Den äldre arbetskraften inom byggnadsindustrin Bil. 1,specialundersökning.

V) N o

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Arbetskraften inom byggnads verksamheten En studie av förekommande statistik utförd av Folke Pantzare och Bo Lindström

ilaga 1 till Byggarbetskraftsutredningen Stockholm 1972

Statens offentliga utredningar 1972:74 Inrikesdepartementet

Arbetskraften inom byggnadsverksamheten En studie av förekommande statistik utförd av Folke Pantzare och Bo Lindström

Bilaga 1 till Byggarbetskraftsutredningen Stockholm 1972

ISBN 91-38-01369-X Stockholm 1972, Kungl. Boktryckeriet PA Norstedt & Söner 720390

Innehåll

Kapitel 1 Nivåer, pcriodicitet m.m... 5 Kapitel 2 Statistikgrenar och producenter 12 Kapitel 3 Redovisningar av totalutvecklingen i antal sysselsatta 13 3.1 FOB 1960 och 1965 13 3.2 Arbetskraftsundersökningar . . . . 14 3.3 Inkomststatistiken 16 3.4 Medelantal sysselsatta enligt nationalräkenskaperna 18 Kapitel 4 Annan statistik belysande byggnads- och anläggningsverksamhet 21 4.1 Företagsregistret 21 4.2 Produktionsstatistik 22 4.3 Byggnadsinventeringarna 23 4.4 Medlemsstatistik från arbetslöshetskassa 24 4.5 Statistik av Byggnadsfackens utredningsavdelning 25

11 Tabellförteckning 1

Medelantal sysselsatta år 1960 och 1965 25 2 Medelantal sysselsatta, semesterfrånvaro, frånvaro av annan anledning och personer i arbete åren 1960—1971 26 3 Arbetskraften inom byggnadsverksamhet efter arbetskraftsstatus och yrkesställning åren 1962—1971 . . 26 4 Sysselsatta inom byggnadsverksamhet efter region åren 1966— 1971 27 5 Sysselsatta inom byggnadsverkSOU 1972: 74

samhet efter yrkesområde åren 1966—1971 Sysselsatta inom byggnadsverksamhet efter ålder åren 1966— 1971 ;. Arbetslösa inom byggnadsverksamhet efter antal veckor utan arbete åren 1966—1971 Arbetskraften inom byggnadsverksamhet efter arbetskraftsstatus och yrkesställning kvartalsvis åren 1960—1971 Arbetslösa inom byggnadsverksamhet efter antal veckor utan arbete kvartalsvis åren 1967—1971 Förvärvsarbetande befolkning inom byggnadsverksamhet efter yrkesställning och region år 1960 och 1965 Förvärvsarbetande befolkning inom byggnadsverksamhet efter yrkesställning och ålder år 1960 och 1965 Förvärvsarbetande inom byggnadsoch anläggningsarbete efter yrke år 1960 och 1965 Yrkesverksamma inkomsttagare inom byggnadsverksamhet efter region åren 1960—1971 Sysselsatta inom byggnadsverksamhet enligt produktionsstatistiken åren 1963—1970 Antal anställda och företag fördelade efter näringshuvudgrupp åren 1965—1970

35 3

4¶Sysselsatta inom byggnadsverksamhet enligt arbetsmarknadsstyrelsens kassastatistik åren 1960— 1971 Arbetslösheten inom arbetslöshetskassorna totalt och inom byggnadskassorna åren 1960—1971 . . Antalet medlemmar per den 30.6 åren 1960—1971 i byggnadsarbetarnas och målarnas arbetslöshetskassor efter region åren 1960— 1971 Årsvis sysselsatta kassamedlemmar i byggnadsarbetarnas och målarnas arbetslöshetskassor åren 1960— 1971 Kvartalsvis sysselsatta byggnadsarbetare inom byggnadsarbetarnas och målarnas arbetslöshetskassor efter region åren 1960—1971 . . Antal arbetslösa kvartalsvis inom

24 37 25

27 38

byggnadsarbetarnas och målarnas arbetslöshetskassor regionalt fördelade åren 1960—1971 39 Yrkesverksamma byggnadsarbetare efter sysselsättning och arbetslöshet åren 1965—1971 40 Antal byggnadsarbetare efter ålder och yrke i augusti åren 1965, 1968 och 1971 41 Antal sysselsatta byggnadsarbetare efter yrke kvartals- och årsvis åren 1960—1971 42 Sysselsatta byggnadsarbetare fördelade på region. Genomsnitt för åren 1960—1971 43 Sysselsatta byggnadsarbetare fördelade på region kvartalsvis åren 1960—1971 44 Sysselsatta vid statliga myndigheter kvartals- och årsvis åren 1963 —1971 45

SOU 1972:74

Nivåer, periodicitet m. m.

Byggnadsverksamhetens sysselsättning och arbetslöshet återges i ett flertal olika redovisningar. För att i möjligaste mån kunna använda de olika serierna korrekt fordras kännedom om hur många personer redovisningen inkluderar i förhållande till totala antalet inom näringsgrenen, om vilka definitioner som ligger till grund för redovisningen m. m. För att underlätta användandet av statistiken inleds statistikbilagan med en genom-

gång av nivåer, definitioner, omfattning m. m. hos den i tabellerna redovisade statistiken. Därefter följer en mer detaljerad genomgång av varje redovisad serie. De flesta statistikserier avser ursprungligen att belysa delar av byggnadsverksamheten. Detta innebär att antalet personer som redovisas i statistiksammanhang endast omfattar delar av den totala byggnadsverksamheten. Sysselsättningsredovisningarna för år

Undersökningstillfällen för olika statistikgrenar Företagsregister

Genomsnitt

Inkomststatistik

Genomsnitt

Produktionsstatistik

Genomsnitt

Arbetskraftsundersökningar hösten 1966-1969 Folkräkningar Byggfackens sysselsättningsundersökningar Byggnadsinventeringar Arbetskraftsundersökningår -1970 Medlemmar i a-kassor Arbetslöshetsräkningar Arbetskraftsundersökningar 1970Jan Febr Mars April

SOU 1972: 74

Maj

Juni Juli Aug Sept Okt

Nov Dec

Antal sysselsatta 1985 enligt olika redovisningar

Antal

Statistikgren och redovisning Nationalräkenskaper, medeltal sysselsatta

350 000 Folkräkningen, förvärvsarbetande Arbetskraftsundersökningar, medeltal sysselsatta Inkomststatistik, yrkesverksamma inkomsttagare

300 000

Produktionsstatistik, antal anställda

250 000 Företagsregister, antal anställda Kassamedlemmar, antal arbetare

200 000 Byggfackens sysselsättningsundersökningar, antal sysselsatta i vissa kassor

150 000

100 000 -

Byggnadsinventeringar, antal arbetare

1965 har sammanställts med hänsyn till de nivåer som ingår i resp. redovisning och illustreras i ovanstående figur. Av sammanställningen framgår bl. a. att betydande skillnader föreligger mellan nationalräken6

skapernas redovisningar och övriga statistikgrenar. Vid sidan av olika statistikseriers absoluta innehåll har även säsongernas inverkan betydelse för hur många som redovisas vid SOU 1972: 74

olika tidpunkter under året. I sammanställningen på sida 5 har därför undersökningstillfällena för de mest betydelsefulla redovisningarna upptagits. Av sammanställningen framgår vilka serier som kan resp. inte kan innefatta säsongeffekter.

De statistiska serier över byggarbetsmarknaden som denna bilaga kommer att behandla har sammanfattats i följande schema. Mer ingående redovisning av olika statistiknivåer, definitioner, omfattning m. m. återfinns i senare avsnitt av statistikbilagan.

Schema över definitioner, omfattning m. m. Statistik gren

Producent

Nationalräkenskaper

Medelantal Statistiska Centralbyrån sysselsatta (SCB)

Variabel

Arbetstimmar

Folkräkningen (FOB)

Statistiska FörvärvsCentralbyrån arbetande (SCB)

Arbetskrafts- Statistiska 1 SysselunderCentralbyrån satta m. m. sökningar (SCB) (AKU) 2 Arbetstimmar Inkomststatistik

Statistiska Antal Centralbyrån inkomst(SCB) tagare

Produktions- Statistiska 1 Arbetsstatistik Centralbyrån timmar (SCB) 2 Sysselsatta

SOU 1972:74

Omfattning

Övrigt

Byggnads- o. anläggnings verksamhet enl. arbetsställeklassificering Företagare Anställda

Beräkningarna är ännu preliminära. I sitt definitiva skick skall dessa vara jämförbara över åren

Byggnads-o. anläggningsverksamhet Företagare Anställda Totalt Byggnads- och anläggningsverksamhet

FOB:arna är ej utan vissa korrigeringar jämförbara i tiden

Företagare Anställda Medhjälpande Byggnads- o. anläggnings- AKU är icke utan vidare jämförbar i tiden, speciellt verksamhet de tidigare undersökFöretagare ningarna Anställda Medhjälpande familjemedlemmar d:o d:o Byggnads- o. anläggnings- Ej utan vidare jämförbar över tiden verksamhet Företagare och anställda med bruttoinkomster överstigande en bestämd gräns Byggnads- o. anläggningsverksamhet Arbetare Urvalsundersökning Byggnads- o. anläggnings- Värdet för 1967 saknar siffror från en kategori verksamhet (indus rriföretag som bedriArbetare o. tjänstemän. Tjänstemännen endast för ver montering och installavissa i undersökningen in- tion av egna produkter hos gående kategorier ( = hus- utomstående innebärande byggnads- o. anläggnings- ca 5 500 arbetare.) Värdet har dock skattats med ledföretag, byggnads- o. ning av förändringarna för hantverksföretag = ca övriga kategorier. 74 %) Urvalsundersökning 7

Statistik gren

Producent

Variabel

Omfattning

Övrigt

Urvalet för produktionsstatistiken dras ur RFV material (med minst 2 årsanställda) SABO-kalendern (SABO = Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag), statliga myndigheter som redovisar byggn. o. anl. verksamhet, kommuner ur SCB:s kommunregister, företag som på investeringsenkät redovisat investeringar i byggnader o. anläggningar samt företag med installations-o. monteringsarbeten. ByggnadsArbetsmarkinventeringar nasstyrelsen (AMS)

Sysselsatta

En tidsseriestudie är svår Byggnads- och anläggatt göra då statistiken har ningsverksamhet olika omfattning. 1960 omArbetare fattas alla företag som Omfattar företag som erhållit igångsättningstill- hade igångsättningstillstånd, 1961 o. framåt ingår stånd, samt företag av motsvarande art i de om- företagen endast om byggråden, inom vilka särskilt nationen även påbörjats. igångsättningstillstånd ej Fr. o. m. 1962 ingår ej byggnader inom jordbruk, erfordras. skogsbruk o. fiske, militära Undantagna är statens arbeten o. civilförsvarets väg- o. brobyggnadsarbeten, televerkets kabel- arbeten i de redovisade arbeten, SJ:s dubbelspårs siffrorna. 1963 utgick gruppen tertiärlånade rad- o. o. elektrifieringsarbeten kedjehus, då dessa därefter ej ingår i bebyggelse med tillståndstvång.

Sysselsättningen inom byggfacken

Byggnadsfackens utredningsavdelning (BFU)

Sysselsatta arbetare

Omfattar endast byggnadsarbetare med facklig anslutning till vissa förbund (byggnadsarbetareförb., målarförb. m. fl.). Urvalsundersökning

Företagsregistret

Statistiska 1 ArbetsCentralbyrån timmar (SCB)

2¶Sysselsatta

8 Byggnads- och anläggningsverksamhet Anställda Privat del Total undersökning

Materialet är icke publicerat

Byggnads- och anläggningsverksamhet Anställda I princip företag av alla juridiska former. Undantag: företag med huvudsaklig verksamhet inom näringsgrenen jordbruk o. åkerbruk, arbetsgivare av typen privata hushåll, statlig verksamhet som ej bedrivs i aktiebolagsform Totalundersökning SOU 1972:74

Statistik gren Kassastatistik

, Producent

Variabel

Omfattning

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)

Sysselsatta

I arbete har framtagits Bleck- o. plåtslagarnas genom att minska medlemsarb. löshetskassa antalet i resp. kassa med Byggnadsarbetarnas antalet arbetslösa i resp. arb. löshetskassa Elektrikernas arb. lösh.k kassa. Den 1 juli år 1970 uppMurarnas arb. löshetkassa gick vägarbetarnas kassa om Målarnas arb. löshetskassa c:a 16 000 medlemmar i Vägarb. arb. löshetskassa statsanställdas arbetslöshetsArbetare kassa. I arbete

Kvartalsvis Statistiska Arbetslönesumme- Centralbyrån timmar och sysselsätt- (SCB) ningsstatistik

Fr. o. m. 1969 redovisas Byggnads- och anläggäven stat o. kommun ningsverksamhet Arbetare Omfattar ej stat o. kommun Urvalsundersökning I princip samma urvalsförfarande som produktionsstatistiken

För att möjliggöra en enhetlig bedömning av byggnadsverksamhetens omfattning tilllämpas internationellt och nationellt fastställda normer för näringsgrensindelning. Internationellt är dessa normer definierade i det så kallade ISIC-systemet (dvs. International Standard Industrial Classification of All Economic Activities), redovisat i FN:s Statistical Papers, Series M no 4, rev. 2 1968. I Sverige tillämpas SNI (= Svensk näringsgrensindelning) som utgivits av SCB i meddelanden i samordningsfrågor, MIS 1968: 8. De olika statistiska redovisningarna är ofta ej helt i överensstämmelse med de fastställda definitionerna för nationella (och internationella) redovisningar. Därför tvingas man tillgripa olika skattningar för att bl. a. i nationalräkenskapssammanhang få en så enhetlig redovisning som möjligt. Även förekomsten av statistiska fel i grundmaterialet och fel vid bearbetningen måste korrigeras för att nå en så god grad av tillförlitlighet som möjligt. Som underlag för den forstsatta genomgången av sysselsättningsstatistiken redovisas därför de definitioner som finns angivna i ISIC resp. SNI beträffande byggnadsverksamhetens omfattning. Definitionen av byggnadsverksamhet i ISIC (som följer nedan) är knuten till enheter inom vilken aktiviteten bedrives. Delf—SOU 1972:74

Övrigt

finitionen av aktiviteten byggande görs sålunda beroende av organisatoriska och redovisningstekniska förhållanden. En aktivitet kan exempelvis enligt detta synsätt räknas som byggnadsverksamhet om den utförs inom ett byggföretag men som tillverkning om den utförs inom ett företag för tillverkning. Den internationella definitionen av byggnadsverksamhet är följande: Entreprenörer med byggnadsverksamhet som huvudsaklig aktivitet. Här ingår, förutom huvud- och sidoentreprenörer, mer specialinriktade entreprenörer såsom byggnadshantverksföretag. Vidare inkluderas också enheter inom ett företag vilka ägnar sig åt byggnadsverksamhet för företagets egen räkning och vilka kan särredovisas från företagets verksamhet i övrigt. Huvud- och sidoentreprenörer kan ägna sig åt uppförande, ändring, reparation och rivning av byggnader och anläggningar; uppförande, ändring och reparation av vägar, gator och kulvertar, avloppssystem och vatten-, gas- och elverk, järnvägsbankar, tunnelbanor, hamnar och vattenvägar, pirar, flygfält och parkeringsplatser, broar, viadukter, dammar, dräneringssystem, bevattningsanläggningar, flodkontroll- och vattenkraftprojekt och hydroelektriska anläggningar, pipelines, vattenbrunnar, idrottsplatser, golfbanor, swimming pools och tennisbanor; kommunikationssystem såsom telefon- och telegraflinjer; marina verksamheter såsom muddring o. 1.; paining, landdränering och landförbättring; och andra slag av tyngre byggnadsverksamhet. Entreprenörer vilka huvudsakligen ägnar sig åt konstruktion av uppfordringsan9

ordningar m. m. vid brytning av mineraler och åt borrning efter råolja och naturgas klassificeras till denna näring. Specialinriktade entreprenörer (oftast underoch sidoentreprenörer) engagerar sig endast i delar av ett projekt såsom VVS-installationer, installationer av luftkonditioneringssystem, murning, sten- och plattsättning, byggnadssnickeriarbeten, golvläggning, rappning, takläggning, betongarbeten, målning och dekorering, byggnadsplåtslageriarbeten och el-installationer, brunnsborrning, uppförande av metallkonstruktioner, grävning och schaktning, rivning, reparations- och underhållsarbeten på byggnader och anläggningar. Däremot ingår inte underhålls- och reparationsarbeten för ett företags eget behov utförda av företagets egen personal. Sammansättning, inmontering, installation av delar etc. till broar, cisterner, anordningar och inredningar till affärshus o. 1., järnvägar, hissar o. a. lyftanordningar, VVS-installationer, elinstallationer o. 1. i husbyggnader och anläggningar räknas som byggnadsverksamhet. Avdelningar o. d. inom företag med tillverkning av delar o. 1. till husbyggnader och anläggningar vilka specialiserat sig på inmontering, installation o. d. av de tillverkade delarna och som kan redovisas som, från tillverkningen, separata enheter skall klassificeras under näringsgrenen byggnadsverksamhet. Den svenska definitionen, SNI, är däremot så uppbyggd att en viss aktivitet endast kan hänföras till en näringsgren. All typ av byggande, enligt den principiella definitionen i SNI, skall således hänföras till näringsgrenen oavsett var aktiviteten äger rum. I anmärkningen till den principiella definitionen, har emellertid angivits vissa tilllämpningsmässiga avsteg från SNI, där »byggande» görs avhängigt av organisatoriska förhållanden. Den principiella definitionen enligt SNI sammankopplat med de i anmärkningarna tillämpningsmässiga avvikelserna kommer vid praktisk tillämpning att överensstämma med ISIC vad gäller de till näringsgrenen enligt mestkriterieprincipen klassificerade produktionsenheterna. Uppläggningen i SNI ger dessutom möjlighet till att mäta och redovisa dels hur verksamheten inom byggnadsverksamheten är sammansatt av byggnadsverksamhet och annan verksamhet, dels omfånget av byggnadsverksamhet inom andra branscher. 10

Den svenska definitionen av byggnadsverksamhet omfattar: Schaktning och andra grundarbeten vid byggnad av husbyggnader och anläggningar samt uppförande, ändring och reparation av husbyggnader och anläggningar. Inmontering och installation av byggnadsdelar samt uthyrning av byggnadsmaskiner med åtföljande maskinskötare o. d. ingåi även. Med »byggnadsdelar» avses olika slag av fast inredning och utrustning såsom avbalkningar, hissar, inbyggda frys- och kylskåp, hyllor, ledstänger, skåp, spisar o. a. i vägg, tak eller golv inmurat, intimrat eller på annat sätt inlemmat. Vidare ingår i detta begrepp ledningar o. d. för uppvärmning, belysning, luftväxling samt för vattens- eller andra ämnens inledande eller bortförande. Dessutom ingår i »byggnadsdelar» till byggnad hänförliga motorer, maskiner och liknande vilka vilar på fast, från grunden berett underlag och vilka används för driften av byggnaden. Vidare ingår i princip alla arbeten som har direkt anknytning till byggnadsverksamhet och som görs på byggnadsplatsen såsom framställning av byggnadsisoleringsmaterial, byggnadscementvaror, byggnadsrör, byggnadsplåtslageriarbeten o. d. Vid klassificering på näringsgrenar av produktionsenheter efter huvudsaklig aktivitet får emellertid vissa avsteg göras från ovanstående principiella definition. För det första så förekommer det stund om att vissa typer av aktiviteter, vilka enligt definitionen skall räknas som byggande, i praktiken utförs i så nära anslutning till annan verksamhet att de får räknas som hjälpverksamhet till denna. Aktiviteterna registreras i sådana fall med andra ord i praktiken ej som byggande. Hit räknas montering och installation av byggnadsdelar som uppföljning till tillverkning, handel eller annan verksamhet än byggnadsverksamhet. Monteringen etc. får här räknas som hjälpverksamhet till tillverkning, handel etc. Som hjälpverksamhet räknas även sådan byggnadsverksamhet i form av underhåll och reparation som utförs för eget bruk SOU 1972: 74

inom icke-byggnadsföretag av respektive företags egen personal. För det andra förekommer det också att aktiviteter definitionsmässigt hänförliga till andra näringsgrenar än byggnadsverksamhet, stundom utförs i så nära anslutning till byggande att de får räknas som hjälpverksamhet till den senare näringsgrenen. Aktiviteterna registreras i sådana fall ej enligt sina principiella näringsgrenstillhörigheter. Här ingår sådana planerings- och projekteringsarbeten som utförs inom ramen för ett byggnadsföretags verksamhet och av fö-

retagets egen personal. Nämnda arbeten får räknas som hjälpverksamhet till byggnadsverksamhet. Vidare får som hjälpverksamhet till byggnadsverksamhet även räknas sådana transporter som utförs för ett byggnadsföretags eget bruk och på dess egna fordon. Som hjälpverksamhet till byggnadsverksamhet, får också räknas forskning och utvecklingsarbeten som bedrives inom byggnadsföretaget för dess eget bruk. Klassificeringen av byggnadsverksamhet enligt SNI omfattar följande grupper:

Byggnadsverksamhet enligt standard för svensk näringsgrensindelning (SNI)2 Detaljgrupper 501100—502090

Näring 5 Byggnadsverksamhet (Sekundär benämning: Byggnadsindustri) Näringshuvudgrupp1 grupp1

Näringsgrensbenämning undergrupp

detaljgrupp

Primär benämning

Sekundär benämning

Näringsområde 50

Byggnadsverksamhet

Byggnadsindustri

501 Byggande av hus och anläggningar, grundarbeten

Husbyggnads-, väg-, vattenoch linjebyggnadsindustri, schaktningsarbeten

Schaktning och andra grundarbeten

Schaktningsindustri

Byggande av hus och anläggningar

Husbyggnads-, väg-, vattenoch linjebyggnadsindustri Husbyggnadsindustri

501210 Byggande av hus

501220 Byggande av anläggningar Väg-, vatten- och linjebyggnadsindustri

5020 Byggnadshantverk

Se föreg. kolumn

502010 Byggnadsplåtslageriarbeten

Byggnadsplåtslagerier

502020 Värme-, ventilation- och sanitetsar beten

Rörlednings- och ventilationsverkstäder

502030 Elektrisk installation

Elektrisk installationsentreprenad

502040 Byggnadsglasmästeriarbeten

Glasmästeri

Målerientreprenad Måleriarbeten Övrigt byggnadshantverk Se föreg. kolumn 1 Ingen uppdelning av näringsområdet (division) 50 finns i ISIC. I det internationella kodschemat har sålunda tresiffernivån koden 500 och fyrsiffernivån 5000. Utöver näringsgrenarna inom de nationella fem- och sexställiga indelningsnivåerna är sålunda här upptagna tre- och fyrsiffriga koder likaså enbart nationella. 2 Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1969: 8, SCB 50205 50209

SOU 1972:74

502050 502090

2¶Statistikgrenar och producenter

Byggnadsverksamhetens omfattning kommer att i möjligaste mån återges för de i kapitel 1 angivna definitionerna enligt ISIC och SNI. De serier över sysselsättningen inom byggnadsverksamheten som helt eller delvis ansetts återge verksamheten enligt definitionerna har följande producenter och redovisningar: Statistik producerad av Statistiska Centralbyrån (SCB) Folk- och bostadsräkningar (FOB) Byggnadsinventeringar (BI) Arbetskraftsundersökningar (AKU) Företagsregistret (FÖR) Inkomststatistik (IS) Sysselsatta enligt nationalräkenskaperna (NR) Produktionsstatistik (PS)

Övriga

ders och yrkesgrupper inte eller endast delvis delges. Statistiken kan dock i vissa fall tillåta en sådan uppdelning.

statistikproducenter

Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetslöshetsstatistik (AMS) Byggnadsfackens

u tredningsa v delning

Sysselsättningsstatistik (BFU) För att underlätta den fortsatta framställningen kommer ovan angivna förkortningar att användas. Redovisningen av sysselsättningen från dessa serier sker utan ingående uppdelningar, då det är svårt att få fram jämförbara tidsserier med önskvärd precision. Denna begränsning innebär att regionala serier, antal arbetade timmar, olika ål12

SOU 1972: 74

3¶Redovisningar av totalutvecklingen i antal sysselsatta

3.1¶FOB 1960 och 1965

3.1.2¶Näringsgrensklassificering

Den totala befolkningen indelas i förvärvsarbetande - icke förvärvsarbetande. Den förvärvsarbetande befolkningen fördelas vidare efter näringsgrenar, yrke, yrkesställning, anställningens art samt efter regional tillhörighet m. m.

De förvärvsarbetande har fördelats på näringsgrenar efter huvudsaklig verksamhet vid verksamhetsstället. Med verksamhetsställe avses lokal, fastighet eller avgränsat område där företaget stadigvarande bedriver verksamhet. På grund av ofullständiga register m. m. är de olika folkräkningarna icke utan vidare jämförbara näringsgrensvis. För att i någon mån avhjälpa bristerna i jämförbarhet har man vid 1960 och 1965 års folkräkningar genomfört intervjuundersökningar som skall uppskatta förskjutningar mellan näringsgrenar orsakade av olikartade definitioner. Dessa intervjuundersökningar har beaktats i antalsberäkningarna framöver (Se avsnitt 3.4). Resultatet av dessa förmodade felklassificeringar blev en underskattning av den förvärvsarbetande befolkningen inom byggnadsverksamhet med ca 13 000 respektive ca 30 000 åren 1960 och 1965. En sålunda korrigerad folkräkning visar en genomsnittligt årlig ökningstakt på 3,2 % av antalet förvärvsarbetande inom byggnadsverksamheten åren 1960-65. Motsvarande ökning enligt den okorrigerade folkräkningen stannar vid 2,3 %. En utförligare redovisning av kontrollundersökningarna ges längre fram i avsnitt 3.4.

3.1.1 Förvärvsarbetande - icke förvärvsarbetande Som förvärvsarbetande räknas person som under en bestämd oktobervecka utfört inkomstgivande arbete under minst halv för yrket normal arbetstid. Till förvärvsarbetande räknas även person som hade förvärvsarbete men på grund av tillfälligt avbrott - semester, sjukdom, repetitionsövning, tillfällig arbetslöshet o. d. - icke arbetade under folkräkningsveckan. Avbrottet har betraktats som tillfälligt, om det varat högst 4 månader. Till förvärvsarbetande räknas även familjemedlem - avlönad eller oavlönad - som biträtt annan familjemedlem i dennes förvärvsverksamhet och även tillhör samma hushåll som denne. Klassificeringen på förvärvsarbetande - icke förvärvsarbetande är i stort sett densamma de två senaste folkräkningarna. Av kontrollundersökningarna 1960 och 1965 att döma har man dock underskattat den förvärvsarbetande befolkningens storlek. (Se vidare avsnitt 3.1.2). SOU 1972:74

3.1.3¶Yrke De förvärvsarbetande har fördelats på yrke med avseende på den typ av arbete man 13

ägnat sig åt under folkräkningsveckan, oavsett inom vilken näringsgren arbetet utförts. En detaljerad redovisning av olika yrkens relativa fördelning inom byggnadsverksamheten ges i tabell 12. Byggnadsverksamhetens andel av totalt förvärvsarbetande inom varje yrke framgår också av samma tabell. År 1965 klassificerades de förvärvsarbetande på bl. a. yrke via ett urval av 15:e födda. Antalet förvärvsarbetande efter yrke stämmer därför inte med totalundersökningens antal förvärvsarbetande.

folkräkningarnas definition av förvärvsarbetande när man avser att mäta sysselsättningsvolymen i mera strikt bemärkelse. Beroende på säsongvariationer inom olika näringsgrenar m. m. skiftar folkräkningarnas representativitet med avseende på årsmedeltal. Detta är speciellt fallet inom byggnadsverksamheten, vilket i viss mån framgår av tabell 1, där folkräkningarna korrigerats med bl. a. en säsongkomponent på ca 5 resp. 2 tusen åren 1960 och 1965. Hithörande frågor diskuteras utförligare i avsnitt 3.4 nedan.

3.1.4¶Yrkesställning

3.2¶De förvärvsarbetande klassificeras som företagare - med eller utan anställda - och anställda eller medhjälpande familjemedlemmar. De anställda (inkl medhjälpande) uppdelas i sin tur på tjänstemän och arbetare. Den senare uppdelningen gjordes 1960 på totalräkningen och 1965 på urvalsbearbetningen.

Fr. o. m. januari 1970 utför statistiska centralbyrån (SCB) månatliga arbetskraftsundersökningar, AKU. Inom SCB handhas undersökningarna av utredningsinstitutet. Undersökningarna är grundade på stickprov vilka omfattar ca 18 000 personer per månad. Kvartalsvisa AKU utfördes av SCB maj 1961-november 1969. Åren 1966-1969 utfördes dessutom årliga utvidgade AKU varje höst. Urvalet för de kvartalsvisa AKU omfattade sedan maj 1963 ca 12 000 personer och urvalet för de utvidgade undersökningarna ca 60 000 personer.

3.1.5. Anställningens art De anställda kan uppdelas på statlig, kommunal och övrig tjänst.

Arbetskraftsundersökningar

3.1.6¶Regionala indelningar Folkräkningarna

tillåter

regionala

indel-

ningar ned till kommun (församling). 3.1.7 Omfattning, årsmedeltal, jämförbarhet i tiden Folkräkningarna är totalundersökningar av hela den mantalsskrivna befolkningen under folkräkningsveckan. Med reservation för under 3.1.1 och 3.1.2 ovan berörda felklassificering torde folkräkningarna ge den mest korrekta uppskattningen av sysselsättningen inom byggnadsverksamheten som den definieras i avsnitt 1. Detta trots att näringsgrensklassificeringen bestäms av huvudsaklig verksamhet vid verksamhetsstället och icke som önskvärt vore vid arbetsstället. Längre fram berörs nackdelarna med 14

3.2.1 Arbetskraftsstatus Befolkningen indelas i olika s. k. arbetskraftsstatus. Status 0 och 1 = personer ej i arbetskraften, status 2-4 personer i arbetskraften. Personer med status 0 är de som är långvarigt sjuka eller intagna för anstaltsvård och som icke väntas bli arbetsföra eller beräknas lämna anstalten inom sex månader från mätveckan. Vidare innefattar status 0 värnpliktiga som fullgör sin första tjänstgöring och som varken var arbetssökande eller hade något arbete. Status 1 utgörs av personer som under mätveckan inte utfört avlönat arbete och som inte heller har ett arbete (se status 2 och 3) från vilket de varit tillfälligt frånvarande. Vidare ingår oavlönade medhjälpande familjemedlemmar, som under mätveckan arbetat mindre SOU 1972:74

na baseras på tre separata urval av vardera ca 18 000 personer, vilket motsvarar en urvalskvot på ca 1: 340. Personerna i vart och ett av dessa tre urval, som förnyas med 1/8 vid varje tillfälle, intervjuas en gång i kvartalet. Uttagna personer intervjuas alltså fortsättningsvis under sammanlagt två år, varefter de byts ut mot nya intervjupersoner. Skattningar för ett helt kvartal baseras på de tre separata urvalen tillsammantagna, dvs. inalles ca 54 000 personer. Vid dragning av urvalsdelar som togs i bruk fr. o. m. mars 1970 sker stratifiering med avseende på lön, civilstånd, ålder och inkomst. AKU genomfördes tidigare fyra gånger per år. Då omfattade urvalet ca 12 000 personer vid februari-, maj-, augusti- och novemberundersökningarna. Den utvidga3.2.2 Näringsgrensklassificering de höstundersökningen omfattade 62 000 Personer i arbetskraften näringsgrensklassi- personer inklusive novemberundersökningen. ficeras efter verksamhetsställeprincip. AKU borde i princip vara överlägset exempelvis FOB med avseende på årsmedel3.2.3 Yrke tal. Ett medeltal av undersökningar spridda De sysselsatta yrkesklassificeras på 2-siffer- över året borde nämligen vara överlägset en nivå enligt internationell standard för yrkes- enda undersökning, om undersökningarna i klassificering (ISCO) 1958. övrigt är likvärdiga. Man får dock hela tiden vara medve3.2.4 Yrkesställning ten om att olika säsongmönster m. m. inverDe sysselsatta klassificeras som företagare, kar negativt på medeltalens representativitet. Detta förhållande gäller de stora felanställda och medhjälpande familjemedmarginalerna i AKU, främst kvartalsunderlemmar. sökningarna. AKU:s jämförbarhet över åren försvå3.2.5 Anställningens art ras av flera faktorer. Här kan nämnas ändDe anställda uppdelas på statlig, kommunal rade urvalspopulationer, olika urvalssannolikheter, olika säsongmönster osv. Jämföroch enskild tjänst. barhet är mindre lämplig för de första åren av 60-talet, medan man fr. o. m. 1964 kan 3.2.6 Regionala indelningar räkna med större tillförlitlighet även på Sysselsatta fördelas på län, riksregioner och delbranscher. arbetsmarknadsregioner. Den utvidgade höstundersökningen har redovisningsmässigt anpassats till FOB-de3.2.7 Omfattning, årsmedeltal, jämförbar- finition av förvärvsarbetande. het i tiden Den definitionsmässiga skillnaden mellan AKU och FOB inom byggnadsverksamheEn utbyggnad av AKU till månatliga underten kan 1965 uppskattas till ca 7 000. (Syssökningar har skett fr. o. m. januari 1970. selsatta enligt AKU är ca 7 000 fler än Samtidigt upphörde de särskilda höstunderförvärvsarbetande enligt FOB). sökningarna. De månatliga undersökningar-

än 15 timmar eller inte alls. Status 2 utgörs av personer i arbete, d. v. s. de som under mätveckan utfört avlönat arbete under minst en timme eller oavlönat arbete som medhjälpande familjemedlem under minst 15 timmar. Status 3 omfattar personer som var tillfälligt frånvarande från arbetet, d. v. s. de som inte arbetat alls under mätveckan, men hade ett arbete. Status 4 är arbetslösa som inte utförde något arbete under mätveckan, men var arbetssökande som inkluderar de som avvaktade resultat från någon åtgärd som under en period av högst 60 dagar före mätveckan företagits för att få arbete. Personer som sökt arbete för annan tid än mätveckan räknas ej hit.

SOU 1972:74

De från januari 1970 månadsvisa undersökningarna har ökat AKU:s värde som sysselsättningsindikator, särskilt på kvartalsbas. Vid omläggningen till månadsundersökningar redovisas näringsgren efter SNI. Uppgifter för olika näringsgrenar är därför ej direkt jämförbara med tidigare undersökningar.

heten av det företag, verk el. dyl. där inkomsttagarna under inkomståret företrädesvis varit sysselsatta. Anvisningarna har fr. o. m. 1967 gjorts avsevärt utförligare varför jämförbarheten med tidigare årgångar kan ha äventyrats av enbart denna omständighet.

3.3.3¶Yrkesställning omfattar företagare, anställda samt icke yrkesverksamma.

3.3 Inkomst statistiken Inkomststatistiken omfattar fr. o. m. inkomståret 1967 alla inkomsttagare som avlämnat självdeklaration eller sköntaxerats. Inkomstbelopp (sammanräknad nettoinkomst) registrerats om statlig taxerad inkomst uppgått till minst 2 350 kronor.

3.3.4¶Regioner Materialet kan förutom på riksnivå erhållas för län och kommunblocksregioner.

3.3.5 Omfattning, jämförbarhet 3.3.1 Yrkesverksamma - icke yrkesverksamma Som icke yrkesverksam inkomsttagare räknas person som under året haft inkomst av pension eller livränta, och/eller undantagsförmån periodiskt, periodiskt understöd, kapital, fastighet enligt villa-schablonen samt tillfällig förvärvsverksamhet. Övriga inkomsttagare räknas som yrkesverksamma. 3.3.2 Näringsgrensklassificering Näringsgrenskoder åsattes t. o. m. 1966 av taxeringsnämndens ordförande och fr. o. m. 1967 av lokal skattemyndighet. Bestämningen baseras i första hand på den lokala en-

Till och med 1966 utgjorde inkomststatistiken i huvudsak ett urval av personer födda den 5, 15 eller 25 dagen i någon av årets månader med en sammanräknad nettoinkomst av minst 2 400 kronor. Inkomsttagare med inkomster över 50 000 kronor totalundersöktes. Från och med 1967 höjdes gränsen för totalundersökningsdelen till 100 000 kronor. Inkomststatistikens klassificering av befolkningen har jämförts med folk- och bostadsräkningarnas motsvarande indelningar genom en korstabulering av de båda statistikgrenarna åren 1960 och 1965. Ett sammandrag av 1965 års samköming ses i tabell A.

Tabell A. Antal inkomsttagare efter näringsgren och yrkesställning enligt folk- och bostadsräkningens, och den årliga inkomststatistikens gruppering år 1965 (1 000-tal) Gruppering enligt inkomststatistiken Näringsgren och yrkesställning enligt FOB Samtliga förv. arb. Byggnadsverksamhet Övriga näringsgren. Icke förvärvsarb.

Ingen inkomst

Övriga Byggnads- näringsverksamhet grenar

Samtliga yrkesv. inkomsttagare

Samtliga ej yrkesverksamma ink. tag.

Samtliga inkomsttagare

275,6 12,2 263,8 1 282,1

290,2 215,2 75,0 30,5

3 095,0 308,4 2 786,6 592,9

70,5 2,8 67,7 726,0

3 165,5 311,2 2 854,3 1 318,9

2 804,8 93,2 2 711,6 562,4

Källa: SOS Folk- och bostadsräkn ngen 1965 del IX tab 14. 16

SOL r 1972:74

Man kan bl. a. se att av de förvärvsarbetande inom byggnadsverksamhet enligt FOB saknar 12 200 (3,8 %) inkomst enligt inkomststatistikens definition. Motsvarande andel för samtliga förvärvsarbetande uppgår till 8 %. Vidare kan konstateras att FOB och inkomststatistiken har en »gemensam» del på drygt 215 000 ( 6 6 % ) . Nästan lika många eller 202 000 klassificeras olika av inkomststatistiken och FOB. Nettoeffekten av dessa olikheter i klassificeringen blir dock att man i bägge statistikgrenarna kommer på ungefär samma nivå för byggnadsverksamheten. Eftersom inkomststatistiken registrerar alla inkomsttagare som under året haft inkomst över en viss gräns, oavsett när och under hur lång tid som inkomsten intjänats, får man i mycket stor utsträckning med deltidsarbetande, arbetslösa och frånvarande. Detta under förutsättning att arbetslösheten och frånvaron icke har påverkat inkomsterna i så hög grad att inkomsttagaren klassificerats som icke yrkesverksam. Vid jämförelser i tiden får man vara uppmärksam på inverkan av dessa faktorer. Vid jämförelse över åren torde man också få ta hänsyn till några andra faktorer som under 60talet påverkat inkomststatistiken i negativ riktning nämligen, 1. Ändringar i taxeringsförfattningen 2. Allmän höjning av inkomstnivån 3. Övergång till nya insamlings- och bearbetningsrutiner 4. Urvalsfel m. m. De viktigaste ändringarna i taxeringsförfattningen med inverkan på storleken av sammanräknad nettoinkomst, har under 1960-talet varit: 1961 Avdraget vid bestämmandet av inkomst av kapital höjdes från 300 till 400 kronor för ensamstående och från 600 till 800 kronor för gifta. 1962 Deklarationsskyldighet föreligger fr. o. m. inkomståret 1962 om bruttointäkterna från en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 2 400 kronor. Motsvarande gräns var tidigare bestämd till 1 200 kronor. Bort2f—SOU 1972:74

fallet på grund av denna ändring har av SCB totalt uppskattats till 125 000 inkomsttagare, varav 8 300 företagare och 92 900 anställda. 1966 a) Som inkomst av en och tvåfamiljsfastigheter skall räknas 2 % av taxeringsvärdet mot tidigare 2,5 %. b) Avdrag för kommunalskatt får ske med en fjärdedel av sammanräknad nettoinkomst dock högst 2 250 kronor för ogift och 4 500 för gift skattskyldig. Som huvudregel gällde att den påförda kommunalskatten föregående taxeringsår fick dras av om den översteg avdraget enligt schablonregeln. Ovanstående förändringar i avdragsreglefna inverkar dock ej på jämförbarheten bakåt. 1967 a) Procenttalet för uträkning av inkomst av en- och tvåfamiljsfastigheter ändras återigen. För taxeringsvärden upp till 100 000 kronor kvarstår 2 % , medan inkomsten beräknas efter 4 % för taxeringsvärden mellan 100 000 och 200 000 kronor och efter 8 % för taxeringsvärden över 200 000 kronor. b) Avdrag för kommunalskatt fick schablonmässigt göras med 2 250 resp. 4 500 kronor för ogift och gift skattskyldig, eller med påförd kommunalskatt om denna översteg gränserna ovan. Under i övrigt lika förhållanden innebär en allmän höjning av inkomstnivån, och särskilt en utjämning av inkomstolikheterna genom ökade inkomster för låginkomsttagarna, en överskattning av ökningen av antalet inkomsttagare. (Eller underskattning av minskningen.) Allt under förutsättning att bestämmelserna om deklarationsskyldighet är oförändrade. Denna effekt blir naturligtvis av relativt liten betydelse om antalet »låginkomsttagare» är litet. Av tabell A framgick att antalet förvärvsarbetande utan inkomst inom byggnadsverksamhet var relativt sett litet jämfört med genomsnittet för samtliga näringsgrenar. En samköming av 1960 års folkräkning och inkomststatistik visar att förvärvsarbetande inom byggnadsverksamhet utan registrerad inkomst uppgick till 2,5 % jämfört med 5 % för samtliga näringsgrenar. Andelen har således ökat med 3 % för samtliga näringsgrenar men 17

endast med 1,3 % för byggnadsverksamhet. Övergången till nya insamlings- och bearbetningsrutiner inkomståret 1967 innebär a) Inkomstbelopp registreras endast för inkomsttagare som ensam eller tillsammans med make har statligt taxerad inkomst på minst 2 350 kronor. b) Övriga deklarationsskyldiga registreras som »nollor». c) Urvalet dras ur populationen statligt taxerad inkomst över 2 350 kronor plus »nollor», dvs. i princip alla som har lämnat in deklaration. Effekten av dessa omläggningar kan ej preciseras. Skattereformen år 1971 innebar att gränsen för deklarationsplikt höjdes från 2 350 kronor till 4 500 kronor samt att kommunalskatteavdraget m. fl. andra allmänna avdrag slopades och ersattes av ett s. k. grundavdrag. Med avseende på redovisningen av antalet inkomsttagare verkar dessa två förändringar i motsatt riktning och effekten av omläggningen kan ännu inte överblickas. Eftersom inkomststatistiken är ett urval är den naturligtvis behäftad med de sedvanliga urvalsfelen. Uppräkningsfaktorerna har t. o. m. år 1966 varit något för låga men en uppjustering av dessa skedde 1967.

3.4 Medelantal sysselsatta enligt nationalräkenskaperna1 I preliminära beräkningar av medelantal sysselsatta m. m. har man inom nationalräkenskaperna utgått ifrån AKU:s indelning av befolkningen i olika arbetskraftsstatus. (Se avsnitt 3.2.1). Den ursprungliga AKU-definitionen har frångåtts på ett par punkter, a) värnpliktiga räknas som sysselsatta inom försvaret b) repetitionsövande räknas likaledes som sysselsatta i försvaret. Det bör också påpekas att eftersom mätperioden i AKU är en vecka registreras exempelvis korttidssjuka och arbetslösa som 1

En detaljerad redogörelse för beräkningsmetoder m. m. ges i Statistiska Meddelanden, SCB, serie N 1970: 44. 18

i arbete varande under förutsättning att de arbetat minst en timma under mätveckan. I stora drag har sysselsättningsberäkningarna år 1960 och 1965 byggts upp med utgångspunkt från folkräkningarna respektive år. Efter korrektion med anledning av kontrollundersökningarna m. m. har sysselsättningsberäkningarna transformerats till en AKU-anpassad definition och slutligen omräknats till ett medeltal för året. Medelantal sysselsatta har sedan delats upp på semestrande, frånvarande av annan orsak samt personer i arbete. Personer i arbete har slutligen uppdelats efter en veckoarbetstid på mer eller mindre än 20 timmar. Följande avsnitt 3.4.2-3.4.7, behandlar de justeringar som gjorts för att erhålla medelantalet sysselsatta från folkräkningarna och arbetskraftsundersökningarna.

3.4.1 Kontrollundersökning av folkräkningarna Om uppkomsten av fel i folkräkningarna har framkommit att »Under hela bearbetningsprocessen - från datainsamling fram till redovisningen av resultat - har materialet genomgått olika gransknings- och kontrollrutiner. Trots kontrollåtgärderna är de publicerade resultaten behäftade med en del fel, som uppkommit dels vid uppgiftslämnandet, dels vid kodning, stansning och andra bearbetningsrutiner». (SOS: FOB 1965 VII sid. 32) Vid 1960 och 1965 års räkningar har i anknytning till en intervjuundersökning genomförts kontrollundersökningar för att skatta felens storlek, och analysera avvikelser från totalundersökningarna. Därvid antas att intervjuerna ger ett riktigare resultat med avseende på begreppet förvärvsarbetande-icke förvärvsarbetande. Kontrollundersökningarnas uppläggning, resultat m. m. redovisas i Statistisk tidskrift 1964: 2 samt i statistiska meddelanden B 1964: 16 och SOS:FOB 1965 VII sid. 32 ff. I analysen av 1960 års kontrollundersökning konstateras att, bortsett från jordoch skogsbruk, avvikelserna i huvudsak kan SOU 1972:74

hänföras till följande tre kategorier, som i FOB felaktigt kommit att kodas som ej förvärvsarbetande. 1. Deltidsarbetande - till övervägande del kvinnor 2. Personer med uppehåll i förvärvsverksamheten 3. Personer med mer eller mindre tillfälligt arbete vid folkräkningstidpunkter. Orsakerna till det stora felet i avgränsningen förvärvsarbetande-icke förvärvsarbetande inom byggnadsverksamhet år 1965 är icke helt klarlagda. Man kan bara konstatera att drygt 20 000 personer borde ha ansett sig vara förvärvsarbetande inom byggnadsverksamhet enligt folkräkningens definitioner, men att de vid räkningstillfället i stället uppfattade sig som icke förvärvsarbetande. Detta sagt med reservation för de relativt stora standardfelen i kontrollundersökningarna.

3.4.2 Omklassificeringar För att få en approximativ arbetsställeklassificerad byggnadsverksamhet har från industrin överförts 3 400 respektive 3 300 förvärvsarbetande. I motsatt riktning, till varuhandel och transport från byggnadsverksamhet har överförts 5 900 respektive 4 600. Nettoeffekten av dessa omklassificeringar blir för byggnadsverksamhetens del en minskning med 2 500 förvärvsarbetande 1960 och 1 300 förvärvsarbetande 1965. Dessa överföringar är till en del skönsmässiga, men å andra sidan är inverkan på förändringen 1960-65 inte speciellt stor.

av AKU med FOB 1965 i samband med utvidgade AKU hösten 1966. (SCB-Utredningsinstitutet) För att få en AKU-anpassning av folkräkningen måste man uppenbarligen korrigera för deltidsarbete i här avsedd bemärkelse. Dessa korrektioner har här gjorts med hjälp av de tidigare nämnda anpassade AKU-undersökningarna samt reguljära AKU för att få en uppfattning om utvecklingen av deltiden 1960-66. (Första FOBanpassade AKU: hösten 1966). Dessa korrektioner uppgår till 5 400 respektive 6 700 åren 1960 respektive 1965.

3.4.4 Korrektion för frånvaro Till sysselsatta enligt AKU men ej förvärvsarbetande enligt folkräkningen räknas personer som enligt AKU klassificerats som frånvarande. Dock skall den som varit frånvarande mindre än 4 månader vanligtvis arbeta mindre än 20 timmar. Med stöd av samma källa som under 3.4.3 ovan har frånvaron i här definierad bemärkelse beräknats till 3 700 respektive 5 700 personer.

3.4.5 Korrektion för personer ej i arbetskraften Denna grupp består nästan uteslutande av medhjälpande familjemedlemmar utan fast lön, som vanligen arbetar 20 timmar eller mer, men som vid mättillfället arbetade 114 timmar eller inte alls. I övrigt medräknas i denna grupp personer intagna för anstaltvård, långvarigt sjuka eller invalidiserade, som varit frånvarande mindre än 4 månader.

3.4.3 Korrektion för deltid Den största skillnaden mellan AKU:s och folkräkningens definition av förvärvsarbetande ligger i tolkningen av begreppet halv normal arbetstid. AKU har i sitt folkräkningsanpassade begrepp dragit gränsen för halv normal arbetstid vid 20 timmar per vecka. En närmare redogörelse för vilka överväganden som därvid gjorts redovisas bl. a. i ett särskilt PM om samordningen SOU 1972:74

3.4.6 Korrektion för arbetslösa Folkräkningens förvärvsarbetandebegrepp medräknar även arbetslösa « 4 månader) med mer än halv normal arbetstid. För att få AXU-definition på sysselsättningen måste denna grupp exkluderas. Här har räknats med 2 600 respektive 4 100 i denna kategori i oktober 1960 och 1965. 19

3.4.7 Säsongkorrektion Eftersom folkräkningsvärdena ej är representativa som årsmedeltal har en säsongkorrigering gjorts. Denna bygger bl a på studium av sysselsatta medlemmar i arbetslöshetskassorna. För 1960 har folkräkningens värde minskats med 8 500 och 1965 med 4 100. Hänsyn har härvid tagits till den ökade andelen tjänstemän med relativt sett mindre säsongvariationer i sysselsättning. Sammantaget ger de korrigeringar som gjorts för deltid, frånvaro osv. följande utveckling av antalet sysselsatta inom byggnadsverksamhet.

1960 1965 Proc. förändring 1960—65

Före- Tjänste Arbetare Samtliga tagare män 33 600 36 900 232 800 303 300 38 600 47 100 263 500 349 200 + 14,9 + 27,6 + 13,2

+15,1

3.4.8 Medeltal sysselsatta Efter ovan gjorda korrigeringar fås medelantalet sysselsatta. Dessa är uppdelade på företagare, anställda och medhjälpande familjemedlemmar. De medhjälpande med kontant lön betraktas som anställda. A. Underavdelningar av medelantal sysselsatta Medelantal sysselsatta enligt tabell 2 har därefter uppdelats på semestrande, frånvarande av andra orsaker och personer i arbete. Personer i arbete har ytterligare delats upp efter veckoarbetstid, i detta fall mer eller mindre än 20 timmar. Som statistiskt underlag har använts AKU. Semesterfrånvaron har dock beräknats utifrån gällande semesterlagstiftning.

tagarna har på detta sätt beräknats öka med 9 600 mellan åren 1960 och 1969. Ökningen mellan 1965 och 1969 har beräknats till 4 100 (inkl. företagare utan anställda). Som jämförelse kan nämnas att de utvidgade arbetskraftsundersökningarna ger en ökning på 4 800 företagare 1966-1969. Antalet anställda under åren mellan 1960 och 1965 har beräknats med utnyttjande av antalet inkomsttagare inom byggnadsverksamhet enligt den årliga inkomststatistiken. Ett årligt tillägg av 1 300 anställda har därvid gjorts för att få en avstämning gentemot beräkningarna 1960 och 1965 enligt tidigare redogörelse. För 1966 och 1967 har antalet anställda framskrivits med medeltalet enligt de reguljära arbetskraftsundersökningarna. Utvecklingen mellan 1967 och 1968 enligt kvartalsvisa AKU har dock bedömts som mindre sannolik. Framskrivningen har i stället gjorts med utvecklingen enligt inkomststatistiken, varvid icke taxerade medräknats med 1/4 av sitt antal. Antalet anställda har på detta sätt beräknats öka med 2 000 mellan 1967 och 1968 medan medeltal av AKU hade gett en minskning på 6 500 anställda. Motsvarande förändringsantal enligt de utvidgade AKU-undersökningarna och företagsregistret (FÖR) är plus 1 900 respektive plus 2 200. Totalt sett har antalet sysselsatta inom byggnadsverksamhet beräknats öka med 65 500 1960-1969, dvs. med drygt 2 % per år. Fr. o. m. år 1970 har månadsvisa AKU använts i stället för inkomststatistiken.

B. Utvecklingen åren 1961-1964 samt 1966-1969 Antalet sysselsatta företagare har trendberäknats med hjälp av beräkningarna år 1960 och 1965 ur folkräkningarna. Före20

SOU 1972:74

4¶Annan statistik belysande byggnadsoch anläggningsverksamhet

4.1 Företagsregistret (FÖR) 4.1.1 Omfattning Alla företag i alla näringsgrenar, både med och utan anställd personal, ingår i företagsregistret. I föreliggande redovisning behandlas endast företag med anställda. Vissa undantag finns dock. a) Företag med huvudsaklig verksamhet inom näringsgruppen jordbruk och åkerbruk, b) Arbetsgivare av typen privata hushåll, c) Statlig verksamhet som ej bedrivs i aktiebolagsform. Vidare bortfaller alla arbetstagare som ej är berättigade till ATP, då det är de ATPgrundande arbetstimmarna som ligger till grund för antalsberäkningarna. Vidare krävs en minimiinkomst av 300 kronor.

4.1.2 Definitioner På de arbetsgivarblanketter riksförsäkringsverket (RFV) får, anger företagen bl. a. antalet arbetade timmar under året. Detta timtal används sedan för att beräkna antalet årsarbetare. Det tillgår så att RFV har uträknat årsarbetstider passande till olika veckoarbetstider (företagen anger under olika veckoarbetstider antalet arbetade timmar under året för olika kategorier t ex tjänstemän med 40-timmarsvecka osv.) med avseende på arbetstidsförkortningar, semesterförläggningar. På detta sätt fås ett enhetligt mått, årsarbetare, över tiden, som SOU 1972:74

avspeglar den »faktiska» arbetsinsatsen. (Hur sjukfrånvaron m. m. påverkar är oklart). 4.1.3 Näringsgrensklassificering Branschindelningen bygger på de uppgifter som finns på arbetsgivarblanketten. Riksförsäkringsverket (RFV) ISIC-klassificerar (enl. ISIC 1958) företagen enligt ett mestkriterium, så att den huvudsakliga verksamheten bestämmer företagets branschtillhörighet. Detta innebär bl. a. att även om summan av all annan verksamhet är större än den huvudsakliga, tilldelas företaget den huvudsakliga verksamheten bransch 1 . FÖR:s målsättning är att registret skall vara uppbyggt kring dels företag och dels företagens lokalt avgränsade verksamhetsställen. Då det inte möter något hinder från RFV för företag av exempelvis koncerntyp att redovisa hela koncernen på samma blankett kan härvid en felbranschning av dotterbolag eller delar av koncernen bli resultatet. Storleken av det fel som härigenom uppstår är okänt. 4.1.4 Regionala indelningar redovisas ej. 4.1.5 Jämförbarhet i tiden Några definitionsmässiga förändringar har inte ägt rum varför åren är jämförbara. 1 Företag med flera ungefär lika stora verksamheter kan, om förändring av en verksamhets omfattning uppstår, bli hänfört till olika branscher mellan två år.

4.1.6 Nivå Vid jämförelse med annan statistik måste hänsyn till följande faktorer tas: 1. Omfattningen, dvs. statlig verksamhet, jordbruk ligger till stor del utanför. 2. Endast anställd personal. 3. Omräkningen till årsarbetare gör bl. a. att deltidsarbete registreras som delar av årsarbetare. 4. Hur branschklassificeringen påverkas är oklart.

7. Industriföretag som i anslutning till sin huvudsakliga verksamhet även bedriver montering och installation av egna produkter hos utomstående. För byggnadsföretag av kategori 1 hämtas uppgifter angående antalet anställda från företagsregistret (se under 4.1). Kategorierna 3-6 har uppgivit genomsnittligt antal arbetare enligt egna beräkningar. Kategori 7 har hämtats ur industristatistiken och är alltså ett medeltal under 10 månader av antalet arbetare.

4.1.7¶Övrigt Materialet medger ej säsongstudier. 4.2 Produktionsstatistik

(PS)

4.2.1 Definitioner Produktionsstatistiken, som är en urvalsundersökning, redovisar antal arbetare samt antal tjänstemän för vissa yrkeskategorier. Vissa ändringar har företagits i definitionerna från år 1969. Företagen uppdelas på sju kategorier: 1. Byggnadsföretag med underindelningarna: a) husbyggnads- och anläggningsföretag verksamma som entreprenörer och/eller för egen räkning. b) byggnadshantverksföretag såsom måleriföretag, VVS- och elinstallatörer m. fl. verksamma som entreprenörer och/eller för egen räkning. 2. Allmännyttiga bostadsföretag verksamma som entreprenörer och/eller för egen räkning. 3. Statliga myndigheter med byggnadsverksamhet i egen regi. 4. Kommuner med byggnadsverksamhet i egen regi. 5. Spårvägs-, järnvägs- och lufttrafikföretag, inkl. dylika statliga och kommunala företag med byggnads- och anläggningsverksamhet i egen regi. 6. Industriföretag inkl. dylika statliga och kommunala företag med byggnadsverksamhet i egen regi. 22

4.2.2 Omfattning Som urvalsram för kategori 1 används företagsregistret (se redovisningen av denna statistik). Företaget måste dock ha minst två årsanställda. Med årsanställda avses ett visst antal arbetstimmar/år. För kategori 2 användes ett register från bostadsstyrelsen över allmännyttiga bostadsföretag som uppfört bostadslägenheter under något av åren 195962. Med hjälp av riksförsäkringsverkets register särskiljes företag som bedrivit byggnadsverksamhet under 1961 eller 1962. Vidare kompletteras med uppgifter från Sveriges allmännyttiga bostadsföretag för senare år. Samtliga allmännyttiga bostadsföretag med byggnadsverksamhet 1966, 1967 eller 1968 medtogs i undersökningen. För kategori 3 (statliga myndigheter) användes den urvalsram som konstitueras av de myndigheter som till SCB lämnar sysselsättningsuppgifter beträffande byggnadsverksamhet. För kategori 4 används Årsbok för Sveriges kommuner. Alla kommuner som redovisar mer än 100 000 kronor till SCB:s kvartalslönestatistik för byggnadsarbetare tas ut. (Från och med 1968 medtas alla kommuner oavsett denna redovisning.) I spårvägs-, järnvägs- m. fl. företag ingår sådana företag som till SCB:s enhet för handel redovisat investeringar i byggnader och anläggningar 1965-66. För kategori 6 och 7 inhämtas uppgifter från enheten för industri hos SCB. SOU 1972:74

4.2.3 Näringsgrensklassificering Med byggnadsverksamhet avses byggande av hus (bostadshus, industribyggnader och andra husbyggnader) och byggande av anläggningar (kraftverk, gasverk, distributionsledningar, vatten- och reningsverk, gator, vägar, broar, brunnar, dammar, bergrum och andra anläggningar) samt byggnadshantverk (måleri, VVS- och elinstallationer, plåtslageri, glasmästeri, isolering, golvläggning och plattsättning). Till byggnadsverksamhet räknas alla arbeten på en husbyggnad eller anläggning, från planering och projektering till fasad och ytarbeten. Även arkitekter, projektorer räknas hit. Även ny- och ombyggnad och reparationer, underhåll och rivningsarbeten ingår. Från och med 1969 tillämpas klassificering enligt SNI. 4.2.4 Regionala indelningar redovisas endast för produktionsvärde på 7 regioner. 4.2.5 Jämförbarhet i tiden För kategori 1 ingår 1964 och tidigare samtliga företagsledare i tjänstemannaantalet. Från och med 1965 endast anställda företagare. Effekten härav torde dock vara liten, uppskattningsvis 2-3 000 personer. 1966 ändrades timgränsen för årsanställda från 2 000 till 1 750 timmar för tjänstemän och 1 950 timmar för arbetare, vilket innebar en ökning av antalet småföretag i urvalsramen. Effekten härav på antalet anställda är okänd. 4.2.6 Nivåjämförelser 1. Statistiken omfattar företag med 2 årsanställda för kategori 1. 2. Tjänstemännen ingår endast i kategori 1. Storleken av underskattning kan vara av storleksordningen 15-20 000. 4.3 Byggnadsinventeringarna

(BI)

4.3.1¶Omfattning Undersökningen omfattar de projekt för vilka igångsättningstillstånd beviljats eller reSOU 1972:74

kommendationer för påbörjandetid meddelats. Den största delen av det statliga byggandet kommer inte med, ej heller statliga eller statskommunala beredskapsarbeten. Vidare ingår ej reparationer och dylikt med mindre än tre anställda, ej heller elinstallationsarbeten, måleri-arbeten och arbete avseende mindre komplettering (s. k. lapparbeten) av befintlig värme-, vatten-, avloppseller ventilationsanläggning när arbetet icke står i samband med annat byggnadsarbete. Kommunemas arbeten med egen arbetskraft ingår ej. Projekt kostnadsberäknade till mindre än 100 000 kronor ingår endast om de är belagda med tillståndstvång. Undersökningen tillgår på så sätt att länsarbetsnämnderna skickar blanketter till alla byggherrar som bedriver arbeten med igångsättningstillstånd eller rekommendation om påbörjandetid. Sysselsättningsuppgifterna ifylles ofta av huvudentreprenören. Undersökningen utförs en gång per kvartal. 4.3.2 Definitioner Antalet anställda arbetare mäts en viss dag mitt-månaden (vanligtvis den 15:e) i varje kvartal. Som sysselsatta skall även kortvarigt sjuka, semesterfrånvarande räknas. 4.3.3 Näringsgrensklassificering Med byggnadsarbete avses »uppförande av hus av alla slag, rivning av hus samt schaktning för husbyggnad, anläggning av väg, järnväg, spårväg eller annan större fast transportanläggning eller bro, hamn, farled, flottad, kraft-vatten- eller avloppsledning, gata eller park, utförande av vatten-, byggnads- eller torranläggningsföretag samt annat liknande anläggningsarbete, så ock om- eller tillbyggnad, reparation och underhållsarbete å byggnad eller anläggning som nu sagts». 4.3.4. Regionala indelningar är möjliga att göra på kommunblockregioner (A-regioner). 4.3.5 Jämförbarhet i tiden Under perioden 1960-1966 har flera förändringar i statistikens omfång och definitioner gjorts. 23

1960 omfattas alla projekt som meddelats igångsättningstillstånd 1961 Pågående eller tillfälligt avbrutna projekt med igångsättningstillstånd 1963 Utgick gruppen tertiärbelånade radoch kedjehus 1964 Gruppbyggda småhus ingår 1966 Alla styckebyggda småhus ingår fr. o. m. maj 1966. Från och med 1966 har i redovisningen av yrkeskategorier gruppen övriga grovarbetare uppdelats på armerare och betongarbetare samt övriga byggnadsarbetare. Plåtslagare ingår i övriggruppen. Från och med november 1965 särredovisas kommunalarbetare. År 1971 infördes en ny redovisningsrutin som endast upptar yrkena betongarbetare, murare och träarbetare samt övriga yrken sammantagna.

4.4.3 Näringsgrensklassificering Medlemmarna i ovan nämnda kassor antas sysselsatta i byggnads- och anläggningsverksamhet.

4.4.4¶Regionala indelningar Möjligt att göra på länsnivå.

4.4.5 Jämförbarhet i tiden Under perioden 1960-68 har murarnas arbetslöshetskassa uppgått i byggnadsarbetarnas (1 januari 1961). Detta påverkar inte jämförelser av totala byggnadsverksamheten.

4.4.6 Nivåjämförelser 4.3.6 Nivå 1. I statistiken ingår endast arbetare 2. Stora delar av byggnadsverksamheten ligger utanför byggnadsinventeringarnas ram (se under punkt 4.3.5) 3. Huvudentreprenören redovisar inte alltid alla av underentreprenörer och sidoentreprenörer sysselsatta. 4. Styckebyggda småhus med statligt stöd liksom mindre byggnadsarbeten överhuvudtaget faller utanför inventeringarna. Vidare faller kommunernas och industrins arbeten i egen regi. SJ:s, vägverkets och televerkets byggnadsverksamhet också utanför undersökningen. 4.4 Medlemsstatistik kassa (AMS) AAA

från arbetslöshets-

Omfattning

Statistiken omfattar kassamedlemmarna i byggnadsarbetarnas, målarnas, murarnas, elektrikernas, bleck- och plåtslagarnas arbetslöshetskassor. Medlemmar i Sveriges arbetares arbetslöshetskassa har inte medtagits (ca 8 000 byggnadsarbetare). 4.4.2 Definitioner Antalet sysselsatta har antagits utgöra medlemsantalet minskat med arbetslösa. 24

1. Endast arbetare som är medlemmar i arbetslöshetskassor ingår. 2. En viss eftersläpning i medlemsregistret förekommer. Denna är dock av ringa betydelse. 3. Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassas tillkom den 1 januari 1964. Sannolikt finns en stor mängd anläggningsarbetare i denna kassa. (Kassan hade 1965 110 000 medlemmar.) Numera görs uppdelningen mellan byggkassa och kommunalkassa så att om kommunen utför egen-regi byggen så registreras arbetaren hos kommunalkassan, i övrigt till byggkassa.

4.5 Statistik av Byggnadsfackens Utredningsavdelning (BFU) BFU genomför i februari och augusti en urvalsundersökning bland medlemmarna i Byggnadsarbetareförbundet, Målareförbundet och Elektrikerförbundet. Följande yrkesgrupper ingår. 1. Träarbetare inklusive golvläggare, glasmästeriarbetare 2. Murare 3. Betongarbetare inklusive chaufförer, maskinförare samt andra veckoavlönade 4. Rörarbetare inklusive rörisolerare, brunnsborrare, olje-eldningsmontörer m. fl. SOU 1972:74

5. Anläggare 6. Installationselektriker 7. Målare Undersökningen omfattar enbart arbetarpersonal med facklig anslutning. Byggnadsarbetare utan facklig anslutning eller anslutning i förbund utanför de undersökta medräknas således icke. Egenregibyggande inom stat, kommun och industri hamnar till stor del utanför undersökningen. Genom att jämföra BFU för augusti 1965 med FOB 1965 kan man konstatera att grovt räknat 30 % av yrkeskategorierna kommer utanför BFU-statistiken. Av dessa 30 % hamnar hälften utanför byggnadsverksamheten även i FOB. Utöver redovisning efter olika arbetskraftstatus ger BFU-statistiken också en omfattande redovisning av medlemmarna efter byggnadsområden och regioner. Resultaten från undersökningarna bör delvis hanteras försiktigt då det förekommer ett bortfall av viss betydelse för tolkningen av utvecklingen.

Tabeller Nivå: 350 000 Arb. + tjm. + föret. Tabell 1 Medelantal sysselsatta år 1960 och 1965. 1 000-tal Folkräkningarna anpassade till arbetskraftsundersökningarnas definitioner 1960 Företagare FOB 32,4 Kontroll- fFörvärvs—0,2 under1 begreppet söki Näringsgrens1,4 ningarna (klassificering Omklassificering — Deltid 1,1 Frånvarande 0,4 Ej i arbetskraften — Arbetslösa — Säsongkorrigering — Medelantal sysselsatta 35,1

1965 Anställda

Medhjälp.

Totalt

Företagare

Anställda

Medhjälp.

Totalt

3,7

294,9

33,5

294,0

2,8

330,3

—

258,8 —0,4

—0,6

2,5

5,3

—

7,8

9,7

0,4

11,5

— 0,1 0,1 -0,2

—4,3 5,4 3,7 —0,2 —2,6 —8,5 300,3

2,6 — 1,4 0,6 — — — 40,6

9,8

—4,3 4,2 3,2 — —2,6 —8,5 261,1

—4,0 5,2 5,0 — —4,1 —4,1 307,1

— — 0,1 0,1 -0,2 — — 2,8

—4,0 6,7 5,7 —0,2 —4,1 —4,1 350,5

•

•

—

•

—

4,1

12,4

Källa: Nationalräkenskap erna, SCB. S O U 1972:74

Nivå: 350 000 Arb. + tjm. + föret. Tabell 2 Medelantal sysselsatta, semesterfrånvaro, frånvaro av annan anledning och personer i arbete. 100-tal.

År

F A

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 19681 19691 19701 19711

351 2 642 362 2 643 373 2 728 384 2814 395 2 925 406 3 099 417 3 136 428 3 150 439 3 175 444 3 267 452 3 287 430 3 264 396 3 028

Annan frånvaro

Semesterfrånvaro

Sysselsatta

S:a

F

25 25 26 26 32 38 39 41 42 3711 43 3 739 43 3 694 41 3 424 38

2 993 3 005 3 101 3 198 3 320 3 505 3 553 3 578 3 614

A

S:a

F

A

S:a

F

185 210 185 210 191 217 194 220 240 272 291 329 295 334 299 340 305 347 314 357 316 359 313 354 288 326

11 11 12 17 19 19 26 21 29 29 26 22 26

79 82 87 127 143 143 194 151 206 213 187 169 197

90 93 99 144 162 162 220 172 235 242 213 191 223

315 2 378 326 2 376 335 2 450 341 2 493 344 2 542 349 2 665 352 2 647 366 2 700 368 2 664 373 2 741 383 2 784 366 2 781 333 2 544

A

därav 1--19 tim/vecka

I arbete

S:a

F

A

S:a

2 693 2 702 2 785 2 884 2 886 3 014 2 999 3 066 3 032 3 114 3 167 3 147 2 877

31 30 32 27 12 23 14 24 21 21 19 22 27

57 57 59 87 97 77 85 70 85 84 89 98 86

88 87 91 114 109 100 99 94 106 105 108 120 113

1¶SNI-klassificering. F = Företagare inkl. oavlönade medhjälpande familjemedlemmar A = Anställda inkl. avlönade medhjälpande familjemedlemmar Källa: Nationalräkenskaperna. SCB. Nivå: 350 000 Arb. + tjm. + föret.

Tabell 3 Arbetskraften inom byggnadsverksamhet efter arbetskraftsstatus och yrkesställning. 100-tal1 År

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

Sysselsatta

Arbetslösa

I arbetskraften (sysselsatta + arbetslösa)

Anställda

fam.medl

Summa

därav i arbete

2 829 2 888 2 981 3 023 3 024 2 946 2 963 3 337 3 181

360 336 305 334 383 448 453 369 338

2 880 3 189 3 224 3 286 3 357 3 408 3 393 3417 3 707 3 518

2719 2 955 2 939 3 035 3 024 3 147 3 059 3 113 3 210 3 017

76 97 105 74 97 142 185 138 111 209

2 956 3 286 3 329 3 360 3 454 3 550 3 578 3 555 3818 3 727

86,1 86,7 88,7 87,5 85,2 82,3 83,3 87,4 85,3

10,9 10,1

97,4 97,0 96,8 97,8 97,2 96,0 94,8 96,1 97,1 94,4

92,0 89,9 88,3 90,3 87,6 88,6 85,5 87,6 84,1 80,9

2,6 3,0 3,2 2,2 2,8 4,0 5,2 3,9 2,9 5,6

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

°/ /o

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

9,1 9,7 10,8 12,5 12,8

9,7 9,1

i Summor stämmer ej alltid p g a avrundning. Åren 1962-1965 framtagna som genomsnitt av kvartalsundersökningar och avser personer i åldern 14 år och däröver medan åren 1966 — 1971 redovisas enl 1970 års tabellplan och avser personer i åldern 16-74 år Källa: Arbetskraftsundersökningarna, SCB 26

SOU 1972:74

Nivå: 350 000 Arb. + tjm. + föret. Tabell 4 Sysselsatta inom byggnadsverksamhet efter region. 100- tal 1 År

Stock- Melholms- lersta omSvearådet land

1966 1967 1968 1969 1970 1971

673 641 613 656 700 654 20,0 18,8 18,1 19,2 18,9 18.6

Östra Götaland

Södra Götaland

Västra Nedre Övre Göta- Norr- Norrland land land Dalarna Värmland

Storstadslän

Skogs- Övriga län län

Hela riket

392 410 429 418 461 448

449 463 431 440 501 505

494 491 530 548 598 572

606 685 609 603 618 573

533 541 537 511 582 546

210 176 244 241 249 222

1 231 1 253 1 223 1 288 1 375 1 285

744 718 781 751 831 767

1 382 1 437 1 389 1 377 1 501 1 466

3 357 3 408 3 393 3 417 3 707 3 518

11,7 12,0 12,7 12,2 12,4 12,7

13,4 13,6 12,7 12,9 13,5 14,3

14,7 14,4 15,6 16,0 16,1 16,3

18,0 20,1 17,9 17,6 16,7 16,3

15,9 15,9 15,8 15,0 15,7 15,5

6,3 5,2 7,2 7,1 6,7 6,3

36,7 36,8 36,1 37,7 37,1 36,5

22,2 21,1 23,0 22,0 22,4 21,8

41,1 42,1 40,9 40,3 40,5 41,7

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

O'

1966 1967 1968 1969 1970 1971 1

Se not tabell 3

Källa: Arbetskraftsundersökningarna, SCB

Nivå: 350 000 Arb. + tjm. + föret. Tabell 5 Sysselsatta inom byggnadsverksamhet efter yrkesområde. 100-tal1

År

Natur- o socvetensk., tekn. human., Komkonstnärl. Adminis- Kamer o . mero. milit. trativt kontors- siellt arb.m.m . arbete tekn. arb arbete

1966 1967 1968 1969 1970 1971

405 465 356 411 447 426

38 38 67 46 53 51

143 157 183 171 158 154

15 24 25 22 18 15

14 9 12 12 8 7

63 64 68 76 71 68

2 614 2 598 2 624 2 620 2 901 2 751

65 53 59 60 51 47

3 357 3 408 3 393 3 417 3 707 3 518

12,1 13,6 10,5 12,0 12,0 12,1

1,1 1,1 2,0 1,3 1,4 1,5

4,3 4,6 5,4 5,0 4,3 4,4

0,4 0,7 0,7 0,6 0,5 0,4

0,4 0,3 0,4 0,4 0,2 0,2

1,9 1,9 2,0 2,2 1,9 1,9

77,9 76,2 77,3 76,7 78,3 78,2

1,9 1,6 1,7 1,8 1,4 1,3

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

/o

1966 1967 1968 1969 1970 1971

LantTranbruks-, sport- o. skogs- o. kommufiskerinikaarbete tionsarb.

TillverkSerningsvicearb.m m. arbete

Summa

1 Se not tabell 3. Källa: Arbetskraftsundersökningarna, SCB.

SOU 1972: 74

Nivå: 350 000 Arb. + tjm. + föret. Tabell 6 Sysselsatta inom byggnadsverksamhet efter ålder. 100-tal 1 Ålder År

16—19

20—24

25—34

35—44

45—54

55—64

65-74

16-74

1966 1967 1968 1969 1970 1971

222 223 185 172 190 166

480 437 446 433 496 452

639 719 759 817 889 898

543 532 559 654 686 662

678 755 724 631 697 664

655 635 632 607 673 605

140 107 88 104 77 71

3 357 3 408 3 393 3 417 3 707 3518

6,6 6,6 5,5 5,0 5,1 4,7

14,3 12,8 13,1 12,7 13,4 12,9

19,0 21,1 22,4 23,9 24,0 25,5

16,2 15,6 16,5 19,1 18,5 18,8

20,2 22,2 21,3 18,5 18,8 18,9

19,5 18,6 18,6 17,8 18,1 17,2

4,2 3,1 2,6 3,0 2,1 2,0

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

/o

1966 1967 1968 1969 1970 1971 1

Se not tabell 3. Källa: Arbetskraftsundersökningarna, SCB.

Nivå: 350 000 Arb. + tjm. + föret. Tabell 7 Arbetslösa inom byggnadsverksamhet efter antal veckor utan arbete. 100-tal1 Antal . veckor i medeltal

Antal arbetslöshetsveckor År

0-2

3-4

5-8

9-12

13-26

27-

1966 1967 1968 1969 1970 1971

31 39 41 35 26 37

14 32 35 30 25 44

13 24 39 31 24 49

20 22 31 18 12 28

15 12 27 10 17 36

1 12 10 13 7 17

Ej uppgift 3 1 1

— — —

Summa 97 142 185 138 111 209

7,2 8,7 9,6 9,7 9,4 10,8

1 Se not tabell 3. Källa: Arbetskraftsundersökningarna, SCB.

28 SOU 1972:74

Nivå: 330 000 Arb. + tjm. + föret. Tabell 8 Arbetskraften inom byggnadsverksamhet efter arbetskraftsstatus och yrkesställning. 100-tal Sysselsatta

Anställda

I arbete

— —

— —

— —

— 199

2 753

— — —. — — —

3 165

2 998 3 057 3 341

— — — . — —

I

— — — — — —

II III IV

2 564 2413 2 568

3 043 2916 2 668 2 894

2 856 2 780 2 414 2 826

I

2 669 2 799 2 971 2 878

353 255 326 311 301 435 395 306 356 369 315 291 323 320 287 302 336 389 336 344 376 399 427 390 473 467 478 398 451 549 445 341 368 391 378 324 341 347 338

2 979 3 100 3 406 3 273

2 718 2 982 3 064 3 060

3 001 3 224 3 395 3 277

2 716 3 016 2 906 3 118

2 988 3 256 3 522 3 379 3 106 3 327 3 651 3 355 3 216 3 431 3 531 3 496 3 231 3 521 3 573 3 356 3 157 3 329 3 664 3 635 3 542 3 720 3 865 3 702 3 476 3 569 3 592 3 437

2 735 3 032 3 107 3 265

1960 I II III IV

I

II III IV 1962

1963 II III IV 1964

I

II III IV 1965

I

II III IV 1966

I

II III IV 1967

I

II III IV 1968

I

II III IV 1969

I

II III IV 19701 I

II III IV 19711 I

II III IV

2 694 2 868 3 027 2 962 2 696 2 933 3 202 3 091 2 804 2 991 3 263 3 019 2 873 3 055 3 132 3 070 2 840 3 047 3 106 2 877 2 759 2 878 3 116 3 190 3 200 3 352 3 474 3 323 3 152 3 227 3 245 3 099

— 2 554 3 034

—

därav

I arbetskraften (sysselsatta + arbetslösa)

Företagare inkl. medhj. fam. medl. Summa

År Kvartal

1961 Arbetslösa

2711 3 086 3 201 3 114 2 890 3 242 3 200 3 291 2 868 3 291 3 073 3 087 2 803 3 110 3 185 3 463 3 180 3 457 2 775 3 427 3 157 3 248 2 508 3 154

—

—

—

48 11 158 198 20 20 66 235 67 37 48 146 109 67 97 117 56 21 102 206 71 11 98 201 91 104 168 321 135 124 160 202 141 90 120 182 113 54 95 273 213 147 203

3 046 3 068 3 499 3 241 2 936 2 668 2 960 3 214 3 167 3 443 3 321 3 147 3 333 3 462 3 374 3 105 3 312 3 543 3 481 3 312 3 398 3 662 3 452 3 417 3 522 3 634 3 664 3 552 3 656 3 697 3 516 3 359 3 470 3 754 3 754 3 724 3 833 3 919 3 796 3 750 3 782 3 738 3 640

1 Kvartalsdata baserade på månadsundersökningar. Perioden 1960 — 1969 avser personer i åldern 14 år och däröver medan åren 1970 och 1971 avser personer i åldern 16 — 74 år. Källa: Arbetskraftsundersökningarna, SCB.

SOU 1972:74

Nivå: 330 000 Arb. + tjm. + föret. Tabell 9 Arbetslösa inom byggnadsverksamhet efter antal veckor utan arbete. 100-tal1 Antal veckor utan arbete Antal veckor Ej uppg. Summa i medeltal

Kvar tal 0-2

3-4

5-8

9-12

13-26

27-

1967 I II III IV

44 10 42 62

37 37 21 32

32 22 5 37

60 11 5 11

22 5 5 16

5 5 25 10

201 91 104 168

7,8 8,5 11,1 8,0

1¶II III IV

41 10 51 67

62 21 16 41

99 5 32 21

82 27 5 10

21 62 10 16

16 10 10 5

321 135 124 160

8,3 15,6 8,3 7,9

1969 I II III IV

26 52 21 42

41 26 16 37

77 16 21 10

36 21 16 0

10 16 5 10

10 10 10 20

202 140 90 120

8,8 8,8 11,6 10,4

1970 I II III IV

33 20 19 31

32 16 14 38

54 19 8 16

29 14 1 5

30 28 8 1

4 17 5 3

182 113 54 95

8,2 13,5 10,2 6,4

1971 I 11 III IV

47 33 29 38

61 37 18 60

78 40 28 50

52 24 20 15

30 52 37 23

7 28 15 17

273 213 147 203

8,0 13,7 12,9 9,7

År

-

-

1¶Se not tabell 8. Källa: Arbetskraftsundersökningarna, SCB.

Nivå: 330 000 Arb. + tjm. + föret. Tabell 10 Förvärvsarbetande befolkning inom byggnadsverksamhet efter yrkesställning och region år 1960 och 1965. 100-tal1 Storstadslän

Skogslän

Övriga län

Hela riket

Yrkesställning

År

Företagare

1960 1965

91 101

85 81

149 153

325 335

Anställda

1960 1965

870 1068

779 730

976 1 170

2 625 2 968

Förvärvsarbetande

1960 1965

961 1 169

864 811

1 125 1 323

2 950 3 303

1960 1965

28 30

26 24

46 46

100 100

Anställda

1960 1965

33 36

30 25

37 39

100 100

Förvärvsarbetande

1960 1965

33 35

29 25

38 40

100 100

% Företagare

Källa: Folkräkningarna, SCB. 30

SOU 1972: 74

Nivå: 330 000 Arb. + tjm. + föret. Tabell 11 Förvärvsarbetande befolkning inom byggnadsverksamhet efter yrkesställning och ålder. 100-tal. Företagare

Anställda

Samtliga förvärvsarbetande

därav år 1960

Ålder

arbetare

tjänstemän

—19 20—24 25—29 30—34 35—44 45—54 55—64 65—w

0 3 11 20 78 105 76 31

1 8 18 24 69 100 86 28

158 221 243 256 595 657 412 81

221 336 321 279 583 648 494 86

159 225 254 276 673 762 488 112

222 344 339 303 652 748 580 115

130 183 200 211 499 582 374 73

28 38 43 45 96 75 38 8

Summa

2 625

2 968

2 950

3 303

2 253

372 Källa: Folkräkningarna, SCB.

Nivå: 320 000 Arb + tjm + föret. Tabell 12 Förvärvsarbetande inom byggnads- och anläggningsarbete efter yrke 100-tal förvärvsarbetande År

Kod Yrke

1960 Byggnads- och anläggningsverksamhetens andel av samtliga i yrket

Andel förvärvsarbetande

1965 Andelsförändr. 1960— 1965 1960

Andelsförändr.

324 321

9,4 9,3

10,0 9,9

+ 0,6 + 0,6

6,7 16,8

6,2 16,0

—0,5 —0,8

257 31 31 17

7,3 1,1 1,1 0,7

7,9 1,0 1,0 0,5

+ 0,6 —0,1 —0,1 —0,2

58,5 4,6 5,2 5,4

56,1 4,1 4,9 4,7

—2,4 —0,5 —0,3 —0,7

0,4

0,4

—

4,8

5,2

+ 0,4

109 25

3,0 0,9

3,4 0,8

+0,4 —0,1

3,2 4,5

3,3 3,7

+ 0,1 —0,8

25 85 28 29 17 21

0,9 2,1 0,5 0,5 0,6 0,5

0,8 2,6 0,9 0,9 0,5 0,6

—0,1 +0,5 +0,4 + 0,4 —0,1 + 0,1

5,4 2,9 3,0 3,0 3,2 0,5

4,9 3,3 3,6 3,9 3,8 0,6

—0,5 +0,4 + 0,6 + 0,9 + 0,6 + 0,1

0,2

0,4

+ 0,2

0,2

0,3

+ 0,1

1,7

1,3

—0,4

31,8

34,9

+ 3,1

0¶Tekniskt o. naturvetenskapligt arbete m. m. 278 00 Tekniskt arbete 274 001 Byggnadstekniskt arbete m. m. 215 1 Administrativt arbete 32 11 Företagsadministrativt arbete 31 111 Företagsledare 20 118 Övriga företagsadministr. m. fl. 11 2 Kameralt och kontorstekn. arbete 89 20 Bokförings- och kassaarbete 28 201 Bokförare och kontorskassörer 28 29 Annat kontorsarbete 61 290 Sekreterare, stenografer 16 298 Specialkontorister m. fl. 16 299 Ej spec, kontorsarbete 18 3 Kommersiellt arbete 15 4 Lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete 7 5 Gruv- och stenbrytningsarbete 50

SOU 1972:74

Tabell 12 forts. 100-tal förvärvsarbetande År

Byggnads- och anläggningsverksamhetens andel av samtliga i yrket

Andel förvärvs arbetande

1965 Andels föränd r. 1960— 1965 1960

Gruvbrytare, bergsprängare 35 Transport och kommunikationsarbete 74 63 Lokförare m. fl., vägtrafikarbete 64 633 Motorfordons-spårvagnsför. 61 7—8 Tillverkningsarbete 2 372 75 Verkstads- o. byggmetallarbete 288 752 Maskin- och motorreparatör 16 753 Tunnplåtslagare 42 754 Rörledningsarbetare 184 756 Grovplåtslagare 21 76 Elektroarbete 164 761 Installations- o. maskinelektr. m. m. 153 77 Träarbete 478 771 Byggnadsträarbetare 468 78 Målnings- o. lackeringsarbete: 276 781 Målare 274 79 Mureri- o. betongarbete 732 791 Murare, rappare, putsare 142 793 Byggnadsspec. arbetare, -grovarb. 508 795 Glasmästeriarbetare 22 798 Övrigt mureri- och betongarbete 48 86 Grov- och diversearbete 261 87 Maskin- och motorskötsel 140 874 Anläggningsmaskinförare 101 875 Truckförare, transportskötare m. m. 23 88 Paketerings-stuveri m. fl. arbetare 20 90— 94 Servicearbete 33 93 Fastighetsskötsel, städning 29 932 Städning 26

1,2

1,0

—0,2

33,8

38,0

+ 4,2 •

2,5

2,1

—0,4

3,2

3,0

—0,2

59 58 2 591

2,2 2,1 80,4

1,8 1,8 80,1

—0,4 —0,3 —0,3

4,6 6,0 20,6

4,4 5,4 21,8

—0,2 —0,6 + 1,2

306 20 54 207 2 206

9,8 0,5 1,4 6,2 0,7 5,6

9,5 0,6 1,7 6,4 0,1 6,4

—0,3 + 0,1 +0,3 + 0,2 —0,6 + 0,8

10,6 2,5 25,2 80,2 18,1 21,7

10,3 2,9 31,1 85,5

—0,3 + 0,4 + 5,9 + 5,3

23,8

+ 2,1

185 566 555 271 270 825 156

5,2 16,2 15,9 9,4 9,3 24,8 4,8

5,7 17,5 17,1 8,4 8,3 25,5 4,8

+ 0,5 + 1,3 + 1,2 —1,0 —1,0 +0,7 —

35,3 37,5 85,8 71,0 86,7 88,6 87,5

38,8 41,8 89,8 71,4 89,5 88,8 90,1

+ 2,5 + 4,3 + 4,0 +0,4 + 2,8 + 0,2 + 2,6

569 22

17,2 0,7

17,6 0,7

+0,4

—

91,4 83,0

90,7 —0,7 71,5 —11,5

67 206 175 130

1,6 8,8 4,7 3,4

2,1 6,4 5,4 4,0

+0,5 —2,4 + 0,7 + 0,6

76,2 41,3 28,2 82,7

84,2 43,2 37,7 79,6

+ 8,0 + 1,9 + 3,5 —2,3

0,8

0,5

—0,3

13,4

7,3

—6,1

0,7

0,7

—

2,2

2,4

+ 0,2

34 31 28

1,1 1,0 0,9

1,1 1,0 0,9

— —

1,0 3,5 4,4

—0,6

—0,0

1,0 4,1 5,4

3 233

100,0

100,0

—

9,1

9,4

+ 0,3

Kod Yrke 501 6

0—9 Summa

2 950

Andelsförändr. 1965

—

—

—

-i,o

Källa: Folkräkningarna 1960 och 1965, SCB.

32 SOU 1972: 74

Nivå: 350 000 Arb. + tjm. + föret. Tabell 13 Yrkesverksamma inkomsttagare inom byggnadsverksamhet efter region. 100-tal Åi

Storstadslän

Skogslän

Övriga län

Hela riket

60 57 58 55 53 57 56 55 52 51 50 46

112 106 109 107 108 104 105 108 105 104 105 100

229 224 225 227 228 232 232 236 233 230 232 221

1 113 1 105 1 147 1 165 1 199 1 212 1 191

762 756 736 756 751 755 769 743 743 746 739 722

1 115 1 017 1 133 1 079 1 139 1 180 1 233 1 218 1 220 1 236 1 260 1 233

2 646 2 635 2 708 2 784 2 884 3 048 3 107 3 108 3 128 3 181 3 146

Samtliga

förvärvsarbetande 1 227 1 123 1 242 1 186 1 247 1 284 1 338 1 326 1 325 1 340 1 365 1 333

2 874 2 859 2 933 3 011 3 112 3 280 3 339 3 344 3 361 3 411 3 443 3 367

Företagare 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

57 61 58 65 67 71 71 73 76 75 77 75 Anställda

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

769 862 839 949 994

825 923 897 1 014 1 061 1 184 1 176 1 220 1 241 1 274 1 289 1 266

822 813 794 811 804 812 825 798 795 797 789 768

3211 Anm. Åren 1960-1966 inkluderas såväl mantalsskrivna som ej mantalsskrivna. Fr. o. m. 1967 enbart mantalsskrivna. Källa: SOS: Skattetaxeringarna samt fördelningen av inkomst och förmögenhet 1960-1966, SCB. SOS: Inkomst och förmögenhet 1967-1971, SCB.

SOU 1972:74

Nivå: 300 000 Arb + tjm. Tabell 14 Sysselsatta inom byggnadsverksamhet enligt produktionsstatistiken. År

Arbetare

Tjänstemän1

Totalt

1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

247 372 251 622 261 375 269 963 255 027 248 549 252 225 251 694

37 534 37 381 34 143 37 438 36 297 38 878 41 202 43 970

284 906 289 003 295 518 307 401 291 324 287 427 293 427 295 664

% 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

86,8 87,1 88,4 87,8 87,5 86,4 86,0 85,1

13,2 12,9 11,6 12,2 12,5 13,6 14,0 14,9

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

1¶Årlig förändring — 4 097 6515 11 883 — 1 6 077 — 3 897 6 000 2 237

_ 1,4 2,3 4,0 —5,2 —1,3

2,1 0,8

Inkl. samtliga företagsledare åren 1963 och 1964. Övriga år inkl. anställda företagsledare.

Källa: SCB.

34 SOU 1972:74

Nivå : 240 000 Arb + tjm. Tabell 15 Antal anställda och företag fördelade efter näringshuvudgrupp. Antal företag med...anställda Näringsgrupp Byggnadsindustri totalt

År

Antal anställda 0—1

2—4

5—9

20— 49

50— 99

100— 199

200— 499

500—

S:a företag

1965 237 719 24 254 4 803 2 728 1 697 1 172 388 165 58 48 35 313 1966 241 482 22 959 4 662 2 718 1 654 1 159 411 143 62 48 33 816 1967 235 506 22 088 4 782 2 755 1 659 1 144 395 145 68 36 33 072 1968 237 028 24 832 4 920 2 755 1 583 1 056 370 122 67 33 35 738 1 1968 238 233 24 442 4 798 2 740 1 591 1 078 378 125 68 33 35 253 2 1968 238 233 5 136 13 176 17 958 21 456 32 363 25 796 16 736 19 714 85 898 1 1969 240 634 18013 5 347 3 090 1 824 1 259 432 162 81 51 30 259 1969- 240 634 4 838 14 748 20 358 24 646 37 750 29 722 22 353 23 817 62 402

Husbygg1965 nads-, väg-, 1966 vatten- o. 1967 linjebygg1968 nadsindustri 19681 19682 19691 19692

164 726 16 108 2 092 167 221 15 545 2 021 160 765 15 346 2 135 166 543 18 112 2 245 166 608 18 228 2 177 166 608 3 009 5 976 166 231 12 570 2 431 166 231 2 614 6 678

Byggnads1965 hantverk, 1966 övrig byggn. 1967 ind. 1968 19681 19682 19691 1969s

72 993 8 146 74 261 7 414 74 741 6 742 70 485 6 720 71 585 6 209 71 584 2 124 74 403 5 443 74 403 2 224

10— 19

1 242 805 593 244 118 52 41 21 295 1 212 774 584 256 100 52 42 20 586 1 251 800 557 248 106 52 30 20 525 1 216 766 515 229 85 51 29 23 248 1 207 763 514 229 87 52 29 23 286 7 963 10 314 15511 15 956 11 569 15 825 80 485 1 359 821 590 274 119 70 51 18 285 8 978 11 221 17 852 19014 16 573 20 899 62 402

2 711 1 486 892 579 144 47 6 7 14018 2 641 1 506 880 575 155 43 10 6 13 230 2 647 1 504 859 587 147 39 16 6 12 547 2 675 1 539 817 541 141 37 16 4 12 490 2 617 1 532 828 563 149 38 16 4 11 956 7 188 9 989 11 142 16 832 9 840 5 167 3 889 5 413 2916 1 731 1 003 669 158 43 11 11 974 8 070 11 380 13 425 19 898 10 708 5 780 2918 -

Antal anställda enligt ny branschindelning,

Källa: Företagsregistret, SCB.

Nivå: 220 000 Arbetare Tabell 16 Sysselsatta1 enligt arbetsmarknadsstyrelsens kassastatistik inom byggnadsverksamhet 1 000-tal År

l:a kv

2:a kv

3:e kv

4:e k v

Årsgenomsnitt

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

195,3 201,2 199,1 198,6 217,4 219,6 208,9 211,4 207,7 208,3 200,8 180,7

200,6 207,7 209,1 217,3 221,5 230,6 223,9 219,4 218,6 216,9 208,2 182,7

211,8 210,5 217,6 218,1 225,3 226,4 233,1 225,3 223,2 221,5 193,6 187,5

206,1 208,4 212,9 221,6 224,6 219,2 222,6 219,6 219,8 218,0 188,8 180,1

203,4 207,0 209,4 213,9 222,2 224,0 222,1 218,9 217,3 216,2 197,9 182,7

1¶Omfattning och beräkning återges i text sid. 24.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen. SOU 1972:74

r o — fN ON^ 00* Tf 00* ro*

r

i,ri<Niri, O * t-" T}- I"-*

* * ""^ " * •"""„ »-< «-i *-( •-(

f N CO fN fN r-* oo" ro* r-"

ON

»-» NO^ t-» l - * r o — ro*

—* -* o* -*

O —> <3\ <•*") NO v - i * ^ - * i n f N fN f N f N f N f N fN fN

r~ « N • * ro^ r-* oo* ro* r-*

OCNOVlfN t-T ro* —T r o

00 r o — ~* ^ ^, — —

oo r - NO_ <o oo* r-* r--* oo* fN fN f N fN

- - ifl h ^ —* ON* • * oo*

f N © © 00^ oC r t * fN* ro*

ON ^ «*">_ VO • - * —* —* <-i

O fN oo r o

>/-> r - >/-> r-~ 00 ON -d" ON

—. ro © CN 00* T}* fN Tj"

«

""^

O ON ON ON r o CN f N fN fN fN f N CN

rf O O

NO O^ ro NO

O^ro 00* • *

NO —^ O*—*

*1 °-

r-~ r o

o*—*

ON*-<I*

00 00^ ©*"d-*

00¶NO NO NO — — ON ON f N CN —' —i

(NMNN

NO

O

r-*

ro »/->

q o* ro

NO <N

<r>

—< —

NO* O

ON*'**

«N

fN r o OO —i

„°1

ro*0

O* ro ro

ND*fN*

o*

-* ro

vi r-

wi ON ON TJfN* —* O * O * r o r o r o ro f N f N f N fN

</-> oo T t rCN* »rf C-f t--*

r o 00 O* O*

f - </-> r » r—^ 0C*ON © CN fN f N r o r o <N f N f N f N

'""* -""v **! ^

v-> O

O fN —«_ f N —T —* •<*-* r~* (N fN fN fN f N fN f N fN

m ON O* O*

ro f N "d" NO l/-) lO NO 00

ON

"^

fN fN fN f N

—'

•—"GO ON* O *

r~- O ro^ro^

O*

00* ro*

fN fN

"V. "T *""! ""t

—* t - * fN* t--*

—

ro fN

fN

00* ro*

t"-*ro*

ro* ro* r o </-*

. O l r l , —H* —C - * *

"^

ro ro ro ro CN f N f N fN

oCo*

"*

O

o* o* o * o*

l n N

r o ro O O ON r o *—i r o

f N 00 NO —i

* " i q ^ t i/-TfN**-*ro*

o^t-»^>n r-^ — © © ©

"O*

o*-T

fN

•"", °\ "V ^

ON 00 V O X

rf* fN* »-T fN

O* O* O* O*

00 ©^ wo fN^ O * NO* fN* »O* fN

rj- t ^ - H rO_ ON* fN* —* fN*

T t ON NO 00

ON ON «"> inf^Niri

TJ-

O * NO* ro* NO*

t - T t >o

—*o*o*o*

ON f -

ON

f~ r o —i f N

—

—< O o

o

ro^ NO_ f N ON^ ro* NO* ro* NO

fN «-< »n fN NO* ro* <-T ro*

— oo m oo_

oo < N »•* q i/o* r~* ro* NO*

t - * ro* —<* fN*

—T o* o* o*

fN fN f N fN

©,00^

O O~* - *

ON ro

—<*—r of-a*

V)

ON NO OO_

-T o* o* o*

(N fN f N O)

OJ

> > >>

J< . * ^J ^ cd cd o u —i f N • o r f •—

l_c

«

Q.

u.

«

ra a _. v 2i i-; « cd « J C cö <£ cd « c 60*35 Ö 0 ~ to-— -o •

O cd ä cd Q, ** J4 o ^

bO < i ou -yr

S

<

<

S

<

>>>>

>>>>

o

cd cd u u mfNlViTl-

cd cd «> o «fNrO-<rl-

— r i rö • *

•— *"L, —

O

oj X>

*£--"•

_. ^ cd in

2 rt

:O^T, "» M

« °°

<U

o

IM

i- o cd <" r= « C cd

P -^ oJ t * i j 00 •o >>

•o ^ J ? ™ «

> > > >^

Jd ^ J4 cd cd U

^> T3 rd

^ar,

«

OJ

cd

g «

C

o urj • ?

^

J -e 2 < cd

K C o >» D A U A

SOU

.

B i

1972:74

Nivå: 180 000 Arbetare Tabell 18 Antalet medlemmar per den 30/6 åren 1960-1969 i byggnadsarbetarnas och målarnas arbetslöshetskassor efter region. Antal medlemmar i

Procentuell andel i

År

Storstadslän

Skogslän

Samtliga Övriga län län

Storstadslän

Skogslän

Övriga län

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

60 972 61 105 63 390 65 259 68 404 68 239 70 216 69 575 69 139 67 171 70 394 63 484

46 491 45 875 44 936 45 473 45 317 44 356 43 872 43 198 43 458 42 623 40 781 39 649

62 017 62 196 62 986 65 568 69 437 71969 66 613 68 871 67 703 68 560 62 269 63 996

36,0 36,1 37,0 37,0 37,4 37,0 38,9 38,3 38,3 37,7 40,6 38,0

27,4 27,1 26,2 25,8 24,7 24,0 34,3 23,8 24,1 23,9 23,5 23,7

36,6 36,8 36,8 37,2 37,9 39,0 36,8 37,9 37,6 38,4 35,9 38,3

169 480 169 176 171 312 176 300 183 158 184 564 180 701 181 644 180 300 178 354 173 444 167 129

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Nivå: 180 000 Arbetare Tabell 19 Årsvis sysselsatta1 kassamedlemmar i byggnadsarbetarnas och målarnas arbetslöshetskassor. Sysselsatta i

Procentuell andel i

År

Storstadslän

Skogslän

Samtliga Övriga län län

Storstadslän

Skogslän

Övriga län

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

59 387 59 512 61794 63 094 67 218 67 147 68 476 67 047 67 055 64 812 68 776 59 652

43 224 42 650 41 361 42 526 42 117 41 379 40411 39 625 39 459 38 725 37015 35 149

59 27 60 2008 60 743 62 643 67 754 69 767 62 718 65 177 63 978 68 184 59 813 59 081

36,7 36,7 37,7 37,5 37,9 37,7 38,7 39,0 39,3 37,7 41,5 38,8

26,7 26,3 25,2 25,3 23,8 23,2 22,9 23,1 23,1 22,6 22,4 22,8

36,6 37,0 37,1 37,2 38,3 39,1 38,4 37,9 37,6 39,7 36,1 38,4

1¶Se not tab. 20. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

SOU 1972:74

161 889 162 262 163 898 168 263 177 089 178 293 176 806 171 849 170 492 171 721 165 604 153 882

Nivå: 180 000 Arbetare Tabell 20 Kvartalsvis sysselsatta1 byggnadsarbetare inom byggnadsarbetarnas och målarnas arbetslöshetskassor efter region Sysselsatta i

Procentuell andel i

År

Storstads-

Kvartal

län

Skogslän

Samtliga Övriga län län

län

Skogslän

Övriga län

57 533 59 678 60 496 59 843

41 008 43 019 45 137 43 731

56 055 60 365 61 187 59 504

154 596 163 062 166 820 163 078

37,2 36,6 36,3 36,7

26,5 26,4 27,1 26,8

36,3 37,0 36,7 36,5

58 347 59 736 60 302 59 665

40 296 42 707 44 692 42 904

58 121 60 730 61 325 60 623

156 764 163 173 166 319 163 192

37,2 36,6 36,3 36,6

25,7 26,2 26,9 26,3

37,1 37,2 36,8 37,1

59 951 62 375 62 698 62 153

38 546 40 781 43 635 42 484

57 951 60 948 62 371 61 702

156 448 164 104 168 704 166 339

38,3 38,0 37,2 37,4

24,3 24,9 25,9 25,5

37,0 37,1 37,0 37,1

59 355 63 839 64 853 64 331

40 139 42 685 44 214 43 067

57 243 64 347 64 850 64 143

156 737 170 871 173 917 171 541

37,9 37,4 37,3 37,5

25,6 25,0 25,4 25,1

36,5 37,6 37,3 37,4

66 262 66 984 67 907 67 342

40 713 41 836 43 628 42 296

66 245 67 997 68 737 68 097

173 220 176 817 180 272 177 735

38,3 37,9 37,7 37,9

23,5 23,7 24,2 23,8

38,2 38,4 38,1 38,3

65 967 67 510 67 934 67 178

39 416 41 365 43 315 41 403

67 826 70 691 71 342 69 231

173 209 179 566 182 591 177 812

38,1 37,6 37,2 37,8

22,8 23,0 23,7 23,3

39,7 39,4 39,1 38,9

66 325 69 114 69 783 69 155

37 049 40 702 43 030 40 806

57 272 64 032 65 869 64 737

160 646 173 848 178 682 174 698

41,3 39,8 39,1 39,6

23,1 23,4 24,1 23,4

35,6 36,8 36,8 37,0

65 015 67 200 68 463 67 513

37 359 39 697 41 855 39 597

62 139 65 794 67 216 65 554

164 504 172 691 177 534 172 264

39,5 38,9 38,6 39,1

22,7 23,0 23,6 22,9

37,8 38,1 37,8 38,0

64 552 67 569 68 354 67 747

37 029 39 553 41 651 39 659

59 333 65 079 66 322 65 127

160 914 172 201 176 327 172 533

40,1 39,2 38,8 39,3

23,0 22,4 23,6 23,0

36,9 38,4 37,6 37,7

63 038 65 037 65 886 64 812

35 985 38 703 41004 39 210

65 021 68 983 70 008 68 721

164 044 172 723 176 898 172 743

38,4 37,7 37,2 37,5

21,9 22,4. 23,2 22,7

39,7 39,9 39,6 39,8

67 335 69 031 69 814 68 922

34177 37 032 39 274 37 579

56 770 60 518 61709 60 254

157 882 166181 170 397 166 355

42,6 41,5 41,0 41,4

21,7 22,3 23,1 22,6

35,7 36,2 35,9 36,0

58 978 59 643 60 805 59 184

33 302 34 653 37 385 35 255

56 865 59195 61056 59 205

149 145 153 491 159 246 153 644

39,6 38,9 38,2 38,5

22,3 22,5 23,5 23,0

38,1 38,6 38,3 38,5

I

11 III IV 1961

I

II III IV 1962

I

II III IV 1963

I

II III IV 1964

I

II III IV 1965

I

II III IV 1966

I

II III IV 1967

I

II III IV 1968

I

II III IV 1969

I

II III IV 1970

I

II III IV 1971

I

II III IV

Storstads-

1 De kvartalsvisa sysselsättningstalen är framräknade genom att minska antalet kassamedlemmar per den 30.6 resp. år med antalet arbetslösa i resp. kvartal och år. Källa: Arbetsmarknasstyrelsen.

38 SOU 1972: 74

Nivå: 180 000 Arbetare Tabell 21 Antal arbetslösa kvartalsvis inom byggarbetarnas och målarnas arbetslöshetskassor regionalt fördelade samt i % av medlemsantalet per den 30.6 Storstadslän 1960

I

II III IV Medeltal 1961

I

II II IV Medeltal 1962

I

II III IV Medeltal 1963

I

II III IV

3 439 1 294

476 1 129 1 585 2 758 1 369

803 1 440 1 593 3 439 1 015

692 1 237 1 596 5 904 1 420

406 928

Medeltal

2 165

2 142 1 046

I

II III IV

497 Medeltal

1 062 1 186

1965 I

2 272

II III IV

729 305

Medeltal 1966

I

II III IV

1 061 1 092 3 891 1 102

433 Medeltal

1 529 1 740

4 560

I

II 2 375 III 1 112 IV 2 062 Medeltal

2 528

4 587 1 570

I

II III IV Medeltal 1969

I

II III IV Medeltal

785 1 392 2 084 3 525 1 426

577 1 075 1 651

SOU 1972:74

%

% av samtliga arbets- Skogslösa län %

%

% av samtliga arbetslösa Samtliga %

5,6 2,1 0,8 1,9 2,6

23,1 20,2 17,9 17,6 20,9

5,483 11,8 3 472 5,3 1 354 2,9 2 760 5,9 3 267 7,0

36,8 54,1 50,9 43,1 43,0

5 962 1 652

9,6 2,7 1,3 4,1 4,4

40,1 25,7 31,2 39,3 36,1

14 884 8,8 6 418 3,8 2 660 1,6 6 402 3,8 7 591 4,5

4,5 2,2 1,3 2,4 2,6

22,2 22,8 28,1 24,1 23,4

5 579 3 168 1 183 2 971 3 225

12,2

44,9 52,8 41,4 49,6 47,3

4 075 1466

6,6 2,4 1,4 2,5 3,2

32,9 24,4 30,5 26,3 29,3

12 412 7,3 6 003 3,5 2 857 1,7 5 984 3,5 6 814 4,0

5,4 1,6 1,1 2,0 2,5

23,1 14,1 26,5 24,9 21,5

6 390 4 155 1 301 2 452 3 575

14,3

43,0 57,6 49,9 49,3 48,2

5 035 2 038

8,0 3,2 9,8 2,0 3,6

33,9 28,3 23,6 25,8 30,3

14 862 8,7 7 208 4,2 2 608 1,5 4 973 2,9 7 414 4,3

9,1 2,2 0,6 1,4 3,3

30,2 26,2 17,0 19,5 26,9

5 334 2 788 1 259 2 406 2 947

11,7

6,1 2,8 5,3 6,5

27,3 51,4 52,8 50,6 36,7

8 325 1 221

12,7

1,8 1,1 2,2 4,5

42,5 22,4 30,2 29,9 36,4

19 563 11,1 5 429 3,1 2 383 1,4 4 759 2,7 8 037 4,6

3,1 1,5 0,7 1,6 1,7

21,6 17,5 17,2 19,4 19,5

4 604 10,2 3 481 7,7 1 689 3,7 3 021 6,7 3 200 7,1

46,3 58,3 58,5 55,1 52,7

3 192 1 440

4,6 2,1 0,1 1,9 2,4

32,1 24,2 24,3 25,5 27,8

9 938 5,4 5 967 3,3 2 886 1,6 5 483 3,0 6 069 3,3

3,3 0,1 0,1 1,6 1,6

20,0 14,6 15,5 15,7 17,4

4 940 2 991 1 041 2 953 2 977

11,1

43,5 59,8 53,8 43,7 47,5

4 143 1 278

5,8 1,8 0,9 3,8 3,1

36,5 25,0 31,7 40,0 35,1

11 355 6,2 4 998 2,7 1 973 1,1 6 752 3,7 6 271 3,4

5,5 1,6 0,6 2,2 2,5

44,4 16,1 21,4 23,6 19,1

6 823 3 170

15,5

34,0 46,3 41,7 47,4 38,0

9 341 2 581

3 066 3 461

7,2 1,9 7,0 7,9

15,6

1 876 3 895

3,9 1,1 2,8 5,9

21,6 37,0 36,9 29,0 42,9

20 055 11,1 6 853 3,8 2 019 1,1 6 471 3,6 9 096 5,0

6,6 3,4 1,6 3,0 3,6

26,6 26,5 27,1 22,9 25,8

5 848 13,5 3 501 8,1 1 343 3,1 3 601 8,3 3 573 8,3

34,1 39,1 32,7 40,1 36,5

6 732 3 077 1 655 3 317 3 694

9,8 4,5 2,4 4,8 5,4

39,3 34,4 40,2 37,0 37,7

17 140 9,4 8 953 4,9 4 110 2,3 8 980 4,9 9 797 5,4

6,6 2,3 1,1 2,0 3,0

23,7 19,4 20,7 17,9 21,2

6 429 14,8 3 905 9,0 1 807 4,2 3 799 8,7 3 999 9,2

33,2 48,2 45,5 48,9 40,8

8 372 2 624 1 381 2 576 3 725

12,4

43,1 32,0 33,8 33,2 38,0

19 388 10,8 8 099 4,5 3 973 2,2 7 769 4,3 9 808 5,4

5,3 2,1 0,9 1,6 2,5

46,2 29,8 16,6 21,6 31,7

6 585 3 867 1 566 3 360 3 845

15,5

35,5 27,4 17,6 28,0 28,7

5 790 1 828

8,2 2,6 1,1 3,0 3,7

32,1 19,8

15 900 8,8 7 121 4,0 2 946 1,6 6 525 3,6 8 123 4,5

6,9 2,6 6,5 7,0 9,3 2,9 5,5 8,0

6,7 2,4 6,7 6,7

9,1 3,7 7,9 9,0

% av samtliga arbets- Övriga lösa län

830 2513 2 739

871 1 573 l >>ö

615 1 284 2 243

718 1 425 2 925

700 1 340 1 683

627 2 738 2 202

803 2 090 2 628

3,9 2,0 3,8 5,5

8,7 22,7 23,6

Tabell 21 forts.

Storstadslän

0/ /o

% av samtliga arbets- Skogslösa län

%

% av samtliga arbets- Övriga lösa län

%

% av samtliga arbetslösa Samtliga %

1970 I II III IV Medeltal

3 059 1 363 580 1 472 1 618

4,3 1,9 0,8 2,1 2,3

19,7 18,6 19,0 20,8 19,6

6 604 3 749 1 507 3 202 3 766

16,2 9.2 3,7 7,9 9,2

42,4 51,6 49,5 53,1 45,7

5 899 2151 960 2415 2 850

9,4 3,4 1,5 3,9 4,6

37,9 29,8 31,5 26,1 34,7

15 562 7 263 3 047 7 089 8 240

4 506 3 841 2 679 4 300 3 832

7,1 6,0 4,2 6,8 6,0

25,1 28,2 34,0 31,9 28,9

6 347 4 996 2 264 4 394 4 500

16,0 12,6 5,7 11,1 11,4

35,2 36,6 28,7 32,6 34,0

7131 4 801 2 940 4 791 4916

11,1 7,5 4,6 7,5 7,7

39,7 35,2 37,3 35,5 37,1

17 984 10,5 13 638 8,0 7 883 4,7 13 485 8,1 13 248 7,9

I II III IV Medeltal

9,0 4,2 1,8 4,1 4,8

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Nivå: 160 000 Arbetare Tabell 22 Yrkesverksamma byggnadsarbetare efter sysselsättning och arbetslöshet. 100-tal Sysselsatta

Ar 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

därav sysselsatta inom

Tillfällig I frånmån. arbete varo

MiliSemes- tärter tjänst

I arArbets- betsSumma lösa kraften

Byggn. arb. förb.

Elektrikerförb.

Målarförb.

febr aug febr aug febr aug febr aug febr aug febr aug febr aug

90 4 91 3 83 5 59 6 60 4 68 5 51

1 843 1 569 1 802 1 605 1 739 1 534 1 670 1 637 1 797 1 627 1 787 1 574 1 656

1 199 1 330 1062 1 289 1 121 1 230 1 074 1 187 1 125 1 266 1 058 1 244 1075 1 140

132 136 141 152 144 131 130 151 157 165 152 162 154

161 163 164 152 163 135 162 152 176 161 168 154 166

1 623 1 361 1 594 1 425 1 537 1 340 1 479 1 428 1 599 1 384 1 564 1 391 1460

96 162 84 136 92 147 93 151 88 189 108 129 99

34 42 33 41 27 42 39 52 50 50 47 49 46

36 272 33 210 63 195 56 188 39 171 36 206 106

1 879 1 841 1 835 1 815 1 802 1 729 1 726 1 825 1 836 1 798 1 823 1 780 1 762

Källa: Byggnadsfackens utredningsavdelning. 40

SOU 1972: 74

Nivå: 160 000 Arbetare Tabell 23 Antal byggnadsarbetare efter ålder och yrke. Procent Åldersgrupp, år Yrkesgrupp

—24

25—34

35—44

45—54

55—64

65—

MedianSumma ålder

Augusti 1965 Träarbetare Murare Betongarbetare Rörarbetare Anläggare Elektriker Målare Samtliga

18,8 13,9 8,2 21,2 9,2 31,7 22,3 16,4

13,8 18,8 16,3 24,5 22,1 29,3 18,0 18,2

16,4 17,2 21,8 24,8 21,6 21,5 16,8 19,8

25,2 26,3 27,3 17,2 29,9 11,3 24,5 24,0

21,7 20,0 23,6 10,7 16,1 4,9 16,9 18,9

4,1 3,8 2,8 1,6 1,1 1,3 1,5 2,7

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

44,9 44,5 45,9 36,2 43,2 30,7 40,3 42,3

19,1 14,8

18,6 17,9

13,2 15,9

22,6 22,2

22,2 25,3

4,3 3,9

100,0 100,0

43,3 44,7

6,5

15,1

21,8

28,8

25,1

2,7

100,0

46,3

8,1 18,2 29,8 16,5 15,0

18,2 28,2 30,1 21,0 19,9

19,2 22,7 20,6 13,8 17,5

24,4 16,5 12,2 21,9 22,4

25,4 12,6 6,5 22,9 21,6

4,7 1,8 0,8 3,9 3,6

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

45,9 35,6 30,7 43,0 42,7

20,9 13,1

23,5 20,6

13,4 15,7

17,0 20,4

22 1 26'2

3,1 4,0

100,0 100,0

38,2 44,3

6,0

15,7

19,0

28,5

27,1

3,7

100,0

47,3

9,2 16,8 25,1 16,6 15,4

22,8 28,9 34,8 25,6 23,7

20,5 21,3 20,5 13,7 17,2

21,5 16,8 12,6 18,2 19,6

22,5 14,5 6,1 22,1 21,0

3,5 1,6 0,9 3,8 3,1

100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

42,8 36,0 31,2 39,7 40,3

Augusti 1968 Träarbetare Murare Yrkesutbildade betongarbetare Betongarbetare (övriga byggnadsarbetare) Rörarbetare Elektriker Målare Samtliga Augusti 1971 Träarbetare Murare Yrkesutbildade betongarbetare Betongarbetare (övriga byggnadsarbetare) Rörarbetare Elektriker Målare Samtliga

Källa: Byggnadsfackens utredningsavdelning.

SOU 1972: 74

Nivå 100 000 Arbetare Tabell

24 Antal sysselsatta byggnadsarbetare efter yrke.

Rörarbetare

Elektriker

Armerare Chauf- o. betongföarbet. rer

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

18 802 6 235 5 365 6 460 19 028 6 113 5 164 6 243 19 724 6 423 5 129 6 506 21 893 7 286 5 667 6 840 21 720 6 779 5 458 6 458 21 972 6 446 5 491 6 500 21 338 5 954 5 240 6 482 23 873 6418 5 910 7 492 26 561 6 947 6 421 8 077 27 422 6 730 6 166 8 130 27 340 6017 6 066 7 690

4 605 4 557 4 621 5 231 4 909 4912 4 990 5 830 6 361 6 705 6 554

5 039 5012 5 030 4 927 4 887 5 123 5 548 5 833 6 073 6 272 6415

26 000

5 518

1963 I II III IV

21 753 22 363 21 486 21 970

6 957 7 948 7 235 7 007

5 153 5 929 5 845 5 743

6 766 7 129 6 633 6 833

5 274 5417 5 114 5 119

4 425 5 109 5 097 5 080

1964 I II III IV

22 303 21 425 20 880 22 273

6 965 7 062 6 459 6 631

5 452 5 894 5 242 5 244

6 677 6 384 6 106 6 665

5 175 4 980 4614 4 865

4 508 4712 5 070 5 258

1965 I II III IV

22 802 22 563 21 018 21 506

6 627 6 980 6 195 5 985

5 307 5 997 5 384 5 279

6 870 6 795 6 082 6 254

5 087 5 290 4 619 4 654

4 808 5 337 5 172 5 178

1966 I II III IV

20 279 5 115 5 145 21 734 6 287 5 459 20 816 5 946 4 988 22 525 6 469 5 371

6 132 6 651 6 286 6 860

4710 5 143 4 849 5 259

5 026 5 741 5 789 5 625

14 7151 19 3131 16 486 22 300 15 463 21 340 16 087 21 516

1967 I II III IV 1968 I II III IV 1969 I II III IV 1970 I II III IV

22 451 23 004 23 932 26 108 26 173 26 277 25 683 28 109 28 105 27 489 26 156 27 939 27 920 27 904 26 422 27 114

5 887 5 411 6 706 6 213 6 420 5 924 6 659 6 092 6 397 6 149 7 243 7 050 6 896 6 170 7 252 6313 6 460 5 974 7 172 6 828 6 642 5 835 6 647 6 025 5 804 6 633 6 502 6 633 5 935 5 408 5 825 5 590

7 146 7 377 7 339 8 109 7 861 8 042 7 818 8 587 8 290 8 112 7 855 8 260 7 983 7 858 7 239 7 681

5 507 5 862 5 756 6 195 6 291 6 363 6217 6 570 6 786 6 773 6 470 6 792 6 910 6 745 6 161 6 398

5 298 5 598 5 973 6 465 5 527 6 156 6 091 6516 5 622 6 301 6 285 6 878 6 306 6 748 6 303 6 302

15412 19 994 15 991 20 862 16 308 20 923 17 600 21 853 17 111 20 072 17 187 20 942 16 464 20 289 17 988 21 060 14 763 18 988 17 902 19 942 17 092 19 244 18 253 19 636 17 390 18 190 18 523 19 409 17 491 17 564 17 987 17 250

19713 I II III IV

27 197 25 546 24 749 26 509

5 370 5 643 5 203 5 856

— — -

33 677 33 247 32 006 31 543

Träarbetare

Murare

Målare

Övriga Plåtbyggslanadsarbet. gare

— —

— —

-

-

-

Totalt

10 424 30 723 1 673 5 488 10 266 30 678 1 769 5 766 5 409 10 999 29 849 2 050 3518 — 42 322 3319 — 40 720 3 182 4 3692 — 49 447- 3 160i 5 308 15 6871 21 1171 8813 16 327 20 908 9 298 — 9 833 17 186 20 591 — 17 003 19 453 — 10 351 17 848 18 103 10 058 32 618

— —

Övriga

— — — — — — — — — -

39 144 44 355 43 324 42 467

:

94 819 94 597 95 742 101 003 98 484 99 362 95 172 102 094 108 053 108 230 105 915 96 212

3 024 3 673 3 351 3 231

2 980 95 476 3 204 105 127 3 482 101 567 4 407 101 857

40 782 3 158 41 535 3 378 38 912 3 057 41 654 3 138

3 771 98 791 3 842 99 212 5 440 95 880 4 325 100 053

41 352 3 031 43 020 3 578 39 867 3 110 37 547- 2 924

4 075 99 959 4 592 104 152 5 361 96 808 7 2042 96 531

i

— — _ — — — — — — — — — — — — — : — — -

6 669 8 974 9 437 9 173

88 104 98 775 94 914 98 885

8213 9 480 9 506 9 993 8 940 10 444 10 231 9 716 11 438 9 881 9 535 10 548 9 538 10 190 9 945 10 560

95 319 101 903 102 081 109 074 104 521 109 705 105 860 112 111 106 426 110 400 105 114 110 978 105 983 110512 102 458 104 707

— — -

97813 97 700 93 578 95 756

1¶Se text sid. 24. 2 Se text sid. 24. 3 Fr o m februari år 1971 begränsades redovisningen till betongarbetare, murare och träarbetare samt en totalsumma. Källa: Byggnadsinventeringarna, SCB. 42

SOU 1972: 74

Nivå: 100 000 Arbetare Tabell 25 Sysselsatta byggnadsarbetare fördelade på region. Årsgenomsnitt av kvartalsundersökningar. Sysselsatta i

Procentuell andel i

År

Storstadslän

Skogslän

Övriga län

Samtliga län

Storstadslän

Skogslän

Övriga län

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

34 121 33 786 34 805 36 137 38 865 40 599 39 385 40 637 45 503 45 768 44 638 38 176

28 145 26 314 24 478 24 846 20 370 19 507 19 175 19 847 19 902 19 003 18 660 18312

32 553 34 497 36 458 38 146 37 680 37 208 36 526 35 199 40 872 41 633 42 628 38 403

94 819 94 597 95 742 99 129 96 915 97 314 95 086 95 683 106 277 106 404 105 926 94 891

36,0 35,7 36,4 36,4 40,1 41,7 41,4 42,5 42,8 43,0 42,1 40,2

29,7 27,8 25,6 25,1 21,0 20,1 20,2 20,7 18,7 17,9 17,6 19,3

34,3 36,5 38,0 38,5 38,9 38,2 38,4 36,8 38,5 39,1 40,3 40,5

Källa: Byggnadsinventeringen, SCB.

S O U 1972:74

Nivå: 100 000 Arbetare Tabell 26 Sysselsatta byggnadsarbetare fördelade på region och kvartal. Procentuell andel i

Sysselsatta i

StorstadsSkogslän län

År Kvartal

Storstadslän

Skogslän

Samtliga Övriga län län

1960 I III

33 098 35 143

25 934 30 357

32 910 32 197

91 942 97 697

36,0 36,0

28,2 31,1

35,8 32,9

1961 I 111

34 227 33 345

26 212 26 417

35 839 33 155

96 278 92 917

35,6 35,9

27,2 28,4

37,2 35,7

1962 I III

34 778 34 833

23 979 24 978

35 720 37 196

94 477 97 007

36,8 35,9

25,4 25,7

37,8 38,4

1963 I II III IV

33 769 36 936 36 411 37 432

26 869 24 845 24 652 23 018

33 078 41 269 38 572 39 667

93 716 103 050 99 635 100117

36,0 35,8 36,5 37,4

28,7 24,1 24,7 23,0

35,3 40,1 38,8 39,6

1964 I 11 III IV

37 385 38 740 38 639 40 697

20 868 20 955 19 861 19 796

38 893 37 979 35 821 38 029

97 146 97 674 94 321 98 522

38,5 40,0 41,0 41,3

21,5 21,5 21,1 20,1

40,0 38,5 37,9 38,6

1965 I II III IV

40 681 42 285 39 250 40 181

19 297 20 240 19 690 18 802

38 025 39 403 35 975 35 430

98 003 101 928 94 915 94 413

41,5 41,5 41,4 42,6

19,7 19,8 20,7 19,9

38,8 38,7 37,9 37,5

1966 I II III IV

38 144 40 248 38 288 40 408

17516 19 181 19 634 20 371

39 389 36 464 34 471 35 782

95 499 95 893 92 393 96 561

39,9 42,0 41,4 41,8

18,3 20,0 21,3 21,1

41,8 38,0 37,3 37,1

1967 I II III IV

39 891 42 057 38 975 41 626

18 957 20 218 19 957 20 255

34 493 36 837 33 368 36 100

93 341 99 112 92 300 97 981

42,7 42,4 42,2 42,5

20,3 20,4 21,6 20,7

37,0 37,2 36,2 36,8

1968 I II III IV

44 275 45 990 44 317 47 430

20 015 20 494 19 405 19 694

38 848 41 251 40 198 43 190

103 138 107 735 103 920 110 314

42,4 42,7 42,6 43,0

19,4 19,0 18,7 17,9

37,7 38,3 38,7 39,1

1969 I 11 III IV

45 417 46 681 43 808 47 167

18 530 18 638 19 205 19 639

40 429 43 058 40 361 42 684

104 376 108 377 103 374 109 490

43,5 43,1 42,4 43,1

17,8 17,2 18,6 17,9

38,7 39,7 39,0 39,0

1970 I 11 III IV

45 218 46 528 42 435 44 370

18 770 18 725 18 261 18 885

40 505 43 453 39 887 39 639

104 493 108 706 100 583 102 894

43,8 42,8 42,2 43,1

18,0 17,2 18,2 18,4

38,2 40,0 39,6 38,5

1971 I 11 III IV

39 531 39 206 36 686 37 282

18 034 18 267 19 034 17912

38 856 38 926 36 670 39 159

96 421 96 399 92 390 94 353

41,0 40,7 39,7 39,5

18,7 18,9 20,6 19,0

40,3 40,4 39,7 41,5

Övriga län

Källa: Byggnadsinventeringarna, SCB.

44 SOU 1972:74

Nivå: 20 000 Arbetare Tabell 27 Sysselsatta byggnadsarbetare vid statliga myndigheter. Antal sysselsatta i År

Kvartal

1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1963

I

II III IV 1964

I

II III IV 1965

I

II III IV 1966

I

II III IV 1967

I

II III IV 1968

1969 Övriga län

Summa1

Totalt1

3 883 3 908 4218 4 473 4 294 3 872 3 336 3 130 2 592

8 860 7 418 6 930 7 774 7 251 6 593 5 796 5 674 4 996

7 601 7 440 7 231 7 947 7 536 6 750 6 537 6 669 6511

20 594 18 766 18 379 20 193 19 081 17 214 15 669 15 473 14 173

34 463 32 286 31 610 23 202 20 826 19 215 17 870 17 652 15 741

3 495 3 919 3 985 4 131

9 530 9 474 8 851 7 584

7 537 8 039 8 004 7 824

20 562 21 434 20 841 19 539

33 963 35 537 34 933 33 418

3 860 3 966 3 812 3 994

7 525 7 842 7 625 6 680

7 712 7 710 7 053 7 283

19 097 19 518 18 490 17 960

32 303 33 420 32 073 31 346

4 150 4 437 4 174 4111

6 653 7 033 7 168 6 865

7 268 7 640 6 973 7 044

18 071 18 315 18 019

31 062 32 866 31 737 30 776

4 407 4 596 4 351 4 537

7 465 8 183 8 148 7 299

7 753 8 367 7 872 7 796

19 625 21 146 20 371 19 631

26 266 23 009 22 096 21 436

4 458 4 684 4 176 3 856

7 263 7 522 7 465 6 755

7 604 7 966 7 435 7 138

19 324 20 173 19 076 17 749

20 897 21 915 20 839 19 663

6 608 7 102 6 788 6 501

16 506 17 978 17 738 16 633

18 250 19 992 19 795 18 822

19 110

I

3 675

4 011 3 870 3 931

6 223 6 865 7 081 6 202

I

3 498 3 2892 3 187* 3 369

5 966 5 3702 5 6172 6 232

6 362 6 779 6 368 6 637

15 826 15 4382 15 172* 16 238

17 889 17 5962 17 4292 18 565

3 059 3 355 2 987 3 120

5 849 6 300 5 404 5 141

6 617 7 199 6 320 6 540

15 525 16 854 14 711 14 801

17 569 19 132 16 9203 16 986

2 728 2 696 2 374 2 569

4 916 5 081 5 383 4 900

6 445 6 655 6 438 6 506

14 089 14 432 14 195 13 975

15 814 16 176 15 886 15 088

I

II III IV 1971

Skogslän

II III IV II III IV 1970

Storstadslän

I

II III IV 1

Regionala fördelningen upptar ej televerkets och SJ:s arbeten. Dessa ingår emellertid i totalen. Ofullständiga uppgifter p g a arbetsledarstrejk. 3 F r o m 1.7.1970 erhöll ca 2 500 banarbetare vid SJ tjänstemannaställning. Källa: SCB

2 SOU 1972:74

Statens offentliga utredningar 1972 Kronologisk förteckning 1. Ämbetsansvaret II. Ju. 2. Svensk möbelindustri. I. 3. Personal för tyg- och intendenturförvaltning. Fö 4. Säkerhets- och försvarspolitiken. Fö. 5. CKR. (Centrala körkortsregistret) K. 6. Reklam I. Beskattning av reklamen. U. 7. Reklam II. Beskrivning och analys. U. 8. Reklam III. Ställningstaganden och förslag U (Utkommer senare.) 9. Reklam IV. Reklamens bestämningsfaktorer. U (Utkommer senare.) 10. Godsbefordran till sjöss. Ju. 11. Förenklad löntagarbeskattning. Fi. 12. Skadestånd IV. Ju. 13. Kommersiell service i glesbygder. In. 14. Revision av vattenlagen. Del 2. Ju. 15. Ny regeringsform • Ny riksdagsordning. Ju. 16. Ny regeringsform • Ny riksdagsordning. (Följdförfattningar) Ju. 17. Nomineringsförfarande vid riksdagsval • Riksdagen i pressen. Ju. 18. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. Ju. 19. Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. 20. Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens läsvanestudier. U. 21. Svävarfartslag. K. 22. Domstolsväsendet IV. Skiljedomstol. Ju. 23. Högre utbildning — regional rekrytering och samhällsekonomiska kalkyler. U 24. Vägfraktavtalet II. Ju. 25. Naturgas i Sveriae. I. 26. Förskolan 1. S. 27. Förskolan 2. S. 28. Konsumentköplag. Ju. 29. Konsumentupplysning om försäkringar. H. 30. Bostadsanpassningsbidrag. In. 31. Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Jo. 32. Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? C. 33. Förhandlingsrätt för pensionärer. In. 34. Familjestöd. S. 35. Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. Jo. 36. Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande. U. 37. Samhälle och trossamfund. Bilaga 1—19. U. 38. Samhälle och torssamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. U. 39. Abortfrågan. Remissyttranden. Ju. 40. Konkurrens i bostadsbyggandet. In. 41. Familj och äktenskap I. Ju. 42. Vägtrafikbeskattningen. Fi. 43. Utnyttjande och skydd av havet. I. 44. Reformerad skatteutjämning. Fi. 45. Kulturminnesvård. U. 46. Landskapsvård genom täktsamverkan. Ju. 47. Data och integritet. Ju. 48. Riksdagen och försvarsplaneringen. Fö. 49. Tryckfriheten och reklamen. Ju. 50. Skyddsrum. Fö. 51. Sjölagens befraktningskapitel. Ju. 52. Rapport angående kommunal information m. m. C. 53. Handräckningstjänst i försvaret. Fö. 54. Skyddat arbete. In. 55. Decentralisering av statlig verksamhet — ett led i regionalpolitiken. Del 2. Slutrapport. Fi. 56. Glesbygder och glesbygdspolitik. In1. 57. Ledningsrättslag. Ju. 58. Koncession för pipelines. K. 59. Att välja framtid. Ju. 60. Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. S. 61. Försök med bibliotek. Litteraturutredningens biblioteksstudier. U. 62. Offentligt stöd till de politiska partierna. Ju. 63. Näringslivets försörjning med riskkapital från allmänna pensionsfonden. Fi. 64. Kriminalvård. Ju. 65. Barnavårdsmannafrågan. Ju. 66. Ny kulturpolitik. Del 1. Nuläge och förslag. U. 67. Ny kulturpolitik. Del 2. Sammanfattning. U. 68. Värnpliktsförmåner. Fö. 69. Värnpliktigas ekonomiska och sociala situation.

Bilaga 5 till UFV betänkande Värnpliktsförmåner. Fö. 70. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. Det 1. Allmän motivering. Ju. 71. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. Det 2. Lagtext och specialmotivering. Ju. 72. Rätten till ratten. Förslag till körkortsreform. Del 3. Expertutredningen. Ju. 73. Ersättning för vissa obefogade frihetsinskränkningar. Ju. 74. Arbetskraften inom byggnadsverksamheten. In.

Statens offentliga utredningar 1972 Systematisk förteckning Justitiedepartementet Ämbetsansvaret II. [1] G o d s b e f o r d r a n till sjöss. [10] Skadestånd IV. [12] Revision av vattenlagen. Del 2. [14] G r u n d l a g b e r e d n i n g e n . 1. Ny regeringsform • Ny riksd a g s o r d n i n g . [15] 2. Ny regeringsform • Ny riksdagso r d n i n g (Följdförfattningar) [16] 3. Nomineringsförfarande vid riksdagsval • Riksdagen i pressen. [17] 4. N o r g e och den norska e x i l r e g e r i n g e n under andra v ä r l d s k r i g e t . [18] Domstolsväsendet IV. S k i l j e d o m s t o l . [22] Vägfraktavtalet I I . [24] K o n s u m e n t k ö p l a g . [28] A b o r t f r å g a n . Remissyttranden. [39] F a m i l j och äktenskap I. [41] Landskapsvård genom täktsamverkan. [46] Data och integritet. [47] Tryckfriheten och r e k l a m e n . [49] S j ö l a g e n s b e f r a k t n i n g s k a p i t e l . [51] Ledningsrättslag. [57] Att välja f r a m t i d . [59] Offentligt stöd till de p o l i t i s k a partierna. [62] K r i m i n a l v å r d . [64] Barnavårdsmannafrågan. [65] T r a f i k m å l s k o m m i t t é n . 1. Rätten t i l l ratten. Förslag t i l l k ö r k o r t s r e f o r m . Del 1. A l l m ä n m o t i v e r i n g . [70] 2. Rätten t i l l ratten. Förslag t i l l körkortsreform. Del 2. Lagtext och s p e c i a l m o t i v e r i n g . [71] 3. Rätten t i l l ratt e n . Förslag t i l l k ö r k o r t s r e f o r m . Del 3. Expertutredn i n g e n . [72] Ersättning för vissa o b e f o g a d e frihetsinskränkningar. [73]

Försvarsdepartementet Personal för t y g - och i n t e n d e n t u r f ö r v a l t n i n g . [3] 1970 års försvarsutredning. 1. Säkerhets- och försvarsp o l i t i k e n . [4] 2. Riksdagen o c h försvarsplaneringen. [48] Skyddsrum. [50] Handräckningstjänst i försvaret. [53] Utredningen rörande systemet för förmåner åt värnp l i k t i g a m. f l . (UFV) 1. Värnpliktsförmåner. [68] 2. Värnpliktigas ekonomiska o c h s o c i a l a situation. B i laga 5 t i l l UFV betänkande Värnpliktsförmåner. [69]

ningsfaktorer. [9] (Utkommer senare.) Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenu t b i l d n i n g e n . [19] 1968 års litteraturutredning. 1. Läs- o c h bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens läsvanestudier. [20] 2. Försök med b i b l i o t e k . Litteraturutredningens biblioteksstudier. [61] Högre u t b i l d n i n g — regional rekrytering o c h s a m sällsekonomiska kalkyler. [23] 1968 års beredning om stat o c h kyrka. 1. Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande. [36] 2. Samhälle och trossamfund. Bilaga 1—19. [37] 3. Samhälle o c h trossamfund. Bilaga 20. A n d r a trossamfunds e k o n o m i . [38] Kulturminnesvård. [45] Kulturrådet. 1. Ny k u l t u r p o l i t i k . Del 1. Nuläge o c h förslag. [66] 2. Ny k u l t u r p o l i t i k . Del 2. Sammanfattn i n g . [67]

Jordbruksdepartementet Lag om hälso- och m i l j ö f a r l i g a varor. [31] Skogsbrukets frö- och p l a n t f ö r s ö r j n i n g . [35]

Handelsdepartementet Konsumentupplysning o m försäkringar. [29]

Inrikesdepartementet Kommersiell service i glesbygder. [13] Bostadsanpassningsbidrag. [30] Förhandlingsrätt för pensionärer. [33] Konkurrens i bostadsbyggandet. [40] Skyddat arbete. [54] Glesbygder och g l e s b y g d s p o l i t i k . [56]

Civildepartementet Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? [32] Rapport angående kommunal i n f o r m a t i o n m. m. [52]

Industridepartementet Socialdepartementet 1968 års b a r n s t u g e u t r e d n i n g . 1. Förskolan 1. \26] 2. Förskolan 2. [27] Familjestöd. [34] Beskattade förmåner vid s j u k d o m o c h arbetslöshet m. m. [60]

Svensk m ö b e l i n d u s t r i . [2] Naturgas i Sverige. [25] Utnyttjande o c h skydd av havet. [43] Arbetskraften inom byggnadsverksamheten. [74]

Kommunikationsdepartementet CKR. (Centrala körkortsregistret.) [5] Sväva rfarts lag. [21] Koncession för p i p e l i n e s . [58]

Finansdepartementet Förenklad l ö n t a g a r b e s k a t t n i n g . [11] Vägtrafikbeskattningen. [42] Reformerad s k a t t e u t j ä m n i n g . [44] Decentralisering av statlig verksamhet — ett led i r e g i o n a l p o l i t i k e n . Del 2. Slutrapport. [55] Näringslivets f ö r s ö r j n i n g med riskkapital från a l l m ä n na pensionsfonden. [63]

Utbildningsdepartementet Reklamutredningen. 1. Reklam I. Beskattning av reklamen. [6] 2. Reklam I I . Beskrivning och analys. [7] 3. Reklam I I I . S t ä l l n i n g s t a g a n d e n o c h förslag. [8] (Utkommer senare.) 4. Reklam IV. Reklamens bestäm-

A n m . Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den k r o n o l o g i s k a f ö r t e c k n i n g e n .

SS Allmänna Förlaget

ISBN 9i-38-oi369x