Svenska kyrkans gudstjänst. Bil. 2,

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

1 9974: 68

EBM]

TIS

ÅRS

1968 › KYRKOHANDBOKSKOMMITTE BlLAGA_2_

Den

liturgiska

försöks verksamheten

7969-7972

Utbildningsdepartementet

kyrkans

_S_Venska

gudstjänst

och övriga gudstjänster Huvudgudstjänster

2 Bilaga - 1969 1972 Den f örsöksverksamheten liturgiska

1968 års kyrkohandbokskommitté Stockholm 1974

Omslag av Lars Tempte © 1974 AB Allmänna Förlaget, Stockholm ISBN 91-38-01743-1 Printed in Sweden Berlingska Boktryckeriet, Lund 1974

SOU 1974: 68

Innehåll

Försöksverksamhetens förutsättningar och bedrivande . Utvärderingen av försöksverksamheten och därmed sammanhängande metodproblem . . Försöksverksamhetens omfattning .

Redovisning av försöksetapp I . Försöksmaterialet Utvärderingsinstrumenten . Försöksverksamhetens omfattning . Resultat av utvärderingen . . . . 2.4.1 Försöksförsamlingarnas utvärdering . 2.4.2 Domkapitlens utvärdering . Sammanfattning .

Redovisning av försöksetapp 2 . Försöksmaterialet Utvärderingsinstrumenten . Försöksverksamhetens omfattning . Resultat av utvärderingen . . . . . . 3.4.1 Försöksförsamlingarnas utvärdering . 3.4.2 Domkapitlens utvärdering . Sammanfattning .

Redovisning av försöksetapp 3 . Försöksmaterialet Utvärderingsinstrumenten . Försöksverksamhetens omfattning . Resultat av utvärderingen. . . . . 4.4.1 Försöksförsamlingarnas utvärdering . 4.4.2 Domkapitlens utvärdering . Sammanfattning .

Sammanfattning av försöksverksamheten etapp 1-3 .

SOU 1974: 68

Den särskilda försöksverksamheten i Västerås och Göteborgs stift

av försöksgudstjänster sända i radio och TV i Utvärdering januari 1973 .

Förstår texterna? - En undersökfolk de nya liturgiska av språket i Material för försöksverksamheten 1-2 av ning Berndt Gustafsson

Bihang I Material för försöksverksamheten (MFV) . A MFV l B MFV 2 A . .

Psalmer och visor till Tomasmässan, Tiberiasmässan och Emmausmässan MFV 3 . . .

- söndagen efter Kollektböner: Fastlagssöndagen Sjätte Påsk 1971). . . . . . . (januari - Domssöndagen (april 1972) Pingstdagen F Kyrkobön A---D .

Utvärderingsinstrument för Material för försöksverksamheten l-6 m.m. med utvärderingsresultat ifyllda . A Utvärderingsinstrument för etapp l . B Utvärderingsinstrument för etapp 2 . C Utvärderingsinstrument för etapp 3 .

Material för den särskilda försöksverksamheten i Västerås och Göteborgs stift .

IV över utsedda försöksförsamlingar etapp l-3 . Förteckning

SOU 1974: 68

l

Inledning

1.1 Försöksverksamhetens och

förutsättningar

bedrivande

Genom bemyndigande av Kungl. Majzt tillkallade chefen för utbildningsdepartementet den 15 mars 1968 sakkunniga för att inom departementet biträda med revidering av den svenska kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en handboksrevision. De sakkunniga antog senare namnet 1968 års kyrkohandbokskommitté. Genom lagen om försöksverksamhet i fråga om ordningen för den allmänna gudstjänsten av den 13 december 1968 fick kyrkohandbokskommittén möjlighet att fortlöpande underställa Särskilt utsedda s.k. försöksförsamlingar förslag till gudstjänster, vilka försöksvis kunde firas under en begränsad period. l lagen, vilken trädde i kraft den l januari 1969, förordnas följande:

1 § Utan hinder av 2 kap. 14 § kyrkolagen får under åren 1969-1975 allmän gudstjänst försöksvis hållas enligt ordning som avviker från den som föreskrives i kyrkohandboken. 2§ Försöksverksamhet får samtidigt bedrivas i högst tio försöksförsamlingar i varje stift. 3§ Fråga om försöksverksamhet prövas av domkapitlet. Försöksverksamhet får anordnas endast om kyrkorådet i församlingen medger det. Fråga om sådant medgivande avgöres efter samråd med församlingens präster och kyrkomusiker.

Försöksverksamheten begränsas således till ordningen för den allmänna gudstjänsten”. Härmed åsyftas enligt förarbetena till lagen de gudstjänster, som återfinns i kyrkohandbokens första kapitel. Förrättningar liksom vignings- och invigningsakter berörs alltså icke. Försöksverksamhet med förrättningar regleras enligt lag av den 7 maj 1971. Denna försöksverksamhet avser kommittén redovisa i ett senare betänkande. Enligt förarbetena till lagen skall 1968 års kyrkohandbokskommitté svara för försöksverksamhetens samordning på riksplanet. Lagen stadgar, att domkapitlet svarar för ledning och tillsyn av försöksverksamheten på stiftsplanet. På församlingsplanet slutligen skall kyrkorádet besluta om försöksverksamhet.

6 SOU 1974: 68 Inledning

Enligt lagen får försöksverksamhet bedrivas i högst tio församlingar i varje stift. Domkapitlet har att ”utse ett representativt urval lämpliga församlingar i stiftet till försöksförsamlingar, att avgöra vilka avvikelser från den i kyrkohandboken föreskrivna ordningen som får prövas i de olika församlingarna och att besluta att försöksverksamheten skall upphöra när tillräckliga erfarenheter vunnits eller om olägenheter av något slag uppkommer”, som förarbetena till lagen anger. I samband med försöksverksamhetens igångsättande framförde kyrkohandbokskommittén önskemålet, att för förberedande, genomförande och utvärdering av försöksverksamheten i varje försöksförsamling tillsattes en arbetsgrupp bestående av förslagsvis präst, kyrkomusiker och en eller flera representanter för kyrkorådet. Sedan försöksverksamheten inletts, visade det sig, att i flera stift domkapitlet delegerat uppgiften att leda och samordna försöksverksamheten till en särskild stifrskommirré. Då denna anordning utfallit väl, hemställde kyrkohandbokskommittén i oktober 1969, att av samtliga domkapitel utsågs stiftskommittéer för försöksverksamheten. I enlighet med lagen om försöksverksamhet och de principer för samordning och ledning, som efterhand utvecklats, har sålunda under tiden l/l 1969-31/12 1972 försöksverksamhet bedrivits i samtliga stift. Härvid har brukats av kyrkohandbokskommittén färdigställt Material för försöksverksamheten (MFV), vilket för tre försöksomgângar utsänts till domkapitlen och av domkapitlen utsedda försöksförsamlingar. Dessa etapper har i huvudsak omfattat följande försök: l (l/l 1969-30/4 1970): begränsade försök omkring bestämda Etapp avvikelser från högmässan i dess nuvarande, traditionella form; försök med ordning för veckomässa; Etapp 2 (l/5 1970-30/4 1971): mera omfattande försök ifråga om högmässa med nattvard, försök med nya ritual för s.k. söndagsgudstjänst och enklare former för nattvardsfirande samt ordningar för bönegudstjänster; (l/l0 l97l-3l/l2 1972): försök med ritual för högmässa med och utan nattvard, söndagsgudstjänst och familjegudstjänst samt de ordningar för enklare nattvardsfirande och bönegudstjänster, vilka brukats också under etapp 2. l Västerås stift under etapp 2 och 3 och i Göteborgs stift under etapp 3 har på initiativ av respektive domkapitel brukats också annat försöksmaterial än kyrkohandbokskommitténs. Denna särskilda försöksverksamhet redovisas nedan i kap. 6. I nâgra församlingar i andra stift har också brukats alternativa ordningar efter medgivande av domkapitlet.

1.2 av försöksverksamheten och

Utvärderingen därmed

sammanhängande metodproblem

Enligt förarbetena till lagen om försöksverksamhet innebär domkapitlets och av försöksverksamheten också, att insamla och ledning tillsyn tillvarata erfarenheterna av hur församlingen, prästerna och kyrkomusi-

SOU 1974: 68 7 Inledning

kerna uppfattar försöksverksamheten. I samband med försöksverksamhetens igångsättande framhöll kyrkohandbokskommittén sålunda vikten av att försöksförsamlingarnas arbetsgrupper för respektive kyrkorâd samlade och bearbetade de erfarenheter som gjorts och att dessa i form av rapporter översändes till domkapitlet. Genom domkapitlet kunde kommittén sedan få möjlighet att ta del av dessa rapporter. För utvärdering och rapportering avsåg kommittén dessutom anordna regionala konferenser för domkapitlen och berörda försöksförsamlingar. I samband med utsändandet av MFV 2 meddelade kommittén, att man för att få en likartad utvärdering i samtliga stift beslutat insamla erfarenheterna främst med hjälp av frågelistor, vilka skulle bearbetas centralt av kommittén. Samtliga listor (med utvärderingsresultat ifyllda) finns avtryckta nedan i Bihang II. Vid slutet av varje försöksetapp har listorna tillställts församlingarnas kyrkorâd att besvaras av respektive arbetsgrupper. Frâgelistorna har tillhandahállits i tre exemplar, varav ett skulle ifyllt tillställas domkapitlet, ett sändas till kyrkohandbokskommittén och ett exemplar behållas. Av domkapitlet har kommittén begärt att i skrivelser eller på annat sätt få ta del av hur försöksverksamheten enligt domkapitlets mening utfallit. Utvärderingens resultat i form av dels försöksförsamlingarnas svar, dels domkapitlets yttrande har efterhand delgivits kommittén. Resultaten presenteras nedan i kap. 2-5 samt i de avtryckta frågelistorna i Bihang ll. Utvärderingen av den ovan nämnda särskilda försöksverksamheten presenteras i kap. 6. Noteras bör beträffande summeringarna av församlingssvaren, att dessa endast anger reakrionsbilden vid dag för utvärdering. Denna överensstämmer med den analysbild som delgivits kommittén vid avslutandet av varje försöksetapp. En totalbild, innefattande även senare insänt material, lämnas således inte. För att rätt förstå redovisningen av den liturgiska försöksverksamheten synes en kort diskussion av vissa grundläggande metodproblem nödvändig.

Vid utvärdering av en försöksverksamhet kan olika vägar följas. Man kan t.ex. låta svarsgrupper direkt uttala sig om de inslag som ingår i försöksverksamheten, eller man kan i förväg analysera fram olika upplevelsevärden, som man anser att en gudstjänst bör förmedla (upplevelse av gudskontakt, känslor av frid men också av stimulans till aktivitet etc.) och frågar sedan, om inslagen upplevts positivt eller negativt i dessa olika avseenden. Kyrkohandbokskommittén valde inför utvärderingen av etapp 1 den förra vägen. De frâgeinstrument som distribuerats gav därför tillfälle till direkta uttalanden om de försöksmoment som ingick i etappen. Kommittén ville för sitt fortsatta arbete på detta sätt få tillgång till reaktioner på försök som prövats i den föregående etappen. Denna avhängighet av kommitténs vid ett visst tillfälle aktuella arbetssituation visar sig också däri, att uppläggningen av utvärderingen av de olika försöksetapperna skiftat. I etapp l vände man sig förutom till församlingarnas arbetsgrupper också till enskilda gudstjänstdeltagare

8 SOU 1974: 68 Inledning

för att höra deras reaktion. I etapperna 2 och 3 ombads endast arbetsgrupperna svara. Samtidigt bad man i dessa senare etapper arbetsgrupperna att också motivera sina värderingar och fick därvid information ”bakom det direkta - en informationsmängd, som ställningstagandet dock är alltför stor för att här kunna redovisas. En annan mellan olika etapper gäller frågekategorier. I utveckling etapp 1 frågas mera indirekt kring reaktionerna, nämligen huruvida man skulle vilja ha med ett visst försöksmoment i en kommande gudstjänstordning, medan i etapperna 2 och 3 den genomgående frågan hur man uppfattar det ena eller andra försöksmomentet. Dessa gäller, förändringar markerar utvärderingens roll såsom kontinuerligt arbetsinstrument åt ett kommittéarbete, som byggs upp i etapper. Också när det gäller representativiteten av här gjorda undersökningar behöver kommitténs intentioner hållas i minnet. Genomgående är det den för försöksverksamheten i församlingen ansvariga arbetsgruppen som avger svar. En komplettering w- med enskilda gudstjänstdeltagare inom etapp l - har redan nämnts. Men också vid denna utvidgning blir frâgegruppen begränsad, såtillvida som den omfattar endast kyrkobesökare. Endast Berndt Gustafssons undersökning av olika lektörers bedömning av låsbarheten av ord som ingår i försöksverksamhetens -» etapper l och 2, kallad “Förstår folk de nya liturgiska texterna?” redovisad nedan i kap. 8 - spränger härvidlag ramen genom att vända sig också till icke-kyrkliga personer. Den undersökning som redovisas nedan i kap. 7 och som utnyttjade TV- och radiomedierna fick av ekonomiska skäl skäras ner kraftigt och nådde därför inte ut på det sätt som ursprungligen avsetts. som dessa begränsningar av undersökningen framhålles bör Samtidigt i en annan nämnas. l de ett öppnande av reaktionsmaterialet riktning senare etapperna, där förslag till mera fullständiga gudstjänstordningar stimulerades de svarande att också informera om övrigt liturförelåg, som prövats inom församlingen. En betydande idéfond har giskt nytt, till kommitténs förfogande. Liksom för ovan nämnda på så sätt ställts motiveringar gäller dock, att redovisningen av detta material ej kunnat beredas plats här. Beträffande utvärderingsresultaten bör understrykas, att dessa kommer från församlingar, vilka genom att vilja gå in i rollen som för- - eller rent av anhålla om den - i många fall kan söksförsamling förväntas äga en positiv inställning till liturgiskt nytänkande. Anledning finns alltså att misstänka en mera positiv reaktionsbild än vad som skulle ha blivit fallet, om alla församlingar varit försöksförsamlingar och uttalat sig om de gjorda försöken. Föhållandet stod klart för kommittén redan när försöksverksamheten igångsattes. har förutom svarsrutor för värderingar innehållit Frågeformulären den utsträckning, i församlingarna prövat de

frågor angående vilken

olika försöksmomenten. Dessa frekvensuppgifter har gett kommittén att följa församlingarnas utnyttjande av olika förslag. I vissa möjlighet - - har frekvenssiffrorna fall t.ex. då alternativa förslag förelegat dessutom kunnat utgöra indikationer på hur man i församlingarna bedömt att använda de olika alternativen. Försiktighet har möjligheten

SOU 1974: 68 9 Inledning

dock iakttagits vid tolkningen, eftersom man inte vet, i vilken utsträckning en försöksförsamling fortsatt att pröva en försöksordning endast därför att man lojalt ville gâ in under försöksverksamhetens villkor. De mera intensiva analysdiagram, som upprättats för spelet mellan frekvens och värdering på några konkreta försökspunkter inom församlingarna i Uppsala och Luleå stift, har också understrukit vikten av sådan försiktighet. Dessa analysdiagram liksom en rad mera ingående analyser av utvärderingsresultaten, vilka ställts till kommitténs förfogande. har av utrymmesskäl icke kunnat beredas plats i rapporten.

1.3 Försöksverksamhetens

omfattning

Med försöksverksamhetens omfattning förstås i det följande, i vilken utsträckning försöksförsamlingarna aktivt deltagit i försöksverksamhetens olika etapper och försöksområden inom dessa. Däremot avses härmed inte försökens frekvens, dvs. hur många gånger olika försöksområden och/eller moment prövats. Enligt lagen om försöksverksamhet har försöksverksamheten fått bedrivas i högst tio församlingar i varje stift, vilket dock inte inneburit, att samma församlingar måst vara försöksförsamlingar under hela den i lagen angivna försökstiden. Tvärtom har domkapitlen av olika skäl under försöksverksamhetens gång kunnat företaga ändringar härvidlag. Uppgifter om antalet utsedda försöksförsamlingar har lämnats kommittén i de flesta fall av domkapitlen och i nâgra fall av respektive försöksförsamling. Under de tre försöksomgângarna har antalet anmälda försöksförsamlingar varit följande:

Etapp l 124 församlingar Etapp 2 ll3 församlingar Etapp 3 124 församlingar

Det sammanlagda antalet utsedda försöksförsamlingar under samtliga etapper kan bestämmas till 159. Dessa församlingars namn m.m. framgår av Bihang IV. Här kan också studeras fördelningen per stift och etapp. För deltagande i respektive etapp redogörs nedan i kap. 2.3, 3.3 och 4.3. Genomsnittligt har 12 församlingar per stift varit engagerade i någon del av försöksverksamheten. Strängnäs stift har haft flest församlingar utsedda, 19 st. Den faktiska försöksverksamhetens omfattning kan tyvärr inte redovisas, då rapporter inte inkommit från samtliga utsedda försöksförsamlingar. Från 18 utsedda församlingar har överhuvud inget utvärderingsmaterial avseende någon försöksetapp inkommit. De insända utvärderingsinstrumenten ger dock följande uppgifter om antalet församlingar som vid dag för utvärdering prövat och utvärderat försöksmaterial:

Etapp l 109 församlingar Etapp 2 73 församlingar Etapp 3 90 församlingar

10 SOU 1974: 68 Inledning

Antalet rapporter motsvarar en svarsprocent av för respektive etapp 88, 64,6 och 72,6. Räknat utifrån dessa svarande försöksförsamlingar .blir det totala antalet församlingar, som deltagit i såväl försöksverksamhet som utvärdering av denna 141 st. Av dessa har 47 deltagit i samtliga etapper. Deltagandet i övrigt framgår av följande uppställning:

Deltagande i utvärde- Antal försöksförsamlingar ring av Etapp 1 Etapp 2

Endast etapp 1 35 Endast etapp l-2 8 -› Endast etapp 2 - Endast etapp 2-3 - Endast etapp 3 Endast etapp l och 3 18 Samtliga etapper 48 109 73

Graden av deltagande räknad efter försöksmoment inom respektive etapp och per stift framgår av uppställningar i kap. 2.3, 3.3 och 4.3. Som ovan påpekats har svar, som inkommit efter dag för utvärdering ej medräknats i den redogörelse som här lämnas. För fullständighetens skull bör dock omfattningen av detta senare inkomna material redovisas. Svaren har, trots att de ej inarbetats i de slutliga utvärderingsresultaten, efterhand delgivits kommittén och sålunda kunnat utnyttjas i utredningsarbetet. För etapp l tillkommer därför 2 församlingar, för etapp 2 10 församlingar och för etapp 3 2 församlingar. Det totala antalet i utvärderingen deltagande församlingar räknat per 31/12 1973 blir således för respektive etapp lll, 83 och 92, vilket ger en slutlig svarsprocent av 89,5, 73,5 och 74,2.

För utarbetandet av de olika utvärderingsinstrumenten samt för bearbetandet av de inkomna svaren har ansvarat kyrkohandbokskommitténs expert i utvärderingsfrågor, kyrkoherde Tord Simonsson. Han har därvid biträtts av kommitténs bitr. sekr. Lars Aldén. Arbetet har bedrivits i visst samarbete med religionssociologisk expertis vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Simonsson och Aldén har också ansvarat för utarbetandet av föreliggande Bilaga 2.

SOU l974: 68

2 1

Redovisning

av

försöksetapp

2.1 F örsöksmaterialet Försöksverksamhetens etapp l avsåg tiden l/l 1969-30/4 1970. Under denna period önskade kyrkohandbokskommittén vinna erfarenheter av försök omkring bestämda avvikelser från högmässan och nattvardsgudstjänsten i dessas nuvarande, traditionella uppbyggnad. I Material för försöksverksamheten l (MFV l, Bihang I A), vilket utsändes under våren 1969, presenterades härför förslag i följande avseenden:

Högmässans inledning (skriftermâlets plats och utformning) av evangeliet - offertoriet Läsning i högmässan (textläsningens, predikans och trosbekännelsens inbördes ordning, kollektens anknytning till offertoriet) Nattvardsdistributionen (brödbrytelse, obrutna duklag) Högmiissans musikaliska utformning Högmässa med nattvard och Nattvardsgudstjiinst firad ”versus populum” Ordning för veckomässa

För förslagens närmare innehåll håinvisas till kommitténs kommentar i MFV I. De sex förslagen hängde nära samman med varandra och kunde också kombineras med varandra. Förslag III kunde prövas som separat försök inom ramen för högmässan men också i samband med förslag V och Vl. Förslag V kunde prövas tillsammans med samtliga övriga förslag. Förslag Vl slutligen utgjorde en ordning för läst veckomässa, där även psalmerna kunde läsas. l anslutning till ovanstående förslag önskade kyrkohandbokskommittén prövning också av följande material beträffande högmässans musikaliska utformning:

Tillägg till Den svenska koralboken (1964) 17 psalmer med koraler från Hymnologiska institutet (1968) Tillägg till Den svenska mässboken (1968) Liturgiska nämndens förslag till Ny mässbok (innehållande gammalkyrkliga introitus för hela kyrkoåret, 1968)

1 SOU 1974: 68 12 Redovisning av forsöksetapp

Till detta material kunde dessutom läggas de förslag till alternativ att brukas i gudstjänsten, vilka antagits av 1968 års kyrkomöte och sedermera stadfästs av Kungl. Majzt. l oktober 1969 färdigställde kyrkohandbokskommittén ett Material för försöksverksamheten 2 A (MFV 2 A, Bihang I B) omfattande en ordning för s.k. söndagsgudstjänst, vilken prövats vid arbetsdagar för försöksverksamheten i september samma âr. Detta ritual, som har karaktär av ordgudstjänst, var avsett utgöra alternativ till högmässa utan nattvard och med viss regelbundenhet firas på högmässans plats. Försök med detta ritual skulle pågå under aterstoden av etapp l samt under hela etapp 2. Utvärdering av denna försöksordning skulle ske först sedan etapp 2 avslutats.

2.2 Utvärderingsinstrumenten

För utvärderingen av etapp l lät kyrkohandbokskommittén trycka utvärderingsinstrument av två slag, dels s.k. A-formulär att besvaras gemensamt av försöksförsamlingarnas arbetsgrupper, dels s.k. F-formulär att individuellt besvaras av gudstjänstdeltagare. Formulären, varav A-formulären med resultat ifyllda, finns avtryckta i Bihang II A. F-formulären kunde erhállas fr.o.m. mars 1970. Respektive arbetshade att förmedla dessa till gudstjänstdeltagare vid ordinarie grupp gudstjänster eller vid särskilda sammankomster, samla in dem och föra in de sammanräknade svaren i A-formulären. För F-formulären gällde, att de skulle inlämnas endast i ett ex. av varje svarande. F-formulären var liksom A-formulären disponerade enligt MFV l med avseende s.k. försöksomräden. Frågorna var l de olika frågor formulären konstruerade pa likartat sätt, sä att här kunde lämnas uppoch hur ofta försök gjorts. Vidare frâgades, gift om vad som prövats vad man ansåg om eventuellt införande av föreslagen ordning i en kommande gudstjänstordning. l F-formulären. som skulle besvaras anonymt, kunde anges den svarandes kön. alder samt deltagande överhuvud i gudstjänster och nattvardsfirande. Här frågades också om den principiella inställningen till ändringar på gudstjänstomrádet. hade bl.a. att bedöma eventuella förändringar i Arbetsgrupperna Linder den tid försöksverksamhet pågått samt att gudstjänstdeltagandet meddela försök av annat slag än dem kyrkohandbokskommittén föreslagit. Svaren i för frekvens och värdering lämnades i de

A-formulären

flesta fall i femrutsystem. Pâpekas bör i detta sammanhang ett tekniskt missöde vid upprättandet av frågelistorna. För frekvens anges alternativen Nej, 1 gång, l-4 ggr, 4-8 ggr samt Mer än 8 ggr. Rutorna tre ha haft överskrifterna 2-4 5-8 ggr. och fyra skulle ggr respektive Även om på grund av de felaktiga överskrifterna dubbelmarkeringar skulle ha förekommit, kan dock konsekvenserna för utvärderingen sägas vara obetydliga eftersom frekvenssiffror ej inarbetats i några statistiska utan endast tjänstgjort som en bild för i vilken utsträcksammanhang

SOU 1974168 Redovisning av försöksetapp 1 l3

ning de olika försöksmomenten prövats. Dessutom skall tilläggas, att kontroll av arbetsgruppernas svar angående dessa frekvenser givit vid handen. att dubbelmarkeringar förekommit endast i enstaka fall.

2.3 Försöksverksamhetens omfattning

För deltagande i etapp l har enligt besked frán domkapitlen samt i nagra fall från försöksförsamlingarna utsetts sammanlagt 124 församlingar. Av dessa har 109 vid dag för utvärdering (l0/l0 1970) meddelat, att de deltagit aktivt i försöksverksamheten. Som framgått ovan s. 10 har av dessa församlingar 35 st. deltagit endast i denna etapp, 8 st. även i etapp 2 och 18 st. i etapp 1 och 3 men ej etapp 2. 48 församlingar slutligen har deltagit i samtliga tre etapper. Vid utvärderingen har summerats såväl insända F-formulär som A-formuliir. Från endast 83 församlingar har F-formulåir inkommit. Enligt uppgifter. som lämnats av arbetsgrupperna kan antalet utdelade F-formuliir totalt beräknas till minst 34 000. Reservationen minst beror på att frán vissa församlingar antalet utdelade F-formulär ej rapporterats. varför här endast antalet âterlämnade formulär kunnat räknas med. Sammanlagt har inlämnats ll 469 F-formuliir, vilket per försöksområde utgör 3 142. 3 083, l 260, 2 534, l 172 och 278. De 109 deltagande försöksförsamlingarnas rapporter ger följande bild av försöksverksamhetens omfattning för varje försöksområde räknat per stift:

Deltagandet i försöksverksamhezens etapp 1 Utvärderingsdag lO/IO 1970

Stift Antal Deltagande Deltagande i utsedda i utvärderingen försöksomrâde försöks- . enligt A-svar förs. A-svar F-svar I II III

*°°°.\9”E-^:“E*N'“'

\I-Ä\lUJ\IlNO\O\0OOO®\DLh lr-wwn-Nmwwwh-NN

. Härnösand 10 . Luleå 10 ›- i_l . Visby 6 . Stockholm 10 & 124 OO b) \O O\ \O UI 43 OO UI u.: O\ h) xl

Av kommitténs förslag har I, II och IV avseende högmässan brukats mest. I mindre omfattning har prövats ny ordning för nattvardsdistribu-

SOU 1974: 68 14 Redovisning av försöksetapp 1

tion, prästens placering ”versus populum vid nattvardsmässa och ordning för veckomässa.

2.4 Resultat av utvärderingen

En första utvärdering av etapp l kan sägas ha företagits vid de arbetsdagar kring försöksverksamheten, vilka kyrkohandbokskommittén inbjöd till i september 1969. Vid tre likartade konferenser, i Bastad l-Z sept., i Vadstena 4-5 sept. och i Uppsala 8-«9 sept., i vilka deltog representanter för domkapitlen och försöksförsamlingarna, firades några försöksgudstjänster samt diskuterades vunna erfarenheter. För kommitténs arbete med MFV 2 kunde denna utvärdering spela viss roll, Den egentliga utvärderingen företogs som ovan nämnts med frågelistor, sedan etapp l avslutats.

2.4.1. F örsöksförsamlingarnas utvärdering Utvärderingen av etapp 1 riktade sig, enligt vad som sagts ovan i kap. 1.2 och 2.2, dels till försöksförsamlingarnas arbetsgrupper, dels till de enskilda gudstjänstdeltagarna i dessa församlingar. Antalet insända individuella frågeformulär för samtliga sex försöksområden utgjorde enligt kap. 2.3 ll 469. Det antal personer som uttalat sig angående försöken är dock mindre, eftersom varje församling i medeltal prövat 3,5 av de sex försöksomrâdena. Antalet svarspersoner är emellertid så avsevärt mycket större än antalet arbetsgrupper, 109 st., att den individuella undersökningslinjen påtagligt vidgar kretsen av dem som deltagit i utvärderingen av etapp l. Skillnader mellan arbetsgruppernas respektive de individuella gudstjänstdeltagarnas reaktionsbilder föreligger också och kommer att redovisas nedan. Det måste dock hållas väl i minnet, att representativiteten för gudstjänstdeltagarnas reaktionsbild är svag. De i Bihang ll A redovisade protokollen över avgivna svar är uppställda i absoluta tal. Detta försvårar jämförelsen mellan arbetsgruppernas respektive de enskilda gudstjänstdeltagarnas svarssiffror, inte minst därför att de båda gruppernas siffror är av så olika storleksordning. Svarsmaterialet har därför bearbetats sä att de absoluta talen uttryckts också i kvoter. Medeltalsberäkningar kan göras enligt olika principer. I detta fall har vid bedömningen hänsyn tagits till hur fråge- respektive svarskategorier formulerats. Kvoterna har erhållits genom att markeringarna i den femrutiga reaktionsskalan tilldelats koefficienterna l, 2, 3, 4, 5, där l är koefficienten för den mest negativa reaktionen och 5 koefficienten för den mest positiva. Kvoter under 3 betyder alltså, att reaktionsmedeltalet för samtliga arbetsgrupper respektive samtliga enskilda gudstjänstdeltagare är negativt. Eftersom de flesta försöksområdena i denna etapp utgörs av endast delar av gudstjänstordningar och därför också är förhållandevis små,

SOU 1974: 68 Redovisning av försöksetapp 1 15

sker redovisningen av samtliga försöksområden gemensamt. Genom att också enskilda gudstjänstdeltagares reaktioner skall redovisas och diskuteras kommer uppställningen att bli något mera omständlig än vad som behöver bli fallet för etapperna 2 och 3. l Bihang ll A kan reaktionssiffrorna på alla försökspunkter studeras. Här nedan lämnas en mera sammanfattande redogörelse uppställd så, att man direkt kan se hur många och vilka försök som lett till en negativ reaktionsbild, med vilket avses kvoter under neutralkvoten 3, respektive en positiv reaktionsbild. För bådadera göres i redovisningen skillnad mellan de reaktionsmedeltal som faller inom svarsalternativens mera kvalificerade intervall - alltså mellan Absolut inte” och Nej mellan Ja och ”Ja absolut” - och de reaktionsmedeltal respektive som faller inom de mindre kvalificerade intervallen - alltså mellan ”Nej” och ”Svårt att ta ställning respektive mellan ”Svårt att ta ställning” och Ja. Uttryckt i siffror blir alltså intervallgränserna 1, 2, 3. 4, 5. lntervallgränserna vid kvoterna 2 och 4 definieras så att reaktionsmedeltalet skall falla på dessa gränsers yttersida, för att det skall hänföras till den mera kvalificerade reaktionsbilden. Det kan nämnas, att för ingen försökspunkt föreligger ett reaktionsmedeltal lägre än 2, dvs. i inget fall ligger reaktionsmedeltalet mellan Absolut inte” och ”Nej”. Redovisningarna göres här dels för arbetsgruppernas reaktioner, dels för de enskilda gudstjänstdeltagamas. De båda gruppernas reaktioner förkortas ”A-kvot” respektive F-kvot”. Därefter göres vissa jämförelser mellan de båda reaktionsbilderna, särskilt i de stycken där endera utfallit positivt, medan den andra är negativ.

A rbetsgruppernas reaktioner

Av sammanlagt 44 försöksmoment har 6 st. givit upphov till ett negativt reaktionsmedeltal bland arbetsgrupperna; l kvot är neutral 3,0; 25 st. har reaktionsmedeltalet mellan kvoterna 3 och 4 samt 12 försöksmo-

ment ett kvalificerat positivt reaktionsmedeltal, alltså över kvoten 4,0.

För jämförelsens skull anföres motsvarande individuella F-reaktion för de försöksmoment, där utvärderingen frågat efter denna. v För följande 6 försöksmoment har arbetsgruppernas reaktionsmedeltal legat mellan ”Nej” och Svårt att taga ställning”, alltså varit negativt:

Signum iut- Försöksmomentets innehåll värderingsinstrument

:3: d Den litaniamässiga syndabekännelsen :5 Skriftermâlet på lördagskvällen :6 Skriftermâlet fristående före högmässan :3: c Trosbekännelsen läses framför altarskranket :4: a Kollekten upptages under psalmen efter predikan men bäres fram först under tillredelsepsalmen II: 4: b Kollekten upptages under tillredelsepsalmen

16 av försöksetapp 1 SOU 1974: 68 Redovisning

Ett försöksmoment har rönt neutralt reaktionsmedeltal:

A-kvot F-kvot

Prästen på kortrappan eller i korets mitt fram till tillredelsepsalmen 3.0 2.76

De 25 försöksmoment, inför vilka arbetsgruppen reagerat positivt utan att för den skull komma över kvoten 4.0, där gränsen dragits för den kvalificerat positiva reaktionsbilden, är följande:

A-kvot F-kvot

Prästen går för altaret först efter syndabekännelsen . 2.83 Introitus ur förslaget till ny mässmusik Syndabekännelsen ”Barmhärtige Gud” Syndabekännelsen ”Gud var mig nâdig, växelläst Completoriets växellästa syndabekännelse Den kortare form av syndabekännelse och avlösning, som antagits av 1968 års kyrkomöte till alternativt bruk Skriftetalet i form av sammanställning av . bibelord Evangeliet läses av prästen från pulpet i koret Trosbekännelsen läses efter predikan Trosbekännelsen läses frân predikstolen Vanligt bröd vid nattvardsgudstjänsten Obrutet duklag vid nattvardsgudstjänsten

IV: 25 Psalm eller körsång ej omedelbart före

predikan IV: k Psaltarpsalmer, i växling kör-församling, såsom kommunionpsalm lV: Tillägget till ”Den svenska mässboken

Gow

IV: .lngângsprocession av kör, präst m.fl. IV: lntroitus ur Liturgiska nämndens förslag till Ny mässmusik IV: Niofaldigt Kyrie

www

IV: Psalm 24 v. l, 3, 5 såsom Laudamus lV: Det stora Laudamus V: 1 Den inledande delen av nattvardsgudstjänsten (skriftermálet) med prästen på kortrappan eller i korets mitt V: 3 Kören i koret vid mässa firad versus populum VI Ordning för veckomässa VI Församlingens liturgiska partier läsesistället för att sjungas VI Psalmerna läses i stället för att sjungas

På 12 försökspunkter har arbetsgrupperna reagerat kvalificerat positivt, alltså med en medelkvot större än 4.0. Där ligger följaktligen reaktionsmedeltalet mellan ”Ja och “Ja absolut” inför den i etapp l återkommande frågekonstruktionen, huruvida man ville, att det aktuella försöksmomentet skulle finnas med i en kommande gudstjänstordning.

A-kvot F-kvot

Evangeliet läses av lekman 4.27 3.47 Såsom evangelietext läses den gällande predikotexten 4.07 -

SOU 1974168 Redovisning av försöksetapp 1 17

A-kvot F-kvot

lV: Tillägg till Den svenska koralboken 4.49

IV: Psalmer sjunges alternatim 4.62 §1 h)

IV: » 71 psalmer eller andra nya psalmer och

f-“PE-“PI-“PJW

Körsång ersätter predikstolspsalm

JÄC-hxl-Iåbkh UIO®-O\f\)›-

lV: UD Körsång omedelbart efter predikan 4.42

lV: Församlingssång utan orgelackompanjemang 4.48 lV: Som Laudamus användes ps 601 4.54 V Nattvardsgudstjänst firad versus populum” 4.40

De enskilda gudstjänsrdcltagarnav reaktioner Dessa visar en mindre positiv bild. För sammanlagt 31 försökspunkter, dande enskilda gudstjåinstdeltagarna uttalat sig, är reaktionsmedeltalen negativa på 12 punkter. Pá återstående 19 punkter ligger reaktionsmedeltalen mellan Svart att ta ställning och det positiva ”Ja”. För ett av dessa 19 försöksmoment nådde kvoten upp .till 4.0, alltså omedelbart under den gräns som stipulerats för den kvalificerat positiva reaktionsbilden.

De 12 negativa reaktionsmedeltalen avser följande försökspunkter:

F-kvot A-kvot

Prästen går för altaret först efter syndabekännelsen 2.83 3.65 Skriftetal i form av sammanställning av

Kollekten upptages under psalmen efter predikan men bäres fram först under tillredelse-

Prästen på kortrappan eller i korets mitt fram till tillredelsepsalmen 2.76 3.00 Kören i koret vid mässa firad versus populum 2.98 3.80 Psalmer läses i stället för att sjungas 2.69 3.11

De 19 positiva reaktionsbilderna med ingen kvot över 4.0 avser följande:

F-kvot A-kvot

Den kortare form av syndabekännelse och avlösning som antagits av 1968 års kyrkomöte till alternativt bruk Evangeliet läses av lekman Trosbekännelsen läses efter predikan

Ivö-*xllvbollxxlkh

Trosbekännelsen läses från predikstolen

-IÄUIIQOOOIQ-ÄL»

Psalmer sjunges alternatim Ingângsprocession av kör, präst m.f1. Kördräkter Kören placerad i koret

18 Redovisning av försöksetapp 1 SOU 1974: 68

F-kvot A-kvot

:C: Körsång ersätter predikstolspsalm 3.46 4.44 lV: C: Körsång omedelbart efter predikan 3.71 4.42 lV: D Församlingssång utan orgelackompanjemang 3.40 4.48 lV: D Niofaldigt Kyrie 3.12 3.94 lV: F: l Psalm 24 v. l, 3, 5 såsom Laudamus 3.29 3.44 lV: F: 2 Som Laudamus använ(Ies ps 601 4.00 4.54 lV: F: 3 Det stora Laudamus 3.06 3.75 V Nattvardsgudstjänst firad versus populum” 3.45 4.40 V: l Den inledande delen av nattvardsgudstjänsten (skriftermålet) med prästen pá kortrappan eller i korets mitt 3.09 3.91 VI Ordning för veckomässa 3.39 3.81 VI Församlingens liturgiska partier läses i stället för att sjungas 3.20 3.93

Jämförelse mellan arbetsgrupperrzas respektive de enskilda gudstjänstdeltagarnas reaktioner

Såsom redan framgått av ovanstående siffror noterar arbetsgrupperna i genomsnitt högre kvoter än de enskilda gudstjänstdeltagarna. Arbetsgruppernas värdering är med andra 0rd mera positiv. För samtliga 44 försöksmoment, där arbetsgrupperna uttalar sig, är medelkvoten 3.664 w alltså mycket klart på den positiva sidan i förhållande till neutralkvoten 3.0. Medelkvoten för de 31 försöksmoment, där de enskilda gudstjänstdeltagarna uttalar sig, är 3.107. Arbetsgruppernas reaktioner på just dessa 31 försöksmoment har medelkvoten 3.696.

De försöksmoment, endast 2 st., inför vilka arbetsgrupperna visar en mera negativ eller mindre positiv reaktionsbild än de enskilda gudstjänstdeltagarna är

A-kvot F-kvot

Skriftermålet på lördagskvällen 2.06 2.49

S727 GNU: Skriftermâlet fristående före högmässan 2.15 2.37

Inför övriga 29 försöksmoment, där såväl arbetsgrupperna som de enskilda gudstjänstbesökarna uttalat sig, har A-bilden blivit mera positiv eller mindre negativ än F-bilden. Vid 6 av dessa 29 reaktionsbilder ger skillnaden det utslaget, att A-bilden är positiv, medan F-bilden är negativ. Dessa är följande:

A-kvot F-kvot

I: 1 Prästen går för altaret först efter syndabekännelsen 3.65 2.83 1:4 Skriftetal sammanställt av bibelord 3.72 2.97 III: l Vanligt bröd vid nattvardsgudstjänsten 3.11 2.78 lll: 2 Obrutet duklag 3.84 2.86 V: 3 Kören i koret vid mässa firad versus populum” 3.80 2.93 Psalmer läses i stället för att sjungas . .

SOU 1974: 68

Redovisning av försöksetapp 1 19

Försök till teckning av mönster i reaktionsbilden Hittills har redogörelsen gällt reaktioner inför individuella försöksmoment. Det förefaller dock vara av intresse att också söka se mönster i reaktionsbilden, ävenom sådana försök ofta präglas av avgränsningssvårigheter. Sådana - efter mönsterteckningar principer som anges nedan _ skall i de olika göras för utvärderingsresultaten försöksetapperna. Därvid grupperas olika försöksmoment i tre huvudgrupper avseende STRUKTUR, UTTRYCKSMEDEL och BETEENDE. STRUKTUR samlar in försöksmoment som avser uppbyggnaden av gudstjänsten. lnom denna finns grupp två underavdelningar, moment och ordning. Moment sammanfattar försökspunkter, vilka innebär en så pass kraftig omdaning av något moment i gudstjänsten, att gudstjänstens karaktär förefaller förändrad. Ordning samlar försökspunkter, vilka innebär ändringar i ordningsföljd mellan olika moment. UTTRYCKSMEDEL indelas i två musikaliska underavdelningar, och språkliga. BETEENDE hos gudstjänstdeltagarna uppdelas i tre underavdelningar avseende präsr, församling och kör.

Reakrionsbilden inom etapp I avslöjar följande mönster: Strukturändringar har i denna etapp mottagits mindre positivt än de ändringar som avser uttrycksmedel eller beteende. De enskilda gudstjänstdeltagarnas reaktion är t.o.m. inför negativ majoriteten av de prövade strukturändringarna. Allra starkast är därvid reaktionen mot omkastningar i ordningsföljd. Melodierna i denna etapp har av såväl arbetsgrupperna som de enskilda gudstjänstdeltagarna hälsats med genomgående reakpositiva tioner. Exempel på språkackomodation, alltså av de modernisering språkliga uttrycksmedlen, blir först i senare etapper föremål för utvärdering. Också ändringar i gudstjänstdeltagarnas beteende mottages positivt i de allra flesta fall. Endast när det gäller de enskilda gudstjänstdeltagarnas reaktioner inför ändringar i prästens beteende är bilden kluven.

I avsikt att studera förhållandet mellan hur arbetsgrupp respektive enskilda gudstjänstdeltagare inom samma värderat samma församling försöksmoment gjordes en närmare analys av en del av svarsmaterialet från fyra försöksförsamlingar av olika och storleksordbefolkningstyp ning, nämligen Skövde, Råsunda, Valstad och Norra Solberga. Analysen gällde reaktionen inför fem försöksmoment, samtliga fallande under Försöksområde I. I drygt hälften av svaren intog därvid församlingarnas arbetsgrupper en position som så pass kraftigt avvek frân de enskilda gudstjänstdelsvar - tagarnas från samma församling att om arbetsgrupperna bara skulle ha tagit ut ett medeltal av dessa, skulle arbetsgruppen valt ett annat svarsalternativ än det den nu valt. Denna avvikelse för gick olika försöksmoment i olika riktningar. I frågelistorna till de enskilda gudstjänstdeltagarna fanns också markeringsrutor för ålder och gudstjänstbesöksfrekvens. I de här utvalda

1 SOU 1974: 68 20 Redovisning av försäiksetapp

fyra analysförsamlingarna med sammanlagt 246 personer som svarande avtar posiviteten inför de nya förslagen påtagligt efter 40 år, och den sjunker ytterligare efter 65 år. Positiviteten är också mindre i åldern 14-20 år än den är i åldern 21-40 år. Vad gâiller reaktionsmönster efter de svarandes gudstjänstbesöksfrekvens har de som markerat ”varje månad” betydligt mera positiv kvot än de som markerat ”varje vecka” eller de som markerat ”några gånger om året”.

2.4.2 Domkapitlens utvärdering I samband med översändandet av MFV l till domkapitlen i januari 1969 hemställde kyrkohandbokskommittén bl.a. ”att Domkapitlet i därför lämplig form måtte låta kommittén ta del av erfarenheter från i stiftets församlingar pågående försöksverksamhet”. Sådana rapporter avseende etapp l har kommittén erhållit endast från två domkapitel, nämligen Skara och Lund. Skara domkapite/ meddelar, att försöksverksamheten ”i stort rönt ett positivt mottagande. Mer än 50% av avgivna svar på frågeformulären har på alla försökspunkter varit positiva. En viss oro inför förändringar har givetvis gjort sig märkbar men den har varit av mindre omfattning än man kunnat vänta”. Mest positiv säges reaktionen ha varit i de mindre församlingarna, vilket förmodas bero på möjligheten att där lättare nå ut med information i dessa frågor. I särskilt hög grad har man uppskattat anordningen med evangelieläsning omedelbart följd av predikan och trosbekännelse. Domkapitlet har slutligen funnit det angeläget, att kyrkohandbokskommitténs uppfattning tränger ut i försöksförsamlingarna, att framtidens handbok med all sannolikhet kommer att innehålla som huvudalternativ en högmässa, byggd på den hittillsvarandes ordning men med mindre språkliga justeringar samt att alla nu prövade ordningar endast kommer att ev. stå kvar som alternativ till denna högmässa”. Även Lunds domkapitel noterar, att de i stiftet avgivna reaktionerna på de olika försökspunkterna varit i stort sett positiva. Dock har detta inte inneburit, att kritiska reaktioner saknats, när församlingarna mera allmänt uttalat sig om etapp l. Exempelvis har man menat, att ”förändringarna varit för små för att tillfredsställa verkliga önskemål på gudstjänstförnyelse men likväl tillräckligt stora för att irritera gudstjänstdeltagarna. Sammanfattningsvis menar domkapitlet, att det med hänsyn till det begränsade underlaget varit svårt att avge något generellt omdöme om utfallet av försöken. På några punkter kunde dock icke oväsentliga negativa reaktioner förmärkas. Detta gällde exempelvis försöken med obrutna duklag vid nattvardsgång. Om en sådan reform skulle genomföras, borde den utformas endast som ett alternativ till hittills tillämpad ordning.

2.5 Sammanfattning

Som framgått ovan koncentrerades försöksverksamheten under etapp 1

SOU 1974: 68 Redovisning av försöksetapp I 21

kring bestämda avvikelser från högmässan i dess nuvarande, traditionella form samt gavs möjlighet pröva ett nytt ritual för s.k. veckomässa. För genomförande av försöksverksamheten utsåg domkapitlen i nära nog samtliga stift det antal försöksförsamlingar som medgivits i lagen om försöksverksamhet. Av sålunda utsedda 124 församlingar deltog i utvärderingen 109 församlingar. Mot bakgrund av dessa senare församlingars svar kunde konstateras, att mest prövats förslag angående högmässans inledning. partiet kring textläsningarna och predikan samt förslag angående den musikaliska utformningen. Mer än 80% av de svarande församlingarna hade prövat dessa förslag. som dessutom använts ofta enligt de uppgifter om frekvens som lämnats. l mindre utsträckning hade övriga förslag kommit till användning. Utvärderingen av etapp l genomfördes med hjälp av frågelistor av två slag, dels avsedda för församlingarnas arbetsgrupper, dels avsedda för gudstjâinstdeltagare. Härigenom fick kyrkohandbokskommittén möjlighet att jämföra reaktionerna hos de båda svarsgrupperna. Vissa skillnader kunde också registreras. I de flesta fall innebar dessa, att arbetsgrupperna reagerat något mera positivt än de enskilda gudstjåinstdeltagarna. Speciellt representativiteten vad gällde de enskilda gudstjänstdeltagarna led dock påtagliga brister; från flera församlingar rapporterades svårigheter att samla in gudstjänstdeltagarnas svar. Detta förhållande utgjorde ett skäl till att i kommande etapper enbart arbetsgrupperna tillfrågades. Domkapitlens utlåtanden, som inkommit i ringa utsträckning, har i stort överensstämt med den bild av försöksverksamheten som arbetsgrupperna givit. Den samlade bedömningen av försöksverksamhetens etapp 1 var till -- utövervägande del positiv. Detta innebar på grund av frâgornas _ att man förklarade sig vilja ha med de flesta försöksmoformning menten i en kommande gudstjänstordning. Arbetsgruppernas reaktionsmedeltal utgjordes av Ja” till 37 försöksmoment, Nej till 6 samt neutralitet inför l försöksmoment. De enskilda gudstjänstdeltagarna, vilka icke hade att besvara lika många frågor, hade 19 ”Ja och 12 ”Nej”. De nya melodiansatserna samt den ökade aktiviteten hos kör och församling hälsades nära nog genomgående med tillfredsställelse. Däremot mottogs de flesta omkastningar i ordningsföljd mellan gudstjänst- - moment i förhållande till tidigare ordning negativt; detta gällde alldeles särskilt bland de enskilda gudstjänstdeltagarna.

SOU 1974: 68

3 2

Redovisning försöksetapp

av

3.1 F örsöksmaterialet Försöksverksamhetens etapp 2 avsåg tiden l/5 1970-30/4 1971. Under denna etapp önskade kyrkohandbokskommittén göra mera omfattande försök ifråga om högmässa med nattvard samt med vissa nya ritual. Under mars månad 1970 utsändes till försöksförsamlingarna färdigställt Material för försöksverksamheten 2 (MFV 2, Bihang I B). För presentation av detta material anordnade kommittén den 13-14 maj 1970 i Sigtuna arbetsdagar, till vilka inbjöds representanter för domkapitlen. Avsikten var, att dessa senare skulle vidarebefordra informa- « tionen till försöksförsamlingarna vid samlingar i respektive stift.

MFV 2 innebar förslag i följande avseenden:

A Förslag till ordning för söndagsgudstjänst B Förslag till försöksverksamhet ang. högmässa med nattvard C Förslag till försöksverksamhet med enklare former för nattvardsfirande D Förslag till försöksverksamhet med bönegudstjänster

Förslaget till ordning för söndagsgudstjänst var identiskt med det som presenterats redan under etapp l i MFV 2 A (se ovan s. 12). För högmässa med nattvard gavs tvâ alternativ till utformning, det förra med särskilt skriftermål före introitus, det senare utan särskilt skriftermål och i stället utvidgad form av Kyrie samt syndabekännelse och avlösning som inledning till allmänna kyrkobönen. Som förslag till nya former för nattvardsfirande presenterades tre ritual, Tomasmässan, Tiberiasmässan och Emmausmässan, vilka byggde på bibeltexter, och ett ritual, Jerusalemsmässan, vilket anknöt till det judiska sabbatsfirandet i hem och synagoga. Slutligen lämnades förslag till ordning för bönegudstjänst kring särskilt tema samt förslag till morgon- och aftonbön i modifierad tidegärdsform. Musik fanns utarbetad för söndagsgudstjänsten, för vissa delar av under B intagna förslag, för till i bibelmässorna införda nya psalmer samt för samtliga introitustexter (Bihang I B). Samtliga förslags närmare innehåll presenteras i de inledande kommentarerna i MFV 2.

SOU 1974: 68 Redovisning av försöksetapp 2 23

Till ovan nämnda försöksmaterial fogades i januari 1971 en av kyrkohandbokskommittén utarbetad serie kollektböner för tiden Fast- - efter Påsk (Bihang I E), vilken under lagssöndagen Sjätte söndagen pågående försöksverksamhet kunde utbytas mot i kyrkohandboken föreskriven kollektbön.

3.2 Utvärderingsinstrumenten

För utvärdering av etapp 2 översände kommittén i mars 1971 till försöksförsamlingarna frågelistor att besvaras av församlingarnas arbetsgrupper. Frågeformulär att individuellt besvaras av gudstjänstdeltagare insändes inte denna gång. I skrivelse till arbetsgrupperna underströk dock kommittén värdet av att arbetsgrupperna vid t.ex. församlingsaftnar tog reda på gudstjänstdeltagarnas reaktioner. Likaså framhölls, att arbetsgrupperna vid ifyllandet av frågeformulären borde låta sig päverkas av den reaktionsbild man på olika sätt fått “av gudstjänstdeltagarnas värderingar. Frågelistorna var disponerade i anslutning till MFV 2 med frågor avseende huvudavdelning A--D. Arbetsgrupperna skulle fylla i och insända frågelistor endast för de huvudavdelningar man faktiskt prövat. Observeras bör dock, att beträffande huvudavdelning B, Högmässa med nattvard, församling, som endast prövat ettdera alternativet, ändock haft möjlighet meddela sin uppfattning om båda. Liksom efter etapp l skulle listorna insändas till såväl kyrkohandbokskommittén som domkapitlet. Domkapitlens utvärdering önskade kommittén erhålla i form av skrivelse till kommittén. Frågorna avsåg huvudsakligen frekvens för och värdering av enskilda moment. Jämfört med formulären för etapp l gavs nu arbetsgrupperna möjlighet att efter varje värdering motivera ställningstagandet. Dessutom fanns i slutet av varje huvudavdelning en blank sida, där individuella avvikelser från den för arbetsgruppen gemensamma svarslinjen kunde antecknas. Det tekniska missöde beträffande rubrikerna för frekvensrutorna, vilket påpekades för etapp 1 i kap. 2.2, följde beklagligtvis med även till instrumenten för etapp 2. Anledningen var arbetsekonomisk på så sätt att vid dupliceringen tidigare blankettförlagor utnyttjades. Av samma skäl som angavs för etapp 1 är dock konsekvenserna för utvärderingen så minimala, att de ej påverkar här presenterade utvärderingsresultat.

3.3 Försöksverksamhetens omfattning

I samband med utsändandet av MFV 2 framhöll kyrkohandbokskommittén i skrivelse till domkapitlen, att de nya förslagen, som delvis var av annan karaktär än MFV l, möjligen kunde motivera, att ett visst utbyte av försöksförsamlingar nu företogs. Så har också skett. Av de

24 av försöiksctapp 2 SOU 1974: 68 Redovisning

H3 församlingar, som enligt uppgift utsetts till försöksförsamlingar för etapp 2, har 18 varit nytillkomna och således 95 varit utsedda ocksa för etapp l. Vid dag för utvärdering (för huvudavdelning A-B 29/5 1971, för C-D 3/6 1971) har av utsedda försöksförsamlingar 73 meddelat, att de prövat kommitténs förslag. Av dessa församlingar har, som framgår av uppståillningen ovan s. 10, 8 st. deltagit även i etapp 1, 8 st. enbart i etapp 2. 9 st. bade i etapp 2 och 3 samt 48 församlingar i samtliga etapper. Deltagandet i övrigt räknat per huvudavdelning och stift framgår av följande tablå:

Deltagande! i försöksverksamhetens etapp 2

Utvärderingsdag för huvudavdelning A_B 29/5 1971, för C-D 3/6 1971

Stift Antal Deltagande i Deltagande i utsedda utvärderingen försök enligt *m* försöks- huvudavdelning

2. Linköping

8. Göteborg

12. Visby 13. Stockholm 9 5 5 4 4 113 73 62 41 34 9

Som framgår ovan var antalet utsedda försöksförsamlingar under denna etapp i vissa stift mindre än tidigare. Minskningen torde bl.a. kunna förklaras av bristande praktiska och personella resurser för genomförande av försöken, vilket pâtalats i flera skrivelser från försöksförsamlingar till kommittén. Av kommitténs förslag för etapp 2 har söndagsgudstjänsten prövats i flest församlingar. Detta ritual har ju också varit föremål för prövning under en stor del av etapp 1. De alternativa ordningarna för högmässa med nattvard har prövats i nagot mer än_ hälften av de svarande församlingarna, de enklare formerna för nattvardsfirande i något mindre utsträckning, bönegudstjänsterna slutligen i endast ett fåtal församlingar. I Västerås stift har för högmässa med nattvard i vissa församlingar brukats ett särskilt material utarbetat inom Stiftet. Omfattningen av dessa försök redovisas nedan i kap. 6.

SOU 19741 68 Redovisning av försöksetapp 2 25

3.4 Resultat av utvärderingen

3.4.1 Försöksförsamlingarnas utvärdering Oeksä för denna etapp sker redovisningen av försöksförsamlingarnas reaktioner så, att det fullständiga protokollet finns i underbilaga (Bihang ll B). medan här lämnas en sammanställning, där de försöksmoment som faller inom samma reaktionsintervall föres samman. I denna etapp Littalar sig enbart arhetsgrupperna, men dessa får till skillnad från föregaende etapp Littalzt sig direkt angáende sin uppfattning om det som prövas. l etapp l gällde fragorna, huruvida man önskade att de nya förslagen skulle finnas med i en kommande gudstjänstordning. Denna skillnad beträffande fragorna ger ocksa annorlunda svarskategorier. l denna etapp formuleras de Mycket negativt, Ganska negativt”, Varken negativt eller positivt”, ”Ganska positivt och ”Mycket positivt. Den följande sammanställningen är alltsa uppstâilld efter intervallerna mellan dessa fem svarsmöjligheter, dvs. hur arbetsgruppernas reaktionsmedeltal faller i förhällande till dessa intervall. Liksom för etapp l bestämmes intervallgrâinsen vid ”Ganska positivt” så, att de reaktionsmedeltal som faller exakt pä denna position räknas till intervallet mellan “Varken negativt eller positivt” och ”Ganska positivt”. Mellan Mycket negativt” och ”Ganska negativt” faller inget reaktionsmedeltal. varför detta intervall bortfaller i nedanstående sammanställning. Vid läsningen av sammanställningen bör hallas i minnet, att antalet svarsreaktioner varierar för de olika huvudavdelningarna.

Huvudavdelning A: Ordning för söndagsgudsljänst

Reaktionsmedeltal mellan Ganska negativt” och ”Varken negativt eller positivt” l försöksmoment:

Signum Försöksmomentets innehåll i Lttvärderingsinstrument

A: 3: 4 Icke-bibliska texter läses som epistel

Reaktionsmedeltal mellan Varken negativt eller positivt” och ”Ganska - 6 försöksmoment: positivt” Övriga alternativ till lntroitus utom Höj jubel” Syndabekännelsen efter predikan Melodierna till Lovsången Söndagens tema angett på friare sätt - i stället för kollektbön Bönen efter predikan Den syndabekännelse som inleder bönen efter predikan

Reaktionsmedeltal mellan Ganska positivt” och Mycket positivt 6 försöksmoment:

A: 1:7 Församlingen sjunger med i lntroitus A: 2: 1 Församlingens svar utgörs av omkväde A: 2:2 lntroitus Höj jubel

26 av försöksetapp 2 SOU 1974: 68 Redovisning

A: 2: 6 Orden i Lovsången A: 2: 8 De nya kollektbönerna A: 3: 7 Sändningens konkreta uppmaning

Huvudavdelning B: Ordning för högmässa med nattvard

Alternativ l:

Reaktionsmedeltal mellan ”Ganska negativt och Varken negativt eller positivt” l försöksmoment:

B: 2: 8 Ordformen Lyft era hjärtan

Reaktionsmedeltal exakt Varken negativt eller positivt” _- l försöks-

moment:

B: 2: l Tilltalsorden Kära vänner

Reaktionsmedeltal mellan Varken negativt eller positivt” och ”Ganska - 8 försöksmoment: positivt

Totalomdöme om denna ordning för högmässa med nattvard Stående inledningsord i stället för skriftetal lntroitustexterna i slutet av MFV 2

uwwwNN--w- AbJN-UIJÄO-JÄ

Melodierna till dessa introitustexter

PFPWFPPPP???

Musiken till Lovsägelsen lnstiftelseorden invävda i Nattvardsbönen Innehållet i Nattvardsbönen Den språkliga formen i Nattvardsbönen

mellan ”Ganska - Reaktionsmedeltal positivt” och ”Mycket positivt” l försöksmoment:

B: 2: 7 De nya kollektbönerna

Alternativ ll:

Reaktionsmedeltal mellan ”Ganska negativt” och ”Varken negativt eller positivt” - 2 försöksmoment:

B: 5: 5 Syndabekännelsens formulering B: 6: 2 Ordformen ”Lyft era hjärtan”

Reaktionsmedeltal mellan ”Varken negativt eller positivt” och ”Ganska - 8 försöksmoment: positivt”

4: Totalomdöme om denna ordning för Högmässa med nattvard De nya melodierna till introitustexterna Syndabekännelsen efter predikan Syndabekännelsen invävd i allmänna kyrkobönen

FPPWPPP? øøøønww \II-K-L›J--PUJI\)UI

Allmänna kyrkobönen lnstiftelseorden invävda i Nattvardsbönen Innehållet i Nattvardsbönen Den språkliga formen i Nattvardsbönen

mellan ”Ganska - Reaktionsmedeltal positivt” och ”Mycket positivt 4 försöksmoment:

Introitustexterna Utformningen av Kyrie

WWW? 9%??? \l\|O\i-

Musiken till Kyrie De nya kollektbönerna

SOU 1974168 Redovisning av försöksetapp 2 27

Huvudavdelning C: Ordningar för enklare former

för nattvardsfirande

Reaktionsmedeltal mellan ”Ganska negativt” och Varken negativt * eller positivt” 2 försöksmoment:

C: 4: 4 Annorlunda utformning av de bibliska instiftelseorden C: 4:5 Distributionsord och kommunikantens svarsord i Tomasmässan

Reaktionsmedeltal mellan “Varken negativt eller positivt” och Ganska - 8 försöksmoment: positivt”

Tomasmässan, totalomdöme Tiberiasmässan, totalomdöme Emmausmässan, totalomdöme Jerusalemsmässan, totalomdöme Nattvardsgudstjänsterna firade ute i det fria Dessa nattvardsgudstjänster firade utan att prästen bär liturgiska kläder Melodierna till de nya psalmer och sånger som inramar vissa av dessa mässor 4: 2 Avvikande distributionssätt

Reaktionsmedeltal mellan ”Ganska och ”Mycket positivt” positivt” 3 försöksmoment:

Införandet av dessa enklare mässordningar Dessa nattvardsgudstjänster firade i annan lokal än kyrka Texterna till de nya psalmer och sånger som inramar vissa av dessa mässor

Huvudavdelning D: Ordningar för bönegudstjänster

Reaktionsmedeltal mellan “Varken negativt eller positivt” och Ganska - 4 försöksmoment: positivt”

Bönegudstjänst om enhet, totalomdöme Morgonbönen, totalomdöme Morgonbönens längd Aftonbönens längd

Reaktionsmedeltal mellan ”Ganska positivt” och ”Mycket positivt 5 försöksmoment:

Orden i morgonbönen Melodierna i morgonbönen Aftonbönen, totalomdöme Orden i aftonbönen Melodierna i aftonbönen

Mönster i reaktiorzsbilden

Liksom för etapp l har för etapp 2 försök gjorts att se mönster i reaktionsbilden genom att gruppera olika försöksmoment efter deras karaktär. Grupperingen och dess kriterier finns redovisade ovan i kap. 2.4.1. Det visar sig därvid, att för gruppen stmkturändringar är reaktionsbilden - jämförd med de övriga två grupperna mera positiv inom etapp 2 än den var inom etapp l. Detta visar sig framför allt däri,

SOU 1974: 68 28 Redovisning av försöksetapp 2

att ändringar av ordningsföljd mellan momenten i etapp 2 genomgående mottagits positivt. I etapp l mottogs de flesta ändringar av ordningsföljd negativt. Också inom etapp 2 har de nya melodiförslagen genomgående mottagits positivt. Likaså har förslagen innebärande språkackomodation huvudsakligen rönt positivt mottagande, ävenom bilden inte är lika enhetlig. Beträffande gudstjänstdeltagarnas beteende finns i etapp 2 betydligt färre försöksmoment än vad som var fallet i föregående etapp. Reaktionsbilden är svagt positiv.

Reaktioner efter församlingsstorlek

Inom etapp 2 har det mesta av svarsmaterialet studerats också uppdelat pâ församlingar av olika storlek, nämligen under 4000 invånare (små), 4000-IS 000 invånare (mellanstora) och över 15000 invånare (stora). Antalet församlingar från varje grupp blir av samma storleksordning. Endast för huvudavdelning A (söndagsgudstjänst) och B (högmässa med nattvard) blir dock grupperna tillräckligt stora för att en uppdelning skall anses lämplig. De fullständiga protokollen från denna uppdelning återges ej. Endast i de fall där reaktionsbilderna inneburit intressanta divergenser mellan grupperna redovisas de här.

För huvudavdelning A noteras sådana avvikelser på 4 punkter:

A: 1:5 Om en sådan ordning för söndagsgudstjänst bör finnas med i en kommande 59 församlingar svarar, varav 2 Nej kyrkohandbok; båda församlingar under 4000 invånare. A: 2:4 Syndabekännelsen efter predikan; mera negativ reaktion i församlingar under 4000 invånare. A: 3: 2 Söndagens tema angivet på ett friare sätt -v i stället för kollektbön; de stora församlingarna har en mera positiv reaktionsbild. A:3:7 sändningen; de små församlingarna är här något mindre positiva än de övriga.

lnom huvudavdelning B noteras reaktionsskillnader mellan olika församlingsstorlekar på 7 punkter:

B: l: 6 Stående inledningsord; mera positiv reaktion i de mellanstora och stora församlingarna. B: 2:1 Tilltalsorden ”Kära vänner” i Inledningsordet; endast de stora församlingarna visar här en negativ reaktionsbild. B: 2:4och B: 5:1 Texterna till Introitus enligt förslag i slutet av MFV 2; mellangruppen visar här den minst positiva inställningen. B: 2: 5 och B: 5: 2 Melodierna till Introitus enligt förslag i slutet av MFV 2; mellangruppen visar här den minst positiva inställningen. B: 2: 7 De nya kollektbönerna; de tre negativa reaktionerna kommer från de minsta församlingarna. B: 2: 8 Ordformen ”Lyft era ...; de minsta församlingarna står huvudsakligen för de positiva reaktionerna, medan de båda andra grupperna reagerat huvudsakligen negativt. B: 3: 2 Instiftelseorden invävda i Nattvardsbönen; de minsta församlingarna har en svagt negativ reaktionsbild, medan de båda övriga grupperna ger en klart positiv bild.

SOU 1974: 68 Redovisning av försöksetapp 2 29

3.4.2 Domkapitlens utvärdering

Endast fem domkapitel har i skrivelse till kyrkohandbokskommittén meddelat sin uppfattning av hur försöksverksamheten i respektive stift utfallit.

Domkapitlet i Uppsala omtalade inledningsvis, att försöksgudstjänsterna i de flesta församlingar firats alternativt till kyrkohandbokens ordning, som följts de flesta gångerna. Beträffande söndagsgudstjänsten menade domkapitlet i anslutning till försöksförsamlingarna, att denna gudstjänstform borde finnas med som ett alternativ i en kommande handbok. Den var enkel och lättförståelig och borde framför allt vara lätttillgänglig för mera tillfälliga gudstjänstdeltagare. Vissa brister kunde dock påtalas. Exempelvis menade domkapitlet, att möjligheten att på epistelns plats använda icke-biblisk text kunde bli ”en inbjudan till självsvâld”, varför bestämda anvisningar borde lämnas avseende texternas karaktär. Vidare föreslogs postludiet föregå slutönskan. De två alternativen till högmässa med nattvard hade enligt domkapitlet på några punkter sina förtjänster i förhållande till nuvarande 0rdning för högmässa med nattvard. Den väsentligaste förtjänsten syntes vara dels tillkomsten av en utförligare nattvardsbön i båda alternativen, dels det Kyrie som intagits i alternativ ll. Kritik riktades mot den lydelse instiftelseorden erhållit liksom mot syndabekännelsen i alternativ II. Beträffande de enklare formerna för nattvardsfirande ansåg sig domkapitlet mot bakgrund av de fâtaliga försöken inte kunna bestämt uttala, om dessa mässor borde erbjudas som en möjlighet i en kommande kyrkohandbok. Man menade vidare, att kyrkolagens krav på att nattvardsgang skall vara i förväg utlyst i fall som detta måste hävas och särskilda föreskrifter utfärdas. Också i dessa enklare nattvardsgudstjänster önskade man bibehålla de nuvarande instiftelseorden. I stället för kommitténs mässförslag skisserades en lösning, enligt vilken man på grund av en given stomme skulle kunna lägga motiv, som firandet vid ett särskilt tillfälle kunde erbjuda eller erfordra. Ordningarna för bönegudstjänster hade icke prövats i stiftet. Dock ansåg domkapitlet det vara motiverat, att en kommande handbok erhöll flera alternativa former för dagliga korta bönegudstjänster. Däremot ställde man sig tveksam till att i handboken införa bönegudstjänster uppbyggda kring ett visst tema, då erfarenheten ger vid handen, att sådana temagudstjänster knappast används mer än en gång. Den föreslagna musiken hade i Stiftet mottagits positivt. Kritik fanns dock mot de små förändringar som företagits i exempelvis Sanctus och Agnus Dei, allmänna serien. Motstånd förelåg vidare rörande de nya formerna för Lovsägelsen och Sanctus. Den sjungna kyrielitanian uppfattades däremot klart positivt. Avslutningsvis föreslog domkapitlet handbokskommittén att överväga möjligheten att skapa en ordning för familjegudstjänst. Skara domkapitel anslöt sig i skrivelsen till kyrkohandbokskommittén

SOU 1974: 68 30 Redovisning av försöksetapp 2

till det yttrande som avgivits av stiftskommittén. Ur detta kan anföras följande: Med undantag för några få församlingar synes försöksverksamheten under etapp 2 ha bedrivits i något mindre omfattning än under tidigare etapp. Omdömena om materialet och försöken är genomgående positiva om än med vissa negativa detaljpåpekanden. Liksom i samband med etapp l kunde konstateras, att erfarenheterna varit mest positiva i de mindre församlingarna. Enligt stiftskommitténs mening hade förändringarna efter tvâ etapper inte i och för sig inneburit någon mera märkbar vinst. En högmässa av hittills brukat slag borde även i fortsättningen vara kyrkohandbokens huvudalternativ. Samtidigt hade dock försöken understrukit beho-vet av alternativa gudstjänstordningar av lika värde som högmässan.

Västerås domkapitel meddelade från försöksverksamheten i detta stift, att i de flesta församlingar försöken koncentrerats till söndagens huvudgudstjänst. I några församlingar hade verksamheten bedrivits endast i anknytning till veckogudstjänster. Beträffande söndagsgudstjänsten menade domkapitlet, att en Ordets gudstjänst” på ett mera markant sätt än i kommitténs förslag borde skilja sig från nuvarande högmässa utan nattvard. Kritik kunde riktas mot Inledningen, som i längden kunde upplevas tung, mot momenten Ingångsord och Sändning, som lätt kunde utvecklas till ett slags predikningar, mot möjligheten att använda icke-biblisk text på epistelns plats samt mot syndabekännelse och avlösning infogad i allmänna kyrkobönen. Förslaget till högmässa med nattvard hade prövats endast i ringa utsträckning. Från försöksförsamlingarna hade riktats kritik mot förhade man understrukit ”behovet och önskvärdheten av slaget. I stället att få pröva en mässform, som mera knöt an till det traditionella gudsoch samtidigt bättre svarade mot nutida behov. Stiftstjänstmönstret kommittén hade därför utarbetat en särskild ”Våisteråsmässa”, som brukats i större omfattning än kyrkohandsbokskommitténs förslag. Om denna särskilda försöksverksamhet se nedan kap. 6. Angående förslagen till enklare former för nattvardsfirande delade försöksförsamlingarnas uttalanden, vilka ifrågasatte, om domkapitlet mässa av denna typ skulle införas i en kommande handbok. I likhet med Uppsala domkapitel ställdes emellertid önskemålet om ”en grundstomme för enklare nattvardsgudstjänster, vilken senare kunde byggas ut kring ett tema. Bönegudstjänsterna hade prövats endast i ett fåtal fall. Beträffande utformning i tidegärdens form ville domkapitlet förbönegudstjänstens orda ett samarbete med den romersk-katolska kyrkan i Sverige, inom vilken pågår arbete med revision av tidegärden.

I Växjö domkapitels skrivelse redovisades kortfattat omfattning och värderingsbild enligt arbetsgruppernas svar. Om söndagsgudstjänsten framhölls sålunda, att denna överallt prö-

SOU 1974: 68 Redovisning av försöksetapp 2 31

vats och att omdömena genomgående varit positiva. Den under försöksverksamhetens gång utsända kollektbönsserien hade prövats på vissa håll. Bönerna hade bedömts som goda, ehuru i behov av bearbetning. Förslaget att utnyttja icke-biblisk text som ersättning för episteln hade bedömts negativt. Även förslaget till högmässa med nattvard hade prövats i de flesta försöksförsamlingarna. Om enskilda moment i förslaget var i flera fall meningarna delade. Förslagen till enklare former för nattvardsfirande hade prövats endast i få församlingar, då de ansetts kräva alltför mycket förberedelse. Församlingar som prövat ordningarna hade dock avgivit positiva omdömen. Den föreslagna bönegudstjänsten ”Att de alla mâ vara ett hade prövats endast vid enstaka tillfälle. Det föreföll dock klart, att bönegudstjänst med denna inriktning fyllde ett aktuellt behov. Få omdömen förelåg beträffande förslagen till morgon- och aftonböner. Sammanfattningsvis framhöll domkapitlet, att ”den liturgiska försöksverksamheten ur stiftets synpunkt varit värdefull genom att även utanför försöksförsamlingarna verka stimulerande på gudstjänstlivet och på den liturgiska debatten”. I utvärderingsrapporten från Lunds domkapirel meddelades, att försöksförsamlingarnas reaktioner i de flesta fall varit klart positiva inför det nya som prövats. Särskilt hade som positivt framhållits den ökade aktiveringen av församlingen. Genomgående hade man uppfattat de större förändringarna inom etapp 2 som lättare att introducera än de mindre revisionerna i etapp l. Vissa negativa reaktioner hade dock förekommit. Sålunda hade de växellästa bönerna varit alltför avancerade för församlingen. Likaså hade man reagerat mot integreringen av instiftelseorden i nattvardsbönen. Klippans församling hade under etapp 2 haft domkapitlets tillstånd att pröva en något varierad ordning för högmässa med nattvard. Denna syftade i huvudsak till att från en enklare inledning leda fram till en stegring, som kulminerade i nattvardsfirandet. Utvärderingen av denna ordning hade utfallit positivt. Förutom i försöksförsamlingarna hade förslagen till enklare former för nattvardsfirande prövats vid stiftets stiftsgård och folkhögskola. Erfarenheterna härifrån visade, att framför allt Tiberiasmässan motsvarat kravet på slitstyrka och användbarhet.

3.5 Sammanfattning

Redan under etapp l färdigställde och utsände kyrkohandbokskommittén försöksmaterial med ordning för s.k. söndagsgudstjänst, vilken ordning fick prövas under återstoden av etapp 1. Under etapp 2 blev detta material prövat ytterligare. Denna etapp avsåg förutom mera omfattande försök beträffande högmässa med nattvard, försök med enklare former för nattvardsfirande enligt fyra

32 Redovisning av försöksetapp 2 SOU 1974168

nya ritual samt tre ordningar för bönegudstjänster. Vidare presenterades en ny serie kollektböner samt förslag till musik. Mellan etapp l och 2 skedde byten av försöksförsamlingar endast i begränsad omfattning. Av de för denna etapp utsedda ll3 försöksförsamlingarna hade sålunda 94 varit utsedda ocksa för föregående etapp. l utvärderingen av etapp 2 deltog 73 församlingar. Av dessa hade 56 utvärderat också MFV l. Söndagsgudstjänsten har prövats i mer än 85% av de svarande församlingarna och med hög frekvens. l nagot mer än håilften av församlingarna har prövats förslagen till högmässa med nattvard. Övriga förslag slutligen har prövats i mindre antal församlingar och vid relativt få tillfällen. Vid utvärderingarna av denna etapp utsiindes frågelistor endast till försöksförsamlingarnas arbetsgrupper. Frågorna gáillde nu hur man uppfattat ordningarna och enskilda moment inom dessa och inte sasom tidigare, huruvida man önskade att förslagen skulle finnas med i en ny gudstjänstordning. Härigenom erbjöds ett mera direkt underlag för bedömning av de olika uppfattningarna. Det största problemet för Litvärderingen blev här, att ordningarna för enklare nattvardsfirande samt för bönegudstjâinster prövats i alltför få församlingar för att reaktionsbilden skulle kunna tillskrivas representativitet. Därför förelåg skal att dessa gudstjåinstordningar fick tillfälle prövas ytterligare, innan en mera slutlig värdering kunde inhämtas. Reaktionerna, från saväl arbetsgrupper som domkapitel, var huvudsakligen positiva. Arbetsgrupperna uttalade sig sålunda positivt om den allra största delen av försöksmomenten, 53 av 60. Särskilt kan noteras, att de flesta förslagen till ändring i ordningsföljd mellan olika moment w i motsats_ till vad fallet var inom etapp l - i denna etapp uppfattades positivt. Den helt genomgående positiva attityd inför nya melodiansatser som förelag redan i etapp l, bestod. Eftersom inom etapp 2 det prövade materialet utgjordes av fullständiga förslag till gudstjänstordningar, atergavs resultaten av utvärderingen separat för varje sadan huvudavdelning inom etappen. För de olika huvudavdelningarna erhölls följande antal positiva respektive negativa reaktionsmedeltal:

Huvudavdelning A - Ordning för söndagsgudstjänst 12 positiva, l negativt Huvudavdelning B - Ordning för högmässa med nattvard Alternativ l: 9 positiva, 1 negativt. l neutralt Alternativ lI: 12 positiva, 2 negativa Huvudavdelning C * Ordningar för enklare former för nattvardsfirande ll positiva, 2 negativa Huvudavdelning D - Ordningar för bönegtldstjänster 9 positiva, O negativa

SOU 1974: 68

4 3

Redovisning försöksetapp

av

4.1 Försöksmaterialet

Försöksverksamhetens etapp 2 avslutades med utgången av april 1971. För den följande försökstiden -- fram till dess nytt försöksmaterial presenterats w- kunde försöksförsamlingarna genom domkapitlets medatt på tidigare angivet sätt använda MFV l och 2. givande ges möjlighet I juni 1971 distribuerades till försöksförsamlingarna försökshäftet ”71 och visor” utarbetat av 1969 års psalmkommitté. Detta matepsalmer rial kunde brukas inom ramen för pågående försöksverksamhet. Utvärdering skulle senare företas av Religionssociologiska Institutet. Etapp 3 var avsedd pågå under tiden 1/10 1971-31/12 1972. Under denna ske fortsatt prövning av förslag till enklare former etapp skulle för nattvardsfirande och bönegudstjänster enligt MFV 2 samt prövning av ett nytt Material för försöksverksamheten 3 (MFV 3, Bihang I C), vilket i september 1971 utsiindes till församlingarna. Detta senare material avsåg prövning av följande gudstjänster:

A Förslag till ordning för högmässa B Förslag till ordning för söndagsgudstjänst C Förslag till ordning för familjegudstjänst

Högmässoordningen innebar jämfört med tidigare material ett mera fullständigt förslag till högmässa. Häri kan noteras dels alternativa lösningar för syndabekännelsens placering, vilka i princip presenterats redan i MFV 2, dels en utförligare nattvardsliturgi. Ordningen för söndagsgudstjänst utgavs i ett något förändrat skick. För syndabekännelsen fanns nu två alternativ. Vidare gavs större valfrihet ifråga om kyrkobönen. Familjegudstjänsten utsändes med etapp 3 för första gången. I gudstjänsten, som har lovsångskaraktär och präglas av enkelhet, kunde dop infogas. I MFV 3 ingick vidare en serie kollektböner, varav ungefär hälften presenterats i stencilform redan under etapp 2. I april 1972 kompletterades serien med kollektböner för tiden w Domssöndagen Pingstdagen (Bihang I E), vilka i stencil utsändes för bruk i försöksförsamlingarna. Kommittén utgav också under försöksverksamhetens gång i MFV 3

34 Redovisning av försöksetapp 3 SOU 1974: 68

aviserade kyrkoböner, Kyrkobön A-D (Bihang I F), som kunde rekvireras från kommittén. Till ovannämnda i MFV gudstjänstförslag 3 fogades vid inledningen av etapp 3 följande förslag till musik: Musiken till högmässan (MFV 4, Bihang I D) Musiken till söndagsgudstjänst, Introitus med församlingsomkväde (MFV 5, Bihang I D) Gammalkyrkliga introitus (MFV 6, Bihang I D) För musiken till högmässan ingick församlingens melodier i jämväl MFV 3. Detsamma gäller om lntroitus med församlingsomkväde. För ovanstående förslags närmare innehåll hänvisas till kommentarerna i respektive MFV. Utöver kommitténs förslag har under etapp 3 i Västerås och Göteborgs stift brukats särskilda ordningar för högmässa. Detta försöksmaterial jämte utvärderingsresultat redovisas nedan i kap. 6. Liksom tidigare ansåg kyrkohandbokskommittén, att det var angeläget att försöksmaterialet på lämpligt sätt presenterades för försöksförsamlingarna. Kommittén föreslog därför, att arbetsdagar anordnades stiftsvis genom domkapitlens försorg, dels för att behandla det utsända materialet med tonvikt på de punkter där kommittén reviderat tidigare försöksmaterial, dels för att ge församlingsrepresentanterna tillfälle att utbyta erfarenheter beträffande skilda praktiska frågor. Sådana arbetsdagar har under hösten 1971 ägt rum i något mer än hälften av stiften. l flera fall har kyrkohandbokskommitténs ledamöter och sekreterare medverkat vid dessa dagar.

4.2 Utvärderingsinstrumenten

För utvärdering av etapp 3 översände kyrkohandbokskommittén under oktober 1972 till försöksförsamlingarna frâgelistor (Bihang ll C), vilka skulle besvaras av församlingarnas arbetsgrupper. I likhet med utvärderingen av etapp 2 begränsades således utvärderingen till arbetsgruppernas reaktioner. Som kommittén påpekat i skrivelse till kyrkoråden i september 1971 var det väsentligt, att arbetsgrupperna nära följde gudstjänstdeltagarnas reaktioner. Till arbetsgrupperna kunde därför också knytas representanter från andra grupper än kyrkorådet. Frågelistorna, som arbetsgrupperna hade att besvara, var i anslutning till försöksmaterialet disponerade i följande huvudavdelningar:

Förslag till ordning för högmässa Förslag till ordning för söndagsgudstjänst

mUOW

Förslag till ordning för familjegudstjänst Förslag till enklare former för nattvardsfirande Förslag till ordning för bönegudstjänster

Till skillnad från tidigare etapper anmodades arbetsgrupperna nu att besvara samtliga frågelistor i tillämpliga delar, då kommittén ansåg det

SOU 1974168 Redovisning av försöksetapp 3 35

värdefullt att få kännedom också om skälen till att församling avstått från försöksverksamhet i visst avseende. Frågeformulären var konstruerade i anslutning till den utformning de hade vid utvärderingen av etapp 2 för att medge för kommittén att vid bearbetningen göra jämförelser mellan försöksomgångarna. Liksom tidigare hemställde kyrkohandbokskommittén, att domkapitlet i skrivelse till kommittén gav uttryck för sin uppfattning om hur försöksverksamheten utfallit i stiftet.

4.3 Försöksverksamhetens omfattning

Enligt uppgift från domkapitlen och i vissa fall försöksförsamlingarna skall för deltagande i etapp 3 ha utsetts 124 församlingar. Av dessa hade 110 varit utsedda även för etapp 2 och 87 av dessa jämväl för etapp 1. Vid dag för utvärdering (1/3 1972) hade 90 församlingar meddelat, att de såväl prövat som utvärderat försöksmaterialet. Av dessa hade, som framgår av tablå ovan s. 10, 9 församlingar deltagit också i utvärderingen av etapp 2, 18 st hade deltagit i etapp 1 men ej i etapp 2, 15 st i etapp 1 och 3 men ej i etapp 2 och 48 församlingar slutligen i samt- * liga tre etapper. Försöksförsamlingarnas deltagande i etapp 3 räknat per stift och prövat material framgår av uppställningen nedan. Anmärkas bör för Västerås och Göteborgs stift, att för högmässa med och utan nattvard mest prövats särskilda ritual utarbetade i stiften. I denna tablå anges endast antal församlingar som utvärderat kyrkohandbokskommitténs material. Svaren från Västerås och Göteborgs stift vad gäller huvudavdelning A avser dock i flera fall även stiftsmaterialet, varför resultaten ej kunnat inarbetas i slutsummeringarna.

Deltagandet i försöksverksamhetens etapp 3

Utvärderingsdag 1/3 1973 Stift Antal Deltagande Deltagande i försök utsedda i utvärde- enligt huvudavdelning försöks- ringen

36 Redovisning av försöksetapp 3 SOU 1974: 68

Av uppställningen framgår, att liksom vid etapp 2 söndagsgudstjänsten blivit prövad i ett mycket stort antal försöksförsamlingar. Flertalet av dessa har också prövat söndagsgudstjänsten under etapp 2. Högmässoordningen har också blivit prövad i stor utsträckning. Av här angivna 71 församlingar har 27 prövat endast högmässan med nattvard, 2 församlingar endast utan nattvard och 42 församlingar högmässan i båda formerna. Familjegudstjänsten har prövats i mer än hälften av de deltagande församlingarna. Som påpekats från flera församlingar har detta förslag till ordning varit ett välkommet alternativ till andra förekommande ritual för barn- och familjegudstjänst. Liksom vid etapp 2 har de enklare formerna för nattvardsfirande samt bönegudstjänsterna brukats endast i begränsad omfattning. I många församlingar har man menat, att det ej funnits behov av dessa mera speciella gudstjänstformer.

4.4 Resultat av utvärderingen

4.4.1 Försöksförsamlingarnas utvärdering

Eftersom fråge- och svarskategorierna för etapp 3 är desamma som för etapp 2, sker här redovisningen på likartat sätt som ovan kap. 3.4.1.

Huvudavdelning A: Ordning för högmässa med nattvard

Reaktionsmedeltal mellan ”Ganska negativt och ”Varken negativt eller positivt” 6 försöksmoment:

A: 16 Orgelmusik såsom inledning till gudstjänsten A: 23 ”Vår hjälp är i Herrens hand” såsom inledningsord A: 34 Formuleringen ”Äran tillhör Gud ... i Lovsângen A: 49 Trosbekännelsen läst från altaret - före allmän kyrkobön A: 63 Verbet i Lovsägelsen: ”Vänd era hjärtan ...” A: 71 Formuleringen ”Guds Lamm”

Reaktionsmedeltal mellan ”Varken negativt eller positivt” och ”Ganska - 22 försöksmoment: positivt”

A: 6 Denna ordning för högmässa med nattvard, totalomdöme A: 10 Procession A: 14 Gudstjänsten inledd med lntroitus A: 18 lntroitus före syndabekännelsen A: 19 lntroitus efter syndabekännelsen A: 26 Inledningsorden fritt formulerade A: 31 Ordformen Kristus, förbarma dig” A: 33 Musiken till Kyrie i form av Herre, du blev vår broder” A: 35 De nya melodierna till Lovsången A: 37 Lovsángen ”Vi lovar dig A: 39 Lovsángen Vi prisar dig A247 Trosbekännelsen mellan predikan och kyrkliga tillkännagivanden A: 55 Fritt formulerad förbön såsom allmän kyrkobön A: 58 Lekman/lekmän läser prästens partier i allmän kyrkobön A: 60 Kyrkobönen Gud av din förlåtelse A: 62 Kyrkobönen För din kyrka i världen A: 68 Åminnelsebönen Herre, vi minns A: 70 Åminnelsebönen Välsignelsens kalk

SOU 1974: 68 Redovisning av försöksetapp 3 37

A: 72 Musiken till Guds Lamm A: 76 Tacksägelsebönen ”Kristus, du som blev ett svar A: 78 Avslutning inledd av Lovpsalm A: 80 Avslutning inledd av Tacka och lova Herren

Reaktionsmedeltal mellan Ganska och Mycket positivt positivt 11 försöksmoment:

A: 8 Välkomsthälsning 12 lngångspsalm som inledning till gudstjänsten 21 Texterna till Introitus med församlingsomkväde 22 Melodierna till Introitus med församlingsomkväde 42 De nya kollektbönerna

?.???.>?.>?.>?.>?.>???°?.>

52 Kyrkobönen Herre, vår Gud 53 Kyrkobönen Herre, vi ber för den värld 64 Uppbyggnaden av Nattvardsbönen 65 Innehållet i Nattvardsbönen 66 Den språkliga formen i Nattvardsbönen 74 Tacksägelsebönen Tack, Herre, för dina gåvor”

I MFV 3 föreslås, att denna ordning för högmässa brukas också när nattvard inte firas. Efter allmänna kyrkobönen följer då Fader Vår samt avslutning. Försöksförsamlingarna har för denna högmässa firad utan nattvard ett reaktionsmedeltal, som ligger mellan Varken negativt eller positivt” och ”Ganska positivt.

Huvudavdelning B: Ordning för söndagsgudstjänst

Reaktionsmedeltal mellan Ganska negativt och ”Varken negativt -eller positivt” l försöksmoment:

B: 16 Icke-biblisk text såsom epistel

Reaktionsmedeltal mellan ”Varken negativt eller positivt” och Ganska - 3 försöksmoment: positivt

B: 18 Syndabekännelsen Gud, du har skapat oss till dig B: 20 Syndabekännelsen ”Gud, du skapade allt” B: 21 Friare utformning av allmänna kyrkobönen

Reaktionsmedeltal mellan Ganska positivt” och Mycket positivt - 5 försöksmoment:

B: 9 Introitus såsom inledning B: 10 Introitus med församlingsomkväde såsom inledning B: 12 Ingångspsalm såsom inledning B: 13 Melodierna till Lovsången B: 14 Orden till Lovsángen

Huvudavdelning C: Ordning för famil/egudstjänst

Reaktionsmedeltal mellan ”Varken negativt eller positivt” och ”Ganska - 5 försöksmoment: positivt

C: 6 Såsom huvudgudstjånst med dop i stället för högmässa, totalomdöme C: 8 Såsom huvudgudstjänst utan dop i stället för högmässa, totalomdöme C: 15 Dopföljet går in respektive ut strax före och efter dopakten C: 19 Kyrkobönen bedes av annan än präst C: 21 ”Ära vare dig såsom utgångssång

38 Redovisning av försöksetapp 3 SOU 1974: 68

Reaktionsmedeltal mellan Ganska positivt” och Mycket positivt” _- 5 försöksmoment:

C: l0 Gudstjänsten firad vid annat tillfälle än i stället för högmässa, totalomdöme C: ll Ingångssången C: 13 Lovsången C: 16 Predikan avslutad med den apostoliska trosbekännelsen C: 20 Innehållet i kyrkobönen

Huvudavdelning D. Ordningar för enklare former för nattvardsfirande

Reaktionsmedeltal mellan ”Ganska negativt” och Varken negativt eller - l försöksmoment: positivt D: Il Distributionsordet Kristi kropp

Reaktionsmedeltal mellan Varken negativt eller positivt” och ”Ganska - 7 försöksmoment: positivt” D: 5 Dessa former av enklare mässordning 6 Totalmässan, totalomdöme 7 Tiberiamässan, totalomdöme 8 Emmausmässan, totalomdöme 9 Jerusalemsmässan, totalomdöme :l0:a Texterna till de nya psalmer och sånger som inramar vissa av dessa mässor :l0:b Melodierna till de nya psalmer och sånger som inramar vissa av dessa massor

Huvudavdelning E: Ordning för bönegudstjänster

Reaktionsmedeltal mellan Varken negativt eller positivt” och ”Ganska positivt” - 3 försöksmoment:

E: 5 Bönegudstjänst om enhet, totalomdöme E: 7 Morgonbönen, totalomdöme E: 9 Aftonbönen, totalomdöme

Mönster i reaktionsbilden Liksom för etapperna l och 2 har för etapp 3 försök gjorts att se mönster i reaktionsbilden genom att gruppera olika försöksmoment efter deras karaktär. Grupperingen och dess kriterier finns redovisade ovan i kap. 2.4.1. I etapp 3 är reaktionsbilden inom samtliga tre huvudgrupper, liksom inom varje undergrupp tagen för sig, kvalificerat positiv, dvs. inför de allra flesta försöksmomenten blir reaktionsmedeltalet positivt. I motsats till vad som var fallet inom etapp l har sålunda också de allra flesta strukturändringarna mottagits positivt. I likhet med vad som var fallet inom etapperna l och 2 noteras, att samtliga melodiförslag erhållit positiva reaktionsmedeltal. Inom etapp 3, och enbart där, är också reaktionsmedeltalet inför varje ändringsförslag avseende beteende positivt. De flesta av dessa gäller församlingens beteende. Naturligtvis måste dessa jämförelser mellan de olika etapperna läsas mot bakgrunden av att de punkter där frågor ställes varierar mel-

SOU 1974: 68 Redovisning av försöksetapp 3 39

lan de olika etapperna. Trots de reservationer som avgivits inför dessa mönsterteckningar torde de dock kunna erbjuda en snabb väg till överblick över försöksverksamhetens resultat.

4.4.2 Domkapitlens utvärdering l skrivelser till kyrkohandbokskommittén har samtliga landets domkapitel låtit meddela sin uppfattning av hur försöksverksamheten inom respektive stift utfallit under etapp 3. Uppsala domkapirel anförde beträffande förslaget till ordning för högmässa, att helhetsomdömet syntes vara närmast ”ganska positivt efter den skala kyrkohandbokskommittén självt använt. Avgjort positiva erfarenheter föreföll samtliga församlingar ha av det enklare gudstjänstspråket i framför allt böneavdelningarna. Däremot fann man som mindre goda ändringarna i ordalydelsen i Lovsångens inledning (Gloria), den inledande växelsången i Lovsägelsen och bortfallet av ”O” i O Guds Lamm. Den utbyggda nattvardsbönen hade i allmänhet mottagits positivt. En viss tveksamhet hade inom domkapitlet uttalats beträffande trosbekännelsens placering efter predikan. Försöksförsamlingarna hade dock upplevt ordningen som meningsfull och riktig. I Syndabekännelsen efterlyste domkapitlet mera av rannskan, liksom man i avlösningsformeln önskade i högre grad fasthet och konkretion. Som mindre lämplig bedömde man användningen av Lovpsalm även under fastetiden. Slutligen borde Slutönskan och Postludium byta plats, vilket domkapitlet framhållit också vid den förra utvärderingen beträffande söndagsgudstjänsten. De goda erfarenheterna av söndagsgudstjänsten under etapp 2 hade under etapp 3 bestyrkts. Den vid förra etappen uttalade tveksamheten inför läsning av ”sentida dokument på epistlens plats kvarstod dock. I Syndabekännelsen saknade man, liksom man också påpekat beträffande högmässan, ”bekännelsen av bortvändheten från Gud”. Slutönskan och Postludium borde byta plats. Benämningen ”söndagsgudstjänst” slutligen borde ersättas med t.ex. predikogudstjiinst” eller något likvärdigt. Också erfarenheterna av familjegudstjänsten var övervägande positiva. Ordningen hade blivit mycket uppskattad. Infogandet av dopet hade ytterligare markerat gudstjänstens prägel av familjegudstjänst. Kritik anförde domkapitlet mot Lovsången, som huvudsakligen hämtats från ordningen för söndagsgudstjänst. Texten var med undantag av refrängen alltför svârförståelig. Enligt domkapitlets mening fick denna ordning betraktas som en stomme, där alternativa utformningar av mellandelen kunde tillåtas. De aktivitetsskapande inslagen borde tillvaratas. Kyrkoårstiden borde ibland prägla valet av Ingångs- och Utgângssång. De enklare formerna för nattvardsfirande hade prövats endast i ringa utsträckning. Enkelheten hade av många uppskattats. Domkapitlet ansåg det dock vara tveksamt, om dessa ordningar motsvarade

40 Redovisning av försöksetapp 3 SOU 1974: 68

kravet på slitstyrka. Önskemålen från etapp 2 om en lösning, enligt vilken man på en given stomme skulle kunna lägga olika motiv, anfördes åter. Likaså beträffande ordningarna för bönegudstjänster, vilka prövats av få församlingar, hänvisade domkapitlet till sitt yttrande över försöksverksamhetens etapp 2.

Linköpings domkapitel framlade i sitt yttrande vissa allmänna synpunkter på försöksverksamhetens samtliga etapper med huvudvikt lagd vid etapp 3. Beträffande församlingarnas deltagande i försöksverksamheten har domkapitlet under försöksverksamhetens gång styrkts i slutsatsen, att det i första hand varit de större församlingarna, som ansett sig ha glädje av en försöksverksamhet. I dessa församlingar har funnits såväl bättre underlag för ett differentierat gudstjänstliv som resurser att utnyttja försöksmaterialet. l huvudsak har försöksförsamlingarna brukat kyrkohandbokskommitténs försöksmaterial. I vissa församlingar har egenhändigt utarbetade ritual prövats. Försöksverksamheten har i första hand koncentrerats kring högmässans ordning. Även under etapp 2 och 3 har församlingarna i stor utsträckning valt att pröva förslag som lämnats i MFV l. Förslagen under etapp 2 och 3 angående enklare former för nattvardsfirande torde ha prövats endast i ringa utsträckning och förslagen angående bönegudstjänster endast i enstaka fall. Församlingarna har i högmässan önskat pröva mera nutidspräglat språk, nutidsbetonade böner, nya uppslag för kyrkomusiken samt starkare aktivering av kyrkfolket med direkta upgifter för lekmännen. Man har velat bibehålla de väsentliga momenten i ordinariet. I mindre utsträckning har önskemålen avsett omstrukturering av högmässans ordning. För kompletterande gudstjänster har man däremot varit öppen för helt nya former. De möjligheter till förenkling och förkortning av högmässoritualet som givits genom begränsning av antalet textläsningar och predikotextens mera betonade ställning har på flertalet håll hälsats med tillfredsställelse. Också trosbekännelsens allmänkyrkliga placering närmare nattvardsmässan, dvs. efter predikan, och obrutet duklag särskilt vid större nattvardsgångar torde flerstädes ha upplevt positivt. Beträffande den språkliga förnyelsen i bönerna noteras, att kollektbönsserien, där den använts, mottagits positivt liksom de nya allmänna kyrkobönerna ur såväl språklig som innehållslig synpunkt. De nya eukaristiska bönerna har däremot prövats i mindre utsträckning, förmodligen därför att man gentemot kyrkfolket känt förpliktelsen att ej göra ändringar i ”dessa viktiga moment”. Av musikförslagen har prövats främst alternativ i den allmänna serien. Vissa introitus i allmänna serien har kunnat bli ”församlingstillvända” och då både brukats och uppskattats. Egil Hovlands s.k. lovsång, som varit det moment i söndagsgudstjänsten som blivit mest känt, har förts in också i högmässans ordning. 71 psalmer och visor”,

SOU 1974: 68 Redovisning av försöksetapp 3 41

som utsänts till försöksförsamlingarna mellan etapp 2 och 3, har enligt mening i försöksverksamheten använts i alltför ringa domkapitlets omfattning för att ett mera allmänt omdöme skall kunna ges. Den del av försöksverksamheten som rönt mest allmän uppslutning och uppskattning torde enligt domkapitlet ha varit den ökade lekmannainsatsen och den allmänna aktiveringen av kyrkfolket i textläsningar, växelsång och växelläsningar. Söndagsgudstjänsten har endast i ringa utsträckning prövats i försöksförsamlingarna. Enligt domkapitlet kan detta förklaras av att flertalet församlingar varit större församlingar med möjligheter att rikt gestalta högmässan som församlingens huvudgudstjänst. Man har därför inte haft större behov av att ersätta högmässan med en kortare form av huvudgudstjänst. I stället har man sökt att överföra något av söndagsgudstjänstens ljusa karaktär på högmässan. Familjegudstjänsten har prövats under så kort tid, att ett omdöme ej kunnat ges. I allmänhet använder församlingarna egna ritual för familjegudstjänst. Avslutningsvis hänvisade domkapitlet för vidare synpunkter till bilagt protokoll från sammanträde med stiftets försöksförsamlingar i maj 1973.

Skara domkapitel ansluter i sin skrivelse till kyrkohandbokskommittén_ helt till det yttrande över försöksverksamheten, vilket stiftskommittén avgivit. Beträffande ordningen för högmässa noterade stiftskommittén, att samtliga församlingar haft positiva erfarenheter. Kommittén menade, att en till språk och böneinnehåll moderniserad högmässa av kyrkohandbokens modell var värd att prövas. Denna torde också komma att stå sig väl i jämförelse med av kyrkohandbokskommittén föreslagna försöksordningar. Stiftskommittén ville om än ej helt utan reservation uttala sig för trosbekännelsens placering efter predikan. Likaså, menade man, måste möjlighet två texter också under andra .ges att läsa endast och tredje årgångarna. I övrigt önskade man, att rika möjligheter till alternativa gudstjänstförordningar erbjöds. Ordningen för söndagsgudstjänst ansåg man inte kunna ersätta högmässan. Däremot utgjorde den ett värdefullt alternativ, som kunde skänka tillfällig omväxling. Benämningen ”söndagsgudstjänst” ansågs inte adekvat. Beträffande familjegudstjänsten, som försöksförsamlingarna mottagit positivt, såg stiftskommittén gärna, att det s.k. Aulénska ritualet för barngudstjänst språkligt omarbetades samt att det försågs med infogat dop. En sådan ordning skulle bättre svara mot behovet än den i MFV 3 föreslagna ordningen, menade stiftskommittén. För enklare former för nattvardsfirande önskade stiftskommittén flera ordningar, så att varje kyrkoårstid fick sin möjlighet. Dessutom framställdes önskemålet om en bearbetning av högmässans nattvardsordning till en kort (högst 35 min.) men fullvärdig ordning för vardagsmässa, där såväl lovsångsmotivet som böneavdelningen borde finnas med.

42 Redovisning av försöksetapp 3 SOU 1974: 68

Ritualen för bönegudstjänster slutligen lämpade sig väl för andakter vid symöten och liknande sammankomster. Stiftskommittén framhöll härvid önskvärdheten av att tidegärden i någon form gjordes till en handboksmässigt godtagen andaktsform i Svenska kyrkan.

Strängnäs domkapirel översände som sin utvärdering av etapp 3 en sammanställning av utvärderingsresultaten, vilken utarbetats av domkapitlets musiksakkunnige, domkyrkoorganisten Rolf Stenholm. Översiktligt konstaterades i denna sammanställning, att söndagsgudstjänsten och familjegudstjänsten fått ett genomgående positivt mottagande. Högmässan med och utan nattvard hade av de flesta församlingar mött kritik på enstaka punkter, men huvudintrycket var positivt. Endast två församlingar hade prövat enklare former för nattvardsfirande respektive bönegudstjänsterna, varför någon tendens ej kunnat utläsas. Antalet gudstjänstbesökare, då högmässa, söndagsgudstjänst eller familjegudstjänst firats, hade i stort varit oförändrat. Avslutningsvis hemställdes, att Strängnäs domkapitel fäste kyrkohandbokskommitténs uppmärksamhet på att en relativt lång återhämtningspaus i det liturgiska förnyelsearbetet nu var nödvändig. Efter flera års reformarbete även utanför försöksverksamhetens ram måste tillfälle ges att i lugn och ro lära in de restaurerade och nygestaltade musikinslagen i gudstjänsterna. Västerås domkapitel meddelade i sin skrivelse till kyrkohandbokskommittén, att erfarenheten från försöksförsamlingarna givit vid handen, att familjegudstjänsten upplevts mer positivt än söndagsgudstjänsten. Ord som enkelhet och närhet hade använts för att karakterisera familjegudstjänsten. lngendera gudstjänstformen ansåg dock domkapitlet kunna få dignitet av församlingens huvudgudstjänst. Som sådan gudstjänst, vilken på ett fullödigt sätt framställde kyrkans tro, var, hade varit och kom att vara endast mässan. I evangelisatoriskt sammanhang kunde dock söndagsgudstjänst och familjegudstjänst fogas in. Dock ansåg domkapitlet det liturgiskt funktionellt, att dessa ordningar förenades till en ordning med i princip tre delar, nämligen lovsång, textläsningar med predikan samt böner. Domkapitlet delade försöksförsamlingarnas kritik av lovsangsmomentet såsom alltför svårtillgängligt. I stället hänvisade domkapitlet till ett alternativt förslag som inlämnats från Ung Kyrkomusik inom Riksförbundet Kyrkans Ungdom. Beträffande textläsningarna borde övervägas möjlighet till lre textläsningar. Förslaget att använda icke-biblisk text på epistelns plats ...styrktes bestämt. Domkapitlet menade vidare, att syndabekännelsen och avlösningen borde få en teologiskt strikt form. Som exempel härpå hänvisades till syndabekännelsen i den s.k. Västerâsmässan. En alternativ och troligen bättre lösning kunde vara detemporebundna botpsalmer med votum. Viktigast var dock, att momentet erhöll en markerad plats i liturgin och inte infogades i andra böner. Kyrie kunde däremot utan större men infogas i kyrkans allmänna förbön. Beträffande de enklare formerna för nattvardsfirande ansåg domka-

SOU 1974: 68 Redovisning av försöksetapp 3 43

pitlet, att dessa, som prövats i ringa omfattning, var uttryck för ett intressant nytänkande inom liturgin. Dock borde denna typ av mässor inte handboksbindas. Däremot behövdes en anvisning om minimifordringarna för nattvardsfirande i enklare former vid veckogudstjänster i kyrka eller hem. En sådan mässa kunde sedan byggas ut till en temamässa. Domkapitlet upprepade också vad som anförts i utvärderingen av den s.k. Västeråsmässan beträffande möjligheten att aptera Västeråsmässan till veckomässa genom att Kyrie och Gloria utgår. Enligt uppgift hade denna typ av veckomässa uppfattats som ”mera slitstark och församlingstillvänd än handbokskommitténs temamässor”. Bönegudstjänsterna slutligen hade prövats i mycket liten utsträckning. Beträffande morgon- och aftonbönerna hälsade domkapitlet med tillfredsställelse, att en förenklad form av tidebön kunde beredas plats i en kommande kyrkohandbok.

Växjö domkapitel anförde i sitt yttrande helt kort nägra sammanfattande synpunkter på utfallet av etapp 3. Ordningen för högmässa med nattvard har prövats helt eller delvis. Inledningsord ur del 2 samt Hovlands Introitus synes ha kommit till användning i flera fall och Mestadels tycks för

med positiv värdering.

högmässan en försiktig reviderad form ha prövats, eftersom man i försöksförsamlingarna reagerat mot alltför vittgående förändringar. Förslaget till ordning för söndagsgudstjänst har brukats i de flesta försöksförsamlingarna och förefaller i huvudsak ha uppskattats. De nya förslagen till kyrkoböner har genomgående mottagits med stor tacksamhet. Från många håll i stiftet har erfarits, att det nya bönematerialet varit det mest värdefulla i försöksverksamheten och något som idag torde brukas i många församlingar. Beträffande förslaget till ordning för familjegudstjänst konstateras endast, att rituale-t använts. I yttrandet kommenteras ej förslagen till enklare former för nattvardsfirande, ej heller förslagen till ordning för bönegudstjänster.

Lunds domkapitel hade såsom sitt yttrande över försöksverksamhetens etapp 3 med instämmande överlämnat en av kyrkoherde Tord Simonsson avgiven sammanfattande bedömning av utfallet. Då kyrkoherde Simonsson varit kyrkohandbokskommitténs expert i utvärderingsfrågor, hade han haft möjlighet se verksamheten i Lunds stift i ett större sammanhang. I hans redovisning framgår bl.a. följande: Genomgående hade reaktionerna för etapp 3 varit positiva och detta i en utsträckning som i endast ett avseende signifikativt skilde sig från den kvantitativa reaktionsbilden för landet i övrigt, nämligen beträffande förslaget till ordning för högmässa. På punkter i högmässoordningen, där man dock genomgående reagerat negativt, fann man samma reaktion i Lunds stift - också här i vissa fall med mera markerad reaktion. Negativa sådana punkter var i Lovsägelsen ordformen Vänd i stället för ”Upplyften” och utelämnandet av ”O” i O Guds Lamm. Ordningen för söndagsgudstjänst hade visat sig svara mot behov

44 Redovisning av försöksetapp 3 SOU 1974: 68

inom försöksförsamlingarna, även om ordningen i vissa fall upplevts otillräcklig som ersättning för söndagens ordinarie gudstjänst. Ordningen för familjegudstjänst hade rönt ett mycket positivt mottagande också i Lunds stift. Förslagen för enklare former för nattvardsfirande hade fått fortsatt användning, varvid deras karaktär som gudstjänster för särskilda tillfällen blivit tydligare. Förslagen till ordning för bönegudstjänster slutligen hade i Lunds stift lika litet som i övriga stift vunnit genklang. De hade prövats i mycket begränsad omfattning. Återstoden av yttrandet ägnades den särskilda utvärdering av försöksgudstjänster sända i radio och TV under januari 1973, i vilken utvärdering deltog lyssnare/tittare från Lunds stift. Utvärderingen presenteras utförligt nedan i kap. 7. Avslutningsvis anfördes exempel på motiveringar som lämnats i försöksförsamlingarnas utvärderingsinstrument.

Göteborgs domkapitel överlämnade genom sin arbetsgrupp för försöksverksamheten ett yttrande över MFV 3. Detta innehöll de synpunkter som framkom vid ett sammanträde mellan arbetsgruppen och försöksförsamlingarna i januari 1972. I yttrandet kan bl.a. följande noteras beträffande förslaget till ordning för högmässa.

Välkomsthälsningen före gudstjänsten borde kunna ske på lämpligare

sätt än som föreslagits, bl.a. av hänsyn till värdet av tystnad inför gudstjänstfirandet. Inledningen borde vidare som hittills utgöras av svensk psalm, såvida inte församlingen lika väl lärt känna introitus ifråga. Skriftetal borde regelmässigt hållas och ej såsom föreslagits kunna utbytas mot formulerat eller fritt inledningsord. Kristi ställföreträdande lidande markeras ej på tillbörligt sätt i de två första formerna av syndabekännelse. Den senare formen var också alltför mångordig. Den fjärde formen borde liksom de övriga vara i jag-form. Den första avlösningsformeln ansågs inte vara någon egentlig avlösning. Det fjärde alternativet borde i stället vara det regelmässigt brukade. Nyöversättningen av Gloria-momentet bedömdes som språkligt otillfredsställande och onödig. Bönen “Herre, du blev vår broder var som inledning till högmässan ej tillfyllest men borde kunna användas vid andra tillfällen. l sv ps 601 ansågs omformuleringen dina verk” onödig. Salutationen önskades bibehållen. De nya kollektbönerna kunde prövas, om så var lämpligt. Bönernas uppbyggnad gjorde dem dock wåra att sjunga. Kritik anfördes också mot alternativen till allmän kyrkobön. För bättre lösningar hänvisades till Västeråsliturgin. Beträffande högmässans senare del anfördes följande: Lovsägelsens ordform Vänd i stället för ”Upplyft” hade mottagits negativt. Att åminnelsemotivet upptagits noterades erkännsamt, samtidigt som dock påpekades oklarheter beträffande innebörden i Vi minns i den första alternativa bönen efter instiftelseorden. lnledningsorden till Fader Vår ansågs formulerade alltför ”hurtfriskt”. Kritik riktades vidare mot bortfallet av O” i O Guds Lamm och och välsignelse” i slutet av

SOU 1974: 68 Redovisning av försöksetapp 3 45

samma moment. Likaså saknades missiveringsord vid obrutet duklag. riktades också mot formuleringar i den första av Vissa anmärkningar tacksägelsebönerna efter kommunionen. att det liturgiska borde stå i relation till l övrigt framhölls, språket Bibelns språk och till den musikaliska dräkten. Beträffande söndagsgudstjänsten fastslogs, att episteln aldrig fick ersättas sentida och att predikan skulle hållas av ”något dokument, i de fall söndagsgudstjänsten ersatte högmässan. Försöksförsamlingaratt den ej skulle ersätta utan nas representanter önskade, högmässan eventuellt annan varvid predikan kunde kompletteras med gudstjänst, t.ex. samtal. Vidare påtalades inkongruens mellan personliga pronomina i alternativen för syndabekännelse och i avlösningsformeln. Vid konferensen tillråddes slutligen, att förslagen till enklare former för nattvardsfirande i stiftet, ”då de saknar flera av ej måtte prövas de moment som konstituerar mässan och i alltför hög grad bär prägel av enskilt författarskap. Konferensen tillrådde också, att söndagsej måtte ersätta högmässan men väl annan gudstjänst, gudstjänsten t.ex. aftonsâng. De synpunkter beträffande högmässans utformning, vilka redovisats ovan, fick domkapitlets arbetsgrupp i uppdrag att inarbeta i en alternativ ordning för Göteborgs stift. Om denna mässordning se nedan kap. 6. Karlstads domkapitel noterade i sitt yttrande, att förslagen till sönoch hade uppenbara förtjänster och dagsgudstjänst familjegudstjänst att de prövats med framgång av församlingarna. I söndagsgudstjänsten kunde man dock önska ett rikare utbud av förslag till introitus liksom flera alternativ till Lovsången efter introitus. Syndabekännelsens plasá sent som före allmänna kyrkobönen kunde diskuteras, liksom cering efterlystes flera förslag till syndabekännelse. Beträffande domkapitlet, att i

högmässoordningen konstaterade

huvudsak endast de större försöksförsamlingarna haft resurser att pröva förslaget i någorlunda bred omfattning. Meningarna var ibland delade inför skilda moment, så t.ex. för placeringen av introitus och trosbekännelsen. Domkapitlet pekade på värdet av gällande handboksordning och manade till försiktighet inför det nya. n Kritik riktades mot språkformerna ”Äran tillhör Gud etc. i och ”Vänd era hjärtan” i Lovsägelsens inledning. I mo- Lovsången mentet Guds Lamm borde texten i överensstämmelse med Joh. l: 29 lyda Se, Guds lamm, som borttager världens synd (ej: synder). Avlösningsformeln ”Tag emot . . .” etc. borde ersättas med ett direkt tillsägande av syndernas förlåtelse, ”enär förslaget icke är en avlösning utan endast ett erbjudande av den”. Slutligen anförde domkapitlet, att behov av särskild bön mellan instiftelseorden och Fader Vår icke förelåg. För förslagen till ordning för familjegudstjänst, enklare former för nattvardsfirande samt bönegudstjänster lämnades ej någon kommentar. Härnösands domkapitel hänvisade i sin skrivelse till en bifogad sammanställning över försöksförsamlingarnas utvärdering av etapp 3. I domkapitlets egen bedömning av förslaget till ordning för hög-

46 Redovisning av försöksetapp 3 SOU 1974: 68

mässa med nattvard framhölls inledningsvis angående gudstjänstspråket, att detta borde varsamt revideras. Äldre och uttryck pluralformer borde användas, ”där texten därigenom behåller en liturgiskt riktigarc puls eller naturligare ansluter sig till föreslagen sängmelodi.” Av sistnämnda skäl borde därför den gällande O Guds Lamm” ingressen bibehållas. Beträffande syndabekännelsens placering ville domkapitlet ge något företräde åt ordningen med (skriftetal), syndabekännelse och avlösning före introitus. beaktades strävan Visserligen att åt gudstjänsten ge en välkomnande och glad inledning för ovana vilken gudstjänstbesökare, uttryckts med alternativet, där syndabekännelsen ingår i allmänna kyrkobönen. Detta alternativ synes dock inte ha prövats i större utsträckning, vilket kanske berott på i detta fall syndabekännelsens personliga karaktär ej tillräckligt markerats. Syndabekännelsen borde i högre grad framstå som en självständig del i eller efter den allmänna kyrkobönen. Möjligen kunde här plats beredas för ett fritt valt bibelord med kort utveckling. Mellan introitus och Kyrie hade från församlingarna efterlysts en

kort, gärna kyrkoårsvarierad övergång.

Gentemot förslaget att låta predikotexten utgöra dagens evangelietext anförde domkapitlet, att nu föreskrivna evangelietext ej kunde undvaras vissa söndagar. Domkapitlet föreslog vidare möjligheten att, ”om församlingen finner det omständligt att resa sig vid tre textläsningar, 11:a och III:e årgángens högmässotexter får läsas med menigheten sittande eller citeras i avsnitt under predikans gång.” Trosbekännelsens placering efter predikan var den förändring som torde ha känts mest naturlig. Önskvärt hade varit, att flera församlingar prövat att läsa Credo förenat med den allmänna kyrkobönen och med menigheten stående under bönen. Beträffande instiftelseorden framhöll - med beaktande domkapitlet av vad kyrkohandbokskommittén anfört i MFV 3 s. 8 - att dess ograverade och profilerade placering inte behövde förhindra vare sig enkelhet eller rikedom i nattvardsmässans uppbyggnad. Domkapitlet kände sympati för förslaget att i allmänna kyrkobönen namngiva döpta, lysningspar och avlidna. Av de tvâ bönerna med dessa möjligheter, Herre, vi ber för den värld” (MFV 3 s. 20 ff) och ”För din kyrka” (MFV 3 s. 23 f), föredrog domkapitlet den förra. Dock borde bönen redan i början fâ lokal anknytning genom att församlingens namn nämndes. Formeln ”Bevara dem i din kärlek” i den förra bönen ansågs vara en alltför fattig ersättning för nuvarande förböner i samband med kungörelser om dop etc. Frågan ställdes också, om böneformeln helt skulle ersätta tacksägelseringningen. För avsnittet efter kommunionen efterlystes ett rikare och utförligare alternativ till tacksägelsebön och avslutning. I vilket fall borde bönen verkligen utsäga tacksamhet. Plats borde här kunna ges för fri bön eller hänvisas till lämpliga böner i t.ex. En liten bönbok. Domkapitlet menade vidare, att avslutningen ”i dess rikare kan utformning ges responsorial form, arbetas samman med Benedicamus och erhålla sådan ingress, att stunden fâr avgöra vilket alternativ som bör väljas”.

SOU 1974: 68 Redovisning av försöksetapp 3 47

på svårigheten speciellt i bönerna Avslutningsvis pekade domkapitlet ”att nå god balans mellan ett över tidsväxlingarna üpphöjt gudstjänstritual och de många inslagen av just vår tids världssamvete och möte med Uppenbarelsen. Vidare framhölls önskvärdheten av att högmässans Lovsång, ävenom ett särskilt ritual för högtidsgudstjänst kom att erhöll en sådan musikalisk utformning, att den blev allmänt erbjudas, känd och älskad, och att högmässan därmed fick vibrera mer av frälsningens krafter än av mänsklighetens nöd.” uttalade om förslaget till ordning för sön- Domkapitlet sig positivt i dess helhet, men förmodade, att alternativet icke i dagsgudstjänst utsträckning prövats på nattvardslösa söndagar. Som benämtillräcklig ning på denna gudstjänsttyp föredrog domkapitlet ”högpredikaw”. Beträffande förslaget till ordning för familjegudstjänst fann domkapitlet det vara diskutabelt att fixera såväl ingångs- som utgångssånger. Förslaget borde i stället dels ge anvisning på sådana lämpliga sånger/ psalmer, dels i varje fall påpeka värdet av att åtminstone en psalm/sång användes i församlingens familjegudstjänster under längre genomgående period. till enklare former för nattvardsfirande liksom ordningarna Förslagen för bönegudstjänster kommenteras ej.

Luleå domkapitel ansåg beträffande förslaget till ordning för högmässa, att det allmänna intrycket av formen för högmässans inledning var, att i jämförelse med inledningen till gällande den gav ett torftigt intryck Härtill hade bidragit såväl syndabekännelsens utformning som ordning. hade ordknappheten i de nya avlösningsformuleringarna. Församlingarna saknat den solennitet som Helig och Introitus ger åt gudstjänstens börkunde dock konstateras det enkla språket i kollektböjan. Med glädje nerna. Domkapitlet noterade vidare, att enligt MFV 3 på de stora högtidskarakteristiska evangelietexterna alltid kunde dagarna ej de för dagarna användas, vilket borde lösas. Vanliga söndagar vore dock problem

läsning av endast en text att föredraga.

Beträffande trosbekännelsen hade domkapitlet funnit den hävdvunna placeringen efter evangelieläsningen vara att föredraga. En domkapitelsledamot hade låtit anteckna härifrån avvikande mening. De nya kyrkobönerna hade tillfört gudstjänsten mycket värdefullt. Dock efterlystes mera konkretion. Med tillfredsställelse hade domkapitlet hälsat nattvardsmässans utbyggnad med ”värdefullt äldre liturgiska stoff i god språkdräkt”. Vad gällde ordvalet i översättningen av Sursum corda förordades en större närhet till den latinska och engelska m.fl. textversioner. g Beträffande musiken till högmässan uttalades viss tveksamhet inför de ändringar som företagits av gamla kända melodier. Möjligen vore helt nya melodier till Sanctus och Agnus Dei att föredraga. Ritualen för söndagsgudstjänst (vilket enligt domkapitlet var en god benämning) och familjegudstjänst hade visat sig vara i bästa mening folkliga och mycket användbara. Dock efterlyste man i familjegudstjänsten den aronitiska välsignelsen som en mera lämplig form.

48 Redovisning av försöksetapp 3 SOU 1974: 68

De nya introitusmelodierna med församlingsomkväde hälsades med glädje. Förslagen till enklare former för nattvardsfirande liksom ordningarna för bönegudstjänster har ej kommenterats av domkapitlet.

Visby domkapitel anslöt sig i sin skrivelse till kyrkohandbokskommittén helt till bilagda synpunkter från fyra försöksförsamlingar. Sammanfattningsvis kan härvid nämnas, att församlingarna mestadels reagerat positivt på och funnit sig tillrätta med de nya anordningarna som prövats under etapp l-3. Dock hade börjat förmärkas en viss mättnad inför fortsatt experimenterande. Samtidigt framhölls vikten av att snart nå ett slutgiltigt avgörande i handboksfrågan. En del värdefullt material hade tillförts gudstjänstlivet. Att överge detta föreföll svårt, liksom det var föga lämpligt med en utdragen försöksverksamhet. Stockholms domkapitel slutligen anförde, att det allmänna intrycket var, ”att den liturgiska försöksverksamheten i anslutning till de företedda formulären icke i någon högre grad väckt berörda församlingars uppskattning. Ett par församlingar hade dock givit uttryck för en i stort sett genomgående positiv inställning. Kritik hade riktats mot ”de i vissa fall radikala ingrepp som gjorts vad gäller högmässans inledning och avslutning, skriftermålets utformning, syndabekännelsens integrering i allmänna kyrkobönen, vissa formuleringar i mässkanon osv. I söndagsgudstjänsten hade kritik riktas mot möjligheten att pâ epistelns plats läsa icke-biblisk text. Det föreföll vidare som om söndagsgudstjänsten och familjegudstjänsten mottagits mera positivt än högmässoritualet, ävenom för söndagsgudstjänsten omdömet ”liturgiskt torftig förekommit. De enklare mässordningarna hade i några få fall prövats. Tiberiasmässan syntes ha vunnit störst uppskattning. Också Emmausmässan hade i några fall bedömts positivt. För förslagen till bönegudstjänster hade förekommit uttryck för tvekan, dä man menat, att gudstjänster av detta slag ”inte kräver fast liturgisk fixering”. Positivt hade mottagits det förenklade språket liksom förslagen att aktivera församlingen speciellt i bönerna. Domkapitlets allmänna intryck var, att ”kyrkobesökarna kanske mer än man väntat sig, värderar de historiskt framvuxna liturgiska formulären och ställer sig tvekande eller avvisande inför alltför ingripande moderniseringar”. Avslutningsvis fastslogs dock, att erfarenheterna av musikförslagen måste betraktas som positiva. Egil Hovlands introitus hade vunnit stort erkännande, och försöksverksamheten hade också gett den gregorianska mässmusiken möjlighet till ett stilriktigare framförande.

4.5 Sammanfattning

För försöksetapp 3 liksom för etapp 2 utsände kommittén försöksmaterial, som utgjordes av fullständiga förslag till gudstjänstordningar.

SOU 1974: 68 Redovisning av försöksetapp 3 49

Söndagsgudstjänsten presenterades nu i en något reviderad version. Ett förslag till högmässa med eller utan nattvard lämnades liksom ett nytt ritual för familjegudstjänst. Háirtill kom ordningarna för enklare nattvardsfirande och för bönegudstjänster, vilka prövats redan under etapp 2. Dessutom kompletterades serien kollektböner och framlades ett antal kyrkoböner samt musikförslag. Domkapitlen utsåg för denna etapp l24 försöksförsamlingar, av vilka de flesta, 110 st., varit utsedda jåimväl för etapp 2 och 87 församlingar för bada de föregående etapperna. Av de 90 svarande församlingarna hade 57 deltagit i utvärderingen ocksa av etapp 2 och 48 av såväl etapp 2 som l. Beträffande dessa senare församlingar föreligger viss möjlighet att följa svarsreaktioner för samma eller liknande frågor, vad gäller de bada sista utvärderingarna. Helt kort kan därvid konstateras, att församlingarna under etapp 3 i huvudsak bestyrkts i de redan under etapp 2 gjorda positiva eller negativa erfarenheterna. Liksom under etapp 2 har ritualen för söndagsgudstjänst och högmässa prövats i stor utsträckning och med hög frekvens. Familjegudstjänsten har prövats av mer än hälften av de svarande församlingarna. Den har därvid framför allt firats som huvudgudstjänst i stället för högmässa och utan infogat dop. Liksom under etapp 2 har enklare former för nattvardsfirande och ordningarna för bönegudstjänster använts i mindre antal församlingar och mera sällan. Utvärderingen av etapp 3 följde samma principer som utvärderingen av föregående etapp, dvs. endast arbetsgrupperna utfrågades. Domkapitlen, vars yttranden ofta hänvisar just till arbetsgrupperna inom respektive stift, ställde sig i stort positiva till försöksverksamheten inom etapp 3. Detta gällde också arbetsgrupperna, vilka reagerade positivt inför de flesta försöksmomenten, nämligen 62 av 70. Denna positivitet gällde också för samtliga de olika typerna av försöksmoment. Liksom i de tidigare etapperna undgick melodiansatserna inom etapp 3 att få ett enda negativt reaktionsmedeltal. Detsamma gällde förslagen till församlingens och körens nya insatser i gudstjänsterna. Liksom inom etapp 2 presenterades resultatet av denna utvärdering för varje huvudavdelning separat. För de olika huvudavdelningarna erhölls följande antal positiva respektive negativa reaktionsmedeltal:

Huvudavdelning A - Ordning för högmässa 34 positiva, 6 negativa Huvudavdelning B Ordning för söndagsgudstjänst 8 positiva, l

negativt

Huvudavdelning C Ordning för familjegudstjänst 10 positiva, 0 negativa Huvudavdelning D Ordning för enklare former för nattvardsfirande 7 positiva, l negativt Huvudavdelning E Ordning för bönegudstjänster 3 positiva, 0 negativa

SOU 1974: 68

5 försöksverksam-

Sammanfattning

av

heten etapp l-3

Den liturgiska försöksverksamheten under åren 1969-1972 har bedrivits enligt den ordning som stadgas i lagen om försöksverksamhet av den 13 december 1968. I varje stift har domkapitlet för de olika försöksetapperna utsett högst tio försöksförsamlingar. Mellan etapperna har av olika skäl utbyten av församlingar skett, så att det sammanlagda antalet engagerade församlingar uppgått till 159. Av dessa har 14l församlingar under en eller flera etapper såväl prövat som utvärderat försöksmaterial. Dessa församlingars erfarenheter utgör således den huvudsakliga reaktionsbild kyrkohandbokskommittén haft att taga ställning till under utredningsarbetet. Försöksmaterialet, som under 1 koncentrerats till ändringar i etapp nuvarande och som under 2 och 3 följdes av högmässoordning etapp mera fullständiga gudstjiinstritual med musik samt förslag till nya kollektböner och kyrkoböner, har av försöksförsamlingarna prövats i stor utsträckning. Tydligtvis har de framlagda förslagen i huvudsak upplevts vilket också användningsfrekvensen tyder på. Att de enklare positivt, formerna för nattvardsfirande liksom bönegudstjiinsterna prövats i mindre omfattning kan bl.a. förklaras av svårigheter att infoga dessa gudstjänsttyper i det ordinarie församlingslivet. Samma stegvisa utveckling som präglat kommitténs Material för försöksverksamheten har utmärkt uppläggningen av utvärderingen. Utvärderingens uppgift har varit att vid olika stadier i försöksarbetet insamla försöksförsamlingarnas reaktioner och sedan låta kyrkohandbokskommittén för sitt fortsatta arbete få del av dessa. Utvärderingsarbetet har således inte bedrivits med intentionen att nå fram till ett sammanfattande slutresultat. Noteras bör, att utvärderingsarbetet genomgående präglats av arbetsekonomiska hänsyn. De presenterade försöksmaterialen innehåller så av dem skulle - för att kunna mycket nytt, att en utvärdering göra - Ambitionsnivån för anspråk på fullständighet bli ytterst omfattande. utvärderingen har kontinuerligt bestämts i relation till det av kommittén fixerade utredningsbehovet. Såsom redan tidigare framhållits har urvalet av personer som fått tillfälle reagera på olika försöksområden varit begränsat till i stort sett kyrkliga grupper, detta så mycket mera som under etapp 2 och 3 endast

SOU 1974168 Sammanfattning av etapp 1-3 5_l

arbetsgrupperna tillfrågades. Detta förhållande ger naturligtvis på ett sätt tyngd åt reaktionsbilden, vilken kan uppfattas som noga genomtänkt. Å andra sidan får utvärderingen den begränsningen att den icke speglar de reaktionsmöjligheter som människor utanför kyrkliga grupper representerar. En sammanfattande överblick över de tre utvärderingsomgångarna, gjord med dessa reservationer, ger dock bilden av ett positivt mottagande, i många fall kvalificerat positivt, av den övervägande delen ordningar och moment som prövats. Arbetsgrupperna har reagerat positivt inför 152 försökspunkter av 174. Dock förtjänar ihågkommas, att när enskilda gudstjänstdeltagare inom etapp l fick tillfälle uttala sig, deras positivitet var påtagligt mera återhållsam, i 19 fall av 31. Inom samma etapp reagerade arbetsgrupperna positivt i 37 fall av 44. Vid sammanfattningarna av de olika etappernas utvärderingsresultat har det huvudsakliga utrymmet ägnats positiva reaktionsinslag, eftersom dessa så påtagligt kännetecknat reaktionsbilden. För de negativa reaktionsinslagen, vilka dock hela tiden funnits med om också i betydligt mindre omfattning. kan vid en jämförelse av försöksetapperna 2 och 3 noteras tre återkommande försöksmoment, vilka vållar svårigheter i försöksförsamlingarna. Det första är förslaget att använda ickebiblisk text som episteltext. Vidare har distributionsordet Kristi kropp” också i båda etapperna rönt negativ reaktion. Detsamma gäller slutligen de båda etappernas olika omskrivningar av verbet i nattvardsmässans ”Upplyften edra hjärtan till Gud”. Såväl ”Lyft” i etapp 2 som Vänd i etapp 3 fick negativa reaktionsmedeltal. Att man vid den motsatta reaktionspolen, den kvalificerat positiva, icke återfinner samma försöksmoment mellan de olika etapperna hänger naturligt samman med att man i ett pågående utvecklingsarbete inte har samma intresse av att fråga vidare, där redan en kvalificerat positiv reaktion förmärkts, som där man mött en negativ reaktion. Undantaget härvid, de nya kollektbönerna, vilka redan från början fick ett kvalificerat positivt mottagande men som icke desto mindre blev föremål för fråga också i nästa etapp, förklaras av att serien av nya kollektböner fullständigades under etapp 3. De upprepade kvalificerat positiva reaktionerna, som noteras för vissa av de nya bönegudstjänsterna, bör, såsom redan framhållits, icke bli föremål för alltför stor uppmärksamhet, eftersom dessa ordningar prövats av ett betydligt mindre antal församlingar än vad som varit fallet med övriga gudstjänstordningar. Slutligen skall understrykas den försöksförsamlingarnas betydelse för det liturgiska utvecklingsarbetet som bestått i att de under de båda sista etapperna utnyttjat möjligheterna att såväl motivera sina svar som presentera egna idéer. Kyrkohandbokskommittén har på så sätt fått värdefulla inblickar i de diskussioner och nyordningsförsök som vuxit fram ute på församlingsfältet. Kommittéarbetet har därigenom fått möta gudstjänstlivet i försöksförsamlingar runt om i Sverige på ett mera intimt sätt än siffror för frekvens och värdering tillåtit.

SOU l974: 68

6 Den särskilda försöksverksamheten

i Västerås och Göteborgs stift

Den liturgiska försöksverksamheten har i stort bedrivits enligt kyrkohandbokskommitténs förslag i Material för försöksverksamheten. I vissa församlingar har dock efter domkapitlets godkännande även alternativa ordningar prövats. I Västerås och Göteborgs stift har andra ritual prövats av ett större antal försöksförsamlingar och i en samlad särskild försöksverksamhet. Försöken har avsett endast högmässa med nattvard. I Västerås stift har de pågått Linder etapp 2 och 3, i Göteborgs stift endast under etapp 3. Kyrkohandbokskommittén, som följt denna särskilda försöksverksamhet, har i slutet av etapp 3 av respektive domkapitel begärt utvärdering av försöken. Redogörelsen nedan bygger i huvudsak på domkapitlens redogörelseser.

l Västerås stift prövades således redan under etapp 2 en alternativ ordning för högmässan, vilken enligt domkapitlet tillkommit efter önskemål från försöksförsamlingarna. Under våren 1970 hölls en överläggning kring försöksverksamheten, varvid kyrkohandbokskommitténs förslag till högmässa alternativ l och ll i MFV 2 blev föremål för en ingående analys. ”Från församlingarna underströks därvid behovet och önskvärdheten av att få pröva en mässform, som mera knöt an till det traditionella gudstjänstmönstret och samtidigt bättre svarade mot nutida behov.” Domkapitlets arbetsgrupp fick i uppgift att utarbeta en sådan mässordning. Denna första version av Vi firar mässa (Bihang lll) prövades enligt kyrkohandbokskommitténs noteringar i fem av stiftets försöksförsamlingar under etapp 2. l april 1971 lät domkapitlet göra en utvärdering av denna 1970 års ordning inför en kommande revision. Vidare lät Stiftsrâdet i Västerås stift i maj 1971 på initiativ av domkapitlet Religionssociologiska Institutet i Stockholm göra en undersökning benämnd ”Västeråsmässan firad i Malung. Ett bidrag till utvärderingen av Västerås stifts försöksverksamhet”. De vunna erfarenheterna tillvaratogs i den reviderade version, den s.k. 1971 års ordning av ”Vi firar mässa”. (Bihang III), som blev föremål för utvärdering under december 1972. Denna utvärdering hade begärts av kyrkohandbokskommittén och redovisades i skrivelse till kommittén. Förutom vid Stiftsgârden och Szt Davidsgården har 1971

SOU 19743 68 Den särskilda försöksverksamheten 53

års ordning helt eller delvis använts av samtliga för etapp 3 utsedda försöksförsamlingar. En försöksförsamling, Arboga, har dock under såväl etapp 2 som 3 prövat en egen variant i nära anslutning till Västeråsmässan. Beträffande 1971 års ordning anförde domkapitlet bl.a. följande:

Av den verkställda utvärderingen framgår att ”västeråsmässan” har varit flitigt använd. Genomgående syns reaktionerna i församlingarna kunna beskrivas så att ju mer man prövat ordningen dess positivare har man varit. Detta intryck bekräftas av en jämförelse mellan 1972 års utvärdering och 1971 års. Vidare framgår att anledningen till att västeråsmässan upplevs positivt bl.a. år att den förmått engagera församlingen. I församlingar med stora kyrkorum har dock församlingsmedverkan, när det gäller vissa acklamationssvar i liturgin, visat sig vara problematisk. l det följande vill domkapitlet något kommentera de olika gudstjänstmomenten och i vissa fall ställa dem i relation till handbokskommitténs förslag.

Skriftermålsdelen Termen ”välkomsthälsning” syns i försöksförsamlingarna ha tolkats på olika sätt. Syftet med momentet har dock från domkapitlets sida varit att redan i upptakten söka ge gudstjänsten gemenskapskaraktär. I den förestående revisionen av västerâsmässan kommer därför välkomsthälsningen med nödvändiga anvisningar att läggas före eller under klockringningen. Efter psalmen följer så inledningsord enligt följande. Prästen säger I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Nåd vare med er etc. (eller annan paulinsk brevhälsningY. Därefter leder prästen med några få korta 0rd församlingen in i självrannsakan och bön. Syndabekännelsen liksom avlösningen har visat sig fungera bra. Domkapitlet finner det angeläget i detta sammanhang att av pastorala och teologiska skäl understryka vikten av att syndabekännelsen mynnar ut i att syndaren av ångerfullt och botfärdigt hjärta erkänner sina synder och begär förlåtelse för Kristi skull”. Vad beträffar avlösningen motsätter sig domkapitlet bruket av absolutionsvotum eller läsning av bibelord. Avlösningen skall bestå däri att Ordets tjänare sedan vi bekänt våra synder tillsäger oss å Kristi vägnar syndernas förlåtelse”. I ”västeråsmässan” avslutas skriftermålsdelen med en tacksägelsekollekta. Domkapitlet finner av pastorala skäl detta viktigt: bönen ger emfas åt skriftermâlet.

Introitus ”Västerásmässan” har gett församlingarna möjlighet att använda introitus såsom inledning till gudstjänsten eller att låta den helt utgå. Dessa möjligheter har ytterst sällan prövats. Slutsatsen syns bli att introitus bör ha den traditionella platsen mellan skriftermålet och kyrie.

Kyrie Föreliggande kyrietrop har slagit väl ut. Alternativa troper har dock efteratt sjunga traditionellt kyrie. I den reviderade ordlysts liksom möjligheten ningen kommer domkapitlet att såsom likvärdiga alternativ låta införa traditionellt kyrie, som kan sjungas sexfaldigt, och kyrietrop.

54 Den särskilda försöksverksamheten SOU 1974: 68

Ordets liturgi När det gäller församlingssvaren på textläsningarna konstaterar domkapitlet att en förskjutning ägt rum från en avvaktande inställning i l97l års utvärdering till en mera positiv inställning i 1972 års utvärdering. Trosbekännelsens placering antingen omedelbart efter predikan från predikstolen eller omedelbart före kyrkans allmänna förbön från altaret syns i flera församlingar upplevas som ett liturgiskt problem. Domkapitlet har den uppfattningen att något av dessa alternativ är att föredra framför placeringen omedelbart efter evangeliet. Vid valet mellan bekännelser finner domkapitlet det angeläget att, där så är möjligt med hänsyn till församlingsmedverkan, den nicenska trosbekännelsen blir huvudalternativet vid söndagsmässan. Om en nyöversättning av trosbekännelserna blir aktuell anser domkapitlet det nödvändigt att ett brett ekumeniskt samråd äger rum. Kyrkans allmänna förbön - domkapitlet föredrar denna rubrik - bör inte i formuleringar handboksbindas utan kunna utformas helt fritt, gärna av en grupp ur församlingen. Aktuella ”mallar” för bönen är dock önskvärda. Utförandemässigt leds bönen av prästen, som genom en kort uppmaning inbjuder församlingen till bön och som efter de av lekmän framförda förbönerna avslutar bönen. Församlingen instämmer på ett givet stickord med acklamationsorden ”Herre, hör vår bön”. Domkapitlet finner det önskvärt att de legala pálysningarna såsom fallet har varit i Arboga, integreras i bönen. Den önskvärda församlingsmedverkan, som domkapitlet eftersträvat genom att låta lekmän få utarbeta och framföra förbönerna, syns av olika skäl ha varit svár att mera allmänt förverkliga. Samtidigt konstaterar domkapitlet att en positiv attityd till möjligheten förefinns hos försöksförsamlingarna. Domkapitlet har i detta sammanhang diskuterat handbokskommitténs förslag att vid vissa tillfällen integrera syndabekännelsen i förbönen. Av pastorala skäl ställer sig domkapitlet tveksamt till denna ordning. Det ligger mycket i påpekandet En patient som skall opereras, mår inte bättre genom att tiden i väntrummet förlängs. En integrering av syndabekännelsen, där förbönen blir ett slags biktspegel, kan vidare lätt leda till att synden blir socialt och inte religiöst motiverad.

Nattvardens liturgi Möjligheten till lekmannainsatser under offertoriepsalmen anser domkapitlet vara värdefull och konstaterar också att församlingarnas inställning till denna möjlighet med något undantag varit positiv. När det gäller lovsägelsen” anser domkapitlet det angeläget av historiska och ekumeniska skäl att största möjliga anknytning sker till traditionen när det gäller formuleringen av sursum corda och prefationens inledning. I avvaktan på ytterligare material från handbokskommittén har domkapitlet funnit det meningsfullt att endast ändra församlingssvaret i sursum till Vi upplyfter . . .” Domkapitlet konstaterar med tillfredsställelse utvecklingen hos försöksförsamlingarna från 1971 till 1972, när det gäller nattvardsbönen. 1971 var man ganska positiv” till bönens både förekomst och struktur. Nu 1972 är man i allmänhet ”mycket positiv”. l den förestående revisionen av västeråsmässan° kommer domkapitlet dock att láta göra vissa smärre språkliga justeringar samt överväga alternativ. Vad beträffar den teologiska profileringen av bönen finner domkapitlet ingen anledning att göra några ändringar vare sig av epiklesen eller av anamnesen.

SOU 1974: 68 Den särskilda försöksverksamheten 55

Kyrkoårsanknytningen I det liturgiska förnyelsearbetet möter ibland en strävan efter innehållslig fullständighet. Följden blir lätt en disparat utförlighet exempelvis i bönerna. Enligt domkapitlets uppfattning bör i liturgin ingå korta, koncisa men alternativa böner. Den detemporebindning, som finns i kollektbönerna, bör genomföras under alla omständigheter beträffande prefationen men eventuellt också vad beträffar anamnesen och tacksägelsekollekten efter måltiden. Till kyrkoårsprofileringen hör också försöket i ”västeråsmässan” att möjliggöra att gloria och benedicamus kan utgå under den violetta tiden. Domkapitlet avser att låta församlingarna få fortsätta med detta försök.

Veckomässa Västeråsmässan kan enligt anvisningarna apteras till veckomässa genom att kyrie och gloria utgår. Det är domkapitlet bekant att denna typ av veckomässa i försöksförsamlingarna uppfattas som mera slitstark och församlingstillvänd än handbokskommitténs temamässor. Den nya versionen av ”Vi firar mässa”, 1973 års ordning, utsändes under våren 1973 till försöksförsamlingarna att prövas under den fortsatta försöksverksamheten.

Liksom Västeråsmässan har den s.k. Göteborgsmässan tillkommit efter önskemål från försöksförsamlingarna. Vid ett sammanträde med försöksförsamlingarna i Göteborgs stift i januari 1972 begärdes, att domkapitlets arbetsgrupp skulle göra en överarbetning av ordningen för högmässa med nattvard i MFV 3 i enlighet med påpekanden som framkommit under sammanträdet (se ovan kap. 4.4.2). I maj 1972 utsändes ett nytt ritual med följeskrivelse (Bihang lIl) till stiftets försöksförsamlingar. Enligt kyrkohandbokskommitténs noteringar har ritualet helt eller delvis prövats förutom vid Åh stiftsgård endast i två försöksförsamlingar. l mars 1973 hölls ett sammanträde med domkapitlets arbetsgrupp och stiftets försöksförsamlingar, varvid bl.a. överlades om erfarenheterna av den nya högmässoordningen. De synpunkter som sålunda framkom sammanställdes av arbetsgruppen och översändes till kyrkohandbokskommittén såsom utvärdering av Göteborgsmässan; I arbetsgruppens skrivelse framhålls bl.a., att erfarenheterna varit överlag positiva. Mässordningen ägde slitstyrka och tillvaratog såväl det folkliga som det mysteriösa draget i gudstjänsten. Dock menade man, att alternativa former borde skapas för de skilda delarna av ritualen under hänsynstagande till behovet av dels fylligare, mer festlig högmässa, dels enklare vardagsmässa. För syndabekännelsen önskades flera alternativ, förslagsvis Psalt. 51 och completoriets syndabekännelse. Den föreslagna tysta bekännelsen hade genomgående mottagits positivt som en tillgång. Skriftordet efter tystnaden hade också mötts positivt. Möjligen kunde härför en enda alternativ text vara tillräcklig. Läsningen kunde även helt utgå, menade somliga av församlingarnas arbetsgrupper. Avlösningen kunde meddelas med färre ord och ges alternativa former. Gloriaalternativet med sv. ps. 24: 1-5 ansågs vara alltför långt för

56 Den särskilda försöksverksamheten SOU l974i 68

att komma till utförande. Rubriken i ritualet ”Andra och Tredje årgângens högmässotext” borde utgå, då ej klart framgick, att dessa texter skulle läsas från altaret. Efter trosbekännelsen föreslogs kunna sjungas en psalm för att ”täcka” prästens förflyttning till altaret. Kritik anfördes vidare mot övergången till instiftelseorden, där man önskade återgång till ordalydelsen i 1942 års kyrkohandbok. Anamnesen ansågs formulerad något tungt, och dess lydelse borde försiktigt omformas särskilt vad beträffar slutmeningen. Likaså kritiserades beteckningen obrutet nattvardsbord. Hellre, menade man, borde användas ett positivt uttryck. Behov förelåg av alternativa tacksägelsekollekter efter kommunionen. Slutligen anfördes viss tveksamhet angående placeringen av slutönskan Gå i Herrens frid ...” En ny version av Göteborgsmässan tillställdes försöksförsamlingarna i juni 1973.

SOU 1974: 68

7 Utvärdering försöksgudstjänster

av

sända i radio och TV i 1973

januari

Den ursprungliga planen att använda försöksgudstjänster sända i radio och TV för att systematiskt undersöka det svenska folkets reaktioner inför sådana gudstjänster fick av ekonomiska skäl uppgivas. Denna försökslinje fick i stället göras mera öppen, varvid man uppmanade dem som upplevde vissa av dessa gudstjänster via massmedia att i brev delge sina reaktioner. Vid gudstjänsttillfällena meddelades samtidigt som utförlig information om gudstjänsten lämnades att kyrkohandbckskommittén framför allt ville veta, huruvida lyssnarnas/tittarnas reaktioner inför den aktuella gudstjänsten varit positiva eller negativa. Dessutom ombads få antecknat sådant som man tyckte särskilt mycket om respektive tyckte mindre bra om, och om man saknade något som man varit van vid från andra gudstjänster. Undersökningsledaren, kyrkohandbokskommitténs expert för utvärderingsfrågor, hade redan den 3 september 1972 utnyttjat en TV-sänd söndagsgudstjänst för en provundersökning. Därvid hade ett 20-tal personer representerande olika kön, ålder, yrken och inställning till kyrkan ingående intervjuats efter det de upplevt söndagsgudstjänsten i TV. Hälften av provgruppen hade i förväg fått agenda för gudstjänsten.

Erfarenheterna av denna provundersökning utnyttjades vid den egent-

liga undersökningen i januari 1973. De undersökta gudstjänsterna sändes båda från Klippans kyrka, den 14 januari en söndagsgudstjänst i radio, den 21 januari en högmässa med nattvard i såväl radio som TV. Vid dessa gudstjänster förekom vissa avvikelser från kyrkohandbokskommitténs förslag. Dessa avvikelser var dock inte sådana, att de förmodades påverka de reaktioner vilka utgjorde undersökningens intresse. Vid sidan av dessa spontana brevsvar från lyssnare/tittare, tillsammans 1 654 st., insamlades 256 ifyllda frågelistor angående dessa gudstjänster. 62 av dessa frågelistor kom från personer som personligen varit närvarande i den kyrka varifrån gudstjänsterna sändes. De övriga kom från personer i tre olika orter i Lunds stift, Lund, Osby och Västra Karaby. Där hade 125 konfirmander och deras föräldrar samt 50 pensionärer och i Lund dessutom 50 i frivilligt kyrkligt arbete aktiva personer ombetts uttala sig. I mycket komprimerade protokoll redogörs nedan för vissa totalreak-

58 Utvärdering av försöksgudstjänster i radio och TV SOU 1974: 68

tioner som de olika breven gav uttryck för. Dessutom förtecknas de moment i gudstjänsterna. vilka i påtaglig utsträckning omnämnts i breven.

332 av de l 654 brevsvaren kunde hänföras till den radiosända söndagsgudstjänsten den /4 januari:

Totalvärdering av gudstjänsten och dess form:

Positiva: 212 brev (64 %) Negativa: 95 brev (28 0/0) Ej bestämbara: 25 brev (8 %)

Tyckte bra om: Lekmannaaktiviteten 4- 56 (antal brev som positivt omnämnt lekmannaaktiviteten) Allmänna - 43 kyrkobönen w 32 Glädje - lovsângskaraktären Musiken - 27 Syndabekännelsens innehåll - 26 Tyckte inte om: Syndabekännelsens placering w 23 Syndabekännelsens innehåll - 23 Lekmannaaktiviteten - 21 Alternatimsång i psalm - 18 Musiken - 15

På grund av kodifieringsarbetets uppläggning korn ”Predikan som en kodifieringsenhet inte med från början av sammanräkningen. Den saknas därför i just denna reaktionsbild.

132 brevreaktioner gäller enbart radiogudstjänsren, högmässa med nattvard, den 21 januari:

Totalvärdering av denna gudstjänst och dess form: Positiva: 90 brev (68 %) Negativa: 22 (17 %) Ej bestämbara: 20 (15 %)

Tyckte bra om: Predikan -- 35 Körsången - 18 Musiken - 17 Allmänna kyrkobönen - 16 Lekmannaaktiviteten _ 14 Tyckte inte om: Syndabekännelsen - 16 Frånvaron av skriftetal - 14 Lekmannaaktiviteten - 13 Musiken - 11 Frånvaron av O” i O Guds Lamm - 9

714 brevreaktioner enbart TV-gudstjänsten den 21 januari gäller Högmässa med naltvard:

Totalvärdering av denna gudstjänst och dess form: Positiva: 540 (76 %) Negativa: 106 (15 %) Ej bestämbara: 68 (9 %)

Tyckte bra om: Predikan - 209 Körsángen - 127

SOU 1974: 68 av försöksgudstjänster i radio och TV 59 Utvärdering

Lekmannaaktiviteten - 100 Lekmän läste texter - 85 Allmänna kyrkobönen - 63 Musiken - 62 Tyckte inte om: Frånvaron av skriftetal -- 47 - 42 Syndabekännelsen Trosbekännelsens placering »A 28 Lekmän läste texter -øw27 Språket - 27

128 brevreaktioner gäller radiogudsrjänsten den 14 och radiogudstjänsren den 21 januari tillsammanragna:

Totalvärdering av dessa gudstjänster:

Positiva: 88 (69 %) Negativa: 35 (27 0/0) Ej bestämbara: 5 (4 0/0)

Tyckte bra om: Predikan m 29 - 25 Körsången Allmänna kyrkobönen _- 18 Lekmannaaktiviteten - 17 Musiken - 14 Tyckte inte om: Körsången - 17 Syndabekännelsen - 9 Lekmannaaktiviteten - 8 Musiken - 7 Lekmän läser texter ›- 7

166 brevreaktioner gäller radiogudstjänsten den 14 januari och TVgudstjänsten den 2/ januari tillsammantagna:

Totalvärdering av dessa gudstjänster:

Positiva: 132 (80%) Negativa: 27 (16 %) Ej bestämbara: 7 (4 %)

Tyckte bra om: Allmäna kyrkobönen - 40 Predikan - 39 - 31 Syndabekännelsen - 27 Körsângen Lekmannaaktiviteten - 23 Trosbekännelsens - 23 placering Tyckte inte om: Lekmän läser texter - 13 Frånvaron av skriftetal - ll Syndabekännelsen - 8 Lekmannaaktiviteten - 6 Musiken - 6

182 brevreaktioner har inte kunnat härledas till en viss eller vissa av de utsända försöksgudstjänsterna:

Totalvärdering i dessa brev:

Positiva: 96 (53 0/0) Negativa: 42 (23 0/0) Ej bestämbara: 44 (24 0/0), varav 17 brev ”helt kaotiska”

Tyckte bra om: Lekmän läser texter - 16

i radio och TV SOU 1974: 68 60 Utvärdering av försöksgudstjänster

Lekmannaaktiviteten -- 15 Predikan - 13 Psalmerna - 7 A 6 Syndabekännelsen Trosbekännelsens placering s 6 Tyckte inte om: Lekmän läser texter - 9 Syndabekännelsen w 9 Psalmerna u 7 Trosbekännelsens placering - 6 Frånvaron av skriftetal - 6

De frágelisror som skickats ut till lyssnare/tittare gav följande totalreaktioner: för söndagsgudstjänsten i radio den 14 januari: Positiva: 23 svarspersoner (59%) Negativa: l (2 %) Neutrala: 15 (39%) för högmässan med narrvard i TV den 21 januari: Positiva: 74 (81 %) Negativa: 4 (5 %) Neutrala: 13 (14 %) 53 svarande förde samman sina reaktioner från radiogudstjänsten den 14 och TV-gudstjänsren den 21 januari. Deras omdöme, som får fattas som ett mycket generellt omdöme om karaktären på de båda gudstjänsterna, visar än mer positiva reaktionssiffror: Positiva: 47 (88 0/0) Negativa: 2 (4 %) Neutrala: 4 (8 %)

Några reaktioner gällde radiogudstjänsten den 21 januari, men siffrorna här är så små att de icke erbjuder intresse. Icke heller reaktionen från dem som deltog i gudstjänsterna i Klippans kyrka refereras. Det måste starkt understrykas, att de som skickat in brev angående dessa gudstjänster endast utgör något mer än en promille av alla dem som enligt Sveriges Radios beräkningar deltagit i dessa radio-TV-sända gudstjänster. Även om breven alltså inte kan göra anspråk på representativitet vad gäller svenska folkets reaktioner, så utgör likväl den också för ansvariga inom Sveriges Radio förvånansvärt stora mängden brev, dessutom i klart dominerande utsträckning positiva, en indikation på att dessa gudstjänster åtminstone inte lett till en negativ reaktion bland de hundratusentals lyssnarna/tittarna. Denna tolkning är ytterst försiktig. Den parallella undersökningen via i förväg utsända frågelistor ger också anledning till en mera positiv tolkning av reaktionsbilden. Det är uppenbart, att de lämnade reaktionerna på så vis blir ytliga, att en förstagångskonfrontation inte avslöjar alla de enskildheter som en gudstjänst är uppbyggd av och som t.ex. försöksförsamlingarna - och där tycks reagerat inför. 1 stället blir det gudstjänstens karaktär roll - som dominerar intrycken. Å andra musikinslagen spela stor sidan måste det just därför uppfattas som så mycket starkare reaktionsnär enskilda brevskrivare själva aktualiserar olika moment i yttringar, dessa gudstjänstordningar och reagerar inför dem, positivt eller negativt.

SOU 1974: 68

8 ”Förstår folk de texterna?”

nya liturgiska

-

En i Material

undersökning

av

språket

för försöksverksamheten l-2

av Berndt Gustafsson

För 1968 års kyrkohandbokskommitté har Religionssociologiska Institutet i Stockholm under hösten 1970 genomfört en undersökning av hur folk förstår det språk, som användes i de liturgiska texterna i av kommittén utgivna Material för försöksverksamheten l och 2. I enlighet med kommitténs vid sammanträdet den 5 september 1970 uttalade önskemål har dessa texter i sin helhet ingått i undersökningen, med undantag för stycken, som är hämtade ur Bibeln. Utöver texterna i försökshäftena har endast en del liturgiska texter i 1942 års Kyrkohandbok (HB 1942) medtagits i undersökningen, som jämförelsematerial.

Uppgiften Uppgiften har fattats som trefaldig. För det första har eftersträvats att mäta läsbarheten i de angivna texterna i allmänhet, läsbarheten då bestämd som texternas förmåga att bli rätt uppfattade. Det viktigaste måttet har därvid varit lektörernas markeringar vid genomläsningen

av texterna. För det andra har försökts att lokalisera alla för folk i

allmänhet svåra ord i texterna, och dessa ord finnes särskilt förtecknade i en sammanställning över samtliga lektörsmarkeringar. Sistnämnda dokument betraktas av mig som undersökningens viktigaste grundmaterial. En del av de av lektörerna som svåra markerade orden har dessutom ingått i intervjuer med ett allmänt befolkningsurval, för att kontrollera giltigheten i lektörernas markeringar. Slutligen har för det tredje uppgiften fattats vara att i någon mån studera texternas förmåga att ge religiös kommunikation. Denna sida av undersökningen kan anses väsentlig, då det liturgiska språket kan antagas kräva ej blott förmåga att igenkänna ords betydelse utan också färdighet att semantiskt ”utvidga” orden till religiöst meningsfull text.

Genomförandet Undersökningen har genomförts på två vägar. Dels har texterna förelagts grupper av lektörer, dels har de av lektörerna som svåra markerade

62 Undersökning av språket i MFV 1-2 SOU 1974: 68

orden lagts till grund för utarbetande av förståelsetest pá ett allmänt befolkningsurval, med intervjudelen under december 1970. Tekniken med lektörer prövades först i mindre skala vid Abrahamsbcrgsskolan i Stockholm, varefter det slutliga förfaringssättet fastställdes. Lektörerna hade att genomläsa texterna och sätta parentes om 0rd och uttryck, som de själva aldrig använder, samt stryka under eller sätta ram omkring ord och uttryck, som de trodde att folk i allmänhet har svårt att förstå. Grupperna av lektörer valdes dels bland skolungdom i åldern 14-20 är, såväl på grundskolans högstadium som på gymnasium, dels bland folk över 40 år. För den äldre lektörskategorien sammanställdes grupper av báde icke-kyrkliga och kyrkliga lektörer. Slumpmässiga urval var uteslutna: de äldre lektörerna handplockades av fältarbetarna, med instruktionen att tillse att socialgruppsfördelningen i varje grupp bleve l-5-4 och könsfördelningen l-l. Grupperna av skolungdom handplockades likaså, som grupper, däremot ej som individer, då hela skolklasser kom att ingå. Skolgrupperna plockades först ut, varefter de äldre lektörerna plockades ut huvudsakligen på samma orter.

Lektörsgrupperna fick följande omfattning:

Halmstad

i

Intervjuundersökningen genomfördes på ett urval av befolkningen över 15 år, ur Statistiska Centralbyråns basurval (250 personer). Vägringar förekom icke, men visst bortfall på grund av att en del var oanträffbara vid eftersökningen (30). Detta bortfall genom påfyllnad

kompenserades

av nya individer ur det större urval, som ursprungligen beställts (detta större urval pâ 500).

Tolkningen av lektörernas markeringar Olika lektörer har - som framgått av samtal med dem - läst olika. En del har inriktat sig på enskilda ord, andra på sammanhang och satsbildning t.ex. Det kan emellertid antagas, att skillnaderna härvidlag mellan lektörerna speglar skillnader mellan folk i allmänhet inför liturgiska texter. Parenteser och understrykningar har heller inte använts lika av alla lektörer, i det en del föredragit att nyttja parenteser även då understrykningar mera varit på sin plats, vice versa. Exaktheten i

SOU 1974: 68 Undersökning av språket i MFV 1-2 63

procenttalen i sammanställningen över lektörsmarkeringarna bör därför ej pressas för hårt. Vad markeringarna ger är antydningar om den allmänna svårighetsgraden i olika texter, varjämte de utgör signaler, som anger vilka delar i texterna, som är svårare. Lektörerna har många gånger känt en allmän svårighet inför en passus eller ett parti, utan att kunna riktigt ange precis vari svårigheten består. Markeringarna är därför inte alltid exakta lokaliseringar av svårigheterna utan sätt att peka ut ett sammanhang, som bereder svårigheter. Det är inte minst en filologisk uppgift att klargöra själva svårigheten i det enskilda fallet.

Läsbarheten i allmänhet Där jämförelse med 1942 års handbok är möjlig, är markeringarna hos lektörerna i regel färre för de nya ritualen än för de gamla (undantag Tacksägelsebönen Gud, du som blev ett svar”, MFV 2 s. 18). Vissa av de nya ritualen är dock svårare än de andra: den andra kyrkobönen i veckomässan, veckomässans bön för kommunikanterna, söndagsgudstjänstens bön, vidare i högmässa med nattvard, alt. I, nattvardsbönen och tacksägelsebönen och i högmässa med nattvard, alt. Il, nattvardsbönen, samt i Tiberiasmässan inledningspsalmen och i Emmausmâissan lovsángen. För en översiktlig jämförelse har i tab. l medianvärdena för antalet markeringar i olika texter angetts. Medianen har valts för att undvika påverkan på medelvärdet från extremt låga eller extremt höga antal markeringar (medianen är det värde, som delar fördelningen i två lika stora delar, så att lika många observationer ligger under medianen som över medianen).

Tab. l. Antalet markeringar inom olika grupper av lektörer: medianvärden.

Y IK K Sthlm Övr. Sthlm Övr. 0- ()- ()-- ()- 0- MATERIAL FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHETEN 1 Veckomässa Ingångsbön: S39 Rena, 0 Gud 3 1 2 2 l 0 0 0 s39 O Kristus, du livets bröd 2 5 2 4 2 4 0 3 0 0 Syndabekännelsen: HB 1942 Jag fattig, syndig 6 6 5 5 6 8 4 8 2 2 s 39 Herre, förbarma dig 4 1 3 l 3 4 l 3 l 3 HB 1942 Gud, var mig nâdig 3 l 3 1 3 9 0 4 2 2 s40 Vi bekänner l 0 0 0 1 0 0 O 0 0 HB 1942 Barmhärtige Gud 3 4 3 3 4 5 1 2 l 1 Avlösning: s 40 Tag emot 1 l 1 O 1 0 0 0 l 1 HB 1942 Den allsmäktige” 2 2 2 2 1 2 l O l 0 HB 1942 ”Om vi bekänna 2 1 2 1 1 0 0 0 0 0 HB 1942 Det är ett fast 0rd” I 1 1 l l 2 0 0 2 0 Tacksägelsekollekta: s40 Käre himmelske Fader 0 0 0 0 O 4 0 4 0 0 HB 1942 Allsmäktige, himmelske 11 10 9 9 4 9 4 l

i MFV 1-2 SOU 1974: 68 64 Undersökning av språket

Tacksägelse: s4l Vi prisa dig 6 2 6 2 2 0 0 0 0 s 41 ”O Fader vår 1 1 l 0 1 l 0 0 0 v_

Kyrkobön: s42 Herre, vi ber 4 2 3 2 2 l 0 0 2

s42-43 Helige Herre Gud 3 7 3 4 l 5 O l 0 C7-

s43-44 Allsmäktige evige Gud 5 5 4 4 2 8 1 2 3 1

-100

HB 1942 Dig, evige och allsmäktige 9 4 8 4 12 7 0 3 HB 1942 vår Gud och Fader” 5 6 5 5 6 5 0 3 4 Herre, Bön för kommunikanterna: s 44 Fader” 5 9 4 9 4 9 0 6 2 ”Helige

HB 1942 Lovad vare du” 3 9 3 8 2 3 1 l 0 ON

MATERIAL FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHETEN 2

Ordning för söndagsgudsriänst Allmän kyrkobön: s 9-10 Gud, du har skapat 7 14 5 1 4 9 2 4 0

Högmässa med nattvard, Alt. I

Inledningsord:

Hägmässa med nattvard, Alt. Il Allmän kyrkobön: s 19-21 Herre, vi ropar 4 3 3 3 1 6 0 6 0

Lovsägelsen: s2l Lyft era hjärtan” 2 11 2 9 l 10 0 7 0 Nattvardsbön: s2l-22 vi ber 5 25 5 22 2 9 1 9 1 ”Herre, . Tacksägelsebön: S23 ”Tack, Herre, för dina” 1 4 1 3 0 0 O 0 0

”Vi tacka dig 2 3 1 3 2 3 l 3 2 OO

s 26-29 Tomasmässan 3 6 3 6 2 7 2 6 I O

s 30-33 Tiberiasmässan 4 10 4 9 1 8 1 8 0 UI

Emmausmässan 6 39 6 10 0 4 O 4 1 4k s 35-36 s 40-42 J erusalemsmässan 4 1 1 l 7 2 7 2 7 2 O

Bönegudstjänst: s 45-46 Mänsklighetens splittring 5 8 5 8 l 5 2 5 0

s47 Kristen enhet 13 10 3 13 1 2 1 4 0 -*>-

Enhet och mänsklig solidaritet 2 2 12 2 2 0

SOU 1974: 68 Undersökning av språket iMFV 1-2 65

De för jämförelsens skull medtagna vritualen ur HB 1942 förstås ofta bättre av de yngre (14-20 år), i synnerhet då av de nyligen konfirmerade (14-16 år), vilket här mera meddelas som en iakttagelse, då en utförligare bearbetning av denna skillnad ej medgetts inom projektets kostnadsram. l en del fall har däremot de yngsta svårare än gruppen över 40 år att förstå de nya ritualen. Förklaringen synes i båda fallen vara att konfirmationen ger en förtrogenhet med HB 1942, varför en inlärning av de nya ritualen under konfirmationstiden synes angelägen. Otvivelaktigt finns också en skillnad mellan storstadsgrupperna och de frán en mera religiös provins hämtade övriga grupperna, men svårigheterna att förstå ritualen är dock hos dessa övriga ofta tämligen stora. När orden - - däremot är ryckta som i intervjuundersökningen ur sitt större sammanhang och dessutom skall särskilt förklaras, är dock de yngre (i detta fallet 15-29 år) sämre ute än de äldre. Kyrksamheten spelar en stor roll vid förstáelsetesten, medan skolgångens längd ej ger samma klara skillnader:

Tab. 2. Fördelningen av svarspersonema i det allmänna intervjuurvalet efter förmågan att ange valda liturgiska ords betydelse: förståelsetest med fria synonymangivelser.

Felfrekvens: (av ip ej rätt förklarade eller ej alls förklarade 0rd, i% av alla förelagda 0rd) 0 1-20 21-40 41-60 61-80 81-100

Ålder:

Kyrksamhet: går i kyrkan

Skolgáng:

Tab. 3. Fördelningen av svarspersonema i det allmänna intervjuurvalet efter förmågan att ange valda liturgiska ords betydelse: förståelsetest med synonymangivelser enligt multiplechoice-teknik. Felfrekvens: 0 1-20 21-40 41-60 61-80 81-100 Ålder:

Kyrksamhet: går i kyrkan

Den egentliga .svårigheten Den stora svårigheten synes vara förståelsen av klart religiösa ord. Även mycket centrala 0rd som frälsning, vit/signa, allsmäktig, rättfärdig bereder lektörerna de icke-kyrkliga och de yngre -- betydande besvär. Å andra sidan är uppenbart t.ex. av markeringarna för Dig evige och allsmäktige Gud att 0rd, som annars inte är svåra, blir svåra, när de svåra orden hopas. Av en del av de nya mässorna i slutet av MFV 2 kan på liknande sätt utläsas, att ord, som annars är svåra, blir lätta, när texten i stort är förhållandevis lätt och mindre packad religiösa ord. Även om _iag gar utöver min uppgift, vill jag antyda _- med stöd i en del kyrkliga lektörers men även andra lektörers spontana yttranden att få tycks önska att centrala ord av antydd natur översättes i de liturgiska texterna, men att dessa ord förmodligen förstås bättre, om de inte omges av andra svåra men mindre klart religiösa ord som evad, må, beskärma, varda.

Hur viktigt är det att förstå? En direkt fråga har ställts till lektörerna om de tycker det är viktigt att man kan första allt i en bön i gudstjänsten. Frågan har ställts i anslutning till två längre allmänna kyrkoböner, men nyskrivna (”Helige Herre Gud” och ”Gud, du skapat oss). Endast i rena undantagsfall har fragan besvarats med nej:

Tycker Ni att det är viktigt att man kan förstå allt i en bön i gudstjänsten?

ja % nej %

Yngre: Stockholm 91 9 Övr. 100 - Icke-kyrkliga:

Kyrkliga:

Där man har svarat nej, har stundom den motiveringen givits, att ändå är att Gud förstår bönen -- ”människor kan inte beviktigast gripa allt”. Det är ocksa alldeles påtagligt att en bön, som är lättare att förstå, också är en bön, som man lättare instämmer i - ehuru sambandet i tab. 4 också säger, att en bön, som är lättare att instämma i, också förstås lättare. Även andra omständigheter än språket kan förhjälpa till instämmande i en bön och därmed till förståelse.

SOU 1974: 68 Undersökning av språket i MF V 1-2 67

Det är i tab. 4 fråga om sambanden mellan olika skalor, där lektörerna för samma böner som nyss nämnts haft att söka avgöra, om bönen ifråga för dem varit lättare eller svårare att förstå än böner i allmänhet, lättare eller svårare att instämma i, riktigare eller mindre riktigt, vardagligare eller högtidligare, mera lugnande eller mera oroande, i samtliga fall än böner i allmänhet”. Skalstegen har varit 8: exempelvis betydligt svårare, något svårare, knappt märkbart svårare, möjligen något svårare, möjligen något lättare, knappt märkbart lättare, något lättare samt betydligt lättare. Den senare bönen - ”Gud, du har skapat oss” - uppleves av alla som lättare att förstå, men endast av de kyrkliga som lättare att ini. Den förra bönen - Herre Gud” - däremot stämma Helige upplever de yngre som svårare att förstå, men samtidigt till skillnad från de andra som mera oroande än böner i allmänhet:

Helige Herre Gud Y IK K _- -- -_:-- Å _- T:-- lättare att förstå svårare att förstå IK Y K svårare att instämma i -:--:T:- -:T:::T lättare att instämma IK Y K -:- - -- i - #1- mera riktig mindre riktig Y IK K 1:-_ ázT ? : -_- -_ vardagligare högtidligare IK K Y i ? i -- ::--:--:? mera oroande mera lugnande

På de två sista skalorna är dock alla samlade mot mitten och skill-

naderna små.

Tab. 4. Tetrachoriska korrelationer mellan skattningama av nya kyrkoböners egenskaper längs valda skalor. När korrelationskoefficienten är understruken (t.ex. .89), betyder det att samband finns, ju högre koefficient, desto starkare samband.

Herre Gud Lättare att Riktigare Vardagligare Mera oroande Helige instämmai Y Ä Ä Y Ä Ä Y Ä Ä Y Ä Ä IK K IK K IK K IK K

Lättare att förstå .89 .92 .95 .20 _.17 .91 _.09 _.19 _.14 _50

_ _ g 15

.81 .21 .76 _.20 _.22

Lättareattinstämmai_ .20 _.19 T5 g

.85 .96 _54

Riktigare ° E i) 19

_.1s .19 ._8_6 Vardagligare Gud, har skapat oss Lättareatt förstå .71 .50 .67 .21 .82 .69 .14 _.15 _.23 .34

_ _ g ;§3

Lättare att instämmai* .74 ._75 F2 -29 .76 .80 _.43 .54 .57 _ ä .53 T5 E .14 W 750 Riktigare “ r *ä

Vardagligare -8_4 :á

68 Undersökning av .språket i MFV 1--2 SOU 1974: 68

Gud, du har skapat oss”

svårare att förstå lättare att förstå

svårare att instämma i -:-«:?:% -«:::::- lättare att instämma IK KY mindre riktig -:-----:--›--:--›A--› »w-z-*t--zz mera riktig IK K Y högtidligare :zgz---aj ?aç--z-w- vardagligare IK K Y mera lugnande Z:-_:i-:_- A--Wzw-:v-:vw mera oroande

Av sammanställningen ovan synes framgå, att de äldre icke-kyrkliga även de skulle ha svårare att instämma i en mera högtidlig och mera lugnande bön. ehuru något sådant utslag ej ges i tab. 4. De finner enligt denna tabell den vardagligare bönen riktigare, liksom även de andra grupperna gör. Detta synes tala för ett enkelt och ganska vardagligt språk. Å andra sidan finns det uttalanden av lektörer, som anger ett behov av ovanliga ord, mindre vardagliga och mera högtidliga:

Jag tycker om en del ovanliga ord. just när det gäller religion. Det är inte säkert jag kan översätta dem riktigt, men jag känner vad de betyder. Jag har känt barn, som förtjusta smakat och känt på ovanliga 0rd, 0rd som är stora och sätter fantasien igång. Det finns sådana ord, som säger mycket mer än de vanliga och enkla orden, och jag kan inte vara utan dem. Jag använder dem inte själv, och jag vet många som inte förstår dem och inte kan uppleva dem. T.ex. Se, jag bådar eder en stor glädje det är något stort, ovanligt, som berättas bär fram skänker näpstcn var lagd på honom Jag förstår dem, för min del, dessa ord. men det är inte därför jag vill ha kvar dem utan därför att de rymmer mycket mer än ord jag själv kan använda. De fyller mig med känslor och tankar, som jag annars inte skulle fâ.” (icke-kyrklig, 59 år)

Det är också Ltppenbart, att många av de gamla orden väcker helt andra associationer även hos yngre, som följande försök med fria associationer hos yngre lektörer till några ord utvisar:

Associerat till: Hädanfärd av jord är du kommen några bär ut en kista från ett hus fara till himlen Död lik kalla vita kroppen stort, svart, skrämmande det är terminalt säger läkare sorg Åkalla be till Gud ringa en psykolog be om hjälp, på gränsen till avgrunden något väldigt viktigt

SOU 11974: 68 Undersökning av språket i MFV 1-2 69

Anropa ropa an per radio ropa från ett berg, som i ett horn mistlur anropa ett flygplan Varda delaktig pain riche som brytes nattvarden stor glädje, gemenskap Få del av någon ger mig nådigt något, en liten bit materiellt, ej gemenskap tillväxa som jag

Helga stor vit kyrka templet i Jerusalem mäktighet Vörda något gammalt vithårig gubbe avstånd

De anförda exemplen kan antyda att den religiösa associationsmassan tunnas ut. om nyöversättningar av de gamla liturgiska orden helt tränger ut dessa. Å andra sidan framgår av undersökningen, att förståelsen av de liturgiska texterna är av avgörande betydelse för engagemanget och upplevelsen. Klart synes vara, att även i de nya ritualen finns 0rd utan religiös klang, vilka bereder svårigheter, och här synes svårigheterna inte kunna övervinnas annat än genom nya 0rd och en ny språkdräkt. Vanskligare blir valet mellan ord, som är religiöst starkt associationsväckande, och enkla nya ord. Undersökningen har självfallet inte strävat efter att påverka detta val, endast att kartlägga de svårigheter. vanligare läsare av liturgiska texter erfar. Att dessa svårig- heter inte enbart är av rent verbal natur, är uppenbart det är de religiösa orden, som bereder de största svårigheterna.

70 Undersökning av språket i MFV 1--2 SOU 1974: 68

Underbilaga lill kap. 8 Resultaten av förståelsetesten i intervjuundersökningen med ett slumpmässigt befolkningsurval (N=250). .=ej ingått i test! % av lektörerna som A11m. befolknurval, markerat ordet som felprocent svårt att förstå för (Om i anmänhet Test utan Test med j; angivelse synonymer Y IK K av syno- angivna nymer

MATERIAL FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHETEN l Ordning för veckomåssa

HB 1942 botfärdighet

s 43 - 4 A 58 56 välsigna

MATERIAL FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHETEN 2 Ordning för söndagsgudstjänst

SOU 1974: 68 Undersökning av språket i MFV [-2 71

% av lektörerna som Allm. befolknurval, markerat ordet som felprocent svårt att förstå för Test utan Test med folk i allmänhet L? angivelse synonymer Y IK K av syno- angivna nymer

Ordning för veckomässa

HB 1942 delaktig

SOU 1974: 68

IA Bihang 1968 års

kyrkohandbokskommitté

Material

för

försöks

Verksamheten

1 Januari 1969

74 Bihang IA

Bihang IA 75

Inledande synpunkter Den 13 december 1968 har Kungl. Maj:t utfärdat lag om försöksverksamhet i fråga om ordningen för den allmänna gudstjänsten. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1969. Enligt lagen förordnas som följer:

1 §. Utan hinder av 2 kap. 14 § kyrkolagen får under åren 1969-1975 allmän gudstjänst försöksvis hållas enligt ordning som avviker från den som föreskrives i kyrkohandboken. Z §. Försöksverksamhet får samtidigt bedrivas i högst tio församlingar i varje stift. 3 §. Fråga om försöksverksamhet prövas av domkapitlet. Försöksverksamhet får anordnas endast om kyrkorådet i församlingen medger det. Fråga om sådant medgivande avgöres efter samråd med församlingens präster och kyrkomusiker. 4 §. Försöksverksamhet bedrives under domkapitlets ledning och tillsyn. Avsikten med den i lagen reglerade verksamheten är bl. a. att ge erfarenheter för en kommande ny kyrkohandbok. Att biträda med förslag härtill har av Kungl. Maj:t uppdragits åt 1968 års kyrkohandbokskommittê. Kyrkohandbokskommittên har med anledning härav till respektive domkapitel framfört synpunkter på försöksverksamhetens omfattning, igångsättande och fortsatta bedrivande i stiften. I valda delar önskar kyrkohandbokskommittên orientera respektive försöksförsamlingar om dessa vägledande synpunkter. Likaså önskar kyrkohandbokskommittên få presentera det material som kommittén låtit utarbeta för den första perioden av försöksverksamheten.

Försöksverksamhetens omfattning Försöksverksamheten begränsas i den utfärdade lagen till ordningen för den allmänna gudstjänsten. Härmed åsyftas enligt förarbetena till lagen de gudstjänster, som återfinns i kyrkohandbokens första kapitel. Förrättningar liksom vignings- och invigningsakter berörs sålunda icke. I kyrkohandbokens första kapitel återfinns b1.a. ordning för aftonsång. 1968 års kyrkomöte har i detta fall hemställt att Kungl. Maj:t måtte låta ut-

76 Bihang I A

giva Översyn av förslag till alternativt aftonsångsritual med den av utskottet i betänkandet föreslagna dispositionen av ritualen att brukas i församlingarna som alternativ till kyrkohandbokens ritual för aftonsång. (Kyrkomötets skrivelse nr 7). Därest Kungl. Maj :t tillmötesgår kyrkomötets begäran finns knappast skäl för ytterligare försöksverksamhet i fråga om aftonsångens utformning. Ur synpunkt är det däremot önskvärt att

kyrkohandbokskommittêns

erfarenheter inhämtas från de församlingar, som prövat ifrågavarande alternativa ritual. Detta torde kunna ske i samma ordning, som nedan föreslås beträffande övrig försöksverksamhet i församlingarna. Försöksverksamhet får enligt lagen samtidigt bedrivas i högst tio församlingar i varje stift. Detta innebär emellertid icke att samma tio församlingar med nödvändighet utgör försöksförsamlingar under hela den i lagen angivna tiden. Om i en församling viss avvikelse från kyrkohandboken prövats i exempelvis två år och det därefter bedöms lämpligt att avbryta verksamheten i denna församling, bör annan församling kunna ges tillstånd att därefter pröva samma eller annan avvikelse från kyrkohandboken. Det torde ur försöksverksamhetens synpunkt vara önskvärt att så kan ske. Vissa försök torde dock böra prövas i samma församling under hela den i lagen föreskrivna tiden. Särskilt gäller detta mer omfattande avvikelser från gällande kyrkohandbok och mässbok. Försöksverksamheten gäller klart fixerade och av respektive domkapitel godkända försök. Ett allmänt medgivande åt viss församling att bedriva fri försöksverksamhet avses sålunda icke. Det är vidare enligt förarbetena till lagen av vikt att endast ett begränsat antal bestämda försöksritualer blir prövade. - Blir försöksverksamheten alltför heterogen kan den inte tjäna till ledning för en revision av kyrkohandboken. Det finns ur kyrkohandbokekommitténs synpunkt anledning att understryka detta.

Försöksverksamhetens igångsättande 0 Frågor rörande försöksverksamheten skall enligt lagen prövas av domkapitlet. Detta innebär enligt förarbetena till lagen att det bör ankomma på domkapitlet bl. a. ,- att utse ett representativt urval lämpliga församlingar i stiftet till försöksförsamlingar, att avgöra vilka avvikelser från den i kyrkohandboken föreskrivna ordningen som får prövas i de olika församlingarna och att besluta

sou 1974:68 Bihang IA 77

att försöksverksamheten skall upphöra när tillräckliga erfarenheter har vunnits eller om olägenheter av något slag uppkommer. Domkapitlet är beslutsorgan i frågor om försöksverksamheten. Försöksverksamhet får vidare enligt lagen anordnas endast om kyrkorådet i församlingen medger detta. Samråd skall därvid ske med präster och kyrkomusiker i församlingen. Försöksverksamhetens samordning på riksplanet har anförtrotts 1968 års kyrkohandbokskommittê. Då från en församling inkommer anhållan om tillstånd att påbörja försöksverksamhet angående viss angiven avvikelse från kyrkohandboken utöver de förslag, som nedan presenteras, liksom då domkapitlet avser att föreslå vissa församlingar en verksamhet av detta slag, är det därför av vikt att kyrkohandbokskommittên via domkapitlet bereds möjlighet att yttra sig över de sålunda framförda förslagen. Kommittén får därigenom möjlighet att överblicka samtliga pågående försök liksom att i yttrande till domkapitlet angiva om samma eller liknande försök pågår i någon annan del av landet.

Försöksverksamhetens bedrivande i församlingarna För att de olika avvikelserna från kyrkohandboken skall bli möjliga att bedöma i sitt sammanhang är det angeläget att gudstjänsten omsorgsfullt planeras i samråd mellan präsnvkyrkomusiker och representant(er)- för församlingen, t. ex. ur kyrkorådet. Planeringen bör omfatta gudstjänsten i alla dess detaljer, inte bara dem som det aktuella försöket gäller. Gudstjänsten bör likaså omsorgsfullt repeteras och övas tillsammans med alla berörda parter, även församlingen i lämplig omfattning. Församlingen bör även orienteras om meningen med det aktuella försöket. Oavsett om någon muntlig genomgång äger rum eller ej är det lämpligt att låta stencilera den aktuella gudstjänstordningen med de texter och sångpartier som ingår. För att en viss avvikelse från kyrkohandboken skall kunna bedömas bör försöksverksamheten pågå under en viss längre tidsperiod. Det är meningslöst att endast efter några få försökstillfällen försöka utvärdera de gjorda erfarenheterna. Om församlingen önskar ändra eller avbryta försöksverksamheten skall domkapitlet besluta härom.

78 Bihang 1 A

Försöksverksamhetens utvärdering och rapportering Som tidigare nämnts hör försöksverksamheten i fråga om ordningen för den allmänna gudstjänsten nära samman med utarbetandet av en ny kyrkohandbok. Det är därför angeläget att försöksförsamlingarna söker samla och bearbeta de erfarenheter som man gör från försöksverksamheten och att dessa erfarenheter i form av rapporter översändes till respektive domkapitel. Genom domkapitlen får kyrkohandbokskommittên sedan möjlighet att ta del av dessa rapporter. För att i församlingen förbereda, genomföra och utvärdera försöksverksamheten bör kyrkoråden i de olika försöksförsamlingarna tillsätta en arbetsgrupp, förslagsvis bestående av präst, kyrkomusiker och representant(er) för kyrkorådet. Arbetsgruppen bör för kyrkorådet sammanställa de erfarenheter som görs bland såväl prästerskap, kyrkomusiker, kyrkokör och kyrkobetjäning som gudstjänstfirande församling. Kyrkohandbokskommittên å sin sida avser att årligen i slutet av maj och början av juni dra samman representanter för domkapitlen och berörda försöksförsamlixigar till ett par arbetsdagar. Vid dessa konferenser skall pågående försöksverksamhet diskuteras, nya försök planeras och viss demonstration av förslag till sådan verksamhet äga rum. För år 1969 planerar kommittén arbetsdagar av detta slag enligt följande: 27 - 28 maj Vadstena för Linköpings, Strängnäs, Stockholms och Visby stift 29 - 30 maj Båstad för Lunds, Göteborgs, Växjö och Skara stift 2 - 3 juni Rättvik för Karlstads, Västerås, Uppsala, Härnösands och Luleå stift. Inbjudan till deltagande i dessa konferenser kommer att under våren utgå till berörda försöksförsamlingar.

Material för försöksverksamheten Enligt lagen äger försöksverksamheten rum under tiden 1969-1975. Kyrkohandbokskommittên ämnar att för denna tid framlägga förslag till försöksverksamhet i olika etapper. Under en första period, omfattande tiden 1/1 1969 - 1/5 1970, kommer försöken att koncentreras omkring bestämda avvikelser från högmässan och nattvardsgudstjänsten i dessas nuvarande, tradi-

sou 1974:68 Bihang IA 79

tionella Material härför återfinns i detta häfte. Nästa försöksuppbyggnad. period skall avse nya former för såväl nattvardsgudstjänst som predikoguds- Material härför kommer att i god tid före den 1/5 1970 tillställas domtjänst. Under förutsättning av Kungl. Majzts medgivande kommer slutligen kapitlen. en tredje försöksperiod att ordnas som gäller förrättningarna. I anslutning till vad som ovan sagts om försöksverksamhetens omfattning vill understryka vikten av att verksamheten inte får kyrkohandbokskommittên alltför stor spridning på alltför många olika ritual under en och samma försöksperiod. En alltför stor spridning försvårar verksamhetens användbarhet för den pågående revisionen av kyrkohandboken. sex förslag till försöksverksamhet har medtagits i detta. häfte: Följande I. Högmässans inledning II. Läsning av evangeliet - offertoriet i högmässan III. Nattvardsdistributionen IV. Högmässans musikaliska utformning V. med nattvard och Nattvardsgudstjänst firad versus populum Högmässa VI. Ordning för veckomässa Förslag I - IV berör högmässan och hänger nära samman med varandra. De kan med fördel kombineras. Förslag III kan prövas som separat försök inom ramen för högmässan men också. i samband med förslag V och VI. Förslag V kan prövas tillsammans med samtliga övriga försök. När rapport avges för försöksverksamheten är det av vikt att respektive försöksförsamling också anger hur de olika försöken kombinerats liksom om olika kombinationer prövats under den tid som försöken pågått.

Linköping och Lund i januari 1969 För 1968 års kyrkohandbokskommittê

Ragnar Askmark ordf.

P. -O, Ahrên sekr.

80 Bihang [A SOU 1974: 68

Förslag till försöksverksamhet I

Högmäs sans inledning Behovet av någon slags förberedelse till Högmässan och dess nattvardsfirande har alltid gjort sig påmint. I den romerska kyrkan äger förberedelsen rum genom de enskilda kommunikanternas privatbikt. Någon liturgisk förberedelse i anslutning till mässan förekommer inte för församlingens del. Däremot deltar celebranten och hans medhjälpare i en enskild liturgisk syndabekännelse (confiteor) omedelbart före introitus. Luther räknade visserligen kommunikanternas frivilliga enskilda skriftermål före nattvardsgången. Efter hand förvandlades den ovannämnda prästerliga syndabekännelsen till en del av församlingsgudstjänsten. I och för sig var en sådan anordning inte helt utan förebild: i den tyska kyrkoprovinsen hade under senmedeltiden stundom ett eller flera liknande moment fogats in i mässordningen (s.k. offene Schuld). Olaus Petris Svenska mässa 1531 började med en åkallan som (allokution) kanske var avsedd att ersätta det enskilda skriftermålet. Denna ledde över till gemensam syndabekännelse och avlösning, varefter introitus Därföljde. jämte förekom en särskild nattvardsförmaning efter predikan, vilken anordning bestod till 1894. Prästens (och hans medhjälpares) syndabekännelse försvann inte helt: den medgavs i Svenska mässan 1541 och förekom fram till handboken 1614. Det homiletiska skriftetalet vann efterhand först i ingång, en fristående skriftermålsgudstjänst före högmässan och från 1930 som ett i högmässan infogat moment (1930 alternativt i högmässans inledning eller efter predikan, från 1942 enbart i högmässans inledning - en form, som praktiskt taget blivit allenarådande). Emellertid erbjuder den nuvarande ordningen för högmässan med infogat skriftermål vissa liturgiska problem. Högmässans egentliga början är inte skriftermålet utan introitus, som i det kristna västerlandet förekommit sedan 4100-talet. I den svenska reformationen bevarades introitusmomentet fram till 1614 och återinfördes 1915 för ett begränsat antal söndagar, 1942 utökat till 23 (jämte särskild nattvardsintroitus i tre versioner). Det vid 1968 års kyrkomöte presenterade förslaget

SOU 1974: 68 Bihang IA 81

till Ny Mässmusik (i distribution genom Svenska kyrkans centralråd) har genom införandet av s.k. gruppintroitus velat bereda vägen för en söndaglig introitus, i likhet med vad som förekommer bl. a. i den Finska kyrkans handbok. Huvudproblemet med det infogade skriftermålet är, att det skymmer bort introitusmomentet som den naturliga ingången i högmässan. Därför bör den frågan noga studeras: Kan skriftermålets plats och utformning ändras så att denna olägenhet minskas ?

Handbokskommittên önskar av detta skäl få följande anordningar prövade: 1. Omedelbart efter ingångspsalmen hålles skriftetalet med efterföljande syndabekännelse och avlösning samt tacksägelsekollekta utanför altarringen eller från kortrappan (möjligen nere i kyrkan). Därefter går prästen för altaret under introitussången. När en sådan anordning prövas, bör man ha uppmärksamheten riktad även på frågan när nattvardskärlen och elementen bör bäras in. Före skriftermålet? Under introitus? Först efter predikan (i så fall lämpligen under offertoriepsalmen, för att markera offertoriets särskilda karaktär, och samtidigt som kollekten bäres fram till altaret; jfr förslag 11)? 2. Som introitus bör jämväl prövas den nya serien i ovan nämnda förslag till Ny Mässmusik. 3. Som syndabekännelse bör prövas a) Handbokens alt. 2 (Barmhärtige Gud, allgode Fader) jämte tillhörande avlösningsformel, b) Handbokens alt. 3 (Gud, var mig nådig) i växelläst form jämte tillhörande avlösningsformel, c) completoriets växellästa syndabekännelse, d) den litaniamässiga syndabekännelsen i förslaget till veckomässa, e) den kortare form av syndabekännelse och avlösning, som 1968 års kyrkomöte rekommenderade till alternativt bruk. Här nämnda moment b-e återges nedan. 4. Företrädesvis vid veckomässor (eller mindre nattvardsgångar) prövas skriftermål, där skriftetalet utföres i form av meditation, ledd av prästen, eller skrifteförmaning, sammanställd av skrifteord (t. ex. enligt D. Helander, Lilla Handboken). 5. Skriftermål på lördagskvällen, t. ex. i samband med helgsmålsbönen

82 I A sou 1974:68 Bihang

prövas. 6. Den äldre formen med fristående skriftermål en stund före högmässans

början prövas.

Ovan nämnda mom. b-e:

b) Gud, var mig nådig Pr. Gud, var mig nådig efter din godhet. F. Utplåna mina. överträdelser efter din stora barmhärtighet. Pr. Två mig väl från min mässgärning. F. Och rena mig från min synd. Pr. Ty jag känner mina. överträdelser. F. Och min synd är alltid inför mig. Pr. Mot dig allena har jag syndat. F. Och gjort vad ont är i dina ögon. Pr. Vänd bort ditt ansikte från mina synder. F. Och utplåna alla mina missgärningar. Pr. Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta. F. Och giv på nytt en frimodig ande. Pr. Förkasta mig icke från ditt ansikte. F. Och tag icke din helige Ande ifrån mig. Pr. Låt mig åter få fröjdas över din frälsning. F. Och uppehåll mig med villighetens ande. Pr. Om vi bekänna våra. synder, så är Gud trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. F. Amen.

c) Completoriets syndabekännelse och avlösning Pr. Jag bekänner inför dig, helige Gud, att jag ofta och på mångahanda sätt har syndat med tankar, ord och gärningar. Tänk på mig i barmhärtighet och förlåt mig för Jesu Kristi skull vad jag har brutit. F. Den allsmäktige Gud förlåte dig alla synder och före dig till det eviga livet. Pr. Amen. F. Vi bekänna inför dig, helige Gud, att vi ofta. och på mångahanda sätt hava syndat med tankar, ord och gärningar. Tänk på oss i barmhärtighet och förlåt oss för Jesu Kristi skull vad vi hava brutit. Pr. Den allsmäktige, evige Gud förlåte eder alla synder och före eder till det eviga livet. F. Amen. Pr. Om vi bekänna våra synder, så är Gud trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Amen.

SOU 1974: 68 Bihang I A 83

d) Veckomässans syndabekännelse och avlösning Pr. Herre, förbarma dig. F. Kriste, förbarma dig. Herre, förbarma dig. Pr. Gud, du utrannsakar mig och känner mig. F. Du förnimmer mina tankar fjärran ifrån. Pr. Du är stor i nåd och förbarmande. F. Förlåt mig för Jesu Kristi skull. Pr. Du har icke lust till en syndares död. F. Utan till att han omvänder sig och gör bättring. Pr. Smaken och sen, att Herren är god. F. Säll är den människa, som tager sin tillflykt till honom. Pr. Herre, förbarma dig. F. Kriste, förbarma dig. Herre, förbarma dig. Pr. Gud, du ser mig som jag är. och F. Ge mig din förlåtelse och kärlek. Låt mig få vara ditt barn. Möt mig i din nattvard i dag. Ge mig din kraft i min svaghet. Hjälp mig att leva bättre. Amen. Tag emot dina synders förlåtelse i Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Där syndernas förlåtelse är, där är ock liv och salighet. Amen.

e) Kortare form av syndabekännelse och avlösning (Kyrkomötet 1968) Pr. och F. Vi bekänna inför dig, helige Gud, att vi ofta och på mångahanda sätt hava syndat med tankar, ord och gärningar. Tänk på oss ibarmhärtighet och förlåt oss för Jesu Kristi skull, vad vi hava brutit. Amen. Tag emot dina synders förlåtelse i Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes, namn. Amen.

84 Bihang IA

Förslag till försöksverksamhet II

Läsning av evangeliet - offertoriepsalmen i högmässan Den nuvarande ordningen i den svenska högmässan, där evangelieläsningen, trosbekännelsen, predikstolspsalmen och predikan följer varandra i nu nämnd ordning, skapar ett markerat avstånd mellan uppläsningen av evangeliet och dess utläggning i predikan. Ordningen är icke ursprunglig. I den äldsta kyrkan tycks uppläsningen av texten och dess utläggning ha följt omedelbart efter vartannat enligt vanan i den judiska synagogan, en sed, som tillämpades av Jesus själv enligt evangeliernas berättelse. I de medeltida mässordningarna i Sverige fanns ingen fastställd plats för predikan, men mycket tyder på att predikan eller utläggningen av evangeliet, då sådan förekom, ägde rum i omedelbar anslutning till evangeliets uppläsning och att trosbekännelsen därigenom kom att följa efter predikan. Detta anknyter till den fornkyrkliga uppdelningen av gudstjänsten i två delar, varav den första, ordets gudstjänst, huvudsakligen var att betrakta som en missionerande gudstjänst, under det att den andra delen betraktades som de troendes gudstjänst. När trosbekännelsen senare infördes i gudstjänsten, var det naturligt att placera den som en inledning till de troendes mässa. Den svenska reformationen följde till en början den medeltida traditionen och lät uppläsningen av evangeliet omedelbart följas av dess utläggning. Orsaken till att ordningen omkastades är att finna i kravet på privatbikt före nattvardsgången. Genom Olaus Petri hade den allmänna syndabekännelsen accepterats som tillräcklig nattvardsberedelse, kompletterad med ett kunskapsförhör förlagt före själva kommunionen. Då som trosbekännelse vid denna tid ofta brukades Luthers credopsalm, uppkom på många håll seden, att förrätta skriftermål och kunskapsförhör just under credopsalmen efter predikan. Under Johan III:s tid uppstod krav på enskilt skriftermål före nattvardsgången, förrättat före gudstjänstens början, helst dagen före. För att samtidigt bekämpa och omöjliggöra det allmänna skriftermålet under trosbekännelsen föreslog därför Nova ordinantia 1575 att trosbekännelsen skulle flyttas före predikan, vilket också skedde i Röda boken 1576. När Uppsala möte 1593 tog avstånd från Johan III:s liturgiska reformer, gällde detta icke flyttningen

Bihang IA 85

av trosbekännelsen. Liksom Johan III hade nämligen den lutherska ortodoxien ställt kravet på enskilt skriftermål som obligatorisk nattvardsberedelse. När ett nytt handboksförslag utarbetades 1599 följde man därför på denna punkt Röda boken och placerade trosbekännelsen före predikan, en ordning, som kodifierades i den officiella handboken 1614 och som sedan dess följt den svenska högmässan till vår tid. Mot denna historiska bakgrund kan i dagens situation ett närmande mellan evangelieläsningen och dess utläggning åter få aktualitet. Vissa praktiska spörsmål uppstår dock, som kan vara av värde att lösa den experimentella vägen. I ett mindre kyrkorum borde utläggningen av evangeliet kunna ske direkt från en pulpet i koret omedelbart efter evangelieläsningens slut. I ett större kyrkorum kan av tidsmässiga skäl svårigheter uppstå för prästen att förflytta sig från altaret till predikstolen och en predikstolspsalm eller en evangeliemotett kan därför krävas efter evangelieläsningen, såvida inte evangeliet läses av lekman från koret och prästen under gradualpsalmen förflyttar sig från koret till predikstolen och därigenom omedelbart kan utlägga evangeliet, då texten lästs. Ett annat problem uppstår, då predikotexten utgöres av II och III årgångens textserie. Att omedelbart efter varandra läsa två evangelietexter kan knappast anses som en förbättring. Det naturligaste vore i detta fall att endast läsa den gällande predikotexten och bruka denna som evangelietext vid altaret. För att ytterligare betona närheten mellan evangelieuppläsningen och predikan bör prästen icke inleda sin predikan med läsning av psalmverser eller dylikt utan omedelbart övergå till en utläggning av texten. Trosbekännelsens läsning efter predikan kan äga rum antingen från i enlighet med äldre tradition eller vid altaret i överensstämmelpredikstolen se med nuvarande tradition. I senare fallet finns också möjligheten att förlägga trosbekännelsen framför altarskranket. Offertoriepsalmen är placerad på den gamla platsen för frambärande av nattvardshåvorna. Ursprungligen utgjordes dessa av bröd och vin som ett sammanskott till den efterföljande kommunionen men utökades och utbyttes senare mot naturagåvor av olika slag och penningar. I vår högmässa har offertoriet ensidigt kommit att innebära tillredandet av nattvardselementen i

86 Bihang 1A sou 1974: 68

överensstämmelse med den medeltida skolastiska traditionen. Kollekten har därför uppburits under psalmen omedelbart efter predikan för att ge en närhet mellan pålysningen och upptagningen av kollekten. Om man nu önskar markera offertoriepsalmens karaktär som offertorium kan kollekten som ett alternativ tagas upp under psalmen efter predikan. Efter kyrkobönen frambär sedan kyrkvärdarna och kollektupptagarna under offertoriet såväl nattvardshåvorna som kollekten. Ett annat alternativ som det vore önskvärt att experimentellt värdera är följande. Prästen läser trosbekännelsen utanför altarringen, vänder sig därefter mot församlingen och säger, Låtom oss bedja, samt läser allmänna kyrkobönen, vänd mot altaret. Därefter pålyser han kollekten samt går sedan till sakristian för att tillsammans med kyrkovärdarna under offertoriepsalmen bära in nattvardselementen samtidigt som kollekten upptages med håvgång eller offergång. Präst och kyrkovärdar kan sålunda gå fram till altaret under offertoriet, så att prästen kan tillreda nattvardshåvorna under det att kollekten upptages. Sedan kollektupptagarna fullgjort sitt uppdrag, bär de fram kollekten till altaret som ett uttryck för församlingens medverkan. Prästen kan därvid ta emot kollekten med några korta böneord: Herre, detta är givet dig till ära och människor till tröst och hjälp. Efter offertoriepsalmen med dess frambärande av nattvardshåvor och kollekt följer sursum corda. Av det ovan anförda framgår, att det vore av värde att få pröva följande alternativa förslag enligt valfri kombination för att utröna den mest praktiska anordningen: 1. Läsning av evangeliet (under 1969 = tredje årg:s högmässotext) a.. från altaret av prästen b. från koret (ev. från pulpet) av lekman c. från pulpet i koret av prästen. Predikan kan följa direkt efter textläsningen. Eventuellt kan evangeliemotett eller predikstolpsalm infogas mellan textläsningen och predikan. 2. Pr edikan a. från predikstolen

SOU 1974: 68 Bihang 1A 87

b. från pulpet i koret. efter Eventuellt kan x Trosbekännel-sen kan följa direkt predikan. infogas mellan predikan och trosbekännelsen. hymn eller psalm Trosbekännelsen a.. från predikstolen (pulpeten) b. från altaret c. framför altarskranket, prästen vänd mot altaret.

Kollekten och frambärandet av nattvardshåvorna med kollektupptagnixmg av kyrkobön och offera.. psalmsång följd med frambärandet av nattvardshåvor och kollekt till toriepsalm altaret b. kyrkobön följd av offertoriepsalm, under vilken präst och kyrkovärdar till altaret med nattvardshåvorna under det att går fram tar och därefter bär fram denna. kollektupptagarna upp kollekten till altaret.

88 Bihang IA

Förslag till försöksverksamhet III Nattvardsdistributionen

Nattvardselementen Det nuvarande bruket med oblater vid utdelandet av nattvarden i svenska kyrkan går tillbaka på en tradition, som växte fram i den romerska kyrkan på 1100-talet. Tidigare hade man liksom i den östliga kyrkan brukat vanligt bröd, som bröts under den pågående mässan. Förändringen sammanhänger med den utveckling i den romerska kyrkan, som ledde fram till transsubstantiationslärans fastställande 1215 och borttagandet av kalken för lekmän och infördes för att garantera att inga smulor av det konsekrerade brödet gick tillspillo vid brödsbrytelsen. Denna tradition övertogs av den lutherska reformationen liksom så mycket annat av den medeltida kyrkans liturgiska tradition. Det är emellertid uppenbart, att vissa väsentliga symbolvärden gått förlorade med denna distributionsform. Det vardagliga brödet, som brytes, understryker inkarnationens aspekter på ett helt annat sätt än de redan färdigbakade oblaterna, som markant skiljer sig från allt som hör det normala vardagslivet till. Det brutna och delade brödet understryker dessutom gemenskapen mellan de kristna och med Kristus på ett helt annat sätt än den individuella oblaten. Det skulle därför vara önskvärt att pröva en brödsbrytelse med vanligt bröd i Svenska kyrkan. Då erfarenheterna av detta distributionssätt är ytterst ringa i vår kyrka, kan det vara praktiskt att pröva sig fram i en liten nattvardsmenighet och söka finna en form som tillvaratar de ovannämnda symbolvärdena på ett smidigt sätt. Det är dock uppenbart, att brytandet av ett bröd ställer speciella krav på brödets lämplighet. I de kyrkor, som redan praktiserar detta distributionssätt, har man tillämpat två praktiska lösningar. I de ortodoxa kyrkorna delas brödet med u. kniv i lämpliga stycken för varje kommunikant. I de reformerta kyrkorna använder man i förväg skurna skivor av vanligt bröd och låter varje kommunikant bryta ett stycke av en dylik skiva. För söksverksamheten skulle i detta fall syfta till att finna en lämplig form för en sådan brödbrytelse inom Svenska kyrkan. Förslagsvis skulle

SOU 1974: 68 Bihang [A 89

denna kunna få följande utförande: Allt brödet bryts under Agnus Dei på en pá altaret utbredd linneduk (korporale). Därefter lyfts korporalet med brödet över till ett större fat eller en grund korg. Denna bärs sedan ut till kommunikanterna vid distributionen och varje kommunikant tar själv ett stycke av det brutna brödet under det att prästen säger Kristi lekamen för dig utgiven.

Snabbare distributionsordning_ Den nattvardsväckelse, som gått fram genom den Svenska kyrkan under senare år, har medfört att frågan om en snabbare distributionsordning blivit utomordentligt aktuell. I stora församlingar med många nattvardsgäster förrycks gudstjänstens balans på ett sådant sätt, att en del av församlingen lämnar gudstjänsten omedelbart före nattvardsgången och en annan del omedelbart efter kommunionen. Den lutherska tradition i vilken vi lever, har starkt betonat balansen mellan ord och sakrament. Den Senaste utvecklingen, som strävat till att ge sakramenten en jämbördig ställning med ordet, har i praktiken resulterat i att en stor del av församlingen av praktiska skäl själv bryter sönder högmässan genom att lämna gudstjänsten innan den är avslutad. Den främsta orsaken härtill torde vara de kyrkorättsliga bestämmelser, som endast tillåter präst i Svenska kyrkan att distribuera nattvardselementen. Här föreligger dock inga experimentmöjligheter i dagens läge. 1963 och 1968 års kyrkomöten har sålunda av Kungl. Majzt begärt utredning av denna fråga och Kungl. Majzts utredning måste avvaktas. Detta innebär dock inte, att inga andra möjligheter kan prövas. Hit hör distributionsiormen. Den vedertagna ordningen i vår kyrka är slutna duklag. Detta ger åt kommunionen stor stillhet och andakt. Andra kyrkor, såsom t.ex. den anglikanska, har ett slags obrutet duklag, vilket innebär, att varje nattvardsgäst efter mottagandet av brödet och vinet lämnar sin plats vid nattvardsbordet och en ny nattvardsgäst träder fram. Först sedan alla kommunicerat, avslutas detta obrutna duklag. Gemenskapen med hela den kommunicerande menigheten blir härigenom mera markant. Rörligheten ökar dock därmed också snabbheten i distributionen. I kyrkor med centralaltare kan detta distributionssätt få karaktären av en sig ständigt förnyad cirkel. Denna form för nattvardshåvornas distribution bör prövas med såväl knäfallande som

90 Bihang 1A sou 1974:68

stående kommunion. Om obrutna duklag brukas, bör välsignelseönskan Herren Jesus Kristus, vilkens lekamen och blod I haven (vi hava) undfått, bevare eder (oss) till evigt liv. Amen uttalas när samtliga kommunicerat. Däremot bör orden Gån i Herrens frid antingen helt uteslutas eller flyttas till gudstjänstens slut.

sou 1974:68 Bihgng 1,4 91

Förslag till försöksverksamhet IV Högmäs sans musikaliska utformning

Allmänt Musiken spelar en utomordentligt viktig roll i gudstjänsten - säkerligen på ett för församlingen både med- och omedvetet plan - såsom en stimulerande, engagerande, gemenskapsbildande och uttrycksskapande faktor. Därför är det självklart att den liturgiska försöksverksamheten också kommer att inbegripa gudstjänstens musikaliska utformning. Detta kan sägas ske på två sätt. Dels innefattar försöksverksamheten direkta försök med ny musik - såväl reviderad eller nyinförd äldre musik ur den traditionella repertoaren som även helt nykomponerad musik - vartill för slag här nedan lämnas. Dels ingår musiken som ett viktigt led också i sådan försöksverksamhet som inte direkt avser den musikaliska utformningen. Härvid är det av största betydelse att musiken är väl samstämd med de ideer och syften som försöksverksamheten i varje särskilt fall vill föra fram. Ofta avser försöken att pröva en större koncentration och slutenhet i gudstjänsten, varvid somliga moment faller bort eller förkortas; om musiken då skulle sväva ut i slentrianmässig långrandighet, blev resultatet av sådana försök till stor del missvisande. Om försöken går ut på att pröva ett mera. nutidsnära liturgiskt språk, bör detta också komma till uttryck i musiken etc. Dessa frågor bör noggrant observeras och diskuteras vid den regelbundna planering av försöksverksamheten som av kyrkohandbokskommittên anbefallts för arbetsgrupperna i resp. försöksförsamlingar. Innan några konkreta förslag till musikaliska försök framställs vill kyrkohandbokskommittên förutskicka en särskild anmärkning. Sannolikt kommer försöksverksamheten att bli mera mångskiftande i fråga om musiken än i andra avseenden. Jämfört med utformningen av gudstjänstens textligt-strukturella sida eller av den liturgiska aktionen är den musikaliska gestaltningen på. ett helt annat sätt beroende av den tekniska komplikationen och av de tillgängliga musikaliska resurserna. Under de senaste decennierna har vi kunnat bevittna en stark och alltmer tilltagande expansion och livaktighet på alla områden av svensk kyrkomusik - en utveckling som det finns all anledning för kyrkan att hälsa med tacksamhet och på allvar räkna med i sin fortsatta verk-

92 Bihang IA

samhet. Den inledda musikaliska utbildningsexpl0sionen i vårt land ger ju inte bara ökade möjligheter för den kyrkomusikaliska utövningen, och därmed också till ett berikande och fördjupande av gudstjänsten, utan också för församlingarna att i takt med den stigande musikaliska folkbildningen bättre förstå och tillgodogöra sig kyrkomusikens nyvinningar, t. o. m. i dess radikalaste yttringar. Dock förlöper denna utveckling ingalunda likartat eller lika snabbt överallt. Även om kyrkohandbokskomrnittên allmänt vill förorda en öppen, generös och t. o.m. djärv satsning på försök med nya musikaliska uttrycksmedel, så blir det självfallet en sak för arbetsgrupperna i varje församling att med omdöme och hänsyn till de förefintliga möjligheterna göra sina egna avvägningar härvidlag, välja ut de musikaliska försök som ter sig rimliga etc. Likaså kan gudstjänstens utformning - och detta gäller givetvis inte bara musiken - påverkas av en rad andra faktorer, såsom gudstjänstlokalens beskaffenhet, församlingens struktur (socialt eller fromhetsmässigt), vilken kategori gudstjänsten mer eller mindre uttalat vänder sig till (åldersmässigt, kyrkfolk eller icke-kyrkf0lk etc. ). En fråga som kyrkohandbokskommittên gärna vill ha diskuterad under försöksverksamhetens gång - även om något entydligt svar väl aldrig kan ges - är denna: i vilken grad är en differentiering av gudstjänstlivet med hänsyn till dylika omständigheter rimlig och önskvärd och var går gränsen mot en alltför stor brokighet, där känslan av kontinuitet, samhörighet och förtrogenhet med gudstjänsten på allvar riskerar att äventyras? Sannolikt bör lösningen sökas i en ordning, där den hävdvunna musiken liksom gudstjänstformen i allmänhet (låt vara varsamt reviderad från tid till tid) utgör huvudströmmen i gudstjänstlivet, vartill dock bör komma ett rikt utbud av alternativa former, även radikalt annorlunda sådana.. Men det kan också tänkas att försöksverksamheten ger ett annat utslag. Därför är det med det allra största intresse som den kommande liturgiska försöksverksamheten emotses, inte minst från musikaliskt håll. Visserligen omfattar försöksverksamheten i denna första omgång (på. omkring ett år) i allmänhet inga mera radikala förändringar av den traditionella musiken eller gudstjänstordningen. Detta kan vålla besvikelse hos många. Men kanske är det ändå lämpligt att börja med mindre omvälvande förändringar. Dess-

sou 1974:68 Bihang 1 A 93

utom har tiden inte räckt till för att framställa det omfattande material som en mera genomgripande försöksverksamhet erfordrar. Så snart ett sådant material föreligger kommer också radikalt annorlunda försök att presenteras, exempelvis i form av sådana helt nyformulerade och nykomponerade mässformer som representeras av Uppbrottets mässa (sänd i TV i februari 1968), Vaksamhetens mässa (för första gången brukad i Engelbrektskyrkan i november 1968), mässor med nyskrivna visor som textlig och musikalisk stomme etc.

SQpunkter och förslag rörande högmässans musikalisk-liturggka utformning A. Koralsången Alltsedan reformationens genomförande (i Sverige åtminstone sedan 1600talets början) har församlingens koralsång betraktats som ett väsentligt och

närmast omistligt inslag i gudstjänsten. Självklart måste ett sådant viktigt

moment alltid behandlas med den största omsorg. Synpunkter på koralsången och förslag till psalmval återfinns t. ex. i Göransson-Stenberg: Psalm och koral. Där framhålls bl. a. att psalmerna bör väljas med noggrann hänsyn till dagens ämne och kyrkoårstillhörighet, att man därvid också bör observera den associationsrika klangbotten som koralmelodierna utgör, att psalmerna numera så långt möjligt bör sjungas i deras helhet m.m. Den sista punkten får förnyad aktualitet genom vissa av de försök som anbefallts i fråga om momenten evangeliumm predikan - trosbekännelse. Om dessa moment utförs från koret bortfaller automatiskt såväl predikstolspsalm. som psalm efter predikan, _vilket gör det möjligt att sjunga övriga psalmer i längre utdrag än vanligt; offertoriepsalmen blir härvid en längre psalm varunder kollektupptagning sker. En sådan koncentration till färre men längre och mera substansmättade psalmsångsmoment kan endast vara till fördel för högmässans gestaltning. De synpunkter som framförts i det avsnitt som gäller försöksverksamhet rörande högmässansinledning aktualiserar frågan om ingångspsalmens karaktär. Härvid har ibland den meningen framförts att skriftermålsavdelningen borde inledas med en psalm av botkaraktär, oberoende av kyrkoårstiden, och att dagens ämne först skulle komma till uttryck i introitus som i denna ordning återgetts sin ursprungliga funktion som inledning till själva mässan och in-

94 Bihang IA

g ån g varunder prästen går inför altaret). Detta skulle väl dock innebära ett alltför starkt ingrepp i mässans struktur. .Psalmer som normalt ger dagen dess anslag, såsom 43, 55, 102 et-c. skulle då riskera att falla bort eller hamna på fel plats i mässan, och organisten skulle berövas möjligheten att med sin ingångs- och avslutningsmusik slå en enhetlig och för varje söndag karakteristisk valvbåge över högmässan. Viktiga förnyelsesträvanden har under senare år gjort sig gällande på koralsångens område. Till stor del har dessa haft karaktären av restaurering, varvid många av våra koralmelodier återgetts sin forna rytmiska kraft och livfullhet och även melodiskt återställts till ursprungligare, mera pregnanta och därför också mera lättsjungna former. De restaurerade melodierna finns samlade i Tillägg till Den svenska koralboken- (som numera försetts med fullständiga texter och ingår i den upplaga av Den svenska koralboken, som utkom i december 1968; också melodipsalmboken kommer under 1969 att utges i en ny upplaga, som innehåller även de restaurerade melodierna med fullständiga texter). Även om koralbokstillägget är medgivet till bruk i gll_a försaznlingar, vore det dock av värde att i detta sammanhang få prövat hur dess användning utfaller i praktiken. .Därvid bör noga observeras de anvisningar om melodiernas införande och användning, som återfinns i förordet till koralbokstillägget. Alla de förändrade melodierna bör givetvis inte införas på en gång utan i en väl avvägd takt, varvid varje melodi bör upprepas så ofta som möjligt under längre tid för att bli ordentligt känd av församlingen.- I samband med införandet av dessa melodier bör man också ta vara på. den utomordentliga tillgång - pedagogiskt och liturgiskt - som alternatimsången, d. v. s. växlingen mellan kör och församling i psalmsången, innebär. Närmare motivering och anvisningar för alternatimsången återfinns bl. å.. i Göransson-Stenberg, Psalm och koral samt i förorden till Koralmusik I-III. Förnyelsen har också tagit sig uttryck i nyskapande av psalm och koral. En första redovisning av Hymnologiska institutets verksamhet finns i häftet 17 psalmer, som också. föreligger i en fullständig grammofoninspelning. Ytterligare material finns i de stenciler som regelbundet utsänds från Hymnologiska institutet samt beträffande moderna visor i en rad utgåvor. Även i fråga om detta material är växelsång mellan kör och församling ett utmärkt

sou 1974:68 Bihang IA 95

hjälpmedel till snabbare inlärning och stimulans av församlingssången. Om församlingens psalmsång sålunda är ett utomordentligt viktigt inslag i gudstjänsten, så är det fördenskull inte givet att psalmsång under alla förhållanden måste ingå. I den lästa veckomässan kan psalmerna givetvis också läsas, I andra moderna försök, som t. ex. Uppbrottets mässa,eller Vaksamhetens mässa, finns endast en enda psalm med, och vid vissa tillfällen då Hambraeus Praeludium - Kyrie - Sanctus använts imässan har ingen psalm alls förekommit. Det bör kanske därför betonas, att församlingens aktivitet - som man med all rätt värnar om - inte nödvändigt behöver ta sig uttryck i psalmsång; det finns t. ex. en lyssnandets aktivitet som kan vara väl så intensiv. Och omvänt: en gudstjänst med mycken psalmsång garanterar i och för sig ingen rätt församlingsaktivitet. Slutligen skall erinras om att man i vissa sammanhang också tar upp kyrkans äldsta psalmskatt, nämligen Psaltaren, på platser i mässan där tidigare sång ur psalmboken förekommit. Detta gäller naturligtvis först och främst introitus, där församlingen i många fall numera. kan medverka, men även communiopsalmen. I den sistnämnda genren finns en hel samling utgiven, Detta är brödet (varav två psalmer finns i särtryck för växel- Hartman-Holte: sång kör-församling; exempel på både introitus- och communiosång _i växling kör-församling finns t. ex; i H. Wemans. Glädjens mässaU, Hovlands Uppståndelsemässa, Forsbergs Julmässa m. fl. (Se vidare avd. Nykomponerad mässmusik).

Sammanfattningsvis vill kyrkohandbokskommittên få följande anordningar prövade: 1. Allmänna förändringar i fråga om psalmernas antal och längd som betingas av övriga försök (främst ordningen med evangelieläsning - predikan - trosbekännelse utan mellanliggande psalmer men med längre offertoriepsalm och även övriga psalmer i längre utdrag än vanligt. 2. Användande av Tillägg till Den svenska koralboken. 3. Bruk av alternatimsång (i form av växling mellan kör och församling) i någon av högmässans längre huvudpsalmer, i första hand gradualpsalmen. 4. -Användande av 17 psalmer eller andra nya psalmer och sånger.

96 IA Bihang

5. Användande av psaltarpsalmer i växling kör - församling som kommunionpsalmer (eller som introitus).

Litteratur: till Den svenska koralboken. - VERBUM 1964. Tillägg Den svenska koralboken innehållande såväl 1939 års koralbok som inyutgåva, 1964 års koralbokstillägg, med fullständig text till samtliga melodier. - VER- BUM 1968. 17 psalmer med koraler från Hymnologiska institutet, utg. Frostenson-Göransson. - VERBUM. Göransson-Stenberg: Psalm och koral ihögmässan. - VERBUM. Blohm-Ljungdahl: De nya koralerna. Studieplan i modern koralmusik (Koralbokstillägget och 17 psalmer). - VERBUM 1968. Grammofonskivorna Vi sjunger Koralmusik (Kyrkoton LP 103), Koraler ur Tillägg till Den svenska koralboken (Kyrkoton LP 106), 17 psalmer (Kyrkoton LP 109). Under förberedelse: melodipsalmbok, innehållande melodierna till 1939 års koralbok och 1964 års koralbokstillägg. Utkommer under 1969. - VERBUM.

B. Mässmusiken Vår senaste mässbok är daterad 1942. Även på detta område har en förnyelse skett under senare år. Också här har förnyelsen tagit sig uttryck dels i en restaurering och revidering av det äldre, hävdvunna materialet, dels i nyskapande. Den förra linjen representeras av Tillägg till Den svenska mässboken, utgivet av Liturgiska nämnden år 1968. Tillägget är utgivet i två upplagor, dels en fullständig utgåva (med orgelackompanjemang) för präst, organist och körledare, dels i fem häften med melodier samt mässans ordning i utdrag, avsedda att läggas ut i kyrkbänken. Tillägget är också kompletterat med en utgåva innehållande huvudsakligen introitus för hela kyrkoåret, avsedd för kören. En nyhet i detta. mässmusikförslag är att musiken är fördelad på fem serier i stället för som nu på fyra och att denna fördelning skett efter delvis andra grunder än tidigare. Avsikten är att ge församlingar med rikare musikliv och goda prestationsmöjligheter med större nattvardsfrekvens etc. tillett rikare material för att undvika monotoni, samtidigt som församgång till lingar med begränsade resurser kan få väsentliga lättnader. Det nya systemet medför också en möjlighet till smidigare anpassning efter kyrkoåret än förr

sou 1974:68 Bihang IA 97

och det fungerar på följande sätt. Under hela kyrkoåret ligger s. a. s. i botten en serie, kallad den allmänna serien, som används under alla tider som inte har någon speciell högtids- eller festkaraktär. På vissa högtidsdagar kan denna serie, där man så önskar och har de musikaliska resurserna därtill, ersättas av en musikaliskt rikare serie, kallad högtidsserien. Vidare avbryts den allmänna, vardagligare serien av tre andra serier, knutna till kyrkoårets stora helger, nämligen julserien, fasteserien och påskserien. Dessa senare serier har fördelats något annorlunda och mera logiskt än tidigare (se vidare förordet till Tillägg till Den svenska mässboken). Så snart dessa karaktärstider är över, återgår mässmusiken automatiskt till den allmänna serien. En församling med begränsade resurser och kanske sällsynta gudstjänsttillfällen behöver givetvis inte använda alla serierna utan kan i ytterlighetsfallet t. o.m. nöja sig med enbart den allmänna serien, som till sin karaktär närmar sig den nuvarande fjärde serien men torde vara betydligt lättare utförbar än denna. Även om detta mässbokstillägg, som f. n. efter att ha godkänts av kyrkomötet är utsänt på remiss, troligen kommer att tillåtas till bruk i alla församlingar som önskar begagna det, vore det dock värdefullt att få detta material prövat inom försöksverksamhetens ram. Mässbokstillägget representerar den linje som ovan under rubriken Allmänt förutsetts som en huvudström i vårt framtida gudstjänstliv, och försöksverksamheten skulle kunna mässmusik räknades som ge en falsk bild av läget om inte denna reviderade ett huvudalternativ i fråga om högmässans framtida musikaliska gestaltning vid sidan av de många försöken med helt nykomponerad mässmusik. Självfallet kräver en utvärdering av mässbokstillägget att det används under en tid, i alla händelser under minst ett par år. Det torde knappast vara längre att under kortare tid vinna förtrogenhet med vare sig materialet som möjligt sådant eller med de nya principerna för dess fördelning på kyrkoårets olika tider. Vid sidan av denna traditionella mässmusik har under de allra senaste åren en rik flora av nykomponerad mässmusik vuxit fram. Dessa nya försök representerar vitt skilda linjer i fråga om avsikter, användningssätt, svårighetsgrad m.m. Dels är de inriktade på att bjuda församlingarna en aktuell, men ändå ytterst lätt utförbar mässmusik, komponerad i ett slags elementär

93 Bihang 1A

tidlös stil (typexempel Dels vill Glädjens mässa). de ta vara på de väldiga möjligheter till uttryckskraft och rikedom, som den nutida musiken ställer till förfogande (typexempel: Hambraeus Praeludium - Kyrie - Sanctus). Däremellan finns också allehanda mellanformer som i högre eller lägre grad förutsätter medverkan av skolade körkrafter, etc. Olikinstrumentalensembler heter finns också i fråga om de olika mässornas form som sådan. Medan somliga mässmusikförsök utgår från den existerande högmässoordningen, förutsätter andra en mer eller mindre radikal omformulering och omgestaltning av själva mässordningen (typexempel på det förra: Glädjens mässa, på det senare Uppbrottets mässa, Vaksamhetens mässa). Andra olikheter består däri, att somliga av de nya massorna är bundna till vissa dagar eller tider under kyrkoåret, medan andra är användbara stora delar av kyrkoåret. För närmare detaljer i alla dessa avseenden se under rubriken Nykomponerad mässmusik. Det behöver knappast sägas att alla försök med ny mässmusik, vare sig de rör sig inom den traditionella musikens ram eller representerar nya experiment, alltid måste förberedas vartill inte minst noga, hör en orientering och förberedelse av församlingen. Det nykomponerade mässmusikmaterialet föreligger ännu bara delvis utgivet. Så saknas ännu några av de radikalaste orngestaltningarna av mässan. I första hand anbefalls därför för det närmaste årets försöksverksamhet Till- Den svenska lägg till mässboken, som föreligger i fullständigt skick, i andra hand de nykomponerade mässor som redan finns utgivna eller som efter hand blir tillgängliga.

Litteratur: Tillägg till Den svenska mässboken. - VERBUM 1968. D:o i enstämmiga särtryck att utläggas i kyrkbänken, ett för var och en av de fem serierna ( llmänna serien, Faste- Högtids-, Jul-, och Påskserien). - VERBUM. Liturgiska nämndens förslag till Ny mässmusik (innehållande introitus för hela kyrkoåret; distr. genom Svenska kyrkans centralråd). Se vidare avd. Nykomponerad mässmusik.

Bihgng [A 99

C. Körens funktion Körverksamhetens uppblomstring under 1900-talet efter en lång tids vakuum hör till de mest påfallande och löftesrika inslagen i vårt gudstjänstliv. Ett utmärkande drag i denna utveckling har varit att kören kommit att tilldelas alltmer centrala funktioner, inte bara i form av den traditionella hymnen efter tron utan sådant som evangeliemotett i anslutning till evangelieläsningen, insatser i alternatimsången, i niofaldigt Kyrie, sång under kommunionen etc. men först och sist funktionen som försångare och förebedjare i församlingen. I takt därmed har också kören mer och mer kommit att inlemmas som en del Detta har bl. a. tagit sig det uttrycket att kören numera i av församlingen. allt större utsträckning flyttat ner från orgelläktaren och tagit plats i församlingen, vanligen i närheten av koret. Alltjämt lägger många kyrkorums fasta inredning hinder i vägen för en ändamålsenlig placering av kören. Många äldre kyrkor har dock tvärställda bänkar längst fram i mittskeppet, vilka lämpar sig utmärkt för kören (som då placeras på båda sidor av mittgången, med kvinnorna till vänster antingen och männen till höger enligt gammal sed, eller också med hela kören på endera sidan). I nyare kyrkor har körplaceringen i koret eller dess närhet oftast förutsetts och kyrkorummen inretts därefter, dock mera sällan efter klara och enhetliga principer. Det skall dock medges att körplaceringen är en svår fråga som ofta hänger samman med arten av körens insatser, eventuell medverkan av instrument och solister etc. Körens placering i kyrkans främre del förutsätter också i allmänhet existensen av en kororgel i närheten av kören, vilket i sin tur medför olikartade lösningar av uppställningen. Bäst löses väl denna fråga genom att kören (och ev. övriga medverkande) bereds fritt i kyrkorummets främre som alltefter omett tillräckligt, utrymme del, ständigheterna kan möbleras på olika sätt med lösa stolar (i förekommande fall kan några av de främre bänkarna i församlingens fasta bänkkvarter tas bort), De nya strävanden som går ut på en framflyttning av altaret i västlig riktning, ut mot församlingen, ger f. ö. ofta en ändamålsenlig körplats bakom altaret, så att församling och kör liksom kommer att bilda en ring kring altaret. Allt oftare anskaffas särskilda kördräkter för kören. Detta är delvis en rent praktisk angelägenhet: det löser på ett ändamålsenligt sätt många kläd-

100 Bihang I A sou 1974:68

problem som annars kan vara ömtåliga vid körens utsatta placering framför församlingen. Det är också ett sätt att markera att kören är en med särskilda uppgifter befullmäktigad del av församlingen (men däremot inte att kören skulle vara förmer än församlingen!) Ett bruk som hastigt sprider sig är också att kören tågar in i procession i början av gudstjänsten och på motsvarande sätt går ut vid dess slut. Ibland föregås kören därvid av en korsbärare som efter ingångsprocessionen ställer i från sig korset i koret och åter tar det vid utgåendet.. Sist i processionen såväl in som ut - följer i ordning ev. assisterande präster, ibland föregångna av kyrkovärdar, samt den celebrerande prästen. Intåget sker väl som regel under preludiet till ingångspsalmen, varunder församlingen står upp (såsom vid konfirmation eller vigsel), men intåget kan också ske under ingångspsalmen (vid vars början kören redan är uppställd längst bak i kyrkan så att den hela tiden leder församlingssången). Beträffande uttåget varierar bruket. Ibland sker uttåget under slutpsalmen, varefter församlingen ofta uppmanas att följa processionen ut ( i så fall bortfaller orgelpostludiet). I annat fall sker uttåget under postludiet, varvid församlingen följer processionen ut eller också förblir på sin plats (först stående under processionen, därefter sittande tills postludiet är slut), Dessa bruk kommer. sålunda ofta att bryta den sedan någon mansålder traditionella ordningen i svenska kyrkan att församlingen sitter kvar i kyrkbänken under postludiet. vill väl beklaga detta.

\Många

Å andra sidan får man komma ihåg att den traditionella seden uppkom under en tid då orgelpostludiet ofta var det enda konstmusikaliska. inslaget i hela gudstjänsten. Nu är situationen helt förändrad. Nu strävar man efter att göra varje koralförspel till en musikalisk insats av konstnärlig halt (naturligtvis anpassat efter resp. förspels funktion; härvid gestaltas alltid ingångspreludiet rikare och skulle på sätt och vis kunna sägas utgöra en ersättning för postludiet), dessutom förekommer ofta rika inslag av körsång och annan konstmusik i gudstjänsten. Att det finns fördelar med församlingens uttåg under postludiet eller slutpsalmen är uppenbart: man slipper ifrån det nervösa knäppandet med handväskor under postludiet liksom allt kvar stannande under kanske högljutt prat i kyrkan efter gudstjänsten. Att få lämna kyrkan under orgelmusik eller psalmsång upplevs av många som meningsfullt och riktigt. Det är i alla händelser väl värt att pröva de ordningar som här har

SOU 1974: 68 Bihang IA 101

Givetvis med sedvanlig orientering om i; och bl, och med

beskrivits.

full rätt för den som så vill att stanna kvar i enskild andakt under de övrigas uttåg. Om körens rent liturgisk-musikaliska insatser har redan talats i olika sammanhang. Alternatimsången i någon längre psalm i mässan (gradual-

psalmen eller psalmen efter predikan, resp. offertoriepsalmen om psalmen

efter predikan bortf aller) skall särskilt framhållas som ett utomordentligt medel att stimulera och förebilda församlingens psalmsång och klart Visa att körens insatser inte skall uppfattas som något slags konsertinslag utan att kör och församling samverkar. Detsamma gäller om den niofaldiga kyriesången. Obs. att alternatimsången kan ske med ytterst enkla medel och ändå få avsedd verkan. En enstämmigt sjungande barnkör är fullt tillräcklig (se vidare anvisningar i alternatimsångsamlingar). I de fall försöksverksamhet förekommer beträffande momenten evangelieläsning - predikan - trosbekännelse uppstår frågan var den nuvarande hymnen efter tron skall placeras. Sjungs en evangeliemotett, d. v. s. en tonsättning av ett parti ur evangelietexten, kan denna osökt ansluta till evangelieläsningen eller möjligen ersätta motsvarande parti i denna; även annan lämplig körsång kan förekomma här som inledning till predikan (dock bör valet av körstycke alltid ske i samråd mellan präst och kyrkomusiker). Det är väl heller inte otänkbart att en lämpligt vald körsång skulle kunna avsluta och sålunda leda över till trosbekännelsen. Här har då räknats med predikan att prästen under dessa moment stannar kvar i koret. I de fall han förflyttar sig till och från predikstolen, kan körhymnerna lämpligen utföras under dessa förflyttningar (i så fall utesluter de givetvis psalmsång). Om kören rätt fyller sin huvuduppgift som försångare i högmässan och kanske därutöver har speciella uppgifter såsom insatser i alternatimsång m.m. är dessa hymner givetvis umbärliga. I alla händelser bör de inte under några omständigheter innebära en dubblering av något moment i gudstjänstordningen (körhymn + predikstolspsalm e. dyl.) såvida inte de båda momenten klart samordnas t. ex. i form av alternatimsång.

102 Bihang [A

Sammanfattningsvis önskar kyrkohandbokskommittên få följande anordningar prövade: 1. lngångsprocessionen av kör, präst(er) m. fl. under ingångspreludiet, resp. ingång spsalm en. 2. Användande av kördräkter. 3. Körplacering i koret eller dess närhet (synpunkter önskvärda på olika körplaceringar med hänsyn till kyrkorummets inredning, deras för- och nackdelar, hur ser idealplaceringen ut?) 4. Användande av introitus ur liturgiska nämndens förslag till Ny mässmusik (se litteraturlistan under B. Mässmusiken). 5. Alternatimsång, i första hand i någon av mässans huvudpsalmer (se under A. Koralsången, försökspunkt 3), men även i niofaldigt Kyrie, kommunionpsalm ur Psaltaren, introitus m.m. Fråga: upplevs alternatimsången som meningsfull och stimulerande på församlingssången? Pedagogiska fördelar vid introducering av nya eller förändrade melodier? 6. Olika bruk av hymnsången a) som evangeliemotett i anslutning till (eller ersättande del av) evangeliet, b) som hymn efter predikan (eller på annan plats, dock utan att något moment härvid dubbleras). Bl.a. frågas: upplevs denna motettsång som meningsfull då evangelieläsning, predikan och trosbekännelse sker i koret i omedelbar anslutning till varandra ?

D. Orgelns funktion Vi har ett orgelbestånd i vårt land som söker sin like. Dessa underbara instrument bör utnyttjas i fullaste måtte. Praktiskt taget varje orgel har en palett av rika och omväxlande färger som kan utnyttjas som ett slags färgkanon under kyrkoårets växlingar: kraftfull principal- och mixturklang på Första söndagen i Advent och Påskdagen, ett intensivt ljus över Pingstdagen, sträva rörverksklanger på Botdagen, mörka, dämpade färger under Fastan och kanske fullständig tystnad (eller bara korta koralintonationer med psalmsång utan orgel) på Långfredagen. Tar vi verkligen vara på alla dessa möjligheter att känsligt och uttrycksfullt följa kyrkoårets rytm? Stor uppmärksam-

SOU 1974168 Bihang IA 103

het måste ägnas ingångspreludiet som ger dagen dess karakteristiska anslag, övriga preludier bör vara kortare alltefter den liturgiska och praktiska funktionen. Knapphet och koncentration är här lösenordet likaväl som för allt annat i mässan! En skicklig organist känner man igen på hans preludier aldrig verkar långa eller slentrianmässiga utan alltid lagom, alltid funktionella, alltid inspirerande till sång. Är orgelspelets utformning i dessa avseenden av den största betydelse för hela mässans gestaltning, så är orgelackompanjemanget däremot i allmänhet överflödigt och närmast motverkande församlingens sångliga deltagande i kortare versiklar av typen salutation, Sursum corda m. fl. Inte heller är ett genomgående orgelspel alltid av godo i alla psalmer, i Kyrie, Benedicamus etc. Den bästa ledningen av församlingssången sker genom kören, och orgelns uppgift bör snarare vara att diskret ackompanjera där det behövs än att leda att släpa församlingssången efter sig - där så sker är (och än mindre det något fel på församlingssången som orgelspelet som sådant har ganska små möjligheter att rätta till; här kan alternatimsången med sin förebildande effekt göra underverk!) Om postludiet och eventuella förändringar i seden därvidlag har talats i föregående avsnitt. Rörande orgelns medverkan i alternatimsång och s.k. varierat koralackompanjemang se förordet till Koralmusik III, om koralspel se särskilt Några tekniska upplysningar och råd för utförandet i förordet till Tillägg till Den svenska koralboken!

E. Altarsången Det är viktigt att prästens sång imässan regelbundet övas och bringas i samstämmighet med övrig mässmusik. Kyrkomusikern bör alltid stå till förfogande med råd och hjälp i detta avseende. Tillägg till Den svenska mässboken innehåller några nyheter rörande altarsången. Så. har t. ex. de olika alternativen till Laudamus-momentet försetts med intonationer som alltid hör ihop med resp. alternativ. Vidare förekommer sjungen kollektbön vartill musikaliska hänvisningar ges. Mässbokstillägget innehåller också en rad nya Benedicamus-melodier. Den principen är också genomförd, att läst bön åtföljs av läst Amen, medan sjungen bön avslutas med sjunget Amen. Introitus bör alltid intoneras av körledaren, om intonation överhuvud före-

104 Bihang IA SOU 19741 68

kommer. Intonationens uppgift är ju att ge ton och att upplysa om tempo, sångsätt m.m. i den fortsatta sången, och det är självklart att körledaren är bäst skickad för den uppgiften. I många av de nya mässorna förekommer nya former av altarsång, som givetvis måste övas och förberedas tillsammans med kör och övriga musikaliskt medverkande.

F. Olika former av Laudamus I fråga om Laudamus-momentet ger vår nuvarande mässbok tre olika alternativ: 1) Allena Gud i himmelrik (resp. ps. 269A, företrädesvis under Fastan), 2) Vi prisa dig och 3) det s.k. stora Laudamus. Av dessa är det sistnämnda äldst. Det brukas också som enda eller huvudsakligt alternativ i många andra protestantiska kyrkors mässliturgier. Önskvärt vore att så skedde även hos oss eftersom måste sägas vara

detta

den fullvärdigaste formen, men hittills har melodiernas svårighetsgrad lagt avsevärda hinder i vägen för en sådan användning. Tillägg till Den svenska mässboken har därför framlagt enklare och mera lättsjungna alternativ till denna text - givetvis med melodierna anförda i församlingens häften och med närmare anvisningar för utförandet. Det måste nämligen anses vara en förutsättning för detta alternativs brukande att församlingen sjunger med. I 1942 års mässbok är melodierna så svåra att de har hänvisats till kören ensam. Detta är väl huvudorsaken till att dessa har blivit så litet använda; det kan ju ur församlingens synpunkt inte gärna upplevas som en fullvärdig lovsång att stående åhöra körens sång i detta moment. Utöver dessa möjligheter föreligger också förslag att sjunga hela momentet s. a. s. dubbelt, d. v. s. så att prästen förebildar varje enskild fras, som därefter upprepas av församlingen. Hittills har väl den s.k. zulu-melodin varit den mest använda (se t. ex. Glädjesn mässa) men också nykompositioner i denna stil förekommer (såsom i Forsbergs Julmässa). Risken för monotoni är väl den största nackdelen med detta förfarande eftersom allt måste sjungas två gånger, men man vinner å. andra sidan att momentet blir lättsjunget och livfullt.

Vi prisa dig och Allena Gud resp. 2619:4, har efterhand införts somi

folkligare och mera lättsjungna substitut .för det äldre Laudamus. Om samtliga

SOU 1974: 68 Bihang IA 105

kan väl påstås att de textligt innebär en uttunning av innehållet i originaltexten. Betr. ps. 24 skulle en förbättring och samtidigt en liturgiskt välmotiverad större tyngd förlänas momentet om man av psalmen sjöng verserna 1, 3 och 5 (vilket också föreslås som ett alternativ i mässbokstillägget). Särskilt motiverat är detta i de fall Kyrie utförs niofaldigt - dessa båda moment hänger nära samman och bör s. a. s. väga jämnt mot varandra. Återstår de musikaliska Synpunkterna. Melodin till ps. 24 är visserligen fullvärdig, men fråga är om den i längden tål den enorma slitning som det innebär att sjunga den under de flesta av kyrkoårets söndagar. I en undersökning av Religionssociologiska institutet 1968 förklarar sig också de mera regelbundna kyrkobesökarna inte ha något emot flera alternativ på denna punkt. Av de båda melodierna till Vi prisa dig i 1942 års mässbok torde den äldre från Lossius Psalmodia 1553 vara att föredra. Dock är den i behov av revidering, och en sådan har också utförts i mässbokstillägget. Slutligen föreligger i några av de nykomponerade mässorna en ny textform, utarbetad av Olov Hartman. Avsikten med denna har varit att tillvarata momentets textliga innehåll så fulltonigt som möjligt men att samtidigt göra det lätt utförbart för församlingen. Sålunda har församlingen tilldelats ett ständigt likblivande omkväde, medan den övriga texten utförs av präst eller kör (se t. ex. Hovlands Uppståndelsemässa eller Sörensons Ordinarium missae). Det är angeläget att alla dessa former, liksom ev. nytillkommandegblir Brövade och bedömda. Naturligtvis är det mycket svårt att utvärdera ett försök med så många alternativ. Därför måste rimligen antalet alternativ begränsas i varje försöksförsamling till ett eller ett par. Likaså måste försöken utsträckas över en längre tid. Vissa former bereder mindre svårigheter, såsom alternativet med ps. 24: 1, 3 och 5 eller Vi prisa dig imässbokstillläggets form. Andra former är svårare och måste därför inläras genom konsekvent bruk under lång tid. Beträffande de dubbelsjungna alternativen gäller också att lång tid krävs för utvärderingen, inte med hänsyn till svårighetsgraden men för att få ett begrepp om huruvida och när den befarade monotonin kan bli märkbar.

106 Bjhang 1 A sou 1974:68

G. Nykomponerad mässmusik I det föregående har gång på gång hänvisats till olika nykomponerade mässor. Här skall för översiktens skull ges en förteckning över hittills föreliggande material med kortfattade kommentarer rörande besättning, användning, textformer m.m. Som redan nämnts finns flera av dessa mässor ännu inte tillgängliga annat än i manuskript. Flera väntar dessutom på omarbetning. Så snart ske kan kommer de emellertid att utges och kompletteras med nytt material allteftersom sådant kommer fram.

Bengt Hambraeus: Praeludium - Kyrie - Sanctus Verket omfattar endast de ovan angivna momenten och är komponerat för två körer, solo, två orglar och kyrkklockor. Texten är latin; i församlingens textblad bör därför även den svenska texten införas. Ansluter sig helt till nuvarande mässordning, dock finns i Sanctus-delen ett extra textparti inskjutet. Har vanligen utförts med gregoriansk sång i övriga mässdelar samt med speciellt för varje tillfälle skrivna böner (vilka dock kan ersättas med ordinarie böner eller med böner ur Böner i vår tid, VERBUM). Kan användas när som helst under kyrkoåret. Verket finns inspelat på film som kan hyras från Kyrkofilm, Box 9, Stockholm 1. Med filmen följer textblad och kommentar. - VERBUM.

Henry Weman: Glädjens mässa Denna mässmusik skrevs ursprungligen till en konferens i Uppsala 1967 och gick då under titeln Mässa 1984 (med för ändamålet särskilt skrivna böner). Musiken är komponerad för kör och församling med orgel i enkel och folklig stil. Introitus och communio med växelsång kör - församling. Laudamus: zulu-melodin. Kan användas när som helst under kyrkoåret då en glädjens mässa kan anses på sin plats. Söndagens ordinarie böner kan användas eller nya böner ur Böner i vår tid. Särskild ackompanjemangsupplaga för organisten är under förberedelse. - Wessmans förlag.

Torsten Sörensen: Ordinarium missae Nykomponerad mässmusik för kör och församling med orgel. Trots benämningen finns också introitus med (till texten Visa mig, Herre, din väg). An- . vändbar under hela kyrkoåret. Beträffande böner, se föregående mässa! - Wessmans förlag.

Roland Forsberg: Julmässa Helt nyskriven mässmusik, ursprungligen avsedd för julnattsmässan med nattvard. Enkel, folklig stil med växelsång mellan kör och församling med orgel. Till mässan föreligger speciellt skrivna böner för julnattsmässa men också ordinarie böner för Juldagen kan användas. - Manuskript, utgivning förbereds på VERBUM.

SOU 1974: 68 Bihang IA 107

Sven-Erik Bäck: Uppbrottets mässa Denna mässa är ett radikalt försök att bryta upp från vår nuvarande mässordning. Mässans text är alltigenom nyformulerad på nutidsspråk. Moment som upplevs som upprepningar - såsom skriftermål, Kyrie, allmän kyrkobön - är sammanförda i enhetliga block. Enkelhet, konsekvens och gemenskap har varit riktpunkter vid utarbetande av denna mässa som tillkommit genom ett teamwork av Ingemar Glemme, Harald Göransson, Lennart Håkansson och tonsättaren Sven-Erik Bäck. Ursprungligen en TV-produktion och utförd på Fastlagssöndagen 1968 kan mässan användas när som helst under kyrkoåret, företrädesvis dock under Fastan. En musikaliskt förenklad version är f.n. under utarbetande. I mässan ingår också den redan berömda nattvardskoralen med text av Olov Hartman (som inom kort utges separat på VERBUM). - Manuskript, utgivning förbereds på VERBUM

Egil Hovland: Uppståndelsemässa Helt ny mässmusik, komponerad över ett genomgående inprägsamt och lättsjunget tema. För kör och församling med orgel (trumpet och basun ad lib. ). Avsedd för påsknattsmässa med nattvard och ljuständningsceremoni. Särskilda för ändamålet skrivna böner. Med andra texter och böner användbar under tiden Påsk - Pingst. (Introitus ur denna mässa finns inspelad på grammofon: Musik i Uppsaladomen, Kyrkoton EP 328). - Manuskript, utgivning förbereds på VERBUM.

Bo Nilsson: Mässa för kristen enhet Denna mässa är beställd för och använd vid en nattvardsgudstjänst under världskyrkomötet i Uppsala 1968. I sin nuvarande utformning är den bunden till ämnet för denna gudstjänst: kristen enhet. Enstaka delar kan dock användas när som helst under kyrkoåret. Komponerad för kör, församling med orgel och instrumentalensemble i svensk folkton. - Nordiska Musikförlaget.

Egil Hovland: Vaksamhetens mässa Mässmusik för Söndagen före Domssöndagen, omfattande preludium, introitus, Kyrie, evangelium. I evangelieläsningen ingår ett dansavsnitt för två solodanserskor (föreställande de fåvitska jungfrurna). Komponerad för kör, sopranoch barytonsolo, orgel och ljudband. För gudstjänsten i Engelbrektskyrkan 1968 utarbetades en helt ny, starkt koncentrerad mässordning, byggande på Böner i vår tid, av Harald Göransson och Magnus Lidbäck. Partitur kan fås från tonsättaren, körpartitur utg. på. Norsk Musikforlag med latinsk och norsk text. Utgåva med svensk text förbereds.

108 Bihang IA

Förslag till försöksverksamhet V

Högmässa med nattvard och Nattvardsgudstjänst firad versus populum Inom flertalet kyrkosamfund har man under 1960-talet kunnat iakttaga en liturgisk utveckling, som karaktäriseras av att man söker göra gudstjänsten mera åskådlig och gemenskapsbetonad. Man söker sig bort från liturgiska överdrifter och fram mot en enklare, mer koncentrerad gudstjänstform. Denna tendens till koncentration och förenkling hör också samman med en allt mer accentuerad önskan om de kyrkokristnas aktiva deltagande i gudstjänsten. I detta sammanhang, där man velat betona församlingens aktivitet och gemenskap, har man i flera kyrkosamfund kommit att allt mera konsekvent fira församlingens nattvardsgudstjänst versus p0pulum. Genom att prästen går bakom altaret och sålunda leder gudstjänsten vänd mot församlingen, menar man att framför allt ovana gudstjänstdeltagare på detta sätt får lättare att följa med i det liturgiska skeendet. Man har också konstaterat, att den liturgiska aktionen på detta sätt starkt förenklats. I en utredning till Liturgiska Nämnden i fråga om högmässa med nattvard firad versus populum konstaterade kommitterade, att en mässa firad versus populum torde ha naturlig hemortsrätt i en evangelisk gudstjänst. I utredningen hänvisades också till Martin Luther, som i sin Deutsche Messe 1526 anför, att prästen vid den rätta mässan borde stå på andra sidan altaret, vänd ut mot folket wie ohne Zweifel Christus im Abendmahl getan hat. Vissa gudstjänstrum, kanske särskilt våra nya småkyrkor, är ganska naturligt byggda för en sådan liturgisk nyordning, medan däremot längdriktningen i många äldre kyrkorum omöjliggör ett sådant gudstjänstfirande. I de kyrkorum, där man redan har ett fristående altare eller där man utan större olägenhet vid enstaka tillfällen kan ställa in ett extra altare närmare församlingen, kan man tänka sig olika alternativa möjligheter för nattvardsgudstjänstens firande: a) Veckomässan (vardagsmässan) kan firas versus populum, medan söndagens högmässa kan firas i den traditionella riktningen. b) Den nattvardslösa högmässan kan firas i traditionell riktning, medan högmässa med nattvard kan firas versus populum. Dubbelheten i den liturgiska aktior formen har - där den redan praktiserats - upplevts som en rike-

SOU 19741 58 Bihang I A 109

dom för både präst och församlingsbor. I ena fallet (exempelvis vardagsmässan) understrykes församlingen som gemenskap, medan man i andra i den traditionella riktningen) markerar Symboliken med fallet (vid mässan De olika utesluter dock inte att man med Guds folk på vandring. synsätten inredning, körens placering etc.) kan lämpliga anordningar (kyrkorummets förena dessa synpunkter till en helhet i en och samma gudstjänst. För att i denna fråga få del av församlingens praktiska erfarenheter önskar med hänvisning till ovan redovisade synkyrkohandbokskommittên, att nattvardsgudstjänst vid lämpliga tillfällen måtte firas versus punkter, populum i församlingar, som fått uppdraget att vara liturgiska experimentförsamlingar. alternativ och anvisningar torde därvid kunna beaktas: Följande liturgiska delen av nattvardsgudstjänsten kan lämpligen hållas från 1) Den inledande korets varefter prästen går bakom altaret under kor-trappan (eller mitt), introitus. delen av nattvardsgudstjänsten kan lämpligen hållas från 2) Den inledande korets mitt) eller från en pulpet (ambo), vilken placerats i kortrappan (eller koret mellan altaret och församlingen. Ordets och bönens gudstjänst likaså hållas från denna ambo, varefter prästen går bakom altaret först under till-

redelsepsalmen. 3) Eftersom nattvardsgudstjänst firad versus populum vill understryka som en gemenskap och familj, vore det även önskvärt att - där församlingen så är möjligt - pröva detta gudstjänstfirande med kören placerad i koret. De som deltar och de som tjänstgör i gudstjänsten kommer på detta sätt att bilda en tydlig gemenskap runtomkring altaret som centrum. Som redan tidigare sagts blir den liturgiska aktionen vid nattvardsgudsfirad versus starkt förenklad, likaså förenklas altarets uttjänst populum smyckning. Knäfall bakom altaret bör sålunda inte förekomma (eftersom prästen då mer eller mindre försvinner bakom altaret). Altaret kan knappast ha mer än två ljus, blommor bör ställas vid sidan av altaret och ett stort, stående krucifix på altaret bör utbytas mot ett litet liggande kors. Om ett altarbord sättes fram i koret, har man kanske inte möjlighet att ordna en ny Kommunikanterna bör då instrueras att allt efter lägligheten motaltarring. taga nattvardshåvorna stående eller knäfallande.

110 Bihang IA

Förslag till försöksverksamhet VI

Ordning för veckomässa Föreliggande förslag till veckomässa är avsett som ett komplement till söndagens högmässa. I de församlingar, som utöver söndagens högmässa firar en nattvardsgudstjänst någon morgon eller kväll i veckan, finns det otvivelaktigt ett behov av att få ge denna gudstjänst en speciell karaktär av stillhet och tillbedjan. I regel har man vid dessa vardagsmässor använt Kyrkohandbokens ordning för Nattvardsgudstjänst, högtidligare formen, även om somliga har upplevt det något märkligt att ge vardagsmässan en högtidligare utformning än söndagens högmässa. Kyrkohandbokskommittên har utarbetat föreliggande förslag till ordning för veckomässa. I allt väsentligt följer denna ordning vår nuvarande ordning för högmässa, dock med den skillnaden att man här framför allt försöker lyfta fram gudstjänstens bön och tillbedjan. Den är tänkt som en enkel vardagsmässa och följaktligen föreslås att hela gudstjänsten läses av präst (Pr.) och församling (F), eventuellt med sjungna psalmer (dock i så fall gärna utan orgel). Efter skriftetalet, som gärna kan få formen av en kort meditation, följer en litaniebön, vilken övergår i en kort syndabekännelse, där två alternativa formuleringar anges. Efter tacksägelsebönen följer lovsångsmomentet, där tre alternativa förslag till utformning presenteras. Beträffande textläsningarna bör noteras att episteltext och gradualpsalm, om så önskas, kan utgå. Evangelieläsningen har bundits till föregående veckas evangelium med tanke på att man efter trosbekännelsen önskar använda samma veckas evangeliekollekta. Därefter följer tre olika alternativ för kyrkobön, anvisning på tyst bön samt en avslutande bön för kommunikanterna innan offertoriepsalmen. Själva nattvardsmässan följer helt Kyrkohandbokens nuvarande ordning frånsett att Sanctus och Agnus Dei läses i stället för sjunges av präst och församling. Den här presenterade ordningen för veckomässa kan, där så är möjligt, på ett naturligt sätt firas versus populum, (dvs. ut mot församlingen) och hänvisas därvid till kyrkohandbokskommittêns anvisningar i frågan (förslag V). För att församlingen på enklast möjliga sätt skall kunna följa med och

SOU 1974: 68 Bihang I A lll

deltaga i växelläsningarna, bör man låta stencilera den här föreslagna gudsoch därvid i församlingens stencil utesluta de alternativ, som tjänstordningen icke kommer till användande vid ifrågavarande gudstjänst. Till sist skall det anmärkas, att kyrkohandbokskommitt/en avser att vid senare tillfälle återkomma med förslag till en starkt förkortad, koncentrerad form för nattvardsgudstjänst (avsedd främst för exempelvis citykyrkornas eftersom många församlingar uttryckt önskemål också om lunchandakter), detta och en sådan ordning i så fall vore lämplig att pröva inom ramen för försöksverksamheten område. den liturgiska på gudstjänstlivets

ORDNING FÖR VECKOMÄSSA

I. INGÅNGEN 1. Ingångspsalm (sjungen-gärna utan orgel- Före psalmen går prästen eller läst). för altaret Pr. står vänd mot altaret. 2. Ingångsbön Pr. Rena, o Gud, våra hjärtan och saInveten, så att din Son, när han kommer till oss, må i våra hjärtan finna en beredd boning. Amen. Eller: Pr. O Kristus, du livets bröd, som kommit ned från himmelen för att giva världen liv. Kom också till mig med din gåva av liv och oförgänglighet. och fritt Kom, rena mig från synd, att jag med glad tillit samvete kan tillbedja dig. Kom, helga mig, var mitt beskydd, förbliv hos mig. Låt mig en gång komma dit där du är och få skåda dig ansikte mot ansikte. F. Amen.

II. SKRIFTERMÅLET 1. Skriftetal (eller nattvardsmeditation, Pr. står vänd mot försameller skrifteför- mot ledd av prästen, lingen (vid meditation maning, sammanställd av lämp- altaret). liga skriftord). Läses växelvis mellan Pr. 2. Syndabekännelse Pr. Herre, förbarma dig. och F. Pr. vänder sig mot F. Kriste, förbarma dig. altaret. Pr. och F. knä- Herre, förbarma dig. böjer. Pr. Gud, du utrannsakar mig och känner mig. F. Du förnimmer mina tankar fjärran ifrån. Du är stor i nåd och förbarmande. F. Förlåt mig för Jesu Kristi skull.

112 Bihang IA SOU 1974: 68

Du har icke lust till en syndares död, F. Utan till att han omvänder sig och gör bättring. Pr. Smaken och sen, att Herren är god. F. Säll är den människa, som tager sin tillflykt till honom. Pr. Herre förbarma dig. F. Kriste, förbarma dig. Herre, förbarma dig. Pr. Gud, du ser mig som jag är. och F. Ge mig din förlåtelse och kärlek. Låt mig få vara. ditt barn. Möt mig i din nattvard i dag. Ge mig din kraft i min svaghet. Hjälp mig att leva bättre, Amen. Eller: Pr. Vi bekänner inför dig, helige Gud, att vi ofta och på mångaoch F. _ handa. sätt har syndat med tankar, 0rd och gärningar. Tänk på oss ibarmhärtighet och förlåt oss för Jesu Kristi skull vad vi har brutit.

3. Avlösning Pr. Tag emot dina synders förlåtelse Pr. reser sig och vänder i Guds, Faderns och Sonens och sig mot F. , som förblir den Helige Andes namn. knäböjande. Där syndernas förlåtelse är, där är ock liv och salighet. Amen.

Tacksägelsekollekta Pr. Låt oss bedja. Pr. vänder sig mot altaret. F förblir knäböjande Käre himmelske Fader. Tack för att du har förlåtit oss. Hjälp oss att hålla fast vid ditt ord och löfte. . Sänd oss din Ande som Hjälparen. i Låt oss i denna nattvard rätt mottaga vår Frälsare under bröd * och vin. Stärk vår tro, vårt hopp och vår kärlek. 1 I Jesu namn. Amen. “ F. Amen.

Tacksägelse Pr. Tacken Herren, ty han är god, Pr. förblir vänd mot altaret. ty hans nåd varar evinnerligen. F. reser sig under lovsången. F. Sv.ps. 24:1, 3 och 5. Psalmen läses eller sjunges. Allena Gud i himmelrik/ Må lov och pris tillhöra/ För all den nåd han kärleksrik/ Med oss har velat göra../ Han jorden skänkt stor fröjd och frid/ Ack, mänskan må väl glädjas vid/ Guds evigt goda vilja.

SOU 1974: 68 Bihang IA 113

O Jesu Krist, Guds ende Son/ Som såg vår själafara/ Och att oss frälsa därifrån/ Dig själv ej ville spara./ Du med din kärlek och din död/ Förlöser oss av syndens nöd/ När vi på dig förtrösta. O Helge And, gör själen from/ Förnöjd och oförfäracL/ Gör hjärtat till en helgedom/ Där Gud i allt blir ärad./ Giv stöd, giv tröst i all vår brist/ Hjälp att vi tro på Jesus Krist/ Båd nu och alltid. Amen. Eller: Sv. ps. 601 Psalmen läses eller sjunges. Vi prisa dig/ Vi tillbedja dig/ Vi tacka dig för dina under. / Herre Gud, himmelske Konung/ Gud Fader allsmäktig/ Herre, den Allrahögstes enfödde Son, Jesus Kristus,/ Helige Ande, Nådens, sanningens och fridens Ande. Amen, amen, amen. Eller: nedanstående lovsång. Psalmen läses O Fader vår i himmelen med Sonen och Hugsvalaren dig tillhör makt och härlighet i evigheters evighet.

III. ORDET 1. Kollektbön Pr. Herren vare med eder. Pr. vänder sig mot F. F. Med dig vare ock Herren. F. förblir stående t. 0. m. Pr. Låt oss bedja. trosbekännelsen. Saluta- Pr. läser föregående söndags tionen läses växelvis. Under kollektbön. bönen vänder sig Pr. mot F. Amen. altaret.

2. Egistel Pr. Hören Herrens Ord genom . . . . Pr. vänder sig mot F. , Pr. läser föregående söndags stående vid altarets södra epistel eller annan lämplig ända.. text av veckans texter.

3. Gradualgsalm Denna psalm och föregående text- Pr. vänder sig mot altaret. läsning (episteln) kan utgå. Psalmen sjunges eller läses.

Evang elium Pr. Upplyften edra hjärtan till Gud och Pr. vänder sig mot F.: hören dagens heliga evangelium. stående vid altarets norra Så skriver evangelisten. ända. Pr. läser föregående söndags evangelium.

Trosbekännelsen Pr. Låt oss nu gemensamt bekänna vår kristna tro.

114 Bihang IA

läser gemensamt den apostoliska trosbekännelsen: Pr. vänder sig mot altaret.

Vi tro på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.

Vi tro ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helige Ande, född av Jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på. allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda.

Vi tro ock på den Helige Ande, en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

IV. B ÖNERNA 1. Salutation Pr. Herren vare med edet. Pr. vänder sig mot F. , som F. Med dig vare ock Herren. förblir stående. Salutationen Pr. Låt oss bedja. läses växelvis. Under böner- Pr. ber följande böner: na knäböjer F.

A. Föregående söndags Evangeliekollekta B. Kxrkobön (endera av följande tre alternativ)

Pr. Herre, vi ber för din kyrka. Giv henne tro och kärlek, så att hon kan tjäna dig och ditt rike. Gör henne öppen för människors nöd, öm och fast, lyhörd och trogen. F. Herre, hör vår bön! Pr. Herre, vi ber för din värld. Befria den från själviskhet och misstro, från våld och krig. Gör den till ett hem för människorna och en förgård till ditt rike. F. Herre, hör vår bön! Pr. Herre, vi ber för alla människor. Du ser deras behov: fyll dem med din nåd. Du ser de sjuka: styrk dem med din kraft. Du ser de ensamma: möt dem med din närhet. Du ser de oroliga: var deras frid. Du ser de tvivlande: för dem till tro. Du ser de vilsna: led dem till dig. F. Herre, hör vår bön! Pr. Herre, vi tackar dig för att du hör, innan vi ropar till dig. Vi är för ringa för all din nåd och trofasthet. F. Dig vare ära i evighet! Amen.

Eller: Pr. Helige Herre Gud, helige starke Gud, helige barmhärtige

SOU 1974: 68 Bihang IA 115

Frälsare, du evige Gud, förbarma. dig över oss. Pr. För din kyrka på jorden, för de kristnas enhet, för missionen i hela världen bedja vi dig, o Gud. F. Herre, hör vår bön! Pr. För din kristenhet i Sverige, för din församling i . . . . . för dina tjänare och medarbetare bedja vi dig, 0 Gud. F. Herre, hör vår bön! Pr. Om tillväxt i tron genom Ordet och Sakramenten, om uthållighet i bönen, orn tålamod och glädje bedja vi dig, 0 Gud. Herre, hör vår bön! För frihet och fred i världen, för rättvisa och bröd åt de hungrande, för gemenskap över gränserna bedja vi dig, 0 Gud. Herre, hör vår bön! Pr. För vårt eget folk, för alla som bära ansvar för dess väl, för hem och skola bedja vi dig, 0 Gud. F. Herre, hör vår bön! Pr. Om lydnad mot din vilja, om samarbete och förståelse, om broderlig kärlek bedja vi dig, o Gud. F. Herre, hör vår bön! Pr. För alla sjuka och bedrövade, för ensamma och övergivna, för alla i frestelse och fara bedja vi dig, o Gud. l Herre, hör vår bön! Pr. Om din närvaro i all nöd, om din hjälp att leva och tjäna, om din välsignelse till evigt liv

i

bedja vi dig, o Gud. F. Herre, hör vår bön!

z

Pr. Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud.

i

F. Amen.

Eller:

i Pr. Allsmäktige evige Gud. Styrk och led din kyrka. Samla ditt folk

kring ordet och sakramenten. Låt frälsningens budskap varda förnummet i hela världen och mottaget i trogna hjärtan. Skydda och bevara vårt land. Led vår konung och all överhet i din sannings ljus. Trygga freden på jorden. Välsigna vårt kall. Giv oss,

116 Bihang IA

av din faderliga nåd, vad vi för vårt uppehälle behöva, och stärk vår håg att, av de gåvor du förlänar, tjäna och bistå vår nästa. Låt kärlek och frid råda i våra hem, och välsigna de unga. (Tag i din fostran dem som nu beredas till sin första nattvardsgång). Tänk, 0 Gud, på alla fattiga, sjuka och bedrövade. Behåll oss fasta i tron intill änden, och förläna oss till sist en evig glädje. Amen. F. Amen. C. Eventuella förböner och tyst bön D. Bön för kommunikanterna: Pr. Heliga Fader. Giv oss nåd att med rätt tacksamhet och helig glädje hålla nattvard till din välsignade Sons åminnelse. Vi beder att han må vara mitt ibland oss. Infoga oss som levande grenar i det sanna vinträdet, din Son, så att vi må vara ett i dig. Helga själv våra kroppar och själar till ett levande och välbehagligt offer, så att vi i både ord och gärning alltid prisar och livar ditt heliga namn. Hör vår bön för vår Herres, Jesu Kristi skull. F. Amen.

V. NATTVARDEN l. Offertoriegsalm (Tillredelsepsalm)med Kollekten upptages med håv j kollektupptagning och frambäres till altaret.

2. Sursum corda (Lovsägelsen) t. o.m. Sursum corda läses växel- Tacksägelsekollektan (Tacksägelsebön), Vis. Sanctus och Agnus Dei enligt nu gällande Kyrkohandbok. läses gemensamt av Pr. och (Högmässa med nattvard, mom. 18-24) F. Kommunionspsalm är icke behövlig. 3 VI. AVSLUTNINGEN i 1. Benedicamus j Pr. Tackom och lovom Herren, Läses växelvis. Pr. vänder Halleluja! sig mot F. Under Fzs svar l vänder sig Pr. mot altaret. F. Herren vare tack och lov. 1 Halleluja, Halleluja, Halleluja! j x 1 l Z. Välsignelsen Pr. Vår Herres Jesu Kristi nåd, Guds Prästen vänder sig mot F. , kärlek och den heliga Andes del- som förblir stående eller aktighet vare med eder alla. Amen. knäböjer. i F. Amen, amen, amen. :

3. Slutgsalm (sjungen eller läst). F. sätter sig. Efter psalmen lämnar Pr. i altaret.

SOU 1974: 68 117

IB

Bihang

Material för försöksverksamheten 2 A Material för försöksverksamheten 2 Psalmer och visor till Tomasmässan, Tiberiasmässan och Emmausmässan

118 Bihang IB

MATERIAL FÖR FÖRSÖKSVERKSAMETEN 2 A

MFV 2 A, innehållande Ordning för söndagsgudstjänst,

avtrycks ej här. I stället hänvisas till MFV 2 S. 7-ll, där ritualet införts i oförändrad form.

För den musik som har utarbetats för söndagsgudstjänsten och som omnämns nedan i MTV 2 s. 4 hänvisas till Bihang I D och kommitténs förslag i betänkandets band 2 och 3.

1968 års

kyrkohandbokskømmitté

Material

för

försöks

Verksamheten

Z

Februari 1970

120 Bihang I B sou 1974:68

Inledning Kyrkohandbokskommittên överlämnar härmed till bruk i försöksförsamlingarna Material för försöksverksamheten Z. För allmänna synpunkter på försöksverksamhetens igångsättande, bedrivande och utvärdering hänvisas till vad som sagts härom i inledningen till Material för försöksverksamheten 1. Häftet till vilket hänvisas även i förslag B nedan kan rekvireras från Håkan Ohlssons förlag. Innan försöksverksamhet igångsättes enligt något av nedanstående förslag skall tillstånd inhämtas från domkapitlet enligt lag om försöksverksamhet av den 13 dec. 1968. Om nattvard skall firas på annan plats än i kyrka, vilket föreslås i förslag C nedan, måste domkapitlets godkännande inhämtas härför. Enligt gällande lagstiftning skall den plats, där nattvard firas, godkännas av domkapitlet. Kyrkohandbokskommitten önskar få i detta häfte intagna förslag till försöksverksamhet prövade under försöksperioden 1 maj 1970 - 30 april 1971. I

För genomgång av förslagen kommer kyrkohandbokskommitt/en att inbjuda l

representanter för domkapitlen till konferens i Sigtuna den 13 - 14 maj 1970.

Det är kyrkohandbokskommittêns förhoppning att domkapitlen därefter i er- i

skall bistå församlingarna med synpunkter och råd.

i

forderlig utsträckning Önskvärt är att i någon form representanter från försöksförsamlingarna stiftsvis samlas till genomgång av förslagen. a För försöksverksamhetens vill kyrkohand-

ändamålsenliga genomförande 1

bokskommittên understryka nödvändigheten av att församlingarna i görligaste mån orienteras om vad som sker. l samband med gudstjänsten bör orientering ges på så sätt att helt utskrivna ritual tillhandahålles gudstjänstdeltagarna. Vidare bör före gudstjänstens början prästen kortfattat berätta vad som kommer att hända i gudstjänsten. Ytterligare en möjlighet är att anordna försam-

i;

eller l lingsafton dylikt kring pågående försöksverksamhet. Samlingar av sådant slag är av betydelse också för kommande utvärdering. Material för försöksverksamheten 2 innehåller fyra huvudavdelningar. A utgöres av den i Material för försöksverksamheten

l

2 A redan presenterade söndagsgudstjänsten. B innehåller ytterligare förslag angående högmässa med å nattvard. C består av ritual för nattvardsgudstjänster, avsedda att firas i en ; mindre grupp. D slutligen ger förslag till bönegudstjänster dels kring ett be-

Bihang I B 121

stämt tema, dels i modifierad tidegärdsform. Som bilaga finns texter till introitus att brukas såväl i högmässa som söndagsgudstjänst. Musik finns utarbetad för söndagsgudstjänsten, för vissa delar av under B intagna förslag, för till i Tomasmässan, Tiberiasmässan och Emmausmässan införda nya psalmer samt för samtliga introitustexter. Häften med denna musik har utgivits på Verbum, Box 7027, 103 81 Stockholm 7, och kan rekvireras därifrån. Ytterligare exemplar av Material för försöksverksamheten 2 kan rekvireras från Håkan Ohlssons förlag, Box 1025, 221 04 Lund 1.

För 1968 års kyrkohandbokskommittê Ragnar Askmark ordf. P. -O. Ahrên sekr.

122 Bihang IB SOU 1974: 68

A. Förslag till ordning för söndagsgudstjänst Gudstjänsten är tänkt som ett alternativ till högmässa utan nattvard. Avsikten är alltså att den skall kunna firas som söndagens huvudgudstjänst de söndagar, då nattvard icke firas i högmässan. En gudstjänst av detta slag är något helt nytt i svensk tradition. Det är därför av vikt att den prövas regelbundet, förslagsvis någon eller några gånger i månaden. Vunna erfarenheter kan då komma det pågående handboksarbetet tillgodo. I församlingar, där man icke önskar ersätta högmässa utan nattvard med den här föreslagna gudstjänsten, kan densamma brukas vid andra tillfällen än som söndagens huvudgudstjänst, exempelvis som morgon- eller kvällsgudstjänst eller som aftonsång. Detta kan ske även i församlingar, som icke är försöksförsamlingar. Enligt KC 24 jan. 1969 får som alternativ till handbokens ritual för aftonsång brukas bl. a. vA/ftonsång i friare form. Nedan föreslagna söndagsgudstjänst kan tjäna som ordning härvidlag. Gudstjänsten börjar med en ny form av introitus. Liksom i gudstjänsten i dess helhet har här lagts stor vikt vid församlingens aktivitet. Församlingens insats har formen av ett återkommande omkväde, medan psaltarversarna och Gloria Patri utförs av kör eller, om kör inte finns, präst/kantor/ försångare. Enstämmig kör, ev. barnkör, kan användas: Sist i detta häfte finns intagna tio alternativ till introitus. Ett av dessa alternativ finns i nedanstående ritual som exempel. Musiken till samtliga alternativ liksom till gudstjänsten i dess helhet är utgiven på Verbum och kan köpas därifrån. Som epistel föreslås evangeliebokens epistel eller något sentida dokument. Med det senare har kyrkohandbokskommittên velat pröva möjligheten av att i gudstjänstens liturgiska del lägga in en text från vår egen tid. Texten bör ha karaktär av budskap till församlingen. Som exempel kan nämnas en maning från Missionsstyrelsen på Trettondedag Jul och Missionsdagen samt från Lutherhjälpen vid början av Fastan, böndagsplakatet på Nyårsdagen, en text å från Ekumeniska Nämnden eller Kyrkornas Världsråd, ett budskap från

stiftets etc. Det valda dokumentet i

biskop, bör ha anknytning till söndagen och dess ämne. Bönen efter predikan börjar med syndabekännelse och övergår därefter i förbön. Med detta har kyrkohandbokskommittên velat pröva en annan plats

sou 1974:68 Bihang 1B 123

för syndabekännelsemomentet än gudstjänstens början. Det kan i en gudstjänst av detta slag upplevas naturligt att börja med lovsång och först efter utläggningen av dagens text komma fram till bekännelse av synd och bön om förlåtelse. Kyrkohandbokskommittên vill gärna få pröva hur församlingarna upplever en sådan ordning. Momentet sändning kan utformas på många olika sätt. Här kan uppfordras till en konkret uppgift i församlingen, exempelvis att omedelbart efter gudstjänsten samlas för planläggning av viss aktivitet. Uppfordran kan också ges mer allmän karaktär, ev. i anslutning till kollekten som då upptas här. Utgångsprocessionen kan ske under eller efter postludiet. Det kan också slopas. Det senare gäller även ingångsprocessionen. Prästen kan under mom. 1-7 och 10-14 befinna sig vid altaret eller vid en ambo i koret. Predikan hålles från predikstolen eller från koret. Epistel och evangelium läses med fördel av lekman. Beträffande prästens klädsel förefaller alba/röklin och stola mest naturligt. Särtryck av gudstjänstordningen kan rekvireras från Håkan Ohlssons förlag. Särtrycket innehåller den introitus, som intagits i nedanstående ritual.

124 Bihang IB

ORDNING FÖR SÖNDAQSQQUDSTJÃNST

a) Preludium Präst och kyrkvärdar (och kör) går in i procession, varunder församlingen står x l x upp. När processionen är avslutad, sätter sig alla. Preludiet går direkt över i introitus. b) Introitus (Introitus kan också utgöras av psalmsång.)

u

v17 4/ .Ä :U

1F Lun-n

*i 57; j

.eS/i

i T Höj ju - bel till Her-ren, al - la län-der, hal-le-lu - ja.

Tjä - na Her-ren med glåd - - je, hal-le - Iu - ja.

F. Höj jubel till Herren . . . (som ovan) Kör Gå in i hans portar med tacksägelse, i hans gårdar med lov; tacka honom, lova hans namn. F. Höj jubel till Herren . . Kör Ty Herren är god, hans nåd varar evinnerligen 1 och hans trofasthet från släkte till släkte. j i F. Höj jubel till Herren .

i

Kör Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara.

i

från evighet till evighet. Amen. F. Höj jubel till Herren . . . (Psalt. 100) Z. Lovsången a) Helig Pr. Stora och underbara är dina verk, Herre Gud du allsmäktige; rättfärdiga och rätta är dina vägar. Vem skulle inte frukta dig och prisa ditt namn?

Du allena är helig, och alla folk skall komma och tillbedja inför dig. i

“ (Upp. 15:3,4)

SOU 1974: 68 Bihang IB 125

b) Vi prisar dig Kör Alt. I

Vi pri - sar dig, vi till- ber dig, vi tac - kar dig för di - na verk.

Alt. II (under fastan)

Öl L HL. L ri; a l I Y| J i_

Vi pri - sar dig, vi till- ber dig, vi tac - kar dig för di - na verk.

F. Vi prisar dig . . . (som ovan) Pr. O Gud, du råder bortom alla stjärnor och skapar varje strå på jorden du skådar ner i nödens världar och är oss en Fader, en Fader. F”. Vi prisar dig . Pr. Jesus Kristus, vår plåga bar du och tog vår skuld ifrån oss uppstånden är du alltid hos oss evigt ber du för oss hos Fadern. F. Vi prisar dig . . . Pr. Helige Ande, du förnyar jordens anlete och giver världen liv du vittnar om syndares tröst och lyser oss hem till Fadern, till Fadern. F. Vi prisar dig . . . Alt. I Alt. II (under fastan)

A----men. A---men.

126 1B Bihang

Ingång sord Prästen anger dagens ämne, antingen i form av kollektbön eller på. annat, friare sätt. Fö r samlingen förblir sittande . Epistel Kan utgöras av samma eller liknande texter som nu eller också av något sentida dokument. 5. Graduale Psaltarpsalm eller psalm ur psalmboken eller ny sång, om möjligt i växelsång kör - församling. 6. Evangelium Församlingen står upp. Som evangelietext läses söndagens predikotext. 7. Evangeliemotett (ev.) 8. Predikan Predikan kan utgöras av utläggning av evangelietexten, meditation, samtal, frågestund, kyrkospel e. dyl. Predikan kan avslutas med trosbekännelsen. l

l

9. Psalmsång Kollekt upptages här eller under mom. 12.

l

10. Bön

l

Pr. Gud, du har skapat oss till dig och till varandra.

M

F. Du har givit oss gåvor att tillsammans bruka och förvalta. Pr. Vi har levt bortvända från dig och från varandra. J F. Vi har tänkt envar på sitt eget bästa.. 1 Pr. Vi har försummat rätten, barmhärtigheten och troheten.

I

F. Förlåt oss Gud, vår Gud. Pr. Vi tryggar oss till vad du har sagt att om vi bekänner våra synder, förlåter och renar du oss. F. Gud vi tackar dig.

Pr. Vi ber till dig för din skapelse som vändas under våld och fördärv

SOU 1974: 68 l B 127 Bihang

för allt liv på jorden som skövlas och förtrampas för dem som dödar och dem som dödas för dem som hungrar och dem som flyr från sitt land för alla sjuka, ångestfulla och ensamma för din sargade mänsklighet. Vi ber till dig om fred på jorden och rättvisa om ett samhälle med bröd och gemenskap för alla. Uppväck oss och alla människor till att vörda och vårda dina verk, att i ord och handling hävda människovärdet.

Vi ber till dig för din kyrka på jorden. Sänd henne ut i din värld. Gör henne till ett i Kristus så att världen kan tro. Låt henne utbreda rätten bland folken och tjäna hans minsta bröder. Giv henne kärlek, den kärlek med vilken du älskade världen den kärlek som har mod att bekänna ditt namn den kärlek som är ömsint mot andra den kärlek som först söker ditt rike och din rättfärdighet.

Herre, hör också. de tysta böner som envar av oss nu bär fram inför dig. (tyst bön) Pr. Din frid som övergår allt förstånd bevare våra hjärtan och tankar i Kristus Jesus. Amen.

Nya himlar och en ny jord förbidar vi efter ditt löfte och ber med hela din kristenhet på jorden Alla Fader vår . . .

128 IB SOU 1974: 68 Bihang

11. Kort lovgsalm 12. Sändning En uppfordran till kristen tjänst, enskild eller gemensam. Välsignelse Slutönskan Pr. Låt oss gå i Herrens frid. Postludium och utgångsprocession av alla (i ordning: kör, kyrkvärdar, präst, församling)

SOU 1974368 Bihang IB 129

B. Förslag till försöksverksamhet ang. högmässa med nattvard Nedanstående förslag är ifråga om högmässans inledning en vidareutveckling av förslag I i Material för försöksverksamheten i. I intetdera alternativet finns skriftetal av nuvarande homiletiska typ. Gudstjänsten bör inte rymma mer än en predikan. Inte minst vid kyrkohandbokskommittêns arbetsdagar för försöksverksamheten i september 1969 uttalades från deltagarnas sida denna uppfattning. De här framlagda förslagen tillmötesgår önskemålen härvidlag. Alternativ I inleds med särskilt skriftermål före introitus. Skriftermålet till en plats utanför altarringen, eller vad är förlagt exempelvis kortrappan som bäst lämpar sig i den kyrka, där gudstjänsten firas. Efter stilla orgelmusik följer direkt inledningsord, syndabekännelse och avlösning. För infinns tre alternativ. Det första utgöres av inledningsorden till ledningsorden Olavus Petris Svenska mässa 1531, de två återstående är nyformulerade. Som syndabekännelse och avlösning kan brukas Olavus Petris syndabekännelse enligt kyrkohandboken med i handboken upptagen avlösning eller någon av de former, som finns i Material för försöksverksamheten 1, s. 10-11. Efter avlösningen följer direkt introitus. Alternativ II saknar särskilt skriftermål. I stället har Kyrie getts en utvidgad form, varjämte allmänna kyrkobönen inleds med syndabekännelse och avlösning. Därmed återvänder i annan form den nattvardsförmaning, som fram till 1894 fanns i det svenska högmässoritualet närmast efter predikan. Som introitus kan i båda alternativen användas nuvarande introitus eller introitus enligt Ny mässmusik eller sist i detta häfte intagna introitus. Introitus kan också utgöras av psalmsång. Nattvardsbönen är i alternativ I en förkortad och bearbetad översättning av en kanon från A. Schilling: Fürbitten und Kanongebete der holländischen Kirche. Essen 1968. Tacksägelsebönen är författad av Olov Hartman och finns i Böner i vår tid. I alternativ II har nattvardsbön och tacksägelsebön utarbetats inom kommittén. Vissa anvisningar ges ibåda alternativen för prästens och församlingens agerande. Anvisningarna är inte uttömmande. Mycket måste dessutom rättas efter kyrkorummet. Om mässan firas versus populum bortfaller självfallet

130 Bihang I B sou 1974:

vad som sägs om prästens vändningar vid altaret. Där kör medverkar är det lämpligt att kör och präst går in i procession före eller under introitus och ut under postludiet. Beträffande grästens klädsel kan tänkas skrud under hela gudstjänsten (utom i predikstolen) eller alba och stola fram till tillredelsepsalmen (psalmen efter predikan) och därefter skrud.

SOU 1974: 68 Bihang IB 131

HÖGMÄSSA MED NATTVARD. Alternativ I Or gelmusik Prästen går till lämplig plats i koret eller nere i kyrkan. Inledningsord Pr. Kära vänner. Vi har samlats här för att hålla vår gudstjänst, tacka Gud för alla hans välgärningar och be honom om allt vad vi behöver till kropp och själ. Eftersom vi alla är tyngda av våra synder och gärna vill bli befriade från dem, så låt oss be Gud om förlåtelse för vad vi har brutit. eller Pr. Kära vänner. Guds ord gäller för alla tider. Det gäller för oss i dag, hurdana vi än är. Kristus har levat, dött och uppstått för envar av oss. Vi behöver få se det som en sanning för oss, just där vi står. Guds ord måste träffa oss, hans kärlek upprätta och befria oss. Vi skall lyssna, be och ta emot i stillhet. Vi skall tillsammans gå till Herrens bord. Vi skall tacka och sjunga hans lov. Men för att kunna göra det rätt vill vi be om hjälp och förlåtelse för våra synder. eller Pr. Kära vänner. Vi är alla skapade till att leva för Gud och för varandra. Detta glömmer vi ständigt. Nu har vi kommit hit för att se det på nytt. Här vill Gud ge oss av sin överflödande kärlek. Allt får vi bära fram till honom och allt förlåter han. Så får vi kraft att orka med vår vardag, oss själva och våra medmänniskor. Så får vi den glädje som ingen och intet kan ta ifrån oss. Låt oss be.

132 Bihang IB SOU 1974: 68

Szndabekännel se Prästen förblir i koret eller nere i kyrkan, nu vänd mot altaret. Han kan också gå fram till altarringen och knäböja där. Avlö sning Prästen vänder sig mot församlingen. Introitus Prästen går för altaret eller till ambo i koret. Efter introitus fortsätter gudstjänsten med Helige Herre Gud. . . och Kyrie enligt kyrkohandboken och därefter vidare enligt kyrkohandboken t. o. m. tillredelsepsalmen. Tillämpliga delar av Material för försöksverksamheten 1 utnyttjas. Efter tillredelsepsalmen fortsättes på följande sätt: Lovsägelsen Prästen vänder sig mot församlingen. Pr. Lyft era hjärtan till Gud. Församlingen reser sig. F. Vi lyfter dem till honom. Pr. vår Gud. “ Tacka Herren, F. Han ensam är värd vårt -lov.

i

Prästen vänder sig mot altaret.

i

Pr. Vi tackar dig, Herre, att du är en Gud för människor, att du nämner oss alla vid namn

l

och håller världen i dina händer. i Ty till detta har du skapat oss, och därför har du givit oss livet, att vi skulle höra ihop med dig och bli ditt folk på denna jord. Därför vill vi, med alla de levande och alla dem som gått före oss på trons väg, prisa ditt namn och sjunga:

SOU 1974: 68 Bihang I B 133

F. Helig, helig, helig är Herren Sebaot. Himlarna och jorden är fulla av hans härlighet. Hosianna i höjden! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Hosianna i höjden! Församlingen sätter sig ned. Nattvardsbön Pr. Vi tackar dig, Herre vår Gud, för Jesus Kristus som du har sänt att tjäna oss, att samla de fattiga till ditt rike och förkunna frihet för de fångna. Vi tackar dig för honom som levde vårt liv och dog vår död, som levde och dog helt för oss, och som i den natt han blev förrådd tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät! Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla! Denna kalk a.r det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många. till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, så gör det till min åminnelse. När vi äter detta bröd och dricker detta vin förkunnar vi Herrens död till dess han kommer åter. . Därför, Herre vår Gud, skall detta vara ett tecken för vår tro och därför tänker vi nu på din Sons lidande och död, hans uppståndelse från de döda och hans förhärligande hos dig. Vi tänker på att han ber för oss och att han skall komma åter för att döma

134 Bihang 1 B sou 1974:68

levande och döda den dag som du bestämmer. Herre vår Gud, sänd din Helige Ande till oss och ge denna värld som vi älskar ett nytt ansikte. Låt det bli fred överallt där människor lever tillsammans. Ge oss den frid som vi inte själva kan skapa. Fader Vår Pr. Nu kommer vi efter ditt löfte och ber den bön som du själv har lärt de dina att be: Alla Fader vår . . . O Guds Lamm Prästen tar patenen och vänder sig mot församlingen. Pr. Herrens frid! Församlingen reser sig. Prästen vänder sig mot altaret. Alla O Guds Lamm . . . Utdelandet Sker antingen i slutna duklag enligt kyrkohandboken eller med obrutet duklag enligt Material för försöksverksamheten 1 s. 17. Vid utdelandet brukas följande ord: Kristi kropp, för dig utgiven. Kristi blod, för dig utgjutet. Om slutna duklag brukas, användes för varje duklag följande välsignelseönskan: Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med er alla. Amen. Gå i frid. Vid obrutet duklag användes samma välsignelseönskan när samtliga kommunicerat men med uteslutande av orden Gå i frid.

SOU 1974: 68 Bihang I B 135

Tacksägelsebön Pr. Låt oss be. Gud, du som blev ett svar på vår bön, ett bröd för vår hunger, hjälp oss nu att vara ditt svar till dem som saknar vad vi äger i överflöd. Hjälp oss att höra det rop som du har hört, förstå den nöd som du har förstått, tjäna den mänsklighet som du har tjänat. Uppenbara för oss ditt bords hemlighet - ett enda bröd och en enda mänsklighet. F. Amen. Lovgsalm Välsignelsen Prästen vänder sig mot församlingen. Pr. Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig. Herren vände sitt ansikte till er och give er frid. I Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes, namn. Amen.

Vår Herres, Jesu Kristi, nåd, Guds kärlek och den Helige Andes delaktighet vare med er alla. Amen. Slutönskan Pr. Gå i frid och tjäna Herren med glädje. Po st 1u dium

136 Bihang IB SOU 1974163

HÖGMÃSSA MED NATTVARD. Alternativ II. Introitus Prästen går för altaret eller till ambo i koret. 512g (sjunges Elli läses genomgående) Pr. Herre, du blev vår broder. Du känner vår nöd. j Du bar den på ditt kors. i, Giv oss din frälsning. F. Herre, förbarma dig! Pr. Kriste, du är den levande Herren. Du är hos oss efter ditt löfte. Bevara oss i din närhet. F. Kriste, förbarma dig! Pr. Herre, du sitter på Faderns högra sida.

Bed för oss och styrk vår tro. i

Vi ser mot din tillkommelses dag. Maranathå! Du, vår Herre, kom! i F. Herre, förbarma dig! Efter Kyrie fortsätter gudstjänsten med Gloria enligt kyrkohandboken och där- l efter vidare enligt kyrkohandboken

l

t. o.m. psalmen efter predikan. Till- l lämpliga delar av Material för försöks- 4 verksamheten 1 utnyttjas. Nedanstående

kyrkobön kan alltså bedjas från altaret l

eller från predikstolen. Gudstjänsten « fortsätter fr. o. m. kyrkobönen på följan- l de sätt:

Allmän kzrkobön i l

Pr. Herre, vi ropar till dig om våra synders förlåtelse. F. Herre, hör oss. Pr. Vi är döpta i ditt namn. F. Förlåt att vi glömde det. j Pr. Vi är dina barn.

l

F. Förlåt att vi inte levde så. . Herre, du ser våra hjärtan.

SOU 1974263 Bihang I B 137

Du älskar syndaren in i ditt rike. Tack för att du hör vår bön och bekännelse. Prästen vänder sig mot församlingen. På Jesu Kristi uppdrag tillsäger jag dig, som nu har bekänt din synd, dina synders förlåtelse i Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes, namn. Gud, vi tackar dig. Prästen vänder sig mot altaret. Herre, hjälp oss att inte behålla din kärlek för oss själva. Öppna våra hjärtan till ansvar och solidaritet, till givande och förbön. Vi ber för den värld, som har glömt bort att alla människor är dina barn för dem som är indragna i krigets elände, för dem som lider under raskamp och sociala orättvisor, för dem som kämpar för sitt människovärde. Herre, hjälp. Pr. Vi ber för detta land, dess regering och folk, dess helg och vardag. Låt din kärlek få prägla det gemensamma och enskilda, så att ditt rike tar gestalt ibland oss mer och mer. Herre, hör oss. Vi ber för dem som inte klarar sitt liv utan glider utanför mänsklig gemenskap. Glöm inte dem som har det svårt med sitt arbete och sitt äktenskap. Herre, hjälp. Se till dem som inte kan tro, fast de vill det, dem som tror att de tror, fast de inte gör det, dem som bekänner ditt namn med läpparna men inte med hjärtat, dem som kämpar för sin frälsning men inte kan se något ljus. Herre, vi tror, hjälp vår otro. Vi ber dig, Herre: Tänk på din kyrka som i denna värld vill bära bud om fred och frid.

138 Bihang 1B SOU 1974: 68

Välsigna hennes arbete. Fyll gudstjänsten med ditt levande Ord. Låt dopets gåva bli ett personligt ansvar för hem och församling. Välsigna gästerna vid ditt bord i dag. Möt oss med den kärlek som gör allting nytt. Hjälp oss att i nattvarden ta emot din förlåtelse och kraft. Gör oss dugliga att bära din kärlek vidare. Det ber vi, i Jesu namn. F. Amen. Tillredelsegsalm Lovsägelsen Prästen vänder sig mot församlingen. Pr. Lyft era hjärtan till Gud. Församlingen reser sig. F. Vi lyfter dem till honom. Pr. Tacka Herren, vår Gud. F. Han ensam är värd vårt lov. Prästen vänder sig mot altaret. Pr. Himmelske Fader. Vi tackar dig för att din Son gick lidandets och lydnadens väg, N för att den som tror på. honom är räddad från död till liv, för att han i sin nattvard beviset

i

ger oss det yttersta på. l din kärlek. Med alla dina trogna i himmelen och på jorden sjunger vi i I tillbedjan:

i

F. Helig, helig, helig är Herren Sebaot. Himlarna och jorden är fulla av hans härlighet. Hosianna i höjden! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.

Hosianna i höjden! 4

Församlingen sätter sig ned. å Nattvardsbön å N Pr. Herre, vi ber dig: Förnya genom din Ande oss, som firar denna. nattvard efter din Sons instiftelse.

sou 1974:68 Bihang 1B 139

Giv oss i dag det bröd som kommer ner från himmelen. Räck oss vinet i ditt rikes gästabudskalk. Och liksom brödet är kommet från åkrarnas korn och vinet från bergens druvor, så förena oss med varandra och med Herren Jesus Kristus, som i den natt han blev förrådd tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt Iärjungarna och sade: Tag och ät! Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta till min åmirmelse. Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla! Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så. ofta ni dricker den, så gör det till min åminnelse. Herre, vi minns natten då de dina övergav dig. Vi minns den, för vi var med bland dem som svek. Vi minns ditt lidande på korset, för vi var med och reste det. Vi minns din uppståndelse. för vi såg den tomma. graven och mötte dig levande. Vi minns din himmelstärd, för vi stod under dina välsignande händer. Vi minns detta som en närhet och ett nu, när vi på nytt möter dig där du har sagt att du vill möta oss. Fader vår Pr. Och nu kommer vi efter ditt löfte och ber den bön som du själv har lärt de dina att be: Alla Fader vår . . . 0 Guds Lamm Prästen tar patenen och vänder sig mot församlingen. Pr. Herrens frid! Församlingen reser sig. Prästen vänder sig mot altaret. Alla O Guds Lamm . . .

140 Bihang IB sou 1974:68

Utdelandet Sker antingen i slutna. duklag enligt kyrkohandboken eller med obrutet duklag enligt Material för försöksverksamheten 1 s. 17. Vid utdelandet brukas följande ord: Kristi kropp, för dig utgiven. Kristi blod, för dig utgjutet. Om slutna duklag brukas, användes för varje duklag följande välsignelseönskan: Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare mer er alla. Amen. Gå i frid. Vid obrutet duklag användes samma välsignelseönskan när samtliga kommunicerat men med uteslutande av orden Gå i frid. Tacksägelsebön Pr. Låt oss be. Tack, Herre för dina gåvor. Tack för din kärlek, din förlåtelse, din närhet. Hjälp oss att gå från denna. nattvard med dig i våra hjärtan. Sänd oss i ditt uppdrag, på din tjänande kärleks väg. F. Amen. Lovgsalm 2 Prästen vänder sig mot församlingen. Pr. Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig. Herren vände sitt ansikte till er och give er frid. I Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes, namn. F. Amen. EL* Pr. Vår Herres, Jesu Kristi, nåd, Guds kärlek och den Helige Andes delaktighet vare med er alla. F. Amen. Slutönskan Pr. Gå i frid och tjäna Herren med glädje. Po stlu dium

sou 1974:68 Bihang IB 141

C. Förslag till försöksverksamhet med enklare former för nattvardsfirande Den enda tillåtna formen för nattvardsfirande har i den svenska kyrkan hittills varit nattvardsmässan i dess traditionella västerländska form. Samtliga nattvardsgudstjänster i 1942 års kyrkohandbok bygger på denna. Det är också kyrkohandbokskommittêns uppfattning att denna form även i fortsättningen skall vara den normala när nattvard firas. Kommitténs i föregående kapitel framlagda förslag bygger på detta. Inom kyrkohandbokskommitten har emellertid diskuterats om inte vid sidan av den traditionella västerländska högmässan också behöver finnas andra och enklare former för firandet av Herrens måltid. Den stora mässan känns inte alltid naturlig, när nattvardsförsamlingen utgörs endast av några få. Redan när gudstjänsten firas i ett kyrkorum kan detta vara fallet. Ännu mer när nattvard firas på annan plats än i kyrkan. För att pröva enklare former för nattvardsfirande presenterar kyrkohandbokskommittên nedanstående förslag. De tre första bygger på bibeltexter, som på ena eller andra sättet för tankarna till nattvarden. Bibeltexten utgör gudstjänstens stomme och kring texten byggs nattvardsfirandet upp. Stillhet och meditation är dessa gudstjänsters signatur. Två av dem, Tomasmässan och Tiberiasmässan, är helt rituellt utformade. Den tredje, Emmausmässan, ger utrymme för fri meditation kring texten. Det fjärde förslaget, Jerusalemsmässan, bygger på det judiska sabbatsfirandet i hem och synagoga. Den nattvardsfirande förs därmed församlingen tillbaka till den situation, i vilken Jesu sista måltid var insatt, till påskmåltiden i den övre salen i Jerusalem. Avsikten är emellertid inte att mässan skall reserveras för påsktiden. Den kan utan svårighet firas under vilken kyrkoårstid som helst. Samtliga mässor är avsedda för den mindre gruppen, samlad i ett kyrkorum eller på annan plats. De bör också kunna firas som huskommunion, exempelvis som avslutning. på en samtalskväll i en studiegrupp, eller ifråga om Tiberiasmässan i det fria. Däremot är de inte avsedda att brukas som form för söndagens huvudgudstjänst. Beträffande plats för nattvardsfirande gäller i den svenska kyrkan en lag från 1927 av följande Vid lydelse: offentlig nattvardsgång må av präst,

142 Bihang I B sou 1974:68

vilken pastoralvården i församlingen åligger, eller med hans samtycke av annan präst i svenska kyrkan nattvarden utdelas jämväl utom kyrka å plats, som blivit därtill godkänd av konsistorium. Lag om försöksverksamhet den 13 dec. 1968 dispenserar inte försöksförsamlingarna från denna lag. Domkapitlets godkännande måste alltså inhämtas innan nattvard enligt någon av nedanstående ordningar firas på annan plats än i kyrkan. Det är kyrkohandbokskommittêns förhoppning att sådant godkännande skall kunna ges både för huskommunion och för kommunion i det fria. I anslutning till resp. mässa ges i det följande vissa anvisningar beträffande de yttre arrangemangen etc. Ihögre grad än när det gäller högmässan måste dock här de yttre anordningarna rättas efter omständigheterna, varför detal- i jerade anvisningar inte kan ges. Allmänt gäller att enkelhet bör eftersträvas. ä Om gudstjänsten firas i ett kyrkorum kan prästen bära skrud eller alba och stola. På annan plats än i kyrka förefaller det naturligast om prästen över 1 i huvud inte bär något liturgiskt plagg.

i

Som nattvardsbröd kan brukas såväl oblater som obrutet bröd enligt

i

Material för försöksverksamheten 1 s. 16 f. Det obrutna brödet förefaller N här i särskild grad vara på sin plats. Särtryck av gudstjänstordningarna kan rekvireras från Håkan Ohlssons förlag. Musiken till de psalmer, som nyskrivits för dessa gudstjänster, finns på Verbum och kan rekvireras därifrån.

SOU 1974: 68 Bihang l B

I. TOMASMÄSSAN Om gudstjänsten firas i en kyrka samlas församlingen i de främsta bänkarna. Prästen kan sitta iförsamlingen eller från en ambo i koret leda gudstjänsten fram till instiftelseorden och först då gå till altaret. Han kan också befinna sig vid altaret från gudstjänstens början. Om möjligt förrättas gudstjänsten ibåda fallen versus populum. Församlingen går fram till altarringen före instiftelseorden och kvarstannar där till gudstjänstens slut. Brödet och vinet mottas stående eller knäböjande. Församlingen kan också stå samlad runt altarringen under hela gudstjänsten. Om gudstjänsten firas på annan plats än i kyrka sitter präst och församling lämpligast runt ett bord. Bröd och vin skickas då runt bordet. Psalm Gud, du gick bort. Korset står kvar. Bomber har efterträtt svärden. Lidandets kors växer sig stort - mest för de minsta i världen.

Upp mot en hård mörknande rymd stiger vår hjälplösa fråga: Gud, är du död? Hur skall då vi leva och orka och våga? Ack, vi vill helst låsa vår port, gömma oss undan för världen. Var är din Gud? frågar de nu. Glädjen och kraften, var är den?

144 Bihang 1B SOU 1974268

Gud, låt oss se, känna och se om för ett ögonblick bara att du är här levande varm. Hör du oss, Herre, så svara! (Britt G. Hallqvist) Inledning Pr. Gud, vi söker din Son. Vi väntar på honom. F. Var är han? Pr. Vi har sett honom skymfas och jagas, plågas och dö. Några av oss har mött honom som en levande Frälsare. Andra kan inte tro att han är uppstånden. Många tvivlar och förtvivlar. F. Var är han? Pr. Alla behöver vi honom l därför att vi behöver dig, Gud, gestaltad och tydliggjord i jordiska villkor. F. Gud, vi söker din Son. Vi väntar på honom. “a Pr. Gud, det sägs så. ofta

att du inte är en främling för oss. I

l l Låt oss då se och uppleva att dessa ord är sanna. å Ge oss tro och låt oss med glädje upptäcka l Jesus Kristus

1;

din Son mitt ibland oss. F. Herre, vi tror. Hjälp vår otro. Textläsning l i Pr. Mina vänner,_ hör vad evangelisten Johannes skriver. Joh. 20224-29.

Bihang IB 145

Pr. Detta skrev Johannes för att vi skall tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att vi genom tron skall ha liv i hans namn. F. Gud, vi tackar dig. Gud, vi behöver dig. Gud, ge oss liv genom tro. Instiftelseorden Pr. Mina vänner, hör vad Kristus har gjort för vår frälsning. Herren Jesus Kristus, som i den natt han blev förrådd tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät! Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla! Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, så gör det till min åminnelse. Nattvardsbön Alla Gud, gör oss öppna och tillgängliga så att vi tar emot ditt rike såsom ett barn tar emot bröd av sin far, och så att vi får bo i din frid vår levnad lång. Pr. Kom och möt vår Frälsare i hans nattvard, och tvivla inte utan tro! Utdelandet Pr. Räck hit din hand och ta emot Kristi kropp. Kommunikanten tar emot brödet i_ sin hand. Pr. Räck hit din hand och ta emot Kristi blod. Kommunikanten tar emot kalken med händerna. Sedan kommunikanten tagit emot brödet och vinet säger han/hon: Min Herre och min Gud.

146 Bihang IB SOU 1974168

Tacksägelsebön Pr. Låt oss tacka och bedja. Vår Herre och vår Gud. Vi tackar dig av hjärtat för att du har kommit till oss i din nattvard. Följ oss också hem och gå med oss ut i världen. Lär oss känna igen dig i varje människa som behöver vår hjälp. F. Amen. Psalm Du räckte ut din hand, jag såg och trodde, att liv och kärlek levde i vår nöd. De blinda såg, de hungrande blev mätta. Du räckte ut dig själv i vin och bröd. Men ljus och frihet blev till natt och död. Du räckte ut din hand på trä, som bar dig i stum förtvivlan mot din himmel opp. Jag stod där tyst på avstånd, mitt bland folket, såg såren i din hand, din fot, din kropp. Och mörkret slöt sig tungt och utan hopp. Jag hörde ryktet flyga över staden att graven inte höll min Herre kvar. Men jag har sett och hört och lärt av livet \ l att dödens gåta aldrig kan få svar, och ingen ger tillbaks vad graven tar. J Då räcker du emot mig dina händer. Min Herre och min Gud är här igen. Och jag får röra dig med mina händer

och höra dig som då., för längesen.

I tvivlets mörker möter jag min vän. x x

Och jag blir fri att möta allt som kommer, i

i och jag kan räcka ut min egen hand mot dig som finns i dina minsta vänner, i deras nöd - och kanske jag ibland får ge åt andra värmen av din hand. (Jan Arvid Hellström)

SOU 1974: 68 Bihang I B

II. T IB ERIASMÄSSAN Om gudstjänsten firas i en kyrka samlas präst och församling i kyrkans främsta bänkar. Lektorn (L) har sin plats vid en ambo intill kortrappan. Om gudstjänsten firas på annan plats än i kyrka sitter samtliga lämpligast runt ett bord. Bröd och vin skickas runt bordet. Gudstjänsten kan också firas i det fria. Deltagarna sitter eller står i så fall lämpligen runt en eld. Bröd och Vin kan skickas mellan deltagarna eller delas på. vanligt sätt av prästen. Anvisningarna i det följande gäller det fall att gudstjänsten firas i en kyrka.. Psalm Som ett sorl ur nattlig brunn har vi hört hans röst i det ord som från hans mun till oss blivit fört. På en väg om aftonen i en örtagård vid en strand han känns igen, i ett gatustråk. Ord av klarhet, ord avtröst - hjärtat står i brand, när det lyssnar och med ens vet att det är han. Gryning över kalkens rand, över bröd som bröts. Världen vilar i Guds hand, mättad, återlö st.

Simon Petrus och Tomas, som kallades Didymus, och Natanael, han som var från Kana i Galileen, och Sebedeussöner voro tillsammans och med dem två andra av hans lärjungar.

148 Bihang IB

Simon Petrus sade då till dem: Jag vill gå åstad och fiska. De sade till honom: Vi gå också med dig. Så begåvo de sig åstad och stego i båten. Men den natten fingo de intet. (Joh. 2122-3) Pr. Herre, vi känner igen det här. å Vi är lika trötta och ensamma. V F. Du vet, att vi har arbetat. Du ser, att resultatet blev klent. Pr. Vi ville göra någonting för dig, men det var svårt, när vi inte kände din närhet. F. Utan dig är vi hjälplösa. Pr. Båten är tom. F. I den natten fick vi ingenting. Präst och församling reser sig.

L. När det sedan hade blivit morgon, stod Jesus där på stranden; dock visste lärjungarna icke att det var Jesus. Och Jesus sade till dem: Mina barn, haven I något att äta? De svarade honom: Nej. (Joh. 21:4-5) Pr. Vem kallar oss sina barn? Vi tyckte vi var stora och kloka. x Vi trodde vi klarade oss själva. x Men vi är barn - hjälplösa och små. F. Vem kallar oss sina barn? l Pr. Är det någon som bryr sig om oss? Kan det vara du, Herre? Är du här, fast vi inte ser dig? F. Vem kallar oss sina barn?

i

x Är det du, Herre?

L. Han sade till dem: Kasten ut nätet på högra sidan om båten, så skolen I få. Då kastade de ut; och nu fingo de en så stor hop att de icke förmådde i fiskar, draga upp nätet. Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: Det är Herren.

SOU 1974: 68 Bihang I B 149

När Simon Petrus hörde att det var Herren, tog han på sig sin överklädnad - ty han var oklädd - och gav sig i sjön. Men de andra lärjungarna komma med båten och drogo efter sig nätet med fiskarna; de voro nämligen icke längre från land än vid pass två hundra alnar. (Joh. 2126-8)

Det är Herren! Präst och församling går fram till koret. Prästen går till altaret. Församlingen ställer sig runt altarringen. Sv. ps. 108:1-2 L. När de sedan hade stigit i land, sågo de glöd ligga där och fisk, som låg därpå, och bröd. Jesus sade till dem: Tagen hit av de fiskar, som I nu fingen. Då steg Simon Petrus ibåten och drog nätet upp på land, och det var fullt av stora fiskar, ett hundra femtiotre stycken. Och fastän de voro så många, hade nätet icke gått sönder. (Joh. 21:9-11) Herre, här står vi som dina häpna barn. Vi hör och ser dig, som i den natt, då du blev förrådd, tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät! Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog du kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla! Denna kalk är det nya förbundet imitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, så gör det till min åminnelse. Nu gör vi som du har sagt. Mot allt förnuft. Mot alla invändningar. Mot alla tvivel. Men på ditt 0rd, Herre, på ditt ord låt oss kasta ut näten! Låt djupen öppnas och ditt under ske!

150 Bihang 1B

Sv. ps. 2OZ:2 L. Därefter sade Jesus till dem: Kommen hit och äten. Och ingen av lärjungarna dristade sig att fråga honom vem han var, ty de förstodo att det var Herren. Jesus gick då fram och tog brödet och gav dem, likaledes ock av fiskarna. (Joh. 21:12-13) Församlingen knäböjer vid altarringen. Pr. Herre, lydnad och under är ett. Vi ser det här i din nattvard. Kom och ät! Här är elden tänd. Här är bröd och vin. Här är du själv, Herre - fisken på glöden, offrad för syndares frälsning och liv. Herre, du tar själv brödet och vinet. Du ger det åt oss till att äta och dricka.

i

Prästen delar ut nattvardshåvorna. Detta är Kristi kropp.

1 Detta är Kristi blod. l J « Församlingen står upp runt altarringen.

Alla Herre, tack för din gåva. i

Tack för din närhet. i

Tack för att det är du. Amen. Psalm De trodde att Jesus var borta. De trodde att Jesus var död. Då kom han på stranden en morgon, som lyste röd. Han stod mitt ibland dem som förut. Bland stenarna brann det en glöd. Han lät dem få fiskar i näten och gav dem bröd. Tro inte att Jesus är borta! Tro inte att Jesus är död! Han lever och ger oss att äta av livets bröd. (A. Frostenson: Kyrkvisor för barn nr 737)

SOU 1974: 68 Bihang I B 151

III. EMMAUSMÄSSAN Denna gudstjänst bör firas som kvällsmässa. Den kan äga rum i en kyrka eller i ett rum utan direkt kyrkokaraktär. Om gudstjänsten äger rum i kyrka bör den intima karaktären eftersträvas. I en mindre kyrka eller i ett sidokapell i en större kyrka är det inget problem. I ett större kyrkorum kan närheten uppnås genom att endast en mindre del av kyrkan blir upplyst och den övriga delen vilar i mörker. Gudstjänsten börjar med att deltagarna under tystnad tar plats. Den inledande meditationsbönen läses av någon av deltagarna. Vid textläsningen kan i ett kyrkorum lektorn (L) gå fram till en ambo i koret. Meditationsbön kring ensamheten O Gud, hur djupt skall min ensamhet nå? Det finns ingen som lyssnar mer än väggarna, där jag bor. Det finns ingen som svarar mer än den bullrande trafiken eller tystnaden omkring mig. Hur skall jag nå fram till mina vänner? Vad vi talar om är bara på ytan vår vänskap är utan gemenskap vår kärlek utan värme. Hur skall jag nå fram till dig, Gud? Du själv är lika död för mig som Kristus, när han togs ned från korset. Min tro är utan kraft jag är på väg mot förtvivlan. Finns det inget annat än ensamhet? Jag är på flykt från andra människor och från dig, Gud som lärjungarna den första påskdagen flydde från Jerusalem utan vänner och utan Herre. O Gud, hur djupt skall min ensamhet nå?

152 Bihang IB

Psalm Det var utanför templet som Kristus dog, bland dem som var ingenting värda. Det var deras parti som Kristus tog trots protest från de fromma och lärda. Låt oss gå till honom där utanför till hans svåra tortyr och pina. Det är ju för vanligt folk han dör, f det är dem som han kallar sina. (Ur Tore Littmarck, Utanför, i Ny Sång)

Textläsning L. Luk. 24;13-27. i \ Fri meditation kring Emmausvandringen med mötet som huvudmotiv. Av prästen, lämpligen från en pulpet. a. Du är väl en främling i Jerusalem, den ende som icke har hört vad där har skett i dessa dagar? Han frågade dem: Vad då? (v. 18-19) Mötet skapar en ny mänsklig gemenskap.

b. Då sade han till dem: 0 huru oförståndiga ären I icke och tröghjärtade \ \ till att tro på allt vad profeterna hava talat! (v. 25) Mötet gör Guds ord levande på nytt.

c. Och han begynte att genomgå Moses och alla profeterna_ och uttydde för dem vad som i alla skrifterna var sagt om honom. (v. 27) Mötet ställer oss inför budskapet om Kristus. Anknytning kan i meditationen också göras till dikten Sju mil till Emmaus i Britt G. Hallqvists tolkning av indiska böner En öppen dörr. Meditationen avslutas med textläsning: Luk. 24:28-29.

\ \l

SOU 1974: 68 Bihang IB 153

Kommunionen Sv. ps. 198. Under psalmen tillreder prästen nattvardshåvorna. Efter psalmsången samlas deltagarna kring altarringen. Pr. När han nu låg till bords med dem, tog han brödet och välsignade och bröt det och räckte åt dem. Därvid öppnades deras ögon, så att de kände igen honom. (v. 30-31) Prästen räcker därefter nattvardsgästerna brödet med orden: Kristi kropp, för dig utgiven. Prästen fortsätter: Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla! Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, så gör det till min åminnelse. Prästen räcker kalken till nattvardsgästerna med orden: Kristi blod, för dig utgjutet. Lovsång Av hans sätt att bryta brödet, vara bland dem, i hans blick såg de vem han var och klarhet över skriftens ord de fick. Större under än när solen stilla stod i Ajalon, än den brustna grav som vakten fylld av skrämsel flydde från. Inget högre himlen rymmer, inget större änglar ser än den kärlek han, vår broder, i en jordisk vardag ger. eller Sv. ps. 447:1, 3, 7

i 154 Bihang 1B

Avslutande textlä sning L. I samma stund stodo lärjungarna upp och vände tillbaka till Jerusalem. (v. 33) Sändning Pr. Låt oss gå i frid.

SOU 1974: 68 Bihang IB 155

IV. JERUSALEMSMÄSSAN Gudstjänsten återberättar Jesu instiftande av nattvarden enligt Matteus och Lukas. Den har därför lånat drag av sabbatsfirandet ihem och synagoga, i vilket Jesu sista måltid med sina lärjungar var insatt. De psaltarpsalmer som ingår i Jerusalemsmässan var välkända i synagoggudstjänsten och bönerna har beståndsdelar därifrån. Utan att vilja vara någon som helst rekonstruktion vill Jerusalemsmässan ge något av miljön kring det urkristna nattvardsfirandet. Denna nattvardsgudstjänst kan firas i kyrkans kor, i ett kapell eller på annat rum. Som altarbord användes det fristående bordet. På. ett annat bord står från början nattvardskärlen. Under den del av gudstjänsten som är inledning med syndabekännelse (skriftermål) och bön sitter gudstjänstdeltagarna samlade så att de kan bedja och sjunga tillsammans. De sätter sig kring nattvardsbordet först när måltiden efter tillredelsen skall hållas. Några av deltagarna hjälper prästen med läsning av texter (föreläsare) och som medhjälpare vid nattvardens tillredande. I texthäftets marginal anges varifrån psaltartexter m.m. är hämtade. Marginalen är avsedd endast för arbetsgruppens interna bruk och skall ej finnas i det texthäfte som gudstjänstdeltagarna måste ha i sin hand. I de från Håkan Ohlssons förlag levererade särtrycken återfinns icke anteckningarna i marginalen.

156 Bihang IB SOU 1974: 68

UEB till Jerusalem Jes. 2:3 = Förel. Upp, låt oss draga åstad till Herrens berg, Synagoggudstjäns- upp till Jakobs Guds hus, tens inledning till för att han må undervisa ur toran oss om sina vägar, läsningen så att vi kunna vandra på hans stigar. Förs. Se vi gå upp till Jerusalem (Sv. ps. 70) (under fastan) 11:33 (under övriga kyrkoårstider) 0 Herre, vem skall bo (Sv. ps. 223) Psalt. 24:3 Förel. Vem får gå upp på Herrens berg, vem får träda in i hans heliga tempel? Psalt. 24z4-5 Pr. Den som har oskyldiga händer och rent hjärta, den som icke vänder sin själ till lögn och den som icke svär falskt. Han skall undfå välsignelse av Herren och rättfärdighet av sin frälsnings Gud. Han skall få. bo i Herrens hus, evinnerligen. Psalt. 5:8 = Förs. Jag får gå in i ditt hus, genom din stora nåd; Inledningsordet till jag får tillbedja i din fruktan, morgonens syna- = vänd mot ditt heliga tempel. goggudstjänst Ingångsordet för prästen när han går in i Sanctuariet i ortodoxa kyrkans gudstjänst Matt. 26:18 Förel. Mästaren låter säga: Min tid är nära; hos dig vill jag hålla måltid med mina lärjungar. Matt. 26:22 Röst ur Hos mig, Herre? Jag är den som skall förs. förråda dig. Jag är den som skall förneka dig. Jag är den som skall fly och säga: Icke är det väl jag, Herre?

SOU 1974: 68 Bihang IB 157

Psalt. 139:23-24 Samma Utrannsaka mig och känn mitt hjärta; röst eller pröva mig och känn mina tankar, annan ur förs. och se till om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen. Psalt. 130:1-3 Fors. Ur djupen ropar jag till dig, Herre. Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud. Om du, Herre, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå? Psalt. l30z4 Pr. Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig. Ur sabbatsaftonens Herren ser ned från himmelen, synagoggudstjänst han bevarar alla sina barn.

Nattvardssalen Luk. 22212-13 Förel. Då skall han Visa eder en stor sal i övre Matt. 26:19 våningen, ordnad för måltid; reden till där. Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till där. Psalt. 1415:1546 Fors. Allas ögon vänta efter dig, Herre, och du giver dem deras mat i rätt tid. Du upplåter din hand och mättar allt levande med nåd. Ur bönerna under Pr. Herre, du skapar vinets frukt och frambringar sabbatsmåltiden brödet från jorden. Du fyller hela jorden med godhet och förnyar din skapelse dag från dag. Ge oss av det himmelska brödet och det sanna vinets frukt och förnya din skapelse i oss. Ge ditt bröd till alla. Låt oss dela ditt bröd med andra, du som är nära oss i ditt bröd och nära oss i varje broder på vår väg. Den som är hungrig må komma och äta, den som behöver det må komma och fira högtid med oss.

158 Bihang IB

Du sanna vinträd (Sv. ps. 197)

eller Du öppnar o evige Fader i Kristus din famn

(Sv. ps. 198) 1 eller

1 Som spridda sädeskornen (Sv. ps. 196)

i

i

Tillredelsen

Prästen sätter sig vid bordet, mittemot 4

1 församlingen. Medhjälparna bär från sidobordet till altaret:

i

Altarduken med orden: Se här bordet, där du gör oss till ett med varandra.

som tändes under orden: il

Altarljuset, j Se här ljuset, sol.

uppståndelsens med orden: * Bägaren Se här bägaremur vilken du giver oss livets fullhet.

Brödfatet med orden: I

1 Se här brödet, Guds kraft till vardagens gärning. Pr. Kommen, ty nu är allt redo. Nattvardsgästerna träder fram och sätter sig kring bordet. Räcker utrymmet närmast j bordet ej till för alla, sätter sig de sist- | komna i en yttre ring kring bordet. Pr. Instiftelseorden ur Matt. 26226-28 eller Luk. 22:14-2O eller

kyrkohandboken. Pr. o. förs. Fader vår

Måltiden Brödfatet och bägaren sändes runt bordet och var och en betjänar sig under uttalande av: Kristi lekamen för mig utgiven och: Kristi blod för mig utgjutet. Sedan brödfatet och bägaren återsänts till prästen, fortsättes så:

SOU 1974168 Bihang IB 159

(Under fastan) Pr. Herre Jesus Kristus, du som har kallat oss till denna din nattvard. Vi tackar dig att du i din barmhärtighet givit dig själv åt oss och uppfyllt och omslutit oss med din godhet. gl_1e_r (Under övriga kyrkoårstider) Käre himmelske Fader, du som alltid bevisar oss din godhet och barmhärtighet. Vi tackar dig att du nu gjort oss delaktiga av nådens bröd och välsignelsens kalk. Giv oss att i Kristi uppståndelses kraft vandra i ett nytt liv, så att vi i tro och kärlek kan bära fram till dig andliga offer, ditt heliga namn till pris och ära.. Förel. När de hade sjungit lovsången, gingo de ut. Förs. står Helig, helig, helig är Herren Sebaot. upp och Himlarna . och jorden är fulla av hans härlighet. sjunger Hosianna i höjden! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Hosianna i höjden! eller (under fastan) Sv. ps. 73:4 eller (Under övriga kyrkoårstider Sv. ps. 3249:5 Pr. Gå i frid och tjäna Herren med glädje.

160 Bihang 1B SOU 1974: 68

D. Förslag till försöksverksamhet med bönegudstjänster

finns intagna ritual för morgon- och aftonbön i I gällande kyrkohandbok enklare och högtidligare form. Ritualens kyrkorättsliga karaktär anges med följande rubrik: Vid morgon- och aftonbön i kyrka på veckodag må I här nedan angiven ordning kunna följas. Ingen församling är följaktligen 1 bunden av att använda just dessa ritual. På många håll har också andra forå mer, bl. a. tidegärden, brukats. När kyrkohandbokskommittên i sitt material

i

för försöksverksamheten nu presenterar också bönegudstjänster, kan alltså i

dessa gudstjänster komma till användning även i andra församlingar än de

av domkapitlen utsedda försöksförsamlingarna. Med tanke på verksamhetens i

att just i

syfte att vara ett led i arbetet på ny handbok är det dock angeläget prövar de här föreslagna ritualen. Endast då kommer försöksförsamlingarna i försöken med i den utvärdering, som senare skall ske. Den ordning, som i nedan intagna förslag fått rubriken Bönegudstjänst, kan karakteriseras som en predikolös gudstjänst kring ett bestämt tema och 1

med riklig plats för bön och förbön. Kyrkohandbokskommittên har diskuterat 1

önskvärdheten av att i en kommande handbok ha exempel på hur sådana gudstjänster kan byggas upp. Temagudstjänsten nedan kring Jesu bön om enhet är ett försök att åstadkomma ett sådant exempel. Om erfarenheterna från försöksförsamlingarnas användande av denna ordning blir goda, kommer

kommittén att gå vidare på samma väg. Gudstjänsten kan användas i ekumeniska sammanhang men också. som bönegudstjänst en veckokväll, som avslutning på en församlingsafton, etc. En fråga av intresse är om samma temagudstjänst kan användas mer än en gång i samma församling. För kommande utvärdering är av betydelse om i vissa försöksförsamlingar prövas en upprepning några gånger av den här intagna ordningen. Förslagen till morgon- och aftonbön utgår från tidegärden, som de senaste decennierna alltmer kommit till användning i den svenska kyrkan. För bruk i den vanliga församlingen har tidegärden dock ofta visat sig för svår. Kyrkohandbokskommittên har därför utarbetat en förenklad form av tidebön att användas som morgon- och aftonbön i församlingarna. De med noter försedda partierna kan självfallet också läsas. För överskådlighetens skull har

SOU 1974: 68 Bihang I B 161

noterna till försångarpartierna i psaltarpsalmerna satts som bilaga efter ritualet. som Morgon- och aftonbön finns i särtryck, som Såväl Bönegudstjänst kan rekvireras från Håkan Ohlssons förlag.

162 Bihang IB SOU 1974: 68

BÖNEGUDSTJÃNST. Tema: Att de alla må vara ett.

Böner och andra läspartier fördelas lämpligen på olika deltagare i gudstjänsten. Nedan markeras med A partier som läses av den som leder gudstjänsten, med B, C etc. partier som kan fördelas på övriga deltagare. Mänsklighetens splittring och enhetens gåva. Inledning I ett föregående samtal, i en inledning av ledaren för gudstjänsten eller i korta vittnesbörd från några deltagare påminner man om existerande tvedräkt, splittring och motsättningar på skilda plan av mänsklig samvaro och om behovet att bedja om enhet. Övergång till den följande textläsningen kan ske med följande ord: x A. Vi märker hur tom världen är på kärlek, försoning, gemen- J i skap. Men just inom denna vår värld låter Gud undret ske: han gör enhetens gåva tillgänglig för människorna genom Kristi verk i sin kyrka. Enhetens källa är Jesu egen bön, som vi nu lyssnar till ur Johannesevangeliets 17:e kapitel. Joh. 17 i B. Fader, stunden är kommen; förhärliga din Son, på det att din samman- Son må förhärliga dig, eftersom du har givit honom makt över drag allt kött, för att han skall giva evigt liv åt alla dem som du har givit åt honom. Och detta. är evigt liv, att de känner dig, den ende sanne Guden, och den du har sänt, Jesus Kristus. Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du har tagit ut ur världen och givit åt mig. De var dina, och du har givit dem åt dig, och de har hållit ditt ord. Helige Fader, bevara dem i ditt namn - det som du har förtrott åt mig - för att de må vara ett, likasom vi är ett. Jag beder icke att du skall taga dem bort ur världen, utan att du skall bevara dem från det onda. De är icke av världen, likasom icke heller jag är av världen. Helga dem i sanningen; ditt 0rd är sanning. Såsom du har sänt mig i världen, så har ock jag sänt dem i världen. Och jag helgar mig till ett offer för dem, för att också de må vara i sanning helgade.

SOU 1974: 68 Bihang IB 163

Men icke för dessa allenast beder jag, utan ock för dem som genom deras ord kommer till tro på mig: jag beder att de alla må vara ett. Såsom du, Fader, är i mig, och jag i dem, så må också de vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. Och den härlighet som du har givit åt mig, den har jag givit åt dem, för att de skall vara ett, såsom vi är ett - jag i dem, och du i mig - ja, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett. Så kan världen förstå att du har sänt mig, och att du har älskat dem, såsom du har älskat mig. Endera eller båda följande böner kan läsas. Chrysos- C. Herre Jesus Kristus, du har begärt av din himmelske Fader tomos att alla som tror på dig måtte vara ett med varandra, liksom bön du är ett med din Fader. Lyssna i nåd till oss som nu beder, såsom du har lärt oss genom ditt eget heliga föredöme. Vi beder dig att du ville församla alla, som bekänner ditt namn och som med ord och gärningar bär vittnesbörd om dig. Du ensam är allas deras Frälsare. Du är den ende konungen och härskaren i Guds rike. Förena oss med varandra, så att vi med en mun och av ett hjärta förhärligar och prisar dig, tilllika med Fadern och den Helige Ande, nu och i all evighet. Alla Amen. Herre, vår Gud, vi tackar dig för undret att vi mitt i en splittrad värld får mötas i gemenskap. Vi tackar dig för kärlekens under mitt i en hatfylld värld. Vi tackar dig för ljusets under mitt i en mörk värld. Nu ber vi dig, Herre: låt oss alltmer uppfyllas av det underbara liv, som din Son giver åt oss och alla lemmar i hans kropp, så att vi gör honom känd som alla människors liv och hela världens hopp. Fader, förhärliga ditt namn, låt undret ske. Alla Amen. Sång Sv. ps. 170.

164 Bihang IB SOU 1974168

Kristen enhet - lokalt och universellt Enhets- A. Hur visar sig den enhet som är Guds vilja och hans gåva till

d_°f”“, kyrkan?

tionen 1 New B. Genom att alla på samma ort, som är döpta till Jesus Kristus Delhi 1961 och bekänner honom som sin Herre och Frälsare, i den Helige Ande förs till fullständigt förpliktande gemenskap med var- 1 andra, l i håller fast vid samma apostoliska tro, x förkunnar samma evangelium, i

95.mp0

bryter samma bröd, förenas ibön l l och i sin inbördes gemenskap får kraft till vittnesbörd och l l tjänst för andra. l

Alla Samtidigt är de förenade med hela kristenheten i alla länder l

och alla tider sätt att ämbete och medlemskap

på ett sådant erkänns av alla. 4

Så kan alla handla och uttala sig gemensamt, I

allt eftersom tid och omständigheter kräver och så som Gud

väntar av sitt folk. l

Jesu bön B, Jag beder att de alla må vara ett. Såsom du, Fader, är i mig, och jag i dem, så må också de vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. Här kan tillfälle ges till fri bön, som kan inledas med orden: Fri bön A. Låt oss hjälpa varandra att se vad vi behöver bedja om och vilka uppgifter Gud har i beredskap åt oss! Bön C. Herre, lär oss i ande och sanning bedja din bön, att vi alla må vara ett, såsom du och Fadern är ett. Förlåt oss söndringens svåra synd. Du har gjort oss till ett i din kropp, hjälp oss att växa upp till vad vi är i dig. Kom Helige Ande, gör väggarna mellan våra samfund osynliga, så att den världsvida kyrkan, din församling på jorden, mer och mer står fram för vår syn. Helga våra olikheter, :så att de gemensamt tjänar ditt rike i Amen.

Bihang IB 165

Sång (T. ex. En Herre - ett hopp av T. Littmarck.) Enhet och mänsklig solidaritet. A. I vår bön om enhet tar vi med vårt ansvar för våra medmänniskors vardagsproblem. Sektion V. B. I Gudstjänsten träder vi in i Guds kamp mot denna världens vid Upponda makter Sala _68 som gör människan främmande för sin skapare och sina medmänniskor, håller henne bunden i trång nationalism och självgod sekterism, förgiftar hennes tillvaro genom rasfördomar och klassmotsättningar, krig och förtryck, hunger och sjukdom, fattigdom och överflöd och driver henne till hårdhet, likgiltighet och förtvivlan. I gudstjänsten visar oss Gud att slutsegern i denna strid tillhör Jesus Kristus. Jesu bön C. Jag beder att de alla må vara ett Såsom du, Fader, är imig, och jag i dig, så må också de vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. Här kan tillfälle ges till fri bön. Bön D. Herre, vi bekänner vår tro på en världsvid kyrka utan gränser mellan människa och människa, rik och fattig, ras och ras, folk och folk. Herre, vi ber dig: gör oss öppna att ta emot, villiga att ge, glada att dela tron och hoppet, tillgångar, utbildning, tid, möjligheter med varandra i hela världen, för att din vilja må ske. Alla Amen. Bön E. O du som blev ett svar på vår bön, ett bröd för vår hunger, hjälp oss nu att vara ditt svar till dem som saknar vad vi äger i överflöd. Hjälp oss att höra det rop som du har hört, förstå den nöd som du har förstått, tjäna den mänsklighet som du har tjänat. Uppenbara för oss ditt bords hemlighet - ett enda bröd och en enda mänsklighet. Alla Amen.

166 Bihang IB

Sång (T. ex. Tittaren av Hallquist - Hallin.)

Förbönslitania A. Helige Fader, du skapar hela världsalltet och gör människan till din avbild. Giv alla kristna nåden att förverkliga din kallelse. Herre, bevara oss i din kärlek.

i 1

B. Helige Fader, du skall vid tidens slut göra allting nytt.

l

Hjälp kyrkorna att göra världen beredd för denna stora dag. 4 Alla Herre, bevara oss i din kärlek. å

C. Herre Jesus Kristus, du föddes i en jordisk familj. l

J Var mitt ibland oss, så att vi kan leva tillsammans som bröder. l l oss i din kärlek. J Alla Herre, bevara å D. Herre Jesus Kristus, du levde, dog och uppstod för att samla x och förena Guds förskingrade barn. x i Lär oss att sörja över vår splittring.

l

Alla Herre, bevara oss i din kärlek. i E. Helige Ande, du förvandlade apostlarnas hjärtan.

14 Hjälp alla kristna att leva för andra. Alla Herre, bevara oss i din kärlek. 1

F. Helige Ande, du leder kyrkan fram till hela sanningen. i

Hjälp oss att söka de sanningar som ännu är dolda för oss. l

l

Alla Herre, bevara oss i din kärlek. A. O Gud, Fader, Son och Helige Ande, genom dopet församlar du de dina från jordens alla folkslag. Låt dem växa till i enhet, så. att de en dag tillsammans kan dela livets bröd. Alla Amen. Sång Sv. ps. 510. A. Herren, den allsmäktige och barmhärtige, välsigne och bevare

ne se Vällsig-

055. Amen.

Ä

SOU 1974: 68 Bihang I B 167

MORGONBÖN

= försångare 2 = övriga deltagare

Inledning

l. Herre, mina upplåt läp par. 2. Så att min mun kan för - kunna din ä - ra. l. Fader, Son och Ande, (lin är ä - ran. - lu - ja. 2. Nu och alltid och för e-vigt. A - men, Hal-le

Hymn

x H ?Y Ål\ h .l â h l

Ö i i* i 4 i I | i l i l I l 1 l

4 å r Å

u y d? lf O Gud, din stil- la, star-ka makt I ti - dens 2. Släck ont be gär och hat och strid. Ge krop-pen 2. O Ska - pa - re av e - vig - het, l S0 -- nen

o

?v

K] \ JJ

l\ I å* ;Ö “x 11x1

i P I i I .VA 7.* J l\ c tys - ta gång du lagt, Där gry - ning tänds kring ber-gens krans, häl - sa, hjär - tat frid. Var med oss. Led oss där vi går. låt barm - här - tig - het, I An - den lä - ke - dom och frid

Där so - len står i mid dags-glans. Vår dag är din. Din dag är vår. Oss fyl - la nu och all vår tid. A - - men.

Textläsning

Psaltarpsalm 0 \ I h |\_ \\ x a n i\ I ii \ i 1 ii i 1 h ir 1x l 4 I 4 4 . i i i 4 i I r 4 l J .r l V V V l J V .

V J V l i V V i f

L_ i i . J lz V V V l. Her - re, vår Her - re, hur här - ligt är ic - - ke (litt namn! 2 Her - re, vår Her - re, hur här - ligt är ic - - ke (litt namn!

168 Bihang IB SOU 1974: 68

. Herre, vår Herre, hur härligt är icke ditt namn över hela jorden, du som har satt ditt majestät på himmelen! 2. Herre, vår Herre, hur härligt är icke ditt namn! l. Av barns och spenabarns mun har du upprättat en makt, för dina ovänners skull, till att nedslå fienden och den hämndgirige. 2. Herre, vår Herre, hur härligt är icke ditt namn! l, När jag ser din himmel, dina händers verk, månen och stjärnorna som du har 1 l berett, vad är då en människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom? Z. Herre, vår Herre, hur härligt är icke ditt namn! l. Dock gjorde du honom nästan till ett gudaväsen; med ära och härlighet krönte du honom. Du satte honom till herre över dina händers verk; allt lade du under

hans fötter. l

2. Herre, vår Herre, hur härligt är icke ditt namn! l l. Får, oxar, allasammans, så ock vildmarkens djur, fåglarna under himmelen och l Fiskarna i havet, vad som vandrar havens vägar. i l 2. Herre, vår Herre, hur háirligt är icke ditt nanm! l. Fader, Son och Ande, din är äran nu och alltid och för evigt! 2. Herre, vår Herre, hur härligt är icke ditt nanm! Böner l. Herren är med oss. 2. Han är mitt ibland oss. l. Låt oss bedja. Underbare, nådige Gud, under din hand vill jag vara från de första andedragen denna morgon. Jag vet att du lever. Jag vet att din godhet och nåd aldrig tar slut. Jag ber dig, himmelske Fader, tag min dag i dina händer. Var med mig i alla påfrestningar och lär mig att inte tryckas ned av onödiga bekymmer. Låt mig utföra mitt arbete, så att det blir till nytta och ärar ditt namn. Genom Jesus Kristus. 2. Amen. l. Dagens bön ur En liten bönbok. Alla: Fader vår... 1. Herrens Jesu Kristi nåd, Guds kärlek och den Helige Andes delaktighet vare med oss alla. 2. Amen.

sou 1974:68 Bihang IB 169

TlLLÄGGi Försångarpartierna i psaltarpsalmen

Omkuäde r) I A \ x k - D n _ I v x n n I h |I u I - 1 4 4 4 l I V A l A V 1 r r V I J V 1 V 1 1 L l . l . V d LJ V 7 V Her - re, vår Her - re, hur här - ligt är ic - - ke ditt namn!

Psalmødi

FHer-rel, vår HerreThur härligt är icke ditt namn över hela

- den r du som har satt ditt jor maje.stät på him-me-len! Av barns* och spenabarns mun har du upprättat en makt T för dina ovänners skull + till att nedslå fienden och den .hämndgfrige När jag* ser din himmel, dina händers verk) T månen och stjärnorna som du har berett vad är då en människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vår.da om hon0m? Dock gjor1de du honom nästan till ett gudaväsen r med ära och härlighet krönte du “honom Du satte honom till herre över dina händers verk; allt lade du un.der hans fötten FFår, ox1ar, allasammans, så ock vildmarkens (djur) T fåglarna under himmelen och fiskarna i “havet av vad som vandrar ,havens *vägan “Fadern Son och Ande, din är äran i» nu och alltid och för ,evigtl Amen.

170 Bihang IB

AFTONBÖN 1 = försångare 2 = övriga deltagare

Inledning l. Gud, vi behöver din välsignelse i natt, i dagar som kommer, vid livets slut.

Hymn

l

l

l

l. O l

Je - su, du som hem-lös var, Lik pil grim 2. Jag en- sam är och u - tan ro, O kom och l l l i l

som ej 0 l

hyd-da har, kom och in -gå i mitt tjäll, i mitt hjär-tu bo. Du vet det väl, du är den gäst, j

Det li - der snart, ack snart till kväll. - - [A en.] l Som där är ef - mest. ter-läng-tad 1. Ja, dagen snart till ända går, och nattens mörker fört-står. Du som det sanna ljuset är, förbliv i mörkret ock mig när.

2. Allt vad av nåd du givit har, jag anförtror i ditt förvar. Dig Heliga Treenighet Ske lov och pris i evighet. Amen.

Textläsning Psaltarpsalm

l. Her-rens äng - el slår sitt lä-ger om-kring dem som fruk-tar

hon0m._

2. Her-rens äng - el slår sitt lä-ger om-kring dem som fruk-tar honom, l. Jag vill lova Herren alltid; hans pris skall ständigt vara i min mun. Min själ skall berömma sig av Herren; de ödmjuka skall höra det och glädja sig. 2. Herrens ängel slår sitt läger omkring dem som fruktar honom.

SOU 1974: 68 Bihang IB 171

l. Lova med mig Herren, låt oss med varandra upphöja hans namn. Jag sökte Herren och han svarade mig, och ur all min förskräckelse räddade han mig. 2. Herrens ängel slår sitt läger omkring dem som fruktar honom. l. De som skådar upp till honom strålar av fröjd, och deras ansikte behöver icke rodna av blygsel. Här är en betryckt som ropade, och Herren hörde honom och frälste honom ur all hans nöd. 2. Herrens ängel slår sitt läger omkring dem som fruktar honom. l. och se att Herren är god. Säll är den man som tar sin tillflykt till honom.

_Smaka

Fader, Son och Ande, din är äran nu och alltid och för evigt. Amen. 2. Herrens ängel slår sitt läger omkring dem som fruktar honom.

Böner l. Herren är med oss. Z. Han är mitt ibland oss. l, Låt oss bedja. Bli kvar hos oss, Herre, ty det lider mot aftonen, och dagen nalkas sitt slut. Bli kvar hos oss och hela din kyrka. Bli kvar hos oss vid dagens afton, vid livets afton, vid världens afton. Bli kvar hos oss med din nåd och godhet, med ditt heliga ord och dina sakrament, med din tröst och välsignelse. Bli kvar hos oss när vi drabbas av sorgens och ångestens natt, av tvivlens och anfäktelsens natt, av den bittra dödens natt. Bli kvar hos oss och alla dina barn i tid och evighet. 2. Amen. Ev. ytterligare böner. Alla: Fader vår.. . - 4- \\ nu n \;?1\ 111 r\\\r \*1I*l I H11 |\TT|I l I |1l\. . l I) llllll ( A A :Allt Pil AIJIIJ v v V C11 AV V IV I di- na hän - der, Her-re Gud, be -fal - ler jag nu min ande. I di- na hän - der, Her-re Gud, be-fal - ler jag nu min ande. . Du förlossar mig, Herre, du trofaste Gud. . I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande. . Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande. . I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande. . Herren, den allsmäktige och barmhärtige, välsigne och bevare oss. . Amen.

172 Bihang 1B SOU 1974: 68

Ill I AUG: Ioi.\aii_.;ai|xxitia-ma l psilltilrpsil|llhll och lt.\pt\nxnl'lt't (Mn/Juifi/i J l 1x x _ 1 - n. .V n II l lå x l I l\ \ f\ \ f |\ P5 V l \ l \ l A l l |\ || | | | ä V Å Å X I 7 Ä Ä \ | \ \ I v I l I 7 I Ä l r I Å I I v r / l l. I lur-roms ;ing cl slai sitt |a gm omkring dcni som iruk lar Iioiioiii

Psulmadi

*Jag vill* lova I Icrrcn a|| v tid Min själ skall lucioiiinia sig av l lcr r rtn

hans pris skall ständigt \a - ra i min mun. de ödmjuka skall höra dct och glad - ia sig. FL0va1 med mig, *Hc IT61] lat oss med varandra upphoia hans namn. .lag sökts: Herren och han svarade mig och ur all min förskråickclsn- *raddada* han mig. De som* skådar upp till honom strâiliur ax frojd och deras zinsiktc hchovcr icke rodna av blygseL Här är c-n hctryckt som ropade - och Hcrrcn hordc honom och frälste honom ur all hans nöd. Smaka och se att Herren är *god - Sali iir den man som tar sin “tillflykt till honom. Fader, Son och Ande, din är *åiran - nu och alltid och for evigt *Amcn

Responsoriets uersilelar

Du för - los sar mig, Hur - rc, du tro - fas - ta Gud.

Ã-ra V21 I c 13a -dcrn och So - ncn och den HL- - li - go An - dc.

SOU 1974: 68 Bihang IB 173

1. BILAGA: Introitustexter Samtliga introitus utföres på det sätt som framett. Antifonen sjunges först av går av alternativ kören och upprepas därefter av församlingen, som sjunger antifonen mellan varje vers. Körpartierna kan utföras en-, 2-, 3- eller 4-stämmigt med orgel och ev. andra instrument. Om kör saknas, kan den ersättas av försångare eller präst. Musik till samtliga introitus, upptagande de nyssnämnda besättningsmöiligheterna, kan rekvireras från AB Verbum. 1. Allmän (spec. på högtidsdagar) Kör Höj jubel till Herren, alla länder, halleluja. Tjäna Herren med gljidje, halleluja. (Antifon) Antifon Kör Gå in i hans portar med tacksägelse, i hans gårdar med lov; tacka honom, lova hans namn. Antifon Ty Herren är god, hans nåd varar evinnerligen och hans trofasthet från släkte till släkte. Antifon Kör Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, evighet till evighet. Amen.

firån

F. Antifon 2. Ållmän Sänd ditt ljus och din sanning; må de leda mig,

må de föra mig till ditt heliga helg;

Antifon Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig. Antifon Evinnerligen, Herre, står ditt ord fast i himmelen. Från släkte till släkte varar din trofasthet. Antifon Ära vare Fadern . . . Ant if on

174 Bihang IB

3. Vid nattvardsgång Sänd ditt ljus och din sanning; må de leda mig, må de föra mig till ditt heliga berg. Antifon Så att jag får gå in till Guds altare, till Gud som är min glädje och fröjd. Antifon Såsom hjorten trängtar till vattenbäckar, så trängtar min själ efter dig 0 Gud. Antifon Ära vare Fadern . . Ant if on 4. i söndagen i Advent Hosianna Davids Son! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Hosianna i höjden! Antifon Fröjda dig storligen, dotter Sion, höj jubelrop, du dotter Jerusalem. Antifon Se din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Antifon Ära vare Fadern . . . Ant if on 5. 2 - 4 söndagen i Advent, Botdagen och Domssöndagen Ur djupen ropar jag till dig, Herre. Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud. Antifon Om Du, Herre, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå? Antifon i i Dock, hos dig är ju förlåtelse, i på det att man må frukta dig. Antifon

SOU 1974:63 Bihang IB 175

Hoppas på Herren, ty hos Herren är nåd, och mycken förlossning är hos honom. Antifon 6. Juldagen - Söndagen efter Nyår Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Antifon Se jag bådar er en stor glädje, som skall vederfaras allt folket. Antifon Ty i dag har en Frälsare blivit född i Davids stad, och han är Messias, Herren. Antifon Ära vare Fadern . . . _ Antifon 7. Trettondedag Jul - 6 söndagen e. Trett. d. Också allmän Stå upp, var ljus, ty ditt lins kommer, (hallelujâl, och Herrens härlighet går upp över dig, (halleluja). Antifon Ty Herrens nåd är väldig över oss, och hans sanning varar i evighet. Antifon Giv åt Herren hans namns ära, bär fram skänker och kom i hans gårdar. Antifon Ära vare Fadern . . Antifon 8. Fastlagssöndagen - Midfastosöndagen Se Guds Lamm, som borttaåer världens synd. Fräls oss: milde Herre Gud. Antifon Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning.

176 Bihang IB SOU 1974363

Antifon Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos Herren finnes räddning från döden. Antif on 9. 5 söndagen i Fastan - Långfredagen Se Guds Lamm, som borttaget världens synd. Fräls oss. milde Herre Gud. Antifon Föraktad var han och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med krankhet. Antif on Men det var våra krankheter han bar, våra smärtor, dem lade han på sig.

4 Antifon 4 Näpsten var lagd på honom för att vi skulle få frid, I och genom hans sår blir vi helade. Antifon l | 10. Påskdagen - 6 söndagen efter Påsk

t

Kristus är sannerligen uppstånden från de döda. Halleluja, halleluja, halleluja. Antifon Med ära och härlighet har Gud krönt honom. Halleluja. Och allting har han lagt under hans fötter. Antifon Kristus har gjort dödens makt om intet och fört liv och oförgänglighet fram i ljuset. Antifon Ära vare Fadern . . Antifon

SOU 1974: 68 IB Bihang 177

1968 års

kyrkohandbokskommitté

PSALMER

OCH

VISOR

till

Tomasmässan

Tiberiasmässan

Emmausmässan

Uenbum

178 IB Bihang

Gud,du bort

gick

1.

till Tomasmássan Musik Torsten Sorenson

Inledningspsalm

Dmi Dmi Dmi

. bort. Kor - se! stör kvar. Born - ber hur ef - ter-trött mot en hdrd mörk - nan-de rymd sti - ger vör hjÖIp-|Ö - sa 2. Upp Ack, vi vill helst lö - sa vår port, göm - ma oss un-don för

4. Gud, lå? oss se, kön - nu och se om för ett ö-gon-blick

Dmi Emi F

å Li - dun-dets kors väx - er sig stort - är du död? Hur skall då vi 1 ga: Gud, vörl - den. Var är din Gud? frå - gor de nu.

Ä

ba - ru ut? du är hör le - van-de varm. N \ \

i

för de mins-tu i le - va och or- ka och ° Glöd - jen och krut-ten, var

du oss,Her-re, så sva - ro.

i IV 1

IB 179 Bihang

2. Du räckte ut din hand

Slutpsalm i Tomasmässan MusikK|eIIBengtsson

4572430 Dm om Grni Dmi

lev - de sjalv i

2. Du räckte utdin hand på trd, som bar dig 4. Då räcker du emot mig dina händer. i stum förtvivlan mot din himmel opp. Min Herre och min Gud ör här igen. Jag stod där tyst på avstånd,mitt blond folket, Och jag for röra dig med mina händer säg sdren i din hond, din fot, din kropp, och höra dig som då, för längesen. Och mörkret slöt sig tungt och utan hopp. I tvivlets mörker möter jag min vön.

3. .Jaghörde ryktet flyga over staden 5. Och jag b|!l fri att möta diit som kommer, att graven inte höii min Herre kvar. och jag kan röcka ut min egen hand Men jag har sett och hört och iört av livet mot dig som finns i dina minsta vänner, att dödens gåta aldrig kanfå svar, i deras nöd- och kanskejag ibland och ingen ger tillbaks vad graven tar. får ge åt andra värmen av din hand.

180 IB SOU 1974168 Bihang

3. Som ett sorl ur brunn

nattlig

lmedningspsalm till Tiberiasmássan Mm Henry Lindroth

Ami Dmi Ami Bb Dmi

1 1. Som ett sorl ur natt - lig brunn har vi hört hans röst 2. På en väg om af - to - nen i en ör - ta - görd J??

i i det ord som från hans mun vid en strand han känns i - gen, x

3. 0rd av klarhet, ord av tröst 4. Gryning över kalkens rand, -hjärtat står i brand, över bröd som bröts. när det lyssnar och med ens Världen vilar i Guds hand, vet att det är han. mättad, üterlöst.

MusukBerm Hallin Emi D Gmaj? Cmoj? Ami? D7

har vi hört hans röst i det i en ör - ta-gård vid en

ord som från hans mun ti|| oss bli - vit fört. strand han kanns i- gen, i ett ga - tu - strdk.

SOU 1974: 68 Bihang l B 181

4. De trodde att Jesus var borta

Text Anders Frostenson i Tiberiasmássan MUSIK Gunnar

Slutpsalm Thyrestam

(ur Kyrkowsor) F C Dmi Bb F C7 F Dmi Gmi C

1. De :rod-de cm Je - sus var bor De ?rod-de on Je-sus var 2. Hun stod min i- blond dem som för Brand ste-ncr-no bronndet en J J JJJJ

3. Tro in-1e en Je-sus ör bor - to! Tro in-te att Je-sus ör död! Hon

Bb C7 F

kom han på strun-den en mor som Iys lö? dem få fis- kur i och gav dem J

Ie-ver och ger oss ut? ü - av li - vers bröd.

5. Utanför

Psa|m i Emmausmässan Text och musik Tore Llllmarck (ur Lmmarck Ny sång) Dmi A7 Dmi A7 Dmi C7 F D7

. Det var u - ?anför temp-Jet som Kris - tus dog, blond dem somvuring - enting vör- da. 2. Lä? oss gå till ho-nomdör u - tun- för till hans svå - ra tor-tyr och pi - na.

Gmi7 C7 Fmuj? Bbmaj? E7 A7 Dmi

de - ras por-ti som Kris - rus tog trots pro - test från de from- ma och ör ju för von - ligt folk han dör, det ör dem som han ko! › lar

182 Bihang IB

6. Av hans sätt att brödet

bryta

Text AndersFrostenson \ MusikRolandForsberg Ami Gmi Dm|

a;

r

1. Av hans sön an bry-?a vu-ro bland dem, i hans blick 2. Stör-re un - der än nör stil-Ia stod u A - ja - Ion. JA

3. Ing-et hög - re

Gmi

r\_,

vem han var skrif - ;ens ord de fick. brus! - na grov skröms- se! flyd- de från, f?

kär- lek han, jor - disk var - dag

SOU 1974: 68 183

Bihang

IC

Material för försöksverksamheten 3

184 Bihang 1 C 1974: 68 Rättelser till lä-IFV 3

s 16, rad 7 nerifrån skall vara:

... sid. 22 nedan.

s 17, rad 12 nerifrån skall vara:

... Herre Gud, himmelske Konung, Gud Fader allsmäl-ztig.

Bihang IC 185 1968 5575 kyr/eobandbo/es/eommitte

Material för försöks- Verksamheten 3

Högmákscz, söndagsgudstjáâzst, familjegudstjøinst

Uenbum

186 Bihang IC SOU 1974: 68

INNEHÅLL

Inledning

Förslag till ordning för söndagsgudstjänst 31+ till ordning för familjegudstjänst 140 Förslag

Introitus med församlingsomkväde 55 Högmässans musik. E serier, med församlingens

© 1971,196 8 års kyrkohandbokskommitté Printed in Sweden Huvudstaoffset AB, 501m 1971 531°7$

SOU 1974: 68 Bihang 1 C 187

l. INLEDNING

Kyrkohandbokskommittén överlämnar härmed till bruk i försöksförsamlingarna Material för försöksverksamheten 3. Samtidigt utgives Material för försöksverksamheten 4, som innehåller fullständig musik med ackompanjemang till i detta häfte intaget förslag till högmässa, samt Material för försöksverksamheten 5 med fullständig musik till söndagsgudstjänst samt Introitus med församlingsomkväde enligt kap. 3 och 6 i föreliggande häfte. Häftena översänds från kyrkohandbokskommittén direkt till de församlingar, som av domkapitlen uttages till försöksförsamlingar för kommande period, så snart meddelande ingått från domkapitlen vilka dessa församlingar är.

Ytterligare exemplar av Material för försöksverksamheten 3 - 5 kan rekvireras från Verbum, Box 907, 126 09 Hägersten 9. Vad häftena kostar framgår av uppställning på omslagets tredje sida, där också uppgifter finns om möjligheten att inköpa särtryck av vissa gudstjänstritual.

Kyrkohandbokskommittén önskar få i detta häfte intagna förslag jämte tillhörande musik prövade till och med utgången av 1972. innan försöksverksamhet igångsättes, som innebär ändring i ordningen för högmässa eller utbyte av högmässa mot söndagsgudstjänst eller familjegudstjänst, skall tillstånd inhämtas från domkapitlet enligt lag om försöksverksamhet av den 13 dec. 1968. Om förslagen till söndagsgudstjänst och familjegudstjänst användes på annat sätt än som söndagens huvudgudstjänst behövs icke tillstånd härför. Firade som morgon- eller kvällsgudstjänst på söndagen eller som gudstjänst en veckodag kan gudstjänsterna dessutom brukas också 1 andra församlingar än försöksförsamlingarna. Det är kyrkohandbokskommitténs förhoppning att så skall komma att ske.

Material för försöksverksamheten 3- 5 innehåller förslag till ordning för högmässa med och utan nattvard, för söndagsgudstjänst och för familjegudstjänst. För kommentarer till de olika förslagen hänvisas till

188 Bihang IC SOU 1974: 68

kap. 2 - 4 nedan. Avsikten med det nu färdigställda materialet är att få prövat dels en varsamt reviderad form av söndagens traditionella huvudgudstjänst, gglg alternativ till denna. Önskvärt är att varje försöksförsamling prövar samtliga tre ritual och att det sker regelbundet under försöksperioden, exempelvis så att varje månad högmässan en söndag utbytes mot söndagsgudstjänst eller familjegudstjänst medan samtliga övriga sön- och helgdagar firas högmässa med eller utan nattvard enligt nedanstående förslag. Endast genom ett regelbundet firande av de föreslagna gudstjänsterna under relativt lång tid kan utprovas om de håller för framtiden.

Omedelbart efter försöksperiodens utgång den 31 dec. 1972 kommer utvärdering av de vunna resultaten att ske. Kyrkohandbokskommittén kommer därefter att färdigställa sitt slutliga förslag, då det gäller söndagens huvudgudstjänst. Den kommande försöksperioden blir följaktligen av stor betydelse för detta förslag.

Material för försöksverksamheten 3 ersätter de i Material för försöksverksamheten 2 ingående förslagen till högmässa och söndagsgudstjänst. Dessa skall alltså icke längre användas. De i Material för försöksverksamheten 2 intagna förslagen till enklare former för nattvardsfirande ( Tomasmässan, Tiberiamässan, Emmausmässan och Jerusalemsmässan ) liksom i samma häfte förekommande förslag till bönegudstjänster bör däremot komma till användning även under nu kommande försöksperiod. Särtryck av gudstjänsterna finns att inköpa från Håkan Ohlssons Förlag, Box 1025, 221 04 Lund 1, enligt uppställning på omslagets tredje sida.

Om gudstjänstens sgråk och musik vill kyrkohandbokskommittén inledningsvis göra följande påpekanden.

Vad gäller sgråket strävar kommittén efter enkelhet, klarhet och koncentration. Något talspråk i gängse mening är det inte fråga om - i så fall skulle klarheten och koncentrationen bli lidande. Liturgiens språk kan snarast karakteriseras som ett talat Förenklingen skriftspråk.

Bihang IC 189

inriktar sig framför allt på meningsbyggnad och ordföljd. Också grammatiken moderniseras, t.ex. vad beträffar verbformer och pronomen.

Ordvalet vållar större problem. Det finns ett antal kristna kärnord eller nyckelbegrepp som inte utan våda kan bytas ut. Ex. frid, nåd. välsignelse, barmhärtighet, frälsning. De är inte enkla och klara, de kan inte förstås omedelbart av alla. Men skulle man omskriva och förklara dem i ritualen, finge koncentrationen uppges. Att förklara dem är en uppgift för predikan och undervisning. Dessa kärnord tillhör bibelspråket, vilket man inte kan undvara i liturgien. I väntan på en ny bibelöversättning bearbetar kommittén varsamt vissa av de bibliska citaten i ritualen, för att senare göra de nödvändiga anpassningarna.

Vad som däremot kan undvaras är onödigt arkaiserande ord och vändningar av typen allestädes, förläna, beskärma, varda förnummet, varda delaktiga. Tunga verbalsubstantiv som din kyrkas utbredande och återförande av de förvillade hör inte heller hemma i vår tids gudstjänst.

Olika typer av gudstjänst kan ha olika språk. Så bör högmässan innehålla fler traditionella språkliga element än vad vi kallar söndagsgudstjänst och familjegudstjänst som har en mer missionerande prägel. Inom högmässan kan dessutom språket skifta karaktär i olika partier. I t.ex. Laudamus och trosbekännelsen bör också den språkliga utformningen kunna ge gudstjänstdeltagaren en känsla av samhörighet inte bara med gångna generationer utan också med den kristna kyrkan i hela världen. Bönerna - framför allt den allmänna kyrkobönen - är däremot de inslag där man kan gå längst i enkelhet, konkretion och nutidsprägel.

Beträffande musiken har kommittén eftersträvat en folklig och enkel stil utan att för den skull utesluta möjligheten till rikedom och omväxling. En sådan flexibilitet är i dagens läge en nödvändighet med hänsyn till de olika församlingarnas skiftande resurser och behov.

190 Bihang 1C

I musikmaterialet finns både traditionell och nykomponerad musik den förra arten överväger av naturliga skäl i högmässan, den senare i de nygestaltade gudstjänstformerna. Även till högmässan föreligger flera serier med helt nykomponerad musik. Kommittén har emellertid

ansett det lämpligt att ännu dröja något med publiceringen av dessa

för att inte överlasta den närmaste försöksperioden.

Som framgår av uppställningen på omslagets tredje sida kan flera av

de föreslagna gudstjänstordningarna rekvireras i särtryck. Församling-

arna rekommenderas dock att i största möjliga utsträckning själva iordningställa agendor för församlingens bruk med just den ordning, de alternativ och den musik för församlingspartierna, som i varje särskilt fall skall användas. Som skett redan i inledningen till Material för försöksverksamheten 2 vill kyrkohandbokskommittén dessutom understryka vikten av att församlingarna så ingående som möjligt orienteras om vad som sker av ändringar i de traditionella ritualen. En väg härtill är att anordna församlingsafton eller liknande kring försöksverksamheten och då gå igenom de olika gudstjänstritualen. Under försöksperiodens gång kan vidare samlingar då och då anordnas för diskussion om gudstjänsten och dess utformning. För kommande utvärdering är sådana samlingar av stort värde.

Önskas ytterligare upplysningar om försöksverksamheten står kyrkohandbokskommitténs sekretariat gärna till tjänst. Adress: Kyrkohistoriska Institutionen, Finngatan 10, 223 62 Lund, tel. 046/ll 68 64 ( domprost Ahrén eller docent Eckerdal ).

Linköping och Lund i september 1971

Ragnar Askmark ordf. P.-0. Ahrén sekr.

Bihang IC 191

2. FÖRSLAG TILL ORDNING rön HÖGMÄSSA

Under försöksverksamhetens första etapp prövades i fråga om högmässa smärre ändringar inom ramen för 1942 års kyrkohandbok ( Material för försöksverksamheten 1 ). Den andra etappen byggde vidare på detta. För_ slag framlades till ändringar beträffande dels högmässans inledning, dels nattvardsmässan ( Material för försöksverksamheten 2 ). När kyrkohandbokskommittén nu presenterar ett fullständigt förslag till högmässa med och utan nattvard sker detta efter det att kommittén bl.a. tillgodogjort sig erfarenheter från etapp ett och två. Fortfarande är det dock fråga om förslag, som kommittén önskar få prövade innan den framlägger sitt betänkande.

Det praktiska behovet att ge försökshäftet ett rimligt omfång har medfört, att utförliga teologiska kommentarer till de föreslagna ordningarna måste sparas till avgivandet av betänkandet. Några speciella frågor skall dock beröras redan här.

Detta gäller till en början de olika alternativen till gudstjänstens inledning. Huvudlinjen är här den traditionella, ehuru de pålagrade dubbelmomenten orgelmusik, ingångspsalm och introitus har skilts åt och gjorts till likvärdiga alternativ. Den ursprungliga funktionen för introitus var, såsom namnet också antyder, att vara en processionssång och icke ett självständigt parti av mässan. Handbokskommittén har därför önskat att genom försöksverksamheten få svar på om denna ursprungliga inledningsfunktion återigen kan upplevas som meningsfull genom att reducera de dubbla momenten till ett funktionsmoment.

Vid sidan om denna huvudlinje finns dock ännu ett alternativ, som behöver kommenteras. Utmärkande för detta är att syndabekännelsen flyttas från gudstjänstens inledning till en plats i samband med den allmänna kyrkobönen. Orsakerna härtill är många. Så kan man även här hänvisa till traditionella mönster. Från medeltiden övertog sålunda reformationskyrkan bruket av en allmän syndabekännelse efter predikan. Huvudmotivet för handbokskommittén har dock icke varit det traditionella,

192 IC SOU 1974: 68 Bihang

även om detta icke varit utan intresse. Det är i stället två allmänna utvecklingstendenser i världens kyrkor, som här spelat en avgörande roll. Den första sammanhänger med den liturgihistoriska forskningen, som allt starkare betonat, att Kyrie eleison, Herre förbarma dig, icke är en bön om syndaförlåtelse utan ett hyllningsrop till den inridande 1 konungen. Därigenom blir det naturligt att lösgöra Kyrie från syndabekännelse och avlösning och knyta det närmare till Gloria, Äran tillhör Gud.

Denna liturgihistoriska tolkning hänger nära samman med den andra utvecklingstendensen. Det visar sig nämligen, att en rad kyrkor i sina senaste liturgiska förslag låtit gudstjänsten börja med lovsång och syndabekännelsen senare i gudstjänsten. Flera motiv kan dock placerat påvisas även här. Ett motiv för att förlägga syndabekännelsen i samband med den allmänna kyrkobönen har sålunda varit, att kyrkobönen på detta sätt också kan bli ett slags konkret biktspegel, där den enskilde hela tiden ställes inför vad han själv brutit eller försummat.

Det är handbokskommitténs förhoppning, att även detta alternativ skall prövas av försöksförsamlingarna, så att erfarenheter kan vinnas om församlingens reaktioner inför detta i viss mån nya mönster.

Det andra större avsnitt, som här kommer att något kommenteras, gäller den centrala nattvardsliturgien. Två tendenser kan här iakttagas i den senaste liturgiska utvecklingen i världens kyrkor. Den ena tendensen har varit att avkläda nattvardsliturgien så många omramande moment som möjligt för att låta instiftelseorden framstå som nattvardens centrum. Den andra har varit, att infoga instiftelseorden i en allt utförligare nattvardsbön för att starkare markera nattvardens samhörighet med hela I Kristi gärning. För en luthersk kyrka, som lägger tyngdpunkten på Kristi egna ord vid nattvardens instiftande, står liturgiskt sett båda vägarna öppna.

Handbokskommittén har därför också lämnat förslag i enlighet med båda dessa tendenser. I Material för försöksverksamheten 2 presenterades l l

Bihang 1 C 193

sålunda ett antal mycket enkla mässor för den lilla gruppen, byggda kring ett nytestamentligt Kristusmotiv och instiftelseorden. Där presenterades också två utförliga nattvardsböner i enlighet med den andra utvecklingstendensen. I bearbetat skick möter nu i Material för försöksverksamheten 3 en sådan utförlig nattvardsbön.

Denna nattvardsbön är byggd på följande sätt. Lovsägelsen följer det traditionella mönstret men har språkligt bearbetats och förkortats. Prefationen är sålunda på traditionellt sätt riktad till Gud men förkortad till orden: Vi tackar dig, Gud, varefter varierande bibelord infogats för de olika kyrkoårstiderna.

Därefter följer nattvardsbönen, som liksom i HB 1942 börjar med en bön till den helige Ande över nattvardsgästerna. Denna bön är en bearbetning från det tidigare försökshäftet och betonar gemenskapens båda aspekter av förening med Kristus och med varandra. Den leder på traditionellt sätt direkt över till instiftelseorden.

Härefter följer en nyinfogad bön med åminnelsemotivet som centrum. Två alternativ erbjuds, som utgör bearbetningar från tidigare försökshäfte. Den första betonar starkt upplevelsen av samtidighet mellan Kristi lidande och himmelsfärd och Kristusmötet i nattvarden. Den andra tecknar hela Kristusgärningen från lidandet fram till återkomsten i härlighet. Härefter följer det traditionella mönstret med Fader vår, Guds Lamm, utdelandet och tacksägelsebön. I det senare fallet möter de båda tacksägelsebönerna från tidigare försökshäfte i bearbetat skick.

Det är handbokskommitténs förhoppning, att denna utförligare nattvardsliturgi skall prövas i församlingarna för att ytterligare erfarenheter skall kunna vinnas om dess användbarhet.

Musiken till högmässan har huvudsakligen sammanställts ur 1942 års mässbok och 1968 års tillägg till denna, varvid särskilt musiken ur den senare utgåvan ofta starkt förenklats. Dessutom förekommer till

194 Bihang IC SOU 1974: 68

vissa avsnitt nykomponerad musik.

Detta musikmaterial har fördelats på fem serier, vilkas användning för kyrkoårets olika tider och högtidsdagar har angivits vid varje serie ( se sid. 61 ff ). Denna fördelning är dock endast att betrakta som ett förslag, vilket av resp. församlingar kan ändras efter behov och möjligheter. Observera särskilt att Allmänna serien kan användas under hela kyrkoåret i församlingar med begränsade musikaliska resurser!

Om introitus inleder högmässan, väljes företrädesvis den form med församlingsomkväde, som återfinns i detta häfte ( se sid. 53 ff och i Material för försöksverksamheten 5 ) - detta för att ge församlingen möjlighet till aktivt deltagande i detta inledande moment. Introitus föregås härvid av ett fritt valt, ev. improviserat preludium, som i tonart och karaktär så nära som möjligt ansluter sig till denna.

För de gammalkyrkliga introitus hänvisas dels till Den svenska mässboken, dels till häftet Ny mässmusik. Det senare kan rekvireras från Svenska Kyrkans Centralråd.

Församlingens sång återfinns i föreliggande häfte ( se sid. 61 ff ). Prästens, körens och organistens partier har sammanförts i Material för försöksverksamheten 4 samt beträffande söndagsgudstjänst och introitus med församlingsomkväde i Material för försöksverksamheten 5.

Rörande anvisningar för ev. utgångsgrocession, se sid. 34 f.

Bihang IC 195

HÖGMÄSSA MED NATTVARD

Före gudstjänstens början kan präst, kyrkvärd eller annan lekman från lämplig plats i koret hälsa församlingen välkommen, upplysa om vilken söndag det är, vilken ordning som skall följas, etc. En bön för gudstjänsten kan också förekomma, fritt formulerad eller hämtad från exempelvis Att bedja i dag ( En liten bönbow L

Om procession äger rum går denna in under sammanringningen eller under den inledande orgelmusiken. De i processionen deltagande ( präst, kyrkvärdar, övriga medverkande, kör ) går till sina platser i koret eller i den främre delen av kyrkan. Prästen går till altaret eller till ambo i koret.

Inledningsorden, syndabekännelsen och avlösningen kan läsas från kortrappan. Om INLEDNING och ORDETS GUDSTJÄNST förrättas från ambo i koret står prästen under hela denna del av gudstjänsten vänd mot församlingen. Läser lekmän texterna och den allmänna kyrkobönen kan prästen under dessa partier sitta i koret. Detsamma kan ske under psalmer och hymner. Under syndabekännelsen kan prästen knäböja vid altarringen.

Om INLEDNING och ORDETS GUDSTJÄNST förrättas från altaret vänder sig prästen mot församlingen vid inledningsorden, avlösningen, Låt oss bedja samt textläsning-

196 Bihang IC SOU 1974: 68

arna. I övrigt är prästen vänd mot altaret.

Prästen kan också stå bakom altaret, vänd INLEDNING mot församlingen. Ingångspsalm eller Introitus eller Orgelmusik Introitus utgöres av antingen gammalkyrklig introitus eller introitus med församlingsomkväde ( se nedan sid.53 f). Introitus kan också sjungas efter avlösningen. Gudstjänsten börjar då med ingångspsalm eller orgelmusik.

Omedelbart efter ingångspsalm, introitus eller orgelmusik kan följa Herre, du blev vår broder ( se nedan sid.62 fx Syndabekännelse och avlösning förekommer då i samband med allmän kyrkobön ( se nedan sid.22 f ).

Inledningsord Pr. Vår hjälp är i Herrens namn, hans som har gjort himmel och jord. Låt oss bedja och bekänna.

Inledningsorden kan också formuleras fritt, exempelvis i form av ett kort skriftetal.

Szndabekännelse Församlingen kan läsa med i syndabekännelsen. Pr. Jag fattig syndig människa bekänner av allt hjärta inför dig, rättfärdige Gud, kärleksrike Fader, att jag icke har älskat dig över allting,

S()lJ 1974:68 Bihang IC 197

icke min nästa såsom mig själv. Mot dig och dina heliga bud har jag syndat med tankar, ord och gärningar. Men nu har du, käre Fader, lovat att med mildhet och nåd ta emot alla som omvänder sig till dig. och aldrig mer tänka på deras synder. I förtröstan på ditt löfte ber jag dig nu att i nåd förlåta mig för Jesu Kristi skull.

eller

Barmhärtige Gud, gode Fader. Du har tålamod med oss. Du förlåter var och en som ångrar sina synder. Från släkte till släkte varar din trofasthet. Herre, inför dig bekänner jag att jag har syndat och gjort vad ont är i dina ögon. Jag är icke värd din godhet. Men tänk icke på mina överträdelser och handla icke med mig så som jag har förtjänat. Tag emot mig i nåd. Hjälp mig, Gud min Frälsare. Förlåt vad jag har försummat och brutit. Skapa om mitt hjärta genom din Helige Ande, så att jag kan börja ett nytt liv efter din vilja.

eller

Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet. Två mig väl från min missgärning och rena mig från min synd. Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig. Mot dig allena har jag syndat

198 Bihang IC SOU 1974: 68

och gjort vad ont är i dina ögon. Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden, så lär mig då vishet i mitt innersta. Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar. Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande. Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din Helige Ande ifrån mig. Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.

eller

Pr. Vi bekänner inför dig, helige Gud, att vi ofta och på många sätt har syndat med tankar, ord och gärningar. Tänk på oss i barmhärtighet och förlåt oss för Jesu Kristi skull vad vi har brutit.

eller

Om denna syndabekännelse används, utgår Herre, förbarma dig.

Herre, förbarma dig. Kristus, förbarma dig. Herre, förbarma dig.

Pr. Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta. Pröva mig och känn mina tankar. Se till om jag är stadd på en olycksväg. Och led mig på den eviga vägen.

Herre, förbarma dig.

SOU 1974: 68 Bihang IC 199

F. Kristus, förbarma dig. Herre, förbarma dig.

Pr. och F. Gud, du ser mig som jag är. Ge mig din förlåtelse och kärlek. hbt mig i din nattvard i dag. Ge mig din kraft i min svaghet. Hjälp mig att leva som ditt barn.

Avlösning Pr. Jesus säger: Edra hjärtan vare icke oroliga eller försagda. Min frid giver jag er. Tag emot dina synders förlåtelse, i Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen.

eller

Pr. Jesus säger: Vad ni ber Fadern om, det skall han giva er i mitt namn. Tag emot dina synders förlåtelse, i Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen.

eller

Pr. Tag emot dina synders förlåtelse, i Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen.

eller ( efter Jag fattig syndig människa, och Barmhärtige Gud )

Pr. Begär du dina synders förlåtelse för Jesu Kristi skull, så är ock, i kraft av Guds ord och löfte, fast och visst, att Gud av nåd förlåter dig alla synder. Och denna dina synders förlåtelse tillsäger jag dig,

200 Bihang 1C sou 1974:68

på vår Herres Jesu Kristi befallning, i Guds, Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

( Introitus )

Herre, förbarma dig Pr. Herre, förbarma dig ( över oss ). F. Herre, förbarma dig ( över oss ). Pr. Kristus, förbarma dig ( över oss ). F. Kristus, förbarma dig ( över oss ). Pr. Herre, förbarma dig ( över oss ). F. Herre, förbarma dig ( över oss ).

Orden inom parentes kan uteslutas. Herre, förbarma dig kan också sjungas eller läsas trefaldigt av församlingen eller sjungas niofaldigt i växelsång mellan kören och församlingen.

eller

Om nedanstående form användes, följer detta moment omedelbart efter ingångspsalm, introitus eller orgelmusik. Som allmän kyrkobön användes något av alternativen sid. 20 nedan.

Pr. Herre, du blev vår broder. Du känner vår nöd. Du bar den på ditt kors. Giv oss din frälsning.

F. Herre, förbarma dig.

Pr. Kristus, du är den levande Herren.

sou 1974:68 Bihang I C 201

Du är hos oss efter ditt löfte. Bevara oss i din närhet.

Kristus, förbarma dig.

Herre, du sitter på Faderns högra sida. Bed för oss och styrk vår tro. Vi ser mot din tillkommelses dag. Maranathá. Du, vår Herre, kom.

F. Herre, förbarma dig.

Lovsång Pr. Äran tillhör Gud i höjden. Hans frid är given åt människorna på jorden. I reser i

i Församlingen sig och sjunger

växelsång med prästen eller kören:

F. Vi lovar dig, vi välsignar dig, vi tillber dig, vi prisar och ärar dig. K. Vi tackar dig för din stora härlighet, eller Pr. Herre Gud, himmelske Konung, Herre Gud allsmäktig. F. Vi lovar dig ... K. Herre, Guds enfödde Son, Jesus Kristus, eller Pr. Herre Gud, Guds Lamm, Faderns Son. Du som borttager världens synder, förbarma dig över oss. F. Vi lovar dig ... K. Ty du är allena helig, du allena Herre, eller Pr. du allena den Högste, Jesus Kristus, . med den Helige Ande, i Guds Faderns härlighet. F. Vi lovar dig ... Amen.

202 Bihang I C SOU 1974: 68

Istället för Vi lovar dig kan användas en av följande lovsångerz

F. Vi prisar dig. Vi tillber dig. Vi tackar för dina verk. Herre Gud, evige Konung, vår himmelska Fader. Herre, Guds Son, vår broder, Jesus Kristus. Helige Ande, livets källa, vår hjälp och tröst. Amen ( amen, amen ).

eller

F. Sv. Ps. 24:1 ( 3,5 )

ORDETS GUDSTJÄNST

Kollektbön Församlingen förblir stående under Pr. Låt oss bedja. kollektbönen. Prästen heder dagens kollektbön, hämtad från kap. 5 nedan ( sid. 46 ) eller från evangelieboken. Egistel Inleds med orden:

Aposteln N. skriver 1 dagens epistel.

Texten läses av lekman från lämplig plats i koret, eller av prästen. Församlingen står upp.

Psalm

Evangelium Inleds med orden:

Bihang I C 203

Hör Herrens ord genom evangelisten N.

Texten läses av prästen från altaret, ambo i koret eller predikstolen. Kan också läsas av lekman från lämplig plats i koret. Församlingen står upp.

Predikan Predikan sker från predikstolen eller

från

ambo i koret. Före predikan kan förekomma psalm eller evangeliemotett eller annan körsång.

Trosbekännelsen Som trosbekännelse användes den apostoliska eller den nicenska trosbekännelsen, i Sv. Sv. Ps. 22 eller 617 i ps. 27:1-3, I å 71 psalmer och visor. Församlingen står upp. Trosbekännelsen kan också läsas eller sjungas omedelbart efter evangeliet, eller från altaret före allmän kyrkobön. I senare fallet kan den föregås av en psalm.

Kxrkliga tillkännagivanden Tillkännagivandena bör göras så korta som möjligt. Uppgifter om kommande gudstjänster etc. bör om möjligt ges på blad, som › j delas ut i kyrkan.

i Om Herre, vi ber för den värld, som du

r

har skaga , användes som allmän kyrkobön, infogas meddelanden om dop och lysningar ä samt tacksägelser i denna.

204 Bihang IC SOU 1974: 68

Allmän kgrkohön Bedes av prästen från predikstolen eller från altaret. I senare fallet kan en psalm sjungas före kyrkobönen. Kyrkobönen kan också bedjas från koret av lekman. Anvisningen Pr. gäller i så fall om denne. Som bön användes någon av nedanstående böner eller fritt formulerad förbön för världen, kyrkan, dem som är i nöd, etc.

Pr. Låt oss bedja.

Pr. Herre, vår Gud. Styrk och led din kyrka. Samla ditt folk kring Ordet och sakramenten. Låt ditt evangelium nå ut och förvandla världen efter din vilja. Skydda och bevara vårt land. Led dem som har ansvar i samhället. Skänk världen fred. Låt vårt arbete bli till nytta och glädje för många. Giv oss i nåd vad vi behöver för vårt uppehälle. Lär oss att dela jordens tillgångar med vår nästa, här och i främmande länder. Låt kärlek och frid råda 1 våra hem, och välsigna de unga. För konfirmanderna till mognad och tro på dig. Tänk på alla fattiga, sjuka och bedrövade. Följ oss alla dagar med din nåd, och hjälp oss att lita på dina löften. Låt oss till sist komma hem till din eviga glädje. Amen.

eller

Herre, vi ber för den värld, som du har skapat. Befria den från själviskhet och misstro, från våld och krig.

SOU 1974168 Bihang I C 205

Gör den till ett hem för människorna och en förgård till rike. Herre, förbarma dig.

F. Kristus, förbarma dig..Herre, förbarma dig.

Herre, vi ber för alla människor. Du ser deras behov: fyll dem med din nåd. e Du ser de sjuka: styrk dem med din kraft. Du ser de ensamma: möt dem med din närhet. Du ser de oroliga: var deras frid. Herre, förbarma dig.

F. Kristus, förbarma dig, Herre, förbarma dig.

Pr. Herre, vi ber för din kyrka. i tro och kärlek, så att Ge henne hon kan tjäna dig och ditt rike. Gör henne öppen för människornas nöd, öm och fast, vaksam och trogen. Herre, förbarma dig.

F. Kristus, förbarma dig, Herre, förbarma dig.

Pr. Herre, vi ber för dem som genom dopet har blivit upptagna i vår församling: ... Bevara dem i din kärlek.

i

F. Herre, hör vår bön. ü L Pr. Herre, vi ber för hemmen i vår församling och för dem som

i

x skall vigas till äkta makar: ... r Bevara dem i din kärlek.

Herre, hör vår bön.

206 Bihang 1C

Pr. Herre, vi ber för dem som tagits ifrån oss genom döden: ... Bevara dem i din kärlek.

F. Låt ditt eviga ljus lysa för dem.

Pr. Herre, vi tackar dig för att du hör, innan vi ropar. Vi är för ringa för all din nåd och trofasthet.

^F. Dig vare ära i evighet. Amen.

Som allmän kyrkobön kan också användas Litanian i 1942 års kyrkohandbok. Om vid gudstjänstens början använts alternativet Herre, du blev vår broder, beder prästen endera av följande böner och meddelar avlösning:

Pr. Gud, av din förlåtelse lever vi. Därför kommer vi nu och ber till dig för din kyrka i hela världen. Ena och förnya den med din ande. Hjälp oss att ta ansvar för den. Befria oss från tröghet och ängslan, så. att världen kan se att din kärlek verkar.

Gud, vi ber till dig för alla som lider under krig och katastrofer, rashat och sociala orättvisor. Hindra oss från att ta andras lidanden med ro. Giv oss förstånd, fantasi och kraft att hjälpa. 1 3 Vi ber för vårt land och folk. 1 i. Hjälp oss att vårda naturen och ta väl vara på dess tillgångar.

SOU 1974: 68 Bihang I C 207

Hjälp oss att skapa ett bättre samhälle med rättvisa och trygghet för alla.

Vi ber för dem som saknar hälsa och arbete, för de ensamma, både unga och gamla, för de barn som misshandlas och försummas. Giv oss blick för den dolda nöden och mod att gripa in.

Gud, inför dig bekänner vi vår synd, Y K vår självgodhet som hindrar oss från att växa

R och utvecklas i tro,

vårt ha-begär som binder oss vid tingen 5 och skiljer oss från dig, våra fördomar som hindrar oss att se medmänniskan så som vår Frälsare såg henne, 5 och hjälpa henne som han gjorde. Av din förlåtelse lever vi.

E Förlåt oss, för Jesu Kristi skull.

\ Avlösnigg Pr. Tag emot dina synders förlåtelse,

i

i Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen.

F. Gud, vi tackar dig.

eller

Pr. För din kyrka i världen, för hennes gudstjänst och arbete bland människor, för hennes uppgift att bära bud om frälsning och fred, ber vi till dig, Herre vår Gud.

Herre, hör vår bön.

208 Bihang IC SOU 1971: 68

Pr. För dem som genom dopet har blivit upptagna i vår församling: ... För hemmen och för dem som skall vigas till äkta makar: ... För dem som tagits ifrån oss genom döden: ... ber vi till dig, Herre vår Gud.

F. Herre, hör vår bön.

Pr. För vårt land och folk, för regering och riksdag, för vårt arbete och vår helg, ber vi till dig, Herre vår Gud.

F. Herre, hör vår bön.

Pr. För den värld som har glömt att alla människor är dina barn, för dem som är indragna i krigets elände, för dem som lider under rasförtryck och sociala orättvisor, för dem som kämpar för sitt människovärde, ber vi till dig, Herre vår Gud.

F. Herre, hör vår bön.

Pr. För dem som är ensamma, för dem som har svårigheter med sitt arbete, med sitt hem och sina barn, för dem som glider utanför mänsklig gemenskap, för dem som plågas av kroppslig och själslig nöd, för dem som har svårigheter med sin tro, ber vi till dig, Herre vår Gud.

F. Herre, hör vår bön.

Pr. och F. Herre, vi lider med dem som lider.

SOlJl974:68 IC Bihang 209

Vi har del i ansvaret för våra medmänniskors nöd, för världens plåga. Vi bekänner inför dig att vi har syndat med tankar, ord och gärningar. Vi har inte älskat dig över allting, inte vår nästa som oss själva. Förlåt oss för din Sons skull, han som gav sitt liv till försoning för syndare. Herre, tack för att du har lovat att höra, när vi ber i Jesu namn. Amen.

Avlösning Pr. Tag emot dina synders förlåtelse, i Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen.

F. Gud, vi tackar dig.

NATTVARDENS GUDSTJÄNST i NATPVARDENS GUDSTJÄNST och AVSLUTNINGEN förrättas av prästen från altaret. Präs-

r

ten kan stå antingen bakom altaret, vänd mot församlingen, eller framför altaret. ; ; I senare fallet vänder sig prästen mot : församlingen vid inledningen till lovsågelsen ( Sursum corda ), Herrens frid vare med er, välsignelseönskan efter utdelandet, välsignelsen och slutönskan. I övrigt är prästen vänd mot altaret.

Tillredelsepsalm Prästen och kyrkvärdarna, eller, om präs-

210 1C SOU 1974: 68 Bihang

ten redan tidigare gått till altaret, kyrkvärdarna, bär fram bröd och vin till altaret, varefter prästen tillreder dessa. Kollekten insamlas under tillredelsepsalmen eller under psalmen efter predikan ( trosbekännelsen ). Kollekten kan av kollektupptagarna bäras fram till altaret och där mottagas av prästen.

Lovsägelsen Pr. Vänd era hjärtan till Gud. Församlingen reser sig. Vi vänder dem till Herren. Tacka Herren, vår Gud. Han ensam är värd vårt lov. Vi tackar dig, Gud, för att du är en Fader för oss människor, för att du nämner oss alla vid namn och håller världen i dina händer. Ty till detta har du skapat oss och därför gav du oss livet att vi skulle höra ihop med dig och bli ditt folk på denna jord.

eller ( särskilt under fastan )

Vi tackar dig, Gud, för att din Son gick lidandets och lydnadens väg, för att den som tror på honom är räddad från död till liv, för att han i sin nattvard ger oss det yttersta beviset på sin kärlek.

eller ( advent )

V1 tackar dig, Gud,

SOU 1974: 68 Bihang IC 211

för Jesus Kristus som du har sänt med glädjens budskap för de fattiga, frihet för de fångna och syn för de blinda. Vi tackar dig för honom som levde vårt liv och dog vår död.

eller ( jul )

Vi tackar dig, Gud, för att du så älskade världen att du lät din Son bli människa för vår skull. 1 honom får vi bli ditt folk, frälsta från mörkret till ditt underbara ljus.

eller ( påsk )

Vi tackar dig, Gud, för att du har uppväckt din Son från de döda och så fött oss på nytt till ett levande hopp. Vi tackar dig för att du i nattvarden uppehåller vår tro och låter oss få del av Kristi uppståndelses kraft.

eller ( pingst )

Vi tackar dig, Gud, för att du har upphöjt din Son, vår Frälsare, på din högra sida och sänt oss din Ande till ledning, tröst och kraft. I honom skall alla folk och tungomål förhärliga ditt namn.

eller ( söndag före domssöndagen och domssöndagen )

Vi tackar dig, Gud, för löftet om nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor. Vi tackar dig för hoppet om en salig uppståndelse genom din Son, vår Frälsare.

212 Bihang IC

Därför vill vi med dina trogna i alla tider och med hela den himmelska härskaran prisa ditt namn och tillbedjande sjunga:

F. Helig, helig, helig är Herren Sebaot. Himlarna och jorden är fulla av hans härlighet. Hosianna i höjden. Välsignad vare han som kommer, i Herrens nman. Hosianna i höjden. Församlingen sätter sig ned.

Nattvardsbön Pr. Gud, vi ber dig: Förnya oss genom din Ande, när vi nu firar din Sons nattvard. Giv oss i dag det bröd, som kommer ner från himmelen. Bäck oss vinet i ditt rikes gästabudskalk. Och liksom åkrarnas korn och bergens druvor har blivit ett i brödet och vinet, så förena oss med varandra och med Herren Jesus Kristus.

1 den natt då han blev förrådd tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, så gör det till min åminnelse.

Efter instiftelseorden bedes endera av följande två böner:

IC 213 Bihang

Herre, vi minns natten då de dina övergav dig. Vi minns den, för vi var med bland dem som svek. Vi minns ditt lidande på korset, för vi stod på Golgata och såg, när du dog för oss. Vi minns din uppståndelse, för vi såg den tomma graven och mötte dig levande. Vi minns din himmelsfärd, för vi stod under dina välsignande händer. Allt detta är nära och nu. Här är platsen, där du har sagt, att du vill möta oss.

eller

PT- Välsignelsens kalk, över vilken vi uttalar välsignelsen, är p icke den en delaktighet av Kristi blod? Brödet, som vi bryter, å är icke det en delaktighet av Kristi kropp?

F. När vi äter detta bröd och dricker detta vin förkunnar vi Kristi död till dess han kommer åter.

1 Pr. Här ser vi din Sons lidande och död, N hans uppståndelse från de döda och hans liV i härlighet hos dig. 5 Här möter vi honom som ber för oss och som skall komma för att döma levande och döda, den dag som du bestämmer. Herre vår Gud, Giv denna jord som vi älskar ett nytt ansikte. Låt det bli fred överallt där människor lever tillsamans. Giv oss den frid som vi själva inte kan skapa.

214 Bihang IC SOIJ 1974:68

Fader Vår Pr. Nu kommer vi efter ditt löfte och ber den bön, som du själv har lärt oss att be: Alla Fader vår ...

Guds Lamm Pr. Herrens frid vare med er. Församlingen reser sig. Alla Guds Lamm, som borttaget världens synder, förbarma dig över oss. Guds Lamm, som borttager världens synder, förbarma dig över oss. Guds Lamm, som borttager världens synder, giv oss din frid.

Utdelandet -Till varje nattvardsgäst säger prästen; Kristi lekamen, för dig utgiven. Kristi blod, för dig utgjutet.

Om utdelandet sker med slutna duklag, användes för varje duklag följande välsignelseönskan: Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med er alla. Amen. Gå i frid. Vid obrutet duklag användes samma välsignelseönskan, sedan samtliga fått del av brödet och vinet. Orden Gå i frid uteslutes.

Tacksägelsebön Pr. Låt oss bedja.

Tack, Herre, för dina gåvor. Tack för din kärlek, din förlåtelse, din närhet.

Bihang IC 215

Herre, bliv kvar hos oss. Låt oss gå från denna nattvard med dig i våra hjärtan. Hjälp oss att bära din kärlek vidare till dem som behöver den. Din är makten och äran i evighet.

Amen.

eller

Kristus, du som blev ett svar på vår bön, ett bröd för vår hunger, hjälp oss nu att vara ditt svar till dem som saknar vad vi äger i överflöd. Hjälp oss att höra det rop som du har hört, förstå den nöd som du har förstått, tjäna den mänsklighet som du har tjänat. Uppenbara för oss nattvardens hemlighet - ett enda bröd och en enda mänsklighet.

F. Amen.

AVSLUTNING

Loggsalm

Välsignelsen Pr. Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig. Herren vände sitt ansikte till er och give er frid. I Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.

Amen.

216 Bihang IC SOU 1974: 68

eller

Pr. Vår Herres, Jesu Kristi, nåd, Guds kärlek och den Helige Andes gemenskap vare med er alla.

F. Amen.

Slutönskan Pr. Låt oss gå 1 frid och tjäna Herren med glädje.

Postludium Om utgångsprocession äger rum går denna ut under postludiet. I processionen kan också församlingen deltaga. Högmässan kan också avslutas på följande sätt:

Tacka och lova Herren Pr. Tacka och lova Herren.

Herren vare tack och lov. Halleluja, halleluja, halleluja.

Välsignelsen Pr. Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig. Herren vände sitt ansikte till er och give er frid. I Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen.

F. Amen, amen, amen.

Slutgsalm 4

i

Postludium a ; i Angående utgångsprocession se ovan. 2 ,

SOU 1974: 68 Bihang 1 C

HÖGMÄSSA UTAN NATTVARD

Ordningen för högmässa med nattvard följs t.0.m. allmänna kyrkobönen. Därefter beder alla gemensamt Fader Vår, varefter följer AVSLUTNING enligt ovan.

1C sou 1974: ss 218 Bihang

3. FÖRSLAG TILL ORDNING rön SÖNDAGSGUDSTJÄNST

som utgör ett alternativ till högmässa utan nattvard, Gudstjänsten, också under försöksverksamhetens andra etapp ( Material för prövades försöksverksamheten 2, s. âff ). Vissa ändringar har vidtagits i gudsefter predikan är sålunda i stor utsträckning tjänstordningen.Partiet förändrat, beroende inte minst på påpekanden från församlingar som prövat gudstjänsten. För syndabekännelsen finns nu två alternativ. Ifråga om kyrkobönen ges stor valfrihet genom hänvisningen till dels Böner i vår tid,dels stencilerat material från kyrkohandbokskommittén.

Avsikten är att gudstjänsten skall kunna firas som söndagens huvuden gång i månaden. Den kan emellertid brukas gudstjänst, exempelvis även vid andra tillfällen, t.ex. som morgon- eller kvällsgudstjänst eller som aftonsång. Detta kan ske även i församlingar, som icke är förföksförsamlingar. Enligt KC 24 jan. 1969 får som alternativ till handbokens ritual för aftonsång brukar bl.a. Aftonsång i friare form. Söndagsgudstjänsten kan tjäna som ordning härvidlag.

Som introitus används uteslutande de nykomponerade formerna med församlingsomkväde ( se detta häfte, s. 53 f samt Material för försöksverksamheten 5 ). Dessa fördelas på lämpligt sätt över kyrkoåret, var-

vid det kan vara ändamålsenligt att till en början endast använda ett

begränsat urval, så att församlingen hinner bli väl förtrogen med melodierna. Itroitus inleds med ett fritt valt, ev. improviserat preludium, som i tonart och karaktär så nära som möjligt ansluter sig till denna. Musiken till församlingsomkvädet i introitus bör avtryckas i den agenda som delas ut till församlingen.

Vid valet av gradualgsalm rekommenderas särskilt häftet 7l psalmer och visor. Logpsalmen, som helst bör vara välkänd för församlingen, inleds med kortast möjliga orgelintonation, så att sammanhanget med det föregående inte bryts.

Om utgångsprocession förekommer under postludiet, bör bådadera startas

SOU I974: 68 IC Bihang 219

omedelbart efter prästens slutönskan, detta för att understryka processionens karaktär av liturgiskt moment ( som ett svar på slutönskanl ) Ett tveksamt avbrott mellan slutönskan och procession verkar förödande på hela momentets meningsfullhet. Processionen tillgår lämpligen så ( även om den sker efter postludiet ) att församling och kör reser sig vid prästens slutönskan. Därefter börjar processionen i ordning: kör, kyrkvärdar och ev. övriga medverkande samt präst(er), varefter församlingen undan för undan ( från de första bänkarna och bakåt ) ansluter sig till processionen.

Som epistel föreslås evangeliebokens epistel eller något sentida dokument. Kritik riktades under etapp två häremot. För att ytterligare erfarenhet skall vinnas önskar dock kommittén att möjligheten att på epistelns plats läsa en nutida text skall finnas även under etapp tre. Som exempel på lämpliga texter kan nämnas en maning från Missionsstyrelsen på Trettondedag Jul och Missionsdagen samt från Lutherhjälpen vid början av Fastan, böndagsplakatet på Nyårsdagen, en text från Ekumeniska Nämnden eller Kyrkornas Världsråd, ett budskap från stiftets biskop, etc. Det valda dokumentet bör ha anknytning till söndagen och dess ämne.

Momentet sändning, som är fakultativt, kan utformas på många olika sätt. Här kan uppfordras till en konkret uppgift i församlingen, exempelvis att omedelbart efter gudstjänsten samlas för planläggning av viss akti- : vitet. Uppfordran kan också ev. ges mer allmän karaktär, i anslutning till kollekten som då upptas här. Momentet bör noga förberedas.

Gudstjänsten förrättas från altaret eller från ambo i koret. Predikan hålles från predikstolen eller från koret. Epistel och evangelium läses med fördel av lekman. Beträffande prästens klädsel förefaller alba/ röklin och stola mest naturligt.

Särtryck av gudstjänstordningen kan rekvireras från Verbum.

220 I C SOU 1974: 68 Bihang

SÖNDAGSGUDSTJÄNST

Före gudstjänstens början kan präst, kyrkvärd eller annan lekman från lämplig plats i koret hälsa församlingen välkommen, upplysa om vilken söndag det är, vilken ordning som skall följas, etc. En bön för gudstjänsten kan också förekomma, fritt formulerad eller hämtad från exempelvis Att bedja i dag ( En liten bönbok ) .

Om procession äger rum går denna in under sammanringningen eller under den inledande orgelmusiken. De i processionen deltagande ( präst, kyrkvärdar, övriga medverkande, kör ) går till sina platser i koret eller i den främre delen av kyrkan. Prästen går till altaret eller till ambo i koret.

Hela gudstjänsten kan av prästen förrättas från ambo i koret. Epistel och evangelium läses helst av lekman. Kyrkobönen kan bedjas av lekman eller av prästen.

Introitus

eller Introitus utgöres av introitus med församlingsomkväde. Ingåggspsalm

Lovsång

Pr. Stora och underbara är dina verk, Herre Gud, du allsmäktige; rättfärdiga och rätta är dina vägar. Vem skulle inte frukta dig och prisa ditt namn? Du allena är helig, och alla folk skall komma och tillbedja inför dig. Alt. 1 & 1 H i TX 1 |\ J u IL l | l\ 1 l 1 |\ l \ 1 n ; ; l1\ 4 Å l l 4 A 1 | v - n 1 I 1 x |1 V v Ä A v v - 4 1 [I T v v v - v | v 7 Vi pri-sar dig,vi tillber dig,vi tac-kar dig för di-na verk.

Kör Alt. 2 (under fastan)

Vi prisar dig,vi tillber dig, vi tackar dig för di-na verk.

F. Vi prisar dig ... ( som ovan )

Bihang IC 221

0 Gud, du råder bortom alla stjärnor och skapar varje strå på jorden du skådar ner i nödens världar och är oss en Fader, en Fader. F. Vi prisar dig ... Pr. Jesus Kristus, vår plåga bar du och tog vår skuld ifrån oss uppstånden är du alltid hos oss evigt ber du för oss hos Fadern. F. Vi prisar dig ... Pr. Helige Ande, du förnyar jordens anlete och giver världen liv du vittnar om syndares tröst och lyser oss hem till Fadern, till Fadern. F. Vi prisar dig ...

Alt. II ( under fastan )

A - men.

Ingångsord

Prästen anger dagens ämne, antingen i form av kollektbön eller på annat, friare sätt.

, Egistel

Ä Församlingen blir sittande. Episteln utgöres

f av samma eller liknande texter som nu eller

1 också av något sentida dokument.

Graduale

Psaltarpsalm eller psalm ur psalmboken eller annan psalm eller sång, om möjligt i växelsång kör församling.

Evangelium

Församlingen står upp. Som evangelietext läses söndagens predikotext.

Evangeliemotett ( ev. )

Predikan Predikan kan utgöras av utläggning av evangelietexten, meditation, samtal, frågestund, kyrkospel el.dyl.

IC SOU 1974: 68 222 Bihang

Predikan kan avslutas med trosbekännelsen. Som trosbekännelse användes den apostoliska trosbekännelsen, Sv. Ps. 27:1-3, Sv. Ps. 22 eller 617 i 7l psalmer och visor. Församlingen står upp.

Psalmsågg

Kollekt upptages här eller i samband med sändning.

Sxndabekännelse

Pr. Gud, du har skapat oss till dig och för varandra. liv att leva med dess glädje och allvar. Du gav oss detta Du ser, att vi glömde vårt ansvar inför dig. inte vårt och vår hand för vår nästa. Vi öppnade hjärta Vi slöt oss själviskt kring vårt eget. Nu kommer vi inför dig med vårt misslyckande. Förlåt oss vad vi har brutit mot dig och våra medmänniskor genom vad vi har gjort, sagt och tänkt eller genom vad vi har försummat. Ge oss nytt mod och ny vilja att tjäna dig. Herre, hör vår bön för Jesu Kristi skull. Amen.

eller

du skapade allt - Gud, himmel, jord och hav och människohjärtan. Du gav oss denna värld med alla dess möjligheter. Du ser, hur illa vi hanterade det du gav oss och hur illa vi handlade mot varandra. Vi glömde, att vi var satta som förvaltare och trodde, att vi var våra egna herrar. Vi vände oss bort från dig och vår nästa. Vi slöt oss själviskt kring vårt eget. Nu står vi här inför dig med vårt misslyckande. Vi har syndat lika mycket genom det vi har gjort, sagt och tänkt som genom det vi har försummat. Förlåt oss för Jesu Kristi skull, han som kom för att göra allting nytt.

Avläsning

Pr. Tag emot dina synders förlåtelse, i Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen.

Allmän kyrkobön

Som kyrkobön användes någon av bönerna nr 62,

SOU 1974: 68 I C Bihang 223

63 eller 64 i Att bedja i dag ( En liten bönbok ) eller en kombination av böner, gärna lästa av olika personer, exempelvis nr löb + 203(+68)+l28+13a+8b(+46)+6li Att bedja i dag ( En liten bönbok ). Andra böner som kan användas har sammanställts av kyrkohandbokskommittén och kan rekvireras därifrån.

Kyrkobönen avslutas på följande sätt.

Pr. Herre, hör också de tysta böner som vi nu bär fram inför dig. ( Tyst bön ).

Pr. Din frid som övergår allt förstånd bevare våra hjärtan och tankar i Kristus Jesus.

F. Amen.

Pr. Nya himlar och en ny jord förbidar vi efter ditt löfte och ber med hela din kristenhet på jorden.

Alla Fader vår ...

Lovgsalm

Välsignelse

Före välsignelsen kan en uppfordran till kristen tjänst, enskild eller gemensam, förekomma ( sändning ).

Slutönskan

Pr. Låt oss gå i frid och tjäna Herren med glädje.

Postludium

Under postludiet kan utgångsprocession förekomma i ordning kör, kyrkvärdar, övriga medverkande, präst. Församlingen kan ansluta sig till processionen.

Postludiet kan också föregå slutönskan. Utgångsprocession kan därvid ske under psalmsång.

224 IC SOU 1974: 69 Bihang

4. FÖRSLAG TILL ORDNING rön FAMILJEGUDSTJÄNST

I det följande lämnas förslag till utformningen av familjegudstjänst. Strävan har varit att förena enkelhet i strukturen och regelbundet återkommande moment med en form som svarar mot behov av omväxling, rörlighet och andakt.

Kommittén finner det naturligt att låta dopet ingå som ett väsentligt led i denna gudstjänst. Dopet är en angelägenhet för familjen och samtidigt för hela Guds familj, församlingen. Infogad i gudstjänsten aktualiserar dopets gåva och förpliktelse för alla döpta. dophandlingen Kommittén avser att utarbeta förslag till dopgudstjänst, vilken också skall kunna utgöra söndagens huvudgudstjänst vid vissa tillfällen. För kommitténs arbete är det värdefullt om den nu föreslagna familjegudsmed dop kan prövas, eventuellt vid några tillfällen såsom hutjänsten i stället för högmässa. Om dop icke förekommer under vudgudstjänst gudstjänsten kan ordningen likväl någon gång utgöra ett alternativ till högmässa. Normalt bör dock såsom huvudgudstjänst brukas ordningarna för högmässa och söndagsgudstjänst.

med eller utan dop kan hållas som morgon- eller af- Familjegudstjänst tongudstjänst eller som aftonsång. Detta kan ske även i församlingar, som icke KC 24 jan. 1969 får som alterär försöksförsamlingar. Enligt nativ till kyrkohandbokens ritual för aftonsång brukar bl.a. Aftonsång i friare form. Följande ordning kan användas härvidlag.

Vid familjegudstjänst är det fr.a. med hänsyn till barnen naturligt att låta gudstjänstdeltagandet få expressiva uttryck. Om möjligt bör alla delta i ingångs- och utgångsprocessionerna, under vilka ingångsoch utgångssångerna sjunges. Gärna bör enkla musikinstrument ( trianglar, tamburiner, trummor, etc. ) delas ut för användning under processionen.

När dop ingår i gudstjänsten bör dopföljet delta i hela gudstjänsten. Den (de) som bär barnet (barnen) kan före och efter dopakten vistas i

SOU 1974: 68 IC 225 Bihang

doprum, sakristian e. dyl.

Predikan får i familjegudstjänsten med nödvändighet annan karaktär än i högmässan. Olika typer av textutläggning bör prövas i enlighet med förslagets anvisningar. Under predikan kan också förekomma psalm eller ( rörelse- )sång. När dop förrättats är det lämpligt att låta predikan präglas härav, vid vissa tillfällen få karaktären av doppredikan.

Den inledande bönen och kyrkobönen i förslaget kan utbytas mot andra böner. Bönerna som brukas bör emellertid regelbundet återkomma. I likhet med ingångs- och utgångssångerna är det väsentligt att gudstjänstdeltagarna blir väl förtrogna med de använda bönerna. kan Kyrkobönen bedjas av annan eller andra än prästen. När dop förekommit kan Fader Vår utelämnas om församlingen högt bett denna bön under dopakten.

I agendor som delas ut till församlingen bör införas text till såväl böner som sånger, vilkas melodier även bör avtryckas. Till de nedan införda sångerna återfinns ackompanjemang i Kyrkovisor för barn och i 7l psalmer och visor resp. i sångsamlingen Verbum. Tillsammans,

Särtryck av gudstjänstordningen kan rekvireras från Verbum ( se omslagets tredje sida ).

226 IC SOU 1974: 68 Bihang

FAMILJEGUDSTJÄNST

Före gudstjänstens början kan deltagarna samlas i vapenhuset eller nedre delen av kyrkan. I sådant fall går alla i procession upp i kyrkan under ingångssången.

Kollektupptagning kan ske under sammanringningen. Den kan också förekomma under psalmen efter predikan.

I stället för nedan angivna ingångssång, ingångsbön, kyrkobön och utgångssång kan andra regelbundet återkommande sånger och böner brukas.

Efter sammanringningen går alla eller de som har särskilda uppgifter i gudstjänsten till koret eller främre delen av kyrkan. Härunder sjunger alla ingångssången.

0 i 1 t 1..||{1 ,_| *“r

?WHFHFHW****u:z;mma:I1›H-H+:t“ vv V__'V

T .. , al-la ,. som han tant. Lo-va Her-ren, sol och må- ne, stjarnor

hö-ga him-mel, som han 0-ver jorden spänt! Lo-va Her-ren,

Lova Herren, hav som brusar, dimma, regn och vind och snö! Lova Herren, träd och stenar, blomma, blad och minsta frö!

Lova Herren, berg och höjder, bäck och källa, fors och flod! Lova Herren, bin och fåglar, alla djur i mark och skog!

Lova Herren i hans kyrka. Han som mitt ibland oss bor gett oss allting. Han skall skapa nya himlar, en ny jord!

SOU 1974: 68 IC 227 Bihang

Hälsningsord Prästen eller någon annan hälsar välkommen, upplyser om vilken söndag det är, vilken ordning som skall följas, etc.

Ingångsbön Alla beder högt tillsammans.

Alla Du är mitt ibland oss, Herre - du är här. var och en utav oss har du mycket kär. Vi vill gärna älska dig liksom varann, men vi felar ofta. Hjälp oss, du som kan.

Lovsången Pr. Herre, förbarma dig över dina barn. Mätta oss med din nåd när morgonen gryr, så att vi får jubla och vara glada i alla våra livsdagar. Alla Alt. 1 _ r-5 A ni _ I 1 1 T* 1 Fx IX _ T\

än

L A?

l i (La. l

43%*

5 in-- Å 1 v 4 2 2 I 11 V 1 nr

7 tac-kar dis för di-“° V°*k Vi pri-sar dig,vi tillber dig,vi

Alt. 2 (under fastan) A a 0 fa Q _ _ | 1\ 1 1 R 1 ?› i

t-mb-m

l I I T g Å r 1 v u_J \ J tackar for di-na Veri- I. tillber dig. vi dig 11 prisar dig,vi Pr. 0 Gud, du råder bortom alla stjärnor och skapar varje strå på jorden du skådar ner i nödens världar och är oss en Fader, en Fader. Alla Vi prisar dig ... Pr. Jesus Kristus, vår plåga bar du och tog vår skuld ifrån oss uppstånden är du alltid hos oss evigt ber du för oss hos Fadern. Alla Vi prisar dig ... Pr. Helige Ande, du förnyar jordens anlete och giver världen liv du vittnar om syndares tröst och lyser oss hem till Fadern, till Fadern. Vi prisar dig ...

228 I C SOU 1974: 68 Bihang

Alt. I Alt. II ( under fastan )

A - men.

Doget ( ev. ) Dopet förrättas enligt 1942 års kyrkohandbok. Den ( de ) som bär barnet ( barnen ) kan gå in i kyrkan under lovsången och gå ut ur kyrkan efter dopakten.

Textläsning och gredikan Om ordningen användes såsom söndagens huvudgudstjänst läses dagens texter. Mellan läsningarna sjunges då en psalm.

Predikan kan utgöras av utläggning av den såsom evangelietext lästa texten, doppredikan när dop förrättats, samtal eller dramatisering av evangelietexten ( bibelpantomim e.dyl. ). Om dop icke förekommit kan predikan avslutas med apostoliska trosbekännelsen.

Psalmsång Om kollekt inte upptagits under sammanringningen kan detta ske under psalmen.

Kyrkobön Kyrkobönen kan bedjas av prästen. Den kan också bedjas av någon eller några andra. Anvisningen Pr. gäller i så fall om denne eller dessa.

Gud, vår Fader, inför dig tänker vi på alla människor som har det svårt. För dem som saknar bröd för dagen och tak över huvudet, för dem som lever i krig, på flykt eller i fängelse, för de gamla och sjuka, för de arbetslösa ber vi: Alla Ta hand om dem, Gud. Hjälp oss att göra något för dem. För alla som vi tycker om, för dem som vi lever och arbetar tillsammans med, för dem som vi inte tycker om, för dem som vi har handlat illa mot, försummat och glömt bort ber vi: Alla Ta hand om dem, Gud. Hjälp oss att göra något för dem. För din kyrka 1 hela världen ber vi. Gör den till ett hem för stora och små, ett hem där ingen känner sig ensam och alla får den glädje och kraft de behöver. ( Välsigna det ( de ) barn som döpts idag ).

sou 1974:68 Bihang I C 229

För alla dem som inte känner dig, för dem som inte tror på dig ber vi: Alla Ta hand om dem, Gud. Hjälp oss att göra något för dem. Pr. Ge oss alla ett ljus i mörkret, en hand att hålla i, en framtid med dig. Alla Fader vår

Välsignelsen Pr. Herren välsigne och bevare er och före er till det eviga livet. Alla Amen.

Slutönskan Pr. Låt oss gå i frid och tjäna Herren med glädje.

Utgångssång Alla eller de som haft särskilda uppgifter i gudstjänsten går i procession ner genom kyrkan. Härunder sjunger alla utgångssången.

x n_ N | |\ J\ 1 i \ L 1 5

*9A%%k xi P

V” I va - re 0 halle - lu - ja» Ä-ra dig, Gud, _O_JJ.. x_ x I JFII 1x |\ I IX L r\ 1 1 I . 1 n “ \ . “Ö { E Fx E \ i i Fx 3?--H KJ Q Lov ske dig, Guds en-de Son, halle - lu - ja-

Innan världen ännu vara Halleluja. Lyste ordets stjärna klar. Halleluja. Ära vare dig ...

Jesus Kristus livet vill. Halleluja. Genom honom blev det till. Halleluja. Ära vare dig ...

Det ljus som liv åt världen gav. Halleluja. Nu sin boning bland oss tar. Halleluja. Ära vare dig ...

Jesus Krist uppstånden är. Halleluja. Vi kan vara glada här. Halleluja. Ära vare dig ...

230 Bihang l C SOU 1974: 68

5 . KOLLEKTBÖNER

Nedanstående böner, som är avsedda att brukas som kollektbön i högmässan samt som bön före episteln 1 söndagsgudstjänsten, täcker större delen av kyrkoåret. Övriga sön- och helgdagar hämtas kollektbönen från evangelieboken.

1 Advent Kom till oss, Herre Jesus Kristus, och skydda oss mot det onda som tränger sig på oss. Befria oss Herre, och bevara oss hos dig, du som är ett med Fadern och den Helige Ande, i evighet. Amen.

2 Advent Herre, gör oss beredda att taga emot din Son, när han kommer. Hjälp oss att bryta upp och skynda honom till mötes, så att vi tjänar dig i hans heliga namn. För Jesu skull. Amen.

3 Advent Hoppets Gud, kom till oss och skingra vårt mörker med ditt heliga ljus. Uppfyll oss med glädje och frid i tron, så att vi har ett överflödande hopp. Dig vare ära i evighet. Amen.

\ , 4 Advent Herre, kom snart och hjälp oss med din väldiga kraft, så att inte vår synd fördröjer och hindrar det goda som du vill ge oss. I Jesu

namn. Amen. l 1 Juldagen, vid tidig högmässa

i

Herre, du har låtit denna heliga natt upplysas av det sanna ljuset. Låt oss förnimma det medan vi lever på jorden och låt oss en gång få återse det 1 himmelens glädje. Genom din Son Jesus Kristus vår 1 l Herre, vilken lever och regerar med dig och den Helige Ande, från evighet till evighet. Amen. ä 1

sou 1974: 68 Bihang I C 231

Juldagen, vid senare högmässa Herre Gud, himmelske Fader, vi tackar dig för att du har låtit din Son bli människa för din stora kärleks skull. Hjälp oss så att vi aldrig glömmer din godhet utan i nöd och frestelse litar på dig, och för oss in 1 din eviga salighet. Genom din Son Jesus Kristus vår Herre, vilken lever och regerar med dig och den Helige Ande, från evighet till evighet. Amen.

Annandag Jul O Herre Gud, du ledde den helige Stefanus, så att han stod fast i sitt lidande och bad för dem som dödade honom. Ge oss del av din kärlek, så att vi älskar våra ovänner och alltid ber också för dem. I Jesu namn. Amen.

Nyårsdagen Fader, du lät din Son bli nxänniska för vår skull och lät honom få namnet Jesus. Hjälp oss under vår korta tid här på jorden så att vi tar emot frälsning genom honom och når den eviga saligheten. I Jesu namn. Amen.

Söndag efter Nyår Gud, du lät din Son döpas i vatten och ande och kallade oss i vårt dop till gemenskap med honom. Behåll oss i din hand. Förnya oss genom din levande Ande. För vår Herres Jesu Kristi skull. Amen.

Trettondedggen Herre, med stjärnan ledde du hedningarna till din enfödde Son. Led också oss, som nu känner honom 1 tron och låt oss en gång med alla folk i himmelen få skåda hans härlighet. Dig vare ära i evighet. Amen.

1 efter Trettondedagen Herre, din Son undervisade lärarna i templet. Hjälp alla som vittnar om dig så att de blir sannfärdiga och får rena läppar. Gör våra sin-

232 Bihang IC SOU 1974: 68

nen öppna, så att vi lyssnar efter ditt ord. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

2 efter Trettondedggen Evige Gud, du råder över himmel och jord. Kom oss nära, stilla vår törst och låt oss finna vår trygghet i dig. Genom din Son Jesus Kristus vår Herre, vilken lever och regerar med dig och den Helige Ande, från evighet till evighet. Amen.

3 efter Trettondedagen Herre, du kan ge styrka_åt den som intet förmår. Hjälp oss med allt som vi inte orkar och inte kommer till rätta med. Räck oss din mäktiga hand och för oss till dig. För din Sons vår Herres Jesu Kristi skull. Amen.

4 efter Trettondedggen Herre Gud, himmelske Fader, du vet allting om oss. Du vet hur rädda vi blir när vi kommer i fara. Styrk oss till kropp och själ så att vi inte ger vika och misströstar. Dig vare ära i evighet. Amen.

Septuggesima Herre, du har en uppgift för var och en av oss. Du ger oss långt mera än vi är värda. Använd oss efter din vilja, och skänk oss den kraft vi behöver för att tjäna dig. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Sexggesima Fader, vi vet inte vart vi skall gå, om inte din Son undervisar oss. Gör våra sinnen öppna, så att hans heliga ord bevarar oss för allt ont. För Jesu skull. Amen.

Fastlagssöndagen Fader, du är kärleken, som segrar, när den lider. Ge oss del av den kärlek, som tror, hoppas och uthärdar allting. Genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Amen.

sou 1974:68 Bihang I C 233

Första söndggen 1 Fastan Fader, din Son blev frestad 1 allt liksom vi. Hjälp oss att alltid lita på honom och att aldrig förtvivla, när vi frestas. Din är makten och äran i evighet. Amen.

Andra söndggen i Fastan Herre, du ser att vi är maktlösa. Bevara vår kropp och själ mot död och sjukdom och onda tankar. Genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Amen.

Tredje söndggen i Fastan Vi ber dig, allsmäktige Gud, sträck ut din väldiga hand och rädda oss från de onda makterna. För vår Herres, Jesu Kristi skull. Amen.

Midfastosöndggen Du som ger världen bröd, mätta de hungriga både till kropp och själ. Ge oss din närhet och kraft. Förvandla sorgen till glädje. För sin Sons och hans lidandes skull. Amen.

Femte söndagen i Fastan Gud, du lät din Son bli offret för världens synd. Hjälp oss att i tro böja oss vid försoningens kors. Genom din Son Jesus Kristus, vår Frälsare. Amen.

Palmsöndggen Allsmäktige, evige Gud, du lät din egen Son bli människa och lida döden på korset. Hjälp oss att leva med honom 1 ödmjukhet och lydnad och låt oss till sist få dela hans uppståndelse. För vår Herres Jesu Kristi skull. Amen.

Låggfredggen Herre Gud, himmelske Fader, din Son spikades på ett kors och gav där sitt liv för att vi skulle räddas från döden. Hjälp oss, så att vi alltid förtröstar på honom, tar oss till vara för synden och genom honom får ett evigt liv. I Jesu namn. Amen.

234 Bihang 1 C sou 1974:68

Påskdagen 0 Gud, vi prisar din Son Jesus Kristus, som har vunnit seger över döden och öppnat porten till det eviga livet. Eevara oss i uppståndelsens glädje och ge oss evig salighet. Genom Jesus Kristus, vår uppståndne Herre. Amen.

Annandgg Påsk Gud, din Son var död men har fått liv igen. Låt oss möta honom i tro och vandra med honom på det nya livets väg. Din är makten och äran i evighet. Amen.

Första söndggen efter Påsk Herre Gud, låt oss, som nu har firat påsk, bevara korsets och uppståndelsens evangelium i våra hjärtan och vittna om det med våra liv. I Jesu namn. Amen.

Andra söndagen efter Påsk din Son är våra själars herde. Han gav sitt liv för sina får. Gud, Bevara oss alltid i hans hjord, i tro och trygghet. Din är makten j och äran i evighet. Amen.

Tredje söndagen efter Påsk till det som du bjuder och längtan till det du Herre, ge oss lust få “ har utlovat. Vi vandrar genom en otrygg värld. Låt våra hjärtan fäste hos dig. I Jesu Kristi namn. Amen.

Fjärde söndagen efter Påsk 0 Gud, du är den som allt gott kommer av. Styr våra tankar, så att vi frågar efter vad du vill. Led våra gärningar, så att vi handlar efter din vilja. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

1 Bönsöndggen i o o Gud, var tillflykt och var starkhet, du har själv lärt oss bedja. 4 * . u Hör vara boner, svara oss efter din kärlek, handla med oss efter din heliga vilja. I Jesu namn. Amen.

SOU 1974: 68 Bihang I C 235

Kristi himmelsfärds dag O Gud, din Son Jesus Kristus har denna dag vänt åter till himmelen. Låt våra hjärtan alltid vara med honom där. I Jesu namn, hans som är segrare och konung för evigt. Amen.

Sjätte söndagen efter Påsk 0 Gud, du har upphöjt din Son Jesus Kristus och givit honom del i din härlighet. Sänd till oss Tröstaren, den Helige Ande, och led oss till ditt eviga rike. Dig vare ära i evighet. Amen.

22 efter Trefaldighet Gud, i överflödande mått förlåter du våra synder. Fyll våra hjärtan med din glädje, så att vi förlåter och håller frid med varandra. För Jesu skull. Amen.

Sönd. före Domssöndggen Allsmäktige Gud, vi längtar efter din dag, efter nya himlar och en ny jord, där rättfärdighet bor. Hjälp oss så att vi inte tröttnar och slår oss till ro. Var alltid nära oss, nu och 1 evigheten. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Domssöndggen Herre Gud, makt och rikedom, förtryck och vånda skall en gång förgå, men du är densamme. Gör oss vakna och levande så att vi inte stängs inne av det förgängliga utan söker din rättfärdighet och alltid tjänar varandra. Förbarma dig över oss, när vi står för din rättvisa dom. Genom din Son Jesus Kristus vår Herre, vilken lever och regerar med dig och den Helige Ande från evighet till evighet. Amen.

Kyndelsmässodggen Allsmäktige Gud, vi tackar dig för att din Son är världens ljus. Låt honom besegra vårt mörker. Rena oss med din eld. För din Sons, vår Herres Jesu Kristi skull. Amen.

236 Bihang I C SOU 1974: 68

Marie Bebådelsedgg Gud, för att frälsa oss har du låtit din Son komma till oss och födas av jordisk mor. Hjälp oss att alltid tacka dig för din godhet och glädjas över din heliga gåva. Din är makten och äran i evighet. Amen.

Alla helgons dag å Vi tackar dig, Gud, för alla som har förvandlats genom din kärlek och som har vittnat om dig. Led oss så att vi följer deras och låt oss en gång få instämma i den stora

exempel lovsången tillsammans med alla dina helgon. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, Amen. j \

Första böndggen Herre Gud, himmelske Fader, du har icke lust till syndares död utan vill att de omvänder sig och lever. Utplåna våra synder och för oss genom din barmhärtighet till bättring och förnyelse. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Andra böndagen 1 Herre Gud, himmelske Fader, håll ditt evangelium vid makt och Ä , N lat ditt ord förkunnas rent och klart. Du ensam kan hjälpa oss. 1 Låt oss förtrösta på dig och ingenting annat. Genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Amen.

Bihang IC 237

6. INTROITUS MED FORSAMLINGSOMKVÄDE.

Dessa nya introitus innebär ett försök att aktivera församlingen i detta moment på ett sätt, som i regel varit omöjligt i de gregorianska intrcitus som hittills brukats. Församlingens insats har formen av ett återkommande omkväde, medan psaltarverserna utförs

av kör eller, om kör inte finrs, präst/kantor/försångare.

Stor vikt har lagts vid att utforma dessa omkväden på ett sätt som gör dem sångbara för församlingen. Många liknande försök i andhar - i avsikt att ra länder uppenbarligen göra dem lättsjungna använt alltför korta omkväden; resultatet blir lätt att sången knappast hinner komma i gång förrän omvkädet redan är slut. Ã andra sidan får cmkvädet inte vara så långt att det blir svårt att memorera. Kommittén tror sig, efter många experiment, ha kommit fram till en lämplig längd på omkvädena och även en musikalisk stil, som - efter vad erfarenheterna hittills visat - väcker sångglädje och aktivitet hos församlingen. Till användbarheten bidrar också att dessa nya introitus är utförbara på en rad olika sätt, med de mest skilda resurser. I det enklaste fallet sjungs alltsammans av präst/försångare/kantor och församling med orgel. Bäst är dock om en körgrupp, kanske en barnkör, medverkar. Ã andra sidan kan dessa introitus utföras med all möjlig musikalisk rikedom och omväxling, där resurserna finns: alltifrån tvåstämmig barnkör till tre- eller fyrstämmig blandad kör med orgel och andra instrument. Församlingens insats förblir dock hela tiden densamma. Introitus utförs på följande sätt. Omkvädet sjungs först enstämmig: av kören (prästen/försångaren/kantorn) och upprepas därefter av församlingen, som sedan sjunger omkvädet mellan de olika psaltarverserna. Vid församlingssången kan kören sjunga flerstämmigt, med orgel och ev. andra instrument. Psaltarverserna, inkl. Gloria Patri. sjungs antingen enstämmigt av kören (prästen/försångaren/kantorn) eller flerstämmigt enligt olika alternativ. Alla dessa besättningsmöjligheter framgår av den fullständiga musikutgåvan av dessa introitus, som återfinns i Material för försöksverksamheten 5. Här nedan återges församlingsomkvädena med noter, av övriga partier endast texten, dvs. precis så som dessa introitus bör återges i de tryck som delas ut till församlingen.

238 Bihang 1C S()lJ 1974:68

1. Allmän (spec. på högtidsdagar)

H 1 I v u 1 . 3 Tjä-na Her-ren med gläd - je, hal-le -lu ja. F. Höj jubel... (som ovan) Kör Gå in i hans portar med tacksägelse, i hans gårdar med lov; tacka honom, lova hans namn. F. Höj jubel... Kör Ty Herren är god, hans nåd varar evinnerligen och hans trofasthet från släkte till släkte. F. Höj jubel... Kör Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet. Amen. F. Höj jubel...

2. Allmän

D . . L . I|\l\l l\xl l\l7 lLll | ll\| l k4|Å\*I I\|\|JA v ..,-

J t

Kör Sänd ditt ljus och din san- ning; ma de le- da mlg, D _ F.. l J; l\|\ | IXI

må de fö- ra mig till ditt he - li- ga berg.

Sänd ditt ljus... (som ovan) Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig. Sänd ditt ljus... Evinnerligen, Herre, står ditt ord fast i himmelen. Från släkte till släkte varar din trofasthet. Sänd ditt ljus... Kör Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet. Amen. Sänd ditt ljus...

SOU 1974153 Bihang IC 239

5. Allmän (vid nattvardsgång)

5 “

ál B. H 1 Q N | |\ . I 1 1 | I x n R |* | | ,

IF | 1\ |\ 1* A 4 A I A 1 v

çç)___.____.___;i 1 6;- 1 , I v -

4_

gör Sänd ditt ljus och din san-ning; ma de le- da mig,

5 “

fâ, fx §\ ?R 0 - 7 T ?x ?N

g = J, f g, 1, e .I e BL §2

må de fö- ra mig till ditt he - li-ga berg.

F. Sänd ditt ljus... (som ovan) Kör så att jag får gå in till Guds altare, till Gud som är min glädje och fröjd.

F. Sänd ditt ljus... Kör Såsom hjorten trängtar till vattenbäckar, så trängtar min själ efter dig, 0 Gud.

F. Sänd ditt ljus... Kör Ara vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från till evighet. Amen. evighet F. Sänd ditt ljus...

4. 1 Söndagen i Advent

ör H0- si- an - na Davids Son! Väl-sig-nad va-re han som

^ J* ›. 2 f. .x x . J] A .x .x Y 5:?* J ? i:::i;» P Qx E J V Å V 2* l

X1/ \ I7 \ 3 Egg

V J i Her-rens namn. Ho-si- an - na i höj- den! kom-mer,

F. Hosianna Davids Son... (som ovan)

Kör Fröjda dig storligen, dotter Sion, höj jubelrop, du dotter Jerusalem.

F. Hosianna David Son... Kör Se, din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han.

F. Hosianna David Son... Kör Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet. Amen.

F. Hosianna Davids Son...

240 Bihang IC SOU 1974: 68

5. 2 - 4 Sönd. i Advent, Botdagen

l/ TI I l r Kå Ur dju-pen ro-par jag till dig, Her-re. Her-re,hör min röst.

D l | D |\ |\ l R p T1 * * 9 ç ç e .- v e .“ .x .x E1 | 1. 3 EF v Q - 1 1 1 V V v V J låt di- na ö- ron ak- -ta på mi- na bö- ners ljud.

F. Ur djupen... (som ovan) 4

Kör Om du, Herre, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå? * F. Ur djupen... \ l l Kör \ Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig. 4 F. Ur djupen... \ Kör Hoppas på Herren, ty hos Herren är nåd, l och mycken förlossning är hos honom.

F. Ur djupen...

6. Juldagen - Sönd. efter Nyår

0 - . 1 R. 1 r\ 1 m__ ;kx 7 J .J “ \L/ v v i* .\ á w J J P “ g I . . - .W _ {\ 4 { J + v v + Kör Ett barn är oss fött, en son är oss gi ven,

D . \ . 4 |\ r\ |\ r\ |\ |\ 1\ .k . | | u I \\ l\ “n - 4 4 a “n I V 1 . s . m l_ H A L l T J v c och på hans skuldror skall her-ra-dö-met vi - la

F. Ett barn är oss fött... (som ovan) 1

Kör Se, jag bådar er en stor glädje, som skall vederfaras allt folket.

F. Ett barn är oss fött...

Kör Ty i dag har en Frälsare blivit född i Davids stad, och han är Messias, Herren.

F. Ett barn är oss fött...

Kör Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet. Amen.

Ett barn är oss fött...

Bihang IC 241

7. Trettondedag Jul - 6 Sönd. e. Trett. Även allmän

Q i I Å G s › ,x | - 1 r 1x n . i I 1 l/ I i I 3 Å Å V r «r I Kör Stå upp,var ljus, ty ditt ljus kom-mer, ha1-le- lu - ja,

D1|\ 7x l Ä 1 |u1u V . L k I I\ H F llll|l l I II

êäåE5g555;5å§:5§§?55áê555å

5 r” v 5-J I ”rrr ;I och Herrens härlighet går upp ö-ver dig, halle-lu - ja.

F. Stå upp, var ljus... (som ovan) Kör Ty Herrens nåd är väldig över oss, och hans sanning varar i evighet. F. Stå upp, var ljus... Kör Giv åt Herren hans namns ära, bär fram skänker och kom i hans gårdar. F. Stå upp, var ljus... Kör Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet. Amen. F. Stå upp, var ljus...

8. Fastlagssöndagen - Midfastosöndagen

04A \D I I - _...- I I IJ ? (1 3 V D Kör Se Guds Lamm, som bort - ta-ger värl-dens synd.

/ E: :Ä

||__4;

1|__7 u-- 1›_;, (1__

====

Fräls oss, mil-de Her- re Gud.

F. Se Guds Lamm... (som ovan) Kör Lovad vare Herren! Dag för dag bär han oss; Gud är vår frälsning. F. Se Guds Lamm... Kör Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos Herren finnes räddning från döden. Se Guds Lamm...

sou 1974:68 242 Bihang IC

9. 5 Sönd i Fastan - Långfredagen

“ ; l Il Y ör Se som bort - värl -dens synd. Guds Lamm, ta-ger

X x Il k |\ I * \ K\ * | | I\ I H g w J Gud. Fräls oss, mil- de Her-re

F. Se Guds Lamm... (som ovan) Kör Föraktad var han och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med krankhet.

F. Se Guds Lamm... Kör Men det var våra krankheter han bar, våra smärtor, dem lade han på sig.

F. Se Guds Lamm... . Kör var lagd på honom för att vi skulle få frid, Näpsten och genom hans sår blir vi helade.

F. Se Guds Lamm...

10. Påskdagen - 6 Sönd. efter Påsk

x vx \ . L D | | \\ | I | | I |\ | l \ I | h“ ^ A

Inn ri 1 \ v v v 1E::i-Å*9_“Å-__å“**Q::I*_“_L“_T*“' v v 1. v 1

(17 hl 4 \ I 1. n. * V V V 4F ii från de dö- da. Kör Kris-tus är san- ner-li- gen uppstån-den

0 v . . 41 1 lll

I

? k . FTW \ .\ | II l I Y | .\ V | l l I I I II I A v x v: n \ r y T - lu - Hal-le- lu -ja, hal-le-lu -ja, hal-le ja.

F. Kristus är sannerligen... (som ovan) l Kör Kristus har gjort dödens makt om intet och fört liv och oförgänglighet fram i ljuset.

F. Kristus är sannerligen... Kör Med ära och härlighet har Gud krönt honom. Halleluja. Och allting har han lagt under hans fötter.

F. Kristus är sannerligen... Kör Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet. Amen.

Kristus är sannerligen...

IC 243 Bihang

11. Pingstdagen

0 :i x rs G1 I ll? g n |\ IW | I I A A | l II I V v v v | r l y J Kör Du sän-der ut din An - de, hal-le- lu ja,

l/lI/lll I JVVVVVV och du för-ny-ar jordens an - le4te.Ha1le - lu - ja.

F. Du sänder ut din Ande... (som ovan) Kör Med fröjd skall ni ;sa vatten ur frälsningens levande källor. F. Du sänder ut din Ande... Kör Tacka Herren, åkalla hans namn, gör hans gärningar kända bland folken. F. Du sänder ut din Ande... Kör Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet. Amen. F. Du sänder ut din Ande...

12. Alla Helgons dag

0 g - ,L -. l Å l |\ |\ |\ \ n h 4x I T l |\ k I\ \ l\ I 4 V 4 l .LX | l I | v A l v D 4 v A 0 v O J Kör Guds tjä-na - re skall se hans an- sik - te,

och hans namn skall stå teck-nat på de-ras pan- nor.

F. Guds tjänare skall se... (som ovan) Kör Herren har ställt sin tron i himmelen och hans konungavälde omfattar allt. F. Guds tjänare skall se... Kör Han förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet. F. Guds tjänare skall se... Kör Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet. Amen. F. Guds tjänare skall se...

IC SOU 1974: 68 244 Bihang

13. Domssöndagen 0 k g l I g l\ l l |\ I l l [I u I \I r å. V V Kör Män- ni-sko - so- nen skall kom-ma på him-melens sky-ar

med stor makt och härlig- het.

F. Människosonen skall komma... (som ovan) Kör Gud, Herren Gud, talar och kallar jorden allt mellan öster och väster. F. Människosonen skall komma... Kör Han kallar på himmelen därovan och på jorden för att döma sitt folk. F. Människosonen skall komma... Kör Och himlarna förkunnar att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt. F. Människosonen skall komma...

14. Kyndelsmässodagen, Marie Bebådelsedag, Nyår, i allmänhet.

Kör Kom och se vad Gud har gjort; under- ba-ra är hans 0 i* r :Zl h? | l l | I l I I L I I l I 1 TI 1 l l I II I l. . . . ar mot män-niskors barn. Halle - lu - ja. gärning-

F. Kom och se... (som ovan) Kör Sjung till Herrens ära en ny sång, ty han har gjort under. F. Kom och se... Kör Sjung till Herrens ära, lova hans namn, båda glädje var dag, förkunna hans frälsning. F. Kom och se... Kör Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet. Amen. Kom och se...

SOU 1974: 68 IC 245 Bihang

7. HÖGMÄSSANSMUSIK, 5 SERIER, MED FÖRSAMLINGENSIVIELODIER

Här följer en uppställning av församlingspartierna i högmässans musik, fördelad på fem serier. Seriernas användning under kyrkoåret framgår av anvisningar vid varje serie. Fullständig text har endast medtagits till de av församlingen sjungna partierna; övriga moment har i huvudsak endast angivits i form av rubriker. De olika serierna kan rekvireras i särtryck ( se omslagets tredje sida ).

Dessa serieuppställningar gör det möjligt för församlingen att följa högmässans ordning och delta i sången. För att möjliggöra församlingens deltagande även i böner och andra lästa moment, varav många alternativ finns, är det dock bättre att iordningställa en fullständig agenda med just de alternativ i fråga om sånger, böner m.m. som skall användas i varje särskilt fall. Föreliggande uppställningar kan härvid tjäna som utgångspunkt och mönster. I förekommande fall kan även nya psalmer sättas in med text och melodi, liksom text till körhymner, vissa kyrkliga tillkännagivanden m.m. Det kan inte nog framhållas vilket värde sådana fullständiga agendor har för församlingens rätta deltagande i gudstjänsten.

246 1C SOU 1974: Bihang

A L L M Ä N N A s E R I E N

Användes under tiden 2 Sönd. efter Trettondedagen - Sexagesima samt Heliga Trefaldighets dag - Domssöndagen (samt även i allmänhet, om ingen av övriga serier kan utföras på ett värdigt sätt). På högtidsdagar under ovannämnda tid kan Högtidsserien användas.

Anm. Vid moment, utmärkta med asterisk (åâ), står församlingen upp.

I N L E D N I N G 1

eller Introitus eller Ingångspsalm Orgelmusik (med &

Högmässan fortsätter på ett av följande sätt:

Alt. 1 Alt. 2

Inledningsord 5 Syndabekännelse - (Introitus) Herre, du blev vår broder

Herre förbarma di 1) Pr. Herre, du blev vår broder. n rn-__ . | . Du känner vår nöd. ^ j“ AP - ?4FTTw s . J Du bar den på ditt kors. a I Y d . 3 é I l 3 H h l J G. iv oss d. in f tv]- ra sning. . y 03 ; J _o_ O * . D . L . F. Her - re, förbarma dig over oss. n får_ - 1 ; A I g 1 I I I\ R s Q x 1 I å? I

F. Her-re,för-bar-ma dig. s ggr V I i, O J \ Kris - tus. förbarma dig över oss- Pr. Kristus, du är den levan- A , de Herren. ““ P F I7“w» n ;”§ Du är hos oss efter ditt O Y Ö : V l I [TR I ll . O .. . . 4. * Bevara oss 1 din narhet. Her - re, förbarma dig över oss. A

J

F. Kristus,för-bar-ma dig.

Pr. Herre, du sitter på Fa- Vl u. a - sida

. Her re, förbarma dig ö-ver oss. dernsuhogra .

- Bed for °ss °°h styrk var F. Her re, förbarma dig ö-ver oss. tro nl z-w-a 1 1 _ _ Vi ser mot din tillkommel- 1 3 å é ses dag.

z , o

Maranatha Du var Herre §Ã:V Kris - tus, förbarma dig ö -ver oss. - kom F. Kris tus, förbarma dig ö -ver oss.

V O

J r. Her - re, förbarma dig ö- ver oss. F. Her-re,för-bar-ma dig. F. Her - re, förbarma dig ö -ver oss.

1) Denna sång kan också sjungas niofaldigt. De tre leden grupperas då på följande sätt: 1 (försångare) - 1 (kör) - 1 (församling) samt 2 - 2 - 2 och 1 - 1 - 3.

SOU 1974168 IC 247 Bihang

*Lovsång

Pr. Äran tillhör Gud 1 höjden. Hans frid är given åt människorna på jorden. Alt. 1

F- Vi lo-var dig,vi välsignar dig,vi tillber dig,vi prisar och ä-rar dig. Alt. 2

F- Vi lovar dig,vi välsignar dig,vi tillber dig, vi prisar och ä - rar dig. Pr. Vi tackar dig för din stora härlighet, Herre Gud, (kör) himmelska Konung, Gud Fader allsmäktig. F. Vi lovar dig... (som ovan) Pr. Herre, Guds enfödde Son, Jesus Kristus, Herre Gud, Guds Lamm, Faderns Son. (kör) Du som borttager världens synder, förbarma dig över oss. F. Vi lovar dig... Pr. Ty du är allena helig, du allena Herre, (kör) du allena den Högste, Jesus Kristus, med den Helige Ande, i Guds Faderns härlighet. F. Vi lovar dig... Alt. 1 Alt- 2 - A - men. A men.

F. Vi prisar dig.Vi tillber dig.Vi tackar dig för dina verk. Her-re Gud,

e-vi-ge Konung,vår himmelske Fader. Herre,Guds Son,vår broder,Je - sus

Kristus. Helige An-de,livets källa,vår hjälp och tröst. A - men.

Sv. Bs. 24: 1 (3, 5) (Församlingen förblir stående under kollektbönen)

248 I C SOU 1974: 68 Bihang

ORDETS GUDSTJÄNST

_ Psalm - *Kollektbön -akEpistei *Evangelium

Predikan

Predikan kan föregås av psalm eller körmotett.

åtTr0sbekänne1sen

Trosbekännelsen kan också läsas eller sjungas omedelbart efter evangeliet

eller fran altaret före allmän kyrkobön. I senare fallet kan den föregås

av en psalm.

- Allmän Kyrkliga tillkännagivanden kyrkobön vid högmässa utan natt_

vard följer efter allm. \

N ATTVARDEN s kyrkwön Fa.d__e_r__vår Samt GUD STJÄNST AVSLUTNING enligt nedan

Tillredelsegsalm

# 1

0 l x g . x 41 X I\ l\ I\ x l\ I \ ll k k h l\ Y l I T II g I\ I l\ |\ I II [1 I\ | l l l [l \ + 1 4

Pr. Vänd e - ra hjärtan till Gud. F. Vi vän-der dem till Her-ren. i O 4 . x - x x x 4ø1 1

Tr |\ I\ l\ l\ 1 n H IX l\ [\ I l |\ . ll x II L; - | I L l 1 L u I Y | |\ I n 1 V I L I Ä T : 1 V V i ll 1 f KJ y 1 7 Pr. Tacka Her-ren,vår Gud. F. Han en-sam är värd vårt lov. Q

Å$Prefationsbön

Pr. Vi tackar dig, Gud... ...prisa ditt namn och tillbedjande sjunga:

. | . k 4 | ?I .\. 1 i 1 J å I r f? *r u Å 6 Å 5 I 4 i I I i* v 1 4 v i I r o o v I ç v ø l n | l C ;i A I I J I I l O . u; . TS

he - he -lig ar Her-ren Se - ba - ot. F. 4KHe - lig, lig,

\ x - L 4 ?Y A . | | I* l\ k l\ |Å x l 4 l Y I l l IL I l l\ l\ l l\ T I l l I \ a \ \ 1 | L\ 7 I : A1 I] â r 7 är ful-la av hans H0-si- Himlar-na och jor-den här-lig-het.

D36. z 1 1 I I l l I 4 I f l | I l\ I | l l l l 1 l I I L |\ I l L l [1 V - -

an - - na i höj-den! Väl-sig-nad va - re han

(UL. x i?! L l _ør--i-f k g \ I IX I l\ A I l l I n?! 4 TI *Ylfn l\ I

A 11 I l I v »m4

namn. Ho-si-an - - na i höj-den! som kommer, i Her-rens

Nattvardsbön - Fader vår

SOU 1974: 68 I C 249 Bihang

*Guds Lamm

Pr. Herrens frid vare med er.

som bort-tager värl-dens synder, förbar-ma dig ö- ver oss.

4- “ L | .y 7 1 4- 1 n). ?I 40 [x I I\ \ l | ?l E] | | I i 1 l\ I I l ll l 1 1 1 1 r 1 a 1 - x Ö V I? å | O V I . å i 7

Guds Lamm, som bort-tager värl-dens synder, förbar-ma dig ö- ver oss.

n» g m O 74“l1 4? a l h -A i 1Å\ s 2! är ( 11 .1 1 n Ir l I | I H l l I; l V k? å J \../

Guds Lamm, som bort-tager värl-dens synder, giv oss din frid.

,EL › *

A111 x l 4 x . p. k . . ›_ n_ L | (§51

l \\ n l\ I\ xx L F. 1 |\ \ \\ [\ l\l 1 I I I l A L\ l\ I I l IW I 4 1 V I 3 5 ä 5 1 I g l III 1 J .l +

F. Guds Lamm, som borttager världens synder, förbar-ma dig över oss.

91 ri 15 L . x L x . x l k r\ x i

l I\II\JAI I* x 1x | l\ .x I\ lJll\ 1 I 1 l l l \ l 1 g u 0 v .. .. . -a Guds Lamm, som borttager varldens synder, forbar-ma dlg over oss.

0 fås a 1 [är V XI l L | R I\ x L :T1 1 l i Il l V l\ l\ l\ l T\*R T* l\ I l n I I [I J TI 1 IA v 1 1 1 1 1 I J v

Guds Lamm, som borttager världens synder, giv oss din frid.

Utdelandet - Tacksägelsebön

AVSLUTNING

)GLov2sa1m - akvälsignelsen - Agslutönskan

Postludium (med ev. *utgångsprocession)

Högmässan kan också avslutas så:

ä§Tacka och lova Herren

ä lg 2

101 I l Ik\ k k .fl L J l lk\ I_ \ l l\ k l ;\ | | fun

L L\ n Y a A I |\\ I TI! 1 | _II 1; v a - - | I u v V Ii L_I V Pr. Tac-ka och lo-va Her - ren. _

Her- ren va-re tack och lov. Hallelu-ja, hallelu-ja, halle-lu -Ja. F. H 1 â s.. V x L I 1x \ \ n n_ m n 1* n x | 1 Ãu

1;-

§GVälsignelsen Församlingen sjunger: a_men, a _ men_ A_men,

- Postludium (med ev.águtgångsprocession) Slutgsalm

250 1C SOU 1974M53 Bihang

HÖGTIDSSERIEN

Kan (helt eller delvis, som alternativ till Allmänna serien) användas på högtidsdagar under den tid som angivits för Allmänna serien, dvs. på Heliga Trefaldighets dag, Den helige Johannes Döparens dag (Midsommardagen), Kristi Förklarings dag, Den helige Mikaels dag, Alla Helgons dag, Missionsdagen och Tacksägelsedagen, samt dessutom

i

på 1. Sönd. i Advent, Reformationsdagen och församlingens särskilda 1 högtidsdagar. 1 1 1 Anm. Vid moment, utmärkta med asterisk (äé), står församlingen upp. I

I N L E D N I N G 1 1 eller Introitus eller (med ev.átingångspr0cession)

Ingångsgsalm Orgelmusik 1

Högmässan fortsätter på ett av följande sätt: N

N Alt. 1 Alt. 2 Inledningsord - §1ndabekännelse - (lntroitus) Herre, du blev vår broder

Herre förbarma di 1)

Pr. Herre, du blev vår broder. 1

Du känner vår nöd.

Du bar den på ditt kors. 5

Giv oss din frälsning. ! 9 ?K 5. . r\ §\ 1 H Pr. Her - - förbar-ma usa- 1 1 x “ “ re, E” F Her - - förbar-ma re, J F. Herre, förbar- ma dig.

J ö-ver oss. Pr. du är den levandig Kristus, dig ö-ver oss. de Herren. { Du är hos oss efter ditt X P R löfte. Ä 9 Bevara oss i din närhet.

4_

förbar-ma Å 3 ,_ h 3 , förbar-ma ?Ö

ä; g i ,h i g [d]

J F. Kristus,för-bar-ma dig.

dig ö-ver oss. . O 5_ver oss_ .Pr. Herre, du sitter pa Fadig 1 i u S*-F 1 1 I | | 1 ! M B. x derns högra sida Bed för oss och styrk vår tro. P%. Her - - re, förbar-ma Vi ser mot din tillkommel- - - 1 F. Her re, förbar-ma ses dag. Maranathá. Du, vår Herre,

kom. i

. .. 5 - -“ h m* P =

3:: 2133::- $+.._,_._._.å ;g

1) Denna sång kan också sjungar tre- eller F. Herre,för-bar-ma dig. niofaldigt. I senare fallet sjungs varje led tre gånger, tredje gången av församlingen.

sou 1974:68 Bihang IC 251

aiêhlsiew Pr. Äran tillhör Gud 1 höjden. Hans frid är given åt människorna på jorden. Alt. 1 7

331% L x \ k |\| .ü | R ñx i m] I n

n u. _\ I f 1\ i* 1\ 1*| - 1 1 x i 1 171V Al 1 .L - V 1 A 1 v n .1 - 1 mi?) 1 T n n v | | V v v | u 1 V I 1. u 1/ 1 V l V V V e; J, Vi lovar dig,vi välsignar dig,vi tillber dig,vi och ärar prisar dig.

. Vi lo-var dig,vi välsig-nar dig,vi till-ber dig, vi prisar och ä -rar dig.

Pr. Vi tackar dig för din stora härlighet, Herre Gud, (kör) himmelske Konung, Gud Fader allsmäktig. F. Vi lovar dig... (som ovan) Pr. Herre, Guds enfödde Son, Jesus Kristus, Herre Gud, Guds Lamm Faderns Son, (kör) du som borttager världens synder, förbarma dig över oss. F. Vi lovar dig... Pr. Ty du är allena helig, du allena Herre, (kör) du allena den Högste, Jesus Kristus, med den Helige Ande, i Guds Faderns härlighet. F. Vi lovar dig...

x x/ A - men.

. . 3 - . . 7 )

Qwlfiw,::*:\!%;%vp:g:;s,f“h:: liäiegl3lu iii ll\ 1 :I|Gl\1=\ :Umut g I

x w * v **r Y. I E. Vi prisar dig.Vi tillber dig.Vi tackar dig for dina verk. Her-re Gud, 7 , P1

l\l x l II 1 u I V evige K0nung,vår him -melske Fader.

Kristus. och tröst. A - men. Helige An-de,livets källa,vår hjälp

ORDETS GUDSTJÄNST

- - Psalm - *Kollektbön çpEpistei *Evangelium Predikan (Predikan kan föregås av psalm eller körmotett)

%Tr0sbekännelsen (Trosbekännelsen kan också läsas eller sjungas omedelbart efter evangeliet eller från altaret före allmän kyrkobön. I senare fallet kan den föregås av en psalm.) - Allmän Kyrkliga tillkännagivanden kyrkobön

252 Biharzg 1 C sou 1974: 68

NATTVARDENSGUDSTJÄNST vidhzggmäsgautannatt_

vard följer efter allm.

kyrkobön _________ Fader vår samt Tillredelsepsalm ““"*"“"'_ AVSLUTNING enligt nedan

*Lovsägelsen

7 1 A \ I \ 1 l I T T x x |\ l l \ l l T

7:10 g a__, 1 L 4 l Q \ A O 5-r 4 Ö I

V\\V Ev D v 1;-. g v . v r

S): Pr. Vänd e -ra hjärtan till Gud. F. Vi vänder dem till Her-ren.

l. . “ “ x “\ “ * ä Ä; a :i _ *s I. ,ü 71x1 F 1 4 n .. .. n a Y n I .ga xq- x v v v 0 \ 1 A y \_/ \/ J H U 0 Pr. Tacka Herren,vår Gud. F. Han en-sam ar vard vart lov.

äéPrefati0nsbön

Pr. Vi tackar dig, Gud... ...prisa ditt namn och tillbedjande sjunga:

O 4; . \ .

7 I _r 1 | 7 c-ç 7 I I\ l\ k . |\ v. | (Lä) |\ |\ l\ _;

ILh l \ \ l l I | l l | l l l\ l l l\\ A C A l l I n * d A 1 I 1 \J.L D 0 O 0A I I l ll 7 V \ o ;4 V r J .____,/ 4_

n

He - lig, he - lig, helig är Her-ren Sebaot. Himlarna och jorden är äEF. D . | t* . \ å; 7) x . I L l | T I T I |\ I 1 |\ \\ \ I . \ l I\ l\ IÅ IX T I l I x I l l I J l I \I l 11 l|*

g F E % t I 2 i V

1.4 o J 4_ ful-la i höj - de ! Välsignad vare av hans härlighet. Hosi-an-na

- | 1 1 1 Ã\ | n | | n.|v 4 I L:3 1 . u 4 l I I l I 7 \ l I 7

“ i

I han som kom-mer. i Her-rens namn. Hosi- an- na i höj - den!

[ällerl

1 \ l i* 1 1

- - F. áåHe -lig, he lig, he - lig är Her-ren Se - ba ot.

\ \ 1. x i 4. (77 r. 1 \ x

_941 l l* |\ I\ |\ \\ \ n ,g l l | I I I I 14

l I\ I l \ - ll ä å å |\ . G V 4 l l 7 7 3 0 0 U *V fy Himlarna och jor-den är ful- la av hans här- lig-het. Rosi-

K 7) n4- r/i k . 1 “ Vil-Il .a l | \ 1 .z-t I \ l \ J I \ I l | \ l I b. | l V L p L I \ l l JJ___ \ l l i 1 V U A j A l J lá. 4 , v r o . v

an - - na i va - re han höj-den! Välsig-nad

(EH. . rñ A. \ \ w--w- Å Illfll \ - \ \ l I* | I - \ \ l I I 4441 ll 1 /\ HR |\ \ Å V V I _ I D 4 x l l l l l I lJ ; 11111 \\ n a v a l | E a g \ ; . T i i] T g . E

v Y i O g i

. 1

u;

;L-Q Herrens namn. H0-si-an - - na i som kommer,i höj-den!

Nattvardsbön - Fader vår

SOU 1974168 Bihang IC 253

*Guds Lamm

Pr. Herrens frid vare med er.

JL v x 21 x \ L ; I I 4: v 1 l\ v 1 v \ v\ I vx rv \ n_ vv v v v v v v v 4 _ v v v vv v vv v v v v v* v v | v v .v v a v v p - n v v v v v v vrvw n v vv v p v v vu r v a v ø i* g, Y O j 1-

F. Guds Lamm, som bort-tager världens synder, förbar-ma dig ö-ver

v1 \ .z . \ k .z- ossu,

1. v v v v v \ v v. \ v\ v v v v |\ v v IL ln g g I I l l l l V l |\ I l l, _l_ l ( “ x-w V + 7 + Guds Lamm, som bort-tager världens synder, förbar-ma dig ö-ver oss.

1 1 v\ ./v . l I p. - v v I 1 \ l N v l v | 1 l vl ” v “ vr* r v å L J Å v

LL?? Tlv . J F P v; - V l 1 1 v H

o 1\ .V j \_/ 4-

Guds Lamm, som bort-tager världens synder, giv oss din frid.

l

i y vr.: v v v v - 4 v |\ x Il J V41_ ?l v I l n \ g V Y l 4 l l I l \ I l I k i I vrn v s v v v v v v a 7 4 vr v v v r a v o v vx v v v v vx v v v1 o - v v u- | v v v v v a v - ø v . v v v o V o d V Iz *Q v p v o v a ,v T . _ F. Guds Lamm, som bort-tager värl-dens synder, förbarma dig ö - ver oss.

v u» v v x v (g) HL 1 l _ A l I _ jl I %\ o I v v v o v - v j 4- 0 V e o V s v o .o o vv ,

Guds Lamm, som bort-tager världens synder, förbarma dig ö - ver oss.

441 J; v . N v v 7-5 v v v v - 4 v ,JTHT v l 1,\ Y r vr H

då vvvävliIslvgøl

11th,!

104:; vv J

Guds Lamm, som bort-tager världens synder, giv oss din frid.

Utdelandet -

Tacgtifigêlñzybiin

AVJLUTNING

- - *LOVF-Salm *êvêilsignelvwarv ;k-Slutönväkan

?Ortludium (med ev. *utgflvvgçnprocnssion)

Hdgmårvçsan kan också avslutas så:

*Tacka och lova Herren

i) l 4 v v\ vx.. /- 4, v v

Pr. Tac -ka och lo-va Her -ren. F. Herren vare tack och lov. Halle-ln - ja, halle-lu-ja, ha1-le- lu-ja.

v1 . l v I T v n - I +1 4 |

.. *%J\F§v\2*;-**d °

»Åêvalsignelsen Församlingen sjunger: 7 --f amen, a - men. Amen, - Postludium å (med evqkøutgångsprocession)

254 I C SOU 1974: 68 Bihang

J U L S E R I E N

Användes under tiden - 1 Sönd. efter Trettonde- Juldagen (julafton) dagen samt på Jungfru Marie Kyrkogångsdag (Kyndelsmässodagen) och

Jungfru Marie Bebådelsedag.

Vid moment, utmärkta med asterisk (äé), står församlingen upp. §25.

I N L E D N I N G

eller Introitus eller Orgelmusik (med ev.7éingångspr0cession) Ingångsgsalm

fortsätter på ett av följande sätt: Högmässan

Alt. 1 7 Alt. 2

Inledningsord - Syndabekännelse - (lntroitus) Herre 1 du blev vår broder

Herre, förbarma dig 1) du blev vår broder. Pr. Herre,

Du känner vår nöd.

Du bar den på ditt AOFS.

Giv oss din frälsning.

Pr. Her - re, förbarma dig ö-ver oss. l k g |\ l Ti re, förbarma dig ö-ver oss. nu 0 a \ - v Å Å Å H | I A I Å |\ I p n

L7

I V 1- r. 3 V | F. förbar-ma cxr -4 V Herre, dig. “el L r. Kris - tus, förbarma dig över oss.

F. Kris - förbarma över oss. V Pr. Kristus, du är den levan-

tus, dig de Herren. J 1 Ä 1 | . i \ Ö \ . ll: Å Dü är hos oss efter ditt 3 V

i

i I: V I: löfte.

Bevara oss i din närhet.

:%r. Her - re, förbarma dig ö-ver oss.

F. Her - re, förbarma dig ö-ver oss. J Is I J] I\ K * \ *\ 1 *I* ,aa . 5 I l . : g

\eller| \ij

F. Kristus,förbarma dig. Ye. 1 1111.11: lll 1+; k xLl k n I [LIA 141: ll l | 1 \\ ll I -l Pr. Herre, du sitter på Fa-

“Er.

- derns högra sida. Her re, förbarma dig över oss. - Bed för oss och styrk vår F. Her re, förbarma dig över oss. I l tro. TJID *pg |\ ll A k \ I. Vi 5=? mot din tillxommel- Öx lAj | 1 i\ mÄ%Ä ? P p A \ 1 A Å | A, ]t::H ses dag. 1 0 0 0 .4› 4_ Maranathá. Du, vår Herre,

Pr. Kris - tus, förbarma dig över oss. kom.

E:| Kris_ aF7_!Eus, görbarma dig över oss. Ilh|1Vl I l l | z\1\ n l L\|\J TI f) \ v V 1 1 | 1 P-* \ I I 1 nu l | 7 å 5k l I | \ 7

§r.

- J Her re, förbarma dig över oss. F. förbar-ma Herre, dig. F. Her - re, förbarma över oss. dig

1) Denna sång kan också sjungas tre- eller

niofaldigt. I senare fallet sjungs varje

led tre gånger, tredje gången av försam-

lingen.

SOU 1974: 68 Bihang I C 255

:é Lovsång

Pr. Äran tillhör Gud 1 höjden. Hans frid är given åt människorna på jorden.

Alt. 1 . 1 1 iy IIL 1 - A \ . A 1 x L, \ 1 1 Ln u 1L\\ 1 4 1* 1 |\ |\v - . › \ \ 14 V nu . v J 1 - 7 5 L . . v 1 V v v V 1 v mv» nrrn 111p,: lg 5 5 V r V L/ V

;jr _ 1- *

F. Vi lo-var di i vi välsi nar dig,vi tillber dig,vi prisar och ärar dig.

Alt. 2

I . l | 1 \ 1 i \ 1 1 |\ 1 i R \ A \\ 0=. n [L m L i | 1 n w g 11 v 1 1 1 1 r\ 1\ 1 1 n 11 , 0 5 4_ 0 3 5 r , ex § g pg Av_ Å J A\ , : 5 J A 2, ,_n rov ,v V jv F.A Vi lo-var dig,vi välsignar dig,vi till-ber dig, vi prisar och a-rar dig.

Pr. Vi tackar dig c för din stcra härli het i Herre Gud 9 (kör) himmelske Konung, Gud Fader allsmäktig.

F. Vi lovar dig... (som ovan)

Pr. Herre i 31: enfödde Jon | Jesus Kristus i Herre Gud 9 Guds Lamm 1 Faderns Son. (kör) Du som borttager världens synder, förbarma dig över oss.

F. Vi lovar åig...

Pr. Ty du Ur alleza helig, du allena Herre, (kör) du allnnd den Hög te, Jesus Kristus, med den Helige Ande, i Guds Faderns

LürligLet.

F. Ti lovar dir...

in-nu-u-I-nu-m )*1t.2 nu-vinn--na--m N I ../ A - men. A - men.

lellerl

4.1 . V n v; _ I

;““«j_;_“l, “ 9 k^=-.v*.©w.?*,.,n^0,: “ C7 1/1111 rv a

I 7 0 9\ 7 i i v 1 T \ 17”.*4 I i 1] 3 1 i Q v V | / F. Vi prisar dig.Vi tillber dig.Vi tackar dig för dina verk. Herre Gud,

W Ps 14 A lll A 1 A\ \ 1 x 1 | I \ l nu . 1 - | 1 ”AT 1a.1-|AJ_5l-Q Flirt: 1-111| 11071 l 1 1\L111L! å

QT\ 1-

evige Konung,vår him- melske Fader. Herre,Guds Son,vår broder,Je- sus

LJ\\ I|ll11 IL 11- 41. ||1 1| 4 | |||| 1 1 xx 1 - IC) F 0 - J \ . ll(› Y11 Ö 11V g › 1 111 1111 O1 1 11111 - v I Kristus. Helige An-de,livets källa,vår hjälp och tröst. A - men.

eller Sv. ps. 24: 1 (3, 5)

ORDETSGUDSTJÃNST

äq-Kollektbön - - Psalm x-âgistel *Evangelium

Predikan. Predikan kan föregås av psalm eller körmotett.

i

r Trosbekännelsen kan också §Trosbekännelsen. läsas eller sjungas omedelbart efter evangeliet eller från altaret före allmän kyrkobön. I senare fallet kan den föregås av en psalm.

Älrkliga tillkännagivanden - Allmän kyrkobön

256 1 C sou 1974:68 Bihang

NATTVARDENSGUDSTJÄNST vidhögmässautannact-

vard följer efter allm.

kyrkobön Fader vår samt

Tillredelsegsalm AVSLUTNING enligt nedan

*Lovsägelsen

till Gud. F. Vi vänder dem till Her-ren. Pr. Vänd e -ra hjärtan

å* ? xI-x x\ .L u \ x | xl xx *

7D T\ f x {”\ x x\ x x x xx - x x \ I x u

rr L - - n - A n i VITV r a i x\ x Elf x v V V . T F. Han en-sam är värd vart lov. Pr. Tacka Herrenwår Gud.

*ÅéPr-efationsbön x

i Pr. Vi tackar dig, Gud.. . . . .prisa ditt namn och tillbedjande sjunga:

* 3 _ . * . . \ x I 1 v x -r x x x v .x 1 x 1\ n xñ x\ k \ l l \ I l I IW I J l x x l\

w f

«-/ L + 1

J

He - lig, he - lig, helig är Her-ren Sebaot. Himlarna och jorden är l

*IH I x \ i l\ x . i

Hosi-an-na i - den! Välsignad vare q ful-la av hans härlighet. höj K Ä x x i? x à L 1% _ . f) I I l l |\ I l l \ |\ I! l V 1h l x I A J I l l I l I L I 1 x f i i V o v A I 4 v

4:i3I53:§55âê3It331EEEEE;;EEågEåê3EäEE5áEEE§

\\l x . x x x x -. ll 7 s

-..

J› Hosi- an- na i - den! han som kom-mer. i Her-rens namn. höj

|§Iier|

- he - är Her-ren se - ba ot. F. *He -lig, he lig, lig

\ \ x s | h? x I| l l\ \\ l\ \\ x x\ .11 1 l \ l | I\ X l | T l l | \ v g H _- _› 1 xL

âåâtá. _ ;Ex

är ful- la av hans här- lig-het. Hosi- Himlarna och jer-den K ) 1 x . x ?ZX n* A .ff l N Y l \ \ X V51! A l l l \ “ “- J * i i ä x Å n = :i “r “x x “x - q x g x x 1:a. v v , . , ,

- - va - re han an na i h“j-den! Välsig-nad

ll. . x l A *VÃTIL N x l\ l | |\ K | /l__lLR I\ \ \ x Å I l |K1 H \ D D V I I l I l I UI Ö 4 l V

J - - na i höj-den! som kommex-,i Herrens namn. Ho-si-an

Nattvardsbön - Fader vår

SOU 1974168 IC 257 Bihang

*sig

Pr. Herrens frid vare med er.

0 Lu

F. Guds Lamm, som bort-tager världens synder, förbar-ma dig ö-ver

j_ z .. .øñ - Nk; ossig)

I l \IL - \ l\I I L; KT; 1 1 1 11 1\1 l i D g; \ V l j *Ö _o_ Guds Lamm, som bort-tager världens synder, förbar-ma dig ö-ver oss.

JL A_ ,-1 L |\_\ I l\ I\ | l | l I l :I A\ l l\ x I l\ \ l l l l ll F 9 v i* v +

Guds Lamm, som bort-tager världens synder, giv oss din frid.

,. A1» \ Igd l z I L\ A 4 l l\ x* 1

1 - 1 I F7 JA I 1 4, L x 2 \ 0 1 r 41 1 o” 0 d 77 kd I 0 O i

som bort-tager värl-dens synder, förbarma dig

- 1 \|T 11174; . 1 5*T4L11-F:F4--1-4-t::Tf-1-f-F-§;Åt-f-i 1 I 1* x 1 \ TT 1 I xxx ir L v 1, a 11 1 1 ,A 1 1 41 1 - 1 \ , | | j g V 7%4| O o o ! :al-gig i .,

Guds Lamm, som bort-tager världens synder, förbarma dig ö - ver oss.

rg i . 1x . x 4 IL l l .z l . [ I A A l |\ || 11 I I; \ l | _IJ { f l l XII O g\ l l J\#LIT i = Al v å jv v | \_;| J 3 J ._, Guds Lamm, som bort-tager världens synder, giv oss din frid.

Et elandet - Tacksägelsebön

A 7 J L U T K I N G

å$L0vrsalm - jevälsignelsen jgslutönskan

PO=51UdiUm (med ev. $utgångspr0cossi0n)

gmässan kan också avslutas så:

a?Tacka och lova Herren

“

V i P41: P” T““. n 5;TT\ . . . N 1 . - 1 = N A L x H

rLhDYD ]\›.\|\l ll\ Vl 17 Al VTY7 1 1 . 1 \\ - 0 A - 1 J 1,1* 1 - \ I |1 1 7 0 0 J. \O D V71! V L ;H

- çFVÖI - §1. Tacka och 10 va Her - ren.

F. Her -ren va - re tack och lov. Hallelu- ja, halle-lu-Ja, hallelu-Ja.

%Välsignelsen Församlingen sjunger; F. A-men, a-men a-men.

Slutpsalm - Postludium (med ev.35utgångsprocession)

258 I C SOU 1974: 68 Bihang

FASTESERIEN

Användes under tiden 2 - Ä Sönd. i Advent, Fastlagssöndagen - Lång-

fredagen samt på Botdagen.

Anm. Vid moment, utmärkta med asterisk (äé), står församlingen upp.

l

INLEDNING

Ingångsgsalm eller Introitus eller Orgelmusik (med ev.ä§ingångsprocession) Q

Högmässan fortsätter på ett av följande sätt: å

Alt. 1 Alt. 2

- Syndabekännelse - (Introitus) Herre, du blev vår broder Inledningsord

Herre förbarma di 1) du blev vår broder. i Pr. Herre, \ Du känner vår nöd. Du bar den på ditt kors. å \ Giv oss din frälsning. \ x r. Her -re, förbarma dig över oss. n 4 4 x L 11 1 «. F. Her - re, förbarma dig över oss. ,

T l |\ I N l\ L x |\ l\ i ll 4 I | l\ l \ I I l I :II å: ill H F. Her-re, förbar-ma dig. I i Pr. Kristus, förbar-ma dig över oss. F. Kristus, förbar-ma dig över oss. pr_ Kristus_ du är den levan_

de Herren. |17§j1:u__1|1 Du är hos oss efter ditt II-I-Ch4_I-hifi-IFKJb_-1-_ N m-mwjç; lofte_ förbarma ö - ver oss. Bevara OSS i din närhetr. Her-re, dig F. förbarma ö - ver oss. Her-re, dig

F. KristusJörbar-ma dig.

* Pr. Herre, du sitter på Fac .. . 7 V derns hogra sida. F. Her - re, förbarma dig över oss. Bed för oss och styr-k vår

te n; . . . - Vi ser mot din tillkommelr . _ UT i - 4 \ e 4 ses da . g 1 3 -o- ° . Maranathá. Du, var Herre, Kris - tus,förbarma dig över oss. kom.

n 1 . . n \ l L L! l & l l l P l i l \ “u F* |\ | ä J C| á { ku lill |L\ IS x l

i ° W

+ l

Her - förbarma dig över oss. F. Her-re, förbar-ma dig. re,

1) Alt. 1 kan också sjungas tre- eller niofaldigt. I senare fallet grupperas de tre leden på följande sätt: 1 (för-sångare), 1 (kör),

1 (församling) samt 2 - 2 - 2 och 1 - 1 - 3.

SOU 1974: 68 Bihang I C 259

*Lovsång

Pr. Äran tillhör Gud i höjden. Hans frid är given åt människorna på jorden. Alt. 1

F. Vi lo-var dig,vi välsignar dig,vi tillber dig,vi prisar och ärar dig.

Alt. 2

Vi tackar dig för din stcra härlighet, Herre Gud, (kör) himmelske Konung, Gud Fader allsmäktig. F. Vi lovar dig... (som ovan) Pr. Herre, Guds enfödde Son, Jesus Kristus, Herre Gud, Guds Lamm, Faderns Son. (kör) Du som borttager världens synder, förbarma dig över oss.

F. Vi lovar dig... Pr. Ty du är allena helig, du allena Herre, (kör) du allena den Högste, Jesus Kristus, med den Helige Ande, i Guds Faderns härlighet. 1 F. Vi lovar dig... I Alt. 1 Alt. 2 ! § .z A - men. A - men. \

F lellerN

1 1) . - 1 IJ 1 V F n 5 . 4 i { 5 3 [ TW 1\1 J 11 1 . | I Å I; i

1 Q

ê§E::i*k6__z ?Y 5 §9 0 3 ia I 11 * I ll II V J ll 3 \ I

l L- y 1 E J I F. Vi prisar dig.Vi tillber dig.Vi tackar dig för dina verk. Herre Gud,

n 3 /\ :i

I 1 3 . J . i 6 . . evige K0nung,var him- melske Fader. Herre,Guds Son,var broder,Je- sus 0 . H 7 I E l I 1 Li 1 1 1 1 1 1 4 1 Å 1 I - 1 \ i LJ | u - › l Ill I I l \|l1l 1111.1 Kristus. Helige An-de,1ivets källa,vår och tröst. A - men. hjälp Sv. ps. 2h: 1 (3. 5)

O R D ETS GUDSTJÃNST

- - Psalm áéKollektbön *Epistel *Evangelium

Predikan. Predikan kan föregås av psalm eller körmotett.

§;Trosbekännelsen. Trosbekännelsen kan cckså läsas eller sjungas omedelbart efter evangeliet eller från altaret före allmän kyrkobön. I senare fallet kan den före,ås av en P salm. - Allmän kyrkobön Kyrkliga tillkännagivanden

260 Bihang I C SOU 1974: 68

N A T T V A R D E N S G U D S T J Ä N S T Vid högmässa utan nattvard följer efter allm. kyrkobön Fader vår samt Tillredelsepsalm AVSLUTNING enligt nedan

ççL0vsä5e1sen

Pr. Vänd e-ra hjärtan till Gud. F. Vi vänder dem till Her-ren.

Pr. Tac-ka Herren,vår Gud. F. Han en-sam är värd vårt lov.

åEPrefati0nsbön

Pr. Vi tackar dig, Gud... ...prisa ditt namn och tillbedjande sjunga:

0,. u 1 . 1 \ \ . \$) . 1 1 l 1 I . 3 Z \ N | 1 \ n. h\ FC4 1 | 1 I 1 v 1 1\ 1 1 Jff* 3 ;\

7 F. 9K He -lig, he-lig, he-lig är Her-ren Se-ba -ot. Himlar-na och

f) . x x * L x . V I I | l\ T l\ k \ I\ I\ I J; |\ I IX 1x l I I v I n I J l l I I I I I a A v 0 0 _ . \ 1 1 i:; z Å

çi§§::i; 1 I 1 V I Q , 3 4 I

V 7 . .. .. . . . .. . gor-den ar fulla av hans harlighet. Ho-s1- an - na 1 ho;-den!

_ü_i . \ - L . ii l l \ \ |\ f\ \\ \\ N k \\ I |\ Y\ .\ n x | A\ l\ I* . X ll re I I ,L 1 3 \ I \ \ I n \ g\ { ”Air 0 Välsignad va-re han som kommer,i Herrens namn. Ho-si-an-na i höj-den!

lellerl

f) 1 | v. x .\ k (L I | l l |\ I\ |\ \|\ l \ I Rx å l\“ {\ fki \ I 3 1 1 1 Å Å {\ $, T\ Å Å å I 1__.__L____ Å - - { Tå +° -4- F.*-He- lig, he - lig, he- lig är Herren Se-ba -ot. Himlar-na och

n k jer:)

I “ l\ å x x |\ j1 1 F-» ..ø1 \ 1 n I \\ IX r 1* F\ .øL_ .__4 | I I l I 1 \\ 1 1 V I I \ T V I 1 5 0 0 O _i_ 0 .y-0 den är ful- la av hans här - lig-het. H0-si-an- na i höj - den!

Välsig- nad vare han som kom-mer. i Her-rens namn.H0sian-na i höj -den!

Nattvardsbön

Fader vår

SOU I974= 68 1C 261 Bihang

á*Guds Lamm

Pr. Herrens frid vare med er.

9.:; V n d* i h i? 1\ I\\ F* E l 1 *lr\ - 1^\ |\ 1\ L j] E A !_A 1 Q Y 4 1 Å ; 441 {{3 {\ 3- J 5 3 J 3 5 0 I ;

F. Guds Lamm,som borttager världens synder, för-barma dig ö-ver oss.

1).! ^ V1) I | R -\ | I ,L h Å 1 I §› p 5 T R \ 1 9 9. .\ I 47 111» | 1 I - - - 1 \ 1 1 0 F Å ä I o r v v wei). _ y ; v ll 7 0 0 V

Guds Lamm,s0m borttager världens synder, för-barma dig ö-ver oss.

JL 1 ,- J_fU . . N R .\ Å u I 1 . 1 ,\

®ñ»ww.»=l»--+-wn.l,a i ° 9 g - I 3 1 1 H

) J å J

Guds Lamm,som borttager världens synder, giv oss din frid.

;L i l 1 T sf 5 \ _ A R \ D» x n 4.4 I\_h - i 1 | n n n 1 x 1x . nn r\ L 11 | 41 IWTV OA C I g l l\ l\\ I \\ \4/ A 0 I 1 L -::1:: 5 1 . : 7 +-

F. Guds Lamm, som borttager världens synder, förbarma dig ö-ver oss.

u eu.. 1 Åål

I r V 1 1 I 1 x .. x 1x x x \ \›\ I J LK - . “ E *v* u\ l i i u . J. . Ö D 3 |\ h 1 i 0 0 v I (TIV 3 4441 - 0 o \ - A | 0 n , - , , 7 4*

Guds Lamm, som borttager världens synder, förbarma dig ö-ver oss.

V \ l / L I _ K T Y 4 ... 5 R 1 1 . I | 1 1

l I 1/1 T* I

I 0 IL_ l 2 , .

Guds som borttager världens synder, giv oss din frid. Lamm,

Utdelandet - Tacksägelsebön

A V S L U T N I N G

- - *Slutönskan åiéLovpsalm -f-Välsignelsen

Postludium (med ev.§utgångsprocession)

Högmässan kan också avslutas så:

› *Tacka och lova Herren

. D 1 1 |\ h. \ B R T i\ 1 | § 5 _ . \ f F1 _ H T*-W . - I 4 I A \ 1 0 |\ 1 \ | u 3 g 3 g J { g . ^ 5 x 7 Y | 0 1 Y 3 J 7 , b Å 5 r år--H V 1%

Pr. Tac ka och lo-va Her-ren.

F. Herren va-re tack och lov. halle-lu - ja. Hallelu-ja, halle-luja, 0 T1 \* .\ |\. *á | 11 .\\ \

$:Välsigne1sen ““_____““ Församlingen sjunger: A-men, a-men, a - men.

- Postludium Slutgsalm (med ev.*utgångspr0cessi0n)

262 Bihang I C S()lJ 1974:68

PÄSKSERIEN

Användes under tiden Påskdagen - Annandag Pingst.

Anm. Vid moment, utmärkta med asterisk (if), står församlingen upp.

i

i |

I N L E D N I N G i

Ingångsgsalm eller Introitus eller Orgelmusik (med ev.eKingångspr0cessi0n)

Högnässan fortsätter på ett av följande sätt:

Alt. 1 Alt. 2

Inledningsord - Syndabekännelse - (Introitus) Herre, du blev vår broder

i

Herre, förbarma dig 1) Pr. Herre, du blev vår broder.

i

. R; Du känner vår nöd. | l *\ x \ Du bar ? á 1\ den på ditt kors.

I! i I

v o Giv oss din frälsning.

för -bar - ma dig D x L l\ |\ \ |\ I), 1 I H - 1 för -bar ma dig

Era;

i E a g

i I I

F. Her -re, för-bar-ma dig.

ö-ver oss. Pr. Kristus, du är den levan- ›__ Ps. - I L - de Herren. l l l | \\ l_\ |\ :T | é I 1 I g Du är hos oss efter ditt

V löfte. ] La* - för-bar-ma Bevara oss i din närhet. Pr. Kris tus, F. Kris - tus, för-bar-ma

F. Kristus, för-bar-ma dig. dig ö-ver oss. oss.

dig,.-begår 7 .41 1 V Pr. Herre, du sitter på Fa-

| l derns högra sida. L L/ Bed för oss och styrk vår Pr. Her - för-bar -ma tro. re, dig för-bar -ma Vi ser mot din tillkommel- F . Her re, dig ses dag. 1 Maranathá. Du, vår Herre,

kom. i

ö-ver OSS- i ö-ver OSS. I\\ 1\ n rx ?\ 173

1) Denna sång kan också sjungas tre- eller F. Her -re, för-bar-ma dig. niofaldigt. I senare fallet sjungs varje led tre gånger, tredje gången av försam-

lingen. i

SOU 1974153 Bihang I C 263

*Lovsång

Pr. Äran tillhör Gud 1 höjden. Hans frid är given åt människorna på jorden. Alt. 1

F- Vi 10-var välsignar dig,vi tillber dig,vi prisar och ä-rar dig. dig,vi

F Vi lovar dig,vi välsignar dig,vi tillber dig, vi prisar och ä - rar dig. Pr. Vi tackar dig för din stora härlighet, Herre Gud, (kör) himmelske Konung, Gud Fader allsmäktig. F. Vi lovar dig... (som ovan) Pr. Herre, Guds enfödde Son, Jesus Kristus, Herre Gud, Guds Lamm, Faderns Son. (kör) Du som borttager världens synder, förbarma dig över oss. F. Vi lovar dig... Pr. Ty du är allena helig, du allena Herre, (kör) du allena den Högste, Jesus Kristus, med den Helige Ande, i Guds Faderns härlighet. F. Vi lovar dig... Alt. 1 Alt. 2 A - men. A - men.

F. Vi prisar dig.Vi tillber dig.Vi tackar dig för dina verk. Her-re Gud,

e-vi-ge Konung,vår himmelska Fader. Herre,Guds Son,vår broder,Je - sus

Kristus. och tröst. A - men. Helige An-de,livets källa,vår hjälp

Sv. Bs. 24: 1 (3, 5) (Församlingen förblir stående under kollektbönen)

264 Bihang 1 C sou 1974: 68

O R D E T S G U D S T J Ä N S T

- - Psalm - *Evangelium *iKollektbön *Epistel

Predikan Predikan kan föregås av psalm eller körmotett.

#$Tr0sbekännelsen Trosbekännelsen kan också läsas eller sjungas omedelbart

efter evangeliet eller från altaret före allmän kyrkobön. I senare fallet

kan den föregås av en psalm.

- Allmän Kyrkliga tillkännagivanden kzrkobön

N A T T V A R D E N S G U D S T J Ä N S T _ _ U Vld hogmassa utan natt-

* vard följer efter allm.

Tillredelsegsalm kyrkobön Fader vår samt

AVSLUTNING enligt nedan

§FLovsägelsen

1 J n K ?K F. A l\ \ I u \ i\ Fx ? rlk i \ /1 h IX 1 I I n |\ I 7 I \ 1 1 I An V \ - 0 D - 2 4 n - 0 0 - J \ 11 0 V 1_-*L___*H

Pr. Vänd e-ra hjärtan till Gud. F. Vi vänder dem till Her-ren.

n n x \ 3\ på 1 |\ 5\ 1 [\ \ | . in {\ : i H 2

J V” V

Pr. Tacka Her-ren,vår Gud. F. Han en-sam är värd vårt lov.

ħPrefationsbön

Pr. Vi tackar dig, Gud... ...prisa ditt namn och tillbedjande sjunga:

n | l | | 1

?La 1 › K 1 TT { { 1

AI 4? 5 i C: ;:::; , , E 1 1 1

å ; 4 . 3 ; Å J E 1 áâ) 6.. .._ s/

lig är Her-ren Se ba - ot. Himlar-na och - den är jor

0 I 1 | : 1 5 4 I 1 1 I I . 1 1 I 1 1 1 / I I . I L I 1 l | l l l l v \ I l I l I LJ I I .J (7 LI [NI l I l l l §| › *H g “ C3 å J -: : 7 4- =«/ -4-

ful - la av hans - het. - här -lig Ho- si an na i

0 1 I I I . i I Å. # I ! 1 l . 3 . 1 { - { 5 i t c* I = ç U m) : s ,a . . O V “ J 9- -ø- 4

- 2 höj den! Väl - sig - nad va-re han som kom-mer, i 3 (I . 1 . J \ l I l I l I l I g ll l L i % ll F \ l l D 4 J l V l Y 1 TT l j n l I *FF . .+ I å 1 I , I 7 4. fg_

Her - rens namn. H0-si - an - - na i - den! höj

Fader vår Nattvardsbön

SOU W742 68 IC 265 Bihang

$Guds Lamm

Pr. Herrens frid vare med er.

0 41 ; :x . (3)

l\ l\ \ l |\ 1x - I l I Y lä c l X1 l \ \1 n. 4 1 0- -4 V +

7 23/ _(#0-

F. Guds som bort-tager världens synder, förbarma dig over oss. Lamm,

üyi

P 71 1 4

IL . \ 1 1 1 p | \ T P §/1 Å I F P 1\ R_ N 1

1] l 2 \ ä FY|\ Ä .E %{ {\T % { + G/ o-J-w-

Guds Lamm, som bort-tager världens synder, förbarma dig över oss.

9 714- 1 1 i* T F

i 1 . m .x . li

- . - _ O , ;l V V T _o_, Guds som bort-tager världens synder, giv oss din frid. Lamm,

|ellerN

. , S.)

gård_ ä i* 4: I ? - - | F 5. ...a (l

T n I f! I I\ m I l 71 R I l | 1 | 1 \ l l\ l \ I \ I* l l I \ l I I I | O V “f I O s_Z F. Guds Lamm, s m bort-tager O världens synder, förbarma dig ö- ver oss.

.g ååh. 4 5 .-4 r F - A N r\ l l 4. I f\ I J.

I * ?Fr l l l I l I l 1 J l \ I l \o V La* *H I . Guds Lamm, som bort-tager världens synder, förbarma dig ö-ver oss.

D.H. -s_ | x x 1 N ._. v Y I 1 \ få l l ll I l I I l l “ \ IJ l I I l l ll I . 1 | l I 1 v I/ s-I I o 4 Guds Lamm, som borttager värl-dens synder, giv oss din frid.

gtdelandet Tacksägelsebön

A V S L U T N I N G

; - xvälsignelsen - *Jmvgsalm *älutönskan

Postludium (med ev.*utgångspr0cession)

i

ä

Högmässan kan också avslutas så:

J§Tacka och lova Herren

n g a | g -ic

7 V V 4- V + Pr. Tac-ka och lo-va Her - ren.

F. Her - ren va-re tack och lov. Halleluja, hal-le -lu-ja, halle -lu - ja.

11 . . . V l\ k l\ l\l |3 I il

7 §%Xäl§ÅåEEħE3 Församlingen sjunger* A-men, amen, a - men.

- Postludium (med ev. *utgångsprocession) Slutgsalm

266 SOU 1974: 68

SOU 1974: 68 267

ID

Bihang

Material för försöksverksamheten 4-6

268 Bihang D1 s()LJ 1974:68

MATERIAL FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHTEN 4 - 6

Musikförslagen i MFV 4 - 6 ej här, då

avtrycks

de i huvudsak överensstämmer med förslagen i föreliggande betänkande. Detsamma gäller de kommentarer som lämnats beträffande utförande

m.m. Dock bör påpekas att mindre textändringar

medfört korrigeringar i Musiken till högmässan,

nämligen i Lovsången (prästens inledande parti),

Lovsägelsen (inledningen) och O Guds lamm (det

inledande O).

I betänkandets band 2 - 5 återfinns förslagen motsvarande dem i MV 4 - 6 enligt följande: MFV till - Band 2 4 Musiken högmässan MFV 5 Musiken till - Band 2

söndagsgudstjänst

Introitus med församlingsomkväde - Band 3

MFV _ Band

6 Gammalkyrkliga introitus 3

SOU 1974: 68

IE

Bihang

Kollektböner

- efter Påsk (januari 1971) o Fastlagssöndagen Sjätte söndagen o Pingstdagen Domssöndagen (april 1972)

270 Bihang I E sou 1974: 68

KOLLEKTBÖNER FÖR FASTLAGSSÖNDAGEN - SJÄTTE SÖNDAGEN EFTER PÅSK

Fastlagssöndagen Fader, du är kärleken, som segrar, när den lider. Ge oss del av den kärlek, som tror, hoppas och uthärdar allting. Genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Amen.

Första söndagen i Fastan Fader, din Son blev frestad i allt liksom vi. Hjälp oss att alltid lita på honom och att aldrig förtvivla, när vi frestas. Din är makten och äran i evighet. Amen.

Andra söndagen i Fastan Herre, du ser att vi är maktlösa. Bevara vår kropp och själ mot död och sjukdom och onda tankar. Genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Amen.

Tredje söndagen i Fastan Vi ber dig, allsmäktige Gud, sträck ut din väldiga hand och rädda oss från de onda makterna. För vår Herres, Jesu Kristi skull. Amen.

Midfastosöndagen Du som ger världen bröd, mätta de hungriga både till kropp och själ. Ge oss din närhet och kraft. Förvandla sorgen till glädje. För din sons och hans lidandes skull. Amen.

Femte söndagen i Fastan Gud, du lät din Son bli offret för världens synd. Hjälp oss att i tro böja oss vid försoningens kors. Genom din Son Jesus Kristus, vår Frälsare. Amen.

Palmsöndagen Allsmäktige, evige Gud, du lät din egen Son bli människa och lida döden på korset. Hjälp oss att leva med honom i ödmjukhet och lydnad och lät oss till sist få dela hans uppståndelse. För vår Herres Jesu Kristi skull. Amen.

Långfredañen

Herre Gud, himmelska Fader, din Son spikades på ett kors och gav där sitt liv för att vi skulle räddas från döden. Hjälp oss, så att vi alltid förtröstar på honom, tar oss till vara för synden och genom honom får ett evigt liv. I Jesu namn. Amen.

Påskdagen

O Gud, vi prisar din Son Jesus Kristus, som har vunnit seger över döden och öppnat porten till det eviga livet. Bevara oss i uppståndelsens glädje och ge oss evig salighet. Genom Jesus Kristus, vår uppståndne Herre. Amen.

Annandag Påsk Gud, din Son var död men har fått liv igen. Låt oss möta honom i tro och vandra med honom på det nya livets väg. Din är makten och äran i evighet. Amen.

sou 1974:68 Bihang IE 271

Första söndagen efter Påsk

Herre Gud, låt oss, som nu har firat påsk, bevara korsets och uppståndelsans evangelium i våra hjärtan och vittna om det med våra liv. I Jesu namn. Amen.

Andra söndagen efter Påsk Gud, din Son är våra själars herde. Han gav sitt liv för sina får. Bevara oss alltid i hans hjord, i tro och trygghet. Din är makten och äran i evighet. Amen.

Tredje söndagen efter Påsk Herre, ge oss lust till det som du bjuder och längtan till det du har utlovat. Vi vandrar genom en otrygg värld. Låt våra hjärtan få fäste hos dig. I Jesu Kristi namn. Amen.

Fjärde söndagen efter Påsk O Gud, du är den som allt gott kommer av. Styr våra tankar, så att vi frågar efter vad du vill. Led våra gärningar, så att vi handlar efter din vilja. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen. S i i I Bönsöndasen 2 vår tillflykt och vår du har lärt oss t Gud, starkhet, själv bedja. l Hör våra svara oss efter din handla med oss efter 1 böner, kärlek, din heliga vilja. I Jesu namn. Amen.

Kristi himmelsfärds dag O Gud, din Son Jesus Kristus har denna dag vänt åter till himmelen. Låt våra hjärtan alltid vara med honom där. I Jesu namn, hans som är segrare och konung för evigt. Amen.

Sjätte söndagen efter Påsk , 0 Gud, du har upphöjt din Son Jesus Kristus och givit honom del i din härlighet. Sänd till oss Tröstaren, den helige Ande, och led \ oss till ditt eviga rike. Dig vare ära i evighet. Amen. 1 i

Marie Bebâdelsedag

Gud, för att frälsa oss har du låtit din Son komma till oss och födas av jordisk mor. Hjälp oss att alltid tacka dig för din godhet och glädjas över din heliga gåva. Din är makten och äran i evighet. Amen.

Första böndagen

Herre Gud, himmelske Fader, du har icke lust till syndares död utan vill att de omvänder sig och lever. Utplåna våra synder och för oss genom din barnhärtighet till bättring och förnyelse. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Andra böndagen Herre Gud, himmelske Fader, håll ditt evangelium vid makt och låt ditt ord förkunnas rent och klart. Du ensam kan hjälpa oss. Låt oss förtrösta på dig och på ingenting annat. Genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Amen.

272 Bihang 15 sou 1974:68

KOLLEKTBÖNER FÖR PINGSTDAGEN - DOMSSÖNDAGEN

Nedanstående böner för tiden Pingst - Domssöndagen är avsedda att i försöksförsamlingarna brukas som kollektbön i högmässa samt som bön före episteln i söndagsgudstjänst. Serien utgör en fortsättning på bönerna fram till Pingst i Material för försöksverksam-

heten 3, kap 5 (s 46-52).

Pingstdapen Herre, du sänder den Helige Ande för att trösta och undervisa oss. Hjälp oss att taga emot honom. Ge oss insikt och Genom din glädje. Son Jesus Kristus vår Herre, vilken med dig och den Helige Ande lever och verkar, i en gudom, från evighet till evighet. Amen.

Annandag Pinrst Gud, låt din kyrka nå ut över hela jorden och vittna för alla människor om din frälsning. Förnya oss genom den Helige Andes kraft. I din Sons, Jesu Kristi, namn. Amen.

Heliga Trefaldighets dag Bvige starke Gud, du är större än ord kan utsäga. Av dig och genom dig och till dig är allting. Vi prisar ditt namn. Dig helige Gud, Fader, Son och Ande, ske ära i evighet. Amen.

Första söndagen efter Trefaldighet Fader, du har skapat oss. Allt gott är en gåva från oss dig. Hjälp att använda allting efter din vilja och inte klamra oss fast vid vårt eget. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Andra söndagen efter Trefaldighet

Herre, du kallar på oss. Gör oss så att vi hör och fölöppna, dig jer dig. Ge oss en fast tro, så att vi aldrig din hand. För släpper Jesu skull. Amen.

Tredje söndagen efter Trefaldighet du tröttnar Du söker oss var vi än finns. Herre, aldrig. Du skyddar oss också i nöd och förtvivlan. Låt oss i ständig glädje få prisa ditt namn. Dig vare ära i evighet. Amen.

Ejärde söndagen efter Trefaldighet

Herre, ge världen fred. Håll din skyddande hand över alla som hotas av våld och övermakt. Hjälp alla som lider ångest. Ge din frikyrka modighetens och fridens gåva. För din Sons Jesu Kristi skull. Amen.

Femte söndagen efter Trefaldighet

Herre, evigheternas konung, du ger oss långt mer än vad vi kan begära eller tänka. Du inte bara kallar oss utan tar oss också i din tjänst. Låt oss som Petrus och Paulus i glädje Ia följa dig var du än vill ha oss. I Jesu namn. Amen.

SOU 1974: 68 Bihang IE 273

Sjätte söndagen efter Trefaldighet Herre, du älsnar oss. Hjälp oss att leva i din kärld: och hålla frid med varandra. Gör våra sinnen rena och för oss allt närmare dig. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Kristi Förklarings dag Evige Gud, du lät din Son födas till jorden. På förklaringsberget visade du vem han var. Öppna våra ögon så att också vi ser ljuset omkring honom. Dig vare ära i evighet. Amen.

åttonde söndagen efter Trefaldighet

Herre, du ensam känner oss. Hjälp oss till sanning och ärlighet.

Använd oss i ditt verk och ge oss den kraft som vi behöver. Genm din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Nionde söndagen efter Trefaldighet Herre Gud, lär oss att tjäna varandra, var och en med sina gåvor. Gör oss ivriga i vår strävan och hjälp oss att om det som bedja är efter din vilja. För Jesu skull. Amen.

Tionde söndagen efter Trefaldighet Gud, du har makt att hjälpa oss hur långt borta vi än är. Ropa till oss och väck oss till liv. För din Sons Jesu Kristi skull. Amen.

Elfte söndagen efter Trefaldighet Herre, du är också de misslyckades och förtvivlades Gud. Var nära oss när vi inte har något hopp kvar, och ge oss då mer än vi vågar . bedja dig om. För Jesu skull. Amen.

Tolfte söndagen efter Trefaldighet Gud, du har talat till oss genom din Son. oss att alltid Hjälp vara lyhörda för ditt ord, och lär oss att tala oförfärat och klart. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Trettonde söndagen efter Trefaldighet Gud, gör vår kärlek stor. Visa oss vägen till andra. Befria oss från vår feghet och hjälp oss att inse var du behöver oss. För Jesu Kristi skull. Amen.

Qjortonde söndagen efter Trefaldighet Herre, bevara din kyrka, och fräls den från ljumhet och likgiltighet. Låt den förenas i ständig lovsång och tjänst inför dig. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Femtonde söndagen efter Trefaldighet

Gud, du är vår enda trygghet. Allt som har varit och allt som skall komma lägger vi i din hand. Lär oss att alltid lita på dig. För Jesu Kristi, din Sons, skull. Amen.

274 IE SOU 1974: 68 Bihang

Sextonde söndagen efter Trefaldighet du som är Herre över liv och död, bevara oss nu och i evig- Gud, het. Driv undan mörkret och för oss till frihet och ljus. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Sjuttonde söndagen efter Trefaldighet J . Gud, gör våra sinnen öppna och beredda till tjänst. Du som är 1 1 allas Fader, över alla, genom alla och i alla. I Jesu namn. Amen. ”x W \ . Adertonde efter Trefaldighet 1 söndagen Gud, låt din Helige Ande styra våra hjärtan, så att vi ser vem du verkligen är och följer dig. För din Sons Jesu Kristi skull. Ameno

Nittonde söndagen efter Trefaldighet du har skapat oss och du har givit oss viljan att bedja. Ge Gud, oss den tro som övervinner världen. Hjälp oss mot alla mörka makter. För Jesu skull. Amen.

Tjugonde söndagen efter Trefaldighet Herre, ge oss förlåtelse och frid. Gör oss fria från synden och låt oss alltid få tjäna dig. Genom Jesus Kristus, din Son, vår Herre. Amen.

Tjugoförsta söndagen efter Trefaldighet Evige Gud, du läker, tröstar och försvarar. Tag inte din hand ifrån oss när vi är hjälplösa och betryckta. För oss tillbaka till tjänsten hos dig. I Jesu namn. Amen.

Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet Gud, i överflödande mått förlåter du våra synder. Fyll våra hjärtan med din glädje, så att vi förlåter och håller frid med varandra. För Jesu skull. Amen.

Tjugotredje söndagen efter Trefaldighet Herre, led oss med ditt klara ord, så att vi gör vår plikt här på jorden. Gör våra sinnen öppna för rätt och rättfärdighet. Och låt oss i världens buller alltid höra din röst. Genom JGSJS Kristus, din Son. Amen.

Tjugofjärde söndagen efter Trefaldighet Gud, du lät din Son Jesus Kristus dö och uppstå från döden. Hjälp oss att tro på honom, vår Frälsare. Låt oss vara med honom i evigheten. I din egen Sons namn. Amen.

Söndagen före Domssöndagen Allsmäktige Gud, vi längtar efter din dag, efter nya himlar och en ny jord, där rättfärdighet bor. Hjälp oss så att vi inte tröttnar och slår oss till ro. Var alltid nära oss, nu och i evigheten. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

SOU 1974: 68 Bihang l E 275

Domssöndagen Herre Gud, makt och rikedom, förtryck och vända skall en gång förgå, men du är densamme. Gör oss vakna och levande så att vi inte stängs inne av det förrängliga utan söker din rättfärdighet och alltid tjänar varandra. Förbarma dig över oss, när vi står för din rättvisa dom. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, vilken lever och verkar med dig och den Helige Ande, från evighet till evighet. Amen.

Nidsommardagen Gud, du sände din tjänare Johannes döparen för att han skulle predika omvändelse och bereda väg för din Son. Omvänd oss till dig. Fostra oss i din tjänst. Gör oss trofasta och modiga som Johannes. I Jesu namn. Amen.

Uikaelidagen Herre, härskarornas Gud, du sänder oss dina heliga änglar till hjälp mot de onda andemakterna. Ge oss din glädje och gör oss uthålliga i din goda kamp. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Alla Helgons dag Vi tackar dig, Gud, för alla som har förvandlats genom din kärlek och som har vittnet om dig. Led oss så att vi följer deras exempel, och låt oss en gång få instämma i den stora lovsången tillsammans ned alla dina helgon. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Tredje Böndaçen Himmelens och jordens Gud, din kärlek omfattar alla stammar och folk. Väck och församla dem alla till tro. Låt evangelium föras från ort till ort och från land till land över hela jorden. Bevara din kyrka och alla som där söker ett fäste. Dig vare ära i evighet. Amen.

Fjärde Böndagen Fader, vi tackar dig för din godhet och för varje dag som du ger oss. Låt alla få mättes av dina gåvor. Låt världen få bröd. Låt marken förnyas och bära skördar på nytt. I Jesu, din sons, namn. Amen.

S O U l 9 7 m. 6 00

SOU 1974: 68

IF

Bihang

Kyrkobön A -D

278 Bihang IF

alternativ A

Kyrkbön,

Prästen Gud, hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus.

Lekman 1 Därför ber vi dig om kraft för de små och svaga, de hetsade och utsläpade, de gamla och sjuka, de förtryckta, så att de förmår hävda sin rätt. Herre, ge dem kraft. Alla Herre, ge dem kraft.

Lekman 2 Vi ber om fred för de länder som härjas av krig eller plågas av inbördes strider. Särskilt ber vi för . . . Herre. ge dem fred.

Alla Herre, ge dem fred.

Lekman 3 Vi ber om visdom för dem som regerar folk och länder, för dem som ägnar sig åt politiken, för dem som forskar och undervisar, för dem som planerar för jordens försörjning. Särskilt ber vi för . . . Herre, ge dem visdom. Alla Herre, ge dem visdom.

Lekman 4. Vi ber om kärlek för dem som arbetar bland barn och gamla, bland sjuka och handikappade, bland fångar och flyktingar. Herre, ge dem kärlek. Alla Herre, ge dem kärlek.

Lekman 5 Vi ber om tålamod för oss som så ofta tröttnat på att bedja och verka 1 för vår nästa. l Herre, ge oss tålamod. Alla Herre, ge oss tålamod.

Prästen Gud, hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus. Därför tackar vi dig av hjärtat. Amen.

Bihang IF 279

alternativ B

Kyrkbön,

Lekman i Herre, inför dig tänker vi på alla de människor som lider orätt: de socialt försummade, här och i hela världen, de som inte vet om de får äta sig mätta i morgon, medan andra kastar bort av sitt överflöd, de som förtrycks i familjen, i skolan eller på sin arbetsplats, de som på grund av ras, hudfärg, religion eller politisk övertygelse behandlas som mindervärdiga, särskilt . . . Vi tänker på dem som tvingas leva under egna eller främmande diktaturer, särskilt . . .

Lekman 2 Herre, vi tackar dig för de människor som tagit upp . l kampen mot det onda: l l de som oförfärat säger sin mening, även om de får | lida för den, . l de som brännmärker sociala orättvisor och arbetar för l l att avlägsna dem, v de som verkar för freden, de som läker och vårdar, odlar och bygger upp.

Lekman 3 Herre, vi tackar dig för din kyrka, där vi får möta glädjen och allvaret i ditt 0rd och dina sakrament. l Vi tackar dig för alla kristna, som i ärlig tro söker förverkliga din vilja, här hemma och ute i världen. Särskilt tackar vi dig för. . . (Här kan aktuella personer eller sammanslutningar nämnas, gärna med anknytning till dagens kollekt.)

Lekman 4 Herre, vi ber om klarhet när det gäller vår uppgift som kristna och befrielse från vårt kretsande kring det egna jaget, så att vi kan sätta in vår kraft på det goda i familjen, på arbetsplatsen, i samhället, ivärlden.

Vi ber om mod när vi stöter på motstånd, blir besvikna och vill ge upp.

Lekman 5 Vi ber om förstånd att lösa problemen, så att vi inte i svärmisk iver bortser från fakta eller försjunker i hopplöshet och bidrar till att det onda förökas. Vi förtröstar på sanningen i Jesu ord, som visar oss alla vägen till ett mänskligare liv. Vi hoppas på en framtid utan krig, svält och orättvisor. Vi väntar och vill verka för Guds dag, som skall komma enligt hans löfte, med nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor.

Amen.

280 Bihang IF SOU 1974: 68

alternativ G

Kyrkbön,

Prästen Gud, vi vet inte vad framtiden för med sig. Vi vet inte om det kommer att finnas bröd, arbete och utrymme för alla. Det okända skrämmer oss och vi bävar för att krossas av de krafter som vi släppt loss på jorden och i rymden. Till vem skulle vi gå med vår oro, om inte till dig, vår Fader?

Alla Fader, ta hand om dina barn.

Lekman I Vi ber för barnen och de unga. Gör dem rustade att möta morgondagen med tillförsikt, var som än händer. Giv dem ett tryggt fäste hos dig, Herre, så att de inte går förlorade i denna förvirrande värld. Gud, hör vår bön. Alla Fader, ta hand om dina barn.

Lekman 2 Vi ber för vårt samhälle. Hjälp oss att göra det mänskligare, varmare, gladare. Låt det alltid finnas rum för de annorlunda, för dem som inte orkar med några krav. Hjälp oss att verka för en trygg existens åt alla. Giv oss vett att vårda naturen, så att detta land blir beboeligt för våra efterkommande. Gud, hör vår bön. Alla Fader, ta hand om dina bam.

Lekman 3 Vi ber för dem som har politisk och ekonomisk makt. Hindra dem från att missbruka den. Giv dem förstånd och kraft att sträva för fred och välfärd, hur hopplöst det än kan se ut. Låt det bli slut på detta vanvettiga slöseri med människoliv. Gud, hör vår bön. Alla Fader, ta hand om dina barn.

Prästen Vi ber för kyrkan, för de kristna i hela världen. Väck oss till ansvar för medmänniskan. Låt oss inte bli efter på vägen, isolerade och förskrämda. Giv din kyrka kraft att bemästra de kriser som drabbar henne. Giv henne blick för de nya möjligheter som du erbjuder med varje ny tid. Lys upp henne med din glädje, låt henne stråla av din kärlek. Gud, hör vår bön. Fader, ta hand om dina barn. Alla Amen.

SOU 1974168 Bihang IF 281

alternativ D

Kyrkbön,

Prästen Gud, du vet att människan, av kvinna född, lever en liten tid och mättas av oro. Du vet att hon behöver all den hjälp och tröst, all den kärlek du har att ge. Därför kommer vi till dig i bön.

Lekman I Hjälp den människa som inte orkar med omgivningens krav, i den som inte klarar av sitt arbete, den som är arbetslös, den som tvingas att lämna sin förtrogna miljö för att börja om på nytt i ovana förhållanden. Gud, se människan. Alla Herre, skynda till vår räddning. l Lekman 2 Hjälp dcn människa som blir hämmad och isolerad

l genom sjukdom eller handikapp,

I I den som sitter fast i grämelse och avundsjuka, l l den som älskar och blir försmådd, l l den som har svårt för att stå ut med sina närmaste, den som har svårt för att stå ut med sig själv. Gud, se människan. Alla Herre, skynda till vår räddning.

Lekman 3 Hjälp den människa som drabbas av krig och katastrofer, den som svälter, den som inte vet vad frihet och trygghet vill säga. › Gud, se människan.

f Alla Herre, skynda till vår räddning. Lekman 4 Hjälp den människa som blir besviken på kyrkan, den som inte lärt känna dig, den som inte kan tro på dig. Gud, se människan. Alla Herre, skynda till vår räddning.

Lckman5 Hjälp människan när hon blir gammal och beroende av andra, när hon klamrar sig fast vid sina ägodelar, fastän hon vet att hennes tid är ute. Hjälp henne när hon måste gå den väg där ingen människa kan följa henne, när hon räds för att möta dig. Gud, se människan. Alla Herre, skynda till vår räddning.

Prästen Gud, i din Son, Jesus Kristus, är vi alla dina barn. Gör oss till medmänniskor. Lär oss att dela bröd och bekymmer, glädje och lidande med varandra. Amen.

282 SOU 1974: 68

SOU 1974: 68

II

Bihang

Utvärderingsinstrument för Material för försöksverksamheten 1-6 m.m. med utvärderingsresultat ifyllda

284 Bihang II SOU 1974: 68

Nedan redovisas utvärderingsinstrument för försöks-

etapperna 1 - 3. För kommentarer angående instrumen-

tens konstruktion hänvisas till rédogörelsen ovan kap. 1.2, 2.2, 5.2 och 4.2.

Utvärderingsresultaten redovisas med vissa uteslutningar. Sålunda utelämnas kommentarer och motiveringar m.m., eftersom dessa inte kan tillfredsställande redovisas genom korta sammanfattningar. I vissa fall lämnas inte svarsuppgifter, då dessa varit högst ofullständiga eller haft marginell betydelse för utvärderingen. Detta gäller t.ex. upp-

gifter om medeltal gudstjänstdeltagare.

Då församlingar inte genomgående besvarat samtliga

frågor, uppstår ett bortfall att taga hänsyn till

vid läsningen av instrumenten. Bortfallets storlek kan utläsas, om det sammanlagda antalet svarsreak-

tioner på en enskild fråga jämförs med antalet

svarande församlingar per försöksområde/huvudavdel-

ning. Beträffande bortfallets betydelse för utvärderingen se ovan kap. 1.2.

SOU 1974: 68

II A

Bihang

Utvärderingsinstrument för etapp I o Formulär att besvaras av försöksförsamlingens arbetsgrupp o Formulär att besvaras av gudstjåinstdeltagarc

286 11 A sou 1974:68 Bihang

Dag för utvärdering av etapp 1: 10/10 1970

I de formulär som skulle besvaras av enskilda gudstjänstdeltagare har här resultat ej införts. Dessa återfinns - i delar - sammanuppgifter tillämpliga räknade i arbetsgruppernas svarsformulär.

Sammanlagt antal svarande församlingar (arbets-

grupper) per försöksområde:

SOU 1974: 68 Bihang [IA 287

F-formulör för undersökning av gudstiänst- Högmössans inledning deltagares reaktion inför Försöksområde l

Som Ni vet har det någon tid i denna församling prövats passerat konfirmationsåldern. De som nu deltar i konen del nya inslag i gudstjänsten, vilka är tänkta att i firmotionsläsning eller ör yngre skall alltså inte fylla framtiden kunna utgöra alternativ vid sidan av redan i något formulär. förefintliga ordningar. 1968 års kyrkohandbokskommitté är mycket intresserad av att få höra kyrkobesökarnas Ert svar är anonymt och Ni skriver alltså inte Ert namn. uppfattning om dessa nya former och ber Er - i ett Markera vid frågorna med X den ruta som stämmer exemplar -fylla i de frågeformulär som delats ut till Er. eller kommer närmast. Skriv inga ord där det finns rutor. Er medverkan är mycket viktig för att försöksverksamheten skall kunna värderas. Observera att också de som inte deltagit i gudstjänst där dessa nya former prövats bör fylla i frågelistor. Eftersom försöksverksamheten rör nattvardsgudstiänsten Förutsättningen är naturligtvis därvid, att de förstår vänder sig undersökningen endast till personer som vad frågan avser.

l

i l

Församling dör undersökningen göres

Församling där den som svarar är kyrkoskriven - om detta är en annan församling än den där undersökningen

göres

Kön Ålder

_l Man Kvinna T under 20 år Ti 21-40 år F: 41-65 år _i över 65 år

Hur ofta brukar Ni gå till gudstiänster? några gånger

m varie vecka varie månad l-l om året

Hur ofta brukar Ni gå till nattvarden? ett par gånger _ några gånger

164/003 l-lom året mera sällan

A |_| i månaden l-l

288 IIA SOU 1974: 68 Bihang

Har Ni varit med om den ordningen att prästen vid Mer än högmässa med nattvard gått för altaret först efter Nei En gång en gång syndabekännelsen Svårt att ta Anser Ni att detta är en ordning som bör vara med i lnle JO

Ei illnlng -ligbwlul

en kommande gudstiänstordning å

m

Har Ni varit med om att såsom syndabekännelse vid Mer Ön högmässa med nattvard använts en ordning där präst _

och församling växelvis bett Gud förlåta varandras Nei igång igång E0!

synder Absolut Svårt att ta Anser Ni att en sådan ordning bör finnas med i en lnle ågb-*mlul Nej lllnlng l_°_ kommande gudstiänstordning f

Har Ni deltagit i någon högmässa med nattvard då Mer Ön _

såsom syndabekännelse använts en av präst och för- Nel En gång fn_g5ng Llel

:i I samling växelläst syndabekönnelse Absolut Svårt att ta Anser Ni att en sådan syndabekännelse bör finnas med inle Slüllnlng _ltlåi _ J: * -llgbwlul i en kommande ordning för högmässa med nattvard

En kortare for_m av syndabekännelse, som 1968 års kyrkomöte rekommenderade till alternativt bruk vid högmässa med nattvard, lyder; Jag bekänner inför dig, helige Gud, att iag ofta och på mångahanda sätt har syndat med tankar, ord och gärningar. Tänk på mig i barmhärtighet och förlåt mig för Jesu Kristi skull vad Mer ön iag har brutit. Har Ni varit med om att denna kortare Nei __ En gång en gång Vel el u_ syndabekönnelse använts T

Absolut Svårt att ta Anser Ni att denna syndabekännelse bör f_innas med i inte Slüllnlng Egi ä* J: fglübsolvl en kommande ordning för högmässa med nattvard

Mer än

Har Ni varit med om att skriftetalet uteslutande bestått iii E_n_g=n9 en sång V_et ei

i lösning av bibelord i i Absolut Svårt att ta Anser Ni att denna möilighet bör finnas med i en kom- inte Nei Slöllnlng JG Ja, absolut ä 7 f mande gudstiänstordning

Mer än Har Ni varit med om att skriftermålet förlagts till Nel En gång en gång Vet ei _I f lördagskvällen Absolut Svårt att ta

Anser Ni att denna möilighet bör finnas med i en kom- lnle Nel Slöllnlng -l° JÅGbSOlUl mande gudstiänstordning l-l ›

Mer ån Har Ni varit med om att skriftermålet förlagts fristående, Nei En gång en gång _Yâl el en stund före högmässan :

m g l l

Absolut Svårt att ta Anser Ni att denna möilighet bör finnas med i en kom- inte Nei Slöllnlng JO

_JiObSOlVl

mande gudstiänstordning V! l-l r

Hur reagerar Ni inför att ändringar göres på gudstiånstområdet

positivt negativt T . *_l L...

Motivera Er inställning

Tack för Er medverkan. Den är mycket viktig för att kyrkohandbokskommittén skall kunna fullgöra sitt arbete.

SOU 1974: 68 Bihang IIA 289

F-formulär för undersökning av gudstjänst- -- Lösning av evangeliet deltagares reaktion inför Försöksområde Il offertoriepsalmen i högmässan

Som Ni vet har det någon tid i denna församling prövats passerat konfirmationsåldern. De som nu deltar i konen del nya inslag i gudstjänsten, vilka är tänkta att i firmationsläsning eller är yngre skall alltså inte fylla framtiden kunna utgöra alternativ vid sidan av redan i något formulär. förefintliga ordningor. 1968 års kyrkohondbokskommitté är mycket intresserad av att få höra kyrkobesökarnas Ert svar är anonymt och Ni skriver alltså inte Ert namn. uppfattning om dessa nya former och ber Er - i ett Markera vid frågorna med X den ruta som stämmer exemplar -fylla i de frågeformulär som delats ut till Er. eller kommer närmast. Skriv inga ord där det finns rutor. Er medverkan år mycket viktig för att försöksverksamheten skall kunna värderas. Observera att också de som inte deltagit i gudstjänst där dessa nya former prövats bör fylla i frågelistor. Eftersom försöksverksamheten rör nattvardsgudstiänsten Förutsättningen är naturligtvis därvid. att de förstår vänder sig undersökningen endast till personer som vad frågan avser.

Församling där undersökningen göres

Församling där den som svarar är kyrkoskriven - om detta är en annan församling än den där undersökningen

göres

Kön Ålder à é på j Man Kvinna under 20 år 21-40 år 41-65 år över 65 år

Hur ofta brukar Ni gå till gudstjänster? _ några 957199 * i om året g vorie vecka varje månad a x 3 i 2 io x å å 5 Hur ofta brukar Ni gå till nattvarden? ett par gånger några gånger l

l-l i månaden [om året mera sällan

(

290 Bihang II A SOU 1974: 68

Mer Ön Har Ni i högmässan varit med om att evangeliet lästs _ Nei En gång e gång Vet ei á f av lekman

Absolut Svårt att ta _ Anser Ni att denna möjlighet bör finnas med i en kom- inle Net Slöllning JU 50. ObSOlUl _ g ä i _: mande gudstiänstordning

Mer ön

Har Ni i högmässan varit med om att trosbekönnelsen gi E_n_gÖn9 igång Yi ei

lästs efter predikan i stället lör efter evangeliet

Absolut Svårt att ta

Anser Ni att denna ordning bör finnas med i en kom- i_nt_e fil Ellning J: Jiabsolvl

mande gudstiänstordning 1

Mer än Har Ni i högmässan varit med om att trosbekönnelsen __ Nei En gång en gång ; Vet ei F” lästs från predikstolen

Absolut Svårt att ta Anser Ni att denna ordning bör finnas med i en kom- inte Nei Slüllnlng JO 4G- GbSOlU ä* _ _ _ _ mande gudstiänstordning

Mer än Har Ni i högmässan varit med om att trosbekännelsen ç Nei : En gång en gång Vet ei : “a” lästs utanför altarringen, med prästen vänd mot altaret

Absolut Svårt att ta Anser Ni att denna möilighet bör finnas med i en kom- inte Nel Ställning JG JG, GbSOlUl _ q mande gudstiänstordning f *i Har Ni i högmössan varit med om att kallekten upp- Mer ön tagits under psalmen efter predikan men burits fram till Nei - En gång _ e gång Vet ei _ _“ altaret först under nästa psalm, tillredelsepsalmen

Absolut Svårt att ta Är denna ordning något Ni skulle vilia ha med i en inte Nei Ställning JG JCHUbSOlUl _ . -7 * kommande gudstiänstordning

Mer ön Har Ni i högmässan varit med om att kallekten upp- Nei En gång en gång Vet ei * tagits först under tillredelsepsalmen -T i Absolut Svårt att ta Är denna ordning något Ni skulle vilja ha med i en inte Nei ställning ä JG _ Jmobsolul ”j kommande gudstiänstordning

Hur reagerar Ni inför att ändringar göres på gudstiänstamrådet

positivt negativt -7 _l _J __I Motivera Er inställning

Tack för Er medverkan. Den är mycket viktig för att kyrkohandbokskommittén skall kunna fullgöra sitt arbete.

SOU 1974: 68 Bihang IIA 291

F-formulör för undersökning av gudstjänst- Nattvardsdistribution deltagares reaktion inför Försöksområdelll

Som Ni vet har det någon tid i denna församling prövats passerat konfirmationsåldern. De som nu deltar i kon-

i en del nya inslag i gudstjänsten, vilka år tänkta att i firmationslösning eller är yngre skall alltså inte fylla

J framtiden kunna utgöra alternativ vid sidan av redan i något formulär. förefintliga ordningar. 1968 års kyrkohandbokskommitté är mycket intresserad av att få höra kyrkobesökarnas Ert svar ör anonymt och Ni skriver alltså inte Ert namn. uppfattning om dessa nya former och ber Er - i ett Markera vid frågorna med X den ruta som stämmer exemplar - fylla i de frågeformulär som delats ut till Er. eller kommer närmast. Skriv inga ord där det finns rutor. Er medverkan är mycket viktig för att försöksverksamheten skall kunna värderas. Observera att också de som inte deltagit i gudstiånst dör dessa nya former prövats bör fylla i frågelistor. Eftersom försöksverksamheten rör nattvardsgudstiänsten Förutsättningen är naturligtvis därvid, att de förstår vänder sig undersökningen endast till personer som vad frågan avser.

Församling där undersökningen göres

Församling dör den som svarar ör kyrkoskriven - om detta är en annan församling ön den där undersökningen

göres

Kön Ålder

j Man l_l Kvinna l_l under 20 år l-.l 21-40 år m 41-65 år |_| över 65 år

Hur ofta brukar _Ni gå till gudstiänster? några gånger

m varie vecka varie månad |_l om året

Hur ofta brukar Ni gå till nattvarden? ett par gånger några gånger

154/210 i månaden om året mera sällan

A l-i l-l

292 Bihang IIA SOU 1974: 68

Mer än Har Ni varit med om att vanligt bröd använts vid Nei E 95719 en 95!! Veiei

nattvardsgudstiänst [-1

Absolut Svårt att ta Är möiligheten att använda vanligt bröd något Ni skulle inte Siöilning Ja Ja, absolut 7:16] vilia ha med i en kommande gudstiånstordning

|_| [ _| m J

Har Ni varit med om obrutet duklag vid nattvardsgudstjänst, dvs att varie nattvordsgâst efter mottagandet _ Mer än _ av brödet och vinet enskilt lämnat sin plats vid natt- Ne| Ej gång 9 95719 V9 el

vardsbordet och en ny nattvardsgöst intagit hans plats m i I

Absolut Svårt att ta Är denna ordning något Ni skulle vilia ha med i en inie Net Siöiining JO J0,0bS0|Ut

kommande gudstiänstordning [-1 Vi W Vi

Hur reagerar Ni inför att ändringar göres på gudstiänstområdet

positivt negativt E] EJ Motivera Er inställning

Tack för Er medverkan. Den är mycket viktig för att kyrkohandbokskommittén skall kunna fullgöra sitt arbete.

SOU 1974: 68 Bihang 11A 293

Fformulör för undersökning av gudstiånst- Högmössans musikaliska utformning

deltagares reaktion inför Försöksområdo IV

Som Ni vet har det någon tid i denna församling prövats passerat konfirmationsåldern. De som nu deltar i konen del nya inslag i gudstjänsten, vilka år tänkta att i firmationslåsning eller år yngre skall alltså inte fylla framtiden kunna utgöra alternativ vid sidan av redan i något formulär. förefintliga ordningar. 1968 års kyrkohandbokskommitté är mycket intresserad av att få höra kyrkobesökarnas Ert svar år anonymt och Ni skriver alltså inte Ert namn. uppfattning om dessa nya former och ber Er - i ett Markera vid frågorna med X den ruta som stämmer exemplar - fylla i de frågeformulär som delats ut till Er. eller kommer närmast. Skriv inga ord där det finns rutor. Er medverkan år mycket viktig för att försöksverksamheten skall kunna värderas. Observera att också de som inte deltagit i gudstiånst där dessa nya former prövats bör fylla i frågelistor. Eftersom försöksverksamheten rör nattvardsgudstiånsten Förutsättningen år naturligtvis därvid, att de förstår vänder sig undersökningen endast till personer som vad frågan avser.

Församling där undersökningen göres

Församling där den som svarar år kyrkoskriven - om detta är en annan församling än den där undersökningen

göres

Kön Ålder

j Man l-l Kvinna [-1 under 20 år F] 21-40 år F] 41-65 år l-l över 65 år

Hur ofta brukar Ni gå till gudstiånster? några gånger

l_l varje vecka m varie månad l-l om året

NAIAI-omuanwil

Hur ofta brukar Ni gå till nattvarden? ett par gånger några gånger

164/33

A m i månaden l-l am året l-l mera sällan

294 Bihang 11A SOU 1974: 68

Hor Ni varit med om att växelsång mellan kör och Mer än församling - s k alternatimsång - förekommit i psalm- Nei lån gång en gång Vet ei

5°9° l | l l | l l l

Absolut Svårt att ta Är denna ordning något Ni skulle vilia ha med i en inte Nel Stöllnlng Ja Ja, absolut

kommande gudstiänstordning I | l

Mer ön Har Ni varit med om att ingångsprocession av kör, Nei En gång en gång Vetel

präst, m fl, förekommit l l | | | | | l

Absolut Svårt att ta Är detta en ordning Ni skulle vilia ha med i en kom- Nel Stöllnlng la Ja. absolut

inte l

mande gudstiânstordning | [W] l m] l

Mer än Nej En gång en gång Vet ei Har Ni varit med om att kören använt kördrökter

l | | l | | l |

Absolut Svårt att ta inte Nei ställning Ja Ja, absolut Anser Ni att kördrökter skall få förekomma

l I l l

Mer ön

Har Ni varit med om att kören under högmässan varit Nei E_n gång ein gång \_/iet ei

placerad I koret A | l l l l l I

Absolut Svårt att ta Är detta en ordning Ni skulle vilia ha med i en kom- inte Nel Ställning Ja Ja. absolvt

mande gudstiänstordning I | l l

[D] Mer ön Har Ni varit med om att körsång förekommit före Nei En gång en gång Vetei

predikan och därvid ersatt predikstolspsalmen | | l | | l | |

Absolut Svårt att ta Är detta en ordning Ni vill ha med i en kommande inte Nei Ställning Ja Ja. absolut

gudsnänstordnmg | | I | I | i I

| | Mer ön Har Ni varit med om att körsång förekommit omedel- Nei En gång en gång Vet ei

bart efter predikan l l l | | l | |

Absolut Svårt att ta

Är detta något Ni vill ha med i en kommande guds- lnte Nol flöllnlng Jia Ja. absolut

tiönstordning l l l I I I l | l

Mer ön Har Ni varit med om att församlingen siunger utan Nei En_ gång en gång Vet ei

orgelackompan|emang l | | l | | | |

Absolut Svårt att ta Är detta en möjlighet Ni skulle villa ha med i en kom- inte Nei Ställning Ja Ja. absolut

mande gudstiänstordning I | l | | |

| 1

Kyrie, dvs Herre, förbarma Dig över oss, Kriste, förbarma Dig över oss, Herre, förbarma Dig över oss, Mer Ön siunges ibland 9-faldigt, varvid varie rad siunges 3 Nei EngÖng engÖng Vêlei

gånger. Har Ni varit med därom | l | | l l I |

Absolut Svårt att ta Är detta en ordning Ni skulle vilja ha med i en kom- inte Nei Slöllnlng Ja Ja, absolut mande gudstiönstordning

| l | | I | | | | |

Mer ön Har Ni varit med om att som lovsång använts Nei En gång en gång Vet ei Ps. 24: l, 3, 5

| l| | | l l

Absolut Svårt att ta Anser Ni att dessa tre verser bör finnas med som lov- inte Ne! Stållnlng Ja Ja, absolut

sång i en kommande gudstiänstordning l l l l | l

SOU 1974: 68 Bihang II A 295

Mer än Har Ni varit med om att som lovsång använts Nél E gång e Gång Vel ei Ps. 601: Vi prisa Dig

l l |_|

Absolut Svårt att ta Anser Ni att Vi prisa Dig bör finnas med som lovsång Nei Slöllftmg JO JO,ObSOlUl

lme

i en kommande gudstiönstordning l_ l |_] F] m n

Har Ni varit med om att som lovsång använts det stora * Laudamus - detta Laudamus finns återgivet i psalm- Mel O . _ bokens ordning för högmåssa med nattvard, punkt 5, N91 ?igång 43994519 Vel el SISiOavsnittet

| i l | l i m

Absolut Svårt att ta Anser Ni att det stora Laudamus bör finnas med som Slöllninø JO JO,absolut

in!? fel

lovsång i en kommande gudstiönstordning li ] l l H m F]

Anser Ni att det i högmässan siunges

för få psalmer lagom antal psalmer för många psalmer

T1 VI TI

Anser Ni att det i högmössan siunges

för få verser lagom antal verser för många verser av varje psalm av varje psalm av varje psalm W V] [T

Hur reagerar Ni inför att ändringar göres på gudstiänstområdet

positivt negativt

l l TJ

Motivera Er inställning

Tack för Er medverkan. Den är mycket viktig för att kyrkohandbokskommittén skall kunna fullgöra sitt arbete.

296 Bihang 11A SOU 1974: 68

.

3.1.3210..

\A

SOU 1974: 68 II A 297 Bihang

F-formulör för undersökning av gudstjänst- med nattvard och Högmössa deltagares reaktion inför FörsöksområdeV Naftvardsgudstjönst firad versus populum

Som Ni vet har det någon tid i denna församling prövats passerat konfirmationsåldern. De som nu deltar i konen del nya inslag i gudstiänsten, vilka år tänkta att i firmationsläsning eller är yngre skall alltså inte fylla framtiden kunna utgöra alternativ vid sidan av redan i något formulär. förefintliga ordningar. 1968 års kyrkohandbokskommitté år mycket intresserad av att få höra kyrkobesökarnas Ert svar är anonymt och Ni skriver alltså inte Ert namn. uppfattning om dessa nya former och ber Er - i ett Markera vid frågorna med X den ruta som stämmer exemplar - fylla i de frågeformulär som delats ut till Er. eller kommer närmast. Skriv inga ord där det finns rutor. Er medverkan är mycket viktig för att försöksverksamheten skall kunna värderas. Observera att också de som inte deltagit i gudstiånst där dessa nya former prövats bör fylla i frågelistor. Eftersom försöksverksamheten rör nattvardsgudstiönsten Förutsättningen är naturligtvis därvid, att de förstår vänder sig undersökningen endast till personer som vad frågan avser.

Församling där undersökningen göres

Församling dör den som svarar är kyrkoskriven - om detta år en annan församling ön den där undersökningen

göres

Kön Ålder

_l Man m Kvinna F] under 20 år |_| 21-40 år F] 41-65 år l-l över 65 år

Hur ofta brukar Ni gå till gudstjänster? några gånger

[-1 varie vecka m varie månad n om året

nun-n

munen.

Mun

Hur ofta brukar Ni gå till nattvarden? ett par gånger några gånger

164/406

A n i månaden l-l om året n mera sällan

298 11A SOU 1974153 Bihang

I försöksverksamheten har ingått att nattvardsgudstiänst __ Mel

firats versus populum, d_v s prästen står bakomialtar- . _ fi _

bordet och därför hela tiden vänd mot församlingen. Nel E 9°9 e 90!! V9 el

Har Ni varit med om detta i i i i i i i

Absolut Svårt att ta inte Nei Slöllfüng JG JG.absolut Är detta en ordning Ni skulle vilia ha med i en kom-

mande gudstiönstordning i i i i i i i i i i

Ett av alternativen i törsöksverksamheten har varit att prästen leder den inledande delen av nattvardsgudsskrittermölet från kortrappan M9 tiönsten som innehåller i §1 _ eller korets mitt. Under lntroitus går så prästen till NEI E Gång e gang Velel

altaret. Har Ni varit med om den ordningen i i i i i i i

Absolut Svårt att ta Är detta en ordning Ni skulle vilia ha med i en kom- inte

Hel Slfllnlng Jur J9. absolut

mande gudstiönstordning i i i i i i i i i i

Har Ni varit med om ordningen att prästen leder den _ _ Mariin _

första delen av nattvardsgudstiönsten - fram till ttll› lflel E gang ?QQOVIQ Yálel

redelsepsalmen - från kortrappan eller korets mitt i i i i i i i i

Absolut Svårt att ta Är detta en ordning Ni skulle vilia ha med i en kom- Ställning Ja. absolut

inte fléi 13

mande gudstiänstordning i i i i i i i i i i

Har Ni varit med om att kören placerats i koret, när _ _ Mer? _

nattvardsgudstiänsten firats versus populum, alltså Ne| Engong en gang Vetel

med prästen stående bakom altaret i i i i i i i

Absolut Svårt att ta Anser Ni att denna möilighet till placering av kören inte Nel stöttning JG Jüyabsolul

skall finnas i i i i i i i i i i

Hur reagerar Ni inför att ändringar göres på gudstiänstområdet

positivt negativt

H W Motivera Er inställning

Tack för Er medverkan. Den ör mycket viktig för att kyrkohandbokskommittên skall kunna fullgöra sitt arbete.

SOU 1974: 68 Il A 299 Bihang

F-formulör för undersökning av gudstiönst- för veckomössa Ordning deltagares reaktion inför FörsöksområdeVl

Som Ni vet har det någon tid i denna församling prövats passerat konfirmationsåldern. De som nu deltar i konen del nya inslag i gudstiänsten, vilka är tänkta att i firmationsläsning eller är yngre skall alltså inte fylla framtiden kunna utgöra alternativ vid sidan av redan i något formulär. förefintliga ordningar. 1968 års kyrkohandbokskommitté är mycket intresserad av att få höra kyrkobesökarnas Ert svar är anonymt och Ni skriver alltså inte Ert namn. uppfattning om dessa nya former och ber Er - i ett Markera vid frågorna med X den ruta som stämmer exemplar -fylla i de frågeformulär som delats ut till Er. eller kommer närmast. Skriv inga ord där det finns rutor. Er medverkan ör mycket viktig för att försöksverksamheten skall kunna värderas. Observera att också de som inte deltagit i gudstiänst där dessa nya former prövats bör fylla i frågelistor. Eftersom försöksverksamheten rör nattvardsgudstiänsten Förutsättningen är naturligtvis därvid, att de förstår vönder sig undersökningen endast till personer som vad frågan avser.

Församling där undersökningen göres

Församling där den som svarar är kyrkoskriven - om detta år en annan församling än den där undersökningen

göres

Kön Ålder

j Man m Kvinna l-l under 20 år l_l 21-40 år l-l 41-65 år över 65 år

Hur ofta brukar Ni gå till gudstiånster? några gånger

l-l varie vecka l_| varie månad l-l om året

s

å

ä Hur ofta brukar Ni gå till nattvarden? ett par gånger några gånger i

m i månaden F] om året n mera sällan

300 [IA SOU 1974: 68 Bihang

Mer ön Har Ni varit med om att fira veckomåssa enligt den nya Nej Engång en gång Vet ei ordning som handbokskommittén föreslagit |_] Absolut Svårt att ta Anser Ni att en sådan ordning för veckomössa bör inte Nei ställning

J: åObSOlUl l

finnas med i en kommande gudstiänstordning i

En möjlighet inom försöksverksamheten har varit att församlingen i stället för att siunga läser de liturgiska Mer Ön _ partierna i siälva nattvardsmössan Helig . . och Nel E gång e gång E el O, Guds Lamm. Har Ni varit med därom [_| [

Anser Ni att denna möilighet för församlingen att låsa i stället för att siunga nattvordsmässans liturgiska Absolut Svårt Ott la partier bör finnas med i en kommande gudstiönst- inte Nej ställning .la JO,absolut

ordning ri m F» “7

Mer ön Har Ni i veckomössan varit med om att i stället för att Nei E 95719 e 95719 L? el s|unga psalmerna läsa dem l

m l-l i

Anser Ni att denna möjlighet för församlingen att läsa Absolut Svårt Ott tu i stället för att siunga psalmerna bör finnas med i en lnte Nel Ställning -lCI lillbâolu

kommande gudstiânstordning T1 T . .

.U Hur reagerar Ni inför att ändringar göres på gudstiönstområdet _. _. .. positivt negativt 1

D D z

Motivera Er inställning

.;.a2i§T4!«11bvñ\« .

a*

Tack för Er medverkan. Den ör mycket viktig för att kyrkohandbokskommittên skall kunna fullgöra sitt arbete.

SOU 1974: 68 Bihang 11A 301

FÖRSÖKSOMRÄDE I - HÖGxA$SANS IHLSDRING.

I II Områden inom försöksverksanheten,som prövats

D E]

1 p 1:1 Har den ordningen prövats, att prästen Ne evil, \ . vid hözmässa med nattvard för algått S taret först efter syndabekännelaen in_ Abso-

Anser arbetsgruppen att detta är en 0rdln e N ning som bör vara med i en kommande guds- V5 tjänstordning

Jâf_

Hur av dem som fyllt i motsvarande

?him

många

vid om hur de rea- To

i

har frågan

F-frågelista m .ute N e s a t.l n J a m;

gerar inför denna ordning svarat l

25! m qosp 547 H2,

1 1-4 4-8 u. n 1:2 Har som introitus,prövats den nya serien Ne »än _; ._ 8 M2

m6

i till mäasmusik

m i7,

förslaget ny .

Abso- Svårt Ta , _ 1 t tt t “t” dessa zntroztus

Anser arbetsgruppen att nya iåte åtallå Ja ?ågo-

bör finnas med i en kommande gudstjänstordning

1:3 Har som syndabekännelse vid högmäsaa. med natta) vard använts Handbokens alt. 2 Barmhärtige

Gud, allgode Fader EE EE a;

Abso- Svårt “

R5 , o -

:fälg:

denna

:äga

Anser arbetsgruppen att syndabekännelse Ja å: bör finnas med i en kommande gudstjänstord-

ning för högmässa med nattvard E?

b) vid med natt- Har som syndabekännelse högmässa

av

alt. var Ne F! *ä i vard använts Handbokens 3Gud mig växelläst form tillhörande

E*

i jämte av-

E

nådig lösningsformer _?

ågåo :zêråa

Anser arbetsgruppen att denna syndabekärmelse bor fmnas med 1 en kommande gudstganstord- Ja inte Ne. stänn ning för högmässa med nattvard

E

302 Bihang [IA SOU 1974: 68

A 2

vid l 1-4 4-8 mer iir; Har som syndabekännelse högzmässa med natt» växellästa Ne .i r r 8 4 r vard använts Completoriets syn-

dabekánnelse 3

Svårt Ja

åbfo_ u.

Anser att denna syndebekim- inte åêålfâ_ arbetsgruppen 1.33 Ja §32*

nelse bör finnas med j. en Kommande guds- |f .-1 tjänstordning för “nögmässa med xmttvard i S

443 vid med

:b:

Har som syndabekännelse högmässa ne. nattvard använts den litaniamässiga synda-

bekännelsen i förslaget till veckomässa ü !|

att

âziråa

Anser derma

åttio

arbetsgruppen syndabe- j_ kännelse bör finnas med i en kommande .nte Ne. Stänn Ja gudstjänstordninñ för högmässa med -rt nattvard G i

med l mer ?in Har som syndabekännelse vid högmässa ° 1-4 4-8 nattvard den kortare form av syn- Ne . . r 8 ngr prövats som 1968 åra

kyl.

dabekännelse 02h avlösning, Z | -J kyrkomöte rekommenderade till alternativt

bruk Abso- Svårt Ja,

.

9113:0

att denna

;uåe aêflfa

Anser arbetsgruppen syndabekän- N n Ja ° m e s a nelse bör finnas med i en koznmandc gudsför högmässa med nattvard 7 tjänstordning

Abso- Svårt Je.

Hur många. av dem som fyllt i motsvarande lut att ta abåo-

F-frågelista har vid frågan om hur de nte e ställn, Ja lut

av denna

x

inför

l

användningen synda-

i i

reagerar

*gl l Sto l

! n?” 27a bekännelse svarat

Abs° Svårt Ja» Hur många av dem som fyllt i FE-frågelistan ta “hm”

har vid frågan om hur de reagerar inför 0rd- ;m3 _ _ at?

mte he › St 11 Ja lut ningen att präst och församling växelvis

svarat

EE

bett Gud förlåta varandras synder, L 77 |53

Abso- Svårt *a

Hur många av dem som fyllt i F-frâgelistan lut att ta_ gbåg-

har vid frågan om hur de reagerar inför 0rd- inte ne ställn_ Ja ut

x

att och församling_ växelläst

r l

ningen präst

l I l l

2!

svarat I ILS 72% 82e Sea

syndabekäxmelsen

l 1- 4-8 mer

Ne * n gr r 8 ”r 2:4 Har skriftetalet utförts i form av en av bibelord S sammanställning

Abso- Svårt Ja,

ta abso

Anser att denna möjlighet ;ut . at?

. arbetsgruppen . . in e Ne stalln. Ja *ut .. bor finnas med 1 en kommande gudstganst-

ordning m

Abso- Svårt Ja,

Hur många. av dem som fyllt i motsvarande ;ut at?? mig”

. e 1 , ?za i

F-frâgelista har vid frågan om hur de l reagerar inför derma ordning svarat

SOU 1974168 Bihang IIA 303

A3

mer än Hei från” r i när Her den ordnin-*en prövats att skriftermålet förlapts till lördagskvällen

,§03

Abso- Svårt Ja, lut att ta. abso- Anser arbetsgruppen att denna :möjlighet int e Ne t ln. Ja. lut bör finnas med i en kommande gudstjänst-

.§0 7 l_i

ordning

Abso- Sve-Ert Ja, lut ta “s”

Hur många av dem som fyllt i motsvarande . at?

.Jre N n i F-frågelista. har vid frågan om hur de

53d

reagerar inför denna ordning svarat

1 1-4 4-8 mer an 5:6 Har den ordninx-en att skriftermå- he än, “t r . r :gr prövats

m

let för-lagts fristående, en stund före 5-- ä ü högmässan Abso- Svårt Ja, lut att ta abso- Anser arbetsgruppen att denna. möjlighet inte Ne. St. ln Ja lut bör finnas med i en kommande guds-

tjänstordning E

Abso- Svårt Ja, lut att ta. abso- Hur nliânga av den som fyllt i motsvarande . F-frågelista. har vid frågan om hur de

är?!

reagera.:- inför denna ordning svarat 335 m3:

304 Bihang II A

Å 4

Antal personer som fått F-formulär

angående högmässans inledning [::] nüH$t q.7Öq

Antal personer som lämnat tillbaka ifyllda

F-formulär angående högmässnns inledning [::] 31431

Har förändringar i antalet gudstjänstdeltagare kunnat märkas då dessa försökaformer prövats Ne in en .. . . Ja, okning Ja, minskning

fögändiing

L*

Medeltalet gudstjänstbesökare i de gudstjänster där dessa nya ordningar angående högmässans [:] inledning prövats

Anteckna här om och i så fall vad församlinaen prövat som faller utanför Kyrkohandbokskommitténs förslag och som rör högmässans inledning. Värdera också Era försök

Redogör kort för det sätt pñ\álket arbetsgruppen distribuerat och mycket samlat in frågelistorna. Hur skedde därvid infbrmationen?

Skriv här Era kommentarer till försöksverksamheten. Hur har t.ex. 1 församlingen reagerat inför att ändringar gjorts i bestående gudstjänstordning.

sou 1974:68 11A 305 Bihang

A5

FÖRSÖKSOMJJÃDE II - Läsnin.: av evangeliet - offertoriepsalmen i högmässezn.

II III Iv v v1

1_

Områden inom föraöksverkøamheteng-*on ,prövats

E E ü E] D D

. , 1 n_ i 4 -s mer II:1:b Har den ordrxinvexx prövats i nêsvmâis- 5 . .. 5 Ne 95.71! “ vr w r äniâ ” .= san att evanxel1et lasts av Lekman

ha] l-I

i so

\ n Abso- Svårt Ta

lut att ta ?un-Lo- Ans 1- arbmsarux e u x PP A en att “ lenna mm- ° . . . .. .. :nte Ne staxlln. Ja :ut light-et bör finnes med i en komman-

de gudstjlárzstordning | 5

Hur många av dem som fyllt i mot-

âäio gifta

svarande F-frâgelista har vid frågan . . F . . .. znte Ne Stall!” - Ja om hur (te reagerar :Lnfor denna 0rd-

ninr: svarat (312

II:1:c Har den ordxzin-xün prövvats vid hörs?-

tång ü, D* mässan att lästs från

evangeliet 7123.1

pulpet i koret av prästen 2 E2:

Abso- Svårt Ja_ lut att 1:a ; Anser arbetsgruppen att denna mog- . inte Stål ln Ja d

liñhet bör finnas med i en kommande Nej

i i_**+

| B ... gudstnänstocdning

Har den ordrar: en prövats i hömnäs- l 1-4 4-8 mer ?in

san att såsom evanzelietext lästs Ne rim sr 7: se r 8 .tar

m

den gåills-.nc-.e predikotexten, då

n

denna sasom under :år 1969 utgjorts 5-4

av III :ârgáingerxs textserie Abso- Svårt lut att 1:a P* u Anser att denna orä- .

Uøwä*

arbetsgrupwen

ø0â°

. . . A :nte Ne stä ln. Ja nlng nor fmnes med 1 en kommande .

i i

gudstjänstordning \ p:

1 1-4 4-8 Har den ordnin-“ren i hö/mäs-

prövats an” ? r :täçgn

san att trosbekännelsen lästs efter

-N-ejif

predikan istället för efter evange- I Z , å;

liet Abso- Svårt å?

lut att ta abso- Anser arbetsgruppen att denna. möj- . . ,i Inte ln Ja lighet bör finnas med i en kommande

sä

gudstjänstordning ü Nå ._

Hur många av dem som fyllt i mot- Abso- Svårt °*

svarande F-frågelista har vid frå- lut att ta 9

oäå? oem

gan om hur de reagerar inför denna inte Ne stål ln. Ja.

hnel

“våning

1205157321 cm

.c

306 IIA SOU 1974: 68 Bihang

A 6

“ l-4 4-8 mer Em II:5:a Har den ordningen prövaus i högmäsa? J. J rrrr ”rr san att trosbekännelsen lästs från

- °_°_. IE

157]

predikstolen

m.,

Abso- Svårt Ja, Anser arbetsgrun=en aft denna möjlig-luä att ta abso-

het hör finnas med i en kohmanne w .rm ställn. Ja lut”

U1!!

[âlä

gudstjänstordning

m

ss

E3)

G l Svårt Ja, Hur många av dem som fyllt i e ätt ta _1173-

motsvarande F-frågelista har (D L). 8tä11n,_ Ja_ u:

vid frågan om hur de reagerar ...I

e:

Lüâmâir*

Q inför denna ordainv svarat

F* l-4 4-F Har den ordnin*en prövats i hög- §3 .r

m

mässan att troshekäwnelsen lästs

framför altarskranket, med präs-

ten vänd mot altaret

Svårt Ja,

att ta abst- Anser arbetsaruppün att denna ställn. Ja lut möjlimhet bör f* nas med i en

kommande gudstjanstordning o!” o? HII ...ha

Svårt Ja, Hur många av dem som fyllt i mot- att ta abso-

svarande P-frågelista har vid frâä ställn. Ja

gan om hur de reagerar inför den- 13;_mT

çn H07

na ordninv svarat EJ

-.°_g

II:4:a Har den ordningen prövats i hög- 1-4 4-8 mer är

mässan att kollekten P r r 8 r r

bJ§?J

upptagits under efter men

psalmen predikan ä m

burits fram till altaret först

under nästa psalm, tillredelse- Svårt- Ja, psalmen att ta absou Anser arbetsgruppen att denna 5 ställn. Ja lut ordning bör finnas med i en kom-

mande gudstjänstordning 2:

Svårt Ju,

Hur många av dem som fyllt i att ta abso- “ motsvarande F-frågelista har vid 2 ställn. Ja 1*t

(pm

frågan om hur de reagerar inför

Ill?! 1318;

E; GQ ÃSZÃ

denna ordning svarat 1-4 4-8 mer vr II:4:b Har den ordningen prövats i hög- ”s3:a :S g n r 1 Jr)mässan att kollekten upptagits

först under tillredelsepsalmen ä ä (7.33

Svårt Ja, att ta abso- Anser arbetsgruppen att denna ordinte ställn. Ja lut ning bör finnas med i en kommande

gudstjänstordning ä EL :7- E

Abso- Svårt Ja, Hur mwnga av dem som fyllt i mot- ta üzäülut att svarande F-frågelista har vid frâinte stål n. Ja lut gan om hur de reagerar införtienna

ordning svarat EE W273 75;

Bihang IIA 307

A7

Antal personer som fått F-formulär angående _

Försöksomrâde II - Läsning av evangeliet- I NMS-k

offertoriepsalmn i högmässan

Antal personer som lämnat tillbaka ifyllda

F-fortnulär angående Försöksomrñçie II D

Har förändringar i antalet gudstjänstdeltagare kunnat märkas då dessa försöksformer prövats Nej ingen Ja, ökning Ja, minskning

i

[ä] å

Medeltalet guâstjänstbesökare i de gudstjänster J I där dessa inom pörsöksområde II nya ordningar [:] prövats

Anteckna här om och i så fall vad församlingen prövat som faller och som rör Försöksområde II. utanför Kyrkohandbokskommittêns förslag Värdera också Era ?örsök.

kort för det sätt arbetsgruppen distribue- Redogör mycket på vilket rat och samlat in frågelistorng. Hur skedde därvid informationen?

kommentarer till försöksverksqmheten. Hur har t.ex. Skriv här Era inför att ändringar gjorts i bestående församlingen reagerat gudstjänstordning.

308 Bihang 11 A SOU 1974: 68

Å 8

FÖRSÖKSOMRÃDE III - NATTVARDSDISTRIBUTIONEN.

QOOUOQOUOCOIODCUOSDOIHOIOV

I II III IV Onrlden inom föreökaverksumhcten,som prövats

[::] am:

1-4 4-8 meräx K K r 8 2=: IIIt1 Ear vanligt bröd använts vid natt-

vardsgudstjänsten [så ll; §3!

Abso- Svårt Ja, Anser arbetsgruppen att möjliglut att ta absoheten att använda vanligt bröd inte ställn. Ja bör vara med i en kommande

aut

gudstjänstcrdning i!

Abso- Svårt Ja, lut att ta abso- Hur många av dem som fyllt i motinte ställn. Ja lut svarande F-frágelista har vid

1155!

om hur de reagerar inför

IE1®

frågan detta bruk svarat 1 1-4 4-8 III:2 Har ordningen med obrutet duklag Ne fürekommit vid nattvardsgudstjänst, dvs att varje nattvardsgäst efter mottagandet av brödet och vinet enskilt längat sin plats vid nattvardsbordet och en ny nattvardsgäst intagit hans plats Abso- Svårt Ja, Anser arbetsgruppen att möjliglut att ta absoheten att använda denna ordning inte ställn. Ja lut bör vara med i en kommande guds-

tjänstordning |s1 E137,

Abso- Svårt Ja, Hur många av ?cm som fyllt i lut att ta abSOmotsvarande F-frågelista har inte Ne ställn. lut vid frågan om hur de reagerar

inför denna ordning svarat E71, 30+ L153

SOU 1974: 68 Bihang II A 309

A9

Antal pnrvnner som fått F-formulär Försökscmråde III - Nattvardsdistribu-

lmmd

angående

t1onen Antal personer som lämnat tillbaka ify11da F-formulär argåeruie Försöksområtle TII

Har förändringar i antalet gudstjänstdeltagare kunnat märkas då dessa försöksfcrmer prövats

Nej ingen Ja, ökning Ja, minsxning

[il E

Medeltglot gudstjänstbesökare i3e gudstjänster där dessa nya ordningnr inom Försäksområáe III prövats

Anteckna här om och i så fall vai samlingen prövat som faller utanför Kyrkohandbckskommiiténs försäng och som rör Försöksområde III. Värdera också Era färsök.

Redogör mycket kort för det sätt på vilket arbetsgruppen distribuerat och samlat in fråge1istorna.- Hur skedde därvid informationen?

Skriv här Era kommentarer till försöksverksamheteñ. Hur\har t.ex. församlingen reagerat inför att ändringar gjorts i bestående gudstjänstordnång.

310 Bihang 11A SOU 1974168

FÖRSÖKSOIJRÄDE IV - HöGz-,azisspszs ?JJSIKALISYA IVPFORiEiING

I II III IV . V

Guiden inom föreökaverksamheterysom prövats r--v E |

i . D I

i

I E] E]

l 1-4 4-8 mer

IV:A:l Har den ordnin^ten prövats i hög- Ne gang: 3 z- gcr 8 ngr

i

mässan att predikan följt på. I l !- l

tidi-l i

2 Z S

gare moment uten att psalm eller

körsån-v sjungas Abso- Svårt J

Anser att denna

31:e

arbetsgruppen

ordning bör finnas med i en kom-

m

mande gudstjämstordning

IV:A:2 Har Tillägg till den svenske Ne koralboken prövats

Anser att denna

io

arbetsgruppen a abso möjliahet bör finnasmed i en . . t e Ne ställn Ja. lut kommande gudstganstordnlng

I-l isi =sg ha!

1-4 the mer

IV:A:3 Har växelsång mellan kör och för- .ei-l

ang: .r gr 8-3:

sam ru_ m»- s k” a. ernatlmslnr _FK_ Ni

prövats i psalmsêingen ü

Abso- Svårt Ja 1 t t Anser att

:tång:

denna

arbetsgruppen iåte Nej Ja ?§20-

möjlierhet bör finnas med i en I--ç

i

kommande gudstjänstordninz ;

Absm Svart Hur mzinga av dem som fyllt i mot- J? lut att ta aimo svarande F-frågelista har vid fråinte Ne ställn. .Ia lut gen om hur de reagerar inför den-

na ordning: svarat m

V

l l-4 4-8 mer m

be ”a” r r 8 r IV:A:4 Har 17 psalmer eller andra nya

psalmer och sånger prövats 5 å

ä? . Abso .. svart s_ J a i Anser arbetsgruppen att möjliglut att ta abso_ heten att använda nyskrivna p sallnte Ne ställn. Ja lut »g mer bör finnas med i- en kommande

guds tjäna tordning en E53 E!

- 5-I å Har i växling

Mr

IV:A:5 psaltarpsalmer

SCO

kör-församling- förekommit som

a? EF Fila

kommunionpsalm 3 ä

, “so .. w - rt J å i Anser att denna 3 arbetsgruppen .. . .. . . lut att ta absomojllghet bor fnmas med 1 en . :nte ln Ja ;ut kommande tordn

n

guds tjäna ing sr-jtêil

FWB tsjgiåm

IV:B:l Har tillägg till Den svenska

EE

mässboken prövats

SOU 1974: 68 Bihang 11A 311

A11

Abso- Svårt Ja, Anser arbetsgruppen att denna lut att ta abscmöjlighet bör finnas med i en inte :j m J. ställt. a 1 t kommande gudstjänstordning

;E 1 GI] U.

IV:C:1 Har i högmässsn ingångsproces- p.: 1-4 4-8 mer un sion 5:» av kör, präst m.i1. ?öre- b .n , 8

kommit

R när Hår vår

Svårt Ja, Anser afbetsgrupcen att denna ordatt ta absoning hör finnas med i en kommande zttälln.

gudstjänstordning l-eñ

lü

Hur många av dem som fyllt i mot- Svårt J21,

svarande F-fråselista hur vid frå- att ta abso-

gan om hur de reagerar inför denna Ne ställn. Ja lut

En

svarat

m

ordning

7.592;

1 1-4 4-8 mer Jm

?Öns . e.r zør . 8 vr Har kördrákter använts r_.”

E23 L192

Abso- Svårt Ja, att ta ansa» Anser arbetsgrupnen att kördräk- Nei stå ln. Ja int ter skall få förekomma

I! 13 Ei]

Svårt Ja, Hur många av dem som fyllt i motatt ta a svarande F-frågelista har vid 1 Ne ställn. Ja frågan om hur de :agerar inför

denna ordning svarat 374 §52 2. F17?! ©1604

1 1 -4 4-8 mer än

nån r gr d rr IV:C:3 Har den ordninwen prövats att

[if [§5

kören varit placerad 1 koret ä

Abso- Svårt Ja,

lut att ta abso-

inte Ne ställn. Ja lut Anser arbetsgruppen att denna

placerinn skall få förekomma [ä bl!

Abso- Svårt Ja. Hur många av dem som fyllt i mot- ansolut att ta svarande F-frágelista har vid fråinte Ne* ställn. Ja ;gg gan om hur de reagerar inför denna

ordninv svarat wii] §31! E :§35

1 1-4 4-8 mcrän IV:C:4 Har Introitus ur liturgiska nämndens vå _ H r 2 r förslag till Ny mässmusik“an-

vänts fâ?

Abso- Svårt Ja, lut att ta H*°^- Anser arbetsgruppen att denna inte Ne ställa. Ja möjlinhet skall finnas med i en 5

i:E§

kommande gudstjänstordning 5

7 1 IV:C:6:a Har den ordningen prövats ett :ån körsång före predikan ersatt

predikstolspsalm Neä .L

312 Bihang IIA SOU 1974: 68

A 12

tbso- Svårt Ja,

Anser arbetsgruppen att denna möjliw- lut att ta abso-

het bör finnas med i en kommande inte Ne ställn.Ja lut

gudstjänstordning e

Ö B 6:21 E!!

Abso- Svårt Ja, Hur många av dem som fyllt i motlut ett ta absosvarande F-frågelista har vid Nej lut

frågan om hur de reagerar in?ör dnte 4 N stä11nfJa

I

denna ordning svarat ;§5 :353i 578 -|078{|1L_2_d]

1 1-4 4-8 mer M

Ne 5:51.11. . .r r ar. r IV:C:6:b Har körsänw förekommit omedelbart

fi:

Ei» EE

Lä:

efter predikan Ö

Abso- Svårt Ja,

lut att ta abso- Anser arbetsgruppen att denna möjinte Ne lut bör finnes med i en kommande

lighet _ _. stä11n.g§_ I

[U L31-

Eudstjänstordninr LJ L”

Abso- Svårt Ja, Hur många av dem som fyllt i motlut att ta absosvarande F-frågelista har vid fråinte _ståillm Ja. lut gan om hur de reagerar inför denna

EIJZE

ordnin svarat

1 1-4 4-8 mer än

måne ,Pr 1571 H71 IV:D Har församlingssång utan orgel-

Neå 1:1 (TJ E!

ackompanjemang förekommit å]

Abso- Svårt Ja,

lut att ta abso- Anser arbetsgruppen att denna möjinte Ne* ställn. Ja lut livhet bör finnas med i en kommande -s

gudstjänstoréning E; Lt: 2.:; E;

Abso- Svårt Ja, Hur många av aem som fyllt i motlut att ta absosvarande F-frågelista har vid fråställn. Ja lut gan om hur de reagerar inför denna

1.3.2.2...? 1595221

ordninz svarat

1 1-4 4-8 merøn

?in , ø,r arr 6 r

[år m

t L tm

Har 9%aldiwt kyrie använts

Abso- Svårt Ja,

lut att ta abso- Anser arbetsgruppen att denna möjinte ställn. Ja lut lighet bör finnas med i en kommande

gudstjanstordning LSJ Ez]

Abso- Svårt Ja, Hur många av dem som fyllt i motlut att ta absosvarande F-frågelista har vid fråinte atäl1n.Ju lut gan om hur de reagerar inför den-

Neå E53* GEREE

na ordninr svarat

1 mer m

Ne vån: i: 42 a.”

IV:F:l Har som Laudamus använts Ps 24

[222]

711305 â

Abso- Svårt Ja,

lut att ta abso- Anser arbetsgruppen att denna möjliginte Nej 3tä11n.Ja lut het bör finnas med i en kommande

E] U9 .E5353

gudstjänstordning

S°U 1974” Bihang 11A 313

A13

Abso- Svâåt Ja., av i lut att 1:a abso- Hur många den: som fyllt har inte Ne* ställn. Ja lut motsveranäe P-friêrxalista

vid om hur de reaz-te-

lig-L

frågar: rer inför âertng crdninr SVálTfLt

1 4-8 mer ?in 1-4 arwi-.nts Ii z »v r 8 :vr IV:F:2 Har som Lanáanms

601 Vi Dig

is]

ps prisa 8

Khan.. Svårt Ja,

ta

ett denna ?ut , at? 312130_

ånger arbetsnrupwen . lnte New st-alln. Ja ;ut . . . nbjl1ghet cor flnnas med 1 en r

i r-z i l Li

komnxande rtuâs:tji-.nstordr:ing

. -. . Abso- Svårt Ja, _ . Hur nxanzçzaav :ven: som fydt 3. att t_ ehsn_ lut

motsvxømancie H-_fr-Tigelista. har ;tänm 3a nn_

inte Neñ vid om hur de reagerar °""", frågar:

l

svarat 292 L 3

iryfllr denna OTånir:_-*

1 1-4 11-8 mur i-?n

F 1 *_r r n , ?Fr EH” - , I-xar qet stora Laudamus

fi]

IV:F=3

-Le-i

I 3

:använts X l

Ahsa- Svárt Ja, Anser .att denna lut att ta absoarbetsgrupper: möüirrhet bör finnas med i en inte Ne stâilln. Ja lut d kommande guâstjåalnstordning

i S

v - A

Hur mf-;nca av det.: som fyllt i ââio u azêråa ?Ego L

mo s t v7-, raxme .l F- :r :Ä ., har . . .. gelr-*ta inte Ne Stalin. Ja lut vid flugan om de resar-rerar

inför denna crdninv, ewa-at m

Anser arbetsgruppen att det i hömässan sjun-;res

för få lagom antal för måxmgra

psalmer psalmer psalmer

LI E] E?

av i motsvarande har vid Hur många .tlen som fyllt P-frågelista om hur de reagerar inför antalet palmer i högmässan frågan svarat

för få lagom antal för många

psalmer psalmer psalmer

ECG@@

Anser arbetsgruppen att det i höymässan sfyunszes

för fi. verser lagom 9111:531 för znx.-°i.n-.gta

av varje psalm verser av verser av

va^je psalm varje psalm

E53 E3 E1

314 11A Bihang

A 14

Hur många av dem som fyllt i motsvarande F-frigelista har vid frågan om hur de reagerar inför antalet verser som sjunees av varje psalm i hönmässan svarat för få verser lagom antal för många av varje psalm verser av verser av varje psalm varje psalm

13553 E?

å ä i.

SOU 1974: 68 11A 315 Bihang

A 15

Antal personer som fått F-formulär angående Försöksområde IV - Högmässgns -

musikaliska [:] must

utformning

Antal personer som lämnat tillbaka. ifyllda

F-formulär angående Försöksområde IV E2534 .

Har förändringar i antalet gudstjänstdeltagare kunnat märkas då dessa försöksfcr.er prövats Nej ingen . n . , . , . W N . aa, okn1nz V aa mlnsxnlng forandrxng

Medeltalet gudstjänstbesñknre i de gudstjänster där dessa nya ordningar inom Försöksområie IV [:] prövats

Anteckna här cm och i så fall vad församlingen prövat som faller utanför Kyrk0h1.ñb0ksk0mmitténs förslag och som rör Fñrsöksområde IV. Värdera också Era försök

Redogör mycket kort för det sätt på vilket arbetsgruppen distribuerat och samlat in frågelistorna. Hur skedde därvid informationen?

Skriv här Era kommentarer 4b il 1 försöksverksamheten. Hur har tzex. församlingen reagerat inför tt ändringar gjorts i bestående gudstjänstordring.

11A S()lJ 1974:68 316 Bihang

A 16

FöRsöKsoLmÅna v .. HÖGI.LÃ*Ã:BS.R man) NATTVAIKE) OCH ?IATTVARDSGUDSTJLÅNST

BIR.A.D vERsus POPULUII.

I II III -4

D:

förcöksv-arrtcszuçfneten,som

D:

Områden inom prövats

D D E] E]

I 4 8 mer ?in

Ne j TNF 5 n wild

ET Eg Bär

V Har ordningen med nattvrzrdaguds- an ä

tjänst versus populum prövats

Abso- Svårt Ja,

Anser arbetsgruppen att denna möj- lut att 1:a abso-

linhet bör finnas med i en kom- int e Ne ställn. Ja lut

mande gudstjänstordning

B m

Abso- Svårt Ja, Hur många av den: som fyllt i ta absoatt motsvarande F-frågelista har vid 2 (b stålln. Ja. lut frzigan om hur de reagerar inför

denna. ordning: svarat IZSH M7! HQEI

V:l Har den ordninmzn prövats att den 1-4 4-8 mer .an

inledande delen av nattvardsguds-

tjänsten, som innehåller skrifte-

mâlet, förrättas av prästen från

kortrappan eller korets mitt Abso- Svårt Ja,

Anser arhetsgrrxxppen att detta är lut att ta abso-

en orånimr. som när finnas med i inte Ne stfilln. Ja. lut

en kommande gndstfuiizmstordrdng [5

[ i hg

Abso :avart m Hur mfznga av den som fvllt * i mot- . .. . . lut att ta :absosvarande F-irazgellsta har vad _ . . _.. ,r ha cm hur de rearserar inför

*jstdllrhr-“ET

frågan

R---l“n1Q Lq7 61:7

denna ordning svarat i i

1-4 4-8 mer år: :i att i Vx2 Har den ordnizwen prövats N- p u r , s» ° mr & . , :12

prästen fåsrrêattat den första de- ,Le p: Ä

,UG

i

l

- i

len av nattvurdsgwxdstjänsten \ I

fram till tillredelsepsalmen frun kortrar-pan eller korets mxtt Abso_ Svårt Ja,

Anser :att detta är lut att ta absc- I arbetsgruppen en ordning com hör finnas med i inte Ne ställn. Ja lut ,

en kommande 2 i

3) H2., i

gudstjänster-aning

E [81 1 å

* Hur många av den som fyllt i nzot- Abso- Suvf-.rt Ja, har vid lut att *ca 2:71:34»svarande F-fráägelista inte ZCD .J ställn. lut üålgan om hur de reagerar inför

denna ordning - svarat I

\O3 , -..- Zl N

SOU 1974163 IIA 317 Bihang

Har det förekommit att kören 14 4-8 pla- . i i ø r 8 r cerats i koret när nattvards- “L” r

gudstkâáinsten firats versus 3

N populum Svårt Ja,

att ta. abso-

Anser arbetsgrup-zen att denna ställn. Ja. lut

möjlinhet bör finnas

E] E

Svårt Ja, Hur många av dem som fyllt i mot- absoatt ta svarande F-frâgelista har vid frå- ” inte Ne stiilln. Ja . lut inför denna

åiänzighzåaiåtreagerar m i?

318 11A S()lJ 1974:68 Bihang

A 18

Antal personer som fått F-formulär angåenñe & V - Högmässa med Natt-

Emm

vard och Nattvardsgudstjänst firad Versus 374%

populum.

Antal personer som lämnat tillbaka ifyllåa

F-formulär Pörsüksomrñåe V L__ln72

angående

Har förändringar i antalet gudstgänstdeltagare kunnat märkas då dessa försöksformer prövats Nej ingen .. . . . Ja, cknlng Ja, mxnsknlng förändring

EJ? E!

Medeltalet gudstjänstbesökare i de gudstjänster

där dessa nya ordningar inom Försäksomrâde V E]

prövats

Anteckna här om och i så fall vad församlingen prövat som faller utanför och som rör Försöksområde V. Kyrkohandbokskommitténs förslag Värdera också Era försök.

mycket kort för det sätt på vilket arbetsgruppen distribuerat Redogör och samlat in frågelistorna. Hur skedde därvid informationen?

Skriv här Era kommentarer till försöksverksamheten. Hur har t.ex. inför att ändringar gjorts i bestående församlingen reagerat gudstjänstardning.

IIA 319 Bihang

A T9

FÖRSÖISOLiRÄDE VI .. ORDNING FÖR VECnOMÄSSA.

ouooooboøgnoøaooac-oo

I II III IV . VI

Områden inom förøöksverksamkxetemsomprövats

D E] E] D E! D

1 1-4 4-6 mer VI. Har ordningen för veckomässa Ne img r r 8 . r

prövats

\ i E

Abso- Svårt Ja, Anser arbetsgruppen att denna 0rd- lut att ta absoning för veckomässa bör finnas med inte ställn. Ja lut i en kommande gudstjänstordning

Abso Svårt Hur många av :lem som fyllt i mot- Ja

svarande Bkfrågelis ta har vid frå-

äga :Eålä: Ja 13:0-

gan om hur de reagerar inför derma - ---|

g

ordninw svarat |Z

_ § I |

Har församlinrens liturgiska par- 1-4 4-8 merän tier i själva nattvardsmässan - Ne e. r . .r 8 .ngr

m

t.ex. meny... och 0,Guds

Lamm, - lästs istället för som Dj I q g

vanligt sjungits “se .. svht M Ja_ , lut att ta absoa”

“Sfe” arbetâêrlwven lämna inte Ne

möglighet bor fznnas med 1 en kom- ställn. Ja. lut .

l--JI

A

mande gudstjänstordning I. _ 3 -l g?

_

. A bso - “lärt _ J Hur många av dem som fyllt 1 mot- a __ . lut att ta abso- F ,. l. t -h id

§”?r§d§m

inte

:få:

” Ne

i: inr-ör

Ja 1 t

raêa . “ :så: . . 4 .

m Eställn-

m -37

denna ordning svarat . 3

.

1- 1-4 mer än Har psalmerna . lästs istället 4-8 f.. Ne or sgunga. s ›.t

:f a”

å. å:

Abso- Svårt Ja, Anser att arbetsgruppen denna. mgj- lut att ta abso-

lighet bör finnas med i en kom- inte Ne ställn. Ja. lut mande gudstjänstordning

E E 8 i

Hur många av dem som fyllt i motava-Åbso- svårt Ja:

rande F-frågelista har vid lut att ta 5550frågan om hur de reagerar inför denna inte Ne Ställn- J9- lut

ordning

a: 59] gg

II A SOU 1974153 320 Bihang

A 20

fått F-formulär - Antal personer som angående [::] MM* Försöksomráde VI - Ordning för veckomässa

Antal personer som lämnat tillbaka ifyllda

m

F-formulär angående Försöksomrâde VI

Ear förändringar i antalet gudstjänstdeltagare kunnat märkas då dessa försöksformer prövats Nej, ingen Ja, ökning Ja, minskning

E] [I]

llsdsltalet gudstjänstbesökare i de gudstjänster inom Försöksområde VI

i

där dessa nya ordmingar prövats Anteckna här om och i så fall vad församlingen prövat som faller utanför Kyrkohandbokskommittáns förslag och som rör Försöksområde VI. Värdera också Era försök.

Redogör mycket kort för det sätt på vilket arbetsgruppen distribuerat och samlat in frågelistorna. Hur skedde därvid informationen?

Skriv här Era kommentarer till försöksverksamheten. Hur har t.ex. församlingen reagerat inför att ändringar gjorts i bestående gudstjânstordning.

SOU 1974: 68

II B

Bihang

Utvärderingsinstrument för etapp 2

322 Bihang II B

Dag för utvärdering av etapp 2:

_ A - B

Huvudavdelning 29/5 1971

Huvudavdelning c - D 5/6 1971

Sammanlagt antal svarande huvudavdelförsamlingar per

ning var följande:

A B C 62 41 54 9

Signa för de olika frågorna i instrumentet

(A121 etc.)

har införts i samband med av resultasarmnanrälmingen ten.

Beträffande huvudavdelning B bör observeras att för-

samling, som prövat endast ettdera av alternativen för högmässa med dock haft

nattvard, möjlighet att

uttala sig om båda På härav kan bort-

förslagen. grund

fallet inte beräknas ovan Det

på angivet sätt. totala

antalet möjliga svarsreaktioner varierar för alt. I mellan 28 och 59 och för alt. II mellan 21 och 32.

För av

sammanfattning utvärderingsresultaten hänvisas

till redogörelsen ovan kap. 5.4.1.

- Bihang II B 323

A1

mtvmvnnwmo A. rörslag till Ordning för söndsgsgudstjlnst

Stift esasoossenon För..Ilin8 oo-snsnaosos A121 Har Er församling deltagit också. i Etapp l

av försöksverksamhet» ä: 5:

Kuvudnvdelningar inc: Etapp 2 som prövats A cp

UU CUL:)

A1:2 On någon av dessa huvudavdzlningar ej prövats i Er församling. vilka ir då orsakerna hirtill? sessasecocas0osssueecsaoooc-aoocooaooseseausnseesssssaossnsnsnsssssssossssossassaieeoseossoso ssssossassessssessssaosssossssaaossssesassoescs A10 Hur många gånger har Er församling istället för Ingen gång 1 gång l-k ggr Her in Bögnassa utan nattvard använt denna ordning för h

.summan-m u. 1-11) m E ä

A1 :4 On Er försening natt tillstånd av Domkapitlet att använde denna ordning istället för Högnissa utan nattvard nen trots detta ej gjort det, vad har i så tall varit orsak till ,att Ni avstått C000s0oIsasasnosaoooooølsossosssoa00000000sas000sooslooooooOOOOOIOOOOOOOOOOOO eossssssospeacesooouevsseasseseseeeooasseasonosnosenssoeosassssssseesssoovsso OIbasssi0000000000000ssitssendoseoss0009000000oososousaoOOICDOIOOOOOOOOOOOOOI

A1:5 Anser arbetsgruppen (i fortsättningen törkor- Absolut Nej Svårt 51a Js abtad a.) att en sådan ordning för söndagsguds- int; att ta solat tjänst som denna bör finnas ned i en kommande _ s

m

kyrkohandbok son alternativ till Högnâssa 2

E

utan nattvard

Ane Hur många gånger har denna ordning för söndags- Ingen 1 gång 1-10 ggr in

gudstjänst använts utan att den ersatt Bög- :sr ggr

missa utan nattvard

ä E

A1:7 Hur uppfattar a. att förseningen sjunger Kat Ganska Varken Ganska lvcket ned i Introitus (Moa 1) nega-negs- neg.t posi- positivt tivt ene:- tät tivt poht 000000000ssssssasoaooooasosssoasaoooinoosss

[Ez] E:] Ii. Ii! iii

00to010000I0sascoosssolsssssioosolssssssssc

326 Bihang IIB SOU 1974163

A lo

114,1 Har förändringar i antalet gudstjinatdeltagare kunnat märkas då denna ordning för aöndagagudstjânst använts istället för Höønâssa utan nattvard Hinzxhning Ingen förändring Ökning III»@

A45 Är det .något annat i denna ordning för söndagsgudstjinst Ni vill

komentera

otalIoøtita00OnIoiancoøeoaaanaanevaonoaeo00OInecoooouaooioooroneooloc aoaaeoneaaaavevaaaaenuesonens:0000000000oueeooaaneeaeneaaoaeeoønqoeaa oiceaeaeadcovoaOnaaaoeoaaoeuooooqaotaaaenaaltoOvaoonaoeooøoecieløoibi aaaaaoaaaan:ooaooaaoaaaaaeeaoeae0-enuaeeeaaooeaa-eaaoauaeoaactneonoaa eoeeaacaoueaveaoaeeoaeeaeoaeaeeoaeaoenanoo-enauueoeaaeeoeeeaeeoeeeoaa .ae0aseaaeeoaaoøoeaoeeaoaooaeaeoaoeeøaouøonaueaaaaeeaoaaaeaeoooaaeaee .oo.enaaeecco-apanoeaoaaaeeeeneenaaoea-aoaoeoeeaeaoeooaae-eoaeeooeuae 0000oeaaeaaaveaoeaaaenaaeacaouenanaeoeaeocoeoeaeeoeeaeeuaoanaeoaoqaaa

A4z4 Anteckna här on och i så. fall vad förseningen prövat i anslutning till anna. ordning för aöndagøgudatjânst som faller utanför lqrrkohandbokaounittêns förslag. Ge också Er värdering eneoeaeoonnoooeeeeacaacuaaeoeaøaeoeaueeo-en000aoeaaeueeaaeaeooaaoeoea 000000000000I000OOIID0OOOOJIUJUaohulvoolevidUOUOIOOOIODIOOIOCOOOIOCOO aaaaeøa000neoenseaaeaaeaeeaaaeenouncooaaaneoeaeaoeeaaaoeoaeaaoceaaano aoaoaoaonceaoaaoe1eoeenaaaaaeooeaaea0000000aaaoaaeøeaaeaaeeaeeaeaaeae aeaaoaeaareaaaa-0oaaaeaaaueerooeeeat.enaeaoeeaeaeaanoeeaeeeeaaøoaeeae aaweaaaaea0aeeaeeaoeøaeaeaøoaano000:00000aaeeoçeanaeaaeeveveeeøneøaeateeeaooeneooeoaueeneuaaoaaacerocneoneeaqaaaeoaoeaeaeaøeaooaaaeaoeeeae neoeeoo-ooaeaeaaaeeonaeooaoaaoaocøoaaoeeaaaoaoreeeoaoeoaaeeaenøoeeaaa Ä

A4:5 Skriv här ?ra kommentarer till töraökgverksamheten. Anteckna glrna u

några. speciella, positiva eller-negative, reaktioner till den kunnat mix-kas inom eller utanför den vanliga gudatjinstnenigbeten. uaaeaøeaaonaa-aneeaecaoeeoaaoaeaeecaeueaeeeaooecneaeeeaaoaeeaeeøaaaoa qeoeeaoeoaean0aaaeaeeeeeeoneeueeenaorooo-:ceceeeaeaeaaoeacoeeveaoaeea 0000000000ivlonoiloiel0000000aDoeoeaaoeaoIeoiioleooelaooeaaallleoeaao Ooeaooøeooaaeeaaaaoooeaaeooroaoaoaeeeeeaaaaeoooeoaaiooaaevbioaaeoaeaø eoauoeoaooanoe--uaaoaeeøao-oaaovoeno0aea0000:aoaaooeuneooaaeaeueooeoe eooenuoolaoaoolcoaooaaooaeaoaeeoaaaeeaeaeeøroeaøeeaooaeoeeeeOeeaeauha ooaaøoaøaeaosaeaoaooanaeeøoeuaooa-00000cava-eneoaoaaoaaaeøoaonn-spana

;»mmm4a_h.n

eeoaoobaarøaaeøoaaeeeenaooaaIeloaaoaacceoaonelvooeooaeeaelnaoaiaaaeoa

Bihang II B 327

A5 A5” Enskilda medlemmar i arbetsgruppen som på någon punkt avviker från det svar som arbetsgruppen givit. ovan kan pl återstående utrylne anteckna nina reaktioner och motiveringar. också reaktioner un komit fran bland övriga föl-samlingsnalena: inför de olika föraöksjünkterna kan antecknas har.

[I B SOU 1974: 68 Bihang

B 1 HUYIJDAVDELNINQ B. Förslag till försöksverksamhet Högmsssa med nattvard. angående Stift

Har Er församling deltagit också i Etapp J. av försöksverksamheten

Huvudavdelningar inom Etapp 2 som prövats

Om någon av dessa. huvudavdelningar ej prövats i Er församling, vilka år då orsakerna nät-till oeouooooacncaouø-ocoo0.00ooooøuouuun-oucaoouucncø monteciaoareaaalabvooeeoneeacaaeeaa-raoeaoeeeoaae ouaaooooonaoaounooonnooøcuoooouuo-oronoouoooouaoa B1:3 Hur många gånger har Ni prövat Ingen l gång l-h ggr Her - än h (sa lh-l8)

_ _ _ _ Im E] E]

__ (in Er församling e; provat Alternatzv I, vzlka är då orsakerna hñrtill

31:4 Vilken uppfattning har a. om Alternativ I Mkt Ganska Varken Ganska Mkt nes nes nes el p pos

eeeseovaaoaoasoasena0aIcesaeaoooøesaaaaoaaløanaa cacheeneoeooaoeoonaoaaeeoeaetaoaoaaønoaeeoøoeoøs eauooun-ucocouo-noouoøooocv-onncoanoøvu0000:000- 31:5 Har Er församling prövat både Alternativ I Ja Ne å och Alternativ II ä

B1:6 Har uppfattar a. att stående inledningsord an- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt å vinden istället för skriftetal (s 1h) neg neg neg el pos pos

000000000eahlobolaoanesaeraaoaeeaeoineaasoliooa alonelooaeratoneaabeoaøeoeoooøaocoaooaoennooaae

sou 1974:68 Bihang II B 329

E2

har a. om tilltala- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt B2:1Vi].ken uppfattning vänner neg neg neg el poa pos orden Kira os

m m E E

00000nnoooaoc0sooaoooonouøoouaoupoacoooc ac!0oaaoaoaauaeeoaocaroacoaoaaanaconnaaa

B2:2 Vilket av de tre alternativen till In- 1 2 (a 1h) föredrar a. @ ledningaord Motivering aaanaaaaaaunaoeeoouaaaoeeeeeeeaaoaoenaaa .ouoo;-0-00oaaaauaoaooronoooonøucøonosou i slutet gång l gång 1-14 ggr mer än B25 Har Introitus enligt förslag Ingen h av Röda häftet använts (ss 56-59)

[E1 m ca ä

har a. on dessa In- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt 32:4 Vilken uppfattning neg neg neg el poa pos troituatexter

E B §1 E m

Ianhalaaouaoaønelooioeianoalocal00010000

a. Mkt Ganska Varken Ganska likt B2:5 Vilken uppfattning har om de nya netill dessa texter neg neg neg el poa pos lodier som komponerat:

aaohoaiiooeaaoaoaaeaeloaaqoanoaaooaaoaoa olaaaaaloaaoaeacaaaacboaatoeeaoaaoacaaei

som Donkapitlet .. B2:6 Har de nya kollektbönerna l l _ I “sr n. n Ingen ska Sh* utaânt i början av 1971 använts i Er u .. .

*°°“*°8 EU

E2] ä

32:7 Vilken uppfattning har a- om dessa nya Mkt Ganska Varken Ganska non kollektböner nga nes nes al po. po. °° Motivering

n: ä En IEI_

0000001000000---nuoaneaaaooono-0-0000000

øaenoaaounooconaoououooa-0ooøcuaaaoaouuu

B2:8 Vilken uppfattning har a. om ordrornen Mkt Ganska Varken Ganska Mkt

1 kvalar-lien: Lamm hjärtan till neg neg peg el pos pos

01167815) a

E E E E Q

0000.00:nøenusnnooneqøouanee-00-0000000 aeoonclooaaacanceøoiaoaaaaeeeoaaaoaaoon

Bihang Il B SOU 1974: 68

83 Vilken uppfattning har a. om musiken Pkt Genaka Varken Ganaka Mkt till Loveigelaen neg neg neg el po: pos s

0000000000000eeeeøeoenoeøuooeoou-ocean: oo0000000000001naloeao-aneoeaoloooaecha I Iattvardsbönen (a 16) har Instittel- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt norden vâvta in. Vilken uppfattning neg neg neg el poa pos har a. on denna uppbyggnad av Natt-

E131

vardsbönen :ma:

Motivering Iøaloeaooacolecoooaaoeoaalooclnaeoeoco aaoaoeeuoeaooooooaiainooeaeeooeeoeeooa Vilken uppfattning har a. om innehållet Mkt Ganska Varken Ganska Mkt i llattvardsbönen neg neg neg el pos

ceeeucececnoueqeocoeoueuoncon.-0000000 0000000eoecvnoeeeoe-coeuoooueoeaeoouao Vilken uppfattning har a. om den språk- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt liga tornen i^11attvardsbönen neg neg neg el pos pos

oeoaaoouuconoeeee-noe---coøouoønøeeeoo novaoilvoaaDuIuaaaaaaoaonoawooaonaouee Är det något annat i detta förslag till Högnâasa med nattvard, Alt. I, som a. önskar kommentera 0000Detectionooøatolloauonenanieooaeataenacoooaaalaoooaaeeooeveaioatoliao øaeoueeeceseeoeaeeeee0:000;00-00seøoonoauvonoonnoeena-aucneaeononaøoue-oo anno-0000:coon:eoeueae-eo-nenncnnoone»nun-0000000-oeeunnoe-aan-eeoaeeeaee IooeenaeoaooaoiiblaooonaninoeaceIeoeneineOIeaeaoelaoocooeeøilellecciolaoa ooooeeeee0000øenveneaoecooecceuosocnu0-necunneoceeeeouneeoeeeoonoeoeøooao oletoaIoøooaeniooacotucoiuaoanøuoootntaeøaeoroaooooaacaoeaeootllenaolieae Oøolooaatooioioaaan000000000aateoaoei0-caal0000100aaaaøhoø-oaneooooloenei enareasoneneoneeoeeeo--oc-nunu-e0000000eo.een--senuooonnoøroco-000000-ace Anteckna har om och i så fall vad församlingen prövat i anslutning till detta Alt. I som faller utanför kyrkohandbokakomittêns förslag Ge också Er värdering ooaavnerolnonooaaeaaaanacaeboolaceaouaanooaaouaaaa 000000naliaooauocoaaaoanceada0100000acneecolaanvadoacaoooolaaohooooetlcaa oeceaoocooøoeescoaeoouo000oaoaooenuoenoonnonueococcneuoocav-unanoouaeueao oaee:coca0000-eeeoeeeouounoeøaoonasno...ooenoaencenaucaneøcooucoooeeoeoou aaanOooacncoocourc0000000000000oaaectnoaeoaaaoeoooelnoanaccaaaoaøoaeaeala 0eneeeoøeoooeooaaoooøeeouoaooo0...oo-uro-unna-c-uoeoaooaaøo-0000000010000 eneoooeeøaanuouooeaeeoeoneocon-enooooaeuuoeco-een0000:0000-ouaoeeouonoeoc lieaoaeaeoeoecoreeooaaneooeaouooeeooehoeoecøaeeaeeuaeceeeua-oeloüieoaa-ae

Bihang IIB 331

B34

34:1 Har förändringar i antalet gudstjânstbesökare kunnat märkas då denna ordning för Höganâssa med nattvard, Alt. I, använts Minskning Ingen förändring Ökning

[I] E

34:3 Skriv här Eka kommentarer till föraökaverkaamheten. Anteckna gärna om nagra v speciella, positiva. eller negativa, reaktioner till den kunnat mirku inom , eller utanför den vanliga gudatjânstnenigheten aaoouøøneeuaoccooon0000000:0-ecaoouooovcocooanunu:canonoaonaoaeoeunaucno--nen cecsoooaooø-oeouonouooocuounano:coo-0onøuucuouøoocc»uc--u:ovana-oounocoonønøa aaaaaeaeeaaoaecaaoaoaaonaeaaeeu-eeeeeeaa-aaaee0000aaeeaaaeeaäaaeuoealeanaeaea eaøooehoooooaaioaaeoaaeeøaoaeøeaareeon0each00ceriaoaeaaoonaeoeaoaveeeaeealoea analaucaoooeoieoooeaooøcaoooecelaeovaalavavecaooaeaaoooaooolanoaon0000100001. eoooaoalaooeauaaauIaoaaaeaaoavacoeaeeeenocaooøoeooooaoeeaaaoelenolQooactaoaco oeoeonoeooo-scan.ooocøooonesnoococaoanunoe-seannanooooaooooeoeoooocoaoaencanon

34:4 Hur manga gånger har Ni prövat Alternativ II (ss 19-23) Ingen l gång 1-14 Mer in ins sar h ser

8131133515]

On Er fraanling ej prövat Alternativ II, vilka år di. orsakerna nârtill OOOOOOOIIOOCIUDOOCIOOOOOOOOOOOOOOIOOOUUOOOOQOOIIO

B4:5 Vilken uppfattning har a. om Alternativ II Mkt Ganska Varken Ganska Mkt n” n” n° el p” p” Motivering till totalondönet

eenaenuene0nueseaouneoeoeoeøcoaaunesoeoeuooo000 B4:6 Har Er församling prövat både Alternativ I och Ja Nej Alternativ II

gm

B4:7 Har Introitus enligt förelag i slutet av Röda Ingen gång l gång l-h ggr Her i häftet använts (ss 56-59) la

En 1:2 E: å

SOIJ 1974:68 Bihang [IB 333

B 6

B6:1 Vilken uppfattning har a. on Allmänna kyrkobönen enligt detta Alt. II (3819-21) neg el

fñ E!

DOOIUCOIIODOIIUOOOOIIOQOIIODOOOOOOODCCDC oaaaaoao-onoøoaaaaoooouaaooaoccoouoooooc B6:2 Vilken uppfattning har a. om ordfornen Ganska Varken Ganska Mkt i Lovnñgelaen: gzft era hjärtan till neg neg neg el pos Gud. etc (5 21) Motivering

B6:3 I Rattvardabönen (aa 21-22) har Instit- Ganska Varken telaeorden vñvts in. Vilken uppfattning neg neg neg el har a. om denna uppbyggnad av Nattvardabönen ä M°tiVQrin8 0000aaoaaaøoo-0aaaøoøaaooaooo

B6:4 Vilken uppfattning har a. om innehållet Mt Ganska Varken Ganaka i Nattvardaböaan neg neg neg el poa Nøtivering 00000000-oaacaeaaoaavaaaaacao

III E1 [Il

B6 5 Vilken uppfattning har a. m den språk- Mt Ganska Varken Ganska liga formen i Nattvardabönen neg neg neg el pos

mmämm

0000000annncauonnnaooaannøooccncaaooouao

B6 6 Har de nya kollektbönerna som Donkapit- Ingen gang 1 gång l-h ggr let utaånt i början av 1971 använts i Er församling E] EEE!

B6 7 Vilken uppfattning har a. n dessa nya Mt Ganska Varken Ganska lkt kollektböner nes neg el POI poa Motivering

E m % E ä

0000:00001000000000000:0000-onaooøovaoo aaoøouaoaaoooooaøanaoooooouaoaooocaooaa

334 Bihang II B sou 1974:68

B7:1 Her förändringar i antalet. gudatjânatbesöknre kunnat mirku då denna ordning för Hömâasa. ned nettvard, Alt.. II, prövats Minskning Ingen förändring Ökning E] B7:2 Medeltelet gudstjñnatdeltagsre i dessa gudstjänster 3713 Är det något annat. i detta. förslag till Högnâsan med nattvard, Alt. II, son n. önskar kommentera

CCUUUIIOOCCOCCQOCUIOOIOUOIC0000000000OOOIICOUOOIOCOOIOCICCUCOIOOOO

.CDIICOIICOCOOOOOOIOOIIOilIIIOCH000000IOOOOUOIOIUCOOIIOOIOOOIOOOOI 0000000:0000000-00000:-nnooaono0-0-0cocaaooooouuouoouocoooonoaonoo 3734 Anteckna. här om och i så fall vad församlingen prövntii anslutning till detta. Alt. II. som :eller utanför kyrkohnndboknkomnittêna tör- Ilng. Ge också Er värdering ouuonooonuonøocoooaocuonoeoouoooooonooooaon--nunnan-ocoooanooceooce aaoaapooooooouaoaauoao.uoaau.o..çáaaon.oaoooooao.ooaououooooaoao.no n0000:000:uooecoooøceooeeonosen-nuncoononcoeoøøouocouooeoao-;anyone 000000001OOOOOOIoOIolJc00o000000000ooc|:Iroooocøooooooooovoooboocla 00000000000000-000000eooaoonaøoooouoooooooou-ceoaocoucoooouou-00000 10000nocoootuoooeeouoonaocnneooosacco-nunov-nooneooonueoaoonøocooou tocoøaeooeooot0000000000000-00enas0009000000000.--ecooooaq000000000 eoooeoooanaooonenooen0000000-ananas0oceanen:nogounosoecooocuoooooeo E725 skriv hi.:- Ere. kommentarer till gärna

rörsöknverksanheben: Anteckna

eller den

on några speciella, positiva negntiyn. reaktioner tiil

kunnat nia-ku inom eller utantör den vanliga gudstannetnenigbeten

oocoiooootøoooloonooootooneouuloonooooreouooooonneoooooolnocloothooo oonooooococ00000000nooooocnueooueooøoeooooeonøaoouoosoooeuoeovøoanoo ouoooøoeoouooeeoneo 0000anooeeueaoceøencnaooooocoocoaooøocooueuoonoec 000000000 aoøoeoøee-05000000000100;oonoeaeeaonecoooononoe-oeaoøoooooe å 09000001volll0hoolniocooooeanøoouooooobaonoøooanneucooooloooloønoina 00000000000oucounoooneaooeoonoonooaeeouoo-10000ooooooouonoonooncoøoo unooooeoneoooooueaoe000nuaøooasoooeeooowcaocu000-oeneoauooooeaocoooa

sou 1974:53 Bihang 113 335

B8x1 Enskilda Innehar i arbetsgruppen son på nagon punkt avviker från

det :var ao: givit kan plåten-stående utryueo an-

arbetagruppen ovan

teckna aina reaktioner och intimt-ingar.

och! reaktioner an: ko-ait fran bland övriga förunlingaacdleuax* inför de olika röraökapunkterna kan anteêknaa här.

336 113 - sou 1974:68 Bihang

Cl

HMJDAVDELIING C. Förslag ti ll försöksverksamhet med enklare ror-ner tör nattvardsrirande. Stift Försanling C1 :1 Har Er församling deltagit också i Etapp l Ja Hej E! C1 :2 Huvudavdelningar inom Etapp 2 son prövats A B C D

CIEJCICI

On någon av dessa huvudavdelningar ej prövats i Xr församling. vilka år då orsakerna birtill? eaeeesaso--eeacuueoaaeaeoeeenosuaaeeaueuoeooenan seeoeeeaeaoesaaeenoeseoeeeeaeeeaeeeaeaseeeaoa000 isaooeaeaoaøsleaaasOaeoeeaeaaooeoaeaeeaoseoeaoea Hur :ånga gånger har dessa olika enklare nissordningar prövats (ssZS-hz) inon Er församling C1 :3 ramnissan l l-h å s. Ingen gång gång å

C1 :4 Tiberiaamissan

EIEIEB IEIEIEIEI IBEHEIE EIEIEIE

C1 :5 Elnauanâssan

C1 :6 Jerusalensnñssan

C1 :7 OI någon av dessa enklare nissordningar ej prövats, vilka ir då orsakerna hârtill? necessa-saveaoeaesaseaeaeseeseeaeeeueeeeaeaues eeasaeaeseeeaeeessoseoeseaaaaeeessee-eececenen eaaeaeaneeeaesoeeaeeeaesassssaeeeeasaassoeesee aaaeeaesaaoeosoneseeosasaeeeaseesnaeesasesanneaseeeeaaeeeeeeeoeaeee0eeneeneeeeaseseeeeeassee eeeeeeaaeaaseasseueccoøeeseeaeeaesaøesoeneeeou (31;a Hur uppfattar a. införandet av sådana enklare Mkt Ganska Varken Ganska Mkt niuordningar nega-nega- neg.a posi- posiu” n” n u” :ä:

oaoailasaoeneeassaeisoaoaasoaaeeoassaasaeaaeee

[IB SOU 1974: 68 338 Bihang

C3 03:1 Beskriv de situationer i vilka dessa massor ritats ute i det fria seesssssseeassaessssassessaosssoaaaaaeooeue sessseoeoaseeseosaesesssossaeaeseosssssoeee seesvsssasasseeesssseosseaassaeseaaeessasea aessssseeaeaaseseseaeoasesaeaes-auessessnøe :osasoeaseassaossssasseseeaseneaeasssseosss 03:2 Har prlsten firat dessa nissar utan att vara Ingen gång l gång l-h ggr Mer in h gg: klidd i liturgiska klider

flüü] E]

Hur a. att prästen firar dessa Mkt Ganska Varken Ganska un. uppfattar utan att vara klidd i liturgiska neg neg neg el pos pos

amlmissor

glider POI

s0s0s0seessessssoøaaseraeseasaasssseeoaseo sesaesesoaoaeasoaeaeesaseasesoesssssssssee

Anser a. att de personer, platser, miljöer (3,4 Ja Vet ej Hej som gett dessa enklare missordningsr deras nun aktualiseras för gudstjinstdeltagarna EEE]

OQOO!!OQOOOOUOCOOOOOOOOOICIOCOOOOOCOOOOCOOO 0000000000000!!OUOOOOOOCOIOIUOOOOUOIIOOOJOO 50000tillOOIIOOOODODOOIOODOOIOOOOOOOUOOOOOOO OOOOOOOIOOOOOOCOQIOUOCOIOOOOIOOOOOOUIOOODOO 000000OCOOOIOOIOODlOOOIIOOCIODODOOOOOOOOOUO IOOIOOIOOOOOOOtillOOtUOOOOIIDOICODIDOOOOCO eaaesesosaassssasseessosasaosooesasaesaaaes Vilken uppfattning har a. om de wa psalmer och sånger son inramar vissa av dessa enklare mässor: Ganska Varken Ganska Mkt C3 :5 deras nelodi neg neg neg el pos pos

OCCOOOOOOOCCOOIIOIOIDOOQOIQDOOOOOUIIIOOIOU sssrsesssssasaaaesaaeaoaaseeesessssaesssas Ganska Varken Ganska Mkt C3 : 6 deras text neg neg neg el P0 P05

00000IOOOOIIIOOOOIOIOCUIOOOOOOOOIOIUIOCOOO sssossassssessassssoseessssassssoevassaese

1974: 68 [IB 339 Bihang

Ch

Hur har psalnerns (singer-na) aekonpln* jersts sant värdering härav eossesessassaueeaessasseesaaoeasaassea -saaeuarsaqssaesreseosneeo-nesssseosvs assaeeeoeaasconesoeaassseessaapcsoenss

04:2 nur uppfattar a. att i dessa aissor Mkt Ganska Varken Ganska Mkt ett från det vanliga avvikande distri- neg neg ne; el pos pos butionssltt användes

EU ä ä E [E

oøeeasaaeessrssaasaoaosusassaanueaaosn

04:3 Denna :riga besvaras endast av de förs samlingar dir en viss av dessa enklare :anordningar använts ner in en sin; eller t o a kontinuerligt. Hur har Efter hand battre oförändrat Efter hand därvid nissordningarna upplevts silsre LTJ ET;

04:4 Kur uppfattar a. att de bibliska in- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt stirtelseorden rått en annorlunda utnes nes ne; el pos pos formning i vissa av dessa nissordning-

:zzzäta

assssasesssn0seaasosssscsssaessaesoae aaOnlaoaa0000000asooaoassaaoâosesooac

EEÅGSLEESSÃSRLEÃJ-lüde ..._-_-_--_-- Ton-slinga

04:5 Vilken uppfattning har g, om distribu- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt tionsord sant kommunikantens svarsord nes neg nes el pos pos i roaasaissan (s 28)

esesaoasasssossss-asssessseseosssssss 04:6 Har svarat Min Herre Inga Några få Rätt många De flesta

kcuunikanterna

°°** m °““

E] m: v11

04:7 Medeltalet gudstjânstbesökare i dessa gudstjänster . . . . . C428 Är det något annat i dessa enklare nissordningar a. vill kommentera

aasesossssaesssssssanasessasseessssoe

sou 1974: 68

Bihang 11 B

C 5 envceeueoeo »aaah.o^eoeoaoneeeeeenwe-eoeceeoueerhhvøounoeoeoeehoeoeeeeee

oc-oøaonozeøomavøa-ox ebnoooøneeøtrohuohiiel-bI|0u(rooooaobceceoooooooøoe OOCOOEQQNODIOrtocfzliiltOFl600IiiellilbñulølñlrtilhiQlIDOUIDOIOODODODOOQOO Anteckna här in och i nå Enl; vad föraazlinsçn pröva: i anslutning till dessa enklare :åzaordningar som falla: utanfir kyrkohendbokskcmittênafñörsleg. Ge också Er värdering oileoeiooeceooocooloueloecoeneeolIconJtnobevneeboioevooeeeoeeøuooeeoneoee voeaaeneooeea:deleoneeveenøeeeoveeoeoroueene000000:ooeenneeoøeeeoeeouoeee enoceeeeeoeoeoeooeueeenoeeeeeccoosueeeeo1000000000lreeeeaoeaeeoenneeoeeee Ooottoaeeoelaveeeruoueeleeeceleeeeeeooovoeeeuoeleeroeeeeenoooonbeonoetueo ooavoøooooaooøuoocconoooc.noo-ucuooonsoopsoono;ooaoocoaancçoaooncoouooonc oav0000000eeeevoeeeoeoeeeooeoeeeeoeveoeeuoooelooeeeeeoeereeeeøoeeoeooeeee ncoooooonuo-ooo-a-ou-nnoooaouoc.:.ac-oceanno.nuoa»uoøouaaoooaooaaaocooooc 0000:0000n0qa.ooooooc-ao-oooneooonouno:ooncoooaooo-oooonøooouooooooaauu-o c5-2 Skriv här Era kormantarur till törsäksverkaamheteu. Anteckna gärna om wgra speciella, positiva eller negativa, reaktioner till den kunnat v mångas incu eller utanför den vanliga gudstjinstmenigheten 0000000000009:eeeeeeeoeeeoenoeeivcoecoløliooeeoooøavcootlleleoloeoeoncA00 0000000000100euno000000000000000oopse00000:00:--oononocanooooaoenoooeeeen OOOOICOOIOCCJOIteen!eosllloenoonenroceluIno0:canenaoaoouooaeeooeneeoooeen ntbeooaleaeeeLcheneon00001ooeoøoaneed05:000ettseooieoolaeoeoeoooeeotolDen eøloiilollee-en3010:01qteoI00vi0e000ene›ucnoennenocnoieteloioteøcoeüooleI noccleoicloenoooeseueçenueeeereoo-00:..vetexatt00eelooeocieeaoiiooolloeeo »ooocooouuøo›uøu:pannan-uøoeooncuuooouoonucoca..neooao-000000-0-cancenoe toiloaooolbwetcrtnoeoonieuooieødbeDetbonele0seJaetoueeoeoeeeocneoeoliieeo

Bihang IIB 341

C6:1 Enskilda nedlalnar i arbetsgruppen som på någon punkt avviker frin deg :var non arbetsgruppen givit ovan kan på. återstående utryuae anteckna_ sina reaktioner och motiveringar. också. reaktioner son komit fran bland övriga törunlingsnediennar kan antecknas här.

344 IIB SOU 1974: 68 Bihang

D3

Vilken uppfattning har a. om nelodierna Mkt Ganska Varken Ganska Mkt till denna norgonbön neg neg neg el Motivering

E E ä

Qaslcloiovøuaacctossaouooiaooalnaasaoaaaa ioaoioseoaaaoaalacsaøaaon-aaøoaoaaacnvoaa D3:2 Medeltalet gudntjânstdeltagare i dessa morgonböner enligt Röda häftet so...

Är det något annat i denna nnrgonbön Ni vill kommentera o:nussosoaosoansoecoouasuosuoasssocsno.. asssssssnasnønsssoe›asassausoonsunocnani ansssooooocoo.ossuoono-onaoaococaaouoocc 0000000ossoaooøaausaaeeoscoasaasaeasaooc aaoaisl000000ososaooasooilosnocoasscanna

:Aas 1 sine 1-h Nerlmhggx-

Hur många gånger har församlingen prövat Ingen car Aftonbön enligt Röda häftet (aa 53-ss)

EI EEE] E]

Vilken uppfattning har a. om denna. ord- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt ning för aftonbön neg neg neg el pos P00 Motivering

E] så. C3]

OOIOOOOOOIIOODIQOOOOICIIIIOOODGOOIDOOICO

0000!OOODOCOOOOOOOOOUIOIIUQDIOOIOIIIOODO IOOOOOCIOOOODOCIUIIIOIOIOIOCOOOOOIOOIOOO OIOIIOOJOCOIIIOOICOOOOOOOOIGIOOOOIDOOOOI caossoasasnonaaossasasaauaoa-ocsnooaooss D3 6 Vilken har a. om längden på Mkt Ganska Varken Ganska uppfattning denna ordning för aftonbön neg M6 neg el

cossvanaaooouaaaaaoøoaaaoooaasaosaaaaaaa Vilken uppfattning har a. on orden i Mkt Ganska Varken Ganska denna aftonbön neg neg neg el pos

IH*

Motivering

:så

oaaasosaaooosneaoasossnoeasusoocusoaocs

SOU 1974: 68 Bihang II B 345

Dh Vilken uppfattning har a. om melodier-na Mkt Ganska Varken Ganska Mkt till denna aftonbön ne; *neg nes el pos pos

E E ü m

sooeooseøaesssssuosuesosoaneeassesocoso sosesosaesssesseocansoecocannaossosongi D422 Hedeltalet gudstjânatdeltagare i dessa attonböner enligt Röda hittat D4=3 Är det något annat i denna attonbön Ni, vill komentera

D424 Anteckna här om och i så tall vad förser

lingen prövat i anslutning tillldessa

Bönegudstjânster enligt Röd: häftet som faller utanför wrkohnndbokskonnittêna förslag. Ge också Er värdering oiosspaaessossosssca00000ena:oc000oosecossessøssooonscuoosesoeossosesossoeseoeso soaoeoeossessseooueeotsesssseesøososoooeoeareoceeseooesosoeeessesaeesosvoeaooooe asusosuausousnsosao-A0-coeosoossooaosu-so-0aaooosoussvoeooussøoeoososssuesesesoo oessssasooacc00000sonosuasosconessooøaoeoooousuauoosoossesssnoasescneesosossseos eesoessovoesseesseeseesoooaeeaooouoolIasnaseosseoseoeeseeeensueosasloseeesoeseal ensoenoecøeoeeeesusesseeoenoaososesoeoooeeseosoeoneaonnasøvvaooeeobssosoooolosoe seo›ooossaesscsooonosoooenucooouoouooo.nusasseusosu0000osssaeoosesoesoscsaousnss oesssseoossoos-sosoosnsonosssnsso-sou0nuoosnsoeaa0ssosseseseooossooseosasoososøc

D445 Skriv här Era kommentarer till törsöksverksanheten. Anteckna gina - - reaktioner on några speciella positiva eller negativa till den kunnat märkes inom eller utanför den vanliga gudstjinstnenigheten uessoesesonouoasseoeo0sonosooeoossnoosssooooooecoscncsseseç---0000ssgssesosloos nssssosoosossosssssns00:00unaooscnsecøoosss0nnsuøssusssosscsooosessnns-couscous sshieeecoeooeeussesolsoeseeeto-oocoseesnosesousseseoouonosøuoscsoeossssnioooosn 0ocssoooceossossososoasonosoasnaconøonasnsanuusoenuooscsooeseeonsøooosoessssqoe øenoosoeluioesossassnsooueosse|eseans0e0rIc000UeoIItoneOosiutosnovloøetlñooosc ihuicøenøoeeøs0Osnous:ceceleouoooeesoeeaøossa-sbootsloseDeeleaceesøelcolisnloto toeleeselcosseaaeceooscseoneaseresteneo-enenaesesceousooocsveeosocsIosssoeneeao sesOasisItoIsoces0000seJosesseee0JaIssieseeosessee0Joeseeschseeooecetesoisosssu

346 Bihang II B sou 1974:68

D5

medlarna:- i arbetsgruppen sou på någon punkt avviker från D5:1 »Matilda det :var non arbetsgruppen givit ovan kan på återstående utrymme anteckna aina reaktioner den motiveringar.

också reaktioner sou kemi: fru bland övriga töraamlingsmedlemar

inför de olika förnöknpunkterna kan antecknas här.

.- .

...annandag n

SOU 1974: 68

Bihang

II C

Utvärderingsinstrument för etapp 3

348 11C SOU 1974: 68 Bihang

Dag för utvärdering av etapp 3: 1/3 1975

För denna utvärdering ombads församlingarnas arbetsgrupper att besvara samtliga formulär enligt anvisningarna i formulärens inledning. Antalet möjliga svarsreaktioner varierar därför inom for-

mulären som framgår av följande uppställning.

A

Huvudavdelnins

Svaren från Västerås och Göteborgs stift har ej inarbetats i summeringen, då i dessa stift fr.a. prövats eget försöksmaterial. Antalet

lg§g_redqvi§ade

som kyrkohandbokskommit-

försgksförsamlingar prövat

téns material utgör därför 67 (jfr ovan kap. 4.3).

Antal svar Avser alt.dem som

Fråga möjliga prövat

1-5 81 samtliga svarande 6 65 med nattvard 7-62 67 med och utan nattvard 63-76 65 endast med nattvard 77-80 67 med och utan nattvard 81-84 65 endast med nattvard 85-86 81 samtliga svarande 87-92 45 utan nattvard Antal förs. som prövat HUVUDAVDELNING_§ l-4 88 5-28 70 70 HUVUDAVDELNING C 1-4 88 5-30 . 55 55 HUVUDAVDELNING D l-4 88 5-15 33 33 HUVUDAVDEINING E l-3 88 4-ll 9 9

För sammanfattning av utvarderingsresultaten hänvisas till redogörelsen ovan kap. 4.4.1.

350 [IC SOU 1974: 68 Bihang

Motivering till detta totalomdöme Ioolaoooløooønancooouscononouooaoo» 000ccnoneoooooooonaocooaoqac-uoon»o -nnooobøcu00000000:ooooauocooonnoau

Har välkomsthälsning förekommit Ingen 1 gång 2-h ggr Mer än Rånñ H gar

ülJLllLmbål

Vilken uppfattning har a. om denna möjlighet nog neg neg el pos pos 1000Iurønuoocoociaonoooooooucolco pos oociuonouaccinaoooonuoooucouoaooo

1711?] W] 1351181

oolroooolnaacononioo-nnonooooooov

Har procession ägt rum Ingen 1 gång 2-H ggr Mer än måna 5 ngr

10 Vilken har a. om denna Mkt Ganska Varken Ganska Mkt uppfattning möjlighet neg meg neg el pos pos

0050000000100!OOOOOUODCOIOIJOODIOOOV

1311:231

o-ooøooaaoooooooqooco-ooancoancncoo

11 Har gudstjänsten inletts med lngånqs-lngen 1 gång 2-H ggr Mer än psalm nånn 4 nar

E1

12 Vilken har a, om denna Mkt Ganska Varken Ganska Mkt uppfattning inledning nog neg neg el pos pos

non-noe...no-o--ncoo-onnoaøo-...uu.

E113]

un.scanna...uo-ocoooonnagoa-ocøan-a

Har gudstjänsten inletts med lntroitus Ingen 1 gäng 2-V ggr Her än a) gammalkyrkliat gång H ggr

b) med församlingsomkväde Ingen 1 qäng 2-M gar Mer än aânw H car

SOU 1974: 68 352 Bihang IIC

A 4

har a. om dessa Mkt Ganska Varken Ganska Mkt Vilken uppfattning neg neg neg el pos pos inledningsord

ijgi nff] F51

[IT]

onuoonau-aoccosnoooouaooanuoouoc›aoc

brukats fri Ingen 1 gång 2-H ggr Mer än Iddl Har som Inledningsord “form gang 14 gg-g-;r

har a. om Mkt Ganska Varken Ganska kkt Vilken uppfattning möjligtill fri form neg neg nen el pos pos heten

[a 51W

os::oc:uoonconcoouç-ououoa0000000000

Vilken form av syndabekännelse har Q7 brukats människa Ingen 1 a)Ja5 fattig syndig såna

Gud Ingen 1 b)“Barmhürtige gång

0 var Inwen 1 Gud 7 mig nädix :2 Hánü

bekänner inför Ingen 1 gång 2-4 ggr Mer än

d)Vi din

gång H gar

förbarma Inpen 1 gång 2-1 ggr Mer än e)Herre, dig ü gar nåns

Betr syndabekännelse invävd i allmänna kyrkobönen se nedan.

Kommentera gärna dessa alternativa syndabekünnelser

OIOOOOOOOIIOIIIOCOIOIUOIOOOUIOOOOCO I OIlUOOOOOCOOOOIOCDOOOCOOOOU030000!! 3

ua-uooooooaonaocoo-oncoceanen-annas ä

l

1 I

i

I

SOU 1974: 68 Bihang IIC 353

?9 Vilken form av avlösning har brukats a) Jesus säger: Hdrn hjärtan Ingen 1 gång 2-H ggr Mer än sann 5 sur

1222:3

E110.

b) Jesus säger: vad ni ber Fadernlngcn T gång 2-R ggr Mer än

E om gång Å ggr

529; l l

I

i7|

V c) Tag emot dina synders för- Ingen 1 gang 2-Ä ggr Me: än låtelse gåna Å ggr ä! u. I

[E54 [LU

2»

il d) Begär du dina synders för»

l

låtelse” Ingen 1 gång 2-U ggr Mer än måne: i* ggr i

[Itrlüüiü

I m O Kommentera gärna dessa alternativ till avlösning 000000000unooøcaacooon-nooo0500:000 aoanouooooaasonøonooooouocoaooooono soccoooou-øoononaonooouuaoonouooooo tbbnoocacoucot0000005005000bboolvbo 31 Vilken uppfattning har a. om ordfor- Mkt Ganska arken Ganska Mkt men Kristus, förbarma dig i Kyrie neg men neg el pos pos

406000000Choraluooucvoiileuaooccaac 32 Har Kyrie i form av Herre, du blev Ingen 1 :äng 2-H nr Mer än vår broder brukabs såna 4 ggr

EUL-ÃIEJEI

33 Vilken uppfattning har a. om musiken Mkt Ganska Varken Ganska åkt till denna form neg nog neg el pos pos

aen;ooouuonauooooc-occanuooouanooun 3! Vilken uppfattning har a. om for- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt muleringen Äran tillhör Gud.. i neg meg neg el pos pos Lovsången pos

Icacionaaulouobøooccnbonoøbalooouco [E] E E E]

nunu00000000cc:-aaanopocoouooocøaaø 35 Vilken uppfattning har a. om de nya Mkt Ganska Varken Ganska Mkt melodier som komponerats till Lov- neg neg nog el pos pos sången pos

acoccunuaaooønoøuaonooooano-øocuanø [L] m m:) W

nocnoaooonncaaooenuooooouoøøaonooao

354 Bihang II C S()LI 1974:68

A 6 36 Har som Lovsång brukats Vi lovar Ingen 1 gång 2-Q ggr Mer än dig... gång “ ggr

[I] EZJ

37 Vilken uppfattning har a. om denna Mkt Ganska varken Ganska Mkt lovsång nen neg nes e] pos pos

0000ODOOI000000IOOOOOOOOOODIOIJOOOI

[S] i]

oooioooo0000010000000uluoocncnolaou 38 Har som Lovsång brukats Vi prisar Ingen 1 gång 2-H ngr Mer on dig... Hånñ Ä ggr r“W

H51

Vilken uppfattning har a. om denna Mkt Ganska Varken Ganska Mkt lovsång neg neg neg el pos pos 1

OOOOUIOIOUIOOOOOIOOOOOOCDOIIC000000

klä] E m

oauonoconooooucnoo-anaocøonccoooocu ho Har som Lovsång brukats Sv ps 2ü:1 Ingen 1 gång 2-Ä ggr Mer än (3,5) gång 4 gar

Ei]

h1 Har de nya kollektbönerna som ut- Ingen 1 gång 2-M ggr Mer än sänts använts i Er församling såna 4 ngr

EQ E]

122 Vilken uppfattning har a. om dessa Mkt Ganska Varken Ganska Mkt kollektböner nen neg nag el pos pos

IUOOOIDIUOOOOUOIOIUOiiiilliitllobID

EQEJEÅIE

ooooooooooouou000000000-oaøooovoaua

ha Vilken form av trosbekännelse har brukats a) den apostoliska Ingen 1 gång 2-H ggr Mer än måna h ggr

hl D] [HI hä!

b) den nicenska Ingen 1 gång 2-ü ggr Mer än

gång Ä ggr

ml 171 m:

c) Sv ps 27:1-3 Ingen 1 gång 2-H ggr Mer än gång Å ggr

Li_ III E

d) Sv ps 22 Ingen 1 gäng 2-M ggr Mer än gång 4 ggr ,__

i!! l-J E]

SOU 1974363 Bihang IIC 355

A 7

e) Ps 617 1 71 psalmer och visoKIngen 1 gång 2-h ngr Mer än

sång 14 mr

IEEE-J

:råna: ?I :áwr

EEE

hä Kommentera gärna dessa alternativ till trosbekännelse nunococouooooooo-ooounoaooooauooaon couolilioldUohnlocciionooocuocoonus vuacocooouooooooacooun00000005000:0 uoooacoøocnnooooovcoooannncvou00000

Ä5 Har trosbekännelsen lästs efter lngen 1 gång 2-M ggr Mer än evangeliet gång H ggr

[BIL-LJ [EJ

l § M6 Har trosbekännelsen lästs efter pre- Innan 1 gång 2-H ggr Mer än T dikan men före kyrkliga tillkänna- gång H ggr 5 givanden

E E, Eg]

#7 Vilken uppfattning har a. om trosbe- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt kännelsens placering enl fråga H6 nog nog neg el pos pos

unous::oc:nøn-onnaoooaoouoqnooocuo» H8 Var trosbekännelsen lästs ir§n_ni- Ingen 1 gång 2-ä ggr Mer än före allmän kyrkobön gång H ggr lageg

Vilken har a. om trosbe- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt #9 uppfattning kännclsen läst från altaret nen nog neg el pos pos

couoouoou-uoccøcnncønouøouvoonaønon 50 Har som allmän kyrkobön använts Tnqen 1 nång 2-h ggr Mer än Herre, vår Gud gång 4 ggr

Vilken har a. om denna Mkt Ganska Varken Ganska mat 51 uppfattning kyrkobön nog neg neg el pos pos

0000000ooouoauoaiibloucrooooonbacon

SOU 1974: 68 Bihang II C 359

A11 Är det något annat i detta förslag till Uögmässa med nattvard som a. önskar kommentera

Anteckna här om och i så fall vad församlingen prövat i anslutning till detta förslag som faller utanför vad Kyrkohandbokskommittên angivit. Ge också en värdering noacc000000.oouoosonoøoooconnøoucoaco 0000010haIoaooocøiobbooaoloootniunoOi

Har förändringar i antalet gudstjänstbesökare kunnat märkas, då denna ordning för Högmässa med nattvard prövats Minskning Innen förändning Ökning

E]

Medeltalet Gudstgnrstdeltngare i dessa gudstjänster oonocolnbbøoooo

Hur många gånger har Ni prövat denna Ingen 1 gång 2-h ggr Mer än 0 ordning för Höwmüssa utan nattvard gang ?t ;mr

EE

E6 Om Er församling ej prövat denna ordning vilka är då orsakerna härtill ocoøøorononuncnosøcønnno-nnonoonøuouo 0oaoaoooaouaooonooøooucooorøcsoon-no coosnos;oalooooøoøuooøooooooooo:canon aouøouooonooonnonaon.ooooooooøooooooo Vilken har n. om denna Mk t Ganska Varken Ganska bü:t uppfattning ordning för Uögmässa utan nattvard nen H98 nej el pos pos Motivering till totalomdömet pos

ucoonouuoocconooacnnonaooonoooaoøo-n hthlatiøiiolnoobtoiccloobcubiotitta

360 Bihang II C sou 1974:68

Å 12 86 Har föründr ngar i antalet mudstjänstbcsökare kunnat märkas, då denna ordning for Uöfmässa utan natuvard prövats Minskning Ingen förändring Ökning

I I El]

90 Är det något utöver vad som ovan redovisats som Xi V g..La kommentera i denna ordning; för i.0'p;n1l'issa\ utan nnctzvarçi -DOODIOOOOOOOOUOCJOIOIOIOOOO0OOOIODOOUOODUOOOUDOOClOJOOIOOOOOQOOUDO COUUOIOIIOIIOIDOIUOIIOOOIOIOCIOOOOODOUUOCUIIUIQIDCOUOOCUOOOOIIOIÃOQ Ji!DUDOOOOOJOOOCOOOOOOOCOOIO000100100000ltE0000OIOIOOOIOOUQOOOOOIDO tooooouoaaonnconooocounn:so:u.nooncouunna00100000;ccauaouøonooaø-oo fr nteckna här om och i su Tall vad församlingen pr: 0: i anslutning till detta alternativ som faller utanför Ayrkohandb0kskommiLténs för- 5lHK. Ge också hr vürderinñ OIOUODOOIOOOOOOJOOOODOICIOOOOOCOOOIOOOODIUCODIIOCOUOOOOCOUOODODICOO 0000OCOOODDOOOOOIOEOUOOOJOOOlUOOCI0000000000!!IOUOOOCOUUCOOOGOIIUUC OUUOOOOOOOOIIOUIIUOOOIOUOOIIJIOIOOOIOOIIIIDUO!!ICOBOIOCOIOOOICIOOIC OIOOOIIIOIIIUOOIOOOU00000000OOOUOOOCOIICIIUOOOOCOOUUIIIUOOOOOOOUOIJ 92 Enskilda medlemmar i arbetsgruppen som på någon punkp avviker från det svar arbetsgruppen givit kan på återstående utrymme anteckna sina reaktioner och motiveringar. Också reaktioner som kommit fram bland övriga församlinmsmedlemmav inför de olika försökspuukterna kan nnnecknas här. oarooooc000000-unnoooonoaatnc0000onu0000000sunnaooooooooaocnchcoot oauaoconocooosuoano03000000:000.00-oa000000uonccnnooaonøooon-ocooo Oooosuoiinioaonoiøuoanbooa000AhaIntolounionnuuoioaconooc0000:0000! Ino0attOooonønoalooonocoaccooa00000000000000oøuuonlnnooooocnocooou

SOU 1974: 68 Bihang IIC 361

F 1 NUVUD\VDELNING B. Förslam till ordning fär Söndaüsaudstjñnst

Anvisningar. Samtlica fñrsöksförsamlingar besvarar frågorna 1-ü

1 Har Er församling deltagit också i Ja Nej

i

Etapp 2 av fövsöksvcrksamheten

[EJ uu

g

2 Huvudavdelningar inom Etapp 3 som C D E

l

[LHJHHHI

u) Hur många gånger har Er församling i Ingen 1 gäng 2-M gwr Mer än stället för högmässa använt denna gång 4 ggr : för ordning söndaüsgudstjänst

E!

M Om Er församling haft tillstånd av Domkapitlet ett använda denna ordning i stället för högmässa utan nattvard men trots detta ej gjort det, vad har i så fall varit orsaken till att Xi avstått oloocouccøtoucouonvuooonoo00aoanooooocu0000anoøoooooboooooccvooouoto u00000toaoonooo0onu00000.oa0ooo0oooc4oaoua0ncooooøoooooocolaocoooic0 oocuoooooooconoocaocnoucaucoanuoooooounononoooaooøoaoououuncooocøooc qouooccooolooon00cocao»nuno-con-oøuooocoøøoouoooocoooocnuuuuoooooono

5 Hur många gånger har denna ordning Ingen 1 máng T-Ä var Her än för Söndagsgudstjänst använts utan gång H ggr att den ersatt rägmässa utan natt-

[U

vaw EJ

EI]

6 Har procession ätt rum Ingen 1 gång Mer än -r car

FÃWEZÃI

7 Vilken uppfattning har a. am denna Mt Ganska Varken Ganska Mkt möjlighet neg neg neg el pos pos

auouocnoncnaconuoøounoocnosqoouoooo

0 Har gudstjänsten inletts med Intro- Ingen 1 gäng 2-4 ggr Mer än itus gång M ggr

IEEE

362 Bihang IIC SOU 1974: 68

Vilken uppfattning har a, om denna Mkt Ganska Varken Ganska Mkt inledning neg neg neg el P08 pos

OOOIOIOOOCCDIIOOIOUOCDOOI*OOOOIIOOI0

EEE!

OIOOOOQOOOOOOOOOOCIOOOOOCIOOA*000000

Om Ihtroitus brukats som inledning, Mkt Ganska Varken Ganska Mt vilken uppfattning har a. om de olikaneg neg neg el pos P05 introitus med församlingsomkväden pos MOtiVOringooo0veoosnonosøooosoouaoo

[-1 Lll U0] H71 [UI

esnvosoooeioroeooaoooeoooooooeosooo Ieoooooeooeoeooooseossenoooseoooooo

11 Har gudstjänsten inletts med In- Ingen 1 gång 2-h ggr Mer än gángspsalm sång 4 ser

12 Vilken uppfattning har a. om denna Mkt Ganska Varken Ganska* Mkt inledning neg neg neg el pos pos

000100recosonoøooonooosecuooooeosoo .

E!

00010000-eooooeoloooooonoooolosccom

13 Vilkenpuppfattning har a. om melo- Mt Ganska Varken Ganska Mkt dierna till Lovsången nog neg nog el pos pos

00001ossssoooUcooooooooooooeosooooo

E]

ososuoooossooosoooeteooooaeaoaossos

1h Vilken uppfattning har a. om orden Mkt Ganska Varken Ganska Mkt i Lovsången neg neg neg el pos pos Motiveringoooooooasoosoocotcooouoos pos coon00ossatooIcocvnoouvesnnooooooes

t-_JUJLSLJLEJ

ooooooooocoooeoneooocooaiaouoasoooo

15 Har såsom epistel lästs texter som Ingen 1 gång 2-h ggr Mer än ej hämtats från Bibeln gång Ä ggr Vad för slags texter

0en004000000oosoasoeoooosossssaosoc El]

00000IQIOOOIOOOU5*OIOIOIOOOOOOOOUIO 000000eisoeeooooooeoooooenonsooooao

Vilken uppfattning har a. om denna Mt Ganska Varken Ganska Mt möjlighet till textval neg neg neg el pos P05

oooaooosoceoamoooc-u0000000-cooosao

Har som syndabekännelse brukats Gud,Ingen 1 gång 2-H ggr Mer än du har skapat oss till dig -w äng h ggr

SOU 1974: 68 Bihang [IC 363

E3 18 Vilken har a.om denna Mkt Ganska Varken Ganska Mkt uppfattning neg neg neg el pos pos syndabekännelse MOtiVeringousscossnsosvsoaanocoonu POS

m

UJ [HJ Lill UU

0000000000000soooosoooonoooscoscao .

T9 Har som syndabekännelse brukats Ingen 1 gång 2-Ä ggr Mer än du allt gång h ggr Gud, skapade

20 Vilken uppfattning har a. om denna Mkt Ganska Varken Ganska Mkt

neg neg neg el pos pos syndabekännelse

ussoooosoeoennøsoososossouotbssoco

l ZÄ H I LEZJ laâl [ÄEJ

21 Vilken har a. om möj- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt uppfattning till friare utformning av neg neg el pos pos ligheten neg_ allmänna kyrkobönen pos

nu;annoenoossooonraoosnsoonseoocoo Lä] Lil LEJ LE

connectooauoosnnoocoosooaooøooe-os

22 Denna har i försöksverk- Ja Nej Vet ej gudstjänst aamheten fått beteckningen Sön- Är detta en bra dagsgudstjänst.

E!

beteckning? Motiveringcsaconsøooosøsosbøoossss

usooosaoosscooosooaoooocosonøosouo

23 Vad har Ni i Er församling i allmänhet kallat den gudstjänst, för vilken följts ordningen för Söndagsé gudstjänst 0se-00000sonenooooasccncsvsssostco

24 Har i antalet gudstjänstdeltagare kunnat märkas då denförändringar na för Söndagsgudstjänst använts i stället för högmässa utan ordning nattvard H Minskning Ingen förändring Okning

25 Medeltalet gudstjänstdeltagare 1 dessa gudstjänster

26 Är det annat i denna ordning för Söndagsgudstjänst Ni vill något kommentera

1s00o›ososcaosoco0uso›araao000000001mpsbnoeeosotooosnsoosonooesss

canonnosasoeoouoosoooønnu0000:0-0ossuone0oocancsssessseooonusosoh

000000D000D0000000000000000OOOOOOOOQUOOUIOODOIDODOOOOOOOJUCOOOCOO

364 Bihang 11 C SOLJl974:68

B24 27 Anteckna här om och 1 så fall vad församlingen prövat i anslutning till denna ordning för Söndagsgudstjänet som faller utanför Kyrkohandbokakommitténa förslag. Ge också Er värdering

.ÖQCCOUCOOOOODODOUOOOOOODOOKOOGIOCIJCOOCODCIIUIIOCOOOODOOOUOOUOOUC ICICCUÖIIU_OIOOOOOUOUOOIOOUOOOOIOOOUOOOOiDO0UIOOIOOOCCOOÖUOOIIIGCCU 28 Enskilda medlemar i arhetegruppen som på någon punkt avviker från det svar som arbetsgruppen givit ovan kan på återstående utrymme anteckna sina reaktioner och motiveringar. Också roaktioner“som kommit fram bland övriga församlingsmedlemmar inför de olika försökapunkterna kan antecknas här 000000000boot000000001onac0100000oocoooovcuoaoaooecooooobhocoocøuo DOOOOOOCCOUUOOOOOIOUOIIO0000000000000OQOIOOOIOOOOUOOIOOUOOOOIOOOIO 000000000iIOOO0.0000IOUOOO0OIi00000000llOOIOOOODOOOOCOOOOOIIOOOG000

Bihang IIC 365

HUVUDAVDELNING c. Förslag till ordning för Familjegudstjånst

Anvisnin ar: samtliga försöksförsamlingar besvarar frågorna 1-h. Vid besvarandet kan arbetsgruppenbiträdasav person/er aktiv/a 1 församlingens barn- och familjearbato.

Stiftooooocoorooomnosoooas-ønno

g

1 Har Er församling deltagit också 1 Ja Nej 1 Etapp 2 av färsöksverksamheten

D1]

»

2 Huvudavdelningar inom Etapp 3 som A B C D E prövats

l ] l l [ I I I [ l

3 Vilken ordning för familjegudstjänet har tidigare brukata 1 Er församling oeeoe:nueocceeoenIooeoeooceeoneoooo oeeseotocicecooeooässu1001000000000 oeoooeooeoiuaeeooelcoooo0000-000100

L. Om här föreslagen ordning ej prövats vilka är då orsakerna bärtill enacsitenc:enr-ncncnooeeoaotooootooo ooseooaooeooeneoleeeoooousoecuoeoce coaoe-eoueaouaeuooøcooroocsoooonouo

5 Har här föreslagen ormging för fn- Ingen 1 gång 2-R ggr Mer än miljegudstjänst Qgra med_ggR som gång Ä ggr “ för ” huvudgudstjänst ““ afüllet h“3mässa

6 Vilken har a. om guds- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt uppfattning tjänsten sålunda firad som huvud- nog nog neg el pos pos gudstjänst 1 stället för högmässa pos

LELÃ [ii] LJ_J [lg] [Iz]

ocoeuooooceeoooooeoesoooooeooeonoco 0a1000000euooeloceoiooeoounooooooni Har här ordning för fa- Ingen 1 gång 2-4 ggr Mer än 7 föreslagen miljegudstjänsf firats utan dog som gång H ggr huvudgudstjänst 1 stället för hög- _

mässa. E m

8 Vilken a. om guds- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt uppfattning har tjänsten sålunda firad-som huvud- neg neg neg el pos pos gudstjänst i stället för högmässa pos

[Q I [H I Ill I,ql rf?!

oooeoioeeeøeeoeon:counters-tassarna oo-eeooeooooaorøoeohooooeooeooooeee

366 Bihang IIC SOU 1974568

9 Har familjegudatjänsten -med eller utan dop- firats som

a) morgongudstjänst Ingen 1 gång 2-H ggr Mer än

gång h ggr

b) aftongudstjänst Ingen 1 gång 2-H ggr Mer än gång k OI: m? *S

E]

c) aftonsång Ingen 1 gång 2-M ggr Mer än gång 5 ggr

sång 4=

E] I?? N”,

10 Vilken uppfattning har a. om famiIjegudstjänsten vid annat tillfälle än som huvudgudstjänat i stället för högmässa n 0 v c 0 u o 0 a o c o 0 o u o u o o o o o a Ganska Varken Ganska neg neg nog el pos pos 000aou1000500:ooooooooonoooooncoøo pos oouounooooooacnnooonaøocoooocono o

m m

11 Vilken uppfattning har a. om In- Mkt Ganska Varken Ganska Mkt gångssången neg neg neg el pos pos M0tiV0ring00ca0c0ooccanocoarcomo.: P05

H; [3] Hg [23] Eg

ooucoocoochonooobbusnnnuooococooua

12 Vem har i ållmänhet hälsat välkommen till gudstjänsten 00000ouoøocooroonovowoonaocoonønuo

13 Vilken uppfattning har a. öm Lov- Mkt Ganska Varken Ganska Mt sången nog neg neg el pos pos Motiveringocooouuoooooouocnoouuooo POS

iDDOOIOOOOCCODOOODUOOOOOO000000000

th Besvaras endast av församling som prövat familjegudstjänsten med dop: Har dopföl et (den/de som bär bar= Ingen 1 gång 2-Ä ggr Mer än -net/barnen gått in i resp lämnat gång M ggr kyrkan strax fb re och e f ter dopak-

Elli]

368 Bihang IIC SOU 1974163

Vilken uppfattning har a. om familjegudetjänstene längd med dop För kort Lagom lång För lång

El

Motivering 00e000000-eeoeeeeooeeoecqnanooeeoo ueeeeceeeeoeeeeeeooooeeoeeecouoeeu

26 Vilken uppfattning har a. om familjegudstjänstena längd utan dop

För kort Lagom lång För lång

EC] E!

Motivering ooeuecieeeeoeeIeeeeeneeooeeewveoco 0000000000eeeoeeueeeeeeneeenoeetee eeeooece00000000ooeoeoeeeeeeevoeto 27 Vilken pppfattning har a. om be- Mkt Ganska varken Ganska Mt nämningen familjegudetjänst nog neg neg el poe pos

oocneeøococoueeeenoeeeec0000000000 28 Är det något annat i denna ordning för Familjegudstjänet a. önskar kommentera 00000000eeoeoereeoeee0000cceceeeoeeeoeneeeoeeeeeeceqeeeeeeeueeeelo eeeenceeeoveaeccoseen:oo000000000eennoeeceeeeueouoieeeeieelelioeee ooeeeeeooueeaoeeoeeoqeeeeneooeeeoeoenoeoeeoeeoieo-eeleoeeoeeeeeeoe 29 Anteckna här om och i så fall vad församlingen prövat i anslutning till denna ordning som faller utanför Kyrkohandbokekommitténe förelag. Ge också Er värdering Ä å eeeceeeeeleeeeooeeeoteaoeeenoaeoeueeeeIeooeeeeecneeeeeeaeeeeeeeeoe 3 tee:eeceeeeeoeeeoeoeeetveoeeeeeceoeeeoooeeeeeeeoeeaclieeeeeecnnnee coonhceeøeeeeeoeoeoeeoeeeeeeeoeeereeteeeoIoeeeoeeeeeeeeelnoeeeee00 30 Enskilda medlemmar i arbetsgruppen som på någon-punkt avviker från det svar som arbetsgruppen givit ovan kan på återstående utrymme anteckna sina reaktioner och motiveringar. Här kan också antecknas ev särskilda synpunkter från personer aktiva i församlingens barnoch familjearbete samt reaktioner som kommit fram bland övriga församlingsmedlemmer. eaoeeeeeeaeeeeoeeeoooeenooeeeeeeooaeoeteeeoeuceoooeelueeeeeeeeoole 1000000000:euoeeetoeeccouooeeeeceoaieeoeooooeoeeeeoeveeeøeeeeeeeee 0000000000000:cooleeveeeeeeeoeeeee00000000000000eeee-eoeeeeeeeeeeol eeeeeeneeeeneeeoeeeoceeceeeceeeeenoeuoeeeoeeoneeeoocooeoeeeeoeeeai nqeceeeeeeeeetee000000neeeeoeooeaeeee0eaeoeeeeleeeeoeeeoeeeeooeeee

SOU 1974: 68 [IC 369 Bihang

D 1 HUVUDAVDELNING D. Förslag till Enklare former för nattvardsfirande

Anvisningar: Samtliga försöksförsamlingar besvarar frågorna 1-h

Stift 000001:oooccooeeeøoocoace Föråamling oocaooeoøloonoanunon

1 Har Er församling deltagit också 1 Ja Nej Etapp 2 av försöksverkaamheten

M Huvudavdelningar inom Etapp 3 som A B C D E

F: n m m m

3 Hur många gånger har dessa olika enklare mässordningar prövats inom Er församling

a) Tomasmässan Ingen 1 gång 2-Ä ggr Mer än

sång Å ggr

b) Tiberiasmässan Ingen 1 W M 5 W 2-4 ggr Mer än

gång 4 ger

7 E]

c) Emmausmässan Ingen 1 W W 5 ü

W W3 M

d) Jerusalemsmässan Ingen 1 gång 2-4 ggr Mer än

gång P

[ål i I E?

4 Om någon/några av dessa enklare mäsaordningar ej prövats,:vi1ka är då orsakerna härtill acneolet:acneett-ovøncoooccooeooco 0000000000Iooouaeøøaøconooooaonøoo seIcecube0000000000oncaoeoseeocuor 5 Vilken uppfattning har a. om dessa Mt Ganska Varken Ganska Mkt former av enklare mässordning neg neg neg el pos pos Motivering till totalomdömet pos

III [::] Ill III [E]

0000000000000oooaaoøoooneuncooooca aoooooooejntuoooucnoonconcoultcoao

SOU 1974: 68 Bihang II C 371

D 3 Är det något annat i dessa enklare mässordningar Ni vill kommentera OOOCOOOIOOC000000OOHOODJOIIOOIOiODCOIOOOOCIDOODOIOOO0000000000000!! OOOOOOOOOOIIOOCOIOOIIOOIOOOOIO!IOIAOOOOIOOOIIIUOODOOOOOOIOOOIOOOIOO oooaooooocoioooaeoaoeueleeeooeoeeoabccnevt000eeeaooeooooocoocbooceo

Anteckna här om och 1 så fall vad församlingen prövat 1 anslutning till dessa enklare mässordningar som faller utanför Kyrkohandbokekommitténs förslag. Ge också Er värdering n0000000enccocnaeeoouoeeoge000000000:ecco-aboacoeooooeeeeoooocoouoc › J naelooooeoieoobaeeoneeuoeccoeneoto0000000000000:oooceoonoeoooonoio eniroeeceoøoeeotoooceoeeeeeooeueeeeoeooeeeeooeuncoooeeeceoøcooocooo

15 Enskilda medlemmar 1 arbetsgruppen som på någon punkt avviker från { det svar som givit ovan kan återstående utrymme l arbetsgruppen på l och anteckna sina reaktioner motiveringar. också reaktioner som kommit fram bland övriga församlingsmedlemar kan antecknas här. ocoeooølooauAeoooncae0000000eneooeeoeooooaeueueevaneeenooooteoeeccoi uteoooonoetoeeee0000seeeeeoeeoeeoeeoooiooocolenoceeeoeueocoooolvooo eooooonooeooeoaeeouifoocieoeeaeoolenooooføocaoooceiooaqecooocooleeo ooeooooeueoueceoeecooocnloeooaenn00000000neeooooovoouoooooo00000000

372 IIC SOU l974I68 Bihang

HUVUDAVDELNING E. Förslag till ordning för Bönegudstjänster

Samtliga försöksförsamlingar besvarar frågorna 1-3 Anvisningar:

Stift cocaauooooocoooonooøoøooo

1 Har Er församling deltagit också i Ja Nej Etapp 2 av försöksverksamheten

2 Huvudavdelningar inom Etapp 3 som B C D E prövats

DDEIEIEI

3 m Er församling haft tillstånd att använda dessa ordningar men ej brukat Å någon av dem, vad har i så fall va- 3 rit orsaken till att Ni avstått IllJDOODOIOOOOIIIOOCOCOOJOOliitill ococtocoooooocoocouooocutocilouaao oooaoonhøooocucootaooncoccoonoqoaø Ä Hur många gånger har Er församling Ingen 1 gång 2-Ä ggr Mer än prövat med tema Att gång h ggr Böneggdstjänst de alla m vara ett

EE]

5 Vilken uppfattning har a. om denna Mkt Ganska Varken Ganska Mkt bönegudstjänst neg neg neg el pos pos Høtiveringouooooooooooooc000000000 P05

oocccooaoooooonccøooooooonnoocøooo 6 Hur många gånger har Ni prövat Mor- Ingen 1 gång 2-h ggr Mer än 2 gonbön enligt föreslagen ordning gång M ggr ;

E15]

7 Vilken uppfattning har a. om denna Mkt Ganska Varken Ganska Mt ordning neg neg neg el pos pos Motiveringoc0000000000000100000000 POS OCOOOOIOUOOCQOOODOCODOCOJOOOCCOOOO IDDOOIODOGOODUOCOUUIOCOOOOIOGOO.QIU 8 Hur många gånger har Ni prövat Ingen 1 gång 2-4 ggr Mer än Aftonbön enligt föreslagen ordning gång Å ggr

EEE]

SOU 1974: 68 IIC 373 Bihang

E 2 Vilken uppfattning har a. om denna Mt Ganska Varken Ganska pkt ordning för aftonbön neg neg neg el pos pos “Otiveringoøoaoonocvcoooonaoorønaoo POS

00000000005000000:øoaoooooooooøoooo 10 Anteckna här om och i så fall vad församlingen prövat i anslutning till dessa ordningar för bönegudstjänster som faller utanför Kyrkohandbokskommitténs förslag. Ge också Er värdering oococnatuoooooaoaoooun00000000;s000000voo-0aaoooonoøooaooonøonnoooo ooo-occoauonouooøooc0000000000000nu00:0000toooooøcooooouooaoooooooo noouoooootonan00soch0000cu0oocoouooooouooacoooaocøououauuoconoooocc 11 Enskilda medlemmar i arbetsgruppen som på någon punkt avviker från det svar som arbetsgruppen ovan givit kan på återstående utrymme anteckna sina reaktioner och motiveringar. också reaktioner som kommit fram bland övriga församlingamedlemmar inför de olika försökspunkterna kan antecknas här 0one1000000000000o:0000:0000:ncocato000ouoocoooouooloococoooohocono IOUOODOUOOUIOOOOOOOUCCIOOOOODOIO!JDOCOOUOQOUODOOCIOOUOOOOOOCOOOOOCO 0000000ncoooooonoco-ouocri300000oooocooooooooouooooøoooocuoooovuoou 000001000OOOODUOOOOiOOOOOICI!00OOCI000000ii000IODIOOQOIOO-OOOOOOIOOU

SOU 1974: 68

SOU 1974: 68

III

Bihang

Material för den särskilda försöksverksamheten i Västerås och Göteborgs stift

o Västerås stifts försöksverksamhet ”Vi firar mässa” - 1970 års ordning Vi firar mässa” - 1971 års ordning med musikbilaga

o Göteborgs stifts försöksverksamhet med nattvard - Högmässa 1972 års ordning jämte följeskrivelse

376 Bihang III SOU 1974: 68

Västerås stifts försöksverksamhet

VI FIRAR MÄSSA

Fastställd den 3/6 1970

INLEDNING

Psalm/(introitus)

Välkomsthälsning följd av tystnad för bön och självrannsakan Syndabekännelse och förlåtelse F Jag bekänner inför dig, helige och råittfärdige Gud, att jag har syndat med tankar, 0rd och gärningar. Jag har inte älskat dig över allting, inte min nästa såsom mig själv. Genom min synd är jag skyldig till mer ont än jag själv förstår och delaktig i världens bortvändhet från dig. Därför ber jag om hjälp att se och bryta med alla mina synder. Förlåt mig för Jesu Kristi skull. Du som begär dina synders förlåtelse för vår Herres Jesu Kristi skull på hans uppdrag säger jag dig: Dina synder är dig förlåtna . i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen Pr Låt oss be (F) Helige Gud, Fader i himmelen. Tack för att vägen till dig alltid står öppen genom Jesus Kristus. Hjälp oss att tro på ditt förlåtelseord. Låt din Sons heliga nattvard föröka vår tro, fördjupa vårt hopp och uppliva vår kärlek, dig till ära och våra medmänniskor till tjänst. Genom samme din Son, Jesus Kristus, vår Herre. F Amen

(Introitus) Herre, förbarma dig Pr Herre, du blev vår broder. Du känner vår nöd. Du bar den på ditt kors. Giv oss din frälsning. Herre, förbarma dig! Kriste, du är den levande Herren. Du är hos oss efter ditt löfte. Bevara oss i din närhet. Kriste, förbarma dig! Herre, du sitter på Faderns högra sida. Bed för oss och styrk vår tro. Vi ser mot din tillkommelses dag. Du, vår Herre, kom! Herre, förbarma dig!

SOU 1974: 68 III 377 Bihang

Ära vare Gud i höjden (utgår under den violetta/blå tiden) Pr Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, till människorna ett gott behag F Vi prisa dig, Vi tillbedja dig, Vi tacka dig för dina under, Herre Gud, himmelske Konung, Gud Fader allsmäktig, Herre, den Allrahögstes enfödde Son, Jesus Kristus, Helige Ande, nådens, sanningens och fridens Ande. Amen, amen, amen. e l l e r Pr Ära vare Gud i höjden F och frid på jorden, till människorna ett gott behag. Vi love dig, Vi välsigne dig.. .osv enligt sv. ps. 602.

ORDETS LITURGI

Kollektbön Pr Herren vare med eder F Med dig vare ock Herren Pr Låt oss bedja. . . Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. F Amen

Epistel . . . Så lyder Herrens ord

l

l F Gud, vi tackar dig i s Gradualpsalm Evangelium .. . Så lyder det heliga evangeliet F Lovad vare du, Kristus Predikan Psalm Trosbekännelsen F Vi tro på Gud Fader Jag tror på en enda Gud, allsmäktig allsmäktig, Fader, skapare av himmel och jord, himmelens och av allt vad synligt och osynligt är; jordens skapare. och på en enda Herre, Jesus Kristus, Vi tro ock på Jesus Guds enfödde Son, född av Fadern Kristus, hans enfödde före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, Son, vår Herre, sann Gud av sann Gud, född och icke

378 Bihang 111 SOU 1974: 68

vilken är avlad av skapad, av samma väsen som Fadern, den Helige Ande, på honom genom vilken allting är född av jungfrun skapat; som för oss människor och Maria, pinad under för vår salighets skull har stigit ned Pontius Pilatus, kors- från himmelen och tagit mandom gefäst, död och begra- nom den Helige Ande av jungfrun ven, nederstigen till Maria och blivit människa; som ock dödsriket, på tredje har blivit för oss korsfäst under Pondagen uppstånden tius Pilatus, lidit och blivit begraven, igen ifrån de döda, som på tredje dagen har uppstått, uppstigen till himme- efter skrifterna, och stigit upp till len, sittande på alls- himmelen och sitter på Faderns högra mäktig Gud Faders sida; därifrån igenkommande ihärlighögra sida, därifrån het till att döma levande och döda, igenkommande till på vilkens rike icke skall varda någon att döma levande och ände; och på den Helige Ande, Herdöda. ren och livgivaren, som utgår av Fa- Vi tro ock på den dern och Sonen, på honom som tillika Helige Andc,en helig, med Fadern och Sonen tillbedes och allmännelig kyrka, äras, och som har talat genom prode heligas samfund, feterna; och på en enda, helig, allsyndernas förlåtelse. männelig och apostolisk kyrka. de dödas uppståndelse Jag bekänner ett enda dop, till synoch ett evigt liv. clernas förlåtelse. och förväntar de Amen dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Amen

Kyrkans allmänna förbön Pr Gud, vår Fader, har fört oss samman här som sin familj. Låt oss nu till honom bära fram alla våra behov.

(Pr) För din kvrka på jorden, för de kristnas enhet, för församlingarna i vårt stift och särskilt för vår egen, för dina tjänare och medarbetare - ber vi dig, o Gud F Herre, hör vår bön (Pr) För dem som genom dopet upptagits i församlingens -gemenskap (: namn) ber vi dig, 0 Gud F Bevara dem i din gemenskap (Pr) För... - ber vi dig, o Gud F Herre, hör vår bön

(Pr) För hemmen i vår församling och särskilt för dem som

nu ingår äktenskap (: namn) -- ber vi dig, o Gud F Ge dem nåd att troget tjäna varandra (Pr) För . . ._ber vi dig, o Gud F Herre, hör vår bön - (Pr) För dem som genom döden tagits ifrån oss (z namn) ber vi dig, o Gud F Låt ditt eviga ljus lysa för dem -. Pr O Gud, vår tillflykt och vår starkhet, hör ditt folks uppriktiga böner och ge oss vad vi i tro ber om. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre. F Amen

..

SOU 1974: 68 Bihang III 379

NATTVARDENS LITURGI

Offertoriepsalm Kollekt, bröd och vin bärs fram till altaret.

Lovsägelsen P7 Upplyften edra hjärtan till Gud F Gud upplyfte våra hjärtan Pr Tackom Gud, vår Herre F .Ållena han är värdig tack och lov Pr Ja, sannerligen är det tillbörligt, rätt och saligt, att vi alltid och allestädes tacka och lova dig, allsmäktigc Fader, Helige Gud, genom Jesus Kristus, vår Herre . . . Därför vilja vi, med dina trogna i alla tider och med hela den himmelska härskaran, prisa ditt namn och tillbedjande sjunga: Helig, helig, helig, Herre Helig, helig, helig är Herren Gud allsmäktigFullaäro Sebaot. Himlarnaochjorden är himlarna och jorden av fulla av hans härlighet. din härlighet. Giv salig- Hosianna i höjden! het av höjden. Välsig- Välsignad vare han som komnad vare han som kom- mer, i Herrens namn. mer, i Herrens namn. Hosianna i höjden! Giv salighet av höjden.

Nattvardsbön Pr Lovad vare du, himmelens och jordens Herre, att du förbarmat dig över människors barn och utgivit din enfödde Son, på det att var och en som tror på honom icke skall förgås, utan ha evigt liv. Vi tackar dig för den frälsning du berett oss genom Jesus Kristus. Sänd din Ande i våra hjärtan, att han må hos oss upptända en levande tro. Helga ock genom din Ande dessa gåvor av jordens frukt och människors arbete, bröd och vin, som vi bär fram inför dig, så att vi genom dem får del av vår Herres Jesu Kristi sanna lekamen och blod. I den natt då Herren Jesus Kristus blev förrådd, tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät! Detta är min lekamen som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla! Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, så gör det till min åminnelse.

380 III SOU 1974: 68 Bihang

Därför firar vi denna måltid till åminnelse av din Sons lidande och död, uppståndelse och himmelsfärd. Av livets bröd och välsignelsens kalk, som vi burit fram inför dig, äter och dricker vi intill den dag då din Son kommer åter i härlighet. Vi ber dig, Herre: Se i nåd till det fullkomliga och eviga offer, med vilket din Son en gång för alla försonat oss med dig. Låt oss alla som delar detta bröd och denna kalk genom den Helige Ande förenas till en enda kropp och fullkomnas till ett levande offer i Kristus. Genom honom och med honom och i honom tillkommer dig, Gud Fader allsmäktig, i den Helige Andes enhet all ära och härlighet från evighet till evighet. F Amen Måltiden Pr Låt oss nu alla be så som vår Herre Jesus Kristus själv har lärt oss F Fader vår, som är i himmelen . . .i evighet. Amen Pr Herrens frid vare med er F O Guds Lamm, som borttager världens synder. Friils oss, milde Herre Gud. O Guds Lamm, som borttager världens synder. Hör oss, milde Herre Gud. O Guds Lamm, som borttager världens synder. Giv oss din frid och välsignelse.

Efter utdelandet följer välsignelseönskan: Pr Herren Jesus Kristus, vilkens lekamen och blod ni har mottagit, bevare er till evigt liv. F Amen Pr Låt oss be (F) Himmelske Fader, vi tackar dig för att du har givit oss att äta av det bröd som kommer ned från himmelen och gjort oss delaktiga av välsignelsens kalk. Hjälp oss att troget förbli i Kristi gemenskap och att förverkliga vår kallelse att vara jordens salt och världens ljus och låt oss med honom få leva till evig tid. Genom samme din Son, Jesus Kristus, vår Herre. F Amen

Tacksägelse (utgår under den violetta/blå tiden) Pr Tacka och lova Herren! F Herren vare tack och lov. Halleluja, halleluja, halleluja.

Välsignelsen Pr Tag emot välsignelsen Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig. Herren vände sitt ansikte till er och give er frid. I Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes, namn. F Amen

Slutpsalm Postludium (och/eller å Ö Pr Gå i frid och tjäna Herren med glädje!)

l

i

z

l

SOU 1974: 68 III 381 Bihang

ANVISNINGAR

Föreliggande gudstjänstordning är anbefalld till prov inom de tio försöksförsamlingarna i Västerås stift. För utförandet av liturgin ges inga uttömmande anvisningar. Hänsyn måste tas både till lokal tradition och i synnerhet till kyrkorummet. Det är exempelvis tänkbart att hela mässan firas vid altaret eller att mässan firas vid pulpet i kor eller kyrkogång fram till offertoriet. Utöver vad som är angivet i gudstjänstordningen lämnas dock följande anvisningar.

O Formuleringen Psalm/introitus anger att introitus i vissa fall kan ersätta psalmen. Introitus kan också . följa efter syndabekännelse och förlåtelse varvid 1 psalm inleder mässan. Inleds mässan på traditionellt sätt (jfr nedan) med syndabekännelse och förlåtelse kan momentet Herre förbarma dig utgå.

O En alternativ inledning till mässan är denna: Psalm/introitus Herre förbarma dig Ära vare Gud i höjden (utgår under den violetta/blå tiden)

O Firas mässan en vardag (veckomässa) följer Ordets liturgi direkt efter momenten syndabekännelse och

förlåtelse. I veckomässan kan predikan och påföl-

jande psalm utgå.

O Läst bön besvaras alltid med läst amen och sjungen bön med sjunget amen.

0 För själva nattvardsmåltiden gäller att obrutet duklag eller slutet duklag valfritt kan brukas.

O Detaljanvisningar: Psalm efter predikan kan om så befinns lämpligt utgå. Lovsägelsen har olika kyrkoårsbundna alternativ. För dessa hänvisas till gällande kyrkohandbok. För tacksägelsebönen efter måltiden gäller samma sak. Föreliggande bön hör den gröna tiden till. För övriga alternativ hänvisas till kyrkohandboken, varvid dock bör observeras att bönen alltid ska avslutas med 0rden Genom Jesus Kristus, din Son, vår Herre. För att det andra alternativet av Helig . . . ska kunna sjungas måste den melodi användas som återfinns i Material för försöksverksamheten 2. Den avslutande lovsägelsen på nattvardsbönen kan ha fölande alternativa formulering: Din är äran och härlig eten i evigheternas evigheter. Amen.

382 Bihang Ill SOU 1974153

Västerås stifts försöksverksamhet

VI FIRAR MÄSSA

- - 1971 år: ordning

INLEDNING

Psalm/ (introitus)

Välkomsthälsning med skrifteförmaning och tystnad för bön och :jälvrannsakan

Syndabekännelse och förlåtelse

F Jag bekänner inför dig, helige och rättfärdige Gud,

att jag har syndat med tankar, ord och gärningar.

Jag har inte älskat dig över allting, inte min nästa såsom mig själv.

Genom min synd är jag skyldig till mer ont än jag själv förstår och har del i världens bortvändhet från dig. Därför ber jag om hjälp

att se och bryta med mina synder. Förlåt mig för Jesu Kristi skull.

Pr Du som inför Gud har bekänt din synd och ber om förlåtelse för Jesu Kristi skull _ på hans uppdrag säger jag dig:

Dina synder är dig förlåtna i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn F Amen

Pr Låt oss bedja

(Pr) Helige Gud, Fader i himmelen. Tack för att vägen till dig alltid står

öppen genom Jesus Kristus. Hjälp oss att tro ditt förlåtelseord. Låt din Sons heliga nattvard stärka vår tro, öka vårt hopp och uppliva vår kär-

lek, dig till ära och våra medmänniskor till tjänst. Genom din Son Jesus vår Herre 3 Kristus, F Amen

(Introitus)

Herre, förbarma dig Pr Herre, du blev vår broder. Du känner vår nöd. Du bar den på ditt kom. g

Giv oss din frälsning g i F Herre, förbarma dig!

SOU 1974: 68 111 383 Biharzg

Kriste, du är den levande Herren. Du är hos oss efter ditt löfte. Bevara oss i din närhet F Kriste, förbarma

dig!

Pr Herre, du sitter på F aderns högra sida. Bed för oss och vår tro. Vi

styrk

ser mot din tillkommelses dag. Du, vår Herre, kom! F Herre, förbarma dig!

Ära vare Gud i höjden

(kan utgå under den violetta/blå tiden) Pr Ära vare Gud i höjden och frid till människorna

på jorden, ett gott

behag

F Vi prisar dig, Vi tillbeder dig, Vi tackar dig för dina under Herre Gud, himmelske Konung, Gud Fader allsmäktig, Herre, den Allrahögstes enfödde Son, Jesus Kristus, Helige Ande, nådens, sanningens och fridens Ande.

Amen, amen, amen. eller Pr Ära vare Gud i höjden_

F och frid på jorden, till människorna ett gott behag. Vi love Vi väldig, signe dig . . . osv enligt sv. ps. 602

ORDETS LITURGI

Kollektbön Pr Herren vare med er F Med dig vare ock Herren

Pr Låt oss bedja

. . . Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre F Amen

Epistel . . . Så lyder Herrens ord

F Gud, vi tackar dig

Gradualpsalm

Evangelium . . . Så lyder det heliga evangeliet

F Lovad vare du, Kristus

Predikan

384 III SOU 1974: 68 Bihang

Psalm

Trosbekännelsen

i dess apostoliska eller nicenska form

F Vi tro på Gud Fader alls- Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, ska-

mäktig, himmelens och jor- pare av himmel och jord, av allt vad synligt och

dens skapare. Vi tro ock på osynligt år; och på en enda Herre, Jesus Kristus,

hans enföd- Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Jesus Kristus, de Son, vår Herre, vilken Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, är avlad av den Helige An- född och icke skapad, av samma väsen som Favilken är skapat;

de, född av jungfrun Ma- dern, på honom genom allting

ria, pinad under Pontius som för oss människor och för vår salighets skull

Pilatus, död och har stigit ned från himmelen och tagit mandom

korsfäst,

till genom den Helige Ande av jungfrun Maria och

begraven, nederstigen dödsrikct, blivit människa; som ock har blivit för oss kors-

på tredje dagen

ifrån de fäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begra-

uppstånden igen döda, till him- ven, som tredje dagen har uppstått, efter skrifuppstigen på melen, sittande allsmäk- och stigit upp till himmelen och sitter på på terna,

Faderns därifrån i

tig Gud Faders högra sida, högra sida; igenkommande

därifrån till till att döma levande och döda, vil-

igenkommande härlighet på att döma levande och kens rike icke skall varda någon ände; och på döda. den Helige Ande, Herren och livgivaren, som ut- Vi tro ock på den Helige av Fadern och Sonen, på honom som tillika går

Ande, en allmänne- med Fadern och Sonen tillbedes och äras, och

helig, lig kyrka, de heligas sam- som har talat genom profeterna; och på en enda, fund, syndernas förlåtelse, helig, allmännelig och apostolisk kyrka.

de dödas och Jag bekänner ett enda dop, till syndernas för-

uppståndelse

ett liv. de dödas och

evigt låtelse, och förväntar uppståndelse

Amen den tillkommande världens liv. Amen

Kyrkans allmänna förbön

Pr Gud, vår Fader . . . (eller annan inledning)

(Pr) För dem som genom dopet upptagits i församlingens gemenskap: (namn) .- att de må. bevaras i din gemenskap ber vi dig, o Gud

F Herre, hör vår bön

(Pr) För hemmen i vår församling och särskilt för dem som nu ingår äktenskap: (namn) _ att din nåd och välsignelse må vila över dem ber vi dig,

0 Gud F Herre, hör vår bön

(Pr) För dem som genom döden tagits ifrån oss: (namn) - att ditt eviga

ljus må lysa för dem ber vi dig, o Gud

F Herre, hör vår bön (Pr) För.. . - ber vi dig, o Gud F Herre, hör vår bön Pr O Gud, vår tillflykt . . . (eller annan avslutning). Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre F Amen

SOU 1974: 68 Bihang III 385

NATTVARDENS LITURGI

sas

Offertoriepsalm Kollekt, bröd och vin bärs fram till altaret

Lovsägelsen Pr Upplyft era hjärtan till Gud F Vi våra upplyfter hjärtan Pr Tacka Gud, vår Herre F Allena han är tack och lov J värdig Pr Ja, sannerligen är det tillbörligt, rätt och saligt, att vi alltid och allestädes tackar och lovar dig, allsmäktige Fader, Gud, genom Jesus helige Kristus, vår Herre . . . Därför vill vi, med dina trogna i alla tider och med hela den himmelska härskaran, prisa ditt namn och tillbedjande sjunga: F Helig, helig, helig, Herre Helig, helig, helig är Herren Gud allsmäktig. Fulla äro Sebaot. Himlarna och jorden är himlama och jorden av fulla av hans härlighet. din härlighet. Giv salighet Hosianna i höjden! av höjden! Välsignad vare Välsignad vare han som kommer, han som kommer, i Herrens i Herrens namn. namn. Giv salighet av Hosianna i höjden! höjden!

Nattvardsbön _ Pr Lovad vare du, himmelens och jordens Herre, att du förbarmat dig över människors barn och din enfödde Son, för att var och en som utgivit tror på honom inte skall förgås utan ha evigt liv. Vi tackar dig för den frälsning du berett oss genom Jesus Kristus. Sänd din Ande i våra hjärtan, att han må hos oss upptända en levande tro. Helga också genom din Ande detta bröd och vin, gåvor av jordens frukt och människors arbete, som vi bär fram inför dig, så att vi genom dem får del av vår Herres Jesu Kristi sanna lekamen och blod.

I den natt då Herren Jesus Kristus blev förrådd, tog han ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät! Detta är min lekamen som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han kalken, tackade Gud och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla! Denna kalk är det nya förbundet i mitt blod som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker den, så gör det till min åminnelse.

Därför firar vi denna måltid till åminnelse av din Sons lidande och död, uppståndelse och himmelsfärd. Av livets bröd och välsignelsens kalk äter och dricker vi intill den dag då han kommer åter i härlighet. Vi ber dig,

386 Bihang III SOU 1974: 68

Herre: Se i nåd till det fullkomliga och eviga offer, med vilket din Son försonat oss med dig. Låt oss alla. genom den Helige Ande förenas till en enda kropp och fullkomnas till ett levande offer i Kristus. Genom honom och med honom och i honom tillkommer dig, Gud Fader allsmäktig, i den Helige Andes enhet all ära och härlighet från evighet till evighet F Amen

Måltiden Pr Låt oss nu alla bedja så som vår Herre Jesus Kristus själv har lärt oss F Fader vår, som är i himmelen . . . i evighet. Amen

Pr Herrens frid vare med er p O Guds Lamm, som världens synder. F räls oss, mildc Herre borttager Gud. O Guds Lamm, som borttager världens synder. Hör oss, milde Herre Gud. O Guds Lamm, som borttager världens synder. Giv oss din frid och välsignelse Efter måltiden.: slut följer välxignelxeönskan: Pr Herren Jesus Kristus, vilkens lekamen och blod ni har mottagit, bevare er till evigt liv F Amen F Låt oss bedja ( Pr ) Himmelske Fader, vi tackar för att du har givit oss att äta av det dig bröd som kommer ned från himmelen och att dricka av välsignelsens kalk. Hjälp oss att troget förbli i Kristi gemenskap och att förverkliga vår kallelse att vara jordens salt och världens ljus och låt oss med honom få leva till tid. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre evig F Amen

Tacksägelsc g (kan utgå under den violetta/blå tiden) Pr Tacka och lova Herren! F Herren vare tack och lov. Halleluja, hallelu ja, halleluja

Välsignclsen Pr era hjärtan till Gud och tag emot välsignelsen Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er . och vare er Herren vände sitt ansikte till er och give cr frid. I nådig. och Sonens och den namn

siznaan-_pg

Guds, Faderns Helige Andes, F Amen »Åhçn

»tumma-img

Slutpsalm

Postludium (och/eller Pr Gåi frid och tjäna Herren med glädje!)

SOU 1974168 Bihang III 387

Bilaga till

VI FIRAR MÄSSA

Föreliggande gudstjänstordning är rekommenderad till prov inom de tio försöksförsamlingarna i Västerås stift. För utförandet av liturgin ges inga uttömmande anvisningar. Hänsyn måste tas både till lokal tradition och i synnerhet till kyrkorummet. Det är exempelvis tänkbart att hela mässan firas vid altaret eller att mässans delar ”Inledning” och ”Ordets liturgi” firas vid pulpet i kor eller kyrkogång.

g En alternativ inledning till mässan är denna:

Psalm/ ( introitus) Herre förbarma

l dig i Ära vare Gud i höjden

(kan utgå under den violetta/blå tiden)

Firas mässan en vardag (veckomässa) utgår momenten Herre förbarma dig och ”Ara vare Gud i höjden Utöver vad som är angivet i gudstjänstordningen lämnas följande detaljanvisningar: Q Formuleringcn Psalm/ (intr0itus)” anger att introitus i vissa fall kan ersätta psalmen. Introitus kan också följa efter ”syndabekännelse och förlåtelse” varvid psalm inleder mässan. O Momentet ”Välkomsthälsning” kan utformas på följande sätt. Hålsningen inleds i den Treeniges eller Jesu namn. Därefter följer välkomnandet som leder över till eller beredelseord. Som beredelseord kan skrifteförmaning l brukas under påsktidcn: manar: ”Ni har stått upp från de döda tillsammans med Kristus. Aposteln Sök därför det som finns därovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. Låt edra tankar vara inriktade det som finns därovan, inte på det som på finns här nere på jorden”. under jultidcn: Aposteln manar: Låt er behärskas av det sinnelag som fanns hos Kristus Jesus. Han var till i gudsgestalt, men han betraktade inte sin jämlikhet med Gud som något som han till varje pris borde behålla. I stället avstod han ifrån den och blev lik en tjänare, när han kom i människogestalt. under jul- och påskfastan: Johannes Döparen manar: ”Omvänd er, ty himmelriket är nära.” Jesus manar: Ett nytt bud ger jag er: Ni skall älska varandra! Som jag har älskat er, skall ni älska varandra. Av detta skall alla förstå, att ni är mina lärjungar: att ni har kärlek till varandra.” under trettondags- och trefaldighetstiderz: Aposteln manar: ”Kära barn, vår kärlek får inte bestå bara i ord, som vi för År den sann, måste den också ta sig uttryck i våra gärningar. på tungan.

388 III SOU 1974: 68 Bihang

Aposteln manar: Gläd er tillsammans med dem som är glada, gråt tillsammans med dem som gråter. Lev i samförstånd med varandra! Löna

ingen med ont för ont!” Kristus manar-z ”Vakna upp och håll dig vaken och styrk de andra, som är

nära döden. Ty jag har icke funnit, att du har fullgjort några av de gärningar som din Gud väntar av dig.”

manar: ”Lev ett liv, som är värdigt den kallelse ni har fått. Var

Aposteln alltid ödmjuka, milda och tåliga, så att ni i kärlek har fördrag med var-

andra.”

Läst bön besvaras alltid med läst amen och sjungen bön med sjunget amen.

Om så befinnes lämpligt kan församlingssvaret efter evangeliet ändras till

”Gud, vi tackar dig.

Om så befinnes lämpligt kan psalmen efter predikan utgå.

Momentet ”Kyrkans allmänna förbön” kan utföras på följande sätt. Prästen inleder och avslutar bönen enligt något av nedanstående alternativ. Böneämnena föredras från pulpeten eller annan lämplig plats av en lekman

eller växelvis av två lekmän. En kontinuerlig förnyelse av böneämnena bör

ske genom att aktuella ämnen arbetas fram av en lämplig arbetsgrupp i församlingen. Förbönerna bör därvid struktureras enligt nedanstående

mall. Fyra eller sex grupper av förböner bör användas vid varje mässa.

Inledning (läses mot församlingen): I Gud, vår Fader, har fört oss samman här som sin familj. Låt oss nu bära

fram till honom böner för oss och andra. II Jesus sade: Där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.” Därför är vi inte ensamma i vår bön. Kristus ber med och för oss när vi nu vänder oss till Fadern i bön. III Herrens apostel manar oss: ”Lägg fram era behov inför Gud, genom åkallan och bön med tacksägelse.” Det vill vi göra när vi nu ber för oss och andra.

Förböner :

För din kyrka på jorden, för de kristnas synliga enhet, för varje församling

i vårt stift och särskilt _ ber för vår egen, för dina tjänare och medarbetare

vi dig, o Gud

Herre, hör vår bön Om tillväxt i tron genom Ordet och sakramenten, om uthållighet i bönen,

om tålamod och glädje - ber vi dig, o Gud

Herre, hör vår bön För frihet och fred i världen, för rättvisa, för bröd åt de hungrandc, för gemenskap över gränserna _ ber vi dig, o Gud Herre, hör vår bön - För vårt eget folk, för alla som bär ansvar för dess väl, för hem och skola ber vi dig, o Gud Herre, hör vår bön

Bihang III 389

Om lydnad för din vilja, om samarbete och förståelse, om kärlek broderlig

ber vi dig, o Gud F Herre, hör vår bön

För alla sjuka och bedrövade, för ensamma och övergivna, för alla i fres-

telse och fara - ber vi dig, o Gud F Herre, hör vår bön Om din närvaro i all nöd, om din

hjälp att leva och tjäna, om din välsig-

nelse till evigt liv _ ber vi dig, 0 Gud F Herre, hör vår bön

Avslutning (läses mot altaret):

I O Gud, vår tillflykt och vår starkhet. Hör ditt folks böner och ge oss vad vi

i tro ber om. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre.

II Fader, din nåd är outsäglig. Vi tackar dig för dina gåvor och ber om din fortsatta hjälp. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre.

III Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre.

O Lovsägelsen har olika kyrkoårsbundna alternativ:

jultiden: . . . Han är din enfödde Son, för vår skull vorden människa, att vi genom honom skulle bliva dina barn. Han utgav sig för oss, att vi skulle

i honom -bliva ett heligt folk, frälsta från mörkret till ditt underbara ljus . . .

Fastan: . . . vår Herre, vilken du för våra synders skull har utgivit och låtit

dö för oss, som voro döden värda, att vi skulle hava liv genom honom. Och

av denna hans outsägliga Välgäming bliva vi delaktiga i hans heliga natt-

vard . . .

Pâsktiden: ...Han är vårt påskalamm, offrat för oss, Guds rena Lamm,

som burit världens synd allt intill döden. Och liksom han har övervunnit

döden och uppstått igen och evigt lever, så skola ock alla som förtrösta på

honom, genom honom övervinna synd och död och ärva evigt liv . . . Trefaldighetstiden: . . . Han är det levande brödet, som kommit ned från

himmelen för att giva världen liv. Den som kommer till honom skall aldrig hungra och den som tror på honom skall aldrig någonsin törsta . . .

O Den avslutande lovsägelsen efter nattvardsbönen” kan ha alterna-

följande tiva lydelse: ”Din är äran och härligheten i evigheternas evigheter.

O För själva nattvardsmåltiden gäller att obrutet duklag eller slutet duklag

valfritt kan brukas.

O För tacksägelsebönen efter måltiden hänvisas också till de alternativ, som

återfinns i Kyrkohandboken. Därvid bör dock observeras att bönen alltid

skall avslutas med orden Genom din Son Jesus Kristus vår Herre så att församlingen vet när den skall säga ”Amen.

Välsignelsen kan också avslutas med ett trefaldigt, sjunget Amen”.

390 III SOU 1974: 68 Bihang

till

MuJzlêbi/aga

VI FIRAR MÄSSA

Herre

för-Öarna. G133

du blev v8.0- brudar: Du

Herta, kämu- vi, §4.

II n; A 141A ñ P

i

Du har dan. pâdü! Kors_ Giv oss Jin

frabüml Herre. aUq .

för-banne.

.

ñ h . ê \ | II

ah» år clan. invanda Hav-ren_ Du är

Krishl

oss dm Bevara. i

iäfiz.

ha.: oss

efl-ev-

h å. n Ä \ l n I V h Y l\ ;Il I l\ I\ I

l

din NiF- 72+_

Krig!! fâráarmk

A 1 L v

du :Hur Faler-n.:

på

354._

Herr-g kär-a_

1 ?nu L411;

3“L vXr

Hr

N: 00-* Vs

“ark +0, .kr

I I I. L

in

3: _

,i 1;_

moi- clin- Hllkommctse; Du vår

Her-ve. kom!

Hcrr-(t f-ÅVBar-ma_

Bihang III 391

Hüsnina an...

Herr-Lu. vare. mal of Herren. vare.

med er”. Meat vara ock

dia

Herren Låt oss baÄJa

L un.

ovaåqel

Urr

era

45+*

hJÃFh-L

mL

qua.

;få .. _ Il _ I

vå-m.

V; uno-bådar- kJAlHa-ru..

Tao. -Ka, vår- Her-re_

qud_

l I l I

T

- han.. år Tacx

AL-le vår-alfa

ha.

A 1 lf |\ I

00k- luv.

392 Bihang III sou 1974:68

Försöksverksamheten Göteborgs Stift

HÖGMÄSSA med NATTVARD

DELl DENNE TAGER EMOT SYNDARE

Psalm

Skriftetal

som hjälper oss att se vår synd och längta efter förlåtelsen

Bekánnelse av och bön om förlåitelse

synden

Pr+F bekänner högt.

JAG FATTIG SYNDIG MÄNNISKA _ BEKÄNNER AV HJÄRTA INFÖR DIG, ALLT_ HELIGE OCH RÄTTFÄRDIGE GUD, KÄRE HIMMELSKE FADER, _. ATT JAG INTE ÄLSKAT DIG OVER ALLTING,

HARO

INTE MIN NÄSTA SASOM MIG SJÄLV. EMoT DIG OCH DINA HELIGA BUD HAR JAG MED TANKAR,

sYNDAT

ORD OCH

G_ÄRN_INGAR.

JAG VET DÄRFÖR ATT JAG ÄR VÄRD ATT FÖRKASTAS FRÅN DITT

;ANSIKTE

OM DU SKULLE DÖMA IVIIG SA soM MINA SYNDER HAR FÖRTJÄNT.

Prästen läser ensam.

Så säger Skriften: JEsU, GUDS SONS BLOD, RENAR oss FRÅN ALL SYND. OM VI SÄGA ATT VI ICKE HAVA NÅGON SYND

sÅ BEDRAGA VI oss SJÄLVA,

OCH SANNINGEN ÄR ICKE I oss. OM __VI BEKÄNNA VÅRA SYNDER, AR GUD TROFAST OCH RÄTTFÄRDIG,

SÅ

SA ATT HAN FÖRLÅTER oss VÅRA SYNDER OCH 7% RENAR oss FRÅN ALL ORÄTTFÄRDIGHET. (1 Joh. 1:8-9) I

(Ovanstående bibelord kan utbytas mot andra t ex 1 Tim. 1:15, Jes. 1:18b) i

Bihang III 393

Pr Låt oss därför bedja: Pr + 1= JAG OCH BER DÄRFÖR

DETTA_ LITAR RÅ

FORLATELSE FOR ALLA MINA SYNDER

0154 FOR JESU KRISTI SKULL.

Avlösning

som löser och befriar oss från vår synd

Pr DU DINA SYNDERS FÖRLÃTELSE

BEGÄR

FORNJESU KRISTI SKULL,

sÄ AR OCK, I KRAFT AV GUDS ORD OCH LÖFTE,

FAST OCH VISST ATT GUD AV NÃD FÖRLÃTER DIG SYNDER. OCH DENNA DINA SYNDERS

AJJLA

FORLATELSE TILLSÄGER JAG DIG PÅ VÅR HERRES, JESU KRISTI, BEFALLNING I GUDS FADERNS OCH SONENS 0cH DEN HELIGE ANDES NAMN

Pr + F AMEN i himmelen. Vi tackar för « Käre Fader Dig syndernas förlåtelse genom Jesus Kristus. Amen.

(Introitus)

Herre förbarma

dig

där vi åkallar Gud och ber om hans närvaro (Mark. 10:47) F HERRE, DIG oss kör + kör + förs

FQRBARMA QVER

KRISTE, DIG oss kör + kör + förs

FDRBARMA _0_vER

HERRE, FORBARMA DIG OVER oss kör + kör + förs

Ära vare Gud i

höjden

änglasången från Betlehem.

Gud kommer till oss genom Jesus Kristus (Luk. 2:14)

(Utgår under bot och fastetider)

Pr ÄRA GUD I HÖJDEN OCH FRID PÅ JORDEN,

VARE

TILL MANNISKORNA ETT GOTT BEHAG. Pr+ F *VI PRISAR DIG, DIG, VI__TILLBEDER VI TACKAR DIG FOR DINA UNDER. HERRE GUD, HIMMELSKE KONUNG,

394 Bihang lll SOU 1974: 68

GUD FADER ALLSMÄKTIG HERRE DEN ALLRAHÖGSTES ENFÖDDE SON, JESUS KRISTUS, HELIGE ANDE, NADENS, SANNINGENS OCH FRIDENS ANDE. AMEN. AMEN. AMEN. (eller Ps. 602 eller Ps. 24:1-5)

*Kollektbön

som samlar upp söndagens budskap till

oss i några få satser

(Om prästen inte sjunger, läser församlingen svaret.

Församlingen förblir stående under kollektbönen.) Pr HERREN VARE MED EDER F MED DIG VARE OCH HERREN Pr Låt oss bedja

F AMEN

*Epistel

betyder brev och är i allmänhet hämtad från Nya Testamentets brev

Efter läsningen säger prästen:

Pr sÄ LYDER HERRENS ORD

Församlingen svarar: F GUD, VI TACKAR DIG

Gradualpsalm

*Evangelium

Efter läsningen sjunger präst eller en

försångare och församlingen upprepar

SOU 1974: 68 Bihang III 395

U Gud Vi tacka dig Halle - lu - ja, hallo - lu - ja, halle - lu - ja.

under bot och fastetider och

(HALLELUJA utgår

kan då ersättas med Ps: 269A eller körsång)

*Andra eller Tredje årgångens högmássotext

l Predikan

l

*Trosbekânnelse

l i dess nicenska eller apostoliska form

Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, ska- Vi tro på Gud Fader allspare av himmel och jord, av allt vad synligt och mäktig, himmelens och jorosynligt är; och på en enda Herre, Jesus Kristus, dens skapare. Vi tro ock på Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Jesus Kristus, hans enföd- Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, de Son, vår Herre, vilken född och icke skapad, av samma väsen som Fa- är avlad av den Helige Andern, på honom genom vilken allting är skapat; de, född av jungfrun Masom för oss människor och för vår salighets skull ria, pinad under Pontius har stigit ned från himmelen och tagit mandom Pilatus. korsfäst, död och Maria och bcgraven, nederstigen till genom den Helige Ande av jungfrun blivit människa; som ock har blivit för oss kors- düdsriket, på tredje dagen fäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begra- uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till him- VCII, som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på melen, sittande på allsmäk- Faderns igenkommande i tig Gud Faders högra sida, högra sida; därifrån _ härlighet till att döma levande och döda, på vil- därifrån igenkommande till kcns rike icke skall varda någon ände; och på att döma levande och den Helige Ande, Herren och livgivaren, som ut- döda. går av Fadern och Sonen, på honom som tillika Vi tro ock på den Helige med Fadern och Sonen tillbedes och äras, och Ande, en helig, allmännasom har talat genom profeterna; och på en enda, lig kyrka, de heligas samhelig, allmännelig och apostolisk kyrka. fund, syndernas förlåtelse, Jag bekänner ett enda dop, till syndernas för- de dödas uppståndelse och låtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och ett evigt liv. den tillkommande världens liv. Amen Amen

Pr Låt oss bedja

HERRE, GUD FADER__I HIMMELEN_ GUDS soN VARLDENS FRALSARE HERRE, HERRE, GUD DU HELIGE ANDE

FÖRBARMA DIG ÖVER oss

SOU 19743 68 Bihang III 397

allsmäktige Fader, helige Gid, genom Jesus Kristus, vår Herre. Han är det levande brödet, som kommit ned från himmelen för att giva världen liv. Den som kommer till honom skall aldrig hungra, och den som

tror på honom skall aldrig någonsin törsta.

Därför vill vi, med dina trogna i alla tider och med hela den himmelska härskaran, prisa ditt namn och tillbedjande sjunga. F helig, helig, Herre eller Helig, helig, helig är Herren Helig, Gud allsmäktig. Fulla äro Sebaot. Himlarna och jorden himlarna och jorden av din är fulla av hans härlighet. härlighet. Giv salighet av Hosianna i höjden! Valsignad höjden! Välsignad vare han vare han som kommer som kommer, i Herrens i Herrens namn. namn. Giv salighet av höjden! Hosianna i höjden!

Denna lovsång är sammansatt av serafernas

lovsång inför Guds tron (Jes. 6:3, Upp. 4:8)

och som mötte Jesus då han red

kungssängen

in i Jerusalem (Matt. 21:9, Psalt. 118:26)

Nattvardsbön och instiftelseorden

Pr Lovad vare du, himmelens och jordens Herre, att du förbarmat dig över människors barn och utgivit din enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte skall förutan ha evigt liv. Vi tackar dig för den frälsning du

gås

berett Jesus Kristus. Sänd din Ande i våra oss genom att han må hos oss upptända en levande tro. Helga hjärtan,

också genom din Ande detta bröd och vin, gåvor av jor-

dens frukt och människors arbete, som vi bär fram inför dig, så att vi får del av vår Herres Jesu Kristi sanna lekamen och blod, han som I DEN NATT ETT

DÅ HAN BLEV FÖRRÄDD,°TOG BRÖD,

TACKADE GUD, BRÖT DET OCH GAV AT LÄRJUNGARNA OCH SADE: TAGEN OCH DETTA ÄR MIN LEKAMEN,

Ä_TEN.

SOM UTGIVEN FÖR EDER. GÖREN DETTA TILL

yARDER

MIN AlVHNNELSE. SAMMALUNDA TOG HAN OCK KALKEN, TACKADE GUD OCH GAV ÃT LÄRJUNGARNA OCH DRICKEN HÄRAV ALLA

sADE;

DENNA KALK ÄR DET I MITT BLOD, NYA_ FOREUNDET, SOM VARDER UTGJUTET FÖR MANGA, TILL SYNDERNAS

FÖRLÄTELSE. sÄ OFTA I DRICKEN DEN, sà GÖREN DETTA

TILL MIN ÅMINNELSE;

398 Bihang III SOU 1974: 68

Därför firar vi denna måltid till åminnelse av din Sons lidande, och död, uppståndelse och himmelsfärd. Av livets bröd och välsignelsens kalk äter och dricker vi intill den dag då han kommer åter i härlighet. Vi ber Herre. Se i nåd till dig, det fullkomliga och eviga offer, med vilket din Son försonat oss med dig. Och så som de spridda kornen förenats till ett bröd, så förena oss med honom och genom honom med varandra inbördes. Genom honom, med honom och i honom tillhör dig Gud Fader Allsmäktig, i den Helige Andes enhet, all ära och härlighet, från nu och till evig tid. Amen.

Måltiden

Pr Låt oss nu alla be så som vår Herre Jesus Kristus har själv lärt oss. (Matt. 6:943) Pr+F FADER VÅR, SOM ÄR 1 HIMMELEN. HELGAT VARDE DITT

DlTT NAMN; TILLKOMME RIKE;

SKE DIN SA SOM I HIMMELEN; SA OCK PA VILJA, BRÖD oss I

JoRDEN; VART°DAGLIGA Giv DAG; 001g

FÖRLAT oss VARA SKULDER, SASOM OCK v1 FÖRLATA DEM oss SKYLDIGA ÄRO; OCH oss ICKE I

INLED

FRESTELSE, UTAN FRÄLS oss IFRAN ONDO. TY RIKET ÄR DITT OCH MAKTEN OCH HÄRLIGHETEN, IEVIGHET. AMEN. Pr Herrens frid vare med eder (Joh. 20:19) *O GUDS LAMM SOM BORTTAGER VÄRLDENS SYNDER FRÄLS oss MILDE HERRE GUD o GUDS LAMM SOM BORTTAGER VÄRLDENS SYNDER HÖR oss MILDE HERRE GUD 0 GUDS LAMM SOM BORTTA GER VÄRLDENS SYNDER GIV oss DIN FRID OCH VÄLSIGNELSE (Joh. 1:29) Efter varje eller - då obrutet nattduklag, vardsbord brukas - allra sist säger prästen: Pr HERREN JESUS KRISTUS, VILKENS LEKAMEN OCH BLOD NI HAR MOTTAGIT BEVARE EDER TILL EVIGT LIV. F AMEN

facksägelsebön

Prästen (och församlingen) beder en bön tex

Pr Låt oss bedja. Himmelske Fader, vi tackar att Du har Dig för givit oss att äta av det bröd som kommer ned från himmelen och att dricka av välsignelsens kalk. Hjälp oss att troget förbli i Kristi gemenskap

Bihang III 399

vår kallelse att vara salt och världens och att förverkliga jordens ljus och låt oss med honom få leva till evig tid. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre Amen under bot och fastetider och man fortsätter

(Nedanstående utgår

med välsignelsen)

i F *HERREN VARE TACK OCH LOV. HALLELUJA. HALLELUJA. HALLELUJA. Pr Herren välsigne eder och bevare eder. Herren låte sitt ansikte lysa över eder och vare eder nådig. Herren vände sitt ansikte till eder och give eder frid. I Guds, Faderns och Sonens och den Helige Andes, namn. Amen. F Amen, amen, amen; Pr GÃ I HERRENS FRID OCH TJÄNA HONOM MED GLÄDJE!

Slutpsalm och Poslludium

eller

Utgångspsa|n1

ut ur

Församlingen går sjungande kyrkan

400 SOU 1974: 68

Göteborg den 16 maj 1972

nu

FÖRSÖKSF ÖRSAMLINGARNA

i GÖTEBORGS STIFT

Vid sammanträdet på Bräcke Diakonigård den 20 januari i år framfördes från försöksförsamlingamas arbetsgrupper önskemålet att domkapitlets arbetsgrupp skulle göra en överarbetning av ordningen för högmässa med nattvard enligt 3 i enlighet med de etapp påpekanden som framkommit under sammanträdet.

Detta har nu skett och resultatet översändes härmed. Arbetsgruppen önskar göra några förtydliganden:

Skriftermålet kan förrättas på gången, varvid introitus sitt tjänar ursprungliga syfte när prästen därunder föraltaret. Som introitus kan användas även går de nya förslag som framkommit till etapp 3. Prästen kan också förbli utanför ända till tillrealtarringen delsepsalmen, och i så fall utgår introitus. Det kan vara lämpligt beroende på kyrkans byggnad att förlägga Ordets läsande inklusive predikan och trosbekännelsen närmare församlingen.

Allmänna kyrkobönen upptar i vår ordning blott rubrikerna och är att meningen varje församling här skall kunna foga in mer lokalt förböner. måste alltså betingade Omsorg nedläggas före gudstjänstens början på formuleringarna här. Tystnad mellan de olika leden är också tillrådlig, ehuru församlingen i så fall bör i förväg informeras härom.

Kungörelsema kan äga rum som vanligt efter predikan - eller hellre (då trosbekännelsen är placerad omedelbart efter före så fall från predikan) gudstjänstens början (i ej predikstolen utan från gången strax före sammanringningen). Vissa t ex om kungörelser, kommande gudstjänster, kan delges församlingen stencilerade blad i bänkarna. genom Denna ordning för är utformad såsom en pastoral under högmässan gudstjänst de fyra huvu dru brikerna : DENNE TAGER EMOT SYNDARE OCH TALAR TILL DEM OCH LYSSNAR PÅ DEM OCH ÄTER MED DEM

Arbetsgruppen har avsiktligt sökt klarlägga denna mässans inre struktur och gång. Samtidigt har vi genom de talrika bibelhänvisningarna velat bibliskt denna begrunda gudstjänst.

Tills vidare får den användas endast i försöksförsamlingarna.

Övriga församlingar

är bundna till gällande kyrkohandbok, vilket på förekommen meddelas. anledning Någon copyright på bifogade formulär föreligger inte. Varje försöksförsamling har alltså full rätt att kopiera den själv. Den som önskar anskaffa flera exemplar kan 36* detta gemm SITFTSBYRÃN i GÖTEBORGS sTrrT 35

Drottninggatan

411 14 GÖTEBORG

Telefon 031/17 86 10 Pris: 100 ex. - 15 kronor, 1000 ex. - 100 kronor

Göteborg dag som ovan

Domkapitlets i Göteborg arbetsgrupp för försöksverksamheten

Henrik Jansson, Bengt Pleijel, Per-Olof Sjögren

SOU 1974: 68

IV

Bihang

Förteckning över utsedda försöksförsamlingar etapp 1-3

402 IV Bihang

nedan angående deltagande i utvärde- Uppgifterna

ringen av respektive försöksetapp markerar svarsformulär inkomna senast vid dag för utvärderingen, nämligen för:

etapp 1: 10/10 1970

etapp 2: 29/5 1971 (Huvudavdelning A - B)

c _

3/6 1971 (Huvudavdelning D)

etapp 3= L/3 1973

Församlingarna är ordnade stiftsvis och inom varje stift i gängse matrikelföljd.

Teckenförklaringar

- = utsedd att deltaga i denna

församlingen_gi

etapp x = utsedd församling som deltagit i utvärderingen

(x) = utsedd församling som deltagit i utvär-

gl

deringen F = svarsformulär från gudstjänstdeltagare har

inkommit.(Gäller endast etapp 1)

_

SOU 1974268 Bihang IV 403

_ stam l _ _628293_ _elazpj_

1. Uggsala ärkestift Uppsala domkyrkoförsamling x F x x Norrtälje Kulle. Västerlövsta x x Sigtuna x F x x

Gävle Heliga Trefaldighet (x) x x

d Söderala x F - - Bollnäs x - - Alfta - x x

Ljusdal x (x) x

2. Linkögings stift

- (x) Linköpings domkyrkoförsamling (x)

Linköpings Szt Lars (distrikt

Johannelund; fr o In 1/1 1972 da1i nybildat pastorat, Lin-

köpings J ohannelund) x F x (x)

Vreta Kloster x F x x

Mjölby x F (x)

x F - - Vikingstad

Åtvid x F (x) (x)

Vist - x (x)

Matteus x F - (x)

Norrköpings Kullerstad x F - x

Deltagande i utvärderingen

404 IV sou 1974:68 Bihang

_ _eiamu_ ._ sten å _ _eianpj_ -_

3. Skara stift Skara x F x x

Levene x F (x) x

Trollhättan x F x x Valstad x F x x Tun x F x x Älgarås x F x x Lekeberg x F x x

Skövde x F x (x)

Borås Caroli x F (x) x

4. Stränggäs stift

Strängnäs domkyrkoförsamling x F (x)

Mariefred - - Österåker x F - -

Nyköpings Nyköpings östra x F - - Frustuna-Kattnäs - x x Trosa-Vagnhärad x F x - .. x

Södertälje (x)

Turinge - x - Eskilstuna Fors - x - Eskilstuna Kloster I F - x

Längbro (x) - ..

Örebro Olaus Petri -

Bihang IV 405

_ _elamu_ .. stam _2_ _ _esamv_ _

5. Västerås stift Västerås domkyrkoförsamling x Västerås Lundby x F x x

Västerås Barkaxö x F (x) (x)

Arboga stadsförsamling x F (x) (x)

Ramsberg x F (x) x

- - x Malung

Mora x F x (x)

Torsång x F x x

Folkärna x F (x) (x)

6. Växjö stift x - - Växjö Vederslöv x F - - - x x Söraby Stenbrohult - - x Lenhovda - x x Ljungarum x x x

Färgaryd Villstad - - X x - - Vrigstad Kalmar x F x

Åby x F (x)

Ålem .. x -

Oskarshamn - - (x)

Borgholm x F x x

Antal utsedda församlingar 10 8 10

Deltagande i utvärderingen (5)

406 Bihang IV SOU 1974: 68

... EtEPR l _. stava 2. _EtEPR2__

7. Lunds stift Lunds Allhelgonaförsamling x F Slottsstaden x F Kirseberg Malmö S:t Johannes -

Annelöv (x)

Gustav Adolf - « Helsingborgs Östra Ljungby x F Klippan x F Ängelholm x F Osby x

- Sölvesborg

Antal utsedda församlingar 10

Deltagande i utvärderingen 8 (6)

8. Göteborgs stift Göteborgs Gustavi l. domkyrko-

församling (x) (x) (x)

Göteborgs Kristine x (x) (x)

Göteborgs Annedal x F (x)

Göteborgs Oscar Fredrik (x)

- (x)

Nylöse

Bergsjön - (x)

Kortedala x F Öckerö

Stenkyrka (x)

Frillesås x F

Antal utsedda församlingar Deltagande i utvärderingen

S()lJ 1974:68 Bihang IV 407

_ _elagpJ_ _E@Må__ü%LÄ_ 9. Karlstads stift

Karlstads domkyrkoförsamling (x) (x) x

Norrstrand F Östra Fågelvik ; F x Karlskoga x F x _ Fryksände Arvika västra x F x Brunskog x F x x

Grums x F (x) (x)

Säffle x F x (x)

Dalskog Skâllerud

__if___i°l____(å___

Antal utsedda församlingar 10 8 10

Deltagande 1 utvärderingen 9(7) 5 7

10. Härnösands stift

Härnösand (x) x

Säbrå Hässjö

Nora ;F I. -

Sollefteå x F - -

Själevad - x (x)

Timrå Hammerdal Sundsjö Östersund - -

(x)

Lit X (X) n

Ragunda x x (x)

Berg x F x x Undersåker

__i____i>°l____<i>_-_

Antal utsedda församlingar 1 10 10 Deltagande 1 utvärderingen

408 Bihang IV SOU 1974758

_2@ml__ü%Lä_s@m2__

11. Luleå stift Hörnefors x F x x Teg x F -

(x)

Skellefteå S;t Olov x F x Skellefteå S:t Örjan x x x Piteå stadsförsamling x F -

Luleå domkyrkoförsamling x F (x) x

Örnäset x F x x Överkalix x x x Vuollerim x F x x

12. Visby stift

Visby x F (x) (x)

Väskinde x F - -

Othem (x) (x) (x)

Boee (x) (x) (x)

Alva x F x x

Bihang IV 409

_ey-mm_ _. 217292 å .. _eiamLö_ _ _ _ 13. Stockholms stift Adolf Fredrik Oscar Engelbrekt Högalid -

(x) (x)

Katarina (X) - - Hägersten X F x Västerled . X F 1

Sollentuna (r) x

Danderyd (X) (x) (x)

Råsunda x F x x Gustavsberg - - x Boo X F - -

etapp 1-3 Stift Sammanlagt 3 Etapp 1 Ät Qp_g åtapgpg Delt i antal ut- åut- delt ut- delt ut- delt samtl sedda för- Esed- i ut- sed- i ut- sed- i ut- utvärsamlingar ?da vär- da vår- da vår- deringetapp 1-5 dering dering dering ar

1. Uppsala 12 9 10 .8 10 9 6

410 i

2. Linköping 9 7 5 10 4 g 2

11_ §10

3. I-:ara 10 §10 10 10 a 10 9 7

§10

5 Karlstad 11 510 8 5

Statens offentliga utredningar 1974

Kronologisk förteckning

Orter i regional samverkan. A. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 1. Fö. Ortsbundna levnadsvillkor. A. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 2. Fö. Produktionskostnader och regionala produktions- Skolans arbetsmiljö. U. system. A. Vidgad vuxenutbildning. U. Regionala prognoser i planeringens tjänst. A. Utsökningsrätt XIII. Ju. Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande. Närförläggning av kärnkraftverk. l. U. Lägenhetsreserv. B. Förenklad konkurs m.m. Ju. Skolans arbetsmiljö. Bilagor. U. Barn- och ungdomsvård. S. Sexual- och samlevnadsundervisning. U. Rättegången i arbetstvister. A. Trafikbuller. Del l. Vägtrafikbuller. K. Samhälle och trossamfund. Sammanställning av Trafikbuller. Bilagedel. K. remissyttranden över betânkanden av 1968 árs Studiestöd at vuxna. U. beredning om stat och kyrka. U. lntemationellt patentsamarbete I. H. Data och näringspolitik. I. Energi 1985. 2000. l. Svensk industri. Delrapport 1. Energi 1985, 2000. Bilaga. l. Svensk industri. Delrapport 2, Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstiänster Svensk industri. Delrapport 3. och övriga gudstjänster. Band 1. Gudstjänstord- Svensk industri. Delrapport 4. ning m.m. U. Sänkt pensionsålder m.m. S. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstiänster Neutral bostadsbeskattning. Fi. och övriga gudstjänster. Bilaga 1. Gudstjänst i Solidarisk bostadspolitik. B. dag. Liturgiska utvecklingslinjer. U. solidarisk bostadspolitik. Bilagor. B. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjänster Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjukskö- och övriga gudstjänster. Bilaga 2. Den liturgiska terskor. U. försöksverksamheten 1969-1972. U. Förslag till skatteomläggning m.m. Fi. Markanvändning och byggande. B. Vattenkraft och miljö. B. Reklam V. Information i reklamen. U. Förslag till hamnlag. K. Fri sterilisering. Ju. Motorredskap. K. Mindre brott. Ju. Räntelag. Ju. Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. A. . Jordbruk i samverkan. Jo. Unga lagöverträdare V. Ju. Solidarisk bostadspolitik. Följdfrágor. B. Att översätta Gamla testamentet. U. Grafisk industri i omvandling. l. Spridning av kemiska medel. Jo. Skolan, staten och kommunerna. U. Mut- och bestickningsansvaret. Ju. FFV. Förenade fabriksverken. l. Socialvárden. Mål och medel. S. Socialvárden. Mal och medel. Sammanfattning. S. Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverksamhet. Fi. Barns fritid. S. Utställningar. U. Effekter av förpackningsavgiften. Jo. Samordnad traktamentsbeskattnlng. Fi. Befordringsförfarandet inom krigsmakten. Fö. lnstallationssektorn. l. lnstallationssektorn. Bilagor. I. Bevissäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen. Fi. Information och medverkan i kommunal planering. Rapport. Kn.

;g

w.-

... ...

Statens offentliga utredningar 1974

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet 1968 árs kyrkohandbokskommitté. 1. Svenska kyrkans Förenklad konkurs m.m. [6] gudstjänst. Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster. Fri sterilisering. [25] Band 1. Gudstjänstordning m.m. [66] 2. Svenska kyr- Mindre brott. [27] kans gudstjänst. Huvudgudstjänster och övriga guds- Räntelag. [28] tjänster. Bilaga 1. Gudstjänst i dag. Liturgiska utveck- Unga Iagöverträdare V. [31] Iingslinjer. [67] 3. Svenska kyrkans gudstjänst. Huvud- Mut- och bestickningsansvaret. [37] gudstjänster och övriga gudstjänster, Bilaga 2. Den Utsökningsrätt XIII. [55] liturgiska försöksverksamheten 1969-1972. [68]

Försvarsdepartementet Jordbruksdepartementet Befordringsförfarandet inom krigsmakten. [46] Jordbruk i samverkan. [30] Krigsmaktens förvaltningsutbiIdningsutredning 1. Ut- Spridning av kemiska medel. [35] bildning i förvaltning inom försvaret. Del 1. [51] Effekter av förpackningsavgiften. [44] 2. Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 2. [52]

Handelsdepartementet Socialdepartementet Internationellt patentsamarbete l. [63] Barn- och ungdomsvård. [7] Sänkt pensionsålder m.m. [15] Arbetsmarknadsdepartementet Socialutredningen. 1. Socialvárden. Mál och medel. Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. [39] 2. Socialvården. Mål och medel. Sammanfattning. 1. Orter i regional samverkan. [1] 2. Ortsbundna [40] levnadsvillkor. [2] 3. Produktionskostnader och regio- Barns fritid. [42] nala produktionssystem. [3] 4. Regionala prognoser i planeringens tjänst. [4] Kommunikationsdepartementet Rättegången i arbetstvister. [8] Förslag till hamnlag. [24] Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. [29] Motorredskap. [26] Trafikbullerutredningen. 1. Trafikbuller. Del 1. Väg- Bostadsdepartementet trafikbuller. [60] 2. Tratikbuller. Bilagedel. [61] Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. solidarisk bostadspolitik. [17] 2. solidarisk bostads- Finansdepartementet politik. Bilagor. [18] 3. Solidarisk bostadspolitik. Neutral bostadsbeskattning. [16] Följdfrágor. [32] 4. Lägenhetsreserv. [57] Förslag till skatteomläggning m.m. [20] Markanvändning och byggande. [21] statsbidrag till kommunal färdtjänst. hemhjälp och Vattenkraft och miljö. [22] famiIjedaghemsverksamhet. [41] Samordnad traktamentsbeskattning. [45] Industridepartementet Bevissäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen. [49] Data och näringspolitik. [10] lndustristrukturutredningen. 1. Svensk industri. Del- Utbildningsdepartementet rapport 1. [11] 2. Svensk industri. Delrapport 2. [12] Boken. Litteraturutredningens huvudbetänkande. [5] 3. Svensk industri. Delrapport 3. [13] 4. Svensk in- Samhälle och trossamfund. Sammanställning av re- dustri. Delrapport 4. [14] missyttranden över betänkanden av 1968 års bered- Grafisk industri i omvandling. [34] ning om stat och kyrka. [9] FFV. Förenade fabriksverken. [38] Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuksköter- lnstalIationsbranschutredningen, 1. lnstallationssekskor. [19] torn. [47] 2. lnstallationssektorn. Bilagor. [48] Reklam V. Information i reklamen. [23] tlärförläggning av kärnkraftverk. [56] Att översätta Gamla testamentet. [33] Energiprognosutredningen. 1. Energi 1985, 2000. [64] Skolan, staten och kommunerna. [36] 2. Energi 1985,2000. Bilaga. [65] Utställningar. [43] Skolans inre arbete. 1. Skolans arbetsmiljö. [53] 2. Kommundepartementet Skolans arbetsmiljö. Bilagor. [58] Information och medverkan i kommunal planering. Vidgad vuxenutbildning. [54] Rapport. [50] Sexual- och samlevnadsuqdervisning. [59] Studiestöd åt vuxna. [62]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Nordisk utredningsserie (Nu) 1974

Kronologisk förteckning

.n Sverigefinnarna och deras organisationer P Naturorienterande ämnen i grundskolan i Norden. årskurserna 1-6 Förslag tili Nordisk tentamensgyidighed Grunnskolen i Norden Spesialundervisning i Norden

.WWNWS-“FP

Faerøyene i Norden Høyere utdanning av sykepleiere Äldres integration i samhället Kontrollpolitik och narkotika

- 1 _ A” ä Allmänna «

Förlaget { 5 :sem 91-38-02095-5