Energi - program för forskning, utveckling, demonstration Bil. C,EFUD 78.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

utarbetade uppdrog av Progrompbner på mm. __

för de|egotionen energiforskning

Energi; för_

program

forskmngmjvecklmg,

emonstranon

o

Bebyggelsâ

Statens offentliga utredningar P%% SOU 1977; 59

Eg

Industridepartementet

för

Energi- program forskning, utveckling,

demonstration

EFUD 78

Bilaga

C

Programplaner för Energianvändning för bebyggelse utarbetade av statens råd för byggnadsforskning (BFR) på uppdrag av delegationen för energiforskning Stockholm 1977

Omslag Hans Sandqvist Jemströms Offsettryck AB

ISBN 91-38-03692-4 ISSN 0375-250X Norstedts Tryckeri, Stockholm 1977

Med stöd av regeringens bemyndigande den l2juni 1975 tillsatte dåvarande chefen för industridepartementet en delegation för energiforskning (DFE). I regeringens direktiv anges att DFE bör ta fram underlag för planering av FoU inom energiområdet i ett långsiktigt perspektiv sedan det nuvarande treåriga programmet genomförts 30 juni 1978. Tre alternativa förslag till program i olika ambitionsnivåer bör redovisas. Ett alternativ bör svara mot en oförändrad ambitionsnivå i förhållande till insatserna under budgetåret 1977/78 och de två övriga alternativen mot högre ambitionsnivåer. Därvid bör främst belysas möjligheterna att öka insatserna vad gäller utvecklingen av förnyelsebara energikällor innefattande även den forskning och utveckling som behövs för att anpassa olika konsumtionssektorer till ett ökat utnyttjande av sådana energikällor. DFE har slutfört denna arbetsuppgift under september 1977 och redovi- sar sina förslag i betänkandet Energi program för forskning, utveckling, demonstration, EFUD 78 (SOU 1977: 56). DFE:s överväganden byggeri allt väsentligt på det underlag i form av programplaner som har utarbetats av styrelsen för teknisk utveckling, statens råd för byggnadsforskning, transportforskningsdelegationen och nämnden för energiproduktionsforskning samt beträffande programmet Allmänna energisystemstudier av DFE själv. Detta underlag är samlat i bilagoma A-F, som redovisas i var sin volym (SOU l977:57-62). Bilagoma är indelade efter den programstruktur som gäller för energiforskningsprogrammet 1975/78, enligt följan-

. Energianvändning i industriella processer m. m. . Energianvändning för transporter och samfárdsel . Energianvändning för bebyggelse

. Återvinning av energi i varor m. m.

. Energiproduktion . Allmänna energisystemstudier

Stockholm i september 1977

Thomas Josefsson delegationssekreterare

SOU l977: 59

Innehåü

Avdelning I Programplan för perioden 1978-81. Redovisning från byggforskningsrådet 1977-07-01.

Sammanfattning

Inledning

Byggnadsområdets energipolitiska betydelse .

Tolkning av 1975 års energipolitiska beslut . . Ett försök att bestämma delmål för bebyggelsesektom i 1975 års energipolitiska beslut

Byggforskningsrådets program för energiforskning Bakgrund. . . . Programöversikt . . . . . . . . . . . Några utvecklingsförutsättningar och valda begränsningar för BFRs programplanering . - Några särdrag för byggnadsomrâdet förutsättningar för FoU-verksamhet . . . . Energiforskningsprogrammets roll för utvecklingsförlopp inom byggnadsområdet . . . . . . . . . . . . . Resursbehov för perioden 1978-81. . . . . . . . Samband med annan forskning och utveckling Personal, utrustning, laboratorier Organisatoriska frågor .

Utbildning och information . Utbildning Information .

Delprogram Effektivare energianvändning . Beskrivning av området . Energipolitisk betydelse Mål för delprogrammet . Områden för forskning och utveckling, FoU Områden för försöks- och demonstrationsverksamhet, F+D . Insatsplan .

6 Innehåll

Mål för delprogrammet . . . . . . . . . . 90 Områden för forskning och utveckling, FoU . 90 Områden för försöks- och demonstrationsverksamhet, F+D . . . . . . 91 Insatsplan för FoU och F+D 93

Delprogram Planering och energihushållning. styrmedel. . . . . . . 6.1 Beskrivningav området . 6.2 Energipolitisk betydelse . 6.3 Målfördelprogrammet . . . . . . . . . . 6.4 Områden för forskning och utveckling. FoU . 6.5 Insatsplan .

7 Sammanfattningar av programelement 7.01 Yttre försörjningssystem . . . . . . . . . . 7.02 Byggnad, byggnadsdelar och inre försörjningssystem . 7.03 Byggandets energihushållning . 7.04 Värmepumpsystem . . . . . . . 7.05 Solvärmesystem och energilagring . 7.06 Kommunal energiplanering . . . . . . 7.07 Energihushållning och markanvändningsplanering 7.08 Energihushållning för byggnader/grupp av byggnader 7.09 Styrfaktorer . . . . 7.10 Statistik och prognoser 7.ll Klimatkrav

7.12 Övriga brukarkrav

Bilaga I Förteckning över pågående forsknings- och utvecklingsprojekt per 1977-06-23

Avdelning II

Underlag från styrelsen för teknisk utveckling

I

Avdelning

för 1978-81

Programplan perioden

från

Redovisning

1977-07-01

byggforskningsrâdet

SOU l977: 59

SAMMANFATTNING

3 inom det nationella energiforskningsprogrammet Ener- Program gianvändning för bebyggelse avser FoU rörande den energi som tillförs för att ett acceptabelt inneklimat inom upprätthålla såväl boende- som arbetsmiljö. Det område som omfattas av proen central roll för att förverkliga l975 års gram 3 spelar beslut eftersom den tillförda energin bedöms utenergipolitiska göra ungefär hälften av vår totala energikonsumtion (prop 1975:30).

I det första kapitlet redovisas ett försök att ange delmål för bebyggelsesektorn enligt l975 års energipolitiska beslut. Syftet har varit att ge vägledning för FoU-planeringen. Främst har det bedömts viktigt att få en överblick över sparpotentialens*) fördelning på skilda byggnads- och åtgärdskategorier. Utgångspunkten har varit uppfattningen att åtgärder måste avse alla delar av byggnadsbeståndet och således omfatta N Småhus Industrilokaler Bostader L°ka]er

{Flerfamiljshus {Uvriga lokaler

För var och en av dessa delar är flera typer av åtgärder tänkbara. Rådet har valt att särskilja följande kategorier av åtgärder för energibesparing

energiförsörjning nybyggnad ombyggnad - drift, service

Målanalysen inleds med en prognos över hur beståndet av bostäder och lokaler kan väntas öka. Underlag är EPU (Energiprognosutredningen) och LU 1975 (Långtidsutredningen). Bedömningarna innehåller flera osäkerheter.

Lokal- och bostadsprognosens syfte är bl a att vara underlag för bedömningen av vilken ökning av energiförbrukningen som kan väntas om inga särskilda åtgärder vidtas för att påverka utvecklingen. I huvudsak används EPUs alt III som beskrivning av en sådan spontan utveckling.

För de olika byggnads- och åtgärdskategorierna har det gjorts uppskattningar av sparpotentialen d v s möjligheten att med mer eller mindre långtgående förändringar påverka energibehovet, se figur I. Åtgärderna indelas i

- som redan förberetts eller utlösts. Här ingår primära åtgärder t ex effekten av energisupplementet till byggnormer på ny- och ombyggnad, visst utnyttjande av värmepumpar m m samt förbättrad drift och service

sekundära åtgärder omfattar mer genomgripande och dyrbara ombyggnadsåtgärder i det befintliga byggnadsbeståndet.

*)Anm: Det måste observeras att spontan utveckling är en hypofetisk och ej en prognos i Vidare

utveckling egentlig mening;

storlek - med valda definitioner - beroär sparpotentialens ende av vilken spontan utveckling som antagits.

10 Sammanfattning SOU 1977159

tertiära åtgärder omfattar utnyttjande av och sol-

spillvärme

värme. Åtgärderna är åtminstone vad gäller solvärme annu fastighetsekonomiskt olönsamma.

Figur I. Besparingspotential i Twh bruttoenergi fördelad på byggnadstyp och åtgärder. Primära och Sekundära åtgärder

8,3 14,7 7,6

Småhus Flerbost. Lokaler Industri

hus

2,1 1,4 1,0

” 6.1 b) wth 3,5 1,3 0,6 Nybyggnad 0 b n a

p?iåU§::

15 4°1 °6 0,5 2 5 _ _ 4 -_ -

4,2 5,0 1,0

§::““däa

15,2 15,4 13,4 21,5 9,8; 60,1

Drift 0 .läs

13,0 12,0 16,1 6,4 l47,5 1985 2000

Siffrorna är osäkra, men den inbördes är av storleksordningen intresse för hur insatserna i FoU-arbetet fördelas. Det är värt att notera vilken storlek drift och service har när det gäller bostäder- och lokaler fram till l985. I det längre perspektivet dominerar nybyggnad bland åtgärderna.

Villkor och förutsättningar för forskningsprogrammet

Beskrivningen över byggforskningsrådets för program energiforskning inleds med en redovisning av olika villkor och förutsättningar för programmets genomförande.

En grundläggande utgångspunkt för hela energiforskningsprogrammet är tilltagande framtida knapphet på de primära energikällor som är av stor vikt för landets nuvarande Denna energiförsörjning. tilltagande knapphet bör rimligen återspeglas i ökade energipriser.

En kvalitativ bild ges av framtida inverkan energiprisstegringars samt kapitalknapphetens (d v s räntans) betydelse. För detta ändamål har rådet i samarbete med statens industriverk utnyttjat en energiprognosmodell för Sverige (EPM).

En slutsats är - som väntat - att kalkylförutsättningarna har stor vid val betydelse av strategi för energihushållning. Det är angeläget att samhällets bedömningar i dessa avseenden komer till uttryck i l978 års energipolitiska beslut.

I brist på övergripande beräkning av rikets har energisystem rådets arbete beslutats på en preliminär skiss till för strategi energiförsörjning av bebyggelse enligt fö Jan e:

BFR utgår från ett kombinerat centraliserat-decentraliserat alternativ - lokala fjärrvärme energikällor, där försörjning med el begränsas och ersätts med utnyttjande av lokala energikällor, främst solvärme och mark/luft/vattenmagasin.

SOU 1977: 59 Sammanfattning ll

Central försörjning inriktas på lågvärdig energi. Under ett övergángsskede innan spillvärmen eller lokala energikällor kan tas i bruk måste lokal eldning med fossila bränslen och elvärme förekomma. När det gäller elvärme begränsas bruket av direkt elvärme - under av en teknisk ekonomisk - så att förutsättning avvägning byggnaderna får värmesystem som medger enklare omställning till lokala energikällor eller till spillvärme.

Bebyggelsen är den potentiellt viktigaste sektorn för ett storskaligt utnyttjande av lågvärdig energi. Högvärdig energi borde därför primärt utnyttjas för andra ändamål. Möjligheter och konsekvenser av att utnyttja lågvärdig energi (temperaturnivåer 40-60°C) bör beaktas både för befintlig och tillkommande bebyggelse. System uppbyggda för lågvärdig energi underlättar även introduktion av lokala energikällor. All spillvärme som är rimligt åtkomlig skall tas till vara. Detta måste till stor del ske genom användning i bebyggelsen.

Möjligheterna att förbättra effektiviteten genom att reducera energiförlusterna i bebyggelsen är stora men har en gräns. Den ackumulerande effekten av byggnadsåtgärder avtar fram mot år 2000 på grund av sammanlagring av ombyggands- och nybyggnadsverksamhet. Om bebyggelsen skall bidra till ett lågt konsumtionsalternativ (totalt nolltillväxt för landets energibehov) och ge utrymme för viss tillväxt av industri- och transportsektorerna efter l985 förutsätts att bebyggelsen på lång sikt tar de lokala energikällorna i bruk i betydande grad. Detta medför att lokala energikällor snabbt måste introduceras.

Strategin för BFRs del bör primärt bygga på att den skisserade utvecklingen möjliggörs. Ett genomförande förutsätter att ett antal viktiga problem löses såväl tekniskt som ekonomiskt om energihushållningen skall kunna nås utan betydande risk för starkt ökade kostnader för “värmek0nsumenterna. Exempel på sådana centrala problem redovisas.

Med de särdrag som kännetecknar byggnadsområdet är det nödvändigt med en drivande kraft - en motor - om utvecklingen snabbt skall drivas framåt.

Rådet måste konstatera att någon påtaglig stimulans till teknisk utveckling inte finns för närvarande. Både byggnormer och energisparåtgärder bygger på konventionell teknik. Energipolitiken i övrigt är alltför vagt formulerad för att ge utvecklingsstimulans till industrin eller till fastighetsägarna/förvaltarna.

Statsmakterna måste därför formulera handlingsprogram som i grova drag konkretiserar vilka åtgärder som skall vidtas, när de skall startas och vilket ekonomiskt stöd samhället tänker ge. Besluten måste vara tillräckligt bindande för att fastighetsägarna/ förvaltarna skall börja agera och industrin uppfatta en intressant marknad som säkerställd. Då kommer också utvecklingsarbetet igång. Resultat från allmänfinansierad forskning blir efterfrågade. Stöd till experimentbyggande kan fogas in i en sammanhängande process.

12 Sammanfattning sou 1977; 59

Införandet av ny teknik inom byggnadssektorn kräver avsevärd tid, vi1ket visas i f1era exempe1. För att stimu1era utveckiingen har rådet genom riksdagsbes1ut våren-77 fått ökade möj1igheter att stödja experimentbyggande en särskiid försöks- och demonstrationsverksamhet. Experimentbyggandet måste - för att vara meningsfu11t - vara ett 1ed i den t0ta1a FoU-processen. Experiment ska11 p1aneras och utvärderas vetenskapiigt av en opartisk institution och insatserna från forskningssidan b1ir därför betydande.

Resursbehov för perioden 1978-81 Rådet presenterar resursbehovet med en förde1ning på två huvudkategorier:

FoU - forskning och utveck1ing ink1 stöd ti11 industrie11t utveck1ingsarbete (komponentutveck1ing) F+D - försöksprojekt och demonstrationsprojekt

- direktiv - i ett f1er- Resursbehovet presenteras en1igt givna ta1 o1ika a1ternativ för varje programe1ement. Rådet har därefter sammanstä11t dessa och förordar fö1jande.

Tabe11 2. Resursbehov för program energihushå11ning för bebygge1se“ - förordat a1ternativ

Mkr/år i genomsnitt Mkr sista året av 1978/79 - 1980/81 insatsperioden De1pr0gram (pris1äge 76-12-31) förordad ambitionsnivå

FoU F+D FoU F+D

Effektivare energi- 17 11 19 13 användning Lokaia energikä11or 11,5 13 16 24 och energi- 12 _ 13 P1anering hushå11ning, styrmede1

Summa 40,5 29 48 37 0förde1ad reserv 6

T0ta1t 40 35 48 37

Den ena gä11er av rådets verksamhet.

finansieringen Tidigare

bes1ut av statsmakterna har inneburit att energiområdet finansieras med en b1andning av ans1ag och byggnadsforskningsavgift

inom rådets område. Rådet be-

i princip som övrig forskning har

hand1at finansieringsfrågan i samband med sin övriga 1ångtids-

Rådet kommer att grunda sina ans1agsframstä11ningar p1anering. för 78/79 byggforskningsavgiften är oförändrad och statspå att ans1agen ökar.

SOU 1977159 Sammanfattning 13

I regeringens anvisningar för petitaarbetet för 1978/79 ges myndigheterna direktiv att ba1ansera ökningen av ett verksamhetsprogram med minskningen av ans1agen i andra program. Endast i undantagsfa11 kan ökning av de rea1a resurserna medges. Om denna avvägning ska11 gä11a rådets verksamhet sedd som en he1het finner rådet att det ovan förordade a1ternativet för energiområdet sku11e medföra en he1t av den oacceptabe1 nedskärning a11männa byggnadsforskningen. I ett sådan fa11 vi11 rådet i stä11et förorda en nivå för samt som

energiområdet (FoU F+D)

motsvarar forcerad satsning a1ternativ 1. Jämfört med föregående treársperiod innebär det ändock en betydande ökning av energiområdets resurser och en pâtag1ig förskjutning förde1ningen av FoU-resurser me11an den a11männa och byggnadsforskningen energiområdet.

Utb1ick efter 1981

om bes1ut fattas i en1ighet med den förordade resursinsatsen 1978-80 anser rådet det nödvändigt att statsmakterna gör vissa utfästelser även för perioden efter 1981. För insatser inom forskning och utveck1ing förordar rådet en tioårig p1aneringsh0risont - t ex de en1igt förs1ag som redovisades av energiprogramkommittên 1974.

Rådet förutser att en fortsatt satsning inom de1programmet “Loka1a energikä11or fordras efter 1981. Beträffande de1programmet Effektivare energianvändning bör huvuddragen för insatser avseende befint1ig bebygge1se utkrista11iseras under perioden 1978-81. En k1arare pr0fi1ering mot ny teknik och ti11k0mmande bebygge1se bör därför kunna göras efter 1981. De1programmet omfattar vidare det baskunnande som är nödvändigt för utveck1ing inom andra de1program. Rådet anser därför att en satsning på minst oförändrad nivå fordras efter 1981.

De1programmet P1anering och energihushå11ning, styrmede1 är av övergripande natur och ti11 övervägande de1 inriktat på ti11k0mmande bebygge1se. En ba1ans i FoU-programmet innebär enligt rådets mening att insatser av oförändrad st0r1eksordningen nivå kan behövas efter 1981.

Med hänsyn ti11 b1 a vikten av internatione11t samarbete inom området måste - en1igt rådets mening en betydande f1exibi1itet byggas in i p1anen. Rådet förutsätter därför att omförde1ningsmöj1igheter medges i p1anerna.

De1program Effektivare energianvändning

Må1 för de1programmet är att

- framtida spi11värmeutnyttjande och ti11ämpning av 1oka1a energikä110r möj1iggörs - utveck1as för huvud1inje energihushâ11ning de1s 1 ny de1s i befint1ig bebygge1se sâvä1 för tekniska 1ösningar som för rati0ne11 drift och skötse1 - matematiska och andra mode11er utveck1as för beräkning/samordning av byggnaders energibehov - utveck1as för under1ag energiana1yser såvä1 av byggnader och dess komponenter som av byggandstekniken

14 SOU 1977159 Sammanfattning

Områden för forskning och utveckling Målen innebär för Yttre försörjningssystem att FoU inom värmeförsörjningen inledningsvis prioriteras.

Jämförelser mellan centrala och decentraliserade system vid olika värmetäthet och utformning av bebyggelse utgör en viktig fråga för värmeförsörjningen. System för mindre tät bebyggelse med olika principer för varmvattenberedning och utformning av distributionssystem i hus kan förväntas få strategisk betydelse. Möjatt utnyttja spillvärme vid låg temperatur bör studeras ligheterna både för ny och befintlig bebyggelse.

Till omrâdet hör vidare studier av nya rörmaterial, kulverttyper, energimätning. värmeförluster m m isolering, temperaturnivåer, i syfte att få tillförlitliga och energiekonomiska lokala distributionsnät.

De forskningsproblem som kan vara aktuella att angripa har indelats i breda grupper för området Byggnad, byggnadsdelar och inre försörjningssystem.

Samverkan mellan slumpvisa värmetillskott och installationernas avsedda funktion beror på byggnadens termiska egenskaper. Enklast och f n bäst studeras samverkan med hjälp av datorberäkningar. Utan studier med datorprogram är det knappast ens möjligt att säga om en viss nu använd reglermetod - typ termostater - är berättigad. Användning av systemsimulering är i detta fall nära nog oundgänglig för FoU inom området och ger dessutom en utomordentligt låg kostnad för undersökning av olika systems funktion.

För det äldre beståndet av lokaler och bostäder är en effektivisering av befintliga uppvärmningsanläggningar ett viktigt fält. Möjligheterna att använda befintliga system för nya energikällor, exempelvis solenergi och värmepumpar, bör undersökas före en allmän övergång till andra system där anpassningsmöjlighet kan startas.

Det framhålls att för uppvärmnings och ventilationssystemen för bostäder, lokaler och industrier måste samverkan mellan installationerna och byggnaden beaktas. Sådan samverkan uppkommer inte bara till följd av vissa värmetillskott belysning, maskiner m m - utan också till följd av de strömningsförhållanden som råder inom luftmassan i ett rum. Problemen är här invecklade och de framsteg som under senare år gjorts kan endast betecknas som inledningen till nya forskningsområden.

Konsekvenser av nya konstruktioner m m vare sig dessa är passiva (isolering) eller aktiva (pannor m m) bör också undersökas.

De följder normer SBN supplement energihushållning kan medföra bör kontrolleras och följas inom FoU-ramen, i den mån de icke i samband med förarbetet till normen verifierats kostnadsmässigt (genom skuggprojektering) eller resultatmässigt (via laboratorieeller fullskaleförsök). Dessa kontroller kan läggas till grund för modifieringar av normerna - alternativt föregå framtida normeringsarbete.

SOU 1977: 59 15 Sammanfattning

En fråga av betydelse för såväl värme-, ventilations-, sanitetsoch belysningssystemen är funktion och energisnålhet, och i detta sammanhang den tidsmässiga variationen av dessa egenskaper. Hit hör variation ti I följd av försmutsning, slitage m m. Också livslängden och variationerna i funktion för reglerutrustning bör behandlas. Här bör speciellt central reglering visavi lokal studeras i en förutsättningslös anda. Slutligen anges att en önskvärd utveckling inom området skötsel, drift och service torde vara en övergång till automatiskt styrda system eller system vilka ej kräver reglerutrustning. Väsentligt är att skötsel, drift och servicefrågor även behandlas från administrativa och organisatoriska utgångspunkter. Rationell sköt? Eêl och drift ar en forutsattning för energiekonomiska anläggningar. Internationella frågor och kontakt med internationell forskning är av stor betydelse. Viktigt är därför att den internationella forskningen inom området följs.

Inom området Energihushâllning i byggandet utvecklas produktionstekniken såväl - t ex beträffande generellt energikonsekvensen av förtillverkning, tillverkningstakt - som i detaljer - t ex byggtorkning. Ett viktigt område är utveckling av underlag för energianalyser. För byggmaterialanvändning är det främst byggdelarnas energiprofil med uppfyllande av likvärdiga/erforderliga funktionskrav som kommer i förgrunden för att vidga kunskapen om energiinsatserna i byggandet. Ett angeläget utvecklingsområde är även att utarbeta modeller för energianalyser för olika material och ta fram erforderliga data för sådana analyser. På produktionssidan skulle en kartläggning av anläggningsarbetets energiprofil ge förutsättningar för fortsatt FoU-arbete på nyckelområden inom den maskinintensiva anläggningssektorn.

Vad gäller Byggnader/grupper av byggnader bör möjligheterna att distribuera spillvärme och på sikt konvertera till solvärmesystem speciellt beaktas. I ett kortare perspektiv är utformning och gruppering avgörande för utnyttjande av s k passiva solvärmesystem. Dessa är i verkligheten inte ett urskiljbart tekniskt system utan snarare ett medvetet sätt att arrangera byggnadens normala element så att solvärmen tillvaratas.

Den strategiska betydelsen för området torde ligga i kunskapen om hur man väger samman yttre försörjningssystem, byggnadsdelar och inre försörjningssystem inom ramen för gruppering och utformning till energiekonomiskt fungerande helheter. Den kunskap som genereras torde därför spela en viktig roll för tillämpning av kunskaper från andra delområden.

Områden för försöks- och demonstrationsverksamhet inom delproorammet effektivare energ1anvandn1ng:

Försöksverksamhet för ny teknik kan omfatta sådana områden där man erfarenhetsmässigt vet att fullskaleförsök är nödvändiga eller lämpliga t ex

l6 Sammanfattning SOU 1977: 59

användning av hus och anläggningar med hänsyn till nya planlösningar utförande av nya tekniska lösningar, t ex för byggnaders täthet, nya väggkonstruktioner m m uppföljning av osäkra belastningsförutsättningar t ex för lokalklimat, inomhusklimat, försmutsning, åldring m m.

För närvarande finns en utvecklad F+D-verksamhet endast vad gäller panntrimning. Den är närmast unik genom sin inriktning på handhavande och användning av existerande teknik i stället för skapande av ny sådan. Rådet förutser att verksamheten kommer att fortsätta med bredare inriktning på t ex byggnaders installationssystem. Demonstrationsverksamheten inom förvaltningsskedet förväntas bli av vikt i det fortsatta arbetet. Detta förutsatt att incitament för energihushållning skapas.

Delprogram lokala energikällor På längre sikt är målet att utveckla tekniken för de lokala energikällorna så att

- effektiviteten ökas tillämpningsområdena vidgas - ökas försörjningsgraden skötseln förenklas driftsäkerheten förbättras kostnaderna sänks

Områden för forskning och utveckling Värmepumptekniken är teoretiskt väl känd sedan gammalt. Dess praktiska tillämpning för uppvärmning är emellertid ny i Sverige. En stor del av insatserna åren 78-81 bör därför göras för att få en utvärdering av

- teknikens för olika särskilt tillämpning byggnader, flerfamiljshus och olika lokaler olika värmekällor utöver luft, t ex den i marken lagrade solenergin driftsäkerhet, serviceproblem etc för olika systemvarianter totalekonomin vid värmepumptillämpning inkl återverkningar på befintliga energiförsörjningssystem

Till skillnad från värmepumptekniken är solvärmeteknikens till-

lämpning i Sverige ny och okänd. Under pågående forskningsperiod

har en forskarrekrytering kommit igång som medger mer systematiska insatser under 1978-8l. En utvidning av forskningen vid AB Atomenergis laboratorier i Studsvik förutses även ge väsentliga bidrag under perioden. FoU bör drivas på bred front för ett erhålla

- användbara klimatdata praktisk - som är för i solfångare lämpliga driftbetingelserna Sverige - en fortsatt av teknik att lokalt utveckling lagra solenergi, eller centralt, för kortare och längre tid en överblick av möjligheterna till ett storskaligt införande av av solvärmeteknik och de privat- och samhällsekonomiska konsekvenserna härav

sou 1977: 59 Sammanfattning 17

utveckling av systemlösningar, både passiva och aktiva, och en dokumentation av erfarenheter från drift av solvärmesystem i olika varianter. Av särskilt intresse är system för grupper av småhus och flerfamiljshus och för enskilda större byggnader.

Utvecklingen inom området kan stödjas effektivt genom att en viss marknad för solfångare börjar byggas stöd. Utupp med statligt bildning och information ges ett förhållandevis stort utrymme.

Områden för försöks- och demonstrationsverksamhet Vad gäller värmepumpar torde insatserna för mindre aggregat (för småhus unna inskränkas till medverkan vid mätning och utvärdering, förutsatt att utvecklade former för statliga lån och bidrag åstadkoms.

Behovet av bidrag till försöksanläggningar främst för föreligger större anläggningar för ren värmepumpdrift eller för konvertibla anläggningar. De ekonomiska åtagandenas omfattning samt beslutsstrukturer inom byggbransch och myndigheter gör att statliga bidrag för dessa anläggningstyper kan förväntas få strategisk betydelse. Problem som kan vara aktuella att studera i försöksanläggningar är:

anslutning av värmepumpar till befintlig bebyggelse, t ex block av flerfamiljshus - centraliserad energiförsörjning med värmepumpar - alternativa drivanordningar som dieselmotorer m m

Försöksanläggningar med goda resultat kan övergå till demonstrationsanläggningar och på sikt torde demonstration kopplas till försöksverksamheten. I ett inledningsskede kan insatser för demonstrationsverksamhet avse tillgängliga värmepumpinstallationer och därmed förväntas en stark dominans för småhussektorn.

Försöks- och demonstrationsverksamheten inom solvärmeområdet måste täcka såväl komponenterna i ett system som de fullständiga systemet i funktion i byggnader. Följande tillämpningar av solvärme anses bli behandlad inom F+D-verksamheten:

- solvärme för bassängvatten och varmvattenberedning i badanläggning - solvärme för beredning av tappvarmvatten - solvärme för byggnadsuppvärmning

Det fall som idag synes ha de gynnsammaste förutsättningarna är relativt stora solvärmecentraler, som försörjer ett antal byggnader. Ett mål för F+D-verksamheten under planeringsperioden är att genomföra detaljprojektering av sådana anläggningar i 5 a l0 fall, och att bygga ett par sådana anläggningar.

Ett annat mål är att få till stånd enskilda solvärmehus som bidrager till kunskapsuppbyggandet vid forskningsinstitutioner och enskilda företag. Under perioden bör ca l0 sådana hus byggas, fördelade på olika byggnadstyper. Möjligheter bör dessutom ges att genomföra detaljprojektering av solvärmesystem för ett betydligt större antal fall, förslagsvis 10-20 projekt per år.

18 Sammanfattning SOU 1977: 59

§elprogram_fElanering_och_energihu§h§llning,_styrmgdgl:

Under perioden l978-8l är målen att

- öka underlaget av empirisk kunskap om kommunen som energisyste och om tillgängliga planeringsmetoder och -former samt att vidareutveckla metoder och former för effektiv kommunal planering

utveckla kunskap om och metoder för styrning av energianvändni i existerande bebyggelse samt att genom punktvisa, instruerand insatser förbättra statistik och prognosmetoder och -material

ge underlag för gränsvärden i fråga om inomhusklimat och klarandra viktiga samband mellan brukarna (socialt, ekonomis lägga etc) och energianvändningen och initiera FoU om dessa.

Områden för forskning och utveckling Under prioriteras projekt som insatsperioden

- utvecklar metoder och former för den kommunala energiplanering i mindre och medelstora inte kan

en framförallt kommuner som

väntas själva utveckla sin kommunala energiplanering

i kommunerna

ger planerare/planerande myndigheter instrument

för att leva upp till kraven i den ändrade byggnadslagstiftningen (BL § l36a, BS § 9 m fl)

studerar energiomsättning och energiförsörjningssystem i olika bebyggelsemönster. Samband mellan bebyggelsetyper, hushåll, levnadssätt och energianvändning, -distribution. Inverkan av bebyggelsekoncentration -utglesning. Energianvändningens samband med naturgeografiska förutsättningar; möjliga bebyggel mönster för lågenergisamhällen. Existerande bebyggelsemönster ur energihushållningssynpunkt studerar möjligheter till större effektivitet i samhällsorganens för styrning av byggnaders energiförbrukning. Underlag allsidiga bedömningar av styrmedels verkningar. Insatsplanen omfattar både mer utredande projekt och kvalificerade forskningsproblem inom projektområdena

utvecklar möjligheter för bättre energistatistik genom försöks

verksamhet och utveckling av metoder för insamlig och bearbetning av data

studerar hur förvaltarna av byggnader reagerar för myndigheternas ingrepp. Förhandlingssättet på hyresmarknaden och hyres avtalens form bör studeras. Taxesättningen för energi bör ocks ses över, liksom de administrativa kostnaderna för individuell debitering av konsumtionen

studerar hur långt temperatursänkningen kan drivas genom ökade kunskaper om hur människan upplever och tolererar ojämna temoch s k drag, d v s på kroppsytan lokala påverkninga peraturer Särskilt inverkan av åldrande och av vissa medicinska tillstân behöver studeras

SOU 1977: 59 Sanmanfatlning 19

kiarlägger samband me11an brukande av byggnader och energianvändning främst med inriktning på sociaia och ekonomiska faktorer samt utveck1ar metoder för observation och utvärdering av fuilskaieförsök från brukarsynpunkt

redovisar möjligheter från brukarsynpunkt ti11 energihushålining genom intermittent uppvärmning, genom att hå11a 1oka1er uppvärmda etc.

Områden för försöks- och demonstrationsverksamhet Något behov av försöks- och demonstrationsanläggningar finns inte inom delprogrammet. Däremot förutses den demonstrationsverksamhet som rådet nu svarar för avseende kommuna1 energipianering byggas in i delprogrammet. Den får då formen av samverkan i pilotprojekt för att utveckia metoder och former för komnunal energip1anering.

sou 1977: 59 21

INLEDNING

År 1975 fattade riksdagen beslut om genomförande av ett nationellt energiforskningsprogram baserat på proposition 1975:30 Energihushållning m m. Enligt detta beslut gavs statens råd för byggnadsforskning, BFR, i uppdrag att som s k programansvarigt organ svara för program 3 Energianvändning för bebyggelse I en första etapp omfattar 1975-07-01 programmet tidsperioden till 1978-06-30. Redovisning för pågående och planerad forskningsverksamhet under denna etapp framgår av BFRs verksamhetsplaner. Därutöver gavs BFR i uppdrag att svara för utarbetande av underlag för nästa beslut 1978 - EFUD 78 - vad energipolitiska gäller forskning och utveckling inom byggnadsområdet. Direktiv för detta arbete har givits av delegationen för DFE, energiforskning, enligt följande förteckning:

riktlinjer för utformning av programplaner 1976-06-30, missiv 4 sid, bilaga 15 sid - PM 1976-10-18 angående demonstrationsverkförsöksanläggningar, samhet, prototypverksamhet m m, 5 sid - kommentarer till BFRs riktlinjer för utformning av programplaner 1976-12-08, 6 sid

Representanter för DFEs kansli har deltagit vid överläggningar för utarbetande av föreliggande planer.

Rådet överlämnar härmed förslag till plan för energiinriktad forskning och utveckling inom byggnadsområdet för perioden 1978-07-01 till 1981-06-30. De inledande kapitlen och beskrivningar av delprogram är utarbetade inom rådets kansli. Sammanfattningar av programelement samt de fullständiga programplanerna för olika programelement har utarbetats av särskilt tillkallade programgrupper. Gruppernas ledamöter anges i sammanfattningen av respektive programelement i kapitel 7. För utformning av de - direktiv - svarar fullständiga programplanerna enligt givna programgrupperna. I vissa programgrupper har representanter för styrelsen för teknisk utveckling, STU, beretts möjlighet att följa arbetet. Under innevarande etapp av energiforskningsprogrammet svarar STU för stöd till industriellt utvecklingsarbete (komponentutveckling). BFRs plan omfattar även det underlag för stöd till komponentutveckling som utarbetats av STU. Efter samråd med DFE fortgår utredningsarbete hösten -77 inom BFR, i samråd med STU. Detta arbete avses ytterligare belysa lämplig omfattning och inriktning av stöd till industriellt utvecklingsarbete.

Programgruppens planer har fortlöpande diskuterats i rådets energiberedning samt behandlats av BFRs styrelse. Styrelsen har slutligen vid sammanträde 1977-D6-17 godkänt föreliggande plan.

Stockholm 1977-07-01

STATENS RÅD FÖR BYGGNADSFORSKNING

Lennart Holm , - Ordförande of Eriksson Föreståndare

SOU 1977: 59

BYGGNADSOHRÄDETS ENERGIPOLITISKA BETYDELSE

l.l Tolkning av l975 års energipolitiska beslut Program 3 inom det nationella energiforskningsprogrammet Energianvändning för bebyggelse avser FoU rörande den energi som tillförs för att upprätthålla ett acceptabelt inneklimat inom såväl boende- som arbetsmiljö. Inom området behandlas således frågor som uppvärmning, kylning, belysning, tappvarmvattenberedning och drift av värme - ventilation och sanitetstekniska anläggningar. Tillförd energi bedömes utgöra inemot hälften av vår totala energikonsumtion (proposition l975:30). Det omrâde, som omfattas av program 3, spelar därför en central roll för att förverkliga 1975 års energipolitiska beslut.

Enligt bedömningar gjorda av energiprogramkommittén l974 (SOU l974:72) kan energianvändningen för bebyggelse grovt fördelas på följande områden

Småhus *v50 TWh/år brutto B°städer

lFlerfamiljshus

N50 TWh/år brutto

Industrilokaler ^v25 Twh/år brutto Lokaler { övriga lokaler »v50 Twh/år brutto

Industrilokalers energiförbrukning ingår i den ordinarie energistatistiken över industrisektorn. I FoU-sammanhang är emellermer relevant. Tyvärr är tid den ovan återgivna fördelningen om industrins lokaler ringa. I de mer detaljerade takunskapen beller som redovisas i det följande ingår därför industrins lokaler endast i vissa särskilt angivna fall.

En följd av att industrilokalerna räknas som en del av industrisektorn är att behandlingen av bebyggelsens energiförbrukning i proposition 1975:30 endast omfattar bostäder och lokaler utom industrilokaler. Även behandlingen av lokalerna är summarisk. Däremot kan mer precisa mål för bostadssektorns energianvändning utläsas. Den skall minska med 0,9 % per år i genomsnitt under perioden l975-l985.

Eftersom hela övrig-sektorn tillåts öka med l % per år är utrymmet för lokalernas förbrukningsökning 3 % per år. Uppgifterna om vilken energiförbrukning l985 som kan anses svara mot 1975 års beslut är dock inte helt entydiga. Det finns också delredovisningar för lokaler som kan tolkas som att ett betydligt strängare sparmål skall gälla.

För tiden efter l985 finns ingen specifisering för de olika sektorerna. Om nolltillväxt för hela energiförbrukningen skall rymma någon ökning för industrins del blir emellertid följden att bebyggelsen måste minska sin energiförbrukning. I den analys av de energipolitiska målen som rådet arbetat med och som kortfattat redovisas i det följande, har rådet valt att utgå från de strängaste tolkningarna både för perioden l975-l985 och för tiden efter l985.

SOU 1977: 59 Byggnadsområdets energipolitiska betydelse 23

Innan redovisningen av målanalysen lämnas är det nödvändigt att också beröra problemen med netto resp bruttoenergiförbrukning. För att påverka energiförbrukningen inom sektorn står två principiellt olika vägar öppna:

- vid eller Genom höjd verkningsgrad energiomvandling övergång till försörjning med energiformer, som kräver mindre primärenergi ex påverkas bruttoförbrukningen men ej netto- (t olja), förbrukningen inom bebyggelse. Exempel på detta kan vara en övergång från värmepannor i varje byggnad till fjärrvärmeförsörjning. Ett annat exempel är sådana drifttekniska förbättringar som ökar verkningsgraden i enskilda pannanläggningar.

Genom att förbättra t ex byggnaders isolering, Värmereglering, täthet och ventilation, minskas det specifika energibehovet räknat per m2 golvyta, per m3 uppvärmd volym eller annan liknande enhet. Detta påverkar nettobehovet direkt och bruttobehovet indirekt.

Det är nödvändigt att skilja på dessa två principiellt olika vägar, bl a för att bevaka att åtgärder för att minska nettoav ökat bruttobehov - eller behovet ej medför konsekvenser i form omvänt. Som utgångspunkt i fortsättningen väljes att i första hand knyta den energipolitiska målsättningen till bruttobehovet.

Det förhållandet att den energipolitiska målsättningen knyts till bruttoenergiförbrukningen innebär att bedömningar av omvandling från netto till bruttoenergi får central betydelse.

De principer som energiprognosutredningen valde för redovisning av denna omvandling har visat sig vara förvånansvärt styrande. - - är Direkt missvisande enligt rådets uppfattning omvandling av primärenergi till elenergi för byggnadsområdet. El anges ha l0O % verkningsgrad i alla led inom byggnadsområdet. Samma metod används i proposition l975:30. Det medför t ex att l975 års energipolitiska beslut vad gäller ”övrig-sektorn teoretiskt kan uppnås enbart genom en storskalig övergång till elvärme. Som av det följande anser inte rådet en sådan utveckling vara framgår önskvärd. Det kan heller inte rimligen ha varit avsikten att l975 års beslut skulle kunna ges en sådan tillämpning. Med det visar med stor tydlighet att bedömningen av elenerqins roll inom byggnadsområdet - och tolkningen av vilka de verkliga konsekvenserna blir på det nationella energisystemet - måste göras med stor aktsamhet om inte slutsatserna skall bli helt felaktiga.

Ett försök att bestämma delmål för bebyggelsesektorn i l975 års energipolitiska beslut

Syftet med försöket att bestämma delmål har varit att ge vägledning för FoU-planeringen. Främst har det bedömts viktigt att få en överblick över sparpotentialens fördelning på byggnads- och åtgärdskategorier. Utgångspunkten har varit uppfattningen att åtgärder måste avse alla delarna av byggnadsbeståndet och således omfatta

Småhus Bostäder Flerfamiljshus Industrilokaler L°ka]er { övriga lokaler

24 Byggnadsområdets energipolitiska betydelse SOU 1977: 59

För var och en av dessa delar är flera typer av åtgärder tänkbara. Rådet har valt att särskilja:

- - i som Energiförsörjning Förändringar försörjningssystemet minskar bruttoenergibehovet utan att nettoenergibehovet har ändrats.

Nybyggnad Påverkar i första hand nettoenergibehovet.

- Påverkar i första Ombyggnad hand nettoenergibehovet.

Drift, service Åtgärder som avser inreglering och effektivare drift av existerande system utan byggåtgärder. Påverkar både brutto- och nettoenergi.

Bostads- och lokalprognos Den målanalys som här återges mycket komprimerat bygger på Energi till byggnader l975-2000 av Nils-Eric Lindskoug (BFRS skrift T9:l977), vilken även utgör del 3 av den rapport om energisparmöjligheter i befintlig bebyggelse som statens planverk avgivit till bostadsdepartementet i januari l977.

Målanalysen inleds med en prognos över hur beståndet av bostä-

der och lokaler kan väntas öka. Underlag är EPU (Energiprognosutredningen) och LU l975 (Långtidsutredningen). Resultatet sammanfattas i följande diagram (fiq l).

Bedömningarna innehåller flera osäkerheter främst på lokalsidan och kanske i särskilt hög grad inom industrin. Beträffande bostäderna finns ganska bra sifferunderlag för beståndet medan en hel del skattningar har måst göras på lokalsidan med ledning av tillgängligt material. Beträffande industrilokaler har ett försök till bedömning utförts i samarbete med Näringslivets stiftelse för forskning och utveckling på energiområdet (NEFOS).

Anm:Termen prognos får i detta sammanhang inte uppfattas som en förutsägelse om den mest troliga utvecklingen, utan användes för att beteckna det antagande som är nödvändigt att göra för att följande kalkyler om energianvändningen skall hänga ihop. (enligt BFRs skrift T 9:l977)

sou 1977; 59 Byggnadsområdets energipolitiska betydelse 25

FIG 1. Volymutveckiing fdr bostäder och Iokaler

LU 75 / / Volymer .K/

milj.

bostäder,

Antal

0 1920 1950 2000 Som framgår av figur 1 är prognosen försiktig jämfört med LU 75. Prognosens siffror ger ändock utrymme för en betydande standardhöjning som framgår av nedanstående tabe11. TAB 1. Sammaniagd värmd byggnadsvoiym 1975

Per person Bostadsv01ym/boende nP 120 Lokaivoiym/anstäiid m? 150 (ink1 industri)

26 energipolitiska betydelse SOU 1977: 59 Byggnadsømrådets

Uppskattningar av sparpotential Lokal- och bostadsprognosens syfte är bl a att ge ett underlag för bedömning av vilken ökning av energiförbrukningen som kan väntas om inga särskilda åtgärder vidtas för att påverkautveck- I det följande användes energiprognosutredningens alt lingen. III som beskrivning av en sådan spontan utveckling *)

För de olika byggnads- och åtgärdskategorierna har det gjorts uppskattningar av sparpotentialen dvs möjligheten att med mer eller mindre långtgående förändringar påverka energibehovet. Åtgärderna indelas i

- som redan förberetts eller utlösts. Här inprimära åtgärder effekten av energisupplementet till byggnormen för ny- och går ombyggnad och en uppskattning av utnyttjande av värmepumpar m m som kan förväntas utan några särskilda stimulansåtgärder. Förbättrad drift och service ingår i en omfattning som förutsätter styrning och stimulans från samhällets sida

sekundära åtgärder omfattar mer genomgripande och dyrbara ombyggnadsåtgärder i det befintliga byggnadsbeståndet. Den fastighetsekonomiska lönsamheten torde vara låg

tertiära åtgärder omfattar utnyttjande av spillvärme och solvärme. är - åtminstone vad gäller solvärme - ännu Åtgärderna fastighetsekonomiskt olönsamma.

För att förvandla nettoenergibehov till bruttoenergibehov måste man göra antaganden om försörjningssystemets utformning. I målanalysarbetet har tre olika försörjningsalternativ med olika proportioner mellan fjärrvärme, elvärme och annan värme använts. I den s k EFA 2000-studien som gjorts inom ramen för den totala energiforskningsplaneringen ingår fyra överordnade försörjningsalternativ. Tillsammans med de tre försörjningsalternativen och de olika åtgärdskategorierna som redovisats ovan ger detta ett svåröverskådligt antal underalternativ. Rådet har därför valt att för sin FoU-planering sammanfatta ett urval av alternativ i en strategi för utveckling som redovisas i avsnitt 2.3.

Spännvidden mellan de tre åtgärdsalternativen framgår översiktligt av nedanstående figur 2 som sammanfattar resultaten av målanalysen.

Det måste observeras att utveckling är en hypo-

*)Anm: spontan

tetisk utveckling och ej en prognos i egentlig mening. Vidare är sparpotentialens storlek - med valda definitioner - beroende av vilken spontan utveckling som antagits.

SOU 1977: 59 Byggnadsområdets energipolitiska betydelse 27

FIG 2. Energiförbrukning i bebyggeisen ink1usive industrins 10ka1er. sparpotentiai för primära, sekundära och tertiära åtgärder.

TWh bruttoenergi 200

Spontan utveckling

Sparpotentialer som detaliredovisas i efterföljande fig. 3.

Primära åtgärder

Sekundära åtgärder

Tertiära åtgärder

0 i u T 1975 -80 -85 -90

Uppskattningarna är sjäivfailet mycket osäkra särskiit i det iängre perspektivet. Det måste också med skärpa framhâiias att det är samhäiiets styr- och stimuiansåtgärder som i huvudsak b1ir avgörande för om utveckiingen i verkligheten kommer att ligga nära prognoserna. Rådet har inte gjort någon bedömning av vad som är fastighetsekonomiskt och samhälisekonomiskt iönsamt. Kurvorna får därför inte uppfattas som någon förutsägelse från rådets sida över den kommande utveckiingen.

För FoU-planeringen har det intresse att redovisa sparpotentia- 1en“ nedbruten på byggnads- och åtgärdstyper. Angivna siffror avser de av måianaiysens a1ternativV som ligger närmast rådets i avsnitt 2.3 - skisserade utvecklingsstrategi. 1) a1t II och 111 eniigt BFRs skrift T 9:i977

28 Byggnadsområdets energipolitiska betydelse SOU 1977: 59

FIG 3. Besparingspotentiai i Twh bruttoenergi fördelad på byggnadstyp och åtgärder. Primära och sekundära åtgärder

8,3 7,6

Småhus Flerbost. Lokaler Industri

hus

2,1 1,0

3,5 0,6 Nybyggnad

Ombyggnad 1,5 0,6 8,2

pr1m atg _____

4,2 1,0

§::““dära

15,2 15,4 13,4 21,5 9,8; 60,1

Drifto A

1985 2000

;47,5

13,0 12,0 16,1 6,4

Det måste återigen framhåilas att siffrorna är osäkra. De får betraktas som mått på storieksordningen. Det är den inbördes ordningen som kan vara av intresse för hur insatserna i FoUarbetet fördeias. Det är då värt att notera viiken storiek drift och service har när det gäiier bostäder och iokaier för 1985. I det iängre perspektivet dominerar nybyggnad biand åtgärderna. Däremot torde effekten av drift och serviceåtgärder vara underskattad. Detta beror på att beräkningarna omfattar nu existerande bebyggeise som är kvar år 2000, I själva verket torde de nya byggnaderna med mer utveckiade tekniska system kräva omfattande och vä] utformade drift/serviceinsatser för att den nya tekniken skaii ge energibesparing och inte ökade föriuster.

SOU 1977: 59

BYGGFORSKNINGSRÅDETS PROGRAM FÖR ENERGIFORSKNING

2.1 Bakgrund Under he1a efterkrigstiden fram ti11 energikrisen 1973/74 skedde en förskjutning mot re1ativt sett a11t bi11igare energi. Mot denna var energihushå11ning inte något prioriterat ombakgrund råde i den forskning BFR finansierade. Energifrågorna sågs som ett av många pr0b1em, som behövde bearbetas.

En omsvängning skedde eme11ertid vid s1utet av 60-ta1et och i början av 70-ta1et a11teftersom insikten om de fossi1a energikä11ornas änd1ighet och den starkt ökade förbrukningen började Nödvändigheten av hushå11ning med naturresurser av spridas. ski1da få en a11tmer framskjuten p1ats i samhä11et. s1ag började När energikrisen inträffade 1973/74 hade rådet en beredskap att snabbt öka sina insatser, vi1ket närmast skedde inom ramen för det b1ock för som rådet tidigare ti11satt. B1 a

medverkade rådet energifrågor för

i utredningsarbetet Energiprogramkommittên ti11 EPK - SOU 1974:74 - redovisade (EPK). Expertmateria1et förs1ag ti11 omfattande insatser, såvä1 beträffande forskning och utveck1ing som prototyp och demonstrationsverksamhet. Förbearbetades och omstrukturerades av EPK - dock utan att s1agen den föres1agna v01ymen berördes.

I proposition 1975:30 angående energipo1itiken 1975-1978 hade forskningsprogrammet bearbetats ytter1igare. För det avsnitt som BFR fick ansvar för - program 3 Loka1komf0rt - ansåq man att ti11gäng1iga forskningsresurser inte medgav så omfattande insatser som EPK hade föres1agit. En kraftig nedskärning gjordes ti11 t0ta1t 53 Mkr för treårsperioden, vari även sku11e ingå sådana insatser för prototyp- och demonstrationsverksamhet som ej gavs särski1d finansiering.

För finansiering av BFRs energiforskning va1des att huvudsak1igen utnyttja traditione11a vägar, d v s de1s finansierades forskningen genom en höjd byggforskningsavgift (+ 0,1 %), de1s genom omförde1ning inom BFRs budget. Resterande de1 finansierades över ans1aget energiforskning inom industridepartementet. Energiforskningen vid BFR kom härigenom att knytas ti11 såvä1 industridepartementet som ti11 bostadsdepartementet.

För finansiering av två utva1da verksamheter av det föres1agna för och demonstrationsverksamhet - kommuna1 programmet prototyp- -

energip1anering samt intrimning av o1jee1dade pannor gavs

ett särski1t ans1ag via bostadsdepartementet. En över-

s1ut1igen

over EPKs förs1ag, bes1ut 1975:30 samt finan-

sikt en1igt prop

siering av BFRs energiforskninq qes i fiqur 4.

1) genom experterna prof Bo Adamson, LTH, prof Bengt Hidemark, KTH samt forskningssekreterare Arne Boysen, BFRs kans1i

30 Byggforskningsrådets program för energiforskning SOU 1977: 59

Fig 4. BFRs energiinriktade verksamhet under perioden 1975-1978, finansiering reiaterad tili EPKs försiag

EFK: FÖRSLAG , mor. 1975:30 FINANSIERING 1975/76 1976.77 1977/78 l Anvung: Energimar-

koønmittán SINO

f x r 1

Kommunal energpl _ Yyimnmg_ wnmååüfäm | 6 Mkr. over ansiaqet lov ä! .. otur år ,

i gardzv i bostad: nun.

(bonden) l samla i m. aostadsstyrelsen o. Planverket l | Ansvarig BFR I i-- 3

| FOU Mkr, over anslaget 35 . Enevgnlorskning I (incident Mkr. genom hoimhg av uttagsorocenten lov I bygguadsforsknnngsav- I galleri, inkl. okning av i Slatunslagel I Mkr. genom omlorøei nmq av BFRsbudget I

Prototyper o. demonstrationsplojekt Statens industrivørk

2.2 Programöversikt

Efter diskussioner med DFE har besiutats att revidera den programindeining (systemfrågor, kiimathygien, byggnad-insta11ati0ner och komponenter, entreprenader) som gäiit för BFRs energiforskning 1975-78 (Redovisning härför se b1 a BFRs verksamhetspianer).

En ny programstruktur skaii fy11a fiera krav. Främst ska11 den

- att reiatera insatserna ti11 överordnade måi och ge möjiighet ti11 uttaiade FoU-behov

ge möjiighet tiii information om pianerna ti11 statsmakterna, aiimänheten och forskarna

strukturera utgående information om resuitat

vara ett hjäipmedei i FoU-administrationen som bi a möjiiggör ansvarsfördeining och samordning med övrig byggnadsforskning på ett praktiskt sätt

En vaniig metod är att strukturera program efter typ av teknik som är föremåi för FoU. Det kan dock vara svårt att koppia samman en sådan struktur med energipoiitikens mål. En bättre indeining från denna utgångspunkt är att iâta art av bebyggeise och byggåtgärd vara indeiningsgrund, t ex efter åtgärder i nyproduktion och åtgärder i existerande bebyggeise.

SOU 1977: 59 energiforskning 31 Byggforskningsrådets program för

En plan för FoU med en sådan programindelning kan kopplas till ett åtgärdsprogram. FoU-resurser kan fördelas så att endast inriktning på en byggnadskategori undviks. Målinriktningen av informationen underlättas. Nackdelen är att samma typ av teknik uppträder i alla delprogrammen. En tredje metod är att låta mål och typ av energihushållningsåtgärd vara primär indelningsgrund och i andra hand sortera efter typ av teknik. BFR har i princip valt att tillämpa denna metod med följande resultat: (0 avser delprogram, Ol-l2 avser programelement.) Målet för energihushållning i bebyggelsen är att minska åtgång och beroende av ändliga energiresurser genom 0 EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING i Ol yttre försörjningssystem 02 byggnad, byggnadsdelar och inre försörjningssystem 08 byggnader/grupp av byggnader 03 byggandets energihushållning och genom att ta förnyelsebara 0 LOKALA ENERGIKÄLLOR i bruk genom 04 värmepumpsystem 05 solvärmesystem och energilagring För att behövs också utveckling av planerings- och uppnå målen styrsystem. Energimålen skall vidare nås under hänsynstagande till ovriga samhällsmål och således till brukarnas krav. Detta sker genom 0 PLANERING OCH ENERGIHUSHALLNING, STYRMEDEL omfattande 06 kommunal energiplanering 07 energihushållning och markanvändningsplanering 09 styrfaktorer 10 statistik, prognoser ll klimatkrav l2 övriga brukarkrav I det följande ges en närmare redovisning av de tolv programelementen som ingår i de tre delprogrammen.

Ol. Yttre försörjningssystem Programelementet behandlar teknik och metoder för en energiekonomisk uppbyggnad och drift av yttre försörjningssystem. Detta bidrar till ett minskat behov av primärenergi huvudsakligen genom att höja verkningsgrader och reducera energiförluster.

32 Byggforskningsrådets program för energifors/ming SOU 1977: 59

Med yttre försörjningssystem avses nät för distribution av energibärare av oiika siag inom bebygge1se och sammanhängande byggnadsområden. Inom programeiementet behandias frågor rörande energiekonomisk drift av fjärrvänhe och eidistributionssystem, tiiigängiighet för energisystem, studier av energiföriuster, vissa studier av systemfunktioner, förvaitningsformer m m. Vidare berörs frågor om tiiiförsei av spiiivärme tiil de yttre försörjningssystemen.

02. Byggnad, byggnadsdeiar och inre försörjningssystem

Programeiementet behandiar frågor rörande utveckiing av teknik och metoder för en energibesparande utformning och drift av byggnader och inre försörjningssystem samt därmed förbundna kostnader och vinster.

Inom området behandias konstruktion, drift och förvaitning av tekniska system som byggnad, byggnadsdeiar, uppvärmningssystem, ventiiationssystem, beiysning, sanitära instaiiationer samt styr- och övervakningssystem i ansiutning ti11 nämnda system. Ti11 programeiementet hör också konventioneii 1oka1 energiomvandiing/produktion.

03. Byggandets energihushäiining Programeiementet behandiar teknik och metoder som bidrar ti11 minskat behov av primärenergi huvudsakiigen genom att höja verkningsgrader/reducera energiföriuster i samband med uppförande av byggnader samt reduktion av investerad energi i byggnadsmateriai.

Inom programeiementet behandias t ex energiförbrukning och energihushåiining på byggpiats och för aniäggningsarbeten, energiinnehåii i byggnadsmateriai och energibudgetering för byggsektorn.

04. Vännepumpsystem Programeiementet behandiar teknik och metoder som bidrar ti11 minskat behov av primärenergi huvudsakiigen genom att utnyttja mark/iuft/vatten/sol/spi11värme som 1oka1 energikälla viiken görs tiiigängiig med värmepumpsystem.

Programeiementet omfattar frågor rörande utveckiing av värmepumpsystem och dess komponenter samt tiiiämpning av värmepumpsteknik för byggnader och inre försörjningssystem.

05. Soivärmesystem och energiiagring Programelementet behandiar teknik och metoder som bidrar ti11 minskat behov av primärenergi huvudsakiigen genom att utnyttja soienergi som iokai energikäiia.

Exempei på probiem är tiiigång ti11 soienergi i Sverige, möjiigheterna att utnyttja soienergi för uppvärmning av bebyggelse, system för soivärmeutnyttjande och principer för soifángare, teknik och komponenter för 1oka1 termisk energiiagriny

SOU 1977: 59

Byggforskningsrådets program för energiforskning 33

06. Kommunai energipianering

Kommunai energipianering antas bii ett av fiera medei att styra framtida energiförsörjning och energianvändning inom en kommuns område. Programeiementet omfattar tiii frågor koppiade iagstiftning rörande kommunai Främst behandias energipianering. metodfrågor för en energipianering som inom givna ramar syftar tiii kommunaia handiingsprogram för inom sâväi åtgärder försörjnings- som konsumtionssidan.

07. Energihushåiining och markanvändningspianering

Markanvändningspianeringen är ett sätt att sammanfatta en kom-

muns eiier regions sociaia, ekonomiska och tekniska behov och möjiigheter uttryckt i disposition av och hushâiining med mark och vatten. Genom ändringar i byggnadsiagstiftningen skaii numera även energihushåiiningsaspekter beaktas.

Programeiementet omfattar FoU som syftar tiii att tiiiföra pianeringsprocessen det kunskapsunderiag och de metoder som kan erfordras för att skaii kunna energihushåiiningsaspekterna behandias i pianeringen. meiian Avvägning energihushåiining å ena sidan och andra krav på den byggda miijön å andra sidan kan i en dei faii ieda tiii måikonfiikter. om de konfiikter Kunskap som kan uppstå och hur de kan iösas är exempei på FoU-frågor inom programeiementet.

08. Energihushåiining för byggnad/grupp av byggnader

Programeiementet omfattar studier av byggnader och grupper av

byggnader som fungerande heiheter och som kompiex av samverkande tekniska system. Programmet har en arkitektonisk dei som om-

fattar byggnadernas gruppering, form och inre och organisation dessa faktorers samband med och inverkan på energibehoven. Det har också en teknisk dei som omfattar hur de oiika tekniska systemen samverkar med varandra och hur de tiiisammans inverkar

på energibehoven. Siutiigen omfattar programeiementet hur den

arkitektoniska och tekniska utformningen beror av varandra och samverkar.

09. Styrfaktorer

Inom programeiementet behandias frågor rörande av utveckiing oiika styrfaktorer såsom normer och bestämmeiser, iän och bidrag, skatter, taxor och hyror, ekonomiska kaikyier, information om FoU, utbiidning. Oiika styrfaktorer behandias med avseende

på tiiiämpningsomräde, utveckiingshinder, resursförbrukning, genomsiagseffekt och tidsaspekter.

10. Statistik, prognoser

Inom programeiementet behandias vissa frågor om behov av

grundiäggande statistik som statistik rörande byggnadsbestånd,

34 Byggforskningsrådets program för energiforskning SOU 1977: 59

system för energiförsörjning, befoikningsstatistik. förbrukningsstatistik. Vidare omfattar programeiementet utveckiing av modeiier för energiförbrukningsprognoser.

11. Kiimatkrav Programeiementet omfattar frågor rörande termiskt inomhuskiimat och iuftkvaiitet. I första hand behandias probiem som är - eiier kan förväntas bii - dimensionerade från energihushåiiningssynpunkt.

12. övriga brukarkrav Inom programeiementet behandias frågor om hur brukare påverkas av - eiier - Probiemsjäiv kan påverka energihushåiiningsfrågor. men sätts i reiation tiii andra brukarfrågor t ex sociaia måi, medinfiytande. Viktiga frågor berör begränsningar av energisparåtgärderna på grund av mâikonfiikter eiier begränsningar i brukarnas tidsbudget t ex i samband med värdering av skötseikrävande teknik.

Några utveckiingsförutsättningar och vaida begränsninga för BFRs programpianering

å°åtâdâl°âhJâkâ1ÃÖESÄVEFE L ?ârâiiâüiliâkâ EOESEQGQSE*

I avsnittet om byqqnadsområdets energipoiitiska betydelse har redovisats översiagsmässiga kaikyier över sparpotentiaier vid antagen fördeining av bostads- och iokaivoiymer vid skiida tidpunkter. Energipoiitiken skaii eniigt statsmakternas direktiv samspeia med - eiier bidra tiii - att andra poiitiska måisättningar uppnås t ex vad-gäiier sysseisättning, bostadssociaia frågor, fördeiningspoiitiska frågor. Som framgår av programpianerna i det föijande har rådet pekat på en rad probiem inom området och förordat FoU-insatser för att bidra tiii ökad förståeise och kunskaper om nämnda samband. När det gäiier uppiäggningen av BFRs energiforskningsprogram i stort saknas dock underiag för att - för närvarande - kunna ange konsekvenser av nämnda övergripande måisättningar. En arbetshypotes är att betydande energibesparingar kan nås genom att t ex

motverka utgiesning av bebyggeise styra utveckiingen mot ökad andei bostäder i fierfamiijshus påbjuda dubbei-utnyttjande av iokaier reducera utrymmesstandard för pianerade bostäder, kontor, iokaier för sjuk- och häisovârd m m.

Det kan ibiand vara tveksamt om sådana förändringar medför standardhöjning eiier sänkning. En rad faktorer utanför energiområdet påverkar detta. Tiii energiforskningen hör att studera sambanden med energiförbrukningen.

Redovisningen i avsnittet områdets energipoiitiska betydeise samt i de föijande programpianerna ger visst underiag för att bedöma storieksordningen av möjiig energibesparing vid oiika grad av styrning av bebyggelsens utformning och standard.

SOU 1977: 59 Byggforskningsrådets program för energiforskning 35

_P_rlsgtvegkling__-_inflatigt-_rânta

I direktiven för energiforskningsprogrammet berörs ej ekonomiska frâgor som prisutveckiing, infiation, avkastningskrav m m. Energihushåiining i praktiskt byggande baseras på ett stort antai enskiida besiut om genomförande av oiika åtgärder. Sjä1vfaiiet är iönsamhetsbedömningar för dessa åtgärder biand de viktigaste besiutsunderiagen. Besiuten fattas idag baserat på aktue11a förhåiianden och tar sä11a hänsyn tiii väntade framtida - med dagens energipriser Lönsamheten är tveksam prisändringar. för en rad energibesparande åtgärder. Trots energikrisen är prisför sett i ett - se utveckiingen energi iängre tidsperspektiv figur 5 - i stort jämförbar med den a11männa prisutveckiingen. Om besiutsfattaren tiiiåter sig att göra antaganden om infiationstakt och skiid prisutveckiing för energi jämfört med andra varor ger detta kraftigt genomsiag i kaikyierna vid bestämning av investeringens storiek.

Fig 5. Prisindex för bostadshyra, bränsie och iyse. Relativt konsumentprisindex. Basår 1949 = 100 Kaila: SIND/BFR projekt 760923-7

w 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1976

Prisindex för endast busladsh yra.

O o 0 Prisindex för enbart bränsle och Iyxe.

36 Byggforskningsrâdets program för energiforskning SOU 1977: 59

I figur 6 iiiustreras den ökade investering som kan motiveras vid spekuiation i ökade energipriser. Fig 6. I nuvärdesdiagrammet kan utiäsas resuitat med oiika vaida förutsättningar, t ex vid 20 års brukstid, 10 öre/kwh aktueilt energipris, 7 % åriig energiprisstegring samt 8 % förräntningskrav är en investering av 1,9 kr per _ sparad kwh försvariig. Utan en beräknad energipris-

âriig

stegring biir motsvarande investering ca 1 kr per sparad kwh. Käiia: Energisnäia hus, GDL sept -76

N = nuvärdes- 50 å, multiplikator

% årlig energikostnadsökning

Investeringar i byggnader har iång iivsängd. Detta innebär bi a att investeringar baserade på - som det senare visar sig - för iåga energipriser kan vara svåra att anpassa tiil dessa nya betingeiser med rimlig ekonomi. Inversteringsbesiut baserade på dagens kan innebära deis högre årliga kost-

energipriser därför

nader, deis storre energiförbrukning under iång tid jämfört med en “0ptima1 aniäggning.

En grundiäggande utgångspunkt för heia energiforskningsprogram-

met är en tiiitagande framtida knapphet på oiika primära energi-A

käiior av stor vikt för iandets nuvarande energiförsörjning. å Denna tiiitagande knapphet bör rimiigen återspegias i ökade energipriser.

För att bi a få en kvaiitativ biid av inverkan av framtida prisstegringar på energi samt belysa kapitaiknapphetens (dvs räntans) betydeise har rådet i samarbete med SIND utnyttjat en energiprognosmodeii (EPM) för Sverige. Arbetet dokumenteras i rapport En undersökning av energibesparingspotentiaien i bostäder för perioden 1976-2000

SOU 1977: 59 Byggforskningsrådets program för energiforskning 37

Det måste med skärpa framhåiias att siutsatser av dessa beräkningar måste dras med stor försiktighet. Modeiien arbetar med stora förenkiingar, uppskattningar och beräkningar av genomsnittiiga värden. Biand begränsningarna kan t ex nämnas att modeiien förutsätter

perfekt kapitaimarknad - hos beslutsfattare perfekt kunskap om möjiigheter att spara energi - restriktioner och instaiiationssidan inga på produktions-

Med de förutsättningar som vaits för körningarna har föijande resuitat erhå11its avseende en tidsperiod fram mot år 2000:

- små förändringar i kostnadsbiid för konkurrerande teknik (som t ex egen oijepanna, eivärme, fjärrvärme) ger stora utsiag i modeiiens va1 av teknik. Modeiien är med andra ord mycket känslit för ändrade priser - i verkiigheten torde förhåiiandena vara de motsatta

va1 av kaikyiränta har - som väntat - stor betydeise. Vid 0 % ränta är den iönsamma besparingen fiera gånger större än vid kaikyiränta 15-20 %. (Kaikyiränta 8-10 % har vaits som ett rimiigt utgångsvärde för de fortsatta beräkningarna)

om energipriserna genereiit stiger med ca 4 %/år jämfört med övriga priser ökar besparingsmöjiigheterna kraftigt. Reiativa därutöver - inte prisökningar säg upp mot 10 %/år ger utsiag av samma storieksordning som sker i det iägre intervaiiet

vid avvägningar meiian investering i energibesparande teknik och investering i energiproduktion förefaiier det rimiigt att fördeia ti11gäng1iga margineiia investeringar ti11 iika deiar på de två områdena

om man antar skiida prisutveckiingar för primärenergi inom byggnadsomrâdet - t ex reiation oijepris, eipris, hetvatten- - både för pris ger differenser på 2 % per år stora utsiag den iönsamma energibesparingen och för fördeining meiian 01ika energifonmer.

Hänsyn har ej tagits ti11 infiation i beräkningarna. Motivet är främst att i samhäiisekonomiska bedömningar torde spekuiation i infiationsutveckiing ej kunna försvaras. I privatekonomiska bedömningar kan sjäivfaiiet andra värderingar göras. Genom den betydande spridning av kaikyiräntenivåer som vaits i modeiikörningarna tiiiåter dock materiaiet enskiida toikningar av infiationens betydeise.

Siutsatsen av redovisade resuitat är - som väntat - att kaikyi-

förutsättningarna har stor betydeise vid vai av strategi för

energihushäiining. Det är angeiäget att samhäiiets bedömningar i dessa avseenden kommer ti11 uttryck i I978 års energipoiitiska besiut. Som exempel Då tänkbara vägar att uttrvcka sådana bedömningar kan anges

redovisning av bedömningar av framtida energiprisutveckiing

38 Byggforskningsrådets program för energiforskning SOU 1977: 59

fastställande av kalkylförutsättningar för byggprojekt t ex energipris 25 öre/kwh, maximala effektbehov, angivna kalkyl- Mnwrmm

höjda energipriser genom t ex beskattning där skatteintäkterna - vid vissa villkor - får utnyttjas för energibesparande investeringar

- för m m nya byggnormer optimerade högre energipriser

5.923392]âejâhfüelgifäfâöijül29:35 EtLaEEQlJCQLBÃR

Inom DFE har i samarbete med programorganen bedrivits en studie baserad på formulering av åtta strategiska alternativ (fyra produktionsprofiler och två konsumtionsnivåer). Studien - EFA 2000 är avsedd att belysa samband och konsekvenser vid olika strategier för Sveriges framtida energiförsörjning. Byggnadssektorn spelar här en viktig roll, dels som den största konsumtionssektorn, dels som den sektor där potentiella möjligheter finns för utnyttjande av lågvärdig energi i stor skala.

Våren l977 hade EFA-studien ej givit resultat som kunde tillämpas för BFRs programarbete. Arbetet inom BFRs energiberedning och dess programgrupper har därför baserats på en preliminär skiss till strategi enligt följande:

Några grundläggande antaganden för BFR:

- Det är rimligt att koncentrera arbetet på ett lågt konsumtionsalternativ. D v s oavsett typ av energiförsörjning bör man utgå från att ener iförlusterna i bebyggelsen skall reduceras

genom t ex isolering, tätning, återvinning, inreglering, bätt-

re drift. Denna utgångspunkt kan självfallet behöva nyanseras. En grundläggande utgångspunkt för nuvarande energiforskningsplanering torde bl a vara systemtänkandet d v s att en ömsesidig anpassning skall ske mellan energiproduktion och konsumtion. En generell låsning till låg specifik energiförbrukning i bebyggelsen kan således vara olämplig i praktiken.Låg specifik förbrukning utgör likväl huvudmotiv för FoU inom BFRs ansvarsområde.

Det är rimligt att utgå från att även en kärnkraftbaserad energiförsörjning skall ges hög effektivitet, d v s spillvärmen skall - åtminstone på sikt - kunna tas tillvara.

Ett kolalternativ kan förutsätta en utveckling av teknologin som möjliggör även lokal eldning för grupper av fastigheter. i Kol och oljealternativen blir m a 0 tämligen från

lika bebygg-j

elsesidan sett. I nuvarande läge torde det vara rimligt att utgå från att kolalternativet i första hand är av intresse i ; samband med stora blockcentraler och kraftvärmeverk. Eventuell* framtida gasförsörjning kan ur BFRs synpunkt behandlas på samma sätt som kolalternativet.

Lokala energikällor som kan utnyttjas direkt i bebyggelsen utgörs i första hand av solvärme och vatten/luft/markmagasin, de senare åtkomliga med värmepumpteknik. Det är endast lokal användning som behandlas i BFRs plan. Utveckling av t ex soldrivna elverk eller stora kraftvärmeverk faller inom andra FoU-program.

Byggforskningsrådets program för energiforskning 39

Det är lämpligt - för att få materialet hanterligt - att begränsa diskussionen till två huvudalternativ för bebyggelsens försörjning med energi.

Ett starkt centraliserat alternativ fjärrvärme-el där all rimlig tät bebyggelse försörjs med fjärrvärme och all mindre tät och gles bebyggelse försörjs med el. Varken lokal eldning (efter successiv avveckling) eller utnyttjande av lokala energikällor förekommer i nämnvärd utsträckning under perioden fram till år 2000.

Ett kombinerat centraliserat-decentraliserat alternativ fjärrvärme - lokala energikällor där försörjning med el begränsas och ersätts med utnyttjande av lokala energikällor, främst solvärme och mark/luft/vattenmagasinen. Central försörjning inriktas på lågvärdig energi. Under ett övergångsskede innan spillvärme eller lokala energikällor kan tas i bruk måste lokal eldning med fossila bränslen och elvärme förekomma. När det gäller elvärme begränsas bruket av direkt elvärme så att byggnaderna får värmesystem som medger enklare omställning till lokala energikällor eller till spillvärme.

Oavsett strategi för försörjning skall energin användas effektivt. Det kräver åtgärder i bebyggelsen:

Nybyggandet efter l977 regleras av byggnormen SBN 75 supplement energihushållning. Forskningens uppgift blir att följa upp normens verkningar och att ge kunskaper och metoder för genomförande och kontroll i praktiskt byggande.

På förvaltningssidan finns också angelägna FoU-uppgifter, eftersom ny och mer sofistikerad teknik kräver inreglering och drift i högre grad än det befintliga enkla beståndet för att fungera.

I det bestånd som finns l977 krävs en rad åtgärder om mera märkbara totaleffekter skall uppnås till l985, eftersom nybyggnadseffekten tills dess kommer att vara ringa.

Inreglering och förbättrad drift är nödvändiga åtgärder som bör avse hela beståndet.

Ombyggnad sker av bostadssociala skäl, av arbetsmiljöskäl m m. I samband därmed bör energisparåtgärder genomföras. Dessutom kan särskilda åtgärder för att isolera, täta m m initieras utan samband med ordinarie investeringsprogram. Om man antar att nybyggandet fortsätter i ungefär nuvarande takt och att en betydande del går till att ersätta befintliga hus blir resultatet att den energibesparing som uppnåtts genom ombyggnadsåtgärder m m börjar avta framåt år 2000. Ombyggnad för bättre energihushållning bör därför göras någorlunda snabbt om den skall ge effekt under längsta möjliga tid. Verksamheten måste också - så långt möjligt - samordnas med ordinarie ombyggnad och underhåll om den skall kunna förränta sig utan drastiska merkostnader för samhälle eller brukare.

Slutsatser: Möjligheterna att förbättra effektiviteten genom att reducera energiförlusterna i bebyggelsen är stora men har en gräns. Den ackumulerade effekten av byggnadsåtgärder avtar mot

40 Byggforskningsrådets program för energiforskning SOU 1977: 59

slutet av perioden på grund av sammanlagringen av ombyggnadsoch nybyggnadsverksamhet. Om bebyggelsen skall bidra till ett lågt konsumtionsalternativ (totalt nolltillväxt för landets energibehov) och ge utrymme för viss tillväxt av industri- och transportsektorerna efter l985, förutsätts således att bebyggelsen på lång sikt tar de lokala energikällorna i bruk i betydande grad. Detta betyder att lokala energikällor snabbt måste introduceras.

Bebyggelsen är vidare den potentiellt viktigaste sektorn för ett storskaligt utnyttjande av lågvärdig energi. Högvärdig energi borde därför primärt utnyttjas för andra ändamål. Möjligheter och av att utnyttja lågvärdig energi (temperatur-

konsekvegser

nivåer 40-60 C) bör beaktas både för befintlig och tillkommande bebyggelse. System uppbyggda för lågvärdig energi underlättar även introduktion av lokala energikällor. All spillvärme från industrin och från elproduktion (från uran eller fossila bränslen) som är rimligt åtkomlig skall tas till vara. Detta måste till stor del ske genom användning i bebyggelsen. All bebyggelse som är tillräckligt tät för att ekonomiskt kunna nås av fjärrvärmedistribution bör därför försörjas med fjärrvärme.

BFRs plan utgår därför från alternativet fjärrvärme-lokala energikällor, som innehåller alla relevanta utvecklingslinjer. Skulle utvecklingen medge en högre konsumtionsnivå i bebyggelsen, innebär det bara att de olika teknikerna tas i anspråk i mindre grad.

Den FoU som BFR stöder bör Drimärt syfta till att den skisserade utvecklingen Ett genomförande förutsätter att ett

antal viktiga möjliggörs. pro em öses såväl tekniskt som ekonomiskt om

energihushållning skall kunna erhållas utan betydande risk för starkt ökade kostnader för värmekonsumenterna. Exempel på sådana centrala problem utgör:

- för av hetvatten teknologi långdistansöverföring

teknologi för distribution av ledningsbunden energi då väsentliga reduktioner av bebyggelsens värmetäthet förutsätts

teknologi för lokala energikällor

stora centrala system förutsätter att utnyttjandetiden ej avsevärt förändras jämfört med kalkylerna om god ekonomi skall bibehâllas

Genom forskning och utveckling inom övriga delar av energiforskningsprogrammet bör resultat erhållas som anger om nämnda problem kan lösas. BFR har i detta läge valt att fullfölja resonemangen i begränsad skala och behandlar därför endast försörjningen upp till blockcentralnivå - d v s för grupp av fastigheter. För dessa gäller att

- bör av vatten- eller distributionssystemen utgöras luftbaserade system

grupper av fastigheter bör anslutas till gemensamcentral

- bör dimensioneringen så långt möjligt anpassas till lågtemperaturteknik

SOU I977: 59 41 Byggforskningsrådets program för energiforskning

lokala energikällor förutsätter el som tillsatsenergi vid småskalig tillämpning medan storskalig tillämpning utgår från att spetslaster och tillsatsenergi fås genom lokal eldning med bränslen i olika form

byggnaderna bör förberedas (anslutningar, utrymme m m) för utnyttjande av lokala energikällor

direkt elvärme begränsas under betraktande av tekniska och ekonomiska förutsättningar

.4 för - för Några särdrag byggnadsområdet förutsättningar FoU-verksamhet

§Y.9.9.laE59.m.CåEeE5_-$ÄEâ9

Energiforskningen har fram till 1975 års beslut i allt väsentligt varit inriktad på energiproduktion. Den gängse strategin är därför anpassad till det relativt renodlade mönster i relationer beställare - avnämare som råder inom denna sektor. Jämfört därmed uppvisar byggnadssektorn en rad särdrag som måste markeras då utvecklingsstrategier inom energikonsumtionssidan diskuteras.

Ett framträdande drag för byggnadsområdet är den komplicerade beslutsstrukturen och det stora antalet parter som är involverade i byggande och förvaltning. Ett omfattande energihsuhållningsprogram förutsätter medverkan från ett stort antal människor med olika funktion, bakgrund, förutsättningar och möjligheter (t ex forskare, konstruktörer av skilda slag, fastighetsägare/förvaltare, brukare samt personal inom industri, entreprenad- och serviceföretag). Dessa förhållanden, som mäste beaktas bl a vid informationsspridning, innebär en tröghet mot förändringar. Därtill kommer antalet anläggningar eller enheter som skall nås. Enbart småhusen utgör l,5 miljoner enheter fördelade över hela landet. Det totala antalet taxerade fastigheter uppgår till 2,4 milj. I figur 7 ges en översiktlig bild över bostadsbebyggelsen i Sverige. Byggnaders och anläggninqars långa avskrivningstid är en annan tröghetsfaktor.

I den volymmässiga merparten av bebyggelsen (dock ej småhus) är förvaltare och brukare skilda parter. Ofta sköts dessutom byggandet av en speciell byggherreorganisation som inte har ansvar för förvaltandet. Årskostnadstänkande - där investeringar vägs mot driftkostnader - har därför haft svårt att slå igenom. Avtalsformer och debiteringsprinciper ger i många fall inga incitament för förvaltaren att spara på energin. Brukaren, den slutlige konsumenten, har svårt att påverka energihushållningen.

Energihushållningsfrågorna är normalt inte primära när en byggnad planeras. Energibesparande åtgärder får därför karaktär av tilläggsinvesteringar där förräntnings- eller avkastningskraven är högre än på basinvesteringar. Inom industrin är det t ex inte ovanligt med krav på lönsamhet inom några få år för investeringar i energibesparande utrustning. Inom industri- och lokalsektorn utgör vidare kostnader för byggnader och deras drift en mindre andel av de totala kostnaderna för verksamheten och tilldrar sig följaktligen inte primärt intresse vid rationalisering.

42 Byggforskningsrådets program för energiforskning SOU 1977: 59

Fig 7. En översikt över bostadsbebyggelsen i Sverige

1950 Regionalbefolkning 1973 (tusentalpersoner) Befolkningsutveckling(milj. inv.) 7.01 f 7däravtätorter 1000-101 279 kommuner 11973) |:] 10 & _ 250- O00inv. 3st

Eg ;§43

100 - 250 000 inv. 8 st mo-m mmm] 50- 10000Oinv. 23 st Emo-soc 30 - 50 000 inv. 34 st 5°°°°° _ - 30 000 Inv. 210 st %|0oo-isoo mmüooqooo - ›zooo g ttoutadcr 7300., , . FUMGIG anno oregionala (unna 3 storstadsregionermed tillsammans2.5 milj. inv. 7200. 107 tätorter 10 000 inv. medtillsammans4.6 mili. inv. 274 tätorter med2-10 000 inv. 1 775 tätorter - 20 000 bebyggelsegrupperom man ,.00 räknar med de allra minstabyarna Uppskattningsvis3-4 000 000 hus - av dessaär 1.5 milj. småhus(enfam.hus)med7.2 milj. re l flerfamiljshusfinns 2.0 milj. lägenhetermed 6.6 milj. re

Byggandet(bestårf.n. av ungefär1/3 anläggningar, 1/3 bostadshusoch 1/3 andrahus. Hur serbostadsdelenav byggandetut? Bostadsbyggnadsprogrammen 1976-1980 innebär:

Nyproduktion Totalt N 330 000 lägenheterenl. kommunerna. _ (N 290 000 enl. länsbostadsnämnderna). De tre storstadsområdenas andel28 % (mot 43 % 1969-1973).

Flerfamiljshus v 115 000 varavN 27 000 i sanerinélwmfåde Vånyta/bostad 82 m2 i snitt Hyresrätt 83 %, bostadsrätt17 % Allmännyttiga o. koop. 70 %. Övriga30 % Högst2 vån.N 45 % (25 % 1975 l

Småhus e- 215 000 129 m7 Hyreso. bostadsrätt8 %, äganderätt92 96 Allmännyttiga o. koop. 50 %av gruppb.

Ombyggnad Planeradmoderniseringi 78 kommuneråren 1976-1978 N 23 000 lägenhetervaravv 14 000 i detre storstadsomrädena, varavN 12 000 i flerfam. hus.

1975/1976 lämnadesbostadslån(hela landet) till ^- 12 000 lägenheteri flerfam. hus. ^- 13 000 lägenheteri småhus.

SOU 1977: 59 Byggforskningsrådets program för energiforskning 43

En motor i utvecklingssystemet i ett längre perspektiv - industrins roll och villkor Rådet måste konstatera att någon påtaglig stimulans till teknisk utveckling inte finns för närvarande. Både byggnormer och energisparåtgärder bygger på konventionell teknik. Energipolitiken i övrigt är alltför vagt formulerad för att ge utvecklingsstimulans till industrin eller till fastighetsägarna/förvaltarna.

Statsmakterna mäste därför formulera handlingsprogram som i grova drag konkretiserar vilka åtgärder som skall vidtas, när de skall startas och vilket ekonomiskt stöd samhället tänker ge. Besluten måste vara tillräckligt bindande för att fastighetsägarna/förvaltarna skall börja agera och industrin uppfatta en intressant marknad som säkerställd. Då kommer också utvecklingsarbetet igång. Resultat från allmänfinansierad forskning blir efterfrågade. Stöd till experimentbyggande kan fogas in i en sammanhängande process.

För närvarande finns det en positiv marknadsbedömning enbart inom smâhussektorn. Någon påtaglig utveckling i industriell skala av teknik för alternativa energikällor har dock inte kommit igång. För småhussektorn behövs därför principbeslut om avtrappning av möjligheten till elvärme och eldning med fossilt bränsle medan

krav på utnyttjande av lokala energikällor bör trappas upp.

Småhusbestând och småhusbyggande är emellertid en viktig men inte dominerande del av totalt bestånd och byggande. Prognoserna pekar inte på någon dramatiskt ökande andel. Statsmakternas åtgärder måste inriktas på att få igång utveckling i de andra delarna av bestånd och byggande - flerfamiljshus, lokaler och industrilokaler. En massiv satsning på energisparåtgärder kan jämföras med efterkrigstidens bostadsbyggnadsprogram. Det är därför rimligt att titta på bostadsförsörjningssystemet utan att därför glömma att resonemanget i detta sammanhang avser alla sorters bebyggelse.

Bostadsförsörjningssystemet har i princip fungerat på följande sätt: utvecklingen har vägletts av politiska mål som konkretiserats i behovsutredningar. statsmakterna har dragit upp långsiktiga riktlinjer, ställt ekonomiska resurser till förfogande och - och stanangivit genom ett system av byggnormer, låneregler darder - vilka handlingsramar som gäller. Kommunerna svarar för fysisk planering omfattande markanvändning och teknisk försörjning. Vidare planerar de bostadsförsörjningen rullande i ett femårsperspektiv. Olika samhällsåtgärder har också lett till en väl organiserad byggherresida. Genom de olika åtgärderna får industrin överblick över marknaden och därigenom också möjlighet att effektivt planera produktutveckling, marknadsföring och byggande. Rationalitet och hög produktivitet förutsätter möjlighet till långsiktig planering.

Den BFR-finansierade FoU-verksamhetens uppgift i systemet har (starkt förenklad) varit att

- för mål och riktlinjer ge underlag - om brukarnas behov och krav genom forskning ge kunskapsunderlag för systemet av byggnorm, låneregler och standard - utveckla samhällsplaneringen och byggprocessen

44 Byggforskningsrådets program för energiforskning SOU 1977: 59

ge kunskapsunderlag för teknisk utveckling, bl a genom återföring av erfarenheter från byggnaders drift och förvaltning

Efterfrågan på direkt stöd av BFR-medel till interna företagens produktutvecklingsarbete har varit ringa. Bakom detta har legat den från företagens sida uttalade att de bäst sköuppfattningen ter utvecklingsarbetet på egen hand. Detta också sammanhänger med att byggsektorn arbetar med komponenter som både teknologiskt och industriellt är tämligen enkla. av framtida Utvecklingen energisnåla byggnader kan medföra att de tekniska systemen tenderar bli mer komlicerade. Därmed kan även erfordras ökat stöd och bidraq till komponentutvecklinq.

Frågeställningar som sammanhänger med en god funktion över tiden ser annorlunda ut. De karaktäriseras av krav flera s stem på att skall samverka i en byggnad. Betingelserna för deras funktion förändras över tiden. Robusthet och okänslighet för ändrade betingelser och bristande skötsel är därför krav som blir viktiga i ett energihushållningsperspektiv.

lillämeaáe_ssimulanaoshjsyzmedel

Det framstår som klart att långtgående besparingseffekter på kortare sikt kan framkallas endast med hjälp av att hela arsenalen stimulans- och styrmedel tas i bruk och successivt utvecklas. Figuren 8 visar översiktligt räcktillämpade styrmedels vidd. Särskild vikt måste fästas vid medel som når det existerande beståndet av byggnader utan att förutsätta byggâtgärder. För de närmaste åren är det sådana styrmedel som får de mest

påtagliga effekterna. En närmare diskussion om styrfaktorer redovisas i delprogrammet Planering och energihushållning. Här skall endast en översiktlig diskussion föras i anslutning till figur 8.

Fig 8. Översikt över stimulans och styrmedel

Andel i energikonsumtion % av Iokalkomfort

Bostäder: 1.5

Fritidshus |nform_

Smahus 26 Bost. 45 till Kommunal F|erfam.hus 24 lånehushåll _ energi- - 51

l

.

1 Lagenheter (18) reg|er Hyres_ Gemens. lokaler avtal p|anenng ( 6)

Utbildning B _ forvalt- Informa-

Lokam;

“ggg tion om

lääfägl_

nmgs-

lndustrilokaler plan 99750713 FOU fe-

skatter

C__)vriga lokaler Sunet

anvisn. statss OVFlQt m.m. bidrag

Y

Ny och ombyggnad

Existerande bebyggelse utan byggåtgärder

SOU 1977: 59 Byggforskningsrådets program för energiforskning 45

Byggnorm och plananvisningar m m berör all ny- och ombyggnad och är därför betydelsefulla styrmedel. Energifrågorna är inrymda i byggnadslagstiftningen - SBN 75 energisupplement. Även underhålls- och driftfrågorna kan komma att omfattas av lagstiftning.

Bostadslånereglerna berör ny- och ombyggnad inom bostadsbeståndet, vilket svarar för ca halva energikonsumtionen inom byggnadsområdet. Frågorna behandlas av bostadsstyrelsen. Rådet har tidigare understrukit vikten av att belåningsreglerna utformas så att de stimulerar investeringsåtgärder som ger låg energiförbrukning och låg driftskostnad. Arbete pågår inom bostadsstyrelsen för att anpassa belåningsreglerna till den nya byggnormen.

Taxor, specialskatter, statsbidrag har den fördelen att de kan påverka hela bebyggelsen. Mot bakgrund av de stora energivinster som kan uppnås med effektiv drift utan dyrbara ombyggnader måste sådana åtgärder ges hög prioritet.

Bostadslånesystemet och energisparlån når knappt hälften av bebyggelsen. Statsbidrag för energibesparande åtgärder inom statliga, kommunala och landstingsbyggnader utgår. Vad gäller industrins lokaler utgår även bidrag genom SIND och nya former behandlas i SINDs utredning om Tätorternas och den tunga industrins energiförsörjning.

Med hyresavtal avses i första hand avtal för lägenheter i flerfamiljshus. Enligt rådets mening är det angeläget att de revideras så att både de boende och fastighetsägare stimuleras att spara energi bl a genom att se över och trimma teknisk utrustning och driftorganisation, utbilda och informera driftpersonal 0 s v. Även på lokalmarknaden förekommer hyresavtal. Självfallet behöver även dessa ses över i samma syfte.

I enlighet med statsmakternas uttalanden har avtalsfrågorna hittills behandlats av hyresmarknadens parter med varierande framgång sett ur energihushållningens synvinkel.

Utbildning av förvaltningspersonal är en viktig åtgärd. I tre fjärdedelar av byggnadsbeståndet sköts driften av uppvärmningsoch ventilationssystem av hyresvärden/förvaltaren och inte av brukarna. I många fall finns särskild driftpersonal. Deras skicklighet att hantera den tekniska utrustningen är av lika stor betydelse som den tekniska utrustningens och byggnadens konstruktion. Av tradition har emellertid driftorganisationen varit svagt dimensionerad och driftpersonalen varit lägre utbildad och lägre avlönad än vad fallet är för motsvarigheterna på byggsidan. Rådet bedömer att det finns stora behov av information och utbildning att tillgodose. För att även i ett längre perspektiv få successivt ökad drifteffektivitet krävs sannolikt en grundlig översyn av driftorganisationernas ställning. dimensionering m m och en kraftig satsning i utbildningssystemet.

Information till hushåll behövs dels som underlag för köp av hushållsutrustning, dels för det löpande hushållsarbetet. Dessutom är ett stort antal hushåll också fastighetsförvaltare i enfamiljshus med ansvar för drift av värmesystem. De kan inte nås av yrkesutbildning. Lättfattlig och lätt tillgänglig information är

46 Byggforskningsrådets program för energiforskning SOU 1977: S9

därför av stor vikt. Energisparkommittén och konsumentverket har primärt ansvar för dessa frågor.

Kommuna1 energip1anering bör vara ett viktigt instrument för energihushå11ning i framtiden. Lagstiftning om kommuna1 energip1anering har faststä11ts av riksdagen våren 1977 och gä11er från 1 ju1i 1977. I utredning av statens p1anverk om Energisparmöj1igheter i befint1ig bebygge1se (1977-01-31) föres1ås en ro11förde1ninq me11an stat och kommun som ger kommunerna centra1a uppgifter för att påverka förbrukningssidan.

Information om FoU-resu1tat ti11hör BFRs och andra FoU-organs ansvarsområde. Rådet 1ägger norma1t betydande resurser i information om FoU-resu1tat.

2.5 Energiforskningsprogrammets ro11 för utveck1ingsför- 1opp inom byggnadsområdet

Kåge sxsmeel &

För att något be1ysa vi1ken ro11 stat1ig finansiering kan få i ett utveck1ingsför1opp ska11 i det fö1jande diskuteras ti11ämpning av ny teknik. Framstä11ningen anknyter ti11 DFEs direktiv. Det bör in1edningsvis observeras att direktiven för den svenska energiforskningen starkt inf1uerats av upp1äggningen i USAs energiforskningsprogram som den framstår i ERDAS redovisning. Denna p1anering är inriktad på nya tekniska system.

I byggforskningsrådets energiforskningsprogram ingår programe1ementen 06, 07, 09 och 10 som behand1ar kunskaps- och metodutveck- 1ing för kommunernas p1anering samt styrfaktorer och statistik/ prognoser. Dessa programe1ement anknyter direkt ti11 de samhä11sverksamheter som i det föregående beskrivits som motorn i den tekniska utveck1ingen och har därigenom sin givna betyde1se i tota1programmet. E1ementen 11 och 12 är starkt knutna ti11 teknikutveck1ingen som förutsättningsskapande och konsekvensana- 1yserande verksamheter. Dessa programe1ement som ti11sammans utgör det tredje de1programmet i rådets p1an har så1edes en utomordent1igt viktig r011 i den tota1a utveck1ingsstrategi inom bebygge1sesekt0rn som ska11 1eda ti11 att förbättrad och ny teknik tas i bruk för att hushå11a med energi.

Programe1ementen 01-05 och 08 d v s de tvâ första de1programmen behand1ar utveck1ingen av denna förbättrade och nya teknik. Den fö1jande framstä11ningen söker beskriva det utveck1ingsför10pp som tekniken genom1öper.

I pr0gramp1an för programe1ement 02 Byggnad och inre försörjningssystem behand1as utveck1ingsför1opp för nya insata11ationssystem i byggandet med exempe1 från den egna öppna spisen fram ti11 so1- och värmepumpsystem. Anmärkningsvärt är den 1ånga tidsutdräkt som råder me11an det en uppfinning görs, ti11s det den får spridning, respektive når sin maxima1a spridning.

01jee1dade vi11apann0r började introduceras i Sverige i stor ska- 1a strax efter andra vär1dskrigets s1ut som ersättning för koksoch vede1dade pannor. Tekniken som var någor1unda utveck1ad

SOU 1977: 59 Byggforskningsrådets program för energiforskning 47

vid introduktionsstadiet och i stort ekonomiskt konkurrenskraftig hade stora fördelar ur bekvämlighetssynpunkt jämfört med konstruktioner. I slutet - d v s efter ca övriga på 50-talet 15 år - hade oljeeldade villapannor nått en sådan marknadsandel att tekniken i avgörande grad påverkade Sveriges energiförsörjning. Trots konkurrenskraftig teknik och kraftfull marknadsföring medförde således det stora antalet anläggningar, utbildningsproblem för installationssidan, servicefrågor, successiv förbättring av konkurrerande teknik, problem med överföring av ny teknik från utlandet till Sverige m m att mer än ett decennium passerade innan tekniken började få avgörande betydelse.

I energiprognosutredningen angavs följande exempel från det ventilationstekniska området, se figur 9. Fig 9. Uppskattad förekomst av ventilationssystem i nyproducerade lägenheter; flerfamiljshus Källa: VVS-teknisk tidskrift l2:l973 S Sandesten

% 100

90.11.; so...,

i

7°J*Åi. 5

60 50.

40“3

“ 5 20 9 10A 0 O 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 År

S-system, sjålvdragsventilation

E] F-system, mekanisk frånluftsventilation

FT-system, mekanisk tiII- och frånluftsventilation

[D]

Bilden att det tog ca tva decennier innan mekaniska ventianger för frånluft (F-system) nått en dominerande andel lationssystem av nyproducerade lägenheter i flerfamiljshus. Detta trots att belåning infördes tidigt. Mekaniska till- och

statlig frânluft-

började få snabbt växande 1

system (FT-system) marknadsandelar

slutet av 60-talet i samband med att statlig belåning infordes. Då denna belåning upphörde 1972 dröjde det ca l-2 år innan systemen helt att installeras. Det bör i sammanhanget att

upphört nämnas

FT-system f n är det enda system som tillåter värmeåtervinning.

Självfallet får man förvänta sig att de ideér och utvecklingsprojekt som redovisas i ett forskningsprogram först i framtiden kommer att bära frukt. Tidsläget från idé till använd anordning kan dock minskas, bl a om utbildnings- och kommunikationsproblem beaktas.

48 Byggforskningsrådets program för energiforskning SOU 1977; 59

Enligt industrins utredningsinstitut är antalet skrifter om av relativt stor - däremot saknas spridning ny teknik i betydande utsträckning empiriska undersökningar. I internationellt samarbete har dock gjorts empiriska studier av innovationsspridning

i svensk industri men utan exempel från byggnadsindustrin. (Se

IUI småtryck nr Sl Lars Nabseth, lnnovationsspridning inom svensk industri) Det är påfallande att spridningen av ny teknik i flertalet exempel väsentligen överskrider l0 år. Med den struktur som råder inom byggandet torde det vara sannolikt att spridningstiden är betydligt längre än i den studerade pappersoch massaindustrin, om inte kraftiga styrmedel sätts in. Det bör observeras att spridningstiden räknas från den tidpunkt då

ny teknik är konkurrenskraftig gentemot tillämpad teknik.

Former för statliga stöd och bidrag relaterade till utvecklings-

16:12:32 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Enligt rådets mening kan olika former för statliga insatser relateras till ett utvecklingsförlopp. se figur l0, bl a i den mening att olika typer av insatser bör ha en logisk följd. Ett efterföljande steg är meningsfullt först då de tidigare genomförts.

Fig l0. Olika former för statliga stöd och bidrag relaterade till ett utvecklingsförlopp för tillämpning av ny teknik; kvalitativ beskrivning

Grad av tillämpning av ny teknik %

l

0 - i

Forskning o. | utveckling Industiellt ut- _ vecklingsarbete Altemativproiek- m tering Experimentbyggande . Demonsnationsproiekt .,

Forsknings- och utvecklingsverksamhetens uppgift är bl a att skapa nya kunskaper och ny teknik. Såvida man eftersträvar ny teknik och n kunskap måste således FoU innehålla ett visst mått av fritt sö ande - även inom tillämpad FoU som energiforskning. Ny teknik torde vara en förutsättning för att energipolitiska mål skall innehâllas.Med den starka styrning som valts - eller uttalats - för energiforskningsprogrammet föreligger uppenbar risk för att stöd till egentlig forskningsverksamhet kan eftersättas. Utveckling av ny teknik i egentlig bemärkelse kan ej styras. Uppgiften är här närmast att i vid mening skapa goda forskningsmiljöer. Vidareutveckling av känd teknik kan däremot

SOU 1977: 59 Byggforskningsrådets 49 program för energiforskning

styras. I BFRS energiforskningsprogram ingår forsk-

egentlig

ning samt utveckiing och utredningsverksamhet som as 1 ertaiet av de programpianer som behandias i det föijande.

Stöd tiii industrieiit utveckiinqsarbete kan ingå som ett ied i utveckiingen for att snabbare få fram kritiska komponenter inom de byggnads- eiier insta11ationstekniska som utvecksystem ias eiier eftersträvas. Ett genereiit stöd ti1 in ustrieiit ut-

vecklingsarbete bör inte ingå i energiforskningsprogrammets ram?)

Insatserna bör främst inriktas på att få fram för induunderiag strins utveckiingsarbete, klariägga samt marknadsbetingeiserna underiätta kvaiitetsvärdering genom b1 a provning iaboratoriemässigt och i fu11 skaia av produkter insatta i system. Detta försiag tiii inriktning torde i stort överensstämma med industrins egna önskemåi. I den mån “industrie11t utveckiingsarbete särskiit behandias i de föijande programpianerna baseras redovisningen på underiag för styreisen för teknisk utveckiing, STU, som eniigt direktiv för energiforskningsprogrammets första etapp 1975-78 ansvarar för dessa frågor.

FoU samt industrieiit utveckiingsarbete kan sägas skapa fier möjiiga utveckiingskurvor, se figur 10. Bidrag tiii utredningsoch projekteringsarbete kan medverka tili att höja nivån på utveckiingskurvornas iniedande för1opp samt möjiigen påverka utveckiingskurvans branthet i senare skeden. Med en sammanfattande benämning “aiternativ rojekterin avses i det föijande bidrag utöver norma a kostnader - for kvaiificerade och målinriktade utredningar och i vissa fail för fuiiständig projektering för studium av aiternativa lösningar. Avsikten är - att genom bidrag tiii arbete med utvidgade utredningar och studier av aiternativ i tidiga skeden av konkreta byggnadsprojekt ge erfarenheter om grad av konkurrenskraft för nya tekniska iösningar under oiika betingeiser. På basis av ett sådant erfarenhetsmateriai skapas bi a förutsättningar för senare va1 av uppförande av försöksaniäggningar i fu11 skaia. Aiternativprojekteringen skuiie vidare kunna befrämja kontakt meiian högskoior och industri, projektörer, bestäiiare samt underiätta införande av ny teknik genom sin karaktär av bidrag ti11 information och utbiidning.

Försöksaniaggningar omfattar både prototyper för komponenter och

system samt mer renodiade

exgerimentan äggningar.

Experimentbyggande kan omfatta ombyggnad eiier uppförande av dei av byggnad, hei byggnad e11er grupp av byggnader med uttaiat syfte att i fuii skaia pröva eiier (verifiera faisifiera) en hypotes om energihushåiining. För att det skaii b1i fråga om ett meningsfuiit experiment behövs för det första en utformad hypotes. Denna kan avse användande av vissa nya komponenter e11er tekniska system i en byggnad eiier också avse sjäiva sättet att kombinera kända system ti11 en byggnad eiier grupp av byggnader för att uppnå en bättre energihushåiining.

- t ex genom simuiering När man med aiternativ projektering funnit intressanta aiternativ att pröva i ful] skaia, återstår att pianera sjäiva experimentet och utvärderingen av detta. Genom att byggnaden utgör ett kompiex av system i samverkan under

*)Industrie11t utveckiingsarbete omfattar ej enbart projekt

inom rena industriföretag utan även arbete inom konsuitiedet, entreprenadföretag m fi branschied.

50 Byggforskningsrådets program för energiforskning SOU 1977: 59

skiftande betingelser behövs det en omsorgsfull planering för att man vid utvärderingen skall kunna koppla visst resultat till rätt orsak. I synnerhet gäller detta när manga faktorer varieras samtidigt. Lägger man till detta krav på beteendevetenskapliga studier av hur brukare reagerar på och värderar experimentbyggnader med utgångspunkt i vardagstillvarons skiftande förhållanden ökar den rent vetenskapligt/metodmässiga svårighetsgraden avsevärt. Det är därför nödvändigt att experimentbyggandet påverkas av de praktiska möjligheterna att nå reproducerbara resultat.

Den genomslagskraft fullskaleförsök kan få - bl a genom den inneboende äskådligheten och massmedias uppmärksamhet - manar också till ett metodiskt tillvägagångssätt. Detta behöver inte på nåsätt utesluta att experimentbyggande också rymmer visionära got och djärva försök vid sidan av breda försök som avser att ge den sista bekräftelsen på att en ny teknik är mogen för storskalig praktisk tillämpning.

Samtliga i det föregående nämnda utvecklingssteg och därmed följande statliga bidragsformer syftar till att tidigarelägga den tidpunkt då ny teknik blir konkurrenskraftig och har kända miljö- och andra biverkningar. Bidrag till

jekt däremot syftar till att genom informationsspri demonstrationsêro- ning so a

påverka brantheten i den följande utvecklingskurvans förlopp.

Ett demonstrationsprojekt kan vara aktuellt när ett experiment är genomfört och utvärderingen visar att det varit framgångsrikt. Det kan då vara lämpligt att experimentprojektet övergår i ett demonstrationsprojekt. Ett demonstrationsprojekt innebär att en systematisk informationsverksamhet bedrivs omkring experimentbyggnaden eller -området.

Under ett inledande skede av BFRs energiforskningsprogram kan det också bli fråga om stöd till uppförandet av rena demonstrationsprojekt. Det bör då vara fråga om redan utvecklad teknik som snabbt bör föras ut i tillämpning. Tyngdpunkten i projektet ligger inte i prov, mätning och utvärdering utan i information. I stället för en plan för forskningsverksamhet bör det då finnas en plan för informaticnsverksamhet som grund för anslag.

Demonstrationsprojekt bör dock inte utesluta mätning och utvärdering. Det är t ex känt att energiförbrukningen varierar avsevärt för fysiskt lika byggnader, bl a växlar beteendet hos brukare, förvaltare m fl. Till en utbyggd demonstrationsverksamhet kan t ex kopplas en uppföljning som möjliggör statistiska analyser av materialet.

En särskild typ av demonstrationsprojekt har utgjorts av EPDverksamheten inriktad på trimning av värmepannor. Den är närmast unik som satsning på driftsidan i stället för på byggsidan. för sådan verksamhet behövs även framledes. Utrymme

liiite: :ö: âxeezimeatâysgânáe

Enligt direktiven skall prototyp-,*experimentbyggande och demonstrationsprojekt tillmätas stor betydelse i det framtida energiforskningsprogrammet. I det följande diskuteras därför något om villkoren härför och BFRs roll i dessa projekt. Tonvikten har lagts på experimentbyggande.

SOU l977: 59 Byggfbrskningsrøldets program för energübrskning 51

Finansieringsfonner och organisation:

Statliga bidrag till experimentbyggande bör i princip endast omfatta sådana riskabla investeringar som inte kan finansieras genom sedvanliga kreditinstitut samt bidrag till utvärdering av projekten.

Den normala kapitalmarknaden inklusive statliga organ och myndigheter avses således fungera för lån till normala investeringskostnader samt för lån till höjda investeringskostnader som motiveras av en rimligt säkerställd sänkning av de framtida driftkostnaderna. Experiment med statligt stöd blir aktuellt först när osäkerheten och risken är för stor för att kapitalmarknaden skall fungera. Genom beslut i riksdagen våren l977 (prop l976/ /77:l07) har BFR tilldelats resurser och ansvar för finansiering av forskningsinriktat experimentbyggande inom energiområdet. Räntefria, stående lån kan erhållas för de merkostnader som experimentet drar med sig i förhållande till ett normalt byggande. (Frågan om återbetalning prövas senast inom lO är.) Därtill ges anslag - som till vanliga forskningsprojekt - för forskningskostnader, d v s till planering och genomförande av mätningar och andra observationer, utvärdering av resultat, rapportering m m.

Det finns en kontaktyta mellan experimentbyggande och den typ av industriellt utvecklingsarbete som STU stöder bl a med bidrag med Villkorlig återbetalningsskyldighet (på BFRs uppdrag inom energiområdet vad avser byggnadsdelar). I båda fallen handlar det om teknikutveckling. I ena fallet sker det på byggplats eller i befintliga byggnader och i andra fallet inom en industri och med inriktning på komponenter som skall ingå i en byggnad.

I samband med att BFRs administration nu byggs ut till att omfatta stöd till experimentbyggande bör man överväga att återföra ansvaret för industriellt utvecklingsarbete inom byggnadsområdet vad gäller energi från STU till BFR!/. Därigenom utnyttjas organisation och samordningsmöjligheter på bästa sätt när det gäller energihushållning i bebyggelsen. Vissa detaljfrågor bl a konfidentiell behandling av FoU-projekt som syftar till patent måste ordnas om förslaget ovan följs.

l) STU har i yttrande till BFRs programplaner l977-02-24 anfört följande: Erfarenheterna från det nu pågående energiforskningsprogrammet visar att byggsektorns tekniska system tenderar att bli alltmer komplicerade.

Vidare är erfarenheterna att intresset för stöd på detta område är stort. Hos STU har ansökningsvolymen i hög grad överstigit medelsramen och en alltför hård prioritering har varit nödvändig. STU anser således att stöd till komponentutveckling inom lokalkomfortområdet är väl motiverat i det kommande energiforskningsprogrammet. I likhet med vad som gäller idag bör ansvaret för ett sådant delprogram vila på STU, som är statens organ för stöd till utveckling inom stora delar av tekniksektorn. Komponentutvecklingsprojekt inom lokalkomfortområdet berör många skilda teknikgrenar och försiggår på många olika nivåer. Detta breda spektrum innebär att kompetens erfordras inom flera teknikområden och på flera nivåer. Sådan kompetens finns redan uppbyggd på STU med dessa olika behovsområden för olika teknikgrenar. Det faller sig därför naturligt att utnyttja denna sedan många år redan uppbyggda kompetens och kontaktnät för energiforskningsprogrammet.

52 Byggforskningsrådets program för energiforskning SOU 1977: 59

Forskning i samband med experimentbyggande: Om experimentbyggandet skall bli meningsfullt måste det vara ett led i den totala FoU-processen. Experiment skall planeras och utvärderas av en opartisk institution för att resulvetenskapligt taten skall kunna användas. Insatserna från forskningssidan blir därför betydande och denna sektor kan bli begränsande för ett starkt expanderat experimentbyggande.

Vid ett mer omfattande experimentbyggande måste därför alla möjtill rationalisering via mätcentraler etc tas till vara. ligheter I riksdagens beslut våren l977 ingick därför också medel (3 Mkr) för att bygga ytterligare två mätcentraler av den typ som redan utvecklats inom forskningsprogrammet. Man måste också räkna med varierande grad av uppföljning beroende på typ av experimentbyggan av experimentbyggandet blir likväl omfattande. de. Forskningsdelen

Rådet har övervägt resurssituationen och mot den bakgrunden bedömt att forskningskostnader för mätning och utvärdering måste begränsas till högst hälften av de rena experimentbyggnadskostnaderna.

Det behövs ändå en kraftig insats av utbildning av personal för forskningsdelen av experimenten. Det är ofrånkomligt att högskolorna måste ha ett betydande ansvar för denna utbildning. En medverkan även från andra forskningsinstitutioner är emellertid angelägen. Utbildningens mål bör vara att hos forskare, utvecklingspersonal i företag, och andra grupper skapa kännedom om lämplig mät- och utvärderingsmetodik, tids- och kostförsöksuppläggning, Utbildningen bör också avse att skapa en berednadsplanering. skap för beteendevetenskaplig forskning i samband med experimentbyggande.

Kostnader för experimentbyggande: Kostnaden beror naturligtvis på hur många experimenthus och -områden statsmakterna vill bygga respektive bygga om och hur stor andel av totalkostnaden för byggande m m som måste täckas av FoU-medel. Rådet skattar denna andel till ungefär 25 % i genomsnitt med en variation från l0O % i enstaka fall till 5 ä 10 % för de mest tillämpningsnära försöken. Experiment tar ungefär ett år att planera, ett att bygga och ett-tre år att utvärdera. Efter tre år skulle parallella experiment i tämligen stor skala etableras om det årliga stödet är av storleksordningen l5-30 Mkr. En alltför stor täthet i experimentbyggandet leder till att nya experiment inte hinner avvakta resultat från de redan pågående. Det ger sannolikt ett snabbt minskande utbyte av ytterligare experimentinsatser.

Garantifrågor: De risker, som alltid finns kvar i ett experimentbyggande, även efter det att noggranna förstudier gjorts, kan täckas med de normala ansvarsformer och försäkringar som idag tillämpas i allt byggande.

Inom en av BFRs programnämnder har utförts viss utredningsverksam het omkring riskfrâgor vid experimentbyggande. Det visar att det hos de stora försäkringsbolagen i Sverige finns möjligheter att

försäkra bort risker med s k CAR-försäkringar (Contractors All

Risk). Försäkringskostnaden är O,l-l,0 % av projektkostnaden. Möjlighet att förhandla om ökat försäkringsåtagande vid experiment torde finnas.

SOU 1977: 59 Byggforskningsrådets program för energiforskning 53

2.6 Resursbehov för perioden 1978-8l

D2 EVJEOÅGKCSCQÖ

I foregaende avsnitt har behandlats olika utvecklingssteg enligt DFEs direktiv samt redovisats ett försök att dessa knyta utvecklingssteg till ett tidsförlopp för införande av ny teknik. En skiss till för insatser strategi statliga har angivits. För energiforskningsprogrammet har rådet valt att fördela resursbehoven pá följande huvudkategorier for statligt stöd:

forskning och utveckling (FoU) -

försöksprojekt*)

-

demonstrationsprojekt*)

forskning och_utveckling (FoU) omfattar stöd och bidrag till

- viss utredningar, alternativprojektering egentlig forskning och utveckling - industriellt utvecklingsarbete (stöd till komponentutveckling) - resor - internationellt samarbete (inkl forskarutbyte, stipendier m m) - information och dokumentation av FoU-resultat - initierande stöd till i olika former utbildningsverksamhet - kostnader för laboratorier och utrustning - centrala kostnader för administration av programmet

Savida annat ej har - i antal anges personalkostnader uttryckta manar schablonmässigt beräknats till 0,2 Mkr/är och forskare, vilken kostnad inkluderar viss biträdespersonal, omkostnadspålägg, resor samt visst förbrukningsmaterial.

Kostnaderna för BFRs administration har beräknats till 6 % av energiforskningsprogrammets omfattning - vilket motsvarar pro-

grammets andel av BFRs totala administration. Under l av etapp energiforskningsprogrammet (1975-78) har statsmakterna fastställt 4 : andel, vilket ej motsvarar de reella kostnaderna. Radet förmodar att kansliets arbete i minst lika som hög grad hittills kommer att ägnas service och information till DFL m fl styrande organ. Omfattningen av dessa servicefunktioner är be- ” tydande och medför att även 6 för central administration sannolikt är för lag andel. Andelen kan troligen bibehållas vid 6 om servicefunktionen inriktas mot väsentliga uppgifter.

Information har - om ej annat - beräknats till anges l4 % av programmets omfattning. Detta värde motsvarar energiforskningens andel av byggforskningens informationsverksamhet. DFEs Enligt direktiv redovisas dessutom en sammanfattande översikt över informationsprogrammet, se kapitel 3 Utbildning och information.

*) Istället för begreppet experimentbyggande i (som använts den ovannämnda prop l977:l07) har här använts orden försöksprojekt och “demonstrationsprojektW

54 program för energiforskning SOU 1977: 59 Byggforskningsrådets

och experimentanläggningar) omfattar Försöksprogekt (prototyp-

- kostnader för alternativprojektering - lan, bidrag och garantiátaganden i samband med prototyp- och experimentanläggningar planering av försöksuppläggning och utvärdering (forskningskostnader) - av försöksstudier och mätningar genomförande (forskningskostnader) utvärdering av experimentprojekt (forskningskostnader) - centrala kostnader för administration

Demonstrationsprojekt omfattar stöd och bidrag till information samt viss mätning, uppföljning och utvärdering av anläggningarna. Omfattningen av demonstrationsverksamheten blir i hög grad beroende av vilka stimulans- och styrmedel som statsmakterna vidtar för att främja storskalig tillämpning av ny teknik. Val av strategi i dessa avseenden torde fastställas i anslutning till diskussioner kring 1978 års energipolitiska beslut.

En statlig belåning som inte främst hänförs till kostnaderna för energibesparande åtgärder, utan till besparingens värde ex i kronor per inbesparad kwh), kan medföra att konkurrens- (t snabbt ökar i omfattning. Rimligtvis bör bekraftig ny teknik hovet av demonstrationsprojekt öka i motsvarande grad. På sikt anser dock rådet att behov av bidrag till demonstrationsprojekt bör ställas i relation till försöksprojektverksamheten.

Planeringsperiod DFEs direktiv skall även nästa energiforskningsetapp om- Enligt fatta en treårsperiod. Rådet hävdade redan vid remissbehandlingen av energiprogramkommittêns betänkande l974 att längre plavar nödvändiga för att förslag till program för neringsperioder en ny etapp skall kunna baseras på resultat från föregående etapp.

Föreliggande planer började utarbetas innan halva första energiforskningsetappen förflutit. Det är uppenbart att dessa planer endast i begränsad utsträckning kunnat baseras på resultat från den första etappen av energiforskningsprogrammet. Lägesrapportering av pågående forskningsverksamhet har dock så långt möjeftersträvats. Rådet anser att en fortsatt planering i treligt arsetapper med nuvarande beslutsordning medför stora risker för att planering av forskning och genomförande/redovisning av forskning kommer att ske som fristående verksamheter.

Resursbehov - ambitionsnivåer

En översikt över erforderliga insatser vid olika ambitionsnivåer redovisas i tabell 2 vad gäller delprogram och i tabell 3 vad gäller programelement. Tabell 3 utgör en redovisning av underlagsmaterial medan resursbehov på delprogramnivä, tabell 2, i detta utgör den primära redovisningen. Val av ambisammanhang tionsnivåer - forcerad oförändrad sats- (avveckling, satsning, ning m m) - är ett försök att kombinera DFEs utförliga direktiv och regeringens direktiv till energikommissionen. “Oförändrad utgår från BFRs verksamhetsplan l976 där budget för satsning”

SOU 1977: 59 55 Byggforskningsrådets program för energiforskning

programmet som helhet omfattar 26,5 Mkr år l977/78*). Det bör

observeras att BFR avstått från att indexuppräkna beloppet eftersom hela energiforskningsprogrammet för l975/76-l977/78 är angivet i löpande priser. Rådet utgår dock från att ramarna för

l978/79-1980/8l genom DFEs försorg räknas upp till l978 års prisläge på ett realistiskt sätt.

Rådet utgår vidare från att beloppen för åren l978/79-l980/8l succesivt kommet räknas upp med hänsyn till prisutvecklingen. Detta innebär en avvikelse från vad som gäller för perioden 1975/76-1977/78.

Oförändrad satsning ges i två alternativ: dels med, dels utan försöks- och demonstrationsverksamhet eftersom denna verksamhet betraktas som ett tillkommande område. bedöm- Programgruppens ning avser den uppfattning som de grupper - vilka utarbetat underlag för programplanen - redovisat till rådet. Alternativen

forcerad satsning är en redovisning gjord inom BFR med hänsyn till att de olika programelementen dels skall till vägas ihop delprogram och dels utgöra BFRs hela energiforskningsprogram. En satsning utöver forcerad satsning alternativ 2 (totalt sett) bedöms således ge marginell med hänsyn till utdelning svårigheter att engagera kvalificerad personal. Forcerad satsning alternativ 2 har även kallats maximalt alternativ.

Beträffande forsöksanläggningar (experimentbyggande och prototyper) samt demonstrationsprojekt bör observeras de resonemang som förts i tidigare avsnitt. Dessa innebär att relaföljande tionstal mycket grovt kan användas vid tolkning av föreslagna insatser.

15 Mkr för F+D-verksamhet innebär att storleksordningen lO Mkr erfordras för ökade investeringskostnader m m och 5 Mkr erfordras för mätning, utvärdering m m. l5 Mkr för F+D-verksamhet innebär vidare att ordinarie av kostnader för finansiering experimentbyggandet uppgår till storleksordningen 30 Mkr dessa medel belastar BFRs program. ej

Genom beslut varen l977 har redan för riksdagen l977/78 anslagit 35 Mkr för forskningsinriktat inom BFRs experimentbyggande ansvarsområde fördelat pa 22 Mkr för extra l0 Mkr byggkostnader, för mätningar och utvärdering samt 3 Mkr för ytterligare mätcentraler. I beslutet ingår också ett att för de bemyndigande tva därpá följande budgetaren binda 20 Mkr/är för extra byggkostnader. I föreliggande plan har rådet därför räknat med att nivån höjs något under perioden. Därvid har avräknats engångsbelopp för mätcentraler med inkluderats viss del av EPD-verksamheten som avses ingå i F+D (se tab 3). Genom att verksamheten kommer igång ett år tidigare än planerat kan behov uppstå av att öka insatserna mot slutet av perioden. Detta behov kan emellertid ännu inte överblickas.

*) 20,5 Mkr för forskning och utveckling och 6 Mkr för den s k EPD-verksamheten.

5 6 nu øyø .m r S k n .m 0b s m u a s D. r m. m m fl m e n e mm mv m JM n .m ao SOU 1977: 59

q_ N

a+m ø

soc?

mmgmugou

p_

som

mcwcsrgp

msxg

_ F_

o+m pos

cmuwueøgw

umgmugou

u_

som

^_m-Np-oN

vøuxrgc_

N, F

pm;Emmx;w

N

m o+m

cmuwpemxç

mmm_m_LaV

Mb

som

mcwcsnwwn

.

cmx__

-

ummncwgoço

.mv

;occøa

o+m

_w\owm_-mN\mNm.

r

mpwwwm .^m_mø

p_

som c

mvøu_wmw_o

: »V

N

a+m

hpazmzozmo

nu

mc.rxwm›H

m

mc_Lm:m_a_mLw:w

gm

;musa

:om

H gm om

m:_cE_Lp

m.m-m._

^;m\;xzV m.mm-om

N-m.o

m.m_-m.o_

smpmxm

NN-m_

;pm

umgougoç

a+m

ovuom

mcmaazgmemgmoga

;musa

_m=:ssox

LmmcwcumLu:wum:Lmp_m

mcrcmpmm m._-m.__ m.mm-m.mv

zzuogm4mo

pw;smmx;w-oam

mm_mLpw mmumm omumv

gmmpmmcv

m_-m_

gm» :og

mxmw:xmumco_pm__mum:r

mot m

x

;mm

uwmgmcm

pm;Emmx;m-omm

msezm

m

som

pemm

-_mLw:m

-xzpm o:mn

mmmhmzH

Lo_emx_mLm:w

;oo ;mmmL

mucm;m:c

Emxmoxarmo

p_muop

nao_mn_p:mLmo pm;EmmxLm-a+L umEEø;mo;a-:om

m;m_pxo»»m m:_:u:mcm .mcwc__wgm:; mgmumcmmxp

m_mxo4 mcwLm:m_m _mums umñonLn+o prmpop ;mmm ;mmø wwm:_xcr

o+m va.. N

mogen

p_

v :om

soc_

ø

msxu

mcwcsfgp

F

umgmugou

p_

cmuTuEøL»

pos

umpxrgcr

T

m o+m

um;sømxLm

pr

mcwçswumpåmpmvmm

:om

cmnwuemgç

pmkucmgpmo

o+m

cwx_r

r F

Loccma

g_

som

: .^m_mo

Lm c

mumvpmmwpo

N m+m »V

nu

m:_+xum»n

m

som

;musa

mm

m=_;mcmFa_mLm=m

Lw

m.mm-om ovuom m:_cE_;u

N_-m

-mpøm m.N-m._ m.m-m._

a+m

mcmqazgosøgmogm

Emumxm

;mm

;musa

umgmugou m.mm-m.mq

mmpmgnw owumv Føcassox

vnm

N_-m_

-m

Lmmcwcumgu=wum:Lmu_m

som

N

m=_=

pm=EmmxLm-aaw

Lmmummcw

I Lp»

mac_

usmmcmewm

øxmw:xmumcowum__mpmcw

;oo m x

-o+m

um:EømxLm-omm

Lmumçmmxn

-wm;m:m.;uo

m

som mo

o;mn

msezm

an»

smumzmmmcvcngnmgnw

m:w;mcm_q_m;m:w

Imw_®:+mmmxL@mwmmm|m%mwcwmm»m

Løpwumvmcmmxn

:oo

Lmmocmoga mu=m;m=c

m

m:_Lm:mFammcwcucm:mxLøz

»Fancy

pmsemgmogaasom

Lmmm;

mo

uçmsmpwzmxmoxm

mLx;mxz;n

smpm»mmm:_=nLnmLnm

mgmumcmmxn

Emumxmas:aoELm

Lam

mwm:_xcw

aangmxuøcmmzm Ewum›mmeLm_om

;mmm

Lmgouxmwxzpm

;mmm

ø;xpøsw_x umpmugnmo pm;EmmxLm

o+m

.vmcmmxm m=_Lmø_ Føczeeox .xTpm_pmum ppmuoe

mLup› ømT;n

_o mo wo mo wo mo mo No mo 0_ __ N_

58 Byggforskningsrådels program för energiforskning SOU 1977: 59

åäüärålâeJlållaü 1055555551359 3325M39: BCE Äfâfâelaå ÃÖESNEQÄ

En ökning av FoU från 23 Mkr/år till i genomsnitt 37 Mkr/år (alt l) - 49 Mkr/år (alt 2) för perioden 1978-8l är givetvis betydande. Den reella volymökningen för forskning och utveckling är dock väsentligt lägre än vad som framgår av nämnda siffror. Motiveringarna härför är i huvudsak följande:

- FoU-delen innehåller nya moment - däribland alternativ projektering som innebär att nya personalkategorier delvis engageras.

Kostnader för FoU ökar generellt till följd av sociala avgifter, arbetsgivaravgifter m m. Exempelvis har omkostnader för högskolor ökat från 23 till 39 % på tio år. En omkostnadsutveckling i denna takt måste ha utrymme inom programmet.

Rådet har hittills i stort tillämpat samma regler för EFoU som för övrig byggnadsforskning vid högskolor, institutioner och företag. Skall en snabb ökning av deras F0U-engagemang vara möjlig blir det nödvändigt att arbeta med delvis andra villkor för energiinriktad forskning. Det behövs större möjligheter att finansiera utrustning och material, datatid m m på grund av att framför allt högskolornas basresurser inte hinner byggas ut nog snabbt. Även annan lönesättning kan erfordras. När det gäller lönesättning ligger problemen dock mer på de olika FoU-organens lönepolitik än i rådets anslagspolitik. Tillsammans torde de nämnda åtgärderna innebära en avsevärd fördyring av FoU-verksamheten.

åVläSfllnâ 3939339 âaåsülüg: âlåefnâtllkÄråsBeåtll/E âlåeinâtlk

En forcerad satsning alternativ 2 förordas för delprogrammet Lokala energikällor samt Planering och energihushållning vad avser kommunal energiplanering. I övrigt forcerad satsning alternativ l.

Rådet har diskuterat behovet av forcerad satsning alternativ 2 för delprogrammet Effektivare energianvändning. Detta med hänsyn till att rådet anser att en fortsatt bred satsning erfordras även under forskningsetappen 1978-8l. Med hänvisning till vad som ovan sagts om planeringsperiodens längd bör föreliggande programplaner snarast ses som ett försök att förbättra det underlag som redovisades av energiprogramkommittén och inte som ett försök att åstadkomma något radikalt nytt. Det sakliga underlaget ger i vart fall ej underlag för nydaning av denna art.

Rådet har dock avstått från att förorda en forcering enligt alternativ 2 för delprogrammet Effektivare men energianvändning utgår då från att viss handlingsfrihet för omfördelningar medges från l978. En sådan ram för omfördelning bör minst omfatta l5 % av BFRs hela enegiforskningsprogram.

Den trånga sektorn vid alternativen forcerad satsning torde främst bli brist på ledare både inom institutioner och företag som åtminstone delvis kan frigöras för ett ökat engagemang inom energiforskningsprogrammets ram. Skillnaden mellen alternativ l och 2 utgör i huvudsak resultat av olika av bedömningar möjligheterna att engagera kvalificerad personal. Det behöver

SOU 1977: 59 Byggforskningsrådets program för energifbrskning 59

kanske inte särski1t framhå11as att forcerad satsning aiternativ 2 innebär ett mått av risktagande jämfört med aiternativ 1. högre

För närvarande finns en utveck1ad F+D-verksamhet endast vad gai- 1er panntrimning. Den är närmast unik genom son inriktning på handhavande och användning av existerande teknik istä11et för på skapande av ny sådan. Rådet förutser att verksamheten kommer att fortsätta med bredare inriktning på t ex byggnaders insta11ationssystem.

Försöksverksamheten avseende byggande påbörjas redan 1977/78. Den osäkerhet som ännu finns rörande fördeiningen me11an de1och pr0grame1ement gomma sannoiikt att minska. I denna program sammansta11ning har eme11ertid osäkerheten markerats genom att ett särski1t år1igt be10pp redovisats i tabe11erna som oförde- 1ade mede1.

Förordat a1ternativ samt finansieringsfrågor

I tabe11 4 redovisas av rådet förordat försiag för FoU- samt F+D-resurser tota1t och fördeiat på de1program.

TAB 4. Resursbehov för program “energihushå11ning för - förordat a1ternativ bebygge1se“

Mkr/år i genomsnitt Mkr sista året av 1978/79-1980/81 insatsperioden (pris1äge 76-12-31)

hâ11ning, styrmede1

Summa 48 0förde1ad reserv

Tota1t 48

Reservation för utvidgat stöd (7) ti11 industrie11t” utveckiingsarbete

Det kan förmodas att ande1en för stöd ti11 industrie11t” utveck1ingsarbete bör ökas något jämfört med nuvarande förhå11anden. Detta b1 a som föijd av experimentbyggandet. Rådet har räknat med att stöd ti11 industrie11t” utveckiingsarbete ingår inom en ram på ca 25 4 av de teknikinriktade de1programmen. Frågan kommer ytter1igare beiysas hösten -77 i en utredning av BFR i samarbete med STU. I tabe11 4 har därför efter samråd med DFE reserverats en ytteriigare ram på 7 Mkr/år e11er ca 20 Mkr för tidsperioden 1978/79-1980/81.

60 Byggforsklzingsrøldets program för energiforskning SOU 1977: 59

När rådet förordar det ovan redovisade alternativet utgår rådet enbart från arbetsgruppernas utredningar om behovet av FoU och beräkningar av hur tillgång av personal och organ för att genom- 1 föra FoU kan ökas. Det förordade alternativet är med andra ord anpassat till energipolitikens mål. Rådet har ytterligare två frågeställningar att beakta.

Den ena gäller finansieringen av rådets verksamhet. Tidigare beslut av statsmakterna har inneburit att energiområdet finansieras med en blandning av anslag och byggnadsforskningsavgift i princip som övrig forskning inom rådets område. Rådet har behandlat finansieringsfrågan i samband med sin övriga långtidsplanering. Rådet kommer att grunda sina anslagsframställningar för 78/79 på att byggforskningsavgiften är oförändrad och statsanslagen ökar.

I regeringens anvisningar för petitaarbetet för l978/79 ges myndigheterna direktiv att balansera ökningen av ett verksamhetsprogram med minskningen av anslagen i andra program. Endast i undantagsfall kan ökning av de reala resurserna medges. Om denna avvägning skall gälla rådets verksamhet sedd som en helhet finner rådet att det ovan förordade alternativet för energiområdet skulle medföra en helt oacceptabel nedskärning av den allmänna byggnadsforskningen. I ett sådant fall vill rådet i stället förorda en nivå för energiområdet (FoU samt F+D) som motsvarar forcerad satsning alternativ l. Jämfört med föregående treårsperiod innbär det ändock en betydande ökning av energiområdets resurser och en påtaglig förskjutning fördelningen av FoU-resurser mellan den allmänna byggnadsforskningen och energiområdet.

Utblick efter l98l

Om beslut fattas i enlighet med den förordade resursinsatsen l978-8l anser rådet det vara nödvändigt att statsmakterna gör vissa utfästelser även för perioden efter l98l. Rådet anser att en tioårig planeringshorisont för insatser inom forskning och utveckling vore lämplig - t ex enligt de förslag som redovisades av energiprogramkommittén.

Rådet förutser att en fortsatt forcerad satsning inom delprogrammet Lokala energikällor erfordras efter l98l. Beträffande delprogrammet Effektivare energianvändning bör huvuddragen för insatser avseende befintlig bebyggelse utkristalliseras under perioden l978-8l. En klarare profilering mot ny teknik och tillkommande bebyggelse bör därför kunna göras efte?l98l. Delprogrammet omfattar vidare det baskunnande som är nödvändigt för utveckling inom andra delprogram. Rådet förutser därför att en satsning på minst oförändrad nivå erfordras efter l98l.

Delprogrammet Planering och energihushållning, styrmedel är av övergripande natur och till övervägande del inriktat på tillkommande bebyggelse. En balans i FoU-programmet innebär enligt rådets mening att behov av insatser av storleksordningen oförändrad nivå kan förutses efter l98l.

I tabell 4 har markerats nivå för insatser under sista året av insatsperioden som en grund för bedömning av utveckling efter l98l.

SOU 1977: 59 Byggførskningsrådets program för 61

energiforskning

2.7 Samband med annan forskning och utveckling

Avgränsning mot andra programorgan inom det nationella energi-

jorskningsgrggrammgt _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ * _ _ _ _ _ _ _ _ _

Oavsett hur man väljer att administrera det nationella energiforskningsprogrammet kommer olika problemområden att vara mer eller mindre överlappande. mellan olika Ansvarsfördelningen programorgan kan därmed bli oklar. Dessa frågor kan inte alltid - och skall sannolikt inte heller - lösas sätt. på ett entydigt Det blir mer en fraga om beskrivning av tyngdpunkter och utveckling av former för ett smidigt samarbete mellan programorganen. DFE har dessutom enligt sin instruktion ansvar för den överordnade samordningen mellan de olika programansvariga organen inom energiområdet.

Det kan vara lämpligt att granska nägra delområden med oklar ansvarsfördelning, närmast för att ange de begränsningar som mer eller mindre uttalat är inlagda i BFRs programplaner.

Allmänna energisystemstudier. Gränsen mellan detta program - för vilket DFE är programansvarigt - och BFRs programelement för Kommunal energiplanering och “Energihushållning och markanvändningsplanering“ kan uttryckas som en skalfaktor. BFRs programelement avser frågor för kommun eller delar därav, medan DFES program självklart avser hela landets förhållanden. Detta innebär att vissa fragor om metodutveckling och datatillgång kan behandlas av tva organ, beroende på om de appliceras på nationell nivá eller pa kommunal.

Gränsen mellan allmänna energisystemstudier och BFRs programelement “Styrfaktorer kan uppfattas oklar. Sådana styrfaktorer som är specifika för bebyggelse bör rimligen hanteras av BFR medan generella styrmedel bör behandlas samordnat mellan BFR och DFE. Da DFE har den dubbla funktionen att dels vara programansvarigt organ för ett delprogram och dels svara för samordningen mellan olika programansvariga organ torde avgränsningsfrågorna för DFE inte válla nägra problem.

Spillvärmeutnyttjande är delvis en rent teknisk fråga, delvis

en fraga om planering sa att leveransbetingelser sammafaller med möjligheterna att utnyttja värmen på ett rationellt sätt. Om detta lyckas, innebär spillvärmen en ersättning för leverans från värmecentral och i detta avseende ansvaret för ligger spillvärmeproblemen hos nämnden för energiproduktionsforskning (NE). Mottagarsidan, vanligen byggnader, måste dock vara anpassad för att kunna utnyttja spillvärmen, och detta innebär som regel att värmeinstallationerna dimensioneras för andra temperaturförhållanden än eljest. Denna sida av spillvärmeutnyttjande handläggs av BFR. Spillvärmeutnyttjande kan också innebära vissa förutsättningar för den fysiska samhällsplaneringen i övrigt, vilket tillhör BFRs arsvarsområde utanför energiforskningen. Som resultat av överläggningar mellan NE, STU och BFR redovisas i NEs plan för fjärrspillvärme ett gemensamt förslag till inrättande av en samarbetsgrupp mellan de tre programorganen enligt följande:

62 SOU 1977: 59

Byggforskningsrådets program för energiforskning

Beträffande bör gruppen kunna komma överens projektansökningar om fördelning på ett visst programorgan eller göra uppdelningar av ett i delar som är anpassade till respektive ansvarsprojekt område. Varje programorgan bör ha möjligheter att initiera och beställa t ex utredningar, systemstudier etc för egna projekt syften även om innehållet i projektet berör något annat organs ansvarsområde. Gruppen tjänar i det sammanhanget som informationslänk och kan också ge råd och synpunkter beträffande genomförande och lämplig personal.

Energilagring är en teknik som möjliggör att tillfälliga belastkan jämnas ut och att behov av energitillförsel kan ningstoppar förskjutas till tidpunkter då överskottsenergi finns till hands. Förutom att varje byggnad i sig utgör en värmelagringskapacitet, kommer lagringsfrågorna in i BFRs ansvarsområden som integrerade delar av programelementen Värmepumpsystem och “Solvärmesystem“. Energilagring på denna nivå är alltså klart en BFR-fråga. Inom solvärmeprogrammet diskuteras också möjligheten att bygga större solvärmecentraler från vilka värme distribueras till anslutna med traditionell fjärrvärmeteknik. Dessa centraler utbyggnader nyttjar möjligheten till billig energilagring i stora vattenvolymer.

En motsvarande energilagring förekommer i kraftvärmeteknik för att lättare kunna balansera kraftproduktion mot värmebehov. Kopplingen till kraftproduktionen innebär också en koppling till NEs ansvarsområde.

Exemplen visar att såväl BFR som NE måste bevaka energilagringsområdet. Samordning - även i detta fall - bör utvecklas mellan NE och BFR.

Energimätning är ett delområde för vilket NE har ett huvudansvar enligt proposition l975:30. Detta kan vara rimligt om man uppfattar mätningen av till fastigheten levererad energi som ett problem främst kopplat till energiproduktionen. Mätningen kan emellertid avse fördelning av förbrukning inom en fastighet. Den blir då i hög grad kopplad till brukarsidan. Motivet för att överhuvud behandla mätning som en del av energiforskningsprogrammet är ju att man genom mätning hoppas kunna sänka förbrukningen. Detta förutsätter en teknik för att reglera förbrukningen och tillhör då BFRs ansvarsområde. BFR har också i olika sammanhang påtalat att mätningen inte enbart är ett tekniskt problem utan i minst lika hög grad ett socialt. Problemet är alltså av samma karaktär som många andra problem inom BFRs område. Det är därför naturligt att BFR nalkas detta problemområde med utgångspunkt från sin allmänna forskning, och denna utgångspunkt torde vara viktigare för behandlingen av mätning som ett forskningsproblem än utgångspunkten energiproduktion. Huvudansvaret bör alltså övertagas av BFR, som ju också har ansvar för stöd till industriella utvecklingsarbeten inom bebyggelse vad gäller energifrågor.

Solenergiutnyttjande. Solenergien kan utnyttjas direkt som värme för uppvärmning av byggnader och förbrukningsvarmvatten. Ansvaret för att denna tillämpning utvecklas ligger på BFR, också då det gäller solvärme för grupper av byggnader.

SOU l977z59 Byggforskningsrådets program 63 för energiforskning

utnyttjas också för för

Solenergien energiodlingar, kraftpro-

duktion och för olika industriella Dessa tillämpningar. frågor främst av NE. Gränsdragningen mellan

handlagges programorganen

vållar 1 praktiken inga svårigheter.

Värmepumpteknik. Till BFRs programomrâde hör problem rörande av för att

tillämpning värmepumpar möjliggöra utnyttjande av

lagvardig energi byggnader. Storskalig tillämpning i anslut-

ning till hör till

fgarrvarmeproduktion NEs programområde. Mel-

lan

detta ytterlighetsfall och värmepumpsaggregat knutna till

en enskild byggnad finns där overgângsområden gränsdragningen kan vara oklar, t ex hur en omfattande värmepumptillämpning

påverkar i stora belastningsbilden försörjningssystem. Gräns-

dragningen har 1 praktiken inte vållat större svårigheten

Varmepumpanläggningar kopplade till industriella processer bör av STU. Detta avser fall då aggregatens

hanteras uppbyggnad i

hog grad påverkas av belastningsförhållanden m m styrda av en industriell process.

Avgränsning mo: .Bfâaöxrisg iorskning 96h gtxeskling

Faktorer av betydelse för skapandet av en god arbetsmiljö behandlas 1 programelementen Klimatkrav och ÖV?igä_E?UkErkrav. Dessa avser att täcka all lokalanvändnino och beqränsas till inomhusklimat (termiskt klimat och luftkvalitet) samt speciella brukarkrav knutna till energisnåla byggnader.

Klimatforskning och forskning om brukarkrav ingår även i BFRs ordinarie byggnadsforskningsprogram (AFoU). Särskiljande för EFOU-delen är att den till huvudmålsättning skall ha att främja energihushållning.

Forskning om klimatkrav stöds även av ASF och när det gäller mer grundforskningsbetonade frågor av MFR. Klara gränser är svåra att dra. Energiprogrammet innebär snarast en möjlighet att i tiden prioritera forskningsinsatser som har betydelse från energisynpunkt. Resultaten kommer sedan till nytta också inom arbetarskyddet och för förbättring av arbetsmiljön. Programmet är också uppgjort med denna bakgrund. Energidelens storlek måste bli en bedömningsfråga.

Villkoren för fysisk planering ändrar ständigt karaktär beroende på de krav samhället ställer för sin framtida utformning. FoU om planprocessen för markanvändning ingår i BFRs ordinarie Verksamhet_ Inom EFoU-delen kommer konsekvenser av energipolitiken för planprocessen att behandlas. Ändringar av BL l36a, BS 9 utgör utgångspunkten. Till detta kommer konsekvenser av lagen om allmänförklaring av fjärrvärmeanläggningar och lagen om kommunal energiplanering. Sambanden mellan trafik och bebyggelse har i den allmänna gränsdragningen mellan BFR och TFD ansetts höra till BFRs område. Samma gränsdragning bör tillämpas inom energiområdet.

64 för energiforskning SOU 1977: 59

Byggforskningsrådets program

Internationellt samarbete inom programmet Energianvändning för

Reâyggslgel _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ e _ _ _ _ __ . _ _ _ _ r?

I en av DFE gjord sammanställning av utländska program för energiforskning framgår att det område som täcks av Energianvändför bebyggelse ägnats relativt liten uppmärksamhet. BFR ning har, för att komplettera denna rapport, uppdragit åt IVAs internationella sekretariat att samla in och rapportera om ytterli- Denna sammanställning har publicerats av gare programmaterial.

DFE (Ds I 1977:6).

Redan Energiprogramkommittên, EPK, betonade vikten av internationell samverkan inom energiforskningsområdet. I olika samman- BFR understrukit detta och markerat sin inställhang har också ge bidrag till resor och samarbete med internaning genom att tionell anknytning. BFR uppmuntrar också sådana kontakter genom att bekosta översättning av artiklar, konferensrapporter och liknande.

Dessutom verkar BFRs internationella sekretariat för att på olika sätt underlätta kontakterna mellan svenska och utländska forskare. av det internationella samarbetet direkt Omfattningen mellan enskilda forskare är dock inte klarlagt. I det följande skall endast internationella aktiviteter av en bredare karaktär redovisas.

Planeringen av det internationella samarbetet förutsätter kunom förhållanden och FoU-program i olika länder. Försök skaper för att mera planmässigt än hittills samla in sådan bör göras information. Ett led häri kan vara en systematiskt upplagd reseverksamhet och ett utvecklat forskarutbyte.

Under l975-78 har forskarutbyte mellan Sverige och perioden samt mellan Sverige och Frankrike utvecklats. En faktor Japan som försvårar ett utbyte är att med den forcering som nu qörs inom energiforskningsområdet uppstår svårigheter att ge en utländsk forskare den handledning och de resurser i övrigt som erfordras.

För att underlätta de internationella kontakterna medverkar BFR direkt eller genom representanter i ett antal internationella organ. För sä gott som samtliga gäller att energifrågor ingår eller annat sätt. Här redovisas därför endast sådana orpå ett ganisationer där energifrågorna utgör en huvudpunkt.

15A :. _Internatioaal Enereyjlgencx

har byggforskningsrâdet bedömt om Pâ regeringens uppdrag frågan Sverige skall medverka inom olika områden.

Solar Heating and Cooling Systems. Inom detta omräde syftar samarbetet till att utbyta information och erfarenheter och till att gemensamt utarbeta underlag, provningsmetoder och komponenter. Ett samarbetsavtal har undertecknats och byggforskningsrädet har utsett svenska deltagare i fyra av fem arbetsgrupper, nämligen

SOU 1977: 59 Byggførskningsrådets program för energiforskning 65

Investigation of the Performance of Solar Heating and Cooling Systems Coordination of Research and Development of Solar Heating and Cooling Components Performance Testings of Solar Collectors Use of Existing Meteorological Information for Solar Energy Application

Energy Conservation. Inom detta område planeras en rad olika projekt, av vilka tre har bedömts av byggforskningsrådet. Inom projektet “Heat pump har ett samarbetsavtal undertecknats. Detsamma gäller projektet Buildings and Community Systems. För projektet “Thermal storage har ansvaret överförts till NE i och med att projektet renodlats till stora aktuella i sammagasin, band med kraftproduktion och liknande.

gig (C0nseil international du batiment pour la recherche, létude et la documenation):

Inom det internationella för samarbetsorganet byggnadsforskning, CIB, behandlas energifrågor i olika arbetsgrupper, bl a inom CIB N67 och CIB S17.

CIB N67 Energy Conservation: Arbetet inom gruppen, som startade l975, syftar till att samordna medlemsländernas aktiviteter kring energihushållning inom bebyggelse. Detta har hittills resulterat i ett internationellt under l976 och i översymposium läggningar om ett värmepumpsprogram.

CIB Sl7 Heating and Climatization: är en av de äldsta Gruppen inom CIB, och dess syfte är att samla fackmän inom området för gemensam information, diskussion av problem samt planering inom olika forskningsområden. Gruppen sammanträder vartannat år och utger i samband därmed en översikt över pågående FoU. översikten torde vara den mest fullständiga inom detta område.

NBS-Energi (Nordiska byggforskningsorganens samarbetsgrupp):

Gruppen NBS-Energi har bildats för att främja samverkan mellan byggforskande organ i de nordiska länderna. Till verksamhetsomradet för gruppen NBS-Energi hör i första hand frågor som rör energibehov och energianvändning i byggnader, energiförsörjning i byggd miljö samt samhällsplanering med beaktande av energifragor. Till området hör också mer grundläggande frågor som klimathygien, belysning och klimatdata för byggandet. Samordningen av FoU-aktiviteter har underlättats genom ett anslag från Nordiska Ministerrådet.

Allmänt kan hävdas att svenskt kunnande och teknik inom byggnadsteknik, uppvärmnings- och ventilationsteknik, liksom principer för att med normer, bestämmelser, lånevillkor etc styra utvecklingen åt önskat häll, är väl utvecklade. Detta gäller såväl den svenska industrin som forskningen. Svensk isolerteknik anses halla en standard som är framstående med de jämfört flesta andra länder, även om hänsyn tages till klimatskillnader. Svensk uppvärmnings- och ventilationsteknik har förmått hävda sig väl pä exportmarknaden. Inom flera områden kan man konstatera att en grundläggande FoU - av vikt för inom tillämpning

66 Byggforskningsrådets program för energiforskning SOU 1977: 59

energiområdet - är föriagd tiii andra iänder. Måiet för svensk forskning begränsas tiii att i huvudsak studera tiiiämpningen för svenska förhåiianden. Denna begränsning innebär dock inte att vi kan avstå från insatser. Inom iandet måste som ett minimum finnas så omfattande forskning att vi förmår bedöma och tiiigodogöra oss utiändska resuitat över heia programområdet.

är som bekant inte det enda iand i väriden som ägnar Sverige tid åt pianering av framtida FoU inom energiområdet. I mycken ett stort antai iänder har nationeiia program för energiforskning initierats och FoU-verksamheten inom bi a byggnadsområdet snabbt. Kunskaperna om omfattning, inriktning och expanderar förväntade resuitat av denna verksamhet måste utveckias och underhåiias. Eniigt rådets mening är det nödvändigt att det svenska energiforskningsprogrammet ges viss bredd och framför aiit fiexibiiitet så att internationeiit effektivt samarbete kan möjiiggöras.

2.8 Personai, utrustning, iaboratorier års sikt innebär rådets mening En resurspianering på tre eniigt att forskarrekrytering primärt mäste ske genom förstärkning av etablerade forskargrupper och inom de forsknings- och utredsom finns vid programmets start. Överföring av reningsmiijöer surser från andra discipiiner eiier omfördeining meiian högskoior och företag kan i och för sig ske men knappast avkasta resuitat inom pianeringsperioden. Beskrivningarna över den roii för statiig finansiering i oiika utveckiingssteg som redovisats avsnitt är ett försök att iiiustrera hur omfördeii tidigare inom givna institutioner och företag skuiie ning av uppgifter kunna uppnås. Vidare fås ett utökat samarbete i pianering för och genomförande av vissa byggprojekt. Den trånga sektorn vid aiternativen forcerad satsning torde främst bii brist på handiedare både inom institutioner och företag som åtminstone deivis kan frigöras för ett ökat engagemang inom energiforskningsprogrammets ram.

BFR har medverkat tiii att en rad oiika iaboratorier utrustats för EF0U. Exempei är SIBs kiimatiaboratorium i Lund respektive ventiiationsiaboratorium i Fisksjöäng för KTH. Behovet av iaboratorier och utrustning ökar sannoiikt under innevarande insatsperiod eftersom en rad teoretiska FoU-resuitat för en vidareutveckiing kommer att behöva testas i modeiiförsök m m. Brist på tid och ansiag för datorkörningar har på senare tid våiiat förseningar i en dei högskoieprojekt. Vidare har brist på iokaier varit besvärande för expansion av FoU-verksamheten inom vissa institutioner.

Aiimänt gäiier vid ett genomförande av förordad satsning på FoU samt F+D-verksamhet att omkostnaderna för verksamheten ökar bi a genom friare iönesättning, högre omkostnadspåiägg, bättre viiikor för inköp av utrustning och förbrukningsmateriai, bidrag tiii datatid m m.

Den besiutade satsningen på F+D-verksamhet inkiuderar en upprustning vad beträffar mätcentraier och måste föijas av motsvarande upprustning vad beträffar mätgivare, instrument och iokaier. Förutom forskare kommer behov av mättekniker och fäitpersonai att uppstå. Praktiserande ingenjörer och konsuiter för-

SOU 1977: 59 Byggforskningsrådets program för 67

energiforskning

väntas få viktiga uppgifter vid t ex alternativprojektering och vid förberedelse för experimentellt byggande. Forskningsdelen av experimentbyggandet torde bli en trång sektor för en starkt expanderad verksamhet.

Den av regeringen i proposition l977 l00 föreslagna inriktningen av atomenergis forskningsstation i Studsvik är av stort intresse och bör kunna tillföra programmet resurser som motsvarar en pataglig del av FoU-verksamheten.

2.9 Organisatoriska frågor

Enligt DFE skall diskussion om programorganens samarbete med DFE och andra för organisationfrågor genomförande av energiforskningsprogrammet behandlas under hösten l977. BFR behöver snabbt bygga upp en organisation för den tillkommande verksamheten med forskningsinriktat experimentbyggande. Denna uppbyggnad måste ges betydande flexibilitet till dess närmare erfarenheter vunnits av verksamhetens och villkor i förutsättningar övrigt. I det följande behandlas därför organisatoriska fråqor mycket översiktligt.

SQVQVEPBEJC fö: EOQ-xerkeamheten I radets övriga verksamhet har med goda erfarenheter prövats att organisera arbetet i s k block. För varje sådant block tillsättes en styrgrupp med sekreterare vars uppgifter i korthet är att upprätta en plan för önskvärd forskning inom en begränsad tidsperiod, att initiera och bedöma forskningsansökningar inom området, att följa forskningsverksamheten och utvärdera resultaten. Hittills har denna organisationsform inte utnyttjats inom energiforskningen. För perioden 1978-8l bör en liknande organisationsform prövas. Sa som planen utformats är det naturligt att vart och ett av de tre delprogrammen ges en organisation i princip som blocken. i

Brävm292nämndjâteáperimensbxøgande

En särskild prövningsnämnd kommer enligt riksdagens beslut att inrättas vid BFR med uppgift att behandla frågor om stöd till projekt om forskningsinriktat experimentbyggande inom energiområdet.

Prövningsnämnden skall förutom att medverka i beredningen av ärenden inför BFRS beslut även fungera som ett samordningsorgan för berörda myndigheter. Som exempel kan nämnas dels statens planverk som har att i erfordelliga fall pröva projektet i relation till gällande föreskrifter i svensk byggnorm samt ta ställning till under vilka förutsättningar avvikelser från normerna kan godtas e experimentsyfte, dels bostadsstyrelsen och andra myndigheter som har att bevilja lån och energisparstöd. Nämnden bör även fungera som serviceorgan för ed anslagssökande. Beslut i ärenden rörande den forskningsinriktade experimentverksamheten bör enligt riksdagsbeslutet fattas av byggforskningsrådet. Rådet är oförhindrat att delegera beslutanderätten experimentprojekt till prövningsnämnden.

68 Byggforskningsrådets program för energiforskning sou 1977; 59

B5§?E$_eEe§9lbêEdEiE9

Rådets energiforskning har från 1975 behandiats i BFRs energiberedning som har haft en rådgivande funktion ti11 rådets styrereise. Rådet förutser att energiberedningen i framtiden kommer att konstitueras av representanter för ovannämnda styrgrupper. I beredningen bör någon rådsiedamot och någon 1edamot i prövningsnämnden för experimentbyggande ingå. Beredningens huvuduppgift b1i att inför rådet svara för koorodinering och överordnad pianering av BFRs he1a energiforskninq.

EaDSlL

Energiforskningen arbetar med stark måiinriktning och krav på att forskningen snabbt ieder tiii resuitat som kan påverka landets Detta innebär för kansiiets dei krav på energiförsörjning. en omfattande uppföijning av pågående projekt samt initiering av nya forskningsprojekt.

Kravet på stor handiingsberedskap 1eder ti11 att många projekt deias upp i etapper med kontrolipunkter då den iniedningsvis fortsatta inriktningen kan bedömas. Den totaia projektvoiymen kan härigenom iniedningsvis b1i sammansatt av mindre deiar viiket stäiier ökade krav på resurser för rådets kansii.

Ti11 detta kommer det förhåliandet att området är i stark expansion viiket BFR - av erfarenheter från nu pågående arbetsperiod - vet innebär stora ansträngningar på kansiiets personal.

Sammantaget innebär dessa viiikor att kansiiets organisation för EFoU måste göras förhåiiandevis starkare än vad som varit faiiet för nuvarande period. Kostnaderna för BFRs administration beräknas ti11 6 % av energiforskningsprogrammets omfattning - viiket motsvarar programmets andei av BFRs totaia administration. Under etapp 1 av energiforskningsprogrammet (1975-78) har statsmakterna faststälit 4 % andei, viiket ej motsvarar de reeiia kostnaderna. Rådet förmodar att kansiiets arbete i minst iika hög grad som hittilis kommer att ägnas service och information tiil DFE m fi styrande organ. Omfattningen av dess servicefunktioner är betydande och medför att även 6 % för centra] administration sannolikt är för Tåg andel. Andeien kan troiigen bibehâiias vid 6 % om servicefunktionen inriktas mot väsentiiga uppgifter.

SOU 1977: 59

UTBILDNING OCH INFORMATION

Den utveckling, som den energipolitiska målsättningen ger uttryck för, kräver utbildning och information inom en rad områden och på olika nivåer. Ett huvudtema blir då naturligtvis den teknik - delvis helt ny - som införes eller rekommenderas för att nå hushållningsmålen. Huvudskälet till att här ta upp utbildningsoch informationsfrågorna är dock ett annat. Den önskade utvecklingen kan nämligen inte uppnås, inom det tidsperspektiv vi har att röra oss med, om inte utbildningen forceras och kompletteras med information.

Följande mål kan anges:

- att tillgodose behovet av FoU-personal inom områden som snabbt växer i betydelse och omfång (Någon skillnad görs här inte mellan FoU-personal inom högskolor och universitet, och FoUpersonal inom företag)

att öka kompetens och förståelse för energiproblem hos den personal som skall omsätta FoU-resultaten i praktisk handling

(Detta gäller projektörer och planerare, personal på byggar-

betsplatser och i material- och komponentindustri, och inte minst personal med drifts- och serviceuppgifter)

att hos allmänhet, politiker och beslutsfattare av olika slag skapa förståelse för den energihushållande teknik som utvecklas och införes.

Som programansvarigt organ inom energiforskningsprogrammet är det naturligt att BFR främst engagerar sig i forskarutbildningen. Insatser för kompetensutvecklingen kan inte bli mer än punktvisa. Informationsinsatser till allmänhet, politiker och beslutsfattare koncentreras till de frågor som behandlas i forskningsprojekt som stöds av BFR.

3.1 Utbildning Forskarutbildningen: Bristen på forskare och personal för utvecklingsavdelningen är särskilt märkbar inom de områden som motsvaras av programelement 02 Byggnad, byggnadsdelar och inre försörjningssystem, 04 Värmepumpsystem, 05 Solvärmesystem och energilagring och 06 Kommunal energiplanering.

Detta har påtalats många gånger - till exempel av Energiprogramkommittén i SOU 1974:72 och av installationsbranschutredningen SOU l974:47. Att en ny professur år l975 tillkom vid CTH i ämnet installationsteknik innebär inte att situationen är tillfredsställande. Utbildningen vid institutionen är fortfarande i ett uppbyggnadsskede och det torde ännu dröja l ä 2 år innan några mer betydelsefulla förstärkningar kan väntas därifrån.

Rådet har - i medvetande härom - beslutat att av fondmedel t v finansiera ytterligare två biträdande professurer inom installationsområdet. En av dessa tjänster har placerats inom belysningsområdet, vilket motiverats av att Sverige hittills helt saknat

och SOU 1977: 59

70 Utbildning information

en professur inom området.

Be1ysningens påverkan på inomhuskiimatet är betydande genom den värme som dagens beiysningsaniäggningar producerar. 0ti11räck1iom artificie11 beiysnings egenskaper i skiftande ga kunskaper inomhusmiijöer har t ex 1ett ti11 en aiitför ensidig satsning på vid utformning av aiimän beiysning i iohöga be1ysningsstyrk0r kaler. har kommit i skynundan ti11 förmån för Be1ysningskva1itet Varmen från be1vsninaen bortförs med för

beiysningskygntitet,

ändamåiet dimensionerade ventiiationsanläugninqar - och återvinns i vissa fa11. FoU inom beiysningsområdet finansieras genom AFoU och har ti11 syfte att ge underiag för pianering av god beiysning främst inom arbetsmiijön. Det kan förväntas att t ex genom ökad satsning på piatsbeiysning, va1 av färgtemperatur och därtiil anpassade armaturer (med bättre verkningsgrad, dvs mindre kan reducera energiförbrukningen väsentiigt i överskottsvärme) vissa iokaityper. Resursförstärkningen inom beiysningsområdet inte främst ett 1ed i energiforskningen utan ingår även i utgör att förstärka instaiiationssektorn. Denna en Iångsiktig p1an för instaiiationssektor är av vita] betydelse för att uppnå den energibesparing som biir nödvändig vid driften av våra byggnader. Rådet har även givit stöd ti11 en översyn av heia utbiidningssituationen inom instaiiationsområdet (utbiidningsutredning VVS - i samarbete med VVS-branschen). Som ett resuitat härav har en utbiidning återupptagits inom det 4-åriga teknistidigare nediagd VVS-branschen har därti11 andra ka gymnasiet. genomfört åtgärder för att förstärka och samordna utbiidningen.

Rådets ansvar först och främst forskningen. Initiativ gä11er för forskarutbiidningen kan därför inte vara annat än engângsförei en akut bristsituation och motiverade av teeiser, nödvändiga den forskning som utföres under pågående utbiidning. Det är t ex - är engaatt doktorander - med utbiidningen vaniigt para11e11t gerade i forskningsprojekt under de två sista åren av utbiidningen Denna kombination förutsätter dock att handiedare finns i tiilräckiiq utsträcknina.

Programeiement 05 soivärmesystem och energiiagring avser ett område som var he1t outbyggt i Sverige innan 1975 års energiforskningsbesiut fattades. Området har tiiidragit sig ett stort intresse, och forskarrekryteringen under de första åren har gått bra. För framtiden väntas emeiiertid probiem uppstå. Rekryteringe borde i högre grad täckas genom nyutbiidade forskare, med särskiid inriktning på de probiem som utveckiing och introduktion av soivärmetekniken innehåiier. Denna utbiidning förutsätter insatser av nu verksamma forskare, insatser som i det korta perspektivet innebär en bekiagiig men nödvändig âderiåtning av forskningsresurserna.

Kravet på kommunai energipianering ieder - som i fråga om 501värmeområdet - ti11 en utveckiing av ny teknik, nya komponenter och nya konstruktioner. Det leder också tili en utveckiing av nya hjäipmedei och metoder för pianering - från pianering av energihushâiining i en enskiid byggnad tili pianering av energihushåiining i bebyggeisen som heihet. Det senare är en heit ny utveckiing, som på kort sikt kräver en snabb utbiidning av den personai som skaii genomföra planeringen. Även forskare måste utbiidas som under hand kan svara för den förfining av arbetsmetoderna som man kan räkna med blir nödvändig.

och 71

Utbildning information

kommer att

Experimentbyggandet ge många prov på en ny forsknings-

for det kända

teknik. I och sig är faktorer som skall prövas,

men är helt

forsokssituationen

annorlunda än i laboratorier. och klimatets

Manniskors ryckfullhet ger upphov till variatio-

som är lika

ner i många fall stora eller större än de systema-

tiska

skillnader i energihushållning som skall mätas. Ett gemen-

samt problem hur experimentbyggnadserfarenheterna

blir skall

kunna generaliseras. BFR räknar med att experimentbyggandets metodproblem måste läras ut, inte bara till de direkt inblandade forskarna, utan också till de byqgherrar, konsulter och andra som kommer att ha inflytande över experimentprojektens uppläggning och skall tolka projektens resultat.

Brist på forskare föreligger också inom andra programelement, som utgör ett nytt forskningsfält, t ex 09 Styrfaktorer. Den FoU-volym, som förutses i detta element, är emellertid inte större än att den bör kunna klaras utan särskild utbildning. Här är det också möjligt att utnyttja forskargrupper inom discipliner som hittills inte engagerats av byggforskningen.

Inom energiforskningsprogrammet måste alltså rymmas såväl direkta forskningsstöd, som indirekta av typ utbildningsinsatser. I första hand avses då insatser för att stödja forskarutbildningen inom akuta bristomrâden, t ex installationssektorn som ger en lämplig bakgrund för en stor del av det program som föreslås. Med ett forskningsprogram av föreslagen omfattning blir de hittills diskuterade förstärkningarna otillräckliga. Om man som UHÄ räknar med att en handledare krävs per sex forskarstuderande, är ett ytterligare tillskott av storleksordningen tio kvalficerade handledare ett minimum. En motsvarande förstärkning av laboratorier, utrustning och lokaler måste också åstadkommas inom energiforskningens ram. Allt detta tar tid, men rådets erfarenhet säger att det inte är omöjligt att åstadkomma en stor del härav inom planeringsperioden, förutsatt att statsmakterna beviljar de resurser som krävs. Å andra sidan är det också helt klart att en normal uppbyggnad via UHÄ tar avsevärt längre tid. Lösningen bör därför vara att inom energiforskningen räkna med initiala insatser under några år för att bygga upp forskarutbildning och nya forskningsmiljöer, och att det ekonomiska ansvaret för verksamheten senare övertas av UHÄ.

Möjligheten att utnyttja resurserna vid AB Atomenergis laboratorier vid Studsvik är intressanta. Viss BFR-finansierad forskning bedrivs redan där och underhandlingar har inletts för att klara ut förutsättningarna för en ökad verksamhet.

Behovet av att bygga upp en forskarutbildning inom bristområdena

pekar mot försök att intensivt utnyttja möjligheterna till in-

ternationellt utbyte. Gästforskare kan erbjudas möjligheter att verka i Sverige. men framför allt bör vi försöka placera forskarstuderanden vid utländska institutioner. Förutom att detta minskar trycket på de inhemska utbildningsresurserna, kan detta bidra till att forskningen stimuleras med nya ideér och kunskaper.

72 och

Utbildning information

59EPE?EU§HEYE°Ä]l“H?E

Utbildningen av praktiskt verksam personal har två syften:

- för att täcka brist nyutbildning på personal - för att föra och vidareutbildning ut nya forskningsresultat erfarenheter

Drift- och servicepersonal med mer långtgående utbildning saknas framför allt för skötsel och injustering av värme- och ventilationsinstallationer. Inom värmepumpområdet saknas personal med kunskaper om kylteknik. Det är ett bra exempel på ett område där en utbyggd utbildning är en förutsättning för att en viss energihushållningsteknik skall kunna införas i stor skala. Det kan synas främmande att påpeka dessa utbildningsbehov i ett forskningsprogram - men om inte någon kan omsätta forskningsresultaten i praktiken faller hela forskningsansträngningen till marken!

Samma skäl gör att utbildningsbehov föreligger för projektörer, och konstruktörer. Det är idag ont om kunniga tekniker planerare inom energiområdet. Bristen blir än mer markerad av att arbetsområdena växer om framlagda förslag till inspektion av byggnader och eldningsanläggningar genomföres. Likaså ger lagen om kommunal energiplanering nya arbetsuppgifter. En ökad utbildning är - som redan påpekats - en förutsättning för att uppställda energisparmål skall uppnås i praktiken.

I föreliggande plan föreslås att alternativ projektering prövas som en metod att föra utvecklingen framåt. Detta förutsätter att man lyckas engagera den bästa sakkunskapen inom respektive område. Bristsituationen förstärks härigenom ytterligare och en konsekvens blir att forskningen måste konkurrera om tillgängliga tekniker på marknadens villkor. Kostnaderna kan väntas bli högre än för traditionell forskning.

Forskningsprogrammet kan alltså ge direkt behov av att utbildningen förstärks även inom traditionella teknikgrenar. Någon av behovet har inte gjorts och hänsyn härtill har inte beräkning tagits i det förslag till budget som framföres.

3.2 Information BFRs information inom energiområdet utgör en del av den totala informationen från BFR och följer därför sama indelning:

- information om och från byggforskningen - stöd till information och dokumentation

Enligt denna indelning presenteras i det följande:

- Mål för verksamheten - Former och utvecklingstendenser

Informationen behandlas därefter strukturerad i forskningsprogrammets tre delprogram och för vart och ett av dessa presenteras en insatsplan för l978/79-80/8l.

SOU 1977: S9 och 73

Utbildning information

lðI“2ti°D Emfihflåü EY29ðI55i2°E

Måi för verksamheten: - att offentiiggöra rådets pianer, besiut om ansiag och resultat av FoU och F+D - att dokumentera genomförda projekt beträffande metoprobiem, der och resuitat A - att nå oiika intressenter - måigrupper - med för dem reievant information - att rationaiisera framstäiining och distribution av informationen för att därigenom öka informationseffekten - att medverka ti11 att underiätta och utveckia internationeila kontakter meiian forskare och forskningsorgan

Former och utveckiingstendenserz

Det första deimåiet - att offentiiggöra rådets pianer, besiut och resuitat av FoU och F+D - uppnås främst genom iöpande redovisning av nya ansiag och inkomna rapporter i tidskriften Från byg forsknin en. Denna utkommer med nio nummer per år ocñ avser aven att genom kortare artikiar och notiser ge snabb och iättti11gäng1ig information om pianerade och pågående projekt m m.

Det andra deimåiet - dokumentation av probiem, metoder och resuitat - ska11 nås genom s k genereiia informationsåtgärder i form av

Rapporter a11a forskningsredovisningar som inte pubiiceras på annat håii trycks i denna serie för att snabbast möjiigt göra resuitaten av genomförda projekt tiiigängliga för andra forskare.

Referat av a11 pubiicerad forskningsinformation görs korta referat på svenska och engeiska för att underiätta informationssökning.

Det tredje deimåiet är att tiiigodose ski1da måigrupper med varierande intresse, motivation och tiiigång tiii information. Detta kräver specieiia informationsâtgärder:

sammanfattningar syftet är att på svenska och engeiska orientera om ett e11er fiera projekt.

T-skrifter i denna serie presenteras mer fy11ig resuitatinformation, kunskapsöversikter, konfe-

rensmateriai och underlag för diskussion

om forskningens och byggandets inriktning och viiikor. Må1 ru erna varierar från forskare, yrkesverksamma ocñ Beslufsfattare tiil en bred aiimänhet.

74 Utbildning och information SOU 1977: 59

Informationsb1ad för att underiätta att FoU och F+D-resuitat omsätts i praktisk tiiiämpning framstä11s starkt bearbetade praktiska instruktioner i ett begränsat ämne. Denna skriftserie bör utnyttjas för att nå yrkesverksamma.

Foreign language en samiingsbeteckning för a11a pubiikationer i utiändsk översättning med syfte att ti11 en internationeii ubiik överföra kän-

nedom om svensk Byggforskning.

Utstäiiningar En god väg att sprida information är i samband med större mässor. En viktig de1 av denna verksamhet biir att utnyttja experimentbyggda hus för information både ti11 tekniker och aiimänhet.

Kurser och Denna verksamhet kommer att spe1a en a11t konferenser större r011 för att sprida information om energiforskningen. I form av seminarier och symposier bidrar de ti11 att forskningsresu1tat diskuteras och prövas, såvä1 me11an forskare som me11an forskare och avnämare. Specie11a konferenser planeras for koordinering av energiinriktad FoU.

Artikeitjänst Energiforskning och experimentbyggande kommer också att fordra ökade insatser för att nå ut i fack- och dagspress. Pressens knappa vi11kor gör dock att de redakti0ne11a resurserna för bearbetning av forskningsinformation ofta är starkt begränsade. Genom rådets artike1tjänst, där erfarna friiansjournaiister aniitas för att skriva om forskning.projekt och -resu1tat, kan bidrag ges ti11 att detta probiem Töses.

När det gäiier det fjärde de1nå1et, måste marknadsföringen

förstärkas för att informationen ska11 nå ae nya målgrupper

som berörs av energiforskningens resu1tat. I takt med att verksamhetsfäitet vidgas, ökar också behovet av ett utbyggt distri-

butionssvstem, inte minst med tanke på experimentbyggnadsprogram-

met.

För att uppnå det femte de1må1et - att underiätta internationei- 1a forskarkontakter - har BFR ett internationeiit sekretariat som bi a medverkar vid uppiäggningen av ütiändska forskares studieresor i Sverige, vid distribution tili utiandet av information om svenska projekt, vid pianering för gästforskare m m. Inom energiområdet ges också bidrag ti11 översättning av artik- 1ar med redovisning av svensk forskning.

Utbildning och information 75

Det internationella informationsutbytet har visat sig utomordentligt värdefullt när det gäller energiforskningen. Genom ökad reseverksamhet för forskarna kan denna information förstärkas, men det ställer också krav på ökade insatser från rådets sida för att ge forskarna service i samband med utlandsresor.

Stöd till information och dokumentation Mål för verksamheten: att stödja framtagning av informationsmaterial som kan vara till nytta i praktisk verksamhet och utbildning att främja och förbättra utbildning och fortbildning av branschens sysselsatta att stödja åtgärder med syfte att hjälpa branschens sysselsatta att finna information som för dem är till nytta i en viss arbetssituation att stödja FoU om information och dokumentation att genom stöd åt terminologiarbete verka för en entydig information

Fonner och utvecklingstendenser: För att kunna leva upp till den ökade ambitionsnivån för speciella informationsåtgärder som t ex T-skrifter och informationsblad, måste forskare, institutioner och organisationer i högre grad fås att medverka vid bearbetning av forskningsinformationen. Detta fordrar en förhållandevis stark uppräkning av stödet till framtagning av skriftligt informationsmaterial. Särskilt kraftiga insatser bör göras för att öka utbudet av praktisk och instruerande information eftersom tillgången hittills måste anses otillräcklig inom energisektorn. Man bör också i större utsträckning än hittills samla ihop information från flera projekt inom t ex ett programelement.

- I och med nya skolformer gymnasieskolan, den yrkestekniska högskolan och en breddad fortbildning - har behoven av läromedel ökat. Inom en relativt smal sektor som den bygginriktade utbildningen, har det visat sig svårt att tillgodose dessa behov på traditionellt sätt. Rådet avser därför att i begränsad utsträckning stödja läromedelsproduktionen inom vissa bristomrâden. Denna satsning är särskilt viktig inom energiområdet, där kravet på utbildning på kort tid ökat kraftigt.

ett effektivt sätt att föra ut Utbildning är på det hela taget forskningsresultat tillämpning. I en snabb teknisk J praktisk utveckling är det särskilt viktigt att fortbildningen fungerar. En sådan utbildning bör genomföras så att den lätt kan sammanjämkas med det dagliga arbetet och tillföras i den situation då behovet av aktuella kunskaper föreligger. En metoder och utbildningsmaterial som svarar mot dessa krav måste Härfor komma till stånd.

Föredra , kurser m m är informationsformer som i högre grad än Hittills bör utnyttjas. Nya arbetsformer och kontaktvägar som under senare år har visat sig lovande och bör utvecklas. prövats att utveckla behovsanpassad kursverksamhet i en- Möjligheterna skilda kommuner och fastighetsförvaltande företag bör också prövas.

76 Utbildning och information SOU 1977: 59

att underlätta och erfarenhetsutbyte mellan I syfte samordning forskare, avser rådet att - utöver anordnandet av egna seminamed - stödja rier en kontinuerlig seminarieverksamhet i samarbete de tekniska högskolornas energisekretariat.

Utöver den medverkan i utställningar som rådet planerar i egen

regi, bör också stöd ges till ñogskoleinstitutioner och forsk-

ningsinstitut för utställningsverksamhet och egna aktiviteter som kan öka kontaktytorna mellan forskningen och allmänheten.

Institutet för byggdokumentation (Byggdok) är byggsektorns centrala organ för dokumentationsservice. Under en följd av år har Byggdoks kapacitet utvecklats och verksamhetsområdet vidgats. Det är nu angeläget att söka bredda kretsen av nyttjare.

Vissa basuppgifter om pågående och genomförda projekt inom enerhålls också tillgängliga i en total databank för all giområdet

verksamhet inom det statliga energiforskningsprogrammet. (Detta

s k PRINS-system har dessutom anslutits till en internationell databank - Smithsonian Science Information Exchange.) Detta informationssystem bedöms bli vidareutvecklat under perioden.

Sedan ett antal år har en plan- och byggkommittê, knuten till Tekniska nomenklaturcentralen (TNC), initierat och lett arbetet med att upp en enhetlig b terminolo i. Ett stort antal bygga

ordlistor för olika branschområåen har framställts. Fortfarande

finns otillfredsställda behov. Nyligen har dock TNC fått anslag för planering av terminologiinsatserna inom energiområdet. Efterhand kan verksamheten inriktas på kontinuerlig uppföljning och revidering av denna termbank. Resurser måste dock finnas för att tillgodose behov som efterhand uppstår på grund av att nya ämnesområden blir aktuella.

Rådet har tidigare givit sti endier till unga forskare, som på detta sätt kunnat utveckla sitt kunnande. Genom stipendierna har nya arbetsfält, särskilt i gränstrakterna mellan teknik och annan vetenskap, kunnat etableras. I och med detta har svensk byggnadsforskning stärkt sin kompetens, vilket motiverar att denna anslagsform nu formaliseras.

Infgrmaiignâiusatâe: ingmjgrákniagápsogrâmmezsjnadsl.erggzam

Delprogram Effektivare energianvändning Den forskning som omfattas av delprogrammet har redan i stor utsträckning sin förankring i etablerade forskningsmiljöer med inarbetade kanaler för information till forskare, tekniker och byggherrar. Förutom ren dokumentation av nya forskningsresultat bör särskild vikt läggas vid bearbetad skriftlig information. Aven kurs- och konferensverksamhet kan bidra till att öka kunskaperna om och förståelsen för energifrågor bland dem som skall omsätta FoU-resultaten till praktisk tillämpning.

I och med införandet av ny teknik, nya komponenter och nya konstruktioner ökar också kraven på skötsel och drift. Förvaltningssidan blir därför en allt viktigare målgrupp, som rådet nu kommer att söka kartlägga för att nå med information. Förutom en

sou 1977: 59 Utbildning och 77

information

kraftig marknadsföring bör informationsinsatserna främst inriktas på instruerande s k informationsbiad och kursverksamhet.

Den F+D-verksamhet som tidigare bedrivits inom deiprogrammet har endast omfattat panntrimning (EPD-verksamheten). De åtgärder som nu krävs för att effektivt informera om den vidgade verksamheten biir därför deivis av ny karaktär. Informationsinsatserna inde- 1as i tre skeden:

Utveckiingsskedet Bakgrund, uppiäggning och utförande av experimentprojektet skaii dokumenteras genom de normaia genereiia informationskanaierna. Därtiii kommer sannoiikt en ökad informationsservice ti11 massmedia, eftersom man redan på ett tidigt stadium får räkna med betydiigt högre uppmärksamhetsvärde för experimentbyggen än för normaia FoU-projekt.

Utvärdering Även om skriftiig information i detta skede har sin betydeise, bör framföraiit bransch- och forskarseminarier prioriteras för att främja erfarenhetsutbytet kring nya tekniker och dess tiiiämpning.

Marknadsföring Experimentaniäggning i sig utgör i detta skede det främsta informationsmediet. I ansiutning ti11 visningar av aniäggningen bör också konferenser och utstäiiningar arrangeras, deis för att ge utföriigare information om det aktueiia projektet, de1s för att anknyta tiii andra projekt av intresse i sammanhanget. Utöver normai dokumentation av resuitaten, bör även massmedias betyde1se för bred och snabb informationsspridning uppmärksammas. Instruerande informationsbiad och information om normarbete, typgodkännanderegier m m kan också i hög grad underiätta marknadsintroduktionen.

Insatspian (beiopp i tkr)

Deiprogram “Lokaia energikäiior Detta deiprogram rör forskning kring ny och reiativt oprövad teknik. Möjiigheterna tiii erfarenhetsutbyte meiian forskare och tekniker är därför än så iänge viktigare än information om praktisk tiiiämpning. Informationsinsatserna skaii såiedes främst inriktas på dokumentation av forskningsresuitat och seminarier kring dessa. Det internationeiia erfarenhetsutbytet är också

78 och sou 1977; 59 Utbildning information

av primärt intresse, vilket understryker betydelsen av internationellt forskarutbyte. Detta kräver ökad informationsservice både för att underlätta forskarnas kontakter utomlands och för att förmedla och översätta rapporter och artiklar om såväl svensk som utländsk forskning.

Lokala energikällor har i högre grad än vad Forskningen kring delprogram väckt allmänhetens intresse. F+D-verkgäller övriga samheten kommer med all sannolikhet att ytterligare stimulera detta intresse. Genom att förse massmedia med underlag kan informationsbehovet till viss del täckas. Det är dock helt uppenbart att ytterligare insatser krävs, vilka inte ryms inom ramen för rådets nuvarande informationsverksamhet.

De informationsinsatser som skisserats för F+D-verksamheten inom föregående delprogram gäller även här.

Insatsplan (belopp i tkr)

Lazaia 78/79 79/80 80/81

FoU EXOD” FoU EXoD FoU axon”

energikällor Inf mn BFR 420 820 680 i 030 850 i 250 Stöd till inf 570 l 800 950 2 i00 i 400 3 000

Totalt 990 2 620 i 630 3 l30 2 250 4 250

Delprogram Planering och energihushållning, styrmedel För att nå en bättre energihushållning inom bebyggelsesektorn behöver samhället utveckla befintliga styr- och stimulansmedel. Forskningen inom detta område inriktas i hög grad på tillämpningsfasen, särskilt i den kommunala fysiska planeringen.

Målgruppen för dessa frågor inom delprogrammet är följaktligen kommunansvariga, d v s politiker och tjänstemän, samt till kommunal planering knutna intressenter. Informationskanalerna är rela tivt outvecklade. För att snabbt nå ut med informaitonen krävs därför i första hand en kraftig satsning på kurs- och konferensverksamhet. För att vidga referensramarna när det gäller forskning kring styrmedel - normers användning och lagars tillämpning etc - det vara att samla forskare

kan lämpligt och praktiker till

seminarier.

Till för de frågor som behandlas inom elementen Klimålgruppen matkrav och Övriga brukarkrav hör också de forskare, projektörer och tekniker som skall omsätta resultaten dels i praktiskt byggande, dels i utveckling av ny teknik. Hela arsenalen av olika informationsmedier måste utnyttjas.

Någon försöks- och demonstrationsverksamhet utöver det pilotproom kommunal som nu bedrivs, är inte aktujekt energiplaering, ellt.

SOU 1977159 och 79

Utbildning information

Insatsplan (belopp i tkr)

PTanering och 78/79 79/80 80/81 1

energihushå11ning, FoU EXoD ) FoU EX 001) Fou EXoD 9

styrmede1

1) Delar av EPD-verksamheten föres1ås fr 0 m 1978/79 bli sammanslagen med F+D under beteckningen EXOD. Då dessa delar huvudsak11gen fa11er inom informationsverksamheten har motsvarande uppräkning gjorts av insatsp1anen i förhå11ande ti11 tidigare informationsverksamhet.

80 SOU 1977: 59

4. DELPROGRAM EFFEKTIVARE ENERGIANVÃNDNING

4.1 Beskrivning av området

kan området beskrivas de1s med utgångspunkt från Uversiktiigt skiida tekniska deis med utgångspunkt från skeden i en system, byggprocess eniigt fig 11. FIG 11. Effektivare energianvändning - områdes- Deiprogram översikt indeiad efter

Tekniska system

- Lokai distribution av ei, fjärrvärme (gas) - Lokai omvandiing av energi ink1 pannor m m, men exki soiener-

gi och värmepumpsystem - som fungerande heiheter Byggnader och grupper av byggnader och som kompiex av samverkande tekniska system, inki arkitektonisk och teknisk utfonnning - inkl distribution av energi inom bygg- Uppvärmningssystem, nader - inki distribution av iuft inom byggnader Ventiiationssystem, - Sanitetstekniska system, VA-instaiiationer - hushåiisei och a11män eiektrisk energi för Beiysning jämte byggnader - för ovan nämnd teknik Styr- och övervakningssystem - Byggnadsmateriai

Process - Pianering och gestaitning av byggnader och grupper av byggnader - Konstruktion av tekniska system och komponenter - Om- och nybyggnad (inkl transporter) av byggnader och aniägg-

ningar - inkl samt tekniska och organisatoris- Förvaitning inregiering ka frågor för drift och underhåii - av tekniska Upprustning, komplettering system

Av dessa komponenter och processer är den största enersystem, gibesparingen att förvänta inom områdena pianering av byggnader, konstruktion och drift av fjärrvärmedistribution, konstruktion av system och byggnadskomponenter, konstruktion och förvaitning av uppvärmnings- och ventiiationssystem.

På kort sikt är sjäivfaiiet förvaitnings- och upprustningsfrågor dominerande. Pianering och konstruktionsfrâgor får genomsiagskraft först på iängre sikt.

4.2 Energipoiitisk betydeise

I stort sett aiia tekniska och driftmässiga probiem som rör det befintii a beståndet av byggnader hanteras inom deiprogrammet. således 15 Twh En Besparing på 10 % motsvarar storieksordningen per âr. Vidare bör noteras att ca häiften av föriusterna i yttre ”k0mmunaia kan hänföras ti11 1oka1 dienergiförsörjningssystem stribution.

Delprogram effektivare 81

energianvändning

Pr0b1em knutna ti11 en mer energiekonomisk konstruktion och drift av framtida byggnader hanteras inom området. som Frågor hänger samman med utnyttjande av 1oka1a energikä110r behand1as. Merparten av det tekniska baskunnande som erfordras för framtida energiekonomisk bebyggeise 1igger inom deiprogrammet.

Besparingsmöj1igheterna inom området är stora. Hur många 10-ta1s procent som kan sparas är omöj1igt att ange med någon högre grad av noggrannhet 1iksom vad besparingarna kostar för 1andet och den enski1de. Skä1et härti11 är främst bristen på kunskaper och data om det nuvarande

byggnadsbeståndetii. I fig 12

redovisas förbrukningens förde1ning i grova tai för 1972 som under1ag för bedömning av stor1eksordningar.

Fiq 12. Uvers1agsmässig förde1ning av energiförbrukning för byggnader år 1972 (Twh)

Småhus Fierfamiijs- Övriga Industri- Fritidshus 10ka1er 1oka1er hus, övr Trans- 14 8 12 mission Venti1a- 11 11 12 tion varmvatten 7 8 4 A11m e1- 5 6 7 förbrukn S:a netto 37 33 36 v14 f\/2

S:a brutto 53 47 54 ^«2O \*3 0 7

( e1=100 z)

Energiinsatsen för ti11verkning av byggnadsmateria1 torde uppgå ti11 stor1eksordningen 17 Twh per år vi1ket motsvarar 10 % av industrins energiförbrukning.

A11mänt kan att “bieffekter” - främst - ti11 sägas mi1jöeffekter fö1jd av utveck1ing inom omrâdet, bedöms vara av underordnad betyde1se jämfört med andra program inom energiområdet.

4.3 - Mâ1 för de1programmet Må1 för deiprogrammet är att ge bidrag ti11 energiekonomiska 1ösningar för

- och drift utformning av yttre nät för 1edningsbunden energi i ans1utning ti11 byggnader och sammanhängande byggnadsomrâden - och drift utformning av byggnad, byggnadsde1ar och inre försörjningssystem - och byggnadsmateria1 metoder för uppförande av byggnader och an1äggningar

1) Se vidare programe1ement 10 Statistik och prognoser

SOU 1977: 59

82 Delprogram effektivare energianvändning

4.4 Områden för forskning och utveckiing. FoU Av största för en gynnsam utveckiing på iång sikt är betydeise att resurserna förstärkes inom hede personeiia och materie11a Behovet av tränade forskare är stort. 1a deiprogrammet.

I det föijande skaii vissa områden för FoU beröras. Av fiera skäi - biand annat svårigheterna att på vissa områden överbiicka den internationeiia forskningen - biir behandiingen översiktsmässig. Framstäiiningen baseras på mer detaijerade programeiementpianer som sammanfattningsvis redovisas i kapitei 7. Deiprogrammet omfattar programeiementen:

01 Yttre försörjningssystem 02 Byggnad, byggnadsdeiar och inre försörjningssystem 08 Byggnader/grupp av byggnader 03 Energihushåiining i byggandet

för BFRs dei är att utformningen av bebyggeisen bör Strategin att ett framtida spiiivärmeutnyttjande och ges sådan inriktning av 1oka1a energikäiior möjii örs. Detta innebär för tiiiämpning

området ttre försörjningssystem att F03 inom värmeförsörjningen

iniedningsvis prioriteras.

Jämföreiser me11an centrala och decentraiiserade system vid 011ka värmetäthet och utformning av bêbyggeise utgör en viktig fråga för värmeförsörjningen. System för mindre tät bebyggeise med oiika för varmvattenberedning och utformning av distriprinciper butionssystem i hus kan förväntas få strategisk betydeise. Möjatt vid iåg temperatur bör stude-

iigheterna utnyttja spiiivärme

ras både för ny och befint ig e yggeise.

Ti11 området hör vidare studier av nya rörmateriai, kuiverttyper, isoiering, temperaturnivåer, energimätning, värmeföriuster m m i syfte att få tiliföriitiiga och energiekonomiska 10ka1a distributionsnät.

som kan vara aktueiia att inom De forskningsprobiem angripa Byggnader och inre försörjningssystem kan indeias i breda grupper eniigt tabeii 5.

Samverkan me11an siumpvis värmetiiiskott och instaiiationernas avsedda funktion beror på byggnaders termiska egenskaper. Enklast och f n bäst studeras denna samverkan med hjäip av datorberäkningar. Användning av systemsimuiering är nära nog oundgängiig för FoU inom området och ger dessutom en 1åg kostnad för undersökning av oiika systems funktion.

För det äidre beståndet av iokaier och bostäder är en effektiviav befintiiga uppvärmningsaniäggningar ett viktigt fält. sering Möjiigheterna att använda befintiiga system för nya energikäiior, och vännepumpar) bör undersökas före en aiimän (t ex soienergi övergång ti11 andra system, där motsvarande anpassningsmöjiighet kan skanas.

Konsekvenser av nya konstruktioner respektive kompiettering av befintiiga konstruktioner vare sig dessa är passiva (isoiering)

S O U 9 7 ../. 5 9 Delprogram effekt ivare ndn 8 3

energianva ing

-van -m__

Lmmc_cmcm_cm

m

n_m=owpøcLmp=H

mo; .

_pm=o_umcLmucH

;oo

.xwcxwugmpamm mcFcxwLm>o c=_ch_n»aQ= -oLQmu=TLm_cmx ;mco,pm__mpm:, mc_cn_nmaa:

__m:Lmuc: pwmpnxm .__m;gwc=: Lmuacxw

-pmrgm mg sm_n

-cT

-cmppm

m -mm_ -wm

-cmuumEgm>

amg»

eocmm

sm

u

Lmumzrgnm

pmpwcmm

cmuum_Fr

smpmzm

acwgmumzn -oaeoxsmpmzm -LmummeLm

mxm

mumxmcms .o;wn=mg

pmxm:_z o:mn Lmpcmc mc_c:_ smpmxm

ma mo

2 m mg L øzz

-mn

-mas

E

-mmcT:m›pma

E

mgmwuxm»»m Lo__mxmu:_cm›_ mc_cmu:sm;nu mLm_pxmç»m -mmcwcmapwn mç_=mp:smLnm

.mcwcmxpmm _mm__w; smrnoga mcwcu:mc goppmx mc_:ucm:

mzz

-xm

muzemgmm ugomsox

. m

co_umLp_wm

-v:n_

ma

Lmumcmmxn

.=owmm_sm=m»u -m_M%=w=mWw o:wcnwLamux:4

m

Lmmc»:x;m.m Løm:w:x;w_m

umxmcre uxmmmm -muu:_;mp Loruzum

Fn

.mcwc Lomwgm

;oo

Lmgv

.

? m

coruø__uco

mvcmargmmpcm

-:m »Emm

;oo -xczm .

-=_E |Lm

cm__ms

-Emwvewwmwna

m:_cucmcø_mLm:m

-muzsmgmm

^mELmmumm_F+pv

u

:o_uø__ucm

ø F. .

-mmm=oFum_.u=m

mumsmumxm

-mcoFumLp_.mcH

cowuxcsm

u

uøgø?_oLucoxo

umegmu

umLmP_oLp:ox =,LMwuwMuwm

smummm:opuu_Fu=w>

:mx;msøm .:o_uø_?u =øxLmcH mcmemu emFnoLa

.

umxm wa .moum .mä ucøn m:_c z

;mm

.:o_pm_Føum:m-wmcmm›n

o:wLmø_mELw

m:TLm_om_

ø

:masa:

-msgumcox mm_mv›umn

mcmswpmzm

.

msLm_m

;oo

mmrmmmwwgmm Wwu°_wMuLwW

_mmøa

x

cmxLm:H vmxn :o_px::m .Lm:o_u Lm.m

.

-ms;m

ma u_ mxz

muçmgng

umsmpmzm

mupoxmF_wpmELm

mc_cELmaa:

-=mcø cmrwms cø__ms

ppm

umcmmzneo

^Lmas=ameLm

.

-_mcowp:m:ox -mm:wcsLmaa:

som

-xLw_n -u_mmn_o

m_pWhuww_m

mcF;mm,ruxomm

m

m:mLmmWwuxmm»m

ømwFpc_wmn

-Åwzmmawwmw Lmmcwcxnmgmucz -xmucspçmcoasox

_px

;mm:wcxLmwm

-cømm:r:scmaa:um;»pmEwFx

smpmxm

.gmmcwcugoçm

Lp»

.Lmmç_=xom =mxLmsmm

:mx;msm

Lømcwcnsc um;m_Fnn2

n

musmn ;øm:_: Lm_v:um

.

cup: .ms ._omV .^m=_= mx__o

m m nu m mp &

=mumLso.m

T

;oo v_ -m_m

-muøcmmxm -umøm__m: -mmmm+__p mc_;m_om?

-å

-smmpcm

sm_noLm -gmpwcpm sm_noLa

sm_no;

-LmFomH ew_noLa

-mowcm

ucmasøm

Lama_

;oo

;m_mu

usa;

marc

.

mH

s u_

um; ;mm _ u_

SOU 1977: 59

84 Delprogram effektivare energianvändning

eiier aktiva (pannor m m) bör också undersökas. Att inteckna framtiden genom att exempeivis införa nya system för energiförsörjningen av byggnader utan att studera säkerhet, tiiigängiighet och ekonomi på iång sikt (inki miijövárdskostnader m m) är inte försvarbart. I detta faii har demonstrationsprojekten sin givna piats.

Funktion och energisnåihet i samband med förändrin ar av s stem över tiden och åtgärder För att förhindra detta (försmutsning) är av betydeise för såväi värme-, ventiiations-, sanitetsfrågor och beiysningssystem. Dessa uppgifter är stora och utomordentiigt viktiga specieiit för en sektor med iång genomsnittiig iivsiängd hos komponenterna.

Behovet av effektivare beiysningskäiior och bättre pianeringsunderiag för beiysning är uppenbart. Den tidigare påvisade forskarbristen inom området måste betecknas som akut.

Inom sanitetsområdet (t ex varmvatten för bi a storkök, industrier och bostäder) finns på iång sikt stora vinster att göra bi a genom minskad resursanvändning (t ex vattenbesparing) men också direkta energivinster (genom metodeffektivisering, värmeåtervinning m m).

kan sägas att en önskvärd utveckiingstendens inom om- Siutiigen rådet skötsei, drift och service torde vara en övergång tiii automatiskt styrda system eiier system som är sjäivregierande utan medverkan av regierutrustning. Väsentiigt är vidare att skötsei, drift och servicefrågor även behandias från administrativa och or anisatoriska utgångspunkter. Rationeii skotse och drift är en forutsättning för energiekonomiska aniäggningar.

Internationeiia frågor och kontakt med internationeii forskning är av stor betydeise. Viktigt är därför att den internationeiia forskningen inom området föijs.

Vad gäiier Byggnader/grupper av byggnader bör möjiigheterna att distribuera och på sikt konvertera tiii soivärspiiivärme specieiit beaktas. I ett kortare perspektiv är utformmesystem ning och gruppering avgörande för utnyttjande av s k passiva soivärmesystem. Dessa är i verkiigheten inte ett urskiijbart tekniskt system utan snarare ett medvetet sätt att arrangera normaia eiement så att soivärme tiiigodoses. Den byggnadens betydeisen hos programeiementet torde iigga i kunstrategiska skapen om hur man väger samman yttre försörjningssystem, byggnadsdeiar och inre försörjningssystem inom ramen för gruppering och tiii energiekonomiskt fungerande heiheter. Den utformning programeiementet skaii producera torde därför speia en kunskap roii för tiiiämpning av kunskaper från andra deiområden. viktig FoU-verksamheten omfattar bi a föijande områden:

Empiriska studier av

- samband meiian tekniska och deras samverkan ingående system och energibehov - samband meiian form och energibehov piantyp, geometrisk - samband meiian av och mikrokiimat (bi a gruppering byggnader iäverkan), stråiningsförhåiianden m m uppföijning av energibyggnormers tiiiämpning

SOU 1977: 59

Delprogram effektivare energianvändning 85

Utveckling av modeller för beräkning/simulering och optimering av

byggnader som komplex av ingående system plantypa form m m flexibilitet för framtida alternativa användning gruppering och utformning av läskärmar m m

med hänsyn tagen till energibehov såväl för uppförandet (investerad energi) som för kontinuerlig drift.

Alternativprojektering bör omfatta studier av skilda

grupperingar och utfonnning med hjälp av data och empiriska simuleringsmodeller. Detta för att kalkylmässigt kunna påvisa och energivinster möjliggöra att dessa vägs mot kostnader och funktionell och estetisk värdering av områden och byggnader.

Med hänsyn till tillgången på forskare och möjligheten att etablera forskningsfältet, förordas en koncentration till projekt som rör energiprofiler och produktionssystem inom området Energihushållning i byggandet. För byggmaterialanvändning är det främst byggdelarnas med uppfyllande av

energiprofil likvärdiga/

erforderliga funktions rav, som kommer i förgrunden för att vidga kunskapen om energiinsatserna i byggandet. Ett angeläget utvecklingsområde är att utarbeta modeller för energianalyser för olika material och ta fram erforderliga data ror sådana analyser. På produktionssidan skulle en kartläggning av anläggningsarbetets energiprofil ge förutsättningar för fortsatt FoU-arbete på nyckelområden inom den maskinintensiva anläggningssektorn. Produktionssystem avser både FoU-projekt som rör förtillverkningsgradens energikonsekvenser och detaljstudier av energikrävande produktionsmoment som exempelvis byggtorkning.

4.5 Områden för försöks- och demonstrationsverksamhet, F+D

Villkoren för F+D-projekt har berörts i 2.5. Försökskapitel verksamheten förväntas enligt givna direktiv få stor omfattning. Allmänt torde gälla att F+D-verksamhet i huvudsak inriktas på Yttre försörjningssystem samt Byggnader och inre försörjningssystem“. F+D-verksamhet inom Byggnader/grupp av byggnader bedrivs normalt inte som självständig verksamhet utan kopplas till försöksverksamhet inom de andra delområdena. Kopplingar finns vidare till försök som resultat av FoU-arbete inom bl a programelement 12 “Övriga brukarkrav“.

Ett specifikt drag för försöksverksamheten inom delprogrammet Effektivare energianvändning är att verksamheten inte enbart baseras på nya tekniska lösningar, utan även bör omfatta bättre drift och skötsel av byggnader och anläggningar. För närvarande finns en utvecklad F+D-verksamhet endast vad gäller panntrimning. Den är närmast unik genom sin inriktning på handhavande och användning av existerande teknik i stället för skapande av hy sådan. Rådet förutser att verksamheten kommer att fortsätta med bredare inriktning på t ex byggnaders Deinstallationssystem. monstrationsverksamhet inom förvaltningsskedet förväntas överhuvud bli en tung del i det fortsatta arbetet. Detta förutsatt att incitament för energihushållning skapas.

SOU 1977: 59

86 Delprogram effektivare energianvändning

Försöksverksamhet för teknik kan omfatta sådana områden

ny

där man erfarenhetsmässigt vet att fuiiskaieförsök är nödvändiga eiier iämpiiga t ex

av hus och aniäggningar med hänsyn ti11 nya piananvändning iösningar, ny teknik m m

utförande av tekniska iösningar, t ex för byggnaders tätnya het, nya väggkonstruktioner m m

av osäkra beiastningsförutsättningar t ex för uppföijning inomhuskiimat, försmutsning, åidring m m. iokaikiimat,

4. 6 Insatspian Måi för perioden 1978-81 är att

få över hur frekventa och byggnadsen god biid byggnadstyper grupperingar påverkar energibehovet

utveckia matematiska och andra modeiier för beräkning/samordning av byggnaders energibehov

utveckia huvudiinjer för energihushåiining i befintiig bebyggeise såväi för tekniska iösningar som rationeii drift och skötsei

och iösningar som möjiiggör ett ekonomiskt utnyttge metoder jande av iågvärdig energi i bebyggeise

för fritt sökande av ny teknik, nya metoder och ny ge utrymme kunskap inom området

för och utveckiingsarbete för ge underiag utveckiingsiinjer i energitekniska system inom bebyggeise komponenter

utveckia det internationeiia samarbetet

försöks- och demonstrationsverksamhet för bättre genomföra drift och förvaitning av byggnader och försörjningssystem

5-10 år avseende ny teknik och genomföra försöksprojekt per nya metoder

utveckla metoder för energianaiys samt få kunskap om hur byggandets energiförbrukning kan beaktas i praktiken.

I tabeii 6 redovisas en ekonomisk översikt strukturerad eniigt givna direktiv.

SOU 1977: 59 Delprogram effekt :vare 87

energianvändn ing

ø

_mLm:m

o:_:e_;u

9+;

m:_:__mcm::

o

mpwucømmxm

a

m._-_

m.o m.o m.. _n

som

_ _

pos

pp_cmEo:wm

_

.vo+m

umpx_Lc_

Lmuøçmmän

_

aa:;m\uø:mm»m

ucmsm_mEø;uo;A

Lwxxxz

.usel m.o-m

_ m._ N m N

m

cmu_usm;_

Empm›mmm:_cn;nm;nm

mummc_ N_-w

.mv 0 m _

__

;oo - Lo»

uwgnmgom

-mm›p\.um=mm›m a+mmummmmmmc

Loccma

mLm>

;m_mumum:

mxc_

__-m_

m m_ __ m_ __

.=mc_:vcm:m_mLw:m

mgc_

:oo

wumu_mmn_o

m.N-m._

N m N

a+m

-wgnmgom

;m_mumum:mm›n

m

Emum›mmmc_:

_ _ m v m gm

_-m

.mack

m;m_pxm__m=

mgpp›

mc_:s_;u

4_

m.N-m._

.uøcmmxa

-_mv

mumaLømm:__xump:

Emuwxm

a+m Lp_

m.m_-m.o_

.mc

^_m-N_-o_

__ q_ __

;musa

;rm

EmLmo;a_mu

pmsemgmoga

a

g=msm_mEø;moLa

u_muo_

m._N

pm;Eømx;m-cmu

mN-NN

m.m_

som

N_ N_ N_

Lwmpmmc_

mmm_m_LQv

;mm

øxm_:xmpmco_pu__mumc_

u__m_Lpm:n:_

-xum»m -mugow -muLo_

m

ux_mLmn

x

;mm

mm_mLn_

m

o;mn

mpmmc_

___p ___p ___p _ ___p o+m

_w\omm_-mN\m_m_

N

___p

mamma_

mvcm;m::

_

_muggen_

xm_Eocoxm

u_m p_m

p_øpou

_.

mm_mgn+ mm_mLn$ mm_w;n_ mm_mLp_

unum

mcoaazgmsmgmogm

nøgmugo_

Lmmc_

mgmumcmmxn

mamma_ mamma_

vmgncmxnwo

pmuwg Lmmm

_umcLmu_m

Lwmø

:m_ammc__

.m

_xc_ o+L

mpmuwx wumuwm mpmnwx mpmumm

m_ ___u um; um; ^_ AN Am Av

SOU 1977: 59 88

5. DELPROGRAM LOKALA ENERGIKÃLLOR

5.1 Beskrivning av området Detta delprogram behandlar FoU om hur lokalt tillgängliga energikällor skall kunna för uppvärmning av byggnader och utnyttjas minska behovet av särskilt tillförd varmvatten, och härigenom eller importerad energi. Den viktigaste lokalt tillgängliga energi källan är solen, och delprogrammet domineras därför av frågor som hör samman med hur solvärme skall kunna komma till större användning. Solen värmer också naturen - mark, luft, vatten och denna solvärme kan tas tillvara, t ex genom att utlagrade Värmepumpsystemens utveckling utgör därför nyttja värmepumpar. en annan huvudfråga inom delprogrammet.

Vissa har gjorts. Värmepumptekniken kan t ex utbegränsningar nyttjas att höja vattentemperaturen i fjärrvärmesystem. Värmedå en komponent i produktions-systemet, helt obepumpen blir roende av vilka områden detta betjänar. Frågor rörande sådan av tekniken tillhör ansvarsområdet för NE och berörs tillämpning inte här. Inte heller berörs värmepumpteknikens användning i industriella eller för andra speciella behov inom inprocesser, dustrin På motsvarande sätt begränsas sol-

(STUs ansvarsområde).

värmetillämpningen till uppvärmning av byggnader och tappvatten - andra tillämpningsområden tillhör NES ansvarsområde, t ex solenergi för generering av elektrisk kraft.

Värmepumpen är en anordning, som med hjälp av en måttlig mängd högvärdig drivenergi kan uppta värme vid en låg temperatur och avge såväl den upptagna energin som den tillförda drivenergin i form av värme vid en högre temperaturnivå.

Skillnaden mellan Värmepumpen och en kylmaskin ligger princiendast eller betraktelsesättet. Vid värmepiellt i användningssom eftersträvas, medan det vid pumpen är det värmeavgivningen vid kylmaskinen är värmeupptagningen - köldalstringen - som nyttiggörs. Värmepumpen och kylmaskinen har således samma bakgrund i teorin, men i praktiken kan de olika användningssätten ge olika förutsättningar för utförandet.

Värmepumptekniken för uppvärmningsändamål har många varianter. Värmekällan kan variera liksom drivanordning för pumpen och det medium som värms. Dessa faktorer kan varieras i stort sett oberoende av varandra ( tab 7)_ TAB 7. Varianter av värmepumpsystem för uppvärmning

Värmekälla Värmemedium

Drivmotor Tillsatsenergi

Uteluft Elmotor El Tilluft Frånluft Dieselmotor Bränsle (olja, Radiatorvatten gas) Mark Stirlingmotor Tappvatten Ytvatten (sjö, Ångturbin flod, hav) Grundvatten Gasturbin Kylvatten (industri) Avloppsvatten

SOU 1977: 59 Delprogram lokala energikällor 89

a:_umE

|.|.I -Lo

I p cm :maya

um=___h

øwuø aam us;m

.n

m m H

1.

;mm -gg

-mxm

_

wsm oom-om

m:;mn__søw;m_m

__m=u__u=_

m:_:Qem___H cmuums;m>aaøh

?mama m:mmmmpE_m m=_=e;maa: m:_:E;mQn: a_uxm_.ox

xwv

smumxm -s;manm» nmcmmzn Agmumpmon

:wuum ms: sm»

w

xt.

Fm;

-oxuo

ums

pmpmumamx mcommmme;m

Lw__m

m:m›u;w_m mcwgmmp

mçmxa Lw__m L

Lmum;:wmm=_;mc_

mmgmuøs

cmupm -mn_p_mm

__wh çmum m=_=

.

mc_;mø_wm;m:m

wmgwcm

vas ume

:mppm

vmmcwwcm mm;m»Lmn

;oo

:muum mpmm__wp um:: e=_ums

pwzg pcmm

-

Ewum›wmE;mFow

-wgpcmucox -wgpcmucox -;mu-mxuHv

mLmmcmm_om

um__ppwz

^mxm_s

”Mä ø:m_a ovan; musa;

c

Lmpcør;m emumzm

u;

.w

p_px

m»

90 Delprogram lokala energikällor SSOU 1977: 59

Även solvärmesystemen kan varieras på många olika säitt (tabell 8).

Gemensamt för värmepumpsystem och solvärmesystem äriat: den åstadkomna värmen ofta har låg temperatur. Värmesyst emet måste alltså dimensioneras efter andra förutsättningar än vad som hittills varit vanligt. I befintlig bebyggelse kan krävas vissa ändringar i värmesystemen om dessa energikällor skall användas - för nya byggnader kan förberedelser behöva göras för en senare konvertering till dessa energikällor.

5.2 Energipolitisk betydelse De lokala energikällorna har hittills endast använts som tillskott till vanliga uppvärmningssystem. Det är teoretiskt moJl1gt att helt ersätta andra energikällor, men de praktiska och ekonomiska problemen har ännu inte lösts.

I planverkets utredning - Dnr Bl7l9/76 EnergisparmöJlgheter - - redovisas en i befintlig bebyggelse preliminär rapport kalkyl av den besparingspotential som kan finnas inomibostadsbeståndet. Vid en storskalig tillämpning av värmepummtekniken inom bostäder anges besparingspotentialen till l0-l5 Tuh år 2000. Liknande siffror har visats i andra sammanhang. Effekterna av en storskalig tillämpning av solvärmesystemihar beräknats i rådets del av studien EFA 2000. Besparingspotentialen kalkyleras där till l7,5 Twh år 2000.

Den totala besparingspotentialen för den teknik som omfattas av detta delprogram kan alltså uppgå till omkring 30 Tuh år 2000, vilket är en betydande del av den samlade energiförbrukningen i byggnader. Osäkerheten i dessa siffror är dock utomordentligt stor, och hänsyn har inte tagits till hur dessa dyrbara installationer skall finansieras. Ändå kan det slås fast att de lokala energikällorna har nöjligheter att på längre sikt medföra stora energibesparingar.

5.3 Mål för delprogrammet På längre sikt är målet att utveckla tekniken för de lokala energikällorna så att

- effektiviteten ökas tillämpningsområden vidgas - ökas försörjningsgraden - skötseln förenklas - driftsäkerheten förbättras - kostnaderna sänks

Mera konkret uttryckta mål för utvecklingen under de närmaste åren anges i respektive plan för programelementen, se kapitel 7.

5.4 Områden för forskning och utveckling, FoU Värmepumptekniken är teoretiskt väl känd sedan gammalt. Dess praktiska tillämpning för uppvärmning är emellertid ny i Sverige. En stor del av insatserna åren 78-8l bör därför göras för att få en utvärdering av värmepumpens förutsättningar och möjligheter.

SOU 1977: 59 Delprogram lokala 91 energikällor

Renodlade värmepumpar, dvs anläggningar där endast värmepumpfunktionen och inte kylfunktionen utnyttjas, kan tänkas få ökad tillämpning i bl a följande fall

som energibesparare i småhus, som ersättning för panncentraler för större byggnader m m

- konvertibla anläggningar, dvs komfortkylanläggningar, som vid uppvärmningsbehov kan alternativutnyttjas som värmepumpar

värmepumpar som energibesparare i samband med kyl- och frysanläggningar.

Till skillnad från värmepumptekniken är solvärmeteknikens tilllämpning i Sverige ny och okänd. Under pågående forskningsperiod har en forskarrekrytering kommit igång som medger mer systematiska insatser under l978-8l. Under perioden förutses även att en utvidgning av forskningen vid AB Atomenergis laboratorier i Studsvik ger väsentliga bidrag. FOU bör drivas på bred front för att erhålla

- användbara praktiskt klimatdata solfångare som lämpliga för driftbetingelserna i Sverige - en fortsatt utveckling av teknik att lokalt lagra solenergi, eller centralt, för kortare och längre tid - en överblick av möjligheterna till ett införande storskaligt av solvärmeteknik och de privat- och samhällsekonomiska konsekvenserna härav - av utveckling systemlösningar, både passiva och aktiva, och en dokumentation av erfarenheter från drift av solvärmesystem i olika varianter. Av särskilt intresse är system för grupper av småhus och flerfamiljshus och för enskilda större byggnader.

Utvecklingen inom området kan stödjas effektivt genom att en viss marknad för solfångare börjar byggas upp med statligt stöd. Utbildning och information ges ett förhållandevis stort utrymme.

5.5 Områden för försöks- och demonstrationsverksamhet, F+D

Värmepumpområdet För mindre värmepumpsaggregat torde insatserna (för småhus) kunna inskränkas till medverkan vid mätningar och utvärdering. Detta under förutsättning av att andra villkor för statliga lån och bidrag utvecklas.

Behovet av bidrag till försöksanläggninqar föreligger främst för större anläggningar för ren värmepumpdrift eller för konvertibla anläggningar. De ekonomiska âtagandenas omfattning samt beslutstrukturer inom byggbransch och myndigheter gör att statliga bidrag för dessa anläggningstyper kan förväntas få strategisk betydelse. Problem som kan vara aktuella att studera i försöksanläggningar är:

92 lokala energikällor SOU 1977: 59 Delprogram

anslutning av värmepumpar till befintlig bebyggelse t ex block av flerfamiljshus - att för möjligheter utnyttja befintliga oljeeldningsaggregat tillsatsenergi och som reservaggregat - centraliserad energiförsörjning med värmepumpar - alternativa om dieselmotorer m m drivanordningar värmepumpar som utnyttjar andra värmekällor än luft t ex spillvärme, grund- och ytvatten, mark - och värmepumpar energiackumuleringssystem.

Försöksanläggningar med goda resultat kan övergå till demonstrationsanläggningar och på sikt torde demonstration kopplas till försöksverksamheten. I ett inledningsskede kan insatser för försöks- och demonstrationsverksamhet avse tillgängliga värmepumpinstallationer och därmed förväntas en stark dominans för småhussektorn.

Solvärmeområdet Försöks- och demonstrationsverksamhet måste täcka såväl komponenterna i solvärmesystem som de fullständiga systemen i funktion i byggnad. Följande tillämpningar av solvärme avses bli behandlade inom F+D-verksamheten.

- solvärme för i badanbassängvatten och varmvattenberedning läggning. Först inriktad på sommarbad, därefter inomhusbad

- solvärme för av beredning tappvarmvatten. Statligt utvecklingsstöd koncentreras på anläggningar för flerfamiljshus eller lik- \ nande, som p g a krav på större prestanda vad gäller vatten- 1 levereans och mindre goda förutsättningar för montering av sol- l fångare erbjuder större svårigheter att utveckla teknik och eta-l blera en marknad. En rad inledande studier är genomförda och med dessa som grund är det möjligt att inleda projektering med sikte på konkreta anläggningar

- solvärme för byggnadsuppvärmning.

Det fall som idag synes ha de gynnsammaste förutsättningarna är relativt stora solvärmecentraler, som försörjer ett antal byggnader. Ett mål för F+D-verksamheten under planeringsperioden är att genomföra detaljprojektering av sådana anläggningar i 5 ä l0 fall, och att bygga ett par sådana anläggningar.

Ett annat mål är att få till stånd enskilda solvärmehus som bidrager till kunskapsuppbyggandet vid forskningsinstitutioner och enskilda företag. Under perioden bör ca l0 sådana hus byggas, fördelade på olika byggnadstyper. Möjligheter bör dessutom ges att genomföra detaljprojektering av solvärmesystem för ett betydligt större antal fall, förslagsvis l0-20 projekt per år.

Utvecklingsarbetet för lösningar till större byggnader, flerfamiljshus etc prioriteras, liksom lösningar för befintliga byggnader.

Utvärdering av F+D-projekten är i många fall krävande. Som regel måste den vara planerad från i samarbete början, med lämplig forskargrupp.

SOU 1977: 59 Delprogram lokala 93 energikällor

I n S t a t s p .ul a n .T O r F 0 U O C h F + D

-wmamam N_

a+a

ago

muamn_n+

_mame

mmmam

Emum›mmeam»om

maoemamsmamoam

ppm

mamamm_

:ma N_

_uxma_m

pummuzanç

ao» :Fm

ma_m

:Hm

^_m-m_-mm

m-N

mam> wm\Nmm_

a+a :maa

away

pm__am

smumzmaszawsamp

mmm_m_aa

mm_man»

amma:

mmwmanç

m

mama?

.=ao__wx_mamam

pmwpao

-m

:ma

umm_am

._w-mmm_

ax: mesox

ax:

F

amx

m.F

m_mxo4=

uu_amsoawm

mo

am

ams

aosnuma

uweem;moaa.mm

m+a ams

mm m_

m.N-m._

w

smamoaq_mm amxaxzv

ummma

mam»xumu:pamaoqEox maw.xump:pamaoaEox

ana

som

m_-m_

o+m :ma

p_mpo»

ammo_amamma__xum»m

auo

mpmmaw

amwwamnmapmox

som

-xum»m -muaom -mmaom

mmammoaamm

an» ;pm amu

an»

mm_man+

am

mamma_ mummam

an»

mpmma_

__mm ___p _._p _. ___m N

mmmaoamm

m_umaampFm

mamma_

oamnma=mmm

im u_m .__m

u_muou

ampxazammammua

mamaasamsmamoaa

mm_mamm mm_mama mm.mamm

mmamuaom

mm_mamm

:

am;mv:_xam amLmm:_xam

umanamaawo

mamma? mamma_

mm__mmm

mpmaamupm

pmmma ammm

am_ammam_

.m

mpmmma mmmmma mmmmma mpmmma

__mp

A A A A

m» UML mm; F m m m

94 lokala energikällor SOU 1977: 59 Delprogram

Komentarer ti11 insatsplanen

Inom so1värme0mrâdet är rådets förs1ag 1ägre än programgruppernas.

Bakgrunden härti11 är att rådet bedömt det vara 0möj1igt att så 1

* snabbt utöka den nuvarande forskningen, vilket redan engagerar de f1esta som är aktue11a. « av de forskningsinstitutioner Ökningen måste ske i något 1ugnare takt. B1 a för att möjliggöra den nödvändiga utbyggnaden av 10ka1er, utrustning etc. Området är dock vid periodens slut uppe i den v01ym som programgruppen ansett vara maxima1t möjlig.

SOU 1977: 59

DELPROGRAM, PLANERING OCH ENERGIHUSHÅLLNING, STYRMEDEL

6.1 Beskrivning av området

Detta deiprogram omfattar den FoU som är avsedd att betjäna själva motorn i den utveckiing som måste ske inom bebyggeisesektorn för att nå en bättre Med motor avses energihushåiining. det system av styr- och stimuiansmedel som samhäiiet använder inom bebyggelsesektcrn och som finns vä1 utveckiat bi a som ett huvudmedei för att genomföra 60-taiets och det tidiga 70-ta1ets stora bostadsbyggande. Beskrivningen av motorn finns mer utveck1ad i avsnitt 2.4. Det är karaktäristiskt för byggnadsområ- det jämfört med andra teknikområden - att den icke tekniska forskningen om styr- och stimuianssystemet och huvuddeien av den tekniska FoU som samhäiiet stött varit nära integrerade och administrerats genom samma forskningsorgan - BFR.

Att kommunerna fått en a11t ro11 viktigare i utveck1ingssystemet har också medfört att den statiigt stödda FoU-verksamheten omfattar den fysiska de1en av den kommuna1a pianeringen d v s pianering av försörjning med energi, vatten m m samt pianering av markanvändning. Det är heit i iinje med denna vä1 etabierade tradition som rådets pian för energiforskning omfattar programeiementen

06 Kommuna1 energipianering 07 Energihushåiining och markanvändningspianering

I det senare fa11et innefattar pianen endast de deiar av den fysiska markanvändningspianeringen som har direkt anknytning tiil energihushåiiningen.

Såväi statiig som kommunai pianering måste faktabygga på ett underiag och vägiedas av prognoser. När pianeringen är gjord måste den verkstäiias, viiket kräver 01ika former av styrmede1, De två programe1ementen

09 Styrfaktorer 10 Statistik och prognoser

omfattar den FoU som bedömts att föra tiii nödvändig energiforskningsprogrammet för att säkerstä11a samordningen med energipoiitiken. Inom området Styrfaktorer är intresset huvudsakiigen inriktat på styrmedei som kan riktas mot ägaren/förvaitaren av byggnader och aniäggningar. Det hör ti11 bebyggeisesektorns karaktäristiska drag att det är ägaren/förvaitaren som har de praktiska möj1igheterna att påverka energiförbrukningen och därför också bär huvudansvaret för att hushåiiningsåtgärder genomförs.

En centrai i systemet för uppgift pianering och styrning har FoU om brukarnas (de enskiida människor och grupper som använder bostäder och 1oka1er) behov och krav på den byggda miijöns egenskaper. De två programe1ementen

11 Kiimatkrav 12 Övriga brukarkrav

96 Delprogram. planering SOU 1977: 59

innehåller den FoU som bedömts nödvändig att föra till energiprogrammet för att ge full samordning med den tekniska FoU-verksamheten som får sina viktigaste förutsättningar från brukarnas behov och krav. Programelementen rymmer endast den forskning som “ har direkt anknytning till energiområdet.

6.2 Energipolitisk betydelse Det går inte att för detta delprogram göra beräkningar av sparade Twh vid viss tidpunkt så som man kan göra när det gäller att införa Den energipolitiska betydelsen ligqer i stället ny teknik. i bidragen till att effektivisera införandet av ny teknik. Denna betydelse kan exemplifieras.

Om förslagen om Energibesparingar i befintlig bebyggelse (statens planverk) genomförs, får kommunerna en starkt ökad betydelse för genomförandet av energipolitiken. Utvecklingen av den hälft av energiförbrukningen som ligger i bebyggelsen blir då direkt beroende av kommunal energiplanering och kommunala beslut om genomförande av energisparåtgärder. Utan tillgång till en utvecklad metodik och lämpliga former för planering av kommunen som energisystem, torde denna uppgift vara närmast olösbar för kommunerna.

Den största sparpotentialen inom ett l0-årsperspektiv ligger i bättre drift och service av fastigheterna. Styrmedel för att åstadkomma detta saknas. Effekten av olika hyresavtal är inte metodiskt studerad. Underlaget för ingripanden är således bräckligt. 4 En bristfällig kunskap om vilka krav t ex ifråga om inomhusklimat som måste tillgodoses, leder till att planering och konstruktion sker med onödigt breda säkerhetsmarginaler. Detta leder i sin tur till försämrade verkningsgrader och införande

försvågar

av ny teknik. Betydelsen kan illustreras med att l temperatursänkning i hela bebyggelsemassan ger en besparing på ca 5-l0 Twh.

6.3 Mål för delprogrammet Under perioden l978-8l är målen

- att öka underlaget av empirisk kunskap om kommunen som energisystem och om tillgängliga planeringsmetoder och -former samt att vidareutveckla metoder och former för effektiv kommunal planering - att utveckla kunskap om och metoder för styrning av energianvändning i existerande bebyggelse samt att genom punktvisa, instruerande insatser förbättra statistik och prognosmetoder och -material

- att ge underlag för gränsvärden i fråga om inomhusklimat samt att klarlägga andra viktiga samband mellan brukarna (socialt, ekonomiskt etc) och energianvändningen och initiera FoU om dessa.

SOU 1977: 59 97 Delprogram, planering

6.4 Områden för forskning och utveckling, FoU

Något behov av försöks- och demonstrationsanläggningar finns inte inom delprogrammet. Däremot förutses den demonstrationsverksamhet som rådet nu svarar för avseende kommunal energiplanering byggas in i delprogrammet. Den får då fonnen av samverkan i pilotprojekt för att utveckla metoder och former för kommunal energiplanering.

Under insatsperioden prioriteras projekt som

- utvecklar metoder och former för den kommunala planeringen framför allt i mindre och medelstora kommuner som inte kan väntas själva utveckla sin kommunala energiplanering

ger planerare/planerande myndigheter i kommunerna instrument för att leva upp till kraven i den ändrade byggnadslagstiftningen (BL § l36a, BS § 9 m fl)

i

belyser energiomsättning och energiförsörjningssystem i olika bebyggelsemönster. Samband mellan bebyggelsetyper, hushåll, levnadssätt och energianvändning, -distribution. Inverkan av bebyggelsekoncentration utglesning. Energianvändningens samband med naturgeografiska förutsättningar; möjliga bebyggelsemönster för lågenergisamhällen. De existerande bebyggelsemönstren ur energihushållningssynpunkt

- undersöker möjligheter till större effektivitet i samhällsorganens styrning av byggnaders energiförbrukning. Underlag för allsidiga bedömningar av styrmedels verkningar. Insatsplanen omfattar både mer utredande projekt och kvalificerade forskningsproblem inom projektomrâdena

- leder till bättre energistatistik av metoder genom utveckling för insamling och bearbetning av data

- observerar hur förvaltarna av byggnader reagerar för myndigheternas ingrepp. Förhandlingssättet på hyresmarknaden och hyresavtalens form bör studeras. Taxesättningen för energi bör också ses över, liksom de administrativa kostnaderna för individuell debitering av konsumtionen.

- studerar hur långt temperatursänkningen kan drivas genom ökade kunskaper om hur människan upplever och tolererar ojämna temperaturer och s k drag, d v s på kroppsytan lokala påverkningar. Särskilt inverkan av åldrande och av vissa medicinska tillstånd behöver studeras

klarlägger samband mellan brukande av byggnader och energianvändning främst med inriktning på socioekonomiska faktorer samt utvecklar metoder för observation och utvärdering av fullskaleförsök från brukarsynpunkt

- redovisar möjligheter från till brukarsynpunkt energihushållning genom intermittent uppvärmning, genom att hålla lokaler ouppvärmda etc.

98 S()LJ1977:59 Delprogram, planering

I n S a t S p 1| .d n

mmeexg som

;na

._m-wmmF

Lmarocwga

mN\mmm_

som v-m

-umsmwx mLx

uuwcmeocmmv

E

mseøm

o

pcmsm_msmLmoLa

L»

Lmpwm

.x»um_umpm

m.. m._

Lmmocmoga

som

pm;sømxLm

=»muwEg›um cmczseox

mcw_xump:uoumE

gm»

som

F

-xmmgapm

cwx__

noe

m;ø>

Lmgou

ma

cmxLmeam

o

.m:_c__w:m:;wmLm:m

^m_mø

a

nmacwmgwc

som Mum m.. m.N c

ocwcpx_;:w

m:w:__w; :mx;mE

W ;V

Lm

m:_;m:m_a

:oo vas

m:mLmcm_awmLm:m

-mFawmLm:w

m.N-m._

som Mum m.. cos

nmczsemx_ m=_;m=

mc_;m:m_m=

_

wum:;mp_m

m:_LmuxmnoLa

;mm

m._-m.__

N_

som

Fmczssox

ppøuow -oLa_mu pmssøgm

:ouow;mammcw_xum»ø

smgmogapmu

som

m

Lp»

-xom»m

pp

_pmc;mp_m

-mugoç -moLoç

^_m-N_-®N

;mm

mmrmxnw

Law

mummc_

___p ___p _.wp ___p

pm:Emmx;m-omm pmEemLmoLa-:om

F N

;mm a+m

o;mnmL=mmm

mamma_

pmuxogaç

mmm_w_LQ

p_m u_m

u_mpou

mm_mLnç mm_mLn+ mm_mLnw mm_m;p$

:

Lp*

mcmaazgmsmgmogm

uøgmugom

mpmm_onmL

mamma_ nummer pmvmg

vcgvcmgnço _uøcLmu_m

Lmmø soc_ N-m.o

.o_

cm_ammcw_

_x:r

me __wp mgmnmm mpmumm mpmumm mpmuwm

va; um; A_ AN Am

SOU 1977: 59 99

PROGRAMELEMENT 01 Yttre försörjningssystem Sammanfattning utarbetad av ordf Ha1vard Gedung Södertörns fjärrvärme AB, BFRs Energiberedning sekr Lars Sjunnesson Ångpanneföreningen Stefan Sandesten BFR

100 Programelement 01 sou 1977; 59

7.0l Yttre försörjningssystem

7.0l.l Området Med yttre försörjningssystem menas nät för distribution av olika energibärare. De energibärare som behandlas är elenergi, varmvatten (i fjärrvärmenät) samt gas. Områdets geografiska avgränsning har bestämts till kommungränsen.

Insatser inom områdets yttre försörjningssystem kan ha beröring med insatser inom andra områden inom energiforskningen. Detta är diskuterat i BFR:s inledande text. Härutöver berörs några speciella frågor med anknytning till detta område, bland annat samspelet mellan BFR och NE, sist i insatsplanen.

EC99Eê@T§§§_§Xf§§

Programmet syftar till att peka på och föreslå statligt motiverade FoU-insatser, vilka leder till utveckling av teknik och former för en energiekonomisk drift av olika ledningssystem samt därmed förbundna energibesparingar.

7.0l.2 Områdets betydelse Områdets nuvarande betydelse i energiförsörjning

År l975 levererades i Sverige sammanlagt ca 90 Twh ledningsbunden energi (72 Twh elenergi, l7 Twh fjärrvärme, l Twh gas) till olika förbrukare. Den producerade ledningsbundna energin var ca l0O Twh.

Elenergin används främst för drift av elektriska maskiner samt för belysning. Elvärmen svarade år l975 för ca l0% av all elenergianvändning.

Huvuddelen av fjärrvärmeleveranserna går till lokaluppvärmning inom bostadssektorn (16 Twh), resten levereras till industrin. Detta innebär, att fjärrvärmen svarade för ca l5% av uppvärmningsbehovet inom bostadssektorn år l975.

Gas levereras huvudsakligen till handels- och hushållssektorn, där den används för uppvärmning och matlagning.

Den energipolitiska betydelsen av teknisk utveckling

Den ledningsbundna energin förbrukar energi i den meningen att förluster (värme eller gas) avges till omgivningen vid energitransporten. Generellt är dessa förluster små för ett helt system men förhållandevis stora för en ogynnsamt belägen del av systemet.

Förlusterna i eldistributionssystemen är relativt små, vilket i allmänhet också gäller för gassystemen. Förlusterna i fjärrvärmesystemen varierar kraftigt mellan olika områden. I områden med lågt specifikt värmebehov (t ex utglesad villabebyggelse) kan generellt sägas att förlusterna i allmänhet är stora även om variationerna inom området kan vara betydande.

SOU 1977: 59 01 101 Programelement

En väsentlig uppgift för den tekniska utvecklingen är att utveckla teknik med syfte att minska förlusterna i ledningssystemen. Härigenom torde stora kunna energibesparingar göras.

Som en följd av bestämmelserna i Svensk byggnorm (SBN l975, suppl l) kommer uppvärmningsbehovet i nya byggnader att begränsas i förhållande till byggnader där tidigare norgällande mer tillämpats. Det specifika värmebehovet minskar härigenom. Detta kan stå i strid med de krav som ställs på fjärrvärmens lönsamhet vilka bland annat förutsätter ett relativt stort specifikt värmebehov.

Ovanstående förhållande medför att för att inte försämra fjärrvärmens konkurrenskraft krävs att den tekniska utvecklingen visar vägen mot sänkta kostnader för bland annat ledningsläggningen.

7.0l.3 Nuläge

Ãgarförhållanden m m som berör förhållandena inom de yttre försörjningssystemen diskuteras i programelement 06 “Kommunal energiplanering.

Konsekvenserna på miljön vid anläggandet och vid drift av olika ledningsbundna system betraktas ej som särskilt stora. För fjärrvärmetekniken är det dessutom så att en av de främsta anledningarna till dess tillkomst var att därigenom kunde värmeproduktionen centraliseras. Detta bättre kontroll av utmöjliggjorde släpp av olika miljöstörande ämnen.

En ungefärlig bild av de relativa kostnaderna för de olika leden från produktionsanläggning till slutlig konsument av framgår följande:

_EJ_

Produktion 40% Överföring, stamlinjenät lO% överföring, regional l0% Lokal distribution 40% --I denna behandprogramplan las endast denna punkt.

Fjärrvärme

Produktionsanläggning 30% Distributionsanläggning 55% “ Abonnentanläggning l5% I denna programplan behandlas dessa punkter.

7.0l 4 Utvecklingstendenser

Elnätets täckning är i det närmaste l00%, varför utyçterligare byggnad i distributionsledet närmast kommer att omfatta förnyelse av nätet samt förstärkning av befintligt nät beroende på ökad last.

102 Programelement 0] SOU 1977: 59

Fjärrvärmetekniken är på frammarsch i landet. Hur snabbt utvecklingen kan gå är bland annat beroende på kommunala beslut, vilka kan vara svåra att förutse. Ett fortlöpande arbete pågår i syfte att bland annat sänka kostnaderna.

Gasanvändningen är på tillbakagång i landet. På platser med fortsatt drift av stadsgassystem torde ekonomiska förutsättningar ej råda för nybygge av rörnät.

7.0l.5 Utvecklingsmöjligheter Utvecklingen inom eldistributionen synes gå mot större andel av förtillverkade anläggningar samt sådana som är driftsäkrare och kräver mindre underhåll.

Några tekniska svårigheter att tillgodose nya belastningsobjekt finns ej. Ekonomi och prissättning påverkas också relativt obetydligt, vilket sammanhänger med att grundinvesteringar för att överhuvud taget få fram el till abonnenterna är relativt betydande och att skaleffekten gör sig starkt gällande. Endast om betydande belastningsobjekt i större omfattning tillkommer inom redan tidigare elektrifierade områden blir merkostnaderna av väsentlig betydelse. Befintliga nät torde i sådana fall bara kunna utnyttjas i mindre omfattning.

Bland de områden som måste studeras kan nämnas:

- Utbyggnadsplanering Tillförlitlighetsanalys och -utvärdering Ekonomisk drift Informationsbehandling - mellan Samspel elenergi- och värmeförsörjning.

Driftsäkerheten är redan god för elsystemen. Trots detta visar tendenser att ytterligare förbättring kan väntas i framtiden.

Tekniken för fjärrvärmedistribution har stor utvecklingspotential. I syfte att dels sanka kostnaderna för ledningsläggning m m, dels minska förlusterna vid drift finns ett antal olika utvecklingsmöjligheter. Dessa kan i huvudsak indelas i fyra huvudgrupper, nämligen:

- och -förluster Värmemätning - m m Kulvert, ledning - Temperaturnivåer - System.

Längre fram i programplanen redovisas dessa grupper noggrannare.

Gasdistributionen erbjuder för närvarande inga större utveck-

lingsmöjligheter (avser stadsgas). Det är också svårt att tänka

sig någon utveckling som kan bryta nuvarande trend inom befintliga system. Förhållandena kan dock bli annorlunda om Sverige erbjuds möjligheter att importera naturgas. Denna torde vid eventuell introduktion i första hand få avsättning för kraftproduktion samt inom industrin. Hur bebyggelsen skall kunna anpassas till ett sådant nytt läge för energiförsörjningen utgör här ett problemområde.

SOU 1977: 59 Programelement 01 103

7.0l.6 Utvecklingshinder Det kanske främsta hindret för någorlunda snabb teknisk utveckling inom området består av osäkerheten i energipolitikens inriktning.

Alla former av ledningsbunden energi innebär, att mycket kapital investeras i rör- och elledningar. Dessa system är därför endast föränderliga på lång sikt. Detta gäller också i allmänhet förhållandena vid matar- och mottagar-stationerna. Härigenom blir också den tekniska utvecklingen och införandet av ny teknik i mer eller mindre grad låst under lång tid.

Ett hinder av särskild betydelse för fjärrvärmetekniken utgörs av det successivt minskade specifika värmebehov som kan bli följden av högre isoleringskrav samt allt fler småhus. Detta är dock ett långsamt förlopp.

Möjligheten att utnyttja industrins spillvärme begränsas av om närliggande kommun har ett fjärrvärmenät eller ej. Spillvärmeutnyttjandet kan också begränsas av att industrin i allmänhet räknar med kortare avskrivningstid för sådana projekt än vad som annars är vanligt för anläggningar för energiomvandling. › E Personella resurser kan vara otillräckliga vilket utgör en tröghetsfaktor. En annan tröghet är motståndet mot införande av ny teknik. Ibland offentliggörs ej heller ny teknik på grund av konkurrensförhållande m m.

Finansiella hinder utgörs av anskaffningen av kapital samt till vilket pris kapitalet kan anskaffas.

Hinder av juridisk karaktär kan också göra sig gällande, t ex ledningsdragningar över tomter m m.

De yttre försörjningssystemen kräver ofta stora markytor, vilket innebär konflikter med andra markanvändningsanspråk (detta

l behandlas utförligare i programelement 07 Energihushållning

l och markanvändningsplanering).

7.0l.7 Långsiktsbedömning De yttre försörjningssystemen utgör en viktig länk mellan en energiomvandlande enhet och avnämaren. Vid planering av ett yttre försörjningssystem måste hänsyn tas inte endast härtill utan också till annan samhällsplanering. Det gäller frågor av typen: Hur skall den framtida bebyggelsen och den framtida energiförsörjningen samspela med varandra. Hur påverkar införandet av ny teknik bebyggelseplanering och bebyggelsemönster, boendet etc., energiförsörjningen i allmänhet och de yttre försörjningssystemens ekonomi i synnerhet?

Studier av dessa samband mellan energiförsörjningssystemen och bebyggelsemönster behandlas i programelement 07.

Eftersom sådana system som beskrivs här uppenbarligen påverkar många andra delar inom samhället och då systemen dessutom är kapitalkrävande krävs en långsiktig bedömning av förändringar i bebyggelsestrukturen och hur byggnader kommer att vara utförda l l

104 Programelement 0] SOU 1977: 59

om 20 â 30 år. Detta diskuteras i BFR:s inledande text. Här behövs endast anges, att insatser inom områdets yttre försörjningssystem som syftar till att skapa förbättrad lönsamhet (inklusive energibesparing) kommer att ha stor betydelse för den kommunala och regionala energiförsörjningen i framtiden.

7.0l.8 Insatsplan Mål för insatserna m m

De yttre försörjningssystemen har i allmänhet lång livslängd, varför det är svårigheter att på kort sikt förändra befintliga nät i någon riktning. Av denna anledning måste systemen studeras i två väsentligt skilda tidsperspektiv och på något olika sätt. Vad som först måste studeras är hur befintliga system kan förändras och därefter vad införandet av nya system kan innebära.

Insatser inom området torde snabbt ge resultat i form av ökad kunskap om området. Tillämpningen av kunskapen blir dock utsträckt under en lång tidsperiod på grund av systemets tröghet.

Områdets energipolitiska betydelse är stor. Utöver vad tidigare är sagt bör framhållas att insatser inom fjärrvärmeområdet också är starkt kopplade till möjligheterna till kraftvärmeproduktion.

Avnämare av FoU-resultaten kommer i huvudsak att vara energiexperter inom kommuner, värmeverkspersonal, konsulter m m, som främst arbetar med kommunal energiplanering.

Pågående FoU-projekt

Byggforskningsrådet stöder ett antal projekt med anknytning till området. I bilaga l till BFR:s inledande text finns en redovisning av sådana projekt. Beloppsmässigt omfattar projekten sammanlagt ca 0,5 Mkr.

Även Nämnden för energiproduktionsforskning, Styrelsen för teknisk utveckling samt energiföreningarna stöder ett antal projekt.

Satsningen har från statens sida tidigare varit låg, varför antalet pågående projekt bekostade med statliga medel ej är särskilt stort.

Föreslagna FoU-insatser

Den inriktning av FoU-insatserna inom området yttre försörjningssystem som gjorts i prop l975:30 bör frångås, emedan de där föreslagna statliga insatserna var noll kronor. Bedömer staten området som energipolitiskt viktigt bör också medel ges för att möta de krav producenter och brukare av energi ställer.

Områdets energipolitiska betydelse leder till att det ej kan bli frågan om något avvecklingsalternativ.

SOU 1977: 59 Programelement 01 105

Den tidigare mycket blygsamma områdessatsningen kan ej motivera något alternativ med oförändrad insatsnivå.

Här nedan diskuteras med denna bakgrund insatser enligt vad som kan betecknas som forcerad satsning. Denna satsning kan dock ta sig uttryck på två sätt som i det följande betecknas med alternativ l respektive alternativ 2.

Det pågår nämligen inom branschorganisationer, energiverk, konsultföretag m m ständigt FoU-verksamhet som ej bekostas med statliga medel. Genom statliga insatser kan utredningar m m som bedrivs i sådana organisationer forceras fram. Därför är det motiverat att i insatsplanen tala om två nivåer på satsningarna.

När ny teknik m m behöver utprovas kan det vara motiverat att staten går in med medel för detta ändamål för att snabbt få fram information om en produkts tillämpbarhet. Produktutveckling m m kan dock räknas med att industrin i stor utsträckning klarar av själv. Det är dock motiverat att staten på vissa områden går in och stöder sådan utveckling.

- Under den- Insatsplanen omspänner budgetåren l978/79 l980/81. na treårsperiod prioriteras FoU-arbete inom värmeförsörjningen. . Detta innebär inte att el- och gasdistribution lämnas utanför i E den fortsatta framställningen utan dessa distributionsformer omi fattas endast i den mån sådan distribution har anknytning till värmeförsörjningen. Därutöver bedöms ett antal allmänna insatser angelägna inom varje område.

Yêrmsmêtnin9-9sh_:f§r19§§§c

Det finns idag inga säkra uppgifter på hur stora värmeförlusterna är i fjärrvärmenäten. Antydningar finns, bland annat genom * mätningar eller beräkningar, att värmeförlusterna i vissa fall kan uppgå till 20 â 30%. För hela fjärrvärmesystemet beräknas förlusterna till ca 5%. En grundlig undersökning av detta bedöms angelägen.

Det finns idag utvecklade metoder och även utrustning för mätning av värmemängder. Debiteringsmätarna är dock dyra och kan även vara otillförlitliga. Vidareutveckling av debiteringsmätarna för att sänka kostnaderna och förbättra noggrannheten är därför angeläget liksom

- Kartläggning och registrering av förluster - Vidareutveckling av debiteringsmätare m m - av effektmätare Utveckling

ägly§r:;_l§§nin9_m-m

Utvecklingen inom distributionstekniken har i huvudsak till syfte att sänka kostnaderna. Detta kan göras på ett flertal sätt; billigare rörmaterial, andra kulverttyper, ovanjordförlagda kulvertar m m.

Det som är angeläget är att studera nu använda kulvertkonstruktioner samt deras för- och nackdelar för att därigenom kristallisera ut sådana kulverttyper som är väl användbara.

106 Programelemem 01 sou 1977; 59

Olika rörmaterial har framtagits som alternativ till stålrören. Innan nya material används i stor skala bör de provas under signifikant lång tid för att utröna svagheter etc.

Isoleringen av befintliga fjärrvärmerör är optimerad efter tidi- 1 gare bränslepris. Kostnaden för att förbättringsisolera dessa rör är stor. För framtiden är det angeläget att få klarhet i optimeringen av isolertjockleken på rören.

- Kartläggning av kulverttyper, deras för- och nackdelar - och erfarenheter Uppföljning av nya rörmaterial - i näten Nya medier - Optimering av isolering - rörnäten byggnaden (inverkan på nätets förluster).

I§TP§Eê§EEDi!å§!

Under de år som fjärrvärmetekniken varit i drift i Sverige har

i stort sett framledningstemperaturen satts till l20°C vid

dimensionerande utetemperatur.

Tillräckliga studier vilken inverkan olika temperaturnivåer har på fjärrvärmesystemet har ej gjorts. Det bedöms angeläget att få utfört och avser att bestämma både optimala temperaturnivåer och optimala temperaturdifferenser för fjärrvärmenäten. Förhållandet berör dels byggnaderna (lägre temperatur kräver större radiatoryta) och dels produktionsanläggningen (större temperaturdifferens kräver mindre pumpenergi vid givet rörsystem, lägre returtemperatur ger större elutbyte vid kraftvärmeverk).

- Optimering av temperaturnivåer högtemperaturnät lågtemperaturnät

- till -kvalitet Byggnadens anpassning spillvärmetemperatur, m m.

§Y§§§T

Allt högre krav ställs på ett fjärrvärmesystem. Tidigare har det ej alltid vid tillkomsten av ett nytt system beaktats de mera långsiktiga aspekterna på optimeringen av systemutbyggnaden. Metoder för att optimera nätutbyggnaden bör därför utvecklas.

Även för mindre delsystem är denna fråga aktuell. Fjärrvärmetekniken bygger på relativt stora centraliserade anläggningar. Det kan emellertid också vara angeläget att studera någorlunda stora värmesystem med annan uppbyggnad, t ex med enskilda pannor.

Idag distribueras energi för både uppvärmningsvatten och tappvarmvatten i samma rör. Ett alternativ är distribution i separata rör eller korttidslagring hos konsumenten för utjämning av uttaget. Vilken inverkan detta har på fjärrvärmesystemets utnyttjningstid, ekonomi m m bör studeras.

SOU 1977: 59 Programelement 01 107

Leveranssäkerheten är viktig för fjärrvärmesystemet. Det finns olika möjligheter att förbättra denna. Vid effektbrist kan det vara svårt att vid mindre avbrott säkerställa värmetillförseln även till abonnenter belägna långt ut i näten. Detta kan förbättras med s k rundstyrning. Denna teknik bör utvärderas.

- Jämförelse mellan centraliserade och decentraliserade energiförsörjningssystems konsekvenser på ekonomi, miljö m m vid variation av parametrar, t ex specifikt värmebehov, bebyggelsestruktur etc.

värmesystem för bygghader - förrådsberedare - direktvärmeväxlare direktsystem.

Alternativprojektering

För utprovande av ny teknik är det angeläget att denna testas i fullskaleförsök i relativt stor skala och under tillräckligt lång tid. Sådana projekt kan lämpligen utformas som alternativ-

E projektering. Detta kan exempelvis ske för den s k plaströrs-

tekniken. Planer finns redan för detta och dessa planer bör ; fullföljas. Andra exempel är förläggning av kulvertar i villa-

i

områden (ledningsnätens konfiguration m m), rundstyrning, värme-

i

| system för byggnader.

Sådan alternativprojektering berör ej endast i detta sammanhang programmet yttre försörjningssystem utan måste behandlas i samröre med andra program såsom spillvärme, värmepumpar, byggnaders inre försörjningssystem samt kommunal energiplanering. Dessutom påverkas produktionsanläggningarna, varför också NE:s program Konventionell el- och värmeproduktion berörs.

Försöksanläggningar

I de fall alternativprojektering visat att motiv finns för uppförande av försöksanläggning kan detta ske i samråd med andra , För det här aktuella kan räknas program. programmet med att under den kommande treårsperioden en eller två försöksanläggningar kommer att byggas. Detta kan dock först väntas under det andra året (1979/80). Ett exempel på försöksanläggning är utveckling av olika kulverttyper.

Demonstrationsanläggningar

I samband med att\försöksanläggningar byggs tjänar de också \ syftet att vara demonstrationsobjekt för en ny teknik. Insatser i för sådan informationsspridning hänger alltså samman med byggande av försöksanläggningar.

Resurssituationen

Forskning av här angivet slag kan utföras på ett flertal ställen i landet. Flera högskoleinstitutioner har t ex sådan kompetent ä personal som krävs för genomförande av flera av projekten. En stor resurs finns också på andra håll, nämligen i energiförsörj- › ningen engagerade konsulter. Därutöver finns för detta ändamål kompetent personal som arbetar med olika energifrågor inom den kommunala energiförsörjningen.

108 Programelement 01

Det finns så1edes en god grund för ett aktivt FoU-arbete inom omrâdet yttre försörjningssystem. Probiem som a11tid är förknippat med dessa frågor är att FoU-bestä11ningar inom andra områden konkurrerar om ti11gäng1ig persona1. Detta diskuteras utför1igt i BFR:s inledande text.

Utöver persone11a resurser kräver insatser av här beskriven art oftast att iaboratorier finns ti11gäng1iga. Idag finns 1aboratorier vid högskoior, oiika verk samt vid AB Atomenergi. Sannoiikt är denna kapacitet tiiiräckiig men resurssituationen bör undersökas närmare.

Medeisbehov

Inom området yttre försörjningssystem torde för den närmaste treårsperioden investeras sammaniagt drygt 2 mi1jarder kronor (2 000 Mkr).

Mede1sbehovet för FoU inom programmet beräknas utifrån antagande om forskarti11gång, stat1ig satsning för hjä1p att forcera fram ny teknik m m. Nedan anges bedömd forcerad satsning inom området uppde1ad i två aiternativ en1igt ovan.

Detta ieder tili följande medeisbehov. Beloppen är angivna i mi1joner kronor.

A1t1 Mt 2

1978/79 1979/80 1980/81 1978/79 1979/80 1980/81

Fou” 2 3 4 2 s 5

- i - F+D 2 2 4 4 L 1) Inkiusive stöd ti11 komponentutveckiing, viiket utgör stor-. Ieksordningen 25% av t0ta1be10ppet.

Samordning och samband med övrig forskning

FoU inom programmet yttre försörjningssystem har samband med aiimän FoU inom den fysiska pianeringen.

Inom BFR:s egna ansvarsområden kan FoU inom a11a områden påverka FoU inom området yttre försörjningssystem.

BFR förordar, att ansvarsområdet bör omfatta nät inom sammanhängande bebygge1seområden. NE bör behandia stora centra1a produktionsaniäggningar, regiona1a överföringsnät för energi och stamnät inom tätorter. Samarbete och samordning bör utveck1as meiian NE och BFR, så att systemtänkandet beaktas.

NE har tagit upp 1iknande frågor i programpianen för området fjärrspiiivärme. Samordning med FoU inom området spi11värme stödd av NE bör därför utveck1as. BFR förordar, att en gemensam iedningsgrupp från BFR och NE ti11sätts.

SOU 1977159 Programelement 01 109

Energimätning BFR förordar, att BFR från NE övertar huvudansvaret för energimätning.

SOU 1977: 59

PROGRAMELEMENT 02 Byggnad, byggnadsdeiar och inre försörjningssystem

Sammanfattning utarbetad av ordf Pau] Lindroth Gu11fiber AB, BFRS Energiberedning \ Stig Nilsson HSBs riksförbund

I

sekr F01ke Peterson KTH, inst för uppvärmning och ventilationsteknik Ni1s Dafgård KTH, inst för uppvärmning och ventiiationsteknik

Stefan Sandesten BFR

SOU 1977; 59 Programelement 02

7.02 Byggnad, byggnadsdelar och inre försörjningssystem

7.02.l Områdesbeskrivning och avgränsningar Det område av energiforskningen som rör byggnader och dess inre försörjningssystem är svårgripbart av flera skäl. Dels är området stort, dels ingår en rad olika tekniker. I stort sett omfattar området det i propositionen l975:30 angivna BIK-programmet 1). Bland de lokaltyper 2* som programelementet omfattar är det endast för bostadssektorn det finns underlag för en strategi. De områden som behandlas anges i TAB. l.

TAB. l. Områden vilka ingår i programelementet

Byggnaden i den mån den påverkar installationernas funktion och energibehovet för byggnaden som helhet, t ex till följd av sin orientering eller form

Byggnadsdelar t ex fönster, väggar, tak och bjälklagselement

Uppvärmningssystem inklusive distribution av energi inom byggnader, viss värmeproduktion (pannor och regleringsteknik)

Ventilationssystan inklusive distribution av luft inom byggnader, fläktar, luftbehandlingsapparater och regleringsanordningar

Sanitetstekniska system VA-installationer

Belysning jämte hushållsel och elektrisk energi för kontor

Den största energibesparingen kan förväntas inom områdena byggnadskomponenter, uppvärmningssystem och ventilationssystem. En viss samordning med programelementet 08 Byggnader/grupp av byggnader bör ske inom delområdena byggnader och byggnadsdelar.

Forskning och utveckling inom de i TAB. l angivna områdena kan uppdelas på FoU avseende produkter, komponenter och projekteringsunderlag m m samt FoU rörande driften och skötseln av

1) Komponenterna värmepump och solfångare behandlas dock separat i programelementen 04 respektive 05.

Bostäder, offentliga lokaler, lantbruksbyggnader samt sådan lätt industri där komfortförhållandena påminner om bostäder och offentliga lokaler.

112 02 SOU 1977: 59 Programelement

och byggnader. Den senare delen är jämförbar med utbildsystem ning inom området.

7.02.2 Utbildningsförutsättningar Inom området för byggnader och inre försörjningssystem används som framhållits tidigare en rad olika systemtyper för likartade ändamål, men med varierande energiekonomi. Differenserna i energiekonomi sammanhänger dels med systemens och byggnadernas ålder, dels med de olika tekniska egenskaperna hos olika system och byggnadsdelar.

isoleringsegenskaper och täthet varierar inom vida Byggnaders gränser beroende på bl a byggnadens ålder, skötsel och användningsområde. Under vissa perioder har byggnader, t ex bostäder, utförts resurssnåla - för enfamiljsbostäder t ex genom en kraftig begränsning av utrymmena - och uppvisar därför trots bristfällig isolering ett lågt energibehov. En övergång till användning av större bostadsyta kan däremot trots en kraftigt förbättrad användning av treglasfönster eller på annat sätt isolering, från energisynpunkt förbättrade byggnadsdelar leda till ett ökat energibehov.

Beroende som används vid projekteringen på beräkningsunderlaget också olika gamla system olika grad av överdimensioneuppvisar ring. En sådan överdimensionering innebär givetvis ett slösande med material och möjlighet att slösa med energi. Uverdimensioneringen hos gamla system är dock ej enbart av ondo. Vid en till t ex lågtemperatursystem kan den normala överövergång

dimensioneringen av radiatorsystem i äldre bebyggelse utnyttjas. 1

N

Genom att området byggnader och inre försörjningssystem svarar för en stor del av landets energibehov är det möjligt att genom- l i föra åtgärder vilka ger väsentliga besparingar.

I TAB. 2 ges en grov översikt för att belysa det sagda. Förutom översiktliga upplysningar om använda systemtyper i bebyggelse av olika ålder visas nuvarande energibehov och framtida möjliga energivinster vid ett antal åtgärder.

Värdena hänför sig till en inomhustemperatur av 23°C vilken

rapporteras som en för närvarande vanlig lufttemperatur i bostäder.

noteras att och vinster vilka förtecknats i l Det bör de åtgärder TAB. 2 endast vill visa några av de besparingspotentialer området har.

Inom programelementet bör man skilja mellan en statlig satsning och en privat satsning. Stora områden inom elementet är av så övergripande karaktär att något direkt ekonomiskt intresse från t ex material- eller komponentindustrins sida för en FoU-satsning knappast föreligger. Hit hör t ex samverkan mellan olika system eller mellan ett system och en byggnad, tidsmässig förändring i installationernas funktion och projekteringsfrågor av olika slag jämte uppföljning av forskningsresultat i fullskaleoch demonstrationsobjekt. Inom dessa områden är en statlig satsning önskvärd och nödvändig, medan vad gäller framtagning av ny teknik satsningen vanligtvis kan inskränkas till stimulansåtgärder av olika slag.

SOU 1977: S9 Programelement 02 113

;mm

:o_uø__u:m

§0_ Av

umxmc_:

Ume :xp

-mm_mmL» Lmpmcnm

;mm mc? 22» m._ w.o m.o

gm

wme m u

-mELm -:w;mpm

^mmm_v m:_: Nam p:w :zh

Eu

um:_

-mmmm._w» mc_Lm_om_ __:_mLm=_s

m

ncmpwwnmuøcmmzn

vme ;mm ;gp m.m m._

.ñoupocy

_._ N.m

xm_

An

mncmop

;zh

^mum:_

ooN

nwmgwcm Lmxczx

mvcøLø::

om

o;mn ;ma o_

Eos? -:m ,pm_mm

Am

uoo:mnmcowpm__u:m>

-mcowuø__p

E m

smpmxm

E

.pw:___p

az»

-Lm

Lwum:_wm;mcm

;oo

._m

m ;oo

smpmxmms umLcmppm

=

mE;m_m

;uo

pw:_cm;w p$=_=wL$

az»

-m:o_mmwsmcm;p

M

:mupms;m>

mncmon

Awvmcxmgmnv

_øu: w__E mm.. mm.o mm.o mm.m

.cxmso

m:owpmp_u:m

Lmmm

=

-on

wa m.o ÃnO

.wE;m

mn

Fmucwmzu

Ewum›mmmm;n_mwm

N_

wmm

Lmnmpm

Z

_muc

u_

mucwmmm

Fwasmxw

mcgmmcwcxumumm

m

xm_cmxwE

=

;muuømm:cH pm=xmLwm

omm_

__ .N

um:

gmmmxm

m m ha

.m» mgpç ov-_m om-_w mo-.m mmuom pçmxo p_øpoh Am

l 14 Programelømerzt 02 SOU 1977: 59

7.02.3 Utvecklingstendenser Utvecklingen inom omrâdet har under senare år varit såväl i som i energislösande riktning. Till den förra hör den energisnål självpâtagna ökning av isoleringsgraden i smâhusbyggeriet som sektorn har uppvisat (i vissa fall överstigande kraven i SBN

l975), till den senare den från direkt till ackumule-_

rande elvärmesystem vilken övergång med or en forbattrad privatekonomi

(t ex till följd av billig nattström som ackumulerats) trots ökad primär energiförbrukning. Också den inom bostadssektorn och lokalsektorn ökande inomhustemperaturen får skrivas på det negativa kontot. En sparsam användning av primärenergi torde dock komma att vända dessa senare trender. Inom uppvärmningsområdet kan man notera att nya system där t ex strålningsvärme används kan ge upp till lO% lägre energiförbrukning än andra konventionella system. Sådana nya system kan till en början få en begränsad användning tills de genom fullskaleförsök blivit utprovade eller genom systematiska undersökningar visat sig ge godtagbart klimat m m.

övergången - eller redan möjligheten till övergång - från konventionella värmeledningssystem till sådana för värmepumpeller solfångaranläggningar kommer att leda till system med andra egenskaper än de nu använda, bl a som följd av den lägre temperaturen värmemediet kommer att ha. Detta kan leda till användning av andra material och kommer säkert att leda till fortsatta ansträngningar att använda plastmaterial m m. Erforteoretiska arbeten inom området kan lika gärna komma i derliga samband med undersökningar rörande effekten av tilläggsisolering eller dylikt på grund av områdets komplexa natur.

- Då det gäller ventilationssystemen kan vi konstatera se TAB. Z - att huvudparten av våra bostäder har självdragssystem. 1975 års Byggnorm förutsätter dock en ökad användning av system där värmeåtervinning är möjlig. Ventilationssektorn kommer därmed förhoppningsvis att uppvisa produkter vilka tillåter en ökad återluftsanvändning, eller användning av värmeåtervinning.

För sanitetssystem av olika slag kommer strävandena mot en minskad vattenanvändning och energianvändning att bl a leda till âtervinningssystem. Belysningssystemen kan förväntas få energisnålare ljuskällor samtidigt som en strävan mot bättre ljusplanering sker.

Den närmaste utvecklingen inom bostads- och lokalområdet styrs nära av lånebestämmelser och normer, framför allt nog enbart SBN-75 med supplement. Nedan anges några konsekvenser och tänkbara biverkningar av normer.

- Mekanisk ventilation, vilket om byggnaderna är täta kan ge betydande värmevinster, men vid otäta byggnader kan ge högre ventilationsluftflöden än självdragsventilation

- Ökad täthet för nya hus. Fuktproblem vid S-ventilation (småhus). Uppgifter om tätheten efter olika lång tids användning saknas

- vilka Ökad isolering. Treglasfönster kan ge kylbehov. Kraftig källarisolering kan ge tjälproblem

SOU 1977: 59 Programelement 02

- ökad användning av regleringsutrustning (t ex termostater). Uppgifterna om vinster med sådana system går vitt isär

De följder normerna således kan medföra bör, i den mån de icke i samband med förarbetet till normerna verifierats kostnadsmässigt (genom skuggprojektering) eller resultatmässigt (via laboratorie- eller fullskaleförsök), kontrolleras och följas inom FoU-ramen. De senare kontrollerna kan läggas till grund för modifieringar av normerna alternativt, i den mån sådan verksamhet icke redan föreligger, föregå framtida normeringsarbete.

7.02.4 Utvecklingshinder Byggnader och installationer för uppvärmning och ventilation av byggnader har förhållandevis lång livslängd: för byggnader 50- 100 år, för ventilationssystem kanske hälften. Systemen har också höga installations- och ombyggnadskostnader.

De i SBN 75 supplement angivna kraven har av Statens planverk framtagits med hänsyn till bl a privatekonomin. Självfallet ställer det sig väsentligt svårare att ställa krav med hänsyn till samhällsekonomin. Energiekonomin bör därför studeras i ett större perspektiv med hänsyn till alla kostnader. Sådana studier torde peka på nya vägar för utveckling och forskning på lång sikt, och därmed utgöra ett värdefullt komplement till de nu skönjbara utvecklingslinjerna.

Bland övriga faktorer som kan utgöra hinder för områdets utveckling bör nämnas

- Bieffekter till följd av alltför kraftig byggnadsisolering och tätning. Hit hör kondensproblem, komfortfrågor och, då det gäller tilläggsisolering m m, skadlig påverkan på äldre byggnadsdelar värmesystem och ventilationssystem för högvärdig energi (hetvatten, elvärme) är i sig hinder för en senare övergång till andra uppvärmningsformer och innebär på sikt en minskad valfrihet vad gäller energiförsörjningen

värmesystem och ventilationssystem vilka icke är flexibla med avseende på rumstemperatur m m kan komma i misskredit bl a som en följd av de olika klimat olika personer uppskattar

- Installationskostnader för energisnåla system

- Konkurrensbegränsning m m genom normer och lånebestämmelser liksom nu använda sätt för försäljning är också viktiga faktorer vilka inom vissa områden kan utgöra ett utvecklingshinder

- Debiteringsformer för värme etc. Ägaren saknar incitament för förbättring av energiekonomin

- Bristande forskningsresurser (institutioner) och utvecklingsresurser (industri) är ett av de allvarligaste utvecklingshindren. Bristen kan synas lätt att täcka genom en ökad utbildning av forskare men man bör beakta att tiden mellan att

116 Programelemen! 02 sou 1977; 59

t ex en civilingenjör startar sin forskarutbildning till dess han har nått fram till forskarexamen är minimum 4 år (förutsatt att studierna skett på heltid utan att arbete upptagit den studerandes tid)

Det förhållandet att upphandling, förvaltning och drift sker i olika led och omhändertas av olika intressen medför att energibesparande utrustning och metoder knappast kan införas snabbt

- Vid projektering av en byggnad konstrueras de inre försörjningssystemen i ett alltför sent skede för att vissa energibesparande åtgärder skall kunna tillämpas

- t ex till Biverkningar följd av en omställning mot energisnålare byggande utan att nödvändiga förstudier (fullskaleförsök m m) föregått ändringen. Till sådana biverkningar hör exempelvis övertemperering av en lägenhet sommartid till följd av ökad isolering

7.02.5 Besparingspotential Som det tidigare har framhållits är energibehovet inom området byggnader och inre försörjningssystem förhållandevis stort, och - - med industrin tävlar inte bara i Sverige om förstaplatsen som storförbrukare. Möjligheterna till minskning av energibehoven är lyckligtvis också stora. Dessutom är bostads- och lokalsektorn en av de få inom vilken man kan använda s k lågkan man således beräk- * värdig energi. För ifrågavarande sektor na att

- skall få en av de första Solenergi storskaliga tillämpningarna för varmvattenberedning (motsvarande ca 30% av bostadsl sektorns totala behov för uppvärmning, ventilation och varmvatten)

- - i kombination m m - Värmepumpar med jordvärmemagasin skall få stor användning

- av olika kan konma att tillskott Spillvärme slag ge stora till energiförsörjningen

Även om FoU inom här nämnda områden tillhör andra programelement måste dock användningen av lâgvärdig energi studeras inom elementet byggnader. byggnadsdelar och inre försörjningssystem bl a eftersom de inre försörjningssystemens dimensionering, samverkan med byggnadsdelar m m utgör viktiga forskningsfält inom området. Också driftsfrågor och skötsel av de inre försörjningssystemen kan i dessa fall uppvisa andra problem än vid konventionella byggnader.

Med hjälp av olika teknik kan stora energimängder sparas. Som exempel på sådana metoder m m skall nämnas

- Minskad ventilation (jämför TAB. 2) som redan vid reduktion med 0,05 luftomsättningar ger en besparing på 3 Twh inom bostadssektorn H

H . . . .

15 Motsvarande forhållanden finns inom lokala

sektorn, industrin m m.

SOU 1977: 59 Programelement 02 117

Trimning av pannor, se Inspektion av byggnaders eldningsanläggningar (1975)

Inreglering av värmesystem

ökning av fönsterisolering, som kan ge en besparing av omkring 10% av behovet (8 Twh inom bostadssektorn)

- där redan Tilläggsisolering, en obetydlig ökning av isoleringen ger stora vinster, se TAB. 2

- från Värmeåtervinning ventilationsluft, avloppsvatten m m; i båda fallen med betydande möjliga besparingar

- Förbättrad årsverkningsgrad hos villapannor synes helt rimlig. Nya konstruktioner bör kunna få en genomsnittlig årsverkningsgrad av över 80% utan att kostnaderna för panna m m behöver öka allvarligt

- kan i vissa fall bidra till Reglerutrustning energibesparing. Studier över vid besparingsmöjligheterna centralreglering t ex kompensering för variationer i utomhustemperatur vid en värmeanläggning - kontra lokal reglering - radiatortermostater

; De ovan angivna besparingsmöjligheterna lämpar sig för tillämp- § ning såväl inom det färdiga som inom det planerade beståndet av 5 byggnader, vilket givetvis medverkar till att vinsterna när den storleksordning de gör. Genomförs åtgärder av dessa och andra endast inom nybyggnationen, vilket är billigast, blir dels slag vinsterna väsentligt mindre, dels kommer avsevärda olägenheter för det nu befintliga beståndet att uppstå.

De ovannämnda FoU-områdena syftar i stort sett till studier av komponenter, komponenters egenskaper, beräknings- och dimensioneringsunderlag eller andra delar rörande konstruktioner av byggnader och system. Också genom en ändamålsenlig drift och viss energibesparing uppnås. Som exempel härpå skall

skötselzran namnas

- Nattsänkning kan ge upp till 5% minskning av energibehovet i bostäder. För lokaler kan vinsterna bli betydligt större då man där även kan tillämpa veckoslutssänkningar av inomhustemperaturer.

- av ventilationer Tidsstyrning kan speciellt vid offentliga lokaler medföra vinster, vilkas storlek är beroende av ventilationssystemens utformning

- Regelbunden översyn och kontroll av förbränningsanläggningar inklusive sotning, justering av brännare med hänsyn till oljekvalitet, väderlek etc

- av värmeöverförande Rengöring ytor i värmeåtervinningssystem

1) Vissa nedan angivna åtgärder kan även hänföras till FoU inom styrnings- och regleringsområdet.

l 18 02 SOU 1977: 59 Programelement

7.02.6 Områden för FoU I det skall vissa områden för FoU beröras. Av flera följande skäl - bland annat svårigheterna att överblicka den internationella forskningen inom sektorn - blir behandlingen översiktsmässig. Någon tidsplan har av samma skäl ej gjorts.

Av största betydelse för en gynnsam utveckling på lång sikt inom området är att de personella och materiella resurserna förstärks. Redan tidigare har behovet av tränade forskare berörts. Inom vissa branscher torde också en förstärkning med tekniker med grundläggande högskoleutbildning vara tillräcklig, ett förhållande som berörts i Installationsbranschutredningen, SOU 1974:47-48.

De forskningsproblem som kan vara aktuella att angripa kan indelas i breda grupper. Dessa grupper anges i TAB. 3. Samverkan mellan värmetillskott och installationernas avsedda slumpvis funktion på klimatet beror på byggnadens termiska egenskaper. Enklast och för närvarande bäst studeras samverkan med hjälp av datorberäkningar. Utan studier med datorprogram är det ens möjligt att säga om en viss nu använd reglermetod knappast - typ termostater - är berättigad. Användning av systemsimuleär i detta fall nära nog oundgänglig för FoU inom området ring en utomordentligt låg kostnad för undersökning och ger dessutom av olika systems funktion. Simulering torde dessutom vara en enkel väg att finna uppslag för nya regleringssätt.

För det äldre beståndet av lokaler och bostäder är en effektivisering av befintliga uppvärmningsanläggningar ett viktigt fält. Möjligheterna att använda befintliga system för nya solenergi och värmepumpar, bör underenergikällor, exempelvis sökas före en allmän övergång till andra system där motsvarande anpassningsmöjlighet saknas.

Det bör påpekas att för uppvärmnings- och ventilationssystemen för bostäder, lokaler och industrier måste samverkan mellan installationerna och byggnaden beaktas. Sådan samverkan uppkommer av vissa värmetillskott inte bara till följd belysning, maskiner m m - utan också till följd av de strömningsförhållanden som råder inom luftmassan i ett rum. Problemen är här oerhört invecklade och de framsteg som under senare år gjorts kan endast betecknas som inledningen till nya forskningsområden.

Då det gäller industrier måste de energiekonomiska lösningarna av ventilation och uppvärmning gå hand i hand med de hygieniska. En separering av problemet kan vid ett första ögonkast synas möjlig men är det knappast. Under lång tid får man här räkna med att problemlösningarna får bygga på erfarenheter erhållna från tidigare anläggningar men successivt torde en ökad insikt i luftströmningsproblemen i stora lokaler krävas.

Vid de i vissa fall nödvändiga fullskaleförsöken bör tre undersökningsstadier särskiljas, nämligen projektering, fullskaleförsök och demonstrationsanläggningar. För dessa bör gälla:

- avser i syfte att undersöka Projektering beräkningar egenskaperna hos vissa delar av en byggnad eller installation. I det fall detta arbete utförs som skuggprojektering, dvs då

SOU 1977: 59 Programelement 02 119

MB30m%®nfmñU

Byggnader Uppvärmning Ventiiation

åyggnads- e ar

Aktiv Passiv Funktion Biverkningar

Bostäder Håiifast- Effektivisering Inverkan av Samverkan meiian äidre het och av befintiiga ökad isoiering kontroiierad och k1imatfrå-uppvännningsan- på systemens okontroiierad vengår vid ordningar . funktion tiiation. tiiiäggs- Möjiighet att Inverkan av minutan

ågnåçägçiân

isoiering ombyggnad skad ventiiation av system systemets funk-

Pr0b1em i anvan- vid e]Värme pä

:iesisiiiâm g 5:22- a ven i a ion t

ed tät_ _ rn

(501, och probiem i sam-

spi11var-)

ning me värmepumpar band därmed

Fönster- jämte biverk-

probiem ningar tudier av sysfêmet byggnad-instaiiation, inbegripande bi a undersökningar rörande värmeiagrinq (tiiisatsvärme) i byggnader ostader rob1em ffektivisering Nya konstrukl Ventilationssys- Biverkningar nya id e1e- konventionei- tioner. temens försmuts- av fiitration

entsam- av a uppvärmnings- . ning (här försmuts

B. 1Ver k 19ar anfog- anordningar. ning ijud-

ax

transmission,

{:ik° Kggpqnentunder

ningar Komponentunder- S ru oner 50 minskad

T19ar_

IS01en_ sökningar.

åamåårkânamelian Infgitrations- effekt åa1ak-

pnob1em pro em ven 1 ai och

användå s stem t1v “° “

vid .Y Wu

o1Jee1d- Luktspridninq

(S013

grund ning . Återiufts- Biverkningar frågor amverkan meiian varme- och ventiiationssystem samt studier av oiika värmetiiiskotts betydeise för energianvändnin och komfort 0 aier e bo- e bostader, Se Bostader Ventiiationssyste- Infiltrations kontor städer dock här speciei- mens försmutsning. frågor Ta komponentun- Inverkan av mins- _ Åt 1 ft 5 dersökningar hit kad ventiiation på

funktion fråga:

systemets Komponentundersök- Infiitrations ningar fråqor amverkan me11an byggnad: och inre forsorgningssystem ink1 be- Tysning, maskiner m m. Hithörande frågor är dimensioneringsprobiem samt driftsprobiem med hänsyn tiil energianvändning och komfort Iñdustrierse bo- Dimensionering Se bostader Se iokaier Se iokaier m m städer för möjiig använda . . Fiiterfrågor av S01, Spi1]_

Infgitrations

ning or värme m fi tids- Värmeåtervinnings-

?rg 1 S Em. r1

och effektmässigt probiem stokastiskt varie- Luftrenhet rande värmetiiiskott. Komponentundersökningar övrigt Internationê1T*uppfdgning Internationeii upp oigning

§“äi9E?j°“*e-l29 u s a eproge §“ii9Eä°je““-T2“ u s a eproge

Demonstrationsprojekt Demonstrationeprojekt

120 Programelement 02 SOU 1977: 59

Beiysning, hushâiisei, Sanitet Drift- och underhå11sfråqor. kontorsmaskiner m m Samverkan med andra eiement m-m Effektivare beiysnings- Minskat vattenbehov genom Skötse1 av äidre an1ägg- kä110r injustering av system- ningar komponenter Nya be1ysningsprob1em Regierteknik; övervakning Nya system Försmutsning Internationeli uppföijning

Användning

Samverkan med eiement 08 jfr text sida i I på motst. i i Effektivare beiysnings- Värmeåtervinning från Reg1eringsprob1em kä11or spiiivatten, minskade Underhåii, iivsiängder hos vattenbehov, iägre för- Försmutsning instaiiationer iuster hos varmvatten- Användning system Internationeii uppföijning

Nya system

Samverkan med eiement 08 jfr text på motst. sida Effektivare beiysning ;Se nyaibostader Skotsei och driftsproblem och be1ysningskä11or Regieringsprobiem Försmutsning Pianering

Samverkan med eiement 08 jfr text på motst. sida

e 1oka1er Se nya bostäder Skötseiprobiem typiska för industrier Specie11a pr0b1em i industrin

Samverkan med element 08, 11, 12

Internationeiia erfaren- Fu11ska1e- och demonstraheter av stor betydeise tionsprojekt

SOU 1977: 59 Programelement 02

studerar alternativa möjligheter för objektets projektören utformning, kan studierna också innefatta kostnadsaspekter, utrymme m m

- Fullskaleförsök avser undersökningar av byggnader, byggnadsdelar och system vilka vid projekteringen befunnits överlägsna. Färre projekt kan därför beräknas förekomma inom denna än inom projekteringsgruppen. Fullskaleförsöken bör grupp syfta till en tekniskt högtstående undersökning av objektets egenskaper

- Demonstrations rojekt kan bestå av de fullskaleförsök som befunnits hål a de ställda kraven. Projekten syftar till att ge en bredare publik en insikt i byggnaden och systemens funktion och utförande. Mätningar med hög noggrannhet för studier av egenskaper, energibehov m m förekommer här sparsamt ” . Det kan vara lämpligt att undersöka drifts- och skötselproblemen i samband med demonstrationsprojekt

Komponentprovning har stor betydelse såväl för fabrikanter som för konsumenter, och det nuvarande systemet, vilket i vissa fall kan betecknas som storskaliga försök (nya komponenter provas på konsumentens bekostnad) bör ersättas med relevanta provningsmetoder, eventuellt fastlagda i normer.

Sammanfattningsvis kan sägas att demonstrationsprojekt syftar till:

- Att demonstrera ny teknik för en bred allmänhet vilken knappast kan förväntas sätta sig in i tekniska resonemang

- Att visa drifts- och förvaltningspersonal på olika problem inom deras områden.

Medan fullskaleförsöken syftar till:

- Att för tekniker och beslutsfattare visa på systemens egenskaper genon att systemen används dels idealistiskt (utan störningar från mänskligt beteende m m) dels praktiskt (då slumpvisa variationer till följd av användningen kan tillåtas).

Biverkningar av nya konstruktioner vare sig dessa är passiva (isolering) eller aktiva (pannor m m) bör också undersökas. Att inteckna framtiden genom att exempelvis införa nya system för energiförsörjningen av byggnader utan att säkerhet, tillgänglighet och ekonomi på lång sikt (inklusive miljövårdskostnader m m) studeras är naturligtvis otillständigt. För dessa ändamål har demonstrationsprojekten sin givna plats.

En fråga av betydelse för såväl värme-, ventilations-, sanitets- Som belysningssystemen är funktion och energisnålhet, och i

1) Man kan konstatera att demonstrationsförsöken ej kan användas för bedömning av ett systems fördel framför ett annat. Därtill är dessa försök alltför osäkra. Däremot kan man t ex få en uppfattning om spridning i energibehov till följd av olika användningssätt.

IZZ PI()gI(lIII('/('IIIUI!! 02

detta sammanhang den tidsmässiga variationen i dessa egenskaper. Hit hör variation tiii föijd av försmutsning, siitage m m.

Ocksa den funktionsmässiga iivsiängden och variationerna i funktion hos regierutrustning är ett viktigt område, specieiit som sadan utrustning för närvarande reiativt ohämmat, och ofta utan vetenskapiig täckning vad gäiier energibesparande verkan, anbefaiis. Här bör specieiit centrai regiering visavi iokai studeras i en förutsättningsiös anda. FoU rörande energibesparingen genom enstaka regieratgärder (vid centraivärme t ex styrning av framiedningstemperatur med utomhusgivare) kontra den vid fiera atgärder (shunt jämte individueiia termostatventiier) kan vara aktueii. i

Behovet av effektivare beiysningskäiior och bättre pianerings- | underiag för beiysning är uppenbart. Den tidigare pavisade forskarbristen inom omradet maste betecknas som akut. För be-

ivsninosindistrin torde det vara av stor betvdeise att teknisi

utveckiing föriades tiii högskoiorna.

Inom sanitetsomrádet finns pa iang sikt stora vinster att göra bi a genom minskad resursanvändning (t ex vattenbesparing) men ocksa direkta energivinster (genom metodeffektivisering, värmeatervinning m m). i i kan sägas att en önskvärd inom om-

i

Siutiigen utveckiingstendens radet skötsei, drift och service torde vara deis att överga tiil i automatiskt styrda system deis tiii sjäivregierande system. I avvaktan pa en sadan utveckiing torde en viss satsning pa hittiiis« varande - med bi a mänskiig övervakning - vara aituell. system

I TAB. 4 över FoU-behovet ges vissa aiimänna rubriker. namiigen Internationeiia samband och Försöks- och demonstrationsprojekt (F + D). De senare har berörts nagot ovan, här skaii biott noteras att demonstrationsprojekt aiitid bör utformas sa att de kan tjäna fiera syften. Skäiet härtiii är att en bred aiimänhet ej kan avgöra förbättringens storiek i de fiesta faii (ej ens i i kan det i ingenjörerna i manga faii).

De internationeiia fragorna och kontakten med den internationeiia forskningen är av stor betydeise. Som exempei pá dess inverkan kan nämnas att här ej gjorts nagon detaijerad pian över viika uppgifter som skaii angripas pä oiika iang sikt (först under i978-83, efter 5000 etc) med hänsyn tiii just den internationeiia forskningen. En tidsuppdeining av probiemiösningarna för Sveriges dei biir med stor sannoiikhet oiämpiig med hänsyn tiii internationeiia studier och ökar i sjäiva verket riskerna för dubbeiarbete.

Viktigt är därför att den internationeiia forskningen inom omradet föijs.

7.02.7 Insatspian Den möjiiga insats som kan genomföras som kvaiificerad forskning har översiktiigt bedömts med hjäip av de begränsningar i forskarresurser iandet har. I TAB. 4 a Ges en fñrdoiniiq av furskarna pa högskoior, industrier, forskningsinstitut m m, som kar

SOU 1977: 59 Programelement 02 123

beräknas för olika år. Maximal FoU-insats samt kostnader för försöks- och demonstrationsverksamhet ges i TAB. 4. Kostnaderna för en forskare inklusive omkostnader av olika slag har bedömts vara 0,2 Mkr/år.

TAB. 4 ger också kostnader för internationella samband. Hit hör som nämnts ovan studieresor kombinerade med litteraturstudier eller egen forskning. Hit hör även kongresser och konferenser inom omrâdet antingen de hålls utanför Sverige eller inom landets gränser. Hit hör också vissa bidrag för förmedling av svenska forsknings- och utvecklingsresultat till potentiella användare utanför landet. Självfallet rör det sig om grovt skattade siffror i samtliga fall.

Vidare har förutsätts att försöks- och demonstrationsverksamhet (F + D) för programelement 08 Byggnad/grupp av byggnader samordnas med F + D-verksamhet inom detta programelement. Därtill kommer att F + D-verksamhet som motiveras av forskningsresultat från programelementen ll och 12 Klimatkrav respektive Övriga brukarkrav“ koordineras med F + D-verksamhet inom detta programelement.

För fullskaleförsök, demonstrationer, laboratorier m m har en totalsumma av 5 Mkr/år bedömts lämplig för den aktuella perioden. av dessa medel kommer att krävas i ett skede då Huvudparten relevanta försöks- och demonstrationsprojekt föreligger. Delar av medlen krävs omedelbart för laboratorier m m.

TAB. 4 a. Beräknat maximalt antal forskare

Budgetår Antal personer aktiva inom forskning Tekniska högskolor Industri Forskningsinstitut (aktiva) med forskarutbildn. med forskarutbildn. (Forskningsledane) Ö) (Forskningsledare) 5)

78/79 43 (l0) 30 79/80 55 (l2) 30 (7) 80/81 60 (14) 35 8l/82 60 (15) 37 (9) 82/83 60 (20) 37 (13)

3) Skattat.

Av BFRs kansli, bedömda maximala kostnader för den s k EPDverksamheten - som för närvarande innefattar instruktion och demonstration av värmeanläggningars skötsel och injustering har införts i TAB. 4 b. Stöd till industriellt utvecklingsarbete (komponentutveckling) ingår i FoU-programmet. Det har antagits att storleksordningen 25% avser denna typ av projekt. Skälet härtill är bl a svårigheterna att särskilja demonstrationsprojekt inom de tre områdena.

124 02 SOU 1977: 59 Programelement

TAB. 4 b. Beräknad kostnad (högt alternativ) för FoU- och F + Dverksamhet inom e1ement 02. Mkr/år; 1976 års kostnads- 1äge

Budgetår Forskning och utveck1inq Försöks- och demonstra- Tekn högsk Industri Tota1t tionsverksamhet Tota1t varav EPD b)

b) EPD-verksamheten som den för närvarande bedrivs, avser ej forskning.

Man kan tänka sig f1era nivåer vad gä11er satsningen inom området. Förefa11er området mindre attraktivt för FoU bör det avveck1as inom 2 år. Kostnaden härför kan bedömas ti11 ca 13 Mkr, se TAB. 5.

En oförändrad nivå i jämföre1se med nuvarande ger en ungefär1ig kostnad av 9 Mkr per år jämte 4 Mkr för s k EPD-verksamhet.

Acce1ererad nivå kan antingen ske i avsevärt mindre omfattning (a1ternativ I) än den i TAB. 4 b antydda, e11er i något mindre omfattning än vad tabe11en anger samt s1ut1igen i den maxima1a takten. Med hänsyn ti11 industrins sjä1vfinansiering, svårigheter att rekrytera forskare samt ti11 över1appning med andra program synes a1ternativ I e11er II, se TAB. 5, vara att förorda.

SOU 1977: 59 02 ll 2 Programelement 5

xx:

.LmmH:mpøwcH

H

-uHHnu=;mxwLoH

o;mn

Emum›mmmcHcn;nm;nH

mH oc mo mm 3 om mN

øeszm om\/. oo›

omxr.

Ha

\/. zu 2_ 7:

mom;mLm_muum

mLmcmHa

ppm

m;:H øgmmc

pm:EmmxLmmcoHumLpmcoemu

pxmHumHHmmLo

;oo uH

omm

“Emm

;mHmumvmcmmn .uwssmgmogauzom

m;m>

N w w m m m w

mmcxm

NH NH NH

mH:mpmmcH

;oo

H

Hmu

;wm:H

.umcmmxa -mxnmgnm pHmuoH om-HN Hm-Hm NN-mH oN-NN NN-mH mN-NN cmvmem

umLvcm;nHo

w Hm NH mH

umvmxso

coHumELoH:H mpHmøuvmE

uH

øHHmcoHpm:Lmp:H

EocH

mcHHxomp:

Law gm;

.m:HHxum»m

E

E

.gm

mmmHwa

som

m;m> ncønsmm

:oo mg»

HpxmamLmnmuHp

- m.H N m.N H N N H wH

N N

;mm NvH

ummucw

m:HcxmLom

;oo

Hmuws

pHmpoH

.LmHLopm;onmH

w

.^wmmHmnm:pmox

mH HN. av om m: om mm om mm .gm

mLm:mH

;musa

m N

nu

mmmHwamcoHpm;umHcHEvm

o;ma

;u=m;nHo

H HH

;HEmLnHo

H HH

LucmLnHo

H HH

ppm

Hxom»m

;oHoxmmn;

mgm mHz HH» »Hm “Hm pHm uHc pHm :mm ;musa

;mm

pmcxmgmm

mHmHv

+

LmppmHm:cH cmumcamox

+ + + vH

m:HHxum»

noHLmapmmu:m

.m

Hnww\mmmH

m:Hc

mH\wHmH om\mHmH Hw\ommH Nw\HmmH mw\NmmH mw\vwmH

Nm

.mH G Am Ag Hu Hu

SOU 1977: 59

7. PROGRAMELEMENT 03 “Byggandets energihushå11ning Sammanfattning utarbetad av ordf U1f Rengh01t VVS-Tekniska föreningen, BFRS Energiberedning sekr Sten Jacobson JAKAB, Jacobson K0nsu1t

Bengt Nyman

SOU 1977: 59 Programelemenl 03

7.03 Byggandets energihushållning

Programelementets omfattning

Med byggandets energihushållning avses energiförbrukning och energibesparingsåtgärder vid husbyggnads- och anläggningsarbeten och utnyttjande av byggmaterial samt energibudgetering för byggproduktion. De riktlinjer för prioritering av forskningsoch utvecklingsinsatser som anges omfattar såväl nybyggnad som ombyggnad.

Utvecklingshinder

På många områden finns institutionella hinder för nur långt man kan bedriva energibesparingsåtgärder. Vid drift av byggnader kan man sålunda inte sänka rumstemperaturen hur långt som helst eller tillgripa planlösningar respektive använda material som strider mot lagar och normer. Det synes inte inom det här aktuella programelementet finnas påtagliga utvecklingshinder av institutionell karaktär. Däremot kan det finnas skäl framhålla, att en viktig förutsättning för att nå energibesparingseffekter är adekvata kunskaper. Såväl konstruktörer och entreprenörer som arbetstagare saknar tillräckliga kunskaper om de konstruktioner, materialval liksom arbetsteknik etc med vilka man erhaller optimal energihushållningseffekt.

Utvecklingstendenser

Ur energihushållningssynpunkt har utvecklingen på materialsidan under årens lopp visat sig gynnsam, även om andra kriterier, främst ekonomiska, än energihushållning varit utslagsgivande. Sålunda visar en jämförelse av flerbostadshus att energiinsatsen för materialen (stomme och stomkomplettering) från l945 till l975 sjunkit till en tredjedel. Till detta har i första hand materialsnåla konstruktioner bidragit och det finns skäl att anta att utvecklingen här går vidare, allra helst som stigande energipriser och åtgärder i energibesparande syfte kommer att verka pådrivande. Även energiinsatsen för att tillverka byggmaterialen har kunnat minskas genom bättre utnyttjande av överskottsvärme eller spillvärme i tillverkningsprocessen respektive övergång till produktionsprocesser som är betydligt mindre energikrävande. Som exempel på de senare kan nämnas cementtillverkningen enligt den torra metoden.

För själva har också den tekniska utvecklingen

byggproduktionen

varit gynnsam ur energisynpunkt. Genom övergång till lättare byggsystem, högre grad av prefabricering och effektivare Produktionsstyrning har inte minst den energikrävande uttorkningen kunnat reduceras.

En faktor, som under vissa förhållanden kan visa sig få stor inverkan på energiinsatsen, är produktionstakten. Vid exempelvis serieproduktion av småhus är således energiinsatsen hälften så stor vid en byggtakt av l dag/hus jämfört med 5-8 dagar/hus.

128 Programelement

kommer att för den De nya ener inormerna påverka driftenergin Den relativa betydelsen av energiinsatsen för färdiga Byggnaden. och själva byggandet av husen förändras märkbart. byggmaterialen Den tidigare relationen 8% för energiinsats i material och bygavskrivningsperiod) och 92% för drift av bygggande (med 40 års naden ändras till l7% respektive 83%. (uppvärmning etc)

Bild l: för energiinsats i en byggnad. Med 40 års av-

Årskalkyl

skrivning och med driftenergin enligt l977 års nya energinormer blir energirelationen 83% för uppvärmning etc och l7% för material och byggande.

Energisituationen

På basis av produktionen av byggnadsmaterial och tillgängliga om energiåtgången för att producera respektive materiuppgifter al kan energiinsatsen i byggmaterialen beräknas till l3,5 Twh för l975 års nyproduktion. Detta gäller enbart nyproduktion av hus. Beräkning av energiinsatsen på motsvarande byggplatser ger 3,0 Twh. Dessa siffror är högre än vad tidigare beräkningar visat. Speciellt vad gäller materialproduktionen synes det vara en påtaglig underskattning i tidigare kalkyler.

Det synes vara välmotiverat att betrakta energiinsatsen för materialen och produktionen av en byggnad som en investering relaterad till motsvarande årliga driftenergi och föra in begreppet energiinvestering. Enligt de nya energinormerna kan för en årsproduktion av bostäder och övriga byggnader driftenergin uppskattas till 2 Twh. Energiinvesteringen i byggmaterial (6,75 driftår) och byggproduktion (l,5 driftår) för dessa byggnader är således mer än åtta gånger större än den årliga driftenergin.

SOU 1977: 59 03 129 Programelement

Bild 2: Energiinvestering i flerfamiljshus. Drift/år 9 000 kwh. Streckade fälten vid drift/år är de nya energinormernas förväntade besparingseffekt. Motsvarande streckade fält i materialstapeln avser ökning beroende på framför allt större mängd isoleringsmaterial, som de nya normerna kräver. Den prickade markeringen i materialfältet visar vilken betydelse en energianalys, som omfattar t 0 m omfattningsgrad 4, får.

/mzâ

Hodukñon

M aterial

Aktuella energibesparingsåtgärder

Ensrsiäêtê

Förutsättningarna att förbättra energihushållningen ligger i hög grad i kunskapen om den verkliga energiinsatsbilden. Detta för att man ska kunna angripa de mest väsentliga områdena först och få möjlighet att med tillfredsställande säkerhet kunna beräkna energikonsekvenserna för att utvärdera alternativ. Det är således ett behov av att bestämma faktiska energiinsatser för att kunna ge energidata och fastlägga beräkningsmetoder och ge praktiska anvisningar för energianalyser.

9LJ§LI§15YP§E

Diskussionen om energiinvesteringen i material och byggarbete indikerar en inriktning mot tätare bebyggelse i lättare konstruktioner. Det särskilda forskningsblock för lätta byggsystem, som redan finns etablerat av Byggforskningsrådet, bör således också ha anledning att ägna energiinsatsfrågorna särskild uppmärksamhet.

UêE§EiêlåE§E!iDDiD9

Stommaterialen i betong- och stålbyggen tar en stor del av den energiinsats som ligger i byggmaterialen. När bebyggelse skall förnyas, aktualiseras återvinning av materialen. För många byggnader uppnås högsta återvinningsgrad om byggnaden får stå kvar och byggs om för att fylla sin ursprungliga funktion efter tidsenliga krav eller för att tjäna nya syften.

03 130 Programelement

Ereguktienssxstçm

Problemet att bemästra snabbt stigande personalkostnader har efterhand kommit mera i förgrunden, och det finns anledning räkna med att också fortsättningsvis kommer att öka. En klar prefab bild av energiinnehâllet saknas emellertid och därmed saknas också att ge en inriktning mot lägsta energiinsats med underlag av även andra effektivitetskriterier. Ett detaljuppfyllande är studium av olika byggdelars energiprofil. problem

Det finns som talar för att ett studium av relationerna mycket på ett bygge skulle visa att

energiförbrukning/sysselsättning

och sysselsättningskrav till stora delar energihushâllningssammanfaller. Energihänsyn behöver alltså inte a priori vara i konflikt med andra rationella styrkriterier.

§x99$9rknin9

Den största på en husbyggnadsarbetsplats kräver energiinsatsen utan jämförelse byggtorkningen. För ett hus med stomme av platsända upp till 80% av den totala energiingjuten betong åtgår satsen för byggarbetet till uttorkningen.

Tillämpningen av metoder att torka bort byggfukt är föga utredd. Än allvarligare är emellertid den stora okunnighet, som råder och byggtorkningens funktion och föroch byggfuktproblematiken lopp.

Q99y§ronin9_êy_§99êr

Den största delen, eller omkring hälften av elförbrukningen på en byggplats, åtgår till uppvärmning av bodarna. Förbrukningen motsvarar ca 20 000 kwh per år och byggplats. Parterna på arbetsmarknaden har, för att förbättra arbetsmiljön, enats om nya normer för bodarna. Riktlinjerna avses att tillämpas vid produktion redan under l977. Äldre bodar skall succesav nya bodar sivt om och hela beståndet uppfylla de nya normerna i byggas slutet av år 1980.

av energiinsatserna på byggarbetsplatser och närmare Mätningar studium av förhållanden indikerar att några konkreta åtgärder såsom bättre isolering och temperaturstyrning över dygnet och veckan skulle kunna innebära t 0 m mycket stora energibesparingar när det gäller bodarna.

lnf9rm§319n_9çh_u:91l9ni09

bara att * Många FoU-projekt, som är energiinspirerade, kommer inte ha sitt värde för att belysa den konkreta forskninqsuppqiften ; utan också genom att ge energikunskap i mera allmän form. Vissa FoU

projekt kan sannolikt ha sitt största värde i att ge energikun- i

av mera grundläggande och principiell natur.

skap

att särskilt fästa på infor- l

Det finns anledning uppmärksamheten l mations- när en rad nu initie- l och utbildningsbehovet FoU-projekt ras med syfte att reducera energiinsatser. De möjliga energibekan annars helt utebli eller uppnås först sparingseffekterna efter lång tid.

SOU 1977: 59 Programelement 03 131

Förs1ag ti11 FoU-program

Med hänsyn ti11 ti11gången på forskare och möj1igheten att etab1era f0rskningsfä1tet förordas en koncentration ti11 projekt som rör produktionssystem och energipr0fi1er.

Produktionssystem

Med denna gruppering avses både FoU-projekt som rör förti11verkningsgradens energikonsekvenser vid utformning av produktionssystem och detaijstudier av energikrävande produktionsmoment som exempeivis byggtorkning.

Energipr0fi1en

Det andra området inriktas mot två huvuduppgifter:

Att utarbeta m0de11er för energiana1yser och ta fram erforder1iga energidata för sådana ana1yser samt att vidga kunskapen om energiinsatserna i byggandet. Vad gä11er byggmateriaianvändning är det främst byggdeiarnas energiprofil med uppfy11ande av likvärdiga/erforder1iga funktionskrav, som kommer i förgrunden. På produktionssidan sku11e en kart1äggning av an1äggningsarbetets energiprofi1 kunna ge den bästa förutsättningen att inrikta fortsatt FoU-arbete på nycke1områden inom den maskinintensiva an1äggningssektorn.

§ Ambitionsnivå

Typ av Oförändrad Forcerad (Ä Avveck1ing insatser : § Alt I A1t II

FoU - § 3/4 milj kr i mi1j kr 1,5 mi1j kr : per år per år per år

Koncentrationen ti11 två projektområden produktionssystem och - föreslås energipr0fi1 också innebära samma ansiagsutrymme för vardera projektområdet under den närmast aktue11a treårsperioden.

PROGRAMELEMENT 04 Värmepumpsystem

Sammanfattning utarbetad av

ordf Erik Dahiström Byggnadsstyreisen, BFRs Energiberedning Gunnar Berkowicz Piatzer Bygg AB Erik Granryd KTH, inst för mekanisk värmeteori och kyiteknik Svante Niisson Byggnadsstyre1sen Kje11 Norbäck AB Sydkraft sekr Bernt Bäckström wah1ings byqginsta11ationer AB, Göteborg Tord Larsson wahiings bygginsta11ationer AB, Göteborg

Stefan Sandesten BFR

SOU 1977: 59 Programelement 04

7.04 Värmepumpsystem

7.04.l Inledning

Avsikten med detta programarbete är att söka i vad klarlägga mån och under vilka förutsättningar s k värmepumpar är eller kan tänkas bli ett medel för att minska energikonsumtionen för bostäder och lokaler.

Programmet skall ge underlag för bedömning av den framtida forsknings- och utvecklingsverksamheten inom området samt för fördelning av de för ändamålet tillgängliga resurserna. Behandlingen av programelementet har sammanfattningsvis begränsats till att omfatta:

- Egentlig värmepumpteknik, dvs värmepumpen som energialstrare och i viss omfattning kylanläggningar, som tillfälligt kan dubbelutnyttjas

- Energiförsörjningen av bostäder och lokaler men inte industriella processer och speciella behov inom industrin

Begreppen värmepump och värmefaktor

Värmepumpen är en anordning som med hjälp av en måttlig mängd högvärdig drivenergi, oftast elenergi, kan uppta värme vid låg temperatur och avge såväl den upptagna energin som den tillförda drivenergin i form av värme vid en högre temperatur.

Skillnaden mellan värmepump och kylmaskin ligger principiellt endast i användnings- eller betraktelsesättet. Vid värmepumpen är det värmeavgivningen som eftersträvas, medan det vid kylmaskinen - - som är värmeupptagningen köldalstringen nyttiggörs. Värmepumpen och kylmaskinen har således samma bakgrund i teorin men i praktiken kan de olika användningssätten göra att utförandet blir något olika.

Effekt- och energibehov för ett hus med respektive utan värmepump visas i FIG. l. Energibesparingen genom värmepumpen är som figuren visar betydande, medan effektbehovet kallaste dagen är obetydligt minskat. Figuren gäller för en värmepump med uteluften som värmekälla. För att klara värmebehovet de kallaste dagarna måste tillsatsvärme finnas eftersom värmepumpens effekt avtar vid sjunkande utetemperatur och det inte är ekonomiskt försvarbart att dimensionera värmepumpen för maxbehovet.

Förhållandet mellan avgiven värmemängd och erforderlig drivenergi kallas värmefaktor och är ett s k godhetstal för processen eller anläggningen. Värmefaktorns storlek och beroende av temperaturen på kalla respektive varma sidan visas i FIG. 2. Det är här viktigt att påpeka att värmekällans temperatur måste vara några grader högre än värmepumpens kalla sida i FIG.

(tg 2)

för att värmeöverföring skall ske. Likaså blir temperaturen på mediet som distribuerar värmen i huset något lägre än temperaturen på värmepumpens varma sida (ti i FIG. 2).

04 SOU 1977: 59 134 Programelement

FIG. 1 visar hur värmebehovet för ett hus varierar med och utan värmepump, (ur Vi i Vattenfa11 2/73). Värmepumpen antas 1 detta fall ta värme från ute1uften. Energibehovet med värmepump - den streckade ytan på figuren - är sammansatt av värmepumpens drivenergi och t111satsvärme. Errsxr

/\

\ \ \ \ \ I* NORMALT ENERGI , ENERGIBEHOV BESPARING ! \

FIG. 2. värmefaktorn för större, e1mot0rdrivna kompressorvärmepumpan1äggn1ngar. t kondenseringstemperatur (varma sidan)

tå förångningstemperatur (ka11a sidan).

Värmefdktor

Programelement 04 135 SOU 1977: 59

värdet 3 innebär att genom upp- En värmefaktor på exempelvis erhålles 3 kwh i form av värme. De offring av l kwh drivenergi tillkommande 2 kwh kan givetvis inte alstras av värmepumpen

utan måste alltid tas från en värmekälla såsom luft, vatten

eller mark. kan i princip användas som värme- Varje kylprocess blir alltid större än l såvida all avpump och värmefaktorn given värme tillvaratas.

Med avseende består värmepumparna hittills på processtypen nästan uteslutande av elmotordrivna kompressoranläggningar. Givetvis kan elmotorn ersättas av exempelvis en förbrännings-

motor eller annan mekanisk drivanordning. Idag tillgängliga kompressorer, som utgör väsentliga komponenter i värmepumpar,

är normalt inte konstruerade för särskilt höga temperaturer på den varma sidan. Detta är en mycket begränsande faktor när det

gäller värmepumpens användning.

- som alltså hittills nästan Förutom efter den valda processen - så benämnes alltid är en kompressordriven förångningsprocess efter de medier värme upptas från resvärmepumpsystemen vanligen till. Det talas således om följande kombinationer pektive avges av värmekälla - distributionsmedium:

- värmedistr medium värmekälla

luft - luft

luft - vatten

vatten - luft

- vatten mark

etc.

innebär att värme tas från luft (ute- Det förstnämnda exemplet till luft Vattnet på den kalla

luften) och avges (rumsluften).

att vatten från ett vattendrag utnyttjas som sidan kan innebära värmekälla. Vattnet på den varma sidan innebär att vatten utnvttett T jas för värmedistributionen i exempelvis radiatorsystem sidan kan givetvis också vara en byggnad. Vattnet på den varma

förbrukningsvatten.

Tillämpningar

har varit känd alltsedan de första me- Principen för värmepumpen

kaniska kylmaskinerna konstruerades. Kompressorkylanläggningar

har i Sverige i ungefär ett sekel. utnyttjats

dvs anläggningar byggda enbart eller Egentliga värmepumpar, för värmealstring, förekom t 0 m 1950-talet enhuvudsakligen dast i enstaka fall i Sverige.

- - i Antalet de flesta för småhusuppvärmning värmepumpenheter l950-talets slut kan uppskattas till ca 100 000 enheter. USA vid som alternativt kunde användas Det är här frågan om apparater sommartid. Under l950-talet togs i många fall värme för kylning rörslingor. Övergång har sedan mer och ur marken genom nedgrävda uteluft som värmekälla. År l975 såldes l50 000 mer skett till i USA och år l976 beräknas att 200 000 värmepumpar värmepumpar sålts.

l36 Programelement 04

År 1976 fanns i Sverige något mer än ett tusental värmepumpaggregat i drift. De flesta av dessa har tillkommit under de senaste åren och är av typen mindre för villor enhetsaggregat och affärslokaler. Det är ofta om s k konvertibla frågan aggregat av typen luft/luft och helt eller delvis av amerikansk tillverkning. Ca ett hundratal är större i värmepumpanläggningar platsbyggt utförande och dessa nyttjas genomgående som kylanläggningar för luftbehandling (lokalkylning) sommartid.

Uppskattningsvis ett hundra par aggregat är av typen prefabricerade takaggregat som i likhet med de större platsbyggda anläggningarna innehåller såväl kyl- som värmepumpfunktion.

De sistnämnda finns till

värmepump-/kylanläggningarna stor del

i sjukhus, butiks- och kontorshus samt skolor.

Renodlade värmepumpar, dvs anläggningar där endast värmepumpfunktionen och inte kylfunktionen utnyttjas, kan tänkas få ökad tillämpning i bl a följande fall:

- Som i småhus markenergibesparare (uteluft, eller solvärme som värmekälla)

Som ersättning för panncentraler för större byggnader eller husgrupper i sådana fall där lämplig värmekälla, exempelvis spillvärme, finns tillgänglig

Som energibesparare, dvs komplement till panncentraler av ovannämnda typ med exempelvis uteluften som värmekälla

En väsentlig förutsättning för värmepumpen är värmedistributionssys med låga temperaturer. Värmebehovet för uppvärmning under en stor del av eldningssäsongen liksom för värmning av tappvarmvatten kan dock tillgodoses vid temperaturer som gör värmepumpen användbar. Förbättrad byggnadsisolering medger i princip lägre distributionstemperaturer, vilket gynnar av värmeanvändningen pumpar. Värmebehovet för varmvattenberedning ökar härmec i förhållande till uppvärmningsandelen bostadshus 50% (för upp till i stället för 25-30% av totala men totalt sett värmebehovet), sjunker årsvärmebehovet.

Konvertibla anlä nin ar, dvs scm vid komfortkylanläggningar, uppvärmnings5ehov kan a ternativutnyttjas som värmepumpar, kan tänkas få ökad användning i bl a följande fall:

- Som energibesparare i kontorshus, skolor, sjukhus, butiker och liknande med frånluft och uteluft som värmekälla

- Som i livsmedelsbutiker energibesparare där möjlighet till från värmeåtervinning kyl- och frysanläggningar tillkommer.

Värmepumpar som energibesparare i samband med kyl- och frysan-

läggningar kan tänkas för bl a följande

anläggningar:

-

Kyl- och frysanläggningar för livsmedelsbevaring i exenpel-

vis butiker, storkök, livsmedelsfabriker och kommersiella fryshus

Konstfrysta isbanor

Programelement 04 137

Det kan här vara fråga om att dels genom enkla kompletteringar direkt tillvarata kondensorvärme, dels genom tillsats av en värmepumpanläggning höja temperaturnivån på kondensorvärmen så att den kan nyttiggöras för exempelvis varmvattenberedning.

7.04.2 faktorer - Begränsande utvecklingsmöjligheter Erfêr§nhs§§r-ê!_!êrme9um9§x§§§@

Varmepumptekniken är som tidigare nämnts inte i och för sig ny, men viss skepsis mot dess tillämpning i större omfattning kan ändå tänkas. Resultaten från en del provanläggningar under de senaste åren har inte varit tillfredsställande i fråga om driftssäkerhet. Inte heller har driftsekonomin motsvarat förväntningarna.

Anledningarna till de negativa resultaten kan vara flera och här är några av de mest troliga. En alltför stor optimism kan ha förekommit vid utformning av provinstallationerna. Alltför god driftsekonomi har utlovats och alltför höga temperaturer på den varma sidan respektive för låga på den kalla sidan har tilllåtits, vilket också påverkat ekonomi, driftsäkerhet och reparationsbehov. Som i många andra fall har intresset att sälja och applicera tekniken inte motsvarats av kunnande och förmåga till kritisk granskning.

Den negativa sidan av hittills erhållna resultat får inte övervärderas och det skulle vara olyckligt om värmepumpteknikens möjligheter undervärderas till följd härav.

En viktig förutsättning för en gynnsam utveckling av värmepumpsystem är att garantier i framtiden kan ges för driftsekonomi och tillförlitlighet under längre tidsperioder.

Områden som t ex sakkunnig appliceringsteknik, tekniska och ekonomiska garantier samt serviceverksamhet bör bli föremål för utvecklingsinsatser.

§E9D9@i_9Sb-fiDêD§i§EiD9§fEå99E

Jämfört med andra typer av värmeanläggningar är anläggningskostnaden för den renodlade värmepumpen hög, vilket är dess väsentliga nackdel. Kostnaden för maximal avgiven värmeeffekt varierar något med anläggningsstorlek och driftsdata men den är av storleksordning 3-5 gånger större än för en oljeeldad anläggning. Betydelsen av hög anläggningskostnad för värmepumpar minskar givetvis om energipriserna i framtiden kommer att stiga snabbare än övriga priser.

Eftersom värmepumpen har lägre driftskostnader än andra uppvärmningsanordningar och lång utnyttjningstid per år, minskar nackdelen med den höga anläggningskostnaden ytterligare.

Finansieringshjälp, dvs bättre lånemöjligheter, subventioner etc är angelägna åtgärder. Stödåtgärder i form av bidrag för att anlita tekniskt sakkunnig hjälp i samband med utredningar, t ex för värmeplaner, kan vara lönsamma.

138 Programeletnent 04

Iill9åD9_E§_E§EEi§E§_E!BUêD9§

Värmepumpar är som tidigare nämnts egentligen kylanläggningar. Det speciella tekniska kunnande, som krävs för en ökad värmepumpanvändning, finns alltså i första hand hos de företag och institutioner som idag sysslar med kylteknik i någon form.

Kylinstallationsbranschen är en liten bransch. Den totala omsättningen år l970 för s k komfortkyla låg på ca 200 milj kr med ca l 000 verksamma montörer (enligt Installationsbranschutredningen SOU l974 47).

Tillgången på ingenjörer med kyltekniskt kunnande är mycket knapp och endast ett fåtal per år skaffar sig kylteknisk specialistutbildning. Endast ett fåtal företag utvecklar och tillverkar kylmaskiner i Sverige. Försäljning och installation är i övrigt fördelad på småföretag.

Den knappa tillgången på kyltekniskt kunnande utgör en begränsande faktor för snabbt ökad användning av värmepumpar. Åtgärder för att dels öka utbildningsmöjligheterna, dels underlätta utnyttjandet av kunnig personal inom det kyltekniska området torde vara lönsamma redan nu och blir helt om värmenödvändiga pumpar skall kunna få en ökad utbredning.

Ökad kunskap om tekniken, dess förutsättningar och möjligheter krävs också på annat håll t ex hos andra av tekkategorier niker, byggherrar, myndigheter, m fl.

êefi031i9ê-§y99nê99r_9çb_!§c@§§x§§§w

Möjligheterna att koppla in värmepumpar i befintliga byggnader är bl a beroende av följande:

- att Möjligheten utnyttja befintliga värmesystem (radiatorer) med låga vattentemperaturer under en stor del av eldningssäsongen

Att utrymmen för värmeinstallationer finns och att rimliga ljud- och miljökrav kan uppfyllas (t ex vid alternativa drivanordningar för värmepumpar)

Att - befintlig värmeanläggning exempelvis oljeeldade pannor kan bibehållas och utnyttjas dels de kallaste dels vid dygnen driftstörningar

Sammanfattningsvis kan sägas att de tekniska förutsättningarna för installation av värmepumpar i befintliga är tämbyggnader ligen goda.

Erêmxiéê_§v99nêq9r_92b_värmesystem

I nya byggnader kan det interna distributionssystemet utvecklas och anpassas bättre till värmepumpdrift. Det är således tänkbart att utveckla lågtemperatursystem med vatten eller luft som värmebärare och bättre ackumuleringsmetoder (se vidare element 02). Nyproduktionen utgör dock en relativt ringa del av totala beståndet och betydelsen blir därför mindre på kort sikt.

SOU 1977: 59 Prøgramelement 04 139

Värmekällor

De värmekällor som finns till förfogande är följande:

Luften Kylvatten från industrier Avloppsvatten Sjö-, älv- eller havsvatten Grundvatten Mark (ackumulerad solvärme)

Samtliga dessa har begränsningar när det gäller temperatur och/ /eller tillgång på rimligt avstånd.

Avloppsvatten skulle kunna utnyttjas men tillgänglig värmemängd är begränsad och det föreligger risk för nedsmutsning av värmeupptagningsytorna.

Grundvatten kan tänkas få ökad användning då temperaturen är högre än för ytvatten. Tillgången är dock begränsad till jordlager med tillräckligt stor grundvattenström.

Hed ytmarkvärme menas solvärme som lagrats i de översta jordlagren. Marken kyls av rör som grävts ner i marken. Detta förfaringssätt innebär att den erforderliga markytan blir stor i förhållande till huset som skall nyttiggöra värmen. Jordlagren måste vara så beskaffade att inga negativa biverkningar uppstår vid tjäle. Marktemperaturen i kyld mark kommer under våren att bli lägre än i övrig mark och detta kan tänkas påverka växtligheten. Dessa förhållanden kan behöva studeras närmare innan markvärmepumpen eventuellt får större äpridning. Aarken kan också utnyttjas på större djup som ackumulator, eventuellt i kombination med solfångarsystem. Utvecklingen här kan vara intressant.

êêesrêfi§5ê_9§9cên§n1n9§r

De geografiska begränsningarna är framför allt förekomst av värmekälla och tillgång på service.

Med uteluften som värmekälla kan värmepumpen förefalla mindre attraktiv i norra delen av landet än i södra. I det kallare klimatet blir den genomsnittliga värmefaktorn visserligen lägre men genom att totala värmebehovet är större och utnyttjningstiden längre, blir också energibesparingen med hjälp av värmepumpen här större. Värmepumpen som energibesparare försvarar således sin plats väl så bra i Norrland som i Skåne och finns tillgång till exempelvis spillvärme med konstant temperatur hela året så ökar fördelarna väsentligt vid kallare klimat.

Tillsatsvärme

Tillsatsvärme kan erfordras dels när värmepumpens avgivna värmeeffekt ej är tillräcklig för behovet dels om den blir funktionsoduglig.

Allmänt gäller att tillsatsvärme och reserveffekt ej bör tas från centrala energiförsörjningssystem eftersom en storskalig tillämpning av värmepumpar försämrar utnyttjningstiden eller höjer effektanspråken på dessa system.

140 Programelement 04

Utveckling av system för tillsatsvärme i form av speciell bränsleutrustning är därför av intresse.

9Ei!êD9E9DiD9êC

Drivanordning avser i det här sammanhanget den anordning som driver kompressorn i värmepumpen. De typer av drivmotor som kan tänkas nu och i framtiden är:

- Elmotor - Dieselmotor - Stirlingmotor - Äng- och gasturbin.

Elmotordrivna kompressorer är idag helt dominerande men om elkraftproduktionen i ökad omfattning vintertid sker i oljeeldade kraftverk så är eldrivna värmepumpar ingen rimlig lösning.

Med exempelvis dieseldriven kompressor skulle också tillsatsvärmeproblemet kunna lösas relativt enkelt.

System- och komponentutveckling kan här bli mycket intressant.

Uêrknêéäz_9§h_efterfrê9§f§chêllênésn

I Sverige saluförs för närvarande ett antal olika värmepump- - - aggregat. Dessa är av typen luft luft, luft vatten, mark vatten och utförda som enhetsaggregat, kompletta med tillsatsvärme och i vissa fall även avsedda för varmvattenproduktion.

I princip finns tre typer av försäljningsföretag:

- Kylfirmor med egen installationsavdelning som platsbygger värmepumpar

Verkstadsföretag som av delvis utländska komponenter bygger ihop och saluför enhetsaggregat

Företag som importerar hela värmepumpar som enhetsaggregat, i vissa fall som kompletta luftbehandlingsaggregat med kylfunktion.

Efterfrågan på värmepumpar för enbart uppvärmningsändamál har hittills begränsats av de höga anläggningskostnaderna. Investering i värmepump har endast i undantagsfall visat sig lönsam. Förhållandena har varit något annorlunda när det gäller komfortkylanläggningar utförda för alternativanvändning som vä^mepumo vintertid. Den investering som behöver bäras av värmepumoen har då kunnat inskränkas till att omfatta vissa tilläggskostnader för att göra anläggningen konvertibel.

I och med den s k oljekrisen steg energipriserna snabbae än anläggningskostnaderna. Detta gällde speciellt eldningsoljan medan eltaxorna visat en viss eftersläpning. Dessa förhållanden talade samtliga till värmepumpens förmån.

SOU 1977: 59 Programe/ement 04 141

Under l970-talet har också utvecklats och saluförts några typer av s k villavärmepumpar avsedda i första hand för nybyggda enfamiljshus. Anledningen till denna inriktning av marknadsföring är bl a följande:

- har i stort antal och varit relativt Enfamiljshus nybyggts likformiga objekt varför standardiserade enheter i stort antal kunnat produceras

Propaganda mot lokal oljeeldning har drivits med hänvisning till luftvårdsskäl

Värmepumpar uppmärksammas positivt i massmedia i en omfattning som aldrig tidigare förekommit

Säljarna har möjligen uppfattat villaägarna som en förhållandevis lättbearbetad kundkategori.

Marknads- och efterfrågeförhâllandena kommer inom de närmaste åren att påverkas av erfarenheterna av de hittills installerade villavärmepumparna. Faktorer som driftsäkerhet, servicetillgång och total driftsekonomi får en mycket framträdande roll.

Andra faktorer i sammanhanget är:

- Låne- och finansieringsmöjligheter

- relationen mellan Prisutvecklingen, speciellt anläggningskostnader och energipriser.

7.04.3 Områden för FoU- och F + D-verksamhet Den nuvarande FoU-verksamheten på värmepumpområdet i Sverige kan uppskattas till 3-5 Mkr/år varav merparten avser uppföljning och utvärdering av försoksanläggningar för olika byggnadskategorier. En liten del avser egentligen forskning och utveckling. Av insatserna svarar BFR för ca l Mkr/år och elkraftföretagen för ca 2 Mkr/år. Resten utgörs av industrins utvecklingsarbete pâ området.

Huvuddelen av de statliga insatserna bör avse stöd och bidrag till forskning, utveckling och utredningsverksamhet med syfte att

- Hantera övergripande frågor där värmepumpen är insatt i ett system

Belysa förutsättningar och villkor för en utveckling av värmepumptekniken

Formulera krav för värmepumpanläggningars utförande med hänsyn till svenska krav och förhållanden

Studera anläggningarnas funktion under längre tid och sprida information om gjorda erfarenheter.

142 Programelement 04 SOU 1977: 59

översiktligt kan följande områden för forskning och utveckling anges:

Yêrwspumpz_Lkxla99r§92§:l_g§!e2kling ›

Medverkan i industrins utvecklingsarbete för dimensionering, provning och simulering av aggregat främst genom utnyttjande av kompetens vid högskoleinstitutioner samt utveckling av laboratorieresurser materiellt och personellt.

Värmekällor

En central fråga för luftsystem utgör avfrostningsproblemen.

För jordvärmesystem erfordras Elarläggande av förutsättningar och villkor på olika platser i landet. På motsvarande sätt er-

fordras utredningar om möjligheterna att på olika platser i landet utnyttja grund-, yt- och avloppsvatten. Frånluften bör kunna användas som värmekälla i hus med F-system bl a för att värma tappvarmvatten med hjälp av värmepump. Denna fråga bör utredas bl a med hänsyn till kraven i VA-byggnorm.

Nämnden för Energiproduktionsforskning har utarbetat ett särskilt program för spillvärmeområdet till vilket hänvisas.

Solenergin kan - förutom genom markvärmesystem - även tillgodo-

göras direkt för värmning av luft eller vatten. Värmepumpar kan här väsentligt öka ackumuleringsmöjligheterna. Dessa tillämpningar bör även studeras inom programelement 05.

Driyên9rdnin9ac_9çb_:illâetsensrgi

Utveckling av a1tçrgggiyê_QEi!êQ9EdDiD9§§ till elmotorer torde i första hand vara intressant för större och medelstora värmepumpsystem. Utvecklingsarbetet avser primärt en anpassning av existerande motortyper till värmepumpdrift.

Frågan om tillsatsenergi är ett optimeringsproblem som behöver

belysas för olika typerav värmepumpsystem. Värmepumpens egenskaper och höga anläggningskostnader gör att tillsatsenergin i många fall är motiverad för att klara de kallaste perioderna. Under vintern är elenergin ej idealisk ur denna synpunkt varför utredning av andra lösningar erfordras. Främst torde därvid anordningar för fossila bränslen vara av intresse eventuellt i kombination med alternativa drivanordningar.

De höga anläggningskostnaderna för värmepumpsystem gör att val av värmepumpstorlek och ackumuleringssystem kopplade till värmepumpar är intressanta. Flera skäl talar för att ett ökat intresse bör ägnas större och medelstora värmepumpsystem.

MiJJ§frê99r

Vibrations- och bullerfrågor vid drift av värmepumpar inom eller vid byggnader behöver beaktas. Vidare erfordras studier av luftföroreningar vid alternativa drivanordningar och markvärmesystemens inverkan på jordförhållandena.

SOU 1977; 59 Programelement 04 143

êvêxçmfrêser

Värmepumpen ingår som en del i ett komplicerat samspel med byggnadens värme- och eventuella kylbehov samt omgivningsbetingelser karakteriserade av bl a värmekällans Det är däregenskaper. för väsentligt att betydelsen av olika faktorer kan belysas på ett hanterbart sätt bl a genom Studier av optimal

simulering.

isolering och täthet, utformning av värmedistributionssystem i hus bör utföras i samarbete med projekt inom element OZ Byggnad, byggnadsdelar och inre försörjningssystem. Särskilt bör observeras möjligheterna att installera värmepumpsystem i befintliga byggnader. Dessutom bör problemen vid luftdistribution av värme från värmepump studeras.

I normalutförandet utgörs nu värmepumpen av en elmotordriven kompressor och tillsatsenergi i form av el. Begränsningen i tillgängliga eldistributionsnät samt värmepumpens inverkan på kraftsystemet vid en storska ig tillämpning behöver utredas i samarbete med projekt inom element Ol “Yttre försörjningssystem.

Internationellt samarbete

Stora insatser utomlands för görs utveckling av värmepumptekniken. Det är därför angeläget att möjligheter skapas för uppföljning och eventuellt samarbete mellan svenska och utländska forskningsinstitutioner inom området. Samarbete förekommer bl a mellan Västtyskland RWE och SVV respektive Sydkraft.

En konsekvens av den omfattande satsningen utomlands och osäkerheten beträffande inriktning och förväntade resultat är att det svenska för av värmepumpteknik programmet utveckling bör ges betydande flexibilitet.

U§E§QDiD9_9Eb_êlE§E0ê§i!_QE9i§KE§CiD9-(§EU999E9J§E§§riD9l

Genom stöd och bidrag till utredningar och alternativ projektering kan förutsättningar för värmepumpens tillämpning belysas.

Ett systematiskt sökande av tillämpningar för värmepumpteknik genom konsultföretag, förvaltningar och byggnadsföretag bör på sikt ge en god bild av värmepumpens förutsättningar som energisparare. Tänkbart är även att till kommande kommunala energiplanering och eventuell centraliserad spillvärmeförsörjning koppla sakkunskap för planering eller utvärdering av värmepumpens möjligheter.

E§f§§E§PE9J§EE_9ED_9êT9B§EEê§i9D§!§EE§êTb§I

Det har ansetts angeläget att statligt stöd kan utgå till för-

söksprojekt och till demonstration av värmepumptekniken för allmänhet och beslutsfattare.

En rad försöksanläggningar drivs för närvarande inom området. Tillämpningen som energisparare i småhus är dominerande. Generellt är det angeläget att försöksanläggningarna utförs på ett planerat och genomtänkt sätt och att relevanta mätningar görs.

144 Programelement 04 SOU 1977: 59

Under förutsättning att lämpliga former för statliga lån och bidrag utvecklas torde huvuddelen av insatserna för mindre värmepumpaggregat för småhus i övrigt kunna inskränkas till medverkan vid mätning och utvärdering.

Behovet av bidrag till försöksanläggningar föreligger främst för större anläggningar. De ekonomiska åtagandenas omfattning samt beslutsstrukturer inom byggbransch och myndigheter gör att statliga bidrag för dessa anläggningstyper kan förväntas få strategisk betydelse. Problem som kan vara aktuella att studera i försöksanläggningar är:

- Alternativa drivanordningar såsom dieselmotorer m m

Anslutning av värmepumpar till befintlig bebyggelse, t ex block av flerfamiljshus

Möjligheter att utnyttja befintliga oljeeldningsaggregat för tillsatsenergi och som reservaggregat

Större värmepumpar som utnyttjar andra värmekällor äi luft, t ex spillvärme, grund- och ytvatten, mark

Värmepumpar och energiackumuleringssystem, eventuellt i kombination med solenergi.

Allmänt gäller att information om värmepumptekniken OCl dess appliceringsteknik bör 995 ti l tillverkare, entrepfenirer. konsulter, byggherrar, myndigheter, kommunala nämnder samt till nyttjare. Detta gäller även frågor om lån, driftsäkerhet, värmefaktor m m. Informationsinsatser av detta slag ingår i både forskningsprogrammet och demonstrationsverksamheten.

Utbildning om tekniken måste utökas bl a på gymnasier )ch högskolor. Den planerade YTH-utbildningen inom VVS-facket är lämpligt organ för efterutbildning av konsulter, entreprenjrer m fl. Tekniker pch servicepersonal kan i viss utsträckning uzbildas i samband med provhus och demonstrationsanläggningar. Et: initierande stöd till utbildning bör rymmas inom forskningsarogrammet.

7.04.4 Tillgängliga FoU-resurser

Det antal manår som idag läggs ned på FoU inom värmepunptekniken i Sverige kan uppskattas till ca l0. Man kan förmoda a:t ytterst få arbetar på heltid med värmepumpar. Till detta konme den insats för utveckling och ökad tillämpning av värmepumptekniken som värmepumpförsäljare och konsulter gör. Dessutom fö*ekommer FoU inom närliggande områden som direkt kan tillämpas inom värmepumptekniken, t ex inom solvärmeforskning och distritution av lågvärdigt värme m m.

Problem med personalrekrytering finns inte bara inom k/lfacket utan gäller hela installationsbranschen vilket bl a frimgår av SOU 1974:47, 48 Installationssektorn. Det finns idag ei begränsad mängd utbildat folk som borde i någon mån kunna utnyttjas för att leda arbetet med FoU inom värmepumptekniken

sou 1977; 59 Programelement 04 145

De tekniska högskolorna bör kunna producera minst en forskningsledare per år med huvudinriktning på värmepumpar och tillhörande appliceringsteknik. Det finns för närvarande 6-8 högskoleinstitutioner inom olika delar av bygg- och installationsområdena med inriktning på energiteknik.

Tekniska resurser för utvärdering finns hos högskolor, konsulter, värmepumpförsäljare, tillverkare, Statens Vattenfallsverk och Sydkraft. Högskolorna har för övrigt lämplig utrustning för utvärdering av driftdata. Det finns mobila mätenheter på KTH och LTH samt en under uppbyggnad på CTH. Dessa mätenheter kan användas för att samla in driftdata som sedan kan bearbetas av forskare.

7.04.5 Insatsplan Målsättningen för forsknings- och utvecklingsverksamheten (FoU) samt försöks- och demonstrationsverksamheten (FoD) under perioden l978-8l är att försöka finna de mest intressanta tillämpningsområdena för värmepumptekniken genom att

Studera ekonomi och utformning av värmepumpsystem för olika byggnadstyper

Bidra till viss utveckling av aggregat

Studera alternativa drivanordningar och andra värmekällor än uteluft

Bidra till utveckling av driftsäkra konstruktioner samt ange krav och metoder för provning och typgodkännande samt utformning av garantibestämmelser

Demonstrera och informera om tillämpning av värmepumpteknik

- den internationella Följa utvecklingen inom området.

Medelsbehovet per år kan uppskattas till i följande tabell angivna belopp för olika insatsalternativ.

TAB. l. Beräknat medelsbehov i Mkr per år FoU egentlig forskning och utveckling F0D försöks- och demonstrationsverksamhet

Hedelsbehov i Mkr per år

Verksamhet avveckling oförändrad forcerad forcerad

146 Programelement 04 SOU 1977: 59

Med hänsyn till givna direktiv torde i första hand k›mmentarer erfordras för de två forceringsalternativen i tabellen ovan. Helt avgörande för den framtida utvecklingen på omrâiet är tillpersonal. Skillnaden mellan alternativ l gången på kvalificerad och 2 utgör väsentligen resultat av bedömningar av i vilken utsträckning kvalificerad personal kan engageras i ett statligt finansierat forskningsprogram. Förslaget till FoU-mejel medger att två till fyra forskningsgrupper etableras samt att visst alternativutredningar/skuggprojektering. Förutrymme ges för slaget förutsätter enligt tidigare resonemang - att merparten av utvecklingsarbetet inom industrin finansieras av industriföretagen.

De statliga insatserna inriktas primärt mot att skap: incitament för utvecklingsarbetet genom lån och bidrag, marknadsbedömningar, provningsmöjligheter, garantifrågor samt utveckling av samarbete mellan industri, forskningsinstituti0ne^ och byggnadsbranschen.

Samarbete och information vad gäller planering och genomförande av forskningsprogrammet erfordras mellan BFR och

- Nämnden för energiproduktionsforskning vad gäller ;torskaligt utnyttjande av spillvärme i kombination med centrala värmepumpar

Styrelsen för teknisk utveckling vad gäller värmeplmpar i kombination med industriella processer

Statens Industriverk för eventuell utvärdering av energibeinom industrins lokaler dä SIND ger sparing med värmepumpar bidrag

Kraftindustrin vad gäller fortsatt försöksverksamhet inom värmepumpområdet.

Medelsbehovet för en viss långsiktigt inriktad verksamhet som kan behöva påbörjas under den närmaste 3-årsperioden kan avses ingå i angivna belopp.

Medelsbehovet för den därefter liggande 5-årsperiodei är i hög grad beroende av utvecklingen under de närmaste åren

Med nuvarande bedömningsbakgrund kan ett FoU-behov på ca 5-9 Mkr per år betraktas som ett lågt alternativ underl)80-talet. Snarare kan det tänkas att utvecklingen under l970-talets slut kommer att motivera medelsbehov under l980-talet som är av storleksordning lO-50 Mkr/år.

Slutord

- Programelement 04 Värmepumpsystem belyser nuläge. utvecklingsnöjligheter, resurser och behov av forskning, utvezkling, försöks- och informationsverksamhet

- Hed värmepumpen, den omvända kylmaskinen, kan en stor mängd

lâgvärdig energi pumpas upp till användbar nivå om en liten

mängd högvärdig energi uppoffras

SOU 1977: 59 Programelement 04 147

Värmepumptekniken är sedan lång tid tillbaka känd och tilllämpad men måste förbättras, anpassas och spridas

Begränsande faktorer är bl a höga anläggningskostnader, outvecklad appliceringsteknik och knapphet på utbildad personal

Värmepumpar kan i framtiden bli en energibesparingsfaktor av betydelse även om den inte kan få någon revolutionerande betydelse för landets energiförsörjning i stort

Värmepumpar som energibesparare i en måttlig del av landets bostadshus kan ge en besparing år 2000 på storleksordningen l0 Twh/år.

Utredningen förordar för den närmaste 3-årsperioden statliga medel för forskning och utveckling samt försöks- och demonstrationsverksamhet på 5 ä 9 Mkr/år. För l980-talet avses ett medelsbehov på 10-50 Hkr/år inte osannolikt.

SOU 1977: 59

PROGRAMELEMENT 05 solvärmesystem och energi1agring

Sammanfattning utarbetad av

ordf Ingemar Hög1und KTH, inst för byggnadsteknik,

T

BFRs Energiberedning å Gunnar wettermark KTH, inst för fysika1isk kemi Hans Stymne KTH, inst för fysika1isk kemi T Jan Ho1mberg Theore11s ingenjörsbyrå sekr Lars Engström Uh1in & Ma1m Arkitektkontor AB Egi1 Ofverho1m KTH, avd för husbyggnad adj Bengt Rosengren Teknoterm Ove Strindehag Svenska fiäktfabriken

Arne Boysen

SOU 1977: 59 Programelement 05 149

7.05 Solvärmesystem och energiiagring

7.05.1 Programområdet

Programeiementet behandiar teknik och metoder för byggnadsuppvärmning och varmvattenberedning genom solenergi som iokai energikäiia.

7.05.2 Nuiäge

Eéryzsêrxnin9ar-f§:_§91§n§r9iu§nx§§i§n99

Soistrålningen måste ses i reiation ti11 behovet av värme. Från den synpunkten är Sverige iyckiigare lottat än man tror, S01strålningen är inte nämnvärt mindre än i övriga Europa. Vårt geografiska läge innebär en ogynnsam fördeining av soistråining- { , en meiian sommar och vinter, men ungefär häiften av årets soiinfaiier under vår ca 9 månader

E stråining Iånga uppvärmnings-

[ säsong. Nordiigt kiimat kräver visserligen förhåiiandevis kompiicerade soivärmesystem (med t ex frysskydd), men iångvarigt utnyttjande av ett uppvärmningssystem ger ju god ekonomi. Soivärme stäiier sig därför gynnsamt inte minst på våra breddgrader.

FIG. 1 Schematisk iiiustration av iatitudvariationer i Värmebehov resp soistråining respektive solstrålning värmebehov, det senare

kWh/år m2

uttryckt i energibehov för värme och varmvat- Sohüänmn ten per kvm bostadsyta. 2000 Av figuren kan t ex utiäsas att soistråiningen mot en byggnad under året är 5-10 ggr större än värmebehovet. Det är endast under månaderna 1000 nov, dec, som soijan,

i stråiningen mot byggna-

Värmehehov bef byggn _ den är iägre än värmei Värmebehov enl nya behoVet energihyggnurmen

20 30 \ 60 k

43 41e J

/I 47 90,,

a/,o o _Pc-,çá

Ö/?ooø ø/,o

De säsongsbetingade variationerna och moinigheten, som särskiit vintertid är stor i vårt iand, gör lagring tili en viktig fråga vid praktiskt taget aii soivärmetiiiämpning.

150 05 SOU 19773 59 Programelement

« FIG.2 Enem Schematisk illustration av årsvariationer 1 in- Instrsulenergi fångad solenergi i relation till värmebehovet för en byggnad på våra breddgrader. Behovet av respektive möjligheten till säsonglagring antyds.

Årstid Vinter Sommar Vinter 30mm”

l

De solenergitillämpningar som kommer att omfattar

behandlas upp-

värmning av simbassänger, varmvattenberedning och lokaluppvarm- l ning.

En grundläggande distinktion kan göras mellan passiva solvärmesystem (FIG. 3) och aktiva system (FIG. 4).

FIG. 3 I utformas

passiva solvärmesystem

själva yggna en, dess ytterväggar, fönster och stomelement för att åstadkomma ett ökat utnyttjande av solstrålningen mot byggnaden. Vissa speciella komponenter 1 krävs, främst solavskärmningsanordningar och en avancerad inre temperaturreglering. Byggnader i allmänhet får ca 10% av sitt värmebehov tillgodosett genom solstrålning. Genom medveten tilllämpning av passiv solfångning främst lämplig fönsterutformning kan försörjningsgraden ökas upp emot 40% i ett energisnålt hus. Passiva system är möjliga både i småhus och flervåningshus, t ex hyreshus och kontor. Vid installation av ett aktivt system bör man självfallet också undersöka möjligheterna till passiv solvärmning.

sou 1977; 59 Programelement 05 151

FIG. 4

1/4

Ett aktivt solvärmesystem består normalt av solfångare ozñ värmelager samt värmedistribution med vatten eller luft. De enklaste systemen, uppvärmning av simbassänger och varmvattenberedning är kommersiellt tillgängliga i många länder och sedan nyligen även i Sverige, de övriga befinner sig fortfarande på experimentstadiet. I t ex USA finns redan flera hundra solhus. Ofta används solenergin där i första hand för att driva kylaggregat i luftkonditioneringsanläggningar.

Aktiva system kan utformas för enskilda byggnader som i FIG. 4 eller centralt för flera byggnader som i FIG. 5.

E

I FIG. 5 . , _ i I ett centralt kan solfångarna placeras l anslutning till system husen. i form av

5 lagringsenhetên och/eller på de enskilda Lagret

i en damm, en cistern eller ett bergrum de byggnader

förbinds med

I det försörjer genom ett kulvertsystem i princip liknande konventionella värmecentralers.

i

/ø/øø øø

En detaljerad kännedom om klimatet är väsentlig för många energiinriktade FoU-områden. Klimatdata anpassade för solvärmetilllämpningar är en grundläggande förutsättning för den praktiska introduktionen av solteknik.

Mätningar av solstrâlning på horisontell yta, antal soltimmar och molnighet har gjorts sedan 20 år på några platser i Sverige.

Många metoder för omräkning av befintliga soldata till tekniskt användbara värden existerar. Internationellt accepterade beräkningsmetoder torde bli följden av samarbete inom IEA (oljek]ubben) där SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut) deltar i ledande roll.

152 Programelement 05 SOU 1977: 59

För dimensionering av ett solvärmesystem behövs tillgång till data om direkt och diffus strålning mot den solfångande anordningen vid rådande molnighet, men uppmätta värden finns endast tillgängliga i begränsad omfattning.

I§fTŧK§_§9lf§D9êC?

I termiska solfångare omvandlas solstrålning till värme. De kan utföras (FIG. 6) eller koncentrerande (FIG.

plana 7).

FIG. 6 En be-

Elan solfångare

står av en absorbator som kyls av ett värmeupptagande medium (t ex vatten), framtill täckt med glas (ett eller flera) och baktill och längs kanterna isolerad. Verkhos en god 2 ningsgraden solfångare kan drivas över 80% men sjunker vid ökande temperaturdifferens mot omgivningen. Temperaturområde i allmänhet under l00°C. Energiavgivningen kan ökas genom reflekterande skärmar framför solfångaren.

FIG. 7 l I en koncentrerande sol- i fångare reflekteras solstrâlningen på optisk väg mot en i förhållande till reflektorn ringa absorbatoryta. Glasning och isolering är inte nödvändiga. Temperaturområdet är större än för en plan solfångare och medger temperaturer över l0O°C. Den är beroende av direkt strålning och utformas ofta rörlig (solföljande). Känsligheten för mekaniska klimatangrepp är större än för plana solfångare (snö, vind).

För uppvärmning av bassängvattnet i simbad är plana solfångare ovanligt gynnsamma. Temperaturbehovet på högst 30° gör att man med enkla konstruktioner av solfångaren kan nå goda verkningsgrader.

SOU 1977: 59 Programelement 05 153

Även värmet för varmvattenberedning och husuppvärmning används vid så låga temperaturer att plana solfångare med fördel kan användas för sådana ändamål. Tekniken är gammal, och solfångare börjar bli kommersiellt tillgängliga även i Sverige.

Under de senaste åren har framförallt i USA stora ansträngningar lagts ned på att utveckla effektivare plana solfångare. Detta arbete har lett till förbättringar av solfångarnas verkningsgrad. Forskningen i Sverige inriktas på problem sammanhängande med landets speciella klimatiska förhållanden.

Koncentrerande och måttligt koncentrerande solfångare utvecklas på flera håll i världen och även i Sverige. Det är för dagen omöjligt att avgöra deras konkurrenskraft mot plana solfångare.

I samband med vissa, främst storskaliga tillämpningar diskuteras kombinationer av plana och koncentrerande solfångare. Genom att de arbetar inom skilda temperaturområden kan de ge gynnsamma totalverkningsgrader.

i Solfångarnas termiska egenskaper kan relativt väl förutsägas genom teoretiska beräkningar och vid prov under laboratorieförhållanden. IEA arbetar med målsättningen att införa en internationell provningsstandard.

Behovet av solfångararea för uppvärmning och varmvattenberedning är ca 20-40 m2 per lägenhet. Vid masstillverkning i Sverige uppskattas materialkostnaden för solfångare till l00 - 200 kr/m3.

För en komplett solfångare är priset idag 500 - l 000 kr/m2.

l9Es:3sroi§kê_§91fån9êcs

På längre sikt kan icke-termiska solfångaranordningar, främst s k solceller för elgenerering,bli intressanta, ev kombinerade med termisk solfångning. NE (Nämnden för energiproduktionsforskning) har nyligen initierat systemstudier på området.

Lê9rin9_e!_§9l!êcos

Solstrålningens variationer över året och dygnet samt molnighet gör att värmelagring har en avgörande betydelse för ett solvärmesystems prestanda.

Dygnslagring är en förutsättning för meningsfulla byggnadstillämpningar och det normalt möjliga vid passiva system. Flerdygns/ veckola rin möjliggör soluppvärmning under mulna perioder. Sådan agring medger också en viss utjämning av kraven på tillsatsvärmens toppeffekt. slutligen, är ett nöd-

Säsongslagring,

vändigt villkor för total försörjning genom solenergi. Lokal lagring, normalt inom den enskilda byggnaden, medger dygns- och veckolagring med rimliga lagerstorlekar, medan central lagring gör även säsongslagring tänkbar med dagens teknik.

Hittills tillämpade metoder omfattar lagring i tunga byggnadselement, i stenlager i anslutning till byggnader och i vattentankar. Sådana lösningar medger endast lagring av små mängder värme i förhållande till - blir volymen lagringstätheten låg. Värmelagren blir därför skrymmande och dyra.

154 Programelement 05 SOU 1977: 59

Total solvärmeförsörjning av en enskild bostad kräver vattenlager stora som upp till halva den bebodda volymen.

Intensiv forskning utomlands och i Sverige pågår för att med hjälp av s k fasomvandling (smältning-stelning) i ämnen med väl-

belägna smältpunkter (30-40°C t ex vissa salthydrater) öka lag-

ringstätheten. Volymen kan dock i praktiken endast minskas till hälften av motsvarande vattenlager. Genom att smältlagring i salter medger jämna och förhållandevis låga temperaturer i sol- . fångaren och därmed god verkningsgrad sjunker behovet av solfångarytor (se text vid FIG. 5, sid 151), Samtidigt medger fasomvandling ett effektivare utnyttjande av solvärmesystem även under vintern.

Inget i praktiken funktionsdugligt saltlager“ har hittills rapporterats men forskningen i Sverige inger förhoppningar om snara genombrott.

FIG. 8 Schematisk illustration till relativa behov av lagringsvolym för viss energimängd. Relationstalen är endast grova skattningar.

= 6 m3 sten

§M§§§@

Fältmätningar på bl a svenska solhus visar att teoretiskt förutsagda energimängder inte i verkligheten kommit systemen tillgodo. Detta innebär sannolikt att såväl beräkningsmetoder som praktiskt utförande har brister. Här återstår både forskning och utveckling. l l De system som kan komma ifråga är:

l

- Passiva system för lokaluppvärmning - Uppvärmning av simbassänger 1 - Varmvattenberedning - Aktiva system för uppvärmning av enskilda byggnader - Solvärmecentraler för totalförsörjning av stora byggnader eller bebyggelsegruppen

Skilda tillämpningar leder till olika grad av komplexitet och därmed varierande kostnader och lönsamhet.

SOU 1977: 59 Programelement 05

FIG. 9 öre/kWh Staplarna anger mellan vilka gränser energipriset kan variera för olika solvärmesystem. Uppgifterna är dels baserade 30 på kostnader för kommersiellt tillgängliga system, dels på förväntade kostnader vid industriell produktion av solvärmekomponenter. Det sned- 20 streckade bandet representerar kostnader för konventionella energislag som fjärrvärme inklusive kapitalkostnader. Observera att tillsatsenergi krävs om inte säi songslagring är möjlig. Detta l kan innebära något högre totall kostnader än vad staplarna anger (sol plus tillsatsenergi inklusive bådas kapitalkostna-

enskild!

sirnbassäng småhus flerfam solvärme- der). Konventionell kalkylhus hus centra metod med l0% annuitet på 50 lgh kapitalkostnader har använts. varmvattenbered uppvärmningo ning varmvattenberedn

TAB. l sammanfattar olika tillämpningsområden beträffande investeringskostnader, tekniska data och tillgänglighetsuppgifter

Tillämpning Investerings- Storlek/lgh Självför- Använd- Kommersiell k0Stnad/årS- sörjnings- barhet tillgängenergileverans solf lager grad % vid bef lighet l I kr/kwh/år m2 m3 anläggn

Simbassänger 0,5-2,0 0,5-l,0 -l0O god ja x bassängarean

l Vv-beredn

småhus 1,0-2,5 4-12 0,2- 40-75 ja god ) l l,2 5 Vv-beredn 0,2- Flerfam -hus 0,8-2,2 4-l2 1,2 40-75 god ja ) Uppvärmning ) och vv-beredn 1,4-6,0 l0-30 2-l0 40-75 nej dålig småhus )

i Centralt system

x) 50-500 bost i 1,0-3,0 20-40 40- -l00 XX) god nej småhus el fler- l00 fam hus 1 Passiv upp- xxx) ” värmning ? l5-30 30-40 dålig

x) Vid de små värmeförluster som ett stort gemensamt lager ger xx) Vid befintlig centralt system, annars dålig xxx) Fönster eller solfångare.

156 Programe/emetzt 05 SOU 1977: 59

§Y99Dê9§§§f9ETUiD9z-êll@§E_fX§i§E_91§DêEiD9

Vissa passiva solvärmeåtgärder är enkla att genomföra vid nyproduktion av både en- och flerplansbyggnader. De är inte uteslutna ens i existerande byggnader.

Aktiva system för vv-beredning torde kunna användas i en stor del av den befintliga bebyggelsen utan alltför drastiska ingrepp. i l

Vid nyproduktion kan solfångare och reflektorer leda till vissa l

begränsningar av möjlig form och orientering av den enskilda 1

byggnaden.

Storskaliga tillämpningar kommer att införa nya element i den fysiska planeringen med avseende på skuggfrihet, arealbehov för solfångare och volym- och arealbehov för centrala magasin.

EE9n9mi;_r§§y:§Brax;-1ê9§§if:nin9_99h_n9cm§r

Bedömningar av energikostnaderna för çolvärme varierar starkt.

(Se FIG. 9 och TAB. l) .

* En idag växande insikt är att många samhällsföreteelser har en mer komplex kostnadsbild än vad gängse kalkylmetoder visar. Detta gäller i hög grad vid den ekonomiska värderingen av skilda former av energiproduktion: Varje energiform skall bära sin egen kostnad. Med ett sådant synsätt är det sannolikt att sol- - med andra - blir l energin jämförd och ändliga energiformer betydligt gynnsammare än vad dagens beräkningsmetoder visar. Efter-* som negativ miljöpåverkan av solvärmeintroduktion kan bedömas som obetydlig eller obefintlig borde det vara ovanligt lätt att värdera solvärme från den totalekonomiska synpunkt som energidebatten efterlyser.

För att genom solvärmeutnyttjande nå märkbara effekter på landets; energibalans måste stora investeringar göras. Det är önskvärt att genom mångsidiga samhällsekonomiskastudier redan i nuläget skaffa ett kvalificerat bedömningsunderlag både av potential och resurskrav.

Genom lagar och normer som stimulerar introduktion av solvärme skapas förutsättningar för industriell utveckling.

Dagens låneregler medger inte en rimlig finansiering av solhus. Vid fastighetstaxering bör solvärmesystem premieras snarare än bestraffas.

Qsäil9nin9_99b_inf9ruê§i9n

Inom universitet och högskolor är kompetenta forskare redan i stor utsträckning engagerade i energiforskning. Av dessa sysslar ett litet fåtal med solvärme.

En bred information till allmänheten om en teknik som innebär både krav på och möjligheter till enskilt engagemang måste förberedas noga. Demonstrationsanläggningar är en viktig del i denna information. Allmänhetens krav på information är redan stort.

SOU 1977: 59 05 157 Programelement

Goda kontakter både mellan landets specialister och med omvärlden - där FoU-satsningarna är mycket stora - är också en nödvändig förutsättning. Sverige deltar i IEA-samarbetet och direkt forskarsamverkan på området är etablerad.

7.05.3 Utvecklingstendenser

E§E!E§§§§UiD9êE_f§E_§91§D§E9i!Eüxêêiêügê

Redan idag kan man konstatera minskat solenergiinflöde i storstäder jämfört med omgivande landsbygd. Befarade klimatförändringar pá grund av accelererat stoftutsläpp i atmosfären studeras av meteorologer - en ökande andel diffust ljus är inte utesluten.

Elimêtäézê

Dataprogram för simulering av solvärmesystem blir allt vanligare, och för dessa krävs klimatdata för solstrålning, och molnighet utetemperaturer lagrade på magnetband timme för timme. Enklare program för bordsdatorer att användas för projektering är förmodligen att vänta.

Efter en utredning initierad av BFR har l98l som föreslagits testår för beräkningar och simuleringar.

I§rmi§kê_§91fån9êre

FoU-arbeten på plana solfångare innebär förfiningar av en redan välkänd teknik. Anpassning av denna teknik till svenska förhållanden pågår och är angelägen därför att plana solfångare genom sina goda egenskaper även vid lätt molnighet gör dem särskilt lämpade för vårt klimat. Några radikala nykonstruktioner är dock knappast att vänta.

Intresset för utveckling av koncentrerande är stigande solfångare och tillämpningarna kan gälla både självständiga enheter och kombinationer med plana solfångare.

Ett gemensamt problem för alla solfångare är drift- och åldringsegenskaperna. Forskning pågår. Ansträngningarna att nå allmänt accepterad mätningsstandard av konsumentprovningskaraktär är stora och angelägna.

ÃEE§:§§!Ti§Eê_§9lfåD9êE§

Utvecklingen mot industriellt tillverkade och därmed väsentligt billigare solceller är ett stort intresse i länder 50m USA, Frankrike och Västtyskland. Svensk bevakning sker under NE:s ledning.

kê9rin9_ê!_§9l!ête9

Bl a i Sverige pågår grundläggande studier av fasomvandling mel- - lan flytande gasformig fas, respektive fast gasformig fas. En teknisk lösning skulle medge väsentligt högre lagringstätheter än principen smältning stelning. Temperaturbehovet kan emellertid bli högre och kräva utveckling av anpassade koncentrerande solfångare.

158 Programelement 05 SOU 1977: 59

För dagen närmast ett praktiskt genomförande är möjligheten att

genom lagring i mycket stora vattenmagasin (större än l0 000 m3)

nå total självförsörjning med rimlig ekonomi för bebyggelse av storleksordningen 50-l00 lägenheter eller mer.

§X§§§T

FoU för solvärmesystem kan indelas efter fem linjer.

l. Soluppvärmning av simbad är ekonomiskt gynnsam p g a de låga 4 temperaturbehoven (se “Termiska solfångare sid l52 och System 3 sid Främst detta friluftsbassänger eftersom de ut-

154). gäller Å

under sommarhalvåret. Men även inomhusbassänger, med de nyttjas mer komplicerade system som en förlängd utnyttjandetid kräver, ger god ekonomi. Demonstrationsanläggningar finns och förbereds i t en Västtyskland och Österrike. Tekniken är tillämplig även för be- J fintliga simbad inomhus såväl som utomhus. Utvecklingspotentialen i Sverige kan därför bedömas som lovande.

2. Tappvarmvattensystem för flera lägenheter. Svenska forskningsresultat tyder på att systemen kan bli lönsamma. De är intressanta också för befintlig bebyggelse. Optimal försörjningsgrad är högst 75%.

Teoretiska studier har visat att man inom existerande tätbebyggelse genom tillsatssystem skulle kunna försörja upp till 2/3 av lägenhetsbeståndet i flerfamiljshus med soluppvärmt varmvatten.

3. Soluppvärmning av energisnål byggnad. I t ex ett energisnålt i Mellansverige käñ

enfamiljshus solvärmesystemet göras litet, ca lo - 20 m2 solfångare och 3 - 5 m3 smältvärmelager. Självförsörjningsgraden kan bli hög, upp till 75%. Kostnaden för denvarför 1 na typ av system blir fortfarande hög, ytterligare FoUarbete återstår bl a beträffande lagringstekniken. Behovet av tillsatsvärme blir ringa, ca 3 000 - 5 000 kwh/år, men ett behov av toppeffekt under solfattiga perioder kvarstår.

4. Solvärmesystem med stora centrala vattenlager studeras på flera håll 1 Sverige. Tillämpningsområden kan vara kontorshus, j flerfamiljshus och gruppbebyggelse av småhus. Sådana lösningar ; ger med dagens teknik möjlighet att starta en utveckling som kan bidra till landets i inom överskådlig tid väsentligt enerqiförsörjning, framför allt därför att de kan qöras oberoende av tillsatsenergi. De kan tillämpas vid praktiskt taget all nyproduktion och för befintlig bebyggelse försörjd från fjärrvärmeeller hetvattencentraler.

5. Passiva system tilldrar sig ett ökande intresse bl a därför att de med mindre investeringar än för aktiva lösningar kan ge en självförsörjningsgrad uppemot 30 - 40%. Effektbehovet för tillsatsvärme är dock större än för motsvarande byggnad med aktiv uppvärmning, och varmvattenberedning måste ske med hjälp av tillsatsenergi eller ett separat aktivt solvärmesystem för ändamålet.

Samtliga utvecklingslinjer - med undantag för utomhusbassänger och solvärmesystem med stora centrala vattenlager - förutsätter komplettering med annan energi än sol för att klara totalförsörjningen under året. Utveckling av enkla tillsatssystem är därför en viktig fråga.

Programelement 05 159

§Y99Dê9§H§f9E@DiD9z-ê1l@§D-fX§i§E-ElêD§EiD9

Frågorna har sedan några år tilldragit sig intresse i Sverige och flera projekt förbereds, både i full skala och som teoretiska studier.

§k9n9w1;_129§§if§nin9-99b_n9ro§r

Vissa stater i USA har redan lagstiftat om obligatorisk förberedelse för solvärmesystem vid nybyggnad. I Västtyskland medges vissa bidrag vid solvärmeutnyttjande både för Varmvattenberedning och byggnadsuppvärmning.

Anpassning av låne- och bidragsbestämmelser måste genomföras också i vårt land. Bostadsstyrelsen studerar frågan. Även fastighetstaxeringsreglerna måste anpassas för stimulans i stället för begränsning.

Som ett exempel på behov av konkret lagstiftning kan nämnas det skydd mot skuggning genom tillkommande byggnader eller anläggningar, som varje solenergiprojekt måste tillförsäkras.

Uybil9nin9_99b-inf9ro§§i9n_

Utbildningsintresset på solvärmeområdet är redan stort - större än vad nuvarande utbildningsresurser kan tillgodose. Väljer man en snabb och bred introduktion av solvärme är en omedelbar satsning på utbildning en nyckelfråga.

Den ofta motsägelsefulla energipolitiska debatten ställer stora krav på saklig information till allmänheten. Inte minst gäller detta solenergin. En förberedelse för introduktion av solvärme understryker kravet.

En nybildad skandinavisk solenergiförening, SEAS, med anknytning l l till International Solar Energy Society och internationellt l l forskarutbyte med svenskt deltagande kan ses som tecken på en ökande insikt om behovet av utbildnings- och informationskontakt med omvärlden.

7.05.4 Utvecklingshinder Råvaruproblem torde inte bli aktuella. Markbehovet för solvärmecentraler kopplade till befintlig bebyggelse kan i vissa fall bli ett hinder.

Den låga omsättningstakten i byggnadsbeståndet är ett hinder mot tillämpningar med märkbar effekt på landets energiomsättning. Redan detta talar för snabb och bred introduktion av solvärmetekniken om denna skall hinna få någon betydelse innan andra energikällor tryter eller blir för dyra.

Nuvarande lagar, normer och finansieringsregler utgör i många fall hinder för solvärmetillämpningar och motverkar därmed en naturlig marknadsbildning. Som exempel på stimulansåtgärder kan nämnas utnyttjande av den offentliga sektorns byggnadsproduktion i demonstrationssyfte och obligatorisk soluppvärmning av privata simbassänger.

160 Programelement 05

På kort sikt kan behoven på andra angelägna FoU-områden med leda till knapphet på kompetent personal för energiinriktning solvärmeforskning.

7.05.5 Energipolitisk betydelse av teknisk utveckling Även med en nästan omedelbar introduktion av solvärmeteknik kan man knappast räkna med att med rimliga ekonomiska insatser till år 2000 nå en försörjningsgrad av mer än högst l0% av landets - motsvarande av all lokalenergiomsättning grovt en fjärdedel uppvärmning.

Det måste mot denna bakgrund framhållas att man i solvärmesam- § * inte bör tala endast om en beredskap inför ökade förmanhang sörjningsproblem - bara genom snabba stimulansåtgärder och en parallellt därmed intensifierad FoU-verksamhet kan meningsfulla resultat uppnås i tid.

Beredskap i egentlig mening bör däremot införas i den fysiska l så att en senare till l planeringen och vid nyproduktion övergång solvärme blir möjlig.

En självförsörjningsgrad, som för den enskilde fastighetsägaren ger optimal ekonomisk avkastning, kan från samhällets synpunkt vara för låg. Behovet av tillsatsenergi kan innebära kvarstående effektkrav på de allmänna system som solenergin var avsedd 1 att avlasta.

Solvärmesystemens decentraliserade karaktär och den opåverkbara tillgången till primärenergi är en stor fördel i krissituationer.

1 7.05.6 Områden för FoU och övriga utvecklingsstödjande insatser - användbara klimatdata Pålitliga och praktiskt - för svenskt klimat Solfångare anpassade - Små- och storskaligt användbara lagringsenheter I - Små- och storskaliga solenergisystem för simbad, vv-beredning och byggnadsuppvärmning - av enkla Utveckling tillsatsvärmeanordningar - studier och tillsats- Sammanvägande av självförsörjningsgrad värmesystem - till solvärme Anpassning av byggnader och samhällen - Studier av möjligheter att ansluta solvärmecentraler till befintliga försörjningssystem och existerande bebyggd miljö - Studier av privat- och samhällsekonomiska konsekvenser vid införande av solvärmeteknik - En för solvärmeintroduktion anpassad forsknings-, utbildningsoch informationsutveckling.

SOU 1977: 59 05 161 Programelement

7.05.7 Insatsp1an

Hål fö: ereorasielement...

Diskussion av oförändrad insatsnivå e11er avveck1ing bedömer arbetsgruppen idag som ointressant.

En avsevärt forcerad satsning med successivt uppbyggande under 1978-81 innebärande 60 ä 70 forskarmanår/år under 1980-81 föresiås. Insatsen 1977-78 b1ir av storieksordningen 15 ä 20 manår.

Huvudmåien för föres1agen FoU och demonstrationsverksamhet är att under perioden 1978-81 åstadkomma:

- av för svenska Framtagning förhå11anden anpassade so1fångare med en genomsnitt1ig års1everans i ett i praktiken fungerande ; system på minst 500 kwh/m2

- Praktiskt fungerande iagringsenheter baserade på fasomvand1ing

- Av dessa komponenter sammansatta system i fu11 ska1a

- för S01värmesystem utomhusbassänger l - Försöksoch dem0nstrati0nsan1äggningar för offent1iga inomhusbad

S -

Vä1fungerande tappvarmvattensystem app1icerade på existerande fierfamiijsbyggnader - Minst en storskaiig an1äggning med centra1 varmvatten1agring i drift

- Demonstrationsan1äggningar med passiva system.

1 Resurssituationen

De nuvarande forskningsresurserna vid universitet och högsk01or kan inte utan vidare svara för forcering på nya FoU-områden utan samtidig eftersättning inom andra.

; ökade resurser och ändrad rekrytering är därför en nödvändig 1 för att förutsättning nä de ovan uppstä11da måien.

Pâ grundutbi1dningsnivå kan konstateras ett stort intresse för a1ternativa energikäiior. En bas för forskarrekrytering finns såiedes från denna synpunkt.

En väsentiig resurs utgör också AB Atomenergi där kompetens på området finns, där viss s01energif0rskning redan pågår, och där en eventue11 avveckiing av kärnkraften e11er en övergång från FoU ti11 a11tmer industria1iserad utveck1ing av kärnforskningen rim1igtvis frigör persona1.

Vid stora aniäggningar främst inom den 0ffent1iga sektorn finns driftspersona1 med kompetens som utgör en god grund för vidareutbiidning på s01värmeområdet. Samtidigt representerar denna pers0na1 en resurs som redan i utgångs1äget kan användas i FoU-sammahang.

162 Programelement 05 sou 1977; 59

Svensk industri både på komponent- och byggnadssidan är redan engagerad i produktionsutveckling på solvärmeområdet, men omfattningen av detta engagemang måste ökas. Skapandet av en inhemsk marknad genom ändrade finansieringsförutsättningar på byggnadsområdet torde vara den bästa stimulansåtgärden. Sammantaget bedömer därför planeringsgruppen följande instatser rimliga:

FoU-insatser, försöks- och demonstrationsverksamhet översikt av hela området - * Framtagning av pålitliga och praktiskt användbara klimatdata Utveckling av solfångare Under internationell samverkan utveckling av standardiserade provningsmetoder för solfångare Utveckling av mätmetoder för system och fullskaleanläggningar 1 Fortsatt forskning och utveckling av fasomvandlande lagringsmetoder Fortsatt utveckling av beräkningsmetoder och simuleringsprogram Försöks- och demonstrationsanläggningar för utomhusbad och för offentliga inomhusbad Försöks- och demonstrationsanläggningar för vv-beredning i fritidshus och småhus Försöksanläggningar för vv-beredning i större skala

- FoU och försöksanläggningar för vv-beredning och uppvärmning

av småhus 1 l

FoU och försöksanläggningar för flera än 50 lägenheter med l

storskalig värmelagring - FoU, försöks- och demonstrationsanläggningar för passiva system -Skuggprojektering,d v s parallell projektering i stadsplaneskala av bebyggelseområden med konventionell respektive solgenererad värmeförsörjning Samhällsekonomiska utredningar beträffande potential och ekonomi i solvärmetillämpningar Ökat stöd till internationell bevakning och forskarutbyte.

SOU |977I59 Programelement 05 163

Beträffande försöks- och demonstrationsdelen av program- (F+D) met föreslås en verksamhet sammansatt av projektering och utfö- Projektering av ett visst antal objekt skulle helt fi-

rande.

nansieras med statliga medel, medan stöd till utförande skulle

gå till mellan en fjärdedel och hälften av dessa.

solvärme för bassängvatten och varmvattenberedning i badanläggningar: Tekniken är redan nu ekonomiskt konkurrenskraftig. finns alltså för att en utveckling skall fortsätta

Forutsättning

den val initierats. Avsikten är därför att starta utveckl-

sedan

ingen genom att stödja projektering av ett antal anläggningar och utförda av nâgra.

Intresserade utvecklingsgrupper kommer att inbjudas att medverka i dessa demonstrationsprogram. Målet bör vara att utvälja ca l0 grupper som var och en får erforderliga resurser för att genomföra detaljprojektering. Bland dessa ges 3 â 4 projekt stöd för utförande i olika delar av landet.

I en första etapp inriktas arbetet på sommarbad, eftersom dessa erbjuder de mest gynnsamma förutsättningarna för solvärmeutnytto jande.

I en andra etapp genomföres motsvarande program med inriktning pá inomhusbad.

Målsättningen är att båda etapperna skall vara genomförda år l98l. Huvuddelen av arbetet kommer troligen att gälla kompletteringar av befintliga anläggningar.

Solvärme för varmvattenberedning:Undersökningar har visat att en vattentemperatur av ca 45 C är tillräcklig för hushållsändamål. Denna temperaturnivâ är lämplig för solvärmeutnyttjande, samtidigt som det är fullt möjligt att utan dyrbara ändringar arbeten försörja befintlig bebyggelse med varmvatten av en sådan temperatur. Den potentiella marknaden är alltså stor, och det finns i utlandet en väl utvecklad teknik (Australien, Israel, Japan) att bygga vidare pâ.

För småhustillämpningar saluförs redan utrustning, både importe- 3 rad och av inhemsk tillverkning. För att erhålla en ordentlig * dokumentation av drifterfarenheter (energibesparing, skötsel, ekonomi etc) med statistisk signifikans är det nödvändigt att under planeringsperioden följa ca 25 anläggningar/år.

Statligt utvecklingsstöd koncentreras dock på anläggningar för ; 3 flerfamiljshus eller andra stora objekt, som p g a större krav 5 och mindre för av på kapacitet goda förutsättningar montering solfångare erbjuder vissa svårigheter när det gäller att utveckla teknik och etablera en marknad. En rad inledande studier är genomförda, och med dessa som grund är det möjligt att starta projektering med sikte på konkreta anläggningar.

Inbjudan skall utgå till intresserade utvecklingsgrupper att medverka i detta demonstrationsprogram. Målet är att per år utvälja ca lO grupper, som var och en får erforderliga medel för

164 Programelement 05 SOU 1977: 59

att göra en detaljprojektering. Bland dessa ges 2-4 projekt/år stöd till utförande. Programmet ägnas både befintlig bebyggelse och nyproduktion med tyngdpunkt på det förra.

Solvärme för byggnadsuppvärmning: Det slutliga målet för utvecklingen är en teknik som med god ekonomi gör det möjligt att ersätta nu utnyttjade och ändliga energikällor för byggnadsuppvärmning. Av FoU-programmet framgår att grundläggande forskning och utveckling måste fortsätta och intensifieras innan detta mål är uppnått.

Syftet för F + D-programmet är därför nu närmast att medverka i uppbyggandet av kunskaper och erfarenheter på bred front, såväl vid forskningsinstitutioner som inom enskilda företag. F + Dverksamheten tvingar fram en fullständig genomprövning av teorier och idêer, och den gör det möjligt att bedöma teknik och funktion under realistiska förhållanden.

Driftbetingelserna för värmeanläggningar varierar kraftigt från byggnad till byggnad. Detta gäller även till synes identiska objekt. För att dra säkra slutsatser om ekonomi och funktion för en viss bestämd lösning är det därför nödvändigt att lösningen prövas i mer än ett exempel. Storleken av den serie som erfordras - ofta kallad 0-serie - varierar. Solvärmeanläggningar är ännu så pass komplicerade att kostnadsskäl tvingar till en viss återhållsamhet. Sannolikt bör dock en 0-serie inte vara mindre än ca l0 enheter.

De stadier i utvecklingen som motiverar 0-serier uppnås troligen inte förrän i slutet av 80-talet. Undantagsvis kan utvecklingen gå snabbare för vissa speciallösningar.

Under det breda uppbyggandet av kunskaper och erfarenheter, som sker under de närmaste åren, är det därför angeläget att söka efter sådana utvecklingslinjer som har förutsättningar att snabbare än genomsnittet nå den mognad som krävs för omfattande tillämpningar.

Det fall, som med dagens teknik synes ha de gynnsammaste förutsättningarna, är relativt stora solvärmecentraler, som försörjer ett antal byggnader (storleksordning 50-l0O lägenheter). Ett mål för F + D-verksamheten under planeringsperioden är att genomföra detaljprojekterinq av sådana anläggningar i 5 ä l0 fall, och att bygga minst ett par sådana anläggningar.

Ett annat mål är att få till stånd enskilda solvärmehus som bidrag till kunskapsuppbyggandet vid forskningsinstitutioner och enskilda företag. Under perioden bör ca l0 sådana hus byggas, fördelade på olika byggnadstyper. Dessutom bör detaljprojektering av solvärmesystem för ett betydligt större antal projekt genomföras, förslagsvis l0-20 per år.

Utvecklingsarbete för solvärmesystem i större byggnader, flerfamiljshus etc prioriteras, liksom lösningar för befintlig bebyggelse. Både aktiva och passiva system skall studeras.

Programelement 05 165

TAB. 2 Sammanfattning av F+D-insatser under perioden 1978/79-

1980/81

Projekteras lutföres

per år tota1t per år tota1t under under perioden perioden

So1värme för bassängvatten och varmvattenberedning i badan1äggningar

S01värme för varmvattenberedning - småhus 25 75 - e1 1ikn 10 30 2-4 6-12 f1erfami1jshus

So1värme för byggnadsuppvärmning - s01värmecentra1er 5 a 10 2 - enski1da byggnader 10-20 30-60 10

TAB. 3 forskarinsatser uttryckta i manår och kost-

redovisar

nader for forsöks- och demonstrationsan1äggningar i mi1j kronor

Vid omräkning av forskarmanâr ti11 årsbudget har kostnader per manår satts ti11 ca 200 000 kronor

Forskningsområde Manår FoU Försöks- och demon- Gen0msnitt1ig års- strationsan1äggningar , insats he1a perioden 1978-81 1978-81 Mkr

1 1

K1imatdata 5 - 10 - Termiska s01fångare 1 Icke-termiska so1- - - ; fångare * - Lagring 20 20 40X ) System 5 - Stadsp1 m m 2 - Ekonomi 4 Summa manår/år 62

1 Ä

1 Summa mi1j kr/år 12

1 FoU i samband med F+D - 12 (mätn utv)

x) Avser merkostnad för so1värmesystem jämfört med konventi0ne11 uppvärmning. Finansiering av sjä1va byggnaden e11er an1äggningen ingår så1edes ej.

166 Programelement 05 SOU 1977: 59

7.05.8 Samordning och samband med övrig pågående forskning Klimatdata - NE beträffande spektralfördelning och allmänna soldata - Termiska - NE beträffande solfångare processvärme Icke-termiska solfångare - NE beträffande solceller och kombinerade solceller - termiska solfångare Lagring - NE:s energilagringsgrupp System - NE:s spillvärmegrupp, NE:s solenergigruPP› BFR-element Ol, 02, 04, 06, 08 Byggnadsutformning, allmän fysisk planering - BFR-element Ol, l 06, 07, 08 och normer - BFR-element Ekonomi, resurskrav, lagstiftning 06, 07, 09, l0, ll, l2.

7.05.9 Litteratur Den utländska litteraturen är överväldigande. En utmärkt översikt av hela solenergiområdet ges i: Solar Energy, a UK Assessment UK Section of the International Solar Energy Society, May l976.

En översiktlig svensk behandling i bokform sker i: F Peterson & G wettermark, solenergiboken, Ingenjörsförlaget, Stockholm, maj l977.

Solvärmetillämpningar behandlas inträngande i: A B Meinel & M P Meinel, ”Applied Solar Energy, An Introduction, Addison-Wesley Publishing Company, l976.

- Svenska Översikter ges i: Solenergi i Sverige IVA-rapport 67, Stockholm l974.

L Kristoferson, ”Alternativa energikällor KVA Documenta nr l6, mars l975.

Bestående energikällor Lägesrapport från Ångpanneföreningen, Nordisk Industrifond l976.

L Engström, J Holmberg, T Tornvall, “Solenergiprojekt i Sverige, BFR Tll:l977.

- Plana termiska diskuteras i: solfångare P Isakson, “Effektivare solfångare”. En översikt över optisk selektivitet och andra materialegenskaper av betydelse för solfångarens effektivitet.

Projekt Solenergi och Byggnader Arbetsrapport. Institutionerna Byggnadsteknik, Fysikalisk Kemi, KTH, Stockholm l977.

T Redaelli & L Bergendahl, Plana termiska solfångare

sou 1977: 59 Programelement 05 167

- Icke termiska och andra solfångare solenergitillämpningar utanför byggnadsområdet redovisas i: “Solenergi i Sverige, NE 1977.

Värmelagring diskuteras i: G Nettermark & Janina Kowalewska, Storage of Low Temperature Heat, Solar Energy Thermal Storage Institutionerna Byggnadsteknik och Fysikalisk Kemi, KTH, Stockholm l976.

För solvärmesystem redogörs i: E Isfält, Förutsättningar för solvärmesystem i Sverige Institutionen för uppvärmnings- och ventilationsteknik, KTH, Tekniska meddelanden nr 62, l975:l.

I Höglund, Solenergi för byggnader, Institutionen för byggnadsteknik, KTH, Meddelande nr lO3 Stockholm 1974.

I Höglund & P Isakson, “Solvärme för hus - en utmaning,

E

Institutionen för byggnadsteknik, KTH, Meddelande nr l07, Stockholm l974.

V Girdo, Solvärmesystem för husuppvärmning i Skandinavien, Beräkning av möjliga energitillskott från solvärmesystem. Arbetsrapport. Institutionerna Byggnadsteknik, Fysikalisk Kemi, KTH, Stockholm T976.

- Ä En enhetlig mall för rapportering av solenergiprojekt inom det internationella IEA-samarbetet: P Isakson & E Öfverholm, Reportering Format for Solar Energy Buildings. An Outline. BFR Dl:l977.

I - behandlas i: Miljörisker S Engström, “Hälso- och miljöeffekter vid övriga energislag, Jordbruksdepartementet l976-l2-29.

- Tryckta reserapporter: H Nordström et al, Byggande, energi och ekologi rapport från en resa i USA,

l

BFRHl:l975. i - F Peterson & L Ringblom, solenergiforskning i Sovjetunionen, BFR T20:l976.

- Bland kan nämnas den svenska: bibliografier L Engström, J Holmberg, T-G Malmström, F Peterson, L Ringblom, Sol, solvärme, solenergi - en litteraturförteckning, BFR R7:l975.

SOU 1977: 59

PROGRAMELEMENT 06 Kommuna1 energipianering

Sammanfattning utarbetad av

ordf Kari-Erik Tengroth Svenska Kommunförbundet, ; BFRs Energiberedning Kurt Krona Svenska Kommunförbundet (fr 0 m 77-04-01) Gösta Cariestam Statens institut för byggnadsforskning i Ha1vard Gedung Södertörns fjärrvärme AB Ä * Cari-Erik Lind Statens industriverk Lennart Törnqvist LTH, inst för värme- och kraftteknik sekr Sigvard 01ss0n K-konsu1t

C1aes Reuterskiö1d

SOU 1977: 59 Programelement 06 169

7.06 Kommunal energiplanering

Programplanen följer riktlinjerna från Byggforskningsrådet. Den berör sålunda dels frågor som har samband med lagförslaget om kommunal energiplanering och dels spörsmål som gäller handlingsprogram för kommunernas egna åtgärder inom såväl försörjningssom konsumtionssidan.

7.06.l Avgränsningar I Programplanen omfattar inte transportsektorn.

Speciella gränsdragningskontakter har ägt rum med projektled-

I

ningen för programelementet 0.7 om energihushållning och markanvändningsplanering. Båda projektgrupperna är ense om att hellre riskera en viss överlappning i förslagen än motsatsen.

Programelementet går inte in på frågor rörande yttre och inre försörjningssystem, värmepumpar och solvärmesystem, styrfaktorer, statistik och prognoser, vilka behandlas utförligt inom respektive programelement.

I 7.06.2 Nuläge

i

Vid beskrivningen av nuläget har kommunens uppgifter redovisats som sex olika rollfunktioner, nämligen som

producent distributör konsument handhavare av egna styrmedel kontrollorgan informatör

E9mmyn9n_§9m_9r999ç§n:

Av den i landet producerade ledningsbundna energin i form av el, fjärrvärme eller gas, ca 102 Twh/år, producerar kommunerna ca l/3 eller drygt 30 Twh.

Så gott som all fjärrvärme produceras för närvarande av kommunerna. Även den kommunala elproduktionen är omfattande. Kommunerna svarar för praktiskt taget hela elproduktionen i samband med fjärrvärme (i kraftvärmeverk) och l0,6% av produktionen från vattenkraft. Även inom kärnkraftproduktionen har kommunerna eller kommunägda företag ett betydelsefullt engagemang. All så kallad stadsgas levereras från kommunägda gasverk.

E9wwy0§n_§9m_9i§§ri@9:§r

Kommunerna distribuerar ca hälften av den ledningsbundna energin i landet. Drygt l/3 eller ca 30 Twh av landets totala elkonsumtion distribueras i kommunal regi. Ca l80 kommunala distributionsföretag levererar el till omkring 3 miljoner abonnenter. Fjärrvärme distribueras via ett 50-tal kommunala företag för en byggnadsvolym motsvarande l,2 miljoner lägenheter. Stadsgas distribueras av l0 företag till ca 400 000 abonnenter.

170 Programelement 06 SOU 1977: 59

Kommunen som konsument

För uppvärmning av kommunernas fastigheter och anläggningar förbrukas årligen ca l,2 miljoner m3 eldningsolja, vilket motsvarar 2-3% av landets totala energikonsumtion. Härtill kommer de kommunala bostadsföretagens oljekonsumtion.

l E9mwy0§n_§9@_bênébêxêrê_ê!_e9nê-§Ly:w§é§l

Till kommunala styrmedel, som otvetydigt har betydelse för energikonsumtionen,hör kommunens möjligheter enligt byggnads-

att l

lagstiftningen påverka samhällsplaneringen samt enligt trafiklagstiftningen att utforma den lokala trafiken.

Kommunerna kan sålunda inom ramen för sitt ansvar för samhällsplaneringen påverka energikonsumtionen bl a genom:

- Fördelningen av bostadsbebyggelse mellan småhus och flerfamiljshus

- mellan olika såväl Fördelningen hustyper inom bostadsbebyggelsen som i fråga om övriga lokaler

l

- Byggnadernas placering i terrängen

- Den inbördes placeringen av bostäder, arbetsplatser, serviceinrättningar m m

- av den lokala Utformningen trafiken.

Härtill kommer möjligheterna för kommunerna att påverka energihushållningen genom att anordna fjärrvärmeanläggningar.

Rätten att bestämma innehållet i kommunala energitaxor har ibland angivits såsom ett betydelsefullt styrmedel. Styrmedel ; och deras påverkan på energihushållningen behandlas i program-

element 09 Styrfaktorer.

E9omyn§n_§9o_E9n§r91l9r9§n

Staten utnyttjar i betydande utsträckning kommunerna såsom kontrollorgan, bl a 1 samband med byggnadsverksamhet. Sålunda blir det kommunernas uppgift att bevaka att de nya energihushållningsbestämmelserna i Svensk Byggnorm blir beaktade. Vidare övervägs att pålägga kommunerna en uppgift att svara för en viss kontroll av lokala eldningsanläggningars effektivitet och byggnaders utförande ur energihushållningssynpunkt.

Slutligen kan nämnas kommunernas verksamhet med förmedling av statliga lån för energibesparande åtgärder och kontroll av hur åtgärderna genomförs.

E9mm9n§n_§9m_inf9rmꧧr

Kommunerna har informationsuppgifter dels internt och dels externt. De interna uppgifterna gäller såväl förtroendemän som anställda och kan omfatta allt från ett enkelt meddelande till en kompletterande yrkesutbildning. Externt har kommunerna informationsuppgifter i förhållande till statliga myndigheter,

Programelemezzt 06 171

i första hand tiii staten (industriverket), tiil andra energiintressenter och tiii aiimänheten. Tiii gruppen andra energiintressenter hör andra kommuner samt icke-kommunala producenter och distributörer av energi. Kommunai energiinformation ti11 aiimänheten har hittiiis i regei gäiit frågor av intresse för konsumenter av energi som tiiihandahålies av kommunen. En utveckiad kommunal information i syfte att spara energi kan övervägas. Måisättningen för informationen och informationens utformning varierar givetvis med hänsyn ti11 viiken kommunai energifunktion det är fråga om.

Kommunernas nuvarande energipianering

Kommuner med egen produktion eiier distribution av energi har | aiitid haft i sjäivfaiiet en verksamhetspianering men någon kom- ? munai i ordets nuvarande beenergiplanering energihushåiiande tydeise förekommer endast undantagsvis. I en undersökning utförd av statens industriverk årsskiftet 1975/76 redovisas:

att 10-20 kommuner med fjärrvärme upprättat särskiida värmepianer

3 att 34 har en pian för större område, som visar hur värmeförsörjningen bör vara ordnad i 5 att 60 gjort värmeutredningar för smärre stadsdeiar eiier | sammanhängande nybyggnadsområden I

i att 80 bedriver form av utredningsarbete beträffande

någon värmeförsörjningen

att 61 kommuner som utrett värmeförsörjningen för heia kommunen eiier dei därav har fattat principbesiut om att visst område skall förbehåiias viss uppvärmningsform, t ex eivärme eiier fjärrvärme.

7.06.3 Utveckiingstendenser Sannoiikt kommer kommunerna att i framtiden få ökade uppgifter inom energiförsörjningen. Detta torde i första hand sammanhänga med att staten i sina försök att iösa energiförsörjningsprobiemen måste i betydande utsträckning använda sig av den kommunaia administrationsapparaten. Härtiii kommer kommunernas eget intresse för att engagera sig i energifrågorna på grund av sin aiimänna omsorg om kommunmediemmarna.

Ett ökat kommunait engagemang inom energiområdet kan förväntas av bi a föijande mera preciserade skä1:

- Den kommunala kontroiien eniigt byggnadsiagstiftningens nya bestämmeiser om god värmehushåiining medför en utökning av byggnadsnämndernas arbetsuppgifter och förutsätter tiiigång ti11 personai med erforderiig kompetens på energiområdet

- Den eiiagstiftning, som gäiier från den 1 juii 1976, ger kommunerna ökat infiytande över eidistributionen både i fråga om möjiigheterna att överta huvudmannaskapet för eidistributionen och att utöva medbestämmande i företag som ombesörjer eidistribution

l72 Programelement 06

Fjärrvärmeanläggningarnas anslutna värmeeffekt ökar med drygt l5% per år. Lagen om allmänförklaring av fjärrvärmeanläggningar (SFS l976:838), som gäller från l januari l977, kan underlätta kommunernas engagemang i fjärrvärmeverksamheten

Den föreslagna lagen om komnunal energiplanering kommer att medföra en utökad kommunal planeringsverksamhet på energiområdet

- Energisparkommittêns förslag om obligatorisk panninspektion och planverkets förslag om kontroll av byggnader ur energihushållningssynpunkt innebär ett i hög grad utökat engagemang för kommunerna l

1 - Ökade miljökrav förutsättes medföra ett ökat kommunalt engagemang i fråga om energiplanering och energiförsörjning.

7.06.4 Utvecklingshinder

Såsom utvecklingshinder har angivits bl a följande förhållanden.

- Kostnaderna för det kapital som ställs till kommunernas för- : l fogande för energiinvesteringar är höga och utgör ett hinder för Om finansieringen av fjärrvärmesystem kan

utbyggnaden. lösas 5 på villkor som gäller för statliga bostadslån, vilket föreslagits av Statens industriverk m fl, ökas möjligheterna J för kommunerna att bygga ut fjärrvärmen. Det medför samtidigt 1 större möjligheter till kraftvärmeproduktion och samarbete mellan kommuner och industrier i syfte att utnyttja spillvarme

- i samarbete Utnyttjandet av spillvärme med industrin hindras av att avskrivningstiderna för kommuner och industrier är olika långa. Dessutom måste kommunerna i de flesta fall ha en annan värmekälla i reserv, vilket ofta innebär både ekonomiska l och tekniska problem

l

- Den självkostnadsprincip, som tillämpas i kommunal serviceverksamhet, begränsar möjligheterna att höja energitaxorna i syfte att därmed minska konsumtionen

- När det gäller detaljdistributionen av el finns det ofta delade meningar mellan kommunerna och kraftproducenterna om huvudmannaskapet för distributionen

- En snabb och omfattande förändring av energiförsörjning och energikonsumtion kan försvåras av att det ställer krav på ytterligare utbildning och överföring av arbetskraft till nya uppgifter. Brist på utbildade forskare, energiteknisk expertis i den kommunala verksamheten, kvalificerade fastighetsskötare och utbildad arbetskraft inom byggbranschen, kan utgöra allvarliga utvecklingshinder

- En långsiktig kommunal energiplanering hindras av osäkerheten om den statliga energipolitiken och om tillgången på olika energiformer och energiråvaror. Den försvåras också av osäkerheten beträffande det framtida samspelet mellan centrala och lokala energisystem.

S()LJl977:59 Programelement 06

7.06.5 Energipolitisk betydelse En snabb utveckling av den kommunala energiplaneringen förutsätter forsknings- och utvecklingsinsatser som kan bidra till att stimulera och effektivisera kommunernas arbete på hela detta område. Det är uppenbart att kommunerna kommer att få en allt viktigare roll i energihushållningen. och det är därför angeläget att kommunerna får tillgång till ett planeringsunderlag som förbättrar deras möjligheter att var och en efter sina förutsättningar delta i planeringen för en bättre energihushållning.

Detta får positiv betydelse såväl lokalt som regionalt och centralt.

Lokalt - Större ansträngningar att rationalisera och egen produktion distribution (avfallsanvändning m m)

- Energihushållningssynpunkter väger tyngre i samhällsplaneringen

- ökat intresse att utnyttja spillvärme från industrin

- Förbättrat samarbete med industrin i övriga energifrågor

- Bättre energiberedskap

- Ökat intresse för information till allmänheten.

8§9i9uêl§ - Ökat intresse för interkommunala samarbetsmöjligheter inom energisektorn.

Centralt - Bättre informationsmaterial för staten, vilket innebär bättre underlag för utformningen av den statliga energipolitiken för fred, fredskris och krig

- för Underlag dialog mellan stat och kommun om förbättringar i den kommunala och statliga energihushållningen.

7.06.6 Förslag till FoU-insatser Målet för en insatsplan för forskning och utveckling bör vara att skapa större möjligheter för kommunerna att vidta lämpliga åtgärder för att begränsa energibehovet eller att eljest främja hushållningen med energi och för att åstadkomma en säker och tillräcklig energitillförsel. I den insatsplan, som föreslås i det följande, har någon åtskillnad inte gjorts mellan problemområden och projekt och inte heller mellan forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt. De FoU-insatser som föreslås sträcker sig helt eller delvis över treårsperioden l978/79l980/8l.

174 Programelemerzt 06 SOU 1977: 59

Probiemområden och projekt 79/80 80/81

A. Energifiödesstudier inom kommunområden

A.1 Energiförbrukningsmönster i_91i5e_k9mmunec _______ __

Kartläggning av de huvudsakiiga energiströmmarna och förbrukningsmönstren i några kommuner med oiika förutsättningar.

Översiktiig studie över energianvändning och energihusnêllnin9_i-9liEe_k9mmu0§r__-

Studierna avser att ge en överbiick över styrmöjiigheter och avvägningsfrågor i samband med kommunai energipianering.

Pianeringsprocessen, utformning, organisation, samband

B.1 Jämförande studier av oiika E9w@9n§r§_§ner9iplanering--

Studierna syftar tiil att ge ökade kunskaper om praxis och tiil en utvärdering av de tiliiämpade metoderna. De kan ge underiag för en utveckiing av teorier för organisation, arbetsteknik och besiutsföijd.

8.2 Kaikyimetoder, konsekvensbe- §EEiYDiE9êE;_E§§9!ŧDiD9---_

När det gäiier FoU om kaikyier, konsekvenser och redovisningar bör man utgå från att det är ett fiertai oiika metoder som måste utveckias. Dessa är mycket oiika beroende på viiket ämnesområde de är avsedda för. Energiaspekter skaii t ex vägas in i både kommunomfattande markanvändningspianer och detaijpianer för enstaka bebyggeiseområden, i trafikregieringsåtgärder och driftfrågor för bebyggeise. Den metodik som energipianeringsexpertisen utvecklar bör därför förenkias och bearbetas till hanteriiga hjäipmedei inom många olika verksamhetsfäit. Stora krav på inbördes samordning måste naturiigtvis stäiias på dessa kaikyi- och anaiysinstrument.

SOU 1977: 59 Programelement 06

Problemområden och projekt (forts.) 79/80 80/8l B.3 Samordning mellan energiplanering-

EVLOEhJQQLkQWEUEal üalellüg_ _

Studium av rutiner för energifrágornas behandling i annan komnunal planering och hur uppställda mål för energihushållning och planering skall kunna kontrolleras i annan kommunal planering. Studium av samordningsaspekter på energiplanering och annan planering.

- Planeringsmetodik inventering, prognoser

C.l - Underlagsmaterial gemensamma

21gnsrinssiösutsâtsningâ: _ _

Studierna avser att klarlägga vilket underlagsmaterial i form av befintligt material eller nya inventeringar eller andra undersökningar som erfordras i energiplaneringen, var informationen kan hämtas, hur den bör beaktas och vem som bör ha ansvar för ä-jourhållning. Undersökningen bör också belysa hur energifrågan lämpligen bör behandlas i kommunens gemensamma planeringsforutsättningar.

C.2

Eresnøâmstgder

Tillämpning av prognosmetoder avseende effekt- och energibehov för såväl nytillkommande bebyggelse som för befintlig bebyggelse där i viss utsträckning energibesparingsåtgärder vidtagits.

Optimeringsmodeller

D.l Optimeringsmodeller för ener-

Sålâyåtâm _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Utveckling av optimeringsmodeller för olika kombinationer av försörjnings- och konsumtionsåtgärder.

06 SOU 1977: 59

176 Programelement

Problemområden och projekt 78/79 79/80 80/81 (forts.)

Uppföljning av lagstiftning

Tillämpningen av lagen om

Eemounêl_ensrgiplênçring_

Projekt som skall belysa lagstiftningens effekt då det gäller kommunens olika roller i energisammanhang. Studier avseende vilken energipolitisk betydelse en i förhållande till lagstiftningen förhöjd ambitionsnivå kan medföra.

F.2 Tillämpningen av lagen om all-

@§DDê_fi§CC!§ET§êE1§99DiD9êE_

Projekt som skall belysa lagens konsekvenser i olika avseenden. Exempel på projekt: - inverkan Lagens på kommunernas intresse att anordna respektive utvidga fjärrvärmesystem. - för ekonomi- Lagens betydelse seringen av fjärrvärmesystem.

- Studium av den problematik som gäller samordningen mellan ett allmänt fjärrvärmesystem och ett system med lokala energikällor.

Samverkan med andra parter

§§@E§9§f9ET§E

En intensifierad kommunal energiplanering komner att ställa nya krav på kommunernas kontakter, information, samråd och förhandlingar med andra kommuner, kraft- och oljeföretag, industrier, landsting, länsstyrelse och andra myndigheter. Såväl teoretiska som empiriska studier av innehållet i och omfattningen av dessa kommunikationer är av intresse. Även frågor om medborgarinflytande, opinionsbildning och samverkan med olika organisationer för fastighetsägare och hyresgäster m fl ingår i detta forskningsfält.

SOU 1977: 59 06 177 Programe/ement

Fñroblemområden och projekt (forts.) 30/81

G.2 Samverkan mellan kommuner X

Områden lämpliga för samverkan, studier av praktikfall (casestudies).

Forskning, knuten till pågående samverkansdiskussioner (aktionsforskning i realtid).

Ä G» 3 §êTYEEEQDJSQTPDBLEÅDÅE§EEÅ X X

Studier av praktikfall (case-studies).

Forskning knuten till pågående samverkansdiskussioner (aktionsforskning i realtid).

Erfarenheter saknas av kommunal energiplanering i den form och med den omfattning som anges i föreslagen lagstiftning. Behovet av ytterligare insatser kan med större säkerhet bedömas när i föreslagna planeringsmetoder börjat tillämpas. Sedan utvärde- { ringen av den till Gävle förlagda EPD-verksamheten skett bör ( man säkrare kunna bedöma Behovet och inriktningen av ytterligare FoU-verksamhet. Medel för FoU-verksamhet på detta omrâde bör Harför aven reserveras för perioden närmast efter l980/81. Inriktningen av denna FoU-verksamhet kan dock för närvarande inte preciseras.

7.06.7 Resurser och kostnader * för Kapacitet forskning och utveckling som rör kommunal energiplanering finns på olika institutioner vid högskolorna samt vid statens institut för byggnadsforskning. Forskarna vid dessa institutioner är emellertid redan hårt uppbundna.

För att säkra erforderliga forskarresurser inom det här aktuella området under åren l978/79-l980/8l krävs därför en tidig planering och en ökad forskarrekrytering.

Flertalet föreslagna FoU-insatser har utvecklings- och utredningskaraktär. Personalresurser från exempelvis konsultföretag kan därför utnyttjas.

Det är väsentligt att resultaten av insatserna snabbt ska kunna utnyttjas av den personal som praktiskt arbetar inom energiområdet. Det är därför lämpligt att sådan personal knyts till FoU-projekten, exempelvis i form av referensgrupper.

Insatser motsvarande anslagsnivån forcerad satsning bedöms som det enda realistiska inom detta område.

Medelsbehovet för forskning och utveckling om kommunal energiplanering har bedömts till 7 Mkr för treårsperioden l978/79-l980/8l med följande fördelning:

178 Programelement 06 SOU 1977: 59

l978/79 2 milj l979/80 3 milj l980/8l 2 milj

För perioden närmast efter 1980/81 uppskattas medelsbehoven till l â 2 Mkr per år.

7.06.8 Samverkan med annan forskning Forskning och utveckling som rör kommunal energiplanering har samband med allmän forskning och utveckling, bl a i fråga om fysisk planering och allmän planeringsmetodik. Samverkan med dessa områden bör därför ske. Utvecklingen av den kommunala energiplaneringen är också beroende av de resultat som FoUinsatser inom andra delprogram frambringar och av insatserna inom energiforskningen på det hela taget. Information om resultaten inom olika FoU-områden måste därför på ett effektivt sätt spridas bland alla engagerade. Forskarna inom ett område måste också få möjlighet att initiera FoU-insatser inom andra områden.

l i l l i l

i l

SOU 1977: 59

BILAGA l

EPD-verksamheten beträffande kommunal energiplanering

Genom beslut av riksmötet våren l975 har byggforskningsrådet fått medel till s k EPD-verksamhet inom byggnadssektorn. (EPD är en förkortning av energi, prototyper och demonstrationsanläggningar). EPD-verksamheten skulle omfatta dels demonstration av effektiv drift av små och medelstora värmeanläggningar, dels samordning av den kommunala energiplaneringen med den kommunala fysiska samhällsplaneringen.

EPD-verksamheten kan betraktas som en särskild gren av byggforskningsrådets verksamhet. Finansieringen sker med separata medel från bostadsdepartementet.

Under sommaren 1975 uppdrog BFR åt en särskild arbetsgrupp (EPD-kommittén) att svara för EPD-verksamhetens genomförande.

EPD-kommittén fick följande sammansättning:

Övering Harry Bernhard - ordförande Civ ing Arne Boysen, BFR Arkitekt Inge Frid, Bostadsstyrelsen Direktör Karl-Erik Tengroth, Sv kommunförbundet Avd direktör Allan Wallin, Statens planverk Arkitekt Lars Engström, Uhlin & Malm AB - sekreterare

Efter visst utredningsarbete beslutades att förlägga EPD-projektet om kommunal energiplanering till Gävle kommun. För att leda EPD-projektet i Gävle tillsattes en projektgrupp (Gävlekommittén) bestående av:

Kommunalrådet Sven Larsson, Gävle - ordförande Direktör Karl-Erik Tengroth, Sv kommunförbundet Energiverksdir Bengt Landquist, Gävle Stadsarkitekt Erik Larsson, Gävle Professor Nils Antoni, Statens institut för byggnadsforskning Generaldirektör Sten Nickbom, Gävle Civ K-konsult - sekreterare ing Sigvard Olsson,

De inom Gävle-projektet ingående delprojekten bedrivs av fristående projektgrupper som samordnas av Gävle-kommittén.

Nedan redovisas för de pågående och avtalade projekten:

Översiktlig studie över energianvändning och energihushållning i kommunen

Projektledare: Professor Hans Fog, Lidingö Bitr projekt- Civ ing Sven Inge Eriksson, ledare: Rejlers Ingenjörsbyrå, Gävle

Slutrapport föreligger.

180 Bilaga I

Olika uppvärmningsformer i befintlig bebyggelse Projektledare: Energiverksdirektör Bengt Landquist, Gävle kommun Bitr projekt- Civ ing Sven Inge Eriksson, ledare: Rejlers Ingenjörsbyrå, Gävle Slutrapport föreligger. Utvärdering av modell för kommunal energiplanering Projektledare: Departementssekreterare Olof Molin, lndustridepartementet Bitr projekt- Övering Rolf Stålebrant, ledare: Sv Kommunförbundet Projektet är avslutat. Basdatabank Projektledare: Lantmätare Axel Andersson, K-konsult, Stockholm Bitr projekt- Civ ing Lars Räntila, K-konsult, ledare Stockholm Projektet beräknas vara avslutat l977-06-30. Handledning i kommunal energiplanering Projektledare: övering Rolf Stålebrant, Sv Kommunförbundet Projektgrupp: Direktör Carl Hagson, Sv elverksföreningen Byråchef Lind, Statens industriverk

Carl-Erik

Direktör Clas Lindgren, Sv gasföreningen Direktör Karl-Erik Tengroth, Sv Kommunförbundet Direktör Torbjörn waldenby, Sv värmeverksföreningen Energiplan för Gävle kommun Projektledare: Energiverksdirektör Bengt Landquist, Gävle kommun Bitr projekt- Civ ing Sven Inge Eriksson, ledare Rejlers Ingenjörsbyrå, Gävle Projektet beräknas vara slutfört l977-06-30. Uppföljning av energibesparande åtgärder Projektledare: Civ ing Stig Brozên Projektet beräknas vara slutfört l977-l0-30.

SOU 1977: 59 Bilaga I 181

Samordning mellan energiplanering och annan kommunal planering Projektledare: Generalplanearkitekt Thorsten Nilsson, Gävle kommun Bitr projekt- Arkitekt Gunnar Grantinger, ledare K-konsult, Gävle Projektets första etapp beräknas vara avslutad l977-06-30. Transportsektorns energibehov Projektledare: Trafiking Bengt Skagersjö, Gävle kommun Bitr projekt- Civ ing Bror Kjellin, ledare K-konsult. Stockholm Projektet beräknas vara avslutat 1977-06-30. Planering för användning av gasformig energi Projektledare: Civ ing Erik Wahlman, Theorell & Martin Energikonsulter AB, Solna Projektet beräknas vara avslutat l977-06-30.

SOU 1977: 59

PROGRAMELEMENT 07

Energihushåiining och markanvändningspianering

Sammanfattning utarbetad av i

ordf Gösta Cariestam Statens institut för byggnadsforskning, BFRs Energiberedning sekr Tommy Månsson Statens institut för byggnadsforskning Ingvar Henriksson Statens institut för byggnadsforskning

Ciaes Reuterskiöid

i

I i

SOU 1977: 59 Programelenzerzt 07 183

7.07 Energihushållning och markanvändningsplanering 7.07.l Beskrivning och avgränsning av problemområdet Markanvändningsplaneringen är ett sätt att sammanfatta en komnuns eller regions sociala, ekonomiska och tekniska behov och möjligheter uttryckt i disposition av och hushållning med naturresurser och bebyggelse. En kommun kan på olika sätt och i olika roller direkt och indirekt påverka energiförsörjning och energianvändning inom sitt ansvarsområde. Hittills har det dock varit andra frågor än energi som man främst tagit hänsyn till i den fysiska planeringen.

Insikten om att det är nödvändigt att hushålla med energitillgångar har medfört allt strängare krav på att energihushållning beaktas i den fysiska planeringen.

Betydelsefulla förändringar i byggnadslagstiftningen har nyligen beslutats. De viktigaste förändringarna gäller byggnadslagens § l36 a och byggnadsstadgans § 9. Byggnadslagens § l36 a innebär att regeringen skall pröva tillkomsten och lokaliseringen av industriell eller liknande verksamhet som är av väsentlig betydelse för hushållningen med energi. Byggnadsstadgans § 9 föreskriver att man i den fysiska planeringen skall ta hänsyn till energihushållningen.

Markanvändningsplaneringen är alltid en fråga om hushållning med knappa resurser och där anspråken skall vägas mot varandra. Ingen pläderar längre för att man skall bedriva en isolerad fysisk planering. Denna bör i stället vara integrerad i kommunens allmänna samhällsplanering som syftar till att uppnå mål om hög och jämn välfärd för medborgarna.

Den fysiska planeringen har av tradition en stark ställning bl a på grund av byggnadslagens planinstitut. I formell mening finns därigenom förutsättningarna att genomföra en markanvändningspolitik som innebär god energihushållning.

Eftersom det fortfarande saknas betydande kunskap om samband mellan markanvändning och energiåtgång och eftersom markanvändningsplaneringen i första hand styres genom restriktioner är den emellertid ännu ett outvecklat medel för att påverka energianvändningen.

Markanvändningsplanering syftar till att lokalisera olika verksamheter på ett ändamålsenligt sätt. Markanvändningsplanerna uttrycker kommunens politiska handlingsprogram och kan ge en rad strategier för att genomföra olika stadsbyggnadstekniska åtgärder. Markanvändningsplaneringen förutsätter att kommunen har en aktiv markpolitik. Även om en kommun i formell mening har monopol på fysisk planering så beror genomförandet av planerna på många andra inre och yttre förhållanden, den aktuella ekonomiska situationen, kommunens finanser, arbetsmarknad och aktuella markägoförhållanden.

Utifrån denna översiktliga problembeskrivning kan problemområdet “Energihushållning och markanvändningsplanering avgränsas till att behandla sambanden mellan energianvändning, energiförsörjningssystem och bebyggelsemönster samt övrig markanvändning. Eftersom sambanden kan väntas bestå av komplicerade ömsesidiga

184 Programelement 07 SOU 1977: 59

beroenden räcker det inte att studera energiförsörjningssystem vid given energianvändning i ett givet markanvändningsmönster. Det är också nödvändigt att undersöka energiförsörjningssystemens påverkan på energianvändning och markanvändning.

7.07.2 Utvecklingstendenser

Det svenska samhället har sedan mitten av 50-talet genomgått en stark strukturomvandling. Jordbruk och andra areella näringar har minskat i betydelse ur sysselsättningssynpunkt. Andelen sysselsatta inom industrin har först tillväxt och sedan stagnerat. Andelen sysselsatta inom tjänstesektorn har ökat.

Industrin, särskilt den konkurrensutsatta exportindustrin, har mött ett ökat utlandsberoende med koncentration, stordrift, ökad mekanisering, arbetsstudiemetoder, administrativ rationalisering och större serier som i sin tur krävt ökande marknader och därmed medfört ett ännu större utlandsberoende. Med stordrift och koncentration har följt en ökad specialisering och ett rumsligt skiljande av olika funktioner, en uppdelning i arbetsområden, serviceområden, bostadsområden och fritidsområden. Människor fick flytta till tätorter dit arbetstillfällena koncentrerades. Inflyttningen till tätorterna krävde ett betydligt ökat bostadsbyggande.

Industrialiseringen av bostadsbyggandet fullbordades under 60talet och innebar snabb utbyggnad av stora sammanhängande bostadsområden, stark serieupprepning och storskaliga tekniska försörjningssystem som försvârade individuella lösningar för vatten-, avlopps- och energiförsörjning.

Under den senaste 25-årsperioden har det totala bostadsbeståndet i landet nära fördubblats. Sedan l950 har ca två miljoner byggts nya lägenheter. Denna utveckling beror förutom på tätortstillväxten på en ökad utrymmesstandard och på att antalet små hushåll har ökat. Också beståndet av övriga lokaler (skolor, sjukhus, daghem, affärer, banker, kontor 0sv)har ökat betydligt. Kraven på inomhusklimat har höjts (högre inomhustemperatur, bättre ventilation etcx Den ökade lokalytan per individ plus ökade komfortkrav har medfört en snabb ökning av energiförbrukningen för uppvärmningsändamål.

Det är troligt att tendenserna till höjda anspråk på uppvärmd inomhusyta kommer att fortsätta om inte samhället försöker styra utvecklingen. Faktorer som förstärker de här tendenserna är bl a den allmänna höjningen av den materiella välfärden (mera affärsyta, större bostadsyta bl a för att få plats till fler kapitalvaror), ökad fritid (fler fritidshus och fritidsanläggningar av olika slag), ökad förvärvsintensitet bland kvinnor (fler barndaghem).

Jet är också sannolikt att en förskjutning av konsumtionen från varor mot en större andel tjänster medför att det åtgår mindre energi för att producera nyttigheterna, men att utnyttjandet av tjänsterna kräver ökande persontransporter och därmed mera energi.

SOU 1977: 59 Programelement 07 185

Den snabba omf1yttningen från g1esbygd ti11 tätort som kännetecknat urbaniseringsprocessen och som minskat giesbygdsbefoikningen från 2,5 mi1j år 1950 ti11 1,5 mi1j år 1970 saktade av betyd1igt under 70-ta1ets första hä1ft.

Samtidigt med omf1yttningen från g1esbygd ti11 tätort, som innebar en koncentration av befo1kningen, skedde en inomregiona1 utspridning med stark ti11växt i tätorternas ytterområden. Kring tätortsbiidningar med mer än 30 000 inv ökade under 60-ta1et sate11itorterna sin befo1kning 5 gånger snabbare än tätorternas centra1a de1ar.

Tätorternas ti11växt har medfört att tätortsytan i Sverige ökat från 3 436 kmz ti11 4 024 kmz under perioden 1960-70 d v s från 458 m2/inv ti11 496 m3/inv. Medan tätortsytan 1970 var ca 1 000 m2/inv i tätorter med me11an 1 000 och 2 000 invånare var den endast ca 300 mi/inv i tätorter med 100 000 invånare.

En fortsatt stark ti11växt av orter i stor1eks0rdningen 1 000 - 10 000 inv på bekostnad av de större tätorterna kan väntas medföra en ytter1igare utg1esning av bebygge1sen genom den betyd- 1igt högre ytstandarden i småorterna. Det är inte he11er omöj- 1igt att SCB underskattat utg1esningseffekterna genom att definitionen av tätortsytan varit osäker och att man därigenom som ingångsvärden på ytor kan ha tagit med obebyggda ytor avsedda för kommande utbyggnad.

Utg1esningen av bebygge1sen har både möjiiggjorts och drivits fram av bi1ismens snabba Genom att arbetsutveck1ing. bostäder, piatser och service ski1s åt i rummet och avstånden b1ivit större har också transportarbetet ökat - vi1ket visar sig som en ökad energiåtgång för transporter. Även interregi0na1a transporter har ökat och förskjutits från järnväg ti11 1andsväg. Under den senaste 15-årsperioden har såvä1 det t0ta1a personsom godstransportarbetet fördubbiats. Även om höjda energipriser kan verka mothå11ande är en fortsatt inomregiona1 utg1esning tro1ig om inte kommunerna i sin fysiska p1anering försöker styra utveck1ingen. Utg1esningen kan ge energispareffekter genom att specie11 småska1ig teknik kan användas för att producera och utnyttja bebyggeisen, men också 1eda ti11 försvårade ko11ektivtransporter och ett ökat individue11t och totait transportarbete.

7.07 3 Behov av forskningsinsatser inom området

Kunskap om samband me11an energianvändning, energiförsörjningssystem och bebyggeisemönster och övrig markanvändning är idag mycket ofu11ständig på en rad vita1a punkter. Studier av dessa samband är nödvändiga både som under1ag för direkta bes1ut rörande utformning och 1oka1isering av energiförsörjningssystem och för att kunna ta ti11räck1ig hänsyn ti11 återverkningarna på energianvändningen av o1ika a1ternativ i den fysiska p1aneringen och dess socia1a och eko1ogiska konsekvenser.

Grundiäggande kunskap om samband me11an energianvändning och samhä11sutveck1ing på 1ängre sikt är nödvändig för att möjiiggöra en po1itisk avvägning me11an önskemå1en att spara energi och kraven på att fortsätta utbyggnaden av väifärden. Ib1and

186 Programelemerzt 07 SOU 1977: 59

samverkar energisparmålet med andra samhällsmål men i andra fall kommer de i konflikt med varandra. Att analysera när olika mål förstärker respektive försvagar varandra är en viktig forskningsuppgift.

Det kan bli nödvändigt att införa restriktioner för samhällsverksamheter därför att energi blivit en relativt allt knappare resurs. Resor och varutransporter kommer då att bli dyrare eller kräva längre tid. Detta kan innebära att åtkomligheten till olika nyttigheter i rummet minskar, vilket i sin tur kan balanseras med en motsvarande rumslig koncentration. Det senare är i första hand en uppgift för markanvändningsplaneringen.

Det övergripande syftet med forskningen inom problemområdet är att ta fram kunskap som förbättrar markanvändningsplaneringen som ett medel att hushålla med energi, som en bland flera knappa resurser. Forskningen inom området bör på ett tidigt stadium identifiera problem som kräver fördjupade insatser i form av forsknings- och utvecklingsarbeten för att i praktisk form kunna hanteras och lösas i den kommunala fysiska planeringen.

Bebyggelsemönstren är trögföränderliga. Forskning som syftar till att finna nya resurssnåla bebyggelsemönster kan således få genomslagskraft först på lång sikt. Riskerna att idag låsa fast ett visst energisystem i bebyggelsen och därigenom bygga bort den framtida handlingsfriheten är stora eftersom bebyggelsen tar lång tid att förändra och kräver stora resursinsatser. Det är viktigt att dessa låsningsrisker identifieras i ett tidigt skede. Forskningen inom detta område bör därför ha ett såväl kortsiktigt som långsiktigt perspektiv.

Det är svårt och rentav att inom detta område värdera A olämpligt forskningens nytta genom att beräkna vilka möjligheter att spara energi som forskningsresultaten kan ge. I vissa fall kan forskningen t 0 m anvisa lösningar som leder till ökad energiförbrukning,nämligen om de undanröjer konflikter mellan samhällsmålen.

Forskning inom ämnesområdet behöver utnyttja kunskaper om komponenter och delsystem som bl a tas fram inom programomrâdena yttre försörjningssystem, solvärmesystem, värmepumpar, klimatkrav och övriga brukarkrav. Ämnesområdet är emellertid samtidigt grundläggande för forskning och utveckling inom dessa och flertalet andra ämnesområden eftersom kunskap om bl a sambanden mellan bebyggelsemönster, levnadssätt, produktionsförhållanden och energianvändning ger förutsättningarna för att utforma försörjningssystem, att planera för kommunal energihushållning och att utveckla kommunala och samhälleliga styrmedel.

7.07.4 Förslag till FoU-insatser. Forskningsteman Sambanden mellan energianvändning, energisystem och bebyggelsemönster är ett område med komplicerade ömsesidiga beroenden. Det räcker därför inte att studera energisystem vid given energianvändning i ett givet bebyggelsemönster. Det är också nödvändigt att undersöka energianvändningen i varierande bebyggelsemönster

Programelement 07 187

och energisystemens påverkan på energianvändning och bebyggelsemönster. De insatser som föreslås sträcker i flertalet fall sig över alla tre insatsåren - 1978/79 1980/81 med tyngdpunkten förlagd till de två senaste åren.

E9C§EDiD9§§§TêD 78/79 79/80 80/81

Energiomsättning i olika bebyggelsemönster

Energiförsörjningssystem och bebyggelsemönster X X X

Lokalisering och utformning av bebyggelse med särskild hänsyn till naturgivna förutsättningar X X X

Transporter, energi och bebyggelsemönster X X X

Riskområden vid energikriser X X X

Planeringsprocessen X X

I

§D§E9Å9T§§§§DiD9_i_9liEê-§§§Y99§l§§@9U§§§E

I Trots att idag uppskattningsvis 70-75% av den totala energianvändningen direkt kan relateras till den rumsliga organisationen av olika verksamheter är kunskapen ofullständig om hur ener- I gin omsättes i olika slag av bebyggelse och i olika tätorts- › 1 * och regiontyper. För att öka förståelsenfördet komplexa samspelet mellan energiförsörjningssystemen, energianvändningen och den fysiska samhällsutformningen bör därför genomföras modellstudier av energiomsättningen i alternativa bebyggelsemönster. En nödvändig förutsättning för sådana studier är tillgänglighet

F

till data och statistik och metoder att insamla och analysera dessa. Tyvärr är statistiken över såväl energianvändning som

markanvändning idag mycket bristfällig. En översyn av statistik-

behovet inom dessa områden föreslås därför. Vidare erfordras

1 karçläggningar av energiflödenas

* rumsliga och tidsmässiga fördelning i olika regioner, kommuner och tätorter.

ED§E9if9E§§EJDiD9§§X§§§T_9Eb_§§PX99§l§§W§D§E§E

Till detta tema hör att undersöka vilka markanspråk olika energiförsörjningssystem ställer och att analysera vilka konsekvenser dessa ger upphov till. En central fråga är att analysera 1 energiförsörjningssystem för alternativa bebyggelsemönster. 5 Speciellt viktigt att studera är energiförsörjningssystemens 1 låsningseffekter på bebyggelsemönstren. Dagens energiförsörjningssystem kräver ofta stora markytor såväl för produktionsoch omvandlingssystem som för distributionssystem. Detta innebär betydande tekniska och miljömässiga problem och leder ofta till konflikter med andra markanvändningsanspråk. Energisystemen påverkar vidare i olika grad bebyggelsemönstren. Stora kapitalintensiva, geografiskt omfattande energiförsörjningssystem, t ex

188 Programelement 07 SOU 1977: 59

för fjärrvärme och elkraft, medför en låsning av markanvändningen under mycket lång tid. Dagens anläggningar för energiförsörjning innebär som regel en koncentration av bebyggelsen. Ny teknologi kan helt förändra bilden. Det är möjligt att energiförsörjningssystem som utnyttjar vind- och solenergi kan ge förutsättningar för ett mer decentraliserat boende med mer upplösta, fritt grupperade bebyggelseformer. Samtidigt kan dessa system också ställa speciella krav på markutrymmen. Genom energiförsörjningssystemens långsiktiga bindning av markanvändningen är det nödvändigt att snabbt få fram kunskap om vilka långsiktiga konsekvenser olika energisystem ger upphov till.

Lokalisering och utformning av bebyggelse med §êr§ki19_hän§xn-Lill_ne§yt9iyn§_f§ru§§ê§:nin9êr

ökad kunskap erfordras om hur energianvändningen påverkas av byggnadsutformning, orientering av bebyggelse och lokala klimatvariationer. Betydelsen av alternativa lokaliseringsorter och terrängavsnitt bör studeras. Studier pör även ske av vilket lokal- och närklimat som skapas av olika bebyggelsestrukturer på skilda platser och vad detta får för konsekvenser för energiomsättningen. Även miljökonsekvenser av alternativa utformningar och lokalisering bör analyseras. Kunskap om de naturgivna förutsättningarna och om vilka samband som råder mellan naturoch kulturmiljön är en förutsättning för att man vid lokalisering och utformning av olika stadsbyggnadselement ska kunna anlägga ett ekologiskt perspektiv som syftar till att bevara naturens energiflöden. l

IE§U§P9C§§Cz_§D§C9i_9§Ö_§§§Y99§1§§T§U§§§C J

l Behovet av transportarbete och därmed energianvändningen på-

verkas 1

av förändringar i bebyggelsestrukturen och till denna l l knutna verksamheter och aktiviteter. Lokalisering av bostäder, l industrier, kontor, serviceinrättningar, rekreationsomrâden o s v å ena sidan samt lokalisering och val av transportsystem å andra sidan kan ömsesidigt anpassas så att transportarbetet minskar. Planering för ett bebyggelsemönster som t ex minimerar energianvändningen för transporter måste dock samtidigt beakta 1 frågor om servicegrad, trafiksäkerhet, miljöeffekter 0 s v. Dessa samband mellan bebyggelsemönster, transportsystem och l transportarbete behöver analyseras. Forskningsinsatser inom detta tema kan utnyttja forskning inom andra transportforskningsområden och samordnas med TFD:s och BFR:s trafikforskningsprol gram. l

Bi§E9orêQ§0_!id-en@t9iEti§§c

Dagens samhälle är uppbyggt under antagande om obegränsad och billig energi. Ett kraftigt stigande energipris och/eller olika former av politiska kriser kan komma att kräva snabba omställningar av samhällsstrukturen. Kanske kommer stora delar av den byggda miljön att behöva överges om och när energipriserna flerdubblas jämfört med idag och endast de delar utnyttjas som till rimliga kostnader kan bindas samman med transporter och försörjningssystem. För att möta de fördelningspolitiska problem som kan uppstå vid en sådan kris behöver redan nu identifieras områden där ett kraftigt höjt energipris kan slå särskilt hårt. Exempel på sådana områden är avlägset belägna orter utan egen

SOU 1977: 59 07 189 Programe/ement

arbetsmarknad och gles bebyggelse med dålig kollektiv service. Det bör också undersökas hur man här kan utnyttja alternativ teknik.

E1êD§EiD9§EC9E§§§§E

Till detta tema hör att analysera hur ett ur energisynpunkt gynnsamt markanvändningsmönster kan uppnås genom den långa kedjan av delbeslut som utmärker planerings- och beslutsprocessen. Metoder för att ta fram och värdera alternativa markanvändningsplaner behöver utvecklas. Hit hör också att identifiera konflikter mellan mål för energianvändning, markanvändning och övriga samhällsmål och att identifiera hinder för alternativa energiförsörjningssystem och alternativa markanvändningsmönster. Dessa hinder kan vara av såväl politisk, psykologisk, ekonomisk, administrativ som teknisk natur. Markanvändningsplaneringens genomslagskraft för den resulterande bebyggelsemiljön är i avgörande delar beroende av dess överensstämmelse och samverkan med andra styrmedel. Samspelet mellan dessa styrmedel bör analyseras med avseende på dess effektivitet och sidoeffekter. Till området hör också att analysera incitamentsstrukturens betydelse för energianvändningen och den rumsliga utformningen.

I Utvecklingen mot ökat medbestämmande och ett decentraliserat beslutsfattande kan både medföra ett ökat individuellt ansvar för att hushålla med energi men samtidigt risker för att summan av de många delbesluten resulterar i en helt annan miljö än den ur samlade synpunkter önskvärda. Här kräves betydande forskning kring hur medbestämmande fungerar och kan fungera i praktisk

L planering.

l

7.07.5 Resurser och kostnader

För problemområdet lämplig FoU-kapacitet finns på olika institutioner vid universitet och tekniska högskolor samt vid Statens institut för byggnadsforskning. Dessa forskningsresurser är idag hårt upplåsta med forskningsverksamhet som inte primärt ligger inom detta problemområde. Flera av dessa institutioner behandlar dock sedan länge problem som ligger nära problemområdet

l Energihushållning och markanvändningsplanering. Genom att

ställa resurser till förfogande är det troligen möjligt att

l

l engagera forskare inom dessa institutioner att ta upp problemställningar som behandlas i detta program.

Problemområdets bredd och karaktär gör det speciellt viktigt att de forskargrupper som skall arbeta med problemställningar inom området är tvärvetenskapligt sammansatta. För att lättare kunna omsätta forskningsresultaten i praktiken behövs en koppling mellan forskare och praktiker. Detta löses lämpligen i form av referensgrupper och i direkta samarbetsprojekt mellan forskningsinstitutioner, kommuner och konsultfirmor. Det är också önskvärt att få till stånd någon form av växeltjänster,t ex mellan kommunal planering och forskningsinstitutioner.

190 07 SOU 1977: 59 Programelement

På grund av den begränsade tid som stått till förfogande för denna programskrivning har någon systematisk kartläggning av vilka resurser som idag satsas på detta område inte varit möjlig. Det är dock troligt att det inte pågår särskilt många forskningsprojekt inom landet som direkt tar upp de problemställningar som diskuteras i detta programelement. Däremot pågår mycket forskning inom närliggande områden. Det finns därför troligen ganska omfattande baskunskap och modeller inom angränsande kunskapsområden, speciellt på transportområdet, som genom ganska små insatser kan ge ur energisynpunkt intressanta resultat. Forskningsinsatser inom detta problemområde kan därför ha viss katalytisk effekt genom att aktivera forskning inom angränsande områden så att dessa även belyser energiaspekter.

För att uppnå några effekter med forskning inom detta problemområde föreslås att medel i storleksordningen 8 miljoner kronor under - med ställes till förfogande perioden l978/79 l980/8l följande fördelning:

78/79 2 Mkr 79/80 3 Mkr 80/81 3 Mkr

För perioden närmast efter 80/8l kan medelsbehoven uppskattas till 3 Mkr per år.

SOU 1977: 59

PROGRAMELEMENT 08 Byggnader/grupp av byggnader

Sammanfattning utarbetad av

ordf Bo Adamson LTH, inst för byggnadskonstruktionslära, BFRS Energiberedning sekr waiter Kiessiing CTH, inst för husbyggnad Nicke Blomquist CTH, inst för husbyggnad Lars Jacobsson CTH, inst för husbyggnad Guniiia Biiigren CTH, inst för husbyggnad

C1aes Reuterskiö1d

192 Programelement 08 SOU 1977: 59

7.08 Byggnader/Grupp av byggnader

7 08.l Programelementets innehåll och betydelse

Till följd av ämnesområdets komplexitet har arbetsgruppen funnit det lämpligt att behandla det med en något annorlunda inriktning än vad som angavs i de ursprungliga direktiven. I samband härmed har programelementets rubrik ändrats från Energihushållning och byggnadsplanering till Byggnader/grupp av byggander.

Programelementet omfattar studier av byggnader och grupper av byggnader som fungerande helheter och som samverkande tekniska system. Elementet bygger pâ tre delar

- En arkitektonisk del som omfattar byggnadernas gruppering, form och inre organisation och dessa faktorers samband med och inverkan på energibehoven

En teknisk del som omfattar hur de olika tekniska systemen, som utgör byggnaden, samverkar med varandra och hur de tillsammans inverkar på energibehoven

En del som belyser hur den arkitektoniska och tekniska utformningen beror av varandra och samverkar.

I programelementet ingår såväl empiriska studier i existerande bebyggelse och fullskaleförsök som metoder för beräkning och simulering i matematiska och andra modeller för såväl befintlig som planerad bebyggelse.

Tyngdpunkten ligger i studier av tillämpning av känd teknik i större byggnader som kontor, skolor, flerfamiljshus etc men även småhus och grupper av småhus ingår. Både nya och befintliga hus berörs. (För tillgodogörandet av lokala energikällor, se programelement 04 ”Värmepumpsystem och 05 Solvärmesystem och energilagring.)

För att få grepp om möjligheterna till praktisk tillämpning behövs t ex studier av planlösningar och matematiska simuleringar av de olika systemens samverkan. I programelementet ingår sådana modellstudier (simulering i dator 0 dyl) liksom verifiering i fullskaleexperiment.

7.08.2 Nuläge

Kunskapen om byggnadens utformning och dess betydelse för energiåtgången är begränsad. Utvecklingen har under lång tid med sjunkande energipriser inneburit att gamla, väl utvecklade kunskaper har fallit i glömska. Planering med naturelementen har successivt ersatts av energiinsatser via speciella tekniska system. Intresset är dock på väg tillbaka. Studier av luftströmning, läverkan m m har börjat komma igång. Bland annat planerar Statens institut för byggnadsforskning en vindtunnel för detta ändamål. Inverkan på lokalklimat av bebyggelseutformning och -täthet och hårdgöring av mark som påverkar bebyggelsen som solvärmeackumulator börjar på nytt uppmärksammas både ifråga om ökade kylbehov om sommaren och minskade värmebehov om vintern.

S()LJl977:59 Prøgramelement 08 193

Matematiska beräkningsmodeller av olika har utvecklats och slag utvecklas för och simulering beräkning av de komplexa förhållanden som uppstår med varierande klimat och inre belastyttre ning och olika interferenser mellan tekniska byggnadens system.

7.08.3 Utvecklingstendenser

Som helhet går tätortsbebyggelsen mot ökad gleshet. Byggandet av flerfamiljshus har starkt minskat medan småhusbyggandet har ökat måttligt. av flerfamiljshus ökar. Ombyggnad I perspektivet finns också ombyggnad av det stora bostadsbestånd som mycket uppförts under 40-talet och senare. Påtagligt är att byggande av andra hus än bostäder har ökat.

Utformning av byggnader och grupper av byggnader styrs av en rad välfärds- och fördelningsmål. Hänsyn till givna betingelser mark, vegetation etc - och ekonomi är också betydelsefullt. Utan

insatser, som tillför byggprocessen nya kunskaper, kan man räkna med att utvecklingen går mot försämrad energihushållning i avseenden som nu regleras (utom av byggnormen).

Byggnaderna har under tid blivit allt lättare. lång En utredning inom programelement 03 Byggandets energihushållning visar emellertid att betydelsen av investerad energi är påtaglig i byggnadens totala energibalans. Det blir därför att nödvändigt beakta dessa frågor även på projekteringsnivå.

7.08.4 Utvecklingshinder

Väsentliga hinder för utvecklingen på kort sikt är bl a att byggandet för de närmaste åren är låst av stadsplaner, bostadsbyggnadsprogram. låneregler etc. På längre sikt kan dock dessa faktorer komma att utgöra effektiva styrmedel för energisnålt byggande. Ett annat är frågan utvecklingshinder om kunskaper och attityder hos verksamma planerare och producenter, framför allt när det gäller ny bebyggelse. Den låga omsättningsgraden för bebyggelse utgör också ett utvecklingshinder.

7.08.5 Energipolitisk betydelse

Utformningen av byggnaden och grupper av byggnader kan få stor betydelse för att distribuera möjligheten spillvärme i bebyggelr sen och för att på sikt konvertera till I ett solvärmesystem. kortare är utformning i perspektiv och gruppering avgörande för § utnyttjande av passiva solvärmesystem. Den strategiska betydeli sen hos programelementet torde dock ligga i kunskapen om hur man väger samman yttre försörjningssystem, byggnadsdelar och inre försörjningssystem till energiekonomiskt helheter. fungerande Den kunskap programelementet skall producera är med andra ord nyckeln till praktiska tillämpningar av kunskaperna från övriga programelement inom delprogrammet Effektivare energianvändning och från programelementen ll ”Klimatkrav och l2 brukar- ”Övriga krav.

Med tanke på att resultat från programelementet i stor utsträckning kommer att tillämpas i samma fullskaleprojekt som element

08 SOU 1977: 59 194 Programelement

och inre försörjningssystem, är det 02 Byggnad, byggnadsdelar + D-insatserna blir gemensamma för dessa element

lämpligtattF

där så är möjligt. FoU-projekten torde däremot vinna på att delas budgetar, så att ändamålsinriktade medel upp med skilda kommer respektive programelement till del.

7.08.6 Områden för FoU och F + D

FoU-verksamheten bör omfatta dels empiriska studier (se sid l75 och l76, punkt l, 2, 5, 6) av

- samband mellan ingående tekniska system och deras samverkan och energibehov

- samband mellan plantyp, byggnadsutformning och energibehov

- samband mellan å ena sidan gruppering av byggnader å den andra mikro- och makroklimat, bl a läverkan och strålningsförhållanden

- Studierna uppföljning av energibyggnormens tillämpning. genomoch 3 förs med hjälp av mätningar, beräkningar och bedömningar belyser konsekvenserna för hus

dels utveckling av modeller för beräkning/simulering och optimering (se sid l76, punkt 3, 4, 5, 6) av

- som komplex av ingående system byggnader

- klimatdata för årlig energiförbrukning l - form m m plantyp.

- av byggnader och större enheter med hänsyn till energrupper såväl för (investerad energi) som för kongibehov uppförandet 4 tinuerlig drift.

Annan stödverksamhet faller huvudsakligen utanför FoU-området och bestämmelser och anpassning av l såsom utformning av normer låne- och bidragsregler till energisparmålen. Erfarenhetsmässigt

får sådana en rad oförutsedda biverkningar. Eftersom l

regler * energisparnormer m m innebär många helt nya principlösningar, av vilka erfarenheter saknas, kan man räkna med att bieffekterna blir större än normalt. Normerna måste därför följas upp och successivt korrigeras. Detta sker inom programelementet (se sid l79, punkt 9).

Alternativ sid 177, punkt 7) bör omfatta studiprojektering (se er av alternativa grupperingar och utformning med hjälp av empiriska data och simuleringsmodeller för att kalkylmässigt påvisa energivinster och möjliggöra att dessa vägs mot kostnader och funktionell och estetisk värdering av områden och byggnader.

F + D-verksamheten (se sid l76 och l77, punkt 2, 3, 5, 6, 8) kommer att få stor omfattning. I princip måste utvecklingen av byggnadsdelar och vissa försörjningssystem passera de sammansom programelementet rymmer på väg till fullvägningsmoment och demonstrationsprojekt. Som redan nämnts är skaleexperiment det lämpligt att koordinera F + D-insatserna med programelemt 02

SOU 1977: S9 Programelenzent 08 195

Byggnad, byggnadsdelar och inre försörjningssystem där så är möjligt. En redovisning av planerade F + D-projekt går inte att göra på detta stadium, då dessa är beroende av de forskningsresultat som presteras under insatsperioden.

De ekonomiska medel som ställs till förfogande genom proposition l976/77:lO7 för främjande av experimentbyggande kommer sannolikt att underlätta möjligheterna att finna lämpliga objekt för alternativ projektering, fullskaleförsök och demonstrationsprojekt. Forskningsresurserna i dessa sammanhang bör därför säkerställas.

7.08.7 Insatsplan Mål för programelementet

Nivån för forskningen måste anpassas till nivån för programelement 02 Byggnad, byggnadsdelar och inre försörjningssystem (i viss mån även till Ol ”Yttre försörjningssystem och 03 “Byggandets energihushållning). Huvudmålet för perioden l978-81 är att - och grup- Få en god bild av hur de vanligaste byggnadstyperna perna påverkar energibehovet Färdigställa matematiska modeller för beräkning/simulering

Analysera konsekvenserna för husen av energibesparande åtgärder Utföra alternativprojekteringar och fullskaleexperiment.

Eöislag till _FeU-_insatserçuoder perioden &

För insatsperioden 1978-8l föreslås av arbetsgruppen följande projekt inom programelementets ram.

l. Byggnadsdelar g4,5 manâr)

Tidigare arbete med utveckling av mät- och provningsmetoder för olika byggnadsdelar i klimatlaboratorier fortsätter och kompletteras med motsvarande försök i verklig klimatmiljö.

Mätningar och provningar genomförs på vanligen förekommande byggnadsdelar för att klargöra samtliga ur energisynpunkt väsentliga egenskaper och prestanda.

Arbetet omfattar såväl fabrikstillverkade produkter (t ex fönster) som platsbyggda konstruktioner (t ex bjälklag, väggar och tag) och inriktas huvudsakligen på förbättringar i den traditionella byggnadstekniken.

Förväntat resultat är bättre kännedom om ur energisynpunkt väsentliga egenskaper och prestanda för olika materialkombinationer i högisolerande byggnadsdelar.

196 Programelement 08 SOU 1977: 59

Jämförande mätningar för hus (9 manår)

Pågående arbete med utvecklande av mätmetoder och mätningar avseende olika byggnaders energiomsättning som helhet och specificerat på delposter fortsätter. Särskild hänsyn tas till brukarkrav, brukarpåverkande åtgärder, debiteringsformer, klimatinverkan m m.

Förväntat resultat utgörs av säkrare och bättre underlag för såväl projektering som förvaltning.

Simuleringsmodeller för hus (4,5 manår)

Påbörjade undersökningar av hur olika tekniska faktorer påverkar energiomsättningen i skilda hustyper fortsätter. Mätmaterialet sammanställs till simuleringsmodeller eller planeringsspel där olika faktorer kan varieras och verkan utläsas.

Förväntat resultat är beslutsunderlag för projektor och beställare.

övergripande simuleringsmodeller (7 manår)

Med befintliga FoU-resultat och delresultat från projekt 3 ovan som grund vidgas ramen för simuleringsmodellerna att gälla större enheter än enskilda hus.

Arbetet omfattar mätningar och sammanställning av dessa i likhet med vad som är fallet i projekt 3.

Förväntat resultat är beslutsunderlag för planering på upp till kommunal nivå.

Kombinerade åtgärder Å; manår)

Påbörjad undersökning av energibesparande åtgärders inverkan på främst befintliga byggnaders förmåga att begränsa bullerstörningar slutförs.

Motsvarande undersökning av energibesparande åtgärders betydelse ur brandsynpunkt skall genomföras.

Förväntat resultat är ökade möjligheter att bättre än idag optimalt utnyttja investeringskapital.

Konsekvensstudier för hus (l3,5 manår)

Nytt projekt avseende hur energibesparande åtgärder inverkar på byggnaders arkitektoniska, funktionella, byggnadstekniska och driftsmässiga kvaliteter.

Arbetet omfattar såväl befintliga som nya hus. Beräkningsoch bedömningsmetoder utarbetas.

Förväntat resultat är modeller för optimering av byggnadskvaliteter i vid bemärkelse.

SOU 1977: 59 Programelement 08 197

Alternativ projektering (7,5 manårl

Ny verksamhet med mål att parallellt med normal projektering av nybyggnads- eller ombyggnadsprojekt genomföra motsvarande arbete utan absolut bundenhet till gällande normkrav men med speciell inriktning på optimal energihushållning.

Arbetet genomförs lämpligen i samarbete mellan energiforskningsgrupp och projekterande kontor.

Förväntat resultat är förslag till ändring av normer och underlag för fullskaleprov och FoU-verksamhet.

Extremt energisnåla hus 14,5 manår)

Befintliga energisnåla provhus studeras och driftserfarenheterna utvärderas.

Arbetet omfattar också modelltester av hus med varierande grad av energisnålhet insatta i framtida samhälls- och energisystem.

Projektet innebär en förstudie för intensifierat arbete under en senare insatsperiod.

Akuta FoU-insatser (4,5 manår)

Arbetet omfattar snabba begränsade insatser för att komma tillrätta med icke önskvärda konsekvenser av energibesparande åtgärder.

. Nya idéer §3 manår)

Pågående och planerad forskning kommer sannolikt att medföra spin-off-effekter i form av helt nya uppslag inom elementets ram. Medel för sådan, idag till innehållet, okänd FoU bör därför avsättas.

. Resor och konferenser

För att ge verksamma forskare inom programelementets ram möjlighet till internationellt erfarenhetsutbyte föreslås möjlighet till resor och deltagande i konferenser motsvarande 6 500 kr/manår.

Resurssituation

Programelementet behöver i första hand insatser i forskarmanår. Dessutom behövs mätutrustning för de empiriska undersökningarna. Det senare behovet tillgodoses i och med proposition l976/77:l07 och den där föreslagna utbyggnaden av 3 mätcentraler. En viss upprustning av befintliga laboratorieresurser och fältstationer krävs dessutom. Finansiering av detta är inte säkerställd utöver vad som angivits i prop lO7.

I98 Programelement 08 SOU 1977159

Tiiigången på tränade forskarhandiedare och forskare är begränsad. Å andra sidan ligger området vä1 tiii för insatser såväi av arkitekter som ingenjörer från V, M och E. Rekryteringsbasen är såiedes bred. Det bör därför vara möjiigt att öka insatserna. Särskiit när det studier gäller av gruppering och form och inom aiternativ bör det finns projektering nya personeiia resurser inom konsuitsidan som med sin erpraktiska farenhet kan ge den traditioneiia institutionsforskningen värdefu11t stöd.

De nu verksamma forskarna inom området bör ges möjiighet tiii mer iångsiktig FoU-verksamhet, så att den pers0n1iga erfarenheten kan tas tiiivara och tidigare FoU-resultat utnyttjas så fuiiständigt som möjligt.

Medeisbehov

Programgruppens försiag til] måttlig önskvärd ökning av FoUinsatserna och medeisbehovet för detta framgår av nedanstående uppstäiining.

Projekt Kostnader Mkr

Byggnadsdeiar .. Jämförande mätningar för hus . Simuieringsmodeiier för hus .. övergripande simuieringsmodeiier ..

iäRDDKOUWNOHNN-ü-O

-ococoxicnmpwm-

Kombinerade åtgärder .

;oo--o-amom-m-

Konsekvensstudier för hus .. Aiternativ projektering .. Extremt energisnåia hus .. Akuta FoU-insatser . Nya idéer .. _._. Resor och konferenser . i . I l V i l Totait ...a U1 o Om.)

Specificering av kostnaderna på löner och övriga kostnader tilisammans med möjiiga insatser för andra ansiagsnivåer redovisas i TAB. 1 och i kommentarer til] denna.

Programelement 08 199 SOU 1977: 59

.umpmgcmxmwxw

no;a-:ox

pw;Eømxxw-a+m

Eop:

;mmpmm:p-:ox

pmppumamxpms pmppumamxpma pmppuøamxpms

mucmxcmpzc

m ;oo

mnmxuxp

soc_

pop

pxmnoxapmu

xp»

pppmcoppmcgmpcp

;pp

pmmp

wa

xmmcp:x;mEc

mmxmxwcwo pwpcmsmpm

Lmppmmpsxoxp Lmppmmpsxoxz Lwppmmpzxnmm

møpxmvcs ossxxpz

mmpxmncz:

Lmnpnm mpanpz

Lmppmx

x :oo ._ : p. ._ r .

0..

mppppws

xxzw

popm

mcpcxm

x0 xx: _.o

pppp

mcmaasxmemxmopm

m.o cp_ xx:

mmpmgpp ULwxm:p

m.

-sms gm

.xmvmcpmoxpms

N

^_m-m_-omm_

ppm pop ;xx m.o

s||1-mspcEnsmn

pmxmuxom

p

ppø pop xx: m.o

mpxmxpw

wmm_m_;ax

N

ppm pop xx: m.o

;oo

pmxvcmxnwo

p

wpw__m=mx..

p_m pop xx: m.o

.pm-mpm_

nppxopmu

.xmvøcpmoxovpm

gm

_xuw»

som N.;L pop xx:

zmooxxmmmpmzp

o.m

pop xx:

mxvcpe

xmumcpmoxovpm

mcpçmpmm

;n xx: N.o

mcmaaaxmsmxmoxm

m.. .

zmaz:

:DF xx:

mpm3pxc_ mpxnpm mmpmgnp umxmuxop ncme

mo m ;W

xx p- H

pzmzmxm

ooo uopxa pmppx m-.

Lmuøcpmox

oom

mom u

;ma

_w-wpm_

ms;

-pmxmcm

mo

xmmcpcpme

Lmppmuos

ms:

xmmpmzH

;mama

aoemmcpxmpzspm

;op

mmp;o

-:pmmcmxmmcox

-som

Lwpmnmvmcmmxm mucmapLmLmo

ma; ;oo

wvmxwcpneox

xmmnp

Eocp

mçpxmpxmnoxa

;musa

;Dp

Lwmcmxmpcox

pmpppppcmeocmo

p

ppmcLmp_

ms;

pmppou Lmuxmmpw pemxpxm xmmpmmcp _m-mmm_

cmvppmpømcp

mpwcm

.p

»Emo pzepm ;arv øp:x

;ommm.__ pxmnoxa

Lo»

.mp m›z.o_ ppmpop ---›4

LW

200 Programelement 08 sou 1977; 59

Kommentarer till TAB. l.

Tabellen redovisar de projekt som programgruppen föreslår inom element 08 för insatsperioden l978-8l. Projekten har prioriterats från l-5, där siffran l markerar högsta prioritet.

För de olika anslagsnivåerna har en redovisning av ingjorts satserna i manår och motsvarande totala kostnader i Mkr för hela perioden. Dessutom har i programgruppens två förslag till satsning totalkostnaderna specificerats på lönekostnader manår = (l 200 000 kr inklusive mindre sidokostnader) och övriga kostnader, främst mer omfattande datortid och större direkta mätkostnader.

För att projekten skall kunna genomföras krävs forskningsresultat från andra element samt tillgång till hjälpmedel i form av mätnings- och provningsutrustning i högre grad än vad som finns i dag. Medel för mätnings- och provningsutrustning är ej upptagna i TAB. l. Finansiering av denna förutsätts ske utrustning utöver de budgetramar för FoU inom programelementet som redovisas i TAB. l. (Jfr Resurssituationen, sid l77J

Programgruppens förslag till forcerad satsning

Bedömningen har gjorts utifrån de forskningsbehov, som har ansetts föreligga, för att uppställda samhällsmål ska kunna nås.

Medelsbehov för insatsperioden l978-8l 6,6 Mkr/år. Totalt l9,8 Mkr.

Den beräknade tillgången av kvalificerade forskarhandledare med rimligt antal forskare att leda gör att denna nivå troligen är orealistisk.

BFR:s kansli har gjort en bedömning av fem olika anslagsramar. De behandlas i det följande vad gäller möjliga FoU-insatser inom element 08:5 ram:

Avveckling under ca 2 år

Den totala ekonomiska ramen för hela insatsperioden, 3 Mkr, medger inte att några nya projekt påbörjas. Endast avslutning och uppföljning av pågående projekt kan komma ifråga. Någon fördelning mellan föreslagna delprojekt i TAB. l har därför inte gjorts.

Oförändrad anslagsnivå, alt l

Lutan F + D-verksamhet)

Den ekonomiska ramen, 2 Mkr/ån medger endast reducerade FoUinsatser. Beträffande projekt i prioriteringsgrupp l innebär detta, att simuleringsmodeller (projekt 3 och 4) under insatsperioden endast i mycket schematisk form kan föras till teststadiet.

Konsekvensstudier för hus (projekt 6) bedöms ej kunna genomföras beträffande eftersom nyproduktionen, den befintliga bebyggelsen måste behandlas i första hand. Endast vissa kategorier av den befintliga bebyggelsen kan bli föremål för FoU-insatser.

SOU 1977: 59 Prøgramelement 08 201

E En begränsad satsning för “Akuta FoU-insatser (projekt 9) måste troligen också genomföras.

I prioritetsgrupp 2 bedöms jämförande mätningar för hus rörande energiförbrukningspåverkande faktorer kräva relativt stora summor, om de skall vara meningsfulla. Den givna ramen medger endast utrymme för ytterst begränsade insatser.

Alternativ projektering ges en volym motsvarande en maninsats under treårsperioden. Ett mindre antal alternativa projekteringar bedöms kunna genomföras.

Forskning rörande extremt energisnåla hus (projekt 8) måste av kontinuitetsskäl också påbörjas om än i så liten utsträckning att några egentliga forskningsresultat inte är att vänta inom insatsperioden.

Medel för Nya idéer (projekt l0) ryms inte i denna ram.

I prioritetsgrupp 3 bedöms en reducerad FoU-insats rörande energiinriktade åtgärder kombinerade med andra åtgärder i befintlig bebyggelse kunna ge viss utdelning. Det påbörjade projektet rörande energibesparande åtgärder i kombination med bullerfrågor ryms här. Kombinationen med brandfrågor ryms inte.

För projekt l Byggnadsdelar (prioritet 4) beräknas medlen inte räcka till fullt en maninsats under perioden. Vidare utveckling av mät- och provningsmetoder ryms ej, varför endast mätningar med nu kända metoder kan komma ifråga och i begränsad omfattning.

Resor och konferenser (prioritet 5) ryms inte inom denna ram.

Oförändrad anslagsnivå, alt 2 (med F + D-verksamhet, 6 Mkr)

Den ekonomiska ramen för FoU-insatser inom programelementet är även här 2 Mkr/år. Till detta kommer totalt 6 Mkr för F + Dverksamhet för programelementen 02 och 08 gemensamt. F + D-verksamhet förutsätter en ökad satsning på Alternativ projektering. Denna ökning är mycket måttlig. D,l Mkr, och motsvarar troligen inte behovet. Ökningen genomförs på bekostnad av projekt 9 Akuta FoU-insatser.

I övrigt samma insatser som i alt l ovan.

Forcerad satsning, alt l (med F + D-verksamhet, 8 Mkr)

Den ekonomiska ramen för FoU-insatser inom programelementet är fortfarande 2 Mkr/år. Forceringen i detta alternativ läggs på F + D-verksamheten, totalt 8 Mkr för programelementen 02 och 08 gemensamt.

Den ökade F + D-verksamheten kräver en ytterligare ökad Alternativ projektering, som inom oförändrad FoU-ram måste genomföras på bekostnad av projekt 9, Akuta FoU-insatser. Detta projekt, med prioritet l, har därmed begränsats till storleksordningen ett manår.

202 Programelement 08 sou 1977; 59

I övrigt samma insatser som i tidigare alternativ.

Forcerad satsning, alt 2 (med F + D-verksamhet,l0 Mkr)

Den ekonomiska ramen för FoU-insatser inom programelementet är ökad till 3 Mkr/år. För F + D-verksamheten är ramen totalt lO för 07 och 08 gemensamt. Denna anslagsnivå

Mkr programelementen

innebär en uppräkning av projekten inom prioritetsgrupperna l och 2 utom för projekt 8. Detta torde innebära att arbetet med simuleringsmodeller (projekten 3 och 4) kan drivas längre än till teststadiet, men inte till fullständiga tillämpningar. “Konsekvensstudier (projekt 6) kan sannolikt genomföras för de flesta kategorier ur den befintliga bebyggelsen som har en om-

fattning av betydelse. Akuta FoU-insatser har trots ökning

mindre än en maninsats under treârsperioden.

Jämförande mätnigar för hus (projekt 2) får i denna anslagsram medel, som innebär att verksamheten kan bedrivas på ett meningsfullt sätt om än begränsad till ett fåtal objekt. Alternativ projektering (projekt 7) kan genomföras i något ökad omfattning, dock inte fullt motsvarande två maninsatser under treårsperioden.

3 skapas för en insats motsvaran- Inom prioritetsgrupp möjlighet de ett manår inom projekt l0, Nya idéer.

I övrigt samma insatser som i tidgare alternativ.

Programgruppens förslag till måttlig önskvärd ökning

Utöver programgruppens förslag till forcerad satsning,6,6 Mkr/år med i genomsnitt 27 forskare i tre år, och de bedömningar BFR:s kansli för respektive avveckling, oförändrade och forcegjort rade satsningar, redovisas i TAB. 1 även programgruppens förslag till en måttlig önskvärd ökning.

Anledningen till att redovisa ytterligare en anslagsnivå är, att inte ens inom alt 2, forcerad satsning (BFR), vilket alternativ kommenterats ovan, inryms FoU-insatser i sådan utsträckning att uppställda samhällsmål kan uppnås.

av de föreslagna ll projekten har kunnat ges hela den Inget önskade anslagstilldelningen och vissa av projekten har fått mycket begränsade resurser.

till har med I programgruppens förslag måttlig ökning projekt prioritet l givits hela den önskade anslagstilldelningen, projekt med prioritet 2 och 3 kunnat ges 2/3 och projekt med prioritet 4 hälften av den önskade anslagstilldelningen.

och konferenser ur- För projekt ll, Resor (prioritet 5) har 0,6 Mkr i detta förslag kunnat sänkas till sprungligen begärda 0,4 Mkr bland annat beroende på minskat antal verksamma forskare 27), vilket också väl svarar mot beräknat (20 mot ursprungligen antal tillgängliga forskarhandledare.

sou 1977; 59 Programelement 08 203

Den totala kostnaden för FoU-insatser inom programelementet enligt detta förslag uppgår till 5,l Mkr/år under insatsperioden l978-81, totalt l5,3 Mkr.

F + D-verksamhet samt mätnings- och provningsutrustning förutsattes finansierad därutöver.

Förväntade resultat ZU4 av respektive projekt framgår av sid

Det inbördes beroendet projekten emellan, som framgår av schemat, medför att det inte är möjligt att plocka bort eller lägga till något projekt, utan att andra avsevärt påverkas.

204 Programelemenr 08 SOU 1977: 59

cm__m;emm

mgucm mgvcm

u_

mnTpsm;$

Lp» ma; Lp» ma:

o+cH

H»4:mmmHxmqoma

mumxmcmo

% _ w

m:_;mswuao

;mm ;om Lp; ;oo

m:rgms_uao

Lo»

-xm_=xmu-xm,copxmp_xL

m

Lmmcwcppmmuzgnm Lmmc_cupmmu:Lnu Lm__muoEwmc_xmE_uno m:w:__w:m:;_m;m:o Lm_pmuoEmmc_;ms_uao mc_c__m;m:;_mgm:m m:_:__mcm::_m;m:m Lmm=_:ppmmp:Lnm pm:Emmx;m-o+m

mTmmmEnn__e mç_=ppmmp=;pm pw:EømxLm co_pxmLLox

mo»z<mom pxmwoga pxmnoga xm_Eo:oxw Lmpxmwmw

-x;m

m__mxma

.uxmnoga

Low

mmxcmp

cm__mE

mmu:m;nm

:mg

pxmnoga pxmwoga

umu_:mmLmm=_:xm;oç

ppm ppm

cmgm cwgm

m

wo

mvcmogmn

umu_:mmLmm:w:xmLoç ump_=mm;mm:_cxmLom

p:mEm_m

ma:

.umccm

ma;

.umccm

ms; Lp;

Low ma:

“um

soc_

um_u_mmmEn -mm:_Lw_=E_m

Lp»

ppm

;mmc_:pmE m:_Lmpxwwo;n

Lwugmmpw

soc?

ppm ppm

xwmummcwuzom

soc_

m_m:m_m;mcm

uxmwo;m.:ø__mE

;m__muoEmm:_Lw_:E_m ;m_n:pmmcmxwm:ox

Lccxumumn pw;EmmxLm

gmpmumvmcmmxm

gøcxumumn cmpmgsmm Lmcxumpwa

mucmgnwsmw mv:mn_;m;mo mumLm:_nEox ^m_u:pmLnwv

Lmmv_

Lw__mvoe _pø:;mu_ psmgpxm

mp:x mxz

ncmasmm hxm=oma4mo A9lII|IL

^9|1|||é ^«|.|.L

.F

SOU 1977: 59

PROGRAMELEMENT 09 “Styrfaktorer

Sammanfattning utarbetad av

ordf Harry Bernhard BFR sekr Jan Bröchner KTH, inst för byggnadsekonomi och byggnadsorganisation Mi1t0n Kar1ss0n HSB Sven-A11an Kar1sson Uppsa1a industriverk Thomas Lindencrona Statens planverk Gunnar Stahre Bostadsstyrelsen Fritz Åberg Statens p1anverk

Arne Boysen BFR

206 Programelement 09 SOU 1977: 59

7.09 Styrfaktorer

7.09.l Styrning av energiförbrukningen

Staten och kommunerna har utvecklat ett antal former för ekonomisk och administrativ styrning av uppförandet och förvaltningen av byggnader. Energihushållningen påverkas av generella medel som beskattning och prissättning och av mer riktade styrinstrument som tekniska föreskrifter för byggandet och bestämmelser om lån och bidrag. Samhällsorganen uppträder också själva som förvaltare av byggnader och har då liksom övriga fastighetsförvaltare ett behov att styra de slutliga förbrukarnas hushållning med energin i byggnaderna.

Styrfaktorer är ett sammanfattande begrepp för att täcka styrmedlen och de förhållanden som inte är av teknisk natur men spelar in när styrmedlen påverkar beteendet hos energikonsumenterna. Därför kan man betrakta information som en styrfaktor.

êêwbêll§9r9§n§n§_§§yrm§9el l

l Den allmänna energiskatten hör till gruppen av generella ekonomiska styrmedel. I viss mån är den att se som energiområdets motsvarighet till mervärdeskatten, och det är diskutabelt om den kan sägas ha använts för att styra konsumtionen. Generella styrmedel har många fördelar, men när de ändras kan det vara l svårt att överblicka följderna. Det gäller att få skattens sparstimulans överförd till dem som direkt styr sin förbrukning - förvaltare och brukare av byggnader.

i

Statsmakterna har inflytande över de affärsdrivande verkens principer för prissättning. Av betydelse också för kommunernas utrymme att bedriva energipolitik är de tariffer som följs av . statens vattenfallsverk. Återspeglar inte dessa priser resurs- “ förbrukningen i produktion och distribution av elenergi på ett riktigt sätt, kan man knappast rätta till energipriserna på kommunal nivå.

De kommunala verkens handlingsfrihet är kringskuren på flera sätt. ord får inte \ Hed den nya fjärrvärmelagens avgifterna överskrida vad som behövs för att täcka kostnader I nödvändiga l för anläggningen och den tillhandahållna energin (24 §) och det heter att avgiftsskyldighet skall fördelas mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund (25 §).

I

Den kommunala självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen är inte de enda begränsningarna för en självständig kommunal taxepolitik. Kommunerna har varken monopol på distributionen av energi eller en tillräcklig andel av produktionen för att kunna hantera priserna självständigt.

Styrmedlen som ligger i den kommunala energiplaneringen och planeringen av markanvändningen har inte behandlats under rubriken styrfaktorer utan ingår i andra avsnitt.

Man kan visa att frånvaro av elprissättning efter de kortsiktiga marginalkostnaderna leder till samhällsekonomiska förluster, men samtidigt måste de administrativa uppoffringarna

Programelørøzerzl 09 207 SOU |977-_ 59

för smidigare prissystem tas med i räkningen. Ett snarlikt problem är dolt i frågan om införandet eller återinförandet av individuell mätning och debitering av konsumerad energi, särskilt i flerfamiljshusen.

Stöd till energisparande åtgärder i bostäder och lokaler lämnas för närvarande som lån och bidrag av flera typer. Det ekonomiska stödet är förknippat med byggnadstekniska villkor. I princip beräknas lånebeloppen och bidragen med hjälp av bostadsstyrelsens schablonbeloppsmetod för åtgärderna. I fråga om schablonbelopp bör observeras risken att fastighetsägarna fattar en del olämpliga beslut om sparåtgärder.

Mindre betydelse har statsbidragen till kommunernas och landstingens energisparande fått, och inte heller stödet till energisparande åtgärder i näringslivets byggnader har haft samma vomed lån och bidrag till besparingar i bolym som verksamheten stadsbeståndet.

Sedan byggnadsstadgan ändrats (44 a §) l975 utövar statens planverk en teknisk styrning av byggnaders utformning för att möjliggöra en god energihushållning. Innan nya föreskrifter togs in i Svensk byggnorm diskuterades lämpligheten av att använda allmänna funktionskrav i stället för att uttrycka tekniska detaljkrav. Exempel på funktionskrav är krav på en byggnads högsta totala årliga energiförbrukning per enhet golvyta. Idén är att den byggande då får frihet att själv välja med vilka medel energin skall sparas. I praktiken visar det sig att problem uppstår vid formuleringen och kontrollen av funktionskrav.

Vid sidan av de centrala styrande myndigheterna finns ämbetsverk som byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen med att leda projektering, uppförande och drift av statåligganden liga byggnader. Energibesparande anvisningar för projektering och förvaltning gör det möjligt med en direkt administrativ Det är relativt lätt att se verkningarna och att förstyrning. bättra de interna styrmetoderna. Endast de största kommunerna och privata företagen har resurser att avsätta till eget utvecklingsarbete, varför de centrala anvisningarna kan ha en betydande uppgift att fylla som mönster.

7.09.2 Institutionella hinder

De institutionella hindren för en effektiv styrning är mest utpå bostadsmarknaden, även om liknande administrativa präglade svårigheter och ofullkomligheter kan uppträda på marknaderna för andra typer av lokaler.

Beståndet av flerfamiljshus inrymmer åtskilliga fastigheter där de ekonomiska incitamenten till sparsamhet med energin är svaga för boende eller förvaltare eller för bådadera. Svensk byggnorm innehåller numera krav på utrustning för att individuellt mäta förbrukningen av varmvatten, elektricitet och gas i nybyggda lämen en betydande del av de nyare husen har kollektiv genheter, Huvudregeln är också att den energi som konsumeras vid mätning. mäts kollektivt. Det enskilda hushållet märker uppvärmningen inte vad det egna sparandet ger som ekonomisk effekt. Upplåtelseformen för lägenheterna kan betyda något, och bostadsrättsförbör ha större möjligheter än andra förvaltare att eningar

208 Programelement 09 SOU 1977: 59

inspirera de boende till en god energihushållning. Stora bostadsförvaltande organisationer som HSB och Svenska riksbygger har utvecklat system med värmekontroll och värmejusteringar i fastigheterna.

Individuell mätning och debitering kan vara dyrbar i sig när den jämförs med spareffekten, och i vissa fall mera orättvis än kollektiv mätning. Värmemätning - särskilt i nyare hus - konpliceras nämligen av transmission mellan lägenheterna. Stimulansen till sparande måste i sådana fall gälla husets förvaltare så att de centrala anläggningarna sköts på ett ekonomiskt sätt. Hyresavtalens utformning inverkar både för bostäder och för övriga lokaler på hushållningen med energin. Systemet med bruksvärdeshyra bör ge möjligheter inom bostadssektorn att övergå till totalhyror med uppvärmningen inkluderad. Förvaltaren ges då ett direkt incitament till sparsamhet.

7.09.3 Utvecklingstendenser

Tidigare har styrmedlen främst verkat indirekt på förbrukningen, eftersom myndigheterna i första hand krävt och stött energisnåla tekniska lösningar i nybyggandet och vid ombyggnad. Tekniken har varit energisnål på så sätt att den möjliggjort en bättre hushållning med energi under driften av den färdiga byggnaden. Någon garanti för energisnål förvaltning har dock inte skapats.

Nu går utvecklingen mot tekniska föreskrifter som träffar förvaltningen av det äldre byggnadsbeståndet krav genom direkta på drift och underhåll eller utgör förbud mot existerande teknik när den innebär en onödigt stor förbrukning av energi. Då uppstår speciella krav på ett gott beslutsunderlag åt myndigheterna av flera skäl:

- Beståndet av byggnader är mycket större än det årliga nytillskottet. Årsproduktionen av bostäder är bara en fyrungefär tiondedel av bostadsbeståndet. Myndigheternas styrerfarenheter i första gäller hand nybyggandet

Periodisk kontroll av befintliga byggnader är tämligen resurskrävande

Antalet tekniskt sakkunniga tjänstemän är lågt inom många kommuner.

Förmågan att följa den tekniska och resurser i form utvecklingen av personal som är väl insatt i tekniken för drift och underhåll av fastigheter kommer att bli allt väsentligare för kommunerna. Med tiden blir antalet äldre byggnader med dålig värmeekonomi allt lägre genom ombyggnader och rivning, och - med eller utan drastiska ändringar i energiförsörjningen - kan samhällets styrning förväntas bli mera inriktad på de löpande besparingarna i fastighetsförvaltningen. Också i en situation med ransonerad energi höjs fordringarna på kommunernas kunnande.

I hyreshusen kan ett ökat boendeansvar för driften tänkas leda till omsorgsfullare med energin. Vilka effekter för hushållning de boendes och förvaltarnas ett utvecklat sammanlagda sparvilja system med bruksvärdeshyror kan föra med sig är dock svårt att exakt uppskatta.

Programelement 09 209

Styrningen av nyproduktionen kan fortfarande förbättras. Nyckelorden är både centralisering och decentralisering. Ansvar för energihushållningen har förskjutits från dem som projekterar och förvaltar byggnader till statliga myndigheter genom ändringar i byggbestämmelserna. På samma gång märks en tendens att uttrycka föreskrifterna i funktionstermer så att de tekniska detaljbesluten decentraliseras. Det är oklart hur långt man kan nå på den vägen:

- Föreskrifternas formulering beror på de metoder som kan utvecklas för att undersöka om kraven uppfylls av en byggnad

- Det finns ett samspel mellan sättet att beskriva kraven och kvalifikationerna hos de tjänstemän som granskar ärenden om byggnadslov.

Den lämpliga fördelningen av uppgifter och sakkunskap på statliga och kommunala organ kvarstår som en stor fråga.

Ett ökat experimentbyggande ställer nya krav både på de statliga myndigheterna och - i någon mån - på kommunerna.

Att utbildningsnivån höjs är på lång sikt det viktigaste för utvecklingen av styrmedlen. Påståendet gäller både för myndigheternas personal och för förvaltarna av byggnader. Ju bättre grundkunskaper beslutsfattarna har, desto lättare kan centrala organ avstå från teknisk detaljstyrning och ersätta den med information och generella styrmedel ;om är lättare att administrera centralt.

7.09.4 Forskningsbehov

Den hittillsvarande forskningen om styrfaktorer för energiförbrukningen är rätt obetydlig eller svår att tillämpa.

Myndighetsstyrningen är ett område där det finns en rad av behov som sträcker sig från enkla sammanställningar av fakta till djupgående och internationellt jämförande studier med ett historiskt synsätt. Viktigast är att snabbt utveckla och tillämpa en metod för att utvärdera effektiviteten hos nya styrmedel. Det som saknas är ett sätt att systematiskt väga förbrukningen av energi mot átgången av andra knappa resurser i byggande och förvaltning. Metoden måste bygga på kunskaper om den nuvarande styrningens effekter och om energiförbrukarnas beteende. Alldeles för litet är känt om verkan av det statliga stödet till energibesparande åtgärder, för att ta ett betydelsefullt exempel.

Studier av energiförbrukarnas beslut kan ta fasta på hur förvaltarna av byggnader och brukarna reagerar för myndigheternas ingrepp. I så fall måste informationsvägar och tröskeleffekter belysas. Myndigheter och energiförbrukare behöver en realistisk och enhetlig metod för att bedöma den privatekonomiska lönsamheten av tekniska åtgärder som minskar energiförbrukningen. Taxesättningen för energi bör också ses över, liksom de administrativa kostnaderna för individuell debitering av konsumtionen. Förhandlingssättet på hyresmarknaden och hyresavtalens form bör studeras.

210 09 SOU 1977: 59 Programelemen!

En form för biverkningar av styrmedel är effekterna av tekniska detaljföreskrifter utvecklingen. Vad på den byggnadstekniska normkomplexet betyder för viljan att ta fram nya material och konstruktioner bör undersökas.

7.09.05 Förslag till FoU-insatser

Insatserna har som främsta mål att ge möjligheter till större effektivitet i samhällsorganens styrning av byggnaders energiförbrukning. Det måste skapas underlag för allsidiga bedömningar 1 Dessutom är det väsent- l av styrmedels utformning och verkningar. l ligt att förbättra energiförbrukarnas metoder och underlag för att fatta beslut. Insatsplanen omfattar både mer utredande pro- l

jekt och kvalificerade forskningsproblem inom projektområdena. l

Flertalet projekt bör förutsättas sträcka sig över hela programperioden 1978/79 - l980/8l.

EE9J?EE9TE§9§D_9EÖ_PE9J§EE§öêWP§1

- Myndigheternas styrmedel

styrmedel: faktasammanställningar, allmänna 1

Myndigheternas styrfrågor, informell styrning, styrning av experiment

Utvärdering av nya styrmedel: samhällsekonomiska bedömningar E

för nya styrmedel, utvärdering av hittills prövade styrmedel, effekter på lokalkomfortområdet av priser och skatter på former för kommunal I energi, erfarenhetsåterföring - l Energiförbrukarnas beslutsfattande Information och psykologi: kunskapsspridning och tröskeleffekter, utvärdering av prototyp- och demonstrationsverksamhet

Metoder för beslutsfattande: kalkylmetoder för investeringsbedömningar

i

för tekniska för

Kalkylmetoder åtgärder: kalkylmetoder bygg- 1

nadstekniska ingrepp, kostnadsuppskattningar för individuell mätning och debitering

Institutionella förutsättningar: energitaxors utformning, hyresavtal och energihushållning

- Biverkningar av styrmedel Tekniska föreskrifter: föreskrifterna och den tekniska utvecklingen

Ekonomiska styrmedel: sidoeffekter av kommunala taxeprinciper

övriga biverkningar: långsiktiga effekter av kortsiktiga åtgärder för energisparande.

Planering av forskningen efter l980/8l bör göras i ett tidigt skede eftersom vissa projekt antagligen kommer att överskrida treårsgränsen. Med det kunskapsläge som nu finns förefaller det som om inriktningen hos programmet borde kunna bibehållas efter programperiodens slut.

SOU 1977: 59 Programelement 09 211

Resurser och kostnader

Till högskolorna, universiteten och Statens institut för byggnadsforskning finns knutna några få personer med kompetens på området. I knappheten på forskare ligger det största hindret för en utvidgad forskning. Området är nytt, och det saknas en tradition att samhällsorganen beställer studier av styrmedel och deras verkningar. Även att föra över de befintliga forskarna till arbetsuppgifter på specialområdet är inte utan svårigheter inom en treårig ram, helst som programmet har en snäv inriktning. För rekryteringens skull bör en del forskningsprojekt behandlas på längre sikt och i vissa fall också kopplas till andra studier av samhällsstyrningen av byggande och förvaltning av byggnader.

För stora delar av programmet gäller att finansiellt stöd till forskning inte är tillräckligt för att garantera användbara forskningsresultat. Myndigheter med styruppgifter kan behöva egna resurser för att kartlägga sina kunskapsbehov. Det underlättar för samhällsorganen när de sedan skall tillgodogöra sig forskningen om de aktivt har varit med om att planera och lägga upp projekten. Men det råder brist på expertis - inte minst ekonomisk - hos de myndigheter som berörs och det är få tjänstemän där som har egen erfarenhet av forskning och utvecklingsarbete. Bristen på kunnig personal blir lätt ett hinder för att utnyttja resultaten. Ett liknande behov av samarbete finns för projekt som gäller energiförbrukarnas sätt att fatta beslut, och då rör det kontakten mellan forskarna och de praktiskt verksamma i branschen.

Det totala behovet av medel för den treåriga programperioden har bedömts till 3,4 milj kr med följande uppdelning på projektområden:

Myndigheternas styrmedel l,9 milj kr “ Energiförbrukarnas beslutsfattande 0,7 “ “ Biverkningar av styrmedel 0,8

För vart och ett av budgetåren l97d/79 - 1980/8l betyder det en insats om något över l milj kr. Jämfört med den nuvarande nivån som uppgar till ungefär l forskarmanår under budgetåret l976/77 är det fråga om en kraftig ökning. Särskilda statliga anslag är en förutsättning för att kunna genomföra programmet. Tills vidare bör det vara lämpligt att räkna med en oförändrad satsning efter slutet av programperioden.

§êT!§EEêD_T§§_êDDêD-f9E§EDiB9

Den energiforskning som är mera tekniskt inriktad har ett naturligt samband med forskningen om styrfaktorerna. Några svårigheter med samordningen väntas inte uppstå.

Studier av energiförbrukningens styrfaktorer handlar om ett särfall av myndigheternas och förvaltarnas allmänna styrproblem. Anknytningen till annan forskning där styrningen av nybyggandet och av byggnaders drift ses i ett större administrativt och ekonomiskt sammanhang måste bevakas. Inom programmet för allmänna energisystemstudier behandlas de generella styrmedlen som beskattning av energin och prissättning. Specialstudier av

212 Programelement 09 SOU 1977: 59

verkningarna på energianvändningen i byggnader kräver att gränsdragningen melian programområdena bevakas. Det internationella forskningsutbytet får inte försummas, särskiit inte meiian de nordiska länderna.

SOU 1977: 59

PROGRAMELEMENT 10 Statistik och prognoser Sammanfattning utarbetad av Stefan Sandesten

214 Programelement 10 sou 197159

7.l0 Statistik och prognoser

7.lO.l Inledning Inom programelementet behandlas behov av statistik och prognoser t ex rörande byggnadsbestånd, system för energiförsörjning, förbrukningsstatistik och branschstatistik av olika slag. En uppdelning i dels statistik. dels prognosfrågor, synes vara ändamålsenlig för den fortsatta redovisningen.

7.l0.2 Statistik

åêksruné

Redan i samband med behandlingen av Energiprognosutredningen och Energiprogramkommittêns betänkanden (SOU (SOU l974:64-65) redovisades behov av förbättrad energistatistik bl a 1974:72-76) inom den s k sektorn där byggnadsuppvärmning och drift övriga svarar för merparten av energiförbrukningen. I energipropositionen l975 30 gav således regeringen Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att utarbeta förslag till bättre energistatistik. Förslaget Förbättrad energistatistik som lämnades l975-09-30 remissbehandlades av ett tjugotal myndigheter och som anmodades respektive bereddes tillfälle att organisationer Förslaget utgjorde även ett tillägg till SCB s avge yttrande. för budgetåret l976/77 och omfattar bl a anslagsframställning förbättrad energistatistik för:

- Byggnadsindustrins bränsleförbrukning

Fastighetssektorn En- och tvåfamiljsfastigheter Flerfamiljshus Energistatistik för lokaler Energistatistik för fritidshus

- Hushållssektorn.

Med viss reduktion av ambitionsnivån för “övrig”-sektorn har SCB:s utredningar påbörjats i samarbete med de avnämarkategorier som SCB redovisat i sitt förslag.

Behovet av underlag för överväganden avseende åtgärder i befintlig bebyggelse är mer omfattande än vad SCB:s utredningar kan för. Dessutom erfordras underlaget snabbt om åtge underlag gärder baserade på bättre statistik skall vidtas inom energiforskningsprogrammets första etapp (1975-78). Inom planverkets råd för har därför initierats en etappvis unenergihushållning dersökning av det svenska husbeståndets byggnads- och installationstekniska Undersökningarna som bedrivs av egenskaper. statens institut för byggnadsforskning (SIB) i samarbete med SCB utgår från att besiktningar av ett urval fastigheter erfordras. Vidare har ett par förstudier finansierats av BFR avseende bearbetningar av data från befintliga register - IDLAregistret (integrerad databehandling av låneansökningar för statliga bostadslån l968 +) samt l975 års fastighetstaxering.

SOU l977: 59 Programelement 10 215

Undersökningen av det svenska bostadsbestândet ur energisynpunkt har behandlats i prop l976/77:l07. I april l977 beslutade riksdagen att undersökningens tvâ första steg genomfördes. Det tredje steget tas upp för behandling då resultat från de två första föreligger. Inom ramen för ordinarie energiforskningsmedel finansierar BFR ca 0,5 Mkr av totalkostnaden 2,5 Mkr.

§§b9!_ê!_§Eê§i§Ei§Eê_!PE9if§§E

Behovet av statistiska uppgifter inom byggnadsområdet är omfattande. Dels erfordras en kartläggning av hela det svenska byggnadsbeståndet vid ett visst år, dels erfordras en systematiserad statistikinsamling som möjliggör att tidsserier för olika parametrar kan erhållas. Med den breda ansats som enligt DFE:s instruktioner skall gälla för energiforskningsprogramet kan följande huvudkategorier för tillämpning av en förbättrad energistatistik anges:

- för val och utvecklingsstrategier Underlag av forsknings-

Underlag för val och uppföljning av olika energibesparande åtgärder

Underlag för val av informationsvägar och styrmedel med avsikt att påskynda genomförande av skilda tekniska och/eller administrativa åtgärder

Underlag för planering av framtida bebyggelse ur energihushállningssynpunkt

Uppföljning av grad av måluppfyllelse för den nationella energipolitiken

Kartläggning av vanor och beteenden av relevans för energikonsumtionen.

Behov av statistiska data av skilda slag redovisas inom vart och ett av de övriga programelementen. I detta sammanhang behandlas primärt frågor av övergripande natur och frågor som är gemensamma för flera programelement. Behovet av statistiska uppgifter kan sorteras på dels områdesdata, dels byggnadsdata. Därtill kommer generellt ett betydande behov av metodutveckling vad gäller undersökningsmetodik m m.

Som exempel på viktiga områdesdata kan nämnas:

- Statistik över marknadsanvändning (jfr programelement 07)

Samhörande värden för befolkning, bebyggelse, energianvändning m m som underlag för kommunal energiolanering (jfr t ex handledning för kommunal energiplanering)

Klimatdata för s k mikroklimat som underlag för lokalisering och fördelning av bebyggelse (jfr programelement 08 byggnadsplanering)

på ortsnivå som underlag för bedömning Energiförbrukningsdata av beredskapsfrågor - dvs möjligheter för omställning till en annan energiförsörjningsstruktur (jfr t ex programelement 07).

216 Programelement 10

Viktiga byggnadsdata illustreras av FIG. l.

FIG_ 1. Byggnadsdata.

bostäder

flerfamiljshus Lfritidshus kommersiella industrilokaler

förvaltning

sjukvård

lägesdata användning, brukarkategorier byggnadstekniska data installationstekniska data

förvaltningsformer, ägarkategorier energiförbrukningsdata (effekt och energi) utrymmes- och andra data som belyser möjligheter att ställa om till ny teknik

Allmänt kan sägas att kunskaperna om landets bostadsbestånd är avsevärt bättre än för lokalbeståndet. Beträffande industrilokaler och övriga lokaler ar t ex ytor och volymer endast kanda till sin storleksordning. övriqa parametrar som är viktiga ur energisynpunkt kan endast skattas genom mycket grova överslagskalkyler. Generellt gäller vidare att ingen systematisk insamling och redovisning av energiförbrukningsdata görs där energiförbrukningen kan kopplas till belastningsobjekt med kända - är svåra eller egenskaper analyser omöjliga att göra.

Det kan synas märkligt att kunskaperna om bebyggelsen och dess energiförbrukning är så bristfällig trots den omfattande insam- - t ex genom fastighetsling av statistiska uppgifter som sker taxeringarna. Skälen härtill är bl a att en rad uppgifter i primärmaterialet inte följs upp, stansas eller bearbetas. Hittillsvarande försök att bearbeta befintliga register har inte givit positivt resultat.

Eêgêsnde_9r9i§k§-in9w-9mrê9§§

Av vikt för det fortsatta arbetet är bl a erfarenheter och resultat från följande projekt:

- SCB:s försöksverksamhet med förbättrad energistatistik inom uppvärmningsområdet

SOU 1977: 59 Programelement 10 217

SIB:s och SCB:s försöksverksamhet med ett ”mode11sverige för och insta11ati0nstekniska data samt SIB:s projekt byggnadsinom samhä11sp1aneringsområdet

Försöksverksamhet med kommuna1 energip1anering, b1 a i Gäv1e kommun

av hand1edning i k0mmuna1 energip1anering samt er- Ti11ämpning farenheter från av 1agstiftning inom kommuna1 ti11ämpning energip1anering och värmeförsörjning en1igt värmep1an

öEF:s försöksverksamhet med värmetaxering av fastigheter

- Metoder för insam1ing av byggnadsdata, husbyggnad, CTH.

Behov av insatser

ram är det vansk1igt att precisera Inom forskningsprogrammets behov av insatser för en förbättrad energistatistik. Primärt bör insatserna inriktas på

- En medverkan i försöksverksamhet för bättre energistatistik

- Insatser för av metoder för insam1ing och bearbetutveck1ing ning av data

- Medverkan vid utvärdering, t01king och resu1tatspriding.

bör vara att a11 1öpande statistikproduktion och Utgångspunkten av försöksverksamheten hanteras av ordinarie myndigmerparten som SIND och SCB. Inom ram heter energiforskningsprogrammets förutses därför under perioden 1978-81 insatser av engångskaraktär. Energistatistiken bör på sikt samordnas med övrig periodisk t ex bearbetningar av de a11männa fastigstatistikproduktion hetstaxeringarna.

Efter 1981 bör energistatistikens omfattning och organisation ha funnit sådana former att den medverkan som redovisas ovan Rådet förutser att kan rymmas inom de övriga programeiementen. huvudparten av arbetet och koordineringsfunktionen vad gä11er medverkan för en förbättrad energistatistik kommer byggsidans åvi1a SIB. Exk1uderas - i en1ighet med ovan - kostnader för att mer omfattande försöksverksamhet och 1öpande statistikinsam1ing/ kan i TAB. 1 angivna insatser bedömas vara rim1iga: /produktion

TAB. 1

för byggnads- och områdes- Resursbehov inom forskningsprogrammet i pris1äge 76-12-31. statistik samt metodutveck1ing. Mkr/år

oförändrad ambitionsnivå 1978-81 0,5

förordad ambitionsnivå 1978-81 1,0 ambitionsnivå efter 1981 0,5 vi1ket be1opp införordad k1uderas i övriga programe1ement

218 Programelement 10 SOU 1977: 59

7.l0.3 Prognoser

Bakgrund

Ett första underlag för prognoser över energiförbrukningsutvecklingen inom byggnadsområdet redovisades i Energiprognosutredningen SOU l974:62. I enlighet med EPU:s förslag utarbetades - EPM - för Sverige med bidrag sedermera en energiprognosmodell från bl a byggforskningen. EPM förvaltas av SIND.

För att få underlag för bl a en FoU-strategi har utredningsarbete bedrivits genom planverkets råd för Ett energihushållning. likartat arbete - dock med bredare ansats - har sedermera enligt DFE:s direktiv initierats genom den s k EFA 2000-studien. SIND har i PM l977 5 redovisat s k referensprognoser för konsumtionsutvecklingen som avses ligga till grund för energikommissionens arbete. Dessa arbeten har ej en renodlad prognoskaraktär utan tar närmast sikte på att belysa konsekvenserna av olika utvecklingslinjer för under skilda energisektorn antaganden om energikonsumtionens och energiproduktionens utveckling.

Genom energisparkommittên och genom SIND - SCB görs sedan l975 bl a kvartalsvisa energibalanser för riket vilka en möjliggör uppföljning av konsumtionsutvecklingen totalt inom byggnadsområdet.

Energipolitiska målsättningar i form av bl a förbrukningstal gör det nödvändigt att byggsektorn i ökad utsträckning engageras i det framtida prognosarbetet och i uppföljning av förbrukningsutvecklingen. Det är uppenbart att en höjd ambitionsnivå vad avser prognoser förutsätter att energistatistiken (se föregående avsnitt) avsevärt förbättras. Insatserna inom forskningsprogrammets ram bör omfatta medverkan i skilda analyser och FoU-projekt som

- Konsekvensanalyser och underlag för lângtidsutredningar med avseende på energipolitiska, bostadssociala och andra mål av betydelse för byggnadssektorns energiförbrukning

Utveckling och förvaltning av energiprognosmodeller

Medverkan i studier av alternativ utveckling för energiför- sörjning och energikonsumtion typ EFA 2000

Analyser och prognosunderlag baserade på kommunala energiplaner.

Nuvarande verksamhet inom området görs i form av konsultuppdrag och bedrives under stark tidspress med hänsyn till l978 års energipolitiska beslut. Det framtida arbetet bör knytas till en eller ett par forskargrupper och förutom även inutredningar riktas på metodutveckling.

Insatsernas storlek bedöms i enlighet med TAB. 2.

Programelement I0 219 SOU 1977: 59

TAB. 2.

Resursbehov för energiprognoser Mkr/år 1978-81 i pris1äge 1976-12-31 oförändrad ambitionsnivå 0,1 ä 0,2 ambitionsnivå 0,5

[örordad

Referenser SCB:s ans1agsframstä11ning avseende förbättrad energistatistik 1977. “Förbättrad energistatistik, SCB 1975-09-30. Proposition 1976/77:107.› av IDLA-registren, BFR projekt 760428-4. Specia1bearbetning av 1976 års BFR

Bearbetning fastighetstaxeringsregister,

projekt 760316-0. energikonsumtion ti11 1995, SIND PM 1977:5. Sveriges Energiprognosutredningen, SOU 1974:62. ti11 1975-2000, BFR T9:1977 samt remiss- Energi byggnader svar i ans1utning därti11. Industrins och energiförbrukning för k1imabyggnadsbestând tisering, ingår i T9:1977 ovan. - Energisparmöj1igheter i befint1ig bebygge1se pre1iminär från Statens p1anverk Dnr B1719/76. rapport An demand m0de1 for the Swedish residentia1 heating energy sector, BFR D4:1976. EPM, SIND PM 1976:6.

SOU 1977: 59

PROGRAMELEMENT 11 K1imatkrav

Sammanfattning utarbetad av ordf Bertil wah1ing wah1ings företagsgrupp, BFRS Energiberedning sekr David Pau1 Peterson AB Södergren Konstruktionsbyrå Torbjörn Boström Pau1 Peterson Konstruktionsbyrå AB

C1aes Reuterskiö1d

Programelement I I 221 sou 1977; 59

Klimatkrav

Människans klimatkrav det egentliga motivet för att tillutgör föra byggnader energi. I den här programplanen behandlas termiskt inomhusklimat och luftkvalitet inom boende- och arbetsmiljön med hänsyn till möjligheterna till energibesparingar och de konsekvenser de kan medföra.

och utveckling inom programområdet har en direkt an- Forskning knytning till arbetet med byggnormer. Resultaten kan omgående användas i normarbetet och därmed även på kort sikt leda till energibesparingar.

Riktlinjer för FoU-verksamheten är därför att skapa underlag, rekommendationer och praktiska anvisningar för energihushållning. Programelementet prioriterar fältstudier och praktisk verksamhet i syfte att bl a genom kontrollmätning utvärdera energiförbrukningen i relation till temperatur och luftkvalitet. Prioritet ges även till information om tillämpning, precision och giltighet för klimatindex.

Avgränsningar

och teknik som medverkar till att den Forskning, utveckling energipolitiska målsättningen uppfylls är inte klart avgränsad från annan FoU som syftar till att förbättra arbetsforskning. förutsättes huvudsakligen falla utanför BFR:s verksammiljön hetsområde. Rådet ansvarar däremot för EFoU och AFoU inom hela boendesektorn, den del av arbetsmiljön som ligger i

temperatur-

intervallet +20 - +28°C, viss EFoU i området över +28 samt EFoU avseende termisk klimathygien i området +16 - +20°C. Gränsdraginnebär att EFoU inom boendesektorn och kontorssektorn ningen faller under BFR.

den arbetsmedicinska forskningen är Gränsdragningen gentemot däremot oklar främst med avseende på området luftkvalitet. Buller- och belysningsfrågor berörs här endast i den mån de samverkar med klimatfaktorerna. Programmet för EFoU förutsätter en omfattande AFoU.

M59_

inom området vilar till avsevärd del på internationel- Forskningen la resultat. Sverige som är ett av de nordligast belägna industriländerna att möta som sammanhänger med kommer tidigt problem och klimathygien. Den nya energinormen l977 energibesparingar innebär bl a att vi för området luftkvalitet nu är nere vid man aldrig förut varit i närheten av. Befintligt gränsvärden internationellt kunskapsunderlag är omfattande och tillämpbara resultat av redan dokumenterad forskkan nås genom utvärdering ning. Därutöver fordras emellertid en avsevärd egen forskning inom områden som aktualiseras av energibesparingar. Forcering i första hand genom nordiskt samarbete.

222 Programelement II SOU 1977: 59

Byggforskningens datorprogram BRIS möjliggör att det termiska klimatet i rum och byggnader med skilda klimatiseringssystem kan beräknas med en unik noggrannhet och flexibilitet. Programmet kan således användas för att utreda sambandet mellan energibesparingar och termiskt klimat för olika lokaler.

Htl/_eâkll Egâtânâeüs å-

Tendenser visar att de hygieniska gränsvärdena för uftkvalitet med tiden kommer att förfinas och vila på ett utför underigare lag där särskilt långtidseffekter uppmärksammas. Kraven från äldre personer, rörelsehindrade, allergiker, osv, är exempel på problem som måste lösas inom ramen för och energibespar ngar deras inverkan på luftkvaliteten. EFoU inom området allergier kan eventuellt komma att leda till att man i byggnormen anger renhetsklass och frekvens för särskilda bostadsrum avsedda för utsatta personer.

Konsekvenserna av en långvarig energikris i relation till människans klimatkrav bör bli föremål för speciell *orskning och teknisk inom omrâdet klimatkrav utveckling och angränsande delområden.

ätxesklingáhináe:

Ett ansenligt utvecklingshinder är svårigheten att omsätta FoUresultat i praktiska anvisningar som kan ge energibesparingseffekter. Utbildnings- och informationsfrågorna måsze uppmärksammas så att nya rön kontinuerligt kan överföras till byggare, förvaltare och brukare.

Ett annat utvecklingshinder är den begränsade tillgången på forskare, främst projektledare. Viss expansion kan ske inom befintliga forskningsinstitutioner. Forcerad satsning förutsätter dock utvidgning av institutionerna både vad gäller personal, utrustning och laboratorier. Vissa uppgifter, t ex alternativ projektering för tillämpning av nya system kan delvis ut läggas på konsulter (projektorer).

Dialsül i__fä.'5.1ê.9_tl“_ E°E_lâa.t.§â_

En tidsmässigt forcerad forskning och utveckling är svårgenomförbar eftersom flertalet projekt kräver omfattande mätningar på försökspersoner under skilda klimatförhållanden. Detsamma gäller forskning om inverkan av biologiskt aktiva ämnen i omgivningen. Inom insatsplanens ram kan dock vissa resultat erhållas genom utvärdering av befintliga kunskapskällor.

En eventuell energikris ställer stora krav på gränsvärdesforskningen. Under insatsperioden kan endast begränsade resultat förväntas.

Insatser föreslås för att utveckla säkra system och metoder för kontroll av klimatvärden.

SOU 1977: 59 Programelement ll 223

TERMISKA KLIMATKRAV

7.ll.l Nuläge Den klimathygieniska forskningen utgör grunden till att planverket nu i byggnormen inför nya temperaturkrav där även fönstrets och ytterväggens yttemperatur ingår. Härmed ges möjlighet att i nybyggnationen sänka rumsluftstemperaturen när väggisolering och fönster förbättras.

För att bedöma hur långt temperatursänkningen kan drivas behövs ökade kunskaper om hur människan upplever och tolererar ojämna temperaturer och s k drag, dvs lokala påverkningar på kroppsytan. Särskilt inverkan av åldrande och av vissa medicinska tillstånd behöver studeras.

Ökad kunskap om i vilken grad arbetsmiljön och klimatupplevelsen påverkas kan även leda till att man genomför åtgärder som ur energisynpunkt inte skulle vara lönsamma.

Inom det befintliga byggnadsbeståndet kan man förutse att mycket ojämna rumstemperaturer kommer att uppträda under begränsning eller kris i energiförsörjningen. Fältmätningar med syfte att kontrollera och skapa bättre underlag för driften av värmesystem är angelägna och utgör även en viktig sammanbindande länk mellan forskning och praktik.

7.ll.2 Utvecklingstendenser

- under fönstren - har utveck- Dagens värmesystem värmekroppar lats för att hejda kallras och att kompensera strålning mot den kalla glasytan. Med kraftigt förbättrad isolering av yttervägg och fönster öppnas möjligheter att använda andra typer av värmesystem. Radiatorer kan t ex ersättas av varmluftstillförsel. Värmekroppar kan också placeras på andra ställen än under fönster.

Ökad energibesparing kommer att innebära en tendens att vintertid sänka den allmänna temperaturnivån. För sommarperioden kan man istället räkna med en tendens att minska kraven på luftkonditionering och alltså tillåta en högre temperatur. Tendenserna är emellertid inte entydiga. ökad dygnssvängning av temperaturen kan också vara energibesparande genom att ofrivillig värmetillförsel lagras i bl a byggnadsstommen och utnyttjas när man vid en senare tidpunkt har ett värmebehov.

Allmänt bättre värmeisolering av byggnader medför att de variationer som uppstår vid konventionell energitillförsel kan ge större utslag i form av varierande rumstemperatur. Olika människor har olika tolerans för sådana variationer och allmänt gäller att toleransen minskar med ökad ålder. Den klimathygieniska forskningen i kombination med den byggtekniska utvecklingen ger således förutsättningar för den utveckling som måste ske av klimatinstallationer, komponenter och reglersystem.

224 Programelement 11 SOU 1977: 59

Framtiden kommer utan tvekan att föra med sig ändrade klädvanor och nya material i klädedräkten. Det är inte osannolikt att denna utveckling kommer att påverkas av energibesparingar.

7.ll.3 Utvecklingshinder Ett väsentligt utvecklingshinder är svårigheten att överföra resultat från forskning och teknisk utveckling till den praktiska verksamheten. Råd och anvisningar respektive information om forskningsresultatens tillämpning bör utarbetas.

Bristande tillgång på forskare, främst projektledare, och laboratorier utgör i viss utsträckning ett utvecklingshinder. Ett utvecklat internationellt, främst nordiskt samarbete, kan delvis reducera bristen på forskare. Utbyggnad av laboratorier förutses ske främst vid de tekniska högskolorna.

7.ll.4 Energipolitisk betydelse Varje grad sänkning av rumstemperaturen innebär i det svenska klimatet ungefär 6% minskning av energiåtgången för uppvärmning och ventilation, vilket motsvarar en inbesparing av 6 Twh netto ii l972 års nivå.

7.ll.5 Områden för forskning och teknisk utveckling Medicinska studier Delfrågor som har betydelse för dimensionering av klimatkrav i byggd miljö och därav föranledd energianvändning bör bli föremål för EFoU inom BFR:s områden:

Människans temperaturreglering vid varierande termisk omgivning och fysisk eller psykisk påfrestning. Störningar i människans temperaturreglering orsakade av ålder, rörelsehinder eller medicinska brister. Uppkomsten av vävnadsförändringar genom långvariga lokala termiska påfrestningar (drag).

B.

Stgdier_av_klimatuppleve1sgr_ogh_egskiida klimatfaktorer_

B.O Klimatindex. Forskare i olika länder har publicerat omfattande material över skilda försök att i ett klimatindex väga samman inverkan av faktorer som luft- och strålningstemperatur, lufthastighet, fukt, aktivitet, klädsel, ålder, kön, osv. För att få något så när entydiga regler för hur energibesparande metoder skall bedömas är det nödvändigt att begränsa antalet använda index och att utvärdera deras giltighet. Råd och anvisningar bör utarbetas. En kontinuerlig bevakning av publicerade nya forskningsresultat fordras för att använda klimatindex skall vara anpassade till dagens kunskapsnivå.

Uppgiften bör lösas av en särskild grupp forskare och brukare med internationella (nordiska) inslag, som på basis av befintlig kunskap väljer ut ett begränsat antal klimatindex och anger deras tillämpningsområden, etc. Samråd med bl a Socialstyrelsen

SOU 1977: 59 Programelement Il 225

och Arbetarskyddsstyrelsen förutsätts. I senare skeden anges de förändringar som kan behöva göras på grund av resultat från målinriktad forskning, bl a inverkan av medicinska egenskaper, naturlig biologisk variation, samverkan mellan flera klimatfaktorer (intermittenta klimatförhållanden).

Genomförandet av uppgiften är angelägen. I händelse av en begränsad krissituation med hårda krav på energibesparing är det av vikt att kunna fördela påfrestningarna över alla befolkningsgrupper och särskilt stödja utsatta, känsliga personer eller grupper. Tillgången på praktiska mätmetoder och annat underlag för fastställande av klimatpåfrestningar är därvid av största vikt.

B.l Gränsvärden för klimatfaktorer inom området +20 till +28°C

B.2 Gränsvärden för klimatfaktorer inom området över +28°C

8.3 Gränsvärden för klimatfaktorer inom området +16 till +20°C

B.4 Gränsvärden för klimatfaktorer inom området under +l6°C

8.5 Studier över effekter av samverkan och kombination mellan olika klimatfaktorer.

å-â âtudie: ävemvsrioáiák: Lintsrmizten:Lvsrienaede klimat;

förhållande. Inom ovan specificerade delområden är det särskilt viktigt att undersöka inverkan av ålder, rörelsehinder, medicinska brister och handikapp samt inverkan av ojämna temperaturer och s k drag, på klimatpåfrestningen respektive värmekomforten. Inverkan av klädedräktens värmetekniska egenskaper och dess fördelning över kroppsytan utgör ett viktigt delproblem.

Temperaturerna 20° och 28°C ovan utgör de gränsvärden då l5% ej är tillfredsställda med klimatet (Fanger l976). Vinterfallet 20° avser klädsel l clo och kontorsarbete l,l met. Sommarfallet 28° avser klädsel 0,5 clo och samma aktivitet.

C- Stedie: evjxsist gch ment2l_a:bet§p:e§tet10n som iunktien_ evmâremetna: fö: :e:m1sLt_klima2-_ Följande delfrågor är särskilt betydelsefulla:

Fysisk och mental arbetsprestation vid låg temperatur (valhänthet, olycksfallsrisk).

Arbetsprestation som funktion av ålder, rörelsehinder, medicinska brister och klimat.

Fältstudier över faktiska förhållanden beträffande termiskt

Forskning och utveckling inom området klimathygien måste ske i växelverkan mellan studier i laboratorium och i praktiken. Många förhållanden i praktiken går inte att simulera i laboratorium. Fältmätningar ger information om vad som händer i praktiken till följd av energibesparing och fältmätningar kan ge underlag för att lokalisera platser med ett ur klimathygienisk synpunkt 0nödigt energiuttag. Omvänt ger fältmätningar information om vilka arbetsplatser, byggnadstyper, etc, åom genom energibesparing blir utsatta ur klimathygienisk synpunkt.

226 Programelement II SOU 1977: 59

7.ll.6 Insatsplan

Mål :ö: argsnamelementstjâmiâká Ellmâwâv_ _

Den primära målsättningen är att ange undre gränsvärden för termiska klimatkrav inom sektorerna lokalkomfort i hushåll och i arbetsmiljö.

Uppgiften utförs med underlag från befintliga forskningsresultat, från genomförd målinriktad EFOU och i viss utsträckning från genomförd AFoU. En arbetsgrupp sammansätts av brukare, projektörer och forskare från skilda institutioner, även andra nordiska länders forskningsinstitutioner. Den praktiska anknytningen är viktig. Av arbetsgruppen formulerade direktiv och rekommendationer meddelas dels brukare och förvaltare av byggnader, dels projektörer, byggherrar, entreprenörer, materialtillverkare samt berörda myndigheter. Information som berör arbetsklimatet sprids bl a genom arbetarskyddsstyrelsen, yrkesinspektionen, företagsläkarna, skyddsombuden, osv.

Resultatet av insatsen avses bli en allmänt lägre temperaturnivå (dvs aritmetiskt medium över uppvärmningssäsongen) i lokaler jämfört med nuläget samt en anpassning av det termiska klimatet till de specifika kraven för varje lokaltyp och användningsform. En allmänt lägre lokaltemperatur under uppvärmningssäsongen innebär inte nödvändigtvis att den termiska komforten försämras. Det slutliga resultatet förutses ge energibesparing.

7-11-7 Föreslagna FoU-insatser

Oförändrad insats

Under 1977/78 föreslås en arbetsgrupp för utvärdering och rekommendation av befintliga klimatindex att tillsättas enligt förslagen i punkt 7.ll.5 B. Gruppen beräknas börja med att utfärda rekommendationer för tillämning av befintliga klimatindex. Arbetet beräknas också ge anvisningar om hur FoU-uppgifterna bör prioriteras inom detta område.

Under 1977/78 fortsätter arbetet via SIB med att studera hur människan påverkas av sådana värden på klimatfaktorerna som föranleds av energisparmålen. Bland annat genomförs undersökningar av strålningsdrag vid olika lufttemperaturer.

Resurser för systematiska fältmätningar av inomhusklimatförhållanden i olika miljöer byggs upp och teknik för mätning och utvärdering utvecklas. Denna verksamhet avser att ge referensmaterial vid utveckling av klimatindex och klimatkrav, men bör också kunna ge underlag för bedömning av potentiella energisparmöjligheter. Klimatindexgruppen beräknas vidare kunna slutföra arbetet med att på befintlig kunskap rekommendera lämpliga klimatindex.

Perioden fr 0 m l978/79 kommer framför allt att ägnas ät uppgiften att bestämma de nya rekommendationer av klimatindex och värden på klimatparametrar som blir aktuella som följd av fortsatta energisparâtgärder. Detta arbete kommer att bedrivas som laboratoriestudier i växelverkan med fältmätningar.

Programelement ll 227

Avveckling av EFOU

Avvecklingen av delprogrammet innebär att endast startade FoU projekt fullföljs och rapporteras. Nya projekt uppskjuts eller överföres eventuellt till FoU med annan målinriktning.

Ökade insatser

Medelsbehovet anges på sid 233.

Forskning och utveckling inom område 8.0 “Klimatindex” intensifieras i avsikt att formulera rekommendationer och praktiska anvisningar för tillämpningen av index och av gränsvärden för olika klimatparametrar, främst temperaturområden.

“Fältmätningar“: utbyggnad av såväl kvalificerad mätutrustning (mätbussar) som utvärderingsresurser och system för effektiv erfarenhetsaterföring.

En bred information om fältmätningarnas resultat förutsättes. Mätmetoder och mätutrustning för kontroll av energiförbrukning Ooch klimatparametrar utvecklas och görs lätt tillgängliga för förvaltare och brukare.

FoU-insatser för niva ökad satsning” i prioritetsordning

Klimatindek

Utvärdering för snabbast möjliga nyttjande av befintligt kunskapsunderlag och framställning av enkla anvisningar.

Fältstudier beträffande termiskt klimat

Prioriteras eftersom det ger möjlighet att på ett praktiskt plan föra ut information om besparingsâtgärder, kontrollera klimatparametrar och energiförbrukning, lokalisera klimatpåfrestningar eller energislöseri osv.

Fastställande av termiska gränsvärden inom området +16 till +Z0C

Angeläget p g a krav på kunskapsunderlag i händelse av en begränsad krissituation. Resultaten anger bl a inverkan av ojämna temperaturförhållanden, särskilt med hänsyn till vissa utsatta gruppers (äldre människor) tolerans för klimatpåfrestningar.

_Interakti0nsstudier

Dagens kunskaper om den kombinerade effekten av olika klimatfaktorer och faktorer som buller, föroreningar (bakterier, virus, mm),belysning, stresstolerans osv är bristfälliga. De delfrågor som berörs av energisparande åtgärder bör belysas.

Resultaten anger inverkan av den ytterst avgörande sammanlagrings- och kombinationseffekten av olika parametrar som påverkar klimatupplevelsen.

228 Programelement Il

Periodiskt varierande klimatförhållanden

Utvärdering av de gränsvärden som är dimensionerande för ett flexibelt och varierande klimat samt lågt energibehov.

Fastställande av termiska gränsvärden inom området under +l6°C

Undersökes med hänsyn till förhållanden under en krissituation.

Fastställande av termiska gränsvärden inom området +20 till +28C.

Forcerade insatser.

En forcering av insatsplanen innebär att programmet enligt ökade insatser fullföljs i sin helhet. Planens genomförande förutsätter att kontakterna med det internationell utvecklingsarbetet ökas.

Resurssituationen

FoU-kapaciteten inom delområdet klimatkrav bestäms på kort sikt av forskartillgången vid de få institutioner som är verksamma inom sektorn. Dagens kunskapsnivå inom delområdet medger ej en uttalad prioritering av projekt.

En arbetsgrupp bestående av forskare, projektörer och brukare bör bildas. Den skall dels bedöma giltighet, precision och tillämpbarhet av befintliga termiska index och dels utvärdera framtida FoU-resultat i dessa avseenden. Den skall också ge förslag till angelägna FoU-projekt och utgöra kontaktgrupp mellan forskare, projektorer och brukare.

Programrådets karaktär och omfattning medför att internationell samverkan bör understödjas kraftigt.

SOU 1977: 59 Programelement ll 229

LUFTKVALITET

7.11.8 Avgränsningar och riktiinjer Resurser bör satsas på FoU med måisättningen att faststäiia hygieniska gränsvärden för iuftföroreningar på arbetspiatser i syfte att skapa ett aiimänt bättre arbetspiatskiimat. Genereiit administreras denna FoU inom andra forskningsorgan.

Den energipoiitiska måisättningen skärper kraven på precision och giitighet för de hygieniska gränsvärdena för arbetspiatser och bostäder och innebär även att sådana - formuierade som tidsvägda nivåvärden - bör faststäiias för ytteriigare några iuftförorenande ämnen. Denna de] som direkt påverkar lokalkomfort i byggd mi1jö ingår i BFR:s EFoU-verksamhet.

7.11.9 Nuiäge Den energipolitiska måisättningen medför att det är önskvärt att faststäiia minimikrav på iuftkvaiitet för skiida typer av 10ka1er där människor vistas tiiifäiiigt eiier permanent. Kraven på iuftkvaiitet har i den nya byggnormen 1975 vad gäiier vaniiga iokaier, dvs bostäder, kontor, etc, baserats på bi a det hygieniska gränsvärdet för formaidehyd, ett ämne som avges från vissa byggnadsmaterial. En annan eventueii kritisk faktor för kraven på iuftkvaiitet är utsöndringen av radon från några vaniiga byggnadsmateriai. Något hygieniskt gränsvärde har ännu ej faststäiits.

Energiförbrukningen för uppvärmning av iuft för hygienventiiation kan minskas genom ökat utnyttjande av återiuft vars iuftkvaiitet styrs av behandiingsaniäggningens avskiijningsgrad för föroreningar. En aiternativ väg är att använda värmeväxiare med hög verkningsgrad. Utveckiing av dessa metoder utreds i programeiement 02 - Byggnad, byggnadsdelar och inre försörjningssystemh Den hygieniska funktionen för dyiik utrustning i reiation tiil energisparande åtgärder skaii kunna dokumenteras och kontroiieras.

Tobaksrökning skapar i nuiäget iuftföroreningar som i vissa iokaier biir dimensionerade för hygienventiiationsgraden.

Kostnadsnivân för investeringar i energibesparande åtgärder i iuftbehandiingsaniäggningar vid dagens energipriser medför dock att iönsamheten är otiiifredsstäiiande för projekt där kort pay-off tid fordras (främst inom den tiiiverkande industrin).

7.11.10 Utveckiingstendenser Ett för energihushåiiningen viktigt område för forskning och utveckiing är interaktionsförioppen meiian faktorer som termiska kiimatkrav, krav på iuftkvaiitet, byggnadens termiska egenskaper bi a den termiska tidskonstanten, samt styrutrustningens exakthet och snabbhet. Kan man exempeivis utnyttja ti11fä11iga ofrivi11iga värmeöverskott från soienergi e11er e11jus både ti11

230 Programelement ll SOU 1977: 59

ökat hygieniuftfiöde och ti11 korttidsiagring för senare användning istäiiet för ti11 övervärmning av rum, då kan såväi en energibesparing som en kiimatförbättring åstadkommas. En optimering och styrning av interaktionsförioppen som 1eder ti11 dessa resuitat är emeiiertid kompiicerad och förutsätter forskning och utveckiing av såväi system som komponenter (se programeiement 02 - Byggnader, byggnadsdeiar och inre försörjnings-

systemY).En möjiig utveckiing är dock att instaiiationer som

uppfy11er höga termiska och hygieniska kiimatkrav byggs upp av system och komponenter som 1eder ti11 att den energipoiitiska måisättningen uppnås.

Fuktavgivning från personer och apparatutrustning kan i specie11a 1oka1er fordra utvädringsventi1ation. En av energisparskäi aiimänt minskad hygienventiiation ieder ti11 att fuktbaiansen måste uppmärksammas.

7.11.11 Utveckiingshinder Vid krav på avgörande FoU-resuitat på kort sikt med avseende på energibesparing utgör bristande tiiigång på forskare och på iaboratorieresurser ett hinder. Forskningen inom omrâdet är emeiiertid bara deivis natione11t betingad och ett utveckiat internationeiit främst nordiskt - samarbete minskar hindret.

7.11.12 Energipoiitisk betydeise av forskningsområdet

Den energipoiitiska betydeisen av forskning inom området kiimatkrav-iuftkvaiitet kan bedömas motsvara energibesparingen 5 Twh/år i 1972 års nivå.

7.11.13 Områden för forskning och utveckiing Probiemområdet iuftkvaiitet behandiar bi a inverkan på människan från bioiogiskt aktiva iuftföroreningar. Antaiet ämnen som kan förmodas visa dyiika effekter är stor och hastigt växande. Nya materiai införs he1a tiden i rum, byggnader och i arbetsmiijön. Det är så1edes önskvärt att hygieniska gränsvärden faststä11es för bi01ogiskt aktiva ämnen. En sådan är dock Jtomuppgift ordentiigt tids- och resurskrävande. En stark koncentration av resurserna ti11 forskning över ämnen som kan bedömas vara kritiska för iuftkvaiiteten är nödvändig. Trots hård prioritering kommer forskningen ti11 stor dei att vila på internatianeiia FoU-resuitat och -kunskaper.

En uttaiad försiktighet vid av viiken nivå för iuftbedömning kvaiitet som är iägsta toierabia bör eftersträvas. Utveckiingen kommer sanno1ikt att föra med sig ökade kiimatkrav i detta avseende. Människor kommer att b1i mindre benägna att utsätta sig för risker från iuftföroreningar.

Inom deiområdet hygieniska för aktiva gränsvärden bioiogiskt ämnen bör en omfattande samordning av forskningsinsatserna ske me11an mede1sbevi1jande institutioner som BFR och Arbetarskyddsfonden samt Arbetarskyddsstyreisen och i viss mån Styreisen för teknisk utveckiing. Det är av stor vikt att resurser tiiigängiiga används på effektivaste sätt. Ett utökat internationeilt (nordiskt) samarbete bör eftersträvas.

Programelement Il 23!

Medicinska studier som underlag för BFR:s EFoU

. Effekter av exponering för vissa biologiskt aktiva ämnen i omgivningen.

Typ av ämne: Partikulära föroreningar Gasformiga föroreningar (ämnen från byggmaterial) Fukt Jonisering, statisk elektricitet Radioaktiv strålning (radon)

Samverkande faktorer: Inverkan av naturlig biologisk variation (ålder) Inverkan av medicinska brister Inverkan av interaktion (bl a temperatur) Inverkan av intermittens Inverkan av aktivitet

. Allergi och luftkvalitet.

A3. Rekonmendationer för gränsvärden.

Utsöngrlng av biologiskt aktiva ämnen_f:ån byggnadsmaterial_ 26h enárá 513m 93h äyggnaâe: :üeåwmânât-;mâtâriâl

. Fältmätningar (inklusive utveckling av mätmetoder) . Laboratoriemätningar . Fastställande av mätmetoder, krav, normer (erfarenhetsåterföring till materialtillverkare)

0f:lXllli9_.VêEllall2_

D. Vegtilgtioaeaaeifskzwise: 26h xeskaingzgrâé

E. Dimegsioneragdg persgngelastning_

F. Interaktion

mellan_klimatkrav,_installgtioner och byggnad

G. Klimatknav_ogh_fgrmulering_av driftsanvisningar

H- Qvzis _EFEU_

Hl. Klimatkrav för byggnader och inventarier.

7.11.14 Insatsplan Mål för BFR:s del av området luftkvalitet

Den primära målsättningen är att ange gränsvärden (helst formulerat som tidsvägt hygieniskt gränsvärde) för luftkvalitet inom sektorn lokalkomfort och hushåll samt att redovisa energikonsekvenser av tillämpningar. Denna målsättning innebär en gränsdragning till sektorn arbetsklimat.

Uppgiften innebär framför allt utvärdering av medicinska studier över effekter av exponering för vissa biologiskt aktiva ämnen i omgivningen samt fältmätningar och laboratoriestudier av utsöndringen av ämnen från byggnadsmaterial. Detta innebär ett samband till arbetsmedicinsk forskning, sektorn arbetsklimat. Den ökade förekomsten av allergiska reaktioner bör uppmärksammas.

232 Programelement Il

7.11.15 Föres1agna FoU-insatser

Oförändrad insats

Någon insats inom detta område har hitti11s ej finansierats av BFR:s EFoU-mede1.

ökade insatser

Denna nivå innebär att resurser kan ges ti11 inom omforskning rådena A2 A11ergi och 1uftkva1itet, A3 Rekommendationer för gränsvärden, B Utsöndring av bio1ogiskt aktiva ämnen från byggnadsmateriai, F Interaktion me11an k1imatkrav, insta11ationer och byggnad samt G K1imatkrav och formu1ering av driftsanvisningar enligt punkt 7.11.13. Någon utveck1ad forskning om gränsvärden för bio1ogiskt aktiva ämnen kan ej finansieras över BFR vid denna nivå.

Det är synner1igen ange1äget att en förde1ning me11an ski1da mede1sbevi1jande institutioner genomförs med avseende på administrering och finansiering av gränsvärdesforskning för bio- 1ogiskt aktiva ämnen. Område B Utsöndring av bio1ogiskt aktiva ämnen från byggnadsmateria1 bör däremot fa11a under BFR.

Forcerade insatser

Den forcerade satsningen bör främst fa11a på omrâde F Interaktion me11an insta11ationer k1imatkrav, och byggnad och på område G K1imatkrav och formu1ering av driftanvisningar.

Resurssituationen

Bedömningen av resurssituationen för deiområde 1uftkva1itet överensstämmer med den för område termiska k1imatkrav, (sid 208) Behovet av internati0ne11 samverkan är dock än mer utta1ad.

SOU 1977: 59 Programelement Il 233

Totalt medelsbehov för EFoU (BFR) under insatsperioden

Nivå l, Nivå 3a, Nivå 3b, oförändrad ökad forcerad satsning satsning satsning

TERMISKT KLIMAT

Klimatindex ,5 Mkr ,O Mkr u Gränsvärden 20 till 28°c u

Gränsvärden över 28°C 0

Gñâbøbltflbd-I-*G

Gränsvärden l6° till 20°c 0 u o

*GGOC-*CDCJ-d

VUGGGG4GG*

Gränsvärden under l6°C u v0

®®®®®C®©©

Interaktionsstudier -a v

\JI\)QJLOUJ\I NJFQLAJCAJOJINJ

Intermittenta klimat u v Arbetsprestation och klimat o u Fältstudier u u b) CD 4b U7 U1 CX)

LUFTKVALITET

Effekter av exponering för biologiskt aktiva ämnen i omgivningen Allergi och klimat Rekommendationer för gränsvärden, luftkvalitet Utsöndring av biologiskt aktiva ämnen från byggnadsmaterial Ofrivillig ventilation Ventilationens effektivitet och verkningsgrad Dimensionerande personbelastning Interaktion mellan klimatkrav, installationer och byggnad (även intermittent luftkvalitet) Klimatkrav och formulering av driftsanvisningar Övrig EFoU (klimatkrav för byggnader och inventarier)

Totalsumma 6,5 Mkr 9,0 Mkr l2,0 Mkr

SOU 1977: 59

PROGRAMELEMENT 12 Övriga brukarkrav Sammanfattning utarbetad av ordf Bengt Hidemark KTH, avd för husbyggna« BFRs Enerçiberedning sekr Stefan Dah1gren Statens institut för byggnadsforskning

C1aes

Reuterskiö1d

SOU 1977: 59 Programelement 12 235

7.l2 Uvriga brukarkrav

7.l2.l Områdesbeskrivning och avgränsning Åtgärder för att begränsa åtgången och beroendet av ändliga energikällor i byggnader fâr inte leda till försämring för brukarna. Det är därför nödvändigt att söka kartlägga de sociala synpunkterna på och konsekvenserna av energibesparingsåtgärder. God kännedom om arten och nivån (kritiska gränsvärden) på brukarnas krav behövs för att inte besparingsåtgärderna skall inskränkas av onödigt breda säkerhetsmarginaler eller slå fel pá grund av bristande kunskap om brukarnas värderingar och beteende.

Energiforskningsinsatserna har hittills - i Sverige som i utlandet - nästan helt inriktats på teknisk forskning och utvecklingsarbete. Inom bostadsfunktionsforskningen finns visserligen resultat som delvis kan utnyttjas, men det krävs också forskning som direkt belyser sambandet mellan energianvändning och brukarkrav.

Önskvärt vore att brukarkrav och sociala synpunkter ingick i samtliga programelement inom energiforskningsprogrammet. Risken är emellertid stor att den snabba tekniska utvecklingen inte ger tillräckligt utrymme för denna typ av forskning.

Det är därför betydelsefullt att man genom ett särskilt programelement dels garanterar att brukarkraven ägnas uppmärksamhet, dels stimulerar samhällsvetare att engagera sig i brukarinriktad energiforskning.

Inom detta behandlas i första hand forskning om programelement de krav med betydelse för energianvändningen, som brukare kan ställa och deras närmaste omgivning. Följande delpå byggnader områden bedöms viktiga att studera:

- - Brukarnas medverkan i energihushållningen kunskapsbehov, teknik och tidsresurser

Möjligheten att begränsa mängden värmd byggnadsvolym

Krav och egenskaper på delar av byggnader som starkt påverkas av eller har stor betydelse för energihushållningen

Metoder för experiment i full skala

- för studier. Programarbete långsiktiga

Det är dock viktigt att man inte bara ser på de sociala aspekternas beroende av energihushållningen, utan också uppmärksammar vad sociala förändringar kan medföra ur energisynpunkt. Detta bör kunna ske genom att programelementet stimulerar till nya projekt bland forskare som huvudsakligen arbetar inom icke tekniska ämnesområden.

236 Programelement 12 SOU 1977: 59

7.l2.2 Nuläge Det finns en lång forskningstradition inc området brukare byggd miljö (byggnadsfunktionell forskning). LTH och KTH har institutioner i ämnet byggnadsfunktionslära och Statens institut för byggnadsforskning har flera existerande projekt som gäller bostadsfunktionsforskning. Pågående verksamhet är dock inte energiinriktad. Uppbyggnad av sådan verksamhet pågår vid LTH inom projektet Brukaraspekter på resursbesparande byggande. Ett projekt inriktat på hyresgästens roll och möjligheter i energihushållandet pågår vid CTH.

7.l2.3 Utvecklingstendenser

Inom den tekniska sektorn accelererar nu utvecklingen av energisnåla tekniker och tekniker för att tillvarata lokala energikällor. Insatserna täcker en provkarta av fysiska åtgärder. En del av dem berör endast ett tekniskt delsystem eller en komponent vars existens brukaren normalt inte ens känner till. Andra insatser medför genomgripande förändringar i bostadens eller lokalens utformning och egenskaper. En del förändringar är direkta följder av energisparåtgärder. Andra utgör indirekta följdverkningar som kan vara svåra att observera och värdera från den renodlade teknikutvecklingens synpunkt men som har stor betydelse för brukarens vardagssituation både i bostadsoch arbetsmiljön.

En omfattande forskning sedan flera decennier har givit en ganska klar uppfattning om bostäders lämpliga utformning. Sannolikt kan vidare forskningar ge skäl för ytterligare ytökningar både av själva bostaden och av biutrymmen. En generell minskning av nuvarande bostadsytor med hänsyn till energiâtgång förefaller idag orealistisk. Men på längre sikt bör möjligheterna undersökas att projektera någon form av förändringsbara bostäder där ytor och volymer kan ökas och minskas.

När det gäller arbetsplatsernas allmänna utformning har naturligt nog det främsta intresset ägnats åt att göra dem lämpliga ur produktionssynpunkt. För närvarande ökar dock omfattningen av arbetsmiljöforskningen mycket snabbt och kommer troligen att medföra betydande förändringar av arbetsplatsernas utformning.

7.l2.4 Områden för forskning A- KantLäqgrnns avywbjeniomrâden_

En viktig forskningsinsats måste bli att klarlägga sambanden mellan energikonsumtion och energisparåtgärder å ena sidan och brukarnas förhållanden å den andra. Det vi nu har statistik om är i allmänhet beteendebeskrivningar som är baserade på genomsnittsmått eller finns på hög aggregeringsnivå. Det är emellertid viktigt att klargöra variationer efter olika typer av indelningar. Studierna gäller undersökningar av beteenden, kunskaper och attityder. Det är absolut nödvändigt att man inte bara nöjer sig med en kartläggning och beskrivning utan att man också försöker finna orsakssamband. Det är även viktigt att klargöra hur energihushållningsåtgärder kan tänkas försämra den fysiska miljön för de individer och kollektiv som använder den.

Programelønrent 12 237 SOU 1977: 59

B-

litvjiüieringjLproälencmirêdsn_

Huvudansvaret för genomförande av energiåtgärder i bebyggelsen åvilar ägaren eller förvaltaren av byggnaden. I småhus med individuell uppvärmning är brukaren samtidigt ägare och förvaltare. I vissa situationer ska dock brukaren delta aktivt. Det är litet känt hur omfattande och kvalificerad denna idag ganska medverkan är eller kan väntas bli. Osäkerheten gäller både helt nya värmesystem som solvärme i enfamiljshus och mera konventionella i flerfamiljshus och lokaler. Detta sammansystem att medverka, vilka i hänger med de praktiska möjligheterna sin tur beror på:

- Om brukaren har organisatoriska möjligheter att påverka

energiåtgången

Om det finns teknisk utrustning för att påverka energiförvilken och är åtkomlig för brukaren och brukningen fungerar vars funktionssätt svarar mot brukarens kunskapsnivå

Om den tekniska utrustningen inte är mer tids- och skötselkrävande än vad brukaren anser är rimligt

för att formulera brukarrele- Forskningen ska här ge underlag vanta krav i fråga om begriplighet, lättskötthet, driftssäkerhet med mera på de nya tekniska system som brukaren kommer i beröring med.

Energiåtgången beror på energiförbrukningstakten och mängden beror (utom på grundläggande bouppvärmd volym. Volymmängden stadsfunktionella krav och motsvarande krav för andra typer av utrymmen) på bl a följande faktorer:

- Tiden under vilken en viss lokal eller bostad hålls uppvärmd - Frekvensen av dubbel- eller multianvändning av lokaler - att ersätta utrymmen med ouppvärmda. Möjligheten uppvärmda

Normalt hålls lokaler och bostäder (bortsett från fritidsbostä- Vissa lokaler används endast en liten der) ständigt uppvärmda. del av denna tid. Tidsmönstren för brukande av lokaler och delar av bostäder behöver kartläggas som bakgrund till utveckav en teknik för intermittent uppvärmning och ventilalingen tion (av samma typ som att belysningen i en lokal kan kopplas på och av med omedelbar verkan).

En sådan bakgrund till bedömningen av dubbelkunskap ger också eller multianvändning av lokaler (t ex barnstugor, biografer, lunchmatsalar etc) för att öka brukstiden och tvättutrymmen, därmed utbytet av insatt energi. Samtidigt reduceras energiåtbortfall av andra lokaler. Dubbelgången genom fullständigt möter bl a organisatoriska hinder som beoch multiutnyttjande höver utredas.

En del av bostadshusens av förvaringsutrymmen. Det volym upptas finns en tendens till att sådana utrymmen som traditionellt varit kalla inom den uppvärmda volymen. I vissa typer av läggs består till del flerfamiljshus den uppvärmda volymen betydande av kommunikationsleder. I andra typer är kommunikationslederna kalla. om fördelningen kall/varm volym och dess sam- Kunskapen band med brukarkrav är bristfällig.

238 Programelement 12 SOU 1977: 59

Vissa delar av byggnaden spelar särskilt stor roll för energiförbrukningen och är föremål för tekniska överväganden. Dit hör fönster och entréer (öppningar i klimathöljet). Den tekniska kunskapen om dessa är relativt god. Däremot saknas samlade studier som ger en total bild av brukarkraven på öppningarna ifråga om manövrerbarhet (t ex vid handikapp), säkerhet (som utrymningsvägar), hygien (vädring, städning, klädvård), skötsel (rengöring m m), upplevelse (utblick, öppenhet etc) och skydd mot alltför stor En sådan kravbild solinstrålning. är nödvändig som bakgrund för den tekniska utvecklingen.

I kök, tvätt- och andra hygienutrymmen används varmvatten. I allt väsentligt saknas kunskap om samband mellan brukarkrav, maskinutrustningens utformning och energiåtgången. Studier bör utföras beträffande möjligheterna att utforma diskbänkar och tvättställ m m så att man kan arbeta bekvämt och nå goda resultat samtidigt som vattenförbrukningen är låg.

Empiriska studier

Den tekniska utvecklingen medför inte bara att enstaka tekniska system förändras. Deras förändring återverkar ibland på hela I vissa fall består den tekniska byggnaden. utvecklingen i hög grad i ett delvis nytt sätt att kombinera kända till en system byggnad (t ex passiva solsystem).

Inför steget från prototyp till storskalig tillämpning måste man också veta med rimlig säkerhet att utvecklingen inte medfört nackdelar från viktiga brukarsynpunkter. Det måste därför ingå i fullskaleförsöken att observera och värdera effekter från av t ex ökad täthet, brukarsynpunkt små luftomsättningar, nya apparater att sköta, biverkningar i form av buller och vibrationer från ny utrustning. Fullskaleförsök ingår därför i utvecklingsstrategin huvudsakligen i samband med 02 Byggnad, byggnadsdelar och inre försörjningssystem“, 04 “värmepumpsystemü 05 “Solvärmesystem och energilagring“ och 08 “Byggnader/grupp av byggander. Metodiskt erbjuder detta betydande problem. Bland annat beror dessa på att brukare täcker en heterbegreppet ogen verklighet (ålder, hushållstyp, rökare/icke-rökare, förekomst av överkänslighet/allergier, Det är rörelsehandikapp). också väl belagt att många gånger betyder mer än de upplevelsen mätbara reaktionerna.

Undan för undan som energisparåtgärder redovisas, t ex i nya byggnormer, bör konsekvenserna från brukarsynpunkt hållas under observation.

D. ångsi_jiga_studien

För att snabbt få igång projekt som behandlar energiinriktad byggforskning från beteendevetenskapliga utgångspunkter bör inom ramen för detta delprogram utföras förstudier och programarbete där det egentliga forskningsarbetet senare finansieras på annat sätt. Sådana förstudier bör bl a ägnas åt hur annorlunda försörjningssystem kan ställa krav på större av samgrad arbete mellan de boende, långsiktiga resultat hur och ägandeförvaltningsförändringar inom bostadssektorn påverkar motivationen till sparande samt energiförsörjningskriser.

SOU 1977: 59 Programelement 12 239

Exempel på andra problem som måste ägnas stort intresse är vissa sociala förändringar såsom den ökade fritiden vilken genom längre semester, kortare arbetsdagar eller kortare arbetsvecka troligen kommer att medföra att mer tid ägnas verksamheter på andra platser än i bostaden. Längre fritid medför också att arbetslokalerna kommer att stå tomma längre tid.

I den offentliga debatten har ofta framförts idéer om en ökad lokal självförsörjning. Den lokaluppdelning av många funktioner som fortfarande äger rum t ex mellan bostäder och arbetsplatser verkar dock i motsatt riktning. Resultatet är att ökad energi går åt till förflyttningar mellan olika lokaler och uppvärmningen av dessa. Långsiktiga utvecklingsmönster av denna typ bör kartläggas.

7.l2.5 Insatsplan Må

Lfäf Hearâeelsnerüe:

Huvudmålet är att under perioden l978-8l åstadkomma:

- - levnadsnivå - Ett klargörande av sambanden energi byggnad så att viktiga brukarkrav och brukaregenskaper blir observerade

Att ge det tekniska utvecklingsarbetet konkret kunskapsunderlag beträffande fönster, dörrar och dylikt

Att ge kunskap om de viktigaste möjligheterna att begränsa mängden uppvärmd volym

Att ha utvecklade metoder för brukarrelevant observation och utvärdering av fullskaleförsök

Att ha försäkrat sig om att långsiktig forskning inom området har initierats.

Resurssituationen

Det finns en god institutionell bas inom detta område för att bygga upp forskningen. Byggnadsfunktionsforskningen bedrivs till viss del av forskare med samhälls- och beteendevetenskaplig bakgrund. Forskare från beteendevetenskaperna har ännu bara i mycket begränsad utsträckning tagits i anspråk inom energisektorn. Möjligheterna att få en direkt personell förstärkning av energiforskningen är därför god, men det kan ta tid att byginom forskningsfältet. Någon konkurrens med ga upp erfarenheter den tekniska forskningen och utvecklingen föreligger inte.

En effektiv forskning förutsätter att det bildas ett begränsat antal (2-3) långsiktigt arbetande grupper som läser in sig på området och som kan fungera både som projektansvariga forskare och som rådgivare och medverkande i fullskaleexperimenten. Medelsbehovets storlek har delvis påverkats av att några internationella erfarenheter av allt att döma inte finns som kan utnyttjas inom detta programelement. I det angivna medelsbehovet är punkten D Långsiktiga studier inkluderad även om den inte är upptagen särskilt i nedanstående tabell.

240 Programelement 12 SOU 1977: 59 Medelsbehov

Kostnad ink1usive omkostnader, bitr personal m m 200 tkr/forskare 1,8 1,8 1,8 Mkr

Medverkan 1 fullskaleförsök ink1us1ve fä1tarbete Mkr 2,0

S()LI1977:59

BILAGA l

Pågående brukarinriktade energiforskningsprojekt med anslag från BFR.

Brukarnas energivanor avser att ge en helhetsbild av brukaren som energianvändare i flerfamiljshus genom studier av brukarens attityd och kunskap, bostadsvanor samt bostadens energiomvandlande utrustning.

Program för studium av resursbesparande åtgärder i boendet. Villkor och mänskliga konsekvenser. Syftet är bl a att identifiera och strukturera problemtyper förknippade med bruk av bostäder vars tekniska lösningar förändrats med hänsyn till ekologiska krav.

“Bruksaspekter på resursbesparande byggande avser att analysera vilka slag av förändringar för boendet som aktualiseras av resursbesparande åtgärder, att belysa konsekvenserna härav och att utveckla metodik för utvärdering av fullskaleförsök ur brukarsynpunkt.

Konsumentkrav på varmvattentemperatur skall undersöka vilken betydelse en temperatursänkning av varmvattnet har för konsumenterna.

SOU 1977: 59

BILAGA 2

Sammanställning av synpunkter på innehållet i programelement 12, övriga brukarkrav

Denna sammanställning är baserad på synpunkter som framförts vid intervjuer under hösten 1976. Vissa uppgifter har också hämtats från de skrifter som förtecknats i slutet av sammanställningen.

Avsikten med denna sammanställning är att ge en bakgrund till forskningsinriktningen inom programelement övriga brukarkrav.

Programelementets innehåll

Innebörden av detta forskningsområde har varit oklar. Flera intervjuade har menat att termen brukarkrav anger en alltför snäv begränsning av området. Istället borde inriktningen vidgas till att mer allmänt inkludera sociala synpunkter på och konsekvenser av energibesparing och energihushållning.

Själva termen krav har möjligen en alltför mekanisk klang. Det finns en risk att krav,som kanske i ett senare skede formaliseras till normer, enbart fungerar som en slags kontrollstation och forskningsinriktningen blir alltför passiv i förhållande till den tekniska utvecklingen inom energiområdet.

Bostäders utformniggioch förändring

De flesta ansåg att en omfattande forskning sedan flera decennier har givit en ganska klar uppfattning om bostäders lämpliga utformning. Det är emellertid inte osannolikt att vidare forskningar kan ge skäl för ytterligare ytökningar både beträffande själva bostaden och av biutrymmen. Det sker också för närvarande en betydande genomsnittlig ytökning för hushållen genom övergången från flerbostadshuslägenheter till småhus. Dessa tendenser måste givetvis ställas i relation till energiförbrukningen.

Genom ökad fysisk integration, t ex med större kollektivisering, kan möjligen energivinster göras.

I betänkandet Energiforskning - Lokalkomfort och hushåll (SOU 1974:76, s 80-8l)framhålls att arkitektoniska konsekvenser av ingrepp för att spara energi måste klargöras.

Arbetsplatsers utformning och förändring

Flera av de intervjuade framhöll den brist på utformnings- och funktionsstudier, annat än från produktionssynpunkt, som finns beträffande arbetsplatser. Denna forskning ökar emellertid mycket snabbt och förändringarna kommer troligen att ha betydande konsekvenser för energiförbrukningen. Det är emellertid oklart om kraven för förbättrade arbetsmiljöer kommer att innebära ökad energiåtgång (t ex kan punktutsug delvis ersätta omfattande allmän ventilation) eller vara förenliga med större

sou 1977: 59 Bilaga 2 243

(punktbelysning ersätter energislukande takenergihushållning belysning).

Det påpekades att man bör skilja pâ roduktionsenergi och gr-

betsmiljöenergi. Produktionsenergin ger troligen låga bespa-

ringsmoj igheter. Särskilt i processindustrier kan knappast enskilda brukare påverka energiåtgången.

När det gäller detaljer som stora portar är det mer klart att ett utvecklingsarbete,som ger bättre system, har klara energioch arbetsmiljövinster. Det är inte osannolikt att resurserna för att klargöra och angripa problemen är bättre i större industrier än i små och medelstora.

De förändringar som sker inom process- och andra industrier med ökad automation har betydande konsekvenser för arbetsmiljön och eventuellt också arbetsmiljöanknuten energikonsumtion.

Utformning med hänsyn till bl a handikappade

Av allt att döma kan mycket av funktionsforskningen beträffananses Han anser att i de de t ex ytkrav fullgjord. totalytorna flesta lägenheter räcker men att ofta vissa omfördelningar bör ske för att kök och badrum ska bli tillräckligt stora. Rörelsehindrade och även andra kategorier av handikappade kan behöva extra utrymmen för förvaring av hjälpmedel.

ökade krav på energiâtgång beträffande viss apparatur kan finnas. Totalkonsumtionen blir möjligen inte särskilt stor men kraven på ostörd eller icke ransonerad tillgång är väsentliga, detta gäller även beträffande t ex varmvatten.

I princip har handikappade naturligtvis samma krav på arbetsplatsers utformning som på bostäder. Möjligen kan man här behöva extra arbetsredskap som kan kräva en del elström. Om man praktiken ställde samma krav på arbetsplatser som man ställer på handikappanpassade bostäder, skulle detta sannolikt kräva ökad energiâtgång men det är okänt hur mycket. Arbetsmiljöområdet är överhuvudtaget dåligt studerat ur de här gruppernas synvinklar.

De demografiska förändringar som nu pågår med en stigande medelålder är betydelsefulla eftersom t ex sannolikheten för att drabbas av rörelsehinder ökar med stigande ålder.

Undersökningar av attityder, beteenden och kunskaper

De flesta intervjuade betonade starkt vikten av att få större kunskaper om allmänhetens inställning till energifrågor och till energiproblemens lösning. Man tänkte här främst på inställningen till sparåtgärder. Dessa attitydkartläggningar måste bli mycket omfattande och i många fall kanske ta upp detaljerade frågor. De bör även inkludera metodutveckmycket ling.

Beteendeundersökningar framhölls också som ett mycket angeläget för att bedöma sparåtgärders relevans och få forskningsområde uppslag till nya metoder för sparande. Även här måste detaljerade undersökningar göras och inte endast förbrukningsmätningar och dylikt.

244 2 SOU 1977: 59 Bilaga

Också allmänhetens kunskaper om energifrågor bör kartläggas. En bättre insikt om kunskaperna har betydelse dels för valet av besparingsåtgärder, dels för bedömningen av mer långtgående energihushållningsförändringar, t ex införandet av nya tekniska lösningar.

I detta sammanhang kan psykologiska studier om hur man föreställer sig energi och energiåtgång ha betydelse för framtida informations- och propagandainsatser.

Bedömningar av styrmedel och strategier för förändring

Tillräckliga kunskaper måste skaffas för att riktigt bedöma en åtgärds effekter bland allmänheten. Det kan gälla kortsiktiga åtgärders konsekvenser som t ex icke förutsedda negativa effekter av varmvattenransonering. Det kan också gälla mer långsiktiga resultat av ägande- och förvaltningsförändringar inom bostadssektorn som ändrar motivationen till sparande eller skolans roll för att uppfostra barn och ungdomar till energisparare (barnen är också en viktig normkälla för de vuxnas beteende).

En intressant synpunkt är hur man kan göra energifrågan “socialt visibel så att energiproblemen utgör bas för vissa sociala relationer i bostadsområden, t ex där man får ett gemensamt intresse att spara energi som sedan påverkar hela områdets sociala liv. På arbetsplatser kan paralleller göras till påverkningsmetoder att få ner olycksfall genom tävlingar och offentliggörande av olycksfallsfrekvensen. Synpunkter har också framförts på att göra energi till någon slags bytesvaluta jämsides med pengar.

När det gäller bostadssektorn bör byggnormens energibestämmelser följas upp. Effekten av att vissa objekt anses lâneberättigade vid bostadsbyggande, medan driftsaspekter som t ex inreglering inte är det bör undersökas, framhölls i intervjun.

Sociala effekter av energisystemförändringar

Det är viktigt att ägna forskning åt sannolika effekter av nya tekniska systems införande. Torgny Segerstedt framhåller i en

uppsats (Ds I l974:8) att vi måste skaffa en större medveten-

het om vad en ändrad energiproduktion kan betyda.

Nya livsmönster kanske måste skapas eller gamla återupplivas. Beträffande bostäderna skulle paralleller kunna dras med elasticitet i den traditionella gården där salen endast uppvärmdes vid högtidliga tillfällen.

Resursbesparande byggande innebär, enligt synpunkter från en av de intervjuade, a) åtstramning, b) kollektivisering av funktioner, c) större anpassning till omgivningen. Den tekniska utvecklingen har framför allt inneburit att vi gjort oss fria från omgivningsanpassningen. De sociala förutsättningarna för resursbesparande byggande enligt denna beskrivning bör utredas.

sou 1977: 59 Bilaga 2 245

I den offentliga debatten har ofta framförts idéer om en ökad lokal självförsörjning. Samtidigt funktionsuppdelas mycket av det som tidigare ägt rum i den integrerade b0staden/arbetsplatsen med påföljd av att ökad energi går åt till förflyttningar och uppvärmning av många lokaler. Långsiktiga utvecklingsmönster av denna typ bör kartläggas.

Samhällsorganisatoriska aspekter

Energiproblemen bör också studeras från idêhistoriska och statsvetenskapliga utgångspunkter. Man kan här se hur idéer och opinioner på kort eller lång sikt växer fram och relatera detta till andra samhällsidêer och politiska frågor. Mer renodlade organisationsstudier bör ägnas en eventuellt uppkommande energibyråkrati och energifrågornas dominans i politiken och förvaltningen. Här kan också folkrörelsernas roll studeras och deras möjligheter att fungera som informations- och åtgärdsförmedlare.

Med energifrågans ökande betydelse följer också att forskning bör utföras som analyserar eventuella tvångsåtgärders legitimitet.

Synpunkter på forskningen

En allmänt företrädd åsikt var att vi saknar bra beskrivningar på många områden, särskilt beträffande brukarbeteende. Dessa beskrivningar ger för närvarande genomsnittsmått och bör i fortinriktas pâ att klargöra variationer efter olika insättningen delningar.

En viktig fråga med betydelse för allmänheten är vem som ska utföra energiforskningen och hur denna ska organiseras. Valet av forskningsorganisation kan påverka inslaget av tekniska aspekter i relation till andra synpunkter.

En viktig omständighet kan också vara energiforskningens plötslighet och snabba framväxt. Den tar i anspråk resurser för annan forskning och dess plötslighet gör att mânga_forskare ännu saknar grundläggande kunskaper, vilket kan innebära slöseri med resurser.

Synpunkter har lämnats av följande personer vid intervjuer eller vid seminarier 1976-ll-22 och l977-04-22:

Peter Ahlgren, KTH Anna Borelius-Brodd, Bostadsstyrelsen Mikael Edén, CTH Anita Fridén, MS-förbundet Direktör Olof Gustafsson, Verkstadsföreningen Bengt Gålnander, Svenska Riksbyggen Docent Magnus Hedberg, PA-rådet Arkitekt Jan Henriksson, AFHJ arkitektkontor AB Pelle Hulthén, KTH Tekn dr Thomas Johansson, sekretariatet för framtidsstudier Projekteringschef Bertil Lagerås, Bengt Hammargren och Alvar Österman, Svenska Riksbyggen

246 Bilaga 2 SOU 1977: 59

Arkitekt Thomas Lundgren, institutionen för byggnadsfunktionslära, Lund Folke Mandelius, Anders Berg arkitektkontor AB Magnus Metell, Konsumentverket Arkitekt Gunnar Nordström och Carl-Ove Altenburg, FFNS Arkitektgrupp AB Byrådirektör Waldemar Nyström, arbetarskyddsfonden Arkitekt Jan Paulsson, CTH och avdelningen för handikappforskning, Göteborgs universitet Ursula Wallberg, Konsumentverket Professor Lars Ågren, CTH Egil Ufverholm, KTH

Litteratur

Energiforskning - Lokalkomfort och hushåll. Expertmaterial utarbetat på uppdrag av energiprogramkommittên. SOU l974:76.

- av fristående Energiforskning Några idêpromemorior forskare utgivna av energipr0gramkommittên“. Ds I l974:8.

Energibesparing i existerande byggnader, referat av konferens i Stockholm den l2 november l975. BFR T6:l976.

Planering av den fysiska miljön. Kartläggning och analys av arbetsmiljön. Arbetarskyddsfonden Rapport l975:l.

T Klingberg: Använd rätt styrmedel! Information om panndrift - inte kontroll. Kommunal tidskrift 1976:17, s 30-2.

N-E Lindskog - M N Nolgast: Energisnåla hus. CDL l976.

C-0 wene: Arbetsmiljö och energi - ett delproblem i frågan om energi och miljö. Projektgruppen Energi och samhälle. äekretariatet för framtidsstudier. Lund 1976.

SOU 1977: 59

BILAGA 1

FÖRTECKNING ÖVER PÅGÅENDE FORSKNINGSPROJEKT

Pr0grame1ement 01 Yttre försörjningssystem Stefan Sandesten 02 Byggnad, byggnadsdelar och inre Stefan Sandesten försörjningssystem 03 Byggandets energihusha11ning Arne Boysen 04 Varmepumpsystem Stefan Sandesten 05 S01värmesystem och energ11agring Arne Boysen 06 K0mmuna1 energip1anering C1aes Reuterskiö1d 07 Energihushá11n1ng och markanvändnings- C1aes Reuterskiöld p1anering 08 Energ1hushá11n1ng för byggnader/ C1aes Reutersk1ö1d grupp av byggnader 09 Styrfaktorer Arne Boysen 10 Statistik och prognoser Stefan Sandesten 11 K1imatkrav C1aes Reuterskiö1d 12 övriga brukarkrav C1aes Reuterskiö1d

01 Yttre försörjningssystem

(Stefan Sandesten)

nr

E:g§::§§;§§le

Ansiag 75/76 76/77 77/78 78/79 Anm

730169-0 Långtidspianering av eiektriska 67 45 regionai- och distributionsnät Janis Bubenko, KTH

740073-2 Läcksökning på värmekuivertiedningar Runo Stenberg, Orrje & C0

740362-2 Uppvärmda vägar. Samband me11an energiförbrukning, servicegrad. Konstr kiimat och uppvärmning R01f Magnusson, CTH

750698-0 Demonstration och uppföijninq av ny varmvattendistributionsteknik Peter Margen, AB Atomenergi

750799-7 Toms effekt i fjärrvärmeverk Cari-Henrik Ling, Angpanneföreningen

750852-7 Svängningsproblem och pumpenergiförbrukning i mindre fjärrvärmenät Bertii Davin, Orrje & C0

760200-4 Tätortens energiförsörjning Distributionsnät för värmeenergi Stig Borgiin, LTH

760915-7 Kostnader för värmeproduktion Foike Peterson, KTH

760930-2 PFE-78 deiprogram 01. Programutredning Haivard Gedunq, Ångpanneföreningen

Bilaga I 249

gärder i byggnader Jan-Eric Jonsson, Johnson Ing byrå

740392-5 Vai av energiform för uppvärmning av byggnader A11an weström, wahiings

740418-2 Energisnåiare småhus Christer Harrysson, Ernström Moduient AB

740622-5 Datorregiering av kiimatprocesser Lars Henning Jensen, LTH

740644-8 Byggnadstekniska och insta1Tationstekniska åtgärder för energibesparing i äldre byggnader Ingemar Högiund, KTH

750001-9 Lågenergiprojekt för småhus Bo Adamson, LTH

750153-7 Förbrukning av vatten i iägenheter med och utan individueii varmvattenmätning Stig Ni1sson, HSB

750211-4 Mätcentrai för energistudier Jan weiinder, LTH

750212-O Energianvändning och energibesparing i Ma1mö Lars Jensen, LTH

750215-6 Energibesparing i befint1iga f1erfami1jshus genom byggnadstekniska åtgärder Agneta Oisson, LTH

750254-5 Vidareutveck1ing av energidatorprogram för småhus Bo Adamson, LTH

750304-2 Avdunstningskyining John Rydberg, John Rydberg Ing firma

250 Bilaga l SOU 1977: 59

02 (forts)

ProJektt1teT Anslag nr 75/76 Anm Projekt1edare 76/77 77/78 78/79

750340-4 Värmeis01eringsförmånga och vind- 343 täthet Johnny KronvaT1, LTH

750342-5 Tryckning av En undersöke1se av noen måiestatsjoner bergnet fast mont i venti1ationsan1egg Foike Peterson, KTH

750354-7 Programutredning:Provhus för

samordnad FoU avseende energisnåia hus NiTs-Eric Lindskoug, Sven Tyrên AB

750355-2 Byqgnaders Tufttäthet NiTs-Eric Lindskoug, Sven Tyrên AB

750371-2 Utredningar inom energiområdet Lars Engström, UhTin & MaTm

750386-1 - behov av EnergisystemanaTys simuiering, mätning och utvär- dering programarbete Szr Janis Bubenko, KTH

750400-2 Värmeåtervinning inom småhus energimätning Reinhoid Pierre, Sten Oisson Inq byrå

750409-1 Energihushå1Tning i befint1iga Tivsmede1sbutiker Lars Owe Grudeborn, Ing byrån Provent AB

750470-9 Va1 av värmesystem. En förstudie Teddy Rosenthai, Daiab

750487-8 Försöksanordning för förvärmninq och kyTning av ventiTati0ns1uft Henry Ljungman, CTH

750491-6 Provhus för praktisk utprovninq av energisparande värmesystem Hiiding Brosenius, KTH

750520-7 Utredning inom enerqibesparingsområdet programarbete Thore Abrahamsson, Niisson Konstr byrå

sou 1977; 59 Bilaga 1 251 02 (forts)

system Foike Peterson, KTH

750567-9 Projektering av eianiäggningar ur energihushâiiningssynpunkt. Kartiäggning av FoU-behov Gunnar Käii, Hedlund & Co

750630-0 Effekt- och energibehov för byggnaders kiimatisering. Beräkninqsunderiag Engeibrekt Isfäit, KTH

750631-5 Termostatventiiers funktion och betydeise för energiförbrukningen i bostadshus Stig Niisson, HSB

750662-4 Riktiinjer för inregierinq av Tuftmängder i ventiiationsan- Täggningar Car] Naumburg, Theoreiis

750751-9 Inventering av utförda energibesparingsåtgärder inom verkstadsindustrin Torsten wahiberg, Sv Mekanförbund

750770-6 huset - Sydbaitiska Optimaianvändning av vatten och energi i hushåii Lars Anderberg, LTH

750817-O SBN -75 Energihushåiining Folke Peterson, KTH

750829-2 Eidningskostnader och Tönsamhetsgränser vid eidning med oiika oijekvaiiteter i befintiiga panncentraier Andras Kasza, K-Konsuit

750840-5 Täthetsprovning av ventiiationsapparater och byggbara Tuftbehand- Tingsaggregat Folke Peterson, KTH

radiatorer och ventiiationsiuftvärmare Foike Peterson, KTH

750861-2 Metodik för beräkning av värmeväxiare Tuft/Tuft Didrik Aurenius, Bahco Vent AB

750888-3 Energibesparing med värmeåtervinning i ventiiationsaniäggningar. Fäitundersökning Thore Abrahamsson, Niisson Konstr byrå

750919-3 Takvärme - kritisk jämföreise med andra system för Tokaiuppvärmning Rolf Co1Tin, KTH

750936-9 Termostatventiiers funktion och 75 betydeise för energiförbrukningen i bostadshus. Etapp I Bo Adamson, LTH

750937-4 Värmekäiiors inverkan på strömning och temp fäit i ventiierade Tokaier Niis Frössiing, CTH

760020-2 Constructing an equipment used for monitoring the concentration of carbon dioxide gas Foike Peterson, KTH

760059-4 Återiuft - en Titteraturstudie Foike Peterson, KTH

760095-6 Vindskydd för växthus Bengt Landgren, Lantbrukshögskoian

760099-8 Energibesparande värmeisoiering Roif Henriksson, Lantbrukshögskoian

760166-1 Energisnâit ventiiationssystem för verkstäder baserat på depiacerande strömning Ragnvaid Olingsberg, Bahco Vent AB

Bilaga I 253

02 (forts)

Pr0Jekttite1 76/77 77/78 78/79 Anm Ansiag nr 75/76 Projektiedare 760172-0 Resursbesparande byggande - ett 40 116 94 samarbetsprojekt i ansiutning tiii Sydbaitiska huset Vatten- och avfaiishantering

760353-7 Energihushåiining i byggnader Oiof Larsson, SIB

760365-9 Luftströmningstekniska Laboratoriet (Vakant)

760369-1 Mätbuss för inomhuskiimat Cari Axei Boman, SIB

760408-2 Eiförbrukningska1ky1er. Anvisningar för beräkning av e1förbrukning inom byggnader Gunnar Käii, Hediund & Co

760410-9 Gästforskare J wieczynski. Inverkan av a-värden på energibehovet för kiimatisation Foike Peterson, KTH

- 760434-3 Mätcentrai för energiforskning en utredning Ingemar Högiund, KTH

760441-7 Uppföijande av energisnåia småhus I Umeå Vi11a -80 Jan-Åke Jonsson, Norr1ands Byggtjänst AB

760493-3 Hjäipmedei för beräkning av byggnaders effektbehov Sven A Svennberg, VVS-Tekniska Föreningen

760510-2 Programutredning, utveckiing och insatspian för FoU inom området kiimatiseringsprinciper för byggsystem David Södergren, Pau1 Petersons Konstr byrå AB

760533-0 Fiuidistorregiering av radiatorsystem Anders Norén, KTH

760627-3 Kostnader för justering av iuftfiöden i ventiiationsaniäggningar Carl Naumburg, Theore11s Kontr011 AB

254 Bilaga j

02 (forts)

Progekttitei Anslag nr 75/76 76/77 77/78 78/79 Anm Projektiedare 760636-9 Energibesparing i befintiig be- 25 byggeise. Mätutrustning och Taborativ apparatur waiter Kiessiing, CTH

760637-4 Energibesparing i befintiig bebyggeise. Fasaden som solfångarevärme i Tuftspait waiter Kiessiing, CTH

760690-2 Energibesparing i existerande byggnader. Konferens Arne Boysen, BFR

760706-8 Utvärdering av kiassrumsventiiation vid L0mboToskoTan i Kiruna Jan Dahig Högsko1an i Luieå

760793-0 Fältprovning av byggnaders värmeisoiering och Tufttäthet Ciaes Bankvaii, statens provningsanstait

760867-1 Undersökning av oiika rengöringsmetoders inverkan på pannverkningsgrad Bo Grundseii, VVS-Teknik AB

760901-4 Ekonomiska kaikyier för värdering av energibesparande åtgärder inom byggnadssektorn Jan Seimer, SU

760922-2 Programpian för PFE-78 Foike Peterson, KTH

760929-O Värmegenomströmning vid innerväggar Foike Peterson, KTH

760999-7 Utveckiing av småhus

energisnåTa

Ingemar Wennström, Skånska Cementgjuteriet AB

761025-0 Rening 0Ch recirkuiation av Tuft i energibesparande syfte Ivar Neretnieks, KTH

761099-9 Energisnåia småhus - ViTTa -80bidrag Vaiter Eriksson, Umeå kommun

SOU I977: 59 255 Büagal

(forts)

nr

Eçggåtåfgååle

Ans1ag 75/76 76/77 77/78 78/79 Anm

770019-5 Smâhusexperiment - a1ternativ- 90 90 studier A1var Ustman, Sv Riksbyggen

770269-4 Orsaker ti11 variationer i års- 20 23 kostnader för insta11ationer i kommuna1a byggnader Ni1s Edvardson, Xnsta11ati0nsledare AB

770332-5 Venti1ationskrav i en- och 125 f1erfami1jshus SIB

770333-0 Variab1a 1uftf1ödessystem 65 (VAV-system) SIB

770334-6 Utveck1ing av ti11uftdon för 85 ventilationssystem typ S och F SIB

770335-1 Radiatortermostatventi1ers 200 funktion SIB

770369-6 Föredragshå11are vid Svenska 6 Ambassadens IVA energiseminarier VVS-Tekniska Föreningen

770416-7 Tekniska râdens - 30 50 energiprojekt TRP Sigvard 01sson, Sv Kommunförbundet

770494-4 Spjä11anordning för sparande av 2 2 e1dningso1ja Tore Forsman, Toringe Consu1t AB

256 Bilaga l SOU 1977: 59

03 Byggandets energihushåiininq (Arne Boysen)

Projekttitei Anslag nr 75/76 76/77 77/78 78/79 Anm Projektiedare 750325-9 Energibesparande åtgärder vid 216 tiiiverkning av asfaitmassa. Studier av produktion i trumbiandningsverk Sture Johansson, Skånska Cementgjuteriet AB

750427-2 Programarbete för “Entreprenader 25 immE%U Gunnar Oiofgörs, BFRs progr n C

750521-2 Kartiäggning av energikrävande åtgärder vid vinterbygge Jan-Åke Jonsson, Norriands Byggtjänst

750573-8 Byggproduktionens energiprofii (energidata från systematisk produktionsuppföijning) Sten Jacobsson, SBEF

750716-3 Energianaiys av byggmateriaitransporter Lars Fernvaii, LTH

750728-5 Vägmaskiners mekaniska kapacitet 38 och energiförbrukning förstudie Rune Eriksson, CTH

761028-7 för PFE-78 - Programutredning de1program 03, Byggandets energihushåiining U1f Renghoit, VVS-Tekniska Föreningen

S()LJl977:59 I 257 Büaga

Värmepumpar (Stefan Sandesten)

nr

E:g§::§f;å§1e

Ans1ag 75/76 76/77 77/78 78/79 Anm

730582-3 Värmepump och mu1tizonaggregat 11 11 11 1 större sk01a Per Jansson, Ha1mstads E1verk

750392-0 Värmepumpinsta11ation i kontors- 35 12 1 byggnad. Energimätningar Kje11 Norbäck, Sydsv Kraft AB

750488-4 Värmepumpinsta11ation 1 två vi11or 30 10 med konventione11 o1jepanna och vattenradjatorer Kje11 Norbäck, Sydsv Kraft AB

750489-9 Värmepumpinsta11ati0n där marken 50 10 5 5 utnyttjas som värmesänka Vatten-vatten-system Kje11 Norbäck, Sydsv Kraft AB

750569-0 Värmepumpar för bostadsuppvärm- 100 120 76 ning. Komponent- och systemstudier H01ger Kraft, KTH

750570-2 Vi11avärmepump med regenerativ 45 60 30 förångningsprocess Eric Granryd, KTH

750791-3 Inverkan av värmepumpti11ämp- 50 95 ningar på kraftsystemp1anering och drift Janis Bubenko, KTH

760136-8 Värmepumpar för befint1igt Res bostadsbestånd. Driftsstudier 220 Gunnar Berkowics, P1atzer Bygg AB

760260-0 Värmepump med effektutjämnings- 25 5 system Roger Lundén, Västbo-Vi11an, Små1andsstenar

760338-3 Provhus för samordnad 10 15 forskning om energ1snå1a hus, projekt TÄBY Ni1s-Eric Lindskouq, Sven Tyrên AB

760392-6 Enerqiupptagning från aråvatten 48 Fo1ke Peterson, KTH

760756-3 Provhus för samordnad forskning Res om enerqisnå1a hus, projekt TÄBY 1 100 Ni1s-Eric Lindskoug, Sven Tyrên AB

258 Bilaga I

04 (forts)

4Pr0jekttite1 Ans1a9 nr 75/76 76/77 77/78 78/79 Anm Projekt1edare 760955-1 Under1ag för PFE-78. De1pr0gram 56 04 Bernt Bäckström, wah1ings

760999-7 Bidrag ti11 utveckiingsarbete för energisnå1a experimenthus Inqemar Wennström, Skånska Cementgjuteriet AB

761040-5 Jordvärmepumpar Gösta Eriksson CTH

770008-9 Studie av diese1motor - Värmepump för värmeproduktion i gruppbebyggelse och större fastigheter Ulf Oisson, V01vo Fiygmotor AB

770114-0 Värmepumpens förutsättningar i lantbrukets bostadshus Ro1f Henriksson, Lantbrukshögsko1an

770551-6 CIB W67, technica1 sub-group on heat pumps KTH

Bilaga I 259

Soivärmesystem och energiiagring (Arne Boysen)

Projekttitêi Anm A51a9 nr 75/76 76/77 77/78 78/79 Projektiedare 740226-8 Element för absorption av so1- 10 energi. Undersökning av o1ika konstruktionsutföranden Thomas Lind, Thomas Lind Ing byrå AB

740330-8 - och Lågenergihus undersökning praktiskt försök med soienergi för viiior Göte Törnebäck, Ustgötabyggen AB

740374-4 Soienergi och byggnader Ingemar Höglund, KTH

740584-O Simuiering och optimering av soivärmesystem Engeibrekt Isfäit, KTH

750001-9 Lågenergiprojekt för småhus Bo Adamson, LTH

750016-8 - Soienergi och byggnader II Gunnar wettermark, KTH

750353-1 Systemanaiys, soivärme Arne Lindh, Sven Tyrên AB

750359-4 Kostnader för varmvattenberedning med hjäip av soienergi Foike Peterson, KTH

750486-3 Mätning av energiförbrukning i ett iågenergihus Ernst Morawetz, Euroc

750633-6 Energiiagring med modifierat utnyttjande av saithydrater Henry Hedman, AB Atomenergi

750771-1 S01 och vind som tiiisatsenergikä11a för byggnader. Samarbetsprojekt Sydbaitiska huset Stig Borgiin, LTH

750903-9 Kiimatanpassade byggnader, särski1t soiuppvärmning Bengt Hidemark, KTH

760131-0 Solenergisystem för ett radhusområde Göte Törnebäck, Ustgötabyggen AB

260 Bilaga 1 SOU 1977: 59

05 (forts)

nr

Ans1ag 75/76 76/77 77/78 78/79 Anm

760158-1 Strå1ningsk1imato1ogiska data 60 126 om s01energi i Sverige Berti1 Rodhe, SMHI

760250-9 So1värmeprojekt i Sverige 1976 översikt Jan Ho1mberg, Hugo Theore11s Ing byrå

760261-5 av - 10 Möj1ig användning so1fångare en inventering Fo1ke Peterson, KTH

760463-0 So1energins utnyttjande i Sverige - förstudium Bo Leckner, CTH

760693-8 So1husseminarium 1976-05-17--18 Arne Boysen, BFR

760943-9 CIB S17 Inventering av FoU-projekt rörande mätningar av energiförbrukning i provhus Egi1 öfverho1m, KTH

760944-5 Under1ag för PFE-78, de1program 05 Lars Engström, Uh1in & Ma1m

761046-8 A1ternativa värmebärande medier vid so1fángarkonstruktioner Pawe1 Erdman, Bengt Dah1gren AB

761047-3 Gästforskare i Frankrike inom so1energiområdet Heimo Zinko, AB Atomenergi

761095-7 Bistånd i programarbetet PFE-78 De1program so1värmesystem och energi1agring Egi1 Ufverho1m, KTH

770274-8 Studieresa ti11 Japan Fo1ke Peterson, KTH

770434-8 Seminarium om so1värmecentra1er 1977-04-21 Peter Margen, AB Atomenergi

Bilaga I 261

06 K0mmuna1 energip1anering (C1aes Reuterskiö1d)

nr 75/76 76/77 77/78 78/79 Anm

E:g§::§§:§§1e

Ans1ag 750396-2 Programutredning om kommuna1 energi- 44 50 pianering, K-E Tengroth, Sv Kommunf 750713-6 0ptimeringsmode11 för översikt1ig 80 95 kommuna1 energip1anering. Programutredning, J Bubenko, KTH 760289-1 Komp1ettering av programutredning 3 om energip1anering och fysisk samhä11sp1anering, S 01sson, K-konsu1t

E EPD-projekt

Uppfö1jning av energibesparande gärder, S Brozên, K-konsu1t 760593-6 me11an energip1anering 25 Samordning och annan kommuna1 p1anering, T Ni1sson, Gäv1e kommun J 770081-8 Energip1anering för mindre kom- RES mun - Kungsör go B Nord1und, Kungsörs kommun 1 770209-8 av metoden att kart- 215 35 Uppfö1jning 1ägga kommuners tota1a energiomsättning utgående från typområden S-I Eriksson, Rej1ers ing byrå 770376-1 Aktiv effektstyrning i distri- 70 RES - butionsnät projektstudier 30 nät- och objektdata P-G Magnusson, Orrje & Co

262 Bilaga l

07 Energihushå11ning och markanvändn1ngsp1anering (C1aes Reuterskiö1d)

Anm

Eçggåtåfgåjle

Ans1ag nr 75/76 76/77 77/78 78/79

750750-4 Resursbesparande byggande - sam- 20 arbetsprojekt 1 ans1utning ti11 huset - Sydbaltiska stadsbyggnadsstudier Berti1 Hu1tên, LTH 4 Ä 760171-4 Stadsp1aner för resursbesparande 20 135 Res \ byggande 50 | Car1-Hugo O1sson, LTH

760355-8 Tätortsbyggnadsteknik och kom- 514 \ muna1 energihushá11ning \ Tommy Månsson, SIB

770347-3 Programarbete åt BFR 205 SIB

770182-6 Energianpassad omrâdes- och 20 20 deta1jp1anering. Pi1otpr0jekt å för = Gustavsbergs tätort. Programutredning Ro1f Reimers, K-Konsu1t

770383-5 Fritidsbebygge1sens energiför- 50 brukning Gerhard Larsson,KTH

sou 1977: 59 Bilaga 1 263

08 Energihushå11ning och byggnadsp1anering (CTaes Reuterskiö1d)

nr

E:g§::§§;å§:;

1 ning i befint1ig bebygge1se wa1ter

E

Kiess1ing, CTH

740609-1 Samordning och programarbete 44 för energisnâ1t byggande Car1-Hugo 01ss0n, LTH

en system1ösning för mi1jöriktigt boende Lars Emme1in, Stift f ind 0 eko1 bygg

1 750750-4 Resursbesparande byggande - sam- 20 arbetsprojekt i ans1utning ti11 huset - Sydba1tiska stadsbyggnadsstudier Berti1 Hu1tên, LTH

750769-4 Programarbete för simu1ering av 35 och mätning på hus med okonventione11a energisystem Bo Adamson, LTH

750903-9 K1imatanpassade byggnader, sär- 60 70 ski1t so1uppvärmning Bengt Hidemark, KTH

760175-6 Energibesparande byggande 15 164 36 Bo Adamson, LTH

760180-0 Programutredning om ek010gihus 50 2 med särski1d tonvikt på energifrågor Bengt Hidemark, KTH

760322-9 Energiinriktad forskning. Ram- 60 program wa1ter Kiess1ing, CTH

264 Bilaga I sou 1977: 59

08 (forts)

nr 77/78 78/79 Anm

E:g§::§§;§§1e

Ansiag 75/76 76/77

760493-3 Hjä1pmede1 för beräkning av bygg- 56 naders effektbehov Sven Svennberg, VVS-Tekniska Föreningen

760636-9 Energibesparing i befintiig be- 25 bygge1se waiter Kiessiing, CTH i 760639-5 Informations- och anaiysverksam- 20 het rörande energiforskning Bo Adamson, LTH

760676-3 Tiiiämpad energi- och resursbe- 30 sparing i ett småhus Hans Eek, Styrgruppen AB i EFEM

760819-7 Mätning och utvärdering av odiings- 80 20 i

k1imat i växthus s k dynamisk iso- i 1ering (skumisoiering) i Lantbrukshögsko1an

760916-3 Fönstersättning med hänsyn ti11 10 l

i energibesparing Folke Peterson, KTH

760975-3 Programplan PFE-78. de1program 08 70 wa1ter Kiess1ing, CTH

SOU 1977: 59 265 Büagal

09 Styrfaktorer (Arne

Boysen)

nr Projêkttitei Ansiag 75/76 76/77 77/78 78/79 Anm Projektiedare 750153-7 Förbrukning av vatten i iägenheter 80 90 40 med och utan individueii varmvattenmätning Stig Niisson, HSB

760901-4 Ekonomiska ka1ky1er för värdering av energibesparande ätgärder inom byggnadssektorn Jan Seimer, SU

760929-0 Värmegenomströmning vid innerväggar F01ke Peterson, KTH

266 Bilaga 1 SOU |977: 59

10 Statistik, prognoser (Stefan Sandesten)

Projekttite1 76/77 77/78 78/79 Anm Ans1ag nr 75/76 Pr0jekt1edare 740138-8 Värdering av energisparande åt- 70 gärder i byggnader Jan-Eric Jonsson, Arne Johnsson Ing byrå

760428-4 Specia1bearbetning av IDLAregistren Gustav Rosberg, SCB

760747-7 Energiförsörjningsa1ternativ i ett - Lo- Tängre perspektiv kaikomfort Ni1s-Eric Lindskoug, Sven Tyrên AB

760923-7 Energiprognosmodeii för - Sverige datakörningar Haraid Ljung, SIND

770241-8 Stipendium för studier vid inst Economique et Juridique de 1energi i Grenobie, Frankrike

770346-8 Husbeståndet från energisynpunkt SIB

SOU 1977: 59 267 Büagal

11 Kiimatkrav (C1aes Reuterskiöid)

nr

Ans1ag 75/76 76/77 77/78 78/79 Anm

750229-9 Programutredning FoU K1imathygien 37 39 David Södergren, Pau1 Peterson Konstr byrå AB

750537-6 Riktad operativ temperatur 39 Fo1ke Peterson, KTH

750816-5 Arbetsk1imat vid höga 1ufttempe- 33 12 raturer och samtidigt kraftig - en 1itteraturvärmestrå1ning granskning Fo1ke Peterson, KTH

760229-5 Systematisk av 270 40 undersökning rumstemperaturen i befint1iga byggbyggnader Enno Abe1, CTH

760368-6 K1imat1aboratoriet i Lund 754 SIB i 760370-3 Human1aboratoriet 392 SIB

770339-3 Inverkan på människans manue11a 110 och mentaia prestationsförmága av rumstemperatur i nedre de1en av och strax under komfortzonen SIB

770341-0 Temperaturtoieransen hos o1ika 115 k1iniska grupper SIB

770342-6 T01eransen för 1oka1 140 uppvärmning

och avky1ning (strä1ningsdrag)

SIB

770343-1 EEG som funktion av värmestress 30 SIB

770344-7 Ljus-värme-interaktioner 30 på prestationsförmägan SIB

770345-2 Fönster1ösa rum 15 SIB

268 I SOU 1977: 59 Bilaga

12 Övriga brukarkrav (C1aes Reuterskiö1d)

75/76 76/77 77/78 78/79 Anm Ans1ag nr

750575-9 i f1erfami1js- 47 110 25 Energianvändning hus . Lars Ågren, CTH

750768-9 för studium av resurs- 29 Program besparande åtgärder i boendet. V111kor och mänsk1iga konsekvenser Carin Boa1t, LTH

760174-1 40 210 Res Brukaraspekter på resursbesparande 200 byggande Carin Boa1t, LTH

760545-2 Konsumentkrav 35 på varmvattentemperatur Inger Norstedt, Konsumentverket

760974-1 PFE-78, de1program 12 18 Bengt Hidemark, KTH

Avdelning

II

från Underlag styrelsen för teknisk utveckling

SOU 1977: 59

FÖRORD

Inom det nu pågående treåriga energiprogrammet har STU bl a ansvar för viss komponentutveckling inom program 3, energianvändning för lokalkomfort, ett program för vilket huvudansvaret ligger hos Statens råd för byggnadsforskning, BFR.

Pâ grundval av erfarenheter gjorda under den nu löpande programperioden har STU, som underlag till BFR:s planeringsarbete inför den kommande treåriga energisatsningen 1978-8l, tagit fram föreliggande material i enlighet med de riktlinjer som givits av Delegationen för energiforskning DFE.

Stockholm i juli l977

Staffan Ulvönäs

SOU 1977: S9

DEL AV PROGRAM 3

ENERGIANVÄNDNING FÖR LOKALKOMFORT FoU AVSEENDE ENERGIBESPARANDE KOMPONENTER

SAMMANFATTNING

PR OGR AMOMRÅD ESÖV ER SIKT 1. 0 Programdelens omfattning 277 1. 1 ST Us 277 programansvar 1. 2 277 Tidsperiod 1.3 Nuvarande till 277 tillgång forskningsresurser › 1. 4 Informations 278 spridning 1. 5 mellan STU och BFR 279 Koppling i l. 6 Insatsnivåer 279

i

2. SAMMANFATTANDE BESKRIVNING OCH VÄRDERING AV DE OLIKA DELPROGRAMMEN 280 2. 1 Val av insatsområden 28° 2. 2 av medelsbehov 281 Sammanfattning

3. PROGRAMPLAN FÖR DELPROGRAM 232 3. 0 0. Allmänna 282 utredningar 3.1 l. Yttre försörjningssystem 234 3. Z 2. Byggnaden och inre försörjningssystem287 3. 3 3. Byggandets energihushållning 294 3. 4 4. Värmepumpsystem 297 5. Solvärmesystem och energilagring 301

272 3 SOU 1977: 59 Del av program

Inom varje delprogram har följande indelning tilllämpats: 3.X.0 Allmänt delprogram 3.X.1 Insatsplan nivå 1 3.X.1.l Allmänt nivå 1 3.X.1.2 Prioriterade arbetsområden nivå 1 3.X.l.3 Medelsbehov nivå l 3.X.2 Insatsplan nivå 2 3.X. 2.1 Allmänt nivå 2 3.X.2.2 Prioriterade arbetsområden nivå 2 3.X.2.3 Medelsbehov nivå Z 3.X.3 Insatsplan nivå 3 3.X. 3.1 Allm int nivå 3 3.X.3.Z Prioriterade arbetsområden nivå 3 3.X. 3. 3 Medelsbehov nivå 3

BILAGA över stödda projekt 307 Förteckning

SOU 1977: 59

SAMMANFAT TNING

HUR MYCKET ENERGI ÅTGÅR INOM OMRÄDET LOKALKOM- FORT ? HUR MYCKET ENERGI KAN SPARAS? VAD KOSTAR DET ATT GENOMFÖRA OVAN SKISSERADE ÅT- GÃRDER? VARFÖR BEHÖVS STATLIGT STÖD? STU:s FÖRSLAG

HUR MYCKET ENERGI ÅTGÅR INOM OMRÅDET LOKALKOM- FORT.?

Ungefär hälften av all den energi vi konsumerar används för För

i

uppvärmningsändamål. uppvärmning av småhus åtgår 50

TWh/

år och för flerfamiljshus lika mycket. För industrilokaler an-

t

; vänds 25 - 40 TWh/år och för lokaler 50 övriga TWh/år.

För att kunna bedöma möjligheterna att spara energi på lokalkomfortområdet är det nödvändigt att man betraktar energin från kvalitet s synpunkt.

I dag används för uppvärmning i stort sett endast högkvalitativ energi, exempelvis direktuppvärmning med elradiatorer. I dessa omvandlas elenergin till värme. I stället borde energi utnyttjas bättre, t ex omvandlas till mekanisk energi. För uppvärmningsändamål behövs nämligen normalt inte högre tempe-

ratur än 50 - 70°C - således en ganska låg Med

energikvalitet. detta betraktelse sätt kan man alltså påstå att behovet av energi är avsevärt mindre än vad ovanstående siffror visar.

HUR MYCKET ENERGI KAN SPARAS?

Hur mycket energi som kan sparas beror på vilka möjligheter som står till buds när det gäller att ta tillvara den energi som

274 SOU 1977: 59 Sammanfattning

i olika former och kvaliteter. Det är alltså fråga om erbjuds att dels finna metoder med vars hjälp man kan utnyttja lågkvalitativ energi, dels tekniska lösningar, som bättre utnyttden högkvalitativa energi, som man av olika anledningar jar måste ta i anspråk. Rent teoretiskt är möjligheterna goda att göra väsentliga besparingar genom att gå över till lågkvalitativ för uppvärmningsändamål. Högvärdiga energikällor bör energi reserveras för produktionsprocesser och därvid bör man prioritera sådana processer där minsta möjliga mängd arbetsduglig energi degraderas till värme.

Målet för de sparåtgärder som förutsätts i SBN 75, suppl l, är att minska för husuppvärmning med 50%. Det energibehovet är dock fullt att sänka förbrukningen ytterligare med möjligt 75 - 90%. Sålunda kan bättre isolering reducera behovet med 25 - 50%. Bättre bör kunna minska det uppvärmningsprocesser kvarvarande behovet med 50 - 70%. Resterande behov kan ned- 1

med 30 - 50% genom utnyttjande av solvärme. i

bringas

Om man lösa med säsongslagring av sollyckas problemet acceptabelt sätt kan hela uppvärmenergi på ett ekonomiskt klaras utan att annan energi behöver tillföras. ningsbehovet

Vilka åtgärder som skall vidtas beror på om det gäller nyeller Gäller det äldre bebyggelse bör byggnad ombyggnad. man av ekonomiska skäl bara vidta begränsade installationsarbeten, t ex av pannor med högre verkningsgrad och av reglersystem som bättre utnyttjar och distribuerar den tillgängliga

energin.

I

Att solfångare är attraktivt för såväl nya som omanbringa hus, särskilt om den högvärdiga energin används för byggda

i

värmepumpning. Därvid tillvaratas annars outnyttjad lågvärdig energi, främst uteluftvärme och solvärme.

l

Värmeåtervinning från ventilationsluft ingår som en viktig del i mera aktuella besparingsåtgärder. I dag är det praktiskt möjatt återvinna 25 - 50% av värmen ifrån luften. Att återligt vinna värme från och tappvarmvatten är också. vikspillvatten tigt för att uppnå en god ekonomi.

SOU 1977: 59 275 Sammanfattning

Att ta tillvara lågvärdig energi i form av spillvärme från industrier är en metod som bör utnyttjas i framtiden. flitigare

VAD KOSTAR DET ATT GENOMFÖRA OVAN SKISSERADE ÅT- GÄRDER?

För att genomföra de åtgärder som skisserats i det föregående behövs i många fall särskilda installationer. Införande av sådana eller tillämpning av nya metoder kan ofta ställa sig billigare än att (åter) anskaffa konventionella uppvärmningsanordningar. Ny teknik och ny utrustning som är bättre anpassad till den mindre mängd energi som skall hanteras i energisnåla bostäder ger goda möjligheter till kos tnadssänkningar.

VARFÖR BEHÖVS STATLIGT STÖD?

Om alla önskvärda och möjliga sparåtgärder skall kunna genom- I i föras fram till år 2000 måste statliga medel och teknisk rådgivning ställas till förfogande. Industrin arbetar med höga förräntningskrav. En teknisk satsning på osäkra produkter, som kanske ger resultat först om ett tiotal år, är därför ganska ointressant. FoU innebär ett ekonomiskt risktagande och många av de i program 3 diskuterade åtgärderna gäller insatser på tidigare obearbetade områden. Därtill kommer att experimentanläggningar i full skala ställer sig kostsamma för den enskilde företagaren. En samordning av insatserna när det gäller forskning och experimentbyggnader är därför nödvändig.

STU:s FÖRSLAG

STU föreslår att FoU avseende komponenter inom lokalkomfortområdet inriktas mot i första hand o användning av energi i låg kvalitet reglering av uppvärmning och ventilation o värmepump solvärme och ene rgilagring

276 SOU 1977: 59 Sammanfattning

Totalt beräknar STU för 3-årsperioden 1978-81 ett medelsbehov av 26, 7 Mkr för FoU avseende komponenter inom lokalkomfortområdet.

SOU 1977: 59

PROGRAMOMRÅDESÖVERSIKT

Pr ogramdelen s omfattning

Programdelen omfattar initiering, stöd och uppföljning av FoUinsatser rörande utveckling av energisparande komponenter inom Energiforskningsprogram 3, Energianvändning för lokalkomfort.

1.1 STU:s programansvar

Inom huvudprogram har STU huvudansvaret för: Energiforskning

. 0 program l, i industriella Energianvändning processer I t o program 4, Återvinning av energi i varor rn rn o I fråga om komponentutveckling har STU ansvaret för program 2, Energianvändning för transporter och samfärdsel, samt program 3, Energianvändning för lokalkomfort.

i l. 2 Tidsperiod å, i Denna rapport avser i första hand -

treårsperioden 1978/79 1980/81. Den innehåller också en diskussion om den tänkbara

utvecklingen under SO-talet.

l. 3 Nuvarande tillgång till forskningsresurser

Om det uppsatta - n-olltillväxt för energisparmålet ungefär bostads-, lokal- och industrisektorn fram till år 2000 - skall kunna uppnås, bör FoU-insatser igångsättas under den närmaste 3-årsperioden. Dessa måste dessutom ges rätt bredd och tyngd för att inte hela målsättningen skall äventyras.

Under den tid som arbetet med energiprogrammet pågått har

278 Programområdesöversikt

det visat sig att tillgången på. forskningskapacitet inom omrâdet varit begränsad med avseende på specialutbildade forskare. Detta är ett problem som lokalkomfortprogrammet delar med övriga program. Allt eftersom projektarbetet fortgått har emellertid rekrytering av forskningskapacitet kommit igång. Det är dock önskvärt att fortsatt sådan rekrytering understöds såväl vid universitet, högskolor och motsvarande institutioner som vid industrin. Inom industrin torde det vara lättare att utöka forskningskapaciteten eftersom FoU-projekt där normalt hgger inom v51 avgränsade produktområden.

Det finns också goda utsikter att kunna rekrytera forskare från de svenska konsultföretagen för att med deras hjälp få önskvärd alternativprojektering utförd. Industrin och konsultföretagen har i dag allmänt sett svårigheter att i den ordinarie organisationen inrymma särskilt anställd personal för FoU. Här torde en satsning på innovation och utveckling i förening med utnyttjande av respektive företags kunskaper och resurser kunna ge ett positivt re sultat.

Betydelsen av kvalitet och tekniskt kunnande betonas i de planerade försöksobjekten och demonstrationsanläggningarna. Byggkonsulterna, som länge tvingats premiera kvantitet framför kvalitet, får här betydelsefulla projekteringsuppgifter. Den inom vissa sektorer förekommande undersysselsättningen kan positivt påverkas.

l. 4 Informations spridning

Resultaten av FoU samt av fullskale- och demonstrationsanläggningar (F+D) måste snabbt spridas till beslutsfattare och allmänheten för att inte införandet av ny energisparteknik skall fördröjas. F+D -projekten kommer säkerligen att intressera allmänhet och massmedia. Det är både nyhetsmässigt intressantare och lättare att förstå funktionen hos anläggningar som är i drift.

Aktivt engagerade och praktiskt arbetande byggkonsulter bör

SOU 1977: 59 Programområdesöversikt 279

kunna tillföra området teknisk och ekonomisk information och bidra till att spridningen i landet bland beslutsfattare kolleger, och byggherrar förbättras.

Förmodligen kommer byggkonsulterna att stimuleras till nya grepp om de får förtroendet att arbeta med FoU och F+D i samarbete med centrala myndigheter.

Koppling mellan STU och BFR

För att lättare kunna relatera behovet av FoU för komponentutveckling till programelementen i program 3, lokalkomfort, har i görligaste mån samma använts. Inom flera huvudindelning sektorer återfinns emellertid tekniska system i flera delområden.

l. 6 Insatsnivåer

Vid utarbetandet av detta förslag har STU följt de direktiv från Delegationen för energiforskning (DFE) som gällt för övriga energiforskningsprog ram.

1 Enligt direktiven skulle STU redovisa förslag till insatser och möjliga resultat för minst två. anslagsnivåer nämligen

o beräknad anslagsnivå för 1977/78 enligt prop 1975/76:

100 minskad med 50 70 i reala termer o beräknad anslagsnivå för 1977/78 prolongerad i reala termer.

Möjlig verksamhet inom dessa ramar har angivits som Nivå 2 (minskning med 50 %) och Nivå l (oförändrad).

Härutöver skulle STU redovisa medelsbehov och möjliga resultat vid så snabb forcering som medges av inom landet tillgängliga FoU-resurser och som är förenlig med rimliga krav på. forskningens kvalité. STU har tolkat begreppet rimliga krav som att denna högre nivå (Nivå 3) skall uppta den verksamhet som STU anser väl motiverad. Nivå 3 är således STU:s förslag till insatser under planeringsperioden.

280 SOU 1977: 59

2 SAMMANFATTANDE BESKRIVNING OCH VÄRDERING AV DE OLIKA DELPROGRAMMEN

2.1 Val av insatsområden

Energiprogramkommittén EPK 74 visar i SOU 1974:76 att energi för fördelas i fyra ungefär lika stora dela användning bebyggelse

o Bostäder: småhus 50 TWh/år och flerfamiljshus

50 TWh/år

o Lokaler: industrilokaler 25-40 TWh/år, övriga lokaler 50 TWh/år

0 Den tillförda energin utgör cza hälften av vår totala energikonsumtion (prop 1975:30).

Ur området lokalkomfort har utvalts de delar där komponentansetts vara speciellt angelägen. Dessa delar är utveckling förutom allmänna utredningar:

O Yttre försörjningssystem O Byggnaden och inre försörjningssystem O Byggandets energihushållning O Värmepumpsystem O Solvärme system och energilagring

Inom alla dessa områden bedöms behovet vara stort av som lämpar sig för stöd av det slag, komponentutveckling, som STU normalt lämnar.

Området inre försörjningssystem har i samtliga insatsnivåer ansetts behöva de största resursinsatserna. Inom detta delområde kan man sannolikt göra de största besparingarna och där 1 är också tillgången på idéer god.

i

i

Beträffande delområdet bedöms beyttre försörjningssystem hovet av komponentutveckling vara stort om fjärrvärme införs

i ökad omfattning. När det gäller värmepumpar avspeglar i

l l l 1 l

SOU 1977: 59 Sammanfattande beskrivning 281

medelsbehovet inte den totala insatsen på detta område, då utve cklingen förutsetts ske i nära kontakt med värmepumpprojekt inom program l, energianvändning i industriella processer.

Delområdet solvärmesystem och energilagring är angeläget i ett långsiktigt perspektiv. Mera kortsiktigt kan solvärmesystem bli ett intressant komplement till andra uppvärmningsanordningar. Utsikterna till ett tekniskt genombrott på detta område inom planeringsperioden är givetvis svåra att bedöma, men områdets stora potentiella betydelse motiverar ändå att insatser görs.

Inom området byggandets energihushållning är förbättrade torkningsmetoder en angelägen FoU-uppgift. Här skulle STU kunna , bidra eftersom torkning är ett av de områden som uppmärksammasinom l. En samordning av arbetet beträffande

f program

torkprocesser förefaller önskvärd och kan uppnås inom STU.

! 2. 2 Sammanfattning av medelsbehov

Sammanfattning av medelsbehov (kkr/år)

Nivå l Nivå 2 Nivå 3

0 Allmänna 100 0 300 utredningar 1 Yttre 400 0 l 500 försörjningssystem Z Byggnaden och inre försörjningssystem l 000 600 4 000 3 Byggandets energihushållning 200 O 600 4 Värmepumpsystem 400 300 1 200 5 Solvärmesystem och energilagring 400 300 1 300 2 500 l 200 8 900

Totalt för perioden 7 500 3 600 26 700

282 SOU 1977: 59

3 PROGRAMPLAN FÖR DE LPROGRAM

3. 0 Programplan för delprogram O Allm änna utredningar

3. 0. 0 Allmänt delprogram 0

Huvudansvaret för 3 lokalkomfort ligger hos BFR. Utprogram arbetande av underlag för allmänna bedömningar väntas därför inte kräva insatser från STU:s sida.

Vid utveckling av komponenter aktualiseras en rad problem, som inte direkt hänger samman med byggande och användning Hit hör t ex samråd med institutioner, i byggnader. företag och andra om insatser inom områden som inte ligger organ inom deras stipulerade verksamhetsområden. Det kan gälla med av industriella processer, insamordning utveckling formation om utvecklingsresultat, utredningar och bedömningar av industriell tillverkningskapacitet samt klarläggande av speciella tekniska problem, t ex material- och strömningsproblem.

3- 0- 1 IAâåtFPÃêEEIYÄZÃÃ-

3. 0. l. l Allmänt Nivå l

Det är i dagens inte möjligt att göra en närmare uppdelning läge av insatser inom nivå l av detta delprogram.

3. 0. l. 2 Prioriterade arbetsområden Nivå l

Se ovan.

SOU 1977: 59 Programplan för delprogram 283 3.0.1.3 Medelsbehov Nivå l 1978179 l979(80 1980181 100 kkr 100 kkr 100 kkr

22589993?? _Nixå .Z

3. O. 2.1 Allmänt Nivå 2 Inom denna nivå finns inget motiv för insatser. .3. 0. Z. 2 Prioriterade arbetsområden Nivå 2 Inga. 3. 0. Z. 3 Medelsbehov Nivå 2 0 kronor.

3- 0. 3 lrzäâtiplêeliâvå 3

3.0. 3.1 Allmänt Nivå 3 Det är i dagens läge inte möjligt att göra en närmare uppdelning av insatser inom nivå 3 av detta delprogram. 3. O. 3. 2 Prioriterade arbetsområden Nivå 3 Inom denna nivå väntas ökade behov av medel för informationsinsatser.

284 Programplan för delprogram SOU 1977: 59

3. 0. 3. 3 Medelsbehov Nivå 3

1978479 1979580 1980481 300 kkr 300 kkr 300 kkr

3.1 Programplan för delprogram 1 Yttre försörjningssystem

3- 1 - 0 ÖÄPPEiPLQQ1PEPSIEIE _1_

Delprogrammet vill peka på. och föreslå sådana insatser som underlättar anslutningen mellan byggnadernas inre och yttre försörjningssystem. Detta delprogram är nära knutet till andra delprogram.

FoU bör sättas in på problem som gäller mottagande och handhavande av spillvärme eller annan fjärrvärme. Härvidlag är några punkter av särskilt intresse, nämligen studier av tillgänglighet, lagring av energi under viss tid samt värmeväxlare.

3- 1- 1

lEâåt§P.1ê9.1§“.V.å.1-

3. l. 1.1 Allmänt Nivå l

Nivå l innebär oförändrad ambitionsnivå. Urvalskriteriet har varit att här inrymma de åtgärder som ger den största besparingen i förhållande till erforderlig investering.

Möjligheterna att lagra spillvärme studeras och i detta sammanhang kan värmepumpar vara av intresse.

i

Viktiga frågor av mer långsiktig natur ingår i bilden. Samhälls-

planeringen kommer framdeles att stå i större beroende ställ- i

1 l ning till energiproducenterna. Energiförsörjning och bebyggelse-v 1 4 planering måste samspela. Värdefulla i detta sammanhang är x i x l J I

sou 1977; 59 Programplan fär delprogram 285

reglertekniska lösningar som kan förmedla värme av olika typ och energiinnehåll till bostäder och lokaler samt anpassa värmen till i övrigt normalt konstruerade hus.

FoU-insatser bör utföras för att ge erforderligt tekniskt beslutsunderlag. Tillämpningen är däremot starkt beroende av Vilken framtida tar när inriktning samhällsplaneringen det gäller att välja och prioritera energiförsörjningssystem.

Svaren på de tekniska frågorna blir av värde för kommande energiplanerare, värmeverkens personal och konsulter liksom för alla som samarbetar med kommunernas energiplaneringsorgan.

3. l. l. 2 Prioriterade arbetsområden Nivå l

i Delprogrammets betydelse är stor redan vid denna nivå.. För

i

inom utvecklingen fjärrvärme- och byggnadsområdena är det i angeläget att ny teknik tas fram med statligt stöd. oförändrad satsning medger dock endast blygsamt i dessa engagemang frågor.

Insatsplanen omspänner budgetåren - Under

1978/79 1980/81.

denna tid bör stöd lämnas till FoU inom områdena villavärmesystem - som inrymmer frågor rörande förrådsberedare, direktvärmeväxlare, direktsystem - samt byggnadens anpassning till spillvärmekällans temperatur.

3.1. l. 3 Medelsbehov Nivå l

1978579 1979480 1980481 400 kkr 400 kkr

286 Programplan för delprogram SOU 1977: 59

Eâåâtfâlê? -18 åxå 3-_

3.1. 2.1 Allmänt Nivå 2 Vid denna nivå, avvecklingsalternativet, prioriteras inga FoU-insatser inom delprogrammet. 3. l. 2. 2 Prioriterade arbetsområden Nivå 2 Inga. 3.1. 2. 3 Medelsbehov 0 kronor.

3- 1- 3 lrzââtiplâmüiøcå å_

3. l. 3. l Allmänt Nivå 3 Liksom i punkt 3. l. 0 kommer FoU-arbete att ske främst i fråga om värmeförsörjningens anpassning till husens inre försörjningssystem. Endast med forcerad insatsnivå kan behovet av FoU täckas. Denna nivå (3) forcerad satsning, innebär beredskap för de flesta tänkbara energiförsörjningssituationerna med stor knapphet på. importerad energi. Denna nivå innebär även en ännu större satsning på. långsiktiga projekt. 3.1. 3. 2 Prioriterade arbetsområden Nivå 3 Här bör särskilt studeras FoU som gäller byggnadens anpassning till spillvärmekällans egenskaper.

SOU 1977: 59 Programplan för delprogram 287

Beroende på med vilken regelbundenhet leveranser av spillvärme kan ske kommer möjligheten att lagra värme in i bilden. Denna lagring kan ske gemensamt för flera uppvärmningssystem, t ex solvärme. Eftersom spillvärme knappast kan utgöra enda uppvärmningskälla, bör andra kompletterande värmekällor bli föremål för FoU. Av speciellt intresse blir då värmepumpar, som kan ges en reglerande effekt som de utnyttjas samtidigt på traditionellt s ätt.

3.1.3. 3 Medelsbehov Nivå 3

1978179 1979480 l980_/_8l l 500 kkr l 500 kkr l 500 kkr

3. 2 Programplan för delprogram Z Byggnaden och dess inre försörjningssystem

3- 2- °

41.159 §92 99.122 955m _Z_

Delprogrammet berör bostäder, offentliga lokaler, industrilokale r och lantbruksbyg gnader .

Området är stort och innefattar teknik av olika slag. De uppvärmningsanordningar som kan förbättras med FoU-insatser är värmepannor (även elpannor), fjärrvärmeundercentraler, radiator-, strålningsxøärme- och varmluftssystem. Delprogrammet upptar inte solvärme och värmepumpar.

Av stor betydelse för uppvärmningsmetoden är reglerutrustningen. För ventilation av byggnader används olika system: självdragssystem (S-system), frånluftssystem (F-system) och från- och tilluftsventilation (FT-system).

För bostäder och lokaler används olika luftbehandlingssystem. Sålunda dominerar FT-system på lokalsidan men förekommer knappast alls i bostäder. Medan det är angeläget att minska

288 SOU 1977: 59 Programplan för delprogram

ventilationsförlusterna i bostäder måste man på lokalsidan utveckla anordningar för värmeåtervinning från ventilationssystemen.

F n används olika ventilationssystem för likartade byggnader. FoU-insatserna för energisparande i befintlig bebyggelse kan därför komma att bli omfattande.

Hittills har tumregler använts i alltför stor utsträckning, något som ofta resulterat i överdimensionering av ventilations- och värmeanläggningar. Beräkningsmetcder för att uppnå en fullgod teknisk-ekonomisk optimering måste utvecklas.

Inom detta delprogram bör initieras FoU av nya uppvärmningsoch ventilationssystem samt därtill anpassade nya vägg- och bj älklag skonstruktioner .

I delprogrammet inryms också FoU-insatser för nya värmeåtervinningssystem (värmeväxlare på frånluft och spillvatten) samt av nya sanitetssystem (med viss värmeåtervinningsmöjlighet och minskad vattenåtgång). Andra insatser avser nya energibesparande hushållsapparater, system för ökad återluftsanvändning samt energisnåla belysnings system.

Fram till 1985 torde merparten av den energi som åtgår för belysningsändamål förbrukas av vanliga glödlampor. Allt

eftersom glödlampor ersätts av lysrör väntas energiförbruk-

ningen minska i motsvarande grad. Denna minskning kan uppgå till c:a 2 procent.

Till år 2000 bör förutom lysrör även t ex metallhalogenlampor med förbättrad färgåtergivning kunna användas för vissa ändamål. Med dessa lamptyper kan energiåtgången sannolikt minskas med 5% för inomhus- och 10% för utomhusbelysning.

När det gäller hushållsapparater torde stora procentuella energibesparingar kunna åstadkommas genom tillämpning av såväl konventionell som ny teknik. Så till exempel skulle ultraljud för diskning kunna reducera energibehovet till en femtedel av det nuvarande .

SOU 1977: 59 289 Programplan för delprogram

3. 2.1.1 Allmänt nivå 1

Besparingsmöjligheterna är stora inom detta Redan delprogram. vid oförändrad insatsnivå kan goda resultat Med förbättuppnås. rad panndrift och uppvärmning kan med enkla medel 5% energi sparas inom det oljeeldade beståndet. Vad ventilationen beträffar ger redan en minskning med 0, 05% av luftomsättningen timme per en besparing av 3 TWh inom bostadssektorn. Bättre fönsterisolering ger upp till 10% besparing, vilket motsvarar 8 TWh inom bostads sektorn.

Redan måttliga tilläggsisoleringar ger stora energibesparingar, och,detsamma gäller vid värmeåtervinning från ventilationsluft och avloppsvatten.

För att man till fullo skall kunna som tillgodogöra sig de fördelar de tekniska systemen medför krävs en bättre samverkan mellan dessa system och de byggnader i vilka de utnyttjas. Besparingsmöjligheter kommer att beaktas vid studier av biverkningar såsom buller och luftföroreningar från oljeeldade anläggningar och från ventilationssystemm m. Dessa studier kommer att göras i samarbete med övriga behovsområden inom STU. Vid oförändrad kostnadsnivå bedöms spareffekten av ovanstående angivna åtgärder som god.

3. Z. 1. 2 Prioriterade områden nivå l

Under den kommande treårsperioden bör vid denna anslagsnivå en prioritering ske av följande FoU-avsnitt enligt 3. 2. l: Pann- och uppvärmningssystem Väggisolering och utveckling av nya vägg- och bjälklagstyper (inkl fönsterkonstruktioner) Värm eåte rvinning Reglerteknik

290 SOU 1977: 59 Programplan för delprogram

3. 2. l. 3 Medelsbehov nivå. l

1978579 1979180 1980181

1 000 kkr 1 000 kkr 1 000 kkr

3- 2- ?- Eraââásplêrzsziyâaê

3. Z. 2. l Allmänt nivå 2

Inivå 2 har vissa av de i nivå 1 ingående projekten utvalts. I några fall är det dock tänkbart att sådana situationer i fråga om uppstår att en annan prioritering vore motienergiförsörjningen verad. De i framtiden tänkbara alternativa energiförsörjningssituationerna är emellertid så. många att en särskild planering för var och en skulle göra programmet mycket svåröverskådligt. I detta avvecklingsalternativ har därför endast sådana projekt med som bedömts mest angelägna i en situation liknande tagits den som före 1973 och som dessutom ansetts aktuella förelåg även i de flesta tänkbara situationer.

3. 2. 2. 2 Prioriterade arbetsområden nivå Z

Följande sektorer prioriteras: pannsystem och uppvärmningssystem, reglerteknik.

3. 2. Z. 3 Medelsbehov nivå. Z

1978779 1979180 1980181 600 kkr 600 kkr 600 kkr

3. 2. 3 Insatsplan nivå 3

3. 2. 3.1 Allmänt nivå, 3 l

Denna nivå., forcerad satsning, innebär beredskap för de flesta tänkbara situationer då. stor knapphet på importerad energi

råden

SOU 1977: 59 Programplan för delprogram 291

Denna nivå innebär även en ännu större satsning på långsiktiga projekt. Som tidigare nämnts är besparingsmöjligheterna goda inom delprogrammet. Vid en forcerad satsning enligt nivå 3 skall FoU initieras inom i punkt samtliga 3. 2. l angivna sektorer som alla är angelägna.

3.2.3.2 Prioriterade arbetsområden nivå 3

Inom ramen för tillgängligt anslag för FoU nivå. bör viss på denna prioritering ske för att anpassa till de komponentutvecklingen lämpligaste sektorerna enligt 3. 2. 3.

Då. solvärme och värmepumpar behandlas i ett annat delprogram bör sålunda komponentutveckling ske beträffande följande:

Uppvärmning: bostäder, lokaler och industrier. Nya system och

tekniska förbättringar av pannor och oljebrännare för konventionell uppvärmning. Här bedöms möjligheterna som mycket goda att med hjälp av FoU-uppdrag kunna uppnå. betydande besparingar. Detta gäller såväl större som mindre lokaler. Så t ex bedömer man det redan nu som realistiskt att uppnå en väsentligt högre

verkningsgrad hos både små och stora panntyper genom bättre

utformning av förbränningsrummet samtidigt som kontrollen av förbränningsgasernas turbulens väsentligt förbättras. Detta gäller både vid användande av fasta och flytande bränslen.

Önskemålet att kunna utnyttja kombinationseldning kräver förbättringar och modifieringar av pannorna. Detta utesluter inte att i denna utveckling hänsyn skall tas till ett alternativt utnyttjande av solvärme, värmepumpar eller spillvärme. Ett särskilt studium av stökiometrisk utan överskott (förbränning av luft) förbränning i pannor för att öka verkningsgraden är ett angeläget forskningsobjekt. En ökad verkningsgrad kan nedbringa oljeåtgången med cza 20% och medge ett bättre utnyttjande av fossila bränslen. I projektet ingår införande av blåbrännare. FoU bör därutöver initieras för att förbättra möjligheterna för kombinationseldning.

292 SOU 1977: 59 Programplan för delprogram

Ventilation: bostäder och lokaler. I anslutning till de nya kraven i SBN 75, suppl l, måste uppbyggnaden av ventilationssystemen bli föremål för en omfattande utveckling om en rimlig ekonomi skall kunna uppnås. Detta gäller i första hand inom lokalområdet, där ventilationstekniken hittills varit relativt primitiv.

En mer avancerad teknik krävs för kontroll av lufthastigheter, temperatur m m. Viktig härvidlag är den individuella rumskontrollen. Luftflödena måste automatiskt kunna ökas eller minskas med hjälp av automatiska tillufts- och frånluftsdon. Temperatur, luftfuktighet och kyla liksom inläckande solenergi ingår i den totala problembilden. Utveckling av s k självreglerande ventilationssystem intar därför en framträdande plats när det gäller FoU under de närmaste åren.

Värmeåtervinning ur frånluft samt möjlighet att kunna köra anläggningarna på återluft ingår också som en viktig del i FoU under den närmaste budgetperioden.

Mät- och reglerteknik: Mät- och reglertekniken är ett stort och område för FoU. Det gäller att ta tillvara ventilationsanviktigt läggningarnas möjligheter. Då dess tekniska komplexitet tilltar ökar kraven på en genomtänkt och flexibel styrteknik.

För de minsta anläggningarna bör FoU inriktas på komponentutveckling av exempelvis pneumatik och enklare elektriska styrdon. För de större och mellanstora anläggningarna erbjuder dagens högt utvecklade minidatorteknik intressanta möjligheter att lösa samordnings- och optimeringsproblem. Men datorstyrning kan användas även för andra behov än ventilation och värme. Hit hör brandvakt, tjuvlarm samt olika typer av tidsinställningar av hushålls- och tvättapparater.

Datorn skall arbeta med bibehållen mätnoggrannhet. God rumskontroll måste eftersträvas oavsett väderstreck. Övertemperatur på exempelvis sydsida måste begränsas.

Det har visat sig att man inte utan individuell rumskontroll kan styra och fördela energimängderna så att temperaturen blir den

SOU I977: 59 Programplan för delprogram 293

rätta på både nord- och sydsida. Här krävs styrning av såväl ventilation som annan värmetillförsel.

Enbart individuell rumskontroll räcker emellertid inte. Man måste, för att få en ekonomisk optimering, kunna styra temperaturerna centralt när det gäller tilluft och vatten. Denna Övergripande funktion är ekonomiskt motiverad. Det kan ju tänkas att man t ex i ett kontorshus vill ha 50 rum varmare och 40 rum kallare. Datorn kan då rent beräkningsmässigt meddela att det just vid detta tillfälle är billigare att kyla centralt med exempelvis uteluft och sedan eftervärma i resp rum.

I mer än hälften av alla. lokaler förekommer nattdrift med lägre rumstemperatur. I samband därmed sker uppvärmningen med 100% återluft och vid intermittent drift. Uppvärmningen startas normalt med ett tidur l - Z tim före arbetstidens början. Då omkopplas till viss del uteluft (friskluft) vid uppvärmningen till normal-arbetstemperatur. Andelen uteluft kan variera mellan 30 och 70%. Förfarandet innebär onödiga och stora uppvärmningsförluster.

Ett funktionssäkert tidsoptimeringsdon som styrs av ute- och/

eller lokaltemperatur kommer därför att ge en kraftig sänkning av uppvärmningseffekter och energiåtgång. Regleringen kan exempelvis skötas av en minidator, som kan behandla flera styrutrustningar av varierande svårighetsgrad. FoU som syftar till utveckling av sådana tidsoptimeringsdon är angelägen. En sådan minidator för industrilokaler kan även kontrollera vissa industriella processer. Ett samarbete mellan process- och reglertekniker är nödvändig.

FoU-insatser behövs också för att utveckla datorbaserade pneumatisk reglersystem.

Svensk tillverkning av i detta sammanhang lämpliga pneumatiska reglerutrustningar sker inte för närvarande. FoU i avsikt att om möjligt etablera en sådan industri är önskvärd.

Sanitet: System för utvinning av värme ur spillvatten och tappvarmvatten har stor sparpotential och bör ägnas FoU. Denna teknik har hittills föga uppmärksammats men torde inta en viktig roll inom bl a det kommunala energiplaneringsprogrammet.

294 Programplan för delprogram SOU 1977159

Belysning: Även här finns ett behov av att från energisparsynpunkt utveckla annan teknik och förbättrad användning av installerad belysningsarmatur. Som exempel kan nämnas utveckling av belysningsarmatursystem i vilka man tillför och borttransporterar rumsluften. Här förbättras belysningens verkningsgrad genom kylning samtidigt som man tillvaratar belysningsarmaturens egenvärme för uppvärmning av den tillförda luften.

Hushållsapparater: Kontinuerlig förbättring av hushållsapparater

ger konsumenten bättre produkter och totalt sett lägre energikonsumtion. Här kan pekas på utvecklingen av disk-

kyl/frys-,

och torkmaskiner som förbrukar stora mängder energi.

3. 2. 3. 3 Medelsbehov

l978z79 1979(80 1980481 4 000 kkr 4 000 kkr 4 000 kkr

3. 3 Programjgan för delprogram 3 Byggandets energihushållning

3- 3- 0

ê.11_rz1§z=_t.åe_11›_r9s_r§m-3.

Energiinsatsen vid nyproduktion av hus uppskattas till 13, 5 TWh. Därav åtgår på. byggplatserna 3 TWh. Beräknat på. nyproduktion av 40 000 småhus och 30 000 lägenheter i flerfamiljshus samt med av 1977 års erhålls tillämpning nya energinormer en årlig driftsenergi av 2 TWh. Därvid har, per enhet, energiförbrukningen i småhus vara 17 000 kWh antagits och i lägenheter i flerbostadshus 9 000 kWh. 4

En av de största enskilda l energiposterna på. en byggnadsplats är byggtorkningen. Studium av denna funktion är angelägen.

l l Systemet för uppbyggnad av huskroppen är av betydelse för å energihushållningen på byggarbetsplatsen. Från denna synpunkt är i vissa fall prefabricerade att föredra. montagesystem

SOU 1977: 59 Programplan för delprogram 295 Platsbyggandet, som under de senaste decennierna rationaliserats kraftigt, torde emellertid med förbättrade hjälpmedel och utbildning av arbetskraften väl kunna hävda sig i detta avseende. Information om betydelsen av sådana hjälpmedel är från energispar synpunkt mycket viktig.

Plââäsklê? .eiyå 1

3. 3. l. l Alhnänt nivå 1 Nivå 1 innebär oförändrad ambitionsnivå. Urvalskriteriet har varit att i denna nivå inrymma de åtgärder som ger största besparingen i förhållande till erforderlig investering.

3. 3. 1. 2 Prioriterade arbetsområden nivå l Delprogrammets FoU bör här begränsas till studium av torkproblemet, tidigare berört i pkt 3. 3. 0.

3. 3. l. 3 Medelsbehov nivå l 1978z79 1979180 1980181 200 kkr 200 kkr 200 kkr

3- 3- 2 mâât§p3êe_n.iy.å.ê

3. 3. 2.1 Allmänt nivå Z På denna nivå skall FoU inte bedrivas.

296 Programplan för delprogram SOU 1977: 59

3. 3. 2. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 2

Inga

3. 3. Z. 3 Medelsbehov nivå Z

0 kronor

3- 3- 3

Iszåâtssplâêsziyâaâ

3. 3. 3.1 Allmänt nivå 3

Denna nivå, forcerad satsning, innebär för de flesta beredskap tänkbara situationer där stor knapphet på importerad energi råder. Denna nivå innebär också. en ännu större satsning på. lång siktiga projekt.

3. 3. 3. 2 Prioriterade arbetsområden nivå. 3

FoU bör här bedrivas för att alla som stödja åtgärder tas upp under punkt 3. 3. 0. , komponentutveckling av energibe sparande hjälpmedel, maskiner och konstruktionsmetoder.

3. 3. 3. 3 Medelsbehov nivå 3

1978179 l979(80 1980181 600 kkr 600 kkr 600 kkr

Programplan för delprogram 297

Programgan för delprogram 4 Värmepumpsxstem

3 . 4 . 0 A1lm_äl_n_t_d e_ l_p_r_o_ g_r_a_m_4l

Delprogrammet har direkt koppling till delprogram 2 Byggnaden och inre försörjningssystem och delvis till delprogram 5 Solvärmesystem och energilagring. Anknytning finns också till delprogram 1 Yttre försörjningssystem.

Detta delprogram behandlar värmepumpen (VP) som värmealstrare och endast i viss mån som kylmaskin.

VP är en anordning, som med hjälp av en viss mängd högvärdig energi kan ta upp värme vid låg temperatur och avge denna jämte tillförd energi vid en högre temperaturnivå. Vid VP som

i

reversering fungerar kylmaskin. i I En väl fungerande VP avger på en högre temperaturnivå en värmemängd som är flera gånger större än den tillförda nödvändiga energin. Denna utgörs oftast av elenergi men även andra energislag kan utnyttja s.

Förhållandet mellan avgiven värmemängd och erforderlig drivenergi kallas värmefaktor, VF, och är ett godhetstal, som varierar med temperaturdifferensen. VF sjunker således med sjunkande ytte rtempe ratur.

För en VP ligger VF normalt mellan l, 8 och 3. Man kan också ange VF som en genomsnittlig säsongsuppmätt VF (enligt ASHRAE seasonal performance factor SPF).

Effektiviteten hos en VP är i hög grad beroende av att såväl värme- som kylbelastningar noggrant beräknas. Huskroppens utformning och valet av VP skall samspela. Husets läge, fönsteroch väggkonstruktioner, uppvärmningssystem är faktorer som noga måste beaktas vid beräkningen, liksom också lokala kliznatförhållanden.

298 SOU 1977: 59 Programplan för delprogram

uppkallas efter de medier som levererar respek- VP-systemet tive värme, t ex luft-luft, luft-vatten, vatten-luft, markupptar vatten osv. Om vatten det värmeavgivande mediet kan det utgör vara vatten eller förbrukningsvarmvatten. VP spillvärmevärmt har en bred som energisparare både i småhus och tillämpning Tillgång till spillvärme ökar effektiviteten. flerfamiljshus.

VP med uteluft som värmekälla kan också utgöra komplement till I större anläggningar kan exempelvis brännpanncentraler. användas som drivmedel. Låg distributionstemperatur för olja husets värmeförsörjning ökar användbarheten av VP.

VP av typ luft-vatten bör kunna appliceras i befintliga hus, där vattenradiatorerna ofta är överdimensionerade och således tilllåter lägre distributionstemperatur. Detta ger en högre VF.

Med VP kan värmebehovet för såväl uppvärmning som tappvarm vatten tillgodoses under större delen av uppvärmningssäsongen.

I lokaler har VP en viktig uppgift eftersom den kan ingå i ett fullständigare luftbehandlingssystem. VP:s reversibla funktion som kylmaskin kan här tas tillvara. Vid omsorgsfull projekteri kan frånluften i anläggningen användas både vid värmning och kylning.

I lokaler för behandling och förvaring av grönsaker, frukt och andra. livsmedel har VP en given tillämpning.

Med VP som kylmaskin kan ekonomin för konstfrysta isbanor förbättras. Till simbassänger kan VP leverera värme (även i kombination med solvärme) med god ekonomi.

3- 4- 1 Lrzââtsplêzarziyåå

3.4.1.1 Allmänt nivå 1 I a FoU bör på denna nivå stödja industriellt utvecklingsarbete av-

l seende de komponenter som ingår i värmepumpens konstruktion.:

sou 1977-, 59 Programplan för delprogram 299

Verkningsgraden och funktionen hos VP som arbetar med ytterluft blir otillfredsställande då yttertemperaturen understiger cza

-50C. Tillsatsvärme, normalt från konventionella uppvärmnings-

anordningar, erfordras då. Metoder att utnyttja VP i andra kombinationer är angelägna FoU-mål.

3. 4. 1. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 1

Prioritering bör ske av FoU avseende industriellt tillverkade komponenter.

3. 4. l. 3 Medelsbehov nivå 1

1978579 1979180 1980781 400 kkr 400 kkr 400 kkr

3. 4. 2 Insatsplan nivå. Z

3. 4. 2.1 Allmänt nivå. Z

I nivå 2 har utvalts vissa av de i nivå. l ingående projekten. I en del fall kan man dock tänka sig energiförsörjningssituationer som skulle motivera en annan prioritering. De i framtiden tänkbara alternativa energiförsörjningssituationerna är dock så många att en särskild planering för var och en skulle göra programmet mycket svåröverskådligt. I detta avvecklingsalternativ har därför endast sådana projekt tagits med som bedömts mest angelägna i en situation liknande den som förelåg före 1973 och som dessutom ansetts aktuella även i de flesta andra tänkbara situationer.

300 Programplan för delprogram SOU 1977159

3. 4. 2. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 2

Prioritering av FoU avseende industriellt tillverkade komponent

3. 4. 2. 3 Medelsbehov nivå Z

1978179 1979(8O 1980181

300 kkr 300 kkr 300 kkr

3- 4- 3

ârzââtsplêegzâvânâ

3. 4. 3. 1 Allmänt nivå 3

Denna nivå, forcerad satsning. innebär beredskap för de flesta tänkbara energiförsörjningssituationer då stor knapphet på impo terad energi råder. Denna nivå innebär också en ännu större satsning på. långsiktiga projekt.

Utöver de i punkt 3. 4. 1. 1 angivna FoU-uppgifterna bör även utveckling initieras av alternativa drivanordningar för VP. F n förekommer endast elmotordrivna kompressorer. Alternativa drivkällor är dieselmotorer, stirlingmotorer samt ång- eller ga turbiner. System- och komponentutveckling är här av stort intre

Utveckling och studium av värmepumpsystemens anpassning till olika slag av värmekällor bör stödjas. Tänkbara till buds ståend värmekällor är: uteluft, frånluft, spillvärme (både frånluft och kylvatten) från industrier och kraftverk, sjö-, älv- eller havsvatten, grundvatten, markvärme (både markvärme från djupare liggande markskikt och ytmarkvärme), avloppsvatten och liknan

FoU som syftar till att förbättra VPzs totala meverkningsgrad delst energilagring bör utföras. De stora temperaturvariatiøner under dygnet aktualiserar metoder för kortvarig lagring av vär från dag till natt. Anslutning till solvärme ingår i denna utveck- 1 i 1 lingsbild.

SOU 1977: 59 Programplan för delprogram 301

För större lokaler är VP med nuvarande konkurrensenergipriser kraftig i förhållande till traditionella system. Det är därför viktigt att utvärdering sker av i marknaden förekommande standardvärmepumpar. Tillverkar-na av dessa har oftast långvarig erfarenhet från utveckling av kylmaskiner och VP. Barnsjukdomarna är överståndna men förbättringar som ökar är livslängden angelägna liksom metoder att anpassa VP till andra tekniska system.

På småhussidan är situationen annorlunda. Det finns praktiskt taget inte någon VP som ar anpassad och dimensionerad för småhusets storlek och krav. Utveckling av speciella värmepumpar och tillverkning i långa serier torde dock för en VPgöra priset installation i ett småhus acceptabelt.

3. 4. 3. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 3

En kraftig satsning inom samtliga i punkt 3. 4. 1. l och 3. 4. 3. l nämnda sektorer är motiverad.

Särskild vikt kommer att vid enkelhet i handhavande läggas samt tåligt utformad reglerteknisk utrustning.

E 3. 4. 3. 3 Medelsbehov nivå 3

i978g79 1979180 1980181 1 200 kkr 1 ZOO kkr 1 200 kkr

3. 5 Programplan för delprogram 5 Solvärmesystem och energilagring

3- 5- °

ê31_rpêi_n.t.1_<:1p_r9s.rsp2_â

har direkt till Delprogrammet anslutning delprogram 2 Byggnaden och inre försörjningssystem. finns också till Anknytning delprogram 1 Programplan för yttre försörjningssystem.

SOU 1977159 302 Programplan för delprogram

Detta behandlar två system som är intimt förknippade delprogram med varandra, nämligen solvärme och energilagring.

För att solenergi på våra breddgrader skall kunna bli ett realistiskt alternativ för uppvärmning av bostäder och lokaler krävs att lagring av energin kan ske på ett effektivt och prisbilligt sätt. l de flesta fall behövs ett dygnslagringssystem. Med flerdygnsoch veckolagring kan solenergi utnyttjas även under mulna perioder. Sådan lagring minskar också behovet av tillsatsvärme. Säsonglagring är det längst gående av lagringsalternativen och är en förutsättning för en tguil försörjning av huset med solvärme. Problemet är att finna en metod som medger lagring på ett enkelt och utrymmessnålt sätt.

Lagringstätheten hos hittills använda sten- och vattenlagringsmetoder är ringa. Därav följer stora volymer och krav på mycket god isolering, vilket är kostnadskrävande. Både i Sverige och utomlands pågår forskning kring lagringsmedier som medger större Fasomvandlingsmältor och lösningar är lagringstäthet. exempel härpå.

Vid projektering av nybyggnader kan huskroppen utformas som en passiv solfångare som tillvaratar energin utan större kostnader.

Aktiva system storskaliga tillämpningar vid nyproduktion kommer att ställa krav på stadsplaneringen. Faktorer.s0m skuggfrihet, arealbehov för solfångare och plats för centrala magasin måste beaktas.

En bedömning av kostnaderna för utnyttjande av solenergi förutsätter noggranna studier av resurskrav m m. Stora investeringar måste emellertid göras om en satsning på solvärme skall resultera i märkbara effekter på landets energibalans. Låne- och bidragsregler måste anpassas för att underlätta införandet av solvärme både för befintliga byggnader och nybyggnation.

FoU beträffande solfångare pågår både inom industrin och på universiteten. En förstärkning av forskningen bör ske liksom av 1

SOU 1977: 59 Programplan för delprogram 303

den grundläggande utbildningen av tekniker, projektörer och byggare. Internationellt satsas stora summor på detta område.

När det gäller plana termiska solfångare har utvecklingen kommit relativt långt. Tekniken är här välkänd. Koncentrerande termiska solfångare är under utveckling.

I en, enligt de nya normerna energisnål byggnad, kan solvärmesystemet göras relativt litet. I ett småhus kan det röra sig om

30-40 m solfångare och 5-10 m3 värmelager. Självförsörjnings-

graden kan bli hög, ända upp mot 75%. Kostnaderna för tillverkning och installation är dock så höga att nuvarande produkter inte är kommersiellt gångbara. FoU-insatserna bör därför inriktas mot sådana förenklingar att kostnaderna för tillverkning och installation nedbringas.

Med omedelbar introduktion och samtidigt kraftig satsning på solvärmetekniken kan en försörjningsgrad som grovt motsvarar hälften av all lokaluppvärmning uppnås under nästa sekels första decennium.

Fördelar med solvärmen är att den erhålls lokalt och inte påverkas av de yttre faktorer som krislägen kan aktualisera. Nackdelarna består i att tillsatsvärmen ställer energi- och effektkrav på yttre kraftförsörjningssystem. som solenergin egentligen var avsedd att avlasta.

Användande av VP i kombination med solvärmesystem kan vara

en metod att reducera kostnaderna för energilagringen. Vid direktverkande system måste temperaturen på vattnet i magasinet hållas

vid 45-65°C. Vid anslutning av VP kan temperaturer mellan 7 och

Z7°C utnyttjas.

3- 5- 1

Iszäâtärlêêsziyâuâ

3. 5.1.1 Allmänt nivå l

Införande av solvärme i stor skala skulle väsentligt underlättas om lämplig lagringsteknik fanns utarbetad. Därför är FoU kring

304 Programplan för delprogram SOU 1977: 59

lagringssystem angelägen. Möjligheter att årstidslagra kan innebära en definitiv lösning av bostadsuppvärmningen. När det gäller korttidslagring (cza l dygn) är FoU-insatser på att förfina och optimera i dag känd teknik angelägna. Beträffande solfångare bör insatser göras för att anpassa dessa till svenska klimatologiska förhållanden. En annan väsentlig uppgift är FoU för att förenkla solvärmesystemen och därmed kostnaderna nedbringa för dessa.

3. 5. l. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 1

På denna nivå prioriteras FoU av energilagringssystem samt av system för va rmvattenuppvärmning.

3. 5. 1. 3 Medelsbehov nivå 1

l978g79 l979(80 1980181 400 kkr 400 kkr 400 kkr

3. 5. 2 Insatsplan nivå 2

3. 5. 2.1 Allmänt nivå 2

I nivå. 2 har utvalts vissa av de i nivå 1 ingående I projekten. fall är det dock tänkbart att det uppstår situationer några i fråga . i om energiförsörjningen som skulle motivera en annan priorite- N ring. Det i framtiden alternativa energiförsörjningssituationerna är emellertid så många att en särskild för var och en planering skulle göra programmet mycket svåröverskådligt. I detta avvecklingsalternativ har därför endast sådana projekt medtagits som bedömts som mest angelägna i en situation liknande den som förelåg före 1973 och som dessutom ansetts aktuella även i flertalet andra tänkbara situatione r.

SOU 1977: 59 Programplan för delprogram 305

3. 5. 2. 2 Prioriterade arbetsområden nivå Z

På denna nivå föreslås prioritering av FoU angående energilagringssystem.

Medel sbehov nivå 2

1979180 300 kkr

1393x1591 §9 _raiyå_ ê

3. 5. 3.1 Allmänt nivå 3

Denna nivå, forcerad satsning, innebär beredskap för de flesta tänkbara energiförsörjningssituationerna där stor knapphet på importerad energi råder. Denna nivå innebär också en ännu större satsning på långsiktiga projekt.

3. 5. 3. 2 Prioriterade arbetsområden nivå 3 Förutom de områden som nämnts i nivå 1 prioriteras här även följande områden: o FoU avseende system för uppvärmning av både bostäder och lokaler. FoU avseende solvärmesystem i kombination med värmepumpar och lagringsmagasin. Även säsonglagring.

3. 5. 3. 3 Medelsbehov nivå 3

1978179 1979(80 1980{81 1 300 kkr 1 300 kkr 1 300 kkr

SOU 1977: 59

Bilaga Förteckning över Stödda projekt inom programmet Energianvändning för lokalkomfort, FoU avseende energibesparande komponenter

308 Büaga SOU 1977: 59

omuooanmma

w

uoxmocem

oem

mun

u2DBQ

›m

cmmgoemgmoga

moñaxç.

saemnaañm ommomm ommovm ommown omwomn ommonn omoomn omoomn ommomn

.m

eagmuqguam Honovn Hoaovn Hooamn Hoaomn mamaon Homamm Hoaomn Homomn

Lun

000 000

EN... 000. 000. 000. 000. 000. 000. 000. 000. oem. 000. 000. 000.

om 0 m

.ou

mega

mm om mv

owa .oma

cv om mv aa mm

mc_cHovan: Lmgomnag

mnxvn onxmn åxå åxå åxå Sh» miä mi? tå» mät

unam

00o.0mH

0o0.0v 000.mw 00o.mv

ooo.omm ooo.mmH

0o0.0v o0m.wv .mwH_mm

Iumcox

uwuwumonmamm

m4

co_.aa_»mc_ caaaoo Eâøå

uzHzxumemnmaxmnomm

Eâmäm

cwmmomamm

m

mâuøoâmâ

mcommawuuwm

m

\m.mumH.xuno.a oucmmmaaosumgw

åänmgonämcH

cwumuwuwm commawmnmH

megmxma

cmmaoumwum

m

nada: 8832 vävas inom

wH›nmcoHux5u:muw:aow

.§32

0 z man m mm .w m

mamcmun

m

Hav

E0532

aømmwmum›mm:oHumaHuc

Hmm uüz mmm...

|eummmø

:oo

|maau:m

rmummmmnwmgmcw

immmmnamuwcw

muoüêmüm

coHumaaucw

4...

I®H5E5M0m®EHWH®

mcaammoxuuon

m

pmumwm

=nm.=oHux:sm

uwumcww

®HHOMQ:Hm

møcmiäauuwam

mønmmgmc

mmm

ämññå

ø H5

Hxn

m8

mønmnaaeñmnmam

mnacaoøgmu

:oümaøxåouwøa

H0

m

:oo

.många

H ...mc

mcHummawEHm

:mo

m

Qbzouwmumammwn

mcacmmmacmmmcau

:oo

I H

.LCw_Lm_U

møamnmmmmnamnmc

Eöcom

Umuwcansöx

mEHCCHM®uw®EHm>

:oo så

Hma_.»xuno;a

nwwmcumoxma

mââømâøaøäâ

maacxmmuwucb

Eöm

møagEummmb

acw

.mmånâou

..

pxmmmo

m

gE5mmEHm mñcnäümmø m:HHx0muD umâmøøwu uunøäpä EHMH5hU

|mEHm nos maa: »pmm møzam soawm cømcau

meocnmpoemgmoga

a ..

um: om

H

emçmogamwo Lcaxvnogm mmowuvn maasmn mvovsvn mmamnvn madums ummamavn magnus nmmmmuvn

AA

S()LIl977:59

m

Uoxwmceq

DBM mä

..

ä

EDBdQ

cmmgoengmouu

3:0_

e3m2:$ ommonn omoonn omwopn ommomm ommonn omoown Hmmomn Hmmomn ammamn ommomn

a

s3.mu».m.m Hoaonm Honom» Honom» Hoaomn oadonn aonomn Hooamn Hooamn Hohomn Hmmamn

Loa

000.m 000.m

000.00H 0oo.0Na

0vo.0m ooo.m› 000.mm 000.00 ooo.mw 000.mw 000.mm 000.05

mc_cHmuaq3 Lwuwmnan

nnxmn mnxmh nnxmn mnxvm wmxmm nmxmn mnxmn mnxmn mnxmn mnxmn hnxmn wnxmn

um«m

000.m

000.mN

ooo.m

000.mwH

o«m.om 000r0w 000.mm 000.mw

000.mma 000.0ma

»mnH_›mm

w w

cmmumä

co_g:»_pm:_

ømanøcwg ømaauwq

»asmcox

ummucmuawunammazamcnw

m

UASMCOM

OZHZMUMBMDWBMMWOZQ

w m

CMKKU __muønu

xogmumaaxmnogm »nçmmm»»oeongw

mm mm

Hmnmcusöum

cmanocumm

:nam :uu

›Huom .unawmupumy :uuom mumanøqaq MUMAQUCHÅ

Mapam muppumw mg›nm:H mu›pm:H

xnw

unomeoxamxoa

m O mm A w

m$»=Hm

m m

mmwu

w4:mum®u

m

Uh

mzcmsm mmuwu

ummmmnampwcw

uwamv:

mmmaawe

mmmqanncm mcH:oHm

mvamus

mcaammoxunon

uoumcmm

xmauuxwam

.UWMHQ

mcanmaseñxom OHMHXWQHHHM>

nom nom CWHM

?äEhPäüWERUHåöäE

onmcma

...in

H

xacxwumcowuxsuonm

...u

m ppm :oo

Acme

.mmcmmn

gm:

mumenmxuwuwcom

xmxmqmuømumwn

w

:muxu CMR:

uxwmonmumnwcwmmq mcacmmummüamuwcmaom

gang:

Eösmm .._:u_..m..u

maav

mcHønqmqmHmgo:

:oo

OCHCCHHwUWQbHW> ®Hd©®HOQCO#Um

Hoa_.4xmmo.a

mcacxnmnmvcb Hmøammnma0mH mCHCMH®HHHB

øngw :nam

cmmcan cmHHmxmsgm unnvumuua nmamomw uoaumm maaax0®uD åuønøcømøu

mwuumm mennmm camgmøw cmuw xnxmcm»

maocnmgoemgmoga

mm mc

H

emgmogaawo Lcaxonoga nnwomuvn vmamumn vmamumn ommmumn nwmmmnmn mommumn nowmnmm madmwa Hmnmumu mmnmnmp Hmmvnmn madams

Z

310 Büaga SOU 1977: 59

m

uoxmucen

sam man

›m

EDBQ

cmmgosmgmoga

mmHH›m_

eaamueamm omoomn Hmmamn omoonn ammoon ommoon ommomn ommomn omooon Hmmaon Hnmown ommomm

Am

ea»mneLm4m Honom» Honomm aooamm Hoaamn Hooamn aooamn Hooamp Homamn Hoaamn Hooamm Homamm

Loa

ooo.ooH

ooo.›

ooo.om ooo.o« ooo.om 0om.om ooo.mm ooo.om ooo.wm ooo.om ooo.vw oom.om ooo.mH

emumoga ooo.m«m ooo.omm

mc_cHwnna3 Lwammnan

mnxmm mnxmm wrap ?än mmxmm mnxmn mnxmn m›\w› onxmn nnxmn mnxmn wpxmn nnxmn onxmm

unvw

ooorom

ooo,ooH

ooo.om ooo.ov

oom.moH

ooo.mm oo0.om ooo.H› oom.om

occ.mmo

amnH_›mm

mama m

co_»:g_.mc_

Hcoum:oHumo::H

ozHzxomamomsxmnomm

spana

muoxsunucma

ømxgonma5uma :wxuw|mHEuwcB :wxum|mHEuwnB

uucmmmoeoeuoam commcwuuwz

axuwmumuwuu commnmxmo

xmgmuumaxunoga

umcwm

axoHcm3H CHXWMUHMQWXU

uuowsoxamxoa

Nnuaçøhnnumw

Hnmumnmm

xacxmumuaar

qommawz

m m ø

B COAHON U 0 mv mnxaa campa

:H 4 pm:H m m mc m mm m mm m H uw:H old Humo m

MLOH

lama

wcwummcwcumu

namumcm 1Eummmø

m

Hampmnønw

|mwvumunm

Mmm

tmHmmm:wcuw

QE®EHw

ummønamnocw

uwza\umøa

B H

Hmm H›m

umcaxwmeaax

w©cwomm

Emumämmmcaumassxomnmumc

Mm

pwmmu

:oo m

møH:Ucm:mHmumcm

Ewumum

noHxm mmuømcm msnmsm

mcømmcowxmoñnwe wmw0oHmmQE5mmEum

&

Mmm

.Lcm_Lm_n

.cuoumasmmnpxwwmm

H»u_«»xøno.a

LmmcHumHomH mcauuvmnunm

:oo

mHum:uwuH maaax0wuD ®HMHNWQhHW>

m

uH .mmm

mccøummmmn mwuouonm

ppm

uwwøs wøcmnmu mcac

soc maa

womcmmpoemuwoxa

um 2

H

nwmvnmn mmvmmamn nmvmmnmn owvmmumn

emgmogaaoo

onhvcmn vvmvumn mmmmumn mmnmumn oammamn ooowomn

Lcaxunoga

paomumn maaems maass

ña

madng mwdng madmwä made: magnus

S()U 1977:59

m

Uoxwmceq

DEM man

›m

u2DBO

cam..

moH_›._

oemgmouu sagmugañm omoomn ommomn cmmonr omwom\ omges» ommomn Hmmamn Hmmamn ommomn

AN

eaumnagmam Homamn aoaamn wonoup aonoom Honown Hoaomn Hovomm Hoaomn aohomn

LOQ

ooo.oH ooo.om ooo.oN ooo.oH

smgmoga

mc_cHuuaq: Lwaomnag

wnxmn

zman

ooo.oH

ooo.ovH ooo.oHm ooo.oHm

omm.mm ooo.om

ooo.omm

»m_H_›mm

søuwwumcwmm

cv_ga»_»wc_

mm

cmEDHw3

.vamwymnnmmxuunnønnø

ozHzmumamomaxmnomm

uxsuumcoxqqxmms

Mmmm

mm

mxapnmm

h m

hwnmxaawunm

mumcmmam Hhnmwwhmmxhmm

xogmuwñgxomoga uncmmmaçoeumgm

mm

man

sommawz Hawmaou mrumxunmunm

M

:wunxwm :case »Hmmm

maaoøcom mnnummym cmomømm

nu

M umcH :oau m Ham aH B m mwuaøw .H m

uuomeoxamxoa

›um m

nom

nmmmwnwmnwcw

Hmm

wuwnumsmumonm

za:

Immmwnwmuwcm

qmnmmmwnmvmcumox |mumEHmnw:mQ:Hm

ww:a:xuwamuon

una

xmmnnwumacmgnmaa

mamma

Mumauammwmanu

nanm

Mmømømaaw ummoncs

mcacuaoam

gsm Mxu

mcaammmacm

owe

av

U0uQ:mcHcMmmmø

m www n m Ham EÖCH

»Lcø_Lmmb

m

mcaquam:mHmuwc

:oo

mzuwnuhwxramumwwnumwø

ougmn

ño._»«;»noLa

mC:mw:HmmaHw>

max*

.umømnsömmcan Eumammmwm mxhwnnhwxrummywmwz uo:uummmm0a

wccmpøHm mcHax00uD

:oo

mzwcvouub mcaaxomøub mcwquanwuø mEHswwpHm

m

:amma: mnnwu m:a:oa øoumz nmmmwnm

pumm

wamcmmnoemgmoua

amg mv mn

E a

nmmwumn mmnmumn mmvmumn

mgmoguaøo gcuxmmoga mwnmumh maaswn maaews maaes maaas

.a

Hmom-m› Hvamump mTHsms vmmm-mn o»w-m› mmom-m› maaøma

S()LJl977:59

N

sem voxmocen

mao

uEDBD

m

cmmgoEmLmoga

mmHH»._

eaemuwaam ommonn omges» Hmmanm omoonn ommown omwown ommown owman»

Am

eaamnagmym Honom» Honom» Homonn aonomn aopomm aononn Honom» women»

Lma

oom.›mH oom.amH

oow.m

oHH.mw ooo.0w

ooo.oHm

ooo.mm ooo.on

m:_cmøuaaz Lw«omn=n

nnxom nnxmn nnxmn ›h\m› mnxmn wpxnn mnxpn nnxmn

unam

oom.›mH

oom.w

o0m.HNH

oHH.mm ooo.om

ooo.mmN

ooo.o› ooo.mm 4mnH_›mm

uxwuaxum

upwx

:o_9a._»m:_

umucøumm aommawz

ozHzxumamnmexmnomm

:ommåä ucm:moHmmD

xmñamxamau commemnm

:MK:

mcommawz

m

mxoaømuum

xmgmuonuxwnogm mucummuaosnmgm

møaamz caawz

o mm

CHHW

mavuooaoo

u n m

NHHBHOE

m M

mauzmm oaaom uoucox

umcH :E mm A HMCHW m :aa

uuomacxamxoa

w

mcanmma

:me än:

-smyg

aamuwco

nmcoauxwammu

:oo

|mmm

m

nmaame

umumgswumwa

m

ummmumon

xaumanwuxmnmx

E

mumcoauxsupmaoxmomaxamnn

amaumume

møzmwnzs uaümäm

mxaao

m:Hnucmam

UH

E

www

mwwv

Mxn

mcqcaonumm

mmm

u Mm

m H m

Hsöcoxm

m

nos

amnmcwmom

m

gmcoHuxmogmuxHemn

:mm: ø=au Hawa :mm:

mnnmmcowxmoeuma

:oo uxH

.Lco_Lmmv

m:Hqv:m:mHmuwc

ung

Hog_g.xmnoLa

nwwmcumoxmam

mcacgsñm

|

:gym

:hum ømxw

wvcmnmmmmn

mmm

m:HaxowuD mcacxmmnmøcb

Mmm

N

:wmmu

xawopos m=Hmg:u m:acnmmmb gmmmxmømmo pmsumu mmmeuwm

ummw uwaov manqmm »pmm mmum mcuzmmw mcanmm

200 :oo :mm

momcnwnocoçmocn

a

emgmogaauo scoxmmoga

mmmmuwn maaemn oonmumn maasmn maasmn oammuwh Anmmvumn maasms omwvumn ^mmHmuw› ommvuon nmmvuon nnmmquon

^H

oo›m-o›

SOU 1977: 59 Bilaga 313

mnoâocsm

u

DEM mä

å

cmmgoEwLmoLa

2:3_

5:02:33 H88» omåR SSR 080: 08e? omâw» ammo? SSR 080?

.m

sâmufåm Homo? Snow» S003. 382. SSE 83.2. H03» memo? S50?

ha

00m.m mmmm

EmLmoLa 000.9.” ...Sån 000.3 021mm 00m.0H _náxmv 03.3 000.mm 009mm

mcwmmmammm

02m» »än ?än min. ?än ?En mi? »En mät mi? mi?

nån

00m.m

000.9” waoém 000.3 03.8 00m.0H 000.00 000.mm ooodm

223mm

e_

cnzâzmc.. :ommoüo

:mäns

muBmxä

muwammêbuum

ozHzxomamnmaxmnomm

Eämxomm

csøå m

mødmmøå

:§0

gäss? uøaøäâ.

ø v.02

:owmümu

m2

umcøm

vâbmumumoz

om.: Eom

:ommømå

z u o a

mgmnmmäx mamøumwä

»ämm Små

z

inom» 95mm mømømmâ

EU på E0 U8 m 0 mm m

UHOMEOMHMXOH

Låna

839.nu

umåm

...wmüwcw

uøümâø

mbmøaummmmamx,

§8

uamumøm

wâäâ

ånmñmøauuuøa

H

noe

mammox

ab

äummmwmumâaom

m

...mc

ha

mxu

:öm

mmmum

Hu

435mm

m

qâoxmmümcøâm

cmo

på

ømumä

m

mxmumxø

gagna?

møåâ

...cwTYb

ñmmymüduøzümx, Eøummmuouumamoåom

Hufäxmnoga

mmaüönüumdâxø

som

505m

.møåñ

:U

uänøuøuøm mädvñmuøvøb

.mmm

å

mcdümuow mamman wmnwuqmä mämmømmø umäâuâ goumäøyam ogmmåünom

H

wmmm Mmm ompm 42m m5: øêmm .öm

øaocmwgoemgmoga

ä

smänzarå ñåxonoâ.

268-20 3000003.

man?? 8372 odvmuo» vom?? 32.2 208-2 0000:05 23:3 05m; com??

314 SOU 1977: 59 Büaga

m

voxwmcem

:em to

uEDBD

ä

82%_

cmmgoeuçmoga azamnoañm ommomn ommown ommomn ommown omwomm omoomn

owman» omges» Amman» Amman»

a

Eaamvagmom Hoaonn Hononn aoaonn aononn Honom» women» aononn Honom» Honom» Noman»

Lun

ooo.m

ooo.om

oo0.omH

oom.vv

ooo.mmH

ooo.wm ooo.ov oom.w« oo›.mm ooo.om

Emgmoam ooo.oom

m:_cnwvna:.

Lwawmnzn

npxwn mnxnm ›b\m› wnxnn mnxnn mnxnn mnxnn wnxnn wpxnn mnxwn ›m\m$

unam

ooo.m

ooo.om

ooo.omH

oom.«v

ooo.wmH

ooo.mm

ooo.ooN

ooo.ov oom.m› ooo.om

amnH_›mm

mm

oxcwm

c©_a:a_amc_ nmwunxew -Såå

ozHzxumam0maMmwomm

mmsumwmmuwunm

m

UMCH

wmaøq

H w

umawUcøm

oncmmmeaoevmam

H

än

xmgmnwmaxonoua

mä

møoxwvcaq

Hmumzmsopá

COMMCSOÖ

mumnmmdx

ø

Eämañx

cmaoxmmom

.HnxwmhHm:.gm :omm:wm

ønuwunxxxa mmåüom umHmU::m

mnxam

Hmmmm wzwhøu

m

Unm3wmmEhm

H z mm x vw

uuomsöxamxoa

w

pmm

mnucmeomamov

H m

:Cox

uxmnnnm

H®XüCOHUMAHUC® Ho::mmmHHw

nwcmnmnmøo

ummu

oaoâäøøndmüä

uwaumm

mcwcuwsuusumå

:oo

©mHmmmcH:xn0

mcwumhaumo

now

maauuwa

HDHOEHW

UCQEÖHGQUHSÖCMW

HMUEWCOQEÖM

m :OO ”mn

mcacawx

mmumemuuwmav

Hmm

§53

cm mm

away Mmm

H©M

vmb

m noe

now maya

m:HaucmcmHmumc

M H ä m

aoaumaHpcmunowE0x

.Lc0_Lm_u

Ewummmumi

m:HHxowusmumnn>

Ho»_«gxmnoLa

mHOCCmQ®EHm wumccmunmnao

.ms:oHm

amma

umEwummmJhH mcaqnuocm m:HHx0wuD muwmcmmaom cowumnucwo oummcmmacm wumaxmm:Hm> HumHwmsxmx m:H::Humum m:Hax0muD

m

møäxøoâz

QHUDUWHQM GUCMHGHOMH ?mms gasa

zoo ma Haag »usa

møwcmmuoemgmcgo

A

emumoganoo gcaxonoga mmmmunn vmwmunn mmmmunn mommunn momvunn nmvvunp wvmvunb

aa

mqaømz Nm›m-» mamman» mwasg v«w«-›D

SOU 1977: 59 315 Bilaga

muoåmcsn

DEM

mä

ä

ZDHÃO

cmmLoEmLmoLa

2:1:

eaäutám 080mm ammo? ammo?

a

eaäotâm Homo? :.85 SSR

m

ha

coca: ommä

Emgmoçm 000.03

mcgt.mv%@vmmm_

mi» m?? m??

E?

08.3 ommå

gmäâmm oooøä

OZH

5:935

-Qmmâäuxmnâm

zmomymomexmnømm

mâfâum

F5

:onøwä

m.

:mamma

3825 »m5 #500

m

MHOEOMHGMOH

Eon

eamñsåmmø

A031,

uamamäâaüo»

coümämumâåum

.HOW .ADM än

uouoøöcaanwum

umw

am

m

...coThfu

u

wøcøâmåonwâ mqmcmmmacdüñmxø

ñoräänoga

vmømmanuxg

.OCHCUQWCMHWHO§ møñüoâaaøz

mo.:

møäxoøñø mämxâä

Ewum

wamcmmgoemgmoga

.m

Emgmogamwo Hâäunoga

83-» än?? måmån

Statens offentliga 1977 utredningar

Kronologisk förteckning

. Totalförsvaret 1977-82. FÖ. , Bilarbetstid, K. Utbyggd regional näringspolitik. A. . Sjukvârdsavfall. Jo.

ømqozpaaçuw-

Kvinnlig tronföljd. Ju. . Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1.B. . Rätten till vapenfri tjänst. Fö. . Folkhögskolan 2. U, . Betygen i skolan. U. 10. Utrikeshandelsstatistiken. E. 11. Forskning om massmedier. U. 12. Kommunal och enskild väghållning. K. 13. Sveriges samarbete med u-Iänderna. Ud. y 14. Sveriges samarbete med u-Iänderna. Bilagor. Ud. i 15. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. I. 16. Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. I. 17. Översyn av jordbrukspolitiken. Jo. 18. lnflationsskyddad skatteskala. B. 19. Radio och tv1978-1985.U. 20. Kommunernas ekonomi 1975-1985. B. 21. Svensk undervisning i utlandet. U. 22. Arbete med näringshjälp. A. 23. Psykiskt störda Iagöverträdare. Ju, 24. Näringsidkares avbetalningsköp m. m. Ju. 25. Båtliv 2. Flegisterfrágan. Jo. 26. Kvinnan och försvarets yrken. Fö. 27. Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju. 28. Kortare väntetider i utlänningsärenden. A. \ 29. Konkursförvaltning. Ju. i 30. Elektronmusik i Sverige. U. i 31. Studiestöd. u. 32. Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. l 33. AllmänflygpIats-Stockholm. K. l 34. lnrikesflygplats-Stockholm. K. y 35. Inrikesflygplats-Stockholm. Bilagor. K. g 36. Ersättning för brottsskador. Ju. * 37. Underhåll till barn och fránskilda. Ju. 38. Folkbildnlngen i framtiden. U. 39. Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. , Kn. . i 40. Socialtjänst och sociallörsäkringstillägg. S.

41. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. 1*

S. t

42. Kronofogdemyndigheterna. Kn. 43. Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin.

44. Skyddad varkstad-halvskyddad verksamhet. A. l 45. Information vid kriser. H. l l 46. Pensionsfrágor m. m. S. 47. Billingen. l. l l 48. Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. B. 49. Översyn av rättshjälpssystemet. Ju. 50. Hâktning och anhållande. Ju. 51. Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73. H. 52. Forskningspolitik. U. 53. Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1. U. 54. Information om pågående forskning. Expertbilaga 2. U. 55. Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. U. 56. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. l. 57. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga A. I. 58. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga B. I. 59. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga C. l.

KUNGL. BlBL

1 0 OKT 1977

STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1977

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Handelsdepartementet Kvinnlig tronföljd, [5] lnformation vid kriser. [45] Psykiskt störda lagöverträdare. [23] Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73151] Naringsidkares avbetalningsköp m. m. [24] Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. [27] Arbetsmarknadsdepartementet Konkursförvaltning, [29] Utbyggd regional näringspolitik. [3] Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. [32] Arbete med näringshjälp. [22] Ersättning för brottsskador. [36] Kortare väntetider i utlänningsärenden. [28] Underhåll till barn och frånskilda. [37] Skyddad verkstad-halvskyddad verksamhet. [44] Översyn av rattshiälpssystemet. [49] Haktning och anhållande. [50] lndustridepartementet Handelsstålsutredningen. 1. Handelsstälsindustrin infor 19807 Utrikesdepartementet talet. [15] 2. Handelsstálsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. [16] Bistándspolitiska utredningen. 1. Sveriges samarbete med u- Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin, [43] lánderna. [13] 2. Sveriges samarbete med u-länderna. Bilagor. Billingen. [47] l 141 Delegationen för anergiforskning. 1,Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. [56] 2. Energi e program för Försvarsdepartementet forskning, utveckling, demonstration. Bilaga A. [57] 3. Energi - Totalförsvaret 1977-BZ,[1] program för forskning, utveckling, demonstration. Bilaga B. [58] Rätten till vapenfri tjänst. [7] 4. Energi - program för forskning, utveckling, demonstration. Kvinnan och försvarets yrken. [26] Bilaga C. [59]

Socialdepartementet Kommundepartementet Socialutredningen. 1. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. [39] [40] 2. Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfatt- [42] Kronofogdemyndigheterna, ning. [41] Pensionsfrågor m, m. [46]

Kommunikationsdepartementet Bilarbetstid. [2] Kommunal och enskild väghållning. [12] AllmäntIygpIats-Stockholm. [33] Brommautredningen. 1.lnrikesflygplats-Stockholm. [34]2. InrikesfIygplats-Stockholm. Bilagor. [35]

Ekonomidepartementet Utrikeshandelsstatistiken. [10]

Budgetdepartementet Översyn av det skatteadmlnlstrativa sanktionssystemet 1.[6] Inflationsskyddad skatteskala. [18] Kommunernas ekonomi 1975-1985.[20] Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. [48]

Utbildningsdepartementet Folkhögskolan 2,[8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [11] Radio och tv 1978-1985.[19] Svensk undervisning i utlandet, [21] Elektronmusik i Sverige [30] Studiestöd. [31] Folkbildningen i framtiden. [38] Forskningsrádutredningen. 1.Forskningspolitlk. (52)2. Sektorsanknuten forskning och utveckling, Expertbilaga 1.(53)3. lnformation om pågående forskning. Expertbilaga 2. (54)4. Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. (55)

Jordbruksdepartementet Sjukvårdsavfall. [4] Översyn av jordbrukspolitiken. [17] Båtliv 2. Registerfrágan. [25]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

KUNGL. som..

1 U 0KT1977

?SIQCKHOLM

w

Diagram för omvandling mellan energienheter. Logaritmisk skala.

L

W

LiberFörlag |SBN 91- 38-036922 -4

Allmänna Förlaget ISSN 0375 -250X