Deltidsarbete 1974 : rapport över en intervjuundersökning

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

DELTIDS ARBETE

1974ä

EN UNDERSÖKN o AV STATISTISKA c RALBYRAN

-t Statens offentliga utredningar WW 1976:7

Eg

Justitiedepartementet

Deltidsarbete 1974

Rapport över en intervjuundersökning utförd vid

statistiska centralbyråns utredningsinstitut på uppdrag av

delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor

Stockholm 1976

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

- Deltidsundersökningen syfte, tillvägagångssätt och innehåll i resultatredovisningen

1. 1 Uppdraget 1 . 2 1 Syfte 1. 3 Kortfattad beskrivning av tillvägagångssättet vid insamlandet av data l 1 . 4 Undersökningspopulation l l. 5 Definition av deltidssysselsatta 1 1 . 6 Resultatredovisning 2 1. 7 Resultatens tillförlitlighet 3

2 Översiktlig beskrivning av mäns och kvinnors 7 sysselsättningssituation 2 . 1 Inledning 7 2. 2 Män och kvinnor i olika åldrar 7 2. 3 Kvinnor med och utan barn 12 2.4 Män kvinnor i Storstadslänen, Skogslänen

och

och i Övriga Syd- och Mellan-Sverige samti olika H-regioner 15

3 Jämförande beskrivning av deltidssysselsatta och heltidssysselsatta 20 3 . 1 Inledning 20 3. 2 Köns- och åldersfördelning 20 3. 3 Deltids- och heltidssysselsatta med och utan barn 21 3 . 4 Medborgarskap 22

3. 6. 2 Yrkesfördelning bland deltids- och heltids-

3. 7. 2 Deltids- och heltidssysselsattas fördelning på näringsgren (l-siffernivå) 31 3. 7. 3 Andelen deltidssysselsatta i olika näringsgrenar 32 3. 8 Heltids- och deltidssysselsatta företagare och anställda

VI

Översiktlig beskrivning av deltidssysselsatta 16-74 år 40

Deltidssysselsattas fördelning på vissa centrala variabler 40 Ålder 40 .. Familjefdrhållanden 40 och arbetsgivare 40

GUIÅODND-d

Yrkesställning

$nüåäüåü>nulåüä Nåv-*r-*r-lr-*r-*i-i

Arbetstidens längd 40 Arbetstidsförläggning 41 ... Tidigare sysselsättning 42

tagare och anställda 43 rik 00 Jämförelse mellan deltidsanställda män och kvinnor 45 0 Inledning 45

rbüårhüåüküåüäüåuhüårâüküäüä r-*D-*r-*I-*I-*CDUD-JGCHÅCONF*

Arbetstidsförläggning

.o

OOOOOOCADOOCADOOOOCACAJOOCOOOM

AOJMHO

010101 Inledning 51

[vid Översiktlig beskrivning av deltidsanställda

kvinnor 20-66 år, jämförda med deltidsanställda

®IO3Ul$tâ

veckoarbetstid 57

önskad veckoarbetstid 58 Arbetstidsförläggning 61 ... Anställningsform, semester, kännedom om

U1UlO10IO1U1U1 hihir-*CDWWGJ

Internutbildning, befordran 71 Inkomst 71

. Familjeinkomst 1973 75

5. Tidigare sysselsättning 5. Fackföreningstillhörlghet 5. Yrken 5. Fördelning på yrken 5. Faktisk och önskad veckoarbetstid 5. Arbetstidsförläggning 5. Anställningsform, semester 5. Internutbildning och befordran 5. Fackföreningstillhörighet 5. Tidigare sysselsättning 5. Arbetsgivare och näringsgren 5. Fördelning på arbetsgivare och näringsgren 5. Faktisk och önskad veckoarbetstid 5. Arbetstidsförläggxiing 5. Fackföreningstillhörighet 5. H-region 5. Fördelning på H-region 5. Faktisk och önskad veckoarbetstid 5. Arbetstidsförläggning 5. Anställningsform 5. Fackföreningstillhörighet 5. Tidigare sysselsättning

VIII

Bilagor:

1 Teknisk rapport avseende Undersökning av deltldsarbetande.

Approximativa skattningar av halva SS-procentiga konñdensintervallets längd för sysselsatta 16-74 år och för sysselsatta kvinnor 20-66 år.

Intervjuformulär.

Karta. H-regionernas utbredning.

G1 Jämförelsetabeller för deltidsundersökningen.

Del I Tabeller över samtliga deltidssysselsatta personer 16-74 år särredovisade efter om man är egen företagare eller anställd. Del II Tabeller över samtliga deltidsanställda kvinnor 16-74 år särredovlsade efter ålder.

Tabeller över deltidsanställda personer 16-74 år särredovisade efter kön.

Tabeller avseende deltidsanställda kvinnor i åldrarna 20-66 år.

Bilagorna 1-4 bifogas detta betänkande. 3 å å 5-8 finns tillgängliga på delegationens kansli. Bilagorna 3

l

E

lZ å i. å .t i ä i i.

5 L

i. l i s

1 Deltidsundersölcningen - syfte, tillvägagångssätt och innehåll i resultatredovisningen

1. 1 Uppdraget

Statistiska fick våren 1974 i uppdrag av delegationen för centralbyrån jämställdhet mellan män och kvinnor att utföra en intervjuundersökning rörande deltidssysselsattas arbets- och familjeförhållanden. Undersökningens syfte och huvudsakliga innehåll angavs av delegationen.

1 . 2 Syfte

Ä Undersökningens syfte har varit att kartlägga förekomsten av deltidssamt att belysa de deltidssysselsattas arbets- och sysselsättning å . Undersökningen inriktades ej på jämförelse i familjeförhållanden mellan deltidssysselsatta och andra grupper.

i

l i 1. 3 Kortfattad beskrivning av tillvägagångssättet vid insamlan-

i det av data (Se vidare bilaga 1 Teknisk rapport)

Deltidsundersökningen utfördes som ett tillägg ti.l1 de månatliga arbetskraftsundersökningarna (AKU) i april, maj och juni 1974. I AKU, som varje månad omfattar ett proportionellt stratifierat urval med omkring 18 000 personer, insamlas uppgifter huvudsakligen genom telefonintervjuer. Vid samma intervjutillfálle ställdes i april, maj och juni 1974 ett antal tilläggsfrågor rörande deltidsarbete till en del av AKU-

urvalet, nämligen till deltidssysselsattal i åldrarna 16-74 år. Netto-

urvalet deltidssysselsatta var uppskattningsvis 5 743 personer. Av det totala bortfallet i AKU, 2 277 personer, har antalet deltidssysselsatta uppskattats till 263. Dessa 263 personer har inräknats i nettourvalet ovan. Av nettourvalet intervjuades 5 351 personer dvs 93, 2 procent. Totalt uppgick således bortfallet till 6, 8 procent.

1 . 4 Undersökningspopulation

utgörs av deltidssysselsatta personer i

Undersökningspopulationen

åldrarna 16-74 åra, som var kyrkobokförda i riket vid undersöknings-

tillfället.

1. 5 Definition av deltidssysselsatta

I deltidsundersökningen har deltidssysselsatta definierats på följande sätt.

Personer som a) hade arbete med kontant lön under mätveckan (inklusive personer som var tillfälligt frånvarande från arbetet)

och som

lDefinition av deltidssysselsatta se avsnitt 1. 5.

Uppnådd ålder vid intervjutillfället.

2 Syfte, tillvägagângssän och innehåll i resulrarredovisningen sou 19757

b) uppgivit att de vanligen arbetar mindre än 35 timmar per vecka och för vilka detta inte innebär heltidsarbete (gäller vissa yrken).

Till deltidssysselsatta har således ej räknats medhjälpande familjemedlemmar utan kontant lön. Inte heller ingår personer som har två deltidsarbeten eller mer om arbetstiden vanligen sammanlagt uppgår till 35 timmar eller mer per vecka. Inte heller ingår personer vars deltidsarbete består i att de arbetar heltid vissa veckor men inte arbetar alls övriga veckor. Slutligen har uteslutits personer som arbetade endast mätveckan men vanligen inte förvärvsarbetar.

Här använda definition av deltidssysselsatta är ej densamma som den som används i de ordinarie AKU. I AKU redovisas i de allra flesta fall endast arbetstid under den s k mätveckan. I ett fåtal tabeller redovisar AKU emellertid även personer som vanligen arbetar deltid. sistnämnda grupp i AKU skiljer sig emellertid från deltidssysselsatta i deltidsundersökningen genom att i AKU räknas de personer, som under mätveckan arbetar heltid men som vanligtvis arbetar deltid, som heltidssysselsatta. 1 . 6 Resultatredovisning

I föreliggande rapport redovisas resultatet från deltidsundersökningen och i viss utsträckning även från ordinarie AKU april, maj och juni 1974.

Ikapitel 2 som behandlar sysselsättningssituationen rent allmänt för män och kvinnor redovisas huvudsakligen resultat från de ordinarie AKU. Källmaterial utgör råtabeller för AKU april, maj, juni och andra kvartalet 1974.

En intressant och viktig utgångspunkt vid studium av deltidssysselsatta utgör jämförelsen med heltidssysselsatta. Undersökningar av heltidssysselsatta ingår emellertid ej i deltidsundersökningen. Man bedömde det som mer angeläget att lägga samtliga ekonomiska resurser på studiet av de deltidssysselsatta för att därigenom få en mer ingående belysning av dessa. För jämförelser mellan heltids- och deltidssysselsatta är man således begränsad till de data som erhålles i de ordinarie AKU. De s k jämförelsetabellerna (bilagas ) utgör särskilda bearbetningar av AKU, där deltidssysselsatta enligt deltidsundersökningers defi-

nitionl redovisas jämsides med heltidssysselsatta.

Heltidssysselsatta definieras då som personer som a) hade arbete med kontant lön under mätveckan (inklusive personer som var tillfälligt frånvarande från arbete) och som b) uppgivit att de vanligtvis arbetar 35 timmar eller mer per vecka (således även personer som har fler deltidsarbeten vilka sammanlagt vanligen omfattar 35 timmar eller mer per vecka).

lGruppen deltidssysselsatta i jämförelsetabellerna är något större än i

resultatredovisningen av deltidsundersökningen, då i den senare uteslutits personer som på grundval av den fylligare information som erhållits i deltidsundersökningen (jämfört med AKU) befunnits ej kunna räknas till deltidssysselsatta.

SV/re, tillvägagångssätt och innehåll i resultatredovisningen 3

I jämförelsetabellerna redovisas som särskilda grupper också 1) personer som arbetade under mätveckan men vanligen inte förvärvsarbetar och 2) medhjälpande familjemedlemmar utan kontant lön samt personer som arbetar inom yrken där full arbetsvecka är mindre än 35 timmar. Även latent arbetssökande och personer utanför arbetskraften (exkluför anstaltsvård) behandlas i jämsive långvarigt sjuka och intagna förelsetabellerna. Arbetslösa redovisas ej i jämförelsetabellerna. Jämförelsetabellerna utgör det huvudsakliga källmaterialet för frami kapitel beskrivning av heltids- och ställningen 3, där en jämförande deltidssysselsatta ges.

Den mer ingående redogörelsen för de deltidssysselsatta och deras situation inriktas i denna rapport främst på anställda kvinnor i åldrarna 20-66 år (kapitel utgör dele- 5), då dessa i detta sammanhang gationens för jämställdhet mellan män och kvinnor huvudsakliga målgrupp.

I kapitel 4 ges emellertid en översiktlig beskrivning av samtliga deltidssysselsatta. Vidare jämföres deltidssysselsatta företagare med deltidssysselsatta anställda. Även en kort beskrivning av deltidsanställda män jämförda med deltidssysselsatta anställda sysselsatta kvinnor i samtliga undersökta åldersgrupper (16-74 år) ingår i kapitel 4.

Teknisk - 1. 7 Resultatens tillförlitlighet (se vidare rapport, bilaga 1 )

Felen i en statistisk stlckprovsundersökning kan uppdelas på. slumpfel och systematiska fel. Slumpfel hos en skattning kan anges medelst ett konfidensintervall, som med viss sannolikhet (konfidensgrad) omsluter skattningens förväntade värde,dvs det värde man skulle ha fått om urvalet omfattat hela populationen. Om intervallet är sådant, att det med säkerhet innehåller det förväntade värdet. har det konfidensgraden 100 procent. Om det däremot med säkerhet ii innehåller det förväntade värdet,är konfidensgraden 0 procent. Vanligen arbetar man med 95-pr0centiga konfidensintervall som för en normalfördelad i standardavvikelsen variabel beräknas som skattningen 1, 96 gånger för skatmingen. Standardavvikelsens storlek är i hög grad beroende av stickprovsstorleken. Man kan räkna med att skattningar som ges i föreliggande rapport vad slumpfelet beträffar, är säkrare ju större del av det totala stickprovet de är grundade på..

I bilaga 2 tabell 1 ges approximativa beräkningar av halva konfidensintervallets storlek för skattningen samtliga sysselsatta 16-74 år, där även halva konfidensintervallet för undergrupper av samtliga sådana som bestäms av kön och ålder) kan utsysselsatta (utom

4 Syfte. tillvägagångssätt och innehåll i resultatredovisttingen

läsas. I samma bilaga tabell 2 ges approximativa beräkningar av halva konfidensintervallets storlek för skattningen sysselsatta kvinnor i åldrarna 20-66 år och för undergrupper av denna grupp (utom för undergrupper bestämda av ålder).

Vad gäller procentskattningar kan en ungefärlig uppfattning om halva 95-procentiga konfidensintervallets storlek erhållasgenom följande beräkning: . . . Pg (100- g) Halva 95-procent1ga konfidensmtervallet kl, 96 ng

där

lsg är det skattade procenttalet

ng är stickprovsstorleken i den redovisningsgrupp på vilken procenttalet är beräknat.

Exempel:

gg

= som att de vanligen arbetar 64, 7 (andelen uppgivit 15 dagar (nätter) eller mer per kalendermånad bland anställda deltidssysselsatta kvinnor 20-66 år)

ng = 4983 (antal intervjuade anställda deltidssysselsatta kvinnor 20- 66 år)

Skattningen ungefärligt SS-procentigt konfidensintervall är så.-

med_

ledes i 64, 7 1, 3.

Exemplet slut.

I bilaga 2 ges approximativa beräkningar av halva 95-procentiga konfidensintervallets storlek för olika procenttal Pg och för olika ng.

Storleken av de systematiska felen är i allmänhet mycket svår att göra uppskattningar av. Man får utifrån allmänna bedömningsgrunder söka avgöra vilka felkällor som kan förekomma och i vilken mån de kan tänkas ge upphov till systematiska fel. En felkälla som kan ge upphov till systematiska fel är bortfallet. Bortfallet består av personer som varit svåranträffade eller som vägrat delta i undersökningen. I det fall dessa personer avviker på ett icke slumpmässigt sätt från svarsindividerna vad gäller fördelning på undersökningsvariablerna,ger bortfallet upphov till ett systematiskt fel. Då man känner bortfallets storlek kan man beräkna det maximala fel, som bortfallet kan ge upphov till.

Det systematiska felet p g a bortfall kan skrivas - P)

Pb(P

B 100

Syfte, tillvägagångssätt och innehåll i resultatredovisnirzgert 5

där

P = bortfallsprocenten för den aktuella variabeln och redovisningsgmPPen = procenttalet

P bland de i redovisningsgruppen som svarat

= procenttalet

P bland de i redovisningsgruppen som inte svarat.

av formella, att systematiska felet som beror av bortfall Det framgår är noll om P = P (detta inträffar om bortfallet är slumpmässigt).

E

Vidare avtar felet med avtagande bortfallsprocent.

Då man ej känner P och P användes resp antaganden

skattningar

rörande storleken av dessa tal p och p vid beräkning av bortfallsfelet.

Exempel: | i Andel som uppgivit att de vanligen arbetar 15 dagar (nätter) eller mer månad bland deltidssysselsatta anställda kvinnor 20-66 år per är64,7.

Pb=6,5 p =s4,7

P antages vara a) 100, 0 b) 0, 0

564 7-1000 =_

:s 2,3

a)B 100_

6 sge4 7-0,o) _ b) B= -+4,2 100

Om man antar att alla bortfallsindivider arbetar 15 dagar (nätter)per kalendermånad eller mer skulle andelen bli 64, 7 + 2, 3 = 67, 0.

Om man antar att ingen bortfallsindivid arbetar 15 dagar (nätter) per kalendermånad eller mer skulle andelen bli 64, 7 4, 2 = 60, 5.

Exemplet slut.

Det är orealistiskt att tänka skulle avvika sig, att bortfallsindividerna från svarsindividerna i så hög grad som antagits i exemplet ovan. fel på grund av bortfall bör vara betydligt mindre än det Systematiska maximalt tänkbara felet.

Systematiska fel kan vidare bl a bero på att intervjupersonerna på ett icke sätt missuppfattat eller av andra skäl givit fel svar slumpmässigt Sådana systematiska fel måste prövas variabel påintervjufrågorna. för variabel. För de flesta variabler som förekommer i deltidsunderhar vi bedömt de systematiska felen som obetydliga. Vad sökningen gäller vissa variabler föreligger emellertid enligt vår bedömning

6 Syfte, tillvägagångssätt och innehåll i resultatredavisningen

större risk för systematiska fel. Sådana variabler diskuteras i bilaga 1 Teknisk rapport. Osäkerheten vad gäller sådana variabler kommenteras också i föreliggande resultatrapport allteftersom de behandlas.

2 Översiktlig beskrivning av mäns och kvinnors sysselsättningssituation

2. 1 Inledning

Under andra kvartalet 1974 utgjordes arbetskraften i åldrarna 16-74 år av totalt 4 026 0001 personer. Utanför arbetskraften stod samti-

digt 1 886 0001 personer i samma åldrar. Av personeri arbetskraften . var sammanlagt 73 0001 arbetslösa. Antalet sysselsatta (dvs personer

r i arbetskraften exklusive arbetslösa) var således 3 953 000.

I de s k jämförelsetabellerna, bilaga 5 till denna rapport, som utgör bearbetningar av data insamlade i AKU andra kvartalet 1974, har de sysselsatta fördelats på deltids- och heltidssysselsatta samt på två övriggrupper av sysselsatta. Dessa har sedan i sin tur fördelats på , ett antal av de undersökningsvariabler som normalt ingår i AKU. p Fördelningen på deltids- och heltidssysselsatta har i jämförelse- Ä tabellerna gjorts på annat sätt än vad som vanligen sker i redovisningen av AKU. Definitionen av deltidssysselsatta är i jämförelsetabellerna densamma som i deltidsundersökningen.

Syftet med framställningen av de s k jämförelsetabellerna har varit att ge en möjlighet att jämföra deltidssysselsatta med heltidssysselsatta, vilket deltidsundersökningen ej ger möjlighet till. Man är vid sådana jämförelser hänvisad till att använda sig av AKU-data. Jämförelsetabellerna är således den huvudsakliga källan för framställningen i kapitel 3 i denna rapport. Källmaterial för föreliggande kapitel 2 är dels jämförelsetabellerna, dels ordinarie råtabeller för AKU andra kvartalet 1974.

2. 2 Män och kvinnor i olika åldrar (Texttabell 1, Diagram 1 och 2)

Då man studerar sysselsättningssituationen för kvinnor i olika åldersgrupper framträder klart vissa skillnader. I åldersgruppen 16-19 år är andelen sysselsatta (sysselsättningsgraden) bland samtliga kvinnor låg (48 procent), samtidigt som andelen heltidsarbetande bland sysselsatta kvinnor i dessa åldrar är jämförelsevis hög (81 procent). Även bland männen är andelen sysselsatta i denna åldersgrupp låg (54 procent) men dock märkbart högre än bland kvinnorna. Även andelen heltidsarbetande av de sysselsatta är högre bland männen (88 procent) än bland kvinnorna.

I åldersgruppen 16-19 år föreligger ingen skillnad mellan män och kvinnor vad gäller andelen personer som under mätveckan ej tillhört arbetskraften och som haft studier som huvudsaklig sysselsättning. Trettiotre procent av männen och 34 procent av kvinnorna har studier som huvudsaklig sysselsättning.

lRåtabeller för AKU andra kvartalet 1974.

8 Beskrivning av mäns och kvinnors .sysse/särmingssituation sou 19757

Även andelen arbetslösa bland samtliga i åldersgruppen är lika för män och kvinnor (3 procent). Däremot uppger 3 procent av kvinnorna, att deras huvudsakliga sysselsättning är arbete i eget hushåll mot mindre än 1 procent av männen. Vidare har vi bland kvinnorna 11 procent vars huvudsakliga verksamhet inte närmare specificerats i bearbetningen av AKU (mot 7 procent bland männen).

I icke specificerad verksamhet ingår skollov, vilket troligen utgör en stor del av denna. Andelen personer utanför arbetskraften i åldrarna 16-19 år som kodats på ej specificerat vad gäller huvudsaklig verksamhet är mycket hög i juni (24 procent) men betydligt lägre i april och maj (13 procent). Skillnaden mellan män och kvinnor hänför sig huvudsakligen till juni månad. Troligt är att manliga Skolungdomar i högre utsträckning än sina kvinnliga kamrater sökt arbete tidigt under skollovet.

Kvinnor i åldrarna 20-24 år har jämfört med kvinnor 16-19 år en hög sysselsättningsgrad (69 procent), dock lägre än män i åldrarna 20-24 ä, som är sysselsatta till 79 procent. I likhet med de yngre kvinnorna arbetar sysselsatta kvinnor i åldrarna 20-24 år i hög grad på heltid (81 procent). Motsvarande procenttal bland män är 96. Vad gäller andelen arbetslösa föreligger inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor (2 resp 3 procent). Andelen personer utanför arbetskraften som huvudsakligen sysslar med studier är ungefär densamma för män som för kvinnor i åldersgruppen 20-24 år (ll resp 9 procent). Om- 5 % av samtliga män i åldrarna 20-24 år är inkallade till kring militärtjänst. Utanför arbetskraften är det praktiskt taget endast kvinnor som angett arbete med eget hushåll som huvudsaklig sysselsättning (15 procent av samtliga kvinnor 20-24 år). Personer utanför arbetskraften utan specificerad huvudsaklig sysselsättning utgör bland män 3 procent och bland kvinnor 4 procent (ingen signifikant skillnad). Kvinnor i åldrarna 25-54 år har en sysselsättningsgrad jämförbar med den som gäller kvinnor i åldrarna 20-24 (i åldersgruppen 25-34 år: 63 procent, i åldersgruppen 35-44: 73 procent, i åldersgruppen 45-54: 71 procent). Andelen heltidsarbetande bland de sysselsatta i dessa åldrar är betydligt lägre än bland yngre kvinnor (25-34 år = 59 procent, 35-44 år = 50 procent och 45-54 år = 51 procent). Sysselsättningsgraden bland män i samma åldrar ligger mellan 90 och 95 procent varav en mycket liten del arbetar på deltid.

För kvinnor i åldrarna 25-54 år kan det vara intressant att se på andelen heltidssysselsatta av samtliga i åldersgruppen. Dessa andelar är i åldersgruppen 25-34 år 39 procent, i åldersgruppen 35-44 år 36 procent och i åldersgruppen 45-59 år likaså 36 procent. Andelen arbetslösa bland kvinnor i dessa åldrar (omkring 1 procent) skiljer sig ej mellan olika åldersgrupper och ej heller har någon signifikant skillnad i jämförelse med män kunnat iakttagas.

Beskrivning av mäns och kvinnors 9 sysselsätrningssituation

Bland personer utanför arbetskraften i åldrarna 25-54 år är det endast i åldersgruppen 25-34 år man i någon utsträckning angett studier som huvudsaklig verksamhet. Ingen signifikant skillnad föreligger mellan män och kvinnor (3 procent av männen anger studier som huvudsaklig sysselsättning och 2 procent av kvinnorna). Arbete i eget hushåll förekommer som huvudsaklig sysselsättning för personer utanför arbetskraften praktiskt taget endast bland kvinnor. (28 procent av samtliga i åldrarna 25-34 år sysslar huvudsakligen med arbete i eget hushåll, 23 procent i åldrarna 35-44 år och 23 procent i åldrarna 45-54 år).

För kvinnor i åldrarna 55-64 år är sysselsättningsgraden betydligt lägre (46 procent) än för kvinnor i närmast yngre åldersklass. Även bland män är sysselsättningsgraden lägre i åldersklassen 55-64 än i åldersklassen 45-54. För män kan denna nedgång till större delen förklaras av den ökade andelen personer som är arbetsoförmögna eller för vilka den huvudsakliga sysselsättningen ej specificerats. I denna sistnämnda grupp ingår tillfälligt sjuka som ej kunnat uppge vad de skulle varit sysselsatta med om de varit friska, permitterade som ej räknar med att återgå till arbete samt personer som p g a ålder eller andra skäl dragit sig tillbaka från förvärvslivet. För kvinnor kan nedgången i sysselsättningsgrad från åldersgruppen 45-54 år till

55-64 år endast till en liten del förklaras av,att man uppgivit DåSOt av

de tre skäl som nämnts för männen. Istället ökar bland kvinnorna andelen personer som arbetar i eget hushåll kraftigt (från 23 procent i åldrarna 45-54 år till 42 procent i åldrarna 55-64 år).

Andelen heltldssysselsatta bland de sysselsatta kvinnorna i åldrarna 55-64 år är 48 procent mot 96 bland männen. Andelen heltidssysselsatta av samtliga kvinnor i åldersgruppen är betydligt lägre (22 procent) än i närmast yngre åldersgrupp (36 procent).

I den äldsta här undersökta åldersgruppen (65-74 år) är sysselsättningsgraden bland kvinnor 6 procent mot 21 procent bland män. Andelen heitidare av de sysselsatta är lägre än i yngre åldrar. (Bland kvinnor 65- 74 år är 36 procent heltidare bland de sysselsatta och bland män är motsvarande procenttal 72.)

Omkring 15 procent av samtliga män i åldrarna 65-74 år är sysselsatta på heltid mot 2 procent bland kvinnorna.

10 Beskrivning av mäns och kvinnors sysselsatm ingssituanon

vmu meg mom mm. o. .mm mmm Fm. mom _m« .mm mmm

um«a.=am

.Fu .om ›mm .ä

N N

n.a.agx.».pu.

ma mm ›m om om um

mo_ um wa_ 5._ av. .wa .mn .mm una mom

. W

wqddwlOoøw

ha

a

:En

S00

mm m5

hmm mmm Now man mmm

mena»

ho. Now mo. .mm .mn .hm mm. .we ø›«

då . N

JR.

.unaøannucanuammaouuam

2:3.S›x

u.wa.a.nu

5 m N

22:.

3:..

uoåo

.så

vddbühmw

uåänøaqu

noauuuxnuonnu

.m

u.pu._..m›m

nu

EOMHHCMAOMOQ

_o_ ma. man »Nm mmm omm mmm m.. .au .mm hm. nu. _n p

F N H

:§3

a.. u:

aaonuoauoa

maåä

evamm m.|m. 5.8 31mm .m-m. ...im lamm .›.w.

uoqn«›x

m.-m. :T8 å$u .m-m. .m-mm .›-mm .›.w. :m:

Beskrivning av mäns och kvinnors sysselsättningssituation 11

Diagram 1 Andel sysselsatta (sysselsättningsgrad) och andel heltidssysselsatta av samtliga män och kvinnor inom respektive åldersinnervall

Andel Syssolsatta (sysselsätt- 9° ningsgrad) Andel . 80 Hcltidssyssel satta 70 .

50 n :aan :I K Kvinnor 50 ZZ

40 I I

3C

20 T1 ..

0 Ålder 16-19 20-24 25-34 35-44 45-54 ns-éa 65-74

Diagram 2 Andel heltidssysselsatta av samtliga sysselsatta män och kvinnor inom respektive åldersintervall ?é H K M K H K 100 \ l Andel . heltid:- 9° sysselsatta

80 M Män 70 K Kvinnor

6C

35-44 45-54

12 Beskrivning av mäns och kvinnors sysselsättningssiruation

Kvinnor med och utan barn

(Texttabell 2, Diagram 3)

Sysselsättningsgraden är i alla åldersklasser lägre för kvinnor med barn än för kvinnor utan barn under 7 år.

Vid en jämförelse mellan kvinnor utan barn under 7 år och män (oberoende av om de har barn), visar det sig, att kvinnornas sysselsättningsgrad är lägre än männens och att skillnaderna mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad ökar med stigande ålder, om vi undantar den yngsta åldersgruppen. Kvinnor i åldrarna 20-24 år som inte har barn under 7 år har i stort sett samma sysselsättningsgrad som männen, medan sysselsättningsgraden för kvinnor i åldrarna 45-54 år är 20 procentenheter lägre än för männen. I åldrarna 55-64 år är det en skillnad på 34 procentenheter mellan kvinnor utan barn under 7 år och män. Dessa skillnader blir nästan oförändrade om man i stället jämför männen med kvinnor utan barn under 17 år.

Redan i åldersgruppen 45-54 år är sysselsättningsgraden för kvinnor utan barn betydligt lägre än i yngre åldrar. För män minskar sysselsättningsgraden märkbart först i åldrarna 55-64 âr. Troligtvis är det såväl benägenheten som möjligheterna att förvärvsarbeta, som för kvinnorna minskar med ålder tidigare än för En mångfald faktorer bör påverka såväl benägenhet som möjlighet att förvärvsarbeta. Nära till hands ligger väl att den attitydförändring som skett vad gäller kvinnors förvärvsarbete slagit igenom snabbare bland de yngre. Äldre kvinnors ofta bristande yrkeserfarenhet och också bristande utbildning gör det antagligen svårt att finna arbeten,som är så välbetalda och stimulerande att de kan överbrygga det eventuella motstånd man har

mot att förvärvsarbeta. Samtidigt är kanske de ekonomiska motiven

till att förvärvsarbeta mindre starka bland kvinnor över 45 år än bland yngre kvinnor, bl a på grund av att man oftast ej längre har barn att försörja.

Andelen heltidare bland sysselsatta kvinnor med barn under 7 är är lägre än för kvinnor utan barn (47 procent respektive 60).

Av samtliga kvinnor med barn under 7 år är omkring en fjärdedel heltidssysselsatta mot omkring en tredjedel av kvinnor utan barn under 7 år.

Sysselsatta kvinnor utan barn under 17 år är heltidssysselsatta till två tredjedelar. Heltidsandelen sjunker med antal barn under 17 år. Således är denna andel för sysselsatta kvinnor med 1 barn 54 procent, för kvinnor med 2 barn 40 procent och för kvinnor med tre barn 33 procent. (Bilaga 5:3 c.)

B e m m. .m G v m .a .n s m .m H 0 m w s s m .m H .m m. m a r .m H 13

.aquaøoop

.statiska

.nu

an.

a

...E5

n_

:kan

›a

unaoxouoh

zoo

...EE

ia_

eåuauaa_

.uauuuuuunmnoomnaou-»u

223.24 BE:

:M4

...aus å.:

:Suliinä

.una-une

232.39.

32.12%

H n .

.Sååå

233 EB

på :una

nu nu

von :S: u:

:nu :nu

a?! .78 .nå in i. så :.13 §13 Sum. 3:8 så .Tv .Im 11m» .72

nnoncuan-p

manus

:å

ananas_ ...E5 357._ ...vä p

14 Besk rivning av mäns oc hkv m n 0 .b W S w lsärmmgssztuanon SOU 1976 :7

^n4

nu

:aan

amok

pm 5

znmnv

:uns

aan:

gang

auaaw

sgmp

ponuanm

:az cmpJ um: nos

çmumv

m m : m s z

uo=:n›x

mmwaosmm

Avmuwmmuaøaummaumwxn_

muumm.owmn

›w

:co

:we am

wmwauaøm

›m^uøummm:«=aumnaømm›nv

aau›uo»n«muocam

waummaommzm amwg

aoucw souw

m

amnmmmo

Beskrivning av mäns och kvinnors sysselsärtningssiruarion 15

2,4 Män och kvinnor i Storstadslänenl, Skogslänenz

och i Övriga Syd- och Mellan-Sverige samt i olika H-regioner

Vid en jämförelse mellan Storstadslänen, Skogslänen och Övriga

Syd- och Mellan-Sverige märks en framförallt i högre åldrar jämförelsevis lâg sysselsättningsgrad bland män i Skogslänen. Mäni åldrarna 45-54 år är i Skogslänen sysselsatta till 91 procent mot 93 och 95 i Storstadslänen resp Övriga Syd- och Mellan-Sverige. I nästa åldersgrupp 55-64 år är skillnaden mer uttalad, med en sysselsättningsgrad om 73 procent i Skogslänen och 83 procent i de övriga två regionerna. Även för åldersgruppen 65-74 år awiker Skogslänen med en sysselsättningsgrad på 15 procent mot 22 och 23 procent i Storstadslänen och Övriga Syd- och Mellan-Sverige.

Sysselsätmingsgraden för män är i alla åldersgrupper något litet högre i Övriga Syd- och Mellan-Sverige än i Storstadslänen.

Även för kvinnor är sysselsättningsgraden lägst i Skogslänen. Skillnader i sysselsättningsgrad mellan Skogslänen och Övriga Syd- och Mellan-Sverige ökar med ålder från 25-44 år till 65-74 år. För de yngsta, 16-24 år, är sysselsättningsgraden markant lägre i Skogs-

länen (52 procent) än i Övriga Syd- och Mellan-Sverige (61 procent).

Kvinnor i Storstadslänen är i alla åldersgrupper sysselsatta i högre utsträckning än kvinnor i Skogslänen och i Övriga Syd- och Mellan- Sverige. Också här märks en tendens till att skillnaden ökar med ålder.

Andelen heltidare bland sysselsatta kvinnor är högre i Storstadslänen

(63 procent) än i såväl Skogslänen (54 procent) som i Övriga Syd- och

Mellan-Sverige (53 procent).

För männen däremot föreligger ingen skillnad mellan de olika områdena i andel heltidssysselsatta av samtliga sysselsatta. Denna andel är for män 96 procent. (Bilaga 5:6 b och c samt diagram 4.)

Vid fördelning av de deltidssysselsatta på region har i större delen av deltidsundersökningen H-region använts som indelningsgrund. H-region anger tätortsgrad. Ju lägre nummer (H1, H2, .. . H6) regionen tilldelats desto tätare befolkad är den. (Se bilaga 5:7 fotnot.)

Tyvärr har vi ej i AKU tillgång till uppgifter om sysselsättningsgrad i de olika H-regionerna. Däremot kan anges ett tal, som nära an-

1 A, B, M och 0 län. 2 s, w, x, Y, z, AC och BD län.

16 Beskrivning av mäns och kvinnors sysselsärrningssituatiøn

sluter till sysselsättningsgrad, nämligen andel sysselsatta av samtliga personer i åldrarna 16-74 år exklusive arbetslösa, långvarigt sjuka och personer intagna för anstaltsvård. Det finns ingen anledning att tro, att denna alternativa sysselsättningsgrad skulle ge en annan bild vid jämförelse mellan olika H-regioner, än vad den i tidigare avsnitt använda sysselsättningsgraden skulle ha gjort.

Denna alternativa sysselsättningsgrad är för både män och kvinnor högre ju tätare befolkad regionen är. Denna tendens är dock mer uttalad för kvinnor än för män (se diagram 5).

Ännu mer märks skillnaden mellan H-regionerna då man ser på andelen heltidssysselsatta kvinnor av samtliga kvinnor i respektive region (exkl arbetslösa, intagna för anstaltsvård och långvarigt sjuka), vilken i den tätast befolkade regionen (H1) är 43 procent och i den glesast befolkade regionen (H6) är 25 procent.

Vid en jämförelse av sysselsättningsgrad i olika H-regioner bör hänsyn tas till att åldersfördelningen i de olika H-regionerna är sinsemellan olika. De glesare befolkade H-regionerna har en äldre befolkning än de tätare befolkade H-regionerna. (Se texttabell 3 nedan.)

Skillnaden i sysselsättningsgrad för män i region H1 och region H6 kan till allra största delen förklaras av de olika åldersfördelningarna 1 i dessa regioner.

För kvinnor däremot kan skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan region H1 och H6 till en mindre del förklaras av de olika

endast

åldersstrukturerna.

1 Om man antar, att män i såväl region H1 och H6 i varje åldersgrupp har samma sysselsättningsgrad som samtliga män i riket i dessa erhålles en tänkt sysselsättningsgrad som i såväl åldersgrupper, region H1 som H6 nära överensstämmer med den som faktiskt har observerats. För kvinnor däremot blir en sådan tänkt sysselsättningsgrad i region H1 endast 56 procent mot verkligt mätt 67 procent och i region H6 blir den tänkta sysselsättningsgraden 52 procent mot verkligt mätt 49 procent.

SOU 1976 :7 Beskrivning av mans oc /1 kvinnors sysselsärm ingssiruatiøn 17

..oA«

o

.h-mw

gm

am

D

çmrmm

\am.am

:oo

:cam

uwau›o

o

gm .m-m.

:oo

am

quaumoxm o

xm

..-mm

.aañ.uø«.uoum

am

a o

gm

vuzw.

honuu›g

å: .m

:oo

nas

n

ponumx

umwaaaan

vuumm

Mm am :oo ›a

:aa

ñaø›uuu=«nuova«

n

uwmaaaøm

^u..m.m=w=,.m._..u.,V

wmumm

gm »m . :a

u›«»xønmuu n

aocw gm

^nnuwn.._ru.«muanm›a

nmnmv

,

nauandamuhm

.a ›. m . .

omauoannøaauz

t) ...

Haø=« s: .

a n: .n m

aøumaøn

.ao om om om om om oe om om or

18 Beskrivning av m a n S 0 M m .n n 0 N. W. ä m ätrningssl tum ion SOU 2976:7

.nouaouaaauuønxaøåuonuds

.uøåütum .w

.Gu

.Såg

:oo

:ma .mums

05.3 know

BE ›u

åwndäoiünuouaøa

wñøuoáuøonmowoomm

rå m:

u q c

.nononuom

1000..

Beskrivning av mäns och kvinnors sysse/särrningssiruarion 19 Diagram S Alternativ syssnlsuntni cc: uwåel Heitidssysnnlsattn 1” samtliga när. och k-einnor ?iir olika -7-rt.›=;1o.\er. J54 100 M K 90 80 70 60 5C 40 30 20 10 i II-region H1 Alternativ sysselsättningsgrad (Andel sysselsatta av män resp kvinnor

W

exklusive arbetllösa personer. intagna för anataltsvård och långvarigt sjuka.)

I Andel helbldssyaselsatta av samtliga män resp kvinnor

H-regfon (se not Bilaga 5:7 a)

3 Jämförande beskrivning av deltidssysselsatta och heltidssysselsatta

3. l Inledning

Under andra kvartalet 1974 fanns i riket 657 000 personer i åldrarna 16-74 år som var deltidssysselsatta. Av dessa hade 226 000 en arbetstid på vanligen 1-19 timmar per vecka och 431 000 hade en arbetstid på vanligen 20-34 timmar per vecka. Antalet var heltidssysselsatta över 3 miljoner (3 165 000). Samtidigt fanns 137 000 sysselytterligare satta, som vi här inte räknat till vare sig heltids- eller deltidssysselsatta. (Se vidare inledning till bilaga 5.) Antalet personer i åldrarna 16-74 år som stod utanför arbetskraften (exklusive vissa

grupperl)

uppgick till 1 607 000. (Se Bilaga 5.:1.)

3. 2 Köns- och åldersfördelning

Medan 70 procent av de heltidssysselsatta är män, de deltidsutgörs sysselsatta till allra största delen (91 procent) av kvinnor. Antalet deltidssysselsatta kvinnor är 601 000 och antalet heltidssysselsatta kvinnor 943 000. Även bland personer utanför arbetskraften (exklusive

vissa grupperl) är kvinnorna i majoritet (73 procent är kvinnor mot-

svarande 1 174 000 personer). Även bland övriga sysselsatta (se inledning till bilaga 1) är kvinnorna talrikast (73 procent av dessa övriga sysselsatta är kvinnor vilket motsvarar 100 000 personer). (Bilaga 5:1.)

Två. tredjedelar av de heltidssysselsatta männen återfinns i åldrarna 25-54 år. Omkring 5 procent är 16-19 år, 10 procent 20-24 17 proår, cent 55-64 år och 2 procent 65-74 år. (Bilaga 5:2 b.)

Åldersfdrdelningen bland heltidssysselsatta kvinnor är inte olik den

som gäller för män. Nära två tredjedelar (62 procent) finns i åldrarna 25-54 år och liksom för männen gäller att inom detta åldersintervall flest personer återfinns i åldrarna 25-34 år (män 26 procent, kvinnor 25 procent). Omkring 8 procent av de heltidssysselsatta kvinnorna är 16-19 17 procent är 20-24 12 procent år, år, är, 55-64 år och 1 procent är 65-74 år. Skillnaden i åldersfördelning mellan heltidssysselsatta män och kvinnor hänför till att en förhållandevis större sig främst andel heltidssysselsatta kvinnor återfinns i de yngsta åldersgrupperna 16-24 år (män 15 procent, kvinnor 25 procent) medan en mindre andel kvinnor återfinns bland de äldre, särskilt i de äldsta åldersgrupperna (55-74 år). (Bilaga 5.22 c.)

Åldersfördelningen bland deltidssysselsatta skiljer sig däremot kraf-

tigt mellan män och kvinnor. De fåtaliga deltidssysselsatta männen (56 000 personer) är mycket sällan 35-54 år. Omkring hälften är 55-74 år. En relativt stor andel finns ocksåi 16-19 år åldersgruppen

(17 procent). Åldersgrupperna 20-24 och 25-34 år har vardera 11 pro-

cent av de deltidssysselsatta männen (se Bilaga 5:2 b och 2 c).

1 Personer utanför arbetskraften exklusive personer för intagna anstaltsvård, långvarigt sjuka och värnpliktiga.

Beskrivning av deltidssysselsana och helridssysselsatta 21

Däremot återfinns de deltidssysselsatta kvinnorna till största delen i de mest arbetsföra åldrarna. Nära tre fjärdedelar finns i åldrarna 25-54 år, med ca en fjärdedel för varje tioårsintervall. Även åldersgruppen 55-64 år är talrikt representerad. Sjutton procent av de deltidssysselsatta kvinnorna är i åldrarna 55-64 år. (Se Bilaga 5:2 c.)

Om man delar in de deltidssysselsatta i två grupper, personer med kort deltid (vanligen 1-19 timmar per vecka) och med lång deltid (vanligen 20-34 timmar per vecka) märks att av männen har 46 procent kort deltid mot endast en tredjedel av kvinnorna. Av männen är det särskilt bland de yngsta deltidarna (16-19 år), som man har kort deltid i hög utsträckning (77 procent). Omkring 7 000 män i åldrarna 16-19 år arbetar vanligen 1-19 timmar per vecka. Ungefär lika många kvinnor i denna åldersgrupp (8 000) arbetar 1-19 timmar per vecka men de utgör endast hälften av samtliga kvinnliga deltidare i denna åldersgrupp. (Bilaga 5:2 b och 2 c.)

3.3 Deltids- och heltidssysselsatta med och utan barn (Bilaga 5:3b, 30, 4b, 4coch15c)

Omkring 42 procent av de heltidssysselsatta männen har barn under 17 år och omkring 23 procent har barn under 7 år. Bland kvinnorna är motsvarande procenttal 34 (har barn under 17 år) och 16 (har barn under 7 år). Skillnader i antal heltidssysselsatta män resp kvinnor med barn är stora. Medan det finns 938 000 heltidssysselsatta män med barn under 17 år finns det endast en tredjedel så många heltidssysselsatta kvinnor med barn under 17 år (321 000).

Totalt 510 000 heltidssysselsatta män har barn under 7 år mot 150 000 heltidssysselsatta kvinnor.

Bland deltidssysselsatta män har 10 procent barn under 17 år och 5 procent har barn under 7 år. De allra flesta deltidssysselsatta män är således barnlösa (inga barn under 17 år).

För deltidssysselsatta kvinnor är förhållandena helt andra. Över hälften (57 procent, motsvarande 334 000 kvinnor) har barn under 17 år och en fjärdedel (26 procent, motsvarande 154 000 kvinnor) har barn under 7 år. Ingen skillnad föreligger härvidlag mellan kvinnor med kort och lång deltid. Av deltidssysselsatta kvinnor, som har barn under 17 år, har knappt hälften (44 procent) 1 barn och ungefär lika många (41 procent) 2 barn.

Ser man enbart på mödrar till de allra yngsta barnen (under 3 år), visar det sig, att dessa utgör 12 procent av de deltidssysselsatta kvinnorna och 8 procent av de heltidssysselsatta. Sammanlagt ñnns det 150 000 sysselsatta kvinnor med yngsta barnet under 3 år, om man undantar dem som arbetar tillfälligt och som arbetar som medhjälpande

22 Beskrivning av deltidssysselsarra och helridssysselsatta

1 familjemedlem utan kontant lön m fl. Ungefär hälften är sysselsatta på. heltid.

Antalet sysselsatta kvinnoryars yngsta barn är i åldrarna 3-6 år, är 154 000 (därav 83 000 deltidssysselsatta och 71 000 heltidssysselsatta). Det bör finnas omkring 275 000 kvinnor som är förvärvsarbetande och som har barn i daghemsåldrar. Av dessa kvinnor är omkring

hälften heltidssysselsatta. Åtskilliga av dessa kvinnor bör ha mer än

ett barn i daghemsålder.

Den utförda undersökningen ger ej uppgift om antal förvärvsarbetande kvinnor med barni åldrarna 7-10 år minimital

(fritidshemsåldrarna).Ett

emellertid att det finns 70 000 heltidssysselsatta kvinutgör uppgiften, nor vars yggsta barn är i åldrarna 7-10 år och 85 000 deltidssysselsatta kvinnor vars yngsta barn är i dessa åldrar.

Bland kvinnor utanför arbetskraften och bland kvinnor som arbetade tillfälligt andra kvartalet 1974 eller som var medhjälpande familje-

medlemmar utan kontant lön m fil, finns det 151 000 kvinnor vars

yngsta barn är under 3 år, 122 000 vars yngsta barn är 3-6 år och 72 000 vars yngsta barn är 7-10 år.

Totalt fanns i riket vid årsskiftet 1974/75 330 427 barn i åldrarna 0-2 år, 443 248 i åldrarna 3-6 år, 489 510 i åldrarna 7-10 år och

221 487 i åldrarna 11-12 âr.2

3.4 Medborgarskap (Bilaga 5:5 b, 5 c)

Andelen svenska medborgare bland sysselsatta är 95 procent. Vissa små skillnader föreligger mellan heltids- och deltidssysselsatta. Dessa skillnader hänför sig till kvinnliga sysselsatta. Av deltidssysselsatta kvinnor är 97 procent svenska medborgare och av heltidssysselsatta är motsvarande procenttal 94.

sysselsatta kvinnor med utländskt medborgarskap arbetar i högre utsträckning på heltid (72 procent) än svenska kvinnor (57 procent).

Samtidigt är sysselsättningsgraden3 bland kvinnor med utländskt med-

borgarskap i åldrarna 16-74 år högre än bland svenska kvinnor i samma åldrar.

1 Se inledning till jämförelsetabeller Arbetar vanligen ej och Annat. 2 sos. Folkmängd del 3, 74-12-31. 3 Direkta uppgifter om sysselsättningsgraden bland män och kvinnor med utländskt medborgarskap har ej framtagits . Ett tal som ligger nära sysselsättningsgraden är andelen sysselsatta bland samtliga kvinnor exklusive arbetslöszgpersoner intagna för anstaltsvård och långvarigt sjuka. Denna andel är bland svenska kvinnor 57 procent, bland utländska kvinnor 68 procent, bland svenska män 84 procent och bland utländska män 89 procent.

Beskrivning av delridssysselsatta och helridssysselsatra 23

Även bland män har personer med utländskt medborgarskap högre 1 sysselsättningsgrad än personer med svenskt medborgarskap. Skillnaden är dock liten.

3. 5 Deltids- och heltidssysselsattas fördelning på Storstadslänenz,

Skogslänen3 och Övriga Syd- och Mellan-Sverige samt Hreg1on4 (Bilaga 5:6 b, e c, 7 b, 7 c)

De heltidssysselsatta männen, dvs de allra flesta sysselsatta män, fördelar sig på Storstadslän, Skogslän och Övriga Syd- och Mellan-Sverige med 36, 21 och 43 procent i resp region. De deltidssysselsatta männen är mer koncentrerade till Storstadslänen (44 procent) och finns i mindre utsträckning i Skogslänen (16 procent).

lika stora andelar av de deltidssysselsatta respektive heltids- Ungefär kvinnorna bor i Skogslänen (19 och 18 procent). De heltidssysselsatta är emellertid i högre grad än de deltidssysselsatta konsysselsatta centrerade till Storstadslänen (45 procent av de heltidssysselsatta och bor i Storstadslän). På motsvarande 37 procent av de deltidssysselsatta sätt oftare än heltidssysselsatta bosatta i är de deltidssysselsatta Övriga Syd- och Mellan-Sverige (44 resp 38 procent).

De hel- och deltidssysselsatta har vidare fördelats på s k H-regioner (se not till Bilaga 5:7 a). Landet har indelats i sex H-regioner vilka

bestäms utifrån tätortsgrad. Ju lägre nummer regionen tilldelats

(H1, H2 osv till H6) desto tätare befolkad är den.

Deltidssysselsatta män finns i större utsträckning än heltidssysselsatta män i de allra tätast befolkade regionerna (H1 och H2). Region H1 och H2 utgörs av Stockholms, Göteborgs och Malmö-Lund-Trelleborgs Aregioner. Omkring 43 procent av de deltidssysselsatta männen är bosatta i Region H1 eller H2 mot 33 procent av de heltidssysselsatta.

Bland kvinnorna är förhållandena de motsatta. En tredjedel av de deltidssysselsatta kvinnorna bor i Region H1 eller H2 mot 41 procent av de heltidssysselsatta kvinnorna.

3. 6 Deltids- och heltidssysselsatta i olika yrken (Bilaga 5.: 8 b och 8 c)

3. 6.1 Inledning

De hel- och deltidssysselsatta har fördelats efter yrke i forsta hand på. s k l-siffernivå, där olika yrken har sammanförts i ett fåtal stora yrkesområden (enligt Nordisk yrkesklassificering NY K) nämligen

1 Se not 3 föreg sida. 2 A, B, M och O län. 3 S, W, X, Y, Z, AC och BD län. 4 Beträffande H-regionernas omfattning se dels Bilaga 5 och Bilaga 4.

24 Beskrivning av delridssysselsatta och heltidssysselsarta

Kod 0 Natur- och socialvetenskapligt arbete, tekniskt, humanistiskt, konstnärligt samt militärt arbete. (Inom detta yrkesområde finns en jämförelsevis stor andel högutbildade.) 1 Administrativt arbete (arbete i kvalificerat ledande ställning) 2 Kameralt och kontorstekniskt arbete 3 Kommersiellt arbete 4 Lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete 6 Transport- och kommunikationsarbete

5+7+8 Tillverkningsarbete 9 Servicearbete.

3. 6. 2 Yrkesfördelning bland deltids- och heltidssysselsatta

För varje person har yrket bestämts efter arten av personens huvudsakliga arbete under den aktuella mätveckan.

De heltidssysselsatta kvinnorna finns främst inom yrkesgrupperna 0+98 Natur- och socialvetenskapligt arbete, tekniskt, humanistiskt, konstnärligt arbete (ca en fjärdedel motsvarande 245 000 personer) och 2 Kameralt och kontorstekniskt arbete (likaså. en fjärdedel motsvarande 249 000 personer). En annan stor grupp utgör 91-94 Servicearbete med en femtedel motsvarande 180 000 personer. Även 5+7+8 Tillverkningsarbete är rätt så betydande med 15 procent av de heltidssysselsatta kvinnorna motsvarande 144 000 personer.

Bland deltidssysselsatta kvinnor är yrkesfdrdelningen något annorlunda. 91-94 Servicearbete dominerar med drygt en tredjedel av de deltidssysselsatta kvinnorna (37 procent motsvarande 220 000 personer). Även yrkesomrâdena 0+98 och 2 är betydande med ca en femtedel av de deltldssysselsatta i vardera gruppen (128 000 resp 108 000 personer). Däremot är en mindre del av de deltidssysselsatta kvinnorna engagerade inom 5+7+8 Tillverkningsarbete (7 procent motsvarande 45 000 personer). 3 Kommersiellt arbete är något vanligare bland deltidssysselsatta kvinnor (12 procent motsvarande 71 000 personer) än bland heltidssysselsatta (8 procent motsvarande 73 000 personer).

Närmare hälften (44 procent motsvarande 977 000 personer) av de heltidssysselsatta männen arbetar med 5+7+8 Tillverkningsarbete. Ett annat stort yrkesområde bland heltidssysselsatta män är 0+98 Naturoch socialvetenskapligt arbete, tekniskt, humanistiskt och konstnärligt samt militärt arbete m m med omkring en femtedel av de heltidssysselsatta männen (427 000 personer). Yrkesområdena 3 Kommersiellt arbete, 4 Lantbruks-, skogs- och fiskeri-

Beskrivning av deltidssysselsarra och helridssysselsatra 25

arbete och 6 Transport- och kommunikationsarbete är de därnäst största bland heltidssysselsatta män (8, 9 resp 8 procent av de heltidssysselsatta männemmotsvarande 177 000, 196 000 resp 178 000 personer).

Även bland deltidssysselsatta män är 5+7+8 Tillverkningsarbete det största yrkesområdet men engagerar dock inte mer än en fjärdedel av de deltidssysselsatta männen (13 000 personer). Ungefär lika stor andel av de deltidssysselsatta som av de heltidssysselsatta märmen återfinns inom yrkesområdet 0+98 Natur- och socialvetenskapligt arbete etc (17 procent av de deltidssysselsatta motsvarande 9 000 personer). De yrkesområden, som framförallt är mer vanliga bland deltidssysselsatta män än bland heltidssysselsatta, är 91-94 Service (15 procent av de deltidssysselsatta motsvarande 8 000 personer och 4 procent av de heltidssysselsatta motsvarande 95 000 personer) och 6 Transport- och kommunikationsarbete (14 procent av de deltidssysselsatta männen motsvarande 8 000 personer och 8 procent av de heltidssysselsatta männen motsvarande 178 000 personer).

3. 6. 3 Andelen deltidssysselsatta i olika yrken

Andelen deltidssysselsatta av samtliga sysselsatta varierar mycket mellan olika yrkesområden (yrke på l-siffernivå). Deltidssysselsättning är särskilt vanlig vad gäller Servicearbete (44 procent), Kameralt och kontorstekniskt arbete (24 procent) och Kommersiellt arbete (23 procent). Se texttabell 4a.

Texttabell 4a. Rangordning av yrken (l-siffernivå) efter andel deltidssysselsatta av samtliga sysselsatta inom resp yrke Kod Yrke Andel sysselsatta på deltid

91-94 Servicearbete 44, 2 2 Kameralt- och kontorstekniskt arbete 24, 0 3 Kommersiellt arbete 22, 7 0+98 Natur- och socialvet. arb, tekniskt, humanistiskt, konstnärligt samt militärt arbete 16, 1 6 Transport- och kommunikationsarbete 12, 7 5+7+8 Tillverkningsarbete m m 4, 9 4 Lantbruks-, skogsbruks- och fiskeriarbete 4, 3 1 Administrativt arbete 2, 6

av och

26 Beskrivning c-lelridssysselsatra heltidssysselsatta

z-siffernivål efter andel deltids-

I texttabell 4b rangordnas yrken på av samtliga inom respektive yrke. Yrken på sysselsatta sysselsatta där andelen deltidssysselsatta är mindre än 5 procent Z-siffernivå, eller där totalantalet sysselsatta och stickprovsstorlekarna är små, vilket innebär att skattningar av andelen deltidssysselsatta således

är osäkra, har ej tagits med i tabellen.

Texttabell 4b. av yrken (Z-siffernivå) efter andel Rangordning av samtliga sysselsatta inom deltidssysselsatta respektive yrkesgrupp.

arbete, portierarbete m m 41, 9 Husligt Annat servicearbete 35, 6 Hälso- och sjukvårdsarbete 35, 5 Bokförings- och kassaarbete (inkl butikskassör) 31, 0 Stenografi, maskinskrivnings-

medicinskt, religiöst och Biol., juridiskt socialvårds- och utredningsarbete 13, 5

61+62 Transport- och kommunikationsarbete 12, 7

förekommer ofta inom yrkesområden (z-siffemivå) med Deltidsarbete kvinnor bland de sysselsatta (se texttabell 5). Undantag utgör hög andel Jordbruk och trädgårdsarbete med djurskötsel (kod 41) med 58 pro- Inte mindre än cent kvinnor men endast 5 procent deltidssysselsatta. tillhör emellertid en kategori som i 49 procent av denna yrkesgrupp AKU räknats till utanför arbetskraften och som huvudsakpersoner består utan kontant lön. ligen av medhjälpande familjemedlemmar

som sådana där andelen kvin- Om vi definierar utpräglade kvinnoyrken är mer eller lika med 75 procent kommer fölnor bland de sysselsatta jande yrkesgrupper att räknas dit.

1 behandlade Yrken utgör undergrupper till de tidigare på z-siffernivå större yrkesområdena.

Beskrivning av de/tidssysse/sarra och heltidssysselsatta 27

92 Husligt arbete, portierarbete m m (94 procent kvinnor), 02 Hälsooch sjukvårdsarbete (93 procent kvinnor), 21 Bokförings- och kassaarbete (inkl butikskassör) (80 procent kvinnor), 32 Affársbiträden m fl (79 procent kvinnor), 71 Textil- och sömnadsarbete (78 procent kvinnor), 22+23 Stenografi, maskinskrivningsarbete och annat kontorsarbete (77 procent kvinnor), 93 Fastighetsskötsel, städning (77 procent kvinnor) och 94 Annat servicearbete (77 procent kvinnor). Dessa åtta yrkesgrupper är också de som har de största andelarna deltidssysselsatta. (Se texttabell 5.) I samtliga dessa yrkesgrupper är över 20 procent av de sysselsatta deltidsarbetande.

De två yrkesgrupper som har högst andel deltidssysselsattzgnämligen

93 Fastighetsskötsel och städning (63 procent är deltidssysselsatta) och 32 Affarsbiträden m il (43 procent är deltidssysselsatta) tillhör ej de allra mest kvinnodominerade yrkena (77 resp 79 procent är kvinnor). Dessa yrkesgrupper är också de där andelen deltidssysselsatta män är högst (14 resp 10 procent av männen i dessa yrkesgrupper är deltidssysselsatta).

Inom yrkesgrupperna 03 Pedagogiskt arbete och 05 Biologiskt, medicinskt, religiöst och juridiskt arbete, socialvårds- och utredningsarbete,där andelen kvinnor bland de sysselsatta är 65 respektive 38 procent,är andelen deltidssysselsatta ungefär som genomsnittet för samtliga sysselsatta. Inom yrke 03 är 16 procent deltidssysselsatta och inom yrke 05 är 14 procent deltidssysselsatta. Andelen deltidsarbetande bland samtliga sysselsatta är 17 procent.

Inom de yrkesgrupper (Z-siffernivå) där andelen kvinnor av de sysselsatta är 36 procent eller mindrel utgör de deltidssysselsatta endast 5 procent tillsammantaget.

I denna stora Övrig-grupp finns emellertid ett antal mindre yrkesgruppendär andelen kvinnor bland de sysselsatta är omkring 30 procent och där andelen deltidssysselsatta över fem procent, Dessa mindre yrkesområden har emellertid ej kartlagts i deltidsundersbkningen,

men från AKU kan erhållas uppgifter om andelen deltidarez bland samtliga personer i arbete3, Denna uppgift överensstämmer sannolikt rätt

väl med den typ av skattning av andelen deltidare som vi använt oss av i deltidsundersökningen.

Dessa mindre yrkesgrupper är

62 Övrigt transport- och kommunikationsarbete (dvs annat transportoch kommunikationsarbete än motorfordons- och spårvägsforare) med 36 procent kvinnor av de sysselsatta och 21 procent deltidare av samtliga personer i arbete.

1 Dvs samtliga yrkesgrupper utom ovan nämnda 02, 03, 05, 21, 22+23, 32, 42, 71, 92, 93 och 94. 2 Definierat på något annorlunda sätt än i deltidsundersökningen. 3 Sysselsatta exklusive tillfälligt frånvarande.

28 Beskrivning av deltidssysselsatta och helridssysselsarta

04 Litterärt och konstnärligt arbete med 31 procent kvinnor (av sysselsatta) och 17 procent deltidare (av personer i arbete).

72 Sko- och läderarbete med 32 procent kvinnor (av samtliga sysselsatta) och 16 procent deltidare (av personer i arbete).

82 Övrigt tillverkningsarbete med 30 procent kvinnor (av sysselsatta) och 10 procent deltidare (av personer i arbete).

80 Livsmedelstillverkning med 33 procent kvinnor (av sysselsatta) och 8 procent deltidare (av personer i arbete) samt slutligen

31 Parti- och detaljhandelsföretagare med 27 procent kvinnor (av sysselsatta) och 7 procent deltidare(av personer i arbete).

Skattningar för dessa sex yrkesgrupper är mer osäkra än de som gäller för tidigare behandlade yrkesgrupper.

Inom samtliga övriga yrkesgrupper på z-siffernivå är,med reservation for att skattningarna for vissa mindre yrkesgrupper är rätt osäkra

andelen kvinnor låg (i de flesta fall omkring 10 procent eller lägret)

och andelen deltidare av samtliga personer i arbete låg (under fem procent). Dessa yrkesgrupper är 01 Tekniskt, kemiskt och fysikaliskt arbete; 10 Administrativt arbete; 33 Partiförsäljning genom kundbesök samt agenturarbete; 34 Övrigt försäljningsarbete; 41 Lantbruks-, skogs- och trädgårdsledning; 43 viltvård och jakt, fiskeriarbete; 44 Skogsarbete; 50 Gruv- och stenbrytningsarbete; 61 Motorfordonsoch spårvägsförare; 73, 74, 75, 76, 77, 78, 81, 83, 84 dvs allt tillverkningsarbete utom 71 Textil- och sömnadsarbete; 72 Sko- och läderarbete; 80 Livsmedelstillverkning samt vad som kallats Övrigt tillverkningsarbete kod 82; vidare 91 Civilt bevaknings- och skyddsarbete och 98 Militärt arbete.

Sammanfattningsvis kan vad gäller andelen kvinnor i olika yrken sägas, att av sammanlagt 38 yrken på z-siffernivå har 28 yrken dvs tre fjärdedelar av yrkena mindre eller lika med 40 procent kvinnor. (Andelen kvinnor bland samtliga sysselsatta är 42 procent. )I hälften av alla yrken på 2-siffernivå är kvinnoandelen mindre eller lika med 10 procent och i en tredjedel av yrkena är andelen kvinnor mindre än 5 procent.

i?

Undantag yrke kod 34 med 16 procent kvinnor och kod 81 med 14 procent kvinnor.

Beskrivning av Au m. M w c. nu m m m nu m An e .m Ju ca ca m. co m 2 9 W

aa

aounu

m

m5 QR

Inonnhnnvuaaon

noøn«›x 238.

å

mä

›øumv duon:

.auauunouuaanoaunov

“ovan m:

am«u›n

w E m: N..

?vad

E_

vann

øaummmwmaan

^«›«=uouuan|mV

...mm ämm

novna 1213?:

.øoxu›

cosh»

ø»«mc_muw›m

m

nuuuaaou

mä m.mw m.nw o..m

øeaøn ›øumv Haven

auu«› u

u

uo=na›x

aupømaøumam øwoønaoumhn nøunooor

nä.

aø»=

aocøø

umaaøsøm

:oo s

a

annan axnav

ononmuaou

›u

|ucum›aøaooø

ouonuuuoaauom

oaonuunwna:›muxmnaxmøa

øumø

.owonpaaøuwmømnø

øaaønaonuau

munnen:

ovanuuanmøx

:ao

.ouunnonvoa ouøaudnvuøønm

Hu

.owonuø

øaonuøuuouqox

5 :oo

v.35...?

oøonuø soc

uauamdomnam

ømaam

oaanuøuwnunøouuø

uuønuaøou›nou

:oo

avenue

øoxua

.Humääåosmwpmam

avgas

zoo

axmavuuøn

.se

=ouma»ap.umwh

zoo

lmunanmuxom Anmmnøxuxuasn

wanna

amun axnwmomcøum .vxnauoaoam .nmøxmonøam cmxøunvnow ñomawxuuznu :ananas øm«au== ømaausam

sagan nga» :cum: :oo :oo :oo »ø== øm«u›o

.m

309x359 |moxu›

nog

30 Beskrivning av deltidssysselsarra och helridssysselsarra

Omkring 37 procent av samtliga sysselsatta kvinnor är deltidssysselsatta. Andelen deltidssysselsatta varierar emellertid starkt från yrkesgrupp till YPkeSEmPP- Nedan, i texttabell 6, rangordnas ovan nämnda utpräglade kvinnoyrken (75 procent kvinnor eller mer) efter andel deltidare av samtliga sysselsatta kvinnor i yrkesgruppen ifråga. Dessutom anges deltidsandelen bland kvinnor inom yrkena 03, 05 och 42 där andelen kvinnor bland de sysselsatta ligger mellan 36 och 74 procent.

Nära 1110 tiondedelar av samtliga deltidssysselsatta kvinnor och 83 procent av samtliga sysselsatta kvinnor är engagerade inom de i texttabell 6 angivna yrkesgrupperna.

Texttabell 6. Vissa yrken på tvåsiffernivå rangordnade efter andel deltidssysselsatta bland sysselsatta kvinnor. Kod Yrke sysselsatta kvinnor: Därav deltidssysselsatta: antal antal andel 1000-tal 1000-tal procent Yrken med minst 75 procent kvinnor

93 Fastighetsskötsel, städning 122 94 77, 0 32 Affarsbiträden m fl 123 64 52, 2 .92 Husligt arbete, portierarbete m m 212 94 44, 3 94 Övrigt servicearbete 73 31 42, 9 02 Hälso- och sjukvårdsarbete 228 ”87 38, 1 21 Bokförings- och kassaarbete (inkl butikskassör) 69 26 37, 8 27+23 Stenografi och maskinskrivningsarbete och annat kontorsarbete 293 82 28, 0

71 Textil- och sömnadsarbete 50 14 27, 9

Yrken med 36-74 procent kvinnor 05 Biologiskt, medicinskt, religjgjst och juridiskt arbete, socialvårdsoch utredningsarbete 46 13 28, 9 03 Pedagogiskt arbete 96 21 21, 5 42 Jordbruks- och trädgårdsarbete, djurskötsel 56 3 6, 0

Beskrivning av delridssysselsarra och heltidssysselsatta 31

Bland övriga yrkesgrupper tillsammantagna (dvs de som ej angivits i texttabell 6) är deltidsandelen bland kvinnorna 25, 7 procent. Antalet sysselsatta kvinnor inom dessa övrig-yrken är 275 000.

För de yrkesgrupper som tas upp i texttabell 6 varierar deltidsandelen bland kvinnor kraftigt från 22 till 77 procent (om yrkesgruppen 42 undantages). Den högsta deltidsandelen bland kvinnor finns inom yrkesgruppen 93 Fastighetsskötsel och städning där inte mindre än 77 procent är deltidssysselsatta. Inom yrkesgruppen 32 Affärsbiträden m fl är ungefär hälften deltidssysselsatta. För ytterligare fyra yrkesgrupper 92. 94. 02 och 21 ligger deltidsandelen högre än genomsnittet för samtliga kvinnor, vilken uppgår till 37 procent.

3. 7 Deltids- och heltidssysselsattai olika näringsgrenar (Bilagäâ :9 b, 9 c)

3. 7. 1 Inledning

De heltids- och deltidssysselsatta har fördelats på näringsgren enligt Svensk Näringsgrensindelning SNI. Näringsgren har för varje person bestämts efter den huvudsakliga verksamheten vid det arbetsställe, där personen var sysselsatt under den aktuella mätveckan. Indelningen har skett efter näringsgren på l-siffernivå. Därutöver har hel- och deltidssysselsatta redovisats på vissa undergrupper på 2-, 3- och 4-siffernivå.

Näringsgrenar (koder enligt Svensk Näringsgrensindelning, SNI) på 1-siffernivå är

Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske Gruvor och mineralbrott Tillverlmingsindustri E1-, gas-, värme- och Vattenförsörjning

®IOUUINFCONH

Byggnadsindustri Varuhandel m m Samfärdsel, post- och telekommunikationer Bank- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning, uppdragsverksamhet 9 Offentlig förvaltning och andra tjänster

3. 7. 2 Deltids- och heltidssysselsattas fördelning på näringsgren (l-siffernivå)

Heltids- och deltidssysselsatta kvinnor fördelar sig på näringsgren (l-siffernivå) på något olika sätt.

Större andel av de deltidssysselsatta än av de heltidssysselsatta kvinnorna återfinns inom 9 Offentlig förvaltning och andra tjänster där omkring hälften av. samtliga sysselsatta kvinnor arbetar. 55 procent av de deltidssysselsatta kvinnorna motsvarande 328 000 personer och 48 procent av de heltidssysselsatta kvinnorna motsvarande 450 000 personer arbetar inom näringsgren 9.

32 Beskrivning av de/ridssysselsarra och he/tidssysse/sarta

De två därnäst största näringsgrenarna bland kvinnor är 3 Tillverkningsindustri och 6 Varuhandel m m, av vilka Tillverkningsindustrien överväger bland de heltidssysselsatta kvinnorna (22 procent eller 207 000 av de heltidssysselsatta arbetar inom Tillverkningsindustrien mot 14 procent eller 81 000 av de deltidssysselsatta). Bland de deltidssysselsatta kvinnorna är arbete inom 6 Varuhandel m m något vanligare (20 procent eller 119 000 av de deltidssysselsatta arbetar inom Varuhandel m m mot 16 procent eller 154 000 av de heltidssysselsatta).

Männen har i jämförelse med kvinnorna en större spridning över de olika näringsgrenarna. Den största näringsgrenen bland heltidssysselsatta män är 3 Tillverkningsindustri, där omkring en tredjedel arbetar (37 procent motsvarande 811 000 personer). En stor andel finns också inom 9 Offentlig förvaltning och andra tjänster (16 procent motsvarande 347 000 personer). Denna andel är dock betydligt mindre än för kvinnorna. Inom 5 Byggnadsindustri finns 12 procent av de heltidssysselsatta männen (271 000 personer) och inom 6 Varuhandel m m finns likaså 12 procent (262 000 personer). Även 1 Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske och 7 Samfärdsel, post- och telekommunikationer är betydande bland heltidssysselsatta män (8 resp 9 procent av de heltidssysselsatta männen arbetar där, motsvarande 188 000 resp 193 000 personer).

Då man jämför de deltidssysselsatta mäxmen med de heltidssysselsatta, märks, i likhet med vad som gäller för kvinnor, en större koncentration av de deltidssysselsatta till 9 Offentlig förvaltning och andra tjänster (25 procent av deltidssysselsatta män motsvarande 14 000 personer) och till 6 Varuhandel m m (17 procent av deltidssysselsatta män motsvarande 10 000 personer). Samtidigt finns en mindre andel av de deltidssysselsatta än av de heltidssysselsatta inom 3 Tillverkningsindustri (20 procent av deltidssysselsatta män motsvarande 11 000 personer).

Även då man ser enbart på deltidssysselsatta märks en större spridning över näringsgrenar bland män än bland kvinnor.

3. 7. 3 Andelen deltidssysselsatta i olika näringsgrenar

Andelen bland samtliga sysselsatta är rätt olika i deltidssysselsatta olika näringsgrenar. Variationen i andelen deltidare är dock ej så kraftig mellan näringsgrenar som mellan olika yrken (se avsnitt 3. 6).

Den näringsgren som har högst andel deltidare är på 1-siffernivå 9 Offentlig förvaltning och andra tjänster med 29 procent deltidare Därnäst kommer 6 Varuhandel m m (motsvarande 341 000 personer). med 23 procent deltidare (129 000 personer) och 8 Bank och försäkfastighetsförvaltning, uppdragsverksamhet med 19 ringsverksamhet, procent deltidare (40 000 personer). Även näringsgren 7 Samfärdsel, post- och telekommunikationer har en rätt stor andel deltidare (11 procent motsvarande 28 000 personer). Inom övriga näringsgrenar på l-siffernivå. är deltidsandelen under 10 procent. Andelen deltidare är särskilt låg inom 5 Byggnadsindustri (4 procent)och 2 Gruvor och mineralbrott (likaså 4 procent).

Beskrivning av dellidssysselsatra och helridssysselsatra 33

är emellertid långt ifrån homogena vad Näringsgrenar på l-siffernivå. gäller andelen deltidare, vilket märks då man studerar näringsgrenar på. z-siffernivå (undergrupper av de ovan nämnda näringsgrenarna på 1 -siffernivå) .

I texttabell 7 nedan rangordnas näringsgrenar på z-siffernivå efter andel av samtliga sysselsatta. I samma tabell anges deltidssysselsatta också andelen kvinnor bland samtliga sysselsatta inom respektive näringsgren samt andel deltidssysselsatta av samtliga sysselsatta kvinnor inom respektive näringsgren.

34 Beskrivning av deltidssysselsatta och heltidssysselsatta sou 197m Texttabell 7. Rangozáning av näringsgrenar (2-sitfernivâ) efter andel deltidasyeselsatta bland samtliga sysselsatta inom näringegrenen. För varje näringegren_ange| också andelen kvinnor bland de sysselsatta sant andel deltidare bland sysselsatta kvinnor. Näringsgren Antal därav därav kvinnor Andel deleysselsatta andel del- endel hel- andel S:a tidssyssel- 1000-tal tidssyssel- tidesyssel- övriga antal andel satts bland satts $ satta 1 $ 1000-tel 5 sysselsatta kvinnor %

92 Rosings- och renhållningsverk, städninge-

94 Rekreations- och nöjasverksamhet, bibliotek, muséer 54 26,9 69,7 3,3 100,0 25 46,5 46,2 72 Post- och televerk 77 24,3 74,8 0,9 100,0 39 50,8 39,7 83 Fastighetsförvaltning och -förmedling, uppdragsverksanhet,

63 Restaurang- och hotellrörelse 65 19,2 77,3 3,5 100,0 46 71,0 25,3

32 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri 84 18,2 81,1 0,7 100,0 54 63,9 27,0

39 Annan tillverkningsindustri1 10 15,5 04,5 0,0 100,0 4 40,8 35,7

31 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 94 13,0 85,7 1,2 100,0 40 43,1 28,0

91 Offentlig förvaltning, försvar:-, polis- och brandväsen 200 12,1 86,3 1,6 100,0 80 39,9 27,9

34 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, grafisk industri,

40 E1-, gas-, värme- och vattenverk 32 6,5 91,0 2,5 100,0 4 12,5 45,0 36 Jord- och stenvaru-

gå-

1 1 Annan tillverkningsindustri är 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38.

Beskrivning av deltidssysselsarta och helridssysselsana 35

Man finner vid studium av texttabell 7 att i stort sett gäller,att i näringsgrenar med stor andel kvinnor är också deltidsandelen hög. Rangordningen av näringsgrenar efter deltidsandel och rangordningen efter andel kvinnor är emellertid ändock långt ifrån identiska, vilket bl a beror på att även bland kvinnor varierar deltidsandelen kraftigt från näringsgren till näringsgren.

Bland näringsgrenar på Z-siffernivå är deltidsandelen högst (39 procent motsvarande 12 000 personer) inom näringsgren 92 Renings-, renhållningsverk, städningsrörelse. Därnäst kommer 93 Undervisning och sjukvård med 34 procent deltidare motsvarande 265 000 personer. med omkring 20 procent deltidare eller mer är vidare Näringsgrenar 62 Detaljhandel (31 procent eller 99 000 personer), 94 Rekreationsmuséer eller 15 000 och nöjesverksamhet, bibliotek, (27 procent personer), 72 Post- och televerk (24 procent eller 19 000 personer), 83 Fastighetsförvaltning och -förmedling, uppdragsverksamhet, maskinuthyrning (21 procent eller 27 000 personer), 81 Bankverksamhet (20 procent eller 10 000 personer), 95 Personlig service m m (20 procent eller 26 000 personer), 63 Restaurang- och hotellrörelse eller 12 000 personer) samt 32 Textil-, bekläd- (19 procent nads-, läder- och lädervaruindustri (18 procent eller 15 000 personer).

Inom de flesta av dessa näringsgrenar är andelen kvinnor bland de sysselsatta hög och över genomsnittet for samtliga sysselsatta. Högst kvinnoandel har näringsgren 93 Undervisning och sjukvård med 80 kvinnor. Hög andel kvinnor finns också inom 63 Restaurangprocent och hotellrörelse och 32 Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri med 71 respektive 64 procent kvinnor. Bland näringsgrenar med hög andel deltidare är det endast inom 83 Fastighetsförvaltning där andel och -förmedling, uppdragsverksamhet, maskinuthyrning kvinnor bland de sysselsatta är under genomsnittet för samtliga sysselsatta kvinnor inom näringsgren 83). Också inom nä- (38 procent 94 Rekreations- och nöjesverksamhet, bibliotek och muséer ringsgren är kvinnoandelen relativt något över genomsnittet för låg och endast samtliga sysselsatta (47 procent kvinnor inom näringsgren 94).

Bland näringsgrenar med låg andel deltidare finns det “ggnämligen 82 Försäkringsverksanüieqdär kvinnoandelen ligger långt över genomsnittet för samtliga sysselsatta (62 procent kvinnor).

Då man betraktar enbart kvinnliga sysselsatta finner man att deltidsandelen är högst inom näringsgren 92 Renings-, renhållningsverk, städningsrörelse med 72 procent deltidare.

36 Beskrivning av deltidssysselsarra och heltidssysselsarra sou 19757 -

Inom näringsgren 93 Undervisning, där andelen kvinnor

sjukvård,

bland de sysselsatta är särskilt hög (80 procent), är 42 procent av kvinnorna deltidare. Denna deltidsandel är hög och ligger gott och väl över genomsnittet för samtliga kvinnor (37 procent). Inom ytterligare 7 näringsgrenar på z-siffernivå ligger deltidsandelen bland sysselsatta kvinnor på över 40 procent.

På samma sätt som näringsgrenar på l-siffernivå är heterogena vad gäller deltidsandel, kvinnoandel m m,är också Z-slffergrupperna ofta sammansatta av inbördes rätt olika undergrupper (näringsgrenar på 3-siffernivå). Urvalsstorleken för deltidsundersökningen tillåter ej en fullständig redovisning av näringsgrenar på 3-siffernivå. Vissa ; näringsgrenar på z-siffernivå har emellertid brutits ned i undergrupper, I * vilka redovisas i texttabell 8.

Beskrivning av deltidssysselsatta och heltidssysselsarta 37

Texttabell 8. Antal sysselsatte ooh därav andel doltids-, heltidssyssslsntte ooh övriga, antal och andel kvinnor bland sysselsatta sant andel deltidssysselsatta bland sysselsatta kvinnor inom vissa näringsgrenar på. j-siffernivå. Kod Näringsgren Antal Därav Därav kvinnor Andel deltid:eyosolsetts nndsl del- andel hel- andel S:s °Y°°°1“tt5 kvinnor blund 1000-tal tidssyssel- tidssyssel _ N ovrign an a t I andel sysselsatt. satts 4 satta 5 % 1000-tal 5 kvinnor 5

321 Textilindustri 36 15,2 84,0 0,8 100,0 20 54,5 25,8 322- Beklädnnds-, läder- 324 o lädervaruindustri 48 20,6 79,0 0,4 100,0 34 71,8 27,8 za 32 84 18,2 81,1 0,7 100,0 54 63,9 27,0 341 Haans-, pappers- och

831 Fastighetsförvaltning

Haekinuthyrning 8:a 83 131 20,5 78,8 0,8 100,0 49 « 37,8 44,3 931 Undervisning 220 30,3 59,0 10,7 100,0 153 70,0 41,2 932 Forsknings- och ut- 10 3 27,9 vecklingsverksalhot 7,2 92,8 0,0 100,0 933 Hälso- 0 sjukvård, veterinärverksamhet 309 31,9 63.7 4,3 100,0 258 83,4 37.7 934 Socinlvård 201 44,7 52,9 2,3 100,0 189 93,7 47,6 935 Intresseorganisationer, ideella o kulturella organisationer 37 23,8 73,0 3,2 100,0 19 50,0 41,6 5:a 93 776 34,1 60,4 5,5 100,0 621 90,0 41,6 941 Rekreations- och nö-

951 Reparation av hushållsvaror, mopeder, cykler

959 Annan personlig serviceverksamhet 38 23,4 75,8 0,8 100,0 24 64,6 33,3 8:a 95 129 20,2 77,2 2,6 100,0 74 57,0 33,2

38 Beskrivning av deltidssysselsatta och heIridssysse/sarta

Av de näringsgrenar på S-siffernivå, som redovisas i texttabell 8, märks ett antal där deltidsandelen ligger i nivå med de högsta deltidsandelar, som iakttagits för näringsgrenar på z-siffernivå. Det gäller 934 Socialvård med 45 procent deltidare motsvarande 90 000 personer och 942 Bibliotek och muséer där deltidsandelen är ungefär 40 procent (4 000 personer). Omkring en tredjedel deltidssysselsatta har näringsgrenarna 952 Tvätteriverksamhet (4 000 personer), I 953 Hushållsarbete (11 000 personer), 831 Fastighetsförvaltning och -förmedling (12 000 personer), 933 Hälso- och sjukvård, veterinärverksamhet (99 000 personer) samt 931 Undervisning (67 000 l 1 personer). Inom samtliga dessa näringsgrenar utom 831 är andelen

kvinnor bland de sysselsatta hög. Först då man redovisar de syssel- 1

satta på näringsgrenar på 3-siffernivå, kan vissa utpräglade kvinnobranscher urskiljas. Sådana branscher definieras på ett sätt som motsvarar det som tillämpades i redovisningen av yrken. 1

Som utpräglade kvinnobranscher räknas således näringsgrenar (3siffernivå), där 75 procent eller fler av de sysselsatta är kvinnor. Sådana kvinnobranscher är 953 Hushållsarbete (99 procent kvinnor), 934 Socialvård (94 procent kvinnor), 952 Tvätteriverksamhet (85 procent kvinnor), 933 Hälso- och sjukvård (83 procent kvinnor).

3. 8 Heltids- och deltidssysselsatta företagare och anställda l | (Bilaga 5:10 a, b, c)

1 Omkring 90 procent av samtliga sysselsatta är anställda, 7 procent är företagare och 2 procent är medhjälpande familjemedlemmar utan kontant lön.

Av företagarna är 8 procent (25 000 personer) deltidssysselsatta och av de anställda är 18 procent motsvarande 632 000 personer deltidssysselsatta. Medhjälparna har i föreliggande undersökning varken räknats till heltids- eller deltidssysselsatta utan ingår i en särskilt definierad övrig-grupp (se inledning till bilaga 5).

Deltidsandelen är både bland företagare och anställda betydligt högre bland kvinnor än bland män. Tjugoåtta procent (11 000 personer) av kvinnliga företagare mot 5 procent (13 000 personer) av manliga är deltidssysselsatta. 38 procent (589 000 personer) av kvinnliga anställda mot 2 procent (43 000 personer) av manliga anställda är deltidssysselsatta. i J Bland deltidssysselsatta företagare finns det således ungefär lika många män som kvinnor, medan det bland deltidsanställda finns mer än 10 gånger så många kvinnor som män.

Beskrivning av deltidssysselsarta och helridssysselsarra 39

Deltidssysselsättning är dubbelt så vanligt bland företagare utan anställda (deltidsandel 10 procent) som bland företagare med anställda (deltidsandel 5 procent). Det finns omkring 1 000 manliga deltidssysselsatta företagare med anställda och 12 000 manliga deltidssysselsatta företagare utan anställda. Samtidigt finns det 2 000 kvinnliga deltidssysselsatta företagare med anställda och 9 000 kvinnliga deltidssysselsatta företagare utan anställda.

Vid en jämförelse mellan olika kategorier anställda (statligt anställda, kommunalt inklusive landstingsanställda och enskilt anställda) märks att deltidssysselsättning är särskilt vanlig bland de kommunalanställda (deltidsandel 32 procent mot 13 resp 14 bland statligt och enskilt anställda).

Av totalt 589 000 deltidssysselsatta anställda kvinnor finns 298 000 inom enskild tjänst, 247 000 inom kommunal tjänst och 45 000 inom statlig tjänst. (Andel deltidare bland kvinnor inom respektive område är 37, 42 och 31 procent.)

Av totalt 43 000 deltidssysselsatta anställda män finns de flesta 29 000 i enskild tjänst, 8 000 finns ikommunal tjänst och 7 000 i statlig tjänst. (Andel deltidare bland män inom respektive område är 2, 4 och 3 procent.)

4 Översiktlig beskrivning av deltidssysselsatta 16-74 år

4. 1 fördelning på vissa centrala variabler Deltidssysselsattas

4.1.1 Ålder

Antalet deltidssysselsatta våren 1974 uppskattas till 657 0001 varav

601 000 kvinnor och 56 000 män. Omkring 4 procent av de deltidsår) är i åldrarna 16-19 år, 93 procenti åldrarna sysselsatta (16-74 20-66 år och 3 procent i åldrarna 67-74 år.

De deltidssysselsattas fördelning på ålder och kön har tidigare redoför i avsnitt 3. 2 ovan. I kapitel 3 redogörs vidare för deltidsgjorts med och utan barn (avsnitt 3. 3), deltidssysselsattas medsysselsatta borgarskap (avsnitt 3. 4), fördelning på region (avsnitt 3. 5), yrkesfördelning (avsnitt 3. 6), näringsgrensfördelning (avsnitt 3. 7) och yrkesställning (avsnitt 3. 8).

4. 1 . 2 Familjeförhållanden

Av samtliga deltidssysselsatta är 84 procent gifta och/ eller sammanboende medan således 16 procent är ensamstående. Av de gifta och/eller sammanboende har 91 procent make/maka, som är förvärvsarbetande (häri ingår permitterade utgörande en procent), De flesta förvärvsarbetande make/maka (96 procent) arbetar heltid.

Nära hälften av de deltidssysselsatta har barn som är 12 (44 procent)

årz eller Totalt 22 procent har 1 barn, 18 procent 2 barn och

yngre. 4 procent har 3 eller flera barn.

4. 1 . 3 Yrkesställning och arbetsgivare

Omkring 4 procent av de deltidssysselsatta är egna företagare (med eller utan anställda). Av de anställda återfinns omkring hälften i enskild 27 procent i kommunal tjänst, 13 procent i landstingstjänst, tjänst och 8 procent l statlig tjänst.

4. 1. 4 Arbetstidens längd

arbetar 12 procent vanligen 1-9 timmar Av samtliga deltidssysselsatta 37 procent 20-24 timper vecka, 23 procent 10-19 timmar per vecka, 25-34 timmar per vecka. (Se texttabell mar per vecka och 28 procent av deltidssysselsatta, de med i förväg icke

9). Vissa grupper främst

bestämd ha haft svårigheter att ange sin vanliga veckoarbetstid,kan arbetstid.

storlek för denna skatt-

lHalva 95-procentiga konñdensintervallets

andra fel än slumpfel föreligger ning är 16 000. Dvs att om inga det förväntade värdet i intervallet 641 000 - 673 000. ligger

zFödda 1961 eller senare, dvs fyller 13 år undersökningsåret.

Beskrivning av delridssysselsatra 16-74 a°r 41

Texttabell 9

Vanligen antal arbetade timmar per vecka bland samtliga deltidssysselsatta. Antal timmar Procentandel

i

E 1 - 4 4 5 - 9

i

s = 10 - 14 10 15

i

En liten del (3 procent) av de deltidssysselsatta har uppgivit att de har mer än ett arbete.

4. l. 5 Arbetstidsförläggningl

I l l Två tredjedelar (68 procent) av de deltidssysselsatta har dagarbete

. (hela arbetstiden förlagd vardagar 7. 00 - 18. 002 plus eventuellt

arbete även under lördag/söndag ). Omkring 15 procent har kvä1ls-,

f natt- eller morgonarbete (hela arbetstiden förlagd efter klockan 18. 002 vardagar samt eventuellt under lördag, söndag . I dessa 15

procent ingår också personer med till vardagar

arbetstidensförlagd

{ 15. 00 - 22. 00 (eventuellt även lördag, söndag ) eller vardagar 4. 30 - 10. 00 (eventuellt även lördag, man har ett morgonpass

i

söndag ) eller g och ett kvällspass. Två procent arbetar endast på lördagar och sön- ! dagar, 10 procent har skift- eller turlistearbete. Tre procent har varierande (såväl dag som kväll-natt) obestämda arbetstider (arbets-

i

volymen bestämmer). En procent har hemarbete varvid arbetstiden E förläggs helt efter egna önskemål. (Se texttabell 10 nedan.)

lDefinition av olika klasser bestämda av arbetstidens förläggningse

; bilaga 1 sid 8.

zEn timmes förskjutning av tidsgränserna tolereras. Två procent av

de intervjuade som kodats på alternativ vardagar 7. 00 - 18. 00 har haft en tidsförskjutning på högst en timme åt endera hållet. Motsvarande andel för alternativet vardagar 7. 00 - 18.00 + lördag/ söndag är 3 procent, för alternativet vardagar efter 18.00 10 procent, och för alternativet vardagar efter 18. 00 + lördag/ söndag 3 procent.

3Arbete lördag och/eller söndag oberoende av vilken tid på dygnet.

16-74 år SOU 197617 42 Beskrivning av deIridssysse/satra Texttabell 10

Arbetstidsförläggningl bland samtliga deltidssysselsatta.

Procentandel

Hoppar in när som helst, arbets-

Nära två tredjedelar (64 procent) av de deltidssysselsatta uppger att de vanligen arbetar 15 dagar (nätter) eller mer per kalendermånad. Tjuguåtta procent arbetar 8-14 vardagar (nätter) per kalendermånad och 7 procent 1-7 dagar (nätter) per kalendermånad.

4. 1. 6 Tidigare sysselsättning

En stor del av de deltidssysselsatta har påbörjat sitt deltidsarbete under de senaste åren. Trettioen procent påbörjade sitt deltidsarbete någon gång 1973-74, 23 procent började 1971-72, 29 procent började 1966-70, 10 procent började 1961-65 och 6 procent började före 1961. En procent har ej kunnat uppge när de påbörjade sitt deltidsarbete.

Vad gäller typ av sysselsättning före påbörjandet av nuvarande del-

tidsarbete urskiljes fyra stora grupper. Den största av dessa utgörs å I av personer som tidigare hade heltidsarbete (33 procent). En femtedel 1 (22 procent) hade tidigare annat deltidsarbete. Ungefär lika många (21 procent) sysslade tidigare med hushållsarbete (ej inkluderande barntillsyn) och 17 procent var sysselsatta med barntillsyn och hus-

hållsarbete. (Se texttabell 11.) J

lDefinition av olika klasser bestämda av arbetstidens förläggning

se bilaga 1 sid 8.

SOU 197657 Beskrivning av deltidssysselsatta 16-74 är 43

Texttabell 11

Sysselsättning före nuvarande deltidsarbete bland samtliga deltidssysselsatta. t Procentandel l Heltidsarbete 33

i

Annat deltidsarbete 22 g Hushållsarbete 21 Barntillsyn inkl hushållsarbete 17 l Studier 3

Värnplikt Sjukdom 1 Permitterad/förlorat tidigare arbete 1 Arbetsmarknadsutbildning, omskolning -

l l

4. 2 Jämförelser mellan deltidssysselsatta företagare och

i

anställda (Bilaga s Del I.)

i Som nämnts avsnitt de egna företagarna eller å i föregående utgör (med utan 4 procent av samtliga deltidssysselsatta 16-74 år. Det

g anställda)

finns 25 000 deltidssysselsatta företagare och 630 000 deltidsanställda l i dessa åldrar.

2 En stor del av de deltidssysselsatta företagarna är män (53 procent) l medan kvinnor klart dominerar bland anställda (94 procent). Y ! äldre är I Deltidssysselsatta företagare är genomsnittligt (59 procent

l över 24 procent är över 66 år) än anställda är

54 år, (20 procent över 54 år och 2 procent är över 66 år).

E

t

Vad arbetstidens längd (vanligen antal arbetade timmar per gäller vecka) skiljer sig deltidssysselsatta företagare och deltidsanställda inte nämnvärt åt.

Arbetstidsförläggningen är däremot något annorlunda bland egna föreän bland anställda. Det är något vanligare bland egna företagare än bland anställda (68 procent), att man arbetar tagare (75 procent)

på dagtid vardagar. Av dessa är det emellertid något vanligare

bland än bland anställda att man också arbetar löregna företagare dagar och/ eller söndagar.

44 Beskrivning av delridssysselsarra 16-74 år

En femtedel av de egna företagarna (mot 9 procent av de anställda) har en arbetstidsförläggning som ej kunnat placeras in i de svarsalternativ som används i deltidsundersölmingen.

De deltidssysselsatta företagarna uppger mer sällan, att de har varierande antal arbetstimmar per vecka (21 procent) eller varierande

i

än deltidsanställda 1 antal arbetstimmar per dag (19 procent) (motsvai rande procenttal för sistnämnda grupp är 61 resp 56). Det är vanligare bland deltidssysselsatta företagare än bland deltidsanställda, att man 4 eller i vanligen arbetar 15 dagar (nätter) mer per kalendermånad (före- l 72 procent, anställda 64 procent). Såväl företagare som anställ- i tagare i da bland deltidssysselsatta säger sig oftast vara nöjda med sin arbetstidsförläggning (företagare 97 procent, anställda 93 procent). 1 4 De deltidssysselsatta företagarna har haft sitt deltidsarbete längre I än de deltidsanställda. Trettio procent av företagarna påbörjade sitt l

deltidsarbete 1965 eller tidigare mot 15 procent av de anställda. I

i

sjuttio procent av företagarna var förvärvsarbetande, innan de påbörjade sitt nuvarande deltidsarbete, mot 53 procent av de anställda. Företagarnas tidigare förvärvsarbete var i de allra flesta fall (88 probland anställda var 60). { , cent) ett heltidsarbete (motsvarande procenttal En tiondel av företagarna sysslade tidigare med hushållsarbete (mot 7 procent med barntillsyn inklu- 21 procent av de anställda), sysslade 5

sive hushållsarbete (mot 18 procent bland anställda), 6 procent sysslade i

med studier (samma procenttal för anställda) och 6 procent hade varit

i

värnpliktiga, sjuka, permitterade, genomgått AMS-utbildning eller annat (mot 2 procent av de anställda).

i

Beskrivning av deltidssysselsatta 16-74 âr 45

4. 3 Jämförelse mellan deltidsanställda män och kvinnor (Bilaga 7)

4. 3. 1 Inledning

Antalet deltidsanställda våren 1974 skattas till 630 000 personerl, varav

42 0001 män och 588 0001 kvinnor.

4. 3 . 2 Ãldersfördelning

En stor del av de deltidsanställda männen återfinns i den yngsta åldersi gruppen 16-19 år (22 procent motsvarande 9 000 personer) och i den

t 67-74

äldsta åldersgruppen år (19 procent motsvarande 8 000 personer).

i

Femtionio procent motsvarande 25 000 personer av männen är i åldrarna 20-66 år. De deltidsanställda kvinnorna däremot återfinns till allra största delen i åldersgruppen 20-66 år (97 procent motsvarande 568 000 personer). Tre procent av kvinnorna är 16-19 än motsvarande 15 000

I personen och 1 procent är 67-74 år (motsvarande 5 000 personer).

g 4. 3 . 3 Familjeförhållanden

l Hälften av de deltidsanställda männen är gifta och/ eller sammanboende : mot 86 procent av kvinnorna. Av de gifta och/ eller sammanboende

i männen har nära hälften (48 procent) förvärvsarbetandez maka, av vil-

x ka nära hälften (45 procent) är heltidsarbetande.

De gifta och/ eller sammanboende deltidsanställda kvinnorna har i de å allra flesta fall (94 procent) förvärvsarbetande make, av vilka 97 procent är heltidsarbetande.

Endast 7 procent av de deltidssysselsatta männen har barn som är

12 år eller yngre3 medan nästan hälften (47 procent) av kvinnorna

har barn i dessa åldrar.

4. 3 . 4 Arbetsgivare

Deltidsanställda män är oftare än kvinnorna anställda i enskild tjänst (68 resp 50 procent) och också oftare i statlig tjänst (14 resp 8 procent). Männen är däremot mera sällan än kvinnorna anställda i kommunal tjänst (15 resp 29 procent eller av landstinget 3 resp 14 procent).

Hos alla dessa fyra kategorier av arbetsgivare är de deltidsanställda kvinnorna emellertid många gånger fler än de deltidsanställda männen (staten 7 gånger fler, enskild tjänst 10 gånger fler, landstinget 73 gånger fler och kommunen 27 gånger fler).

1 I tidigare kapitel, där antalsuppgifter hämtats från bilaga 5, är antalet något högre. Skillnad i definition av deltidssysselsatta i deltidsundersökningen och i jämförelsetabellerna har beskrivits i avsnitt 1. 6 ovan. 2 Inklusive permitterade. 3 Födda 1961, dvs fyller 13 år under undersökningsåret.

46 Beskrivning av delridssysse/satta 16-74 år

4.3.5 Arbetstidens längd

Det är vanligare bland deltidsanställda män än bland deltidsanställda kvinnor, att man har en relativt kort arbetstid. Femtiotvå procent av männen arbetar vanligen 1-19 timmar per vecka mot 35 procent av kvinnorna.

Sexton procent av samtliga deltidsanställda uppger, att de skulle vilja arbeta fler timmar per vecka än vad de nu gör. Procentandelen är något högre bland män (21) än bland kvinnor (15). De flesta (81 procent) har på frågan, om hur många timmar de önskar arbeta per vecka, ett timantal, som överensstämmer med det de faktiskt har. uppgett Ingen skillnad kan här iakttagas mellan män och kvinnor.

4. 3 . 6 Arbetstidsförläggning

Deltidsanställda män och kvinnor fördelar sig olika vad beträffar

arbetstidsförläggning. Andel personer som arbetar på dagtidl är

bland kvinnorna 68 procent och bland märmen 61 procent. Enbart lördagar och söndagar arbetar 2 procent av kvinnorna och 14 procent av märmen. Skift» och turlistearbete uppger 10 procent av kvinnorna och 5 procent av mäxmen.

Inom samtliga av arbetstidsförläggning, utom vad gäller arbete typer enbart lördag och söndag, utgör kvinnorna nära 90 eller över 90

som arbetar enbart lördag eller söndag, är män.

De flesta män och kvinnor uppger, att de är nöjda med den arbetstidsförläggning de har (94 procent är nöjda).

Deltidsanställda män arbetar i högre utsträckning än kvinnor få dagar (nätter) per kalendermånad. Arton procent av männen mot 6 procent av kvinnorna arbetar vanligen 1-7 dagar (nätter) per kalendermånad och samtidigt är det färre män än kvinnor som vanligen arbetar 15 dagar (nätter) eller mer per månad (56 resp 64 procent).

Av samtliga deltidsanställda är det 83 procent som har ett arbetstidsschema i den meningen. att de åtminstone en vecka i förväg vet, när och hur de kommer att arbeta. Männen saknar i större utsträckning än kvinnorna arbetstidsschema. (Bland män saknar 34 procent arbetstidsschema mot 15 procent bland kvinnorna.)

Trettioåtta procent av samtliga deltidsanställda uppger, att deras arbetstid (antal timmar) varierar från vecka till vecka. Denna andel är ungefär lika stor bland män som bland kvinnor.

1 Hela arbetstiden förlagd vardagar 7. 00 - 18. 00 plus eventuellt arbete även lördag och söndag.

Beskrivning av deltidssysselsarta 16-74 år 47

Även vad gäller variation i tidpunkt för arbetets början och slut varje dag, är förhållandena bland män och kvinnor rätt likartade. En något mindre andel av kvinnor än av män börjar och slutar arbetet på olika tider dag från dag (42 mot 49 procent). Då man frånräknar personer, som arbetar skift eller efter turlista, blir skillnaden mellan män och kvinnor större. Fyrtiosju procent av männen och 36 procent av kvinnorna börjar och slutar på olika tider dag från dag.

Tjugotvå procent av samtliga deltidssysselsatta anställda arbetar övertid åtminstone ibland. Ingen större skillnad föreligger härvidlag mellan män och kvinnor (män 18 procent, kvinnor 22 procent).

4. 3. 7 Anställningsform

De deltidsanställda har fördelats efter anställningsform. Intervjupersonerna har fått ange vilken anställningsform de tror att de har. Man kan inte räkna med, att alla är helt på det klara med vad de olika anställningsformerna innebär eller käxmer till vilken anställningsform de faktiskt har. Den i deltidsundersökningen erhållna fördelningen på anställningsform kan således inte betraktas som en redovisning av de faktiska förhållandena. Den ger snarare en belysning av hur fast eller löslig anknytning till arbetet de deltidsanställda uppfattar sig ha.

De flesta (72 procent) uppger sig vara fast anställda. Fast anställning tycks dock vara mindre vanlig bland män än bland kvinnor (52 resp 73 procent). Tolv procent uppger sig vara tillsvidare eller extra anställda? (män 33 procent, kvinnor 10 procent.) Åtta procent säger sig ha tillfälligt eller tidsbestämt vikariat (män 12 procent, kvinnor 7 procent) och 9 procent uppger sig vara objektsanställda (män 2 procent, kvinnor 9 procent).

4. 3. 8 Semesterform

Omkring hälften av kvinnorna har semester i form av betald ledighet mot 30 procent bland männen. Trettiosju procent bland kvinnorna erhåller semesterersättning mot 42 procent av männen. Inte mindre än 18 procent av mannen uppger sig ha varken semester eller semesterersättning (mot 5 procent bland kvinnorna). Det kan mycket väl tänkas, att en hel del av dem som sagt att de varken har semester eller semesterersättning ändock har en ersättning exempelvis inbakad i lönen utan att känna till detta förhållande. En stor del av mäxmen uppger också direkt, att de ej känner till, huruvida de har semester/ semesterersättning (10 procent av männen mot 4 procent av kvinnorna).

4_ 3_ 9 Förtjänst per månad

I deltidsundersökningen har intervjupersonerna tillfrågats, hur mycket de ungefär tjänar per månad före skatt på sitt deltidsarbete. Denna

lFr o m 1 juli 1974 innebär tillsvidareanställning säkrare

anställningsförhållanden än då intervjuerna till deltidsundersökningen gjordes (Lagen om anställningsskydd 1 juli 1974).

48 Beskrivning av delridssysselsarra 16-74 är

fråga har helt naturligt varit svår att besvara för personer,som inte har en bestämd månadslön och då särskilt för personer med varierande och oregelbundna arbetstider. Svaren kan av denna anledning vara behäftade med stora fel. Den fördelning på månadsförtjänst som ges i deltidsundersökningen ger en uppfattning om fördelning på mycket låga får betraktas I resp mindre låga förtjänsten medan de angivna beloppen i som mycket ungefärliga. 1 l i Det är vanligare bland män (34 procent) än bland kvinnor (15 procent) att man ligger i det lägsta månadsförtjänstskiktet (mindre än ca 500 kronor). Över hälften av kvinnorna (55 procent) uppger sig ha en månadsförtjänst som ligger någonstans i intervallet 500 - 1 500 kronor. I samma intervall hamnar en tredjedel av männen. Lika stora andelar av män som av kvinnor (26 procent) uppger sig ha högre l månadsförtjänst (över ungefär 1 500 kronor). Även om man antar, att månadsförtjänstuppgifterna är kraftigt underskattade, kan man 1 ändå konstatera att det för en mycket stor del av de deltidsanställda skulle innebära stora svårigheter att försörja sig på enbart förtjänsten från deltidsarbetet. Endast 2 procent av samtliga deltidsanställda uppger sig ha en månadsförtjänst som överstiger 2 500 kronor. l 4 l 4. 3. 10 Yrke och näringsgren

i

I deltidsundersökningen användes en sådan indelning efter att de 3 yrke,

yrken på 2-siffernivå (i vissa fall sammanslagningar av 2-siffer- I

grupper) som har störst antal deltidsanställda kvinnor särskilt redovisas (minst 20 000 deltidsanställda kvinnor). Dessa yrkesgrupper är

Texttabell 12

Antal deltidsanställda kvinnor

stenografi, maskinskrivning +

Bokförings-, Transport- och kommunikations- I 1 arbete 23 000 Pedagogiskt arbete 20 000

Dessa yrken utgör i stort sett de i avsnitt 3. 6 ovan angivna utpräglade 1 kvinnoyrkena.

lTill utpräglade kvinnoyrken räknades bl a Textil- och sömnadsarbete

som utgör 12 000 av gruppen Tillverkningsarbete. Pedagogiskt arbete i och Iransport- och kommunikationsarbete räknades däremot ej till de utpräglade kvinnoyrkena och inte heller Iillverkningsarbete överhuvud.

Beskrivning av deltidssysselsatta 16-74 år 49

Över av de deltidsanställda mäxmen arbetar antingen med fyrtio procent Tillverkningsarbete (21 procent) eller med Transport- och kommunikationsarbete motsvarande 8 - 9 000 personer i vardera (20 procent), gruppen. Endast 11 procent av de deltidsanställda kvinnorna arbetar inom dessa yrkesområden (motsvarande 66 000 personer). En femtedel av de deltidsanställda mäxmen arbetar inom andra yrkesområden än Z de i texttabell 13 uppräknade (mot 5 procent av kvinnorna).

Beträffande fördelning efter näringsgren hänvisas till avsnitt 3. 7. 1 ovan, där samtliga deltidssysselsatta män och kvinnor redovisas. f Näringsgrensfördelningen är för kvinnor densamma som for den här * behandlade gruppen anställda. Även för anställda män överensstämmer näringsgrensfördelningen i stort sett med den som gäller samtliga deltidssysselsatta män. Undantag utgör näringsgrenarna Jordbruk, med endast 4 procent av de deltidsanställda männen jakt och fiske (mot 12 procent av samtliga deltidssysselsatta män) och Samfärdsel, post och telekommunikationer med 15 procent av de deltidsanställda männen (mot 10 procent av samtliga deltidssysselsatta män).

4. 3. 11 Tidigare sysselsättning

Bland deltidsanställda är det fler män än kvinnor som påbörjat sitt i nuvarande deltidsarbete under de allra senaste åren. Fyrtioen procent av männen började 1973-74 mot 30 procent av kvinnorna och 3 68 procent av männen började efter 1970 mot 55 procent av kvinnorna.

5 Omkring hälften (22 000 personer) av männen hade ett heltidsarbete, sitt nuvarande deltidsarbete. Motsvarande innan de påbörjade pro- I centtal bland kvinnorna är 31 (180 000 personer). Om man därtill lägger personer som tidigare hade ett deltidsarbete (7 procent av

i

männen och 23 procent av kvinnorna), visar det sig att över hälfföre sitt nuvaran-

l

ten av både män och kvinnor hade förvärvsarbete de deltidsarbete (59 procent av männen, 53 procent av kvinnorna).

i

r I Hushållsarbete och barntillsyn inklusive hushållsarbete är tidigare sysselsättningar som endast angetts av kvinnor. Omkring 40 procent av kvinnorna har uppgett, att de före sitt nuvarande deltidsarbete hade någon av dessa sysselsättningar (hushållsarbete 23 procent, barntillsyn inklusive hushållsarbete 19 procent).

De män som inte haft annat förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning före sitt nuvarande deltidsarbete har sysslat med studier, varit sjuka eller blivit permitterade från tidigare arbete. Det vanligaste är dock studier.

50 Beskrivning av de/tidssvsse/satta 16-74 âr SOU 197517

4. 3. 12 Befordran och internutbildning

Sju procent av kvinnorna och 5 procent av männen uppger, att de bli-

vit befordradel under den tid de varit deltidsarbetande.

Sjutton procent av kvinnorna och tolv procent av männen uppger, att

de erhållit någon form av internutbildningyunder den tid de varit del-

tidsarbetande.

Andelen personer som befordrats eller erhållit internutbildning, säger knappast något om huruvida möjligheten för deltidsanställda att i bli befordrade eller att erhålla internutbildning på något sätt skulle |

vara beroende av kön. De deltidsanställda männen skiljer sig i en mängd l

väsentliga avseenden från gruppen deltidsanställda kvinnor, som kunnat ses från föregående avsnitt. Vi skall här bara nämna åldersfördelningen (män är ofta över 67 år eller mycket unga 16-19 år)och skälet till att man deltidsarbetar (studier och hälsoskäl är vanliga bland män m m).

4, 3 . 13 Fackföreningstillhörighet

Hälften av de deltidsanställda kvinnorna ä uppger sig tillhöra någon fackförening mot en tredjedel av de deltidsanställda männen.

ä Både bland män och kvinnor har under en tiondel av de fackanslutna i uppgett att de haft något förtroendeuppdrag inom fackföreningen i

under den tid de varit deltidsarbetande (män 8, 5 procent, kvinnor i

6, 4 procent, ej signifikant skillnad).

4. 3 . 14 Sammanfattning

De allra flesta (93 procent) av de deltidsanställda är kvinnor. De

jämförelsevis få deltidsanställda männen tillhör ofta en annan kategori än majoriteten av de deltidsanställda kvinnorna.

Medan de allra flesta kvinnorna (97 procent) är i åldrarna 20-66 år, så tillhör endast 59 procent av männen detta åldersintervall (se avsnitt 4. 3. 2).

De deltidsanställda männen tycks vara mindre fast anknutna till arbetsmarknaden än de flesta deltidsanställda kvinnorna. Malmen arbetar i högre utsträckning få antal timmar per vecka (avsnitt 4. 3. 5) och få dagar (nätter) per kalendermånad. Männen saknar oftare arbetstidsschema (avsnitt 4. 3. 6), säger sig mera sällan vara fast anställda (avsnitt 4. 3. 7) och mera sällan ha semester i form av betald ledighet (avsnitt 4. 3. 8). Männen tillhör i högre utsträckning det allra lägsta skiktet månads- ( 500 kr) vad gäller lön (avsnitt 4. 3. 9) samt tillhör mera sällan fackförening (avsnitt 4. 3 . 13).

lMed befordran avses förändrade arbetsuppgifter eller ökat ansvar i 5

kombination med höjd lön.

zMed internutbildning avses utbildning som är betald och oftast också I

arrangerad av arbetsgivaren. Introduktionskurser eller inskolning på arbetsplatsen ingår ej.

5 Deltidsanställda kvinnor 20-66 år

5. 1 Inledning

Deltidsundersökningens huvudsakliga målpopulation utgörs av deltidsanställda kvinnor i åldrarna 20-66 år, vilka utgör omkring 85 procent av samtliga undersökta deltidssysselsatta eller 568 000 personer. Halva 95-procentiga konfidensintervallets storlek för denna skattning är ungefär 14 000 personer, dvs att med 95 procents sannolikhet ligger det förväntade värdet i intervallet 554 000 - 582 000. För denna grupp x ges i föreliggande kapitel en mer ingående redogörelse för de olika undersökningsvariablerna än vad som skett i föregående kapitel.

i

5. 2 Översiktlig beskrivning av deltidsanställda kvinnor 20-66 år, jämförda med deltidsanställda kvinnor i åldrarna 16-19 år resp 67-74 år (Bilaga 6, Del II)

Antalet deltidsanställda kvinnor 16-19 år är omkring 15 000. Samtidigt finns omkring 5 000 deltidsanställda kvinnor i åldrarna 67-74 år.

Deltidsanställda kvinnor 16-19 år har sällan (3 procent) barn som är 12 år eller yngre. Fyrtionio procent av de deltidsanställda kvinnorna i åldrarna 20-66 år har barn medan samtliga 67-74-åringar saknar barn.

En tiondel av 16-19-åringarna är gifta och/ eller sammanboende mot 89 procent av kvinnorna i åldrarna 20-66 år. Nära hälften av deltidsanställda kvinnor 67-74 år är gifta och/eller sammanboende.

g En mycket stor del (80 procent) av 16-19-åringarna började sitt deltidsarbete 1973 eller senare mot 29 procent av 20-66 Hälfåringarna. ten av 67-74-åringarna började sitt deltidsarbete 1967 eller tidigare mot 23 procent av kvinnorna 20-66 år.

Tre fjärdedelar av 16-19-åringarna studerade innan de påbörjade sitt deltidsarbete och en femtedel hade tidigare annat förvärvsarbete, varav de flesta (tre fjärdedelar) arbetade på heltid. Femtiofyra procent av 20-66-åringarna förvärvsarbetade innan de påbörjade sitt nuvarande deltidsarbete och 42 procent sysslade med barntillsyn och/ eller hushållsarbete. Bland 66-74-åringar har mellan hälften och tre fjärdedelar tidigare haft annat förvärvsarbete (heltid eller deltid). Äterstoden har tidigare sysslat med hushållsarbete.

Kvinnor 16-19 år och 67-74 år arbetar i högre utsträckning än kvinnor 20-66 år få timmar per vecka. Femtiofyra procent av 16-19-åringarna arbetar mindre än 20 timmar per vecka. Motsvarande procenttal bland 20-66-åringar är 33.

Vad gäller arbetstidsförläggningen arbetar 16-19-åringar mer sällan på dagtid än 20-66-åringar och 67-74-åringar (16-19åringar 46 procent, 20-66-åringar 69 procent). En fjärdedel av 16-l9-åringarna arbetar enbart lördag och/ eller söndag mot 1 procent av 20-66-årin2arna.

lHela arbetstiden förlagd 7. 00-18. 00 vardagar + eventuellt

arbete även lördag/ söndag.

52 Deltidsanställda kvinnor 20-66 år

16-19-åringar har betydligt oftare än 20-66-åringar uppgett, att de har en månadsfortjänst om 500 kronor eller mindre (16- 19-åringar 50 procent, 20-66-åringar 14 procent).

5. 3 Familjeforhållanden (Bilaga 8., Del I:1-4)

De flesta deltidsanställda kvinnor i åldrarna 20-66 år är gifta och/eller sammanboende (89 procent eller 505 000 personer), och av dessa har omk ing hälften (260 000 personer) barn som är 12 år eller yngre. Av de 63 000 ensamstående kvinnorna i dessa åldrar har 17 000 barn som är 12 år eller yngre. Fyrtionio procent av samtliga deltidsanställda kvinnor 20-66 år har således barn 12 år eller yngre.

Hälften (128 000 personer) av de gifta och/eller sammanboende mödrarna och 63 procent (11 000 personer) av de ensamstående mödrama har 1 barn. Det finns således 133 000 gifta och/eller sammanboende flerbarnsmödrar och 6 000 ensamstående flerbarnsmödrar bland de deltidsanställda kvinnorna i åldrarna 20-66 år.

Kvinnor har ju traditionellt ansvarat för barntillsynen och hushållsarbetet i hemmet, och det finns ingen anledning att tro, att förhållandena skulle vara annorlunda bland de deltidsanställda kvinnorna. Omfattningen av hushållsarbete och av arbete med barntillsyn och barnuppfostran har ej mätts i deltidsundersökningen. En viss uppfattning om vilken arbetsbörda det kan vara fråga om, ger ändå ovannämnda uppgifter om antal barn 12 år eller yngre. Även uppgift om storleken på de hushåll i vilka de deltidsanställda kvinnorna ingår bör ge en viss uppfattning om i vilken mån de kan anses vara dubbelarbetande. I hushållet, som det redovisas nedan, ingår förutom eventuellt make såväl barn 12 år och yngre som äldre barn. Intervjupersonen har fått besvara frågan Hur många personer består Ert hushåll av? Till hushållet räknas de personer som bor och äter tillsammans.

Drygt 40 procent (235 000 personer) av de deltidsanställda kvinnorna 20-66 år ingår i hushåll som består av 4 personer eller fler. I det övervägande antalet hushåll (97 procent) av denna storlek är kvinnan gift och/eller sammanboende. En fjärdedel (149 000 personer) ingår i 3-personshushåll (därav är 93 procent gifta och/eller sammanboende). Likaså omkring en fjärdedel (154 000 personer) ingår i 2-personshushåll (varav 89 procent är gifta och/ eller sammanboende). Fem procent eller 30 000 personer utgör enpersonshushåll.

1Födda 1961 eller senare, dvs fyller 13 år undersöknings-

året.

SOU 197517 Delridsanställda kvinnor 20-66 år 53

Det är stor skillnad mellan deltidsanställda kvinnor i åldrarna 20-44 år och i åldrarna 45-66 år vad gäller familjeförhållanden. I de lägsta åldrarna har 80 procent barn som är 12 år eller yngre mot 11 procent av kvinnorna i de högre åldrarna. Sextio procent av de yngre kvinnorna ingår ihushåll bestående av 4 personer eller fler mot 19 procent av de äldre kvinnorna. Över hälften (57 procent) av de äldre kvinnorna ingår i l- eller 2-personshushåll.

i De allra flesta deltidsanställda kvinnor i l-personshushåll (81 procent

eller 30 000 personer) är 45 år eller äldre.

167 000 deltidsanställda kvinnor består antingen av l-personshushåll eller ingår i hushåll bestående av endast make/ sammanboende och hustru. De allra flesta av dessa kvinnor (omkring 85 procent) är 45 år eller äldre.

I texttabell 13 nedan, ges en sammanfattande bild av hushållstyper, i vilka de deltidsanställda kvinnorna 20-66 år ingår.

Texttabell 13. Hushållstyper i vilka de deltidsanställda kvinnorna i åldrarna 20-66 år ingår. i Antal deltidsanställda Procent- Hushållstyp kvinnor 20-66 år andel Z 1000-tal 30 5 Enpersonshushåll Endast man och hustru 137 24 (eller sammanboende) Man och hustru (sammanboende) samt ytterligare 12 år 108 19 personer över Icke gift eller sammanboende kvinna samt ytterligare över 12 år 16 personer Man och hustru (sammanboende) med barn 12 år eller yngre(samt eventuellt ytterligare personer 260 46 över 12 år) Icke gift eller sammanboende kvinna med barn 12 år eller yngre (samt eventuellt ytterligare personer över 12 år) _1_7_ _3_

Summ a

54 Deltidsanställda kvinnor 20-66 a°r

Maken till de gifta och/ eller sammanboende kvinnorna är i de flesta fall (94 procent) förvärvsarbetande och särskilt ofta i barnfamiljerna (98 procent). Andelen förvärvsarbetande bland makar är hög oberoende av om hustrun har lång eller kort deltid, har hög eller låg inkomst. (Bilaga 8, Del IILIG.)

Tre procent av de förvärvsarbetande äkta männen (sammanboende) arbetar på deltid. Man kan möjligen se en svag tendens till att deltidsarbete bland äkta män är något mindre ovanligt i de familjer där den deltidsanställda hustrun har jämförelsevis hög månadsförtjänst eller tillhör någon yrkesgrupp med stor andel högutbildade. (Bilaga 8_, Del lII:17.)

Deltidsansrä/lda kvinnor 20-66 år 55

5. 4 Barntillsynsformer

Det finns ungefär 446 000 barn i åldrarna 0-12 årl, vars mödrar är

deltidsanställda. Trettioen procent (138 000 barn) har inga syskon i åldrarna 0-12 år, hälften (225 000 barn) har ett syskon 0-12 år och 19 procent (83 000 barn) har två. eller flera syskon i åldrarna 0-12 år.

De vanligaste barntillsynsformerna är att barnen tillses av fadern (31 procent eller 136 000 barn) eller att barnen tillses av syskon eller klarar sig själva (28 procent eller 126 000 barn). Barn som är i skolan under hela den tid modern förvärvsarbetar har räknats till den grupp som klarar sig själva.

Kommunal tillsyn i form av daghem, fritidshem eller kommunalt familjedaghem har 43 000 barn (10 procent). | Privat i form

l

ordnad tillsyn av privat familjedaghem, släkting, barnsköterska m m har 114 000 barn (26 procent). Övriga tillsynsformer har 27 000 barn (6 procent).

Ju yngre barnet är, desto vanligare är den kommunala tillsynen. sjutton procent (35 000) av barnen i åldrarna 0-6 år (födda 67-74) tillses i daghem eller kommunalt familjedaghem, medan endast 1 procent (1 000) av barnen i åldrarna 10-12 år (födda 1961-63) har kommunal tillsyn.

Även privat ordnad barntillsyn i form av privat familjedaghem etc är vanligare bland de yngre än bland de äldre barnen. FyrtiO procent (84 000) av barnen i åldrarna 0-6 år har denna barntillsynsform mot 7 procent (8 000) av barneni åldrarna 10-12 å.r.

De yngre barnen tillses något oftare än de äldre barnen av fadern. Skillnaden är dock rätt liten.

Däremot är det betydligt mer vanligt att äldre barn tillses av syskon eller klarar sig själva än att yngre barn har denna tillsynsform. Åttatusen (4 procent) av barnen i åldrarna 0-6 år har denna barntillsynsform mot 46 000 (39 procent) av barnen i åldrarna 7-9 år och 73 000 (63 procent) av barnen i åldrarna 10-“12 år.

Barn till ensamstående deltidsanställda kvinnor utgör endast 5 procent (24 000) av samtliga här undersökta barn 0-12 år. Barnen till de ensamstående kvinnorna är genomsnittligt något äldre än barnen till de gifta och/ eller sammanboende kvinnorna. Fyrtioåtta procent av barnen med gift och/ eller sammanboende moder är 0-6 år mot 35 procent av barnen med ensamstående moder.

l Födda 1961-1974.

56 DeItidsanstäl/da kvinnor 20-66 a°r sou 197m

Barn med ensamstående moder har oftare än barn med gift och/ eller sammanboende moder kommunal tillsyn i form av daghem, fritidshem eller kommunalt familjedaghem (23 respektive 9 procent). De har i ungefär lika utsträckning privat tillsyn i form av familjedaghem etc.

Det stora flertalet som inte har kommunal tillsyn eller tillses i barn, privat familjedaghem etc, tillses av fader, andra barn eller klarar sig själva. Det gäller 251 000 (60 procent) av barn med gift och/eller sammanboende moder, varav drygt hälften tillses av fadern. Elvatusen (47 procent) av barnen med ensamstående moder tillses av syskon eller klarar sig själva. Gifta och/ eller sammanboende mödrar bör oftare än ensamstående mödrar ha möjlighet att välja arbetstider, som ej överensstämmer med barnens skoltider, eftersom maken ofta i sådana fall kan tillse barnen.

Barn, vars moder vanligtvis arbetar 1-19 timmar per vecka, fördelar sig på ålder på samma sätt som barn, vars moder arbetar 20-34 timmar per vecka, dvs omkring en fjärdedel är 10-12 år, omkring en fjärdedel är 7-9 år och omkring 50 procent är 0-6 år. Fördelning på barntillsynsform bland barn, vars moder arbetar 1-19 timmar per vecka, är emellertid mycket olik den, som gäller för barn vars moder arbetar 20-34 timmar per vecka. Tretton procent (37 000) av barn, vars moder vanligen arbetar 20-34 timmar per vecka, har kommunal tillsyn i form av daghem, fritidshem eller kommunalt familjedaghem.

Endast 4 procent (6 000) av barn, vars moder arbetar l-19 timmar per vecka, har kommunal tillsyn. Privat tillsyn i form av familjedaghem etc har 30 procent (84 000) av barn till kvinnor med längre veckoarbetstid mot 18 procent (30 000) av barn till kvinnor med kortare veckoarbetstid. Den vanligaste barntillsynsformen bland barn vars moder arbetar 1-19 timmar per vecka, är att fadern tillser dem (43 procent eller 72 000 barn). Denna tillsynsform har däremot endast 23 procent (64 000) av de barn, vars moder har längre veckoarbetstid. Både bland barn, vars moder har kort deltid och bland barn vars moder har lång deltid, är det 28 procent (47 000 resp 79 000 barn) som tillses av syskon eller som klarar sig själva.

Delridsanställda kvinnor 20-66 âr 57

5. 5 Faktisk veckoarbetstid (Bilaga 8 , 1:6)

Samtliga personer, som deltog i deltidsundersökningen, har tillfrågats hur många timmar de vanligen arbetar per vecka i sitt huvudsakliga deltidsarbete. Man har i möjligaste mån fått ange veckoarbetstiden på en timme när. Personer med oregelbundna arbetstider kan ha haft svårt att ange ett genomsnittligt antal veckoarbetstimmar, och såväl underskattning som överskattning kan i dessa fall förekomma. Särskilt stor risk för fel föreligger i för personer, som inte arbetar alla veckor i månaden (som exempelvis arbetar varannan vecka), varvid man, i vissa fall, kan ha uppgett ett genomsnitt för endast de veckor man arbetar. I samband med granskningen av intervjuformulären gjordes emellertid ! en rimlighetskontroll, varvid uppgifter om antal veckoarbetsl timmar, antal arbetade dagar (nätter) per kalendermånad och I i månadsförtjänst jämfördes, och i de fall uppgifterna bedömdes I som osannolika gjordes en kompletterande intervju med personen ifråga i syfte att utreda de rätta förhållandena.

Följande fördelning på antal vanligen arbetade timmar per vecka bland deltidsanställda kvinnor 20-66 år har erhållits. Elva procent (62 000 personer) arbetar 1-9 timmar per vecka, 23 procent , (132 000 personer) arbetar 10-19 timmar per vecka, 38 procent

i (215 000 personer) arbetar 20-24 timmar per vecka och 28 pro-

i cent (159 000 personer) arbetar 25-34 timmar per vecka.

l I Vid en jämförelse mellan kvinnor med och utan barn 12 år eller yngre märks inga stora skillnader i antal vanligen arbetade timmar per vecka. En veckoarbetstid på 25-34 timmar är dock något vanligare bland kvinnor utan barn (31 procent) än bland kvinnor med barn (25 procent). Ser man enbart på kvinnor med barn märks tydligt, att ju fler barn man har, desto vanligare är de korta veckoarbetstiderna. Bland kvinnor med 1 barn arbetar 28 procent (39 000 personer) 1-19 timmar per vecka. Motsvarande procenttal bland kvinnor med 2 barn är 38 (43 000 personer) och bland kvinnor med 3 eller fler barn 50 (13 000 personer). Bland kvinnor utan barn arbetar 34 procent (98 000 personer) 1-19 timmar per vecka.

Ensamstående kvinnor med barn har särskilt ofta långa veckoarbetstider. Ättiofem procent (14 000 personer) bland ensamstående kvinnor med barn arbetar 20-34 timmar per vecka. Bland övriga grupper av kvinnor, bestämda av civilstånd och av huruvida man har barn, varierar andelen kvinnor, som arbetar 20-34 timmar per vecka från 61 till 67 procent.

Gifta och/eller sammanboende kvinnor, vars make har ett yrke

som ingår i gruppen yrken med stor andel högutbildadel, har

1 Natur- och socialvetenskapligt arbete, tekniskt, humanistiskt, konstnärligt, militärt arbete samt administrativt arbete.

58 DeIridsansräl/da kvinnor 20-66 a°r sou 19757

sammanboende kvinnor en något oftare än övriga gifta och/ eller arbetstid om 20 timmar eller mer per vecka (71 resp 64 procent). (Bilngzi 8, III: 18 b.)

Veckoarbetstiden ställd i relation till arbetstidsförläggning, yrke, m m behandlas i samband med respektive variabel i näringsgren avsnitten 5. 6 - 5. 15 nedan.

5. 6 Önskad veckoarbetstid (Bilaga 8, I:7-9 och Bilagas, IILZO-lá:)

För att belysa vilken arbetstid som de deltidsanställda i en för J övrigt oförändrad situation skulle vilja ha tillfrågades intervjuhur många timmar de för närvarande skulle vilja personerna arbeta per vecka med den timförtjänst de nu har.

Det visar sig, att 15 procent (84 000 personer) bland deltidsanställda kvinnor i åldern 20-66 år på den ställda frågan säger sig vilja arbeta mer än de nu gör och 4 procent (23 000 personer) säger sig vilja arbeta mindre än vad de nu gör. 81 procent säger sig inte vilja ha någon förändring av (460 000 personer) veckoarbetstiden.

Bland med en faktisk veckoarbetstid om 1-9 timmar är personer

det 35 procent som önskar arbeta mer. Bland i

(21 000 personer) k dem som arbetar 10-19 timmar per vecka är det 22 procent (29 000 personer) som önskar arbeta mer. I de två. högsta veckoarbetstidsintervallen är det en tiondel (33 000 personer) som önskar arbetstid. Bland dem som arbetar 25-34 timmar längre lika många som önskar arbeta mer och per vecka är det ungefär som önskar arbeta mindre (8 procent), medani övriga veckoarbetstidsgrupper 3 procent eller mindre vill ha färre veckoarbetstimmar.

önskemålen innebär att 68 % av de kvinnor som nu De uppgivna arbetar 1-9 timmar per vecka, skulle ligga kvar i samma intervall. Bland dem som nu arbetar 10-19 timmar per vecka, skulle 80 procent och i de två högre veckoarbetstidsintervallen (20-24 och 25-34 timmar) skulle 89 procent hamna i samma intervall.

I nedanstående texttabell ges en fördelning av samtliga deltidsanställda kvinnor 20-66 år efter faktisk och önskad veckoarbetstid.

De/ridsanstâllda kvinnor 20-66 âr 59

Texttabell 14. Deltidsanställda kvinnor 20-66 år fördelade efter faktisk och önskad veckoarbetstid. Antal timmar Faktisk Önskad per vecka veckoarbetstid veckoarbetstid Antal Procent- Antal ProcentlOOO-tal andel 1000-tal andel i 1-9 62 11 44 8 10-19 132 23 118 21 l

E

Summa 568 100 568 100

l I Tabellen visar, att om deltidsanställda kvinnor 20-66 år skulle få den u veckoarbetstid som de uppger sig vilja ha utan förändring i timför- I tjänst skulle fördelningen på veckoarbetstid förskjutas mot något högre genomsnittliga värden. Man kan t ex observera, att 4 procent, motsvarande 22 000 deltidsarbetande kvinnor, säger sig vilja arbeta 35 s timmar eller mer per vecka, dvs vill ha vad som definitionsmässigt . brukar räknas som heltidsarbete. De allra flesta av dessa, 17 000 I personer, har nu en veckoarbetstid som ligger i intervallet 20-34 i timmar.

I undersökningen gjordes också ett försök att belysa orsakerna till att de deltidsanställda tagit arbete på deltid. Intervjupersonerna ombads besvara Vilka är skälen till frågan att Ni tog arbete på deltid och inte på heltid? Svaren klassificerades av intervjuarna på de i intervjuformuläret förekommande svarsalternativen. Om därvid mer än ett svarsalternativ noterats för en intervjuperson det huvudefterfrågades sakliga skälet.

De svar som erhållits ger emellertid inte som helhet någon tillförlitlig bild av orsakssammanhangen bakom deltidsarbetande kvinnors val av deltidsarbete. Detta beror bl a på att den korta intervjutid som stod till förfogande inte gett möjlighet till eller någon nyansering komplettering av de erhållna svaren. Till osäkerheten bidrar också vissa tekniska främst felkällor, svårigheten att i fråga om de förekommande skälen till deltid skapa entydiga svarsalternativ och svårigheten att i förekommande fall rangordna de enskilda skälens inbördes betydelse.

1 När det gäller önskad arbetstid ingår ett litet antal personer som inte önskar förvärvsarbeta alls.

60 Delridsanslä/Ida kvinnor 20-66 år

har vidare utgått från den I viss utsträckning intervjupersonerna vid intervjutillfället gällande situationen när de angett skäl för

deltidsarbete.

som måste betraktas mot ovanstående bakgrund, förde- Svaren, lade sig på följande sätt. Drygt hälften av de deltidsarbetande kvinnorna i åldern 20-66 år har angett som huvudskäl till att de deltid vara hemma hos tog deltidsarbete skälet är lagom/vill barnen. 17 procent (98 000 personer) har angett hushållsarbete som skäl. Dessa är de två oftast nämnda skälen. Nio procent (50 000 personer) har angett hälsoskäl. Åtta procent (43 000 har sagt att annat arbete fanns ej att få/dåligt med arpersoner) har sagt att de inte ville arbete. Fem procent (31 000 personer) j beta mer eller att mer arbete ej Iönade sig. Fyra procent (24 000 har som huvudsakligt skäl till att de tog arbete på delpersoner)

i

att de haft svårigheter med att ordna tid och ej på heltid sagt, Återstående nio procent (25 000 personer) har som barntillsynen. skäl nämnt lång restid, vård av nära anhörig, makes huvudsakligt arbetstid eller annat skäl.

skäl till att man ar- j De praktiska förhållanden, på vilka uppgivna betar och inte på heltid grundar sig, kan ses som hinder på deltid för ett utökat förvärvsarbete. Detta kommer också till direkt ut- För att få en uppfattning om det noterade a tryck i många av svaren. huvudskälets för inställningen till heltidsarbete tillfrå- g betydelse av intervjupersonerna, nämligen de för vilka svårig- E gades vissa

heter med barntillsyn, hushållsarbete, studier, lång res-

tid eller annat arbete fanns ej att få/ dåligt med arbete noterats om de skulle arbeta på heltid om det som huvudsakligt skäl, vilja huvudsakliga hindret härför undanröjdes. Dessa personer utgjorde deltidsanställda kvinnor i åldrarna 20-66 år mot- 31 % av samtliga svarande cirka 173 000 personer. Av dessa besvarade en fjärdedel frågan med ja. Andelen varierar emellertid myc- (44 000 personer) för deltidsarbete som framgår av texttabell 15 ket med skälet nedan.

Texttabell 15. Procentandel deltidsanställda kvinnor 20-66 år med visst huvudsakligt skäl for deltidsarbete som skulle arbeta om huvudsakligt hinder härför vilja på heltid fördelade efter huvudsakligt skäl. undanröjdes,

skäl till att Antal som Procentandel som skulle:

Huvudsakligt i arbeta heltid om man tog arbete på deltid uppgett vilja och ej på heltid skäl, huvudsakligt skäl undan-

1000-tal röjdes Svårigheter att ordna 24 30 barntillsyn

få/Dåligt 3 47 Lång restid

Samtliga

DeItidsanstäl/da kvinnor 20-66 är 61

De resultat som redovisas i denna tabell torde främst vara ett uttryck för den relativt underordnade betydelse som ett_ enskilt huvudsakligt skäl har för inställningen eller möjligheten till heltidsarbete: när gg hinder kvarstår andra. Här måste vidare påpekas att det undanröjs skäl som angivits enligt frågeformuleringen avser anställningstidpunkten, och det skäl som var aktuellt vid intervjutidpunkten kan naturligtvis vara ett annat.

kvinnor som sagt att det huvudsakliga skä- I fråga om de deltidsanställda let till deltidsarbete varit annat arbete fanns ej att få har ett närmare studium av intervjumaterialet gett vid handen att många som svarat nej om de vill ha heltidsarbete varit påverkade av tvivel på att på frågan de i praktiken skulla kunna få ett heltidsarbete av den typ de skulle vilja ha.

De kvinnor som sagt sig vilja arbeta heltid fördelar sig efter de flesta ungefär som hela populationen deltidsanställda kvinbakgrundsvariabler nor 20-66 år. De som skulle vilja arbeta heltid är dock i allmänhet yngre (70 procent är 20-44 år mot 55 procent i populationen), uppfattar sig mer sällan vara fast anställda (61 procent mot 74 procent i popuhar oftare erhållit sitt deltidsarbete de allra senaste åren lationen), (71 procent började 1971 eller senare mot 53 procent i populationen), har något oftare yrken med hög andel högutbildade (28 procent mot 21 procent i populationen) och en större andel återfinns i den glesast befolkade regionen (10 procent i region H 6 mot 5 procent i populationen).

5. 7 Arbetstidsförläggning (Bilaga 8, I:10-18)

De deltidsanställda har fördelats på fem olika grupper med hänsyn till hur deras arbetstid är förlagd, nämligen a. Endast vardagar med hela arbetstiden förlagd 7. 00-18. 00 (317 000 personer) b. Vardagar med hela arbetstiden förlagd 7.00-18.00 samt ibland arbete under lördag och söndag (69 000 personer) c. Enbart kvälls-, natt- och/eller helgd. Skift- eller turlistearbete (59 000 personer)

arbete (71 000 personer)

e. Ovrigt (52 000 personer).

Man kan observera en skillnad i arbetstidsförläggning mellan kvinnor med barn och kvinnor utan barn. I den förra gruppen är enbart kvälls-, natt- och/eller helgarbete vanligare (15 procent) än bland kvinnor utan barn (10 procent). Samtidigt arbetar kvinnor med barn inte fullt så ofta vardagar dagtid plus ev lördag, söndag (64 procent) som kvinnor utan barn (72 procent). Det är framförallt kvinnor med 2 eller fler barn, som har en annan fördelning på arbetstidsförläggning än kvinnor utan barn. Fördelning på arbetstidsförläggning är för kvinnor utan barn och för kvinnor med ett barn ungefär densamma. Nitton procent (27 000 personer) av kvinnor med två eller fler barn har enbart kvälls-, nattoch/eller helgarbete (därav har bland kvinnor med tre eller fler barn 27 procent eller 7 000 personer kvälls-, natt- och/eller helgarbete).

1 Se vidare avsnitt 4. 1. 5.

62 DeItidsanstâ/Ida kvinnor 20-66 âr

Femtionio (82 000 personer) av kvinnor med två eller fler procent barn arbetar på dagtid vardagar plus ev även lördagar/ söndagar. Även s k övrig arbetstidsförläggning är vanligare bland kvinnor med barn och då framförallt bland kvinnor med två eller fler barn änbland kvinnor utan barn.

Man kan ej från den här utförda undersökningen se några signifikanta skillnader mellan gifta och/eller sammanboende kvinnor med barn och ensamstående kvinnor med barn vad gäller arbetstidsförläggning. J Den skillnad som kan observeras mellan yngre (20-44 år) och äldre !

år) kvinnor vad gäller arbetstidsförläggning, torde till större 1

(45-66 delen kunna förklaras av att de yngre kvinnorna i stor utsträckning i har barn medan de äldre oftast saknar barn.

För de deltidsanställda kvinnorna 20-66 år, som är gifta och/ eller sammanboende och vars make är förvärvsarbetande, ger deltidsundersökningen viss möjlighet till jämförelse mellan mannens och kvinnans arbetstidsförläggning. i Ättiotvå procent av makarna (mäxmen) arbetar på dagtid vardagar 1 under har enbart ié plus ev även lördagar/ söndagar, en procent kvälls-, i eller turliste- I natt- och/eller helgarbete, elva procent har skift- _ l arbete och sju procent har s k övrig arbetstidsförläggning. Inga sig- 4 nifikanta skillnader kan iakttagas mellan män med barn och män utan i barn I (Bilaga8, III:l9). i l de fall mannen arbetar på dagtid vardagar plus eventuellt även lördagar, söndagar har 69 procent av hustrurna samma arbetstids- Här föreligger dock en skillnad mellan familjer med förläggning. barn och familjer utan barn. Sextiofyra procent (132 000 personer) av kvinnorna i barnfamiljer och 74 procent (136 000 personer) av kvinnorna i icke-barnfamiljer arbetar på dagtid vardagar plus ev även lördagar/ söndagar. Samtidigt är det vanligare bland kvinnor i barnfamiljer (21 procent motsvarande 43 000 personer) än bland kvinnor i icke-barnfamiljer (14 procent motsvarande 25 000 personer) att man har kvälls-, natt- och/ eller helgarbete eventuellt kombinerat med morgon- eller eftermiddagsarbete.

I de fall mannen har skift- eller turlistearbete har 15 procent av hustrurna också skift- eller turlistearbete. i (7 000 personer) i Ingen skillnad kan observeras mellan barnfamiljer och icke-barn- Arton procent av hustrurna har kvälls-, natt- och/ eller familjer. helgarbete eventuellt i kombination med morgon- eller eftermiddagsarbete. Samma skillnad, som tidigare observerats mellan och icke-barnfamiljer vad gäller andel hustrur med barnfamiljer kvälls-, natt- etc arbete, återkommer även här.

Deltidsansrällda kvinnor 20-66 år 63

En sammanfattande bild, av förekommande kombinationer av mannens och hustruns arbetstidsförläggning, ges i nedanstående texttabell.

Texttabell 16. Gifta och/ eller sammanboende deltidsanställda kvinnor 20-66 år, vars make är förvärvsarbetande, efter huruvida man har barn samt efter egen och makens arbetstidsförläggning. Mannens arbets- Hustruns arbets- Med barn Utan barn Samtliga tidsförläggning tidsförläggning Antal Antal Antal 1000-ta1 % 1000-tal % 1000-tal % Vardagar dagtid Vardagar dagtid + + ev även lörd ev även lörd, sönd sönd 132 51 136 62 267 56 - natt- Kvä1ls-, och/eller helgarbete ev kombinerat med morgon- och/ eller eftermiddagsarbete 43 17 25 11 68 14 - turlista 21 8 17 8 37 8 Skift, v - 9 4 6 3 16 3 Övrigt 1 Skift, turlista Vardagar dagtid + ev även lörd, sönd 18 7 15 7 32 7 - natt- och/eller Kvä11s-, helgarbete ev kombinerat med morgon- och/ eller

Övrigt + rx r Kvälls-, natt- Vardagar dagtid och/ eller helg- ev även lörd, sönd arbete och övrigt 12 5 10 4 21 5 - natt- Kvä1ls-, och/eller helgarbete ev kombinerat med morgon- och/ eller

Skillnader mellan de olika grupperna bestämda utifrån arbetstidsförläggning kan iakttagas, vad beträffar antalet vanligen arbetade timmar per vecka. Korta arbetstider, mindre än 20 timmar per vecka, är

64 Deltidsanställda kvinnor 20-66 är sou 1976:7

inom gruppen enbart kvälls-, natt- och/ eller helgarbete vanligast motsvarande 39 000 personer) och inom gruppen övrig (55 procent (45 procent motsvarande 23 000 personer). arbetstidsförläggning Trettiotvå av dem som arbetar dagprocent (123 000 personer) även lördagar/ söndagar har en artid vardagar plus eventuellt betstid än 20 timmar per vecka. Dessa korta veckopå mindre arbetstider är minst vanlig bland dem som har skift- eller turlistearbete (15 procent motsvarande 9 000 personer).

Deltidsanställda kvinnor 20-66 år med enbart kvälls-, nattoch/eller arbetar jämförelsevis sällan 15 dagar (nätter) helgarbete

i

eller mer per kalendermånad (40 procent). Femton procent(motsvarande 10 000 personer) arbetar endast 1-7 dagar (nätter) per å kalendermånad. I ingen annan grupp med avseende på arbetstids- å i förläggning överstiger andelen personer som arbetar 1-7 dagar antalet som arbetar 5 procent. Dock uppgår

I

(nätter) personer. och endast 1-7 dagar (nätter) till 1G 000 persodagtid vardagar ner. Även personer med skift- eller turlistearbete a.rbetar i jämförelse med övriga grupper mindre ofta (57 procent) 15 dagar eller mer per kalendermånad. Bland dem som arbetar (nätter) vardagar plus eventuellt även söndagar, arbetar

dagtid lördagar/

15 dagar (nätter) eller mer per kalendermånad. I 70 procent gruppen övrig arbetstidsförläggning är motsvarande procenttal j

68. Totalt 65 procent (367 000 personer) av samtliga deltids- i

anställda kvinnor 20-66 år arbetar vanligen 15 dagar (nätter) J eller mer per kalendermånad. ]

Deltidsanställda kvinnor 20-66 år utan barn arbetar oftare (70 motsvarande 204 000 personer) än kvinnor med barn procent (59 procent motsvarande 163 000 personer) 15 dagar (nätter) eller mer per kalendermånad. Man kan vidare observera en skillnad mellan gifta och/ eller sammanboende kvinnor med barn och ensamstående kvinnor med barn. I den förra gruppen arbetar 58 procent 15 dagar (nätter) eller mer per kalendermånad i den senare De skillnader som kan mot 74 procent gruppen. observeras mellan yngre (25-44 år) och äldre (45-66 år) kvinatt i den förra har de nor avspeglar det förhållandet, gruppen flesta barn 12 år eller yngre, medan i den senare gruppen de flesta saknar barn.

Andelen personer som vanligen arbetar 1-7 dagar (nätter) per kalendermånad utgör 6 procent (motsvarande 33 000 personer) av samtliga deltidsanställda kvinnor 20-66 år. Endast små skillnader kan här observeras mellan kvinnor med och utan barn, mellan olika åldersgrupper och mellan olika civilstånd.

Totalt 29 procent av samtliga del- 166 000 personer, utgörande 3 tidsanställda kvinnor 20-66 år, arbetar vanligen 8-14 dagar vilket således är vanligare bland (nätter) per kalendermånad, kvinnor med barn (34 procent motsvarande 94 000 personer) än

SOU 197627 Deltidsansrällda kvinnor 20-66 år 65

bland kvinnor utan barn (25 procent motsvarande 72 000 personer). Arbete 8-14 dagar (nätter) per kalendermånad är också vanligare bland sammanboende kvinnor med barn (35 procent gifta och/eller motsvarande 91 000 personer) än bland ensamstående kvinnor med barn (21 procent eller 4 000 personer).

I vilken mån man som förvärvsarbetande kan få ta del av olika slag av sociala förmåner är bl a beroende av hur många timmar per vecka man arbetar och hur många dagar (nätter) per kalendermånad man

I arbetar. I nedanstående texttabell har de deltidsanställda kvinnorna

av såväl veckoarbetstiden

l

20-66 år delats in i grupper bestämda som antalet arbetade dagar (nätter) per kalendermånad. Personentillhörande den först redovisade gruppen (1-19 timmar/vecka och l-7 dagar (nätter) per kalendermånad), omfattande 30 000 personer (5 prostår antagligen utanför en stor del av de sociala förmåner som dent), de förvärvsarbetande kan få ta del av. Antalet sociala förmåner, man kan få ta del av, bör i stort sett öka med ökande antal veckoarbets-

l timmar och ökande antal arbetade dagar (nätter) per kalendermånad

timmar

i

och bör vara högst i den sist redovisade gruppen (20-34 per eller mer per omfattande

k vecka och 15 dagar (nätter) kalendermånad),

279 000 personer (49 procent).

3 Texttabell 17. Deltidsanställda kvinnor 20-66 år fördelade på grupper, bestämda av vanligen antal arbetade timmar per vecka g och vanligen antal arbetade dagar (nätter) per kalender-

i månad

l antal Vanligen antal Antal Procent- Vanligen l arbetade arbetade dagar 1000-tal andel tim/vecka (nätter) per kalendermånad

i

1-7 dagar 30 5

i 1-19 tim

1-19 tim s-14 dagar 75 13

i

arpetstidsschema

åtminstone en vecka i förväg vet när och hur man kommer att arbeta, har 85 procent (482 000 personer) av de deltidsanställda kvinnorna 20-66 år besvarat frågan med ja. Femton procent säger sig således sakna arbetstidsschema.

större skillnader kan inte observeras mellan kvinnor med och Några eller mellan och äldre kvinnor eller mellan olika utan barn, yngre civilstånd.

66 Deltidsansrällda kvinnor 20-66 âr

Avsaknad av arbetstidsschema är särskilt vanlig bland dem, som arbetar få timmar per vecka 1-19 timmar (22 procent motsvarande 43 000 personer). Antalsmässigt saknar lika många arbetstidsschema av dem, som arbetar 20-34 timmar/vecka (42 000 personer), men dessa utgör endast 11 procent av gruppen ifråga.

Särskilt vanlig är avsaknad av arbetstidsschema bland dem, som vanligen arbetar 1-7 dagar (nätter) per kalendermånad (31 procent motsvarande 10 000 personer). Antalsmässigt fler personer saknar arbetstidsschema bland dem, som arbetar 8-14 dagar (nätter) per kalendermånad (26 000 personer eller 16 procent) och bland dem som arbetar 15 dagar (nätter) eller mer per kalendermånad (48 000 personer eller 13 procent).

Samtliga personer i deltidsundersökningen har tillfrågats huruvida

antalet arbetade timmar per veckal och huruvida den tid man bör-

jar och slutar arbetet per dagz varierar.

Trettioåtta procent (216 000 personer) uppger att antalet arbetstimmar varierar vecka för vecka, och 42 procent (241 000) uppger att de börjar/ slutar arbetet olika tider från dag till dag.

Inga större skillnader har observerats mellan kvinnor med och utan barn, mellan olika åldersgrupper och mellan olika civilstånd.

Det är framförallt bland personer som vanligen arbetar 8-14 r dagar (nätter) per kalendermånad, som man ofta har varierande

antal arbetstimmar per vecka (53 procent)3.

Ser man på personer med olika antal veckoarbetstimmar märks, att framförallt inom gruppen 10-19 timmar per vecka har man ofta varierande antal veckoarbetstimmar (43 procent) och börjar/slutar arbetet på olika tider (47 procent).

Över hälften av de personer som har varierande veckoarbets-

timmar resp börjar/ slutar arbetet på olika arbetar över tider, 20 timmar per vecka resp arbetar 15 dagar (nätter) eller mer per månad.

En femtedel (46 000 personer) av dem vars veckoarbetstid varierar uppger att denna varierar enligt egna önskemål. I de flesta övriga fall (77 procent) varierar antalet veckoarbetstimmar enligt arbetsgivarens önskemål eller på grund av arbetets art och organisering.

En variation pa 2 timmar per vecka eller mindre har inraknats i alternativet ingen variation. 2 En variation på en halvtimme eller mindre per dag har inräkl nats i alternativet ingen variation. 1 3

Omkring en fjärdedel av dem som arbetar 8-14 dagar (nätter) l

per kalendermånad återfinns inom yrkesområdet Hälso- och sjukvård, där varierande antal veckoarbetstimmar är vanligt (64 procent).

i

i De/ridsansrällda kvinnor 20-66 a°r 67

Bland dem som vanligen arbetar så lite som 1-9 timmar per vecka, tycks det vara vanligare (30 procent) än i övriga veckoarbetstidsgrupper att arbetstiden varierar enligt egna önskemål.

En fjärdedel (61 000 personer) av dem som börjar/ slutar arbetet olika tider från dag till dag uppger att variationen sker enligt egna önskemål. Även här kan observeras att särskilt i grupper med få antal arbetade timmar per vecka är det relativt vanligt att variatio- Å Ã nen sker enligt egna önskemål (1-9 timmar per vecka: 48 procent, 10-19 timmar per vecka: 31 procent).

Övertidsarbete förekommer ofta eller ibland för 22 procent (126 000 av de deltidsanställda kvinnorna 20-66 år. Ju fler timmar personer) arbetar desto vanligare är övertidsarbete. I man vanligen per vecka gruppen 1-9 timmar per vecka arbetar 10 procent (6 000 personer) övertid ofta eller ibland. Motsvarande procenttal i gruppen 10-19 timi gruppen 20-24 timmar 24 mar per vecka är 19 (25 000 personer), (52 000 personer) och i gruppen 25-34 timmar 27 (42 000 personer).

Vid en indelning i grupper efter antal arbetade dagar (nätter) per kalendermånad märks att övertidsarbete är minst vanligt bland dem j som arbetar 1-7 dagar (nätter) per kalendermånad (12 procent mot- ; svarande 4 000 personer). I övriga grupper (8-14 dagar och 15 dagar .i eller mer) är procentandelarna 24 resp 22 (motsvarande 40 000 (nätter) resp 82 000 personer).

Omkring 90 procent (113 000 personer) av dem som säger sig ofta eller i i; ibland arbeta på övertid, uppger att de får ersättning (i pengar eller tid) för detta arbete. Omkring en tiondel (12 000 personer) uppger att de inte får någon ersättning alls för sitt övertidsarbete. Personer som vanligtvis arbetar mindre än 20 timmar per vecka och som ofta eller ibland arbetar på övertid. säger sig oftare helt sakna ersättning för sitt övertidsarbete eller 5 000 personer) än de som (16 procent vanligen arbetar 20 timmar eller mer per vecka, där endast 7 procent \ TE säger sig inte få någon ersättning alls för sitt över- (7 000 personer) tidsarbete.

Texttabell 18. Deltidsanställda kvinnor 20-66 år, som uppger att de ofta eller ibland arbetar på övertid, fördelade på vanligen antal arbetade timmar per vecka och på huruvida man får ersättning för sitt övertidsarbete.

Antal Får ersättning Får ingen Summa vanligen för övertid ersättning arbetade för övertid timmar Antal Procent Antal Procent Antal Procent - 1000-tal 1000-ta1 1000-tal per vecka

68 Deltidsanställda kvinnor 20-66 år sou 1975:7

Deltidsanställda kvinnor 20-66 år inom det kommunala området uppger särskilt ofta (20 procent motsvarande 6 000 personer), alls för sitt övertidsarbete. Antalsatt de inte får någon ersättning är de talrika mässigt som ej får någon ersättning, jämförelsevis inom enskild Inom det statliga området och tjänst (4 000 personer). är det uppskattningsvis sammanlagt ominom landstingsområdet som säger sig sakna ersättning för övertidskring 1 000 personer arbete.

I

av dem som ofta eller ibland Nära en tredjedel (3 000 personer) arbetar övertid och vars månadsförtjäxist är 500 kronor eller a mindre att de ej får någon ersättning alls för sitt övertidsuppger arbete. Motsvarande procenttal bland dem vars månadsfdrtjänst överstiger 500 kronor är 8.

Över hälften av dem som uppger att de får ersättning för övertidsarbete säger att de måste ta ut denna ersättningi pengar (54 procent eller 61 000 personer). Fyra procent (5 000 personer) uppger att ersättning måste tas ut i tid, medan 40 procent (45 000 personer) uppger att de kan välja mellan ersättning i pengar och i tid.

De allra flesta (94 procent motsvarande 533 000 personer) säger sig vara nöjda med sin arbetstidsförläggning. Man är i lika hög i alla grupper bestämda av grad nöjd med arbetstidsförläggningen civilstånd, ålder, antal arbetade timmar per vecka, barnantal, antal arbetade dagar (nätter) per kalendermånad.

Närmare hälften av de 34 000 personer som säger sig vara missnöjda med sin arbetstidsförläggning har sin arbetstid förlagd dagtid vardagar plus eventuellt lördagar/ söndagar. Av dessa vill 80 procent (13 000 personer) fortfarande ha sin arbetstid förlagd till vardagar, men man vill arbeta enbart förmiddagar eller dagtid man vill ha någon annan förläggning mellan 7. 00-18. 00 eller man vill vara ledig samtliga helger.

av de missnöjda har kvälls-, natt- En fjärdedel (9 000 personer) och/ eller helgarbete eventuellt kombinerat med morgon- eller eftermiddagsarbete. Sextionio procent av dessa vill arbeta dagtid på vardagar.

En femtedel av de missnöjda har skift och/eller a (7 000 personer) turlistearbete. Attio procent av dessa vill arbeta dagtid på. vardagar. (Bilaga 8 , III: 8.)

5. 8 Anställningsform, semester, kännedom om uppsägningstidens längd (Bilaga 8, I:19-22)

5. 8 . 1 Anställningsform

Deltidsanställda kvinnor har tillfrågats vilken anställningsfortn de

Delridsanställda kvinnor 20-66 år 69

uppfattar sig hal. Tre fjärdedelar (421 000 personer) anser sig vara

fast anställda, 7 procent (39 000 personer) uppger sig harvikariat och

9 procent (52 000 personer) uppger att de har tillsvidare” eller extraanställning. Totalt nio procent (52 000 personer) uppger sig vara objektsanställda och under en procent (3 000 personer) anger annan icke närmare specificerad anställningsform.

Fast anställning uppger man i ungefär lika hög grad bland yngre och äldre kvinnor och bland kvinnor med och utan barn.

Vikariat förekommer jämförelsevis mindre sällan bland kvinnor med barn (9 procent mot 5 procent bland kvinnor utan barn) och bland kvinnor 20-44 år (9 procent mot 4 procent bland kvinnor 45-66 år).

Objektsanställning är vanligare bland äldre kvinnor än bland yngre kvinnor (5 resp 14 procent) och vanligare bland kvinnor utan barn än bland kvinnor med barn (13 resp 5 procent).

Såväl vikariat som tillsvidare/extra anställning är vanligare bland kvinnor med 2 eller fler barn än bland övriga kvinnor. Tjugotvå procent (30 000 personer) av kvinnor med 2 eller fler barn har vikariat eller är tillsvidare/extra anställda mot 14 procent (61 000 personer) av övriga kvinnor.

Bland dem som uppger sig vara fast anställda säger de flesta (73 procent eller 305 000 personer) att de vanligtvis arbetar 20 timmar eller mer per vecka. Inte mindre än 27 procent (116 000 personer) uppger sig emellertid arbeta under 20 timmar per vecka. Sjuttio procent (291 000 personer) uppger att de vanligen arbetar 15 dagar (nätter) eller mer per kalendermånad. Fyra procent (15 000 personer) av dem som uppfattar sig vara fast anställda säger att de vanligen arbetar endast 1-7 dagar (nätter) per kalendermånad.

De flesta objektsanställda är 45 år eller äldre (69 procent). Sextiofem procent (34 000 personer) av de objektsanställda uppger sig vanligen arbeta under 20 timmar per vecka. Sextioen procent arbetar vanligen 15 dagar (nätter) eller mer per kalendermånad, vilket innebär med tanke på de korta veckoarbetstiderna att deltidsanställda objektsanställda kvinnor ofta också arbetar få timmar per dag.

Två tredjedelar av dem som har vikariat eller tillsvidare/extra anställning är under 45 år. En tredjedel har 2 eller fler barn. Fyrtiosju procent (43 000 personer) har en veckoarbetstid på vanligen under 20 timmar och 46 procent arbetar 15 dagar (nätter) eller mer per kalendermånad.

1 Se vidare avsnitt 4. 3. 7. 2 Se vidare avsnitt 4. 3. 7 fotnot.

70 Delridsansrällda kvinnor 20-66 âr sou 197m

5. 8. 2 Semester

hälften (55 procent motsvarande 309 000 personer) uppger att Drygt

de har semesterl i form av betald ledighet och trettiosju procent

(211 000 personer) uppger sig få semesterersättning . Fyra procent (25 000 personer) uppger sig ha vare sig semester eller semesterersättning. Likaså 4 procent (22 000 personer) säger sig ej veta, huruvida de har semester eller semesterersättning.

Två tredjedelar (22 000 personer) av dem som vanligen arbetar 1-7 dagar (nätter) per kalendermånad, uppger sig ha semester eller semesterersättning. varav de flesta (76 procent) har semesterersättning. Bland dem som arbetar 8-14 dagar (nätter) per kalendermånad eller 15 dagar (nätter) eller mer uppger 92 resp 94 procent att de har semester eller semesterersättning, varav 57 resp 63 procent har semester.

Personer som vanligen arbetar få antal timmar per vecka uppger mindre ofta att de har semester eller semesterersättning. Sjuttiofem procent av dem som arbetar 1-9 timmar per vecka uppger sig ha semester eller semesterersättning, varav 23 procent uppger att de har semester. Motsvarande procenttal bland dem som vanligen arbetar 10-19 timmar per vecka är 87 och 44 , bland dem som arbetar 20-24 timmar 96 och 71 och bland dem som arbetar 25-34 timmar per vecka 96 och 67.

5. 8. 3 Kännedom om uppsägningstidens längd

De personer som deltog i deltidsundersökningen har tillfrågats huruvida de känner till uppsägningstidens längd i den anställning de har. Graden av kännedom om uppsägningstidens längd kan utgöra ett exempel på effektiviteten i information om anställningsvillkoren.

Omkring hälften (301 000 personer) känner inte till eller är osäkra sida. Under hälften om uppsägningstidens längd från arbetsgivarens (43 procent eller 242 000 personer) känner inte till eller är osäkra om uppsägningstidens längd från egen sida.

Det finns en viss tendens till att kvinnor 20-44 år skulle vara något bättre informerade än kvinnor 45-66 år, kvinnor med barn något bättre informerade än kvinnor utan barn.

Tydligt är att ju färre timmar man vanligen arbetar per vecka, desto oftare känner man inte till eller är osäker om uppsägningstidens längd. Som exempel kan nämnas, att bland dem som vanligen arbetar 1-19 timmar per vecka är det 62 procent som inte känner till eller är osäkra om arbetstidens längd, medan bland dem som I vanligen arbetar 20-34 timmar motsvarande procenttal är 48.

1 Se vidare avsnitt 4. 3. 8.

Delridsansrällda kvinnor 20-66 a°r 71

5. 9 Internutbildning, befordran (Bilaga 8, 123-24)

Knappt en femtedel (100 000 personer) av de deltidsanställda kvinnorna

20-66 år uppger sig ha deltagit i internutbildningl under den tid de

varit deltidsanställda.

En skillnad kan observeras mellan gifta och/eller sammanboende kvinnor (19 procent har deltagit i internutbildning) och ensamstående kvinnor (10 procent har deltagit i internutbildning). Det förefaller orimligt att tänka sig att civilståndet i och för sig skulle ha någon betydelse i detta sammanhang. å Ensamstående deltidsanställda kvinnor består av två grupper. Den ena

i

gruppen utgörs av unga (20-44 år) kvinnor med barn, vilka i stor utsträckning (53 procent) påbörjat sitt nuvarande deltidsarbete så sent l som 1973-74 , vilket kan tänkas påverka andelen personer som erhållit internutbildning. Den andra gruppen utgörs av kvinnor utan barn, av vilka 79 procent är över 44 år. Ett närmare studium av åldersfördelningmm inom den senare gruppen skulle kanske bidraga med en förklaring till den låga andelen personer som erhållit internutbildning.

i av de deltidsanställda kvinnorna 20-66 år uppger att de Sju.pr0cent

blivit befordradel under den tid de varit deltidsanställda.

Ju färre antal vanligen arbetade timmar per vecka. desto lägre är andelen som deltagit i internutbildning resp befordrats. Exempelvis har bland dem som arbetar 1-9 timmar per vecka 11 procent (7 000 personer) deltagit i internutbildning och 2 procent (2 000 personer) blivit befordrade. Bland dem som arbetar 25-34 timmar. är motsvarande procenttal 19 (30 000 personer) och 10 (17 000 personer).

1 Bland personer som vanligen arbetar 1-7 dagar (nätter) per kalendermånad, är det jämförelsevis få (9 procent eller 3 000 personer) som *

deltagit i internutbildning. Bland dem , som arbetar 8-14 dagar (nätter)2

per kalendermånad och bland dem som arbetar 15 dagar (nätter) eller mer per kalendermånad, är motsvarande procenttal 21 respektive 17.

Vad gäller befordran kan inga signifikanta skillnader iakttagas mellan gupper med få resp många arbetade dagar (nätter) per kalendermånad. u 5. 10 Inkomst (Bilaga 8, I och III)

5. 10. 1 Månadsförtjänst i deltidsarbetet

Samtliga personer som deltog i deltidsundersökningen tillfrågades hur mycket de ungefärligen tjänar per månad före skatt på sitt deltids-

1 Se vidare avsnitt 4. 3.12 . 2 Omkring en fjärdedel av dem som arbetar 8-14 dagar (nätter) per kalendermånad återfinns inom yrkesområdet Hälso- och sjukvård, där internutbildning är relativt vanlig (28 procent).

72 Deltidsanställda kvinnor 20-66 år

arbete. Syftet med frågan var att erhålla en ungefärlig uppfattning om förtjänstläget. De erhållna uppgifterna kan självklart innehålla fel. Personer med oregelbundna arbetstider, personer för vilka lönen utbetalas för kortare perioder än en månad m fl kan ha haft svårt att veta hur stora deras genomsnittliga månadsförtjänster faktiskt är. Semesterersättningar, övertidsersättningar m m ingår endast i den mån den intervjuade själv utan anmaning inräknat dessa i månadsförtjänsten.

Månadsförtjänstuppgifterna i deltidsundersökningen kan således endast betraktas som ungefärliga.

Fjorton procent (81 000 personer) uppger sig ha en månadsförtjänst om högst 500 kronor. Femtiosex procent (317 000 personer) uppger en förtjänst om 501-1500 kronor. Mer än 1500 kronor uppger 27 procent (152 000 personer). Tre procent (17 000 personer) vet ej eller vill ej uppge månadsförtjänst.

Fördelning på olika månadsförtjänstgrupper är i stort sett densamma för kvinnor med barn och kvinnor utan barn och för yngre (20-44 år) och äldre (45-66 år) kvinnor. En viss svag tendens föreligger, utvisande att kvinnor med barn resp yngre kvinnor skulle ha något högre månadsförtjänster (Bilaga 8, III:5-6).

Endast 152 ensamstående kvinnor med barn har intervjuats, varför uppgifterna om dem är osäkrare än för andra grupper. Man kan ändock säga att dessa kvinnor oftare har något högre förtjänster än övriga grupper. Fyrtio procent (7 000 personer) av de ensamstående kvinnorna uppger att de har en månadsförtjänst på mer än 1500 kronor (Bilaga 8, III:14).

Gifta och/ eller sammanboende kvinnor, vars make har ett yrke in-

gående i gruppen yrken med stor andel högutbildadel, har mer sällan

en månadsförtjänst om 500 kronor eller mindre än övriga gifta och/el-

ler sammanboende kvinnor, vars make har annat yrke (10 resp 16

procent). Kvinnor vars make har ett yrke med stor andel högutbildade har även oftare en månadsförtjänst om mer än 1500 kronor (35 resp 24 procent) (Bilaga 8, III:18 b).

Även om månadsförtjänsterna skulle vara kraftigt underskattade, är fördelningen på uppgiven månadsförtjänst för alla grupper bestämda av civilstånd och barnantal sådan att möjligheterna att försörja sig på enbart lönen från deltidsarbetet ofta torde vara mycket begränsade.

Självklart sammanhänger månadsförtjänstens storlek med antalet I vanligen arbetade timmar sätt att ju fler arbetade timmar, I

påjså

Bland som arbetar 1-9 timmar l desto högre månadsförtjänst”. dem l

1 . i

Se avsnitt 5. 5 fotnot.

i

2 Dilnga 8, 11115, Ä

De/ridsansrä/Ida kvinnor 20-66 år 73

per vecka, uppger 78 procent (48 000 personer) att de har en månadsförtjänst om högst 500 kronor och 19 procent (12 000 personer) anger en förtjänst om 501-1500 kronor. Nitton procent (26 000 personer) av dem som arbetar 10-19 timmar per vecka uppger att de tjänar 500 kronor eller mindre per månad och 68 procent (90 000 personer) uppger en månadsförtjänst om 501-1500 kronor.

Personer som arbetar 20-24 timmar per vecka har till 70 procent (151 000 personer) uppgett en månadsförtjänst om 501-1500 kronor och 25 procent (53 000 personer) säger sig tjäna över 1500 kronor per månad. Motsvarande procenttal bland dem som arbetar 25-34 timmar per vecka är 41 (65 000 personer) och 54 (86 000 personer).

I de två grupper som har högst antal veckoarbetstimmar (20-24 resp 25-34) uppger 2 procent (5 000 resp 3 000 personer) att de tjänar 500 kronor eller mindre per månad. Exempel på personer med så låga

l

månadsförtjänster och lång veckoarbetstid är dagmammor med 1-2 z l dagbarn och hemsamariter (vård av nära anhörig, varvid lön erhålles

l för färre timmar än vad arbetet faktiskt omfattar).

Ju lägre månadsförtjänst man uppgett, desto oftare önskar man arbeta mer än för närvarande (1-500 kronor: 29 procent eller 24 000 personer, 501-1500 kronor: 14 procent eller 45 000 personer, mer än 1500 kronor: 8 procent eller 13 000 personer). Däremot är det ingen större skillnad mellan månadsfortjänstgrupperna vad gäller andel personer som säger sig vilja arbeta 35 timmar eller mer per vecka, där andelen varierar från 3 till 5 procent från den lägsta till den högsta månadsförtjänstgruppen.

Personer i den lägsta månadsförtjänstgruppen (1-500 kronor) uppger något mindre ofta än övriga grupper att de tycker deltid är lagom/vill vara hemma hos barnen (41 procent mot genomsnittligt 52 procent). Samtidigt uppger de jämförelsevis ofta att annat arbete ej fanns att få/dåligt med arbete (12 procent mot i genomsnitt 8 procent).

I samtliga tre månadsförtjänstgrupper är arbete dagtid vardagar plus ev lördag/söndag den vanligaste arbetstidsförläggningen. Denna arbetstidsförläggning är dock något mindre vanlig i månadsförtjänstgruppen mer än 1500 kronor (64 procent mot 69-70 i de övriga grupperna). Detta beror bl a på att bland dem som tjänar mer än 1500 kronor j är skift- och turlistearbete relativt vanligt (18 procent mot 10 i genomsnitt). Lika många personer med skift- eller turlistearbete återfinns emellertid i månadsförtjänstgruppen 501-1500 kronor. Däremot förekommer skift- eller turlistearbete nästan inte alls i månadsförtjänstgruppen 1-500 kronor.

I den lägsta månadsförtjänstgruppen är i stället enbart kvälls-, natt och/eller helgarbete relativt vanligt (17 procent mot genomsnittligt 13) och likaså s k övrig arbetstidsförläggning (12 procent mot 9 i genomsnitt).

74 Deltidsansrällda kvinnor 20-66 âr

i genomsnitt) av dem som Omkring tre fjärdedelar (mot 83 procent eller s k övrig arbetstidshar kvälls-, natt- och/eller helgarbete en månadsförtjänst på över 500 kronor. förläggning, har dock uppgett

500 kronor eller en fjärdedel av dem som uppger sig tjäna Drygt i de andra arbetar mindre per månad, mot 3 procent grupperna, Samtidigt arbetar 37 procent vanligen 1-7 dagar per kalendermånad. mindre, mot 68-70 procent i de av dem som tjänar 500 kronor eller

15 dagar eller mer per kalendermânad. övriga grupperna

Arbetstidsschema är mindre vanligt i de lägre månadsförtjänstgrup- 501-1500 kronor: 85 procent, mer perna (1-500 kronor: 70 procent,

än 1500 kronor: 94 procent).

Övertidsarbetel är också mindre vanligt i lägre månadsförtjänst-

kronor: 10 procent, 501-1500 kronor: 23 procent, grupper (1-500 mer än 1500 kronor: 28 procent).

i

som rätt starkt avviker från Vissa yrken har ett förtjänstläge å deltidsanställda kvinnor 20-66 år. Det

genomsnittet för samtliga i

arbete och Städning, där s framförallt yrkesgrupperna Husligt gäller på 500 30 respektive 28 procent uppger sig ha en månadsförtjänst mindre. Sammanlagt 53 000 personer med Husligt kronor eller har en månadsförtjänst om 1-500 kroarbete eller Städningsarbete Dessa samtidigt 65 procent av samtliga pernor. personer utgör

soner i detta förtjänstläge. E

som har särskilt stor andel ._ Personer inom de tre yrkesgrupper, i Hälso- och sjukvård, Pedagogiskt arbete högutbildade, nämligen har också i större utsträckning än andra yrkesoch Övriga yrken, om mer än 1500 kronor. Andelen pergrupper månadsfortjänster om mer än 1500 kronor är i dessa soner med en månadsförtjänst l motsvarar tre yrkesgrupper 50, 52 resp 40. Dessa procentandelar 42 procent av samttillsammantaget 64 000 personer, utgörande mer än 1500 kvinnor20-66 år i förtjänstläget liga deltidsanställda

kronor. (Bilaga 8, lllzáti.)

än 1500 kronor) anser I den högsta månadsförtjänstgruppen (mer vara fast anställda. Motsvasig en mycket hög andel (88 procent) 501-1500 kronor är rande procenttal för månadsförtjänstgruppen

uppger endast omkring 74. I den lägsta månadsförtjänstgruppen medan man i stället i stor uthälften att de är fast anställda, eller tillssträckning anser sig vara objektsanställd (22 procent)

De flesta objektsanställda vidare/extraanställd (15 procent). och de flesta tillsvidare/extraanställda (75 procent) (62 procent) dock en månadsförtjänst om mer än 500 kronor. uppger

av dem som tjänar 500 kronor Arton procent (15 000 personer)

1 ibland. Andel som arbetar övertid ofta eller

Deltidsanställda kvinnor 20-66 år 75

eller mindre per månad, uppger, att de varken har semester eller semesterersättning mot 4 procent i genomsnitt.

Kännedom om uppsägningstidens längd är vanligare bland personer i högre månadsförtjänstgrupper än bland personer i lägre månadsförtjänstgrupper.

Vad gäller såväl andel personer som erhållit internutbildning, som andel personer som befordrats under den tid de varit deltidsarbetande, är det tydligt att dessa andelar är högre i de högre månadsförtjänstgrupperna (1-500 kronor: 8 procent har deltagit i internutbildning och 2 procent har blivit befordrade, 501-1500 kronor: 16 procent har deltagit i internutbildning och 6 procent har blivit befordrade, mer än

i 1500 kronor: 27 procent har deltagit i internutbildning och 13 procent

har blivit befordrade).

Inga större skillnader märks mellan de olika månadsförtjänstgrupperna vad gäller anställningsåret för det nuvarande deltidsarbetet. Däremot är det så att personer med högre månadsförtjänst betydligt oftare haft annat förvärvsarbete före sitt nuvarande deltidsarbete (1-500 kronor: 38 procent, 501-1500 kronor: 53 procent, mer än 1500 kronor: 67 procent). Bland personer med högre månadsförtjänst är det dessutom så att det tidigare förvärvsarbetet ofta varit ett heltidsarbete. Bland dem som tidigare haft förvärvsarbete är andelen som haft heltidsarbete i de olika månadsförtjänstgrupperna sålunda (1-500 kronor: 39 procent, 501-1500 kronor: 54 procent, mer än 1500 kronor: 67 procent). Personer med lägre månadsförtjänst har i stället oftare varit sysselsatta med hushållsarbete eller barntillsyn. Bland personer med en månadsförtjänst om 1-500 kronor har 36 procent tidigare sysslat med hushållsarbete och 24 procent sysslat med barntillsyn.

5.10.2 Familjeinkomst1973

Förtjäxisterna från deltidsarbetet utgör endast en del av de totala familjeinkomsterna. I familjeinkomsterna ingår även eventuella kapitalinkomster, rörelseinkomster och pensioner (i det fall kvinnan är gift och/eller sammanboende för både man och hustru).

I deltidsundersökningen har samtliga tillfrågats om storleken på den sammanlagda familjeinkomsten samt den egna totala inkomsten 1973.

I nedanstående texttabell ges en fördelning på familjeinkomst 1973 för kvinnor 20-66 år, som varit deltidsanställda från 1972 eller tidigare.

76 De/tidsanstäl/da kvinnor 20-66 år sou 1976:7

Texttabell 19. Deltidsanställda kvinnor 20-66 år, som påbörjat sitt deltidsarbete 1972 eller tidigare, fördelade på familjeinkomst och på civilstånd.

Familjeinkomst 1973 Antal Procentpersoner andel 1000-tal Gifta och/ eller sammanboende kvinnor 1-30 000 kronor 23 6

Vet ej, uppgift saknas Summa 359 100 Ensamstående kvinnor

Vet ej, uppgift saknas Summa 39 100

En jämförelse av ovanstående texttabell med tabell 12 b i bilaga 8 , III, där gifta och/eller sammanboende kvinnors inkomstfördelning 1973 redovisas, ger vid handen att i familjer med deltidsanställd hustru är mannens inkomster av nästan helt avgörande betydelse för den totala familjeinkomstens storlek.

Då man studerar familjeinkomsten 1973 i familjer med och utan barn märks. att i familjer med gifta och/eller sammanboende makar har barnfamiljerna något oftare än icke-barnfamiljer högre inkomster. Skillnaden är dock rätt liten. (Bilaga 8, III:12.)

Bland ensamstående kvinnor är dock skillnaden i inkomst 1973 stor mellan kvinnor med och utan barn. Sjuttionio procent av ensamstående kvinnor med barn uppger att de 1973 hade en inkomst medan endast 39 procent av på mer än 15 000 kronor de ensamstående kvinnorna utan barn hade en inkomst överstigande 15 000 kronor.

DeltidsansräI/da kvinnor 20-66 är 77

5. 11 Tidigare sysselsättning

Bland deltidsanställda kvinnor 20-66 år är det 19 procent (110 000 per-

soner) som haft sitt nuvarande arbete sedan 1964 eller tidigarel.

Fjorton procent (78 000 personer) har haft sitt nuvarande arbete på del-

gg sedan 1964 eller tidigare.

Över hälften (57 procent motsvarande 322 000 personer) påbörjade sitt nuvarande arbete någon gång 1965-19722. Femtiosex procent (320 000 personer) påbörjade sitt nuvarande arbete på deltid någon gång 1965- 1972.

Tjugotre procent (132 000 personer) påbörjade sitt nuvarande arbete

1973-19743, och 29 procent (165 000 personer) påbörjade sitt nuvarande

arbete på deltid 1973-1974.

Då man ser på yngre och äldre kvinnor märks - vilket ju också förefaller naturligt - att kvinnor i åldrarna 45-66 år oftare än kvinnor 20-44 år haft såväl sitt nuvarande arbete, som sitt nuvarande arbete på deltid länge. Exempelvis kan nänmas att 11 procent (34 000 personer) av de yngre kvinnorna och 30 procent (75 000 personer) av de äldre kvinnorna påbörjade sitt nuvarande arbete 1964 eller tidigare och 5 resp 25 procent (14 000 resp 64 000 personer) påbörjade sitt nuvarande arbete på deltid 1964 eller tidigare. Trettiotvå procent (100 000 personer) av de yngre och 13 procent (33 000 personer) av de äldre påbörjade sitt nuvarande arbete 1973- 74 , och motsvarande tal, vad gäller nuvarande arbete på deltid är 38 resp 16 procent (124 000 resp 41 000 personer).

Samma skillnader som här observerats mellan äldre och yngre kvinnor föreligger också mellan kvinnor med och utan barn4.

Personer som arbetar få timmar per vecka har inte lika ofta som de som arbetar fler timmar per vecka, haft sitt nuvarande arbete under lång tid. Så har t ex 12 procent (7 000 personer) av dem som arbetar 1-9 timmar/vecka, 16 procent (21 000 personer) av dem som arbetar 10-19 timmar/vecka, 21 procent (44 000 personer) av dem som arbetar 20-24 timmar/vecka och 24 procent (38 000 personer) av dem som arbetar 25-34 timmar/vecka påbörjat sitt nuvarande arbete 1964 eller tidigare. Inte heller har de fullt lika ofta haft sitt nuvarande arbete på deltid länge, men här är skillnaderna mycket små.

1 Har haft arbetet 9-10 år eller längre. 2 Har haft arbetet ungefär 2 till 9 år. 3 Har haft arbetet ungefär 1 år eller mindre. 4 Barn under 12 år.

78 Delridsanställda kvinnor 20-66 âr

Nära en tredjedel (175 000 personer) har börjat arbeta på deltid direkt efter det att de haft ett heltidsarbete (eventuellt med uppehåll Av dessa har hälften nu barn under 12 p g a tjänstledighet). år. som vid intervjutillfället ej hade barn 12 år eller yngre De kan emellertid vid den tidpunkt då de övergick från heltids- till deltidsarbete ha haft barn i dessa åldrar.

23 procent eller 133 000 personer har före sitt nu- Ytterligare varande deltidsarbete varit förvärvsarbetande. Även detta tidigare förvärvsarbete var emellertid ett deltidsarbete.

procent (240 000 personer) har före sitt nuvarande del- Fyrtiotvå tidsarbete sysslat med hushållsarbete och eventuellt barntillsyn i hemmet. Fyra procent (20 000 personer) har haft annan sysselsättning .

Bland dem som tidigare haft ett heltidsarbete är det 5 procent (9 000 personer) som nu arbetar 1-9 timmar per vecka och 77 (134 000 personer) som nu arbetar 20-34 timmar per procent vecka. Bland dem som tidigare haft annat deltidsarbete är det en något högre andel som nu arbetar 1-9 timmar per vecka, näm- 9 procent (12 000 personer) och en mindre andel som arbetar ligen i 20 timmar eller mer per vecka, nämligen 66 procent (88 000 personery

De som före sitt nuvarande deltidsarbete sysslade med hushållsarbete eller barntillsyn i hemmet arbetar ännu oftare nu 1-9 timmar per vecka (15 procent eller 37 000 personer). Endast 58 procent arbetar nu 20 timmar eller mer per vecka. (139 000 personer)

5 . 12 Fackföreningstillhörighet

hälften av de deltidsanställda kvinnor- Omkring (290 000 personer) na 20-66 år uppger sig vara fackföreningsanslutna. Av dessa upp- 6 procent (19 000 personer) att de har eller har haft fackligt ger förtroendeuppdrag under den tid de varit deltidsanställda.

är betydligt mindre vanligt bland dem Fackföreningsanslutning som arbetar mindre än 20 timmar per vecka än bland dem som arbetar 20 timmar eller mer per vecka. Fjorton procent (8 000 av dem som arbetar 1-9 timmar per vecka uppger personer) att de är fackföreningsanslutna. Av dem som arbetar 10-19 timmar per Vecka är 32 procent (43 000 personer) fackföreningsanslutna. Sextiofyra procent (239 000 personer) av dem som arbetar 20-34 timmar per vecka säger att de är fackföreningsanslutna.

1 Exempelvis studier, sjukdom, permittering/förlorat tzdigare arbete.

sou 1975:7 Deltidsansrä/Ida kvinnor 20-66 âr 79

Vanligast är fackföreningsanslutning bland personer som har skifteller turlistearbete (73 procent eller 43 000 personer). Minst vanlig är fackföreningsanslutning bland personer med enbart kvälls-, natteller helgarbete (40 procent eller 28 000 personer) och bland personer med s k övrig arbetstidsförläggning (37 procent eller 9 000 personer). Personer med skift- eller turlistearbete arbetar till största delen (85 procent) mer än 20 timmar per vecka, vilket i och för sig inte helt kan förklara den höga andelen fackföreningsanslutna bland dem.

I Ser man på de näringsgrenarl där anslutningsgraden är hög (64 pro-

å, cent eller mer) så finns här sammanlagt 42 000 personer med skifti och/eller turlistearbete, dvs 71 procent av samtliga med skift- eller turlistearbete. är anslutningsgraden endast i | I dessa näringsgrenar

l högre än den som gäller för personer med skift-

något undantagsfall

i

och/eller turlistearbete överhuvud. l i Ju färre antal arbetade desto mindre 1 dagar (nätter) per kalendermånad, vanlig är fackföreningsanslutning. Endast 19 procent av dem som vanligen arbetar 1-7 dagar (nätter) per kalendermånad är fackföreningsanslutna mot omkring hälften av dem som arbetar 8-14 resp 15 eller fler dagar (nätter) per kalendermånad (48 resp 55 procent).

är vidare mindre vanlig bland personer som Fackföreningsanslutning saknar arbetstidsschema (35 procent) än bland dem som har arbetstidsschema (55 procent).

Personer som uppger sig ha vikariat, objektsanställning eller tillsvidare/extraanställning är också mer sällan fackföreningsanslutna (37, 19 resp 25 procent motsvarande 15 000, 10 000 och 13 000 personer).

Personer som uppger sig sakna såväl semester som semesterersättning är också sällan fackföreningsanslutna (15 procent eller 4 000 personer). Fackföreningsanslutning är också något mindre vanlig bland som uppger sig ha semesterersättning (40 procent eller personer 85 000 personer) än bland dem som uppger sig ha semester (63 procent eller 196 000 personer).

Endast en tiondel (8 000 personer) av dem som uppger att de har en månadsförtjänst om500 kronor eller mindre är fackföreningsanslutna. I mellanskiktet 501-1500 kronor är 51 procent (162 000 personer) fackmot 75 procent (114 000 personer) av dem vars föreningsanslutna månadsförtjänst överstiger 1500 kronor.

1 Varuhushandel, Dagligvaruhandel utom livsmedelshandel, Hälsooch sjukvård, Post- och telekommunikation, Statlig offentlig förvaltning och andra tjänster och Socialvård utom husligt arbete, Undervisning inom det kommunala området.

80 Delridsanstäl/da kvinnor 20-66 a°r sou 19757

Fackföreningsanslutning är vanligare bland personer som haft sitt nuvarande arbete arbete på deltid länge än bland resp sitt nuvarande dem som haft sitt arbete under ett fåtal år. Som exempel kan nämnas att bland dem som började sitt nuvarande arbete 1973-74, är 37 procent fackföreningsanslutna medan bland dem som började 1964 eller tidigare är andelen fackföreningsanslutna 66 procent. I

är vidare mindre vanlig bland personer 1

Fackföreningsanslutning som fore sitt nuvarande deltidsarbete ej var förvärvsarbetande. bland dem som tidigare sysslade med hushålls- Anslutningsgraden arbete eller med barntillsyn inklusive hushållsarbete, är 41 procent. Vanligast är fackföreningsanslutning bland dem som tidigare å arbetat på heltid (64 procent).

Personer som under den tid de varit deltidsarbetande, genomgått å internutbildning eller blivit befordrade, är jämförelsevis ofta fack- ; föreningsanslutna (67 resp 71 procent motsvarande 68 000 resp 28 000 personer). á s Deltidsundersökningens resultat vad gäller fackföreningsanslut- 3 ning bland personer med olika anställningsvillkor m m, pekar på z att personer som har osäkrare och i många andra avseenden sämre anställningsförhållanden och som är mindre etablerade på arbetsmarknaden, jämförelsevis sällan är fackföreningsanslutna.

Deltidsundersökningen ger ej besked om bakgrunden till att just i så liten är medlemmar i fackföredessa personer utsträckning ning. Tänkbara bidragande orsaker till att man ej går med i fackförening kan exempelvis vara, att man finner fackförenings- Man är kanske inte särskilt intresserad av avgiften betungande. facklig verksamhet då man kanske betraktar sig som tillfällig på arbetsmarknaden, eller förvärvsarbetet upptar en mycket liten del av ens tid och intresse. Man tror kanske att anslutning till inte skulle kunna förbättra anställningsvillkoren, elfackförening ler man är dåligt informerad om fackföreningen och dess verksamhet etc. I 5. 13 Yrken (Bilaga 8, del II)

5. 13. Fördelning på yrken

Deltidsanställda kvinnor 20-66 år har fördelats på yrke på så sätt eller i vissa fall sammanslagningar av 2att yrken (Z-siffernivå med minst 20 000 deltidsanställda kvinnor siffergrupper) omkring 20-66 år särredovisas och övriga yrken presenteras samman- Pedagogiskt arbete, Hälso- och sjukvårdsarbete och Övriga slagna. yrken är de tre här redovisade yrken som bör ha störst andel högt utbildade.

De/ridsansrällda kvinnor 20-66 år 81 Texttabell 20. Deltidsanställda kvinnor 20-66 år fördelade på yrke. Yrke Antal deltids- Procentanställda kvinnor andel 20-66 år 1000-tal Hälso- och sjukvårdsarbete 85 15 Pedagogiskt arbete 20 4 Bokförings- och

Transport- och

Deltidsanställda kvinnor 20-66 år återfinns till mycket stor del inom Hälso- och sjukvårdsarbete, Kontorsarbete, Affärsbiträden, Husligt arbete och Städning.

Omkring en fjärdedel (134 000 personer) av samtliga deltidsanställda kvinnor i åldrarna 20-66 år har ett yrke som tillhör yrken med stor

andel högutbildadel. Ser man enbart på gifta och/eller sammanboende

kvinnor (där motsvarande procentandel är 23), visar det sig att yrken med stor andel högutbildade är vanligare än bland kvinnor vars make . har ett yrke där andelen högutbildade är stor än bland övriga kvinnor med förvärvsarbetande make (38 resp 17 procent).

Fördelningen på olika kombinationer av hustruns och makens yrke ses i nedanstående texttabell.

Hälso- och sjukvårdsarbete, Pedagogiskt arbete och Övriga yrken.

82 Delridsanställda kvinnor 20-66 âr sou 19757

Texttabell 21. Gifta och/ eller sammanboende deltidsanställda kvinnor 20-66 år, vars make är förvärvsarbetande efter egen och makens yrkestillhörighet.

Antal Procent- 1000-ta1 andel

i

Båda makarna har yrken där andelen högutbildade är stor 49 10

Hustun har yrke med stor andel högutbildade. Maken har annat yrke 59 12 å Maken har yrke med stor andel högutå

högutbildade 3 1

i

Uppgift saknas

Summa 475 100

5. 13. 2 Faktisk och önskad veckoarbetstid l å Arbetstidens längd varierar mycket för deltidsanställda kvinnor inom olika yrken.

Inom Pedagogiskt arbete, Husligt arbete och Städning arbetar 4

över hälften av de deltidsanställda kvinnorna mindre än 20 timmar i

d per vecka (51, 52 resp 57 procent). Även inom Transport- och kommunikationsarbete är denna korta arbetstid vanlig (40 procent).

Lång deltid (20 timmar eller mer per vecka) är vanlig framförallt inom Tillverkningsarbete (83 procent arbetar 20 timmar eller mer inom Övriga kontorsyrken (82 procent) och inom Hälsoper vecka), och sjukvårdsarbete (81 procent).

Inom Bokförings- och kassaarbete, Affärsbiträden, Övrigt ser-

Vicearbete och Övriga yrken arbetar mellan en fjärdedel och en tredjedel mindre än 20 timmar per vecka (26, 25, 24 och 32 pro- ä a cent).

Inom de tre yrken med stor andel personer som arbetar mindre än 20 timmar är andelen som vill arbeta fler e per vecka, personer timmar per vecka också jämförelsevis hög (Pedagogiskt arbete 31 procent vill arbeta mer, Husligt arbete 18 procent och Städning med relativt stor andel personer som 18 procent). Övriga yrken vill arbeta fler timmar per vecka är Affärsbiträden (17 procent), och kommunikationsarbete (17 procent), Övrigt ser- Transportvicearbete (16 procent) och Övriga yrken (18 procent).

Delridsansrällda kvinnor 20-66 år 83

Liten andel personer som vill arbeta fler timmar per vecka finns särskilt inom Övriga kontorsyrken (7 procent).

Inom de tre yrken där lång deltid är jämförelsevis vanlig, är det liten skillnad mellan andelen som faktiskt arbetar mindre än 20 timmar per vecka och andelen som vill arbeta mindre än 20 timmar per vecka. *› (Hälso- och sjukvård 20 resp 16 procent, Övriga kontorsyrken 19 resp i 18 procent, Tillverkningsarbete 17 resp 15 procent.)

Inom de yrken där lång deltid är mindre vanlig, är det oftast större skillnad mellan den andel som faktiskt arbetar mindre än 20 timmar per i vecka och den andel som skulle vilja arbeta mindre än 20 timmar per vecka. (Pedagogiskt arbete 51 resp 41 procent, Husligt arbete 52 resp 46 procent, Städning 57 resp 47 procent.)

I det fall de deltidsanställda kvinnorna skulle arbeta det antal timmar som de säger sig vilja, skulle andelen kvinnor som arbetar per vecka mindre än 20 timmar per vecka bli lägre (från 34 till 29 procent motsvarande en minskning med 32 000 personer) och samtidigt skulle en utjämning ske mellan yrken.

Nu arbetar 66 procent av de deltidsanställda kvinnorna 20 timmar eller mer och i det fall man skulle ha den veckoarbetstid som per vecka, man sagt sig vilja ha, skulle 72 procent arbeta 20 timmar eller mer per vecka. Totalt säger sig 4 procent (motsvarande 22 000 personer) vilja arbeta 35 timmar eller mer per vecka och här kan ingen större skillnad iakttagas mellan olika yrken. Möjligen är andelen lägre inom Övriga kontorsyrken (2 procent).

1 Arbete 35 timmar eller mer per vecka räknas definitionsmässigt som heltidsarbete.

DeIridsanstäI/da kvinnor 20-66 år 85

5. 13. 3 Arbetstidsförläggning

Inom de flesta här redovisade yrken arbetar de flesta på vardagar plus

ev även lördag/ söndagl. Lördags/ söndagsarbete förekommer särskilt

ofta bland Affärsbiträden, där 43 procent (motsvarande 24 000 personer) av samtliga arbetar såväl vardagar dagtid som ibland på helger.

Inom Hälso- och sjukvård, Transport- och kommunikationsarbete och Städning arbetar endast omkring hälften eller färre på dagtid vardagar plus ev även lördag/söndag (31, 45 resp 53 procent).

Inom Hälso- och sjukvård är enbart kvälls-, natt- och/eller helg-

arbetel (28 procent motsvarande 24 000 personer) och skift-turliste-

arbete (35 procent motsvarande 30 000 personer) vanligt. Turlistearbete innebär också arbete på lördagar och söndagar.

Även inom Transport- och kommunikationsarbete är enbart kvälls-, natt- och/ eller helgarbete (21 procent motsvarande 5 000 personer) och skift-turlistearbete (23 procent motsvarande 5 000 personer) vanligt.

Likaså förekommer ofta enbart kvälls-, natt- och/ eller helgarbete inom Städningsarbete (23 procent motsvarande 21 000 personer).

Även udda arbetstiderz är vanliga inom Städningsarbete (22 procent

motsvarande 20 000 personer),

En stor del av dem som arbetar dagtid vardagar samt även lördag/ söndag är Affársbiträden (35 procent) eller har Husligt arbete (19 procent motsvarande 13 000 personer). Personer med enbart kvä11s-, natt- och/eller helgarbete återfinns främst inom Hälso- och sjukvård (33 procent motsvarande 24 000 personer) och inom yrkesgruppen Städning (30 procent motsvarande 21 000 personer). Omkring hälften av dem som har skift-eller turlistearbete arbetar inom Hälso- och sjukvård (30 000 personer), och 39 procent av dem, som har udda arbetstider, har Städningsarbete (20 000 personer).

Inom samtliga yrken, med undantag av Hälso- ooh sjukvård, arbetar över hälften 15 dagar eller mer per kalendermånad. Inom Hälso- och sjukvård arbetar 8 procent (7 000 personer) 1-7 dagar per kalendermånad, och 56 procent (48 000 personer) arbetar 8-14 dagar per kalendermånad.

Yrken där mer än tre fjärdedelar arbetar 15 dagar eller mer per

kalendermånad är Övriga kontorsyrken, Tillverkningsarbete, Städ-

ning och Övrigt servicearbete.

1 Se avsnitt 4. 1. 5. 2 Till udda arbetstider räknas morgon- och/eller kvällspass, varierande arbetstider där arbetets art bestämmer, varierande arbetstider där den anställde själv bestämmer samt arbetar när som helst då arbetsgivaren ringer.

86 Deltidsansrällda kvinnor 20-66 år sou 19757

Inom samtliga har 80 procent eller fler _arbetstidsschema i yrken den meningen att de minst en vecka i förväg vet när och hur de kommer att arbeta.

Inom Hälso- och sjukvårdsarbete, Affärsbiträden och Transportoch kommunikationsarbete har omkring hälften eller fler varierande antal arbetstimmar från en vecka till en annan (64, 50 resp 50 procent). Inom de andra yrkena är denna procentandel lägre.

Städning är det yrke inom vilket man oftast (80 procent) har samma antal arbetstimmar varje vecka, trots att endast omkring hälften har arbete Inom denna grupp finns säkerligen många som på dagtid. i

alltid arbetar på udda arbetstiderl. i

I Bland dem som har varierande arbetstider per vecka är det i

i

samtliga yrken så att variationen ofta sker på arbetsgivarens å önskemål. Särskilt vanligt är detta inom yrken. där varierande arbetstider per vecka ofta förekommer, som Hälso- och sjukvård

i

enligt arbetsgivarens önskemål), Transport- och kommu- (89 procent nukationsarbete (89 procent) och Affärsbiträden (79 procent). Minst i lika vanligt är det dock att antalet arbetstimmar varierar

i

per vecka enligt arbetsgivarens önskemål för dem som har Husligt arbete i (84 procent).

Inom Städning, Tillverkningsarbete och Övriga kontorsyrken är det

vanligare än inom andra yrken att arbetstiden varierar enligt egna l

önskemål (omkring 40 procent).

1 Omkring en femtedel av de deltidsanställda kvinnorna 20-66 år uppger Störst andel personer som

i

att de ofta eller ibland arbetar på övertid. inom och * arbetar på övertid, omkring 30 procent, finns Bokförings-

kassaarbete, Övriga kontorsyrken, Affärsbiträden och Övriga yrken. I

Övertid är minst vanlig inom Städning (13 procent).

De allra flesta (omkring 90 procent eller fler) inom samtliga yrken å Affärsbiträdena säger sig vara nöjda med sin arbetstidsförläggning.

skiljer sig något från andra yrken. Elva procent av Affärsbiträdena i

säger sig vara missnöjda med sin arbetstidsförläggning. i I nedanstående tabell ges en sammanfattning av de variabler som 1 I behandlats i detta avsnitt.

1 Se fotnot 2 föregående sida.

Delridsansrällda kvinnor 20-66 a°r 87

Texttabell 22. Andel personer som arbetar dagtid vardagar plus ev även lördag/söndag (I), som vanligen arbetar 15 dagar eller mer per kalendermånad (II), som har arbetstidsschema (III), som arbetar samma antal arbetstimmar varje vecka (IV), som börjar/slutar arbetet samma i tider varje dag (V), som sällan eller aldrig arbetar övertid (VI), som är nöjd med sin arbetstidsförläggav samtliga deltidsanställda kvinnor 20-66 år ning (VII) inom respektive yrke.

I Il III IV V VI VII Antal deltids anställda

kvinnor

20-66 ar totalt i IOOO-tal g

41 79 92 84

ålHälso-

31 35 88 36 och sjukvårdsarbete arbete 82 57 96 76 44 78 92 20 Pedagogiskt och kassaarbete 72 58 86 61 63 71 96 29 Bokförings- 93 74 84 70 70 71 96 75 Övriga kontorsyrken

:Affärsbiträden 74 63 86 50 47 72 89 57

och kommunikationsarbete 45 62 89 50 47 78 93 23 Transport- 76 83 79 72 66 82 96 41

;Tillverkningsarbete

arbete 86 67 84 63 52 79 96 93 Husligt 53 76 82 80 69 87 93 91 Städning, fastighetsskötsel servicearbete 78 76 89 71 67 80 94 26

Övrigt

77 65 83 56 53 ss 94 29

;övriga yrken

es 65 85 62 57 78 94 568

Samtliga

5.13.4 Anställningsform, semester

Anställningsform Som tidigare nämnts, utgör den fördelning på anställningsform som ges i deltidsundersökningen ej den faktiska fördelningen, utan anger vilken anställningsform intervjupersonerna tror sig ha.

Över 70 procent i de flesta yrken anser 4 att de har fast anställning. Undantag utgör Pedagogiskt arbete (58 procent) och Husligt arbete (40 procent). Anmärkningsvärt är att inte mindre än 88 procent inom yrket Städning, anser sig vara fast anställda.

1 Hela arbetstiden förlagd 7. 00-18. 00 vardagar plus eventuellt arbete även lördag/ söndag.

88 DeItidsansräI/da kvinnor 20-66 âr sou 19757

Vikariat förekommer särskilt ofta inom Pedagogiskt arbete (24 procent motsvarande 5 000 personer), men även jämförelsexis ofta inom Hälso- och sjukvårdsarbete (13 procent motsvarande 11 000 personer) och inom Övriga yrken (13 procent motsvarande 4 000 personer).

De allra flesta objektsanställda (86 procent) har Husligt arbete. i 48 procent, att de är I Av personer med husligt arbete uppger objektsanställda. l 4 Från 6 till 16 procent av de deltidsanställda kvinnorna i de olika i yrkena uppger, att de är tillsvidare eller extraanställda. Vanlii gast är denna anställningsform inom Transport- och kommunika- J tionsarbete (16 procent motsvarande 4 000 personer)

i

Inom de flesta yrken uppger över hälften att de har semester i form av betald ledighet. Undantag utgör Husligt arbete (33 procent uppger sig ha semester), Övrigt servicearbete (38 procent) l och Städning (47 procent). Inom dessa tre yrken uppger man ofta att man har semesterersättning (54, 56, 43 procent).

Att man saknar såväl semester som semesterersättning uppger i z man inte så sällan inom Pedagogiskt arbete (10 procent motsvaå rande 2 000 personer), inom Husligt arbete (9 procent motsvarande 8 000 personer) och inom Övriga yrken (8 procent motsvarande 2 000 personer). i i Inom Städningsarbete uppger 7 procent (6 000 personer) att de i inte vet huruvida de har semester eller semesterersättning.

i

s 5. 13. 5 Internutbildning och befordran

i

Internutbildning förekommer särskilt ofta bland deltidsanställda kvinnor 20-66 år inom Pedagogiskt arbete (39 procent), inom ä i inom Hälso- i Övriga yrken (30 procent), och sjukvårdsarbete

och inom Transport- z

(28 procent) och kommunikationsarbete (26 procent). Internutbildning är sällsynt inom Tillverkningsarbete (5 procent) och inom Städning (5 procent). j i i Andelen deltidsanställda som säger sig ha befordrats under den tid de varit deltidsanställda, är i genomsnitt 7 procent. Med befordran avses ändrade arbetsuppgifter eller ökat ansvar i kombination med höjd lön. Vanligast är befordran inom Övriga yrken (16 procent). Omkring en tiondel har befordrats inom Pedagogiskt arbete, Bokförings- och kassaarbete, Övriga kontorsyrken och Transport- och kommunikationsarbete.

Delridsanställda kvinnor 20-66 år 89

5. 13. 6 Fackföreningstillhörighet

Bland de yrken som behandlas i deltidsundersökningen är fackföreningsanslutning lägst inom Husligt arbete (31 procent eller 29 000 personer) och inom Städning (44 procent eller 40 000 personer). Dessa _ två yrken är de, som vid sidan av Pedagogiskt arbete, har högst andel

I* personer som arbetar mindre än 20 timmar per veckal. Personer

med Pedagogiskt arbete hör till dem som särskilt ofta är fackförei ningsanslutna (59 procent eller 12 000 personer). Fackfdreningsanslutna personer med Pedagogiskt arbete uppger också ofta att de har eller har haft fackligt förtroendeuppdrag under den tid de varit deltidsanställda (14 procent eller 2 000 personer). I de andra yrkena varierar andelen personer bland de fackföreningsanslutna som haft förtroendeuppdrag, mellan 4 och 10 procent. Samtidigt som yrkena Husligt arbete, Städning och Pedagogiskt arbete har ungefär lika stor andel , personer som arbetar mindre än 20 timmar per vecka, så skiljer de

f sig kraftigt åt vad gäller fördelningen på huvudsaklig sysselsättning

före det nuvarande deltidsarbetet. Personer med Pedagogiskt arbete har ofta (64 procent) också tidigare haft ett förvärvsarbete, medan detta inte är lika vanligt bland personer med Husligt arbete eller Städning (49 resp 46).

Högst fackföreningsanslutning finns inom Hälso- och sjukvård (69 procent eller 59 000 personer) och inom Övrigt servicearbete (62 procent eller 16 000 personer). Inom båda dessa yrken är andelen personer, som vanligen arbetar 20 timmar eller mer per vecka, jämförelsevis hög. Samtidigt finns det andra yrken där andelen personer med lång deltid är större eller ungefär lika stor.

5. 13. 7 Tidigare sysselsättning

I de olika yrkena har mellan omkring en fjärdedel och en tredjedel påbörjat sitt deltidsarbete 1973-74.

Inom Bokförings- och kassaarbete och inom Övrigt servicearbete har

en jämförelsevis hög andel (24 resp 23 procent) börjat sitt deltidsarbete redan före 1965.

Vad gäller typ av tidigare sysselsättning skulle man kuIma dela in yrkena i två kategorier, en där 55-65 procent tidigare varit förvärvsarbetande och en där ungefär 45-50 procent haft förvärvsarbete före sitt nuvarande deltidsarbete. Den förra gruppen utgörs av Hälso- och

sjukvård, Pedagogiskt arbete, Övriga kontorsyrken, Affärsbiträden, Tillverkningsarbete och Övriga yrken. Den senare kategorien utgörs

av Bokförings- och kassaarbete, Transport- och kommunikationsarbete, Husligt arbete, Städning och Övrigt servicearbete.

1 Fackföreningsanslutning är minst vanlig bland personer som vanligtvis arbetar mindre än 20 timmar per vecka. Se avsnitt 5. 12.

kvinnor 20-66 a°r 90 DeIridsansrä/da

5. 14 Arbetsgivare och näringsgren (Bilaga 8, del Il)

5. 14. 1 Fördelning på arbetsgivare och näringsgren

De deltidsanställda kvinnorna 20-66 år har fördelats efter typ av arbetsgivare på statligt anställda (44 000 personer), landstingsanställda (79 000 personer), kommunalanställda (165 000 personer)och anställda i enskild tjänst (280 000 personer).

De största inom det statliga området är Postnäringsgrenarna och telekommunikation (15 000 personer) och Offentlig förvaltoch andra (22 000 personer). Den senare näringsning tjänster indelas i Offentlig förvaltning (8 000 personer), Försvar grenen och polisväsen (5 000 personer), Undervisning (6 000 personer) och Övrigt (4 000 personer).

Inom är den helt dominerande näringsgrenen Hälsolandstingen 73 000 personer. Femtusen är anoch sjukvård med personer ställda inom Offentlig förvaltning och andra tjänster.

De största näringsgrenarna inom det kommunala området är Husligt arbete inom socialvård (65 000 personer), Undervisning Övrig socialvård (22 000 personer) och (46 000 personer). Hälso- och sjukvård (12 000 personer).

Deltidsanställda kvinnor i enskild tjänst har fordelats på ett stort antal näringsgrenar. Inom rillverkningsindustri arbetar inom och hotell 112 000 73 000 personer, Handel, restaurang inom Samfärdsel och inom Bank- och personer, 5 000 personer försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning och uppdragsverksamhet sammanlagt 27 000 personer. Inom näringsgrenarna forskning, hälso- och sjukvård samt socialvård Undervisning, arbetar sammanlagt 16 000 personer, och likaså 16 000 personer finns inom Reparation av motorfordon, tvätterinäringsgrenarna hushållsarbete och annan personlig service. Inom verksamhet, Övriga tjänster finns 18 000 personer.

Delridsansrällda kvinnor 20-66 år 91

5. 14. 2 Faktisk och önskad veckoarbetstid

Texttabell 23. Andel personer som vanligen arbetar 20 timmar eller mer per vecka (I), som önskar arbeta fler timmar per vecka (ll), som tycker deltid är lagom/vill vara hemma hos barnen (III), som skulle vilja arbeta om på heltid vissa hinder undanröjdes (IV) av samtliga deltidsanställda kvinnor 20-66 år i respektive arbetsgivarkategori.

Arbetsgivare I Il III IV Antal deltidsanställda kvinnor 20-66 år totalt 1000-tal

Den enda näringsgren inom det statliga området, som i denna rapport studeras särskilt, är Post- och telekommunikation. inom andra näringsgrenar är stickprovsstorleken så liten att olika skattningar blir behäftade med stor osäkerhet och dessa näringsgrenar redovisas därför sammanslagna.

Inom det statliga området är lång deltid mindre vanlig inom Postoch telekommunikation (63 procent) än inom Offentlig och förvaltning andra tjänster (84 procent). Vad gäller andel som önskar arbeta fler timmar per vecka än vad det faktiskt gör, föreligger ingen skillnad mellan dessa näringsgrenar.

Andelen personer i enskild tjänst med lång deltid är i allmänhet högre inom Tillverkningsindustrin och inom Handel, restaurang och hotell än inom övriga näringsgrenar. Bland z-siffergrupper inom dessa näringsgrenar är andelarna högst inom Textil, tillverkning av kläder, sko, läder och päls (83 procent) och inom Restaurang och hotell (83 procent). Lägst andel deltidsanställda kvinnor 20-66 år med lång deltid finns inom Massa-, papperstillverkning och grafisk produktion (56 procent), inom Livsmedelsdetaljhandel (62 procent), inom Livsmedels-,

dryckes- och tobakstillverkning (68 procent) och inom Övrig tillverk-

ningsindustri (68 procent).

Inom Bank- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning, uppdragsverksamhet är andelen personer med lång deltid 43 procent, och inom Tjänster rör det sig om 55-60 procent.

92 DeItidsansräl/da kvinnor 20-66 år

Inom de flesta näringsgrenar, som har jämförelsevis stor andel personer med kort deltid, finns det också en relativt stor andel personer som önskar arbeta fler timmar per vecka. Det gäller t ex Livsmedels-, dryckes- och tobakstillverkning (18 procent önskar arbeta fler timmar Massaper vecka), och papperstillverkning, grafisk produktion (21 procent) och Livsmedelsdetaljhandel (17 procent). Även inom Varuhushandeln är det en jämförelsevis stor andel (17 procent) som önskar arbeta mer. Inom Tjänster är det likaså ofta nära en femtedel som önskar arbeta fler timmar per vecka.

Inom landstinget är, som nämnts, näringsgrenen Hälso- och sjuk- Landstingets i vård dominerande bland de deltidsanställda kvinnorna. Utmärkande för deltidsanställda kvinnor inom denna näringsgren är_ att man i hög utsträckning arbetar 20 timmar per vecka eller mer (82 procent), att 13 procent önskar arbeta fler timmar per vecka än de faktiskt gör.

Två näringsgrenar inom det kommunala området har jämförelsevis Kommunal tj stor andel personer med kort deltid. Dessa är Husligt arbete inom socialvård (61 procent eller 40 000 personer) och inom Intresseorganisationer, rekreations- och nöjesverksamhet, bibliotek (73 procent eller 6 000 personer).

Någon större skillnad i andel personer som önskar arbeta fler timmar per vecka än de faktiskt gör, kan ej iakttagas mellan olika näringsgrenar inom det kommunala området.

5. 14. 3 Arbetstidsförläggning

Texttabell 24. Andel personer som arbetar enbart vardagar dagtid plus ev . även lördag/söndag (I), som vanligen arbetar 15 dagar eller mer per kalendermånad (II), som har arbetstidsschema (III), som arbetar samma antal arbetstimmar varje vecka (IV), som börjar/slutar arbetet samma tider varje dag (V), som sällan eller aldrig arbetar övertid (VI), som är nöjd med sin arbetstidsförläggning (VII) av samtliga deltidsanställda kvinnor 20-66 år inom statlig, enskild, kommunal och landstingstjänst. Arbetsgivare III IV V VI VII Antal deltidsanställda kvinnor 20-66 är totalt l000-ta1 Staten 44

Enskild

Landsting Kommun

Samtliga

Deltidsansrällda kvinnor 20-66 är

Deltidsanställda kvinnor 20-66 år inom Post- och telekommunikation har en annan fördelning på arbetstidsförläggning än personer inom övriga näringsgrenar på det området. Endast 45

statliga_

procent inom Post- och telekommunikation arbetar vardagar dagtid plus eventuellt lördag/ söndag (mot 76 procent av övriga statligt anställda kvinnor. Detta kan till stor del förklaras av att en rätt stor andel (27 procent motsvarande 4 000 personer) inom denna näringsgren arbetar skift eller efter turlista. Inom hela det statliga området är det 6 000 personer som har enbart kvälls-, natt- och/eller helgarbete, 6 000 personer som har skift- eller turlistearbete och 4 000 personer som har udda arbetstiderl.

Inom Post- och telekommunikation arbetar man mer sällan än på det övriga statliga området 15 dagar eller mer per månad (59 procent inom Post- och telekommunikation mot 72 procent inom övrig statlig verksamhet). Man arbetar också jämförelsevis sällan (44 procent) samma antal timmar varje vecka och börjar/ slutar mer sällan samma tid varje dag (42 procent). Motsvarande andelar inom övrig statlig verksamhet är 73 respektive 91. Både inom Post- och telekommunikation och inom övrig statlig verksamhet säger över 90 procent, att de är nöjda med sin arbetstidsförläggning (91 resp 97 procent).

En jämförelsevis liten andel personer som arbetar dagtid vardagar plus eventuellt lördag/ söndag finns inom Livsmedels-, dryckes- och tobakstillverkning (64 procent). Inom denna näringsgren är också enbart kvälls-, natt- och/ eller helgarbete rätt vanligt (10 procent motsvarande 1 000 personer), liksom udda arbetstider (17 procent motsvarande 2 000 personer). Andelen personer som arbetar dagtid vardagar plus ev lördag/ söndag är liten också inom Massa- och papperstillverkning, grafisk industri (47 procent). Inom denna näringsgren har 32 procent (5 000 personer) enbart kvälls-, natt- och/eller helgarbete, och 20 procent (3 000 personer)

har udda arbetstiderl.

Inom Varuhushandel arbetar 65 procent dagtid vardagar, varav hälften även på lördag/ söndag. I övrigt finns inom denna näringsgren rätt jämn fördelning på enbart kvälls-, natt- och/ eller helg-

arbete, skift eller turlistearbete och övrigt (udda arbetstiderl)

med drygt en tiondel (motsvarande 2 000 personer) inom respektive typ av arbetstidsförläggning.

1 Till udda arbetstider räknas morgon- och/eller kvällspass, varierande arbetstider där arbetets art bestämmer, arbetar när som helst när arbetsgivaren ringer.

94 Deltidsansrä//da kvinnor 20-66 år SOL 1976:7

Sextio procent arbetar dagtid vardagar inom Livsmedelsdetaljhandel, varav drygt hälften även arbetar på lördag/ söndag. Sjutton procent (4 000 personer) har enbart kvälls-, natt- och/eller helgarbete, omkring en tiondel (3 000 personer) har skift- eller turlistearbete och likaså en tiondel (3 000 personer) har udda arbetstider. Sextiofem procent arbetar dagtid vardagar inom Dagligvaruhandel utom livsmedel, varav drygt hälften även på lördag/söndag. En femtedel arbetar skift eller efter turlista (4 000 personer). Inom Restaurang och hotell arbetar 63 procent dagtid vardagar plus ev även lördag/söndag. Sexton procent (2 000 personer) arbetar skift eller efter turlista, och omkring en tiondel (mellan 1 000 och 2 000 personer) finns i var och en av grupperna enbart kvälls-, natt- och/ eller helgarbete och övrigt (udda arbetstider).

Inom näringen Tjänster märks framförallt två näringsgrenar med liten andel personer som arbetar dagtid vardagar plus ev lördag/sönda Dessa näringsgrenar är Undervisning, forskning, hälso- och sjukvård och socialvård med 67 procent och Övriga tjänster med 43 procent, som har denna arbetstidsförläggning. I den förra näringsgrenen fördelar man sig även rätt jämnt på enbart kvälls-, natt- och/ eller helgarbete (15 procent eller 2 000 personer), skift- eller turlistearbete (8 procent eller l 000 personer) och udda arbetstider (11 procent eller 2 000 personer). I den senare näringsgrenen har 30 procent (5 000 personer) enbart kvälls-, natt- och/ eller helgarbete och 26 procent (5 000 personer) udda arbetstider.

Sammanlagt inom hela det privata området finns det 32 000 personer som har enbart kvälls-, natt- och/eller helgarbete, 19 000 personer som arbetar skift eller efter turlista och 32 000 personer som arbetar på udda arbetstider.

Andelen personer som arbetar 15 dagar (nätter) eller mer per kalendermånad, växlar från näringsgren till näringsgren (51 till 86 procent)

Lägst andelar finns inom Livsmedelsdetaljhandel och inom Reparation i

av motorfordon, tvätteriverksamhet, hushållsarbete och annan person i lig serviceverksamhet, där andelarna i båda fallen är 51 procent. i Inom så gott som samtliga näringsgrenar har över 75 procent arbetstidsschema, i den meningen att de minst en vecka i förväg vet när och hur de kommer att arbeta.

Andelen personer som arbetar samma antal timmar varje vecka varierar från näringsgren till näringsgren (ca 50 till 80 procent). Läg andel har Livsmedelsdetaljhandel (55 procent), Dagligvaruhandel utom livsmedel (48 procent) och Sällanköpsvaruhandel (50 procent).

Även vad gäller andel personer som börjar och slutar samma tider varje dag är variationen rätt stor från näringsgren till näringsgren (35-70 procent). Liten andel personer med varierande arbetstider dag från dag har näringsgrenarna Varuhushandel (54 procent), Livsmedelsdetaljhandel (55 procent), Dagligvaruhandel utom Zivsmedel

DeItidsansrä/lda kvinnor 20-66 år 95

Sällanköpsvaruhandel (52 procent) och Livsmedels-, (35 procent), dryckes- och tobakstillverkning (53 procent).

Övertidsarbete förekommer särskilt ofta inom samma näringssom de ovan nämndamämligen de med liten andel persogrenar ner med varierande arbetstider dag från dag. Drygt en fjärdedel inom har övertidsarbete. Övertidsarbete respektive näringsgren förekommer också ofta inom Övriga tjänster (26 procent).

Inom så gott som samtliga näringsgrenar säger över 90 procent att de är nöjda med sin arbetstidsförläggning. Undantag utgör Varuhushandel där 13 procent säger sig vara missnöjda.

dominerar Hälso- och sjukvården. Här arbetar Inom landstinget endast varav en fjärdedel ibland även 36 procent dagtid vardagar, En fjärdedel (17 000 personer) har arbetar på lördag/söndag. enbart kvälls-, natt- och/eller helgarbete, 34 procent (25 000 arbetar skift eller efter turlista. Udda arbetstider av personer) olika slag har 5 000 personer.

Inom Hälso- och sjukvård arbetar endast 44 procent 15 dagar eller mer Tolv procent saknar arbetstidsschema. per kalendermånad. En stor har varierande antal arbetstimmar från andel (60 procent) till vecka. Även andelen som börjar och slutar vecka personer olika tider är rätt stor (54 procent). En femtedel uppger varje dag att de ofta eller ibland arbetar på övertid. Nittiotvå procent säger

att de är nöjda med sin arbetstidsförläggning.

Näringsgrenar inom det kommunala området med liten andel personer som arbetar dagtid vardagar plus eventuellt även lördag/ sönoch sjukvård (57 procent, varav omkring en fjärdedag, är Hälsodel ibland också arbetar på lördag/ söndag), Övrig socialvård (47 procent). I den förra näringsgrenen har omkring en fjärdedel (3 000 enbart kvälls-, natt- och/ eller helgarbete och 13 procent personer) arbetar skift eller efter turlista. (2 000 personer)

I den senare näringsgrenen har också omkring en fjärdedel (5 000 enbart kvälls-, natt- och/ eller helgarbete och en fjärdepersoner) arbetar skift eller efter turlista. del (5 000 personer)

området finns det 16 000 personer med en- Inom hela det kommunala natt- 9 000 personer med skiftbart kvälls-, och/ eller helgarbete, eller turlistearbete och 10 000 personer med udda arbetstider.

Andelen personer som arbetar 15 dagar (nätter) eller mer per kalendermånad varierar från 51 till 86 procent mellan olika inom det kommunala området. Lägst andel finns inom näringsgrenar och Övrig socialvård (51 procent). . Hälso- och sjukvård (56 procent) Inom dessa två näringsgrenar är också andelen personer med varierande arbetstid från vecka till vecka stor (41 respektive 47 procent). har också en relativt stor andel personer Dessa två näringsgrenar

96 Deltidsanställda kvinnor 20-66 år

som börjar och slutar olika tider varje dag (42 respektive 45 procent). Stor andel personer med varierande arbetstider från dag till dag finns även inom Husligt arbete inom socialvård och inom Intresseorganisationer, rekreations- och nöjesverksamhet och bibliotek (51 respektive 46

procent).

Övertid är vanligast inom Kommunal förvaltning, där 32 procent arbetar övertid ofta eller ibland.

Inom samtliga näringsgrenar på det kommunala området säger över 90 procent :att de är nöjda med sin arbetstidsförläggning.

5. 14. 4 Fackföreningstillhörighet

Fackföreningsanslutning är vanligast bland statligt anställda (69 procent eller 30 000 personer) och bland landstingsanställda (68 procent eller 54 000 personer). Bland de kommunalanställda är omkring hälften (83 000 personer), medan inom det privata omfackföreningsanslutna rådet 44 procent (123 000 personer) är fackföreningsanslutna.

Andelen fackföreningsanslutna inom Post- och telekommunikation är 65 procent motsvarande 10 000 personer. Inom det övriga statliga området uppger 71 procent (20 000 personer), att de taget som en helhet är fackföreningsanslutna.

av de fackföreningsanslutna inom det Fem procent (2 000 personer) statliga området uppger att de har eller har haft förtroendeuppdrag under den tid de varit deltidssysselsatta.

Andelen deltidsanställda kvinnor 20-66 år inom enskild tjänst, som uppger sig vara fackföreningsanslutna, är lägre än inom statlig, kommunal och landstingstjänst (44 procent motsvarande 123 000 personer). Anslutningsgraden varierar dock rätt kraftigt från näringsgren till näringsgren, men endast två näringsgrenar (av dem med tillräcklig stickprovsstorlek) ligger anslutningsgraden i nivå med vad som gäller inom det statliga och landstingsområdet eller inom de flesta näringsgrenar på det kommunala området. Dessa två näringsgrenar är Varuhushandel där anslutningsgraden är den högsta noterade, nämligen 79 procent (15 000 personer) och Dagligvaruhandel utom livsmedel där andelen fackföreningsanslutna är 64 procent (11 000 personer).

En anslutningsgrad på omkring hälften eller något däröver har man inom Textil, tillverkning av kläder, sko, läder och päls (52 procent motsvarande 6 000 personer), inom Metallvarutillverkning, maskintillverkning, tillverkning av elektriska produkter, byggande och av fartyg samt instrumenttillverkning (53 procent motsvareparation rande 10 000 personer) och inom Restaurang och hotell (54 procent motsvarande 8 000 personer).

Delridsanställda kvinnor 20-66 är 97

Inom övriga näringsgrenar på det enskilda området är anslutningsgraden lägre än 50 procent. Särskilt låg är den inom Reparation av motorfordon, tvätteriverksamhet, hushållsarbete samt annan personlig serviceverksamhet (22 procent motsvarande 3 000 personer).

Sju procent (9 000 personer) av de fackfdreningsanslutna inom det enskilda området uppger att de haft något förtroendeuppdrag under den tid de varit deltidssysselsatta. Textil, tillverkning av kläder, sko, läder, päls avviker emellertid kraftigt från övriga näringsgrenar genom att inte mindre än 18 procent (1 000 personer) uppger att de har eller har haft förtroendeuppdrag.

Inom Hälso- och sjukvård uppger 70 procent (51 000 personer) att de tillhör fackförening, vilket är en jämförelsevis mycket hög anslutningsgrad.

Fyra procent av de fackföreningsanslutna inom landstinget uppger att de har eller har haft något förtroendeuppdrag under den tid de varit deltidssysselsatta.

Totalt uppger omkring hälften av de deltidsanställda kvinnorna 20- 66 år inom det kommunala området att de är fackföreningsanslutna. Andelen fackföreningsanslutna varierar dock kraftigt från näringsgren till näringsgren. Lägst är den inom Husligt arbete inom socialvârd (25 procent motsvarande 16 000 personer) och Intresseorganisationer, rekreations- och nöjesverksamhet samt bibliotek (34 procent motsvarande 3 000 personer). Dessa näringsgrenar är de av samtliga i deltidsundersökningen redovisade näringsgrenar som har högst andel personer som arbetar mindre än 20 timmar per vecka (61 respektive 73 procent).

Man kan även i övrigt observera en tendens till att näringsgrenar med låg anslutningsgrad också har en större andel personer som arbetar mindre än 20 timmar per vecka än näringsgrenar med hög anslutningsgrad dock inte på långt när så hög som i de två ovannämnda näringsgrenarna inom det kommunala området. Flera undantag från denna tendens finns dock.

Inom det kommunala området är andelen fackföreningsanslutna över 60 procent i alla undersökta näringsgrenar (motsvarande sammanlagt 64 000 personer), utom i de två ovan nämnda med särskilt låg anslutningsgrad.

Åtta procent (7 000 personer) av de fackföreningsanslutna inom det kommunala området uppger att de har eller har haft förtroendeuppdrag under den tid de varit deltidssysselsatta. Särskilt vanligt tycks förtroendeuppdrag vara inom näringsgrenen Undervisning (12 procent motsvarande 4 000 personer).

98 Deltidsansrällda kvinnor 20-66 år

5. 15 H-region (Bi1aga8 , del II)

5. 15. 1 Fördelning på H-region

De intervjuade personerna har fördelats på s k H-region. H-region H 6) regionen tillanger tätortsgrad. Ju lägre nummer (H 1, H 2 . . . desto tätare befolkad är den. Beträffande H-regionernas omdelats, fattning se texttabell 25 samt bilaga 4 .

Texttabell 25. Antalet deltidsanställda kvinnor 20-66 år i de olika Hregionerna.

H-region Antal deltidsanställda kvinnor 20-66 år 1000 -tal

H 1: Stockholms A-region H 2: Göteborgs och Malmö- Lund-Trelleborgs Aregioner H 3: Kommunblock med mer än 90 000 inv i en cirkel med 30 km radie runt kommunblockscentrum H 4: Kommunblock med 27 000-90 000 inv

a

inom 30 km radie runt kommunblockscentrum samt med

än 300 000 inv 1

g inom 100 km radie runt kommunblockscentrum H 5: Samma avgränsningsvillkor som för H 4 men med mindre än 300 000 inv inom 100 km radie runt kommunblockscentrum H 6: Kommunblock med mindre än 27 000 inv inom 30 km radie runt kommunblockscentrum

Delridsanstä/Ida kvinnor 20-66 år 99

5. 15. 2 Faktisk och önskad veckoarbetstid

I stort sett gäller, att ju glesare befolkad regionen är, desto större andel av de deltidssysselsatta kvinnorna i åldrarna 20-66 år arbetar vanligen mindre än 20 timmar per vecka. I region H 1 arbetar 27 mindre än 20 timmar per vecka, i regionerna H 2 och H 3 procent är motsvarande procentandelar 32 och 33, i regionerna H 4 och H 5 39 och 38 och i region H 6 arbetar nära hälften mindre än 20 timmar per vecka.

Samtidigt uppger man oftare i de glesare befolkade regionerna att man skulle vilja arbeta fler timmar per vecka än vad man faktiskt gör. I region H 6 önskar 28 procent (8 000 personer) arbeta fler timmar per vecka. I regionerna H 4 och H 5 är motsvarande procenttal 18 (24 000 resp 7 000 personer), i region H 3 14 procent (26 000 personer) och i regionerna H 1 och H 2 10 och 11 procent (11 000 resp 8 000 personer).

I region H 6 säger sig inte mindre än 9 procent (3 000 personer), att de skulle vilja arbeta 35 timmar eller mer per vecka (heltid). Motsvarande procentandelar i de andra regionerna är 3 till 4.

5. 15. 3 Arbetstidsförläggning

Andelen som arbetar dagtid vardagar plus eventuellt även personer varierar en del från region till region. Högst andelar lördag/ söndag finns inom H 1 och H 6 (73 och 72 procent). Inom övriga regionerna är motsvarande andelar 65 till 68 procent. Resultaten antyder regioner att andelen personer som även arbetar på. lördag/ söndag är något högre i de glesare än i de tätare befolkade regionerna. l genomsnitt är andelen personer med sådant arbete 12 procent.

Enbart kväl1s-, natt- och/ eller helgarbete är mycket ovanligt i region H 6 (6 procent). I övriga regioner rör det sig om 12-16 procent.

Skift- eller turlistearbete förekommer oftare i regionerna H 3, H 4, H 5 och H 6 (11-14 procent) än i region H 1 och H 2, där motsvarande procenttal är 6 till 7.

Vad andelen som arbetar 15 dagar (nätter) eller mer gäller personer kalendermånad föreligger inga stora skillnader mellan regionerna. per större skillnad mellan regionerna vad beträffar andelen per- Någon soner med arbetstidsschema kan inte heller iakttagas. Möjligen ser man till att arbetstidsschema är något vanligare i en svag tendens de tätare befolkade regionerna.

Sextiotvå av samtliga deltidsanställda kvinnor 20-66 år uppger procent att de arbetar samma antal timmar varje vecka. Inga större skillnader märks mellan de olika regionerna. I regionerna H 1, H 2 och H 3 är än i de glesare befolkade regionerna att man bördet något vanligare jar och slutar sitt arbete vid samma tider varje dag (58 till 65 procent). I region H 4 och H 5 är motsvarande procenttal 51 och 52 och i region H 6 44.

100 Deltidsanställda kvinnor 20-66 âr sou 1975:7

Arbete på övertid förekommer ibland eller ofta för omkring en femtedel av de deltidsanställda kvinnorna i åldrarna 20-66 år. Inom region H 1 uppger 31 procent, att de ofta eller ibland arbetar på övertid. Inom de övriga regionerna rör det sig om 18 till 24 procent.

Andelen personer som uppger sig vara nöjda med sin arbetstidsförläggning varierar ej nämnvärt mellan de olika regionerna (93 till 96 procent).

5. 15. 4 Anställningsform

Region H 6 skiljer sig kraftigt från övriga regioner vad gäller den anställningsform man anser sig ha. Endast 55 procent (16 000 personer) uppger sig vara fast anställda mot 70 till 78 procent i de övriga regionerna. Inom region H 6 är objektsanställning jämförel- \ sevis vanlig (24 procent eller 7 000 personer mot 7 till 11 i övriga 5 regioner). Femton procent (4 000 personer) i region H 6 uppger sig vara tillsvidare/ extraanställda mot 7 till 11 procent i övriga regioner.

5. 15. 5 Fackföreningstillhörighet å

Vad gäller fackforeningstillhörighet är skillnaden mellan H-regionerna liten. Högst anslutningsgrad finner man i region H 3 och H 5 (55 procent i vardera regionen).

Bland de fackföreningsanslutna uppger 3 till 8 procent i de olika regionerna. att de har eller har haft förtroendeuppdrag.

5. 15. 6 Tidigare sysselsättning

Endast små skillnader kan observeras mellan regionerna vad gäller det år då man påbörjade sitt nuvarande deltidsarbete. Inte heller föreligger några större skillnader regionerna emellan vad gäller typ av sysselsättning före det nuvarande deltidsarbetet. Förvärvsarbete som tidigare sysselsättning är vanligast i region H 5 (58 procent) och minst vanlig i region H 6 (49 procent).

Bilaga 1 Augusti 1975 P 1366

T EKNISK RAPPORT AVSEENDE UNDERSÖKNING AV DELTIDSARBETAN DE

INNEHÅLLSFÖRTECKNING I-l BAKGRUND 102

NNNNNNNNS QQUIHBOJNJH

CDCOCOCDCD Imputering 107 AOONJF

?få-ikh UIåOOND-i

Konfidensintervall ll1 Systematiska fel 112 Sammanfattning av tillförlitlighetsdiskussionen 115

102 Bilaga 1 sou 1975:7

l BAKGRUND

Undersökningen, här kallad Deltidsundersökningen, genomfördes av Statistiska Centralbyråns (SCB) utredningsinstitut på uppdrag av Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor. De första kontakterna togs sent på hösten 1973.

1. 1 Syfte

att kartlägga förekomsten av deltids- Undersökningens syfte har varit arbete samt att belysa de deltidsarbetandes arbets- och familjeförhållanden samt orsaker till deltidsarbete, emedan detta har uppmärksammats som en till övervägande del kvinnlig arbetsform.

Undersökningens resultat avses kunna utnyttjas av såväl Delegationen själv för dess egna ändamål, som av arbetsmarknadens organisationer och andra intressenter.

2 UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING

2. 1 Allmänt

Då undersökningens frågeställningar väl lämpade sig härför, genomfördes som en tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen undersökningarna (AKU).

kunde den aktuella gruppen (deltidsarbetande) lätt selek- Härigenom teras fram genom - huvudsakligen - de ordinarie AKU-frågorna samsom en rad variabler fanns tillgängliga redan genom AKUtidigt intervjun.

2 . 2 Population

undersökningsüpulation, varmed avses den Deltidsundersökningens som skall undersökas, utgörs av en del av AKUs mängd personer undersökningspopulation vilken i sin tur består av alla i Sverige kyrkobokförda personer mellan 14 och 74 år.

Den delmängd av AKU-populationen som utgör Deltidsundersökningens population karaktäriseras av att

1. åldern begränsades till 16-74 år (vid intervjutillfället) 2. som deltidsarbetande definierades personer vilka vanligen arbetar 1-34 timmar per vecka och för vilka detta inte innebär heltidsarbete vissa yrken). Till populationen räknades inte (gäller heller utan kontant lön, då dessa medhjälpande familjemedlemmar anses inta en särställning jämfört med populationen i övrigt.

Personer som har två deltidsarbeten och som totalt vanligen arbetar mer än 34 timmar per vecka ingår således inte!

Även personer vars deltidsarbete bestod i heltidsarbetevissa

veckor per månad och inget arbete alls övriga veckor fick lov att utgå ur populationen eftersom de enligt AKUs definitioner i vissa fall måste räknas som heltidsarbetande.

2 . 3 Urval

Som urvalsram för AKU utnyttjas SCBs på magnetband upplagda register över totalbefolkningen (RTB), vilket bygger på de vid länsdatakontoren befintliga regionala befolkningsregistren.

2 . 4 Urvalsförfarande

Urvalet för varje månadsundersökning i AKU dras bland personer som fyllt 14 men ej 75 år.

Urvalet är proportionellt stratifierat och systematiskt inom strata. Stratumindelningen görs på följande sätt. Populationen indelas i två klasser med avseende på kön:

i) män ii) kvinnor

två klasser med avseende på civilstånd:

i) gifta ii) icke gifta

samt fem klasser med avseende på inkomst:

i) ingen deklarerad inkomst ii) deklarerad inkomst 0 - 5 499 kr - 5 500 - 12 499 kr iii) - 12 500 - 35 499 kr iv) - 35 500 - w kr V)

Genom kombination av dessa indelningar erhålls 2 x 2 x 5 = 20 strata.

AKUs totala urval under ett kvartal delas i tre oberoende delar, ett för varje månad i kvartalet.(Var tredje månad återkommer samma urval, men för varje tillfälle förnyas det till viss del - 1/8 av intervjupersonerna byts ut). Då man Varje månad intervjuar ca 18 000 personer innebär detta att man under ett kvartal får ett totalurval på 54 000 personer. Med den tidigare nämnda definitionen uppskattades antalet deltidsarbetare därav till knappa 2 000 per månad, dvs inte fullt 6 000 per kvartal (se vidare under punkt 3. 1).

AKU-urvalet dateras upp och kompletteras inför varje intervjutillfälle genom en s k märkbandsrutin.

2. 5 Mätperiod

Det beslutades att Deltidsundersökningen skulle utföras som en tillläggsundersökning till AKU under andra kvartalet 1974.

AKU-urvalet fördelas vanligtvis på två angränsande mätperioder per månad - omfattar varje mätperiod en helgfri vecka. P g a helger o d kom emellertid både april- och juniundersökzningen att omfatta

104 Bilaga I

endast en mätvecka - i maj fördelades urvalet dock som vanligt på två mätveckor. Fördelningen på en eller två mätveckor påverkar naturligtvis inte urvalets storlek.

Mätveckor: 1-7 april 6-12 maj och 13-19 maj l 1 10-16 juni. i l 1 l 1 2. 6 Estimations- och uppräkningsförfarande Jj 1 a 2 I AKU tillämpas s k sammansatta skattningar. Detta estimationsföra farande innebär att möjligheten till precisionsvinster på grund av att samma intervjupersoner deltar vid flera undersökningstillfällen tillvaratas i själva estimationsprocessen.

För att förbättra precisionen i skattningarna görs i AKU även en efterstratifiering genom att urvalet fördelas efter kön, civilstånd (endast kvinnorna) och ålder (l-årsklasser i åldrarna 14-19 och 60-69 samt S-årsklasser i åldrarna 20-59 och 70-74) i uppräkningsklzisser (n ). Mot varje uppräkningsklass svarar ett för varje månad berak t befolkningsprognostal (N ). Viktsberäkningen sker genom att

Håbe-

räknas för varje uppräkmngsklass g och påföres samtliga individer i uppräilmingsklassen. Dessa vikter utnyttjades även i Deltidsundersökningen men då omräknade för att gälla skattningar av kvartalsmedelvärden - dv s månadsvikterna dividerades med 3.

Således bildas varje förekommande skattning i Delüdsundersölmingen som N

zfzr.

(1)

§2 gl

t=1 g i

där N alltså är ett prognostal över antalet personer i den aktuella uppräkningsklassen och n är motsvarande antal i stickprovet. = variabelvärdet får izte individen i uppräkningsklass g.

Ygi

P g a att AKUs skattningar inte bildas på samma sätt (utan med tidigare nämnda sammansatta metod) kan direkta jämförelser mellan skattningarna i AKU och i Deltidsundersökningen inte göras.

2. 7 Mätinstrument

Intervjuformuläret (bilaga 7) arbetades fram under januari och februari i samarbete med representanter från Delegationen.

Det ordinarie AKU-formuläret kompletterades med ett par tilläggstill de intervjupersoner (ip) som arbetade heltid. dvs

frågor mer

än 34 tim under mätveckan, för att utröna huruvida dessa vanligen arbetade deltid och således skulle ingå i Deltidsundersökningens urval.

Intervjuformuläret till Deltidsundersökningen måste tidsmässigt begränsas till 20 minuter, då den skulle följa direkt på AKU-intervjun vilken beräknas ta 10 minuter i anspråk. En halvtimme anses utgöra gränsen för hur lång en telefonintervju bör vara.

Bilaga 1 105

Formuläret kom att bestå av totalt 36 frågor, varav 12 st berörde arbetstiden och dess förläggning, 10 st arbetsförhållanden i övrigt, 8 st familjesituation inklusive barntillsyn, 3 st motiv till och önskemål om deltidsarbete och slutligen 3 st inkomst. (Se bilaga 7.)

Då huvudundersökningen var planerad till andra kvartalet 1974 medgav tiden inte att en regelrätt provundersökning genomfördes. Dock kontrollerades formuläret tämligen noga bl a ur tidssynpunkt, av dels ett antal intervjuare som för tillfället var sysselsatta på SCB i Stockholm, dels genom att ett tiotal intervjuare från Stockholm med omnejd sammankallades till genomgång av formuläret samt ombads göra intervjuer med de ip i utgående paneler i mars-AKU som visade sig vara deltidsarbetande. Endast ett fåtal (3 st) dylika autentiska intervjuer kom dock till stånd. Emellertid är de synpunkter som ett antal erfarna intervjuare har på ett intervjuformulär av väl så stort värde i brist på en fullständig provundersökning.

3 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE

lp-brev, gällande Deltidsundersökningen kunde inte utsändas då ingående ip ju inte kunde identifieras i förväg. Alla intervjupersoner i AKU får emellertid ett ip-brev före första intervjutillfället.

Intervjuade gjorde ca 300 av SCBs lokalombud (loko) vilka som grundutbildning genomgått utredningsinstitutets brev- och internatkurs.

Instruktion (15 sidor) och övningsuppgifter (7 sidor) utsändes till samtliga loko som skulle arbeta med de tre aktuella arbetskraftsundersökningarna. Inför maj- och juniundersökningarna utsändes även en kompletterande instruktion, baserad på erfarenheterna från aprilundersökningen.

Endast direkta intervjuer med ip själv var tillåtna i Deltidsundersökningen och loko uppmanades, i de fall AKU -intervjun genomfördes med axman än ip, t ex make/maka, (vilket är tillåtet i AKU) p g a att ip inte personligen var anträffbar under AKUs fältarbetsperiod, att återkomma _ till ip för deltidsintervju under den utsträckta fältarbetstid som tilllämpades för Deltidsundersökningen. I några enstaka fall tilläts emellertid indirekta intervjuer.

3. 1 Resultat av fältarbete - bortfall

Fältarbetet resulterade i att man för april månad intervjuade 1 877, för maj 1 794 och för juni månad 1 680 deltidsarbetande, dvs totalt blev antalet intervjuer 5351. Dessutom intervjuades 31 st personer som vid närmare betraktande inte kunde anses vara deltidsarbetande och därför icke ansågs tillhöra nettourvalet.

Eftersom undersökningen utfördes som en tilläggsundersökning till AKU måste två typer av bortfall beaktas. Dels det bortfall som beror på att en individ ej anträffats eller vägrat deltaga i AKU, dels det bortfall som beror på att en individ ej återanträffats eller vägrat deltaga i Deltidsundersökningen, efter det att AKU-intervjun genomförts.

106 Bilaga 1 sou 1976:7 TABELL A RESULTATREDOVISNING FÖR DELTIDSUNDERSÖKNINGEN Andra kvartalet 1974 Maj Juni Summa April Antal % Antal % Antal % Antal AKU-resultat:

Intervjuer

i

Bortfallet i proc av nettourvalet 3 , 8 4 ,3 5, 0 4_§

Bortfall som vid imputering - _ .. 263 blivit deltidsarbetande

P 1366:

1 943 1 837 1 728 5 508 Bruttourval därav 5 3 2 10 ej inkomst -

slutat arbeta 1 2 3 l

- 4 5 9 i

arbetar heltid 2 - 4 6 arbetar vanligen ej - - - 3 övrigt g

Nettourval 1 935 1 828 1 717 5 743

därav 263 imputerade

1 877 1 794 1 680 5 351 Intervjuer

Totala bortfallet i P 1366: 263 + 129 = 392 i procent av nettourvalet: 392 = 6” 8 % 5743

Bilaga I 107

3. 2 Imputering

Vad beträffar bortfallsbehandlingen i AKU så sker där en s k imputering, vilket innebär att man för varje bortfallsindivid letar rätt på en liknande svarsindivid. Med liknande avses då att individerna har samma värden på variablerna kön, civilstånd (endast kvinnor), ålder och län. Därefter överförs svarsindividens variabelvärden på bortfallsindividen. I tabeller etc kommer bortfallet alltså inte att synas. Andra kvartalet 1974 uppgick detta bortfall i AKU till 2 277 vilket utgjorde 4, 4 % av nettourvalet 52 183.

Av dessa 2 277 bortfallsindivider i AKU är det ju omöjligt att säga hur många som var deltidsarbetande enligt Deltidsundersökningens definitioner. Däremot utgör de imputerade uppgifterna en god gissning på storleken på denna del av Deltidsundersökningens totala bortfall. Antalet är 263 st.

Den andra delen av det totala bortfallet utgörs som ovan nämnts av de personer för vilka intervju erhållits i AKU men inte i Deltidsundersökningen. Deras antal uppgick till 129 st sammanlagt under de tre undersökningsmånaderna vilket utgör av nettourvalet 2, 4 % (= åäö) (5 480) obeaktat AKU-bortfallet.

Det totala bortfallet i deltidsundersölmingen skulle således ungefärligen kunna beräknas som summan av imputerade deltidsarbetande i AKU-bortfallet och bortfallet i själva Deltidsundersökningen, dvs 263 + 129 = 392 utgörande 6, 8 % (= av nettourvalet då AKU- ) bortfallet beaktats (= 5480 + 263).

I Deltidsundersökningen har imputering av detta bortfall (uppgående till 392 personer således) gjorts på följande sätt: från en Uppgifter svarsindivid, som så långt möjligt liknar bortfallsmdividen map kön, ålder och barnantal (denna senare uppgift är för de 263 som var bortfall i ordinarie AKU imputerad) har i sin helhet (dv s både vad gäller de ordinarie AKU-uppgifterna och Deltidsundersökningens uppgifter) överförts till bortfallsindividerna.

3 . 3 Bearbetning

Såväl AKU- som deltidsformulären avregistrerades, kodades (näringsgren), granskades, stansades och kontrollstansades samt - då så befarms nödvändigt - med avseende på saknade eller kompletterades inkonsekventa svar.

Granskningsarbetet visade sig tämligen krävande eftersom ett stort antal av formulärets frågor logiskt griper in i varandra och en viss kontroll över att de var konsistent besvarade var nödvändig. För ytterligare ett antal frågor måste dessutom viss omkodning och/eller listning ske.

108 Bilaga 1

De nya, i formuläret ej angivna koder som kom till användning var:

FRÅGA Koder som Kolumn/korttyp ej framgår av formuläret

22-23/2 Ip kan ej ange vanlig arbetstid per vecka (sid 2 i formuläret). Vet ej 98

Fr 4 Svaren kodades om och placerades i kol 70-71 i korttyp 3. 1-7 i kol 40 motsva- 40/2 ras i kol 70-71 av 01-07. Därtill kommer;

(70-71/3) Ip arbetar vanligen någon gång mellan ä 15. 00 - 22.00. os j Ip hoppar in när som helst - arbets- _, givaren ringer. 09 å

Ip arbetar Varierande tider p g a att han/hon är egen företagare och arbetets art får bestämma. 10 Ip arbetar vanligen morgon + kvällspass. 11

Ip arbetar vanligen någon gång mellan 4. 30-10 . 00 12

Ip arbetar hemma med total frihet att arbetstiden som han/hon vill - i förlägga även egna företagare, då arbetets art | ej bestämmer arbetstiden. 13 I x För de fyra första “svarsalternativen på fråga 4 (kodnr 01-04) gäller dessutom att en timmes förskjutning över tidsgränserna tolererades. Detta gäller även fråga 24 angående makes/makas arbetstidsförläggning. i Fr 9 Ip skulle helst vilja ha mer sammanhängan- 47/2 de arbetstid, t ex full arbetsdag ett par dagar/vecka i stället för deltid alla dagar. 8

Fr 10 Vet ej 98 48-49/2 50/2 Vet ej 4

Fr 11 Ip anställd i eget AB 11 a+b Ips uppsägningstid 1 vecka

Bilaga 1 109 FRÅGA Koder som Kolumn/korttyp ej framgår av formuläret Fr 12 Ip har hemarbete 7 55/2 Ip arbetar i makes/ makas eller föräldrars firma 8 Fr 14-15 58-59/2 Vet ej 98 60-63/2 v- 98 64-68/2 u- 98 Fr 26 Tillsyn av modern p g a dennas gravidi- 18-33/3 tetsledighet. 10 Barnen följer med föräldrarna till arbe-

46/3 Ip har inte råd med bamtillsynskostnaderna. 3

Ip hjälper son eller dotter med barnpassskulle annars inte arbeta alls. 4 ning, Ip vill ha tid över för hobby eller liknande. 5

Fr 31b Vet ej 4 52/3

62-63/ 3

Generellt gäller dessutom att kod 9 (99) tillämpats då svar saknats, 98 för vet ej och 97 då ip vägrat besvara frågan.

De stansade och på magnetband överförda intervjuerna kontrollerades även maskinellt med avseende på rimliga värden och logiska svarsmönster.

Bandet påfördes även uppgifter om nationalitet (pos 232-233), Hregion, vilket är en regional indelning baserad på befollmingstäthet, (pos 234) och vikt (pos 235-238; en decimal). (Se avsnittet om estimations- och uppräkningsfdrfarandet.)

110 Bilaga 1 sou 1976:7

3. 4 Tabeller

De tabeller som sedermera kördes fram var av i huvudsak fyra olika slag. A Jämförelsetabeller - där de deltidsarbetande jämfördes i vissa avseenden med dels heltidsarbetande, dels med personer utanför arbetskraften. Tabellema redovisar uppräknade värden och bortfallet har imputerats. Dessa tabeller innehåller givetvis endast ordinarie AKU-uppgifter för andra kvartalet 1974.

B Frekvenstabeller - där frekvenserna för varje fråga i deltidsformuläret dels för varje månad för sig - dels redovisades, för hela kvartalet. Tabellerna redovisar svarsstratum (dvs bortfallet har ej imputerats) och är inte uppräknade (dvs stickprovsnivå). C Korstabeller på stickprovsnivä - där flertalet av tabellerna uteslutande redovisar anställda. Tabellerna redovisar svarsstratum.

D Korstabeller på befolkningsnivå - dvs uppräknade korstabeller j Även dessa tabeller 1 med bortfallet imputerat. ägnas huvudsakligen åt de anställda och däribland framförallt kvinnor 20-66 år.

4 UNDERSÖKNINGSRESULTATENS TILLFÖRLITLIGHET

För att bedöma säkerheten i undersökningsresultaten måste man ta till flera faktorer som kan ge upphov till fel i resultaten. Med hänsyn att ett fel förekommer menas här att skattningen av en parameter skiljer sig från det sanna värdet.

4. 1 Olika typer av fel

De fel som förekommer vid undersökningar av denna typ kan efter orsak grovt delas upp i

i dvs fel som beror på att enheter som övertäclmingsfel, undersökningspopulationen kommer med vid ej tillhör resultatredovisningen

ii dvs fel som beror på att vissa enheter undertäckningsfel, i undersökningspopulationen inte ingår i urvalsramen

iii mätfel, dvs fel som t ex kan bero på att ip missuppfattat frågor eller på att en eller flera intervjuare feltolkat instruktionerna eller missuppfattat ip

iv dvs fel som kan uppkomma vid det manubearbetningsfel, ella eller maskinella handhavandet av det insamlade materialet

Bilaga 1 1 1

V dvs fel som beror på att mätvärde för vissa bortfallsfel, enheter saknas på en eller flera undersökningsvariabler

vi dvs fel i skattningen som beror på att endast stickprovsfel, ett stickprov undersöks.

Felen i-v vid såväl stickprovsundersökningar som totaluppträder undersökmngar och felet vi endast vid stickprovsundersökningar.

4. 2 Felens sannolika omfattning

För om felens sannolika omfattning tillämpas den att få en uppfattning statistiska saxmolikhetsteorin. Varje skattning betraktas som en slumpvariabel med en viss sannolikhetsfördehiing som beror på. samtliga nämnda fel. Slumpvariationen i denna fördelning mäts med tidigare standardavvikelse. Slumpvariabeln antages vara normalskattningens fördelad och därmed entydigt bestämd av skattningens förväntade värde och standardavvikelse.

Om skattningens förväntade värde inte överensstämmer med parameterns sanna värde har skattningen ett systematiskt fel. Fel av i-vi kan samtliga bidraga till det systematiska felet. (Se typerna vidare under punkt 4. 4.)

4. 3 Konfidensintervall

Med konfidensintervall menas ett intervall kring en skattning som med en viss omsluter skattningens förväntade värde. Om konfidensgrad intervallet är sådant att det med säkerhet innehåller det förväntade värdet har det konfidensgraden 100 %. Om det däremot med säkerhet gg innehåller det förväntade värdet är konfidensgraden 0 %. Vanarbetar man med 95-procentiga konfidensintervall som för en ligen normalfördelad variabel beräknas som skattningen i 2 gånger stan-

dardavvikelsen för skattningen.

Vid bestämning av konfidensintervallen föreslås i enlighet med avsnittet om estimations- och uppräkningsförfarandet g

j

1 3a

3 N 2 (xx .)2

1 2 - E E Z -

?är

(2)

t=1 Ng n-?g-(n å) (Xgi)

g g g

användes som skattning av standardavvikelsen.

Ett 95-procentigt konfidensinterfall beräknas då som

11 1 -_g 2 3 N (ZX .) + 1 2 ?g- 2 skattningen - 2 z 2; N EQ; ) - :EL 5 gi g

F1 ngmg-l) ng

112 Bilaga 1

4. 4 Systematiska fel

Om systematiska fel förekommer måste konfidensintervallets läge ändras för att parameterns sanna värde skall ligga i intervallet med den tänkta konfidensgraden. Det nya intervallet erhålles genom att korrigera konfidensintervallets nedre och övre gräns. a

Att objektivt skatta det systematiska felet kräver, om det ens är möjligt, speciella undersökningar och experiment vilka för en undersöknçng av denna typ torde medföra orimliga kostnader. I det följande skall emellertid riskerna för systematiska fel diskuteras med utgångspunkt från 1 de tidigare nämnda feltyperna i-vi.

i och ii Täckningsfel

Med den definition av undersökningspopulationen (se sid 2) som gäller i deltidsundersökningen föreligger en viss risk att personer son. egentligen inte arbetar deltid (enl def.) ändå blir intervjuade. Ett antal sådana fall påträffades också vid granskning och kontroll. Dessa ingår således inte i materialet och att ett beaktansvärt antal andra liknande intervjuer kommit med kan anses föga troligt.

En form av undertäclming skulle kunna sägas föreligga i det att personer som regelbundet arbetar heltid 1-3 veckor per månad och är helt lediga övriga Veckor ju i en viss bemärkelse kan sägas vanligen arbeta deltid! Enligt AKUs definitioner betraktas dessa emellertid som heltidsarbetande och på grund av detta har de ej kunnat tas med i Deltidsundersökningen och kan således ej heller sägas ha givit upphov till något systematiskt fel. Personer som arbetar deltid (dvs __34 tim) varannan vecka ingår dock i urvalet.

Systematiska fel p g a täckningsfel torde därför inte förekomma.

iii Mätfel

Den typ av mätfel som skulle kunna vara aktuella i denna undersökning är då ip missförstått frågan eller frågan har varit svårbeswarad från ips synpunkt.

En del av denna osäkerhet får tillskrivas det något varierande språkl bruk som vidhäftar flera av de variabler och alternativ som ingår i undersökningens frågeställningar. T ex Exakt vad är ett arbete? Vem är fast anställd? Vad kännetecknar en anställning? Uppenbarligen ger inte alla människor exakt samma innebörd åt dessa begrepp

Emellertid skall svårigheterna inte överdrivas, de allra flesta frågorna är tämligen entydiga och de punkter där tveksamhet kan råda diskuteras nedan.

Bilaga I 1 13

Antal vanligen För de personer som arbetar mycket oregelarbetade timmar bundet och inte har någon överenskommelse om arbetstimmarnas antal, kan denna fråga vara omöjlig att exakt besvara. Man får då nöja sig med vad ip anser vara det troligaste timantalet såvida ip kunnat ange något sådant.

Fr4 Arbetstidens vanliga förläggning kan för vissa grupper ha varit svår att ange men p g a alternativens utformning torde de flesta svaren ha hamnat i rätt kategori. Tveksamma fall skrevs ut av intervjuaren och kodades därefter av utredningsmäxmen.

Fr 6-7 Här föreligger naturligtvis risk att ip inte har skillnaden mellan tidens förläggging och dess omfång klar för sig. Risken påpekades i instruktionen och intervjuarna ombads vid behov utreda saken för ip. Frågan enligt vems önskemål arbetstiden bestäms är i många fall avgjort svårbesvarad men den torde dock inte ha missförståtts i någon relevant mening. Svaren på frågan måste ju tolkas så att de får en viss subjektiv innebörd. Av vad som framkommit under fältarbete och granskning har frågorna dock inte orsakat några större problem.

Fr 12 Antalet och variationerna i anställningsformer speciellt bland deltidsarbetande är svåröverskådligt men svarsalternativen i denna fråga begränsades ändå till i huvudsak fem grupper. Detta kan ha medfört svårigheter för ip och intervjuaren att klassificera en viss bestämd anställningsform. Dock ombads intervjuarna anteckna de besvärliga fallen i stället för att koda in dessa och genomgången av detta material visade att även om svårkodade fall förekom så har frågan förmodligen generellt sett fungerat väl.

Fr 20 Emedan ett flertal definitioner av vilka personer som skall räknas till i ett hushåll finns och eftersom olika definitioner också ger mycket olika resultat bör den definition som använts i Deltidsundersökningen ha ett visst intresse i detta sammanhang även om frågan inte misstänks innehålla något mätfel i betydelsen avvikelse från definitionen.

114 Bilaga 1 sou 1976:7

Definition av hushåll: Ett hushåll består av de personer som bor i samma bostadslägenhet och som tillhör samma kosthushåll, dvs äter minst ett huvudmål per dag gemensamt under minst 5 dagar/vecka.

Fr 27-29 Osäkerheten i denna frågekombination ligger i att den varierande tidsaspekten (. . . skälen till . . . och Skulle att Ni t_o_garbete på deltid Ni vilja arbeta heltid. . . )eventuellt inte uppmärksammats. Ip kan alltså ha besvarat frågan varför han/hon arbetar deltid i stället rg för frågan varför han/hon t_og_deltidsarbete. Oftast sammanfaller väl dessa skäl, speciellt som mer än 50 % visade sig ha haft sitt deltidsarbete i mindre än 4 år, men tvetydigheten bör dock inte försummas att påpekas vid en ä tolkning av resultaten.

Fr 34 Som framgår av frägans formulering: Ungefär 3 hur tjänar Ni per månad före skatt på i mycket kan man inte förvänta sig i Ert de1tidsarbete? besked från alla ip och framför allt inte exakta från dem vars lön varierar mycket från månad månad eller de som har veck0-, tim- eller till annan löneform.

Förutom ovanstående frågetecken torde mätinstrumentet ha fungerat k att misstänka fel I tillfredsställande och några skäl systematiska p g a mätinstrumentfel föreligger inte.

iv Bearbetningsfel

för kod- S kan inträffa om instruktionerna granskning, l Bearbetningsfel eller missuppfattats. När det gäller granslming och ning stansning har stickprovskontroller utförts under arbetets gång. Med kodning kontrollprogram har också såväl granskning, utredningsinstitutets som stansning kontrollerats. Inga bearbetningsfel kan anses kodning föreligga.

v Bortfallsfel

Bortfallsfel innebär inga systematiska fel om bortfallet är slumpmäs-

bortfalletl är i denna undersökning för de flesta

sigt. Det partiella variabler då. det uppgår till högst 1, 2 % av svarsstratum negligerbart, för frågan och i de flesta fall är betydligt lägre.

- Dock finns tre undantag och det gäller då de tre inkomstfrågorna hör till de frågor som brukar fr 34, 35 och 36. P g a att dessa frågor betraktas som känsliga bör man här vara uppmärksam på såväl

1 Dvs svar saknas på vissa frågor.

Bilaga 1 115

andelen vet ej-svar som på andelen vägrar svara inget av dessa svarsalternativ ger ju den typ av information som frågan är avsedd att inhämta och därför kan de betraktas som en form av bortfall. För dessa frågor utgör då vägrar svara-andelen av svarsstratum omkring - betraktas som ev kamouflerad 1, 5 3, 6 % och om vet ej-svaren vägran uppgår andelen intervjuer utan meningsfulla svar på frågorna 34 och 35 till ca 5 % och på fråga 36 till ca 17 % av svarsstratum. Detta bör - speciellt vad beträffar fr 36 - ej falla ur minnet vid diskussioner om svarsstratums fördelning då det kan ha en snedvridande effekt.

För att underlätta subjektiva bedömningar om de eventuella systema-

tiska felen i skattningarna till följd av individbortfalletz redovisas

beror på att endast ett urval studeras i stället för hela Stickprovsfel I stället för att mäta populationens parametrar skattas populationen. dessa med hjälp av urvalets resultat. Det urvalsförfarande som använts är ett sannolikhetsurval dvs man känner urvalssannolikheten för varje utvald person. Det förhållandet att värt urvalsförfarande är ett sannolikhetsurval, samt att skattningarna sker med estimatorn (1) medför ytterst små systematiska fel. Orsaken till att systematiska fel kan uppstå är att talen Ng är att betrakta som prognoser. De studier som utförts har dock visat att felen i prognostalen är små varför några betydande systematiska fel p ga detta ej uppstår.

4. 5 Sammanfattning av tillförlitlighetsdiskussionen

Sammanfattningsvis kan generellt sägas att systematiska fel inte torde förekomma i sådan utsträckning att det har avgörande betydelse för undersökningens resultat, dock bör vad som sagts angående inkomstfrågorna beaktas vid analys av resultaten.

2 Dvs hela intervjun saknas p g a vägran, ip ej anträffad eller dylikt.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Bilaga 2, tabell 1 Utredningsinstltutet Augusti 1975 P 1366

Aggroximatlva skattningar av halva 95-procentiga konfidensintervallets längd; för Deltidsundersökningen vad beträffar samtliga sysselsatta 16-74 år.

1 Avrundning av beräknade värden till jämnt tiotal har gjorts.

118 Bilaga 2

Bilaga 2 119 Aggroximativa skattningar av halva 95-procentiga konfidensintervallets längd; för Deltidsundersökningen vad beträffar sysselsatta kvinnor 20-66 år.

i

;

i

-

; 2 211 87 250 000 9 880

g

2 653 95 300 000 10 700

3 095 101 350 000 11 420

3 537 107 400 000 12 070 5 l 3 979 112 450 000 12 640

4 421 116 500 000 13 150

I

1 Avrundning av beräknade värden till jämnt tiotal har gjorts.

Bilaga 3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN P 1366 U/Utredningsinsti tutet

E:

nam

I I I.l I

Föd år -m -dag

UNDERSÖKNING AV DELTIDSARBETE (Tillägg till AKU i april, maj, juni 1974)

TILL DELTIDSARBETANDE dvs OM FRÃGORNA 22, 26, T1 BESVA- RATS MED 1-19 ELLER 20-34 TIMMAR. UNDANTAG: 0 IP SOM HAR FULL ARBETSVECKA MINDRE ÄN 35 TIMMAR o IP SOM ÄR MEDHJÄLPANDE FAMILJEMEDLEM UTAN KON- TANT LÖN i DATUM . . . . .. / . . . . . . 1974 Loko nr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

OBS! INSÄNDES TILLSAMMANS MED UB OCH AKU-FORMULÄRET

Den här gången har vi också fått i uppdrag att ställa några frågor för att belysa deltidsarbetet och de deltidsarbetandes situation. Med deltidsarbete avser vi arbete som vanligen omfattar mindre än 35 timmar per vecka. Dessa frågor kommer alltså inte att vara knutna till hur Ni arbetade just förra veckan utan hur Ni normalt arbetar.

INTERVJUI P 1366

INDIREKT

mall

INTERVJUI AKU, IP ANTRÄFFBAR EFTER AKUs FÄLTARBETSPERIOD 18 INDIREKT INTERVJU I AKU, DIREKT INTERVJU OMÖJLIG/OLÄMPLIG ATT GENOMFÖRA 19

IP VÄGRAR DELTA I TILLÄGGSUNDERSÖKNINGEN 20

AN M:

122 Bilaga 3 UPPGIFT ERNA ÖVERFÖRES FRÅN AKU-FORMULÄRET FRÃGANS NR 1 AKU KOD 17 EGEN FÖRETAGARE n (ANSTALLD ELLER

1 4 Har Ni mer än ett arbete? 1 JA 36 2 NEJ---› FORTSÄTT MED FRÅGA 3

TILL DE SOM SVARAR JA PÅ FRÅGA 1 LÄMNAS FÖLJANDE IN- FORMATION Våra följande frågor avser endast det arbeteäom Ni räknar som Ert huvudsakliga arbete. REPETERA UNDER INTERVJUNS GÅNG VID MINSTA TVEKSAMI-IET ATT FRÃGORNA AVSER IPS HUVUDSAKLIGA ARBETE

Hur många timmar arbetar Ni vanligen per vecka i Ert huvudsakliga arbete ?

I TIMMAR PER VECKA I HUVUDSAKLIGA ARBETET

| I

Bilaga 3 123

FRÅGA 3 AVSER ENDAST FRÅGA 17 IAKU-

v-AESTÅLLDA ENLIGT_

FORMULÄRET. 0M EGEN FÖRETAGARE FORTSATT MED FRÅGA 4. FRÅGA 3 ÄR EN UTVIDGNING AV FRÅGA 18b I AKU- FORMULÄRET. övERFöR DIREKT FRÅN AKU-FORMULÄRET OM P ARBETAR I STATLIG ELLER ENSKILD TJÄNST. ENDAST DE OM ARBETAR I KOMMUNAL TJÄNST SKALL FÅ FRÅGA 3. 1 STATLIG TJÄNST 2 ENSKILD TJÄNST Ni sade tidigare att Ni arbetade i kommunal tjänst. Är Er arbetsgivare landstinget eller kommunen? 3 LANDSTINGET 4 KOMMUNEN Hur är Er arbetstid vanliggs förlagd? Arbetar Ni . . . . ? 1 . . . . endast vardagar (mån-fre) med arbetstiden förlagd någonstans mellan 7 på morgonen och 6 på kvällen 2 . . . . vardagar (mån-fre) med arbetstiden förlagd någonstans mellan 7 på morgonen och 6 på kvällen och även någon gång på §3 sön- eller andra helgdagar 3 . . . . vardagar (mån-fre) med hela arbetstiden förlagd efter klockan 6 på kvällen 4 . . . . vardagar (mån-fre) med hela arbetstiden förlagd efter klockan 6 på kvällen och även någon gång på lör-, sön- eller andra helgdagar 5 . . . . enbart lördagar och söndagar 6 skift (t ex 2-skift, 3-skift) eller efter FORTSÄTT eller turlista -* MED tjänstgöringslista FRÅGA 6

Har Ni ett arbetstidsschema så att Ni, åtminstone en vecka i förväg, vet när och hur Ni kommer att arbeta? 1 JA 2 NEJ

124 Bilaga 3 sou 1975:7

Arbetar Ni alltid samma antal timmar eller varierar antalet ger vecka timmar från vecka till vecka? ANTAL TIMMAR PER VECKA ?m 7 1 ARBETAR ALLTID SAMMA

2 HAR VARIERANDE TIMANTAL FRÅN EGEN FÖRETAGARE 7 VECKA TILL VECKA 6b ANSTÄLLD 42 3 VET EJ, KAN EJ SVARA-_*- 7 1

6b Varierar antalet arbetstimmar per vecka enligt arbetsgivarens eller enligt Fråga Era egna önskemål ? 1 VARIERANDE ANTAL ARBETSTIMMAR PER VECKA ENLIGT ARBETS- GIVARENS ÖNSKEMAL/ARBETETS ART OCH ORGANISERING 2 VARIERANDE ANTAL ARBETSTIMMAR PER VECKA ENLIGT EGNA ÖNSKEMÃL 3 MÃNADSFLEX 43 4 ANNAT, VAD? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..,-

FORTSÄTT MED FRÅGA s FÖR SKIFTARBETARE, TJÄNSTGÖRINGSLISTA OCH TURLISTA (DVS ALT 6 PÅ FRAGA 4)

7a och slutar Ni alltid Ert arbete på samma tider varje dag eller har Ni Fråga Börjar varierande arbetstider från dag till dag? n u x u u 1 BÖRJAR OCH SLUTAR ALLTID PÅ SAMMA TIDER VARJE DAG m* 8 i

2 HAR VARIERANDE TIDER FRÅN DAG TILL DAG EGEN FÖRETAGARE -T-a ANSTALLD 44 3 VET EJ, KAN EJ sVARAm 8

Fråga 7b Varierar Era arbetstider enligt arbetsgivarens eller enligt Era egna önskemål, eller har Ni kanske s k fiextid? å 1 ARBETSTIDER ENLIGT ARBETSGIVARENS ÖNSKE-

VARIERANDE

MAL/ARBETETS ART OCH ORGANISERING q

i 2 VARIERANDE ARBETSTIDER ENLIGT EGNA ÖNSKEMÃL 3 FLEXTID 45 4 ANNAT, VAD? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Är Ni nöjd med Er arbetstidsförläggning dvs med de tider och veckodagar i Ni nu arbetar på? 1 JA -LZP FORTSÄTT MED FRÅGA 10 2 NEJ

3 125 Bilaga Hur skulle Ni helst vilja ha Er nuvarande arbetstid förlagd? 1 Vardagar (mån-fre), inom tidsramen 7.01 - 18.00 (tiden inom tidsramen spelar ingen roll) Vardagar (mån-fre), inom tidsramen 7. 01 - 13. 00 Vardagar (mån-fre), inom tidsramen 13. 01 - 18.00 Kvällstid inom tidsramen 18. 01 - 22.00

Qdätnr-ÄCAN:

vardagar (mån-fre), Nattid vardagar (mån-fre), inom tidsramen 22. 01 - 7. 00 Lördag, söndag eller andra helger

47 Övrigt. Hur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fråga 10 Hur många timmar per vecka skulle Ni för närvarande vilja arbeta med den timlön Ni nu har?

l

48-49 | | TIMMAR PER VECKA I HUVUDSAKLIGA ARBETET

j ODA NEDAN OM DET ANTAL TIMMAR SOM IP VILL ARBETA ÄR MER, NDRE ELLER DETSAMMA SOM IP VANLIGTVIS ARBETAR. JÄMFÖR å ; ED FRÅGA 22, 26, T1 I AKU-FORMULÄRET ELLER MED FRÅGA 2 i OVAN FÖR IP MED MER ÄN ETT ARBETE

HÄR

1 MER 2 IVIINDRE 50 3 SAMMA

FRÄGORNA 11-13 STÄLLS ENDAST TILL ANSTÄLLDA ENLIGT FRÅGA 17 IAKU-FORMULÄRET. OM EGEN FÖRETAGARE FORTSÄTT MED FRÅ GA 14 Känner Ni till hur lång uppsägningstiden är från Er arbetsgivares sida? 01 NEJ 02 OSÄKER 03 JA, INGEN UPPSÄGNINGSTID 04 JA, 14 DAGAR 05 JA, 1 MÃNAD 06 JA, 2-3 MÄNADER 07 JA, 4-5 MÄNADER 08 JA › 6 MÃNADER ELLER LÄNGRE 09 JA, TIDSBESTÃMT VIKARIAT/FÖRORDNANDE -FORTS. MED FRÅGA 13 10 JA 3 ANNAN TID. VILKEN? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

126 Bilaga 3

Fråga 11b Käxmer Ni till hur lång uppsägningstiden är från Er egen sida? NEJ OSÄKER JA, INGEN UPPSÄGNINGSTID JA, 14 DAGAR JA, 1 MÃNAD JA, 2-3 MÃNADER JA, 4-5 MÅNADER JA, e MÅNADER ELLER LÄNGRE JA, TIDSBESTÄMT VIKARIAT/FÖRORDNANDE JA ANNAN TID. VILKEN? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Vilken anställningsform har Ni? Fast anställning/ordinarie/ extra ordinarie/ grupp 1 Tillfälligt eller tidsbestämt vikariat/förordnande/ grupp 2 Objektanställd (t ex hemsamariter, dagbarnvårdare, byggnadsarbetare) Tillsvidare/ extra 3 Annan anställningsform. Vilken? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . L Provtjänstgöring

_.__ll_,.,

har Ni haft under den senaste

I

Fråga 13a Hur många anställningar lz-mâxmadersperioden? 1 ANSTÄLLNING --› FORTSÄTT MED FRÅGA 14 2 ANSTÄLLNINGAR 3 ANSTÄLLNINGAR 4-6 ANSTÄLLNINGAR 7-10 ANSTÄLLNINGAR O? 11 ELLER FLER ANSTÄLLNINGAR VET EJ Hur många av dessa anställningar har varit deltidsarbeten? (Deltid = L-34 tim/ve 90 % ELLER MER 60-89 % 40-59 % 10-39 % . . . . . . . ANTAL DELTIDSARBETEN MINDRE ÄN 10 % VET EJ

Bilaga 3 127

Fråga 14 Hur många dagar (och nätter) arbetar Ni vanligen under en kalendermånad? 58-59 |_,_| DAGAR (NÄTTER) PER KALENDERMÄNAD I HUVUDSAKLIGA ARBETET

När började Ni Er nuvarande anställning/Ert nuvarande arbete?

60-63 AR MANAD l . och sedan när arbetar Ni på deltid? i 65-68

Xñ MXNAD

Fråga 16 Vad gjorde Ni innan Ni började Ert nuvarande arbete på deltid? 01 ARBETADE HELTID 02 HADE ANNAT DELTIDSARBETE (MINDRE ÄN 35 TIM/VECKA) 03 HUSHÃLLSARBETE 04 BARNTILLSYN INKLUSIVE HUSHÄLLSARBETE 05 STUDIER 06 VÄRNPLIKT 07 SJUKDOM 08 PERMITTERAD/FÖRLORAT TIDIGARE ARBETE 09 ARBETSMARKNADSUTBILDNING/OMSKOLNING 69-70 10 ANNAT. VAD? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

FRÅGORNA 17-18 STÄLLS ENDAST TILL ANSTÄLLDA FRÅGA 17 I ENLIGT AKU-FORMULÄRI-JT. OM EGEN FÖRETAGARE FORTSATT MED FRÅGA 19 Har Ni deltagit i någon internutbildning under den tid Ni arbetat deltid? Med internutbildning menar vi utbildning som är betald och oftast också arrangerad av arbetsgivaren. Introduktionskurser eller inskolning på arbetsplatsen ingår ej. 1 JA 2 NEJ Har Ni blivit befordrad under den tid Ni arbetat deltid? (Med befordran avser vi förändrade arbetsuppgifter eller ökat ansvar i kombination med höjd lön.) 1 JA 72 2 NEJ

128 Bilaga 3 sou 1976:7 Nu kommer frågor som ställs för att vi skall kunna beskriva de deltidsnågra arbetandes familjesituation. FRÄGAN ÄR EN UTVIDGNING AV FRÅGA 29 1 AKU-FORMULÄRET. ÖVER- FÖR DIREKT FRÅN AKU-FORMULÄRET FRÅGA 29 OM IP ÄR GIFT. DE OGIFTA OCH FÖRUT GIFTA SKALL FÅ FRÅGA 19

Fråga 19 Är Ni sammanboende (sedan minst 6 månaden? * 1 JA 73 2 NEJ KODA IN CIVILSTÄNDET NEDAN OM IP ÄR SAMMANBOENDE SÄTTS CIVILSTÅNDET HÄR NEDAN TILL SAMMANBOENDE. DE SOM INTE ÄR SAMMANBOENDE BEHÃLLER CIVIL- OGIFTA OCH FÖRUT GIFTA

§TÃNDEN

1 GIFTA 2 SAMMANBOENDE 3 OGIFTA

74 4 FÖRUT GIFTA 3

Fråga 20 Hur många personer består Ert hushåll av?

75-76 I | l

41 FRÃGORNA 21-25 ENDAST TILL ELLER SAMMANBOENDE.

STÄLLS GIIÃTA

OM OGIFTA OCH FORUT GIFTA FORTSATT TILL ANVISNINGEN TILL FRÅGA 26

Fråga 21 Är Er make/maka förvärvsarbetande? 1 JA 2 NEJ, PERMITTERAD/FÖRLORAT TIDIGARE ARBETE i 1 4 3 NEJ ---- FORTSÄTT TILL ANVISNINGEN PÅ FRÅGA 26 é

Fråga 22a Vad slags huvrxdsakligt arbete har(hade)Er make/maka och

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . u Fråga 22b till vilket yrke vill Ni hänföra detta arbete? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . c . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . .

78-80 Dj :I

Fråga 23 Arbetar(arbetade)han/hon vanligen mer eller mindre än 35 timmar/vecka? H* MER 1 35 TIM/VECKA ELLER UB-nr __ 2 MINDRE AN 35 TIM/VECKA 7

Bilaga 3 129

Fråga 24 Hur är(var) hans/hennes arbetstid förlagd? Arbetar(arbetade)han/hon . . . ._ ? 1 . . . . endast vardagar (mån-fre) med arbetstiden förlagd någonstans mellan 7 på morgonen och 6 på kvällen 2 . . . . vardagar (mån-fre) med arbetstiden förlagd någonstans mellan 7 gå morgonen och 6 på kvällen och även någon gång på lör- sön- eller andra helgdagar 3 . . . . vardagar (mån-fre) med hela arbetstiden förlagd efter klockan 6 på

E

j kvällen 4 . . . . vardagar (mån-fre) med hela arbetstiden förlagd efter klockan 6 i gå kvällen och även någon gång på lör-, sön- eller andra helgdagar I 5 . . . . enbart lördagar och söndagar

Q

6 . . . . §L_i_f_t, (t ex 2-skift, 3-skift) eller efter tjänstgöringslista eller turlista 8 7 .. . . annan arbetstid. Hur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

i i

Fråga Har(hade)han/h0n ett arbetstidsschema så att han/hon, åtminstone en vecka

- 25| i förväg, vet ungefär när och hur han/hon kommer att arbeta?

lJA 2 NEJ

130 Bilaga 3

FRÅGA 26 STÄLLS ENDAST TILL IP SOM HAR BARN SOM ÄR FÖDDA 1961 ELLER SENARE (DVS SOM ÄR 12 ÅR ELLER YNGRE)

Fråga 26 Hur är barntillsynen ordnad för Era barn som är födda 1961 eller senare?

FYLL I EN KOLUMN FÖR VARJE BARN SOM ÄR FÖTT 1961 ELLER

[IL

11-11 SENARE. ANGE FÖRST BARNETS FÖDELSEÃR

l I Iz

12-13 BARN 1

CD

14-11 1 FÖDELSEÃR . . . . . . . o

CD1

11-11

TILLSYN UTANFÖR HEMMET: DAGHEM, FRITIDSHEM 01 01 01

KOMMUNALT FAMILJEDAGHEM (DAGMAMMA) 02 02 02

EE]

PRIVAT FAMILJEDAGHEM (DAGMAMMA) 03 03 03

CD2

22-21 TILLSYN I HEMMET AV:

m:

ANDRA BARN (T EX SYSKON) 07 07 07

CD4 BARNET KLARAR SIG SJÄLV 08 08 08

32-33 ANNAN TILLSYN 09 09 09

ANGE VAD: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . an!

.1

Bilaga 3 131 Vilka är skälen till att Ni tog arbete på deltid och inte på heltid?

[Fråga 27

34 A TYCKER DELTID ÄR LAGOM/VILL VARA HEMMA HOS BARNEN 35 B SVÃRIGHETER MED BARNTILLSYN

36 c HUsHÅLLsARBETE oss

37 D STUDIER 38 E ANNAT ARBETE FANNS EJ ATT FÃ/DÃLIGT MED ARBETE 39 F LÃNG RESTID V 40 G VÅRD AV NÄRA ANHöRIG

i

41 H BERoENDE PÃ MAKES/MAKAS ARBETSTIDER 3 42 I HÄLSOSKÄL, ORKAR EJ MER 43 K VILL ARBETA sÅ LITE SOM MÖJLIGT

i 44 L LÖNAR SIG INTE ATT ARBETA MER/ NUVARANDE ARBETE

x GER TILLRÄCKLIGA INKOMSTER l 45 M FÖRENINGSENGAGEMANG 0 D

46 N ANNAT, VAD? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

o IP ANGIVIT ENDAsT ETT SKÄL PÅ FRÅGA 27 KODA IN DETTA SKÄL

OM

PA FRÅGA 28 UTAN ATT STÄLLA FRÅGAN o OM IP ANGIVIT MER ÄN ETT SKÃL PÅ FRÅGA 27 STÄLL FRÅGA 28. RINGA IN ENDAST ETT NUMMER = SKÄL

Vilket var det huvudsakliga skalet? A B C D E F G H I K L M 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

-FORTSÄET

l l

MED FRAGA I I l . I J I I L

47-48 30 79 30 OBS OBS ANVISNING ANVISNING ALT 28 STÄLL

|0M

B, c, D, E, F PÅ FRÅGA RESPEKTIVE FÖLJDFRÃGA Fråga 29 Skulle Ni Vilja arbeta heltid . . . . (B) . . . . om barntillsyn gick att ordna (C) . . . . om hushållsarbetet tog mindre tid i anspråk (D) . . . . när studierna är avslutade (E) . . . . om det gick att få heltid/om det gick att få mer arbete (F) . . . . om restiden var kortare 1 JA 2 NEJ

132 Bilaga 3

FRÃGORNA 30-32 STÄLLS ENDAsT TILL ENLIGT

ANsTÄLLDA

FRÅGA 17 I AKU. OM EGEN FÖRETAGARE FORTSATT MED FRÅGA 33 Fråga 30 Arbetar Ni någon gång övertid, dvs tid utöver Er egen överenskomna arbetstid? 1 Ja, ofta 2 Ja, ibland 3 Ja, någon enstaka gång -› FORTSÄTT MED FRÅGA 32 50 4 Nej, aldrig ]› Fråga 31a Vad får Ni då för ersättning? 1 Övertidsersättning, dvs mer än för ordinarie tid(i pengar eller tid) 2 Samma som för ordinarie arbetstida pengar eller timme mot timme)

3 6

Ingen alls i -_› FORTSÄTT MED FRÅGA

UI r-I 4 Annat. Vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 321

Kan Ni välja om Ni vill ta ut övertiden i tid eller pengar, eller måste Ni ta ut övertiden i antingen tid eller pengar? 1 KAN VÄLJA 2 MÅSTE TA UT ÖVERTIDEN I TID UI NJ 3 MÅSTE TA UT ÖVERTIDEN I PENGAR Fråga 32 I vilken form får Ni ut Er semester i Er nuvarande anställning? Får Ni den i form av betald ledighet eller som semesterersättning? 1 JA, SEMESTER (DVS BETALD LEDIGHET) 2 JA_ SEMESTERERSÄTTNING (DVS ERSÄTTNING I PENGAR) 3 JA, ANNAT. VAD? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4 NEJ, INGETDERA 53 5 VET EJ Fråga 33a Tillhör Ni någon facklig organisation? 1 JA UI 2 NEJ ?m FORTSÄTT MED FRÅGA 34 Fråga 33b Har Ni eller har Ni haft något förtroendeuppdrag inom fackföreningen under den tid Ni varit deltidsarbetande? 1 JA U1 2 NEJ

SOU 197617 Bilaga 3 133 34 hur tjänar Ni per månad före skatt på Ert deltidsarbete? Fråga Ungefär mycket

l

ARBETET

l l

56-59 I | KRONOR PER MÅNAD I HUVUDSAKLIGA

OM IP EJ KAN UPPGE sIN INK0MsT PER MÅNAD, ANTECKNA HÄR NEDAN HUR MYCKET IP TJÄNAR PER TIM, VECKA, UPPDRAG ETC I HUVUDSAK- LIGA ARBETET OCH FÖRSÖK SEDAN RÄKNA OM DETTA TILL MÃNADSIN- KOMST MED HJÄLP AV UPPGIFTERNA oM HUR MYCKET IP VANLIGEN RBETAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o . . . o . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - - . . . . . . . . . . . . . v 35 Hur stor var Er inkomst under år 1973 innan skatten var dragen? Med in- Fråga komst menar vi lön, rörelseinkomster, kapitalinkomst och pension. 01 INGEN INKOMST 02 2 000 KR ELLER MINDRE 03 2 001 - 4 500 KR 04 4 501 - 7 400 KR 05 7 401 - 10 000 KR 00 10 001 - 15 000 KR 07 15 001 - 20 000 KR os 20 001 - 25 000 KR 09 25 001 - 30 000 KR 10 30 001 - 35 000 KR 11 35 001 - 40 000 KR 12 MER ÄN 40 000 KR 97 VÄGRAR SVARA 60-61 98 VET EJ

134 Bilaga 3 FRÅGA 36 STÄLLS ENDAST TILL IP SOM ÄR GIFTA ELLER SAMMANBOENDE 36 Hur stora var ungefárligen Era och Er makas/makes sammanlagda inkomster Fråga under år 1973 innan skatten var dragen. Med inkomst menar vi lön, rörelseinkomster, kapitalinkomster och pension. 01 INGEN INKOMST 02 MINDRE ÄN 10 000 KR 03 10 001 - 20 000 Im N 04 20 001 - 30 000 KR 05 30 001 - 35 000 Im 06 35 001 - 40 000 KR 07 40 001 - 45 000 KR 3 1 08 45 001 - 50 000 KR 09 50 001 - 55 000 KR 10 55 001 - 60 000 Im 11 60 001 - 70 000 KR

i

12 70 001 - 80 000 KR

E

13 80 001 - 90 000 Im 14 90 001 - 100 000 KR i 15 MER ÄN 100 000 KR

SVARA i

97 VÄGRAR 62-63 98 VET EJ GÄ TILL

ME] FRÅGORNA

A, B OCH c I AKU-FORMULÄRET (Ej aktuellt då ip tillhör utgående panel.) GLÖM INTE ATT FYLLA I KONTAKTRUTAN PÅ AKU-FORMULÄRET!

I:

Loxonr

Bilaga 4 137 1 IEGIONGIUPKR

Statens 1976

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

. Arbetsmiijölag. A . Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A . Rapport i psykosociala

NmMåQN-I

frågor. A. . Internationella konventioner inom arbetarskyddet. A. . Säkerhetspolitik och (otalförsvar. Fö. . Dollidsanställdas villkor. Ju. . Deltidsarbete 1974. Ju.

KUNGL BiBL

2 1:376 j

STOCKHOLM -..wa- .. e. . 1

Statens offentliga utredningar 1976

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor. 1. Deltidsanställdas villkor. [6] 2. Deltidsarbeta 1974.[7]

Försvarsdepartementet i Säkerhetspolitik och totalförsvar. [5] L i Arbetsmarknadsdepartementet i l Ar* tsrniljöutredningen. 1. Arbetsmiljölag. [1] 2. Bakgrund till för› slag om arbetsmiljölag. [213. Rapport i psykosociala frågor. [31 4. Internationella konventioner inom arbetarskyddet. [4]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

Blål-

LiberFörlag ISBN 91 -38-02751 -8

Allmänna :J16 Förlaget