Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och galoppsporten

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

SW] 1991:7

och ekonomisk inom

Sportslig utveckling

trav- och

galoppsporten

7 W

k

Betänkande av 1990 års

utredning

om trav- och

galoppsporten

Statens

offentliga utredningar

WE? 1991:7

Eg

Finansdepartementet

och ekonomisk

Sportslig

inom

utveckling

trav- och

galoppsporten

Betänkande av års om trav- och

_1290 utredning

galoppsporten

Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget. som också på uppdrag av regeringnkanslicts fötvalmingskontor ombesörja: rcmissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08f739 95 48

Publikationcma kan också köpas i lnformatiousbokhandeln, Malmtorgsgalan 5. Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10728-7 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1991

Till statsrådet Erik Åsbrink

Genom beslut den 15 februari 1990 bemyndigade regeringen det statsråd som föredrar ärenden om totalisatorspel att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av den sportsliga och ekonomiska utvecklingen inom travoch galoppsporten, med särskild inriktning på ATG:s verksamhet. Med stöd av detta bemyndigande förordnade statsrådet Engström den 20 februari 1990 verkställande direktören Ake Hallman till särskild utredare. -

Den särskilde utredaren har biträtts av departementsrådet Gunnar Holmgren och kammarråttsassessom Per Kjellsson såsom sakkunniga. Verkställande direktören Gert Lindberg, verkställande direktören Anders Törnkvist, generalsekreteraren Erik Kylengren och departementssekreteraren Bo Netz har fungerat som experter. Samtliga dessa förordnades genom beslut den 9 mars 1990.

Genom beslut den 7 maj 1990 förordnades departementssekreteraren Ann Uustalu till expert. Vidare medgav statsrådet Larsson genom beslut samma dag att utredaren som konsulter fick anlita civilekonomen Berndt Ibllebäck under maj månad samt civilekonomen Gerhard Bley under perioden maj till september.

Till sekreterare förordnades den 9 mars 1990 förhandlingschefen David Andersson och till biträdande sekreterare departementssekreteraren Kerstin Gradin.

Utredningen har antagit namnet 1990 års utredning om travoch galoppsporten, förkortat TårG-utredningen.

I direktiven till utredningen anges att arbetet skall bedrivas med särskild inriktning på Aktiebolaget nav och Galopps (ATG) verksamhet. Vidare skall utredaren analysera och beskriva sportens samhällsekonomiska betydelse samt behandla intemationaliseringen inom såväl sporten, spelet som avelsverksamheten. Bland de övriga frågor som utredaren skall överväga må nämnas den ekonomiska utvecklingen för spelet och sporten, banstrukturen, relationen

mellan travsporten och galoppsporten samt om A103 frågan ägarförhållande.

Utredningsarbetet har huvudsakligen bedrivits genom överläggningar mellan utredaren, de och sakkunniga experterna bl.a. med stöd av det material som experterna successivt tagit fram. Utredaren har också genom hearingar begagnat sig av möjligheten att komma till tals med företrädare för sportens samt med Lantbasorganisationer arbetareförbundet.

l slutet av juni månad besökte travbanoma i utredningen Gävle, Hudiksvall och Sundsvall och i slutet av september den kombinerade trav- och galoppbanan på Jägersro i Malmö för att studera sporten och spelet under tävlingsmâssiga förhållanden. Samtidigt sammantrâffade utredningen med de lokala organisationemas företrädare i deras vid arbetsmiljö och utanför banorna samt med stuteriâgare.

En konsult som utredningen anlitat har en utrikes löremgit resa till Holland, Belgien, Frankrike, och England Västtyskland för att på ort och ställe samla in information om spelverksamhetens utveckling i dessa länder samt för att undersöka vilka integrationsstrâvanden som inom föreligger gemensamma marknaden eller som redan fulliöljts.

Utredaren får härmed överlämna betänkandet och sportslig ekonomisk utveckling inom trav- och galoppsporten.

Utredningsarbetet år härmed slutfört.

Stockholm i januari 1991.

Ãke Hallman

/David Andersson

Iferstin Gradin

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Utrredningsarbetet . . . . . . . . . . . . . .. 17 .1 Direktiven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

r-dbdu-v-r-n

.2 Precisering av uppdraget . . . . . . . . . . . . 17 .3 Utredningens arbetssätt . . . . . . . . . . . . . 19 .4 Förteckning över sakkunniga, experter och konsulter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

2 Tidigare utredningar . . . . . . . . . . . . . 21 2.1 Utredningar och beslut m.m. fram till 1970 21 2.2 1971 års trav- och galoppsportutredning (Ds Jo 1972:8) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

3 Hästsportens organisationer . . . . . . . . . 29 3.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 3.2 Travsportens uppbyggnad . . . . . . . . . . . . 29 3.2.1 Iravsportens historia i sammandrag 29 3.2.2 Travsportens organisation . . . . . . 31 3.2.3 SIC:s interna organisation och ansvarsfördelning . . . . . . . . . . . 34 3.3 Galoppsponens uppbyggnad . . . . . . . . . . 37 3.3.1 Några historiska noteringar beträffande galoppsporten . . . . . . 37 3.3.2 Galoppsportens organisation. . . . . 38 3.3.3 SGC:s interna organisation och ansvarsfördelning . . . . . . . . . . . 41 3.4 Aktiebolaget Trav och Galopp . . . . . . . . 42 3.5 Djurskyddet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 3.6 Arbetstagamas organisation . . . . . . . . . . . 45 3.7 Tillsyn av sport och spel . . . . . . . . . . . . 47

4 Sportens utveckling . . . . . . . . . . . . . . 49 4. Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 4.

4.2.5 Ilavpubliken . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Galoppsponen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 4.3.1 ltânar- och ryttarkåmn . . . . . . . 65 4.3.2 Hâstâgama . . . . . . . . . . . . . . . 67 4.3.3 Galoppubliken . . . . . . . . . . . . . 71 4.4 Avel och uppfödning . . . . . . . . . . . . . . 72 4.4.1 Avel inom tmvsporten . . . . . . . . 72 4.4.2 Uppfödning inom travsportext . . . . 73 4.4.3 Import och export inom transporten 75 4.4.4 Avel och inom uppfödning galoppsporten . . . . . . . . . . . . . 76 4.5 Banstruktur . . . . . . . . . . . . . . 78 4.5.1 Ilavbanor . . . . . . . . . . . . . . . 78 4.5.2 Galoppbanor . . . . . . . . . . . . . . 79 4.6 l-lästsportexts ekonomi . . . . . . . . . . . . . 82 4.6.1 Ilavsporten . . . . . . . . . . . . . . . 82 4.6.2 Galoppsporten . . . . . . . . . . . . . 84

Ibtalisatorspelets utveckling . . . . . . . . . 89

99V

Allmänt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

N_- Totalisatorspelets utveckling

sedan ATGs tillkomst . . . . . . . . . . . . . . 90 Avtalet mellan staten och sporten . . . . . . . 98

95 -uw ATüzs verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . 99

5.4.1 Spelformer . . . . . . . . . . . . . . . 105 5.4.2 Spelens ekonomi och . 106 skattefrågor

Nulägesbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . 109 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

999999 Pumpor-texts situation . . . . . . . . . . . . . . 109

mamma-

Galoppsportens situation . . . . . . . . . . . . 112 Avel och uppñdning . . . . . . . . . . . . . . 115 Banstrukturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

6.5.1 navsponen . . . . . . . . . . . . . . . 116

6.5.2 Galoppsporten . . . . . . . . . . . . . 119 6.6 Spelmarknaden . . . . . . . . . . . . 121 6.6.1 Nationellt . . . . . . . . . . . . . . . . 121 6.6.2 Internationellt . . . . . . . . . . . . . 122 6.7 Håstsportens samhållsekonomiska 124 påverkan. 6.8 ATüzs aktuella . . . . 125

verksamhetsinriktning

6.9 Skattenefonnen

7 överväganden och förslag . . . . . . . . . . 131

7.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 7.2 Statens avtal med sporten . . . . . . . . . . . 131 7.3 A1G:s ägarförhållanden . . . . . . . . . . . . 137 7.3.1 Presentation av handlingsalternativ. 138 7.3.2 Handlingsalternativ H0 . . . . . . . . 140 7.3.3 Handlingsaltemativ H1 . . . . . . . . 146 7.3.4 Handlingsalternativ H2 . . . . . . . . 148 7.3.5 Handlingsalterrtativ H3 . . . . . . . . 149 7.3.6 Handlingsaltenlativ H4 . . . . . . . . 151 7.3.7 ATGs inre organisation . . . . . . . . 151 7.4 G oppsportens ekonomi . . . . . . . . . . . . 151 7.5 Banstrukturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 7.6 Sportens och spelets internationalisering. . . 161 7.7 Djurskyddet under träning och tävling. . . . 163 7.8 Skattereformerts påverkan på hästsportens ekonomi . . . . . . . . . . . . . . 166

BILAGOR

A Direktiven . . . . . . . . . . . . . . . . . ( 7 sidor)

B Avtalet 1990-10-03 mellan staten samt STC och SGC . . . . . . . . . . . . ( 5 sidor)

Internationell spelverksamhet . . . . . . (58 sidor)

D Trav- och samhällsgaloppsportens ekonomiska betydelse . . . . . . . . . . . (35 sidor)

E Förutsättningar för en självständig svensk _ galoppsport . . . . . . . . . . . . . . . . . (6 sidor)

F Förslag till mellan staten nytt ramavtal och hästsportens centraltörbund STCochSGC . . . . . . . . . . . . . .. (3sidor)

SAMMANFATTNING

1990 års om trav- och galoppsporten, med utredning arbetsnamnet TårG-utredningen, har gjort en översyn av den sportsliga och ekonomiska utvecklingen inom trav- och galoppsporten. Utredningen har särskilt undersökt Aktiebolaget Trav och Galopps (ATG) utveckling och verksamhet sedan bolagets start 1973.

Med stöd av de fakta beträffande hästsportens utveckling samt volym och förändringsterrdenser som totalisatorspelets i de beskrivande avsnitten har utredningen presenterat utredningen försökt som är väsentliga för ge svar på frågor beslut av strategisk karaktär. Självklart har också utredningen fast betydande avseenden vid de uttalanden och bedömningar som experterna gjort.

Som grundläggande utgångspunkt för de nedan sammanfattade vill utredningen framhålla de ställningstagandena nationella och internationella framgångar som den samlade svenska hästsponen haft under ifrågavarande tjugoårsperiod. För del av närmast exempellös karaktär. En rad travsportens faktorer har naturligtvis samverka! till denna gyrmsamma utveckling. Störst betydelse torde emellertid den ekonomiska och stabilisering haft som kunnat genomföras tack sanering vare ATGs av Det överskott från marknadsföring riksspelen. som därvid kommit till del samt den vadhållningen sporten ekonomiska dialog som förts mellan ATG och sporten har varit välgörande.

Utredningens övergripande omdöme om svensk hästsport och tillhörande vadhållning är att verksamheten i allt väsentligt fungerar väl. Inte i någon för verksamhetens inriktning eller organisationsstruktur avgörande fråga anser utredningen att det på kort sikt föreligger motiv för att ändra på förhållandena. I vissa administrativa och operativa delar menar emellertid utredningen att skäl föreligger för till den rådande situationen anpassade korrigeringar. Därvid är utredningens ansats att redovisa hur en decentralisering av övergripande beslut i ekonomiska spörsmål skall kunna genomföras.

Det ovan anförda innebär inte att utredningen funnit verksamheten bekymmersfri eller utan framtida problem eller hot gentemot dagens ordning. En serie frågor är behandlade i kapitel sju och nedan sammanfattade vilka, felaktigt hanterade av sportens och vadhållningens huvudmän, kan leda till allvarliga störningar. Vad utredningen emellertid vill ha sagt är att någon likhet idag med den defaitistiska situation som rådde vid tiden för ATGs tillkomst inte föreligger. I stället är de ekonomiska och sportsliga förutsättningarna för en fortsatt framgångsrik håstsport goda. Utredningen menar att detta förhållande nu utgör en god grund för strävan från såväl centralförbunden som ATG till decentraliserande åtgärder som ger de tävlingsarrangerande sällskapen större utrymme för egna beslut och ökat eget engagemang.

l det korta perspektivet och i tron att inte alltför genomgripande förändringar skall behövas tas till för att räta upp dagens brister menar utredningen att dess förslag bör bygga på ett bibehållande av nuvarande samverkanslösning. Skulle detta inte visa sig framgångsrikt i ett anser längre perspektiv att - som sist i denna utredningen framgår sammanfattning sporten och spelet bör separeras.

Utredningens huvudförslag

Utredningens övergripande ställningstagande kan sammanfattas i följande fyra att-satser:

att för ett år en kvalitativt förutsättningen framgångsrikt spel högtstående sport;

att den direkta kopplingen mellan vadhållning och sport som gäller på travets och galoppens område ur ekonomisk synpunkt visat sig framgångsrik och bör behållas;

att ATG i allt väsentligt skött sina väl och aktivt åligganden bidragit till sportens höga kvalitet och internationella framgångar;

att den modell som visat sig framgångsrik behålls i sina grundläggande drag men att en ökad decentralisering eftersträvas i alla led med inriktning mot en från samhället mer uttalad målstyming och ett ökat för inflytande sällskapen.

Med de motiv för olika förslag och bedömningar som gjorts i främst betänkandets sjunde kapitel anser utredningen med tillstyrkan från samtliga sakkunniga och experter sammanfattningsvis:

att avtal med längre varaktighet än nuvarande tecknas mellan staten och sportens centralorganisationer, förslagwis femårsavtal;

att det mesta av operativ karaktär som nu regleras i avtalet mellan staten och sportens organisationer kan föras över till ATGs bolagsordning;

att staten fortsättningsvis i huvudsak och övergripande bevakar sina intressen genom totalisatortillstånd och genom riksdagens skattebeslut och att därmed enbart ramarna för vadhållning och tävlingsverksamhet regleras i avtalet;

att ägarförhållandena beträffande ATG är av underordnad betydelse så länge nuvarande samverkanslösning mellan staten och sporten är gällande och därför inte behöver ändras; och

att inte heller koncemredovisningsfrågan kräver någon ändring av ägarstrukturen.

l förhållande till ATG och dess ändrade bolagsordning innebär utredningens synsätt, utöver det som direkt följer av ovanstående, .

att avtalets andra paragraf med tillhörande protokollsanteckning skrivs om så att det framgår att en tydlig ansvarsfördelning dragits upp mellan ATG och sporten och att denna ansvarsfördelning bygger på ATGs respekt för sportens krav att besluta i alla frågor som rör tävlingsverksamheten samt sportens företrädares förståelse för att ATG måste kunna försvara kvaliteten på underlaget för riksspel (V65 och Dagens Dubbel) samt för nationella och internationella storlopp;

att vidare avtalets nuvarande sjunde paragraf ändras så att sällskapen själva får ta ansvar för hur totonettot disponeras för att täcka egna kostnader, för fördelning av

prispengar till hästägare samt premier till uppfödare, tränare och för unghästserier;

att även i övrigt alla i ston som smått. ansträngningar görs, för att dra sä klara gränslinjer som mellan möjligt sporten och spelet.

l förhållandet mellan ATG och innebär utredsällskapen ningens synsätt:

att det måste göras helt klart att har det totala sållskapen ansvaret för sin verksamhet - även ekonomiskt - och att det senare gäller även om ATG för att det fullfölja ekonomiska ansvar man tilldelats av staten löpande följer upp och sammanställer sällskapens budgetar;

att ATG i samverkan med sportens sällskap och centralförbund skapar förutsättningar för långsiktig verksamhetsplanering för sällskapen och att dessa genom att ATGs inflytande över banskalorna och basprisskalorna avvecklas, fär ett direkt ansvar för fördelning av den egna banans andel i totonettot. Härigenom skapas förutsättningar för ökade lokala insatser och lokalt engagemang;

att ATG medverkar till att förstärka folkrörelseförsportens ankring.

l fråga om ATGs intema organisation m.m. kan utredningen konstatera:

att ATGs lcansli vuxit starkt under ett antal är, bl.a. som en följd av den omfattande datoriseringen;

att ATGs inre organisation bör göras till föremål för en särskild organisationsöversyn inte minst mot av .. bakgrund den föreslagna deoentraliseringen;

att ATG även fortsättningsvis beaktar betydelsen av en geografiskt spridd trav- och galoppsport;

att de av ATG uppförda och drivna hästklinikerrta beträffande den fasta egendomen överförs till de sällskap där

l

klinikerna år * belägna samt, vad avser själva rörelsen, det ankommer på STC och SGC att förvärva denna från ATG och driva hästsjukvárden inom ramen för lämplig

associationsform;

att i övrigt inte anser motiv föreligga för andra utredningen resursölaringar beträffande djurskyddet än den utveckling bedriver. som hästsportens organisationer själva

I den som rör ställning och speciella fråga galoppsportens framtid kan utredningen konstatera :

under realistiska inte kan att galoppsporten, förutsättningar, klara sin verksamhet på egen hand utan är helt beroende av den nuvarande ordningen;

bör kunna rationaliseras i att galoppsportens organisation att resurser för galoppsportens framtida syfte frigöra utveckling;

att, som ett led i detta, Stockholms Kapplöpningssällskap för en summa överför aktier i (SKS) symbolisk samtliga Täby Galopp AB till SGC - bl.a. därför att det i en med Ökat lokalt inflytande och lokala ordning beslutsmöjligheter inte kan anses tillfredsställande att hästägare dominerar den tävlingsanordnande organisationen - samt

att SGC härefter tar initiativet till en för galoppsporten intern utredning i att rationalisera och samordna syfte administrationerna vid Täby Galopp, SGC och Jägersro och därigenom lösgör resurser för galoppsporten;

att, om det anses angeläget med en galoppsport på samma kvalitativt höga nivå som travsporten, detta i vart fall temporärt kräver större tillgång till ATGs samlade medel än vad galoppen omsâttningsmässigt kan göra anspråk på.

I fråga om banstrukturen menar utredningen:

att, med det synsätt utredningen anlägger på delegerat ansvar, det ankommer på sällskapen att besluta om avveckling, utbyggnad eller nybyggnad av anläggningar etc.;

att, med hänsyn till publikutvecklingen och utifrån uppgifter i Övrigt som inhämtats, utrymmet för nya banor enligt utredningen på kort sikt tycks vara obeñntligt;

att ansträngningar primärt bör inriktas på att i stort upprätthålla den geografiska spridningen på den nuvarande banstrukturen, då spridningen visat befrämja sig riksspelet; samt

att det är angeläget att samlade och samordnade insatser görs inom ATG och sportens organisationer för att vända publikströmmen och återigen få god publiktillströnuting till banorna.

Denna senare synpunkt innebär inte att anser att utredningen det utbyggda totomatspelet varit en Snarare felsatsning. tvärtom. Utan hade i konkurrens med totomatspelet inte, andra spelformer, trav- och kurmat galoppsporten tillgodogöra sig de intäkter som kunnat registreras. Utredningen menar dock att det nu är nödvändigt att transformera det ökade intresset för trav och också till ökad spel på galopp närvaro på banorna. Det är där det intresse som leder skapas till hâstågande till gagn för en fortsatt för sporten. framgång

Det år enligt utredningen angeläget att det inom ATG tas fram en strategisk plan för utnyttjandet av den uppbyggda datastrukturen och ñr framtida dataanknutna

I fråga om de internationella relationerna, bl.a. mot bakgrund av ett troligt framtida medlemskap i EG, menar utredningen:

att galoppsporten redan i huvudsak är till de anpassad regler som gäller inom EG;

att travsporten ännu inte beñnner sig i denna situation, men att möjligheterna till ett fullt av svenska accepterande travhâstar vid internationellt propositionsskrivning avsevärt förbättrats under senare tid;

att det är viktigt att försöka kvarstående motöverbrygga stånd, eftersom det enligt utredningen är en förutsättning för fortsatt hög kvalitet att ett internationellt obegränsat utbyte kan förekomma;

att på sikt ökad konkurrens kan uppstå på spelmarknaden genom att utländska bookmakers eller totalisatorspelanordnare kan erbjuda svenska banor; spel på tävlingar på

att det är viktigt att de avtal, som ärmu saknas, men som kan komma att tecknas inom ramen för EG beträffande internationellt spel, innehåller klausuler som tilltörsäkrar den inhemska sporten intäkter från internationellt spel.

Utredningen har haft att utreda och analysera trav- och galoppsportens samhällsekonomiskt: betydelse. De undersökningar som genomförts mot denna bakgrund visar klart

att trav- och galoppsport, direkt och indirekt. har stor samhällsekonomisk betydelse.

Utredningens andrahandsförslag

Alternativet till den ovan beskrivna ordningen är, menar utredningen, att rent organisatoriskt separera sporten och spelet pä ett än klarare sätt. Den direkta kopplingen mellan de pengar som genereras ur spelet och sporten skall behållas. En separation kan emellertid visa sig vara ändamålsenlig i en framtida ny konkurrenssituation med internationellt arrangerat spel. Vidare kan det från statens sida finnas skäl att nä samordningsvinster med andra spelbolag. En sådan lösning skulle innebära:

att ATG blir ett rent spelbolag som organisatoriskt och âgannässigt skulle jämställas med lipstjänst och Penninglotteriet; »och

att sportens sällskap och centralorganisationer fullt ut skulle ta ansvar för alla delar av sportens aktiva verksamhet.

Också i en sådan lösning, som på ett mer definitivt sätt skiljer på sport och spel, borde det ankomma på ATG att svara för att en god geografisk spridning upprätthålls inom trav- och galoppsporten.

Utredningsarbetet

1.1 Direktiven

Vid 1990-02-15 beslöts, efter regeringssammanträdet statsrådet föredragning, att en utredning om trav- Engströms tillsättas. med beteckoch galoppsporten skulle Direktiven, Fi dir. 1990:05, finns fogade till detta betänkande som ning bilaga A.

1.2 Precisering av uppdraget

Den direktiven är att utredövergripande uppgiften enligt skall av den sportsliga och ekononingen göra en översyn miska utvecklingen inom trav- och galoppsporten, med särskild verksamhet. Motivet för att nu inriktning på A1G:s en av hästsportens förhållanden är att göra genomlysning för spelet och sporten i dag ter sig annorförutsättningarna lunda än de för år sedan då staten senast gjorde tjugotalet hade anledning att se över sportens situation.

nav och Galopp (ATG) bildades den 22 mars Aktiebolaget 1973 efter härom i betänkandet nav och förslag i (Ds Jo 1972:8) samt i regeringens galoppsport Sverige 1973:113. ATG skulle ansvara för den samlade proposition totalisatorverksamheten inkl. ett utbyggt riksspel och därmed förbättra och sikt stabilisera den ekonomiska basen för på som under slutet av 60-talet och början av 70hâstsporten talet avsevärt lill situationsbilden vid den tiden försvagats. hörde även att företrädare farhågor för sportens uttryckte att behålla publiken på banorna. förmågan

för den samlade hästsporten kom att bli positiv Utvecklingen i och med ATGzs introduktion och utveckling på riksnivå av olika former av förtidsvad. Direktiven konstaterar att i stort för trav- och galoppsportens del har spelutvecldingen lett till en helt annan ekonomisk situation än den som rådde i slutet av 1960-talet. Genom att ekonomin stabiliserades banades också väg för sportslig utveckling med framgångar som Särskilt beträffande har den interföljd. travsporten

nationella eliten nåtts såväl beträffande tävlande som uppfödning.

Mot denna bakgrund, och med fullföljande av direktivens intentioner, har utredningen avsett att kartlägga och söka förklaringar till riksspelens och banspelens utveckling under de sexton år som gått sedan V65-spelet introducerades 1974. Utredningen konstaterar det starka samband som trots olika huvudmän råder mellan spel och sport och kommer därför att jämsides med spelets ekonomiska värdera hur utveckling resp. organisationer med ansvar för spel och sport genom åren tagit vara på och därmed utvecklingsmöjligheterna förvaltat verksamhetens samlade överskott. I denna del ger utredningen besked om organisationsstrukturen i dag och för framtiden är eller om krävs. ändamålsenlig förändringar

Med samma som ovan om sambandet ställningstagande mellan spel och sport som utgångspunkt har utredningen studerat hur statens avtal med sporten beträffande totalisatorspelet kommit att tillämpas. Utredningen har därvid eftersträva! att till ytan dra upp underliggande gränsdragningsproblem som rör såväl partsförhållandet mellan staten och sporten som de ekonomiska och därmed sportsliga förutsättningarna som diskuterats mellan och travsporten galoppsporten.

Vidare har utredningen efkrsträvat att om ansvarsklargöra fördelningen - främst ekonomiskt sett - är så definitiv att

uppgifter, befogenheter och resultat entydigt kan tillskrivas endera sportens eller ATG eller om medvetna organisationer eller omedvetna sker. ansvarsövervältringar

Banstrukturen har studerats. Det har förutsätts att ett tidigare vikande intresse kan leda till behov av strukturrationaliserande åtgärder. har Utredningen analyserat publikutvecklingen för de två berörda grenarna av hästsporten och tagit ställning till de som under förutsättningar överskådlig tid råder beträffande diskussionen om etablering av ytterligare en bana för trav och en för eller en galopp kombinerad bana av Jägersros typ.

Samtidigt har utredningen övervägt de banomas beñntliga placering i förhållande till publikomland och yttrat över sig frågan om travbanomas framtida bärkraft.

l direktiven konstateras att hästsporten har stor betydelse som kompletterande näringsverksamhet eller fritidssysselsâtming till och inom lantbruket. Sporten är samtidigt en betydande avnämare av lantbruksprodukter. Utredningen har beskrivit sportens sekundära samhällsekonomiska betydelse samtidigt som den regionalekonomiska betydelsen har belysts.

har beskrivit den internationella - Utredningen slutligen främst den - och den västeuropeiska spelutvecklingen påverkan på svensk spelmarlmad som utökad integration inom den gemensamma marknaden kan leda till genom ett eventuellt framtida svenskt medlemskap i EG eller som samverkan mellan EFTA och EG inom ramen för EES kan betyda.

1.3 Utredningens arbetssätt

Nio månaders arbete har i praktiken stått till utredningens förfogande. Det faller sig självklart att den övervägande delen av utiedningsarbetet därför måste genomföras som en skrivbordsundersökning. I sin strävan att så långt möjligt är få information och egna erfarenheter från sportens och spelets verksamhetsfält har utredningen genomfört några studieresor. Utredningen har även sammantrâffat med företrädare för sällskapen i samband med hearingar och informella träffar.

Från Svenska travsportens oentralförbund (STC), Svenska centralförbund samt från ATG har galoppsportens (SGC), utredningen hämtat underlag som i ord och siffror beskriver utvecklingen under här berörd period. Organisationerna har beretts tillfälle att presentera det egna materialet och kommentera detta utifrån de utgångspunkter man funnit väsentliga.

Utredningen engagerade tidigt två konsulter med uppgift att inhämta underlag och redovisa den internationella spelverksamheten samt trav- och galoppsportens samhällsekonomiska betydelse. Utredningen presenterar dessa båda undersökningar i form av bilagoma C och D till detta betänkande. Vad beträffar utredningens bedömningar och slutsatser, som resultat av specialundersökningama, framgår dessa i den löpande texten främst i kapitel 6 och 7.

lie norrländska travbanor besöktes av utredningen dagarna 27 t.o.m. 30 juni. Genom ett ambitiöst och genomarbetat program från STC:s sida sammanträffade utredningen med aktiva utövare inom travsportens olika led såsom hingsthållare, uppfödare, hästägare, tränare, stallpersona] och banfunktionärer. Tävlingar sågs vid Gävle, och Hagmyrens Bergsåkers travbanor.

Även galoppsporten har studerats under tävlingsmässiga förhållanden. Det skedde den 30 på Jägersro september genom försorg av SGC. Utredningen kunde härvid, på motsvarande sätt som under travresan, komma i kontakt med galoppsportens funktionärer.

En officiell hearing genomfördes den 14 augusti med de ovan nämnda centralförbunden samt deras främsta basorganisationer. Aven företrädare för Lantarbetareförbundet redovisade sin syn på utredningens arbetsområde samt lät sig utfrågas.

Utredningen har fortlöpande haft kontakt med andra organisationer m.m. av betydelse för sporten och spelet samt med den nyligen avslutade spelskatteutredningen.

1.4 Förteckning över och sakkunniga, experter

konsulter

ürprdmnde Hann Eunktiszn

90-02-20 Åke Hallman Särskild utredare 90-03-09 Gunnar Holmgren Sakkunnig 90-03-09 Per Kjellsson Sakkunnig 90-03-09 Erik Kylengren Expert 90-03-09 Gert Lindberg Expert 90-03-09 Bo Netz Expert 90-03-09 Anders Törnkvist Expert 90-05-07--08-31 Ann Uustalu Expert 90-05-01--OS-31 Berndt Ibllebäek Konsult 90-05-01--09-30 Gerhard Bley Konsult 90-03-09 David Andersson Sekreterare 90-03-09 Kerstin Gradin Biträdande sekreterare

Tidigare utredningar

2.1 Utredningar och beslut m.m. fram till 1970

l betänkandet Ds Jo 1972:8, hav och i Sverige galoppsport finns en sammanfattande redovisning över bestämmelser m.m. beträffande hästsport och totalisatorspel fram till 1970. Här ñljer ett utdrag ur nämnda redovisning.

Med anledning av vissa motioner anhöll 1923 års riksdag att Kungl. Majzt för beredande av medel till understöd åt landets hästavel ville medge, att vissa av Kungl. Majzt godkända föreningar vid offentliga kapplöpningar och travtävlingar tillåts anordna vadhållning för allmänheten med s.k. totalisator. Föreningarnas vinst av totalisatom skulle, med skäligt avdrag för omkostnadema, inbetalas till statsverket för att sedan komma den svenska hästaveln tillgodo. I främsta rummet borde därvid den kallblodiga hästaveln komma i åtanke. Medlen skulle redovisas över en specialbudget. Särskilda bestämmelser för vadhällningen skulle utfärdas av Kungl. Majzt.

Kungl. Majzt utfärdade sedermera kungörelsen den 4 maj 1923 (nr 87) angáende anordnande av vadhällning medelst s.k. totalisator. Enligt l 5 första stycket av denna kungörelse ñck vid kapplöpning eller annan tävlan vadhällning med totalisator eller pä annat därmed jämförligt sätt inte anordnas för allmänheten utan Kungl. Majzts tillstånd. Enligt andra stycket av samma paragraf lämnades dylikt tillständ bl.a. under villkor att vinsten av totalisatom, med av Kungl. Majzt bestämt, skäligt avdrag för anordnarnas kostnader, inbetalades till statsverket. Dessa medel skulle sedan användas till understöd av landets hästavel.

Ibtalisatormedlens användningssätt och budgetära redovisning har sedermera ändrats vid flera tillfällen. Här kan nämnas följande.

På grundval av förslag i ett särskilt betänkande (SOU 1946:45) och vissa andra överväganden framlades i

proposition 1947:14 åtsldlliga nya förslag till hästavelns stödjande. Beträffande totalisatonnedlen innebar propositionen, att specialbudgeten skulle upplösas. Medel till hästaveln skulle i fortsättningen i stället anvisas över den allmänna budgeten. Riksdagen beslöt i huvudsaklig överensstämmelse med Kungl. Majzts förslag.

T.o.m. budgetåret 1960/61 utgick bidrag bl.a. till skilda grenar av trav- och galoppsporten från nionde huvudtiteln, anslagsposten Stöd åt varmblodsaveln. Bidragen skulle huvudsakligen ñnansiera de uppfödarpris som centralförbunden delade ut. Genom dessa priser skulle uppfödningen av trav- och galopphästar stimuleras och därmed också startfältens storlek och intresset för totalisatorspel. Vid 1960 års riksdag uttalade jordbruksutskottet (JoU 1960: 1) att något särskilt stöd till den professionella trav- och galoppsporten i framtiden ej borde utgå över r-iksstaten. Däremot borde genom den då pågående utredningen om totalisatomerksamheten eller på annat sätt prövas hur ekonomiskt bistånd till uppfödning av tävlingshästar skulle kunna lämnas direkt genom utnyttjande av de totalisatorrnedel som tillföll de tävlingsanordnande På grundval organisationerna. av förslag från totalisatorutredningen (SOU 1961: 1) beslöts sedermera att viss andel av totalisatoranordnares vinstavdrag skulle användas för avelspremier üll uppfödare av trav- och galopphästar. Det totala beloppet av sådana medel beräknades uppgå till 140 000 kr. årligen. Avelspremier har sedan dess under en följd av år utbetalats.

Beträffande de grunder som i dag gäller för det statliga stödet till hästaveln kan nämnas att dessa, på förslag av 1963 års hästutredning (SOU 1965:44), fastställdes av 1966 års riksdag. Målsättningen för stödet, som under årens lopp väsentligt minskat är att skapa förutsättningar för en kvalitativt högtstående hästavel. Något stöd till den professionella trav- och som galoppsporten utgår tidigare nämnts inte över statsbudgeten.

Den fönrt omnämnda totalisatorutredningens arbete inriktades bl.a. på att försöka undanröja vissa motsättningar mellan travhästâgare och travsportens organisationer. Senare träffades också mellan Sveriges travhästägares riksförbund och Svenska travsportens centralförbund en överenskommelse om ändring av

stadgarna för de sällskap som anordnar travtävlingar på banor. Stadgeändringen gav hästägama ett permanenta ökat inflytande inom sällskapen. Ibtalisatorutredningen förutom organisationen av totalisatorverksamprövade heten även frågor om tolalisatormedlens fördelning och den statliga kontrollen.

2.2 1971 års trav- och galoppsportutredning (Ds Jo 1972:8)

Rubricerade utredning tillkom våren 1971 efter ett initiativ från Svenska galoppsportförbundet. Som tidigare anförts drabbades hästsporten under senare delen av 1960-talet av ett vikande intresse med svag ekonomi som följd. Sporten kunde inte konsolidera erforderliga medel för reinvesteringar på annat sätt än att det skulle fått oacceptabla effekter på den del av totonettot som avsätts för sportens aktiva. Representanter för galoppsporten uppvaktade statsmakterna med sina problem varvid man först tillsatte en galoppsportutredning. Senare samma år - i september - blev det uppenbart för statsmakterna att även travsporten stod inför stora ekonomiska problem och utredningsuppdraget förändrades till att omfatta järnväl travsporten.

Utredningsarbetet resulterade 1973 i en proposition med förslag om bildande av ett aktiebolag som skulle ansvara för den samlade totalisatorverksamheten. Aktiebolaget Trav och Galopp bildades därmed 1973 och verksamheten enligt propositionen: intentioner kom igång 1974.

Eftersom direktiven till förwarande utredning utifrån flera frågeställningar efterlyser en beskrivning av verksamheten och utvecklingen sedan ATüzs tillkomst förefaller det vara på sin plats att översiktligt redovisa den förra utredningens principiella ställningstaganden i olika frågor. Nedan återges några citat ur DsJo 1972:8 som belyser hur man resonerade för tjugotalet år sedan.

Den ekonomiska situationen för flera travsällskap, däribland även de tre största, liksom också för de galoppsportutövande organisationerna har under senare år kunnat betecknas som gravt otillfredsställande. Utredningen, som i princip hävdar att en anpassning av verksamhetens omfattning till en nivå som motsvarar

publik- och spelintresse bör ske har - såsom bl.a. framgått av vissa av utredningen till Kungl. Majzt ingivna remissyttranden - funnit det nödvändigt att lägga fram förslag som innebär ytterligare medel till sporten. I annat fall skulle svensk hästsport mycket snabbt kunna komma att genomgå en allvarlig kris som ojämnt och utan rationell strukturplanering drabbar verksamheten och de människor som på olika sätt är knutna till sporten.

Utredningen har anledning betona att verksamheten inom hästsporten generellt sett skötts och sköts på ett efter omständigheterna klokt och förutseende sätt. Naturligtvis kan inom den existerande organisationen vissa förhållanden kritiseras och rationaliseras. Utredningen har dock inte ansett sig böra närmare in konkreta rationalisegå på ringsåtgärder vid de befintliga banorna. Direktiven för utredningen förutsätter också att detta framför allt är en fråga för sportens egna organ att bedöma. Vad som enligt utredningen framför allt kan kritiseras är att det nuvarande systemet har lett till en alltför spontan och planlös utveckling av banor. Därvid har ofta gjorts investeringar som senare visat sig svåra att finansiera. Avelns omfattning och hästbeståndet har också vuxit utan tillräcklig hänsyn till realistiska möjligheter att få tillfredsställande kostnadstäckning. Det för systern hästsporten som utredningen för sin del vill föreslå förutsätts ha en sådan utformning att det stimulerar som hästsporten kollektiv att fortlöpande driva ett effektiviseringsarbete. I detta avseende anser utredningen att nuvarande förhållanden inte är tillfredsställande.

Utbyggnaden av hästsporten har stundom inte tagit tillräcklig hänsyn till de krav och förutsättningar som nu gör sig allt starkare gällande på banorna i fråga om de anställdas trygghet och arbetsförhållanden. Det kan också sägas att möjligheterna till utkomst inte har förenats med tillräcklig information och utbildning. För åtminstone vissa personalkategorier finner att utredningen uppenbara brister i detta avseende för närvarande föreligger. Förutsättningarna att komma till rätta härmed har givetvis inte förbättrats av de ekonomiska svårigheter för sporten som senare inträtt.

Dctarhkzlctlcsklmför utrednmgm att sporten mi: tär spontant utvecklas på ü

sådant sätt som nödvändiggör ständigt återkommande förskjutningar mellan statsinkomsterna från totalisatorverksamheten och de medel som skall tillfalla sporten. Detta betyder att utredningen utgår från att statsmakterna inte fortlöpande kan acceptera en ekonomisk omfördelning till sporten, grundad på ökade relativa kostnader. Om intresset för sporten skulle vika, måste i framtiden vid ett sådant system konsekvenserna främst tas i sportens olika led. En stnrktunationalisering kan till och med komma att innebära nedläggning av banor.

I fråga om kontrollen av totalisatorspelet finner utredningen en självklar utgångspunkt vara att denna måste vara ytterst betryggande. Den måste skydda den spelande allmänheten från fusk och allt slag av oegentligheter. Då förtroendet från spelarnas sida över huvud taget är av största betydelse för spelets utveckling och en förutsättning för en framgångsrik det tävlingsverksamhet, ligger i hög grad i anordnarnas intresse att tillse att formerna för vadhållningen är betryggande. Härtill kommer den mycket stora omfattningen av verksamheten som nödvändiggör uppbyggnaden av säkra system för vadhållningen.

Den offentliga kontroll som nu förekommer kan sägas inriktad på bara en del av den av som kedja åtgärder krävs för att garantera spelarnas rättmätiga intressen, Lex. oddsuträkningens riktighet. Med den syn på möjligheterna att på sporten själv delegera vissa funktioner som utredningen i det föregående redovisat talar övervägande skäl för att begränsa den särskilda offentliga kontrollen för att i stället förstärka den interna kontrollen inom sporten. En självklar utgångspunkt är sålunda att sporten skall uppvisa tveklöst korrekta i alla tävlingsarrangemang led i kedjan. För att underbygga förtroendet kan snarare en överhård bedömning än en mildare vara attityd nödvändig.

Slutligen vill utredningen som en för viktig princip hästsportens framtida utveckling hävda att de som yrkesmässigt arbetar inom denna måste ges fullgoda förhållanden i fråga om i anställarbetarskydd, trygghet ningen m.m. Utbildningen måste likaså till bringas upp den nivå som numera är normalt vedertagen. Att till-

godoscdcssakravsomtedanharbötjatgömsiggâllandc kommerattmedtüabetydandekosmadcr. Dcangivna kommer sannolikt fmmdcles att förstärkas. Utredningen anser visserligen att det för framtidcninneirmöjligtförstatsmakxeulaangamntcmnágon viss volymavhâstspon. Dcsomarbctaryrkcsmâssigt inomdetulavcrksamhetskalldockhamöjlighetattstâlla ochñtillgodoseddadestzndamkravsomiövügtår vedertagna på svensk arbetsmarknad. Sportens olika organisationcrharhârcttbctydandeansvaranlcvaupp tilLDettaharocksåvâgtsinidctförslagtillfördchüng av totalisamrnzedlet: som utredningen senare redovisar.

»Hästsportens organisationer

3 . 1 Allmänt

Med hästsport menas i denna utredning trav- och galoppsport samt sådana verksamheter - inkl. - som totalisatorspelet erfordras för sportens utövande. Då direktiven inte omfattar frågor som rör ridsporten har heller inte utredningen ägnat den grenen någon uppmärksamhet.

I detta kapitel redovisas trav- och galoppsportens uppbyggnad sett ur folkrörelseperspektivet. Vidare presenteras övriga myndigheter och organisationer som på olika sätt har beröringsytor med sporten och spelet.

3.2 Travsportens uppbyggnad

3.2.1 h-avsportens historia i sammandrag

Den svenska travsporten har gamla anor. Redan Olaus Magnus omnämner hur allmogen vintertid samlades ispå isbelagda sjöar till kappköming för att tävla om vem som hade den snabbaste hästen. Snabba hästar kallades ofta slädtravare och det tyder på att hästarna prövades vintertid då en bana var lätt att ställa iordning på någon isbelagd sjö.

I Stockholm samlades man Norra Brunnsviken för att på utmana varandra till kappköming. Irmehavaren av Stallmästaregården annonserade t.o.m. om att en bana fanns fårdigställd. Man körde ikapp - inte om - men om prispengar en god middag.

På den tiden var det inte fråga om något organiserat tävlande. Den allra första travtåvlingen som ñnns dokumenterad hölls den 4 juni 1870 på Ladugårdsgârde och anordnades av Svenska Kapplöpningssâllskapet som på sitt program hade lopp för allmogens hästar. Tre hästar startade och segrande norske hingsten Balder noterades för en sluttid av 6 minuter och 10 sekunder över den 2 500

meter långa distansen. Det motsvarar en kilometertid av 2.28.

Tävlingarna på Ladugårdsgârde fortsatte 1871-74.

Sveriges första travsportorganisation bildades 1882 i Arvika och ñck namnet Werrnlands Iiafvaresällskap Sällskapet höll sina första tävlingar 1883 på Kyrkvikens is varvid 525 kr. utdelades i pris. 45 hästar startade. 5-åriga stoet Brunan vann på kilometertiden 1.59.3.

På vintern 1883 bildades i Östersund Jemtlands Irafkömingssällskap som höll sina första tävlingar 1884.

Vrntem 1884 inbjöds till tävlingar på Brunnsviken i Stockholm utan att någon särskild organisation bildats. Första pris på upp till l 000 kr. förekom och initiativtagarna var representativa personer. Som domare fungerade hovmarskalken Beck-Friis. Man körde mot tid. Endast en häst startade i taget och den häst som hade bästa tiden vann. Snabbast blev Venus på en kilometertid av 1.41 över en halv engelsk mil. Det var kallblodiga hästar - även från Norge och Finland - som tävlade. Endast en orlofftravare deltog.

Den ll maj 1884 bildades Allmänna Svenska Itavklubben Stockholm.

Fjärde travsållslcapet i Sverige blev Linde Ilavklubb 1886 med veterinären Axel Pålman som den drivande kraften. 1891 Pålman införa i mot den började handikap proportion tid varmed segrare slagit andra hästar. Han införde även lopp för enbart ston och enbart hingstar.

Under 1890-talet bildades flera sällskap i Norrland, Dalarna och Värmland. 1892 grundades Göteborgs Irafklubb som höll tävlingar på kapplöpningsbanan i Partille.

Den 20 december 1900 sammanträdde intresserade personer i Stockholm under prins Carls ordförandeskap och då

bildades Svenska IrafsällsltapeL Svenska Iiafsällslcapet

anordnade sina första tävlingar på Brunnsviken den 14 februari 1901 i samband med Nordiska Spelen. Från 1901 till 1929 hölls tävlingar varje vinter - med två avbrott - på Brunnsviken.

Man arbetade i Stockholm på att inrätta en landbana men det dröjde ända till den 31 juli 1927 innan Solvalla kunde öppna sina portar. Först med landbana blev i stället Malmö. Redan 20 maj 1907 kunde en kombinerad trav- och galoppbana invigas i Malmö. Det var Jägersro som fortfarande ligger på samma plats och initiativtagare var C-L Müller.

1907 hölls tävlingar på inte mindre än 45 platser i Sverige vilket visar sportens tidiga omfattning och popularitet.

1923 års beslut om totalisatoms införande fick en viktig inverkan på sportens utveckling. Nu kunde man arbeta vidare på att anlägga landbanor då man ñck en viss ekonomisk grund att stå på. Jägersro anangerade 1923 6 tävlingar med totalisator och hade dessa dagar en omsättning på 151 347 kr.

Svenska Ilafsällskapet hade haft en dubbel roll som både tåvlingsarrangör och centralorganisation. 1925 togs ett beslut om att dela sällskapet i två helt skilda organisationer. Den ena, som behöll namnet Svenska Trafsällskapet, skulle tjäna som travsportens centrala huvudorganisation medan den andra, som fick namnet Stockholms Ilavsällskap, enbart skulle arrangera tävlingar i Stockholm. 1929 ändrade Svenska Trafsällskapet sitt namn till Svenska Ilavsportens Centralförbund (STC).

STC utgör en sammanslutning av travsällskap och enskilda personer kan ej bli medlemmar.

Centralförbundets ändamål angavs i stadgarna vara att organisera och leda landets travsport, att bereda de anslutna föreningarna fördelen av gemensamma bestämmelser och enhetlig överledning samt att gentemot utlandet representera den svenska travsporten.

För närvarande finns 30 travsällskap som arrangerar tävlingar med totalisator samt 17 travklubbar.

3.2.2 Iravsponens organisation

Svenska lravsportens Centralförbund - STC - är sportens huvudorganisation och utgör en sammanslutning av inom Sverige verksamma travsällskap. Enligt Centralförbundets stadgar är förbundets ändamål särskilt:

att organisera och reglera landets travsport, så att därigenom må främjas avel och uppfödning av goda inhemska hästar, att bereda sällskapen fördelen av gemensamma bestämmelser och enhetlig överledning, samt att gentemot utlandet representera den svenska travsporten.

Förbundets högsta myndighet utövas gemensamt av sällskapens fullmäktige och förbundets styrelseledamöter. Sällskapen har rätt att utse fullmäktige efter antalet tävlingsdagar.

Styrelsen består av nio personer och utgörs av:

- en representant för vart och ett av de tre sällskap som vid valtillfället uppvisat högsta totalisatoromsättning under närmast föregående kalenderår,

- tre representanter bland de åtta sällskap med därefter högsta totalisatoromsättning, samt - tre representanter för övriga sällskap med permanent bana.

Centralförbundet har ett förtroenderåd som består av styrelseledamöterna och en representant från varje med sällskap permanent bana som ej är representerad bland de ordinarie styrelseledamötema.

Förtnoenderådet skall:

- utse eller föreslå i för eller representanter styrelsen bolag andra sammanslutningar i vilka Centralförbundet direkt eller indirekt har inflytande,

- utse ledamöter och suppleanter i Centralförbundets överdomstol, besvärsnänmd och avelsvärderingsnämnd,

- uttalande rörande för avge sällskapen gemensamma bestämmelser, samt

- i från avge uttalande styrelsen hänskjutna ärenden.

l travsällskapen, som även de är ideella föreningar, skall minst halva antalet medlemmar vara l skall hästägare. övrigt finnas företrädare för travtränama, sällskapens anställda och den travintresserade allmänheten. Sällskapens styrelser skall

ha en majoritet av icke hästägare.

Det finns som nämnts för närvarande 47 travsällsltap tidigare

(motsvarande). Av dessa har 30 avtal med ATG om totalisatorspel vid banan. De 30 txavsällsltapen är indelade i 26 med permanent bana och 4 med icke permanent bana.

är indelade i tre De permanenta travsällslcapens tävlingsbanor kategorier nämligen stor-, mellan- och småbanor.

-

Storbanoma - Solvalla, Åby och Jägersro arrangerar 85, 67

resp. 65 tävlingsdagar per år. mellanbanorna -

Antalet tävlingsdagar på Axevalla, Bergsäker, Eskilstuna, Färjestad,__Gävle, Halmstad, Kalmar,

Mantorp, Romme, Umåker och Orebro - varierar mellan 27 och 45.

Småbanoma - ren, Boden, Bollnäs, Dannero, Hagm

Lindesberg, Rättvik, Skellefteå, Solänget, Visby, Åmål

Årjäng och Ostersund - anordnar mellan 10 och 24

tävlingsdagar per år.

De icke permanenta banorna - Arvika, Hoting, Lycksele och

Oviken - tillsammans 15

anangerar tävlingsdagar per år med

6 st förlagda till Arvika och med 3 st vardera på Hoting, Lycksele och Oviken.

STC-BAS, som bildades 1982, är ett samrådsorgan mellan S1C:s styrelse och representanter för de sex basorganisationer-na - Riksförbundet för Sveriges travhästägare (RST), Avelstöreningen för svenska varmblodiga travhästen (ASVT), Travtrânarnas riksförbund (TRF), Sleipner, B-tränamas

riksförbund (BIR) och Sveriges Iravamatörers riksförbund (STAR).

Den beskrivna organisationsuppbyggnaden framgår schematiskt av nedanstående figur.

Figur l Travsportens organisation (ur Amzs årsredovisning)

v. :, 16sallrlrup med uualuarw hu:mmallar: j srrr-u/rspnkl... V | l-bnvurndnüdtl avruna[allbuluundr g . Mmmm l 519848 rvümlrlllrárlgiwndø nllSlCrnyvrlw - , sm mer... wzvr print 51m mr 1:51 J

ÅSVTAøøláføfvü? F Scania MSTkrLr-fhbrøubr [ärSwrqHr .Wink v. r Iiurnauuniwrs Vuvnbluâgu Timmer: Iiuvkirraøølr R KIK r krbrfmhøul - lrrlrzxmøvpmrumøn ad:welr- IW r Tiumbumur Rürluøhørl [ännuhvkullblndga :mukaan

3.2.3 STC:s interna organisation och ansvarsfördelning

Travsportens oentraliörbund är organiserat på i huvudsak fyra avdelningar.

Registreringsavdelningen har det övergripande ansvaret för

registering av hästar, samt för hästägare stambokföring, härstamningskontroll genom blodtypning, frysmärkning och identifiering av travare. lill varrnblodiga avdelningens ansvarsområde hör också för travarhuvudmannaskapet raserna, vilket bl.a. innebär att ansvara för avelsvärdering och håstkontroll. lill arbete hör avdelningens även att reglera och registrera import, export och språngrullor

betäclcningsregistrering samt efter prövning lämna tillstånd

/avslag att betäclca med och/eller från transportera sperma hingstar. Avdelningen utformar i samråd med ett särskilt avelsråd Registreringsreglemente för Svensk havsport som fastställs av STC:s styrelse.

Tävlingsavdelningen har ett övergripande ansvar för tåvlingsverksamheten i landet. Planeringen omfattar 950 tåvlingsdagar som skall passas in i kalendern tillsammans med travsällskapen. Vidare skall i samråd med avdelningen

ATG utforma tävlingsprogram för V65 och Dagens Dubbel, svara för utformningen av Breeders Crown (en från USA hämtad idé om utformning av insatslöpningar) samt planera och utformar i genomföra unghåsttâvlandet. Avdelningen samråd med travsällskapen och basorganisationema Tävlingsreglemente för svensk travsport som fastställs av STC:s styrelse.

Den administrativa avdelningen har det direkta ansvaret för handläggning av ekonomiärenden, verksamhetsplanering, personalfrågor samt utveckling av ADB. Avdelningen svarar vidare för utbildning av håstskötare och travtrânare och administrerar avräknings- och tränardebiteringssystemen. Via avräkningssystemet betalas prispengar, premier m.m. ut till hästägama. ltänarsystemet TDS ger tränarna möjlighet att via STC fakturera hästägama för träningskostnader. Dessa båda system sammanförs i en gemensam kundreskontra vilket innebär att prispengar till hästägama, premier och tränarfakturor clearas så att varje intressent erhåller vad som tillkommer dem. Avdelningen administrerar tränarpensionskassan som sörjer för periodiskt understöd till tränare i åldern 55 till 65 år.

l all verksamhet, där fördelar kan vinnas genom användning av otillåtna medel, måste tillräcklig kraft sättas in för att bekämpa sådana tendenser. Hästsporten är i detta avseende inget undantag. Möjligheten till ekonomiska vinster utgör givetvis en stor lockelse. Iill detta måste också läggas det stora ansvar sporten har för att de tävlande djuren inte överutnyttjas och vållas lidanden. Inom STC:s kansli är det säkerhetsavdelningen som ansvarar för dessa frågor.

Utredningen har valt att beskriva säkerhetsavdelningens arbete något mera uttömmande än vad som skett ovan beträffande övriga avdelningar. Detta görs mot bakgrund av de alldeles särskilt höga krav på oförvitlighet som måste tillmâtas spel om pengar och hästsport. Det kan i sammanhanget finnas anledning att upprepa vad den förra trav- och galoppsportutredningen yttrade i frågan:

En självklar utgångspunkt är sålunda att sporten skall uppvisa tveklöst korrekta tåvlingsarrangemang i alla led i kedjan. För att underbygga förtroendet kan snarare en överhård bedömning än en mildare attityd vara nödvändig.

Dopingproblematiken har under de senare åren varit i fokus. främst genom uppmärksammade händelser inom humanidrotten. För SIC:s del har övervakning av den otillåtna medicineringen skett under mycket lång tid. Ett ökat antal positiva fall under de första åren av 80-talet ledde till att en säkerhetsavdelning tillkom från den l januari 1983. Arbetet inriktades från början på att bryta den stigande kurvan av s.k. dopingfall och riktlinjerna utformades av Policygruppen för dopingfrågor med representanter för STC, ATG, Lantbruksstyrelsen m.fl. Kontrollverksamheten ökades markant, ett distinkt utformat reglemente för beivrande av förseelsema skapades och en bred information gavs till berörda inom sporten. Arbetet gav inom relativt kort tid gott resultat. En ökad medvetenhet om problematiken skapades och sportens intressenter tog sin del av ansvaret för att skapa en trovärdig verksamhet. Antalet ärenden rörande otillåten medicinering sjönk stadigt och har under senare delen av 80talet varit något enstaka varje år.

STC har sedan början av 1980-talet ägnat särskild åt omsorg arbetet för att beivra otillåten medicinering. Erfordcrlig kompetens har skapats och i samband med den nya djurskyddslagen 1988 - där doping kriminaliserats - har SIC:s regler och anvisningar i avsevärd mån legat till grund för av myndighet utfomrade lagrum och anvisningar. STC:s åtgärder har vunnit respekt även internationellt och inom det gemensamma nordiska arbetet har STC i många avseenden lett utvecklingen. Genom detta och kontrollutvecklingsarbete har Sverige numera nått upp till en nivå där den restriktiva hållningen till doping i praktiken kan tillämpas fullt ut.

Under 1989 togs inom trav- och ca 2 500 galoppsporten dopingpnov. Antalet prover har under 1980-talet, eller under den tid säkerhetsavdelningen varit verksam, ökat med ca 15 96. Ytterligare numera: är av olika skäl för närökning varande inte möjlig men arbetet bedrivs ett sådant sätt att på högre effektivitet vunnits i andra avseenden. Dopingkontrollen har blivit en integrerad del av tävlingsverksamheten och har de aktivas stöd och förtroende. Det är av högsta vikt att arbetet fortsätter och att tillräckliga resurser avsätts i detta avseende.

Utöver personella och ekonomiska resurser inom

organisationen har SIC medverkat till ytterligare insatser för en effektiv och ñrtroendefull bekämpning av den otillåtna medicineringen. En särskild expertgrupp med hög vetenoch veterinär kompetens bedömer bl.a. och skaplig proverna följer det internationella arbetet på vetenskaps- och laboratorienivå. De ärenden, som leder till påföljd, behandlas av en särskild ansvarsnämnd i vilken det finns både goda kunskaper inom sporten och hög juridisk kompetens.

Säkerhetsavdelningen har utöver arbetet med dopingbekämpning också medverkat till en bättre säkerhet inom sporten genom krav och kontroller på tävlingsutrustning, som exempelvis sulkies och hjälmar. Arbetet kan sägas i avsevärd mån ha minskat riskerna för person- och djurskador. Arbetet har även i detta avseende väckt internationell uppmärksamhet och bl.a. har den av STC utformade travhjälmen blivit tongivande inom europeisk travsport. Andra arbetsområden för säkerhetsavdelningen är fysisk hantering av totalisatorrnedel, brandsäkerhetsfrågor m.m.

Under en följd av år hade STC ett samarbete med Dopingkontrollaboratoriet i Newmarket, England. Analysarbetet fördelades till lika delar mellan detta och ett

laboratorium

analyslaboratorium inom SLU:s ram i Uppsala. Onskemål om att tillvarata inhemsk kompetens och bedriva forskning forskningsarbete utöver den rena rutinverksamheten ledde till att STC år 1988 inrättade ett eget laboratorium (TRAVLAB) i Uppsala. Kontraktet med Newmarket upphörde vid samma tidpunkt. organisatoriskt samarbete sker med Uppsala universitet och i det arbetet har laboratoriet nära praktiska kontakter med SLU och forskningsverksamheten på Ultuna. Förutsättningar har sålunda skapats för en god beredskap i det framtida arbetet.

Galoppsportens uppbyggnad

3.3.1 Några historiska noteringar beträffande galoppsporten

Fram till år 1976 bedrevs galoppsport, såsom aktiv tävlingsverksamhet, vid tre permanenta banor nämligen

Täby, Jägersro och Åby. I begränsad omfattning anordnades

tävlingar i Strömsholm. Under tjugotalet år från 1940-talet

fram till 1960 arrangerades totalisatorvadhållning i samband med galopptävlingar under ca 60 dagar årligen.

Täbybanan tillkom i början av 1960-talet efter det att Ulriksdals bana måst avvecklas. Anledningen härtill var att staten nödgades säga upp arrendcavtalet för marken i Ulriksdal med Stockholms lrapplöpningssällskap.

Under åren 1961-1963 anordnade Umeå fältrittklubb galopptävlingar med vadhållning.

År 1976 upphörde i allt

tävlingsverksamheten på Åbybanan

väsentligt på grund av att travsällskapet inte accepterade planeringsförutsättningama för de 60 travdagama samt att den befintliga travbanans utformning och läge måste förändras. Då det vid denna tidpunkt enbart bedrevs galopptävlingar under fem dagar, företrädesvis under september eller oktober, fattades beslut i ATtizs styrelse med den praktiska innebörden att galoppbanan måste avvecklas.

Galoppsportens

3.3.2 organisation

Huvudorganisation inom svensk galoppsport är Svenska Galoppsportens Centralförbund (SGC), vars uppgift är att leda, organisera och reglera verksamheten inom sporten.

Det är basorganisationerna som svarar för eller låter genomföra själva tävlingsverksamheten. Basorganisationerna väljer SGC:s fullmäktige som sin tur SGC:s ord-

i väljer

förande och viee ordförande. ledamöter i styrelsen väljs av ett antal organisationer inom sporten varav merparten har status som basorgartisation.

Galoppsportens fullmäktige har bl.a. följande uppgifter. Man ansvarar för förbundets stadgar och beslutar om organisationemas anslutning till Galoppsporten. Vidare avgör fullmäktige fråga om ansvarsfrihet för styrelser, man väljer ledamöter i Galoppsportförbundets skiljedomstol och valberedning samt erforderliga revisorer.

Galoppsportens basorganisationer är följande:

- Skånska Fâltrittklubben som utser (SFK), representanter i JIG:s styrelse (se nedan) och svarar således genom TIG för driften av tävlingsverksamheten på Jägersro Galopp. SFK (och inte TIG) utser fullmäktigerepresentanter för Jägersro Galopp.

- (ARK), som tillvaratar amatör- Amatörryttarklubben intressen i landet. Anordnar en gång om året ryttamas med totalisator på Sjöängen vid kapplöpningar Strömsholm.

- som Sveriges Fullblodshingstâgares Förening (SFF), tillvaratar fullblodshingstâgamas intressen i landet.

- Västsvenska Galoppsâllslcapet (VGS), som tillvaratar galoppsportens intressen i Västsverige och _driver projektet ny galoppbana på Hisingen utanför Göteborg.

-

Sveriges Amatörtränareförening (SATF), som tillvara-

tar amatörtrânarnas intressen i landet.

- Riksförbund som tar till- Galopphâstâgamas (GI-IR), vara intressen i landet. GHR utser galopphåstâgamas en ordinarie ledamot och en suppleant till SGC:s styrelse.

- som var för Jockeyklubben (JK), huvudorganisation svensk fram till 1959 då SGC bildades. JK galoppsport spelar i dag rollen som svensk galopps intresseorganisation med stor samlad galopperfarenhet bland medlemmarna. JK utser en ordinarie ledamot och en suppleant till SGC:s styrelse.

- Svenska Fullblodsavelsföreningen (SFAF), som tar tillvara fullblodsuppfodamas intressen i landet. SFAF utser en ordinarie ledamot och en suppleant i SGC:s styrelse.

- Svenska Galopptrânamas Riksorganisation (SGR), som tar tillvara de professionella tränarnas intressen i landet. SGR utser en ordinarie ledamot och en suppleant till SGC:s styrelse.

Galoppsportens styrelse utses av de redovisade basorganisationema JK, GHR, SFAF, SGR samt av:

- AB som varar för Täby Galopp (TGAB), tävlingsverksamheten på Täby Galopp och utser två ordinarie ledamöter och två suppleanter till SGC:s styrelse.

- Trav och som svarar för Jägersro Galopp (TIG), tävlingsverksamheten på Jägersro Galopp och utser två ordinarie ledamöter och två suppleanter till SGC:s styrelse.

Övriga organisationer som verkar inom galoppsporten år:

- Stockholms som till- Kapplöpningssällsltap (SKS), varatar hästägamas intressen i Täby-räjongen. SKS äger dessutom samtliga aktier i Täby Galopp AB och utser följaktligen styrelsen i bolaget, varigenom SKS indirekt är representant i såväl SGC:s styrelse som fullmäktige förutom ordinarie representation via GHR.

- Professionella som tillvaratar Sveriges Jockeys (SPI), de professionella ryttarnas intressen i landet.

- Skånes som tillvaratar häst- Galoppsâllskap (SGS), ägamas intressen i Jägersro-räjongen.

Förutom ovan presenterade organisationer/föreningar ñnns ett tiotal föreningar som på lokal nivå tillvaratar riksföreningamas intressen. Dessutom finns intresseföreingar för ponnygaloppen samt supporterföreningar som Jägersrogaloppens Vänner och Galoppsportens Vänner. Den beskrivna organisationsuppbyggnaden framgår schematiskt av nedanstående figur.

Figur 2 Galoppsportens organisation (ur ATüzs årsredovisning).

Utredningen kommer i det sjunde kapitlet att behandla galoppsportens organisationsstruktur. Det förefaller emellertid utredningen att redan den ovanstående uppräkningen av basorganisationer, supportorganisationer och andra representativa organ beskriver ett sammelsurium som knappast kan vara ägnad uppgiften att på bästa sätt ta tillvara förutsättningarna för en jämförelsevis begränsad galoppsport.

3.3.3 SGC:s interna organisation och ansvarsfördelning

SGC är huvudorganisation inom svensk galopp med uppgift att leda, och verksamheten. organisera reglera

Chefstjänsteman är generalsekreteraren som på SGC:s sekretariat leder arbetet för fem anställda. lill sin hjälp i verksamheten har generalsekreteraren dessutom av styrelsen utsedda kommittéer för tävlings-, utbildnings-, regIements-, lieens- och inregistreringsfrågor samt SGC:s avelsråd, avelsvärvderingsnåmnd samt besvårsnämd för avelsvärdering.

I samråd med sportens basorganisationer utfärdar SGC regler och bestämmelser för verksamheten inom landet samt företräder sporten gentemot utlandet. SGC bevakar att tävlingsverlcsamheten sker enligt Galoppreglementet och som för svarar SGC för centrala serviceorgan sporten registrerings- och avelsfrågor, licensärenden samt för driften

av avråknings- och TDS-systemen.

SGC svarar dessutom för utgivning av Veckans Galopp med Svenska Galopp rtens Kalender samt publicerar Svenska

Galoppsportens iorsbok, Galoppinfo och Svensk Stuteribok

för Fullblod med supplement.

3.4 Trav och Galopp Aktiebolaget

År 1973 beslutade riksdagen (prop. 1973:113, JoU 28, rskr. 235) om nya riktlinjer för håsttåvlingar med totalisatorverksamhet. Riksdagen bemyndigade regeringen att träffa avtal med STC och SGC om sådana riktlinjer. Den 22 mars 1973 träffades ett avtal mellan staten och de båda förbunden. l anslutning hårtill bildades Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG).

AktiernaiATGägstill90% avSlCoch till resterande 10 % av SGC. Enligt det ovan nämnda avtalet mellan parterna utser regeringen fyra av styrelsens åtta ledamöter medan fyra väljs av bolagsstämman, varav tre nomineras av STC och en av SGC.

Regeringen utser styrelsens ordförande. En konsekvens av styrelsens uppbyggnad är därmed att staten har en majoritetsroll i styrelsen utan någon som helst ågarroll i företaget.

Avtalet mellan staten och sporten ñnns till fogat utredningen som bilaga B. Av detta framgår att ATG har att verka för att trav- och galoppsporten inom landet skall kumia bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga ñrutsättningarna för sportens utveckling tryggas inom de av statsmakterna angivna ramarna. ATG svarar för anordnandet av såväl banspel som förtidsspel, beslutar om antalet tävlingsdagar med totalisator och fördelningen på banorna samt ansvarar för den ekonomiska planeringen och fördelningen av befintliga ekonomiska resurser inom trav- och galoppsporten. Spelet beskrivs närmare i kapitel 5.

ATG startade redan under sitt första verksamhetsår 1974 riksspelet V65 som kom att få stor betydelse både ekonomiskt och sportsligt.

Spelverksamheten år numera liksom tâvlingsadministrationen högt datoriserad. Samtliga banors spel går nu via teleledningar till Amzs datorer i Stockholm. Den största delen av förtidsspelet på V65 liksom allt förtidsspel på andra spelforrner sker från för närvarande tusentalet terminalombud.

Sedan ATG inledde terminaliseringen av förtidsspelet 1987 har spelets expansion skett genom nya frekventa spelformer med snabb vinstutbetalning och som möjliggörs av den nya tekniken. Dagens Dubbel, som hade premiär i december 1987, har utvecklats starkt under de två efterföljande åren. Av intresse är att notera att även de traditionella banspelformemas kurvor genom exponeringen som förtidsspel nu börjar böja uppåt igen.

ATG är lokaliserat till Håstsportens hus i Solvalla. Antalet anställda 1990 är ca 165. Nedanstående figur illustrerar den högsta ledningen av ATG.

Figur 3 A1G:s styrelse och âgarbild (ur A1G:s årsredovisning)

AIG:s intemaorganisation har under den studerade perioden genomgått vissa smärre förändringar men strukturen kan sägas ha varit stabil över tiden. Nedanstående figur visar chefstjânstemânnens placering under verkställande direktören .

Figur 4 ATG:s ledningsstruktur

I T I

Finuu- Över- Byggnadsoch vuerinir chef uduLchef

Avtalet mellan staten och sporten bygger bl.a. på att det av sportens huvudorganisationer bildade bolaget AIG tilldelas koncession för anordnande av vadhållning i samband med hästtåvlingar. I sin tur kan ATG träffa avtal med de tävlingsanordnande sâllskapen att ombesörja tomlisatorspelet på banorna.

AIG har även tilldelats uppgiften att ansvara för att det samlade totalisatoröverskottet efter skatt fördelas så rättrnåtigt som möjligt mellan sportens grenar trav och galopp men även med beaktande av banomas och de aktivas behov beroende på lokala förutsättningar.

AIG begagnat sig av ett system med fördelningsnycklar beträffande uppgiften att fördela behållningen från totospelet. Man talar i sammanhanget om internskalor och de viktigaste år:

* Banskala; som ger banorna procent på banspelet Rikstotoprovision; som ger banorna procent på förtidsspelet * Basprisskala; som ger baspriser till banomas hästägare.

Utöver dessa medel tilldelas sportens aktiva unghåstpremier, uppfödarmedel, tränarpremier samt vissa smärre föreningsanslag.

ATG har i enlighet med avtalet mellan staten och sporten givits ett övergripande ansvar för trav- och galoppsportens ekonomiadministration. l praktiken har denna uppgift inte sällan lett till ett långtgående ansvar för de investeringar till

vilka tillstånd lämnats av AIG eller som upptagits i av ATG fastställld investeringsplan. Som en följd härav har de enskilda hästsportsällskapen kunnat lita till ett aktivt efteransvar från AIGs sida som måhända kommit att i alltför hög utsträckning avlasta sällskapen det slutliga ekonomiska ansvaret.

3.5 Djurskyddet

Den nya djurskyddslagen (1986:534) trädde i kraft den l juli 1988. Lagen kompletteras med regeringens förordning och lantbruksstyrelsens verkställighetsföreskrifter.

För hästsportens del finns regler i lagen och förordningen om förutsättningarna för själva tävlingsverksamheten samt hur tillsynen skall ske.

Det är i 33 § djurskyddsfömrdningen (1986:539) som de närmare föreskriftema återfinns om vilken ordning som skall gälla i samband med tävlingsverksamheten. Viktigast bland dessa bestämmelser torde vara att lantbruksstyrelsen förordnar särskilda veterinärer som skall besiktiga tävlingsomrädet samt de deltagande djuren.

Utöver dessa regler, och en av lantbruksstyrelsen apostroferad förmåga hos sportens organisationer att leva upp till andan i bestämmelserna, har AIG ytterligare höjt kvaliteten på djurskyddet genom att investera i särskilda hästkliniker i anslutning till tävlingsarenoma.

3.6 Arbetstagamas organisation

De arbetsrättsliga frågorna inom trav- och galoppsporten är i första hand reglerade i kollektivavtal mellan Handelns Arbetsgivarorganisation (BAO CG) samt Svenska Lantarbetaretörbundet. Det finns ett avtal som reglerar villkoren för stallpersonalen vid travbanoma och ett annat som omfattar banarbetama vid travbanor. Dessa två kollektivavtal är i allt väsentligt likartade beträffande de allmänna anställningsvillkoren och inte heller särskilt avvikande från varandra vad avser tariftlönema.

organisationsgraden bland arbetstagarna varierar påtagligt

mellan storbanoma och mindre banor. Enligt uppgift från Lantarbetareförbundet är uppemot 60 till 70 % av arbetstagama vid storbanoma fackligt anslutna. Graden sjunker därefter i relation till banstorleken och vid vissa småbanor är endast enstaka arbetstagare organiserade.

Det råder mellan företrädare för både arbetsgivama och de anställda en samståmmig uppfattning att de med arbetsrätten anknutna frågorna har förbättrats påtagligt under senare tid. Emellertid poängteras att det fortfarande förekommer anställningsförhållanden mellan tränare och olika kategorier av stallpersonal där parterna uppenbarligen inte med säkerhet vet vilket arbetsrättsligt förhållande som ingåtts.

lantarbetareförbundet framhåller vidare att den fysiska arbetsmiljön på många håll har varit ett allvarligt bekymmer och att det fortfarande till viss del är ett eftersatt område. Många stallar håller helt enkelt inte måttet vilket för med sig arbetsskador och/eller risk för arbetsskador i en icke acceptabel omfattning. Som exempel på uppskattade förbättringar framhåller lantarbetaretörbundet på andra sidan den tekniska lösningen på foderhanteringen.

Vad vidare avser utbildningsfrågoma menar lantarbetareförbundet att de anställdas fortbildning inom yrket häver ytterligare uppmärksamhet. Dessa synpunkter delas av AIG och sportens organisationer och mycket görs också för att förbättra utbildningen. 1987 inrättades sålunda Hästsportens Folkhögskola i Strömsholm med ATG, STC och SGC som huvudmän tillsammans med Ridfrâmjandet. År 1988 tillkom Hästhållningens yrkesnåmnd som är remissorgan i allt som rör yrkesutbildningen inom hästnäringen.

I den nya treåriga naturbrukslinjen påbörjas fr.o.m. höstterminen 1991 en särskild gren för håsthållningen, som är avsedd att ersätta den tvååriga djurvårdarlinje som tidigare på några orter haft inriktning på häst.

Som en detalj i sammanhanget, om än inte oviktig, upplyser lantarbetareñrbundet om att hovslagarkunskaper bland stallpersonalen avtar och att vad som är bekant för utredningen det endast förekommer viss hovslagarutbildning i Skara.

Utredningen har i detta avsnitt inte bara redovisat

organisationsstrukturen för arbetstagarna inom trav- och galoppsporten utan även fört en diskussion om aktuella problem och utvecklingstendenser. Då utredningen inte avser att lämna något konkret förslag inom ramen för detta ämnesområde, främst beroende på att sporten och de berörda arbetstagarna successivt kommer fram med förbättrande åtgärder, återkommer utredningen inte senare till dessa arbetsrättsliga frågor utan förklarar sig nöjd med rådande förhållande och klargjorda avsikter.

3.7 Tillsyn av sport och spel

Samhället har genom lagstiftning söijt för att djurskyddet och spelsäkerheten övervakas. I avsnitt 3.5 har lantbruksstyrelsens befogenheter härvidlag presenterats. Nedan beskrivs de tillsynsuppgifter som följer av bestämmelserna i lotter-Hagen (l982:l0l l, senast ändrad 1988:839).

I lotterilagens 25 5 föreskrivs bl.a. att det är tillståndsmyndigheten som utövar den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas med tillstånd av myndigheten. Det är regeringen som ger tillstånd till vadhållning i samband med hästtävlingar.

I lagen ( 1984:351 senast ändrad 1990:1088) om totalisatorskatt ñnns bestämmelser om förfarandet vid beskattning som följer reglerna som finns i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Vidare föreskrivs i regeringsbeslutet 1989-12-07 angående tillstånd att anordna vadhållning i samband med hästtävlingar att ATG skall tillämpa den ordning för vadhållning och kontroll som är godkänd av riksskatteverket. Här återfinns också de detaljerade bestämmelser som gör det möjligt för riksskatteverket att genomföra en kontrollverksamhet i direkt anslutning till det område där spelet bedrivs.

4 Sportens utveckling

4.1 Allmänt

Hästsporten och totalisatorspelet hör så nära samman att en positiv eller negativ utveckling numera knappast kan isoleras till endera av verksamhetsgrenama. Förhållandet framstår som tydligast just under den period, 1970- och 1980-talet, som omfattas av denna utredning. Genom tillkomsten av ett riksspel med olika varianter, främst V65, har sportens ekonomi successivt stabiliserats. I sin tur har detta lett till en optimism hos de inom sporten verksamma som mest markerat kan avläsas i de internationella travloppens resultatlistor och bland mer eller mindre spektakulära pressklipp om import av avelshingstar.

Sportens utveckling mot långsiktigt stabil ekonomi har samtidigt inneburit att den verksamhet som i allt väsentligt varit ett fritidsintresse hos majoriteten av utövare nämligen hästâgandet numera håller på att institutionaliseras. I takt med kostnadsökningen i alla verksarnhetsled, inte minst i håstågarledet, föreligger sannolikt en över tiden ökande risk för att den breda folkliga förankringen inom sporten kan ställas inför starka prövningar. En oro som också framförs allt tydligare från sporten själv.

Utredningen eftersträvar i detta kapitel att på olika sätt belysa hur sporten utvecklats och påverkats av riksspel med förtidsvad för att därmed skapa en grund för de analyser och överväganden som följer senare.

4.2 Travsporten

1 boken för Sveriges hâstcultur från 1828 skriver System general Bjömstiema:

Likväl finnes god slâdtravare, som icke även i ingen andra avseenden år en god häst. Tâvlan på slådtravarbanor skulle således väcka tävlan för håstavel, vilket är kapplöpningens egentliga föremål.

Tävlingsverksamheten inom travsporten bedrivs genom sårskilda för varmblodiga hästar och särskilda löplöpningar ningar för kallblod.

Antalet tåvlingstilliällen definierat som antal tåvlingsdagar och dag har endast ökat marginellt under den lopp per studerade tjugoårsperioden. 1969 avhölls 861 tâvlingsdagar med i genomsnitt 9,1 lopp jämfört med 938 tävlingsdagar 1989 med 9,8 lopp/dag. Det år med andra ord inte en volymutveckling av tâvlingsverksamheten som främst avses när den positiva utvecklingen beskrives utan det år kvaliteten på håstmaterialet och därmed kvaliteten på tåvlingsverksamheten.

Studerar man de båda rasemas tâvlingsutveckling - vilken framgår av nedanstående tabell - ser man snart att denna skiljer sig avsevärt åt till fördel för varmblodssporten.

Tabell l Tivlingslopp samtredovisningav antaletstartandevarmblod resp. knllblod - A: Anm lopp Vannblod Kallblod Antal E Anu] lopp å lopp

$wläl 5.5.5. êåê

§43 3.55. 100% sar

O I

G53 9:-- 38: WII|AIA såå

O “ l b G I979 §

1980 G83 Vi 3 *J00 êäê så _

1981 94 s! * I982

1983 G58 35: s) _S_ 8-8

1984 1985

1986 G69 Eåå __- -se

I987 1988

1989 ÖÖÖ Eää O

Någonsammanställning m!varmblodIeq). hllblod per lopp gjordesinteför: 1979.

411 ranmnmmmmmm

Varrnblodiga travare tävlar mellan två och tolv års ålder (för

ston två till tio år). Som en av den växande

gäller följd uppfödningen och det ökande intresset för trav har antalet startande Varmblodshästar ökat kraftigt, vilket framgår av ovanstående tabell. 1969 startade 4 602 varmblodiga travare jämfört med en mer än fördubbling, 10 206 st, 1989. Det är alltså som tidigare anförts en ur denna aspekt märkbart positiv utveckling som ägt rum.

För varmblod fanns 1979 7 207 utskrivna lopp och 6 723 startande hästar. Iio år senare hade antalet lopp ökat med omkring 12 % till 8 053, medan antalet startande hästar ökat med ca 52 % till 10 206. Följden av denna med utveckling ett närmast dramatiskt ökat antal hästar och en blygsam ökning av antalet lopp är att antalet starter per häst har

minskat, från 11,5 starter per häst 1979 till en startfrckvens om 9,5 förra året.

Nedanstående tabell redovisar andelen startande varmblodiga

hästar inom varje årskull i procent. Ett endast

uttryckt flyktigt studium av tabellen kan leda till slutsatsen att endast hälften av alla registrerade Varmblod kommer till start. Så är

emellertid inte fallet. Då det inte är samma hästar som startar

i olika åldrar av en årgång blir den sammanlagda procentsatsen något högre, troligen en bit över 60 %. Tabellen utgör samtidigt en illustration, så god som någon, på den bredd

som fortfarande karaktäriserar travsporten. Det fordras

onekligen ett starkt intresse för att som fritidssysselsättning

träna en häst enbart med en chans

60-procentig genomsnittlig

att få fram hästen till start.

mmm &

Fuuuulum W 0

2 2

åzsä chou

åh!

2 2 ____

2 2 (h

åäeå uq›

PP!?

2 ____

oeu

Hr?

âsxå

3 -n- ___

3 ä] 3

såå:

4 4 PJ

ååâä

Vad gäller åldersfördelningen bland startande hästar

syns

inga klara tendenser till förändringar. Karaktäristiskt för den

svenska travmodellen är att hästarna nomtalt debuterar som

tre- eller fyraåringar och tävlar till de är sju eller åtta år. Endast ett fåtal tvååringar startar och då i lopp mot jämnåriga. Den policy som gäller för närvarande innebär en stark begränsning av antalet lopp för tvååringar. Den avses behållas även om röster höjs för ett ökat antal tåvlingstillfällen för tvååringar.

Omkring 90 % av de startande varrnblodiga hästarna är mellan tre och åtta år med tyngdpunkt på fyra- och femåriga hästar. Förhållandet visar den förankring som idén med en långsiktig satsning har inom breda hästägargrupper. Till skillnad mot vad som dessvärre ibland kan känneteckna den intemationella sporten betraktas travhästen i Sverige ingalunda som en förbrukningsvara utan som en långsiktig investering där djurskydd och sportsliga värden sätts högt.

En konsekvens av den ökade konkurrensen om starttillfållen har blivit att debuten på tävlingsbanan sedan 1980 tenderar att ske bl.a. beroende på att prestationskravet i samband med första start stegrats. Denna tendens kan i sig medföra en ökad risk för skador, tidig utslagning och kort tävlingskaniär. För att ge unghästarna förutsättningar att debutera med rimliga prestationslaav har speciella unghästserier tillkommit.

De positiva effekterna av den ökande konkunensen överväger självklart relativt de problem som ovan redovisats. Den sportsliga nivån på svenskt trav har smdigt förbättrats. Avelsverksamheten når också stora framgångar. Iiavsporten har därmed kommit att utvecklas till en svensk breddsport med en internationellt konkurrenskraftig elit.

Inom sporten talar man, för att beskriva ovannämnda förhållande, om värdet av att ha proñlhästar som lockar publiken såväl till spel som till besök på banorna.

4.2.2 Kallblodssponen

Som framhållits inledningsvis i detta kapitel har kallblodssporten inte haft samma starka utveckling som den varrnblodiga. Kallblodstravet år en utpräglad amatörsport vars internationella utbredning begränsas till Sverige, Norge och Finland. I vån land år det företrädesvis runt de norrländska banorna, i Dalarna och i Värmland och Dalsland som kallblodstravaren tävlar.

Kallbloden tävlar mellan åldern 3 - 15 år. Tabell l ovan visar att antalet startande kallblod genom åren minskat med nära 800 startande mellan åren 1969-1979. Därefter har en återhämtning skett till ca l 400 startande hästar 1989. Inte heller för denna ras finns någon utpräglad i förändring

aldersstrukturen bland de startande hästarna. Startfrekvensen för kallbloden har i likhet med den för vannbloden minskat genom åren.

Karaktäristiskt för kallbloden är att de normalt debuterar som

etui-åringar, alltså som något år äldre än beträffande

varmbloden, men tävlar högre upp i åldrarna.

Åldersfördelningen på startande hästar visar att 85 % av startande hästar under den senaste IS-årsperioden varit mellan 3 och 9 år. Tyngdpunkten har legat på 5 - 7 år med en tendens till förskjutning uppåt.

Även kallblodsporten har han stor nytta av sina s.k.

proñlhästar som dragit stor publik till banorna och som

utgiort. bildlikt talat, målbilder for amatörema bland ägare och

4.2.3 Tränarkåren

Som en följd av sportens utveckling har även den professionella trâningsverksamheten vuxit. I och för sig har inte antalet professionella tränare (s.k. A-trânare) Ökat mer

än marginellt - från 315 tränare 1977 till 353 1989 - men

antalet hästar i A-tråning har däremot nästan fördubblats.

Från 4 762 hästar, varav 200 lrallblod 1977 har antalet Atranade hästar vuxit till 8 132 år 1989, fortfarande inkl.

omkring 200 lrallblod. Nedanstående tabell visar mera i detalj

de beskrivna tendenserna.

Tabell 3 Antal pmfeuiooellatrlnareoelt hInariA-ulning År och antal Mur 1971 19!! 19!) 1902 1933 Storbanor 2 101 1 811 2 276 2 336 Mellanbanorl5ll 1503188198183 Srnlbanor 1060 1024 1315 1590 Summa 4 672 4 398 5 414 5 858 Antal tränare 315 319 335 345 enligt indelningenm4 Axtmmmazsavummavwu* ...usmpusviametuaoch unlbanor. Motsvarandeaiffror 1989var 43 S. 34 S och 23 i.

Hela 85 % av den ovan redovisade ökningen har skett på banor från Solvalla och söderut. Hälften av ökningen kan

tillskrivas storbanorna Solvalla, Jägersro och Åby.

konstaterar att tillväxt sker inom Utredningen sportens Svealand och Götaland och att förhållandet skärper de ekonomiska problem som allteftersom gör sig gällande vid de norrländska småbanoma.

Vad beträffar antalet amatörtränare, även betecknade som Btränare efter licensens benämning, och fördelningen över landet, kan noteras att några större förändringar inte ägt rum. Det finns för närvarande ca 6 200 B-tränare som tränare omkring ll 000 hästar.

4.2.4 Hästägama

har inom de olika leden kommit att Travsporten omstruktureras över tiden. Ett av de mest påtagliga bevisen för detta är hästägarkårens utveckling under den gångna I slutet av 1960-talet fanns omkring 7 000 tjugoårsperioden. som höll ca 12 000 hästar i träning. 1989 var hästägare motsvarande siffror 75 000 hästägare som tillsammans äger ca 20 000 hästar.

Siffroma beskriver hur hästägandet har ändrat karaktär. På 1960- och 1970-talet var det vanligast att en person ägde en eller flera hästar. 1 dag ägs ofta en häst av flera ägare, t.ex. i form av konsortier. Självklart är det kostnadsutvecklingen för som starkast bidragit till det redovisade hästågandet förhållandet.

om vad som kan anses vara en rimlig kostnad för Frågan sett mot den att ägandet är ett hästägande, bakgrunden fritidsintresse för den helt övervägande andelen, har ofta varit till debatt. Den förra trav- och galoppsportuppe diskuterade frågan och redovisade också en utredningen kalkyl över hästägarens kostnader i början på 1970-talet.

lnför den hearing som utredningen hade med hästsportens företrädare hade Riksförbundet för Sveriges Travhästägare kostnadsanalysen från 1971 (Ds Jo (RST) rekapitulerat 1972:8) samt en motsvarande sammanställning för gjort 1989. Den av RST redovisade kostnadsutvecklingen framgår av tabellen nedan.

Tabell 4 * Truvhütipmu (miljxr). En jimlörelle mellan 1971och 1989.

Summam1 Summa1989 Konnedule; Trininpevgrller (prof. träning) 49.3 451.1

Trininglkostnad Övrip 52.4

Procentpl pris»

Registeroch pseudouymlvg. 4.6 Hilaokonuvll

Boxhyror m: grande hissar 1.2 Övriga konsuler 0. 5.! Avskrivning: 163,7 Räntor S63

Summa “MJ

Il-åningsavgifter i professionell träning i Kostnadsslaget tabellen angivet till 451,1 miljJrr. har kalkylerats med stöd av nedanstående uppgifter.

Tabell S Trininguvginer vid olika typer IV banor Bnnlwegori Antal Mur frlnirrpuvgill (marlclv.) Summaruiljkn/Ir

Stnrbann 3 462 m mm;

Mellanbcna 3 467 [46 lura/dag_ Smlbuu l U3 I” klä/dog Summa I 132

Berlknufrlntltrlnnreplsolvnlleoelllprro llerlknufrlniâlrlnnnplhhøoømhønllmörebmoehllümnnd ° mamma rsurunpoöaauuørsouøpocuoannao

ne kostnadsslagsposner som tagits upp i tabell 4 förklaras

ytterligare här.

min dc tutala kostnadema dras för 1989 såsom samlad intäkt

a$'›,'› mi|j.kr. varav 310,3 utgörs av prissummor och 25,6

:rv cmghästprcmier.

Som största kostnadsslag har i tabellen tagits upp avgifterna för de ca 8 100 hästarna i A-träning. 451,1 milj.kr.

För hästar i B-träning har berälmats en ärskostnad pä 15 000 kr., som bl.a. inkluderar utgifter för foder, utrustning, stall, hagar m.m. För de 3 493 hästarna av denna kategori uppgår totalkostnaden per år till 52,4 milj.kr.

Tränarprovisionen beräknas i procent av prissumman. Denna kostnad belastar kalkylen endast i de fall tränare professionell anlitats. Av den under året angivna totala om prissumman 310,3 milj.kr. har 280,9 milj.kr. körts in av professionell tränare vilket ger en provisionssumma av 28,1 milj.kr.

Kostnaden för veterinär och medicin har för varrnblod satts till 2 000 kr. och för kallblod till l 000 kr. Årskostnaden för Varmblod blir då 20,4 milj.kr. och för de 1,4 milj.kr. kallblodiga hästarna.

I försäkringsavgifter inbetalades S0 för varrnblod och milj.kr. för kallblod 5 Tillsammans betalades således milj.kr. 55 milj.kr. i försäkringspremier lämnade av (uppgifterna Gunnar de Verdier, Agria).

Hästägamas insatser för de tävlingar de startade i uppgick tillsammans till 10,6 milj.kr. Register och pseudonymavgifter till STC utgjorde 4,6 nrilj.kr.

Övriga kostnader för täcken, grimmor m.m. har beräknats

till 500 kn/häst och är. Ibrala kostnaden härför blir 5,8 milj.kr.

Vid beräkning av avskrivningarnas storlek har de varmblodiga travhästarna ansetts äga ett ingängsvärde av 80 000 kr. och ett utgångsvärde av 20 000 kr. För de nordsvenska hästarna har motsvarande värden beräknats till 40 000 kr. resp. 10 000 kr. har för båda Avskrivningstiden lcategoriema satts till fyra är. Med från dessa utgångspunkt värden har de ärliga avskrivningar-na beräknats till 15 000 kr. för varrnblod och till 7 500 kr. för kallblod eller totalt 163,7 milj.kr.

Ett i hästmaterialet investerat av 873,2 har kapital milj.kr. beräknats efter hästamas ingångsvärde. Räntekostnaden har beräknats på halva detta belopp vilket med en räntesats av

13 96 ger ett belopp av 56,8 milj.kr.

för hästar och för hästar som ej är i Boxhyror gästande vid travbanan har beräknats till 1,2 milj.kr. per år. träning

Årskostnaden i genomsnitt beräknas till per häst kan alltså 77 900 kr. Då den inkörda prissumman för varje häst uppgår till i genomsnitt 26 700 kr. beräknas förlusten för varje häst till ca 51 200 kr. Samma beräkningar gav i utredningen Ds Jo 1972:8 en förlust på 9 200 kr. Sätter man KPI till 100 1971 blir motsvarande siffra 1989 425. Detta innebär *att om förlusten skulle ha utvecklasi samma takt som KPI så skulle den vara 39 100 kr. lägger man till unghåstpremien till hästägarnas intäkter minskar förlusten per häst till 49 000 kr.

Jämförelsen ovan bör göras i medvetande om att antalet ökat.

tävlingshästar

I från 1972 står följande: Hästsporten bör enligt utredningen utredningens uppfattning för framtiden kunna bli vad travet av tradition varit, nämligen en folksport i den bemärkelse att människor i någorlunda normal inkomst och förmögenhetssituation med rimlig uppoffring skall kunna vara ägare till en travhäst. Enligt uträkningen ovan framgår att den ekonomiska situationen för hästägaren har försämrats sedan förra utredningen och att genomsnittsförlusten för varje tävlingshäst är 51 200 kr. Detta skall ställas mot vad man i den förra utredningen menar meden rimlig uppoffring.

Den största tveksamheten i beräkningarna som gjordes 1971 var att man enbart beräknade kostnaderna för de hästar som kom till start. År 1989 startade som redovisats ll 625 hästar. Det fanns dock sammanlagt 20 500 hästar i träning vilket innebär att kostnaden för 8 875 hästar inte finns med i beräkningarna. Detta innebär att den ovan beräknade försämringen mellan åren 1971 och 1989 förmodligen är större än vad som här redovisats.

Ovan har visats att de aktiva utövama av travsporten (RST överlämnade material) har gottslcrivits ekonomiskt med 335,9 milj.kr. I nedanstående tabell 6 visas en jämförelse mellan statens andel av sportens samlade resultat och de aktivas andel till 385 milj.kr. Detta torde bero på att RST använt sig av ATGs siffror och reducerat för galoppsportens resultat.

Tabell 6 Statensoch de aktiva: andelarav totaliaalorpeletaövertkoa ahom häng-ma önskar beskrivasituationen

År Staten De alrtivaAktiva i S miIjJtr. milj.kr. av dalen

77 137 87 78 156 104

79 199 133 9.9.2

so 22I ISS 81 244 162

82 258 -l74 S83

186 231

27l 3:58

332 358

8:338

376 3l5

De aktivas andel har, mätt i procent av statens andel, varierat mellan 63 och 80 % under måtperioden 1977 till 1989. Från

hâstågarhåll noteras sårsldlt att deras andel sjunkit med ca

10 procentenheter de senaste åren jämfört med statens. Mot denna hållning kan anföras att man ligger högre under senare än samtliga år 1977 till 1983.

I debatten om orsaken till detta förhållande utesluter man inte att det skulle vara statens i ATGs

majoritet (utslagsröst) styrelse som avgjort fördelningen till sin fördel. Något belägg för att så skulle vara fallet har man emellertid inte från hâstågarhåll kunnat redovisa och har heller utredningen inte kunnat ñnna att uppfattningen år riküg.

RST har på samma sätt också beskrivit prispengamas utveckling jämfört med totonettot. De har funnit att prispengama genomsnittligt legat på ca 36 % mellan åren

1977 och 1989. Det som RST anmârker år att

på prispengama de två senaste åren visat en tendens att sjunka.

Nedanstående tabell 6A redovisar detta förhållande.

Tabell 6A ?rispar-ngar redovisadei procentav totonaaot(TN)

År TN Priapenpr S 1977 203 82 40 1978 241 94 39 1979 324 116 36 1980 357 131 37 1981 399 136 34 1982 418 146 35 1983 492 160 33 1984 554 196 35 1985 644 230 36 1986 708 280 40 1987 777 302 39 1988 875 319 36 m9_ 1013 326 32 19% 1 107 365 33

)Pr0gnol

Hästägarna sida har med dessa redovisningar önskat beskriva en utveckling där man anser sig förlorat omkring 100 mi1j.h. i uteblivna andelar från spelet. I sammanhanget förtjänar nämnas att RST för några år sedan fastställde som

mål för sitt arbete i denna del att prispengama borde uppgå

till 50 96 av det samlade totonettot.

Mot hästägamas sätt att redovisa kan anföras att när stora

investeringar görs som medför ökad omsättning sjunker ofta prispengama i procent av det snabbt stigande totonettot, även om prispengama i sig själva har en gynnsam utveckling.

I en något arman riktning gär därför de kurvor som visas i nedanstående ñgurer och som beskriver prispengama och skatt till staten jämfört med för samma konsumentprisindex period. Figur 5 visar kurvorna med 1973 som basår, ñgur 6 har 1979 som basår och ñgur 7 slutligen redovisar kurvor med 1983 som basår. I dessa makroperspektiv synes prispengama kunna hävda sig väl i jämförelserna.

Figur 5 PRISPENGAR OCH SKATI TILL bTATEN .IÅMFORT MED KPI

Figur 6 PRISPENGAR OCH SKATI TILL SPATEN JÃMFOKI MED KP!

Figur 7 PRISPENGAR OCH SKATI TILL STATEN

JÃIFOKI NED KPI

4.2.5 Ihvpubliken

Havet är sedan länge Sveriges största publiksport. Genom åren har travet lyckats behålla sin attraktionskraft. Det är inte

ovanligt att det vid den allra största tävlingen,

Elitloppet på

Solvalla samlas över 20 000 åskådare.

Publikutveeklingen sedan 1973 redovisas i nedanstående

tabell.

1ibedl7 Publikurvecklingeuför tnvuponen sedan1973

A: Betalande Totalt Andel Per tboll lehock fd» ulvdngindeuerldjinüördae und büjeuer l903 Ionihaslr

l973 150 1978 l il l34 l983 l ll sl 100 1984 I

âåiåâêâê

II 95

:terms: NEWNNNNN

l98$ l

NNNNNNNID-

VAUHIGUOW-

Il 90 I986 I

g°as:

II 75 1987 l n- 63

l938 l O åäåêääåå ill! 57

l989 l 7

Avser bådeutv och galopp

De senaste åren har inneburit en minskad

publiktillsüömning. Antalet fribiljetter ñljer av att antalet har ökat. hästägare

Galoppsporten

”Galopp år hästens sätt att naturliga förflytta sig längre sträckor. Vildhästar galopperari flock. är Galopplöpningen människans päfund som från vildhâstens beteende. En utgår

sportfonn som stämmer med hästens natur, dess och

psyke

instinkt.

Det inledande stycket är hämtat ur en skrift Om av galopp

författaren Carl Z. kan vara menat

Uttryckssättet att

framkalla en hos den

aha-upplevelse läsare som är

obevandrad inom Det kan också i viss mån ha

galoppsporten.

sin udd riktad mot den större av Icke

grenen hâstsporten. utan upprepning betraktar sig galoppsportens företrädare som

tävlande i division två. kan bara i denna del Utredningen konstatera faktum.

Ute i i Amerikas förenta stater och i stort sett Europa, överallt annars ute i världen är galoppsporten den större med travet. Så är som sagt inte fallet i Sverige. Flera jämfört olika till detta förhållande har anförts. Till förklaringar att det är en utbredd tradition att köra häst i vårt exempel land inte minst då varit om arbetshäst och att detta haft fråga en bred och förankring. En annan förklaring är att folklig svensken i allmänhet har vid ridning av viktproblem fullblodshästar under galoppsportens regelsystem.

Ytterligare en förklaring - som utredningen nog vill fästa

särskilt avseende vid - är att sitt galopphästen uppnår maximum så som treåring. Därmed är det tidigt förhållandevis ett färre antal hästar som fortsätter att tävla som äldre. Galoppören når därför inte in i publikens

medvetande på samma sätt som motsvarande framgångsrika travhästar gör. Galoppsporten får då inte fram de proñlhåstar som anses vara så betydelsefulla för travsportens framgångar.

när det gäller förklaringar till galoppsportens mera Slutligen, har det sagts att totalisatorspelet inte blygsamma framgångar, haft samma starka till som gällt för travets lmytning sporten Hästens prestation på banan har varit tillräckligt supportrar. stark ñr den intresserade galoppubliken vilka upplevelse därför inte spelat.

har tidigare haft svårt att fylla löpningarna Galoppsporten med antal startande hästar för att göra dessa tillräckligt intressanta. En förbättring har emellertid skett spelmässigt under 1980-talet och antalet genomsnittligt startande har stabiliserats från nio hästar till tio hästar per löpning. Tabellen nedan visar utvecklingen i ett SO-årsperspektiv.

WMR Antal nar-undeploppinu och antaletuna

Antal å löpåå

:e:

.PPPPPPP?H99?P

as

UAÖOON-MQQDOQ

Oaâvøvøtøtøwtáhbüliüülbfd

PFFPPFHSFPPPFPPFF

s

NAüOOG-OORRGOQOQ_

_

:å

G sz.. D

Medeltalet starter per häst och är, som är en framgår ovan, annan särskiljande faktor mellan trav- och I galoppsport. stort sett alla galopphästar i kommer till start träning och startar någon eller kanske innan det konstateras nägra gånger om hästen saknar eller har för förmåga kapacitet fortsatt tävlande. För travets del görs ofta detta konstaterande under

inkörningstiden och de som sedan återstår startar oftare, omkring tio till tolv gänget per år.

Den ekonomiska situationen för svensk som galopp (och sagts även för stora delar av travet) var i av 1970början talet mörk. Anläggningama var föråldrade och medel för

nödvändigt underhåll och nyinvesteringar var otillräckliga, eftersom större delen av det samlade resultatet mäste

användas till prissummor. Det var med nödvändigt kraftátgärder för att rycka upp sporten.

Detta ledde, som till tidigare anförts, att representanter för galoppen uppvaktade regeringen och hemställde om att en utredning borde tillsättas ñr att utreda galoppens situation. Hemställan accepterades och i 1971 tillsattes maj

Galoppsportutredningen. Eftersom problemen var likartade

inom travsporten i utvidgades utredningen september till att omfatta även travet och namnet Iiavantog och

galoppsportutredningen .

Resultatet av utredningen blev att AIG bildades 1973 och startade sin verksamhet 1974. Genom att ATG bildades kunde trav- och galoppsporten successivt genom i första hand V65 tillföras allt större resurser.

Den starka expansionen för galoppen illustreras av ökningen av antalet hästar i träning. Antalet hästar i träning var 1973 520 st. och hade 1989 ökat till l 011 st., en uppgång under 1980-talet med .66 96. Bakom detta ligger förbättrade prissummor samt att intresset för galopp allmänt ökat under perioden.

Dessutom har skattereglerna varit förmånliga med underskottsavdrag för rörelse vid antalet tre hästar och flera. Detta har stimulerat till inköp av både den andra och tredje hästen. Pengar till inköpen har ofta erhållits genom bildandet av konsonier, ett förfaringssätt som tenderar att bli allt vanligare. .

4.3.1 bänar- och ryttarkåren

Ar 1973 fanns 39 professionella tränare som tränade 429 hästar, dvs. 11 hästar per tränare. År 1989 hade antalet tränare stigit till 62 tränare som tränade 792 hästar, dvs. 12,7 hästar per tränare. Bakom dessa siffror finns varierande storlekar på träningsstallen. Hela 14 tränare hade 6 eller färre hästar i träning, vilket normalt inte räcker till att leva på. Dessa är därför hänvisade till extrainkomster.

De flesta professionella tränare har emellertid i dag så stora stallar att de, med hjälp av anställda (eller familjemedlem), kan leva på sitt yrke. Detta är en positiv utveckling. För att ytterligare höja klassen på tränarna har kraven för att få licens skärpts, bl.a. krävs numera en särskild utbildning som genomförs i SGC:s regi.

Som stöd för de professionella tränarna införde AIG 1984 tränarpremier som utdelats i fallande skala med 650 kr. till segraren och 80 kr. till sjätteplatsen. Iränarpremiema uppgår för närvarande till ca 700 000 kr. per år och utgör ett värdefullt tillskott i tränarekonomin.

Tabell 9 Antal galopptrlnue och Mur i träning perioden 1973till [§89

A: Antal trinue ma.: i trlning

Totalt antal Proffitrinue

âf8åäñd$$$

Tabellen ovan visar att antalet amatörtrânare ökat från 30 1973 till 100 1989. Antalet tränade hästar per tränare år dock konstant, ca två till tre hästar per tränare.

Bakom ökningen av antalet anratörtrânare förutom det ligger, ökande intresset för ekonomiska galoppsport, aspekter. Att proffstråna en galoppör kostar i dag med ca kringkostnader 6 000 kr./månad - amatörtrånarens kostnader torde ligga på halva det beloppet eller 3 000 kr./månad.

Även för amatörtränama har kraven för att få licens skärpts de .senaste åren, bl.a. har skriftliga prov införts. Amatörtrånarna blir således successivt vilket för skickligare, sporten i sin helhet år av stor av betydelse. Många dagens proffstrânare kommer nämligen från amatörtrânareleden.

Till skillnad från travet är det inom mera galoppsporten vanligt att tränare och ryttare till en viss häst år skilda personer. Den tidigare dominansen av utländska har jockeys emellertid upphört. Genom sportens har ett flertal breddning svenskar lockats till jockey-yrket och i finns det 3-4 dag svenska ryttare av internationell klass. för Vrktproblemen männen har gett kvinnorna en fördel och var bland Sverige de första i världen att ge en kvinna licens som proffsryttare. Detta skedde år 1974. Därefter har fortsatt utvecklingen på

samma sätt. År 1982 blev Sofia Nordgren som första kvinna i världen jockeychampion i ett land.

Rekryteringen av lärlingar är god idag. För närvarande finns 13 ryttarlärlingar vilket talar för en god återväxt.

Många amatörtränare kombinerar sin tränarsyssla med att även rida i Under den undersökta perioden har löpningar. detta intresse ökat starkt och antalet licensierade amatörryttare är i dag för svenska förhållanden rekordhöga 63 st. Dessa rider företrädesvis i arnatörlöpningar och hinderlöpningar. Särskilt kvalificerade amatörryttare äger också rätt att rida i löpningar utskrivna för professionella ryttare. Med tanke på ridsäkerhet och spelsäkerhet har de senaste åren haven skärpts för amatör-ryttarna för att få licens.

4.3.2 Hästägarna

Den genomsnittlige håstägaren har ändrat utseende sedan ATG tog hand om det övergripande ekonomiska ansvaret också för Tidigare hade han sitt ursprung i galoppsporten. ofñcerskretsar, bland storgodsägare eller framgångsrika industrimän. Många av dessa törfogade över egna gårdar för uppstallning och träning av hästar ofta kombinerat med egen avel.

Med den suocessiva prissummehöjning som skett_ sedan ATGs tillkomst har denna bild förändrat karaktär. Agandet av häst har breddats. I dag kommer hästägaren från skilda samhällsklasser och han behöver inte heller förfoga över större ekonomiska resurser, eftersom möjligheten finns att äga häst via konsortier.

Hästamas antal och kvalitet år av väsentlig betydelse för utformning av attraktiva tävlingsdagar med löpningar som lockar till spel både banan och på förtidsvadskontoren, En på gammal regel säger att god sport ger bra spel. Propositionema (inbjudningar till löpningar) måste därför utformas på ett sådant sätt att uppñdare och importörer av fullblod stimuleras till att satsa på kvalitet. Så har också skett de senaste åren. Som exempel kan nämnas att lägsta handikapplopp numera är S5 kg, vilket visar att hästarna sedan 1980 blivit ca 5 kg bättre.

Men även en måste föras kvantitetsaspekt fram. Antalet hästar i träning har sakta från 609 st. 1980 till l 011 stigit, st. 1989. Denna är eftersom ökning betydelsefull fältet i en löpning måste ha en viss storlek för att stimulera till spel. Högsta omsättningen uppnås erfarenhetsmässigt vid ca 10 hästar. Ett tält på 5 hästar gör spelet för lätt, ett spel på 15 gör spelet för svårt, i fallen bägge med lägre omsättning som följd.

Antalet hästar som behövs i svensk för att kunna galopp ge bana och förtidsvad tillfredsställande spelunderlag kan schematiskt beräknas enligt Nuvarande följande. 76 tävlingsdagar/år med 9 löpningar/dag ger 684 löpningar/år. Med optimalt starttält på 10 hästar görs 6 840 starter/år. En galoppör startar i genomsnitt ca 7-8 ggr/år varav följer att antalet hästar i träning bör vara ca 900 st. Antalet hästar i träning 1990 är l 057 st. vilket ger tillfredsställande antal hästar per löpning. Samtidigt understryker beräkningen att antalet löpningar och kan ökas. tävlingstillfällen

Totala antalet fullblodshästar i omfattande hästar Sverige i träning, avelsdjur samt ridhästar beräknas för närvarande uppgå till ca 4 000 st. Som tidigare framhållits har en bidragande orsak till denna för svenska förhållanden höga siffra varit de förmånliga skattereglema. Avdragsrätt vid mer än del i två hästar har gjort träningskostnadema mindre betungande. Antalet hästägare har också ökat i antal. Siffran

var197§ca400, 1980ca600föratt l989haökattillca

l 200. Aven om denna siffra även innehåller vissa hästägare som är uppfödare torde siffran vara någorlunda riktig, eftersom antalet är konsortiedelägare ej dataregistrerade.

Det som driver sporten framåt, som får att satsa hästägare hårdare, som fårtränareochandraaktivaattarbetahårdare är till stor del prissummorna. Att hålls prissummorna på en hög nivå och ökar i takt med inflationen är för att viktigt sporten skall utvecklas. Så har också skett vilket av framgår nedanstående tabell.

tabell lo Priuummomu utvecklinginom ploppsponen

[989 l1.2 9.2 0.3

26,1

Prissummoma utgörs av baspriser. serielöpnings- och rikstotobidrag samt storloppsbidrag från ATG, av insatser från samt av extra prispengar (tanüem) från hästägama banorna. Aven vissa sponsorpengar kan destineras direkt till prissummor.

under är 434 %. Eftersom KPI under

Ökningen perioden

motsvarande period ökat med 273 % har prissummoma kunnat höjas betydligt över inflationen. Detta har bl.a. haft till att antalet hästar i svensk i dag år dubbelt så följd galopp många som 1973. En betydelsefull ökning dels ur avelssynpunlct, dels ur spelunderlagssynpunkt.

Det bör understrykas att 1973 var ca 40 96 av prissumman egna insatser från galopphästägarna. Motsvarande siffra 1989 är20% (påtravetendast2%) vilketsänkthästägamas kostnader och gjort det lättare även ñr mindre resursstarka hästägare att anmäla sina hästar i insatslöpningar.

Antal hästägare inom galoppen har, som angetts ovan, ökat starkt under 1980-talet. Nära en fördubbling har skett och antalet är i dag ca 1200. Siffran är hämtad ur SGC:s avräkningssystem. I praktiken torde dock antalet hästägare vara betydligt större, eftersom många anonyma hästägare är i de allt vanligare konsortiema. Antalet hästar som delägare är verksamma i galoppen är ca 1 000 tävlingshästar. Omkring 60 och ca 700 fölston ñnns i avelsverkhingstar samheten.

Träningsavgiften ligger för närvarande på ca 5 000 lux/månad vartill kommer kostnader för veterinärer, transporter, insatser, skoning, ryttararvoden och provisioner. För en genomsnittshäst i professionell träning torde månadskostnaden ligga på ca 6 000 kr. i 1989/90 års kostnadsläge. Det är naturligtvis vanskligt att räkna ut vad

hästägandet inom galoppen kostar, men nedanstående siffror

torde ge en uppfattning av storleksordningen.

Tabell ll Kostnaderför galopphhtigare LLQL: Priuummor totalt i Sverige 1989 Däravtagnaav icke avenalarlnadehånar Balanseratav avendminadeMetan priuummor tagnautanför Sverige Unghiatpremicr

mm: R.

:zrzsgkzmrwmm-Ww... bilar 72 000 kr.

Tråninurounad för amatörer.NO hittar i 36 (XD kronor 7.2 Prmriaioner.tränare 10 i, ryuare IO S 5.9 ämm Qi 941.2

En galoppör kostar således netto ca 40 000 kr. per år att ha i träning och då har inte avskrivningar jämte ränta tagits med i kalkylen. Inköpskostnaden år nämligen varierande och dessutom erhålls ofta en varierande utrangeringsintäkt genom att galoppören kan säljas som ridhäst.

Att det fortfarande år tillväxt i hästägarledet, trots de relativt höga driftskostnadema, beror på flera faktorer. En faktor är

att människan sedan unninnes tid varit fascinerad av tanken

på att äga den snabbaste och uthålligaste hästen. Detta gäller ävenidagEnkanskeviktigarefaktorärattde skatteteknislca förutsåttningama för att äga galopphäst hittills har varit goda. Dessutom har intäkterna och prissummoma under 1980-talet ökat med 114 %, att jämföra med KPI som under samma period ökat med endast 89 %. Det har således under 1980-talet blivit relativt förmånligare att ha galopphäst i professionell träning.

Det starka hästintresset i landet har också medfört att andelen

amatörtränade galoppörer ökat från ca 15 % 1980 till ca

20 96 1989. Man kan också se den växande amatörtränarkåren som ett tecken på viljan att äga och träna ekonomiska villkor än galopphästar på något förmånligare vid proffsträning.

4.3.3 Galoppubliken

Entréema från den betalande delen av publiken utgör ett väsentligt tillskott på intäktssidan. Eftersom samtidigt totonettot är den dominerande intäkten för banoma är huvudmålet för marknadsföringen att locka ut folk till banorna och Publiksiffrorna de därigenom höja banspelet. senaste åren har dock, som för de flesta arenaidrotter i visat en vikande tendens. Detta framgår av nedanlandet, stående tabell för 1985-1989:

Tabell 12 Publikutvecklingeu

A: ms 1906 m7 m: m9

11212222 Betalande 52502 49m 46042 36617 33340

Frikort etc. 46 766 47 380 47 559 52 509 52 047 Summa 99 268 96 403 93 601 89 126 86 387

1.139223 Betalande ratas 11117 14469 151:: usa:

Fräken 30 115 29 133 33 957 28 502 25 612 Summa 48 301 46 850 48 426 44 2% 40 150

ikh landet 147569 143253 142027 133 416 125537

kan det senaste året. En Något lägre minskningstakt skönjas av orsakerna till detta torde vara att utbyggnaden av lockat till sporten. Efter att totomatsystemet nya människor ha törtidsvadstället blir på hur spelat på spelaren nyfiken hans hästar springer på banan och gör ett besök.

En annan orsak är att banorna bibehåller sina låga för närvarande 20 kr., samtidigt som andra entréavgifter, arenaidrotter sina. Ytterligare en anledning torde tvingas höja vara att inom höjt klassen på hästarna utvecklingen sporten och mera intressanta både spelmässigt och gjort löpningama sportsligt.

slår hårt mot banomas ekonomi. Publikminskningen Entréintäktema är rena pengar till banföretagen och spelet banan för banan väsentligt högre provision än på ger

förtidsvadet som till stor del finansierar medel till prispengar och till andra ändamål för Att vinna sporten. tillbaka publiken till banorna är enligt utredningens uppfattning en av svensk galopps mest angelägna uppgifter i dag.

4.4 Avel och

uppfödning

4.4.1 Avel inom travsporten

En högkvalitativ, bedriven och systematiskt målmedveten avel är en grundläggande för förutsättning travsportens utveckling. Sverige har i detta avseende lyckats utomordentligt väl. De hingstar som verkar i är Sverige bland världens bästa och kvaliteten i på uppfödning Sverige är töredömlig.

Fram till 1985 gällde från 1914 om lagen hingstbesiktningstvång. Regeringen bemyndigade samtidigt i en för-

ordning Lantbruksstyrelsen att uppdra åt organisation att anordna den kontroll som avses i lagen. I augusti 1985 utsåg

Lantbruksstyrelsen STC till huvudman för och avelsvärdering hästkontroll för travarraserna. I från målsättningen styrelsen ingick förutom att främja aveln, även att hästkontrollen skall

skapa underlag för planering, rådgivning och forskning.

Såväl äldre som nyare bestämmelser innebär att för att hingst skall fä användas i avel offentlig (dvs. till annans sto än

hingstägarens), krävs att hingsten fär ett avelsgodkännande

och ett betäckningstillstånd (fr.o.m. 1985 utfärdat av STC).

Varmblodsavelns utveckling i Sverige kan

åskädliggöras genom antalet avelsgodkända De hingstar. vannblodiga hingstarna ökade under slutet av 1960-talet markant i antal

och 1970 fanns i över 200 Sverige avelshingstar. Under 1970-talet förändrades sedan inte kvantiteten hingstar nämnvärt men kvaliteten successivt. I höjdes början på 1980talet tog hingstmarknaden åter fart och 1989 finns i Sverige över 300 avelsgodkända varav flera är att betrakta hingstar, som tillhörande vad

världens_ toppskikt gäller den

amerikanska travarrasen. Aven den franska travaren är representerad med flera högklassiga hingstar.

Under perioden 1969-1989 har

hingstägandet delvis ändrat

karaktär. För 20 år sedan var den vanligaste bilden av att ägaren, efter en för hingsten avslutad tävlingskarriär, försökte få hingsten premierad och därmed behålla den som avelshingst.

l är det vanligare att särsldlda mycket dag betydligt välstammade svenska eller utländska, ofta med hingstar, hingstar kan utomordentliga tävlingsmeriter köps upp. Dessa ägas enskilt eller av bolag. Ett halvt dussin bolag dominerar inom den varmblodiga rasen. i dag totalt hingstmarknaden

De tillförs inte i Sverige stationerade varmblodshingstarna endast svenska ston. Varje år kommer 400-500 utländska ston till Sverige för betäckning och ett hundratal ston semineras i utlandet med spemra från i Sverige stationerade hingstar.

Kallblodsavelns utveckling kan beskrivas enligt följande. 1964 instiftade lantbruksstyrelsen den nordsvenska travarrasen, den nordsvenska brukshåsten resp. varigenom travaren kom att bilda två olika raser med olika avelsmålsättningar och olika stamböcker som följd. Före 1964 hade raserna en gemensam hingstpopulation.

har dåreñer för den kallblodiga travarrasens del Utvecklingen inneburit snabba avelsframsteg, vilket b1.a. kan mätas i allt större i konkurrensen med de båda andra framgångar kallblodsnationema Norge och Finland.

Inom kallblodssporten kan också märkas en successiv ökning av antalet är avelsgodkända hingstar. Hingstâgandet fortfarande mera men här liksom varmbloden har som spritt ett till utvecklats en viss marknad för komplement ägande från Norge inhyrda hingstar.

4.4.2 Uppfödning inom transporten

Den svenska kännetecknas av ett fåtal stora uppfödningen stuterier men framför allt av en mångfald uppfödare med l- 3 ston. är spridd över hela Sverige även om Uppfödningen det finns klara upptödardistrikt som Västergötland, Halland, Skåne och Mälardalen. Aven Gotland är ett starkt uppfödardistrikt.

Att ar spridd och småskalig visar på det uppfödningen

faktum att travsporten är en breddsport med djup folklig förankring.

Uppfödningen av vannblod har under de senaste 20 åren trefaldigats vad gäller såväl antal fölston som avkommor och stoägare. När det gäller avelsston ser ägarstrukturen 1989 ut på följande sätt. Ett fåtal stuterier äger mer än 20 ston (Lex. Stuteriema Broline, Menhammar, Eriksund, Lassagården), ca 25 stuterier äger 10-20 ston, ca 125 gårdar äger 4- 10 ston och ca l 250 gårdar äger 1-3 ston.

Resterande fölston som har sina ägs av ca 4 000 uppfödare ston inackorderade på stuterier eller lantbruk.

Av samtliga ston (ca 9 000 st. 1989) ägs ca 20 96 av två eller fler ägare medan 80 % har en ägare. Båda kategoriema

äger i genomsnitt 1,4 ston/ägarskap. 1969 var motsvarande siffror att knappt 10 % av stona (ca 4 000 st.) ägdes av två eller fler ägare och 90 96 av en drygt ägare. Båda kategorierna innehade ca 1,7 1979 infördes ston/ägarskap. avelsprernier i avsikt att uppmuntra att goda avelsston sattes i aveln i ett skede. tidigt

Även uppfödningen av kallblod har utvecklats, om än inte i samma utsträckning som för varmbloden. Från 319 stoägare 1969 med i snitt 2,5 ston per ägare har antalet 1989 vuxit till 961 uppfödare med i snitt 1,4 ston. En av ston spridning på fler ägare kan numera märkas. Detta kan vara ett tecken på att kallblodssporten stärker sin som ställning amatörsport även vad gäller uppfödning. Den av förändring uppfödarstrukturen som skett, kan också förklaras med att skillnaden mellan travhäst och brukshäst numera är större än tidigare och därför föder flertalet lantbrukande stoägare numera upp endast var till tâvlingsindivider. Sverige mitten av 1970-talet unikt inom europeisk travsport genom att - med uppfödama undantag av vissa premier i ett fåtal - erhöll insatslopp ej några ersättningar av de medel som härrörde från spelintäktema. [flertalet travländer europeiska utgick däremot uppfödarstöd med minst l0 96 av utbetalda

prispengar-

Fr.o.m. 1975 infördes i Sverige uppfödarstöd med centrala medel från ATG. har successivt Uppfödarstödet byggts ut så att det i 1990 års ATG-budget till % av ATGs uppgår 8,75 samtliga prisanslag innebärande 25,4 mkr till uppfödarna av

travhâstar. Uppfödarrnedlen utgår numera, vid sidan av vissa administrationsanslag till avelsorganisationema, enbart som uppfödarpremier. Uppfodarpremier innebär att uppfödaren av en travhäst får en viss procent av de prispengar som tillfaller ägaren av hästen i fråga, när denna så småningom deltar i tävlingar. För 1990 utgår upptödarpremier med 9,3 % på prispengar som vinns av upp till sjuåriga vannblodshästar och upp till åttaåriga kallblodshästar, i båda fallen vid placering l t.o.m. S.

Målsättningen är att uppfödarstödet i takt med resursutvecklingen skall höjas till 10 k av ATGs samtliga prisanslag.

Tabell 13 Sammannlllning över reginrerinpr och uppfunna! År Registrerade Regiureude Centrala helsvarmbloddöl knllbloddöl Ippibdar- FE”

4.4.3 Import och export inom travsporteu

Statistiken över import av Varmblod visar ingen tendens till långsiktig förändring. Dock kan det konstateras att statistiken för åren 1986-1989 endast har övertråffats 1965 och 1966. Kraven på prestation och/eller härstamning för import till Sverige skärptes 1989. Under åren 1970 till 1976 skedde en avsevärd export framför allt till Norge och Finland men även till Danmark och Italien. Sedan sjönk exporten till en lägre nivå åren 1977-1980 för att därefter ånyo ta fart under resten

av 1980-talet.

Det är förutom Sverige endast Norge och Finland som föder upp och tävlar med den kallblodiga travaren. Någon import eller export av betydelse till och från har inte skett. Norge

4.4.4 Avel och uppfödning inom galoppsporten

Svensk fullblodsavel har flyttat fram sina under positioner 1970- och 1980-talet och står i dag stark. Den gamla att det behövs bredd sanningen för att få en topp gäller även i aveln. I takt med att antalet födda föl har ökat, antalet var 1973 176 st. och 1989 445 st., har också kvaliteten höjts. Som exempel på detta kan nämnas att svenskuppfödda hästar

numera inte sällan segrar där alltid tidigare importhästar dominerat.

Den kvantitativt och kvalitativt kan positiva utvecklingen härledas ur flera orsaker. Den kanske är att viktigaste prissummoma höjts vilket stimulerat till att hästägare köpa allt flera svenskupptödda hästar. Men är också betydelsefullt de av ATG initierade som i upptödarpremiema dag är» 8,75 96. Procentsiffran har ändrats åren och är nu genom på väg upp. Premiema utgår på insprungna pengar och är således prestationsbetingade vilket gynnar god avel.

Uppfödarpremiema uppgår 1989 till 1,8 milj.kr. och gäller alla åldrar av svenskuppfödda hästar för starter såväl i Sverige som utomlands. För Z-åriga svenskuppfödda hästar betalar dessutom banorna bonus med 50 % av insprungna pengar i för hästar löpningar öppna uppfödda både inom och utom Skandinavien.

Under 1979 fram till 1988 har dessutom speciella avelspremier till ston utbetalats. Demia är nu premietyp avskaffad.

Antalet importerade hästar har ökat de senaste åren men inte avsevärt mer än vad de hästarna svenskuppfödda ökat. Följande tabell, Avelsutvecklingen, visar klart på ökningen av antal ñlston och üda föl under den senaste 20årsperioden. Vidare framgår av tabellen de som premier

utgetts till uppmana och ägare.

Tabell 14 Awelrroch premiertill nåd för aveln(tkr)

År ImponerUpplödAr- men. Umugunga.: Fdlnon Födda i föl § premier premier

1973 46/8 1974 39/5 1975 44/27 1976 43/18 1977 1978 1979

§§§§§§§§EE§§§s::. åååäåååååêâssz...

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 57I29 1987 57/21 1988 58/21 1989 6132

svmrmuaonmwmrmdamionaøe

Det finns fullblodsras i i dag ca 4 000 hästar av engelsk landet. Av dessa kan 700-800 betecknas som verksamma i

aveln.

Som av tabellen ovan ñnns det för närvarande i

framgår

landet 61 verksamma vilket är en rekordsiffra. Av hingstar

dessa hingstar finns flera med mycket goda härstamningar bland världens bästa blodslinjer. representerande

Antalet fölston är ca 700, även detta en hög siffra. Genom att för ston i vissa löpningar 1989 och i alla importtilläggen

1990 tagits bort, har de senaste åren högklassiga löpningar

ston för tävling och avel.

importerats

Som konsekvens av det höga antalet hingstar och fölston

föddes 1989 445 föl, vilket är den högsta siffra som noterats.

En av orsakerna till att aveln ökat är att flera stimulans-

Från ATG erhålles upptödarpremier som åtgärder vidtagits. beräknas med 8,75 % av det av ATG utanordnade prisanslaget. Eftersom importer tar en del av prissummepotten blir som endast går till svenskuppfödda uppfödarpremiema, hästar, i praktiken ca 10 %.

stimulans unghästpremiema. Dessa gär inte Ytterligare ger till uppfödama utan till de hästägare som sätter sin unghäst i träning. Unghästpremiema utgår under 12 professionell

valfria månader med S75 kr./månad från l oktober när hästen är 1 år t.o.m. december månad under 3-årssäsongen. Unghästpremierna stimulerar hästägama till att köpa hästar av uppfödama och sätta dem i tidig träning och är i första hand ett stöd till de professionella tränarna, men därigenom även ett indirekt stöd till uppfödarna.

Ett speciellt stöd till svensk uppfödning är den del av prissummepotten som banorna delar ut i form av bonus. Denna är 50 % av insprungna pengar och utgår till svenskuppfödda hästar i Z-årslöpningama öppna för utomskandinaviskuppfödda hästar.

Som framgår av det redovisade är situationen för svensk fullblodsavel bättre än på många år. Den nyligen genomförda EG-anpassningen med ett successivt slopande av importbidragen kan dock verka därnpande på svensk avel genom att antalet importer förväntas öka. Detta torde medföra en viss utslagning av det sämre avelsmaterialet med lägre antal födda föl som följd. Allteftersom de importerade hästarna lämnar tävlingsbanan och till aveln kan en går återhämtning ske och då med en något högre kvalitet främst på fölsto-sidan och därigenom på aveln i sin helhet.

4.5 Banstruktur

4.5.1 li-avbanor

Det ñnns för närvarande 47 travsällskap och klubbar varav 30 har totalisatortillstånd. l som är ideella sällskapen, föreningar, skall finnas mellan 40 och 100 medlemmar. Minst halva antalet av medlemmarna skall vara hästägare och i övrigt skall ñnnas företrädare för travtränama, sällskapens anställda och den travintresserade allmänheten. Sällskapens styrelser skall ha en majoritet av icke hästägare. Det är sällskapen som i egenskap av ekonomiska föreningar äger och driver travbanoma.

Nedanstående tabell redovisar när sâllskapen bildades samt när banan invigdes. Noteras bör att de tre senast tillkomna travbanoma är Kalmar, Mantorp och Halmstad. Den senare banan startade så sent som 1969, 62 år efter det att den första banan - permanenta Jägersro öppnades.

Tabell IS Förteckningöver travailldcapmed lillllnd från ATG an bedrivatotaliaatorapel

Tnvsillakap medlillatlnd Bildadea Landbanan Antal dagar Ir invigdes

VästergötlandsTrlvalllakap Norrland: Travdllakap NorrbottensTravüllakap SödraHllainglandaTravlllldrap ÅdalenaTravallldcap

SörmlandsTmamamp FärjestadsTravdlldrap Gävle Trnvallldrap Norra HilainglandaTuvailldup HallandsTrnvalllüap

Sklnaka Travaillaltapet SydöstraSverige:Trnvdllåap LindenTravklubb ÖstergötlandsTuvalllakap DalarnaaTravallldap

SiljanaTruvalllalrap SkellefieortenaTravaålllhp

Örebro-Bergslagens Irina»

Jirntlands

Värmlands Trafvanll kap Trnvallliar

Vinn ÅngermanlandsTravaillakap L e Trnvaill

Oyvçbdnkma Tllvkllñbu

Förår [99] löredlrSlChpnlndringjlmfönmod Dwavaeendeamaldaprmed livlingaülllnd.

4.5.2 Galoppbanor

Galoppen i Sverige disponerar två permanenta tåvlingsbanor, Täby Galopp och Jägersro Galopp. Dessutom anordnas en dag varje år på Sjöângen vid Strömsholm. kapplöpningar

Banan på Täby Galopp âr byggd efter amerikansk förebild med jordbana, s.k. dirt-track (dt-bana), på 1 600 m som

huvudbana. Dessutom finns gråsbana, - hâckbana och

steeplechasebana. Ibtalt finns på Täby Galopp ca 5,4 km

tävlingsbana. Underhällskostnadema av dessa är en av anledningarna till att galoppens är anläggningskostnader relativt högre än jämfört med travbanoma som endast har 1 km tävlingsbana. Dessutom har Täby Galopp en flisbana för träning som är ca 1,4 km.

Jägersro Galopp disponerar mark för tävling och träning på den mark som administreras av det med travet

tillsammans

drivna JIG (Jägersro nav och Galopp). Aven på Jägersro Galopp är banunderlaget ett problem. Den gamla gräsbanan ersattes 1980 av en flisbana för tävling och Det träning. torde därför inför 1991 vara med beslut om vilket nödvändigt framtida underlag galoppen skall tävla på. Flisbanan är bra för träning men har klara nackdelar som tävlingsbana. Eftersom återanläggande av gräsbana praktiskt sett är omöjligt torde alternativen vara dt-barra eller allvädersbana.

l direktiven för utredningen står att banor inga lagts ned i Sverige sedan ATGs tillkomst. Detta är inte riktigt eftersom

galoppbanan på Åby lades ned 1976.

De två galoppbanoma i landet, AB Täby Galopp (TGAB) och Jägersro Irav och Galopp (TIG) upprättar sina budgetar enligt de direktiv som ATG lämnar är. När varje det gäller verksamheten drivs banorna i stort samma ekonomiska på villkor. Den tredje galoppbanan i landet, Strömsholm, med endast en tävlingsdag inte här eftersom den per år redovisas drivs under speciella förutsättningar.

Målet för banomas verksamhet är inte i vinstsyftande egentlig mening. Banoma drivs mera med sikte på gradvis konsolidering av verksamheten för att en säker trygga utveckling av sporten. Ett eventuellt överskott delas ut till håstägama i form av extra Det bör prispengar (tantiem). också framhållas att storleken verksamheten travpå pä och galoppbanoma i landet mäts i

totalisatømmattning (banspel).

En mera rättvisande borde även omsättningssiffra omfatta entréer, restaurangförsäljning, reklamskyltar, boxhyror etc. Men av hävd är branschmättet totalisatoromsättningen pä en banas storlek. Tabell 16 nedan visar en över sammanställning banföretagens omsättning.

Tabell I6 Banlöruagensomsättning(Mkr)

År IGAB J10 Åby Strömsholm Summa

1973 7.5.5 7.2 0,9 0.1 33,7 1989 83.0 2.5.9 - 0.8 109.7

Flera av de investeringar som genomförts under perioden har

att ATG finansierat dessa med för-

möjliggiorts genom

lån. Flisbanan och läktar-

månliga på Jägersro Galopp

på Täby Galopp torde inte ha varit genom-

ombyggnaden förda i dag utan ATGs medverkan. Ett antal ytterligare investeringar inom galoppen, exempelvis bevattnings-

anläggningar, stallar etc. har

belysningsanlâggningar,

ñnansierats via lån från ATG.

Den kanske mest betydelsefulla investeringen som ATG gjort är det heldatoriserade totosystemet som i dag finns på landets samtliga banor.

Iabell 17 nedan visar bl.a. en jämförelse mellan vad banorna genom baspriser fått i bidrag från ATG och hur stora medel som utgått till sportens aktiva.

Tabell 17 Utvecklinguiiummnndng l979-90uvseendemedelüllbanorochdniva.

Omdnning ATG! resultat Meda till banorna Medel till aktiva å +$ Mkr Mkr S

+235 + 10.8 + 14.6 + 10.5 +215 + 5.9 + 14.1 +143 +333 + 10.4 + 10.7

GEIISÅÖÖKJGNVONN_

+143 +103 + 10,0 - 3.2 + 9.1 -$2.4 +184 -21.9 + 9.4 +523 äåääåääêêåäå + 9.0 +50.0

4.6 Hästsportens ekonomi

4.6.1 h-avsporten

Tillgängliga medel att fördela till de aktiva grundar sig på ATGs resultat som dels âr av den avhângigt totala

totalisatoromsâttningen (såväl förtids- son1 banspel), dels är beroende på sportens avtal med staten

angående totalisatorskatten.

1989 utdelades ca 310 i

milj.kr. totala prispengar. Utvecklingen från 1969 av tabell 18. framgår

Tabellen redovisar såväl de totala

prispengarna_ som hur

dessa fördelas mellan varrnblod oc h kallblod. Aven prispengar per startande häst anges.

Tibell l! hwwpnmmwmm

A: EMA Pris-Antal HJ Prin- Anu 10./ pm- WW mmmumwmk F mmmummmu vnrmblod vlrmblodvnrmblod lblod kallblod kallblod

mä

34.O 739 5,4 285 34.5 691 5.2 292

:musa 2§§§§

684 5.2

:annu

:Ãååä

aqquo §5§$3

::::n 8:235

ä l 419 I 952

Att hålla en travhâst i

professionell träning kostar per år ca

75 000 kr. inkl. veterinär, resor etc. För att betala sina

H

kostnader måste hästen således tjäna över 80 000 kn/år

eftersom 10 96 i uänarprovision. Tabell 19 nedan avgår illustrerar detta såsom ett schematiskt exempel.

Tabell 19 Kostnaderför lnvhin

Inköp av 1.5 In u-uvhiu uormdpris IS (IX) kr. + moms9S(XX)kr.

Trlvhâneu nun: normalt som LS-åring

Kostnad i Trininpromud 24 månader 100(IX) kr. å 140knlda; (Imdoonqrin) Veterinlr. transporter.urunning 15000 kr. Försäkring 12000 kr. summakostnader 222 000 kr.

Enbuhinüvlnrnotmnll ruamsumn :.51: -su

rranangkøuøu 140magisk zsoooou. Resor soooonu. Vaerinirrmm. soooou. ?summa sooooru. Summnkonnnder aaoooou. Summuoulkønnødfrhlâ-Sålr eoooooru.

Sålundokrivømhlneutjuørigeøomnü Intima/Inuti. lrqitallrodnad och

lsverigctjlnarâilvülohlmrmerlnlmünkt.

Uppfödarpnemier, som tillkom 1975 och tillfaller hästens för närvarande till ca 10 96 av prisuppfödare, uppgår summan. 1989 utbetalades ca 22 milj.kr.

för häst i professionell träning under Unghästpremier utgår

18 månader t.o.m. det år hästen är 3 år. Premien tillkom

1976 och uppgick 1989 till 23,4 milj.kr. Från och med 1990 begränsas antal premiemånader till 9 och utgår t.o.m. det år hästen 2 år (kallblod 3 år). Genom denna förändring fyller

frigörs medel som kommer att användas till i prispengar SIC:s stora unghästsatsning.

Till B-tränad 2- och hästs 3-årig ägare utgår under vissa förutsättningar en speciell B-premie om 3 000 kr. 1989

utgick 1,1 milj.kr.

1984 infördes en tränarpremie. Premiens syfte är att förbättra de professionella tränarnas ekonomi. Premien är prestationsrelaterad och utgår med 575 kr. vid och seger lägre belopp vid 2- till 6-placeringar. 1989 utbetalades 7 milj.kr.

4.6.2 Galoppsporten

Organisatoriskt har en förändring skett under För perioden. att samordna verksamheten bildades på Jägersro-banan 1981 Jägersro nav och av de Galopp (JTG) tidigare på banan verksamma sällskapen, Skånska Fältrittklubben och Skånska Travsällskapet. .

Täby Galopp AB och JTG (1973 Skånska Fältrittklubben) har utvecklats starkt sedan 1973. l tabell 16 på sid 81 redovisas omsättningssiffror som visar inom utvecklingen svensk galopp.

Ökningen är 226 96, vilket inte når upp till KP] för

motsvarande period, som till 276 96. Detta uppgår beror framför allt på att i slutet av 1970-talet omsättningama ökade mycket långsamt, exempelvis ökade Täby Galopp åren 1973- 1989 ca 60 % jämñrt med KPlzs med 100 96. ökning Därefter har en återhämtning skett. Under 1980-talet var ökningstakten 109 %, KPI:s motsvarande var 89 96. ökning

Galoppens tillbakagång under 1970-talet markeras också av

att beslut togs om av

nedläggning Åby Galopp.

På bägge har galoppbanorna under 1980-talet gjorts omfattande investeringar med att syftet skapa fullservieebanor för aktiva publik, hästägare, och personal. Den för galoppen med sina långa avstånd så lntem-TVzn nödvändiga har byggts ut och drivs i med dag studio- och kamerakapacitet av mycket hög klass.

Vidare har en omfattande

datorisering gjorts av hela

verksamheten. för banorna, som ATG inhandlade Toto›datan och lät installera 1981, är fortfarande en av de på banorna mest avancerade i världen.

Det heldatoriserade resultatredovisningssystemet innebär att krediterats för och debiterats för hästägaren prissummor och tränarearvoden, att jockeys och tränare ryttarekrediterats sina provisioner, att statistik på hästar, ägare, och tränare etc. i datorn redan när jockeys registrerats resultat av föreligger, dvs. ca 3 minuter godkänt löpningen efter det att hästen i mål. Dessutom har administrativa gått för ekonomi, avräkning med hästägama och tränarna system installerats.

har också rustats upp betydligt under Anläggningama Bland de större investeringarna märks på Jägersro perioden. Galopp en flisbana för tävling och träning för ca 7,5 milj.kr.

På Täby Galopp har under perioden genomförts investeringar ca 20 wav största investeringen är läktarpå milj.kr., ombyggnad med ca 12 milj.kr. På Täby Galopp banområde har dessutom ATG låtit uppföra en hästldinik till en kostnad

av ca 3 milj.kr.

i avancerade datasystem för verksamheten Investeringarna samt i för och aktiva har varit anläggningar publik omfattande under 1980-talet. Men de har varit nödvändiga för verksamhetens och dessutom lönsamma ur den utveckling att omsättningama under 1980-talet. synpunkten

Det blir allt att företag marknadsför sina produkter wnligare genom sponsring. Sponsom kan i dessa ordna mottagningar eller konferenser och därigenom få ut mera av sin för ligger än sä sponsor-insats. Sponsorintäktema galoppen en nivå. Eftersom sporten sakta men säkert länge på blygsam torde en av nivån kunna förväntas, vilket växer, höjning skulle ett värdefullt om än marginellt ge sporten intåktstillskott.

En av banomas större intäkter är av boxar i uthyrning banans stallar det egna banområdet. Att kunna disponera på boxar i stallar nära och tävlingsbanor är mycket

tränings_-

attraktivt för en tränare. Aven om höjts de boxhyroma senare åren är de ändå med vad en tränare låga jämfört utanför banan tvingas betala.

I likhet med vad som gäller arenor står övriga galoppbanans anläggning med stora parkeringsytor outnyttjad större delen av tiden. Av denna anledning är det att angeläget utnyttja anläggningen för arrangemang utanför ordinarie tävlingsverksamhet. Detta har också skett och exempelvis är Täby Galopp sedan 1982 värd för en återkommande årligen maskinmässa. Dessutom anordnas kontinuerligt bilutställningar och konferenser av olika slag.

Huvuddelen av tävlingsdagens kostnader av löner. utgörs Största lönepotten går till som de senaste tototjänstemännen, åren lyckats uppnå avsevärda Vissa löneförbättringar. befattningar samt föreskrivs av centrala utrustning myndighetsbeslut eller av galoppreglementet. den Exempel på förra kategorin är banveterinär med assistenter samt statskontrollant för totalisatom. den senare Exempel på kategorin är måldomare, skiljedomstol, målkamera, banläggare och ambulans med godkänd ambulanspersonal.

På grund av att ett flertal är föreskrivna i befattningar reglementet är det svårt att genom sänka rationaliseringar lönekostnadema.

Ett tryckt är en tävlingsprogram nödvändighet för tävlingarnas genomförande och vissa delar av programinnehållet är också föreskrivna av galoppreglementet. Det stora ekonomiska problemet är att är för små upplagorna varför tryckkostnadema per blir relativt exemplar hög. Bättre programekonomi kan erhållas genom Sådan upplageölcning. sker också i dag om än i låg takt. Ambitionen är att tå balans mellan kostnader och intäkter - tills detta har skett får programkostnaden betraktas som ren marknadsföringskostnad.

Marknadföringsinslaget på båda banorna är alltför för att

lågt tillåta en mera expansivt syftande marknadsföring. Den främsta är marknadsföringsåtgärden annonsering. Annonsbudgeten har emellertid inte kunnat ökas i takt med de allt högre annonsprisema, wrför resultatet har blivit att banorna tvingats till att använda annonser i mindre format vilket minskat uppmärksamhetsvärdet.

Att skapa ökade resurser för är i marknadsföring dag en för sporten angelägen uppgift. Avsaknaden av det stora

massmediastöd som travet i dag har ökar betydelsen av att större marknadstöringsresurser tillförs galoppen.

Den dominerande driftskostnaden för galoppbanoma är anläggningskostnader. Bägge banoma driver sin verksamhet på stora markområden på vilka ett stort antal byggnader är uppförda. Dessutom ñnns banor för träning och tävling. Galoppens tävlingsbanor är längre än travets l 000metersoval. Tävlingsbanan på Jägersro Galopp är ca 2 100 m. Tävlingsbanorna på Täby Galopp är för dt-banan ca l 740 m, gräsbanan ca l 600 m, hinderbanan ca 1 400 m vartill kommer steeple-chase-diagonaler på ca 700 m. Täby Galopp har totalt ca 5 400 rn tävlingsbana. En galopphäst i full galopp har nära 4 ggr större anslag i marken än en travare, varför större krav ställs på en galoppbankropps underbyggnad och ytbehandling än på en travbana. De omfattande tävlingsbanorna samt det relativt högre kravet på ett perfekt banunderlag är en av orsakerna till att galoppbanomas anläggningskostnader ligger högre än motsvarande travbanors.

På byggnadssidan ñnns förutom läktare med sekretariat även verkstadsbyggnader, kliniker och gäststallar. Dessutom finns på Täby Galopp permanenta stallar med 340 boxar och Jägersro Galopp med 120 boxar. Enbart reparationer och underhåll av byggnaderna kostar på Täby Galopp ca 2 milj.kr./år vartill kommer ytterligare l milj.kr. för vatten, avlopp och uppvärmning. En speciell kostnad för Täby Galopp är hyra för läktare till ATG på 1,2 milj.kr. och hyra för marken till byggnadsstyrelsen, även denna på 1,2 milj.kr.

Detillytan storaanläggningamaoch kravetpåattdessa för såväl publik, personal som lör aktiva ständigt är i toppskick gör verksamheten personalintensiv. På Täby Galopp är 9 personer och på Jägersro Galopp 2,5 personer verksamma på anläggningssidan. Skillnaden i tävlingsbanomas längd, antalet tävlingsdagar etc. gör att siffrorna inte är direkt jämförbara.

Kostnaderna för administration (av ATG alltid benämnt Ekonomi och ñrvaltning) består till huvuddelen av löner.

Dessutom redovisas under rubriken centrala, administrativa kostnader som tele-, porto-, kopierings-, personal- och representationskostnader.

Banoma producerar 76 tâvlingsdagar år. För per varje tâvlingsdag utarbetas propositioner, emottas och anmälningar startanmålningar samt produceras och distribueras banpnogrammet. Dessutom sker under och efter

tävlingsdagen slutredovisningar med kassaavstâmningar inkl. avräkningar mot ATG och de banor som genom direktspel eller krysspel deltagit i banspelet. Slutredavisningarna jämte

övrig kostnads/intälctsredovisning sammanförs i den ordinarie

affärsbokföringen som redovisas i månadsbokslut till resp. styrelse samt i tertialbokslut till ATG.

Genom att även för samtliga rutiner, löner, numera är heldatoriserade har antalet anställda, trots de expansionen senaste åren, kunnat vara oförändrat. På Täby Galopp arbetar 7 personer och på Jägersro Galopp 4 personer på banomas sekretariat (sportens den benämning på administrativa avdelningen). Banselcretariaten fungerar dessutom som kontaktorgan för publik, aktiva och inte minst

hästägare. Antalet kontakter varje dag är och ökar många stadigt i takt med att svensk galopp expanderar.

5 Totalisatorspelets utveckling

5.1 Allmänt

Totalisatorspelet är reglerat i lotterilagen ( 1982:1011 senast ändrad 1988:839). Av lotterilagen följer att i vadhällning samband med är att anse som lotteri hâsttävlingar i lagens mening.

Enligt 4 § första stycket lotterilagen får lotteri om pengar eller pengars värde inom landet inte utan särskilt tillstånd av regeringen anordnas för allmänheten i andra fall eller på annat sätt än som anges i lagen. Lagen om lotterier innehäller inga särskilda bestämmelser om de lotterier som anordnas av de statliga bolagen AB och Svenska Iipstjänst Penninglotteriet AB och inte heller om den totalisatorvadhällning som anordnas av AB Trav och Galopp (ATG). Av detta följer i sin tur att det ankommer att på regeringen pröva frågor om tillstånd för de spel som anordnas av ATG eller som för ATGs räkning ombesörjs av sällskapen.

Det senast träffade avtalet mellan svenska staten på ena sidan samt STC och SGC på den andra om för hästriktlinjer tävlingar med totalisatorverksamhet är tecknat den 3 oktober 1990. Det bifogas denna utredning som bilaga B.

Liksom tidigare bygger avtalets bestämmelser om totalisatortillstånd och totalisatorslcatt på att regeringen godkänner avtalet och att riksdagen beslutar om skatt enligt regeringens förslag i propositionen 1990/91:33. Så har också skett under hösten 1990 genom lagen 1990:1088.

Vad gäller bestämmelser om skatteuttag på de insatser som görs vid totalisatorspel återfinns dessa i lagen (1984:351) om totalisatorskatt. För 1991 skall totalisatorskatt tas ut med 11 % av de sammanlagda insatserna upp till 3 700 milj.lcr. och med 8 % på överstigande insatser.

Skattetrycket pâ ATGs verksamhet har i huvudsak legat fast sedan 1984. En skattestruktur med 11 96 på ett grundbelopp och 8 % därutöver har sedan flerårsavtalet tillämpats

1984-1988. Det avtal som träffades 1988 innebar i princip endast en förlängning på ett år av 1984 års avtal. Bakgrunden till detta var att ATG trots den sifferrnässigt goda på totalisatorspelet under åren omsättningsutvecklingen 1986-88 redovisade underskott i verksamheten. STC, SGC och ATG gavs genom förlängningen av avtalet på ett år möjlighet att analysera den senaste tidens utveckling. Konkreta åtgärder skulle vidtas av förbunden för att stärka ATGs och sportens ekonomiska ställning. Av de åtgärder som vidtogs kan redan här nämnas det ökade vinstavdraget för spelet Dagens Dubbel från 20 till 25 96 samt beslut om konsolidering genom en försiktigare budgetfrlosofr.

Det avtal som träffades för 1990 innebar även det i allt väsentligt en förlängning av de tidigare avtalen. Den enda ändring som genomfördes var att, som föredragande departementschef uttryckte det, en viss anpassning av skatteuttaget bör göras i förhållande till nuvarande penningvärde och kostnadsnivå. Detta bör ske genom en justering av grundbeloppet, som bör höjas till 3 500 milj.kr.. På motsvarande sätt hade grundbeloppet höjts exempelvis 1985, 1986 och 1987.

5.2 sedan ATGs

Totalisatorspelets utveckling

tillkomst

Totalisatorspelets utveckling sedan 1940 belyses av nedanstående diagram. Som framgår av detta skedde utvecklingen snabbt fram till den stagnation som med start 1969 varade i fem år och blev den utlösande orsaken till ATGs tillkomst med 1974 som första verksamhetsåret.

Figur 8 Kuti?! ill

än» Totallsatoromsâttning 1940-89 dnr

I Omsättning V65rama Omsättning övrigrama Omsättning banspeltrav - Omsättning banspelgalopp âååå??? z Statensandel -- Antaltávlingsaagar totalt.travoch KNOW T.omår1986inkluderar banspelövrig förtidtill banorna 4

.§5äâåååiâii§§§§§§5§§§§§§§§§§§§

eiêiiiååååååiiiiååäåååêå

\\\\Y \\\\\\\.\\1\\\x\\\\\\\\\\

.\\\\\\\\\:\\x\\ \\ k\\\\\\\\\\\\.\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\N

§.\\\\\\\\.\\\\.\\\\m

\\\\\\\\\\\“

i\\\\\\\\\\“.\\\\\\

k\\x\\\\\\\\\ l\\\\\1.\\\\\\\

__\\\\\\(\\\\\N R\\\\\\\\\\\\\\“

\\\\\\\\\Y hk\\\\\\\

pm h\\\\\\\\

\\\\\\\\\ .\\\\\\\\\ \\\\\\\\\\ & §

i .rt|l4|r1|I4 [ü wgz r

s s s ? 8 s s a 2 a I 2 s s

Redan den 18 augusti 1974 startade ATG V65, det riksspel som mycket snabbt vände utvecklingen till att bli starkt

positiv. Kännetecknande för V65 var att den största vikten

lades vid att tillskapa en elitserie för som ett

tiavsporten

nödvändigt underlag för ett framgångsnkt nksspel. Denna genomgripande förändring av tävlandet med de bästa travhâstama torde ha haft en minst lika stor betydelse för spelets framgång som själva spelformen.

Även banspelets negativa trend vändes i och med V65s

tillkomst och fick i över ett decennium en och

kontinuerlig

god tillväxt. En bidragande orsak håmll blev den

datorisering av banspelet som ATG inledde med start 1980.

Under 1987 tog A10 i bruk ett datoriserat on-linesystem för ombudsverksamheten. Genom detta har trav- och galoppsportens traditionella banspelsformer Vinnare, Plats, V5 och för galoppsporten även Kombspelet kunnat föras ut till en

större allmänhet över hela landet, som man med

samtidigt

start 30 december 1987 etablerade ett nytt dagligt

riksspel,

Dagens Dubbel, som under de senaste åren blivit den

snabbast växande spelformen inom totalisatorspelet.

Utvecklingen av totalisatorspelet sedan ATGs tillkomst jämfört med Iipstjânst och Penninglotteriets spel och med KPI framgår av nedanstående indexkurvor med 1973 som

bas.

Figur 9

OMSÄTFNINGIIP.SI'JÄNSIIPIGNNIM]I.O'II'I'IRII'I'I' OCHl0'l'ALlSA'l'OR 19713V90 .lAMl*ORI' MIGI)KPI INDEX |!l7.l[00 [ND EX 1000

750Ä - -------- -- WJNNINU 500; urrrrrucn-rr ----- FIVSFJÄNSI

-- IUP/HJ 250 l s/vmu mw

Den svenska spelmarknaden kan under innevarande år komma att omsätta uppemot 18 miljarder kr. Fördelningen av spelomsättningen mellan de tre stora spelbolagen Penninglotteriet, Tipstjänst (statliga) och ATG (privat) samt den övriga marknaden för bingo, roulett och övriga lotterier år approximativt 80 96 för de förra och 20 96 för folkrörelsespelen m.m.

Omsättningen på spelmarknaden totalt har under det senaste åniondet ökat varje år fram till 1988, även om Ökningen i reala termer har varit liten. År 1988 stagnerade marknaden och den ökning i nominella belopp som skett under 1988 och 1989 har inte motsvarat penningvârdeförsåmringen. Sedan 1986 har spelmarknaden förändrats att betydligt genom efterfrågan förskjutits från de etablerade högvinstspelen mot mer frekventa spel med många men små vinster samt med för spelets idé större kunskapsinnehåll. Konventionella lotterier, Lotto, lips och V65 har sålunda stagneiat medan spel av typ Oddset och Dagens Dubbel ökat kraftigt.

Utvecklingen av bolagens spel under 1985-1989 framgår av

nedanstående tabell.

Tabell 20 SpelbolagensomslutningI mkr Inn 1985-1989

1985 1986 1987

Totalisatorspel:

- V65 - V5 - D - VlP+komb

Totalt ATG Andel i S

lipsz

- Stryktips - Mtltips - Extntips - Lotto - Joker - Oddset - Flux

Totalt Tipstjänst Andel i S

hnninglotteriet:

- lfenninglouu - Andamllslouer - Bellmnnlotter - Triulotter

Totalt Penninglotterier 1934 2817 Andel i S

Totalt muntliga ro 551 12414

För spelmarlcxraden totalt visar tabellen den markerade omsâttningsföråndring som inträffade 1988. Detta år ökade omsättningen med endast 6,7 % för de redovisade bolagen

jämfört med 17,7 96 året dessförirman. Alltså en minskad

ökningstakt med hela två tredjedelar. Trenden höll i även sig

under 1989. stannade då

Omsåttningsökningen totalt på

4,5 96. Mått i reala värden har stilla eller

omsättningen legat

minskat under 1988 och 1989.

Tabellen visar också att etablerade

spel med låg spelfrekvens

samt med få men

höga toppvinster har stagnerat. Tydligaste trenden härvidlag visar som penninglotteriema minskat sin marknadsandel varje år sedan 1986.

Det är de med frekventa och nya spelen spelmöjligheter snabb vinstutbetalning som står för de ökade omsättningssiffrorna. Dagens Dubbel, Oddset och Triss är respektive bolags vinnare. Dessa spel karaktäriseras just av att de kan med chans till vinst redan samma eller spelas varje dag påföljande dag.

Av tabellen att bolagens omsättning under åren framgår 1987-1989 ökat för Penninglotteriet med 2,4 %, för Tipsmed 96 och för AIG med 29,6 96. AIG har tjänst 0,5 därmed ökat sin marknadsandel från 36,5 % 1987 till Liknande svängningar mellan bolagen har skett 42,4 % 1989. Som kan nämnas att när Trisslotteriet tidigare. exempel infördes 1986 Ökade både omsättning och Penninglotteriet marknadsandelar avsevärt.

Vidare kan det vara av intresse att se hur bolagens marknadsandelar var för tio år sedan. Då hade AIG 50,1 %, Penninglotteriet 20,4 % och Trpstjänst 29,5 %. Det kan också vara värt att notera att bingospelet utvecklats under det senaste året. Omsättningen ökade sålunda kraftigt l 655 år 1988 till 2 000 milj. kronor 1989.

från rnilj.kr.

torde bem att är tillåtna sedan Okningen på penningvinster 1988.

Det ñnns en rad anledningar till att vissa spel har en positiv och andra en utveckling. Viktiga faktorer härvidlag negativ är bl.a. hur spelen har funnits på marknaden, länge flexibilitet, förändringar i tillgänglighet och själva speltekniken. De marknaden under senare tid snabbast på växande spelen inom varje spelbolag, nämligen Dagens Dubbel, Iriss och Oddset år alla relativt nya spel. Vad gäller det klart att ATG, som under de tillgängligheten framgår senaste tre åren ett on-linesystem med ca 950 byggt upp har haft stora med Dagens Dubbel och ombud, framgångar andra former av ñrtidsvad, liksom Iipstjänst haft spel på liknande framgångar med Oddset.

Beträffande har på senare tid införts s.k. speltekniken som ger till dagliga spel med snabba on-linesystem möjlighet och Oddset). Dessa spel har som vinstutbetalningar (DD nämnts ökat sina marknadsandelar. Det framgångsrika är också ett -snabbt spel med direkt vinstlrisspelet utbetalning.

Reglerna för skatt till staten torde inte ha större någon inverkan på spelarnas beteenden. Vad som däremot är av stor betydelse är den andel av omsättningen som går tillbaka till vinnarna. Hur resten fördelar sig på vinstslcatt, kostnader och spelanangörens överskott torde vara ointressant för spelaren.

Vinnarandelens storlek torde ha särskild för betydelse sldcklighetsspelen eftersom medvetenheten bland spelarna om dessa spel sannolikt är större än hos dem som spelar på turspelen. Speciellt viktig är den för de spel där odds är inblandade (DD, Vinnare och Plats samt Matchen Lången, och Toppen) eftersom spelarna där direkt kan se rimligheten i den vinstchans de har. Spel med jämförelsevis låga insatser och flera vinstgrupper kan leva vidare med en relativt låg andel till vinnarna eftersom det är svårt för att spelarna utifrån vinstplanen se rimligheten i vinsternas storlek.

Att notera i sammanhanget är också det stora utrymme som främst kvällstidningama ägnar åt spel. I dessa publiceras bilagor som redovisar olika m.m. analyser kring skicklighetsspelen. Här ñnns anledning tro att spelarna över tiden ökar sina kunskaper om spelens konstruktion samt om de för-. ändringar statsmakterna från tid till annan kan tänkas genomföra beträffande skattesatser och vinstavdrag.

I det föregående har faktorer som har haft angetts några betydelse för utvecklingen av spelmarknaden. Störst betydelse torde ha haft. tillgängligheten Det synes sålunda rimligt att anta att den s.k. on-line-tekniken och till att möjligheterna ingå förtidsvad på ett förhållandevis enkelt sätt inte bara verkat för att behålla intresset hos de redan etablerade spelama utan också lockat nya kunder.

Nyss har angetts att beskattningen inte torde påverka spelarnas beteenden. Däremot kan skattereglerna påverka bolagens beteenden. Det gäller naturligtvis i första hand om skatten gör att spel med inte blir hög återbetalningsprocent lönsamma för bolagen. Det år svårt att avgöra i vilken mån den nuvarande lotterivinstskatten Lex. när påverkat Iipstjänst det gäller införandet och av sådana marknadsföringen spel. Hår må endast erinras om att Iipstjänst för närvarande driver spel som går med förlust för men som bolaget genom beskattningen ändå är av intresse för staten.

En förskjutning av spelmarknaden mot med spelformer högre

vinståterbetalningsprocent innebär också att en mindre andel tillfaller staten resp. hästsporten såvida detta ej uppvâgs av en högre omsåttningshastighet. Frågan år då i vilken mån det skett en förskjutning mot spel med högre vinstandel. Vad först beträffar Penninglotteriet och ATG kan konstateras att någon sådan förskjutning inte ägt rum, i vart fall inte under den senaste sexårsperioden. har legat på en Penninglotteriet konstant vinståterbetalningsprocent om 49. Aven vinstandelen i ATGs spel har varit stabil. Den har hela tiden legat omkring 73 96. Når det sedan gäller lipstjånsts vinståterbetalningsprocent har denna förskjuüts något uppåt under perioden. Den var i början av perioden drygt 39 96 och har under de m: senaste åren varit ca 43-44 %.

Den andel av ATGs omsättning som går till håstsponen sjönk under perioden 1987-1989 från 27,19 % till 26,79 96. Samtidigt skall noteras att omsättningen under denna period ökade med drygt 1,3 miljarder kr.

Det anförda belyses nedan i en tabell. Av tabellen framgår omsättning, vinståterbetalning, bolagets vinst (efter vinståterbetalning, administrationskosmader och skatt), statens totala andel (bolagets vinst samt skatt) i fråga om de tre bolagen under 1985-1989 (nrilj.kr.).

Tibell Zl spelutveckling.5 Ir (miljJrr.) A: Bolag ommu.. Bolaget: sm Medel vinn till

1985 hpujinu I M3 PL 10a 41| ATG ll

Totalt l 625

1936 Tupnjlnn l 284 PL 687 ATG -3

Totalt

1987 l Kylan »E ATG

?bult

m: Trpstjinu PL ATG

man

1939 ñpitjlnn PL ATG

halt

5.3 Avtalet mellan staten och sporten

Det avtal som tecknats mellan staten och sporten töreträdda

av STC och SGC har refereras i föregående avsnitt och återñnns i sin helhet som bilaga B. Avtalet reglerar i huvudsakdefrâgorsomskallbeaktasavxlüisambandmed anordnande av totalisatorspel. Vidare anges vilka villkor på som tâvlingsanordnande sällskap kan arrangera med tävlingar vadhållning för ATGs räkning.

Avtalet mellan staten och sporten styr och speglar

självklart

de ansvarsförhållanden -

som resp. verksamheter spelet och

sporten - verkar under. som del av idrottsrörelsen

Sporten, totalt sett, sörjer så långt möjligt över tåvlingsverksamheten och de sportsliga värdena i verksamheten. Vad beträffar spelet kräver samhället en strikt och beståmmelsebunden ordning.

Utredningen har redan inledningsvis i beskrivningen över sportens utveckling konstaterat det utomordentligt nära sambandet som råder mellan spel, ekonomi och sport. l här berört avtal kommer också detta förhållande upp till reglering. En till avtalets andra paragraf fogad protokollsanteckning ger ATG viss befogenhet att ta initiativ till åtgärder som ligger nåra eller inom sportens ansvarsområde men som samtidigt har en väsentlig ekonomisk betydelse för sporten.

Utredningen avser att under övervägandeavsnittet återkomma i just denna del och nöjer sig för tillfället med konstaterandet att ATG i förevarande avtal ges dominans över sportens företrädare inte bara i de rena ekonomiska frågorna utan även i de ärenden där spelet har en indirekt verkan gentemot sporten.

Exempel på det föregående är bl.a. att ATG bedömer de lokala förutsättningama för trav- och galopptävlingar, ATG verkar för tillfredsställande förhållanden i fråga om arbetsmiljö, ATG beslutar om antal tävlingsdagar samt att ATG godkänner budgetar.

Utredningen noterar också utan att här ta någon som helst ställning i sak, den kritik som i samband med genomförda hearing: med sportens basorganisationer framförts mot den tillämpning som protokollsanteckningen kommit att få.

5.4 ATGs verksamhet

I avsnitt 3.4 finns en beskrivning av ATG, avtalet mellan staten och sporten som reglerar ATGs verksamhet samt hur ATG byggt upp sin interna organisation.

Tabellen nedan visar organisationens utveckling och kostnadsutvecklingen åren 1975-1989.

Tabell 22 ATG: organisations-och koatnadsutveclrlingi siffror

Antal anställda 197,5_ 11 1985 [1 [937 1988 1989 1990 Heltid Centraladm..

81 I) 90 U0 50 32

10,3 31.2 67.5 78.3 140.! [M9 195,5 216.0

1.2 10.1 32.9 19.6 11,9 21.4 27.4 32.9

0,3 5,6 18.4 15,6 18.9 10.8 21.1 24.5

Summa mh 11,8 46.9 118.8 113.5 177,6 213.1 244.0 273,4

Totoneno 32.6 «343.I 352.3 398.8 536,5 655.0 136.0

Kon. i S av totoneuoförtid 36 29 35 32 45 40 37 37

Under 1970-talet byggdes den centrala ekonomiska administrationen och totoadministrationcn liksom olika upp serviceenheter med byggnads- och En marknadsavdelning. dataavdelning för tâvlings- och ekonomiadministrativ data-

behandling tillkom.

Ökningen av antal anställda under första hälften av åttiotalet

kan till största delen hänföras till av datoriseringerl banspelet som medförde behov av till tre datacentraler, driftpersonal personal för underhåll och av vidareutveckling datasystemet samt för service och av transporter banspelsterminalema. Från mitten av åttiotalet tillkom för datapersonal utveckling i egen regi av ett terrninaliserat ombudssystem och för underhåll av detsamma, för driftpersonal ombudsspelet, utökad serviceorganisation, ombudskonsulenter för uml, utbildning och aktivering av ombuden. för totoadministration personal av ombudsspelet samt för ekonomisk avräkning gentemot ombuden. Samtidigt kunde successivt den timanstållda personalen för hantering av det manuella minskas. ñrtidsspelet

En betydande del av kostnadema år i förhållande till rörliga

omsättningen t.ex. för gratisprogram, kuponger, provisioner, medan andra Lex. marknadsföring utvecklas mera stegvis.

Den centrala administrationen har under lång tid varit oförändrad i volym.

ATG redovisar löpande vad man från organisationens sida betecknar som ATGs verkliga resultat. Anledningen härtill

år att .man vill notera ett resultat som före boksluts-

dispositioner är jämförbart med vad som för andra bolag

betecknas som den reella vinsten.

Tabell 73 A100 verkliga resultat(mkr)

1975 1900 1935 1986 1937 1988 1939 ATG resultat (öre bokslut.:dispositio 3.4 14.6 10.8 -3.2 62.4 -2l.9 52.! Medel lill luvoch allow :porten 109.8 307.9 _ 539.4 616,2 665.1 691.6 722.5 Summa 113.2 322.5 550.2 613.0 612.7 669.7 775.3

Tabell 24 Medel till truv- och ploppçonn (mkt) 1975 mo 1985 1986 1987 1988 1989 Trll CF och banor 102.9 167.7 292.6 320.1 342.3 350,2 369.1 Trll hin- Iportensaktiva 6.9 138.2 241.5 ZKLZ 315.8 333.6 342.5 Vaerinlrhct och ukvlrd - 1.0 3.5 4,3 4.9 5.6 6.5

Forskningoch - 1.0 1.3 1.6 2.1 2.2 3.! utbildning Summa 109.! 307.9 539.4 616.2 665.1 691.6 722.5

De tre förlustår vad avser bolagets eget resultat som

framgår av ovanstående tabell resulterade i krav från regeringens sida i samband med avtalsförhandlingama inför

1988 att såväl förbunden som ATG skulle analysera situationen. Regeringen krävde vidare att analysen skulle resultera i konkreta åtgärder som skulle stärka ATGs ekonomi såväl som sportens. Från regeringens sida bidrog

man aktivt genom att föreskriva en höjning av vinstavdraget på Dagens Dubbel från 20 % till 25 %.

Direktiven till föreliggande utredning betonar att särskilt ATGs verksamhet och ekonomiska utveckling skall belysas. Som utgångspunkt för detta arbete redovisas nedan vad VD i årsredovisningarna för de senaste fem åren särskilt önskat markera. Utredningen avser inte att analysera ATGs verksamhet och utveckling längre tillbaka i tiden då några erfarenheter som är av betydelse för framtida ekonomiska uppbyggnad knappast torde kunna dras ur sådant närmast historiskt material.

År 1985 betecknas som ett framgångsrikt år både sportsligt och ekonomiskt. VD betonar att samspelet mellan sport och spel därmed besannades ånyo, och drar den slutsatsen att en av de viktigaste resultatpåverkande faktorerna är tävlingsframgångama nationellt och internationellt.

Detta år hade rikstoton en omsättningsölcning med 21 % och banspelet med 11 96. Genom den ändring av beskattningen som genomfördes fr.o.m. 1984 - man införde en tvåstegsskala om ll 96 på ett grundbelopp samt 8 96 beskattning av omsättningen däröver - kunde en betydande del av omsättningsölcningen tilldelas sporten jämfört med vad som blivit fallet med en rak beskattning med 10 %.

En förlust om 3,2 milj.kr. inträffade 1986. VD menade i sin kommentar att budgeten blivit for optimistisk inför detta år. Prispengama höjdes med erfarenheten från det goda resultatet år som motiv. föregående

Lärdomen från detta blev naturligtvis att en viss risktagning i budgethänseende måste kunna pareras med reserverade medel för det fall den ekonomiska utvecklingen tar andra vägar än vad som förutsetts i budgeten.

En annan lärdom som drogs under verksamhetsår löpande var att höjningen av radpriset för V65 från 60 öre till 1 krona blev för häftig. Redan 5 månader efter detta beslut reforrnerades prissättningen till två alternativa radpris. Detta beslut räddade utan tvekan omsättningsutvecklingen för V65 och bekräftade att radpriset, ur förändringspsykologisk synpunkt, är en starkt resultatpåverkande faktor.

I 1987 års årsredovisning för VD en diskussion om betydelsen av att totomatspelet har introduceras och att man mot slutet av året kunde etablera vinnare- och platsspel samt Dagens Dubbel mot den stora allmänheten. Resultatet försämrades visserligen radikalt sedan förra året och en av anledningarna härtill var att kostnaderna för utveckling och drift av totomatema ännu inte kunde balanseras mot intäkterna av de nya spel som var igång först i slutet av året.

Utredningen återkommer senare till spörsmålet om förtidsvadet och den inverkan på banspel och publik som lättillgängligheten utanför banorna innebär. AIG hävdar nu och senare att totomatemas utbyggnad, enligt dagens planering mot ca l 600 år 1992 är en nödvändig förutsättning för att kunna upprätthålla en god ekonomi för sproten, bevara en sportslig kvalitet och dänned locka en ny publik till hästsportens arenor.

Trots denna kraftiga resultatförsämring hade AIGs ledning en övertygelse om att ett utbyggt totomatsystem framdcles skulle bli en positivt resultatgenererande faktor. Den uppmärksamhet som spelet Dagens Dubbel rönte fastän i drift endast en månad motsade inte ledningens bedömning.

Ett nytt ñrlustår för AIGs rörelse, det tredje året i rad, inträffade 1988. Förlusten beror på att intäkter måst balansera icke budgeterade kostnader för utbyggnad av ombudssystemet samt på att AlG höjde prispengar och uppfödarmedel enligt en bedömd omsättningsökning för V65 och banspelet som inte inträffade. Hela spelmarknaden stagnerade markant under 1988, förutom för ATGs nya totomatspel Dagens Dubbel som ökade kraftigt vilket medförde att hela iörtidsvadet ökade med 47,6 %.

VD konstaterar att ATG över en längre period måste redovisa vinst för att kunna konsolidera medel för senare konjunkturutjämningar.

I samband med att 1988 års avtal mellan staten och sporten prolongerades för 1989 krävde staten av ATG att bolaget skall konsolidera sin ekonomi så att AlGs och sportens ekonomiska ställning stärks. ATG behöver god soliditet för att kunna möta fluktuationer inom spelutvecklingen.

Utredningen konstaterar att ATG inför 1988 höjde pris-

pengarna med en framtida som motiv. omsåttningshöjning Det förvånar utredningen att detta beslut inträffade så snart efter den förra missbedömningen med inför 1986 budgeten och menar att borde ATG att avvakta försiktigheten bjudit något år ytterligare.

Genom Dagens Dubbel har massmedias av hästbevakning sporten höjts. Detta ger på sikt ny publik förtidsgenom vadens lättillgänglighet. 1989 ATG direkta konsolividtog i deringsåtgärder budgetarbetet såsom att basprisema höjdes endast 4 % och att var oförändrade. rikstotoprisema Man genomförde en återgång till tidigare budgetteknik med antagande om oförändrat budgetnetto.

Effekterna av en återgång till traditionellt försiktig budgetteknik i kombination med en kraftig av de omsättningsölcning nya förtidsspelen blev ett mycket gott resultat för ATG med ett överskott 1989 SO på drygt milj.kr.

Förtidsspelet har trots de mycket betydande investeringarna i terminaliseringen av detsamma utvecklats så gynnsamt att nettoresultatet även förutom den S-procentiga vinstavdragshöjningen för Dagens Dubbel den trendligger på positiva linjen från åren före tenninaliseringen.

Ett mindre avsnitt i tar årsredovisningen upp hästsportens samhällsekonomiska betydelse samt förklarar varför Norrland med 14 % av landets har 32 % av antal befolkning tävlingsdagar och 24 % av prispengama 13 banor. Jämför på Svealand som har 9 banor och Götaland som har 8. Noteras bör att Norrland har ca 1/3 av antalet hästar i proffsträning jämfört med Svealand och Götaland. är intressant Analysen med tanke på den kunskap som inhämtat om utredningen ekonomin vid ett par av norrlandsbanoma. lill detta återkommer utredningen.

Publiken minskade med ca 100 000 återigen personer till betalande l 377 304. Vissa finns såsom l0 förklaringar tävlingsdagar mindre samt andra i samband med stömingar hästinfluensa på banorna.

VD tar upp skattefrågoma som inför 1990 och väsentliga 1991. Därvid avses mervärdeskatten inkomstskatten, och spelskatten.

5.4.1 Spelformer

ATG anordnar spel i samband med trav- och galopptävlingar. Spelen genomförs såsom totalisatorvadhållning och är indelade i formema: Vinnare, Plats, Kombination (första och andra häst i ett lopp), Dagens Dubbel (segraren i två lopp), V5 samt V65.

V65 står för Vinna på 6 och 5 rätt. Det är ett så kallat riksspel på hästar som varje vecka avgörs genom sex utvalda travlopp på någon eller några av landets 26 permanenta travbanor. Den maximala vinsten för en rad med sex rätt är i dag 3 milj.kr. På fem rätt sker utdelning ned till 30 kr.

Gratisprogram och kuponger för V65 ñnns från tisdag varje vecka på alla postkontor och hos speciella totoombud. Genom införandet av tototerminaler (totomater) kan spel ske ända fram till lördag förmiddag hos för närvarande tusentalet terminalombud liksom på V65-banan, medan inlämning på postkontor utan terminal måste ske senast fredag kl. 18.00. På V65 är radpriset endera en krona eller 70 öre.

V5-spelet är av samma typ som V65 med den skillnaden att vadhållaren skall ange de vinnande hästarna i fem löpningar på samma dag och bana. Radpriset är en krona.

I spelet Dagens Dubbel (DD) gäller det att tippa vinnarna i två speciella DD-lopp. Det avgörs en DD varje dag på någon trav- eller galoppbana i Sverige. Allt eftersom spelet pågår redovisas förändringarna i DD-oddsen på TV-skärmar hos alla ATGs ombud. Lägsta DD-insats är fem kronor. För vinst krävs att båda loppen är rätt tippade. Oddset på DD anger utdelningen per satsad hona.

Spelet Komb (en förkortning av ordet Kombination) sker enbart på galopptävlingar, dvs. på de tre galoppbanoma Jägersro, Täby och Strömsholm samt som törtidsspel hos alla ATGs totoombud. Uppgiften för vadhållaren är att tippa ettan och tvåan i loppet i rätt ordningsföljd.

I fråga om spelet Vinnare handlar det om att satsa på den häst som man tror skall vinna loppet. Plats-spelet ger vinst om den häst som vadhållaren spelat på kommer bland de tre främsta. Vinnaroddset anger utdelningen per satsad krona. Platsoddset däremot anger utdelningen per satsade tio kronor.

5.4.2 Spelens ekonomi och skattefrågor

Tabellen nedan visar totalisatorspelets från 1960 utveckling

mätt i löpande priser. Vidare anges för vade år fördelningen

mellan staten och sporten.

Tabell25 Totaliutorepeleu utveckling 1960-1989(m1:r)

1960 1970 1975 1980 1985 1986 1987 1988. 1989

Förtidupel 142 674 1380 1409 1623 2713 3179

Barnspel: luv 3G) 6552 837 1477 2282 2625 2792 2544 2584 3-1099 27 35 31 54 98 104 111 102 102

Omsättning totalt 6901010 2205 4759 4137 4526 53605864

Vinnarna andel 536 776 1627 2736 3016 3295 39624288

Sportens andel 3 so (totoneuo) 124 357 644 0751013

Statens unde] 55 IM_ 118 221 379 523 564

r. . .19871edov 1111111109111 oudouVüdtaeomfömdsqad P bmo “

JåMuWuJmaW.

?manus mujnpnomønuøapavuuanaøpmaqøamoøm. bam ma förmoda 1113111111! tötdeleomdnn 1960 ugn

maximum

plvmnnrnu

Utredningen har tidigare, såsom av sakför-

presentation hållanden eller som av vilken

redovisning hållning som de

olika intressenter-na intar visavi spelets ekonomi, konstaterat och även kommenterat vad som bakom

ligger utvecklingen. Utredningen anser att det kan föra diskussionen knappast framåt med någon mera diskussion om ingående fördelning

mellan samhället och sporten. års år i allt

Varje fördelning ju väsentligt en produkt av ett

förhandlingsresultat som avtals-

tekniskt sett alltid måste av de inblandade

gillas förhandlingspanema. Eljest skulle ju aldrig något avtal komma till

stånd.

Enligt utredningens mening är detta ett unikt förhållande och synnerligen positivt för sporten. Man kan med fog fråga sig vilken samhällssektor som i och för sig står under riksdagens beskattningsprivilegium men som genom förhandlingar med regeringen från tid till annan kan korrigera det faktiska skattetrycket.

Den nyligen genomförda spelskatteutredningen (SOU 1990:56) har lämnat förslag till en fonn för beskattning av de statliga spelbolagens och ATGs spel som fyller de naturliga kraven att dels vara neutral mellan olika spelfonner, dels ökar möjligheten för svenska anangörer att möta konkurrensen från utländska vadhållningsföretag. Denna konkurrens kan bedömas bli av stor betydelse om marknadsföringen av spel underlättas över gränserna med modern teknik där information lika lätt kan överföras till utlandet som inom landet.

l utredningsarbetet har konstaterats att spel med hög återbetalningsprocent inte är olönsammare för staten och arrangören jämfört med spel med lägre vinståterbetalningsprocent och därmed högre netto till sporten, eftersom dessa spel praktiskt taget alltid har en högre omsättningshastighet som kompenserar för det lägre avdraget. En förskjutning av spelintresset mot spel med hög återbetalningsprocent är inte självskriven. Under såväl 1989 som under de fem första månaderna 1990 har sålunda av ATGs nya on-line-spel, dvs. spel utanför V65, den bästa utvecklingen skett för V5 som har lägst återbctalningsprocent. Därefter har Dagens Dubbel med näst lägst återbetalningspmcent hah den bästa utvecklingen, medan vinnare- och platsspelen med högst återbetalningsprocent haft den sämsta utvecklingen. Detta har sammantaget medfört att bruttomarginalen för ATG till och med överskridit den nivå som gällde före introduktionen av de nya on-line-spelen.

Den slutsats man kan dra av utvecklingen år att hög- och lågmarginalspel möter olika behov eller intressen, och mycket väl kan leva tillsammans i ett varierat sortiment.

Når det gäller skattesatsens storlek har utredningen föreslagit en skattesats på 35 96 att räknas på bruttoöverskottet inklusive bråkdelar och oinlösla kuponger.

Sportens företrädare hävdar emellertid redan i en reservation

till spelskatteutredningens förslag att procentsatsen kan behöva justeras mot bakgrund bl.a. av att totomatombudens tjänster föreslås bli momspliktiga utan att ATG får en avdragsrått för denna mervârdeskattekostnad. Det har, säger sportens företrädare gemensamt med ATG ej varit möjligt i utredningen att nu överblicka de totala effekterna. men det är nödvändigt att den föreslagna skattesatsen justeras, när pågående utredningar rörande skattereformens effekter kunnat slutföras.

För trav- och galoppsporten är det av naturliga skäl helt orimligt att ATGs förmåga att ge medel till sporten minskas samtidigt med att flertalet utövare får en kraftig försämring av sin egen kostnadssituation. Detta skulle snabbt leda till att hela verksamheten åventyras till men både för landet och för alla intressenter i och omkring trav- och galoppsporten.

I avsnittet 6.9 återkommer utredningen med vissa synpunkter på den skattesituation som beskrivs ovan.

6 Nulägesbeskrivning

6.1 Allmänt

Utredningen har i kapitel tre, fyra och fem gett en beskrivning över hur sporten och spelet utvecklats under den senaste tjugoårsperioden med betoning på vad som hänt efter ATGs bildande.

Verksamheten och resultatet har i ord och siffror skrivits fram så att även år 1989, det senaste året som utredningen har tillgång till årsredogörelser för, i allt väsentligt omfattas av bakgrundsmaterialet. Under detta kapitel kommer därför endast att redovisas kompletterande infomiation om situationen för dagen för spel, sport och andra för hästsporten påverkande faktorer.

Utredningen kommer att redovisa en såväl nationellt som internationellt sett mycket stark travsport och en galoppsport som utifrån sina förutsättningar visat god tillväxt. Aven totalisatorspelet måste totalt sett betecknas som framgångsrikt trots att en stagnerande spelmarknad påtagligt påverkat banspelet och V65-spelet de allra senaste åren. Här har ATG visat att man mäktat hålla omsättningen uppe genom att bearbeta marknadssegmenten med anpassade spel.

Utredningen finner det angeläget att ge läsaren denna inledningsvisa ögonblicksbild för att undvika att annars marginella problem tillmäts alltför stor vikt i den kommande redovisningen.

6.2 Travsportens situation

Svensk travsport har gått in i nittiotalet som en av de allra starkaste jämfört med de nationer som i någon utsträckning att tala om ägnar sig åt trav. Sedan relativt lång tid tillbaka har sporten fostrat tränare som tillhör världseliten med vana att inta en tätposition vare sig de utövar sitt yrke inom landet eller verkar ute i Europa eller i Förenta staterna. Särskilt noterbart är att Sverige just för tillfället har så många tränare

i detta yppersta elitsldkt.

Även hästamas kvalitet håller en internationellt hög nivå. Inte sällan är det svensktränade hästar, importerade till Sverige eller uppfödda i Sverige, som vinner internationella storlopp. Av flera förklaringsgrunder till detta förhållande brukar sportens företrädare framhålla en svensk modell. Därvid menar man att hästen får växa till sig genom sparsamt tävlande de första åren. Som tvååring kommer den endast undantagsvis till start och som treåring matchas den mestadels mot jämnåriga.

Denna medvetna försiktighet speglar hästägarnas vilja av att se hästen som en långsiktigt verkande del av sporten och

fritidsintresset och inte som en exploaterad förbrukningsvara.

Aven om varrnblodssporten skiljer sig från kallblodens förutsättningar på många sätt är dock ovan beskrivna modell ett viktigt gemensamt drag.

Under de senaste åren har också kvaliteten på avel och uppfödning nått högsta klass. Karaktäristiskt för denna utveckling är att några av världens i dag mest ansedda avelshingstar inköpts till Sverige.

Även kvantilativt utvecklas den svenska uppfödningen. Antalet avelsgodkända varrnblodiga hingstar har ökat med exakt l00 mellan åren 1973 och 1989. Från 201 till 301. Under samma period har lcallblodshingstama i det närmaste fördubblats, från 36 till 61.

År 1989 föddes 6 455 travhästföl (registrerade avkommor) vilket innebär att den positiva trenden från tidigare år håller i sig. Okningen uppgår till 653 föl, jämfört med året innan. Antalet födda vannblod var 5 693 innebärande en ökning med omkring 9 96 medan kallbloden ökade med 24 % eller 151 föl.

Nedanstående tabell visar utvecklingen under några år av utredningsperioden jämfört med dagens siffror.

Tabell 26 Uppfödningav Varmblodoch knllblod Åren 1969till 1989

Vannblod Kallblod År Ant. uppfödare Fölnon F61 Ant. uppfödare Fölnon F61

1969 1 815 3 KK) 2 ZX) 319 302 429 1975 2 7G) 4 5% 2 737 664 937 504 1937 5 027 7 % 4 903 334 I 064 640 1933 5 K” 8 2% S 291 786 1022 611 1939 5 662 9 043 5 693 961 1 294 762

Siffroma över uppfödningen visar ett för dagen starkt och

utbrett intresse för travsporten. Från intiessentema vill man

samtidigt framhålla att tillväxten innebär att konkurrensen om prispengarna hårdnar ytterligare under nittiotalet. STC

fönitser mot denna bakgrund, och i medvetande om att det är ur bredden som eliten kämpat sig fram, att ett utökat unghästtåvlande är en förutsättning för att det breda intresset skall kunna hållas uppe.

Det är huvudsakligen tre större problem som i dag gör sig

gällande inom travsporten. Dessa är: banomas ekonomi,

publikminskningen samt skattereformens påverkan.

Vad beträffar småbanomas ekonomi kan generellt framhållas

att de senaste årens stora kostnadsökningar varit särskilt

besvärande för dessa. Bedömare inom sporten har uttalat att

situationen raskt håller på att utveckla sig mot något som liknar pessirnismen just före ATGs tillkomst. Det är fem

banor - däribland Umåker som år en mellanbana - som har

en markerat svag ekonomi. De fyra övriga är Boden, Skellefteå, Solänget och Visby. Den sistnämnda banan när inte ens upp till en halv milj.kr. i omsättning per tävlingsdag. De övriga tre håller ca 800000 kr. i omsättning.

Den ekonomiska uttörsbacke som uppstått lör de nämnda banorna och berörda sällskap har uppmärksammats av STC

och ATG. Man har dessa banors resultat under särskild

uppsikt och i dialog med ansvariga lokala företrädare söker sig fram till för varje bana anpassade lösningar.

man

Publikminskningen vid travbanoma kopplas ofta samman med ATGs utbyggnad av totomatema. Utredningen har vid sina kontakter med travsporten kunnat notera att just denna

lll

kritik är särskilt utbredd. Analysen från travsportens sida går ut på att spelets lättillgänglighet kan vara en av förklaringama till att spelpubliken inte längre besöker banorna i samma omfattning som Man tidigare. uttrycker särskild oro över vad som kan bli följden när ATG fullföljt sin utbyggnad till l 600 totomater mot nuvarande tusental. De mest dystra prognosmakama refererar till utvecklingen i USA där man ibland kör för tomma läktare.

Utredningen har tidigare talat om en svensk modell beträffande hästägamas syn på sina hästars tävlande. En lugn inskolningsperiod som tryggar ett aktivt tävlande en bra bit upp i åldrarna.

Även när det gäller travsportens förankring bland befolkningen och geografiskt kan man med fog tala om en svensk modell. Det finns en såväl uttalad som i realiteten visad ambition att bibehålla minst den banspridning som i dag förekommer. Sportens företrädare menar att denna banspridning är en absolut förutsättning för det breda folkliga , engagemang som råder och att denna folkrörelseprägel inte f får gå förlorad. Det är med poängterat allvar som man talar. om att sportens publik, hästägare eller inte, måste fönnås vara kvar ute på banorna och inte flytta in till kaféer och restauranger och bli en renodlad spelpublik.

Utredningen ser vissa motstående intressen i denna analys mellan ATGs val av medel för att nå uppsatt mål och de negativa konsekvenser som uppstår och som inte utan vidare kan föras bort ur diskussionen. Problemen kommer senare i texten att även utifrån ATGs l belysas utgångspunkt. kapitel 7 för utredningen också ett resonemang kring den medelskonflikt som befaras uppstå vid val av bästa möjliga spelforrn när överskottet primärt skall beaktas.

Det tredje noterade problemet är skattereforrnens påverkan. Till detta återkommer utredningen i avsnitt 6.9 nedan.

6.3 Galoppsportens situation

Det har inledningsvis framhållits att svensk galoppsport gjort avsevärda framsteg under de senaste åren. Ett exempel på detta är att sporten, i och för sig något efterklokt, numera anser att av var ett

nedlåggningen galoppsport på Åbybanan

misstag. Sporten framhåller att man nu rest sig från den situationen då man hade svårt att fylla löpningarna med erforderligt antal hästar. Nu har man en stam galoppörer som ger grund för en breddad sport.

Antalet professionella tränare i Sverige 1989 var 62 vilka tränade totalt 792 hästar. Proffslicens för tränare har ofta tidigare tilldelats professionella jockeys som efter avslutad karriär önskar fortsätta som tränare. Dessutom har många professionella tränare varit verksamma som amatörtränare och så sätt meriterat proffslicens. Villkoren för på sig för att få professionell tränarlicens har dock skärpts avsevärt de senaste åren. Förutom erfarenhet från sporten, god ekonomi etc, krävs numera att man genomgår utbildning anordnad av SGC.

Klarar man denna och uppfyller de övriga kraven kan man få en interimistisk professionell licens på 4 år. Har under interimstiden vederbörande visat goda resultat erhålles sedan professionell tränarelicens.

De skärpta kraven för att få professionell tränarelicens är bl.a. motiverade av att tränarna i dag dels är för många dels alltför olika. Det finns stortränare med ca 60 hästar i träning och småtränare med endast 5 hästar i träning. Den senare kan leva på sin träningsverksamhet utan kategorin omöjligen tvingas att extralrnäcka för att kunna försörja sig. Många tränare driver sin verksamhet tillsammans med sin familj för att undvika att anställa personal och därmed betala denn = enligt kollektivavtal.

De professionella tränamas kunskaper och skicklighet har också höjts de senaste åren. En tendens till större träningsverksamheter och därmed mera rationell drift kan skönjas. En i ordets rätta bemärkelse professionell tränarekår är nödvändig för en sund utveckling av sporten.

Antalet amatörtränare inom galoppen nådde 1989 siffran 100 som tränade 219 hästar. Detta innebär att ca 20 96 av alla hästar i träning är amatörtränade. Orsaken till det ökande antalet amatörtränare är dels att intresset m: galopp ökar stadigt och dels att man genom amatörträning kan hålla nere träningskostnadema.

Eftersom boxarna i de av banorna ägda stallama ar

reserverade för professionella tränare, måste amatörtränaren själv svara för uppställning av sin häst. Många av amatörtrânama äger också egna gårdar med egna träningsmöjligheter.

Även kraven för att få amatörtrånarelicens har de skärpts senaste åren. Förutom dokumenterad erfarenhet från galoppsporten krävs bl.a. uppridning utvisande att hästen år rätt uppsadlad samt skolad i startboxama. Vidare har införts skriftliga prov på reglementet, allmänna bestämmelser samt reglerna för medicinering av hästar. Genom de skärpta reglerna kan redan noteras en avsevärd högre kvalitet de på personer som ansöker om arnatörtränarelicens.

skickliga amatörtrânare är av stor betydelse för sportens vidare utveckling. Det är bland amatörtrânare som nämligen vanligaste rekryteringen av professionella tränare sker.

Det finns nu 37 professionella benämnda ryttare, vanligen jockeys. Tidigare var de flesta jockeys av utländsk börd men i dag är dessa i minoritet. Endast en tredjedel är ickesvenska. Att rida vikter på ca 50-53 kg. är svårt för fullvuxna svenskar, åtminstone för männen. Detta har lett till att många kvinnliga fått chans att visa sin jockeys ridtärdighet. I dag är flera av toppryttama kvinnor och mycket framgångsrika.

För att få måste man ha jockeylicens genomgått stadgad lärlingsutbildning på 3 år samt i övrigt genom goda tävlingsresultat visat fallenhet för det tuffa jockey-yrket.

Förtjänstmöjlighetema för ryttarna år goda. Förutom att de ritter på tävlingsdagarna arbetar de ofta som heltidsanställd hos någon tränare. Ridarvodet är 290 kr. vartill kommer 10 96 inridna När det på pengar. gäller tävlingsridningen är de professionella ryttarna att betrakta som egna företagare med riduppdrag från resp. hästägare.

I landet finns 63 licensierade amatörryttare som i första hand rider i och De kan även amatörlöpningar hinderlöpningar. rida egna hästar i noterade lågt vanliga löpningar. Amatörryttaren har också oña egen häst och driver sin verksamhet som ren har rätt hobby. Amatörryttaren ingen till procent på inridna l likhet med vad som sker pengar. på amatörtrânarsidan ñnns det flera amatönyttare som tagit

steget över till professionalism.

Det torde inte vara orättmätigt att påstå att galoppsporten fått finna i att utövas under mindre uppmärksammade former sig än travet. lill ytterrnera visso tar galoppens företrädare också med spörsmål. Utredningen har självklarhet upp detta även kunnat notera den konkurrens mellan de två grenarna som förekommer om det gemensamma spelresultatet från rikstoton och som inte sällan lett till kommentaren att galoppen lever på travets pengar.

Utredningen tog tidigt under planeringsfasen av arbetet upp just detta ärende. Ett uppdrag gavs till SGCs expert att redovisa förutsättningarna för galoppsportens möjlighet att stå på egna ben. Uppgiften resulterade i en uppsats som fått rubriken Förutsättningar för en självständig svensk galoppsport. Den finns fogad till detta betänkande som E. De slutsatser och rekommendationer som bilaga utredningen dragit av expertens bedömningar framgår i kapitel 7. .

som SGC särskilt är De problem tagit upp i sin beskrivning splittringen bland sportens basorganisationer, de särskilda och numera delvis lösta frågorna kring Täby galopp, kostnaden för att ordna ett fullgott underlag för tävling och träning på banorna, provisionerna till galoppbanoma på riksspelet samt svårigheterna att få massmedierna, särskilt TV, intresserade av galoppsporten.

6.4 Avel och

uppfödning

Avelsföreningen för Svenska Varrnblodiga Travhästen (ASVT), Sleipner och Svenska Fullblodsavelstöreningen (SFAF) organiserar totalt omkring 5 300 medlemmar. För det mesta är det lantbrukare som är uppfödare av hästar för sport. Endast en mindre del föds upp mera institutionellt, inom galoppen främst genom stuterier. Man kan räkna med att stuteriema sysselsätter ca 70 årsarbetare.

Den svenska uppfödningen av Varmblod håller internationell hög nivå. Omkring 6 000 föl föds av storleksordningen 10 000 fölston. Antalet betåckningar planar nu ut efter att under flera år ökat.

Bland uppfödama anser man att Sverige egentligen skulle kunna bedriva en avsevärt större kvalificerad uppfödning inriktad mot export om det inte vore för de protektionistiska regler som flera av EG-ländema tillämpar. Utredningen ser för närvarande små möjligheter att påverka detta Förhållande. På sikt kan dock sådan uppfödning bli intressant. Sverige skulle enkelt uttryckt kunna bli ett uppfödarland för travhästar på samma sätt som Irland är det för galopphästar.

Vad beträffar uppfödningen av kallblodshästar kan noteras ett markerat ökat intresse under senare år. Iienden följer av ett ökat intresse för hästar i största allmänhet i samhället men säkert även av det förhållandet att hästen viss återtagit förlorad mark som arbetsredskap. Sedan har det betydelse just för travsporten att den kan utövas med ungefär halva kostnaden för kallblodshâstar jämfört med vad varmblod kostar. Särskilt bland yngre hästägare som ägnar sig åt amatörträning har kallblodet blivit populärt igen.

6.5 Banstrukturen

6.5.1 Iiavsporten

Iravsporten har genom befintlig banstruktur en gynnsam geografisk spridning över hela landet. Som tidigare beskrivits finns 26 pennanenta travbanor - från Boden i norr till Malmö i söder - och 4 icke permanenta. De senare är travbanoma i Lycksele, Hoting, Oviken och Arvika där meeting hålls sommartid av som önskar bibehålla en tradition och sällskap samtidigt erbjuda resp. regions turismnåring ett särskilt värdefullt tillskott.

En bedömning av banstrukturen utifrån de olika befolkningscentra som geografiskt sett förekommer torde uppmärksamma enbart det faktum att småländska höglandet saknar en bana. Detta har också skett av sportens företrädare.

ATG har i sin senaste årsredovisning redovisat en analys av banstrukturen. Här förklaras att Norrland med 14 96 av landets befolkning ianspråktar 32 96 av travsportens tävlingsdagar och 24 % av prispengama på berörda 10 permanenta och 3 icke permanenta banor.

Strukturen återges nedan i tabellen samt en karta enligt

ñgur 10.

Tabell 21 Tivlinpbmor lör luv 1989

Anal ulvbcnot Antal Iouliulorlopp Anal inner Anal Mur i pmlfutlning Antal hånar i annah-tänka;

Figur 10

_

Tâvlingsbanomas geografiska spridning

(Karta ur ATGs redovisning)

Q Stathamtrav ä Mellanbana trav (D Småbana trav =::::› Ickepermanent lravbana E Galoppbana

Utredningen konstaterar mot bakgrund av ovanstående redovisning att det är väl sörjt för en över landet spridd tåvlingsverksamhet och att Norrland jämfört med befolkningsunderlaget för närvarande har en särskilt gynnad situation. Samtidigt menar utredningen att detta inte är förvånande eftersom travsporten bär en stark tradition och tillgodoser ett sedan gammalt betäst intresse för travsport i Norrland som måhända fortfarande är proportionellt starkare än inom regioner i södra Sverige.

l de senare bedömnings- och förslagsavsnitten återkommer utredningen till strukturfrågoma. Den befintliga banstrukturen och ett fastställande av dess ändamålsenlighet måste kopplas till publikunderlag, befolkningstal, spelintresse och självklart intresset för hästsportens utövande. Utredningen har enbart av den beskrivande delen av arbetet kunnat notera en svag ekonomi för särskilt några av norrlandskustens travbanor. Mot bakgrund av att dessa banor utgör tävlingsplats för en omfattande del av amatördelen av sporten och därmed uppfyller sportens mål att nå en bred folklig förankring är de ekonomiska problemen därför särskilt bekymmersamma.

6.5.2 Galoppsporten

Mot bakgrund av den starka utveckling galoppen haft under 1980-talet kan det naturligtvis i dag sättas ifråga hur klokt

beslutet om nedläggning av Åby galoppbana var. r vart fall

gör sportens företrädare detta. För att bredda sporten och för att öka antalet startmöjligheter är det därför i dag, menar man, angeläget att en ny, tredje permanent galoppbana anläggs. Långt framskridna planer finns att anlägga en bana på Hisingen utanför Göteborg. Demia är avsedd ersätta

gamla Åby Galopp och leva på det stora intresse som finns

för galopp i Västsverige. 100 hästar tränas i Västsverige,

_ça

och genom närheten till Ovrevoll-banan i Oslo startas dessa hästar företrädesvis där. Att anlägga en tredje permanent galoppbana är det viktigaste projektet i svensk galopp under 1990-talet säger galoppsportens företrädare.

Åby Galoppbana lades ner 1976. Västsvenska Galopp-

sällskapet är angeläget att få till stånd en ny pennanent bana och också funnit lämplig mark på Hisingen utanför Göteborg. Förutom att iordningställa en tävlingsoval återstår att anlägga nödvändiga administrationsbyggnader för

ll9

måldomare, skiljedomstol, vågrum och totalisator. Det bör understrykas att banan inledningsvis föreslås drivas enligt Strömsholms-modell med mobil totalisator och mobila boxar. Den stora kostnaden för prissummor bör kunna lösas genom att Täby Galopp och Jägersro Galopp avstår basprissummor för 3-4 tävlingsdagar, som sålunda förläggs till Göteborg.

Ett tekniskt problem, som Täby Galopp delar med de flesta galoppbanor i världen, är banunderlaget. Huvudbanan på Täby Galopp är av dirt-track-typ. Den består av blandning mellan jord och sand. Denna kan hållas i gott skick under sommarhalvåret men har svårare att klara stora regnmängder samt frost och snö.

Sedan 1963 har man ridit vintertävlingar på halmbelagd dirttrack-bana. Detta har gått bra även om varje säsong det skett ett antal kullridningar. Under de senaste årens milda vintrar har dock halmbanan bokstavligen regnat bort och inte kunnat användas. Man har således ridit direkt på dirt-track-banan, vilken hållits ridbar genom saltning. Vrd lägre temperaturer har intensiv bearbetning dygnet runt krävts för att hindra. nedfrysning.

Av dessa anledningar har Täby Galopp undersökt marknaden för s.k. allvädersbanor, dvs. banor som klarar stora regnmängder och även frost och längre kyla. Utvärdering pågår för närvarande och utredningen ger i kapitel 7 vissa rekommendationer som bygger på nämnda undersökning.

Den är ca 900 ha och markyta Täby Galopp disponerar på ägs av staten sedan 1963. Täby kommun har föresatt sig att bygga bostäder på del av markytan. Eftersom inte bara tävling utan enligt Täby Galopps uppfattning även träning måste ske i nära anslutning till anläggningen har man bestämt avvisat Täby kommuns anspråk på mark. För att lösa tvisten om marken tillsatte regeringen i april 1990 en särskild förlikningsman.

Under utredningsarbetets gång har förlikrringsmannen redovisat sitt resultat till regeringen. Förslaget bygger på en idé att Täby kommun och Täby Galopp förvärvar den berörda marken av staten och att sedan kommunen och Täby finner former m: anläggning av en Galopp gemensamt träningscamp i kommunens utkant så att det planerade

bostadsbyggandet intill galoppbanan kan genomföras.

Banunderlagsfrågan på Jägersro Galopp är också under övervägande. Det vore enligt utredningens åsikt värdefullt om resultatet blev att samma underlag kunde användas på Jägersro Galopp och Täby Galopp. Med samma banunderlag skulle nämligen spelarnas värdering av hästamas prestationer kunna göras säkrare än i dag, vilket sannolikt skulle få en avsevärt spelhöjande effekt.

6.6 Spelmarknadcn

6.6.1 Nationellt

Den svenska spelmarknaden uppgick 1989 till knappt 18 miljarder kr. De två stora statliga spelbolagen och ATG dominerar marknaden och omsätter tillsammans omkring 80 % medan folkrörelserna och förströelsespelen håller de resterande 20 %. Denna marknadsuppdelning har gällt sedan gammalt.

Kännctecknande för den svenska spelmarknaden är att den utvecklats svagt under de senare åren. Vidare har en förskjutning inom marknaden ägt rum såtillvida att traditionella lotterier, lotto, tips och V65 mattats medan de nya spelformema Oddset och Dagens Dubbel har ökat kraftigt. Branschens analys av detta förhållande har resulterat i en produktutveckling mot vad man kallar snabba spel såsom Lex. trisslotter. Inom hästsporten har spelmöjligheter öppnats för förtidsspel från hela landet mot alla banor alla tävlingsdagar. Den spelintresserade allmänheten har visat att man som komplement till de traditionella högvinstspelen gärna spelar många gånger på nya spel med större vinstchans men med lägre vinster.

En av de stora debatterna kring totalisatorspelet de senare åren har gällt frågan huruvida de lättillgängliga totomatanpassade spelen tagit marknadsandelar från banspelet eller om totomatema funnit ny publik som inte går till banorna medan banspelet ändå skulle ha stagnerat.

Förtidsspelet är numera starkare än banspelet. Introduktionen

l2l

av Dagens Dubbel har uppenbarligen bidragit i väsentlig utsträckning till detta förhållande. Mått i siffror för år 1989 ökade banspelet med 1,5 % till totalt ca 2,7 miljarder kr. medan Dagens Dubbel ökade med 39 96 till ca 918 miljoner kr. Omsättningen på Dagens Dubbel har därmed nått upp till nåra 1 miljard på två år.

Utvecklingen kan även beskrivas i termer av bidrag till totonettot. Nära 2/3-delar av det totala nettot till sporten kom 1989 från förtidsspelet. Den exakta siffran var 64,7 %.

ATGs satsning på utveckling och marknadsföring av förtidsspelet blev i inledningsskedet en tung ekonomisk belastning. Under åren 1986 t.o.m. 1988 nödgades bolaget redovisa röda siffror i bokslutet beträffande rörelseresultatet, i första hand av just denna anledning. I andra hand också beroende på en vikande tendens för hela spelmarknaden.

Totalisatorspelet har återigen visat bra resultat åren 1989 och 1990. Om detta år en början på en långsiktig trend anser utredningen att utbyggnaden av totomatema hitintills varit en riktig investering. Att spelets omsättning ökar gagnar ju även sporten. Huruvida den rätta balansen nåtts mellan banspel och förtidsspel återkommer utredningen till i bedömningsavsnittet.

6.6.2 Internationellt

För att belysa den internationella spelmarknadens utveckling, främst den västeuropeiska, engagerade utredningen en konsult som genom en rundresa bland de berörda länderna samlade in underlag och sammanställde detta i en rapport.

Internationell spelverksamhet (Gerhard Bley, Täby 1990-08- 10) år resultatet av konsultarbetet och rapporten bifogas utredningen som bilaga C. Konsulten drar i sin redovisning vissa slutsatser om den europeiska spelutvecklingen samt om sannolik påverkan på den svenska spelmarknaden. l rapporten redovisar konsulten sina egna slutsatser. Utredningen återkommer senare till de slutsatser som blir utredningens slutliga.

Rapporten om den internationella spelverksamheten omfattar redovisningar om hur spelverksamheten är organiserad i de

olika länderna, samhällets krav och regelsystem samt i vilken omfattning det föreligger ett ekonomiskt samband mellan spelet och sporten. Vidare har författaren mot bakgrund av vad som är känt om EGzs behandling av spelmarknaden samt sportens egna integrationssträvanden försökt bedöma hur den svenska spelmarknaden kan komma att påverkas om utrymme ges för etablering av de stora europeiska bookmakingfrrmomas verksamhet i Sverige.

Den bilagda rapporten skissar på utvecklingslinjer som beror på endera om Sverige via EFTA eller direkt med EG inordnas inom ett större gemensamt verksamhetsfält eller om Sverige som hitintills även framdeles kommer att utgöra en avgränsad marknad, måhända med möjliga integrationer inom Norden.

Vad som förutses som mest sannolikt är att vårt land i någon form får ett samarbete som leder till att totalisatorspel och/eller bookmaldngspel kan bedrivas över gränserna. Därmed skulle också avregleringar ske och konkurrenshämmande tillstånd undanröjas.

Emellertid bedöms samtidigt att de berörda länderna var för sig har intressen av att upprätthålla egna regelsystem för spelverksamhet. Uttalanden inom EG styrker denna hållning. Man har ännu inte sagt annat än att skattefrågorna får hanteras nationellt. Vidare bör de länder som håller fast vid ett centralt styrt ekonomiskt samband mellan spelet och sporten bli tongivande för en framtida gemensam konkurrenssituation. Därmed föreligger förutsättningar för att den svenska spelmodellen skall kunna utvecklas och hålla sin marknadsandel även i en framtida integration med den gemensamma marknaden.

Förutsättningarna är självklart hela tiden att vårt fördelningssystem mellan staten och sporten blir gällande

även för vade annat spelföretag som etablerar sig i Sverige

och som bedriver spel på tävlingar som sporten tillhandahäller.

6.7 Hästsportens samhällsekonomiska påverkan

Även denna del av utredningens uppgift har överlåtits åt en särskild förordnad expert, departementssekreteraren Ann Uustalu från jordbruksdepartementet, att belysa genom en särskild uppsats. Uustalus rapport till utredningen finns fogad till betänkandet såsom bilaga D. Liksom gäller för konsultrapporten om den internationella spelverksamheten svarar Uustalu personligen för de synpunkter och värderingar som återfinns i skriften Iiav- och galoppsportens samhällsekonomiska betydelse. Utredningens egna slutsatser följer i kapitel 7.

Redovisningen om sportens samhällsekonomiska betydelse omfattar material som rör såväl den direkta ekonomin som den indirekta påverkan som sporten och spelet sekundärt har. Vad beträffar trav- och galoppsportens primära roll som samhällsföreteelse, alltså att i ordnade former kanalisera ett tâvlingsintresse och ett penningspelintresse, lämnas detta därhän i just detta avsnitt. Om den primära delen handlar i övrigt hela utredningen. Mera intressant och den direkta avsikten med specialstudien är att granska de effekter som uppstår i det senare, sekundära ledet.

Föga överraskande, är det främst den knytning som hästsporten har till lantbruket såsom kombinationssysselsättning - i första hand som bisyssla eller som fñtidsinaesse - som författaren pekar på. Inte utan betydelse är självklart även hästsporten som både bisyssla och fritidsintresse för andra yrkesgrupper än för bonden.

Inom travsporten bedöms antalet uppfödare av hästar uppgå till ca 6 600. Flertalet av dessa är inte heltidssysselsatta. Upp till 3 000-4 000 lantbrukare har intressen inom avelsarbetet. Tillsammans med de l 200-1 300 yrkesarbetande förrnännen och hästskötama bör därmed 2 000-3 000 årsarbetskrafter vara sysselsatta med avel och uppfödning inom travsporten.

De som är direkt beroende av travsporten som näring, Lex. tränare och deras anställda, samt banomas personal uppskattas till 4 500 personer. Vidare tillkommer anställda inom centrala organisationer och sällskap samt timanställda vid tävlingstillfällen. Dessa uppgår till 1 350.

Hästsponens betydelse som kombinationssysselsättning till _ företag inom jord- och skogsbruket har samtidigt en regionalekonomisk betydelse, särskilt i norra Sverige där amatörintresset är betydande.

Inom galoppsporten anses uppemot 300 personer vara sysselsatta inom aveln och uppfödningen. Fullblodsuppfödningen har på senare år omstrukturerats till småskalig verksamhet parallellt som importen av fullblod ökat, varför endast ett 70-tal heltidsanställda är engagerade.

Antalet sysselsatta i den direkta tävlingsverksamheten uppgår till relativt blygsamma tal. Ett 60-tal tränare, något 100-tal amatörer samt ett 100-tal ryttare. Galoppsportens regionalekonomiska betydelse är starkast i södra Sverige.

Hästsporten har betydelse också som avnärnare av jordbrukets produktion. Spannmålsvärdet uppskattas till 360 milj.kr. Det motsvarar foderproduktion från 60 000 ha åkermark. Utöver detta konsumerar hästarna specialfoder till ett sammanlagt värde om 35 milj.kr. Avskrivningsvärdet på de anläggningar inom jordbruket som nyttjas för hästsport uppgår till ca 100 milj.kr.

Vidare må nämnas att sporten ger sysselsättning inom djurhälsovården, transportsektorn, försäkringsbolag samt hos sportutrustningstillverkare. Det samlade värdet för dessa verksamhetsgrenar avseende hästsporten uppgår till närmare 250 milj.kr. per år.

Av ovanstående att den samlade sammanfattning framgår hästsporten även i det sekundära ledet är av icke obetydligt värde för samhället och att särskilt den regionalekonomiska betydelsen bör framhållas.

Några ytterligare synpunkter på detta område kommer inte utredningen att lämna i övervägandekapitlet.

6.8 ATGs aktuella Verksamhetsinriktning

I avsnittet 3.4 redovisas hur ATG utvecklats beträffande organisation och verksamhet. Där finns även en av belysning hur den ekonomiska situationen förändrats med beaktande av de investeringsåtaganden m.m. som bolaget vid skilda gjort

tillfällen. Redovisningen torde ge en allsidig bild av AlGs Verksamhetsinriktning särskilt under de senaste åren.

Som AIGs verkställande direktör framhållit i den senaste årsredovisningen kan bolaget för 1989 återigen visa en rörelsevinst i bokslutet. En tung investeringsperiod har bolaget lämnat bakom sig och balans har nåtts såtillvida att kostnadema för fortsatt utbyggnad av t.ex. totomatsystemet kan ske inom ramen för av bolaget självt genererade medel.

Totomatutbyggnaden beräknas enligt nuvarande beslut nå upp till 1600 enheter till 1992. Uppenbarligen har AIGs satsning på datorisering av ombudstjänstema inte bara varit till nytta för det egna behovet utan också lockat till meranvändning. Under 1990 har ATG tecknat avtal med Penninglotteriet och bokningsföretaget EMA-TELSTAR om samarbete. En utveckling som framdeles kan leda till betydande kostnadssänkningar för hästsporten avseende de fasm installationema.

ATG har också under åren stött ett omfattande investeringsprogram bland banorna. Det har rört stallar, läktare, restauranger men också banomas ytbeläggning m.m. Bara under det förra året färdigställdes projekt som uppgick till sammanlagt närmare 27 milj.kr. Objekten var spridda över hela landet.

Vid sidan av riksspelen har även banspelets elektroniska stödsystem fömyats. Tidigare centralsystem kördes på tre

anläggningar vid Solvalla, Åby och Jägersro. ATG har nu

valt att anskaffa en ny dataoentral vid Solvalla som klarar allt banspel och som gör det möjligt att rationalisera bort de två övriga centraldatorema. För framtiden har AlG säkrat att den nya banspeldatorn kan integreras med ombyggnadssystemet. Detta beräknas ske under 1992.

Utredningen kan därmed konstatera att det konsoliderade uppdrag som regeringen gav AIG och som refererats under punkt 3.4 hanterats på ett tillfredsställande sätt och att bolagets soliditet därför ger möjlighet till stöd för framtida satsningar inom sporten.

6.9 Skattereformen

Det svenska skattesystemet ändras radikalt fr.o.m. 1991. Skattereglema skall nu bli enkla, enhetliga och likformiga. En annan grundtanke med reformen är att vårt skattesystem skall bli mera likt omvärldens, i vart fall beträffande de länder som vi har stort ekonomiskt utbyte med. lnkomstskattema skall sänkas och de minskade statliga inkomsterna skall kompenseras genom breddad skattebas, ökad skatt på kapitalinkomster och ökade indirekta skatter.

Några enkla, vardagsinriktade beteenden avgör om det nya skattesystemet upplevs som belönande eller bestraffande. Arbete och sparande skall löna sig. Lånebaserad konsumtion och förrnögenhetsuppbyggnad kommer att aktivt ogillas av samhället. Skatteplanering skall bli meningslös möda då det inte skall vara möjligt att omvandla inkomster så att de förs över från ett inkomstslag till ett annat och därmed utnyttja en icke avsedd kvittningsmöjlighet. Slutligen skall s.k. “skattefria öar elimineras, t.ex. skall diverse naturaförmåner nu beskattas fullt ut.

Dagens sex inkomstslag kommer att omvandlas till tre; inkomst av tjänst, inkomst av kapital och inkomst av näringsverksamhet. lagstiftarcn har uttryckligen förklarat att inkomst av tjänst framdeles skall betraktas som en uppsamlingspost i sä motto att om en inkomst deñnitionsmässigt inte är en kapilalinkomst eller en inkomst från näringsverksamhet så är det fråga om inkomst av tjänst under förutsättning att den utgör ersättning för en prestation.

Beträffande arbetsgivaravgifter är den kommande huvudregeln att alla förvärvsinkomster - kontanta eller in natura - skall med sociala eller en beläggas avgifter motsvarande skatt. Man talar om arbetsgivaravgifter när det är fråga om sociala avgifter som beräknas på lön och andra förmåner som följer av anställning eller uppdrag. Motsvarande s.k. egenavgifter betalas av dem som har inkomst av näringsverksamhet.

Hur stora dessa arbetsgivar- och egenavgifter blir fr.o.m. 1991 kan inte vid den tidpunkt som utredningen färdigställs med säkerhet fastställas. För 1990 utgör emellertid de lagstadgade arbetsgivaravgiftema 37,13 % plus en allmän löneavgift om 0,34 % och en tillfällig särskild arbetsmiljöavgift

på 1,5 96. Egenavgiften är för samma period fastställd till 33,85 96.

Liksom gäller för den direkta skall även

inkomstskatten

basen för arbetsgivaravgiftema breddas. Aven dä ett förvärvssyfte inte kan verifieras skall framdeles arbetsgivaravgifter debiteras. En nedre gräns om l 000 kr. skall behållas.

Beträffande de indirekta skatterna kan utredningen konstatera att den tillfälliga höjningen av mervärdeskatten från 23,46 till 25 96 häller i sig fram till årsskiftet 1991/1992. Från och med 1991 breddas också momsbasen sä att alltfler varor och tjänster skall belastas med mervärdeskatt. Samtidigt försvinner de sista reduceringsreglerna så att även i praktiken endast en skattesats kommer att tillämpas i fortsättningen. Lagstiftaren har här använt tekniken att alla varor och tjänster blir momspliktiga om inte annat uttryckligen anges i lagen.

När det gäller de direkta skatterna vid inkomst av tjänst eller

näringsverksamhet för hästägare bör följande förhållande. uppmärksammas.

Sedan gammalt brukar skattemyndigheterna skilja på hästägare som bedriver hobby och på de som driver en rörelse. I förarbetena till det nya skattesystemet har uttalats att man i allt väsentligt skall tillämpa den som praxis tidigare vunnit fäste. Därmed bör kunna antas att innehav av en eller två hästar i regel blir bedömt som medan tre eller hobby flera sporthästar blir näringsverksamhet. Vad som oroar är principen om den breddade skattebasen och de begränsade avdragsmöjlighetema för hobbyhästens beskattningsbara inkomster.

Man säger i propositionen att överskott av hobbyverksamhet skall tas upp till beskattning därest summan hävda överstiger kostnader under inkomstäret och underskott som hänför sig till året dessförinnan. Att Lex. en travhäst har kostat pengar för uppfödning och träning ett antal är dessförinnan har lagstiftaren inte ansett böra utgöra skäl för ytterligare avdragsrätt.

För de tidigare hobbyhästägare som nu sätter sina hästar på bolag torde effekterna av det nya skattesystemet inte bli så

kännbara. Aktiebolag är i så fall att rekommendera för att kunna samla upp underskott under flera år. Det diskuteras just nu bland experter om även handelsbolag kan vara lämplig associationsform för att driva hästsport aktivt inom.

Smärre erfarenheter av vad som kan förväntas på grund av de indirekta skattemas reforrnering kan dras redan under innevarande år. Så har Lex. momsen på energin från mars 1990 höjt bensinpriset och andra oljepriser på ett sätt som uppenbarligen påverkat medborgarnas konsumtionsbeteende. Vidare har moms införts på hotell och restaurangtjänster med en, menar i varje fall branschföreträdare, märkbar effekt.

Generellt gäller för de nya mervärdeskattebestämmelserna att det inte görs något undantag för kultur, nöjen, sport och idrott förutom vissa särskilt uppråknade undantag, såsom konserter, biograf-, teater-, opera-, balett- och cirkusföreställningar. Så blir Lex. danstillställningar, restaurangunderhållning samt sport- och idrottsevenemang momspliktiga. l praktiken kommer emellertid ett undantag att meddelas. Det blir inte moms på sådana idrottsevenemang som anordnas av ideella föreningar. Står däremot ett bolag för aktiviteten utgår moms på Lex. entréavgiftema och eventuella prispengar.

För lotterier och vadhållning gäller att moms inte skall debiteras på lottpriset eller på vadhållningssumman. Detta är uttryckligen undantaget i lagen. Däremot blir det fråga om mervärdeskatt på entréavgifter till spclinrättningama.

En grundbestämmelse beträffande är att momsplikten skyldigheten inträffar om verksamheten bedrivs yrkesmässigt. De inkomster som s.k. hobbyhästägare erhåller inträffar inte under yrkesmässiga former och skall därmed heller inte belastas med mervärdeskatt.

Just denna omständighet upplever anangörema av hästsporttävlingar kommer att betyda icke ovåsentliga problem. Prispengar som betalas till en hobbyhästägare skall inte belastas med moms vilket däremot en prissumma som tillerkänns en ägare som yrkesmässigt driver näringsverksamhet med hästar. Särskilt knepig blir situationen om hästen som springer in prispengama ägs gemensamt av såväl hobbyhästägare som nâringsverksamhetsägare.

I avsnittet 5.5 har utredningen belyst de samlade effekterna av de nya momsbestâmmelserna för ATG. Enligt företagets beräkningar - allt annat oförändrat - skulle en årlig summa uppgående till 41 milj.kr. ytterligare belasta hästsporten ur beskattningssynpunkt. Någon möjlighet att reducera detta belopp genom avlyftning av ingående mervärdeskatt synes inte föreligga enligt de bestämmelser som utredningen tagit del av. I praktiken kommer moms att belasta entréavgifter, programblad, spelprovisioner samt provisioner till de ldoskågare (motsv.) som upplåter plats för ATGs totomater.

I samband med riksdagens beslut om den nya skattereforrnen som togs i juni 1990 lovade regeringen att effekterna av reformen skall utvärderas. Det har bl.a. genom uppvaktning hos berörda statsråd av företrädare för idrottsrörelsen inklusive håstsporten samt av folkrörelsemas talesman förklarats att dessa sektorer i samhället enbart deltar i skattereforrnens finansiering utan att fâ del av de skattesänkande åtgärderna.

och

överväganden

förslag

7.1 Allmänt

l direktiven talas inledningsvis om att utredaren skall göra en översyn av den sportsliga och ekonomiska utvecklingen inom trav- och galoppsporten, med särskild inriktning på A105 verksamhet. Utredarens arbete har därför huvudsakligen inriktats mot beskrivningar och analyser.

l uppdragsbeslcñvningen återkommer ofta begrepp som analysera, beskriva, pröva, bedöma, studera, undersöka, uppmärksamma, överväga och beakta. Dessa verb motsäger inte den ovan bestämda inriktningen. bör emellertid leda Att pröva något eller att överväga något till ställningstaganden från utredningen. Följande särskilda frågor kommer i detta kapitel att analyseras, bedömas och i vissa fall också resultera i förslag från utredningen.

* Avtalet mellan staten och sporten, avsnitt 7.2. * ATGs ägarförhållanden, avsnitt 7.3. * avsnitt 7.4. Galoppsportens ekonomi, * 7.5. Banstrukturen, avsnitt * avsnitt 7.6. Sportens och spelets internationalisering, Djurskyddet under träning och tävling, avsnitt 7.7. * Skattereformens påverkan på håstsportens ekonomi, avsnitt 7.8.

7.2 Avtalet mellan staten och sporten

Hästtävlingar med totalisatorverksamhet bedrivs i Sverige enligt ett regelsystem som i grunden utgår från ett tillstånd från regeringen. Ibtalisatorvadhållrting omfattas av bestämmelserna i lotterilagen (1982:1011). I lagen (1984:351) om totalisatorskatt ñnns bestämmelser om statens andel av totalisatoromsåttningen. Med syftet att reglera vadhållningen i samband med trav- och galopptävlingar har regeringen avtalat med ägarna till AIG om riktlinjerna för ifrågavarande verksamhet. Avtalet har senast förnyats den tredje oktober 1990.

Den bärande tanken bakom avtalets konstruktion är att ATG skall ansvara för vadhållningen och fördelningen av totalisatorspelets överskott till sportens aktiva och arrangörer, att sporten genom STC och SGC ansvarar för och reglerar tävlingsverksamheten och att ansvarsfördelningen kräver en nära och fortlöpande dialog mellan organisationerna. I avtalet finns även reglerat att staten bland styrelsens ledamöter utser ordförande som genom bestämmelserna i avtalet och bolagsordningen i praktiken får utslagsröst. Under de senare åren har mellan varit relativt korta avtalsperiodema parterna och därmed möjlighet för parterna att i avtalet även gett reglera och problem som varit av mera kortsiktig frågor natur.

Den lösning som man valt för att behålla ett nära samband mellan spel och sport, vilken i praktiken visat sig vara av utomordentligt stort värde för verksamhetens helhet, har dock lett till konstruktioner av något udda natur.

Således noterar utredningen att staten tillsätter fyra ledamöter i ATGs utan att äga aktier i bolaget. Statens rått i styrelse detta hänseende utgår i stället från avtalet mellan staten och samt bestämmelserna i bolagsordningen för ATG där sporten det i den att: -- utser sjunde paragrafen stadgas Regeringen ledamöter och lika många suppleanter. Sättet att utse fyra ordförande, beslutsförhet samt ordförandens styrelsens vid lika röstetal regleras i samma paragraf. I utslagsröst avtalet mellan sporten och staten har parterna vidare kommit överens om att inte får ändras utan bolagsordningen Vidare finns en bestämmelse i regeringens godkännande. att bolagsstämman inte kan besluta om bolagsordningen av överskott i ATG till aktieägarna. utdelning uppkommet Staten har alltså ett avgörande inflytande över vadhållningen och överskottets fördelning genom bl.a. nämnda bestämmelser.

Förutom vad utredningen ovan anfört om avtalets dualistiska grund synes det också karaktäriseras av en vilja från statens sida att ge ATG ett, vid sidan av den primära uppgiften att ansvara för totalisatorspelet, betydande inflytande över alla frågor av ekonomisk natur. Detta såväl för totalisatorspelens centrala och långsiktiga ärenden som ñr de tävlingsanordnande sållskapens relativt interna spörsmål. Detta har enligt utredningens mening lett till spänningar mellan sporten

och A1G.Vad som särskilt debatteras är om bolaget löser sin uppgift såsom avsetts avtalet eller om bolaget i sin enligt verksamhet träder det område fömär som av sportens företrädare anses tillkomma tâvlingsverksamheten. Parterna är alltså oense om var gränsen går mellan vadhållningens och ekonomins intresseområde och det strikt sportsliga onuådet när till den andra paragrafen i avtalet protokollsantecloiingen tillämpas.

Det refererade avtalet är fogat till betänkandet. Andra paragrafen säger att ATG särskilt skall beakta de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och att detta skall ske enligt statens intention. lill denna portalparagraf finns som framgår i bilagan fogad en protokollsanteclming som lyder enligt följande:

Parterna är ense om följande. För att nå en positiv utveckling för sporten krävs samverkan mellan bolaget, oentralförbunden och sällskapen. Detta innebär att det kan bli nödvändigt att inom bolaget aktualisera frågor som i sig kan anses ha sportslig karaktär men som samtidigt har en väsentlig ekonomisk betydelse för sporten.

Utredningen har under de diskussioner som förts kunnat förstå att det inte enbart förs en dialog mellan berörda organisationers exekutiva företrädare om tillämpningen av protokollsanteckningen. Tvärtom tyder uttalanden från sportens basorganisationer på att bestämmelsen diskuteras intensivt och att man t.o.m. anser folkrörelseinslaget i sportens uppbyggnad såsom hotat. Så har Lex. företrädare för Riksförbundet för Sveriges Iiavhästägare vid en hearing med utredningen framhållit en oro för upprätthållandet av sportens demokratiska principer.

Utredningen har redovisat att det knappast kan råda någon tveksamhet om att ATG i avtalet ges en utomordentligt stark ställning för att på ett ändamålsenligt sätt kunna realisera uppgiften att sörja för de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna för sporten genom att anordna eller låta anordna ett säkert totalisatorspel. ATGs befogenheter kommer i avtalet till uttryck som att ATG beslutar, ATG bedömer, ATG verkar för, ATG anordnar, ATG godkänner, ATG förpliktar och Am granskar.

Mot detta skall ställas det ansvar och de uppgifter som

tilldelas sportens centralorganisationer och som uttrycks i

ganska hovsamma ordalag. I den tredje paragrafen heter det exempelvis att För övenralming av tävlingwerksamheten svarar trav- och och i den 13:e galoppförbunden paragrafen sågs det att Inom ramen för bolagets (ATGs, utredningens anmärkning) beslut i fråga om medelsfördelning samt vad som i övrigt regleras i detta avtal skall de tävlingsanordnande organisationerna svara för sin egen ekonomiska förvaltning.

Med de återgivna bestämmelserna i avtalet mellan staten och i minnet och med beaktande sporten av sportens organisatoriska uppbyggnad, som till stor del vilar en av på grund idéellt arbete, är det inte förvånande att den diskussion som förs fått relativt stora proportioner. Enligt utredningens bedömning dock alltför stora i beaktande av vilka reella alternativ till den rådande som ordningen förelegat.

Det finns emellertid för att beakta den reaktion som

skäl

sporten givit till känna. Aven inom den verksamhet som hår avhandlas torde en generell mot för inriktning utrymme lokala initiativ och lokalt beslutsfattande vara välgörande. Utredningen menar att en inriktning för framtiden där kunskap om trav- och galoppsport kombineras med tillgång till materiella resurser och skall vara beslutskapacitet vägledande för både sportens och vadhållningsverksamhetens företrädare.

Utredningen kommer i ett senare avsnitt i detta kapitel att behandla alternativa former för ägande av den spelansvariga delen av hästsportverksamheten. Därvid kommer också de ändringar i nuvarande avtal som kan erfordras att belysas ytterligare.

Ett av de alternativ som skall är bibesjälvklart prövas hållande av nuläget. Motivet för detta är att sportens företrädare, trots de invändningar som här behandlats, i allt väsentligt anser att den nuvarande övergripande arbetsordordningen är ändamålsenlig.

Utredningen menar att gränsdragningen mellan sportens ansvarsområde och ATGs inte borde vara mer dramatisk än att delningen klart kan av avtalet. Den framgå nuvarande skrivningen är inte tillräckligt kan det tydlig. Många gånger vara bättre att en gång för alla dra upp en tydlig gräns än att låta gömma en underliggande diskussion i luddiga forrnule-

ringar.

Vad beträffar sportens ansvar för tâvlingsverksamheten och de därmed tillhörande frågorna såsom nationella och internationella regler kunde avtalet vinna på att sällskapen ges ett självständigare ansvar. Ett exempel på detta är att tydligare i avtalet tillkännage att ATG i och för sig skall medverka vid framtagande av de totalisatoranordnande sällskapens budgetar men att detta led i budgetpnocessen inte befriar sällskapen från det ansvaret för sin egen ekonomi. Nuvarande operativa ordning där AIG godkänner budgetama kan lätt leda till att ansvaret för den egna verksamheten avtrubbas genom AIGs övergripande tillsyn. Ett annat exempel är att undvika att ge AIG uppgifter som rör den dagliga verksamheten bland sällskapen såsom tillsyn av arbetsmiljöfrågor m.m. och ett tredje är att i avtalet ange erforderliga kontrollmoment mera distinkt. Ett tydligare ekonomiskt ansvar för sållskapen beträffande den egna verksamheten skulle göra att sällskapen också därmed fick ta fullständigt ansvar för den ekonomi som följer på de egna besluten. Någon underförstådd ordning där ATG förväntas ingripa med stöd då lokala beslut och ekonomiska situationer utvecklas negativt bör efterföljande inte råda.

Även de delar i avtalet som reglerar AIGs ansvar och befogenheter bör skrivas tydligare. Detta gäller speciellt den nuvarande andra paragrafen. Det bör inte råda något tvivel om att de tåvlingsanordnande sällskapen och oentralförbunden har ett slutligt ansvar för de sportsliga värdena. Å andra sidan måste sportens företrädare inse att ATG vill erbjuda den spelintresserade allmänheten riksspel, närmast V65 och Dagens Dubbel, som alltid håller högsta möjliga kvalitet. Om nuvarande ordning skall gälla även i framtiden bör detta regleras klart och tydligt i en paragraf och inte som nu i en protokolls- anteckning. Ett förslag till omformulering av bestämmelsen lämnas i avsnitt 7.3.

Utredningens överväganden och ståndpunkter ovan visar klart den starka koppling som råder mellan sport och spel och att ett så friktionsfritt samarbete som möjligt på alla nivåer är en nödvändighet ñr fortsatt framgång. I nuvarande samverkanslösning har redovisats ett omfattande arbetsgrupps- och kommittéprogram där parternas gemensamma frågor kan beredas.

.Denna arbetsform torde även för framtiden vara att före-

språka. Särskilt viktigt menar det är att utredningen samförstånd kan nås den i ekonomiska kommittén som behandlar fördelning av överskott till vadhållningens sällskapen. Känner sällskapens företrädare att de från tid till annan får tillbaka ett gentemot det egna banspelet och förtidsspelet i regionen väl avvägt torde också belopp grunden för allmänt minimeras. missnöje

Genom dessa markeringar anser att de enskilda utredningen trav- och skulle tilldelas ett galoppsällskapen vidare ansvarsområde som inte bara påverkas av en decentralisering från ATGs sida utan även får betydelse för centralförbundens

framtida roll. STC och SGC har att mia för gemensamma mål, regler, tävlingsplanering, utbildningsverksamhet m.fl. för trav- och galoppsport självklara ordningsfrågor. I den utsträckning som sällskapcn anser det att ändamålsenligt uppträda gemensamt, såsom i ekonomiska ärenden, ankommer det på sällskapen att bemyndiga oentralförbunderl att agera på sällskapens vägnar eller föra deras talan.

De första avtalen mellan staten och var sporten fleråriga. Avtalsperiodens längd varierade mellan tre och år fram fyra till slutet på 1980-talet. Sedan 1988 har emellertid avtalen

törlängts ett år i taget med i princip oförändrade villkor. En av orsakerna till att parterna valt kortare är den perioder översyn av beskattningen av spel som staten ansett erforder-

lig.

l propositionen (1973:113) som föregick den nya ordningen om anordnande av hävdade totalisatorspel föredragande departementschef att en av bolagets (ATG, utredningens anm.) främsta uppgifter blir att fördela andel av sportens totalisatorrnedlen mellan arrangörerna. för Någon skyldighet bolaget att fortlöpande fördela samtliga tillgängliga medel skall inte föreligga utan bör kunna bolaget reservera medel för framtida utgifter. Sådana blir av stor fonderingar betydelse bl.a. för bolagets möjligheter att undvika återkommande krav om ändringar i av ñrdelningen vinstavdragsmedlen mellan staten och sporten!

Utredningen menar att departementschefens uttalande 1973 har full aktualitet även i Det är att de dag. väsentligt ekonomiska förutsättningarna är stabila över flera år särskilt som strävar efter utredningen att ge de tävlingsanordnande

sällskapen stöne ansvar för resultaten av de egna bedömningama och besluten. De kortsiktiga anledningarna till ettåriga avtal kan nu också undanröjas om staten våren 1991 når fram till ett nytt skattesystem för lotterier och spel och fattar de beslut som eftersträvas i denna utredning. Därför bör ett nytt avtal fr.o.m. 1992 omfatta en avtalsperiod om förslagsvis fem år.

De längre perioderna ger förutsättningar för konsolidering av sportens ekonomi samtidigt som ATG ges möjligheter att utveckla medel och metoder att möta ny konkurrens. Vidare får de bestämmelser som de tävlingsarrangerande sällskapen skall arbeta inom mera långsiktig verkan till gagn för lokala initiativ och lokalt ansvarstagande.

7.3 ATGS ägarförhållanden

Tidigare har utredningen presenterat ATGs organisation och redogjort för hur ATG ägs. Det har också redovisats att utredningen inser att meningsmotsättningar lätt kan uppstå om ett formellt ägartörhållande inte motsvarar de praktiska möjligheter till inflytande som normalt borde följa av denna ordning. De problem som sannolikt har ursprung i vissa delar av det särskilda avtalet mellan staten och sporten år dryftade i avsnitt 7.2.

För att håsttâvlingar med totalisatorspel skall kunna bedrivas i krävs tvâ parters medverkan. Sverige En sport som sörjer för tävlingar och ett tillstånd till vadhållning som ges av regeringen. I början av 1970-talet bildade sportens huvudorganisationer Aktiebolaget Trav och Galopp. I samband därmed tecknades avtal med staten om de närmare reglerna för hur vadhållningen skulle bedrivas samt hur det ekonomiska överskottet efter skatt från spelet skulle kanaliseras till sportens aktiva och till sällskapen. Enkelt uttryckt innebär denna samverkanslösning, som fortfarande gäller, att STC och SGC äger ett aktiebolag som har till uppgift att sörja för lcapitaltillförseln till sporten men som genom styrelsens röstmajoritet styrs av staten.

Utredningen har tidigare konstaterat att nuvarande organisatoriska lösning och övergripande ansvarsfördelning i huvudsak fungerar väl. De framgångar _som hästsporten

kunnat uppnå under senare år torde vara det yttersta beviset på detta förhållande. En beskrivning av möjliga alternativ till nuvarande ägarstmktur för ATG utgår därför inte ifrån nödvändigheten att få en förändring till stånd, fast mer då från en uppgift enligt direktiven och från utredningens egen bedömning att det bör vara värdefullt för intressentema att

analysera dagens meningsskiljaktigheter i belysningen av flera organisationsaltemativ.

Inför beskrivningen och bedömningar av alternativ möjliga till dagens ansvarsfördelning vill slå fast utredningen några väsentliga förutsätmingar.

För det första baserar sina utredningen ställningstaganden på synen att en differentierad hästsport av hög kvalitet med bred geografisk spridning i landet är målet och är vadlrållningen det nödvändiga medlet för verksamhetens bedrivande. För det andra skall den rådande modellen för ett direkt

ekonomiskt samband och samarbete mellan spelet och sporten så långt möjligt bevaras. För det skall förutsåttas att ett tredje ökat internationellt av och - såväl utbyte hâstsport spel totalisatorspel som eventuellt annan form av vadhållning skall ske under iakttagande av neutrala konkurrensförhållanden mellan berörda spelförelag.

7.3.1. Presentation av handlingsalternativ

Fem alternativ kommer att redovisas. Alternativen ges beteckningar-na H0 t.o.m. H4 enligt följande.

Alternativ H0zirmebär att det nuvarande behålls där läget sporten genom STC och SGC äger ATG. Avtalet mellan staten och skrivs om sporten till ett ramavtal och ges en längre varaktighet än för närvarande. Sällskapen större ges självständighet i att disponera tillgängliga medel.

Alternativ Hlzinnebär att aktier i sporten säljer samtliga ATG till staten. Sporten ansvarar genom sina organisationer på lokal och central nivå för tävlingsverksamheten. ATG anordnar totalisatorspel på löpningar vid trav- och galopptävlingar i Sverige och - om det anses eftersträvansvärt - utomlands enligt affärsmässiga överenskommelser med sporten. Avtalet mellan staten och sporten avvecklas eller skrivs om till ett ramavtal som förutsätter detaljerade affärsavtal for att vadhållning skall kunna komma till stånd.

Alternativ H2zinnebär att sporten viss del av aktiema säljer i ATG till staten. Underaltemativ H2 (S0) innebär ett ñfty-ñftyägande mellan staten och sporten medan underaltemativ H2 (51) innebär att staten förvärvar en majoritetspost. Sporten sköter tåvlingsverksamheten och ansvarsfördelningen i övrigt förhandlas fram mellan staten och sporten i en ny för bolagsordning ATG. Avtalet mellan staten och sporten avvecklas.

Alternativ H3zinnebår i huvudsak en återgång till de förhållanden som rådde före 1973. Avtalet mellan staten och sporten avvecklas. Sporten får ansvar för såväl som tåvlingsverksamheten spelet och det ankommer på sporten att avgöra om man behåller ATG som spelarrangör eller om man väljer någon form av kombinerad central och decentraliserad organisation.

Staten beviljar tillstånd för totalisatorvadhållning och svarar för erforderlig kontroll via lagstiftning, koncessionsbestämmelser samt revision.

Alternativ H4zinnebår att staten köper av tävlingsbanorna sportens sällskap och att trav- och galoppsport med totalisator blir en helt statlig angelägenhet.

7.3.2 [handlingsalternativ H0

l-landlingsaltemativ H0 är som anförts i allt väsentligt ett bibehållande av nuläget. l detta handlingsalternativ är frågan om hur ATG formellt ägs av underordnad betydelse dä det föreligger en samverkansöverenskommelse som innebär en direkt koppling av vadhållningens överskott efter avdrag för vinster och skatt (totonetto)till hästsportens fönnån. Under avsnitt 7.2 har utredningen beskrivit den diskussion som törs mellan främst STC och ATG om tolkningen av avtalets andra paragraf med tillhörande protokollsanteckrting.

Utredningen har funnit att dessa särskilda synpunkter vunnit fäste bland sportens basorganisationer. Utredningen har emellertid också kunnat förstå att sportens oentralförbund är tillfreds med den nuvarande - övergripande organisationslösningen, trots att man från tid till annan har synpunkter på AlGs ståndpunkter och beslut.

De negativa aspekter som utredningen tidigare belastat gällande avtalslösning mellan staten och sporten med är vad som i första hand kan antöras mot dagens ansvarslördelning. Därnäst menar utredningen att ansträngningarna inom ramen för en fortsatt nära samverkan mellan sport och spel måste innebära en decentralisering av beslutskapaciteten.

Utredningen fäster stort avseende vid det ekonomiska samband mellan spelet och sporten såsom det utvecklats sedan ATGs tillkomst. Det kan inte vara en överdriñ att påstå att hästsporten genom denna ordning vunnit en avsevärd fördel jämfört med exempelvis idrottsrörelsen som måste lita till erforderlig medelstilldelning via Riksidrottsförbundet och sina resp. speciallörbund.

Det finns en stark tradition i Sverige att företrädare för stora, ideella och demokratiskt uppbyggda organisationer, vanligen kallade folkrörelser, värnar om friheten att driva verksamheten enligt de från rörelsemas bas kanaliserade idéerna. l-lästsporten är inget undantag i detta hänseende. Utredningen ser därför inget konstigt i att håstsportens bas- och centralorganisationer reagerar negativt när man anser att ATG fattar beslut som enligt sportens mening tillhör dess ansvarsområde.

Den fråga som utredningen ställer sig år om det anförda i praktiken är ett avgörande problem för sporten eller om det mera handlar om bristande fömråga att ñnna de rätta formerna för samarbete. De förmenta exempel på gränsövenrädelser som sporten pekat på, såsom från synpunkter AIG på utställda propositioner, har inte kunnat uppfattas lika allvarliga av utredningen som sporten gjort. Istället har utredningen ansett det erforderligt att ATG skall kunna försvara främst V65-spelets och även de s.k. storloppens status.

Uppstår i framtiden oenighet mellan AIG och någon av sportens sällskap eller centralförbund om propositioner eller motsvarande frågor som allmänt sett måste anses vara av sportslig karaktär skall rätten att fatta det slutliga beslutet ligga hos berört sällskap, efter bemyndigande från sällskapetben), på resp. centralförbund inom sporten. Beträffande tävlingsprogram för de tävlingar som omfattar V65-, Dagens Dubbel- samt de s.k. Storloppen bör emellertid ATG besluta i samverkan med berört centralförbund och efter förslag till program från tävlingsanordnande sällskap.

Genom att begagna formuleringen i samverkan med klargörs att beslutet måste föregås av konsensus vilket ger ATG ett erforderligt inflytande utan att sporten fråntas den garanterade beslutsrâtten över sportsliga ärenden.

Om staten och sporten i framtiden väljer att behålla den nuvarande samverkansmodellen mellan tävlingsverksamheten och vadhållningen anser utredningen att avtalet i denna del bör skrivas om så att sportens och AIGs ansvar i detta avseende klart kan utläsas. Utredningen föreslår att avtalets andra paragraf formuleras enligt nedanstående lydelse och att protokollsanteckningen därmed tas bort ur avtalet.

2 § Bolaget har att verka för att trav- och galoppsporten inom landet skall kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geografiska spridning tryggas inom de av statsmakterna angivna ramarna. Det är de till centralförbunden anslutna enskilda sällskapen och efter bemyndigande av sällskapen resp. centralförbund som ansvarar för tävlingsverksamheten och som därvid fattar beslut i alla sportsliga frågor.

Även frågan om totalisatoröverskottets har vållat fördelning diskussion. Enligt företrädarna för är sporten utformningen av propositioner och fördelningen av prispengar de viktigaste styrmedel som ñnns att tillgå för att försäkra en utveckling av trav- och galoppsport enligt av sportens centralförbund antagna riktlinjer. Enligt avtalets sjunde paragraf är det idag ATG som närmast i beslutar om av överdetalj fördelning skottet från vadhållningen.

Enligt utredningens uppfattning finns det skål som talar ñr att sporten själv borde tilldelas ett större ansvar för den deñnitiva fördelningen av den del av vadhållningsöverskottet som ATG för närvarande bestämmer skall till gå prispengar åt hästägarna,

till sportens organisationer samt till banomas

skötsel m.m. Aven medel som avsätts för avelsverksamhet m.m. borde fördelas direkt av I verket vill sällskapen. själva utredningen hävda att en allvarlig vilja till av decentralisering påverkansmöjlighet och beslut resp. ansvarstagande kräver att de enskilda tävlingsanordnande fritt kan sällskapen disponera över den andel av totonettot som ställs till sällskapens förfogande. För ATGs del innebär denna av förskjutning ansvaret för disponibla medel att banskaloma och basprisskalorna avvecklas och att framdeles får rikstotoprovisionen karaktär av budget- och med främsta resultatutjåmningsmedel syfte att samhällets syn på hästsporten kan förverkligas. Något ansvar för ATG att sörja för de sk. basorganisationemas medelsbehov bör inte föreligga.

Det. föreslås därför att det nuvarande avtalets sjunde helt skrivs om och ges följande I det lydelse. förslagna nya avtalet får denna bestämmelse fem. paragrafnummer

7 § Bolaget beslutar efter avdrag för egna kostnader, behov av konsolideringsmedel samt till pristillskott rikstotolopp om fördelning av totonetto (bruttoöverskott efter avdrag för vinstutdelning och skatt) från banspel och förtidsspel, av fonderade medel samt av intäkteri övrigt till de tävlingsanordnande för fri sällskapen disposition.

Vid bestämmande av den del av totonettot som överförs till skall beaktas sällskapen vad som sägs i 2 § om målet för hästsporten samt behov av incitament för banutveck-

ling genom balanserade andelar från ban- och firtidsspel.

Utredningen har i den nya paragraftexten ovan använt sig av

beteckningama förtidsspel och banspel för de spelforrner som existerar i dag. För att inga tvivel skall råda om vad som avses definieras dessa båda begrepp nedan.

Med fönidsspel avses allt spel i förtid via totomater och som för närvarande kan omfatta spelforrnema V65, Dagens Dubbel, V5, Komb, Vinnare och Plats.

Med banspel avses allt spel som sker på en bana och som för närvarande kan omfatta spelformema V65, Dagens Dubbel, V5, Komb, Vinnare och Plats.

Vidare önskar utredningen upprepa att - såsom självklarhet inom en demokratiskt uppbyggd folkrörelseliknande organisation - det ankommer på de enskilda trav- och galoppsällskapen att överlåta en tillkommande beslutsrätt på berört centralförbund om man anser att en sådan ordning gagnar verksamheten.

En annan fråga som vållat diskussion är hur en rättvisande koncemredovisning för den ideella föreningen STC skall upprättas. Frågan är formulerad mot bakgrund av att SlC äger 90 96 av aktierna i ATG men trots detta förhållande saknar ett mot aktierna svarande inflytande i ATG genom att staten innehar en majoritet av rösterna i ATGs styrelse. Ytterligare ett aber i sammanhanget är att STC inte kan disponera över vinstmedel från ATG då det enligt bolagsordningen råder utdelningsförbud.

Enligt bestämmelserna om upprättande av konoemredovisning i bokföringslagen (1976:125) samt i lagen (1980:103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, som torde vara tillämpliga på SICs fall, skall STC redovisa jåmväl ATGs resultat. Den koncemredovisning som därvid tas fram skall sedan fastställas av SICs stämma.

Enligt uppgift från en av SICs revisorer upprättas en sådan koncemredovisning och den ges in till berörd länsstyrelse, dock utan att vara fastställd av stämma, fullmäktige eller motsvarande församling.

Det kan naturligtvis anföras betänkligheter mot den ovan skisserade ordningen. En redovisning för STC som innefattar ATCs rörelseresultat blir i praktiken helt missvisande för den läsare/bedömare som år obevandrad i de speciella

förhållanden som råder.

Utredningen har haft kontakt med ett antal oberoende

auktoriserade revisorer i ärendet. Vidare har utredningen diskuterat

koncemredovisningsfrägan med företrädare för

statens bokföringsnämnd. De besked som att fä har gått emellertid inte varit entydiga.

En tolkning av de refererade bestämmelserna som följer lagens bokstav torde leda till att STC skall uppfattningen upprätta en och därvid koncemredovisning konsolidera ATG. Med ett 90-procentigt innehav av aktierna i ett dotterbolag skulle STC, teoretiskt sett, även kunna besluta om

konoembidrag mellan ATG och STC.

Nu finns

det i reglerna för koncemredovisning även andra förutsättningar som inte gör ovanstående lika

tolkning självklar. Bl.a. sägs det att skall

koncemredovisning upp-

rättas även om ett företag inte har i ett annat aktiemajoritet men på grund av andra Lex. omständigheter, kreditgivning, har ett dominerande inflytande. _

Mellan STC och ATG råder det motsatta egentligen förhållandet. STC har en i ATGs

minoritetsrepresentation

styrelse och i bolagsordningen finns en bestämuttrycklig melse om utdelningsförbud för det överskott som i uppstått ATGs rörelse. Det faktiska förhållandet är alltså att STC

oaktat det aktieinnehavet

90-procentiga saknar möjlighet till

dominerande inflytande i ATG.

Enligt utredningens mening bör framdeles ñljande ordning gälla beträffande STCs redovisning.

STC måste anses vara att en skyldigt upprätta

koncemredovisning som innefattar även ATGs rörelseresultat

och förmögenhetsmassa. skall fast-

Koncemredovisningen

ställas av STCs stämma och in till i ges länsstyrelsen Stockholms län. STC skall i denna

koncemredovisning noga

specificera att man inte kan disponera över ATG: resultat och att man genom det konsortialavtal som tecknats med staten - frånhånt sig möjligheten till ett reellt över inflytande ATG.

Då utredningen tydligt givit till känna att det är önskvärt med ett enklare decentraliserat ansvar för de lokala sällskapen

borde avtalet mellan staten och sporten framdeles endast reglera de mest övergripande frågorna. I övrigt bör bestämmelser av administrativ och operativ karaktär överföras till ATGs bolagsordning. Utredningen har tagit fram ett förslag till nytt ramavtal mellan staten och sportens huvudorganisationer som bygger på denna idé. Förslaget till ramavtal presenteras i bilaga F.

Som framgår av texten i bilagan har avtalet kortats ner till tio paragrafer. De nuvarande avtalsparagrafer som framdeles bör regleras i bolagsordningen år 4 §, som detaljreglerar ATGs ansvar för hästsportens utveckling; 7 § 2 st, som reglerar A163 ansvar för medelsfördelning samt 8 § som reglerar utom de delar där utredningen föreslår att budgetprocessen ATGs ansvar skall utmönstras.

Handlingsaltemativ H0 innebär sammanfattningsvis följande åtgärder:

* Avtalet mellan staten och sporten i nuvarande form skrivs i första hand om beträffande 2 § och tillhörande protokollsanteclcning samt beträffande nuvarande 6 och 7 §§. uppfattning kan avtalet med fördel Enligt utredningens skrivas om till ett ramavtal.

* Avtalet överarbetas så att sållskapens ansvar för sin egen ekonomi framgår tydligare.

* Avtalet förlängs till förslagsvis fem års giltighetstid.

Avtalets innehåll avseende operativa bestämmelser överñrs till ATGs bolagsordning.

* klaras ut Frågorna kring STCs koncernredovisning enligt utredningens anvisningar.

Enligt utredningens bedömning har dagens samverkanslösning mellan de tävlingsarrangerande organisationerna och ATG sådana förtjänster att den på kort sikt bör behållas med de förändringar som föreslagits ovan. Därmed blir alternativ H0 utredningens huvudförslag.

7.3.3 Handlingsalternativ H1

Handlingsaltemativet H1 skisserar en organisationsmodell där gränsdragningen mellan sporten och spelet är mer definitiv utan att det ekonomiska sambandet därför bryts.

Staten äger två av de tre stora bolagen som har regeringens tillstånd att anordna lotterier och vadhållning. Dessa två är Svenska Penninglotteriet AB och AB lipstjänst Något principiellt hinder för staten att äga jämväl det bolag som ansvarar för vadhållning vid hästsporttävlingar föreligger inte. En sådan ordning kan också från statens sida sett te sig som eftersträvansvärd med målet att nå sådana positiva samordningseffekter som for närvarande inte kan nås enbart genom affärsmässiga uppgörelser mellan de tre bolagen.

Utredningen anser att H1 i ett långsiktigt perspektiv är ett fullt möjligt alternativ. Staten skulle därvid förvärva aktierna i ATG från STC och SGC och som följd härav låta AIG vara fri att enligt en ny koncession från regeringen anordna de spel som ägaren önskar marknadsförda genom bolaget. Förvärvet av aktiema bör ske efter det att bolagets värde beräknats av en partsneutral instans. Det bör härvid beaktas att aktiekapitalet vid starten var lågt - 300 000 kr. - och att det därefter höjts genom flera fondemissioner. I allt väsentligt är det alltså genom spelets överskott som ATGs eget kapital kunnat konsolideras över tiden varför det torde vara räntan på en alternativanvändning av sportens stiftelsekapital som utöver stiftelsekapitalet skall gottgöras STC och SGC.

i sin av H1 för Utredningen begränsar behandling uppgiften det av staten helägda ATG att anordna spel som sammanhänger med hästsport utan att denna begränsning i en reell situation behöver föreligga. Vidare låter utredningen det statliga spelbolaget i detta tänkta alternativ kallas för ATG trots att namnet framgent delvis skulle kunna vara missvisande.

Alternativet H1 beskriver en renodlad marknadssituation mellan tävlingsverksamheten och spelbolaget. Det förutsätts att spelbolaget är bemyndigat att agera såväl inom Sverige som utomlands. Det förutsätts också sporten skall kunna sälja sina lopp som spelobjekt såväl till det svenska vadhållningsbolaget som till spelarrangörer med säte utomlands.

En fråga som måste avgöras i detta handlingsalternativ är om det statliga spelbolaget skall ansvara för allt förekommande totalisatorspel eller om bolaget enbart tilldelas ansvar för förtidsvad på riksspelen medan sällskapen av regeringen får en direkt koncession att själva svara för banspelen.

Då utredningen i förutsättningarna för alla alternativ utgått ifrån att det ekonomiska sambandet skall upprätthållas är problemet mera av administrativ än principiell natur. Spelets överskott efter skatt bör tillkomma sponen för slutlig fördelning mellan aktiva och arrangörer på vilket sätt det än genereras.

Det finns skäl som talar för att sällskapen skulle kunna tilldelas rätten att svara för banspelen. Utredningen har på flera ställen tidigare redovisat önskemål om en decentralisering av beslutskapacitet och ekonomiskt ansvar till de tävlingsanordnande sällskapen. Med direkt ansvar för banans totalisatorspel inkl. de anordningar av ADB-karaktär som erfordras och med dispositionsrätt till för närvarande omkring hälften av det samlade totalisatoröverskottet skulle ett ökat inflytande nås. Samtidigt skulle också ansvaret skärpas då något mer eller mindre uttalat slutligt ansvar för sällskapens ekonomi inte kan föreligga från ATGs sida i detta alternativ.

Minst lika starka skål talar emellertid för en ordning där ATG behåller dagens tillstånd att ensamt svara för totalisatorspelet, såväl förtids- som banspel.

Staten har i dagens lösning - utan att ha ett ägaransvar uttalat en klar vilja att sportens differentierade prägel skall försvaras inför framtiden och att det är eftersträvansvärt att den geografiska spridningen behålls. ATGS roll att utöver spelansnret även sörja för en ändamålsenlig fördelning av de ekonomiska resurserna ändras inte på grund av ett direkt statligt engagemang. Snarare tvärtom. Därför menar utredningen att ATG i detta handlingsalternativ skall träffa uppgörelser på affärsmässiga grunder direkt med sällskapen eller den som sällskapen sätter i sitt ställe om rätten att anordna vadhållning.

Den tekniska utvecklingen beträffande vadhållningen har gått snabbt under de senaste åren. Utredningen har under arbetets gång och i föreliggande presentation skilt på banspel och

M7

förtidsspel. Genom den nya centraldator som ATG anskaffat och genom utbyggnaden av totomaterna har förtidsspel och banspel integrerats i sådan grad att det knappast framdeles går att dela på det tekniska ansvaret för vadhållningen mellan de tâvlingsarrangerande sâllskapen och ATG. Utredningen finner det därför tekniskt ogenomförligt att låta ñ sållskapen tillstånd att själva anordna banspel.

Utredningen menar att alternativet H1 definitionsmâssigt undanröjer den grânsdragningskonflikt som nu irriterar sporten och ATG. Sporten får ett odelat ansvar för tävlingsverksamheten och måste se till att trav- och galopplöpningama håller för anordnande av vadhållning ändamålsenlig kvalitet. Marknadssituationen ger sporten en leverantörsroll och spelbolaget en bestäJlar/köparroll där förutsättningarna för ekonomi och administration får klaras ut inför varje affärsmässig uppgörelse.

Handlingsaltemativ H1 innebär sammanfattningsvis en avsevård förändring jämfört med dagens situation. Utredningar anser att H1 inte bör komma ifråga som modell för den framtida ordningen förrän det visat sig att H0 inte blivit ändamålsenlig. Det är alltså först på lång sikt som utredningen kan tänka sig att staten också tar ett för ågaransvar vadhållningsverksamheten och att denna helt separeras från sporten.

7.3.4 Handlingsalternativ H2

I handlingsaltemativet H2 eftersträvas att fördela aktierna i ATG så att statens och sportens nuvarande i inflytande styrelsearbetet speglas av ägandet. Då staten i dag har fyra ledamöter, varav en år ordförande med utslagsröst, skulle 51 96 av aktierna förvånas av staten för att rätt proportion skulle nås. Detta alternativ kallar utredningen H2 (51). Det skiljer sig i praktiken inte från alternativet där staten äger 100 % av aktierna. Därför menar utredningen att de förrespektive nackdelar som redovisas för handlingsalternativ H1 också är aktuella för H2 (51).

Det finns emellertid motiv även för att statens ägande borde begränsas till hälften. Främst psykologiska motiv. Sporten värnar engagerat om målet och uppgiften att behålla ett folkrörelseliknande inflytande över tåvlingsverksamheten och självklart kan skillnaden mellan att vara hâlftenågare eller

minoritetsägare av det bolag som svarar för den ekonomiska generatorn upplevas som avgörande.

I allt väsentligt kommer verksamheten i H2 (S0) att bedrivas såsom sker i nuläget. Den förändring som genomförs är att avtalet mellan staten och sporten avvecklas och ersätts med en mer detaljerad bolagsordning. Vidare måste frågan om vem som skall inneha ordförandeposten i ATGs styrelse bli föremål för särskilt avgörande. Enligt utredningens mening skulle det vara möjligt i detta alternativ att posten altemerade mellan staten och sporten med förslagsvis två-åriga mandatperioder.

Alternativ H2 (50) skulle tillfredsställa den åsiktsinriktning som idag gör gällande att sportens företrädare drar alltför långtgående slutsatser av det formella moder-/dotterbolagsförhållande som råder mellan S1C och ATG. Förändringen skulle också innebära att staten förvärvar en aktiepost i ATG utan att därmed på något sätt förändra (läs: förbättra) statens möjlighet att påverka hästsporten. Själva aktieförvärvet framstår därmed som en ren symbolhandling.

Handlingsaltemativet H2 (50) kan enligt utredningens bedömning bli behäftad med samma problem som förekommer i nuläget. Det luävs att aktieägarna förhandlar fram en bolagsordning för ATG som undanröjer dessa meningsskiljaktigheter. Närmast till hands ligger då att låta de aspekter som anförts på dagens avtal mellan staten och sporten få genomslag i en ny bolagsordning.

Sammanfattningsvis menar utredningen att H2 (51) och H2 (50) inte har några fördelar framför H0 respektive H1 och därför inte bör komma ifråga.

7.3.5 Handlingsalternativ H3

l-landlingsaltemativet H3 beskriver en återgång till den ordning som rådde före ATGs tillkomst med den skillnaden att sporten nu måste sörja för riksspelens fortbestånd genom att själv driva en organisation av ATGs karaktär.

Utredningen kan inte annat konstatera än att spåren delvis förskrâcker när tankar på förhållandena i början av 1970talet växer fram. Redan den fön-a trav- och galoppsportutredningen riktade påfallande skarp kritik mot sportens

organisationer och menade att man alltför planlöst låtit sporten utvecklas utan hänsyn till rådande ekonomiska realiteter. Investeringar hade genomförts utan att ñnansieringarna var klara och hästbeståndet hade fått växa utan beaktande av en tillfredsställande kostnadstäckning.

Självklart finns det en teknisk lösning av ett uppgifts- och ansvarsfördelningsalternativ där staten helt lämnar det aktiva inflytandet via styrelserepresentationen och i stället agerarvia statsmaktemas ordinarie styr- och kontrollinstrument. I diskussionerna om hur denna lösning skall mejslas ut måste sportens organisationer beakta vad som sagts under H1 om hur vadhållningsverksamheten skall ordnas. Konsekvensen blir här att sporten får ett totalansvar för allt spel såväl fortids- som banspel.

Utredningen befarar att H3 på sikt kan bli ett äventyrlig: handlingsalternativ. Iill grund för denna bedömning ligger vetskapen om att det år genom de centralt fördelade överskotten som många av de tåvlingsanordnande sâllskapens ekonomier har hållits relativt stabila.

I handlingsalternativ H0 som tidigare beskrivits har utredningen emellertid tagit ett tydligt steg i riktning mot ett självståndigare ekonomiskt ansvar för sållskapen. Därvid har dessa tilldelats ansvar för fördelning av totalisatoröverrskott mellan banans behov och håstâgarnas. Detta ställningstagande har varit möjligt bl.a. genom att ATG även framdeles behåller ett, i vart fall delvis centralt inflytande över hur rikstotoprovisionen skall fördelas. Enligt utredningens uppfattning är detta så långt man kan gå med bibehållande av nuvarande målsättningar.

Det är enligt utredningens uppfattning ett oavvisligt krav att trav- och galoppsâllskap - som skall anordna totalisatorspel har en i grunden stabil och sund ekonomi. Varje organisatorisk lösning där en övertygelse om att så inte kan komma att bli fallet måste förkastas. Utredningen anser bl.a. av den anledningen att H3 inte bör komma ifråga.

7.3.6 Handlingsalternativ H4

Handlingsaltemativ 4 är noterat enbart för fullständighetens skull. Någon tanke från utredningens sida att förorda ett fullständigt statligt engagemang i tävlingsverksamheten förekommer inte varför alternativet kan avfärdas omedelbart.

7.3.7 ATGs inre organisation

När det avslutningsvis gäller ATGs inre organisation menar utredningen att det efter ett långt uppbyggnadsskede nu kan finnas anledning att genomföra en särskild organisationsöversyn.

ATG har under bolagets 17-åriga historia vuxit snabbt och gjort avsevärda investeringar i ADB-kapacitet. Bolaget har också funnit skäl föreligga för att utnyttja den utbyggda ADB-kapaciteten för samverkan med andra organisationer och företag för att därigenom uppnå en gynnsam kostnadssituation.

Vinner utredningens tankar på en allmän decentraliseringsprocess gehör borde det vara ändamålsenligt att samtidigt se över ATGs centrala fasta resurser.

7.4 ekonomi

Galoppsportens

En av uppgifterna för ATG år att förvalta det samlade nettoresultatet för sporten så att både trav och galopp kan förekomma med så stor geografisk spridning som det år realistiskt att tänka sig. Då galoppsporten utgör en jämförelsevis liten del av den totala verksamheten och samtidigt inte numera lyckats locka det publilranlal som var fallet tidigare, ligger det nära till hands att döma galoppsporten som tärande på de tillgängliga resurserna. Några enkla kalkyler där galoppsportens medelsbehov jämförs med det egna bidraget till totalomsättningen jävar

inte påståendet.

Då utredningen tagit upp detta spörsmål med ansvariga inom travsportens centralförbund, och därvid inte undvikit den vulgärbeskrivning som stundom hörs och som exemplifierats ovan, har dock en helt annan bedömning kommit i dagen. Man ser från travets sida fördelar i att behålla den

lSl

differentiering av håstsporten som nu gäller och menar att den resursfördelning som främst för riksspelen ger utrymme skall upprätthållas till fördel för galoppsporten.

Experten Erik Kylengren fick tidigt utredningens uppdrag att ge sportens egen bedömning av möjligheterna för galoppen att stå på egna ben. Hans är rubricerad analys Förutsättningar för en självständig svensk galoppsport och finns fogad till detta betänkande som E. bilaga

Kylengren anför i sin analys att man från sida galoppsponens mycket medvetet avstår från krav på anordnande av V65omgångar med galopplöpningar som då sportens spelobjekt nettoresultat skulle förlora på detta genom det mindre riksspelintresset för galopp. Vidare poängterar att Kylengren hela vinstavdraget på banspelets VIP-varianter skulle behöva behållas sållskapen, i vart fall under en __av uppbyggnadsperiod. Aven andra resursförstärlcningar föreslås till galoppsportens fördel men trots detta kommer sporten inte på långt när upp till ett balanserat kapitalflöde. Ett nollresultat kräver enligt Kylengrens bedömning inkomster till galoppsporten motsvarande en Dagens Dubbelomgång per vecka samt från totalt sju VÖS-omgångar per är.

Utredningen tror för sin del att det totala verksamhetsnettot skulle försämras med en ökad andel Det riksspel på galopp. föreligger med andra ord för närvarande inte några förutsättningar för att galoppsponen skulle kunna överleva om sambandet med ATGs riksspel skulle brytas.

Vad som enligt utredningens närmare till mening ligger hands för galoppsponens aktörer att kraft åt år en ägna översyn av den egna organisationens uppbyggnad. Det förefaller föreligga en avsevärd överorganisering då gott och väl över tio separata organisationer, olika representerande inriktningar inom galoppsporten, skall ges påverkan:möjlighet på som mest tre banors galopptävlingar. Utredningen menar att alltför starka partsinuessen år dominera över sådana intressen som står närmare sportens driftsfrågor av ekonomisk, juridisk eller marknadskaraktår. Det måste för galoppsportens del gå att finna en ordning där de slutliga besluten tas av organisationsenheter som står närmare och mera i direkt kontakt med de dagliga spörsmålen.

Det bör ankomma på sporten själv att sörja för att en bättre tingens ordning kommer tillstånd. l slutet av nästkommande avsnitt om banstrukturen för utredningen ett resonemang om möjligheterna för galoppsporten att finansiera vissa investeringar sammanhängande med Täby Galopp. Enligt utredningens uppfattning kan ett sätt att öka självñnansieringsförmågan vara att banta organisationsstrukturen. Det borde vara möjligt att reducera organisationen med upp till 30 96. Samtidigt är det enligt utredningens bedömning nödvändigt att samordna vissa funktioner mellan Täby Galopp och Jägersro Galopp. Dessa exempel borde vid ett genomförande leda till att betalningsmedel frigörs intill en summa om 2,5 milj.kr per år.

Beträffande Täby Galopp AB vill utredningen peka på ytterligare en angelägen förändring. Bolagets aktier ägs för närvarande av Stockholms Kapplöpningssällslcap (SKS). Detta förhållande är inte ändamålsenligt med beaktande av de frågor som är förknippade med vardagsdriften av banan och banans sekundära anläggningar. Det är heller inte lämpligt att galoppbanan ägs av en organisation med övervägande hästägarintresse. En ordning som travsällskapen generellt sett reglerat i sina stadgar där hästägarintresset inte får vara i majoritet. Närmare till hands ligger enligt utredningens uppfattning att Täby Galopp ägdes av SGC. Då skulle SGC med större kraft kunna verka för att de ovan skisserade strukturrationaliseringama verkligen genomfördes. Utredningen föreslår därför att SGC förvärvar alla aktier i Täby Galopp AB från SKS för en rent symbolisk köpeskilling.

7.5 Banstrukturen

Utredningen har förstått att det är ett mål såväl för staten som För sporten att hästsport kan bedrivas i differentierade former över hela landet. För statens del kan ett flertal skäl anföras. Hästsporten är en del av de samlade folkrörelsema och som sådan av intresse för samhället. Staten har samtidigt direkta ekonomiska intressen i att sporten finns spridd.

Sportens företrädare anser sig ha klara belägg för att den nuvarande geografiska spridningen över landet, i vart fall beträffande travbanorna, tryggar sportens förankring hos breda folkgrupper. Vidare slår man fast att rekryteringen av

yrkesverksamma såväl som banpublik underlättas av en närhet till platser där sporten aktivt utövas. Påståendet gäller också i hög utsträckning för den som ännu inte spelpublik lockats uppleva hästsporten live men som på tävlingsarenan genom lokal bearbetning kan komma att som nyrekryteras banpublik. Det är bl.a. av detta skäl som både ATG och

sportens centralförbund ägnar stor uppmärksamhet åt banor som från tid till annan kommer i ekonomiska svårigheter.

Den töna trav- och erinrade inför galoppsportutredningen framtiden om av en nödvändigheten struktunationalisering bland befintliga banor för den händelse att publikunderlaget skulle vika. Bl.a. hâvdades det att staten skall knappast behöva avstå från sin andel av för att hålla vinstavdraget olönsamma enheter igång. Detta är en för ett utgångspunkt resonemang om befintlig banstniktur som delas även av förevarande utredning. Det fordras alltså att såväl publikunderlag som antal aktiva sportutövare är tillräcklig omfattande för att en av antalet banor skall kunna utbyggnad “ komma till stånd.

Utredningenhar på flera ställen i de beskrivande avsnitten, bl.a. i kapitel 6.6, berört den diskussion som om pågår förtidsspelens påverkan på banspelet och därmed på publikunderlaget.

Å ena sidan framhålls att vadhållningen genom törtidsspel idag omsätter en högre totalsumma än det samlade banspelet. Overskottet från har numera förtidsspelen jen avgörande inverkan på sportens ekonomi. Vidare framhålls att förtidsspelen är nödvändiga till och konkomplement banspelet kurrerar med Iipstjänsts och motsvarande Penninglotteriets lättillgängliga spel för den intresserade allmänheten.

Å den andra sidan framförs en oro för att förtidsvadhåll-

ningen genom totomatema helt och hållet skall tillfredsställa intresset för spel i samband med Konsekvensen hästsport. skulle i det mest scenariot bli att pessimistiska tidigare trogen banpublik skulle nöja sig med förtidswd. I vart fall ställer man sig tvivlande till tron att totomatema skall locka på ny hästsportintresserad publik till banorna.

De överläggningar som förts under har inte utredningsarbetet lett till något avgörande till fördel för endera av uppfattningama. Självklart skulle frågan om utrymmet för ny

bankapacitet kunna tillföras väsentligt beslutsunderlag om utredningen fann den ena eller den andra ståndpunkten som mest trolig.

Att dra några slutsatser från uppbyggnaden av totomatsystemet så här långt beträffande de sjunkande publiksiffrorna torde inte vara möjligt. Arenaidrotterna har under senare tid förlorat publik i så anmärkningsvärt stora tal att de minussiffror som drabbat hästsporten närmast skulle kunna ses som relativa framgångar. Om detta vet dock inte utredningen någonting med säkerhet eftersom analyser saknas.

Vad utredningen däremot med säkerhet kan slå fast år att hästsporten inte står inför någon som helst valsittration. Man har att marknadsföra såväl törtidsvadhållning som spelet på banorna för att i framtiden kunna försvara och förbättra det ekonomiska överskottet som vadhållning ger. Spelmarknaden liksom andra kommersiella marknader innehåller olika segment och uppgiften är att hitta rätt spelforrn för respektive segment.

Frågan om rätt metod att vända dagens negativa publiksiffror torde mer beröra familjesociala aspekter än olika spelformer. Utredningen menar att vare sig den ena vuxna medlemmen i en familj är hästsportsintresserad, eller båda råkar vara det, så föreligger idag så många konkurrerande behov som skall tillfredsställas inom familjen att det inte år lika enkelt som tidigare att vara trogen publik på banan.

Detårtrefrågorkringbansuukturensom törnärvarandeår aktuella. Dessa år galoppsportens önskemål om ny bana i Västsverige, travsportens tankar på att en ny bana borde etableras i Jönköping samt ett spörsmål angående en kombinerad trav- och galoppbana i Jönköping.

Travsporten anser att Jönköpings län är en vit area på kartan och att såväl befolkningsunderlag i antal som ett dokumenterat spelintresse utgör grund för tankar på anläggning av en ny travbana i Jönköping eller dess närhet.

Utredningen har tagit fram statistik över spelets geografiska fördelning där bl.a. totonettot kan studeras utifrån en frågeställning om spelet är så starkt i något lån att det uppenbart föreligger ett ekonomiskt utrymme att fördela detta på flera banor.

m a m

um mm mm mm

sättningen per län totonettot

WC mm.

Tabell 28.

ATG: neaomulm redovisatper lin vinn veckor unde: 1990

;§33 .§3 :_52

i o c o o o o

§5. 2a. nu!

man? 28. 9540. .E7 u?? 88. 800. m8?

23m- §7

SR.

nä?

.

(då

. =ø›

o e o o o o

S. u: N40. nu.

R3. kan. kom. un? än? 81. Ein. 80a. nä.

_

§4 302-

S. ä. p . . . .

a e o o o a

ä.

88. En? A80. 2%. man. S5 än: 0040_ C3. .u

22m. N32. En. §2. 82.. kan.

RS.

i-Cs 388.

E.

åt

. a › .

i 23::

e

hu: E0

zoo:

2:22 då;

8_

0409. E8. 89a .§2 88. :m: än mo: §3. 98m 32.. som» :m: »Gun own! Show 38m 88m än

_En_

0.88_

0:3;

o e e e o

nano

§› 3:3 00000 Sen» »Sue N38

;0 o o c e o ø

8 n: om»

at... nä» nä» än Run_ ...Sn so: :R S: nå..

a o o o e o

an; Om: .En

anda

hä_ nä.: »G3 nå! S84 1.8 S8. :sku En.. 5400 .ut om:

3%.: :U3

å; å”

;§5 3138:2.: :nå 02.50 82:a... 9524:26. amaniis. ...genuina Sååå.. gi.. sauna-ua... satans!!

t: å; å å å

Nästa tabell visar för varje m m m. m av ban- och förtidsspel , dels kostnaderna för behållningen

medel till sporten, dels som slutresu ltat ATG: nettoresultat.

Beloppen anges dels totalt i mkr, dels i kronor per inv

Tabell 29 Totoneuoredovisuperllnochpetinvhmvinuvecknrunder 19W

SSR 8323

...303

...omløkuuzg

uk 3

:i

°°8 Ståä

53..

o

:oo

7033:3

ä. ä.

goa!?

.to

. . ast-ina .once-a

4.9-

...k ›a

u. . . Se.:

WE :

.nuc-

a. 3:3

:nu

.Steel

a.: S.

to! :oo

. t.°.. E9 °.°.°... .. #15! RRQH °° 300:-: °°H RSH o

i! å 33

.I n. e.

3 nä: 43

_JS_

59:53:33.3

n 43 ...n

_dä_

S:

u

:nov

. :u 22

031.02:

e! 22

u.: ._8252

.a a:

Man kan observera att ATGs resultat är negativt i tre län, nämligen Västerbotten, Västernorrland och Gotland. Skälen härtill år olika. För Gotlands del beror det resultatet negativa i stor utsträckning som på ett lågt spel per invånare, ej förmår klara kostnaderna för den trawerksamheten befintliga i länet. Västernorrlands län har det allra högsta spelet per invånare i hela landet. är ändå Sammantaget spelresultatet svagt. Man har också tre banor i länet som en stark samtidigt satsning gjorts med centrala medel på Bergsåkersbanan i Sundsvall. Den har nu utvecklats till Norrlandsregionens huvudbana med bland annat särskilt höga prispengar. För Västerbottens del är resultatet en blandning av förhållandevis lågt spel per invånare och på kostnadssidan förekomsten av tre olika banor.

När det gäller frågan om en inom nyetablering Jönköpings närhet kan man ur tabell 28 läsa ut att spelet på V65, Dagens Dubbel, m.fl. spel genom förtidsvad är relativt omfattande utövat även inom län som saknar egen bana.

Att Jönköpings län sätt skulle framstå som på något självklar kandidat till en ny bana kan dock inte se. Skulle utredningen de redovisade siffrorna i en jämförelse mellan alternativa etableringsförslag tillmätas en avgörande betydelse menar utredningen att Lex. Västmanlands län synes vara starkare.

Nu är det emellertid inte bara ur som eventuella spelsynpunkt framtida etableringar skall diskuteras. Aven publikomland samt intresse och tillgång på tävlingshästar skall tillmätas betydelse.

Frågan som skall ställas är därför om och i så arr vilken etablering som gagnar tillförsel av resurser till hästsporten och som inte enbart omfördelar befintliga.

Galoppsporten pläderar för att planema på att återupprätta en bana i Göteborgstrakten skall kunna realiseras. Man anser att det västsvenska är så omfattande att det bör galoppintresset kunna bilda underlag för en egen bana. Det totala antalet galoppörer räcker väl till som underlag för godtagbar kvalitet i löpningama och man anser att endast marginella justeringar behöver göras beträffande antalet och tävlingsdagar på Täby- Jågersrobanoma för att planeringen skall hålla. De dubier som kan höras från mindre funktionärer inom övertygade sporten gäller om de ekonomiska kalkylema är realistiska.

Ett tredje banaltemativ som varit uppe till övervägande inom utredningen är en idé om en kombinerad trav- och galoppbana i Jönköping av modell Jägersro.

Mot dessa offensiva tankar och planer på nyetableringar står enligt utredningens bedömning det faktum att ett antal av banorna utefter norrlandskusten samt travbanan på Gotland resultat. Vad beträffar

redovisar mycket svaga Solängets

bana i Örnsköldsviks kommun så svagt att STC och ATG tillsammans förstärkt organisationen därstädes. Vidare måste utredningen erinra om att galoppsporten står inför ett omfattande investeringsprogram beträffande såväl Täbybanans som Jägersrobanans ytbeläggning. En utredning _som ATG låtit galoppsporten genomföra i syñe att jämföra olika banunderlags anlåggnings- och driftskostnad visar visserligen att ett underlagsmaterial som benämns EQUTTRACK med en total investeringskostnad om minst 15 miljJu. per bana ur sportslig synpunkt skulle vara det bästa valet. Man avvisar dock underlaget av ekonomiska skäl. Som acceptabelt alternativ har emellertid lagts förslag om traditionell DIRITRACP-beläggning, sedan många år prövat i Sverige och USA, som kräver en investering om ca 5 rnilj.kr. per bana.

Slutligen, beträffande galoppsporten. har utredningen inhämtat att en uppgörelse om viss staten tillhörig mark (fastigheten Hästen 1 i Täby kommun), som nyttjas av Täby AB för och har träffats den 12 galopp träning tävling, september 1990 mellan Täby kommun, Täby Galopp och byggnadsstyrelsen Uppgörelsen innebär att ifrågavarande fastighet förvånas av kommunen och Täby Galopp för bostadsbyggande samt för bibehållande av tävlingsverksamheten.

Uppgörelsen mellan de tre nämnda parterna har formen av en s.k. avsiktsförklaring. Härvid har angetts att hela fastigheten Hästen 1 överlåts från staten till kommunen och Täby Galopp. Genom ett särskilt avtal kommer de två senare parterna att sinsemellan reglera äganderätten till fastigheten. Enligt de förhandlingar som genomförts under ledning av en särskild törlikningsman är parterna ense om tillträdestid, köpeskilling och andra förutsättningar för överlåtelsen.

Tävlingsverksamheten skall alltså enligt planerna även

framdeles bedrivas på fastigheten Hästen l. Träningsverksamheten däremot avses flyttas till ett annat område. Hur den senare flyttningen skall avses bli närmare genomföras reglerat i avtal mellan Täby kommun och Täby Galopp enligt vad som sägs i en anmälan om ärendet till finansdepartementet.

Då parterna inte på något sätt beskrivit hur denna affär skall ñnansieras utgår utredningen ifrån att AB Täby galopp nödgas ikläda sig ett långtgående ekonomiskt ansvar för att klara sin del av fastighetsförvärvet samt för att kunna medverka till att etablera en helt ny träningsanläggning, enligt planerna i den norra delen av Täby kommun på gränsen mot Sollentuna. Utredningen har tidigare redovisat hur ytterligare skall kunna inom betalningsmedel frigöras galoppsporten. Dessa resurser räcker knappast för att klara detta fastighetsförvârv.

Utredningen vill slå fast att det enbart är den goda tillgången på såväl trav- som galopphästar som talar för nyetablering av en ny bana för hästsport. Både travets hästägarkår och galoppens anser att stanmöjlighetema för främst de amatörtränade hästarna är för få. Sämst ställda i detta hänseende är de västsvenska galopphåstägarna. De inte sällan resa tvingas till såväl Norge som Danmark för att med chans till oftast ringa ekonomisk kompensation kunna få ut sina hästar på tävlingsbanan.

Mot av en bana för talar nyetablering ytterligare hästsport främst den ekonomiska utvecklingen. lydligaste signalen därvidlag har varit det stagnerande banspelet med enbart marginell tillväxt under senare år. Enstaka år till och med tillbakagång mätt i reala värden.

Även inkomsterna från banpubliken talar mot investeringar i ytterligare fasta resurser. år de senaste tre åren har Varje inneburit en publik tillbakagång på omkring 100 000 personer. Trots att hästsporten torde vara den arenaidrott som bäst försvarat positionen under pågående publikkris kan utredningen inte tillstyrka ökad bankapacitet under nuvarande publika förhållanden.

De ovan beskrivna tendensema mr spelmarknaden och publiken är också viktiga faktorer i samband med bedömningen av prispengarnas tillväxt. Hästâgama är inte tillfreds

med nivå och det ñnns den dagens på prispengama ur_ aspekten sett knappast utrymme för att öka antalet tävlings-

dagar.

Tillsammans med de direkta ekonomiska problem som uppkommit vid av norrlandskustens travbanor menar några att ovanstående skål mot en Ökning av antalet utredningen tr-.w- och/eller galoppbanor år alltför entydiga för att en positiv syn skall kunna anläggas.

Vidare menar utredningen att framtida investeringsbeslut i stora som små, i väsentligt högre grad sportanlåggningar, måste egna ansvarstaganden. Detta år bygga på sållskapens en förutsättning för de tankar på omkonstmktion av befintligt avtal mellan sporten och staten som utredningen antagit. Särskilt viktigt är att staten, endera själv eller genom ATG slår fast att ekonomisk garanti för fullföljande av någon beslut inte föreligger. Samtidigt år det sällskapens egna väsentligt för stabila ekonomier hos självklart långsiktigt sällskapen att ATG över tiden strävar efter att öka banomas andel av det samlade överskottet. Detta bör successivt komma till konkret uttryck vid konstruktion av banskalorna.

avvisar därför tanken på en inom ramen för Utredningen nuvarande ekonomi ökad Skulle en tillväxt i bankapacitet. fråga om såväl spelvolym som publik inträffa så att omfördelning av befintliga dagar och tillskott av nya dagar för meeting kan vara ett fömuftigt beslut måste ett absolut ekonomiskt ansvar läggas på det sällskap som har för avsikt att starta en ny bana.

7.6 Sportens och spelets internationalisering

delar helt bedömning att en så långt Utredningen sportens gående integration inom Europa avseende tävlingsverksamheten som år möjlig skall eftersträvas.

Redan i kan man påstå att galoppsporten nått en dag skandinavisk integration som till yttermera visso också torde vara för fortbestånd. Förhållandet nödvändig sportens bekräftas samtidigt av att övriga Europa talar om Skandinavien och skandinaviskt uppfödda hästar. Galoppsporten har emellertid gått vidare i sina integrationssträvanden och i sitt reglemente för princip anpassat

tävlingsverksamheten så att grånshinder undanröjts.

Travsporten har ännu inte nått lika långt och här föreligger ett mer eller mindre uttalat missnöje med vissa europeiska länder som genom särbestâmmelser stänger ute svenskuppfödda hästar från tâvlingsmöjligheter. Man år dock från de aktivas sida fast beslutna att successivt öka det internationella utbytet som förväntas ge relativa fördelar åt de svenska tävlingshâstama med sin dokumenterade höga kvalitet. Anstrângningar i denna riktning pågår just under utredningens arbete och travsportens expert i utredningen rapporterar att framgångar âr att vänta.

För totalisatorspelets del har i det beskrivande utredningen avsnittet förklarat att problembilden år mera komplex. Utgångsläget för dagen år gynnsamt och den konkurrens som från tid till annan gör sig gällande mot den svenska spelmarknaden från företrädesvis England har kunnat pareras. ir il n

Sverige, liksom i de övriga västeuropeiska länderna, i l upprätthåller en för det egna landet anpassad lagstiftning for spel och lotterier. Det år en protektionistiskt formad lagstiftning som utesluter varje marlcnadföringsinsats till förmån för Lex. totalisatorvadhållning som inte godkänts av regeringen. Denna lagstiftning utgör därmed självklart en av de viktigaste ñrutsâttrüngarna för den svenska tördelningsmodellen mellan staten och sporten.

Utredningen understryker mot bakgrund av det att en sagda integration på spelmarknadens område med exempelvis EGlåndema måste genomföras på ett sätt som garanterar en konkurrensneutralitet mellan de marknadsförande spelorganisationerna. Oberoende av om den som organiserar spelet har sitt säte i Sverige eller annorstädes i Europa skall marknadsföringen ske med iakttagande av en fördelningsmodell för spelens ekonomiska överskott som följer av vårt regelverk.

7.7 Djurskyddet under träning och tävling

Utredningen har under det beskrivande avsnittet redovisat hur djurskyddet fungerar inom travsporten efter det att den nya djurskyddslagen trädde i kraft 1988. l allt väsentligt har galoppsporten organiserat djurskyddet på samma sätt. ATGs hästldiniker kompletterar sportens förebyggande djurskydd genom att erbjuda hästsjukvård i anslutning till tränings- och tävlingsverksamhet.

Lantbruksstyrelsen, som är central förvaltningsmyndighet för djurskyddsfrågorna, har sedan förberedelsarbetet för den nya djurskyddslagen inleddes hävdat att kontrollen av djurskyddet i samband med träningsverksamheten bör utvecklas. Styrelsen har byggt sitt resonemang på följande bedömning.

Tillsynen av djurskyddet fungerar i stort sett bra under tävlingarna genom att en särskilt förordnad banveterinär har erforderliga befogenheter att utöva kontrollverksamheten. Banveterinären skall besiktiga banan före tävlingen och vara närvarande under löpningarna. Vad som lantbruksstyrelsen haft erinringar mot är hur djurskyddet - i vart fall kontrollen - under fungerar träningsverksamhetert. Lantbruksstyrelsen har därför föreslagit att barrveterinärorganisationen borde byggas ut såväl avseende de ñrlättningsreglerade befogenheterna som vad beträffar de samlade veterinärresurserna. Den tekniska lösningen som styrelsen förordat innebär att kommunernas allmänna ansvar för djurskyddet genom miljöoch skulle undantas vad beträffar hälsoskyddsnåmnderna tillsynen vid offentlig tävling med djur på tävlingsbana med totalisatorspel och vid träning för sådan tävling. Den tillsynen skulle i sället utövas direkt av lantbruksstyrelsen. Antalet nya veterinärer som styrelsen anser behöver tillföras organisationen uppgår till ett femtontal. Uppskattningen har dock ansetts osäker beroende på att inte lantbruksstyrelsen har kännedom om hur stor del av tillräcklig träningsverksamheten som bedrivs vid särskilda träningscamper och hur dessa är för geografiskt belägna. Kostnadsökningert denna har ansetts inte 10 ambitionshöjning överstiga milj.kr. per år.

Utredningen har inhämtat att lantbruksstyrelsen hitintills inte ltafl framgång med sina en veterinäryrkanden på utbyggd Banveterinären har fortfarande inte förän-

organisation.

mngsmässigt stöd för inspektion av stallar på tävlings-

platserna. Inte heller har man tillträde till träningscampema utan tillsynen av dessa skall fortfarande ske genom miljöoch hälsoskyddsnämndema som, enligt lantbruksstyrelsens bedömning, saknar kompetens för denna uppgiñ.

Ytterligare en invändning som lantbruksstyrelsen har beträffande dagens lösning av banveterinårfrågan är ersättningssystemet. Man anser att det inte helt går att utesluta uppkomsten av ett jävstörhållande då banveterinärerna ersätts av tävlingsarrangören trots att det år som lantbruksstyrelsen beslutar om förordnande. Denna omständighet har lett styrelsen till ställningstagandet att banveterinärema bonde vara heltidsanställda av lantbruksstyrelsen.

Utredningen anser mot bakgrund av ovanstående synpunkter att det närmast är självklart att den centrala förvaltningsmyndigheten har högt ställda ambitioner. har Samtidigt utredningen funnit att sportens organisationer med parallellt ATGs specialinsatser på sjukvårdsområdet har ökat kontrollverksamheten och bl.a. vad beträffar dopingproblemet fört en framgångsrik och resultatgivande kamp. Uppenbart är att sponens aktiva tagit dopingfrågoma och därmed sammanhängande problem ytterst allvarligt och att det självsanerande arbetet nått ner till sportens bas. Redovisningen från sponens experter i utredningen av det minskande antalet beivrade dopingfall verifrerar detta påstående.

Då sporten lyckats så väl med sitt förebyggande djurskyddsarbete ñnner utredningen att föreslå ingen anledning några resursförstärkningar. Inte heller har det under utredningsarbetet redovisats några med djurskyddet sammanhängande problem som föranleder utredningen av påkalla förändringar nuvarande tillsynsordning.

Utredningen har redovisat att ATG byggt upp en riksomfattande ldinikorganisation om 13 kliniker från Boden i norr till Jägersro i söder. Den senaste investeringen inom hästsjukvården rör ett rernissjukhus vid Umåkers travbana som skall kunna ta emot vårdbehov från klinikerna i Norrland.

Redan med dagens organisationsutövning som grund finns enligt utredningens synsätt anledning sätta ifråga varför ATG själv driver denna verksamhet. Att det är ATG som ensamt kunnat svara för uppbyggnaden av denna hästsportens

resurs inses lätt. Ingen annan av hästsportens gemensamma har haft resurser att klara ett organisationer erforderliga Däremot är det svårare att se skålen till att dylikt åtagande. ATG också under sig den löpande långsiktigt lägger utredningens mening föreligger skäl verksamheten. Enligt för att hästklinikerna borde drivas av sporten.

tillväxt har varit till stor fördel för ATG-klinikerna För de aktiva har klinikerna blivit en resurs på hästsporten. marknaden som med uppgiñen att erbjuda modern samtidigt också verkat i sund priskonkunerande riktning håstsjukvård med alternativa behandlingsmöjligheter. För spelarjämfört nas del har klinikerna sin roll som medverkande till självklart hög kvalitet inom hästsporten.

har funnit att det fördelar från Utredningen förelegat förhållandet att klinikerna drivits av en huvudman. Bl.a.

sekretesslagstiftning inom hälso- och sjukvårdsgällande området har krävt att information om hästamas status hållits

inom en organisation.

Det som trots lett utredningen till uppkommande olägenheter att föra över klinikerna från A16 till de övervägandet enskilda sällskap där klinikerna idag år belägna år bedömatt är ett årmresområde som ligger ett ningen håstsjukvården stycke vid sidan av statens och sportens avtalsenliga uppgift för ATG. Vidare menar att sporten idag saknar utredningen vilken kunskap är helt nöderforderlig veterinärkompetens för fortsatt av droger m.m. vändig framgångsrik belámpning inom Slutsatsen av detta resonemang år att hâstsporten. klinikerna bör överföras till sporten. Rent praktiskt bör detta

så att förvärvar den fasta egendomen. genomföras sällskapen

DetbörsedanankommapåeentralförbundenattfrånMG

förvärva rörelserna och driva hästsjukvården inom själva ramen för en associationsform som förbunden lämplig beslutar om.

7.8 Skattereformens

påverkan på hästsportens

ekonomi

Som framhållits i de beskrivande avsnitten av 6 i kapitel betänkandet kommer skattereformen att påverka hästsportens ekonomi. Såväl den direkta inkomstbeskattningen genom stslaget tjänst som den indirekta via mervärdeskatten för de aktiva inom kommer att i förhållande till hästsporten skärpas läget före år 1991. Flera varor och tjänster kommer att omfattas av mervärdeskatt och kommer att hobbyverksamhet beskattas i den mån verksamheten gett ett överskott.

Nu innebär ovannämnda inte som endast förändring något berör hästsportens verksamhetsområde. Varje hobbyverksamhet som tidigare gränssatts gentemot inkomst av rörelse skall nu beskattas som inkomst av för det fall att tjänst överskott har uppstått. En jämförbar effekt med vad som inträffar för så kallade inträffar också för hobbyhâstägam t.ex. biodlare och den som i stöne skala ägnar åt sig uthyrning av rum. Någonstans måste gränsen dras och enligt vad som kunnat läsas ut av reforrnens förarbeten kommer en eller två hästar att även framdeles ur skattesynpunkt betraktas som hobby medan tre eller flera räknas som näringsverksamhet.

Utredningen avser inte att beträffande inkomstslaget tjänst lägga några ytterligare aspekter på ärendet.

Utredningen är mer bekymrad över den kostnadsökning som förändringarna avseende mervärdeskatten medför för ATG. Genom reformen införs en avseende generell skatteplikt tjänster. Det innebär att många tjänster som tidigare varit skattefria kommer att bli ATG flera köper sådana tjänster. Eftersom spelverksamhet kommer att alltjämt ligga utanför det området kommer inte skattepliktiga bolaget att kunna göra för sin skatt. av avdrag ingående Breddningen skattebasen kommer således att medföra en kostnadsökning för ATG. Särskilt betungande anser A16 att det är att provisionema till de ombud som förmedlar bolagets spel skall omfattas av mervärdeskatten. har vid flera Bolaget tillfällen framställt önskemål om att inte bli belastat med den kostnadsökning som är hänförlig till den kommande mervärdebeskattningen av ombudens provisioner.

Vid i Övrigt oförändrade förhållanden kommer den ökade

kostnaden för ombudens tjänster att medföra att det överskott som skall till kommer att minska. Detta är olyckgå sporten ligt, menar utredningen.

Ett sätt att motverka denna utveckling år att staten minskar sina krav på skatt från spelverksamheten. Kostnadsökningar till skattereformen skall i princip hânförliga enligt regeringen inte Den ovan redovisade situationen för kompenseras. år dock sådan att utredningen ändå ñnner skål att sporten förorda att statsmakterna under de närmaste åren håller sig underrättade om just detta problem.

Bilaga A Kommittédirektiv

Kommittédirektiv

om trav- och galoppsporten Utredning

Dir. 1990:5

Beslut vid regeringssammantråde 1990-02-15

Statsrådet Engström anför.

Mitt förslag

föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att Jag och ekonomiska utveckgöra en översyn av den sportsliga inom trav- och galoppsporten, med särskild inriktning lingen Trav och Galopps (ATG) verksamhet. på Aktiebolaget

Bakgrund

Som ett resultat av beslut 1973:113, JoU riksdagens (prop. rskr. 1973:235) om riktlinjer för totalisator- 1973:28, verksamheten vid trav- och galopptâvlingar, m.m. bildades den 22 mars 1973 Aktiebolaget nav och Galopp (ATG), som ñck i att anordna eller låta anordna totalisatoruppgift vid trav- och galopptåvlingar. Bakom beslutet låg vadhållning trav- och (Ds Jo

förslagen från galoppsportutredningen

hade tillsatts mot bakgrund av den i 1972:8). Utredningen slutet av 1960-talet och början av 1970-talet mycket dåliga ekonomiska utvecklingen inom trav- och galoppsporten. Detta hade sin i ett vikande och ledde till grund spelintresse en svår ekonomisk situation inom trav- och galoppsâllskapen och oacceptabla ekonomiska förhållanden för sportens aktiva. Staten vid olika tillfällen att andra fördelningen av tvingades medel mellan tåvlingsanordnare och staten till tåvlingsanordnamas fördel.

innebar bl.a. att en central association Utredningens förslag som bildades skulle av hästsportens organisationer bemynatt besluta om totalisatortillstånd för håsttåvlingar. digas

Staten skulle ges inflytande genom styrelserepresentation.

l

Arrangör av tåvlingama skulle även vara de fortsättningsvis enskilda sällskapen.

Det förutsattes att staten och den centrala associationen skulle sluta ett avtal enligt vilket associationen skulle ansvara för att _« tävlingar med i skulle företotalisatonradhållning princip ;g komma i differentierade former (trav och och med galopp) rimlig fördelning över landet. Utredningen anlade dock inga detaljerade synpunkter på den framtida banstrukturen. Man konstaterade dock att om intresset för skulle vika sporten kunde en till och med struktunationalisering komma att innebära en nedläggning av banor. Man ville dock överlåta avgörandena i dessa till trav- och strukturfrågor galoppsporten själv genom den centrala associationen.

För att effektiviteten inom främja sporten föreslogs ett ekonomiskt mellan fördelningssystem staten och sporten som innebar att sportens statens andel av resp. vinstavdraget skulle göras helt Associationen proportionell. skulle få ansvaret för att statensandel av totalisatormedlen levererades in. Det fick sedan bli en mellan associationen fråga och anordnande sällskap att fördela andel efter behov sportens och i enlighet med vad som en struktur för främjade rimlig verksamheten. Man utgick från att associationen skulle själv disponera vissa medel för centrala insatser och att medel skulle fonderas i viss detta bl.a. i utsträckning, syfte att konsolidera sportens ekonomi. I samma man från syfte utgick att den centrala associationen skulle utöva viss övervakning av sållskapens ekonomi av genom granskning budgetar, övervakning av och finansiell medverkan vid investeringar etc.

Utredningar förutsåg att det skulle vara svårt att vända den då vikande vid banorna men publikfrekvensen ansåg det å andra sidan troligt att hästsporten hade en betydande potentiell marknad för utanför särskilt i form spel banorna, av systematiserat förtidsvad. Man föreslog därför att ett för håstsporten gemensamt riksspel skulle etableras samt att inkomsterna av spelet skulle komma trav- och galoppsporten som helhet till del.

Vid den fortsatta behandlingen av i utredningens förslag,

förhandlingar mellan staten och trav- och samt

galoppsporten genom regeringens proposition och av riksdagens behandling densamma, skedde vissa förändringar. Dessa gällde framför

allt den centrala associationen som slutligen kom att bli ett Aktiebolaget llav och Galopp (ATG), ägt av aktiebolag, hästsportens organisationer. Vad gäller sammansättningen av bolagets styrelse fick staten hälften av antalet styrelseplatser samt rätten att tillsätta styrelsens ordförande. Samtidigt ålades ATG att särskilt beakta de mindre travbanomas behov, liksom galoppsportens speciella behov.

Sedan A1G:s tillkomst har mycket omfattande förändringar ägt rum, såväl på spelmarknaden i stort som inom trav- och galoppsporten. Spelmarknaden har sedan mitten av 1970talet och fram till nu ökat väsentligt. Många nya spelformer har införts och några spelforrner har försvunnit. Omsättningen hos de statliga spelbolagen Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst var år 1974 totalt ca 492 milj. kr. resp. 633 milj. kr. och år 1988 ca 2 797 milj. kr. resp. 5 093 milj. kr. För hästsporten var omsättningen ca 877 milj. kr. år 1974, varav ca 56 milj. kr. avsåg riksspel (V 65), ca 789 milj. kr. spel på travbanor och ca 33 milj. kr. spel .på galoppbanor. För år 1988 var omsättningen totalt ca 5 360 milj. lm, varav ca 2 713 milj. kr. var riksspel, 2 544 milj. kr. banspel på travbanor och ca 103 milj. kr. banspel på galoppbanor. Med hänsyn till penningvärdesförsämringen mellan åren 1974 och 1988 motsvarar detta en volymmåssig ökning av spelomsättningen för hästsporten med 91 %, för Penninglotteriets lotterier med 78 % och för Tipstjânsts spel med 152 %.

Spelutvecklingen för hästsporten är positiv både vad gäller banspel och förtidsvad. Som exempel på utvecklingen under senare tid kan nämnas att spelformen Dagens Dubbel infördes som förtidsvad år 1987 och rönte ett stort intresse. År 1988 var omsättningen på detta spel (som fönidsvad) ca 656 milj. kr. Utvecklingen i stort har för trav- och galoppsportens del lett till en helt annan ekonomisk situation än den som rådde i slutet av 1960-talet.

Även i sportsligt hänseende har en betydelsefull utveckling kommit till stånd, särskilt tydligt inom travsporten. Svensk travsport är i dag av hög internationell klass, både vad gäller yrkesutövama inom sporten och hästmaterialet. lill bilden hör också en numera mycket fömämlig svensk uppfödning av travhästar, som knappast står något annat lands efter. Denna utveckling har även lett till ett mera omfattande svenskt deltagande i internationella sammanhang både vad gäller

tävlingar och i fråga om uppfödning. Också i andra avseenden kan man se tecken på internationalisering, Let. i form av svenskt deltagande i och till anknytning utvecklingen av datoriserade totalisatorsystem. Mot av den bakgrund utveckling som i skilda avseenden ägt rum inom svensk travoch galoppsport under de senaste åren finner jag tiden nu mogen att utvärdera denna utveckling och att pröva om den modell som skapades genom bildandet av AlG fortfarande är Detta bör ske att en särskild ändamålsenlig. genom utredare tillkallas.

Utredningsuppdraget

Utredaren bör i sitt arbete och beskriva trav- och analysera galoppsportens samhällsekonomiska betydelse. I anslutning härtill bör den internationalisering som beskrivits i det föregående särskilt tas upp till behandling, vad avser såväl spel som sport och avelsverksamhet. Utredaren bör pröva om denna utveckling föranleder några särskilda förändringar gentemot det nuvarande arbetssättet. En särskild blir uppgift härvid att bedöma om utvecklingen inom Europeiska gemenskapen (EG) kan förväntas påverka förutsättningarna för spel, sport och uppfödning inom trav och galopp.

En uppgift för utredaren bör vara att studera den ekonomiska utvecklingen inom trav- och galoppsporten i allmänhet och för AIG i synnerhet. Sett över hela perioden har utvecklingen i många avseenden varit tillfredsställande. AIG uppvisade dock underskott åren 1986-1988. Detta bör ses i samband med etableringen av ett terrninaliserat ombudssystem, som dessutom ñregåtts av en stark satsning på förbättrade förhållanden för sportens aktiva utövare. Under år 1989 har emellertid utvecklingen vänts till ett överskott och medfört en höjd soliditet för bolaget. Vad gäller spelomsättningen så har denna utvecklats tillfredsställande för ATG trots en klar för totalt sedan stagnation spelmarknaden år 1988. Det bör dock noteras att omsättningen för trav- och galoppsportens banspel liksom V 65 utvecklats mindre gynnsamt.

Även om ATG under senare år klarat ekonomin genom intäkter av nya terminalspel och trots att den ekonomiska situationen i dag är en helt annan än vid tiden för AlGzs tillkomst, kan det likväl konstateras att trav- och galopp-

sporten fortfarande är sårbar.

Utredaren bör undersöka vilka faktorer som i första hand liksom vilken påverkat resultatutvecklingen man bör eftersträva på en så speciell konsolideringsgrad marknad som Härvid bör utredaren ta del av spelmarknaden. de som inom företaget och de beslut i dessa analyser gjorts som fattats av bolagets men även själfrågor styrelse, vständigt analysera frågeområdet.

Vidare bör utredaren bedöma vad som för framtiden kan antas vara de faktorerna, liksom viktigaste resultatpåverkande vilka av dessa som direkt eller indirekt kan styras eller

påverkas av företaget.

Utredaren skall även närmare studera frågan om banstrukturen. lrav- och konstaterade att om galoppsportutredningen intresset för sporten viker kan en strukturrationalisering t.o.m. komma att innebära en nedläggning av banor. Intresset hållits som för sporten har emellertid uppe samtidigt ATG allt sedan det första avtalet mellan staten och sporten

att beakta de mindre travbanomas och galoppsportens ålagts behov. av banor har därför ej kommit i Någon nedläggning Å andra sidan har inte heller några nya banor fråga. etablerats. Utredaren bör bedöma om en ändring bör göras i de som i dessa struktur-frågor hittills varit förutsättningar för verksamheten. Därvid bör analyseras såväl de gällande konsekvenserna som de ekonomiska effekterna. sportsliga Särskilt bör konsekvenserna av förändringar i belysas banstrukturen både när det gäller nedläggning och nyetable-

ring av banor.

En annan som särskilt bör uppmärksammas gäller fråga relationen mellan trav: och Den lösning som galoppsporten. hittills valts innebär i princip att de resurser som totalisatorför trav- och spelet skapar ses som en gemensam tillgång som sedan fördelas genom beslut om olika galoppsporten, i ATGzs styrelse. De båda sportgrenarna fördelningssystem är olika till sin omfattning och den totalt sett mycket ekonomiska utvecklingen har i hög grad varit ett gynnsamma resultat av en positiv utveckling inom travsporten. Systemet kan å andra sidan ha inneburit att galoppsporten inte haft

ekonomiska incitament för en gynnsam utveckling tillräckliga inom den egna sportgrenen.

Utredaren bör därför studera om det är möjligt att med en annan uppläggning hålla trav- resp. galoppsportens ekonomier åtskilda från varandra i högre grad än för närvarande. Då skulle galoppsportens ekonomiska situation i högre grad bli beroende av spelutvecklingen inom den egna sportgrenen. Analysen bör innehålla en bedömning av hur resp. sportgren i nuläget påverkar sportens samlade ekonomi. Av särskild vikt är att de tänkbara effekterna analysera på galoppsportens ekonomi både på kort och sikt i händelse lång av ändrade relationer mellan travsporten och galoppsporten. Därvid bör utredaren studera galoppsportens förutsättningar att i ett längre nå en i en tidsperspektiv god utveckling situation där man mer än i dag är hänvisad till att förlita sig på resurser som skapats av galoppsporten själv.

Som redovisats i det innebär den nuvarande föregående situationen att ATG helt ägs av trav- och galoppsportens centrala organisationer. Det statliga inflytandet tillgodoses genom att staten har rätt att utse hälften av antalet styrelseledamöter inklusive styrelsens ordförande. I praktiken innebär detta att staten i en har voteringssituation majoritet i bolagets styrelse utan att vara Utredaren bör aktieägare. studera om detta förhållande kan ha effekter. några negativa I detta perspektiv och med beaktande bl.a. av eventuella framtida förändringar vad gäller banstrukturen och relationerna mellan travsporten och galoppsporten bör utredaren överväga om det ñnns skäl som talar för en breddning av ågarkretsen genom statligt delägande eller på annat sätt. Härvid bör särsldlt beaktas att ekonomiska företagets utveckling, vid sidan av vad som händer inom och sporten inom företaget självt, i hög grad är beroende av statliga beslut.

Utredarenskallisittarbetebeaktasträvanden efterengod utveckling av sporten och med rimlig geografisk spridning av verksamheten till landets olika delar. Vidare bör utredaren beakta att sporten skall bedrivas på ett från djurskyddssynpunkt bra sätt. Utredaren bör i sitt arbete hålla nära kontakt med A16, sportens centralorganisationer och andra organisationer som kan komma att beröras av utredarens förslag. Utredaren bör samråda med utredningen om skatt på vissa spel (dir. 1989:53).

För utredaren bör gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående

samt (dir. 1988:43) om

hakhndcavEG-upcku;

skyndsamocl redovisas Utredningsarbeubürhedrivas

smastdmiildecunbaw”.

Banstilnl

uedmámngunmjagummumnajgm

xçgürgenbauynâødøtsüuâdmmñleümüuüman

nhhmxspd

en särskild utredare - onühd a: att tillkalla

(1976:ll9)-nedq:pügatgñuu

övusynadmqortslipochehuøuøihuwøkfçüm uzv-ochgaloppqsoraumødsitskildüiktäplüüzs

attbeslumomapaasaklcuzleochaábiuilehda

sitskildcuuathuu.

Viduehcuuâllerhgdtlçilphcáämbándørm sizllbdatasjmdclnnøuühhsaslgllüeügrnm.

Repingmmhmágtillñmándønüuwâødønoá

biñllerlnnshcunülb.

AVTAL 901003

Mellan svenska staten på ena sidan och Svenska travsportens centralförbund och Svenska galoppsportens centralförbund på den andra sidan har träffats följande avtal i fråga om riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorverksamhet, m m.

1_§ Svenska travsportens centralförbund (travförbundet) och Svenska galoppsportens centralförbund (galoppförbundet) har tidigare bildat ett bolag, Aktiebolaget Trav och Galopp, nedan kallat bolaget. Medlemmar i förbunden är travsällskap respektive galoppsällskap, sou bl a anordnar tävlingar. Aktierna i bolaget ägs av förbunden. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter, däribland dess av staten utsedde ordförande som har utslagsröst. Parterna förpliktar sig att utöva sitt inflytande i bolaget på ett sådant sätt att dess verksamhet bedrivs i överensstämmelse ned vad som anges i förevarande avtal.

Bolagsordningen för bolaget har godkänts av regeringen och får inte ändras utan regeringens tillstånd.

z_§ Bolaget har att verka för att trav- och galoppsporten inom landet skall kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling tryggas inom de av statsmakterna angivna ramarna.

Protgkgllgagteckning till 2 §

Parterna är ense om följande. För att nå en positiv utveckling för sporten krävs samverkan mellan bolaget, centralförbunden och sällskapen. Detta innebär att det kan bli nödvändigt att inom bolaget aktualisera frågor som i sig kan anses ha sportslig karaktär men som samtidigt har en väsentlig ekonomisk betydelse för sporten.

1_§ För övervakning av tävlingsverksamheten svarar trav- och galoppförbunden.

Bolaget beslutar om anordnande av direktspel under förutsättning att den tävlingsanordnande organisationen och vederbörande centralförbund lämnar medgivande.

5_§ Det ankommer på bolaget att bedöma de lokala förutsättningarna för trav- och galopptävlingar. Bolaget skall verka för att 3 såväl trav- l som galopptävlingar skall kunna bedrivas med rimlig 9 i landet. E fördelning på olika platser Hänsyn skall härvid tas till sportsliga, publikmässiga och ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Hänsyn skall också tas till att den professionella sportens utveckling är betydelsefull för den samlade sportens ekonomi.

skall vidare verka för att Bolaget de som yrkesmässigt arbetar inom trav- och galoppsporten ges tillfredsställande förhållanden i fråga om arbetsmiljö, trygghet i anställningen och utbildning.

§_§ Bolaget anordnar efter särskilt tillstånd av regeringen och på däri angivna villkor vadhållning med totalisator vid offentliga trav- och galopptävlingar. Spelverksamhet på traveller galoppbana bör för bolagets räkning i princip bedrivas av vederbörande tävlingsanordnande organisation som skall vara ansluten till trav- eller galoppförbundet och ha av vederbörande förbund godkända stadgar. I det avtal som bolaget träffar med organisationen i fråga skall ingå av bolaget beslutade generella avtalsvillkor.

§_§ Bolaget beslutar på förslag från tävlingsanordnande organisation och efter hörande av berört centralförbund om a) antal tävlingsdagar under vilka totalisatorvadhållning anordnas samt dag och plats för tävlingarna, b) vilka spelformer som skall förekomma och

av förtidsspel i anslutning till tävlingarna samt C) anordnande fonmerna och villkoren härför liksom de villkor som skall gälla för ombuden gentemot allmänheten och gentemot de tävlingsanordnande organisationerna.

beslutar om vilka tävlingsdagar som skall ingå i av Bolaget bolaget genom enbart förtidsvad anordnat spel.

Z_§ Bolaget beslutar om fördelning av medel från vadhallningen till sportens organisationer och intressegrupper.

När bolaget fördelar medel till de tâvlingsanordnande organisationerna skall det beakta galoppsportens och de mindre travbanornas särskilda behov men även övriga banors betydelse så att organisationerna stimuleras till tävlings- och resultatmässigt framgångsrik verksamhet.

§_§ Bolaget skall godkänna budgetar för de tävlingsanordnande samt för centralförbunden. Bolaget skall härvid organisationerna beakta att medel avsätts för erforderliga avskrivningar. Bolaget skall vidare fastställa omfattningen av de medel som får Därvid skall beakta avsättas som priser åt håstägarna. bolaget att rimliga priser kan utgå. Bolaget skall också godkänna och upptagande av viktigare lån. Vad som viktigare investeringar tidigare i denna paragraf skall genom avtal mellan bolaget sagts och berördapartet göras förpliktande i förhållandet mellan bolaget och dem.

skall genom avtal med 2_§ De tävlingsanordnande organisationerna bolaget förpliktas lämna de redovisningsrapporter som bolaget i övrigt som bolaget behöver för att begär och de infonnationer fullfölja sina uppgifter enligt detta avtal. För sin granskning revisor hos av organisationernas ekonomi skall bolaget äga utse organisationerna.

IQ § Myndighet som regeringen förordnar utövar tillsyn över totalisatorvadhällningen. Det åligger härutöver bolaget att tillse att formerna för är vadhållningen betryggande.

11 § Vid utseende av verkställande direktör i bolaget krävs att beslutet biträds av minst sex av styrelsens ledamöter.

12 § Travförbundet och galoppförbundet förbinder att inte sig överlåta aktie i bolaget utan tillstånd. regeringens

13_§ [nom ramen för beslut i bolagets fråga om medelsfördelning samt vad som i övrigt regleras i detta avtal skall de tävlingsanordnande organisationerna svara för sin 5 egen ekonomiska förvaltning.

L$_§ Under överlâggningarna har parterna diskuterat de ekonomiska problemen vid Stiftelsen Ridskolan på Strömsholm, Stiftelsen Hängen samt Stiftelsen Avels och Sveriges Hästsportcentrum, Flyinge. Under förutsättning att senare överenskommelser kan träffas är trav- och galoppförbunden beredda att verka för att under bolaget avtalsperioden tillskjuter medel för stöd till dessa verksamheter.

1§_§ Parterna är överens om att under avtalsperioden föra vidare diskussioner om den framtida utvecklingen och finansieringen av de i 14 § nämnda verksamheterna, vari inbegripes frågor om eventuell överlåtelse till hästsporten av de av staten ägda fastigheter som för närvarande disponeras av Stiftelsen Sveriges Avels och Hästsportcentrum, Flyinge, respektive Täby Galopp AB.

1§_§ Detta avtal blir gällande endast under av förutsättning 1. regeringens godkännande, 2. att riksdagen beslutar om en totalisatorskatt som för år 1991 tas ut med elva procent av de sammanlagda insatserna upp till 3.700milj.kr. och med åtta procent insatser. på överstigande

1 kraft den 1 januari 1991 och gäller 11_5 Detta träder och med den 31 december 1991 om inte annat till mellan Avtalet har upprättats överenskommits parterna. av vilka staten, travförbundet och i tre exemplar, tagit var sitt. qaloppförbundet

Stockholm den 3 oktober 1990

För svenska staten För svenska Travsportens Centralförbund

Gunnar Holmgren

För svenska Galoppsportens Centralförbund

. v§§wm..a§vn»w..wm

, ., ›. L.

ilaga C Internationell spelverksamhet v Gerhard Bley

inom ramen för TWC-utredningen: Projektuppdrag

INTERNATIONELL

SPELVERKSAMHET

- och

kartläggning analys

- inom EG

utvecklingen

SAMMANFATTNING

Den föreliggande framställningen har som sitt syfte att granska den internationella spelutvecklingen och dess eventuella påverkan på den svenska trav- och Primärt har utvecklingen inom EG galoppsportens spelrnarknad i framtiden. kan tänkas komma att resultera i behandlats, vars integrationssträvanden betydelsefulla effekter lör den svenska spelsektom, förutsatt att Sverige i någon form associerar sig med EG.

För närvarande är det dock mycket svårt att bedöma effekterna av EG:s utveckling för såväl medlemsländerna som för Sverige, eftersom EG inte lämnat eller anvisningar för spelområdet. Konkurrensneutraliteten är några direktiv emellertid en av de viktigaste punkterna i EG:s integrationsprocess och på sikt är det därför troligt att även spelmarknaden tvingas till en avreglering i någon form. Däremot lir det avsevärt svårare att förutspå tidpunkten for en sådan avreglering.

För det första råder det nämligen delade uppfattningar bland EG:s medlcrnsländer i vilken form spelmarknaden bör organiseras, där bl a kontroverser mellan det engelska bookmakingföretaget Ladbrokes och den centrala organisationen i Frankrike försvårar situationen. Vidare kan knappast spelsektom betraktas som ett till under senare delen av prioriterat område inom EG. varför det antagligen dröjer

1990-talet innan en avreglering kan komma att genomföras.

En avreglering av spelmarknaden kommer med all sannolikhet att innebära skall råda i alla länder. Det lär heller inte bli möjligt att att fri etableringsrätt skattetekniskt snedvrida konkurrensförmågan. utan även i det fallet kommer neutralitet att krävas mellan samtliga aktörer på spelmarknaden i respektive land.

Spelmarknadens unika utformning, vars egenskaper till avgörande delar skiljer sig från en traditionell konsumentvanrntarknad. gör dock att en totalt öppen kortkurrens på spelområdet inte borde kunna accepteras ens i en i övrigt totalt med en viss central avreglerad europeisk marknad. Tvärtom är det nödvändigt styrning av spelmarknaden. där framförallt kompensationen till den sponsliga verksamheten måste garanteras. Utan sådana garantier skulle nämligen hästsportens resursvolym bli mycket osäkeri framtiden. något som kan illustreras med de idag rådande förhållandena i bl a Storbrirannnien och Belgien.

En svensk associering med EG i någon form skulle kunna tänkas resultera i. mot bakgrund av den skisserade utvecklingen. att utländska spelbolag. och då troligen något brittiskt bookmakingföretag, etablerar sig i Sverige. l princip borde inte en sådan etablering, förutsatt att ekonomisk kompensation till sporten garanteras, påverka resursvolymen för trav- och galoppsporten. Det är dock svån att. Iven vid en garanterad kompensationsfonrtel, exakt förutspå effekterna av en expansion av utländska spelbolag i Sverige - konkurrensen på spelmarknaden ökar

givetvis, vilket kan komma att påverka resursvolymen i såväl positiv som negativ riktning.

En total avreglaing av spelmarknaden innebär dock inte automatiskt att utllndska spelbolag skulle visa sig intresserade av att expandera i Sverige med tanke påden svenska spelmarknadens redan idag effektiva organisation. Förutsätter vi dessutom en fortsatt utveckling av det svenska GTR-systemet, tillsammans med andra utbudspåverkande åtgärder. skulle detta sannolikt leda till en avsevärd reducering av investeringsviljan hos utländska spelbolag. Viktigt att notera är dockattdetta scenario heltgrundaspåatt total kortkurrensneutralitet råder - i annat fall (tex vid gynnsammare avdragsbestämmelser for privata bolag) skulle investeringsviljan kunna kvarstå även i en situation med en mycket väl utbyggd spelverksamhet i Sverige.

En annan tänkbar utveckling i samband med en avreglering av spelmarknaden är någon form av partiell utländsk etablering i Sverige på vissa nischmarknadet (t ex någon typ av kontoverksamhet), men en sådan verksamhet skulle knappast komma att innebära några mer betydande inbrytrtingar på den svenska spelmarknaden.

Slutligen årdet naturligtvis också möjligt att utvecklingen inom EG inte alls leder till några märkbara effekter i Sverige. Orsaken skulle t ex kunna vara att Sverige avstår från en associering med EG eller att konkurrensbe gränsnin gar trots allt kommer att tillåtas inom spelområdet. I så fall förändras naturligtvis inte förutsättningarna direkt för den svenska spelverksamheten. även om det också är viktigt att komma ihåg att den internationella utvecklingen i stort (t ex på satellit- TV-området) kan tänkas komma att påverka spelmarknaden i Sverige i framtiden.

Sammanfattningsvis ärdet viktigt att understryka att de presenterade utvecklingslinjema grundas på en rad hypotetiska antaganden och att osäkerheten i slutsatserna där-lör är stor. Mot bakgrund av de antaganden som gjorts om konkurrensneuualitet i en avregleringssituation och den redan idag effektiva svenska spelmarknaden, framstår det dock i dagsläget som en realistisk bedömning att utländska spelbolag inte kommer att finna det tillräckligt attraktivt att investera i Sverige, en slutsats som emellertid torde förutsätta en fortsatt utveckling av det svenska spelnätet och därigenom bibehållandet av en hög effektivitetsnivå på den svenska spelmarknaden.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

l Inledande förutsättningar

Kapitel

1.1 Inledning

NNI-IIIOi-I

1.2 Sv 1.3 Avgränsningar 1.4 Metod 1.5 Definitioner

inom EG då

Kapitel 2 Utvecklingen

3 Den internationella spelutvecklingen Kapitel

3. l Inledning 3.2 Statistik och kommentarer 3.3 Slutsatser

CÖOO©NIOÖ

3.3.1 Totalotnsättning 3.3.2 Marknadsandel 3.3.3 Banspel - OTR

3.3.4 Bookmaking - mm unna-

Ä h)

4 Struktur, organisation och utveckling Kapitel

4.1 USA 4.2 Västtyskland

0040:55)

4.3 Holland 4.4 Belgien 4.5 Frankrike 4.6 Storbritannien 4.7 Slutsatser

Kapitel 5 Analys och slutsatser

5.1 Inledning 5.2 Principiellt resonemang 5.3 EG och framtiden 5.4 Utvecklingslinjer 5.5 Oförändrade förutsättningar 5.6 Nya förutsättningar

Partiell etablering av utländska spelbolag... Sammanfattning 35 Bilaga l Källförteckning

1. INLEDANDE

u

FÖRUTSÄTTNINGAR

1.1 Inledning

Avsikten med den följande framställningen är att studera den internationella och då framförallt koncentrera sig på utvecklingen inom den spelurvecklingen har inträffat och Europeiska Gemenskapen (EG). Väsentliga strukturförändringar som i viss inträffar inom spelomrádet i såväl Europa som t ex USA. förändringar mån torde kunna ligga till grund fören bedömning av den svenska spelmarknadens utveckling under 1990-talet.

av vissa intressanta länder ur Uppsatsen inleds därför med en nulägesanalys ett statistiskt och organisatoriskt perspektiv. där avsikten är att ge en bild av samt utvecklingen under 1980respektive lands situation idag på spelomradet talet.

Därefter avslutas framställningen med analys och slutsatser, där erfarenheter av den svenska från det presenterade materialet utgjort underlag för en bedömning spelmarknadens utveckling i framtiden.

1.2 Syfte

genomföra en kartläggning och Syftet är att inom ramen för McG-utredningen spelutvecklingen. Härvid avses främst att belysa analys av den internationella kan leda till en huruvida utvecklingen inom den Europeiska Gemenskapen (EG) ökad integrering av hästsportens spelverksamhet och vilka konsekvenser och förändrade förutsättningar detta i så fall kan tänkas innebära för den svenska spelmarknaden.

1.3 Avgränsningar

Med den internationella spelutvecklingen avses endast olika former av spel på m m) inte berörs! trav- och galoppspon. medan andra spelprodultter (t ex lotterier l

Likaså är det enbart utvecklingen inom EG avseende effekter på trav- och galoppsportens spelmarknad som beaktas. medan andra konsekvenser på trav- och (aloppsponen av EG:s integreringssträvanden faller utanför ramen for denna framställning.

Vidare skall också nämnas att den beskrivande delen begränsas till att omfatta vissa utvalda länder. vilka valts i syfte att spegla skillnader i struktur och storlek på den internationella spelmarknaden (för motivering till valda länder. se avsnitt 3.1). .

Slutligen har utgångspunkten vid presenterandet av potentiella utvecklingslinjer (se kapitel 5) endast varit ett internationellt perspektiv, medan strukturförändringari Sverige av andraorsaker inte behandlats, samtidigt somden svenska spelrnarknaden initialt antagits ha samma strukturella uppbyggnad som idag.

1.4 Metod

Tyngdpunkten i datainsamlingen har utgjorts av intervjuer med företrädare för såväl svensk sotn internationell trav- och galoppsport. Intervjuer har även genomförts med representanter för andra av hästsporten beroende organisationer. Dessutom har publicerade artiklar. statistiskt material och annat skriftligt maten al utnyttjats.

Avsikten vid valet av respondenter har varit att erhålla en bred och objektiv kunskapsbas. Det har därför varit naturligt att intervjuerna gjorts med representanter från olika nationer. På så sätt torde precisionen och noggrannheten i analyser och slutsatser avsevärt kunnat förbättras.

1.5 Definitioner

Totalisator, dvs vadhållningssystem där ornsättningsvolynten pá respektive spelobjekt irelation till totalontsättningen avgör den eventuella vinstutdelningen ien viss löpning. Spelaren vet således inte vad den eventuella vinstutdelningen blir förrän samtliga vad gjorts. För anangören är totalisatorspel helt riskfritt. eftersom vinstutdelningen begränsas av totalomsättrtingen. ° Bookmalting, dvs vadhâllrtingssystem där arrangören avgör den eventuella vinstutdelningen via fasta oddsangivelser. Spelaren vet därmed exakt vad den eventuella vinstutdelningen blir vid vadets ingående (se dock kapitel 4 och S för ntodifiering av denna definition). Till skillnad mot totalisatorspel bärs risken helt av arrangören.

Direktspel eller”intertrack wagering (ITWLdvs spel mellan tvâtävlingsbanor tavlingsbana,

iderrenarikuüngenellerkasvisthinränavseshärnârpublikenpåen

som för tillfället inte har egna Iöpningar. erbjuds möjlighet att spela på en annan är da båda banorna tlvlingsbanas lbprringar. En annan form av direktspel (lTW) de egna som den tävlar parallellt med möjlighet för publiken att såväl spela på

andra tävlingsbanans lopningar.

”Off-track betting” (OTB), dvs spel till en viss tävlingsbanas löpningar men ex från en annan plats ln den arrangerande banan eller annan tavlingsbana (t A103 totormtsystem). Detta begrepp omfattar såväl traditionellt förtidsvad som

on- -spel på samma sätt som vid tex direktspel.

° Gemensam vlrLstpool, dvs att i samband med direktspel eller OTB (med vilken sedan totalisator) sammanföra samtliga insatser i en och samma vinstpool. storlek. Oavsett fysisk lokalisering av utgör grunden för vinstutbetalningamas därmed densamma. Motsatsen är separata spelplatsen blir vinstutdelningen vilket innebär olika vinstutdelningar pooler, då tex tva banor har varsin vinstpool. vad i märkbar omfattning skall och i praktiken större risk lör att individuella

inverka på den eventuella vinstutdelningen.

* dvs den vadhållning som utnyttjar trav- och galoppsport som Spelrnarltnad. l denna framställning inkluderas således inte i underlag för olika spelfomrer. såsom lotterier, fotbollstips, begreppet spelmarknad andra typer av spelprodukrer vilket etc. l vissa fall har dock dessa produkter utnyttjats som jämforelsematerial.

i så fall särskilt angivits.

2. UTVECKLINGEN INOM EG

Oavsettom en svensk associering med EG. direkt eller indirekt via någon form av samarbetsavtal, kommer till stånd eller inte, är det uppenbart att en anpassningsprocess kommeratt bli nödvändig inom många branscher. Detta gäller inte minst hästsportens verksamhet, vilken karaktäriseras av ett brett internationellt utbyte. En sådan anpassningsprocess pågår också redan inom hästsporten. men då endast avseende tävlingsverksamheten. Däremot har ännu inte spelontrådet överhuvudtaget berörts.

lnom såväl trav- som galoppsporten har arbetet med harmoniseringen av tävlingsverksamheten kommit relativt långt. vilket skett genom överläggningar mellan ländernas centralförbund (såväl medlems- som icke-medlemsländer). Syftet är att skapa enhetliga bestämmelser för tävlingsverksamheten, vilka uppfyller EG:s generella anvisningar. inom detta område, den rena tävlingsvcrksamheten. kan det således bedömas som realistiskt att en överenskommelse mellan EG:s medlemsländer och vissa andra nationer kommer till stånd inom en inte alltför avlägsen framtid.

Däremot har alltså ännu inte spelsidan behandlats inom EG, vilket innebär att _ utvecklingen inom detta område är svårare att förutse.

Trots avsaknaden av direktiv inom spelområdet, torde man kunna förutspå att den idag gällande svenska lagstiftningen på spelområdet knappast lär vara förenlig med EG:s principiella inställning till konkurrensbegränsningar. För närvarande förhindrar nämligen svensk lagstiftning i praktiken såväl etablering som marknadsföring av utländska spelbolag i Sverige. Härvid följer att en svensk anpassning till EG-reglema, en utveckling som i nuläget förefaller trolig. via EFTA-samarbetet elleri någon annan form, på sikt antagligen tvingar fram en förändrad och mer liberal lagstiftning på detta område.

Den skisserade utvecklingen är på sikt tveklöst den troligaste, men tidsperspektivet ärernellertid avsevän svårare att överblicka. spelindustrin ärju en mycket speciell verksamhet, där ofta någon form av centralt/statligt inflytande existerar. Det är också just inom den statligt orienterade företagsverksamheten 50m EG l hittills haft de största svårigheterna att driva igenom lcraven om konkurrensneutralitet. Därför tyder det mesta på att någon total avreglering av spelmarknaden inte kommer att ha genomförts 1993, utan att en förändring istället troligen sker först under senare delen av 1990-talet.

För närvarande tycks detta vara den allmänna uppfattningen, speciellt mot bakgrund av att de enskilda medlemsländerna inom EG lär ha uttryckt önskemål om att i det längsta behålla kontrollen över den inhemska spelindustrin. Bland annat har dessa tankegångar förts fram från franskt håll, där den officiella

uppfattningen är att spelmarknadens speciella konstruktion kräver någon form av central styrning.

En helt annan åsikt har emellertid presenterats av i första hand det engelska boolmrakingföretaget Ladbrokes. vars ståndpunktäratt spelområdet skall behandlas på samma sätt som vilken annan kommersiell verksamhet sorti helst och att de konkurrensbegränsningar som idag råder inom spelområdet inte år förenliga med Kritiken från Ladbrokes riktar mot E62: integrationssträvartden. sig primärt förhållandena i Frankrike. där Ladbrokes anser att statliga subventioner och lagregler motverkar syftet med den gemensamma marknaden. Meningsskiljaktighetema har föranlett Ladbrokes att anmäla förhållandena i Frankrike till EG-komrnissionen. vars ståndpunkt rimligen kommer att få stor betydelse färden fortsatta hanteringen av denna fråga. Något uttalande ärdock inte att vänta under 1990 - för närvarande arbetar nämligen. enligt uppgift. ett oberoende konsultföretag på en rapport om spelrnarknaden inom EG och först när resultatet från den undersökningen presenterats lär det vara aktuellt med något uttalande från ISO-kommissionens sida. Med tanke på att spelorruådet emellertid knappast kan betraktas som något prioriterat område inom EG. kommer denna process troligtvis att ta relativt lång tid.

Inte heller inom spelskatteområdet har EG lämnat några mer detaljerade direktiv. utan det förefaller i nuläget som om beskattningen av spel kommer att få hanteras självständigt av medlemsländerna. Denna frihet torde dock inte innebära att skatteinstrumentet kommer att kunna utnyttjas till en snedvridning av konkurrensförhållandena mellan olika spelanangörer. Är detta en korrekt tolkning av EGzs intentioner. innebär detta således att en utländsk spelarrangör skall tillåtas arbeta under samma förutsättningar som ett inhemskt, statligt eller privat. bolag. givetvis förutsatt att övriga konkurrensregler har neutraliserats.

3. DEN INTERNATIONELLA

SPELUTVECKLINGEN

3.1 Inledning

Syftet med detta kapitel är att med utgångspunkt fran ett statistiskt material skapa en bild av den internationella spelutvecklingen i nägra utvalda nationer (vilka för övrigt även kommer att utnyttjas i kapitel 4). Materialet presenteras i två delar - , tabell 3.1 respektive 3.2 (se nedan) visar enbart förhållandena 1989. medan tabell j; 3.3 respektive 3.4 (se nedan) ger en bild av utvecklingen mellan 1982 och 1989. För mer utförliga tabeller för respektive länder hänvisas till bilaga l. L

Mot bakgrund av att framställningen primärt skall koncentreras kring frågor rörande utvecklingen inom den Europeiska Gemenskapen. är de presenterade 5 länderna i första hand hämtade fran Västeuropa. Vidare har antalet länder i begränsats. för att undvika ett alltför omfattande bakgrundsmaterial, till nationer som var för sig representerar en viss suuktur eller omfattning inom spelorrtrádet.

Valet av Frankrike motiveras sålunda av dess i viss man monopolistiska organisation. medan England illustrerar en etablerad struktur av såväl b00kma« king som toto. Västtyskland, Holland och Belgien är i sin tur intressanta som mindre spelnationer (åtminstone avseende spel på hästar). där spel på utländska löpningar samt expansion av utländska bookmakingföretag (Holland och Belgien) spelat en betydelsefull roll i utvecklingen. Slutligen presenteras också USA med tanke på landets erfarenheter av direktspel och OTB, samt utnyttjandet av decentraliserade banstrukturer. Som jämförelsematerial finns också Sveriges siffror angivna.

3.2 Statistik och kommentarer

Tabell 3.1 - Totalswrørjör I 989 (miljoner kr)

% OTB % Marknadsandel Totalotmâttning Banspel 84% 13.682 16% 6% 83.332 69.650 USA

5.865 2.686 Sverige 453 16% 2.457 84% 38% 2.910 Belgien 8% 2.601 1.982 76% 619 24% Västtyskland 121 23% 403 77% 17% Holland 524

member countries 1989, European Association of PMUs, (Kalla: Analysis of horsebetting in EAP

1990 och Gaming and Wagering Business, 15 juli. 1989)

Tabell 3.2 - Övrig statistik 1989

Toto % Bookmaking % Omsättning/capita (kr) 1.743 4% 43.199 96% Storbritannien 790 - - 698 5.865 100% Sverige - - 682 37.967 100% Frankrike - 100% - 354 83.332 USA 689 24% 2.221 76% 293 Belgien 43 2.092 80% 509 20% Västtyskland 35 524 100% Holland

member countries 1989. European Association of PMUs. (Källa: Analysis of horsebetting in EAP 1990 och Gaming and Wagering Business. 15 juli, 1989)

Notera: Bookmakingspel på tävlingsbanomai England är uppskattat for 1989

siffror rörande USA året till 2.400 miljoner kr (se bilaga 1). Vidare gäller samtliga

1988. Slutligen har heller inte spel på bookmakers i Las Vegas beaktats i de

(vilamerikanska siffrorna. medan direktspel mellan amerikanska tävlingsbanor

ket visat en dramatisk ökning på senare år) inkluderats i banspelsiffroma.

i nominella Av tabell 3.1 kan vi utläsa att USA, Storbritannien och Frankrike redovisade länderna. tal är avsevärt större avseende spel på hästar än de övriga marknadsandel på Storbritannien och Frankrike kan också peka på en mycket stor

spelrnarknaden, vilket torde kunna förklaras av en gynnsam konkurrenssituation.

Däremot råder det helt andra konkurrensforhållanden på den amerikanska

lotteriernas framväxt under 1980-talet spelat en spelmarknaden, där framförallt att notera att det illegala spelet på hästar avgörande roll. Vidare ärdet också viktigt 60% av det legala i USA ar mycket omfattande och beräknas uppgå till ca

totalisatorspelet (ca 50.000 miljoner kronor). Även i länder som Storbritannien

andel av det totala och Frankrike förekommer en avsevärd illegal verksamhet. vars

20%. legala spelet uppskattas uppgå till ca 7

-l% (Källa: Analysis of horsebetting in EAP member countries 1989. European Association of PMU s. 1990. och Gaming and Wagering Business. 15juli. 1989)

Den mycket gynnsamma utvecklingen av OTB i Sverige kan självfallet hänföras till utbyggnaden av totomatsystemet. En liknande förklaring finner vi också i USA, där utnyttjandet av OTB framförallt accentuerats under senaredelen av 1980-talet. Trots en gynnsam utveckling på OTB-sidan i USA har intresset för spel på hästar relativt sett minskat under perioden. vilket i första hand torde kunna förklaras av en omfattande expansion av lotterier (+ 317% under perioden).

Den mycket stora ökningen av OTB i Holland finner sin förklaring i det engelska bookmakingföretaget, Ladbrokes. investeringar i ett omfattande OTB› nät under senare delen av 1980-talet. Denna utbyggnad är antagligen också den direkta orsaken till banspelets tillbakagång i Holland.

Tabell 3.4 - 1982 - 1989 (i länder

(Källa: Analysis of horsebetting in EAP member countries 1989. European Association of PMU s,

1990)

Den positiva utvecklingen. procentuellt sett. av det totala totospelet i England under åren 1982 till 1989. kan till den övervägande delen ses som en effekt av ett ökat intresse av totoutnyttjande vid OTB. Visserligen ökar också totospelet på banorna. men inte i samma utsträckning.

Vidare kan vi konstatera att det ökade intresset för bookmaking i Belgien kan förklaras av den positiva utvecklingen av spel på franska löpningar. vilket bl a anordnas via de engelska bookmakingföretagens (Ladbrokes och Corals) kanaler.

Som komplement till tabell 3.4 kan slutligen också nämnas förhållandet mellan totospel och bookmaking i ytterligare två europeiska länder. l ltalien utgör således 73% av allt spel bookmaking, vilket emellertid är en tillbakagång på fyra procentenheter jårrtfört med 1982. På Irland är andelen bookmaking hela 95%, vilket är en ökning med tre procentenheter sedan 1982 (se även bilaga l).

3.3 Slutsatser

Mot bakgrund av att det presenterade materialet inte är tillräckligt omfattande för att dra några mer långtgående slutsatser, skall de nedan redovisade synpunktema främst ses som uppslag till tänkbara förklaringar till den beskrivna utvecklingen av den internationella spelmarknaden. Svårigheten att fastställa mer allmän gilti ga slutsatser understryks också av osäkerheten i orsakssambanden inom spelsektom.

3.3.1 Totalomsättning

Att döma av utvecklingen i Storbritannien. Sverige och Frankrike, där vi finner den högsta omsättningen per capita. tyder mycket på att det finns en korrelation mellan en kvalitativt god tävlingsverksamhet, med ett dokumenterat stort intresse För spel på hästsport, och en positiv utveckling för totalspelet.

Emellertid skulle ytterligare en förklaring till den positiva utvecklingen i dessa länder kunna vara att de representerar homogena och mogna strukturer inom spelområdet. Detta till skillnad mot t ex länder som Holland och Belgien, vilka uppvisar en mer labil organisation av spelmarknaden och där ju utvecklingen inte heller varit lika gynnsam.

l jämförelse med de framgångsrikaste europeiska länderna har USA:s utveckling. trots ett stort spelintresse och en hög kvalitet på den sponsliga verksamheten. varit något mindre gynnsam. Orsaken till detta skulle kunna vara att marknadsförutsättningama i USA är jämförelsevis mer hetetogena genom den i många stycken hårdare konkurrensen. varierande lagstiftning mellan delsratema. etc.

3.3.2 Marknadsandel

Andelen spel på hästar i förhållande till den totala spelmarknaden har inte genomgåttnågrastörrefisrärtdringarurtderdenredovisadeperiodenidepresentetade länderna. Mot bakgrund av en tilltagande konkurrens (framförallt från lotterier) på

spelområdet, kan detta tolkas som att hästsporten ide undersökta länderna i stort sett lyckats väl i ambitionen att försvara sina marknadspositioner under 1980-talet.

3.3.3 Banspel - OTB

l fem av de sju redovisade länderna (Storbritannien. Frankrike, Belgien, Västtyskland och USA) har inga stöne förändringar inträffat under perioden i förhållandet mellan banspel och OTB. l Holland och Sverige har däremot rejäla omkasmingarskettpådettaområde. vilket kan förklaras av en expansiv utbyggnad av OTB-nätet i dessa länder (se bilaga l).

IHolland ärdet ju sedanen tid tillbaka även möjligt att spela på såväl engelska som tyska löpningar på OTB-kontoren, vilket ytterligare förstärkt OTB-spelets position (se avsnitt 4.3). Samma utveckling kan för övrigt också skönjas i Västtyskland och Belgien (se avsnitt 4.2 respektive 4.4). där spel på utländska löpningar utgör en allt större andel av det totala spelet.

Som nämndes ovan har det alltså inte inträffat några dramatiska förändringar under perioden mellan andelen banspel och OTB. Viktigt att konstatera ärdock att en genomgående tendens rycks vara att spelet utanför banorna ökar i snabbare takt än banspelet. Av de redovisade länderna är det endast i Storbritannien och Belgien som OTB haft en mindre gynnsam utveckling än banspelet. men då skall noteras att banspelets relativa uppgång i dessa länder skett från en totalt sett mycket låg nivå .

3.3.4 Bookmaking - toto

Såväl bookmaking som totalisatorspel forekommeri tre av de ovan presenterade ländema (Storbritannien. Belgien och Västtyskland). l Storbritannien och Belgien är andelen bookmaking avsevärt stöne än andelen totalisatorspel. medan förhållandet ärdet omvända i Västtyskland. Beaktarvi i detta sammanhang också italien och Irland (se avsnitt 3.2 och bilaga l). ser vi även där en övertygande nrajoritet för bookmaking.

Dessa förhållanden skulle kunna tolkas som att bookmarking generellt foredns framför totalisatorspel. Å andra sidan är det viktigt att poängtera att den större andelen bookmarking också kan tänkas ha en rent finansiell förklaring via skillnader i vinstavdragsbestämmelser. Sådana skillnader kan medföra att oddssättningen påverkas och att konkurrensneuualiteten mellan spelfomterna därmed sätts ur funktion.

l Vlsttyskland. där Iotalisatorspel är avsevärt populärare än bookmaking, rider kortkunensneuualitet, medan länder som Storbritannien och Belgien har en för bookmakingtöretagen gynnsam lagstiftning. Emellertid torde det dock inte generellt vara möjligt att förklara skillnader i popularitet mellan totalisatotspel och boolcmaking utifrân oddssättningen, man andra faktorer som tradition, spelvolym. service, etc, är antagligen istället de avgörande faktorerna (se vidare kapitel 4 och S).

4. ORGANISATION STRUKTUR,

OCH UTVECKLING

Som komplement till det statistiska materialet i kapitel 3 och bilaga l, görs nedan en mer utförlig presentation av de utvalda ländernas struktur, organisation och utveckling.

4.1 USA

Den mexikanska spelmarknaden kan utnyttjas som exempel på en decentraliserad strukturuppbyggnad. där tävlingsbanomas verksamhet normalt sett utgår från ett

rent företagsekonomiskt g

ansvarsförhållande. Det centrala. delstatliga ansvaret till till begränsas till licensgivning tävlingsbanoma (dvs tillståndsgivning totalisatorspel) och en övergripande, delstatlig lagstiftning utan något egentligt federalt inflytande.

Varje delstat avgör självständigt den organisatoriska strukturen av spelverksamheten, men uppbyggnaden är i princip likartad i alla delstater med en central instans (Racing Commission?) som ansvarar for såväl den sponsliga som spelmässiga verksamheten. Det centrala organet är helt fristående från banorna och intresseorganisationer och skiljer sig på så sätt från t ex den svenska organisationsstrukturen med uav- och galoppförbunden som ägare av AB Trav och Galopp (ATG).

Det centrala ansvaret avseende spelverksamheten omfattar alltså tillstånds- f givning till tävlingsbanor för totalisatorutnyttjande (bookmakin g är förbjudet med undantag av delstaten Nevada), men även t ex i vilken omfattning direktspel och OTB skall få utnyttjas av banorna (förutsatt att den delstatliga lagstiftningen tillåter en sådan verksamhet). l övrigt drivs dock banomas verksamhet helt självständigt. där överskottet från totalisatorspelet betraktas som en ren företagsekonomisk intäkt för respektive bana. Däremot är vinstavdragens storlek reglerade i lagstiftningen. i vilken oftast också uttryckligen anges hur stor del som skall hänföras till prispengar på respektive bana. l-lästsportens primära finansieringskälla är således en särskilt angiven andel av totalomsättningen.

Utvecklingen i USA under 1980-talet har främst koncentrerats till OTB och 5 direktspel. Spelrnarknaden har nämligen upplevt en intensifterad konkurrens från bl a lotterier och andra fritidsaktiviteter och banorna har därför fått allt svårare att behålla publiken. Denna utveckling har resulterat i en ökad satsning på marknads-

l2

penetration med hjälp av just OTB och direktspel, en utveckling som på allvar tog fart i mitten av 1980-talet (denna del av den amerikanska spelmarknaden befinner sig således fortfarande i en tillvåxtfas i kontrast till tex länder som Storbritannien och Frankrike).

Utformningen av OT B varierar i USA, beroende på respektive delstats lagstiftning. Pl senare tid har dock ett mönster kunnat skönjas i utvecklingen. vilket inneburit att licensierade tåvlingsbanor i egen regi tillåts etablera OTBkontor enligt vissa riktlinjer (t ex att kontor endast får byggas inom en viss radie från banan) men inte fristående organisationer.

Genom att banoma själva etablerar sina OTB-kontor innebär det att en direkt konfrontation mellan banornas och OTB-kontorens intressen undviks. Istället skapas på så sätt incitament för banorna att driva OTB-verksamheten på ett för banan gynnsamt sätt. Lite förenklat visar nämligen erfarenheten att intäkterna från en besökare på en tävlingsbana ungefär motsvaras av intäkterna från tre personer på ett OTB-kontor. Skillnaden förklaras av att vid ett besök på en bana erhålls intäkter. förutom från vinstavdraget på omsättningen. också från inträde. mat. dryck, program, etc. intäkter som nomtalt sett inte går att uppbringa på ett OTBkontor. Samma förhållande råder på kostnadssidan. där en OTB-expansion, till skillnad mot en redan etablerad tävlingsbana. kräver direkta investeringar i bl a lokal, teknisk utrustning och personal. Dessa skillnader medför att banorna. OTB-servicen är en integrerad del av verksamheten. fortfarande i första hand är intresserade av att behålla publiken på banorna. men att möjlighet också erbjuds att tillfredsställa andra spelgrupper via OTB-etablering.

l kontrast till den ovan beskrivna OTB-strukturen kan nämnas uppbyggnaden av OTB i New York, vilken i viss mån bygger på ett konkurrensförhållande mellan OTB-verksamheten och banornas verksamhet. OTB-servicen i New York startades 197l utan inflytande av de tävlingsanordnande organisationerna, vilket resulterade i att OTB-servicen byggdes ut utan hänsyn till banornas intresse av att behålla banpubliken. Konsekvensen av detta blev också entydig - av totalomsättningen påde tre stora New York-banoma (Belmont Park. Aqueduct och Saratoga) spelas idag endast en tredjedel på banorna, medan två tredjedelar omsätts på OTB» kontor.

Den andra viktiga utvecklingstendensen i USA är ett ökat utnyttjande av direktspel, vilket generellt sett. genom en effektivare användning av banorna (t ex står banorna annars tomma under stora delar av året). resulterat i en ökad totalomsättning.

Liksom vid OTB-service har det emellertid visat sig att direktspel mellan alltför nåraliggande banor inte är önskvärt. eftersom effekten snarast blir att omsättningen fördelas på två banor men utan någon synergieffekt.

Ytterligare en negativ effekt har uppmirksamrnats och det år att publiken vid banor med relativt låg kvalitet på de ”egna” tävlingarna i någon mån förändrat sitt spelbeteertde. vilket inneburit att spelet påandra banors löpningarökat till nackdel för spelet på de lokala tävlingarna. På sikt skulle detta kunna tolkas som en risk lör

en oönskad koncentration av hästsporten på bekostnad av vissa lokala banor (gynnsammare att endast erbjuda spel på andra banors löpningar, samtidigt som det inte existerar något intresse från andra banor att spela på löpningar av lägre sportslig kvalitet).

Direktspelet var i ett inledningsskede koncentrerat till respektive delstat. men under senareår haren avsevärd andel av direktspelet också skett över delstatsgränserna. Tidigare skedde denna form av direktspel med separata pooler. vilket alltså innebär att vinstutdelningen varierar mellan direktspelsbanoma, samtidigt som oddssätutingen i högre grad påverkas av enskilda vad. Nu har dock användandet av gemensamma pooler över delstatsgränsema börjat utnyttjas, vilket emellertid har krävt, för att oddssätmingen skall bli densamma, att skillnaderi vinstavdragsbestänunelsema hannoniserats mellan de 3

deltagande delstatema. Detta har också skett. samtidigt som överskottet på f

traditionellt sätt fördelas mellan de arrangerande banorna med en något större andel for den tävlande banan.

i Sammanfattningsvis kan konstateras att utvecklingen i USA mot en ökad användning av OTB och direktspel totalt sett inneburit en resursförstärkning for hästsporten. Visserligen har vissa negativa effekter kunnat skönjas. men med

i

tanke på den intensiñerade konkurrensen på spelområdet i USA (framförallt genom lotterier och illegalt spel) torde den allmänna uppfattningen ändå vara att ett Förbättrat distributionsnät via OTB och direktspel är en nödvändighet för en fortsatt positiv utveckling av hästsporten.

4.2 Västtyskland

i Västtysklands spelmarknad är liksom USA ett exempel på en decentraliserad struktur. där banorna bär ett renodlnt företagsekonomiskt ansvar. Någon motsvarighet till tex ATG existerar inte och centralförbunden ansvarar endast för den sportsliga verksamheten, medan inflytandet över spelsidan är begränsat. á Istället kontrolleras spelverksamheten av särskild lagstiftning, där bl avinstavdra gets storlek. bookmakers verksamhet. etc behandlas.

l Vlsttyskland är såväl totalisatorspel som bookmaking tillåtet. men med en övervägande ntajoritet för totalisatorspel (80%). Bookmaking existerari stort sett endast på OTB-sidan och då genom små privata bookmakets. Även totospel förekommer utanför banorna, men då i betydligt mindre omfattning än andelen bookrnaking. I detta sammanhang är det dock också viktigt att notera att det illegala bookmakingspelet beräknas vara mycket utbrett. vilket innebär att det angivna procenttalet (ca 20% bookmaking) i realiteten torde behöva justeras.

l Vlsttyskland råder exakt samma vinstavdragsbestämmelser för såväl totalisatorspel som för bookmaking, men dock med en avgörande skillnad. Av nettot från totalisatorspelet går nämligen i stort sett allt direkt tillbaka till sponen. medan

M

överskottet från utsättningen vid spel hos bookmakers betraktas sotn en ren företagsekonomisk intäkt och inte alls kommer sporten tillgodo.

Detta är naturligtvis olyckligt ur hästsponens synvinkel. speciellt som man kan se ett tilltagande intresse för bookmakingspel. Förklaringen till det växande intresset för bookmaking i Västtyskland är att spelet på franska och brittiska löpningar ökar, vadhållning som tillhandahålls av bookmakers utan kompensation till vare sig sponen i Västtyskland. Frankrike eller Storlritannien. Några officiella siffror på storleken av spelet över gränsema finns inte. men uppskattningar har gjorts att det lör närvarande uppgår till ca 10% av totalspelet V i Västtyskland och att andelen troligtvis är växande.

Skälen till det stora intresset för spel på utländska löpningar är flera. Ett motiv är att löpningama i Storbritannien och Frankrike kan följas direkt i Västtyskland via SIS-kanalen (vilket år en brittiskägd satellitkanal. som idag sänder från samtliga banor i England för OTB-kontorens räkning men som även säljer servicen till länder som Holland, USA och Sverige) respektive franska PMU:s (se avsnitt 4.5) egen satellitkanal. Dessutom är den sportsliga kvaliteten högre i dessa båda länder än vad som är fallet i Västtyskland.

Nårnnas skall också att i nuläget endast inhemska. privata bookmakers Ladbroerbjuder spel på utländska löpningar. Det brittiska bookmakingforetaget kes har visserligen ansökt om licens (vilket erhållits i en förbundsstat), men tillståndsgivningen kompliceras av en resuiktiv lagstiftning. [förlängningen ärdet dock troligt att Ladbrokes i någon form även etablerar sig i Västtyskland.

Sarrtmanfattningsvis kan vi således konstatera att situationen i Västtyskland år bekymmersam. För det första är det generellt sett ett begränsat intresse för spel på hästari Västyskland (marknadsandelen ca 8%). vilket bl a förklaras av en hård konkurrens från främst lotterier och lotto. Dessutom torde man framledes vara hänvisad till OTB-sidan for att erhålla ökade ekonomiska resurser. eftersom förhoppningarna i Västtyskland att kunna öka banspelet i framtiden inte är särskilt stora. PåOTB-sidan domineraremellertid alltså bookmakingspelet helt från vilket sporten inte erhåller någon kompensation. Inte heller kompenseras sponen av det tilltagande bookmakingspelet på utländska löpningar.

4.3 Holland

Hollandårettintressantexempelpåen centraliserad struktur. därdockdriftsansvaret för spelverksamheten överlåtits till det privata. brittiska bookmakingföretaget Ladbrokes. Fram till och med 1986 hade de sportsliga centralförbunden ansvaret lör totalisatorutnyttjandet (bookmarking är förbjudet i Holland), men sedan totalomsättningen under lörsta hälften av 198mm: utvecklats ogynnsamt. vilket i sin tur påverkade den sportsliga utvecklingen mycket negativt, slöts ett 20-årigt avtal med Ladbrokes. Avtalet. som började löpa 1987, innebär ett totalansvar för totalisatorspelet på såväl banorna som på OTB-sidan och att Ladbrokes också IS

förbinder sig att på olika sätt kompensera den holländska trav- och galoppsporten via bl a ett garanterat prissumrnebidrag (oavsett totalomsättningen) och ett i relation till totaloutsättttingen prestationsbaserat bidrag.

Närutdbtokes övertog dtiftsartsvaret iHolland varOTB-utbyggnaden mycket begränsad. En expansiv satsning gjordes därför på OTB-verksarnheten, vilket följdriktigt också inneburit att UTE-omsättningen ökat i mycket snabb omfattning. Dessvärre medförde emellertid utbyggnaden av GTR-verksamheten att banspelet samtidigt reducerades kraftigt. Förklaringen går antagligen att ft-nna i lokalisetingen av GTR-kontoren, vilka i många fall placerades i närheten av tävlande banor. Erfarenheten är således exakt densamma som i bl aUSA. nämligen att konkurrenssitttationen tenderar att bli alltför hård om OTB-kontoren utan begränsningar tilläts konkurrera med de tävlingsanordnande banorna.

Som nämndes ovan ansvarar ju emellertid Ladbrokes också för banspelet, vilket i sig torde vara en utmärkt konstruktion eftersom incitament då automatiskt * skapas for Ladbrokes att initiera en vändning av den negativa banspelsutvecklin gen. Som nämndes i avsnitt 4.1 är det ju ur flera synvinklar ekonomiskt fördelaktigare för spelarrangören (vid ett totalansvar) att spelet sker på banoma än via någon form av OTB-service.

Trots en ogynnsam banspelsutveckling har dock Ladbrokes totalt sett lyckats vända den negativa omsättningsutvecklingen och mellan 1987 och 1989 ökade totalspelet i Holland med drygt 50%. Denna ökning har dock inte varit tillräcklig för att skapa en acceptabel lönsamhet på verksamheten i Holland och för att ytterligare utveckla tnarknadspotentialen har därför Ladbrokes också introducerar spel på utländska löpningar (Västtyskland och Storbritannien). Detta har visat sig vara mycket populärt och är också den avgörande förklaringen till den nämnda ökningen av totalspelet - ca 40% av totalspelet kan nämligen hänföras till spel på löpningari Västtyskland och Storbritannien.

Förklaringen till det stora intresset för spel på utländska löpningar i Holland lär, liksom i Västtyskland, bl a vara den begränsade möjligheten att kontinuerligt kunna erbjuda ur spelsynpunkt attraktiva stattfält (framförallt kvantitativt sett).

Sammanfattningsvis kan alltsa konstateras att Ladbrokes lyckats vända den negativa omsättningsutvecklingen i Holland genom en målinriktad utbyggnad av OTB-nätet. vilket är ett marknadsområde där kompetensnivån generellt sett är mycket hög hos de engelska bookmakingforetagen. Däremot kan inte Ladbrokes peka på någon större erfarenhet av ett ansvar for banspelsutvecklingen, vilket måhända skulle kunna förklara underskattningen av de negativa effekterna av en alltför expansiv UTE-satsning.

4.4 Belgien

Struktur-uppbyggnaden av den belgiska hästsportens spelverksarnhet kretsar i första hand kring den centrala organisationen PMU (Pari Mutuel Urbain), som är en privat association, ågd av elva trav- och galoppbanor. l praktiken regleras emellertid PMU:s verksamhet detaljerat av lagstiftningen, vilket för övrigt även skall gäller hästsponens övriga spelverksamhet i Belgien. l detta sammanhang också nämnas att såväl bookrnaking som totalisatorspel är tillåtet i Belgien. vilket år en avgörande skillnad mot tex förhållandena i Frankrike.

PMU:s primära ansvarsområde är OT B-verksamheten vid spel på inhemska löpningar och då endast med totalisatorutnyttjande. Ansvaret for banspelet är deoentraliserat till banorna vad det gäller totalisatorspclet. medan också privata. belgiska bookrnakers är tillåtna att verka på banorna.

Avseende OTB-spel på belgiska löpningar kan således PMU betraktas som ett monopolföretag, men i övrigt begränsar inte lagstiftningen möjligheten för privata initiativ på OTB-sidan i Belgien. Detta har medfört att bl a de brittiska bookmakingföretagen, Ladbrokes respektive Corals, etablerat sig på marknaden för att erbjuda spel på i första hand franska löpningar. vilket visat sig vara oerhört i populärt och vilket därigenom också har påverkat den övriga spelverksamheten Belgien.

Således hartex PMU:s OTB-omsättning halverats underden senaste femårsoch Corals perioden. vilket dock vid sidan av konkurrensen från bl a Ladbrokes också har sin förklaring i en tillspetsad konkurrens från andra spelforrner (framförallt lotterier, en konkurrens som för övrigt också bl a Ladbrokes känt av). Samtidigt har banspelet (totalt sett) ökat mycket måttligt (se bilaga l), vilket sammantaget inneburit att spelutvecklingen på belgiska löpnin gar varit svag under den senare delen av 1980-talet.

l takt med den stagnerande eller minskande omsättningen på belgiska

löpningar har hästsportens resurser också reducerats. vilket försatt den belgiska trav- och galoppsponen i en mycket svår situation.

Den huvudsakliga förklaringen till de minskade resurserna är att det spel som del görs på utländska löpningar. via bl a Ladbrokes och Corals. inte till någon kommer hästsporten tillgodo, medan en viss andel av banspelet och det övriga innebär alltså attett OTB-spelet gårdirekt tillbaka till sporten. Dennakonstruktion ökat intresse för spel på utländsk håstsport på bekostnad av spel på inhemska lopningar direkt medför minskad ersättning till belgisk hästspon. ldag uppskattas attca65% av den totala omsättningeniBelgien utgörs av spel på franska löpningar, spel som endast belastas med en tioprocentig skatt men alltså utan kompensation till vare sig fransk eller belgisk håstspon.

Det stora intresset m: spel på franska löpningar bör allmänt kunna förklaras av bl a följande faktorer: att kvaliteten på den belgiska håstsponen lir låg. att de franska lopningama dagligen kan följas i belgisk TV, att språket år detsamma och att den franska hlstsporten noggrant går att följa i dagspressen. l7

Att förutsättningarna för spel på franska löpningar är mycket fördelaktiga understryks också av att Ladbrokes misslyckades med att introducera engelska Iopningar i Belgien för ett par år sedan, något som just torde ha sin förklaring i avsaknaden av några av de ovan nämnda faktorerna Samma sak kan för övrigt sägasomde mindre lyckade försöken med spel från England på löpningar i Hong Kong.

Rent juridiskt skulle visserligen även belgiska PMU kunna erbjuda spel på t ex franska löpningar och på så sätt öka ersättningen till den inhemska sporten via vinstavdraget på totalisatorspelet. För närvarande saknas emellertid resurser fören sådan investering. men så småningom torde det vara möjligt att någon form av 1

samarbete med franska PMU kommer till stånd på denna punkt. Franska PMU är i

naturligtvis också intresserade av en sådan uppgörelse, eftersom inte heller fransk hästsport erhåller någon som helst kompensation från det spel som idag görs på

i

franska löpningar. Franska PMU är för övrigt redan involverade i ett liknande projekt i Schweiz, där avsikten är att fr 0 m januari 1991 erbjuda spelmöjligheter l l från Schweiz till Frankrike med totalisator och med gemensamma pooler (se avsnitt 4.5).

Den ovanstående genomgången understryker att situationen for belgisk hästspon är prekär, vilket har sin primära förklaring i att det saknas en direkt ekonomisk relation mellan den sponsliga verksamheten och den övervägande delen av spelet. Framtiden ter sig därför oviss och framförallt mot bakgrund av att en ny lagstiftning förväntas införas i september 1990. Lagstiftningens utformning är inte känd. men den allmänna uppfattningen är att en liberalisering bl a kommer att införas avseende OTB-kontorens öppettider (idag mycket begränsade). Huruvida det blir några förändringar i kompensationshänseende är dock okänt.

4.5 Frankrike

Även i Frankrike heter det centrala organet PMU, som liksom sin belgiska motsvarighet är totalansvarig för OTB-spelet (i Frankrike existerar dock ingen annan GTR-verksamhet vid sidan av PMU:s). lnte heller i Frankrike är PMU juridiskt bundet till staten. utan företaget är privatägt av tio i sporten verksamma organisationer. Dessa organisationer (vilka bl a inkluderar centralförbunden för trav- och galoppsporten) äger i sin tur ett dussintal trav- och galoppbanor i framförallt Paristrakten.

Även om PMU år ett privat bolag och inte något egentligt statsägt monopol. har PMU en mycket stark anknytning till staten. Finansdepartementet var således *v involverade i bildandet av PMU och fortfarande ansvarar man för tillsättandet av ” verkställande direktören. godkänner budgets. etc.

PMU administrerar alltså allt OTB-spel i Frankrike. vilket utgör 88% av

totalspelet på hästar. Överhuvudtaget dominerar spel på håstsport spelmarknaden

i Frankrike, vilket kan förklaras av en relativt begränsad konkurrens från andra spelformer. PMU motsvaras på banspelssidan av en liknande organisation. vilken ansvarar för banspelet för de i PMU:s ägarorganisationer ingående banorna. För övriga trav- och galoppbanori Frankrike (totalt ca 270 stycken) är emellertid banspelsansvaret decentraliserat.

› l detta sammanhang skall också understrykas att endast totalisatorspel är tillåtet i Frankrike. medan bookmaking alltså är förbjudet.

Den sportsliga verksamheten i Frankrike finansieras genom en viss andel av totalonrsåttningen. Dock är allokeringen av resurserna något ojämn mellan olika delar av Frankrike med en övervikt för de i PMU ingående tävlingsbanoma (bl a eftersom majoriteten av OTB-spelet görs på dessa banor).

Som nämndes ovan dominerar alltså OTB-spelet helt hästsportens spelmarknad i Frankrike. medan direktspel ännu inte kommit att utnyttjas i någon större omfattning. Däremot är det. som nämndes i avsnitt 4.4, långt framskridna planer på att etablera direktspel från Schweiz till Frankrike 1991. Ännu lär inte uppgörelsen vara definitiv. men enligt uppgift skall gemensamma pooler komma att utnyttjas, vilket således kan tolkas som att problemet med differentierade vinstavdragsbestämmelser mellan länderna har kunnat lösas. Detsamma gäller val av valutakurs, där samma kurs som vid tillfället för insatsens erläggande kommer att utnyttjas vid utbetalandet av eventuella vinster.

Utsikterna för att detta projekt skall slå väl ut är rimligen goda, åtminstone mot bakgrund av erfarenheterna från spel över gränserna från t ex Belgien till Frankrike. Förutsättningarna är nämligen i många avseenden desamma - samma språk. begränsad kvalitet av hästsporten i Schweiz och med största sannolikhet möjlighet att följa de franska löpningarna direkt.

Skillnaden mot övriga experiment med spel över gränserna är dock alltså att totalisatorspel med gemensamma pooler kommer att utnyttjas. Spelet från t ex Belgien till Frankrike görs ju via bookmaltingföretag, även om utdelade vinster bestäms av de odds som fastställs av totalisatom i Frankrike (ingen riktig bookrnaking således). I Holland utnyttjas visserligen totalisatorspel, men då endast med separata pooler.

Avslutningsvis kan bara noteras att den ekonomiska situationen för fransk trav- och galoppspon förefaller stabil. En oroskälla existerar dock och det är osäkerheten luing utvecklingen inom EG. Redan idag utmanas ju tex den franska. konkurrensbegränsande organisationsstrukturen (i praktiken omöjligt för någon annan än PMU att idag arrangera t ex OTB-spel i Frankrike) av det brittiska bookmakingföretaget. Ladbrokes, via ett 15-tal anmälningar till EG-kommissionen (se kapitel 2).

Från franskt håll är man också bekymrad över utnyttjandet av franska löpningar i Belgien. vilket alltså inte resulterari någon kompensation till fransk

hästspot-L Som nämnts ovan är det där-for aktuellt med ett samarbete mellan

franska och belgiska PMU om att organisera spel från Belgien till Frankrike.

4.6 Storbritannien

Speliolikaformcräretttraditionelltinslagidetlxittiskasamhäuetoch Storbritannien

år också den nation som per capita kan peka på det största spelintresset av de i denna framställning undersökta länderna. Den starka speltraditionen torde i sig också vara en förklaring till den idag rådande strukturen på spelområdet i Storbritannien (se nedan).

Organisatoriskt är spelmarknaden i Storbritannien strukturerad i enlighet med den lagstiftning som antogs 1960. innan denna lagstiftning togs i bruk vari stort sett allt OTB-spel förbjudet. vilket i sin tur hade resulterat i ett mycket utbrett illegalt bookmakingspel (fortfarande beräknas dock det illegala speleti Storbritannien uppgå till ca 20% av totalomsättningen). På banorna förekom emellertid även före 1960 såväl totalisatorspel som bookmaking, men den enda kompensationen till hästsporten kom via totalisatorspelet (lhe Horserace Totalisator Board, som fortfarande är ansvarig för allt totalisatorspel i Storbritannien).

Den nya lagstiftningen innebar att OTB-spel legaliserades och att bookmakers i viss mån skulle kompensera sporten for spel utanför banorna. Samtidigt forrnades en organisation, The Horserace Betting Levy Board, som, liksom The Horserace Totalisator Board. kan sägas vara ett statligt influerat organ men med styrelserepresentation från bl a det sponsliga centralförbundet. bookmakin gföretagen. m fl. Organisationens syfte är att till hästsporten allokera de resurser som skapas genom ett generellt avdrag på såväl bookmaking- som totalisatorspel, en fördelning som bl a sker genom prissummebidrag. bidrag till banor, täckning av underhållskostnader. etc.

Intäkterna till ”The Horserace Betting Levy Boar kommer alltså från såväl bookmaking- som totalisatorspel. men andelen skiljer sig åt med en lägre bidragsprocent från bookmakingspelet. Av den totala omsättningen på bookmakingspel går t ex endast knappt en procent tillbaka till den rent sportsliga verksamheten, vilket i jämförelse med länder som Frankrike (ca 6% av totalomsättningen direkt tillbaka till sporten). Sverige (ca 12%) och USA (varierar mellan delstatema men rör sig nomralt om ca 5-870) innebär en närmast försumbar bidragsdel. Mot i bakgrund av att bookmakingspelet utgör ca 96% av totalspelet i Storbritannien. är naturligtvis detta ett allvarligt problem.

Effekten av

bookmakingföretagens begränsade bidrag kan bl a utläsas i

finansieringen av prissummoma i Storbritannien. vilka endast till ca 36% ñnansieras av det centrala organet, medan 27% betalas av hästägama; 21% av sponsorer och 15% av banorna. Som jämförelse kan nämnas att i Sverige bidrar ATG med ca 88% av travsponens totala prissummor, medan banoma och hästägama står for den resterande delen.

De ofömiånliga villkoren för hästsporten i Storbritannien kan också illustreras genom höga entrépriser till banorna. omodema anläggningar, låga prissummor. lågt löneläge på den aktiva sidan, etc.

Önskemål om en högre kompensation från bookmakingföretagen har förts fram vid flera tillfällen. men någon förändring är knappast att vänta. Motivet är att bookmakingföretagensvinsmivå inteärtillräckligföratt både kunna tillfredsställa aktieågamas önskemål om en rimlig avkastning, samt hästsportens krav på förbättrade villkor. lnte heller är det längre aktuellt med någon form av totalisatot-monopol på UTE-sidan, vilket diskuterats under senare år.

En resursförstärkrting av brittisk hästsport lär således endast kunna komma från antingen ökad totalomsätming eller en ökad andel totalisatorspel, där framförallt utvecltlingsmöjlighetema på totalisatorsidan förefaller vara mycket stora. Detta eftersom det är svårt att finna några rimliga motiv till den totala dominansen av bookmakingspel i Storbritannien - fömtsättningama vid spel på toto och bookmaking i Storbritannien är nämligen i praktiken mycket likartade.

För det första är således skillnaden i vinstutdelning mellan spel på totalisator och bookmaking försumbar i Storbritannien. Vidare sker endast en begränsad del av bookmakingspelet till fasta odds i egentlig mening. Istället görs den övervägande delen av vadhållningen hos bookmakers i Storbritannien till s k starting prices. vilket är detsamma som det genomsnittliga oddset hos bookmakers i samma ögonblick som löpningen startar. Effekten för spelaren blir således i stort sett exakt densamma som vid totalisatorspel. nämligen att den eventuella utdelningen inte är känd förrän löpningen avrids. Detta kan tyckas märkligt eftersom ett ofta framfört motiv till bookmakingspel. i jämförelse med totalisatorspel. iir just att det rör sig om spel till fasta odds.

Denna bakgrund tyder på att det inte finns någon direkt rationell förklaring till bookmakingspelets stora popularitet i Storbritannien. utan att det främsta skälet till den marknadsledande positionen istället är knutet till en lång tradition och erfarenhet av booltmaking, samt en hög servicenivå i OTIS-kontoren. samtidigt som totalisatom kanske inte utnyttjats på ett optimalt sätt.

Totalisatorteknologin förbättras dock kontinuerligt för närvarande (bl a har det tidigare inte varit möjligt att följa skiftningar i de eventuella oddsen på banorna.

vilket åren viktigt förutsättning förett meningsfullt utnyttjande av totalisatorspel),

samtidigt som också direktspel förväntas komma att utnyttjas inom en inte alltför avlägsen framtid.

Sin marknadsledande position till trots, är dock inte bookmakingföretagens situation i Storbritannien helt gynnsam. Marknaden är nämligen mogen och kommer knappast att erbjuda några större expansionsmöjligheter i framtiden. Vissa förändringar. lagstiftningsvägen. kan eventuellt tänkas resultera i positiva effekter. men i stort sett är det utanför Storbritannien dessa resursstarka företag kommer att finna de mest attraktiva marknaderna

De tre största bookmakingföretagen i Storbritannien idag, Ladbrokes, Corals och William Hill, uttrycker således alla en stor vilja att expandera utanför gränsema. För ladbrokes del har detta redan inneburit etableringar i Holland (se avsnitt 4.3), Belgien (se avsnitt 4.4) och USA (där man investerati flera trav- och galoppbanor), medan Corals ännu så länge endast befinner sig i Belgien. Ladbrokes har även uttryckt önskemål om en etablering i Frankrike, men detta förhindras alltså idag i praktiken av fransk lagstiftning.

Rent generellt kan dock slås fast att bookrnakingföretagens expansion i framtiden kommer att ske utomlands och inte i Storbritannien. Bookmakingföretagens resurser är stora och kompetensnivån hög. vilket borde innebära att deras konkurrensfömtåga frarnledes kommer att vara mycket god. givetvis fönrtsatt att de tillåts operera på neutrala villkor med andra aktörer inom spelsektom.

4.7 Slutsatser

Avslutningsvis presenteras nedan några allmänna slutsatser utifrån den gjorda redogörelsen av struktur. organisation och utveckling i de sex länderna:

l samtliga sex länder har det existerat någon form av central instans. som i

l antingen haft ett relativt långtgående ansvar för såväl sport som spel medan det i . andra fall begränsats till att omfatta en allokering eller övervakning av de ekonomiska resursema. Ett försök till motivering av detta förhållande görs i avsnitt 5.2. * Spel över gränserna är att döma av de redovisade länderna en växande företeelse på det internationella spelområdet. Generellt sett tycks det emellertid råda vissa specifika förutsättningar för att spel över gränserna skall bli en framgång, nämligen att det finns en relativt nära anknytning till det land som tillhandahåller löpningarna, samt att det enkelt går att följa löpningarna via TV. ; tidningar, etc. s Dessutom torde det vara så att spelintresse framförallt existerar från länder | med i jämförelse lägre kvalitet på den sportsliga verksamheten. Emellertid tyder det i stort sett lyckade Försöket med spel från USA till Storbritannien i juni 1990 också på att länder med likartad kvalitet på den sportsliga verksamheten kan komma att vara intresserade av spel över gränserna.

Direktspel med totalisatorutnyttjande och gemensamma pooler över landsgränsema existerar ännu inte. men erfarenheterna från USA med direktspel över delstatsgränsema och de franska planerna på direktspel från Schweiz tyder på att detta kan komma att bli ett betydande inslag i den internationella verksamheten i . framtiden. Så här långt har nämligen endast separata pooler eller en viss fonn av bookmaking utnyttjats vid spel över gränserna.

* Den genomgående erfarenheten av utnyttjandet av OTB och direktspel tyder inte oväntat på att konkurrenseffektema aocelerar i takt med att avståndet mellan direktspelsbanorna eller OTIS-kontor och bana reduceras. Lösningen på detta problem ärdärför antingen regleringar eller att samma organisation ansvarar förhålla verksamheterna. vilketi så fall skapar incitament till ett korrekt utnyttjande av OTB och direktspel. Som nämndes i kapitel 3 skulle den mycket stora andelen bookmaking i jämförelse med totalisatorspel ide flesta länder som utnyttjar båda spelfomtema, kunna tas som intäkt för att bookmaking generellt sett är en populärare spelforrn. från framförallt Storbritannien tyder dockinte på detta, utan att

Erfarenheterna

valet mellan bookmaking och totalisatorspel bestäms av mer kvalitativt inriktade faktorer (t ex tradition) än de rent rationellt, kvantitativa.

* av verk- Bookrnakingföretagen förbereder en expansiv internationalisering samheten under l990talet, framförallt mot bakgrund av den mättade marknadssituationen i Storbritannien. Erfarenheten från de länder som umyttjar bookmaking (Västtyskland. Belgien och Storbritannien) äratt kompensationen från bookmakingspel generellt sett är lägre än från totalisatorspel. En förklaring skulle kunna vara att totalisatorspelet inte sällan är centralt organiserat med driftsansvaret förlagt till organisationer utan externa vinstinuessen. Syftet är då istället endast att transferera resurser från överskottet från spelet till den sponsli ga verksamheten. På bookmakingsidan är det emellertid till den helt övervägande delen privata företag på marknaden, vilka kan peka på ett annat avkastningskrav och de anser sig därigenom inte vara kapabla att kompensera hästsponen i samma utsuäckning.

Förhållanden i USA talardock emoten sådan motivering. [USA är nämligen många av banorna privatägda och därmed underkastade samma avkastningskrav som andra privata företag (t ex bookmakers). Trots detta är bestämmelserna desamma för såväl privatägda som icke-vinstdrivande banor (t ex delstatliga banor), ett förhållande som t ex Ladbrokes uppenbarligen också accepterat mot bakgrund av företagets stora expansionsvilja i USA.

5. ANALYS OCH

SLUTSATSER

5.1 Inledning

lde föregående kapitlen har syftetvarit att presentera utvecklingen inom spelområdet i ett antal utvalda länder. Respektive kapitel har avslutats med vissa generella slutsatser, vilka antagits vara allmänt gällande för dessa länder. l detta avslutande kapitel är nu avsikten att utifrån dessa slutsatser och övrigt presenterat material försöka bedöma den svenska spelmarknadensutveckling i framtiden.

5.2 Principiellt resonemang

i

Inledningsvis kommer emellertid ett allmänt resonemang att föras kring ! spelrnarknaden, vars syfte äratt bilda en grundstomme förde avslutande slutsatserna. ä

l kapitel 4 kunde vi konstatera att det generellt sett alltid tycks existera någon i form av central instans inom spelområdet, samtidigt som också “ lagstiftningen oftast är relativt tydlig vad det gäller hästsportens spelverksamhet. l kapitel 4 gjordesdock inte något försök till motivering varfören sådan struktur generellt sett tycks vara rådande. En väsentlig del av diskussionen inom EG-ländema berör emellertid just detta område, varför det kan vara betydelsefullt med en mer ingående behandling av denna fråga.

Lite förenklat kan sägasatt det allmänt existerar två huvudsakliga ståndpunkter for hur spelmarknaden bör organiseras: den ena sidan förespråkar att spelverksamhet bör behandlas som vilken annan privat verksamhet som helst. medan det andra synsättet utgår från att spelmarknadens komplexitet kräver någon fonn av centralt engagemang.

En principiell behandling av denna frågeställning kan ta sin utgångspunkt i förhållandet mellan producent, återförsäljare och konsument, vilka på spelområdet motsvaras av den sponsliga verksamheten (producent), spelarrangören (återförsäljare) och spelaren (konsument). Normalt sett, dvsi verksamheter dären vara kan överlåtas med ensamrätt till den betalande parten utan att någon annan kan utnyttja varan (s lt privata varor). råder det ett rationellt förhållande mellan aktörerna. Alla tre tillfredsställs via antingen monetär ersättning (producent och återförsäljare) eller via en produkt som motsvarar konsumentens betalningsvilja.

Detta förhållande existerar emellertid inte självklart vid spelverksamhet. Problemet är att spelarrangören i avsaknad av lagstiftning eller annan reglering kan tillhandahålla produkten (dvs vadhållning på kapplöpningar) till konsumenterna (dvs spelarna) utan ersättning till den sportsliga verksamheten.

Resonemanget leder således fram till att det år ett ofrånkomligt krav att antingen via lagstiftning/regleringar garantera kompensation till den sportsliga verksamheten eller alternativt att ansvaret för såväl producent- som återförsäljar-ledet placeras på en och samma organisation.

Det senare alternativet är t ex ATG ett utmärkt exempel på, men även den amerikanska decentraliserade strukturen (se avsnitt 4.1) uppvisar en sådan sammankoppling. Å andra sidan kan i viss mån Storbritannien ses som exempel på en fullständigt avreglerad spelmarknad, där den övervägande delen av spelarrangörerna (bookmakingiöretagen) tillåts fungera utan något direkt förhållande till den sportsli ga verksamheten. Visserligen går en viss del av omsättningen hos bookmakers, vilka ombesörjer 96% av spelet i Storbritannien. tillbaka till sporten. men ersättningen är så pass begränsad att förhållandena i Storbritannien i princip kan sägas representera den ståndpunkt som förepråkar att spelverksamhet bör organiseras som vilken annan kommersiell verksamhet som helst. Den brittiska organisationsstrukruren har dock visat sig vara mycket ogynnsam för sportens utveckling i stort, vilket ju bl a redogjorts för i avsnitt 4.6. Även Belgien kan sessom exempel på en fullständigt avreglerad marknad, där den övervägande delen av omsättningen tillhandahålls av helt fristående arrangörer (bl a Ladbrokes och Corals) utan någon koppling till den sportsliga verksamheten.

Slutsatsen blir därför, lite förenklat. att hästsportens spelverksamhet (avseende kompensationen till hästsporten) måste grundas på antingen en reglering lagstiftningsvägen eller en direkt organisatorisk länk mellan den sportsliga verksamheten och spelarrangören. l avsaknad av någon av dessa fönrtsättningar skulle det alltså inte finnas någon garanterad kompensationskälla för trav- och galoppsporten, vilket är en otänkbar utveckling.

5.3 EG och framtiden

Resonemanget i avsnitt 5.2 kan uppfattas som att spelmarknaden kräver någon form av protektionistisk behandling. en uppfattning som också tycks vara rådande

pa vissa håll inom so. A andra sidan är just konkurrensneutraliteten ett av de

viktigaste områdena i EG:s integrationssträvanden. vilket därför torde innebära att det på sikt trots allt är ontöjligt att fullt ut behålla den nationella självbestämrnanderitten över spelrnarknaden. Detta innebär dock inte att fullständigt öppen konkurrens skulle kunna accepteras ens i en i övrigt avreglerad europeisk marknad. Som visats ovan är det nödvändigt med någon form av styrning av hästsportens spelverksamhet, dir framförallt kompensationen till den sponsliga verksamheten måste garanteras.

Vid sidan av de rent ekonomiska effekterna av en avregleringsprocess. är det också väsentligt att beakta utvecklingen inom vissa andra områden. En intressant frågeställning är t ex om konkurrensneutralitet även innebär att länder med enbart totalisatorspel i framtiden också kommer att tvingas tillåta bookmakingspel. Frågeställningen kan ryckas vara sekundär, men mot bakgrund av erfarenheter från framförallt Storbritannien ärdet väsentligt att även belysa detta förhållande.

Rent intuitivt kan spel till fasta odds framstå som attraktivt ur konsumentens synvinkeL Emellertid är det då viktigt att notera att den helt övervägande delen av allt bookrnakingspel i t ex Storbritannien (se avsnitt 4.6) inte görs till fasta odds i egentlig mening utan till s k starting prices, dvs det genomsnittliga oddset vid startögonblicket. Utnyttjandet av s k starting prices har dessutom medfört att bookmakingföretagen i syfte att begränsa riskerna. kontinuerligt tvingar ned i oddsen på banorna genom att placera vad hos andra bookmakers.

i

Erfarenheterna från Storbritannien tyder således på att bookmakingspel å varken leder till spel till fasta odds i egentlig mening eller högre utdelningar (se i avsnitt 4.6). samtidigt som verksamheten urett integritetsperspektiv inte förefaller

vara helt tillfredsställande. i

Jämlörelsevis förefaller totalisatom som ett till avgörande delar överlägset

t

vadhållningsinstmment. Totalisatom är inte lika resurskrävande och opererar dessutom helt utan risker för arrangören. som således inte motiveras till liknande åtgärder som vid bookmaking. Oddssättningen är dessutom alltid neutral i den bemärkelsen att den inte kan påverkas av spelarrangören. i

5.4 Utvecklingslinjer

Som frarnkommitovan och i tidigare kapitel är utvecklingen inom EG svårbedömd, i även om det på sikt i alla fall är troligt med en avreglering av spelmarknaden i någon form. Mot bakgrund av denna osäkerhet förs nedan två övergripande I hypoteser fram. vilka utgjort utgångspunkten vid bedömningen av den svenska § spelmarknadens utveckling i framtiden (se avsnitt 5.5 och 5.6). Observera dock att slutsatserna endast grundas på effekterna av den internationella utvecklingen. medan andra påverkande faktorer på den svenska spelmarknaden inte beaktas.

l) Oförândrade förutsättningar Detta scenario kan ha skilda orsaker. Ett skäl kan givetvis vara att EG slutligen fastnar för att trots allt tillåta konkurrensbegränsningar på spelområdet. Ett annat skäl skulle kunna vara att Sverige vare sig via EFTA-samarbetet eller på något ; annat sätt associerar sig med EG:s regelverk, vilket självfallet innebär att den 3

lagstiftning som idag existerar i Sverige även fortsättningsvis skulle kunna i

utnyttjas.

Även om det i förlängningen är troligt att E615 utveckling resulterar i förändrade förutsättningar på den svenska spelmarknaden, kan denna hypotes i också ses som en tänkbar utgångspunkt vid en bedömning av utvecklingen

Sverige under en övergångsperiod innan nya regler hunnit träda i kraft (se avsnitt

5.5).

2) Nya förutsättningar Generellt sätt, utan att konkretiseravad förändrade förutsättningar av spelmarknaden kommer att innebära. är detta det troligaste scenariot (se även kapitel 2. 4 och an. För ovan), även om det alltså är svårt att i nuläget spekulera i förändringarna 5.6 att möjliggöra en i någon mån stringent presentation av sluisatsema i avsnitt har dock vissa antaganden om utvecklingen gjorts.

att en avregle- Utgångspunkten för de redovisade slutsatserna har därför varit antas innebära att ring av spelrnarknaden kommer att ske. Denna konkurrensfrihet såväl inhemska (statliga eller privata) som utländska spelbolag kommer att erbjudas likvärdiga etableringsmöjligheter utan inskränkningar. lnte heller skattetekniskt kommer en snedvridning av konkurrensförmåga att tillåtas. utan t ex vinstavdragsbestämrrrelsema måste i praktiken vara desamma för samtliga aktörer på marknaden (även om man kan tänka sig skillnader mellan länderna).

Mot bakgrund av resonemanget i avsnitt 5.2 antas emellertid också att en avreglering av spelmarknaden inte nredför att möjligheten till central inblandning helt försvinner. Detta innebär att den sportsliga verksamheten även fortsättningsvis. trots utgångspunkten från en avreglerad marknad, antas vara garanterad ersättning lagstiftningsvägen. Utan en sådan garanti skulle hästsponens utveckling bli mycket oviss (se t ex på förhållandena i Storbritannien, där sportens ekonomiska förutsättningar till stor del bestäms av stödbetonade insatser från hästägare och sponsorer).

Med dessa förutsättningar som utgångspunkt kommer tre i någon mån skilda utvecklingslinjer att presenteras i avsnitt 5.6.

5.5 Oförändrade förutsättningar

Denna hypotes innebär generellt sett att utvecklingen inom EG inte antas komma att innebära förändrade förutsättningar i Sverige. Oavsett EG:s utveckling är det dock viktigt att notera att den svenska spelmarknaden trots allt torde komma att i framtiden. framförallt kanske genom den dynamiska uppleva förändringar utvecklingen inom satellit-TV-området, men även genom andra teknologiska innovationer.

via Möjligheten att följa utländska sportevenemang ökar ju tex kontinuerligt utbudet av diverse internationella TV-kanaler. Detta kommer rimligen också att innebära ökade möjligheter för hushållen att följa hästsport utomlands på en mer kontinuerlig basis. Dessutom finns det redan idag en på hästsport specialiserad

satellitkanal, SiS-kanalen, som täcker in samtliga engelska galoppbanor. SlSkanalen finns redan idag i flera europeiska länder (inklusive Sverige) och kan ses sotn ett exempel på vad satellit-TV-utvecklingen kan skapa för möjligheter i framtiden.

Vad denna utveckling kan leda till för effekter är dock svårt att sia om. Etnellertid torde inte intresset för spel från Sverige på utländska löpningar for närvarande vara särskilt stort mot bakgrund av de attraktiva spelmöjligheter (tävlingar i princip varje dag och ett väl utbyggt OT B-system) som redan idag existerar inom svensk hästsport.

Dessutom är det traditionellt så att spel på hästsport i första hand är en lokal företeelse. där den regionala kännedomen om hästarna är mycket väsentlig för spelintresset. Spel på hästsport kräver ju såväl information om hästarna som om andra spelpåverkande faktorer (kusk, jockey, banunderlag, bankonstruktion; etc), vilket gör spel på hästsport mycket kunskapskrävande. Jämför t ex med lotto. där inlärningskurvan är betydligt flackare och spelfomien därför mera lättillgänglig.

Totalt sett innebär detta att det idag inte lär existera något större intresse för spel från Sverige till utlandet, eventuellt dock med undantag för vissa större evenemang. Slutsatsen kan framförallt dras mot bakgrund av att travsponen i Sverige är världsledande, vilket innebär att en av de viktigaste förutsättningarna för ett positivt utfall av spel över gränserna saknas i Sverige, nämligen en lägre | kvalitet på den sportsliga verksamheten i det land sorti erbjuds spel på ett annat . lands tävlingar (se avsnitt 4.4 och 4.7).

Denna förutsättning saknas dock inte vad det gäller svensk galoppsport och det är också troligt att det bland galoppubliken finns ett visst intresse for spel på tex engelska galopplöpningar. l relation till det totala spelintrcsset i Sverige lär dock. med tanke på galoppsportens begränsade storlek i Sverige. efterfrågan på spel på utländska löpningar bland galoppubliken vara försumbar.

Även om intresset för spel på utländska löpningar for närvarande är begränsat till vissa större evenemang. vore det dock felaktigt att helt nonchalera effekten av ökade möjligheteratt följa utländsk hästsport i tex TV. Denna möjlighet kommer rimligen att medföra ett ökat intresse för spelpå utländska löpningar i framtiden. i något som alltså i än högre grad gäller för galoppubliken.

l så fall bör det vara väsentligt att en beredskap finns för att kunna tillfredsställa ett sådant spelintresse, om än litet. på s a s svensk mark. Detta eftersom risken annars finns att sådant spel kommer att ske hos utländska spelbolag, vilket innebär att med all sannolikhet ingen del av spelet skulle komma svensk hästsport tillgodo. eller t o m ske illegalt.

Spel över gränserna skulle kunna tillhandahållas antingen via totomatombuden eller via direktspel mellan svenska trav- och galoppbanor och utländska arrangörer. Erfarenheten från andra länder (bl a USA och snart även Frankrike) visar att det är fullt ntöjligt att arrangera totalisatorspel över gränserna med gemensamma pooler, vilket är en fönrtsättning för en verkligt attraktiv spelsituation. Ett sådant arrangemang leder rimligen till positiva effekter för båda parter i

form av ett resurstillskott (ökad totalomsåttning) utan några negativa effekter på den inhemska marknaden (ingen negativ konkurrenseffekt).

En konkurrenseffekt vid utnyttjande av tex direktspel uppkommeregentligen endast då de involverade banorna år placerade mycket nåra varandra (inte aktuellt vid spel på utländska löpningar) eller då en bana med låg kvalitet på den egna sportsliga verksamheten i stor omfattning erbjuder spel på löpningar från en bana med hög sportslig kvalitet (inte heller aktuellt eftersom svensk travsport är världsledande och intresset för spel på utländska löpningar antagits vara begränsat till vissa större evenermng).

Så här långt har endast möjligheten av spel från Sverige till utlandet behand-

lats, men ytterligare en aspekt av spel över gränsema är naturligtvis också spel från utlandet till Sverige.

Här torde urvecklingsmöjligheterna vara avsevärt större än i den motsatta riktrtingen. Mot bakgrund av erfarenheter från andra länder. tyder således mycket på att spel på svensk travsport från tex Norge och Danmark (ev även Finland) skulle kunna mötas av ett stort intresse. Förutsättningarna är nämligen likanade med vad som t ex varit fallet i länder som Holland och Belgien, där ju spel på utländska löpningar expanderat kraftigt de senaste åren.

Norge och Danmark har således en nära anknytning till Sverige såväl kulturellt som språkligt. Den danska respektive norska travsponen är dessutom varken lika omfattande eller kvalitativt lika utvecklad som den svenska. vilket sammantaget innebär i stort sett samma förutsättningar som vid spel från t ex Belgien till Frankrike.

Av samma skål som vid spel från Sverige till utlandet skulle ett sådant utbyte mellan Sverige och Danmark/Norge med all sannolikhet resultera i positiva effekter för alla parter utan några, för svenskt vidkommande åtminstone. negativa effekter. Vidare är ett sådant arrangemang, liksom vid spel från Sverige på utländska löpningar. viktigt att initiera innan andra intressenter. vilka inte har något intresse av att kompensera svensk hästspon (t ex brittiska bookmarkingföretag), tillhandahåller denna form av spelmöjlighet.

Även inom galoppsporten skulle säkert ett skandinavisk! samarbete med spel över gränserna bedömas som attraktivt. eftersom den sportsliga kvaliteten är likartad (för parallell. se avsnitt 4.7) mellan de skandinaviska länderna medan utbudet av galoppsport år begränsat.

Frånsettde nordiska länderna torde dock intresset för spel på svensk håstspon vara mycket begränsat och egentligen endast kunna komma ifråga vid större travevenemang i Sverige enligt samma resonemang som ovan. Spel på svensk svårt att galoppsport från andra länder än de skandinaviska lir överhuvudtaget tänka sig mot bakgrund av den relativt sett låga sportsliga kvaliteten.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att detta scenario inte visat på några dramatiska förändringar av strukturen på den svenska spelmarknaden. Den utveckling som trots allt skulle kunna skönjas år ett begränsat spel på utländska

löpningar och spel från Danmark och Norge (ev Finland) på svensk trav- och galoppspon. vilket rimligen bonde innebära totalt sett Ökade resurser för svensk hästsport utan några egentliga negativa effekter.

5.6 Nya förutsättningar

Med utgångspunkt från de antaganden som gjordes om utvecklingen inom EG i avsnitt 5.4 kommer nedan tre tänkbara utvecklingslinjer for den svenska spelmarknaden att presenteras. Fömtsättningen är givetvisatten svensk associerin g i med EG i någon forrrt kommer till stånd.

5.6.1 Total av utländska

etablering spelbolag

De antaganden som gjordes i avsnitt 5.4 tog sin utgångspunkt i att en avreglering av den internationella spelmarknaden också skulle komma att innebära en neutralitet i skattebehandlin gen. Vidare antogs att samtliga aktörer påmark naden förväntades bidra i lika stor omfattning (procentuellt i förhållande till andelen spel) till den sportsliga verksamheten i respektive land.

Däremot negligerades helt möjligheten för t ex privata (utländska eller inhemska) bolag att verka på spelmarknaden utan kompensation till sponen, eftersom en sådan konstruktion strider mot den grundläggande principen om ett visst Förhållande mellan spel och tävlingsverksamhet (för motivering. se avsnitt 5.2). Skulle överskottet från spelverksamheten tillåtas behandlas som en ren intäkt (se t ex Ladbrokes verksamhet i Belgien), ter sig företagekonorrtisk nämligen hästsportens framtid mycket oviss.

Antagandet om garanterad kompensation ärdock i princip inte någon anledning till att tex de brittiska bookmakingforetagens expansionsvilja utomlands (i och för sig också andra privata spelbolag) skulle reduceras (se t ex Ladbrokes expansion i USA). Lite förenklat torde nämligen den viktigaste förutsättningen för en expansion utomlands vara att den aktuella spelmarknaden tillåter dessa företag _ att verka parallellt, utan nâgra

konkunensbegränsningar, med andra spelbolag. if

vilket alltså också är det antagande som gjorts här.

i

Det är dock i detta sammanhang också väsentligt att undersuyka svårigheten

i att trots allt uppskatta investeringsviljan från bookmakingföretagens sida, även ien avregleringssituation. lnvesteringsbenägenheten

styrs ju av den uppskattade avkastningspotentialen påden aktuella marknaden. vilken måhända skulle kunna

uppfattas som alltför låg vid en viss nivå på kompensationskravet.

Färden fortsattadiskussionen i detta avsnitt har dock antagits att avkastningspotentialen bedömts som tillräcklig och att utländsk etablering skett i Sverige. Observera att det för enkelhetens skull antagits att det rör sig om ett utländskt bookmakingföretag. Visserligen skulle vi lika gärna kunna tänka oss en etablering av ett privat svenskt bolag. men en sådan utveckling är knappast trolig och vi bortserdåriör från den aspekten. Vidare vore det också möjligt att de i respektive land verkande centrala organisationerna fann det intressant att expandera utomlands. En sådan expansionsvilja kan vi redan se tecken på från t ex franskt håll (samarbete med Schweiz och eventuellt Belgien). men en sådan utveckling kommer rimligen att ske genom sarnförståndslösningar mellan låndcma (t ex via utnyttjandet av gemensamma pooler vid direktspel över gränserna, se avsnitt 5.5) och inte i direkt konkurrens med varandra.

Utgångspunkten för det fortsatta resonemanget är således att en etablering skett av ett utländskt bookmakinglöretag. en etablering som i så fall torde komma att innebära en investering i ett eget OTB-nät i direkt konkurrens med t ex ATGzs totomatsystem. Förutom ett utbud av spelmöjligheter på svenska tävlingar, skulle med all sannolikhet också spel erbjudas på utländska löpningar och andra sportevenemang. Med hjälp av SIS-kanalen eller liknande arrangemang (bl a avser Ladbrokes att utveckla en egen satellitkanal) skulle utländska evenemang kunna följas direkt.

Den här skisserade etableringsfomten skulle givetvis resultera i en mycket skarp konkurrens för såväl totomatsystemet som banspelet. Det är således en rimlig slutsats att en inte obetydlig del av totalomsättningen i Sverige skulle komma att föras över till bookmakingföretagen vid en etablering. en slutsats som kan motiveras med bookmakingföretagens höga kompetensnivå. goda service och varierade utbud.

Härvid har dock inte beaktats huruvida spel till fasta odds (bookmaking) eller enbart totalisatorspel skulle komma att tillåtas vid en eventuell avreglering. Det fördelaktigaste alternativet torde emellertid vara att ett gemensamt totalisatorsystem utnyttjades av samtliga spelarrangörer, vilket alltså i praktiken skulle innebära en stor gemensam vinstpool för samtliga spelarrangörer. Som nämndes i avsnitt 4.7 och 5.3 har ju totalisatom avsevärda fördelar ur arrangörssynvinkel. medan spel till fasta odds kräver en helt annan beredskap från centralt håll för ett undvikande av icke önskvärda beteenden från arrangöremas och spelarnas sida.

Emellertid är frågan om bookrnaking eller totalisatorspel sekundär för det fortsatta resonemanget i detta avsnitt, varför den aspekten fortsättningsvis inte beaktas.

Den primära frågeställningen är istället effekten på svensk trav- och galoppspons totala resursvolym av en utländsk etablering, en resursvolym som initialt sett inte skulle komma att påverkas mot bakgrund av de gjorda antagandena (likvärdig kompensation från alla spelarrangörer).

Antagandetomatt bookmakingiöretagens kompetens- och servicenivå skulle medföra en överflyttning av spel från det inhemska OT B-nätet till bookmakingföretagen. skulle dock rimligen inte komma att bli den enda märkbara effekten. 31

Erfarenheter från bl a USA visar således att ett förstärkt ulbudsnät också innebär en förbättrad absorbtionsfömiåga av spelinuesset (från såväl hästsportens egna kunder som andra spelintresserade) och därmed ett ökat totalspel. Naturligtvis skulle samma effekt kunna uppås med en ytterligare utbyggnad av tex ATG:s OTB-system. men för att underlätta resonemanget bortser vi från en sådan möjlighet här (se dock avsnitt 5.6.3).

En etablering av ett privat företag på den svenska spelmarknaden skulle således med all säkerhet resultera i ett ökat totalspel, vilket vid en given kompensationsformel skulle ge svensk hästsport ökade resurser. Så långt förefaller allt väl. Problemet är emellertid att ett privat bolag, utan ansvar för den dagliga tävlin gsverksamheten, inte har några incitament att undvika att konkurrera med tävlingsbanoma. Tvärtom är banpubliken en av dessa företags väsentligaste kundgrupper, men en sådan direkt konfrontation är knappast önskvärd ur ett for hästsponen aggregerat perspektiv.

För det första är det naturligtvis rent emotionellt olyckligt om banpubliken reduceras. Detta förefaller också vara en uppenbar risk om konkurrenssituationen blir alltför hård för banorna (se avsnitt 4.1). en situation son1 mot bakgrund av bookrnakingföretagens resursstyrka inte är en otänkbar utveckling.

Det primära problemet av en minskning av banpubliken är dock finansiellt. Enligt resonemanget i avsnitt 4.1 kan ju schablonmässigt nettointäktema från en besökare på en bana sägas motsvaras av tre besökare på ett OTB-kontor. Detta skulle kunna innebära att ett negativt nettoutfall (finansiellt sett) skulle uppstå, trots en höjning av totalomsättningen. Eftersom det i det här fallet saknas en länk mellan spelarrangör (bookmakingföretag) och den sportsliga verksamheten. kan det förväntade negativa nettoutfallet endast undvikas genom någon form av regleringarav OTB-kontorens lokaliseringsmöjligheterelleröppettider(se avsnitt 5.2).

Huruvida sådana regleringsmöjligheter kommer att tillåtas i ett perspektiv med öppen konkurrens är dock svårt att spekulera i. även om man kan konstatera att resonemanget i avsnitt 5.2 leder fram till att någon form av regleringar kan vara motiverade.

Slutligen skall också nämnas att den utvecklingslinje som beskrevs i avsnitt 5.5 naturligtvis också är aktuell här. Den enda skillnaden är att en viss andel av ett eventuellt spel på utländska löpningar skulle komma att göras hos t ex privata bookmakingföretag. något som dock inte påverkar slutsatserna i detta avsnitt.

Sammanfattningsvis kan vi således konstatera att det även vid en avreglering, med garanterad kompensation till den sportsliga verksamheten, utkristalliseras vissa potentiella faror. Dessa faror grundar sig i spelsektoms komplexitet, vilket redogjordes för i avsnitt 5.2. En väl balanserad utveckling av hästsporten torde därför också kräva. förutom en garanterad kompensation från spelet, att vissa centrala regleringar av spelverksamheten tillåts. l så fall skulle denna utvecklingslinje kunna resultera i totalt sett positiva effekter för svensk hästsport.

5.6.2 Partiell etablering av utländska spelbolag

för denna utvecklingslinje är densamma som för det i 5.6.l Utgångspunkten inte ansett presenterade scenariot. [dethär fallet antas dock att utländska spelbolag den svenska spelmarknadens avkastningspotential tillräckligt attraktiv. vilket inneburit att en total etablering undvikits.

En partiell etablering. tex genom spel på konto hos utländska bookmaking- Som företag utan någon verksamhet i Sverige. skulle då kunna tänkas bliresultatet. information kan nänmas att t ex Tipstjänsts produkter på ett liknande sätt är utsatta för konkurrens via för den svenska marknaden specialiserade företag. Enligt till mellan 100 och Tipstjänst uppgår omsättningen hos dessa bookmakingföretag 200 miljoner honor per år.

Emellertid skulle knappast olika former av kontoverksamhet kunna innebära några mer betydande inbrytrtingar på den svenska spelmarknaden, även om en sådan verksamhet rent principiellt kan betraktas som sämre än en direkt etablering i Sverige av utländska bolag. Detta mot bakgrund av att det inte torde vara möjligt att erhålla någon kompensation från spel hos utländska bookmakers stationerade i utlandet (se även avsnitt 5.5). Däremot. enligt de antaganden som gjordes i avsnitt 5.4, skulle kompensation kunna komma den svenska hästsporten tillgodo vid spel hos utländska spelbolag stationerade i Sverige.

En annan form av partiell etablering av ett utländskt spelbolag skulle kunna vara investeringari försäljningskontor i Sverige. där spclkonton kan öppnas och spel ske till fasta odds (totalisatorspel är inte aktuellt vid den här etableringsformen). Skillnaden mot en traditionell OTIS-etablering skulle vara att servicen begränsas till att t ex telefonledes (eller via hemdatorer) placera vad hos spelbolag, men utan någon ytterligare service. För den enskilde spelaren skulle en sådan verksamhet vara mer lättillgänglig än spel via konto hos bookmakers enbart stationerade utomlands och skulle därför säkert röna ett större intresse. Någon större omfattning skulle dock antagligen inte heller en sådan verksamhet få. utan intresset skulle rimligen främst komma från s k storspelare, vilka vid totalisatorspel i vissa fall kan tänkas komma att i märkbar omfattning påverka oddssättmngen.

Denna spelgrupp (s k storspelare) torde för övrigt också vara den kategori som primärt kan antas vara benägen att utnyttja illegala spelkällor. Att döma av uppskattningar från andra länder (se kapitel 2 och 4 avseende länder som USA, Storbritannien och Västtyskland) är ju det illegala spelet mycket utbrett och det främsta motvapnet bedöms generellt vara att ytterligare öka de legala spelmöjlighetema. Detta är t ex legaliseringen av OTB-spel i England i början av 1960-talet i USA ett exempel på. samt diskussionen om en legalisering av s k sportsbetting för närvarande. En ökning av spelutbudet i varierande form (t ex enligt ovan eller som i avsnitt 5.6.l) skulle naturligtvis även i Sverige innebära en förbättrad marknadstäckning. vilket i sin tur möjligen skulle kunna leda till en reducering av det eventuellt förekommande illegala spelet.

5.6.3 Ingen etablering av utländska spelbolag

Utgångspunkten för den avslutande utvecklingslinjen är att utländska spelbolag. trots att en avreglering kommit till stånd och trots att Sverige erbjuder en attraktiv marknad (intresset for spel är ju mycket ston, vilket bland annat omsättningen per capita underströk i kapitel 2). inte bedömer det som intressant att investera på den svenska spelmarknaden. En sådan situation skulle kunna uppkomma om riskerna for en etablering i Sverige bedöms som alltför höga. en risknivå som antas stå i direkt relation till effektiviteten på den svenska spelmarknaden.

Med en hög effektivitetsnivå avses i det här fallet en avancerad organisation och ett brett utbud av spelmöjligheter på spelområdet. vilket på sin höjd skulle tillåta inbrott på vissa nischmarknader av externa företag (se t ex avsnitt 5.6.2).

Den svenska spelmarknaden är visserligen redan idag väl utbyggd i jämföreL se med många andra nationer, men ett medel för att ytterligare förstärka konkurrensforrrtågan skulle t ex kunna vara en fortsatt expansion av OTB-nätet. Detta skulle tex kunna ske genom etablerandet av särskilda OTB-kontor med möjlighet till förtäring, direktsändning av löpningar och generösa öppettider. Denna form av OTB-etablering går t ex att ñnna i USA, där utfallet tyder på att denna form av OTB-service ärett for sponen totalt setteffektivt konkunensmedel. Självfallet kan en sådan expansiv utveckling tänkas resultera i vissa negativa effekter på t ex banpubliken (se bl a avsnitt 4.1 och 4.3). men utgångspunkten har här varit att ett K gemensamt ansvar kvarstår for såväl ban- som OTB-spel (se avsnitt 5.2). En sådan l organisation innebär att arrangören ges incitament till att bibehålla banpubliken (se l-3-effekten i avsnitt 4.1 och 5.6.!) samtidigt som distributionsförmågan x totalt sett förstärks.

Vidare skulle en effektivare inhemsk marknad kunna uppnås via t ex erbju- 7 dande! om spel på utländska löpningar i viss omfattning enligt de principer som redogjordes för i avsnitt 5.5. Slutligen skulle också spel till fasta odds i en begränsad omfattning kunna vara ett intressant alternativ för vissa grupper på spelmarknaden (se 5.6.2).

Som nämndes i avsnitt 5.3 lträver visserligen en expansiv bookmakingmarknad stora resurser for bl a övervakning, samtidigt som ett väl fungerande totalisatorsystem ur nästan alla aspekter är fördelaktigare för såväl arrangör som spelare. Emellertid skulle spel till fasta odds kunna vara attraktivt vid vissa speciella evenemang. typ stöne löpningar. och för vissa spelgrupper (exempelvis grupper med större insatsvolymer). Dessutom skulle spel till fasta odds neutralisera utländska bookmakingföretags konkurrensfördel på detta område. samtidigt som det av integritetsskäl också borde vara gynnsammare om spel till fasta odds administrerades från centralt håll än via t ex privata utländska bookmakingförctag (se avsnitt 5.3 och 5.6.1). .

De ovan skisserade möjlighetema att ytterligare effektivisera den svenska spelnnrknaden. skulle med all sannolikhet resultera i flera positiva effekter. För det första årdet knappast troligt att utländska spelbolag skulle finna det intressant att investera på en marknad som redart erbjuder ett så pass brett utbud av

spelmöjligheter. Även om expansionsviljan är stor bland t ex bookmakingföretagen. tycks det som otn nya marknader väljs med stor omsorg med primärt beaktande av organisation och effektivitet på den aktuella marknaden. Bl a kan Ladbrokes etableringar i Belgien och Holland ses som exempel på att dessa kriterier är väsentliga vid en eventuell nyinvestering.

Vidare skulle också en elfektivitetsförstärkning av den svenska spelmarknaden skapa bättre konkurrensförmåga gentemot andra spelprodukter (t ex lotto, av en etc). Som nämndes i avsnitt 5.6.2 torde också det illegala spelet motverkas från andra länder är dylik expansion, samtidigt som det att döma av erfarenheter leder troligt att det totala spelet pa hästsport skulle öka ytterligare. Sammantaget måste detta till förstärkta resurser för hästsporten, även om en viss försiktighet iakttas avseende kortkurrenseffekter från ett alltför expansivt utnyttjande av OTB och direktspel.

är alltså grundtanken bakom denna utvecklingslinje att Sammanfattningsvis en expansivt utbyggd och väl organiserad inhemsk spelmarknad. skulle medföra att en etablering av utländska spelbolag i Sverige inte kommer till stand. Rätt borde också en sådan effektivitetshöjning komma att innebära ett utnyttjad resurstillskott för den svenska trav- och galoppsponen. även om det är viktigt att notera att en sådan tesursförstärkning även skulle kunna uppkomma. givet vissa fönrtsättningar, vid en etablering av utländska bolag (se avsnitt 5.6.1).

5.7 Sammanfattning

Med utgångspunkt från den förväntande utvecklingen inom EG. har fyra i viss mån avgränsade utvecklingslinjer presenterats ovan. Resonemangen har grundats på hypotetiska antaganden och är naturligtvis därför behäftade med stor osäkerhet. Emellertid torde man med den kunskap som idag finns inom spelomrâdet och med utgångspunkt från att de gjorde antagandena i stort sett uppfylls. kunna göra den bedömningen att den avslutande utvecklingslinjen är den mest troliga.

Effekterna av EGzs utveckling kommer således med all sannolikhet att kräva är svårt att någon form av avreglering av spelmarknaden. även om tidsperspektivet överblicka och någon förändring knappast är att förvänta de närmaste åren. En sådan utveckling till trots är det troligt. med tanke på den svenska marknadens redan idag effektiva organisation. att en fonsatt expansiv utbyggnad och förbättring av spelmarknadens distributionsnät, leder till en så pass god konkurrensföratt investera i måga att utländska spelbolag inte bedömer det som intressant Sverige.

Emellertid llrdet åter väsentligt att understryka att denna slutsats grundas på att bestämmelserna om konkurrensneutralitet inom EG inte tvingar fram skillnader i behandlingen av tex centrala organ och privata spelbolag (t ex ifråga om vilket kompensation till sporten). l så fall förändras givetvis förutsättningama. skulle leda till helt andra konklusioner.

B nu I

w..

1..

uc

m B

mmmmwm

m2.

snmmh

..@

mmmmi

M33:

3Wmmm

a

.mmnmw 33333 ldu6.n

m@mm@w WMWWTW ma; ...mcähb

. a nu

Wmä

vn

W P .

n b d u m

n om s M

,

x, IE mm -

y///x//x//x//á///x//x/øu

.

1 m.. ..

r

m .m m.

1/

..._..0:e_.__.:.n.._::quEO

. W

.I mm

,M33

o... m ... m W n n m

3 6

Tabell 1.3 - Marknadsandel

Marlnmlnndel

1982 1983 1984 1985 1986 l987 1988 1989 Ãr

Tabell Storbritannien

-

2 Observera att uppgifter saknas För åren 1982, 1988 och 1989 avseende bookmakingspel på tävlingsbanoma, vilket innebär att tabellerna 2.1, 2.2, 2.4, 2.5 och 2.6 inte är fullständiga. För att skapa en bättre jämförelsebas har dock i den löpande framställningen (se kapitel 3) uppskattade värden utnyttjats för dessa år. vilka baserats på urvecklingstendensen i Storbritannien under den redovisade perioden.

Tabell 2.1 - Banspel/OTB

kr

miljoner

Onsltnlu.

År

T. .m .H 2 2 c B a n S o t 0 m

m. AU 0 0 k m a k .m E. ›

.i .

3302::

,á///A//Umávønáxømøñ ,_,,,,.,,u,f.,,,.7,,.u»Zø%%

...gas-mao

19x2 19x3 19x4 19x5 1986 19x1 19xx 19x9

Tabell 2.3 - OTB

(toto/bookmaking)

mm

b.

mmmmmmmmo

50:e...?

?øøpøw

w.w//,//////,7/.,,,.,ø9,,,,7//////4//á

,nw///ø///Aøvøøawø//Vá a///øøp/xø/Jümmø/,Vhnv///á

,øø/áø//Møüa/uø/ømø//z 7%7/////.,ø.,//ø.,,,uzw/,, .7/ø//á//w/.ø,.,w.///ø,.7// .ø//áøøvyáy///øw//z

.#55550

ll.

,ywzøu/nøá

19x2 19x3 19x4 19x5 1986 19x1 19x3 19x9

Tabell 2.4 - Totalspel

.i mmm

:SBI

.uåcsilö

1982 l9ü 1984 l985 1986 1987 1988 1989

Tabell 2.5 - Toto/bookmaking

kr

miljoner

ö \_\*

Omslttnlng.

_\\. öx\_«.§\\:_\\§c\\'\:

1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

Tabell 2.6 - Marknadsandel 80.0% 70.0% som. se 50.0%

marknadsandel

*°°* I Mnrknndsandcl

20.0% 10.0% 0.015 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 Ar

Tabell

-

3 Frankrike

Observera att uppgifter avseende marknadsandclens storlek saknas för år 1984.

Tabell 3.1 - Banspel/OTB

kr

miljoner

Omsättning,

1982 l983 l984 1985 1986 1987 l988 1989 Är Tabell 3.2 -

Totalspel

kr

miljoner

Omsättning.

1982 l983 1984 1935 1986 1937 1988 1939 År

Tabell 3.3 - Marknadsandel

19x2 19:3 m4 19a: 1986 19x7 19:a 1989 År

Tabell

4 -

Belgien

Tabell 4.1 - Banspel/OTB

4000 3500 3; 3000 * y. ,/ 2000 I Banspcl ä å 15m 1000

E 50°

á 0 19x2 19:3 1934 19x5 1986 1997 19:a 1909 År

Tabell 4.2 B a n S d ( t 0 t o .m o k m a k P .m xøza

.i . ..

?av 7,

,,.,../..,,,v,o

anno?!

,,,. ,Lv .. n.. ,. ,.._,.,/.,,,/,,.,,,..,,,.

../,,,/,.,,.,.,.“,.,//,./7/////////W/.A

,,,..,,.

awøy//ø//ø///o

..“,,.:..,_//////n.///ø .ua//xx///ø/A/c/

% ,? 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

Tabell 4.3 - OTB

(toto/bookmaking)

b_

.ocoâi

øn///ávøau 7///7/% ,////////x//øøy//xø///////z á//x//øn//z/“v/xø/á///ø

1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

Tabell 4.4 -

Totalspel

å

mmmmmmmm.

800:..-

...saa-nio

1982 19D 1984 1985 1986 1987 1988 1989

Tabell 4.5 - Toto/bookmarking

kr

§Cx\\\

FX

miljoner

§1 ,x ;. \ _«

Omsättning

??§›\\§1\$\\\T*“*

-\.\\\:\\§\\\\..§_-.; 1932 1983 1934 1935 1936 1937 1933 1939 Är

Tabell 4.6 - Marknadsandel 00.00: 55.005 50.00% 45.00% b 40.00% 35.00%

Marknadsandel

3°-°°* I Marknadsandel 25.00% 20.00% 15.00% 10.001. 5.000; 090% 1982 19x3 1934 1935 19x5 19m 19:a 1939 Är

n m

T a .

.m 5 .m

m m ä n

m

W m Ä w, m .m w .m w W n. x m

z_ .M Wd.

J .m S ä.

mmmmmmmmmwo

Iz m I

,.,a.,,/...,øuZ»/%7/.//w% m

W W m m

5 t ...raw

mmmmmmmmmmmwo

.i

uo:e..=E.u:_::amEO

m. l

EI .mm

m W l W m m

m

u

Tabell 5.3 - Marknadsandel

1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 År

Tabell

-

6 Västtyskland

Observera att uppgifter saknas för åren 1984 och 1985, plus även år 1982 avseende marknadsandel.

Tabell 6.1 - Banspel/OTB

kr

miljoner

Omsättning.

m2 m: m4 ms mo m1 m: m9 Är

Tabell 6.2 - Banspel (toto)

mwmmmm

a_

...goes I Toto

1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 År

Tabell 6.3 - OTB (toto/bookmaking)

_s_

..o:o_.=E

,áámø/â//øø/zø/Aøá//M//ø ////////////////////////W////,ø”

_usazieo

,/ //%//,////// 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 År

Tabell 6.4 - Totalspel

b.

._0835

1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 46

Tabell 6.5 - Toto/bookmaking

kr

miljoner

Omsättning,

m2 19x3 19x4 ms ms 19x7 ma 1939 År

Tabell 6.6 - Marknadsandel 3.000; 1,00% 690% *b 5.009;

Mnrkuadsandel

411W. I Mmnaasanucl 100m zon 1.005 0,00% 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 År

Tabell 7 - USA

M m a n m 8 m .m ñ .m m m .n m m m m ä m .u m m. m m m .H

m m. m

Tabell 7.1 - Banspel/OTB

.i

5032:.:

WWWXXWO

,Q

.#15355

nyøvxxø/,ø/auø///á

1984 1985 1986 1987 1988 1989 Är

Tabell 7.2 - Totalspel

1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

Tabell 7.3 - Marknadsandel

I Manmadsandcl

1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 Ãr

Tabell

-

8 Irland

Som nämndes i kapitel 3 presenteras uppgifter lör Irland och Italien endast som komplement till det övriga materialet avseende förhållandet mellan totalisatorspel och bookmnking.

Tabell 8.1 -

Toto/bookmaking

kr

miljoner

\\>:r:<l:›\\\sx›:<.\\\\:

Omsittnlng, &

& §\\l§?r\ &

m2 m3 1934 1985 m6 1937 m: 1939 År

Tabell

-

9 Italien

Tabell 9.1 -

Toto/bookmaking

.i

.,..4.7A,/z,..a, 50:02..:

Zl.

.“.,,u,,,./..”./,a.%/..7.,.,,///N

..,.

7,»

.n/x..

,h.,.,,,.øp,«/7,,,//%///////A

77/

.uåczlzö

.pâå/ø//ø///á .ua/Zf//x//z///á

å.

/bøaømø/øw///á 0, Umønr///x///ø///án

1982 l983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

Å

m V4 n w 8 F_ U r

mm mmm uw

9.

Kull

opean Association of PMUs.

á .mm .mm hu. mm. un. .E mm.. EB Au på mm ...g m... r5 C.” WH.. . mm .Ä

KÄLLFÖRTECKNING

Intervjuer

Brauer, Peter, Direktorium fur Vollblutzucht und Rennen, Västtyskland, 1990-05-16 Cosse, Benoit. directeur administratif et ñnancier, Pari Mutucl Urbain, Frankrike, 1990-06- 18 Emgard. Jan-Olof, verkställande direktör. Täby Galopp AB. 1990-05-09 Enegren, Johan. Uuikeshandelsdepanementet. 1990-05-10 George. Peter, chairman, Ladbroke Racing Ltd, England, 1990-05-24 Kelly, Tom, director general. Betting Office Licensees Association. England. 199005-24 och 1990-06-21 Kjellsson, Per, kammarränsassessor. Finansdepartementet, 1990-05-10 Kylengren, Erik, generalsekreterare, Svenska Galoppsportens Centralförbund. 1990-05-09 Leidgens, Felix, marketing manager, Pari Mutuel Urbain. Belgien. 1990-06-12 Lindberg. Gen. verkställande direktör, AB Trav och Galopp, 1990-05-07 och 1990-06-12 Moden. Agne, produktchef, AB Tipstjänst, 1990-05-11 Oerrzen, Leuthold von. directeur de ?expansion commerciale a Petmnger. Pan Mutuel Urbain. Frankrike, 1990-06-18 Palm, Lars. journalist. Trav- och Galoppronden, 1990-05-21 Palmer, Malcolm, public relations manager. Coral Bookmakers, England. 1990- 05-24 och 1990-06-21 Romaner, Jean, Societe dincouragenrent, Frankrike, 1990-06-19 Starbuck. Joe, commercial development manager. Coral Bookmakers, England. 1990-06-21 Tollebäck, Bernt. civilekonom. 1990-05-07

Törnqvist, Anders. verkställande direktör, Svenska Travsponens Centralförbund, 1990-05-09 Wright, Howard, journalist, Racing Post, England, 1990-06-20 bchrisson, Björn. boktryckare, Scandinavian Racing Bureau AB, 1990-05-11

Böcker

Bellocq, Remi, Introduction mothe Animal Racing Industries, USA. 1989 Hooper, Dave, Animal Racing Laws and Enforcement, USA. 1989 Horserace Totalisator Board, Report and Accounts for the year 1stApril 1984 to 31st March 1985, England, 1985 Horserace Betting Levy Board, Twentysecond report, England, 1983 Race Track Industry Program, 1989 Symposium tmnscript. USA. 1990

i

Kompendier

AB Trav och Galopp. Årsredovisning 1989, Sverige, 1990

European Association of PMUs, Analysis of horseberting in EAP member countries 1989, Sverige, 1990 The Jockey Club, Jockey Club News, England, 1986

Artiklar

Armytage, Marcus. Romanet determined to keep bookies out. Racing Post, 1990-02-16. England Haigh, Paul, British racing doesnt have to prostitute itself, Racing Post. 1990å 04-20. England Haigh. Paul, Prize-nancy and prestige: owners sound a warning. Racing Post. 1990-04-14

Haigh. Paul, SPs: watch out for men with an axe to grind, Racing Post. 1990- 03-27, England Haigh, Paul, What should we make of those Curley words, Racing Post. 1990- 04-03, England Hedlund, Ewa, EG-polisen skrämmer EFTA, Dagens Nyheter. 1990-06- l 2. sid C4 Palm, Lars G, Holländsk travspon - dubblade spelet. tappade publiken, Travoch Galoppronden, vintemurnmer 1989. sid 121-127 Richards, Tim, Bookmakers could launch off-course betting pool. Racing Post. 1990-04-27. England Richards, Tim. Britains betting giants going to war with French. Racing Post. 1990-03-30, England Russell, Colin, Tote future vital for racing - Hanington, Racing Post, 1990-03- 22, England Tanner, Michael, Betting war brings a scent of blood and whiff of Waterloo, › Racing Post, 1990-02-22, England Watson, Rob, SIS will not repeat night experiment, Racing Post, 1990-04- l3, England Wright, Andrew. committed. Racing Post. 1990-04-23. England Wright. Howard. After the dust has settled, Racing Post. 1990-04-25. England Wright, Howard. Lord Zetland urges off-course pool system. Racing Post. 1990-04-24. England Wright. Howard. On search of a united front on the future of the betting industry, Racing Post, 1990-04-23, England Wright, Howard. Prize-money cupboand is bare. Racing Post, 1990-03-09. England Wright, Howard, Romanet wams of European betting war. Racing Post. 1990- 02-15. England Zetland. Marquess of, Tote the answer to racings problem”. Racing Post. 1990- 04-23. England

D Ihxv- och galoppsportens samhällsekonbmiska

Bilaga

betydelse

av Ann Uustalu

&

utredningen

Ann Uustalu 19900849

Trav- och samhällsekonomiska

galoppsportens

betydelse

1.1 Inledning

Hästsporten har en betydelsefull roll i dagens samhälle, såväl i ekonomiskt som i socialt avseende. Trav- och galoppsporten är vid sidan av ridsporten en viktig del av hästsporten och samlar ett stort antal aktiva både i amatör» och professionell verksamhet. Hästen har under lång tid haft sin viktigaste användning inom jord- och skogsbruket. Trav- och galoppsporten bedrivs fortfarande i stor utsträckning i kombination med dessa näringar. Sportens tilltagande popularitet och spridning har även inneburit att andra näringar i allt högre grad påverkas. I det följande skall trav- och galoppsportens samhällsekonomiska betydelse att behandlas och i samband därmed även sportens sociala roll i samhället.

1.2 Syfte

Syftet är att beskriva och analysera trav-och galoppsportens samhällsekonomiska betydelse. Sportens samhällsekonomiska betydelse redovisas i en övervägande kvalitativ analys av de reala resurser som används inom sporten samt den samhällsnytta som

2 därmed skapas. De olika verksamheter som bedrivs inom ramen för sporten beskrivs översiktligt ifråga om omfattning och spridning. Uppsatsen redovisar således inte _en traditionell cost-

benefit-analys

med mått på sportens samhällsekonomiska lönsamhet.

Avgränsningar

Beskrivningen av verksamheterna inom i sporten blir med nödvändighet mycket översiktlig och kan inte göra anspråk på att vara uttömmande. Avsikten är att ge en allsidig bild av sportens olika aktiviteter som bakgrund till den samhällekonomiska analysen. Trav- och galoppsporten är huvudföremålet för intresset i denna uppsats. l vissa fall har det dock varit omöjligt att särskilja effekterna av trav- och galoppsporten från hästsporten som helhet, exempelvis ifråga om spridningseffektema inom vissa andra näringar. I de fall en sådan avgränsning har varit omöjlig att göra anges detta särskilt.

1.4 Metod

De uppgifter som ligger till grund för uppsatsen har insamlats dels genom studier av litteratur inom området, och årsredokompendier visningar från sportens organisationer samt genom personliga samtal med nyckelpersoner inom sporten.

Travsporten

Travsporten har av tradition varit nära knuten till jord- och skogsbruket. Travtävlingar anordnades ursprungligen med brukshästar och intresset för travsporten har sedan dess varit väl förankrat hos det

svenska folket. Travsporten har således av historiska skäl haft en

större utbredning i .vårt land än den internationellt sett mer utbredda galoppsporten.

Intresset för travsporten har ökat starkt under de senaste decennierna, både i fråga om antalet aktiva och publikintresset. Antalet travhästar uppskattas för närvarande till ca 57 000 st. Sportens ekonomiska betydelse har också ökat och genererat spridningseffekter inom andra näringar med anknytning till travsporten.

Den huvudsakliga verksamheten inom travsporten ligger dels i avel och uppfödning dels i tränings- och tävlingsaktiviteter.

Svenska Travsportens Centralförbund (STC) är sportens huvud-

organisation där landets alla travsällskap och travklubbar är medlem-

mar. STC har ansvar för att organisera och reglera landets travsport, främja avel och uppfödning, utfärda de gemensamma bestämmelser som skall gälla för travsällskapen samt representera travsporten utlandet. STC samverkar i arrangemangen gentemot av totalisatorspel med Svenska Galoppsportens Centralorganisation (SCC) samt med det av centralorganisationerna gemensamt ägda företaget AB Trav och Galopp (ATG) där förutom sportens organisationer även staten finns representerad.

AB Trav och Galopp (ATG) har regeringens tillstånd att anordna vadhállning i samband med hästtåvlingar i enlighet med det avtal om

4 riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorverksamhet m.m som har träffats mellan staten, STC och SCC. ATG har att verka för att trav- och galoppsporten inom landet skall kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling tryggas inom de av statsmakterna angivna ramarna.

2.1 Avels- och

uppfödningsverksamhet

Sverige har idag en hästavel av mycket god internationell standard. Intresset för att importera och att avla fram goda travhästar ökade särskilt i mitten av 1960-talet och antalet varmblodiga hingstar i aveln mer än fördubblades

till ca 200 st under det följande decenniet. Sverige l

har för närvarande i

ett hingstmaterial av internationellt sett hög klass

l

vilket âstadkommits i huvudsak

l

genom omfattande satsningar på import av gott avelsmaterial under de senaste åren. 2

Ansvaret för hästaveln och hästkontrollen låg fram till 1980-talets början hos staten med Lantbruksstyrelsen som ansvarig myndighet men flyttades efter beslut i riksdagen år 1983/84 över från Lantbruksstyrelsen till näringen, dvs för hästaveln exklusive trav - och galopphästar till Svenska Hästavelsförbundet och i fallet travsporten till Svenska Travsportens Centralförbund (STC). För detta ändamål har bl.a inrättats ett särskilt avelsråd som bistår STC i arbetet. Besiktningsnämnder för Varmblod och kallblod har bildats och avelsvärderingar

för både varm- och kallblodshingstar arrangeras ett par gånger per år.

Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT) arbetar med att förbättra aveln och uppfödningen av varmblodiga travare medan Sleipner är en avelsförening och intresseorganisation med motsvarande uppgifter inom kallblodsaveln .

2.1.1 Ägarstruktur och sysselsättning

Avel och uppfödning bedrivs till största delen som en småskalig verksamhet och i många fall som en bisyssla till lantbruk. jordbrukarna har ett allmänt gott kunnande om djur och har av tradition utgjort en stabil bas för hästuppfödningen i landet. Det har dock på senare tid blivit alltmer vanligt att enskilda avelsstoägare inackorderar sina hästar hos jordbrukare eller större stuterier. Ungefär 3 000-4 000 lantbrukare är engagerade i hästavelsarbetet antingen genom att de har egna hästar, oftast ett par hästar per företag, eller genom att de bedriver inackorderingsverksamhet för hästar.

Antalet uppfödare av varmblodiga hästar är för närvarande ca 5 600 st varav de flesta endast har ett par ston i avel. Antalet av uppfödare kallblodsston var år 1989 961 st vilka hade ca l 300 kallblodsston i avel. Varje ägare har således i genomsnitt 1,4 ston och utvecklingen går liksom ifråga om varmblodsstona mot allt fler ägare per häst.

Antalet fölston har liksom antalet hingstar ökat och idag finns ca 9 000 varmblodsston och ca l 300 kallblodsston i aveln som årligen nedkommer med ca 6 500 föl. Marknaden för avelshingstar visar en betydligt större ägarkoncentration än för avelsston. Det har under de två senaste årtiondena blivit alltmer vanligt att enskilda personer eller bolag köper upp svenska eller utländska hingstar med god härstamning och som visat goda tävlingsresultat och sätter in dem i aveln och ett halvdussin har numera kommit att dominera marknaden bolag för varrnblodiga avelshingstar.

Antalet uppfödare av varm-och kallblodstravhästar alltså för uppgår närvarande till ca 6 600 st. Flertalet av dessa sysselsätter sig inte på heltid med uppfödningen och de ca 3 000-4 000 lantbrukare som har ett

6 par fölston i avel kan betraktas som deltids-eller fritidssysselsatta inom travsporten. Någon säker uppgift om hur många anställda som finns hos uppfödarna finns inte . I en utredning som utförts på uppdrag av Hästhållningsbranschens yrkesnämnd (HYN) år 1989 uppskattas det totala antalet professionellt stuteriförmän och hästskötare sysselsatta till omkring 1 200-1 300 personer i hela landet varav majoriteten arbetar inom Dessutom finns ofta travsporten. praktikanter och lärlingar som sysselsätts bl.a som hästskötare men hur många som på detta sätt arbetar ideell på mer eller mindre basis är inte känt. Med ett antagande om att de i travhästaveln engagerade lantbrukarna sysselsätts på ca en fjärdedels årsarbetstid kan det totala antalet sysselsatta i avels-och uppfödningsverksamheten grovt uppskattas till ca 2 000-2 500 årsarbetskrafter. Därutöver tillkommer naturligtvis ett betydande ideellt arbete från ett stort antal hästsportintresserade som på olika sätt lägger ned hela eller delar av sin fritid på olika aktiviteter inom sporten.

2.1.2 Ekonomiska aspekter

Någon systematisk uppföljning av den företagsekonomiska lönsamheten i hästuppfödningen i landet finns inte. Det stora antalet uppfödare med i hög grad varierande förutsättningar skulle göra det svårt att även med en bättre statistisk information bild av lönge en homogen samhetssituationen.

l ett examensarbete av Ann Gustafsson vid Lantbruksuniver- Sveriges _ sitet år 1982 studerades det ekonomiska resultatet i ett mindre antal F som bedrev bl.a travhästuppfödning företag och inackordering av hästar. Resultatet varierade mellan de olika men kraftigt företagen 3 tydde på en relativt svag lönsamhet och vissa svårigheter för de studerade företagen att få täckning för de fasta kostnaderna för byggnader, mark och kapital.

De varierande förutättningarna för de olika uppfödarna yttrar sig bl.a i att vissa företagare är helt beroende av resultatet i lantbruket och det hästuppfödningen kan bidra med, medan ett ökande antal uppfödare

har tjänsteinkomster vid sidan av företaget och därför är mindre be-

roende av företagets lönsamhet. Antalet hobbyuppfödare med sin huvudsakliga sysselsättning i annan verksamhet tendera för närvarande att öka.

De senaste årens ökade efterfrågan på hästar har resulterat i en höjd prisnivå på hästar vilket enligt vissa bedömare kan ha förändrat den ovan relaterade lönsamhetssituationen för uppfödarna. En del av de överskott från spelverksamheten som ATG årligen fördelar till de aktiva till svenska Medlen utgår uppfödare. delas ut till uppfödaren som en procentsats på de prispengar som deras uppfödningar springer in. Under år 1989 delades totalt 21,8 milj. kr. ut till 3 994 uppfödare.

Jordbrukets årliga försäljning av travhästar uppgår från enligt uppgifter ASVT till ca 500 milj. kr. Detta kan jämföras med en total omsättning i jordbruket av ca 30 mrd kr.

2.1.3 Regionala aspekter

Avels- och uppfödningsverksarnheten är spridd över hela landet men en viss geografisk koncentration finns i Skåne, Västergötland och Mälardalen. De ca 9 000 avelsstona är fördelade med ca 7 000 st i södra och mellersta Sverige och ca 2 000 st i norra vilket motsvarar Sverige ca 22% av antalet avelsston i landet. Detta motsvarar den andel ungefär av hela Sveriges lantbruksföretag som är belägna i norra Sverige ca 25%.

Den regionala betydelsen hos hästuppfödningen ligger dels i den sysselsättning som skapas direkt i uppfödningen dels i de spridningseffekter i form av sysselsättning och ekonomisk aktivitet som uppstår inom andra näringar med anknytning till hästsporten. Hästuppfödningen bidrar till att förbättra underlaget för produktion av varor och tjänster som såväl jordbruket som andra näringar och privatpersoner har nytta av, t.ex. den industri som producerar djurfoder och insatsvaror för jordbruket, transportföretag, djurens hälso- och sjukvård, utbildningsverksamhet m.m. Detta bidrar till att förbättra sysselsättningssituationen och den regionala utvecklingen.

Jordbruket i norra Sverige har en särskild regionalpolitisk betydelse bl.a för att upprätthålla sysselsättning, befolkning, samhällsstruktur och landskapsbild i denna del av landet. I dessa områden har också kombinationen av olika verksamheter, där jordbruket ingår som en del, varit den mest naturliga och ekonomiskt stabila företagsformen. att kombinera Möjligheten jordbruk med bl.a hästuppfödning har därför en särskilt stor betydelse i norra Sverige, såväl för de enskilda företagens överlevnad som för en balanserad regional i utveckling allmänhet. Det sysselsättningstillskott som kan skapas är också särskilt viktigt i denna del av landet då arbetsmarknadssituationen här ofta är mer problematisk.

De stora geografiska avstånden i norra Sverige innebär att det av transportekonomiska skäl är viktigt för många näringar att behålla en väl koncentrerad marknad geografiskt med ett tillräckligt kundunderlag. Detta gäller inte minst insatsvaruproduktionen till jordbruket, t.ex foderindustrin där transportkostnaderna har relativt stor betydelse. Med hänsyn till transportkostnaderna är det också värdefullt för de enskilda hästuppfödama om foderproduktionen kan ske vid eller nära uppfödningsstället då transportkostnaderna mellan foderproducent

och förbrukare på detta sätt kan reduceras.

Det skulle i detta sammanhang föra för långt att i större detalj analysera de regionalekonomiska effekterna i landets olika delar. Kunskaperna om hästuppfödningens geografiska struktur och ekonomi är inte heller tillräckliga för att utgöra grund för en sådan analys. Spridningseffekterna av trav- odt galoppsportverksamheten till andra i det näringar nationella perspektivet på kommer dock att belysas senare, i samband med de samhällsekonomiska effekterna.

Tränings-och tävlingsverksamhet

Tränings- och tävlingsverksamheten inom travsporten bedrivs i huvudsak på eller i anslutning till de travbanor som finns

på 30 platser

i landet från Jägersro i söder till Boden i norr (se bild). Storleken på banorna och antalet tävlingsdagar varierar.

Landets trettio travsällskap och sjutton travklubbar anordnar travtäv-

lingar och verkar för ett ökat intresse för travsporten.I

travsällskapens medlernskrets finns för de olika intressenterna representanter i sporten; hästägarna, tränarna de anställda och den travintresserade allmänheten. På detta sätt bereds dessa olika grupper möjlighet att delta i sportens utformning och vidareutveckling. Av tradition har en betydande del av arbetet inom travsällskap och travklubbar varit av ideell karaktär och sporten är fortfarande till stor del beroende av dessa ideella insatser för sitt fortbestånd och utveckling.

2.2.1 Ägarstruktur och sysselsättning

Det ökade intresset för travsporten under 1970- och 80-talet har lett till en stor ökning av antalet hästar i träning och tävling.

lO

Träningsverksamheten omfattar idag ca 20 000 hästar varav ca 11 600 årligen startas i tävlingar. Denna överträffas utveckling emellertid av ökningen av antalet hästägare som ökat från ca 7 000 st i slutet av 1960talet till ca 75 000 st idag. Hästägandet har samtidigt ändrat karaktär på så sätt att det idag är mer vanligt att en häst ägs av ett konsortium av flera ägare.

Travträning bedrivs dels av ca 350 professionella tränare med s.k Alicens dels av ca 6 200 amatörtränare med s.k B-licens. A-licensen ger möjlighet för innehavaren att träna, startanmäla och tävla egna och andras hästar på samtliga banor medan B-licensen innebär att man får träna och startanmäla egna hästar och hästar som helt eller delvis ägs eller företräds av licensinnehavaren eller l nära anhörig.

De professionella tränarna har idag ca 8 500 hästar i träning varav ca 200 st är kallblod. Antalet professionella tränare har varit i det närmaste oförändrat under de senaste tio åren medan antalet hästar i professionell träning i det närmaste har fördubblats. De professionella träningsstallens storlek varierar men ca hälften av dem är mellanstora och har 16-50 hästar i träning. Endast ett fåtal (8%) av tränarna har mer än 50 hästar i träning medan resterande del eller (42%) har 15 hästar eller färre.

Huvuddelen av den heltidsanställda arbetskraften om ca 1 050 personer finns i de stora och mellanstora träningsstallen. Den geografiska

fördelningen visar att knappt 200 st av det totala antalet anställda

finns i norra bl.a kan förklaras Sverige vilket av den större andelen amatörtränarei denna del av landet.

Amatörtränarnas antal är i det närmaste oförändrat under 1980-talet men även här har antalet hästar i ökat starkt träning och uppgår idag

ll till ca 11 000 st. Amatörverksamheten inom travet är alltså mycket utbredd såväl ifråga om intressets omfattning som antalet aktiva vilket har givit verksamheten dess karaktär av folksport.

Sysselsättningen inom tävlingsverksamheten omfattar dels tränarna och deras anställda, dels den personal i centralorganisationerna och travsällskapen som sköter tävlings- och spelarrangemangen samt de personer som är i tjänst endast i samband med tävlingarna. Den förstnämnda gruppen kan uppskattas omfatta ca 4500 heltidssysselsatta varvid amatörtränarna antagits vara sysselsatta på motsvarande halvtid. Den senare gruppen, personal i tävlingsverksamheten, består dels av en fast stab i centralorganisationer och travsällskap av ca 500 personer dels ca 3000 personer som är timanställda i samband med tävlingarna. Dessa timanställda har antagits motsvara ca 500 helårssysselsatta. Vidare finns olika serviceföretag vid banorna med totalt ungefär 350 hel- och deltidsanställda.

2.2.2 Ekonomiska aspekter

222.1 Hüstägare och tränare

De professionella tränarna är egna företagare och får oftast huvuddelen av sina intäkter genom träningsavgiftema. Dessa varierar naturligtvis men uppgår till 3 500-5 200 kr per häst och månad. Med totalt ca 8 500 hästar i professionell motsvarar träning detta en ungefärlig årlig omsättning på 450 milj. kr. Därutöver erhåller tränaren ca 10% av prispengarna som år 1989 uppgick till ca 290 milj. kr. Vidare delas årligen ut en del av överskottet från spelverksamheten som tränarpremier till de professionella tränarna. Dessa premier uppgick år 1989 till 7,1 milj. kr och fördelades till 343 tränare. Amatörtränarnas kostnader är i allmänhet lägre än för de professionella. Om månadskostnaden uppskat-

12 tas vara ungefär 2 500 kr per häst kan den årliga omsättningen för de totalt ca ll 000 amatörtränade hästarna beräknas vara ca 330 milj. kr.

Även amatörtränama kan via ATG få s.k. B-premier i form av ett engångsbelopp om de når vissa resultat med unghästar som de själva tränar.

Enligt uppgifter från STC kan årliga träningskostnader m.m för att hålla en travhäst i professionell träning beräknas till ca 75 000 kr. Här har dock ej investerings- och kapitalkostnader inräknats. Emellertid är det endast ca 5% av hästarna som årligen tjänar mer än 100 000 kr. varför endast ett fåtal hästar kan ge sådana resultat att de ger ägaren rimlig Det kan konstateras avkastning på insatt kapital. att hästägarna som, förutom träningsavgifter och på ca 800 milj. kr. bl.a betalar transportoch som erhåller veterinärkostnader, ca 300 milj. kr. i prispengar ändå, som kollektiv gör en nettoförlust i storleksordningen 500-600 milj. kr. per år. Orsaken till att populariteten ändå består kan möjligen sökas dels i att hästägarna förefaller vara beredda att lägga ned avsevärda summor på sitt fritidsintresse dels i de hittillsvarande relativt fördelaktiga skattereglema för hästägande som kan ha inneburit att förlusterna reducerats.

2.2.2.2 Travbanornas ekonomi

Travbanornas ekonomi påverkas i stor utsträckning av spelet på den V 5 egna banan men även av totalisatorspelets utfall i hela landet. Banornas ekonomi visade för år 1989 en total omsättning av 441,7 milj. kr. : och ett överskott och tantiem av i 24,9 milj. kr. ungefär 50% av de intäkter som banorna får, räknat som kollektiv, kommer från banspel medan rikstotoprovisionen står för ca 20% och övriga intäkter ca 30%. På kostnadssidan dominerar tävlingskostnader exkl. prispengar (40%)

13 och drifts- och kapitalkostnader (41%). Banornas behållning av spelet regleras genom av ATG fastställda internskalor enligt vilka banan får provision på ban- resp. förtidspel. Den s.k basprisskalan anger vidare vilket belopp som från ATG tillförs den enskilda banan per tävlingsdag för att garantera hästägama ett minimibelopp i prispengar oavsett den egna banans ekonomi. Basprisema utgör i genomsnitt ca 75% av de totala prispengarna men vid små- och mellanbanoma är denna andel större medan förhållandet vid storbanoma är det omvända.

Av det ovan nämnda framgår att det för de enskilda travbanorna är av stor vikt att locka publik till banorna, dels för att öka de egna intäkterna dels för att sprida kännedom om sporten och på så sätt höja den totala spelomsättningen. Ett tecken på den ökade vikt som läggs vid marknadsföring kan ses i de ökade sponsorintäkterna i sporten. Dessa uppgick år 1989 till ca 18 milj. kr. varav ca 75% utbetalades som prispengar. Denna inkomstkälla kan väntas öka under de kommande åren.

2.2.3 Regionala aspekter

Tränings- och tävlingsverksamheten är liksom övriga delar av sporten geografiskt vål spridd med tillgång till permanenta banor i praktiskt taget alla landsdelar. De tre storbanorna finns i södra och mellersta

Sverige, nämligen Solvalla, Åby och Jägersro med 65-90 tävlingsdagar

per år. l övrigt dominerar de s.k mellanbanorna i syd-och mellansverige med 7 mellanbanor som har 25-45 tävlingsdagar per år. Småbanorna är vanligare i landets nordliga delar. Här finns 8 st småbanor med 10-24 tävlingsdagar. Därutöver finns i norra Sverige 4 mellanbanor och 3 icke-permanenta banor av vilka de senare är belägna i Norrlands inland.

14 Den stora regionala spridningen av travbanor i landet upplevs från sportens sida som mycket positiv, inte minst från dem som är aktiva i amatörverksamheten då det ger goda möjligheter att starta i tävlingar vilket är en viktig sporre för de aktiva att fortsätta utöva sporten. ATG har redovisat följande sammanställning av travsportens regionala spridning i landet.

Trav i olika landsdelar 1989

Antal hästar i professionell träning 1 392 3 574 3 166 Antal hästar i amatörträning 4 694 4 346 3 362

Tävlingsverksamheten har regional betydelse dels i sysselsättningsskapande syfte dels för den övriga verksamhet som aktiveras i samband med träning och tävling. Det samhällsintresse som travsporten har yttrar sig bl. a i ett vanligt förekommande positivt engagemang från de kommuner som berörs av travbanornas verksamhet. Det är inte ovanligt att kommunerna finns representerade i travsällskapens styrelser och att kommunen på olika sätt stödjer sportens utveckling. Skälen härtill kan vara många men uppenbart kan det ur rent ekonomisk synvinkel vara för kommunerna

fördelaktigt och de företag som är

verksamma i densamma att utnyttja den marknad som skapas för

15 olika former av service och försäljning i samband med tävlingsverksamheten. Banoma har dessutom ofta ett stort värde ur turistsynpunkt för att sprida kännedom om den närbelägna orten och regionen till en större publik. Det synes emellertid vara mer sällsynt att kommunerna lämnar direkt finansiellt stöd till banorna. Däremot förekommer det att kommunerna ställer mark till förfogande för användning inom sporten.

Galoppsporten

är internationellt sett den viktigaste Galoppsporten delen av hästsporten. I Sverige har den av tradition dock haft en relativt sett mindre omfattning än travsporten.

I likhet med utvecklingen inom travsporten har intresset för galoppsporten har ökat kraftigt under det senaste decenniet. Det finns idag ca

1800 galopphästar varav ca 1 000 används

i träning - tävling och resterande del är verksam i aveln.

Galoppsporten har ett relativt sett mindre inslag av amatörverksamhet i

än travet. Galoppsporten är ocká geografiskt l

sett mer koncentrerad till södra och mellersta Sverige. l Svenska Galoppsportens Centralförbund (SGC) är sportens huvudorganisation som leder, organiserar och reglerar verksamheten inom sporten samt företräder denna gentemot utlandet. I SGC finns representanter för de olika intressenterna i sporten bl.a tävlingsarrangerande organisationer, hästägare, uppfödare, tränare och ryttare. SGC äger 10% av aktierna i ATG och samverkar med ATG och STC i bl.a planering av tävlingar och spelverksamhet.

3.1 Avels- och

uppfödningsverksarnhet

Ägarstruktur och sysselsättning

Svensk fullblodsavel har under vissa perioder haft internationellt sett mycket hög klass, framförallt under 1960- och 70-talen. Efterfrågan från utlandet hästarna på de svenskuppfödda var hög och köpstark vilket

17 fick till följd att en betydande del av det goda hästmaterialet exporterades. Under det senaste decenniet har fullblodsuppfödningen varit av mindre omfattning men ökat något. För närvarande finns totalt 250- 300 fullblodsuppfödare i landet med ca 700 avelsston och 60 hingstar aktiva i fullblodsaveln.

Orsakerna till ökningen är bl.a olika stimulansåtgärder t.ex uppfödarpremier som delas ut från ATG och som år 1989 omfattade 1,6 milj. kr. vilka fördelades till 225 uppfödare. Under den senaste tiden har antalet importerade hästar ökat något mer än antalet svenskfödda. För närvarande är ca 60% av de galopphästar som finns i träning svenskfödda. Den påbörjade anpassningen till EG väntas dock medföra en ökad import med en ökad konkurrens och en dämpande effekt på den svenska uppfödningen.

Uppfödningen av fullblodshästar har under de senaste decennierna ändrat karaktär från storskalig stuteriuppfödning till att i högre grad vara en småskalig verksamhet. Uppfödarna har i genomsnitt ett par ston per företag och det finns därutöver ett fåtal stuterier med mer än 10 egna ston.

Eftersom fullblodsuppfödningen huvudsakligen sker i mindre skala finns uppskattningsvis totalt endast ett sjuttiotal heltidsanställda i landet.

3.1.2 Ekonomiska aspekter

Det finns för närvarande ingen närmare uppföljning av lönsamheten i fullblodsuppfödningen. Enligt företrädare för uppfödama är lönsamheten emellertid låg, vilket föranlett många fullblodsuppfödare att istället övergå till travhästuppfödning. Förutom de tidigare om-

18 nämnda uppfödarpremierna som tillfaller då hästarna uppfödaren börjar visa resultat på banan finns ett särskilt stöd till den svenska uppfödningen genom att en del av prissummepotten delas ut i form av bonus till svenskfödda hästar i vissa löp. Även unghästpremierna som delas ut av ATC gynnar indirekt de svenska eftersom uppfödarna efterfrågan på svenska hästar därmed ökar.

3.1.3 Regionala aspekter

Fullblodsuppfödningen är i hög grad koncentrerad till södra och mellersta Sverige. Omkring 40% av uppfödningen är lokaliserad till Skåne. Fullblodsuppfödningen har också betydelse som bisyssla till jordbruket och inkomsttillskott till de enskilda företagen. Uppfödningens geografiska belägenhet till i huvudsak södra och mellersta Sverige och dess något mindre omfattning relativt travhästuppfödningen medför att den regionalekonomiska effekten av fullblodsuppfödningen också är mindre framträdande.

Träning-och tävlingsverksamhet

Träning och tävling inom galoppsporten bedrivs i huvudsak vid de två permanenta galoppbanoma i landet. Täby där tävlingsarrangören heter Täby Galopp AB samt Jägersro där Jägersro Trav och Galopp är arrangör. Vid den tredje galoppbanan, Strömsholm anordnas tävlingar endast en gång per år.

Ägarstruktur och sysselsätming

Antalet galopphästägare har i likhet med hästantalet ökat starkt under 1980-talet och uppgår enligt SCC statistik för närvarande till 1 200 st. Hästägarkonsortierna har blivit allt vanligare och här finns ytterligare

att okänt antal delägare .

Omkring 800 galopphästar eller ca 80% av det totala antalet tränas professionellt. För närvarande finns ca 60 tränare vilka

professionella

utgör en mycket heterogen grupp med avseende på bakgrund, företagsstorlek m.m. Genomsnittligt antal hästar per tränare är ca 13st. men ca 20-25% av tränarna har 6 hästar eller färre i träning medan endast ett fåtal har stora stall med mer än 60 hästar. De minsta stallen är alltför små för att kunna försörja tränaren varför han ofta måste skaffa inkomster utifrån. Tränarkåren har av olika skäl ansetts alltför stor vilket är ett av skälen till att man på senare år har skärpt kraven för att få professionell tränarlicens.

Amatörtränarna har ökat i antal under senare år och uppgår för närvarande till 100 st. Dessa tränar ca 220 hästar vilket motsvarar ca 20% av totalantalet galopphästar. Orsaken till det ökande antalet amatörtränare är dels allmänt ökat hästintresset dels att detta alternativ erbjuder en möjlighet att hålla träningskostnaderna nere.

Det finns idag 37 professionella jockeys och 63 licensierade amatörryttare. Ryttama arbetar dels som anställda hos tränare dels som egna företagare vilka anlitas för uppdrag av tränarna.

3.2.2 Ekonomiska aspekter

3.2.2.1 Hästägare och tränare

Enligt uppgifter som redovisats av SCC är träningsvagiften för en galopphäst i professionell träning ca 5 000 kr. per månad. Därtill kommer kostnader för bl.a transporter och veterinärvård m.m varför månadskostnaden beräknats till ca 6 000 kr. Hästägandet har på

grundval av detta beräknats kosta totalt ca 69,8 milj kr. per år och intäkterna har uppgått till ca 28,3 milj.kr. Detta innebär en årlig nettokostnad av 41,5 milj. kr., vilket om det fördelas på de totalt l 000 hästarna träning innebär en kosmad per häst och år av ca 40 000 kr. Kapitalkostnader har här ej inräknats.

Förklaringen till att antalet ökar trots den bristande lönsamhästägare heten kan enligt SGC vara dels ett allmänt intresse för hästar dels att de skattetekniska förutsättningarna för att äga en galopphäst hittills har varit goda. Prissummorna har dessutom under 1980- talet ökat snabbare än inflationen. Det ökade antalet hästar i amatörträning innebär också att hästägarna i ökande utsträckning har tagit denna chans att a reducera l träningskostnaderna. 2 2

3.2.2.2 Banornas ekonomi

Galoppbanomas ekonomi liksom travbanornas påverkas dels av spelet och de övriga inkomsterna på den egna banan dels av omsättningen i riksspelet. Sedan 1987 finns även möjlighet till mellan de direktspel två galoppbanoma och TV- överföring av löpningarna dememellan. Direktspelet har enligt företrädare för sporten stort värde för sammanhållningen inom svensk och ger också ett värdefullt ekonomisk galopp tillskott till sporten. De två galoppbanornas ekonomi visade för 1989 en total omsättning av 33,9 milj. kr. och ett överskott och tantiem 1,89 milj. kr. De största är inkomsten intäktsposterna från det egna banspelet (ca 51%) rikstotoprovision (ca 24%) samt övriga intäkter (ca 25%). De dominerande kostnaderna är tävlingskostnaderna, främst löner till tävlingspersonal och driftskostnaderna för anläggningarna som vardera står för ca 3l-38% av de totala kostnaderna.

3.2.3 Regionala aspekter

Tävlingsverksamheten har regional betydelse bl.a för sysselsättningen och den ekonomiska aktiviteten i banornas omgivning samt inte minst som skapare av reklam och goodwill för orterna i banornas närhet. Med nuvarande placering av de två galoppbanoma finns goda möjligheter för galoppintresserade i Stockholms- och Malmöregionerna att besöka tävlinarna. Det finns dock visst intresse från sportens sida att få en bättre geografisk spridning genom att anlägga ytterligare en galoppbana. Tillskapandet av en ny bana och dess placering är för närvarande föremål för diskussion inom sporten.

Publikintresse och

spelverksamhet

Publikintresset för trav- och galoppsporten är stort och tävlingsarrangemangen samlade år 1989 totalt 1 377 304 betalande till bapersoner norna. Därutöver tillkommer den publik som har fribiljetter och som uppgår till ca 1,3 milj. personer per år. Liksom många andra arenasporter har trav- och galoppsporten under de senaste åren haft vikande publiksiffor, men den tillhör fortfarande de största ifråga om publikantalet.

Till detta publikintresse är även kopplat det engagemang i hästsporten i som är mycket utbrett bland ungdomar, i synnerhet flickor. Det generella hästintresse som de senaste decennierna ständigt har tilltagit l iz bland medför a ungdomarna även ett ökat engagemang i trav- och ga- i loppsporten. Ungdomarna sysselsätter sig ofta under sin fritid med hästskötsen och det övriga arbetet i stallarna och samvaron med hästarna är ofta av stort socialt värde för dem. Hästsporten betraktas även ur samhällets synvinkel som en viktig ungdomsverksamhet vilket bl.a. har föranlett vissa staliga stödinsatser till bl.a. utbildningsoch ungdomsverksamhet inom detta område.

Det har ifrån travoch galoppsportens organisationer framförts att rekryteringen av personal till stallarna för närvarande är ett viktigt inom Orsaken är bl.a. bristerna problem sporten. i utbildning och fortbildning inom sporten, samt svårigheterna att avancera och att finna i annan i det fall man senare skulle vara intresserad sysselsättning av att arbeta inom annan sektor, då meritvärdet någon anses lågt.

Publikintresset för trav- och galoppsporten är förknippat dels med möjligheterna att se goda sportprestationer dels med arrangemangen av totalisatorspel. Intresset för olika former av spel är stort och trav-

23 och galoppsporten har en betydande del av den totala spelmarknaden. Den totala omsättningen i olika spelformer (lotto, stryktips, lotterier m.m.) var år 1989 ca 17,7 mrd kr. varav hästsporten omsatte ca 5,9 mrd kr. Detta motsvarar en marknadsandel av ca 33%. Totalisatorspelet har ökat kraftigt sedan tillkomsten av ATG år 1974. Antalet spelformer har utökats och förtidsspelet är nu större än spelet på Denna öka-

banorna.

de omsättning har även gjort det möjligt att fördela allt större överskott från spelverksamheten till de aktiva inom sporten. Av den totala spelomsättningen år 1989 av 5 864,4 milj. kr. delades 4 287,8 milj. kr. ut till spelarna som vinster samt betalades skatt med 563,7 milj. kr. Av de återstående medlen (totonettot) av 1 013 milj. kr. överfördes till hästsportens aktiva 342,5 milj. kr., till banorna 325,6 milj. kr. samt betalades förtidsspelets kostnader med 195,5 milj. kr. och central administration med 71,5 milj. kr.

Av de medel som fördelas till administration går bl.a. en viss del till i den verksamhet inom hästsjukvård och forskning som ATG och sportens centralorganisationer samverkar om. ATG har 13 egna hästklinker med veterinärpersonal och utbildning inom den specialiserade häst- Vidare finansieras sjukvården. viss forskning med särskild inriktning på sporthästarnas fysiologi och hälsoproblem. På utbildningsomrádet samverkar ATG, STC, SGC och Ridfrämjandet såsom huvudmän för l-lästsportens Folkhögskola i Strömsholm där bl.a. hästskötarkurser anordnas ett flertal gånger per år.

Samhällsekonomiska

aspekter

Inledning

En samhällsekonomisk analys syftar i allmänhet till att genom en värdering i monetära termer jämföra kostnader för reala resursinsatser i en verksamhet, uttryckta som altemativkostnader, med samhällets

betalningsvilja för den nytta som verksamheten skapar.

De ur samhällsekonomisk synvinkel väsentliga aspekterna på travoch galoppsporten är således dels de reala resurser som inom utnyttjas trav- och galoppsporten dels den samhällsnytta som sporten är förenad med, vilket inbegriper de spridningseffekter som verksamheten skapar inom andra näringar i samhället. I den föregående beskrivningen av trav- och galoppsportens verksamhet har dessa aspekter till viss del behandlats.

I det följande redovisas dels en sammanfattande för de redogörelse resurser som utnyttjas inom trav- och galoppsporten dels de spridsom sporten genererar inom vissa andra näringar. Vidare ningseffekter skall i detta avsnitt något beröras utrikeshandeln med sporthästar samt j de statsfinansiella effekterna. l

5.2 Trav- och

galoppsporten

Den sysselsättning som skapas inom trav- och galoppsporten är, som

framgått av den tidigare framställningen, sammansatt av dels ett visst

antal heltidsanställda inom uppfödning samt tränings- och tävlingsverksamhet dels en stor grupp fritidssysselsatta och ideellt arbetande personer. Den förstnämnda har av företrädare gruppen för sporten

25 beräknats omfatta ca 8 000 personer. Vidare är ytterligare ca 7000-12 000 personer heltidssysselsatta med tävlingsarrangemang, administration m.m. Därutöver beräknas 15-20 000 personer _vara deltidssysselsatta i sporten.

Den samhällsekonomiskt relevanta värderingen av denna sysselsättning är altemativkostnaden, dvs. värdet av arbetskraften i bästa alternativa användning. Under förutsättning att den i trav- och galoppsporten sysselsatta arbetskraftens alternativ skulle vara ett annat arbete kan altemativkostnaden för arbetskraften sättas lika med marknadslönen. Om däremot en del av sportens arbetskraft alternativt skulle antas vara arbetslös skall den samhällsekonomiska alternativkostnaden sättas lägre, nämligen till det värde som åsätts den förlorade (påtvingade) fritid som den arbetslöse annars skulle ha haft. Ju fler altemativt arbetslösa som sysselsätts inom en verksamhet, desto större skillnad erhålls således mellan en företagsekonomisk och en samhällsekonomisk kalkyl för en specifik verksamhet. Den förstnämnda kalkylen beaktar arbetskraftens kostnad i den aktuella verksamheten medan den senare kalkylen tar hänsyn till alternativkostnader ur samhällets synvinkel.

Enligt vissa företrädare för trav- och galoppsporten är sysselsättningssituationen sådan att en del av arbetskraften har svårigheter att finna annan sysselsättning utanför sporten. Mot bakgrund av den rådande högkonjunkturen, med en mycket låg arbetslöshet även i landsdelar som ofta har en svår sysselsättningssituation är det dock sannolikt att en övervägande del av de anställda inom trav- och galoppsporten skulle finna alternativ sysselsättning, dvs. att alternativkostnaden kan sättas lika med marknadslönen. Den samhällsekonomiska kostnaden för den heltidssysselsatta arbetskraften kan under dessa antaganden uppskattas till ca 1,8 - 2,5 mdr. kr.

Den mark och byggnader som utnyttjas inom sporten representerar mycket stora värden. På kort sikt är den alternativa av användningen dessa resurser relativt begränsad men på längre sikt kan naturligtvis marken för varierande ändamål. Markens utnyttjas och byggnadernas marknadsvärde varierar i hög grad, bl.a. beroende på deras geografiska läge, närhet till tätorter och lämplighet för olika alternativa användingsområden varför det är mycket svårt att uppskatta ett totalt samhällsekonomiskt värde för dessa resurser.

Den samhällsekonomiska nyttan av trav- och galoppsporten motsvaras generellt av den s.k. betalningsviljan i samhället, dvs. det värde sporten har för de aktiva, publiken och spelarna.

Det förefaller som om sporthästen skulle kunna betraktas både resurs och nytta ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Många hästägare tycks nämligen vara beredda att betrakta hästen och de förhoppningar om vinster som den inger som tillräcklig nytta att motsvara de finansiella insatser som ägaren gör. Sporthästarnas sammanlagda värde är mycket svårt att uppskatta då priserna varierar kraftigt och någon statistik inte finns tillgänglig. Det är också endast en begränsad del av det totala sporthästbeståndet som är försäkrat varför det totala

försäkringsbeloppet säger relativt lite om totalvärdet. Hästarnas

nyttovärde kan enligt den tidigare framställningen antas uppgå minst till det nettobelopp som hästägarna årligen betalar för deras uppehälle och träning, ca 500-600 milj. kr. Var den övre gränsen för denna betalningsvilja går är dock svårt att avgöra.

Det kan hävdas att betalningsviljan för trav - och galoppsporten från spelarnas sida är lika med spelomsättningen med avdrag för vinsterna dvs. ca 1,6 mdr kr. Spelarna har ju emellertid en rad andra spelobjekt

27 att välja mellan och det torde vara omöjligt att avgöra hur stor del av intresset som är hånförligt till själva sporten och hur mycket som är ett rent spelintresse oavsett objektet. På kort sikt torde dock spelarnas nettokostnader enligt ovan kunna vara ett approximativt mått på spelarnas värdering av sporten. Publikens betalningsvilja torde närmast kunna uppskattas utifrån hästsportorganisationemas totala inkomster av entreavgifter, programförsäljning m.m. som uppgår till ca 90 milj. kr.

Att döma av det stora hästintresse som finns hos ungdomen samt de publiksiffror som redovisas för sportens tävlingsarrangemang finns dessutom en mycket stor hästsportintresserad allmänhet som ägnar sig åt sporten som fritidsintresse. Betalningsviljan torde emellertid här vara omöjligt att värdera.

5.3 Lantbruket

Trav- och galoppsporten har nära anknytning till lantbruket och utnyttjar en del av de olika resurser som finns vid lantbruksföretagen i form av mark, byggnader och arbetskraft.

De totalt ca 60 000 sporthästarna konsumerar årligen spannmål, hö och andra jordbruksprodukter till ett ungefärligt värde av 360 milj. kr. Detta motsvarar foderproduktionen från ca 60 000 ha åkermark. Alternativanvändningen av denna åkermark är på kort sikt spannrnålsproduktion för avsalu. Sverige har under en längre tid haft ett årligt spannmålsöverskott på i storleksordningen 1 milj. ton vilket måste säljas på världsmarknaden till priser som avsevärt understiger de rörliga produktionskostnadema. Detta är förenat med betydande kostnader för både jordbrukare,livsmedelskonsumenter och skattebetalare. Ur samhällsekonomisk synvinkel innebär det främst att

28 resurser som skulle kunna användas sätt istället på ett mer lönsamt binds i denna kostsamma De samhällsekonomiska kostproduktion. naderna för

överskottsproduktionen har uppskattats till 0,7 - 1,8 mrd

kr. per år. Sporthästarnas konsumtion av foder representerar således åtminstone på kort sikt ett från samhällekonomisk fördelaksynpunkt tigt alternativ till spannmålsproduktion för export.

Sporthästamas utnyttjande av byggnader i lantbruket representerar betydande kostnader i årliga avskrivningar och underhåll. Det är dock inte möjligt att beräkna de aktuella kostnaderna eftersom en stor del av hästarna sannolikt stallas upp i äldre, befintliga lantbruksbyggnader som huvudsakligen används för lantbrukets djur och hästarna där motsvarar en mycket liten del av de totala kostnaderna för byggnadernas avskrivningar och underhåll. En uppskattning av kostnadernas storleksordning kan göras utifrån av vad ett nybyggnadsbestånd motsvarande nuvarande antal sporthästar skulle kosta. En Stallplats be- .. räknas idag kosta ca 25 000- 30 000 kr. per häst vilket motvarar en total investeringskostnad av ca l,0-1,5 mrd kr. och årliga avskrivningar samt underhåll motsvarande ca 50-100 milj. kr. per år.

Det är mycket svårt att beräkna den sysselsättningseffekt som hästsporten genererar i lantbruket då främst hästuppfödningen bedrivs i så liten skala att det arbetskraftsbehov som skapas är tämligen litet i förhållande till arbetsåtgången i ett normalstort jordbruksföretag. Sysselsättningen bland lantbrukarna har under avnsitt tidigare uppskattats till ca 800- l 000 heltidsanställda vilket motsvarar ett altemativvärde av ca 100 milj. kr.

Övriga näringar

5.4.1 Djurhälsovård

Sporthästama representerar betydande värden och fordrar en noggrann skötsel och sjukvård. ATG har för närvarande vid sina hästkliniker 18 veterinärer samt 26 veterinärassistenter i verksamhet. Därutöver finns enligt uppgift från Sveriges Veterinärförbund ca 300-400 kliniskt verksamma veterinärer som ägnar del eller stor del av sin tid åt hästsjukvård. Även de ca 450 distriktsveterinärerna som i huvudsak vårdar lantbrukets djur ägnar en del av sin tid åt hästar. Det är dock inte möjligt att utifrån den befintliga bokföringsstatistiken avgöra hur stor del av de totala djursjukvårdskostnaderna som åtgår till sporthästarna.

5.4.2 Foderindustrin

Foderindustrin har en växande marknad i det ökande antalet sporthästar i landet. Hästarnas behov av foder skapar en marknad främst för olika former av färdigblandat foder och fodertillsatser. Hästfodret utgör dock fortfarande en förhållandevis liten del av den totala marknaden för foderblandningar där jordbrukets djur dominerar. Den årliga försäljningen av foderblandningar för husdjur motsvarar ca 2,1 milj. ton varav ca 20 000 ton är hästfoder dvs. knappt 1%. Trav- och galopphästarna konsumerar ungefär 8 000-10 000 ton vilket motsvarar ett årligt försäljningsvärde av ca 30-35 milj. kr. Foderindustrin sysselsätter totalt ca 1 250 personer och huvuddelen av de 37 arbetsställena finns i västra och Södra Sverige. Det är inte möjligt att ange hur många personer inom foder-industrin som är sysselsatta specifikt med foder för hästsporten men den ökade hästhållningen bedöms ändå ha en viss och ökande betydelse för omsättningen och sysselsättningen inom foderbranschen.

5.4.3 Transporter

Ett flertal transportfirmor är helt inriktade av hästar inom på transport och utom landet. Det finns ett fåtal större åkerier med ca 10 transportbilar i verksamhet samt ett trettiotal mindre åkerier med enstaka bilar. Transporter sker av avels-och tävlingshästar dels inom landet dels, i icke obetydlig utsträckning, till och från utlandet. Transportverksamheten kan uppskattas sysselsätta minst 100-200 personer på heltid och omsätta ca 100 milj. kr. per år.

ATG fördelar även årligen vissa medel som är avsedda för transport- _ bidrag för trav- och galopphästar. För 1990 har budgeterats 1,75 milj. kr. i: i transportbidrag för travhästar samt l,l milj. kr. för galopphästar.

5.4.4 Försäkringsverksamhet

Sporthästarnas ökande ekonomiska värde har även inneburit att hästägarna i allt större utsträckning försäkrar sina djur. Det finns vissa

försäkringsbolag som är särskilt inriktade för både lant-

på försäkringar brukets djur och för sporthästar. Den årliga omsättningen i denna verksamhet vad beträffar sporthästama kan uppskattas till ca 100- 150 milj. kr och sysselsättningen beräknas till ca 100- 200 personer.

5.4.5 Hästsportutrustning m.m

En viss produktion av tillbehör förekommer inom landet bl.a av

sulkies, hästskor, transportvagnar, läderarbeten och täcken. Tillverk-

ningen sker i huvudsak vid ett tjugotal mindre firmor med totalt något hundratal anställda.

5.5 Import och export

Det Ökade intresset för trav- och galoppsporten har även medfört en ökad utrikeshandel med hästar, företrädesvis import. Under 1980-talet har årligen ca 800-1 000 hästar exporterats till ett ungefärligt värde av 30- 50 milj. kr. Importen har omfattat ca 700-1 250 hästar till ett värde av ca 30-100 milj. kr. Härav framgår de stora årsvariationerna främst i de im-

porterade hästamas priser. Enstaka hästar har betingat mycket höga

priser och därför kraftigt påverkat handelsstatistiken för de aktuella åren.

5.6 Statsfinansiella

aspekter

Ur statsfinansiell synvinkel är det självfallet av betydelse hur stora skatteinkomster som totalisatorspelet och de inom hästsporten sysselsatta kan generera för staten. Det är emellertid även av samhällsekonomisk betydelse att det intresse som finns för olika former av spel kanaliseras till lagliga spelformer som ger det samhället viss insyn i hur spelet bedrivs och hur det påverkar olika intressenter i samhället.

I det avtal om riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorverksamhet min. som tecknas mellan staten och STC samt SGC ingår bl.a. villkor om den skatt som betalas på spelomsättningen. Enligt det nu gällande avtalet utgår på omsättning upp till 3 500 milj. kr. skatt med 11% samt ovanför detta belopp 8%. inkomster av spelet var för staten år 1989 totalt 563,7 milj. kr. Därutöver kan inkomstskatten för de inom travoch galoppsporten sysselsatta uppskattas till ca 1- 1,5 mrd kr. per år. Som jämförelse kan bl. a nämnas att de totala inkomsterna från t.ex skatten på vin och sprit för närvarande uppgår till ca 9 mrd kr. per år samt inkomstskatten som genererar inkomster för staten med ca 102

32 mrd. kr. Ur det statsfinansiella kan således perspektivet skatteinkomstema från travoch galoppsporten samt totalisatorspelet ändå betraktas som förhållandevis små.

Sammanfattning

Som tidigare redovisats är den tillgängliga informationen om sysselsättning och ekonomisk inom trav-och omsättning galoppsporten mycket till sin karaktär. översiktlig Den redovisning av sportens samhällsekonomiska betydelse som här ges är därför med nödvändighet en grov uppskattning utifrån tillgängliga data och bör tolkas med försiktighet. g

sysselsättningen inom trav - och galoppsporten

har uppskattats till ca 15000- 20000 årssysselsatta samt ca 15000- 20000 personer som ägnar sig åt sporten på deltid. Genom de spridningseffekter som sporten genererar inom andra sektorer t. ex lantbruk, djursjukvård m.m beräknas ytterligare ca 2000 personer få sysselsättning. Den totala årliga omsättningen inom dvs. uppfödning sporten , träning och tävling kan uppskattas till ca 2- 3 mrd kr. per år. De övriga sektorer som har del eller stor del av sin omsättning inom sporten beräknas årligen totalt omsätta 0,5 - 1 mrd kr. i denna verksamhet. En jämförelse med andra branscher i det svenska visar att t.ex beklädnadsindustrin näringslivet

har ungefär samma storleksordning med ett årligt saluvärde av ca 2,7

mrd kr. och ett totalt antal anställda av ca 10000 personer. Sammanfattningsvis kan det konstateras att trav - och galoppsporten skapar ett betydande antal inom och inom sysselsättningstillfällen sporten andra näringar. bedrivs traditionellt Hästsporten i stor utsträckning i korn.bination med lantbruk och har positiva effekter på lantbrukets ekonomi såväl från företagsekonomisk som samhällsekonomisk som synpunkt. är vidare Sporten bas för en stor del av den organiserade

33 spelverksamheten och tilldrar sig ett stort intresse från sportpubliken i landet.

uppfödare

960 (kallblod)

Antal avelshästar 10 700 800

Antal tränare 350 (A) 60

(prof.)

6 200 (B) 100 ( am.)

Antal hästar i 8 500 (A) 800 (

träning prof.)

200 ( am.)

Liggragur Utredningar, uppsatser Ds lo 1972:8 Trav- och galoppsport i Sverige SOU 1982:51 Hästavel och hästanvändning Risshytt - Collman, Christina Utredning - branschöversikt över svensk_ hästhållning, Hästhållningens Yrkesnämnd 1989. SOU 1987:44 Livsmedelspriser och livsmedelskvalitet, Bilaga 10 Jordbrukets insatsvaror. Gustafsson, Ann, Hästsektorn och lantbruket. Sveriges Lantbruksuniversitet, 1982. Det svenska travet och dess utveckling, Svenska Travsportens Centralförbund, 1990. Svensk Galoppsport nulägesbeskrivning, Svensk Galoppsports utveckling, Svenska Galoppsportens Centralförbund 1990.

Årsredovisningar

AB Trav och Galopp 1988, 1989. Svenska Travsportens Centralförbund, 1989. Svenska Galoppsportens Centralförbund, 1989.

Intervjuer

Maria Bernhardsson, Statens Pris- och Konkurrensverk Mats Riksförbundet Damberg, för Sveriges Travhästägare Kjell Engström, Iordmarks Hästtransporter Erik Kylengren, Svenska Galoppsportens Centralförbund Elis Ljungek, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga travhästar 3 Stig Norberg, Sleipner Håkan Stensson, Veterinärförbund Sveriges Anders Törnkvist, Svenska Centralförbund Travsportens

P G Åhell, Lactamin

Galoppen är internationellt den största grenen inom hästsporten. På många håll den mest publikdragande av alla sporter. 1 Sverige är galoppsporten tävlingsmässigt fast etablerad med permanenta banor i Stockholm och Malmö. Galoppsporten är en viktig del av det samlade kulturutbud som samhället stöder.

Anledningarna till att svensk galopp inte fått samma breda förankring i landet som travet är flera. Den kanske viktigaste är att den framgångsrika lanseringen av V65 samtidigt inneburit en tung marknadsföringsinsats för svenskt trav, utan att motsvarande insats gjorts för svensk galopp.

Ytterligare en viktig anledning är att V65, som i början planerades att omfatta både trav och galopp. Sedan 1976 endast omfattar trav. Detta har motiverats av att V65-spelet därigenom skulle få större omsâttningar och därmed större lönsamhet till gagn för såväl trav som galopp. Det förhållandet att V65 endast spelas på trav har samtidigt medfört en allmänt utbredd missuppfattning att överskottet på V65 är travets pengar. Detta trots att galoppsporten har lika stor rätt till sin del av överskottet på rikstoto-spelen som travet till sin del.

Av bl a dessa anledningar torde det vara mycket att galoppen i

framtiden i högre grad än tidigare representeras angeläget p Riks-toton.

Vid en eventuell uppdelning av ATG i ett AT och ett AG måste en fözgglningsngrm fastställas som reglerar på vilket sätt AT6s överskott skall fördelas.

Nedan redovisas de medel ATG överfört till respektive sport under den senaste 5-års perioden:

A: man 1r.av___1i iialm__1

nangs. De medel som sporterna erhåller föresl s överlämnas som punktanslag utan speciella regler för användandet. Det ankommer därefter på respektive sport att göra den fördelning av medlen som varje år bedöms nödvändig för en långsiktig positiv utveckling av sporten. Egenansvaret för budgeterna tvingar samtidigt fram nödvändiga besparingar och rationaliseringar med sikte på en starkare ekonomi.

Det bör understrykas att punktanslaget varje år måste vara så stort att

kostnadsutvecklingen matchas. En eventuell nedgång av spelomsättningen måste därför täckas av reserver som byggs upp hos ATG. Se vidare nästa avsnitt.

Tanken att ATG skall beskattas r r v v och inte som idag efter visad omsättning, bör stöttas starkt av sporten. Skulle denna beskattningsprincip kunna genomföras erhåller ATG ökade möjligheter att konsolidera sin verksamhet. Detta innebär att de årliga bidragen till sporterna kan hållas på en Jämn nivå utan de fluktuationer som tidvis inträffat under 80-talet.

Iotaleknnmm

I likhet med travet erhåller SGC och galoppen i sin helhet medel från ATG, för verksamheten. är för Anslaget 1989 56,4 mkr och fördelar sig på följande huvudposter:

Detta belopp, 56,4 mkr, är ATGs direkta kostnader för svensk galopp. Från beloppet skall dock avdragas det totonetto som banorna skapat på banspelet 13,5 mkr, varför nettokostnaden blir 42,9 mkr.

Mmmm-

I ett läge när galoppen arbetar med eget punktanslag är det nödvändigt med en mera modernt utformad Nuvarande organisation. organisation är alltför splittrad och har vuxit fram under helt andra förhållanden än de nu rådande. Organisationen bör därför ses över med sikte på att erhålla en utformning som möjliggör bästa utnyttjande av anslaget.

Beslutsprocessen inom SGC (AG) måste utformas på sådant sätt att

förutsättningar skapas för r r inom ramen för ett samlat resultatansvar. Dessutom torde r v kunna erhållas genom centralisering av vissa tjänster, gemensam upphandling, marknadsföring um. Av bl a dessa skäl u bör en organisationsutredning genomföras.

För långsiktig är det mycket angeläget planering att galoppsporten blir ägare till Täbybanan. I sammanhanget kan erinras om att tidigare utredning förordat att ansvariga löpningsorganisationer skall vara ägare till respektive bana och att detta genomförts inom travsporten.

Ett specifikt organisatoriskt problem som måste lösas är SKS innehav i aktierna i TGA8. En gammal idé är att aktierna överlåtes till SGC för ett symboliskt belopp och att SKS därefter enbart sysslar med sin

huvuduppgift, att tillvarata hästägarnas på Täby Galopp intressen.

Ett problem för spelare på galopp är de olika banunderlagen. På Jägersro Galopp tävlar man på flisbana och på Täby Galopp på dt-bana och gräsbana. Hade de två banorna samma banunderlag skulle detta möjliggöra säkrare värdering av håstarnas prestationer, vilket sannolikt skulle få en icke obetydlig spelhöjande effekt.

Huvudbanan på Täby Galopp är dt-banan som består av en blandning mellan Jord och sand. Denna kan hållas i gott skick under sommarhalvåret, men har svårare att klara stora regnmängder samt frost och snö. Sedan 1963 har man som bekant ridit vintertävlingar på halmbelagd dt-bana. Detta har gått bra även om varje säsong ett antal kullridningar noterats. Under de senaste årens milda vintrar har dock halmbanan bokstavligen regnat bort och inte kunnat användas. Han har således ridit direkt på dt-banan, vilken hållits ridbar genom saltning och intensiv bearbetning dygnet runt för att hindra nedfrysning.

Huvudbana på Jägersro Galopp är den flisbana för tävling och träning som 1980 ersatte den gamla gräsbanan. Flisbanan börjar nu efter 10 år att bli nycket sliten och underhållskostnaderna tenderar att stiga. Det torde därför inför 1991 vara nödvändigt med beslut vilken framtida bana man skall tävla på. Flisbanan år bra för träning nen har klara nackdelar som tävlingsbana. En lösning som ligger nära till hands år att anlägga någon for: av allvädersbana.

Banorna har redan undersökt marknaden för allvådersbanor, d v s banor som klarar stora regnnängder och även snö och kyla. Investeringskostnaden för en allvådersbana torde ligga på ca 15 mkr för vardera banan, således ca 30 mkr. Hed tanke på nödvändigheten av ett riktigt banunderlag tas beloppet upp i investeringsbudgeten för 90-talet.

Banunderlagsfrågan på Jägersro Galopp kommer att utredas av en av ATG tillsatt utredning vars arbete skall vara klart till den 15 september 1990. Det vore värdefullt om utredningsresultatet blev att sanna underlag skulle kunna användas på Jägersro Galopp och Täby Galopp.

lggdje bgng.

Av stor betydelse för en framtida utveckling av svensk galopp är att sporten tillförs en tredje bana. Det är av stor vikt att galoppsporten får större geografisk spridning. I sammanhanget kan nämnas att den » tidigare galoppbanan i Göteborg lagts ned av ATG. Planerna på en ny banaê “ måste stöttas med all kraft med sikte på ett snart förverkligande. Eftersom det gäller att successivt bygga upp ett publikunderlag bör starten ske så snart som möjligt. Med tanke på de avsevärda anläggningskostnaderna torde banan de första åren tvingas drivas enligt Strömsholms-modell och förslagsvis med 4-5 tävlingsdagar. Sådan typ av galopplöpningar drivs med stor framgång i andra länder.

Den största. men den nödvändigaste, driftskostnaden är prissummorna. Attå erhålla basprissummor för ytterligare galoppdagar från ATG torde vara i svårt men i det läge när sporten står på egna ben kan omfördelning ske aw hela prissummepotten på sätt som bäst gynnar svensk galoppsport. å E å Utomlands är det med kombinerade trav- och galoppbanor, i

Sverigá

vanligt har vi bara Jägersro Trav och Galopp. Skulle om att frågan anlägga en ny: travbana i södra Sverige åter bli aktuell bör det

allvarligt övervägas 2

att bygga den för såväl trav och galopp. Detta underlättar

av finansieringeq -

anläggningen genom intensivare utnyttjande och möjligheter till rationellare drift. 4

Bassam.

ATGs stora marknadsföringsinsatser idag för att sälja V65 innebär samtidigt en mycket stark propaganda för travsport. Någon motsvarande narknadsföringsåtgärd finns inte för galoppsporten. Av ATGs marknadsföringsbudget på ca 52 mkr går idag - n . För att svensk galoppsport skall kunna stå på egna ben, måste j diskussioner tas upp med ATG om ökade marknadsinsatser för galoppsporten;

Inloggningar.

För att svensk galopp skall kunna utvecklas under 90-talet krävs vissa investeringar på bansidan. Här bortses från att respektive banor inom ramen för ordinarie verksamhet gör mindre investeringar. Återstår svensk galopps två stora investeringar under 90-talet, tredje banan och allvådersbanor till Jägersro och Täby Galopp.

9.1 mmm

En tredje bana förutsättes i vart fall inledningsvis vara av 1 Strömsholms modell. Det får vidare förutsättas att finansiering i viss utsträckning sker genom sponsorer och/eller i samverkan med närliggande fritidsverksamhet. Det torde därför inte vara möjligt att i dagsläget precisera investeringsbehovet.

För allvädersbanor pä Jägersro och Täby Galopp upptages totalt 30 mkr. Vid en råntesats pä 12% och avskrivningstid pä 10 är uppgår finansieringskostnaden i genomsnitt till 4,8 mkr per är. Detta belopp upptages i den totala budgeten nedan.

10. .

10.1 mammans:-

För att markera att sporten tar ansvar för sin egen ekonomi föreslås att r under en övergångsperiod till dess sportens ekonomi stabiliserats. Därigenom skapas ett incitament för banorna att arbeta ännu hårdare i den egna regionen med bl a syftet att få publik till banan.

Förslaget ger sporten i dagsläget ca 20 mkr eftersom banspelet är ca 100 mkr och vinstavdraget för banspel är 20%.

10.2 -

Nuvarande provisionssystem pä bor i princip bibehållas. Dock föreslås modifiering pä tvä punkter:

a) Provision på är ida ca 0,75%, att Jämföra med VPK-spelet på vilket banan erh ller ca 2,5%. Eftersom provisionen pä banspel pä VKP- och DDspel är densamma - 10% - borde analogt även RT-provisionen pä DO vid spel i egen region mot egen bana vara 2,5%. Effekten av detta förslag är ekonomiskt blygsamt. Vid nuvarande spelnivä torde provisionen öka med ca 100 tkr pä årsbasis.

b) Den marknadsföring av kombspelet som görs. bl a i Nordic Channel, ger galoppbanorna provision endast i de egna regionerna, trots att effekten av marknadsforingsätgärderna päverkar kombspelet i totomaterna över hela landet. Eftersom ingen travbana torde gora insatser för att öka kombspelet i sin region, föreslås att och i konsekvens med vad som sagts under pkt 10:1 skulle galoppbanorna därigenom fä 20% provision pä allt kombspel i landet. Hed en effektiv marknadsföring av detta för galoppen unika spel bör finnas utrymme för en betydande omsättningsökning.

Än sä länge är kombspelet på förtidsvad icke särskilt utbrett, men med effektivare marknadsföring torde en icke obetydlig ökning kunna ske.

ir l

Erfarenheterna från direktspelet inom galoppen är mycket goda och ansträngningar bör göras att ytterligare höja omsåttningarna. Det bör erinras om att som räknas p§_gj;gkt§gg1g; som banspel, grgällgr gpgrten fgll panprgvisiog, varför ett utvecklat direktspel kan ge sporten värdefulla intäktstillskott.

10.4 00V

Även om den i särklass största intäktsposten i sporten är totoprovisioner från banspel och förtidsvad. är det nödvändigt med ytterligare intäktstillskott för att sporten skall kunna utvecklas på en stabil ekonomisk nivå. Vad som i första hand krävs är ett n ö än vad som sporten har idag.

10.5 k i r

För att ytterligare bredda ” spelmöjligheterna inom galoppen föreslås 5 r l rn r . Vad som i första hand åsyftas är direktspel ; mellan vrevoll i Oslo och Åby, Jägersro och Täby Galopp, eftersom Norge ; och Sverige har samma totodatasystem. 3

I systemen finns inbyggt möjligheten att för valutakorrigera differenser, varför inga tekniska hinder för mellan föreligger direktspel Norge och Sverige. För Danmark, som har ett annat totodatasystem torde det krävas kompletterande teknik för att genomföra direktspelet.

En utredning bör därför göras för att kartlägga de Juridiska och tekniska

förutsättningar som erfordras för ett spel över gränserna.

ll. -

Som redovisats tidigare är ATGs kostnad för svensk galopp 56,4 mkr, varirån avdrages banornas totonetto pä banspelet 13,5 mkr, således en nettokostnad på 42,9 mkr. Detta täcker belopp idag ATG genom överskottet på förtidsvad, i första hand V65 och DD.

De ovan föreslagna ändringarna i provisionssatser med sammantaget rationaliseringsvinster täcker inte pä långt när redovisat underskott.

Det år därför helt klart att galoppen i betydligt större utsträckning bör delta i rikstotospelet än vad nu är fallet. visar Gjorda räkenskaper att ett 0-alternativ för svensk förutsätter galoppsport intäkter frän ca en DD-omgång per vecka samt från egna eller delade vilka V65-omgångar, motsvarar ca 7 hela V65-dagar.

F till ramavtal mellan staten och Bilaga Förslag nytt

centralförbund STC och SGC hästsportens

Förslag till nytt ramavtal mellan svenska staten å ena sidan samt och SGC den andra beträffande riktlinjer för å_

1 § Svenska travsportens centralförbund (travtörbundet) och Svenska galoppsportens centralförbund (galoppförbundet) har tidigare bildat ett bolag, Aktiebolaget Trav och Galopp, nedan kallat bolaget. Medlemmar i förbunden är travsållskap respektive galoppsällskap, som bl a anordnar tävlingar. Aktierna i bolaget ägs av förbunden. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter, däribland dess av staten utsedde ordförande som har utslagsröst. Parterna förpliktar sig att utöva sitt inflytande i ett sådant sätt att dess verksamhet bolaget på bedrivs i överensstämmelse med vad som anges i förevarande avtal.

Bolagsordningen för bolaget har godkänts av regeringen och får inte ändras utan regeringens tillstånd.

2 § Bolaget har att verka för att trav- och galoppsporten inom landet skall kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geograñska spridning tryggas inom de av statsmakterna angivna ramarna. Det är de till centralförbunden anslutna enskilda sällskapen och efter bemyndigande av sällskapen respektive eentralförbund som ansvarar för tåvlingsverksamheten och som därvid fattar beslut i alla sportsliga frågor.

3 § Bolaget anordnar efter särskilt tillstånd av regeringen och på däri angivna villkor vadhållning med totalisator vid offentliga trav- och galopptâvlingar. Spelverksamhet på trav- och galoppbana bör för bolagets räkning i princip bedrivas av vederbörande tävlingsanordnande sällskap som skall vara ansluten till trav- eller galoppförbundet, ha vederbörande centralförbunds medgivande att anordna totalisatorspel och ha av vederbörande förbund godkända I det avtal som stadgar. bolaget träffar med sällskapet i fråga skall av ingå bolaget beslutade generella avtalsvillkor.

4 § Bolaget beslutar på förslag från tävlingsanordnande sällskap och i samverkan med berört centralñrbund om:

a a) antal tävlingsdagar under vilka totalisatorvadhällning i anordnas i samt dag och plats för tävlingarna i tävlingsprogram för de tävlingar som omfattar V65- och Dagens Dubbel-lopp samt de s.k.

8-98

Storloppen vilka spelformer som skall förekomma och anordnande av förtidsspel i anslutning till tävlingarna samt formerna och villkoren härför liksom de villkor som skall gälla ñr ombuden gentemot allmänheten och gentemot de tävlingsanordnande sällskapen.

5 § Bolaget beslutar efter avdrag för egna kostnader, behov av konsolideringsmedel samt till rikstoto om pristillskott fördelning av totonetto (bruttoöverskott efter avdrag för vinstutdelning och skatt) från banspel och förtidsspel. av fonderade medel samt av intäkter i övrigt till de tävlingsanordnande sällskapen för fri disposition.

Vid bestämmande av den del av totonettot som överförs till sållskapen skall bmktas vad som sågs i 2 § om målet för hästsporten samt behov av incitament för banutveckling genom balanserade andelar från ban- och förtidsspel.

6 § Bolaget och de tävlingsanordnande sällskapen skall samverka beträffande sällskapens budgetar så att bolaget erhåller erforderlig information för de beslut bolaget skall fatta enligt 4 och 5 §§. Om bolaget timer det nödvändigt kan bolaget utse revisor för särskild eller löpande granskning av ett sällskaps räkenskaper. I övrigt ansvarar de tävlingsanordnande sâllskapen för sin egen ekonomiska förvaltning.

7 § Myndighet som regeringen förordnar utövar tillsyn över totalisatorvadhållningen. Det åligger härutöver bolaget att tillse att formerna för vadhållningen är betryggande.

8 § Av bolagsordningen för bolaget skall framgå att travförbundet och galoppförbundet förbinder sig att inte överlåta aktie i bolaget utan regeringens tillstånd. Vidare skall där regleras att vid utseende av verkställande direktör i bolaget krävs att beslutet biträds av minst sex av styrelsens ledamöter.

9 § Detta avtal blir gällande endast under förutsättning av:

a) regeringens godkännande och b) att riksdagen beslutar om spelskatt enligt...

Avtalet har upprättats i tne exemplar, av vilka mening). staten, Travförbundet och Galopptörbundet tagit var sitt.

Stockholm

För svenska staten För Svenska Itzvsportens Centxaltörbund

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Flyküng- och immigmiouspoliükan. A. 2. Fmanaiell tillsyn. Fi. 3. Statens roll vid funkade av export. UD. 4. Mü i framtiden. M. S. i framtiden. Bilagedel. sekretariatet.: huliganism och analys. M. 6. Utvlmdering av SBU. Statens Beredning m: Utvlrdezing av metodik. S. 7. sportslig och ekonomisk utveckling inom travoch ulopnsponm Fi.

Statens

offentliga utredningar 1991

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet

Smuts roll vid mmjartdc av export. [3]

Socialdepartementet

Utvärdering av SBU. Statens Beredning lör Utvärdering av medicinsk metodik. [6]

Finansdepartementet

Finansiell tillsyn. [21 sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och zalowsponm. [7]

Arbetsmarknadsdepartementet

Flykting- och immigrationspolitikcn. [l]

Miljödepartementet Miljölagsüfmingen i framtiden. [4] Miljolagstifmingen i framtiden. Bilagedcl. Sekmariatcts kartläggning och analys. [5]

KUNGL- BIBL

1991 - 0 5 - o 1. srocmow