däremot är mycket liksom vanlig förelse. Kruståtel-typen är bunden till om- Redan i Danmark är skogsbingel-typen.

än i Carabus intricatus och Abax ater som anskogsbingel-typen betydligt vanligare Sverige. Sverige är ett utpostområde för bok- träffats på ett fåtal lokaler i sydligaste

skog i Europa. Detta visar sig också i vege- Sverige. tationens sammansättning, såväl kvalitativt Stammarna av hundraåriga eller äldre bosom kvantitativt. Några exakta motsvarighe- kar vhar ofta en epifytflora av alger, lavar torde därför och mossor samt en därav beroende, huvudter till våra bokskogsekosystem eller an- nattaktiv fauna av gråsuggor, tveinte finnas vare sig i Mellaneuropa sakligen norstädes. stjärtar, spindlar, molluscer m m.

2.3.2 Vertebraterna

253 Bokskogens fauna - en översikt I likhet med vad som gäller för evertebratfaunan är de flesta av bokskogens Vertebra- 2.3.1 Evertebraterna ter ej strikt bundna till bok eller bokskog. I realiteten kan dock den miljö som boksko- De flesta djurarter som lever i bokskogen bundna till arten bok. Sålunda gen utgör vara det enda alternativet för en är ej strikt att av 372 arter av bark- rad högre djurarter i en trakt, tex hackanger Palm (1959) och vedinsekter som anträffats på bok i Syd- spettar, glada, rastande bergfinkar osv, varfunna för försvinnandet av bokskog, i synnerhet sverige är endast 16 arter uteslutande Av två arter, den äldre skogen, är allvarligt även med på bok. dessa anses endast Cicones och bokborren hänsyn till vertebratfaunan. variegatus (Ernopotill Jämfört med den blandade lövskogen är rus fagi) vara helt bundna bok, övriga trädarter. den likåldriga bokskogen faunistiskt sett förekommer i utlandet på andra Sedan finns det åtskilliga arter som före- mycket fattigare. Bokskogen är dock på flera trädesvis sätt värdefullare för faunan än vad grangår på bok. täta A Av de arter som ej är strikt bundna till skogen är. De föryngringarna utgör bok men företrädesvis förekommer i bok- minst lika bra skydd för hjortar och rådjur som granföryngringarna. Dessutom brukar skog finns det några som på grund av den moderna blivit mycket säll- de nästan alltid ha en viss markvegetation, skogsskötseln synta. Rosalia alpina, som finns bl a -i höga i synnerhet om småluckor bildas, och ej sälstubbar av avblåsta träd, har gått starkt till- lan kommer flera andra trädslag upp såsom baka på kontinenten. Arten är funnen i Sve- björk och ek. Bokföryngringen ger åtskilligt av 1800-talet. Leptura scutel- med föda för växtätande djur. Den gamla rige i början lata är en blombock som går på grova, röt- bokskogen kan vara ganska steril och sakna skadade bokar och som nu endast finns kvar såväl snårskikt som markskiktsvegetation. Elater rufipennis är en Dock förekommer ur viltsynpunkt värdefulpå ett fåtal lokaler. i lare typer tex med kruståtelmatta eller med knäppare som lever på vitmurkna bokar, omkullfallna stammar etc. Med hänsyn till örtflora och ett skikt av lövbuskar. På våren före lövsprickningen utgör vitdessa skalbaggar jämte flera andra sällsynta rotstockar och skott och därefter arter som kan förekomma i bokskog, tex sippans Dorcus Lucanus cervu-s, även bladen en mycket viktig näring för råparallelopipedus, kan oftast sägas att det är tillgången på djuret. Dansk viltforskning har påvisat ett med döende och nedfallna samband mellan andelen bok i skogsarealen gammal skog träd som är särskilt betydelsefull. och avkastningen av rådjur, något som möj- Markföman i en bokskog en myc- ligen kan tillskrivas Vitsippans betydelse utgör ket specifik miljö med en särpräglad fauna- (Strandgaard, munt). Bokollonen är betydelsammansättning. Bland de intressantaste ar- sefulla för många djur men är tillgängliga förekommer i boksko- vid en årstid då ingen födobrist anses företer som företrädesvis gens markskikt kan nämnas två jordlöpare, ligga för rådjuren.

SOU 1971: 71

Under bokollonår besöks den gamla bok- pansion inföll under folkvandringstiden då skogen av bergfinkar. Flockar på hundra- tidigare uppröjda arealer övergavs varigetusentals fåglar kan förekomma. nom boken fick möjlighet att invadera de Under häckningstiden är småfågelfaunan öppna markområdena. Boken blev då det mycket rikare i bokskog än i granskog. Så- dominerande trädslaget i Danmark-Skåne väl på marken som i lövverket är insektlivet varifrån den vandrade norrut till Mälarstundom rikt, åtminstone jämfört med för- dalen. hållandena i en granskog i södra delen av Bokens naturliga har därefter nordgräns vårt land. Fågelfaunan blir avsevärt rikare förskjutits mot söder och sydväst. Den har om bokskogen tillåts bli riktigt gammal så helt försvunnit från Gotland och Öland samt att murknande och ihåliga träd förekommer. till största delen även från östra Småland, Fler hålbyggare kan då häcka i skogen och norra och mellersta Götaland. Bokens tillmiljön blir gynnsammare för hackspettar. I bakagång inom dessa områden kan till stor en dansk undersökning (Joensen 1966) av del tillskrivas människans åtgärder: pottaskefyra lövskogsområden, alla dominerade av bränning, skogsbete, uppodling, bebyggelsebok, utgjordes ett område av icke rationellt samt ved- och utveckling stäverhuggning. skött, gammal, olikåldrig skog med mer än Granen som framträngt från norr har också ZOO-åriga bokar. De övriga var tre typiska, bjudit boken hård konkurrens. välskötta bokskogsområden i olika successionsstadier (140 år, 75 år och 20-35 år). Fågeltätheten var i respektiva område ca 2.4.2 Skåne 1 500-l 000, 900-800, 600 och 730 par/ kmg. Undersökningen visar klart hur den ur Efter expansionen omkring 500 e Kr skedde skoglig synpunkt vanskötta och överåriga en minskning av bokskogsarealen i samband bokskogen ur faunistisk synpunkt är långt med bysamhällets under tiden 900 uppkomst överlägsen den rationellt skötta. -1200. Klimatförsämringen på 1200-talet Förekomst av gamla bokar är sålunda medförde en ny expansion för boken. Maxivärdefull för hålbyggare men även för hack- mum skulle ha nåtts omkring år 1500. En spettar och andra fåglar som lever av bark- tillbakagång har härefter skett. och vedinsekter. De gamla bokarna är också Tillkomsten av de skånska godsen som viktiga boträd för rovfåglar, i Skåne främst till 1100-talet går tillbaka kom att spela en glada och ormvråk. Åtskilliga rovfågelpar mycket stor roll för det skånska landskapet anses ha försvunnit på grund av att den och bokskogens bevarande. Godsen grundgamla bokskogen gallrats eller slutawerkats. lades inom markområden som inte ingick i byalag, dvs som regel obebodda områden på gränsen mellan skogsbygd och utmarker, 2.4 Bokens invandring och utvecklings- oftast i anslutning till de skånska horstarna historia t ex Söderåsen, Linderödsåsen och Romeleåsen. På dessa utmarker och allmänningar 2.4.l Allmänt fanns boken redan som ett starkt inslag och gynnades av de nya markägama, adeln, ge- Genom analys av pollendiagram har kunnat nom betesfred och viss skogsvård. Bokskokonstateras att boken invandrade till Sverige garna kom nu framför allt att bli jaktparker strax före bronsåldems början, dvs under på godsen men hade genom ollonproduktiomitten av den subboreala tiden (3300-300 nen även stor betydelse som foderplats för f Kr). Dess expansion gick till en början svinen. Svedjning, skogsbete, överavverklångsamt för att sedan skjuta fart i samband ningar för att tillfredsställa behovet av med en kraftig klimatförsämring strax före brännved samt virke till tunnbinderiindu- Kristi födelse. En ny stark utvidgning av strin, trankokning, och pottaskesaltsjudning dess areal skedde ca 500 e Kr. Denna ex- beredning var dock faktorer nedbrytande

som kulminerade under 1700-talet och bör- europeiska delen av Sovjetunionen, östra Under 1900-talet har se- delarna av Polen, Ungerns och Rumäniens jan av 1800-talet. dan överförandet södra samt av bokskog till granskog stäppland, Spanien, Portugal blivit det största hotet mot bokskogens Irland. framtid. Klimatet och människans åtgärder sätter gräns för bokens utbredning i Europa. Vårfrost, låg sommartemperatur samt sommar- 2.4.3 Blekinge torka inverkar negativt på bokens frösättning och därmed spridningsmöjligheter. Nordkulminerade under gränsen betingas av vårfrost, västgränsen i Bokskogens expansion l600-talet. Pottaskebränning och svedjning Storbritannien av låg sommartemperatur, under 1700-talet och början av 1800-talet sydgränsen av sommartorka samt östgränsen medförde dock en nästan fullständig utplå- av vårfrost och sommartorka. ning av bokskogarna. Mot slutet av 1800- De största förekomsterna av bok återtalet återvann bokskogen dock en del av finns på Balkan, i Frankrike och Tyskland sina förlorade domäner främst genom själv- (tabell 3: l i kapitel 3 över bokskogsarealen föryngringar på utmarksområden. Ett över- i några europeiska länder). förande av stora arealer av dessa bokskogar I Danmark förekommer boken spridd i till granskog har skett under 1900-talet. hela landet utom i västra Jylland, där markförhållandena är olämpliga för boken. I Norge finns bok huvudsakligen endast inom 2.4.4 Halland ett mindre område väster om Oslofjorden.

Boken fanns i Halland redan under subboreal tid. Vid mitten av 1600-talet var bok- 2.5.2 Sverige skogen den vanligaste skogstypen. En stark tillbakagång skedde från och med början av 2.5.2.1 Allmänt 1800-talet då markägarna fick fri dispositionsrätt över sina bok- och ekskogar. Bok- Bokens svenska utbredning är sydlig och skogens relativa andel i förhållande till gran- västlig (se fig 6 samt kartbilagor). Dess utskogen har därefter sjunkit stadigt i takt med bredningsområde brukar indelas i tre regioskogsplanteringama på ljunghedsområdena. ner (Lindquist 1959): det södra bokskogsområdet, omfattande större delen av Skåne, sydvästra Blekinge och västra Halland till 2.4.5 Södra Småland trakten av Varberg; bok-granskogsområdet, omfattande större delen av Blekinge, norra Enligt pollendiagram kulminerade boken Skåne, södra Småland och östra Halland under 600-900 e Kr. Härefter följde en samt en mindre del av Västergötland och tillbakagång. Denna förorsakades av män- Bohuslän; bokens utpostområde, omfattande niskans åtgärder, jämför ovan, och inföll spridda bokförekomster norr om bok-granungefär samtidigt med granens invandring skogsområdet. Bokens nordgräns (enligt norrifrån. Liljebäck 1959, en 5--10 mil bred gränszon) går ungefär från trakten av Mönsterås via Virserum, Vaggeryd, Ulricehamn, Alings- 2.5 Bokskogens utbredning ås, Uddevalla, Munkedal till Fjällbacka. Norr därom finns dock ett tjugotal före- 2.5.1 Europa komster av spontan bok. I södra bokskogsområdet finns de största Som framgår av fig 5 förekommer boken sammanhängande bokbestånden. Före grani hela Europa utom Finland, större delen av skogsexpansionen dominerades skogsbilden

, /\ .. / / / /\ \\ ø/ u // \ ”/ 3 / //k /f g

/ E.*// 1

#3/ \ 1,/

/ J1

5:/ .\

z $(\\ \

3 - I se \\\ . Xê a I . q

3 \ ____ f, -vu-xx s: -_

. _ U ”

8.. “lä” \

o . ç-u.

p*

i _1.-.\_ xw .N \ I ä_ , bg

s § › X

så?”

LL. -i 3 -

:a - 2 \

e J U

x _° .a _ w -.___\_› _âä-â \ WW o . “\*c -r

.q .\\\ 1

.s , \5““ 9 °

3. K?

I ° få v: /

;ÄN g

8 I / \

u

g

: . 0 2 ,- 3 . I 2 å

us ä . . . / / / m - - §5 I/ › . (v. l/

l

“ / a w

w

s u»

å »

R á 2

Figur 5. Bokskogens utbredning i Europa. (Hjelmqvist, H. Studien über die Abhängigkeit der

Baumgrenzen von den Temperaturverhältnissen, Lund 1940).

00 l0 .v00

m0 ZZ?

DSDBNHMRM

Figur 6. Schematiserad karta över bokskogens utbredning i Sverige enligt skogsvårdsstyrelsemas kartläggning 1967-68. Gränsen mellan den egentliga bokskogsregionen och utpostområdet (en- - - - - -) Nordgränsen för det södra bokskogsligt Lindgren 1970) är streckmarkerad ( området (enligt Lindquist) är punktmarkerad ( . . . . . .). (Lindgren, L. Beech Forest Vegetation in Sweden - a Survey. Botaniska Notiser, 1970)

na finns i anslutning till de helt av boken i denna region. I bok-gran- där, på eller finns mindre bokbe- skånska åsarna, dvs Romeleåsen, Lindeskogsområdet spridda stånd samt bok insprängd i bestånd av andra rödsåsen, Söderåsen, Hallandsås, Nävlingeträd. Granen det dominerande träd- åsen och Ryssberget samt sjöarna i södra utgör slaget. I bokens utpostområde finns enstaka respektive nordöstra delarna av landskapet.

och ofta från varandra lig- I Malmöhus län är det framför allt de spridda långt rikaste - Söderslätt gande förekomster. Enligt Lindgren (1970) jordbruksbygderna kan bokskogens utbredning indelas i två om- samt området mellan Malmö och Hälsingsamt - som saknar nämnvärda bokföreråden: det egentliga bokskogsområdet borg komster. I Kristianstads län finns ej heller bokens utpostområde (se fig 6). delarna bokskogar i de mest uppodlade Ãngelholmsslätten, Kristianstadsslätten samt 2.5.2.2 Skåne delar av Österlen. I norra delen av länet är

Av kartbilagorna framgår att de största boken ej beståndbildande i större omfattning återfinns i utan förekommer mestadels insprängd i svenska bokskogsförekomsterna Skåne. De mest betydande koncentrationer- blandbestånd med barr- eller lövträd.

2.5.2.3 Blekinge I Blekinge har bokskogen en västlig utbredning med de största förekomstema på Ryssberget, Listerlandet samt ett område norr om Karlshamn. Ryssberget har för övrigt fortfarande de största sammanhängande bokskogsarealerna i Sverige. Boken förekommer dock i hela landskapet insprängd i relativt stor omfattning i barr- och lövbestånd.

2.5.2.4 Halland I Halland finns de största bokskogsförekomstema inom sjöområdet öster om Varberg med totalt ca 700 ha samt på Hallandsås. Dessutom förekommer spridda bokbestånd i hela östra delen av länet med de största rena bokskogarna öster och norr om Halmstad.

2.5.2.5 Kronobergs län

Bokskogen upptar en relativt ringa areal och har en västlig utbredning med koncentration till vissa större sjöar, i vilkas omgivningar lokalklimatet är lämpligt för boken.

2.5.2.6 Övriga län I övriga län, dvs inom bokens utpostområde, förekommer ytterst få större bestånd. De spridda bokbestånden återfinns som regel vid sjöar.

Norr om utpostområdet för bokens spontana utbredning finns inte så få planterade eller sådda bokbestånd upp till och med Mälar- och Hjälmarlandskapen.

3 i Sverige och Europa

Bokskogstillgångar

skrift, 47: 518-548, l962).Trots vissa svag- 3.1 Europas bokskogstillgångar heter i det ca tio år gamla materialet, som

ett helt aktuellt hämtats från många olika källor med varie- Stora svårigheter att finna rande definition av begreppet bokskog, torde statistiskt material i fråga om bokskogstill- FAO:s in- det dock ge en ungefärlig bild av Europas gångarna i Europa har förelegat. ternationella statistik särredovisar bokskogstillgångar (tabell 3: 1). skogliga om de olika lövträd- Totalt redovisas en bokskogsareal av nämligen ej uppgifter i skilda länder. 14,61 milj ha. Härtill kommer 2,5 milj ha artema En samlad redovisning av Europas bok- i den europeiska delen av Sovjetunionen.

Niels Hälften av skogsarealen i Europa exkl Sovskogstillgångar ges dock av professor K Hermansen Skovforenings Tid- jet upptas av lövskog, en fjärdedel härav är (Dansk

bokskog. De största bokskogsarealerna finns i tre

skilda områden med totalt tre Tabell 3:1. Bokskogsarealerna i milj ha i geografiskt

några europeiska länder (ur Dansk Skov- fjärdedelar av Europas bokskogsareal:

47: 1962) a. Karpaterna med en totalareal av 3,6 forenings Tidskrift, milj ha bokskog varav Rumänien 1,9 milj

ha, Ukraina 0,7 milj ha, Polen 0,3 milj ha

Jugoslavien 4,40 och Tjeckoslovakien 0,7 milj ha. Rumänien 1 ,92 Adriatiska havet med en totalb. Vid Frankrike 1,71 areal av 4,6 milj ha bokskog varav Jugosla- Västtyskland 1 ,44 Italien 1 ,23 vien 4,4 milj ha och Albanien 0,2 milj ha.

Tjeckoslovakien 0,70 c. I Västeuropa med en totalareal av 3,2

Spanien 0,5 8 varav 1,7 milj ha i Frankmilj ha bokskog Polen 0,34 rike och 1,5 milj ha i Västtyskland. Ungern 0,32 Sveriges relativa andel av den europeiska Österrike 0,30 0,29 exkl Sovjetunionens, är en- Bulgarien bokskogsarealen, Östtyskland 0,27 dast ca fyra promille. Danmarks relativa Schweiz 0,25 andel är obetydligt större än Sveriges. Bok- Grekland 0,25 dock en framträdande roll i Albanien 0,19 skogen spelar Storbritannien 0, l 5 det danska skogsbruket eftersom den upp-

O, 10 tar ca 20 % av totalarealen skogsmark samt Belgien-Luxemburg Danmark 0,09 mer än hälften av Iövträdsarealen; jämför Sverige 0,08 värdena för Malmöhus län i tabell 3: 2.

SOU 1971: 71

Tabell 3:2. skogsmarkens fördelning på ol ika beståndstyper i södra Sverige enligt riksskogstaxeringen 195 8-673

Barr- Ek o övr Björk o Barrbl lövbl ädel löv- övr löv- Total Granskog Tallskog skog skog Bokskog* skog skog Kalmark skogsmarks- 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 areal Län ha % ha % ha % ha % ha % ha % ha % ha % 1000 ha

K 53 30 9 5 20 11 52 29 9 5 12 7 15 8 10 5 180 L 64 23 28 10 22 8 55 20 30 11 14 5 46 17 15 6 274 M 19 27 4 6 1 1 5 7 15 21 7 10 14 20 6 8 71 N 57 26 35 16 21 10 47 22 8 4 8 3 25 12 14 7 215

Sza 193 26 76 10 64 9 159 22 62 8 41 5 100 14 45 6 740

1 i tabellen motsvarar närmast värdena för 1962. Uppgifterna 9 Bokskog definieras enl riksskogstaxeringen som bestånd där virkesförrådet består av bok och/ eller avenbok till minst 70 %.

Tabell 3: 3. Bokskogsarealens fördelning på lä n och fastighetstaxeringsområden enl riksskogstaxeringen 1964--68.1

Län Fastighetstaxerings- K” L M N* EFGHOP område inom resp län % 1000 ha % 1000 ha % 1000 ha % 1000 ha % 1000 ha

1 18 1,4 26 7,5 24 3,6 26 2,0 2 47 3,6 24 7,1 39 5,7 26 2,0 3 35 2,7 50 14,5 37 5,4 48 3,8

Summa 100 7,7 100 29,1 100 14,7 100 7,8 100 3,33 Proc andel 12,3 46,5 23,5 12,5 5,3 Total areal 62 600 ha

1 Värdena i tabellen kan närmast hänföras till taxeringsperiodens mitt, dvs till 1966. “ Fördelningen på fastighetstaxeringsområden i K och N län mycket osäker. 3 Arealen för EFGHOP län är osäker.

3.2 Bokskogsarealen i Sverige* i Kristianstads län samt 1/5 i Blekinge och

Hallands län. För hela riket gäller att knappt 3.2.1 Allmänt om skogsmarkens fördelning en tjugonde] upptas av ren lövskog. på beståndstyper i södra Sverige

Bokskogarnas andel av den totala skogs- 3.2.2 Bokskogsarealen fördelad på län och arealen är störst i Malmöhus län (21 %), fastighetstaxeringsområden därefter i Kristianstads län (11 %), Blekinge län (5 %) samt Hallands län (4 %), (tabell Kristianstads län hyser nästan hälften av 3: 2). I övriga län inom bokens naturliga utbokskogsarealen, Malmöhus län nästan en bredningsområde upptar bokskogen mindre fjärdedel, Blekinge och Hallands län varän 1 % av skogsarealen. Av den totala dera ca en åttondel samt övriga län tillsamskogsmarksarealen i riket på 23,5 milj ha mans ca en tjugonde] (tab 3: 3). Den största upptar boken knappt 0,3 %, dvs en yta av ca 6 kvadratmil. Totalt omfattar rena lövskogar ca hälften 1 Vid läsning av detta avsnitt bör ihågkommas att årligen 600-800 ha bokskog omföres till av skogsmarksarealen i Malmöhus län, l/ 3 granskog. Jfr kapitel 4.

Tabell kart- 3: 4. Bokskogsarealens fördelning på olika län enligt skogsvårdsstyrelsemas läggning 1967-68.

Län E1 F1 G1 H1 K” L* M2 N” O* P1 Summa

Arealiha 60 295 440 30 4700 22 100 9420 2455 185 60 397453

1 Arealen består till största delen av bestånd 5 ha. 2 Arealen består till största delen av bestånd 5 ha; i M och N län har dock även ett stort antal bestånd 5 ha medtagits då de ansetts ha stor betydelse för landskapsbilden. 3 Enligt de utvecklingstendenser som beskrivits i kapitel 4 torde denna areal nu ha nedgått till ca 37 000 ha.

bokskogskoncentrationen återfinns inom fas- En jämförelse (tabell 3: 5) mellan de arealtighetstaxeringsområde 3 i Kristianstads län uppgifter som riksskogstaxeringen redovisar dvs i huvudsak runt sjöarna nordost om och den av skogsvårdsstyrelsema kartlagda Kristianstad arealen ger en antydan om bokskogarnas be- (se kartbilaga). ståndsstruktur i de olika länen. I Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län finns bokav bokskogama till större bestånd. En- 3.2.3 Kartläggning skogen koncentrerad 1967-68 ligt instruktionen för kartläggningen skulle som tidigare framhållits i huvudsak endast På uppdrag av bokskogsutredningen kart- bestånd större än 5 ha medtas vid kartlägglade skogsvårdsstyrelserna 1967-68 bok- ningen i dessa län. I övriga län finns boki Östergötlands, Jönköpings, Kro- skogen till största delen som ett stort antal skogarna nobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, mycket små bestånd, vilka det av praktiska Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus skäl varit omöjligt att fullständigt kartlägga. samt Älvsborgs län. Vid kartläggningen med- Det bör för övrigt uppmärksammas att riksendast bestånd vars virkes- skogstaxeringens värden avser 1962 dvs togs i princip förråd till minst 70 % bestod av bok. Arbe- drygt 5 år tidigare än den här behandlade tet utfördes genom fältinventeringar samt kartläggningen. med hjälp av flygbilder och annat kartma- Kartläggningen av bokskogama finns reterial. Bestånden lades i allmänhet in på dovisad på två översiktskartor (se bilagor). kartan i skala 1:50 000 i de Den ena av dessa med bestånden ytriktigt topografiska län där denna fanns, i övriga län på general- inlagda är i skala 1 : 250 000 och omfattar stabskartan i skala l : 100 000. Skåne och Blekinge, dvs det egentliga bok- För i Kronobergs, Ble- skogsområdet. Den andra kartan med bekartläggningen Malmöhus och Hal- stånden markerade med storlekssymboler är kinge, Kristianstads, lands län gällde att i princip skulle endast i skala 1 :500 000 och omfattar Östergötbestånd större än 5 ha medtas. Bestånd med lands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, mindre areal skulle dock kartläggas om de Hallands, Älvsborgs samt Göteborgs och hade betydelse för landskapsbilden eller Bohus län. hade andra naturvårdsvärden. I övriga län Tabell 3:5. Av skogsvårdsstyrelsema kartdär boken finns i spridda bestånd av oftast (tabell 3: 4) i procent av areal även förekomster lagd areal bokskog obetydlig medtogs arealen enligt riksskogstaxeringen 1964-68 på endast 1 ha, stundom även mindre. (tabell 3: 3). Syftet med kartläggningen var att få en uppfattning om bokskogarnas geografiska Län K L M N EFGHOP Totalt och struktur för att härigenom få spridning i fråga om Areali ett underlag för bedömningen procent 61 76 64 34 31 63 deras skyddsvärde.

Tabell 3: 6. Bokskogsarealen fördelad länsvis på ägargrupperl enligt riksskogstaxeringen 1964_68.

Ägargrupp

1 Med ägargrupp Allm + AB avses i huvudsak stat, kommun och aktiebolag. Med gods avses privatägda fastigheter med skogsareal av 200 ha och däröver. Med bondeskog avses privatägda fastigheter med en skogsareal mindre än 200 ha.

Tabell 3: 7. Bokskogsarealens procentuella fördelning på åldersklasser i K, L, M och N län enligt riksskogstaxeringen 1964--68.

Åldersklass

100,0 1 Ingår sannolikt en mycket stor andel avenbok häri. 2 Vid en beräknad omloppstid av 90-100 âr.

3.2.4 Bokskogsarealen fördelad på ägar- gori. I Kristianstads och Hallands län intar

grupper allmänna och aktiebolagsskogar ca en femtedel av arealen, i övriga län omkring en tion- Drygt hälften av bokskogsarealen är s k bon- del. Det bör dock påpekas att värdena för deskog, inemot en tredjedel utgöres av gods- Blekinge och Hallands län är osäkra samt skogar samt ca en sjundedel av allmänna att värdena för Östergötlands, Jönköpings, och aktiebolagsskogar. I Blekinge län intar Kronobergs, Kalmar, Göteborgs och Bohus bondeskogen den största andelen med nära samt Älvsborgs län är mycket osäkra på fyra femtedelar av totala bokskogsarealen. I grund av det begränsade statistiska materia- Kristianstads och Malmöhus län består drygt let (tab 3: 6). resp knappt hälften av arealen av bondeskog, i övriga län utgörs drygt två tredje- 3.2.5 Bokskogsarealens procentuella fördeldelar av bondeskog. Den största andelen ning på 20-åriga åldersklasser godsskog återfinns i Malmöhus län, där i det närmaste hälften av bokskogsarealen är Bokskogens åldersmässiga fördelning (tab godsskog, därefter i Kristianstads län där 3: 7) varierar rätt länen emellan. kraftigt nästan en tredjedel tillhör denna ägarekate- Blekinge län har ett överskott i åldersklass

SOU 1971: 71 31

(Jonsson) enligt riks- Tabell 3: 8. Bokskogsarealens fördelning på län och bonitetsklasser skogstaxeringen 1964-68.

Bonitetsklass

relsen i Blekinge län är den yngre boksko- Man kan dock generellt säga att granboni-

gen i vissa delar av länet ofta starkt domine- tet I (enligt Jonsson)1 är en mycket god bokrad av avenbok, som vid riksskogstaxeringen bonitet (motsvarar ungefär bok 32, se kapi-

förts till beståndstypen bokskog. Siffrorna tel 5), II är en god bokbonitet (ca bok 28) kan därför vara starkt missvisande. Bristen och III en mindre god bokbonitet (sämre än bok 24). Tabell 3: 8 visar att Malmöhus län på äldre skog (endast 6 % av arealen tillhör

åldersklass har de relativt sett bästa produktionsförhâl-

V) är mycket påtaglig. I Kristianstads län finns ett överskott i ål- landena med mer än en tredjedel av arealen III och lV och ett underskott inom bonitetsklass I. Därefter kommer Kridersklasserna i åldersklasserna I och II. stianstads län med drygt en femtedel i boni- Malmöhus län är situationen likartad tetsklass I. Hallands län har relativt sett lika I med den i Kristianstads län. Underskottet stor andel av arealen i bonitetsklass I som

Det Kristianstads län men lägre andel i bonitetspå yngre skog är dock mera uppenbart. klass II. Blekinge län har den största andebör påpekas att det lokalt i vissa äldre, snart bestånd kan finnas en re- len i bonitetsklass III, vilket till viss del kan avverkningsmogna lativt av bok. Det kon- bero på att relativt stora avenboksdominegod självföryngring i åldersklass I-II är, rade bestånd ståndorter ingår i staterade underskottet på sämre under förutsättning att denna självföryng- materialet. sannolikt ej fullt så marring får utvecklas, kant i verkligheten. I Hallands län finns ett underskott i ål- 3.3 Virkesförrådet av bok i Sverige

dersklass I och II men överskott i ålders- 3.3.1 Allmänt om virkesförrådets fördelning klass III, IV, V och VI. på trädslag i södra Sverige

Det totala virkesförrådet av bok på skogs- 3.2.6 Bokskogens fördelning på län och mark i södra Sverige (länen K, L, M, N, E, bonitetsklasser F, G, H, O och P) är 13,9 milj m3sk (tab

De vid gjorda upp- 3: 9). Härtill kommer 0,2 milj m3sk på anriksskogstaxeringarna skattningarna av skogsmarkens virkesprodu- nan mark än skogsmark som dock ej redo-

cerande förmåga, bonitet, avser i princip visas här.

det för respektive ståndort ur produktionsträdslaget, vilket om synpunkt lämpligaste 1 I Jonssons boniteringssystem indelas skogsbok växer på marken som regel är gran. markens bonitet i 8 klasser: I, II osv, varvid Det torde vara relativt vanskligt att över- I betecknar den högsta boniteten.

Figur 7. Ängsbokskog med blommande lundarv. Sjöbo ora i Malmöhus län. Foto: Lennart Lindgren, juni 1967

Figgur 8. Dansk viltforskning har påvisat ett positivt samband mellan andelen bok i skogsarcalen och avkastningen av rfxdjur. _ Riibock i bokskog vid Hjularöd i Malmöhus län. Foto: Arne Schmitz/N

Tabell! 3: 9. Virkesförrådet på skogsmark! och dess fördelning på olika trädslag i länen K, L, M, N, E, F, G, H, O och P enligt riksskogstaxeringen 1964--68. Björk o Gran Tall Bok Ek övr lövträd Summa milj milj milj milj milj milj

EFGHOP 232,6 44 151,8 29 0,8 1 8,5 16 52,8 10 446,5 100

Summa 275,9 51 170,3 31 13,9 3 14,2 3 68,1 12 542,4 100

1 Exkl virkesförråd på annat ägoslag.

Bokskogens andel av det totala virkesför- Av det totala virkesförrådet i rena bestånd rådet på skogsmark är som framgår av tab finns 50 % i Kristianstads län. Malmöhus 3: 9 mycket varierande länen emellan. I län har en knapp tredjedel, Halland och Ble- Malmöhus län utgör virkesförrådet av bok kinge har en dryg tiondel resp en tjugondel. en dryg tredjedel av det totala förrådet, i En jämförelse med arealsiffroma enligt ta- Kristianstads län mindre än en femtedel och bell 3: 3 visar att Malmöhus län har relai Blekinge och Hallands län en dryg tjugon- tivt sett en större andel av virkesförrådet än del. I de övriga länen tillsammans är för- av arealen. Överskottet på virkesrika medelrådet av bok endast 1 % av det totala vir- ålders och äldre bestånd ger en förklaring kesförrådet. till detta förhållande. Underskottet på äldre bestånd i Blekinge län samt den sannolikt stora andelen lågt bestockade bestånd med 3.3.2 Virkesförråd av bok i rena bestånd mycket avenbok förklarar den ringa andelen samt totalt förråd av det totala virkesförrådet för detta län. Det totala virkesförrådet av bok (exkl träd med brösthöjdsdiametrar mindre än 10 cm) Tabell 3: 10. Totalt Virkesförråd (brösthöjdsi ovannämnda län är 13,1 milj m3sk varav diameter 10 cm och däröver) av bok samt i 9,9 milj m3sk finns i rena bestånd (bestånd rena bestånd (minst 70 % bok) enligt riksdär minst 70 % av virkesförrådet består av skogstaxeringen 1964-68. bok). Den totala volymen av övriga trädslag i Virkes-förråd Förrådet rena bestånd är 1,8 milj m3sk, dvs 15 % av i rena best förrådet av samtliga trädslag. Förråds- milj i % av to- I Malmöhus Län grupp m3sk % talt förråd län utgör virkesförrådet i de rena bestånden 86 % av totala förrådet, i K Rena bestånd 0,6 6 50 Totalt förråd 1,2 9 Kristianstads län 80 %, i Halland och Ble- L Rena bestånd 4,9 50 80 kinge 69 resp 50 %. I de övriga länen åter Totalt förråd 6,1 47 finns endast 29 % av förrådet i de rena be- M Rena bestånd 3,1 31 86 Totalt förråd 3,5 27 stånden. Dessa siffror ger en antydan om N Rena bestånd 1,1 11 69 bokens förekomst i de olika länen. Relativt Totalt förråd 1,6 12 EFG Rena bestånd 0,2 2 29 sett uppträder boken i större utsträckning HOP Totalt förråd 0,7 5 insprängd i andra bestånd i de minst utpräglade bokskogslänen. I Skåne upptar de Rena bestånd 9,9 100 76 Sza Totalt förråd 13,1 100 rena bokbestånden däremot stor andel.

SOU 1971: 71 33

Virkesförrådets“fördelning på åldersklasser_ I ket» är naturligt med hänsyn till överskottet av tabell 3:111. på medelålders och äldre skog i detta län framgår (tabell 3: 7). I Malmöhus län har vi även Tabell 3:11. Virkesförråd av bok (bröst- de mest produktiva bokskogsmarkerna (tacm och däröver) i rena bell 3: 8), på vilka det i allmänhet kan hål-

höjdsdiameterlo

bestånd (minst 70 % bok) fördelat på ålders- las ett högre virkesförråd per ha än på låg- 1964-68. marker. Hektarsiffran för ägarklasser enligt riksskogstaxeringen produktiva Län K, L, gM, N, E, F, G, H, O och P. gruppen bondeskog i Blekinge län är extremt låg och sammanhänger med det stora över- Åldersklasser skottet på yngre skog med en hög andel lågavenbok. Virkes- I-III IV - V VI+ produktiv förråd (l-60) (61-80)(81--100)100+ Summa Tabell 3:13. Virkesförråd (brösthöjdsdiamilj m-lsk 2,2 2,9 3,0 1,8 9.9 meter 10 cm och däröver), i m”sk per ha av bok i rena bestånd (minst 70 % bok) % 22 30 30 18 100 fördelat på län och ägargrupp beräknat med ledning av material från riksskogstaxeringen 3.3.3 Virkesförråd av bok i rena bestånd 1964-68. fördelat på ägargrupper Ägargrupp En jämförelse mellan tab 3: 12 och 3:6 Bondevisar att ägargruppen Allm + AB synes ha Län Allm+AB skog Gods Samtliga ungefär samma andel av arealen som av

delen av arealen medan det för godsskogarna gäller det omvända förhållandet.

3.3.5 Virkesförråd av bok i rena bestånd 3.3.4 Virkesförråd per ha av bok i rena be- fördelat på bonitetsklasser stånd fördelat på län och ägargrupper Det positiva sambandet mellan bonitet och Tabell 3: 13 visar att Virkesförrådet per ha virkesförråd, dvs ju bättre bonitet ju högre är genomgående störst i Malmöhus län, vil- virkesförråd, framgår av tabell 3: 14.

Tabell 3: 12. Virkesförrådet av bok (brösthöjdsdiameter 10 cm och däröver) i rena bestånd (minst 70 % bok) fördelat på ägargrupper enligt riksskogstaxeringen. Län K, L, M, N, E, F, G, H, O och P.

Ägargrupp Allm + AB Bondeskog Gods Summa milj m3sk % milj m3sk % milj m9sk % milj mlsk % 1,6 16 5,0 51 3.3 33 9,9 100 1 Med ägargrupp Allm + AB avses i huvudsak stat, kommun och aktiebolag. Med gods avses privatägda fastigheter med en skogsareal av 200 ha och däröver. Med bondeskog avses privatägda fastigheter med en skogsareal mindre än 200 ha.

34 SOU 1971: 71

Tabell 3: 14. Virkesförråd (brösthöjdsdiameter 10 cm och däröver) av bok i rena bestånd (minst 70 % bok) fördelat på bonitetsklasser totalt och per ha i länen K, L, M och N enligt riksskogstaxeringen 1964-68. - _ __ _A i Bonitetsklass I II lII + Summa och medeltal milj m3sk % milj m3sk % milj m3sk % milj m3sk % 3,0 31 5,4 56 1,3 13 9,7 100 Virkesförråd per ha 215 175 90 164

Tabell 3: 15. Virkesförråd* av bok i rena bestånd (minst 70 % bok) samt totalt fördelat på län och diameterklasser enligt riksskogstaxeringen 1964-68. Diameterklasser 0-15 15-25 25-45 45+- Summa 25+

1 Exkl förråd på annat ägoslag än skogsmark. 3 Grovskogsprocent.

3.3.6 Virkesförråd av bok fördelat på län som framgår av tab 3: 15 störst i Malmöhus och diameterklasser län där man har en relativt stor andel virkesrika och äldre bestånd. Därefter följer i ord- Grovskogsprocenten (ett mått på den andel ning L, N och K län. Tabellen visar också av virkesförrådet som utgörs av träd med att de rena bestånden har en större andel brösthöjdsdiameter 25 cm och däröver) är grovt virke än vad som finns i totalförrådet.

4 i bokskogens areal och Förändringar

virkesförråd

4.1 Utvecklingen sedan 1928 stads, Malmöhus och Hallands län minskat från ca 78 000 ha 1928 till ca 74000 ha

4.1.1 Areal 1945, dvs en reduktion på ca 4 000 ha eller 5 %. Enligt de senaste uppgifterna från rikshar under tidigare århundraden skogstaxeringen vilka närmast är att hän- Bokskogen varit ett dominerande framför allt föra till 1966 skulle bokskogsarealen vara trädslag i Skåne (se fig. 9) men även i Blekinge och 59 300 ha i dessa län. Från 1945 skulle så- Halland samt delar av Kronobergs län (av- ledes bokskogsarealen ha minskat med ca snitt 2.5). Några exakta arealsiffror är på 15 000 ha, dvs ca 20 % på drygt 20 år. Melkartmaterialet svårt lan 1928 och 1966 skulle arealen totalt ha grund av det bristfälliga att erhålla. reducerats med ca 19 000 ha dvs ca 24 %. -Det är inte förrän Det bör dock påpekas att uppgifterna från genom riksskogstaxesom vi kunnat få mera precisa 1928 och 1945 är osäkra på grund av beringarna uppgifter om bokskogstillgångama i hela räkningstekniken och det bristfälliga grundsödra Sverige. Den första riksskogstaxering- materialet. Enligt beräkningar av skogsvårdsen på 1920-talet. Blekinge, styrelserna i nämnda län skulle bokskogsgenomfördes Kristianstads, Malmöhus och Hallands län arealen ha minskat med ca 6 000 ha under inventerades 1928. Nästa av dessa tioårsperioden 1957--1966, en uppgift som taxering län är från 1945-46. From tredje riks- kan jämföras med den framräknade arealen ha för tjugoårsperioden 1945-skogstaxeringen som började 1953 har en på 15000 annan använts genom 1966. inventeringsmetodik att hela landet inventerats genom Några exakta uppgifter om arealutveckårligen För bokskogsut- lingen inom övriga europeiska länder har ej lågprocentiga taxeringar. har resultat sammanställts och kunnat erhållas. Tabell 4:1 hämtad från redningen medelvärden beräknats för perioden 1964- Statistiske Meddelelser 1967: 10 (Köpen- 68 och i vissa avseenden 1958--67. bam 1967) ger dock en god bild av bokskogs- Tyvärr särredovisar inte riksskogstaxeringarna arealen bokskog förrän vid mitten 1 Enligt Carbonnier var bokskogsarealen 1945 av 1960-talet! Överslagsberäkningar av tidi- -1946 54000 ha (Ch Carbonnier 1949. De får därför ädla lövträdens fördelning på boniteter i gare arealsiffror göras med led- Halland, Skåne och Blekinge enligt riksning av uppgiften om totalareal skogsmark, Medd. från Statens taxeringen 1945-1946. virkesförråd, dimensionsfördelning m m. En- Skogsforskningsinstitut. Band 37: 10) På grund av annan definition av »rena bestånd» ligt en dylik teoretisk överslagsberäkning med de är denna uppgift dock ej jämförbar skulle bokskogsarealen i Blekinge, Kristian- siffror som anges i denna utredning.

36 SOU 1971: 71

Figur 9. Schematiserad karta över bokskogens utbredning i Skåne omkring 1680 enligt karta upprättad av G von Buhrman 1684 (T Troedsson, Skånes Natur 1966).

arealens förändring i Danmark sedan 1881. en allt lägre andel av totalförrâdet i samt- Som synes var bokskogsarealen praktiskt liga län. taget konstant ända fram till 1920-talet. Härefter har liksom i Sverige en relativt

kraftig minskning skett av arealen. 4.2 Utvecklingen 1957-7-1966 i Blekinge.,

Kristianstads, Malmöhus och Hallands län

4.1.2 Virkesförråd Skogsstyrelsen gjorde 1967 en enkät bland skogsvårdsstyrelserna i södra Sverige och do- Virkesförrådet av bok har ökat kraftigt sedan mänverket angående slutavverkningsarealet, 1928, något som skett trots den tidigare föryngringsåtgärder m m i bokbestånd under konstaterade arealminskningen (tabell 4: 2). tioårsperioden 1957-66. Vidare gjordes en Detta kan förklaras genom att andelen prognos för utvecklingen 1967-76 dels ungrovskog ökat (virkesförrådet per ha har der förutsättningen att avsättningsförhållanökat) samt också sannolikt till viss del genom dena för bokvirket skulle vara desamma som att de vid senaste taxeringen använda kube- 196.7 (före stormfällningen i oktober), dels ringstalen gett högre värden än de tidigare under förutsättning att avsättningsförhållananvända. Virkesförrådet av bok upptar dock dena inte skulle begränsa avverkningarna. .i

Tabell 4: I. Bokskogsarealen i Danmark 1881-1965.

År u A 1888 1896 .1907 1923 1931 1951 1965

i i

Bokskogs- , i,

areal . v (1000 ha) 109 107? 1108 100 104 91 84 . 106 ._

Tabell 4:2.«_Virkesförråd samt grovskogsprocentl av bok enligt riksskogstaxeringarna

1928, 1945-45 semi: 1964-68 L, M och N län.

i-K,

1 Med grovskogsprocent avses andel av virkesförrådet som består av träd med brösthöjdsdiameter 25 cm och däröver.

Av tabell 4: 3 framgår att ca 8000 ha och gran eller kulturer med andra lövträd bokskog beräknades ha slutavverkats under än bok eller hade övergått till annan antiden 1957-66 och att ungefär lika stor vändning. areal väntades :bli avverkad under nästkom- För den kommande tioårsperioden förutmande tioårsperiod med de år 1967 gällande sågs att bokföryngringsytan skulle minska så avsättningsförhållandena. Om obegränsade att den vid 1967 års avsättningsförhällanden avsättningsmöjligheter skulle finnas förvän- endast skulle omfatta ca 10 % av slutavtades en ökning av slutavverkningsarealen verkningsarealen bokskog eller 730 ha. Om med ca 20 % jämfört med 1957--66. obegränsade avsättningsförhållanden skulle Drygt 70 %- el-ler 5 720 ha av de 1957- finnas beräknades bokföryngringsarealen en- 66 slutavverkade bokskogsarealema hade dast komma att omfatta ca 8 % av slutplanterats med -barrskog (huvudsakligen avverkningsarealen eller 760 ha. gran), medan drygt 15 % eller 1300 ha Det bedömdes tydligen som sannolikt att föryngrades med bok. Härtill kommer bok- den ökade slutavverkningsarealen vid förkulturer på ca 310 ha skogsmark som tidi- bättrat avsättningsläge skulle komma att gare ej varit bevuxen med bok. Återstående leda till att drygt 90 % av slutavverkningsareal utnyttjades för blandkulturer med bok arealen bokskog övergick till barrskog, dvs

Tabell 4: 3. Föryngringsåtgärder inom slutavverkade bokbestånd 1957-66- samtprognos

for 1967-76. Totalt för länen G, K, L, M och N enligt uppgifter från skogsvårdsstyrelserna och domänverket.

Prognoser för perioden 1967-76 åtgärder i ha Om avsättningsförhållan- Under 1957-66 Med avsättnings- denaej begränsar avverkutförda åtgärder förhållandena 1967 ningarna. % av slut- % av slut- % av slutavverkad avverkad avverkad Åtgärder areal ha bokareal areal ha bokareal areal ha bokareal Slutavverkning i bokbestånd 7 930 100 7 510 100 9 440 100 Plantering med bok 70 l 40 1 50 l Självföryngring av bok 1 220 15 590 8 610 6 Blandkulturer av bok och gran 480 6 80 l 80 1 Plantering med gran eller andra barrträd 5 720 72 6 630 88 8 440 89 Andra lövträdskulturer än bok 240 3 20 1 20 1 Bokkulturer på marker som tidigare ej varit bevuxna med bok 310 100 100 Summa bokföryngrad areal 1 600 730 760 Summa bokföryngrad areal i % av slutavverkad areal 20 10 8

en något snabbare avveckling av bokskog årsperioden 1967-1970. En prognos för än som skulle ske med oförändrade avsätt- tiden 1971-1980 begärdes även. En samningsförhållanden. manställning av de erhållna svaren redovisas i tabell 4: 4. En jämförelse med tabell 4: 3 ger vid 4.3 Utvecklingen 1967-1970 i Blekinge, handen att slutavverkningsarealen per år Kristianstads, Malmöhus och Hallands län varit något större än som beräknades 1967. 1967 års stormfällning kan emellertid här ha En förnyad enkät bland skogsvårdsstyrelser- spelat in. Arealen bokföryngring har varit na och domänverket gjordes i februari 1971 mindre än den förväntade. För kommande angående slutavverkningsarealer, föryng- decennium förutses ungefär samma årliga ringsåtgärder m m i bokbestånd under fyra- slutavverkningsareal som under tiden 1967

SOU 1971: 71 39

-70. Endast knappt en tiondel förutses komma att föryngras med bok. Av tabellen framgår även att avsättningsförhållandena för närvarande ej längre begränsar slutavverkningsarealema. En högst avsevärd reduktion av bokskogsarealen i Sydsverige kan således förväntas under kommande år om inga särskilda åtgärder sätts in från det allmännas sida.

40 SOU 1971: 71

z

a

;En -goa -umeå _auä

å.. oo ä

“V

om

ome

om

...oäswoäsoo

.q o: o: omm

aååzw

ommo_

F _

.M .noga oSo_

cos: §72 oomm oomm m

mEamaExuoâa

m:oo:u=mnomomwo_=:mm›a

.ä

å

oom

om

52-5

om_ oom

88 om:

om

:son

.nu

om

oom

oo om

ooom

omm

52-4

_ E.

E?

.âmømomun

.awaits

§3. omv

om

9:232...

E0 om om

omm 8_

u

m _

42m -än -mmoxm ?En

ä

eo .».m 8_ “V

å Es

om

amelia

om_ En om_ 2: omm

ons_ E2

Så

:så

moäoa .to

oom

5:2 m

E.: 3.2

acooaa=wñåummozuuumma

aåocä

om

omm

52-2 ooom

om_ 82 omv

_äs_

Salsa_

5a a:

_ om om

oom

ooom

omm

§4

oo_

05.

.aoâoå .ooommå

.vsuoäuwwmoxm supâmuäuøuup

v05 ca_ §3_

om

omm

om

oom

om

_äamoaäa

a

w _

-än -umeå ?En

mm

52m

.»n 8_

.uoüoämEoo

.wo

F

E8

.Emm

aåüøm

mm mv

momm

En MZm omm

wmmm

owâsâsâm

_åä

søgâaøäm

noe ?amg

“E85

52-2 o.: o? .av

u..

.om

.så

om

omo

o_

o: En mm?

Eos..

om

Salsa

C

_

mñoâøbøuømwwmâmøxm

a:

.53

m m0

m om

:m3

8_

82 om.:

S_

.suga

395 .Soommå

Hausüaøwacwøbøm

m m

§0.

om om mm

.maeøaspcucm_

m2 ä_

_zzwwnüoä

smb ma_

m xon 52m

0332*

omäcsn

a

våwcinåon

-§3

oagmañowxoa_

.s

gon

m:

ooE

äåmmm:

oc.:

uoxoåø

?En

-mømêe

d

52m

om

.Tv Eon ooa

.Soøzoxmmoxwxom

:m

änmaüoozmom

Soon

wâåoøoøâaoåm

eo ao

.öoozoxoonxm

zoo zon

uâaonxcn

_

moiåoai

men

uooumwoøu moioäâm

22år

oaio»n

233m

Hoäzä_

E? §0

uwzøo

zon .23 “§2 avis.: v2: mEE=m ?Pâ mêåzm .moon

a .a _ N

SOU 1971 :71

5 Jämförelse mellan bokskogens och

ekonomi

granskogens

av de tre När beståndet 5.1 Inledning avverkningarna. uppnått en medelhöjd av 4 â 5 m utföres Bland våra inhemska trädslag skulle granen den första av fyra röjningar. De återstående

i flertalet röjningarna insättes med jämna intervall

fall ge den högsta volymproduktionen som för närvarande är fram till den första gallringen, som utpå de marker bevuxna med bok. När det gäller att be- föres vid en övre höjd av ca 15 m. In- -tervallet mellan de följande gallringarna döma bokskogens ekonomi ligger det därför närmast till hands att jämföra den med varierar på de högre boniteterna mellan En sådan har på 5 och 10 år och på den lägsta mellan 10 granskogens. jämförelse utförts och i det och 15 år. Program B innebär en stark reduuppdrag av utredningen kommer den utförda cering av antalet gallringar, vilket för med följande undersökningens huvudresultat att kortfattat återges! sig längre intervall och större gallringsuttag. Program B ligger emellertid i flera avseenden utanför materialets gränser. Produktionstabeller enligt detta pro- 5.2 Volymproduktion .uppbyggda gram måste därför anses vara relativt 5.2.1 Bokens produktion osäkra.

För bok konstruerades nya produktionstabeller för fyra boniteter: Bok 20, Bok 24, Bok 5.2.2 Granens produktion

28 och Bok 32. Talet i bonitetsbeteckningen anger beståndets övre höjd (höjden enligt en Följande av Petterson konstruerade produköver diametrama höjdkurva för arit- tionstabeller för planterad gran i södra Sveupplagd metiska medeldiametem hos de 100 grövsta rige har använts som underlag för beräk-

träden per ha) vid totalåldern 100 år (hioo). ningarna” I varje bonitet prövades två gallringsprogram. Standardprogrammet A ansluter sig l Carbonnier, Ch och Hägglund, B 1969. En nära till den bokskogsskötsel som hi-ttills mellan bokens och granens volymjämförelse och - Institutionen för i praktiken. I korthet kan ut- värdeproduktion. tillämpats skogsproduktion, skogshögskolan. Rapporter vecklingscykeln beskrivas på följande sätt. och uppsatser nr 17. Bokbestånden förutsätts uppkomma genom ne Petterson, H 1955. Barrskogens volymproduk- Det gamla beståndet av- tion. - Medd från statens Skogsforskningsnaturlig föryngring. institut 41:1 och 1963. Barrskogens värdevecklas i tre etapper, varvid en markbered- produktion. Medd från statens skogsforskning företages i samband med den första ningsinstitut 52: 1.

i hållits att de indirekta Tabell P89 P92 P94 N15 genom avverkningshioo, m 24 28 32 36 kostnademas fasta del fått belasta kalkylen

på ett sätt som mera motsvarar de gallrings- VEn prövning med nytt försöksmaterial viprogram som i dag används i det praktiska sade att produktionstabellerna sannolikt nåskogsbruket. got överskattar produktionen i granbestånd. Tabellema har vidare konstruerats från ut-

gångsbestånd med 6 800 stammar före gall- 5.2.3 Sambandet mellan bokens och ring. Det är uppenbart att tabellemas diagranens produktion meterutveckling skulle visa negativa avvikel-

ser från diameterutvecklingen i från början Lokaler på.vilka bok- och granbestånd gränglesare bestånd. Detta betyder längre omsade intill varandra på likartad mark upploppstid och lägre markvärden än för mormala» bestånd. Den söktes. På varje sådan lokal utlades en provsannolika överskattyta i bokbeståndet och en i granbeståndet,

ningen av volymproduktionen påverkar

varpå hm för varje bestånd bestämdes. En emellertid i motsatt

markvärdena riktning.

numerisk utjämning av materialet, som in- Det vid grantabellemas konstruktion tillalles omfattade 36 parvisa jämförelser, kan beskrivas gav lämpade gallringsprogrammet till resultat funktionen sålunda: låggallring med uttag av omkring 15 procent hioo gran = 21,01 + 0,4303 hioo bok av volymen vart femte år. Pro-

grammet leder till låga virkesuttag på låg De observerade värdena jämte funktionen bonitet samt vid de första gallringarna. Vid 10. Det härledda sambandet återges i figur värdeberäkningen har viss er- torde kunna

kompensation tjäna till ledning när det gäller

Gran

h|o0

rn

+0 u

O

O

35 . . .Z 0 0 °

/JJ o.

. tåg* . .

J O

J(.Z. o

30 .m O . O

° o

o observerade värden

hgoo 21.01* 01-1303

Qran= hmo bok

t* ,

20 25 30

hwo rn. Bok

Figur 10. Sambandet mellan granens och bokens bonitet på samma mark.

SOU 1971: 71

den sannolika att få ett uttryck för den förhandenvarande att bedöma granproduktionen mark. trenden har de indexreglerade priserna på en bokbevuxen Sålunda har priserna från avverkvägts. ningssäsongen 1967/68 fått vikten 16, pristabili- serna från 1966/67 vikten 15 etc. Vikterna 5.2.4 Bokens och granens biologiska tet inom det aktuella området har valts på grundval av överväganden rörande den nuvarande trendens stabilitet.

Granen är i långt högre grad än boken utsatt för skador i form av tex rotröta, vindoch snöbrott. Dessa spörsmål be- 5.3.2 Kostnader fällning handlas ytterligare längre fram. Enligt äldre De direkta drivningskostnaderna har hämtyska undersökningar skulle en fortsatt grani områden utanför artens natur- tats ur 1968 års huggnings- och körningsproduktion liga utbredningsområde leda till väsentligt avtal för södra Sverige. frekvens av Med indirekta drivningskostnader avses nedsatt produktion samt ökad vidkommande här kostnader som inte kan betraktas som rotröta. Dessa för granens nedslående resultat har emellertid inte be- direkta drivningskostnader eller som skogskräftats av senare danska undersökningar. vårdskostnader. Som exempel på indirekta skill- drivningskostnader kan nämnas: Enligt dessa kunde ingen allmängiltig mellan sociala kostnader (semester, ATP eller SPR nad i volymtillväxt påvisas granbestånd tillhörande första och andra generatio- etc) kostnader för utsyning, stämpling, avmätnen. Det syntes dock inte uteslutet att andra generationen ger ett något (högst 10 %) ning och tillsyn sämre En mindre ök- kostnader för vägar och avlägg produktionsresultat. av F omes annøsus kostnader för personalbodar o dyl ning i angreppsfrekvensen i andra generationen kan inte heller ute- förvaltningskostnader. slutas. Vid beräkning av de indirekta drivnings- Inom det i kostnaderna har statistik från Södra Skånes egentliga bokskogsområdet revir Från revirets totala kostna- Sydsverige saknas spontan gran, och plan- utnyttjats. terade granbestånd i andra generationen der har dragits totala direkta drivningskostom- nader och totala skogsvårdskostnader. Aterförekommer ännu endast i begränsad stoden har betraktats som indirekta drivfattning. De ovan behandlade problemen i vårt land ökad ningskostnader. Totalt utgör dessa kostnader kräver dock även upp- 62 % av de direkta drivningskostnadema. märksamhet. De indirekta drivningskostnadema har delats upp på en fast del (400 kr per avverk- 5.3 Rotvärden ning) och en rörlig del (50 % av de direkta

drivningskostnadema). Med skogsvårdskostnader avses kost- 5.3.1 Bruttopriser nader för

för fastställandet av hyggesrensning Utgångsmaterialet av prislistor för av- markberedning bruttopriser har utgjorts 1960/ 61-1967/ 68. plantering verkningssäsongerna Priserna avser för bok sortimenten fanér- röjning. stock, sågtimmer (bokstock), sliperstock och massaved, för gran sågtimmer och massaved. Samtliga har indexjusterats med 5.3.3 Rotvärden för gran priser av partiprisindex för rundvirke och hjälp träindustriprodukter, varvid avverknings- 16 granstammar har apterats på rummet med av avsmalningstabeller. De 16 säsongen 1966/ 67 har valts som basår. För hjälp

Kr/ ha qran 1001 bok

20-

_20_

Figur 11. Rotvärdekurvor för bok och gran, alla boniteter.

typträden utgöres av 10-, 20-, 30- och 40- Det framgår av figur 11 att bokens rotcm-träden i bonitetsklasserna hloo = 24, 28, värden är mindre än hälften av granens 32 och 36 m. I fortsättningen kallas exem- ända upp till en brösthöjdsdiameter av inpelvis boniteten gran hioo = 28 »G 281m För emot 40 cm. Först vid höga diametrar komvart och ett av de apterade typträden ut- mer bokens värde upp i närheten av graräknades rotvärdet som skillnaden mellan nens. Bokkurvans vid ca brytningspunkt trädens bruttovärde och de kostnader (di- 38 cm beror på att man först däröver får rekta och indirekta) som kan hänföras till ut mera värdefulla sortiment. trädet. Genom att antaga att rotvärdet stiger lineärt mellan de apterade trädens diametrar erhålles rotvärdekurvor, en för varje bonitetsklass. 5.4 Beräkning av markvärden

5.4.1 Nettovärden 5.3.4 Rotvärden för bok Vid värderingen av produktionstabellerna Grundmaterialet till värdeberäkningen ut- beräknades först de olika avverkningamas gjordes av 120 vindfällda bokar, vilka upp- bruttovärden, drivningskostnader och nettomättes och apterades på marken. Då de värden. Samtliga dessa värden och kostnavindfällda träden genomgående var ganska der diskonterades sedan till år O och sumgrova kompletterades de med 19 klenare merades. stammar från fasta försöksytor i bokbestånd. Då dessa stammar sektionsmätts i fältet var det möjligt att aptera dem på 5.4.2 Omloppstiden rummet. Rotvärdekurvan för bok (figur 11) har framställts med hjälp av beräknade rot- Omloppstiden har för gran definierats som värden för var och en av de 139 apterade tiden mellan två på varandra följande slutbokstammama. Som jämförelse är i figur År 0 är således det år som avverkningar. l1 även rotvärdekurvan för gran inlagd. De det gamla beståndet slutavverkades. Planrotvärden som bestämmer den sistnämnda tering har förutsatts ske ett år efter slutavkurvan är medeltal för alla boniteter. verkningen med 2/1 gran. Ornloppstidens

längd blir således lika med beståndets slut- tider som ger högst markvärde för ifråga-

ålder - 2 år. varande bonitet. skall bok- För gran tillämpades vissa restriktioner Enligt produktionsprogrammet bestånden avvecklas i tre avverkningar med med avseende på omloppstidens längd. ca 6 års mellanrum. har defi- Dessa restriktioner är motiverade av den Omloppstiden mellan stora risk för rötskador och vindfällning nierats som tiden två på varandra följande »första slutavverkningan. Ur be- som vidlåder äldre granbestånd. På grundär emellertid pro- val av uppgifter rörande förhållandena i det räkningsteknisk synpunkt med tre slutavverkningar praktiska skogsbruket fixerades nedanstågrammet tungarbetat, varför de tre avverkningama vid värde- ende omloppstider. beräkningen betraktats som en, vilken i h|00 24 28 32 36 tiden sammanfaller med den mellersta av Omloppstid, år 75 73 71 69 de tre avverkningama. Detta gör att vid

markvärdeberäkningama slutavverkningen De markvärden som beräknats har framkommer att utföras sex år efter omlopps- räknats under att medelavverkantagandet tidens slut. Omloppstidens längd är följ- ningens areal är 5 ha för gran och 3 ha för beståndets slutålder - 6 år. aktligen bok. För granen har därvid den fasta indirekta drivningskostnaden beräknats med hjälp av uppgifter från Södra Skånes revir

manns formel

u U 1,0 u -- = 0 l,0px c l,op_u+ C)

1,0;-

B 1 (Au ZVZ 0 1,0p_Z--

0 0

där Markvärden för bok och gran redovisas i tabell 5: 1. Resultaten kräver beträffande = markvärdet vid u års omloppstid

Bu

bok några kommentarer. Markvärdena för

Au = nettot från slutavverkningen år u

bok är i princip sammansatta av tre kom- DX = nettot från en gallring år x

Vz = allmänna omkostnader som utbetalas ponenter, nämligen:

år z 0 En relativt hög startkostnad (markbec = kulturkostnad redning + fördyrad avveckling av det = gamla beståndet) som påverkas obetydligt p kalkylräntefot. I formeln motsvarar av räntefoten. u o En relativt hög röjningskostnad som o 1,0p-u l 0 LUP-x utfaller vid beståndsåldrarna 20-50 år

Au

o och är känslig för förändringar i ränte-

nuvärde netton från foten. summa av samtliga o För variationer i räntefoten mycket känsu liga netton av varierande storlek från olika avverkningar. Uttrycket Z vz 0 1,Op-7o avverkningar som utföres vid beståndsåldrama 40-120 år. motsvarar den fasta indirekta drivningskosto naden samt vissa skogsvårdskostnader (röj- Samspelet mellan a ena sidan räntefot, c motsvarar bonitet och omloppstid, å andra sidan de ningar). Termen för gran planför bok kostnaden för den tre komponenterna ovan är komplicerat. teringskostnaden, markberedning som görs i samband med Vid en kombination av låg bonitet och hög den »första slutavverkningenn. Vid beräk- räntefot domineras bilden av den höga starthar för bok utnyttjats de omlopps- kostnaden. På den svaga boniteten sjunker ningarna

Tabell 5: 1. Markvärden kr/ha och omloppstider vid varierande bonitet och räntefot.

Bok, medelavverkningens areal 3 ha

Räntefot Bonitet

Bok 20 Bok 24 Bok 28 Bok 32

-618 -518 4.292 _71 3 7 ° 1141 1141 104 841

_574 -579 _524 _491 4 (7 ° 104 94 94 841

_522 -556 -563 -610 5 7 ° 104 94 94 841

* Optimum ej funnet

Markvärde Om k / r ha

lçpps_

t1d, år

Gran, medelavverkningens areal 5 ha

Räntefot Bonitet

G 24 G 28 G 32 G 35

386 1311 2377 3925 3 % 75 73 71 59

_301 168 732 1557 4 % 75 73 71 69

--607 -365 --36 409 5 7 ° 75 73 71 69

denna långsamt med stigande räntefot var- bonitet blir hög förhållandena mer »norför markvärdet i dessa situationer stiger med mala». Nettovärden från avverkningama stigande räntefot. Vidare sjunker markvär- kommer att påverka kalkylen starkare vardet med stigande bonitet om räntefoten är för markvärdet här dels på höga boniteter hög. Detta beror på att den stegring av det vid räntefot stiger sjunkande och vid låg totala diskonterade nettot från räntefot med avverkning- stigande bonitet, dels blir arna som är följden av en höjd bonitet inte känsligare för förändringar i omloppstiden.

är tillräckligt stor för att kompensera kost- Det framgår av tabell 5: 1 att boken inte

nadsstegringarna. Dessa i sin tur beror dels i något fall ger positivt markvärde. Granen på att röjningarna kommer närmare bestån- däremot markvärden för ger positiva alla dets födelse, dels på att gallringsintervallen här behandlade boniteter vid räntefoten

blir kortare och därmed den fasta indirekta 3 %, för goda och medelgoda boniteter vid

drivningskostnaden högre. 4 % och för den bästa boniteten vid 5% Vid en kombination av låg räntefot och räntefot.

5.4.4 Jämförelse mellan bok och gran 5.4.6 Jämförelse med andra undersökningar

En direkt mellan de båda träd- Det föreligger relativt få ekonomiska stujämförelse kan göras med hjälp av dier rörande problemställningen gran-bok. slagens markvärden sambandet enligt 5.2.3. En sådan jämförelse I Danmark har dock en sådan undersökning

har och redovisas i figur 14-16 utförts, och nedan har de viktigaste resultagjorts I stort sett visar resultaten att granens mark- ten av denna sammanställts.” värden Bokens och granens värdeproduktion är högre än bokens för alla boniteter och räntefötter. Differensen enligt Hermansen. Bonitet 2, räntefot 4 %, stiger med stiräntefot. prisnivå 1953/54. gande bonitet och sjunkande Vid resultatens tillämpning bör man ob- Omlopps- Medelprod. KapitalvärdeÅr1igt kassaservera att produktionen på de homogena tid m3/ ha, år Dkr/ ha, år överskott försöksytor som ligger till grund för produk- Dkr/ ha, år

tionstabellema vanligen är högre än i mot- 60 14,8 2 880 600 Gran svarande större bestånd. Enligt en utförd 120 8,5 -4560 210 Bok undersökning i tall- och granbestånd är me-

deltillväxten på mindre, homogena försöks- Det kassaöverskottet enligt Herårliga ca 15 % högre än i omgivande beytor mansens arbete erhålles om man dividerar stånd? alla intäkskillnaden (odiskonterad) mellan

ter och kostnader under omloppstiden med

Ett försök att på grundval av omloppstiden. 5.4.5 Markvärdenas känslighet för det svenska materialet beräkna motsvarande ändringar i bruttopriser m m storheter som Hermansen gav följande re-

sultat: Bruttopriser, drivningskostnader, skogsvårdskostnader etc är underkastade fortlö- Om- Boni- Kapital- Årlig Årligt kassa- Det är därför av in- värde överskott pande förändringar. lopps- tet medelprod. hur av tid kr/ha m3 sk/ha kr/ha tresse att undersöka förändringar Nedan videtta slag påverkar markvärdena. 59 G 36 l 245 13,9 317 Gran sas i två exempel markvärdets känslighet för 114 Bok 32-571 7,8 177 Bok

variationer i några olika storheter vid 4 %

räntefot. De båda undersökningarna gav mycket i markvärdet vid 1 % för- olika resultat. Orsaken till detta är främst Förändringar av värde i direkta stora skillnader i kostnaderna. Sålunda är ändring ursprungligt det totala nuvärdet av alla kostnader under drivningskostnader etc, kr/ ha. en 120-årsperiod, dvs approximativt under

en omloppstid för bok och två för gran: G 32 Bok 24 omloppstid omloppstid

Fasta indirekta drivningskostnader 1 3

1 mellan Eriksson, Harry, 1967. En jämförelse Som synes påverkas markvärdet starkast på fasta försöksytor och i hela produktionen och i de di- bestånd. - Inst för skogsproduktion, skogsav förändringar i bruttopriset högskolan, rapporter och uppsatser nr 14. rekta drivningskostnaderna. Granens mark- 2 Hermansen, N K, 1955. økonomiske betragtvärden är känsligare för förändringar än - Dansk ninger vedrørende trädartsvalget. bokens. Skovforenings tidskrift, häfte 1, 1955.

SOU 1971: 71

Figur 12. Bokskogens sämre lönsamhet jämfört med granskogens har ofta tvingat markägarna att ersätta bokskog med granskog. - Granplanterat bokskogshygge i Sydskåne. Foto: Arne Schmitz/N

Figzur 13. En väsentlig faktor för en bokskogs vetenskapliga skyddsvärde är den tidsrymd under vilken marken burit bokskog. I områden där den varit förhåirskande under mycket lång tid har man möjligheter att studera ett relativt komplett bokskogsekosystem, dvs en naturlig bokskog med alla organismer som hör till en sådan. - Gammal bokskog från Häckeberga i Malmöhus lán. Foto: Arne Schmitz/N

Kr/ha 4000-

3000 -

(Gran -Bold

2000*

1000-

_ Gran

O -1

Bok / Figur 14. Markvärden, gran och bok, inkl. fast indirekt _1000 _ drivningskostnad. Räntefot 3 %.

l I I 01 G21a G 2B G .32 G 36 Bonitet

Bok 26 Bok åt. 80k §8 eotÃsz

Kr/ ha 2000-*

1000.1 (Gran -Bok)

o _.

Gran _ 50k -JÃ-ø_ Figur 15. Markvärden, gran och bok, inkl. fast indirekt drivningskostnad. Räntefot -1000« 4 nya.

Gäl: Gås G32 G36

§53”

Bok 26 Bok än. aolÄza 801132

SOU 19712 71 49

Kr/ha 1000-

(Gran-Bok)

o_

- Gran Figur 16. Markvärden, gran och bok, inkl. fast indirekt drivningskostnad. Räntefot 5 %. -IOOO-

ñ 1 I I I | Bonb G210 G25 G32 G36 ,ej

Bok 2b Bok ei. Bok aa BOQJZ

Den svenska modellen förutsätter natur- vissa åtgärder under förutsättningen att de lig föryngring av bok. Detta medför relativt är biologiskt och tekniskt möjliga. låga kostnader jämfört med de mycket dyrbara kulturer som Hermansen räknat med. Härigenom förklaras en stor del av skillna- 5.5.1 Höjning av bruttovärdena

derna i kapitalvärden. En mycket påtaglig Det har tidigare visats att markvärdena för skillnad föreligger också mellan de årliga bok är mest känsliga för höjningar av bruttokassaöverskotten vid granskogsdrift. Denna prisema. En enkel analys av problemet visar skillnad är främst betingad av skiljaktligemellertid att för att erhålla markvärdet heter i relationen bruttopriser-drivnings- 0 kr/ ha för Bok 24, räntefot 4 % krävs en kostnader. Vidare avviker granens omloppshöjning av samtliga brutton med inte mindre tid (59 år) avsevärt från den »optimalam än 77 %. Särskilt en höjning av bruttovär- Sålunda skulle en förlängning av omloppsdet för klenvirket torde ha mycket gynntiden till 69 år öka det årliga kassaöversamma konsekvenser för markvärdet. Några skottet till 400 kr/ ha. beräkningar rörande utfallet av en sådan utveckling har dock inte utförts.

5.5 Möjligheter att förbättra bok- 5.5.2 Sänkning av skogsvårdskostnaderna produktionens ekonomi En sänkning av skogsvårdskostnaderna är Som framgår av det föregående är bokpro- möjlig tex genom att införa mindre kostduktionens ekonomi dålig jämfört med nadskrävande röjningsmetoder. Sådana me-

granproduktion. Frågan om den går att för- toder har under senare år prövats i praktibättra är svår att besvara eftersom man i de ken såväl i Sverige som i Danmark. Det kan

flesta fall saknar underlag som visar de bio- vara av intresse att här återge ett system logiska och tekniska konsekvenserna av åt- som utvecklats på Hørsholms statsskogsrevir gärder för att förbättra ekonomin. I det på Själland. Det första ingreppet utföres följande har emellertid ett försök gjorts att omedelbart innan föryngringen uppnått bedöma de ekonomiska konsekvenserna av manshöjd, då stammarna är fingertjocka.

50 SOU 1971: 71

Samtliga plantor bortröjas utmed ca 1,25 m bokskogsdriftens ekonomi på ettvrevolutiobreda, parallella stråk. Mellan de kalröjda nerande sätt. stråken lämnas högst 0,5 m breda band med plantor. Det betonas att arbetet inte 5.5.3 Sänkning av antalet gallringar bör uppskjutas så länge att överblicken av föryngringsfältet går förlorad. En röjning av En jämförelse mellan det tillämpade gallden beskrivna typen innebär utom en kraftig ringsprogrammet och ett .med _färre gallreduktion av stamantalet att framkomlig- ringar är av många skäl svår att få rättviheten i beståndet ökar, vilket är av särskild sande. För att utarbeta produktionstabeller betydelse för de följande ingreppen som för detta ändamål tvingas man överskrida beräknas få formen av individuell materialets Vidare utgles- gränser. är värderingsning. Vid systemets tillämpning under underlaget alltför odifferentierat. Det har svenska förhållanden bör man kunna över- sålunda inte varit möjligt att ta hänsyn till väga att öka avståndet mellan plantbanden den sänkning av kvaliteten som en mindre till omkring 2 m. Efter ett sådant ingrepp intensiv skogsskötsel kan medföra. De resultorde det vara realistiskt att räkna med tat som redovisas nedan visar framför allt endast en ytterligare röjning. hur verkan av de fasta indirekta drivnings- Om man förutsätter att kostnaden kostnaderna och räntefoten förändras vid per röjning är 200 kr rmulterar det ovan be- byte av gallringsprogram. De båda program skrivna programmet med endast två röj- som jämföres är de i 5.2.1 beskrivna A och ningar i en höjning av markvärdet med ca B, där B utgör programmet med få gall- 25 kr/ ha i typfallet Bok 24, räntefot 4 %. ringar. Beräkningarna har även här utförts Att vinsten inte blir större, trots att antalet för typfallet Bok 24, medelavverkningsareal röjningar reduceras till hälften, beror på att 3 ha. den första röjningen ligger så nära beståndets anläggning. Sålunda förutsättes denna Räntefot Program A Program B Differens % markvärde markvärde kr/ ha röjning ske vid en beståndsålder av ca 10 år, kr/ ha kr/ ha medan den andra röjningen utföres när be-

9 nom tillämpning av »kemisk röjning». Pågående försök på Tönnersjöhedens försöks- Som synes ger gallringsprogrammet B nåpark visar att stambesprutning med besprut- got högre markvärden än A. Orsaken till ningsmedel innehållande 2, 4, 5-T i diesel- detta är den sänkning av de fasta indirekta oljelösning ger goda resultatK Kostnaden blir drivningskostnaderna som uppkommer vid avsevärt lägre än vid fällning med motorsåg. programmet med lägre antal gallringar. En En annan metod att sänka skogsvårds- fullständig utredning av frågan är emellertid kostnaderna är att sänka antalet etapper vid inte möjlig att utföra med det material som bokbeståndens avveckling. Om man antager för närvarande står till förfogande. Med tanatt det är möjligt att sänka antalet etapper ke på främst kvalitetens starka inflytande på från tre till två blir höjningen (samma typ- rotvärdet måste de här redovisade resultaten fall som ovan) av markvärdet 108 kr/ha tolkas med försiktighet. vid en medelavverkningsareal av 3 ha. Denna summa är relativt oberoende av räntefot 5.5.4 Planterade bokbestånd och bonitet. Eftersom åtgärden också medför en ökad medelavverkningsareal blir Boktabellerna redovisar, som tidigare vinsten något större än den här angivna. i bestånd nämnts, utvecklingen uppkomna Sammanfattningsvis måste man konstatera att de här skisserade av 1 Dessa medel är f. n. (aug 1971) förbjudna att sänkningarna skogsvårdskostnaderna inte förmår förbättra använda i skogsbruket. -

SOU 1971: 71

genom naturlig föryngring. Planterade bok- -är en biologiskt säker men dyrbar metod. bestånd torde i olika avseenden uppvisa en Ett ur ekonomisk synpunkt mera realistiskt avvikande Man kan t ex alternativ torde vara att starta med ett ungdomsutveckling. vänta sig en snabbare diametertillväxt .i be- snabbväxande barrträdslag tex lärk, och att stånd med färre och bättre fördelade plan- därefter vid lämplig tidpunkt underplantera tor. Detta innebär att produktionstabellernas med bok. avkastning kan uppnås på kortare tid. För att belysa det planterade bokbeståndets ekonomi har för Bok 24, räntefot 4 % -markvärden för några olika omloppstider beräknats. I kalkylen förutsättes planteringskostnaden vara 1 100 kr/ ha. Vidare förutsättes att en röjning utföres när beståndet är 30 år gammalt. Hela beståndet avvecklas givetvis på en gång.

Omloppstid, år Markvärde, kr/ ha 100 -l 133 95 -l 114 90 -l 092

I tabellen ovan motsvarar omloppstiden 100 år ett bestånd uppkommet genom naturlig föryngring med omloppstiden 94 år. Skillnaden mellan omloppstidema för motsvarande bestånd är en ren definitionsfråga, vilket framgår av 5.4.2. De kortare omloppstidema i tabellen (95 och 90 år) förutsätter att planteringen ger en tidsvinst på 5 respektive 10 år. Som synes är det ekonomiska utbytet av denna tidsvinst mycket litet. Kalkylen tar inte hänsyn till en rad kostnader som bör belasta ett planterat bestånd, varför skillnaden i markvärde mellan planterade och självföryngrade bestånd är större än vad kalkylen ovan visar. Sålunda tillkom- .mer utöver planterings- och röjningskostnader normalt kostnader för plantvård, inkluderande bekämpning av ogräs och sork samt åtgärder till förebyggande av viltskador. Därtill kommer att bok i regel inte kan dras upp utan skydd i någon form, vilket för med sig ökade kostnader. Den vanligaste metoden torde vara att plantera bok under skärm av det föregående beståndet. Risken för vindfällning, särskilt när det gäller gran, gör emellertid att man ibland föredragit att kalavverka och senare plantera bok under en förkultur av tex björk eller gråal. Detta

52 SOU 1971: 7]

6 Bokvirkesindustrin

6.1 Allmänt obetydlig eller liten boksågning för vilka sågkvantiteten endast kunnat uppskattas. I detta kapitel som huvudsakligen baseras Enkäten är så fullständig att den i de flesta på en utredning utförd av stiftelsen PRO- avseenden kan anses vara helt representativ; BOK behandlas frågor rörande bokvirkesindustrin och avsättningsmöjligheterna för bokvirke. Beträffande massaindustrin har 6.2.2 Trämanufakturindustrin redogörelsen begränsats till virkesförbruk- x ning och prisutvecklingen för bokmassaved. Antal tillfrågade företag 263 st Dataunderlag härför har lämnats av Skåne- Antal svarande företag 170 st skog ek för. Antal d:o med någorlunda . Underlag för PRO-BOK: s utredning har kompletta svar lll st bl a erhållits genom en enkät. Ett frågefor- 65 % av de tillfrågade företagen har alltmulär utsändes i oktober 1970 till ett stort så på något sätt besvarat enkäten. antal tillverkare av bokprodukter, om vilka .42 % av de tillfrågade företagen har lämkännedom erhållits genom en tidigare av nat behandlingsbara svar. _ . Stiftelsen PRO-BOK utförd kartläggning Hur de erhållna svaren är

av representativa

företag i Sverige, som förädlar, bearbetar låter sig naturligen icke helt fastställa. Emeloch saluför produkter av svensk bok (trä- lertid är svarsprocenten så hög, spridningen manufakturindustri). Ett annat formulär har geografiskt så god och storleksspridningen tillställts samtliga, kända förädlare av bok- för de besvarande företagen så stor, att enstock. käten kan bedömas ge ett för ändamålet till- Inom svensk virkesindustri används be- räckligt noggrant resultat. nämningen rödbok på virket. I detta kapitel används liksom i utredningen i övrigt det kortare ordet bok. 6.3 Sammanställning och analys av enkätsvaren

6.2 Enkätens omfattning och svarsprocenl 6.3.1 Boksågverken

6.2.1 Boksågverken 6.3.1.1 Läge

Samtliga 12 tillfrågade sågverk har lämnat Alla egentliga boksågverk återfinns inom svar. Därtill kommer ett 10-tal sågverk med bokskogsregionens sydligaste del, dvs i

SOU 1971: 71 53

Skåne. I den mån försågning av bok sker mast kommande år. Med hänsyn till den håll denna som en starkt skönjbara bristen på svensk bokstock av tillpå annat ingår integrerad del i en förädlingsindustri. fredsställande kvalitet och till den otvetydiga trenden för ökad bokimport kan behovet av svenskt bokvirke bedömas tills vidare 6.3.1.2 Ägare vara nära oförändrat. Situationen för den svenska bokråvaran Bolag svarar för 42 % av försågningen, framgår med all tydlighet av enkätsvaren skogsägarrörelsen för 39 %, enskilda före- i det att företag representerande tillsammans icke mindre än 74 % av den samtagare för 16 % och gods för 3 %. lade produktionen anser att den svenska råvarans kvalitet är underlägsen den ut- 6.3.1.3 Produktionsvolym och produktions- ländska. Stiftelsen PRO-BOK (avsnitt 6.6.1) har inriktning under en följd av år gjort intensiv propaav försågad bokstock under ganda för virke med rödkäma, en kvalitet Totalvolymen säsongen 19697270 beräknas till 70 900 m”f, som är unik för vårt land och därför knapvarav 28 200* m3f är slipersstock. Av denna past går att importera. Rödkäman försämvolym är 5 % eller 3 500 msf imponerad rar i och för sig icke virkets hållbarhet, den bok. Försågningen av denna volym beräk- låter sig impregnera lika lätt som vitt virke nas ge ca 22 670 m”f plank och bräder, och den ger åt virkesytan den omväxling 5 300 m“f bokämnen, 30 m”f fanér och och livfullhet i strukturen som i så hög 11 300 m”f slipers (110 000 st) eller tillsam- grad saknas i vitt bokvirke. Allt fler förmans 39 300 m°f sågat virke. ädlingsföretag har lärt sig utnyttja rödkärnan-i sin produktion, vilket också framgår av enkätsvaren, som snarare ger intryck av 6.3.1.4 Omsättning ökad än oförändrad efterfrågan på denna typ av bokvirke. Trots detta är den volym- Omsättningen av sågverksrörelsen beräknas mässiga efterfrågan på denna typ av virke totalt ca- 17 milj kronor. Någon relativt ringa och kommer sannolikt så föruppgå till av rörelseresultatet är icke bl-i även i framtiden. uppskattning möjligt att göra. För flera företag torde emellertid vinsten kunna uppskattas som - * relativt blygsam; 6.3.1.7 Prisutveckling

Större delen av 50-talet och hela 60-talet har 6.3.1.5 Antal anställda det- icke indexreglerade priset på bokstock hållit sig ganska oförändrat. Endast mindre Med undantag för ett relativt stort boksåg- variationer olika kvaliteter och dimensioner verk är de övriga små eller medelstora. An- emellan har i regel varit resultatet av de talet anställda som är sysselsatta med tillverk- prisöverenskommelser som ingåtts mellan är starkt varie- företrädare för skogsbruket och boksågsning av bokvirkesprodukter rande för olika företag men uppgår totalt industrin. På grund av de ständigt stigande till ca 200 arbetare och 25 arbetsledare. övriga kostnaderna har lönsamheten för boksågverken emellertid icke kunnat förbättras trots en minskad andel råvarukostnader 6.3.1 .6 Virkesbehov relativt övriga kostnader. Enkätsvaren ger vid handen, att den genomsnittliga lönsam- Enkätsvaren visar att endast en obetydlig heten är otillfredsställande. När det ur svakvantitetsökning kan förväntas under när- ren trots allt kan utläsas en övervägande

54 SOU 1971: 71

positiv bedömning av prisutvecklingen på ställda och endast 15 % har mer än 100 svenskt virke torde detta böra tillskrivas en anställda. tro på att priset för importerat bokvirke kommer att stiga. 6.3.2.3 Produktionsvolym och produktionsinriktning 6.3. 1 .8 Avsättningssituation Den sammanlagda bokvirkesförbrukningen Avsättningen av slipers bedöms för de när- hos trämanufakturindustrin under säsongen maste åren vara oförändrat hög. Beträffande 1969/ 70 beräknas uppgå till: avsättningen av plank, bräder och ämnen torde inga svårigheter komma att föreligga faner 2 530 m3f 5 % plank, bräder 34 970 › 73 % för de bättre kvaliteterna av svensk boksågämnen 10 500 › 22 % vara. Däremot kan kvantitetsunderlaget för Summa 48 000 m3f 100 % erhållande av de goda kvaliteterna komma att krympa på grund av den pågående för- Av enkätsvaren framgår att produktionen åldringen av den svenska bokskogen. är synnerligen Detta har sin mångskiftande. orsak i virkets yttre och inre goda egenskaper, som gör virket användbart och efter- 6.3.1.9 Investeringsplaner sökt i de mest skilda sammanhang. Av enkätsvaren kan utläsas bl a följande Investeringsviljan bedöms på grundval av användningsområden: enkätsvaren som positiv. Det skall dock bemärkas, att denna kommer att avspegla sig

Procent av

mer i en ständigt pågående metodrationali- totalförbrukningen sering samt i en koncentration till färre och borstträ 3 större sågverk än i en utökning av den be- l byggnadssnickerier fintliga produktionskapaciteten av boksåg- fanér verksindustrin i sin helhet. inredningar 9 konsthantverk leksaker ll lister l 6.3.2 Trämanufakturindustrin möbler UI 5 redskap 4 svarvade artiklar 8 6.3.2.1 Läge diverse (bl a glasspinnar) 8

Trämanufakturindustrin återfinns geografiskt 6.3.2.4 Omsättning spridd över större delen av landet, även om den naturligen är koncentrerad söderut. Det På grundval av de uppgifter som framkomnordligaste företag som anmäler tillverkning mit genom enkäten, skulle totalvärdet av av bokvirkesprodukter återfinns i Väster- produktionen med bok som råvara kunna bottens län. De flesta företagen ligger i Små- beräknas till drygt 210 milj kronor. land och Skåne. Det är dock troligt att bland de inkomna, fullständigare enkätsvaren befinner sig de företag för vilka bokvirket omsättningsmäs- 6.3.2.2 Ägare sigt har relativt stor betydelse. Med hänsyn till detta kan en totalsiffra på 125 milj Det helt övervägande antalet företag drivs anses vara mera realistisk. Det är emellertid i bolagsform eller har en gång startat som att märka, att denna summa innefattar mycmindre sådana och är ofta familjeföretag. ket annat än värdet av själva bokvirket, Hälften av företagen har mindre än 30 an- exempelvis när det gäller möbler och inred-

ningar, även ombokvirket är själva förut- Det kan noteras att det svenska virket i sättningen för produktionen. huvudsak är av 1: a kvalitet, medan kvalite- Rörelseresultatet låter sig icke fastställas ten på det importerade virket är något blanpå grundval av enkäten. Det kan dock näm- dad. Det borde därför finnas ett visst utnas att en majoritet av de svarande anser rymme för stegring av priserna på det lönsamheten vara god (58 %), många att svenska bokvirket. Men för att en prisökden är mindre god (35 %) och endast 7 % ning ska kunna ske måste vissa viktiga att den är dålig. förutsättningar vara för handen. Det framgår nämligen av enkätmaterialet att 75 % av företagen har krav på att virket skall 6.3.2.5 Antal anställda vara fritt från rödkärna och kvist.

Totala antalet anställda hos de företag i Sverige, som förädlar bok i någon form, 6.3.2.8 Avsättningssituation kan uppskattas till 13 000. Flertalet av företagen har mindre än 30 anställda. Av nämn- Flertalet av företagen angav att de kunde da antal anställda kan ca 3 300 arbetare tänka sig en ökad förbrukning av bokvirke, och ca 475 tjänstemän antas vara syssel- vilket måste tyda på någorlunda gynnsam satta med produktion av bokprodukter. avsättningssituation med en, låt vara svag men ändå stigande trend. Vore det tekniskt och ekonomiskt möjligt

6.3.2.6 Virkesbehov att eliminera bokvirkets största svaghet,

nämligen dess stora rörlighet (krympning Av enkätsvaren framgår att en måttlig steg- och svällning) så skulle detta få en avgöranring i virkesbehovet kan förutses. Denna de betydelse på möjligheterna att öka anökning kan förväntas i första hand komma vändningen av bokvirke. den utländska boken tillgodo, om inte särskilda åtgärder vidtas för att främja användning av svensk bok. 6.3.2.9 Investeringsplaner

Endast under förutsättning av en allmänt 6.3.2.7 Prisutveckling gynnsam ekonomisk utveckling i landet, av tillräckliga lånemöjligheter samt vilja till Med hänsyn till de senare årens inte ovä- branschkoncentration och rationalisering kan sentligt stegrade förbrukning av bokvirke förutsättningar skapas för investeringsvilja. och till det goda rykte som bokprodukter av Det synes troligt att förutsättningarna i skilda slag håller på att skaffa sig talar dessa avseenden endast i begränsad omfattsarmolikheten för en måttlig, stigande pris- ning kommer att vara förhanden de närtrend. maste åren, varför investeringstakten be- Enkätsvaren ger möjlighet till följande döms som måttlig. prisjämförelse mellan svenskt och utländskt virke. Jämförelsen måste betraktas som grov, eftersom enkätunderlaget ej möjliggör 6.4 Avsättningsmöjliglzetei för bokmassaved jämförelser mellan olika kvaliteter. Den bedöms dock vara relativt tillförlitlig. 6.4.1 Förbrukning av bokmassaved

Det finns för närvarande två företag som svensk bok utländsk bok använder bokmassaved som råvara. Den plank och bräder 433 kr/maf 571 kr/m3f totala virkesförbrukningen under de senaste ämnen 666 › 597 » 5 åren framgår av nedanstående tabell.

Tabell 6:1. Förbrukning av bokmassaved. har importen visat en klart trend stigande under 60-talet. En ökning av exporten av Volym i År sågat bokvirke har också skett. Sverige har 1000 tal m3t haft en nettoexport av bokstock och en 1966 247 nettoimport av sågat virke och fanér. Under 1967 313 de senaste åren har det även förekommit 1968 291 1969 268 en viss Utrikeshandel med bokmassaved. 1970 264 (ca) Denna kan volymmässigt inte urskiljas från andra trädslag i handelsstatistiken men ex- Virkesförbrukningen är avsevärt större i kan porten under åren 1968--1970 uppmassaindustrin än i sågverksindustrin. Förskattas till ca 25 000 m3t per år. Importen brukningen under tex 1970, ca 264 000 m°t, har varit obetydlig och torde i genomsnitt motsvarar ca 150 000 m3f, dvs den är drygt inte ha överstigit 1000 m°t per år under dubbelt så stor som i sågverksindustrin. nämnda period.

6.4.2 Prisutveckling och framtida

avsättningsmöjligheter 6.6 Åtgärder för att öka bokvirke.:- Priset på bokmassaved har under större de- industrins lönsamhet len av 60-talet varit relativt konstant men har däremot under de senaste två åren stigit 6.6.1 Information och propaganda om rätt kraftigt som framgår av följande tabell. bokvirke

Tabell 6: 2. Prisutveckling för bokmassaved Efter senaste världskriget har med något undantag exempelvis under Koreakriget, Pris År 1 pristrenden varit fallande för bokstock om kr/mat än inte alltid genom reell prissänkning så

Vad beträffar prisutvecklingen på den

1 Obarkad massaved fritt bilväg. - bråder och ämnen sågade varan plank, - har icke heller denna varit tillfredsstäl- Den hittillsvarande trenden att priset på lande beroende bl a på samtidigt starkt stegbokmassaveden följer björk- och tallmassarade omkostnader samt hård konkurrens vedspriset kan förväntas bestå. från importerat virke och nya material. Avsättningsmöjlighetema är för närva- Inom förädlingsindustrin har konkurrenrande (1971) mycket goda och massafabrisen både mellan olika inhemska företag och kernas virkesbehov beräknas komma att förmed importerade bokprodukter från eurodubblas from avverkningssäsongen 1972/ peiska låglöneländer varit högst kännbar. 73 bl a på grund av utbycgnad av deras pro- Mot bakgrunden av detta bildades 1962 duktionskapacitet. Stiftelsen PRO-BOK.

Dess uppgift skulle vara

6.5 Import och export av bokvirke

1 Vid omvandling från m3t pb till m3f ub har Som framgår av tabell 6: 3 som återger utvärdet 0,57 använts (pb = på bark, ub = rikeshandeln med vissa bokvirkesprodukter under bark).

SOU 1971: 71 57

Tabell 6:3. Import och export av visst bokvirke. (Källa: Statistiska Centralbyrån) Produkt

1969 2 438 3 866 14 636 5 932 1 866 43 1970 4 479 6 167 18 051 9 622 2 064 42

att hos allmänheten om ning och ytbehandling. Stiftelsen har också sprida kännedom bokvirkets förträffliga egenskaper i skilda sökt att stimulera formgivare och tillveravseenden liksom att genom propaganda och kare, de förra till nya produkter och de seinformation söka påverka arkitekter och nare till ökad yrkesskicklighet, genom utdeltill ökad användning av bokvirke ning av sitt RÖDBOKs-pris. Dessutom har formgivare att lära tillverkare av bokprodukter att stiftelsen genom press, TV och radio sökt rätt behandla bokvirket genom information nå ut med sin propaganda till den stora allom virkets tekniska säregenskaper, om dess mänheten-konsumenten. rätta bearbetning, om rätt ytbehandling etc Stiftelsen PRO-BOKs verksamhet har att stimulera till den rätta utan tvivel resulterat i ett markant ökat inskogsägaren skötseln av bokbestånden samtidigt som det- tresse för bokvirke och en ökad bokproduktion. Av skilda har dock Stifta sker till en låg kostnad. anledningar Målsättningen har kort sagt varit att po- telsen sett sig nödsakad att lägga ned verkboken och bokvirket. samheten och beslut har numera fattats om pularisera PRO-BOK aktivite- stiftelsens avveckling. Allt av stiftelsen gehar genom ett flertal ter strävat efter att hejda en vikande mark- nom åren hopbragt faktamaterial kommer nad och efter hand att öka bokvirkets mark- dock att bevaras och att hållas tillgängligt nadsandel. I första hand sökte Stiftelsen nå hos Skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län. formgivare och arkitekter med sin verksamhet, därför att dessa i regel bestämmer materialvalet i möbler, inredningar o dyl. Detta 6.6.2 Behov av forskning och produkthar skett genom utställningar, möbeltäv- utveckling lingar spridning av inspirerande broschyrer samt av en katalog omfattande Bokvirkets tekniska egenskaper är av både utgivning resultatet av en marknadsundersökning positiv och negativ art som framgår av fölgällande företag som förädlar, bearbetar och jande sammanfattande beskrivning. I styrkesaluför av svensk bok. PRO-BOK hänseende definierad som absorberad produkter har också arbetat med information av teknisk slagenergi, hårdhet samt tryck-, drag- och från - som natur rörande bokvirkets behandling böjhållfasthet placerar sig boken försågning och torkning till förädling, im- den tempererade zonens starkaste trädslag. pregnering, formgivning, Stabilisering, färg- Bokens mekaniska bearbetningsegenskaper

är mycket goda ifråga om sågning, hyvling Produktutvecklingen för bokförädutgör och putsning. lingsindustrin samma nyckel till framgång Av alla de svenska är boken trädslagen i dagens hårda konkurrenssamhälle som för det som bäst lämpar sig för böjning. Un- varje annan industri, som vill leva vidare. dantag härifrån utgör dock rödkärnan, som För att åstadkomma och innya säljbara inte låter sig böjas nämnvärt. Bokvirket är komstbringande produkter krävs inte bara också mycket lämpligt för kemisk behand- insatser av kapital och arbete utan också ling i form av betsning, genomfärgning och den skapande fantasi förutan inga stora proimpregnering. duktnyheter kommer till. Förutom tillkomst Bokvirkets allvarligaste, negativa egen- av de yttre förutsättningarna för produktutskaper är dess stora krympning vid tork- bedrivande krävs vecklingens det åtgärder ning samt dess benägenhet att slå sig p ga av stimulerande natur, som kan locka fram relativt låg vridhållfasthet. En annan nega- en fruktbärande Det förslagsverksamhet. tiv faktor är virkets brist på struktur, såvida under ett antal år utdelade PRO-BOKs-priinte rödkärna ger liv åt ytan. set kan tjäna som exempel på en sådan för De positiva egenskaperna är det bara stimulerande bokförädlingen åtgärd. fråga om att tillvarata och det har bokförädlingsindustrin redan i hög grad förstått att göra. För att avlägsna eller neutralisera bok- 6.6.3 Internationellt samarbete virkets negativa egenskaper fordras särskilda och ofta omfattande och kostnadskrävande Sverige har liten och bokbokskogsareal insatser. Utan dessa bristers virkesindustri avlägsnande i jämförelse med de stora förhindras i hög grad ett riktigt utnyttjande i framför bokskogsländerna allt Östeuropa. av bokvirkets goda egenskaper. Det är därför att kontakt i forsknaturligt För att komma till rätta med dessa pronings- och utvecklingsfrågor tas med dessa blem krävs både en ökad kännedom om länder, framför allt med Tjeckoslovakien bokvirkets anatomiska och kemiska och Rumänien, upp- som synes ha kommit längst byggnad och om orsakerna till bokvirkets i dessa avseenden. Det är så mycket viktinegativa reaktion på vissa yttre förhållan- gare som resurserna beträffande forskning den. Sådan kännedom kan endast erhållas bokvirket i vårt land måste få en kring genom en målmedveten forskning. ganska begränsad omfattning med hänsyn Vissa lovande försök har på senare tid till bokvirkets relativt ringa roll i vår totala utförts med nya betsningsmetoder varigenom träindustri. Endast nära kontakt genom effektfull av bokvirket kunnat ske. färgning med forskning i andra länder kan onödigt Det är för bokförädlingsindustrin önskvärt dubbelarbete undvikas. med ytterligare forskning om ytbehandlingens problem. Tids- och kostnadsmässiga skäl talar för att man tills vidare bör koncentrera forskningsinsatserna till det för dagen allvarligaste problemet med bokvirket, nämligen dess dåliga fuktstabilitet, ett problem som visserligen redan varit föremål för ett relativt omfattande forskningsarbete varigenom bla framkommit vissa intressanta metoder för stabilisering av bokvirket. Någon teknisk och samtidigt ekonomisk tillfredsställande metod har dock inte genom denna forskningsverksamhet kommit bokförädlingsindustrin i stort till godo.

7 Motiv för bevarande av bokskog

7.1 Vetenskapliga och kulturhistoriska skäl minerade området. I dag är det egentligen bara i södra och mellersta Skåne samt västra som boken sätter sin prägel på 7.1.1 Inventeringar Blekinge landskapet i någon större omfattning. I till har Nordens vegetationsregioner nedanför anslutning bokskogsutredningen som tidigare nämnts (avsnitt 2.2) en veten- fjällen är huvudsakligen tre: södra lövskogsav hela det svenska bok- regionen, södra barrskogsregionen och norra skaplig inventering i naturvårdsver- barrskogsregionen. I Sverige sammanfaller skogsområdet genomförts som insamlats södra lövskogsregionen i stort sett med bokets regi. Det stora material kens Denna rehar givit möjligheter till en god kvantitativ huvudutbredningsområde. och kvalitativ av framför allt gion är ursprungligen granfri och även, bedömning frånsett mindre delar, ursprungligen nästan den svenska bokskogsvegetationen. har vidare en helt tallfri. Den inhemska skogen bildas av På uppdrag av utredningen frötäktsinventering av bokbestånd i Skåne lövträd, huvudsakligen bok. Bokskogen reöver således en av de naturtyper som och Blekinge gjorts 1970. En översikt presenterar bokbestândens ur karaktäriserar landskapet inom en av lanlämplighet skoglig synför frötäkt erhållits. dets biogeografiska Det är punkt har härigenom huvudregioner. därför från naturvårdssynpunkt en riksatt denna naturtyp också blir angelägenhet bevarad i framtiden, inte i form av enstaka mindre reservat utan över större arealer. 7.1.2 Växtekologiska aspekter En jämförelse med bokskogsvegetationen Inom sitt huvudutbredningsområde i Sverige i Mellan- och Sydeuropa visar att den är boken och mest framträ- svenska bokskogen i flera avseenden är särdet viktigaste dande lövträdet. Inom stora delar av detta präglad. Detta gäller framför allt de i kap 2 område har boken från den kraftiga expan- Omnämnda bokskogstyperna, kruståtel-typen mitten till och harsyra-typen. Men även sionen under av järnåldern fram (hedbokskog) våra dagar varit det dominerande trädslaget. den övriga bokskogsvegetationen uppvisar Också i bok-granskogsområdet har boken skillnader, framför allt i artinnehåll, vilket kan förklaras med olikheter i geografiskt fram till våra dagar varit ett mycket viktigt skogsträd. Först under de senaste 30-40 läge. åren har barrträd, framför allt gran, genom De svenska bokskogarnas nordliga läge människans fått en mera framträ- i förhållande till bokskogens utbredning som åtgärder dande det tidigare bokskogsdo- helhet i Europa är också från vetenskaplig plats inom

60 SOU 1971: 71

synpunkt synnerligen intressant. Att studera och delar av Blekinge internationellt sett av bokskogens förmåga till självföryngring mycket god kvalitet när det gäller stamform, ställd mot klimatförhållanden är tex ange- grengrovlek, kvistrensningsförmåga m m. lägna forskningsprojekt. Flera sådana un- Ett bevarande av några större intakta bokdersökningar har för övrigt redan genom- skogar av denna goda kvalitet är därför

förtsiSverige. högst befogat.

7.1.3 Zoologiska aspekter 7.1.6 Markvårdsskäl

De vetenskapliga undersökningarna av den En omföring av bokskog till svenska bokskogen har omfattat en invente- exempelvis av i första hand granskog medför en radikal omvandling, ring vegetationen. Några vilket inte bara berör landskapsbilden och speciella Zoologiska undersökningar har däremot tills vidare en värdefull rekreationsmiljö, utan också inte genomförts. Bokskog och olika är dock griper djupt in i livsbetingelserna för alla bokskogstyper mycket organismer. En sådan omföring påverkar viktiga som biotop för en mängd olika djurockså i hög grad markförhållandena, som grupper, såväl ovan som under mark (avsnitt 2.3). Ett antal bark- och vedinsekter ju är en av de grundläggande produktionsär tex uteslutande bundna resurserna i landskapet. Olika indikationer till bokskog, andra arter förekommer på att bokskogens markvårdande förmåga mestadels endast i är bättre än granskogens har anförts av bokskog. För vertebratfaunan är bokskogen markforskare. Bl a befaras att en odling av i Sydsverige mycket värdefull, tex för rågran efter gran på förut bokskogsbärande djur och kronhjort. För fågelfaunan är boken värdefull mark skulle medföra en sänkt produktion skogen biotop, särskilt den med murkna genom granens mera utpräglade podsolegamla bokskogen och ihåliga träd. ringstendenser. Några definitiva besked att så skulle vara fallet har dock ännu inte kunnat erhållas.

Från markforskningssynpunkt, allmän 7.1.4 Ekosystemaspekter miljövårdssynpunkt samt med hänsyn till bokskogens stora tålighet mot slitage och Bokskogen är inte bara trädet bok. Det är erosion är det angeläget att bevara represenockså bokens följeväxter och följedjur, dvs tativa bokskogsområden på skiftande jorden fungerande -- arts- och samt naturtyp ett ekosystem. jordmånsunderlag under Bokskogen är ett särpräglat ekosystem med olika klimatförhållanden. speciella växter och djur. En reduktion av Vid nedbrytning av markfrämmande ämbokskogsarealen skulle därför innebära nen, gifter av olika med slag, är bokskog att existensmöjligheterna för en väsentlig mullhorisonter, dvs med ett mycket aktivt komponent i vårt lands växt- och effektivare djurliv marktillstånd, betydligt än granallvarligt reducerades. skog med mårbildning, dvs med ett något mindre aktivt marktillstånd. Detta skulle kunna användas som ett argument för ett bevarande av bokskog i mycket stor omfatt- 7.1.5 Genetiska aspekter är dock ning. Den svenska bokskogsarealen relativt obetydlig. Dess förmåga att bryta Även genetiska synpunkter kan anföras som ned gifter av olika slag torde därför ha skäl för bevarande av bokskog. inverkan sett i ett större Enligt mycket begränsad skogsgenetiker är boken i nordöstra Skåne perspektiv.

7.1.7 Allmänna skogsvetenskapliga 7.1.9 Internationella aspekter aspekter Det finns också en internationell aspekt på Från allmän skogsvetenskaplig synpunkt är bokskogsfrågan. Bokskogarna i Nordvästdet önskvärt bevaras över så har under 1900-talet reduatt bokskog europa kraftigt stora arealer och i så skilda typer att bok- cerats. I norra och mellersta Tyskland finns skogen som ekosystem kan studeras även inte längre de förutvarande stora bokskogsi framtiden. Vi behöver bokskog också i nrealerna kvar. Liknande är förhållandet i för att här kunna bedriva England. Sett i detta perspektiv och med Sverige jämförande skogliga försök i så många naturligen hänsyn till att den svenska bokskogen uppförekommande som möjligt. Det visar vissa speciella typer i ett nordligt landskogstyper av skogsbrukets all- är det angeläget att bokskogarna i är även mot bakgrund område, männa internationalisering värdefullt att Danmark och Sverige kan bevaras i största inom landet kunna studera en skogstyp som möjliga omfattning även om dessa i och för och vars så stora arealer är vanlig i stora delar av Europa sig inte representerar jämskötsel har särskilda ekologiska problem. fört med de stora europeiska bokskogsländema.

7.1.8 Undervisning och forskning 7.1.10 Kulturhistoria Från vetenskaplig synpunkt är det således synnerligen angeläget att säkerställa ett re- Sydsverige är sedan mycket lång tid tillbaka urval av de olika bokskogsty- starkt påverkat av människan. Inom tex presentativt Vi behöver dem också för undervis- Skåne finns ytterst få områden med någorperna. ning på olika skolstadier och inom skilda l_unda ursprunglig natur. Bokskogarnas geoutbildningslinjer. För undervisningen och grafiska fördelning är vid sidan av de grundinom det botaniska och zoolo- läggande ekologiska faktorerna starkt prägforskningen giska ämnesområdet, särskilt de ekologiskt lad av tidigare markutnyttjande, ägostrukinriktade avsnitten med bla studium av tur m m. Ur markhistorisk synvinkel är bokmarkprocesser, vid tex Lunds universitet är skogarna sålunda av mycket stort värde. De tillgången på en rik variation av bokskogar ger bl a en viss förklaring till fördelningen särskilt Detta även för av bondebygd och herrgårdsbygd. Deras betydelsefull. gäller den skogliga utbildningen på olika nivåer läge i anslutning till kulturhistoriskt intresfrån till skogshögskola. santa slottsmiljöer i särskilt Skåne liksom skogsbruksskola Även för den rent skogliga forskningen, sär- förekomsterna inom före detta utmarksomskilt den ekologiskt inriktade skogsskötseln råden ger intressanta historiska aspekter. samt markläran och produktionsforskning- Ur bl a kulturhistorisk synvinkel är bokskoen, är bokskogen av stort intresse. gen därför ett mycket värdefullt landskaps- I ett alltmer urbaniserat och genom jord- element. och skogsbrukets snabba rationalisering påverkat landskap behövs bokskogarna som referensområden. I synnerhet med hänsyn till att bokskogsområdena är de enda lokaler 7.2 Sociala-rekreativa skäl för bevarande i Sydsverige där vi kan finna en mer eller av bokskog mindre fullständig kontinuitet i skogs- och markutveckling. Att bevara sådana områ- 7.2.1 Tillgången på naturområden för den där man har belägg för att bokskog rekreation i södra Sverige funnits under lång tid är ett oavvisligt krav från alla grenar av miljövårdsforskningen Behovet av naturområden för rekreation och den ekologiska grundforskningen. ökar i takt med den stigande fritiden och

Tabell 7: 1. Folkmängd och skogsareal per innevånare i södra Sverige.

Län E F G H K L M N 0 P

Folkmängd i 1 000-tal 376 305 166 242 153 266 707 194 699 401 1.1.1970

Skogsmarksareal 577 696 590 739 180 274 71 215 180 1 000 ha, 694

Skogsmarksareal 1,5 2,3 3,6 3,1 1,2 1,0 0,1 1,1 illa/innevånare 0,3 1,7

Bokskogsareal 1000 ha, 1,0 1,0 1,0 1,0 7,7 29,1 14,7 7,9 1,0 1,0

l Enligt riksskogstaxeringen 1958--67. 2 Enligt riksskogstaxeringen 1964-68.

urbaniseringen. Detta är särskilt markant lade länen, dvs Blekinge, Kristianstads, i de tätbefolkade delarna av landet, tex Malmöhus och Hallands län. Bland dessa

Sydvästskåne. har Malmöhus län endast 0,1 ha per inne-

En studie (Frisén, Skånes Natur 1970) vånare.

över tillgången på markområden tillgängliga

enligt allemansrätten i Malmöhus län visade

att det endast fanns ca 1400 m? allemans- 7.2.2 rekreativa markareal Bokskogens och landskapsrättslig per innevånare i detta estetiska värden län. Av den angivna arealen kunde en stor

del bortsorteras då den utgjordes av för all- Bokskogens lämplighet som rekreationskälla mänheten mindre attraktiva områden så som är allmänt omvittnad. Flertalet sankmarker bokskogsoch täta granplanteringar. Entyper tål ett intensivt utnyttjande av allligt studien bestod endast ca 10 % av länets mänheten. Den erbjuder stora skönhetsvåryta av verkligt värdefull rekreationsmark, den, särskilt under lövsprickningen i maj dvs cirka 700 m? per innevånare. Av denna och när höstfärgerna kommer i oktober. areal utgjorde bokskogarna en mycket be- Träden kan nå. imponerande och majestätydelsefull del. tiska dimensioner. Vårfloran är speciellt i

Liknande studier har såvitt vi känner de rikare ängstyperna högst tilltalande med till ej gjorts för län övriga i Sydsverige. ofta täta vitsippsmattor. ibland Bokskogens Rent allmänt kan dock sägas att tillgången stora rikedom på vilt, tex rådjur och hjorpå markområden för rekreation är betydligt tar särskilt i Skåne, (avsnitt 2.3.2) höjer dess större i övriga län än i Malmöhus län. Loattraktionsvärde. kalt i anslutning till vissa tätorter kan dock Inom bokskogens egentliga utbredningstillgången på rekreationsmark ibland vara område torde dess rekreationsvärde vara rerelativt begränsad. lativt sett störst söder om granens naturliga Ett uttryck för tillgången på naturområ- i norra sydgräns Skåne, då alternativet till den för rekreation är att sätta skogsmarksbokskogen, den här planterade granskogen arealen i de olika länen i relation till folkär tämligen ointressant från social natur-

mängden (tabell 7: 1). under vårdssynpunkt en stor del av sin ut-

Av tabellen framgår att om man bortser Glesare veckling. förband, starkare och tifrån det storstadspräglade och Göteborgs digare huggningar i granskogen kommer

Bohus län är skogsmarksarealen dock per inne- att göra den framtida granskogen i

vånare lägst inom de mest bokskogspräg- Skåne mera attraktiv från social synpunkt

än den hittillsvarande. Den nu pågående monumentala fjärran. Skogamas bryn och vosom allra finast kommer till uttryck i av beståndsvårdsprogrammen lymer, omläggningen bokskogarna utan dem vore de sydsvenska kommer dock att verka i motsatt riktning, landskapen så mycket fattigare att mista eftersom granskogens växttid blir kortare - och utan dem vore att göra oss urarva

i framtiden. Att bokskogen har ett särskilt dem skulle vi knappast uppfatta slättens väl-

stort landskapsestetiskt och socialt värde i dighet - utan dem hade vi sydvästskåningar

nästan ingenstans att ta vägen» Skåne framgår även av nedanstående utdrag

ur brev till utredningen från professor Per

Friberg:

»Vad för landskaps- 7.2.3 Enkät bland kommunblock betyder bokskogarna bilden? Här skall frågan besvaras med några reflexioner om hur vi upplever bokskogen i För att närmare utröna vilket socialt-rekrea-

det landskap vi vistas i eller färdas genom. tivt värde man i kommunblocken inom det

Vårt skånska landskap fungerar egentligen dvs egentliga bokskogsamrådet, Blekinge, inte som rekreationsmiljö. Det intensiva jord- Kristianstads, Malmöhus och Hallands län bruket har givit oss ett utpräglat produktions- Åk- tillmäter bokskogen gjordes en enkät bland landskap, helt präglat av nyttosynpunkter. rar och fält bildar ett stormaskigt rutnätsmöns- samarbetsnämnderna i berörda kommun-

ter, upplinjerat av vägar och dikesrenar, som block. Svar från 31 nämnder inkom.

numera rensats från all högre vegetation. Åsar- I enkäten begärdes uppgifter från de olika na och bokskogama, stränderna och kusterna kommunblocken om befolkningsutveckblir våra enda av naturen givna fritidsmiljöer. Vägen dit från städer och tätorter går genom lingen till 1990, en bedömning av tillgången

slättens jordbruksland, där man nästan ingen- på skogsområden för rekreation och av bok-

stans kan med allemansrättens privilegium ta skogarnas rekreativa betydelse och värde för vägen eller få lust att ta vägen mer än just till undervisning, en översiktlig bedömning på åsar och bokskogar - ofta i kombination. - mul- karta av bokskogens rekreativa betydelse Bokskogen förenar nyttan och nöjet som den samt uppgift om kommunernas möjlighet att tiple use heter det numera. Samtidigt producerar virke av högsta kvalitet bjuder den säkra tillgången på bokskog genom olika

en oförliknelig naturmiljö som alla uppskattar, Följande kommentarer kan göras åtgärder. en pelarsal med vitsippsgolv och ljusgrönt löv- från kommunbloctill de erhållna svaren verk eller med mörkgrön frodighet och golv av ken (tabell 7: 2). bruna prasslande löv. Om bokskogens ljuvlig-

het har redan så mycket vackert skrivits, dess

mångbesjungna lummighet, här skall därför -

i stället för att ytterligare bidra med lovord kvaliteter hellre dess 7.2.3.1 Befolkningsutvecklingen om bokskogens interiöra

verkan, exteriörverkan i landskapsbilden något 1970-1990

apostroferas.

I vårt skogklädda land i övrigt är ju bebyg- En betydande folkökning är att vänta i fler-

gelsen och odlingen insprängd i en nästan hel- dvs talet kommunblock i Malmöhus län, täckande barrskogsmatta. Men här nere i våra inom det län där tillgången på fritidsmark trakter råder helt motsatt ordning, här står för närvarande är relativt sett minst. Beskogarna och skogsdungarna fritt exponerade i det öppna landskapet. Därför kommer de fintliga rekreationsmarker inom detta län

visuellt att bli klart fattbara enheter, avslutade kommer att utsättas för ett ännu starkare

element i sina landskap. De bildar mäktiga sotryck i framtiden. Bokskogsområdenas gröna volymer med en stark exteriörverkan. ciala värde kommer därför att öka. Det viktigaste ur landskapsbildens synpunkt blir därmed deras skogsbryn, just mötet mellan Av övriga län uppvisar Hallands län den

skogarnas trädmassiv -- les massifs, som frans- relativt största ökningen av befolkningstalet. männen i barockens överdåd kallade dem - Trycket på fritidsmarkerna inom detta län och de mjuka, öppna markema där emellan. kommer därför sannolikt att stiga. Den för- Vi upplever detta landskap helt givet som en även väntade ökningen av turismen kommer sekvens av arkitektoniska rum, landskapsmm, skiftande att bidra härtill. mellan det småskaliga nära och det

64 SOU 1971: il

Figur 17. I takt med urbaniseringen och den ökade fritiden stiger behovet av naturområden för rekreation. - Exkursion i vacker bokskog på Maglehems ora i östra Skåne. Foto: Arne Schmitz/ N

Figur 18. En målinriktad forskning för att få fram enkla och billiga metoder att föryngra bokskog under varierande ekologiska förhållanden är önskvärd. - Självföryngring i bokskog vid Övedskloster, Malmöhus län. Foto: Arne Schmitz/N

woxmxon

amâpoa

uamoxmxon

N

.az

x x H m I ..| X

X X v m m Hm 2 X X X X x X x X x X X X X X X x x X X X X X x NH X X X

mm wN

:0

»EH må _oZ X X N x x X x X X 0 X X x X X X n H

x X 2

.aimm ...sex

H

08m

X N n H s a_ X X X X X X

:a

-än .az X X N x x X X x X X X w X X X X x X X X x a

H35

.Hcämoxm

l. m_

så

X X N H H v E. || X X

mmEuøaêEovH

Hoz

X X m n u

Hamnvägen

X x x X x X X X X X X x X X X NH .I

amma:

H m N w 2 I. X X X x X X

N N w H _ m X X x X X X X x X X X X X 2

H n v N N X X x x X X x X X X X x X X vH

500.5 _mâoi

H .I. x X X .|

H m n N m. X x x X X X X x x X X X X mH

.Eoâbmümw

X X N x 0 m H N X X X x X X X X X NH

0200.32_

:om

H N N H H X x X X x X 0

X N v m N m X x X x X X X X x x X X x X X 2

:EE

.HFHO©.Hum.HmHH

uåaouxøu

X X N m v N N X x X x X X X X X X X m_

10m

N N H | x X .l l.

H H N. N m X X X X x X X X X X X HH

maEamoaâHom

m n m H N X X X x x X x X x X X X X X

Smink

m N H H :I x X X X x X

.BH O X X X m X m m e

x X X X X X x X X X X X X NH

...a H 0 n

0220050:

m X X x x x X x X X X X X

.Eommoä

|

»EH

| X x N I.. I

00m 000 000 8a 000 000 000 00N 000 Sn 00m 00H. 000 000 000 000 000

-SHHoHom

5000._ S008

000 00m 000 000 000 000 000 00m 000 00m 000

SOUPH 0v »H 5 mm m H S NH NH mH m mH mm 2 2 HH : 2 2

å oN m: mm

0NH

å.: mN S 0s

ñmw .Ho .Ho mo 00m om_

00m 00H 000 00N 00m 000 00m omm 00m som 00m 00m 00m oem

-SHHoHom

5008 5000._ S008

000 000 000 8a oc.. 000 00m 000 00m 000 000 00m 000 000

m N. w w

053 Hm H E 3 2 8 2 0N 0H mN mH NH wN : 2 K 0H vN m_ ä m: S. Nm mm

HS Ho .Ho mo 8a

uHHDEEOVm mcobHmimvH :Eanmtam 320028 asnoawmm 052.355_ sågas? :Eunmtøbm awsâzoüo 8350M05... »spmsxøm øiåøâäøh

d=©EOum

»sesäam

.nnocøom

3009:5 massa änân: 0820:5

0.003 “E85 38m Emo E034 asså =.Hm zzäm 50m ämm 35m 0.5.6 055 09:05 03%» asså E305 50253 aaaå

s.: vH A 2 Z

7.2.3.2 Bedömning av tillgången på skogs- Betydelse för rörligt friluftsliv

områden för rekreation inom respektive kommunblock Närströvområde. Bokskogens betydelse för det rörliga friluftslivet i anslutning till tät- Två kommunblock, Lund och Helsingborg orterna (närströvområde) har genomgående i det skogfattiga Västskåne har ansett till- bedömts som mycket stor eller stor. Endast på skogsområden för rekreation två kommunblock har ansett dess betydelse gången otillfredsställande. I östra delen av Lunds som ringa. Det är dock fråga om två utkommunblock finns dock relativt stora sam- präglade skogsbygdskommuner där bokskoskogsområden. Samma be- gen spelar en relativt obetydlig roll. manhängande dömning torde även gälla för Landskrona, där skogsområden F järrströvområde. som Vellinge och Trelleborg, Bokskogens betydelse fjärrströvområde, dvs som rekreationsompraktiskt taget saknas helt. Detta gäller även den folkrika västra delen av Malmö kom- råde på visst reseavstånd från tätorten, har munblock. Tretton kommunblock bedömer övervägande bedömts som mycket stor elrekreationsskogar som till- ler stor. tillgången på fredsställande medan sjutton kommunblock ansett den vara mycket god. Betydelse för undervisning i biologi

Bokskogens betydelse för undervisningen i 7.2.3.3 Bedömning av bokskogamas rekrea- biologi vid grundskola och gymnasium har tre när ansetts vara tiva betydelse samt värde för undervisningen på endast undantag inom respektive kommunblock mycket stor eller stor.

Betydelse för turismen 7.2.4 Kommunernas möjligheter att säkra Flertalet kommunblock har bedömt bok- tillgången på värdefulla bokskogar skogens värde för turismen som mycket stor eller stor. I Malmöhus län anses dess bety- Intresset bland kommunerna att genom köp delse för turismen tydligen vara särskilt stor, förvärva värdefulla rekreationsbokskogar vilket även framgår av nedanstående utdrag synes vara relativt obetydligt. Sex kommunur brev till utredningen från turistchefen block (Perstorp, Svalöv, Malmö, HelsingiSkåne: borg, Halmstad och Falkenberg) har dock förklarat sig vara villiga att eventuellt in- »Bokskogarna i Skåne är av utomordentligt köpa dylika områden. stort värde såsom turistattraktion. Uppenbart Än mindre vara att gesynes villigheten är att trots större antal utländska turister i nom subventioner, dvs bidrag till mark- Skåne än i något annat landskap i Sverige dock ägarna, understödja bokskogsskötseln inom största antalet turister är svenska medborgare. För människor aktuella områden. Endast fyra kommuni Mellansverige och norra Sverige är Skåne ett Södern, ett annorlunda land- block är beredda att göra detta. skap pga både klimatiska betingelser och Ett något större intresse att gynna boklandskapets utseende. I detta sammanhang är skogsdrift genom att komplettera eventuella bokskogamas betydelse synnerligen stor. Det statliga åtgärder synes däremot råda. är inte minst bokskogarna som gör att Skåne Praktiskt taget samtliga kommunblock visar upp en annan och vänligare landskapsbild än övriga svenska provinser. För den del anser sig vara beredda att vid bebyggelseav Skånes befolkning som lever i städer och i största möjliga utsträckning planläggning tätorter är bokskogarna av betydelse som reundanta bokskogsområden från eventuell kreationsmål. Härom vittnar den vallfärd som exploatering. på fritid, vid alla årstider sker till boklandskaallt södra och mellersta Skåne» Trots det påfallande stora intresset att pen i framför

behålla bokskogsområden för att tillgodose nenstkalkylmässigt optimala avkastning torallmänhetens behov av rekreationsområden de gdärför oftast inte kunna uppnås. .Även förefaller man alltså inom kommunblocken om det inte är möjligt att åstadkomma en som regel vara föga intresserad att stå för helt vindfast skog endast genom tex kantkostnaderna. Enkätsvaren kan kanske tolkas bälten av lövskog, så är dock sådana bälten så att man i nuvarande läge är försiktig med jämte pålämpligt sätt infogade lövbestånd att komma med några direkta utfästelser. för att här och var bryta den dominerande Man vill avvakta vilken omfattning de stat- granskogen utan tvivel ägnade att skapa en liga åtgärderna kan komma att få. sundare och stabilare skog. Bokskogens lägre Då man inom kommunblockens sam- markvärde kan därför i viss utsträckning arbetsnämnder syns anse att bokskogarna uppvägas av den positiva effekt som de på har ett stort rekreationsvärde för befolk- dessa sätt infogade bokbestånden har på ningen i de enskilda kommunerna förefaller ekonomin _av skogsområdet i sin helhet. det vara rimligt att anta att även kommu- Den rena granskogsdriftens överlägsenhet nerna kommer att bidra ekonomiskt när det i förhållande till den rena bokskogsdriften gäller att säkerställa bokskogsområden. är betydande men en måttlig andel bok medför endast en begränsad ekonomisk belastning, .vilket följande exempel visar. För att göra exemplet mera gripbart används det 7.3 Skogliga skäl årliga kassaöverskottet* som jämförelsetal. Detta förutsätter i sin tur att såväl bok- 7.3.1 Positiv inverkan på skogsbruket skogen som granskogen har jämn åldersklassfördelning. Antag att man på en skog Den i kap 5 redovisade jämförelsen visar om 100 ha önskar jämföra det ekonomiska att granskogens ekonomi är överlägsen bok- resultatet vid ren granskogsdrift, vid ren skogens på alla boniteter. Närmast skulle bokskogsdrift samt vid 80 % gran och man väl därav kunna dra den slutsatsen 20 % bok. Det årliga kassaöverskottet föratt sett från skogsekonomisk synpunkt all utsätts vara 300 kr/ha för gran och 170 bok borde ersättas med gran. Det kan emel- kr/ ha för bok (jfr avsnitt 5.4.6). lertid starkt ifrågasättas om en sådan målsättning är berättigad ens om saken be- Alt I 100 ha ä 300: - 30 000: -. Alt II 100 ha å. 170: - 17 000: _traktas från snävt produktionsekonomiska v Alt III 80 ha å. 300: -- 24 000: - ^ utgångspunkter. Många av bokskogens po- 20 ha å 170: - 3 400: -- 27 400: _.sitiva egenskaper har nämligen inte kunnat kvantifieras i det slag av kalkyler som redo- Skillnaden mellan alt I och III är 2 600: visats i kap 5. Boken drabbas tex inte av kr eller 8,7 % av kassaöverskottet vid ren rotröta, vilket däremot granen gör i stor granskogsdrift. Om granskogens överskott i utsträckning i södra Sverige. En annan posi- alt I på grund av skador bedöms i praktiken tiv egenskap hos boken är dess i jämförelse minska med 10 % medan skaderisken i med granen större stormfasthet. alt III p ga bokskogsinblandningen antas Erfarenheterna av vidsträckta, rena gran- minska till hälften eller 5 %, krymper skillskogskomplex är inte enbart positiva såsom naden till 800: - kr eller ca 4 % av övernämnts ovan, vilket med sammanhänger skottet vid ren granskog. svagheter i granens biologiska motstånds- Att helt eliminera den »förlust» som_ enkraft inom det aktuella området (avsnitt ligt exemplet vid viss andel bok i uppstår 5.2.4). Man måste sålunda räkna med bety- granskogen är knappast vid nuvamöjligt dande ekonomiska förluster av på grund rande .pris- och kostnadsförutsättningar. Den skador i form av framför allt rotröta, vindfällning och snöbrott och därav följande insektshärjningar och svampangrepp. Gra- Kassaöverskott == intäkter - kostnader.

skäl för bokskogens bevarande kunfår nä.rmast betraktas som priset för en viss övriga och en sannolik na lägga bedömningen att det vore oklokt riskfördelning begränsning av katastrofskador. även skogspolitiskt att låta ett träd med ett värdefullt virke och andra för skogsbruket goda egenskaper helt utgå ur landets skogsskäl Inom barrskogsregionen har vi 7.3.2 Långsiktiga skogsekonomiska produktion. på sikt åtminstone tre trädslag -- tall, gran och björk - som möjliggör ett allsidigt utl kap 4 har visats att om boken framöver ersättas av markerna. Inom bokskogsskulle i nuvarande takt med gran nyttjande så kommer huvuddelen av vår bokskog att regionen riskerar vi faktiskt att få en mera Det är natur- ensartad skogsbild med granen som totalt försvinna på några decennier. dominerande om utvecklingen får fortsätta ligtvis vanskligt att göra en riktig skogspolitisk värdering av en sådan utveckling. Det är som hittills. fullt att Skogsägarna mot bakförklarligt grunden av bokskogens ekonomi i dag och under den framtid som kan överblickas strävar att få ett mera lönsamt alternativ vid av de värdefulla marker utnyttjandet *tom det här är fråga om. Ovan har antytts att det även ur företagsekonomisk synpunkt .kan vara klokt att någon mindre del av skogsarealen behålls under lövskogsbruk. Ett .aådant hänsynstagande leder dock knappast till att vi kan behålla verkliga bokskogsområden; det bleve väl snarast frågan om kulisser och strödda, inblandade bestånd. En sådan utveckling torde ganska säkert leda till att underlaget för den på bok baserade svenska industrin undergrävs, varigenom bokskogens ekonomi sannolikt ytterligare skulle försämras och allt kontinuerligt bokskogsbruk omöjliggörs. Förutsättningarna för en helt på importerad bok grundad industri bedömer vi nämligen som mycket osäkra. Boken har ett värdefullt, mångsidigt användbart virke, som på åtskilliga områden inte kan ersättas av våra övriga inhemska trädslag. Det är svårt att föreställa sig att vi skulle avstå från att utnyttja ett så förnämligt virke. Frågan är då, om det är klok politik att på sikt göra sig helt beroende av import. Det kan tvärtom visa sig vara ur samhällsekonomisk synpunkt mera förutseende att behålla en bokproduktion som kan utgöra bas för en förädlingsindustri, låt vara av måttlig storlek. Prisutvecklingen på bokmassaved antyder att bokskogens ekonomi måhända kan komma i ett annat Samhället bör därför till läge i en framtid.

SOU 1971: 71

8 Val av bokskogsområden som bör bevaras

8.1 Areal motiverad av vetenskapliga skäl stånd av bok av tillräcklig storlek säkerställs, bl a för att på lång sikt kunna trygga frö- 8.1.1 Allmänt försörjningen med ett från skoglig synpunkt acceptabelt frömaterial. Motiven för skydd av bokskog från veten- En annan viktig faktor för det vetenskapskaplig synpunkt har redovisats i föregåen- liga skyddsvärdet är den tidsrymd under vilde kapitel. I det följande lämnas förutom ken marken burit bokskog. Områden med vissa allmänna synpunkter ett konkret för- en lång kontinuitet i skogsstadium får anses slag till skydd av bokskog (riksprioritering). särskilt värdefulla. En undersökning av bok- De aktuella områdena föreslås i första hand skogarnas ålder genom kart- och arkivstubli avsatta som naturreservat för att här- dier har därför initierats av naturvårdsverigenom kunna garantera att de får en sådan ket. På grund av uppgiftens omfattning är skötsel att de vetenskapliga värdena kan det dock inte möjligt att avvakta dess resulbevaras. tat innan reservatsbildningen påbörjas. Från vetenskaplig synpunkt är det viktigt Eftersom en bokskog eller en viss bokatt ett bokskogsområde som bevaras är så skogstyp i likhet med alla andra skogliga stort som möjligt. Den önskvärda arealen ekosystem ej går att konservera i ett visst kan dock variera av olika anledningar. För tillstånd är det från vetenskaplig synpunkt Skånes vidkommande bör arealen ej under- nödvändigt med en någorlunda jämn åldersstiga ca 30 ha och helst vara betydligt större. klassfördelning i den svenska bokskogen, så Bokskog i form av tex ridåplantering har att bokskog i olika utvecklingsstadier stänfrån vetenskaplig synpunkt föga värde. Så- digt finns tillgängliga i tillräcklig utsträckdana bestånd kan dock vara motiverade av ning för studium av bl a successionsförlopp landskapsestetiska eller skogliga skäl. och markutveckling. I en bokskog som skyddas av vetenskap- Målet vid framtagande av från vetenskap-

liga skäl bör bla artuppsättningen för ty- lig synpunkt skyddsvärda bokskogsområden

pen ifråga vara så fullständig som möjligt. har varit att få ett representativt urval av Detta är också tecken på en viss kontinuitet de bokskogstyper som finns i landet. Däri skogsutvecklingen inom ett område. Vidare med har också önskemålen om ett represenär det ur allmängenetisk synvinkel värde- tativt urval av marktyper blivit tillgodosett fullt att ett representativt urval av olika liksom behovet av representativa skogliga autoktona genotyper av bok kan bevaras. forsknings- och undervisningsobjekt. Härtill kommer att det för skogsgenetiken Vid sidan av de konkreta förslag som är angeläget att ett antal goda fenotypbe- presenteras här har också en rad andra bok-

SOU 1971: 71 69

Tabell att avsättas som naturreservat av främst 8: 1. Förslag till bokskogsområden vetenskapliga skäl. Riksobjekt. U Areal i ha Län Bokskogstyp Objektsnamn; Söderåsen (del av) 500 M, L Kruståteltypen 100 M Långaröd (Linderödsåsen) Västanåberget 90 L Ryssberget (del av) 300 K, L Johannishus (Listersjön-Sännen) 120 K Centralhalländska området 200 N Carlsnäs 40 F Vikensved 16 G Källunda 50 F Maglehems ora 200 L Harsyratypen Konga lund 250 M Gulplistertypen Hästhagen, Svaneholm 35 M Lövestads åsar 30 M Havgård 30 M Bökenäset 70 L Hasslöv 150 N . . Färskesjön , 15 K _ . __ Skogsbingeltypen Fyledalen (del av) 4: “ Sjöbo ora 300 M Övedskloster (Skartofta ängar) 100 M

Summa ca 2 500

skogsområden redovisats som skyddsvärda få fram en bättre totalbild av de ur zoolooch lokalt. Flertalet av de områden gisk synpunkt värdefullaste områdena bör regionalt

som befunnits ur olika göras. Därvid bör beaktas att reservaten bör

skyddsvärda aspek- 1968 och 1969 ha en viss minimistorlek för att de ska kunter har utförligt presenterats istencilerade länsvisa redogörelser (Lind- na hysa en viss fauna samt att de om möjgren). Det bör dock även påpekas att det är ligt bör etableras i direkt anslutning till beett vetenskapligt intresse att bevarabokskog fintliga äldre bestånd. Man bör också sträva större än som fram- efter att reservaten omfattar lokaler för sälli betydligt omfattning går av nedanstående förslag till naturreser- synta bokskogsinsekter. vat som endast innebär en specificering av De genetiska synpunkterna kan också säde områden som för närvarande kan anses gas ha blivit beaktade eftersom nedanståenvara mest skyddsvärda. Sålunda kan den de områden kan sägas uppvisa ett relativt nämnda undersökningen som base- brett spektrum av olika fenotypbestånd. Omtidigare ras på kart- och arivstudier komma att ak- rådena i nordöstra Skåne (Västanåberget tualisera områden med mycket och Ryssberget) innehåller dessutom några ytterligare höga skyddsvärden. från formmässig synpunkt internationellt sett mycket goda bokbestånd. Vissa allmänna skogsvetenskapliga synpunkter kan också 8.1.2 Förslag till bokskogsområden som av alla i Sveanses bli tillgodosedda eftersom vetenskapliga skäl bör bevaras finns rige existerande bokskogstyper representerade bland reservatsförslagen. I sam-

8.1.2.1 Riksobjekt

manhanget bör påpekas bokskogarnas tålig- Vid val av lämpliga riksobjekt har de växt- het mot slitage, vilket särskilt gäller de vegeekologiska Synpunkterna varit de primära, tationsfattiga hedbokskogarna. Därmed kan men ett representativt urval av olika mark- också viktiga sociala aspekter (rekreationstyper torde härmed också ha erhållits. områden) bli tillgodosedda inom samma Den använda urvalsprincipen torde också områden. i viss mån ha tillgodosett de Zoologiska in- Riksobjekten redovisas (tabell 8: l) endast tressena men ytterligare inventeringar för att med namn och ungefärlig areal samt är upp-

delade efter bokskogstyp (jfr avsnitt 2.2). 8.2.2 Kristianstads län

Beträffande motiveringar samt uppgifter om Tillgången på naturområden för rekreation exakt läge hänvisas till ovannämnda länsär under överblickbar framtid betydligt visa redogörelser. större i Kristianstads län än Malmöhus län.

Befolkningstrycket är avsevärt mindre på na- 8.1.2.2 Övriga områden

turmiljön. Länet hyser också de största bok-

På grundval av främst de växtekologiska skogstillgångarna i landet, ca hälften av to-

har det befunnits vara av talarealen. Ett flertal bokskogsområden är inventeringarna i första hand regionalt och lokalt intresse och kan med det allt bättre vägnätet bli liv-

att avsätta ca 1 700 ha som ve- ligt frekventerade Strövområden för den ytterligare tenskapligt motiverade bokskogsreservat. Vid stora befolkningskoncentrationen i Sydväst-

skåne på grund av det relativt ringa ressidan härav finns vissa ur skogsgenetisk synavståndet. kan därför ses som

punkt värdefulla bestånd på totalt ca 400 ha, Skånelänen

tex på Ivön och vid Maltesholm i Kristian- en enhetlig region, åtminstone på sikt. r

stads län samt i Kristian- Vid sidan av de bokskogsområden som på Hallandsås stads och Hallands län, vidare vid Kulle- ligger i anslutning till tätorter och utnyttjas

i Malmö- som närströvområden har följande områden berga söder om Västra Ringsjön reser- inom vilka betydande bokskogsarealer finns hus län, vilka bör säkerställas genom särskilt stort socialt värde: Österlen med tex vatsbildning. Gyllebo kronopark och Maglehems ora,

Linderödsåsens nordostsluttning söder om 8.2 Areal motiverad av sociala-rekreativa, väg 15 (Maltesholm och Borrestad), sjöomlandskapsestetiska och kulturhistorska skäl rådet nordost om Kristianstad med Ryss-

8.2.1 Malmöhus län berget, vidare Nävlingeåsen, Göingeåsen,

Söderåsen samt Hallandsås. Bokskogarna Bokskogens sociala värde är för närvarande inom nämnda områden har även särskilt utan tvekan relativt sett störst i Malmöhus stor betydelse för turismen samt representelän där vi inom bokens naturliga utbredrar kulturhistoriska och landskapsestetiska ningsområde har den största befolkningsvärden. koncentrationen och den förhållandevis Enligt vår mening är skälen för ett beminsta tillgången på naturområden tillgängvarande av huvudparten av all bokskog i liga enligt allemansrätten (avsnitt 7.2). Vår Kristianstads län ej fullt lika starka som enkät bland kommunblocken tyder också i Malmöhus län. En betydande del av läpå att man tillmäter bokskogen särskilt stort nets bokskogar bör dock bevaras av sociala, socialt värde i detta län. Närheten till den rekreativa, landskapsestetiska och kulturmycket stora befolkningskoncentrationen i historiska skäl. De ovan antydda områdena östra delen av Själland kommer dessutom bör dock i första hand komma ifråga för sannolikt att innebära ett ökat tryck på läinsatser. nets naturområden, särskilt när fast förbin-

delse över Öresund- etablerats. för turis- 8.2.3 Blekinge och Hallands län Bokskogarnas stora betydelse

men i länet liksom deras kulturhistoriska I likhet med förhållandena i Kristianstads

och landskapsestetiska värden understryker län är tillgången på naturområden för re-

ytterligare motiven för ett bevarande av bok- kreation relativt god i Blekinge och Hallands

skogilänet. län. Bokskogarna utgör dock mycket värde-

Enligt vår mening är de anförda skälen fulla sociala och landskapsestetiska objekt

tillräckligt starka för att motivera att huvud- inom framför allt de fortfarande lövskogs-

parten av länets bokskogar bevaras, möjli- präglade delarna av länen.

gen med undantag av vissa områden på I Blekinge är det bokskogarna på Ryss-

Linderödsåsen i den östra delen av länet. berget, Listerlandet samt söder om riksväg

SOU 1971: 71 7l

15 och omedelbart norr därom som är sär- med tanke på de i kapitel 5 redovisade kalskilt värdefulla. kylerna som visar att skillnaden i markvärde I Hallands län är det i första hand bok- mellan gran och bok ökar med stigande bonitet skogarna på Hallandsås, inom sjöområdet så skulle man erfarenhetsmässigt öster om Varberg samt bestånd i anslutning erhålla sämre kvalitet på bokvirket. Vissa till ådalar, kommunikationsleder och tät- av domänverkets undersökningar visar ockorter som bör beaktas. Ett bevarande av så på ett positivt samband mellan bonitet majoriteten av det stora antal mindre be- och kvalitet. Ett beaktande av dessa kvalistånd som finns på ofta väl exponerade tetsskillnader i markvärdeskalkylerna skulle höjder eller i anslutning till vägar kommer därför kunna förändra relationerna melsannolikt att stöta på vissa praktiska och lan granens och bokens markvärde på goda organisatoriska problem. Dessa bestånd ut- respektive sämre boniteter. gör dock ofta mycket värdefulla element i Det väsentligaste i detta sammanhang är landskapet och bör beaktas vid planlägg- dock att det erfarenhetsmässigt har visat sig ningen. att träförädlingsindustrins efterfrågan på bokvirke av lägre kvalitet är låg. Ett koncentrerande av bokskogen till de sämre mar- 8.2.4 Övriga län kerna skulle sannolikt därför innebära att Inom övriga län, dvs inom bokens utpost- bokskogsbrukets lönsamhet ytterligare förområde, torde även mycket små bokbestånd såmrades. ha ett betydande socialt värde som omväx- Ett bevarande av bokskog på främst de ling i det ganska monotona barrskogsland- bättre boniteterna skulle innebära att man skapet. De bör dock helst vara någorlunda i första hand satsade på Malmöhus och lättåtkomliga för allmänheten. Det torde Kristianstads län när det gällde att bevara dock i första hand vara ett regionalt eller bokskog av skogliga skäl (tabell 3: 8). Vissa lokalt intresse att bevara dessa mindre bättre delar av Blekinge och Hallands läns bestånd. bokskogar kommer också med i bilden. Om de skogliga skäl som redovisats i kapitel 7 ska kunna tillgodoses måste uppenbarligen 8.3 Areal motiverad av skogliga skäl huvuddelen av de bättre bokskogarna Som framhållits i kapitel 7 kan även vissa bevaras. långsiktiga skogsekonomiska skäl åberopas som motiv för bevarande av bokskog. Tak- 8.4 Resultat av vissa preliminära bedömten i överförandet av bokskog till granskog ningar i Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, är för närvarande så snabb att inom några Malmöhus och Hallands län 1968 decennier ett nästan totalt utplånande av bokskogarna riskeras inom områden där bo- På grundval av den kartläggning av bokken tidigare dominerat landskapsbilden. skogarna som skogsvårdsstyrelserna utförde Från skoglig produktionssynpunkt torde 1967-68 gjordes på uppdrag av skogsstydet, trots att skillnaderna i markvärde mel- relsen länsvisa preliminära bedömningar av lan gran och bok beräknas vara störst på bokskogens skyddsvärde med hänsyn till nade goda ståndorterna, vara lämpligast att turvård, turism och långsiktigt skogsbruk. i första hand behålla bokskog där produk- Särskilda arbetsgrupper med representanter tionsförutsättningarna enligt erfarenheter är för länsstyrelsernas naturvårdssektioner, tubäst från kvalitets- och kvantitetssynpunkt, ristorganisationer, domänverket samt skogsdvs på de bästa boniteterna där man har en vårdsstyrelserna svarande för bedömninggenomsnittsproduktion av minst 5-6 m“sk/ arna i respektive län. ha och år (Hm 25 m). Om man nämligen En preliminär klassificering av bokbefrämst bevarade bokskog på de sämre mar- stånden i tre grupper gjordes på den topokerna - vilket kunde förefalla kartan i skala 1 : 50 000. naturligt grafiska

Tabell 8:2. Areal bokskog enligt skogsvårdsstyrelsemas ha. kartläggning 1967-68, Län E F G H K L* M1 N* 0 P Summa areal

Areal enl SVS kartläggn 1967 60 295 440 30 4700 221009420 2455 185 60 39 7452

Procentuell fördeln 0,1 0,7 1,1 0,1 11,8 55,8 23,8 6,2 0,5 0,1 100,0 1 I huvudsak endast bestånd större än 5 ha. 2 Åtminstone 2 000 ha härav har överförts till gran sedan 1968.

o grupp 1: bokskog som det från allmän rent »musealzn motiven måste samhället synpunkt, dvs från landskapsbildens och uppställa som mål att huvuddelen av den friluftslivets intressen, under alla förhål- som redovisas bokskog i skogsvârdsstyrellanden bedöms vara angeläget att behålla sernas kartläggning 1967-68 skall bevaras. i framtiden. Det rör sig alltså om en areal av storlekso grupp 2: bokskog som ur såväl allmänt ordningen 35 000 ha. En viss uppfattning intresse som om den önskvärda fördelningen på olika från produktionssynpunkt saknar dvs kan utan större län får man genom att studera tabell 8: 2, betydelse, nackdel varvid bör ihågkommas att Kristianstads överföras till barrskog. län torde ha den relativt sett största andelen 0 grupp 3: återstående bokskog som kan ha ej skyddsvärd skog. en viss betydelse från allmän synpunkt Återstående bokskogsareal, ca 23 000 ha, och i produktionshänseende men som ej dvs skillnaden mellan den av riksskogstaxeutan noggrannare undersökningar kan ringen redovisade totalarealen och de av hänföras till grupp 1 eller 2. skogsvårdsstyrelserna kartlagda bestånden Resultatet av dessa, det måste betonas, består till stor del av mindre bestånd som mycket preliminära bedömningar blev att det av administrativa och praktiska skäl ca 15 000 ha fördes till grupp 1, högt torde vara svårt att genom insatser från det skyddsvärde, ca 13 000 ha till grupp 3, visst allmännnas sida bevara på lång sikt. Detta skyddsvärde, medan ca 11000 ha, varav hindrar dock inte att en hel del av dessa 10000 ha i Kristianstads län, fördes till bestånd i vissa fall kan representera värden grupp 2 och alltså ansågs kunna utan större som det finns anledning att slå vakt om. nackdel överföras till barrskog. Berörda Sammanfattningsvis kan följande anföras lokala organ i Kristianstads län har emeller- angående den bokskogsareal som bör betid våren 1971 meddelat att man numera varas. mot bakgrund av utvecklingen, inte minst Vid sidan av säkerställandet av de främst

på rekreationssidan, är benägen att revidera vetenskapliga naturreservaten på totalt ca

sin uppfattning från 1967 och anse en större 4600 ha anser vi det vara ett riksintresse areal skyddsvärd. att inom den egentliga bokskogsregionen, dvs en stor del av Blekinge, hela Skåne samt en stor del av Halland, bevara boksko- 8.5 Sammanfattning gen i den omfattningen att den även i framtiden starkt präglar landskapet. Vid en Analysen i kapitel 7 av skälen för boksko- prioritering bör enligt vår mening huvudgens bevarande och de av naturliga skäl parten av bokskogarna i Malmöhus län översiktliga bedömningarna av erforderliga samt stora delar av Kristianstads län ha en arealer som gjorts i detta kapitel leder oss särställning. Som mål bör uppställas ett sätill följande slutsats. Om vi ska kunna i kerställande av minst 35 000 ha inklusive de rimlig utsträckning tillgodose mer än de vetenskapliga naturreservaten.

9 verksamhetnför att bevara bokskog

Pågående

9.1 Allmänt › det gäller att bevara bokskog under olika förutsättningar. Tillfrågade organisationer Att finns kvar i den utsträckning har varit domänverket, skogssällskapet, bokskog som den faktiskt gör i dag i södra Sverige stiftsnämnderna i de tre södra stiften, Skånes trots dess i jämförelse med granskog lägre jordägares skogsintressenter m fl. Uppgifter avkastningsvärde får till största delen till- från länsstiftelserna angående den areal bokskrivas den under de senaste decennierna skog som med hjälp av naturvårdslagens rådande avsättningssituationen. Denna har skilda institut åtnjuter skydd (oktober 1970) i huvudsak inte medgett slutavverkningar har även inhämtats. Följande kommentarer i större omfattning än de som i praktiken till de erhållna svaren kan göras. skett. En annan faktor som verkat bromsande på avverkningarna har varit skogsägarnas egen inställning till bokskogen. Av 9.2.1 Domänverket pietetsskäl, tradition, jakt- och viltvårdsinom bättre framtida pri- För närvarande finns ett trettiotal sk dotresse, förväntningar för att öka stabilite- mänreservat med viss bokskogsareal. Flerser, behov av bokskog -- detta senare gäller talet är mycket små. Det största är Skäralid ten i barrskogsbruket främst Skåne - har man hållit tillbaka slut- på 63 ha beläget på Söderåsen i Skåne. (Ett även om dessa i och för sig domänreservat är ett naturområde med såavverkningarna förefallit vara ekonomiskt motiverade. dana speciella naturvårdsvärden att det skall Under de senaste åren har naturvårds- skötas till största delen enbart med hänfått en allt större tyngd. Den synstagande till dessa värden. Beslut om bilaspekterna areal som samhället med hjälp av natur- dande och upphävande av domänreservat vårdslagens skilda institut hittills kunnat fattas av domänverkets centralförvaltning). skydda helt eller till viss del är dock rela- Totalt skyddas ca 180 ha bokskog inom tivt obetydlig (tabell 9: 2). domänreservat, se tabell 9: 1 över arealens fördelning på revir. Genom statliga medel från naturvårdsfonden har under senare år ett antal områ- 922 Resultat av enkäter den inköpts för att sedermera avsättas som naturreservat. Områdena förvaltas som regel Genom enkäter bland olika skogsägaregrup- av domänverket. Det är dock relativt obeuppgifter om de frivil- tydliga bokskogsarealer som hittills inköpts per har vi inhämtat liga program som i allmänhet tillämpas när av staten, ca 50 ha.

Tabell 9: 1. Areal bokskog inom domänreservat (november 1970). i Blekinge Revir S Skåne Åhus Hallands Sunnerbo Värnamo Kalmar Summa ha

Bokskogsareal i ha 78,8 10,2 7,0 51,2 9,1 24,7 181,0

Domänverkets totala bokskogsareal var Stiftsnämnden i Växjö stift förvaltar ca ca 4 000 ha enligt en nyligen företagen och 40 ha bokskog. Härav beräknas ca 30 ha offentliggjord utredning ang riktlinjer för bli bestående. skogsskötseln på de av domänverket för- Stiftsnämnden i Lunds stift förvaltar ca valtade marker som är belägna inom det 250 ha bokskog. Stiftsjägmästaren anger ej

för

ädel lövskog naturliga utbredningsområdet hur mycket som härav beräknas bli beståeni södra Sverige. Härav föreslår verkets ut- de men på grund av det stora överskottet redningsman att ca 2600 ha bevaras, dvs på gammal bok och de praktiska och ekonodrygt 60 % av totalarealen. Domänverkets miska svårigheter som är förenade med bokcentralförvaltning har ännu ej tagit slutlig föryngring antas att vissa arealer kommer ställning till detta förslag, men har medde- att överföras till barrskog. lat att de angivna skyddsvärda arealerna förefaller vara av rimlig storleksordning. I förslaget ingår också att ca 500 ha 9.2.4 Malmö kommun barrskog i sydvästra Skåne överföres till lövskog främst bok; det gäller här ur miljö- Totalt äger Malmö kommun ca 200 ha bokoch landskapsvårdssynpunkt högt kvalifice- skog varav huvudparten är belägen vid rade objekt. Torups slott. Denna areal avser man att bevara. En viss ökning av arealen är även tänkbar då vissa tidigare eller nu barrskogs- 9.2.2 Skogssällskapet bärande områden kommer att överföras till bokskog enligt uppgifter från skogsförval- Skogssällskapet förvaltar ca 1800 ha bok- taren. skog. Ägare är privatpersoner, kommuner, landsting, församlingar och pastorat. Av arealen beräknas 75 % komma att bevaras 9.2.5 Privatskogsägare dvs cirka 1 300 ha. I regel är inställningen mera positiv till bevarandet av bokskog om Den privatägda bokskogsarealen omfattar ägaren är en allmän institution (landsting ca 85 % av den totala bokskogsarealen. Av eller kommun), vars skogsinnehav i stor ut- praktiska skäl är det omöjligt att få en fullsträckning är förvärvat för att täcka allmän- ständig bild av skogsägarnas frivilliga prohetens behov av rekreationsområden. gram för bevarande av bokskog under olika förutsättningar. Genom enkäter och muntliga förfrågningar har vi fått uppfattningen 9.2.3 Stiftsnämnderna i Göteborgs, Växjö att endast ett fåtal skogsägare avser att beoch Lunds stift hålla nästan hela sin nuvarande bokskogsareal oberoende av avsättningssituationen på Stiftsnämnden i Göteborgs stift förvaltar virkesmarknaden. Flertalet tänskogsägare ca 160 ha bokskog varav praktiskt taget allt ker avveckla hälften eller kanske huvudparfinns i Hallands län. Härav beräknas ca ten av sitt Bland vissa bokskogsinnehav. 30 % bli bestående, dvs cirka 50 ha. större skogsägare i Skåne råder inställ-

SOU 1971: 71 75

att ca 20 % av deras skogsareal bör Tabell 9:2. Länsvis fördelning av arealen ningen behållas Härav är ofta en bokskog i hektar skyddad med stöd av lövskogsbärande. relativt stor andel bokskog. Det bör dock naturvårdslagen (oktober 1970).

framhållas att det frivilliga program som en Interimistiskt skogsägare nu kan ha när det gäller att be- förordnande

vara bokskog knappast innebär några lång- om natur- Landskaps- Naturreservatneservat bildsskydd siktiga garantier att en viss areal verkligen Län § 7 NVL § 11 NVL § 19 NVL kommer att finnas kvar.

9.3 Skyddade bokskogsarealer med stöd

Enligt en i oktober 1970 gjord samman- P - -- 3 ställning, baserad på uppgifter från naturoch Sza 336 82 4 915 vårdsverkets riksregister länsstyrelsernas naturvårdssektioner, fanns 336 ha bok- 1 Ytterligare två naturreservat med totalt ca skog inom naturreservat i södra Sverige. 80 ha bokskog har tillkommit sedan oktober med förordnanden 1970. 82 ha låg inom områden * I januari 1971 har tillkommit ett område på enligt § 11 naturvårdslagen, dvs interirnis- Söderåsen med bla cirka 400 ha bokskog. tiska förordnanden om naturreservat. Ca 4900 ha var belägna inom områden med

dispensabla landskapsskydd, § 19-förordnanarealen under dess förvaltning bibehålls. Stiftsnämnden. Den helt eller delvis skyddade tillsammans 5 318 ha. Sedan okto- derna förutser att kanske 200 ha kvarhålls. utgjorde ber 1970 har tillkommit ca 480 ha. I april Malmö kommun avser att bevara ca 200 ha. 1971 skulle därför Totalt skulle detta innebära att stat och den totala skyddade area- 9 % av kommun samt vissa avlen vara ca 5 800 ha, dvs cirka privatskogsägare totalarealen ser att kvarhålla kanske 4 000 ha bokskog. bokskog enligt riksskogstaxe- 1958-67. När det gäller den övervägande delen av ringen Följande tabeller ger en översikt över den bokskogsareal som är i privat ägo torde arealer- det vara ytterst vanskligt att förutsäga hur de enligt naturvårdslagen skyddade stor andel som frivilligt skulle komma att na. bevaras under nuvarande förutsättningar. Mot bakgrund av den högst obetydliga bokskogsareal som föryngras med bok, för närvarande endast ca 10 % av slutavverk- 9.4 Sammanfattning är det mycket tveksamt om ningsarealen, sammanställ- någon nämnvärd areal kommer att bevaras Som framgår av ovanstående åtnjuter endast ca 5 800 ha bokskog på frivillig väg. ning någon form av skydd enligt naturvårdslagen. Den största delen härav har dock ett mycket § 19 naturvårdslagen, vilsvagt skydd enligt ket bl a framgår av att kalavverkning av bokskog är tillåten på ungefär halva arealen. En utredning inom domänverket har föreslagit att ca 2 600 ha bokskog skall bevaras. Härtill kan eventuellt komma 500 ha genom successiv överföring av vissa barrbestånd till bok. Skogssällskapet antar att ca 1 300 ha

Tabell 9: 3: Befintliga naturreservat enligt § 7 NVL med inslag av bokskog (oktober 1970)

1 Sedan oktober 1970 har ett område vid Dagstorpssjön samt Nackarpsdalen med tillsammans ca 80 ha bokskog blivit naturreservat. 2 Varav 100 ha nyinköpt mark, på vilken naturreservat ännu ej bildats. 3 Av totalarealen torde minst 60 ha vara skogbevuxen. Ej ren bokskog men överallt stort bokinslag. Obs! Reservatsbestämmelsema innebär inget skydd för skogen. - Området ligger inom skyddsskogsbestämmelsema enligt skogsvårdslagen och inom 19 §-område för reglerad barrskogsplantering. 4 Skogen har inget uttryckligt skydd i reservatsbestämmelserna. 5 Beslutet har ännu inte vunnit laga kraft. ° Inköpt av kommunen med statsbidrag; reservat ännu ej bildat.

SOU 1971: 71 77

Tabell 9:5. Områden med inslag av bok- Tabell 9:4. Områden med inslag av bok-

skog med interimistiskt förordnande skog med skydd för landskapsbilden enligt

enligt

§ 11 NVL (oktober 1970). § 19 NVL (oktober 1970).

Total Bokskogs- Total Bokskogs-

Län areal, ha areal, ha Län Objektets namn areaLha areal, ha Objektets namn

75 45 M Rönneåns dalgång 1 500 10 M Nackarpsdalen* 860 17 M Allarps berg 180 75 N Hallandsåsen M Dagstorpssjön 560 185 (på höjdplatån) N Hallandsåsen 50 15 M Lövestads åsar 220 40

M Områdena omkring 3 300 670 (på nordsluttningen) G Måla skog 4 0,5 Sn0geholms-, G Årshultsmyren 1 470 3 Ellestads- och

G Araby 7,5 1 Krageholmssjöarna

Sedan oktober 1970 har ytterligare ca 400 ha bokskog på Söderåsen belagts med § 19- förordnande. 2 Arealen är mycket ungefärlig. Det bör observeras att bokskog inom området ingalunda är fullständigt skyddad; kalavverkning (inom skogsvårdslagens gränser) av bokskog kan mycket väl ske, men hyggesytan får ej utan dispens överföras till granskog. Vill någon tex ersätta bok med björk så kan han fritt göra det; man kan också fritt kalawerka bokskog utan att ange vad man tänker sig för trädslag i fortsättningen.

10 Tänkbara

ytterligare åtgärder

för att bevara

bokskog

10.1 Allmänt fäst oss i övertygelsen att det hos bokskogens ägare finns ett stort intresse att med I kapitel 7 har olika skäl för bevarandet av det allmännas stöd medverka i en aktion anförts. Av dessa framgår att vi bokskog för att bevara bokskogen. ansett att natur- och landskapsvårdsmotiven kan tillmätas särskilt stor tyngd. Vi har emellertid också ansett att det ur långsik- 10.2 U tvecklingstendenser tiga samhällsekonomiska synpunkter icke kan anses acceptabelt att låta boken för- Som framgår av kapitel 4 sker för närvasvinna ur det svenska skogsbruket eftersom rande en relativt snabb avveckling av bokdenna dels utgör en utmärkt råvara för vissa skogen i Sydsverige. Av tabell 4: 4 i kapitel förädlingsindustrier dels bildar ett stabilise- 4 framgår att den årliga slutavverkningsrande och kompletterande element i de om- arealen under tioårsperioden 1971--80 beråden där den för vissa skador mer utsatta räknas uppgå till ca l 000 ha. Härav skulle granskogen dominerar. Totalt har vi funnit endast knappt 10 % med bok, föryngras att motiven för ett bevarande av bokskog resten i huvudsak överföras till granskog. i den omfattning som framgår av kapitel 8 Den pågående och aviserade kraftiga utär starkt underbyggda sett ur samhällets och byggnaden av skogsindustrin i Sydsverige, därmed allmänhetens Den en- framför synvinkel. allt massaindustrin, har redan medskilde markägarens möjligheter eller villig- fört (kapitel 6) en ökad efterfrågan på bokhet att under nuvarande förhållanden utan virke och därmed ökad risk för en snabsärskild kompensation bevara bokskog i den bare takt i överförandet av bokskog till omfattning som kan anses tillräcklig med granskog om inga särskilda åtgärder vidtas. hänsyn till de under kapitel 7 anförda skyddsmotiven är starkt begränsade, vilket även framgår av kapitel 9. Uppenbart är 10.3 Orsaker till utvecklingen därför att samhället måste vidta vissa åtgärder för att trygga ett långsiktigt bevaran- Orsakerna till den pågående utvecklingen de av bokskog i det sydsvenska landskapet. att överföra bokskog till granskog är främst Lika klart är emellertid att ett bevarande av ekonomisk karaktär. I jämförelse med i den omfattning vi funnit önskvärd inte kan granen ger, som framgår av kapitel 5, boåstadkommas utan ett nära och förtroendeken ett betydligt lägre avkastningsvärde. En fullt samarbete mellan och sammarkägarna höjning av virkespriserna måste enligt behällsorganen. Våra resor och samtal har be- räkningar som redovisas i nämnda kapitel

SOU 1971: 71

vara i storleksordningen 70-80 % för att skogsvården mycket betungande för skogsboken av 4 % skall särskilt med hänsyn till att något vid en kalkylräntefot ägarna, som granen. Det kan netto på avverkningarna inte kan erhållas ge samma markvärde därför förefalla om en företags- förrän beståndet blir 40-50 år. För att förståeligt ekonomiskt inriktad skogsägare väljer att få till stånd ett kontinuerligt bokskogsbruk överföra av önskvärd kan det därför överen bokskog till en ur skogsekono- omfattning misk mera lönsam granskog i vägas om inte samhället borde helt svara för synvinkel stället för att föryngra den med bok. eller frikostigt bidra till kostnaderna för för- De tekniska som och ungskogsvård inom de och biologiska problem yngringsåtgärder dessutom är förenade med bokskogens för- bokskogar som bör bevaras. verkar även återhållande på villig- I likhet med nuvarande förhållanden ifråyngring heten att föryngra den (avsnitt 2.1.6). Av- ga om bidragsgivning till plantering på sämvecklingen av den äldre bokskogen måste re åkermark från Statens skogsproduktionsom man ska få god självföryngring ske anslag torde i de flesta fall markägarna vilket ökar avverkningskostnader- kunna utföra skogsvårdsåtgärderna själva. etappvis, na. Självföryngring kan vara svår att er- För att bidrag skall kunna utgå måste dock hålla av brist konkur- en besiktning av området ske före och efter på grund på ollon, m m. Rela- utförande av på rens från övrig hyggesvegetation åtgärdernas tjänsteman tivt kostsamma röjningar måste vidare före- länsmyndighet, se nedan angående organitas i ungskogarna för att goda bestånd skall sation. kunna erhållas. De åtgärder som samhället kan vidta för l0.4.l.2 Reduktion av skatter rn m att på lång sikt säkerställa bokskogar får orsaker I den 1964 väckta motionen angående åtses mot bakgrund av ovan antydda till Det att i tillfreds- gärder för bevarande av bokskog (I 240: utvecklingen. gäller ställande för 1964) omnämndes även möjligheterna att vid grad kompensera markägaren de företagsekonomiska uppoffringar denne den då förestående fastighetstaxeringen ej åsätta bokbestånden för gör genom att bedriva ett kontinuerligt bok- något skogsvärde att härigenom en viss komskogsbruk. Det gäller vidare att kunna till- ge Skogsägarna handahålla arbetskraft för planläggning, pensation för att de bevarade sina bokskomm inom Dess- gar. Någon egentlig motion väcktes dock stämplingar bokskogar. utom att avsättningen för i frågan, sannolikt beroende på att är det angeläget aldrig bokvirket är tillfredsställande så att samhäl- instruktionerna för 1965 års fastighetstaxelets kostnader för bevarandet av bokskog ring i stort sett redan var fastslagna. blir så låga som möjligt. Slutligen är det ur Vid senaste fastighetstaxeringen (1970) samhällets och allmänhetens synvinkel ange- åsattes bokskog betydligt lägre skogsvärden läget att tillräckliga juridiskt bindande ga- än granskog, något som dock var betingat rantier bevarande av skillnader i rotnetton under den period skapas för ett långsiktigt av bokskog inom särskilt de områden där som låg till grund för beräkningarna. olika satts in för att gynna bok- Ett eventuellt förslag att generellt sänka åtgärder taxeringsvärdena på all bokskogsmark torde skogsbruket. komma att mötas av krav att även andra typer av markanvändning som kan vara att rekommendera från främst naturvårdssyn- 10.4 Diskussion om lämpliga åtgärder punkt bör föranleda reducerade taxerings- 10.4.1 Åtgärder från statens sida värden. Med hänsyn till dessa vidare perspektiv vill vi förordna att frågan om be- 10.4. 1.1 Bidrag till skogsvårdsåtgärder skattning av mark som är av intresse från Som tidigare framhållits är kostnaderna för naturvårdssynpunkt tas upp av den pågåanläggandet av nya bokbestånd samt ung- ende utredningen angående översyn av na-

80 SOU 1971: 71

turvårdslagen i samråd med den sittande och sannolikt frågan på bokvirke även påfastighetstaxeringskommittén. Någon ytter- verkat prisutvecklingen i gynnsam riktning ligare generell minskning av taxeringsvärde- men även stimulerat till ökad import av na på bokskogsmark torde knappast vara främst polskt bokvirke. Den har emellertid att rekommendera. inte lett till radikalt ändrad inställnågon Enligt tillämpad praxis vid fastställande ning till bokskogen bland markägarna. Förav en fastighets belåningsvärde reduceras yngringsytan av bok har ej ökat. detta efter graden av eventuella inskränk- Ett eventuellt ekonomiskt statligt bidrag ningar i förfoganderätten över fastigheten till en verksamhet som syftar till att åstadvilka påbjudits enligt naturvårdslagsförord- komma en ökad av bokvirke användning nanden. Ett högre belåningsvärde skulle en- måste därför åtföljas av åtgärder som garanligt vad vi erfarit kunna erhållas om staten terar fortsatt bokskogsdrift, se nedan. ingick som garant för den reduktion i belåningsvärde som kan uppkomma till följd 10.4.1.5 Forskning av förordnanden enligt naturvårdslagen. Eftersom denna berör inte bara vissa En av orsakerna fråga till bokskogens areella tillbokskogar, utan all mark som är belagd bakagång i Sverige är som tidigare framhålmed förordnanden enligt naturvårdslagen lits de ibland svåra biologiska, ekonomiska torde det vara befogat att ovannämnda ut- och tekniska problem som är förknippade redning även tar upp detta problem till be- med skötseln av bokskogen. En målinriktad handling. forskning i syfte att framför allt få fram billiga kulturmetoder men även förenklad skötsel av bokskogarna måste anses vara 10.4. l .3 Avverkningspremier synnerligen angelägen. Drivningstekniska Förslag om statliga premier till skogsägarna problem i samband med lövskogsskötsel i per avverkad kubikmeter bokvirke har fram- Sydsverige bör även studeras. Förslagsvis förts till utredningen. Dylika premier skulle skulle skogshögskolan ges i uppdrag att bevisserligen höja avverkningarnas rotnetton driva denna forskning i samråd med skogsoch för skogsägaren därmed förbättra bok- vårdsstyrelserna mfl organisationer. Särskogsbrukets ekonomi. Det är dock enligt skilda medel bör utgå till denna forskning. vår mening synnerligen tveksamt huruvida Vidare bör en uppföljning ske av den de skulle kunna påverka benägenheten att bokförädlingsforskning som utförtidigare föryngra bokskogen i någon större utsträck- des vid Föreningen Skogsträdsförädlings ning. Sannolikt skulle de endast verka sti- försöksstation i Ekebo (numera tillhörande mulerande De ovan Institutet på avverkningsviljan. för skogsförbättring) men som för omnämnda bidragen till skogsvårdsåtgärder ett tiotal år sedan lades ned av driftsekonotorde vara effektivare när det gäller att öka miska skäl. Som ett resultat av denna forskbokföryngringsarealerna. Vi vill därför ej ning tillkom bla två bokfröplantager med förorda att statliga premier utbetalas per plusträdsympar från Skåne, Hal- Blekinge, avverkad kubikmeter bokvirke. land, Östergötland och Danmark. Problem i samband med produktion av bokplantor, vilka främst kommer att anl0.4.1.4 Stöd till förädlingsindustrin vändas för hjälpplanteringar i luckiga själv- Från samhällsekonomisk är det synpunkt föryngringar men även i begränsad omfattangeläget att bokskogsskötseln även får så ning för kulturer på tidigare barrskogsbägod lönsamhet som möjligt. Goda avsätt- rande mark eller åker, bör även studeras för ningsmöjligheter och priser på bokvirket att man kontinuerligt ska kunna erhålla ett minskar samhällets kostnader för ett lång- billigt och lämpligt plantmaterial (avsnitt siktigt bevarande av bokskog. Stiftelsen 11.8 angående resursbehov). Ett visst sam- PRO-BOKs verksamhet har stimulerat efter- arbete med forskare i Danmark torde bli

SOU 1971: 71 81

aktuellt i detta sammanhang liksom när det kommunblocken (kapitel 7) tillmäts bokgäller frågor i samband med skötseln av skogarna i allmänhet ett mycket stort sobokskogarna. cialt naturvårdsvärde. De insatser som komstöd till det i avsnitt 6.6.2 disku- munerna Statligt kan göra för att bevara bokskog terade behovet av forskning inom bokvirkes- är tex att inköpa områden, genom arrendeindustrin för att förbättra eller utveckla nya avtal med markägare understödja bokskogsprodukter av bokvirke bör även kunna över- skötseln inom särskilt värdefulla områden, vägas. Slutligen får ej bortses från behovet att komplettera eventuella statliga åtgärder av fortsatt ekologisk forskning samt forsk- samt att vid undanta bebyggelseplanering ning rörande bokskogens sociala betydelse bokskogsområden från exploatering. Även och utnyttjande. anläggande av bokskogar inom kommunala friluftsområden är en angelägen åtgärd. Av enkätsvaren framgår att kommunerna 10.416 Administrativa beslut angående bedömt möjligheterna att själva säkra tillbokskogar under domänverkets förvaltning gångarna på bokskogar som relativt begrän- Domänverket har som förvaltare av statens sade. Sex kommunblock har dock förklarat skogar att följa vissa riktlinjer ifråga om sig villiga att inköpa bokskogsområden, fyra krav på förräntning mm (se Kungl brev block att understödja bokskogsskötseln 6 juni 1968, Prop 103: 1968 och SFS nr inom värdefulla områden, sju block att 681: 1968). När det gäller bokskogen kan komplettera eventuella statliga åtgärder samt denna i regel inte uppfylla de uppställda för- tjugoåtta block att undanta bokskogsomräntningskraven. Konsekvensen härav blir råden från bebyggelseexploatering. att en stor del av bokskogarna skulle över- Enligt vår mening borde kommunerna i föras till granskog, vilken även framgår av betydligt större omfattning än nu kunna biriktlinjerna för verkets senaste skogsindel- dra positivt till ett bevarande av bokskogar, ning. framför allt sådana av social betydelse. Som framgår av kapitel 9 har domänver- Vissa insatser för ett säkerställande av ket emellertid låtit utreda frågan om spe- bokskogar med rekreativt värde torde även ciella skötselprogram för områden med vara att påräkna från kommunala fritidsädel lövskog. Enligt vår mening är den bok- stiftelser, tex Stiftelsen för fritidsområden skogsareal som i domänverkets utredning i Skåne. Sedan stiftelsens tillkomst 1966 har föreslås bli bevarad (60 % av totalarealen) bl a ett par bokskogsområden belägna i anett minimiprogram när det gäller statens in- slutning till Frostavallens fritidsgård insatser för bevarande av bokskog på dess köpts och sedermera avsatts som naturegen mark.1 Samhällets långsiktiga värde- reservat. ringar och bedömningar bör kunna motivera att förräntningskravet sätts lågt eller 10.4.3 Garantier för fortsatt bokskogsbruk försummas helt när det gäller bokskog på kronans mark. Ett bevarande av huvudde- De ovan diskuterade åtgärderna från samlen av hela den av domänverket förvaltade hällets sida för att åstadkomma en kontibokskogsarealen skulle enligt vår mening nuerlig bokskogsdrift kommer att bli reladärför kunna övervägas som mål för staten tivt kostsamma även om de i huvudsak som markägare. koncentreras till bidragsgivning i samband med beståndsanläggning och ungskogsvård. Vissa juridiskt bindande garantier att de 10.4.2 Åtgärder från kommuner och kommunala fritidsstiftelser Bevarandet av bokskog för bl a innevånar- 1 Det av oss föreslagna allmänna målet för bevarande av bokskog, minst 35 000 ha, motnas rekreativa behov är även en angelägensvarar ungefär 60 % av den totalt redovisade het för kommunerna. Enligt vår enkät bland bokskogsarealen i landet.

genom statsbidrag anlagda och skötta be- nandena är dispensabla, dvs länsstyrelsen stånden får vidareutvecklas måste därför kan ge markägaren dispens från meddelade krävas. förordnanden. Om dispens vägras kan det bli aktuellt med ersättning till markägaren. En smidig anpassning av de meddelade 10.4.3.1 Arrendeavtal mellan markägare förordnandena till lokala förhållanden torde och stat eller kommun bli nödvändig särskilt i avseende på för- Dylika garantier kan skapas genom att yngringshuggningarna. Inom bokskogar av arrendeavtal sluts mellan och särskild betydelse som Strövområden och för skogsägaren staten, lämpligen representerad av skogs- landskapsbilden kan ifrågakomma överhållvårdsstyrelsen, angående skogsodling och ning av lämpliga äldre bestånd, en åtgärd ungskogsvård inom ett som dock alltid blir dyrbar. I övrigt kan bokskogsområde. Staten tar på sig hela eller huvuddelen av föryngringshuggningarnas omfattning och kostnaderna för beståndsanläggning och metod behöva regleras. röjningar. Skogsägaren upplåter marken för I Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, bokskogsproduktion. Avtalstiden kunde för- Kalmar, Göteborgs och Bohus samt Skaraslagsvis vara ca 30 år varefter det är under- borgs län är bokskogarna av ringa storlek. En förstått att bestånden får vidareutvecklas. mycket noggrann kartläggning och klassi- Arrendeformer kan även användas för att ficering av deras naturvårdsvärden finns sluta en överenskommelse mellan en mark- som regel. Tillräckligt omfattande underlag ägare och det allmänna representerat av för erforderliga förordnanden enligt naturstaten, en kommun eller en kommunal fri- vårdslagen finns därför i allmänhet i dessa tidsstiftelse angående av ett län. utnyttjandet naturområde med bokskog för det rörliga Beträffande Blekinge, Kristianstads, Malfriluftslivet. möhus, och Hallands län där vi har de stora bokskogstillgångarna torde det vara nödvändigt att komplettera redan gjorda invente- 10.4.3.2 Skydd med stöd av naturvårdslagen ringar med nya undersökningar för att få underlag för upprättande av särskilda natur- Naturvårdsplaner för bokskogar vårdsplaner i vilka en klassificering av bok- För vissa områden torde den från samhälskogarnas skyddsvärde med hänsyn till olika lets synpunkt säkraste garantin för ett fort- skyddsmotiv, inklusive skogliga, kan göras. satt bokskogsbruk vara förordnanden enligt I naturvårdsplanerna upprättas detaljförslag naturvårdslagen dvs bildande av naturreser- till naturreservat samt skydd för landskapsvat (§ 7) eller dispensabla förordnanden om bilden (§ 19-förordnanden). Ett handlingsskydd för landskapsbilden (§ 19). Det an- program för ett långsiktigt bevarande av kommer på länsstyrelserna att besluta om i södra skulle bokskog Sverige härigenom förordnanden enligt kunna naturvårdslagen. Enligt erhållas, ett program som beaktar vår uppfattning är det angeläget att de mest naturvårdsaspekterna och förutsättes ta vevärdefulla bokskogsområdena snarast möj- derbörlig hänsyn till den skogliga planläggligt får ett skydd enligt denna lag. Detta ningen. gäller särskilt områden som av vetenskapliga och sociala skäl bör bli naturreservat (kapitel 8). I övrigt kan behöva För- och nackdelar övervägas med att bevara bokskog § 19-förordnanden över de bokskogsområ- med hjälp av naturvårdslagens 19 § den i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län som med stöd av skogs- Förordnanden 19 enligt § naturvårdslagen vårdsstyrelsernas kartläggning 1967-68 (skydd för landskapsbilden) innebär att samoch länsstyrelsernas fortsatta naturvårdspla- hället kan få kontroll över utvecklingen, nering befinns vara Förordskyddsvärda. bl a genom att avverkning av bokskog och

SOU 1971: 71

plantering av barrskog kan göras beroende av länsstyrelsens tillstånd. Den minskning i markägarens förfoganderätt över sin skogs- - om än mark som ett dispensabelt förbud att överföra bokskog till barrskog kan innebära, kan dock väcka visst motstånd hos markägarna. En vederhäftig information om innebörden av ifrågavarande typ av förordnande, vilken till viss del skulle kunna ske genom markägamas egna organisationer, skulle sannolikt kunna reducera detta motstånd högst avsevärt. Tillstånds- 19 § naturvårdslagen bör givningen enligt dessutom utformas så att en smidig anpassning kan ske mellan markägarnas egen skoglångtidsplanering och naturvårdsintresliga set. Emellertid kan vägrade tillstånd att avverka bokskog eller att plantera barrskog komma att medföra stora krav på engångsersättningar. Metoden med Stimulansbidrag att fördela samhällets ekoger möjligheter nomiska insatser under en längre tidsrymd. De av utredningen föreslagna stimulansåtgärderna vid grundläggning av nya bokbestånd kan vidtagas såväl inom område där förordnande enligt 19 § naturvårdslagen som utanför sådant område. Praktisgäller ka erfarenheter vid tillämpningen av »stimulansmetoden» torde få visa hur samspelet med åtgärder enligt naturvårdslagen lämpligen bör ske.

SOU 1971: 71

ll

Utredningens Förslag

Vi har som framgår av kapitel 8 satt som visoriska reservatsföreskrifter eller § 19mål att man borde långsiktigt söka bevara förordnanden bli aktuellt. Kostnaderna för minst 35 000 ha av den svenska bokskogs- och reservatens vård och reservatsbildning arealen för att härigenom kunna bibehålla förvaltning bör bestridas på gängse sätt. Beboken som ett karaktärsträd i det sydsvenska rörda för att möta anslag måste uppräknas landskapet. det ökade medelsbehovet om bokskogen ska I föregående kapitel har diskuterats tänk- kunna skyddas i önskvärd omfattning. bara statliga och kommunala åtgärder för att nå detta mål: skogsvårdsbidrag, reduktion av skatter, avverkningspremier, stöd till förädlingsindustrin, forskning, administra- 11.2 Sociala naturreservat tiva beslut angående statens bokskogar mm. För att få garantier för ett fortsatt De vetenskapliga kombokskogsreservaten bokskogsbruk har diskuterats dels avtal mel- mer i stor utsträckning också att fungera lan markägare och stat eller kommun, dels som sociala reservat. Därutöver föreligger skydd med stöd av naturvårdslagen enbart emellertid också som visats i kapitel 7 beeller i kombination med skogsvårdsbidrag. hov av mera renodlat sociala reservat sär- Våra överväganden av de olika åtgärder- skilt inom närströvområden till de tättbenas lämplighet och effektivitet har lett till byggda delarna av Sydsverige. Ansvaret för följande slutsatser och förslag. tillskapandet av sådana rekreationsområden i bokskog torde främst böra åvila kommunerna som för ändamålet kan tillämpa bl a inköp av mark eller avtal med markägare. 1 1.1 Vetenskapliga naturreservat Staten kan medverka genom att ge kommunerna bidrag till dessa kostnader. Som vill- De arealer om ca 4 600 ha som i kapitel 8 kor för erhållande av bidrag gäller att omredovisats som angelägna skyddsobjekt i rådena avsätts som naturreservat. vetenskaplig mening bör avsättas som natur- Det har inte varit att på samma möjligt reservat. I mån av tillgång på personella och sätt som för de vetenskapliga och vetenskapfinansiella resurser bör efter behövliga de- liga-sociala reservaten ange ett arealönsketaljinventeringar reservatsbildningen ske så mål för de mera renodlade sociala bokskogssnabbt som möjligt. I avvaktan på att för- reservaten. Arealbehovet beror här både av beredelsearbetet hinner genomföras och an- befolkningsutvecklingen och i vilken utslag bli tillgängliga kan utfärdande av pro- det kommer sträckning att visa sig möjligt

bevara bokskog på andra vägar (se nedan). för denna insats bör kräva någon form av

Varje insats från kommunal sida att bevara garanti för att syftet skall uppnås torde

eller nyplantera bokskog är dock givetvis dock vara ofrånkomligt.

ytterst önskvärd. Det mest kritiska skedet i ett bokskogs-

områdes utveckling är den tidpunkt då be-

slut måste fattas huruvida ett bestånd skall

föryngras med bok eller annat trädslag. Som 11.3 Administrativa beslut om bevarande framgår av tabell 4:4 i kapitel 4 beslutar av bokskog skogsägama för närvarande i 80-90 % av

fallen att bokskogen skall föryngras med Om man accepterar det allmänna mål för gran. Utvecklingen pekar dessutom mot att bokskogens bevarande, som vi tidigare forandelen bokföryngrad areal kommer att ytmulerat, bör som en följd härav statsmakterligare minska. Bokskogarna kommer att terna bemyndiga domänverket att oavsett bli högst rudimentära i områden där de tidi- 1968 års riktlinjer för statsskogamas förgare dominerat landskapsbilden. Enligt vår valtning i största möjliga utsträckning bemening i vilken vi blivit styrkta vid övervara de under verkets förvaltning hörande läggningar med bokskogsägare skulle dock bokskogama. Det av verkets utredningsman ekonomiska bidrag till föryngringsåtgärder framlagda förslaget om fortsatt drift av och ungskogsvård radikalt kunna vända den- 60 % av bokskogsarealen eller 2600 ha na utveckling. Vi vill därför föreslå att jämte successiv omföring till bokskog av statens insatser i första hand koncentreras vissa granskogsbestånd i sydvästra Skåne på nämnda åtgärder. Detta skulle innebära finner vi vara en god utgångspunkt. Som att i de län som befinner sig inom bokens en konsekvens av ett sådant bemyndigande naturliga utbredningsområde, dvs i Österbör domänverket såsom förvaltare av stagötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, tens skogar kompenseras för den belastning Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Halpå driftsresultatet som bibehâllandet av boklands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs skog utöver den företagsekonomiskt befolän, frikostiga ekonomiska bidrag utgår till gade arealen innebär. och skogsägama för föryngringsåtgärder Vad gäller övriga förhållandevis små bokungskogsvård i bokskogar, varvid de nya -- och skogar i allmän ägo kyrkan, primärbestånden förutsätts bli anlagda i regel gesekundärkommuner eller kommundominenom självföryngring, vilket innebär lägre utrade stiftelsen bör det också vara en självgifter än föryngring genom plantering. klar sak att de ansvariga myndigheterna De bidragsberättigade åtgärderna bör genom bindande beslut garanterar fortsatt vara maskinell markberedning samt nödvänbokskogsdrift för huvuddelen av sina bokdig gräsrensning och hjälpplantering (om skogsarealer. föryngringen ej lyckats över hela arealen)

samt i vissa fall även plantering för nyan-

läggning av bokbestånd, vidare en plantröj-

11.4 Ekonomiskt städ till förnyelse ning och en ungskogsröjning under tiden fram av bokskog till den tidpunkt 20--30 års beståndsålder - då ställandet av produktions-

De ovan föreslagna åtgärderna förutses kun- förband, ca 2000 träd/ ha, bör ha skett.

na leda till att ca 9 000 ha bokskog bevaras, sammanlagda kostnaderna enligt ovanståen-

dvs endast en fjärdedel av det mål vi velat de skötselprogram för framdragande av ett

uppsätta. För de återstående tre fjärdede- bokbestånd till produktionsstadiet, har be-

larna torde den bästa vägen vara att staten räknats till 1000-1200 kr/ ha inklusive

träder in och i förtroendefullt samarbete merkostnader vid stämpling för självföryng-

med de privata Skogsägarna understödjer ring. Dessa kostnader fördelar sig på en

bokskogsdriften på lämpligt sätt. Att staten 20-30 årsperiod.

Om än det angelägnaste är att stödjande enkäter har markägarna också i allmänhet ingripa just vid föryngringstidpunkten bör uttalat att de avser behållaviss del av sin bidrag utgå även till plant- och ungskogs- mark bokskogsklädd. Det synes inte vara bestånd, som anlagts innan de nedan före- en praktiskt genomförbar _väg att varje slagna bidragsreglerna antas, varvid bidra- markägare skulle anmodas att på förhand gen dock begränsas till kostnader för åt- ange vissa bestämda områden de på vilka gärder som blir aktuella efter nämnda tid- själva avser att bedriva och bokskogsskötsel punkt. Ett stöd till dessa ungskogsvårdande sedan få bidrag till övrig areal. Den bästa åtgärder är synnerligen angeläget för att ga- utvägen synes i stället vara att sänka bi,rantera den önskvärda kontinuiteten i bok- dragsprocenten till 80 men exempelvis ge skogsproduktionen och snabbt åstadkomma bidrag till i princip alla nya bokbestånd som nya, växtkraftiga bokskogar som ersättning dras upp. Undantag behövde göras endast för de avvecklade. Stundom torde sådana för arealer som på grund av ringa naturröjningsåtgärder möjliggöra ett framtagande vårdsvärde, mycket svag bonitet, dåligt av bokdominerade bestånd ur mera obe- skogstillstånd eller alltför liten

areal uppen-

stämda blandungskogar. inte fortsatt bokbarligen lämpar sig för Det är önskvärt att den enskilde skogs- skogsdrift. Hänsyn måste därvid naturligtvis ägaren i så stor utsträckning som möjligt tas till angränsande eller närliggande besjälv svarar för åtgärdernas genomförande. stånd på egen eller annans mark som kan_ För att bidrag skall kunna utgå måste emel- sambrukas. Ett system där markägaren svalertid en registrering ske av behandlings- rar för en del av anläggningskostnaden torde enheter samt en enkel skogsvårdsplan också ha den fördelen att det ökar markupprättas. Detta arbete föreslås åvila ägarens intresse för att aktivt delta i arbetet skogsvårdsstyrelsen som även har att kontrollera med att bevara bokskog under uthållig drift. arbetenas utförande och administrera bi- Bidrag synes böra utgå till alla bokskogar

dragsutbetalningarna. De markägare som så under skogsvårdslagen, dock kan det med

önskar bör kunna uppdra åt skogsvårdssty- hänsyn till vad som anförts angående komrelsen att utföra hela eller del av arbetet. munernas eget intresse av att bedriva bok- Såsom ovan framhållits (avsnitt 10.4.3.1) skogsskötsel på sina marker vara befogat bö-r i samband med beslut om bidrag slutas att bidrag utgår till dessa endast sedan övarrendeavtal mellan markägaren (fastighe- riga ägare tillgodosetts. . ten) och staten genom skogsvårdsstyrelsen Medel till bidragsverksamheten torde för att kunna få tillräckliga garantier för fort- lämpligen böra anvisas under ett särskilt satt bokskogsdrift. Sådana avtal bör för- anslag, då nu utgående

skogsvårdsanslag av.-

slagsvis gälla 30 år från tidpunkten för för- ser verksamhet av annan natur. yngringshuggningen. Motsvarande kostnader inom naturreser- Det här skisserade bidragssystemet inne- vat och inom vissa av kronans och kyrkans bär att staten träder in och med markägarna marker skall bestridas i annan ordning. delar de ekonomiska riskerna av fortsatt bokskogsdrift. De stora skillnaderna i lönsamhet mellan granskog och bokskog kunde 11.5 Naturvårdslagen - skogliga stödtala för att staten helt bekostade anlägg- åtgärder markägarein formation ningskostnaderna och de första beståndsvårdsåtgärderna medan markägarens bidrag De presenterade från förslagen utgår antaskulle vara att tillhandahålla marken. Emelgandet att naturvårdslagens regler samt de lertid har vi redovisat skäl (kapitel 7) som möjligheter till ersättningar och bidrag som pekar på att det ligger i markägarens intres- finns i samband med naturvårdsförordnanse att hålla en del av sin skogsareal bevuxen den tillämpas på de mest skyddsvärda ommed lövskog och då i första hand med bok rådena och de speciella stödåtgärdema på såsom det bästa alternativet till Vid andra områden. Vi gran. är dock medvetna om

SOU 1971: 7l

kan behöva för denna verksamhet utarbetas av att det två slagen av åtgärder linjerna samverka. Det kan tex gälla utnyttjandet av Skogsstyrelsen i samråd med statens natur- 19-förordnanden enligt natur- vårdsverk. Avtal med markägarna angående begränsade§ tillsammans med bidrag till för- skötsel av bokskog, som grundlagts med bivårdslagen och röjningskostnader inom drag från anslaget träffas av skogsvårdsstyyngringsområden, där man är osäker relsen efter samråd med länsstyrelsen eller skyddsvärda om de ekonomiska stödåtgärdema är till- enligt av länsstyrelsen godkänd naturvårdsräckliga för att bromsa avvecklingen av bok- plan. skog. Som grund för bedömanden i dessa och liknande frågor torde direkta överläggningar med- markägama bli till stor hjälp. Överhuvudtaget bör ett genomförande av 11.7 Stöd till viss forskning förslagen föregås av informations- och diskussionsmöten ordnade i nära samarbete Utöver de i föregående avsnitt nämnda åtmed markägarnas egna organisationer. Miss- gärderna bör statligt stöd utgå till viss forskförstånd omavsikten med de olika åtgärder- ning för att öka bokskogsbrukets lönsamhet. undvikas och de ansvari- Denna bör främst koncentreras na kan därigenom forskning kan få värdefulla syn- till de biologiska, produktionsekonomiska, ga myndigheterna *till ledning för sitt arbete. träteknologiska och träindustriella områdepunkter na .i enlighet med vad som diskuterats i avsnitten 6.6.2, 10.4.1.4 och l0.4.l.5. Behovet av stöd till fortsatt ekologisk forskning samt 11.6 Ansvarsfördelning i arbetet med forskning rörande bokskogens sociala betybokskogens bevarande delse och utnyttjande bör även övervägas. › Forskningen på de biologiska och produk- :Ansvaret för genomförandet av naturvårds- tionsekonomiska områdena synes lämpligen planema (avsnitt l0.4.3.2) för bokskogen böra förläggas till Skogshögskolan, medan i respektive län bör liksom när det gäller träteknologisk och träindustriell forskning tillämpningen av naturvårdslagen åvila läns- bör kunna knytas till Träforskningsinstitu- Vård och förvaltning av. bok- tet. Erforderlig forskning inom det ekostyrelserna. skogsområden avsatta som naturreservat logiska området samt beträffande bokskobör liksom hittills åvila skogsvårdsstyrelser, gens sociala betydelse skulle förslagsvis domänverket, kommuner och stiftelser. An- kunna koncentreras till Lunds Universitet. svaret för upprättandet av skötselplaner inom Statens Råd för Skogs- och Jordbruksforskbokskogsreservat .bör ligga hos förvaltaren ning samt naturvårdsverkets forskningsmen ske i nära samråd med länsstyrelsen, nämnd bör enligt vår mening kunna fungevilket överensstämmer med nuvarande praxis ra som prioriterande och samordnande innär det gäller naturreservat. Ansvaret för stanser beträffande fördelningen av här föinventering av eventuella § l9-områden bör reslagen forskning. åvila länsstyrelserna eftersom dessa är beslutande och dispensbeviljande myndighet men inventeringen bör ske i nära samarbete med skogsvårdsstyrelsema. Vårt förslag till 11.8 Resursbehov ansvarsfördelning för de olika arbetsuppgifterna mer i detalj av tabell 11: l. Omfattningen av statens insatser för förframgår Skogsvårdsstyrelserna bör, i likhet med yngringsåtgärder och ungskogsvård i bokförhållandet när det gäller bidrag från- andra skogsområden får bedömas mot bakgrunden skogliga anslag, svara för bidragsgivning till av den takt varmed den äldre bokskogen markägarna ur ett särskilt anslag (förslags- kan beräknas bli slutavverkad. Som tidigare v-is kallat Bidrag till bokskogsdrift). Rikt- framhållits är det i samband med slutav-

Tabell II: I. Ansvarsfördelning i arbetet med bokskogens bevarande.

Statens natupskogssty-.Länssty- Domän-

Skogsvårds- Kommuner och

Arbetsoperation vårdsverk relsen relsema styrelserna verket

fritidsstiftelser

Allmänna riktlinjer A A

Anvisningar för bidragsgivning - bidrag till bokskogsdrift SR A - A SR naturvårdsanslagen

Prioritering av områden och åtgärder SR

Planering - SR naturvårdsplaner detaljplaner (skötselplaner) 1) Statens skogar SR 2) Kommunernas sn -“ skogar (SR) -(A) A 3) Privatägda skogar (SR) A

skyddsåtgärder -- avtal - NVL-förordnanden (SR)

Verkställighet av åtgärder - Naturreservat I) Statens skogar 2) Kommunernas skogar 3) Privatägda skogar - § 19-områden 1) Statens skogar 2) Kommunernas skogar 3) Privatägda skogar övriga åtgärder l) Statens skogar 2) Kommunernas skogar 3) Privatägda skogar

A = ansvarigt organ. SR = samrådsorgan.

verkningen som de statliga stimulansåtgär- finns dessa bestånd huvudsakligen inom de derna bör sättas in. Vi har tidigare (kapitel ca 23 000 ha, som ej medtagits i skogs- 4) visat att man kan befara en slutavverk- vårdsstyrelsernas kartläggning, men till nåning av bok omfattande drygt 1 000 ha per gon del även inom den kartlagda arealen. år under den närmaste IO-årsperioden, dvs Överslagsvis kan man tillsvidare kanske anta ca 1,7 % av den nuvarande redovisade bok- att 10-20 % av den årliga slutavverkningskogsarealen ca 60 000 ha, vilket är en myc- en avser bestånd vars omförande till gran ket högre slutavverkningsprocent än som inte behöver inge betänkligheter. svarar mot normal omloppstid för bok. Av På de arealer om ca 4600 ha som vi den slutavverkade arealen bedöms drygt förutsatt till naturreservat löses den utlagda 90 % bli Överförd till granskog. En del av fortsatta annat bokskogsproduktionen på denna areal består av så små eller så be- sätt utan anlitande av statliga stimulansbi- [ägna bokbestånd att det vare sig ur natur- drag. Enligt vårt förslag bör detsamma gälla vårdens eller skogsproduktionens synpunkt statens egna bokskogar. 15- Ytterligare finns skäl att hindra deras till 20 % övergång av slutavverkningsarealen kan frånbarrskog. I våra statistiska Översikter åter- räknas av detta skäl. leder Bedömningen

till att 60-75 % av den årliga hyggesytan Föryngringen av bokskogarna kommer bli Ett

eller 600-750 haborde föremål för_ som regel att ske genom självföryngring.

statliga stimulansåtgärder, för fortsatt bok-Å behov av bokplantor för hjälpkulturer och

Kostnaderna för de direkta sköt- ibland anläggandet av nya bokbestånd, tex skogsdrift.

selåtgärderna har vi tidigare beräknat till på marker som ej kan producera god gran-

ca 1 000-1200 kr/ ha. Härtill kommer skog, blir dock aktuellt. En produktion av för återväxt- och eget inhemskt material torde av olika skäl planläggningskostnader röjningsarbetena, vilka i andra liknande sam- vara lämpligast. Förslagsvis bör en av skogs- Vid be- vårdsstyrelserna i Skåne ges i uppdrag att manhang ingår i bidragsunderlaget. av resursbehovet får man ha i svara för plantproduktionen. Verksamheten räkning åtanke att de i ovanstående belopp ingående bör naturligtvis i likhet med nuvarande förinte aktualiseras förrän hållanden i fråga om frö- och plantprodukröjningskostnaderna tid efter föryngringshuggningen; tionen drivas affärsmässigt och därmed så åtskillig 5-10 år och rationellt och ekonomiskt som möjligt. En plantröjningen ungskogsröj- 20-30 för täckande av eventuella

ningen år efter denna tidpunkt. Un- statlig garanti

der de första 5-10 åren bör däremot bi- förluster bör dock ställas. För närvarande drag till röjning i redan befintliga plant- och sker praktiskt taget all inhemsk produktion

komma att få större om- av bokplantor i Malmöhus län.

ungskogsbestånd än längre fram. En kalkyl grundad Förutom kostnaderna för ovan antydda fattning leder till att under skogsvårdsåtgärder kommer kostnader att på dessa förutsättningar en första skulle den bidrags- uppstå för intrångsersättningar vid bildan- S-årsperiod kostnaden den av naturreservat samt inom § 19-områgrundande bli ca 700 000 kronor

under S-årsperiod den vid vägrad dispens att överföra bok-

per år för att nästföljande ca 800 000 kronor. till Dessa kommer stiga till Sätts bidrags- skog granskog. belopp procenten till_ 80 skulle det föreslagna an- att reduceras till följd av de bidrag som

slaget, Bidrag till bokskogsdrift behöva i markägama beviljas för föryngringsåtgärder

starten uppgå till storleksordningen 550 000 och ungskogsvård. kronor. Vi har inte kunnat ange lämpligt belopp Ifråga om de personella resurserna kan beträffande storleken av det föreslagna stökonstateras att i berörda län, finns en bas- det till viss forskning för att öka bokskogsmed i all- brukets och bokvirkesindustrins lönsamhet organisation, skogsvårdsstyrelsen, mänhet och materiella samt till övrig forskning rörande ekologiska tillräckliga personella resurser av statens åta- samt frågor om bokskogens sociala för genomförandet problem ganden. Någon egentlig nyanställning av betydelse. En närmare inventering och pre- Den av de forskningsobjekt som är mest personal torde knappast bli nödvändig. cisering med skogs- angelägna bör först göras innan kostnadsbefintliga distriktspersonalen vårdskonsulenterna bör kunna frågan granskas. Denna inventering och disponeras Vid torde kunna för dessa uppgifter. nu gällande finan- kostnadsberäkning lämpligen blir dock tilldelning av ytter- utföras av Statens Råd för Skogs- och Jordsieringssystem samt naturvårdsverkets forskligare ett antal s k offentliga dagar aktuellt bruksforskning för inventeringsarbeten samt administration ningsnämnd. av bidragsverksamheten. Ett visst behov av fortbildning i bokskogsskötsel torde bli aktuell för den fältpersonal som skall ha hand om. rådgivning samt bidragsförmedling till markägarna. Det torde även vara 11.9 Finansiering nödvändigt att skaffa viss teknisk utrustm m. Kostnaderna för de olika åtgärderna förening för markberedning, röjning *Ett visst behov av personalförstärkning slår vi fördelas på sätt som framgår av tapå länsstyrelserna kan förutses uppstå. bell 11:2.

Tabell 11: 2. Kostnadsfördelning i procent av olika naturvårdsåtgärder.

Kostnadsbärare Kommuner . eller fritids- Enskilda Åtgärd Staten stiftelser markägare

Säkerställande av vetenskapliga naturreservat 100 _ Säkerställande av sociala naturreservat max 50 50 Vård och förvaltning av vetenskapliga naturreservat 100 -- Vård och förvaltning av sociala naturreservat - 100 Kulturåtgärder och ungskogsvård inom bokskogsområden som ej ägs av staten, kommun eller fritidsstiftelse 80 - 20 Kulturåtgärder och ungskogsvård inom bokskogsområden ägda av kommun eller fritidsstiftelse 50 50 Anm. I de fall både vetenskapliga och sociala värden förekommer inom ett område kan en jämkning av kostnadsfördelningen ske.

11.10 Sammanfattning av föreslagna inom närströvområdena till de tätt bebyggda åtgärder delarna av Sydsverige. Ansvaret för tillskapande av sådana rekreationsområden .bör Vi har satt som mål att minst 35 000 ha av främst åvila kommunerna. . den svenska bokskogsarealen bör bevaras. För att nå detta mål bör följande åtgärder vidtagas. 1l.10.2 Administrativa beslut om bevarande av bokskog

11.10.l Bildande av naturreservat Enligt vår mening bör de statsägda bokskogarna i största möjliga utsträckning bevaras. Vetenskapliga naturreservat En god utgångspunkt bör härvid vara att 60 % av bokskogsarealen bevaras dvs ca Vetenskapliga naturreservat som omfattar 2 600 ha. För i allmän övriga skogar ägo ca 4600 ha bör efter erforderliga detalj- bör det vara en självklar sak att huvuddelen inventeringar avsättas så snabbt som möj- av dessa bevaras. ligt. Provisoriska reservatsföreskrifter och/ eller § 19-förordnanden kan behöva utfärdas över de avsedda områdena i avvaktan 1l.10.3 Ekonomiskt stöd till förnyelse på förberedelsearbetets genomförande. av bokskog

De tre ovan föreslagna åtgärderna förutses Sociala naturreservat kunna leda till att ca 9 000 ha bevaras, dvs ca l/ 4 av den areal som vi uppsatt som mål. De vetenskapliga bokskogsreservaten korn- För återstående tre fjärdedelar av areamer i stor utsträckning att fungera också len föreslår vi ett statligt stöd till föryngsom sociala reservat. Företagna enkäter och ringsåtgärder och ungskogsvård för att stiundersökningar visar att behov mulera att bevara föreligger markägarna och förnya av mera renodlat sociala reservat, särskilt sina bokskogar.

Vi föreslår att det ekonomiska stödet utformas så att markägaren får ett bidrag som uppgår till 80 % av kostnaderna för de bidragsberättigade åtgärderna på den areal där bokbestånd dras upp. Bidragen bör utgå från ett nytt anslag Bidrag till bokskogsdrift på förslagsvis 550 000 kronor.

1 l. 10.4 Naturvårdslagen i kombination med speciella stödåtgärder

De presenterade förslagen utgår från antagandet att naturvårdslagens regler samt de möjligheter till ersättningar och bidrag som finns i samband med naturvårdsförordnanden tillämpas på de mest skyddsvärda områdena och de speciella stödåtgärderna på återstoden av den föreslagna arealen. Vi är emellertid medvetna om att de två slagen av åtgärder kan behöva samverka. Särskilt aktuellt kan detta bli beträffande områden där man är osäker om att de ekono» miska stödåtgärdema är tillräckliga för att bromsa avvecklingen av bokskog.

ll. 10.5 Stöd till forskning

Vi har föreslagit att statligt stöd till viss forskning för att öka bokskogsbrukets lönsamhet skall utgå. Därutöver bör även behovet av forskning om bokskogens ekologiska förhållanden samt dess sociala betydelse och utnyttjande övervägas.

l Reservation

Bilaga

Av ledamoten Agebro ang förvaltningen av kronans bokskogar

Domänverket har av riksdagen 1968 ålagts ter sig till vår bedömning att 60 % av den att sköta kronans skogar efter samma före- totala bör bevaras. Inom bokskogsarealen tagsekonomiska förutsättningar som i regel domänverket överväges för närvarande även gäller för allmän ekonomisk verksamhet. ett förslag om successiv omföring till bok- De reella skonomiska uppoffringar som inom ett område i skog av vissa granbestånd samhället sålunda vill göra för att bevara sydvästra Skåne. Med till att statshänsyn en önskvärd miljö blir lika stora oavsett makterna fastställt att domänverket i sin vilken skogsägare som ålägges restriktioner affärsdrift inte skall andra belaståläggas i sitt ekonomiska handlande. Endast om ningar än vad som gäller för markägare i mark användes för det ändamål den är läm- allmänhet, motiv finnas synes inga bärande pad, oavset ägarekategori, kan från sam- för att i administrativ väg ålägga domänhällsekonomisk synpunkt mest ändamåls- verket särskilda restriktioner. enliga markutnyttjande uppnås. Bokskog bör alltså bevaras på för bok lämplig mark i de lägen där den är av störst värde för miljön, helt bortsett från om marken råkar Kap 11 . Utrcdningsjörslag ägas av state-n eller av enskilda. Med anledning av det anförda föreslår jag 11.3 Administrativa beslut om bevarande att vårt får följande innehåll i den förslag av bokskøg del som berör Domänverket. Vi förutsätter att domänverket i huvudsaklig överenskommelse med de förslag, som framkommit vid verkets interna utredning, Kap 10. Tänkbara kommer ytterligare åtgärder för att bevara bokskog i minst den utatt bevara boken. sträckning som vi föreslagit som allmänt mål för bokskogens bevarande. Under så- 10.4.1.6 Administrativa beslut dana förhållanden ang boksko- har vi icke anledning fögar under domänverkets förvaltning reslå utfärdande av några särskilda administrativa föreskrifter för verkets bokskogs- Som framgår av kapitel 9 har domänver- skötsel. Domänverket såsom förvaltare av ket låtit utreda om speciella skötselfrågan statens skogar bör kompenseras för den beprogram för områden med ädel lövskog. Ut- lastning som bibehållandet på affärsdriften föreslår att 60 % av bokredningsmarmen av bokskog innebär på i princip samma sätt skogsarealen skall bevaras, vilket väl anslu- som vi föreslagit för övriga skogsägare.

2 av facktermer och måttenhets-

Bilaga Förklaringar

beteckningar

Autokton Bildad på platsen Brunjord Jordmån med relativt högt pH-värde och vars övre lager i regel utgöres av mull som vilar anrikningshorisont

direkt på en brun

Epifyt Växt som lever fästad på en annan utan att hämta näring från denna Evertebrater Ryggradslösa djur Fenotyp En individs utseende och tillstånd Genotyp En organisms ärftliga konstitution Habitus Yttre utseende Humus Den fraktionen av marken (exkl makroskopiskt identifierbara organiska växtrester och rötter) Mull utbildat som en blandning av organiskt material och mineral- Humuslager partiklar i form av för ögat synliga aggregat Mår Humuslager utbildat som ett från underliggande mineraljord avgränsat

(råhumus) lager av övervägande organiskt material

pH-värde Mått på en lösnings surhetsgrad Plusträd Ett förväxande träd av mycket god kvalitet Podsol som bl a karakteriseras av ett urlakningsskikt nära ytan Jordmånstyp Ståndort som resultatet av samspelet mellan alla de naturföre- Växtplats uppfattad teelser som inverkar på en växts eller ett växtsamhälles livsverksamhet Vertebrater Ryggradsdjur m3sk Skogskubikmeter (hel trädstam volym med bark) m“f Kubikmeter fast mått m“t Kubikmeter travat mått

SOU 1971: 71

Statens offentliga 1971 utredningar

Kronologisk förteckning

-5 . SOU 71. Handbok för det officiella utredningstrycket. Beckman. Fi. 37. Konsumentpolitik-riktlinjer och organisation. Tryckeribolaget. H. . Post- och Inrikes Tidningar. Norstedt 8x Söner. Ju. . Särskilda tandvårdsanordningar för vissa patient-

0270 . Veterinärdistriktsindelningen, m m. Svenska Fle-

grupper. Göteborgs Offsettryckeri AB. S. produktion AB. Jo. 39. . Kommunala val. Esselte. C. Den svenska köpkraftsfördelningen 1967. Berlingska Boktryckeriet, Lund. In.

Ulå . Svensk industri under 70-talet med utblick mot 80- 40.

Export och import 1971-1975. 1970 års långtidsuttalet. Bilaga 2. Esselte. Fi. redning. Bilaga 5. Esselte. Fl. . Ny sjömanslag. Esselte. K. 41. NO) Ny domstolsadministration. Göteborgs Offsettryc- . Finansiella tillvåxtaspekter 1960-1975. 1970 árs keri AB. Ju. lángtidsutredning. Bilaga 4. Esselte. Fi. 42. Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet. @ . Arbetskrattsresurserna 1965-1990._ 1970 års lång- Esselte. ln. tidsutredning. Bilaga 1. Esselte. Fi. . struktur och dimensioner. Esselte.

Större företags offentliga redovisning. Esselte. Fi. ;Ikrbetskraftens n.

10: snatteri. Berlingska Boktryckeriet, Lund. Ju. . till KSA-utredningens betänkande. Esselte.

Ett nytt bilregister. Göteborgs Offsettryckeri AB. K. [Bilagor n.

12: Miljövarden i Sverige under 70-talet. 1970 års lång- . Utsökningsrått Xi. Norstedt a Söner. Ju. tidsutredning. Bilaga e. Esselte. Fi. 46. Teknisk översyn av kapitalbeskattningen. Norstedt 13. Utvecklingstendenser inom offentlig sektor. 1970 a Söner. Fi. ars lángtidsutredning. Bilaga 6. Esselte. Fi. . Psykologiska urvalsmetoder inom _statsförvaltning- 14. Varuhandeln fram till 1975. 1970 ars Iángtidsutred- en. Göteborgs Offsettryckeri AB. Fl ning. Bilaga 3. Esselte. Fi. . Personurval med hjälp av psykologiska undersök- 15. Förslag till aktiebolagslag m.m. Tryckeribolaget. ningar. Göteborgs Offsettryckeri AB. I. Ju . Unga lagövertrådare I. Esselte. Ju. 16. _ Regional utveckling och planering. 1970 års lång- . Räddningstjänst. Göteborgs Offsettryckeri AB. C. tidsutredning. Bilaga 7. Esselte. Fi. _ . Invandrarutredningen i. Göteborgs Offsettryckeri 17. - Jord - Vatten. Svenska Reproduktions AB. AB. ln.

Malm . Byggandets industrialisering. Beckman. ln.

18. Mått och vikt. Norstedt & Söner. Fi. . Lärarnas arbete. En statistisk arbetsstudie. 19. Familjepensionslrågor m.m. Berlingska Boktryc- Göteborgs Offsettryckeri AB. U. keriet, Lund. S. . Lärarnas arbete. Bilaga l. rapporter.

20. Europeisk överenskommelse om internationell Göteborgs Offsettryckeri A . áekátiska .

_ transport av farligt gods på våg. (ADR) Betänkande .Lärarnas arbete. Bilaga ll. Tabeller. Göteborgs l. Norstedt & Söner. K. Offsettryckeri AB. U. 21. Europeisk överenskommelse om internationell . Handräckning inom försvaret. Esselte. Fö. transport av farligt gods pá väg. (ADR) Bilaga A. . Utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjanst. Norstedt 8. Söner. K. Esselte. Fö. 22. Europeisk överenskommelse om internationell . Rätten till abort. Göteborgs Offsettryckeri AB. Ju. transport av farligt gods pá våg. (ADR) Bilaga B. . Högsta domstolens kansli. Göteborgs Offsettryc- Norstedt 8. Söner. K. keri AB. Ju. 23. Europeisk överenskommelse om internationell . Universitetsstudier utan examen. Göteborgs Offsettransport av farligt gods pá väg. (ADR) Register tryckeri AB. U. m.m. Norstedt 8. Söner. K . Val av utbildning och yrke. Göteborgs Offsettryc- . Vuxenpedagigisk forskning och utbildning. keri AB. U Berlingske Boktryckeriet, Lund. U. .Högre utbildning och arbetsmarknad. Göteborgs . Boendeservice 3. Kommunstudien. Esselte. In. Offsettryckeri AB. U. . Kyrkan kostar. Göteborgs Offsettryckeri AB. U. . Vintersjöfart. Beckman. K. . Boendeservice 5. Totaikostnadsstudien. Esselte. ln. . Sanering l. Esselte. ln. . Boendeservice 6. Strukturstudien. Esselte. ln. . Sanering Il. Bilagor. Esselte. ln. . Kyrkan kostar.. Göteborgs Offsettryckeri AB. U. . Mellanölsfrågan. Göteborgs Offsettryckeri AB. Fi. . sjömanspension. Göteborgs Offsettryckeri AB. K. . Ränteomfördelning och vinstutdelning. Göteborgs . svenska betalningsbalansstatistiken. Esselte. Offsettryckeri AB. ln.

Den l . Läkartjänster. Göteborgs Offsettryckeri AB. S.

. Valutareserven och utrikeshandelns finansiella . Näringspolitiken - ny verksorganisation. struktur. Bilaga till Den svenska betalningsbalans- Göteborgs Offsettryckeri AB. H. statistiken. Esselte. Fi. . Plan och prognos._1970 års Iángtidsutredning. . Fri affärstid. Göteborgs Offsettryckeri AB. H. Bilaga 9. Esselte. Fl . Lastbil och Taxi. Beckman. K. .Bokskogens bevarande. Svenska Fleproduktions . Den fria rörligheten för personer inom EEG. AB. Jo. Esselte. In. 36. Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen. Esselte. U

Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

Nordisk udredningsserie (Nu) 1971

Kronologisk förteckning

-5 . Forskning med relation till utbildning för åldersklasserna 16-19 år. M . Harmonlsering av matematikundervisningen i årskurs 1-6 I de nordiska länderna. . Konsument- och marknadsförlngsfrågor. . Nordiska transportproblem.

Olåb) . Nordiska ministerrådets arbetsformer.

Statens offentliga 1971 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Teknisk översyn av kapitalbeskattningen. [46] Testutredningen. 1. Psykologiska urvalsmetodei inom Post- och Inrikes Tidningar. [2] snatteri. [10] statsförvaltningen. [47] 2. Personurvai med hjälp av Förslag till aktiebolag m.m. [15] psykologiska undersökningar. [48] Ny domstolsadministration. [41] Mellanölsfrágan. ([66] Utsökningsrätt Xi. [45] Unga iagöverträdare I. [49] Rätten till abort. [58] Utbildningsdepartementet Högsta domstolens kansli. [59] Vuxenpedagogisk forskning och utbildning. [24] Kyrkan kostar. [29] Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen. Socialdepartementet 36

Familjepensionsirágor m.m. [19] _ Ltrledningen rörande lärarnas arbetsförhållanden. 1.

Särskilda tandvárdsanordningar för vissa patientgrup- Lärarnas arbete. En statistisk arbetstidsstudie [53] 2. per. [38] Lärarnas arbete. Bilaga i. Tekniska rapporter. [54] 3. Läkartiänster. [68] Lärarnas arbete. Bilaga ll. Tabeller. [55] _ 1968 års utbildningsutredning. 1. Unlversitetsstudier utan examen. [60] 2. Val av utbildning och yrke. [61] Försvarsdepartementet 3. Högre utbildning och arbetsmarknad. [62] Utredningen om handräckningsvärnpliktiga. 1. Handråckning inom försvaret. ([56] 2. Utbildning av vissa värnpliktiga i stabst]änst.[57] Jordbruksdepartementet Veterinärdistriktsindeiningen, m m. [3] Komrnunikatlonsdepartementet Bokskogens bevarande. [71] Ny sjömanslag. [6] Ett nytt bilregister. [11] Utredningen angáende befordran av farligt gods pá Handelsdepartementet v_agm.m. 1. Europeisk Gveieu kommeise om interna- Fri affärstid. [33] tionell transport av farligt gods på väg. (ADR) Betän- Konsumentpolitik - riktlinjer och organisation. [37] kande l. [20] 2. Europeisk överenskommelse om inter- Näringspolitiken - ny verksorganisation. [69] nationell transport av fariigt gods pá väg. (ADR) Bilaga A. [21] 3. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods pâ väg. (ADR) Bilaga B. [22] 4. Europeisk överenskommelse om inter- lnrlkesdepartementet nationell transport av farligt gods pá väg. (ADR) Fie- Servicekommitén. 1. Boendeservice 3. Kommunstugister m.m. ([23] dien. [25] 2. Boendeservice 4. Projektstudien. [26] 3. Sjömanspension. [30] Boendeservice 5. Totalkostnadsstudien. [27] 4. Boen- Lastbil och Taxi. ([34] deservice 6. Strukturstudien. [28] Vintersjöfart. [63] Den fria rörligheten för personer inom EEC. [35] Den svenska köpkraftsfördelningen 1967.[39] KSA-utredningen. 1. Försäkring och annat kontant Finansdepartementet stöd vid arbetslöshet. [42] 2. Arbetskraftens struktur SOU 71. Handbok för det officiella utredningstrycket. och dimensioner. [43] 3. Bilagor till KSA-utredningens 1 betänkande. [44] 1970 års långtidsutredning. 1. Svensk industri under lnvandrarutredningen i. [51] 70-talet med utblick mot 80-talet. Bilaga 2. [5] 2. Fi- Byggandets industrialisering. [52] nansiella tillväxtaspekter 1960-1975. Bilaga 4. [7] 3. Saneringsuiredningen. 1. Sanering l. [64] 2. Sanering Arbetskraftsresurserna 1965-1990. Bilaga 1. [8] 4. Mil- li. Bilagor [65] jövarden i Sverige under 70-talet. Bilaga 8. [12] 5. Ränteomfördelning och vinstutdelning. [67] Utvecklingstendenser inom offentlig sektor. Bilaga 6. [13] 6. Varuhandeln fram tiil 1975. Bilaga 3. ([14 7. Regional utveckling och planering. Bilaga 7. [16 a. Civlldepartementet Export och import 1971-1975. Bilaga 5. [40] 9. Plan Kommunala val. [4] och prognos. 1970års Iangtidsutredning. Bilaga 9. [70] Räddningstjänst. [50] Större företags offentliga redovisning. [9] Matt och vikt. [18] Betalningsbalansutredningen. 1. Den svenska betalningsbalansstatistiken. [31] 2. Valutareserven och ut- lndustridepartementet rikeshandeins finansiella struktur. Bilaga. [32] Malm - Jord - Vatten. [17]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

.

w år

“säg

“á

J, F få

m

i

B

C _ G

F

I E i D

v . . *KÄ

l/ lo/Å I e;

\

T

” i L L k v g _ g g n A :I:

y

/\ \

Ä a i

/5

:i t x

x

,å ,t r *

* - at_ E? i

nà MARKAR 5; n \\

A4

AD / n \ /

i

*Ti

, i

f

° t “L u

“ 4* i

inn I

\ \\

slö

.I

. ”C m, v° ax t å › ul å

e?

M

:F: E? .

e?

o ”M V v ä ,= _

...titt

_ å

4 I å

:s l -* \ ergkvara

\›L/\

L QJ s N \_

l ”54 r

us t. _m_- Lünsh .ä G* . l _

e \ /

Grevie ;sm/y x g

_nå_

s \ J

5 _J/ _m_ _å_

(7

,W »n . mm m, E: ,Z -

Q

Q_ g / //Af f, i ä \

. 11m/ :: ä.

ä, \ 4 z / :fait m / a / I i 1 .

(4

ä d \

a 0/1/ / -_- v I Ål o rk h ll I V* . Q

å. m ä

fin??

I

- -i-ø

låt;

( g ä g i

x g e r h U | t . L -

\ ”#90079” . n 0

., ugn, r

J a 0 . “ . v, E- g_

i mi... , swe // , i _m_ , g g

_

. 1

4:-

I . g › _E_

:i

bystran .Q i

° -

J v

V

:i: . a . g 0 _

V 0 _ o u \ i ,

Sk Id k

_ 0 k

a a

g l t; ...m 1, gg _ p _ . i i

205,0. o , _. :u: ° “i - - .

.. _

14mm; I

i

s-ERÖUEBY

fELLJ

MM” O z g , Q

s GA o -_._

L _ 7 - i

asus?

Ä . . l

»Paf-a

ka KALLlNGE

2 i;

å: - -

i « “W” s. ° i - .

...

a

var . V L . , 1

ÄNGELHD , o

...z-,N- m: . 0 . . g I

-_.- l_- - v . , _ 5 V.

Eket -- :-. BRUBY -. _ i n lo L

. - k

e \o. .. l \ f \!\\ , I _ .

I ”- o . g

a

4%” i O l

I

Q \ . C

r

q .

x

§ - -- / o \ 5 g

g,

_, z S l i . v

. ., .u *låg * . °

-

.a

{\ g “n” ,oc

*a , °

H ü G A N S . 2 p

o

i *i n - NATTRA v o, . C “ . n-“l a

KN|SL GE -

_ g l II _

1 “m” n V

t .;_, ..L : a a I, o s 3

Å 2 Ö & \ Q % a!\|

A1

g n

.I L,

.v

e ø . l -5 ñq i

d/“M

X \ v o o é 0 0,0

an “å g . a.

CJ?

\ LE LM g Q 0 Ka ar LIPP N °

i °

så

\ i S o.,

g

i z Ö l ° I ç 17 r , .

l\\\

§Å å . .

p ° t - s , g _

Wfämö

c j . i 0.

.s “uü/ê .

\ _ f/ “t” of??? \ r v z : ç t N H3 g g g

3 Q, 6a

l s* L Iv- Ha

\l%\V///lliu,

V S|Ö

I f g

t, f: \. i

r -

r

\\ \, 2 v.

i,

,i

i

gg .

,III/g

A65

\ °° r

O mo,

, 4:

s LEBIEK - i? :r

tg LSI " r

i LVE som;

41e

^ t “å /

/o

5 \ s

04/10,”

s Gå.

l o 11,5 XX i

HE

S i °

(One:

u; N ä 60 ;å g

h

Will .

fw

I 0 o.

9 Ä! § X § I, . .

. aus” u

l

“mrü”

g

i

b

å o \ .

“E _L_ z

l ”W .o .h

.å

° 1

Djurrd

““

N05,

_..m,, Q

SKR M ERGA ° °

um 53m

i .0

_, - s 3 ”

- › »910

må › | i O § °

3 o J gøølj N

i

.

l

os: \

l l .

v

“E BLLAR

_

I gg i

J ÅHUS

\ ü -: \ x v

. _.- .

HoLlw

u: ø \ J

m: O:

i

E

L

“ -/

Ln

4 \-

E 0 x .- -

i

.L\O _-

b \i

i *i »x

. . o 1- g g

,lill

01.:. 1

u -z *- .

r L

3;. z

e,

.å ,

l R s , °

,J edh k : - ,ll

°;

.

i r V; HANO-

gm

s .p

°

s.: ° 7°

\ -- °; nåt-u: .i

“S”

i

ku :hur

°

\ ESLO z... - .y z, i “é -- i z,

i v a» .

i a . L g _

T5 ÄVLINGE je V. .. BUKTEAI

\\

(då

j u g. V g

.WL

ä g , . o O, *-

L an arodv \

;E a”. x L L» r

v

g \ _ W

›_= ra

v

3,_

\ r

g;

i 3x

0,. I

rg

f . ( \\ m: L \\ r u i. O a . I;

g \ V * :a O å

:15

å v j J g a g g C \““ | c J \\\\

\ v v 1 -: 2

i a s

m

V Å o I *lugn*

a 5 * _ n -J ,_ v -

^ 1 _* a - *- “ i “› ==r-+›-v-v--«:--* rr*^›**“*”*w-“ ”bm-ä-»w 76 w \ - w v x

E 1 “ x u0\\\\\\

x l

W I ü \\“ a: =

li

1 | . __ 5_ D V - r:

.Tz I/ F “Sjll , 0

_ : « J c L V

_ i i UND _

X

*az

Jbsjo

i 4- .lx

L g o: _g_ - - mkg 1 . . -. 17. c ._. i

L \ x *

;g . LUMM \ \ a

x . . n . \ “gg

A H å” .. -- \

_ . . O) 3 g

-å .._- StGHShUVUd

2 N n.

.Tg

iL-Bnv

› :i: F

\

D_.:. r .L t i

= \ 2 -

r av*

517,34/

S:

“11

. J \

om

4,_ g I] “S t

0 . s I* » __ .k

0D g J I \ ranas

i

jag/II .

_ggåaåá

g _/ 00 g. ,I

sin

g

:å- I . r

.

3 MALM

,H ,g l § w \ i

. g . n g g . - o p. \ Ä _ V u. \ .

v

Q x _ . g ” - _ .

g g .J u , 5 . - och naturvardsverkets bokskogsutredning * L 3 till skogsstyrelsens Q Bilaga / a

. 1 -. . .25 v2- rs .. .. g

I -“ 1 . l 0 _ i: 4 \ 9_ 1971:71

.- r :af _ (Q g a nas SOU

MMSHAMN

Ät

/ b * / UMEULLL

;C 16

› ca. . .x r i e . å_ I R s v i s i › ll - I n L i L

utbredning

0 .

Bokskogens

i - - 41. W 4 . “

. z l 9 V I s i

I

2 o .07 i L L _

rm

_ o

Lao ,

och

g

r Skane

__

__ _an_ O . c 6 n g i i 1 Blekinge

Kmgshamg v

L s o . å” g l

I;

* - 3 """°s""' L

i - »em L g

- .v ii.

r p

g . g

.s i g

g

I

g g

.R

\g I g _ v .L ø

r

. | . inventering 1967-68.

j g i j Enligt skogsvårdsstyrelsernas

I. ” I o i ° N x

s

- ” _g v . . l ( g å TECKENFORKLARING

i “M99 .Grevie l skumma L -2 4. SLURUP , urrhy A

l

i i 1 3_ g Järnväg

. / ,e :_-_; MOIONäQ _H_ _§_

L

_i\ L -l / *F*

\ |

V gg ll d 8 v __.i Riksväg _____ Länsgräns

i a .

. (Europaväg)

i O / . \ V_ i gg 0 L i 5 Kyrka i ”ar” b . i_ i \ _ Vi

S HHUI “ . I Slott eller större gods

__..__ Länsväg

i

.- ____ Annan bilväg Topografiska kartans indelning

I* _+__

ZQSNND _ Rena bokskogar (minst 7/10 bok) som regel omfattande g Fa|sterib g g g

g i mindre än i i i .i minst 5 ha (l Malmöhus län har även bestånd

1 e

k

. g

g g om de ansetts som särskilt värdefulla ur 5 ha medtagits,

g g

k

naturvårdssynpunkt). ,

a = . g o , i i i

v « » V i Skala 1 :250000

Sm yg e zzmn -_ L i a - . L : . Og

- › 15 20_ 25km

L . _ 1g0 | | i

_; - L (L E?

g

F - TV°ktaV SVENSKA REpRoDuKTloNs ^BvSt°°kh°m 1971

C g D E

Särtryck förstoring ur ICAO- kartan.

› Godkänd ursekretessynpunktför spridning. Rikets allmänna kartverk1971.09.20. o

in* l ...J 543 - 07495

Bilaga 4 till skogsstyrelsens och naturvårdsverkets

bokskogsutredning

“

illincrsfurs enofr urs “g g g « › ›. « . .

g _, g» g g . Ilslla a-w 1

Bokskogens i

e ;t Ão-a-uuw #\ ä utbredning Östergöt-

Q0

lands, Jönköpings,

0 l nerdja Kronobergs,

;_.§,-;.:«e-AS:A\_›:eiw-Åø

.

Kalmar, Hallands, och

-

“ , Göteborg

Bohus samt

Älvsborgs

län.

f j,,;,,,.;; . .

.Enligt skogsvårdsstyrelsernas inventering 1967-68.

g jusfall mmaf

Rena

s i bokskogar (minst 7/10 bok) med en areal av minst 1 ha

g

g z “ g _- g __ är

s 4 l kartlagda. l Hallands och Kronobergs län har bestånd mindre

. i v i .g g

i i än 5 ha

i g medtagits endast om de ansetts som särskilt värdefulla

_ i g g , ur

naturvårdssynpunkt.

g

TECKENFÖRKLARING

MOtOVVäQ _-___ Länsgräns

Riksväg (Europaväg) ö

Kyrka

LänsVäg f Slott eller större

gods

Alma

bNVäQ

Imumlwmuu

Topografiska kartans indelning

_F_

,av Järnväg

. Bokbestånd om 1- 2 ha r i 74 m . i i i , i i i i » » 2- 5 »

mun/nov» I » » 5-10 » 5,_ g g g

Umm* i i » » 10-25 »

07 * i i s

Ӑ-fgvuuw* rg

g v » 25 ha

p

st d, Skala 1 :500

_INV

våg _g.. PlNGslb

o, V My, ant rp Erästnr i- me* agé Vis In män* _.u å gg

âwüsmlillg,

tensturp

å .så ,4 \ g* g/amsbergei

2C? r sberget

IN.§*l\ «,,,.,,,,,§

om _\ _ : Nätaren

ögguéâp

J

i

§7

BO

ANDARED

l lngatur

.lE|,l2|iF|I

|F.|

Ma annelund

.HIFI

/

illdal/

II

“ülärw/

in;

l å O l UDA RS

Q9 Tomtab cken o.. ° v

,x

iujélw

enas u u.,

Yu _villsfurs

lRS-ERUM Hua

rillesås üsterkursherg

nngIleHH_

Veddige . r arl Gustav .

X

J: l-

. g: g k _

Ä_ . g RJ.. erqa

Ä

i

TKVARBERE;

x* 1 Iräslövyläge

e.. , , .g _ »g 0 4. g _ i H I I L _.›-|| Allgun e I i \ V: kr

,if

s - ,\ g F: HYLTEBR g gg g

i uhultslä

bokskogen

Centralhalländska

i skala 1 :100 000.

_

Bestånden ytriktigt inritade.

_ 00 lEd 9.0

Simlångsdalen

SVARTRÃ gFärjestaden\

Gullabo

\ :MARKAR \\\- - _ - - - subtil Våxtnrp g y . r r “ “ ;w- 414:: un* av L . i v revie \ - .

A Wu ,

o O Ö

i

\_.êg.êog

Särtryck ur ICAO-karlan. år 1971 54a - 07495

.. Tryckt av SVENSKA REPRODUKTIONS AB, Stockholm _ _ Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Rikets allmanna kartverk1971.09.20. W uu * ä G i ,. äng : W nam”, ,uuifåsz Ng