Lotterier och spel : huvudbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

LOTIE RI

OCH SPEL

BILAGEDELTILL LOTFERIUTREDNINGENS HUVUDBETANKANDE

Statens offentliga utredningar

@ @â 1979:30 Fä Handelsdepartementet

Lotterier och

spel

Bilagor

Bilagedel till huvudbetänkande

gotteriutredningens

Stockholm 1979

Omslag: Idé Kerstin Plym Forshell Layout Jan Bohman Jernström OfTseuryck AB

ISBN 9l-38-045l5-X ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1979

SOU l979:30

Innehån

Bilaga l Direkriv sam! rilläggsdirekriv

BiIagaZHea/*ings ll l. Polisintendent Jan Värnhall, polismyndigheten i Göteborg ll 2. Svenska Korporationsidrottslörbundet 16 3. Riksförbundet Hem och Skola . . . . . 19 4. Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté 23 5. 1:e länsnotarie Sture Hillerback, i Stocklänsstyrelsen

lO. Ang. totalisatorspel m. m. . . . . . . . . 59

ll. Chefsåklagare Sten Runerheim, åklagarmyndigheten i

15. Kriminalinspektör Claes-Göran Lans, polismyndighe-

16. Representanter för socialförvaltningen i Göteborg 86 l7. Representanter lör p0lis-, åklagar- och socialmyndighe-

Bilaga 8 Förteckning över vissa lottleverantörer, basatjfirmor och liknande företag

Bilaga 9 Vinstplaner år 1977 för lotterier anordnade av Svenska Penninglotteriet AB 151

Tabeller

Tabell 1 Statistik över Svenska Penningslotteriet AB:s lottförsäljning åren 1954-1977 . . . . . . . . . . . . 153 Tabell 2 Staten tillkommande medel av penninglotterier åren 1957-1977 . . . . . . . . . . . . 154 Tabell 3 Statistik över AB Tipstjänsts bruttoomsättning (i mkr) samt staten tillkommande medel härav åren 1964/ 65-1977 . . . . . . . . . . . . . 154 Tabell 4 Totalisatoromsättningen för trav- och galoppsporten åren 1960-1977 . . . . . . . . . . . . 155 Tabell 5 Antal tävlingsdagar i trav- och galoppsport åren 1960- 1977 . . 155 Tabell 6 ATG - travstatistik 156 Tabell 7 ATG - . . . . . . . . . 158 galoppstatistik Tabell 8 Redovisning av vissa kedjebrev arrangerade åren i 1971-1975 . . . . . . 159 Tabell 9-12 Omslutning i vissa massmedielotterier 162

Bilaga 1 Direktiv

Utdrag ur statsrådsprotokoll 16, III, 1972.04.26, 388/1972

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om utredning rörande regleringen av lotteriverksamheten och anför. Bestämmelser om anordnande av lotterier finns i lotteriförordningen ändrad senast 1971:1106). Enligt förordningen får lotteri om pengar (l939:207, eller pengars värde anordnas för allmänheten endast efter myndighets tillstånd. För mindre lotterier räcker det dock med anmälan (s. k. anmälningslotterier), och i fråga om vissa lotterier i samband med tidnings- och tidskriftsutgivning eller radioutsändning gäller att de får anordnas utan vare sig tillstånd eller anmälan. Frågor om lotteritillstånd prövas av Kungl. Majzt eller, inom bestämda beloppsgränser, av länsstyrelse eller polismyndighet. En förutsättning för att lotteritillstånd skall kunna beviljas av länsstyrelsen eller polismyndigheten är, att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare. Även anmälningslotterier måste i regel ha ett välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål. Undantagna från den föreskriften är endast s. k. tivolilotterier, för vilka insats- och vinstvärden är begränsade till mycket låga belopp. 1 fråga om Kungl. Majzts tillståndsprövning uppställs inga regler i förordningen. I praxis lämnar emellertid Kungl. Maj:t tillstånd endast till lotterier som anordnas till förmån för något av de ändamål, för vilka länsstyrelse eller polismyndighet får lämna tillstånd.

Enligt lotteriförordningen tillkommer det tillstånds- eller anmälningsmyndigheten att meddela kontroll- och ordningsföreskrifter för lotteri. Kungl. Majzt har den 27 juli 1956 meddelat särskilda lotteribestämmelser, avsedda att- i den mån det särskilt föreskrivs i tillståndsresolutionen gälla som villkor för varu- och tombolalotteri. År 1964 tillkallades sakkunniga med uppdrag att förutsättningslöst pröva gällande bestämmelser och rådande praxis beträffande av lotteritillsynen - framlade ijuni 1970 sitt verksamheten. De sakkunniga - lotteriutredningen betänkande (SOU 1970:52) Om lotterier med förslag till ändring av lotteriförordningen. l betänkandet föreslog utredningen, som inte hade till uppgift att ompröva huvudlinjerna i förordningen, vissa nya föreskrifter och åtgärder för att få till stånd en förbättrad tillsyn och kontroll över lotteriverksamheten. En begränsad del av utredningens förslag har genomförts i enlighet med

6 Bilaga 1

beslut vid 1971 års riksdag (prop. 1971:171, NU 1971:52, rskr 1971:357). av lotteriutredningens betänkande har emellertid Vid remissbehandllngen från några håll ifrågasätts, om inte samhällets reglering av lotteriverksamheten behöver underkastas en mera genomgripande utredning. Det har framhållits att en enhetlig grundläggande syn på dessa frågor saknas, vilket bl. a. inte sällan som motsägelsefulla och lett till att gällande regler upplevs irrationella. villkor och lotteriernas En ingående analys av lotterimarknadens organisationernas ekonomi har ansetts vara bebetydelse för de anordnande

för samhällets Åtskilliga av de

hövlig som underlag åtgärder på området. ideella organisationer, som yttrat sig över betänkandet, har uttalat farhågor för att vissa av de åtgärder utredningen föreslagit skulle ha mycket ogynnsamma möjligheter att genom lotterier verkningar på organisationernas skaffa de inkomsttillskott som behövs för organisationernas verksamhet. som sålunda Som jag anfört i prop. 1971:171 synes mig de synpunkter framkommit Lotteriförordningen är utformad på grundval av utvägande. under och huvudprinciperna i förordningen har inte redningar l930-talet, sedan dess. Mot bakgrund av den snabba blivit föremål för någon prövning torde tiden nu vara mogen för en grundläggande utredsamhällsutvecklingen och dess reglering i dagens samhälle. Härtill ning om lotteriverksamheten kommer att utvecklingen på lotteriområdet har medfört åtskilliga nya problem av mera teknisk natur, nya former för lotterier och lotteriliknande spel har endast till en del kunnat lösas har uppkommit etc. Sådana problem inom ramen för lotteriförordningen. Lotteriutredningen har tillfredsställande med utgångspunkt i den gällande förordningen föreslagit ytterligare åtgärder för effektivisering av föreskrifterna. Uppenbart är emellertid att de åtgärder som skall vidtas bör grundas på en genomtänkt uppfattning om syftet med och verkningarna av samhällets reglering av lotteriverksamheten. - som förutskickats i prop. 1971:171 - en Med hänsyn till det anförda bör utredning av grunderna för samhällets reglering av lotteriverksamheten göras av särskilt tillkallade sakkunniga. Det förekommer många olika typer av lotterier och lotteriliknande spel. De som omfattas av lotteriförordningen kan i stort sett hänföras till lotterier typer: varulotterier i form av sedellotterier, bingo, roulett, någon av följande och s. k. marknads- och tivolinöjen samt penninglotteri, tips spelautomater och totalisatorvadhållning vid hästtävlingar. När jag har angett att utredningsuppdraget bör avse lotteriverksamhet, har jag inte avsett att uppdraget skall strikt begränsas till vad som enligt lotteriforordningen utgör lotteri. Tvärtom är avsikten att de sakkunniga skall närmare pröva, vilka verksamhetsformer som bör omfattas av en reglering på detta område. Bl. a. torde reklamåtgärder av lotterityp och de s. k. spel som bedrivs i samband med kedjebrev böra granskas i detta sammanhang. Även om sålunda utredningen avses gälla lotteriverksamhet i vid mening, bör beaktas att tips och penninglotteri bedrivs i statlig regi och är underkastade särskilda föreskrifter. Likaså råderi fråga om vadhållning med totalisator särskilda förhållanden med ett specifikt kontroll- och skatvid hästtävlingar Det är tesystem, som f. n. övervägs inom trav- och galoppsportsutredningen. naturligt att de sakkunniga vid sina allmänna överväganden visserligen och bör vara oförhindrade att beaktar också de nu berörda lotteriformerna lägga fram de förslag om dem som följer av de principiella ställningstagande-

Bilaga 1 7

na. [övrigt torde emellertid anledning saknas att i detta sammanhang gå in på en närmare av tips och penninglotterier granskning i statlig regi eller av totalisatorspelet. Utredningen bör ha som utgångspunkt att lotteriverksamheten alltjämt skall vara underkastad offentlig reglering. Detta är nödvändigt i första hand for att konsumenternas (lottköparnas) intressen i fråga om vinstkvalitet och kontroll av lotteriets bedrivande skall tillgodoses. Det är också uppenbart att det bör vara en samhällsuppgift att bestämma för vilka ändamål lotterier skall få anordnas. Anledning saknas att frångå den nu gällande grundsatsen att behållningen av lotterier bör antingen tillfalla det allmänna eller användas för ideell verksamhet. För att få ett underlag for sina överväganden bör de sakkunniga analysera förhållandena och utvecklingstendenserna på lotterimarknaden företrädesvis från ekonomisk synpunkt. De sakkunniga bör i samband därmed belysa lotteriernas betydelse för de ideella organisationernas ekonomi. Denna granskning bör kunna ge underlag för bedömningen av hur organisationernas verksamhet påverkas av olika föreskrifter om bedrivande av lotteri. Mot bakgrund av analysen av de faktiska förhållandena på lotterimarknaden bör de sakkunniga i första hand söka formulera de grundläggande principer som bör gälla för samhällets reglering av lotteriverksamheten. Dessa allmänna överväganden bör ha en praktisk inriktning, så att de kan tjäna till ledning vid utformningen av författningsbestämmelser och så långt möjligt även vid myndigheternas bedömning av tillämpningsfrågor. Av central betydelse vid de principiella övervägandena är frågan for vilka ändamål lotterier skall kunna anordnas. Med den utgångspunkt som förut har angetts bör de sakkunniga överväga, hur dessa ändamål skall preciseras och hur olika ändamål bör prioriteras. Med ledning av dessa överväganden bör diskuteras, vilka typer av sammanslutningar som bör få rätt att anordna lotterier. l detta sammanhang bör även beaktas de problem som kan uppstå i samband med att lotterier anordnas av såväl moderforening som stödföreningar eller av olika sektioner inom en organisation. De allmänna övervägandena bör leda fram till en närmare diskussion om hur reglerna för samhällets tillsyn och kontroll över lotteriverksamheten skall utformas. Därvid måste beaktas dels konsumenternas (lottköparnas) intressen i fråga om lotteriverksamhetens vederhäftighet och vinsternas antal och kvalitet, dels lotterianordnarens intresse av att lotteriet ger ett rimligt överskott. Reglerna bör vidare säkerställa att lotterier inte anordnas för obehöriga ändamål och att resultatet av ett lotteri kommer avsett ändamål till godo. Härvid bör uppmärksamhet ägnas bland annat åt frågan om insyn i och kontroll av företag, som mot ersättning sköter lotteriverksamhet för tillståndshavares räkning. De sakkunniga bör beträffande tillsynsfrågorna kunna i betydande grad bygga på lotteriutredningens förslag, med beaktande av remissinstansernas synpunkter. Utredningen bör emellertid inte vara bunden till dessa forslag och synpunkter. Eftersom avsikten är att utredningen skall ge en allsidig belysning av lotteriverksamheten, bör de sakkunniga ta upp till behandling också andra frågor rörande sådan verksamhet än de förut nämnda, i den mån de kommer upp under utredningens gång. För tydlighets skull vill jag påpeka att även frågan om utländska tips- och lotteriforetags verksamhet i Sverige faller

8 Bilaga 1

Det är inte ovanligt att utländska lotterier bjuds under utredningsuppdraget. marknaden i strid mot lotteriförordningen. Det är ut på den svenska så långt det är möjligt förhindras. angeläget att denna verksamhet Av bl. a. lotteriutredningens betänkande och remissyttrandena över det spelautomater och rouletter erbjuder framgår att lotterier i form av mekaniska särskilda kontrollsvårigheter. Vidare har framhållits, att lotterier och liknanformer. l flera remissyttranden över betänkandet de spel ofta drivs i otillåtna har understrukits behovet av åtgärder mot sådan verksamhet. Det illegala omfattning. Jag delar uppfattningen att det spelet synes ha fått en betydande med de nu nämnda missförhållanär mycket angeläget att komma tillrätta dena. l detta sammanhang vill jag emellertid erinra om att punktskatteutredbetänkande (Ds Fi 1972:2) Skatt på spel lagt ningen i sitt nyligen avlämnade samt roulettspel och fram förslag till beskattning av spel på automater innefattar även regler för tillståndsgivning beträffande bingospel. Förslaget sådana spel. Vidare behandlar utredningen vissa åtgärder som riktar sig mot det illegala spel, som nu förekommer. Bl. a. tar utredningen upp frågan om att kasinoverksamhet av internationell typ under statligt i Sverige tillåta Vid den av mig förordade utredningen rörande regleringen av överinseende. lotteriverksamheten bör i avvaktan på prövningen av punktskatteutredningens förslag de därav berörda frågorna inte tas upp till närmare behandling. av lotterierna. Lotteri- Slutligen vill jag beröra frågan om beskattningen beskattas (1928:376) om särskild skatt å vissa vinster enligt förordningen lotterivinster (ändrad senast 1966:219). 1 fråga om varulotteri utgår i allmänhet skatt med 30 % på vinster, vars värde överstiger 200 kr. Vidare skall enligt 28 § stämpelskatteförordningen (19642308, 28 § ändrad 1971:1107) för som anordnas efter tillstånd och som avser andra värdeföremål än lotteri, med 5 % av det sammanlagda insatsbeloppet i pengar, erläggas stämpelskatt den mån det överstiger 15 000 kr. Avsikten är inte att dessa beskattningsregler skall prövas närmare i detta sammanhang. Utredningen bör utmynna i förslag till författningstext. Därvid får på av utredningen bedömas, om en ny författning bör ha samma grundval huvuddrag som den nuvarande lotteriförordningen eller om bestämmelserna bör få en annan form och eventuellt delas upp på flera författningar. chefen På grund av det anförda hemställer jag att Kungl. Majzt bemyndigar för handelsdepartementet att tillkalla med uppdrag att utreda regleringen av högst sju sakkunniga lotteriverksamheten, att utse en av de sakkunniga att vara ordförande, att besluta om experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt de sakkunni-

ga.

Vidare hemställer jag att Kungl. Majzt föreskriver att de sakkunniga får samråda med myndigheter samt begära uppgifter och yttranden från dem, att ersättning till sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annat före-

skrivs, att kostnaderna för utredningen skall betalas från tionde huvudtitelns

kommittéanslag.

Bilaga ] 9

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Majzt Konungen.

Tilläggsdirektiv (Dir. 1978:40)

Beslut vid regeringssammanträde l978.04.20 Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför. En grundläggande förutsättning för en målmedveten reformpolitik och för en tryggad sysselsättning i framtiden är att den ekonomiska politiken under de närmaste åren ges en sådan inriktning att balans i samhällsekonomin skapas och att den internationella konkurrenskraften återupprättas. Den tillväxtpotential som finns i den svenska ekonomin måste under de närmaste åren väsentligen reserveras för att återta förlorade marknadsandelar, öka exporten och näringslivets investeringar samt genomföra den nödvändiga strukturomvandlingen i näringslivet. För den offentliga sektorns del innebär detta att något nämnvärt utrymme för nya kostnadskrävande åtaganden inte föreligger under de närmaste åren. Statens budgetpolitik har förts med dessa utgångspunkter. Strävan har varit att begränsa automatiska kostnadsökningar, genomföra direkta besparingsâtgärder, finansiera angelägna nysatsningar genom omfördelningar av medel, öka intäktsfinansieringen genom avgiftshöjningar, öka kraven på myndigheternas decentraliserings- och rationaliseringsverksamhet samt att senarelägga vissa mindre angelägna program och åtgärder. Behovet av statsiinansiell restriktivitet kan förutses komma att gälla med oförändrad eller ökande styrka under de närmaste åren. Det är därför nödvändigt att fullfölja den strama utgiftsprövning som präglat budgetarbetet för budgetåret 1978/ 79. Ökad vikt måste läggas på en omprövning av pågående verksamhet inom den offentliga sektorn. Effektivitetsvinster inom myndigheterna måste tas till vara för att begränsa kostnadsökningarna. Genom beslut den 2 mars 1978 har regeringen utfärdat anvisningar av denna innebörd vad gäller myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1979/80. Vidare har regeringen utfärdat särskilda anvisningar till vissa myndigheter rörande deras anslagsframställningar. Många av de kommittéer och särskilda utredare som har förordnats av regeringen arbetar, inom ramen för utfärdade direktiv, med omfattande utredningar rörande olika samhällsfrågor. Kommittéernas förslag är ofta av den arten att ett genomförande påverkar statsbudgeten. Med de utgångspunkter rörande den statsfinansiella situationen som tecknats här är det uppenbart att något nämnvärt utrymme för genomförande av kostnadskrävande kommittéförslag inte kommer att föreligga under de närmaste åren. Kommittéerna bör därför noga överväga hur eventuella kostnadskrävande förslag skall kunna finansieras genom omprövning av pågående verksamhet och omfördelning av befintliga resurser inom det område kommitténs forslag avser. Det är också uppenbart att ett förverkligande av nya förslag underlättas om det kan ske successivt. Kommittéerna bör också göra en prioritering mellan angelägna önskemål inom utredningsområdet. Kommittéerna bör vidare så omsorgsfullt som möjligt belysa de indirekta effekter i form av exempelvis

10 I SOU l979:30 Bilaga

ökad administration och byråkrati för myndigheter och enskilda som Förslagen kan medföra. Slutligen ligger det i sakens natur att i rådande läge sådana Förslag kommer att visa sig enklast att genomföra som inte medför kostnader. Kommittéerna bör därför inrikta sig på att några tillkommande finna sådana lösningar. att regeringen utvidgar kommittéernas och de särskilda Jag hemställer utredarnas direktiv i enlighet med vad jag här anfört.

ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans Regeringen hemställan.

Bilaga 2 Hearings

Nr 1: Polisintendent Jan Värnhall, i polismyndigheten

Göteborg, den ljuli 1975

Värnhall har handlagt lotteriärenden i Göteborg sedan år 1967. Som sekreterare i Föreningen Sveriges polismästare hår han även haft tillfälle att i viss utsträckning jämföra sina erfarenheter från Göteborg med synpunkter från andra polisdistrikt. För de stora polisdistrikten - Stockholm, Göteborg och Malmö -är lotteriverksamheten ett mycket bekymmersamt kapitel beroende på bristerna i lagstiftningen samt frånvaron av närmare anvisningar till denna. l Göteborg förekommer årligen ca 2 400 lotteriärenden hos polismyndigheten. Detta sysselsätter tre handläggartjänster. Den detaljreglering, som tillståndsmyndigheten enligt praxis måste gå in på, är mycket besvärlig och förorsakar problem och tidsspillan för personalen. Till följd av bl. a. nämnda brister i lagstiftningen kan arbetsledare och beslutande inte ge klara och enkla generella direktiv för handläggningen utan måste i stor utsträckning ge anvisningar för det enskilda fallet. 1§ lotteri/örordningen inger f. n. inga tolkningsbekymmer med undantag av kravet att för tillstånd erfordras att lotteriet anordnas för allmänheten och att lotteritillstånd inte får ges till en sluten krets. Sedan Postens Idrottsklubb i Malmö år 1973 av Kungl. Majzt fått avslag på ansökan att spela bingo under motivering att föreningen hade sluten karaktär beviljades SJ idrottsförening, Postens IF m. fl. korporationsidrottsföreningar inte längre lotterier. Fråga har nu uppkommit om man motsättningsvis kan säga att lotterier anordnade endast för medlemmar i dylika “slutna” föreningar icke är anordnade för allmänheten. Ofta kan medlemsantalet för sådana föreningar uppgå till flera tusen. Eftersom det är ovisst var gränsen går mellan för allmänheten anordnat lotteri och övriga lotterier, uppstår ofta frågan om lotteri enbart för t. ex. en korporationsidrottsförenings medlemmar får anordnas utan tillstånd. Det kan ifrågasättas vad regleringen av anmä/ningslorrerierna tjänar för syfte. Polisens möjlighet att utöva någon som helst kontroll över dessa lotterier är mycket liten för att inte säga helt utesluten. Man kan knappast tvinga någon att ha tryck på 2 §-lotterna, varför det är svårt att kontrollera om fusk föreliggeri fråga om t. ex. antalet lotter. Vinstvärdegränserna för sådana lotterier är 10 respektive 15 kronor. Huruvida IS-kronorsgränsen hålls är mycket svårt att kontrollera. De större anordnarna, t. ex. nöjesfalten, kan genom fördelaktiga köp få varor till en mycket låg prisnivå. Att därefter bestämma varans försäljningsvärde torde vara ogörligt.

12 Bilaga 2

Beträffande 3 § a)-lotterierna kräver polismyndigheten i Göteborg påtryck för att möjliggöra kontroll av att 3000-kronorsgränsen hålls. på lotterna Anordnarna har mycket svårt att förstå detta krav. Man tycker att lotterna blir för dyra i Förhållande till det relativt lilla insatsbeloppet. Ett särskilt bekymmer för polisen är hur man skall agera vid en anmälan då man finner att tillställningen inte anordnas till förmån för om lotteri kulturellt eller allmännyttigt ändamål. Polisen är skyldig att välgörande, anmälan och bör utfärda anmälningsbevis. I detta kan man upptaga visserligen påpeka att lotteriet icke torde kunna avhållas i enlighet med men det är orealistiskt att tro att möjlighet finns att lotteriförordningen avsätta polisresurser för att konstatera om lotteriet ägt rum. att inhämta om tillställningens art, karaktär osv. och därefter inleda upplysningar Förundersökning och få saken prövad. Värnhall ifrågasätter mot bakgrund härav om man inte borde undersöka möjligheterna till att reglera anmäl- I sammanningslotterierna på samma sätt som gäller för tillståndslotterierna. hanget bör uppmärksammas att fråga ofta är om stora omsättningssiffror. För att få tillstånd att anordna lotterier ställs vissa krav på sökanden. Den ne skall vara enjuridisk person med viss organisatorisk stadga i sin uppbyggnad. skall vidare kontrollera vilken allmän verksamhets- Tillståndsmyndigheten sökanden har och dessutom undersöka vartill lotterimedel skall inriktning användas. l 3 § b) lotteriförordningen anges endast att medlen skall användas till bl. a. välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål. Övriga delar av agerande -jfr kravet att tillståndshavaren skall vara juridisk myndighetens - som gjorts person hänger s. a. s. helt i luften och får utgå från uttalanden bl. a. av JO. Eftersom ändamålet framstår som det viktiga enligt lotteriförkan det vara svårt att förklara for sökanden att det även ställs ordningen, formella krav på denne. uppbyggnad har Kravet på att sökanden skall ha en särskild organisatorisk lett till orättvisa förhållanden. l Göteborg finns exempelvis olika länkorganisationer. En av dessa har en distriktsstyrelse för Göteborg och arbetar i övrigt på stadsdelsföreningar, som var och en har egen stadga, styrelse, kassabok och bokföring i övrigt. De senare är klart fristående juridiska och är alltså kvalificerade för att få lotteritillstånd. En annan personer har central bokföring och kassaföring men har i övrigt länkorganisation samma strukturella Denna organisation betraktas emellertid uppbyggnad. inte kan få lotteritillstånd. Andra som en enhet, varför stadsdelsföreningarna under olika organisationer, i synnerhet nykterhetsorganisationer, uppträder men vid kontroll av medlemsmatriklarna finner man att beteckningar. organisationerna är i stort sett identiska. En “sluten förening” får inte meddelas lotteritillstånd. För allmänheten att en kyrklig syförening bestående av kan det emellertid te sig egendomligt 15 damer som arbetar för humanitär hjälp inom och utom landet kan få ett lotteri medan t. ex. en korpidrottsförening med l 300 medlemmar inte kan få

detta. Bedömningen av sökandens allmänna Verksamhetsinriktning hänger

intimt ihop med _frågan om ändamålet, vartill den eventuella behållningen

det angivna ändamålet är kvalificerande för skall gå. Frågan om huruvida lotteri är f. n. svårbedömd och myndigheterna har strängt taget ingenting att svårhanterlig situation. För hålla sig till utan står här infor en administrativt

13 Bilaga 2

myndigheterna är det vidare många gånger svårt att reda ut logiken i vissa prejudicerande beslut. Kaninavel berättigar exempelvis till lotteritillstånd men inte greyhoundsavel. Det har under senare tid kunnat iakttagas att man med lotterimedel i allt större utsträckning önskar gå in på det kommunala och det sociala området. Man ställer sig frågan om lotterimedel över huvud taget skall få användas för ändamåhsom det bör ankomma på stat eller kommun att ombesörja. En Hem och Skola-förening ville exempelvis anordna lotteri för att bygga lekredskap på skolgården. Tillstånd för detta ändamål lär man ej kunna lämna. Rent praktiskt får myndigheten lösa ett sådant fall på så sätt att man föreslår sökanden ändra på ändamålet och ange att medlen exempelvis skall användas till fritidsverksamhet bland rektorsområdets barn och ungdom. l vissa fall ger ändamålsfrågan särskilt stora praktiska svårigheter. Enligt praxis kvalificerar exempelvis skolresa inte för lotteri men däremot studieresa. Studieresan kännetecknas i hithörande avseende av att den sker enligt särskild plan. Sålunda får man hos myndigheten gå igenom frågan med läraren och försöka utröna om resan sker enligt sådant program att resan är att anse som studieresa. Lotteri för underhåll av fast egendom är möjligt men däremot inte om medlen skall användas till att anskaffa sådan egendom. Om sökanden emellertid anger allmänt att lotteriet skall främja t. ex. scoutverksamhet utan att det specificeras att avsikten är att anskaffa fast egendom kan ärendet komma att passera utan anmärkning. Härefter kan anordnaren, utan att risken för myndighetens upptäckt av förhållandet är påtagligt stor, använda medlen till fast egendoms anskaffande. Det förekommer fall då sökanden räknar upp en stor mängd ändamål vartill behållningen i Iotteriet skall användas. Om ett av ändamålen inte är godtagbar uppstår frågan om detta skall medföra heltavslag på ansökan eller om man skall gå in och försöka styra saken så att ansökan ändras. Skall myndigheten sedermera kontrollera fördelningen mellan ändamålen? Det senare förutsätter en rätt stor efterorganisation, som inte finns. De politiska partierna eller närmare de s. k. satellitorganisationerna till de etablerade partierna i riks- och kommunalpolitiken kan ge problem. Sådana organisationer är direkt eller indirekt anslutna till ett parti, men vars beteckning man ibland gömt mycket väl. Bland studentkårsgrupperna i Göteborg är det t. ex. svårt att med ledning av stadgaroch namn se vilket parti man stödjer. Polismyndigheterna får ägna sig åt ett rätt omfattande kompletteringsarbete. Det kan ofta vara svårt att få en sökande att ange vad föreningens verksamhet närmare består i. Ofta är ansökningarna även i övrigt utformade så att det inte finns mycket att ta på. Kompletteringar fordras och man hamnar många gånger i en bekymmersam cirkulation. För Göteborgs del gäller det cirka 30 procent av ärendena. På grund av det stora totala antalet lotteriärenden blir mängden kompletteringar sådan att man får en administrativt sett ohållbar situation. Ofta får man in ansökningar från föreningar av mycket diffus beskaffenhet varför kontroll får ske av vad de har för styrelse och stadga. Polismyndigheten ägnar sig även i inte ringa utsträckning åt att “bilda föreningar”. Detta är särskilt vanligt på det kyrkliga området. Hem och Skola-föreningar är vidare exempel på föreningar som också är organisatoriskt sett rätt ”lösliga”. Medlemsregister saknas i regel. Det går endast att

2 14 Bilaga

konstatera att ett visst antal medlemsavgifter influtit. Här snuddar man också som lotteriet bör ha i Förhållande till en vid problemet hur stor omslutning medlemsantal. sökande är Föreningar av tillfällig art. l förenings Många har man infört den gränsen att föreningen måste ha funnits till Göteborg åtminstone i ett år och att den har producerat någon form av kassabokför-

ing. den beräknade tillämpar polismyndigheten i Beträffande behållningen innebärande att beräknad behållning i lotteriet skall Göteborg ingen princip Rent allmänt utgör behållningen inget bekymmer. Den uppnå 30 procent. skänkta ligger i genomsnitt på mellan 50 och 60 procent. Ofta förekommer vinster och låga omkostnader m. m. Ett markant undantag får dock göras för de lotterier som helt administreras av serviceföretag. De kyrkliga syföreningarna redovisar som överstiger den tillåtna många gånger en nettobehållning

högsta omslutningen. av lotterier får polismyndigheten in en av l fråga om redovisningen undertecknad En öppen fråga är dock om kontrollanten redovisning. kan tvingas fram vid anmälningslotterier. l mån av tid kontrolredovisning mot kalkylen och resultatet räknas fram. Därefter går leras handlingen till arkivet. Vad anordnaren använder lotterimedlen till har handlingen polismyndigheten små möjligheter att kontrollera. Vid nästa ansökningstillfälle kan detta ske vid genomgång av exempelvis kassaboken, men det finns

inte möjlighet att hinna med detta i varje ärende. En särskild fråga är efter vilka denna kontroll skall göras. Vissa sökande, i synnerhet de principer inte en begäran om att tillhandahålla kassapolitiska partierna, uppskattar böcker för kontroll av vartill pengarna närmare använts. har man alltså numera ett diffust krångligt Inom lotteriregleringen i den andra. komrollsystem i ena ändan och praktiskt taget ingen kontroll Beträffande kontrollen kan man aldrig upphöra att förvåna sig över i dessa ärenden där statlig kontrollverksamhet utförs som konstruktionen är betalda av den som de skall kontrollera. Det är extraarbete av personer,s0m sålunda skall gå till den professionelle lotterierbarmligt att kontrollanterna anordnaren och be att få ut sina pengar. När problem härvidlag uppstår skall behöva inträda. l Göteborg används dessutom tillståndsmyndigheten som kontrollanter. De är kunniga och duktiga, men det är inte polismän att kontrollanter arbetar vid tillståndsmyndigheten. Hutillfredsställande i landet torde anse att kontrollen bör skötas av vudparten av polismästarna polisen utomstående personer, helst av bokföringskunnig personal.

Vilka lotter som kan accepteras och vad som gäller i det ena eller det andra avseendet i fråga om lotterier är ett stort bekymmer för de tillståndsgivande

myndigheterna. Det finns många olika lottyper vilket ger upphov till inte bara för tillståndsmyndigheterna och kontrollanterna utan som även bekymmer ligger till grund för en rätt omfattande olaga lotteriverksamhet. l fråga omfusk föreligger ett stort mörkertal. Man är här ute på tunn is, och mycket blir rena gissningar och antaganden. I fråga om de vanliga lotterierna, lotterianordnare förekommer, finns där ingen inblandning av professionella närmast är av det troligen mängder av fel och felaktiga beteenden som dock såvitt framgått vid samtal med kontrollanter och formell art och inrymmer,

andra, sådant som man kan förbise med. lotterianordnare medverkar och där sålunda l de fall där professionella

Bilaga 2 15

lotteriets karaktär ändras från att vara enbart ideellt syftande till att bli en handelsvara, förekommer det troligen inte några direkt brottsliga förfaranden utom i undantagsfall. Däremot är man inne på beräkningsmetoder och affärsmässiga synpunkter, som lotteriförordningen inte är skapad att möta. Föreningarna är ute efter att få ett bestämt belopp och vänder sig därför till en professionell lotterianordnare, som säljer slut lotteriet och tillhandahåller föreningen det överenskomna beloppet. Det skulle vara förvånande om en sådan arrangör uppsåtligen försökte fuska med t. ex. lotter eller med vinster eftersom man torde komma på sådant med en gång. Det är inte där pengarna finns att hämta. För närvarande ligger en icke ringa del av lotterierna i händerna på professionella arrangörer, serviceföretag. Somliga av dem sköter verksamheten anmärkningsfritt. Arrangörerna behöver inte bedriva någon aktiv marknadsföring, åtminstone inte i Göteborg. Mestadels tar anordnaren den första kontakten. Sedan sköter lotteriarrangören alltihop från början till slut. Det enda sökanden över huvud taget behöver under göra är att skriva tillhandahållna handlingar. Allt är i högsta grad rationaliserat. Hos polismyndigheten i Göteborg vill man emellertid betrakta ansökningen som den formellt ser ut, nämligen att det är föreningen i fråga som söker ett lotteri. All korrespondens ställs sålunda till föreningen och någon kontakt sker som regel inte med arrangören. Detta medför dock att kompletteringar kan ta lång tid. Serviceföretagens medverkan underlättar emellertid ofta tillståndsgivningen, eftersom man hos företagen vet respektive tillståndsmyndighets egenheter. l lotterier med professionella arrangörer föreligger det svårigheter för myndigheterna att kontrollera penningflödet och kostnadsmängden. Hos de stora bolagen har man inte möjlighet att se hur kostnadsfördelningen ligger på det enskilda lotteriet eftersom man där skär alla rakt över. Man använder, särskilt beträffande varuhuslotterierna, fasta offerter med fasta summor. Myndigheterna har mycket små möjligheter att kontrollera de reella kostnaderna. Lonerj/örsä//ning på allmän plats kräver tillstånd enligt allmänna ordningsstadgan. Enligt denna har kommunen vetorätt, varför kommunen i själva verket bestämmer i vilken utsträckning man skall tillåta sådan försäljning. l Göteborg finns för varje kvartal 108 försäljningstillfällen. Polismyndigheten brukar under samma tid få in mellan 200 och 300 ansökningar. Lotteriansökan blir således mereller mindre en bisak. I själva verket blir polisstyrelsens beslut, att en viss anordnare skall få tillgång till försäljningsplatsen, det som styr lotterifrågan. Vilka fördelningsregler man härvidlag skall ha finns inget klart uttalande om. Emellertid finns det allmänna platser som inte är i kommunens ägo, bl. a. stora innetorg. l fråga om många av dessa har de professionella lotterianordnarna tecknat avtal med vissa bostadsbolag om att få hyra försäljningsplatser. Det är stor efterfrågan på sådana platser. Priserna för hyra av sådana lotteriplatser har rasat i höjden. Ofta uppgår hyran till ett par tusen kronor i månaden. Det är i dessa fall av vikt att hålla ordentlig kontroll på när lotteriet började och när det avslutades, bl. a. för att tillse att hyra ej debiteras för längre tid än den i verkligheten använda tiden. Polisverksamheten bör så mycket som möjligt ej belastas med verksamheter, bl. a. lotterier, vilka i första hand inte uppfattas såsom polisiära. Lotterikontrollen går i allt väsentligt ut på en pappersmässig och bokföringsmässig kontroll, som är mycket svår att inrymma under den typ av verksam-

16 2 Bilaga

het som polisen i övrigt bedriver. Denna har inte en sådan inriktning att lotteridelen känns normal inom polisarbetet.

Nr 2: Svenska Korporationsidrottsförbundet vid

utredningens sammanträde den 3 mars 1977

Deltagare: Elof Rörvall, verkställande direktör i Svenska Korporationsidrottsförbundet, Ingvar Lundberg, Postens idrottsförbund, Nils Larsson, SJ:s idrottsförbund.

R ärva/I Svenska Korporationsidrottsförbundet är organiserat i länsförbund som är i varje kommun. Vi har direkt knutna till länsgränserna samt lokala förbund fler förbund än det finns kommuner eftersom organisationen inte på alla som kommunsammanslagningarna har platser har följt med i de förändringar medfört. Till varje lokalförbund är klubbar och föreningar anslutna. Vi har för närvarande 15 000 större och mindre klubbar anslutna till oss. Lokalförbunden kan ha fler eller färre klubbar anslutna. Det kan växla mellan fem och tio och upp till l 700 klubbar som är fallet i Stockholms lokalförbund. Totalt har vi ca 90 000 frivilligt arbetande ledare för inom organisationen verksamheten. De brottas ofta med problem att i lokalförbunden klara ekonomin och verksamheten. Därför känner vi det som mycket angeläget att under utredningens arbete få tillfälle att redovisa vår syn på den nuvarande tillståndsgivningen när det gäller lotteriverksamhet innan nya bestämmelser fastställs. Med den lotteriförordning som nu gäller uppstår för oss i vissa fall svårigheter att få lotteritillstånd. Vi anser att man inte borde behandla bestämmelserna så restriktivt som man gör idag. Våra lokalförbund och föreningar vill framför allt anordna motionsbingolotterier. Huvudsyftet är inte att tjäna på lotteriet utan främst ett medel att stimulera människor att gå ut och motionera i stället för att sitta inne och vara inaktiva. [detta sammanhang menar vi att man bör ha olika regler för vad vi kallar vanliga lotterier och innebingolotterier i förhållande till motionsbingolotterier. Vi vill gärna se att generösare regler skapas, kanske intill ett visst belopp, som kan vara av sådan art att det inte krävs annat än anmälan för att få anordna lotteriet. Vid tolkningen av nuvarande bestämmelser sägs att klubben, för att anordna lotteri, skall fungera så att vem som helst kan bli medlem, antingen Vi det gäller motionsbingolotterier, vanlig bingo eller andra typer av lotterier. menar att detta synsätt är alltför restriktivt. De flesta av våra klubbar är inte enbart till för de anställda i företagen. Vi pläderar för att de anställdas familjer och de som pensioneras från sina tjänster i företaget skall vara med i klubbarnas verksamhet och detta tillämpas också i stor utsträckning. Därför menar vi att en sådan klubb måste kunna bedömas som en klubb, där vem som helst kan bli medlem, i synnerhet som det ide flesta fall är fler medlemmar utanför

SOU l979z30 Bilaga 2 17

företagets ram än anställda som därmed kommer med i verksamheten. På sista tiden har vi märkt att länsstyrelser avslagit lotteriansökningar på grund av att man betraktar klubbarnas verksamhet som rent intern fastän man där verkligen även inbjudit allmänheten mera regelbundet till olika arrangemang. l den delen menar vi att det inte är förenligt med den ideologi vi företräder, när det gäller att få människorna ut i regelbunden motion i friskvårdande syfte. Det är säkert bekant att vi som regel inte driver arrangemang med prestationsbundna resultatlistor och delar ut priser efter det. Istället rekommenderar vi våra lokala förbund och klubbar att inbjuda människor och stimulera deras deltagande genom att utdela priser enligt lottningsmetoden. Om t. ex. 150 personer deltar, delar man vanligen ut tio priser. De lottas ut oberoende av vilka resultat deltagarna presterat eller vad de gjort. Jag kan väl ärligt säga att man genomför sådana utlottningar runt omkring i landet även utan tillstånd, fastän det rent bestämmelsemässigt skulle vara tillstånd eller anmälan. Vi menar att det skulle finnas möjligheter att få sådana regler, att det inte skall behövas tillstånd för att lotta ut dessa stimulanspriser. De priser som delas ut är oftast gåvor och har så låga värden att det inte heller skall utgå lotteriskatt. Det är inte främst fråga om att göra intäkter utan helt enkelt att få människor ut i aktiviteter och stimulera dem att motionera. Men utgifter finns för arrangemangen oaktat funktionärerna inte har något betalt. Därför är det även viktigt med vissa inkomster. Detta är kortfattat de problem vi har. Vår förhoppning är att våra ledare skall få det lättare att arbeta i fortsättningen genom att få bedriva mindre lotterier, helst utan tillstånd.

Larsson Vårt förbund - SJ:s Idrottsförbund - har en riksomfattande verksamhet organiserad i föreningar på de olika platserna. Vi har en verksamhet som vi betraktar som lika “öppen” som många andra verksamheter, som idag inte har några problem att få lotteritillstånd. l de flesta länsstyrelser betraktas verksamheten som allmännyttig, i några fall inte. Jag vill bara understryka att den verksamhet vi bedriver inte enbart är till för de anställda. Det måste räknas som allmännyttigt om man bedriver en sådan verksamhet som vi gör även om den är inriktad på ett visst klientel människor, bl. a. de anställdas familjer. De lotteripengar som man får in går till föreningens lokala verksamhet som står öppen i allra största utsträckning. Den restriktiva tolkningen av begreppet allmännyttigt har för våra föreningars del medfört ett bortfall på mellan 75 000 och 100 000 kronor per år i lotteriintäkter. Det är pengar som betyder mycket för vår verksamhet. Det har visat sig att med en ändrad skrivning av våra stadgar skulle verksamheten kunna betraktas som annorlunda. Det tycker vi är tvivelaktigt, eftersom man bör se till syftet och inte så benhårt till stadgarnas ordalydelse. Förbundet har 33 000 medlemmar. De betalar 24 kronor per år i medlemsavgift till den centrala organisationen. Dessutom är de medlemmari någon lokal förening inom förbundet till vilken de även betalar avgift. Den avgiften varierar mellan 12 och 24 kronor per år. Vi har inte kunnat finna någon annan utväg att finansiera vår verksamhet än med lotteriintäkter. Förbundet som

SOU l979z30 18 Bilaga 2

sådant får inte bidrag från samhället för sin verksamhet. Klubbarna får däremot bidrag för verksamheten från företagen där de verkar. Där De problem som vi här talar om gäller inte på central nivå i förbundet. brukar vi få tillstånd till rikslotteri. De problem som vi här redovisat gäller således den lokala verksamheten, som behöver tillskott utöver vad man kan få av Förbundets samlade medel. Det är inte så lätt i dagens läge att hitta ledare till verksamheten, vilka vill arbeta ideellt, i synnerhet som de måste ägna den mesta tiden till att skaffa pengar till verksamheten i stället för att ägna sig åt människorna.

Rörva/I

Det går för närvarande egentligen oftast inte att driva ett lotteri utan tillstånd. Tyvärr har även tre av våra förbund först fått avslag, men detta har tillrättalagts efter att ha överklagats. l de fall jag tidigare nämnt, där stimulanspriser har utdelats utan tillstånd, har mig veterligt inget förbund fått efterräkningar. Däremot har vi haft förfrågningar från olika myndigheter, polisen etc. Vi inte det är tillfredsställande att man ska behöva bedriva sådan tycker verksamhet liksom på nåder. försöker hålla den policy Jag vill också gärna betona att korpen verkligen som samhället önskar av oss. Centralt får Svenska Korporationsidrottsforbundet stöd från staten. Dessutom ges bidrag regionalt från landstingen och lokalt från kommunerna. Men dessa pengar räcker inte till fastän våra ledare lnom vår organisation har vi den ideologin att man arbetar utan ersättning. för att få delta i dess inte skall kräva medlemsskap i en organisation motionsverksamhet. Man skall alltså kunna delta i arrangemangen utan att vara medlen. Sedan är det en annan sak att dessa icke-medlemmar givetvis skall stimuleras till att efterhand bli medlemmar i en idrottsklubb. Detta gör att inkomsterna för våra förbund/klubbar är mindre än i den kategori föreningar, där man kräver medlemsskap och avgift för att överhuvud taget få delta i olika aktiviteter.

Lundberg Inom Postens Idrottsförbund har vi nu ett tillstånd till ett lotteri. Däremot har vissa av våra lokala klubbar fått avslag på sina lotteriansökningar. Det är helt klart att i våra föreningar i bl. a. Malmö, Göteborg och Stockholm, där stora intensiva verksamheter bedrivs, behövs ofta förstärkning i kassan.

Larsson Vi har våra klubblokaler i gamla stationshus, i fritidsstugor och i gamla SJ har banvaktsstugor. SJ upplåter den sortens lokaler för vår verksamhet. i också i Göteborg en egen sporthall, som är av gammalt datum. Den byggdes samband med att SJ firade sitt IOO-årsjubileum. Jag tror det var 1958. I övrigt med dem Volvo och Kockums har.

har vi inga lokaler som ärjämförbara som

nämna Finns det några är de endast i mycket mindre skala. Men jag vill även l att SJ:s sporthall i Göteborg har varit till stor nytta också för allmänheten.

SOU l 979130 Bilaga 2 19

synnerhet då behovet av lokaler har varit stort i Göteborg har denna sporthall varit öppen för uthyrning till andra föreningar.

R ärva/l

Jag vill komplettera med att säga att jag bl. a. besökt Volvo, där såväl familjer till de anställda som deras bekanta har deltagit i korpklubbens motionsverksamhet. När det gäller varven är det attraktivt, såvittjag vet, för familjerna att på lördagar och söndagar kunna åka ut till klubbarnas motionslokaler. Dessutom vill jag understryka att det inte finns någon organisation, vare sig hos oss eller hos den övriga idrotten, som anordnar lotterier utan att de ekonomiskt och/eller stimulansmässigt är nödvändigt. Från vår rörelse harjag den erfarenheten att man för det lörsta aldrig sätter igång lotterier om de inte är ekonomiskt nödvändiga och för det andra bedriver man dem oftast själv för att få den största behållningen. Jag kan också försäkra att just motionsbingolotterierna har stimulerat många människor till fortsatta regelbundna aktiviteter. Därmed når vi också dit vi önskar, nämligen att få fler människor att motionera alltifrån de allra lägsta nivåerna till mer kvalificerade motionsövningar.

Nr 3: Riksförbundet Hem och Skola vid

utredningens

sammanträde den 3 mars 1977

Deltagare: Fredrik Björkman, ledamot i styrelsen för Riksförbundet Hem och Skola, Gunhild Lukács, ekonomichef vid förbundskansliet.

Björkman Riksförbundet Hem och Skola bildades 1945. Redan i den första folkskolestadgan förutsattes att denna typ av verksamhet skulle ñnnas. Därför kan man säga att den har förekommit lika länge som vi har haft allmän folkskola. Förbundet är en central organisation för 1 700 Hem och Skola-föreningar som totalt engagerar nära en miljon elever. Dessa lokalföreningar är organiserade i distrikt. Det finns ett i varje län och därtill en central organisation. Föreningarna lever ett mycket självständigt liv. Det finns ingen direktivrätt uppifrån och ner. Riksförbundet och distrikten fungerar huvudsakligen som kanal för information uppifrån och ner. Från centralt håll förmedlas också ekonomiska bidrag ur statsbudgeten. Distriktens främsta funktion är att vägleda de lokala föreningarna och hjälpa till med kursverksamhet och andra aktiviteter. Det görs i synnerhet när den lokala föreningen inte orkar med det själv. Aktiviteterna samordnas då över distrikten. Vi fungerar även i stor utsträckning som remissinstans för olika statliga myndigheter, departement och ämbetsverk som vill höra Hem och Skolarörelsens synpunkter på olika problem. har haft en Remissbehandlingen

20 Bilaga 2

väldig bredd. Det har gällt t. ex. Skolhälsovård och sexualbrottsutredningens forslag. Det har varit en lång rad frågorsom anknytit till vår verksamhet bland elever och Föräldrar. Allt efter som tiden har gått vågar vi påstå att intet mänskligt inom statsförvaltningen är oss främmande längre. Förbundets syfte är att främja samarbetet mellan hem och skola och att skapa bästa tänkbara uppväxtbetingelser För att bädda for elevernas framtid. Från samhällets sida har man tagit ställning till detta, vilket framgår av gällande läroplan För grundskolan. Däri slås fast att skolan måste samverka med hemmen för att skolans mål ska kunna nås. Hur denna samverkan kan ske anges på följande sätt: En Hem och Skola-Förening och dess representanter kan göra en betydande insats För att underlätta rektors och lärares arbete vid Föräldramöte av olika slag. Hem och Skola-föreningen har emellenid stor betydelse även i andra avseenden. Genom den ökas antalet av dem som aktivt arbetar För skolan. Det betyder i allmänhet att fler känner sig solidariska med skolan och hjälper till att skapa sympati och förståelse För skolan ute i samhället. Rektor och lärare bör känna sig oförhindrade att be Hem och och dess funktionärer att ta på sig nya uppgifter. Ju fler som Skola-Föreningen engageras i arbetet desto bättre. Det är nämligen just arbetet För skolan som knyter Föräldrarna till skolan. Bland sådana uppgifter som är lämpade för en Hem och Skola-Förening är att ordna basari skolan. skaffa inventarier och materiel som inte kan bekostas inom ramen Förden normala skolbudgeten men som ökar trivseln i skolan. En Hem och Skola-Förening kan hjälpa till med att organisera elevernas fritids- och hobbyarbete i skollokalerna på kvällstid. Den kan hjälpa till att ge resande elever möjligheter till sysselsättning under väntetid, att ge resestipendier åt sådana som inte har råd att delta i Skolresor eller i vistelse vid lägerskolor. En aktiv Föräldraförening kan betyda en väsentlig ökning av möjligheterna att utforma skollivet på ett riktigare sätt. Därför är det av stor vikt att rektor har ett gott samarbete med Föräldraföreningen, Hem och Skola-Föreningen. och att skolans personal på allt sätt stöder denna. inte bara är tomma ord utvisas av att det över statsbudgeten för Att detta innevarande budgetår utgår 385 000 kronor som förmedlas av skolöverstyrelsen till riksförbundet. Det är ganska naturligt att en aktiv lokalförening drar dryga kostnader om den ska fullgöra de uppgifter som åläggs i läroplanen. En Hem kan alltså skaffa inventarier och materiel som och Skola-Förening inom ramen för normala budgeten, men som ökar trivseln i inte kan bekostas skolan. Det är den tyngsta posten om man ser till utgiftsnivån hos föreningarna. av skolgårdar utgör den största engångskostnaden För Upprustning föreningarna. Även anskaffande av fotbollsmål, sandlådor, målning av linjer drar stora kostnader. Barnen tillbringar sin fritid på skolgårdarna i stor utsträckning och där finns ofta mycket litet av den varan. Vi vet inte hur som totalt lagts ned för upprustning av mycket pengar landets skolgårdar. Varje förening arbetar För sig och redovisar inte sin budget uppåt. Utöver statsbidraget finansieras verksamheten genom medlemsavgifter till de lokala föreningarna. De ligger på mellan fem och 15 kronor.

Lukács ska betala in centralt till förbundet utgår for Den avgift som Föreningarna närvarande per rektorsområde med en fast avgift på 350 kronor plus 20 öre Det vi får in 0,5 miljoner kronor i gånger elevantalet. gör att ungefär medlemsavgifter från våra l 700 Föreningar.

Bilaga 2 21

Björkman

Avgifterna till riksförbundet utgår alltså med hänsyn till elevantalet, men vi har underlåtit att driva in medlemsavgifterna om någon inte betalar. Därför är inte alla föräldrar betalande trots att föreningen betalar full elevavgift till riksförbundet.

Lukács

Många gånger tycker vi kanske att de insatser som Hem och Skola-föreningar gör är sådana som kommunerna skulle svara för. Men ibland har kommunerna dåliga linanser. Föräldrarna vill då hjälpa till och stöttar upp med frivillig arbetskraft plus de ekonomiska resurser de får genom gemensamma aktiviteter. Vi räknar med att ungefär 25 miljoner kronor läggs ner i frivillig arbetskraft inom rörelsen per år.

Björkman Ett av de bästa sätten att skaffa fram pengar är att ordna lotterier, vilket Hem och Skola-föreningarna gjort i stor omfattning. På senare tid har det visat sig vid behandlingen av våra lotteriansökningar att en enhetlig praxis inte förelegat. Den har blivit mer och mer skiljaktig. Även en och samma tillståndsmyndighet har behandlat lotteriärendena på växlande sätt. Bifallsbesluten som är de flesta - motiveras av naturliga skäl inte. Föreningarna brukar uppge vad pengar ska användas till. En mycket vanlig formulering är att man ska bedriva elevverksamhet i skolan, studier eller fritidsverksamhet. Tillstånd har alltså i regel beviljats. Avslagsmotiveringama däremot, som har blivit fler på sistone, har följt två huvudlinjer. Den första är att föreningen är sluten och att lotteritillstånd därför inte kan beviljas. ställningstagandet till att föreningen skulle vara sluten motiveras ofta med att medlemskapet förutsätter att man är förälder eller mâlsman. För medlemskapet förutsätts detta antingen eller att man är anställd i skolan, varit elev i skolan, att man är intresserad av skolan eller av ungdomsfrågor. De två sistnämnda intressegrupperna - att man är intresserad av skolan och att man är intresserad av ungdomsfrågor kan teoretiskt inträde vägras i en Hem och Skola-förening. Det står i

stadgarna att de kan beviljas medlemskap. Övriga intressegrupper beviljas

medlemskap. När det gäller medlemsregister är det svårt att svara för alla föreningar. Men det bör i varje fall finnas möjligheter att upprätta sådant eftersom man betalar in avgiften mot ett kvitto. Detta kvitto kan då i sin tur fungera som matrikel. Det gör det också i många föreningar.

Lukács

Varje förening måste sända in sina stadgar till centralorganisationen. Vi har forslag till normalstadgar och vi ansluter ingen förening utan att den också har stadgar. Vi utgår också ifrån att stadgarna lokalt följs.

SOU l979z3O 22 Bilaga 2

Björkman taget enhetliga över hela landet. Det kan finnas någon Stadgarna är praktiskt lokal avvikelse ifråga om skrivningen, men till sitt innehåll är de praktiskt taget identiska. Naturligtvis är det en kollossal omsättning på medlemmar. Det ligger i sakens natur. Därför kan det vara svårt för en medlemskassör att rätt upp och ner på direkt anfordran svara på det exakta medlemsantalet.

Lukács I vissa fall är kommunerna mycket välvilligt inställda till Hem och Skolaverksamheten och ger föreningen ett visst anslag per år. Det gör att man och därför saknas ibland inte anser sig behöva ta ut någon medlemsavgift givetvis medlemsregister.

Björkman att föreningen skulle vara lösligt uppbyggd har vi inte sett i lnvändningen något avslagsbeslut. Snarare har man vänt sig mot att syftet med föreningen varit att fungera som en understödsförening som gör sådant som kommunen är sluten. Det egentligen skall göra. Dessutom har man hävdat att föreningen kan naturligtvis diskuteras i all oändlighet vad som är en sluten och vad som “kan inväljas som är en öppen förening. Är det bara stadgarnas formulering få hindrar kan ju stadgarna ändras. Vi vill ju liksom alla andra föreningar som är intresserade av vår verksamhet. Mig veterligt har många medlemmar det aldrig hänt att man har vägrat någon intresserad person inträde i föreningen. Den andra avslagslinjen har gått ut på att den verksamhet som föreningarna bedriver eller understöder är en kommunal angelägenhet. Det skulle alltså inte vara en uppgift för enskilda organisationer att ta på sig de kostnader denna verksamhet medför. l ett par - kanske något udda - fall har sagts att och studieverksamhet inte kan anses omfattas av de ungdomsverksamhet ändamål som avses i lotteriförordningen. Det är dock inte någon särskilt vanlig motivering, men den har förekommit i några fall. I Hem och Skola-rörelsen anser vi av naturliga skäl att det måste vara ett intresse att hjälpa till att förverkliga åtminstone ett av skolans allmännyttigt mål, nämligen att åstadkomma en god social anpassning genom lämpliga inte minst av psykosocial natur. De materiella aktiviteter och en god livsmiljö delarna av barnens ungdomsutveckling lär vi inte kunna göra så mycket åt, men på den psykosociala sidan anser vi oss kunna göra det. Vad vi främst vill lägga utredningen varmt om hjärtat är att sådana regler skapas att vi får en otvetydig och positiv behandling av de lotteriärenden som anhängenhetlig, iggörs. Att anordna lotterier är ett av de mest vanliga och mest lättadministrerade till föreningen. Kan vi inte få lotteritillsätten att skaffa sig inkomsttillskott stånd får vi finna oss i att gå andra vägar. Men denna kluvenhet, där samma förening från den ena gången till den andra inte vet om de får lotteritillstånd eller inte, upplevs som mycket otillfredsställande.

23 Bilaga 2

Nr 4: Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté

vid utredningens sammanträde den 3 mars 1977

Deltagare: Bengt Göransson, Folkets Husföreningarnas riksorganisation, Ragnar Rund-

löf, Våra gårdar, Stig Öhman, Bygdegårdarnas riksförbund.

Göransson

Jag representerar Folketshusföreningarnas riksorganisation som består av 680 Folkets Husföreningar runt om i landet.

Öhman

Jag är förbundssekreterare i Bygdegårdarnas riksförbund. Vi har ungefär 500 bygdegårdar anslutna till oss i rörelsen. I landet finns 700-800 bygdegårdar, men alla är inte anslutna till vårt förbund.

Rund/of Jag representerar Våra gårdar - Riksföreningen för nykterhetsrörelsens allmänna samlingslokaler. [nom vår organisation har vi ungefär 600 enskilda medlemsföretag som kan sägas representera en mellangrupp i förhållande till Folkets Hus och bydgegårdarna. Våra lokaler finns i de större orterna, men kanske främst i de små och medelstora orterna samt på landsbygden.

Göransson De organisationer som vi här representerar har en liten samarbetsgrupp som heter Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté. Vi lever mycket intimt med varandra trots det långa namnet på kommittén. Vi har i denna kommitté haft anledning fundera över lotterifrågor. Vi har med både beklagande och, kan man säga, med viss irritation upptäckt att vi bakvägen kommit in i dessa frågor. Under senare år har lotterinämnden en ny praxis, som inte tillämpat meddelats till riksorganisationerna på annat sätt än via våra medlemsföreningar. Vi har således fått in rapporter från dessa om avslag på lotteritillstånd fast man under en följd av år haft dylika. Detta gäller både tillståndslotterier av traditionell typ och bingospel. Till en början var vi inte klara över att detta förhållande bottnade i en ändrad praxis. Vi trodde snarare att det var en något fri och emellanåt, enligt vår mening, godtycklig prövning som skedde av dessa ärenden ute i olika distrikt. För ca 5-6 år sedan hade vi bl. a. framgång i en rad överklagningsärenden. Vi trodde alltså inte till en början att det var en medveten ändring av tillämpningen av lotteriförordningen som låg bakom att föreningarna fick avslag. När det gäller våra medlemsföreningar på Folkets Hussidan är det relativt ovanligt att en samlingslokalägande förening själv har bingotillstånd. I regel är det andra organisationer, främst idrottsföreningar, som använder våra

24 2 Bilaga

allmänna som spellokaler. Vi är alltså lokalhållare. Vi har ett samlingslokaler antal lokaler där den lokalägande Föreningen haft tillstånd. Detta tillstånd har haft stor betydelse för lokalens ekonomi och för dess bestånd. Den nya där lotterinämnden direkt ger rekommendationer till tillståndsgiordningen vande myndighet att begränsa tillståndgivningen till vissa bestämda kategorier med motivering att det är en begränsad marknad man rör sig på har drabbat en de av våra Föreningar mycket hårt. Vår reaktion har varit ganska eftersom det är de små föreningarna som drabbats. De som på kraftig samlingslokalsidan bedriver exempelvis bingospel i egen regi är genomgående mindre organisationer med små lokaler. Ett bra exempel på detta är vår medlemsförening i Vanneberga, som liggeri Kristianstads kommun, som har Den skaffar sig i hög grad nödvändiga ekonomiska en liten samlingslokal. Förutsättningar genom de bingospel som bedrivs. Vi har haft en överläggning med lotterinämnden där man säger att det numera finns en statlig författning stöd som säger att kommunerna bör svara för driften av om samlingslokals samlingslokaler. Kristianstads kommun lämnar 4 000 kronor om året i bidrag till Vanneberga Folkets Husförening. Men det kan man inte driva den lokalen till lotterinämnden få kommunen att på. Vi kan alltså inte med hänvisning lämna ett högre bidrag. Vi tycker därför det är mycket viktigt att dessa frågor tas upp och ges en annan prövning. Nuvarande praxis tycker vi är otillfredsställande. i en liten Vi tycker att om man har ett antal aktiva människor bör de samlingslokal, som jobbat med att skaffa inkomster genom bingospel, där man även i fortsättningen få göra det, Vi accepterar inte resonemanget centralt bestämmer hur exempelvis lotterimarknaden skall fördelas mellan olika föreningar. l synnerhet som man bakvägen infört en ny form av där en myndighet bestämmer fördelningen mellan olika föreningsbidrag typer av organisationer. Vi tycker att de arbetsinsatser som organisationerna eftersom dessa grupper ganska genomgående har gör bör vara normerande människor som frivilligt arbetar med detta. Det här handlar inte om någon storföretagsbingo. En annan synpunkt är att vi har fått mycket besvärliga övergångsproblem. Vi har en rad föreningar som under en följd av år haft tillstånd, skött dem, men nu plötsligt fått avslag på ansökan. Detta har gjort att de nu är uppbundna med personalåtaganden för bl. a. Vaktmästeri och vissa kontrakt på varuleveranser, vilket har medfört svåra förluster på en del ställen där man oväntat fått ett avslag. Denna ändrade praxis som varit okänd för oss ligger alltså till grund för vår vädjan att utredningen omprövar denna fråga och försöker återinföra den tidigare ordningen.

R :md/of

Jag vill understryka vad som Bengt Göransson här har sagt. Vi har till skillnad mot Folkets Husföreningarna inte den stora medarbetarskara med fast anställda, föreståndare, Vaktmästeri o. dyl. Vi har ännu hårdare krav på idealiteten och det är ett alldeles oundgängligt behov för våra föreningar att få lotteri- och bingotillstând. Vi har gått miste om mellan 4 000-5 000 kronor på en ort. Vanneberga kanske ligger något högre.

Bilaga 2 25

Göransson

Det är ett mycket litet antal Föreningar som i vår organisation bedriver bingo i egen regi. Vi har ingen statistik på det men jag tror inte att det är mer än tio procent av våra föreningar som har den typen av tillstånd. Det kan röra sig om ett 20-tal föreningar runt om i landet. Det ärjust på de små orterna denna praxis har blivit besvärlig för föreningarna. De stora Folkets Husföreningarna har ett etablerat samarbete med kommunerna. Där är det idrottsföreningarna som har bingotillstånden och speltillstånden. Men på de små orterna kan man nog riskera att en del Föreningar går omkull eller att man förändrar ägarformen. Exempelvis kan det hända att kommunen övertar fastigheten eller så läggs verksamheten helt ner. Vanneberga är, som jag tidigare sagt, ett väldigt bra exempel. Det var där de plöjde upp en Fotbollsplan en gång i tiden. De har sitt lilla Folkets Hus som centrum i anslutning till idrottsplatsen. Dessa människor arbetar egentligen dag och natt för att hålla ihop verksamheten. Där har det hittills varit en mycket stor obenägenhet från kommunens sida att gå in och satsa mer än 4 000 kronor på verksamheten. Vi har inte haft framgång med våra förhandlingar. Vägledande för avslaget på Vannebergas ansökan om lotteritillstånd har varit, enligt vad som sagts oss, att man inte får lämna tillstånd till denna typ av föreningar. Man har alltså inte sagt att man måste hushålla med tillstånden och att andra stått i kö för att få dem. Man har i stället sagt att föreningen inte längre uppfyllt kraven och kan därför inte få tillstånd. Jag har ingen aning om det skulle finnas andra motiv också. De har i vart fall inte redovisats. Vi hade ett överklagningsärende 1971-72 där regeringen sa att det var ett allmännyttigt ändamål att ordna samlingslokaler och därför skulle man kunna få lotteritillstånd. Det ville länsstyrelsen i Kristianstad, varunder Vanneberga lyder, avvisa med motiveringen att det som var allmännyttigt i Västerbotten inte var allmännyttigt i Skåne. Men den gången gav regeringen oss rätt. Sedan dess har föreningen inte haft några bekymmer med att få tillstånd. Det bortfall som har uppstått för många föreningar genom denna praxis har vi inte alltid kunnat kompensera genom uthyrning av lokalerna. Vi måste på samlingslokalsidan tillämpa en s. k. marknadshyra. Föreningslivet här i landet har dessvärre inte alltid sådana resurser att de kan betala vad Föreningslokaler kostar. Lokalhyran för ett föreningsmöte som en kväll samlar mellan 100-175 personer, om det är en stor lokal, kostar ca 200-300 kronor. Men det är omöjligt att hävda att om en idrottsförening ska komma in och spela bingo ska de betala 2 500 kronor bara för att hyra den lokalen. Det går aldrig att motivera och ingen idrottsförening i världen skulle förstå att de skulle vara med och betala en extra slant för att klara samlingslokalen under året. De anser att de bara ska betala de ca 200 kronor det kostar att hyra lokalen på kvällen. Emellertid har man i regel gjort så, när det har gällt uthyrningar, att man satt ett hyrespris per besökare så att man är med och delar risk med den som arrangerar. Blir det fullt hus får man en bra lokalhyra. Är det en dålig bingokväll får man litet mindre. Men det är trots detta omöjligt att kompensera de kostnader som föreningarna har. Det är ju inte så att Vannebergas bingo bedrivs för att skaffa vinster till Folkets Hus. Det är inte så att bingointäkterna i och för sig ska svara mot lokalhyran de kvällar det spelas bingo där. Det ska snarare till ett överskott på bingoinkomsten för att betala lokalkostnader de kvällar då bingo inte spelas där. Det gäller bl. a. de

26 2 Bilaga

kvällar man har andra typer av sammankomster eller de kvällar man använder lokalen som omklädningslokal vid idrottsaktiviteter.

Öhman

På landsbygden är det generellt sett så att de ideella föreningarna inom idrotten och annat söker tillstånd medan lokalhållarna står för lokalen. På de orter där lokalhållarna driver sin verksamhet själva finns inte något annat föreningsliv som ordnar bingo o. dyl. Det betyderju dessutom en hel del för att finansiera den övriga verksamheten. Det pågår f. n. en upprustning av samlingslokalerna i landet. Sedan den ljuli 1973 och fram till den ljuli 1980, dvs. under en sjuårsperiod, finns ett statligt upprustningsbidrag med medel för detta. Man kan se i finansieringsplanerna för dessa lokaler att hyresintäkter och bingospel m. m. måste ge en viss summa för att den årliga driften ska gå ihop. I allmänhet finns ett litet kommunalt bidrag, men om intäkterna från bingospel bortfaller, måste antingen kommunerna pressas på ett högre bidrag, vilket inte alltid är lätt, eller så måste de rätt och slätt skaffa sig inkomster på annat sätt.

Nr 5: 1:e länsnotarie Sture Hillerback, länsstyrelsen i

Stockholms län, den 9 augusti 1977

Jag har under ca sju års tid sysslat med bl. a. remisser angående rikslotterier. remitterar nästan alla ansökningar om rikslotterier till Handelsdepartementet i Stockholms län eftersom länsstyrelsen utövar kontrollen över länsstyrelsen flertalet av dessa lotterier. Vi lör kortregister över alla anordnare. Jag har ett som börjar år 1959. Från och med år 1972 finns ett nytt register som är upplagt på ett mer utförligt sätt. l detta noterar vi tillståndsdagen, vilket slag av lotter man skall använda,

omslutningen och vem som är kontrollant och vem som är

försäljningstiden, ombud. Sedan har vi en resultatredovisning på lotteriet, där vi för in uppgifter från den lotteriberättelse, som vi så måningom får in, nämligen antalet sålda lotter, behållningen i kronor och behållningen i procent av sålda lotter. Vi följer upp de årligen återkommande lotterierna för att se utvecklingen på dem. Vi bevakar sedan att redovisningar m. m. kommer in. I anledning av remisserna infordras ofta kompletteringar. Av nya sökanden kräver vi regelmässigt att stadgar och verksamhetsberättelse finns med. Det är inte sällan man får “knäcka” om sådana sökande över huvud taget skall ha lotteritillstånd. I princip håller sig regeringen till samma ändamålsbestämmelser som är angivna lör tillståndslotterierna för bl. a. länsstyrelserna. Man har dock en del i synnerhet äldre lotterier, som enligt nuvarande regler väl knappast skulle få tillstånd. En fackorganisation, avd. 34, Transport i Göteborg, driver exempelvis ett rikslotteri. Länsstyrelsen sade nej första gången när avdelningen sökte tillstånd,jag tror det var på 60-talet. Vi har i

27 Bilaga 2

yttrande härom året ånyo avstyrkt att organisationen skall få anordna rikslotteri. fick tillstånd Organisationen i alla fall. Tolkningen av ändamålsbestämmelserna har väl annars varit restriktiv. Men olika slag av organisationer erövrar mer och mer mark hela tiden. Numera lår lotterinämnden de principiella ärendena på remiss, vilket betyder mycket i fråga om bl.a. ändamålen. Regelmässigt avkrävs sökanden en ordentlig kalkyl eller ekonomisk plan for lotteriet. Till den ekonomiska planen skall höra eventuella avtal med utomstående personer. Många av rikslotterierna administreras av lotteriserviceföretag. l avtalet skall anges vari deras medverkan i lotteriet består och hur denna medverkan skall ersättas. En klumpsumma bör inte godtas. Det kan då vara svårt att bedöma skäligheten av ersättningen. Tillståndshavare bör inte tillåtas att helt frånhända sig skötseln av lotteriet. Vissa minimikrav måste ställas på tillståndshavarna. Skall man anordna ett lotteri måste man också hålla i lotteriets uppläggning så mycket att man kan styra lotteriets utformning. Man får inte saklöst godkänna varje förslag som konsulten kommer med. Avtalet bör noga reglera vilka uppgifter konsulten skall utföra och ersättningen härför. Regeringen överlåter sedan till ombudet och kontrollanten att godkänna bl. a. vinstplanen och eventuellt avtal mellan anordnaren och en konsult. Det är i och för sig ganska naturligt för på ansökningsstadiet kan organisationen sällan presentera en vinstplan som är helt klar. Inte sällan förekommer ju också prutningar på begärd omslutning för lotteriet. Konsultavtalet blir också beroende på den omslutning och utformning lotteriet kommer att få osv. l rikslotterierna måste man nog uppdra åt kontrollant och ombud att godkänna och fastställa vinstplan och eventuellt avtal med konsult, även om det linns flera skäl för att tillståndsmyndigheten i samband med tillståndsgivning tar ansvaret för vinstplan och avtal. Vissa lotterier har på senare år medgivits stor ökning av omslutningen. Samtidigt har totala antalet rikslotterier minskat delvis beroende på att flera lotterier har slagits ihop. lOGT/NTO och andra nykterhetsorganisationer har exempelvis tidigare haft egna, fristående lotterier men nu gått tillsammans. Det är nog rätt politik när man har en egen lotteriorganisation. IOGT/NTO drivs helt enkelt som en affársrörelse och behöver därför ha verksamhet hela året om, f. n. uppdelat på två tillstånd per år. Så är förhållandet även beträffande centerns lotteribyrå i Vimmerby och socialdemokraternas A-lotterier. Man måsteju ha personal året runt och inte bara sex månader. Det är likadant med serviceföretagen. De måste också se till att de har att göra hela året.

De stora organisationerna behöver ha in mycket pengar. När de finner att

de har fått minskade lotteriintäkter måste de göra någonting. Höja lotteripriset kan man göra, så att man är kompenserad för penningvärdeförändringar. Det har man också gjort Lottpriset är numera oftast fem kronor. Omslutningen kan också göras större. Och så har också skett. Men det är inte rimligt att man tillåter organisationerna att öka omslutningen utöver det lottantal, som de kan få avsättning för till rimliga försäljningskostnader. Det finns ett fall där man ökade från 400 000 lotter å 2:50 kronor till 600 000 lotterá 2:50 kronor. De 200 000 extra lotterna skulle säljas av Pressbyrån. som utav 2:50 kronor skulle ha en krona för varje såld lott, alltså 40 procent av lottpriset.

2 28 Bilaga

Hur stor andel av lottköparnas insats på 2:50 kronor kan då tillfalla lotteriändamålet? Pressbyrån skall ha en krona. Lottryckarna skall ha 10-12 öre. Staten skall ha fem procent i stämpelskatt och 3-4 procent i lotteriskatt och sedan finns en del portokostnader och andra ofrånkomliga kostnader. .lag kommer till att endast några få öre utav lottköparnas insatser om 2:50 kronor tillfaller lotteriändamålet. Det är inte korrekt att gå ut och marknadsföra sådana lotter i Pressbyråns kiosker med uppmaning köp lotter, hjälp de handikappade” och låta folk betala 2:50 kronor. 1 så fall bör man upplysa om att bara 10-12 öre kommer lotteriändamålet till godo. Varför gjorde man då så här? Jo, det ärju ändå fråga om 200 000 gånger 12 öre. Det är mycket pengar det och man får pengarna utan att egentligen anstränga sig. Men vilka går det ut över? Andra lotterianordnare kanske får svårare att avyttra sina lotterier. De får konkurrens med ett jättelotteri, som kan ha lockande högvinster genom att de har en jätteomslutning. Enligt min uppfattning bör man i lotterier som anordnas till förmån lör ett ideellt ändamål kräva att en något så när stor andel av lottpriset kommer ändamålet till godo (20 procent?) Man skall inte få marknadsföra lotterier rent kommersiellt. Man kan genom att öka omslutningarna betydligt nöja sig med att få en mindre procentuell vinstandel. 1 absoluta pengar blir det visserligen ett stort netto. Sådana jättelotterier med stora forsäljningskostnader konkurrerarju ut andra organisationers lotterier. Tillståndsmyndigheterna bevakar att man inte tillåter en osund konkurrens och en osund utveckling på marknaden. Lottköparna lockas nu över till de här jättelotterierna, som nöjer sig med en mindre vinstandel. Men man slår kanske ut det ideella, mindre lotteriet. Det kan inte kämpa och hänga med längre fastän det egentligen ofta har ett visst kundunderlag (exempelvis Stadsmissionen). Det förekommer numera ibland att anordnaren begär att få ha lott som vinst. Man får i stället for de lägre vinsterna, som man kanske inte upplever som särskilt attraktiva, välja nya lotter i lotteriet. Då har man chansen att vinna de högvinster, som man är intresserad av. Handelsdepartementet brukar medge att 40 procent av det totala vinstvärdet får utgöras av sådana här mot utbytbara vinster. Om 100 procent av vinsterna skulle vara nya lotter, skulle det vara ganska fult, för då blir det ju inga vinster alls. Det ärju så de enarmade banditerna fungerar. Man förlorar genom nya insatser de vinster man fått. Men varfor medges 40 procent, varfor är det inte fult redan där? Enligt min mening vilseleder man och lurar lottköparna. Tillståndsmyndigheterna bevakar i detta fall dåligt allmänhetens intressen. Det här forekommer endast i lotterier som har mycket stora omsättningar. Regeringen lämnar i varje fall särskilt medgivande i tillståndsbeslutet. Då begränsas den här rättigheten till 40 procent av totala vinstvärdet. Man har ofta ett antal bilar och andra åtråvärda vinster i toppen. Sedan har man i botten ett otal småvinster, böcker, dukar, pennor eller allt vad det kan vara till ett värde som ligger på 25-30 kronor och som kan bytas mot fem eller sex nya lotter i lotteriet. Vilket vinstvärde kommer att gå ut i ett sådant lotteri? Det kommer inte att tarju aldrig ut småvinsterna. De gå ut några 50 procent. Vissa av lottköparna tar nya lotteri lotteriet i stället. Man kan ta ett enkelt räkneexempel. Ett lotteri som har en omslutning på en miljon kronor skulle kunna ha tio stycken

Bilaga 2 29

50 000-kronors vinster i toppen, exempelvis tio bilar. Då får vinnarna vinster för 500 000 kronor, vilket de skall ha. Lotteriet kan också ha en bil i toppen för 50 000 kronor och sedan för de andra 450 000 kronor så har man nya lotteri lotteriet. Med tillräckligt mycket reklam så kan man nog sälja lotterna. De är ju ganska lätta att avyttra också genom att man inte behöver sälja alla lotterna. Om de kostar en krona stycket, så behöver man inte sälja en miljon lotter. Man behöver bara sälja 550 000 lotter. 450 000 lotter skulle ges ut som vinst. Intäkterna blir inte en miljon kronor som omslutningen är. Intäkterna blir 550 000 kronor men summan för vinstinköp ligger på 50 000 kronor, så där ser man förhållandet mellan insatser och vinstinköp. De faktiska insatserna blir 550000 kronor och kostnaderna för inköp av vinster 50 000 kronor. Förfarandet är alltså till stor nackdel för lottköparna, som bara får vinster för 50 000 kronor. Det här måsteju vara fel. Tillståndsmyndigheterna skall ju bevaka allmänhetens intressen när det gäller vinster och lotteriets utformning så att allmänheten får sitt och att dess insatser kommer lotteriändamålet till godo i största möjliga utsträckning. Här tycker vi på länsstyrelsen att allmänheten vilseleds. Det finns nu ca fem sådana här lotterier, mest politiska lotterier. De har också den största omslutningen. De är ju jättar i branschen. Man tillgriper allt hårdare och dyrare försäljningsmetoder och ser inte på hur mycket av den enskilde lottköparens insatser som kommer det fina ändamålet tillgodo. Enligt min uppfattning skulle det i stället vara så att man satsade på bättre vinster i lotteriet. Kanske sovrade litet bland småvinsterna, som är dyra att skicka ut. Många av anordnarna säger att lotteriet inte går att sälja om inte folk vinner litet oftare och att köparna är rätt nöjda även med den lilla grejen. Men är det egentligen så? Är det inte så att anordnarna är väldigt nöjda med den där höga varurabatten han kan få på de här grejorna, t. ex. 50-60 procent i rabatt på l 000 plånböcker importerade från Marocko! l stället för att köpa bilar för samma belopp! Men bilar har man förstås mindre rabatt på. Det finns f. n. två Iottyper som används i rikslotterierna. Det är angående lotter över huvud taget angeläget att åstadkomma Lotterinågot vettigt. nämnden eller någon annan myndighet bör fastställa vilka slag av lotter som kan användas i olika lotterier. Man bör säga,att iden här typen av lotteri, som säljs under de och de förhållandena och med de och de vinstomslutningarna måste åtminstone den här lottypen komma till användning. Det finns organisationer som bedriver lotterierna själva. Det är inte sällan som de redovisar en väldigt stor behållning, men detta kan bero på att de inte har debiterat lotteriet lokalkostnader och personalkostnader. De finns därför inte med i lotteriräkenskaperna. Så därför redovisar de lotterierna ibland en oförtjänt stor behållning. l statistiken över rikslotterierna ser man ganska häpnadsväckande siffror på grund av att det inte finns något enhetligt systern för hur redovisningen skall vara. En lotteriredovisning kanske kan visa att organisationen har fått den och den behållningen utav lotteriet, men då har man tagit med alla personalkostnader och alltihop annat. Vissa organisationer har kanske i sin behållning inte räknat med de provisioner som har kunnat tillfalla de lokalavdelningar, som har sålt lotter, medan andra har räknat in i behållningen vad som utgått till lokalavdelningarna. Men däremot har man kanske glömt att plocka med mycket av de kostnader som förbundet har

30 Bilaga 2

framför allt personal- och lokalkostnader. Det betalat för lotteriets skötsel, skall se finns sålunda inga enhetliga regler för hur en lotteriredovisning

ut.

IOGT/NTO:s Lotteribyrå, den 9 Nr 6: Stig Kroon,

september 1977

lotteri- och försäljningsverk- Jag är sedan år 1963 ansvarig för IOGT/NTO:s mellan IOGT och NTO och då samhet. År 1970 gjordes en sammanslagning fick vi större lotterier. För närvarande anordnas två rikslotterier per år, det ena kronor. Dessutom med en omsättning på 7,5 och det andra på åtta miljoner länslotterier. IOGT/NTO anordnar rikslotteri dels har vi vissa mindre med Våra Gårdar och med friluftsgårdarna inom våra organitillsammans juniorförbundet och och dels för Ungdomens nykterhetsförbund,

sationer

Vi har efterhand utvecklats från att år 1970 ha haft en årlig scoutförbundet. kronor till f. n. 15,5-16 miljoner kronor. omsättning på ungefär fem miljoner är beroende dels på inflationen och dels på ökad försäljning. Höjningen till hjälp i lotteriverksamheten. Våra Vi har tagit vår dataanläggning där vi har rikslotterier säljs till mycket stor del via ett prenumerationssystem. För att 50000 människor som varje månad köper lotter av oss per post. stimulera vi ett premiesystem. När de har köpt 20 lotter köp av lotter tillämpar varor till billigare pris genom får de en premie. De får också förmånen att köpa På det sättet har vi kunnat hålla en ganska bra vårt grossistföretag Ekoköp.

prenumerationskår, som vi har utökat. Vi hade år 1970 ca 17 000 medlemmar och i dag är vi uppe i ca 50 000. Vi Länsdistrikten tar hem lotter, som sedan säljer även via våra föreningar. och hos medlemmarna. Vi är inte mycket ute placeras ut på avdelningarna och och “slåss på torgen. Medlemmarna säljer i stället på arbetsplatserna En viss andel säljs affärsmässigt via tobakshandlare inom sina intressesfárer. försäljning på toppen. På de och pressbyrån osv. men det är en marginell 100 000 lotter som läggs ut på så vis räknar vi med att få lika mycket förtjänst

alla fasta kostnader ligger som på de 100 000 lotter som finns i botten eftersom vårt där. Denna försäljning bidrar också till att påvisa och marknadsföra

lotteri över landet.

Nettoinkomsten på rikslotterierna var år

1972 1973 1974 1975 1976 1971

1,9 2,2 2,5 2.6 milj. kr. 1.5 1,8

distriktsmässigt och lokalt. Nykterhetsrörelsen bedriver många lotterier målsättning har varit att Även bingospel bedrivs lokalt. Riksorganisationens av rikslotterierna och i stället man skall hjälpa till med en god försäljning Det har vi fått föreningarna till och det är väl därför slopa de lokala lotterierna.

Bilaga 2 31

som vi har kunnat öka våra lotterier ganska kraftigt. Vi har alltså fått föreningarna att gå över till att sälja rikslotterier i stället för att ha egna lotterier. Föreningarna lårju ut lika mycket på det sättet. Vi slussar tillbaka mycket stor del av pengarna till avdelningarna. På en såld 5-kronorslott får de omkring 1:80 kronori vinstandel och provision. Vi anser att det är lämpligt att de lår pengarna i Förhållande till hur mycket de hjälper till. Om de inte gör det skall deju inte dra fördel av de andra distrikten. Det är även det som har gjort Föreningarna mer intresserade. Om vi hade gett dem 50 öre i provision och sedan sagt att vi skall fördela resten efter hur verksamheten gått, då hade de inte fått det intresset, som de nu har, tror jag. Det är några speciella frågor, särskilt angående rikslotterierna, jag skulle vilja ta upp. För tre år sedan, då man införde nya bestämmelser för bingo och gick ifrån den tidigare beskattningen som var ganska lik annan lotteribeskattning, beslöt man att ta ut skatt med _fem procent på bingoomsättningen. Det var en form av såväl vinstskatt som stämpelskatt. Vi kan dock inte förstå varför det skall finnas en olikhet mellan beskattningen av bingo och andra former av lotterier. Det kan ifrågasättas om man inte borde göra lotteriverksamheten helt skattefri, vilket på ett sätt skulle vara vettigt för det ärju så att lotteriverksamheten skall bara beviljas för ideella ändamål för verksamhet i klubbar och föreningar och organisationer. Dessa har emellertid samtidigt statsbidrag. Det betyder att man kammar in pengar” den ena vägen och sedan delar ut dem den andra vägen. Centralt betalar vi in ungefär 1,5 miljoner kronor om året i vinstskatter och stämpelavgifter. Detta ärju ganska stora pengar. Om vi bara skulle betala in ett med bingospel jämställt skattebelopp skulle det bli ungefär halva detta belopp. Eftersom vi har mellan 15 och 16 miljoner kronor i omsättning på rikslotterierna utgör 1,5 miljoner kronor i skatt tio procent av omsättningen. Den nedre gränsen för skatt på vinstergår vid ett vinstvärde om 200 kronor. Vi vill därför försöka lägga så många vinster som möjligt under denna gräns, men man fårju nästan inte någonting för detta. Den skattegränsen sattes väl år 1970 om jag minns rätt. Det betyder att om Konsumentprisindex skulle ha följts sedan dess skulle gränsen i dag ha legat på 500-600 kronor. Om man inte kan ta bort skatten eller, alternativt, tillämpa skattereglerna för bingo även på lotterier, så är man tvingad att höja ZOO-kronorsgränsen. Jag tror att 1 000 kronor skulle vara ett ganska lämpligt belopp. Det skulle intressera lotteriarrangörerna att använda många mellanprisvinster, där man fördelat värdet på det sättet. Jag tror också att alla gränser på något sätt skall vara indexreglerade. En annan fråga rör portokostnaderna. Som kompensation för höjda porton sänktes år 1973 vinstandelen, som måste betalas ut i rikslotterierna, från 50 procent till 45 procent av omslutningen. Det innebar för vår del ett tillskott i pengar med 500 000 kronor. Nu har emellertid portona sedan dess gått upp med 115 procent. Detta har medfört att kostnaderna i våra lotterier stigit med 700 000 kronor. Man skulleju kunna lösa detta problem så att man ginge ner till 40 procent eller att man alternativt slopade skatten. Då fick vi ungefär samma läge som tidigare. Alternativen skulle så att säga ta ut varandra. År 1977 kommer vi att få ett lägre netto på lotterierna trots att vi har ökat deras omslutning. Förut har vi genom att öka storleken på lotterierna för varje år

32 2 Bilaga

Men nu har vi kommit över den kunnat bibehålla och t. o. m. öka nettot. Vi har också efterhand ökat insatsens storlek. Vi hade 2:50puckeln. vi 3-kronorslotter till kronorslotter från år 1970 till år 1972. Sedan använde Detta mötte då stort motstånd. Men hösten 1975, då vi höjde till S-kronois. insatsen ytterligare är nu har vi inga problem längre med detta. Att nu höja opraktiskt. Andra lotterianordnare har planerat att höja till tio kronor, som men har inte vågat fullfölja detta. sedan är det naturliga beloppet, därjag undersöker vad det skulle kosta Jag håller f. n. på med en utredning, ha enbart presentkort. På det sättet skulle att i stället för varor som vinster man komma ifrån de höga portokostnaderna. Det är ju bara det att man

utan f. n. bara ca nästan inte kan få ut några rabatter vid köp av presentkort fem procent, varför man hitintills inte varit riktigt mogen för detta. Men det är hel del personal för klart att utvecklingen går åt det hållet. Då sparar man in en kanske vissa andra besparingar också. packning av vinster m. m. och man gör Men å andra sidan måste det enligt bestämmelserna vara en mycket lång

De får inte vara så korttidsgiltiga som skulle giltighetstid på presentkort. avslutat då finns detju inga pengar behövas for ett lotteri och när ett lotteri är som glömmer bort sitt presentkort och kanske kvar där. Det finns människor och det först efter ett år handlar för det. Då får man redovisa detta i efterhand är ett problem som man måste lösa. Vi har också tänkt att presentkortet

som vi ännu inte kunde gälla för att köpa nya lotter om man vill. Det är en sak

har prövat. har vi i viss utsträckning när det gällt småvinster haft premie- Däremot Där finns inte heller några rabatter. Emellertid anser obligationer som vinster. lotteribestämmelserna. Vi kunde lika gärna ha jag att vi i viss mån överträder i presentkort. Jag minns när vi en gång hade 60 000 kronor postens som alternativvinst. Det var ingen som tog någonting premieobligationer vinsten i pengar. Då är annat och det varju bara att gå till banken och lösa in skall man ha det man inte inne på varulotteri längre. Skall man ha varulotteri att syssla med penninglotteri också. annars skall man ge oss tillstånd enkelt att skicka ut checkar. Då måste Visserligen skulle det vara relativt

emellertid staten bestämma sig för att i stort sett överlåta lotteriverksamheten för folkrörelserna att konkurrera med de åt folkrörelserna. Det ärju orimligt som kan ha en halv miljon kronor i penningvinster. Vad vi statliga lotterierna ha stora bilar som vinster. Trots allt är kan konkurrera med är att exempelvis skulle det prylen som betyder något. Om man skulle använda penningvinster

vi ha ett lägre lottpris och snabbt slå ut de små lotterierna. Jag Hitintills har i Sverige funnits ett visst monopol på lotter i rikslotterier. anser att det har skötts alldeles utmärkt. Det är knappast något monopolfö-

Bertil Höst. Men samtidigt finns det inget retag som har gjort det så bra som tillverkare. Nu har intresse att göra en produkt billigare när det bara finns en dem det kommit en lott till, men vi har inte vågat ge oss på den ännu. Enligt som har testat den lär det finnas en hel del problem bl. a. med tryckningen

som sker i England och blandningen. Det har inte blivit billigare på det sättet. kommer ganska Nu vet jag att Höst håller på med en ny lott som han troligen snart med. Det blir en typ som inte kräver så mycket ”handarbete”. Lottypen

En sak som man måste komma fram till är någon måste dock godkännas. av lottryck. Det är viktigt, framför allt i fråga om form av auktorisation smålotter såsom t. ex. 21-lotten. Lotterinämnden och statens kriminalteknis-

Bilaga 2 33

ka anstalt borde bestämma att en .lSS lott är godkänd så att inte länsstyrelsen eller polismyndigheten behöver komma till olika slutsatser i sådana frågor. Det skall inte spela någon roll var man bor i landet. Vi har i vår lottförsäljningsverksamhet ständigt bekymmer med detta. Folk ringer och säger att den lotten godkänner inte polisen där och den inte där osv. Det vore mycket enklare om lotterna kunde godkännas centralt. Det ärju också viktigt att man inte bara godkänner de lotter som finns på marknaden i dag utan att möjligheter ges för vidareutveckling, så att nya spelformer kan komma fram. Det gör man genom att ge vem som helst möjlighet att hitta på en ny lott och lämna den till lotterinämnden eller till kriminaltekniska anstalten för test. l vår försäljningsverksamhet säljer vi även lotter. Det kommer många människor till oss och vill köpa lotter. Vi vill då helst att de har tillståndet med sig. Men det kommer många som arbetar t. ex. på varven och på SKF och vill köpa lotter. Det finns de som berättar att de tjänar alldeles för litet och anordnar lotterier för att dryga ut förtjänsten. Om man hade någon form av auktorisation av lottillverkarna kunde man ju kräva något av tryckeriet. l fråga om smålotterier skulle man kunna fastställa ett högsta belopp för varje förening per år som lotterier får anordnas för, t. ex. 10000 kronor. Sedan bestämmer man att de skall anmäla detta till polismyndigheten och av anmälan skall en kopia gå till lottryckaren. Lottbutiken skall för att få ut nya lotter hos lottrycket bifoga en kopia av anmälan. Det ärju ett sätt for honom att förnya sitt lager helt enkelt. Jag tror det skall gå att hitta en lösning på detta så man slipper mycket administration och byråkrati. Smålotterierna är nämligen inte värda så mycket arbete. Polismyndigheten skall sedan bara behöva kolla upp att man får in en redovisning, där kassören i föreningen har skrivit på att pengarna har kommit till honom. Det skulle bli mycket enkelt. Man kan göra stickprovskontroll och på så sätt slippa en större kontrollapparat. I fråga om kontrollen av lotterier i övrigt tror jag det vore vettigt ur samhällets synpunkt. eftersom det rör sig om stora kostnader, att bestämma särskild avgift som lotterier betalade till myndigheten och att det helt enkelt blev ett tjänsteuppdrag som kontrollanten utförde. Jag vet från många ställen, speciellt rörande bingo, att det råder ett mycket stort samförstånd mellan många arrangörer och kontrollanter. På polismyndigheter och länsstyrelser är det ofta så att en person har en förening och en annan har en annan förening. Därför tror jag att kontrollen skulle kunna bli mera opartisk. I fråga om rikslotterierna finns det inte mycket man kan skoja med. Allt är så exakt reglerat. Det finns ingen möjlighet att t. ex. trycka l00 000 lotter extra och man kan följa bokföringen hela tiden. Jag tror därför inte att man ytterligare behöver förbättra kontrollen av dessa lotterier.

Nr 7: Tord Andersson, Folkrörelsernas lotteribyrå, den 20

september 1977

Folkrörelsernas lotteribyrå är en ekonomisk förening som ägs av socialdemokratiska partiet, dess ungdomsförbund och Stiftelsen Förbundsskolan Bommersvik. Byrån är ett serviceföretag för socialdemokraternas rikslotterier. Tord Andersson har varit anställd som föreståndare sedan år 1970.

34 2 Bilaga

Verksamheten omfattar idag tre rikslotterier: 1. Socialdemokratiska A-lotteriet med två miljoner lotter á fem kronor = omslutning på tio miljoner kronor. Det anordnas från augusti månad varje år till februari månad nästkommande år. Intressenter i lotteriet är socialdemokratiska partiet med 2/3 och socialdemokratiska ungdomsförbundet med l/ 3. 2. Socialdemokratiska kvicklotteriet, som startar varje år den 15 februari år 1977 är 6,5 miljoner kronor och pågår till den 15 augusti. Omslutningen med 1,3 miljoner lotter á fem kronor. Intressenter i det lotteriet är till 60 procent ungdomsförbundet och till 40 procent det socialdemokratiska kvinnoförbundet. 3. Socialdemokratiska månadslotteriet med 12 000 Iottsedlar per månad á 45 kronor. Detta lotteri pågår året runt. Lotteriets omslutning är för en 12månadersomgång 6 480 000 kronor. Lottpriset är sedan år 1966 oförändrat 45 kronor. Intressenter är ungdomförbundet till 60 procent och socialdemokratiska partiet till 40 procent. Den totala omslutningen på dessa tre lotterier är 22 980 000 kronor. År 1970 hade vi en omslutning på ca tio miljoner kronor. Lottpriset var t. ex. år 1963 tre kronor i våra kvicklotterier. Det justerades år 1973 till fem kronor för A-lotteriet, vilket helt motsvarade ökningen av kostnadsprisindex. Sedan skedde en anpassning av lottpriset år 1974 for kvicklotteriet till fem kronor. A-lotteriets lottantal har ökats till två miljoner från tidigare 1,5 miljoner lotter. Kvicklotteriets lottantal är ungefär detsamma som åren 1972 och 1973. A-lotteriet och kvicklotteriet toppas idag av 20 till värde och utseende identiska vinster. Det är som regel 20 Saab- eller Volvobilar. Månadslotteriet har förändrats så att det tidigare pågick 6-7 månader om året, men nu året runt. Lotteriet bygger på principen att man får behålla samma lottnummer månad efter månad. Man prenumererar på Iottnumret. Genom att göra en ny insats på 45 kronor får man behålla samma lottnummer. Av 12 000 lotter säljs över 11 300 till direktköpare. Lotterna skickas mot postförskott varje månad. Mellan 600 och 700 lotter finns hos ett fåtal tobakshandlare. Lotteriet är ett s. k. sedellotteri med efterhandsdragning är 100000 kronor inklusive den 30:e i varje månad. Den högsta vinsten vinstskatt. Vidare finns en vinst på vardera 10 000 kronor och 5 000 kronor samt 2 400 stycken 100-kronorsvinster. Vinsterna utgår i form av premieobligationer. Vi räknar främst med att folk tillhöriga det socialdemokratiska partiet och är köpare av våra lotter. Organisationerna kan inte fackföreningsrörelsen själva klara hela försäljningen. Fasta abonnenter köper lotter varje månad från oss. Organisationerna ifråga skall göra utåtriktade aktioner på gator, torg och arbetsplatser, men de skall inte åtaga sig att distribuera lotter regelbundet t. ex. varje månad till lottköpare. Dylika beställningar/premieobligationer skall administreras av oss. Vi försöker inför varje Iotteristart få kontakt med Vi köper adresser från ett dataföretag. Vi skickar sedan varje nya lottköpare. månad lotter per postförskott. De rikslotterier som nu förekommer skadar eller förstör inte marknaden för varandra. Däremot kan bingon vara konkurrent för andra, mindre rikslotterier. Vi anser att våra rikslotterier utgör ett komplement till andra spelformer.

Bilaga 2 35

Vi har avstått från att över huvud taget gå in på bingosidan. Vi har sagt att vi skall koncentrera oss på rikslotterier. Vi vet att vissa SSU-distrikt t. ex. har tombolalotterier. Men dylika får inte inverka på organisationernas engagemang for rörelsens rikslotterier. Med utgångspunkt från de rikslotterier och de organisationer som jag företräder skulle jag vilja att man kom fram till en ordentlig analys av lotteriernas roll i organisationernas ekonomi. När man går ut och begär en omslutningsökning idag är det nämligen svårt att få gehör för det. En remissinstans som t. ex. länsstyrelsen tänker inte på den ekonomiska betydelsen som lotterimedlen har för den sökande organisationen. Man gör bara en allmän bedömning. När vi lägger in en ansökan till departementet är den betingad av organisationernas ekonomiska behov. Eftersläpningar med statligt stöd och annat gör att man är tvingad att gå den här vägen. Lotteriutredningen borde därför göra en noggrann redovisning över spel- och lotterimarknaden och behandla de villkor och förändringar som ägt rum. Jag skulle vilja att utredningen redovisade sin grundläggande syn på hela lotteriverksamheten och regleringen av densamma. Det bör preciseras vad som är samhället och myndigheternas inom lotteriverksamheten. uppgifter Enligt min mening är lagstiftningen till för att skydda konsumenternas intressen genom kontroll av lotter, spelbrickor och dylikt. Tillståndsgivningen skall begränsas till de ändamål som innebär ett direkt skydd för konsumenten. Det bör klart anges att utöver statens av fiskala intressen betingade företrädesrätt skall tillstånd ges till ideella, politiska, idrottsliga, kulturella och därmed jämförbara ändamål. Man måste vid tillståndsgivningen ha ändamålet klart för sig och dessutom möjligheten att genomföra ett lotteri. Man borde vidare ta upp de ideella organisationernas intressen och de rent kommersiella intressen som verkar på lotterisidan, diskutera konsumentintressen, vinstvärden, kvalitet och kontroll. Tillverkningen, försäljningen och importen av lotter, lottsedlar och spelbrickor bör inte liggahos enskilda företag och om det skall göra det bör ett antal företag erhålla statlig auktorisation. Jag återkommer till lotteriernas roll i organisationernas ekonomi. Man måste kunna skapa sig en bild av detta vid tillståndsgivningen. Det är många gånger nödvändigt att klara en verksamhet med lotteriintäkter. Ta t. ex. SSU, som tillförs 2 600 000 kronor per år av lotterimedel. Det ställs allt större och större krav på en ungdomsorganisation. Det är ledarfrågor, utbildningsverksamhet, SIA-utredningen med framtida krav om att verka i skolor osv. Man kanske kunde vara mer förstående om man har ett begrepp om vad lotterier betyder för varje organisation. Jag inser dock att det är svårt att få en samlad bild av detta. Grundinställningen måste väl vara att man inte skall ge mera tillstånd än vad marknaden kräver eller kan klara. Å andra sidan har inte etablerade riksorganisationer några försäljningssvårigheter. Vi startade t. ex. A-lotteriet den 15 augusti i år på två miljoner lotter i omslutning. Jag kan idag säga att vi skulle kunna sälja 650 000 lotter till. Men vi är etablerade eftersom vi har arbetat med A-lotteriet i 20 år. Folk känner oss och kan oss. År 1970, då vi som nämnts, omsatte ca tio miljoner kronor, tillförde vi organisationerna 2,5-3 miljoner kronor. Vi ligger ungefär en miljon över idag om manjämför penningvärdet. Om man då tar hänsyn till de kostnadsstegringar som drabbat

36 Bilaga 2

organisationerna, räcker pengarna dock inte till. Det vore en katastrofför bl. a. många ungdomsorganisationer om man inte finge möjlighet att hänga med på Iotterimarknaden. År 1973 höjdes omslutningen på ett av våra lotterier från 4,5 miljoner till sju miljoner kronor. Den ökningen var ansenlig, men analyserar man vad som har hänt under åren ifråga om omslutning och kostnadsstegringar och dessutom sätter rikslotteriverksamheten i relation till övriga spel- och lotteriformer, så finns det inget att säga om den höjningen. en ansökan från A-lotteriet, där Det ligger f. n. hos handelsdepartementet vi vill ha en toppvinst värd 250 000 kronor. Detta ogillar Penninglotteriet. Men tillstånd har t. ex. givits hästsporten till att inom V65 ha 700 000 kronor i toppvinst, ett spel som omsätter sex miljoner kronor i veckan. Det visarju att organisationernas rikslotterier är marginella på spel- och lotterimarknaden. Låt de ideella organisationerna få ”leka”. få chansen på marknaden. Vi har mött många remissvar från länsstyrelsen i Stockholm där man pekar på våra omslutningsökningar och på den samlade lotteriverksamheten som administreras av oss. Det är klart att det då blir mycket pengar. Men man vet över huvud behöver för att kunna existera. Man taget inte vad organisationerna harju eftersläpningar på 3-4 år för att få intäkter på annat håll. Ingen har mött i landet när lotterierna är välskötta, välorganiserade och något köpmotstånd underbyggda redan från ansökningstillfállet. l ett yttrande från länsstyrelsen år 1973 redovisades dock organisationslotterierna i relation till övriga spel på marknaden. Har man möjlighet att genomföra det sökta lotteriet bör myndigheterna inte motsätta sig det. Finns det något som säger att den här marknaden är överhettad? Kan någon annan organisation säga att det inverkar Jag tror inte att lotterier som är knutna till t. ex. på dess försäljning? ett politiskt parti inverkar på andra lotterier över huvud taget. Personer som köper lotter hos A-lotterierna har säkert klart för sig, att lotterierna har koppling till socialdemokratiska rörelsen. _

l fråga om administrationen av rikslotterierna vore det lämpligt att dylika

servicebyråer ägdes av de organisationer som anordnar lotterierna. Detgär

om det ligger privata intressen bakom verksamheten. Det vore bra

olyckligt om organisationer, som inte har egna byråer, kunde slå sig ihop. Ett föredömligt exempel på denna idé och princip bör väl bottericentralen vara, som såvitt

jag förstår ägs av de anordnande organisationerna och yisar att ett stort antal organisationer tillsammans kan lösa servicefrågorna lien egen byrå.

i direktiven r-

Jag tycker att utredningen borde e även om det inte ingår

fundera över om det inte finns skäl att ta bort stämpelavgiften for lotterier.

Stadsmakterna ger organisationerna lotteritillstånd till prioriterade ändamål, men man tar medel ifrån ändamålet i form av skatt. De tresenaste lotterierna,

som vi har genomfört och administrerat, har tillfort organisationerna ca sex

miljoner kronor. Men vi har samtidigt betalat stämpelavgifterpå l,l miljoner kronor. Det finns ju heller inga andra motiv utöver de ekonomiska för statskassan att ha stämpelavgifter idag. Portokostnaderna är ett problem idag men vi vet inte hur vi skall komma forbi det. Skulle man återgå till att vinnarna fick betala sina portokostnader blev det nog en katastrof for oss. För att undvika de dryga portokostnaderna införde vi som alternativ att vinnarna i stället for en lågvinst fick nya lotter i

lotteriet. Dessa kunde då skickas i brev. Men detta blir dyrt fortdet blirju inga

Bilaga 37

varurabatter på detta sätt. Därför har vi gått ifrån detta system. Genom att vi fått sänka totala vinstandelen med fem procent kan vi nu använda oss av ett rikligare varusortiment, varför konsumenterna bör kunna bli nöjda. Vi har även använt presentkort som vinster. Problemet med detta är naturligtvis att det inte finns några varurabatter på presentkorten heller. Därför har vi på A-lotteriet t. ex. där vinstplanen är 4,5 miljoner kronor endast haft 20 000 kronor i presentkort. Obligationsvinster har även förekommit i våra lotterier. Vissa anser att sådana inte skall förekomma i varulotterierna eftersom man kan förvandla obligationerna till kontanter. Men det kan man ju också göra med en bil och andra ting. Organisationerna bör få möjlighet att ha någonting i vinstplanen som från konsumentsynpunkt är attraktivt. Obligationer är inte till nackdel för konsumenten. Har man båtar och sommarstugor t. ex. kan de hamna fel. Det kan däremot aldrig en obligation göra. Jag tycker att organisationerna skall få ha den här möjligheten. Det finns inte heller någon risk för att organisationerna kommer att göra sina kvicklotterier till obligationslotterier, därför att man i så stor utsträckning är beroende av varurabatter. Eftersom rikslotteriernas omslutning i regel är stor vore det önskvärt att kontrollanterna som förordnas i lotterierna har erfarenhet och kunskap. Kanske vore det en fördel om speciella tjänster inrättades för kontroll av lotterier. Vidare bör den samordnade verksamheten hos en byrå som t. ex. hos oss, lOGT/NTO och Lottericentralen betyda ekonomiska resurser så att lotteriföretaget kan skötas av kvalificerad personal och att såväl förtroendevalda och auktoriserade revisorer utöver styrelsen kan följa verksamheten. Jag förstår inte hur det är möjligt att man kan tillåta en fri import av lottsedlar, spelbrickor o. dyl. Man bör betrakta en lottsedel som ett värdepapper eller en värdehandling. Sådana bör inte vem som helst få tillverka. Tillverkning, försäljning och import av lotter bör inte ligga hos enskilda företag och om det skall göra det bör ett antal företag erhålla statlig auktorisation. Man skulle också ha ett godkännandeförfarande beträffande vilka spelutensilier som får förekomma i landet. Det är möjligt att man kommer fram till att det skall vara 3-5 Iottyper som får användas. Den som tillverkar och säljer spelbrickor o. dyl. till en lotterianordnare borde på något sätt översända ett tillverkningsbevis eller en registreringshandling med en slags identifikation, där man har möjlighet vid köp av en tombolalott att se att den här lotten har ett kontrollnummer. Detta skulle stärka lottköparnas förtroende för lotteriet. Ett sådant registreringsförfarande skulle vara trorjag praktiskt möjligt att införa. Tillverkarna skulle sålunda bara få sälja de lotter som det enligt tillståndsmyndigheterna finns underlag för. Detta skulle kunna innebära en sanering. Det förekommer lotteriju nu en oreglerad marknad vid sidan av den reglerade. En del saker som förekommer är väl ganska oskyldiga t. ex. om en personalförening, fritidsklubb etc. lottar ut en chokladask eller dylikt på en arbetsplats. Men frågan är vad gränsen går för sådant här. Det påstås att det inte är ovanligt att man sysslar med penninglotter upp till l OOO-kronorsvinster. Ju större spridning lotterna får desto större risker och problem uppstår. Det vore nog därför önskvärt att lotterna endast fick försäljas av ett litet antal auktoriserade personer och företag.

38 2 Bilaga

Beträffande andra spelformer trorjag att det finns behov av roulettspel och kasinon i landet. Att sådant spel skall få bedrivas på restauranger strider givetvis mot min uppfattning om att det inte skall finnas några privata spelintressen. Man kan givetvis tänka sig att staten själv drev kasinona. Principiellt kan man ju fråga sig om staten över huvud taget skall lura folk in t. ex. nere i Tyskland är på sådant här. Men de som spelar på kasinon människor som skulle spela i alla fall. Tragedier 0. dyl. följer väl ofta också i toto-spelets spår. Men människorna har alltid behövt någonting att spela på. Har man inte den typen av vadhållning, så spelar man kanske poker eller ägnar sig åt illegala spel. Några spelformer trorjag behöver finnas för att det inte skall växa upp spelhålor över allt. j att vi t.ex. för att kunna tillföra våra Slutligen så vill jag understryka organisationer ökade resurser ständigt måste se över Iotteriverksamheten. Den konkurrens organisationslotterierna möter av t. ex. V65-spelet och möjpenninglotteriet med allt flera dragningar och 500 000 kronor liga högvinster, (netto) i högvinst, nummerlotteri, tips etc. gör att vi får en allt svårare marknad att arbeta på. Föreningslivets rikslotterier är väl också i förhållande till t. ex. bingospelet en förhållandevis liten och marginell spelform. Våra lotterier - liksom andra organisationslotterier - har naturligt en inte oviktig styrka i att personer med intresse, engagemang och känsla för organisationen ifråga genom lottköp stöder dess arbete. Men för att kunna vara ett komplement till t. ex. statens spel och kanske också en alternativ spelform för medlemmar/sympatisörer måste organisationslotterierna ständigt förnyas och göras attraktiva. En generös tillståndsgivning och behandling är av betydelse för organisationerna är av och detta gäller förstås framför allt där lotteriverksamheten avgörande betydelse for organisationernas ekonomi.

Nr 8: Eric Blom, Lottericentralen AB, den 20

september 1977

Lottericentralen bildades år 1915 och ombildades till aktiebolag år 1970. Delägare i bolaget är Svenska Röda Korset, Riksskytteförbundet, Gymnastikförbundet, Hörselfrämjandets riksförbund, Riksförbundet Sveriges Stockholms Stadsmission, Rädda Barnens Riksförbund och Lottakårer, Hemvärnet. Jag är sedan år 1970 verkställande direktör i bolaget. Dess uppgift är att sköta rikslotterierna åt organisationerna. Den totala omslutningen på nu beviljade lotterier är 6 250 000 kronor. l två år har vi anordnat lotterier för utomstående organisationer. Det största lotteriet vi nu har är Gymnastiklotteriet på 420 000 lotter. Vi bedriver verksamheten på följande sätt. Jag förordnas till föreståndare för varje lotteri. Lottförsäljningen skall i första hand bedrivas av den organisation som fått tillstånd till lotteriet. Den del som den inte orkar med att sälja tar lottericentralen hand om. Vi skickar i allmänhet ut en skrivelse till medlemmarna i respektive organisation med en uppmaning att sälja lotter. Sedan fyller de i ett kort och skickar in en beställning. Det är den vanliga gången. Vi följer upp alla lotterier varje dag, så att vi dagligen skall kunna se var vi står.

39 Bilaga 2

Märker vi då till exempel att försäljningen börjar sjunka måste vi sätta in aktiviteter eftersom forsäljningstiden är väldigt begränsad. Vi går ut med skrivelser, brev och proklamationer av olika slag for att aktivera föreningsmedlemmarna i arbetet. Försäljningsresultatet skiftar väldigt beroende dels på storleksordningen av lotterierna och dels framför allt på vilken aktivitet utövar. föreningarna Hörselfrämjandets medlemmar år ju handikappade av sin nedsatta hörsel, varför det inte är så lätt for dem att gå ut och sälja. l Gymnastikförbundet å andra sidan finns ju stora ungdomsskaror så där blir försäljningsaktiviteten en annan. Försäljningsframgången beror också på lotteriets karaktär. Det är t. ex. lättare att sälja Rädda Barnens lotterier än riksskyttelotterier. Ändamålet har således en ganska stor betydelse. Från konkurrenssynpunkt kan sägas att vi inte märker någonting av andra lotterier. Annan lotteriverksamhet saknar helt och hållet betydelse i det här sammanhanget. Det är klart att vi kan notera att tiden blir hårdare och folk blir mer rädda om sina pengar. Rent allmänt kan jag säga att vi tycker vinstskatten är väldigt hög. Den tar väldigt mycket utav pengarna. För att driva ett lotteri måste man hålla ett visst antal lotter och man kan ju inte sänka vinstandelen hur mycket som helst. Varupriserna stigerju oavbrutet och det medför att det blir svårare for oss att hålla standarden på vinsterna. Jag tycker som så många andra lotterianordnare jag pratat med att man borde sänka vinstskatten. Den är ju skyhög, nämligen 42 procent på de vinstvärden som överstiger 200 kronor. Den enklaste bilmodellen, t. ex. en Saab, kostar ju 13 000-14 000 kronor i vinstskatt, varfor vinslkostnaden i verkligheten blir omkring 45 000 kronor. Det är nästan självskrivet att man måste ha en bil som toppvinst. En gång prövade vi att ta bort bilen, men det var inte lyckosamt. Alla tror att de skall vinna den, men man måste också ha småvinster. Vi har den erfarenheten att folk tycker det är roligt att vinna en sak. Jag brukar ibland i samband med vinstutlämningen höra folk säga att “jag har spelat på lotteri i hela mitt liv och nu harjag faktiskt fått en l5-kronorsvinst. Jag har vunnit en kniv och det är faktiskt riktigt roligt”. Huvudproblemet f. n. är de höga portokostnaderna. Vi brukar säga att posten är vår värsta fiende. När det rör sig om 100 000-tals kronor som man betalar till posten tycker man att man kunde få någon form av rabatt. För några år sedan sänktes ju vinstandelen i lotterierna från 50 till 45 procent mot att lotteriet svarade för portokostnaderna. Stiger portot ännu mer kommer detta inte att ge något utbyte. Några problem med kontrollen av rikslotterierna har vi inte. Det finns intern, ofta auktoriserad revisor för varje organisation. Vidare har vi myndigheternas kontroll. Deras agerande har varit utmärkt. Vi har haft mycket god kontakt med dem.

40 Bilaga 2

Nr 9: Företrädare för svensk hästsport vid utredningens

sammanträde den ll januari 1977

Deltagare: Generaldirektör Lennart Sandgren, ordförande i AB Trav och Galopp(ATG), direktör Gösta Valentin, ordförande i Svenska Travsportens Centralförbund (STC) samt ordförande i Norrlands Travsällskap, sekreterare Lars Starkerud, suppleant i ATG:s styrelse, ledamot av Svenska Travsportens överdomstol samt ledamot av skiljedomstolen vid Täby Galopp, studierektor Rune Thuresson, ordförande i Riksförbundet för Sveriges Travhästägare samt i Arvika Travhästägareförening, generalsekretare Åke Isberg, STC, ingenjör Sven Heurlin, sekreterare i Travtränarnas Riksförbund, direktör Sven Åke Borg, VD i Skånska Travsällskapet, tidigare verksam i totalisatororganisationen på Jägersro samt direktör Gert Lindberg, VD i ATG.

Sandgren Svensk hästsport bedrivs på ett 30-tal platser i regi av lokala organisationer som benämns sällskap. Det är övervägande trav som förekommer, men även är sammanslutna i centralförbund, dels galopp på några ställen. Sällskapen Svenska Travsportens Centralförbund (STC) och dels Svenska Galoppsportens Centralförbund (SGC). De ansvarar bl. a. för tävlingsverksamheten i landet. Det dominerande problemet för sporten har under en följd av år varit ekonomiska svårigheter. Mot slutet av 60-talet och början av 70-talet var utvecklingen sådan att den närmast förebådade en kris för hästsporten. Regeringen tillsatte därför år 1971 en utredning som så småningom kom att få namnet Trav- och Galoppsportutredningen. Ett betänkande lades fram i slutet av år 1972 som fick till följd att AB Trav och Galopp bildades. Det är, som namnet visar, ett aktiebolag där de två centralförbunden STC och SGC är delägare. Genom ett avtal mellan staten och centralförbunden har bolaget en konstruktion som innebär att staten är starkt engagerad. Av styrelsens åtta ledamöter och motsvarande antal suppleanter utser regeringen fyra ledamöter, däribland ordföranden, och fyra suppleanter medan centralförbunden utser övriga ledamöter och suppleanter. Bolaget har ett övergripande ansvar for ekonomin. En speciell uppgift är att arrangera de spel som går under rubriken rikstoto och ofta kallas V65. På ATG ankommer även en rad andra uppgifter såsom att bedöma de lokala förutsättningarna för att anordna travoch galopptävlingar och verka för en rimlig fördelning av sporten på olika platser i landet varvid galoppsportens och de mindre travbanornas särskilda behov skall beaktas. Det sistnämnda är ett uttryck för vad man kanske högtidligt kan kalla ideologin i verksamheten. Denna ideologi innebär att sporten skall sträva efter att ge god forströelse åt så många medborgare som möjligt över hela landet. För många betyder det också ett aktivt engagemang, inte bara som åskådare i tävlingar utan i olika former i sällskapens styrelse, som anställd i någon lokal organisation, som hästägare, hästtränare eller hästskötare.

Bilaga 2 41

Isberg

STC är en sammanslutning av de verksamma travsällskapen inom riket. Enligt våra stadgar är vårt mål att organisera och reglera landets travsport, att bereda sällskapen fördelen av gemensamma bestämmelser och enhetlig ledning samt att representera den svenska travsporten i utlandet. Jag har tagit med mig en karta (se underbilaga 9:1) för att visa hur travbanorna är spridda i Sverige. För år 1976 harjag några aktuella siffror att redovisa. Under året var det 886 tävlingsdagar. Drygt 7 100 travhästar startade i tävlingar vilket innebär att mer än 12 000 hästar var i träning. Det gjordes 8 190 lopp och 91 882 starter. Till de ca 12 000 aktiva travhästar som fanns i träning kommer ca 6000 fölston. De har en fertilitet på ungefär 50 procent vilket gör att sporten tillförs ungefär 3 000 föl per år, uppdelat på 2 500 varmblodiga och 500 nordsvenska föl. Man kan skilja mellan professionell träning och amatörträning. Den professionella är dominerande

på Solvalla, Åby och Jägersro. Vi har i landet

ungefär 340 professionella tränare, varav inte mindre än 140 finns vid de stora travbanorna. Där är det som regel så att det stora flertalet hästar lämnas i professionell träning, dvs. ägaren överlämnar sin häst till en tränare som helt ansvarar for skötsel, utfordring. körning, motionering och tävlingskörning. Men det finns också ett stort amatörinslag vilket märks på antalet körlicenser och tränarlicenser som utfärdas häri landet. Det finns inte mindre än 2 400 egentränarlicenser utfärdade för personer som har som ett fritidsintresse att träna sin häst. Det finns mer än 500 amatörlicenser for sådana som vill köra häst utan att vara ägare av hästen. Förra året fanns 425 licenser för hästskötare som körde lopp och alltså var anställda hos professionella tränare. Allt detta tillsammans gör ca 3 700 licenser. Men det är inte bara de personer som har licenser som sysslar med hästar. Bakom varje häst har vi mer och mer börjat finna en strukturforändring. Tidigare hade ofta en person flera hästar eller var ensam ägare till en häst. Vid registrering av ägareforhållanden märker vi idag alltmer att det är tvâ, tre eller fyra personer som går samman som delägare av en häst. Till bilden hör att vi har ett ytterligt litet antal stora stuterier i landet. De flesta som bedriver uppfödning har enstaka ston utackorderade eller hemma på sin egen gård som en binäring till sitt lantbruk. Jag vill alltså understryka att travsporten av idag, speciellt utanför storstäderna, i hög grad är ett fritidsintresse. Att amatörerna inte dominerar eller verkar så mycket på storbanorna betyder inte att man där bara är “skrivbordshästägareÅ Man ställer snarare större krav på att få köra på de stora banorna. Det finns emellertid även i de tre storstäderna ett mycket stort antal hästägare som deltar i träningen av sina egna hästar. Men det är den professionelle tränaren, eller den som är anställd hos honom, som kör i löpningarna. Jag tycker det är värt att framhålla att spel på hästar inte är ett rent hasardspel. För det stora flertalet bland publiken ligger det ett personligt bedömande bakom. En stor del av publiken försöker följa med så många tävlingsdagar som möjligt for att skaffa sig en personlig uppfattning om varje häst och dess möjligheter. Man kan alltså ha trav som ett stort intresse och även skaffa sig kunskaper för framtida tävlingsdagar.

42 Bilaga 2

Lindberg

På Förteckningen (se underbilaga 9:2) över 1976 års totalisatoromsättning finns samtliga banor uppsatta i storleksordning, dels inom trav och dels inom att det var 886 tävlingsdagar inom galopp. Av denna specifikation framgår trav och 70 inom galopp, dvs. totalt 956 dagar år 1976 mot 962 året innan. Den totala omsättningen inom travet var 939,6 miljoner kronor på banspelet och 32,5 på galoppbanorna. Till detta kommer rikstoto med en omsättning på 181 kronor. Totalt alltså 1 153 miljoner kronor. 1 miljoner var omsättningen För kombinationsspelen V5 och V65 högerkolumnen finns omsättningen kronor. Banorna är här uppställda i specificerad, nämligen 315,9 miljoner storleksordning av omsättningen och man kan se att sporten är väldigt spridd i landet. Den minsta banan, som är och Förekommer på många platser medtagen i Förteckningen, är Visbys som hade en total omsättning på endast 1 148 000 kronor För 15 tävlingsdagar vilket betyder mindre än 100 000 kronor perdagjämfört med Solvallas omsättning på sammanlagt 312 miljoner kronor vilket innebär nära fyra miljoner kronor i omsättning per tävlingsdag. ekonomi (se underbilaga l promemorian ang. hästsportorganisationernas 9:3) har vi utgått från 1977 års budget. Promemorian utgör en sammanfatt- För ATG, centralFörbunden och sällskapen med en totalt ning av ekonomin omsättning på 1 158 miljoner kronor. Om man tar bort allmänbudgeterad kronor återstår summan För hetens vinster och statens andel på 116 miljoner toton som tillfaller organisationer. Enligt budgeten är den 171 sportens miljoner kronor, vilket innebär ungefär 86 procent av de totala tävlingsintäkterna. fonderingen på 12 miljoner kronor, som Med den obligatoriska plus minus noll. Av denna sporten är ålagd För år 1977, innebär budgeten kostnader För hästsportorganisatiopromemoria framgår några specificerade nerna, nämligen 46 miljoner kronor i personalkostnader, 17 miljoner kronor i kapitalkostnader och 56 miljoner kronor i övriga kostnader. Inom organisationerna kan man räkna med ungefär 250 heltidsanställda Därtill kommer de tävlingsdagsarvoderade, som totalt sett torde personer. utgöra ca 3 000 personer som utför 120 000 dagsverken. Räknar manáom det det totalt 520 heltidsanställda. efter 250 dagsverken per person motsvarar kiosker, vaktFöretag och Sedan har vi serviceFöretagen, barer, restauranger, där vi räknar med 50 heltidsanställda och 1 500 deltidsengagetransportörer rade. De senare motsvarar ungefär 260 heltidsanställda. För professionell där man har tränare med proffslicens är ca 600 anställda. Till den träning hela den amatörmässiga delen med privatträning och summan kommer amatörträning av egna eller delägda hästar och uppställning av ungdjur och

konvalescenter. Det är mycket svårt att uppskatta antalet berörda personer. De siffror som Åke Isberg angivit beträffande licensgivningen kan ge en viss

vägledning. Beträffande varmblodsston har vi något angivit strukturen på uppFödningvi fått från AvelsFöreningen För varmblodiga travhästar. en efter uppgifter 350 på Där uppger man att 300 Fölston finns på stuterier med mer än tio ston, 1-3 ston och 600 som inackorderas gårdar med 3-9 ston, 4 000 på gårdar med hos lantbrukare. Detta betyder att många lantbrukare är på stuterier som tilläggssysselsättning. Om man tittar på engagerade i uppFödningen indirekta sysselsättningseffekter kan jag nämna att i kapitalkostnader på 17

Bilaga 2 43

miljoner kronor och leverantörskostnader i övrigt på 56 miljoner kronor ingår omfattande investerings-, renoverings- och reparationsarbeten till uppskattningsvis 15 a 20 miljoner kronor per år. Bland andra poster kan nämnas betydande inköp hos tryckerier runtom i landet bl. a. for tävlingsprogram for 950 tävlingsdagar. Rikstotons gratisprogram trycks exempelvis i 450 000 ex. varje vecka. Utanför organisationernas kostnader kommer kostnaderna for ombudsorganisationerna for Rikstoton och övrigt förtidsvad där enbart postverket torde erhålla ca tio miljoner kronor i ombudsersättning. De allra mest betydande indirekta effekterna torde emellertid sammanhänga med hästarnas uppfödning och träning där inköp av foder och förnödenheter har stor betydelse. 1 denna promemoria är spelformerna uppställda efter deras vinstavdrag. Det finns dels 20-procentiga vinstavdrag som i vinnare- och platsspel, “kombinationsspel på hästar” och på V3. Detta vinstavdrag gäller för 826 miljoner kronor om man ser till 1976 års omsättning. Sedan finns det kombinationsspel på tre hästar som kallas trippel eller tiercé som har 30-procentiga vinstavdrag som gav elva miljoner kronor. Dessutom finns kombinationsspelen V5 och V65 med 35-procentiga vinstavdrag som gav 316 miljoner kronor. 1 promemorian finns något teoretiskt beskrivet vad som kan hända vid upprepat spel under en travdag om man har en skattesats eller vinstavdrag på 20 procent. Vi har först ett teoretiskt exempel. Om man utgår från en person med en ingångsinsats på 100 kronor som sedan vinner ca 80 procent tillbaka, dvs. 80 kronor och sedan satsar vinsten igen betyder det att han efter nio lopp av sin ingängshundralapp skall ha kvar 13 kronor. Under tävlingsdagen skall han då ha blivit beskattad med drygt 85 procent. Hans faktiska skatt- eller vinstavdrag för det innehåller ju såväl totoskatt som en andel till sporten - på bruttoinsatsen är enbart 20 procent, men på hans ursprungligen satsade belopp blir skatten adderad ihop till dryga 85 procent. Det kan te sig något teoretiskt att man går till väga på det sättet. Man kanju tänka sig att man i stället gör som i fallet B och satsar 50 kronor per lopp och även vinner genomsnittligt. Även i det fallet blir skatten ungefär lika stor, dvs. ca 90 kronor. Detta belyser kanske något att de omsättningar som uppges for trav och galopp kan vara något uppblåsta. En person som enligt dessa exempel spelar for 450 kronor spelar i praktiken for pengar som kommer tillbaka i form av vinster vilket gör att omsättningsbeloppen är något höga. I promemorian behandlas också riksspelet V65 med uppgifter angående kupongantal, deltagarantal m. m. Där konstateras att ATG inte svarar for ombudskostnaderna vilket innebär att V65-spelarna måste betala en särskild kupongavgift per inlämnad kupong. Detta har haft en viss betydelse for strukturen av V65-spelet där man rör sig med relativt små mängder kuponger. Kupongavgifterna gör att spelarna inte i någon större utsträckning spelar ett reducerat system. Ett reducerat system innebär att varje spelare lämnar flera kuponger men kupongavgiften gör detta for dyrban. Tvärtom har vi funnit att V65-spelarna i betydande utsträckning slår sig samman i bolag om en eller flera kuponger for att hålla nere kupongavgiften. Detta innebär också att intresset for V65 inte kan mätas efter Våra mängden kuponger. beräkningar tyder på att i genomsnitt 3-5 personer är engagerade per V65-kupong vilket gör 300 000-600 000 intressenter per vecka. Vidare har vi

44 Bilaga 2

av statistiken funnit att det inte är samma deltagare varje vecka utan det

växlar beroende går. Om tävlingarna går på Åby har vi

på var tävlingarna som spelar än om tävlingarna går på Solvalla. Det alltså ller göteborgare innebär att bruttoantalet intresserade torde närma sig miljonen. När det gäller borde det medföra att kupongerna blir av större insatsstorkupongavgifterna lek än eljest. Men som framgår av promemorian är trots allt insatsbeloppen relativt små. lnsatsbelopp på upp till fem kronor utgör 14 procent av under andra halvåret 1976 enligt postverkets statistik kupongmängden medan insatser på 5-20 kronor ligger på 46 procent och 20 kronor och däröver på 40 procent. Medianen beräknas för första halvåret 1975 ligga på elva kronor och under andra halvåret 1976 på ca 15 kronor. Att den har stigit torde bero på att kupongavgifterna har höjts två gånger sedan starten och ligger nu på 1:50 kronor för insats på fem kronor, två kronor för insats mellan 5:50 kronor upp till 20 kronor och 2:50 i avgift för insatser över 20 kronor. Om man sedan tittar på vad kupongavgifterna betyder för spelarens vinst kan man teoretiskt konstatera att en spelare som satsar genomsnittliga exempelvis fyra kronor skulle kunna vinna 65 procent av beloppet tillbaka. Men från denna summa skall dras kupongavgiften på 1:50 kronor vilket vinst blir 27,5 procent. Det är naturligtvis ett betyder att spelarens faktiska problem att den effektiva utdelningen för betydande delar av kupongoch under mängden blir låg och sålunda 27-40 procent för drygt en tredjedel som det finns nackdelar med detta 50 procent för mer än hälften. Samtidigt finns det fördelar genom att man härigenom håller nere kupongantalet. Varje kupong orsakar kostnader för papper, transport, sortering och avstämpling m. m. Genom det relativt sett låga kupongantalet har ATG kunnat driva verksamheten Tack vare detta har med låga administrationskostnader. sporten fått det överskott man eftersträvat. Jag kan också nämna att av banspelets omsättning på 970 miljoner kronor torde ungefär 60-70 miljoner kronor utgöra insatser på förtidsspel. Förtidsspelet utgör alltså tio procent av det totala spelet och är således relativt obetydligt.

Sandgren i samband med hästtävlingar förekommer Den illegala spelverksamheten i två former. l samband med banspel förekommer bookhuvudsakligen making. Det innebär att det finns personer som i stället för toton mottar insatser från enskilda Detta är naturligtvis i flera avseenden en personer. mycket otrevlig verksamhet som ingen av oss önskar. Man bör göra allt för att undvika den dels därför att den undandrar statsverket och sporten inkomster och dels därför att den omhänderhas av mindre nogräknade personer som stoppar pengar i egen ñcka. En annan synpunkt är att de som spelar illegalt på detta sätt i många fall inte är helt hedervärda personer bortsett från att de deltar just i denna illegala verksamhet. Den andra formen av illegalt spel består i förekomsten av spelklubbar där man bedriver spel utanför banorna men genom att stå i förbindelse med banorna på något sätt. Det är också en illegal verksamhet. Det uppges ibland att de förmedlar dessa vad till totalisatorn och att insatserna skulle utsättas för vinstavdrag och därigenom Det finns anledning tro - även om det inte är slutgiltigt utrettbeskattning. att det till enmindre del är på det sättet. Jag vill även säga att vi naturligtvis av

45 Bilaga 2

de skäl som jag här antytt är mycket bekymrade över detta. Det finns de som menar att denna verksamhet har ökat i omfattning under senare år. Vi hade på eget initiativ under senare delen av föregående år en överläggning i rikspolisstyrelsen med rikspolischefen och hans närmaste medarbetare på detta område för att diskutera möjligheterna att effektivare beivra dessa förhållanden. Vi har nu etablerat ett samarbete som vi hoppas skall bära frukt så småningom. Enligt vår uppfattning och kännedom villjag generellt säga att det knappast finns några missförhållanden i anslutning till det legala totospelet, fast det beror naturligtvis på vad man menar med ett missförhållande. Ibland förekommer det uttalanden av den karaktären att det i detta liksom i andra spelformer, finns personer som inte har förmåga att spela med måtta utan spelar i en sådan omfattning att de sätter sig själva i misär eller försvårar sin och kanske närståendes situation. Den information vi har, såväl genom egna iakttagelser som genom uppgifter från sociala myndigheter, tyder på att detta är utomordentligt litet förekommande. Därmed är det naturligtvis inte sagt att det inte kan förekomma. Missforhållanden i övrigt skulle man möjligen kunna finna i att personer, som på orättmätigt sätt förvärvat pengar, ägnar sig åt illegalt spel. Vi tror dock inte att det förekommer i särskilt stor omfattning. De använder nog den illegala bookmakingen eftersom de helt enkelt inte vill utsätta sig för den beskattning som den legala toton innebär. Det är naturligtvis inte uteslutet men man skall ha klart för sig att det är mycket besvärligt att leda i bevis och utreda förhållandena på detta område. Det är också det som ligger bakom vårt initiativ till samråd med rikspolisstyrelsen. _.

Isberg De två former av illegalt spel som Lennart Sandgren här talade om finns angivna i nuvarande lotteriförordning där det i 7§ sägs att man inte får tillhandagå annan med anordnande av lotteri utan tillstånd av anordnaren. Travsällskapen skall idag inhämta ATGzs tillstånd for totospel. ATG har därvid ställt som villkor att bolaget även skall godkänna förtidsvadsformedlare. Tidigare. innan ATG:s tillkomst, lämnade STC dylika tillstånd. Från centralförbundets sida ville man då att allt förtidsvad, allt tillhandagående av spel skulle ske i insynade lokaler där det kunde bedrivas i kontrollerbara former. Travsporten, liksom galoppsporten, har sedan ett par årtionden tillbaka valt att låta förtidsvad gå över tidningarnas Sederdepeschkontor. mera har det blivit en viss utökning till större tobakshandlare i tätorter. Det måsteju finnas något skäl till att personer vänder sig till en bookmaker. I regel avser man att göra en större insats som om man spelade på totalisatorn skulle påverka oddset negativt, dvs. vinsten skulle bli lägre. Ju mer pengar som satsas på en häst desto mindre blir utdelningen. Man kan alltså om man går till en bookmaker som inte garderingsspelar på totalisatorn, i regel få betalt enligt toto-oddset. Det kan också hända att bookmakern betalar ett visst

överodds för att locka folk till sig. Är oddset 1:90 betalar han kanske två

gånger pengarna. Vådan av detta blir att staten mister sin beskattningsdel och arrangören sin del av spelsumman. På de illegala förmedlingsklubbarna, som har öppet under det tävlingar pågår, kan man göra insatser fram till 5-10

46 Bilaga 2

minuter till före loppets start. Det uppges att de satsade beloppen telefoneras som sätter in den på totalisatorn. Efter loppet får någon person vid travbanan tillbaka. Denna form av verksamhet har ökat. man sedan ett telefonreferat STC har regelmässigt, så fort vi fått kännedom om sådana förhållanden, anmält dem till åklagarmyndigheten. Det finns således en hel del domar mot Det är två skäl till att vi ingriper. Först och främst är det ett dylika klubbar. direkt brott mot lotteriförordningen och mot syftet med en reglerad inte att spel skall försiggå tillsammans med verksamhet. Vi vill exempelvis vilket brukar vara fallet på dessa klubbar. För det olaga spritutskänkning andra har vi anledning tro att större delen av de insatser som görs på dessa utan är en fortäckt bookmaking. Den person klubbar inte går in i totalisatorn som tar emot dessa spel har - om spelet motsvarar spelfordelningen på totalisatorn - en vinst på 20 procent (vinstavdraget). Det verkar med tanke på den som om bongavgifter som betalas inte typ av lokaler som man använder täcker de kostnader som en sådan klubb har för sin verksamhet. l en nyligen i Eskilstuna hade man aldrig vidarebefordrat insatser till sprängd klubb travbanan utan pengarna hade stannat inom klubben. Alltså en ren book- Stralibestämmelserna i lotteriforordningen innebär i makingverksamhet. regel böter för sådan klubbverksamhet om brottet inte är grovt, då kan det bli är det även böter eller fängelse som upp till ett års fängelse. För bookmaking säga att vi anser att straffsatserna är straff. Jag kan väl i detta sammanhang alldeles för låga for att vara avskräckande.

S rarkerud

hävdat att de Vi vet genom ett antal gamla rättsfall att ett flertal människor ärenden har har spelat bort sina pengar. När man närmare penetrerat dessa och därefter försökt att det visat sig att man först har giort en förskingring återställa medlen genom totalisatorspel. Av den kännedom som finns genom och socialakter är det väldigt sällan som folk som behöver socialregister socialhjälp anger totalisatorspel som grund for brist på pengar. Det har gjorts bl. a. den s. k. Tyresöundersökningen där vi särskilt ett par undersökningar, undersökte man hade därute. om spel låg bakom den höga socialhjälpsnivå Man man kunde inte finna att det förhöll sig så.

Lindberg

i 5- och IO-kronors- Vid banspelet på Jägersro görs 75 procent av insatserna vilket betyder luckor medan 25 procent görs i 50- och IOO-kronorsluckorna mycket for omsättningen i reda pengar. De 25 procenten svarar ungefär for 75 procent av omsättningsbeloppet. En person som satsar 50 kronor behöver i tio kronor. Den som och för sig inte riskera mycket mera än den som satsar satsar 50 kronor gör det ofta i ett favoritspel där han har relativt stor chans att få tillbaka medan den som satsar tio kronor gör det i ett pengarna, Vad summan av kardemumman blir i utfallet är svårt att outsiderspel. Som jag ser teoretiskt föreställa sig. Det är säkert olika för olika tävlingsdagar. det är det väsentligt att 50-kronorsspelaren inte räknar med att satsa 50 kronor för då har hans pengar tagit slut. Han gånger nio lopp, alltså 450 kronor,

Bilaga 2 47

räknar alltså med ett visst genomsnittsutfall. Detta kan man också konstatera. Det framgår genom att spelet på tävlingsbanorna minskas en tävlingsdag med mycket höga odds. Det betyder helt enkelt att alltför få personer får tillbaka de vinstmedel de har tänkt återsatsa i spelet. 50-kronorsinsatsen behöver därför inte betyda en större risk än l0-kronorsinsatsen. En insats på totalt 450 kronor under dagen innebär med genomsnittlig vinst ungefär 90 kronor i kostnad för spelaren.

Sandgren

Omsättningen är summan av de i de individuella spelen omsatta pengarna. Till mycket stor del består den av de vinster som har tagits ut vid ett tidigare spel. Den enskilda personen satsar alltså inte 450 kronor utan han satsar i första spelet, tar ut en vinst, spelar i andra loppet- att spela i alla nio loppen är relativt ovanligtoch omsätter så sin vinst under tiden som han naturligtvis förlorar det som är vinstavdraget. Om man håller på på det sättet förlorar man i stort sett den hundralapp som man startade med. Men det är ett teoretiskt exempel. Många spelar inte i alla spel. Man kan lätt få den uppfattningen annars att människor går till Solvalla med fyra miljoner kronor och spenderar dem. Så är det ju inte. De har med sig väsentligt mycket mindre, men det omsätts gång på gång därför att det tas ut i vinster. Banorna harju samma dag alltid också en V5-a. När har avslutats delas V5-spelet vinsterna ut omedelbart om de inte är alltför höga. Då stiger spelet omedelbart for då omsätts vinsterna på nytt. Vi vet numera också att en större insats ofta flera spelare. Man kommer i sällskap till en bana och spelar ofta representerar tillsammans for exempelvis en femtiolapp där fem spelare satsat en tia var. Detta är mycket vanligt. Det är inte så enkelt, menar jag, att avläsa den individuelle besökarens spel genom att titta på statistiken för olika bongvalörer, utan det är mer komplicerat än så.

Borg

Det finns många olika slags sätt att spela på. De som går ut på en bana för att de tycker om sporten och vill följa hästarnas prestationer fördelar ofta en mindre summa på flera hästar under tävlingsdagen. De som är mest initierade, bl. a. genom analys av den fina programinformationen, koncentrerar ofta sitt spel och då med en högre insats på ett fåtal lopp. Exakt statistik på hur många som spelar stort spel och hur många som spelar lågt spel har vi inte. Vi vet att 25 procent är stort spel. Med stort spel menarjag valörer av typ 50 á 100 kronor. Naturligtvis finns det enstaka personer som spelar flera hundralappar men genomsnittet ligger ungefär på 3-4 hundralappar i fråga om exceptionellt spel. De flesta spelar alltså en hundralapp. I vissa fall går man fram med större insatser som gör att snittet blir ungefär 300-400 kronor.

Sandgren

Om man maximerar insatsen till 100 kronor per lopp skulle det antagligen innebära att man finner former för att kringgå det. Det kommer att vara .

48 Bilaga 2

att kontrollera varifrån pengarna kommer. Rent utomordentligt svårt kan man kanske nedbringa den enskildes insatser genom att en praktiskt maximering av insatsen leder till att det är svårare att hinna med om man inte Skulle man emellertid vill öppna tillräckligt många luckor för dessa valörer. att mötas med opposition därför att vilja vidtaga en sådan åtgärd kommer den då kommer folk att stå där och köa, medan man i andra luckor med lägre

lättare fram. Jag tror inte for min personliga del att valörer skulle komma detta är vare sig motiverat eller praktiskt genomforbart.

Lindberg

ett spel på den legala totalisatorn Varje åtgärd som vidtas for att försvåra medför omedelbart en vinst for bookmakerna. l Danmark hade man tidigare

anses som orimligt högt ett vinstavdrag på 30 procent i varje lopp vilket kunde stor skillnad på 20 och 30 för ett upprepat spel. Det kanske inte låter som en så exempel och räknar ut vad procent. Men om man gör ett teoretiskt man skatteavdraget blir om man i varje lopp har 30 procent i stället för 20 ser vilken fantastisk effekt det har. Det medförde att Danmark fick rykte om sig

att ha oerhört mycket bookmakingspel. Jag känner till det forjag var tidigare verksam i Halmstad. Jag minns att Halmstadsbanan gladeligen slog Köpen-

i omsättning. Det sades där att det är hamns största bana Charlottenlund utan där skulle man spela hos ingen idé att spela på toton på Charlottenlund I Danmark sänkte man senare vinstavdraget till 20 procent, bookmakers. vilket har medfört att omsättningen på Charlottenlund har stigit till mer än

har börjat att spela det dubbla. Jag tror inte det beror på att man i Danmark in i mer utan jag tror det beror på att pengarna går från bookmakern

totalisatorn. Om en person skulle vilja satsa 100 kronor i ett lopp skulle det

skulle han hitta inte accepteras att han ställde sig tio gånger i en lucka. Säkert en lösning som då troligtvis skulle vara att i forsta hand spela hos book-

makers.

Isberg

för flera år sedan i Holland. Det Man har faktiskt gjort ett sådant experiment att fick man mycket snabbt gå ifrån for det visade sig att det inte gick Folk med varandra. Det var tydligen ganska kontrollera. bytte plats

meningslöst.

Borg

här vilja säga att det är samma pengar Jag skulle till det tidigare resonemanget som omsätts igen lopp efter lopp. Våra besökare tycker nog i regel att de har en

i loppen speglar ofta detta. viss summa pengar att spendera. Omsättningen med de lokala förhållanden där vi har en omsättning på Om man jämför och sjunde 100 000 kronor i forsta loppet stegras detta fram till femte, sjätte Det är ofta de pengar som vinns i de loppen upp till 200 000 kronor per lopp. inte spelarna som förlorar första loppen som ökar insatsen. Däremot är detju i de första loppen kanske går mer pengar på det därför att de som har förlorat

Bilaga 2 49

hem eller slutar spela. Det år de pengar som utbetalas till dem som har vunnit i de första loppen som höjer den totala omsättningen i de senare loppen.

Thuresson De allra största insatserna som görs i löpningar är ofta resultatet av s. k. systemtips. Man tar alltså vid tävlingsdagens början ut exempelvis tre hästar och startar då med en insats - på låt oss säga tio kronor eller 50 kronor på den första hästen - och får vid lyckliga omständigheter då insatsen att öka på de två övriga hästarna. Skulle oddset i forsta löpningen vara tre gånger är således insatsen i nästa löpning 150 kronor. Är den ytterligare tre gånger i den löpningen så är den på den tredje hästen 450 kronor. Det är i och for sig inte resultatet av en högre insats hos den spelande utan mer resultatet av lyckliga omständigheter i spelet. Personligen trorjag att detta är mycket vanligt. Det är det som gör att vi i vissa lopp får mycket höga insatser.

Lindberg Jag kan komplettera Thuressons inlägg med att det är ett av de konkurrensproblem som vi har med bookmakers. Bookmakers kan i vissa fall erbjuda en service som inte erbjuds i den legala totalisatorn. Enligt uppgift är det ett vanligt erbjudande från bookmakers att om du satsar 50 kronor hos mig i första loppet kan du sedan återsatsa detta med vinsten om du vinner på en häst i lopp tre exempelvis. Om du sedan vinner i det loppet kan du återsatsa detta i lopp åtta. På så sätt kommer spelaren undan med att lägga ut ett belopp i forsta loppet och sedan spela med sin eventuella vinst. Det erbjuder inte vi på den legala totalisatorn utan vill man vara med i lopp ett, tre och åtta på förtidsvad måste man lämna ifrån sig pengari varje lopp. Det är kanske inte så lätt att förstå men alla sådana här former av erbjudanden är ofta attraktiva. Det kallas visst för att spela pölsa” när man på det sättet återspelar ett imaginärt vunnet belopp som man inte vet om man har vunnit eller ej.

Sandgren Det är mycket vanskligt för sällskapen att vidta åtgärder mot illegalt spel. Det gäller ju att genom spaning lokalisera vem som är ansvarig och att sedan binda vederbörande vid brottet. Det är en kvalificerad polisiär uppgift som sällskapen självfallet inte har möjligheter att svara för eller har personal utbildad till. Det vore inte ens rimligt att man åtog sig det. Man har ibland funderat över vad det är för tekniska instrument som används för att förmedla det illegala spelet. Naturligtvis utnyttjas telefon. Det har forekommit resonemang om att man på något sätt skulle försvåra användningen av detta kommunikationsmedel. Men det har visat sig t. ex. på Solvalla att de som medverkar i illegalt spel är så förslagna att de skaffat sig kortvågssändare. Med hjälp av den står de i förbindelse med exempelvis en bil ute på parkeringsplatsen eller i närheten.

50 2 Bilaga

Isberg Det ligger en stor spaningsinsats bakom För att klara upp dessa typer av brott. När det gällt spelklubbar därvi haft misstankar om bookmaking har polisen över gränserna exempelvis Eskilstunagått tillväga så att man har samarbetat Stockholm. Man har på Solvalla Försökt komma underfund med vem det är som ringer till Eskilstuna och vem de står i kontakt med. Sedan har man skuggat denne man och sett efter om han har gått till några totalisatorluckor och då försökt konstatera För hur mycket han spelat och på vilka nummer. När man därefter har gjort tillslag måste manjämFöra de bongar som finns på den illegala spelklubben med de spel som denna telefonman har gjort för att Försöka bevisa att bookmaking har skett. Man kan alltså inte bara gå ut en tävlingsdag och göra ett tillslag utan här krävs en viss tids Förberedelser under tidigare tävlingsdagar.

Lindberg Min uppfattning är att bookmaking inom en banas område är mycket svår att komma åt i praktiken. Jag tror att om det finns en legal totalisator med ett vettigt vinstavdrag besöker inte den stora allmänheten utan endast ett mindre antal storspelare bookmakers på banan. Jag tror inte att statens och tävlingsorganisationernas Förlust blir så stor för de större spelarna skulle kanske ändå inte satsa sina belopp i totalisatorn. Spelklubbar utgör antagligen en väsentlig bas För bookmakingen vid banan. Det gäller att komma tillrätta med spelklubbarna som är ett grundkapital För bookmakerna och som attraherar allmänheten i ett läge där inte samhället erbjuder motsvarande service. På banan däremot har allmänheten ett erbjudande om motsvarande service i inte i alltför stor legal regi och där jag tror att den stora allmänheten omfattning attraheras av bookmakerna. Höjer man vinstavdraget som skedde till exempel i Danmark för några år sedan får det naturligtvis den omedelbara effekten att folk vänjer sig att spela hos bookmakerna i stället För i den legala totalisatorn.

2 5] Bilaga

Travbanor i Sverige år 1977

R

Underbilaga 9:1

T orpgar an d .

Skellefteå

Lyckseie .

Hoting O

Östersund

Soläng?

. D Oviken

annie

O Bergsäker O

Hagmyren 0

Bollnäs

Rattvik O Gävle O Romme 0

Sk

zne

Fornaboda o 0

Åriäpg

SONaHa Färjestad 0 . O u O Åma Örebro O Sundbyholm O Axevaila Ö Mantorp

\ 0 Åbv

O Skrubbs

Halmstad O

\ Jägersro O

52 Bilaga 2

Totalisatoromsättning åren 1975-1976

Underbilaga 9:2

Antal dgr Total omsättning Därav V5/V65

1976 1975 1976 1975 1976 1975

Travbanor Solvalla 78 78 311 622 278 204 55 779 54 056 65 65 161 426 144 845 22 609 21 342 Åby 60 60 105 381 92 834 13 244 12 592 Jägersro Halmstad 38 38 36 823 30 869 2 879 2 560 46 46 34 417 32 267 4 833 4 551 Bergsäker Örebro 44 44 34 299 28 599 3 092 2 888 Axevalla 40 40 33 115 27 414 2 876 2 606 44 44 30 254 27 363 2 841 2 748 Färjestad Gävle 47 47 27 916 24 738 2 563 2 279 Romme 36 36 23 577 21 S78 2 356 2 158 Eskilstuna 35 35 23 381 20 512 2 198 1 918 Östersund 30 30 12 345 10 880 l 865 1 698 30 30 11 542 9 222 1 279 1 130 Mantorp Dannero 23 26 10 286 9 716 l 456 1 373 23 23 9 475 9 453 969 941 Hagmyren Bollnäs 21 21 9 105 8 544 811 775 23 23 9 084 8 764 818 878 Årjäng Kalmar 30 30 8 757 7 674 l 451 1 374 26 26 8 548 8 244 985 911 Solänget

15 15 l 148 l 287 175 169 Visby Div småbanor 15 16 2 748 1 977 102 66

Sza travbanor 886 892 939 630 836 761 128 810 122 571

Galoppbanor 48 48 23 836 23 156 5022 5 160 Täby 16 16 6657 6110 728 718 Jägersro 5 5 1 671 1 582 197 177 Åby Strömsholm 1 l 263 113 68 13

Sza galoppbanor 70 70 32 427 30 961 6 015 6 068

Rikstoton - - 181088 141 736 181088 141 736

Totalt 956 962 1 153 145 1 009 458 315 913 270 375

I Därav en dag med vinnar- och platsspel i endast två lopp.

Bilaga 2 53

Promemoria ang. hästsponorganisationernas ekonomi år 1977

Underbilaga 9:3 Mkr Därav Per- Kapi- Övr. sonal- tal- kostn. kostn. kostn.

+ 164 Tillkommer: brákdelar och oinlöst + 7 Summa från toton + 171 Övriga tävlingsintäkter

lfriser hästägare

- 8 tränare, forskning, utbildning + 12 Obligatorisk fondering - 12 :t 0 - 46 - 17 - 56

2 54 Bilaga Löner och arvoden organisationerna enligt budget 1977

30,5 C emralförbund och A TG

Summa organisationernas personalkostnader 45,8

Som framgår av uppgifterna om sysselsättning nedan, torde organisatio-

nernas löner och arvoden med stor säkerhet utgöra endast den mindre delen av ersättningar som utgår till direkt av sporten berörda yrkesverksamma personer.

Sysselsättning - Uppskattningar

Antal Antal Motsvarande engagerade dagsverk antal heltidsanställda

Organisationerna Heltidsanställda 230 3 000 120 000 520 Tävlingsdagsarvoderade

50 Serviceföretag vid banan (restauranter, kiosker, l 500 60 000 260 vaktföretag, transportörer)

Professionell träning Tränare med proffslicens 400 Antal anställda 600

Privanräning Amatörträning av egna eller delägda Dels binäring till jord- eller skogsbruk hästar. el. dylikt Uppstallning av ungdjur eller konvale- dels fritidssysselsättning scenter. Omfattningen mycket betydande men sysselsättningsmässigt omöjlig att precisera. Gäller antalsmässigt ller djur än som är i proffsträning.

sou 1979:30 2 55 Bilaga

Antal Antal Motsvarande engagerade dagsverk antal heltidsanställda

Uppfödning Cirka 6 000 avelsston Ett mindre antal stora stuterier. Vanli- Därav cirka 5 200 varmblodiga trav- gast binäring till lantbruk. Sysselsättston, där avelsföreningen uppgivit ningseffekten av stor betydelse men ej följande struktur beräknad av ATG. 300 på stuterier med l0 ston 350 på gårdar med 3-9 ston 4 000 på gårdar med [-3 ston 600 som av ägare inackorderas på stuterier eller hos lantbrukare.

indirekta sysselsättningseffekter

Hästsportorganisationerna har, förutom sina personalkostnader på 46 mkr, kapitalkostnader på l7 mkr och leverantörskostnader i övrigt för 56 mkr. Bland mera betydande sysselsättningsskapande poster som ingår häri kan nämnas omfattande investerings-, renoverings- och reparationsarbeten som ständigt pågår vid banorna och kan uppskattas till 15 å 20 mkr per år. En annan betydande inköpspost utgör tävlingsprogrammen för de 950 tävlingsdagarna som ger sysselsättning åt tryckerier runt om i landet. Därvid kan även nämnas Rikstotons gratisprogram som trycks i 450 000 exemplar varje vecka. __

Bland indirekta sysselsättningseffekter som kommer utanpå organisatio-

nernas inköp kan nämnas ombudsorganisationen för Rikstoton och för övrigt förtidsvad som betalas av vadhållarna. Enbart Postverket torde erhålla cirka 10 mkr i ombudsersättning från V65-vadhållarna (beräknad andel 90000 kuponger x 2:15). De allra mest betydande indirekta effekterna erhålles i samband med hästarnas uppfödning och senare träning. Inköp av foder och förnödenheter till tävlingshästar, unghästar, fölston m. fl. torde ge mycket stora indirekta effekter liksom byggnadsarbeten och utrustning till stallar. Hästägarnas organisationer anger att prispengarna ger en högst 40 %-ig täckningsgrad. Om man konstaterar att nettoprispengarna för 1977 är budgeterade till 67 mkr skulle bruttokostnaden för hästägarna under ett år utgöra över 160 mkr. Vid bedömningen av indirekta effekter bör noteras att uppfödning och grundträning i stor omfattning sker i områden av landet där sysselsättningseffekterna är särskilt betydelsefulla. Som exempel kan nämnas Gotland, Skaraborgs län, västra och nordvästra Svealand samt stora delar av Norrland.

sou 1979:30 56 Bilaga 2 Vadhållningsformer 1976 i mkr Trav Galopp Rikstoto Summra 20 % vinstavdrag

Kombinerat (2 hästar) - 2 - 2 V3

26 - 826 800

30 % vinsravdrag Kombinerat (3 hästar) 0 - ll = Trippel eller Tiercé ll

35 % vinstavdrag 6 - 135 V5 129 - - 181 181 V65

129 6 181 316

Totalt 940 32 181 l 153

Beskattning vid upprepat spel i nio lopp vinst a) Förutsättning: 20 96 vinstavdrag och återsatsning av genomsnittlig

Insats - Skatt = Vinst Lopp

4 40:95 - 8:20 = 32:75 5 32:75 - 6:55 = 26:20 6 26:20 - 525 = 20:95 7 20:95 - 420 = 16:75 8 16:75 - 335 = 13:40 9

432:80 - 86:60 = 346:20

b) Förutsättning: 20 96 vinstavdrag, lika stor satsning per lopp och genomsnittlig

vinst

lnsats - Skatt = Vinst Lopp

Slutsats: Som framgår av exempel a) har av den ursprungliga insatsen efter vinst erhålles i nio lopp drygt 85 % betalts i skatt, även om genomsnittlig varje lopp och denna upprepat ätersatsas.

57 Bilaga 2

Det sammanlagda skattebeloppet blir naturligtvis detsamma om totalinsatsen under de nio loppen som i exempel b) fördelas på annat sätt, t. ex. lika stor insats per lopp, detta under förutsättning att även här genomsnittlig vinst erhålles.

V65 - kupongantal, delragarantal, vinstavdrag m. m. Det förhållandet att ATG ej svarar for ombudskostnaderna, innebär att V65spel.arna måste betala en särskild kupongavgift per inlämnad kupong. Detta medför i sin tur att V65-spelarna ej i någon större utsträckning kan lämna reducerade system. (Ett reducerat system kan sägas utgå ifrån ett heltäckande matematiskt system från vilket av kostnadsskäl utsorteras sådana kombinationer som anses mindre troliga eller vinstgivande. Man får härigenom ett flertal mindre system som behöver utskrivas på flera kuponger, i vanliga reduktioner 5-15 kuponger. Genom reduktionen kan varieras ett större antal hästar eller fotbollsmatchen men endast i vissa kombinationer.) Tvärtom slår V65 -spelarna sig i betydande utsträckning ihop i bolag om någon eller några kuponger for att hålla ned kupongavgifterna. Detta innebär t. ex. att intresset for V65 kontra fotbollstips ej kan mätas medelst respektive kupongmängder. ATG:s beräkningar tyder på att i genomsnitt cirka tre-fem personer är engagerade per V65-kupong, innebärande att allt efter säsongen 300 000-600 000 intressenter deltar per vecka. Dessa är ej konstant deltagande utan statistiken visar att man går in och ut beroende bland annat på var V65-tävlingarna avgöres. Detta betyder i sin tur att bruttotalet V65-intresserade torde ligga på inemot miljonen, med mer eller mindre frekvent deltagande. Trots kupongavgifternas effekt på V65-kupongernas insatsstorlek är den stora övervikten för små och medelstora kuponger anmärkningsvärd. Postverket som helt dominerar ombudsorganisationen har redovisat följande interna statistik över procentuell kupongfördelning efter insatsbelopp:

58 Bilaga 2

Medianen beräknades första halvåret 1975 ligga på cirka 11 kronor samtidigt som genomsnittvärdet låg kring 30 kronor. För andra halvåret 1976 torde motsvarande värden ligga kring 15 respektive 37-38 kronor. Orsaken torde i betydande utsträckning vara den höjning som gjorts av kupongavgifterna 1 juli 1975 och 1ju1i 1976 och som medfört att det blivit mycket dyrtatt lämna småkuponger och reducerade system och att man i stället i betydande utsträckning går samman i bolag. De kupongavgifter som ATG medgivit Postverket att uttaga fr. 0. m. 1 juli 1976 utgör Insats K uponga vgift - 5:00 1:50 5 :50-20:00 2:00 20:50- 2:50

Kupongavgifrernas betydelse för ejfektivt vinsravdrag Kupongavgifterna innebär att den faktiska utdelningsprocenten sett i relation till insatsen blir mycket låg i frekventa insatsintervaller, om man antager genomsnittlig vinst på insatsen. Följande utveckling kan redovisas:

lnsats Uppskattad Kupongavgift i kronor Spelarens vinst i % av insats i kr T_ 65 96-kupongavgift i % utveckling av L?? kupongmassan, Aug 74 Juli 75 Juli 76

100 100

Det är naturligtvis ett problem att den effektiva utdelningen för så betydande andelar av kupongmängden blir så låg, t. ex. for drygt en tredjedel 27-40 % och för mer än hälften under 50 96. Fortsatta höjningar av kupongavgifter skulle medföra ytterligare minskning av vinstandelarna. Man kan heller inte tänka sig att hämta in motsvarande intäkter till ombudsorganisationen genom höjda avgifter inom rimliga gränser på större kuponger, då dessas antal är for litet. Dessutom kommer de aspekter in som anges nedan.

Fördelar med kupongavgifrer Ovan har berörts de nackdelar som finnes med den på grund av kupongav-

giften mycket låga effektiva utdelningen på stora kupongantal.

Samtidigt härmed måste dock konstateras att systemet är mer eller mindre nödvändigt. Varje kupong orsakar kostnader for papper, transport, sortering, rättning, avstämning m. m. Tack vare att V65-spelarna genom kupongavgifterna koncentrerar sina insatser på ett fåtal kuponger och undviker reduce-

sou 1979:30 2

Bilaga 59

rade system har ATG kunnat driva verksamheten med exeptionellt låga administrativa kostnader. Härigenom har erhållits ett behövligt överskott för användning inom trav- och galoppsporten och för att möjliggöra bibehållande av en decentraliserad sport.

Nr 10: Ang. totalisatorspel m. m. vid utredningens

sammanträde den 11 november 1976

Deltagare: Kriminalkommissarie Stig Ohlsson, kriminalinspektör Bengt Yngvarsson, kriminalinspektör Åke Röst, samtliga från polismyndigheten i Stockholm, kammaråklagare Carl-Gustav Pfeiff, åklagarmyndigheten i Göteborg, kanslijuristen Peter Ludwig, socialförvaltningen i Malmö.

Ohlsson

Jag är kriminalkommissarie och spaningschefi Stockholms city och har bl. a. som uppdrag att övervaka det illegala spelet främst i Stockholm men även de förgreningar som finns utåt landet, med speciell betoning på bookmakmg. l den illegala bookmakingen ingår inte bara hästar, men det är det vanliga. Det kan förekomma bookmaking även på fotboll, men det har vi ännu inte börjat spana mot. Staten har givit totalisatortillstånd till sammanlagt 26 travbanor och tre galoppbanor. På dessa bedrivs en illegal verksamhet som, enligt mitt förmenande, är en varhärd. Den kommer att skada såväl inblandade personer som staten eftersom man tar in spelinsatser som annars skulle tillfalla den legala toton. Huvuddelen av de personer som ägnar sig åt detta är mer eller mindre tidigare inblandade i brottslig verksamhet i någon form, mestadels bedrägerier. Den illegala bookmakingen har för spelarna den fördelen att det av vinsten inte faller bort någon procent. Många spelar illegalt för att inte fördärva det legala oddset, som de säger. Sätter de in l0 000 kronor på en häst på toton kan det påverka oddset. Vederbörande kan då inte få ut lika mycket. Men om han går till en bokare“ som kanske inte känner till hästens formkurva kan han få ut mer för pengarna. Det är detta som driver bookmakingen uppåt. l den stora bookmakingen lämnar man i regel inte över pengar, transaktionerna sker normalt genom kontakter. Bookmakers syns och spelarna känner till dem. De går bara fram, passerar och säger en siffra som betyder något visst. Det är ett heligt avtal dem emellan att inte lura varandra. Efteråt träffas de som regel på någon spelklubb för att göra upp debet och kredit. Det rör sig om stora summor. Solvalla är en bana som är begärlig i alla väderstreck därför att de har tävlingar där två dagar i veckan med hög omsättning. Detta gör att landsorten gärna vill ha spel på Solvalla och etablerar därför filialer i olika former. Staten har givit tillstånd att anordna mottagningslokaler för spel, förtidsvad på Mantorp etc. Dessa försvann en tid, men nu har de visst fått nytt tillstånd och ska börja igen. Men under denna tid har den illegala

60 Bilaga 2

bookmakingen ökat. Man har etablerat sig i vissa mindre nogräknade kafélokaler och restauranger. Ett typiskt exempel är Kalmar där vi nyss slog till. På restaurang Teaterkällaren hade de en stor central där man kunde gå in, dricka sprit och samtidigt spela illegalt på Solvalla. Där omsattes stora pengar. De som skötte detta var ägare eller höll bank. De var endera nolltaxerade eller hade mycket låg inkomst. Det farliga med den illegala bookmakingen är att man kan spela på kredit, vilket man inte kan göra på den legala totalisatorn. Hos en bookmaker är det aldrig så små insatser som på den legala toton. Just därigenom att man hos dem får spela på kredit gör att brott kan tvingas fram. Framför allt händer det att de tar lördaterade checkar med löfte om lån till en viss dag. Om vederbörande då inte har kunnat få ihop pengarna - som regel förlorar han -tvingas han exempelvis att göra inbrott. Jag har ett exempel på det. Förra året hade en och Förlorat 15 000 kronor. Han hade person spelat hos en illegal bookmaker lovat betala tillbaka pengarna men kunde inte göra det. Då gjorde han en “grej” lör att lå tag på l5 000 kronor. Detta gällde i och för sig en f. d. brottsling, så han varju inte ovan. Men allt detta gör att det illegala spelet har vissa sociala aspekter. Varför det ökar hänger ihop med att det är mycket låg straffsats lör det. Som regel är det bara böter. En bankhållare eller en bookmaker reagerar inte ett dugg lör böter. Däremot skulle han tycka det vore obehagligt att sitta av några månader. Jag har på uppdrag av överdirektör Magnusson i rikspolisstyrelsen gjort en sammanställning angående omfattningen av den illegala bookmakingen under år 1975. Jag kunde då uppskatta den illegala bookmakingen på Solvalla till omkring 300 000 kronor per kväll. 78 tävlingskvällar på ett år gör att man får fram en ganska nätt summa. Man kan räkna med att det rör sig om ca 23 miljoner kronor som bara på Solvalla smygs undan utan att bli beskattade. l de lokaler där bookmakers har spel är det nära till hands att de monterar in enarmade banditer, har kortspel, rouletter och litet av varje. Det ena följer av utåt. det andra. Allt detta ger väldiga pengar. Och så syns inte vederbörande De behöver aldrig visa sig på samma sätt som när man är på Solvalla eller på någon annan travbana. De är i en mer eller mindre skum lokal där de är lör sig själva. Det gör att dit dras de ljusskygga och de som vill sätta fart på svarta pengar. De söker upp en bookmaker, för skulle någon som kanske inte har det på tusen efter tusen så gott ställt, ställa sig i en lucka och bara “dundra kronor, då skulle det bli aktioner”. Folk vaktar väldigt mycket på varandra. Skvallret går.

Röst vid Stockholms polismyndighet och handhar utred- Jag är kriminalinspektör Det är mycket svårt att utreda bookningar angående spelverksamhet. making eftersom sådan verksamhet ofta är svår att bevisa. Det är tecken och kråkor som skrivs in i travprogrammen som bookmakers har på Solvalla. Ett kan ha på sig. De är givetvis i annat kapitel är pengarna som vederbörande olika mest IO-kronorssedlar, IOO-kronorssedlar och även 1000valörer, kronorssedlar. Det uppstår då ofta en tvist mellan utredningsmannen och den hörde. Denne brukar hävda att pengarna kan vara förvärvade under dagen i någon rörelse som han kan ha. Det är en bevisfråga som är mycket svår.

Bilaga 2 61

Straffskalorna för dessa brott borde skärpas. Jag har det intrycket att bookmakingen ökat Iavinartat på Solvalla samtidigt som jag tycker att det har utkristalliserat sig vissa grupper, bl. a. från Italien och Polen och vissa svenskar naturligtvis, som handhar den organiserade brottsligheten på Solvalla.

Yngvarsson Jag är kriminalinspektör vid Stockholms polisdistrikt och är mer eller mindre bisittare till kommissarie Stig Ohlsson som är min chef. Jag handhar spaning mot illegala klubbar i Stockholm. Jag kan berätta hur det ser ut på Solvalla en spelkväll. Tillsammans med Stig Ohlsson, och en del andra medarbetare handhar jag spaningen där. Eftersom vi är kända är det mycket svårt for oss att komma ut och spana direkt och ertappa någon även om vi lyckas med det ibland. Solvallarestaurangen är en stor restaurang med mycket folk. Det är alltid fullsatt. Tittar man sig omkring där en kväll är det folk från alla tänkbara kategorier som sitter där. Det är påfallande få som spelar. En restaurangmänniska har berättat för mig att många troligen inte går dit för att äta utan för att spela. Det är mycket få människor som går fram till kassorna och spelar. De sitter stilla. Man kan ifrågasätta om alla har det stora intresset for hästar att de bara vill sitta och titta på några hundra meters avstånd från banan. De gör alltså ingenting. Men ett antal herrar rör sig ständigt. Och löper nervöst omkring. De är bookmakers. De plockar åt sig spelare. De har ombud. En man sitter kanske som bank vid ett bord. Han kan ha fyra-fem hjälpredor som springer till olika ställen på restaurangen, träffar olika personer och får uppdrag. De insideuppgifter jag fått om att det skulle röra sig om 300 000 kronor illegalt spelade pengar under en kväll på Solvalla skrattar dessa bookmakers åt. Det är en bookmakers illegala spel säger de till mig. På Solvalla är det fullt av bookmakers. Enligt vissa initierade kretsar är omsättningen på bookmakingen större än den legala omsättningen. Det gör att man kan börja undra vart vi är på väg. Det är känt i hela Europa, speciellt i Italien som är ett speltokigt land, att man ska åka till Solvalla for att tjäna pengar. Det sägs att svenskarna har gott om svarta pengar som är i rullning just där. Jag kan berätta om hur det såg ut i Kalmar, som landsortsmässigt sett var den kanske största illegala klubb vi slagit ner mot. Restaurang Teaterkällarens festvåning var uthyrd av källarmästaren till Kalmar Travklubb. Det var en förening som inte visste vad de hade för styrelse närjag frågade dem. Jag frågade den som utgav sig vara bisittare till ordföranden vad de hade for styrelse men det kände han inte till, bara att det var en travklubb. De hade medlemskort, men inga stadgar eller någonting sådant. Till att börja med spelade de en gång i veckan och så småningom två gånger i veckan på denna klubb. De spelade enbart på Solvalla. Det kunde komma 75-100 personer en kväll. Alla tänkbara människor samlades där. Det var barn från 14-15 år,som Kalmarpolisen bedömde kunde vara en del av deras små varuhustjuvar. Det var många pensionärer. Det var en publik, som Kalmarpolisen bedömde vara från den kända delen av stans befolkning, som gick dit och spelade. De åt, drack och organiserade upp det hela som på Solvalla. Man kunde spela helt öppet. Det var inte ovanligt att en och samma man spelade 3 000 kronor varje

2 62 Bilaga

Alla spelade lopp. Jag har själv sett det en gång när jag satt där på spaning. naturligtvis inte likadant. l regel rörde sig spelet mellan 20-30 kronor och upp till 100 kronor per spelare och ibland kanske i varje lopp. En del av pengarna inte till vinster utan till anordnarens egen ficka. Utredgick naturligtvis klar, har visat att det fanns mycket pengar i ningen, som ännu inte är riktigt anordnarnas Där återfanns några hundratusen kronor och kassaskåp. silvertackor. En av männen som ledde klubben taxerade for en inkomst på Han bodde i en Iyxvilla. Den andre 6 000 kronor per år och en förmögenhet. eftersom han hade en firma for ägaren, som vi kan kalla en banditkung enarmade banditer, levde också ett lyxliv med elegant tillvaro runt omkring

sig.

Ohlsson

är möjligheterna till insats markerade med en viss På den legala totalisatorn summa från fyra och upp till 100 kronor. Dessutom finns s. k. kryssbongar

men bara på de tre stora travbanorna Solvalla, Åby och Jägersro. Där kan man

är 500 kronor. Det är satsa mer än 100 kronor på en gång. Minimiinsatsen kassor som besöks av mycket få människor som är väldigt penningstarka. Nonnalt finns de stora köerna vid kassor for insatser på fyra och tio kronor. Dessutom finns ZO-kronors-insatser och 100-kronors. Man kan naturligtvis

spela 100 kronor gånger ett visst antal. Men i och med att kryssbongarna kommit till har en person, som vill spela 40 x 100 kronor, ett eget litet bås att 100-kronorskön. På den illegala sidan gå till. Han skaju inte stå och fördärva drar man kanske in 30 000, 40 000 och 50 000 kronor på ett svep. Jag kan berätta om en mycket speciell person som ofta håller till på Solvalla. för polis- och åklagarmyndigheterna, varifrån han Det är en gåta, åtminstone får sina pengar. Det finns många människor som säger sig känna till det, men de vågar ingenting säga helt enkelt av den anledning att om de säger någon- Han har varit såpass förnuftig. att ting får de själva göra sällskap med honom. han har vunnit och samtidigt ekonomiskt återförsäkrat sig hela tiden. Men vi eller är övertygade om att en vacker dag spricker det. Normalt halkar man förr senare dit. Trots sin tyngd har han en otrolig förmåga att hålla sig på fötterna. Det är onormalt som han agerar i samband med spel. Han håller på med som allting, inte bara hästspel. Det påstås att han bygger det på obligationer han tidigare gjort pengar på. De stora spelinsatserna görs på den illegala sidan av dem som har svarta Normalt får man ingen ränta på svarta pengar som de vill ha forräntade. svart ställe. pengar om man inte placerat dem på något annat Huvuddelen av publiken på Solvalla är småspelare. Det är personer som är roade av spel vad än det månde vara. Det är sådana som kanske spelar på tips varenda vecka, spelar på obligationer varenda månad och i den stilen. De har Huvuddelen av dem som arbetar i kassorna på Solvalla är kvinnor. och inte spelar. Vi får en otrolig förmåga att hålla reda på vem som spelar larm om det är någon person som de inte tycker har råd att spela omedelbart och som gör det. Jag har ett exempel på det. Det var en man som skulle till den illegala klubben i Kalmar. Det

vikariera som s. k. telefonformedlare

hade råd att spela gjorde visade sig, tack vare en kassörska, att han som inte Det är nämligen vanligt att de återföråterförsäkringsspel på totalisatorn.

Bilaga 2 63

säkrar sig endera hos någon annan bookmaker eller i den legala totalisatorn så att de inte ska åka på någon smäll. Vi hade också ett fall i Göteborg där en person från Täby återförsäkrade sig hos en bookmaker i Göteborg. Han åkte dit på 300 000-400 000 kronor eller något liknande. Det är svårt att få någon uppfattning om hur denna verksamhet styrs. Vi har inget bevis för att det skulle styras av en person. vilket ibland påstås. Jag skulle snarare vilja säga att det är fråga om tio stora, tunga personer som håller i verksamheten. Fler trorjag inte att det är. De håller ihop så till vida att de sköter återförsäkringarna. De hjälper varandra fast egentligen vill de ta kål på varandra. Åker de fast ligger de lågt kanske ett halvår, ett år. Sedan är de uppe igen, ute på någon illegal verksamhet och gör någonting. Det där är naturligtvis en cirkel. Det har visat sig verkligt farligt med italienarna nu genom att de har helt andra metoder som för framtiden kan bli farliga.

Pfeil/f Jag är kammaråklagare i Göteborg och har i mitt arbete kommit i kontakt med bl. a. spelhåleverksamhet och andra illegala spel. När vi i Göteborg gjort razzior mot spelklubbar har det visat sig att de som frekventerar klubbarna till nära 100 procent varit personer som också spelar på trav. Det är framför allt ett mycket stort spel på dessa klubbar de kvällar det

är spel på Åby. Det rör sig om en mycket stor omsättning på klubbarna. l

samband med dessa spelrazzior har vi tagit in folk och förhört dem. Många gånger frågar man dem om de spelar. Ja, säger de “men jag kan inte förklara det. Jag har gripits av speldjävulen. I ett fall har detta belysts mycket ingående. Det var en väletablerad advokat i Göteborg, som började spela på ett kasino i Cannes år 1950. Hans spelande tilltog alltmer. Han var helt enkelt spelgalen. Han spelade på toto men också på de illegala klubbarna i Göteborg och på de legala klubbarna utomlands. Så småningom förskingrade han ca 1,6 miljoner kronor för en klient. Han blev då anhållen och häktades. Han kunde inte förklara varför han hade gripits av speldjävulen. Han kunde inte låta bli, sade han. När han satt i polishuset och hans hustru besökte honom sa han: Har Du någon VS-kupong”. Det var det enda han tänkte på. Det gjordes en personutredning och en stor rättspsykiatrisk undersökning. Eftersom den är hemligstämplad kan jag inte tala om innehållet, men följden blev att han dömdes till sluten psykiatrisk vård. Denna undersökning sändes till socialstyrelsen för yttrande. Denna s. k. speldjävul bedömdes som en abnormitet jämställd med sinnessjukdom. Det händer ganska ofta att folk gör sig skyldiga till bedrägerier och framför allt förskingrar på grund av att de har förlorat mycket pengar i spelhålor eller på trav. De kan helt enkelt inte behärska sitt spel. Första gången de spelar kanske de vinner en tusenlapp. Sedan vill de vinna mer och mer, men det slutar nästan alltid på samma sätt. De förlorar. En brandman, som av en ren tillfällighet hamnade på en spelhåla, förlorade däremot 200 kronor första kvällen men bestämde sig för att gå tillbaka och vinna igen pengarna. Men det blev bara förluster. Han började också spela på trav. Till slut hade han gjort sig skyldig till omfattande förskingringar. Jag brukar fråga dessa personer vilket som är mest spännande och vilket spel de förlorar mest på. Ofta är det faktiskt på spelhålorna. De säger att miljön

2 64 Bilaga

än på en travbana. På klubbarna finns kulan på spelhålorna är mer suggestiv som rullar sakta och snurrar hela tiden. Det serveras sprit. Men på en travbana får man gå till en lucka varje gång och betala. bookmaking på Åby. Men det Det sägs att det Förekommer mycket illegal är bara lösa rykten. Det finns egentligen inte någonting att ta på. De herrar har många gånger börjat som s. k. gråttjuvar som som driver spelhålorna kommit upp i hierarkin. Det sägs att de även sysslar med illegal bookmaking, men det är bara lösa påståenden. Jag kan inte bekräfta det. Men de spelar även

på den legala toton. [Göteborg är det narkotikaroteln som även har spaning mot illegalt spel. På är den kolossalt ansträngd. Det ñnns knappast grund av narkotikasituationen över till spaning mot den illegala bookmaknågot utrymme organiserad ingen. Jag skulle vilja föreslå att straffskalan i 10 § lotteriförordningen höjs till med straffsanktionerna för grovt dobbleri. Låt vara att fängelse i två år i likhet det även nu finns en möjlighet att anhålla och häkta en person med stöd av 10 § eftersom den ger fängelse i ett år. Men jag tror det blir högre dignitet på till fängelse i två år, men då reserverar det brotten om man höjer straffskalan för de grova brotten.

Ohlsson

Om man på klockan till en gallerförsedd och televisionsbevakad ringer i Stockholm kommer man inte in förrän alla där spellokal på Västmannagatan inne satt sig vid bordet. De spelar då kanske priffe eller lägger ftaspel. Allting och komma ner i lokalen, eller är grönt. Men om man kunde göra en rifiñkupp få in en kamera, när ingen polis eller liknande är närvarande skulle man få en Just i denna lokal finns en av de stora hjärnorna i klarare bild av situationen. Stockholms undre spelvärld. Det är inte småpengar som är i rotation där. Jag skulle också vilja säga att Göteborg är starkt infekterat av illegal bookmaking om det. Från Stockholm kan

på Åbybanan. Varje vecka fårjag uppringningar

åt det. Vi får helt enkelt inte. Rikspolisstyrelsen vakar vi inte göra någonting över oss så vi håller oss var och en på vår lilla gård och leker. Måste nämligen så det s. a. s. klaffar i varandras arbetsområden. En bebegära olika tillstånd slutsprocess där man kunde samarbeta över gränserna, utan att göra en till länspolischefer och liknande, skulle lösa många mängd skrivningar ijakten efter den illegala verksamheten. Så länge som straffsatserna problem inte är ändrade rubriceras brotten så att de hamnar långt ner på prioriteringsoch medför en rad sociala effekter. l listan, trots att de är allmänfarliga Stockholm är domstolarna mycket milda i dessa sammanhang.

Yngvarsson

I Stockholm har vi haft några fall som gällt bookmaking i mindre omfattning ändå haft det som yrke. Där har utdömts två ä tre men vari gärningsmännen månaders fängelse. Ett särskilt är klubbarna. Tingsrätten har tidigare dömt medverproblem lotteriförordningen till dagsböter. Till en kande i själva klubbstyrelsen enligt om hur dessa klubbar fungerade. De omgav sig början var vi ganska okunniga

Bilaga 2 65

med goda juridiska rådgivare och lyckades på det viset framföra sina synpunkter så att de fick rätt i tingsrätten. De dömdes till mellan 500 och l 000 kronor i böter. Dessa herrar skrattade när man träffade dem. Taxeringsrevisorerna har också ingripit mot dylika personer bl. a. i Kalmar. Det kan alltså även bli andra följder för dessa i samband med denna typ av brott.

Pfeiff

Jag skulle vilja replikera att många människor även ringt mig och sagt att det

på Åby förekommer mycket illegal bookmaking. De namn som uppges

överensstämmer med namnen på dem som innehaft illegala spelklubbar. Det finns anledning misstänka att illegal bookmaking förekommer men jag har inte något belägg för det. Direktör Lindberg vid ATG, som anordnar V65spelet, har dels i TV-sportextra och dels i pressen uppgivit att ATG förlorar 150-200 miljoner kronor per år till den illegala bookmakingen. Det är ungefär lika mycket som omsättningen på V65.

Ludwig Jag är kanslijurist vid socialförvaltningen i Malmö men även protokollsekreterare i ett projekt som delvis är finansierat av brottsförebyggande rådet med uppgift att kartlägga vissa näringsställens och klubbars sociala betydelse och struktur. Däri ingår en icke oväsentlig del med spelverksamhet. Malmö får i det här sammanhanget anses vara den verkliga landsorten. Den illegala bookmakingen - i den mån den är känd - är koncentrerad till restaurangen på Jägersro. I den mån man har upptäckt det har det skett antingen i samband med annan spaning eller exempelvis i samband med den särskilda utredningen vi håller på med i Malmö. Vi har intervjuat personer i samband med Jägersrodagar och då fått tips om att det finns möjlighet att vända sig till en viss person för att pröva sin lycka även på den illegala bookmakingen. Såvitt jag vet bedriver polisen i Malmö inte någon direkt strukturerad spaning mot denna företeelse. Det är också en fråga om prioritering. Under de gångna 18 månaderna har man inriktat sig på spelklubbar, andra illegala klubbar och sexklubbar av olika slag. I kölvattnet därav har det kommit fram vissa uppgifter, men inte av den arten att man har kunnat belägga att det förekommer en illegal bookmaking av en speciell omfattning. Det är de informationerjag har. Det är möjligt att polisen i Malmö kan ge fler detaljer. Men det har inte förekommit varken tillslag eller domar motjust den illegala bookmakingen i Malmö. Å andra sidan har man kunnat konstatera att legalt spel inte så sällan driver en spelsugen över till den illegala sidan. Vi vet att det fortfarande finns illegala enarmade banditer. Det finns ingenting som hindrar att det växer upp ställen där man illegalt driver enarmade banditer med andra vinstchanser och naturligtvis då också utan att de fiskala intressena tillgodoses. Man vet att kortspel, roulettspel och liknande finns på ett flertal klubbar i Malmö. Den legala sidan är tydligen inte tillräckligt attraktiv. Den föder, såvittjag kan förstå, ett intresse av att ge sig över på den illegala sidan dels därför att där finns ingen ekonomisk avtrappning till samhället, vinstchanserna är större och dels för själva spänningens skull. Den legala varianten räcker alltså inte till. Jag kan naturligtvis i dag inte säga

66 Bilaga 2

om omfattningen av detta. Det är känt att det förekommer spel på någonting Man vet att det förekommer viss illegal bookmaking främst ett antal klubbar. koncentrerad till Jägersro, men omfattningen kan jag inte ange.

Pfeiff

som har kommit med totalisatorl Sverige har vi ett etablerat spelintresse och med de enarmade banditerna. Allt talar för att spelet, med spelklubbarna om det blir ett förbud mot enarmade banditer kommer vi att få ett mycket Det är nästan lika säkert som amen i kyrkan. De enstort illegalt automatspel. armade banditerna kommer att drivas till spelhålorna. Därför borde insatser I rent skrämselsyfte bör man inskrida med göras av polis och domstolar. anhållande och häktning. Det är det enda sättet att få fram ett idealspel.

Ohlsson

Jag vill gärna föreslå att man instiftarett statligt kasino. Det skulle lösa många förutom att det skulle bli en mycket säker “mjölkkossa” för staten. problem Då löser man problemen med att folk åker till utlandet och lägger ut en mängd till olaga utförsel av bl. a. valuta. Jag tror av pengar, gör sig skyldiga erfarenhet att det är enda lösningen i dagens läge.

Pfeiff

Där har vi nog litet olika uppfattningar. Vi vet dock vad det här spelet -låt vara att det är legalt eller illegalt - kan dra med sig sociala vådor. Men jag vet

inte om staten ska uppmuntra till detta. l och lör sig trorjag att det skulle vara i vår turisten bra “mjölkkossa“. Men jag tror att vi bör ha bättre argument propaganda än att folk ska komma till Sverige och spela roulett.

Ludwig

om att ett legaliserande av sådan verksamhet Jag är absolut inte övertygad Onekligen finns skulle innebära att den illegala sidan blev mindre attraktiv. det en rad sociala skadeverkningar av spelverksamheten i dess olika former. är de som gör de De personer som främst sysslar med illegal bookmaking stora insatserna och som förverkligar de stora förlusterna. Det är dock inte dessa som i första hand utsätts för sociala skadeverkningar och som samhället får hjälpa på fötter igen. I den legala hanteringen finns också väldigt många människor, i små ekonomiska omständigheter, som råkar illa ut. Man kan se, för att återknyta till de enarmade banditerna, att det inte är den ekonomiskt sina pengar utan företrädesvis pensionärer. Det är även trygge som förlorar människor som är arbetslösa, antingen på grund av sjukdom eller av andra ungdomar. Det är alltså inte de ekonomiskt skäl, och i viss utsträckning starka grupperna som kommer i kläm utan de svaga.

Bilaga 2 67

Ohlsson

Jag menar inte att staten ska ta hand om bookmaking eller tillåta bookmaking ute i landet. Jag tänkte närmast på roulett, kasinon och liknande. Jag tror att det skulle döda många möjligheter till illegalt spel och att folk gick dit i stället för att som nu åka till Baden-Baden, Travemünde och liknande ställen. Men just nu åker man till England. Man får mest betalt för svenska pengar där.

Yngvarsson Det är framför allt möjligheten till bättre vinster som lockar vissa att spela illegalt. För vissa spelare är det helt naturligt att gå till en bookmaker. De är personer som vad vi kan se aldrig har haft någon form av organiserat arbete. De har oss veterligt aldrig haft någon ordnad tillvaro, i alla fall inte på en arbetsplats. De flyter omkring i samhället till synes mycket bra. De har det gott ställt. Ingen gör någonting åt dem. De klarar sig jämt. Alltid.

Ohlsson Även möjligheten att spela på kredit hos bookmakers lockar många. Det kan man ju inte få om man går till den legala spelhallen. Det farliga är att man har just denna chans. V65 vågar de inte hålla på med i illegal bookmaking. Det kan bli en smäll på 700 000 kronor och i den stilen. Sådana gånger vill det till att vara bankhållare. Däremot chansar de ibland på V5 på småbanorna, men inte på de stora banorna. På Solvalla kan det bli utslag på bortåt en halv miljon kronor. En sådan bookmaker blir ju död efter en sådan smäll genom att de då jagas. Skulle man på andra håll, liksom i Stockholm, ägna sig åt spaning mot detta skulle man få fram helt andra saker. Men de flesta säger, såväl i polischefsställning som i åklagarställning, att de inte klarar att reda ut fler brott. Narkotikabrotten går numera i första hand. Men det måste bli en ändring innan det blir for sent. Dessa bookmakers arbetarju i det tysta med verkligt brajordmån. Det finns ett samband med narkotika här. Dessa brott går i vara-ndra med att byta pengar o. d. Det är den gruppen som syns utåt och hörs mest. Man kan tala om idealister i spel. De som går for att spela på totalisatorn tycker det är kul, och spelar for normala belopp. De spelar ungefär som på tips eller som man köper obligationer. Med dem finns inga problem trots att de utgör den stora gruppen av spelare. Men det finns den andra gruppen. De som år farliga. Vi har en person fängslad nu som hade hästar, rouletter och knark. Som andra har silvenackor i sina bankfack hade han knark där. Man kan aldrig komma ifrån att det här finns ett visst naturligt samband. Det är litet ruggigt for utan tvekan är knarket många gånger fruktansvärt farligt.

Yngvarsson Huvudmannen i den s. k. Sandhamnsligan var på 60- och i början av 70-talet Stockholms ledande roulettkung. Han dominerade helt spelet. Enligt hörsägen har han skaffat sig pengar genom roulettspel och illegalt spel. Sedan har

2 68 Bilaga

Man kan klart märka att det hela han givit sig in på narkotikamarknaden. tiden finns ett visst samband mellan spel och narkotika. Vi har också samarbete med narkotikaroteln inte minst därför att chefen på narkotikaroteln är vår tidigare chef. Det har visat sig att illegal klubbverksamhet går mycket samman med narkotika. Men inte i så stor omfattning som med bookma-

kingen. Inte ännu i alla fall. Men det finns där i bakgrunden.

Ohlsson

är de 18 telefonautomater som finns inom Ett visst problem på Solvalla området. till de illegala centralerna ute i landet måste De som är medhjälpare så fort hästarna gått i mål, och resultaten är kungjorda, ringa och nämligen resultatet. Det är därför mycket svårt för den som tillhör allmänmeddela åt att telefonera. På en del mindre banor, exempelvis i heten att komma så att Örebro, finns lejda personer som gâr in i kön och håller positionen, telefonen ska vara ledig när resultaten kommer. Jag har talat med Solvalla-

ledningen om att de ska försöka föra över dessa samtal via växeln så att de får kontroll på dem. Det är ett stort motstånd till det. Men man skulle på det viset få en spärr för detta. Vad som förvånar mig är att man på restaurangen öppet

kan meddela sig med den illegala sidan. är officiell, och överklagningstiden har Så fort en dom i ett bookmakingmål Svenska Travsportens Centralförbund kopia av denna dom. gått ut, infordrar avstängning. Avstängning kan ske Beslut tas sedan i styrelsen om eventuell Tre år är det för en månad, ett år eller livstid. Men livstid är inte så vanligt.

vanligaste. går inte att tillämpa lika effektivt i Sverige som i andra Avstängningar länder. l Amerika där jag studerat bookmaking, där sätter de upp ett anslag med fotografi vid travbanorna där det står att denna person är avstängd i si vakterna här och så många år. Men det får vi inte göra häri landet. Därför vet Den som är avstängd på, säg tre år, kan därför gå omkring på banan ingenting. som om ingenting hade hänt. Och det trots ett avstängningsbeslut på att han strañbeinte får beträda någon bana i hela riket. Jag tror att det behövs andra stämmelser här. I Stockholm händer det ofta att vissa personer får för sig att de ska göra det perfekta brottet. De bygger gärna upp det genom att vara flitiga besökare i och på travbanor för att senare kanske forskingra en halv miljon. spelhålor Pengarna gömmer de undan på ett säkert ställe. Sedan händer det många Solvalla i stället för att gånger att de säger att de har spelat bort pengarna på säga det rätta. Varför? De kan lika gärna vara invecklade i någon form av

bordellverksamhet eller dylikt. Om de är gifta och har barn är det ingen som blir lörargad om de spelat bort pengarna på Solvalla, men om de lagt dem på bordellverksamhet kan det bli andra komplikationer. Men man kan inte eller begått ett ekonomiskt brott beror det hävda att så fort någon förskingrat Men tyvärr har vi ett ruggigt på att denne har spelat bort pengarna på Solvalla. känd f. d. advokat som är hårt knuten exempel på det. Det gäller en mycket Han besöker ofta en viss Stockholmsrestaurang som finns till spelbordet. att göra kontroller där inom mitt bevakningsområde. Jag har därför anledning ibland. Ännu har jag inte registrerat hans frånvaro de gånger jag varit där. vilket är rätt så ofta. Det är beklämmande att se hur han blivit gripen av

Bilaga 69

speldjävulen. Det är särskilt hemskt med tanke på hans tidigare verksamhet. Jag vet inte om han får spela på kredit. Ibland har han inte ens pengar så det räcker till en sats. Då händer det att han bara får satsa på 1-12 på rouletten. Förr, under sin glanstid, åkte han till Baden-Baden enligt vad han själv berättat.

Röst Ett problem vid spelmål är att man vid domstol inte har någon målsägare. Man är helt hänvisad till den bevisning som kommer fram genom spaning. Polisen får många gånger gå i slang med bookmakers på Solvalla, blanda sig med dem, för att de ska kunna få fram någon hållhake att följa upp. Man vet hur det går till när de telefonerar. Man känner till alla krumelurer som görs i travprogrammen. Från åklagarhåll i Stockholm är de i princip av samma uppfatting som polisen, nämligen att man skulle vinna mer på att gå hårdare fram mot den illegala spelverksamheten. Man måste försöka gå in och etablera sig med killarna i den undre kretsen där de verkliga affärerna görs upp, om man vill komma tillrätta med denna verksamhet.

Nr ll: Chefsåklagare Sten Runerheim, åklagarmyndigheten

i Malmö, den 8 juni 1977

Under årens lopp har jag haft en hel del mål som berört totospel. Men först kanske jag skulle vilja säga att jag har praktiskt taget aldrig hört talas om illegalt totospel här i Malmö. Däremot förekommer naturligtvis totospel på utländska banor, framför allt i Danmark. Det händer också att folk åker över till England och spelar på totalisator där. Om det är illegalt eller legalt spel undandrar sig mitt bedömande. År 1972 hade jag ett tämligen stort mål rörande förskingring på Jägersro. Det var den dåvarande totalisatorchefen som stod åtalad och dömdes. Under utredningen fick vi fram en hel del uppgifter om människor som spelat tämligen högt, gjort förluster och en del människor som, om än i liten utsträckning, lånat pengar för insatser bl. a. av totochefen. De pengar, som denna kvinna förskingrat, spelade hon själv for. Men pengarna gick främst åt till annat. Hon köpte villa, höll sig med dyrbara bilar och den stående drycken var s. k. Jägersrowhisky (Chivas Regal). Det är klart att lättvunna pengar på totalisatorspel frestar till att göra av med pengar tämligen lätt. Initialframgångar med relativt stora vinster gör att folk tämligen snabbt kan hemfalla åt att göra av med stora pengar. Men enligt min uppfattning är risken beträffande totalisatorspel betydligt mindre än på roulett och poker. Det är ju trots allt så att det går sju-åtta, möjligen nio, lopp en gång och ibland två gångeri veckan. Om det går som det skall har manju vissa möjligheter liksom på fotbollstips, att förutse utgången av ett lopp. En försiktig spelare kan kanske genom att spela ”på plats” få vissa säkra inkomster. Satsar han bara de inkomsterna på vinnare eller plats” blir förlusterna i allmänhet inte så stora. Men det finns ju de som förlorat och vill försöka reparera detta. Där kommer forskingringarna in.

70 2 Bilaga

som För sju-åtta år sedan hade vi en man, anställd på bank här i Malmö, förskingrade tämligen mycket. Han dömdes först till fängelse och därefter tog en revisor i Örebrotrakten hand om honom under villkor att han inte spelade. När han varit där ett år och faktiskt spelat igen visade det sig att han ånyo skaffat sig skulder på totospel. Om jag minns rätt, uppgav han att han spelat

bort 75 000 kronor, fast i själva verket hade han spelat bort ännu mer. Hans arbetsgivare lånade honom då dessa 75 000 kronor. Han placerades sedan här nere i Malmö på en filial till revisionsbyrån och fick då tillgång till pengar som skulle betalas in till moms, skatt, bouppteckningar och annat. Relativt snabbt

fick han ånyo en skuld på bortåt en kvarts miljon. i blodet. Det ärju inte så förfärligt många som har den där s. k. sjukdomen förefaller det mig, håller det Jag känner rätt många personer som åtminstone, hela inom vissa strama tyglar. Men jag har en känsla av att de som spelar på totalisator också spelar på andra spel. vederbörande Vi hade nyligen ett fall kring en spelhåla här i Malmö där innehavare blev dömd. Det visade sig att alla dessa människor, som på denna även vistades ute på spelklubb spelade roulett och kort om rätt stora summor, Det var där man rekryterade folk till denna Jägersros trav- och galoppbana. illegala spelhåla. Det har även visat sig vid en allmän genomgång av klientelet sett kan ide illegala spelhålorna att det är folk som också går på trav. Generellt eller vid en maskin man säga att det är inte precis killen som står i verkstaden och det är heller inte killen som är kommunalarbetare som spelar på de

illegala spelklubbama. För närvarande har jag emellertid ett fall där en förman vid ett vägbygge står åtalad för viss brottslig verksamhet. Han har olika spel som hobby, exempelvis konspel, roulett men också trav och galopp. För att skaffa pengar till spel har han ägnat sig åt viss brottslig verksamhet. Han kan vinna 25 000 kronor ena dagen nere på rouletten i Travemünde och nästa dag förlora dem lika glatt därför att han har dessa extra inkomster. Att han spelar, vinner och som man har möjlighet att bevisa. Det förlorar är såvitt jag vet inte någonting torde heller inte vara någonting som vi skall intressera oss för här. Det kommer inte mig vid om han super upp pengarna, går på Reperbahn, någon porrbar eller om han går på kasino i Travemünde. Jag har heller inte hört talas att de om folk som tagit med sig så pass stora summor för att spela utomlands har gjort sig skyldiga till valutabrott. i Man kan väl säga att de allra flesta brott som begås kan ha sitt ursprung spelgalenskap. Men jag tror att det är fler brott som förövas med roulett än Det är ju ingen tvekan om att incitamentet att med totalisator som bakgrund. slänga in mer och mer pengar, pengar som snabbt växlar ägare, som vid Det rouletten och i pokerspelet där potten växer, gör att man lätt förirrar sig. Visserligen kan man stå och se hur blir ju aldrig detsamma på travbanan. insatserna och oddsen ökar och sjunker. Men det ärju ingenting som man kan se vid förtidsvadet. När man spelar förtidsvad på olika håll utsätts man ju inte för den pressen att se på tavlan hur oddsen förändras. Då man står i kön på och sjunker. Jägersro kan man ju inte heller se hur oddsen stiger På rätt många år har det inte varit några stora förskingringar som skyllts på totospelet. Man har en känsla av att de som spelar stort det är folk som disponerar över rätt stora medel även om det innebär att man spelar bort ett arv eller sitt hus. Det har visserligen förekommit att folk lånat pengar till spel

Bilaga 2 71

av t. ex. ockrare men jag har inte upptäckt mycket av det på sista tiden. Man skall kanske tillägga att här nere harden som är intresserad av spel rika tillfällen att ägna sig åt det. Men det är väl också så att den totalisator vi har här och med närheten till travbanorna i Danmark har kanske nyhetens behag gått förlorad jämfört med andra ställen i landet där man öppnat en ny travbana eller en ny galoppbana. Men vi är väl medvetna om det illegala spel som finns här i Malmö. Vi har upptäckt att det f. n. finns tre-fyra illegala spelklubbar. Men de människor som spelar där utgör sinsemellan en så liten krets att man rent av kan fråga om det är spel för allmänheten. Ingen människa kan förbjuda fyra människor som är på Jägersro att efteråt gå hem och spela poker. Åtminstone inte med nuvarande lagstiftning. Vill man spela roulett för större summor åker man till Travemünde. Det går en direktförbindelse dit ner. Åker man en fredagkväll, kan man spela på lördagen och söndagen och sedan kan man vara hemma på måndag och börja jobba igen, rik eller utfattig. Det beror på hur det slumpar sig.

Nr 12: Representanter för i

polismyndigheten Malmö,

den 7 juni 1977

Deltagare: Lennart Kellerman, kriminalinspektör vid spaningssektionen och Sverker Nilsson, kriminalinspektör vid bedrägeriroteln (1972-75 Skånska travsällskapets interngranskare av totalisatorverksamheten vid Jägersro travbana).

K ellerman

Jag är på spaningssektionen och brottspaningsroteln. Sedan ca fem år tillbaka hållerjag på med spaning och planering av tillslag mot illegala klubbar. Iden här hanteringen förekommer en hel del spel, både i smått och i stort. Vi har stängt riktigt stora spelklubbar under den här perioden. Nu i dagarna har vi fått helt färska tips och belägg för att det fortfarande finns en omfattande spelhantering på sådana här klubbar. Den avdelning jag representerar har inte någon kontinuerlig spaning ute på Jägersro. Vi har helt enkelt inte folk att avdela för det. Dessutom har det inte varit påkallat på något sätt. Men i slutet av 60-talet hade man ett par tre fall av konstaterade doopingar på Jägersro. I samband därmed kom det fram misstankar om bookmaking därute. En kollega, som nu är död, var då avdelad för spaning därute, men såvitt jag vet kunde han aldrig avslöja någonting. Vi har numera heller inte under flera års tid fått in några egentliga tips om att där skulle ske oegentligheter i form av bookmaking. Däremot sker andra saker. Den som här hos Malmöpolisen utan tvekan känner till det mesta om vad som skett är Sverker Nilsson. Han har varit polisens utredningsman i en hel del fall som kommit till polisens kännedom.

72 Bilaga 2 SOU l979z30

Nilsson Vi har haft utredningar dels beträffande personal som varit anställd på som gjort sig skyldiga til forskingringar och dels Jägersro i ledande funktioner beträffande till större förmögenhetsbrott och personer som gjort sig skyldiga gjort gällande att de har förlorat stora belopp på totalisatorspel. Jag vet två-tre fall där det rör sig om belopp i storleksordningen 300 000-400 000 kronor. Det har gällt exempelvis kamrer, disponent eller person i annan ledande ställning som haft möjlighet att ta ut pengar ur företag etc., pengar som i sin tur förlorats på spel på Jägersro. Vi har också haft en del fall där personer försökt förfalska vinstkvitton för att på så sätt komma över pengar till spel på Jägersro. Hösten 1975 kom via tidningen Kvällsposten ett tips från en person om att det förekom fixade lopp på Jägersro och att man så att säga kunde köpa vinnare. Allmänna utredningssektionen som var inkopplad på detta kunde inte finna några belägg för det. Så småningom trädde tidningens sagesman fram. Han hördes av polisen men då visade det sig inte vara så mycket bevänt med uppgifterna. Han hade själv förlorat stora summor på Jägersro. Så detta var nog mest en fråga om smutskastning. l början på 70-talet hade vi en person här i Malmö som var anställd som kamrer på ett företag. Han åkte fast för förskingring. Det rörde sig om 300 000 kronor. Det var helt klart att han hade förlorat pengar på spel på Jägersro. Han blev dömd och efter något år fick han anställning på ett annat företag i en sådan position att han kunde komma över pengar även där. Efter tre år, om jag minns rätt, hade han förskingrat ytterligare 400 000 kronor som också gått historia för ett tiotal år till spel på Jägersro. Vi hade även en uppmärksammad sedan. Det var en bankkamrer borta i Österlen som förskingrat över en miljon kronor för sin bank. Det var pengar som gått till totospel, speciellt på Jägersro

men även på Solvalla och Åby.

Vi har också haft ett fall där en svinuppfodare i nordvästra Skåne spelade bort ett par miljoner kronor på Jägersro. Han besökte också kasinot i Travemünde medjämna mellanrum. Han kunde spela bort ca 50 000 kronor vid ett och samma tillfälle. Vi hade Jag har hört talas om en del fall där det rört sig om mindre belopp. bl. a. en person som åkte omkring på landet och vittjade brevlådor, oftast hos lantbrukare. De fick som regel betalt med check från slakterier. Alla pengar som han kom över på så sätt gick uteslutande till travbanan. Under mina tio år vid kriminalpolisen harjag inte varit med om att vi haft någon anmälan om illegalt totospel på Jägersro. Jag tror for min del att det nya med rikstoto banor i landet i viss mån har sanerat spelet på olika bookmakingverksamheten. Eftersom vinstsummorna är så stora har spelarna ett större intresse av att satsa sina pengar där. På så sätt har bookmakern en sämre chans. Hans chans att överleva hänger ju på att han i förväg vet att en häst inte skall vinna.

K ellerman som vi Som en liten parentes kan vi nämna att en av de stora spelklubbar stängt hämtade åtminstone till 75 procent sin publik ute på Jägersro. Klubben

Bilaga 2 73

kallades Hästskon och man försökte i hög grad att lägga upp verksamheten kring hästintresset for att få dit sin publik. Av deras kartotek över medlemmar framgick också att många var hästtränare och dylikt. Även ett par av de spelklubbar vi har på gång här nu i stan rekryterar sin publik från Jägersro.

Nilsson Folk som är spelsugna harju ett gemensamt intresse. De finner lätt varandra. Många av dem håller till ute på Jägersro. Därför är det lättast för dem som driver spelklubbar att hitta sina gäster därute. Det är ett kontaktnät som fungerar. Vi kan även nämna att i samband med att den danska statens beskattning sänktes på totospel har omsättningen på totalisatorn ökat oerhört i Köpenhamn. Det är en viss publik som besöker dessa banor, särskilt Klampenborg och Charlottenlund. Det förekommer också statlig dansk annonsering i skånska tidningar om loppen i Danmark.

K eI/erman

lnte ifråga om totospelet men väl ifråga om klubbverksamheten samarbetar vi med Köpenhamnspolisen vilket framför allt ifråga om hallickverksamheten har gett goda resultat. När det gäller samarbete bör också nämnas att for ett år sedan gavs en publikation ut som heter Svarta Affärer som helt och hållet är ett resultat av gott samarbete mellan olika myndigheter här i Malmö. Det finns också ett stort intresse av en uppföljning. De olika myndigheterna underrättas om polisens verksamhet i form av promemorior och också genom det samarbete vi har med personer vid olika myndigheter rörande det illegala spelet.

Nilsson Vi brukar här hos polisen säga att Jägersro egentligen är vår största hälare med tanke på att de pengar som omsätts där i hög grad är komna genom brott. Men sedan vad gäller den vanliga människan och totospelet är det nog så att spelet inte är uppbyggt för en normal person. Han intresserar sig inte för hästsporten. Jag känner till många som går till Jägersro och spelar måttligt. Men det skall ändå till en stark karaktär for att klara det inom måttliga gränser. 3 500 är en normal publiksiffra på Jägersro. Av dem är det bara ett hundratal som är s. k. storspelare.

K e/lerm an

Innan jag började hantera klubbar arbetade jag vid polisens sociala avdelning. Beträffande sociala vådor på grund av totospelet kan jag väl säga att det i vissa familjer kan bli en del bekymmer. Jag kommer ihåg ett fall från Bjärred där en man och hustru kommit i våldsamt slagsmål. Det slutade med att mannen fördes hit till polisen. I förhör med hustrun framkom att mannen var storspelare på Jägersro och hade spelat bort villan, vilket var anledningen till

74 2 Bilaga

bråket. De skildes senare. Ofta är det från hustrurna vi får in sådana här tips.

Nilsson

Det kan bli stora tragedieri familjer tack vare att mannen ägnat sig åt totospel. Det kan jag med bestämdhet hävda. Jag minns en man som på avlöningsbara totobongar i dagen spelade ute på Jägersro. När han kom hem hade han fickan. När han kom till arbetet nästa dag och skulle äta sin medhavda matsäck visade det sig att hustrun lagt en bong på var smörgås. Om man besöker Jägersro kan man se att publiken till stor del är ”våra” alkoholister och sådana människor som kommit litet grand på glid i samhället. Det är många gånger personer som har blivit utstötta i samhället, är ensamma och finner en viss tröst i att gå på Jägersro for att träffa andra människor och spela litet grand. Där finns ju också andra kategorier. Medelsvensson som sköter sig bra och människor som har råd att spela och kan ta förluster. Man skall väl inte överdriva.

K eI/erman

Vi har nu under fem år haft förmånen att arbeta for att få ett grepp om klubbverksamheten. Först litet vid sidan på halvtid och sedan stadigt. Sedan årsskiftet är två man knutna till brottsspaningen och arbetar helt i syfte att på klubbar, restauranger och liknande ställen. Här i spana fram brottslighet Malmö om har vi idag ungefär 100 sådana objekt där vi har indikationer brottslig verksamhet som vi har ständig spaning emot. Vi gör också tillslag. Så sent som i förra veckan var vi ute och stängde två klubbar. Det har visat sig att det är framför allt på invandrarklubbar som pokerspel bedrivs. Till och från även med rätt höga insatser. Vid årsskiftet träffade vi på en rätt stor illegal spelklubb som ägdes och drevs av en delägare till ett storhotell i stan. Den spelhålan låg bara några hundra meter från hotellet uppe i en trerumslägenhet med förklistrade fönster och tunga draperier. Roulett, poker och de andra vanliga spelen förekom där. Vederbörande blev dömd för detta till ett halvt års fängelse. I regel kan man säga att dessa tillslag leder till åtal. Svårigheten for oss är ju att snabbt komma in på klubben for att tillförsäkra oss om bevisen. Det gäller i princip att nästan stå på bordet och djupfrysa läget så att man får tag i och ser korten. Men det har lyckats rätt skapligt. I år har vi sedelhögarna ungefär 18 personer rapporterade for dobblerier, däribland några klubbägare som upplåtit lokaler. Vi känner till ett 15-tal klubbar där det idag ständigt om. pågår illegalt spel. Det är mest poker det handlar Här i Malmö har vi en väldigt stor gruppering invandrare som ärjugoslaver. En stor procent av dem är oerhört skötsamma, ambitiösa med fast anställning. Men en gruppering har ända sedan de kom hit inte gjort annat än hållit på med klubbhantering och annan kriminalitet. 1 dessa invandrarklubbar finns pokern och dobbleriet med hela tiden. Människor som inte arbetar, inte har någon inkomst och som ständigt spelar poker blirju utan pengar ibland. Då skaffar de pengar på något sätt och då oftast genom brott. Det finns också olika skikt som invandrarna tittar med av spelare. Det finns pokerhajar

Bilaga 2 75

beundran på. Ett mellanskikt somjobbar litet då och då och spelar emellanåt. Sedan finns också ett mycket lågt skikt som arbetar och emellanåt spelar bort de pengar de förtjänat. l dessa jugoslaviska klubbar gör sig ingen svensk besvär att blanda sig i leken. Man ser alltid till att hålla andra medborgare utanför. Jugoslaverna talar helt öppet på sina klubbar om vad de gör och även vilken brottshantering de håller på med. Det tas inte illa upp och förs heller inte vidare. Vi har märkt nu på senare tid attjugoslaver och italienare har gått samman även när det gäller klubbildning. Vi hade ett sådant fall där två stora pokerhajar, en jugoslav och en italienare, med ett förflutet i pizzabranschen, hade öppnat en klubb. På första våningen hade man en mer grön aktivitet med biljard, läskedrycker och sådant. På andra våningen fanns själva pokerhålan som rymde 40 personer. Spelarna hade egna nycklar dit. Vi lyckades stänga klubben med hjälp av brandstadgan p. g. a. att det inte fanns någon nödutgång. Det är ofta enda möjligheten att stänga sådana här klubbar. Vi måste ta hjälp av små specialbestämmelser. Men det finns också en del svenska klubbar. Även där förekommer mest jugoslaver som spelare. Dessa personer är helt naturligt kända för polisen i och med att en del av dem är storhälare i olika branscher. Ett problem i detta sammanhang är att det finns inga straff som följer med i tiden på något vis. De lagar som är skrivna, skrevs för människor som följde lagen. Dem som vi här talar om hoppar bock över allting. För dem är straffen ungefär som en parkeringsavgift och inte mer. Det säger de själva också.

Nr 13: Representanter för i

socialförvaltningen Malmö,

den 8 juni 1977

Deltagare: Kurt Sjöström, avdelningschef för sociala avdelningen som innefattar socialbyråerna och den s. k. behandlande institutionsvården, Ingemar Hedenby, byråföreståndare för jourbyrån som bl. a. handhar de frågor som berör näringsställen.

Sjöström Vi har tidigare tittat lite grand på frågor som rör totospelet i samband med att vi här i Malmö i samarbete med polisen gjort en utredning som sedan publicerats i en bok kallad Svarta Affärer. Där kom väl inte fram så särskilt mycket men dock så pass att man kunde antyda att det finns ett visst samband mellan den specifika kriminalitet som denna utredning skildrar och spelet på Jägersro. Bland annat att det där förekommer att svarta pengar omvandlas till vita genom köp av bongar.

H edenby

Det är huvudsakligen ute på Jägersro detta förekommer. Speciellt då någon fått en större V5- eller V65-vinst. Ofta kan det röra sig om ganska stora

2 76 Bilaga

Man får då anbud att sälja vinstkupongen som har en oerhörd belopp. bl. a. för att inför Skattemyndigheten kunna visa upp att man t. ex. betydelse eller 150000 kronor som förklaring till det större har en vinst på 50000 männipenninginnehavet. Men de som sysslar med detta är huvudsakligen skor som redan har stora penningtillgångar. Om vi i stället skulle säga något om hur spelet påverkar den enskilde medborgarens ekonomi vill jag först vi kan inte statistiskt eller på annat sätt direkt belägga vår betona att Här i Malmö kommun har vi numera i runda tal ca 22000 erfarenhet. 000 familjer. Vi personer som får socialhjälp varje år. Av dessa är 12 000-13 kan inte säga hur många av dessa som förstör sin ekonomi på spel. Men vi vet och att spelet har en stor betydelse i att suga till sig pengar från pensionärer socialhjälpstagare. Det gäller då olika former av spel men främst enarmade banditer och liknande. Men vi har inte erfarit att spelet på Jägersro skulle vara

av så stor betydelse.

.Sjöström

Jag har tagit en del kontakter med våra olika byråer. Varje byrå har fyra å fem, max ett halvt dussin, personer som är kända för att göra av med mycket vara lika på alla distriktsbyråerna, dvs. varje byrå pengar på spel. Det verkar har ett begränsat antal fall där det klart framgår att mannen i familjen gör av med mycket pengar på spel. Man har också märkt att i många fall motiverar en känsla man bristen på pengar på ett annat sätt. Men man får många gånger av att det här är fråga om en penningavtrappning som beror på spel. Jag tror i familjerna är mycket bekymrade for också att det finns vissa fall där hustrun att återfå kontrollen över att det återkommer och att man inte har mölighet Sedan finns det också en del akuta ärenden där t. ex. en hel sin ekonomi. har försvunnit och familjen står helt utan medel for uppehållet. Men avlöning och narkotikamissbruk, försöker i sådana fall, liksom i fråga om alkoholden egentliga orsaken. många i det längsta att maskera Vi skall kanske att rent socialt sett är det en väldig bredd på göra klan totospelet. Från de övre skikten till de lägre. Av de dussin fall per månad som om enstaka våra byråer har där folk spelat bort sina pengar är det bara frågan dessa fall kan man fall där totospel varit orsaken. Om man skall karaktärisera medelålders män med en grovt sett säga att det här är fråga om ensamstående, redan dålig social situation som förvärras av spelandet. Ofta ingår även hög alkoholkonsumtion i bilden. Som regel är det den totala kulturen som påverkar

en människa och som kan leda till att man ägnar sig åt spel. Men man måste se till de ytterst bakomliggande orsakerna till spelet. Spelet är inte det primära

utan det sekundära.

H edenby

När vi upptäcker att en person återkommande spelar bort sina pengar försöker med denne ekonomin. Det kan ske under olika vi att gemensamt planera som dessutom använder alkohol i stor former. Om det är en pensionär och portionerar ut omfattning kan det tänkas att vi tar hand om pensionen veckovis. Socialbyråerna och socialassistenterna är klart medvetna pengarna det maniska spelandet. Ofta om att det finns djupa orsaker som ligger bakom

Bilaga 2 77

är detju här fråga om människor i specifika subkulturer. Människor som är isolerade med starka ensamhetskänslor och som därför söker sig till Jägersro. Jag tror att man kan konstatera att det är en helt annan kategori människor än de som håller till vid de enarmade banditerna.

Sjöström Det är nog ingen tvekan om att spelet är en form av kompensation. Många av våra ensamstående klienter har starka ångestkänslor, fobier och spänningar som de inte är i stånd att lösa själva och som är mycket svåra att hjälpa dem med.

Hedenby När det gäller totospel harjag ett allmänt intryck av att det finns en stor grupp människor som på grund av att de ständigt sysslar med totospel hamnar på en oerhört låg levnadsnivå. Tidigare har jag haft rätt mycket kontakt med Jägersro och känner därför igen många därifrån. Det är betecknande att man år ut och år in ser dem i stort sett alltid lika ovårdade med samma kläder exempelvis. Allt pekar på att man har en mycket låg levnadsnivå tack vare att man satsar så mycket pengar på totospel. Men jag tror inte att detta är något som alltid kommer fram på socialbyråerna. Många klarar sig själva fast under oerhört torftiga förhållanden. Men på något sätt är man beredd att ta det. Denna kompensation i form av spel har på något sätt blivit ett livsvillkor för dem.

.Sjöström Det som vi häri Malmö vill,och försöker föra in i diskussionen, är den väldigt stora frågan om hur man skall skapa möjligheter för alla dessa isolerade ensamma människor att bli delaktiga av en social gemenskap. Vi kan ofta lösa bostadsfrågan för den som är totalt utslagen. Vi kan till och med skaffajobb men det är otroligt svårt för oss som socialvårdare och myndighet att åstadkomma en social gemenskap för dessa människor.

H edenby Skall man jämföra de enarmade banditerna med totospelet så måste man ju säga att banditerna är det torftigaste man kan tänka sig för en människa. Då erbjuderju trots allt totomiljön en atmosfär och miljö som kan ge något.

Sjöström Vi tycker att man kan få gradera dessa olika spelformer i vad mån de ger människorna ett socialt utbyte. Kortspel kan ju exempelvis ge förhållandevis mycket av socialt utbyte. Vi är därför kritiska mot att det är så svårt att legalisera ett rimligt kortspel på offentliga ställen.

78 Bilaga 2

H edenby

är aktiva ute Mitt intryck är att de som får problem genom totospel är de som vid banan. Den som spelar på förtid gör det på ett helt annat sätt. Han kan på hur mycket han ett mer överlagt sätt än de som vistas ute vid banan bedöma direkt fortsätta har råd att spela för. Den som spelar på förtid kanju heller inte förluster och därigenom har man satt in en spelet för att ta igen eventuella automatisk spärr. Men erfarenheten säger att folk vänder sig till socialbyråerna först när de har mycket stora problem. Första gången man spelat bort Sannolikt inte andra gången sina pengar vänder man sig inte till socialbyrån. heller. Det är först när man ordentligt kommit ner sig som man vänder sig till är totospelet inte det socialbyrån. Men jag vill också säga att ur vår synpunkt mest intressanta. Allmänt sett kan man nog också säga att Jägersro är relativt hyfsat skött. Vi måste prioritera helt andra saker, bl. a. sådant som har samband med narkotika, häleri, prostitution och allt detta. Men vi har fram för allt sett näringsställena och det spel som förekommer på illegala och legala krogar som ett större problem.

för i Göteborg,

Nr 14: Representanter åklagarmyndigheten

den 15 juni 1977

Deltagare: Peter Aaw, kammaråklagare, Ulf Sven-Olof Håkansson, överåklagare, Norén, kammaråklagare.

Aaw

i den här stan. De ”stora” Jag har sysslat en del med spel och spelhålor

kvällarna i hålorna har varit kvällen efter trav på Åby. Det är sällan en spelare

enbart är totospelare. Det har man kunnat se i protokollen över förmögenhetsbrott av olika slag. Dem vi stöter på spelar nog på det mesta, poker, roulett m. m. Någon illegal bookmaking har vi aldrig lyckats få fram. Inte jag i alla fall. På sista tiden har det bedrivits mycket lite spaning mot dessa illegala spelhålor, eftersom narkotikasektionen haft fullt upp med annat. Det finns att man numera heller inte något större behov av dessa svarta spelhålor därför fast de kan spela roulett fritt på många krogar. Man spelar med lagliga marker, dem. Dessutom finns i stan en gäller för helt andra belopp än som står på restaurang som verkligen är spelarnas träffpunkt där de spelar poker med Men för att hålla oss till totospelet har vi kunnat väldigt höga insatser.

konstatera att fram för allt efter en bra Åbykväll - bra alltså för vissa - går de

till en spelhåla. De ärju då spendersamma. Har det däremot gått dåligt på Åby så försöker man här vinna igen det. Dessa Åbyspelare, som man träffar på i

är allt ifrån den vanliga jobbaren till direktörer och en och annan hålorna,

till Åbykvällar har vi märkt när vi gjort s. k. nedslag i

jurist också. Kopplingen lllegalt totospel harju också förekommit, men då mest på dagen. spelhålorna. Vi hade bevakning mot en tavelrambutik i Haga där det omsattes mycket pengar. Det skedde i ett rum bakom disken. När vi skulle göra något åt det var

Bilaga 2 79

där tomt. Men vi visste att det var typen storspelare som gick där. Det var korta visiter och en väldig omsättning på folk i butiken.

Håkansson

Jag har mycket liten erfarenhet av sådant här. Men närjag var aktiv i Malmö sades det, fast ytterst sällan, att det förekom saker och att man blev ruinerad på Jägersro. Men vi såg det sällan i förskingrings- och gäldenärsprotokollen.

Aaw

Man får ofta reda på sånt här bakvägen genom att man plockar in en massa människor i en spelhåla. Då talar de helt annorlunda än annars. Eftersom de som spelar bara kan dömas till böter kan de därför helt glatt och fritt berätta. . År 1972 fick jag riksåklagarens uppdrag att göra en utredning angående dobbleribrott under de senaste fem åren. Då visade det sig, att ide fall det var fråga om grovt bedrägeri, förfalskning eller gäldenärsbrott begånget av en inbiten spelare, kunde man dra den slutsatsen att brottet begåtts för att få pengar till spel. Om inte toto så i vart fall till annat spel. Men detta framgår säkerligen inte i protokollet. Om man har sysslat med det här ett tag, vilketjag har gjort, så känner man igen gossarna. Det har hänt ganska ofta attjag fått in ett protokoll om ett fömögenhetsbrott begånget av en viss person. Ofta har jag känt igen namnet och kunnat placera personen i en viss spelhåla där han spelat eller arbetat. På det viset har jag lättare kunnat associera.

Håkansson Om man ser till dem som befolkar dessa inrättningar kan man säga att de ofta är litet socialt kantrade individer. De har ofta en otät anpassning till ett ordnat liv. De flyter bredvid samhället, antingen högt uppe eller långt nere.

Aaw

Ja, det är nästan helt omöjligt för dessa personer att ha ett ordnat jobb eftersom det illegala spelet mest förekommer på nätterna. Illegal toto av något slag är alltid en bisak för spelhålorna. Det viktigaste är den stora omsättningen på roulett. En roulett omsätter 200 000-300 000 kronor en bra spelkväll. Så mycket satsas knappast på toto. Men illegalt spel och mer eller mindre organiserad brottslighet går ofta hand i hand. I en utredning om fönnögenhetsbrott intresserar vi oss inte för hur personen ifråga gjort av med pengarna. Säger han en sak godtar vi det. Ofta skäms de också för att vara dåliga spelare. Därför kommer det inte fram. l vad mån det förekommer illegalt totospel på de olika si-och-så-klubbarna som finns överallt, vetjag inte. Att det förekommer illegalt spel äri och för sig fullt klart, men om det har någon koppling till toto vet jag inte. Sedan hör det till pjäsen att många av spelhålegubbarna och storspelarna äger hästar som

springer på Åby.

80 Bilaga 2

Norén

Jag har kanske en något speciell bakgrund i detta sammanhang. Jag har

varit amatör på Åby, kört häst själv ochjobbat i stallen på min fritid.

nämligen Aaw Den vägen harjag sett och hört en hel del. För att anknyta till vad Peter sagt, är det också min erfarenhet, att i samband med att man tittar på olika spel kommer man in på totospelet. I fråga om kopplingen formögenhetsbrott och totospel är det ofta så att den misstänkte spenderar mycket pengar på får pengar och hoppas på den stora vinsten och så

Åby, gör en grej,

Försvinner den. Sedan blir man åtalad. Man talar om hur det var, nämligen att brottet gjorts för att få pengar. Det är nog också så att man skyller i väldigt stor

utsträckning på Åby fast pengarna gått åt ett helt annat håll. Den uppfatt-

ningen har i alla fall jag. Man är rädd for kronofogden osv. Men vi lägger inte ner arbetsmöda, som Peter säger, på att bevisa dessa påståenden. Det ligger vid sidan av.

vet jag att det köps vinstbongar ute på Åby. Är det så

Erfarenhetsmässigt att en V5-a ramlar in på 30 000-40 000 kronor är det intressant for den som har svarta pengar att köpa den för kanske 50000 kronor. Jag har naturligtvis ingen uppfattning om hur frekvent detta händer. Men på den tiden när jag var fall. Här mycket därute, körde häst och så, hörde jag ofta talas om dylika kommer vi ju också in på skattebrottssidan. Jag tror att det är ett ganska stort dilemma detta med skattebrott contra totospel. Man ser en hel del penninginsatser. Man hör mycket. Man skall vara försiktig med det man hör. Menjag tror att det är oerhört mycket svarta pengar som sätts i omlopp inom travet. Det är ingen tillfällighet att travet går på torsdagarna. Många gånger smäller den vanliga jobbaren av sitt torsdagskuvert där ute den dagen. Man går ut, och när man går hem är kuvertet tomt. Det är inte ovanligt. Och alla samhällsklasser finns representerade, exempelvis direktörer, åklagare och advokater, vad ni vill, som spelar där. Det har talats här om hästägande. Häst är inte bara en hobby utan kan också vara ett placeringsobjekt, därför att det gör ingenting om rörelsen går med förlust. Man kan göra förlustutjämningar genom det andra företaget man har. Det finns alltså en skatteteknisk avigsida med totospelet i och med att det -i och för sig lagligt men kanske inte som lagstiftarna tänkt sig - att möjliggör man kan ha sin hobby alldeles gratis. Travet har en egen rättsskipande instans. Den har inte samma bevisbörrena misstanken att denne deregler som vi. De kan avstänga en person på sysslar med exempelvis illegal booking. Man kan ju inte avstänga folk på en Hur alltför vag misstanke, men jag vet att man är observant på problemet. effektiv denna kontroll är vågar jag dock inte ha någon uppfattning om. Över huvud taget tror jag att Solvalla är betydligt mer belastat i detta hänseende än

Åby.

skall man komma åt handeln med vinstbongar? Det är svårt,

Ja,_hur

mycket svårt. Ett förslag, som ligger nära till hands är att göra på samma sätt som Tipstjänst gör. Man skulle på VS-kupongerna, som idag är helt anonyma, kunna införa en kolumn för namn och adress. Om det sedan kan kringgås kan jag omedelbart inte svara på, men en svårighet måste det ju i alla fall bli.

Personligen trorjag dock inte att det är så mycket illegalt totospel på Åby. Jag

har hört att det skall vara mycket på Solvalla, men jag tror inte det är så på

Åby. Jag har sett en gång på Solvalla hur privatbooking går till. Jag fick det

Bilaga 2 81

påvisat för mig. Själv hadejag int: upptäckt det om ingen tipsat mig. Det var helt enkelt en kille som hade en liten bandspelare i fickan där han också höll händerna. Det var vintertid detta hände. Han hade också en kabel som gick upp till bröstfickan på ulstern till en mikrofon. När folk gick fram och pratade med honom tryckte han på starttangenten i fickan och folk pratade in sina odds, 100, vinnare häst nr sju, lopp nr åtta osv. Under veckorna sköttes sedan in- och utbetalningarna per postgiro. Det är finurligt och tyvärr också ganska begåvat folk man har att göra med i dessa sammanhang. Det finns också en annan social avigsida, vilket jag fick höra talas om de åren jag var där. Det gällde den privata låneverksamhet som förekom i viss utsträckning. Man kan säga att det rörde sig om rent ocker. Det var kortfristiga lån mot, gissningsvis, höga räntor.

Jag vill också gärna anknyta till vad Peter sagt om att fortsättningen på Åby

ofta är de illegala spelhålorna. Men det är för en viss kategori och en ganska

liten klick trots allt. Det går mellan 4000 och 5000 personer på Åby en

travkväll. Den klick som sedan rör sig på spelhålorna utgör ett gäng på 100. max 200 personer. Det är inte mer. Fast jag tror, att den sociala avigsidan på sitt sätt är större ur vissa andra synvinklar. Det är mannen som kommer hem med tomt lönekuvert. Det är skattebrotten som jag tror har en stor inverkan. Det talas om uppgjorda lopp ibland, som ju också är en avigsida av totospelet. Min erfarenhet säger mig att det förekommer inga uppgjorda lopp. Jag tror inte det är möjligt. Däremot kan det gissningsvis förekomma något som kallas negativ dooping, som inte något doopingprov kan avslöja. Det kan gå till så att man i ett viss ögonblick, ger hästen en hink vatten. Det finns inte en häst i världen som kan springa då. De som då vet om detta spelar ju inte på denna häst, som annars kan vara storfavorit. Det finns andra exempel också. Menjag vill bestämt understryka att detta inte är vanligt. Men det kan tänkas förekomma i mindre nogräknade sammanhang. Ytterligare en avigsida av totospelet gäller för travtränarna och annan personal där. Det är dyrt att ha häst idag. Det kostar litet olika, men säg omkring 2 000 kronor i månaden. Därutöver tillkommer veteriboxhyror, närutgifter m. m. Många människor tror på lyckan. Man ser favoriterna som vinner och tänker att jag skall också köpa häst. Man köper häst. Sedan kommer räkningarna från tränare. Hästen kanske inte går så bra och plötsligt kan man inte klara dessa utgifter. Jag vet att det är många tränare som har problem med falska checkar, checkar utan täckning m. m. De får helt enkelt inte in sina pengar. Jag känner till flera sådana fall personligen. Det är också en avigsida av totospelet, fastän kanske först i andra eller tredje led. En sak som förtjänar att framhållas i ett sådant här sammanhang är det märkliga i att samhället söker begränsa alla insatser i andra spel medan man

får lägga tiotusentals kronor på Åby utan att någon säger något. Jag tycker att

det är ett ”socialt handikapp” att man får lägga ut hur mycket pengar som helst på en travbana. Det rimmar så dåligt mot styrningen i övrigt där man är rädd för att folk spelar bort några enkronor. Det är i och för sig ett elände det också. Men jämfört med toto är det ju ett väldigt litet problem. För att nämna något om problem isamband med utredningsarbete har i alla fall jag gjort den erfarenheten att det ofta är ganska tuffa herrar man har att göra med. De är inga som frivilligt pratar och berättar hur det hela går till. Man

82 2 SOU [979130 Bilaga

använder sig av stadgar ibland, just beträffande spelhålor för att gör de så legala som möjligt. Vi kan väl till och med påstå att man ibland harjuridisk

som konstruerar ut som möjligt. Det

hjälp stadgar så att det skall se så privat kring det hela och ingen pratar frivilligt. Det talas i ligger som regel en dimma i dessa sammanhang. Jag har inget konkret exempel. pressen ofta om gorillor att säga. Men jag kan mycket väl tänka mig att den som pratar får på nöten så Det finns många besvärliga problem i utredningsarbetet. Det måste gå snabbt eftersom det handlar om beslag av pengar, sprit och annat. De har ofta ett förvarningssystem som inte är helt föraktligt. Det är många etapperen spelare skall passera innan han blir insläppt i det allra heligaste.

Aaw

Detta med stadgar, som Ulf Norén nämner, är borta nu i princip. Det spelar eller om man har medlemsforteckning så att ingen roll om man har stadgar som har tillträde. Det är bara lagligt om tillträde till en det bara är medlemmar för en liten och samtidigt sluten krets. Har man hundra sådan lokal gäller medlemmar räknas ju inte det som en liten och sluten krets. En dobbleriutredning skiljer sig väldigt mycket från en vanlig brottsutredtill klientelet man har att göra med. dels till material i ning. Dels med hänsyn övrigt. De som man har att göra med är ganska tuffa och långt ifrån dumma. rr.ot dem De lägger inte av i första rappet. Spelarna är ofta också mycket lojala som anordnar spelet. Apropå förvarningssystem kan jag berätta om en gång

när vi tog en spelhåla på andra sidan Heden. Precis när vi brakade in i lokalen varning om att polisen skulle komma. Vi hade gav den som stod i garderoben Det var en taxichaufför som sett bara gått tvärs över Heden från polishuset. värvar de väldigt kunder till

oss och förvarnat. Precis som på Åby mycket

spelhålorna. Ett annat problem i utredningsarbetet är att man måste lära sig att spela

själv och veta vad man talar om.

Norén

skall inte tro att man Jag vill gärna komma in på skattebrotten igen. Man hittar den riktige hästägaren genom att titta på hästens registreringsbevis. Ofta gömmer det sig otroligt många konstruktioner bakom vem som äger en

häst. Den som är intresserad av att ha hästar i form av rörelse kan åta sagatt ha den på sig. l motsatt fall kan exempelvis en en annans häst, men registrera i sin deklaration se till så löntagare som inte har rätt att göra förlustutjämning att han bara har två hästar fast han i själva verket genom sidoavtal och dylikt Skattetekniskt skojas det en hel del. äger fler hästar.

A aw

Det om det finns samband mellan spel och sarit och har frågats något narkotika. Det gör det inte. Spelarna super inte. De knarkar inte heller. Inte de

riktiga storspelarna, utom en del. Men spel och sprit går inte bra ihop. Vien det för att locka folk till att satsa pengar. bland är finns ofta sprit i spelhålorna i spriten t. o. m. gratis. Det har ibland ryktats om att det skulle finnas knark

Bilaga 2 83

spelhålorna. I tre eller fyra fall har vi haft narkotikahundar med oss vid nedslag som nosat runt utan att hitta något.

Håkansson

1-juli-driven från rikspolisstyrelsens sida skall försöka lösa frågan om de pengar som kommer in till spelhåleägarna sedan satsas som startkapital i narkotikahandel. Time presenterade för ett par nummer sedan en tiosidig artikel om maffian i USA. Där redogjordes för vilka olika branscher - prostitution, narkotika, toto, utpressning osv. - dessa familjer, eller hus som man säger, sysslar med. Så har vi det ännu inte i Sverige, men man kan nog förvänta sig att det kan bli så här också.

Aaw Att det finns en lokalmaffia här i Göteborg som driver spelhålor kunde jag konstatera närjag gjorde dobbleriutredningen på riksåklagarens uppdrag. Det gick inte att finna ut vart de pengar tog vägen som man tog in på spelhåleverksamheten. Men en viss organisation av verksamheten kunde konstateras och i ett fall var det en Malmö-håla som hade filial här i Göteborg. Den ägdes av en storskojare som blivit utsparkad från England och kasinoverksamheten där. De pumpade in mycket pengar.

Norén Ni har frågat om det i socialt hänseende skulle vara någon skillnad mellan förhandsvad och banspel. På det kan jag bara säga att förhandsvadet som regel är småspelarens lilla plats. För storspelaren betyder de sista ”des signs” som det heter på fackspråket, alltså de sista tipsen, så oerhört mycket. En häst som kan ha sett jättefin ut på onsdagen kan på torsdagen inte kännas bra. Som ni vet är det mycket folk ute på stallbackarna före en tävlingsstart. Det betyder onekligen mycket för en storspelare. Så enligt min uppfattning spelar de inte på förtid. Mycket litet i vart fall. I stället händer det att de gör medskick ut till banan med order att sätta in pengar efter kontroll med den eller den. Men jag tror inte att förtidsspelet är något större problem jämfört med banspelet. Det är inga pengar det rör sig om jämfört med det andra.

Nr 15:

Kriminalinspektör Claes-Göran Lans, polismyndigheten i Göteborg, den 14 juni 1977

Jag är Kriminalinspektör vid våldsroteln i Göteborg. l mitt arbete har jag kommit i kontakt med spelverksamhet i olika former sedan år 1969 då jag kom över på narkotikasektionen som då skötte spaning och alla utredningar kring illegal spelverksamhet. I maj 1973 flyttade jag över till våldsroteln samtidigt som dobbleribrotten fördes över dit. I de fall som sprit och narkotika är förenat med dobbleri sorterar det fortfarande under narkotikasektionen. Jag har under dessa år även fått stipendier av Kungl. Majzt och har därför

2 84 Bilaga

haft möjlighet att resa runt i Europa, främst i England, för att studera spel,

företrädesvis falskspel samt kontroll av spel och liknande.

När det gäller totospel och Åbyfältet bör kanske klargöras att Mölndals-

polisen har ansvaret för övervakning och spaning där. Göteborgs polisdistrikt till smådistrikten runt omär dock skyldigt att på begäran lämna förstärkning vi hos Göteborgspolisen bara i kontakt med totokring. I övrigt kommer samband med utredningar kring spelet och de sociala vådor det för med sig i bedrägerier, stölder, förskingringar och dylikt. Det är väldigt I Göteborg finns enbart rena spelhålor och rena lönnkrogar. På lönnkrogarna träffar man på the sällan sprit förekommer på spelhålorna. finns människor från socialgrupp ett ner till jet-set, medan det på spelhålorna

som man träffar på Åby travbana.

fyra. Det är i stort sett samma människor som är passionerade Det är huvudsakligen män, men det finns också kvinnor förekommer uteslutande roulett i dagens läge. En spelare. På dessa klubbar och annan gång spelas Black-Jack, men det är mera sällsynt nu än för tre-fyra inte alls. Det har däremot förekommit i år sedan. Bookmaking förekommer I Trollhättan och Vänersborg har polisen gjort grannstäder till Göteborg. Visst har nerslag och gjort en del utredningar angående illegal bookmaking. även i Göteborg, men de har slagit igen det en och annan gång förekommit har vi aldrig hunnit när det börjat brännas under fötterna. Från polisens sida måste för att kunna göra nerslag. Men lägga den spaning på dem som man illegal bookmaking, om man skall väl inte blunda för att det kan förekomma än i liten skala. l den här branschen håller man sigju med en stab tjallare som mellanrum. viss form av ringer med jämna Säger de att det förekommer vet

bookmaking ute på Åby, så gör det det också. Genom denna s. k. service

en vecka innan den gör det. På så jag i regel också att en spelhåla skall öppna sätt kan man meddela spaningssektionen i tid och stänga klubben på en gång. rädda för att över I Göteborg har vi nått det stadium att de är så fruktansvärt finns två lokaler i stan helt huvud taget öppna. Vi vet att det för närvarande vet. inredda för spel. Men de vågar inte öppna. De vet att vi vi kommit i kontakt med Det är främst i samband med brottsutredningar av de sociala aspekterna på totospel, t. ex. genom advokatförskingringar bankman som förskingrat ur bankens kassor osv. Det ärju så klientmedel, som spelar att de också förlorar pengar. Har de då med dessa människor förskingrat en liten del som de vill betala igen, gör de det genom ytterligare De tror att de så småningom skall vinna tillbaka. Snart är rullförskingringar. summor. De berättar ofta ningen igång och det slutar med ganska oerhörda oförbehållsamt att pengarna har gått till spel. Det har många gånger hänt att de befunnit att de spelat sig i spelhålor när polisen gjort nerslag. De som säger att betvivla. Men bort pengarna på totospel har man heller ingen anledning det är svårare att kontrollera, eftersom det är fråga om ett legalt spel.

Dessutom förekommer förstås ett visst byte av svarta pengar mot vita

Men det förekommer ju på varenda travbana i genom köp av vinstbongar. Sverige. Det är också mycket svårt att komma åt, om det sköts på ett snyggt sätt. Det finns ju inget namn eller annan anteckning på dessa bongar. Har man då 200000 svarta som man vill göra vita köper man en bong som motsvarar beloppet varefter man skaffar sig ett vinstintyg, som ju alltid utfär-

das i särskilt namn. när vi utrett illegala spelhålor och tittat på deras Vid ett par tillfällen

85 Bilaga 2

ekonomiska redovisning har det hänt att innehavaren visat upp vinstintyg och sagt att “jag har inte alls tjänat så mycket pengar på den här spelhålan som ni säger. Titta hänjag har vinstintyg på si och så mycket bara för i år”. Vid dessa utredningar gäller det för oss att försöka få fram vad de tjänat netto på sin brottsliga verksamhet. Vid rättegång utdömsju ett vederlag som de skall betala tillbaka till staten motsvarande vad de förtjänat på denna verksamhet. Ett sätt att komma åt problemet vore att namnet skulle anges på bongar, företrädesvis vid V5- och V65-spel. Fast i och för sig löser det ju inte hela problemet. Den som vill köpa en bong uppträderju som regel inte själv. Det finns hela tiden andra människor som arbetar med sådana uppdrag. En del försörjer sig till och med på det. Det är mycket svårt att ange volymen av fall där spel är orsak till brott. En normalspelare försörjer sig själv utan någon form av brottslig verksamhet. Han lägger det han tjänar in på spel. Det kan gälla poker, trav eller andra spel. En och annan gång förekommer dessa större grejer med förskingringar. Vi hade t, ex. en hovmästare häri stan som i stället för att lägga in dagskassan i bankfacket spelade upp den. Men där gjordes ett separat avtal mellan honom och ägaren. Han fick betala tillbaka alltihop. På det viset kom det aldrig direkt till polisens kännedom. Jag vet att om jag frågat och försökt bevisa det skulle alla säga nej. För några år sedan var det en man som sålde SJ:s lastpallar till SJ och tjänade rätt stora pengar. Det rörde sig som om miljonbelopp som han spelade bort, huvudsakligen på trav, men spelade också i spelhålorna. Allmänt sett kan jag säga att riskerna med totospel alltid är stora för dem som inte kan kontrollera sitt spel. Men jag tror ändå att det är ett fåtal människor som inte klarar det utan måste begå brottsliga handlingar för att få mer pengar till spel. Visst händer det att en del spelar bort för mycket av sin lön. Men de har trots allt den tröskeln, att när deras pengar är slut, är också spelet slut. Jag tror det är en ganska liten klick som ägnar sig åt brottslig verksamhet såvida man inte räknar in spelhåleinnehavare. De omsätter sina förtjähster i annat spel. Vi har bara en här i Göteborg som har vett att spara sina pengar. Han är känd för att vara fruktansvärt snål. Han har aldrig spelat

vare sig på Åby eller i annan spelhåla. Annars är det normala att killarna som

äger en spelhåla går till nästa spelhåla när kvällen är slut, eller spelar upp

förtjänsten på Åby. På det viset är pengarna i rullning hela tiden.

Ni skall vara medvetna om att Stockholm och Malmö är små storstäder, medan Göteborg är en stor småstad. Vi har fortfarande kvar småstadsmentaliteten. Det gäller också brottsligheten. Vi Tag prostitutionen exempelvis. har fortfarande kvar våra hushållshallickar medan Stockholm och Malmö har det mer internationellt upplagt. Det är likadant med spelet. Man kan inte jämföra en spelhåla eller travbana mellan Stockholm och Göteborg. Det är inte alls frågan om samma klientel. Det sköts heller inte på samma sätt. Ett problem i Göteborg är det överspel som förekommer på restaurangrouletter. Det försiggår på så vis att en spelare kan göra en överenskommelse med croupieren att de marker man spelar med inte är värda 50 öre utan fem eller tio kronor. Ingen annan människa runt bordet märker något av detta. När kvällen är slut, och om man haft tur, lämnar man vid ett lägligt tillfälle in sina marker och får betalt enligt överenskommelsen. Jag tycker att det borde finnas någon form av lagstiftning som säger att tillstånd inte bara skall

2 86 Bilaga

utfärdas for ett roulettbord och en innehavare utan även för dem som arbetar I vid bordet. På det viset skulle man kunna få dem att vara litet mer försiktiga. hemlighet, vet dessa att om de skulle åka fast dagens läge, vilket är en officiell betalar innehavaren eller ägaren av roulettbordet böterna. Sen kan croupiern fortsätta, som om ingenting hänt. Numera har vi tack och lov inte så stora problem med spelverksamheten här i Göteborg. Men vi vet ju att våra spelhajar och de stora pojkarna ständigt åker ner till kontinenten och spelar. Det förs ut en otrolig massa pengar den svårt att kontrollera. Vi känner emellertid till en vägen. Men det är oerhört svensk som i Jugoslavien arrenderat två spelkasinon av den jugoslaviska staten. Det är fråga om säsongkasinon som öppnar i maj och stänger i september. Meningen är att man skall kunna köpa en resa dit ner via en resebyrå i Göteborg. Samtidigt skall man kunna deponera en summa pengar till Jugoslavien och får där att spela för. Man får med sig ett deponeringsintyg tillbaka ut marker att spela för. Om man vinner får man med sig ett vinstintyg till Sverige och kan hämta ut vinstpengarna. Detta har man alltså gjort för att kringgå bestämmelserna om utförsel av valuta. l höstas (1976) fyllde man hur lätt som helst ett helt flygplan härifrån Göteborg och flög ner till Jugoslavien för att provspela. Dessutom arrangeras Poker-SM varje år utomlands på olika kasinon. Även i det fallet tillämpas ett deponeringssystem. Det rör sig ofta om ganska rejäla summor i dessa sammanhang. På det hela taget är vi ganska väl förskonade från illegal spelverksamhet. från Stockholm. Men vi Göteborg är som sagt en stor småstad till skillnad skall inte blunda för att det finns en mängd sociala problem i anledning av spel former. skulle bli större om man i olika Men jag tror inte problemen spel i högre grad än for närvarande. Då skulle man ju kunna legaliserade plocka fram dessa problem i dagens ljus på ett helt annat sätt. Som det nu är - exempelvis finns det ingen spelare som talar om att han har problem ekonomiska - eller att han har svårt att stå emot. Han vet, att om han talar om talar man inte att han spelat illegalt, blir han straffad. Eftersom det är olagligt om det. Det är ett alltför känsligt kapitel. Närjag varit i England på stipendiei kontakt med Gamblefs Anonymous som fungerar resor har jag kommit som länkrörelsen för alkoholmissbrukare här i Sverige. Men denna officiella rörelse har kunnat bildas tack vare att spel där är legaliserat i högre grad än här. Och just därför vågar de mer öppet visa att de har spelproblem samtidigt i liknande som de kan få stöd och hjälp från andra som är eller varit situation.

Nr 16: Representanter for Göteborgs socialforvaltning,

den 16 juni 1977

Deltagare: Sven-Olof Larsson, sekreterare vid vårdutvecklingsavdelningen, Byrån för socialmetodik, Lisbeth Lindström, socialsekreterare vid Socialbyrå 2, Margareta Berglund, socialassistent vid Socialbyrå 3.

Bilaga 2 87

Larsson

Göteborgs socialförvaltning är sedan den l januari 1977 uppdelad i ett antal socialavdelningar innefattande sammanlagt sex socialdistrikt. De nya avdelningarna kallas socialavdelning Väster, Centrum, Hisingen och Norr, alltefter deras geografiska tillhörighet. Vi har också en rehabiliteringsavdelning som har både produktions- och konsultverksamhet. Till denna hör bl. a. en socialbyrå for personer utan fast bostad. Därutöver finns tre centrala avdelningar inom förvaltningen, nämligen administrativa avdelningen, vårdutvecklingsavdelningen och fastighetsavdelningen. Syftet med denna omorganisation har, i stora drag, varit en förstärkt integration av verksamheten inom förvaltningen. Det har inneburit en utflyttning av vissa enheter till de olika geografiska områdena som inom sig har ett antal vårdbyråer samt en administrativ byrå. Beteckningen socialbyrå finns dock fortfarande kvar. Den hör till gruppen vårdbyråer, förskolebyråer och sociala hemservicebyråer. Det finns även speciella enheter i en del av socialavdelningarna beroende på att en del av resurserna är gemensamma för hela Göteborg. Exempelvis lyder den s. k. barnhemsbyrån under socialavdelning Väster och vissa enheter inom hemvården under centrumavdelningen. Från socialbyrå 1, som inte är representerad här idag, har man skriftligen meddelat att byrån endast i ett fåtal ärenden haft belägg för att socialhjälpsbehov orsakats av totospel. Allt som allt anger man att det funnits fyra fall under de senaste åren. [ett av fallen hade mannen, familjen ovetandes, spelat bort ett halvt års hyra. Familjen löste problemet genom att makarna gick isär och hustrun hyrde därefter en egen lägenhet. I övriga kända fall sägs att endast i två fall har socialhjälp utgått. Ingen av kretsarna har kunnat säga att totospel kunde misstänkas ligga bakom socialhjälpsbehov.

Berglund Den socialbyrå jag representerar ligger i de norra delarna av stan, alltså den

motsatta sidan av stan från Åby räknat. Från vår byrå är det svårt att säga

något om antalet fall där totospel skulle vara orsaken till att man sökt socialhjälp. Några enstaka fall har vi fått fram men det förefaller inte vara något större problem. Jag är nog av den uppfattningen att bingo och enarmade banditer är mycket större problem. Det är också något som folk kan prata om medan totospel inte anges som någon orsak. Jag vet inte vad det beror på. Kanske kan det vara så att det är en annan sorts människor som spelar toto. Människor som normalt har mer pengar än andra att röra sig med. Ett fall har dock berättats för mig. Det gällde en ensam man som spelat och förlorat

ungefär 10 000 kronor på Åby. Han sökte socialhjälp eftersom han inte kunde

betala hyran under flera månader. Men han fick avslag på sin ansökan. Det är okänt hur han löste sin situation. Anledningen till att han inte fick socialhjälp berodde troligen på att han var ensamstående. Vuxna människor, som bara har sig själva att tänka på, räknas kunna ta ansvar for sina egna handlingar.

88 Bilaga 2

Lindström

Jag kommer från socialbyrå 2, som är det område som gränsar till Partille och också Mölndal, där Åbyfáltet finns. I ”mitt” område finns relativt få familjer. Det är mest ensamstående män. Vi har haft ett fall där en manlig pensionär spelat bort sina pengar och därför skaffat sig en hyresskuld. Det löstes på så sätt att han lämnade in en fullmakt till byrån som tog hand om hans pension. och sedan hade han sin Man gjorde upp en avbetalningsplan på skulden pension hos oss ett tag tills han kom på fötter igen.

Larsson

Jag har tidigare varit socialchef i Västra Frölunda som ligger närmast Åby.

Jag kan inte påstå att jag har något starkt minne av särskilt många fall där Jag kan erinra mig några fall där det vållat totospel skapat problem. ekonomiska problem men där har alkohol också hört till bilden. De fall jag minns har gällt totospelande familjeförsörjare som saknat medel till hyra och Ofta har det varit hustrun som kontaktat socialbyrån. De har uppehälle. eftersom man skall sörja for hustru och barn i sådana beviljats hjälp situationer. är ett större Jag tror liksom övriga här att de enarmade banditerna problem. Vi har många bevis för att de har krävt sina offer. Det är en mycket liten del av dem som spelar som vi får kontakt med. Men det är ju uppenbart att spelandet kan slå mycket hårt och orsaka stora ekonomiska bekymmer. Det finns ett samband mellan totospel och sociala Tillsamproblem i övrigt, men vad som är orsak och verkan är svårt att säga. mans representerar vi tre byråer och kan minnas två-tre fall där totospel varit anledning till ansökan om socialhjälp. Men om dessa fall sträcker sig över flera år är svårt att säga. Förmodligen kan det bara röra sig om något enstaka för oss. fall per år för Göteborgs del. Det är inget påtagligt bekymmer

Nr 17: Representanter för polis-, åklagar- och

socialmyndigheterna i Mölndal, den 16 juni 1977

Deltagare: Polismästare Ewert Hagne, polisinspektör Dennis Funke, polisintendent Lars Albemark, Mölndalspolisen, distriktsåklagare Lennart Davidsson,

i Mölndal, t. f. avdelningschef Roland Östling, Möln-

åklagarmyndigheten dals socialforvaltning.

Hagne

Sedan år 1958 är jag statens kontrollant på totalisatorn på Åby. Det är inte

på stallbacken utan spelet ute på banan och de avarter som kan förekomma snarare räknerummets problem med odds och annat som jag kollar upp. Jag kan också nämna att Lennart Davidsson är min ersättare som statskontrollant. I de fall där vi haft utredning om illegalt spel, s. k. bookmaking, har det skett genom anmälan från Västsvenska travsällskapet. Vi hade några sådana

Bilaga 2 89

fall i mitten av 60-talet som gick till domstol och vederbörande blev dömda. Även i övrigt har vi haft anledning att spana på sådana företeelser. Det går alltid rykten om att det förekommer men det är svårt att illegal vadhållning upptäcka. Spaningen har emellertid inte givit särskilt mycket.

Funke

De fall som här nämndes från mitten av 60-talet varde första fall i Sverige som gick till domstol med fällande dom. Det ledde sedan till att denna verksamhet blev mer försiktigt upplagd. Svårigheterna att kunna leda något till bevis har blivit ofantligt mycket större sedan dess. Orsak till den första anmälan var att man fått en mindre ökning av omsättningen på travbanan än vad man förväntat sig. Man förmodade att ungefär 200 000 kronor per tävlingskväll, av en omsättning på mellan 1,6 miljoner kronor och 1,8 miljoner kronor, var illegalt spel. Utredningen gav belägg för mindre summor. l vart fall erkändes mindre summor. Sedan dess har omsättningen på spelet ökat här på samma sätt som på andra håll. Något märkbart förhållande finns inte här. Vi tror att

det svarta spelet på Solvalla är betydligt större än på Åby.

H agne

Dennis Funke nämnde här något om omsättningen. Det finns en del sagt om detta i tidigare utredningar. Jag skulle här vilja nämna Einar Schöldströms ”Totalisatorboken” som kom ut redan år 1968. Där berör han i kapitel 14, sid. 113, den illegala bookmakingen. Jag skall inte närmare gå in på det, men han påstår där att det är viktigt när det gäller statsmakternas kontroll att inte skärpa procentavdragen alltför mycket så att avdragen från den spelade insatsen blir för stor. Då blir det gärna så att spelarna i stället ägnar sig åt illegalt spel. Det är naturligtvis stora problem i samband med dessa spaningar. Vi har

haft folk sittande ute på Åby. Man funderar hela tiden över hur man skall

lägga upp spaningen för att få den effektiv. Jag tror att det mesta sker utanför banan. Sker det någon gång på banan anlitar de vissa kontaktmän, exempelvis på restaurangen osv. Men jag tror också att förgreningarna i form av travklubbar är väsentliga. Det har ryktats att det skulle finnas en travklubb häri Mölndal. Men jag vet inte. l Trollhättan har det funnits en klubb som anmäldes av Västsvenska travsällskapet till AB Trav och Den Galopp. klubben hade kontaktmän under speldagarna ute på

Åby. Det gick så långt att

förtidsvadstället i Trollhättan inte hade något att göra. De fick slå igen sin verksamhet. Travklubben hade tagit över insatserna. Vid förskingringar går det så lätt att säga att man spelat bort pengarna på toto. Vi har haft en del fall under årens lopp där vederbörande som varit misstänkt har givit det beskedet. [några fall har vi haft belägg för det. Men det har varit svårt att bevisa. Om det över huvud taget har gått att bevisa vet jag faktiskt inte. Man kan ju ha förskingrat dem på annat sätt. Det enda som möjligen har kunnat bevisas är väl att vederbörande

ofta varit synlig på Åby

och att man på så sätt kan förstå och misstänka att pengarna försvunnit där.

90 Bilaga 2

Funke På tal om dessa travklubbar har vi anledning tro att, åtminstone för Göteborgs del, det är ganska begränsade kretsar som håller till där. Det är också de som Dessa spelare litar till varandra. Det är folk som spelar för stora pengar. känner varandra väl. I Göteborg har det varit ganska lokaliserat till en speciell restaurang där penningstarka spelgubbar håller till utan att någon direkt utomstående kommer in. Spelet går alltså till så att man kommer överens om en viss insats när man träffas under veckan före tävlingsdagen. När den dagen kommer kontrollerar man hästens dagsform varefter man meddelar den som sköter vadhållningen om man skall spela eller avstå. Om en av spelarna avstod från spel fick han tillbaka sin insats. Vi kunde aldrig genom spaning konstatera att pengar var i omlopp. Det fanns inga anteckningar. Allt gjordes klart under veckorna. Detta bygger alltså på ett stort förtroende spelarna emellan. Därför rör det sig om mycket begränsade kretsar i dessa fall.

Hagne Svansen kring travet- om jag får uttrycka mig så - som går till spelhålorna i

Göteborg förekommer också i stor utsträckning på Åby. Man ser dem ibland

Jag vet inte vad det skulle ha för inverkan om man fick bort på stallbacken. dem från stallbacken. Frågan-är vad de kan ha för möjligheter att påverka Folk kritiserar spelet, muta kuskar och annat. Det kanske låter lite övermaga. ibland de s. k. stötkörningarna och även annat. Det kan givetvis ha anknytning till det illegala spelet. Det är misstankar som man kan ha. Jag finns för tycker dock att det borde kunna regleras internt genom de regler som skötsel. men som idag kanske inte efterlevs i den spelet och banans utsträckning man skulle önska. Man kan förstås invända mot detta och säga att dessa hajar skulle kunna muta kuskar och andra även utanför banan. Det är en otroligt stor dragning till stallbacken under tävlingsdagar där man kan få s. k. stalltips. Att få bukt med detta är kanske svårt. En favorit som man räknar med skall vinna, och som folk satsar på, kan plötsligt helt omotiverat försvinna ur spelet. Då rusar folk ner till totochefen på kontoret och säger att här är det nå”t skumt”. Men sådant händer i och för sig på alla banor. Jag vet

Åby. Nästan vid

att man talar om det på Solvalla. Man talar också om det på varje tillfälle förekommer påståenden om att personer försöker påverka belägg för det. Misstankar finns. Det tävlingarna. Jag har inga 100-procentiga kan man inte komma ifrån.

Davidsson här i Mölndal längre än sedanjanuari 1972. Men Jag har inte haft åklagartjänst av och till harjag tjänstgjort tidigare inom distriktet. De mål som varit här om illegalt spel har jag inte behandlat själv, men jag har tittat igenom handlingarna. Jag har väl närmast fått det intrycket när det gäller uppdagandet av illegalt spel på en travbana, att det finns en förfärlig massa vakna människor, uppmärksamma i eget intresse för vad som sker runt omkring dem. Många av de tips om vad som förekommit och rapport om vad som sker som misstänks

91 Bilaga 2

vara illegalt spel kommerockså in till ledningen för travbanan. Så småningom har det lett till att man sammanställt dessa tips. Anmälan har gjorts, och spaning har satts in från polisens sida. Jag kan inte säga att man direkt har uppdagat falskspel genom spaning annat än i de fall en anmälan föregått spaning. Då har man fått fram en del som har lett till att den som varit misstänkt har erkänt utan att man inför domstol har behövt åberopa dessa spanare som vittnen. l ett av fallen har det kunnat konstateras att vadhållningen ägt rum på stallbacken. Vi har inte funnit några belägg för en internationell Däremot anknytning. har vederbörande erkänt under utredningens gång att han mottagit insatser,

inte bara för Åbys del, utan även för andra travbanor.

Vi har inte någon större erfarenhet av i vilken omfattning orsaken till förmögenhetsbrott skulle vara totospel. Jag har själv haft ett mål där totospelet inte var orsak till formögenhetsbrottet, utan tvärtom. Förmögenhetsbrottet var orsak till totospel. Det var en man som försökt vinna igen vad han en gång förskingrat. Han hade blivit desperat och satsat på alla möjliga olika spelformer för att kunna vinna. Däremot harjag här protokollet från ett fall därjag vill gå så långt attjag säger att det har gått att bevisa att förskingringen, som gällde 150 000 kronor, ägt rum för att få medel till totospel. Där var det frågan om en ren spelpassion hos vederbörande. Han spelade i mycket stor utsträckning och vann en hel del. Han gjorde bl. a. gällande att V5-spelet hade gått ihop for hans del. Däremot hade han förlorat stora summor på vinnareoch platsspel”. Det framkom också att han inte hade spelat illegalt utan satsat helt på legalt spel. Vi gjorde bl. a. beslag av kvitton och en mängd V5kuponger. Vi tycker därför att det var tillräckligt bestyrkt. Jag har även haft en forskingringsutredning gällande 320 000 kronor där det rörde sig om ett påstått försök att vinna pengar tillbaka. Men det figurerade en kvinna i bakgrunden som han skyddade i det längsta. Han ville inte ut med språket. Hans kamrater gjorde gällande att han var den siste som de

kunde tänka sig skulle spela högt på Åby. Så de trodde inte så mycket på det.

Förmodligen tog pengarna också vägen någon annanstans. Ur utredningssynpunkt är det ett primärt intresse att straffsatserna i dessa sammanhang medger häktning. Det finns också en annan aspekt, nämligen frågan om straffets avskräckande effekt. Med hänsyn till att det är stora pengar med i bilden kan man tycka att det börjar bli fråga om lite lönsamhetsavväganden för gärningsmannen när straffen inte går längre än vad de gör nu. Vi vet också att domstolarna är mycket återhållsamma vid straffmätningen. I samband med skatteutredningar har vi stött på den omfattande handeln som bedrivs med vinstkvitton. Vi har inte direkt kunnat bevisa det, men å andra sidan är det inte illegalt. Med hänsyn till åklagarens bevisbörda har vi alltid fått acceptera invändningar som bestått i att de pengar som vederbörande tycks ha förtjänat vid sidan om då han deklarerat sin inkomst har vederbörande vunnit. exempelvis på toto. Det har vi gjort i synnerhet i de fall

när det gällt folk som i viss utsträckning uppehållit sig på Åby.

92 Bilaga 2

Funke

Förr kunde man köpa en V5-kupong efter fjärde loppet med ett risktagande i nästa lopp. Men det blev beroende på hur många hästar som var förprickade sedan låta bli att fylla alltför många fall där folk hade lärt sig att stämpla in och 60 kombinai den sista kopian som man fick. Man stämplade in exempelvis Det fanns alltså rätt tioner men på den kopia man behöll fanns inte alla med. inte med den antal kryss på det kvitto man hade, men det överensstämde som var inlämnad. Den egna kupongen ”korrigerades” sedan fyra kupong försvann. Däremot är det inga svårigheter lopp körts. Så den typen av köp 100 000 kronor att gå upp i restaurangen, idag för den som fått en VS-a på runt Den som är intresserad låta ryktet gå och sedan få den såld för 110 000 kronor. har alltså möjlighet att få ett kvitto på dessa 100 000, medan spelaren som mer slumpmässigt har träffat rätt kanske inte är beroende av ett dylikt kvitto. Men köpen efter fjärde lopp Försvann av sig självt eftersom det blev så mycket

bedrägeri med det.

Davidsson

krets. Det är alltså De som sysslar med denna handel är en väldigt begränsad storspelarna som har möjlighet att köpa en kupong för 10 000 kronor utan att blinka. inte samma möjlighet. Det är heller inte illegalt i Småspelarna harju och för sig att överlåta en vinst. Det kan ju finnas ett legitimt syfte med att Det kan vara en form av utlåning av pengar. Det behöver köpa vinstkvitton. på skatteflykt och skattefusk. ju inte vara inriktat

H agne

är väldigt negativt inställda till att införa Jag skulle tro att travsällskapen på kupongerna. Tanken är väl närmast, såvitt jag förstår, att namnuppgifter I stället skall man man i framtiden helt skall slippa den manuella betjäningen. kunna köpa sin kupong i en automat på banan.

Davidsson

kommit långt. Utomlands har man redan Ja, och där har man tydligen också. automatiserat i hög grad. Det finns planer på det här i Sverige

Funke

Vad man som utredningsman rent allmänt beträffande sporten skulle kunna reaktion från arrangöremas sida då man vet att önska vore en mer kännbar inskrivet i reglementet hur vissa personer sysslar med illegalt spel. Det finns Om det är man skall förfara men det är väldigt sällan man ser en reaktion. från travbevisat att någon sysslat med illegalt spel skall denne avstångas som i alla banan. Men det finns exempel på sådana som dömts för det, men fall sitter där ute i restaurangen.

i Bilaga 2 93

Hagne Idet reglemente för svensk travsport som gäller fr. o. m. den ljuni 1977 står

det i paragraf 93, andra stycket att: ?Var och en som beñnns uppträtt som

bookmaker skall, oavsett vilken påföljd som eljest beslutas, förbjudas tillträde till offentliga travtävlingar under minst tre år. Vederbörande skall likaledes förbjudas varje form av deltagande i tävling. Även för den som anlitar bookmaker för ingående av vad, kan påföljd enligt reglementet ifrågakomma. Detta är alltså ett internt reglemente för travsporten. Det åligger vederbörande tävlingsledning att kontrollera att de som avstängs verkligen hålls utanför banorna och att de är portförbjudna. Jag vill minnas att i ett tidigare reglemente talades det om livstids avstängning. Vi har alltså fått en uppmjukning i och med nu gällande reglemente. Jag tror knappast att travsällskapen tar in domar beträffande personer som dömts i sådana här sammanhang och att man därefter gör en bedömning huruvida vederbörande skall avstängas från banan. De har emellertid anställda vakter som känner till publiken. De som är avstängda ärju aldrig fler än att dessa vakter känner igen dem.

Öst/ing

l Mölndals kommun, som har mellan 47 000 och 48 000 invånare, är det inte så vanligt att folk söker socialstöd på grund av att de spelat bort sina pengar på toto. Jag har frågat mina medarbetare och vi har funnit att under de senare åren har vi haft två fall där vi vet att totospel har varit bakomliggande orsak. Det ena fallet gällde en förtidspensionär som spelat bort sin pension. Han begärde hjälp hos oss och vi kom överens med honom om att vi skulle ta hand om pensionen för att klara upp hans ekonomi. I det andra fallet var det en pensionär som tillfälligt stod utan medel till mat och hyra. Han fick socialhjälp i form av ett lån som han senare återbetalade. Därutöver har vi en mängd kontakter med personer som vi tror använder en del av sin pension för att spela. Vi vet att bland de svårare alkoholistfallen i vår kommun finns det många som försöker öka på sin pension genom att spela. Men det har inte varit någon direkt orsak till att de kommit till oss och begärt hjälp. l resonemang med gubbarna, for det rör sig mest om sådana, har vi förstått att de lägger ner mycket pengar på totospel i förhoppning att kunna kamma hem en storvinst. De människor som vi här talar om är så gott som alltid förtidspensionerade på grund av alkoholmissbruk eller psykisk sjukdom. Deras möjligheter att spela större belopp är inte så stora. l första hand de behovet av alkohol. Såvitt vi kan bedöma satsar de heller inga tillgodoser större belopp på spel. Det händer undantagsvis att någon vinner en större summa. Det får vi alltid ryktesvis höra därför att de blir väldigt populära i bekantskapskretsen. Inom parentes sagt finns det faktiskt en man i vår kommun som gjort det. Det ären gravt alkoholiserad person som helt nyligen vunnit ett stort belopp. Just nu har han det gott ställt så länge han klarar av det innan han helt förstör sig. Jag kan också nämna att i kommunen finns en notorisk spelare. Men han

94 Bilaga 2

Han har dock vänt sig till oss på socialförvaltspelar bara för små belopp. ta hand om hans ekonomi. ningen och begärt att vi skall när hustrurna kommer till oss och Vi vet inte vad som är grundorsaken ofta besöker Åby, men söker ekonomisk hjälp. Ibland antyds det att mannen till de ekonomiska problem som vi kan inte påstå att det är grundorsaken

uppstått for familjen. med unga människor har skrivit Vår faltassistent som har mycket kontakt ger utrymme för spontana och oöverlagda till mig och sagt att ”banspelet konsekvenser på deras insatser av berusade personer som kan få negativa har bl. a. till uppgift att regelbundet besöka ekonomi”. Denne fáltassistent där och bilda sig en uppfattning om Åby för att få kontakt med ungdomarna ofta i våra utredningar att de ungdomar och totospel. Vi möter nämligen - har alkoholproblem. Det är anställda på Åby - det gäller mest hästskötare

att man grundlägger ganska farliga alkoholvanor på dessa arbetsplattydligt ser. Det har vi åtskilliga års erfarenhet av. Jag vågar inte uttala mig om

till det som en arbetssambandet mellan spel och alkohol utan jag ser mer Det är ofta mycket unga människor som tar arbete på Åbyfaltet. miljö. anser vi att det finns Framför allt flickor söker sig till stallarna där ute. Därför för vår fáltassistent att ha kontakter där ute så man vet vilken miljö anledning vistas i. I övrigt har vi socialassistenter som sampatrullerar dessa ungdomar med skyddspolisen i Mölndal. Ett av deras uppdrag är att besöka Åbyfáltet om nykterhetstillståndet bland under spelkvällar och bilda sig en uppfattning

publiken. Men de inriktar sig på alla åldrar. skulder får väldigt Allmänt kan man säga att den som fastnar i en härva av är också risken for att man kommer i svårt att klara sig ur den. Därmed långivaren, stor och därmed är det beroendeställning till någon, exempelvis

också en risk for brottslighet. insatserna vid totospel, inte Vi anser nog att man bör försöka begränsa som i allmänhet har så gott om minst med tanke på de unga människor for mycket på spel. På så sätt undandrar de sig pengar att de lägger ner alldeles att använda pengarna på ett riktigare sätt. Jag kan också möjligheterna vårt folk som går tillsammans med polisen ute tillägga att enligt rapporter från som vi vet är i riskzonen. Det är

på Åbyfáltet finns där många ungdomar

Vi ungdomar som vi av olika skäl arbetar med. De står under övervakning. är riskabel. har haft åtalsprövningar på dem. Vi vet att deras livsföring med polisen här i Mölndal. Sedan många år har vi ett etablerat samarbete vi samarbetar med. Vi gör observationer och Det är mest spaningspolisen ingripanden. Det kan uppstå försöker med ledning av dem göra enskilda vistas mycket på situationer där vi märker att en man eller en viss ungdom att spela. Det kan finnas

Åby. Därmed vill jag inte påstå att de alltid är där for

andra anledningar att man går dit. Servering av alkohol exempelvis.

Sammanfattningsvis kan jag säga att spelet som sådant och sammanhäng-

ande ekonomiska konsekvenser inte är någon större fråga för oss som social och den arbetsmyndighet. Däremot är den miljö som ett travfált erbjuder for människor med benägenhet till plats som travfáltet utgör en riskmiljö alkoholmissbruket. missbruk av droger. Det som är mest synbart för oss ärju klienter berusade i centrum av Det kan man inte dölja. Vi kan observera våra än rent stan, men vi kan inte iaktta om pengarna går till spel annat att vi inte undantagsvis. Det gör att jag inte kan vara tvärsäker när jag säger

Bilaga 2 95*

har några större problem. Det kan beror på att vi inte haft möjlighet att få klarhet i hur omfattande de egentligen är.

F unke

Man måste nog mycket noga överväga om man skall begränsa insatserna. Ju mer man begränsar dem desto större anledning finns det för spelintresserade att gå över till det illegala spelet. Ser vi till en travkväll rent ordningsmässigt kan man säga att den påverkas av när avlöningarna betalas ut på de stora industrierna i och kring Göteborg. Vi hade t. ex. större ordningsproblem de dagar de hade 14-dagarslön. Nu har det blivit så att de flesta travkvällar är torsdagar vilket också är avlöningsdag för många. Då kan man se hur en stor del av publiken kommer arbetsklädd

och bär sina väskor med sig till Åby.,Vi vet också genom samtal att de kom-

mer direkt från jobbet. De bor kanske i någon förort till Göteborg och skall till travet och åker därför direkt dit ut. Många gånger har de också varit på Systembolaget. De har ofta mer pengar med sig än de borde ha och under spritpåverkan görs så en rad impulsiva spel. Så visst finns det sådana problem där vissa kommer hem på torsdagskvällen utan avlöning.

Jag skulle vilja ta upp detta med Åby som arbetsplats som Östling var inne

på. Arbetsgivare där ute är tränarna vars möjlighet att existera och anställa folk helt och hållet beror på de resultat de kan få fram av verksamheten. En

framgångsrik tränare får reklam och fler

hästar i träning. För att kunna följa avtalen måste han också anställa mer folk. Man kan säga att i princip har man en anställd per fem hästar. Skulle det visa sig att verksamheten börjargå dåligt kan tränaren plötsligt stå där med mer folk än han kan avlöna. Trygghetslagen innebärju

att man inte kan sparka folk hur som helst. Det gör att på Åby

finns det många som arbetar extra. De är inte så noga med avtalen. Är det någon tränare som behöver folk finns det alltid villiga f. d. hästskötare som kommit ner sig, men som ställer upp och jobbar en period, så länge de kan hålla sig på fötter. Av ett antal s. k. hästskötare, som de många gånger kallar sig, är det kanske inte mer än en fjärdedel som verkligen arbetar på travbanan. Andra har jobbat där. Kommer tillbaka och går till och från.

A lbemark

Om ni skall studera den sociala sidan av totospelet trorjag ni måste vidga er cirkel och också gå utanför Mölndal. Jag tänker då på de orter som har ständiga travresor i form av bussresor. Det gäller bl. a. Trollhättan, Alingsås, Falkenberg, Varberg, Uddevalla varifrån det går särskilda bussresor till

Åby-

fältet de dagar det är spel där. Sedan en annan sak och det är att jag anser att trafiken mellan stallbacken och spelhallarna är alldeles för stor. Jag har själv märkt, vilket andra också har berättat för mig, att den man som sköter in- och utsläppen mellan själva stallbacken och övriga planen blir med tiden så pass god vän med alla som går där att han inte är så nogräknad med vilka han släpper ut och in. Man kan undra om hästägare och andra som är berörda av verksamheten på travbacken verkligen behöver ha kontakt med stallbacken så ofta som det sker under spelens gång. Det är helt uppenbart många bud

2 96 Bilaga

som springer över som ombud för travtränare och andra spelare. På Solvalla är det mycket svårare att förflytta sig än vad det är här tycker jag.

Funke

Om det på ett travfält som Åby spelas för drygt två miljoner tar V5-spelet

och platsspel omsätts 1,5-1,7 miljoner. Om man 300 000 av det. På vinnare delar upp det på åtta lopp, som är det minsta man kör på en kväll, utgör bara några 100000 per lopp. Väldigt stor del därav svarar omsättningen storspelarna för. Vi, mindre bemedlade så att säga, svarar inte för så stor del. Dessutom finns det anledning tro att mycket pengar bara rullar runt. En person som går dit med 100 kronor och spelar varje lopp och går hem med 100 kronor han har ju omsatt en hel del.

A Ibemark till omstarter ute på En ganska lustig företeelse är det som händer i anslutning banan. Då är storspelarna på alerten och iakttar hästarna i startögonblicket och hur de beter sig när det blir en felstart. Då kan man se dem rusa in till kassorna. När starten går stängs kassorna men de kopplas på igen när det blir beslut om omstart. Och då satsar dessa storspelare. Det kan kom ma in folk till 100-kronorskassorna och man bara ser lapparna som blixtrar i snabb följd.

Davidsson När det gäller det socialt destruktiva i totospelet måste man utgå från att det här finns ett stort mörkertal. Det liggerju nästan i sakens natur att man förstör sin ekonomi på spel.

Bilaga 3 Villkor för anordnande av lotteri

Utfärdade av länsstyrelsen i Stockholms län (oktober 1977)

l. lotteriet får bedrivas endast inom länet. 2. Lottforsäljningen får inte ske på allmän plats utan polisstyrelsens tillstånd. 3. Det sammanlagda vinstvärdet skall utgöra minst hälften av lotteriets omslutning. Vinst får inte utgöras av pengar eller värdepapper och iår inte inlösas i pengar eller värdepapper. Ej heller får inlösen ställas i utsikt. Lägsta vinstvärdet får inte understiga lottpriset. 4. Lotterimedlen skall hållas avskilda från föreningens övriga tillgångar. I lotteriet inflytande medel skall därför snarast möjligt insättas på särskilt konto. Uttag från kontot får göras endast for utgifter för lotteriet. Kontrollanten skall ha fortlöpande tillsyn över medelsförvaltningen. Uttag för andra ändamål än utgifter för lotteriet får göras endast efter kontrollantens medgivande. 5. Behâllningen av lotteriet skall oavkortad användas till det i ansökningen angivna ändamålet. 6. Lotterna skall vara numrerade i serier eller i löpande följd för hela lotteriet. På varje lott får finnas endast ett lottnummer. Varje lottsedel skall innehålla tryckt uppgift om tillståndshavare, lottpris, tillståndsmyndighet och datum för tillståndet samt kontrollantens namn. l lotteri där dragning sker efter lottförsäljningens slut skall dessutom anges sista dag för dragningen samt tid och sätt för publicering av dragningslistan. I lotteri där vinstutlämning inte äger rum i omedelbart samband med lottforsäljningen skall på lottsedeln anges tid och plats for vinstutlämningen samt sista vinstutlämningsdag. Då dragning sker före försäljningen skall lotterna vara väl förslutna. Sker lottförsäljningen med lottautomat med kassett skall kassetterna vara förslutna så att de inte kan öppnas utan tydliga tecken på åverkan. Kassett får öppnas endast i närvaro av kontrollanten. Till kontrollanten skall lämnas ett av tryckeriet utfärdat intyg om det antal lotter som tryckts for lotteriet och om hur dessa lotter numrerats. 7. l lotteri där vinstutlämningen äger rum i omedelbar anslutning till lottförsäljningen skall dragningslistan finnas anslagen vid försäljningsstället. I lotteri med förhandsdragning (kvicklotteri) skall dragningslistan tillhandahållas lottköparen kostnadsfritt. Om vinstlistan endast omfattar likvärdiga

98 3 Bilaga

tillåtas att vinster till lägre värden kan, med kontrollantens medgivande, dragningslistan trycks på lotten. I lotteri där lottförsäljningen sker med automat eller från lottbod eller från vinstannan fast försäljningsplats skall tydliga anslag om tillståndshavare, plan samt vinstutlämning finnas på försäljningsplatsen. av lotter får inte påbörjas innan kontrollanten efter god- 8. Försäljningen kännande av lottsedlar och vinstlista lämnat sitt tillstånd härtill. 9. Osålda lotter skall snarast möjligt efter lottförsäljningens slut överlämnas till kontrollanten. for Iotteriet jämte räkenskaper med tillhörande verifikalO. Redovisning tioner skall avlämnas till kontrollanten så snart det kan ske och senast en månad räknat från sista vinstutlämningsdagen. är berättigad till ersättning av lotteriets anordnare. Kan 1l. Kontrollanten överenskommelse om ersättningens storlek inte träffas, får frågan hänskjutas till länsstyrelsen. 12. Beträffande lotterier, i vilka förekommer skattepliktiga vinster eller som har en omslutning överstigande 15 000 kronor erinras om bestämmel- 1928 om särskild skatt på vissa lotterivinster och serna i KF den 28 september KK den 11 december 1964 angående uppbörd och redovisning av sådan skatt respektive stämpelskatteforordningen den 21 maj 1964.

Bilaga 4 Lotteribestämmelser utfärdade av Kungl. Majzt den 27 1956 juli

Kungl. Majzt fastställer nedan i punkterna l-2O upptagna bestämmelser att -i den mån så särskilt /öreskrives i vederbörande rillstándsresolurion gälla som villkor för varu- och tombolalotterier

A. Gemensamma villkor ;ör varu- och tombølalotterier 1. Lotteriet skall förvaltas av en styrelse, som förordnas av vederbörande länsstyrelse (i Stockholm överståthâllarämbetet) efter förslag av lotteriets anordnare. Lotteristyrelsen skall ha sitt säte å ort,som länsstyrelsen (överståthållarämbetet) bestämmer. 2. Lotteristyrelsen skall inom eller utom sig utse en föreståndare för lotteriet. Denne skall under styrelsens överinseende handha den närmare skötseln av lotteriet. 3. Eventuella arvoden till föreståndare och styrelseledamöter fastställas av länsstyrelsen (överståthållarämbetet). Arvoden i övrigt till personer, som anlitas för lotteriets räkning, fastställas av vederbörande kontrollant eller beträffande lotteri vid vilket chefen för handelsdepartementet utser ombud av ombud eller kontrollant. 4. De personer, som ha befattning med lotteriet, må icke bereda sig annan ekonomisk fördel därav än den ersättning, som i vederbörlig ordning tillerkännes dem för arbete för lotteriets räkning. 5. Till länsstyrelsen (överståthållarämbetet) skall överlämnas en av lotteristyrelsens samtliga ledamöter undertecknad förbindelse att ansvara för att lotteriets förpliktelser mot allmänheten uppfyllas och att de föreskrifter som gälla för lotteriet noggrant iakttagas. 6. I lotteriet inflytande medel skola snarast möjligt insättaså bankräkning eller postgirokonto, som öppnats för lotteriet. Checkar respektive kvitton eller utbetalningskort för uttag därifrån skola underskrivas förutom av lotteriets föreståndare eller styrelseledamot jämväl - där ej ombud, som utsetts av chefen för handelsdepartementet, eller kontrollant annorlunda bestämmer av ombud eller kontrollant. 7. Lotteriets medel må ej användas för representation eller liknande ändamål. 8. Om ej annat särskilt medgivits i tillståndsresolutionen för lotteriet, skola vinsterna, i den mån de ej bestå av skänkta föremål, utgöras av hantverks-, slöjd-, industri- eller konstalster, inköpta för lotteriet såvitt möjligt direkt från tillverkare; eller

100 Bilaga 4

anvisningar gällande som betalningsmedel vid köp av sådana alster såvitt möjligt direkt från tillverkare; eller presentkort gällande som betalningsmedel vid köp hos ett flertal affärer eller, där särskilda skäl därtill äro, hos en affär. 9. Anvisningar och presentkort, som avses under 8, skola gälla minst en månad efter den dag, då vinsterna senast skola vara avhämtade. De skola förses med tydlig uppgift om giltighetstiden. 10. Värdet å vinst, skatt enligt gällande bestämmelser om särskild skatt å vissa lotterivinster frånräknad, må ej upptagas högre än gällande detaljhandelspris. Kan detaljhandelspriset ej med säkerhet utrönas, må värdet upptagas till högst inköpspriset eller, såvitt angår hemslöjds- eller hantverksalster eller skänkt föremål, till pris åsatt efter värdering av opartisk sakkunnig. ll. Inköp av vinst må ej ske, innan detsamma godkänts av kontrollant eller - beträffande lotteri vid vilket chefen för handelsdepartementet utser ombud - av ombud eller kontrollant. 12. Utfallen vinst må ej av eller genom förmedling av lotteriets anordnare, lotteristyrelsen eller funktionär hos dessa inlösas med penningar. Sådan inlösen må ej heller ställas i utsikt. 13. Lotteriets räkenskaper skola vara avslutade inom tre månader från den dag, då vinsterna senast skola vara avhämtade, eller, om anvisningar eller presentkort förekomma såsom vinster, inom tre månader efter det anvisningarna eller presentkorten upphört att

gälla.

14. Redovisning for användningen av lotteriets behållning skall, så snart kan ske, avgivas till länsstyrelsen (överståthållarämbetet).

B. Särskilda villkor för varuløtterier 15. Varje lottsedel skall innehålla tryckt uppgift om a) lotteriets anordnare; b) dag för dragningen; c) dag då dragningslista beräknas utkomma eller, om särskild dragningslista ej skall förekomma, tid och sätt för offentliggörande av resultatet av dragningen, varvid i sistnämnda fall iakttages, att uppgifterna skola vara nöjaktigt preciserade; d) dag då vinsterna senast skola vara avhämtade for att rätten till dem ej skall vara forverkad; samt e) ställe där vinsterna skola avhämtas. Under d)avsedd tidpunkt fastställes av länsstyrelsen (överståthållarämbetet). Tidpunkten må utsättas tidigast till två månader efter dragningen. 16. Vid lottförsäljningen skall tillhandahållas förteckning å vinsterna med uppgift om deras beskaffenhet och värde.

C. Särskilda villkor för tombolalorterier 17. Lotterna skola forsäljas antingen direkt från tombolahjul eller ock. efter rekvisition, från lotteriets expedition med posten. l sistnämnda fall skall kontrollant eller - beträffande lotteri vid vilket chefen for handelsdepartementet utser ombud - ombud eller kontrollant ur tombolahjul uttaga rekvirerat antal lotter samt tillse,att dessa avsändas till rekvirenten i förseglat

Bilaga 4 101

brev. 18. Varje Iøttsedel skall innehålla tryckt uppgift om a) lotteriets anordnare; b) Iottens egenskap av vinstlott eller nitlott; samt c) lottens nummer. Varje vinst/att skall dessutom innehålla tryckt om uppgift d) dag då vinsterna senast skola vara avhämtade för att rätten till dem ej skall vara förverkad; samt e) ställe där vinsterna skola avhämtas. Varje nitlott i lotteri, däri enligt medgivande i tillstândsresolutiønen särskild utlottning å nitlotterna anordnas, skall utöver uppgifter enligt a)-c) innehålla tryckt uppgift om f) att lotten medför rätt att deltaga i den särskilda nitdragningen; g) dag for nitdragningen; h) dag då dragningslista å nitarna beräknas utkomma eller, om särskild dragningslista ej skall förekomma, tid och sätt för offentliggörande av resultatet av nitdragningen, varvid i sistnämnda fall iakttages, att uppgifterna skola vara nöjaktigt preciserade; i) dag då nitvinsterna senast skola vara avhämtade för att rätten till dem ej skall vara förverkad; samt j) ställe där nitvinsterna skola avhämtas. Under d) eller i) avsedd tidpunkt fastställes av länsstyrelsen (överståthållarämbetet). må utsättas tidigast till två månader efter nitdrag- Tidpunkten ningen. där sådan förekommer, och i annat fall tidigast till två månader efter lottforsäljningens slut. 19. Lottsedlarna skola tryckas å papper av god beskaffenhet, hoprullas

med texten inåt samt förseglas på lämpligt sätt.

20. Så snart lämpligen kan ske och senast vid slut skall lottforsäljningens fullständig, i nummerföljd uppsatt förteckning över de å vinstlotterna utfallande vinsterna upprättas och tillhandahållas allmänheten.

Bilaga 5 för Vinstplan roulettspel i Sverige

Vinstmöjlig- Antal mar- Vinstuthet kerade delning nummer

A. Plein Ett 30

B. Cheval Två närliggande 15

C. Transver- Tre i följd sal plein horisontellt 10

D. Carré Fyra närliggande 7

E. Transver- Sex i följd sal simple horisontellt 4

A 0 F. Dussin (P) Tolv omfat- 1 2 3 tande (1-12) PASSE MANOUE G. Dussin (M) Tolv omfattande (13-24) H. Dussin (D) Tolv omfattande (25-36) 2 B

O

10 11 12 I. Kolonn Tolv i rad vertikalt 2 13 14 15 PAIR lMPAlR J. Färg Svart Alla med

©-m-o 16 17 18

svart färg K Färg Röd

©xzo

19 20 21 .\ Alla med röd färg 1 22 23 24 L. Pair Alla jämna tal . . M. Impair Alla udda tal 1 28 29 30 ( )-_--0 N. Mangue Aderton om- 31 32 33 .\ fattande

CEJL (1-18)

-P M 34 35 36 P- M 12 12 P. Passe Aderton om-

å 12 12 fattande o (19-36) 1

(E

F G H

sou 1979:30 105

Bilaga 6 lotter Beskrivning

av

[kapitel 7.1 indelas lotterna i olika grupper beroende på vissa karakteristika. I det följande beskrivs för varje sådan grupp ett eller ett par exempel på lotter. Beskrivningen följer i stort denna disposition. a) lottens benämning b) tillverkare eller importör c) närmare redogörelse för lottens utseende, med hänvisning till foto d) beskrivning av Iotteriet e) utlåtande av Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) angående säkerheten samt i vissa fall f) myndigheternas ställningstagande g) förekomst på marknaden h) uppgift om andra, liknande lotter, med hänvisning till utlåtande av SKL.

Enligt det indelningssätt som vi använt oss av i kapitel 7.1 för att beskriva olika lottyper kan dessa föras samman till olika grupper. Varje sådan grupp har åsatts en sifferkombination som följer indelningsförfarandet enligt figuren på nästa sida. De två första siffrorna anger lottens konstruktion, den tredje siffran sättet för dragningen och den fjärde anger vinstplanen.

Öppna lotter.

Dragning/örrätrad under pågående spel.

Vinstplanen _fastställd_ (1 .0.3 . 1) Bingobrickor Med en bingobricka avses här den minsta dragningsbricka som säljs till en spelomgång. En bricka kan bestå av en eller flera spelplaner. En spelplan är uppbyggd av vågräta rader, där varje rad innehåller fem olika nummer. De lägsta numren finns alltid längst till vänster, de högsta till höger. Ingen bricka får ha samma nummeruppsättning som en annan i samma spelomgång. Två huvudtyper av spelplaner förekommer, nämligen en treradig och en femradig. Dessa är konstruerade enligt två olika system. Den treradiga uppsättningen innefattar en nummerserie från l-9O och bygger på 3 840 olika sifferkombinationer enligt det s. k. Bernard-systemet. En spelplan består av

106 6 Bilaga

Schema över indelningsförfarandet (samt fördelning av antalet lotter mellan olika grupper)

Dragningsförfarande och vinstplan

Förhands- Förhands- Dfögnlng Efterhand? dragning för- förrättad dragning dragning för- - rättad av rättad av under pågå- Lottkonstrukncn kontrollant ende spel tillverkare 4

Fast Fast Ej fast Fast Ej fast Fast Ej fast Ej fast vinst- vinst- vinst- vinst- vinst- vinst- vinstvinstplan plan plan plan plan Ola Dlan plan 2 1 2 2 1 1

24 st 5 st 1. Öppna lotter

2. Förslutna lotter

2.1 Rullade, lösa 2 st 3 st lotter

2.2 Fl llad I tt ° e 1 st 2 st 3 st 3 st

päringe

2.3 Nitade lotter 3 st 1 st 4 st

2.4 L t d 2 st 18 st 5 st 3 st

,uüågåâng

2.5 Lotter med 2 st 2 st täckmassa

2.6 Lotter i plast- 2 S* folie

2.7 Plomberade S 2 st

lottsatser 1.

2.8 Sticklotter 8 st 3 st

2.9 Lottkassetter 2 st

Schema över indelnings/ör/arander (samtfördelning av ama/ lotter mellan olika grupper)

Bilaga 6 107

3 x 9 rutor, där således 15 nummer är inplacerade på visst sätt. Normalt finns på en sådan lott sex spelplaner, vilket innebär att högst 640 lotter kan utförsaljas till en och samma spelomgång. Den femradiga spelplanen har kvadratisk form och 5 x 5 rutor. Nummer från sifferserien 1-75 används. Denna typ av dragningsbrickor ger större möjlighet till variation i spelet. Dragning förrättas i spellokalen vanligtvis genom att kulor, numrerade enligt samma serie som brickorna, slumpvis dras från en behållare. Under senare tid har även elektroniska dragningsanordningar introducerats på marknaden. Deltagarna markerar på sina spelplaner de dragna nummer som återfinns där. Den spelare som först får en rad fylld har “bingo” och erhåller vinst. Därefter spelas på samma sätt bingo på två rader osv. En spelomgång pågår till dess att någon spelare fått hela sin spelplan fylld, vilket oftast ger den högsta vinsten. Därefter börjar en ny spelomgång. Variationer i spelet förekommer. På femradersmodellen kan t. ex. en bingorad erhållas även lodrätt eller diagonalt. Ibland säljs hälften med bingobrickor, avsedda att användas vid flera, efter varandra följande spelomgångar. Således kan en spelare köpa ett häfte med t. ex. tolv brickor. Det är också möjligt att delta i spelet med flera brickor samtidigt. Ett särskilt problem har förelegat med de bingobrickor som tillverkas på enfärgat papper med enbart svart tryck. De har visat sig möjligt att fotokopiera dessa brickor med relativt gott resultat. För att undvika sådan förfalskning, tillverkas nu åtskilliga brickor i flerfárgstryck. Enligt lotterinämndens anvisningar krävs att bingobrickorna är numrerade i löpande följd. Det lär enligt vad vi erfarit även ha förekommit att, då markeringar gjorts med pennor med vattenlöslig skrift, brickorna har tvättats rena i vattenbad. Sådant kan undvikas om trycket på brickorna inte görs vattenbeständigt.

Háfle med bingobrickor E-103 Ett bingohäfte benämnt E-l03 tillverkas av Edsbyns Tryckerier AB. 1 häftet finns ett antal brickor, avsedda att användas vid varsin spelomgång. Det normala torde vara att häftet förses med 10-15 brickor. De olika brickorna är försedda med texten A Blad l, B Blad 2, C Blad 3 osv., tryckt i olika färger. Häftet har även ett löpnummer vid huvudet och på varje bricka finns en pil till numret med texten “Utan detta nummer -ingen vinst”. (Foto nr 1). Varje bricka består av sex stycken treradiga spelplaner, konstruerade enligt det tidigare nämnda Bernardsystemet. Varje spelplan är försedd dels med själva brickans nummer, dels med ett löpande nummer. På häftet lämnas vidare uppgift om anordnarens namn, tillståndsdatum samt priset, i detta fall 15 kronor. Ett liknande häfte, uppbyggt enligt samma princip, tillverkas av Stig Sandén AB. Detta häfte kallas S-Bingokupong.

Nummerbricka En annan bingobricka är försedd med tre stycken femradiga spelplaner. Brickan, som är av Stig Sandén AB:s fabrikat, är av engångstyp och tryckt på

108 6 Bilaga

På brickan finns ett löpnummer och även varje spelplan har ett papper. nummer i en löpande serie. (Foto nr 2).

Bingo/ort ;ned Free-Play Den aktuella brickan tillverkas av Sveriges Förenade Tryckerier Försäljnings AB. Dragningsbrickan finns i tre olika utföranden, med en, tre eller sex Den mittersta rutan har inget nummer, utan är försedd femradiga spelplaner. med texten Free-Play, vilket innebär att spelaren får tillgodoräkna sig denna ruta redan från starten. Såväl bricka som spelplan har löpnummer. På brickan finns även uppgift om anordnare, samt brickans pris. (Foto nr 3). Samma bricktyp tillverkas som värdetryck av AB Tumba Bruk Värde- Brickorna trycks med särskilt mönster i olika färger. Även den tryckeriet. förut nämnda femradiga nummerbrickan finns i form av värdetryck. Samtliga här omtalade bingobrickor tillverkas av företag, som förbundit sig att uppfylla lotterinämndens krav.

Öppna lotter.

Efrerhandsdragning. Vinslplanen fastställd. (1.0.4. 1)

Penningloneriet tillverkas av AB Tumba Bruk Värdetryckeriet som Lotter till penninglotteriet värdetryck. Lotten, som har formatet 7,5 x 13,5 cm, trycks på vattenstämplat skall försvåras papper och är i övrigt utförda på sådant sätt att förfalskning eller omöjliggöras. bottens nummer finns angivet på tre ställen, varav en gång med bokstäver. Vidare finns uppgift om lottpriset samt dragningstillfälle. På lottens baksida finns texten “Vinstplan och antal lotter är fastställda av regeringen. Vinstskatt enligt gällande förordning betalas av enligt tillstånd Penninglotteriet. Vinst är fri från inkomstskatt”. (Foto nr 4). förrättas med hjälp av datateknik. Vinst utbetalas mot över- Dragningen lämnande av lott. lotteri denna grupp, tillverkade som värdetryck av AB Tumba Bruk

Övriga

är lotter till lotterierna nummerlotteriet, Bellmanslotteriet Värdetryckeriet, samt konst- och teaterlotteriet. Samtliga dessa administreras av Svenska Penninglotteriet AB.

Åror

En viss typ av öppna lotter tillverkas av styv kartong och har formen av en åra. vilket således ger tre vinstchanser. En Varje lott är försedd med tre nummer, lottsats om 100 lotter innehåller nummer från l till 300. Efter avslutad försäljning förrättas dragning med särskilda dragningsbrickor. Lottypen tillhandahålls av Lindarna i Falun AB och är avsedd att användas vid mindre tillställningar.

Rullade lösa lotter.

Förhandsdragning_förrärrad av tillverkare. Vinst/Hanen fastställd. (2. 1. I. 1)

Fair Play rombalaloner

En vanlig lottyp for tombolaförsäljning tillverkas av Stig Sandén AB. De rullade papperslotterna har lörseglats i båda ändarna genom prägIingaNplissering) och är perforerade for att lättare kunna öppnas. Lotterna levereras av fabrikanten i satser innehållande vinstlotter nitlotter. respektive Specialtext utföres på beställning. Nitlotterna finns i standardforpackning om 20000 stycken, fördelade på 20 påsar med 100 stycken och 45 påsar med 400 stycken. Vinstlotterna levereras i förpackningar om 100 stycken och finns numrerade från l-100, 101-200 osv. Genom att vinstlotter och nitlotter levereras var för sig, kan arrangören själv avgöra andelen vinster i lotteriet. (Foto nr 5). SKL (dåvarande Statens Kriminaltekniska Anstalt) har granskat lotten och anför följande (dnr 1092/60).

Lottnumren eller texten“Nitlott kunde icke läsas vid genomlysning med en for ändamålet lämplig lampa i mörkt rum. Vid praktiska försök har det nu - liksom vid undersökningen av de tidigare inlämnade lotterna - visat sig vara möjligt att öppna förslutningen, rulla upp lotten, därefter rulla ihop den och återställa förslutningen i ett sådant skick, att ingreppet vid en flyktig och omisstänksam granskning icke märks. Härfor fordras dock dels att den person, som utför ingreppet besitter en allmän händighet och haft tillfälle att inöva det lämpligaste tillvägagångssättet, dels tillgång till lämpligt hjälpinstrument (smalbladig spatel eller liknande) och dels att en ringa mängd klister tillföres vid plisseringarna för att dessa vid förslutningen skola fästa på ett betryggande sätt. Även om det, som ovan anförts, visat sig möjligt att öppna och åter tillsluta ifrågavarande lotter utan efterlämnande av några vid en hastig och misstänksam granskning iakttagbara spår, måste dock resultatet anses chansartat. Man torde aldrig på förhand kunna räkna med ett tillräckligt gott resultat. Enligt anstaltens mening bör här ifrågavarande lottyp kunna anses besitta tillräckliga säkerhetsegenskaper for användning i sådana lotterier. som avses i lotteriförordningens 2 § och 3 § a) och b), dvs. sådana lotterier, som anordnas efter anmälan till respektive tillstånd av polismyndighet. Däremot synes man böra kräva större säkerhet hos lotter. som skola användas i lotterier nämnda i 3 §c), dvs. sådana, som anordnas efter tillstånd av länsstyrelse.

Tombola 21

En annan rullad lott av Stig Sandén AB:s fabrikat är Tombola 21. Lotten bygger på kortspelet 21. Varje lott har tre spelkortssymboler av olika valörer. Korten är poängsatta från l - 14. Spelkortskombinationer med poängsummor från 17 - 21 poäng är vinstgivande. Lotterna levereras i satser om 1 000 lotter, varav 50 eller 100 stycken är vinstgivande. En lott utfaller med 21 poäng, dvs. högsta vinsten. Lotten i fråga har inte varit föremål för någon undersökning av SKL. (Foto nr 6). Andra lotter, tillverkade på samma sätt som de ovan nämnda, är Standardlottsedel och Lång lottsedel. Båda lotterna tillverkas av Fortuna-Lotten AB och har undersökts av SKL (Allmänna Meddelanden 1971:30 notis 233).

1 10 Bilaga 6

R ullade lotter på ring. F örhandsdragning .förränad av tillverkare.

Vinstplanen _fastsIäI/d. (2.2. 1. I)

Tärningslotren

En viss sorts lott, ibland kallad pärmlott, tillverkas av Stig Sandén AB, men

endast av Lindarna i Falun AB. Lotterna levereras i en pärm marknadsförs innehållande 100 rullade papperslotter, uppträdda på en ståltrådsbygel.

Bygelns ytterändar sitter fast i pärmens rygg, som består av två sammanlimav forsegling förekommer. Pärmens made plastdelar. Ingen annan form cm och den brutna lotten har formatet ca 4x7 cm. storlek är l0xl4 dragningslista samt seriebeteck- På varje lott finns tre tärningssymboler, poäng skall räknas samman och av dragningslistan ning tryckt. Tärningarnas utfaller med vinst. troligen i framgår att de fem högsta poängsummorna osv. Vinstplan finns presentkort. Därvid gäller att ”18 ger 100”, “17 ger 50” förses lotterna med uppgift om även tryckt på pärmens framsida. På begäran tio Lotterna levereras i satser om 1 000 stycken,dvs. arrangör och kontrollant. Härav är 101 lotter vinstgivande, varav en ger högsta vinsten. pärmar. av utmed en Lotterna är blandade och köparen väljer själv en lott som rivs

perforering. (Foto nr 7) I utlåtandet som finns publicerat i Allmänna SKL har granskat lottypen.

Meddelanden 1973:30 notis 239 anförs följande.

Det visade sig icke vara möjligt att avläsa de hoprullade lotterna vid genomlysning. Det

avläsa lotterna genom ingrepp i var ej heller möjligt att med hjälp av enkla redskap avläsas med användande av en s. k. deras båda ytterändar. Lotterna kunde däremot ena ytterände. Detta ingrepp var rörkikare, som inträddes i den hoprullade lottens visade, att det var relativt enkelt att tämligen tidskrävande. Angrepp mot pärmens rygg att lossgöra ståltrådsbygeln sära denna i den limmade fogen. Därefter var det möjligt behövde brytas. Efter ett och åtkomma samt avläsa lotterna utan att perforeringen dylikt ingrepp kunde lotterna på nytt trädas på bygeln och pärmryggen ihoplimmas. kan sortera ut Detta Förhållande innebär, att en lotteriarrangör och/eller lottförsäljare endast ett reducerat antal vinstlotter eller vinstgivande lotter och till försäljning utbjuda enbart nitlotter.

Dessa har ej Andra liknande lotter är Spader Dam och Jack pot-tombola.

granskats av SKL.

Rullade lotter på ring. Förhandsdragningförrätrad av kontrollant.

Vinstplanen _fasrstä/Id. (2.2.2. 1)

Tombolalotr på ring

lottringen är av Stig Sandén Ibland träds lotter upp på ring. Den här beskrivna i AB:s fabrikat. Lotterna, som är av papper, har rullats och därefter förseglats I den andra änden har hålslagning skett. För ena änden genom präglingar.

Bilaga 6 111

försäljning levereras lotterna uppträdda på plomberade ståltrådsringar med 50, 100 eller 250 lotter. På varje lott finns ett nummer angivet, samt uppgift om anordnare och kontrollant. Ytterligare text trycks på beställning. Seriebeteckning saknas på lotterna. (Foto nr 8). Lotterna kan också användas i lotterier med efterhandsdragning (jfr grupp 2.2.4.1). Lottypen har inte undersökts av SKL.

R ill/ade lotter på ring.

Dragning/örrättad under pågående spel.

V instplanen _ /áststäl/d. (2 .2. 3 . 1)

Matchen

En viss lottyp är avsedd att användas l lotterier som anordnas vid fotbollsmatcher, ishockeymatcher eller andra där matchresultat idrottstävlingar framkommer. Tillverkare av den här redovisade lotten är Stig Sandén AB. (Foto nr 9). De rullade papperslottema är uppträdda på en plomberad ståltrådsring. Ingen annan form av försegling förekommer. På varje lott finns ett matchresultat angivet, från 0 - O och 9 - 9. Den lottköpare som har lotten med rätt slutresultat vinner. Blir något målresultat tillfaller tvåsiffrigt vinsten lotten med resultatet 9 - 9. Lotterna tillverkas i satser om 100 eller 500 stycken. I det mindre lotteriet utfaller en vinst i det större fem vinster. Varje lottsats har olika seriebeteckning, vilket finns tryckt på lotterna.

Rul/ade lotter på ring.

Efterhandsdragning.

Vinstplanen _faststäl/d. (2,2. 4. 1) Fair Play bok/on

Somliga rullade lotter har efterhandsdragning, som t. ex. boklotten Fair Play. Lottsatsen i fråga tillverkas av Stig Sandén AB. 100 lotter är uppträdda på en stáltrådsbygel i en bokliknande förpackning. Lotterna, som är av papper, är vikta åtta gånger. Varje lott är perforerad och består av en forsäljningsdel och en dragningsdel, båda försedda med lottnummer. Lottema är blandade och ligger således inte i nummerordning. Lottköparen får själv välja en lott och bryta loss forsäljningsdelen. I lottpärmen finns en noteringslista där namnet på lottköparen skall antecknas vid det erhållna numret. Då samtliga lotter sålts, lossas dragningslotterna från ståltrådsbygeln och blandas, varefter dragning kan ske. (Foto nr 10) En annan hithörande lottyp av Stig Sandén AB:s fabrikat är lottringen Fair Play.

112 Bilaga 6

Nitad lott.

Förhandsdragning_förrättad av kontrollant.

Vinsrplanen _fastsrä/Id. (2.3.2. 1)

K vicklott

En särskild typ av lott tillverkas av Bertil Höst AB. Lotten är gjord av styvt

med ena sidan i ca en cm breda papper, vilket har vikts fyra gånger parallellt som fält. På översta fältet är lottens nummer tryckt. De övriga fälten fungerar

och har som säkerhetsåtgärd försetts med ett tätt tryck av

genomsiktsskydd

senare typen siffror. Lotten finns i två utföranden, typ A och typ B, varav den

är tillverkad av kraftigare papper. två nitar. l förslutet skick har Den vikta delen av lotten har forseglats med finns en uppmaning till lotten formatet ca 10 x 10,5 cm. På framsidan

att de båda förseglingsnitarna lottköparen att innan lotten öppnas kontrollera bokstav, exempelvis K. Fältet mellan är försedda med en viss instansad

nitarna är vanligen försett med texten “Riv upp denna flik i inre perfore-

ringen. Därunder finns lottens nummer”.

framgår att vinstdragning har ägt rum före lott- Av lottens text i övrigt sedan lotterna förslutits och blandats. Vidare upplyses om att forsäljningen, i samband med lottköpet. Lotteriets tillhandahålls separat dragningslista Lotterna används i lotterier ändamål samt lottpriset står skrivet på framsidan.

med nummerdragning. (Foto nr 11 och 12). Laboratoriet framhåller har undersökts av SKL (dnr. 1136/64). Lottypen

följande.

kunde icke lottnumret avläsas. Vid genomlysning med en för ändamålet lämplig lampa av alltför iögonfallande spår Det visade sig vara genomförbart. att utan efterlämnande därefter åter tillsluta lotterna med forcera lotterna genom att avlägsna nitarna och hårda beskaffenhet var emellertid användande av samma nitar. På grund av nitarnas och tog avsevärd tid i anspråk. detta sätt att forcera lotterna relativt svårt att utföra lotterna av typ A. Lotterna av typ B voro svårare att forcera än till nitar av likartat utseende som de Undersökningen har utvisat. att det utan tillgång att komma åt befintliga nitarna synes vara synnerligen svårt och omständligt att svårigheterna härvidlag lottnumret utan efterlämnande av väl synliga spår och

det gäller lotterna av typen B. synes vara något större, när

har godkänts i är den enda förhandsdragna lott som tidigare Lottypen där lottpriset är förhållandevis högt rikslotterier och andra stora lotterier,

fem kr.) och vinsterna värdefulla. (vanligtvis variant, försedd med Av samma fabrikat finns även en något enklare att användas i mindre ringmärlor i stället för nitar. Sådana lotter år avsedda denna variant har granskats av SKL (dnr. lotterier på lokal nivå. Även

875/62). Utlåtandet lyder som följer.

lampa i mörkt rum kunde icke Vid genomlysning med en för ändamålet lämplig läsas. Vid försök att forcera lotterna genom att trycka ut ringmärlorna lottnumret att kartongen brast i perforeringarna. framkom. att detta icke lätt kunde göras utan i så pass hård metall, att de icke kunde Vidare framkom, att ringmärlorna voro utförda måste För att åter kunna tillsluta en öppnad lott borttagas utan att avsevärt demoleras. ersättas med en ny av likartat av den anledningen den ursprungliga ringmärlan fordras tillgång till en utseende och för att kunna anbringa den nya ringmärlan

Bilaga 6 113

öljett-tång för ifrågavarande storlek av ringmärla. Det måste därför betraktas som relativt omständligt och synnerligen chansartat att forcera ifrågavarande lotter och åter tillsluta dem utan efterlämnande av väl synliga spår. Sammanfattningsvis kan utsägas, att ifrågavarande lottyp kan anses besitta tillräckliga säkerhetsegenskaper för användning i sådana lotterier, som avses i lotteriförordningens 2 § och 3 § a), b) och c). Sveriges Förenade Tryckerier Försäljnings AB tillverkar en likartad lott, benämnd Snabblott, även den försedd med ringmärlor.

Lotter med lucköppning. Förhandsdragning/örrätrad av tillverkare. Vinstplanen fastställd. 0.4.1.1)

21 ger I 000

Lotten 21 ger 1 000, även kallad Gröna 2l:an, är av engelskt ursprung och distribueras i Sverige av Ring-Bingo AB. Lotten har formatet 50x64 mm och består av tvâ ihoplimmade kartongskikt. På framsidan har dragningslistan angivits och därav framgår att 21 poäng ger vinsten 1 000, 20 poäng ger 500, 19 poäng ger 100, 18 poäng ger 50 och 17 poäng ger vinsten 2. På lottens baksida finns tre luckor åstadkomna genom perforeringar i kartongskiktet. Då luckorna öppnas framkommer bilden av ett spelkort i varje lucka. Av text framgår att ess räknas som ett eller 14 vid poängräkningen. (Foto nr 13). 21-l0tten har undersökts vid SKL. Resultatet av undersökningen redovisas i Allmänna Meddelanden 1973:34 notis 266. Det är att märka att den lott som laboratoriet undersökte även var försedd med texten Spelare har rätt att stanna på två kort”, vilket skulle innebära att fast vinstplan saknades. Detta beskrivs närmare i laboratoriets utlåtande. Den här redovisade lotten har ingen sådan text, men är i övrigt identisk. SKL framhåller följande. Vid genomlysning med en för ändamålet lämplig lampa i ett för övrigt mörkt rum kunde de dolda spelkorten med svarta symboler (spader, klöver) i vissa fall avläsas, medan spelkorten med röda symboler (hjärter, ruter) endast svagt kunde skönjas. Spelkorten kunde även avläsas om endast en av tungorna mellan två perforeringar till luckorna bröts. Härvid kunde respektive lucka öppnas inom en begränsad längd. som var tillräcklig för att det underliggande spelkortet skulle kunna avläsas. De vid ingreppen uppkomna skadorna blev i regel ringa. Vidare kunde lotterna delas i limskiktet med hjälp av tunt eggvasst verktyg, så att korten blev synliga. Därefter kunde lotterna på nytt limmas ihop utan att några vid en ytlig granskning iakttagbara spår uppstod. Det senare förfarandet var tidskrävande och lotterna kunde lätt skäras sönden Sammanfattningsvis kan utsägas. Lotterna kan i vissa fall avläsas vid genomlysning och de kan brytas och därefter tillslutas på sådant sätt, att ingreppet icke behöver leda till upptäckt vid en ytlig och omisstänksam granskning. Lotteriet torde sakna/ast vinstplan eftersom eventuell vinst, erhållen efter det att två luckor öppnats, synes kunna gå förlorad om den tredje luckan öppnas. I detta avseende hänvisas till AM 25/1970 nr 198.

1 14 Bilaga 6

Bandit

En annan variant bygger på spelet med enarmade banditer. Lotten, som tillverkas av Norton & Wright Ltd i England, tillhandahållsi Sverige av Ring-

Bingo AB. Lotten består av två sammanfogade kartongstycken med storleken 51x63

mm. På baksidan finns tre luckor, vilka kan öppnas genom att perforeringarna bryts. Under luckorna döljer sig spelsymboler av samma typ som används i s. k. enarmade banditer. En symbol finns under varje lucka. Alla luckor skall Öppnas. På lottens framsida anges dragningslistan, en viss symbolkombination ger högsta vinsten, en annan näst högsta osv. (Foto nr

14). Lotten i fråga har undersökts av SKL. I laboratoriets utlåtande, som

refereras i Allmänna Meddelanden 1973:6 notis 128, sägs bl. a. följande.

Vid genomlysning med en för ändamålet lämplig lampa i ett för övrigt mörkt rum av kunde de dolda symbolerna svagt skönjas. Lotterna kunde dessutom. utan hjälp verktyg, delas i Iimskiktet, varvid symbolerna blev synliga. Därefter kunde lotterna på vid en ytlig granskning iakttagbara spår. nytt klistras ihop utan efterläm nande av några Det var även möjligt att med ett eggvasst verktyg bryta en mindre del av perforeringen så mycket att symbolerutmed luckornas ena långsida, varefter luckorna kunde öppnas na kunde avläsas. De därvid uppkomna skadorna blev i regel av ringa storlek.

Sammanfattningsvis kan utsägas, att lotter av aktuell typ relativt lätt kan brytas och vid en ytlig och därefter tillslutas på ett sätt, som icke behöver leda till upptäckt omisstänksam granskning.

21 med tre karrongskikt

En vidareutvecklad 2l-lott tillverkas av Stig Sandén AB och består av tre tunna vilka sammanfogats. Formatet är ca 50 x 65 mm. Längs kartongbitar, försedd med i rutmönster. l de övre och långsidorna är lotten präglingar skikten finns tre öppningsbara luckor försedda med nummer. mellanliggande är bredare än luckorna i det övre skiktet. Lotten Luckorna i mellanskiktet att en flik iden övre luckan rivs upp, varefter den undre luckan bryts genom finns under lucka. Luckorna skall kan öppnas. En spelkortssymbol varje i nummerordning. Ess räknas som ett eller 14. Enligt tillverkarens öppnas förlorar spelaren ej erhållen vinst på två luckor om den tredje luckan uppgift är nämligen utförda så, att poängsumman öppnas. Symbolkombinationerna alltid blir densamma oavsett om två eller tre luckor öppnas. Dragningslistan finns angiven på lottens framsida. Därav framgår att 21 ger 100, 20 ger 50 osv.

(Foto nr 15). har lotten och resultatet härav redovisas i Allmänna SKL granskat Meddelanden 1974:18 notis 183. SKL framhåller följande.

Det visade sig vid försök icke vara möjligt att avläsa spelkortens valörer vid genomlysmed undantag för en av lotterna, ning av lotterna med en för ändamålet lämplig lampa, vars genomsiktsskydd var betydligt tunnare än de övriga lotternas, dvs. den svarta och på de inre luckornas insidor var ej färgen i de rektangulära fälten på lottens baksida var tillräckligt täckande. Präglingarna utmed lotternas båda långsidor medförde, att det att synnerligen svårt att med hjälp av eggvassa verktyg åtskilja skikten så mycket lätt skador i lotterna. Det var spelkorten kunde avläsas. Vid dessa angrepp uppstod i det övre kartongskiktets perforeringar för möjligt att med eggvass kniv, som ansattes

Bilaga 6 115

luckorna, genomskära det mellanliggande kartongskiktet. Därefter kunde luckorna lättas så mycket att spelkorten kunde avläsas. Detta angrepp var mycket tidskrävande att utföra och skador uppstod lätt i luckornas kanter. Sammanfattningsvis kan utsägas, att lotter av aktuell typ kan brytas och åter förslutas, men att dessa angrepp måste bedömas så tidskrävande att möjligheterna för en lönande illegal hantering är liten under förutsättning att Iotterna har fullgott genomsiktsskydd. Nedan lämnas exempel på ytterligare lotter som hör till denna grupp. Samtliga dessa lotter har undersökts av SKL. Efter lottens namn hänvisas till utlåtandet i Allmänna Meddelanden elleri förekommande fall laboratoriets diarienummer. Ring-Bingo AB tillhandahåller bl. a. Nya 21 (l972:18 notis 187), Poker och Jack-Pot (1973:25 notis 219), Lyckosjuan (dnr 233/69) samt 13-Tipset (dnr 360/71). Stig Sandén AB tillverkar t. ex. Snabb-Bingo(l972: 17 notis 180) och 13 Rätt (dnr 183/72). Sveriges Förenade Tryckerier Försäljnings AB är tillverkare av Tur i triss (l971:16 notis 166).

Lotter med lucköppning.

Förhandsdragning förrärtad av tillverkare.

Fast vinstplan saknas. (2.4.1.2)

K vi!! eller dubbelt

En lott benämnd Kvitt eller dubbelt tillverkas av Stig Sandén AB och består av ett dubbelvikt och hoplimmat styvt papper. Lottens storlek är ca 50 x 60 mm. På framsidan finns två öppningsbara luckor. Den vänstra luckan har

texten Öppna denna lucka och se om du fått VlNST.

Om luckan öppnas blir tre tärningar synliga. Av det sammanlagda poängtalet framgår om lotten utfallit med vinst. Dragningslista finns angiven på lottens framsida och där anges att 14- 18 poäng ger vinst från 2 till 50. På den högra luckan finns texten “Har du vunnit kan du välja CHANS. Av lottens baksida framgår att vinst- Iotterna vid öppnandet av den andra luckan kan ge dubbel vinst (“DUB- BELT“), oförändrad vinst (“L1KA) eller så kan hela vinsten gå förlorad (KVITT). Spelaren avgör själv om han vill öppna lucka nummer två. (Foto nr 16) Lotten har undersökts av SKL. Resultatet redovisades i Allmänna Meddelanden 1974:28 notis 229. Laboratoriet anför följande. För att förhindra genomlysning av lotten var de två luckorna på insidan täckta med svartmelerade fält. Det visade sig ändå vara möjligt att avläsa speltämingarna vid genomlysning med en för ändamålet lämplig lampa i ett för övrigt mörkt rum. Det var även möjligt att bryta perforeringen på luckornas ena sida och avläsa lotten. Därefter kunde luckorna åter tillslutas på ett sådant sätt att ett dylikt ingrepp icke behöver väcka misstankar hos lottköparen. Sammanfattningsvis kan efter slutförd undersökning utsägas, att det dels är möjligt att avläsa lotten vid genomlysning och dels är möjligt att delvis bryta perforeringen i luckorna och åter försluta dem på ett sätt som ej behöver leda till upptäckt vid en ytlig och omisstänksam granskning. Lotteriet torde dessutom sakna fast vinstplan eftersom eventuell vinst synes kunna gå förlorad om den andra luckan öppnas.

1 16 Bilaga 6

Poker Special En särskild variant av lotter där fast vinstplan saknas tillverkas hos Sveriges Förenade Tryckerier Försäljnings AB. Lotten består av två hoplimmade med storleken 6 x 12 cm. l övre skiktet finns en stor och fem små kartongskikt öppningsbara luckor. (Foto nr l7). Under den stora luckan döljer sig tre spelkortssymboler och under vardera av de mindre luckorna finns bilden av ett spelkort. Av texten på lottens två av framsida framgår att den stora luckan skall öppnas först. Därefter skall de fem små luckorna öppnas. Sammanlagt erhålls då fem spelkortsymboler. på baksidan lämnar upplysning om att vinst utfaller i enlighet Spelreglerna med pokerbuden. Eftersom endast två av fem luckor får öppnas omöjliggörs en fast vinstplan. En potentiell vinst kan mycket väl gå förlorad genom att fel luckor öppnas. Den aktuella lotten har undersökts av SKL. Laboratoriets synpunkter redovisas i Allmänna Meddelanden 1972:11 notis nr 152, där följande sägs.

förekom För att förhindra att spelkorten skulle kunna avläsas vid genomlysning genomsiktsskydd i form av små svarta spelkortssymboler på luckornas insida. Dessutom var de fem mindre luckorna på utsidan försedda med ett svart mönstrat fält. Det visade sig vid försök icke vara möjligt att avläsa spelkortens valörer vid genomlysvar väl hoplimmade ning med en för ändamålet lämplig lampa. De två kartongskikten och det var svårt att med hjälp av en tunn eggvass kniv genom spaltning åtskilja kunde dock avläsas kartongskikten så mycket att spelkorten kunde avläsas. Spelkorten varefter luckorna på nytt kunde genom att en del av luckornas perforering bröts, tillslutas mer eller mindre väl. tidsödande att utföra, Dylika ingrepp krävde varsam hantering och var framförallt eftersom lottens samtliga sex luckor vanligen måste angripas. Sammanfattningsvis kan utsägas. att möjligheterna synes vara små för fusk på det sättet att lotterna öppnas och därefter- när det gäller icke vinstgivande lotter- tillslutes igen och försäljes.

Stora 21 Inom gruppen finns även 21-l0tter. Stora 21 tillverkas av Sveriges Förenade Tryckerier Försäljnings AB. Lotten består av två sammanlimmade kartongskikt med storleken 5 x 6 cm. På framsidan finns tre luckor, åstadkomna genom perforeringar, och numrerade från ett till tre. Under varje lucka finns 14. bilden av ett spelkort. Korten är poängsatta, varvid ess räknas som ett eller På lotten finns upplysning om att luckorna måste öppnas i nummerordning, samt att spelaren har rätt att stanna på två kort om denna kombination ger “med vinst. Han kan även öppna tredje luckan, med chans att vinna mer men risk att bli tjock och helt utan vinst”. om att Vinstlistan, som finns angiven på lottens baksida, ger upplysning 21 ger 100, 20 ger 50” osv. En lottsats innehåller l 008 lotter, varav 130 stycken är möjliga vinstlotter. Det faktiska vinstutfallet går inte att beräkna. (Foto nr 18). Den aktuella lotten synes inte ha varit föremål för granskning av SKL. Andra hithörande lotter är t. ex. Hjärter Ess och 21 ger 15, båda tillverkade av av Stig Sandén AB. Ingen av dessa lotter har varit föremål för granskning SKL.

sou 1979:30 Bilaga 6 117

Lotter med lucköppning.

Dragning jörrätrad av kontrollant.

Vinstplanen fastställd. (2.4.2.1)

Nya CHANSEN-lotten En hithörande i England och lörsäljs i Sverige genom Ringlottyp tillverkas Bingo AB. Den består av två ihoplimmade kartongskikt av storleken 50 x 63 mm. lett av kartongskikten finns en tvärgående lucka, åstadkommen genom perforeringar. Då luckan framkommer öppnas ett fyrsiffrigt nummer. På samma sida står tillståndshavarens samt kontrollantens namn tryckt. På andra sidan finns, förutom typbeteckning, ingen text. Lotten (Foto nr 19) har undersökts av SKL. l Allmänna Meddelanden 1976:7 notis 131 redovisas följande utlåtande. Det var icke möjligt att avläsa de dolda numren vid genomlysning av lotterna med en för ändamålet lämplig, ljusstark lampa iett förövrigt mörkt rum. Lotter av den aktuella typen har tidigare undersökts vid laboratoriet. Det visade sig härvid att lottnumret framträdde genom det ena kartongskiktet om lotterna placerades i aceton. Så var icke fallet med de nu aktuella lotterna. De kom dessutom att missfargas, eftersom acetonen löste ut färgen i lotternas mönstring. Däremot var det möjligt att med ett tunt och eggvasst verktyg åtskilja de två kartongskikten i den del av lotterna där luckan var belägen. Vid dessa ingrepp blev lottnumret synligt utan att luckans perforering bröts. Kartongskikten kunde därefter på nytt ihoplimmas utan efterlämnande av några vid en ytlig granskning iakttagbara spår. Ett dylikt ingrepp kräver varsam hantering och stor noggrannhet och är tidskrävande att utföra. För att försvåra ett dylikt ingrepp borde luckan vara placerad mitt på lotten. Det var även möjligt att avläsa lottnumret genom att skära upp större delen av perforeringen i luckans ena långsida, varefter den kunde tillslutas ganska väl. Ett dylikt ingrepp torde dock lätt upptäckas av en uppmärksam lottköpare. För att höja säkerhetsegenskaperna hos nummerlotter av aktuell typ bör dragningslistan ej vara fastställd vid tillverkningen av lotterna, utan dragningslistan bör upprättas av den för lotteriet utsedde kontrollanten. kan efter slutförd undersökning utsägas, att möjligheterna för Sammanfattningsvis en lönande illegal hantering med den aktuella lottypen måste bedömas som liten under förutsättning att lotterna icke förses med dragningslista vid tillverkningen.

S //ver/otren

Den rubricerade lotten tillverkas av Esselte Värdetryck AB och är patenterad enligt Svenskt Patent nr 11387/71. Lotten har formatet ca 55 x 130 mm och består av ett kraftigt papper belagt med en tunn metallfolie i silverfärg. Lotten bryts genom att ett mindre stycke avskiljs längs en perforering utefter ena kortsidan. Härvid kan en ca 15 mm bred längsgående remsa i metallfolien rivas upp. Under denna del av folien finns lottnumret tryckt. (Foto nr 20). SKL har undersökt lotten. Utlåtandet finns redovisat i Allmänna Meddelanden 1974:18 notis 182. Laboratoriet_ skriver:

Lotten kunde ej genomlysas och således kunde ej det dolda lottnumret avläsas på detta sätt. Bröts perforeri ngen i metallfolien mitt lör remsan, var det möjligt att under remsan införa en rörkikare och avläsa lottnumret. Detta förfarande kräver ett speciellt redskap

6 118 Bilaga

och riskerna är stora att metallfolien brister och skadas. Det var även möjligt att dela (spalta) lottens pappersskikt. Härvid blev i regel det till metallfolien lästa pappersskiktet så tunt att lottens nummer kunde avläsas genom pappersskiktet. Vid denna hantering blev metallfolien veckad och töjd. Detta medförde att l0tten,om folien med kvarvaranett sådant de tunt pappersskikt på nytt lästes med klister, till det andra skiktet, erhöll utseende att angreppet torde upptäckas om dylika lotter utbjöds. Den beskrivna hanteringen var tidskrävande att utföra. Sammanfattningsvis kan utsägas, att lotter av aktuell typ kan brytas och åter för en förslutas, men att denna åtgärd måste anses så tidskrävande, att möjligheterna lönande illegal hantering är synnerligen liten vid lotterier av nämnda storleksordning och fördelning mellan nit- och vinstlotter. Till denna grupp hör även lotten Nummer-lotteri, tillverkad av Stig Sandén Meddelanden 1976:11 notis AB. Lotten är granskad av SKL. (Allmänna 144.)

Lotter med lucköppning.

Dragning förrättad under pågående spel.

Vinstplanen fastställd. (2.4.3. 1)

Heja-Lotten

En lott avsedd att forsäljas under fotbollsmatcher tillhandahålls av Ring- Bingo AB. Lotten är tillverkad i England av Norton & Wright Ltd och består av två sammanlimmade kartongskikt med storleken ca 9,5 x 10 cm. På lottens ena sida finns tre öppningsbara luckor, markerade med 1,2 och 3. På lucka 1 finns texten ”Rätt tid för första målet ger 200:-. Under luckan på fyra sekunder av matchtiden. På lucka 2 står texten anges ett tidsintervall ”Rätt slutresultat Om luckan öppnas finns ett slutresultat från 0 - 0 ger 25:-. ger 50:-. Numret, som är till 9 - 9 angivet. På lucka 3 står ”Lyckonumret dras under matchen och utannonseras genom högtalarna. Av text fyrsiffrigt, framgår att alla tre luckorna kan ge vinst. Alla vinster utbetalas i form av presentkort. På lottens andra sida redogörs för spelreglerna och där anges bl. a. att, om matchen blir mållös räknas första hörna eller första frispark. Vidare framgår att om resultatet överstiger 9 - 9 så skall vinnare utses genom dragning av Lyckonummer. Man kan även vinna fribiljetter, om man på lotten fyller i namn och adress och lägger lotten i en särskild låda vid idrottsplatsen. Lotten är försedd med serienummer och flera serier kan försäljas under matchen. (Foto nr 21). En liknande lott är VM-lotten, avsedd att användas vid ishockeymatcher. Lotten marknadsförs av Ring-Bingo AB.

6 119 Bilaga

Lorier med täckmassa. F ärhandsdragning förrätrad av tillverkare. Vinsrplanen _fastställd. (2.5. 1 . 1)

Super 2] En modifierad version av 21-lott, kallad Super 21, tillverkas i England av Norton & Wright Ltd och marknadsförs i Sverige av Ring-Bingo AB. Lotten består av ett stycke kartong med formatet ca 50 x 65 mm. Baksidan är belagd med en tunn metallfolie och försedd med nio rutor. l varje ruta finns symbolen av ett spelkon. Dessa är var för sig täckta av en grå, ogenomskinlig massa och numrerade från ett till nio. l nedre kanten av lotten finns en kontrollyta, försedd med texten Får ej avlägsnas. Därunder finns valörerna för de nio spelkorten angivna i nummerordning. Lotten ger således möjlighet

till 27 (33) treställiga kombinationer av spelkort.

Till lottypen skall även finnas ett styrkort,s. k. Master-Kort, konstruerat på samma sätt som lotten, men indelat i tio rader. På varje rad finns tre siffror mellan ett och nio. Raderna är belagda med täcklärgen och betecknade från A till J. Här har alltså tio av de 27 möjliga kombinationerna utvalts. Kontrollanten i Iotteriet skall välja en rad på styrkortet och de siffror som då framkommer skall vara gällande i denna lottserie, dvs. endast dessa tre nummer får skrapas bon av Iottköparen. Poängen på de tre spelkorten räknas samman. På lottens framsida lämnas upplysning om att 21 poäng ger 100, 20 poäng ger 50, 19 poäng ger 25, 18 poäng ger tio och 17 poäng ger fem. Där finns även texten “Skrapa bort de tre nummer kontrollanten valt och lägg samman valören på de tre korten. Spelare får ej stanna på två kort. Ess räknas som ett eller 14.” På styrkortet finns texten ”Master-Kort för Super 21. Super 21 innehåller l 000 lotter av vilka 500 är potentiella vinnare. Med hjälp av detta kort avgör kontrollanten slumpvis vilka 50 lotter som blir definitiva vinnare. Masterkorten finns i många olika utföranden, varför kontrollanten inte heller kan avgöra vilka lotter som blir vinnare i respektive lotteri. SKL har granskat lotten (Foto nr 22). Resultatet härav finns återgivet i Allmänna Meddelanden 1976:16 notis 177 och lyder som följer. Det var icke möjligt att med en för ändamålet lämplig, ljusstark lampa i ett för övrigt mörkt rum genomlysa vare sig lotterna eller det s. k. Master-Konet så att de dolda spelkorten respektive siffrorna kunde avläsas. Den tunna ogenomskinliga skyddshinnan, som täckte spelkorten, hade sådan beskaffenhet att den icke kunde angripas med eggvassa verktyg utan att väl synliga märken uppstod efter angreppen. Det var icke heller möjligt att med värme eller ånga avlägsna hinnan och därefter återställa den i ursprungligt skick på lotten. Försök med olika lösningsmedel att göra de dolda spelkorten synliga lyckades ej. Det var ej heller möjligt att avläsa de dolda spelkorten genom bl. a. UV- och lR-bestrålning av lotterna. Sammanfattningsvis kan efter slutförd undersökning utsägas, att lotterna har sådan uppbyggnad att de måste anses ha mycket goda säkerhetsegenskaper mot manipulering, men att laboratoriet undandrager sig bedömningen av lotteriets konstruktion med det s. k. Master-Kortet. Denna bedömning torde lämpligen underställas lotterinämnden.

6 120 Bilaga

i lotterier för På grund av SKL:s yttrande har lotten inte kunnat godkännas allmänheten. Lotten importeras därför inte längre till Sverige.

Lorier med räckmassa.

Förhandsdragningjörrätrad av kontrollant.

Vinstplanen fastställd. (2.5.2.1)

Sverige-lotten

med täckmassa kan även kombineras med att kontrollanten utför Lotter dragningen. Den aktuella lotten tillverkas i England av Norton & Wright Ltd och distribueras i Sverige av Ring-Bingo AB. Lotten är tillverkad av kartong och har formatet 105 x 45 mm. Framsidan är belagd med en tunn aluminiumfolie. På framsidan finns, förutom text och uppgift om lottpris, två rektangufinns Båda dessa fält är täckta med en lära fält där lottnumret angivet. ogenomskinlig massa. Av texten framgår att skyddsmassan på det större fältet skall skrapas bort av lottköparen, medan det mindre fältet är försett med texten Kontrollyta - får ej avlägsnas. Lottens baksida innehåller uppgift om vinstutlämning, ombud, kontrollant m. m. Separat dragningslista arrangör, tillhandahålles vid försäljningen. (Foto nr 23). Lotten har undersökts av SKL. Laboratoriets bedömningar finns återgivna i Allmänna Meddelanden 1976:18 notis 183, där bl. a. följande sägs.

En l0ttyp(benämnd Super 2l)med samma uppbyggnad men med annan spelkonstrukoch tion än den nu aktuella har tidigare undersökts vid laboratoriet. Vid den tidigare den nu utförda undersökningen beträffande lotternas säkerhetsegenskaper erhölls samma resultat. Det var således icke möjligt att med en för ändamålet lämplig ljusstark så att det dolda lottnumret kunde lampa i ett för övrigt mörkt rum genomlysa lotterna hade sådan avläsas. Den tunna ogenomskinliga skyddshinna, som täckte lottnumret. att väl synliga beskaffenhet att den icke kunde angripas med eggvassa verktyg utan värme eller ånga märken uppstod vid angreppen. Det var icke heller möjligt att med skick på lotten. Att med olika avlägsna hinnan och därefter återställa den i ursprungligt lösningsmedel göra det dolda lottnumret synligt och därefter återställa lotten i att avläsa det dolda lottnumret ursprungligt skick lyckades ej. Det var ej heller möjligt lotterna. genom bl. a. UV- och lR-bestrålning av som är På de nu aktuella lotterna har det nedre fältet med det ena dolda lottnumret, från lotten. avsett för eventuell kontroll av lotten, sådan placering att det kan avskiljas och en lottköpare Genom angreppet avlägsnas ej någon text eller speciell mönstring som ej närmare känner lottypens format och utseende behöver ej upptäcka angreppet. eller nitlott, innan Det är således möjligt att på detta sätt avgöra om en lott är en vinst den utbjudes till försäljning. Sammanfattningsvis kan efter slutförd undersökning utsägas, att den aktuella lottypen har sådan uppbyggnad att den måste anses ha mycket goda säkerhetsegenatt det nedre fältet med det dolda lottskaper mot manipulering under förutsättning lotten utan att denna numret flyttas till sådan plats att det icke kan avskiljas från märkbart förändras.

och de omtalade lotterna Sverige-lotten har ändrats efter SKL:s påpekanden har nu börjat användas i vissa rikslotterier.

Bilaga 6 121

Sola-lotten

Även Sola-lotten är av engelskt ursprung och säljs i Sverige av Ring-Bingo AB. Tillverkningssättet är i stort sett lika som för den tidigare nämnda Sverige-lotten. Lotten är av kartong och formatet ca 50 x 65 mm. Baksidan av lotten är belagd med aluminiumfolie och på samma sida finns två fält täckta med en ogenomskinlig hinna. Under dessa fält döljs lottnumret. Det ena fältet är kontrollyta. Där får hinnan inte skrapas bort. (Foto nr 24). Vid sina undersökningar av lotten har SKL kommit till följande rön (Allmänna Meddelanden 1977:4 notis 115). Det var icke möjligt att med en för ändamålet lämplig lampa i ett för övrigt mörkt rum genomlysa lotterna så att det dolda lottnumret kunde avläsas. Den tunna, ogenomskinliga skyddshinnan, som täcker lottnumret, hade sådan beskaffenhet att den icke kunde angripas med eggvassa verktyg utan att väl synliga märken uppstod vid angreppen. Det var icke heller möjligt att med värme eller ånga avlägsna hinnan och därefter återställa den i ursprungligt skick på lotten. Att med olika lösningsmedel göra det dolda lottnumret synligt och därefter återställa lotten i ursprungligt skick lyckades ej. Det var ej heller möjligt att avläsa det dolda lottnumret genom bl. a. UV- och lRbestrålning av lotterna. Dessutom har senare utförda försök visat, att det är besvärligt att ersätta avlägsnade skyddshinnor på lotter av aktuell typ med nya. De därvid erhållna resultaten blev genomgående av bristfällig kvalitet. Ersättningshinnorna blev märkbart tjockare än de ursprungliga och erhöll alltigenom ett utseende, som måste väcka misstankar hos en lottköpare. Ytterligare komplicerat blir det om även motsvarande text på de ursprungliga hinnorna skall påföras de nya hinnorna. Vid denna senare undersökning framkom vidare, att ett helt avlägsnat nummer från en lott av ifrågavarande typ kan ersättas med nya s. k. överföringssiffror(”gnuggisar), som saluförs av bl. a. pappershandlare. Det därvid erhållna resultatet måste bedömas som gott, eftersom siffrorna gav en skenbild av att vara tryckta under lottens tillverkning. Däremot uppstod svårigheter, som framgår av tidigare stycke, när siffrorna skulle täckas med ny skyddshinna. Det torde även vara lätt för en lotteriarrangör att avslöja en inlämnad förfalskad vinstlott försedd med ett på beskrivet sätt förfalskat nummer. Lottens kontrollnummer måste då även vara förfalskat och täckt med en ny skyddshinna, försedd med text, varför en sådan illegal hantering torde på förhand vara dömd att misslyckas. Sammanfattningsvis kan efter slutförd undersökning utsägas, att lotter med aktuell uppbyggnad måste anses ha mycket goda säkerhetsegenskaper mot manipulering.

Lotrer i plastfolie.

Förhandsdragningförrättad av kontrollant.

Vinstplanen fastställd. (2.6.2. 1)

S we/olt M olionsbingo

Så kallad motionsbingo är ett förhandsdraget lotteri och således inte hänförligt till bingospel. En motionsbingolott tillverkas av Stig Sandén AB och marknadsförs efter visst tilltryck av Svenska botteri AB. Lotten består av ett ark med sex stycken treradiga bingobrickor, som vikts samman till en brickas storlek. Vid försälj-

122 Bilaga 6

försluten med värmeningen är lotten inlagd i en svartfárgad plastpåse, en kanterna. Vanligtvis har påsarna hålslagits och trätts upp på s_vetsar längs stråltrådsbygel. 15 nummer i serien l - 90. Dragning i en serie om Brickorna har vardera ur serien dras, som samtliga t. ex. 3 000 brickor tillgår så att 56 olika nummer Dessa nummer finns på 14 stycken förtryckta är vinstgivande. angivna Lotteriet har den stationstavlor, vilka utplaceras längs en promenadväg.

konstruktionen, att två brickor utfaller med tre raders vinst, dvs. alla nummer med två på brickan finns bland de dragna. Vidare utfaller 50 stycken brickor

raders vinst. i rutan längst ner till Varje bricka är försedd med ett särskilt serienummer motsvarar således en viss kombination av bingohöger. Ett serienummer nummer. (Foto nr 25). Lotten har undersökts av SKL, vars utlåtande finns återgivet i Allmänna

Meddelanden 1977:2 notis 108. Laboratoriet anför bl. a. följande.

Lotterna/bingobrickorna kunde åtkommas genom att plastpåsarna skars eller klipptes kunde, efter det att de upp längs med en kort- eller långsida. Lotterna/brickorna från lödkolv. Den på detta avlästs, på nytt föras in i påsarna, som förslöts med värme och det syntes sätt erhållna fogen erhöll Samma utseende som den ursprungliga var även möjligt att bryta delar av Omöjligt att Uppläcka ell dylikt ingrepp. Det perforeringen till de påsar. som var trädda på stålbygeln. Därefter kunde lotterna/ är brickorna tas ut och läsas av för att senare på nytt anslutas till påsarna. Dylika ingrepp men innebär lätta att upptäcka vid företagen kontroll av bygeln med vidsittande påsar

äVen all de e] bChÖVeT upptäckas av en omisstänksam lottköpare. från Vid undersökningen framkom även att bygelns ena ände kunde frigöras blev deformerad. Detta medförde, plomben, vilken var av plast. utan att den brast eller att hela knippet av plastpåsar med lotter/brickor kunde avlägsnas från bygeln. Därefter dvs. den del av påsarna som var det möjligt att bryta påsarnas värmeförslutna kortsidor, förslutas med värme och var trädd på bygeln. Efter detta angrepp kunde påsarna på nytt till plomben. träs upp på bygeln samt den lossgjorda bygeländen fästas Sammanfattningsvis kan efter slutförd undersökning utsägas, att de aktuella vilka de är lotterna/brickorna kan åtkommas illegalt genom att plastpåsarna, i enkelt sätt. inneslutna, kan brytas och åter lörslutas på ett förhållandevis

Plomberade Iottblock.

Förhandsdragningförrärrad av tillverkare.

Vinstplanen fastställd. (2. 7.1 .1)

FOR TUNA -S nabb/ørr

Lottblocket Fortuna-Snabblott, tillverkas av Stig Sandén AB och är patent vid ena kortsidat SÖkl. Varje block består av 25 stycken papperslotter, av en hopsvetsad Lotterna fixeras inne i kåpal sammanhållna plastkåpa. med en plomberad tråd hålstansningar. Blocket är även forseglat genom där lottnummer elle Irädd genom lotterna och kåpan. Den del av lotterna Vid öppningen finns e spelsymboler finns angivna döljs inne i plastkåpan. i blocket. Lotterna skall vara vi upphöjning avsedd att förhindra insyn

blandade. Normalt består en lottsats av 40 block, dvs. 1 000 lotter. Lottkt

OU 1979:30 Bilaga 6 123

i :aren väljer själv en lott och drar ut denna ur blocket. varvid perforeringarna men sönderslits. (Foto nr 26). FORTUNA-Snabblott finns både som nummerlotteri och snabb-bingo- )ragningslista med vinstplan har anbringats på varje 10- En 0115815 innehål- :r 1 000 lotter varav 100 är vinstlotter. SKL har undersökt lotten. version av lottblocket har (En modifierad av undersökningen redovisas i undersökts av SKL år 1967.) Resultatet tllmänna Meddelanden 1972:21 notis 196. 1 huvudsak anför laboratoriet öljande. - 50m i .otterna visade sig vara väl blandade, vilket givetvis är av stor betydelse. är de et aktuella fallet -i ett antal av tjugofem är sammanförda i ett block. Vid praktiska jrsök visade det sig vara möjligt att forcera lottblocket och därefter återställa detsam- 1a i sådant skick, att de gjorda ingreppen icke lätt kunde upptäckas utan ingående bedömdes dock vara ndersökning. Tillvägagångssättet för öppnandet och tillslulandet ynnerligen omständligt och tidsödande. Dessutom krävdes för manipulalionefna peciella tekniska hjälpmedel, som kan vara svåra att anskaffa. Vid företagen undersökning av det nu aktuella blocket samt två block av samma typ 1sända av polismyndigheten i Umeå har ej framkommit någol 80m ändrar laboratoåSikl Väla iets tidigare åsikt om lottypen. Det synes sålunda enlig* abmälofiels ett block av ifrågavarande ynnerligen svårt och omständligt att forcera och åter tillsluta onstruktion utan efterlämnande av avslöjande märken för den kontrollant, som efter jrsäljningen får hand om lottblocket. )en aktuella lotten i smärre lotterier med godkänns av myndigheterna inster av lägre värde.

”lomberade lottsarser. Törhandsdragning förrättar! av kontrollant. Vinsrplanen fastställd. (2. 7.2.1)

Tas/no

-otterianordningen Casino tillverkas av Stig Sandén AB och består av en ilomberad box innehållande 1 000 lotter. Boxen är av formgjuten plast och tar storleken bildar 32 x 15 x 5 cm. Tätt packade, längsgående kartongskivor ›otten. Mellan skivorna vardera med tio lotter. är100 pappremsor fastspända. -otterna, som har storleken 27 x 55 mm, bildar på så vis tio tvärgående rader. -otterna är fixerade men har försetts med utstansningar, vilka brister då lottnumret)

otterna dras upp ur förpackningen. Symbolkombinati0nen(eller

inns på lottens nedre del och är således dold fram till lottköpet. Varje lott ;kall vara försedd med seriebeteckning. (Foto nr 27). De här avbildade lotterna har symboler, men avsikten är att anordningen i skall göras till nummerlotteri för att kontrollanten skall kunna ortsättningen örrätta dragning. Kontrollanten skall även fastställa vinstplanen. Dragningsista och vinstfoneckning skall därefter tryckas På 53133731 Skylt Och Signefas lV kontrollanten. SKL har granskat lotterianordningen och kommit till följande slutsats, ilken refereras i Allmänna Meddelanden 1977:19 nolis 176.

124 Bilaga 6 SOU 1979:3

l skrivelsen anges hur leverans och kontroll av lotterianordningarna är tänkt a fungera. l. Lotterianordningarna levereras utan påsatt skylt om kontrollanten så föreskr: ver. 2. Kontrollanten verkställer dragning. Dragningslista och vinstförteckning sänds ti fabrikanten, som utför påtrycket på skyltarna. 3. Skyltarna levereras och kontrollanten signerar eller stämplar skyltarna, varefte dessa påsätts lottsatserna.

Skyltarna är av kartong och kan genom spärrflikar anslutas till slitsar i lotterianord ningens plastbehållare. Har skyltarna anslutits på avsett sätt, kan de svårligen avlägs nas från behållaren utan att skadas. På skyltarna Förekommer förutom vinstlista även uppgift om Iottpris och en uppmaning, att lottköparen skall kontrollera lotten försegling innan den dras ur förpackningen. På skylten bör även enligt laboratoriet uppfattning anges lotteriets serienummer, som även skall förekomma på alla lotter fö att undvika lörväxlingar. Det är även av stor vikt att lotternas placering i behållaren ha stor spridning från serie till serie. Vid undersökning av lotterianordningen framkom följande. Fogen mellan plastbehållarens botten och sidor var väl utförd. Botten kunde ej avlägsnas utan att der skadades på ett påtagligt sätt. Borttogs botten, kunde kartongskivorna, mellan vilka remsorna med lotter var inspända bändas isär och lotterna avläsas utan att förseglinger bröts. Denna typ av angrepp är omständlig och tidskrävande att utföra. En borttagen och skadad botten kan utbytas och ett dylikt angrepp behöver ej upptäckas av en omisstänksam lottköpare. Lotterianordningar av aktuell typ torde därför efter slutförsäljning behöva granskas av kontrollanten, som då lätt kan avslöja om någon sådan manipulering skett. Ett annat sätt att manipulera är att lotterna ej dras ut helt från behållaren, men ändå så mycket att de kan avläsas. Därefter kan lotterna skjutas tillbaka till sitt ursprungliga läge. Vid dylikt angrepp bryts förseglingstungorna, varför ett sådant angrepp sedan lätt kan avslöjas av lottköparen. Sammanfattningsvis kan efter slutförd undersökning följande utsägas angående lotterianordningens säkerhet. Lotterianordningens behållare kan tas isär, men sådana angrepp är både omständliga och tidskrävande att utföra och angreppen torde lätt upptäckas vid kontroll. Även andra typer av angrepp torde vara lätta att upptäcka. Med en stor spridning från serie till serie av lotternas inbördes placering i behållaren måste möjligheterna för en lönande illegal hantering med den aktuella lotterianordningen bedömas som små.

Stick/orter.

Förhandsdragning_förrärrad av tillverkare.

Vinstplanen _fastställd. (2.61 1. 1)

Svenska Lona 1 200

Sticklotteriet Svenska Lotto 1 200 marknadsförs i Sverige av Svenska Lotteri AB. Samtliga lotter i lotteriet finns inneslutna i ett slags etui, gjort av sammanfogade kartongskikt med borrade hålgângar för lotterna. På över- och undersidan finns skyddspapper av folie. Etuiet har storleken ca 27 x 25 cm och har en tjocklek av två cm. Lottpriset är en krona, vilket synes vara det gängse priset i sticklotterier. Enligt uppgift innehåller lotteriet l 200 lotter, varav 146

Bilaga 6 125

är vinstlotter. De två högsta vinsterna är 100 respektive 50 kronor. Vidare finns 12 tiokronorsvinster och 12 femkronorsvinster samt 119 tvåkronorsvinster. Sista stick i lotteriet ger tio kronor. Själva lotterna har storleken ca 15 x 40 mm och är löpande numrerade från ett till l 200. (Foto nr 28). Sticklotterier har varit föremål för undersökning av SKL. Flera typer har granskats samtidigt. l utlåtandet sägs bl. a. följande (dnr 233/69).

Förekommande häftklamrar och tejpremsor kunna lätt borttagas. Skivan kan därefter spaltas upp exempelvis strax innanför det svarta skyddspapperet, varvid lottsedlarna bli åtkomliga och kunna studeras. Lottsedlarna kunna därefter åter hopvikas och placeras i sina hål, varefter lottenanordningen utan större svårighet kan återställas i ett skick, som icke behöver avslöja de gjorda ingreppen vid en icke alltför ingående undersökning. Det finnes således en möjlighet för en lotteriarrangör och/eller försäljare, att tillskansa sig vinstlotter och markera köp av dessa lotter genom att genombryta båda skyddspapperen. För Försäljning utbjudes sedan endast ett reducerat antal vinstlotter eller enbart nitlotter.

Enligt vad som kommit till vår kännedom tillverkas sticklotterier i inga Sverige. Impon sker främst från USA och Irland.

Lortkassezr.

F örhandsdragning _lörrätrad av kontrollant.

V instplanen _faststä/ld. 0.9.2.1)

Lotto M aIic-kassetten

En vanligt förekommande lottkassett innehållersmå nummerlotter. Samtliga lotter i en serie är tryckta på en ungefär tre cm bred pappersremsa, vilken är hoprullad och innesluten i en plastkassett av speciell form. Kassetten innehåller totalt 1 000 lotter. Varje lott på remsan får längden omkring sex cm. Frammatningen sker med hjälp av ett fjäderbelastat vred i kassetten. Kassetten är försluten genom att sidostycket limmats fast. De aktuella lotterna är försedda med nummer samt även tresiffriga seriebeteckning. Lottnumren har vid tillverkningen blandats och kommer således inte i någon särskild ordning. Vid lottköpet avskiljs den första lotten på remsan. Köparen kan inte avgöra valet av lott. Dragning har förrättats av kontrollant och vinstlista anslås särskilt. Lottkassetten är avsedd att användas i lottautomaten Lotto Matic. Både kassett och automat tillverkas av Sveriges Förenade Tryckerier och Bertil Höst AB gemensamt. Lottautomater beskrivs närmare i bilaga nr 7. (Foto nr 29). SKL har undersökt lottkassetten. som finns Utlåtandet, publicerat i Allmänna Meddelanden 1971:11 notis 147, lyder:

Det visade sig vara ogörligt att avläsa några lottnummer eller symboler genom att försöka lysa igenom plasthöljet. Frammatningsanordningens konstruktion omöjliggjorde att lotterna - sedan de frammatats - på nytt kunde införas i sin helhet i höljet, En lottsedel, som vridits fram ett tillräckligt långt stycke för att spelkombinationen skulle vara synlig, kunde emellertid åter införas ca 1,5 cm, varigenom spelkombinationen åter doldes inne i höljet, Detta möjliggör för lottförsäljaren att avgöra om den närmaste lotten är en

l0

126 Bilaga 6

Det förhållandet att lotten iett sådant fall vinstlott, innan den utbjudes till försäljning. hos lottköparen. är delvis utdragen behöver icke väcka misstankar ller lottnummer än den första För att utan forcering av plasthöljet kunna granska vilket kan ske antingen genom att lottens erfordras, att man sätter fjädern ur funktion, eller genom att sticka in sticka in en vinkelbockad ståltråd genom automatens öppning det pålimmade sidostycket mitt ett verktyg i ett hål, som dessförinnan borrats genom av dessa sätt, är det icke möjligt att avläsa för fjädern. Men även om man förfar på något

mer än tre å fyra nummer åt gången. erfordras. att man lösgör det För att på en gång kunna granska hela lottremsan har det visat sig möjligt att göra detta pålimmade sidostycket. Vid praktiska prov ett sätt, som icke behöver leda till ingrepp och därefter åter tillsluta plasthöljet på och omisstänksam granskning. Om remsan på detta upptäckt av ingreppet vid en ytlig vinstlotter avrivas från rullen, varefter satt gjorts åtkomlig, kan givetvis eventuella Det föreligger emellertid stora delarna kan skarvas, lämpligen med användande av tejp. lotterna. chanser för att detta upptäckes av köparna av de tejpade med att ta reda på var i lottrullen eventuella Naturligtvis kan lottförsäljaren nöja sig då de dessförinnan förekomvinstlotter är belägna och därefter avvakta det tillfälle någon eller några mande nitlotterna sålts och vid denna tidpunkt för egen vinning köpa lottsedlar. Ingreppet, som erfordras för att på ett något så när omärkligt sätt göra hela

måste dock betecknas som omständlig och tidsödande att lottremsan åtkomlig,

utföra.

Sammanfattningsvis kan utsägas. att möjligheterna för en lönande illegal hantering

med en lotterianordning av den aktuella typen måste betecknas som små.

kallad Lottic-kassett tillverkas av Stig Sandén En annan typ av lottkassett, har varit föremål för undersökning av SKL och utlåtandet AB. Kassetten i Allmänna Meddelanden 1973:23 notis 207. finns publicerat

Bilaga 6 127 RÄDDABARNENlok-avd. Nordmaling Bev. av Lst i AC-Iön, 75-12-02

:$,,,3,*,;°§26*75 Nr 000450

(N18

Z

_. 5 IB

om

z

128 Bilaga 6

3 brickor 5;--

x 09190

B lNGO

15 22 41 49 73

4 28 33 57 61

13 30 34 47 71

HähinglandsTyngdlyrtnngslö I rbund . Bev.av Lanssl.| Gaväe 75-15-27

B NGO

119 38 55 65

6 25 42 50 70

12 21 39 53 62

517 36 46 68

I NGO

9 24 43 60 66

11 16 45 51 63

2 27 35 58 75

14 29 40 52 69

Bilaga 6 129 Folo nr 3 Free plavy-brickor

14 17 40 60 73 15 25 40 60 75

13 27 33 53 66

KalmarAIK Tillat, bev.avLänsal.i K ma pm 1.=582 al rlán 75-05-05. f 50 K AÅÅFK|F$V

sou 1979:30 130 Bilaga 6

Foto nr 4 Penninglon

»taxa-å

43%»

5 -692 L EHE 65:1

snrvunoevntxfntmma Hxuvmsmwuomum.

DRAGMNG 1 NOV 1978

HOTDVEMJIIMID!AVI!!! “ICT IIWALLIIILO UTBITALAI WHITE!- LOPPIY AVSVENSKA HIFIAI. PAOK. 02101WBIV.21.118 GENOMBOLAGETI LOKAL HEOEMNOSQAYAN I l ITOOX› NOLIFROHDENDÅODÃDIIOWI- OIELLA DRAONMQOUSTMI UYIOIIR

ETT TVÅ FYRA TVÅ mA

Fota nr 5 Fair Play Tambo/ala!!

c _ / l. z ›

Ei:

z E.

öppna

roMaoLALoTT TYPII |°nen .. Försegladoch perforarad i båda ändar. Denna Iottypär den mestanvändatill tombolor.

an- m.xeoan f* /- Vw rononøqmu I mlndon IoII 2 www

LOTTPRIS.

Denna skyn i flerfärgstryck medsåndesgratis in på varje Iomeverans.Lottpriset kan ställas skylten i tre varianter,50 öre 1:- kr. X 3 st. 1:- kr.

sou 1979:30 6 Bilaga 131

Fom nr 6 Tonzbo/a 21

å* ”å

2:A1 2:A2 2:B1 2: BZ

1 lott 21 genm 1 lott 21 ger vlnst1 1 lott 21 ger 100 1 lott 21 ger vinst1 2 iotterzoger 50 2 lotter 20 ger vinst 2 1 lott 20ger 50 1 lott 20 ger vinst 2 5 lotter 19 ger 10 5 lotter 19 ger vinst 3 2 lotter 19 ger 25 2 lotter 19 ger vinst 3 22 lotter 18 ger 5 22 lotter 18 ger vinst 4 14 lotter 18 ger 10 14 lotter 18 ger vinst 4 70 lotter 17 ger 2 70 lotter 17 ger vinst 5 32 lotter 17 ger 5 32 lotter 17 ger vinst 5

. O

000_ z

F x s 21 gar 100 11 gorvinn| 4 *w 20 gor 50 20u: vinn2 21 901vinn1 19 gar 10 19 p: vinn3 21 gor 100 20 gor 50 20u: vinst2 18 gor 5 |I porvinn4 19 gorvinn3 + . 17 gu 2 17.01vinn5 19 gu 25 18 ger IO II 90:vinn4 17 gor 5 17gorvind5

7100 k-J 000

man Aux IOIIOOUI IK Kon PmLunsvunnen kontrollant: Pannaman. HilmaAllmänna KulanUTK KamaT.owman. Kommuam: smsvinntavh dig ?HW-lå lov.avFolkan | Halland. ldrontünnlng. Konlroliant Poiluk. RUM Åhman. PmsvErikNunnan. PoliunKalmar Sluta viniuvitdug: 7512-12.

Foto nr 7 Tärningslorlen

Iis

TÄRNINGSLOTTEN

pmnyn. roligt. iuolullua lotion mbd IIInwu.iom man kan mysaupp.

Vlnslplu:

uwm 11901W . 10m: 10 159m 5 1490: 2

1°°°m,|||yguqiruR\n\I01N\ 5oolronouvMIN|°*

50mm.

wmvs-s .mami5

sou 1979:30 132 Bilaga 6 Faro nr 8 Tambo/aioli på ring

sou 1979:30 6 133 Bilaga

Foto nr 10 Fair Play Bok/ou

DRAGNING: Stánrádsbygeln som håller fast Iotterna bryts av pá markerat ställe. Dragningslotterna faller då lätt av och blandas 1öredragningen.

sou 1979:30 134 Bilaga 6

Foto nr ll Kvick/on

| I LOTTPRIS 1 Numrathlroyan I -°“5 Mrejfránskllgaal : | KR 5:- KR 5:_ | l | L-J-*j* lnnanlottenöppnas kontrollera Ö attdessabådalörseglrngsnttar 4 F» a: förseddamedbokstaven K.

DETINNORLUNDI LIITTEIIIET- LIJTTEHIIEIJ EAMNTWIIST

n

KLOTTEBIET

IUBILEUM I

Y_°“\r°\\::åt G .

wrâäågñâeåm$“

anordnat av °°

at* LITTERATURFRÄMJANDET

ningenLandochTidningen Vl medverkar. endiar åt törtattare,Illustretörar.översättare och amt lttteraturtramyande verksamhet.

GARANTIVINST - ava lottarI mrseglad RuneOvlk erhaltes vattribokenl n? ngI dragningsllstan. Lotterltbreatándare

Kalkonlotteri I L°“P3 “_ 1= Ö hösten 1973 L°“P3 r ç I 1 LUNDS IDROTTSFÖHENINGARS SAMORGANISATION

Beviljat av Polisen, Lund. Kontrollant: 1:e PolisinspektörGert Ekelund,Polisen,Lund, Lotteriföreståndare: Pelle Thern, 046/1120 00, Lund. Vinst avhämtasfredag 16-18 och lördag 10-12. BomansCykelaffär, Bankgatan20. Lund,fredagenden 28/12 och lördagen 29/12 Bingolokalen,0:a Märtensgatan6. Lund. Vinst ej avh. senast31/1 1974tillfaller lotteriet.

aflwllløln harlet rumefterdotatt Iolhrna föranlett. Driønlnødlntn llllhandøhllluvid förslljnlngøn.

._.._.._.___.._.__._.___.__,. Foto nr 12 Kvick/oil

sou 1979:30 Bilaga 6 135 LSS H: j, i Scâjåø ,I (#36, M Falu nr IS v2/ ger/Doom wLRx.›*:\n1›ixn«\J§ V ÖPPNAS i NUMMERFOLID H .* i”

E n I JE 1

Foto nr 14 Bum/il

(ann-“êiâiájâi

Fblø nr 15 21

w 18

g 23,10 r, 4, 3 i :signa 10 17 GER 5 v›

Eühüvhlâküéäøtüláilüiøkllárkføkhhkhbirlüürørz g E355E*PbbbkiákküfiülábühhhPbühFbübükl

Fota nr lá K vill eller dubbelt

6 sou 1979:30 136 Bilaga

K Folo nr 17 S P E C I A L Poker special

öppha görs denna meka i A

Obs! För att erhålla vinst får endast 2 _Id av de 5 Iuckoma .. . . . , . . . .. , ._varaöppnadal Spelare får endast öppna 2 av nedanstående luckor!

0.:.

sz

“å”

Folo nr /8 Stora 21

ESEEEEEVÃQQEE-âiäâlââfâäâw Foto nr 19 Nya Chansen-lamm

Eüâlêlêlfeifâlfå

:tum 92739

m §57 Er E? F5 E1 E!EEQEQEEEEEQEEEQT. .

Foto nr 20 Silver/orten

sou 1979:30 Bilaga 5 137

Faro m 2/ Heja-lotten

IlIA-LOTTEN

Serie 30

SPELREGLER

RanXnduunkl omronsumale! .malchen ger wnstvavde 200krnnor Slumrmzlchenmållas. qaneu uden to:FORSrA human Ommgen mmm Iorekomuuu gauo: (men lmFORSIA avtvasnnu. omlruøarl el mmhden lasav ulscod nnxagm: nchdennes avgavanaz .u slmuung:

Ranslmresullal avmatchen gmwnstvardø 25 xmum Allammmm.an0 0 och9 9mm med pahum-ua Skulle resultatet un.uunøm - amma ramforslas dragmnq paLyckanumret .Vucka n:

Vmnande Lyckonummer annnnseas genom . hculzlalna num haenextra charm .u man..Iupxauar nIImy..hümmümalcfU m:,salaliynamn och ddvess namn pamnsuuuin ochIAgq den .nagon a.n»spccmtla [anor som »mm man. mad! kung ndmniplalxvn v.uo..unmedlem 4vårFovemng eller vår Supporlelllnbb* nu›;anu.någnl av avmmalwøn nedan

JAGONSKAN KONTAKT MED SUPPORTEHKLUEEEN . JAGVILL BLIMEDLEM I YORENINGEN

sou 1979:30 138 Bilaga 6

Fota nr 22 Super 21

W/z_

:-

åüuø/Z_

V

z;

xvncuonea: Foto nr 23 Vmñavaqnunqeu nusken lovenouvmsaumngzns banan enhui :zqenngevvs mlsxána dock sedan vanema amsorgsmlh bluuoals Dugmnpshsla S verige-lonen mhnndanllles gm.:...e tanken augmng lo:lovdølnunq lv a. 20hoq nuago: rum ann!2mn1978 vm u: av;manhoqvms| slaH msanøa uppqnll omnamn Idress ochmunumme: hlllcuenels elnedmon Duagnmgsusxa mnvuvaeumngsqmg mnqen ovevundes al glans umknng den3ma) 1578 Lolluncn lovuluuugnlnd Is oluobn: 19177 15apnl ugn Vwnslunamnuug sker under uden V5oktober |977 r 5||J||\578lo:Iågvmsl och 3Mm 5|uh|S78 m.hoqwnsl VINSTUYLAMNING Avhammmq a. nngwm m. skep: Ioucnels emeømon Erannkyrkaqaun 71sxocunmm Exp uamlna - ed m0- 1500 exvnu rosvVmsl eløcdneus ull.mama om unuluu (hola honan) MBI0665 under Ionenexs :mess 17045 104 a: LOTYENEXPEDIHONEN Bon sxocmmum os590095 unna! sanne: POHVOFRIW ull 055 Alm »unnarni oss ms. same|uuagus senasv au s ...u1973 nIIVaIIeI muenu Vmslplanen gun-sun och podnnn G015 ANDERSSON SVEN DAHLGREN A.:heten uo- AvIansslyrelsen . nandelsdepluememe! Slochhclms uu woman ombuu Öalovuna] mnuonann OBSSimnamn och adress Ivdlwgx nu:ene: fauna shuumusluv- 3 5

mm

Aaress

vasmummev

Posmmess

Vel Ullalwn .msn u. mc.amoo ABmmsuo

Foto nr.24 Sola-lotten

Foto nr 27 SM . . Plan MO. UrUÖ/Ilgo

MUTIUNSmNgD

KONTROLL/um-

HET _ s e lotfens boksida.

hnüiåller

“ M°H°“°° mord

6 s t Offer q 1-.- o ._6._ © l 4| m*

-

__...__

V\NN PÅ MOUON / sk. Lonpris:1:- 2 radershiñgx vinner Minicykei, sami, 3 radersbingo Museet, Diurgârden. .. Slarv. Nordiska de eiika promenadvâgarna och adressoch uppsattutmed Skriv namn Dragningfinns exirauuottning. daliagari an Alladenagam platserna.

-24. senastden -22,23-24 aug.kl. 10 a] år avhåmxad -22 aug.ki. 12 00.Vinst :om Museet,20 tai. 08/6957 vid Nordiska 21Smckhoim. (br Stockhoimskorpom avhämtas Heleneborgsgsnan ett X \ rutan Vins\enkan Svenska LoneviAB_ elier ridit så!! Därefterhos anvkntbátbanan mer.cykiat. .5 km.eiler

6 140 Bilaga

Folø nr 26 Fariuna-Snabb/orl

DETTA ÄR LOTTBLOCKETS BAKSIDA. Plasthylsan går betydligt längre ner än pá lramsidan och skyddar därigenom effektivt från insyn. % Inte ens när bara sista lotten är kvar kan man läsa

:Till

§5 av numret i blocket.

“T eller kontrollantens namnteckning

garantnforseglade Kontrollstämpel

placeras pá lottblockets bakstycke av vit kartong. Där finns också förklarande text om blockets han-

LOTTSE DLAR

ra lotten rm ut tering. _ uprlensrlklnm: ! t_

i AIEHI SMJOYTIII

.*i i

62122..” u..

m:

lfiaiål .za FORTll-Jñ-A-Tnçbblon

g F01 Rond! xpol

DETTA ÄR LOTTBLOCKET SETT FRAMIFRÅN .u-..-.-.ouun...a..._a. ---- »- .4 nu mmo- nn vr .i u... Lotterna är väl skyddade i den eleganta plasthyl- ...m san. En förseglingstrád är pá två ställen trädd genom sáväl hylsa som lotter. Dá lotten dras ut brister perforeringen, och lotten makuleras av förseglingstráden.

Bilaga 6 141

6 sou 1979:30 142 Bilaga

Foto nr 28 Stick/omr

SWE-m MN HI Z

Foto nr 29 Lotto MaIiN-/otler

5 5 PROVLOTI PROVLOTI

l

395113 SerH3

rn.usm. Put.iøm. .

Lott

sou 1979:30 143

Bilaga 7 Beskrivning av lottautomater

Lotto Matic

Lottautomaten Lotto Matic tillverkas gemensamt av Sveriges Förenade Tryckerier Försäljnings AB och Bertil Höst AB. Automaten, vars utseende framgår av foto nr 30, skall laddas med speciella lottkassetter. Dessa finns beskrivna i bilaga nr 6. Automaten finns i två utföranden med plats för en respektive två kassetter. Vid myntinkastet på ovansidan finns en röd lampa som genom blinkningar markerar att lotternai kassetten är slut. En grön lampa lyser om automaten är nätansluten. Den undre delen av automaten är utgörs av en låsbar kassalåda. Även ytterhöljet försett med lås. Efter det att betalning skett i myntinkastet, kan lottköparen mata fram en lott genom att dra i en spak på automatens högra sida. Lotterna blir åtkomliga genom en öppning på automatens framsida och kan rivas av mot en tandad kant. Dragningslista finns angiven på automatens framsida. Myntmekanismen står i förbindelse med två ljäderbelastade armar, som genom myntets påverkan frikopplar en arm som förbinder spaken med automatens mekanism. Automaten är försedd med räkneverk över antalet sålda lotter. Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) har undersökt lottautomaten och utlåtandet finns återgivet i Allmänna Meddelanden 1977:21 notis 186. I huvudsak sägs följande.

Vid bedömning av anordningens säkerhetsegenskaper har i första hand tagits hänsyn till hur fusk med lotteriet som sådant från lotteriarrangörens och/eller försäljarens sida skulle möjliggöras. Sådana eventuella manipulationer kan endast utföras med de båda plastkassetterna med lottremsor. Dessa har tidigare undersökts av laboratoriet beträffande säkerhetsegenskaperna och det har därvid ansetts att möjligheterna för en “ lönande illegal hantering är små. . . I andra hand har bedömts lotteriautomatens säkerhetsegenskaper i övrigt, t. ex. möjligheterna att åtkomma lotter och/eller pengar i automaten. Följande kan härvid framföras. Automatens mekanism kunde sättas i funktion med ett till sytråd fäst enkronasmynt. Myntet kvarhölls med tråden vid de två fjäderbelastade armar som inkopplar manöverskapen med automatens mekanism. Automaten kunde härvid länsas på lotter. Ett angrepp av detta slag kan enkelt förhindras om avståndet mellan de två armarna görs större. Mekaniskt våld kan utföras mot automaten. Plastkåpan och/eller kassalådan kan antingen slås sönder eller brytas loss. Kåpan liksom lådan är dock av stabil konstruktion och de båda låsen av bra kvalitet. Automatens relativt ringa vikt möjliggör att den

144 Bilaga 7

lätt kan bortföras. Om automaten är tänkt för användning i lokaler med mindre god övervakning bör den förses med någon anordning för fäste till stabilt underlag. Sammanfattningsvis är lotteriautomaten av god konstruktion i det avseendet att möjligheterna för en lönande illegal hantering från lotteriarrangör- och/eller försäljarhåll måste betecknas som små. Om ovan framförda förslag till ändringar genomföres måste vidare automaten som helhet betraktad ha tillräckligt goda allmänna säkerhetsegenskaper för den avsedda användningen.

Lott/c En elektriskt driven lottautomat tillhandahålls av Stig Sandén AB. Tillverkning sker i Österrike av Automatenbau Theodor Braun. Automaten är tillverkad av plåt och försedd med ett myntinkast, två tryckknappar samt två öppningar (spalter) där lotterna skall matas fram. (Foto nr 31). Lottic-automaten laddas med två lottkassetter av viss typ. Till varje kassett ansluts en motor. Då ett godkänt mynt läggs i myntinkastet sluts en strömställare och genom att trycka på en av knapparna, kan en av motorerna startas, varvid en lott matas fram. När en kassett har tömts på lotter, tänds en skylt med upplysning om att lotterna är slutsålda. Lottautomaten har varit föremål för granskning av SKL. I utlåtandet, återgivet i Allmänna Meddelanden 1973:23 notis 207 anför laboratoriet bl. a. följande.

Det har visat sig möjligt att sätta automaten i funktion med användande av ett till sytråd fäst enkronasmynt, som kvarhölls med tråden vid den tidigare nämnda strömställaren i myntmekanismen. Ett fack i varje kassett kunde härvid länsas på lotter. Detta förfaringssätt har efter påpekande till tillverkaren försvårats, men ej omöjliggjorts, genom att ett tunt metallbleck fästs till myntmekanismen. Det har vidare visat sig vara möjligt att med en kraftig skruvmejsel och med relativt kraftigt våld bryta upp kassalådans front. Om automaten är tänkt för användning i lokaler med mindre göd övervakning torde

kassalådan därför behöva förbättras för att försvåra dylika ingrepp:

Sammanfattningsvis kan utsägas, att lotteriautomaten är av god konstruktion och att möjligheterna för en lönande illegal hantering från lotteriarrangör- och/eller lörsäljarhåll måste betecknas som små om föreslagen kontroll vidtages av automaten under drift. För den avsedda användningen måste automaten enligt laboratoriets åsikt anses ha tillräckligt goda allmänna säkerhetsegenskaper.

A utomat-mode/I L TA Ring-Bingo AB tillhandahåller en lottautomat betecknad LTA som tillverkas av Sterners Specialfabriks AB. Automaten är en kombinerad vägg- och bordsmodell. Automatens front består av en låsbar lucka, försedd med två myntinkast samt två utdragbara fingergrepp med öppningar (spalter) för utmatning av lotter. Den lott som säljs via automaten finns avbildad i ett fönster. Lottautomaten bör laddas med lotter av kartong lämpligen med formatet ca 5 x 6 cm. Lotterna staplas i två upprättstående rännor inne i automaten. Kassetter används således inte. Lotterna belastas med en vikt.

7 145 Bilaga

Då betalning sker i myntinkastet kan fingergreppet dras ut och lott matas fram. När lotterna i en stapel är slutsålda täcks myntinkastet automatiskt av en plåt. (Foto nr 32). l Allmänna Meddelanden 1972:21 notis 197 återges ett utlåtande av SKL, där bl. a. följande framhålls.

Automatens hölje är av stabil konstruktion och frontens (luckans) infástning sådan att kraftigt mekaniskt våld skulle behövas for att bryta sönder automaten. Urtaget for returmynt och de två spalterna genom vilka lotterna matas fram i fronten har sådan placering att de icke utgör någon angreppspunkt på automatens mekanism. Myntmekanismen fungerade väl och bl. a. misslyckades försök att Iänsa automaten med ett till tråd fäst enkronasmynt. Det bör till sist i dessa sammanhang framhållas att stiftcylinderlås ej längre kan anses ha god dyrksäkerhet. Sammanfattningsvis kan utsägas. att lottautomaten måste anses vara av tillräckligt god konstruktion för avsett ändamål och att möjligheterna for en lönande illegal hantering från lotteriarrangör- och/eller försäljarhåll måste betecknas som små under förutsättning att den lottyp som nu finns i automaten eller annan lottyp med samma säkerhetsegenskaper användes.

146 7 Bilaga

Foto nr 30 Lona Matic

k cunmcm xu Sivun-axx i

m

333,666_ i

\ll

näguunt

. i åkRh nxsnuürn *J\IKH§KUK\K,|||\\§\\\|“R“ “

15.45, 85 “I“.1Z,_J.,',§““'

. n. fklhga . i Hnsuucconcs nr F \ 9 vmsiñ[ÅN--..?w““ r K . rø- 122.»121.4 a 594Sh ...av I,. › p! »n-.› u...m, ø 15: ,. , i n 4h! n un-.. x. ;i ;np 212,uEld ) l › JS.65.,._95 øvøa)3.; :

i . n a. .. .-. 4...:n 13 k mm :nu “ z

:Los-ges : \ ...mmnun-nl

sou 1979:30 Bilaga 7 147 Foto nr 31 Lott/c

° _ 7

Kövkmer

1_

ALLMÄNNA IDROTTSFÖRENIIGENS

Lotrgçi

Vinstplan naInn

sou 1979:30 148 Bilaga 7 Foto nr 32 LTA

J

xnonAocamAel

ii. SIASAHDE HMWYM

sou 1979:30 149

Bilaga 8 Förteckning över vissa

lottleverantörer, basarñrmor och liknande företag

AB Basar-Karlsson, P1 153 20, Borgunda, 541 00 Skövde AB Eko-Köp, Stationsvägen 1, 435 OO Mölnlycke Ekonomiköp, Forsåkersgatan 40, 431 33 Mölndal Fix Basarlager, Trädgårdsgatan 16, 752 20 Uppsala Fortuna Föreningsservice AB, Fack, 104 22 Stockholm 22 G.V. Gajner AB, Box 41, 161 26 Bromma Handelsbolaget HBS, Södra Storgatan 18, 252 23 Helsingborg AB Holgerssons Partilager, Kvarngatan 2, 371 00 Karlskrona Kalmar Basartjänst, Arvid Västgötes gata 15, 381 OO Kalmar

AB Kvarnboden, Årstagatan 6, 754 37 Uppsala

LGJ:s Lotteriservice, Box 24, 710 23 Glanshammar Lennarts Föreningstjänst och Fyndbutik, Fröslunda Centrum, 632 31 Eskilstuna Lernås Basar & Sportcentral, Box 245, 381 01 Kalmar Lotteribyrân Lennart Gunnarsson, Grönbergsgatan 15, 664 00 Grums i Lotterileasing, Brickebergsvägen 23 A, 702 21 Örebro Lotteriservice AB, Vasagatan 10, 411 24 Göteborg Lotti Sälj AB, Fack, 104 22 Stockholm Lottric, Fredrika Bremers väg 113, 290 24 Kristianstad Lottspecialisten, Karlbergsvägen 54, 113 54 Stockholm Nöjes AB Ostkusten, Södra vägen 49, 381 00 Kalmar Runes Basarlager AB Tibro, Box 261, 543 01 Tibro AB Scandia Marknadstjänst, Box 170 46, 104 62 Stockholm Svenska Lotteri & Automat Försäljnings AB, Box 9177, 102 73 Stockholm Turgubbens, Box 110 20, 720 11 Västerås Vasa-Lotteri AB, Box 3030, 580 03 Linköping, 12

Bilaga 9 Vinstplaner år 1977 för lotterier anordnade

av Svenska

Penninglotteriet AB

Vinstbeloppen är angivna netto efter det att den särskilda skatten (vinstskatten) är frånräknad

Penninglotteriet Vinstplanen Konst- G Teaterlotteriet gäller fr. o. m, den 1 september 1977 Vid dragning med 1.400.000 lotter ll Vinstplanen gäller fr.o.m. den 10 april 1975 Vid dragning med 200.000 lotter 11

antal vinster sammanlagt vinstbelopp nettovinstvärde antal vinster sammanlagt 1 Vlnhl på 500.000 kr = 500.000 kr vinstbelopp nettovinstvärde 2 vinster 2 vinster på 500.000 kr = 1.000,000 kr på 100.000 kr = 200.000 kr 6 vinster på 50,000 kr = 5 vinster på 100.000 kr = 500.000 kr 300.000 kr 28 vinster på 50.000 kr = 86 vinster på 10.000 kr = 860,000 kr 1.400.000 kr 184 vinster på 5.000 kr = 330 vinster på 5.000 kr = 1.650.000 kr 920.000 kr 938 vinster på 1.000 kr = 2.780 vinster på 500 kr = 1390000 kr 938.000 kr 17.200 vinster på 200 kr = 1.368 vinster på 250 kr = 342.000 kr 3.440.000 kr 12.600 vinster på 100 kr = 1.260.000 kr 156.800 vinster 20.345 vinster 3:a 9.380.000 kr på 50 kr = 7840000 kr 28.000 ny lott å 20 kr = 560.000 kr

199,985 vinster Sza 13.720.000 kr

Nummerlotteriet Bellmanslotteriet Vinstplanen gäller fr. o.m. den 31 januari 1977 Vinstplanen gäller from. den 29 december 1977

Vid dra ning med 700.000 lotter 1) Vid dra_ ning med 900.000 lotter 1)

FgRSTA DRAGNINGEN FgRSTA

DRAGNINGEN

antal vinster sammanlagt sammanlagt vinstbelopp nettovinstvärde antal vinster vinstbelopp 1 vinst på 350.000 kr = nettovinstvärde 350.000 kr 1 vinst på 9 premier på 20.000 kr = 180.000 kr 500.000 kr = 500.000 kr 6 vinster på 50.000 kr = 9 premier på 50.000 kr = 450.000 kr 300.000 kr 8 vinster på 100.000 kr = 63 vinster på 5.000 kr = 315.000 kr 800.000 kr 630 vinster på 500 kr = 81 vinster på 10.000 kr = 810.000 kr 315.000 kr 810 vinster på 1,000 kr = 6.300 vinster på 100 kr = 630.000 kr 810.000 kr 63.000 vinster på 30 kr = 8.100 vinster på 100 kr = 810.000 kr 1.890.000 kr 81.000 vinster på 40 kr = 3.240.000 kr 70.009 vinster S:a 3.980.000 kr 90.009 vinster S:a 7,420.000 kr

De nio premievinsterna på 20.000 kr utfaller på de nio dvriga lotter vars fem De nio premievinsterna på 50.000 kr första siffror i följd är desamma som utfaller på de nio övriga lotter vars fem motsvarande första siffror i följd är desamma som siffror i numret för högsta vinsten i första dragningen. motsvarande siffror i numret för högsta vinsten i första dragningen.

ANDRADRAGNINGEN ANDRADRAGNINGEN

antal vinster sammanlagt vinstbelopp nettovinstvärde antal vinster sammanlagt 1 vinst på 75.000 kr = 75.000 kr vinstbelopp nettovinstvärde 1 premie på 20.000 kr = 1 vinst på 100.000 kr = 100,000 kr 20,000 kr 1 premie på 50.000 kr = 6 vinster på 10.000 kr = 60.000 kr 50,000 kr 63 vinster på › 1.000 kr = 8 vinster på 20.000 kr = 160,000 kr 63.000 kr 630 vinster på 100 kr = 81 vinster på 1.000 kr = 81,000 kr 63.000 kr 810 vinster på 500 kr = 6.300 vinster på 50 kr = 315.000 kr 405.000 kr 63.000 vinster på 30 kr = 8,100 vinster på 100 kr = 810.000 kr 1.890.000 kr 81.000 vinster på 40 kr = 3.240000 kr 70.001 vinster S;a 2.486000 kr 90.001 vinster S:a 4.846.000 kr Premie på 20,000 kr utfaller på den lott vars Premie fem första siffror i följd är desamma som på 50.000 kr utfaller på den lott vars motsvarande fem första siffror i följd är desamma som siffror i numret för högsta motsvarande vinsten i andra dragningen samt vars sista siffror I numret för högsta siffra är densamma som sista siffran i vinst- vinsten i andra dragningen samt vars sista siffra är densamma som sista siffran i vinstnumret i första dragningen. numret i första dragningen.

1)Vid dragning med annat antal lotter ändras Vinstplanen.

Tabeller

vmmEmeEmm

000.000.m 0000000

...E0030 R0.000.m0m 000.000.mvm 000.000.00m 000.000._0m 000000.0.\.m 000.00v._mm oooâvwä 000.00m.00m 000.00m._0m 00000v.mmm 000.000.mm Q0.00v.00m 00000000m 000.000.00m 0vv.000.m0m 3030.2.. 0m0._0m.0mv 0500:3 000.000.m0v 00m.0mm.v00 0000m0s00 000.mm\..00\.

mcismw

_ m

m:_:_._mm._c,_ 000.000.vm 00_.0mm._v *000.000.mm 000.00?? .o%.0_vw_ 00000000 005x500_ 00000040 0000000_ .08032 *000.000.0m *000.000.mm 00000m.0m_ 00000000_ 00000000_

Locozoucmczwwm

.oêzm

| nä?

000.000 m00.m_0 03.03 000000 000.000 000000

000.00m_ 00m._00.m

m00.mm0.m 000.v0_.m 000.00m... 000.v0m.0 000.mm0m 00m.v0_..\.

_o_._o:o_._oEE:Z

_u_: 5:0_

.23 min_ 10m 10m 10m 10m 10m 10m 10m 10m 10m 10m 10m 10m 10m 10m 10m

00m

m:_:_._mw.m_ 0000000_ 0000000_ 0000000_ 000.000.0_ 000000.: 08000.! 0000000_ 000.000.0_ 0000005 0000000_ 000.000.0m 000.000.0m 000.000.mm 000000.vm 000000.0m

0000_v._m 0000000_ 000.mmm.0_ 0000000_ 00m.0mv.0_ 0000005 000.000.0_

.ozåm | .000.m m

:oo :Ohm

_Bao_

02mm

_wêmucm

u:_:_._mm..E:e_

428_

00000_ 00000_ 000.00_ 000.00_ 000.03 00003 000.00_ 000.00_ 00005 00000_ 000.00m 000.00m 0000mm §02 m00.0m 000.00m 00_.v_m v00.0m_ 0mm.m0_ 000.0m_ m0m.v0_ 00005 000.00_

5._ _§: 5:0_ u m .

:ozon 2.0.5250_

mä -:o._ mi.. 100_ 100_ 100_ 100_ 100_ 100_ 100_ 100_ 100_ 100_ 100_ 100_ 1.00_ 100_ 100_ 100_ 100_ 100_

u 100_ 100_ 100_ 100_ 100_

.o_..ø=e_a:_==om

000.000.m

mczrpwäoç 000.000.0_m 000.000.mm 000.00m.v0m 000.00_.00m 000.000.v0m 000.00v.0m 000.000._0m 00000ñ00m 00000ñv0m 000.000.00m 00000vm0m 000.000._0m 000.00vmm 000.000._vm 000.000.0mm 0vm.0m0.vm owimmäm 000.200:

8005.2 0000m000m 000.000.00m 000.000...? 00000500

-o::._m m

HJMEOW

3:.. 020m 000._

00000_ 000.0mm

000.0m0.0_ 000.00m.5 000.00m.5 0000m05 0802.5 0000005 0000005 000035 0000005 000.000.0_ 0000000_ 000.0mv.0_ 0000005 0000000_ m0v0vñ0_ v0m0mm5 000.565

000.030_ 000.050_ 000.0E..0m 000m0m0m

_oxo_ _0.0_

xzmzåm

_o_._o:o_m:_::um

_§: 0m 0m

m 00._ 10 u: 2a 1m_ 1m_ 10_ _ 10_ 10_ 10_ 10_ 10_ 10_ 10 10_ 10 10m 10m 10m 10m 10m _ _ 10m 10m 10m 10m 10m 10m

:On-GF J.. v00_ 000_ 000_ m00_ 000_ 000_ 000_ _00_ m00_ m00_ v00_ 000_ 000_ so_ 000_ 000_ 000_ _m0_ ma_ ma_ 30_ 00.0_ 000_ E0_

sou 1979:30 154 Tabeller

Tabell nr 2 Staten tillkommande medel av penninglotterier åren 1957-1977 Vinstskatt Årsvinst Summa IOO-kronors- Totalt År Statsverkets

0 T. o. m. 1974, därefter exkl. rest.

bruttoomsättning (i mkr) samt staten Tabell nr3 Statistik över AB Tipstjänstzs tillkommande medel härav åren 1964/65-1977 År Brutto- Staten tillkommande medel omsättning!?

1964/65 311,1 38,9 35,9 91,8 166,6 1965/66

1/7-31/ 12

t Avser tipsinsatser inkl. skatter men exkl. ränteintäkter 0. d.

Tabeller 155

Tabell nr 4 Totalisatoromsättning för trav- och galoppsporten åren 1960-1977

År Omsättning i mkr lndex

Banspel (inkl fönidsvad) Rikstoton Totalt Omsätt- Konsument- Omsättningsnings- prisindex index rela- Trav Galopp Summa index lerad till (omräknat

100 1971 687 35 722 - 722 105 108 97 1972 695 31 726 - 726 105 114 92

Tabell nr 5 Antal tävlingsdagar i trav- och galoppsport åren 1960-1977 År Antal tävlingsdagar

156 Tabeller

u - u

m.

mNm 0.3 mmm mmm mmm. mmm

mmvm mdNN

mm: _mo_

.m om

u |

man

mmm m.Nm m.Nm m.mm

m

Q8 ?m

mmmN m.m:

N.:

m8 mm .mom Emm

| | m.

.mNm N.mm .mm ...mm ...mm m.mm mmm .mm

mm m.mmm _.mmN _m_

mmm_

E u |

o mmm mmm m.: m.mm om... mmm. mmm

_om_ mm N.mmm m,mmN .ämm _mo_

u u u a u - u u - n

mm_

om m_

u u u u u - u u - |

ma.

_ämcm

mm m

mmm mo... SN mmm mmm mmm mm_ :m mmm mmm mmm Nmo mmm

N m N N N N N m mm NN m_ mm mN om

m m8 mmm mmm mmm m: Nmm mmm mmN m_m mmm :m Nom mmm

m m N m N m N m mm Nm mN 3 mm mN

v8 :m mm_ mmm mmN mmm mm_ m; mmm sm _NN mmN v3

mN mN mm .N _m

omm

Nm om mN _N

mm mmN mm_ omN

.m mmN _mm mom mmm Nm_ mNm mmm om_ omm Nvm mNm mm_ mo_

o

22mm_

.m mm vN mm mN mm VN ...m

mm _mN Nm_ 8_ NmN mmN

mmm_ mmm mmN Nmm

NNm ...Nm _mm mmm m: m; _mm mmN Em mNm

mm mm mN om mN om mN .m

va.: mm :m s_ mo_ mmN mmN

:musa mmm mmm mmm mmm

v: Em Em mNm mNm mNm m: sm mmN

mm mm mN mm .m mm mN mm

:SOF

:m m: m: _mN NmN

Sö_ mm

mmm mmm mmm

äuzuêå

mNm mmm mmm oN_ mmm ma. :m mo.. mmm mNm

m

N_:m-_:

mm _

| mNm mmm mmm N: mmm os. mmm mo.. mm.. mmm mmm mN.. mm_

.E3

mm _ m

9:.

msczmmeo

mm s. m.. mm mm 3.

omm

mm mm 8 S 3

m om mN_

.ammo

mm mm 3.

omm

E mm mm 8 8 3 mm s. mm

mm mN_

:så

m ,m m m m m m o u: S_ o

Tabeller 157

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

N.N_

- - -

N.NN N.NN Nä _NN ...NN N.NN NN.. EN N.NN NNN NaN N.: N.NN N.NN N.NN 0.2

NNN..

N

N. N. - u -

N.NN Nä. Nå NN.. NN.. N,NN EN s. _N N_N t? md_ NNN E.. ...NN E_

_NNN

N

- - - -

NNN _.NN _.NN ...NN N.NN _.NN N.NN NNN NNN _NN NNN NN 0.2.. NNN Ni.. E_

N, N. N. - - - -

...NN ma. :NN N.: EN _N Q3. :NN ...NN 06m N,NN _.: G N.: s. N.N_

- - - - - - - - - - - - - - - -

NNN NNN NNN

o_ NNNN_

- - - - - a - - - - - - - - - - - -

Na; NNE

_

...NN :N NN.. NNN _Nv NNN NNN N_N z NNN :N N: NNN N_N NNN

_ _ NN_ N_N NNN NNN

_ _

NNNN_

NN_ _N_ NNN

NNN .NN NN... _z_ NN.. NNN _NN NN_ NNN NS NNN NNN

_ _ .NN NNN No_ se NNN _ _ _ _ NS_ _

NNNN_

NNNNN.. duo_

N: _NN m

NNN -

.NN NNN ...NN SN NNN NNN NNN NN_ NNN NNN NNN N: v8

N_N N_N

NNNN

N N N N N N N å. N N N N

NNNS_ _mwuco

N_ N_ N

SN SN

_

NNN -

NNN N_N _NN NNN NNN NNN N_N NNN NNN NS NS NN.. NNN

_NN :N

NN: _N_N

N N N N N N :å N_ N_ N N N N N __

N: NNN NNN

m=_=__a=uumNa_n

.NN NN_ NNN NN.. NNN NNN N_N NN.. NNN N_N mm.. NNN NNN

N: N_N

NSN

NN... NNN

N N N N N N NN:

_S2_

N_ __ N N N N N N_

NNN _N_

NN: :oo

.m:_:=«=uN.w>

_

NN.. :N NN_ NNN s... NNN SN NNN

-.=N=E

_NN ...NN Nå _NN NN_ s N: NNN NNN NNN

N N N_ N_ N N N_ N_ N N N NN: N N

_N33_

N_ N_ NN_ _NN

_NN_

voE

:annu

NNN N_N NN - -

NNN N_N SN .NN N_N _NN _NN NNNN NN_ N: N_N NNN NN_ NN_ N_N

EêEocow

N N

NN - - nu.:

N_N _NN :N .NN .NN NNN NNN N_N ;N N_N _N_ _N_ _NN :N NN_ N_N

NNNN N mao_

NN _N NN NN NN N_ NN - v .KE

NN NN NN .NN N_ N_ NN NN N_ NN

NNN NNN

wnnøwczå_

.a

NN _N NN NN NN o_ NN NN NN NN NN N_ N_ NN - NN N_ NN

.Emma

N_N

.oäxEmø

_NN

om å o = s_ ._ N: _s_ N_N NN 2 _ .EN No :m P

:N N_ Hm NN N .N ..

158 Tabeller

| u 8

mmo ä_ :o

e_ m o u

n? wa 5.0 a .. s. o_ 9.3_

sm at_ m_m

m E. m o

u u

| m? mdv

m.m__

| | 2

å. omm mmm ä?? Ã

.

.Ruth

| .. .. n n 1 |

_mm _mm

Em

E. md_

o_

| n .. n

mauzøaach

ä_ ä_ o_ _ _ › u 1 1

E 3a

.. | I ..

80 80 m t. _ _

_ n 1 n |

n mv å. o.:

mvv m8 v3 vw_

m m __ o»

|

wa3m

u | r | 2 mm

vw_ m: må t. na

...så

m m_ P __

u

m3 v3 m2. a_ mom | 0.0

w m 2 o_ n: å_ 3_

|

anâxbEov_

E om

o: å vw_ m;

o u m m

m_ vd 2

P t. Q2 vd_

.

05_

..

å 5 :b mom _.mv

o _ mm mm

nu.:

2 1

o_ _.mm ...á v,_m m.:

..

mv

å o: mmm mä

zoçem_ :Sch åotr_

m vn

t. om

o I

_ka_ .. s P .ä _dm _mv_ omm

S”

vvm :m

om_ .

m:

m | _. |

§3 m: av_ Sw

_m|_\_ min

E.

o_ §2. 3:. §3

| m _ o_ mv 2 o_

wauxzñøh

äesmmâo

u

.__.m_=:m.=_c_au

“då ...än Qmmm

S:

.små

.. .. _ t.

t. mv om a.

n

U._.

usmêm:

_.

names:

Esieazm

.E

2:22:95

:Sch

.Smk mo

:Bah

så E? zum zum mo .Emm :ha im

Tabeller 159

.cm §2.: ä .E03

3.8 E

E0

xmcuâ

.ocowüa

Es_ m

.xmsnuooh

o

vmm omm

898m.

000 000 R Z R R

E09:

5 :H o:

_n_ E8 uno_ om om

.

ovan

x

.Ov- 5a:

.aEEobm

a?

mEsäm

x x x x x x

.mwEc

x x x x x

.zzum .am :.26

.uêcöbm

m_› x x

-..som -mmEc å» -cats :som .åns ____ 1:..

lm

-ös 103 L000 1000 komm ?H00 növv nömv m8.. nömv m8.. uöøv

wcoömcmtv.

a

;omm

-onozån

wcmmEo

8 m_ 2

»E532

s

ä.. 0% ca ca 0% :k

.om m _

100m :§0 mo: lmmm -som 10mm növm 19m -sa -sa |ö_m

zö0v.m_

.5 nömo

._03

mcmmEo

S

mEEuu

mm mm t.

5 vom vom vom vom m2

.Sch

.om _

ov

men

0v

-_00 :u 00m mmm Ro vmm vmm _ _ m8 s.. vmm vmm ma

mcmwEo

m _ _ m

5.31_ :Sch

ovm

om om om om ä

.Sam .må

S_

:vi Sw:

.auf

m m m m o 0 o o a x. _§: ma o m 0_

uvauuuåta .mmcixo .§8 .Sam

w v m m v m m v m m m m m

z:_ø.._..a_ -.Eu

kw

Emå

-ä uö_ m: 12 10_ m: :öm nöm

må_ :öm uöm uöm

_

nå? _m_ ?Hm

ä

Eom

?u Q_ E

.32

35500..: 10116_ 1öm+|öm 34min: .röñlw lmfö_ .unváus :ärm 39mm .onmánmvlm aerox .máxe 65x0_

88:_

Aoåoö 369.. 35.90

.I

.Töm

.ouwáuw

om.: an: _T0_

uiääeuwz

m |:| 1:a :z: |:| E:

w .

Öz_

;§01

.E

.cemwccgoxuxa

mcEEmcon ;gogmgsnzm ;Euamwmuvmøxh .sxuovvnnacm ,oâcmäomsm

56.28%

-mm:_._u.mo=_ .êäaoüxq

mcaexca.

.sâwema »canvas

gasen:

.§m-.ä=w .scmnáxao

mfoümx/ mmcmmw: 903050 93050 902050

ouâxm

5030.7* ...Each

220mm :§23 E9?? 08:22 oss:

oEmaU

:aaah

160 Tabeller

xmE :ä

.cm

m_ E0 _.52_

xmcoâ

.ocoää

E3_ m x_ : : :

_xmsüooh

omm

mm

m3 Mao mmm ma. wa. mä 5

.E092 58m

o o

Eom 90_

m_ mm m_ m_ m_ _m_

x

öv_ 2:6 BE_

_sEEmbw

m3 x x x x x x x

_Søm -mmEc mcåäm _xäå

_mw

_mêEpzm

2 x x x x x x x x x

;Som .mwEc .mm -cats :Emm

-m8 :ca -mmm :övm :öom :H02

|:I

-så :sä mos. :m:

J.:

mcäcmcwrøx

_ m _

-_03

-Basin

mm

com

t_

måmEo

o:

»E552

:k

_ _ .ä ... ... x..

:öoo :än :så :ömm :m3 :H03 :ösa m8... -ös :öcm m8.. :e:

.ä _ :xx: m. m o

2058:38

._03

_ 2

mnaøäaz_

v_

mcmmEo

...m2

wEEon

m8 v3 o: å_

.SoH 0.:?

m + e

.öm x..

mc m_ 3

-En :o vmm m8 mmm _wm _m_ R_ J... I:I mao

_ _ _

wcamEo

om å D_

:Eek _åcm .m2

x.. x.. x..

_wE

o m m o m o o

.öns

o o m o v

an_ nä: o_ J.: J.:

.mmEcxo

.§2 _Sca

m m m v x.. m x.. m m m m J.: J.: m x..

:m

:öm -..om :öm im_ km_ :öm :öm lm_ :öm :öm :öm

m8_

LEU Små

J.: J.:

.

_m_

_m_ ?m _a_

Q.”

Eom

_mciünza _uäxom _omYöm _vars_ xfTom AoHmYöm xxxTs_ cøwus_ AouoTom

_Yöo_ :ål: .uödö _9013_ .onmám _T8_ :ETS

:N

mama_ _Yöm .EI :öo_ :öcm

:ä

va: :m :

.

_ __ ___

.ooäcwsm

nêuwmn_

ámmoäpEoE

.08

...ux25=o___2

wöamcño:

amauxämsm

:Emcmcêcm omcicmxm owcicmxm

..oo5:o.___2

Eöiuoñ oEmEm

.aâmoxuä

»msccmxm

MEEEmCB ;Eäâoxøm

wänoöD

eäsaxz_

902050 E3050

.mssemo ,Eäzcx

:Bmum

.âuêox .mången

_såå_

228m oas:

§2 ,Emm

Tabeller 161

xmE ä

.cm

2:a

a..

E0

xwcoâ

._0558

Es_ : :

_xmcäoøh

:

§83

8a 5 30

.E092

S_

E8 uö_ 50%

.S o 8

öv_ ovan 5a:

.aEEQz

m_

mEsäm

x x x x x x x

-Eon .ace åw :_86

.EEEOSw

n;

-..som .ace .mm -cats Ecom

:öov -än :äs :om :H05 :U0S :öS

m§5mEE

._03

m

-onozån

»E552 mcmmEo

S_ aa S... aa

.om .v _v .v

.S m8.. :än -58 :öov :ö: :ö: :så

-_23 v_

mEEou mcmwêo

S_ v3 v3 vme

.möh .om o_ o_ o_

ov

-..av :o m8 a_ s.. En En En

_ _

mcamEo

m

250,-.

ä_ ä_ ä_

.§5 .ms v v v

.oas Sw:

_§: aa n o v o .m z .m

.mwcixo .Sam

.§2 m m m v m m m

-.Eo Ewâ

lo_ lm_ :ä :öm :ö_ :ä :ä

_m_

Eom

355cc.:

ä

aavxom

_

:ÄTA: AQHMYHS .malm .vara .o“2.oö_

mama_ un: Tw :ÄTA: se 36 ?gm ::: :z:

n:

.woñüh

.ö_8m._:m

xsmumwxmso

.m7

»vasa

;gämmçeccm .oâmâoåâom _oâmâosaâä

åøâwuao

mEcEncon ...Auoxoüä :ugnazoso

220% Smöma... 49.203. E3585 .gâoå _uEoU E2nm

Es §2 ä: 53mm

162 Tabeller sou 1979.30

Tabell nr 9 Omslutning i vissa massmedielotterier

Dagspress Antal korsord och Total omslutning av utlovadea Total vinstsumma i genomsritt liknande vinster

1974 1975 1976 1974 1975 1976 1974 1975 1976

265 265 265 82 000 82 000 82 000 309 309 309 Dagens Nyheter Göteborgs- Posten 440 440 443 60 370 60 370 60 415 137 137 136 Västerbottens- Kuriren 97 97 97 7 500 7 500 9 600 77 77 99 Falu-Kuriren 103 90 89 2 385 2 877 3 466 23 32 39 Blekinge Läns Tidning 52 52 52 4 680 4 680 4 680 90 90 90 Hallands Nyheter 52 52 53 3 120 3 120 3 180 60 60 60 Norrländska Socialdemokraten 110 120 125 7 500 7 900 10 400 68 66 83 Sundsvalls Tidning 89 89 88 2 860 2 860 2 805 32 32 32 Arbetet 156 156 156 24 440 26 000 28 080 157 167 180 Nerikes Allehanda 104 104 144 7 280 7 280 13 280 70 70 92 Gotlänningen 102 102 102 10 710 10710 10 710 105 105 105 Värmlands Folkblad 52 52 52 5 200 5 200 5 200 100 100 100 Aftonbladet 104 104 104 33 070 33 280 34 150 318 320 328 97 102 102 28 0()0 28 800 27 200 289 282 267 Expressen GT 380 380 426 19 800 19 800 24 400 52 52 57 52 52 52 14 300 14 300 16 900 275 275 325 Kvällsposten

0 Utlovade vinster = utbetalade vinster.

sou 1979:30 Tabeller 163

Tabell nr l0 Omslutning i vissa massmedlelotterler

Dagspress Andra lotterier än Total omslutning av utlovade Total vinstsumma i genomsnitt korsord etc. Antal vinster

1974 1975 1976 1974 1975 1976 1974 1975 1976

Dagens Nyheter 160 104 104 48 000 38 000 38 0()0 300 365 365 Göteborgs- Posten - - - w - - - - - Västerbottens- Kuriren 12 11 12 13 025 12 450 13 225 1 085 1 132 1 102 Falu-Kuriren 964 146 161 28 000 20000 24000 29 137 149 Blekinge Läns Tidning 2 6 1 25 700 27 300 5 200 12 850 4 550 5 200 Hallands Nyheter 6 6 6 8 590 8 590 9 370 1 432 1 432 1 562 Norrländska Socialdemokraten 3 4 3 9 200 7 700 10 000 3 067 1 925 3 333 Sundsvalls

Värmlands Folkblad 2 3 2 10000 15000 12000 5000 5000 6000 Aftonbladet 9 12 6 150 000 160 0()0 180 000 16 667 13 333 30 000 (106 300) (116400) (132200) (ll 811) (9 700) (22033) Expressen 4 5 11 272 000 1 127 500 2 544 400 68 000 225 500 231 309 (427 500) (782 400) (85 500) (71 127) GT 2 8 9 16 800 50 229 77 164 8 400 6 279 8 574 Kvällsposten 12 18 10 576 000 610 000 373 000 48 000 33 889 37 300 (385 000) (274 000) (210000) (32 083) (15 222) (21 000)

Anm. Siffrorna inom parentes anger utbetalade vinster.

164 Tabeller sou |979;30

Tabell nr ll Omslutning 1 vissa massmedielotterier Populärpress Antal korsord och Total omslutning av utlovade Total vinstsumma i genomsnitt liknande vinster 1974 1975 1976 1974 1975 1976 1974 1975 1976 Hemmets Veckotidning 156 156 159 21 460 20 860 23 810 138 134 150 Damernas Värld 67 52 53 33 010 25 065 24 380 493 482 460 Vecko-

Saxons Veckotidning 156 153 212 20 800 20 400 35 722 133 133 169

4 Utlovade vinster = utbetalade vinster.

Tabell nr 12 Omslutning i vissa massmedielotterier

Populärpress Andra lotterier än Total omslutning av utlovade Total vinstsumma i genomsnitt korsord etc. Antal vinster

1974 1975 1976 1974 1975 1976 1974 1975 1976

Hemmets 150 138 148 621 000 419 375 657 084 4 140 3 039 4 440 Veckotidning (393 375) (616 084) (2 851) (4 163) Damernas Värld 5 21 89 21 150 11 750 47 940 4 230 560 539 Vecko- - - 1 - - 7 160 - - 7 160 Journalen Året Runt ej upp- ej upp- 31 ej upp- ej upp- 64 100 ej upp- ej upp- 2 068 gift gift gift gift gift gift

SE ej upp- 2 ej upp- ej upp- 1 990 ej upp- ej upp- 995 Lektyr ej uppgift gift gift gift gift gift Saxons - - - - - - - - - Veckotidning Min Värld 53 49 103 2 060 20 240 47 390 39 413 460 ICA-Kuriren 4 4 4 32 0()0 66 600 100 000 8 000 16 650 25 000 Land 4 3 4 l 385 11 117 66 362 346 3 706 16 591

Anm. Siffrorna inom parentes anger utbetalade vinster.

Statens offentliga utredningar 1979

Kronologisk förteckning

, Utbyggt skydd mot höga vård- och Iäkemedelskostnader. S. . Naturmedel för injektion. S. Regional laboratorieverksamhet. Jo. . Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju.

ensidig-bonus

Konsumentinflytande genom insyn? H. . Polisen. Ju. . Tandvården i början av 80-talet. S. . Löntagarna och k pitaltillväxten 1. Löntagarfonder - bakgrund och problemanalys. E. (D . Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknadem en introduktion. Internationella koncerner och löntagarlonder. E . Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och Soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala Iönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys. E. . Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen ideologi och verklighet. E. 12, Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn. 13. Konkurs och rätten att idka näring. Ju. 14. Naturvård och täktverksamhet. Jo. 15. Naturvård och tâktverksamhet. Bilagor. Jo. 16. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. A. 17. Kulturhistorisk bebyggelse - vård att vårda. U. 18. Museiiärnvägar. U. 19. Jaktvårdsområden. Jo. 20. Anhöriga. S, 21. Plötslig och oväntad död - anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. S. 22. Barn och döden. S. 23. Avgifter i staten - nulâge och utvecklingsmöjligheter. B. 24. Svsselsättningspolitik för arbete åt alla. A. 25. Nya namnregler. Ju. 26. Sjukvårdens inre organisation - en idépromemoria. S. 27. Svsselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. A. 28. Barnolycksfall. S. 29. Lotterier och spel. H. 30. Lotterier och spel. Bilagor. H,

Statens offentliga utredningar 1979

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. [4] Polisen, [6] Konkurs och rätten att idka näring. l 13] Nya namnregler, [25]

Socialdepartementet Utbyggt skydd mot höga várd- och läkemedelskostnadsr, [1] Naturmedel för injektion. [2] Tandvården i början av 80-talet. [7] Utredningen rörande vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede. 1.Anhöriga. [20] 2. Plötslig och oväntad död - anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. [21] 3. Barn och döden, [22] Sjukvårdens inre organisation - en idépromemoria. [26] Barnolycksfall. [28]

Ekonomidepartementet Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1.Löntagarna och kapitaltillvä xten 1.Löntagarfonder-bakgrund och problemanalys. [8] 2. Löntagarna och kapitaltillväxten 2, Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. [9] 3, Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och Soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys.[ 10]4. Löntagarna och kapitaltillväxten 4, Lantbrukskooperationen - ideologi och verklighet. [1 1]

Budgetdepartementet Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter. [23]

Utbildningsdepartementet Kulturhistorisk bebyggelse - värd att vårda. [17] Museijärnvägar. [18]

Jordbruksdepartementet Regional Iaboratorieverksamhet. [3] Naturvårdskommittén. 1. Naturvård och täktverksamhet. [14] 2, Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. [15] Jaktvårdsområden. [19]

Handelsdepartementet Konsumentinflytande genom insyn? [5] Lotteriutredningen. 1.Lotterier och spel. [29] 2. Lotterier och spel, Bilagor. [30]

Arbetsmarknadsdepartementet Sysselsättningsutredningen. 1. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. [ 16]2. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. [24] 3. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. [27]

Kommundepartementet Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. [12]

Anm, Siffrorna inom klammer betecknar uueduivigan a: i.ysl|]qt:aäal LI4L|

ti: l

i..›..j\

-21

V 57*

LiberFörlag

|SBN 9138-04515 Allmänna Förlaget