Hästavel och hästanvändning : statens stöd åt hästaveln m. m. : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

- .__› \ “\

n .

*äga-JPM

...F4

á % _ › , _ › . x

Statens offentliga utredningar 353% 1982:51

w Jordbruksdepartementet

Hästavel och

hästanvändning

Statens stöd åt hästaveln m. m.

slutbetänkande av lggstutredningen Stockholm 1982

Omslag Johan Ogden Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-07277-7 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1982

Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Genom beslut den 7 juni 1979 bemyndigade

regeringen

chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda frågan om statens stöd till hästaveln, m.m.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallades den 5 juli 1979 som ledamöter landshövdingen Harald Pettersson, tillika ordförande, riksdagsledamöterna Bertil Dahlén, Ingemar Hallenius, Kurt Hugosson, Gunnar Johansson och Kerstin Nilsson. Som sakkunniga i kommittén förordnades den 3 september 1979 agronomen Måns Berg, länsveterinären Bengt Ehn, generalsekreteraren Hans Ernmark, verkställande direktören Gert Lindberg och byråchefen Sten Löfvenberg.

Till sekreterare i kommittén förordnades lantbrukskonsulenten Inger Bjäresten och till biträdande sekreterare departementssekreteraren Björn Lundin.

Kommittén antog namnet Hästutredningen.

Den 1 oktober 1980 överlämnade kommittén promemorian Utveckling av redskap för skogskörning med häst, m.m.

Den 22 juli 1981 överlämnade kommittén delbetänkandet Statens hingstdepå och stuteri (Ds Jo 1981:6).

Kommittén får härmed överlämna sitt slutbetänkande Hästavel och hästanvändning, statens stöd åt hästaveln, m.m.

Kommitténs arbete är härmed slutfört. Kommittén är inte enig i sina förslag. Reservation har avgivits av ledamoten Johansson. Stockholm den 8 oktober 1982 Harald Pettersson Bertil Dahlén Ingemar Hallenius Kurt Hugosson Gunnar Johansson Kerstin Nilsson /Inger Bjäresten Björn Lundin

INNEHÅLL

FÖRKORTNINGAR

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

SAMMANFATTNING

INLEDNING

1 UTREDNINGSUPPDRAGET OCH ARBETETS UPP-

å % LÄGGNING 35 ä 1.1 Direktiven 35 1.2 Till kommittén överlämnade m.m. 36

E

handlingar, i 1.2.1 Överlämnade riksdagsmotioner 36 1.2.2 Övriga handlingar som överlämnats 37 1.2.3 Vissa riksdagsmotioner 40 1.3 Utredningsarbetets uppläggning 42

i

2 HISTORIK 45 2.1 Hästen inom försvaret 45 2. Hästen inom samfärdsel och jordbruk 48 2. Hästen inom sporten 51 2.3.1 Trav- och galoppsporten 51 2.3.2 Varmblodshästen inom rid- och körsporten 54 2.3.3 inom rid- och 61

i

Ponnyhästen körsporten In- och utförsel av hästar 64 Avelsarbetet 65 2.5.1 Den svenska hästen under 1700och 1800-talet 66 2.5.2 De första avelsföreningarnas tillkomst 68 2.5.3 Importen av avelshingstar under 1900-talet 69 2.5.4 Avelsurvalet 71 Statens stöd till hästaveln

Antal hästar av olika slag på jord-

bbht

Lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång 91

1966 års riksdagsbeslut 92

Kungörelsen (1966:560) om stöd åt hästaveln,m.m, 94

Lantbruksstyrelsens tillämpningsföre-

skrifter till kungörelsen (1966:560) 97 4.4.1 LBS:s kungörelse (LS 1966:16) med närmare föreskrifter angående hästpremiering och prövning av hingst som beskällare 98 4.4.2 LBS:s anvisningar om bruksprov 99

VISSA RIKSDAGSBESLUT OCH UTREDNINGAR

VISSA BESTÄMMELSER OM AVEL OCH HÄLSO- KONTROLL AV ANDRA DJURSLAG ÄN HÄST 115 Kontrollverksamhet beträffande nötkreatur, svin och får 6.1.1 Nötkreatur 6.1.2 Svin 6.1.3 Får Bestämmelser om seminverksamhet Bestämmelser om djurhälsokontroll 121

g

6.4 av kontroll- och seminverk-

E Finansiering

g

samheten samt djurhälsovården 122

i

7 OCH VERKSAMHET PÅ AVELS-

E

ORGANISATION 125

E OMRÃDET INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN

7.1 125

F Lantbruksstyrelsen

K 7.1.1 Stamböcker 125 7.1.2 Publicering av premieringsresultat

m.m. 126

E

7.1.3 Hästavelsnämnden 127

E

7.1. till förvärv av häst 127

E Lånegarantier

7.1.5 Införseltillstând för avelshästar 128

E

7.1.6 Övrig verksamhet 129

1 Lantbruksnämnderna 129 ,

7.3 Statens hingstdepå och stuteri 132 §

i 7.4 Statens jordbruksnämnd 132

7.5 Kostnader 133 § 7.5.1 Administrationskostnader för hästpremiering, m.m. 133 7.5.2 Kostnader för premier och stöd till › den privata hingsthållningen, m.m. 135 i 7.5.3 Kostnader för statens hingstdepå och stuteri 136 7.5.4 Övriga kostnader 136 Finansiering

ORGANISATION OCH VERKSAMHET PÃ AVELS OMRÄDET INOM DEN PRIVATA SEKTORN 139 Hingstuppfödningsanstalten Wången 139 Den privata hingsthållningen 141 Avelsföreningarna 142 8.3.1 Avelsföreningen för kallblods travaren (Sleipner) 143 8.3.2 Avelsföreningen för svenska ardennerhästen 147

ORGANISATION OCH VERKSAMHET INOM HÄSTSPORTEN 167

9.2.3 Lokalavdelningarna 175 9.2.4 Ridskolorna 9.2.5 Ridlägerverksamheten 177 9.3 Tävlingsorganisationerna inom rid- och körsporten 178 9.3.1 Svenska ridsportens centralförbund 179 9.3.2 Svenska ponnyföreningen 179 9.3.3 De svenska lantliga ryttarföreningarnas centralförbund 180 9.3.4 Svenska ponnytravföreningen 181 9.3.5 Tävlingsorganisationernas kostnader 181 Finansiering av rid- och körsporten 182 9.5 Ridsportens företagarorganisationer 182 9.5.1 Ridskolornas riksorganisation 182 9.5.2 Sveriges ridlägerarrangörers § riksförbund 183

10 UPPFÖDNING OCH HANDEL 185

10.1 ekonomiska villkor 185

1 Hästuppfödningens 185

i

Uppfödare

10.1.2 Uppfödningskostnader 185 I I 10.1.3 Försäljning och ekonomi 187 E 10.2 Import och export 188

11 191

1 HÄSTHÄLSA OCH VETERINÄR SERVICE 11.1 Veterinärvårdens 191

g omfattning

i

11.2 Sjukdomsorsaker 11.3 Hästhälsokontroll 193 j i

12 OCH FORSKNING 195 FÖRSÖK

12.1 Forskningsprojekt 195 12.2 Kostnader och finansiering 197

13 UTBILDNING OCH INFORMATION 199

13.1 Bakgrund 199 Utbildning inom gymnasieskolan

13.2.1 Grundutbildning i jordbruk och husdjursskötsel samt vidareutbildning 199 13.2.2 Specialkurser med inriktning mot hästskötsel m.m. 200 13.3 Utbildning vid lantbruksuniversitetet 201 13.3.1 Agronom- och veterinärutbildning 201 13.3.2 Lantmästarutbildning 202 13.3.3 Hovslagarutbildning 203 13.4 Lantbruksnämndernas kursverksamhet 203 13.5 Studiecirkelverksamhet 204 13.6 Ridsportorganisationernas kursverksamhet 204 13.6.1 Samverkanskurser mellan Ridfrämjandet och Valla folkhögskola 204 13.6.2 Tävlingsorganisationernas kursverksamhet centralt 205 13.7 Övrig kurs- och informationsverksamhet 206 13.8 Till kommittén framförda synpunkter om utbildning 206 13.9 Kommitténs tidigare presenterade förslag 209 13.10 Sammanfattning av antal kursdeltagare 210

14 HÄSTENS ROLL I SAMHÃLLET 213

14.1 Hästens roll inom jord- och skogsbruk 213 14.1.1 Hästen i lantbruket 213 14.1.2 Hästen i skogsbruket 214 14.2 Hästen inom trav- och galoppsporten 216 14.3 Hästen inom ridsporten 220 14.4 Hästen som köttproducent 221 14.5 Hästen inom utrikeshandeln 222 14.6 Sysselsättningseffekter, sammanfattning 223

15 HÄSTAVELN I VISSA ANDRA LÄNDER 225

15.1 Huvudmannaskap 225 15.2 Avelsmetoder och avelsvärdering 226 15.2.1 Trav- och galopphästaveln 227

15.2.2 Ridhästaveln 15.2.3 Arbetshästar Finansiering

KOMMITTENS UVERVÄGANDEN OCH FURSLAG

UTGÄNGSPUNKTER FÖR KOMMITTENS ÖVER- VÄGANDEN OCH FÖRSLAG 235 16.1 Hästen inom lantbruket 236 16.1.1 Hästen i skogsbruket 236 16.1.2 Hästhållningen och jordbruket 237 16.2 Ridsporten ur social synvinkel 239 16.3 Hästen ur samhällsekonomisk synvinkel 241

I n 16.3.1 Ungdomsvård 241

E

16.3.2 Inhemsk hästuppfödning 16.4 242

t

Övriga synpunkter ›

17 ÖVERVÄGANDEN 245

17.1 Avelsarbetets organisation och finansiering 245 17.1.1 Hingstbesiktningstvång 245 17.1.2 Det svenska premieringssystemet 246 17.1.3 Huvudmannaskapet för hästavelsarbetet 250 17.1.4 Hingstuppfödningsanstalten Wângen 252 17.1.5 Finansieringsvägar 256 å 17.2 Forskning och utvecklingsarbete 260 : 17.3 Utbildning och information 261 å 17.4 Hästens hälso- och sjukvård 265

18 FÖRSLAG 267

18.1 Hästavelsarbetets organisation 267 18.1.1 Avelsarbetets syfte och inriktning 268 18.1.2 Huvudmannaskap för avelsvärdering av hästar

18.1.3 Lånegaranti till förvärv av avelshästar m.m. 270 18.1.4 Författningsmässiga styrmedel 270 18.1.5 Avelsarbetets praktiska genomförande 271 18.1.6 Hingstuppfödningsanstalten wången 272 18.2 Forskning och utvecklingsarbete 273 18.3 Vissa utbildningsfrågor 274 18.4 Hästens hälso- och sjukvård 276 18.5 Finansiering 276 18.5.1 Stöd till hästaveln 276 18.5.2 Vissa utbildningsfrågor 279

BILAGOR 281 Bilaga 1 Direktiv 281 Bilaga 2 Premieringens omfattning 1967-1981 289 Bilaga 3 Sammandrag av vissa avsnitt av LBS:s protokoll nr 11/81 angående bruksprov för hingst 291 Bilaga 4 Regler för riksstambok för ... 293 Bilaga 5 Hingstuppfödningsanstalten Wången,

resultaträkning 295

Bilaga 6 Avelsföreningarnas verksamhet m.m. år 1978 297 Bilaga 7 Bedömning av islandshästar 303 Bilaga 8 Aktiviteter inom rid- och körsport 305 Bilaga 9 Översikt över hästaveln m.m. i vissa länder 307 Bilaga 10 Utdrag ur LBS:s rapport 1982-07-29 Avelsvärdering av hästar 317 Bilaga 11 Förslag till formulering av stiftel-

sou 1932:51 13

FÖRKORTNINGAR

ADB automatisk databehandling AI artificiell insemination AHC American Horse Council ATG AB Trav och Galopp CfSR Centralföreningen för svensk ridsport Ds departementsserien EAAP European Association for Animal Production FEI Fédération Internationale Equestre FEIF Föderation Islandspferd-Freunde Europäischen FiU finansutskottet FNH Föreningen Nordsvenska hästen

ILRC Internationella lantliga

ryttarföreningarnas centralförbund JNFS jordbruksnämndens författningssamling Jo jordbruksdepartementet JoU jordbruksutskottet KrU kulturutskottet LBS lantbruksstyrelsen LOK-stöd lokalt aktivitetsstöd LRF Lantbrukarnas riksförbund LSFS lantbruksstyrelsens författningssamling (tidigare LS) NAT nämnden för avelsvärdering av tjurar NU näringsutskottet OKV för av

.organisationskommittén omlokalisering

veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt prop. proposition

14 Förkortningar

RidF Ridfrämjandet RRO Ridskolornas riksorganisation rskr riksdagsskrivelse RST Riksförbundet för Sveriges travhästägare SCB statistiska centralbyrån SFS svensk författningssamling SGC Svenska galoppsportens centralförbund SHS Svensk Husdjursskötsel,ek. för. SLRC De Svenska lantliga ryttarföreningarnas centralförbund SLU Sveriges lantbruksuniversitet SOK Sveriges olympiska kommitté SOU statens offentliga utredningar SPAF Svenska ponnyavelsförbundet SPF Svenska ponnyföreningen SPTF Svenska ponnytravföreningen SRC Svenska ridsportens centralförbund SRR Sveriges ridlägerarrangörers riksförbund STC Svenska travsportens centralförbund SU särskilda utskottet WAHO World arabian horse organization

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till

Lag om avelsvärdering av hingstar

Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att endast sådana hingstar som vid avelsvärdering har prövats lämpliga för avelsändamål får användas för befruktning av ston.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får

dels ge organisation på jordbrukets område eller annan sammanslutning rätt att svara för avelsvärdering av hingstar,

; dels föreskriva de villkor som skall för avelsgälla Ä värderingen.

lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång skall upphöra att gälla.

Författningsförslag 17

Förslag till

Förordning om avelsvärdering av hästar.

Regeringen föreskriver följande.

1 § Lantbruksstyrelsen får föreskriva att endast sådana hingstar som vid avelsvärdering har prövats lämpliga för avelsändamål får användas för befruktning av ston. Vad som nu sagts skall dock inte gälla befruktning av ston f som tillhör hingstens ägare.

2 § Lantbruksstyrelsen får ge organisation på jordbrukets område eller annan sammanslutning rätt att anordna avelsvärdering av hästar.

i

§ 3 Innan anordnas skall

E

avelsvärderingen lantbrukssty- I relsen godkänna plan och riktlinjer för verksamheten. k t i § 4 Lantbruksstyrelsen får föreskriva de villkor som skall gälla för att en hingst skall få användas för avelsändamål.

§ 5 Föreskrifter i övrigt för avelsvärderingen och för stambokföring och stamböcker eller annat register meddelas av lantbruksstyrelsen. Styrelsen fastställer avgift för stambokföring eller för förande av annat register.

§ 6 Beslut i fråga om avelsvärdering överklagas hos lantbruksstyrelsen genom besvär. Mot styrelsens beslut får talan ej föras.

§ 7 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet mot bryter föreskrift som meddelats med stöd av 4 § döms till böter.

Författningsförslag 19

Förslag till

Förordning om statligt stöd till förvärv av häst.

Regeringen föreskriver följande.

1 § Statlig garanti för lån (lånegaranti) lämnas enligt denna förordning för lån till förvärv av häst som skall användas för avel eller i ridhus.

2 § Lånegaranti för förvärv av häst som skall användas

för avel lämnas endast för hingst som är avelsvärderad och bedöms lämplig för avel eller sto som är högst åtta år och som är avelsvärderad och bedöms lämplig för avel.

Lånegaranti för förvärv av häst som skall användas i ridhus lämnas endast för svenskfödd häst som är minst tre och högst sex år och som är godkänd av lantbruksnämnden.

3 § I fråga om de närmare villkoren för lånegarantin i delar 23 - 32 om statgäller tillämpliga §§ (1978:250) ligt stöd till jordbrukets rationalisering.

Amorteringsplan får ej uppta längre amorteringstid än åtta år för lån till förvärv av häst eller anlängre stånd med den första amorteringen än till av utgången året närmast efter det lånet lyfts.

4 § Frågor om lånegaranti prövas av lantbruksnämnden.

5 § Talan mot lantbruksnämndens beslut förs hos lantbruksstyrelsen genom besvär. Mot styrelsens beslut får talan ej föras.

20 Författningsförslag SOU 1932=51

6 § Ytterligare föreskrifter för av verkställigheten denna förordning meddelas av lantbruksstyrelsen.

Denna förordning träder i kraft den

Sammanfattning

INLEDNING

Historik

Under 1900-talet minskade hästens betydelse för försvaret. 1925 års försvarsbeslut innebar att kavalleriet skars ned från åtta till fyra regementen. Ytterligare minskningar av ryttarskvadroner beslutades nâgra årtionden senare under 1900-talet. De sista hästanspända förbanden utgick ur armén i och med utgången av budgetåret 1975/76.

Mekaniseringen inom jordbruket började på 1920-talet. Först efter andra världskriget kom emellertid hästen alltmer att ersättas av traktorn. Jordbruksföretagens hästuppfödning har under senare år i ökad utsträckning kommit att inriktas mot produktion av sporthästar. Under 1960-talet började maskiner ersätta hästen även inom skogsbruket.

Hästsport i form av trav och galopptävlingar har förekommit i Sverige sedan första hälften av 1800-talet. Ursprungligen körde man med brukshästar på travtävlingarna men redan på 1920-talet förekom import av Varmblodshästar som var avlade speciellt för travsport.

Ridsporten fick ett starkt uppsving i och med de olympiska spelen i Stockholm år 1912.

22 Sammanfattning

Under senare delen av 1800-talet var och importen exporten av hästar ungefär i samma storleksordning. En omfattande export av hästar från Sverige förekom i samband med första och andra Det var världskriget. huvudsakligen kallblodshästar som exporterades. Åren 1971-1979 var exporten totalt 3 433 hästar medan importen var 10 005 hästar.

Avelsurvalet har skett med ledning av den erfarenhet man samlat och som gått i arv generation efter generation. Husdjursaveln påverkades av föga ärftlighetsforskningens resultat. Nu har man emellertid inom andra husdjursslag än hästen kommit i långt förädlingsarbetet med hjälp av moderna avelsmetoder.

Under flera århundraden och fram till av 1960början talet var statens stöd till hästaveln i första hand avsett för produktion av arméhästar.

Sammanfattning 23

II NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN

Det finns ingen säker uppgift om det totala antalet hästar i landet. Statistiska centralbyråns redovisning i Statistisk årsbok avser hästar på jordbruksföretag med mer än två ha åker. Enligt lantbruksstyrelsens (LBS) beräkningar var totala antalet hästar i landet 115 500 år 1980. Ridfrämjandet har till kommittén framfört som sin åsikt att hästantalet år 1979 låg mellan 120 000 och 140 000, varav 70 000 beräknades vara halv-

i

blod och ponnyer.

Lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång har till syfte att förhindra att undermåliga hingstar används i avel. Innebörden av lagen är att en hingst måste ha Ä betäckningstillstånd för att man skall få använda den till avel.

; Enligt 1966 års riksdagsbeslut om stödet till hästaveln skall staten lämna stöd till hästaveln. Som all- * män för stödet att inte skall princip gäller bidrag ä utgå till direkta uppfödningskostnader och inte heller l till kostnader för hästens utbildning. Dessa kostnader skall i stället få slå igenom i hästens salupris. Syftet med stödet till hästaveln är enligt beslutet att skapa förutsättningar för en kvalitativt sett högtstå-

ende hästavel. Avelsarbetet grundas på stambokföringl

Det statliga stödet till hästaveln är koncentrerat till

hästpremiering, hingsthållningsbidrag och bidrag till

vissa kvalitetsbefrämjande åtgärder. Premieringsreglementet som återfinns i kungörelsen (1966:560) om statens stöd till hästaveln innehåller principiella bestämmelser.

Det centrala ansvaret för verksamheten på avelsområdet inom den offentliga sektorn åvilar LBS. För fältarbetet dvs. hingstpremieringarna anlitar LBS arvodesanställd

0 Sammanfattning

personal. Lantbruksstyrelsen utser hingstpremieringsnämndernas ledamöter och suppleanter. Tre ledamöter ingår i var och en av fyra nämnder. LBS fastställer de regler som skall gälla för att en häst skall få införas i en svensk riksstambok och utformar de närmare föreskrifterna för hästpremieringen.

För frågor rörande hästavel har lantbruksstyrelsen en särskild nämnd, hästavelsnämnden. Nämnden som har nio ledamöter skall representera såväl det praktiska som det teoretiska kunnandet på hästavelns område.

LBS får ställa statliga garantilån för förvärv av häst som skall användas för avel eller i ridhus. De senaste budgetåren har riksdagen medgivit att lånegarantier får beviljas intill ett belopp av 500 000 kronor. Möjligheterna till kreditgaranti har endast delvis utnyttjats.

Bland LBs:s övriga uppgifter inom hästområdet ingår

bl.a. att utfärda anvisningar för hingstpremierings-

nämnderna, premieringsförrättarna och lantbruksnämnderna samt att handlägga besvärsärenden och besluta om dispenser, m.m. Vidare bedrivs ett visst utvecklingsarbete i samråd med lantbruksuniversitetet i den mån de ekonomiska resurserna tillåter.

Förutom att svara för den lokala administrationen av hästpremieringarna bedriver lantbruksnämnderna rådgivning och kursverksamhet bl.a. rörande hästavelsfrågor. Till lantbruksnämndernas administrativa uppgifter hör bl.a. att

o planera stopremieringar och ansvara för de praktiska arrangemangen kring sto- och hingstpremieringarna,

0 sammanställa data över visade ston och unghästar samt bedömningsresultat för redovisning till LBS,

Sammanfattning

o föra länsregister över premierade hingstar och ston,

rekvirera och utbetala penningpris och hingsthållningsbidrag,

utreda ärenden rörande lånegaranti för inköp av avelsoch ridhushästar samt verkställa LBS:s beslut i frågan.

Statens stöd till hästaveln utgår genom direkta anslag och över lantbruksverkets myndighetsanslag. Härtill kommer vissa regleringsmedel.

De årliga administrationskostnaderna för hästpremiering, m.m. beräknas för lantbruksstyrelsen, de fyra hingstpremieringsnämnderna och lantbruksnämnderna till ca 1,9 miljoner kronor i 1980/81 års penningvärde. Från anslaget Främjande av husdjursaveln m.m. utgår statligt stöd åt hästaveln. Anslaget har sedan budgetåret 1979/80 varit 810 000 kronor per år. Införselavgiftsmedel utgår årligen med 475 000 kronor till ackordhästorganisationen.

Bidraget till statens hingstdepå och stuteri var budgetåret 1980/81 200 000 kronor som utgick från ett särskilt anslag.

Hingstuppfödningsanstalten wången som ägs av Hushållningssällskapet i Jämtlands län, har som ändamål att genom gruppuppfödning av nordsvenska hingstar selektera fram avelshingstar av hög kvalitet.

Wángen får statligt stöd som f.n. är 225 000 kronor per budgetår, från anslaget Främjande av husdjursaveln.

Det finns 17 rikstäckande avelsföreningar i landet. Dessutom finns ett antal regionala och lokala avelsföreningar. Ett tiotal föreningar utger riksstamböcker.

Sammanfattning

Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande övertog formellt huvuddelen av arméns hästar den 1 juli 1976. Stiftelsen har årligen inköpt ca 100 hästar. Det totala antalet hästar den 30 juni 1981 var 996, varav 534 hästar var Varmblod.

Nya riktlinjer för totalisatorverksamheten beslöts vid 1973 års riksdag. Staten träffade avtal med Svenska travsportens centralförbund (STC) och Svenska galoppsportens centralförbund (SGC). Enligt avtalet har förbunden bildat AB Trav och Galopp (ATG). ATG har bl.a. till uppgift att verka för att trav- och galoppsporten inom landet skall kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling tryggas.

Totalisatoromsättningen har ökat kraftigt sedan ATG xtillkom.

Ridfrämjandet är en riksorganisation som erhåller statligt organisationsstöd över anslaget Stöd åt idrotten.

Ungefär hälften av veterinärbehandlade hästar behandlas av distriktsveterinärer,en femtedel av privatpraktiserande veterinärer och övriga vid djursjukhus, enligt vad som framgår av veterinärernas årsberättelse 1974 och 1979.

Någon organiserad landsomfattande hästhälsokontroll finns inte. Vissa former av hälsokontroll förekommer vid landets trav- och galoppbanor och bl.a. vid stuterier.

Försök och forskning inom hästområdet har under 1970talet huvudsakligen bedrivits vid den veterinärmedicinska fakulteten vid Sveriges lantbruksuniversitet (tidigare Veterinärhögskolan). Hästavelsfrågor har

Sammanfattning

också blivit aktuella inom den lantbruksvetenskapliga fakultetens institution för och husdjursförädling sjukdomsgenetik.

I gymnasieskolan finns specialkurser som avser utbildning inom hästskötselområdet.

Inom lantbruksuniversitetet finns flera utbildningsvägar med inriktning mot bl.a. t.ex. husdjursskötsel, veterinärutbildning, utbildning av agronomer inom husdjursområdet, lantmästarutbildning och hovslagarutbildning.

Lantbruksnämndernas kursverksamhet riktar sig mot yrkesverksamma inom jordbruket.

Kursverksamhet bedrivs också inom hästsportorganisationerna.

Hästhållningen ger ett flertal inkomstkällor för lantbruksnäringen. Enligt beräkningar erhåller lantbruket årligen i producentledet ett inkomsttillskott från hästsektorn i storleksordningen 500-600 miljoner kronor. Inkomsterna härrör från bl.a. följande källor.

Försäljning av fodermedel Uppfödning och försäljning av föl och hästar Inackordering av hästar

OOOOOO

Ridläger m.m. Köttproduktion Körning i jord- och skogsbruk

skötseln av de hästar som finns på jordbruksfastigheter beräknas ta i anspråk en arbetstid motsvarande totalt 3 500 heltidsanställda.

Trav- och galoppsporten ger i Sverige en sysselsättning

28 Sammanfattning

som motsvarar omkring 2060 heltidsanställningar. Statens direkta inkomst av trav- och galoppsporten i form av totalisatorskatt uppgick år 1980 till 221 miljoner kronor .

Antalet ryttare har mer än fyrdubblats under de 15 se-

naste åren. År 1979 uppskattades antalet till omkring

220 000. Enligt Ridfrämjandets skattningar är ca 600

heltidsarbetande och ca 1 000 deltidsarbetande sysselsatta inom ridsporten.

Sammanfattning

III ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

Kommittén konstaterar att hästen fortfarande har en viss betydelse inom skogsbruket. Det finns därför an- F ledning att bedriva hästavel med inriktning på jordoch skogsbrukets behov. Hästens användning bör stimuleras genom förbättring av redskap och genom utbildning i skogskörning och hästskötsel. På ca 7 300 jordbruksföretag förekommer hästuppfödning. Enligt kommittén behövs insatser för att förbättra hästuppfödningens ekonomi.

i Kommittén finner att hästarna, ridsporten och de aktiå viteter som anordnas av ridklubbar och ridskolor vid sidan av ridningen engagerar en stor del av landets tonåringar. Hästarna och ridanläggningarna har därför en mycket stor social betydelse. Det är enligt kommitténs mening ett samhällsintresse att ett lämpligt hästmaterial finns att tillgå. Med hänsyn till den stora uppslutningen kring ridsporten som föreligger synes ; det kommittén som om samhällets stöd för denna del av \ ungdomsvårdsverksamheten är relativt begränsad och inte ; står i proportion till vad som utgår inom likartad

verksamhet. {

ä Hästen var en viktig del i det svenska näringslivet och försvaret ända fram till början av 1940-talet. Stora insatser har under åtskilliga århundraden gjorts för att få fram svenska häststammar av hög kvalitet. Kommittén finner att det fortfarande finns anledning att väl förvalta det kulturarv som hästen och kunskapen om hästen utgör.

Kommittén föreslår att viss statlig reglering av hästaveln i landet tills vidare bör finnas kvar. Syftet med en statlig reglerad hästavel skall alltjämt_vara att skapa förutsättningar för en kvalitativt sett högt-

30 Sammanfattning

stående hästavel inom landet. Avelsarbetet bör därvid grundas på avelsvärdering av de hingstar som skall användas för befruktning av ston.

Kommittén föreslår att landets hästavelsföreningar bildar en huvudmannaorganisation med uppgift att överta huvudparten av de kontrollfrågor inom hästavelns område som idag handhas av lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna. Det bör sedan ankomma på lantbruksstyrelsen att utöva tillsynen över hästaveln samt meddela rambestämmelser för hästavelsarbetet.

Lantbruksstyrelsen och avelsföreningarna föreslås gemensamt planera den föreslagna organisationen. Verksamheten bör enligt kommitténs mening föras över successivt och vara helt Överförd till den nya huvudmannen senast den 1 januari 1986. Kommittén förutsätter att anslutningen till den nya organisationen skall vara frivillig. Utanförstående avelsföreningar skall ha rätt att köpa tjänster av huvudmannaorganisationen.

Kommittén föreslår ett bibehållande av statlig garanti för lån till förvärv av häst som skall användas för avel eller för ridhusändamål. Garantiramen som f.n. är 500 000 kronor bör vara oförändrad.

Kommittén föreslår att lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång ersätts med en lag om avelsvärdering av hingstar. Den nya lagen föreslås innehålla bemyndigande för regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer att

o dels ge organisation på jordbrukets område eller annan sammanslutning rätt att svara för avelsvärde-

i

l ring av hingstar, \

i

0 dels föreskriva de villkor som skall gälla för

avelsvärderingen. l

l J

Sammanfattning

som en följd av den nya lagen föreslås att kungörelsen

(1966:560) om stöd åt hästaveln, m.m. ersätts

dels med en ny förordning om avelsvärdering av hästar i vilken lantbruksstyrelsens åligganden och befogenheter regleras,

dels med en särskild förordning om stöd till förvärv av häst.

Kommittén föreslår att den som önskar överklaga beslut i fråga om avelsvärdering skall göra detta hos lantbruksstyrelsen, som är sista beslutsinstans.

Kommittén understryker nödvändigheten av att hästkontrollen i likhet med annan officiell husdjurskontroll bygger på

F

u 0 en säker av alla och deras

i

identifiering avelsdjur avkomma,

0 data som kan fastställas med tillfredsställande

säkerhet och som belyser dokumenterat ärftliga egenskaper av väsentlig betydelse,

o elektronisk databehandling av kontrollresultaten.

För avelsarbetets praktiska genomförande behöver den nya organisationen enligt kommitténs bedömning ha

en styrelse avelskommittéer

OOOOO

en rådgivande nämnd kvalificerade hästbedömare ett kansli med dataterminal

32 Sammanfattning

Kommittén pekar på vikten av att man parallellt med uppbyggandet av en ny huvudmannaorganisation för avelsvärdering av hästar arbetar med utveckling av avelsvärderingssystem. Värderingen av de egenskaper som är av betydelse för bl.a. hästarnas lämplighet som ridskolehästar och skogshästar bör särskilt beaktas.

Administrationen av hästavelsarbetet beräknas kosta lantbruksverket omkring 2 miljoner kronor per år utöver det direkta statsbidraget till hästaveln på 810 000 kronor. För att den nya huvudmannaorganisationen skall kunna överta administrationen av avelsarbetet från staten föreslår kommittén ett årligt bidrag på 1 miljon kronor över anslaget Främjande av husdjursaveln m.m. Av detta belopp bör förslagsvis 100 000 kronor fördelas av lantbruksstyrelsen till hästavelsföreningarna efter ansökan för finansiering av särskilda insatser på hästavelns område. Resterande 900 000 kronor föreslås utbetalas till den huvudmannaorganisation som övertar ansvaret för avelsvärderingen av hästar.

För att möjliggöra överförandet av huvudmannaskapet till hästavelsföreningarna föreslås att ett extra engångsbidrag om 3 miljoner kronor utbetalas till den nya huvudmannaorganisationen under en period av fem år.

Kommittén föreslår att verksamheten vid Hingstuppfödningsanstalten Wången överlåtes till en stiftelse med ändamålet att främst i norra Sverige främja hästaveln och en positiv utveckling av hästens användning inom olika områden.

Utöver statsbidraget på 1 miljon kronor till hästavelns I administration är det kommitténs mening att 300 000 kronor årligen bör utgå till den stiftelse som föreslagits överta ansvaret för Wången. Stödet bör enligt

Sammanfattning

kommittén utgå som bidrag till driftskostnaderna vid anstalten. Driftsbidraget till Wången bör utgå tills vidare dock minst fem år.

Kommittén föreslår vidare att staten medverkar till bildandet av stiftelsen genom att bl.a. tillskjuta visst kapital.

Kommittén tar slutligen upp vissa utbildningsfrågor. Bl.a. ställer sig kommittén bakom ett om att förslag förlägga en tvåårig gymnasielinje i djurvård med inriktning mot häst i Skara.

INLEDNING

UTREDNINGSUPPDRAGET OCH ARBETETS UPPLÄGGNING

1.1 Direktiven

Regeringen beslöt den 7 juni 1979 att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda frågan om statens stöd till

hästaveln, m.m. I direktiven till utredningen anförde

föredraganden, dåvarande chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Enlund bl.a. följande.

Enligt min mening står det klart att de som förändringar ägt rum under senare år i fråga om inriktningen av hästhållningen och intresset för hästar i landet har ändrat förutsättningarna för statens stöd till hästaveln och därmed sammanhängande frågor. av en häst- Främjandet god avel bör därför ske i nya former och det kan.ifrågasättas om staten alltjämt skall vara huvudman för verksamheten. - - -

§ Bilden är splittrad när det gäller de avels- och intresseorganisationer som företräder hästintressen i olika 3 hänseenden. Enligt min mening skulle det vara en fördel om dessa frågor kunde samlas under en huvudman. Större enhetlighet i verksamheten och en effektivare bevakning I av frågor som exempelvis berör avel, hälsoutbildning, kontroll och utvecklingsarbete kan därmed uppnås.

Mot bakgrund av det anförda finner flera skäl tala jag för att formerna för främjandet av hästaveln och andra frågor som rör hästhållningen och hästens roll i samhället nu bör bli föremål för en allsidig Ansvaret översyn. för hästavelsarbetet skall därvid ses över med hänsyn till den ändrade karaktär som hästbeståndet fått under senare år. Likaså skall det ekonomiska ansvaret för avelsarbetet utredas. En kommitté bör tillkallas för detta ändamål.

Mot bakgrund av de ställningstaganden kommittén kommer fram till i dessa centrala bör kommittén sedan ta frågor

36 Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning

upp frågan om de framtida uppgifterna vid statens hingstdepå och stuteri. Alltjämt skall gälla att de direkta kostnaderna och inkomsterna vid anstalten skall balansera. Vidare bör kommittén överväga frågan om statens medverkan i utbildnings- och informationsverksamheten.

Kommittén bör kunna ta upp även andra frågor som rör statens medverkan i hästfrågor, t.ex. i fråga om forskning och försök. Utredningens förslag bör totalt sett inte innebära krav på ökade kostnader för statsverket.›

Direktiven (Dir 1979:91) återges i sin helhet i bilaga 1. De innehåller även en kort sammanfattning av de senaste årens utveckling och nu gällande ordning.

Regeringen utfärdade den 13 mars 1980 direktiv (Dir 1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansieringen av reformer. I direktiven anförs bl.a. följande.

Utgångspunkten skall vara att alla förslag som kommittéerna lägger fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. - - - skall vara väl Kostnadsberäkningarna genomarbetade och ta hänsyn till alla kostnader som kan uppstå oavsett om de drabbar staten, kommuner eller enskilda. - - -

I budgetförslaget för budgetåret 1980/81 framhålls att regeringen för sin del är inriktad på att i större utsträckning än tidigare vara restriktiv med krav på kommunala insatser. Riksdagen har i samband därmed uttalat (FiU 1979/80:15) att en självklar utgångspunkt för riksdagens ställningstagande bör vara att kommuner och landstingskommuner inte annat än undantagsvis åsamkas nya uttill av beslut. - - gifter följd statliga

1.2 Till kommittén överlämnade handlingar, m.m.

1.2.1 överlämnade riksdagsmotioner

i

Vid 1978 års riksmöte väcktes två motioner som handlade om hästens användning i skogsbruket. I motionen 1978/79:

1965 framhölls att särskilda åtgärder behöver vidtas för att utvecklingsarbetet med hästredskap för skogskörning

Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning 37

skall få önskad omfattning. Målet är, menade motionärerna, att få fram nya och mer ändamålsenliga hjälpmedel för skogskörning. Kostnaderna för utvecklingsarbete och nykonstruktion av redskap beräknades till V lägst 200 000 kronor. I den andra motionen, 1978/79: medel till anordnande av 8-veckors-

E

2261, begärdes kurser i körning med arbetshästar i skogsbruket. Regeringen beslöt den 27 september 1979 (JoU 1978/79:30, I rskr 1978/79:387) att överlämna dessa motioner till § i kommittén.

1.2.2 Övriga handlingar som överlämnats

Angående premieringssystemet

1 Regeringen överlämnade den 8 november 1979 ett förslag från daterat den 25 oktober

E lantbruksstyrelsen (LBS),

g 1977, angående premieringssystemet för hästar jämte remissyttranden över förslaget.

LBS:s förslag avser ändrad lydelse i kungörelsen (1966:560) om stöd åt hästaveln, m.m. Förslaget utarbetades med anledning av regeringens skrivelse den 7 maj 1975 i vilken regeringen uppdrog åt LBS att utvärdera effekterna av det nuvarande premieringssystemet för hästar. LBS hänvisar i sitt förslag även till regeringens skrivelse den 3 juli 1975 i vilken regeringen meddelade LBS att riksdagen funnit det angeläget att draghästens betydelse inom skogsbruket uppmärksammas.

De ändringar och tillägg i kungörelsen (1966:560) som föreslås av LBS innebär, om de godkänns, följande:

o Hästar av kallblodig travarras kan tilldelas penningpris.

0 Urval av ston till avel kan ske innan stoet fått föl dvs. redan när stoet är 2-3 âr.

38 Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning

0 Ett centralt premieringsregister upprättas.

0 LBS kan bestämma att en redan premierad hingst kan få fortsatt tillstånd som beskällare.

0 Veterinärundersökning bör när en göras hingst premieras för första gången.

Före förslagets utarbetande hade LBS hört samtliga lantbruksnämnder, ordförandena i de fyra hingstpremieringsnämnderna, samtliga premieringsförrättare och de stambokförande instanserna (avelsföreningarna).

Yttranden över LBS:s förslag avgavs till jordbruksdepartementet av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), för Avelsföreningen svenska varmblodiga hästen, Svenska ponnyavelsförbundet, Svenska fjordhästföreningen, Avelsföreningen för svenska ardennerhästen, Föreningen Nordsvenska hästen, Svenska travsportens centralförbund (STC), Svenska arabhästföreningen, Gotlands läns hushållningssällskap, Avelsföreningen för svenska varmblodiga travhästen, Avelsföreningen för kallblodstravaren samt Östergötlands varmblodsklubb. Härutöver inkom Nord- Föreningen svenska hästens Värmlandsdistrikt med ett yttrande.

Av yttrandena framgår att anser samtliga rasföreningar att hingstpremieringsnämnden bör utökas med rasrepresentanter. STC, Avelsföreningen för varmblodiga travhästen och Avelsföreningen för kallblodstravaren förordar en enda hingstpremieringsnämnd för varmblods-, respektive kallblodstravare. Gotlands läns hushållningssällskap förordar en nämnd för en ras eller för en rasgrupp.

LBs:s förslag om att hästar som tillhör kallblodig travras kan bli delas eller penningprisberättigade

Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning

lämnas utan erinran av flertalet remissorgan. Avelsför svenska varmblodiga hästen, Avelsförföreningen för svenska ardennerhästen och Föreningen Nordeningen svenska hästen motsätter sig att kallblodig travare skall kunna bli penningprisberättigad med motiveringen att denna ras övervärderats draghäst i skogen.

som

föreslår att slopas helt och att SLU penningpriserna dessa medel i stället används till en väl genomförd bearbetning av det centrala registret.

STC och för svenska varmblodiga trav- Avelsföreningen hästen vill ha tre i stället för premieringsklasser i likhet med vad som gällde före år 1966. två,

LBS:s eller lämnas utan I övrigt tillstyrks förslag erinran av remissorganen.

tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna Angående lämnas vissa synpunkter av några remissorgan.

LRF framhåller att dragproven för kallblodshingstar bör och föreslår att draglagsprov införs för skärpas kallblodshästar. Man anser vidare att valacker treåriga även bör visas. breddas underlaget för av- Därigenom kommebedömningen.

SLU att avkommebedömningar, med påpekar organiserade tillämpning av de på andra djurslag använda metoderna, inte inom hästavelsarbetet. Det är viktigt, utnyttjats framhåller att avelsvärderingen grundas på ett för man, ras fastställt avelsmål. Härvidlag bör i princip varje större vikt än hittills läggas vid bruks- och hållbarhos ras. Det är därvid anhetsegenskaperna respektive att man överväger hur t.ex. sjukdata vid djurgeläget ska kunna utnyttjas. Nuvarande sekretesskydd sjukhusen hinder i för en sund hästavel, menar man lägger vägen vid SLU.

40 Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning

Angående garantilån till förvärv av häst

Den 8 november 1979 överlämnade förutom regeringen förslaget angående premieringssystemet även en skrivelse från LBS daterad den 3 januari 1979. I denna skrivelse hemställer LBS om viss av besludelegering tanderätt i fråga om stöd till hästaveln. 15 Enligt § kungörelsen (1966:560) om stöd åt hästaveln, m.m. kan statlig garanti ställas för lån till förvärv av häst som skall användas för avel eller i ridhus. Beslutande myndighet är lantbruksstyrelsen. I skrivelsen föreslår styrelsen att lantbruksnämnden ges rätt att besluta om stöd enligt 15 § i nämnda förordning.

Angående hästen inom skogsbruket

Regeringen överlämnade den 21 februari 1980 en skrivelse från Östergötlands brukshästklubb med synpunkter på användningen av hästen i skogen och behovet av lämpliga redskap.

1.2.3 Vissa riksdagsmotioner

I till 1975:30 anslutning propositionen om energihushållningen m.m. väcktes flera motioner, bl.a. 1975:1905 och 1975:2000, som båda berörde roll inom draghästens skogsbruket. I riksdagens beslut (prop. 1975:30, NU

1975:30, rskr 1975:202) sägs bl.a. att parallellt med

att stöd ges åt besparingssträvanden, som till syftar

att minska i mekaniserat

energiåtgången skogsarbete, bör vissa insatser kunna komma i för att utveckla fråga utnyttjandet av draghästen inom skogsbruket. Beslutet innebär bl.a. att riksdagen funnit det att angeläget draghästens betydelse inom skogsbruket uppmärksammas av berörda myndigheter och organ. I skrivelse den 3 juli 1975 meddelade regeringen både lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen vad riksdagen beslutat med anledning av propositionen 1975:30.

Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning 41

I motionen 1978g79:650 framhölls att det mot bakgrund av det starkt ökade intresset för hästar och hästsport är angeläget att upprätthålla en tillräcklig volym av inhemska hästar av god kvalitet, speciellt inom varmblods- och kallblodsaveln. Det pâpekades också att det sker en import av ridhästar utan någon kvalitetskontroll. Vidare är det viktigt för aveln att det finns möjlighet till utbildning av instruktörer och häst- › skötare. Motionärerna menade även att det ur statsmak- |

1 ternas synpunkt skulle vara lämpligt att behandla häs-

E tar och därtill hörande aktiviteter som en näringsgren. Man hemställde att en parlamentarisk utredning skulle tillsättas med uppdrag att beräkna den direkta och indirekta samhällsnyttan i hästhållningen och med ledning därav föreslå riktlinjer för framtida statliga insatser.

Med anledning av att jordbruksministern, i budgetpropositionen (prop. 1978/79:100 bil. 13) anmält att en kommitté med uppdrag att utreda frågan om statens stöd till hästaveln skulle tillsättas, ansåg riksdagen (JoU 1978/79:20, rskr 1978/79:253) att motionen var besvarad.

I motionen 1978(79:1855 anförde motionärerna att den snabba utvecklingen inom ridsporten medfört att många privata ridanläggningar etablerats. Vissa av dessa fyller inte de krav som uppställts av Ridfrämjandet och Ridsportens centralförbund. Ägarna saknar i många fall kunskaper om hästskötsel. Motionärerna påpekade också att det sker en import av hästar som är mindre lämpade för ridsport. De betonade även vikten av att de hästar som ridskolorna erbjuder ungdomarna har fått rätt träning. Det är också av vikt att ridlärarna har ansvarskänsla och goda kunskaper, menade motionärerna. De framförde också önskemål om en lagstadgad skyldighet att bära ridhjälm, för att förebygga skallskador i samband med ridning, framför allt för barn och ungdom. Med hän-

42 Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning

visning till det anförda hemställde motionärerna att riksdagen skulle begära en allsidig utredning av ridsporten.

Riksdagen avslog motionen den 5 december 1979 (KrU 1979/80:15) med hänvisning bl.a. till djurskyddslagen (prop. 1978/79:13, JoU 1978/79:5, rskr 1978/79:41) och djurskyddskungörelsen (SFS 1979:287). I den senare föreskrivs att den som i större omfattning upplåter hästar eller använder hästar i ridskoleverksamhet skall anmäla detta till hälsovårdsnämnden. Vidare hänvisades till att vissa av de upptagna frågorna kommer att belysas genom den utredning av statens stöd till hästaveln som nyligen tillsätts.

1.3 Utredningsarbetets uppläggning

I utredningsarbetets inledningsskede besökte kommittén bl.a. statens hingstdepå och stuteri i Flyinge, Malmöhus län, Ridskolan på Strömsholm i Västmanlands län och Hingstuppfödningsanstalten Wången i Jämtlands län.

En enkät utsändes till samtliga avelsföreningar i landet i januari 1980. Svar inkom från samtliga föreningar.

Kommittén har vid flera tillfällen haft överläggningar med företrädare för hästavels- och hästsportorganisationer samt med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och med berörda myndigheter.

Studiebesök har avlagts hos enskilda uppfödare, samt vid Veterinärinrättningen i Skara. Kommittén har dessutom haft tillfälle att närvara vid hästpremieringar i Bohuslän, dels i Vetlanda. 5 dels

Information om hästavelns organisation m.m. i vissa andra länder inhämtades år 1980 med hjälp av ett fråge-

och arbetets uppläggning 43 Utredningsuppdraget

formulär under medverkan av utrikesdepartementet och svenska ambassader. Viss information har även inhämtats genom personliga kontakter med utländska hästavels- och hästsportorganisationer.

Frågor rörande hästens roll i skogsbruket, utveckling av redskap för skogskörning med häst och utbildning i skogskörning behandlades av kommittén i en promemoria Utveckling av redskap för skogskörning med häst. Pro- I memorian överlämnades till statsrådet och chefen för å

jordbruksdepartementet den 1 oktober 1980.

I ett delbetänkande Statens hingstdepå och stuteri (Ds Jo 1981:6) gav kommittén förslag om depåns framtida organisation och verksamhet. Delbetänkandet överlämnades den 22 juli 1981. I detta delbetänkande redovisades även verksamheten vid Ridskolan på Strömsholm och vid Hingstuppfödningsanstalten Wången.

Som påpekas i direktiven har förändringar ägt rum under senare tid i fråga om inriktningen av hästhållningen i landet. Kommittén har därför ansett det lämpligt att i sitt slutbetänkande ge en kort beskrivning dels av tidigare hästhållning, dels av den utveckling som skett i landet sedan 1963 års hästutredning avgav sitt betänkande Stöd åt hästaveln (SOU 1965:44). Dagens situation inom hästavelns område har jämförts med situationen inom övrig husdjursavel och med hästavelsarbetet i andra länder.

Till kommittén överlämnade skrivelser och framställningar har beaktats i utredningsarbetet och får anses besvarade med föreliggande betänkande.

HISTORIK

2.1 Hästen inom försvaret1

Det nordiska krigsväsendet ombildades under 1100- och 1200-talet. I samband därmed skapades bl.a. en ryttarhär. Enligt Alsnö stadga från 1280-talet skulle de som tjänade till häst beviljas skattefrihet (frälse).

Vid 1525 års riksdag beslöts att rusttjänstens omfattning skulle stå i proportion till frälsemannens markinnehav. Vid mitten av 1500-talet uppgick antalet rustningshästar till omkring 300 i Sverige och 200 i Finland. Fram till början av 1600-talet utgjordes ryttarhären huvudsakligen av tungt rytteri, dvs. ryttare och ibland även hästar bar stålutrustning.

Med det yngre indelningsverket (reglemente daterat den 2 maj 1682) infördes rusthållet. Ett rusthållshemman bestod av en eller flera skatte- eller kronohemman. Rusthållaren var skyldig att anskaffa och underhålla

1Källor:

Sörensson, P. Adelns rusttjänst och adelsfanans organisation. Historisk tidskrift. Stockholm 1922. waxberg, H. Hästen i det karolinska rytteriet. Stockholm 1973. Leche, H. Det svenska kavalleriet. Stockholm 1979. Nordisk familjebok, 2:a upplagan, band 27 och 38 (Sverige: försvarsväsen).

46 Historik

ryttare, häst och behövlig Antalet hästar utrustning. i indelningsverkets rytteri (nummerhästar) uppgick till omkring 7 900. Under åren 1791-1812 överfördes en del av kavalleriet till infanteri. Kvar vid kavalleriet fanns omkring 3 500 hästar fram till år 1892.

Vid 1901 års riksdag beslöts att en ny härordning, byggd på allmän värnplikt, skulle införas. År 1902 började man avveckla rusthållen och nummerhästarna ersattes successivt med s.k. stamhästar. Regementena fick permanenta skulle förläggningar. Enligt plan kavalleriet förses med 6 000 stamhästar. År 1914 höjdes siffran till 6 500. Totalt ca 11 500 hästar ingick i försvaret, varav 356 hästar var egna tjänstehästar. (Befälet inom kavalleriet var i viss utsträckning skyldigt att hålla egna tjänstehästar. Skyldigheten upphörde år 1936).

Unghästar köptes upp av en remonteringsstyrelse. Hästarna var då i allmänhet tre år och gamla placerades på remontdepåer där de fick tillbringa två somrar och en vinter. Därefter utbildades hästarna vid förbanden under ett år. Emellertid kom man underfund med att ett års inte räckte för att häsremontutbildning bibringa tarna erforderlig dressyr och att göra dem hållbara. I 1909 års upplaga av ridinstruktionen fastställdes därför att utbildningen skulle vara två-årig.

1925 års försvarsbeslut innebar att kavalleriet skars ned från åtta till fyra Antalet regementen. stamhästar minskade därmed till 2 210 och antalet egna tjänstehästar till 103. Därtill räknade man med 800 hästlejningsdagar, varav hälften kunde fullgöras av ackord- 1

hästar! Totalt ingick 4 460 hästar i armén. En del av

1Grunderna för ackordhästsystemet fastställdes i kungl. brev i

december 1919.

Historik 47

de övertaliga hästarna utackorderades som reservstamhästar. Remonteringsstyrelsen ersattes med en remonteringsnämnd. Av remontdepåerna kvarstod Herrevadskloster, Gudhem och Utnäslöt.

En ett-årig remontutbildning bedrevs sedan år 1925 vid Herrevadskloster och efter år 1936 vid Utnäslöt. Utbildningen fortsatte därefter vid förbanden. I och med 1936 års försvarsbeslut infördes viss utbildning av

I hästarna under ett tredje år. Man ansåg nämligen att

[ en tvåårsutbildning inte var tillräcklig för att hästmaterialet skulle tillvaratas på bästa sätt.

Från och med utbildningsåret 1950/51 började man till- 1 lämpa en förkortad remontutbildning. Den innebar att alla remonter skulle utbildas ett år på remontdepå och ; därefter ett år vid regementet. Civila remontryttare

E

t

anställdes. I regel var det sådana som tidigare varit underbefäl.

Vid 1942, 1949 och 1955 års riksdagar beslöts om minskningar av antalet ryttarskvadroner. Därmed avhästades tre kavalleriregementen och kvar stod Norrlands dragonregemente. År 1962 reducerades dragonregementet till en bataljon och fick namnet Norrlands dragoner.

År 1966 fattade dåvarande chefen for armén ett principbeslut som innebar att de beridna jägarskvadronerna skulle omorganiseras och utrustas med bandvagnar. Denna omorganisation var helt genomförd till budgetåret 1969/ 70.

En livgardesskvadron skulle finnas kvar i Stockholm enligt beslut vid 1949 års riksdag. Den skulle delvis vara beriden för att bl.a. användas för ceremoniella ändamål. Livgardesskvadronen blev år 1975 regemente och fick därmed namnet Livgardets dragoner. Militär-

48 Historik SOU 1982357

polisutbildningen fördes över till regementet och den kavalleristiska utbildningen blev helt inriktad på militärpolistjänst samt utbildning av en idrottspluton. Den 30 juni 1981 hörde 163 hästar till regementet, varav ca 70 var uppstallade vid Ett regementet. 30-tal disponerades av Ridskolan Strömsholm och på resten var utackorderade. Å 1 De sista hästanspända förbanden ur armén i och utgick å med utgången av Den budgetåret 1975/76. 1 juli 1976 övertog en stiftelse (Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande) arméns hästar, med av undantag de som hörde till Livgardets dragoner.

Den på Strömsholm år 1868 inrättade ridskolan för kavalleriofficerare blev genom 1936 års försvarsbeslut en för samtliga truppslag gemensam kör- och rid-, dressyranstalt. År 1968 lades all personalutbildning ned. Sedan dess har för främ- Riksföreningen ridningens jande (Ridfrämjandet) övertagit driften av anläggningen.

2.2 Hästen inom samfärdsel och jordbruk

I den tidigare nämnda förordnades Alsnö-stadgan, b1.a. att en rättare skulle utses i Rättaren var varje by. skyldig att mot betalning förse de resande med vad de behövde. Han kunde även hänvisa de resande till någon annan i byn som då i sin tur var att ta hand skyldig om den resande och hans hästar mot betalning. Endast de som var försedda med brev hade rätt till kungens fri skjuts.

Av från

handlingar åren 1523-17181framgår att bönder-

1Stiernman, A. A. Samling utaf kongl. bref, stadgar och förord-

ningar angående Sveriges rikes commerce, politie och oeconomie. Band I-VI. Stockholm 1747-1775.

N Historik 49

nas skyldighet att förse resande med bl.a. hästskjuts blev alltmer betungande. Visserligen efutgav regent ter regent (t.ex. åren 1541, 1561, 1615, 1636 och 1648) förordningar om att allt fler gästgiverier skulle inrättas längs landsvägarna men det ändå inte. förslog Enligt en förordning av den 29 januari 1636 skulle gästgiverier upprättas vid allmänna stråkvägar på varje två mil när. Bönder som bodde i närheten av ett gästgiveri var tvungna att ställa upp med mat, husrum, stall, foder och hästskjuts när gästgiveriet var fullbelagt. Enligt en förordning av den 18 december 1633 måste även avsides boende bönder i viss stå turordning till tjänst med s.k. hållskjuts hos närmaste gästgivare. Därvid var bönderna tvungna att vara borta från sina gårdar flera dagar i sträck.

E Den 31 maj 1878 upphörde böndernas skjutsskyldighet.

l L Den sista 1933. skjutsstadgan upphävdes Samtidigt upphörde gästgiveriet som kameral institution.

Den första postordningen infördes 1636 varvid s.k. postbönder utsågs att svara för postbefordran. Posthemmansskjutsen blev helt indragen 1870. Redan tidigare hade entreprenörer börjat överta både och postpersonbefordran.

Det var inte bara vid transport av och personer post som hästen var oumbärlig. Formän och forbönder transporterade med sina hästar dels handelsvaror, dels råvaror. Så förekom t.ex. av träkål transporter malm, och järn, timmer till och till Från husbygge sågar. Norrland fraktades hudar, skinn och vilt.

Åkerbruket sköttes i de södra och mellersta delarna av landet i stor utsträckning med av oxar. År 1805 hjälp fanns det t.ex. 21 hästar och 16 oxar 100 per invånare i Götaland, 11 hästar och 5 oxar i Svealand och i Norr-

50 Historik land 15 hästar och 2 oxar per 100 invånare. Antalet

hästar och oxar vid vissa tidpunkter anges i tabellen.

Tabell 2.1 Antal hästar och oxar inom jordbruket vissa år

Källa: Historisk statistik för Sverige. Stockholm 1959. Jordbruksstatistisk årsbok 1945 och följande år.

Hästen fick allt större betydelse inom jordbruket under den senare delen av 1800-talet. Bidragande till detta var bl.a.

0 Förordning om laga skifte infördes (1827). År 1870 var t.ex. mer än hälften av jordbruksarealen skiftad. Det innebar att jordbruksföretagens åkerareal kom att bestå av sammanhängande och därmed mer lättbrukade skiften.

o Böndernas skjutsplikt upphörde och de kunde därmed använda mer av sin tid och sina hästar till jordoch skogsbruk.

o Nya effektiva jordbruksredskap kom till användning. Dessa krävde större dragkraft. Efterfrågan på tunga arbetshästar ledde till import av avelshästar av tung ras och korsningsavel.

sou 1982:51 Historik 51

Den ökade effektiviteten inom jordbruket innebar att större arealer kunde brukas. År 1805 skördades t.ex. 501 000 ton spannmål medan skörden 1911/J915 uppgick till i medeltal 2,7 miljoner ton per år. Från år 1800 I till år 1910 ökade landets från 2,3 till

befolkning

5,5 miljoner.

t

Motoriseringen inom jordbruket började så smått på 1920-talet. Först efter andra världskriget kom emellertid hästen att i allt högre grad ersättas av traktorn. E I

5,4 i 1976 -

1 6,3

1 l f Siffrorna avser företag med mer än två ha åker. Som jämförelse kan nämnas att år 1937 fanns det 13,4 vuxna hästar per 100 ha åker. Jordbruksföretagens hästuppfödning har under senare år i ökad utsträckning kommit att inriktas mot produktion av sporthästar. Antalet vuxna kallblodshästar var år 1976 ca 0,6 per 100 ha brukad åkermark. Antal yrkesarbetande inom jordbruket var år 1945 ca 570 000 och år 1975 ca 68-000.

Under 1960-talet började maskiner ersätta hästen även inom skogsbruket. År 1972/73 kördes endast ca tre procent av den avverkade skogen ut med hjälp av häst.

2.3 Hästen inom sporten

2.3.1 Trav- och galoppsporten

Hästsport i form av trav- och förekom galopptävlingar i Sverige i ordnade former åren 1831-1837. Kapplöpningar reds i Stockholm, Helsingborg och på Frösön,

52 Historik

travtävlingar kördes i Stockholm, Göteborg och Östersund. Även vadhållning förekom. År 1867 återupptogs kapplöpningarna och på 1880-talet travtävlingarna. De första travsällskapen bildades på 1880-talet, t.ex. Wermlands trafvaresällskap år 1882 och Jemtlands trafkörningssällskap år 1884.

År 1898 kom en förordning om förbud att ordna vadhållning medelst totalisator. Däremot kunde man få tillstånd att anordna s.k. hästlotterier. Totalisatorförbudet upphävdes år 1923.

År 1923 fanns endast en s.k. permanent landbana för travtävlingar, nämligen Jägersro. (Det vanliga var att man körde på frusna sjöar.) Den andra permanenta travbanan var Solvalla, som tillkom år 1927. Är 1939 fanns åtta fasta banor. F.n., dvs. år 1982, finns 26 travbanor och två galoppbanor med mer än 10 tävlingsdagar per år. Alla trav- och galoppbanor är inritade på en karta i avsnitt 14.2.

Under 1960- och 1970-talet ökade tävlingsverksamheten på följande sätt inom trav- och galoppsporten.

År 1960 var det 602 tävlingar med totalt 5 259 lopp 1970 - 942 - 8 376 1979 - 952 - 8 911

Av 952 tävlingstillfällen år 1979 avser ca sju procent galopptävlingar.

Ursprungligen körde man med brukshästar på travtävlingarna men redan på 1920-talet förekom av import Varmblodshästar som var avlade speciellt för travsport. Blxa. importerades hästar från USA.

Omkring år 1960 var nära hälften av de startande travhästarna av nordsvensk travarras (s.k. kallblodstrava-

Historik 53 re). Därefter har antalet kallblod sjunkit medan antalet startande varmblodstravare tredubblats. År 1960 startade 2 274 varmblodstravare

1979 705 1

l

1 Varmblodstravare och galopphästar kan börja tävla redan som två-åringar, medan kallblodstravarna skall vara minst tre år. Högsta tillåtna ålder för start är 15 år för kallblodstravare och 12 år för varmblodstravare. Varmblodsston får dock inte starta efter 10 års ålder. För galopphästar finns övre ingen gräns.

Den första nationella inom sammanslutningen galoppsporten var Allmänna svenska som kapplöpningssällskapet bildades år 1867 (upplöst 1886). År 1889 bildades Jockeyklubben, som än i dag finns kvar. Kapplöpningarna utgjordes under många år främst av hinderlopp och ryttarna var till stor del officerare. Efter år 1923 ökade antalet raskt och kapplöpningar tyngdpunkten kom så småningom att ligga på slätlöpningar ridna av yrkesryttare. Fr.0.m. år 1959 leds kapplöpningssporten av Svenska galoppsportens centralförbund.

Den första nationella sammanslutningen på travsidan var det år 1901 bildade Svenska År travsällskapet. 1925 bildades ett centralförbund som sedan år 1929 kallas Svenska travsportens centralförbund.

År 1973 startade de båda centralförbunden för travrespektive galoppsporten, enligt avtal med staten, ett aktiebolag, AB Trav och Avtalet redovisas Galopp. närmare i avsnitt 5.1.

54 Historik

2.3.2 Varmblodshästen inom rid- och körsporten

Hästens användning inom rid- och körsporten beskrivs

enklast att ge en bild av de olika hästsportgenom organisationernas utveckling.

Svenska ridsportens centralförbund

Om man bortser från kapplöpningarna, började den organiserade ridsporten i och med tillkomsten av de s.k. fältrittklubbarna. Den första klubben bildades år 1886 i Stockholm. Därnäst kom Skånska fältrittklubben år 1888. Både militära och civila ryttare ingick som medlemmar. För att ge ridsporten en gemensam organisation och skapa enhetliga regler och bestämmelser, bildades år 1912 Svenska ridsportens centralförbund (SRC). Vid bildandet anslöt sig elva fältrittklubbar och föreningar. För närvarande ingår mer än hundra organisationer i SRC. Den antalsmässiga utvecklingen av medlemmar framgår av figur 2.1.

Ridsporten fick ett starkt uppsving i och med de olympiska spelen i Stockholm år 1912. (Detta år ingick ryttartävlingar av nuvarande typ för första gången i de moderna olympiska spelen.) Svenskarna vann alla tre medaljerna i dressyr santguldmedalj i både hoppning

och fälttävlan] I lagtävlingen vann de guldmedalj i

både hoppning och fälttävlan. Av de 18 hästar som reds av svenska ryttare var 16 svenskfödda.

Fram till 1950-talet var de flesta tävlingsryttarna militärer. Till och med 1964 års olympiad representera-

1Fälttävlan är en kombinerad tävling i vilken ingår såväl dressyr

hoppning, terrängridning, ridning på hinderloppbana och ut-

sgm

hallighetsprov.

Historik

des Sverige så gott som enbart av militära ryttare. Åren 1912-1964 vann svenskarna sammanlagt 35 olympiska medaljer, varav 17 var i guld. De flesta medaljerna vanns i dressyr (17 stycken) och fälttävlan (12 stycken).

Under 1970-talet utgjordes tävlingsryttarna inom SRC till ca 99 procent av civilpersoner. Andelen kvinnliga

tävlingsryttare var 67 procent år 1979!

SRC är sedan år 1920 anslutet till Sveriges olympiska kommitté och sedan år 1966 till Riksidrottsförbundet. SRC är även anslutet till ridsportens internationella topporgan Fédération Equestre Internationale (FEI).

Tävlingsaktiviteten inom SRC sedan 1920-talet framgår av följande sammanställningar.

År 1922 startade 347 ryttare och 422 hästar 1962 402 - 502 1972 767 - 915 1976 1 014 - 1 275 1980 1 551 - 1 923

Man skiljer i statistiken på nationella tävlingar och regionala tävlingar som räknas för uppklassning och poängberäkning. Vid de nationella tävlingarna förekom följande antal tävlingar och starter.

År 1962 var det 19 tävlingar med totalt 3 562 starter

11 243

1Källa: SHC:s kalender nr 10 år 1980. SHC:s redovisningar avser

startande ryttare i nationella tävlingar och sådana som placerat sig i regionala tävlingar.

56 Historik

Vid de regionala tävlingarna var antalet följande. År 1976 var det 66 tävlingar med totalt 7 073 starter 1980 - 146 - 15 398

Enligt SRC deltar omkring 20 procent av tävlingsryttarna i dressyrtävlingar, 20 procent i fälttävlan och resten, 60 procent, i hoppning. Totalt räknar man med att omkring 20 000 ryttare tävlar i någon typ av ridtävling men endast ca 120 ryttare tävlar internationellt.

En ny tävlingsgren inom SRC är körtävlingar. De första större tävlingarna anordnades av Skaraborgs fältrittklubb år 1976. Först år 1980 förekom nationella körtävlingar. Då anordnades tre tävlingar med totalt 70 starter. Vid övriga körtävlingar förekom samma år 12 tävlingar och 171 starter. En del av dessa tävlingar anordnades av De svenska lantliga ryttarföreningarnas centralförbund. Tävlingarna körs i enbet, par och fyrspann. Redan 1974 deltog ett svenskt ekipage i en internationell tävling. Vid körtävlingar förekommer alla typer av hästar, dvs. Varmblod, ponnyer och kallblod.

Antal medlemmar

i 1000-taI

l

1948 60 65 70 75 810 År

Figur 2.1 Den anta/smässiga utvecklingen av medlemmar i SRC.

Historik

De svenska lantliga ryttarföreningarnas centralförbund

De sex första lantliga ryttarföreningarna bildades i Skåne år 1928. Ett centralförbund inrättades år 1936, vilket sedan år 1942 bär namnet De svenska lantliga ryttarföreningarnas centralförbund (SLRC). År 1980 var 54 föreningar anslutna till centralförbundet. Den nord-

I

ligaste föreningen ligger i Boden. l 5 Den direkta anledningen till att lantliga ryttarför-

E eningar bildades i slutet av 1920-talet var att för-

svarets hästbestånd, enligt 1925 års försvarsbeslut skulle skäras ned kraftigt. Man ansåg därvid att intresset för uppfödningen av halvblodshästar måste vidmakthållas, åtminstone i en så pass stor utsträckning att armén skulle kunna rekrytera remonter inom landet.

Genom att utbilda föreningarnas medlemmar i ridning och hästhållning samt anordna tävlingar skulle intresset för halvblodsaveln stimuleras. Vidare skulle man genom att utbilda uppfödarna i inridning av unghästar öka uppfödarnas möjligheter att sälja hästar till civila ryttare. Vidare var ändamålet att bibringa uppfödare och svenska insikter lantungdomar om betydelsen av ett friskt och idrottsligt liv på hästryggen.

Inom SLRC bedriver man tävlingsridning med både varmblodshästar och ponnyer. Körtävlingar har anordnats sedan många år. Körning ingår t.ex. i den s.k. kombinerade fälttävlan i de lantliga ryttarföreningarnas europamästerskap.

Kvalitetstävling är en form av tävling som förekommit i minst ett 50-tal år. Den är för tre- och öppen fyraåriga hästar med en särskild klass för ston uttagna till avel. Vid kvalitetstävling bedöms hästens exteriör samt hästens rörelser med och utan Dessutom ryttare.

58 Historik sou 1982:51

ingår ridning över hinder. (Kvalitetstävlingen har på senare år utvecklats till en metod för avkommebedömning av varmblodshästar på initiativ av samarbetskommittén för kvalitetsbedömning av ridhästar.)

Inom SLRC har tävlingsverksamheten ökat kraftigt under senare år som framgår av följande sammanställning. Siffrorna avser tävlingar till vilka tävlingslicens erfordras.

år 1980.

SLRC blev medlem i Internationella lantliga ryttarföreningarnas centralförbund (ILRC) när förbundet bildades âr 1953.

Ridfrämjandet

Riksföreningen för ridningens främjande (Ridfrämjardet, RidF) bildades 1948 på förslag av 1945 års utredning rörande åtgärder för hästavelns befrämjande (SOU 1946: 45). Utredningen tillkom mot bakgrund av att försvarets fredsbestånd av hästar skulle komma att skäras ned kraftigt medan behovet av hästar vid mobilisering kvarstod.

Historik 59

I motiveringen till bildandet av en ridfrämjandeorganisation underströks att det var otillräckligt med enbart direkta avelsbefrämjande åtgärder för att behålla

en varmblodsavel som kunde tillgodose krigsbehovet av

V varmblodshästar. Alla åtgärder som kunde stabilisera avsättningen av Varmblodshästar i fredstid var därför

E

av stor betydelse. Utredningen konstaterade att det redan fanns ett stegrat intresse för ridsport inom det civila, inte minst bland ungdomen. En popularisering I av ridningen som en folksport skulle bl.a. vara positivt från folkhälsosynpunkt.

Om Ridfrämjandets ändamål och arbetsuppgifter sägs i betänkandet (SOU 1946:45) bl.a. följande.

Ridfrämjandet är avsett att vara en hela landet omfattande sammanslutning till främjande av ridningen såsom folksport. För att nå detta syfte bör ungdom och vuxna personer beredas möjlighet till billig ridundervisning och tillfälle till ridning samt undervisi hästkännedom. --- Samarbete bör ske ning ständigt med andra sammanslutningar, som hava sport, friluftsliv och fysisk fostran på sitt program, särskilt med riksorganisationer för ridtävlingar och jämväl med krigsmakten. Dessutom skall kontakt och samråd städse äga rum med lantbruksstyrelsen och organisationer för r den varmblodiga ridhästaveln. I övrigt skall ridfräm- * dessa jandet vidtaga alla de åtgärder, som kunna tjäna --syften.

Ridfrämjandet skall däremot inte ägna sig åt tävlingssport annat än som ett led i utbildningen, t.ex. i form av tävlingsprov.

Vid Ridfrämjandets bildande anslöt sig ett 40-tal lokala ryttarorganisationer. År 1979 hade Ridfrämjandet 354 lokalavdelningar och 20 distriktsorganisationer.

I början av Ridfrämjandets verksamhet kom ridhusfrâgorna att stå i förgrunden. Senare har utbildningen av ridinstruktörer blivit en väsentlig uppgift. Ridfrämjandet har vidare till ändamål att bedriva ung-

60 Historik

domsvårdande verksamhet. Redan på 1950-talet började man ägna sig åt ridning för handikappade.

Utbildningsverksamheten har under senare år fått ökad omfattning och inriktas på fyra verksamhetsområden, nämligen ledarutbildning för verksamhet vid sidan om den uppsuttna ridningen, produktion av studiematerial, engagemang i studiecirkelverksamheten och frâgor rörande ridning för handikappade.

Ridfrämjandet administrerar utbildningsverksamheten vid Strömsholm. Huvudman är en stiftelse som bildades på initiativ av Ridfrämjandet år 1968, nämligen Stiftelsen Ridskolan på Strömsholm. (Stiftelsen har presenterats i kommitténs delbetänkande Statens hingstdepå och stuteri Ds Jo 1981:6). Vidare är Ridfrämjandet en av huvudmännen för Valla Folkhögskola sedan år 1972 och ingår i Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande.

Den antalsmässiga utvecklingen av medlemmar i Ridfrämjandet framgår av figur 2.2. Antal medlemmar i 1000-taI 130- 120- 110- 100- 90- 80- 70- 60- S0- 40- 30- 20- Figur 2.2 Den anta/smässiga utvecklingenw av medlemmar i Ridñänüandet

Historik 61

2.3.3 Ponnyhästen inom rid- och körsporten

som ponnyer betraktar man hästar som är under 148 cm i mankhöjd. Islandshäst och fjordhäst benämns dock hästar oavsett mankhöjd. Russet (gotländska skogsrusset) är den enda bevarade svenska ponnyrasen.

Intresset för hästar bland barn och ungdom har Ökat kraftigt under de senaste 20 åren. Framför allt är det ponnyhästarna som kommit att bli barnens och

1 tonåringar-

! nas sporthästar. Varje ponnyras har sina standardmått. I tävlingssammanhang delar man in i ponnyerna fyra grupper. A-ponnyer ( 107 cm), B-ponnyer (107 cm upp till 130 cm), C-ponnyer (130 cm upp till 140 cm) och D-ponnyer (140 cm upp till 148 cm). Vid internationella tävlingar delar man in ponnyer i två kategorier varvid 137 cm i mankhöjd utgör gränsen.

Svenska ponnyföreningen

Svenska ponnyföreningen bildades år 1954. Den var då en kombinerad avels- och sportförening. År 1975 delades föreningen upp i följande tre riksorganisationer: Svenska ponnyföreningen som handhar tävlingssidan inom ponnyridsporten, Svenska ponnytravföreningen som anordnar travtävlingar och i viss mån ponnygalopptävlingar och Svenska ponnyavelsförbundet som är en sammanslutning av de olika ponnyavelsföreningarna.

Ryttare som deltar i ridtävlingar med får ponnyhästar vara högst 18 år gamla. Det innebär att ponnyföreningen är en utpräglad ungdomsförening. De medlemmar som fyllt 19 år och vill tävla måste rida på stora hästar. Detta medför att ponnyföreningarna i de flesta fall även är anslutna till någon av de andra tävlingsorganisationerna och/eller Ridfrämjandet.

62 Historik SOU 1982=51

De flesta ridskolorna har under senare år bytt ut en del av sina hästar mot ponnyer eller kompletterat hästbeståndet med ponnyer. För att tävla med dessa i större tävlingar måste den ridklubb som är knuten till ridskolan vara medlem i Svenska ponnyföreningen. Det förekommer därför en ganska omfattande dubbelanslutning inom de olika föreningarna. Av figur 2.3 framgår hur medlemsantalet ändrats inom Svenska ponnyföreningen. Enligt föreningen består de flesta nyanslutna föreningarna av små nybildade klubbar.

Antat medlemmar i 1000-taI 110- 100- 90- 80.. 70- 60-1 50- 40- 30-4 20- Figur 2.3 Den anta/smässiga utvecklingen 10* av medlemmar i Svenska ponnyföre- -\, l ningen. 1965 70 75 80 År

Svenska ponnyföreningen har en omfattande tävlingsverksamhet. Vid nationella och regionala ponnytävlingar måste deltagarna lösa särskild tävlingslicens. Utvecklingen inom tävlingsverksamheten framgår av följande sammanställning.

Historik

År 1976 startade 1 506 ryttare och 1 568 ponnyer 1978 2 050 - › 2 133 1980 2 618 - 2 819

Betydligt fler tävlingar anordnas av Svenska ponnyföreningen än av var och en av de andra tävlingsorganisationerna.

År 1976 var det 103 tävlingar med totalt 12 000 starter 1978 - 136 - 17 000 1980 - 274 - 000 29

År 1980 startade i genomsnitt 22 ekipage per tävlingsklass. Ponnyryttarna tävlar i dressyr, hoppning och fälttävlan.

Svenska ponnyryttare har även deltagit i internationella tävlingar. Det svenska laget vann t.ex. europamästerskapet i dressyr åren 1978, 1979, 1980 och 1981 samt i fälttävlan år 1980. I hoppning blev det svenska laget 2:a vid europamästerskapet år 1981.

Svenska ponnytravföreningen

Redan på 1940-talet anordnades travtävlingar för russ (gotländska skogsrusset) på Gotland. Sedan början av 1950-talet har travtävlingar anordnats regelbundet för ponnyhästar även i andra delar av Sverige. På fastlandet introducerades russtravet av Östergötlands ponnyförening. Under mitten av 1970-talet förekom ponnytravtävlingar bl.a. i Bergslagen, Dalarna, Skåne och i Stockholm. Pojkar får köra i tävlingar t.o.m. det år de fyller 18 år och flickor t.o.m. det år de fyller 25 år. Sedan Svenska anponnytravföreningen övertog svaret för ponnytravsporten år 1975 har antalet startande hästar fördubblats som framgår av följande sammanställning.

År 1975 startade 174 ponnyer 1976 startade 157 kuskar och 205 1978 330 - 307 1980 413 - 347

Svenska ponnytravföreningen anordnar även ponnygalopptävlingar. År 1978 anordnades 56 travtävlingar och 12 galopptävlingar. År 1980 var antalet ponnytravtävlingar 91 och galopptävlingarna 37. Antalet starter framgår av följande sammanställning.

git till elva och antalet medlemmar var detta år omkring 2 000.

2.4 In- och utförsel av hästar

Under senare delen av 1800-talet var införseln (importen) och utförseln (exporten) av hästar ungefär i samma storleksordning. Åren 1866-1895 importerades ca 49 000 hästar och exporterades 63 000 (Nordisk familjebok, andra upplagan, band 12, sid. 167).

I tabell 2.2 lämnas en redogörelse över utrikeshandeln med hästar under perioden 1912-1979.

sou 1982:51 Historik 65 Tabell 2.2 In- och utförsel av hästar 1912-1979

5 1941-1950 846 46 909 | 1951-1960 6 573 1 815 1 1961-1970 8 915 1 340 1971-1979 10 005 3 433 5 Källa: Statistisk årsbok, SCB åren 1912-1939 samt 1944-1947.

g Övriga uppgifter hämtade ur Handel, SCB och Utrikeshandel,

i SCB. 1

Som framgår av tabellen förekom en omfattande export av hästar från Sverige i samband med första och andra världskriget. Det var huvudsakligen kallblodshästar som exporterades. Till Schweiz såldes under åren 1948- 1972 ca 2 000 halvblodshästar (H. Leche. 1979),

En av hästexportavgifter år 1918 bildad fond (Hästavelsfonden) uppgick år 1922 till 1,3 miljoner kronor (Nordisk familjebok, andra upplagan, band 36, sid. 557). Vinstmedel fonderade i samband med hästexporten y

E under andra världskriget uppgick till 5,4 miljoner

i kronor (prop. 1969:1 bil. 11 C 2). Den senare fonden har inte använts för hästavelsbefrämjande åtgärder.

2.5 Avelsarbetet

På många håll, bl.a. i Europa, fanns tidigt häststammar som utvecklats i olika riktningar. Antingen kunde detta ha skett genom medvetet urval eller genom isolering av små häststammar och därmed inföljande avel. Ett visst utbyte av hästar skedde i samband med krig och en viss handel förekom också. Hästar var en vanlig gåva kungahusen emellan; Hovstuterierna blev

viktiga avelscentra och därifrån rekryterades bl.a.

avelshingstar för produktion av arméhästar.

66 Historik

Under 1800-talet vaknade ett allmänt intresse för utländska häststammar. Förutom korsningsavel experimen* teråde man i en del länder med inavel för att försöka fixera vissa egenskaper inom de lokala häststammarna. Därmed började den rasbildning, som kom att fortgå med stor iver under hela 1800-talet.

2.5.1 Den svenska hästen på 1700- och 1800-talet

Om den dåvarande monarken skrev R.

Broocman1på 1730-

talet att kungen hade stora stuterier på åtskilliga av sina slott. Hästarna var av utvaldaste och slag ädlaste färger. In- och utländska kom köpare årligen för att köpa avelshästar. Även vagnshästar och kostligt övade ridhästar såldes från dessa stuterier. I övrigt var det främst de skånska herrgårdarna som vid den tiden födde upp stora hästar för försäljning. Bönderna på Gotland sålde årligen hästar av tämligen stort slag och från Öland små hässkeppades ganska tar till fastlandet. De såldes som barnhästar. På prästgårdar och bondgårdar hade man hästar av medelmåttig växt till nödtorftig avel.

100 år senare skrev M.

Omkring Björnstjernazföljande

om den svenska hästen.

För att erhålla ett praktiskt bevis svenska hästens på nerf, behöfver man blott se den gå i Tre eller skjuts. fyra små hästar för en tung vagn i fyrsprång uppför och utför berg, utan att hvarken förlora andan eller

någonsin stuga. På mindre än 2:ne timmar tillryggalägga

de ett par svenska mil, rulla i snön och återvända sig i trav till hemmet; de få mera aldrig kärna, något hö, halm och bibehålla dock hull, kraft och munterhet.

1Broocman, R. En fullständig svensk hushållsbok om svenska land-

hushållningen i gemen. Norrköping 1736.

2Björnstjerna, M. System för Sveriges hästcultur. Stockholm

1828. \

Historik 67

Björnstjerna framhöll emellertid att hästarna i allmänhet var dåligt uppfödda och illa skötta. Om hästen i olika delar avlandet skrev han följande.

Det vore dock orättvist, att icke medgifva det några Rikets provincer göra undantag från denna allmänna vanvård om hästafvelns upprätthållande. Helsingland till exempel och en del av Jemtland (Hammerdals socken), äfvensom Ångermanland och Norrbotten uppföda ett gott och stort hästslag; några härader i Halland hafva brukbara, och i Finspångs bergslag (i synnerhet Vånga) förträffliga hästar. I Skåne utmärka sig Färsinge = härad samt trakterna kring Söfveborg och Åhrup, för ett gott slag. (Vermland, Dalarne och Bohus-Län hafva nog goda hästar, men de är mest Norrska.)

Björnstjerna hävdade att den inhemska hästrasen skulle

kunna få tillräcklig storlek och styrka för att duga bl.a. inom armén om man bedrev avelsurval samt förbättrade hästarnas uppfödning. Han som avelsmål

uppställde

att hästarna skulle vara medelstora, dvs. ha en höjd bakom sadeln av 9 kvarter och 3-4 tum. (Det senare motsvarade 10 kvarter i mankhöjd, dvs. 149 cm.)

Hälften av det antal remonter armén behövde köptes i Danmark. Med anledning av detta påpekade Björnstjerna följande.

Emellertid skyr man att af Statens medel sätta några tusender Riksdaler i omlopp i landet om äfven dermed skulle förebyggas den av Svenskar till utlänningar nu gående utgiften av 1/2 million om året. Sådan är i allmänhet principen af en illa förstådd Statshushållning.

Björnstjernas rekommendationer ledde bl.a. till att ett statsstuteri anlades på Öland, en hingstdepå upprättades på Flyinge och att man började anordna hästkapplöpningar, t.ex. slädtrav.

Under 1800-talet resulterade intresset för utländska raser i en omfattande import av avelshästar och i

många fall en urskiljningslös korsningsavel. I katalogen för 1886 års allmänna lantbruksmöte fanns t.ex. 19 olika hästraser och 29 olika korsningsupptagna typer. Det var först med 1900 års premieringsreglemente som man fick någon egentlig möjlighet att bringa reda i aveln.

2.5.2 De första avelsföreningarnas tillkomst

År 1894 utkom den första lokala stamboken i Sverige, nämligen för Skåne. I av 1900-talet

Stuteribok början

kom en del regionala rasstamböcker. Senare har rasstamböckerna ersatts med riksstamböcker.

För att stödja aveln av lantbrukshästar bildades redan ” på 1800-talet hästavelsföreningar i olika delar av landet, t.ex.

0 Föreningen för hästkulturens främjande i Värmland, år 1846, 0 Föreningen för hästavelns förbättrande i Örebro län, år 1848, o Södra Dalarnas hästvänner, år 1891, o Föreningen för främjande av ardennerhästaveln i Skåne, år 1895.

År 1903 startade hushållningssällskapen i Gävleborgs, Kopparbergs, Jämtlands och Västernorrlands län en hingstuppfödningsanstalt för nordsvenska hästar, vid Wången i Jämtland.

För att kunna goda man

hålla avelshingstar började

redan under slutet av 1800-talet att bilda hingsthållningsföreningar, ofta med stöd av hushållningssällskapen i respektive län. År 1921 fanns t.ex. 362 föreningar med tillsammans 894 hingstar. Av dessa var 811 av ardennerras, 80 nordsvenska, två Varmblod och

sou 1982:51 Historik 69

en Clydesdale!

2.5.3 Importen av avelshingstar under 1900-talet

Av landets hästraser är det bara gotlandsrusset som 1 hittills under 1900-talet varit helt oberoende av im-

E porterat avelsmaterial. Övriga ponnyraser in i

kom

i landet under 1950- och 1960-talet (islandshästen år

Y 1970). Av de 388 ponnyhingstar, som år 1980 var verksamma inom de nya ponnyraserna, var 30 procent födda . , i utlandet.

Tabell 2.3 visar antalet importerade inavelshingstar

om raserna svenskt halvblod, nordsvensk, ardenner och

varmblodig travare. Importerade nordsvenska hingstar. avser norska hästar.

Tabell 2.3 Hingstbeståndets Totala antalet sammansättning. hingstar och antalet importerade hingstar 1910-1980 Halvblod Nordsvensk Ardenner Varmbl. travare

utbyte hingstar med Norge. År 1980 var 21 av de 50 verksamma avelshingstarna födda i Norge.

1Källa: B1.a. Axelsson, J. Den svenska husdjursavelns utveckling,

Lund 1955.

70 Historik SOU 193251

Antalet avelshingstar av engelsk fullblodsras var år 1910 omkring 50 stycken och antalet har sedan varierat mellan 20 och 50. Huvudparten av dessa hingstar är importerade. Här, liksom i andra länder, används det engelska fullblodet både som kapplöpningshäst och som förädlare av halvblodsraser. Som framgår av tabell 2.4 var, under första delen av 1900-talet, en stor del av 1 1 de hästar som inköptes till armén fallna efter full-

i

1 blodshingstar.

i

1 Det svenska halvblodet avlades förr med tanke på produktion av arméhästar. Dessa användes både som draghästar, packdjur och ridhästar. För att fram billiga

få

hästar måste avelsston och kasserade remonter1kunna an-

vändas som jordbrukshästar. Genom att använda engelskt fullblod till halvblodsstona kunde man enkelt få fram lätta, rörliga hästar till kavalleriet och lämpliga tävlingshästar till officerarna.

Tabell 2.4 Antalet inköpta remonter och procentuell förd ning med hänsyn till typ av fäder samt antale inköpta i Skåne

porterade.

1Kasserade remonter = remonter som inte godkänts vid arméns

remontuppköp.

sou 1982:51 Historik 71

En helt ny ras för Sverige är Lipizzanaren. Den är ännu inte premieringsbar i Sverige. Samtliga åtta avelshingstar som år 1980 var verksamma i landet var födda utomlands.

2.5.4 Avelsurvalet

I stamböckerna infördes regler för hur de hästar skulle

i

se ut som fick höra till respektive ras. Genom att man ofta tog hänsyn till många oväsentliga detaljer, för-

bisåg man lätt de ur ekonomisk synpunkt viktiga bruks-

egenskaperna. Även om man var medveten om bruksegenskapernas betydelse, blev urvalsmöjligheterna starkt begränsade på grund av att de formalistiska kraven ofta ansågs som viktigast.

Det hästmaterial man hade vid början av 1900-talet var mycket heterogent på grund av den omfattande korsningsavel som förekommit. Tabell 2.5 ger en bild av hur urvalsintensiteten minskat vid stopremieringar och ungstobedömningar i takt med att hästraserna blivit allt homogenare till utseendet.

Tabell 2.5 Antalet avelsston och ungston som godkänts vid hästpremieringarna och antalet icke godkända, vart tionde år med början 1910 Avelsston Ungston Godkända Icke godkända Godkända .Icke godkända

: Ärsredogörelser över den statliga hästpremieringen.

72 Historik sou 1982:51

Avelsurvalet har skett med ledning av den erfarenhet

man samlat och som gått i arv generation efter genera-

tion. Tyvärr förekom under tidigare skeden en del fel-

aktiga föreställningar och ibland vidskepelse] Det var

först i början av 1900-talet som man påvisade att djurens egenskaper nedärvdes på samma sätt som man tidigare funnit hos växterna.

Husdjursaveln påverkades emellertid föga av ärftlig- Å hetsforskningens resultat. Husdjursgenetikerna kunde helt enkelt inte tala om hur man i praktiskt avelsarbete skulle tillämpa ärftlighetslagarna för att förbättra de s.k. kvantitativa egenskaperna (de egenskaper som kan mätas efter en steglös skala, t.ex. mankhöjd, snabbhet, hoppförmåga, hållbarhet). Först när man började använda statistiska analysmetoder i ärftlighets- -forskningen fick man användbara metoder. I slutet av v1950-talet kom en allmängiltig metod, som gjorde det möjligt att analysera de kvantitativa egenskapernas ärftlighet. Därmed kunde man också skatta djurens avelsvärde och effektiviteten vid olika avelsmetoder.

Inom andra husdjursslag än hästen har man nu kommit långt i förädlingsarbetet med hjälp av moderna avelsmetoder.

2.6 Statens stöd till hästaveln

Under flera århundraden och fram till början av 1960talet var statens stöd till hästaveln i första hand avsett för produktionen av arméhästar. Före motoriseringens tid hade hovet stort behov av vissa

även

typer av hästar.

1J0hansson, I. & Rendel, J. Ärftlighet och husdjursförädling,

Stockholm 1963.

Historik 73

Statliga stuterier anlades bl.a. på Dalby kungsgård (1658-1834), Flyinge (1661-1724; 1747-1837; 1851-1887), Kungsör (1540-talet-1811), Strömsholm (1621-1872) och Ottenby (1831-1892).

Hingstdepåer inrättades vid Flyinge (kungl; brev den 11 oktober 1836), Strömsholm (1868-1956) och Ottenby (1872-1892).

Särskilda angående hingsthållning, avel

förordningar

och statligt stöd har utfärdats allt efter tidens krav. Några data återges i det följande för att ge en överblick över utvecklingen.

o Sto-ordningen i Skåne (1680-1786) innebar att en eller två socknar eller ett visst antal gårdar, tillsammans skulle hålla en god avelshingst. Alla andra hingstar skulle kastreras. De ston som skulle betäckas måste ha ett visst angivet marknadsvärde.

Förordningen omfattade Skåne, Halland och Blekinge!

0 Kompani- (skvadron-) hingsthållningen

inrättades

först i Skåne (1686). Avsikten var att säkra nyanskaffningen av hästar till försvaret genom att betäcka regementets nummerston. Hingsthållningen omorganiserades år 1735 men fick sin största betydelse efter år 1818 då en ny förordning trädde i kraft (kungl. brev den 2 december 1818). Enligt 1818 års reglemente skulle vissa rusthållare utses till hingst-

hållare mot befrielse från huvuddelen av andra rust-

hållsskyldigheter. Åren 1847-1874 föddes mellan 800 och 1 100 föl per år efter dessa hingstar. Totalt fanns under samma tid 65 hingstar fördelade

omkring

på landets åtta kavalleriregementen. I kungl. brev

1Waxberg, H. Hästen i det karolinska rytteriet. Borås 1975.

74 Historik

den 1 mars 1901 förordnades att kompani-skvadronhingshållningen helt skulle upphöra med utgången av år 1904.

Kungl. stuteriöverstyrelsen inrättades (1818-1933) och fick ansvaret bl.a. för statsstuterierna och försvarsmaktens hingsthållning.

0 Lantbeskälleriinrättningen innebar att statshingstar utstationerades för att gagna den allmänna hästaveln (Strömsholm fr.o.m. 1826, fr.o.m. * Flyinge 1829). Utstationeringen ändrades år 1872 till att

endast omfatta själva betäckningssäsongen.

0 Beslut om hästpremiering fattades år 1872 förpå slag av 1868 års hästutredning. Det första premieringsreglementet utgavs 20 februari 1874. I detta reglemente fanns härstamningskrav endast på föl och unghästar. Prispengar skulle tilldelas hingstar och ston, medan unghästar fick skådepenningar.

0 I 1890 års-premieringsreglemente tillkom avelsdiplom till vissa treåriga ston och av klassindelning premierade hästar efter kvalitet. Det skulle fästas vikt vid att man kunde ange härstamningen i så många led som möjligt.

0 I reglementet år 1900 infördes

begreppet Varmblod, halvblod och kallblod samt för första rasbegången nämningar. Värdebokstäver infördes även liksom frisedlar för treåriga ston samt vissa för stamregler bokföring. Premieringens ändamål skulle vara att åstadkomma goda häststammar som var för lämpliga olika delar av landet. Härstamningskraven preciserades.

o År 1909 (eller 1910) infördes till bevaringspremier därav förtjänta ston.

Historik

År 1913 inrättades lånefonden för inköp av ädla avelsston.

I 1913 års premieringsreglemente infördes bl.a. kravet på att en hingst skulle ha likartad beskaffenhet i tre generationer, ett sto i två generationer bakåt. För högsta prisgrad skulle en hingst ha ett visst antal premierade avkomlingar. Även vid premiering av ett sto skulle man ta hänsyn till nedärvningsförmågan.

Lagen om hingstbesiktningstvång infördes den 23 december 1914.

Statens hästavelsfond, som var en lånefond, inrättades 1916. Till fonden avsattes behållningen från hästexporten under första världskriget. Den var avsedd som stöd vid inköp av avelshingstar av nord-

svensk ras och döle-rasi (Fonden sammanslogs 1947

med andra lånefonder och en ny fond bildades.)

I 1920 års premieringsreglemente infördes begreppen ren ras, rastypisk och kvalificerad hingst. Med kvalificerad hingst menades en hingst som var premierad inom sin ras efter år 1900.

Enligt kungörelsen den 4 maj 1923 (nr 87) angående anordnande av vadhållning skulle behållningen från spelet gå till understöd av landets hästavel. Ar 1930 överfördes medlen till en fond, stuteriväsendets fond. Kungl. Maj:t hade befogenhet att dispo-

nera fondmedlen till främjande av hästaveln. Enligt

riksdagsbeslut (prop. 1947:14, JoU 10; rskr 72) upp-

löstes stuteriväsendets fond fr.o.m. budgetåret

1 u Dole-ras = norsk ras.

76 Historik

1947/48. Därefter har statens stöd till hästaveln utgått dels som förslagsanslag, senare reservationsanslag till statens hingstdepå(er) och stuteri, dels som reservationsanslag till hästavelns befrämjande. (Kungörelsen nr 87 år 1923 har ändrats flera gånger. Senaste lydelse finns i förordningen 1973:717 om uppbörd m.m. av totalisatoravgift.)

Stuteribyrån inrättades på lantbruksstyrelsen år

1933 och verkade till omorganisationen år 1957, då verksamheten överfördes till husdjursbyrån.

I 1935/36 års budget finns, under anslaget hästavelns befrämjande, upptaget delposterna; hästpremieringen, understöd åt hästavelsföreningar för stambokföring

m.m., demonstration i hovvård och hovbeslag samt

till Maj:ts förfogande för div. ändamål (in-

Kungl.

köp av hästar till statens hingstdepå och stuteri, uppfödningspremier, tävlings- och avelspriser m.m.).

I propositionen 1947:14 framhöll dåvarande chefen för jordbruksdepartementet att det ur försvarssyn-

punkt var angeläget att stimulera aveln av varmblo-

diga hästar och hästar av nordsvensk ras genom att

underlätta uppfödningen och avsättningen av hästar. Riksdagens beslut (prop. 1947:14, JoU 1947:10, rskr

72) innebar dels att beloppen till stödtidigare

former ökades, dels att nya typer av stöd infördes.

Bl.a. skulle räntefria lån kunna utgå till ridanlägg-

ningar och förvärv av samt till

ridskolehästar bidrag

ridklubbar för driften av ridhus, m.m. Två nya fonder bildades, nämligen statens hästavelsfond och statens lånefond för hästavelns befrämjande (båda avvecklades 1959).

Riksdagen beslöt 1952 att uppfödnings- och bevaringspremier tills vidare skulle utgå till osålda remonter.

sou 1982:51 Historik

Enligt beslut 1953 (prop. 1953:121, JoU 1953:27, rskr 334) skulle särskilt stöd till kallblodsutgå aveln i form av hingsthållningsbidrag och utvidgat frisedelssystem.

0 1957 års ledde bl.a. till beslut hästavelsutredning (prop. 1959:45, JoU 1959:13, rskr 1959:156) om införande av statlig lånegaranti till av avelsinköp hästar och ridhästar samt för anordnanstatsbidrag de av ridanläggningar.

0 Enligt beslut den Kungl. Majzts 22 maj 1959 överläts åt lantbruksstyrelsen att utfärda bestämmelser om lånegaranti och ridhusbidrag samt att besluta om fördelningen av det statliga stödet åt hästaveln efter samråd med avelsorganisationerna de av riksda- (inom gen och Kungl. Maj:t angivna ramarna).

0 Enligt beslut av 1960 års riksdag (rskr skall 141) något särskilt stöd inte utgå över riksstaten till den professionella trav- och galoppsporten. Enligt regleringsbrev den 21 april 1961 får kostnaderför avelspremier bekostas av de tävlingsanordnande organisationernas andel av vinsten vid totalisatorspelet.

Det var således många typer av och annat stöd bidrag som infördes, men få som avvecklades. I direktiven till 1963 års hästutredning anförde föredragande departementschef bl.a. följande.

Av det föregående framgår att stödet till hästaveln är splittrat på ett flertal olika former och att det till betydande del utgår med belopp som torde sakna större ekonomisk betydelse för vederbörande hästägare. Detta L står i mindre god överensstämmelse med de principer för ; statlig bidragsgivning av jämförbart slag som i riksdagen uttalat för. - - sig

Utredningen bör ha till uppgift att mot av bakgrunden

78 Historik

jordbrukets, skogsbrukets, försvarets, amatörridsportens och andra intressenters aktuella och framtida behov av hästar av olika typer klarlägga målsättningen för fortsatta statliga för hästaveln. - stödåtgärder

Utredningens förslag redovisades dels i ett stencilerat betänkande med förslag angående det statliga stödet till amatörridsporten samt fortsatt civil verksamhet vid arméns rid- och körskola i Strömsholm (Jo 1964: 2), dels i betänkandet Stöd åt hästaveln (SOU 1965:44). Riksdagens beslut i nämnda frågor behandlas under punkterna 4.2 och 4.7.

Som exempel på kostnaderna för statens stöd till hästaveln kan nämnas att under budgetåret 1961/62 upptogs under anslagsposten Stöd åt hästaveln (reservationsanslaget Befrämjande av husdjursavel, m.m.) 290 000 kronor för varmblodsaveln och 1 250 000 kronor för kallblodsaveln. För budgetåret 1966/67 anslogs totalt 1 020 000 till stöd åt hästaveln. Sedan budgetåret 1977/78 har anslaget varit oförändrat 810 000 kronor per år. Särskilt anslag har beviljats till statens hingstdepå och stuteri. Närmare redogörelse för dessa anslag lämnas i avsnitt 4.2 och 7.5.

I I ?JUVARAPJDE FURHÅLLANDEPI

VISSA UPPGIFTER OM HÄSTANTALET

Det finns ingen säker uppgift om det totala antalet hästar i landet. Den officiella statistiken över hästantalet i Sverige, som redovisas av statistiska centralbyrån (SCB) bl.a. i Statistisk årsbok, avser hästar på jordbruksföretag med mer än två ha åker.

3.1 Skattningar av totala antalet hästar

Sedan år 1974 har lantbruksstyrelsen (LBS) för internt bruk gjort skattningar av totala antalet hästar i landet. Därvid har man utgått från antalet betäckningar och antalet slaktade hästar. Antal föl i procent av antalet betäckningar har antagits vara 60 och hästarnas medelålder 10 âr.

Enligt LBS:s beräkningar var totala antalet hästar i landet 115 500 år 1980 och 113 600 år 1979. I figur 3.1 visas antalet hästar av olika raser.enligt LBS:s

skattningar.

i I Jordbruksstatistisk årsbok 1981 redovisas bl.a. att

antalet försäkrade hästar år 1979 var 97 373. Om LBS:s “ skattning av antalet hästar är riktig skulle 86 procent av hästarna ha varit försäkrade år 1979.

Ridfrämjandet har till kommittén framfört som sin åsikt att hästantalet år 1979 låg mellan 120 000 och

80 Vissa uppgifter om hästantalet

140 000, varav 70 000 beräknades vara halvblod och

ponnyer.

Antal hästar A. VARMBLOD 30 000*

/--- Halvblod /

20 000- / I., ./° 1010; 191.1

-o-o--ff Varmblodstçavare

10000-

k Ospecifikt Varmblod

Engelskt fullblod ______ ____ ä

f ||b| d .. 00000 ° .o 000010000 \

accountoaâiâqçøâtøugøcogoouonooooocououoco

G › | I T j \ . 1974 76 78 80 År ä

Antal hästar B. KALLBLOD 15000*

Ardenner 10000-1 Nordsvensk brukshäst

0 I I I 1974 76 78 80 År

Antal fästar C. PONNYER 10000- Russ Figur 3. 1 Antal hästar 1974-1980 - êø--nr--n-x

A. Antal varmblods- _ Ospecifika *711-1-111-

äsm 5000 sh t|and .ø-*“"""""::-.-.:---"man . -°°°

a. Antal kallblodshästar --=I. n ° Nå;

C. Antal Pünnyer Tmmm

med- - __V_V9_l!b - - _.. .. Källa: personligt _________ °°“°°° delande från K. Graaf, c ,

- 1974 76 718 a0 År

LBS.

0 sou 1982:51 Vissa uppgifter om hästantalet 81

I betänkandet Finansiering av djursjukhus (Ds Jo 1978:8) har antalet hästar år 1976 beräknats till 115 400, vilket är ca 6 000 fler än LBS uppgift för samma år. Siffran i betänkandet bygger på SCB:s statistik över hästar på jordbruksföretag samt uppgifter från Ridfrämjandet och STC. I betänkandet har man redovisat hästarna länsvis uppdelade i grupperna ridhästar (inkl. ponnyer), travhästar och övriga hästar. I fig. 3.2 har siffrorna omvandlats till ett diagram. Sammanlagt uppgick ridhästantalet till 60 000 inkl. ponnyer, antalet travhästar till 25 400 och övriga hästar till 30 000. Enligt SCB:s statistik för år 1976 fanns 50 601 hästar på jordbruksföretag, vilket blir 51 procent av det antal som anges i nyss nämnda betänkande.

Antali 1000-tal

12-

F

och

. URidhästaMvarmbIod ponnyer)

1 1 [m] Travhästar m I Övriga hästar (kallblod m.m.› g_ 8-. 7_ 6_ 5_ 4-

I

N

3-

||||

|||| I

2a | | |

I

I nu nu

| I

1_ IIII |||| nu n nu IIHI mi» ||||

LänBCDEFGHIKLMNOPRSTUWXYZACBD

Figur 3.2 Beräknat rota/antal hästar i Sverige år 1976, Iänsvis. Källa: uppgifter lämnadeiFhmnskñngav djursjukhus (Ds Jo 19n%w.

82 Vissa uppgifter om hästantalet

3.2 Antal hästar av olika slag på jordbruksföretag

Antalet hästar på jordbruksföretag har bestämts genom räkning i stort sett vart femte år sedan år 1927. I redovisningen delas hästarna upp i två huvudgrupper, dels hästar som är tre år gamla och däröver, dels unghästar (inkl. föl). Sedan år 1966 delas den äldre gruppen in i två grupper, nämligen kallblodiga hästar och övriga hästar.

Enligt en sammanställning i SCB:s publikation Lantbruksräkningen 1976 och meddelande J 1982:7.1 var antalet hästar i de två åldersgrupperna på företag med mer än två ha följande.

hästar 13 procent medan 21 procent av hästarna utgjordes av unghästar âr 1971 och 28 procent år 1981.

Andelen kallblodshästar har minskat kraftigt under de

senaste 20 åren. Enligt siffror publicerade av SCB i Jordbruksräkningen 1966, Lantbruksräkningen 1971 och 1976 samt SCB:s meddelande J 1982:7.1 var antalet följande.

År 1966 var 83 procent av hästarna kallblodshästar 1971 68 - 1976 41 - 1981 35 -

Kallblodshästarna utgörs av bl.a. hästar för skogskör-

s0U 1982:51 Vissa uppgifter om hästantalet

ning, travhästar, fritidshästar och gårdshästar för lättare arbeten. I enstaka fall används hästar även i tyngre jordbruksarbete.

Enligt Lantbruksräkningen 1976 var antalet hästar på företag med 0,3-2 ha åker 1 627 vilket motsvarar ca tre procent av jordbruksföretagens hästar.

Fördelningen av de olika hästkategorierna på företag med olika stor åkerareal år 1976 visas i figur 3.3. Antal hä tar 15000 Unghästar 3 år i ä Hästar 33 år, ej kallblod z Hästar 23 år. kallblod

10000-1

5000-1

Figur 3.3 Antal hästar fördelade på storleksgrupper åkerareal. Källa: data i Lantbruksräkningen 1976. SCB. Även om de flesta hästarna år 1976 fanns på jordbruk med 5-20 ha åker var antalet hästar per företag i

genomsnitt störst på de största gårdarna.

Företag med 2,1- 5,0 ha åker hade 0,28 hästar/företag

1,59

84 Vissa uppgifter om hästantalet

3.3 Antal betäckta ston och slaktade hästar

Lantbruksstyrelsen (LBS) redovisar årligen antalet betäckta ston i sitt meddelande Be- Hästpremieringen. täckningssiffrorna ger i viss mån en om uppfattning hur många avelsston som finns.

Visserligen begär LBS in uppgift om betäckningsresultatet men någon redovisning av antalet födda föl sker

/Xntal hästar 25000-

\ \ \

\. Slaktade hästar 20000- exkLfw \ Betäckta ston \ \

\\ \

15000-

\ \

\\

10 000- \ / \ / \ /

,I

\\ \ l \ I “ul 5000-

Figur 3.4 Förändring av antalet betäckta ston och antalet slakrade hästar åren S] k

1965-1980. Källa: LBS W626/ “

J samtstatenslivsme- e . . u u u u u u I 1 I I | | debvem:

Vissa uppgifter om hästantalet

inte. Däremot vet man genom slakteristatistiken hur många hästar som slaktas. Om man kände relationen mellan antalet födda föl och antalet slaktade hästar skulle man kunna bedöma om hästantalet ökar, minskar eller är oförändrat. Fig. 3.4 visar hur antalet betäckta ston och antalet slaktade hästar ändrats under senare år. Antalet slaktade hästar avser slakt vid kontrollslakterier, offentliga slakthus, köttbesiktningsbyråer och sanitetsavdelningar enligt uppgifter från statens livsmedelsverk.

Av tabell 3.1 framgår bl.a. antalet betäckningar inom olika raser år 1975 och 1980. Den enda ras som haft en markant ökning i antalet betäckningar är varmblodig travare. Rasen svenskt halvblod och ponnyraserna har däremot haft en betydande minskning i antalet betäckningar.

Antalet hästar i landet påverkas även av import och export av hästar. Emellertid är omfattningen av såväl importen som exporten mycket liten i förhållande till det totala antalet hästar. I kapitel 10 behandlas exporten av hästar närmare.

Vid en skattning av antalet hästar är det viktigt att känna till hästarnas medellivslängd. Någon registrering av åldern sker inte vid slakten. Det finns få uppgifter om hästarnas slaktålder tillgängliga.

Genom försvarets materielverk har kommittén erhållit uppgifter om slaktåldern på de ackordhästar som slaktades åren 1977-1979 (148 hästar) samt antalet inköpta ackordhästar under åren 1955-1979. Den genomsnittliga slaktåldern för varmblodiga ackordhästar var 9,9 år. Ackordhästarna inköps vid tre års ålder. Även bland föl, ett- och tvååriga hästar sker en utslaktning, varför den genomsnittliga slaktåldern blir lägre än

86 Vissa uppgifter om hästantalet /sou 1982:51

9,9 år. De varmblodiga ackordhästarna används i regel som ridskolehästar.

Tabell 3.1 Det svenska hingstbeståndets sammansättning och hingstarnas betäckningssiffror år 1975 och 1980 samt antal betäckta ston per hingst år 1980 (rasmedeltal)

1975 1980

Hing- Betäckta Betäckta

ååånsger

Hingstar ston star ston

medåltal

Fullblod

Halvblod Svenskt halvblod 99 5 239 146 506 31 varmblodig travare 191 4 319 214 5 580 26

Lippizzanarea 4 72 8 31 4

Ponnyer

Kallblod

aHingstarna är tillåtna som beskällare men kan ännu inte stambokföras i

Sverige. Källa: Hästpremieringen. LBS:s meddelande 1976:1 och 1981:1.

1982:51 Vissa uppgifter om hästantalet SOU

En stor del av halvblodshästarna används till avel och Slaktåldern på denna grupp av halvpromenadridning. blodshästar är inte känd. I äldre litteratur anges ofta för hästar ett rekryteringsbehov av jordbrukets procent vilket ger en medellivslängd av ca 14 år. sju

Jordbrukets försäkringsbolag har på kommitténs begäran överlämnat statistik över antalet hästar för vilka erför livskador utbetalts. Fig. 3.5 visar antasättning let hästar med livskador i procent av antalet försäk-_ rade hästar vid olika ålder, fördelade på tre rasgrupper. Totalt var ca 21 000 halvblod, 14 000 varmblodiga travare och 21 000 ponnyer försäkrade och statistiken avser år 1980. I genomsnitt för samtliga försäkrade hästar var frekvensen livskador 3,1 procent.

Procent livskador 10-1 9_ Halvblod

Figur 3.5 Procent liv- Ponnyar Honu- ...u nu.. skador bland försäk- .-..0O° non-nu. 0 rade hästar i åldern 0-10 år. Rasgrupper: ,- , ha/vb/od (exkl. varm- _ *

& 2533232 325353522

“ ponnyer. Källa: per- ] I l _ I _ sonligt meddelande 8 10 12 14 16 1a Ålder, a: från JBF,

Av figuren framgår att halvblodshästarna (exkl. varmbl. travare) har en betydligt högre frekvens livskador än ponnyer och varmblodiga travare. För fullblodshäs-

Vissa uppgifter om hästantalet SOU 1982:51

åtar låg den genomsnittliga frekvensen på 4,6 procent.

I rasgruppen i övriga raser, vilken kallblodshästarna

ingår var frekvensen livskador 2,3 procent i genom-

snitt. Lägre frekvens livskador innebär högre medel-

livslängd, såvida hästarna inte slaktas vid låg ålder av andra orsaker än skador.

3.4 Antal premierade hästar

Sedan början av 1970-talet har antalet hästar som pre-

mierats varit i stort sett oförändrat som framgår av

tabell 3.2. Någon statistik över antalet ston, som

visats men inte godkänts vid premieringstillfället, finns inte. Inte heller finns det några uppgifter publicerade om hur många unghästar som visats i samband med premieringarna.

Tabell 3.2 Antal premierade hästar år 1967, 1971 och 1976-1980

År Antal Hingstar Fölston totalt a

aKvarstående från äldre

prem.reglemente.

Källa: Hästpremieringen. LBS:s meddelanden nr 1 resp. år.

I bilaga 2 finns en sammanställning över antalet god-

kända hästar fördelat olika på raser.

Det antal hingstar som redovisas under rubriken B-pre-

merade avser inte antalet nypremierade hingstar. Samma

, Vissa uppgifter om hästantalet

hingst kan nämligen tas upp som B-premierad både när den godkänns som beskällare första gången och när den blir stambokförd t.ex. ett år senare.

FÖRFATTNINGAR som BERÖR HÄSTAVEL, M.M.

4.1 Lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång

Lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång (ändrad senast 1977:715) tillkom för att förhindra att undermåliga hingstar användes i aveln. Regeringen kan förordna att hingstbesiktningstvång skall införas i ett område om lantbruksnämnden och landstinget i det aktuella länet så begär. F.n. är hingstbesiktningstvång infört i så gott som hela landet. (Undantagna är Malå, stensele, Sorsele och Tärna socknar i Västerbottens län samt de delar av Norrbottens län, som ligger ovanför odlingsgränsen.)

Lagen innebär att en hingst måste ha betäckningstillstånd för att man skall få använda den till avel i ett område där hingstbesiktningstvång är infört. Vidare sägs i lagen att hingsten skall vara minst tre år gammal innan den används till betäckning av ston. Betäckningstillstând utfärdas av en statlig hingstpremieringsnämnd eller dess ordförande. Undantag görs för hingstar som ägs av staten. Ytterligare ett undantag finns, nämligen om hingstens ägare uteslutande använder hingsten till sina egna ston. Om det är fler ägare till hingsten gäller undantaget endast om hingstägarna gemensamt äger det sto som skall betäckas. I I

1 De som bryter mot lagen döms till böter. År 1967 höj-

! des bötessumman till högst 500 kronor.

92 Författningar som berör hästavel, m.m.

4.2 1966 års riksdagsbeslut

1963 års hästutredning tillsattes mot av bakgrund att antalet hästar minskat drastiskt under 50-talet.År1948

fanns t.ex. omkring en halv hästar i miljon landet. 15 år senare, dvs. 1963 var antalet nere i 161 000. Den främsta till var anledningen minskningen den omfattande mekaniseringen inom jord- och skogsbruket. Samtidigt hade arméns behov av hästar minskat kraftigt.

Med anledning av betänkande hästutredningens (SOU 1965: 44) fattade riksdagen år 1966 beslut om stödet åt häst-

aveln (prop. 1966:1 bil. 11, JoU rskr 1966:1, 1966:9). Beslutet innebar att en hel del premier och avbidrag vecklades, t.ex. kör-, förärvnings- och bevaringspremier, skådepenningar till unghästar och till bidrag betäckningar (s.k. frisedlar), bidrag till hovvård och

gemensamhetsbeten. Man slog emellertid fast att staten \ även i fortsättningen skall lämna stöd till hästaveln. g Som allmän för stödet skall

i

princip gälla att bidrag inte skall utgå till direkta uppfödningskostnader och inte heller till kostnader för hästens utbildning.

Dessa kostnader skall i stället få slå i häs-

igenom tens salupris. Av beslutet även att framgår lantbruks- 1 styrelsen inte längre skall ansvara för tillgången på å hästar från Denna totalförsvarssynpunkt. fråga skall lösas på annat sätt.

Syftet med statens stöd till hästaveln skall enligt beslutet vara att skapa för förutsättningar en kvalitativt sett högtstâende hästavel. Liksom tidigare skall avelsarbetet grundas på För stambokföring. att få ett urval av hästar till stambokföringen skall även i fort-

sättningen hästpremieringar ordnas.

Stödet till hästaveln skall koncentreras till hästpre-

miering, hingsthållningsbidrag och bidrag till vissa

Författningar som berör hästavel, m.m 93

kvalitetsbefrämjande åtgärder. I beslutet sägs att det nya premieringsreglementet endast skall innehålla principiella bestämmelser. Det ankommer på lantbruksstyrelsen att utforma de närmare föreskrifterna för premieringen. Till sin hjälp bör styrelsen ha en rådgivande nämnd.

Den väsentligaste ändringen vad är gäller premieringen att en häst nu kan premieras två i stället högst gånger för tidigare högst tre I och med de bestämgånger. nya melserna delas inga ut till som belöningar unghästar visas upp i samband med För hästar hästpremieringen. av fullblods- och travarras skall varken penningpris eller hingsthållningsbidrag få utgå. Penningprisets högstbelopp anges i riksdagsbeslutet.

Inom ramen för skall även i hingsthållningsbidraget fortsättningen stöd ges till uppfödning av nordsvenska hingstar. Detta stöd bör utgå till endast en uppfödningsanstalt.

Angående statliga garantilån för inköp av avelshästar och hästar för ridskolebruk, finns inte längre några formella begränsningar till vissa raser.

Strävan att öka det internationella var handelsutbytet motivet till att de kvalitetskrav på avelsimporterade och brukshästar som fanns att tidigare upphörde gälla i och med 1966 års riksdagsbeslut.

Vad beträffar statens och stuteri så besluhingstdepâ

I

1 tade man att verksamheten där även i fortsättningen skall bedrivas i Det ekonomiska målet statlig regi. bör enligt beslutet vara att de direkta kostnaderna och inkomsterna skall balansera.

I kungörelsen (1966:560) om stöd åt m.m. hästaveln,

94 Författningar som berör hästavel, m.m. finns de grundläggande reglerna preciserade. Medelsbehovet för budgetåret 1966/67 beräknades enligt följande.

varav 85 000 till wången Avelsbefrämjande åtgärder: a) till landsomfattande hästavels- I föreningar för administrationskostnader och upplysningsverksamhet 55 000 b) stambokföring 30 000 c) försök med dragprov och märkning 15 000 d) ospecificerade avelsbefrämjande åtgärder 25 000 125 000 Summa kronor 935 000

Förutom 935 000 kronor beviljades 85 000 kronor för avelsbefrämjande åtgärder av den reservation som återstod vid ingången av budgetåret 1966/67 under anslagsposten Stöd åt hästaveln. Återstoden av medlen (ca 4 800 000 kronor) skulle tillföras idrottens fond för 1 att användas som bidrag till ridhusanläggningar.

Statlig kreditgaranti för lån till inköp av avels- och ridhästar beviljades med högst 500 000 kronor.

4.3 Kungörelsen (1966:560) om stöd åt hästaveln, 111.111.

I kungörelsen (1966:560) om stöd åt hästaveln, m.m (ändrad 1967:391) har regeringen meddelat vissa bestämmelser rörande stambokföring, penningpriser, premiering,

Författningar som berör hästavel, m.m.

hingstbesiktning och statlig garanti för lån vid inköp av hästar. Dessutom anges i vilka kungörelsen uppgifter som åligger i dessa lantbruksstyrelsen frågor. Innebörden av kungörelsen sammanfattas i det följande.

stambokföring och penningpris

Enligt kungörelsen får hingstar och ston, som kan antas ha betydelse för aveln inom den ras de tillhör, föras in i stambok för rasen Lantbruks- (riksstambok). styrelsen beslutar om vem som skall föra riksstambok, vilka raser som kan stambokföras, vilka krav som skall ställas och styrelsen fastställer även stambokföringsavgiften.

När en häst stambokförs kan den erhålla ett penningpris, som för ett sto får till 125 kronor uppgå högst och för en hingst det dubbla. Efter det att stambokförda hästar fått ett antal av avkomlingar god kvalitet, kan de belönas med ytterligare

ettpenningpris. För ett

sto är då summan högst 300 kronor och för en hingst högst 600. En förutsättning är att hästen är född i Sverige. Emellertid får, som tidigare nämnts, inga penningpris betalas av allmänna medel för hästar av fullblodsras eller för travare av eller varmblodig nordsvensk ras. För övrigt avgör lantbruksstyrelsen beloppets storlek och inom vilka raser man skall ge penningpris.

Premiering

Att välja ut hästar till och stambokföring penningpris, kallas premiering och det sker vid s.k. årligen

premieringsförrättningar. Ansvariga för urvalet är

dels dels

hingstpremieringsnämnder, särskilda premie-

ringsförrättare. De senare premierar ston och bedömer unghästar. Enligt kungörelsen skall det finnas en sär-

96 Författningar som berör hästavel, m.m.

skild förrättare i varje län. Antalet hingstpremieringsnämnder beslutar lantbruksstyrelsen om. Varje lantbruksnämnd är ålagd att föra ett register över premierade hästar och deras avkomma, ett s.k. premieringsregister. En häst är inte premieringsbar om den tillhör en ras för vilken svensk riksstambok saknas.

Prövning av hingst som beskällare

Enligt lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång, som beskrivits tidigare, måste en statlig hingstpremieringsnämnd pröva huruvida en hingst är lämplig att användas till avel eller inte. Prövningen tillgår så att hingsten först besiktigas av hingstpremieringsnämnden. Därefter beslutar nämnden huruvida betäckningstillstånd skall ges och i så fall för hur lång tid detta skall gälla. En hingst kan få betäckningstillstånd även om den inte är premieringsbar, t.ex. om den tillhör en ras för vilken det inte finns någon riksstambok i Sverige.

Hingstpremieringsnämnd och premieringsförrättare

En hingstpremieringsnämnd består av tre ledamöter, varav en är ordförande. Vidare skall en av ledamöterna vara veterinär. En ledamot utses på förslag av de lantbruksnämnder vilkas områden, helt eller delvis, ingår i premieringsnämndens verksamhetsområde. Lantbruksstyrelsen utser ledamöterna och planerar verksamheten. Lantbruksnämnden utser själv den som skall vara särskild premieringsförrättare inom nämndens område och ansvarar även för planeringen av dessa premieringar.

Lånegaranti

Den som köper en häst som skall användas för avel eller i ridhus, kan under vissa förutsättningar få statlig

Författningar som berör hästavel, m.m. 97

lånegaranti. Om hästen är avsedd för avel måste den vara stambokförd och ha en ålder av minst tre och åtta år. Är det fråga om ett varmblodigt sto behögst höver det inte vara stambokfört utan det räcker med att lantbruksstyrelsen godkänt stoet. Om lånegarantin gäller en häst som skall användas i ridhus, skall hästen likaledes vara minst tre år, men den övre åldersgränsen är sex år. Vidare skall hästen godkännas av lantbruksstyrelsen. Lånegaranti för inköp av häst beviljas av lantbruksstyrelsen.

Särskilda bestämmelser

Den som inte är nöjd med premieringsnämndens eller premieringsförrättarens beslut kan besvära sig hos lantbruksstyrelsen. Ordförandens beslut kan också överklagas. Endast premieringsnämndens beslut kan överklagas till regeringen.

Lantbruksstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om kungörelsens tillämpning.

4.4 Lantbruksstyrelsens tillämpningsföreskrifter till kungörelsen (1966:560)

Lantbruksstyrelsens (LBS:s) tillämpningsföreskrifter till kungörelsen 1966:560 finns i form av en kungörelse (LS 1966:16) och ett antal promemorior, protokoll, anvisningar och skrivelser. I detta avsnitt redovisas innehållet i kungörelsen (LS 1966:16), de senaste bestämmelserna för bruksprov och för erhållande av bidrag. Övriga tillämpningsföreskrifter berörs delvis i kapitel 7.

Författningar som berör hästavel, m.m.

4.4.1 LBS:s kungörelse (LS 1966:16) med närmare föreskrifter angående hästpremiering och prövning av hingst som beskällare

Premiering

Av LBS:s kungörelse (1966:16) att landet är framgår indelat i fyra premieringsområden som skulle kunna beskrivas som södra, västra, östra och norra området.

Av kungörelsen framgår att för att förutsättningarna en häst skall kunna bli premierad är bl.a. att hästen fyller vissa krav beträffande rastillhörighet och härstamning. Ett sto skall redan ha fölat innan det premieras och stambokförs. Hästen skall vidare vara lämplig för sitt ändamål, ha en god exteriör och ett gott lynne. Om man känner till att hästen är bärare av ärft-

.liga sjukdomar eller sjukliga defekter får hästen inte

premieras. |

Vid premiering av hästar av varmblodsslag och kallblodig travarras skall resultaten från offentliga tävlingar tillmätas väsentlig betydelse. LBS utfärdar särskilda anvisningar vad gäller bruksprov. Det även anges i kungörelsen att LBS kan medge att en häst premieras, även om den inte fyller ställda krav, om den nämligen kan anses ha särskild betydelse för aveln.

När ett sto eller en hingst premieras för första gången tilldelas hästen värdebokstaven B och eventuellt ett penningpris, beroende på vilken ras det är fråga om. Ett sto skall ha fyllt minst tre år och en tvâ hingst år för att kunna bli premierad och stambokförd. Om stoet eller hingsten därefter lämnat ett antal avkomlingar av god beskaffenhet, kan de vid premieras ytterligare ett tillfälle och därvid tilldelas värdebokstaven A och ytterligare ett penningpris.

Författningar som berör hästavel, m.m.

Resultatet av hästbedömningen skall presenteras munti form av en kortare kritik över hästen. Om en ligt visad häst inte blir premierad, har hästägaren eller dennes ombud rätt att kräva ett skriftligt besked om

i orsaken till att hästen inte blivit premierad.

Prövning av hingst som beskällare

En hingst som premierats är godkänd som beskällare

(betäckare) fr.0.m. den dag hingsten fyller tre år och till följande års premieringsförrättning. Därefter bestämmer hingstpremieringsnämnden för hur lång tid hingsten skall få förlängt betäckningstillstånd och när den åter skall visas för ny prövning. En av förutför att en hingst skall få förlängt besättningarna täckningstillstånd är att det förts en språngrulla för hingsten. Språngrullan skall lämnas till lantbruksnämnden varje år i september månad. Samtidigt skall fölningsresultatet från föregående års betäckningar redovisas. i

Om en hingst inte blir godkänd som beskällare skall hingstpremieringsnämndens ordförande utfärda ett kassationsbevis och överlämna detta till hingstens ägare eller dennes ombud.

4.4.2 LBS:s anvisningar om bruksprov

Hingstar

I LBS:s protokoll nr 11/81 finns anvisningar om bruksprov för hingstar av olika raser.

En treårig hingst skall för att bli godkänd enligt intyg ha

0 uppvisats körd eller riden inför auktoriserad per-

Författningar som berör hästavel, m.m.

son. Hingsten skall därvid inte ha visat dåligt lynne eller olater.

Alternativet riden gäller inte På kallblodshingstar. hösten det år en av

hingst ridhästras1fyller tre år

kan den få avlägga vissa delar av för äldre bruksprov hingst. I så fall måste hingsten året eller därpå senare genomgå prov i hoppning samt genomgå förnyat gångartsprov. För treåringar är minimitempot lägre än för de äldre hingstarna.

För de äldre hingstarna finns olika bestämmelser för olika raser.

0 Hingstar av ridhästras skall i genomgå bruksprov form av landsvägsmarsch, terrängritt, slätlopp, gångartsprov och hoppning med och utan ryttare.

0 Hingstar av lipizzanerras skall även ett genomgå körprov vid landsvägskörning.

0 Hingstar av ponnyras behöver endast visas körda eller ridna utan att några särskilda behöver prov utföras.

0 Hingstar av kallblodsras skall visas körda i en lättare terrängbana.

0 Hingstar av engelsk fullblodsras eller travarras skall ha visat hållbarhet och i goda prestationer offentliga galopp- eller travtävlingar. Nordsvenska travhingstar skall dessutom genomgå bruksprovet för kallblodshingstar.

1Med ridhästras avses i detta avsnitt svenskt halvblod, anglo-

arabiskt fullblod, arabiskt fullblod och lipizzanerras.

” 101

Författningar som berör hästavel, m.m.

För av ridhästras och ponnyras kan brukshingstar ersättas av I bilaga 3 finns provet tävlingsmeriter. ett ur LBS:s bruksprovsbestämmelser för äldre utdrag hingstar.

Fölston I

Fölston skall LBS:s skrivelse den 27 februari enligt 1974 bruksprov för att bli införda i avlägga godkända riksstambok. Provet kan antingen avläggas som körprov raser) eller ridprov (Varmblod och ponnyer). (alla

omfattar dels anspänning, dels körning på Körprovet en sträcka av minst 100 m. Under körningen skall hästen göra minst en halt och ett igångsättande.

skall ske på en sträcka av minst 300 m. Ridprovet skall sitta upp på hästen inför besiktnings- Ryttaren och rida i trav och efter denmannen skritt, galopp nes anvisningar.

Ett sto får inte visa tecken på dåligt lynne eller olater, om provet skall godkännas. (Alla körprov avi enbetsanspänning, dvs. en enda häst skall läggs i vara spänd framför fordonet i fråga.)

I 1 4.4.3 LBS:s bestämmelser om penningpris och hingst- I hållningsbidrag

i

x Penningpris

E

i .

* LBS:s den 7 februari 1967 skall pen- Enligt protokoll ningpris utgå både när hästen stambokförs (prem. B) och när den tilldelas värdebokstaven A, om den tillhör någon av följande raser:

0 ardenner

Författningar som berör hästavel, m.m.

0 nordsvensk (ej travare) 0 fjordhäst 0 svenskt halvblod

När hästen blivit stambokförd 250 utgår kronor, om det är en hingst och 125 kronor om det är ett sto. När hästen lämnat god avkomma, dvs. premierats med värdebokstaven A, utgår 600 kronor för en och 300 hingst kronor för ett sto.

En häst av russras kan få endast en penningpris gång. När en hingst eller ett sto lämnat avkomma god (prem. A) utgår 200 kronor.

Hingsthållningsbidrag

Enligt LBS:s PM den 3 juni 1981 kan bidrag till utgå en eller en enskild som under före-

förening person

gående kalenderår hållit en premierad hingst som tillhör någon av följande raser:

0 ardenner 0 nordsvensk (ej travare) 0 fjordhäst

Bidragets storlek varierar med antalet betäckningar, hingstens premieringsgrad, m.m. Högsta möjliga belopp per hingst var 1 600 kronor år 1981. Stödet till den varmblodiga hingsthållningen utgår genom utstationering av hingstar från statens och stuteri. hingstdepå

4.5 Hästavelsnämnden

I regleringsbrev den 6 maj 1966 förordnade Kungl. Maj:t att lantbruksstyrelsen skall tillkalla en särskild nämnd, hästavelsnämnden, för samråd i frågor rörande hästaveln. Nämnden skall representera såväl det prak-

som berör hästavel, m.m. 103 Författningar

det teoretiska kunnandet på hästavelns omtiska som förordnade den 18 oktober 1974 att råde. Kungl. Majzt hästavelsnämnden skall bestå av högst nio ledamöter.

4.6 Föreskrifter om seminverksamhet med hästar

- I föreskrivs att regeringen eller § lagen (1976:300) 3 som bestämmer får meddela föremyndighet regeringen skrifter om seminverksamhet för avel av nötkreatur, får, svin och hästar.

I meddelar regeringen vissa förordningen (1976:301) föreskrifter om seminverksamhet för avel av bl.a. hästar. I föreskrivs bl.a. att de djur förordningen som används som måste uppfylla de krav spermagivare lantbruksstyrelsen (LBS) ställer.

I LBS:s (LSFS 1981:47) föreskrivs bl.a. att kungörelse skall anordnaren skriftinnan seminverksamhet påbörjas underrätta LBS härom. Anmälan skall bl.a. inneligen hålla den Veterinär som skall kontrollera uppgift på verksamheten.

Den som anordnar seminverksamhet är skyldig att föra om bl.a. inseminationer och resultatet anteckningar av dessa samt anteckna förekomst av svåra förlossningoch antalet avkomlingar med ärftliga ar,dödföds1ar sjukdomar och missbildningar.

En hingst som används i seminverksamhet skall bl.a. uppfylla följande krav.

* och o En hingsts identitet, födelsetid, härstamning avelsvärde skall kunna styrkas genom hästpremiering eller motsvarande uppgifter om staten tillhöriga eller genom av LBS erkänd eller fastställd hingstar stambok.

104 Författningar som berör hästavel, m.m.

o Handjuret1skall ha normalt

utvecklade könsorgan, godtagbar kroppsbyggnad i övrigt och godtagbara kropps- och fortplantningsfunktioner.

o Handjur som skäligen kan misstänkas nedärva

sjukdom, missbildning eller annat fel, som väsentligt nedsätter avkommans får användas bruksvärde, ej i seminverksamhet.

o Hingstens skall vara härstamning verifierad genom blodtypsundersökning, om LBS efter särskild framställning ej medgett annat.

Beträffande importerad sperma gäller särskilda bestämmelser, som utfärdas av LBS.

Anordnaren skall utan dröjsmål låta publicera uppgifter om handjurets identitet, födelsetid, härstamning och avelsvärde i särskild Denna förteckförteckning. ning (katalog) över de handjur efter vilka sperma finns tillgänglig för skall seminering tillhandahållas av anordnaren eller den som utför semineringen.

4.7 1965 års riksdagsbeslut om stöd till amatörrid-

sporten

1 Till och med budgetåret 1964/65 utgick statsbidrag till ridsporten från av á anslaget Befrämjande husdjurs- 4 aveln m.m. I och med 1965 års riksdagsbeslut (prop. 1965:1 bil. 12, s. 174, SU 1965:10, rskr 1965:10) anvisas bidrag till över amatörridsporten anslaget till

idrotten. Ändringen skedde med av 1963 års

anledning hästutrednings betänkande (Jo 1964:2; stencil) med för-

1Med handjur avses förutom hingst även

tjur, bagge och galt.

Författningar som berör hästavel, m.m. 105

slag angående det statliga stödet till amatörridsporten samt fortsatt civil verksamhet vid arméns ridoch körskola i Strömsholm. I betänkandet sägs bl.a. att ridsporten fått ett sådant egenvärde att stödet inte behöver motiveras med det angelägna i att hålla en mobiliseringsreserv av hästar.

4.8 Ackordhästorganisationen

Arméns ackordhästorganisation finansierades helt via försvarsbudgeten t.o.m. budgetåret 1969/70. Därefter utgick ett reservationsanslag på 1 000 kronor de två följande budgetåren. I avvaktan på att en annan huvudman skulle ta över ansvaret för ackordhästorganisatio-

nen beslöt JoU 1971:43,

g

riksdagen (prop. 1971:116, rskr 1971:225) att ett av 200 000 kronor skulle

1 belopp

få av utanför

disponeras regleringsmedel fördelnings-

planen såsom ett bidrag till kostnaderna för arméns

i

ackordhästorganisation. Beslutet motiverades med att

l man härigenom gav ett stöd till den inhemska hästaveln

och bibehöll en viss För

E H dragkraftreserv. budgetåret

1973/74 höjdes bidraget till 300 000 kronor.

en

N

I skrivelse den 25 september 1975 bemyndigade regei ringen chefen för armén att överlåta arméns ackordhäsi tar och utackorderade stamhästar till en stiftelse med ändamålet att främja hästaveln. Övertalig utrustning

3 och redskap i erforderlig omfattning skulle även över-

1 låtas. Ett av villkoren för överlåtelsen var att stif-

E telsen, senast den 30 september 1981, skulle lösa in de hästar som fanns kvar den 1 juli 1981 av de som 1 överlåtits med 2 000 kronor per häst. Vidare var stiftelsen skyldig att årligen anskaffa minst 100 hästar.

1Betalning skall ske med 1/5 per år 1982-1986 enligt beslut 1981.

som berör hästavel, m.m.

Författningar

Ett avtal om överlåtelse av arméns ackordhästar träffades den 5 augusti 1976 mellan Chefen för armén, försvarets materielverk, lantbruksstyrelsen och Stiftelsen för ackordhästens bevarande. avtalet skulle Enligt försvarets materielverk tills vidare svara för den centrala administrationen och lantbruksstyrelsen skulle låta lantbruksnämnderna svara för den lokala administrationen fram till 1 oktober 1981. Lantbruksstyrelsen har för sin del sagt upp avtalet.

Enligt stiftelsens stadgar, som fastställdes den 20 september 1976, är stiftarna Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen, Riksföreningen för ridningens främjande och Avelsföreningen för ardennerhästen. Stiftelsen skall enligt stadgarna stå under tillsyn av lantbruksstyrelsen.

I och med att arméns ackordhästorganisation överfördes till Stiftelsen för ackordhästens bevarande den 1 juli 1976 beslöt riksdagen (prop. 1975/76:154, JoU 1975/76:40, rskr 1975/762332) på begäran av stiftelsens interimstyrelse att bidraget till kostnaderna för denna verksamhet skulle höjas från 300 000 till 475 000 kronor. För innevarande budgetår, dvs. 1981/82 utgår oförändrat 475 000 kronor.

4.9 Djurskyddsbestämmelser

Lagen (1944:219) om djurskydd (senaste lydelse 1978:

979) avser husdjur och andra djur som hålls i fången-

skap. I lagen finns föreskrifter om djurens behandling, inhysning, utfordring och skötsel samt om djurtransporter, kastrering, m.m.

I en särskild paragraf i djurskyddslagen föreskrivs att den som i större omfattning upplåter hästar eller använder hästar i ridskoleverksamhet skall göra anmä-

Författningar som berör hästavel, m.m.

lan om detta. Hälsovårdsnämnden skall vara ansvarig för tillsynen över djurens vård och behandling. Tillsynen skall utövas av tillsyningsmän under medverkan av distrikts- och statsveterinären. Erforderliga råd och anvisningar skall utfärdas av lantbruksstyrelsen (LBS).

I djurskyddsförordningen (1979:287) sägs om användning av hästar i ridskoleverksamhet att anmälan om verksamheten skall göras till hälsovårdsnämnden enligt de närmare föreskrifter som meddelas av LBS.

I LBS:s råd och anvisningar för djurskyddstillsynen (LS 1974:30) finns allmänna anvisningar, gemensamma anvisningar för flera djurslag och särskilda anvisningar för olika djurslag. För häst ges t.ex. måttrekommendationer för box och spilta, anvisningar om inredning av stall och föreskrifter om hästens skötsel. Bl.a. skall hästens hovar vårdas genom regelbunden verkning.

Det finns en kungörelse (1959:486) om offentlig förevisning av djur. Det innebär bl.a. att det skall finnas en banveterinär vid offentlig tävling med djur på en tävlingsbana. Om djur utsätts eller befaras kunna bli utsatt för djurplågeri, har veterinären rätt att ingripa. Han kan antingen stoppa tävlingen helt eller delvis eller besluta om att ett eller flera djur inte får delta i tävlingen.

1982:51 SOU

VISSA RIKSDAGSBESLUT OCH UTREDNINGAR MED ANKNYTNING TILL HÄSTAR

5.1 Trav- och galoppsport inom Sverige

1973 års riksdag beslöt (prop. 1973:113, JoU 1973:28, g å rskr 1973:235) om nya riktlinjer för totalisatorverk-

1 samheten vid trav- och galopptävlingar, m.m. Riksdagen

att träffa avtal med

E bemyndigade Kungl. Majzt Svenska

3 travsportens centralförbund och Svenska galoppsportens centralförbund i överensstämmelse med vad som anförts å i prop. 1973:113.

I enlighet med det avtal, som trädde i kraft den 1 5 J januari 1974, har förbunden bildat AB Trav och Galopp (ATG). Bolagsordningen har godkänts av regeringen, som även fastställer ändringar i densamma. I bolagsstyrelsen ingår åtta ledamöter. Av dessa utser regeringen fyra, däribland ordföranden som har utslagsröst. Ett nytt avtal trädde i kraft den 1 juli 1976. Avtalet som gällde till och med den 30 juni 1981 förlängdes år 1980 till att gälla t.o.m. den 30 juni 1984.

ATG har bl.a. till uppgift att verka för att trav- och galoppsporten inom landet skall kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling tryggas. Detta skall ske inom de ramar som statsmakterna givit. För att nå dessa syften har ATG att samverka med centralförbunden och de tävlingsarrangerande sällskapen. Bolaget skall vidare verka för att de som yrkesmässigt arbetar inom travoch galoppsporten ges tillfredsställande förhållanden

Vissa riksdagsbeslut och utredningar ...

i fråga om arbetsmiljö, trygghet i och anställningen utbildning.

ATG beslutar bl.a. om antal tävlingsdagar med totalisatorspel, tävlingsdagarnas förläggning, vilka spelformer som får förekomma och om anordning av förtidsspel. ATG kan även självt anordna vadhållning.

Av de insatser som görs i vadhållningen skall bolaget och annan anordnare av totalisatorvadhållning hålla inne en viss del (vinstavdrag). Av vinstavdraget skall ett belopp motsvarande 10 procent av totalisatoromsättningen inbetalas till staten. Återstoden av vinstavdraget eller del därav skall inbetalas till bolaget. Dessa medel (avgifter) samt bolagets överskott från anordnad vadhållning skall bolaget fördela bl.a. mellan organisationerna eller fondera. Av influtna avgifter skall bolaget även täcka sina kostnader för administration samt kostnader för övervakning av tävlingsverksamheten och för ändamål som är gemensamma för hästsporten.

De fonderade medlen (hästsportens fond) skall användas för att stödja de tävlingsanordnande organisationerna. Bolaget beslutar om sådant stöd. Det skall främst avse investeringar, rationalisering eller tillfälligt driftsstöd.

Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse (1973:717) om uppbörd m.m. av totalisatoravgift är riksskatteverket tillsynsmyndighet över totalisatorvadhållningen fr.o.m. år 1974.

5.2 Hovslagarutbildning

Riksdagens beslut (prop. 1973:107, JoU 1973:26, rskr

1973:233) om inrättande av en fältstation i Skara inne-

bar bl.a. att hovslagarskolan och den högre undervis-

Vissa riksdagsbeslut och utredningar ...

ningen och forskningen inom hovvårds- och klövvårdsläran flyttades från veterinärhögskolan i Stockholm till Skara år 1976. Riksdagsbeslutet innebar även att den elfte, dvs. sista terminen avveterinärutbildningen förlades till Skara. Vidare tillskapades ett fjärde husdjursförsöksdistrikt, vars distriktsförsöksstation placerades i Skara.

I Skara fanns tidigare ett flertal verksamheter med nära anknytning till veterinärhögskolan. De nytillkomna aktiviteterna sammanfördes med dessa till en fältstation. Denna benämns i Skara - Veterinärinrättningen fältstation för Sveriges lantbruksuniversitet. Fältstationen består av en förvaltningsavdelning, ett veterinärbibliotek, distriktsförsöksstationen i Västra husdjursförsöksdistriktet, institutionen för husdjurs-

hvgien med hovslagarskolan, en försöksgård och ett

djursjukhus. Hovslagarskolan i Skara är den enda skolan i landet som utbildar hovslagare.

Till grund för den planerade verksamheten vid hovslagarskolan i Skara låg ett förslag, Hovslagarutbildningens framtida utformning och lokalisering m.m. (Jordbruksdepartementet 1972:5) avgivet av organisationskommittén för omlokalisering av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt (OKV).

Vid bedömningen av behovet av OKV hovslagare utgick från följande förutsättningar.

0 Var tredje utbildad elev blir hovslagare på heltid, dvs. skor ca 100 hästar med en sex skoperiod på veckor.

o Två utbildade elever av tre blir delhovslagare på tid/fritid, dvs. skor ca 10 hästar med skoperiod på sex veckor.

112 Vissa riksdagsbeslut och utredningar ...

0 Av totalt 81 000 hästar i landet antas 37 000 vara skodda.

Med ledning av dessa siffror beräknades behovet av hovslagare för hela landet till ca 900. En utbildning av 30 elever per år bedömdes därvid täcka det överblickbara behovet av hovslagare.

OKV fann inga skäl att föreslå ändringar i kursuppläggning och kurstid. OKV föreslog därför att undervisningen även i fortsättningen skulle omfatta föreläsningar (20 procent av kurstiden) och praktiska övningar (80 procent av kurstiden) under en kurstid av fyra månader.

5.3 Djurhälsoutredningen

1 År 1979 tillkallade regeringen en kommitté med uppgift ä att se över organisationen och finansieringen av djurens hälso- och sjukvård. Kommittén som antog namnet djurhälsoutredningen fick år 1980 även i uppdrag att ! pröva frågor avseende allmäntjänstgöring för veteri- \\ närer m.m. År 1981 utvidgades kommitténs arbetsområde 3 ytterligare. Det fick då i uppdrag att pröva vissa J frågor avseende den regionala samordningen av olika aktiviteter inom djurhälsoomrâdet och inom husdjurssektorn i övrigt. å

I direktiven (Dir 1979:47) anförde departementschefen bl.a. följande angående hästområdet.

- - - Från riktas kritik mot den ägarhåll nuvarande veterinära servicen hästområdet. - - - Den kritik på och de problem som framförs är i mycket desamma inom alla grenar av hästhållningen. Behovet av ambulerande vård anses sålunda dåligt tillgodosett på flera håll. ; Man efterlyser därför hästkunniga distriktsveterinärer g med uttalad att behandla hästar. - - - a skyldighet

Vissa riksdagsbeslut och utredningar ... 113

I sitt betänkande Djurens hälso- och sjukvård (SOU 1981:57) framhåller djurhälsoutredningen att viss vård av sällskapsdjur och sporthästar även i fortsättningen bör kunna utföras av distriktsveterinärer, särskilt som sådan vård i vissa delar av landet bidrar till att upprätthålla vården av animalieproduktionens djur. Att ha en särskild organisation för den i huvudsak rörliga hästsjukvården anser man inte vara rationellt.

Största möjliga del av djursjukvården bör ombesörjas i öppen vård enligt djurhälsoutredningen. Detta gäller

i

inte minst för sporthästar. För mera kvalificerad sjukvård behövs specialpolikliniker och djursjukhus. Man påpekar att ATG beslutat bygga upp ett nät med polikliniker specialutrustade för hästsjukvård. Djursjukhusens service kommer därigenom att kunna koncentreras till en mera avancerad vård av bl.a. hästar.

I en särskild promemoria, Finansiering av djursjukhus m.m. (12 dec. 1979) framhåller djurhälsoutredningen bl.a. att avgifterna för djursjukhusens hästsjukvård bör anpassas så att full kostnadstäckning erhålls. Man ställer sig tveksam till att subventionera taxan för denna djurägarkategori genom en särskild avgift på sporthästar.

Djurhälsoutredningen föreslår bl.a. att

0 Djurens hälso- och sjukvård i ökad inutsträckning riktas på åtgärder som syftar till att på besättningsnivå förebygga hälsostörningar.

o Lantbruksstyrelsen ges möjlighet att vid behov öka antalet distriktsveterinärtjänster från 310 till högst 390.

Ett datasystem för registrering och av uppföljning

114 Vissa riksdagsbeslut och utredningar ...

hälsotillståndet inom animalieproduktionen införs i hela landet.

o Länsveterinärorganisationens nuvarande uppgifter överförs till respektive lantbruksnämnd och distriktsveterinärerna inordnas organisatoriskt i lantbruksnämnderna.

0 Vidareutbildning av nyexaminerade veterinärer införs i form av allmäntjänstgöring (AT).

De föreslagna åtgärderna för förstärkning och anpassning av verksamheten inom hälso- och djurens sjukvård bör enligt

djurhälsoutredningen finansieras genom att

djurägarna i ökad svarar för utsträckning kostnaderna för djursjukvården.

1982:51

VISSA BESTÄMMELSER OM AVEL OCH HÄLSOKONTROLL AV ANDRA DJURSLAG ÄN HÄST

Kontrollverksamhet beträffande nötkreatur, svin och får

Som grund för avelsarbetet med nöt, svin och får finns en omfattande kontrollverksamhet. Denna regleras genom statliga föreskrifter. I Kungl.Maj:ts kungörelse (1967:396) om kontrollverksamhet beträffande nötkreatur, svin, får och getter sägs bl.a. att lantbruksstyrelsen på framställan av en sammanslutning på husdjursskötselns område får bestämma att lantbruksnämnd skall övervaka kontrollverksamheten. I fråga om får kan lantbruksnämnd själv kontrollverksamhet. Lantbruks-

bedriva

får bl.a. fastställa stamboksregler. Närmare styrelsen bestämmelser om tillämpningen av kungörelsen skall utfärdas av lantbruksstyrelsen.

6.1.1 Nötkreatur

I lantbruksstyrelsens kungörelse (LSFS 1980:37) om kontroll av nötkreatur och getter finns föreskrifter om lantbruksnämndens uppgifter, övervakningens villkor och grunder för kontrollens utförande. Inom dessa ramar har Svensk Husdjursskötsel, ek.för. (SHS) som huvudman för verksamheten utfärdat mera detaljerade föreskrifter.

Kontrollen av mjölkkornas avkastning benämns kokontroll. Arbetet med kokontrollen sköts i första hand av djurägaren, t.ex. anteckningar av kalvningar, regist-

116 Vissa bestämmelser om avel och ...

rering av mjölkmängd och uttagning av för mjölkprov laboratorieanalys en gång per månad. Vissa uppgifter sköts av s.k. kontrollassistenter som bl.a. identitetsmärker kalvarna och utför extra provmjölkningar som kontroll.

Djurägaren sänder in kontrolluppgifterna till en lokal husdjursförening som granskar uppgifterna och sänder dem vidare för central bearbetning. får både Djurägaren månads- och årsredovisningar. inne- Årsredovisningen håller bl.a. uppgift om kornas avelsvärde för mjölkavkastning samt uppgifter om mjölkmängd, fett- och proteinhalt i mjölken, kalvningar, avkomma, fruktsamhetsuppgifter samt uppgifter om inrapporterade sjukdomsfall. För varje ungdjur får man uppgift om avelsvärdet i form av ett m.m. 3 härstamningsindex,

Kvigornas avkastning under första laktationen ligger till grund för avkommebedömningen av tjurar. Tjurarna avkommebedöms även med hänsyn till döttrarnas fruktsamhet, deras juveregenskaper, mjölkbarhet, benställning och lynne. De mest värdefulla korna tas ut till tjurmödrar. Av tjurkalvarna efter dessa kor en del väljs ut för uppfödning på särskilda De prövningsstationer. testas där bl.a. för tillväxtegenskaper. De tjurar som godkänts (ca 50 %) testas sedan i seminaveln. Med ledning av avkommebedömningen man ut ca väljer 10 procent för fortsatt avel. Tjurarna är då i slaktade seregel dan lång tid tillbaka. Kvar finns ett ca 4 lager sperma, 30 000 doser per tjur.

Nämnden för avelsvärdering av tjurar (NAT) är ett halvstatligt organ. I nämnden ingår sex ledamöter varav två är representanter för tvâ är avelsföreningar, utsedda

av Hushållningssällskapens förbund och två av SHS.

Dessutom finns ett antal adjungerade bl.a. § ledamöter, från lantbruksstyrelsen och lantbruksuniversitetet.

Vissa bestämmelser om avel

Nämnden har det officiella ansvaret för avelsvärderingen av tjurar och ger ut meddelanden vari avelsvärdena för alla tjurar publiceras.

Utvecklingen av avelsvärderingsmetoderna sker vid lantbruksuniversitetet som uppdragsforskning.

Avelsarbetet med köttboskap sker med hjälp av köttboskapskontrollen som i princip är organiserad på samma sätt som mjölkboskapskontrollen. I stället för mjölk väger man kalvarna vid födelsen och vid omkring 200 och 365 dagars ålder.

6.1.2 svin

Det finns en lag (1928:196) om galtbesiktningstvång. I lantbruksstyrelsens kungörelse (LBS 1974:101) om prövning av galt för betäckningsändamål och förande av galtregister föreskrivs om krav på galtar som skall användas inom område där galtbesiktningstvång föreligger. För att en galt skall godkännas måste bl.a. galtens far och mor vara avkommeprövade och ha uppnått ett visst avelsindex. Galten skall dessutom ha erhål-

lit ett lägsta bruksindex1och vara besiktigad av tjäns-

teman hos lantbruksnämnden.

För produktion av avelsgaltar finns särskilda besättningar. De skall ha godkänts av lantbruksstyrelsen för deltagande i s.k. svinstamkontroll. Lantbruksstyrelsens rambestämmelser (LBS 1975:38) om svinstamkontrollens utförande ligger till grund för kontrollen. Kontrollgrupper (avkommegrupper) bestående av smågrisar från olika kullar föds upp på prövningsstationer till en bestämd vikt. Foderförbrukning per kg tillväxt fast-

1Bruksindex bygger på föräldrarnas avelsindex och galtens index

för späcktjocklek. Späcktjockleken mäts med ekolod.

Vissa bestämmelser om avel och ...

ställs och mätningar och bedömningar sker efter slakten. Med ledning av resultatet beräknas galtarnas och suggornas avelsindex. Av de prövade galtarna blir 15- 20 procent godkända för produktion av unggaltar. Ca 70 procent av dessa godkänns som s.k. bruksgaltar, vilka används inom slaktsvinsproduktionen.

För samråd i frågor rörande svinstamkontroll skall finnas en särskild nämnd tillsatt av SHS efter förslag av bl.a. Svenska svinavelsföreningen, Sveriges slakteriförbund och Kooperativa förbundet. som adjungerade ledamöter ingår bl.a. representanter från lantbruksstyrelsen och lantbruksuniversitetet. Övervakningen av svinstamkontrollen sker med hjälp av tjänstemän utsedda av lantbruksstyrelscn.

Lantbruksstyrelsens cirkulär 1972:2 med närmare föreskrifter om övervakning av kontrollverksamheten beträffande svin innehåller bestämmelser om suggkontroll. Suggkontrollen omfattar märkning av avelsdjuren med identitetsnummer, härstamningskontroll och produktionskontroll. Svensk Husdjursskötsel (SHS) är huvudman för suggkontrollen. Fältarbetet sköts i de flesta fall av slakteriföreningar och i vissa områden av husdjursföreningar. Suggkontrollen övervakas av lantbruksnämndens överkontrollassistent.

Inom seminverksamheten använder man galtar som individprövats på station- Med ledning av ett s.k. stationsindex väljs 15-20 procent av galtarna ut till avel. SHS är huvudman även för denna typ av prövning. Prövningsstationerna ägs av slakteriföreningar och/eller hushållningssällskap.

“6.1.3 Får

I lantbruksstyrelsens föreskrift (LS 1974:35) om får-

Vissa bestämmelser om avel och ... 119

kontroll anges bestämmelser om identitetsmärkning genom öronnummer, härstamningskontroll, registrering av eventuella ärftliga fel, produktionskontroll, riksbedömning av baggar och särskild avkommeprövning. Produktionskontrollen omfattar lammens vikt, beskrivning av kroppsbyggnaden och bedömning av fällens pälsskinnskvalitet hos pälsfår och ullens kvalitet och kvantitet hos köttfâr. Fårhälsovård ingår som en del i fårkontrollen.

Bra bagglamm kan få en förnyad bedömning vid s.k. riksbedömningar, distriktsvis. Bedömningen utförs av en eller två riksdomare utsedda av lantbruksstyrelsen på förslag av fårnämndens avelsutskott. (Vid fårkontrollen sker jämförelse mellan lamm inom besättningen, vid riksbedömningen jämförs de bästa bagglammen i ett omrâde med varandra.)

Särskild avkommeprövning innebär att baggar avkommebedöms med ledning av fårkontrollens resultat i besättningar som har lamm efter flera olika baggar. Baggarna kan därigenom jämföras med varandra eftersom avkomman har likartad miljö.

Fårkontrollen handhas av särskilda fårmönstrare som utses av lantbruksnämnden. Sedan år 1977 finns även en s.k. B-kontroll som innebär att djurägaren själv eller dennes ombud utför mönstringen under tillsyn av lantbruksnämnden.

Årligen anordnar lantbruksstyrelsen sambedömningskurser. Många egenskaper bedöms subjektivt och det anses nödvändigt att mönstrare får tillfälle att träna under sakkunnig ledning inför varje ny mönstringssäsong.

Liksom vid utvärderingen av nöt- och svinkontrollen be-

arbetas uppgifterna från fårkontrollen med hjälp av

datamaskin. All bearbetning av fårdata sker vid lantbruksuniversitetet, som parallellt med den rutinmässiga

Vissa bestämmelser om avel och ...

bearbetningen bedriver utvecklingsarbete. Bl.a. avser man att få fram selektionsindex för tackor och lamm, baggar. Bearbetningarna sker på uppdrag av Svenska fåravelsförbundet.

Lantbruksstyrelsen är huvudman för fårkontrollen medan Svenska fâravelsförbundet är den finansiella huvudmannen för fårhälsovârden. för fåraveln Huvudmannaskapet är under omprövning. Ett finns om att Fâravelsförslag förbundet skall överta för fåravelshuvudmannaskapet arbetet.

Fårnämnden är ett rådgivande organ i vilket reingår presentanter frân Fâravelsförbundet, Slakteriförbundet, lantbruksstyrelsen och lantbruksuniversitetet.

6.2 Bestämmelser om seminverksamhet

Under avsnittet 4.6 redovisades föreskrifter om seminverksamhet för avel av bl.a. hästar. I nämnda föreskrifter ingår även regler för seminverksamhet rörande nötkreatur, får och svin. I kunlantbruksstyrelsens görelse (LSFS 1981:47) finns särskilda fordringar angivna även för nöt, får och svin, som skall användas i seminverksamhet. Bl.a. sägs följande.

0 Tjur av skall ha en far som är mjölkboskap avkommeundersökt för mjölkproduktionsanlag.

o Sperma från tjur som års ålder får uppnått fyra inte användas om tjuren inte blivit avkommeundersökt.

0 Tjur av köttboskap skall ha för tillindividprövats växtförmåga enligt av lantbruksstyrelsen godkänd metod.

Vissa bestämmelser om avel och ...

Galt skall vara godkänd enligt lantbruksstyrelsens föreskrifter om prövning av galt för betäckningsändamål.

0 Bagge skall vara avelsvärderad.

6.3 Bestämmelser om djurhälsokontroll

Enligt lagen (1980:370) om organiserad hälsokontroll av husdjur bemyndigas regeringen att ge organisationer på jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar rätt att anordna hälsokontroll enligt de föreskrifter som regeringen meddelar. Ändamålet skall vara att motverka eller förebygga sjukdomar hos husdjur. Djur som omfattas av den organiserade hälsokontrollen får säljas under en särskild beteckning. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka villkor som skall gälla för en sådan försäljning. Enligt förordningen (1980:372) om organiserad hälsokontroll av husdjur, får lantbruksstyrelsen ge nämnda organisationer rätt att ordna en sådan hälsokontroll. Lantbruksstyrelsen skall godkänna plan och riktlinjer för verksamheten och i övrigt meddela föreskrifter.

Lantbruksstyrelsen har i kungörelse (LSFS 1980:33, ändrad senast genom LSFS 1980:36) om organiserad hälsokontroll av husdjur bl.a. föreskrivit att den organiserade hälsokontrollen av husdjur skall ha till ändamål att

o motverka eller förebygga sjukdomar hos husdjur, främja en hälsomässigt högtstående och ändamålsmässig produktion, 0 bidra till att utreda orsakerna till vissa sjukdomstillstånd av större ekonomisk betydelse.

Verksamheten skall bedrivas bland annat genom besätt-

122 Vissa bestämmelser om avel och ...

ningsutredningar, undersökning av djurens miljö samt genomgång av djurmaterial, och skötsel. utfodring Bl.a. bör normal- och

sjukdomsregistreringar på sani-

tetsslakt bearbetas. Med utgångspunkt från obgjorda servationer lämnas råd och förslag till åtlämpliga gärdsprogram.

Lantbruksstyrelsen kan föreskriva att det hos en huvudman för organiserad hälsokontroll skall finnas en samarbetsnämnd (central djurhälsonämnd) vilken skall representera samtliga inom branschen förekommande organisationer och sammanslutningar. Om den centrala djurhälsonämnden anser att det behövs regionala samrådsgrupper skall den medverka till att sådana bildas.

Sveriges Slakteriförbund bedriver hälsokontroll av svin, får och av leukos hos nötkreatur. leds Regionalt kontrollverksamheten av djurhälsoveterinärer utom i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, där verksamheten leds av länsveterinären i respektive län.

Huvudman för hälsokontrollen av mjölkkor är svensk Hus-

djursskötsel. Den regionala verksamheten handhas av de till Svensk Husdjursskötsel anslutna husdjursföreningarna. Landet är indelat i 13 regioner och verksamheten inom varje region leds av en djurhälsoveterinär, utom i Västerbottens och Norrbottens län där verksamheten leds av länsveterinären i respektive län.

6.4 Finansiering av kontroll- och seminverksamheten samt djurhälsovården

Kostnaderna för kontroll och seminverksamhet bestrids till stor del av djurägaravgifter. statsbidrag utgår endast till en del av kostnaden för avelsvärdering av tjurar medan resten betalas med anslag ur införselavgiftsmedel, s.k. regleringsmedel.

\ Vissa bestämmelser om avel och ... 123

Budgetåret 1978/79 finansierades kostnaderna för kontroll, semin och djurhälsovård på sätt som framgår av tabell 6.1.

Tabell 6.1 Finansieringen av kostnaderna för kontrolloch seminverksamheten samt djurhälsovården under budgetåret 1978/79

inkl. individtest av mjölkrastjurar 85,7 85,4 0,32 Allmänna avelsfrågor nöt, svin 1,73 Svinstamkontroll 2,6 1,1 1,50 Suggkontroll inkl. ekolodning 7,1 5,5 1,55 Svinsemin & stations-

34 milj. kr. finansieras av mejerierna för lokalt arbete med djurhälsovård.

bUppgift om djurägaravgifter har inte gått att få fram. Totalkost-

naden avser år 1980 (sou 1981:57). Källor: SCB (regleringsmedel), SHS:s årsredogörelse samt LBS (totalkostnad och djurägaravgifter för fårkontroll och fårhälsovård).

För fårkontrollens del skedde en kraftig höjning av djurägaravgifterna år 1980. Totalt utgick av regleringsmedel under budgetåret 1978/79 till mjölk- och köttproduktionen 15 milj. kr., till svinproduktionen 6,1 milj.

Vissa bestämmelser om avel och ...

kr., till fårproduktionen 450 000 kr. och till fjäderfäproduktionen 200 000 kr. Av detta avsåg 2,7 milj. kr. djurhälsovård. Djurhälsorådet beviljades 1,3 milj. kr. (inkl. reservmedel) och 1 milj. kr. av regleringsmedlen gick till tidskriften Vår näring för informationsverksamhet.

Den totala kostnaden för hälsokontrollen uppgick år 1980 till 46 miljoner kronor enligt djurhälsoutredningens betänkande (SOU 1981:57). I denna summa ingår kostnaderna för sexuell hälsovård inom seminverksamheten med 30 miljoner kronor.

statsbidrag utgick för budgetåret 1978/79 med 70 000 kronor för avelsvärdering av tjurar och med 140 000 kronor till avelsföreningarna, dvs. 210 000 sammanlagt kronor. Bidraget utbetalades över anslaget Befrämjande av husdjursaveln (prop. 1978/79:100 bil. 13, JoU 1978/ 79:20, rskr 1978/79:253).

ORGANISATION OCH VERKSAMHET PÅ AVELSOMRÃDET INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN

7.1 Lantbruksstyrelsen

Frågor rörande hästavel handläggs inom lantbruksstyrelsen (LBS) av veterinär- och husdjursavdelningen. För verksamheten finns en byrådirektör och en assistent anställda.

För fältarbetet, dvs. hingstpremieringarna, anlitar LBS huvudsakligen arvodesanställd personal. LBS utser hingstpremieringsnämndens ledmöter och suppleanter. Tre ledamöter ingår i var och en av de fyra nämnderna. Av sammanlagt 19 ledamöter och suppleanter i 1982 års hingstpremieringsnämnder är tvâ anställda inom lantbruksverket. I samband med vissa bruksprov anlitas även personal vid statens hingstdepå och stuteri samt vissa experter. Hingstpremieringarna pågår i ett 20tal dagar per år. År 1982 anordnas hingstpremiering på 19 platser i landet.

LBs:s kungörelse (Ls 1966:16) med närmare föreskrifter angående hästpremiering och prövning av hingst som beskällare samt särskilda bestämmelser om penningpris och hingsthållningsbidrag berördes i avsnittet 4.4. I det följande belyses LBS:s övriga verksamhet inom hästområdet.

7.1.1 Stamböcker

Det finns 17 stycken svenska Stamböcker som erkänts av

Organisation och verksamhet på ...

LBS. Tre av stamböckerna avser äldre generationer av hästar. De stambokförande instansernas antal uppgår till nio. För närvarande finns det ett 90-tal utländska stamböcker som är erkända av LBS.

LBS fastställer de som skall regler gälla för att en häst skall få införas i en svensk riksstambok. Avelsföreningarna föreslår själva hur stamboken skall ställas upp, vilka uppgifter som skall föras in och kraven för stambokföring. Efter och granskning eventuella justeringar fastställer LBS de stadgar som skall gälla för en viss riksstambok. I 4 visas bilaga de delar av stadgarna som är standardiserade, dvs. lika för alla riksstamböcker. Avelsföreningarnas krav för speciella respektive ras återges i avsnitt 8.3.

7.1.2 Publicering av m.m. premieringsresultat

LBS utger varje år en publikation med titeln Hästpremieringen och det aktuella årtalet. Skriften i ingår LBS:s meddelande-serie. Den innehåller bl.a. en förteckning över samtliga verksamma premierade hingstar, hingstar som enbart fått ett år betäckningstillstånd och statens hingstar. För varje hingst anges ras, namn och eventuellt och stamboksnummer, färg tecken, födelseår, mankhöjd, fader och moder, antal betäckta ston under året och ev. föregående år, premieringsgrad, betäckningstillståndets varaktighet, hingstens ägare och det län som hingsten under året tjänstgjort i.

Om hingsten har stambokförda avkomlingar anges antalet sådana i förteckningen. Vidare det framgår hur många avkomlingar som fått diplom (diplom utdelas av de flesta För avelsföreningarna). halvblodshingstar anges även antalet som i avkomlingar deltagit tävlingar. För varmblodig travare anges antalet som har avkomlingar uppnått vissa kilometertider. Dessutom innehåller LBS:s

Organisation och verksamhet oå ... 127

\

meddelande Hästpremieringen en del sammanställningar, t.ex. över antal betäckta ston per ras. Det framgår däremot inte av redogörelsen hur många avkomlingar en hingst har fått. Inte heller sägs det något om hingstens fruktsamhet. Avelsvärden finns inte angivna.

7.1.3 Hästavelsnämnden

Enligt regeringens förordnande den 18 oktober 1974 skall, som nämnts i avsnitt 4.5, hästavelsnämnden bestå av nio ledamöter. Samtliga utses av LBS. Nämnden har en rådgivande funktion.

I hästavelsnämnden ingår LBS:s generaldirektör och en företrädare för var och en av följande organisationer m.m.: Avelsföreningen för svenska ardennerhästen, Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen, Avelsföreningen för svenska varmblodiga travhästen, Föreningen Nordsvenska hästen, Svenska ponnyavelsförbundet, lantbruksnämnderna, veterinärmedicinska fakulteten och lantbruksvetenskapliga fakulteten vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hästavelsnämnden sammanträder i regel endast en gång per år. Den lämnar bl.a. förslag om hur tillgängliga medel under anslagsposten Stöd åt hästaveln skall fördelas.

7.1.4 Lånegarantier till förvärv av häst

Enligt kungörelsen (1966:560) får LBS ställa statlig garanti för lån till förvärv av häst som skall användas för avel eller i ridhus. Om handläggningen av ärenden rörande statlig garanti för lån till förvärv av häst finns föreskrifter utfärdade av LBS den 28 april 1970. För ansökan om lån finns en särskild blankett. På denna skall bl.a. anges vilken säkerhet som lämnas för lånet. LBS kräver f.n. att hästen skall vara hel- x försäkrad.

Organisation och verksamhet på ...

För en avelshäst av varmblodig travarras får enliqt regeringens beslut den 17 juni 1976 beviljas högst 75 000 kronor, under förutsättning att minst hälften av garantiramen reserverats för kallblods- och halvblodshästar.

För budgetåret 1966/67 medgav riksdagen att kreditgaranti kunde beviljas för lån intill ett belopp av 500 000 kronor. Samma belopp har beviljats under de följande budgetåren. Som framgår av följande sammanställning har möjligheterna att erhålla kreditgaranti (lånegaranti) endast delvis utnyttjats.

Lånegarantier har beviljats under budgetåret

1976/77 till 7 ridhästar och 15 avelshästar 259 500 kr. 1977/73 4 - 5 83 200 20 - 10 304 1978/79 400 17 - 1979/80 9 270 000 24 - 6 1980/81 289 500

Enligt Ridfrämjandet är behovet av lån stort men kostnaden för den helförsäkring av hästarna som krävs är så hög att många ridskolor inte anser sig ha råd att utnyttja lånegarantin.

7.1.5 Införseltillstånd för avelshästar

I den veterinära införselkungörelsen (1958:551, ändrad senast 1980:367) finns vissa bestämmelser som har till syfte att förebygga att smittsamma och ärftliga djursjukdomar kommer in i landet genom införsel av djur och vissa andra varor (1 §7 senaste lydelse 1978:640). Om införseln avser levande djur får införseltillstând lämnas endast om det är angeläget ur avelssynpunkt eller annars från allmän eller enskild

Organisation och verksamhet på ...

synpunkt (5 §, senaste lydelse 1980:367). Detta gäller emellertid inte hästar, enligt det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).

. I LBS kungörelse (LSFS 1979:14) om undantag från tillståndstvång enligt den veterinära införselkungörelsen

sägs bl.a. att det vid införsel och återinförsel av

hästar från Danmark, Finland och för Norge tävling, avel och träning inte krävs införseltillstånd något utan endast och vissa friskintyg intyg utfärdade av SGC, STC, SRC eller statens och stuteri hingstdepå beroende på vilken typ av häst det är om. fråga

7.1.6 Övrig verksamhet

Bland LBS:s övriga inom hästområdet uppgifter ingår bl.a. att utfärda för anvisningar hingstpremierings-

nämnderna, premieringsförrättarna och lantbruksnämn-

derna samt att besvärsärenden handlägga och besluta om dispenser m.m. Vidare pågår ett visst utvecklingsarbete i samråd med lantbruksuniversitet - i den mån de ekonomiska resurserna tillåter.

som exempel på kan nämnas den utvecklingsarbete successiva utbyggnaden av bruksproven för av hingstar Å svensk halvblodsras och andra ridhästraser. Sedan år 1974 har LBS försöksmässigt att införa prövat poängbedömning vid besiktning av ston. Från och treåriga med år 1981 skall alla premieringsförrättare tillämpa detta system. Vid av de stona poängbedömningen 3-åriga poängsätts: typ, huvud-hals-bål, benställning, rörelser och helhetsintryck med Vardera O-10 poäng.

7.2 Lantbruksnämnderna

Förutom att svara för den lokala administrationen av

130 Organisation och verksamhet på ...

hästpremieringarna bedriver lantbruksnämnden rådgivning och kursverksamhet bl.a. rörande hästavelsfrågor. Kursverksamheten behandlas närmare i kapitel 13.

Varje lantbruksnämnd utser en premieringsförrättare och en ersättare för denne. Av 52 utsedda sammanlagt premieringsförrättare och ersättare år 1982 var 19 anställda vid lantbruksnämnd. Antalet utsedda personer år 1982 var 45 stycken, vilket innebär att samma person i vissa fall var utsedd till premieringsförrättare i mer än ett län. behöver i re- Premieringsförrättaren gel en medhjälpare vid premieringen, t.ex. vid mätningar och anteckningar samt för försäljning av program och framropning av hästar m.m. Vanligen deltar därför personal från lantbruksnämnden vid premieringarna även om hästbedömningen utförs av en arvodesanställd premieringsförrättare.

I LBS:s årsredogörelser t.o.m. år 1976 publicerades antalet gårdspremieringar, gemensamma premieringsplatser samt antalet besiktigade hästar. I medeltal för åren 1973-1976 hölls 491 enskilda stopremiering på gårdar och på 164 premieringsplatser. 4 272 hästar besiktigades i genomsnitt per âr.

Resultatet från stopremieringarna publiceras endast i sammandrag länsvis och rasvis i LBS:s meddelande Hästpremieringen.

Lantbruksnämndernas administrativa uppgifter hästpå avelsområdet kan sammanfattas i följande punkter:

o tillhandahålla språngrulleblanketter och infordra språngrullor och resultatet av föregående års betäckningar,

0 tillhandahålla och insamla till anmälningssedlar hästpremieringar,

och verksamhet på ... 131 Organisation

och ansvara för de prakplanera stopremieringar tiska kring sto- och hingstpremiearrangemangen ringarna,

sammanställa och distribuera kataloger över hingstar, ston och unghästar som anmälts till premiering

respektive unghästbedömning,

o sammanställa data över visade ston och unghästar samt för redovisning till LBS, bedömningsresultat

föra över hingstar och ston, 0 länsregister premierade

o rekvirera och utbetala penningpris och hingsthåll-

ningsbidrag,

o utreda ärenden rörande lånegaranti för inköp av avels- och ridhushästar samt verkställa LBS:s beslut i frågan.

för skall bl.a. innehålla upp- Länsregistret hingstar om antal betäckningar under de år hingsten gifter inom länet samt antal födda föl, besiktitjänstgjort och premierade avkomlingar och uppgift om hingsgade tens ägare och byte av ägare.

för ston skall bl.a. innehålla uppgifter Länsregistret kön, och tecken, fölets far om fölens födelseår, färg samt om vad fölet skall användas till. Uppgift uppgift om stoets och eventuella byten av ägare skall ägare även anges i registret.

Det har enligt LBS visat sig att arbetet med länsreär mycket tidskrävande och en del lantbruksnämngistren der har inte haft möjlighet att hålla sina register helt aktuella.

Organisation och verksamhet på ...

7.3 Statens hingstdepå och stuteri

Kommittén har lämnat en redogörelse över statens hingstdepå och stuteri i ett delbetänkande (Ds Jo 1981:6). I det följande ges därför endast en kort beskrivning.

Statens hingstdepå och stuteri, i det benämnt följande depån, lyder under lantbruksstyrelsen. Enligt förordningen (1967:570) med instruktion för statens hingstdepå och stuteri (ändrad senast 1977:893) har depån till uppgift att den inhemska aveln av varmfrämja blodiga hästar, sådana av halvblodsras,

företrädesvis

genom att tillhandahålla goda beskällare.

År 1981 fanns 50 halvblodshingstar och tre hingstar av engelskt fullblodsras på depån. av Rekryteringen hingstar sker till en viss del genom av föl uppfödning från det egna stuteriet. De flesta hingstfölen köps emellertid ute i landet. Sammanlagt ca 15 föl köps

varje år. Efter en uppfödningsperiod på tre år god-

känns tre, fyra hingstar för avelsändamål.

Hingstarna utstationeras under betäckningsperioden på olika platser i landet.

Depån står som värd för de årliga för varmbruksproven blodshingstar av ridhästras. Viss kursverksamhet bedrivs vid depån.

7.4 Statens jordbruksnämnd

Av jordbruksnämndens kungörelse (JNFS 1979:61) om närmare bestämmelser om införselavgiften m.m. för levande hästar framgår bl.a. att vid införsel av hästar till Sverige skall en införselavgift i princip erläggas. Den beräknas per 100 kg levande vikt. Avgiften framgår av jordbruksnämndens Vid återutföravgiftskungörelser.

Organisation och verksamhet på ...

sel inom två år kan införselavgiften återbetalas efter ansökan.

för hästar som införs för avelsändamål är Avgifterna maximerade som en följd av Sveriges åtagande enligt det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Jordbruksnämnden medger befrielse från införselavgift, alternativt återbetalar erlagd avgift helt eller delvis, under vissa förutsättningar. En hingst skall dels inom ett år från införseldagen ha godkänts som beskällare, dels ha använts för avelsändamål. Ett sto skall ha betäckts före införseln eller inom ett år från införseldagen. Stoet skall dessutom ha blivit premierat i Sverige. Ansökan skall sändas till statens jordbruksnämnd. För en hingst återbetalas hela avgiftsbeloppet. För ett varmblodssto minskas det återbetalda avgiftsbeloppet med 150 kronor och för ett kallblodssto med 50 kronor.

Temporär tullfrihet för en häst kan medges b1.a. för deltagande i vissa tävlingar, veterinärmedicinsk behandling och för hästar som införs för avelsändamål.

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1975:55, JoU 1975: 11, rskr 1975:166) skall Sverige årligen, tills vidare en avgiftsfri import av 100 ponnyhästar från medge EFTA-länderna. Statens jordbruksnämnd meddelar närmare föreskrifter om införseln.

Det är statens jordbruksnämnd som utbetalar bidraget till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande.

7.5 Kostnader

7.5.1 Administrationskostnader för hästpremiering, m.m.

Någon särredovisning av administrationskostnaderna för

134 Organisation och verksamhet på ...

arbetet med hästavelsfrågor förekommer f.n. inte vid LBS. För att få en uppfattning om arbetets omfattning måste man gå tillbaka till förra delen av 1970-talet. I genomsnitt för budgetåren 1973/74-1975/76 var administrationskostnaden per budgetår ca 1 060 000 kronor

inom lantbruksverket.1

I samband med utvärderingen av effekterna av gällande premieringsreglemente för hästar infordrade LBS en detaljerad redovisning av de delposter som ingick i lantbruksnämndernas utgiftspost hästpremiering och övervakning av stambokföring för budgetåret 1974/75. Undersökningen visade, tillsammans med den då aktuella arbetstidsredovisningen, att lantbruksnämndernas kostnad för administration av och övervakhästpremiering ning uppgick till ca 393 000 kronor. Konsumentprisindex (totalindex) uppgick under till budgetåret 1974/75 330,0. Om de olika delposterna räknas till upp budgetåret 1979/80 års värde (index 534,7) skulle lantbruksnämndernas administrationskostnader uppskattningsvis bli följande:

Summa 637 000 kr.

Räknar man upp den totala kostnaden för administration, 1,06 miljoner kronor till 1979/80 års blir penningvärde kostnaden ca 1,7 varav hänför miljoner, 1,1 miljon sig till lantbruksstyrelsen och de fyra hingstpremieringsnämnderna. Fördelas de 1,7 miljoner kronorna på 4 300 hästar blir kostnaden häst 395 kronor.

visade

per

1Med lantbruksverket avses lantbruksstyrelsen och lantbruksnämn-

derna.

Organisation och verksamhet på ...

LBS har man vissa rationaliseringar sedan Enligt gjort år 1974/75. Bl.a. har antalet gårdspremieringar minskat och centraliserade premieringar har inväsentligt förts för varmblodiga travare och Varmblodshästar. Å andra sidan har arbetet blivit mer omfattande för bruksprov och ungstobedömningar. Vidare har premieringsförrättarnas arvoden höjts från 100 kronor till 200 per förrättningsdag.

Av LBS:s och lantbruksnämndernas lönekostnader hänför huvuddelen till arbete med kontroll av data, utsig skrift av och hästregister samt premieringskataloger sammanställningar för publicering.

7.5.2 Kostnader för premier och stöd till den privata hingsthâllningen, m.m.

De kostnader som täckts med statsbidrag över anslags- Stöd åt hästaveln redovisas i tabell 7.1. posten

Tabell 7.1 Kostnader för penningpris, hingsthållning, m.m., kr. År Penning- Hingst- Wången Frakt- Avels- Övrigt pris hållnings- bidrag förebidrag ningar 1974 158 650 204 500 100 000 13 000 159 500 1976 176 825 186 100 125 000 14 920 209 000 1978 172 225 186 600 225 000 15 000 209 000 2 175 1979 161 775 176 000 225 000 5 000 209 000 33 225 1980 180 675 154 500 225 000 9 800 227 000 13 025 1981 171 425 140 500 225 000 14 850 225 000 33 225 Källa: LBS:s beslutsprotokoll.

Kommentar: Under de senaste åren har en viss del av hingsthållningsbidraget använts för att täcka kostnaderna för bruksprovet för halvblodshingstar. Kostnaderna för bruksprovet är upptagna under rubriken Övrigt i tabellen 7.1.

136 Organisation och verksamhet ... s på

7.5.3 Kostnader för statens hingstdepå och stuteri

Kostnaderna för statens och hingstdepå stuteri redo-

visas ingående i kommitténs delbetänkande Ds Jo 1981:6.

Depån har under en av år haft följd ett underskott,

vilket ökat kraftigt under de senaste åren.

Driftsresultatet för var

budgetåret 1979/80 -837 231

kronor och för budgetåret 1980/81 var det -2 139 908

kronor när statens driftsbidrag inte medräknats. I

driftsunderskottet för 1980/81 en ingår räntekostnad

på ca en halv miljon kronor.

7.5.4 Övriga kostnader

Det genom statens jordbruksnämnd utbetalade bidraget till Stiftelsen för

ackordhäststiftelsens bevarande

uppgår till 475 000 kronor. Av dessa medel betalas

bl.a. till försvarets materielverk

35 000 kronor1för

verkets administration av ackordhästverksamheten. Hur

stor lantbruksnämndernas kostnad varit för den lokala

administrationen av och utackorderingen för övervak-

ningen finns inga uppgifter Eftersom på. lantbruks-

nämnden fr.o.m. år 1982 inte längre skall handlägga

ärenden för stiftelsens räkning faller denna kostnads-

post bort för lantbruksorganisationens del.

7.6 Finansiering

Statens kostnader för stödet till hästaveln finansie-

ras genom direkta anslag, införselavgiftsmedel och

över

lantbruksorganisationens driftsbudget. I tabell

7.2 visas vilka som anslag berörs och storbeloppens lek under en av år. följd

1Fr.o.m. 1 oktober 1981 betalas 50 000 kronor

till materiel- Verket.

Organisation och verksamhet på

Tabell 7.2 Statliga medel till hästaveln m.m. i 1 000-tal kronor Anslag/anslagspost 1966/67 1971/72 1976/77 1979/80 1980/81

Befrämjande av husdjursavelna

4. Vissa övriga åtgärder 125 125 135 135 125 Sumna 935 490 710 810 810

Bidrag till statens hingstb C d depå och stuteri 1 052 1 528 350 200 200

Lantbruksstyrelsen (adinistrationskostnad) .. .. ca 800 ca 1 100 ca 1 200

Lantbruksnämnderna (adinistrationskostnad) .. .. 500 600 700

Prisreglerande åtgärder Införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen (till - 200 ackordhästorganisationen) 475 475 475 Sunne ca 2 800 3 200 3 400

aAnslagsfördelningen är enligt regleringsbrev förslagsvis.

bDessutom en rörlig kredit på 200

°- 1 200

d- 5 000

7.7 Organisationsschema

som översikt över organisationen på hästavelsområdet inom den offentliga sektorn lämnas följande schema.

Jordbruksdepartementet --›- Hästavelsnämnden J Statens hingstdepå- Lantbruksstyrelsen

och stuteri D

»--1HingstpremieringsnämnderI

Lantbruksnämnderna ---iPremieringsförrättare

I

ORGANISATION OCH VERKSAMHET PÅ AVELSOMRÃDET INOM DEN PRIVATA SEKTORN

8.1 Hingstuppfödningsanstalten Wången

Hingstuppfödningsanstalten Wången började sin verksamhet år 1903. Från början var fyra hushållningssällskap ansvariga för verksamheten vid anstalten men år 1967 övertog Jämtlands läns hushållningssällskap hela ansvaret. Sedan år 1968 har hushållningssällskapet och Jämtlands travsällskap vardera två ledamöter i styrelsen för anstalten. Lantbruksstyrelsen utser en ledamot.

Fastigheten på vilken hingstuppfödningsanstalten ligger ägs av hushållningssällskapet. Den omfattar 244 ha, varav 135 ha är skogsmark. Till fastigheten hör fyra

stallar (totalt ca 1 360 m2), en loge och en maskin-

hall samt bostäder och ett pensionat. För ytterligare detaljer angående anläggningen hänvisas till kommitténs delbetänkande Ds JQ 1981:6.

Verksamheten omfattar

o uppfödning av nordsvenska hingstar 0 inackordering av travhingstar 0 inackordering av ston för betäckning 0 inackordering av beteshästar 0 kurser i skogskörning med häst, m.m.

Varje år inköps omkring 15 hingstföl av nordsvensk ras. Uppfödningen sker i grupp till tre års ålder. Tre-fyra hingstar i varje årgång blir godkända till avel f.n. och

140 Organisation och verksamhet på ...

säljs som fyraåringar. Övriga hingstar kastreras och säljs som arbetshästar sedan de körts in.

I samband med anordnas för vårpremieringen bruksprov de fyraåriga hingstarna. Under åren 1928-1945 genom-

fördes proven enbart som draglagsprovl Åren 1946-1960

bestämdes hingstarnas dragkraft i ett gångspel med 8 meters radie och en stationär dragkraftmätare. Vid statistisk utvärdering visade det sig att dragkraften stod i proportion till hästens kroppsvikt. Bruksproven har därefter genomförts som draglagsprov.

Sedan år 1959 röntgas alla årsklasser av Wången-hingstarna två gånger per år för kontroll av framben och hovar. Led- och hovdefekter är emellertid hos ovanliga de nordsvenska hästarna. Vägning och mätning av hingstarna sker varje kvartal. Därvid förutom registreras kroppsvikten även kroppslängd, bröstdjup, bredd över bringan, korsbredd, mankhöjd, korshöjd, bröstomfång, skenbenens bredd, framknäets och framskenans omfång. Hingstar med dåligt lynne och allvarliga defekter gallras ut. Vid premieringen är det främst exhingstarnas teriör och konstitution som bedöms. med Någon gallring ledning av bruksprovet förekommer så gott som aldrig.

Av de nordsvenska hingstar som år 1980 var verksamma i aveln var ca 45 procent T.o.m. uppfödda på Wången. år 1978 hade ca 650 hingstar från utgått Wången.

Hingstuppfödningsanstalten Wången är den enda institutionen i landet som ger undervisning i skogskörning med häst. Elever rekryteras därför från hela Sverige. Eleverna bidrar till att hingstarna blir väl inkörda.

1Med draglagsprov menas ett prov vid vilket hästen har att Visa

sin förmåga att bl.a. dra fram ett lass i varierande terräng.

Organisation och verksamhet på ...

Driftskostnaderna vid anstalten var år 1979 ca 0,6 miljoner kronor, år 1980 ca 0,7 och år 1981 ca 0,9 miljoner kronor. Resultaträkningen för vissa år under tiden 1975-1981 visas i bilaga 5. Av brist medel på är underhållet av byggnader, stängsel och markanläggningar eftersatt.

8.2 Den privata hingsthållningen

År 1978 fanns ca 1 100 tillåtna beskällare i landet enligt Hästpremieringen 1978, LBS:s meddelande 1979:1. Av dessa hingstar hörde 57 stycken till statens hingstdepå och stuteri och 5 till hingstuppfödningsanstalten wången.

Enligt vad som framgår av LBS:s meddelande 1979:1, ägdes ett 100-tal hingstar av ett 60-tal företag som

kallade sig stuteri1eller som var handelsbolag, aktie-

bolag el.dyl. Särskilt vanliga var de nämnda företagsformerna när det gäller varmblodiga travare, fullblodsaraber och ponnyer. aktiebolag ägde t.ex. 15 varm- §25 blodiga travhingstar.

Det är vanligt att föreningar äger en eller flera hingstar. §3 riksavelsförening har egna hingstar, men i regel är det lokala t.ex. avelsföreningar, hingsthållarföreningar som äger föreningshingstarna. Särskilt vanligt är föreningsägandet när det gäller kallblodsraserna. Det fanns år 1978 ett 40-tal föreningsägda kallblodshingstar. Av dessa var 20 stycken av nordsvensk ras. Ägare var 12 lokala Bland de föreningar. hingstägande sammanslutningarna fanns även hushållningssällskap, ridskolor, fritidsgårdar m.m. De ägde åtta ponnyhingstar sammantaget.

1Med stuteri avses vanligen företag som bedriver hästavel i

större omfattning.

142 Organisation och verksamhet på ...

Flertalet hingstar, dvs. omkring 80 procent, ägdes år 1978 av enskilda personer enligt vad som går att utläsa av LBs:s meddelande 1979:1.

Som framgår av tabell 7.1 utgick år 1978 ett statsbidrag på 186 600 kronor till den privata hingsthållningen.

8.3 Avelsföreningarna

Det finns 17 rikstäckande avelsföreningar i landet.

En av dem,Svenska ponnyavelsförbundet, är huvudorga-

nisation för sex riksföreningar för olika slags ponnyer. Dessutom finns ett antal regionala och lokala avelsföreningar. De senare kan antingen avse en enda ras eller alla raser i ett område. Antalet regionala föreningar (distrikt) och lokala föreningar som är direkt knutna till en viss riksförening anges i bilaga 6. I bilagan redovisas svaren på den enkät kommittén tillställt alla riksavelsföreningar i landet. Svaren redovisas under huvudrubrikerna: A Medlemsantal och * ekonomiska aspekter, B Föreningens stöd till aveln, C Angelägna uppgifter som är svåra att genomföra och D Avelsmål.

Standardformuleringen i de av LBS fastställda reglerna redovisas i bilaga 4. Om det finns speciella till-

i

lägg för någon ras redovisas tilläggen under respek-

tive avelsförenings namn.

ä i I avsnitt 1.2.2 redovisades vissa synpunkter som avels-

föreningarna framfört till jordbruksdepartementet med anledning av LBs:s utvärdering av premieringssystemet. I det följande tas vissa synpunkter upp som framförts direkt till kommittén och som innebär förslag till förändringar av nuvarande premieringssystem.

Organisation och verksamhet på ...

I det följande behandlas avelsföreningarna i bokstavsordning.

8.3.1 Avelsföreningen för kallblodstravaren (Sleipner)

Regler för riksstambok för nordsvenska travaren stadfästes år 1967. Tidigare gällde riksstambok för nordsvenska hästen.

Stambokförande instans är STC1 Ingen avgift tas ut vid

stambokföring. Rekord och startprissumma skall anges i stamboken. Extra mått som tas vid stambokföringen är: bröstomfång, framknäets omfång och framskenans bredd. För stambokföring krävs att hästens far, mor och morfar genomgått blodtypningskontroll. Vidare skall en hingst ha uppnått en viss kilometertid. Ett sto, alternativt stoets far, morfar och mormorsfar, skall ha uppnått samma kilometertid som krävs för hingstar. I stamboken införs även avkomman efter stambokförda hingstar och döttrarnas avkomma.

Avelsföreningen för kallblodstravaren upplöstes den 4 oktober 1980 och föreningen gick då samman med travklubben Sleipner. Den nya föreningen heter Sleipner och är en kombinerad avels- och sportförening.

Under sommaren 1980 genomförde Sleipner en inventering av antalet nordsvenska travhästar och hästägare. Resultatet redovisades under namnet Kallblod 80. Redogörelsen innehåller även travstatistik. Föreningen överläm-

nade redogörelsenztill kommittén. Av Kallblod 80 fram-

går att det år 1980 fanns 4 610 hästar inom den nordsvenska travarrasen (exkl. de hästar som sålts som arbetshästar). Av de 4 610 hästarna var 24 procent fölston och 23 procent unghästar, dvs. hästar under tre års ålder.

1Egentligen STC och avelsföreningen.

Kallblod 80 finns publicerad i Sleipners medlemstidning Kallblodstravaren nr 1 1981.

144 Organisation och verksamhet på ...

De nordsvenska travhästarna inregistreras redan som föl och frysmärkes med ett nummer på halsen. Omkring 60 procent av de inregistrerade hästarna kommer till start i travtävlingar. Av hästarna startar 20-25 procent som treåringar och ungefär lika debuterar många som fyraåringar.

I Kallblod 80 redovisas hästavelns i utveckling skogs-

länen] År 1970 betäcktes 282 ston med nordsvenska

brukshingstar, 714 ston med nordsvenska travhingstar och 550 ston med varmblodiga travhingstar. Samma siffror för år 1979 var 276, 959 och 1 147 i nämnd ordning.

Ägare till de nordsvenska travhästarna var till 42 procent arbetare, 30 procent lantbrukarey 17 procent tjänstemän och 11 procent ägdes av egna företagare. Medelåldern hos hästägarna låg på 43,5 år och i medeltal hade varje hästägare 1,85 hästar.

Enligt Sleipner är målsättningen på lång sikt att behålla nordsvenskens goda arbetsegenskaper. Man hoppas inom föreningen på att utvecklingen för den nordsvenska travaren skall stabiliseras och säkerställas via travsporten. För övrigt efterlyser man åtgärder som stimulerar till att unghästarna körs in på ett sådant sätt att de blir bra arbetshästar. För detta behövs utbildning i inkörning.

Ett problem som man har inom rasen är den relativt låga fruktsamheten. Till skillnad från de övriga avelsföreningarna publicerar Sleipner betäckningsresultatet för de enskilda hingstarna. Åren 1978 och 1979 redovisades en genomsnittlig fölningsprocent för den nordsvenska travarrasen som båda åren låg på 54 procent.

1Län BD, AC, Y, Z, X, W och S.

Organisation och verksamhet på ... 145

I figur 8.1 visas hur vinnartiderna för nordsvenska

travare ändrats i ett par tävlingar sedan dessa arran-N gerades för första gången. Det finns många tillfälliga

miljöfaktorer som påverkar kilometertiden, t.ex. väder-

leken, banans kondition, loppets genomförande m.m. För

att få en klar bild över utvecklingen har vinnartiderna

därför beräknats som medeltal av tio-årsperioder. Som

framgår av figuren har vinnartiden förbättrats starkt.

Detta beror delvis på att miljön ändrats. Travbanorna

har t.ex. förbättrats och startmetoderna har ändrats.

j Kallblodsuppfödarna erhåller uppfödarpremier via ATG. V Premierna uppgick t.ex. år 1978 till 231 668 kronor

och år 1980 till 315 000. erhöll år Avelsföreningen 1980 ett föreningsanslag från ATG på 81 000 kronor.

Även avelspremier utgår.

Kmmid aminu- A. Vinnartider i svenskt ter och sekunder * registrerad id

trñvknyeriqm. (gügrfga

1,30- E] kilometertiden ökad med 0455 sekunder hastad- TaV/ngmns

* i lopp med autostart tans 2 500 m, I den sista 10-årsperioden

-281 t var distansen i medel-

4 tal 2 615 m. Lm«

1,24m ä Lun E k tm-

MI r | | I I I

1940 1950 1960 1970 _ 1980 År

Kama i min... B. Vinnartider i

ter och sektmde svenskt

_ travderby (4-årlga hastar). i registrerad kilometemd 1 30_ E] kilometertiden ökad med en sekund i lopp med autostart * Tävlingsdistans Mm* amnm

igur 8.2 Vinnartider . 1 26_ I _ * br

Varmblod/ga _tra-

3°°° m are uttryckta I kilome- ›rtider och beräknade 1,24- i,

om medeltal inom 10- 3134 m Q

rsperioder åren 3130 _ 1.22_ 932- 1981. Källa: siff- ›r publicerade iÅrs- -

g

fatistik för svensk 1.20- 3100 m :avsport 1981, del lI. , , . , . | 1 I 7 . 1940 1950 1960 1970 › 1980 År

146 Organisation och verksamhet på

Km.tid i minu-. Figur 8.1 Vinnartider te Och sekund” för nordsvenska tra- 4. vare, uttryckta i kilome- 1,50- Och beräknade Tävnngsdistans 2035 m som medeltal inom 10årsperioder. Källa: siff- 1,48- ror publicerade iÅrsstatistik fär svensk travsport 1981, del II, 1,46- JF STC. __ 2 204 m A. Vinnartider i Ostersunds stora 4-åringslopp, 1944-1931. 1,44-

1,42- k 2 210 m

1,40-

1,38-

i 1 36_ 2 182 m

:iø

I I

1950 _ 1960 1950 1980 År

B. Vinnartider i nordsvenskt travmäster- Km.tid i minu- skap, 1934-1981. ter och sekunder 144_ { registrerad kilometertid i E] kilometertiden ökad med 0,55 sekunder 1 42_ Tävlingsdistans i lopp med autostart 3167 m K 3336 m 1,40*

*k 1,38- 3 320 m

1,36

134 3130m

E]

Organisation och verksamhet på ...

8.3.2 Avelsföreningen för svenska ardennerhästen

Regler för riksstambok för ardenner stadfästes år 1918. Avelsföreningen för svenska ardennerhästen är stambokförande instans. Stambokföringsavgiften är 100 kronor för en hingst och 50 kronor för ett sto. Vid stambokföringen tas som extra mått bröstomfång och skenbensomfång på vänstra frambenet.

Från föreningen framhåller man att hästägarna är beredda att betala viss del av kostnaden för premieringen.

8.3.3 Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen

Riksstambok för Varmblod stadfästes år 1967. Tidigare stambok var Rasstambok för ädla hästar i Sverige. Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen är stambokförande instans. Stambokföringsavgiften för svenska hästar är 200 kronor för en hingst och 50 kronor för ett sto. För importerade hingstar är avgiften 400 kronor och 100 kronor för ett sto. I stamboken tar man in varmblodshästar av alla i landet premieringsbara raser med undantag av fullblod som enbart används i fullblodsaveln, varmblodiga travare och ponnyer.

Stambokföringen administreras av ett stamboksutskott med kontor på Flyinge. Föreningen arbetar bl.a. med marknadsföring och förmedling av hästar. År 1979 exporterades 142 hästar av svensk halvblodsras, varav bl.a. 16 till USA och 54 till Västtyskland. Årligen anordnar föreningen ett seminarium i samverkan med en länshästavelsförening.

Föreningen stödjer tävlingssporten ekonomiskt. År

utbetalades 23 000 kronor. Samma år utbetalades 10 000 kronor i uppfödarpremier.

Organisation och verksamhet på ...

I sin stambok redovisar avelsföreningen tävlingsresultatet för hingstarnas avkomlingar. Därvid tar man med de hästar som deltagit i nationella tävlingar och som blivit placerade bland de 25-30 procent bästa hästarna.

Från och med år 1982 består föreningen dels av lokalavdelningar, dels av direktanslutna medlemmar.

På privat initiativ har sedan ett antal år hingstkataloger utgivits, dels en katalog med statens hingstar, dels en med privata hingstar, den s.k. Joja:s kalender. Den innehåller uppgifter om dräktighetsresultatet för varje hingst samt avelsföreningens omdöme om hingsten samt tävlingsresultat, m.m.

Internationellt sett har den svenska halvblodshästen framförallt haft goda framgångar i dressyrtävlingar.

8.3.4 Avelsföreningen för svenska varmblodiga travhästen

Regler för riksstambok för varmblodstravare stadfästes

år 1977. Stambokförande instans är STC1 Ingen avgift

tas ut vid stambokföring. Rekord, startprissumma, antal starter och placeringar skall anges i stamboken. Hingstar skall ha uppnått en viss kilometertid. För ston krävs antingen att de själva uppnått en viss bestämd kilometertid eller att stoets far, morfar och mormors-

far uppnått de för hingstar fastställda kilometertider-

na, vilka varierar med åldern.

Stambokförda hästar införs i Svensk travstambok för varmblodiga hästar. I denna stambok införs alla registrerade hästar, dvs. avkomman efter stambokförda hingstar och döttrarnas avkomma. För varje år anges totala antalet födda föl samt antalet importerade och exporterade hästar.

1Egent1igen STC och avelsföreningen.

i

Organisation och verksamhet på ... 149

Inom den varmblodiga travhästaveln förekommer en omfat-

tande import av avelshingstar. År 1980 var t.ex. endast 68 av de 190 avelshingstarna svenskfödda medan 95 var födda i USA. Åren 1970-1979 importerades 826 hästar och exporterades 2 029 hästar av varmblodig travarras.

Omkring 90 procent av hästarna föds upp av lantbrukare.- Vanligen har de 1-3 ston. Resten av hästarna föds huvudsakligen upp på stuterier. Det finns ett trettiotal sådana. Varje stuteri har mellan 5-30 ston. Alla registrerade föl frysmärks och blodgrupperas fr.o.m. år 1980.

Av de registrerade hästarna hade år 1980 ca 32 procent av 3-åringarna startat och ca 56 procent av 4-åringarna, enligt avelsföreningens statistik för år 1980.

En viktig del av föreningens verksamhet består i hingsthållning. År 1980 disponerade föreningen över 12 hingstar. Åtta av hingstarna ägdes av föreningen. Hingstarna fördelas över hela landet så att varje medlem skall ha tillgång till en hingst för en rimlig kostnad. År 1980 var fölprocenten 67 för föreningens hingstar.

Avelsföreningens övriga verksamhet koncentreras framför

allt på information, rådgivning och upplysning. År 1980 gav föreningen ut en lärobok med titeln Travhästuppfödning, del I. Föreningen är även representerad i ett forskningsråd tillsatt av ATG. Föreningen erhöll år 1980 ett föreningsanslag på 162 000 kronor via ATG.

Uppfödarna erhöll samma år 3 005 000 kronor, i uppfödar-

premier från ATG och dessutom avelspremier.

Avelsföreningen har framfört till kommittén att man önskar få hingstpremieringsnämnden utökad med två personer. Av nämndens ledamöter bör två vara rasrepresentanter. Dessutom bör ordföranden vara kunnig i trav-

Organisation och verksamhet på ...

hästavel och travsport. Protokoll från veterinärbesiktning, exteriörbedömning samt ett protokoll över tävlingsprestationer och härstamning skall vara offentliga handlingar menar föreningen, som även föreslår att veterinärbesiktningen skall utföras av två veterinärer. Nämndens beslut skall ges i form av en skriftlig sammanfattning med formulerade rekommendationer och information om eventuella svagheter. Beslutet skall publiceras. Föreningen anser det viktigt att premieringen resulterar i en varudeklaration av hingstarna, gärna i form av ett avelsindex byggt på indextal för de bedömda egenskaperna.

Ett problem man har inom rasen är att alltför många dåliga ston sätts in i aveln. De ston som inte kan konkurrera på tävlingsbanan används i många fall till avel i stället. De bästa stona får däremot fortsätta att tävla. Genom särskilda avelspremier för framstående ston har man försökt ändra utvecklingen.

I figur 8.2 visas hur vinnartiderna för tre- och fyraåriga varmblodiga travare ändrats sedan 1930-talet i två större tävlingar.

8.3.5 Föreningen Nordsvenska hästen

Regler för riksstambok för nordsvenska hästar stadfästes år 1915. Stambokförande instans är Föreningen Nordsvenska hästen (FNH). Stambokföringsavgiften är 100 kronor för hingstar och 50 kronor för ston. Extra mått som tas vid stambokföringen är: bröstomfång, framknäets omfång och framskenans bredd. Hingstar stambokförs tidigast vid fyra års ålder. I stamboken återges det omdöme om hästen som givits i samband med premieringen.

FNH har sedan 1950-talet årligen anordnat draglagsprov i samband med s.k. hästdagar. FNH anordnar sådana på en

Organisation och verksamhet på ... 151

plats varje år. Draglagsprovet körs på en 400-600 m lång terrängbana med ett standardlass på en gummihjulsförsedd lunnkärra. Lassets vikt, inkl. kärrans vikt anpassas så att dragmotståndet i banans största motlut blir ca 250-275 kg. Pâ två platser utefter bananhar inlagts en vila - tillika minutlång obligatorisk lydnadsprov.

Draglagsprovet avser att visa hästens naturliga, inneboende dragvilja, draglag och lynne, när den är körd

med sin ordinarie körare. Bedömningen görs av tre

domare varav två är placerade utefter banan och en vid målet. Vid målet kontrolleras hjärtverksamhet och andning och eventuell svettning noteras. Varje domare sätter poäng enligt en 5-gradig skala och medelpoängen beräknas. Med ledning av medelpoängen delas hästarna in i tre prisklasser. Siffran 5 avser \

utomordentligt

gott draglag.

Föreningen ser gärna att man vid den framtida premieringen skärper bruksprovet något för de nordsvenska stona. Det är viktigt att utröna stonas dragvilja anser man. Föreningen har beslutat att ett treårigt ungsto skall visas inkörd genom ett körprov för att erhålla föreningens diplom.

Inom Föreningen hästen har man under åt-

Nordsvenska

skilliga år arbetat med att få fram bättre redskap för skogskörning med häst. Arbetet har huvudsakligen skett på privat initiativ.

Föreningen Nordsvenska hästen har utgivit ett antal rådgivningsbroschyrer bl.a. rörande hästavel, hästens utfodring, hovvård och skogskörning.

Organisation och verksamhet på ..;

8.3.6 Svenska arabhästföreningen

Regler för riksstambok för arabiskt och angloarabiskt fullblod stadfästes år 1968 och för riksstambok för arabiskt halvblod år 1969. Stambokförande instans

är Svenska arabhästföreningenl Stambokföringsavgiften

är för en hingst 100 kronor och för ett sto 40 kronor. Alla avelshingstar, föl födda år 1979 eller senare och fölens mödrar skall ha genomgått blodtypningskontroll.

För att en halvblodshäst skall intas i riksstamboken för arabiskt halvblod krävs ett av Svenska arabhästföreningen utfärdat registreringsbevis som garanterar att hästen härstamningsmässigt kan anses vara till minst 80 procent arabiskt eller angloarabiskt fullblod.

Föreningen anordnar egna hästbedömningar varvid inter-

nationella domare deltar i bedömningen. Det finns en världsorganisation, World arabian horse organization (WAHO), som bildades år 1967. Avelsföreningar från 35 länder är anslutna till organisationen, däribland Svenska arabhästföreningen. WAHO har fastställt de minimikrav som skall gälla för stambokföring av fullblodsaraber. Organisationen övervakar verksamheten och bistår med råd och hjälp. År 1978 exporterades 49 fullblodsaraber från Sverige.

Svenska arabhästföreningen är en kombinerad avels- och

sportförening. Ca 15 hästkapplöpningar anordnas varje år i samarbete med Svenska galoppsportens centralförbund. En för arabhästarna typisk tävlingsgren är distansritten, dvs. ett uthållighetsprov på 5-10 mil långa distanser.

Föreningen har framfört önskemål om att lagen om hingstbesiktningstvång skall upphävas. Man föreslår att det statliga ekonomiska stödet skall utgå till en huvud-

1 m . 0 . Stambokforande instans for arabiskt halvblod år 1982 är LBS.

Organisation och verksamhet på ...

organisation med representanter för samtliga rikstäckande hästavelsföreningar. Man föreslår vidare att veterinärundersökningen vid hingstpremieringarna skall utföras på djursjukhus före bedömningen. Majoriteten av ledamöterna i en hingstpremieringsnämnd skall vara rasrepresentanter, anser man inom Svenska arabhästföreningen. Vidare önskar man att en av föreningen registrerad hingst skall få användas i renrasig avel och att avkomman skall vara premieringsberättigad.

Inom föreningen anser man att det inte är tillräckligt att bedöma hingstarnas exteriör. Man bör även ta hänsyn till hästens inre egenskaper, bl.a. vävnadskvaliteten i hästens Man efterlyser metodut-

extremiteter.

veckling i det avseendet.

Under år 1980 bildade Svenska arabhästföreningens sektion för angloarabiska fullblodshästar en egen förening Svenska angloarabföreningen. Angloaraber utgörs av korsningar mellan engelskt och arabiskt fullblod. Korsningarna kan i sin tur korsas med varandra eller återkorsas till en av ursprungsraserna. Angloaraberna används som ridhästar. Man är beroende av tillgång till fullblodshästar med goda ridhästegenskaper för att hålla angloarabaveln på en hög nivå.

8.3.7 Svenska fjordhästföreningen

Regler för riksstambok för fjordhäst stadfästes år 1962. stambokförande instans är Svenska fjordhästföreningen. stambokföringsavgiften är 200 kronor för en hingst och 100 kronor för ett sto. Som extra mått tas bröstomfång och frambenets skenbensomfång. I stamboken redovisas det omdöme hästen fått vid premieringen. Fjordhästföreningen samarbetar med motsvarande organisationer i Danmark och Norge bl.a. vid bedömning av hästar.

g 154 Organisation och verksamhet på ...

8.3.8 Svenska fullblodsavelsföreningen

Regler för riksstambok för engelskt fullblod stadfästes år 1967. Tidigare stambok var Rasstambok för ädla häs-

tar i Sverige. SGC1är stambokförande instans.

Ingen avgift tas ut vid stambokföring. I svensk stuteribok för fullblod finns alla hästar av registrerade rasen intagna.

Svenska fullblodsavelsföreningen är den enda avelsföreningen i landet som publicerar en fullständig redogörelse över betäckningsresultatet. Med av de ledning siffror som publicerats i stuteriboken för åren 1976- 1980 har följande procenttal framräknats med utgångspunkt från sammanlagt 1 529 betäckta ston.

tidigast två-åringar.

Antalet startande hästar ökade år 1980 med 134 hästar till 839. Hästar som inte lyckats på kapplöpningsbanan används ofta som ridhästar. 100 fullblodshästar Omkring hade år 1980 tävlingslicens inom SRC. Den fullengelska , blodsrasen används även för förädling av andra hästraser.

År 1978 erhöll fullblodsuppfödarna totalt 300 000 kronor och år 1980 225 000 kronor i uppfödarpremier från ATG. I föreningsanslag erhöll fullblodsavelsföreningen år 1980 av ATG 35 000 kronor. Även avelspremier utgår.

1Egentligen SGC och fullblodsavelsföreningen.

Organisation och verksamhet på ... 155

8.3.9 Svenska islandshästföreningen

Någon svensk av LBS erkänd riksstambok för islandshästar finns inte. Svenska islandshästföreningen har en stambokskommitté som bl.a. registrerar islandshästar. Dessutom har föreningen en bedömningskommitté. Föreningen ger årligen ut en förteckning över bedömda hingstar med angivande av bedömningsresultaten.

Svenska islandshästföreningen är anslutentill en europeisk förening, Föderation Europäischer Islandspferde- Freunde (FEIF). Ett tio-tal länder är anslutna till FEIF, som bildades år 1969. Sedan år 1978 har man samma regler för avel och bedömning i de anslutna länderna. Kurser anordnas av FEIF för utbildning av domare som godkänns efter examen.

Islandshästarna indelas i en registerklass och en stamboksklass. Till stamboksklassen hänförs i Sverige hästar som är bedömda enligt det internationella bedömningsreglementet samt hästar bedömda enligt gällande, allmänna bestämmelser för i För * stambokföring Sverige. att en hingst skall få tillstånd som beskällare skall föreningens stambokskommitté ha godkänt hingsten innan den godkänns av statens hingstpremieringsnämnd. Föreningens egen bedömning utförs av tre domare, varav två skall vara ryttare. Förutom skritt, trav och galopp ingår tölt och passgång i bruksprovet. Bedömningen av islandshästar beskrivs närmare i bilaga 7. Islandshästens idealiska mankhöjd anges vara 132-136 cm hos hingstar. Hästen rids såväl av vuxna som av ungdomar.

8.3.10 Svenska lipizzanerföreningen

Någon svensk av LBS erkänd riksstambok för lipizzanerhästar finns inte. Föreningen registrerar renrasiga

Organisation och verksamhet på ...

lipizzanerhästar. För att godkännas vid den statliga hästpremieringen håste hästen vara registrerad av Svenska lipizzanerföreningen. Hästar som godkänts vid den statliga premieringen införs i lipizzanerstamboken.

Vid föreningens besiktning av hästarna poängbedöms hästens typ, rörelser och exteriör. De olika delpoängen

multipliceras med vissa faktorer. Poängen för typ väger

tyngre än exteriören. Föreningen anlitar delvis utländska domare vid föreningens egen av häsbedömning tarna. Hästen måste ha uppnått en viss poäng för att få visas vid den statliga premieringen. Avelshingstar skall genomföra ett rid- och körprogram. Stor vikt läggs vid karaktär och lynne. Föreningen har önskemål om att även ston skall genomgå ett för att bruksprov godkännas som avelsston.

Föreningen föreslår att rasrepresentanter skall ingå i premieringsnämnden. Veterinärbesiktningen bör utföras av två eller tre veterinärer. ledamot Ingen i premieringsnämnden bör få stanna i nämnden mer än sju år. Vidare föreslås att man i Sverige inför det internationella system som innebär att domarna bedömer hästarna individuellt genom att visa upp en siffra. Allmänt anser man inom föreningen att största vikt skall läggas vid hästens lynne och hästens prestationer. Man anser inte att det är nödvändigt med centraliserade hästpremieringar om bedömningen av hästarna sker objektivt{

8.3.11 Svenska ponnyavelsförbundet

Regler för riksstambok för ponnyer stadfästes år 1967. Reglerna ändrades år 1972. Stamboken omfattar connemara-, new forest-, shetlands- och welshponnyraserna. Svenska ponnyavelsförbundet (SPAF) är stambokförande instans. Stambokföringsavgiften är 200 kronor för en och hingst 75 kronor för ett sto. Ston och skall vara hingstar

Organisation och verksamhet på ... 157

minst fyra år gamla när de stambokförs. För att bli stambokförd skall en häst bl.a. ha uppnått följande mankhöjd i centimeter räknat.

Å New forest sto 130-147,3; hingst 135-147,3 - Connemara 135-147,3 Shetland max 107 Welsh sektion A 122,5 (welsh mountain) - B - 122,5-137,4 - R - 137,4-147,3

Hästar av welsh mountain och welsh ponnyras skall såväl pâ mödernet som fädernet kunnat härledas till hästar som finns intagna i stamböcker eller avelsregister som godkänts av LBS.

I SPAF ingår riksföreningarna för de stamboksberättigade ponnyraserna samt islandshästföreningen. Föreningen har även direktanslutna, stödjande medlemmar. Av medlemsföreningarna har två egna stamböcker, dvs. svenska islandshästföreningen och Svenska russavelsföreningen. Svenska connemarasällskapet publicerar årligen uppgifter om de hästar som registrerats.

8.3.12 Svenska russavelsföreningen

Regler för riksstambok för russ stadfästes år 1942. Stambokförande instans är Gotlands läns hushållningssällskap. Stambokföringsavgiften är 200 kronor för en hingst och 50 kronor för ett sto. Hingstar och ston stambokförs tidigast vid fyra års ålder. Hästarna skall ha en mankhöjd av minst 115 cm och högst 130 cm. Faderns och moderns härstamning skall kunna härledas till individer som finns införda i stamboken för russ.

158 Organisation och verksamhet på ...

8.3.13 De lokala hästavelsföreningarna

De lokala hästavelsföreningarna bistår på olika sätt premieringsförrättaren vid sto- och unghästbedömningen i föreningens område. Det är t.ex. vanligt att man upplåter mark för både hästar, fordon och publik. Många av de lokala föreningarna söker på olika sätt stimulera stoägarna att visa sina hästar vid premieringen. Det sker bl.a. genom att man tar personlig kontakt med hästägare. Det förekommer även att man samlar in pengar till priser som sedan delas ut till de som ställer upp med en häst vid premieringen. Genom dessa initiativ från de lokala föreningarna har man bl.a. kunnat ökat antalet visade unghästar.

8.3.14 Riksavelsföreningarnas samlade kostnader och intäkter

Kommittén har erhållit årsberättelse och räkenskapsredovisning för verksamhetsåret 1978 från avelsföreningarna för ardennerhästen, varmblodiga hästen, varmblodiga travhästen, nordsvenska hästen, arabhästen och russet.

Av de sex föreningarnas bokslut framgår att kostnaderna år 1978 för administration, inklusive kostnader för resor och traktamenten men exklusive kostnader för löner och arvoden, uppgick till ca 216 000 kronor. För- \ delat ca 6 900 medlemmar blir det 31 kronor medpå per lem. Det totala medlemsantalet enligt bilaga 6 uppgår till 11 967 om man för Svenska ponnyavelsförbundet endast medräknar 180 direktanslutna medlemmar. (Övriga medlemmar finns redovisade under respektive ponnyavelsförening.) Multiplicerar man det totala medlemsantalet, dvs. ca 12 000 med 31 får man en av den toskattning tala administrationskostnaden, som blir 372 000 kronor.

Enligt bilaga 6 uppgick föreningarnas eget stöd till

Organisation och verksamhet på ... 159

hästaveln inklusive frivilligt arbete, till 872 000 kronor. Kostnaderna för administration och stöd åt hästaveln blir sammanlagt ca 1,2 miljoner kronor.

Enligt bokslut och uppgifter i bilaga 6 uppgår medlemsavgifterna totalt till ca 437 000 Summan av de

kronor.

i bilaga 6 angivna bidragen från organisationer blir 178 500 kronor och summan av det statliga stödet 209 000 kronor. Tillsammans uppgår de tre intäktsposterna till ca 1 miljon kronor.

8.4 samarbetskommittén för kvalitetsbedömning av ridhästar

År 1973 påbörjades ett arbete i Mälardalens Varmblodsklubbs regi för att utveckla ett system för avkommebedömning av halvblodshingstar. I samverkan med forskare vid dåvarande lantbruks- och veterinärhögskolorna arbetades en bedömningsmetod fram. Metoden har fått namnet Kvalitetsbedömning av 4-åriga ridhästar. Flertalet av landets lokala halvblodsklubbar deltar nu i verksamheten. År 1980 bedömdes ca 20 procent av de 4-åriga halvblodshästarna i landet. Totalt hade ca 1 200 hästar bedömts till och med år 1980. Bedömningarna anordnas regionalt och avslutas varje år med en riksfinal. Från och med år 1981 deltar även hästar från Finland, Norge och Danmark i den svenska riksfinalen.

Kvalitetsbedömningarna arrangeras av lokala och regionala avels- och sportorganisationer. Det är tack vare ett entusiastiskt arbete bland medlemmarna i dessa föreningar som man kunnat genomföra bedömningarna, enligt ledningen för verksamheten. År 1979 bildades ett centralt organ med namnet samarbetskommittén för kvalitetsbedömning av ridhästar. I kommittén ingår representanter för Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen, Ridfrämjandet, SRC, SLRC, Jordbrukets försäkringsbolag

och verksamhet på ... Organisation

samt en forskargrupp vid lantbruksuniversitetet. Den bildade kommittén är en tillfällig lösning i avvaktan på att någon riksorganisation skall åta sig huvudmannaskapet för verksamheten.

Kvalitetsbedömningen omfattar bedömning av hästen i följande punkter.

1 . hälsotillstånd (13 detaljer)

2 . ortopedisk undersökning genom böjprov och palpering1

3 . hästens uppträdande vid hälsoundersökningen 4 exteriörbedömning 5. gångarter under ryttare: skritt, trav och galopp 6. temperament och ridbarhet 7. löshoppning 8. hoppning under ryttare 9 . temperament och framåtbjudning vid hoppning

Exteriörbedömningen utförs i fem olika moment: bedömning av brukstyp; huvud-hals-bål-kors, extremiteter, rörelser i skritt och trav, harmoni och helhetsintryck. Varje moment i exteriörbedömningen poängsätts med 1-10 poäng, övriga moment med 0-10 poäng.

Vid redovisningen beräknas ett vägt medeltal av de poäng som hästen fått vid veterinärundersökningen, en medelpoäng beräknas för gångartsprovet, en för de tre bedömningarna av temperamentet samt en medelpoäng för hoppningen. De beräknade medeltalen vägs sedan samman till ett betyg som belyser hästens egenskaper som all round-häst. Genom att ändra poängkombinationerna kan man belysa hästens egenskaper som hopphäst eller som dressyrhäst. Resultaten från riksfinalen publiceras i

någon av hästsporttidningarna.

1Efter att ha höjt hästens ben kraftigt under någon minut kontrol-

lerar man om hästen haltar när den travar. Med palpering menas att man undersöker hästen genom att känna på den med händerna.

Organisation och verksamhet på ...

Vid lantbruksuniversitetet redovisades år 1980 en ut* värdering av resultaten från 24 olika bedömningstill-

fällenl Analysen omfattade 780 hästar bedömda under

åren 1973-1979. Vid analysen hade effekterna av bl.a. bedömningstillfället och hästens kön eliminerats. Re- : sultatet av analysen visade på ärftliga skillnader mellan avkommegrupper beträffande de egenskaper som listats under punkterna 4-9. Vid en analys av delpoängen i punkterna 1 och 2 fann man ärftliga skillnader mellan avkommegrupperna i två egenskaper. Den ena var underutveckling av en viss lârmuskel (knästräckaren) och den andra egenskapen var hästarnas benägenhet att reagera för böjprovet.

Kostnaderna för kvalitetsbedömningarna har t.o.m. år 1979 varit 263 000 kronor. De har täckts på följande Å sätt.

å Ägare till deltagande hästar 150 000 kronor Jordbrukets

E

försäkringsbolag 68 000 1

Forskningsanslagz 30 000

Arrangörsföreningar 10 000 Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen 3 000 Svenska ridsportens centralförbund 2 000

slår man ut den totala kostnaden på 780 hästar blir

kostnaden per häst 337 kronor. 57 procent av kostnaden

täcks av hästägaravgifter. För budgetåret 1980 beräknade man en kostnad av 65 000 kronor. Delposterna i denna summa hänförde sig till följande verksamhetsgrenar.

1Genetic studies on riding horse traits under field conditions.

Rapport vid EAAP konferensen i München år 1980 samt en artikel i tidningen Ridsport nr 14, 1980.

2Ans1ag från Erik Philip-Sörensens stiftelse.

162 .Organisation och verksamhet på ... SOU 1982:31

j J Administration 9 000

Forskningsf och utvecklingsarbete 11 000

Lantbruksstyrelsen beviljade 15 000 kronor i bidra; både år 1980 och 1981 till utvecklingsarbetet.

samarbetskommittén framhåller att kvalitetsbedömninçen är en användbar metod för avkommebedömning av hingstar. Dessutom kan urval av avelsston ske med ledning av de individuella resultaten. Metoden medverkar till att förbättra hästarnas hållbarhet och bruksegenskaper. Information och utbildning är ett viktigt led i systemet. I princip kan systemet användas för alla raser och hästtyper, hävdar samarbetskommittén. Intresset för kvalitetsbedömningen fortsätter att öka. Man räk- Ä nar med att inom en överskådlig tid kommer ca 50 pro- J cent av en ridhästar att 1 årgång genomgå kvalitetsbedömning. Det är dessutom tänkbart att ca 30 procent av en årgång ponnyer kommer att genomgå bedömning, menar man inom samarbetskommittén.

8.5 Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande

Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande övertog formellt huvuddelen av arméns hästar den 1 juli 1976. Överlåtelsen var helt genomförd den 31 januari 1977. Antalet hästar uppgick då till 1 158. Bland dessa fanns 169 ackordhästar som enligt avtal tidigare skulle tillfalla fodervärden efter 10 års innehav. Av hästarna utgjordes 458 stycken av stamhäsvarmblodiga

tar och resten, dvs. 464 stycken av kallblodiga stam- - 1

hästar. i

Organisation och verksamhet på ... 163

Stiftelsen har årligen inköpt ca 100 hästar. Antalet fördelat på varm- och kallblod samt medelpriserna framgår av det följande.

1976/77 60 varmblod å 10 000 kr. 38 kallblod å 7 200 kr. 1977/78 67 å 10 200 45 å 6 850 1978/79 73 å 10 030 36 å 6 676 1979/80 60 å 10 000 37 å 7 296 1980/81 52 å 10 500 27 å 7 500

Den 30 juni 1981 fanns 563 av arméns stamhästar kvar. Det totala antalet hästar var vid den tidpunkten 996, varav 534 hästar var Varmblod.

Uppköpen av de varmblodiga hästarna sköts av Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen. De kallblodiga hästarna köps under hand och levereras direkt till fodervärden.

De varmblodiga hästarna uppsamlas på f.d. Utnäslöt remontdepâ där de vistas en betessommar och sadeltämjs, enligt avtal med Stiftelsen Ridskolan på Strömsholm. Vissa hästar får 12 månaders vidareutbildning. Denna hästutbildning ingår som ett led i instruktörs- , utbildningen på Strömsholm. Uppstallningskostnaden under vidareutbildningen betalas av de ridskolor som senare övertar hästarna.

Av varmblodshästarna går ca 90 procent till ridskolor som lektionshästar, ca 5 procent går till avel och de resterande 5 procenten till tävlingsryttare och till körhästar. Kallblodshästarna går huvudsakligen till skogskörare och lantbrukare.

Stiftelsens omsättning är omkring 1,5 miljoner kronor per âr. Av tabell 8.1 framgår kostnaderna för verksamheten.

164 Organisation och verksamhet på ...

Tabell 8.1 Kostnader för ackordhästorganisationen under budgetåret 1976/77 och 1978/79 i 1 000-tal kronor

Kostnadspost 1976/77 1978/79 1 Ä

4 Summa 1 269 1 503 Anm. FMV: Försvarets materielverk

Verksamheten finansieras dels med ett statsbidrag på 475 000 kronor, dels med avgifter och intäkter från försäljning. Budgetåret 1978/79 uppgick t.ex. ackordavgifterna till ett belopp av ca 474 000 kronor. Häs- _ tar såldes till fodervärdar för 26 500 kronor och 1 slakt av hästar gav 334 000 kronor. Dessutom betalades 100 000 kronor i inträdesavgifter. Inträdesavgifter för varmblodiga hästar när de utackorderas

erläggs

ä första gången. Avgiften uppgår till 1 700 kronor per häst. Den avses täcka kostnaden för inköp, omhänder-

tagande och sadeltämjning. Den årliga ackordavgiften

höjdes år 1979 från 650 kronor till 750 kronor för varmblodig häst och från 300 till 400 kronor för kallblodig häst. I avgiften ingår mervärdeskatt. Den som innehaft en varmblodig ackordhäst i minst åtta år kan få lösa in hästen. Det är Ridfrämjandet som sköter stiftelsens ekonomi. 1

å De varmblodiga hästarna är försäkrade till ett belopp 3 av 10 000 kronor under året efter och

första inköpet

därefter för 4 000 kronor. De kallblodiga hästarna är Ä \ försäkrade för 3 000 kronor. Försäkringen är en s.k. fullständig hästförsäkring.

Organisation och verksamhet på ...

8.6 Sammandrag av finansiering

I tabell 8.2 ges ett sammandrag av finansieringen av

verksamheten på avelsområdet inom den privata sektorn. Förutom de i tabellen upptagna finansieringsvägarna förekommer andra former för finansiering, t.ex. utnyttjande av egna fonder, vinster från försäljningar och lån av kapital.

Tabell 8.2 Finansieringen av verksamheten på avelsområdet inom den privata sektorn genom avgifter och bidrag år 1978, kronor

Verksamhetsområde Medlems- Bidrag från

avgifter/ organisa- staten hästägar- tioner avgifter - 10 000 225 000 ; Wången Privat saknas - 186 600

Kvalitetsbedömning

av 4-åriga hästar 37 006” 28 ooob -

Ackordhästorganisationen 417 000 475 000 Summa 891 000 3 016 500 1 095 600 aÃr 1979 tillkom avelspremier. Är 1980 utgick sammanlagt 2,8 milj. kronor i avelspremier för trav- och galopphästar.

bErxligt budget för år 1980.

ORGANISATION OCH VERKSAMHET INOM HÄSTSPORTEN

Hästsportens utveckling och hästsportorganisationernas tillkomst och huvuduppgifter samt tävlingssportens omfattning behandlades i avsnitt 2.3. För ATG:s bildande och syften redogjordes i avsnitt 5.1. I det följande kommer främst organisationernas uppbyggnad, ekonomi och samordning att belysas.

9.1 Trav- och galoppsporten samt Aktiebolaget Trav och Galopp

Trav- och Galoppsällskapen är ideella föreningar med i regel 50-100 medlemmar. Inom travsällskapen skall minst hälften av medlemmarna vara hästägare. Inom trav-I sällskapens stvrelser måste emellertid hästägarna vara i minoritet.

Travsällskapen utser årligen delegater till Svenska Centralförbunds årsmöte i relation till Travsportens antalet tävlingsdagar för varje sällskap. Inom galoppsporten utses fullmäktigeledamöterna av galoppsällskapen och av de olika intressentgruppernas sammanslutningar, dvs. hästägare, tränare, amatörer etc. Inom såväl trav som galopp finns riksförbund för hästägare, tränare, amatörer, uppfödare m.m.

ATG:s aktier ägs till 90 procent av Svenska Travsportens Centralförbund (STC) och till 10 procent av Svenska Galoppsportens Centralförbund (SGC).

Inom trav- och galoppsporten finns 33 tävlingsbanor varav 26 är permanenta travbanor och två är permanenta galoppbanor. Antalet tävlingsdagar har minskat något *under 1970-talet. År 1980 var det t.ex. 960 tävlingsdagar totalt jämfört med 985 år 1971. Åren 1971-1980 ökade emellertid antalet lopp med sex procent och antalet startande hästar med 21 procent.

168 Organisation och verksamhet inom ...

Mindre än 70 procent av varje årgång hästar får möjlighet att starta. Orsaken till detta är, enligt ATG, att det i åtskilliga år har fler hästar än uppfötts man kan bereda plats för i Kraven för att tävlingarna. en häst skall få starta har därför skärpts.

De hästar som startar i i travtävlingar gör genomsnitt 12-13 starter per år. Ca 15 procent av de startande travhästarna är kallblod.

Totalisatoromsättningen har ökat kraftigt sedan ATG tillkom. Åren 1974-1980 nästan tredubblades omsättningen och uppgick år 1980 till 2,2 kronor. miljarder Av omsättningen år 1980 härrörde 31 från de procent s.k. riksspelen, V65 inom travet och TRIO inom galoppen. Vid riksspel gäller flera som ibland vadhållningen lopp kan gå på olika platser i landet under samma dag. Spe- -let är en typ av förtidsvadhållning. Flerloppsspel förekommer även vid de enskilda travbanorna, s.k. V5spel. V5-spelet svarade år 1980 för 10 procent av omsättningen.

Allmänhetens vinster uppgick år 1980 till 74 av procent totalisatoromsättningen. Statens andel uppgår enligt avtal till 10 procent av omsättningen. Till hästägarna utbetalades 128 miljoner kronor år 1980 i prispengar. Detta motsvarade 5,8 procent av totalisatoromsättningen. År 1980 täckte priserna i genomsnitt 39 av hästprocent ägarnas kostnader för professionellt tränade hästar, enligt en utredning verkställd på initiativ av Riksförbundet för Sveriges travhästägare (RST). Samma år var 56 procent av hästarna tränade av professionella tränare.

ATG anordnar sedan år 1979 det s.k. Olympiatravet. Det sker i samarbete med Sveriges kommitté olympiska (SOK). SOK tillfördes t.ex. år 1980 4,6 miljoner kronor från ATG genom Olympiatravet.

Organisation och verksamhet inom ... 169

ATG lämnar anslag till många olika aktiviteter. I tabell 9.1 finns de utbetalade bidragen för åren 1978 och 1980 sammanställda.

Tabell 9.1 ATG:s anslag till hästägare, uppfödare och tränare samt till utvecklingsarbete, m.m. 1 000-tal kronor

Kategorisk aktivitet 1978 1980

Hästägare

Unghästpremiera a 5 576 10 373

- 5 696 Vuxenhästpremier - 447

B-tränarpremiera

Frysmärkning och blodgruppering 30 411 Föreningsanslag 150 330

Uppfödare

- 2 779 Avelspremier Uppfödarpremier 2 800 3 545 Föreningsanslag 157 278

Tränare Tränarprocent 466 837 Föreningsanslag 50 90

Forskning & utbildning Forskning 800 933 Hästskötarutbildning ) 220 Veterinärkliniker - 71 för veterinärer - 701 Utbildningstjänster till - 206 Anslag djursjukvård a, ... . Traningspremier

Unghästpremier utgår för professionell träning av hästar. Hästarna skall tillhöra 1:a och 2:a årskullen på tävlingsbanan. Unghästpremien uppgick år 1980 till 500 kronor per häst och månad under högst 12 månader sammanlagt. Vuxenhästpremierna är en påbyggnad av unghästpremierna och utgår under högst två år per häst. År . 1980 var vuxenhästpremien 250 kronor per månad.

B-tränarpremier kan inom travsporten utgå till amatör-

170 Organisation och.verksamhet inom ...

tränare som har s.k. hästägarlicensl Förutsättningen

är att B-tränaren uppnår en viss tid med en 3-årig

häst i ett godkänt kvalificeringslopp.

ATG:s uppfödarstöd uppgick år 1980 till ett belopp motsvarande 5,5 procent av de prispengar ATG betalat ut. Uppfödarpremier utgår till uppfödare av hästar som i vissa åldrar når 1 goda placeringar. Avelspremier ut- 1 1 till av s.k. i går ägare premieston, dvs. goda ston som 1 sätts i avel tidigt. Stona skall tillhöra den bästa 1 1 hälften av de startande i sin kategori. År 1980 var avelspremien 6 000 kronor för ett varmblodigt och 3 600 för ett kallblodigt travarsto och 6 000 för ett galoppsto. Utöver uppfödarstöd lämnar ATG även lån till avelsföreningarna för inköp av avelshingstar.

År 1979 fattade ATG ett principbeslut om att inrätta

veterinärkliniker för alla slags hästar vid flertalet

av landets trav- och galoppbanor. Under år 1980 genomfördes planerings- och investeringsarbeten vid fem banor. För att öka antalet hästkunniga veterinärer inrättade ATG under år 1979 fem utbildningstjänster för veterinärer. Innehavarna av dessa tjänster anställs som regel för en treårsperiod.

ATG har bl.a. en forskningskommitté som utarbetar förslag till forskningsprojekt. I kommittén ingår företrädare för STC och SGC, hästägare, tränare, uppfödare samt fem veterinärer.

År 1979 fastställde ATG en femårsplan som omfattar in- 1

i

vesteringar för 200 miljoner kronor. Investeringarna avser bl.a. ombyggnad av banor och publika lokaler, i 1 nybyggnad av stallar och veterinärkliniker, moderni- J 1 i

1Hästägarlicens utfärdas till en person som tränar och startar

egna och/eller av nära anhörig person ägda hästar. 1

Organisation och verksamhet inom ... 171

sering och komplettering av utrustning vid trav- och galoppbanor samt investeringar för ATG:s räkning.

9.2 Ridfrämjandet och ridskolorna

År 1980 hade Ridfrämjandet 121 788 medlemmar fördelade på 372 lokalavdelningar. är samlade Lokalavdelningarna i Ridfrämjandedistrikt. I regel finns det ett Ridfrämjandedistrikt i varje län. Fyra distrikt omfattar mer

i

än ett län. År 1980 fanns det 20 distrikt i sammanlagt landet.

Lokalavdelningarna kallar sig vanligen ridklubb, ryttarförening e. dyl. Det finns i regel endast en ridfrämjandeansluten ridklubb (lokalavdelning) på en ort. Ridklubbarna är ideella föreningar. Föreningarnas stadgar skall godkännas av Ridfrämjandet för att föreningen skall godkännas som en lokalavdelning inom Ridfrämjandet. Den årsavgift som medlemmarna betalade till Ridfrämjandet år 1980 uppgick till fem kronor medlem. per Den höjdes år 1981 till sex kronor.

En ridskola är en ekonomiskt driven verksamhet. En ridklubb ansluten till Ridfrämjandet har bl.a. till uppgift att bidra till att medlemmarna får tillfälle till en god och billig ridning och en god

ridundervisning.

En del ridskolor drivs i ridklubbens Vissa egen regi. anläggningar ägs av en ekonomisk förening eller av en kommun. Anläggningen kan i så fall av en klubb hyras eller t.ex. av en ridskolearrendator. I enstaka fall förekommer det att en kommun äger såväl som anläggning hästar och driver verksamheten med kommunalt anställd personal.

Både Ridfrämjandet och ridklubbarna samarbetar med en rad olika organisationer vilket av framgår organisationsschemat i figur 9.1.

Organisation och verksamhet inom ...

Jordbruksdepartementet J

L Sveriges riksidrottsförbund

å i

a] Ackordhäststiftelsen

J

Stiftelsen Ridskolan : på Strömsholm Ridfrämjandet ;

I

-_-Lvana folkhögskola ] 3

i

m Studiefrämjandet ] f

-á-[ldningen Ridsport 1 g

Centralföreningen för svensk ridsport (CfSR) i

Distriktsorganisationer, 20 st. 5

,__ _ _ Tävlingsorga- _ nisationerna SPESLRC Lokalavdelmngar 372 stycken

"" Kommuner och landsting I E l i I Privat. Förenings- . - _ r- *ds°'°':

drivna d ca 50% fåifáåäâl? 2135,-

bund. 104 arrangörer sk°° ___ anslutna, varav 25 _________ ridskolor

Ridskolornas riksorganisation, 75 ridskolor anslutna

“v Samarbete grundat på medlemsskap Figur 9.1 Organisationsschema över Rid- eller långsiktigt avtal --- - Vissa enheter anslutna främjandet och ridspartorganisationerna, --------- -- Samråd för beslut i principiella frågor och angående anslag och bidrag

Organisation och verksamhet inom ... 173

9.2.1 Ridfrämjandets verksamhet centralt

Ridfrämjandet har tre beslutande organ, nämligen årsmötet, centralstyrelsen och arbetsutskottet. För den centrala administrationen finns ett sekretariat i Stockholm.

Ridfrämjandets centralt bedrivna verksamhet utgörs

i huvudsakligen av följande aktiviteter.

o Ger råd och anvisningar bl.a. i föreningsfrågor, ekonomiska frågor och frågor som rör driften av ridskolor.

o Gör studier och analyser av fältverksamheten.

o Producerar studiematerial bl.a. i form av faktablad, diaserier och informationshäften.

0 Administrerar studiecirkelverksamhet i samverkan med Studiefrämjandet. t o Bedriver viss konsulentverksamhet. §

0 Informerar medlemmarna genom tidningen Ridsport och utger Ridfrämjandets kalender med 10 nummer per år.

0 Arbetar med utveckling av handikappridning.

0 Administrerar verksamheten vid Ridskolan på Strömsholm.

0 Utbildar ridinstruktörer, ungdoms- och handikappledarkurser i samverkan med Valla folkhögskola;

0 Anordnar kurser för ryttare, tävlingsdomare och -funktionärer, ridlägerarrangörer och ponnyinstruktörer, kuskar och hästskötare.

Organisation och verksamhet inom ...

0 sköter Svenska ponnyföreningens och bokföring distribution av försäljningsmaterial.

Kursverksamheten redovisas närmare i kapitel 13. I sin redovisning delar Ridfrämjandet upp verksamheten i tre delar, Ridfrämjandet, Ridfrämjandets utbildningsavdel-

ning och Stiftelsen Ridskolan på Strömsholmt Kostna-

derna i kronor framgår av följande sammanställning.

ner kronor. Av denna summa utgör kostnaden för löner,

resor och traktamenten 37 procent.

9.2.2 Ridfrämjandedistrikten

Ridfrämjandedistriktens uppgift är att stödja lokalavdelningarna (ridklubbarna) inom distriktets område och att vara en förmedlande länk mellan den centrala enheten och ridklubbarna. De olika distriktorganisationernas verksamhet varierar, enligt Ridfrämjandet, i hög grad med bl.a. distriktens storlek, tillgång till personal och landstingsbidragens storlek.

Som ett led i Ridfrämjandets ridlärarutbildning, anordnar så gott som alla distrikt årligen 2-veckorskurser

för ridledare. År 1979 anordnades t.ex. 17 sådana kur-

ser med sammanlagt 240 elever. Under år 1980 hölls 75 kurser för utbildning av ungdomsledare med totalt 1 150

1 Stiftelsen Ridskolan på Strömsholm finns beskriven i kommitténs delbetänkande Ds Jo 1981:6.

u Organisation och verksamhet inom ...

elever. övriga kurser år 1980 var t.ex. kurs för SIAhandledare, handikappledare, utbildningsansvariga, styrelsefunktionärer m.fl. Ämneskurser i t.ex. hästsjukvård, hästbedömning, hästskötsel o. dyl. förekommer även regelbundet. Distrikten anordnar bl.a. distriktstävlingar i ridning.

9.2.3 Lokalavdelningarna

Enligt en undersökning genomförd av Ridfrämjandets utbildningsavdelning fann man att hälften av de ungdomar som besöker ridskolorna inte rider. De som rider ägnar endast 14 procent av den tid de vistas vid ridskolan till ridning. Ridskolorna är således en typ av fritidsgårdar och ridklubbarna har en viktig uppgift i att ta hand om och sysselsätta de barn och ungdomar som vistas vid ridanläggningarna.

Ridfrämjandet är en riksorganisation som erhåller statligt organisationsstöd. Därmed är lokalavdelningarna berättigade att, under vissa förutsättningar, erhålla s.k. lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) för sammankomster som de anordnar. Bl.a. krävs att deltagarna skall vara minst fem per sammankomst och i åldern 7-25 år, aktiviteten skall vara planerad och omfatta minst en timme. Budgetåret 1979/80 redovisade 701 lokalavdelningar 354 111 sammankomster. I statligt LOK-bidrag gav detta 3,9 miljoner kronor. Kommunerna betalar ocksåg ett bidrag för de redovisade sammankomsterna. Det kommunala LOK-bidraget varierar från kommun till kommun.

Enligt Statens ungdomsråd1 var det kommunala LOK-bi-

draget i genomsnitt för landet 18:30 per sammankomst budgetåret 1979/80. Räknat efter detta genomsnitt skulle Ridfrämjandets lokalavdelningar ha erhållit ett stöd om ytterligare 6,5 miljoner för de aktiviteter man

1 Fritidspolitik & samhällsstöd, Stockholm 1981.

5 176 Organisation och verksamhet inom ...

ordnat för barn och ungdom vid ridskolorna. Totalt blir det ca 10 miljoner kronor.

9.2.4 Ridskolorna

Lantbruksstyrelsens veterinärenhet genomförde år 1975 en enkätundersökning rörande ridanläggningarna i landet. Uppgiftslämnare var distriktsveterinärer och veterinärer med hästpraktik. Resultatet redovisades den 9 oktober 1975 i en stencil, Ridanläggningar i Sverige.

Sammanlagt redovisades 466 ridanläggningar. storleksordningen på anläggningarna framgår av följande sammanställning.

17 % hade 1-9 hästar 64 - 10-29 19 - 30 hästar eller fler å 1 Det totala antalet hästar vid ridanläggningarna var

9 400 varav 55 var stora 1

enligt undersökningen procent hästar. Stallarna var till 60 procent ombyggda ladugårdar. Veterinärernas slutomdöme om anläggningarna var enligt redogörelsen tämligen positivt bortsett från kritik mot enstaka missförhållanden.

Tidningen Hästen publicerade år 1979 (nr 9, 11 och 12) under rubriken Ridskolor i storstan, svaren på en enkät som tidningen tillställt ridskolorna i Stock-

holms-, Göteborgs- och Malmöområdet. Efter en samman-

ställning av de 30 svar som var fullständiga har kom- 1 mittén kommit fram till följande medeltal för en rid- 1

skola. mögsta och lägsta värde anges inom parentes.) i

1 1

Organisation och verksamhet inom ...

Antal lektionshästar 23 (13-41) därav ponnyer 10 (0-21) Hästanvändning tim./dag 3,2 (1,5-5) Antal lektionsryttare 462 (120-1096) därav juniorer 331 (100-728) Elever per lektion 12 (8-16) Antal instruktörer 3,5 (1-11) Högsta lektionspris 28:- (18-40) Lägsta lektionspris 24:- (15-30) Klubbsubvention 2:63 (O-10)

I medeltal hade 2,2 av de 3,5 ridlärarna ridledareller ridinstruktörsutbildning. Det fanns i genomsnitt 1,9 hästskötare per ridskola. 15 av 25 ridskolor uppatt de hade s.k. skötarsystem bland eleverna, dvs. gav att eleverna mot viss ersättning hjälper till att sköta hästarna. I medeltal fanns det 13 privata hästar uppstallade i ridskolans stall.

finns det totalt ca Enligt Ridfrämjandets uppskattning 7 000 ridskolehästar. Var och en av dessa rids av i genomsnitt 20 ryttare. Privathästarnas antal är enligt bedömning av storleksordningen 40 000. Ridfrämjandets

9.2.5 Ridlägerverksamheten

Ridläger anordnas huvudsakligen under sommarmånaderna. Enligt Svenska ridlägerarrangörernas riksförbund (SRR) finns 115 seriösa företagare. De flesta ridomkring lägren, ca 75 procent, är förlagda till jordbruksfastigheter och drivs oftast i kombination med jordbruk. I regel anställs en ridlärare under lägertiden. Det är vanligt att en ridlägerarrangör anordnar 4-6 ridläger

under en sommar. Årligen vistas omkring 20 000 ungdomar

på svenska ridläger, enligt SRR. Totalt används omkring 3 500-4 000 hästar inom verksamheten.

178 Organisation och verksamhet inom ...

Dagridläger anordnas under somrarna av ett antal ridskolor. Det innebär att eleverna vistas vid ridskolan under dagarna men bor hemma.

9.3 Tävlingsorganisationerna inom rid- och körsporten

Av de tre tävlingsorganisationerna SPF och SRC, SLRC är SRC (Svenska ridsportens centralförbund) direkt knutet till Riksidrottsförbundet. SPF (Svenska ponnyföreningen) och SLRC (De svenska lantliga ryttarföreningarnas centralförbund) i likhet med Ridfrämjandet betraktas som utanför Riksidrottsförbundet stående organisationer. Svenska ponnytravföreningen (SPTF) är helt fristående och får stöd. inget statligt

Tävlingssportens riksorganisationer bygger på lokala i klubbar vars medlemmar ansluts kollektivt. En klubb kan vara medlem i flera De nämnda riksföreningar. riksföreningarna utger var och en sin kalender som i regel utkommer med 10 nummer per år. En av sammanfattning tävlingsorganisationernas verksamhet ges i det följande och i bilaga 8. Siffrorna avser år 1980.

000 SLRC 54 1 839 46 500 SPTF 11 413 3 769

SRC registrerar endast de ryttare som deltagit i natio- §

nella tävlingar och som placerat i täv-

sig regionala lingar.

Samarbete sker mellan

ridsportorganisationerna Ridfräm-

jandet, SRC, SPF och SLRC genom en samrådsgrupp kallad

Organisation och verksamhet inom ... 179

Centralföreningen för svensk ridsport (CfSR). Inom CfSR beslutar man bl.a. om fördelningen av tävlingsterminer.

9.3.1 Svenska ridsportens centralförbund

SRC:s verksamhet syftar både till att bredda tävlingsoch att få fram en elit av internationell klass. sporten Ett exempel på breddad tävlingsverksamhet är den landsomfattande tävlingsserien Ridsportallsvenskan. Stödet till elitryttarna utgår t.ex. i form av träningsläger och ekonomiskt stöd. Enbart elittränarna kostade år 1980 ca 95 000 kronor. Stödet till elitryttarna finan- Q sieras bl.a. genom bidrag från Riksidrottsförbundet, Sveriges olympiska kommitté, sponsorer och genom en särskild förening, Hoppryttarnas stödförening.

Medlemsavgiften var 5 kronor år 1980. Ryttare som deltar i tävlingar betalar 35-70 kronor i anmälnings- och startavgift per klass och dessutom 25-35 kronor per dag för uppstallning av hästen. Anmälnings- och startavgifter används bl.a. till premier. År 1980 utbetalades 72 500 kronor i premier till dressyrryttare, 909 200 i premier till hoppryttare och 37 000 till fälttävlansryttare, dvs. sammanlagt ca en miljon kronor.

9.3.2 Svenska ponnyföreningen

Svenska ponnyföreningen (SPF) har sitt huvudkontor i Vetlanda. Föreningens verksamhet omfattar rådgivning och hjälp till nybildade klubbar, utbildning av ponnyinstruktörer och administration av ponnytävlingar. Den kamerala delen av verksamheten handhas av Ridfrämjandet. Medlemsavgiften var 2 kronor per medlem år 1980, dock minst 200 kronor och högst 800 per klubb.

Organisation och verksamhet inom ...

Tävlingsridningen inom SPF har stor Tävomfattning. lingar förekommer både regionalt, nationellt och internationellt. Liksom SRC har ponnyföreningen en landsomfattande tävlingsserie, Ponnyallsvenskan.

SPF har inte samma ekonomiska som SRC att möjligheter stödja tävlingsryttarna och att anordna träningsläger.

9.3.3 De svenska lantliga centralryttarföreningarnas förbund

Nära hälften av de som är anslutna till föreningar SLRC finns på den skånska landsbygden. Förbundets sekretariat ligger i Malmö. Av SLRC:s 8 000 medlemdrygt mar uppges ca 90 procent vara aktiva och 80 ryttare procent under 25 år. Drygt en femtedel av medlemmarna har tävlingslicens.

Jämfört med SRC anordnar SLRC ett större antal lätta tävlingar. Syftet är att ge unga ryttare tillfälle att tävla och att ge startmöjligheter för hästar under utbildning. Av de tävlande rider ca 30 procent på hästar

som man själv fött upp. Utbildning av och häs-

ryttare tar har en framskjuten plats i de lokala föreningarnas verksamhet. SLRC bedriver överenskommelse enligt med Ridfrämjandet ingen ridskoleverksamhet med ridskolehästar.

Ett av förbundets huvudändamål är att värna om den inhemska varmblodsaveln. Som regel tävlar man därför på svenskfödda hästar. Även ponnyridning förekommer inom SLRC. De SLRC-föreningar som önskar tävla med ponnyhästar måste vara anslutna till SPF.

Organisation och verksamhet inom ...

9.3.4 Svenska ponnytravföreningen

Svenska ponnytravföreningen (SPTF) har sitt sekretariat

i Stockholm. Förutom central administration av tävlings-

verksamheten arbetar föreningen, i likhet med SPF, med

utbildnings- och informationsverksamhet. SPTF utger

bl.a. Ponnyronden som utkommer med 10 nummer per år. l I I Ponnyronden innehåller uppgift om tävlingar, allmän « i i I1 information, råd och artiklar som syftar till att utl i i bilda medlemmarna i hästens skötsel, träning m.m. Även 3 1 informationsbroschyrer utges. Dessutom erhåller de an- I i i slutna klubbarna månadsmeddelanden med bl.a. tävlings- 3 I resultat. Kursverksamheten bedrivs huvudsakligen lokalt. 3

9.3.5 Tävlingsorganisationernas kostnader

Kostnaderna för tävlingsorganisationernas verksamhet

enligt riksföreningarnas bokslut för år 1979 framgår

av tabell 9.2. Vid sammanställningen har eventuella

överföringar från föregående år och till nästkommande

år inte tagits med.

Tabell 9.2 Tävlingsorganisationernas kostnader år 1979, kronor

Kommittén har inte begärt något bokslut från SPTF eftersom denna förening inte erhåller något statsbidrag. (Ang. kostnader se avsnitt 9.2.1.)

Ridfrämjandets

182 Organisation och verksamhet inom ...

9.4 Finansiering av rid- och körsporten Av tabell 9.3 framgår i stort hur de olika riksorganisationerna inom rid- och körsporten finansierat sin verksamhet år 1979. Statsbidraget avser budgetåret 1979/80 och utgår över anslaget Stöd åt idrotten. Tabell 9.3 Finansiering av ridsportorganisationernas verksamhet, kronor Medlems- Kurser, Bidrag Övrigt

aBidrag till fond.

b13 000 av anslaget utbetalt till distrikten.

Källa: Respektive riksorganisations bokslut. i SPTF erhöll år 1980 från ATG ett föreningsstöd på { 10 000 kronor. Stödet höjdes till 25 000 kronor år

1982. Till detta kan 15 000 kronor erhållas för

speci- i

ella aktiviteter.

9.5 Ridsportens företagarorganisationer

9.5.1 Ridskolornas riksorganisation

Ridskolornas riksorganisation (RRO) bildades år 1971. Den har till ändamål att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen och att vara ett kontaktorgan utåt. Organisationen arbetar bl.a. för att höja ridskolornas standard. RRO lämnar råd och information till sina medlemmar bl.a. genom ett medlemsblad samt utarbetar en riktprislista som vägledning för prissättning av rid-

Organisation och verksamhet inom ... 183

skolans tjänster. Inom utbildningssidan samarbetar RRO med Ridfrämjandet och söker bl.a. verka för att ridinstruktörerna får en ändamålsenlig vidareutbildning. N Enligt RRO drivs nära hälften av landets ridskolor i regi. Är 1981 var 75 ridskolor anslutna till privat RRO. Sammanlagt hade dessa omkring 1 800 ridskolehästar.

9.5.2 Sveriges ridlägerarrangörers riksförbund

Sveriges ridlägerarrangörers riksförbund (SRR) bildades år 1970. Är 1981 hade förbundet 104 medlemmar. Bland dessa var 25 ridskolor. Omkring 25 medlemmar utgjordes av lantbrukare som specialiserat sig på hästuppfödning. Riksförbundet arbetar bl.a. för att förbättra kunskapen om ridutbildning och lägerverksamhet bland lägerarrangörer, ridledare och ridlärare. Detta sker bl.a. genom kurser som anordnas i samarbete med Ridfrämjandet.

10 UPPFÖDNING OCH HANDEL

10.1 Hästuppfödningens ekonomiska villkor

10.1.1 Uppfödare

Hur många hästuppfödare det finns i landet vet man inte. Däremot har SCB statistik över hur många jordbruksföretag som har föl och unghästar. Det fanns år 1976 omkring 7 300 jordbruksföretag med mer än två ha åker som hade unghästar, inkl. föl, dvs. ungefär lika många företag som år 1966.

Det har spekulerats i att en ökande andel av uppfödningen under senare år skett i form av s.k. hobbyuppfödning. Antalet unghästar på företag med 0,3-2 ha åker ökade exempelvis från ca 180 åren 1966 och 1971 till ca 400 unghästar år 1976. Uppgift för år 1981 saknas f.n. Uppfödning av hästar förekommer även i form av inackordering på jordbruksföretag och i stallar som inte hör till någon jordbruksfastighet.

10.1.2 Uppfödningskostnader

Kostnader för uppfödningen av hästar har ingående behandlats av Ann Gustafsson i ett examensarbete, Hästsek-

torn och lantbruketl Resultaten av utförda beräkningar

1Gustafsson, A. 1981. Hästsektorn och lantbruket. Stencil.

Institutionen för ekonomi och statistik, institutionen för husdjursförädling. Sveriges lantbruksuniversitet.

186 och handel Uppfödning

redovisas dels som en standardkalkyl, gjord enligt de som används inom animalieproduktionen, dels principer som det ekonomiska resultatet vid tio jordbruksföretag med Både uppfödning av arbetshästar hästuppfödning. och av olika slag finns med i studien. I sporthästar det främst den del som avser uppföljande presenteras födning av ridhästar.

I tabell 10.1 visas kostnaderna för uppfödning av en ridhäst. Vid har bl.a. anta- 3 1/2 årig beräkningarna att är 77 procent, vilket är gits fölningsprocenten ett extremt bra resultat. Vidare har priset på havre satts till kronor kg, hö 0,60 och halm till 0,85 per 0,30 kronor per kg.

Tabell 10.1 Sammanställning över uppfödningskostnaderna för en 3 1/2 årig ridhäst

Kr. % Kostnadsslag

Språngavg. 1 100 2 14 % Rekrytering Gallsto 3 390 8

1 595 4 ) 4 % Försäkring Ränta 7 415 16 )16 %

Arbete 14 400 31 )31 %

3 960 9 Byggnadskostnad 10 % underhåll 600 1 Summa 45 805 100

som ett alternativ till kalkylen i tabell 10.1 ges ett där enbart de kontanta utläggen medräknats. De exempel redovisade kostnaderna blir då ca 14 000 kronor. I alternativ får ingen ersättning för detta uppfödaren ränta på investerat kapital eller på arbetet, ingen

Uppfödning och handel

det rörelsekapital som bundits under uppfödningen, inte heller någon ersättning för betet eller för stallbyggnaden utöver underhållskostnaden. Avelsstoet betraktas som hobbyhäst och belastar inte uppfödningskalkylen. En kostnad av 1 360 kronor för gallsto har dock medräknats.

10.1.3 Försäljning och ekonomi

Vid de två företag med halvblodsuppfödning som Gustafsson följt upp har försäljningspriset för en 3 1/2 årig halvblodshäst varierat mellan 15 000 kronor och 30 000. Som tidigare nämnts betalar ackordhäststiftelsen ca 10 000 kronor för halvblodshästar som är omkring tre år gamla.

Vid de företag som studerats av Gustafsson är hästhållningen en väsentlig del i företaget. Resultaten av studien visar att försäljningspriserna för hästarna oftast enbart täcker direkta driftsutgifter och låga produktionskostnader för fodret. I de flesta fall finns inte utrymme för ränta på lånat kapital och investeringar. Arbetsinsatsen är hög inom uppfödningen och det är svårt att ens få betalt för en bråkdel av arbetsinsatsen, enligt Gustafsson. Genom att kombinera uppfödningen med t.ex. hingsthâllning, inackordering av ston, inridning och inkörning av hästar, träning och tävling av t.ex. trav- och galopphästar, har man lyckats förbättra ekonomin inom hästhållningen på de studerade företagen.

Väsentligt för de företag som bedriver hästuppfödning är enligt de synpunkter som framkommit vid Gustafssons studier bl.a.

o en gedigen kunskap 0 ett avelsmaterial av hög kvalitet 0 hög dräktighetsprocent

188. Uppfödning och handel SOU 1932:51

o goda kontakter med den inhemska och internationella marknaden goda betesmarker och stallar en kombination av olika grenar inom hästhållningen

Som tänkbart komplement till föreslås hästhållningen bl.a. ridläger- och ridskoleverksamhet samt skogskör- * ning.

I uppsatsen nämns även konkurrensen mellan och yrkeshobbyuppfödare. Vid t.ex. försäljning av hästar måste yrkesuppfödaren i motsats till hobbyuppfödaren, lägga på moms på försäljningspriset. Om köparen i sin tur inte kan dra av momsen blir prisskillnaden avsevärd. För hobbyuppfödaren är arbetsinsatsen en meningsfull fritidssysselsättning och han har därför inget krav på att få betalt för arbetet. Å andra sidan har hobbyuppfödaren i regel mindre erfarenhet av hästuppfödning och valet av avelsston påverkas mer av många gånger känslomässiga bevekelsegrunder än kvalitetsmedvetande. Enligt Gustafsson har hobbyuppfödaren därför svårt att konkurrera

i

kvalitetsmässigt med yrkesuppfödaren.

som kommentar till prisutvecklingen framhåller Gustafsson att det under 1970-talets första hälft uppstod en l stor efterfrågan på sport- och fritidshästar med goda l l priser som följd. Det blev en brist på svenska hästar l l J och hästimporten blev omfattande. Under 1970-talets \ andra hälft ökade den svenska l uppfödningen samtidigt som efterfrågan minskade, vilket medförde sjunkande priser och slakt av unghästar.

* 10.2 Import och export

Under 1970-talet importerades fler hästar till Sverige än det exporterades. Importpriset ökade enligt tull- x statistiken kraftigare än exportpriset som framgår av tabell 10.2.

Uppfödning och handel 189 Tabell 10.2 Import och export av hästar, antal och

1Källa: Utrikeshandel, del 1. SCB.

De importerade hästarna kom framför allt från Danmark och England. Åren 1973-1975 importerades även ett stort antal hästar från Polen. Under 1970-talet var Finland det land som köpte flest hästar från Sverige. För övrigt såldes hästar till 18 olika länder under åren 1973-1979. Sedan år 1977 har till USA exporten ökat till 30-40 hästar per år. Det är främst fullblods-

araber och svenskt halvblod som sålts till USA medan

importen därifrån huvudsakligen utgjorts av Varmblods- 9 travare.

11 HÄSTHÄLSA OCH VETERINÄR SERVICE

Djurskyddsbestämmelser berördes i avsnitt 4.9. I avsnitt 5.3 Djurhälsoutredningen ingår vissa synpunkter på den veterinära servicen. I det följande lämnas uppgifter om veterinärvårdens omfattning, sjukdomsorsaker och hälsokontroll inom hästområdet.

11.1 Veterinärvårdens omfattning

Omfattningen av djursjukvården i landet av framgår lantbruksstyrelsens sammanställning av veterinärernas å årsberättelser. I berättelserna anges bl.a. antalet veterinärbehandlade hästar. Statistiken avser antalet behandlingsserier. Förändringen av antalet behandlingsserier avseende hästar framgår av sammanställföljande ning.

År 1971 registrerades 118 000 behandlingsserier 1976 189 000 1979 167 000 1980 158 000

Ungefär hälften av hästarna behandlades av distriktsveterinärer, en femtedel av privatpraktiserande veterinärer och övriga behandlades vid djursjukhus, enligt vad som framgår av veterinärernas årsberättelser 1974 och 1979. De av ATG inrättade hästklinikerna är avsedda att ge poliklinisk specialistservice. Alla av typer hästar kan få behandling på dessa kliniker.

Av de hästar som behandlades vid djursjukhus år 1976 erhöll 24 procent sluten vård, betänkandet enligt Finansiering av djursjukhus (Ds Jo 1978:8). Förutom vid lantbruksuniversitetet i stationär Uppsala ges vård av hästar vid djursjukhusen i Varekil Helsingborg, på Orust, Skara, Karlstad, Strömsholm, Sollefteå, Långsele och Umeå.

192 Hästhälsa och veterinär service

11.2 Sjukdomsorsaker

statistik över de skador och sjukdomar hästarna Någon behandlas för finns inte publicerad. Däremot har Jordbrukets försäkringsbolag (JBF) publicerat statistik över ersättningsorsaker. År 1980 var 74 000 hästar försäkrade i bolaget. Av hästarna var 28 procent halvblodshästar. I tabell 11.1 visas ett sammandrag för åren 1970-1979 av olika typer av livskador.

ase texten.

Källa: JBF 1975-79. Jordbrukets försäkringsbolag.

är en livförsäkring som även täcker A1-försäkringen hästens brukbarhet. A2-försäkringen är enbart en liv- Trav- och galopphästar som tränas för försäkring. eller deltager i tävling kan försäkras endast enligt A2.

A1-försäkringen täcker sedan år 1973 även de veterinärvårdsskador som överstiger ett visst angivet belopp. Veterinärvårdsersättning utgår årligen till omkring fem av de A1-försäkrade hästarna. Bland veteprocent

Hästhälsa och veterinär service

rinärvårdsskadorna var den vanligaste ersättningsorsaken sjukdomar i rörelseorganen, därefter i nämnd ordning sårskador, sjukdomar i digestionsorganen, andningsorganen och gruppen hovsjukdomar och fistlar. I JBF:s material uppvisar halvblodshästarna betydligt högre frekvens sjukdomar i rörelseorganen jämfört med medeltalet för övriga raser. (Livskador vid olika åldrar visades i figur 3.5.)

11.3 Hästhälsokontroll

Som nämndes i avsnitt 6.3 finns en lag (1980:370) om organiserad hälsokontroll av husdjur. Organisation på jordbrukets område eller annan sammanslutning kan få rätt att anordna hälsokontroll med ändamål att motverka eller förebygga sjukdomar hos husdjur. Någon organiserad hälsokontroll av hästar har dock inte kommit till stånd.

Ett fältförsök genomfördes åren 1971-1976, som innebar en detaljinventering av förhållandena vid ett urval ridskolor. Sammanlagt 60 ridanläggningar ingick i undersökningen som närmast kan betecknas som hästhälsokontroll. Undersökningen som omfattade ca 1 300 hästar i en uppsats Hästhälsokontroll inom ridspor-

redpvisas

ten.

Dels undersöktes samband mellan miljö och skador, dels skador på olika typer av hästar. Av resultaten framgår bl.a. följande.

o 20 procent av de stora hästarna var halta vid första besiktningen.

1Magnuss0n, L.E. 1976 Allmänt veterinärmöte. Kompendium. Sveriges

veterinärförbund. Stockholm 1976.

194 Hästhälsa och veterinär service

O 8 procent av ponnyhästarna var halta vid första besiktningen. Hälften så många hästar i gruppen 150-159 cm i mankhöjd hade anmärkningar jämfört med de i gruppen 160-170 cm. Tryckskador av sadeln var vanligare hos hästar med hög, muskefattig manke och hästar med dåligt sadelläge.

Någon organiserad, landsomfattande hästhälsokontroll finns inte.

Vissa former av hälsokontroll förekommer emellertid vid landets trav- och galoppbanor och bl.a. vid stuterier-

12 FÖRSÖK OCH FORSKNING

Försök och forskning inom hästområdet har under 1970talet huvudsakligen bedrivits vid den veterinärmedicinska fakulteten vid Sveriges lantbruksuniversitet (tidigare Veterinärhögskolan). Under de senaste åren har hästavelsfrågor även blivit aktuella inom den lantbruksvetenskapliga fakultetens institution för husdjursförädling och sjukdomsgenetik.

En samarbetskommitté för hästforskning tillsattes av rektorsämbetet vid Sveriges lantbruksuniversitet den 15 februari 1979. Kommittén är underställd en för veterinärmedicinska fakulteten och Statens veterinärmedicinska anstalt gemensam forskningsnämnd. Förutom veterinärer ingår i kommittén en genetiker från den lantbruksvetenskapliga fakulteten samt en representant från vardera ATG, Centralföreningen för svensk ridsport och Lantbrukarnas riksförbund.

12.1 Forskningsprojekt

samarbetskommittén för hästforskning utgav år 1981 en broschyr Svensk hästforskning, volym 1. Den är närmast en projektkatalog över pågående arbete. Av broschyren framgår att 81 forskare är mer eller mindre inkopplade i de 81 redovisade projekten eller delprojekten. Det poängteras att endast ett fåtal forskare arbetar på heltid med hästforskning. Vanligen bedrivs arbetet över djurslagsgränserna som jämförande studier. De redovisade projekten varierar därför påtagligt till

196 Försök och forskning

sin omfattning, intensitet, finansieringstyp m.m. I tabell 12.1 har kommittén i görligaste mån ordnat in de olika projekten i ämnesgrupper motsvarande JBF:s uppställning av skadeersättningar. I vissa fall har gränsdragningarna varit svåra att göra. En del projekt handlar enbart om diagnostik, andra kan betraktas som ren grundforskning. Ett projekt, Unghästträning,har redovisats som sju delprojekt under rubriken Rörelseorganen eftersom projekten ingår i en serie hållbarhetsstudier på travhästar. Bl.a. dessa studier är ett led i den forskning som finansieras av ATG. ATG:s resurser används till vissa samlade forskningsinsatser inom prioriterade områden.

Tabell 12.1 Forskningsprojekt inom hästsektorn budgetåret 1980/81 Ämnesområde Antal projekt Rörelseorganen inkl. tillväxt & träning h) ro Könsorganens sjukdomar & reproduktion Genetiska analyser _|_\ Invasionssjukdomar Cirkulationsorganen

O\|\)k›J›åG\\l®Oê

Infektionssjukdomar Biokemi Hälsoundersökningar Digestionsorganen Övrigt Summa (D ON

Källa: Svensk hästforskning. Samarbetskommittén för hästforskning, SLU. 1981.

De projekt som handlar om avel har följande benämning.

o Utveckling av metoder för avelsvärdering av hästar med samtidigt utnyttjande av individ-, avkomme- och härstamningsinformation o Orsaker till låg startfrekvens hos 2, 3 och 4 åriga varm- och kallblodiga travare

Försök och forskning

Avelsvärdering av travare (hingstar och ston) Utveckling av metoder för exteriörbedömning och studier av samband mellan hållbarhet, prestationer och exteriör som grund för utveckling av system för praktisk avelsvärdering 0 Analys av genetiska samband mellan olika egenskaper hos ridhästar o Genetisk analys av konstitutionella, exteriöra och prestationsbetingade egenskaper hos ridhästar o Genetisk analys av data från blodgruppering av travhästar 0 vidareutveckling och praktisk anpassning av nuvarande avelssystem avseende häst o Exteriörbedömning som instrument vid avelsvärdering av fullblodsaraber med speciell tonvikt på praktiskt tillämpbara metoder

Kommittén föreslog i promemorian Utveckling av redskap för skogskörning med häst. m.m. att SLU skulle tilldelas ett särskilt anslag för redskapsutvecklinq. Riksdagen beslöt (prop. 1980/81:100 bil. 13. JoU 1980/81:18, rskr 1980/81:207) med anledninq härav att anslå vissa medel till redskapsutveckling för skogskörning med häst.

12.2 Kostnader och finansiering

Av de i tabell 12.1 redovisade projekten finansieras 26 av ATG medan 33 är helt finansierade av lantbruksuniversitetet. De senare forskningsuppdragen är av typen grundforskning, s.k. pilotundersökningar och metodstudier för diagnostik. Fyra projekt finansierades genom statens råd för skogs- och jordbruksforskning samt två genom statens medicinska forskningsråd. Övriga projekt finansierades av 21 andra bidragsgivare. Den s.k. lantbrukets fond för upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete har hittills inte finansierat projekt inom hästområdet.

Försök och forskning

En referensgrupp för hästfrågor inom den veterinärmedicinska fakulteten publicerade år 1979 en PM med titeln Angående hästsektorn och dess forskning (stencil). Enligt uppgifter i denna promemoria beräknades veterinärvården år 1978 uppgå till omkring 22 miljoner kronor. Den totala kostnaden för hästforskning inom SLU var för budgetåret 1978/79 ca 1,6 miljoner kronor, exkl. basresurser. Staten betalade 58 procent av detta. Av lantbruksuniversitets totala kostnad för forskning utgjorde hästforskningen 1,2 procent. Enbart SLU:s löner till de statsanställda forskarna uppgick till 665 000 kronor, vilket motsvarade 82 procent av den totala lönekostnaden för hästforskarna.

Kostnaden för utveckling av redskap för skogskörning med häst budgetåret 1981/82 finansieras genom statsanslaget till den skogsvetenskapliga fakulteten. Enligt uppgift från institutionen för skogsteknik i Garpenberg avsattes en summa av 143 000 kronor för utvecklingsarbetet under 1981/82.

1982:51

UTBILDNING OCH INFORMATION

13.1 øakgrund

Under den tid hästen användes i relativt stor omfattinom och skogsbruket samt inom försvaret ning jordlades stor vikt vid grundutbildning i hästkännedom. I och med av jord- och skogsbruket och mekaniseringen motoriseringen av försvaret under 1960-talet upphörde i stort sett utbildningen i hästskötsel vid landets lantbruks- och och inom försvaret. Endast skogsskolor en kurs i hästskötsel bibehölls, nämligen den 8veckorskurs som inrättades år 1934 vid statens hingstoch stuteri. Inom lantbrukets högskolor minskade depå i hästkunskap och hästsjukvård markant. undervisningen utbildning av hovslagare bibehölls Hovslagarskolans emellertid. I och med hästsportens snabba utveckling under 1970-talet ökade omfattningen av hästuppfödåter. Därmed ökade även efterfrågan på utbildningen i hästskötsel både bland uppfödare och hästanning vändare.

13.2. Utbildning inom gymnasieskolan

13.2.1 Grundutbildning i jordbruk och husdjursskötsel samt vidareutbildning

inom ges dels på en tvåårig Grundutbildning jordbruk dels i 40- och 10-veckors specialjordbrukslinje, De två sist nämnda är avsedda för elever med kurser. är inriktade bl.a. mot yrkeserfarenhet. Kursplanerna

200 Utbildning och information

animalieproduktion. Därvid berörs hästskötseln endast i förbigående. Till den tvååriga linjen antas årligen omkring 1 000 elever, ungefär lika många till 40veckorskursen och ca 660 elever till 10-veckorskursen (1930/81).

Vidareutbildning anordnas i form av s.k. högre specialkurser. De olika kursernas längd varierar från 8 till 40 veckor. Sammanlagt finns plats för vidareutbildning av omkring 1 000 elever per år.

Förutom de nämnda kurserna finns inom gymnasieskolan ett antal specialkurser. Vissa av dessa kurser avser utbildning inom hästskötselområdet.

13.2.2 Specialkurser med inriktning mot hästskötsel m.m.

Det fanns tidigare en tvåårig linje för utbildning av djurskötare till djurparker. Denna ersattes fr.o.m. läsåret 1981/82 med en tvåårig gymnasielinje för utbildning av djurvårdare utanför animalieproduktionen (läroplan nr S 4 81:1). Kursplanen omfattar i genomsnitt 27 veckotimmar djurvård. Undervisningen i djurvård bedrivs som inbyggd utbildning i den omfattning de lokala förhållandena medger. I huvudmomenten ingår bl.a. allmän djurkunskap, specialiserad djurkunskap samt skötsel och vård av bl.a. hästar. Förutom hästar avser kursplanen hundar, katter, laboratoriedjur samt djurparksdjur. Några anvisningar om undervisningstidens fördelning mellan djurslagen finns inte. Kursen kan således anpassas efter arbetsmarknadens behov. Kurser med inriktning mot djurparksdjur anordnas f.n. i Norrköping och Enskede.

En annan specialkurs med anknytning till hästar är 8-veckorskursen i hästskötsel (nr S 4 73:1). Tre kur-

och information Utbildning

ser anordnas årligen på Flyinge och två på Wången. Kurserna på Wången är anpassade till skogskörning med häst. Ett 50-tal elever utbildas årligen på Flyinge och ungefär hälften så många på wången.

å Vid fyra gymnasier i landet, i Möln- Kramfors, Malmö, E dal och Stockholm anordnas sedan några år 9-veckorskurser för yrkesverksamma inom trav- och galoppsport (läroplan S 4 78:5). Under läsåret 1980/81 genomgicks dessa kurser av sammanlagt 64 elever.

En läroplan för en 40-veckorskurs för stallpersonal

5 vid travbana (nr S 4 72:2) finns av skolöver-

godkänd F styrelsen. Enligt timplanen upptas ca 90 procent av undervisningen av hästkunskap och hästens träning. Någon kurs har emellertid ännu inte anordnats.

13.3 Utbildning vid lantbruksuniversitetet

Inom lantbruksuniversitetet finns flera utbildningsvägar med inriktning mot bl.a. husdjursskötsel, t.ex. veterinärutbildning, utbildning av agronomer inom husdjursområdet, lantmästarutbildning och hovslagarut- ; bildning.

13.3.1 Agronom- och veterinärutbildning

Veterinärer och husdjursagronomer får ungefär samma grundutbildning i husdjurens (inkl. hästens) anatomi, histologi och fysiologi samt i kemi och biokemi. ; Agronomernas utbildning inriktas därefter mot reproduktions- och

% näringsfysiologi, utfodring och vård,

; statistik, genetik och husdjursförädling. Några krav på specialkunskap om hästskötsel finns inte för erhållande av examen. Däremot kan de studerande specialisera sig på häst i samband med det obligatoriska

examensarbetet.1

202 och information Utbildning

Veterinärutbildningen inriktas bl.a. mot djursjukdomar, förlossningskunskap och reproduktionsstörningar, kirurgi, medicin samt husdjurshygien. År 1965 ändrades studieplanen så att hästutbildningen blev starkt begränsad. Kandidaterna tjänstgör nu 15 dagar vid den kirurgiska och 15 dagar vid den medicinska hästkliniken. Dessutom tjänstgör kandidaterna 50 dagar i ambulant praktik. Omkring 25 procent av djuren

är hästar. Enligt A. Darenius (1976)2 har de veteri- 1

närer som utexaminerats efter 1970/71 uppskattningsvis endast en fjärdedel av den kliniska hästerfarenhet som de dessförinnan examinerade veterinärerna. Speciali- 1 har därför måst ske efter 1 seringen på hästsjukdomar | examen, bl.a. genom tjänstgöring på djursjukhus och på hästkliniker.

1 13.3.2 Lantmästarutbildning J

i

Lantmästarutbildningen är en påbyggnad av utbildningen den två-åriga jordbrukslinjen och en 40-veckorskurs på i driftsledning. Minst 30 månaders praktik krävs sam- 1 Några krav på praktik inom hästskötsel finns manlagt. inte. Viss specialisering kan ske mot animalieproduk- J tion. Orienterande undervisning ges i hästskötsel. Lantmästarkursen omfattar 40 veckor och är förlagd

till Alnarp.

inom en gren av animalieproduktionen sker huvud- Specialisering efter t.ex. vid anställning på någon av sakligen agronomexamen, SLU:s försöksavdelningar eller genom t.ex. lantbruksstyrelsens vidareutbildning av personal.

2 i

Darenius, A. Forskning och utbildning. Allmänt veterinärmöte. Sveriges Veterinärförbund. Stockholm 1976. Kompendium.

Utbildning och information 203

13.3.3 Hovslagarutbildning

I avsnitt 5.2 redogjordes för hovslagarskolans förläggning till Skara och utbildningens planerade uppläggning. Ursprungligen var kursen som en fyramånaderskurs. Erfarenheten har emellertid visat att det är önskvärt att ha en förberedande kurs före den egentliga 5

i hovslagarutbildningen och dessutom en kort repetitions-

å kurs efter utbildning och viss praktik.

Den förberedande utbildningen (delkurs I) omfattar bl.a. hov- och klövvårdslära. Kurstiden är tre veckor. Varje år anordnas en sådan kurs för 30 elever. De elever som godkänts i delkurs I kan söka till delkurs II som omfattar fyra månaders utbildning. Kunskapskontroll sker genom skriftliga och praktiska prov. Efter denna kurs skall eleverna kunna tjänstgöra som hovslagare. Efter ett års yrkesverksamhet får de utbildade hovslagarna en veckas repetitionskurs. B1.a. tar man då upp frågor om hovsjukdomar och s.k. sjukbeslag. Av de 30 elever som antas till delkurs I brukar omkring 20 fortsätta i delkurs II. Mellan 30 och 40 procent av kursdeltagarna utgörs av kvinnliga elever.

13.4 Lantbruksnämndernas kursverksamhet

Lantbruksnämndernas kursverksamhet riktar sig mot yrkesverksamma inom jordbruket. Enligt svaren på en enkät utsänd av lantbruksstyrelsen år 1980 anordnar lantbruksnämnderna årligen ett 60-tal kurser i hästkunskap för jordbrukare under totalt ca 125 kursdagar. Mer än två tredjedelar av dessa är endagskurser. Enstaka tvåveckorskurser hålls bl.a. i skogskörning och i uppfödning och inkörning av hästar. Sammanlagt deltar omkring 4 000 personer årligen i lantbruksnämndernas s.k. hästkurser. Detta motsvarar nära tre procent av det totala deltagarantalet i nämndernas kurs-

204 Utbildning och information

verksamhet. Antalet hästkurser utgör 1,3 procent av det totala antalet kurser.

13.5 Studiecirkelverksamhet

Studiecirklar i hästkunskap har under senare år anordnats av två studieförbund, nämligen Vuxenskolan och Studiefrämjandet. Aktuella studiecirklar har bl.a. varit Hästens beteende, Känn din häst, ABC om hästar, Hästens utfodring, Hästjuridik. Förbunden har till kommittén redovisat följande antal cirklar och deltagare.

1978/79 246 cirklar med sammanlagt 2 265 deltagare 256 - 2 145 1979/80

13.6 Ridsportorganisationernas kursverksamhet

13.6.1 Samverkanskurser mellan Ridfrämjandet och Valla folkhögskola

år 1972 in som tredje huvudman i Ridfrämjandet gick Valla Vid folkhögskolan finns bl.a. en folkhögskola. med olika Elever som

fritidsledarlinje profilgrupper. g

5 t.ex. valt ridning som profilgrupp erhåller varje vecka sex timmar specialundervisning om ridning. Möjlighet till inriktning mot ridning ges vartannat år. Vanligen väljer 5-6 elever denna profilgrupp. 1 Pâ Valla folkhögskola anordnas årligen två förberedande instruktörskurser på åtta veckor med 30 elever i kurs. Ridinstruktörskurserna är förlagda till varje Strömsholm och betraktas som från folkhögskolan utkurser. Ridinstruktörsutbildningen är uppdelad lagda tre om vardera tre månader. För att bli anpå kurser krävs i minst ett års praktik efter genomtagen regel förberedande instruktörskurs och mellan de gången

Utbildning och information 205

olika delkurserna. Antalet utbildade i de olika delkurserna har de tre senaste åren (1978-1980) varit följande.

Förutom de nämnda kurserna anordnas även veckokurser ; för ungdomsledare, tredagarskurser för regionala utbildningsledare och för handikappinformatörer.

E Budgetåret 1979/80 deltog 295 elever i samverkans-

6 kurserna och det totala antalet elevveckor var 1 720. Samma siffror för budgetåret 1980/81 var 287 deltagare och 1 636 elevveckor.

13.6.2 Tävlingsorganisationernas kursverksamhet centralt

Tävlingsorganisationerna inom ridsporten (SRC, SLRC, SPF) anordnar utbildning för tävlingsryttare, tävlingsfunktionärer, tävlingsledare och utbildning av ekipage. Även kurser i hästkörning förekommer. Under budgetåret 1978/79 hade t.ex. SRC-Ridfrämjandet sådana kurser på Strömsholm med sammanlagt 282 deltagare. Kurstiderna varierade mellan två dagar och två veckor. Även SLRC har motsvarande typer av kurser. För budgetåret 1978/79 § redovisar SLRC 16 kurser med sammanlagt 200 deltagare. Kurstiderna varierade mellan två och åtta dagar.

svenska ponnyföreningen (SPF) utbildar bl.a. ett 40tal ponnyinstruktörer årligen i Vetlanda. Kurstiden är två veckor med 20 elever i varje kurs. I samarbete med Ridfrämjandet vidareutbildas ponnyinstruktörerna genom en tvâveckorskurs på Strömsholm. En eller två sådana kurser anordnas varje år med 10-12 instruktörselever i varje kurs. SPF:s utbildning av tävlingsfunktionärer sker i nära samarbete med SRC.

206 Utbildning och information

13.7 Övrig kurs- och informationsverksamhet

På Strömsholm hålls årligen fyra 10-veckorskurser i hästskötsel med 8-10 elever i varje kurs. Denna kurs är inte bidragsberättigad. Svenska blå stjärnan uppger att de har viss kursverksamhet på hästområdet. Bl.a. kurser i hästvård och hästsjukvård. Dessa kurser är inte bidragsberättigade utan bekostas av eleverna.

Inom grundskolan kan viss ridundervisning förekomma i form av fritt valt arbete. Stat och kommun bekostar tillsammans denna verksamhet.

Lokala och regionala hästavelsföreningar står i viss utsträckning själva som kursanordnare och finansierare av hästkurser. Många travsällskap håller årligen en eller flera kurser.

Som nämndes i avsnitt 9.2.2 och 9.2.3 står även Ridfrämjandedistrikten och de lokala ridklubbarna för viss utbildning av ridlärare och ungdomsledare. Informations- och kursverksamhet bland barn och ungdom som vistas vid ridskolorna sker i stor utsträckning med hjälp av det lokala aktivitetsstödet, som tidigare nämnts. i

Det finns ett ansenligt antal böcker och småskrifter om hästskötsel och hästsport. En del av dessa är utgivna av hästavelse och hästsportorganisationer.

13.8 Till kommittén framförda synpunkter om utbildning

Från Ridfrämjandet har man till kommittén framfört att dagens största problem är att den gamla erfarenheten och hästkunnandet 1 hög grad försvunnit. Den genomsnittlige ryttaren och uppfödaren har mycket

Utbildning äch information

sämre jämfört med tidigare. Både hästens kunskaper skötsel och utfodring behöver förbättras, från hästens födelse och framåt. Ridfrämjandet framhåller att Sverige har ett bra avelsmaterial men det bör tillvaratas på ett bättre sätt än vad nu är fallet. Vidare påpekar man att ridskolorna har svårt att få tag på väl utbildade hästar.

Svenska ponnyföreningen har till kommittén framfört att man har behov av att fördubbla antalet ridinstruktörer för ponnyryttare.

Länsveterinärerna i Västerbottens, Jämtlands och Koppar- 3 län har i en skrivelse bl.a. uppmärksammat kombergs mittén om önskvärdheten av att djurskyddsinspektörer bereds tillfälle till fortbildning i hästkännedom. Ridskolor och uthyrningsstall etableras bl.a. vid större turistcentra. Kommunalt bidrag beviljas ofta till verksamheten utan att man ställer krav på kuni hästkännedom. Det är angeläget, anser länsskaper veterinärerna, att utbildning av ansvarig personal snarast kommer till stånd. Man påpekar även att föräldrar som en häst till sina barn ofta saknar köper kännedom om hästhållning.

Vid lantbruksuniversitetet framhåller man att hästens ändrats under 1970-talet. Allt fler hästar användning sätts in i och vid yngre ålder än tävlingsverksamhet Detta ställer stora krav på uppfödare och tidigare. hästutbildare. Samtidigt har det tillkommit nya katesom saknar erfarenhet av och tradigorier uppfödare tion inom hästuppfödningsområdet. Man understryker att utbildningsbehovet är mycket stort både bland uppfödare och hästanvändare.

Viss forskning inom hästområdet pågår i Sverige och i en del andra länder. Det finns emellertid ingen vid

208 Utbildning och information

SLU:s konsulentavdelning som har ansvaret för att forskningsresultaten förs ut till berörda näringsutövare och rådgivare. Lantbruksuniversitetets hästforskare hävdar att den facklitteratur som finns tillgänglig är av skiftande kvalitet och delvis föråldrad. Nya krav på hästarna måste följas upp med förbättrade uppfödnings- och träningsmetoder. Det är därför angeläget att man får fram läroböcker som bygger på modern forskning.

Ridskolornas riksorganisation (RRO) har framfört att det finns behov av regional utbildning av hästar och av hästutbildare. Man föreslår att sådan utbildning anordnas på tre olika platser, t.ex. en i vardera, södra, mellersta och norra Sverige. RRO framhåller även vikten av fortbildningskurser för ridinstruktörer. Man efterfrågar även utbildning för stallförmän. Den bör innefatta utbildning i hästsjukvård, hovslageri, arbetsledning och ge fördjupade kunskaper i foderlära.

Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen har för kommittén påpekat att en rätt utförd utbildning av unghästarna medverkar till en högre medellivslängd hos hästarna, underlättar försäljningen och ger uppfödaren Kurser i är därför vik- 1 högre priser. hästutbildning tiga. Liksom Avelsföreningen för svenska varmblodiga travhästen efterfrågar man utbildning för stallförmän, stuteriförmän och för hingsthållare, kurser i seminering av häst och kurser i hästens hov- och hälsovård.

Fråm såväl hästavels- som hästsportorganisationer har man framfört önskemål till kommittén om en tvåårig gymnasielinje med specialinriktning mot häst. Skolöverstyrelsen godkände år 1981 en läroplan (nr S 4 81:1) för tvåårig utbildning av djurvårdare utanför animalieproduktionen. Skara kommun har meddelat kommittén att man till skolöverstyrelsen anmält sitt in-

Utbildning och information

tresse för att införa en sådan linje vid gymnasiet i

Skara. Man planerar därvid att ge linjen en inriktning

mot hästvård. Kommunen framhåller de goda förutsättningar som finns i Skaraområdet för sådan utbildning. Bl.a. hänvisar man till de som finns vid vete-

resurser

rinärinrättningen i Skara, t.ex. hovslagarskolan och möjligheten att anlita kvalificerade lärare. Dessutom finns inom nära räckhåll travbana, ridhus och stuterier som kan utnyttjas vid den inbyggda delen av utbildningen.

Inom veterinärinrättningen är man positiv till den av

t

Skara kommun föreslagna utbildningsvägen. I samarbete med kommunen har man utarbetat ett förslag till differentierad utbildning i djurvård. Bl.a. innebär förslaget utbildning tillrättalagd för blivande travtränare, stuteriförmän, djursjukvårdare och djurskyddstillsyningsmän. överläggningar har även förekommit med företrädare för den kommunala Vuxenskolan i Skara om möjligheten att parallellt anordna kurser för redan yrkesverksamma inom hästområdet.

för hingstuppfödningsanstalten Wången har i Styrelsen ett förslag som överlämnats till kommittén tagit upp två nya typer av kurser. Den ena är en 40-veckorskurs för instruktörer i skogskörning med häst. Diskussioner förs med skolöverstyrelsen om att få utnyttja kurs- (nr S 4 72:2) för stallpersonal vid travbana. planen Denna kursplan lämpar sig väl för ändamålet efter smärre justeringar menar man. Den andra föreslagna kursen är en tvåveckorskurs för hingsthållare.

13.9 Kommitténs tidigare presenterade förslag

I en till jordbruksministern den 1 oktober 1980 överlämnad promemoria föreslog kommittén bl.a. att 8veckorskurser i skogskörning med häst skulle anordnas

210 Utbildning och information

vid Hingstuppfödningsanstalten Wângen. (8-veckorskurser startade vid Wången under våren 1981.)

I sitt delbetänkande (Ds Jo 1981:6) Statens hingstdepå och stuteri föreslog kommittén bl.a. att sexmånaders inbyggd utbildning för stall- och stuteri- 1

förmän skulle förläggas till Flyinge. Den teoretiska i

delen av utbildningen föreslogs ingå i gymnasiesko- i lans kursverksamhet. Utbildning i avel, vård m.m. i en tremånaderskurs och en tvåveckorskurs för hingsthållare föreslogs även bli förlagda till Flyinge liksom en 40-veckorskurs för hästutbildare. Kommittén hänvisade f.ö. till att utbildningsfrågorna skulle tas upp i slutbetänkandet.

13.10 Sammanfattning av antal kursdeltagare

Antalet deltagare i kurser som berör hästuppfödning, x hästskötsel och hästens inom och användning jordskogsbruk och till vilka bidrag utgår av allmänna medel, framgår av följande sammanställning.

Hästskötarkurser, 8-9 veckor ca 140 elever per år (S 4 73:1, S 4 78:5) 5 mån. 20 - Hovslagarkurser, Lantbruksnämndernas kursdagar 4 000 deltagare per år Studiecirklar 2 200 -

Deltagarantalet vid de kurser som anordnas för ridinstruktörer och ungdomsledare har följande omfattning. (I den regionala ungdomsledarutbildningen kan samma elev delta i flera kurser under ett år.)

Utbildning och information 211

Ridinstruktörskurser centralt 8-12 veckor ca 150 elever Ponnyinstruktörskurser 2 50 Ridledarutbildning regionalt 2 240 Ungdomsledarutbildning centralt 3-6 140 regionalt 2 dagar 1 150 Övrig ledarutbildning centralt 3-5 75

Tävlingsorganisationerna har dessutom ett stort antal kurser.

14 HÄSTENS ROLL 1 SAMHÄLLET

14.1 Hästens roll inom jord- och skogsbruk

Antalet jordbruksföretag i landet med mer än 2 ha åker uppgick år 1976 till ca 131 000 enligt 1976 års lantbruksräkning. Hästar fanns på ca 22 000 av företagen. Föl och unghästar fanns på en tredjedel av dessa företag. Det ger en viss uppfattning om hur många jordbruksföretag som bedriver hästuppfödning. I det följande berörs dels hästens betydelse för lantbruket i sin helhet dels hästens användning i skogsbruket.

14.1.1 Hästen i lantbruket

Hästsektorn och dess relation till lantbruksnäringen belyses i det examensarbete av A. Gustafsson (1981), som nämnts i kapitel 10. Det råder stora brister i basfakta rörande hästhållningen. Det går ändå att konsta-

1 tera att hästhållningen ger ett flertal inkomstkällor

för lantbruksnäringen, enligt Gustafsson.

I examensarbetet redovisas beräkningar som tyder på att lantbruket i producentledet årligen erhåller ett inkomsttillskott från hästsektorn i storleksordningen 500-600 miljoner kronor. Inkomsterna härrör från flera källor och följande nämns.

0 Försäljning av fodermedel 0 Uppfödning och försäljning av föl och hästar o Inackordering av hästar

214 Hästens roll i samhället

0 Ridläger, ridskole- och utbildningsverksamhet Köttproduktion Körning i jord- och skogsbruk

Av årsomsättningen inom hästsektorn beräknas ca 60 procent härröra från fodermedelsförsäljning, direkt eller indirekt, och 35 procent från inackorderingar, ridläger o. dyl. Det hemmaproducerade foder som använts till egna och inackorderade hästar, exkl. egna brukshästar, betraktas vid beräkningarna som sålt. Intäkten av försålda hästar har antagits vara lika stor som foderkostnaden enligt beräkningarna och ger därför inget överskott. Värdet av brukshästarnas arbete inom skogsbruket utgör enligt Gustafssons skattningar sex procent av omsättningen inom hästsektorn. Värdet motsvarar knappt hälften av foderkostnaden för brukshästarna.

Hästhållningen har även vissa indirekta effekter på lantbruket. Genom att producera vallfoder till bl.a. hästar kan man t.ex. förbättra växtföljden på gårdar med ensidig spannmålsodling. Gustafsson påpekar vidare att produktionen av hästfoder minskar landets spannmålsöverskott. Produktionen av foder beräknas uppta en areal av ca 110 000 ha inkl. betesmark, vilket blir ca 1 ha per häst i genomsnitt.

skötseln av de hästar som finns på jordbruksfastigheter

beräknas ta i anspråk en arbetstid motsvarande totalt

3 500 heltidsanställda. Angående arbetsersättning och hästuppfödningens ekonomi hänvisas till kapitel 10.

14.1.2 Hästen i skogsbruket

Den svenska skogsarealen uppgår till ca 22 miljoner ha. Privatskogsbruket svarar för ca hälften av denna areal.

Skogens årliga tillväxt uppskattas till ca 3,1 m3sk per

Hästens roll i samhället 215

ha i genomsnitt för hela landet. På jordbruksföretag med mer än 2 ha åker fanns år 1980 sammanlagt 4,5 miljoner ha skogsmark.

Kallblodshästar fanns år 1976 på ca 13 200 av landets ca 118 000 jordbruksföretag (företag med mer än 2 ha åker), enligt SCB. Antalet vuxna kallblodshästar var år 1981 ca 12 700. Det innebär en minskning med ca 4 000 hästar sedan år 1976. Med ledning av betäckningssiffrorna åren 1974-1980 tillförs häststammen omkring 2 000 kallblodshästar årligen om man utgår från att

40 procent av betäckningarna resulterar i livskraftiga

1 I föl. En del kallblod används enbart som travhästar. Å 1 andra sidan använder man även Varmblodshästar för skogskörning i viss utsträckning.

Enligt en undersökning avseende avverkningsåret 1972/73

(Drakenberg & Höök, 1975)1användes häst på 15 700 före-

E

tag inom privatskogsbruket för uttransport av virke. ›

i Kvantiteten motsvarade 12 procent av den volym virke

i som brukarna avverkade i egen regi. Andelen virke som

i kördes ut med häst varierade mellan olik regioner.

T.ex. i den skogsregion som omfattas av länen W, X, Y \ och Z kördes 45 procent av gallringsvirket ut med häst och 17 procent av slutavverkningsvirket.

Av den volym virke som avverkades 1972/73 inom privatskogsbruket kom två procent från fröträd, ca 1/3 från gallringar och resten från slutavverkningar;

Enligt Hedman (1982 a)2avverkades 16 milj. m3sk i egen

1Drakenberg, K & Höök, L. 1975. Drivningsundersökning inom pri-

vatskogsbruket. Stencil 169. Institutionen för skogsteknik, Garpenberg. Sveriges lantbruksuniversitet.

2Hedman, L. 1982 a. Metoder och redskap för drivning med häst.

En litteratursammanställning. Stencil 169. Institutionen för skogsteknik, Garpenberg. Sveriges lantbruksuniversitet.

Hästens roll i samhället

regi år 1972/73 inom privatskogsbruket. Det innebär

att ca 2 milj. m3sk kördes ut med häst räknat efter

12 procent av volymen. Hedman beskriver bl.a. jämförande undersökningar som utfördes åren 1979-1981 i 1 Danmark, Finland, Holland och Sverige rörande lunning av virke. Hästen jämfördes med utrusjordbrukstraktor tad med bl.a. radiostyrd vinsch. Hästen hävdade sig väl vid lunning till stickväg. med häst med- Lunning förde färre svâra skador på kvarvarande Hästens skog.

transportkapacitet låg mellan 3-10 m3 virke per timme.

I den finska undersökningen räknade man med 300 tim. skogskörning per år i de ekonomiska kalkylerna, ett

uttag av 65 m3 per ha och 60 meters stickvägsavstånd.

Hästens prestation var 4,4-5,7 m3 virke per timme. Mot

bakgrund av resultaten från studier med hästlunninq har det holländska statsskoqsbruket börjat intressera sig för hästen och har för närvarande ca 30 egna hästar i arbete.

Kostnaden per kubikmeter virke vid lunning med häst påverkas i höq grad av den tid det tar att lasta och

lossa, enligt Hedman (1982 b)t Körredskapens utformning

har därför stor betydelse för ett ekonomiskt

utnytt-_ jande av hästen i skogen. Redskapens utformning är också av stor betydelse från arbets- och arbetarskyddssynpunkt.

l4.2 Hästen inom trav- och galoppsporten

De 33 trav- och galoppbanor som finns i Sverige är spridda över hela landet. Den nordligaste travbanan ligger i Boden och den sydligaste i Malmö. Även på Gotland finns en travbana. På bild 14.1 finns samtliga

1Hedman, L. 1982 b. Lunning till stickväg med häst. Stencil 167.

Institutionen för skogsteknik, Carpenberg. Sveriges lantbruksuniversitet.

Hästens roll i samhället 217

banor markerade. Bilden är hämtad ur ATG:s årsredovisning 1980.

E] Shorbana trav

GDMellanbana trav

O Småbana trav .

* , ”

Icke rmanent fi*

o j

travbläåa k

. A

vGaloppbana

Bild 14.1 Trav- och galoppbanor i Sverige.

218 Hästens roll i samhället

År 1979 registrerades 1,68 miljoner betalande åskådare vid trav- och galopptävlingar. Inom AB Trav- och Galopp (ATG) uppskattade man den verkliga publiksiffran till omkring två miljoner. Som tidigare nämnts i avsnitt 9.1 sker en stor del av totalisatorspelet i form av förtidsvadhållning. Det år således inte nödvändigt att besöka en tävlingsbana för att delta i vadhållningen. Det är därför svårt att uppskatta hur många personer som deltar i spelet.

Enligt ATG avspeglar publikengagemanget ett fritids- \ intresse som enbart till en del är inriktat på vadhåll- Å \ ning. En vanlig tävlingsdag omfattar fyra till fem timmar. Under denna tid finns det endast sju till tio speltillfällen. Själva spelet tar en mycket liten del av den tid publiken vistas på banan. Många personer deltar överhuvud taget inte i totalisatorvadhållningen. Vistelsen vid banorna ger tillfälle till samvaro med andra människor. De tävlande ekipagen, hästarnas form och chanser fångar publikens intresse. Trav- och galopptävlingarna ger på så sätt en fritidssysselsättning med stort innehåll, enligt ATG.

Inom de lokala trav- och galoppsällskapen, hästägar- \ föreningarna och amatörklubbarna är ett stort antal å medlemmar År 1979 fanns * engagerade. bl.a. 326 professionella tränare verksamma inom travsporten. Någon säker siffra på det totala antalet arbetstillfällen inom trav- och galoppsporten finns inte. I bilagan till betänkandet Lotterier och spel (SOU 1979:30, sid. 54) anges följande siffror.

sou 1982:51 Hästens roll i samhället 219

- Sysselsättning Uppskattningar Antal Antal Motsvarande engagerade dagsverk antal heltidsanställda Organisationerna Heltidsanställda 230 Tävlingsdagsarvoderade 3 000 120 000 520 E vid banan 50 Serviceföretag (restauranter, kiosker, 1 vaktföretag, transportöl rer) 1 500 60 000 260

i

Professionell träning Tränare med proffslicens 400 Antal anställda 600 1 I denna trav- och

E

Enligt sammanställning ger galoppspor- : ten, centralt och på banorna, en sysselsättning som motsvarar omkring 2 060 heltidsanställningar. Det arbete som hästägarna själva (amatörtränarna) lägger ned har inte medräknats eftersom detta arbete närmast kan i betraktas som hobbyarbete. Trav- och galoppsporten L engagerar även ett stort antal ungdomar, som på sin fritid hjälper till i stallarna. För ponnytrav- och ponnygaloppsporten finns ett starkt ökande intresse bland ungdomarna.

Statens direkta inkomst av trav- och galoppsporten i form av totalisatorskatt uppgick år 1980 till 221 miljoner kronor.

14.3 Hästen inom ridsporten

1 Antalet ryttare har enligt Ridfrämjandet mer än fyr-

2 dubblats under de 15 senaste åren. År 1979 uppskattades antalet till omkring 220 000. Av dessa var ca 150 000 ryttare anslutna till någon ridsportorganisation. Ryttarna utgörs till ca 80 procent av kvinnor, enligt Ridfrämjandet. Omkring 165 000 av de aktiva ryttarna är i

220 Hästens roll i samhället

åldern 7-24 år. Totalt finns det i landet ca två miljoner ungdomar i den åldern.

Det finns enligt ca 600 Ridfrämjandet ridskolor i landet med sammanlagt sju-åtta tusen varav

hästar, ca

hälften är ponnyer. Ridfrämjandet har utfört flera studier över verksamheten på ridskolorna. Resultaten Å finns publicerade bl.a. i informationsskrifter från Ridfrämjandet, t.ex. Ridskola-fritidsgård Rid- (1970), ungdom-Aktiviteter och vanor (1979) och med Ridning handikappade (1979L I det följande redovisas några resultat från undersökningarna.

De ungdomar som rider på ridskolorna använder i genomsnitt ca 85 procent av den tid de vistas vid anläggningen till annan verksamhet än ridning. Många ungdomar vistas vid ridanläggningarna utan att aktivt delta i någon ridning. Antalet ungdomar vid ridanläggningarna som inte rider beräknas vara mellan 50 000 och 100 000. i Omkring 30 procent av de ungdomar som vistas vid ridanläggningarna är barn under elva år. Aktiviteter för att sysselsätta ungdomarna den tid de inte rider har kommit att bli en viktig del i ridklubbarnas verksamhet. Ridfrämjandet hävdar att ridskolan är en överlägsen fritidsgård/ungdomsgård av skäl. följande

o Ridskolan har än längre öppethållet andra ungdomsgårdar. 0 Den har en verksamhet som motiverar och engagerar ungdomar mer än det allmänna umgänget på ungdomsgårdar. 0 Ridskolan är det alternativet billigaste för kommunen om man ser till kommunens kostnad per besök.

Ridfrämjandets undersökningar visar att ridungdomarna röker och dricker mindre än Hittills har genomsnittet. man inte haft några problem med narkotika vid ridskolorna.

Hästens roll i samhället 221

Tävlingsridningen har fått en ganska stor omfattning. År 1980 deltog ca 6 000 ryttare och 6 700 hästar sammanlagt i regionala och nationella tävlingar. Av ridungdomarna i åldern 14-20 år tävlar på klubb ca 60 procent.

Ridfrämjandet har på ett medvetet sätt utvecklat och i anpassat ridningen så att den kan utövas av de handi- E kappade, t.ex. utvecklingsstörda och handikappade som är döva, blinda och rörelsehindrade. Omkring 2 000

i

handikappade rider nu regelbundet. Enligt Ridfrämjandet är målet inte bara att ge de handikappade ridkunnighet, utan kanske främst att låta dem uppleva glädje och tillfredsställelse vid utövandet.

De aktiviteter som bedrivs vid sidan om ridningen brukar man kalla bredvidverksamhet. Denna innefattar inte bara häst- och stallvård utan även t.ex. klubbträffar, föreningsmöten och studier i form av studiecirklar och kurser.

Några säkra siffror på antalet yrkesverksamma inom ridsporten finns inte. Enligt Ridfrämjandets skattningar

14.4 Hästen som köttproducent

Den svenska konsumtionen av hästkött har sjunkit de senaste åren. År 1971 konsumerades t.ex. 5,4 miljoner kg, 1976 var konsumtionen 4,5 och 1981 var den 2,8 miljoner kg, enligt Sveriges slakteriförbund.

222 Hästens roll i samhället

De hästar som slaktas i Sverige är i regel Överskottsföl och utslagshästar. Specialuppfödning förekommer endast i enstaka fall. Slaktkropparnas vikt har i medeltal varit följande enligt SCB.

År 1971 var medelslaktvikten 338 kg 1976 - 276 1 1978 - 242 J II u_ u 1

Producentpriset för fölkött är omkring 75 procent av priset på kalvkött. Priset på kött av stora hästar är omkring 70-80 procent av priset på nötkött. För t.ex. nötkött utgår f.n. (år 1982) ett statligt pris- och kostnadstillägg till producenten om 3,53 kronor per kg. Motsvarande tillägg för hästkött är 2,18 kronor per kg.

Hästen förbrukar vid specialuppfödning till slakt ungefär lika mycket foder per kg tillväxt som nötkrea-

tur upp till ca 18 månaders ålderl Slaktutbytet är

högre för hästar än för nötkreatur. Genomsnittligt sett är fruktsamheten emellertid hos ston mycket lägre än hos kor.

Om ston hålls enbart för produktion av föl som skall 1

födas upp som slaktdjur har stonas fruktsamhet avgöranä de betydelse för det ekonomiska utbytet. 4

14.5 Hästen inom utrikeshandeln å

i

Sveriges utrikeshandel med hästar har i många år haft en negativ balans. Utförsel minus införsel av levande hästar visar följande nettovärde.

1Gy1lenswärd, M. 1979. En studie över tillväxt och förutsättningar

för köttproduktion med tunga kallblodsraser. Stencil. Institutionen för husdjursförädling och sjukdomsgenetik. Sveriges lantbruksuniversitet.

Hästens roll i samhället 223

År 1973 020 000 1974 - 986 000 -

Nmlâ-Gmwb

1975 625 000

tal till 0,9 milj. kronor per år 1977-1979.

Införseln av hästkött minskade från ca 3 000 ton i mitten av 1970-talet till 752 ton år 1979. Värdet på införseln 1979 var ca 10 milj. kronor. På hästkött be- 1 1 talas införselavgift. Denna var i medeltal per år 1977- 1 t 1979 ca 8,8 milj. kronor. i

E

Importen av kött från mula, åsna, buffel m.m. har ökat. År 1978 var den t.ex. 377 ton och år 1979 ca 1 000 ton. För sådant kött betalas inte någon införselavgift.

14.6 Sysselsättningseffekter, sammanfattning

Antalet arbetstillfällen uttryckt i heltidsarbeten 1 uppgår enligt tidigare avsnitt till följande. 1

Tabell 14.1 Hästhållningens effekt på sysselsättningen

i

1 Antal 1 1 arbetstillfällen

Inom jord- och skogsbruk Ä 1 Skötsel av egna och in- ? ackorderade hästar 3 500 Trav- och galoppsporten 2 G60 å

1 Ridsporten 1 170

Summa

224 Hästens roll 1 samhället

Till den nämnda siffran kommer arbetstillfällen inom hantverk, industri och handel vid tillverkning och försäljning av hästutrustning, -foder och andra förnödenheter. Även hästsjukvården ger ett antal arbetstillfällen. Det arbete som hästägarna själva lägger ned har inte medräknats eftersom detta arbete närmast betraktas som hobbyarbete.

15 HÄSTAVELN I VISSA ANDRA LÄNDER

Som av texten sker ett utbyte av häs- Ä tidigare framgått § tar mellan Sverige och ett antal andra länder. Kommittén har därför ansett det vara av värde att studera bl.a. hur hästavelsarbetet bedrivs i vissa andra länder. Information har erhållits bl.a. genom en enkät. Ställda frågor och erhållna svar återges i bilaga 9. Med svaren följde i många fall även en del litteratur som belyser ämnesområdet, vilket framgår av bilagans källhänvisningar.

15.1 Huvudmannaskap

Under den tid då hästarna var av väsentlig betydelse för forsvarsmakten och jordbruket var hästaveln en i flertalet länder. Under senare år statsangelägenhet har hästaveln i de industrialiserade länderna huvudsakligen inriktats mot produktion av sporthästar. Som ; en följd av detta har hela ansvaret för hästavelsarbetet i många länder överlåtits till de berörda organisa- \ tionerna. I en del fall har de olika rasföreningarna samman och bildat en topporganisation, som ansvagått › rar för samordning, administration och utvecklingsarbete. Landsudvalget før hesteavl i Danmark är ett exempå en sådan sammanslutning av rasföreningar. I pel andra fall har avels- och sportorganisationer bildat

E

4 ett i

gemensamt topporgan, t.ex. Västtyskland (Deutsche

Reiterliche Vereinigung) och i Irland (Bord na gcapall).

E

I Finland finns två förbund varav det ena, Suomen

r Hästaveln i vissa andra länder

Hippos ansvarar för aveln av varmblodiga travare och av finsk häst. Den senare oavsett om hästen är registrerad som travare, arbetshäst eller ridhäst. Suomen Hippos är även huvudorganisation för travsporten. Det andra förbundet heter Hästavelsförbundet för varmblodsavel rf. och svarar för aveln av ridhästar (exklusive finsk häst) och för ponnyaveln.

American Horse Council (AHC) är exempel på en helt fristående organisation i vilken bl.a. avels och sportföreningar ingår. Även lokala klubbar och enskilda personer kan ansluta sig till organisationen. Industrier och affärsföretag kan gå in som stödjande medlemmar. AHC arbetar främst med att tillvarata hästavels- och hästsportorganisationernas intressen gentemot myndigheterna. AHC stödjer även forskning och utveckling samt arbetar för att marknadsföra hästsporten. Den amerikanska staten har inget ansvar för hästaveln.

Norge, Island, Frankrike, Polen och Schweiz är exempel på länder i vilka statliga myndigheter har hela ansvaret för avelsplaner och urval av hästar för avel, administration m.m.

15.2 Avelsmetoder och avelsvärdering

Under de senaste tjugo åren har intresset för moderna avelsmetoders tillämpning inom hästaveln främst givit sig tillkänna på forskningssidan. Det första internationella symposiet rörande genetik och hästar hölls i Dublin år 1975. Av

referaten1framgâr att man dittills

främst arbetat med att utvärdera använda metoder, bestämma arvbarheten hos registrerade egenskaper och prestationsresultat samt att göra metodstudier.

1Proceedings of the International Symposium on Genetics and

Horse-Breeding. Dublin 1975.

Hästaveln i vissa andra länder 227

för ett effektivt avelsarbete är att En förutsättning data man behöver för avelsvärderingen är lättillde Inom trav- och galoppsporten lagras tävlingsgängliga. data och data om hästens identitet, m.m. via datamaskin. länder har man datarutiner även för I vissa lagt upp t.ex. i Danmark, Västtyskland, Frankandra hästraser, och Holland. I dessa länder har man därigenom fått rike att datamaskinen för lagring goda möjligheter utnyttja och bearbetning av avels- och tävlingsdata.

15.2.1 Trav- och galopphästaveln

mätt i t.ex, vinnartider i klassiska

Avelsframstegen för fullblod har avtagit starkt under selöp engelskt

år. van Vleck1har man under senare år no-

nare Enligt små i att öka snabbheten hos den ameriterat framsteg kanska travaren. Däremot presterar nu ett större antal av de startande hästarna bra tider. Som exempel nämner van Fleck att år 1948 travade 13 procent av de starhästarna en mil 2 minuter eller mindre. tande engelsk på

År 1972 nådde 49 detta resultat. Enligt J0rdan1

procent hästarna nu vid ålder än tidigare. Huvudstartar lägre av är t.ex. avsedda för 2- och 3-åringar. parten loppen

I flera länder arbetar man med att få fram effektiva för avelsvärdering av trav- och galopphästar. system vid mitten av 1970-talet hade man i Holland utar- Redan betat en metod för avkommebedömning av travhingstar.

Avkommebedömning av hingstar i Holland

I Holland har man en databank med uppgifter om årliga v;nstsummor, rekord och härstamningar för alla holländska som fötts sedan år 1929. Sedan ca fem år travare,

1Evans, J. w. m.fl. The Horse. San Francisco 1977.

Hästaveln i vissa andra länder

tillbaka har man beräknat

rutinmässigt travhingstarnas

avelsindex. Det index som beräknas bygger på avkomlingarnas genomsnittliga vinstsumma i olika åldersklasser. Vinstsummorna korrigeras för årsvariationer, könsskillnader och ev. skillnader mellan avkommegrupperna avseende mödrarnas genomsnittliga vinstsumma. Avelsindex beräknas för alla hingstar som har sammanlagt fyra avkomlingar i åldersklasserna 2-8 år. De avkomlingar som dött före tre års ålder slopas men alla andra i åldersklasserna 2-8 år tas med vid indexberäkning, oavsett om de startat eller inte.

År 1981 redovisades avelsindex för Hollands 119

travhingstart Två olika indextal anges. Det ena bygger

på vinstsumman det andra på kvadratroten ur vinstsumman. Det senare beräkningssättet ger ett tillförlit-

ligare avelsindex. Förutom indextalen anges även säker-

heten i beräkningen.

Seminavel

I åtskilliga länder använder man sig inom travhästaveln av konstgjord sädesöverföring (insemination) av ston. Därvid används huvudsakligen färsk sperma. Inom full-, blodsaveln godkänner man inte hästar som tillkommit ge-

nom insemination.

Travhästavelns omfattning

I de fem europeiska länder som f.n. har flest travhästar var antalet registrerade hästar år 1979 följande, enligt Union Europêenne du Trot.

1Minkema, D. Toelichting op berekening en interpretatie

fokwaardeindexen van draverdekhengsten, januari 1981. Stencil.

Hästaveln i vissa andra länder 229 16 000 tävlingshästar 7 848 startande 7 500 avelsston Sverige

15.2.2 Ridhästaveln

I många länder finns statliga stuterier och hingstuppfödningsanstalter för halvblodshästar, t.ex. i Västtyskland, Schweiz, Frankrike, Polen och Sverige. Det är emellertid ett mycket begränsat antal hingstar som rekvia centrala uppfödningsanstalter. Orsaken är ryteras bl.a. de stora kostnaderna att driva sådana anstalter.

För att underlätta urvalet av hingstar utanför hingst uppfödningsanstalterna har man i flera länder inrättat en 100-dagars central prövning för unghingstar, t.ex. i

Danmark, Finland, Västtyskland och Holland.1

Urval av ston till tänkbara hingstmödrar sker t.ex. i Västtyskland på tre olika sätt. Antingen tas stona ut vid kvalitetsprövning av ungston eller med ledning av prestationer vid tävlingar. Ett sto skall ha vunnit i minst tre offentliga tävlingar i dressyr, hoppning eller fälttävlan för att godkännas. Ett tredje alternativ är att stoet har tre avkomlingar som vunnit i större täv-

lingar.2

Ang. hästaveln på Island se bilaga 7.

1Huvudorganisation i Holland är Warmbloed Paardenstamboek in

Nederland (WPN).

2Haring, H. Proceeding of the international symposium on genetics

and horse-breeding. Dublin 1975.

230 Hästaveln i vissa andra länder

För att få en så tidig av avkommeprövning hingstarna som möjligt har man i flera länder infört kvalitetsprövning av unghästar. I denna av exingår bedömning teriör, konstitution, rörelser under ryttare och hoppning med och utan ryttare, ev. även i prov terräng. Sådana bedömningar anordnas t.ex. i Finland, Norge, Danmark, Västtyskland, Schweiz och Holland.

Avelsvärdering av hingstar med ledning av hingstarnas egna och avkommans sker nu tävlingsresultat rutinmässigt i Frankrike. Man har där konstaterat att det egentligen inte finns något samband mellan hästens utseende och dess vad beträffar prestationsförmåga dres-

syr, hoppning och fälttävlan.1

I Västtyskland måste, enligt lag,en hingst ha uppnått en viss poäng vid och vid exteriörbedömningen det obligatoriska bruksprovet för att godkännas. Vid bruksprovet tar man hänsyn till hur hingstens förhåller poäng sig till medelvärdet av samtliga prövade hingstar. Minst 12 hingstar måste

prövas samtidigt.2

15.2.3 Arbetshästar Å

I Finland har man sedan ett 20-tal år tillbaka haft ett väl utbyggt för arbetshästar. En bruksprov utvärdering av proven ur

genetisk synpunkt publicerades år 1965.3

Det finska bruksprovet omfattar förutom dragprov en test av lynnet genom att två domare provkör hästen.

1Langlois, B., m.fli. 1978 Ann. Génét. Sêl anim., 10 (5), 443-474.

2Ver0rdnung über die Körung von Hengsten vom 20. August 1979

Bundesgesetzblatt, Jahrgang 1979, teil I. Bonn.

3Varo, M. 1965. Some coefficients of heritability in horses.

Ann. Agr. Fenn. 4:225.

1982:51 Hästaveln i vissa andra länder 231 SOU

Dessutom bedöms hästens rörelser, ben och hovar. Vart ett av bedöms med 1-10 Vid

och proven poäng. dragprovet

får hästen dra en släde på ett 10 m långt sandunderlag. För varje gång hästen passerar en sandad sträcka höjs dragmotståndet. Vid 10:e sträckan motsvarar dragmotståndet 90 procent av hästens vikt. Dessutom körs ett skrittprov, varvid en km skall tillryggaläggas på max. 10 min.

Ungefär häften av de prövade hingstarna och 10-20 procent av stona slås ut på grund av dragprovet. En hingst måste klara av minst sju sträckor och ett sto minst fem sträckor för att godkännas. För varje godkänd 10-meterssträcka får hästen två poäng. Sammanlagt måste en hingst komma upp i 30 poäng och ett sto 25 poäng för att bli till avel. Som framgår av bilaga 9 finns det ett godkänd stort antal godkända hingstar av finsk ras men ganska endast en mindre del av dem är aktiva i aveln.

Även i Schweiz har man ett ganska omfattande bruksprov. Det består i travprov, dragprov och uthållighetsprov. Det senare utförs på en 24 km lång sträcka som skall i föreskrivna gångarter. Före, under tillryggaläggas och efter provet kontrollerar en veterinär hästens fysiska status.

15.3 Finansiering

I de länder där man har statsstuterier och hingstdepåer subventionerar man i regel betäckningsavgiften. Ekonomiska bidrag till hingsthållningen är också vanliga. I t.ex. Finland utgår stöd till enskilda stoägare i form av premier och fölpengar, m.m. I vissa länder koncentreras stödet till åtgärder för effektivisering av avelsvärderingen och till utvecklingsarbete,t.ex. i Danmark, \

Västtyskland och Frankrike.

Hästaveln i vissa andra länder

I många länder ansvarar trav- och galopporganisationerna för att aveln av trav- och kapplöpningshästar får det stöd de behöver. I vissa länder finns bestäm-

melser om att en viss procent av

totalisatoromsättning-

en skall avsättas som stöd åt aveln, t.ex. i Norge och Frankrike. 1 (Denna del kan betraktas som en del av to- 4 i I 4 talisatorskatten.) Finland återgår hela totalisatori skatten till sporten och aveln. Aveln får därvid 35

procent av beloppet och alla raser får ta del av stödet.

I Frankrike avsätts även en viss av procent totalisa-

toromsättningen för finansiering av jordbruksministe-

riets kostnader för bl.a. statsstuterier, forskning och

information. I Holland utgår stöd både via travsport-

organisationen och avelsföreningen. Avelsföreningen

(Stichting nederlandse drafen rensport) erhåller medel

från staten. Totalisatorskatten används i Holland till

stöd åt husdjursaveln.

Av tabell 15.1 hur stort stöd som framgår år 1979 ut-

betalats till travhästaveln i form av uppfödarpremier när summan av stödet slås ut per registrerat avelssto.

I Sverige utgår, som redovisats i stöd

kapitel 8, till

travhästaveln dels i form av dels i uppfödarpremier, form av avelspremier till särskilt meriterade ston.

al summan ingår avelspremier med 257 francs.

bl summan ingår avelspremier och fölpengar med ca 860 francs.

Källa: Statistiques Européennes 1979. Union Européenne du Trot. Kommitténs egen bearbetning.

I bilaga 9 finns närmare beskrivning över finansieringen av stödet till aveln, m.m. i tio olika länder.

A sou 1982:51 . 235

III KOHMITTENS UVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

16 UTGÃNGSPUNKTER FÖR KOMMITT§NS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

Hästutredningens huvuduppgift är att se över huvudmannaför hästavelsarbetet och det ekonomiska ansvaret skapet för detta arbete. Vidare sägs i direktiven att kommittén bör överväga frågan om statens medverkan i utbildnings- och informationsverksamheten. Statens medverkan i andra hästfrågor, t.ex. forskning och försök bör även tas och hästens roll i samhället bör utredas. Komupp mittén har i ett delbetänkande (Ds Jo 1981:6) lämnat förslag angående statens hingstdepå och stuteri vid Flyinge.

Sedan början av 1940-talet har landets kallblodshästar minskat i antal från ca 600 000 till omkring 75 000 år 1966 och omkring 20 000 år 1981. Orsaken är främst den omfattande inom och skogsbruk. Ommekaniseringen jord- 1/5 av de 20 000 kallblodshästarna är travhästar. kring De övriga kallbloden används huvudsakligen som gårdsoch skogshästar.

Antalet Varmblod och ponnyer har ökat från omkring 13 000 år 1951 till uppsakttningsvis ca 50 000 år 1970 och till ca 90 000 år 1981. Sedan försvarets behov av hästar utgörs varmblodshästarna av i huvudsak upphört Av de 90 000 sporthästarna är ca 30 procent sporthästar. varmblodstravare och galopphästar. Resten används inom rid- och körsporten. Vid ridskolorna finns ca 7 000

236 Utgångspunkter för kommitténs ...

hästar varav omkring hälften är Det betäcks ponnyer. ca 20 000 ston varje år. Av dessa är mer än 70 procent Varmblod eller ponnyer.

16.1 Hästen inom lantbruket

Uppsakttningsvis finns mellan 40 och 50 procent av landets hästar på av jordbruksföretag. Omkring 1/3 hästarna är kallblodshästar av Hästarbetshästtyp. hållningen avser dock i första hand produktion av sporthästar för avsalu. Indirekt får inte jordbruket oväsentliga inkomster genom försäljning av hästfoder, m.m.

16.1.1 Hästen i skogsbruket

Hästen används numera endast undantagsvis i själva jordbruksdriften. Däremot används den i viss utsträckning för gårdstransporter och i skogskörning.

Det är uppenbart att draghästens inom det betydelse moderna skogsbruket varierar med arbetsuppgiften, företagstyp, skogsmarkens beskaffenhet och belägenhet, m.m. Det finns i dag många kombinerade och skogsjordbruksföretag. Vid dessa är t.ex. skogsvård och gallring lämpliga arbetsuppgifter både från arbetsoch investeringssynpunkt. Kommittén anser att bl.a. vid nämnda typ av arbeten skulle hästen, under vissa betingelser, kunna komma till En av nackanvändning. delarna med hästen är att skötseln stor bundenhet. ger En bundenhet som emellertid finns hos de flesta jordbrukare med animalieproduktion.

En förutsättning för att hästen skall komma till användning inom skogsbruket är att det är lönsamt att använda den. För att uppnå lönsamhet måste hästens användningstid vara relativt lång (minst 300 tim./år).

Utgångspunkter för kommitténs ... 237

Att hästen med fördel kan användas vid vissa skogstransporter kan å andra sidan vara ett motiv till att skaffa eller bibehålla en häst, som man har av i huvudsak andra skäl. Med utgångspunkt från den information som finns tillgänglig har kommittén funnit att hästen kan vara ekonomiskt konkurrenskraftig i följande fall

o vid gallring och röjning 0 vid små slutavverkningar 0 i svår terräng

Visserligen har antalet kallblodshästar minskat under den senaste femårsperioden men användningen av hästen inom skogsbruket synes öka. Det ökade antalet betäckningar inom rasen nordsvensk brukshäst kan vara ett tecken på en tendens i denna riktning. En av orsakerna till ett ökat intresse för användning av hästen i skogsbruket kan vara att man vill undvika de skador som lätt uppkommer på växande träd när man använder skogsmaskiner vid t.ex. skogsgallring. En annan anledning kan vara de nya skogsvårdsbestämmelserna, som bl.a. innebär att man måste ta till vara röjningsavfall om kvantiteten överstiger en viss mängd per ha. Ytterligare en anledning kan vara den på grund av höga oljepriser allt vanligare övergången till uppvärmning med ved och skogsavfall.

Kommittén finner att hästen fortfarande har en viss betydelse inom skogsbruket. Det finns därför anledning att bedriva en hästavel med inriktning på jord- och skogsbrukets behov. Hästens användning bör stimuleras genom

förbättring av redskap och genom utbildning i skogskör-

ning och hästskötsel.

16.1.2 Hästhållningen och jordbruket

Hästuppfödning förekommer på ca 7 300 jordbruksföretag. Uppfödningen av sporthästar kan vara lönsam under vissa förutsättningar. Avgörande för priset på en unghäst vid

238 Utgångspunkter för kommitténs ...

försäljning är bl.a. härstamning och bruks-

hästens

egenskaper samt kvaliteten på uppfödningen. Kostnaderna för uppfödningen påverkas i hög grad av arbetsåtgång, stonas fruktsamhet, språngavgiftens storlek, uppfödningstidens längd och i vilken mån avelsstona kan användas inom annan verksamhet.

Vid uppfödning av trav- och galopphästar kan uppföda- ,AA-l

i_ ren erhålla ekonomiskt stöd i form av avels- och uppfödarpremier över trav- och galoppsportens budget. Detta stöd uppgick år 1980 till 6,3 miljoner kronor. På samma sätt finansieras fölregistrering samt blodgruppering, frysmärkning och stambokföring av travoch galopphästar.

Statliga bidrag till hingsthållningen kan utgå för * kallblodshingstar, exkl. kallblodstravare. Totalt utbetalades 154 500 kronor i hingsthållningsbidrag år 1980. Till en hingsthållare som får ett litet antal ston till en hingst utgår inget eller ett mycket litet bidrag. Hingsthållare i t.ex. hästglesa områden missgynnas därigenom. För en hingst med många betäckningar kan statsbidrag utgå med maximalt 1 600 kronor per âr.

Jordbruket beräknas totalt få ett inkomsttillskott på 500-600 miljoner kronor per år genom hästsektorn. Tillskottet kommer framför allt från försäljning av hästfoder, inackordering av hästar och ridlägerverksamhet. Införselavgifter för hästar och hästkött uppgår till ca 10 miljoner kronor per år. Avgifterna kommer jordbruket till del i form av s.k. regleringsmedel.

Av de hästar som säljs inom rasen svenskt halvblod (ca 1 600) går ca 10 procent på export, 10 procent säljs till tävlingsryttare, 30 procent säljs till ridskolor och resten, dvs. ca 50 procent säljs som fritidshästar. De hästar som exporteras eller säljs till tävlingsryttare tillhör de ur kvalitetssynpunkt bästa

Utgångspunkter för kommitténs ... .239

hästarna. En uppfödare får relativt bra betalt för en

sådan häst. I övrigt är det svårt för en halvblodsuppfödare att få kostnadstäckning.

Kommittén anser att insatser behövs för att förbättra hästuppfödningens ekonomi.

16.2 Ridsporten ur social synvinkel

Omkring 160 000 eller ca åtta procent av alla ungdomar i åldrarna 7-24 år är aktiva ryttare enligt Ridfrämjandets skattningar. Ridsporten engagerar framför allt de unga flickorna. I åldrarna 9-14 år rider 34 procent av alla flickor, enligt samma källa. Bland Ridfrämjandets 122 000 medlemmar finns 66 400 flickor i åldrarna 9-14 âr.

Många ungdomar vistas vid ridanläggningarna utan att delta i ridningen. Räknar man in dessa i den ungdomar grupp som får fritidssysselsättning genom hästarna › kommer man fram till att hästarna direkt eller indirekt ,engagerar uppskattningsvis mellan elva och tretton procent av landets ungdomar i åldrarna 7-24 år.

Även de ungdomar som rider vistas en stor del av sin fritid vid ridanläggningarna, utöver själva ridtimmen. Ridskolorna har därför kommit att bli utpräglade ung- 1 domsgårdar. Ridklubbarna har tagit som sin uppgift att › ta hand om ungdomarna och ordnar därför aktiviteter av

F olika slag. Därvid utnyttjas bl.a. lokalt aktivitets-

stöd. Enligt en undersökning utförd av Ridfrämjandet J 1978-1979 röker och dricker ridungdomarna mindre än 1

i

genomsnittet. Några problem med narkotika har man ännu inte haft (Ridungdom, aktiviteter och vanor. Ridfrämjandet 1979, stencil).

240 Utgångspunkter för kommitténs ...

En viktig del av ridsporten är tävlingsridningen. Enligt tävlingsorganisationerna deltog 6 400 ryttare i större tävlingar år 1980. Sammanlagt förekom detta år 106 000 starter. Den volymmässigt största betydelsen har de interna tävlingarna inom ridklubbarna. Ca 60 procent av ridungdomarna i åldrarna 14-20 år deltar i sådana tävlingar.

En stor del av tiden vid ridanläggningarna ägnar ungdomarna åt att umgås med och sköta hästarna. Stallmiljön bör därför vara lämplig både för ungdomar och hästar.

Ridfrämjandet har fått ta del av de preliminära resul-

taten av ett par undersökningar1 om personskador inom

hästsporten. I rapporterna påvisas risker av en sådan omfattning att åtgärder måste vidtas för att åstadkomma en minskning.

Enligt den ena undersökningen, utförd på uppdrag av inträffade skadorna utomhus i 83 1 konsumentverket, pro-

i

cent av fallen. Inomhus inträffade hälften av skadorna i stallet. Det var framför allt de yngre hästarna som

1 i stallet till och Vid gav upphov spark- trampskador. J lektionsridning under ledning av instruktör förekommer j färre och skador än vid Den

lindrigare övrig ridning. 1

högsta olycksfallsfrekvensen finns bland 8-12 åringar, 1

å därnäst bland 13-15 åringar. Att minska olycksfallsriskerna genom högre krav på instruktörer samt förbätt- Ä rad skyddsutrustning och stallmiljö innebär högre timav- 1 gifter vid ridning. Konsumentverket påpekar att det allmänna stödet till ridning är betydligt lägre än till de traditionella pojksporterna som ishockey eller fotboll. I de fall snedfördelning av anslagen leder till att flickorna vid sitt idrottsutövande utsätts för fler allvarliga risker än pojkarna bör enligt konsumentverket en omprioritering av stödet snarast komma till stånd.

1a H. Ingemarsson. 1b U. Björnstig genom K. Danielsson, konsumentverket.

Utgångsbunkter för kommitténs ... 241

Enligt vad kommittén erfarit arbetar Ridfrämjandet med säkerhetsfrågorna inom ridsporten. Kommittén förutsätter att samhället genom ekonomiskt stöd och på annat sätt underlättar för ridsporten att på olika vägar öka säkerheten vid ridning och hästskötsel. Det är väsentligt att samhället har en god tillsyn över verksamheten vid landets ridanläggningar.

De redovisade synpunkterna föranleder kommittén att kraftigt understryka angelägenheten av att de hästar som erbjuds ungdomarna är lugna och säkra. Ansvaret för att lämpliga hästar kan rekryteras åvilar dels avelsledningen för halvblods- och ponnyhästar, dels utbildare av ridhästar.

Kommittén att hästarna, ridsporten och de

konstaterar

aktiviteter som anordnas av ridklubbar och ridskolor

vid sidan av ridningen engagerar en stor del av lan-

dets tonåringar, främst flickor. Hästarna och ridanläggningarna har därför en mycket stor social betydelse. Det är enligt kommitténs mening ett samhällsintresse att ett lämpligt hästmaterial finns att tillgå.

16.3 Hästen ur samhällsekonomisk synvinkel

16.3.1 Ungdomsvård

Värdet av den ungdomsvårdande insats som ridanläggningar och ridklubbar bidrar till kan sättas i relation till den totala kostnaden för ungdomsverksamheten. I bidrag från stat, landsting och kommun utgick t.ex. budgetåret 1979/80 en summa av 895 miljoner kronor,

enligt statens ungdomsråd.1Ledarnas frivilliga insatser

1 ; Fritidspolitik & samhällsstöd. Statens ungdomsråd; Helsingborg 1981.

242 Utgångspunkter för kommitténs ...

inom ungdomsverksamheten uppskattades till totalt sex miljarder och värdet av kommunernas lokalupplåtelser beräknades motsvara två miljarder kronor.

Ridsportorganisationerna erhöll budgetåret 1979/80 ett bidrag motsvarande 3,5 procent av de bidrag som utgick till olika idrottsorganisationer över anslaget stöd till idrotten. Enbart Ridfrämjandet hade ett medlemsantal i åldrarna 7-24 år som motsvarade av 4,3 procent ungdomarna i den åldern.

i

Med hänsyn till den stora uppslutningen kring ridsporten som föreligger synes det kommittén som om sam-

hällets stöd för denna del av ungdomsvårdsverksamheten är relativt och inte står i till \ begränsad proportion vad som utgår inom likartad verksamhet. å I 1 16.3.2_Inhemsk hästuppfödning

Med ledning av betäckningssiffrorna kan det årliga rekryteringsbehovet av hästar uppskattas till ca 8 000. Importpriset i genomsnitt omkring 35 000 kroär nor per häst. Om man utgår ifrån att alla hästar skulle

importeras är det realistiskt att räkna med ett lägre

importpris, t.ex. 25 000 per häst. En import av

kronor

8 000 hästar per år skulle betyda att 200 miljoner kro-

nor årligen skulle föras ut ur landet. Genom att överlåta på andra länder att svara för hästaveln skulle de svenska hästanvändarna få svårt att påverka avelns inriktning och därmed hästarnas kvalitet.

16.4 Övriga synpunkter

Produktionen av hästfoder tar i anspråk omkring 100 000

ha åker inkl. betesmark. Hästhâllningen minskar därigenom det spannmålsöverskott som vi i regel har i Sverige.

Utgångspunkter för kommitténs ... 243

Kommittén har kommit fram till att hästhållning och direkt ger 6 500-7 000 arbetstillfällen, omhästsport räknat till heltidsarbeten. Kommittén har därvid inte räknat med dendel av arbetet som kan betraktas som Indirekt ger hästhållning och hästsport hobbyarbete. arbetstillfällen inom hantverk, industri, handel och hästsjukvård.

“ Även om hästen har stor betydelse inom ungdomsvården bör det framhållas att även många vuxna bereds en genom hästen. Kommeningsfull fritidssysselsättning mittén är väl medveten om att ett stort antal människor av varierande ålder ägnar sin fritid åt skötsel av hästar, träning av hästar, tävlingsridning eller egna ridning enbart för avkoppling. Hästtävlingar engagerar även en stor publik. Inom trav- och galoppsporten uppt.ex. en på ca två miljoner per år. ges publiksiffra Trav- och är därmed en av de största galoppsporten publiksporterna i landet.

Hästen var en viktig del i det svenska näringslivet \ och försvaret ända fram till början av 1940-talet. Stora insatser har under åtskilliga århundraden gjorts för att få fram svenska häststammar av hög kvalitet. Kommittén finner att det fortfarande finns anledning väl förvalta det kulturarv hästen och kunskapen om att hästen utgör.

17 ÖVERVÄGANDEN

17.1 Avelsarbetets organisation och finansiering

och finansiering intar en sär- Hästavelns organisation i förhållande till andra djurslag genom att ställning lantbruksstyrelsen (LBS) är huvudman för hästkontrollen (hästpremieringarna) och via statsbidrag och tjänster finansierar kontrollen. Som ett styrmedel i avelsarbetet finns vidare en lag, lagen (1914:451) om hingst- De beslut som fattats av LBS i överbesiktningstvång. rörande kassation (underkännande) av klagningsärenden kan i vissa fall omprövas av regeringen. hingst

17.1.1 Hingstbesiktningstvång

om hingstbesiktningstvång innebär i Lagen (1914:451) korthet och med vissa undantag att endast av staten godkända hingstar får användas för avelsändamâl.

Med av Svenska arabhästföreningen har avelsundantag till kommittén framfört att hingstbesiktföreningarna bör finnas kvar. Lagen medför en viss ningstvånget som är av särskilt värde vid export kvalitetsgaranti, av hästar. även ett visst skydd för den in- Lagen ger hemska aveln genom att import av undermåliga hingstar försvåras. Å andra sidan innebär lagen begränsningar för den enskilde. En hingst som inte är godkänd får t.ex. endast användas till hingstägarens egna ston. En hingst som kasserats enligt det svenska premieringskan emellertid exporteras och användas för reglementet

Överväganden

avel i ett annat land. Försäljningspriset i påverkas

regel negativt om hingsten kasserats i Sverige.

Kommittén har om lagen övervägt om besiktningstvång kan ersättas med en om av

lag avelsvärdering hingst

utan att resultatet av skulle till värderingen kopplas ett godkännande som beskällare. Värderingens syfte skulle därvid i första hand vara att om ge upplysning hingstens avelsvärde. Rätt skulle alltså finnas att använda även lågt värderade hingstar om man så önskade. Kommittén har emellertid funnit att fördelarna med ett godkännande som beskällare överväger nackdelarna. Efterhand som ett modernt allmänt avelsvärderingssystem accepterats och kommit i bruk kommer dock godkännandet som sådant förmodligen att förlora sin som betydelse styrmedel. Kommittén förordar därför att den nuvarande lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång revideras så att den kan tillämpas med utgångspunkt från moderna

avelsvärderingsprinciperr

Som en följd av att avelsvärderingen till ett kopplas godkännande bör prövningen av överklagade beslut rörande kassation av hingst kvarstå.

17.1.2 Det svenska premieringssystemet

Som framgår av uttrycket premiering utdelas vissa premier för hästar som är lämpliga till avel. Premierna består dels av värdebokstäver, dels i vissa fall av penningpris. För en hingst innebär premieringen att hingsten får betäckningstillstånd enligt lagen om hingstbesiktningstvång. Ett sådant tillstånd kan i

vissa fall utfärdas utan att hingsten formellt

premierats. Premieringen innebär även att hästen kan stamê bokföras.

Avelsvärderingen sker i dag i stort sett efter samma

Överväganden 247

premieringssystemet

som när infördes bedömningsmetoder i slutet av 1800-talet. Med undantag för sporthästar med verifierade tävlingsmeriter premieras hästarna i huvudsak på en exteriörbedömning. Många års avelsurval med av hästens utseende (exteriör) har ledning medfört att ras exteriört sett nu har en respektive jämn och god kvalitet.

Vissa finns. För hingstar av varmbloprestationskrav ridhästras har dessa krav efterhand skärpts. För dig kallblodshästar (draghästar) är kraven obetydliga och har i fall liksom för ponnyhästar närmast kamånga raktären av ett lynnesprov. Dessa s.k. bruksprov avläggs i samband med premieringen.

För att någorlunda säkert kunna fastställa hingstarnas avelsvärde för de viktigaste bruksegenskaperna måste man i använda avkommebedömning. Någon avregel kommebedömning grundad på genetisk analys av systematiskt förda data har inte förekommit inom den statram. Man kan därför anta att liga hästpremieringens i hästavelsarbetet totalt sett är relativt framstegen sma.

Inom den har man gjort beövriga animalieproduktionen Genom en omfattande kontrolltydande avelsframsteg. väl dokumenterade produktionsdata och auverksamhet, tomatisk databehandling (ADB) har den moderna populakunnat utnyttjas vid såväl individtionsgenetiken produktionsdata för som avkommebedömning. Egentliga hästar finns f.n. endast för hästar som deltar i täv-

lingar.

Avelsframstegen inom den övriga animalieproduktionen

har även möjliggjorts genom seminverksamhet och frys-

av sperma. Härigenom har ett mycket strängt lagring urval av fäder kunnat från ett stort antal kontgöras

överväganden

/ rollerade besättningar. Seminverksamhet med djupfryst hingstsperma har hittills inte i utnyttjats någon större av flera skäl.

omfattning

Orsakerna till att man inte använder moderna avelsvärderingsmetoder inom det svenska hästavelsarbetet är enligt kommitténs bedömning följande.

o Gällande har premieringsreglemente konserverat det gamla bedömningssystemet.

o Hästaveln är raser med splittrad på många delvis skilda användningsområden och avelsmål. För flertalet av raserna är avelsmålen formulerade. vagt Avelsföreningarna saknar ekonomiska resurser att var för sig bedriva utvecklingsarbete.

o Hästaveln ofta en liten del av utgör lantbruksföretagens produktion. Motiven för att söka lönsamma avelsmetoder har därför inte varit lika starka som inom den övriga animalieproduktionen.

Kommittén har erfarit att enskilda initiativ många har tagits till utvecklings- och försöksarbete. Det finns därför vissa förslag till hur ett effektivt hästavelsarbete bör läggas upp. I viss har utsträckning metoder testats praktiskt, t.ex. av kvalitetsbedömning ridhästar och avkommebedömning av travhästar. Kommittén anser att avelsvärderingssystem moderna avelsbyggda på principer bör utvecklas även för hästavel. övrig

Som tidigare nämnts har kommittén funnit att lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång bör revideras. Som en följd härav bör även om kungörelsen (1966:560) stöd åt hästaveln omarbetas.

Lantbruksstyrelsen (LBS) har tillsatt en arbetsgrupp

Överväganden 249

med uppgift att gå igenom premieringarnas mål och metodik. Denna arbetsgrupp har fått ta del av kom-. mitténs synpunkter om hästavelsarbetets framtida organisation. Med ledning därav har gruppen utarbetat ett förslag till avelsvärderingens praktiska genomförande. Gruppens arbete presenteras i en rapport som överlämnades till kommittén i juli 1982. Gruppens överväganden och förslag finns i bilaga 10.

Kommittén anser att avelsvärderingens mål bör vara att, med hänsyn till praktiska och ekonomiska förutsättningar, åstadkomma största möjliga avelsframsteg i de egenskaper som är av väsentlig betydelse för hästanvändarna. Kommittén instämmer med arbetsgruppen att få som är varje hästras måste bedömningsgrunder meningsfulla och som står i proportion till rasens användningsområde. Ambitionsnivån kan inte heller sättas lika högt för alla raser.

Kommittén anser att arbetsgruppens förslag till arbetsrutiner är både meningsfulla och realistiska. Kommittén instämmer i sak i gruppens förslag rörande betäckningsredovisning, identitetskrav, fölregistrering, stambokföring och avelsvärdering. Avelsvärderingen bör som gruppen föreslår grundas på en individbedömning och en avkommebedömning. Individbedömningen skall, enligt förslag, grundas på härstamnings- och prestagruppens tionsuppgifter samt på exteriör- och veterinärbedömningar. Begreppet prestationsuppgifter bör möjligen vidgas. För t.ex. ridskole-, barn- och arbetshästar är hästens lynne, användbarhet och hållbarhet av minst lika stor betydelse som hästens prestationsförmåga. Avkommebedömningen bör som gruppen nämner grundas på normer som utarbetas för respektive ras.

överväganden -

17.1.3 Huvudmannaskapet för hästavelsarbetet

Lantbruksstyrelsen är som tidigare nämnts huvudman för hästavelsarbetet. Huvudmannaskapet för avelsarbetet

med nötkreatur, getter och svin har tidigare legat på

LBS men överförts till Svensk husdjursskötsel, ek. för. Den 1 januari 1983 överförs ansvaret för fâravelsarbetet från LBS till Svenska fåravelsförbundet. På liknande sätt bör enligt kommitténs uppfattning ansvaret för hästavelsarbetet överföras till en organisation som företräder hästuppfödarna.

När LBS överlämnade huvudmannaskapet för avelsarbetet rörande nötkreatur, getter och svin underlättades detta av att det redan fanns en riksomfattande organisation att överlåta ansvaret till. Denna riksorganisation hade vid övertagandet en väl fungerande fältorganisation med inarbetade kontrollrutiner samt ett modernt avelsvärderingssystem. Organisationen fick och får fortfarande ett betydande ekonomiskt stöd via regleringsmedel. Liknande ekonomiska villkor gäller när Fåravelsförbundet övertar ansvaret för fåravelsarbetet.

Innan huvudmannaskapet för hästavelsarbetet kan överlåtas måste, enligt kommitténs mening, en huvudmannaorganisation på hästavelsområdet skapas som kan överta ansvaret. Organisationen bör ha ett eget kansli med kompetent personal på det husdjursgenetiska och administrativa området samt väl utbildade funktionärer för fältarbetet.

Det statliga premieringssystemet bör enligt kommitténs mening ersättas med ett mera modernt och utvecklat avelsvärderingssystem. För detta krävs, särskilt under en övergångsperiod men även i fortsättningen, ett nära samarbete mellan huvudmannaorganisationen och LBS.

1982:51 överväganden 251 sou

LBS:s arbetsgrupp föreslår i sin rapport Avelsvärdering av hästar (bilaga 10) att i ledningen för

avelsvär-

deringarna skall finnas en nämnd kallad nämnden för avelsvärdering av hästar (NAH). NAH föreslås bestå av sju ledamöter, varav LBS utser tre och avelsföreningarna gemensamt fyra. Enligt gruppens förslag skall det finnas ett kansli till NAH:s förfogande samt fyra avelskommittéer, en för vardera av de fyra nämnda ras- Enligt gruppens förslag skall nämnden samla grupperna. in uppgifter om betäckningar och resultaten av dessa samt tillsätta funktionärer för fältarbetet m.m.

Kommittén har funnit att arbetsgruppens förslag till den nya organisationens uppbyggnad är mindre lämpligt. Bl.a. får LBS ett avgörande ansvar för organisationens arbetsrutiner, personalfrågor, ekonomi m.m. I överklagningsärenden kan även jäv uppstå.

bedriver redan i dag i många fall Avelsföreningarna ett avelsarbete som i inriktning och kvalitet tillgodoser större krav än vad de statliga premieringarna avser. är även väl införstådda med det Avelsföreningarna arbetet i fält det frivilliga arbete de praktiska genom utfört vid Kommittén finner det därför premieringarna. att avelsföreningarna själva, i en lämplig naturligt asgociationsform, svarar för huvudmannaskapet. De bör även få ett avgörande inflytande över huvudmannaorganisationens utformning och ekonomi samt över verksamhetens Lantbruksstyrelsen bör beredas tillfälle att planering. utse en adjungerad ledamot i organisationens styrelse. bör lämpligen utse ett antal avelskom- Organisationen mittéer för olika rasgrupper eller hästanvändningsområden.

Kommittén finner det lämpligt att ett rådgivande organ till huvudmannaorganisationen. Det rådgivande knyts kan i vara sammansatt som den av arorganet princip betsgruppen föreslagna nämnden NAH.

Överväganden

För de avelsföreningar som inte önskar eller har

möjlighet att ansluta sig till huvudmannaorganisationen skall det, enligt kommitténs finnas mening, möjlighet att köpa tjänster från organisationen. Avelsvärderingen

av hingstar bör dock, kommitténs

enligt uppfattning, endast utföras under huvudmannaorganisationens ledning.

Det bör ankomma på LBS att utöva över hästtillsyn avelsarbetet samt att meddela rambestämmelser för hästavelsarbetets bedrivande.

I och med att LBS överlâtit för huvudmannaskapet hästavelsarbetet finns inte längre motiv till att LBS:s beslut 1 Överklagningsärenden kan av omprövas regeringen.

17.1.4 Hingstuppfödningsanstalten Wången

Hingstuppfödningsanstalten Wången är belägen i Jämtland. Anstalten, som sedan år 1903 drivits med statsbidrag, har betydelse både för den nordsvenska bruks-

hästen genom uppfödningen av och för den öv-

hingstar riga aveln genom att anstalten som fungerar hingststation. Under det senaste året har även kursverksamhet bedrivits vid anstalten. Bl.a. utbildas skogskörare vid en 8-veckors kurs i sedan kommittén hästkörning i en promemoria, Utveckling av för redskap skogskör-

ning med häst, m.m. (överlämnad i oktober 1980) anvisat

vägar för kursens finansiering.

Hushållningssällskapet i Jämtlands län har det ekono-

miska ansvaret för anstalten. Anstalten drivs av en

styrelse i vilken representanter för Hushållningssällskapet och Jämtlands travsällskap ingår samt en representant utsedd av Under de senaste lantbruksstyrelsen. åren har anstalten beviljats ett statsbidrag på 225 000 kronor anvisat över av anslaget Befrämjande

överväganden 253

husdjursaveln. Jämtlands travsällskap har liksom hus-

hållningssällskapet bidragit med 5 000 kronor per år vardera. Hushållningssällskapet har inte debiterat något arrende för anläggningen.

Anstalten är i behov av upprustning. Underhållet av byggnader och stängsel samt skötseln av betesmarkerna har blivit eftersatt på grund av att de ekonomiska resurserna inte varit tillräckliga.

Det har under senare tid ifrågasätts om det är rimligt att Hushållningssällskapet i Jämtlands län ensamt skall ta ansvaret för anstalten. Anstalten är en riksangelägenhet vad beträffar rekryteringen av nordsvenska hingstar. Föl köps och hingstar säljs till hela landet. Utbildningen i skogskörning rekryterar elever från hela landet.

Med utgångspunkt från kommitténs förslag om en stiftelse för statens hingstdepå och stuteri vid Flyinge har kommittén diskuterat en liknande lösning för Wången med för hingstuppfödningsanstalten. Kom-

styrelsen

mittén anser att om en stiftelse bildas och flera ine tressenter delar det ekonomiska ansvaret uppnås många fördelar, däribland:

o nytt kapital tillförs anstalten

0 flera finansieringsvägar öppnas, vilket underlättar investeringar för att t.ex. höja effektiviteten

0 medverkan från flera intressenter kan förmodas stimulera till ett mångsidigt utnyttjande av anstaltens resurser.

Som tänkbara stiftare har Wångenstyrelsen föreslagit domänverket, Hushållningssällskapet i Jämtlands län,

254 överväganden

Jämtlands travsällskap, Föreningen Nordsvenska hästen och travklubben Sleipner.

Enligt ett förslag som kommittén utarbetat i samråd med de nämnda organisationerna skall stiftelsens ändamål vara att främst i norra Sverige främja hästaveln och en positiv utveckling av hästens användning inom olika områden. Förslaget presenteras närmare i bilaga 11. 1

Styrelsen för Hingstuppfödningsanstalten Wången har på

kommitténs inrådan utarbetat förslag till verksamhetsplan och finansieringsvägar. Enligt förslaget skall verksamheten vid anstalten utökas så att anstaltens

hela Ett till kursverk- 4 kapacitet utnyttjas. förslag \ samhet och över stallarnas disposition för olika kategorier av hästar har presenterats, se bilaga 12. Enligt J förslaget skall Wången i framtiden vara öppen för alla

raser och bland annat vara hingststation under betäckningssäsongen. Viss seminverksamhet med häst har påbörjats 1982.

Kommittén har upplysts om att investeringar för ca 2 miljoner kronor behöver göras på Wången för att den planerade verksamheten skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt.

Enligt vad kommittén erfarit är Jämtlands läns hushâllningssällskap berett att utan kostnad upplåta mark och byggnader tillhörande sällskapets fastighet vid Wången. Föreningen Nordsvenska hästen har förklarat sig vara villig att ställa garanti för ett driftslån om ca 200 000 kronor med en ränta motsvarande gällande diskonto. Därutöver bidrar föreningen med ett årligt driftsstöd om 15 000 - 20 000 kronor motsvarande omkostnaden för inköp av omkring 15 hingstföl.

Överväganden 255

Domänverket har skogsmark i nära anslutning till Wången. Vid de kontakter som kommittén haft med domänverket har det framkommit att domänverket är berett att ställa skogsmark till den föreslagna stiftelsens förfogande för övningsändamål, dvs. för avverkning och körning i samband med kurser i skogskörning med häst. Domänverket är berett att ingå i den föreslagna stiftelsen såvida uppdrag härom lämnas av regeringen.

Kommittén finner det lämpligt att staten har insyn i verksamheten på Wången, dels med hänsyn till den stats- , stödda kursverksamhet som planeras, dels med hänsyn till att ett visst statligt stöd kommer att erfordras, åtminstone under en övergångsperiod. Även om domänverket inte i första hand utnyttjar brukshästar i sin verksamhet är det angeläget att staten medverkar till en permanent lösning av huvudmannaskapet för Wången. Kommittén finner inte någon på den statliga sidan som är lämpligare än domänverket, som dessutom är markägare i wångens omedelbara anslutning, att ta ansvaret för detta engagemang. Enligt kommitténs bedömning bör domänverket således ingå som stiftare och företräda statens intressen. Kommittén har diskuterat möjligheten av att domänverket tillskjuter 1 miljon kronor som insatskapital i stiftelsen. Kommittén har erfarit att det i så fall finns förutsättningar att trav- och galopporganisationer är villiga att i lämplig form sportens tillskjuta ett lika stort belopp som domänverket upp till 1 miljon kronor.

Om Hingstuppfödningsanstalten wångens framtid kan

tryggas kommer Sverige att ha tre centra för hästverk-

samhet, nämligen Flyinge, Strömsholm och Wången. Det innebär en god geografisk spridning av hästverksamhetens stödjepunkter.

256 Överväganden

Om den föreslagna stiftelsen inte kan bildas bedömer kommittén det vara omöjligt för Jämtlands läns hushållningssällskap att fortsätta driften vid anstalten.

17.1.5 Finansieringsvägar

Statens stöd till hästaveln uppskattas till omkring 3,4 miljoner kronor för budgetåret 1980/81. Av detta är 810 000 kronor direkta bidvag till hästaveln. Detta belopp har varit oförändrat sedan budgetåret 1977/78. Administrationskostnaden för premieringsväsendet uppskattas till omkring 1,9 miljoner kronor. Budgetåret 1980/81 var 200 000 kronor reserverade för statens hingstdepå och stuteri. Till ackordhäststiftelsen ut- 000 kronor i form av 1 går 475 regleringsmedel. I i Hittills har staten stått för hela administrationskostnaden för hästpremieringen. Direkta statsbidrag har utgått för vissa hästtransporter i samband med hingstpremieringarna. För vissa raser har penningpriser och hingsthållningsbidrag utgått.

Avelsföreningarna eller hästägarna själva har betalt s.k. skådepenningar till unghästar och eventuella priser som avelsföreningarna beslutat om. Priserna skänks av enskilda och företag genom avelsföreningarnas aktiva medverkan.

Vid avelsvärderingen av övriga husdjur betalar uppfödaren i första hand de direkta kostnaderna för produktionskontrollen, medan regleringsmedel används bl.a. ; för centrala kostnader och avkommebedömning.

Avelsvärdering

Lantbruksstyrelsens arbetsgrupp för avelsvärdering av hästar har i sin rapport (bilaga 10) redovisat en kal-

överväganden 257

över den föreslagna huvudmannaorganisationens årkyl liga kostnader. Kalkylen upptar olika poster för avelsvärderingen. Enligt uppgift från gruppen är kanslioch personalkostnader inräknade i de olika delposterna. Posten utvecklingskostnader avser beställningsarbeten hos lantbruksuniversitetet. Posten diverse kostnader för kansliet är sådana kostnader som inte kunnat fördelas på de övriga delposterna.

Arbetsgruppen har utgått från att det nuvarande statliga bidraget på 810 000 kronor över anslaget Främjande av husdjursaveln m.m. finns kvar och i sin helhet utgår till huvudmannaorganisationen. Bidraget har i kalkylen fördelats på central databehandling, bearbetning av statistik, exteriör- och sjukdomsdata för avelsändamål, utvecklingsarbete samt diverse kostnader för kansliet.

Djurägaravgifter och andra bidrag än statliga skall enligt arbetsgruppens förslag finansiera individbedömningarna samt avelskommittéernas arbete. De centrala bearbetningskostnaderna och utvecklingsarbetet skall även delvis finansieras med icke statliga medel. Kommittén har inte närmare informerats om hur kalkylen beräknats, men finner totalkostnaden på ca 3 miljoner kfanor rimlig. Beloppet motsvarar i stort lantbruksverkets beräknade administrationskostnader och nuvarande statsbidrag.

Kommittén anser att det finns ett allmänt intresse av att ridsporten, tävlingssporterna med hästar samt jordbruket kan tillförsäkras hästar av god kvalitet inom landet. Ett ekonomiskt stöd kan antingen utformas som ett stöd till användarna, t.ex. stöd till förvärv av hästar i likhet med stöd till idrottsredskap m.m. eller som ett stöd till producenten uppfödaren.

överväganden

Genom att låta det statliga stödet gå till avelsvärderingen av hästar blir det lättare att stimulera till ett brett deltagande i hästkontrollen och därmed till ett effektivt avelsarbete. Hästanvändarna bör få ett inflytande på hästavelsarbetet, t.ex. vid formuleringen av avelsmål och vid bedömningen av hästarnas bruksvärde. Kommittén finner att det statliga stödet, i likhet med vad lantbruksstyrelsens i arbetsgrupp föreslår, första hand bör utgå till av avkommebedömningen hingstar och de bearbetningar som krävs för denna. Ett visst statligt stöd bör även kunna utgå till individbedömningen av brukshästar, enligt kommitténs mening.

Wången

_Av det nuvarande stödet till hästaveln, 810 000 kronor, är 225 000 kronor reserverade som stöd till Hingstuppfödningsanstalten Wången. Kommittén anser att verksamheten på Wången bör planeras så att den på sikt blir självbärande. Med hänsyn till att den föreslagna stiftelsens syfte är att stödja hästaveln främst i norra Sverige anser kommittén dock att stiftelsen under en övergångsperiod bör erhålla ett statligt stöd till driften av verksamheten på Wången. Med till att hänsyn bidraget på 225 000 varit oförändrat sedan budgetåret 1977/78 och att det kan antas dröja ett antal år innan stiftelsen funnit ett effektivt sätt att hålla nere kostnaderna för hingstuppfödningen bedömer kommittén det angeläget att det årliga statsbidraget uppräknas. Driftsstödet till Wången bör upptas i en särskild anslagspost under anslaget Främjande av husdjursaveln 10.111.

Som tidigare nämnts behövs ett startkapital om 2 miljoner kronor för att verksamheten vid Wången skall kunna drivas vidare. Halva detta belopp bör tillskjutas av domänverket. Kommittén förutsätter att motsvarande

överväganden 259

belopp tillskjuts av trav- och galoppsportens organisationer.

Avelsföreningarna

Av det nuvarande statsbidraget på 810 000 kronor utgår visst stöd till avelsföreningarna för administrationskostnader och upplysningsverksamhet. Kommittén anser det befogat att stöd även i fortsättningen utgår till avelsföreningarna. Stödet bör i första hand användas till sådana avelsbefrämjande åtgärder som inte kan utföras av huvudmannaorganisationen eller för tjänster som måste köpas från denna. Kommittén anser att 100 000 kronor av det statliga bidraget bör reserveras för avelsföreningarnas räkning. Bidraget bör lämpligen fördelas av lantbruksstyrelsen.

Den nya huvudmannaorganisationen

Huvuddelen av det årliga statsbidraget till hästaveln bör utgå till den nya huvudmannaorganisationen. Som tidigare nämnts är statens administrationskostnad för hästavelsarbetet omkring 2 miljoner kronor utöver det direkta statsbidraget till hästaveln. För att den nya huvudmannaorganisationen skall kunna överta administrationen av avelsvärderingen föreslår kommittén att organisationen får ett årligt statsbidrag om förslagsvis 900 000 kronor. Bidraget bör anvisas över anslaget Främjande av husdjursaveln m.m.

Det är kommitténs uttryckliga mening att den föreslagna huvudmannaorganisationen behöver ett extra stöd under den första femårsperioden. Stora kostnader är förenade med etablering av kansli, upprättande av databank, programmering och utvecklingsarbete. Det tar även en viss tid innan verksamheten fungerar och organisationen får in de kalkylerade avgifterna. Det extra stödet har beräknats till totalt 3 miljoner kronor.

260 överväganden

17.2 Forskning och utvecklingsarbete

Forskning och utvecklingsarbete rörande hästar har på senare år främst skett vid lantbruksuniversitetet och statens veterinärmedicinska anstalt.

Kostnaden för hästforskningen uppgår till omkring 3 miljoner kronor varav ca hälften utgörs av kostnader för de basresurser lantbruksuniversitetet ställer till förfogande. Till stor del kommer forskningsuppdragen från ATG. Vissa av ATG:s forskningsprojekt är specialinriktade mot trav- och galopphästar. En del av projekten är av mer allmänt intresse och kommer hela hästsektorn till del.

En av förutsättningarna för ett framgångsrikt avelsarbete är att ärftligheten hos de egenskaper man vill förbättra är kartlagd och att det finns tillförlitliga avelsvärderingssystem. Forskning inom detta område har påbörjats. Vid den föreslagna omorganisationen av hästavelsarbetet måste dessa frågor prioriteras, enligt kommitténs bedömning. Kommittén understryker vad som framförts av lantbruksstyrelsens arbetsgrupp angående behovet av forskning rörande sambandet mellan defekter och prestation samt defekternas ärftlighet.

Foderkostnaden utgör en stor del av uppfödningskostnaden. Det har framförts från flera håll att de rekommenderade fodernormerna är bristfälligt underbyggda. Med tanke på den stora betydelse fodrets kvalitet och foderstatens sammansättning har för hästens kroppsutveckling och hållbarhet anser kommittén att dessa frågor bör få en framskjuten plats vid fördelningen av försöksanslag inom lantbruksuniversitetet.

I kommitténs promemoria Utveckling av redskap för med häst, m.m. föreslog kommittén att skogskörning

Överväganden 261

särskilda medel skulle reserveras för redskapsutveckling. Vissa medel anslogs för budgetåret 1981/82 för utveckling av redskap för skogskörning med häst (prop. 1980/81:100 bil. 13, JoU 1980/81:18, rskr 1980/81:207). Som kommittén framhöll i promemorian bör insatser som syftar till att underlätta lastningen prioriteras. Kommittén vidhåller att det också är angeläget att en objektiv och kontinuerlig granskning av nya redskap kommer till stånd. En sådan skulle ge fakta för information till konsumenterna och ge tillverkarna en vägledning vid deras strävan att förbättra produkterna.

17.3 Utbildning och information

att få en teoretisk grundutbildning i Möjligheterna biologiska, tekniska och ekonomiska frågor rörande hästar är i dag starkt begränsade. De kurser i hästsom anordnas är närmast att betrakta som inkunskap troduktionskurser, i fall för dem som inte har varje en grundutbildning i animalieproduktion.

Hästarna representerar ett stort kapital. Sätter man hästarnas värde lika med 1979 års försäkringsvärde blir det svenska hästbeståndets totala värde omkring en miljard kronor.

Det direkta och indirekta statliga stödet till hästaveln beräknas f.n. uppgå till omkring 3 miljoner kronor. Det direkta statliga stödet till ridsporten uppgår till ca 3,6 miljoner kronor.

Antalet yrkesverksamma inom hästomrâdet är omkring 6 700 räknat i heltidsarbetande. Utbildningen av de som skall handha och utnyttja hästarna har en väsentför ekonomin i hästhållningen. Även från lig betydelse djurskyddssynpunkt är utbildning i hästkunskap väsentlig. Det hästkunnande och den hästtradition som fanns

Överväganden

inom en tidigare generation, under den tid hästen användes allmänt i jord- och skogsbruket samt inom armén, saknas i stor utsträckning bland dem som nu uppföder och använder hästar.

Av de ersättningsberättigade skador som redovisats av Jordbrukets försäkringsbolag för åren 1973-1979 är skador på hästarnas helt dominerande. rörelseorgan Hög frekvens har även sårskador och fodersmältningsrubbningar. Det är uppenbart att det i framtiden bör finnas goda möjligheter att i viss mån dessa förebygga typer av skador genom att bl.a. förbättra utbildningsmöjligheterna för dem som skall föda upp, sköta, träna och använda hästarna i arbete och tävling.

Enligt kommitténs bedömning finns det i dag läroplaner inom gymnasieskolan som om de kan utnyttjas tillgodose en stor del av det som kommittén anser utbildningsbehov föreligger. Kommittén vill särskilt nämna läroplanen för utbildning av djurvårdare på tvåårig gymnasielinje. Denna linje bör kunna ge en i god grundkunskap principerna för t.ex. närings- och hälträningsfysiologi, sovård m.m., ämnen som f.ö. har värde även från allmän synpunkt.

Lokaliseringen av grundutbildningen bör ske till de platser där den största kompetensen på området finns. En sådan plats är Skara, som veterinärinrättgenom ningen bl.a. har tillgång till djursjukhus, hovslagarskola och institutionen för Närheten husdjurshygien. till travbana, ridhus och ett flertal stuterier ger också goda möjligheter till Skolinbyggd utbildning. myndigheterna i Skara har framfört att man är mycket intresserade av att djurvårdsutbildning till förläggs gymnasiet i Skara.

Kommittén har informerats om att det finns goda möj-

sou 1962:51 överväganden 263

för en successiv utbyggnad av ett djurvårdsligheter i Skara. Om utbildningen slår väl ut och gymnasium blir stor bör givetvis även andra orter så efterfrågan komma Det beräknas dock ta några år småningom ifråga. innan utbildningslinjen funnit sin form och lämplig kurslitteratur finns att tillgå varför den första fembör betraktas som en experiment- och utårsperioden J vecklingsperiod.

Det är ytterst viktigt att de redan yrkesverksamma inom hästuppfödning, -skötsel, -träning och -tävling, m.m. också får möjlighet att inhämta de teoretiska kunskaper som meddelas vid den nya gymnasielinjen. Detta kan ske genom att den kommunala vuxenlämpligen skolan anordnar kortkurser i skilda avsnitt.

Praktisk-teoretisk utbildning i skötsel och uppfödning av hästar och i hästavel har tidigare diskuterats i delbetänkandet Statens och stuteri. Både hingstdepå och bör komma i fråga för sådan utbild- Wången Flyinge finns för kurs i hästskötsel. Inom gymning. Läroplan nasieskolan finns även en läroplan avsedd för en 40veckorskurs för stallpersonal vid travbana. Kommittén förordar att denna anpassas till att gälla även plan som utbildar hästar avsedda för ridsport och personal skogskörning.

är anpassad till ett hästantal Hovslagarutbildningen om ca 80 000 hästar medan hästbeståndet i verkligheten torde till 115 000. Det bör därför överuppgå omkring till skall ökas. vägas om intagningen hovslagarskolan

Den vidareutbildning som i dag bedrivs av lantbruksnämnderna av ca 4 000 personer. Den utnyttjas årligen riktar sig mot uppfödare och hästhållare inom jordbruket. Med till att utbildningen på hästområdet hänsyn i år varit eftersatt är det angeläget att denna många

264 Överväganden

kursverksamhet får fortgå i minst samma omfattning som tidigare.

Lantbruksnämndernas personal bör ges till möjlighet fortbildning i hästkunskap, t.ex. i form av distansundervisning. Lantbruksuniversitetet bör ordna sådan utbildning.

Utbildningen bör även tillgodose den som inte kategori är direkt yrkesverksam inom och hästuppfödning hästsport men som äger häst eller hästar. Ututnyttjar bildning bedrivs i dag i viss i studieutsträckning cirkelform och inom ramen för den verksamhet som får lokalt aktivitetsstöd. Denna kursverksamhet bör intensifieras och framför allt inriktas mot som kunskap syftar till att förbättra hästens hållbarhet.

Den centrala utbildningen av ridinstruktörer och ungdomsledare sker i dag på Valla folkhögskola med Ridskolan på Strömsholm som filial. Verksamheten fungerar väl inom ramen för resurser. Kommittén tillgängliga vill understryka vikten av att de s.k. ponnyinstruktörerna bereds tillfälle till utbildning. Denna kategori instruktörer har särskilt stor betydelse för de yngsta ryttarna.

Med hänsyn till de stora krav som ställs ridinstrukpå törerna synes det kommittén att instruktörerangeläget nas möjlighet till vidareutbildning förbättras. Därvid bör bl.a. frågor rörande ridsäkerheten beaktas.

Ansvaret för utbildning i och utbildtävlingsridning ning av tävlingsfunktionärer bör ligga på tävlingsorganisationerna själva.

Kontakten mellan forskning och information bör, enligt kommitténs bedömning, förbättras. Detta bör uppmärksam-

Överväganden 265

mas av lantbruksuniversitetets konsulentavdelning. Även om det inte är att utöka konsulentstaben bör möjligt man undersöka till en viss grad av ommöjligheterna prioritering.

17.4 Hästens hälso- och sjukvård

I (prop. 1981/82:122, JoU 1981/82:31, riksdagsbeslutet rskr om organisation och finansiering av 1981/82:261) hälso- och sjukvård uttalas bl.a. att kravet djurens veterinärvård av sällskapsdjur och sporthästar ökat på under senare år men att det inte är rimligt kraftigt att staten tar ansvaret för denna vård annat än på sig i t.ex. i glesbygd. Kommittén vill för undantagsfall, sin del framhålla att uppfödning av sporthästar för är en viktig del av djurhållningen på vissa försäljning Det är därför enligt kommitténs mejordbruksföretag. att dessa hästar bör åtnjuta samma vetening lämpligt rinära service som andra animalieproducerande djurslag. Kommittén förutsätter att även arbetshästars sjukvård ingår i den statliga distriktsveterinärorganisationens prioriterade ansvarsområde.

Av och med hänsyn till sporthästarnas djurskyddsskäl sociala och ekonomiska betydelse är det angeläget att det finns veterinär specialistservice för sporthästar avstånd i alla delar av landet. Kommittén på rimligt har med tillfredsställelse noterat att ATG etablerat ett antal hästkliniker, för alla typer av hästar. öppna Kommittén vill uttala sitt stöd för att ytterligare hästkliniker upprättas.

I det nämnda riksdagsbeslutet betonas att tidigare hälso- och i ökad utsträckning bör djurens sjukvård inriktas mot som syftar till att förebygga åtgärder Kommittén framhåller att detta i hög hälsostörningar. även Därmed understryks det grad gäller sporthästarna.

överväganden 1982:51

sou

behov av utbildning, information, och forskning avelsmässiga åtgärder inom hästsektorn, som kommittén tidigare framfört. Det är även angeläget att hästhälsokontroll införs framför allt på tävlingsbanor och i ridhus. Kommittén anser att det bör vara Ridfrämjandets uppgift att initiera hästhälsokontroll vid ridanläggningarna.

I riksdagsbeslutet om djurens hälso- och sjukvård förordas att ett riksomfattande införs datasystem för systematisering av veterinärernas praktikjournaler. Det framhålls att en sådan med systematisering hjälp av ADB bl.a. ger en säkrare En såsjukdomsstatistik. dan statistik ger ett värdefullt stöd i avelsarbetet främst vad avser nötkreatur men sannolikt också vad avser svin genom att olika sjukdomars genetiska betydelse kan vägas in i avelsarbetet. Den åtföreslagna gärden är även värdefull som för det forskunderlag nings- och utvecklingsarbete som berör djurhälsovård och djursjukvård.

Kommittén vill för sin del hävda att den föreslagna systematiseringen med hjälp av ADB är av stort mycket värde även för avelsarbetet med häst. är det Speciellt viktigt att kunna kartlägga den genetiska bakgrunden till vissa sjukdomar och svagheter som häspåverkar tarnas hållbarhet. Kommittén anser det nödvändigt att data om hästarnas kan samköras prestationsegenskaper med sjukdomsstatistiken för att avkommebemöjliggöra dömning av hingstar från bl.a. hållbarhetssynpunkt. Vid kommande översyn av bör man ta sekretesslagen hänsyn till behovet av samkörning för avelsvärderingsändamål.

18 FÖRSLAG

I delbetänkandet (Ds Jo 1981:6) Statens hingstdepå och stuteri lade kommittén förslag om den framtida verksamheten vid depån i Flyinge.

Riksdagen beslöt (prop. 1981/82:198, JoU 1981/82:39, rskr 1981/82:337) att den statliga verksamheten vid statens och stuteri vid Flyinge skall avhingstdepå vecklas och överlåtas på en stiftelse. Ett avtal härom har träffats mellan staten och berörda intressenter.

Kommittén föreslog i delbetänkandet att verksamheten vid depån vid Flyinge, Ridskolan på Strömsrespektive holm och Wången skall be- Hingstuppfödningsanstalten drivas var för sig. Beträffande Ridskolan på Strömsholm förutsatte kommittén att verksamheten även i fortkommer att vara inriktad mot utbildning av sättningen i första hand ridinstruktörer och ungdomsledare.

I det följande läggs förslag om övrig hästverksamhet som berörs av statligt stöd.

18.1 Hästavelsarbetets organisation

Kommittén föreslår att viss statlig reglering av hästaveln i landet tills vidare bör finnas kvar. Kommittén föreslår emellertid att nuvarande författningar omarbetas i syfte att förenkla handläggningen och medge ett överförande av huvudmannaskapet för avelsarbetet till en annan huvudman. Vidare har kommittén funnit

268 Förslag

att visst statligt stöd till hästaveln tills vidare bör bibehållas.

18.1.1 Avelsarbetets syfte och inriktning

Syftet med en statligt reglerad hästavel bör alltjämt vara att skapa förutsättningar för en kvalitativt sett högtstående hästavel inom landet. Avelsarbetet bör därvid främst grundas på av de avelsvärdering hingstar som skall användas för befruktning av ston.

Kommittén delar LBS:s arbetsgrupps synpunkter om att ett rationellt avelsarbete skall omfatta

härstamningsbedömning individbedömning

avkommeundersökning urval

Kommittén förutsätter att avelsvärderingen genomförs i enlighet med moderna avelsprinciper.

18.1.2 Huvudmannaskap för avelsvärdering av hästar

Kommittén föreslår att landets hästavelsföreningar bildar en huvudmannaorganisation med uppgift att överta huvudparten av de kontrollfrågor inom hästavelns område som i dag handhas av lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.

Lantbruksstyrelsen bör enligt kommitténs mening utöva tillsyn över hästaveln och därvid bl.a.

0 godkänna plan och för riktlinjer hästkontrollen,

0 föreskriva villkor för godkännande av avelshingst,

Förslag 269

0 utfärda föreskrifter för avelsvärdering av häst,

o utfärda föreskrifter för stambokföring och för stamböcker eller annat register över hästar,

0 fastställa stambokföringsavgifter eller motsvarande.

Den nya huvudmannaorganisationen föreslås överta följande arbetsuppgifter från lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna:

0 svara för utvecklingsarbetet,

0 infordra och arkivera språngrullor och uppgifter om betäckningsresultat,

0 utse och utbilda hästbedömare,

o planera och ansvara för hästbedömningens genomförande,

0 föra register över bedömda hästar,

o utvärdera hästkontrollen,

o publicera bedömningsresultat.

Kommittén föreslår att lantbruksstyrelsen och avelsföreningarna gemensamt planerar den föreslagna organi-

sationen. Verksamheten bör enligt kommitténs mening

föras över successivt och vara helt Överförd till den nya huvudmannen senast den 1 januari 1986. Kommittén förutsätter att anslutningen till den nya organisationen skall vara frivillig. Utanför stående avelsföreningar skall ha rätt att köpa tjänster av huvudmannaorganisationen.

270 Förslag

18.1.3 Lånegaranti till förvärv av avelshästar m.m.

Kommittén föreslår ett bibehållande av statlig garanti för lån till förvärv av häst, som skall användas för avel eller för ridhusändamål. Kommittén finner det emellertid befogat att garantin begränsas till att avse hästar av följande kategorier.

o Avelshästar, som blivit avelsvärderade och som bedöms lämpliga för avel, ett sto får dock vara högst åtta år.

0 Svenskfödda hästar för ridhusändamål som är minst tre och högst sex år och som godkänts av lantbruksnämnden.

Kommittén föreslår att frågor om lånegaranti skall prövas av lantbruksnämnden. Talan mot lantbruksnämndens beslut förs hos som är sista lantbruksstyrelsen, beslutsinstans.

Kommittén föreslår en oförändrad garantiram om 500 000 kronor.

18.1.4 Författningsmässiga styrmedel

Kommittén föreslår att lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång ersätts med en lag om avelsvärdering av hingstar. Den nya lagen föreslås innehålla bemyndigande för regeringen eller underordnad förvaltningsmyndighet att

0 dels ge organisation område eller på jordbrukets annan sammanslutning rätt att svara för avelsvärdering av hingstar,

o dels föreskriva de villkor som skall för gälla avelsvärderingen.

sou 1982:51 Förslag 271

Kommittén föreslår vidare att den som önskar överklaga beslut i fråga om avelsvärdering skall göra detta hos lantbruksstyrelsen, som är sista beslutsinstans.

Förslaget till ny lag finns på sidan 15.

Som en följd av den nya lagen föreslås att kungörelsen (1966:560) om stöd åt hästaveln, m.m. ersätts

0 dels med en ny förordning om avelsvärdering av hästar i vilken lantbruksstyrelsens åligganden och befogenheter regleras,

0 dels med en särskild förordning om stöd till förvärv av häst.

Förslag till nya förordningar finns på sidorna 17 och 19.

18.1.5 Avelsarbetets praktiska genomförande

Kommittén vill understryka nödvändigheten av att hästkontrollen i likhet med annan officiell husdjurskontroll bygger på

0 en säker identifiering av alla avelsdjur och deras avkomma,

o data som kan fastställas med tillfredsställande säkerhet och som belyser dokumenterat ärftliga egenskaper av väsentlig betydelse,

o elektronisk databehandling av kontrollresultaten.

För avelsarbetets praktiska genomförande behöver den nya huvudmannaorganisationen, enligt kommitténs bedömning bl.a. ha följande till sitt förfogande:

272 Förslag

en styrelse avelskommittéer

OOOOO

en rådgivande nämnd kvalificerade hästbedömare ett kansli

Kommittén förutsätter att varje avelsförening som önskar ingå i organisationen har rätt att utse en styrelseledamot. Kommittén finner det lämpligt att varje hästanvändningsområde har ett arbetsutskott (en avelskommitté) som väljs av berörda föreningar.

I den rådgivande nämnden bör bl.a. ingå genetisk och veterinär expertis, en representant för lantbruksstyrelsen och representanter för avnämarna.

I initialskedet behövs extra resurser för upprättandet av en databank med uppgifter om de hästar som nu finns och deras förfäder. För utvärderingen av hästavelsdata och prestationsuppgifter behöver organisationen utveckla ett ADB-program. Kommittén förordar det förslag som framförts av sport- och avelsorganisationer att den nya organisationen bör utnyttja ATG:s datasystem. Enligt ATG behövs endast mindre justeringar för att ATG:s program skall kunna utnyttjas för avelsdata rörande alla hästraser och för att tillgodose ridsportens behov.

18.1.6 Hingstuppfödningsanstalten Wången

Kommittén föreslår att verksamheten vid Hingstuppfödningsanstalten Wången överlåtes till en stiftelse med ändamålet att främst i norra Sverige främja hästaveln och en positiv utveckling av hästens användning inom olika områden.

Det förslag som framlagts av styrelsen för Hingstupp-

Förslag 273

födningsanstalten Wângen kan enligt kommittén läggas till grund för den framtida verksamheten vid anstalten. Särskilt vill kommittén understryka vikten av att det finns en hingststation med hästsemin i Norrland, en individprövningsstation för hingstar av arbetshästras och att anläggningen kan utnyttjas för utbildning i bl.a. skogskörning med häst.

Kommittén finner de föreslagna stiftarna

domänverket Föreningen Nordsvenska hästen

00000 Hushållningssällskapet i Jämtlands län Jämtlands travsällskap travklubben Sleipner

väl lämpade att svara för den föreslagna verksamheten.

Kommittén föreslår att det statliga stöd som tidigare utgått till Hushållningssällskapet för driften av anstalten under en övergångsperiod om minst fem år skall utgå som stöd till den föreslagna stiftelsen och

att

bidraget höjs från 225 000 till 300 000 kronor.

Kommittén föreslår att domänverket tillskjuter erforderligt stiftelsekapital till den föreslagna stiftelsen. Därmed finns förutsättningar för att trav- och galoppsportens organisationer tillskjuter ett lika stort belopp upp till en miljon kronor.

18.2 Forskning och utvecklingsarbete

I likhet med LBS:s arbetsgrupp föreslår kommittén att ett avelsvärderingssystem konstrueras så att det automatiskt är anpassningsbart till samtliga raser. Kommittén vill understryka vikten av att ett sådant avelsvärderingssystem utvecklas parallellt med att den nya

274 Förslag

huvudmannaorganisationen byggs upp. Vid utvecklingen av bedömningsmetoder bör av hästarnas värderingen lämplighet för olika ändamål beaktas, särskilt hästarnas lämplighet som ridskole- och skogshästar.

så som LBS:s bör arbetsgrupp föreslagit systematiska registreringar av sjukdomssymptom införas bl.a. för att skapa för över förutsättningar forskning sambanden mellan defekter och prestationer-hållbarhet.

I överensstämmelse med vad som framförts till kommittén bör försök rörande hästens särutfodring prioriteras, skilt vad gäller följande områden:

0 nya fodermedels till användning hästar,

0 utfodringssystem som förebygger stallovanor,

0 _utveckling av utfodringsnormer.

Kommittén föreslår att utvecklingsarbete rörande red-

för

skap skogskörning med häst och lastning av timmer

även som en del i

fortsättningsvis ingår forskningen

och utvecklingsarbetet vid SLU:s

skogsvetenskapliga fakultet. Som kommittén tidigare framfört är det angeläget att det sker en

objektiv och kontinuerlig granskning av nya redskap

för skogskörning med häst.

18.3 Vissa utbildningsfrågor

Kommittén föreslår att en 2-årig i gymnasielinje djurvård enligt läroplan S 4 81:1 med mot

inriktning häst

förläggs till Skara. Kommittén vill gärna att peka på en del av den med fördel kan

inbyggda undervisningen

förläggas till Flyinge eller Wången.

Förslag 275

Kommittén understryker vikten av att redan yrkesverk-

samma inom hästsektorn bereds tillfälle att genom kortkurser inhämta specialkunskap i hästkännedom. Exempel studieämnen lämnas i bilaga 13. Kommittén föreslår på att KOMVUX blir huvudman för sådan utbildning. Enligt vad kommittén erfarit vid överläggningar med Skara komfinns det intresse för att anordna kurser för mun, inom hästsektorn med den kommunala yrkesverksamma Vuxenskolan i Skara kommun som huvudman.

Kommittén föreslår att skolöverstyrelsens kursplan S 4 72:2 för vid travbana anpassas så stallpersonal att den kan användas vid utbildning av personal som skall köra in hästar för alternativt utskogskörning bilda ridskolehästar.

Kommittén förordar att intagningarna till hovslagar-

skolan i Skara anpassas till landets hästantal.

Kommittén vill understryka vikten av att lantbruksnämnderna även i fortsättningen bedriver kursverksamhet inom hästområdet för yrkesverksamma inom jordbruket.

Kommittén föreslår att lantbruksnämndens personal be-

reds tillfälle till vidareutbildning 1 hästkunskap

distansundervisning anordnad av lantbruksunivergenom sitetet.

(prop. 1981/82:122, JoU 1981/82:31, Enligt riksdagsbeslut rskr 1981/82:261) bör veterinärutbildningen anpassas aktuella utvecklingstendenser. Kommittén vill

till

vikten av att de studerande vid den veteunderstryka rinärmedicinska fakulteten ges tillfälle till fördjupade kunskaper i hästsjukvård.

Kommittén föreslår att lantbruksuniversitetets konsuskall ha ansvar för att även resultat lentavdelning

276 Förslag

av försök och forskning inom hästsektorn förs ut till rådgivare och näringsutövare.

18.4 Hästens hälso- och sjukvård

Kommittén förordar att en av veterisystematisering närernas praktikjournaler med hjälp av ADB även skall avse hästar. Kommittén anser det att angeläget sjukdata om hästar skall kunna för av utnyttjas bestämning sjukdomars arvbarhet och vid av avelsvärdering hingstar.

18.5 Finansiering

18.5.1 Stöd till hästaveln

Kommittén föreslår att det bidrag på 810 000 kronor som sedan budgetåret 1977/78 utgått som stöd till hästaveln under anslaget Främjande av m.m. husdjursaveln uppräknas till 1,3 milj. kr. Det är emellertid kommitténs uppfattning att detta bidrag på sikt bör avvecklas. Med hänsyn till den föreslagna omorganisationen av hästavelsarbetet finner kommittén det svårt att f.n. ta ställning till när bidraget bör upphöra att utgå.

Anslaget bör enligt kommittén disponeras på följande sätt:

1 Bidrag till hästavelsföreningarna för särskilda insatser på hästavelns område 100 000 kr.

42 Bidrag till den av kommittén föreslagna stiftelsen för hingstuppfödningsanstalten Wången 300 000 kr. I

3 Bidrag till den av kommittén föreslagna i

I huvudmannaorganisationen med ansvar för

i

avelsvärdering av hästar, m.m. 900 000 kr.

1 Summa 1 300 000 kr.

Förslag 277

Medlen under punkt 1 bör fördelas av lantbruksstyrelsen.

Medlen under 3 bör, enligt kommitténs mening, i punkt första hand användas för den centrala verksamheten för avkommebedömning av hingstar och därmed sammanhängande Kommittén föreslår att transportbidrag även i frågor. skall kunna utgå vid centraliserad hästfortsättningen bedömning. Även till individbedömning av hästar av arbetshästras bör visst bidrag kunna utgå.

Medlen under punkt 3 bör ses i sammanhang med att den nya huvudmannaorganisationen övertar administrationen av hästavelsarbetet som budgetåret 1980/81 beräknats kosta lantbruksverket 1,9 miljoner kronor.

För att möjliggöra överförandet av huvudmannaskapet till den huvudmannaorganisationen föreslår föreslagna kommittén vidare att organisationen under en 5-årig erhåller extra statsbidrag om sammanuppbyggnadsperiod 3 kronor fördelade på 750 000 kronor de lagt miljoner två första åren och 500 000 de tre följande åren.

Utbetalningen av detta temporära bidrag bör påbörjas så snart organisationen är bildad och en plan för verksamheten godkänts av lantbruksstyrelsen, enligt § 3 i förslaget till förordning om avelsvärdering av hästar. Bidraget bör i första hand användas för att det att etablera ett kansli med dataangöra möjligt slutning, upprätta en databank samt utföra programmering och utvecklingsarbete. Kommittén finner det även nödvändigt att del av personalkostnaden täcks med bidraget under de första åren.

För att möjliggöra bildandet av den föreslagna stiftelsen för hingstuppfödningsanstalten Wången föreslår kommittén att staten genom domänverket tillskjuter 1 miljon kronor i stiftelsekapital. Därmed som

finns

278 Förslag

tidigare nämnts förutsättningar för att trav- och galoppsportens organisationer tillskjuter ett lika stort belopp upp till 1 miljon kronor.

Statens kostnader för statlig lånegaranti för

förvärv

av avelshästar och hästar för ridhusändamål förutses bli oförändrade.

I tilläggsdirektiv (1980:20) till samtliga kommittéer angående finansieringen av reformer framhålls bl.a. att det i nuvarande ekonomiska läge är att angeläget gällande statliga utgiftsåtaganden ges en förutsättningslös prövning. Intresset bör inte i första hand koncentreras på förslag till i och för sig befogade ökningar

av existerande anslag och nya insatser utan övervägan-

dena bör i stället avse möjligheterna till begränsningar och omprioriteringar inom ramen för gjorda åtaganden. I direktiven framhålls vidare att utgångspunkten skall vara att alla förslag som

kommittéerna

lägger fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Detta innebär att om kostnadskrävande förslag läggs fram måste samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprioritering av pågående verksamhet inom utredningsområdet.

Med hänvisning till nämnda generella direktiv får kommittén framhålla att de förslag som kommittén lagt fram temporärt medför ökade statliga utgifter men att dessa på sikt bör minska genom att lantbruksverket avlastas icke oväsentliga arbetsuppgifter inom hästavelsomrâdet.

sou 1982:51 Förslag 279

18.5.2 Vissa utbildningsfrågor

De av kommittén föreslagna kurserna inom gymnasieskolans och vuxenskolans ram innebär en omprioritering av resurserna och beräknas inte medföra några extra kostnader för statsverket. En eventuellt ökad utbildning av medför visserligen vissa extra kostnader hovslagare men innebär samtidigt ett bättre utnyttjande av undervisningslokaler och lärare vid hovslagarskolan. Kom» mittén anser de extra kostnaderna väl motiverade med tanke på att utbildningen resulterar i sysselsättning för ett antal personer.

BILAGA 1. DIREKTIV

Statens stöd till hästaveln, m.m.

l

Dir 1979:91

Beslut vid regeringssammanträde 1979-06-07.

I

I E Departementschefen, statsrådet Enlund, anför.

E

Antalet hästar har kraftigt minskat från 1930-talet › fram till slutet av 1960-talet. Denna utveckling har

huvudsakligen varit en följd av den omfattande mekaniseringen inom jord- och skogsbruket. Samtidigt har försvarets behov av hästar upphört. 1963 års hästutredning, som i betänkandet (SOU 1965:44) Stöd åt hästaveln lämnade förslag till de nuvarande riktlinjerna rörande

F statens stöd till hästaveln och därmed sammanhängande

frågor, beräknade att antalet hästar i landet skulle

i under 1960-talet till ca 80 000. Denna prognos

sjunka

3 visade sig i stort sett riktig. statsmakterna fattade

I år 1966 beslut (prop. 1966:1 bil. 11, JoU 1966:1, rskr

* av 1966:9) med anledning hästutredningens förslag.

Under 1970-talet har en omsvängning skett och en kraftig expansion av hästintresset har kunnat konstateras. Den nedåtgående trenden har brutits och hästantalet har ökat. Det uppgår f.n. till ca 115 000. Ökningen omfattar sporthästar, dvs. ridhästar samt trav- och galopphästar. Endast ca 30 000 av hästarna utgörs numera av kallblod. Hästbeståndet har alltså fått en ändrad karaktär mot tidigare.

282 Bilaga 1 1

Statsmakternas beslut år 1966 innebar att statligt stöd skall utgå till hästaveln och att med syftet stödet i första hand skall vara att förutsättskapa ningar för en kvalitativt sett högtstâende hästavel inom landet.

Stödet till hästaveln består i huvudsak av till bidrag hästpremiering, hingsthållning och till vissa andra kvalitetsbefrämjande åtgärder. För budgetåret 1978/79 utgår statsbidrag med 810 000 kronor från anslaget Befrämjande av husdjursaveln m.m.

De grundläggande reglerna för dispositionen av stödet till hästaveln återfinns i kungörelsen (1966:560) om stöd åt hästaveln, m.m. Enligt kungörelsen får hingstar och ston, som kan antas ha betydelse för aveln inom den ras de tillhör, föras in i stambok för rasen (riksstambok). Penningpriser kan utgå till häst vid två olika tillfällen, nämligen vid stambokföringen samt när säker och god nedärvning dokumenterats. Lantbruksstyrelsen bestämmer för vilka raser riksstambok skall föras samt inom vilka raser och med vilka belopp pris får utgå. För urvalet av de hästar som skall stambokföras och för utdelningen av penningpriser (premiering) finns fyra hingstpremieringsnämnder samt särskilda premieringsförrättare. Styrelsen beslutar om hingstpremieringsnämndernas antal och verksamhetsområden. Styrelsen utser också ordförande och ledamöter i nämnderna. Den som önskar erhålla tillstånd att använda en hingst för betäckning av sto skall uppvisa hingsten och få den godkänd av premieringsnämnd. Kungörelsen har också anknytning till lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång. Enligt denna lag får inom ett område där hingstbesiktningstvång införts en hingst inte användas för betäckning av sto som tillhör annan än hingstens ägare om inte hingsten av godkänts premieringsnämnd. För premiering av ston finns särskilda premieringsförrättare, som utses av lantbruksnämnderna.

Bilaga 1

Verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri i Flyinge innebär ett betydande stöd till vissa grenar av hästaveln. Hingstdepån har till uppgift att främja aveln av varmblodiga hästar inom landet genom att tillhandahålla beskällare. Verksamheten står under överinseende av goda lantbruksstyrelsen. Enligt riksdagens beslut skall de direkta kostnaderna och inkomsterna vid anstalten balansera.

Hingstdepån och stuteriet fungerar som uppdragsmyndighet. För ändamålet finns 1 000 kronor upptagna på förslagsanslaget Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet. Stöd utgår från anslaget Bidrag till statens hingstdepå och stuteri. Stödet uppgår för budgetåret 1978/79 till 250 000 kronor. Medlen disponeras av lantbruksstyrelsen för att täcka underskott i verksamheten.

Resultatutvecklingen för verksamheten i Flyinge har under senare år inte varit tillfredsställande. Budgetåret 1977/78 uppstod ett betydande driftsunderskott vid anstalten. Lantbruksstyrelsen tillsatte år 1977 en arbetsgrupp för att utreda hur driften vid de olika verksamhetsgrenarna skulle kunna effektiviseras. Arbetsgruppen har i en till styrelsen föreslagit vissa förrapport ändringar av verksamheten för att resultatet skall förbättras. Styrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 beaktat vad arbetsgruppen anfört.

Av statsbidraget till befrämjande av husdjursaveln m.m. erhåller hingstuppfödningsanstalten Wången 225 000 kronor. Wången är en anläggning för uppfödning av nord-

svenska hästar. Huvudman är Jämtlands läns hushållnings-

sällskap.

Stöd till hästaveln och ridsporten utgår också i form för lån av statlig kreditgaranti, som får beviljas för budgetåret 1978/79 intill ett belopp av 500 000 kronor - till av avelshästar och ridhästar. inköp

Bilaga 1

Härtill kan läggas att lantbruksstyrelsens och lantbruksnämndernas kostnader för av ärenden behandling rörande hästar uppgår till ca 1,5 milj. kr. varav en mindre del hänför sig till styrelsen.

Med hänsyn framför allt till den stora häsbetydelse ten haft för de areella näringarna har det varit naturligt att statligt stöd i olika former för utgått att främja en god hästavel. Antalet hästar som nyttjas inom dessa näringar utgör dock som konstajag tidigare terat en allt mindre del av det totala hästantalet i landet. När det gäller hästens framtida inom uppgifter jord- och skogsbruksnäringarna är det svårt att göra en säker framtidsbedömning. Inom jordbruket torde dock hästantalet förbli i stort sett konstant. Man kan konstatera att intresset för att använda hästen i skogsbruket ökar. I detta sammanhang kan nämnas riksdagens beslut med anledning av propositionen om energihushållningen m.m. jämte motioner 1975:30, NU 1975:30, (prop. rskr 1975:202) som bl.a. innebar att fann riksdagen det angeläget att draghästens betydelse inom skogsbruket uppmärksammas av berörda myndigheter och organ.

Om användningen av hästen för jord- och skogsbruk är osäker är trenden mot ett ökat intresse för ridning och annan hästsport klart dokumenterad. Hästhållningen har sålunda i Sverige under den senaste 15-årsperioden fått en ändrad struktur. Samtidigt som det totala hästantalet ökat har en förskjutning skett mot en starkt ökad andel sporthästar, framför allt rid- och fritidshästar. Antalet ryttare har ökat från mycket kraftigt

35 000 år 1965 till 200 000 år 1978. har

Hästsporten

breddats och kommit att få en stor betydelse inte minst för ungdomen. Statens insatser detta område på belyses av att till för amatörridsporten utgår budgetåret 1978/79 från anslaget Stöd till idrotten: Organisationsstöd m.m. ett belopp av 2 893 000 kronor. Syftet

med detta stöd är att främja ridningen som folksport. För budgetåret 1979/80 skall det statliga organisatiosstödet även omfatta ett bidrag på 250 000 kronor till Ridfrämjandet för att förbättra ekonomin för instruktörsutbildningen vid ridskolan i Strömsholm.

Antalet hästar som nyttjas inom trav- och galoppsporten har också stigit samtidigt som totalisatoromsättningen ökat oavbrutet. Ca en tredjedel av sporthästarna i Sverige är trav- och galopphästar. Under år 1978 var totalisatoromsättningen ca 1 600 milj. kr.

| Enligt min mening står det klart att de förändringar I som ägt rum under senare år i fråga om inriktningen av

1 hästhållningen och intresset för hästar i landet har

: ändrat förutsättningarna för statens stöd till hästaveln och därmed sammanhängande frågor. Främjandet av en god hästavel bör därför ske i nya former och det kan ifrågasättas om staten alltjämt skall vara huvudman för verksamheten.

Jag vill erinra om att när det gäller andra djurslag såsom nötboskap, svin och får handhas huvudmannaskapet för bl.a. avelsverksamheten och den organiserade hälsokontrollverksamheten av de inom omrâdet verksamma avels- och intresseorganisationerna. Svensk Husdjursskötsel ek. för. är ett centralt organ för nötkreatursoch svinaveln och har till uppgift att bl.a. bedriva utvecklingsarbete med avelsmetoder, kontrollformer och andra uppgifter som ligger inom husdjursföreningarnas arbetsområde. En liknande lösning vad gäller ansvaret för avelsfrågor, utvecklingsarbete, m.m. bör skapas på hästområdet.

Bilden är splittrad när det gäller de avels- och intresseorganisationer som företräder hästintressen i olika hänseenden. Enligt min mening skulle det vara en

286 1

pilaga

fördel om dessa frågor kunde samlas under en huvudman. Större enhetlighet i verksamheten och en effektivare bevakning av frågor som exempelvis berör avel, utbildning, hälsokontroll och utvecklingsarbete kan därmed uppnås.

Mot bakgrund av det anförda finner jag flera skäl tala för att formerna för främjandet av hästaveln och andra frågor som rör hästhållningen och hästens roll i samhället nu bör bli föremål för en allsidig översyn. Ansvaret för hästavelsarbetet skall därvid ses över med hänsyn till den ändrade karaktär som hästbeståndet fått under senare år. Likaså skall det ekonomiska ansvaret för avelsarbetet utredas. En kommitté bör tillkallas för detta ändamål.

Mot bakgrund av de ställningstaganden kommittén kommer fram till i dessa centrala frågor bör kommittén sedan ta upp frågan om de framtida vid statens uppgifterna hingstdepå och stuteri. Alltjämt skall gälla att de direkta kostnaderna och inkomsterna vid anstalten skall balansera. Vidare bör kommittén överväga frågan om statens medverkan i utbildnings- och informationsverksamheten.

Kommittén bör kunna ta upp även andra frågor som rör statens medverkan i hästfrågor, t.ex. i om forskfråga ning och försök. Utredningens förslag bör totalt sett inte innebära krav på ökade kostnader för statsverket.

En särskild utredning har tillsatts om organinyligen sationen och finansieringen av djurens hälso- och sjukvård. Denna utredning skall även ta upp den

veterinära

servicen på hästområdet. Förevarande bör därutredning för samråda med denna utredning.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer

SOU Bilaga 1 287

198?:51

jag att regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter med uppdrag att utreda frågan om statens stöd till hästaveln och andra frågor som rör hästhållningen och hästens roll i samhället, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)

BILAGA 2 LANTBRUKSSTYRELSEN Enheten för allmänna husdjursfrågor

1967 - 1981 (godkända hästar) Tabell 1 Premieringens omfattning

1974 1976 1978 1980 1981 1967 1970 1972 Ras Fullblod

Sto A 91 68 51 Il B 42 41

Varmblodstravare

A 23 Hingst 42 48 I| 123 33 41 63 B

Sto A n 28 36 25 22 B 92 30

Svenskt halvblod

0 3 Hingst A

Russ

Sto A n 152 157 89 B 103

Welsh Eonnx

Hingst A II 13 16 B

DNF-å

Sto A lll 72 56 B

Shetlandsgonnx

Hingst A || 28 13 25 36 B 10 Sto A ll 52 38 69 72 B

Connemara gonny

Hingst A

HI

GDbC

B

l\)l\)l\)C3 l-\\lO\lv J-\\I\OG

Sto A ill B

;New Forest ponny

A 0,

1Hingst II w 11 17 21 B 19 18 18 Sto 7 A

m-A

II 69 123 132 101 B U1

290 Bilaga 2

LANTBRUKSSTYRELSEN _

Enheten för allmänna husdjursfrågor

Tabell 1 (forts)

7 Ras 1967 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1981

Fjordhäst Ilinqst A n B Sto A H B

Nordsvensk travare Hinqst A n . B Sto A II B

Nordsvensk brukshäisi Hingst A || B

._.._.__ Ardenner

,_ .. ..

y_,.,_Nt.,*,..,_.._. -w

.9?%P.r“f““ .

w

BILAGA 3. SAIVMANDRAG AV VISSA AVSNITT AV LBS:S PROTOKOLL NR 11/81

ANGÅENDE BRLKSPROV FOR HINGST

För äldre hingstar som tidigare inte genomfört bruksprov gäller följande.

En hingst av svensk halvblodsras eller angloarabisk fullblodsras skall genomföra prov i form av landsvägsmarsch (12-15 km, tempo ç 220 m/min), terrängritt (ca 3,5 km, 500 m/min) med 14 hinder (max. höjd 1 m, max. bredd 2 m), slätlopp (ca 1 200 m, 750 m/min) samt gångartsprov (1 :a dagen vid enskild ridning, 2;a dagen i avdelningsridning) varvid varje gångart bedöms med 0-10 poäng. 4årig eller äldre hingst skall avlägga löshoppningsprov (begynnelsehöjd 0,5 m, max. höjd 1,4 m) samt hoppningsprov under ryttare 5 (sex hinder varav ett dubbelhinder, hinderhöjder 0,9-1,1 m). Löså hoppning och hoppning under ryttare bedöms var för sig med 0-10 poäng. Ryttare och sadel skall tillsammans ha en vikt av minst 75 kg.

En hingst av arabisk fullblodsras eller lipizzanerras skall genomföra terrängritt (ca 1,5 km, 350 m/min, 10 hinder, max. höjd 0,7 m, max. längd 2 m), slätlopp (ca 1 200 m, 750 m/min för fullblod och 650 m/min för lipizzaner) och gångartsprov (samma som för svenskt halvblod och angloarabiskt fullblod) . Ryttare och sadel skall tillsammans väga minst 65 kg. Slätloppet kan uteslutas cxn hästen visat hållbarhet och godtagbara prestationer vid i offentliga Häst deltagande galopptävlingar. av lipizzaner- _r_a§ skall därtill avlägga körprov (enbet, landsväg 15 1011, vagnens vikt 450 kg, trav 250 m/min) .

En hingst av skall visas körd i enbet eller riden och Egnngas därvid inte visa daligt lynne eller olater.

En hingst av kallblodsras, ardenner, nordsvensk, nnrdsvensk travare och skall visas körd i en lättare terrängbana

fjordhäst

(minst 400 m lang med en sandad sträcka av 12 m). Hingsten skall vara spänd framför en lunnkälke (vid barmark lunnkärra) med last (fordon och last tillsamnans vägande: för ardenner 1 000 kg, nordsvensk 900 kg och för fjordhäst 700 kg). Även vagn med hjul kan användas. Därvid ökas lassets vikt med 50 procent och i stället för ett sandhinder får hingsten göra två halter med efterföljande igångsättning .

1 .. . . .. For en hingst av ridhastras får bruksprovet uteslutas om hingsten genomfört nationell tävling och för en hingst av ponny-ras om hingsten genomfört offentlig tävling.

BILAGA LI. REGLER FÖR RIKSSTAMBOK FÖR

Fastställda av lantbruksstyrelsen den

§1 Stambokens ändamål är att tillvarataga och tillgodogöra hästaveln det inom landet befintliga för avelsärmdamåö värdefullaste hästmaterialet av arabisk och angloarabisk fullblodsras.

§2 stamboken föres 000o000noocJnuoou0000I00000oo00auoooaoooocoooooooouoool-aonoortnc

Hästarna tilldelas stamboksnurrmer som därefter följer hästen. För varje införd häst angives hästens ägare, stamboksnuxtnxer , nanm, färg och tecken, höjd i cm stångmâtt över manken, födelseår , uppfödare, värdebokstav, ev. erhållna utmärkelser , . . . . . . . . . . . . . . . . . härstamning samt för sto föllista, (övriga uppgifter) varvid avkonman införes i årsföljd.

§ 3 stamboken skall innehålla

1) Innehållsförteckning 2) Förklaringar över förekommande förkortningar 2 3) Namnregister för införda fölston * 4) Namnregister över ägare till införda hästar 5) Uppgifter om i stamboken införda fölston 6) Uppgifter om i stamboken införda avelshingstar

§ 4 I stamboken intagas ston och hingstar, som vid den statliga hästpremieringen blivit premierade som fölsto respektive beskällare. :accoun-oouooouoaaucu--ooouuoo-oonoooouu0000000ononounoononooooon (eventuella särskilda krav)

§5 Ägare av i stamboken intagen häst ansvarar för riktigheten av de utav honom för stamboken lämnade uppgifterna. Har bevisligen och mot bättre vetande oriktig dylik uppgift lämnats, kan detta medföra, att det djur, som på grund av den felaktiga uppgiften införts i stamboken, i nästkommande stamboksband angives såsom ur stamboken uteslutet.

§6 Avgiften för upptagande i stamboken fastställes av lantbruksstyrelsen.

1Bl.a. skall en hingst ha stambokförda föräldrar. För ett sto

gäller att far, morfar och momorsfar skall vara stambokförda, dvs. införda i en för rasen av LBS erkänd stambok.

sou 1982:51

HINGSTUPPFÖDNINGSANSTÅLTEN WÅNGEN BILAGA 5

Resultaträkning År 1975 År 1977 År 1979 År 1980 År 1981 Intäkter

Inackord.av unghästar och betesavg. 29.112 47.540 107.624 79.989 9/ 204.164 Övriga intäkter 10.832 8.250 3/ 62.610 6/104.681 10/ 170.316

Underskott

Ber.bidrag Hush.skp. 5.000 5.000 5.000 5.000 5.000 1 -- Travsäll. 5.000 5.000 5.000 5.000 5.000

i Återst. underskott 9.405 31.897 - 76.673 -

, r 350-183 506-937 595.953 700.124 958.278

Kostnader |

I Handelsgödsel 14.393 23.386 20.287 25.478 38.937 [ Div.0mk.jordbr. 13.h15 4.156 8.497 8.872 8.288 \ Fodermedel 3.558 2.864 10.488 23.709 8.331 1 i Fastigh.underhåll 7.951 14.269 8.713 43.631 48.051

Underhåll invent. 13.360 16.152 19.104 28.386 21.703

l

1 Driv-och smörjm. 2.186 2.582 6.912 8.007 16.471

1 Stängselkostnader 38 2.872 638 3.826 127

1 Värmekostnader 14.342 20.657 24.643 53.019 69.722

Elström 6.556 9.811 4/ 19.632 16.991 26.436

Förvaltn.kostnader 9.476 8.472 10.773 17.608 10.606

Telefon, porto m m 3.913 5.063 6.242 6.31ä 3.246

Annonser, trycks 2.625 731 1.498 7/ 19.000 948

Resekostnader m m 3.193 4.889 7.121 8.835 5.210

Skatter 2.753 610 1.728 1.924 6.012

Försäkring 5.562 7.527 12.952 14.299 17.195

Avskr. invent 11.368 13.265 13.936 840 9.306

Övriga kostnader 795 1.781 1.387 6.452 11/ 48.166

Överskott 5/ 31.947 271

350.183 506.937 595.953 700.124 958.278

1/ uppskrivning av lagervärden 16.700 kr 6/ 1 beloppet lngar upplos- 2/ (punkt 2 avser år 1978) nlng av 86657

3/ i beloppet ingår upplösning av lêgerreserv

7/

lagerreserv 55.000 flytäni §ldrag

8/ 202.901

4/ avser 5 kvartal forsalgnlng

104°800

5/ överskottet har uppstått dels °eta°k0aV91ft°r

9/ stoavglfter . av lagerreserv _

1?â°å;â

genom upplösn. och dels frånHus-

iñmt. bitesâvglfter

3 genom bidrag

10/ Sam e 105.395

hållningssällskapet och Trav- m rêver

i 6 ° 4°921

1 sällskapet sammanlagt 65.000 kr °Yr19t

11/ dlrekta kurskostn. 8 823 : rörelseunderskott 33_U53

1 räntekostnader 34:174

1 I 1

BILAGA 6. AVELSFÖRENINGARNAS VERKSAMHET M.M. ÅR 1978

A Medlemsantal och ekonomiska uppgifter sid. 298

B Föreningens stöd till aveln 299 C Angelägna uppgifter som är svåra att genomföra 300

D Avelsmål 301

Frågeformulär 302

Avelsföreningarnas namn:

1 Avelsföreningen för kallblodstravaren (Sleipner) 2 “- svenska ardennerhästen 3 - hästen varmblodiga I - travhästen 4 varmblodiga

I 5 Nordsvenska hästen

Föreningen 6 Svenska

I

angloarabföreningen v 7 arabhästföreningen 8 connemarasällskapet 9 fjordhästföreningen 10 fullblodsavelsföreningen i 11 islandshästföreningen 12 lipizzanerföreningen 13 new forestföreningen 14 ponnyavelsförbundet 15 russavelsföreningen 16 welshponnyföreningen Sveriges shetlandssällskap

298 Bilaga 6 SOU 1982 :51

.pm

.Hume m

qopmmawm

.ømmøanmnnmpmonom

A

Hmp:

| m 0

om mw

noe

mp op

oor

mp 0. Fr mm

oo? oor oo.

|mHw

| 1 | | a |

Hann

u 1 | u -

man

mswamnpmammm

mm

:oz

.^nmømwmHm mxmnmm

maa

|

.emma

I I 0 u -

man “mn own saw mn mn mn mn mn mn

M

.ax

.øHmm owmw

H u

unpm.umnnm

000 000 000 000 000 000 ooo 000 000 00m ooo 000 000

.mwxmaammmvcdapmnm

mvam

m 0 w m Hm

Hawa

om om or

omm oer

mm um 0.

00m

.ømmqaømanmpmmnmvøwamw

.HM qmvwm

.ax I I I | 4 | | | I n u

000 000 00m

Iwmwømmno

mmauam

HWWQH

.aoav

momHHmm

om pm or

›._

| I 1 u u | | u -

mooo

u a

mmnvnn

000 000 000

wxmømw

. 000

-mpapm

zoo

C®HddHPmUOHQHHdM

.ax om mm mv mr vr mp

som om mm mm om om om

umsmaømz

om om om

oo? omF

Fm

00e oo_

.pMHm© uoo_-om ooenom

øomøaqmnnmhøøomsmamz

.HM

.pmmmxmaamwmnmamøøoo

How

.z.:

moon

om

mom com

mm

000 00» opv omv www omm mrv 0000 omv

HNEEOH

m_m m›w

uvma

.FF

.gmxmaammmmøaøaamsmøm

m m P w w

cmmøwnmHmmmHmv

.mamHummp rawxoa

.pmxøm

mxmswm

.ømnmw

.smaums

I | 1 .HW

mxmqom

2 I I w | 1 F m u a

Nm om m. or

mo

Eosmm

.HTOHHM

wmmmm

Hwpc nmav pxanp

mmH:ozoMa

mcwñ

| | | | | u | | I | z m | u u

mm

HWWCH

noqmwoam

wmaawsuo

.qmmøwøoHnmmammmmdM

Hmmm

munmapoo

mmhmnvmwmoh

zoo .osm

øopmmn

uoapaasm

ømammn›map

nanm

øonmanemcoHnHHwm

;mamma

mos

øaqøonpmwnom Q®QQ5HMwHB

:dessa

ampmmanmqmuaaawg wmwøäpnmmmaobmhqøom

aonmm

øaøsonmnasmqøoo m.nnnmmam›m›:øom qaøøommunmapmsm

Hwpmwmmmb

am«mmsnoøqmun nopmmsmuqmHmH

gez<m:aanm: mxm=o›muaoz øonmnmoHmq qmpmmspmn zmpmmsuuonm nacøomsmdms

.HÖPWWQ

pxmammg

mamma

møHømnnmmHo› mmnmnpmwmmm

.Hnsnm

mmq

.Hpsnm pommøm

wMmø0m

:oz

nmmm nmaamx

som

qmnam

w m m v m m N

.NAHÄNO

0 m

op pe mr m. ve mr m. N.

9 0 Ho

m

zoo

.amha

m:aHxoooømmmxmvmH

Hwwmwmon

oHnmM:nn .Gaming mwnmm.nsdpm

.

mzwnmsowpømbpøm HmpmmnaQ.qwHnm Hwøoavxømmwnanm

ømpmmn

aaonpnoxomamm

øoapaaøm

mswcmaom

.nmwnmmm pmaanw

mcmm .då nmn mmsh

mMmnmmnHoø

pxmaomao wmmmsn

:mms :mms ade

m

or me

|mamm gang

:mans uphoam nunnan ømwmmsbmnp

.nnxnapmmøwg

.nHnwmHmmhsø0Q

.HDEHd øoammsuuonm

.EHOMCH .øHmuwn

uH›

:oo

v m

vr

mmnuwp

nmsmavmz

ømpmms

asap com

.mpmwaom

hcøoømnmsoøøoo

.Hâähdb

nmampmmp

smn

-..mamman Hmwemnm

m w

mr

nomüm

.pmnnmp

øwpmmnnmnqmunw .nmpmmsnmnm mnmndnuamaa hszommvcdapmnm

musa

amnpmøoswn

m N

.HOQOH#

mr nr

.Hmp :ngn

man

aaampmpp

Q®HddH#mdOHQHHdM

namnge

=mwmssñmMnm øopmmamønmamñ znqomnmams

nmndnmoamqd

zqm«

smpamxmaa

.EOHQHQ

HAHB

r m

F_ we

.vmvawnhn

acam Hmm

pos

uoumxm .mcwnnmm møwøamvon

mzozHzmom

Axv 3 3 3

.cmnmm ømmaaømnwhd Hmmøanmnnmmdm

mr

m Hc ›.V

.coum

uuomäa .cwmmu

ø

:oo

.wmwuwxøm

m

EÖCH

mcmumaemum

unmum :mamma

Uoanaazm

mmmHmEmH mcwuwawcmcam

mcHumwEwumummc«s

mxmcwxømwuø:

OCMHQMEMHQ

uxmawmcw uwmmsu

.umHmaumumEmawm

uw©

.mmxmumuunx

m

.m:uwamwu|mHmm

HOW 0_ m_

.måmdmxoa

.wumoc

uwumamwu Emmcmswo AWEQFOM

cwummsxømuu

uaam

m

mumdm

mm“H:omvHu

.nu©wmHwm›::om

.acw

zmummsvuomw

uaan

.mmweuowmuwnum

muumummb .xonswuw

.mcauumcneaom

mcH:n©:muwu«Hmx

.ummc

.Znmxm .cwmmu

.ummcaccwmwuwxm

.aneumxø

m

oummx:un

mcuwwmcumox

Um:

muumumas

v m

S00 w_

.Hxomuo

CGxODEGUW

mmcumummz .cwnmumoamcm

.uwnumnaaws

m

uwuuomwcmuummoxm

UGGCMH cmumm:

mccommumewccoo

mvcmxøom

.mcwuwuuwwmwu

uum

.mmuvanuuomwcmus

.mumwuow

.uoeäsmmqum mcwcamvuo

nom

EÖ

:oo SAOB

Umanmemawwe

mxmauuwua_

.mcamaawsmnwn

.aneumxø

uuwwus

wmcumumm:

sm:

oum

.:amm

MOW.

cwcoaumsuowcw

wmHuww

:oo M w

mp

wvmamwus

munwus

W ms :mn

.wumeov

:oo

wxn

H

mmaacwmawemvcn

mcomcwz

coum

M

wccommncmaumsm

Hamxm

.mcwcaamumusmxwm

m:acxumEwuwuau:mnH

uum uum

m

:wuwmnuwccwvum

uowccom

mm .Two

wumcmmuwmqa

mxo som

USEWEMOCHHQHEOHQUWWCHS

:wummsnmum

wmmauumuwnmmcwuwaewum

nam una

ucmooum

mmnznämö

wummmmmoxm

mcacwaanub

now

umumm:aswaom

umuwmca: UMMMHOOHCH

Hucmumo .umumwmmu

N ›

ns

.mmnmHwm

mp

mcumpmmsmcs

op

.xonsmum

Hhä

xonsmuwmxwm

.mcacaawsummcas

C0

amwm

uuw

.umummcas

mm«u©

.uwumamwumumewccoo

umummu0E

maam

m

m«m

EMwCQEOU

a .MW

.ummcwcaamumus

cwuøxømnuwoøaøäamx

m :oo

cwummcmvcmama

w

.cuaqnusumunx

cmnmumoamcm

:öm

accomsmawa

:oo uum

wwcmvnwum

MW m m

uwnmumoamcm

cwuwmsuwcmnnamwa

uwumammu

mcacoaanus

D

som

.

:wuwuMHmx

som

auxmHHOx

uwmux

S00

m

w©:mwmus

uwxuw:mEö©

aaau

U w 0

oUOHMHCGWEGHUQ:

mcagsmumwnmmwunoam

F_ mr

memHwmmm

m

äpmmgagwnøägaäzm

m uwm

uwaewumumømumma

maam nanm

.:eømonm:=x mcauwwmcmcah

.umummcwc

:oauxwm

.mcqcxumsmmum mmuwanwmwm

maamäma

uwumwmmma ©mc©u0Hm 0vcm«muD uummuuom

mm mm

wocmwnm uxwmmmm

uud maemm uuc MxO

c

ummcacwuwwmmm

czwnqmuzm

m HHC

o

U cmuøm w_ n_

Um: .uwamwu .mc:›H

.ummon

.mavumm

nu:

.cmuwauwuxm

;oo

couwmc

.umcuwuca woanaasw

mocmmmaa

ummsmn0anEum

.mmammuv

umuxmumx

.0©cm::Hmm>

muuumnunm

mxm:mm©uoc

.acw

uxmammcw

uuom

.mamma

cH

ummwøu

umnaaws

Gus

umau0

mamma

m

.muxmm

0_ me

.mcacunx

uoñuwuxm .uwmaouou

zoo »om

uxH

cmummcmuu

.uwxsunøuon

.eonmcs

.muuma zoo

.uanu

.uwsumnaams

uoum

mxmamuocw

.eoumcs

.nu©wmawm›ccom

mqamscmcoqumumoum

cwummcwuonm

mcwmmø

mcacwau

zoo

.nanm mum

.^E0©m::

.anEum

.ummngnx

nom gem

ummoxm aamxm umwmmm

uuwmawunm

.

.Hwm

v m :oo :oo

.uwmamunu

v_

uwaxmgmm

.umnwvmmuuma

cm :oo

cwcuumw

som

sump

mmwamxmmsm

acw

uoaumuxw

:mamma

wccommumswccoo

-egg

:oo mum>

.vmuwncwauoum

.mummuow

.mccmm

now

owwn

ms

som

mpmmsmxsun

wwcmmqumpmemum

mczma

.anEum

vom

.ummmxmcwmm

uwc

mona

mumnumucmsv

.umuummcmm

.cowusuqumcox

30:

wømmema

mwauaamm

Hawcowumcumucw

:oo

.mccwa

,

mun

m m

uwsmum

mp

vas zoo

.uxouuox wccma .sonmcs

nos zoo

uuom mumw

muuma Ussc

accommucmauosw

;oo

cmumwsuwccmvum

.m

xumum

-mm=“Hwu

.ucosmummewu

:oo

mumcmumwmaa

umwuwuxo

uuom

;oo

ucwEmuomEwu

noe

.amvm

umcwe

.acw

ummnmmuv :mummsnmum

:oo

.uwmmxmcmmowmccwa

mñaawnus

mcwcvau

uaaswmxoauuus

:amp

uuomm

:oo 09:

nos

.uwmccomuwx

.-cHu

mun

.wmmema

øoanaasw

.ucsm una

mmweuowmuwnumsmm

N n

umumms

xmauoum

mp »F

mcwummnvuomm

vm uaae

umnaaws

:oo

.xumum

pmm: Gm:

mwagema mqamsma

muu mvom

Uwe

.u=›Høom

.mcumuwm:mawm

mxmwnmum

amma»

:oo

uwmccom

nuwwuuma

c0umøuumuoHnHHmx

EWMH

:oo

mm«aam:u:

.ummcwmvwa .mammucou uwmccom

:w@muEowmc«:©cmcm

200 cm

:vag

cwnmumoamcm cmummsmøcmama

.muwnum

.ymmz

xumum

w

vom

mupumnumw ›ccomsmHm2

Hawu

mwwamcsummuø

muxwuuox

mxwwmmummu

wa

.ucmmaaawuca

wccawmcmuuwu

:oo

umumms

mum

muuou Hamzm

.mnaamumummm

unm

mmwH:mcumn

mxmwmauwmu

.vcsm

.uwsnou.mHu«mHHm

F 0

:mamma

cwumuaamx

mnnmcw

.ucoemummewu

FF m_ 500

aamxm

maamema

zoo

mama maam .cwn :mv

uuow

muwosnoum maamsmnwm .mxmMm›ummm

no

.uouwawuoz

:oo

mHxowua .mgaawgus

:maa

umammum

uww

amemawxøm ummm .muuos uuom .mmwøas scen mxumum mnmm cmummm mum0m .mncsm

mum

ummcacmunummm

c c c

o

:Guam

302 Bilaga 6 SOU 1982:51

FRÅGEFORMULÄR Avelsföreningens namn Antal distrikt Antal lokalföreningar Antal medlemmar totalt Medlemsavgiftens storlek per år Kr _____ Erhållet statsbidrag för år 1978 _______ __ Kr Ekonomiskt bidrag från annan organisation, 1978 _______ __ Kr Föreningens eget stöd till hästaveln: a) form för stödet

b) stödets uppskattade värde i pengar Kr Har föreningen en total av hästar? registrering (dvs. registrering av alla ston, hingstar och valacker) Om föregående fråga besvarats med nej: Registreras alla avelshästar (även de som inte premierats) Hur många medlemmar har mer än tre avelsston av rasen ifråga (ungefär) Angelägna uppgifter för föreningen, som är svåra att genomföra:

Föreningens behov av ekonomiskt stöd: Åtgärd Kr/âr

\Har föreningen ett väl definierat avelsmål och i så fall vilket?

För uppgifterna svarar :

Datum Adress Telefon

BILAGA 7. BEDÖMNING AV ISLANDSHÄSTAR

På Island har man sedan år 1951 använt ett system med mätningar, exteriörbedömning och bruksprov vid urval av avelshästar. Hästens ridegenskaper och kroppsbyggnad bedöms i 15 punkter. För varje punkt tilldelas ä hästen en poäng. Varje poäng multipliceras med en faktor som anger den relativa ekonomiska vikt egenskapen § 1 anses ha. Summan av de hästens vägda poängen utgör betyg. Dessutom registrerar man en mängd kroppsmått..

vid exteriörbedömningen poängsätts huvud, hals-bogbröst, hela rygglinjen (överlinjen), kroppens proportioner samt ben och hovar. Bruksprovet omfattar fem gângarter. Förutom skritt, trav och galopp även tölt 1 och passgång. Tölt kan beskrivas som trav med fördröjt 1 bakbenstramp. Hästens temperament och hästens lynne poängsätts samt helhetsintrycket av hästen under ryttare, dvs. stil, harmoni och skönhet i hästens byggnad och rörelser när den rids.

Den isländska bedömningsmodellen används nu internationellt vid bedömning av islandshästar. Bedömningssystemet utvärderades år 1979. (Arnason, T. 1979. Studies on traits in the Icelandic toelter horses. J. agr. Icel. 1979 11, 1-2:81-93.)

AKTIVITETER INOM RID OCH KÖRSPORT OCH KRAV

BILAGA_8. (X =

PÃ MEDLEMSKAP I OLIKA ORGANISATIONER medlemskap, (x) = alternativt obligatoriskt medlemskap)

Aktivitet Medlemskap krävs i följande organisation

RidF SPF SRC SLRC SPTF SRR Ridklubb

Utbildning

? Ponnyinstruktörer I Kurs I x x (Vetlanda) E Kurs II (Strömsholm) x Ridinstruktörer (x) Regional x Vallakurs X 5 RIK I-III (Strömsholm) x § Gruppledarkurs (reg) x

><>CX><

Ungdomsledarkurs i Regional X Central I och II x Handikappledarkurser I-III å 2 1/2 dag x x Lägerledarkurser x (x) Dressyrkurs Hoppkurs (X) (x) (x) Domarkurs x (X)

XXXXNXNXNX

Ä i Banbyggarkurs (x) (x) (x) Körkurs (X) (x) Tävlingsledarkurs x Fälttävlankurs (x) (X) Inform. fr. RidF x

Tävlingar x Interntävling Klubbtävling (högst två klubbar in- (x) (x) C bjudna) (x) Inbjudningstävling (tre el. fler inbjudna klubbar) (x) (x) (x) Regional (x) (X) (X) (x) (x)

xxxxxxxxxx

Distriktsmästerskap Nationell (x) (x) (x) Internationell (x) x (x) Körtävlingar (x) (x) Ridsportallsvenskan x Ponnyallsvenskan x Ponnytrav x Ponnygalopp (x) (x)

Övrigt

Ridborgarmärket x

x›c§

Ryttarmärket Ponnyryttarmärket x x SLRC-ryttarmärke

9. ÖVER HÄSTAVELN M.M. I VISSA LÄNDER

BILAGA ÖVERSIKT

Översikt över hästavelns organisation i de nordiska länderna Översikt över hästavelns organisation i vissa utomnordiska länder Förkortningar Källhänvisningar

“spana

.mena ^›oF0 .nova

mquwn

opna

awxoapmn

Mapam: woman

am

eommø maxdhp

pmmnmuqmHmH

000 000

uqmHmH mpmv Maxa naxo ®HE aaaa HGMD maxdnm »or

om op

a Amv wmaapøa

A000 Amwv Aoev Aomv Aomv Aomv Ammrv

nmmqwm

peammqwa pmmsuan mnabanv

pmmamuaaaunoz

apa .Ham

m^oo› ^m›mr0

pmmsmuqmHmH .npmvoanañam

Aoom apmm

pmmsunowm

Aoov

mwnoz paapapm »HMMMCHZ pawpapm pawpapm Hmhzøom pmmnoñmm

wpmr ?mv Aoovv naxo Aompv v_0 Aoomv omm .Han .pan .Hp

.H@ som mv

zmmmzmq

Avv

panxmnwn

Aow Amrv Aowv Aomrv ^m.0 Aomrv Aommv

paqpmpm

aov

Axmøamv

Amøpmaagpv

Hmm .Ham .Hp man pmm:

xmHnmoz

.Hp .Hp

pmHaez

ooo

uoHpHmm uaøpmaaae

00m “NPH

uqaaøwm

omo ooo

qmpmmz Hmhøøom

ov.

xmcam vnapnm apmnna xmsam

mpmr mm HNME »axe HdM© Haxo mrw vä .ams .Hp xmøam .Hp

N F rm m A

MQ

Arv Aomv Aomv Ammv Apv Ammv H ^o›v ^_m0

Anm

pawnmpm

psamwnma psammqwa

zoHemHz<omo

.umpmsmwumammxdnnvnon

.Hp

øoapxsøonmppmm mnopmxwnovonm

.Ham I a^ooo

ammswamam uoasmxana Hommsnpmnaqm pmmamngmHmH0

Hoqannamag pmmsunonm mnopcmuao

9000 oooo

xnasdan

000 000

paapapm mnabans Hmwmmmm

A000 ooo

gmpmaz .Haqq nmnaH pannan Hmhøøom aouaw

apa. mmv HGMD naM0\ om om or m HGMD m V vom

M

mzqmammm

Aowv Amvv Awwv Amwv Awmev Amrvv Amv Fvv mvv ^vm_0 AN Avr wa

wowwø

woman

.Ham pomwø powwø vomw:

Havmmn

.Ham .up Am

com

.smø:aHmHv

.HP

.nanaoHm: pmmzunonm .qanmwmamv

m›o omm com

uoHnHam

omm

mmwHmm

oo? oow

HMMWQHS Hohqøom H®CC®UH

oo. mm? m›m_ mF_ HdM© am uaxo mm vw m HMMD we v HNMD F Hm: .pmnq .Hp .muz .›muz .n›oV

Hwma

smHmmn

man man

wmaavsa

4 nas

Aampmmnmuapaamv

masa

wnavmmnmponna

pewa

man

maoahovcws

man

Havmwøas

a a

nmuqonp wnawmma

Anavmmnan

aqwm:a

paapow avvomba

mqanvwaqa

navmmamwmnna

:oo a

napmmshnøom Havmmsmponna mvanmwamnm

wmaapca

zoo

nmpmmguwn

wpmaavsa

mmaøwnam

Mapam: Hannas Hanna Hawqav ømMHw

xñpmwpapm mnmwwmam møwømnammax

Hap: Ha»q wvnone aapc wunmns Hapq anp auømpa Hapc aavn HMMMQHZ anvqa Hapnd Homam

HGMD EOQH

“maya .HC vana

mpmmnvan

|dm:d

.øopøoadmøoxmwmpm

pommxmaammmxsnppqma

øoawmwmpmmzas

Ammv

Aømvømaøwøoxmvmvmv

Acdmno

.n0H©wmHmm.Hpmwu

nwv

ponmxmaammmxønppømg .pwvøommbmmcaamwsonn

m

.møwøemuopgnanmexm WQHCE©UOQwEEoMd

Hnowøpm

pmmamuqmHmH pmaapwwmv mqwqsmvmn .nocoapmpmmhm oHmamcwm

mømpmpm

UQmHmH

nnmwk Eoøoo nmz

:oo

apa_

mm Am An

Hw

mpmnnmsmm

mnHw

oyweov

uowpmmazwmno

m rm

lymmovmxdnnpnma ..øewumnnnHnopxm Iqewnmmcwnmwsmnm ømwøwadmøoxmpwvm

GUQMHDHUHO

Hmpwmmamvmom .nmnoapwpmonm .moumxønppqma

mwmnm

m_-o_

.MCHCEMHMHWS

a

:oo

mqwpmpm Hwpmmøws .Ewa mamma mEEoxw mvøsmnwø

www? aa: .E nov Hm om

team

.nagon

moamwm .momaam

|mnmEEox

nwwn

.umnmesox

.nmmawnwn

Hmm pmm

.amp

|nmmmHmmpmmm

nmpmmøHnpmm:uHm

mnopmwm

|Hnmmammpmmm

.swe

pHmpm:mmH0wvmmn

amm.apshw> H®d.HQEHm>

..qemumpunHnopxm

.o

man

m

pennan soeodm pannan

.am

ømsoøm

uqmHøHm .oHmwmnu .mmwqenu Hhmmwnv

www? Mmzah .macka oHm .pmonm Hmvmm .away soamo noz

0_ Am An Am An

abmopmms

.qvnoamm

m

Hmpmmøws

nmasmnm

|Hmmmaww |uwMmHom

.Hm

.møw:EmvwnwsEox

Iusmuqmn

novnø

..qsmumnnmHam«xm

a

How

noe

.nmøoapmpmoam vnswcmmøwh

maam

pmmam .nanumn .ummamnwn bonmmxsnp .HQEhd

.nmmm møaøo Eonmm mdvwop .sms .mmmm mmøwøm

ha

mwwawdvm wnwpøvm

Avv

upmmøws

.Hm

.mC«:äwvonosoM

Awmv

nmmamnhwmmxshpvcdq ..gEwvmpHoaHmpxm ummøwnmaaohmpmmzan

m

ucmømxsnppzmg

.Ham

.noøoawmvmmnm Immzwnmaamnm

:oo

mmwHmm uoHp›Hmm .cenuwn .nmmamnwn oHmmMøHp mamma ..EmHmopm H®UQEmC .vwvnmmw mqmpmpm

m›m. .Hmm wnmø

mm mh

.mpnom

coupmmwqmmnoao

|mHmm

Hm

|ma0m

nmpmmqas

#mHdHä

.noønmnp

Anmpmmøas wuwpamnm

HdH5mHm>d

Hmm a

mqwqxomnpmpø

Hmm

somna

no

maHmmød mapxdamø

:oo

Hmm mums

awpødv

wH5hUmH®d

aumwmpmpm.Hm»q

Hmnmbmød

wmnnmsmam

cm

ømMaH

xapmwpmpm møambmpmmm wpmpmnnm mmnmnmam

Hm

Hmmmm Hovopmz :medan

Em am bm H soqw

xmmnm

:mmm .Asa :pmm:

munmbzm

nowpmpmpmmqwn

umømm

HHH» A000

Hnmpøpm

0w 000 :oo

amd omv omv

pmmuqov

^HwwøwamwmpHm

Hopmmaawwoa

.A000 .A000

manmmcwønom mqanmws nopmwaømcox mnmxmnom

uømamH mnmpmpm

m›m. mena omv mrv

.naas

.Hxxo

apmmgmn»

.^Moz .^Moz .Amoz

M02

lamm:

.ømHwmmHomwmmn umqowpmnpmwnasvm

m.n

.naampmpømpapm

I: I: ooo ooo ooo ooo

.naaa

Hmwwmmam

I:

mnmvnmmmø Hoømcpmox

.p

.øopmpm mømpmpm

wow

mmnoz

m.m

m.wN

w›m. vvm wmvv ommv

rm Moz o«.0 u

nom

Haaw

Ibmnp

upmwm

:mms

|maompmmn Hwmammamm

-damage

mnmvmmmmd

nmsodm nmambw

uongammv

:Hm

aawp

unmunmmmø

Hmm

HaHp

.nwnowpwmaqmmho .PmUC5QH©MmH®®

:oo

Anommn

møaqaamnpmmøas

I: m

:mppmxmnopmm

.naws umpm

&

uamanwm

&

møopmpm .pawpmqm mommwm mnwunm .nmwswnm Howswnm .nmwmws

#.wN

apa. Fem .vnomm m.v m.om .nmwe :oo .H©

u

und

uusmucmq

Mn

wnw>

.sn :mama orv

HmpmHmmpHomxw

Anmpcoasmøox

:oo

I: I:

.haqa

m I: ooo

Mnmsddn nopmpm mvmmamb wmqpmox .muaamvm

m.N

upxmam

&

m.mm m›m_

mm rom mmm o› v

.^.nx .000

mmmH

.000 .ax

.ax ua

nmmøma

.ax :oo

upmmøwa

ooo orm

.^.ax .^.nx .^.nx ovm

nmmnanaamgpmwnaa u.qummmm=#mmnHm HdMEHCmHwHmHwb |HQHEUN.EmHQOvm

.^.ax

000 Haap .ndws

mwnvanpnommømhw

.naas www ommv ooo .som

mannmøwnnmm

møwnmwaonm

P_

ømpamvmqd soapmnpm

ooo

.mmwhobm mnmpmpm

mmm

nmpmwm

›v.m

mmnuqp Homan wmmu

m›m_ F m_m0 mv mmmv momv .abc .n© u

nom

mmoamm mmoamm

bmnv unna

mnp

man

Hmpxm

Y

møacomnpmvd

wxmwsocoxw

mm uH›

wømvpmxmnopwmqampop

Hnmovomaawp

.ppmxmnowmmaampoa

namwpmmn

mxmwaomox mnwsppmmso mqwøaHmavm›

smMHH Em nmpmpm Haag

H Am

dmmnh nu

cmbm apan

naawp

Am

IPQGH

›HHHpHpomxm

Hmnowpwmaødmno

mmcmm mxcmm

pxqøa

Aømmno

.mvHHxmø0

pnomew Eonmm

mm

nomHHxmmussm pmmmxmaammmxshn

:mm

v=dHmH HHHmmgp .øoHmH .aempmv pmHm@mb

ømmzH

m›mH wmv :mmm zman vømvm omm

mp m

|HHmpop |HamM

Hawa

nmxdhpunon

ImM5HQPCdH

.HHM

u:mHmHHHppHoasH møHmm:w:mnnmmam

M02 M02

pnommlmmamm nmmmaqdmøsuwn Hmøowpmmwcmmno .pmpømewpnmmwu

Houmsnopmm nossmpmop cmmHxmvmp

mHoxmanm .^pmHm»m

m

ømpnomxm

omm mmv Hmw

om 000 Eoømmv HGMCHQ Eocmm

m w

HHmxm

.:mnnmmHom

vHmpop:H

umxdnpvqda

.Hmm

wampmâmmamxámvmma ppwxmHopmmHHmHoH nnmpmHHHHpnoaeH

møopapm

:Hm

Hmnoapwmwødwno .vwwnmvmaøwe nmHmmsmHm› anxmpmpHHa>x

m

ooo 000

:mpnomxm

or

cow mmm

&

m›m_ HHHa Eoamm maazm

om mm m rr

Hmm

HHmMm

:mmHM

nmcoHpdmwnwmn0

pnomew

møanmmxonsmpm

pwbanm

HsHuwHm› waazm

zoo uH

pmmvsm

:oo

.HHHE Iaox

H

.^.nx

›pmmsunoHov

umHm|HoH0 umxdhawqma

.mHm0

H.m

vwpmmsowpdmwqwmno ummnovnommwmms usm»mHHHHHnoHaH

^mmH0

.ax

Aamumammøwnoammn

Imawbm

m.m

..HM

Anmømamdxmhow mHxmpmsunøm

.nHHs

.nmøowpwmws

ooo

cmmHmHHH»m .nmnomconm mcHHmuqmH .nmmaohzpm

000 000

ooo Hmm

0mwHom HHmnpsmo

.mm .OH

mHmH mmm .HHHe pHaxoH .os Honda sonmm

or .HM mpw m.m rr oHH

xmmnmm Hmvmmn

mpme wwmr wmmw

.WPHOM

HHHH

wHmH

øopnogmpmma

Houoa

bw

møHcmHoH

Hmpmms

._..

.Ho›m

.Hmwxmmmm HMPWWSPMNHW

.nmpmms Hmvmms

pnomsa

Hwpcm

noasox

Hm

.HGEEQHUGE

mumHxmHm

wpnommpmms

HHHH HHHv unpm zoo

HN

mumnmpnomxm mvmHmpHomEH .HmnpøHxøHn

anwa

GMWHEOGOMW

ømpm

zmnHHnm

emHnm vnomxm Håål. Hmp: mxøapå #G00OHQ

An Ho :oo

mmmnh

»N Oüd

masa

.Hmxmiüwo

zoo

.ooo .ooo

aoøowHHs nmøonawe

nmaowemnm

ooo ooo Am

øowañe

ooo ooo

saowwmz

F

pawnmpm pawpaem xnmamm

Fo.

mb www? Hmao Hmxo com 07m

oorw

w F F 0_ ov

Haag

.

Amy

Ammvv Awomv Awvmv

pmampçm

.Ham

pmpoapmwmou

.Hwpmhm

.ang

man

ooo mmm oom

pxmHnma

em?

paapmpm

mazmq mampow

ooo

;ammw www. mm I mm m a - I om u mm wm a u Fem .Hmøm .§6 masa

Pau

Aso

Aowv Apmv Amwv wav

Ampmv

Nov

xmHmmozzoem

HW

.Hmmm

mmm

mmumppmxmmms

oomvpmmsmpmpn

nmzcøom

noe

.Ham

&

mamswnsoo

w ooo mo mmm ooo ooo

umxmzws voapamm

wpv

uqmHnH Hmxmøaz mxxpm: øoanaaøm

cor

umpan

-=

mmH wpm. Hmxo nwxo §96 omm .amg .nmnom

pm om or I om Fm m u .H©

wpmr w›m_

H

Ammm Ammw

Aemrv Awmvv Awmmv

vpv Away

mmmv ^mm.v

.V ev

zoHemHz<omo

pomws

.nmnnøaxuan

psdmmnwa psmmmqma

.Ham

u:aHxm›ppmm pmmsmuqmHmH

ooo ooo ooo

uoHn›Hmm uoanaamx pmmnunonm

ooo

mHmmHs Homøwammm

amxmøwz

ooo mmm

empaa nmpma nmhøøom

.psmøwau

m›m. omm HdM© mmm Hmxo oor »ovan naxo .amg

wxmsdum

v_ 1 w n e m ..

mzqmammm

amHnH

o^mmvV

Avwv

uppmx Avmwv Amwmv Amvwv Avmvv maam

mo nam nanm

uucmHnH

.apa

«^vvm

oxanxcmnm paamnamnmz .amndndodmâ

p^ooN

ooo ooo

GOHPMDUOHQ voanaamm

oco ooo

sxHmmo Hmxndnm øuoHpamm

.wwme

nonan ®H®dHB

com

nmaøøom

w

owmr

L

xwpmwpmam

.ams

ppm vmv mv oc | mm u 4 n oom w

HW

.mwmonmam

m

nmmm

man man

pmwaøo

nas 1=

^.nmuHpHnmv

.Hmm

musa

maa

ppma

ampmmnwn

maaom

mmoanmuøqs

ams

wpdpmmn noaøøog

umusmnp

wnmpmmampopnm

nmpmm: mxwao

Aaapmmawa

pampop .mvuombw

Hwsmunm

d

uoxwaxqmnm

zoo

nmpmmsaqnom .nmpmmgmponam .nmpmmsmponna mumnmwaonm

. m

mzuwn medan

:oo

nøpmmnuaa

wwwampsm

ampmma

noga»

.HNPWWS Hmpgmv

msasnwaammx

nam

Hmvmmøws

poxH«

H

xwpmapapw

Mapam Hmpøm

ampa Hmpq wvsmna Hmpqq wuaone Hdwâ møwmmmwm mammas uqone mmanbm nmmmm

Hdxn an» Hmpq Hmpn nom Hapn

nmmm uoHnHmmu

mmmnm

nmmp Hmpq0

r N m v m m F w m nu or FF me MF vr mr mr

m

Hwnwnpmwmou

wummmwmem

|oHpmmwnmmHomam

aaap

Hmpmmsmmcwame

mnwøvma

Hmwmmcan mmpmmAmamm .nmøoawmpmwnm nmmøasaampmçz wqnmpmmsmambm

mm:H mqnwø anamma

mp m›me voa

m

|mHoomm

ozaøwm psmaq

|wwoomm

nmpmm:mmøHHma

mnwcdma

Hwøoapdpmwnm

ømamh samma

mnHwwm mona mømmmm

Am An :cap Ume

aammmom

mo :sm

Mmønmxvom

mcwøomnn

H

-amma

:oo

upmmsmøø

øopw

Amv

aammmom

Ampv .HO

som .namn

mmaom

pswapnmmma

ms

Mad»

^ovcdawvmHv

.ang

.0HdPHdoHHM

m

mxmucmHnHV wvmnmnpmammh

:oo

møwcdpmnmm

ms

M0owm0HA maaøpxwmop .Howmammm .nwmmHmm

vnom

uoHpHam .øoHmH›Ha

.ams .ponunøm uopw vnom Aømvzemø nmpmmøas muaw QmHhH Hmmmm

w› Am A9

mmm

us:

:Hmm

H

.macka

unwvmmnvwm

msompømnv

-mxsnm

um

mamøowmmn Hwnowmwn

unoøuinonmna

Hdvmmcanmnd

.Hm®H

.zws

vqmnnmbpnsmm

mcaøbnammøoawmpm

søanopxmnqn

ømmøwamwmhmpdpm

.ømxwandmmm

onoaanowamm pso:NpøHpaHo msw:oHwmmamw

ømnnmmu

.Ham

nnwmmambdpmmn

øwnoammwesox

m

.dcnmpmwmamv umppmmaaap

vqmHxm»ppmm uoanaamm ^mq5maøawn0 .øoammaaaox

sm

uoHnHwm Hmmøaamwm .hwaampxm .posunøm

we

HonmH Hmmøwøm øwqdmm mnHm

mwm. mmm .ams Am An Ao Au H$M vad .bonm m HOUHS man

uH

ac Awwv

Ammrv Amrmv Aewmv

nanmwøpm

xwuøwmH0m

mama

nanvonmqowvøpmmnm mqH:›mnauH›HuzH

.cEwvwn0ssoxm

umaswsmxdnnuaow

.Ham

oxanxqønm HmpmHmoHmq uoHp›Hmm 0Hm›mHB uoapaaax mawanop mn«:Hmvm mmcmumn umxsnnøhoh pmauwpmwøae

m›m

Hmpmä

omme w .ams .maaø å

.mpuom

w

nowwmmanw

Hmwmmøan pmHmhä

.nmuqmnp

: Ho

Ahmwwmøwn Hmnø

.

Hmm

mvmmmvmvm

maHmmsm

Ho

soc

amg

wmcn0:mammHod

Hmpswv

ndHmm

xwpmapmpm møHmwwmmm wHønumHmm

: Hd

Hmpq Hommm nmuopmz

Em

E0

mmmnm

om rm

Indnv

.å

nmnonaqa

Hmunmnaws

HS , .

wmwwwmwwm

wqøanhmomnmn ømpmpmamn pmgauxpopo pmwauzpmno

=

mm w›m› vmmv:

m›waW

nmz va ma

mm

Eozmm

.oHnm

mmøäp

m.

mdnvan

wMmhonmmHmw

ømmnsm

w

nmønanawa nmøammaws

w

mamma

øwh Mo

HdEwQ

.aawnpqoxomamm

puomsa

ømmmmMmvmem

.hade

Hmwawbwm znpmøuøw znpmaqdz qopmma0m

wmp

nmmwh www? Haap eoøwm noz m.m.F mmm Homwn

mmwå

| r qmh u om HDM

Eoøwm

.ooo

|mHmm Mmmmwmw

Hmwswnmmambm

Hammmom

AMHHV

.väva

ma

hmm

.vndom

.Sw

pmawa

.nHHs ovmw

.smHmmmH0®

uaom mmm

nmømammam

.mage

ødmmmxmwmvm

ma

uqmHnH Hwøowpmz mnaomm manmbmnd mndpmmøwn øcmpmHHH» Hdåmvm

m

m.mFw poxozz

vnom

.

mHd>

wpm. nmz | www 1 Så Haap å .

mm .

m .

wm

sm

ü

|.Hmp

sn

nmawbm uwpmpm

:Moon

mwcdm

|Amv.xom

.nwpMamm.:omp0p

Nm

.noanmvøvmmpmpm

:sim

.naaa

.dCH®Hw®CdHHm

mms

Hmnwaowpømbpäm

w +

.naws Hawa

ucmHxmappmm

I:

ppmmmnmxma

Haag

axqøm

samma HdPHwQ .P®HdH5

R

ødmmmx »mamman

›.wmm m.m›.

& á ma

m›m+ noz mapw wm v mm

a; nam

mmm

Awmamewcd

.pm.vm lnomza

-Ewas

:upon

mosdamommumm

nmunmnawa -êszzeip

.nownmpøpmmpmpm

qmmnanppmmsonowmm

.møaøuwhmmøvmmøan

›a

.mnHquoamHmä ;#mpmnHmmHwm Hmwmmuvmmzwa .nppwmsonopmmaa

.ä

.E.EdCOHvmE

&

mxwnxqwnm .Hmanowäwm ødmmdxmvwwm

x

wpmv

.mnwcmnom

møowpodöonm

Am

owme nmz nn ›w.mF

›.›. ä; .p mm

mnoapmmaamwm

mmu

.manen Hawa

wqowwmmwcmmnoao

Hm Hmm

maoamw

1 po

|mH0m

gmoamm

mnp umpm

øoHpmmHnmmno.H

bmnp

mam

nmwxm

..vdmHGdmH0

H

mmu:pm=

mcaøxomnwmud møwzomnpmpd

V

pxmasoaoxm

wqmwpwxmnovmmwawpop

ua›

mwpxmamv

ma

øowmø

G

Hnmovomaaaw

.ppmxmnopmmwampoe

mnacmhom

om

qHmdpmm:

.

mzammammm

mm:aøHmva

mqHqHHwnum›

QmMHH

mxmaaoøox mswøppmmso

ømxaH

wpmpmnkw mmnmndam

øwpdpm ømampm

mwBonoom.a

H am H Am An

xmmnm nu vHd

mm mm vw mm wm pm :á

.xaanøm

.mumncwpmnmuøø mmpmnmmmnmmmm

pmwawheopo .mnmmmpmmm

mp m›mw ma

.nawe

møwmHnmmøm

^.nx

^.Hpm

lpnomew

v

#nwn

ummnmmnwmmmwx

mmnom møaomm

mmHcammmuawa›ms

mm ooo

noapmaocmm

.Hmcv

nom em

cdmmb Eocmo mønomm øoweoom :mama unmwmws «uwmm

w›me cm» nov Fm

vnwom

dHWCHHO#®

.axøa

Hoøoawxanwmmn

møaowm

ooo

mswgøawppø

omm omo mom

ucdauH

mo_

wpme mmrm mas pmmv:

m m r

Made

MHGE unna

moqdnm Hononx

HOGOHM HOCOHM

HdEEmHU®E

umaaou

nm»

.Romana nnopwmm

mcdmasamHm wMmmvwmm mxmuzwana

mxmswu mxmwcmaøwm wxmcdnm wxmnon mxmøwm

Haqp dmb a

ucmHxm›ppmm

mmoø ooo oem orm

mmnuqm Hwmnaa msompøon msoam

apa_ .e.s arv mmm w :oo mh 0. :Q Mn ä gm

|HmmpHomEH

mmhmaaonwøox

zoo ann

|amvmHnww=pm

puomaa noaamm

Hm»mw:mHmd

ooo com com com

vhomxm .ømmqwø

omr m m HH bw asp mw

xwmnmm

pxmammnw uoanaHm

wwmr

uoapñasm mHmmHv

m›mr

.mpnow

www? w›me

HGQOHHHE

Haag

Homnmmpd

som

nmsaoaoos

amuos

.Hmw anamma nmwmmn

.nmpxmnmm

Hmvmm: ..Hmc

zoo

.naas .Ham .Hp›

nopmanxmmnmm

.up

amseox

en

wwnommvmms

oumpxmam

:ca

mapMm

uwem

pnommemmn

nmnpsaxuwn

wnmpmma

dxmaaonox ø«nwHnm nmnmamon mvmhmvnomxm mwmHmpHonEH

uammøaqpmoxnwm

pmHam mqøah wm«Ho Hmpø ampqd

Ao :oo m M

mmwnm

.HC Nm ww

316 Bilaga 9

KÄLLHÄNTIISNINGAR

Svar på frågor enligt frågeformulär

DANMARK. Uppgifter genom H. Staun, Afdelingen for forsøg med svin og beste, Landbohöjskolen. Kompletterande uppgifter ur Årsberetning 1979, Landsudvalget for hesteavl. København.

FINLAND. Uppgifter genom Statens hästavelsanstalt, Ypäjä, Suomen Hippos, Helsingfors och Lantbruksbyrån, Helsingfors genom P. Mallat.

FRANKRIKE. Service des Haras, Ministêre de lAgriculture genom svenska ambassaden i Paris, Å. strån. Kompletterande uppgifter om antal hingstar Centre de Traitement des Informations de 1Institut du Cheval, Service des Haras et de lEquitation och genom T. Gårdlund, Genarp.

IRLAND. The Irish Racing and Bloodstock Industry. An Economic Analysis by Maccornxac, M., University College, Dublin, referat i The Irish Times, den 11 aug. 1978. Bord na gcapall (Irish Horse Board), Borde, D. och The Irish National Stud, Kildare. Informationen förmedlad genom E. P. Cunningham, The Agricultural Institute, Dublin.

ISLAND. Iantbrukssällskapet (The Agricultural Society of Iceland), Reykjavik genom G. Bjarneson och T. Arnason.

JAPAN. Uppgifter genom svenska ambassaden i Tokyo, L. Tillfors. Statistiska uppgifter 79 King of Sports, The Japan Racing Association.

NORGE. Lantbruksdepartementets opplysningstjeneste, Kontoret for informasjon of rettleiing i landbruk, Ås, Norge genom W. Seterlund.

VÄSTIYSKLAND. Bundesministerium des Finanzen, Bundesministerium für Ernährung, Lantwirtschaft und Forsten, Statisttisches Bundesamt, Deutsche Reiterliche Vereinigung, Hauptverband für Traberzucht und Rennen samt Direktorium Vollblutzucht und Rennen genom svenska ambassaden i Bonn, M. Wernstedt samt uppgifter publicerade i 15. Jahresbericht 1979, Deutsche Reiterliche Waren- Vereinigung, dorf.

USA. Uppgifter lämnade av E. E. Goodwin, University of Maryland, genom svenska ambassaden i Washington, S. Darvelid.

Utnyttjade källor gemensamt för flera länder

Européennes, Union Européenne du Trot. 1979. La Ferté-

»Sllåatistiques ce.

Long range Study on future Developments in European Animal Production: Horses. Report to the 31st of European Association meeting for Animal Production (EAAP), München av H. Staun m.fl. 1980,

BILAGA 10. UTDRAG UR LANTBRUKSSTYRELSENS RAPPORT

1982-07-29 ÅVELSVÄRDERING Av HÄSTAR

(EXKL. BILAGOR)

överväganden och förslag

Arbetsgruppen har kommit fram till att delvis nya ruti-

ner måste införas i avelsarbetet. Varje ras måste få

bedömningsgrunder som är meningsfulla och som står i

proportion till rasens användningsområde. Ambitions-

nivån inom avelsarbetet kan inte sättas lika högt för

alla raser. Följande verksamhetsrutiner föreslås:

U O 1 J.) n m r-l :(0 o o -4 o .c O O 3 0 D Q) d) U7 -1 r-V* *A- ›-c o u La .x .D ;ar-u .D v-o m m 3 -4 -4 0 -U -1 .D La 0-! v-l .I 0-1 CU (U .D 3 J (U CO D n-1 h U3 [-4 0- 4- tn -v-c u- m u (U .u .x U .o .c co e.. _ m m +3 4-3 C :U +9 U x O U C L: .Y Jm La x JJ O C C D (D GJ (D (DD CU U7 .Y v-l C E!) v-t C L: ø-d ø-I 0 -r-I rn .D O ›-1 U D (D C O) O) (Dr-l v-I .D C E CL U) JJ 6-4 r-d U O)

. ä? E ?E 2 å §3 73 å 2 E» Tu s E.

Verksamhetsrutiner a: Lu mv å m rr o: m L» x z

Häst/fölregister x x x - x x x x x x x x x x

x x x x x x x x x x x x x Stambokföring x x x x x x x x x x x Hingstbesiktning X X X X X X X X X X X Individprövn/bruksprov hingst

Central lagring av betäckn/

foldata x x x x x x x x x x x x x

x x x x x x x x x Unghästbedömning X X X Kvalitetsbedömning X X X X Draglagsbedömning Bearbetning av tävlingsstatistik x x x x x x x x x

X X X X X X X X X X X X X Avkcnnebedömning hingstar ston X X X X X X X X X X Avelsvärdering X X X X X X Bearbetning av sjukdata

318 10 - Bilaga

Iâetäçrriiaqâzeâeriâqiüq

Arbetsgruppen har funnit det mycket angeläget att aveln med hästar kommer in i fasta banor i alla olika led. De betäckningar som utförs vare de är natur-

sig

liga eller artificiella skall registreras och rapporteras. Detta fyller dels den funktionen att djurens identitet kan säkras och dels kan man ha kontinuerlig kontroll på hingstarnas fertilitet. Det sistnämnda förutsätter att man förutom att registrera betäckningarna också registrerar och rapporterar resultatet av dessa. Det bör ankomma på den nämnd (NAH) som föreslås nedan att samla in uppgifter om betäckningar och resultatet av dessa.

Identitet

Varje avelssystem kräver att individernas identitet kan säkerställas. Ett registreringsnummer, som ersätter nuvarande stamboks- eller registernummer, skall åsättas hästen vid födelsen och följa hästen genom hela livet. Numret bör vara sammansatt av raskod (två siffror), födelseår (två siffror) och löpnummer (fem siffror).

Preliminärt signalement bör registreras på fölet. Slutligt signalement upptas för hästen vid något senare bedömningstillfälle. Signalementsangivelser bör följa de rekommendationer som återfinns i bilagda handlingar (bilaga 3).

Identiteten för alla för avel godkända hingstar bör säkerställas genom bledtypsbestämning. Märkning (företrädesvis frysmärkning) rekommenderas men utgör ej absolut krav för registrering.

Bilaga 10 319

E§lE§9i§EE§EÅE9

Alla föl registreras och införs i rasförteckning. När det är möjligt ur praktiska och ekonomiska synpunkter är det angeläget att uppgifterna datoriseras.

§Eê@P9E§§§EÅE9

Stamboksföring kan ske endera centralt varvid tjänsten köps av respektive avelsförening eller av avelsföreningen själv. Lantbruksstyrelsen bör fastställa grundregler för stambokföring på förslag av NAH. Motsvarande bör gälla för godkännande av utländska stamböcker.

i êY§l§!§E§§EiQ9

I ledningen för avelsvärderingarna skall finnas en avelsvärderingsnämnd, nämnd för avelsvärdering av hästar (NAH). Denna bör bestå av ordförande, en veterinär och en husdjursgenetiker, vilka utses av lantbruksstyrelsen samt representanter för vardera av följande fyra hästrasgrupper:

1. Varmblods- och kallblodstravare 2. Fullblod och svenskt halvblod 3. Ponnier 4. Övriga kallblod

Dessa tillsätts av berörda avelsorganisationer.

Till NAH:s förfogande skall finnas ett kansli samt fyra avelskommittéer, en för varje rasgrupp. Kansliet måste drivas av kvalificerad personal på det genetiska och administrativa området. Assistans av teknisk personal måste också finnas. I avelskommittéerna skall ingå veterinär, husdjursgenetiker, två rasgruppsrepresentanter samt sekreterare (från kansliet). Medlemmarna

320 Bilaga 10

utses av NAH, som också utfärdar instruktion för kommittéerna.

Fältarbetet består i exteriörbedömning, veterinärbesiktning samt prestationsprövning. Funktionärerna tillsätts av NAH som också utfärdar instruktion för dessa efter hörande av respektive avelskommitté.

Hästkontrollen liksom förefintliga stamböcker har hittills i stort skötts manuellt. Uppnådda erfarenheter från vissa raser talar dock för att hästkontrollen i framtiden bör läggas på data. Arbetsgruppen förordar att ATG:s dataanläggning användes. Engelskt fullblod, varmblods- och kallblodstravarna finns redan i detta datorsystem. Svenskt halvblod beräknas inprogrammeras under hösten 1982. ATG har lämnat klartecken till att utrymme finnes i anläggningen för programmeringen av alla aktuella raser. Omkostnaderna för resterande raser inklusive svenskt halvblod beräknas lite överstiga 500 000 kronor. För att databearbetningen skall bli meningsfull är det nödvändigt för de raser, som skall ingå i dataprojektet, att obligatorisk fölregistrering tillämpas.

Följande typer av bedömningar skall vara tillgängliga:

Unghästbedömning Kvalitetsbedömning Prestationsbedömning Avelsvärdering hingstar ston

Hur många av dessa som utnyttjas kan variera från ras till ras. Den enda bedömning som är obligatorisk för att hästen skall få användas i aveln är hingstbedömningen.

Bilaga 10

Utföres de av lantbruksstyrelsen år 1982 fastenligt ställda bestämmelserna (se bilaga 4). Treårig häst skall mätas med de för rasen aktuella måtten. Deltagande i bedömningen är frivillig och avgiftsbelagd.

? Besiktningen utföres områdesvis av en hästbesiktnings- I kommitté utsedd av NAH.

Värderingsuppgifter och mätningsresultat rapporteras till avelskommitté för bearbetning och virespektive ? darebefordran till NAH.

NAH kan bestämma att besiktningen skall kompletteras med veterinärbesiktning.

§22li§§§§9§§§m2in9_lé:§_ê5l

Utföres enligt 1981 års vedertagna praxis (se bilaga 5) och omfattar hälsotillstånd, exteriör och bruksegenskaper.

Bedömningen skall vara avgiftsbelagd.

IE§iYi§PE§YEiE9êE_:-EE§§EêEi9D§EE9Y§E

Bestämmelser 6). rapporteras till (se bilaga Uppgifter berörd avelskommitté för bearbetning och vidarebefordran till NAH.

êY§l§!êE§§§iE9

Individbedömning

Hingst (3 år och äldre)

av härstamning och prestationer utföres av be- Bedömning

322 Bilaga 10

rörd avelskommitté på som lämnas av NAH:s uppgifter kansli.

Exteriör och veterinärbedömning utföres av hingstbesiktningsnämnden utsedd av NAH. Nämndens sammansättning är fyra personer varav tvâ veterinärer för kategorier 1 och 2 och tre personer varav en veterinär för kategori 3 och 4.

Besiktningen sker på centralt ordnade platser. Uppgifter rapporteras till berörd avelskommitté för bearbetning och beslut. Besvär mot kommitténs beslut inlämnas till NAH. NAH:s beslut bör kunna hos lantöverklagas bruksstyrelsen. Hingstbesiktningen är avgiftsbelagd och obligatorisk för att hingst skall få användas i avel.

Den möjlighet som i lag att erhålla föreligger speciella tillstånd att använda hingst i aveln tillfälligt bör inte längre förekomma. Detta på av att det grund skapar oreda i begreppet godkända för avel och också beträffande-registrering av avkomma.

Ston

Avelsvärdering av ston sker efter principer fastställda av NAH och grundar sig på information om stoet och dess avkomma. Den exteriöra bedömningen utföres av en av NAH utsedd hästbesiktningskommitté. är fri- Bedömningen villig, avgiftsbelagd och sker vid lägst fyra års ålder. Den exteriöra kan ersättas med värdena från besiktningen treårs-bedömningen.

Avkommebedömning

Avelskommittéerna sammanträder en eller två år-

gånger ligen för fastställande av avelsvärden för godkända hingstar grundade på avkommans resultat efter normer som

Asou 1982:51

utarbetats av kommittén och fastställts av NAH. Dessa avelsvärden publiceras av NAH. Avelsvärderingen av ston sker kontinuerligt under året. Ekonomisk kalkyl NAH (årliga kostnader)

:och kvalitetsstatistik för avelsändamål 200 000 140 000 60 000 .Bearbetning av exteriördata och sjukdata för avelsändamål 200 000 100 000 100 000 Avkommebedömning

TILL FORMULERING AV STIFTELSEN.

BILAGA 11. FÖRSLAG

WÃNGENS ÄNDAMÅL

Stiftelsen skall ha till uppgift att Ändamål: Wången norra hästaveln och en positiv främst i Sverige främja av hästens användning inom olika områden. utveckling Detta kan företrädesvis ske genom

att med eller inhyrda hingstar tillhandahålla egna ett av hög kvalitet för hästuppfödare hingstmaterial av i första hand arbets- och travhästar, produktion

med av i första hand nordsvenska att stationsprövning aktivt medverka till avelsframsteg inom brukshingstar brukshästaveln,

i hästavel och i hästens skötsel att anordna utbildning och vård,

i skogskörning med häst .att anordna grundutbildning instruktörer för inkörning av skogs- och och utbilda travhästar,

av och utbildning av att bedriva inkörning unghästar körare med egna hästar,

att bedriva viss uppdrags- och serviceverksamhet seminverksamhet och marknadsföring), (t.ex.

även i arbeta för en lönsam avel och uppatt övrigt födning av hästar,

annan verksamhet till gagn för att bedriva lämplig stiftelsen.

BILAGA 12

HINGSTUPPFÖDNINGSANSTALTEN WÅNGEN

A. FÖRDELNING AV ELEVER PÅ OLIKA TYPER AV KURSER UNDER ÅRET

Kurs Kurs- Antal elever under månad nr i/för längd 1 2 3 4 5 6 7 10 11 12

Skogskörning & 12 12 12 12 12 12 hästskötsel i Inkörning av

skogshästar, instruktörsutb. 40

A11män körkurs 1

Jordbr.körnning 2

Körkurs för 10 10 ekipage Kurs i skolkörning

Hingsthållare Hovvård 10

16 16 16 16 16 16 Suma elever

Inhyrda kurser: 10 10 10 10 10 Hushå11n.sä11sk. 10 10 10 10 Övriga

Stuguthyrning 10 15 15 15 36 22 22 10 10 till turister

36 36 36 36 36 36 36 36 36 36 36 36 Summa bäddar

B. BEHOV AV STALLUTRYMME UNDER ÅRET

Hingstuppfödning, 18 inköpta föl/år: 54 54 54 36 54 54 54 3 storboxar 6 6 6 18 16 16 12 ensamboxar & spiltor

Hingsthållning för betäckning av 150 - 200 ston 40

Inkörning av hästar 12 12 12 12 12 12 12 3 mån/häst, uppdrag

Inackordering av hästar, k0nva1escens

Hästar i ekipagekursen 10 10

Suma hästar: 46 56 70 60 60 40 33 33 29 \ Ensamboxar, spiltor 23 23 28 54 54 54 54 54 36 54 54 54 Storboxar

Summa hästar totalt 77

SOU 1992:51

BILAGA 13

EXEMPEL PÅ SPECIALKURSER FÖR YRKESVERKSAMA INOM HÄSTSEKTORN

administration, facktermer och praktiska 1. Ekonomi Ekonomi, skrivelser främmande språk rörande hästar, avel, på och handel försäkringsfrågor, hästsport m.m.,

juridik, deklarationsfrågor

anatomi,fysiologi och sjuk- 2. Avel Fortplantningsorganens Skötsel av och ston, brunstdomar. avelshingstar kontroll och betäckning, semin, dräktighetskontroll, och förlossningshygien, artificiell förlossningshjälp av skötsel av hovar hos föl och uppfödning föl, unghästar, fölsjukdomar, stallhygien

avelsvärdering och avelsplanering, 3. Avelsvärdering Ärftlighetslära, och av egenskaper och prebedömning registrering svagheter och stationsförmåga, ärftliga defekter,

sjukdomar

Identifiering genom naturliga signalementstecken, A. Identitetsmärkning besiktning och identitetsmärkning, registrering,

mätning

och vård Allmän och speciell utfodringslära, utfodringsbe- 5. Utfodring parasitologi, skötsel, hantering tingadesjukdomar, och inhysning av hästar, motionering

ekologi, dooping, skötsel 6. Hälsovård Djurskydd, etik, etologi, och rehabilitering av konvalescenter, hälsokontroll, infektionssjukdomar och deras förebygblodprov, första hjälpen vid gande, vaccinationsprogram, olycksfall, ovanor och deras förebyggande

rörelse- Anatomi, rörelsefysiologi, hovvård, balansering, 7. Hovvård, fysiologi extremiteternas sjukdomar

inridning och inkörning, 8. Inridning och Anatomi, träningsfysiologi, för hållbarhet och prestation, konditionsinkörning, träning träning test

9. Hovbeslag Hovslagarutbildning

samma utbildning som AI-biträden inom nöt- 10. AI-verksamhet Delvis semin samt kursen nr 2 ovan.

RESERVATION av ledamoten Gunnar Johansson

Hästens betydelse i vid mening är väl dokumenterad genom det arbete som utförts inom kommittén. Vikten av en fortsatt hästavel inom vårt land har därvid behögtstående ett förtjänstfullt sätt. Genom att bibehålla lysts på och utveckla olika krav inom avelsarbetet betjänas de olika intressen som avnämare för vår hästavel. Härutgör om råder enighet.

Enligt min mening har dock kommitténs majoritet dragit slutsatser av den dokumentation som gjorts felaktiga rörande betydelse och avelsarbetets nuhästhållningens För att nå de mål varom kommittén är enig måste läge. enligt min mening staten även fortsättningsvis garantera ramarna för avelsarbetet liksom att staten måste åläggas att återföra en del av de intäkter som staten åtnjuter bl.a. genom totalisatorverksamheten.

Utifrån denna anser jag att staten även fortutgångspunkt skall kvarstå som huvudman med lantbrukssättningsvis som verkställande Staten bör likaså även styrelsen organ. bära huvuddelen av det ekonomiska ansvaret fortsättningsvis för denna verksamhet. Härvid bibehålles en fungerande organisation och riskerna för ökade kostnader och byråkrati minskar. Ett särskilt skäl för att bibehålla statens huvudanses den vara som vårt lands hästavel mannaskap goodwill vid av hästar till utlandet. Denna åtnjuter försäljning är till stor del uppkommen genom det förtroende goodwill som officiellt garanterade riktlinjer för aveln inger.

vill i detta sammanhang framhålla att jag delar upp- Jag att ökad forskning rörande olika orsakssammanfattningen inom avelsarbetet kan nya infallsvinklar när det hang ge att nå önskvärda avelsmål. Jag delar däremot inte gäller som den framförts av kommittén att brister uppfattningen, i avelsarbetet råder att avelsmålen och medlen p.g.a.

332 Reservation

att nå dessa, beror att de är på ålderdomliga. Förtjänsten av de hitintills avelsresultaten uppnådda som måste anses - kan till goda stor del tillskrivas den exte-

riörbedömning som har skett och sker vid

premieringstillfället. På grund härav kan man inte underskatta exteriörbedömningens värde.

Med denna erfarenhet vill starkare än vad jag kommitténs majoritet gjort framhålla den goda exteriörens betydelse för hästens hållbarhet och därmed för prestationsförmågan.

Enligt min mening bör medlen för att nå högt ställda avelsmâl vara både av exteriörbedömning traditionellt

slag och goda prestationer som äro bruks-

grundade på prov, vilka anpassas till olika raser.

Premieringsväsendet bör således i stort sett bibehållas oförändrat. För att nå en bättre av visa differentiering, de och i aveln använda bör ett hästar, återinförande av _ begreppet AB som ett mellansteg mellan premieringsbokstav A och B ske.

Då penningpriserna är en bra stimulans till

uppfödare anser jag att dessa bör få finnas härav kvar, följer enligt min mening också att av hästar även i bedömning framtiden bör kallas premiering och inte avelsvärdering som kommitténs majoritet föreslår.

Förutom ovannämnda är det min penningpriser, enligt mening, högst angeläget att det statliga stödet till hästavelorganisationerna även i fortsättningen kommer att utgå med som minst motsvarar belopp nuvarande belopp. Visserligen föreslår kommitténs majoritet 100 000 kr. till avelsorganisationerna år men detta är per belopp knappt hälften av det belopp som nu utgår till dessa. På goda grunder kan antagas att avelsorganisationerna får ytterligare och vidgade framdeles arbetsuppgifter vilket medför ökade kostnader. På grund härav är anslaget

åOU 1982:51 Reservation

till avelsorganisationerna mycket viktigt och angeläget. Medel som överlämnas till avelsorganisationerna kommer det direkta avelsarbetet till godo. De medel som tillföres verksamheten bör så långt möjligt är, användas i avelsarbetct och inte förbrukas i byråkrati.

När det gäller de betydande intäkter staten åtnjuter av totalisatorverksamheten organiserat inom Aktiebolaget Trav och Galopp, så borde betydligt större del av medlen återföras till hästaveln, än vad nu sker. Härvid bör man anlägga ett betraktelsesätt som innbär att stödet till all hästavel är en kostnad som avräknas innan staten beräknar sin nettointäkt av totalisatorverksamheten-

Statens offentliga utredningar 1982

Kronologisk förteckning

. Realbeskattning.B. . Realbeskattning.Bilaga1-3. B. . Realbeskattning.Bilaga4-6. B. . Tandvårdenunder80-talet.S. Deförtroendevaldai kommuneroch landstingskommuner. Kn. . Sockernäringen.Jo. . Talböcker-utgivningoch spridning.U. . Videoreklamfrågan.Ju. Ny plan-och bygglag.Remissammanställning. Bo. . Saneringefter industrinedlâggningar.Bo. . Den långsiktigatillgångenoch efterfråganpå läkararbetskraft. S. . Statligfondförvaltningm. m. E. . Kommunalföretaget.Kn. . Tillväxt eller stagnation.E. . internationellaföretagi svenskindustri.I. . Skattpå energi.B. . Skattpå energi.Bilagor.B. . Förvärvsarbeteochföräldraskap.A. . Handikappadeeleveri det allmännaskolväsendet.U. . Kommunernaoch näringslivet.Kn. . Ett effektivarevite. Ju. . Svenskamatörboxningoch skadaverkningarna.Jo. . Fritidsboende.Bo. . VidgadIänsdemokrati.Kn. . Översynavrättegångsbalken1.Processenitingsrätt. DelA. I:agtextoch sammanfattning.Ju. . Oversynavrättegångsbalken1.Processenitingsrätt.DelB. Motiv m. m. Ju. . Svenskindustri i utlandet.l . Löntagarnaoch kapitaltillväxten8. E. . KOMVUX-kommunalutbildningför vuxna.U. . Informationom arbetsmiljösker. A. . Informationom arbetsmiljörisker.Bilaga 1. Värderingav riskeri arbetsmiljön.A. . information om arbetsmiljörisker.Bilaga 2. Arbetsmiljöinformation-påverkan,behovoch utbud.A. 33. Informationom arbetsmiljörisker.Sammandrag.A. . Prisutvecklinginom bostadsbyggandetoch dess orsaker. Del 1. Bo. . 35. Prisutvecklinginom bostadsbyggandetoch dess orsaker. Del 2. Bilagor.Bo. 36. Enklareföräldraförsäkring.S. 37. Kommunalplaneringi förändring.Kn. 38. Faktaför konsumenter.H. 39. Stöld l butik.Ju. . Ägarläganheter.Ju. 41. Overklagandeav kommunalabeslut.Kn. 42. Utbildningför hälso-ochsjukvårdvid katastroferochi krig. S

. Soråk- och kulturstödför invandrar-och minoritetsbarni

förskoleåldern.S. . Nytt bilstödtill handikappade.S. . Ortnamnsvärdeochvård. U. . Handlingsprogrami handikappfrågor.S. . Löntagarnaoch kapitaltillväxten10.E. . Försvarsmaktens personalkategorier.Fö. . Invandringspolitiken.A. . Revideradtandvardstaxa.S. . Hästaveloch hästanvändning.Jo.

Statens utredningar 1982 offentliga

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Videoreklamfrågan. [8] Förvärvsarbete och föräldraskap. [18] Ett effektivare vite. [21] Utredningen rörande information om risker i arbetsmiljön. 1. 1. Översyn av rättegångsbalken 1. Information om arbetsmiljörisker. [30]2. Information om arbets- Rättegångsutredningen. Processen i tingsrätt. Del A. Legtext och sammanfattning. [25] miljörisker. Bilaga 1.Värdering av risker i arbetsmiljön. [31] 3. 2. Översyn av rättegångsbalken 1. Processen i tingsrätt. Del B. Information om arbetsmiljörisker. Bilaga 2. Arbetsmiljö-informa- Motiv m. m. [26] tion-påverkan. behov och utbud. [32]4. Information om arbets- Stöld i butik. [39] miljörisker. Sammandrag. [33] Ãgarlägenheter. [40] lnvandringspolitiken. [49]

Försvarsdepartementet Bostadsdepartementet Försvarsmaktens [48] Ny plan- och byggleg. Remissammanställning. [9] personalkategorier. Sanering efter industrinedläggningar. [10] Fritidsboende. [23] Byggprisutredningen. 1.Prisutveckling inom bostadsbyggandet Socialdepartementet och dess orsaker. Del 1.[34]2. Prisutveckling inom bostadsbyg- Tandvården under 80-talet. [4] gandet och dess orsaker. Del 2. Bilagor. [35] Den långsiktiga tillgången och efterfrågan på läkararbetskraft. [11] Enklare föräldraförsäkring. [36] lndustridepartementet Utbildning för hälso- och sjukvård vid katastrofer och i krig. Direktinvesteringskommittén. 1.Internationella företag i svensk [42] Språk- och kulturstöd för invandrar- ochminoritetsbarn i försko- industri. [15] 2. Svensk industri i utlandet. [27] Ieåldern. [43] Nytt bilstöd till handikappade. [44] Handlingsprogram i handikappfrågor. [46] Kommundepartementet Reviderad tandvårdstaxa. [50] De förtroendevalda i kommuner och landstingskommuner. [5] v Kommunalföretaget. [13] Kommunerna och näringslivet. [20] Ekonomidepartementet Vidgad länsdemokrati. [24] Statlig fondförvaltning m. m. [12] Kommunal planering i förändring. [37] Tillväxt eller stagnation. [14] Överklagande av kommunala beslut. [41] \ Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1.Löntagarna och kapitaltillväxten 9.[28]2. Löntagarna och kapitaltillväxten 10. [47]

Budgetdepartementet Realbeskattningsutredningen. 1. Real beskattning. [1] 2. Real beskattning. Bilaga 1-3. [2] 3. Real beskattning. Bilaga 4-6. [3] Energiskattekommittén. 1.Skatt på energi. [16]2.Skatt på energi. Bilagor. [17]

Utbildningsdepartementet Talböcker-utgivning och spridning. [7] Handikappade elever i det allmänna skolväsendet. [19] KOMVUX-kommunal utbildning för vuxna. [29] Ortnamns värde och vård. [45]

Jordbruksdepartementet Sockernäringen. [6] Svensk amatörboxning och skadeverkningarna. [22] Hästavel och hästanvändning. [51]

Handelsdepartementet Fakta för konsumenter. [38]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningernas nummer i den kronologiska förteckningen.

KUNGL. BIBL.

1983-01-10

STOCKHOLM

Vi

L_ ISBN 91-38-07277/-7

SSN °375?5°X

Allmärma/*Förlagct