Rationellare girohantering

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

R_ationella:_e

gtrohantermg

Betänkan v utredni rörande förhållandet — mellan b ro.och p ro

Statens offentliga utredningar

€ 35/Efl

1979:35 $39 Ekonomidepartementet

Rationellare

girohantering

Betänkande av utredningen rörande förhållandet mellan bankgiro och postgiro Stockholm 1979

Omslag Kurt Simons Jemström Offsettryck AB

ISBN 91-38-04929-5 lSSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1979

Till Statsrådet och Chefen för

ekonomidepartementet

Genau regeringens beslut den 10 november 1977 bemyndigades chefen för ekonomidepartementet att ändra uppdraget för utredningen rörande förhållandet mellan bankgiro och postgiro (Fi 1970:70) och nya direktiv utfärdades. Med stöd av Kungl. Maj:ts och regeringens bemyndiganden den 30 december 1969 och den 25 novenber 1977 tillkallade departesmentschefen därefter den 15 februari 1978 generaldirektören Sten Walberg som särskild utredare och byrådirektören Sven-Olof Warnsund scm sekreterare.

Ned stöd av ovan nämnda bemyndiganden tillkallade departementschefen vidare den 22 februari 1978 följande personer att ingå i utredningen som experter, nämligen i Bankgirocentralen Ingvar överdirektören Anderberg, i riksskatteverket Eric Hallman, byrâdirektören i riksrevisionsverket Sven Lindeberg, chefen för postgirot Gösta Nilsson samt direktören i bankinspektionen Gösta Telestam.

Utredningen får härmed vördsamt överlärma sitt betänkande Rationellare girohantering.

Särskilda yttranden har avgivits av experterna Ingvar Anderberg och Gösta Nilsson.

Stockholm den ll maj 1979

Sten Walberg

/Sven-Olof Wárnstmd

Innehåll

Sanmanfattning . . . . 9

Författningsförslag . . . . . . . . . .

Kapitel l Inledning

Kapitel 2 Tidigare behandling av frågan an förhållandet mellan bankgiro och postgiro 2.1 Inledning 2.2 Uppdelningen avPostbanken 2.3 Ersättningsfrâgan

2.5 Bank—ochpostgiror6re1sen 2.6 Näringsutskottets betänkande

2.8 Statliga myndigheters skyldighet att i vissa fall

2.9 Riksskatteverkets och Statskontorets promemoria . . . . . . . 24 2.10 Tilläggsdirektiven till utredningen rörande förhâllarxdet mellan bankgiro och postgiro

Kapitel 3 Postgirot - en översikt 3.1 Starten av postgirot 3.1.1 Utredningar 1917-1925 3.1.2 Räntefrågan 3.1.3 Kontd3okf3ringen 3.2 Postgirots organisation före 1974-07-01 3.3 Postgirot efter 1974-07-01 3.3.1 Uppdelningen av Postbanken 3.3.2 Postgirot-5 verksamhet

3.3.2.1 Organisation . . . . 29 3.3.2.2 Oentraliserad bokföring . . . . . . . . . . . . . .. 29 3.3.2.3 Personal 29 3.3.2.4 Datorutrustning 30 3.3.2.5 Postgirots produkter 30 3.4 Postgirots 46 entreprenadétagande 3.4.1 Produktion . . . . .. 46 3.4.2 Ersätmingsfrågan . . . . . . 47 3.5 47 Betalningsförmedlingen- volymer

Kapitel 4 Postverkets prestationsplikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Kapitel 5 Förhållandet mellan postverket och PKbanken 53 5.1 . . . . . . . 53 Bakgrund 5.2 53 Postgircnedlens förvaltning 5.3 Räntebärande 55 postgirokonton 5.4 ned kredit 55 Postgirokonto 5.5 Personkontorörelsen 56 5.6 PKbankens av postverkets 55 utnyttjande tjänster 5.7 58 Ledningssamverkan

Kapitel 6 Bankgiro - en översikt 59 6.1 Starten av bankgirot 59 6.2 m.m. 50 Organisation 6.2.1 Konsortiet 50 bankgirooentralen (BGC) 6.2.2 Personal 62 6.2.3 62 Datorutrustning 6.3 huvudfunktioner 52 Bankgirots 6.3.1 62 Girering,1.nbeta.Lnig, utbetalning 6.3.2 Deoentraliserad 63 bokföring 6.4 63 Bankgirots betalningsförmedling 6.5 Rutiner 64 ibankgirot 6.5.1 och hans bankkontor 64 Betalningsavsändaren 6.5.2 BGC 65 6.5.3 och hans bankkontor 57 Betalningsmottagaren 6.6 m.m. 58 Blanketter, avgifter

6.6.2 69 ’I‘ransaktionsavgifter

6.7 Datatjänster 59 Allmänt 69

Integneringsseri/ice för avgående 7°

betalningar

Automatiskt bankgiro 73 6.8 Informationsverksamhet 75 6.8.1 Bankgirdata1ogen 75 6.8.2 Övrigt 75

Kapital 7 Banktransaktioner på posten och posttransaktioner 77 7.1 Inledning 77 i 7.2 Inlösen av bankernas respektive postens utbetalningshandlingar 78 i 7.3 i bank — Postgiroinbetalningar bankgiroinbetalningsavi pâposten 78 7.4 Gireringar med postgiroinbetalningskort via bankgirot gireringar med bankgiroinbetalningsavier via postgirot 79 7.5 Överföring av pengar från bankkonto till postgirokontoochvioe versa 79 7.6 Uttag av kmtanter från 31 eget konto . 7.7 Statistik 82

Kapitel 8 Det statliga betalningsväsendet 83 8.1 Bakgrund 83 8.2 Myndigheterna och statsverkets checkräkning i riks-

8.3 8.4 8.5 Det statliga betalningsväsendeti krig 90 8.6 Betalningar över bankgiro 90 8.7 Den statliga inlåningen i postgirot

Kapitel 9 överväganden och förslag 95 9.1 Uppdraget 95 9.2 Förutsättningar 96 Brister i nuvarande

§9.3 system 99

j9.4 Riktlinjer förenreform

? sou 1979:35

i

Sammanfattning

Utredningen har haft att utgå från att det även i framtiden skall finnas två ned varandra konkurrerande girosystem. Enligt vad utredningen funnit nedför konkurrensen dem ettellan i själva verket stora fördelar. Den har en teknisk och kamersiell främjat utveckling inom båda systenen scm inger respekt. Dock föreligger vissa brister i det samlade servioeutbudet från de båda girosystemen. Bristerna tar bl.a. sig uttryck i att, ned åtskilliga Lmdantag (jfr 7) , banktransaktioner inte kan ske på posten och posttransaktioner inte kan ske i bank och att direktförnågon bindelse inte finnes nellan de båda girosystexren.

i AV de mål för san angivits utredningen i tilläggsdirektiven har utredningen lagt tyngdpunkten på att nå bästa möjliga service åt allmänheten. Det i direktiven uttalade önskemålet cm likställighet nellan girosystemen har så att utredningen uppfattat de å båda systerren så långt som möjligt skall kunna konkurrera och utvecklas på jämförliga villkor. I detta saxmanhang påpekas att full jänetälldhet inte kan skapas på grund av den fundanentalt . oljkartade av de båda

uppbyggnaden girosystexten (jfr 9.2). Ut-

redningen understryker att varje förändring som innebär att det i ena systenet på sikt skall kunna äta ut det andra bör avvisas. .r Å andra sidan kan inte I de båda girosystemen i varje enskilt hänseende lämnas i onJbbat bo.

Utredningen föreslår i första hand att nedel skall kunna överföras direkt genan ett gireringsförfarande från ett konto tillhö- - rande det ena systemet till ett konto tillhörande det andra.

Konkret detta att den scm har ett till anslubankgirot _ tet bankkonto skall kunna beordra att överföra V bankgirot pengar från detta konto till ett postgirokonto. Den som har ett post-

10 Sammanfattning

skall ned hjälp av det bruna kuvertet eller annan lämpgirokonto rutin kunna beordra att överföra pengar från postlig postgirot girot till ett bankkonto, som är anslutet till bankgirot. Enligt blir en sådan förändring till nytta för alla utredningens :rening berörda och den minskar hanteringen av kontanter, vilket parter, i sin tur minskar riskerna för rån och andra angrepp. Det girosystem som är mottagare av det största antalet direktgireringar får ersätta det andra för det överskjutande antalet. Utredningen anser att de berörda parterna genan förhandlingar bör fastställa och fortlöpande jämka ersättningarna.

När det in- och utbetalningar samt gireringar föreslår gäller utredningen att bankerna och bankgirot åläggs en prestationsuotsvarande den postgirot redan har. Utredningen föreslår, plikt att i detta syfte karpletteras ned bestäxmelbanklagstiftningen ser, enligt vilka bankerna på skäliga villkor skall förnedla Dessa bestärmelser får betalningar genom bankgiro och postgiro. skall ta emot postgirots in- och bl.a. den följden, att bankerna utbetalningskort. Bankerna bör för egen räkning txppbära postgiroinbetalningsavgiften men inte Hera. Beträffande skatteinbetalbör dock likscm nu gälla att de är avgiftsfria. De i bank ningar inbetalda liksom dokumenten avseende postgirot skall beloppen vidarebefordras till postgirot.

Vad beträffar in- och utbetalningar på posten föreslår utredningen att skall lösa in bankgiroutbetalningsavier. En motsvaposten rande för och postgirot att ta emot bankgiroinplikt postverket skulle i och för sig vara följdriktig och önskvärd betalningar från Den skulle enellert-_i.d för postgirot medföservioesynpunkt. konkurrensnackdel sikt att balansen ra en så betydande på längre mellan skulle kunna rubbas. Följaktligen föreslår girosystenen inte att så skall ske 9.4) . Utredningen har utredningen (jfr dock furmit en möjlighet att utan sådana konsekvenser ge föreoch allmänhet en jämförlig servioeförbättring. Den tag inte att utatt företagen får m:3jlighet nen givetvis skyldighet forma för förtryckta blanketter för ingirosystemen gemensamna (OCR-blanketter) . Inbetalaren får fritt Välja an han betalningar vill betala i bank eller på posten ned denna gemensanma blankett. On han betalar på bank går pengarna till ett bankgiro-anslutet

Sammanfattning ll

bankkonto, Od] betalar han på posten går pengarna in på ett postgirokonto. Förslaget förutsätter visst tekniskt samarbete nellan de båda girosystenen.

Enligt utredningen kan betalningsservicen för allmänheten förbättras ytterligare genom att en överenskomrelse träffas mellan bankorganisationerna och postverket/postgirot cm att beloppsgränsen för kontant utbetalning på posten mot check från höjs 500 till 2 000 kr. Utredningen föreslår att en sådan överenskommelse träffas.

I de ovan näxmda förslagen har de statliga in- och utbetalningarna i stort sett lätmats utanför. Ett Lmdantag gäller enellertid den föreslagna att bl.a. mbjligheten i integrationsrutiner direktgirera betalning av skatt från bankgiroanslutet bankkonto till skattemyndighets postgirokonto. Förslaget ansluter sig till det i proposition 1978/79:l61 föreslagna nya uppbörvdssystexret, som att skattskyldiga och arbetsgivare kan fritt välja nellan att göra eller i bank. skatteinbetalning på posten Detaljutformningen av de administrativa rutinerna bör bli föremål för förhandling nellan berörda parter. Beträffande frågan om återbetalning av överskjutande skatt (Ö-skatt) gencm insättning på bank- eller postgirokonto föreslår ehuru rred utredningen, starkt uttalad att tvekan, en sådan möjlighet öppnas (jfr 9.5) .

Utredningen föreslår inte några ner i frådjupgående ändringar ga om statliga in- och utbetalningar. Sådana ändringar skulle kunna få starkt negativa konsekvenser för postgirots ekonani. Dessutom har utredningen inte kunnat finna att något annat systam än det nuvarande bättre skulle de krav san kan tillgodose ställas från statsverkets sida. Den föreslagna uöjligheten till direktgirering mellan systemen innebär dock Vissa nöjligheter för bankgirot att medverka indirekt. Emellertid skulle det enligt utredningens uppfattning vara värdefullt att i regeringen särskild ordning låter hela det kartlägga statliga kundförhållandet gentemot postgirot och postverket. Utredningen anser det önskvärt att i den offentliga för årsredovisningen postverket en särredovisning sker av postgirots resultat. Bankgirots årsredovisning bör också bli offentlig.

12 Sammanfattning

nedför utredningens :rening för- De framlagda förslagen enligt och nackdelar för de båda girosystetren san väger någorlunda jätmt. förslag bör ses scm en del av en helhet. Som en positiv Varje ser att autcmatiseringen får en ytterligare följd utredningen om förslagen Mad undantag av författskjuts framåt, gencmförs. torde det för det genomförandet räcka ningsförslagen praktiska ned att statsmakterna uttalar sig till förmån för de föreslagna

förändringarna.

Författningsförslag

l . Förslag till Lag cm ändring i lagen om bankrörelse (1955:183)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 53 § Medden . . . . . .. isanband. Mad den i sanband.

On rätt särskilt On rätt särskilt

stadgat. stadgat. Bankaktiebolag skall

på skäliga villkor fönredla

gencm bankgiro och E tgiro.

2 . Förslag till Lag om ändring i lagen om sparbanker (1955:416)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 22 § Sparbanks rörelse Sparbanks rörelse sparbankens verksamhetsområde . sparbankens verksanhetscxuråde. garbank skall på skäliga villkor förmedla betalningar genom bankgiro och postgiro.

14 F örfattningsförslag 3 . Förslag till Lag om ändring i lagen cm jordbrukskasserörelsen (1956:216)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 30 § Kreditkassa får Kreditkassa får samband sanband därmed.

Jordbrukskassa får Jordbrukskassa får . . . . . . . från allmämeten. från allmänheten.

återkallas. återkallas. I kreditkassas får I kreditkassas får utöva . Kreditkassa skall

Ba”

skäliga viljkor förmedla betalningar genom bankgiro . och Estgiro

$ sou 1979:35

i

Inledning

Utredningen rörande förhållandet mellan och bankgiro postgiro (Fi 1970:70) tillkallades år 1969. Den fick i att föreuppdrag slå lärrpliga åtgärder för att åstadkomma en rationell girohantering i landet, eventuellt i form av en sarrmanslagnig av postgirot och bankgirot. Till rättschefen utredningsman utsågs Kurt Malmgren.

År 1973 framlades om bildande av proposition Post- och Kreditbanken, PKbanken, genom sammanslagning av den affärsstatliga banken Sveriges Kreditbank ned delar av Postbanken (prop. 1973: 145). I enlighet med propositionen godkände riksdagen en uppdelning av Postbankens rörelse (jfr 2.2 och 5) och bildandet av PKbanken. I sanband därmed trädde :möjligheten av en sarm1ans1agning av de båda girosystemen ännu mer i förgrunden.

Under utredningens arbete visade det sig emellertid, att stora svårigheter skulle nöta, om man skulle försöka förena postgirot I ned bankgirot.

Vid regeringssamnanträde den 10 november 1977 beslöts om tilläggs- , direktiv till utredningen (Dir. . Chefen för 1977:118) ekoncmidepartementet anförde att utredningen inte hade kunnat finna en

1 tillfredsställande lösning beträffande en sammanslagning av e bankgiro- och postgirosystemen. Utredningen borde därför nu undersüça om en ner raticnell än f .n. kan . girohantering åstadkommas på annat sätt än genom en sammanslagning.

Till ny utredningsman i februari 1978 utsågs generaldirektören Sten Walberg.

sou 1979:35 16 Inledning

i sanband med I tilläggsdirektiven, san förelåg färdigjusterade av utredningsman, sades att det fanns skäl att tmdersöka bytet vilka för och nackdelar som skulle vara förenade med att jämställa i olika avseenden och att bankgiro- och postgirosystenen låta till och från statsverket göras över både bankbetalningar I detta borde utredningen bedöma effekoch postgiro. sammanhang terna i sanhällsekonaniska och andra avseenden av olika alternativa Bland annat måste utredningen beakta konsekvenlösningar. serna för postgirot och ta hänsyn till postverkets möjligheter en tillfredsställande service i landets olika att upprätthålla för borde vadelar. Målet utredningen enligt departexrentschefen ra att nå bästa möjliga service åt allmänheten.

I direktiven konstaterades att postgirot har prestationsplikt att lämna service åt var och en nedan bankgirot inte är skyldigt som begär det (jfr 4).

Beträffande betalningarna till och från de statliga ruyndigheterna hänvisades till (1974:591) om skyldighet för förordningen statlig nyndighet att anlita riksbanken eller postgirot (omtryckt 1977:383) och de uttalanden som gjordes av departementschefen i sanband ned ändring av förordningen (jfr 2.8) .

borde beakta förutsättningarna för gäl- I sitt arbete utredningen lande avtal rörande samarbetet mellan Pmaanken och postgirot. Den borde från att dess förslag inte skall nedföra någon utgå i fråga om postgirots åliggande att i PKba.nken placera ändring och rörelsenedel som inte behövs för postverkets egen postgiro~ kassahållning (jfr 5).

att statliga bidrag eller er- Dessutom anförde departenent-.schefen via inte får öka p.g.a. att betalningssättningar statsbudgeten uppdragen fördelas annorlunda.

borde bedrivas och samråd borde ske Utredningsarbetet skyndsamt ned ett flertal berörda parter.

av tidigare arbe- Utredningsarbetet påbörjades med kartläggning i riksdagstryck. Därefter te i utredningen och frågans behandling

5 17 Inledning

skedde en belysning av relationema mellan postgirot och PKbanken, postverkets service åt bankerna, bankernas service åt postverket, det statliga betalningsväsendet samt betalningsvägar beträffande skatter m.m. Mad (Etta utformades riktlinunderlag preliminära jer för en reform rörande förhållandet mellan bankgiro och postgim. När riktlinjerna förelåg, fick bankemas och postens personalorganisationer information om dessa för att avge synpunkter.

Bankernas personal företräddes av Svenska Bankmannaförbmdet och

postens av Posttjänstemännens förening PF, Statstjärzstetnannaför-

bundet ST-Post samt Statsanställdas förbund Sektion 3. I detta skede hade utredningen också kontakt med postverkets ledning, PKbankens ledning, bankgirots riksbankschefen samt cheledning, ferna för riksrevisionsverket samt riksskatteverket.

Resultatet av överläggningarna bearbetades och betänkanvidare, det utformades i sina varefter samråd huvuddrag, nytt skedde ned ovan nämnda parter.

sou 1979:35 19

Tidigare behandling av frågan om

förhållandet mellan och

bankgiro postgiro

2 . l Inledning

I de ursprungliga direktiven för utredningen rörande förhållandet mellan bank- och postgiro (Fi sattes 1970:70) i fråga om det från sanhällsekonomüsk är lyckligt att synpunkt betalningsförmedlingen i samhället sker Via två från varandra helt skilda girosystem. Utredningen fick i uppdrag att föreslå lämpliga åtgärder för att åstadkcmna en rationell girohantering.

2 . 2 Uppdelningen av Postbanken

År 1973 framlades en proposition för riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen an Postbanken (prop. 1973:145). I propositionen föreslogs att Postbanken och Sveriges Kreditbank fr.o.m. 1974-07-01 skulle sammanslås till en bank med namnet Post- och Kxeditbanken, PKbanken. Som grund hade propositionen en inan finansdepartementet upprättad prcmemoria om samgående mellan Postbanken och Kreditbanken (Ds Fi 1973:5) .

g I enlighet med propositionen beslöt riksdagen att ä räntebäran-

5 de postgirokontona, spaxkontona samt personkontona skulle averföras till PKbanken. Den inte räntebärande delen av postgirot skulle vara kvar hos postverket. De befintliga till möjligheterna överföring mellan postgirokonton och räntebärande konton skulle ;. bibehållas, och PKbanken skulle kunna till i bevilja postgirokonton knutna krediter. Däremot skulle den del av Postbankens utlandsröxelse som kunde anses knuten till kvar postgirot ligga ; inom postverket.

i På uppdragsbasis skulle postverket åt PKbanken ha hand cm det

av om mellan . . .

20 Tidigare behandling frågan förhållandet

och bokföringsmässiga arbetet beträffande sparröexpeditionella samt den räntebärande och de till PKbanken relsen girorörelsen överförda lönekontona (personkontorörelsen) .

å sin sida åt postverket ha hand- PKbanken skulle på uppdragsbasis om förvaltningen av de icke räntebärande postgiromedlen (jfr kap.

5) .

2 . 3 Ersättnings frågan

I att en särskild arbetsgrupp skulle propositionen föreslogs utforma som skulle beträffande ersättnärmare de regler gälla till för arbetet med sparkontona m.m. och beträfning postverket fande av postgirots medel. Förslag till principielförräntningen la för ersättningens bestämmande fanns i den förut riktlinjer skulle de icke räntebänämnda promemorian. Enligt promemorian medel som kunde läggas till grund för rande kontona delas upp i utlåning. För de medel som lângfristig respektive kortfristig kunde bindas långfristigt borde utgångspunkten vara den procentuella avkastning PKbanken sammanlagt erhöll på sin cbligationsoch sin till I fråga om de nedel portfölj utlåning borde vara avkastsom kunde bindas kortfristigt utgångspunkten och skattflwmnarvéixlar. I båda fallen borde ett ningen på dagslån för PKbankens hanteringskostnader, risktaskäligt avdrag göras gande m.m.

I att ersättningen till postverfråga an spar-rörelsen föreslogs ket skulle fastställas så att den i utgångsläget gav samna bescm enligt det gamla systemet. Detsamma borde även gälla lopp och konton för räntebärande postgiromedel. personkontorörelsen

Avtal har i enlighet med de här återgivna uttalandena träffats mellan och PKbanken. Nu gällande avtal tecknades postverket 1977-01-01 och gäller t.o.m. 1979-12-31.

för ersättningssystemet lämnas i ka- En utförligare redogörelse pitel 5.

i sou 1979:35 Tidigare behandling av frågan om förhållandet mellan . . . 21

2.4 Frågan om postverkets service till bankerna

I propositionen anförde departementschefen att det inte borde föreligga något hinder för att sarrma service san kcm att lämnas PKbanken av postverket via ‘eiwan skulle kunna

postanstaltema ges

till övriga banker om de så Fnskade. Sådana avtal har träffats i mars 1977 mellan postverket å ena sidan och Svenska Bankföreningen å andra sidan. Liknande avtal har också träffats nellan postverket och Svenska Sparbanksföreningen respektive Föreningsbankernas Förbund. Avtalen innebär i huvudsak att uttag på bankbok får ske på postkontor och att checkar tages emot i poströrelsen (jfr 7.6) .

2.5 Bank- och postgirorörelsen

Departementzschefen erinrade i propositionen om den pågående utredningen an att sammanföra post- och bankgiro till ett enda gemensamt system och ansåg att uppdelningen av postgirorörelsen borde underlätta ett sådant samnanförande. Ett sådant girosystem skulle enligt honom kunna tänkas bli administrerat av postverket.

2.6 Néiringsutskottets betänkande

Propositionen tillstyrktes i huvudsak av näringsutskottet (NU 1973:63) . I en reservation påtalades att postverket inte skulle fâ frihet att placera sina överskottsmedel och utländska valutor etc. där de fördelaktigaste villkoren kunde erhållas. Reservanterna uttalade vidare att riksdagen borde få ta ställning till hur ersätmingsfrågoma skulle lösas.

2.7 Nbtion angående betalning av överskjutande skatt

I motion 1975:318 hemställdes att riksdagen skulle besluta uppdra åt regeringen att föranstalta cm sådan av konplettering blanketten för sjéilvdeklaration att deklaranten kunde ange cm utbetalning av överskjutande preliminär skatt (Ö-skatt) skulle ske direkt till mottagaren eller till angiven bankinrättning mot- ” tagaren har konto. Skatteutskottet (SkU 1975:76/18) avstyrkte motionen med hänvisning till att regeringen i noverrber 1974 hade

22 av om förhållandet mellan . . . Tidigare behandling frdgan

läxmat en framställning från bankernas centrala organisationer i sanma äxendeutan bifall. Utskottet förutsatte dock att riksskatteverket skulle utreda frågan i sanband ned den förestående anläggningen av ADB-systenet inom skatteväsendet. Riksdagen godkände utskottet-s

2.8 skyldighet att i vissa fall an- Statliga myndigheters lita PKbanken

I att skyldigheten enligt kunproposition 1976/77:l27 föreslogs (1974:591) cm skyldighet för nedelsförvaltande statligörelsen ga myndigheter m.fl. att i vissa fall anlita riksbanken, postgirot eller PKbanken skulle upphävas i den del som avsåg skyldighet att anlita PKbanken. Propositionen hade som underlag en skrivelse från Svenska sparbanksföreningen, som remissbehandlats. anförde att, när det gäller andra banktran- Departementschefen saktioner för borde än nedelsplacering statliga myndigheter, - nen inte PKbanken - anlitas så snart riksbanken och postgirot det kan ske utan olägenhet. Han hänvisade i detta väsentlig till att en proposition skulle frarnläggas ned förslag sammanhang till riktlinjer för modernisering av det statliga budgetsystemet . I denna sägs att övervägande skäl talar för (prop. l976/77:l30) - efter beslut av reatt affärsverken ned undantag av postverket särskilt fall - borde kurma rätt att plageringen i varje nedges cera likviditetsoverskott ned ränta i riksgäldskontonet.

också ned hänvisning till riksrevi- Departenentschefen påpekade sionsverkets remissvar att myndigheternas skyldighet att anlita är för rationella bepostgirot en grundläggande förutsättning i statsförvaltningen och att dessa rutiner är talningsrufiner anpassade till det statliga redovisningssystenet samt tillgodoser de krav snabbhet och säkerhet scm måste ställas. Någon på ändring i detta avseende föreslogs därför inte.

När det inbetalning av skatt och återbetalning av Ö-skatt gäller hänvisade till att man inom ramen för det utdepartementschefen som pågår inom skatteadministrationen f .n. övervecklingsarbete att också anlita Inte heller i denna del framlaväger bankgiro. des alltså några förslag.

f

Tidigare behandling av frågan om förhållandet mellan . . . 23

Ur de i propositionen redovisade remissvaren kan här nämnas att Statskontoret hänvisade till en unders5kning av checklönekomnittên (Ds Fi 1975:6) vari det sades att ingen av de övriga bankerna kunde erbjuda den servicenivå san PKbankens ldnesystem representerar. Statskontoret sade också att för löneuträkningssystemet (SLÖR) , till vilket på längre sikt samtliga statsmyndigheter utom affärsverken och statens komer att vägverk anslutas, innebär det stora fördelar att löneutbetalningarna kan ske genom en enda penninginréittning.

Majoriteten av fullmäktige i riksbanken sade i sitt remissvar att det framstår som angeläget att reducera statens kassahållning för att minska dess ränteutgifter. Alternativet till det nuvarande systemet skulle snarare vara en enhetlig kassahållning styrd av riksgäldskontoret.

Riksrevisionsverket å sin sida anförde att möjligheterna borde undersökas att i ökad utsträckning placera medel direkt på statsverkets checkräkning i riksbanken.

Fullrräktige i riksgäldskontoret ansåg bl.a. att alternativet att placera vissa statliga nedel, främst av fondkaraktär, i på konto riksgäldskcntoret borde belysas. Man hänvisade till förslaget i det årets budgetproposition om successiv av rundöverföring radiorörelsens fondmedel till riksgäldskontoret (P1-‘Op. 1976/77: 100, bil. 12 s. 491).

I sitt yttrande över propositionen finansutskottet tillstyrkte (FiU l976/77:23) denna. Därvid redogjorde utskottet för au skri velse som inkommit från Svenska vari franhölls Bankföreningen, z att en obligatorisk till styrning postgirot av betalningar till och från allmänheten innebär betydande olägenheter och i många fall kostsamma dubbelrutiner. I skrivelsen berördes vidare möj- , ligheterna att anlita bankgiro såvitt gäller inbetalning av i skatt och återbetalning av Ö-skatt. Utskottet framhöll med an- \ ledning av föreningens skrivelse, att det inte ville utesluta

_ att de önskade förändringarna kunde vara cm de :minska-

lämpliga de företagens kostnader utan att höja kostnaderna för skattead- 5 ministraticnen. Utskottet ansåg det naturligt att avvakta pågåen-

24 behandling av om förhållandet mellan . . . Tidigare frågan

de överväganden i amne t irznan ställning togs till föreningens förslag. Riksdagen godkände finansutskottets

2.9 Riksskatteverkets och Statskontorets promamoria

I september 1977 överlärmade riksskatteverket och Statskontoret till budgetdepartementet genensanma prcmemorior om inbetalning av skatt och återbetalning av Ö-skatt. I prcxnemoriorna skisserades tänkbara system för ändrade betalningsrutiner. Samtidigt betonades att en eventuell förändring av penningstr’cmnarna mellan kreditinstituten skulle få stora återverkningar för postgirorörelsen och att frågan måste bedömas utifrån bredare samhällsekonomiska perspektiv än enbart skatteadministationens.

2.10 Tilläggsdirektiven till utredningen rörande förhållandet mellan bankgiro och postgiro

av tilläggsdirektiven l. En utförlig beskrivning ges i kapitel

: 25

3 Postgirot-en översikt

3.1 Starten av postgirot

3.1.1 Utredningar 1917 - 1925

Kungl. Majzt tillsatte år 1917 en kcmnittê för att utreda behovet av en s.k. postcheckrörelse i Sverige.

Postcmeckkmmttên, vars förslag i stort ligger till grund för nuvarande postgirorörelse, anförde san sanmanfattande argument för införande av postcheckrörelse i Sverige att en sådan för affärslivet i hög grad skulle nedföra förenkáde betalningstransaktioner, lättnader i bokföringen och förmånen av relativt låga avgifter, att den för postverket skulle kunna i stor utsträckning avlösa det mera tunghanterliga och cmstéindliga postanvisningsféjrfarandet samt att den ur nationalekonomisk synpunkt vore av värde gencm den inbesparing av kontanta den vipenningmedel sat sig Inäktig att genomföra.

Efter bearbetning av förslaget av 1920 års postspa1ba.nkssa.kkunniga lades en proposition fram 1922. Den avstyrktes. Mot införande av postgirorörelsen anfördes dels att något behov verkligt inte förelåg :red hänsyn till att postremissväxelförfarandet fanns, dels att organisationen skulle bli alltför dels också dyrbar, att en postgirorörelse inte låg i linje med postverkets uppgift att vara ett kammnikationsverk.

Nästa fas inträdde när dåvarande och riksgeneralpoststyrelsen räkenskapsverket 1924 i skrivelser henställde att Kungl. Maj:t måtte framlägga proposition an införande av postgirorörelse i Sverige. Riksräkenskapsxrerket franhöll därvid att det inte Ininst

26 Postgiro! - en översikt «

med tanke och medelskontrollen var synnerpå statsförvaltningen önskvärt att reformen genomfördes. Proposition framlades ligen och efter utskottsbehandling biföll riksdagen derma sedvanlig cm införande angång förslaget av postgirorörelse. Förordningen utfärdades den ll juli 1924. gående postgirorörelse

1924 års var i kraft t.o.m. utgången av år postgiroförordning 1969, då den tzpphörde i samband med att postbankslagen (SFS trädde i kraft. I denna finns inga speciella fö- 1969:732) lag reskrifter om postgirorörelsen utan det ankom på Postbankens och därunder lydande organ att utfärda erforderliga styrelse föreskrifter an postgimrörelsen.

3 . l . 2 Räntefrâgan

av medlemmarna i 1917 års postcheckkcmnittê ansåg att Flertalet ränta borde (intill högst 100 000 kr., dock ej utgå på de medel statsmedel) , scm insatt-es på postcheckkonto. Framförallt ansåg man att rörelsen skulle vinna god anslutning. Men man härigenom framhöll också att i viss mån skulle komma att fungepostgirot ra san bankinrättning och att det därför inte vore mer än rimatt lämna kontoinnehavarna ränta på deras pengar. Räntan ligt borde efter i huvudsak samma räntefot, som i allmänhet utgå i bank innestående medel som alltid står tillämpades på sådana till kontoinnehavarnas förfogande.

I 1924 års överlämnades åt Kungl. Maj:t att bestämma förordning om och efter vilka grunder ränta på medel, som innestår på postskulle kontohavaren. Päntan sattes först girokonto, gottgöras som stod inne minst en halv månad och till 1,8 % på det belopp 100 000 kr. Efter sänkning till 0,5 % togs räntan bort understeg 1932. Först fr.o.m. 1960 infördes åter ränta på vissa postgiromedel. inlåningsrälmingar i postgirot överfördes 1974-07-01 till Plmanken, se avsnitt 3.3.1.

f Postgirot — en översikt 27

3 . l . 3 Kontobokföring

När postgirot skulle införas var meningarna starkt delade huruvida kcntobokföringen skulle ske vid ett enda eller vid flera bokföringsställen. Länge ansåg man en oentraliserad kontobokföring ombjlig. Emellertid föreslogs vid utskottsbehandlingen 1924 att bokföringen t.v. skulle ske vid endast ett i postgirokontor Stockholm. Så skedde också, men på grund av rörelsens kraftiga tillväxt visade det sig dock snart att inrätta särskilda postgiroavdelningar på andra orter; 1929 i Göteborg, 1930 i Boden och Malmö samt 1943 i Visby. Dessa avdelningar betjänade kontohavarna inom vissa begränsade områden genom att mottaga, behandla och utan förmedling av postgirokontoret utbetalningskort. sedemera har dessa särskilda avdelningskontor successivt lagts ned, det sista (Boden) under våren 1975.

3.2 Postgirots organisation före 1974-07-01

Postgirorörelsen administrerades fram till 1974-07-01 av Postbanken, som utgjorde en av huvudenheterna i postverket. Postbanken var funktionellt organiserad och arbetade under postbankschefen och bankdirektionen på fyra huvudavdelningar; drift-, finans-, marknads- och organisationsavdelningarna. Dessutcm fanns två stabsorgan; sekreterariatet samt redovisnings- och revisionskontoret.

Postgirorörelsen cmbesörjdes inom Postbanken av postgirokontoret. Postgirokontoret bestod av fyra centrala mdenenheter, nämligen girobokföringen, girorevisionen, giroundersifikningensamt giroregistreringen. Under girobokföringen lydde även personkontoenheten.

3.3 Postgirot efter 1974-07-01

- Postgirots huvuduppgift ingående i postverket såsom allmännyttigt marknadsinriktat serviceföretag - är att förmedla betalningar, nedverka till att betalningar underlättas och i övrigt främja ändamålsenliga betalningsmetoder. Härvid gäller att postgirots verksarrhet skall bedrivas så att både företagsekonamiska ,x

28 Postgirot - en översikt

och sanhällsekoncmiska intressen tillgodoses.

vid sidan av den allmänna poströrelsen, det Postgirot utgör, incm postverket. Postgirot är en egen största werksamhetsanrâdet och har därmed ansvar för det ekonomisresultatenhet inom verket av sin verksamhet. Däremot upprättas inget eget ka resultatet bokslut, utan detta ingår i postzerkets.

betalar till poströrelsen en ersättning som ger full Postgirot scm utförs för postgirots kostnadstäcknmg för de prestationer innefattar utöver särräkning bl.a. i postkassoma. Ersättningen ett mot dessa bidrag till poströrelkostnadema proportionellt av statskapitalet. Postsens sattkostxzaâar och till förräntriingen till största delen av ränteintâlçter och girots intäkter utgörs - till skillnad från denövriga postverksanheten — i hög är därför msultatet också i beroende av diskontots höjd. pâverkas grad av kostnadsutvecklingen fo‘r kassaarbetet på postkontohög grad ren och genomloppshastigheten för postgiromedlen.

efter överenskcxtnelse ned riksrevisionswrket, Postgirot fullgör, betalningar till och från statliga myndighei stor utsträckning ter ned det statliga ekoncmiadzninstrativa systemet i enlighet I detta saxrmanhang förtjänar nämnas den beredskaps- (system S). i händelse av scm erfordras för postgiroverksamheten planering har att statliga och koumunala myndighekrig. Sedan länge gällt ters i krig företrädesvis skall ske genom anlitande betalningar förordas i ett av riksrevisionsverket av postgimt. Samna system

nyligen framJ.agt förslag.

3. 3 . 1 Uppdelningen av Postbanken

Kreditbank 1974-07-01 samman till Postbanken och Sveriges gick Post- och Kreditbanken, PKbanken. Bakden statliga affärsbanken framlagda propositionen ned förslac_ gnmden var den av regeringen om Postbanken 1973:145) . till lag cm upphävande av lagen (prop. i vilken föreslog Riksdagen beslöt i enlighet ned propositionen, inrebar i stort sett att postbildandet av PKbanken. Samgåendet

kvarstannade i postverket. Räntebärandepostgirokmton girot dock av den nya banken liksan även Postbankens sparröövertogs

Postgirot - en översikt 29

relse och personkontorörelse. Vidare skulle utléningen av postgimmedel handhas av PKbanken. Å andra sidan arbesörjer postveri ket för PKbankens räkning transaktioner på postanstalterna, › central kontobokföring m.m. Innebörden av det samgående som ägde rum behandlas närmare i kapitel 5.

Den centrala bokföringen m.m. för PKbankens räkning handhas av den organisatoriska enhet san postgirot utgör inom postverkets centrala förvaltning (se 3.4).

3 . 3 . 2 Postgirots verksanhet

3 . 3 . 2 . l Organisation

Postgirot indelas numera i fyra huvudavdelningar, nämligen allmänna avdelningen, driftavdelningen, marknadsavdelningen och organisationsavdelnjngen. Dessutom firms ekoncmikontoret.

3 . 3 . 2 . 2 Centraliserad bokföring

Postgirot har ett oentraliserat bokföringssystem, vilket innebär att insättningar och uttag noteras direkt på postgirokontona vid postgirot i Stockholm. Kontoutdrag med uppgift om saldo expedieras till kontohavare efter varje kontoarsättnig. Betalningsuppdrag som inkomnit före kl. 09.00 bokförs ned vissa undantag sanma dag.

Den tidigare organisationen ned vissa avdelningskontor upphörde under 1975 (se avsnitt 3.1.3) . Anledningen härtill var det

f

minskade behovet hos kunderna till följd av utbyggnaden av möjligheter till s.k. direktuttag på postkontoren, installationen av kassamaskiner etc.

3.3.2.3 Personal

5 Postgirot har haft följande personalstyrka de fyra senaste e aren:

30 Pastgirot - en översikt

Av de anställda är ca 350 sysselsatta incm den egentliga administrationen, och ca l 140 årsanställda har uppgifter som sammed uppdrag åt PKbanken. Av det totala antalet anställmanhänger da är ankring 90 % kvinnor.

3 . 3 . 2 . 4 Datorutrustning

Postgirots datoranläggning består f .n. av fyra centralenheter, nämligen

l st IBM 148 2 st IBM 155 l st IBM 158

Härtill komer tre nünidatorer för konvertering och transmission För optisk har anskaffats ll st av typen RC 3600. datafângst OCR-läsare av typen REI 2000. Härutöver finns kringutrustning av varierande anfattning och typ.

3. 3 . 2 .5 Postgirots produkter

3.3.2.5.l Bastjänster

In- och utbetalningar sanrt: gireringar utgör postgirots bastjänster. In- oda utbetalningar förmedlas av postkontor och lantbrev- - - Häxutöver kan betalningsuppdrag beordras gireringar via s.k. bruna kuvert vilka kostnadsfritt kan sändas in direkt till för bokföring. Genom dessa bastjänster skapas en postgirot mängd olika nöjligheter i samband ned fakturabetalningar, uppbörd och inkassering av avgifter, utbetalnig av löner och ersättningar m.m.

Postgiro! - en översikt 31

3. 3.2.5.2 Företagstjänster

Betalningar till och från företag och myndigheter svarar för mer-

parten av postgirotrafiken. Postgirot har allt ifrån starten 1925 försökt att följa utvecklingen inom kontorsomrâdet för att kunna

anpassa sina tjänster till kundernas förändrade behov. Datatekniken har här ;inneburit revolutionerande förändringar och samti-

digt skapat förutsättningar för ett bredare servioeutbud riktat mot företag och myndigheter.

Den långtgående dataintegration som beskrivs i fortsättningen har för postgirots kunder inneburit betydande rationaliseringsvinster och samtidigt gett Sverige ett av världens mest utveck-

lade system för

betalningsfömedling.

Företagstjänstema är

fakturabetalningsservioe, inbetalningsser-

t vice-OCR, autogiro, utbetalningsservioe och

hyresredovisning.

› Fakturabetalningsservice

Företag med tillgång till dator (egen eller via dataservicebyrå) kan rationalisera sina

leverantörsbetalningar via postgiro gencm

i att anlita

postgirots fakturabetalningsservice.

Systemets funktion framgår av nedanstående rutinschema.

32 Postgiro! - en översikt

Fakturabetalningsservice

Företaget

v

Datarutin för Ieverantörsreskontran, egen el servicebyrä

Postgirot tar emot Datamedium med obetalda fak- - magnetband turor registre- —magnetbandskassett rade - diskett - direkt via telenätet

t Kontoutdrag

Vid varje v

Uppgift Om - 3fi§§.fê“°s'

. bokförda P ostgiro t uppdrag

Kan dessutom | _ 1. Bevakar rätt betalningsdag lämnas via; 2. Avräknar kreditnotor _ magnetband 3. Skriver ut nödvändiga blanketter -disken 4. Bokför betalningarna _ telenätet

5. Skriver ut rapporter

Uppgift om Vid varje n x t°‘aSUmm3 _ förändring i V V bevaknings re

Bgézgge

| förekom- Inköpsanmälan för löpande _ mande fall Girering el i utbetalning betalningar till utlandet

Företagets R _ 4 á r :

everamörer 1 raâgââns avg?frtsr;fi:t

i sou 1979,-35 Postgirot — en översikt 33

.V På avsändarens begäran skriver

postgirot fyra gånger per år avgiftsfritt ut en förteckning över samtliga betalningsuppdrag scm - är registrerade i dessa register revisionsrapporter. Rapporten

i kan fås i två sorteringsordningar

på betalningsmottagare och bokföringsdag - på bokföringsdag och beta] ningsmottagare

Fakturabetalningsservioe är avgiftsfri. Tjänsten befinner sig i stark tillväxt oda utvecklingen mot fler och fler konto1:sdato-

rer ger allt fler företag att ansluta möjlighet sig till systemet.

Inbetalningsservice - OCR

7 Systemet utvecklades i början av 1960-talet i nära samaxbete ; med Inaskinleverantören REI. Postgirot torde vara incm pionjär T området optisk lästeknik. I dag utnyttjas tekniken hos de fles-

ta företag världen över scm hanterar större mängder inbetalnings- 15 blanketter.

I Företag ned många kunder och stora volymer inbetalningar av typ I fakturor, prenunerationsavgifter, eller premier hyror använder i som regel databehandling i någon form. Genom att kcmbinera den

egna databehandlingen ned postgirots

inbetalningsservioe-OCRkan

Iran få bättre och effektivare redovisning och betalningskontroll. Det i sin tur kan innebära minskade utestående fordringar och räntevins ter .

;Systemet fungerar enligt följande rutinschema.

- en översikt 34 Postgiro:

Inbetalningsservice

Företaget Kontoutdrag Postgirot

Redovisningslista

Datarutin utskrift av inbetalnings- Data kort C el CK medium

Postkontor , Iantbrevbärare

l. sänder fakturor, hyresavier etc. med vidhängande Företaget C eller CK till betalaren. inbetalningskort

2. Kunden betalar över postgiro genom 2 a, Kontant inbetalning via postkontor eller lantbrevbärare 2 b, Egen girering från postgiro- eller personkonto

Dagligen får företaget - samt aktuellt kontoutdrag med uppgift om inbetalt belopp saldo på postgirokontot - en redovisningslista utskriven i stigande sekvens på före- \ kundreferenser (ktmdnunmer, räkningsnunmer etc.) tagets

önskemål levereras magnetband eller diskett 4. Efter företagets I datamediet är kundreferens och dagligen eller periodiskt.

sou 1979-35 Postgiro! - en översikt 35

inbetalt belopp registrerat. kan Företaget använda materialet

direkt i sin egen och ett databehandling slipper

stansningsarbete.

Företaget lämnar kontinuerligt datamedium till postgirot - med = bud, per post (portofritt och i arballage som postgirot håller

med) eller via telenätet. I datamediet

anges betalningsmottagarens kontonummer, som ska belopp betalas, betalningsdag och spe-

cifikation över betalningen (fakturanumner e.dyl.) . I samna da-

.i tanediun kan även betalningar till utlandet tas med. Företaget kan beordra i valfri betalningen valuta.

l Betalningsuppdragen läses in i postgirots register och på angiven betalningsdag Verkställs betalningen samtidigt som ev. kre-

ditnotor räknas av. Postgirot arbesörjer utskrift av nödvändiga

betalningsblanketter (girering/utbetalning samt

betalningsorder) I 0d’1 bokför uppdraget.

i; Vid varje betalningstillfälle redovisas betalningsuppdragen till 5-avsändaren. Avsändaren får

: kontoutdrag med uppgift om in- och utgående saldon, betalning-

ar till kontot samt totalsumman på de betalningar som verk-

ställts via fakturabetalningsservice

- listan bokförda en bet-alningsuppdrag fullständig specifikation över alla verkställda betalningar. Listan kan också

redovisas i datamedium om så önskas

- listan p bevakade betalningsuppdrag uppgift om totaJ.be1oppen

för samtliga kcmmande ett bra bokföringsdagar, hjälpmedel för

avsändarens likviditetsplanering

— uppgift om felaktiga och ändrade betalningsuppdag

utskrivna inköpsanmälningar i de fall avsändaren har utlands-

betalningar.

Vid bokföringstillfällena belastas avsändarens postgirokonto med

36 Postgiro! - en översikt

totalsumman av de betalningar som har verkställts genom fakturabetalningsservice.

I systenet används i dag två olika typer av blanketter: inbetalning/girering C resp. CX. Det som skiljer dan åt är att på CKblanketten får betalaren själv fylla i beloppet san sedan kodas till optiskt läsbar skrift i blankettens kodrad hos postgirot. Dessa blanketter används för betalningar då man inte känner till beloppet i förväg, t.ex. fakturor ned olika rabatter.

Inbetalningsservice-OCR är postgirots största företagstjänst. Det senaste året behandlades ca 157 miljoner C- och CX-blanketter. Rutinen är avgiftsfri för kunden.

Autogiro

Företag som har tillgång till dator kan autcmatisera sina betalningsrutiner i samarbete ned sina stamkunder. Företaget kanter överens ned sina kunder an att betalningsuppdrag som lämnas till postgirot får dras från kundens postgiro- eller personkonto på överenskomnen bokföringsdag.

på magnetband, magnetbandskassett, dis- Betalningar registreras kett eller direkt via telenätet. Postgirot bevakar förfallodaoch utför debiteringar och krediteringar på angivna förgarna fallodagar.

Redovisning till företaget sker ned kontoutdrag och rapporter. Återredovisning kan även ske via datamedia.

För betalaren sker redovisning ned kontoutdrag och eventuellt bilagd avi.

Rutinen beskrivs ned hjälp av nedanstående rutinschema.

, Postgiro! - en översikt 37

Autogiro

Räkning Avi Meddelande Företag/ Betalningsmottagare

Kontoutdrag Företagets Bokf. betalningar dataruti evak. betalningar

F

^terförda betalningar Revisionsrapport

Postgiro Debitering Debitering Postgiro-/ konto Kreditering Kreditering Personkonto

Avtal och fullmakter

Innan systemet kan starta måste fullmakter utväxlas mellan betalningsmottagaren och hans betalare. Postgirot tillhandahåller en speciell blankett Medgivande, betalning gencm postgirots autogiro. Betalningsmottagaren är skyldig att förvara originalexenplaxen av dessa blanketter.

Betalarregister

Betalningsmottagaren meddelar postgirot vilka betalare fullmakt är tecknad med. Postgirot använder för att översätta registret företagets (betalningsmottagarens) identifikation på betalaren

- en översikt SOU 1979:3 38 Postgiro!

till hans kontonummer. På så sätt behöver betalningsmottagaren inte betalarens postgiro- eller personkontonumner i registrera sina rapporter an förändringar i beegna register. Fortlöpande talarregistret lämnas.

Betalningsuppdrag

sänder magnetband, magnetbandskassett, dis- Betalningsmottagaren kett eller via telenätet till postgirot. I datamediet är de debiteringar eller krediteringar som önskas verkställda registrerade. De kan gälla olika betalningsdagar. Man kan också ange stående alltså betalningar som återkonmer vissa dagar uppdrag, år, kvartal eller Inånad. Stående uppdrag verkställs tills per de tas bort eller ändras av betalningsmottagaren.

Redovisning

scm inte sker med fasta belopp och perioder skall Betalningar aviseras senast före Vid 8 dagar varje betalningstillfälle. stående skall betalaren meddelas minst 8 dagar före den uppdrag första debiteringen. Både den första och kommande betalningar skall finnas med.

Betalaren får efter verkställd debitering/kneditering ett kontoutdrag. På kontoutdraget anges debiteringsdatum, rrottagarens postgiroznumner, beloppet samt in— och utgående saldo.

Betalningsmottagaren får också et kontoutdrag scm visar in— och utgående saldo, betalningar till och från kontot och summan av betalningar på kontot som gått via autogiro. Betalningsmottagaren får dessutom följande rapporter:

- listan bokförda betalningstmdrag, scm ger en fullständig över beordrade betalningsuppdrag, scm har förspecifikation fallit till betalning. Återredovisning kan även ske i magnetband, diskett eller över telenätet

- listan bevakade betalningsuppdrag, som anger totalbelopp för ‘ kcmmande betalningsdagar

- en översikt 39 Postgirot

rapporter om återbokförda betalningsuppdrag, betalfelaktiga ningsuppdrag och ändrade uppdrag

i - revisionsrapport, dvs. en utskrift av samtliga betaln1_ngsuppdrag san finns registrerade i bevakningsregistret. Rapporten kan fås i två olika och levereras sorteringscmgângar fyra gånger per år avgiftsfritt på betalningsmottagarens uppmaning.

Avgift uttas f .n. ned 50 öre per debitering av postgirokonto eller personkonto i PKbanken. för av i Undantag görs debitering

s huvudsak

företags postgirokonton som är avgiftsfri.

5 Utbetalningssexvice

Företag, som har stora volymer utbetalningar och tillgång till dator, kan rationalisera sina rutiner genan att anliga postgiy rots Utbetalningsservice .

i Postgirot erbjuder fyra olika betalningsrutiner:

i l. Kunden skriver i dator ut utbetalningskort och gireringskort. Utbetalningskorten sänds direkt till betalningsmottagarna. Magnetband, magnetbandskassett eller diskett ned underlag för samtliga betalningar och gireringskorten sänds till postgirot för bokföring. Rutinen är länplig för san har företag behov av snabb utbetalning utbetalningskorten behöver ej skickas till postgirot för och man vinner bokföring därigenom minst en dag.

Nedanstående rutinschema visar systemets funktion.

40 Postgirot - en översikt

Utbetalningsservice 1. Företaget 4 v Datarutin egen el|er via servicebyrâ

Utbetalnings- G59i"9S‘ ‘______._.:_.___., kort kort

Betalningsmottagaren tölihanda Datamedium med bokföringsunderlag Via post Direkt 4 V Postgirot

Betalningsmottagaren Gireringskort 1j——j—— Kontoutdrag ; Betalningsorder Kontoutdrag Bokföringsrappor:

‘ Posrgirot - en översikt 41

2. Kunden skriver i dator ut utbetalningskort som sänds till betalningsmottagaren. Datamediun (samma san i rutin l) ned underlag för samtliga sänds till betalningar postgirot, där gireringskorten skrivs ut, varefter sker. Rutinen bokföring passar företag ned behov av snabba nen san inte utbetalningar vill belasta sin egen dator ned utskriftsarbete.

Nedanstående rutinschema Visar systemets funktion.

Utbetalningsservice 2. Företaget

i

Datarutin egen eller via servicebyrâ

Utbetalningskort skrivs ut av avsändaren

Datamedium med bokföringsunderlag

Betalningsmottagaren tillhanda

Postgirot

Kontoutdrag

Utskrift av gire- › ringskort efter 3e‘3|9S°Tde" datamediet Betalningsmettagaren Bokföringsrapport

i

Gireringskort

Kontoutdrag

42 Postgirot — en översikt SOU 1979:3

3. Kunden lämnar datamediun (sanna som rutin l-2) till postgirot för utskrift av både utbetaln1.ngs- och gireringskort. Därefter sker bokföring av korten i vanlig ordning. Utbetalningskorten sänds av postgirot till betalningsmottagama. Rutinen passar företag som vill slippa egen utskrift av blanketterna och därmed kopplat arbete (lagerhållning etc.) .

Nedanstående rutinschema visar systemets funktion.

Utbetalningsservice 3. Företaget 4

V7 Datarutin egen eller via servicebyrâ

Datamedium med bokféringsunderlag

V7 Postgirot

Utskrift av gireringskort och utbetalningskort efter datameciet Kontoutdrag

Betalningsmottagaren 7* Betalningsorder

Jr Y Bokföringsrapport

Utbetal- Gireringsningskort kort

Kontoutdrag

Postgiro! - en översikt 43

4. I utbetalningsservioe finns ett alternativ. I ytterligare alternativet kan kunden välja om han vill datainteutnyttja gration eller ej med postgirot. F.n. erbjuds alternativet endast ktmder i postgirots girolönesystem, scm skall ersättas av ovan angivna system.

Företagen skriver i detta alternativ ut sina utbetalningskort själva (manuellt eller med hjälp av skrivmaskin, bokföringsmaskin eller dator). Gireringskort förekatmer i rutinen. ej Utbetalningskorten distribueras till betalningsmottagaren direkt på arbetsplatsen eller via post.

Utbetalningsservice 4.

Företaget

i

Utskrift av utbetalningskort

I

Betamingsmottagaren tillhanda Lista/ datamedium med bokföringsunderlag

Postgirot

Kontoutdrag

Bokföringsrapport

44 Postgirøt - en översikt

Betalningsblanketter

skriver ut blanketterna (rutin 3) , sker detta på Då postgirot standardblankett. (än företaget cxtbesörjer utskriften av blanketterna finns stora möjligheter att anpassa blankettutformningen till företags specifika behov. respektive

Distribution

kan delas ut genom företagets försorg eller Utbetalningskorten Blanketter större än standardfonnat (210 x 102 genan postverket. alltid kuverteras av kunden cm postbefordran skall ske. mn) måste Även andra kan då bifogas. Standardkuvert tillhandahålbilagor les av postgirot till sjéilvkostnadspris.

Avgifter

Gireringar är avgiftsfria

För utbeta].m.ngskort utgår följande avgifter:

Rutin l och 2 l:25/st Rutin 3 1:50/st Rutin 4 2:85/st

hanteras ca ll miljoner utbetal- I utbetalningsservioe årligen ningskort och ca 1 miljon gireringskort.

Hyresredovisning

är en dataservicebyråtjänst som postgirot er- Hyresredovisning bjuder hyresvärdar och andra som inkasserar hyror. Systemet fungerar i stora drag enligt följande:

Ett dator ned hjälp av lägenhetsregister läggs upp i postgirots som kunden skickar. Med registret som rapporteringsblanketter räknas kvartalsvis eller månadsvis ut de olika hyresbelopgrund och avdrag anvisningar. Varpen med tillägg enligt hyresvärdens den får en preliminär debiteringslista för godkännansamtidigt

Postgirot — en översikt 45

de. Efter godkännande från kunden skriver postgirot ut inbetal- 1 ningskort som skickas till värdens hyresgäster. betalas Hyrorna

i in till ett särskilt uppsamlingskonto. Två gånger i månaden

_ kontrolleras betalningarna och differenslistor skickas till vär-

t den. Efter första kontrollen skickas

en påminnelse till hyresgästen.

t Avgifter

Ä Anslutningsavgift utgår f .n. med 2 000:-. Därtill utgår avgifter

för registrering av nya objekt (l:43/objekt) och aviseringsavgifter (O:4l/objekt och månad vid kvartalsavisering och 0:60/objekt och månad vid månadsavisering) .

3.3.2.5. 3 Utlandstjänster

p 1974-07-01 övertog postwarket valutahandelstillsténdet från

Postbanken. Verksanheten administreras av postgirots utlandssek-

tion. Postgirot kan därmed fortfarande som valubabank fungera ‘ och valutaprövningsinstans. Anskaffning eller försäljning av va-

lutor i utlandsrörelsen sker i huvudsak gencm direkt valutahan- ‘ del med utländska postgiroförvaltningar och med PKbanken.

Postgirobetalningar till utlandet sker i svenska kronor och utländska valutor gencm internationella gireringar brevledes och telegrafiskt från svenskt till utländskt inbetalpostgirokonto, ningar på svenskt postkontor till utländskt eller postgirokonto genom postgirots utländska korrespondentbanker (affärsbanksför-

bindelser i utlandet) san check-, brevoch telegramremissor. Nbtsvarande betalningar från utländska postgiroförvaltningar och postgirots kornespcnde-.ntba.nker kommer till Sverige för V gottskrivning på svenska postgirokcnton eller för kontant utbetalning till mottagaren. sker över Avräkningarna postgirots nostrokon- K ton i utlandet eller över lorokonton i svenska kronor vid post- 3 girot för utl. har också banker/postgirokontor. Nyligen påbörjats överföringar av betalningsugadrag genom teletransmission ‘ i den utrikes betalningstrafiken. Vidare sker betalningar över ‘ s.k. externa kronkonton. har även Postgirot sedan år 1971 resei valutatjialnst på ett antal större gränspostkontor. Ett försök med

46 Postgiro! - en översikt

runt om i landet pågår. utökning av servicen på ca 50 postkontor

3.3.2.5.4 Särskilda qpdrag

i postgirots sorti- Vid sidan an den ovan beskrivna produkterna

:rent utför andra tjänster på uppdragsbasis. På uppdrag postgirot

av preliminära skatter m.m., av staten redovisas inbetalningar

deltar i utbetal- i mars och arbetsgivaravgifter. Vidare postgirot 1 och redovisar äldre studie- 1 ning av studiemedel samt inkasserat i coh barn- J lån. deltar även i ADB-revision av pensions- Postgimt 1 bidragsutbetalningar m.m. J

handhar dessutcm clearing ned bankerna, å Postgirot postverkets 1 vilken cxnfattar av banker inlösta postala betalningshandlingar \ 1 inlösta checkar och andra bankbetalningshandresp. av postverket J i motsvarande parts fordran tilllingar. Penningrredel deltagande a

i

förs mottagarbanken resp. postverket gencm riksbanksclearingen.

Gencm avtal nellan bankerna och byggnadsbranschens arbetsgivar- i

och arbetstagarorganisationer får drygt 200 000 bygganställda I

l

Bygglönecentralen. Arbetssina löner utbetalda genom den s.k.

vilken bankförbindelse man vill ha, givare och anställd väljer

och driften av centralen handhas på entreprenad av postgirot.

banker Fordringar som Bygglönecentralen har på arbetsgivarnas

regleras i riksbanksclearingen.

av sin dator- Slutligen må nämnas att postgirot ned utnyttjande

kan tillhandahålla vissa datakapacitet i mindre utsträckning

tjänster, t.ex. stansning, mikrofilmning.

3 . 4 Postgirots entreprenadétaganden

3.4 .1 Produktion

har bildandet av PKbanken För det löpande arbetet i postgirot

Således onbesörjs den inte nedfört nâgra stora förändringar. ‘ i och personkontorcrelserna av postcentrala bokföringen spar-

sköter bl.a. kongirot på uppdragsbasis åt PKbanken. Postgirot

bokföring, revisions- och Imdersökningsärenderl. touppläggning,

Postgiro! - en översikt 47

3 . 4 . 2 Ersättningsfrågan

Beträffande ersättningsfrågoma sades i propositionen att medel som innestod på de icke räntebärande kontona skulle förräntas i PKban.ken enligt särskilda Qunden för regler. ersättningspring ciperna fastställdes av regeringen (finansdepartenentets skrivel- E se 1974-06-28). sedemera har postverket och PKbanken på basis av dessa ersättningsgrunder träffat avtal vilket nytt gäller t.o.m. utgången av år 1979 ned successiv ned två år förlängning åt gången. Räntza på de nedel som placeras i PKbanken beräknas på det sätt som beskrivs i kapitel 5.2. För den centrala reskontrabokfdrinwn inom postgirot utgår ersättning för redovisade särkostnader samt andel i samkostnader.

3 . 5 - Betalningsförnedlingen volyner

Av nedanstående tablå framgår postgirots betalningsförnedling de fyra senaste budgetåren (ett budgetår avser perioden l juli - 30 juni) .

1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 Antal (milj. st) - Gireringar 72,9 79,2 87,9 91,8 - Inbetalningar 154 , 9 167 , 4 175, 7 175 , 5 -

(insättningar (mkr) -

i

Gireringar 812 251 960 606 1 310 880 1 924 703 - Inbetalningar 331 902 388 634 440 346 503 607 - Utbetalningar 316 862 370 062 419 782 478 387

Totalt l 461 015 l 719 302 2 171 009 2 906 697

Antal konton (st) per 30 juni 701 312 724 425 767 378 817 042

- en översikt 48 Postgiro!

1974/75 1975/76 1976/77 1977/78

Utlandsrörelsen l 540 - Antal (1 OOO-tal) l 156 l 342 1 443 3 658 4 318 5 136 - Omséittningar (mkr) 3 106

Entreprenadverksanheten åt PKbanken

Personkonto - antal transaktioner 49,2 54,8 61,7 66,4 (milj. st) 71 883 - omsättning (mkr) 41 418 51 999 61 709 5 - antal konton (milj. 1,0 1,1 1,2 1,2 st)

Sparkonto - antal transakticner 25,3 24,5 21,6 19,5 (milj. st) - 16 685 18 254 17 520 17 163 utsättning (mkr) - antal kcnton (milj. 5,6 5,6 5,3 5,0 st) n

1 Girokapitalkonton - antal transaktioner st) 0,4 0,5 0,6 0,6 (milj. 1 4 138 695 165 577 - utsättning (Irkr) 80 488 108 510

- antal konton (st) 12 192 14 184 16 838 19 388 i

Postverkets

:4 prestationsplikt

mmm”

v,...

Frågor cm postverkets uppgifter och målsättning har behandlats

av postutredningen 1956 (SOU l962:52) och i den proposition cm postverkets organisation san byggde på utredningens förslag

(prop. 1964:141) .

Utredningen framhöll bl.a. att den ursprungliga postala verksamheten låter väl förenas sig rred betalnjngsfijnnedling och att

postgirot oda postsparbanksverksanheten starkt sätter sin prägel på postverkets hela verksamhet. De är integrerade delar av denna och räknas till postens naturliga uppgifter. Det är angeläget, framhölls det, att postverket utnyttjas för alla uppdrag som låter sig inpassas i dess organisation oda är förenliga med syftet för dess verksamhet.

Postverket karakteriseras såscm ett alhnännyttigt företag. Det innebär att verkets tjänster bör erbjudas till självkostnadspriser och rörelsen således inte drivas i vinstsyfte samt att verket är förpliktat att tillhandahålla en likvärdig service över landet och att behandla kunderna lika. Denna förpliktelse

;bör dock enligt utredningen tolkas så att den avser

likvärdig

êservioe och lika bduandling cm likartade

betingelser råder i fråga om bebyggelsens art,

befolkningsmderlag, kostnader för

gnostanordningaxna samt försändelsernas beskaffenhet, kundernas

?egna

insatser för att :minska postverkets arbete etc. Samtidigt

?måste de sociala intressena beaktas

i fråga om postmätets ut-

inredning och uppréitthéllande. Med detta avses en skyldighet för postverket

att genom ett över hela landet utbrett nät av post-

;anordningar erbjuda en viss minimiservice och att

A upprätthålla nna även i områden i vilka 2 den ej ekonomiskt bärkraftig.

sou 197935

50 Postverkets prestationsplikt

firms och den Scm stöd för en sådan målsättning posüronopolet

Även denna målsättning ger ett vidutjämnande enhetstaxan.

för bedömanden, framhöll sträckt utrymne företagsekoncmiska

utmaningen vidare.

sedd för hade utredningen en från Beträffande Postbanken sig

avvikande mening. Det att postgirot 3

det sagda delvis framhölls

inte har vare sig något formellt eller och postsparbanken

De arbetar i stark konkurrens med kreditinstireellt monopol.

direkta motsvarigheter i det enskilda tuten. verksamheternas

måste i högre grad än näringslivet gör att postbankens politik

i föras från företagsekonomiska utgångspunk- 3 postverkets övrigt ä

ränteutvecklingen verksamhetens ekonomiska ter. Vidare avgör

Konsolidering måste r$ultat mera än prispolitiska åtgärder.

används för avsättning till re- i därför ske genom att vinstmedel i av värdepapper. Postbankens målservfond och för nedskrivning

av nämnda skäl anslutas till sättning bör enligt utredningen

vad inom enskilt frätrst bankväsendet. som gäller näringsliv,

förklarade att han kunde I propositionen departenentschefen

vad uttalat i fråga an de allmänt ansluta sig till utredningen

och han ej några därifrån mera generella riktlinjerna gjorde

avvikande uttalanden. Han erinrade bl.a. om betydeli princip i

innebörden av olika åtgärder I sen av att den företagsekoncmiska

och fast att det alltid måste ske en avalltid klarläggs slog

sezvicealternativ inom det ekonomiska ut— Vägning mellan olika

som via taxehöjningar står till förfogande. J rynme i

i för torde allt- Sålunda fastlagda principer postverksamheten 1 i sina huvuddrag gälla även om efter postbankens upphöran- J; jämt rörelse- n till att vara en rent postal de postgirot återgått

inte i någon postal bankrörelse. gren och således längre ingår l

mellan den postala bankverk- Jämförelsen som tidigare gjordes

i allmänhet har fortfarande relevans i salrheten och bankerna

å ena sidan och bankernas betalningsförmed- 4 fråga om postgirot

å den andra. Postverkets behov ling och inlåning via bankgirot

för kvarstår

av kostzmadstaickning postgirots kapacitetsanspråk

Verkets inkluderar automai princip oförändrat. serviceplikt

Postverkets prestationsplikt 51

tiskt postgiroservice. I övervägandena om den postala serviceapparaten och dess utbyggnad utgör alltid postgirot (och även

entreprenadâtagandet beträffande sparrörelserx) ett eleviktigt ment. I många fall torde här just ifrågavarande service oda transaktioner vara avgörande när det gäller det minimiunderlag i fråga cm efterfrågan på tjänster san bör vara för handen för att viss skall inrättas. postanordning Problematiken i dessa sanmanhang innefattar kanplioerade spörsmål an kosmadsfördelning, prissättning och ersättningsfrågor i samarbetet med PKbanken.

sou 1979:35 53

5 Förhållandet mellan och

postverket PKbanken

5 . l Bakgrund

Postbanken och Sveriges Kreditbank gick 1974-07-01 samman till den statliga affärsbanken Post- och Kreditbanken, PKbanken (prop. 1973:145, NU 63) . Samgåendet innebar i stort sett följande.

Postbankaus sparrörelse, personkontorörelse och den räntebärande delen av postgirorörelsen fördes över till den nya banken. Den inte räntebärande delen av postgirorörelsen stannade kvar inom postverket. Postverket skullde dock inte bedriva någon utlåning av postgiraredel. Innestâende sådana medel skulle liksom andra medel san inte erfordras för utbetalningar i postverket av verket överföras till PKbanken för att förvaltas av denna. Hanteringen på postanstalterna av transaktimer i sparrörelsen och personkontorörelsen skulle för PKbankens rälming ombesötjas av postverket. Detsamma gällde den centrala bokföringen och behandlingen i övrigt av dessa transaktioner. Vidare skulle PKbankens kunder kunna utnyttja postverkets kontor och kundservice och postverkets kunder PKbankens motsvarande organisation och service.

Det samgående som ägde rum förutsätter ett långt gående samarbete i organiserade former mellan postverket och PKbanken. Den följande framställningen avser att belysa relationerna mellan postverket och PKbanken, särskilt såvitt avser postgirot.

5 . 2 Postgirmedlens förvaltning

Postgiromedel och rörelseredel som inte erfordras för postver-

54 Förhållandet mellan postverket och PK -banken

skall överföras till konkets egen kassahållning to i PKbanken.

för den inlåning scm postverket på detta sätt har Ersättning i PKbanken skall motsvaras av den avkastning som innestående banken erhåller medel ned avdrag för bankens på sina placerade kostnader.

Till följd av postgiroinlåningens starka svängningar uppvisar saldot räntebärande kontot i PKbanken mycket betydande på det variationer, vilket ställer stora krav på bankens primairlj.kvi— ditet. Detta att en relativt stor del av de av postinte mera utan market insatta medlen kan placeras långfristigt likvida Ersättningen delas måste placeras i mycket tillgångar. den ena avseende inlåningsnedel san endärför upp i två delar, dast Irarknaden och den andra kan placeras på den kortfristiga som kan utnyttjas för utlåning i allavseende övrig inlåning, mänhet och för Gränsen mellan de tvâ delarna obligationsköp. bestäms månadsvis och utgör tolvmånadersnedeltalet av lägsta Inånadssaldon konto i PKba.nken. PKbanken behöver på postvexkets dock inte alltid hålla positiv utan kan använprimairl1.kviiitet och i da sig av upplåningsmöj lighetexna på dagslânemarknaden riksbanken. Detta uppgår f.n. till l 000 mkr. upplåningsutrymte mellan korta och långa Iredel skall dessa Vid gränsdragningen till det månad franrälmade lägsta saldot. 1 000 mkr läggas varje

Ränteersättningen för medel som placeras på den kortfristiga beräknas en räntefot som utgör det marknaden dag för dag efter av den ränta PKbanken erhållit på dagslånevägda genotrsnittet marknaden under dag. Ersättning för övrig inlärning respektive bankens ränteintäkter och räkningsavgifter ställda i motsvarar relation till sunman av dagsmedelsaldon för kalenderåret på utoch kortfristiga placeringar bundna på låningen, obligationer I detta att medelférréintningen lägst 15 dagar. princip fasta är avgörande för den procentuelpå PKbankens placeringar la avkastningen på denna postgiminlåning.

Scm ersätmingsavtalet korrmit att utformas, påverkas postgirots

Förhållandet mellan posrverket och PK -banken 55

ränteintäktzer starkt av förändringar i diskontonivân. Vid låga diskontonivåer uppkoztmer således svårigheter för att postgirot täcka sina kostnader för verksamheten. Med hänsyn härtill har avtalet kompletterats med en klausul cm särskild ersättning från PKbanken för det fall diskontot skulle 6 %. understiga

För kalenderåret 1977 uppgick postverkets totala i PKinlåning banken till 6 826 mkr. Räntegottgörelsen härför blev 643 drygt mkr.

5 . 3 postgirokonton

Som tidigare angavs överfördes i samband med fusionen all räntebärande inlåning från Postbanken till PKbanken. Detta betydde att en sortimentsuppdelning blev nödvändig av postgirorörelsen san ju bestod av vanliga, inte räntebärande postgirokonton och kapitalkonton, dvs. räntebärande postgirokonton. Utöver sortimentsuppdelningen har inga ändringar genomförts.

överföring av medel mellan vanliga och räntebärande kapitalkonton kan ske genom skriftliga uppdrag, telefonöverföringar eller automatiska uppdrag. Systemet möjliggör att medel som inte omedelbart behöver disponeras kan göras räntebärande utan tidsutdräkt. Räntesatsens storlek är beroende av vilken typ av kapitalkonto som väljs oda är f.n. (diskonto 6,5 %) lägst 3,5 och högst 7 %.

lvkadelsaldot på kapitalkontona var 1977 totalt l 900 mkr och antalet konton uppgick till ca 18 000 st.

För privatpersoner med postgirokonto finns det ett särskilt kontoslag, girosparkonto, som löper med samma ränta san spar- Detta kontoslag, som också ingår i PKbankens inlå- » kassekonto. ningssortiment, övervägar man att ändra.

5 . 4 Postgirokonto med kredit

Möjlighet finns att förena det vanliga med krepostgirokontot

56 Förhållandet mellan postverket och PK -banken SOU 1979:

dit. Kredit beviljas efter sedvanlig kreditprövning av PKbank varefter kredittagaren kan beordra betalningsuppdrag från sitt postgirokonto. Totalt beviljad postgirokredit uppgick ultimo 1977 till l 400 mkr. å

5. 5 Personkontorörelsen

Även personkontorörelsen överfördes 1974 till PKbanken och denna rörelsegren utgör det mest omfattande exemplet på integrationen nellan PKbanken och postgirot.

Personkontona har utvecklats från postgirokontona och kan till sin funkticn betraktas som räntebärande postgirokonton ned direktuttagströjlighet. Systemet är totalintegrerat i postgirorörelsen ned sin gireringsfunkticn och kontohavarna har tillgång till postverkets och PKbankens konüorsnät. Antalet personkonton uppgick ultimo 1977 till 1,2 milj. st och medelsaldot för kalenderår blev 3 613 mkr. Tillsammans med det från Sveriges Kreditbank övertagna checklönesystemet (0,2 miljoner konton) har Pldvanken 40 % av samtliga lönekonton i Sverige.

5.6 PKbankens utnyttjande av postverkets tjänster

Tidigare i detta kapitel har samarbetet mellan postverket och PKbanken belysts såvitt det närmast har avseende på postgirorörelsen. Reellt är det nämligen postverket och PKbanken san är samarbetspartner. Samarbetet mellan dessa sträcker sig emellertid betydligt längre än till postgirorörelsen. Det volymmässigt och organisatoriskt mest betydande samarbetet hänför till de delar av den Postbanken - främst sig tidigare sparrörelsen och - som PKbanken vid personkmtorörelsezi samgåendet tog över från Postbanken men vilkas praktiska administration postverket fortfarande handhar genom postanstalternas nedverka.n på principiellt satrma sätt som under Postbankens tid. Postverket kan i nämnda avseenden betraktas scm entreprenör åt PKbanken. Även den centrala kontobokföringen i vad som förut benämndes postsparbanksrörelsen handhas av postverket på uppdragsbasis. efter storbanksförhâllanden är det fråga cm

U 1979:35 Förhållandet mellan postverket och PK -banken 57

mycket avsevärda kontostockar och transaktionsvolymer. Tidigare fick postverket (Postbanken) kostnadstäckrxing för denna verksamhet gencm ränteintäkter av irmestâende medel. Numera betalar I PKbanken ersättning för postverkets åtaganden beräknad enligt särskilda grunder. Delvis är det också fråga om åtaganden för 1: PKbanken, scm inte härrör ur den tidigare Postbanken.

Följande siffror anger omfattningen av den 1nlé’1ningsverksamhet

(tidigare Postbanken) som numera handhas av postverket för PKbankens räkning.

Postsparkon- Personkonton ton med eller utan motbok Antal konton utl 1977, tusental 5 261 l 202 Behållning Inilj. kr. 13 522 3 613

Principema för den ersättning som postverket gottgörs för sina åtaganden för PKbanken är reglerade i avtal, senast 1976-11-11. Avtalet gäller t.o.m. 1979 års utgång men förlängs tvâ år åt gången om det ej sagts upp av någorxiera parten senast ett år

före avtalstidens Grunden för utgång. ersättningsprincipema fastställdes av regeringen (Fi skrivelse 1974-06-28) .

För sitt utnyttjande av postverkets kontorsnät och distribu-

tionsapparat samt av postgirot skall PKbanken betala ersättning igt följande principer:

för tjänster som postverket tillhandahåller PKbanken exklusivt n för vilka särskostnaderna kan fastställas genom postverkets lika

kostnadsfördelningssystem skall PKbanken betala postver-

j et särkostnader enligt dessa samt en därerot system proporonell andel av poströrelsens och postgirots samkosmader. PK- . en skall i form av kalkylränta bära sin j del av vad staten ver i normal avkastning på det av postverket ianspråktagna

tatskapitalet. Vidare skall personalkostmaderna inkludera

’ors.aikr1'.ngsm'aissigt beräknade pensionskostnader

58 Förhållandet mellan postverket och PK -banken

- tillhandahåller PKbanken for övriga tjänster san postverket överenskcmnelse cm ersättning träffas i varje exklusivt skall särskilt fall

- som tillhandahålles PKbanken och övriga banker T för tjänster i som är lika för alla par- } skall tillämpas ersättningsprinciper ter.

och PKbanken har full insyn i varandras redovisnings- Postverket får utan den andres samtycke vidta systsn. Ingen av parterna sådana i redovisnings- och kostnadsfördelningssysteändringar men att ersättningsberälmingen väsentligt pâverkas.

till postverket för kassatjänster Den sammanlagda ersättningen 1977 401 mkr. Huvuddelen (90 %) hänförde och bokföring utgjorde sig till transaktioner avseende personkonto- och sparrörelsen. för samma period på 643 mkr erhöll post- Med räntegottgörelsen från PKbanken sanmanlagt l 044 mkr. Detta belopp utgjorverket intäkter för 1977 och hade de 22 % av postverkets sammanlagda därmed för verkets ekoncmi. en avgörande betydelse

5 . 7 Iednjngssamverkan

mellan och PKbanken har befästs Det nära samarbetet postverket Chefen för ingår i genan viss ledningsgerenskap. postverket direktören i PKbanken är PKbankens styrelse och verkställande Vidare är personalföreträdare i styrelseledamot i postverket. i PKbanken. Den ömpostverkets styrelse även styrelseledamot scm sålunda förekommer är i överenssesidiga representation med förutsätmirxgarna för det samgående som skedde stäxmelse 1974.

sou 1979:35 59

6 Översikt

Bankgirot-en

6 . l Starten av bankgirot

Bör bankerna har betalningsfönredling alltid varit en viktig

rörelsegren. Bankerna har därvid försökt underlätta för kunderna att göra betalningar samtidigt scm denna verksamhet syftat

till att öka den kortfristiga inlåningen i bankerna.

I första hand har bankerna sina erbjudit ktmder checkkonton.

Ava: överföringar från checkkonto till checkkonto har sedan

länge varit rröjliga inom de svenska bankerna. Under årens lopp har olika tekniska åtgärder vidtagits för att förbättra checken

som betalningsmedel. Den kontorstelmiska utvecklingen och ökade kostnader för det checkhantering gjorde anellertid att

komplettera checkrutinerna med en ny betalningsrutin anpassad

till kontorsmaskiner. Denna rutin gav man namnet bankgiro.

För att underlätta dessa rutiner införde de svenska affärsban-

kerna år 1950 en ganensam bankgiroblankett. Blanketten fylldes

i av kunden och skickades sedan från betalningsavsändarens bank-

kontor till

betalningsmattagarens bankkontor. Det visade sig anellertid uncier de följande åren angeläget att oentralisera

av transaktionerna för

;handläggningen att underlätta bankgiro-

årutinerna för kunderna och bankerna. Detta ledde

till att ban-

onorganiserade bankgirot 1959.

i

?vid denna tidpunkt inrättades en central

(Bankgirocentralen) scm ;fick i huvudsaklig uppgift att sortera

bankgirobetalningarna

avisera

beh :mottagarna och deras bankkontor. Bokföringen av kon-

behölls dock i bankerna och därmed också den nära kontakten i :uw

.russin-mn .

sou 19793 60 Bankgiro: - en översikt

och kund. I samband med ombildningen av bankmellan bankkontor antalet banker att cmfatta alla girot utökades också deltagande

affärsbanker, f£3re.mLngsbanker och sparbanker.

mer allsidigt användbart för Genom bankgirot blev checkkontot

kunderna. Från ett och saxrma konto kan kunden göra betalningar

och med bankgirouppdrag. Checken kan med fördel både med check

användas då betalningen överlämnas direkt till betainingsnotta-f

i och bankgiroblanketten kan användas garen och vid egna uttag, vid faktu.rabetalm.nga.r. Även andra i övriga fall t.ex. vanliga än checkkonton kan anslutas, t.ex. affärskonton, sparkonton

konton och lorokonton.

i riktning mot Sedan mitten av 60-talet har utvecklingen gått

en ökad andel betalningar Via de datoriserade betalningsrutjner fortsätta och san bankgirot erbjuder. Denna utveckling synes strävan att alltmer automatisera och återspeglar företagens

effektivisera sina betalningsrutirzer.

6 . 2 Organisation m.m

6.2.1 Konsortiet bankgirocentralen

affärsbanker, sparbanker och före- I bankgirot deltar samtliga ä med tillsammans ca 4 000 bankkontor. ningsbanker

mellan de deltagande bankerna är ett konsortiuxi

Samarbetsformen

av samtliga affärsbanker av vilka Féjreningsbankernasf

bestående och Sparbankernas Bank Bank representerar fareningsbankerna Flertalet banker representeras vid konsortiets sparbankerna. direktör. Konsortiet utser sammanträden av sin verkställande för (BGC) , numera bestående årligen styrelse Bankgirocentralen i av tio ordinarie ledamöter.

person utan skall ses som en för BGC är inte någon juridisk

bankerna med främsta uppgift att underlätta

gemensam avdelning emellerl-_id att uppbankgixorutjnema. Det åligger styrelsen att underlätta även Inärksamna möjligheterna genom centralen

V . Bankgirot - en översikt 61

. andra transaktioner bankerna emellan än utförande av bankgirouppdrag. Som exempel på sådana arbetsuppgifter kan nämnas Bmzs medverkan vid utsändande, redovisning och provisimsavrälcning d av inkassouppdrag i det för affärsbankerna, sparbankerna och ’ föreningsbankerna gemensamma inkassosystenet. Vidare kan nämnas behandling av magnetband innehållande Lppgifter cm löne-, barnbidrags-, pensions- och andra kord-oinsättningar. BG: cmbesörjer d också bankernas gemensamma dataclearing samt förmedlar tryckning av blanketter och kuvert åt bankerna. Härutöver kan nämnas att ECC har ett anfattande samarbete med Bankcmatcentralen och Vérdepapperscentralen.

Styrelsen utser chef för centralen. Under denne är arbetet vid centralen uppdelat på en driftsektion (bestående av produktionsavdelning och systemavdelning) , en sektion för personal och intendentur och en marlmadssektion (bestående av kundtjänst- och registeravdelningar) . Under Centralens chef lyder också en avdelning för ekonomi och budget. I tekniska frågor samrâder Bm med en teknisk kommitté och i marknadsfrågor med en marknadskomnittê, båda koxrmittêerna bestående av representanter för bankerna.

De lokaler, maskiner och inventarier som ECC utnyttjar ägs av ett särskilt bolag - AB Giro, ett av de i bankgirokonsoriet deltagande bankerna helägt bolag.

De kostnader för bankgirot som uppstår i bankerna svarar respektive bank för. Konstnadema för BCI: bestrider bankerna i förhållande till varje banks utnyttjande av centralen. För ut- 5 betalningsuppdrag erläggs kostnaden av avs.’andarbanken, för inbetalningsuppdrag av mattagarbanken och för gireringsuppdrag svarar avsändarbanken för en tredjedel och mottagarbanken för två tredjedelar.

Intäktema för bankgirot uppkctrmer i huvudsak genom att medlemsbankerna disponerar och förräntar de medel som förmedlas inom bankgirosystemet.

62 Banlgirot — en översikt sou 197935

6.2.2 Personal

Personalen vid Bm bestod den 31 december 1977 av 630 personer. Flertalet arbetar deltid. anräknat till helårsarbetande motsvarar detta 430 personer.

Kollektivavtal finns mellan Bm och Svenska Bankmarmaförbmdet.

6.2.3 Datorutrustning

För närvarande består datoranläggning av 2 bankgirocentralens st ICL 1904 S. Därtill kommer en omfattande maskinell utrustning för datafângst och sortering av blanketter.

6.3 Bankgirots huvudfunkümer

6.3.1 Girering, inbetalning, utbetalning

Till ansluts checkkonton (även s.k. sparkonton eller bankgirot affärskonton kan anslutas) . Anslutningen tillgår så att kunden instruerar sitt ba.nkkontor att anmäla kontot till BCE, son revederbörande i Centralens register och tilldelat kungistrerar den ett scm han sedan trycker på sina fakturor. g bankgironunmer i finns förtecknade ortsvis i en katalog och Bankgirokmdema finns också upptagna i en numerförtedming. Bankgironumren består av siffror, t.ex. 991-2346, av vilka den sista är sju en s.k. checksiffra.

inte i vilken bank kontot förs, utan Av bankgironumret framgår denna liksom kontnmmrer samt narm och adress finns uppgift i BGC:s dataregister. Ett och sanma bankkonto kan förlagrade ses med flera en :möjlighet scm utnyttjas av bankgironurmer, i företag som önskar aviseringen av inkomnande betalningar uppdelade olika filialer eller avdelningar men vill på exempelvis ha alla likvider insatta på ett enda konto. En sammanställning över surmer till olika bankgironumner kan (extraavi) dagens erhållas från BGZ.

Bankgiro! - en översikt 63

Tre huvudslag av betalningar kan göras över bankgiro: girering (överföring) från ett bankgiroanslutet konto till ett annat sådant konto, utbetalning från ett bankgiroanslutet konto till en mottagare utan bankgironumner och inbetalning till ett bankgiroanslutet konto från någon som inte har bankgironunmer. Beträffande rutinerna för cbssa transaktionsslag, se avsnitt 6.5. Därutöver förekommer datatjänster och andra rutiner som behandlas i avsnitt 6.7.

6 . 3 . 2 Deoentraliserad bokföring

Alla till bankgirot anslutna konton bokförs även efter anslutningen hos vederbörande bank. Eörutcm gireringar och inbetalningar över bankgirot till kontot kan även andra insättningar göras på kontot, och förutom gencm gireringar och utbetalningar över bankgimt kan kontobehéllningen även disponeras med checkar och andra uttagshandlingar. Bankgirotransaktionema är med andra ord bara en del av transakticnema på de bankgiroanslutna kontona.

6 . 4 Bankgirots betalningsféirmedling

I BC£:s rutiner görs ingen åtskillnad mellan och ingireringar betalningar eftersom båda transaktionsslagen riktar sig till mottagare med bankgimnurrmer. Girerings- och inbetalningsavier är därför blandade såväl i det inkonmande och i det avgående materialet. Nedanstående antals- Lippdelning och beloppsmässigt i på gireringar och inbetalningar bygger på stickprov som före- V. tagits respektive år.

Endast de transaktioner som passerat BGC har medtagits i i upp-

g

gifterna. Andra insättningar och uttag på de bankgiroanslutna kontona - t.ex. å kontohavarnas egna transaktioner av dessa slag - omfattas till skillnad

E alltså, från postgirot, inte av upp-

Ti

gifterna.

64 Bankgirot - en översikt

ANTAL (milj st) Gireringar Inbetalningar Utbetalningar Ibtalt

ONSÄHNING (mir kr.)

övriga produktion redovisas i nedanståen- Bankgirooentralens de tabell.

ANTAL (milj st)

Av de vid slutet av år 1977 registrerade bankgimnmnren avsåg 309 000 företag, företagare och organisationer, ca 2 900 kcmnuner och landsting samt 65 000 privatpersoner. Den l april 1978 utgjorde antalet bankgironunmer 385 000.

För ca 2,5 miljoner innehavare av banklönekonton och andra bankbokslösa konton finns möjlighet att utnyttja automatiskt bankgiro. 6.5 Rutiner i bankgirot

6.5.1 Betalningsavsändaren och hans bankkontor

Gireringar och utbetalningar skrivs av betalningsavsändaren

Bankgirot - en översikt 65

på uppdragsblanketter som erhållits genan bankkontoret och Bx.

Blanketterna är försedda med avsändarens namn, adress och bank-

gironurmer och med önskad ledtext för specifikation av betalning.

De enda obligatoriska uppgifterna är för gireringar beloppet

och mottagarens och bankgironumner för utbetalningar beloppet och mottagarens namn och adress. Därutöver anges san även regel

fakturanurmer och andra meddelanden. Även inbetalningsblanket—

ter som erhållits tillsammans med fakturor och kan räkningar

användas vid girering.

Avsändaren undertecknar inte varje uppdrag utan bara en uttags-

order på totalbeloppet. På uttagsordern är de enskilda uppdragen inte specificerade.

Uppdragen och uttagsordem skickas in till bankkontoret per

post, läxmas in på bankkontoret eller läggs i serviceboxen.

Bankkontoret använder uttagsordem som underlag vid uttag av

totalbeloppet från avsändarens konto. Endast en bokförings-

transaktion görs alltså oberoende av antalet inlämnade uppdrag. Kvitterad kopia av uttagsordern lämnas tillbaka till avsändaren

tillsatmans med en stémplad kopia av varje

betalningsuppdrag.

originalen av bankgiroavierna sänder bankkontoret till Bec.

Inbetalningar till bankgironumner kan göras vid vilket bank-

kontor scm helst. Blanketter (se avsnitt 6.6.1) och bankgiroka-

talog finns på bankdisken. Allt fler företag sänder ifyllda

bankgiroblanketter med sina fakturor och räkningar för att sty-

ra pengarna direkt till sitt bankkonto och för att säkrare er-

hålla de referensuppgifter san behövs för bokföringen.

Alla gireringar, utbetalningar och inbetalningar sänds av bank-

kontoren samna dag till BG: tillsammans :red en s.k. clearinganvisning san utgör likvid för de uppdragen. Gireringar

och inbetalningar vid ligger insandandet i en bunt och utbetal-

ningar i en annan.

6.5.2 BW

För

gireringar/1nbetalnj.nga.r är rutinen i huvudsak

följande

66 Bankgiro: - en översikt

(betr. datatjänster se avsnitt 6.7) :

a) Materialet inkommer från bankkontoren, huvudsakligen i postförsändelser. Posten hämtas på postkontoret Stockholm l från kl. 06.00. försändelser avhämtade fram till kl. 11.00 medtas i dagens behandling.

Ned särskilda inskrivningsmaskiner förses varje avi i b) nederkanten med bankkontnrets clearingnumner, belopoch mottagarens bankgironunmer i magnetiserbar pet skrift (MICR, typ CNC 7). Bankkontorets clearingnummer och totalbeloppet anges på motsvarande sätt på ett missiv, samtidigt som beloppskontxoll görs.

c) Avierna behandlas i sorteringsmaskiner (reader/sorters) som avläser magnetskriften på aviema, kontrollerar bankgironumnen, lagrar uppgifterna på datamedia, avstämner och sorterar avierna efter totalbeloppet bankgironunmer. Avierna mikrofilmas.

c) Sedan datorerna sorterat den vid jnläsningen erhållna franställs i infonnationen i bankginzanunmerordning, radskrivare insatmingsuppgifter till betalningsmotsamt totalbelopp och aviantal tagarna. Avibeloppen anges från dagens transaktioner, och mottagarens namn, adress, bank och kontonummer anges ur BGC:s dataregister över bankgironumren.

sanmanförs med motsvarande gie) Insättningsuppgifterna rerings/inbetalnings-avier och läggs i fönsterkuvert och postas till betalningsmottagama.

och dessas f) Totalbeloppet per betalnjngsrrottagare bankkontonunmer lagras på magnetband för kontoförande bank och sänds med bud/post eller över telenät till bankerna.

sou 197935

Bankgiro! - en översikt 67

För utbetalningar är rutinen för närvarande följande.

a) Materialet inkommer från bankkontoren på samna sätt som gireringar/inbetalningar.

b) Aviema förses på högerdelen med påtryck innehållande belopp, utbetalningsnumner och sista giltighetsdag (45 dagar framåt) . Uppgift om aviemas belopp och numner samt clearingnumret registreras samtidigt på datamedia. Ibtalbeloppet avstäns.

c) Avierna mikrofilmas, perforeras på mitten (för att vänsterdelen skall kunna avskiljas av mottagaren) , kuverteras :maskinellt och sänds till betalningsmottagarna.

d) Efter inlösen (se 6.5.3 nedan) bdiålls avin på bankkontoren och utbetalningsnmmer och belopp registreras vid bankkontorets te1:m.inal. Uppgifterna vidarebefordras sedan till BG: från banks respektive datacentral.

vid dagens slut gör BG: en dagsredovisning till varje banks huvudkontor. I sammanställningen debiteras banken för uppdrag som bankens kontor insänt till BCI: och krediteras för girerings/ inbetalningsbelopp scm skall insättas på konton i banken och för inlösta utbetalningsavier som inlösts av bankens kontor. Nettobeloppet bankax eller BG: tillgodo i riksbanksregleras clearingen nästa bankdag, varvid en av bankerna representerar BCE.

6.5.3 och hans bankkontor Betalningsmottagaren

Nbttagare med bankgirommner får från BGC insättningsuppgift med tillhörande girerings- och inbetalningsavier och bokför totalbeloppet scm insatt på bankkontot. Mottagarens bank får från BCE Inagnetband och insätter med hjälp därav totalbelomet på kundens konto. Endast en bokföringstransaktion erfordras per

sou 1979:35 68 Bankgiro! - en översikt

av antalet Beloppet insätts på kunderdag oberoende delposter.

(Exempel: ett bankgirouppnas konto per BGC:s behandlingsdag. bankkontor en måndag, behandlas av drag, san inlämnas på ett

och beloppet insätts per tisdagen på mottaga- BG: på tisdagen

erhåller insättningsrens konto, medan mottagaren på onsdagen

uppgift från BGC.)

utan får från BG: en utbetalningsavi Mottagare bankgimnutmer

Od] behåller vänsterdelen av i slutet kuvert. Han avskiljer

fullständig specifikation av betalningen avin, som innehåller

kvitterar av avin och kan på pengar jämte belopp, på baksidan

affärsbanker, eller föreningspå avin hos samtliga sparbanker

använda avin scm likvid för inbetalning banker. Han kan också

Till dess avin inlösts finns eller i Riksbanken. i postverket

konto hos betalmotsvarande belopp på bankgiroutbetalningars

över utelöpande avier ningsavsändarens bank, medan registret

inlösen av avierna debiterar BCE utfärdande förs av B02. Vid

bank för an avin inte bank och krediterar inlösande beloppet.

inlöses, återförs beloppet till betalningsavsändaren.

Blanketter, avgifter m.m. 6 . 6

6 . 6 . l Blanketter

formatet 210 x 101,6 mn (4 tum) och har Bankgiroblankettema Nedtill har utdatapapper. på blanketterna trycks på särskilt eller OCRför inskrivning på BCC av magnetrymme reserverats

skrift.

firms i standard i enstaka, i Girerings/utbetalningsblanketter

ellersac och som kedjeblanketter. Standardblanketark om tre

även för utskrift i kontorsmaskiner. Specialblanterna passar behov och vänstra hälften av ketter kan utformas för speciella

sett konstrueras helt efter företablanketten kan då i stort

är förtryckta med avsändarens namn, önskemål. Blanketterna gets förses ned ledtext för adress och bankgironunmer. De kan också

Blanketterna är försedda med en specifikation av betalningen.

kopia av självkopierande papper.

Bankgirot - en översikt 69

Inbetalningsblanketten består som regel av tre blad med kopior av självkopierande papper: kvitto, avi och bankkontorskopia. Även tvåbladiga blanketter kan fijrekcmna.

Standardblanketter - såväl för I gireringar/utbetalningar som för

i inbetalningar - levereras till kunden utan kostnad för denne.

Detta gäller även blanketter i löpande bana, kedjeblanketter. För extra påtryck (utan vissa samt för standardtillttyck) specialblanketter får kunden betala den tillkommande kostnaden.

6 . 6 . 2 Transaktimsavgifter

Alla gineringar samt normala kommersiella utbetalningar är avgiftsfria. Vid kontantbetalning i bankkassa uttas en allmän inbetalningsavgift som f.n. är kr. - (april 1979) l, per transaktion. Undantagna från den allmänna inbetalningsavgiften är nedanstående inbetalningar:

- till eget bankgironr (t.ex. dagskassor) - till banks bankgironr till bankägt hypoteksinstituts bankgironr anissionsinbetalningar

Utbetalningar san avser löner, arvoden, pensimer, och gager liknande scm utförs i pennanent upplagda ‘air bankgirorutiner avgiftsbelagda liksan betalningar av årsrabatter, bonus och lilmande.

. 6.7 Datatjärlster

6.7.1 Allmänt

I och med att Ba: år 1955 helt _ övergick 1:111 datarutiner öppna- E des möjlighet att erbjuda kunderna nya och tekniskt mera avancerade tjänster, nämligen för beintegreringsservice avgående talningar samt OCR—service och automatiskt bankgiro för inkonmande betalningar.

Gemensamt för nämnda tjänster, scm alla ingår i bankginots

70 Bankgirot - en översikt

standardsortiment och växer i betydelse, är att de utformas i nära samråd med företag och att de hos företagen infogats i dessas bokföringsrutjner. Företagen använder även bankgimnumi ren som identifikationsbegrepp i sina interna bokföringsrutiner.

Bm utför, bankerna själva sina Utöver de tjänster erbjuder kunder ett brett sortiment av avanoerade rutiner och hela paför och lönemtiner och annan ADB-service.. Då ketsystan hyresav dessa slag faller utanför de nu aktuella redogöreltjänster sema för och postgimt, behandlas i det följande enbankgirot dast de ovan nämnda bankgirotjänstema.

6.7.2 Integreringssexvioe för avgående betalningar

En av de datatjänster bankgirot erbjuder företagam är integreför betalningar. Den att bamkgiringsservicen avgående rot övertar av betalningsdagar och utskrift av azvier. bevakning av nedanstående rutinschema. Hur den fungerar framgår

Faktura

| I

FV

Lista Band Girering el utbetalning

Band Bankgiro centralen

SOU 1979,35 Bankgirot — en översikt 71

l. Leverantörerna sänder fakturor till företaget.

2. Företaget läxmar kontinuerligt magnetband (diskette, dassett, hålkort, hålremsa eller via telenät) till BCE med uppgift cm fakturanumner, avdrag, nettobelopp, bankgironunmer och betalningsdagar.

3. På betalningsdagama skriver BG: girerings- eller utbetalningsavier till leverantörerna.

4. Till bankerna lämnar Bcx: magnetband san underlag för insättning av girerade belopp på varje leverantörs konto.

5. BCC ordnar ned att totalbeloppet belastas det betalande företagets konto.

6. Företaget får från BCE en transaktionslista med fullständig specifikation över varje betalning. Dessutom får företaget en bevakningslista som anger totalbelopp för var och en av kunnande betalningsdagar.

Integreringsservioen kan utnyttjas avgiftsfritt. Mat avgift kan kund erhålla viss betalningsstatistjk, datanedia i retur m.m. För närvarande utnyttjar ca 4 000 företag, komnuner och landsting integreringsservicen och rutinen befinner sig i mycket stark tillväxt. Rutinen har jnndaurit stora rationa1iseringsvinster för företagen.

6 . 7. 3 OCR-service

Det för rutinen utmärkande är att betalningsmottagaren gencm att förse inbetalningsblanketterna med referensuppgifter i form av Inaskinläsbar skrift skall kunna få referensuppgiftema jämte beloppet på magnetband från Boc san specifikation över gjorda inbetalningar. (On belopp inte i förväg kunnat anges ned OCRskrift på avierna, Bm aviema kompletterar ned belopp före inläsning på magnetband.)

72 Banlgirot — en översikt ; Rutinen fungerar i korthet på följande sätt. (Se rutinschema.)

Faktura OCR-avi N Insättning

I

Lista

L

Band

OCR-avi Bankgiro a centralen

l. Företaget sänder till sina kunder fakturor med vidhängande OCR-avier. 2. Kunderna betalar över bankgiro med OCR-aviema genom konstant inbetalning i affärsbank, Sparbank eller jordbrukskassa eller genom ginering från eget konto. 3. Banken sänder aviema till 130:. 4. BGCtSverléiImar mangetband, lista och en insättningsuppgift till betalningsmottagaren. Ibtalbeloppet sätts

Bankgirot - en översikt 73

in på bankkontot.

Rutinen är avgiftsfri för kunden.

6 . 7 . 4 Automatiskt bankgiro

Denna rutin innebär att autanatiskt fakturabeloppen gireras på uppnanm g av betalningsmottagaren. Betalama lämnar i förväg medgivande till betalning genom automatiskt Rutinen är giro. följande:

Faktura

Band Insättning Kontokurant

Bankgiro Band centralen

l. Företaget sänder fakturor (räkningar) till sina kunder. På fakturorna anges att automabeloppet gireras tiskt på betalningsdagen.

-74 - en översikt sou 1979:35 f

Bankgirot

2. sänder magnetband e.d. med kundernas run- Företaget mer och belopp till BCE.

BGC lämnar till kundemas banker som tar 3. Inagnetband ut beloppet från kontona.

4. får avi cm att totalbeloppet satts in på Företaget kontot.

Automatiskt finns i separata rutiner för bankgiroanbankgiro slutna betalare (företag m.f1.) och andra (privatpersoner m. fl.)

I automatiskt för betalningar från företag används bebankgiro talarnas bankgirommner san betalarnurmer i debiteringstmderlaget till BCE från betalningsmottagaren. Som debiteringsunderlag hålkort, hålremsor, kassettband, diskan användas magnetband, kette samt listor, varför detta autogiro inte endast är en dasätts in på mottagarens konto och betatjänst. Ibtalbeloppet talarnas bankgimanslutna konton debiteras. Tjänsten är avgiftsfri.

för betalningar från privatpersoner an- I automatiskt bankgiro vänds f6rs.:ikringsnurm1er, lägenhetsnuurer, abonnentnurmer, personnurmer e.d. som betalarnurrmer i debiteringsunderlaget och översätts dataregister hos BG: till bankkontonmner. genom ett kan användas eller annat dasom debiteringsunderlag magnetband tamedia. sätts in på mottagarens konto och beta- Ibtalbeloppet larnas banklönekonton eller andra bankbokslösa konton debiteras För den händelse täckning skulle saknas på kontot, vidtar ban* ken sedvanliga åtgärder med anledning av övertrasseringen. utgör för närvarande 35 öre och uttas av Transaküonsavgiften mottagaren.

Automat-iska torde vara den rationellaste lösning girosystem Alltfler kunder upptäcker detta scm i dag är tekniskt möjlig. befonner i mycket stark tillväxt. I och derma datatjänst sig 1979 utnyttjades automatiskt bankgiro av 406 betalningsapril mottagare oda ca 200 000 betalare.

Bankgiro! —- en översikt 75

6 . 8 Infonnationsverksanhet

6.8.1 Bankgirokatalogen

En ortsvis ordnad katalog över bankgirokunderna med 2 utges ä 3 års mellanrum. Katalogen datasätts. Priset är f.n. 15,40 kronor per exenplar.

En förtedming över kunderna i bankgironunmerordning utges med längre intervall (de saaaste upplagorna år 1975 och 1978). Nunmerfbrteclmimgen datasätts. Priset är f.n. 25,- kronor per exemplar.

6.8.2 Övrigt

Bankerna svarar själva för infonnation och marknadsföring av bankgirotjéinstema. B@:s uppgift är san regel bara att tillhandahålla infimnationstxycksaker och att vid behov blangöra kettförslag o.d. När det gäller datatjänster biträder BG3:s konsulenter bankerna på begäran vid deras kundkontakter. Vid brevinformation till kunder Bx2 till hjälper med datoradressering m.m.

sou 1979:35

7 Banktransaktioner och på posten

posttransaktioner i bank

7 . l Inledning

De två girosystemen är helt olika både vad avser organisatorisk uppbyggnad och de arbetsuppgifter de skapats för. Postgirot erbjuder speciella transaktionskonton med central kontoföring på postgirokontonet i Stockholm och förmedlar transaktioner till, från och mellan postgirokonton. Postgirot har ansvar för kontohavarnas tfllgodohavanden.

Bankginosystemet utgår från kundens ordinarie konto i bank. Bankkontona tilldelas särskilda bankgironurmer. Bankkontot kan härigenom disponeras - förutom med check, kvitto o.d. - ävm

genom olika bankgirorutiner. har Bankgirot en gemensam driftorganisation, Bankgirocentralen, sem utför vissa delar av bankgirohanteringen men san också utnyttjas för andra bankgemensam— ma tjéinster. Bankgirosystenet förmedlar transaktioner från, till och mellan bankkonton.

Det finns ingen direkt mellan koppling bankgiro- och postgirosystemen. Det finns dock en rad servicefunktioner scm erbjuds i bank, när man får betalt eller vill betala med postgiroblankett, och i posten, när man får betalt eller vill betala med

bankgimblankett. Denna service beskrivs nedan samt de Inöjligheter som erbjuds cm kund önskar överföra pengar från bankkonto till postgirokonto och vice versa. Den speciella service som erbjuds kinderna till följd av samarbetet mellan PKbanken och posten belyses inte

78 Bankrransaktiøner på posten och posttransaktioner i bank

7.2 Inlösen av bankernas respektive postens utbetaln:Lngshandlingar

7.2.1 Bankerna löser i allmänhet in postala utbetalningshandlingar scm inrikes postanvisningar, telefonpostanvisningar, postgiroutbetalningskort, pensionsanvisningar, barnbidragsanvisningar, försäkringskasseanvisningar, studiestödsanvisningar sam: återbetalningskort för överskjutande skatt.

Bankerna tar med betalningshandlingarna i riksbanksclearingen påföljande dag.

7.2.2 Bankgiroutbetalningsavier och bankanvisningar tas emot på posten liksom bankernas postväxlar om beloppet i sin helhet eller till väsentlig del avser ljkvid för inbetalning. Avin/ kan också av kunden insändas till postgirot för postväxeln gottskrivning på konto.

Postgirot har med avierna/postväxlama i riksbanksclearingen påföljande dag.

i bank — 7. 1 Postg:Lroinbetalru.ngar bankgiroinbetalningsavi på posten

7.3.1 Kund kan använda postgiroinbetalningskort vid betalning på de flesta bankkontor. Banken redovisar inbetalningama till postgirot enligt en rutin scm benämns direktinsändnjng av inbetalningskort från banker till postgirot.

Kunden betalar till banken en avgift varierande från 1,30 till 10 kr./transaktion. Banken betalar till postgirot en avgift, f.n. 1,30 kim/transaktion (dock ej då mattagaren betalar avgiften) .

7.3.2 Kund kan inte använda bankgiroinbetalningsavi vid betalning pâ posten.

Banktransakrioner pá posten och posttransaktioner i bank 79

Gireringar med postgiroinbetalningskort via bankgirot gireringar med bankgiroinbetalningsavier via postgirot

7.4.1 Kund med bankginoanslutet bankkonto kan använda ifyllt postgiroinbetalningskort (C-kort) vid girering över bankgiro. (Detta gäller ej cm nottagaren är statlig myndighet och medlen skall redovisas till postgirokonto.) Banken vidarebefordrar aviema till Bankgirocentralen scm sätter in beloppet på mottagarens bankkonto. lvbttagaren får avierna san specifikation till insättnin gen. Denna rutin är inte tillämplig för övriga typer av postgiminbetalningskort.

Ingen avgift tas ut av ktmden.

7.4.2 Kund kan inte använda ifylld bankgiroinbetalningsavi vid girering över postgiro.

I 7.4.1 - främst punkt åtager sig postgirot i integrerade be- - att i efterhand ta emot taJm_ngsrut:i.ner dessa inbetalningskort från betalningsmottagaren och inkludera dessa avier i redovisningen från postgirot.

7.5 Överföring av pengar från bankkonto till postgirokonto och vice versa

7.5.1 Alternativ l

7.5.1.1 Kund kan få pengar överförda från sitt postgirokonto till bankkonto genan att till sin bank obokförda postgiroutbetalningskort, dvs. utbetalningskort som ej behandlats på postgirot.

Bankerna läxmar dessa kort i rj_ksbanksclear:i.ngen eller till postgirots direktuttagskassor. I det senare fallet erhålls PKbankscheck som likvid. Postgirot tar ut en avgift (f.n. 1,40 kr.) per uttag av kunden.

80 Banktransaktioner på posten och posttransaktioner i bank

pengar

7.5.1.2 överföring av från bankkonto till postgirokonto kan utföras av check. Posten tar regelmäsgenom utnyttjande emot check på högst 2 000 kr. cm den skall täcka en lika sigt stor Kund kan också insända checkar till postgirot inbetalning. för insättning av beloppet på personkonto/postgirokonto. Bankerna garanterar beloppet.

Efter särskild av postverket kan kund få skriva ut prövning checkar än 2 000 kr. Kund kan också får särpå högre belopp skilt tillstånd att sådana checkar till postgirot i särskilt kuvert, varvid insätmingen bokföres på postens/post- För övriga checkar san insändes till gimts behandlingsdag. postgirot gäller att insättningar bokföres en dag senare. Vid av check av det senare slaget direkt till postgirot insändning expedieras mot insättningen svarande betalningsuppdrag en dag senare.

tar med checkar i riksbanksclearingen an- Postgirot komstdagen.

Inge: avgift uttas av kunden för dxeclcinlösen.

7.5.2 Alternativ 2

7.5.2.1 Bankkontor tar enat till sitt girerjngar/inbetalningar för insättning av beloppen på kundens bankkonto. postgirokonto

Den avgift som kan förekarrna är postgirots inbetalningsavgift.

7.5.2.2 Efterscm eller postgirot inte har egna postkontor bankgiroanslutna bankkonton kan bankgirOinbetalningar/g‘ireringar för iruséittning på kundens postgirokonto inte göras.

7.5.3 Alternativ 3

7.5.3.1 Kund kan be sin bank föra över pengar till sitt postgirokonto. Banken debiterar kLmdens bankkonto och girerar be- 1oget från sitt postgirokonto.

Banktransaktiøner pá posten och posttransaktioner i bank 81

Normalt uttas ingen avgift av kunden.

7.5.3.2 På posten kan inte pengar föras över från kundens postgirokonto till hans bankkonto. (Däremot kan kunden girera pengar till bankens postgirokonto för insättning på bankkonbot.)

7.5.4 Alternativ 4

7.5.4.1 Kund kan be banken föra över till pengar betalningsmottaganens postgirokonto. Banken debiterar kundens bankkonto och girerar beloppet från sitt postgirokonto.

7.5.4.2 Enskild kan inte postkund få girering via bankgiro till bankkonto utförd betalningsmottagares av posten.

7.6 Uttag av kontanter från konto eget

7.6.1 checkar inlöses kontant på posten till 500 kr. Bankerna garanterar beloppet. Postverket tar med checkarna i riksbanks— clearingen påföljande bankdag. Ingen avgift uttas av kunden.

Banken betalar en avgift till för check posten varje (f.n. 3,40 kr.) .

7.6.2 Uttag på bankbok kan göras på postkontor med högst l 500 kr./dag och 4 000 kL/månad.

Avräkning görs påföljande bankdag. Ingen avgift uttages av kunden. Banken betalar en avgift till posten per uttag (f .n. 6,80 kr.) .

7.6.3 Ett kontantuttag på högst 500 kr. per kalender-dygn kan göras i bankcmat (utbetalningsautomat) som föreningsbanker och affärsbanker inklusive PKbanken och admigemensamt äger nistrerar. Bankomater firms vid såväl banksom postkontor.

i bank

82 Banktransaktioner på posten och posmansakrioner

7. 7 Statistik

För att belysa det samarbete som sker mellan bankerna och postverket avseende överföringar mellan konton respektive insättnedan vissa uppgifter som ningar och uttag på konton återges avser år 1977.

Antal transaktioner år 1977 EYE 3V_t£a!_!S2k_‘9i.°_n Lt2S£n_tal _ _ _ _ _ _ _ _ _ Av banker inlösta utbetalningskort 4 087 Direktinsändning av inbetalfrån banker 7 422 ningskort Av banker inlösta postala betal- 3 279 ningshandlingar - 489 postanvisningar - barnbidrags och FKpensions-, l 568 anvisningar - återbetalningskort 885 - (PKB) 337 uttagsblanketter Av postverket inlösta checkar (exkl.

under 1/5-31/12 1977 14 7711

ma) perioden - kontantcheckar 464 - likvidcheckar l3 869 - blandcheckar 438 chec- På postgirokonton gott-skrivna kar (inkl. växlar) 2 386 bank- På postgirokonton gottskrivna giroavier; 120 uppskattning På posten gjorda bankboksuttag (exkl. PKB) 591

llnkl. växlar och grovt uppskattat 700 000 st bankgiroavier.

Källa: Postgirot

8 Det

statliga betalningsväsendet

8 . 1 Bakgrund

År 1967 fick riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att genomfora en ny organisation av den statliga redovisningsverksamheten.

Redovisningssystemet kan att kallas systan S. Som en naturlig del i utvecklingsarbetet med det nya reébvisningssystaret utfonnades betalningsrutiner scm så långt möjligt skulle tillgodose bl.a. kraven på underlag för löpande bokföring hos myndigheterna av inoch utbetalningar och avstéinningsrutiner för konstroll av att betalningar på ett riktigt sätt bokförts av myndigheterna.

Vidare krävdes att rutinerna utformades på ett enhetligt sätt för samtliga myndigheter. Härigenom skulle utbildningen av och kommunikationerna mellan ekonomiadministrativ personal underlättas.

De statliga myndigheternas betalningar förmedlas i huvudsak av postgirot. Genom författningar vilkas aktuella innebörd formulerats i förordning 1974:591 an skyldighet för statlig myndighet att anlita riksbanken och postgirot har RRV under många år haft anledning att samarbeta med postgirot som förmedlare av myndigheternas betalningar. Detta samarbete var också en viktig förutsättning för att och rationella enhetliga betalningsrutiner skulle kunna utvecklas i system S.

Ett annat viktigt mål vid utarbetandet av nya betalningsrutiner var att minirrera myndigheternas kassahållning utanför statsverkets checkrälming.

i SOU h979:35 84 Det statliga betalningsväsender

förutsattes att de kontanta medel scm inte omedelbart Således behövs för utbetalningar skall vara insatta på statsverkets i riksbanken. Detta kom att innebära att inbetalcheckrälcning till postgirokonton överförs så snabbt ningar myndigheternas nuvarande teknik tillåter till statsverkets som postgimts i riksbanken. Gencm att någon medelsplacerjng norcheckrékning tillåts utanför statsverkets checkrälming i riksbanmalt inte minimeras. Därtill kcnmer störken kan statens uppléningsbehov till överblick och kontroll av statens medel re möjligheter att medelsbehovet i statssamt ökade möjligheter prognosticera verket. RRV:s krav snaH)ane inleverans av statsverkets på allt från till statsverket-s checkräkning i riksbanken medel postgiro vart efter de kunnat uppfyllas, negativa effekter på postfår, girots inlåning .

inneburit i ar- Detta förhållande har naturligen påfrestningar betet att tillsammans med postgirot utarbeta och för myndighe-

terna anpassa betalningsrutinema.

och statsverkets checkrälming i riks- 8.2 Myndigheterna banken

Fram till införandet av system S var myndigheterna organiseramed en huvudförvaltande myndighet incm de i 130 st grupper svarade bl.a. för varje grupp. Denna huvudförvaltande ngmdighet att från sitt konto i riksbanken (statsverkets checkrälming) , via postgirokonton, förse gruppnyndigheter— huvudfifirvaltningens som krävdes för den löpande verksamheten.- Medna med de medel en statsverks- i len överföndes från kontot i riksbanken genom att huvudförvalmingeras postgirokonto. Från detta check gottskrevs kunde sedan medel för myndighets beräknade vecpostgirokonto månads- eller kvartalsbehov gineras till myndighetens ko-, I viss mån användes influtma medel genom inbepostgirokonto. talningar för myndighetens utbetalningar.

i huvudférxratltmingsorganisatiqqen kunde in- Betalningsrutinema alltmer uttalade kravet av te tillgodose det på en minimering kassahållning utanför statsverkets checkrälming myndigheternas i riksbanken.

Det statliga betalningsväsender 85

som ett svar till riksdagens revisorer, vilka bl.a. just krävde snabbare inleverans av statliga medel till riksbanken, gav finansdepartementet RRV i uppdrag att se över beta.1.ningsrutinerna i samband ned organiserandet av system S. San nännts föreföll detta också naturligt då sådana rutiner är väsentliga i ett redovisningssystem.

Införandet av system S har inneburit att organisationen ned huvudförvaltningar slopats. I dag komnunioerar i stället varje myndighet direkt ned statsverkets checkräkxiing i riksbanken. Detta att varje in- och utbetalning som bokförts på myndighets postgirokonto betraktas som bokfönd på statsverkets checkr£akning. Detta framgår också av myndighetens redovisning san löpande visar myndighetens bokföring av in- och utbetalningar på kontot statsverkets checkrälczing.

För närvarande förutsätter den direkta kanmmikationen mellan myndighets postgirokonto och statsverkets checkräkning i riksbanken att redovisningsoentralen (RC) har en aktiv roll. Varje redovisningscexitral, för närvarande 28 stycken, ger en grupp myndigheter (redovisningsgrupp, RG) service genom att löpande dataregistrera :myndigheternas bokföringstrarmsaktioner. Vidare bistår IE myndigheterna i redovisnings- och därmed förknippade datatekniska frågor.

RC har den viktiga uppgiften att löpande följa upp myndigheternas avstäzmingar av betalningsvägar. Vid sidan av kontro1lfunktionen är detta arbete ett led i att vid slut sambugetårets manställa en rättvisande huvudbok.

Pâ motsvarande sätt arbetar en enhet inom RRV under budgetåret ned kontroll av statsverkets checkrälming totalt för statsverket. Bl.a. skall detta arbete bidraga till att korrekta uppgifter föres till rikshuvudboken. Arbetet inom nämnda enhet innefattar täta kontakter ned redovisningscentraler, myndigheter och postgirot i betalningsfrågor. under åren har ett härigenom viktigt kontaktnät utvecklats.

86 Det statliga betalningsväsendet

sanmanställningar

Nämnda enhet gör utifrân postgiromaterialet

inom RRV:s sektor för som underlag för vissa utfallsanalyser

statsbudgetprognoser och finansstatistik.

som underlag gör riksgäldskontoret Med samma postgiromaterial av statens inkomster och utgifter. kortsiktiga bedömningar

arbetet inom respektive redovis- Det redovisningsrevisionella xevisionskontor (RK). Revisionsningsgrupp utförs av gruppens i sår-

i

skall till RRV i samband med boksluten yttra sig kontoret

och redovisningsoentralens avstämning-- i

skilt över myndigheternas

ar av de olika betalningsvägaxna.

och hur den betalningsmässi- Hur betalningsväganxa är uppbyggda och statsverkets check-— mellan postgirokonton ga kartmmikatimen av nedanstående bild ned räkning går till i system S framgår

beskrivning . efterföljande

sou 197935 Det statliga betalningsväsende! 87

Betalningsvägarna i system S

»statsverkets - Riksgäms_ checkräkning» _kontoret i riksbanken

I

»Statsverkets I I checkräkning» RRV konto

i l

I nu I UT ” I »Rikstotal an» »Likvidtotal IN» »Rikstota| UT» I RRV konto RRV konto I RRV konto utbetagningar I RRV konto I

l

| RG INPG RG UTPG | | I

l t 1 l

l

Myndighetens Myndighetens

INPG L-konto g:;2::5|3:et°s :

i

UTPG I

Utlandspgkonto l I

Kontantkassa I I ._.._______.__. _____ __.__ __._..__.___._.J

Avsändare och mottagare av betalningar

Betalningsvägarna i system S. INPG = inpostgirokonto, UTPG = utpostgirokonto. RRV = riksrevisionsverket RG = redovisningsgrupp

Betalningsvägama i system S är till övervägande del förlagda till postgirot. I Viss utsträckning förekommer inbetalningar direkt till statsverkets checkrälming vid riksbankens lokal-

kontor. RRV har arbetat för att reducera och cm möjligt helt

avveckla statsverkscheckarna. För närvarande har cbck ett an-

tal Irgmdigheter, exempelvis che:ktil1— r1.ksf6rséJringsverket, stånd varför utbetalningar med statsverkscheck förekommer. Des-

88 Det statliga betalningsväsendet

sa, uttag är beloppsmässigt mycket stora (pensimer, barnbidrag

m.m.) .

8 . 3 Inbetalningar

har minst ett postgirokonto för inbetalningar. Varje myndighet sådant kan myndigheten inte göra utbetal- Från postgirokonto och talonger som underlag bokförs inningar. Med kontoutdrag i system S. betalningarna av myndigheterna på jnkomstkonton 4 bokförd inbetalning leder till en kontering på kontot Varje i statsverkets checkrälmjng. För att underlätta myndigheternas avstéinmingsarbete, tas månadsvis och redovisningscentralemas fram innehållande avvikelser nellan myndighetens en rapport för denna rapport är ett bokföring och postgirots. Underlag från ned myndigheternas transaktioner. å magnetband postgirot

Inkomna medel postgirokonton överförs daglipå myndigheternas F för redovisningsgruppen. Kontot adgen till ett postgirokonto Med hjälp av detta konto ministreras av redovisningsoentralen. j redovisningscentralen upp myndigheternas avstämningar. följer

sätt överförs rredlen dagligen från redovisnings- På motsvarande till RRV postgirokonto Rikstotal oentralemas postgirokonton Detta tillsamnans med Rikstota1- IN. postgirokonto utgör för ett viktigt underlag för RRV i det kontona utbetalningar arbetet ned kontroll av statsverkets checkinstruktionsenliga German ett särskilt förfarande överförs betalningar melräkning. lan utan att sådana betalningar skapar statliga myndigheter Någon likviditet-sdagssaldon på myndigheternas postgirokonton. checkräkning i riksbanken har således effekt på statsverkets inte betalningar mellan myndigheter.

Tiden för överföringar av inkomna nedel från myndighets inposttill statsverkets checkrälming är för närvarande 3 girokonto bankdagar.

till för källskatteuppbörd, arbets- Inbetalningar postgirokonton och mervärdesskatt, som av respektive administre-

givareavgiftef

redovisas överförs incm två dagar rad myndighet i system S,

Det statliga betalningsväsendet 89

till statsverkets checkräkning i riksbanken.

8.4 Utbetalningar

Normalt sker myndigheternas utbetalningar gencm att utbetalningsverifikationerna kodas av redovisnLngscentralerna på datamedia för bokföring i system S genom DAFA:s försorg (Statens datamaskinoentral för administrativ utveckling) . DAFA framställer efter bokföring i system S ett magnetband för integration med postgirots fakturabetalningsservioe.

Sarrma dag scm utbetalningarna verkställs i postgirot sker avräkning mot statsverkets checkra‘Jming i riksbanken. on viss dags utbetalningar inte täcks av influma medel på RRV postgirokonto Statsverkets checkrälming rekvireras medel från kontot i riksbanken. I det använda fallet levereras överskottsmedel till kontot i riksbanken.

Till skillnad från vad som gäller för inbetalningar saknar myndigheterna i regel egna postgirokonton för utbetalningar. I stället sker utbetalningarna ifrån redovisningscentralemas postgimkonton för utbetalningar.

Utlandsbetalningar i utländsk valuta sker vid sidan av den normala utbetalningsvägen på särskilda för utlandspostgirokonton betalningar. Dessa konton administreras av postgirots utlandssektim, vilken uppdragen (i svenska kronor) från statsverkets checkräkning sarma dag scm de verkställs.

Vissa statliga myndigheters utlandsbetalningar fönnedlas också av post- och kreditbanken.

Ett antal myndigheter har speciella från vilka postgirokonton vissa typer av utbetalningar kan ske vid sidan av den normala utbetalningsvägen. Ca 60 myndigheter, länsstyrelserna inkluderade, har sådana postgirokonton.

länsstyrelserna använder denna bet-alningsväg för betalningar

90 Det statliga betalningsväsendet

som är styrda av fastlagda likviddagar exempelvis utbetalning av kommunalskatten till kcmmmema.

i krig 8.5 Det statliga betalningsväsendet

RRV har ansvaret för att de statliga myndigheternas ekonomiadministration i fredstid snabbt kan anpassas till en krigssituaticn. I anslutning till försvarets samarbetsorgan (BÖSAM) arbe- RRV ned att betalningar skall fönnedtar statliga myndigheters las av postverket och postgirot.

8.6 Betalningar o‘ver bankgiro

bankerna ansluter konton till bankgirots betal- I takt med att ningsförmedlning ökar betalningar med bankgiroutbetalningsavier till En annan orsak till att myndigheter statliga myndigheter. över är att Inyndigheter i ökad erhåller inbetalningar bankgirot utsträckning taxesätter sina tjänster.

som erhåller utbetalningar i form av bankgiro- De :myndigheter avier arbetar i huvudsak mot näringslivet och kommmerna.

skall för att kunna bokföras av myndig- Emottagna bankgiroavier postgirokonto för inbeheten snarast gottskrivas myndighetens talningar. För ett antal myndigheter är hanteringen av bankgiroavier sidoordnade rutiner sun kräver såväl tid som särskilda som fakturerar sina tjänster med förkontroller. För myndighet för bearbetning i postgixots inbetalkodade inbetalningskort ned bankgiroavier att den ningsservioe inbetalningar inte till fullo kundreskontraservioe san postgirot erbjudit kan utnyttjas.

(In medel inkoxma till myndighet på bankgiroavi kan överföras

till statsverkets checkräkning i riksbanken utan onödig tids- i

avier i

förlust av förhållandet mellan antalet inkomna i avgörs ä och de resurser som dagligen kan avsättas hos myndigheten.

i

RRV har sökt men inte funnit någon lösning san tillgodoser både

Det statliga betalningsväsender 91

kraven på rationella sidorutiner och snabb inleverans av dessa medel till statsverkets checkrälming.

8.7 Den statliga inlåningen i postgirot

De statliga myndigheternas in- och utbetalningar förmedlade av postgirot leder till direkt och indirekt inlåning i postgirot.

Den direkta inlåningen framstår som dagssaldon på myndigheternas postgirokonton för Scm framgått ovan uppstår inga saldon på myndigheternas postgirokonton för utbetalningar då summan av var dags utbetalningar täcks samma dag från statsverkets checkrakning.

Gireringar från statliga konton skapar inlåning på mottagarnas konton, liksan gireringar till statliga konton förutsätter att medel funnits på avsändarens konto. Exempel på sådan indirekt inlåning som de statliga betalningarna leder till är gireringarna med kommunalskatten från länsstyrelserna till komtunerna.

De statliga betalningarna bidrar således till postgirots float och därmed också till ränteintäkter i postgimt.

Under budgetåret 1977/78 uppgick den genomsnittliga inlåningen på postgirokonton i system S till 1 282 milj. kr., varav 728 milj. kr. var inlåning på konton för avgifts- och skatteuppbörd såsom preliminärskatt och mervärdesskatt. Postgirots avkastning på system S medel är ett resultat av vid varje tillfälle gällande ränta på dagslån och skattkamnarvéixlar.

Övriga medel torde i mindre utsträckning fluktuera varför de kan antas ingå i den s.k. bodyn och därmed leda till en stabilare avkastning för postgirot.

som framgått tidigare tar det tre dagar att överföra inkomna medel från myndigheternas postgirokonton till statsverkets checkrälming. För uppbördsmedel gäller två dagar.

92 Det statliga betalningsväsendet sou 197935

Införandet S’ betalningsva‘.ga.r innéaar till skillnad av system från vad san gällt i organisationen med huvudförvalmingar att alltd förs till statsverkets checkrälming samt inbetalningar att utbetalningar täcks från statsverkets sarrma lVJed system S följde således en snabbare indag de verkställs. leverans av kontanta medel än vad sem tidigare gällt. RRV har sätt arbetat vidare med att åstadkomma en allt snabbapå olika re inleverans till statsverkets checkrälming. Ett påtagligt arbete är betalningar mellan statliga myndigexempel på detta heter utan att statens likviditet. san går i postgirot påverka Denna lösning har självfallet inte kunnat genomföras utan postmedverkan. Under budgetåret 1977/78 omsattes girots positiva 78 mdr kr. som betalningar mellan myndigheter i postgirot. En del av dessa betalningar hade tidigare effekter på statens lik- Viditet.

Under 1973 arbetade en för Postbanken/postgirot och RRV gemenom de ekonomiska effekterna för Postsam arbetsgrupp med frågan av en snabbare inleverans. Arbetsgruppen konsbanken/postgirot taterade att en snabbare inleverans skulle leda till ett allvarligt intäktsbortfall för Postbanken/postgirot.

sitt resultat för dåvarande finans- Arbetsgruppen presenterade departementet för fort-satt handläggning.

Under antagandet cm en genomsnittlig avkastning på 5 % uppgick réinteintéikter för system S under 1977/78 till ca postgirots 64 mkr. Cxn postgirots hanteringstid vad gäller systan S bringas _: den gemmsnittliga inlåningen reduceras ned 1:111 en dag skulle

1:111 392 mkr och avkastningen till 20 mkr. Kostnaderna för post-E

i arbete med de statliga betalningarna i system s redueegirots ras självfallet inte i motsvarande mån.

Bör staten en snabbare inleverans att uppléningsbamvet minskar alternativt att Inöjlighetema till utlåning ökar. I tider när statens budgetunderskott är stort leder det minskade till lägre räntekostnader för staten. Vaaje uppléningsbehovet kostnadsrninskning ger uttynme för att utnyttja dessa medel inom

Det statliga betalningsväsendet 93

för sanhället angelägna verksamhetsområden. Denna slutsats förutsätter dock att postginots nuvarande ersättning väsentligt överstiger självkostzrxadema för system S i postgirot och att detta intäktsbortfall därför inte skall ersättas på annat sätt av staten.

RRV anser att självkostxzader inklusive avkastning på statskapitalet skall utgöra underlaget för ersättningen för de hos postgirot köpta tjänsterna. Detta i princip att var kund i postginot skall belastas med de kostnader san är förknippade med hans servioeutnyttjande.

överväganden

9 och

förslag

9 . l Uppdraget å

, Det uppdrag som utredningen från början fick var vittutseende.

E

Ytterst syftade det till en sammanslagning av postgirot och bank-

g girot. Ett nytt girosystem skulle inte behöva vara räkningsföran-

de och dänted inte heller å ta i anspråk det stora kapital, inte

g minst bestående

av statliga medel, som nu är bundet i postgirot.

i Statens upplånirzgsbehov skulle kunna redmeras.

.

;j Genau de nya direktiv som utredningen fick vid årsskiftet 1977/78 blev

:målsättningen betydligt mera inskra.nkt. Det finns då inte

någon anledning att närmare komnentera ‘ frågan om en sanma.nslag—

ning. Erfarenheterna från det tidigare utredningsafinetet har ju

i också entydigt givit vid handen, att hart när oöverstigliga svå-

l righeter skulle möta, cm denna målsättning skulle förverkligas.

Utredningen anser sig errellertid böra franhâlla, att bortfallet

av de tidigare långtgående planerna inte är att beklaga. Tvärtom

;har utredningen fått ett starkt intryck av att det innebär

stora

?fördelar att ha två ned varandra

konkurrerande girosystem. Kon-

kurrensen har främjat en teknisk och kamersiell utveckling på ,båda håll som inger Den har respekt. starkt medverkat till att

vi i vårt land har en

betalningsfömedling san är både rationell

och billig. Vad angår de penningpolitiska fördelarna med att fri-

göra de nedel som är bundna i postgirot kan franhâllas att dessa

fördelar till stor del är skenbara. Medlen nyttiggöres ju genom kreditgivning, och de lånebehov som därmed tillgodoses hade ju Imder alla förhållanden gjort sig gällande på krediünarknaden

och konkurrerat cm tillgängligt uttymne. Eftersom staten i själv stor måste cmfattning bidra till att skapa detta torde utrymme, den tänkbara minskningen av statens upplåning vara förhållandevis

96 Överväganden och förslag

liten.

De begränsade direktiv som utredningen har haft att följa fr.0.m. u 1978 kan sammanfattas så att de båda ginosystemen bör i möjlig mån jänställas samt att förefintliga nöjligheter till förbättrad service åt staten, företagen och den breda allmänheten tillvara-

tagas.

Av dessa har utredningen prioriterat den sistnämnmålsättningar

alltså en földoättrad service. En ökad jämställdhet bör enligt?

da, utredningens uppfattning inte göras till något självändamål. att beroende

fmda-å

jämställdhet är f.ö. inte Inöjlig skapa på den fl 4 Irentalt olikartade uppbyggnaden av de båda girosystemen. Postgi- 3 rot är kontoförande, och girot förmedlar betalningar Irellan olika nen givetvis också till eller från postgirokonton 9 i fall där betalare eller betalningsmottagare sakpostgirokonto nar är däremot ett system för förmedling postgirokcnto. Bankgirot till eller från sådana hos av betalningar mellan eller räkningar bankerna som anslutits till girot och scm i övrigt fungerar scm vanliga bankräkrüngar, t.ex.

önskemålet an likställigtlet mellan girosystemen har utredningen i stället så att girosystenen så långt möjligt skall uppfattat kunna konkurrera villkor. Detta innebär, att båda på jämförliga skall vara konkurrenskraftiga och utvecklingsbara. Varsystenen scm innebär att det ena systenet på sikt skall kun je förändring na äta ut det andra bör enligt utredningens mening avvisas. Av direktiven framgår f.ö. att sådana konsekvenser av utredningen inte Å andra sidan är det lika att kan godtagas. självklart de båda girosystemen inte i varje enskilt hänseende kan lämnas i orubbat bo. I så fall skulle ju varje förändring vara anöjlig.

9 . 2 Förutsättningar

De båda girosystemens konkurrerxsfdrutséaittrxingar kan i korthet anges på följande sätt.

är en rörelsegren och därjämte en organisatorisk enhet Postgirot incm postverket. Liksom verket i övrigt anses girot ha presta-

Överväganden och förslag 97

tionsplikt, vilket bl.a. att inte girot kan neka att rredverka i Inassuppbörd och Inassutbetalningar av småbelopp, även an

girots egna intäkter härav inte täcker kostnaderna. Girots tjänster skall liksom postverkets tjänster i allmänhet principiellt tillhandahållas till självkostnadspris. Konkurrenssituationen nedför dock att anses girot ha förhållandevis stor ekoncmisk

handlingsfrihet (jfr 4). Girots till ca två utgöres tredjedelar av s.k. floatint-fikter, dvs. ränta på de nedel san innestår räntelöst på postgirokonton. Ett grundläggande drag i

postgiroorganisationen är alltså att girot är räkningsförande och på detta sätt bedriver inlåningsverksarrhet. Qnloppstidexna är korta, i regel en dag vid såväl insan utbetalningar. Girosystemet genererar emellertid gireringar mellan postginokontona, och ränteeffekterna härav är ca tre så stora gånger san av inbetal-

ningar. Den erforderliga betalningsberedskapen hos många kontoin-

nehavare bidrar också till att en avsevärd body av postgirouedel

kontinuerligt innestår. I övrigt finansieras verksamheten gencm avgifter oda av intäkter från girots utlandsrörelse. Ur intäkterna i form av ränta och avgifter m.m. bestrides ersättningen till 3 den allmänna postala verksanheten för dess arbete ned betalningsförmedlingen .

En Viktig konkurrensfördel för postgirot ligger i tillgången till

samtliga postanstalter och lantbrevbärare, ca 4 800. sarrmanlagt Härtill kanter girots i utveckling tekniskt och kmmersiellt hänseende. Å andra sidan skall franhållas, att den omfattande organisation med postkontor och lantbrevbärare san postverket på grund av prestat.i.onspl1Jten måste hålla i glesbygderna är kost-

\ nadskr‘a‘vande. En annan viktig konkurrensfördel ligger i att postgirot ensamt med få undantag handhar statliga in- och utbetalning-

Lar, däribland skatte-

och avgiftsuppbörden. Postgirots ensamrätt

härvidlag utgör en viktig ekonomisk grundval för det nyssnämnda vidsträckta distributions- och kontorsnätet.

Bankgirot är i motsats till inte postgirot räkningsförande. Girot är i stället en för bankerna gemensam driftorganisation för att förnedla rrellan betalningar bankräkningar, Irestadels checkräkningar, som är anslutna till girot. Detta vidare inarbesörjer och utbetalningar.

98 Överväganden och förslag

Även incm bankgirots verksanhet utgör floatintäktema den huvudsakliga inkcnstkällan. Dessa går dock till de räkningsförande bankerna. Bankgirocentralen får sina kostnader täckta av bankerna.

Bankgirot anses inte ha prestati.onsplJJt. Även om denna fråga, såvitt kunnat utrönas, aldrig ställts på sin spets, är det symtcmatiskt att företrädesvis sysslar ned större betalbankgirot och att antalet privatpersoner ned konton anningstransaktioner slutna till bankgirot är förhållanchvis ringa, ca 70 000. Förhållandet är som bekant ett annat i postgirot. Bankerna har inte heller som är dinensionerad för den massen kassaorganisation,

av in- och utbetalningar scm äger rum på posten. I gen- i

hantering gäld är köerna framför bankkassorna i regel kortare än framför postkassorna.

Sin förnämsta konkurrensfördel har bankgirot genom att dess kunder via har direktanslutning till bankkonton. Den har därgirot med tillgång till bankernas hela tjéinstesortinent. Härvid spelar

helt naturligt mfijligheterna att få lån en inte oväsentlig roll,

som i stort sett saknas på postgirosidan. Posten kan möjligheter endast förnedla kontakt ned sin samarbetspartner, dvs. PKbanken. Det är ett välkänt förhållande att utlåning föder inlåning. Bankstora värde för bankerna ligger inte minst i att det bigirots drar till att bankerna kan dra till sig och behålla inlåningsxtedel.

kan liksom postgirot i konkurrensen utnyttja det egna Bankgirot tekniska 0d1 kamersiella utvecklingsarbetet och erbjuda fördelaktiga paketlösningar.

Den viktigaste nackdelen i konkurrenshéiraseende ligger i att bankär uteslutet från in- och utbetalgirot ned få undantag statliga ningar.

Trots den automatisering san tzppnâtts inan båda girosystenen belastas de i kostnadshänseende av en omfattande manuell hantering, framför allt i post- respektive bankkassorna. Kostnaderna härför är redan och kan väntas brant i nu betydande stiga tämligen

sou 197935

Överväganden och förslag 99

framtiden. Både postverket och bankerna har därför anledning att lägga ned på att vidareutveckla betalningsförnedlingsforner, scm inte kräver manuella insatser. Exempel härpå är automatiska girosystem.

9.3 Brister i nuvarande system

Äwara om postgirot och bankgirot var för sig är rationellt skötta

och kan visa upp ett imponerande utvecklingsarbete, san i hög grad varit till nytta för kunderna och därned för sanhällsekonomin, föreligger åtskilliga brister i det samlade serviceutbudet från de båda girosystemen. Dessa brister sanmanhänger ned den

stränga åtskillnad, som i princip an än ned viktiga undantag upprätthålles nellan postgirot och bankgirot. Åtskillnaden tar sig bl.a. i att uttryck en direktöverföring av medel inte kan ske från ett konto, som är anslutet till det ena systenet, till ett konto som hör till det andra. Nedlen får i stället tas ut kontant från det första kontot och sättas in på det andra. Situationen kan liknas vid två parallella, ned varandra konkurrerande järnvägssystan som arbetar var för sig utan ett fullständigt organiserat samarbete i fråga om tidtabeller och passagerarservice.

För den stora al]m§nheten är det en brist, att den som skall mottaga betalningar och göra utbetalningar, scm berör både bankgirot och postgirot, eller som skall finansiera postgiroinbetalningar med bankuttag, kan bduöva besöka både posten och bank och stå i

kö i två kassor. Dessutan blir det en hantering av kontanter, som strängt taget är onödigt och som kan föra ned sig säkerhetsrisker

av olika slag.

en ordning som sålunda i princip råder är som nyss antytts försedd ned åtskilliga undantag. Den kan sålunda via inkringgås direkta överföringsmetoder. På grund av överenskamelser mellan

postverket och bankerna eller enligt praxis i bankerna ger posten och bankerna åtskilliq service i ärenden som hör henma i det konkurrerande systemet. Vad därutinnan har gäller närmare angivits i kapitel 7 ombanktransaktioner på posten och posttransaktioner i bank. Alltjämt kvarstår enellertid t.ex. att skatt inte kan föras över direkt från en arbetsgivares eller annan inbetalares

SOU 1979135

100 Överväganden och jörslag

bankréikning till länsstyrelsens skattepostgirokonto; det måste i en eller annan form tas ut från bankkontot och insättas på något postgirokonto, ev. bankens i och för överföring därifrån. Det förekcxmer inte så sällan att bankerna nekar att inlösa postgiroutbetalningskort eller ta emot betalningar på postginoinbetalningskort. Nbttages sistnämnda slag av betalningar, tillämpas ofta en avgift, som är i det närmaste prohjbitiv i fråga om små

inbetalningar. Posten löser över huvui taget inte in utbetalnings-ii‘

kort från bankgirot till kontanter, den tar inte heller emot inetc. betalningar på bankgiro 4

9.4 Riktlinjer för en reform

Målsättningen för utredningens arbete är, scm antytts i början av detta kapitel, att försöka förbättra servicen och att ge de båda girosystenen förutsättningar att arbeta, utvecklas och konkurrera på jämförliga villkor.

För att avlägsna de brister i servioeutbudet som nyss angivits skulle ett mskemål i första hand vara, att direktförbindelse upprättas mellan de båda girosystenen så att nedel kan överföras direkt genom ett gireringsförfarande från ett kom:) tillhörande det ena systenet till ett konto tillhörande det andra. Den som har ett till bankgirot anslutet bankkonto skule kunna beordra bankgirot att överföra pengar från detta konto till ett postgirokonto. På samna sätt skulle den som har ett postgirokonto ned av det bruna kuvertet eller annan lämplig rutin kunbegagnande na beordra postgirot att överföra pengar från postgirokontot till ett bankkonto, som är anslutet till bankgirot.

Ett andra önskemål är, att postginoärenden skulle kunna uträttas på bankkontor och bankgiroärenden på postkontor, alltså på båda ställena efter kLmdens fria val, en integrerad betalningsservice. Detta skulle innebära att bankerna skulle vara skyldiga att utan inskränkning inlösa postgiroutbetalningskort och ta emot inbetali ningar ned postgiminbeta.1nJ_ngskort utan annan avgift än postavgifter. Å andra sidan skulle posten vara skyldig att lösa bank-

bankgiroinbetal-å

giroutbetalningskort och ta exmt inbetalningar på ‘ ningsblanketter.

Överväganden och förslag 101

M:oj1ighete.rna att forverkliga detta önskemål är inte i första

hand beroende av de rent tekniska förutsättningarna. De erbjuder

enligt vad utredningen inhämtat inte några större problem. Svå-

righeterna ligger i stället däri, att konkurrensförhållandena

mellan de båda girosystanen inte får rubbas på något mera påtagligt sätt. Vissa förändringar i

konkurrerxsförutsätüüngarna får

givetvis tolereras. Sådana får förändringar vägas not varandra

med sikte på att få ett godtagbart helhetsresultat. Därenot an-

ser utredningen, såscm redan tidigare Imderstrukits, ot2ankbart

att framlägga som förslag att det ena får girosystenet

j möjligheter att kaxkurrera ut det andra. Utredningen vill redan

här franhålla, att postgirots service till statsverket har så

stor betydelse för dess ekonani, att utredningen bl.a. ned hän-

syn härtill inte ansett böra sig framlägga några mera djupgående förslag beträffande det statliga betalningsvéisendet. Därvid-

lag har utredningen stöd i direktiven som anger att skall hänsyn tagas till postverkets möjligheter att upprätthålla en tillfreds-

ställande service i landets olika delar.

Farhågor av ovan angivna slag behöver däremot knappast hysas, när det är fråga om att på nyss angivet sätt möjliggöra direktgirering mellan konton tillhörancb de olika systanen. En sådan för-

skulle innebära en rationalisering, som skulle vara till

nytta för alla berörda inte parter, bara företagen och allmänhe-

ten i övrigt utan också de båda girosystemen själva, vilkas an-

vändbarhet skulle öka. Refornen skulle vara ägnad att minska han-

teringen av kontanter, vilket är en sanhällsekonorrrlsk fördel. I

sanma mån skulle riskerna för rån och andra minska. angrepp

Hur flödet av direktgireringar mellan systanen kan karma att ut-

veckla sig är svårt att förutsäga. Uppenbart är, att många betal-

ningar till staten kcmner att gireras från bankkonto till läns-

styrelsernas m.fl. postgirokonton. Å andra sidan underlättas över-

föringar från inte räntebärande postgirokonton till räntebärande

bankkonton eller till sådana bankkonton, där överföringarna ned-

bringar disponerad kredit, t.ex. checkréikningar ned kredit. Även

an betydelsen härav inte får överdrivas, synes förändringen till-

samnanslaget ge bankgirot något förbättrade konkurrensmöjligheter.

102 Överväganden och förslag

kanter att innebära att det girosystan scm över- Direktgireringen för till det andra utför visst arbete för det andras räkpengar att det sistnämnda ger ekoning. Det synes skäligt girosystenet nanisk härför. Ersättningen synes länpligen kunna baersättning seras över antalet gireringar i vardera riktningen. på statistik Det girosystem san är mottagare av det största antalet synes lämpböra ersätta det andra för det överskjutande antalet, dvs. ligen det antal varmed överstiger dem man själv avmottagna gireringar sänt. ktmna anges per styck och Ersättningarna synes lämpligen baseras på beräkningar av sjéilvkostnaden - sarkostnaden jäznte skälig samkostnadsandel - för det aüaete san utföres fram t.o.m. dokumentet-s överlämnanxh till det andra systemet. Vid ersättningarnas beräkning bör gireringar av skatter och offentliga avgifter cm ersättning till bankerna för deras medverundantagas. Frågan bör i särskild ordning. kan i skatteuppbörden regleras åt de berörda att genan för- Det synes kunna överlämnas parterna handlingar fastställa och fortlöpande jättka ersättningarna.

föreslår, att direktgirering mellan kontcn tillhöran- Utredningen kunna ske enligt här riktlinde de båda systemen skall angivna Till därmed sanmanhängarzde tekniska frågor återkotrmer utredjer. ningen i ett följande avsnitt (9.8 jfr 9.6).

När det inlösen av utbetalningsavier förekatmer redan att

gäller nen ingalunda alltid, löser in bankerna i betydande utsträckning, utbetalningskort. Posten å andra sidan accepterar i postgirots stor checkar och andra utbetalningshandlingar från utsträckning bankerna, låt vara incm avtalsmässigt fixerade Däremot tas inte utbetalningsavier enat för kontant utbetalbankgirot-s ning.

Innan utredningen tar upp ev. förändringar på dessa punkter, synes det erforderligt att något diskutera frågan, an enbart postgirot även i fort-sättningen skall ha prestationsplikt.

drives av ett konsortimn scm bankerna bildat. Bankerna Bankgirot scm kollektiv kan sägas driva rörelse genom detta konsortium. På bankgirot kan därför anläggas samna synsätt som på bankerna var för sig.

sou 197935 överväganden och förslag 103

Från postgirots sida har hävdat-s att avsaknaden av prestationsplikt för bankgirot ger detta en avsevärd konkurrensfördel. Bankgirot kan välja ut och bearbeta kunder san kan ge girot och bankerna lönsamma affärer men awisa Inindre lönsamma exemsådana, att Iredverka i pelvis massuppbörd av småbelopp. Från bankgirots sida har invänts att och de deltagande bankerna girot så gott som aldrig avvisar en kund.

Såvitt utredningen kunnat bedöma har frågan cm prestationsplikt inte så stor praktisk betydelse scm man hävdat från postgirots sida. Det kan enellertid inte uteslutas, att olikheten i konkurrensförutsättningar på denna punkt också har viss reell Den bör då också an Inojligt elimineras.

Bankerna har i princip rätt att van de vill träda själva avgöra i affärsförbindelse ned. Detta gäller utan undantag utlåning, rådgivning, juridiska tjänster och andra Hera utvecklade affärsförbindelser. När det gäller inlåning, sker resetjänst o.dyl., däremot i praktiken aldrig någon sovring av kunderna. Ivärtan får av bankernas ställning scm konoessionerade och kontrollerade företag i förening ned ett Inodernt konsumentpolitiskt synsätt an-ses följa, att bankerna har prestationsplikt i fråga om sådan grundservice. I linje ned detta bör enligt utredningens mening ligga att bankerna och deras gemensanma organ, bankgirot, uttryckligen får i fråga prestationsplikt cm betalningsfömedlingen. Utredningen förordar, att en sådan plikt införes på vissa här aktuella cmråden och kanter till uttryck i banklagstiftningen. Att postgirot därmed får en viss fördel i konkurrenshänseerzde är antagligt.

Mot bakgrund av detta ställningstagande tvekar inte utredningen att föreslå att bankema får en uttiycklig skyldighet att utan undantag lösa in postgirots I konsekvens härutbetalningskort. ned bör posten åläggas att utan lösa undantag in bankgirots motsvarande kort. Förändringen torde ändå vara till viss fördel för postgirort, scm har den större volymen. inte bö- Ersättning synes ra utgå från någondera sidan.

Ett långt större problem utgör På banksidan torinbetalningarna.

SOU 1979135

104 Överväganden och förslag

de man utan större olägenhet kunna ta emot inbetalningar på post-

giro. Så sker redan i viss utsträckning, och hanteringen torde underlättas gencm det nyss framlagda förslaget om ringar mellan konton san tillhör de olika systemen. Utredningen förordar att bankerna generellt åläggs att ta emot postgiroinbetalningar. Därvid bör nuvarande särskilda avgifter bortfalla. Bankerna bör för egen räkning uppbära postgiroinbetalningsavgiften men inte mera. Av administrativa skäl bör denna avgift erläggas även i det fallet att betalningsmottagaren gencm utnyttjande av sin tjänstebrevsrätt eller på annan grund angivit att inbetalning får ske utan erläggande av postavgift. Vill inbetalaren slippa avgiften, får han gå på posten. Det sist sagda gäller givetvis inte skatteinbetalningar, som författningsenligt får göras i bank eller på postanstalt utan avgift. Någm ändring harvidlag är inte avsedd.

Förslaget att bankerna liksom hittills skall sända de inbetalda beloppen ograverade till postverket. Dokumenten skall också sändas med. Huruvida bankerna härvid skall använda nu tilllämpad eller i någon form anlita bankgirots tjänster får avgöras av bankerna i samråd med postgirot. I fråga an skatteinbetalningar kcmner helt naturligt statsverkets intressen in i bilden.

Vidare bygger förslaget på att postgirot inte skall, såsom skett, avkräva bankerna avgifter. En sådan avgiftsbeläggning är så mycket i mindre notiverad som bankerna utför arbete för postgirots räkning.

Förslaget innebär alltså, att bankerna san en kundservice utför arbete åt postverket utan annan ersättning än postgiroinbetalnings-4 avgift. Denna täcker i och för sig inte bankernas kostnader, ett förhållande som får ses i sarrband med övriga förslag från utredningens sida. Det får vidare den effekten, att bankerna, såsan också är naturligt, tillhandahåller allmänheten en fullständig betalningsfömedling. Fördelarna för allmänheten är sålunda uppenbara, även cm samna fördelar delvis också uppnås gencm de förslag cm ett för postgirot och bankgirot gemensamt inbetalningsdokunent som utredningen. framlägger i det följande. Från konkurrenssynpunkt förslaget ett starkt plus för postgirot, san får

Överväganden och förslag 105

vägas mot de nackdelar förslagen i övrigt kan innebära. Man har

å andra sidan att räkna ned ett begränsat transaktionsbortfall för postanstaltema.

Från de servioesynpunkter som utredningen i första hand vill an-

lägga hade det varit både naturligt och att posten på motsvarande sätt skulle bli skyldig att utan ta inskränkningar emot inbetalningar på bankgiro.

I diskussioner med företrädare för postgirot har dessa enellertid

hävdat att en sådan skyldighet på kortare eller längre sikt skul-

le beröva postgirot en stor del av dess och där-

kontobehållningar

: ned bli ödeläggande för postgirots m:5jJ_igheter att fortleva och

5 utvecklas. Tankegången har härvid varit den, att en mycket stor

del av de postgirokmton san företagen har i är motiverade huvudsak-

ligen av att (bras uppbörd förutsätter att kunderna har tillgång * till nätet av postanstalter och lantbrevbärare. Dessa utgör i sin

i tur postgirots viktigaste

konkurrenszredel, nedan bankerna å sin

sida kan konkurrera ned utlåning och den rika flora av service-

grenar över vilken bankerna i förfogar. Bankerna skulle kunna erbjuda ränta, vilket postgirot inte självt kan göra - de räntebäran-

de postgirokontona är ju överförda till Pmaanken. Fara skulle

föreligga att större delen av de avsedda postgjrdcontona skulle

bortfalla. Företagen skulle i stället använda för bankgimt sin

Lzpgbörd.

Enligt utredningens innehåller :rening detta vissa överresonemang drifter. Redan den arständigheten att postgirosystanet är så rikt

förgrenat både hos företag och privatpersoner bör medföra, att

företagen känner tvekan inför att vid sin tzppbörd helt gå över till bankgirot. Den av utredningen föreslagna till möjligheten

postgiroinbetalningar i bankerna och till

direktgirering blir ett ytterligare försäljningsargtment

även på postgirots sida.

Å andra sidan kan farhågorna hos postgirot inte avvisas san ogrundade. Ett förslag av den här diskuterade skulle, såvitt utredningen kan bedöma, åtminstone på längre sikt ge postgirot en

så betydande konkurrensnackdel att balansen mellan girosystemen skulle kunna rubbas i betydande mån. Såscm tidigare franhållits

106 Överväganden och förslag

anser utredningen förhindrad att framlägga förslag av sådan sig

Det finns emellertid en möjlighet att ge företag och allmänhet i stort sett sarrma förbättringar i servicen utan att åstadkomma mera påtagliga förändringar i korxkurrensläget. Denna Inöjlighet bygger på att företagen i sanband ned sin fakturering utsänder maskinläsbara inbetalningshandlingar, vilka utarbeförtryckta, tats i samarbete ned postgirot respektive bankgirot. Detta system är redan i dag dcminerande och torde bli helt dominerande i framtiden, såvitt angår blankettbaserade inbetalningar. En annan sak är att datorbaserade beta.1.m.ngstransaktioner av typ autom.m. i framtiden komrer att få långt större betydelse än nu. giro

Den åsyftade Inöjligheten att företagen får möjlighet nen givetvis inte skyldighet att utfonna förtryckta blanketter för inbetalningar (OCR-blanketter) som med nu tillänpat förfarande skulle innehålla maski.nlaisba.ra rader, den ena avsedd för

_1_:_v§_

och den andra avsedd för bankgirot. Inbetalaren kan postgirot då, likscm enligt den ursprungliga tankegången, fritt välja om han vill betala i bank eller på posten. Väljer han att betala in på ett till bankgirot anslutet bankkonpå bank, går pengarna to. Betalar han på posten, går pengarna in på ett postgirokonto.

Från inbetalarnas synpunkt har ett sådant dokunent den fördelen att valfriheten Irellan inbetalning på post och bank blir fullständig. Det tidigare sagda- ju att bankgirots inbetalinte kan användas på posten och att ev. avgiftsningshandlingar frihet vid postgiroinbetalning inte kan, bortsett från skatter o.dy1., utnyttjas vid inbetalning i bank. För betalningsmottagaren utgör den ökade bekvämligheten för allmänheten och ett därmed förbättrat tzppbördsresultat den viktigaste fördelen. I jämförelse med postgiroinbetalningar på bank uppnås vidare, att betalningen omedelbart går in pémottagarens bankkonto. En viss

I

nackdel ligger i ökade kortfranetällningskostnader och att redovisningen av betalningarna är uppdelad på postgirot och bankgirot .

Emot den skisserade ordningen har postgirot och postens personal- s

sou 197935

Överväganden och förslag 107

organisationer framfört invändningar i både tekniska och konkurrensmässiga hänseenden.

Man har sålunda framhållit, att förslaget visserligen är genanförbart ned nuvarande tekniska förutsättningar. Inom posten pågår emellertid en teknisk scm kan vidaxeutveckling bli svår att förena ned ett system ned genensamna blanketter. Ner än en maskinläsbart rad kan sålunda behöva tas i anspråk av posten. Svårigheter kan föreligga beträffande fortsatt terminalisering av kassaarbetet. I vart fall förutsätter gemensamma blanketter, att ett tekniskt samarbete sker nellan postgirot och bankgirot, vilka eljest konkurrerar ned varandra.

Från postgirots och pezsonalorganisationernas sida har vidare invänts, att systemet med gemensamma blanketter skulle ktmna leda till en avsevärd for volymninskning postgirot. Med tanke på fördelarna för allmänheten av att kunna fritt välja nellan att göra inbetalningar på posten eller i bank får man, har det framhållits, räkna ned en allmän till det övergång nya systemet. Postgirot har ca 90 procent av den totala hanteringen av förtryckta, maskinläsbara som i sin inbetalningshandlingar tur utgör ca 80 procent av postgirots inbetalningskortstrafik. Å andra sidan är antalet bankkontor och bankkassor i större tätorters centrala delar betydligt större än antalet postkontor och postkassor. Det skulle därför, enligt vad som franhâllits från postgirots och personalorganisationernas sida, kunna befaras, att allmänheten i betydligt ökad utsträckning sina förlägger inbetalningar till bankkontor. Posten och postgirot skulle förlora både arbetsvolym och postgirobehållningar.

Postens personalorganisationer har särskilt franhållit, att de befarar ett stort bortfall av både intäkter för postverket och arbetsuppgifter för dess personal och att slutresultatet kan bli personalinskrankningar och en försämrad service för allmänheten. De har krävt, att utredningen nännare utreder de personalpolitiska konsekvenserna för postverket.

Gentenot postgirots tekniska invändningar får uuedningen framhålla, att postgirot likaväl san andra företag får anpassa sin

sou 1979:35

108 Överväganden och förslag

tekniska utveckling efter de krav scm ställs på verksamheten. On statsmakterna uttalar sig till förmån för den här diskuterade anordningen med genensanma OCR-blanketter, får detta beaktas i det tekniska utvecklingsarbetet. Enligt de uppgifter san utredningen fått incm den till utredningen knutna expertgruppen skulle föri postgirots tekniska planering inte behöva bli allt- I för omfattande. De maskinläsbara uppgifter som nu finns på post-

girots resp. bankgirots OCR-blanketter skulle exempelvis enligt

bankgiros representant i utredningens expertgnzgp kunna få plats på en gemensam rad och kunna utan risk för fel avläsas mas-

kinellt inom resp. giro. Detta kan förutsätta att kontommret blir gemensamt i båda systemen. önskemålet hos postgirot om yt- 1 terligare en rad skulle därmed kxmna tillgodoses. Även ev. terminalproblem skulle kunna betnästras. Däramt är det uppenbart att anordningen med gemensamma OCR-blanketter förutsätter visst samarbete mellan postgirot och bankginot i fråga an den tekniska utvecklingen. Ett tekniskt samarbete mellan sinsemellan konkurrerande företag skulle emellertid inte innebära något nytt. I Det förekcmner t.ex. redan inom bankväsendet. Det bör också 3 påpekas att det tekniska samarbete scm här är i fråga skulle avse ett begränsat område. Samarbetet skulle enligt utredningens Inening inte innebära någon olägenhet.

Utredningen kan därför inte godta postgirots invändningar av teknisk natur.

Vad angår de invändningar som postgirot och postens personalor ganisationer framfört i fråga an konIurrer1sfc5Ihz?111andena och därned följande personalpolitiska och servioemässiga konsekvenser får utredningen anföra följande.

Först skall framhållas, att postgirots förmodanden om en allmän övergång till det nya systemet i själva verket utgör ett mycket 1 starkt argument att införa det här diskuterade systenet. Des- 1:’_b_r_:_ sa fönrodanden, som säkerligen är riktiga, bygger ju på att den

servioeförbättring scm allmänheten får gencm den ökade valfrihe- i

ten skulle bli så betydande, att näringslivet trots de något ökade kostnaderna för kortfratrställning skulle finna det motiverat att allmänt övergå till systemet med gemensarrma förtryckta

SOU 1979,35

överväganden och förslag 109

OCR-blanketter.

De nya gemensanma blanketterna skall kunna användas på både bankoch postkontor. blir Frågan då om man, såsom befarats från postverkets sida, har att räkna ned att allmänheten till av följd det nya systenet skulle i väsentligt större utsträckning än nu

göra sina inbetalningar på bankkontor. Farhégorna för att allmänheten sålunda i någon större utsträckning skulle flytta över sina

inbetalningar från postkontor till bankkontor är enligt utredning-

ens mening klart överdrivna. Det finns nämligen knappast anledning räkna ned att bankerna skulle vara intresserade av att till sina kassor draga en stor volym av rutinmässiga in- och utbetal-

ningar och göra en häremot svarande utbyggnad av sin kassaorgani--

sation. Som tidigare frarrhållits har bankerna inte en kassaorga-

nisation, som är dinensionerad för en stark ökning av rutininbe-

talningar. On en sådan timing skedcb, skulle detta leda till att

köerna framför bankkassorna växte och att allmänheten återvände till postkassorna. Enda sättet att behålla de nya beta1.n:ingskun-

derna skulle vara att göra en kostsam utbyggnad av kassaorganisa-

tionen. En sådan utbyggnad är inte att förvänta. Tvärtcm finns

det en tydlig och nedveten strävan hos bankerna att begränsa och minska antalet rutinnässiga kassatransaktioner. Uttryck härför är

inte minst de stora investeringar i maskinutrustning och marknads-

förjng som gjorts i udaetalningsautcmater.

Rjktigheten avdet från postgirots sida förda motresonemanget säges vidare av den stora framgången för den vid postanstalterna

bedrivna inte sparrörelsen, minst under senare âr. On resonemanget i fråga vore riktigt, skulle postsparrörelsen ha en långt mindre volym än den har. San framgått till denna anslutna mil-

jontals drygt 5,2 milj. - konton ned hög transaktionsintensi-

tet; behållningarna 13 000 mkr. Härtill komer 1,2 milj. personkonton med en behållning av 3 600 Inkr. Även om denna fram-

gång till en del

sammanhänger ned postens betalningsservice, finns

det andra, lika viktiga orsaker. Utredningen vil peka på det förhållandet, att en lång rad andra ärenchn uträttas Kvapå posten. liteten på postens service och :marknadsföringen därav får inte

heller glömnas.

110 Överväganden och jörslag

Av det anförda följer, att förslaget om gemensamna blanketter icke risk för minskad arbetsvolym på postanstalterna. Det leder därned inte heller till personalirxskränlçningar eller andra personalpolitiska konsekvenser. Med dessa förutsättningar är en särskild utredning häran inte meningsfull.

San varje annan förändring på det för utredningen aktuella anrâdet är även den nu diskuterade ägnad att påverka konkurrensförutsättningarna. Sannolikt kanter bankgirot att få en viss konkurrensfördel. Denna får vägas mot den betydande konkurrensfördel scm postgirot får genom det nyss framlagda förslaget om skylför bankerna att ta emot postgirots inbetalningskort utan dighet andra avgifter än postavgifter. Den konkurrensfördel scm bankgirot får blir enligt utredningens bedömning inte av sådan betydelse,- att den på något avgörande sätt inverkar på de båda girosystextens nfcijligheter att fortbestå och utvecklas. Ytterst kanter ev. förskjutningar i allmänhetens betalningsvanor att bli beroende av den kassaservice som posten och bankerna erbjuder allmänheten.

finner utredningen, att den här diskuterade lös- Tillsamnanstaget ned för bankgirot och postgirot gemensarrma maskinläsbara ningen inbetalningshandlingar nedför så stora fördelar för allmänheten, så begränsade tekniska ändringar och så begränsade förskjutningar i konkurrensférutséalttningarna att utredningen vill förorda densamma.

För att ytterligare förbättra betalningsservioen för allmänheten föreslår utredningen att en överenskommelse träffas mellan bankorganisationerna och postverket/postgirot om att beloppsgränsen för kontant utbetalning mot check höjs från 500 till 2 000 kr. Bankerna garanterar redan checkar upp till detta belopp vid samtidig inbetalning.

I den här förda diskussionen har de statliga in- och utbetalningarna i stort sett lämnats utanför. Ett undantag utgör den föreslagna möjligheten att direktgirera skatt från bankgiroanslutet bankkonto till skattemyndigheternas postgirokonton. Betydelsen i härav får självfallet inte underskattas. Betydande praktiska lätt-z

Överväganden

och förslag 111

nader uppnås för näringslivet.

frågeställningarna kring statliga in- och är utbetalningar trycket speciella. De behandlas delvis särskilt i ät följande. Utredningens ståndpunkter i dessa frågor ingår emellertid i den helhets-

bild san utredningen har försökt teckna. Därför skall redan här

några antydningar göras.

En cmdebatterad fråga har varit, om möjlighet bör skapas att ge-

nom överföringsuppdrag eller på andra tekniska vägar åstadkatma

att överskjutande skatt inbetalas direkt på bankgiroanslutet bankkonto eller på postgirokcnto/personkonto som den skattsky1di-

ge anvisar (jfr 9.5) . Utredningen har, ehuru med stor tvekan, ansett sig böra härcm framlägga förslag och därmed ge statsmak-

terna handlingsfrihet i denna fråga. Förslaget innebär helt na-

turligt en viss konkurrensfördel för bankgirot och bankerna.

Beträffande det statliga in- och utbetalningsväsendet i övrigt

framlägger utredningen däremot inte några som ett förslag frångående av nuvarande huvudsakliga riktlinjer (jfr 8 och 9.6).

Föreliggande proposition ned förslag till nya uppbördsregler (1978/79 :l6l) innebär, att bankerna i stort sett likställes ned i posten fråga om inbetalning av inkcnstskatter. Utredningen för- * ordar att man awaktar erfarenheterna härav, innan man överväger att införa notsvarande förändringar beträffande andra skatter och

avgifter. Utredningen har inte kunnat finna förutsättningar för mera djupgående i ändringar fråga cm statliga in- och utbetalning-

ar. Staten har genan system S skapat ett rationellt system byggt

på det statliga postgirots tjänster. har inte Utredningen kunnat finna något annat som skulle grundsystem bättre tillgodose de

krav som kan ställas. Den av utredningen föreslagna möjligheten till direktgirering nellan konton tillhörande de olika systemen

innebär vissa för möjligheter bankgirot att medverka indirekt.

I samarbete nellan riksnevisionsverket (RRV) och posten pågår ett

ständigt utvecklingsarbete i fråga om system S Detta ut- (jfr 8).

vecklingsarbete sker ned sikte bl.a. ett av på att tillgodose

riksdagsrevisorerna framfört önskemål cm snabbare av överföring statliga nedel till statsverkets i checkräkning riksbanken. Utredningen har inte funnit att den från sina utgångspunkter kan

112 och förslag

överväganden

lämna något egentligt bidrag till detta utvecklingsarbete. Till utredningens ställningstagande medverkar givetvis också starkt, såsom tidigare franhâllits, att mera genomgripande förändringar av det statliga betalningsväsendet skulle kunna få betydande negativa konsekvenser för postgirot; ekonomi och postverkets :nöjligheter att hålla en tillfredsställande service i olika delar av landet. Den ståndpunkt som utredningen sålunda intar medför att postgirot behåller sin konkurrensfördel i fråga om det statliga betalningsväsendet.

Även om utredningen sålunda anser sig böra lämna system S utanför sina överväganden i stort, kan anledning finnas att fästa txppnärksaxrheten på ett spörsmål av väsentlig ekonomisk betydelse för både staten och postgirot. System S orsakar naturligtvis betydande administrationskostnader för postverket/postgirot. Avsikten att dessa kostnader skall täckas av floatintälcter på de ifrågavarande statliga medlen. Ned andra 0rd måste i princip så mycket kapital inom systemets ram kontinuerligt vara ränteavkastande att postgirots hanteringskostnader täckes.

Överföring av inkomna uppbördsmedel från myndighets postgirokonto till statsverkets checkréékning i riksbanken tar f .n. två bankdagar från inbetalningsdagen. Detta gäller källskatter, arbetsgivaravgifter och mervardesskatt. Övriga medel överförs till statsverkets checkrälming under loppet av tre bankdagar. Betalningar mellan myndigheter sker i postgirot utan någon belastning på statsverkscheckräkning.

Myndighets utbetalningar och gireringar täcks betalningsdagen från statswrkets checkräJming varför myndighets betalningar inte direkt leder till saldon på postgirokonto.

Det är således betalningar till myndighet som utgör underlag till ränteavkastning för postgirot.

Enligt utredningens uppfattning skulle det från allmän synpunkt vara värdefullt att få utrett å ena sidan postgirots kostnader i förevarande avseende oçh å andra sidan storleken av de ränteintäkter som systemet direkt genererar. Samtidigt kan behöva

sou 197935

Överväganden och förslag 113

klarläggas vad snabbare postgirorutiner kan betyda från statsfinansiell synpunkt, t.ex. med hänsyn till ett eventuellt minskat statligt upplåningsbehov. En undersökning av det nu avsedda slaget bör emellertid ha san målsättning att hela det statliga kund--

förhållandet gentemot postgirot och postverket kartläggs i ett samnanhang. Således bör studier, vid sidan av analysen av sys- T tem S effekter i postgirot, också omfatta postverkets och postgirots särskilda åtaganden inkluderande bl.a. av barnhantering

; bidrags- och pensionsanvisningar, försäkringskasseanvisningar

och skatteåterbetalningskort. Den ekoncmiska innebörden för

postgirot av systan S och andra åtaganden för statens bör räkning

f därvid framgå särskilt.

En sådan samlad kunskap cm kundförhållandet är en förutsättning i” för ett riktigt beslut om hur statens ersättning för de köpta ‘ tjänsterna skall erläggas.

Utredningen föreslår därför att i särskild regeringen ordning låp ter kartlägga hela det statliga kundförhâllandet gentemot postgirot och postverket.

Från allmän synpunkt kan det synas otillfredsställande att postgirots verksanhet inte går att studera särskilt *i i postverkets årsredovisning. För Postbanken, och före Postbankens tid för den

särskilda postgirorörelsen, gällde särskilda i detta regler av- I seende san gjorde det möjligt att i offentlig studera handling verksanhetens resultat och fördelning pâ olika grenar såsom inoch utlåning etc. Ned tanke på postgirots betydelse för betal-

‘ningsférmedlingen i landet och de effekter som exarpelvis

postgirots prispolitik kan få på i

betalningsf’5rmed1_1.ngen dess helhet

är det önskvärt att postgirot att åläggs årligen avge en årsredovisning över verksanheten. On postgirot i enlighet ned det anförda blir en officiell resultatenhet, följer också därav att kundförhållandet staten postgirot bör framgå särskilt av den undersökning san föreslagits. Enligt utredningens mening bör bankgirots redovisning på sarrma sätt bli offentlig.

Utredningen har i det föregående lagt fram en rad förslag, scm på olika sätt påverkar de båda girosystenens konkurrensförutsätt-

114 Överväganden och förslag

ningar och därned deras ekonomi. Avsikten är att fördelar och nackdelar för bankgirot och postgirot skall väga någorlunda jämt- Huruvida så också komner att bli fallet, cm förslagen genomföres, är utomordentligt svårt att ned någon säkerhet ange på förhand. Ytterst beror utxecklingen på allmänhetens betalningsvanor. Härvid inverkar inte bara t.ex. företagens benägenhet att utnyttja de föreslagna nya gemensamna förtryckta OCR-blanketterna för inbetalningar utan även ansamlingen av kunder framför post- och bankkassor resp. postverkets och bankledningarnas åtgärder för att bemästra ökad köbildning. Man får även räkna ned en benägenhet hos allmänheten att hålla fast vid invanda betalningsvanor.

Å andra sidan får beaktas, att den tekniska utvecklingen ständigt fortgår. Satsningen på uttagsautcmater kcmrer i en följande maskjngeneration att följas av autanater som också nedger kontanti och dokunentlös betalning. Praktiska experinent på anrådet pågår redan. av autogiro kan Väntas öka osv. Automatiseringen torde få en ytterligare skjuts framåt, om utredningens förslag genomföras.

En tredje betydelsefull faktor är den prispolitjk m.m. som på de båda sidorna kommer att föras i fråga cm girotjänster och dessa i

närstående tjänster, t.ex. checkhantering. Av stor betydelse fram-f

i”. för allt för postginots ekonomi blir framtida uppgörelser ned staten angående systan S.

Nu nämnda faktorer torde tillsanmanstagna få större betydelse för ekonomin på ömse sidor än de direkta verkningarna av utredningens förslag.

Under sådana förhållanden är det xteningslöst att försöka ange några beloppsmässiga konsekvenser på inkonster och utgifter för de båda girosystenen, även om enstaka belopp skulle kunna framtagas. Sålunda ger förslaget att bankerna, mot uppbärande av inbetalningsavgift nen ned avstående från de åtskilligt högre avgifter som nu i regel uttages, skall ta emot postgirots inbetalningskort den onedelbara konsekvensen att postverket förlorar 10 â 20 milj. kr. i sådana avgifter och bankerna :måhända ett ännu större belopp. Siffror av detta slag är emellertid såtill-

Överväganden och förslag 115

vida missvisande som förslaget enligt vad förut angivits kommer att innebära en betydande konkurrensfördel och som en följd härav också en betydande ekoncmisk fördel för postgirot.

Tidigare har utredningen angivit som sin att :rening förslaget cm gemensamma förtryckta OCR-läsbara blanketter för inbetalningar inte är förenat ned sådan nünskning av axbetsvolymen på postan-

stalterna att det leder till

personalinskréinkningar inom posten

eller andra personalpolitiska konsekvenser. Detsanma gäller de

övriga förslag som utredningen framlägger. Utredningen har såsom framgått, avstått från att föreslå ‘ eljest tänkbara serviceför-

bättringar för att sådana konsekvenser inte skall uppkomna. Däremot är det möjligt att den nyss antydda

teknologiska utvecklingen, t.ex. användningen av automater för både inoch utbetalning-ar samt cicad användning av autogiro, på längre sikt kan leda till ett minskat personalbehov inom både posten och bankerna. För en

utredning av dessa konsekvenser - san ligger utanför - utredningens uppgifter saknas emellertid i dag de nödvändiga premissema.

det praktiska genomförandet av de föreslagna förändringarna

;torde det i princip vara

tillräckligt att statsmakterna uttalar

isig un förmån för dem. Den

prestationsplikt för bankerna och

bankgirot som förordats synes dock böra koruna till uttryck i bank-

plagstiftningen. Förslag härom framlägges.

Återbetalning av överskjutande skatt

nan riksskatteverket

(RSV) bedrivs ett för verket och Statskonret genensamt projekt, kallat RS-projektet. Detta tar sikte l.a. på en omläggning av uppbördssystemet fr.o.m. år 1980. Proektet har tagit upp frågan om ändrad form för utbetalning av verskjutande skatt (Ö-skatt) . Normalt sker detta i dagsläget nan ett till debetsedeln på slutlig skatt fogat

återbetalnings-

ort. Detta kort är inlösbart på postanstalt eller i bank senast

31 januari året efter taxeringsåret. Särskilt utbetaJningsort används då

återbetalning görs under adress

utomlands, till ormyndare eller konkursförvaltare samt i de fall beloppet uppår till 10 000 kr. eller mer. År 1978 uppgick den Ö-skatt san

terbetalats till samnanlagt 6,8 miljarder kr. Utbetalning på

SOU 1979135

116 överväganden och förslag

armat sätt än med återbetalningskort omfattar ca l % av antalet fall och ca 20 % av hela Ö-skatten i kronor räknat.

Det nuvarande väl och får anses vara relativt systenet fungerar rationellt. I av bl.a. framställningar från företrädaanledning re för bankväsendet har dock tagit upp frågan om RS-projektet att återbetala ö-skatt överföra belopp till skattskylgenom att bank- eller postgirokonto. On en sådan ändring genomförs digs skulle olika utbetalningsformer bli aktuella fyra

éterbetalningskort återbetalning via bankgiro och för insättning på bankkonto återbetalning genom insättning på skattskyldigs postgirokonto (girering) eller personkonto utbetalningskort.

RS-projektet har utvecklat frågan i en promemoria, dagtecknad 1977-08-22. RSV och Statskontoret har med skrivelse 1977-09-02 överlämnat promemorian till regeringen (budgetdepartementet) , som hänskjutit frågan till denna utredning.

I har föreslagits att en särskild de gjorda framställningarna fullmaktsruta inrättas I denna ruta skulle på deklarationen. vilken och till den skattskyldige ange till penninginréittning eventuell skatt skulle överföras. En vilket konto överskjutande ha följande nackdelar sådan rutin har av RS-projektet angetts

olyckligt sätt till deklaraöverföringsuppdraget knyts på ett tionsmaterialet, vilket gör uppgifterna svârâtkomliga den redan hanteringen och registreringen av deklakomplicerade rationerna försvåras ytterligare stor risk föreligger för felskrivning eller felregistrering av kontonummer måste lämnas nära ett år innan skatten utbetalas. uppgifter

nackdelar har funnit att överfö- På grund av dessa RS-projektet bör hanteras helt separat från deklarationerna. ringsuppdrag

För närvarande existerar flera olika typer av överföringsuppdrag

1979:35 Överväganden och förslag 117

SOU

knutna till bankkonto/postgirokonto .

Överföringsuppdrag avseende barnbidrag och pensioner inges till försäkringskassan antingen direkt eller via någon bank. Försäkringskassorna har sedan ansvaret för cbverféringsuppdragen och ändringar av dessa.

Beträffande löner, produktlikvider m.m. har i mycket stor utsträckning träffat avtal ned arbetsgivare e.d. och personalorganisationer om överföring av lönebelopp o.d. till bankkcnto/postgirokonto. Denna form av kollektiva överföringsuppdrag cmfattar i dag ca 3,5 miljoner löntagare, av produktmottagare m.fl. Kreditinstituten har tillgång till personnurmer .E likvider 5 för det stora flertalet av dessa kontoinnehavare.

Ovanstående typer av överföringsuppdrag avser månads- eller kvartalsvisa överföringar under en relativt lång Återbetidsperiod. talning av ö-skatt skiljer sig från dessa dels återbegenan att talning sker endast en gång per år, dels kan den som har Ö-skatt ena året mycket väl få kvarstående skatt nästa år. Härav följer också att uppdragshanteringen blir betydligt i förhållandyrare de till antalet ufl3etalningstillfaillen ned t.ex. barnjämfört bidrag/pensioner.

Inan lE-projektet har konstaterats att en helt från ny och dirket de skattskyldiga riktad rutin för hantering av éiverféringsuppdrag skulle bli förhållandevis dyrbar. I stället har att föreslagits uppdragen förnedlas av kreditinstituten och postgirot. Enligt projektets mening skulle dessa grunda organ, kunna överföringsuppdrag dels på tidigare ingångna avtal ned arbetsgivare m. fl. om förande av lönekonto, personkonto och produktlikvidkonto, innebärande att Ö-skatt förs över till dessa av konton i banktyper instituten, dels på individuella viljeyttringar från skattskyldiga. I det första fallet måste dock kontoinnehavaren ha möjlighet att spärra kontot för överföring av Ö-skatt, vilket leder till att kreditinstitut respektive postgirot inte överföbegär ring. RS-projektet har franhâllit, att en utvidgning av formerna för återbetalning av ö-skatt skulle medföra en förbättrad service till de skattskyldiga och i vissa avseenden en smidigare hante-

118 Överväganden och förslag SOU 1979135

ring för skattemyndighetema. sistnämnda förhållande skulle gälla de belopp som nu återbetalas på särskilda utbetalningskort. Valfrihet på alla områden har bedömts kunna införas utan någon egentlig ökning av de totala kostnaderna.

Utredningen baserar sitt förslag på denna av IG-pmjektet framförda uppfattning. Följaktligen föreslås att nöjlighet öppnas för skattskyldig att tillgodoföras ö-skatt genom insättning på bankkonto eller postgirokonto/personkonto. Utredningen kan dock inte förorda att överföringsugppdrag skall generellt kunna grundas på avtal om insättning av löner och produktlikvider. Återbetalning av Ö-skatt görs av statsverket och anfattas inte av de avtal san träffats om de kontoinsättningar som nyss Utredningen finner därför att konboinnehavaren varje år bör ge kontoföraren särskilt uppdrag att till konto överföra eventuell Ö-skatt. Kontoföraren får sedan registrera dessa uppdrag och årligen till skattemyndigheterna annäla till vilket bank- eller postgirokonto Ö-skatt skall överföras. Vid utskrift av debetsedel på slutlig skatt anges att överföring Da närmare gjorts. formerna för överföring av information från kontoinnehavare till kontoförare och vidare till skattemyndigheterna får utarbetas sedan ställning tagits i principfrågonua. Allmänt måste gälla att Ö-skatten skall vara tillgänglig för den skattskyldige senast den dag som han erhåller debetsedel på slutlig skatt.

Utredningen vill, såsom redan antytts vid presentation av huvudlinjerna för förslagen (jfr 9.4) , understryka att förslaget beträffande Ö-skatten framföres ned stor tvekan. Denna grundas fränst på att förslaget att en förhållandevis stor apparat igångsättes för en utbetalning san sker bara en gång om året. Därtill kommer att denna utbetalning för många skattskyldiga ingalunda är regelbunden. Ett år ned Ö-skatt kan vara en enstaka händelse i en serie av år med kvarstående skatt. Härtill kommer, att bankerna redan nu i sarrband :red inlösen av återbetalningskort kan verka för att Ö-skatt insättes på bankräkning. Genan en aktiv, i sina enskildheter stundom något överdriven narknadsföring har bankerna uppnått åtskilliga framgångar i dessa strävanden. Utredningen har emellertid ansett sig böra framlägga förslag i saken för att statsmakterna skall få handlingsfrihet.

sou 197935

Överväganden och förslag 119

9.6 Inbetalning av skatt

Enligt proposition ned till förslag ny lydelse av uppbördslagen (1978/79:l6l) skall fr.o.m. 1980 sättet för att betala skatt ändras. Detta gäller både debiterade skatter och genan skatteavdrag innehållen skatt.

Ändringarna avser närmast formerna för Liksan tidiinbetalning. gare skall inbetalda belopp redovisas till särlänsstyrelsernas skilda skattepostgirokonton. För alla skatter sätts den 18 i varje uppbérdsmémad som sista inbetalningsdag. De nuvarande uppbördsterminerna den 6 - 13 i uppbördsmånad alltså. slopas

9 . 6 . l Debiterade skatter

Med debiterade skatter avses här preliminär kvarstående B-skatt, skatt och tillkcxrlnande skatt. B-skatt och tillkommande skatt betalas alltid av den skattskyldige själv. Kvarstående skatt betalas antingen av den eller innehålles skattskyldige på 1.ön och betalas genom arbetsgivare. I detta avsnitt behandlas inte det sistnämnda fallet.

De nuvarande skatteanvisningarna med uppgift om debiterad skatt slopas. I stället får den av konskattskyldige inbetalningskort ventiocnellt format -—ett för varje xxppbördstillfälle. På kortet har tryckts bl.a. för den identitetsuppgift skattskyldige, postgironunner, belopp och skatteslag. Dessa uppgifter trycks på en särskild rad, som är läsbar i maskiner avsedda för läsoptisk ning. Korten kan användas för kontant inbetalning på postanstalt eller bank eller för ett gireringsförfarande från postgirokonto. Gencmföres utredningens förslag cm direktgirering mellan de båda girosystemen, kan girering ske även från bankkonto.

9.6.1.1 Betalning via postanstalt/postgiro

Vid inbetalning via postanstalt blir förfarandet detsanma som för alla andra inbetaln:i.ngar till postgirokonto. Om beloppet gireras genom insändning av kortet till postgirokontoret, skall försändelsen avlämnas till postanstalt före eller i brevstängningsdags

120 och förslag

Överväganden

låda som törs före dagens slut den 18:e i tzppbördsxtånaden. Hos postgirokontoret läses uppgifterna på mottagna kort in maskinellt. Informationen överförs till magnetband tillsanmans med de gireringsuppdrag som inkommit på datanedium i postgirots fakturabe- De inlästa inbetalningskorten liksom uppdrag på datamedium mikrofilmas och arkiveras sedan hos postgirokontoret för att finnas tillgängliga vid eventuell reklamation. Inbetalda belopp bokförs på respektive länsstyrelses skattepostginokonto. Bokföringstransaktionen görs dagen efter det inbetalning har skett eller samma dag som gireringsuppdrag har inkcmnit till postgirokontoret. Dagen efter får Varje länsstyrelse kontoutdrag och totalbelogaet bokförs på riksrevisionsverkets postgirokonto. Dagen därpå får riksrevisionsverket kontoutdrag och beloppet sätts in på statsverkets checkräkning i riksbanken. Inbetalda skattebelog är följaktligen regelmässigt disponibla på stats- Verket-s checkräkning i riksbanken tredje dagen efter det inbetalning har skett eller gireringsuppdrag har getts. Det datanedium på vilket information cm inbetalda skatt®elopp har lagrats, överlämnas till riksskatteverket för bokföring i det centrala skatteregistret. Beloppen krediteras respektive skattskyldigs konto.

Även om särskilda uppbördsmåxzader och en sista inbetalningsdag har föreskrivits kommer betalningar av debiterad skatt att flyta in dagligen. Dessa belopp avser antingen i förtid eller för sent gjorda Den här lämnade beskrivningen för inbetalning och bokföring av debiterad skatt blir följaktligen en daglig rutin. Detta i motsats till nuläget då postens redovisning till statsverket sker periodiskt.

9 .6.l.2 Betalning via bank/bankgiro

San tidigare nämnts kan skattskyldig också betala sin skatt via bank. Han använder sig även då av de inbetalningskort san han fått tillsaxmans ned skattsedeln. - även i Enligt uppbördslagen till - skall inbetalda tillförslaget ny lydelse skattebelopp godoföras statsverket via llahsstyrelsemas skattepostgirokonton. Kund som önskanbetala via bank kan utnyttja följande alternativ:

sou 197935

Överväganden och förslag 121

Skattebeloppet kan inbetalas kontant i bankkassa varvid det förtryckta inbetalningskortet utnyttjas.

Bankkunden kan skattebetalningen som på bankkontor gireringsuppdrag. Inbetalningsblanketten inlämnas tillsammans med andra bankgiro- och postgiroblanketter som uttagsorder avseende beloppet för samtliga totaluppdrag. Uttagsordems belopp belastas kundens bankkonto.

3. Gireringsuppdrag kan direkt till Bankgirocentralen på datamedia. På magnetband, disketten e.d. återfinns skattebetalningen identifierad med den information san förtryckts på inbetalningskortet. Bankgirocentralen överlämnar underlag till bank för belastning av kundens bankkonto.

Bank, som Irottagit betalning, kan redovisa detta på två sätt.

Matodl

De kort som inkarmit i form av girerings- eller inbetalningsuppdrag till enskilt bankkontor under dagen kan sanmanläggas och insändas jämte särskilt missiv samma dag till postgirokontoret. Beloppet motsvarande samtliga uppdrag kan då täckas genom check eller postväxel.

Beloppet kan också täckas gencm gireringsuppdrag från bankkonto-w refs eget postgirokonto. Bankkontoret fungerar då som ombud för de skattskyldiga. I viss cmfattning tillämpas sådant förfarande i dag, således att bankkontor tar errot och anpostgirouppdrag tingen insänder dessa till postgirokontoret eller sänder bud med uppclragen till närmaste postanstalt.

Med en sådan lösning kan skatteuppbörd på blankett via bank hanteras och bokföras på sanma sätt san tidigare redogjorts för beträffande inbetalning på postkontor eller via girering.

Denna rutin benämns i fortsättningen direktinsaindn.1.ngsrut1'.nen.

Uppdrag som inkommer på datamediun direkt till Bankgirocentralen

122 “Överväganden och förslag

kan ned Bankgirocentralen som onbud överlämnas till postgirokontoret på magnetband enligt layout som postgirot finner lämplig.

lVbt0d2

Alla affärsbanker, sparbanker och féreningsbanker är anslutna till bankgirot. De betalningsuppdrag som under en dag kcmnit in till ett bankkontor skickas sanma dag till Bankgirocentralen. Banken bifogar en s.k. clearinganvisning, som utgör likvid för de uppdragen. F.n. insänds även vissa uppdrag på postgiroblankett vars belopp krediteras mottagarens bankkonto. Enligt underhandskontakt avser bankerna under 1979 att utveckla en rutin för att samtliga uppdrag på postgiroblankett till Bankgirocentralen. Denna att samtliga postgirodokument, även sådana som avser insättning på postgirokonto och som mottai bank, till hnkgirooentralen. Från bankhåll har gits därför uttalats önskemål an att i förenklingssyfte inte behöva hålla inbetalningskort avseende skatt åtskilda utan kunna sända dem tillsammans ned övriga betalningsuppdrag till Bankgirocerxtralen. Centralen sorterar och läser in alla inkcmna avier eller på datamedium. Detta görs maskinellt. Informabetalningsuppdrag tionen och redovisas till riksskatteverket. lagras på magnetband länsstyrelse tillställs en förteckning över inbetalda Respektive belopp och sunma-uppgift. Bankgirocentralen redovisar tota].be1opinfluten skatt till postgirot med uppgift cm hur stort belopp pet som skall tillföras varje länsstyrelses skattepostgirokonto. A förutsätter att de administrativa rutinerna för kon- Utredningen takterna mellan Bankgirocentralen och postgirot kan lösas så att får bokföringsunderlag i sådan tid att bokföring postgirokontoret på respektive länsstyrelses konto kan göras samma dag som betalkcmnit in till Bankgirocentralen. I så fall kanningsuppdragen mer även de skatter som redovisas via bankgirot att tillgodoföras statsverkets checkräkning tredje dagen efter det inbetalning har gjorts.

Vissa företag utnyttjar bankgirots s.k. integxeringsservice. Det att bankgirot utför bevakning av betalningsdagar och utskrifter m.m. Även beträffande dessa kunder synes ovan skisse-

Överväganden och förslag 123

rat förfarande för betalning av debiterade skatter fungera. Den-

na rutin benämns i fortsättningen bankgirorutinen.

Liksom vid via betalning post blir betalning genan bank och re-

dovisning härav en daglig rutin.

Jämförelse

Från de skattskyldigas synpunkt är det egalt vilken av de två

metoderna som tillämpas. Om täckning av inbetalt belopp sker gencm dragning på bankkonto kcmner kontot att belastas samna dag oavsett cm banken redovisar

enligt direktinséindningsrutinen eller

bankgirorutinen. I visst avseende blir betalning av skatt via bank inte fullt jämställd med betalning via posten, nämligen i

fråga cm gireringsuppdrag. De tvâ sysbemaa skiljer sig åt i det avseendet att Bankgirocentralen i motsats till postgirot inte för det konto som skall belastas vid verkställandet av gireringsupp-

drag.

Om bankgirokund önskar

gireringsuppdrag Ired postbefordran

måste detta för närvarande ske till hans bankkontor. Eftersom

uppdraget skall tas om hand av bankkontoret senast den 18:e för att bdlandlas på Bankgirocentralen den 19:e måste en kund i den-

na situation översända till uppdrag sin bank senast den 17:e .för

att betalning skall nedhinnas i rätt tid. Detta betalningssätt lär dock förekarma mera undantaqsvis.

Från Statsverkets synpunkt är

direktinsändningsrutirxen enklare

att administrera. an alla inbetalningar kanaliseras direkt över

postgirokontoret för inläsning och bokföring samt redovisning till

riksskatteverket och länsstyrelserna uppstår en något enklare,

säkrare och mindre kostnadskrävarxde hantering hos dessa myndigheter. Enligt underhandsuppgift från riksskatteverket är merkostnaderna för bankgirorutinen svåra att nu beräkna på grund av att arbetet ned utveckling av ADB- och övriga arbetsrutiner inte hun-

nit tillräckligt långt. De torde dock enligt av verket gjord upp-

skattning närma sig Hen knappast överstiga 250 000 kr./år.

Bankgirocentralens representant i utredningens expertgrupp har

124 Överväganden och förslag

framhållit att från bankemas synpunkt är direktinsändningsmtinen det klart sämre och dyrare alternativet. På bankkontoren blir det fler terminaltransaktioner och svårare avstämning. Skat- _ och bankgirouppdrag får bokas separat eller utteinbetalningar sorteras/vidarebefordras i särrutiner. Detta skulle inte obetydbankernas kostnader för medverkan i skatteup;b6rligt påverka den.

9.6.2 Genom skatteavdrag innehållna skatter

Förslaget till ny uppbördslag innebär anläggning och förenkling av arbetsgivarnas redovisning av de skatter som innehållits för anställda. I dagsläget är arbetsgivare, som inte har s.k. summarisk att för varje uppbörd specificera hur redovisning, skyldig stort belopp - både preliminär A-skatt och kvarstående skatt

som belöper på varje arbetstagare. Fr.o.m. inkcnståret 1980 skall

innehållen preliminär skatt krediteras med ledning av arbetsgivares Sådan uppgift kan lämnas anteckning på kontrolluppgift.

antingen på föreskriven blankett eller på magnetband. Egentligen g

bortfaller därmed behovet av specificerad uppgift per anställd

under inkcmståret vad gäller preliminär A-skatt. Av säkerhetsskälå

har dock föreskrivits att arbetsgivare som regelmässigt har ‘ på inbetalningskortet skall specificera vilka fyra arbetstagare personer skatteavdragen avser.

sänder till arbetsgivarna inbetalningskort ned för- Länsstyrelse 1 m.m. Vid inbetalning av skatt tryckta identifieringsuppgifter 1 för anställda skall arbetsgivare på ett särskilt utrymre på in-

i

betalningskortet ange redovisningsperiod, summa utbetald lön på och summa innehållen A-skatt

respek-å

vilken A-skatt har beräknats tive kvarstående skatt. Dessa uppgifter verifieras med naxmunderskrift och bildar en s.k. uppbördsdeklaration. Sedan inbetalanvänts för att registrera inbetalningen skickas de ningskorten till respektive länsstyrelse. De utnyttjas där i bokförings- och kontrollarbetet.

Kvarstående skatt scxn innehållits av arbetsgivare gencm skatte— avdrag skall scm nyss nänmts betalas i samband med redovisningen av innehållen A-skatt. Kvarstående skatt är en för varje skatt-

Överväganden och förslag 125

skyldig debiterad skatteskuld, som förfaller vid två uppbördstillfällen. För bokföring på varje enskilt konto måste därför arbets-

givare specificera innehållen kvarstående skatt. Detta görs gencm att han sänder in arbetstagares inbetalningskort på kvarståen-

de skatt, särskild förteckning eller magnetband. Handlingarna

skickas till länsstyrelsen, scm registrerar för bokföbeloppen ring i skatteregistret.

I det förslag som komer att ligga till för grund den nya upp-

bördslagstiftningen säger föredragande statsrådet bl.a. följande:

Det nya uppbördssystenet bör enligt min :rening så långt möjligt vara utformat så att en arbetsgivare eller skattskyldig vid inbetalning av skatt kan använda det som betalningssätt han finner mest lämpligt. Genom att skatteanvisningarna slopas och ett särskilt inbetalningskort också tillskapas öppnas möjlighet att låta arbetsgivare och skattskyldig få en sådan valfrihet. Enligt utredningens förslag är det emellertid bara skattskyldig som kan använda både post- och bankkontor för

skatteinbetalning. Jag bortser härvid från arbetsgivarens möjlighet att låta bank arbesörja som ett inbetalningen uppdrag. Jag anser att en arbetsgivare också bör kunna mellan välja post och bank vid inbetalning av innehâllen skatt. En förutsättning härför bör dock vara att arbetsgivarens inbetalning i likhet med den skattskyldiges kan bokföras på länsstyrelsens konton av postgirot senast följande dag. Enligt vad jag har inhéimtat kan bankerna och postgirot samordna sina bokföringsrutirer på sådant sätt att detta blir möjligt.

Jag föreslår därför att den ordning som enligt utredningens förslag skall gälla för skattskyldige betalning av skatt också. får tillämpas av arbetsgivare vid av innehållen inbetalning skatt. Bestämrelsema härom bör tas in i 52 § UBL.

Av min tidigare redogörelse framgår att arbetsgivare och skattskyldig kan fullgöra sin betalningsskyldighet i rätt tid genan att handlingar för girering från eget postgirokonto till postgirot senast den 18. Det girerade kan beloppet då bokföras på länsstyrelsens konto vid samma tidpunkt scm de belopp som betalades den 18 på post- eller bankkontor. En matsvarande överföring från eget bankgiroanslutet konto genom postbefordran till kontoförande bankkontor skulle förutsätta att gireringshandlingama översändes till vederbörande bank redan den 17.

Utredningen finner att om arbetsgivare ned användande av före-

skrivet inbetalningskort betalar innehållen genom skatteavdrag

skatt via bankkontor blir förfarandet i allt detsamma väsentligt som angetts under rubriken Debiterade skatter för direktinsänd-

ningsrutiren och bankgirorutinen. Skillnaden är att inbetalnings-

126 och förslag SOU 1979135

Överväganden

kort med uppbördsdeiçlaration efter sortering och mijcrofilmning skickas till respektive länsstyrelse. I propositionen annärktes

Betalning skall även kunna ske via postgirots fakturabetalningsservice eller bankgirots integreringsservioe. Kort ned Lzppaördsdelclaration eller datorutskriven uppbördsdeklaration skall äwen då översändas till respektive länsstyrelse.

9 . 6 . 3 Slutsatser

Utredningen har, såsan framgått av det föregående (9.4) , inte ansett sig böra föreslå ändring i det förhållandet att skattelikviderna utan undantag skall passera postgirot. I övrigt har genan den av regeringen framlagda propositionen föreslagits den likställighet mellan bank och post från skattskyldigas och arbetsgivares synpunkt som utredningen eftersträvat. IDärfÖr framlägger utredningen inte något förslag på området.

Slutligen skall anmärkas, att det system för betalning av inkatstoch förmögenhetsskatt som föreslagits i propositionen synes kunna användas även vid betalning av mervärdeskatt, arbetsgivaravgifter m. fl. skatter och avgifter. Enligt utredningens :rening bör man dock avvakta erfarenheterna i tekniskt och ekonomiskt hänseende av det nu föreslagna systatet, innan man överväger att vidga detsamma till andra skatter och avgifter. Härvid får även vägas

in de personalpolitiska konsekvenserna för postverket. Utredning-

len framlägger alltså inte heller i denna del något eget förslag.

9.7 Tidpunkt för betalning över giro

Utredningen har föreslagit att direktgirering skall kunna ske mellan konton i bankgiro- och postgirosystemen. Förslaget är ett led i utredningens strävan att bereda lika Inöjligheter för allmänheten att göra betalningar oavsett om dessa sker via bank eller posten. Denna strävan efter likställdhet aktualiserar också frågan om när betalning via bankgiro - eller postgiro - skall anses fullgjord. På ett cmråde skänker lagstiftningen för närvarande likställdhet i nämnda avseende, nämligen på hyrescmrådet, medan på andra cxnråden gällande bestämrelser förutsätter betalning

sou 197935

överväganden och förslag 127

till postgiro senast vid viss tidpunkt.

Enligt 12 kap 20 § jordabalken anses vid betalning över postgiro hyra ha komnit till hyresvärden tillhanda den dag då inbetalningskortet lämnades på postanstalt eller eller giro- utbetalningskortet inkan till postgimkontoret. Vid betalning över bankgiro anses enligt samma lagrum betalning ha kommit hyresvärden tillhan-

da den dag då betalningsuppdraget mottogs av bankkontor. Insänd-

ning av betalningsuppdrag med blankett från kontohavare direkt

till Bankgirocentralen förekoxmer i princip inte.

Enligt propositionen om ny lydelse av uppbördslagen får (jfr 9.6) skatteinbetalaren frihet att välja betalningsväg. Inbetalning på bankkontor senast den 18:e likställs i förslaget ned inbetalning

på post-

* Cm förslaget till ny lydelse av txppbördslagen tages av riksdagen återstår den ner allnängiltiga frågan cm när betalning som sker över postgiro eller bankgiro skall anses fullgjord. Vad som i vissa författningar föreskrivs härom torde inte kunna analogivis oneättastill andra anråden eller för ge grund praxis.

Har viss förfallodag avtalats får förutsättas att ljkvidbeloppet skall kunna disponeras av betalningsmottagaren den dagen eller ha

kcmnit honom tillhanda denna ibland dag såsom saken brukar uttryckas. En transporttid skall med andra ord inte räknas betala-

nen tillgodo. Anledningen härtill är att elbetalningsmottagaren jest skulle förlora den ränta som belöper på transporttiden.

I fråga om likvider till bank som enligt låneavtal e.d. förfaller till betalning viss dag har utvecklat praxis sig att banken anser sig ha fått likvid först då banken kan disponera beloppet. Har betalning skett till postgirokonto kan disposition ej ske förrän banken fått besked cm att beloppet influtit, dvs. som regel först andra dagen efter inbetalningsdagen. Vid mellankcmnande helgdagar kan tidsutdräkten naturligtvis bli längre. Å andra sidan fâr gällande bestäxmelser om lagstadgad tid beaktas.

Av det sagda följer att om gäldenär vill dröja till förfallodagen

SOU 1979335

128 överväganden och förslag

med betalning till bank måste han för undvikande av transporttid betalningen över disk direkt till den ifrågavarande banken. göra har godtagit denna praxis som har stöd också. Bankinspektionen däri att ränteberäkningen av lån sker per förfallodagen. Banken om förfallet belopp ej är disponibelt för gör en ränteförlust banken på förfallodagen.

Vad nu sagts an likvider till bank torde kunna tillämpas på likvider i allmänhet när särskilda föreskrifter om när likvid skall anses fullgjord ej lämnats i författning. Dock kan naturligtvis ha träffats överenskommelse om när likvid skall anses verkställd, t.ex. av jrmebörd att dag då inbetalning sker till postgirokonto eller till bank skall anses som bebetalningsuppdrag talnjngsdag.

Från allmänhetens synpunkt skulle det i och för sig vara önskvärt, om generella bestämmelser kunde införas liknande den san gäller vid och inbetalning av skatt. Sådana bestämmelser hyresbetalning skulle emellertid som tidigare antytts, irmebära att räntan under transporttiden generellt skulle belasta betalningsmottagaren. De skulle medföra ett ganska djupgående ingrepp i nu gällande som bygger på att betalning anses verkcivilrättsliga regler, ställd först när mottagaren har likviden i sin hand eller eljest kan förfoga över den. Att göra de civilrättsliga och soc;ala besom måste vara en förutsättning för ett förslag i sådan riktning ligger utanför ratten för utredningen. Här skall endast angelägna i att företag och institutioner, scm bepekas på det driver i större skala, vid fakturering o.d. lämnar inuppbörd formation om att betalaren inte kan vänta till förfallodagen vid betalning över postgiro eller bankgiro och att man mera allmänt övergår till att ange sista inbetalningsdag på post eller i bank. Sålunda har bankinspektfionen i anledning av klagomål från allmänheten rekcmrenderat bankerna att vid utsändande av påninnelseavier erinra cm att via postgiro bör ske minst tvâ betalning bankdagar före förfallodagen. Samtidigt har inspektionen uttalat att det enligt dess :rening framstår som oskäligt att ban}: debiterar t.ex. när belopp inbetalats till bankens dröjsmålsränta postgirokonto på förfallodagen.

sou 197935

Överväganden och förslag 129

9 . 8 Vissa tekniska frågor

I 9.4 har föreslagits att direktgirering skall kunna ske mellan konton i och konton bankgirosystemet i postgirosystemet enligt i

det avsnittet angivna Här skall riktlinjer. något beröras de frågor av teknisk natur san därvid aktualiseras.

Den föreslagna möjligheten till att bankdirektgirering betyder girokund i sin normala över betalningsrutin bankgiro skall kunna ett uppge postgirokonto som mottagarkonto. På motsvarande sätt

skall postgirokund kunna över sitt postgirokonto verkställa likvid till ett bankgiroanslutet bankkonto. Betalning skall i båda fallen utan fördröjning bokföras på nottagarkontot.

Förslaget aktualiserar naturligtvis i viss mån nya behandlings- - rutiner incm i girosystemen och organiserade former för teknisk

samverkan. Hur detta löses är bl.a. beroende på de datatekniska förutsättningarna inom vart och ett av systanen. Det är inte Höj-ligt för utredningen att närmare ange några lösningar härvidlag. Frågorna är också av den arten att de lämpar sig bäst för lösning

gencxn överenskommelser mellan de båda institutionerna sedan da-

tatekniska och andra överväganden ägt rum på base håll. Utredningen begränsar sig till att ange några och sin problexrställningar syn på dessa.

För det första berörs det sätt på vilket betalare redovisar sina uppdrag till bankgirot resp. postgirot. Med tanke på det särskiljande av betalningar över det andra systemet san förr eller se-

nare måste ske i hanteringsprocessen skulle eventuellt kunna krä-

vas att betalaren léimnar sina uppdrag avseende det ena eller andra systemet under skilda missiv eller bebalningsorder. Enligt utredningens mening bör i görligaste mån undvikas att extrauppgifter av detta slag läggs på kunderna/betalarna. Det torde inte innebära något tekniskt hinder att betalaren överlämnar sina uppdrag såscm för Huvudsaken är att markering sker av betalning som via bankgirot skall tillföras postgirokonto och vice versa. De nunmerbeteckninga.r som används är nämligen i och

för sig inte mellan särskiljande systemen. Former för avstämning i bankgirot resp. postgirot bör användas som i möjligaste mån

130 Överväganden och förslag

säkerställer att till det andra systenet överlämnade uppdrag netsxarar redovisningen från betalarna.

I att som ingått senast båda systenen gäller betalningsuppdrag visst behandlas sanma dag. Klockslaget är vid klockslag på dagen att av inkomma skall bestämt ned hänsyn till behandlingen uppdrag avslutas in. I princip försöker man inom kunna den dag de konmit att lägga den nämnda tidpunkten så sent på dagen resp. system att nedhinna expediering sanma som de tekniska förutsättningarna nedger. De stora transaktionsvodag av kontoutdrag/motsvarande lymerna gör enellertid att sorterings- och bokföringsprocessen ändå måste vid relativt tidig tidpunkt. Man kan därigångsättas för inte för närvarande räkna ned att de här ifrågavarande gireskall kunna överlämnas till det andringsuppdragen regelmässigt ra systenet i tid för att kunna behandlas sanma dag som de di- Innan överlämnande kan ske måste nämligen rektingångna uppdragen. inkomna stänmas av och uppdragen skiljas från bl.a. redovisningar san sker inom ranen för sår* Övriga uppdrag. De gireringsuppdrag skilda förenade ned förfallodagsbevalcning kan serviceåtaganden enellertid behandlas utan fördröjning. Dessa uppdrag utgör ett antal. Man skall vidare inte utesluta att beicke oväsentligt av alla kommer att kunna ske utan förhandling ingångna uppdrag inte är alltför bedröjning under dagar då transaktionsvolynen Ett mål bör vara att så alltid skall kunna tydande. naturligtvis de för mbjligheterna får enellerske. “Enligt dagen föreliggande tid ned direktgireringar nellan postgirot och bankgirot systenet introduceras ned förutsättande av att behandling inom resp. system komner att kunna med säkerhet ske den bokföringsdag som komtill inmer närmast efter den dag då gireringsuppdrag postgirot till och uppdrag till bankgirot ingår till går mnkgirocentralen postgi rokontoret .

En särskild får i fråga om avräkningen av de nedel ordning gälla mellan Det torde få som svarar mot gireringsuppdragen systemen. förutsättas att nedel notsvarande gireringsuppdrag från bankgirot till dag tillförs ett centralt postgirokonpostgirot dag för från sida - t.ex. kl. to. Detta kan ske genom dragning postgirots - av Bankgirocentralen anvisat konto i riks- 12 varje dag på ett banken. En motsvarande ordning får tillämpas beträffande uppdra-

sou 197935

Överväganden och förslag 131

gen i notsatt riktning, varvid tillkamer en fördelning på nbtta garbanker genom bankgirots försorg.

f Såvitt gäller beskedet till kund om att hans postgirokonto resp. : bankgiroanslutna bankkonto tillförts likvid enligt direktgireringsrutinen kan tillämpas samma ordning som betr. likvider inom det reguljära systemets ram. Vilken information som därvid skall meddelas synes få bestämmas med beaktande av kundernas önskemål och de tekniska förutsättningarna.

Vidare är det nödvändigt att erforderliga anordningar vidtas för att betalningar skall kunna vid spåras reklamationer så att konstaterande med tillförlitlighet kan ske om betalning ägt rum. För detta ändamål kan mikrofilmning av betalnfmgshandlingar Visa . sig lämpligt.

Sammanfattningsvis I vill utredningen såvitt gäller de tekniska frågorna franhålla att det enligt dess bedömning icke föreligger

lnågra egentliga tekniska hinder för införande av det

föreslagna systemet med direktgirering. Hur olika frågor i detalj skall lö- :sas och vilken grad av perfektion som därvid kan uppnås är emelberoende i lertid av förhandlingar mellan institutionerna.

Särskilda yttranden

l Särskilt yttrande av experten Gösta Nilsson

Enligt direktiven har utredningen haft till uppgift att Lmdersöka cm en mera rationell girohantering än f.n. kan åstadkommas sätt på annat än genom sanmanslagning av bankgiro- och postgiro-

systanen.

j Bakgrunden till tilläggsdirektiven är framförallt franställningar från bankernas intresseorganisationer, Svenska Sparbanksföreningen, Svenska Bankförenjngen och Sveriges Föreningsbarücers förbund, om ändringar av nuvarande regler avseende statlig myndighets skyldighet att anlita postgirot formerna för respektive återbetalning av överskjutande skatt. Bankerna har i sina fram-

ställningar pekat på behovet av förändringar för allmänhetens

bästa, men den djupare är att :reningen försöka ta över lönsam

betalningstrafik på de orter där banker etablerats. At postverket lälnnas kvar de många betalningarna på små belopp samt ansva-

ret för bl.a. en kostsam betalningstrafjk i glesbygd där bankkontor saknas.

Utredningen framlägger i sitt betänkande olika som i förslag allt väsentligt följer bankernas intentioner.

Redan innan direktiven till utredningen fastställdes, framförde postverket till regeringen sina synpunkter på direktivens utformning samt avstyrkte fortsatt utredning. Därvid poängterades särskilt att bankerna i dag har väsentliga konkurrensfördelar gentemot postgirot genom sina möjligheter till kreditgivning och styrning av transaktioner till den lönsamma delen av betalningsförmedlingen. Bankernas stora intresse i blir utredningen dänred

SOU 1979135 134 Särskilda yttranden

att av sina konkurrensfördelar få till stånd genom utnyttjande san tillgodoser deras i och för sig naturliga intresåtgärder vinst. tas därvid till de sen av högsta möjliga Ingen hänsyn konsekvenser som detta medför för postverkets allmännyttiga inte vinstgivande verksamhet.

har sedan starten 1925 byggt upp en väl fungerande be- Postgirot talningsfömedling med nyttjande av postverkets riksomfattande kontors- och distributionsapparat. Postgirots andel av den s.k. giromarknaden, dvs. summan av de båda ginosystemens onsättningsbelopp, omfattar i dag 90 %. Därest postgirots statliga betalning ar undantas, har postgirot ändock en marknadsandel på 80 %. Bankgirot har således endast en liten Inarknadsandel. lVbt denna bakär det beklagligt om man genom ett politiskt beslut skulle 1 grund i en verksanhet som så väl har främjat en rationell djupt ingripa betalningsförmedling och därigenom tjänat allmänhetens intresse.

Innan de olika förslagen, vill jag beröra vad jag kcmnenterar jag anser saknas i utredningen, nämligen en närmare analys av

konsekvenser för den postala sysselsättningen och eko-N

förslagens nomin. Detta är allvarligt enär det står utom allt tvivel att sammantaget kommer att på sikt medföra ett inkanstbort-~ förslagen fall på i storleksordningen 200 mkr per år för postverket/postsamt krav motsvarande minst 225 mkr girot på kostnadsanpassning per år. Detta inkomstbortfall och denna kostnadsanpassning tvingar postverket att reducera sin personalvolym, höja avgifter och försämra servicen i inte ringa omfattning, eftersom statliga bidrag eller ersättningar via statsbudgeten enligt direktiven inte får öka.

Utredningsmannen har i sin sammanfattning inte ens berört ovan angivna konsekvenser vad avser sysselsättning och ekonomi. Detta trots att dåvarande statsministern Fälldin i brev till de postala fackliga organisationerna angivit att utredningen särskilt skall klarlägga sysselsättningsfrâgorna. I detta hänseende är utredningen enligt min uppfattning ofullständig.

Fortsättningsvis vill jag Lippehâlla mig vid utredningens förslag i den ordning de angivits i avsnittet Sammanfattning.

Särskilda 135 yttranden

Utredningen har fraxrhållit att konkurrensen mellan de båda gimsystemen har stora fördelar. Den har en teknisk främjat och kommersiell utveckling som inger och medverkat respekt till att vi i vårt land har en både rationell och billig betalningsförmedling. I en annan del av framhålles utredningen dock att det finns vissa exanplifierade brister i det samlade servioeutbudet från de båda

gimsystanen. Jag kan inte ansluta mig till att de angivna bristerna är av sådan art att de motiverar förslag scm kraftigt förändrar konkurrensförhållarmdet mellan bankerna och postgirot. Det finns enligt min mening inget serviceskäl för att föreslå direktgireringar, gemensamma blanketter m.m. när det redan i finns dag fullt tillfredsställande för möjligheter allmänheten att nyttja såväl bank som postgirot i sina betalningsrutiner. De tvångsmässiga detaljregleringar för betalningsstrümrvann som föreslås, förbättrar enbart bankernas lönsamhet och försämrar postverkets/postgirots. Jag kan därför inte ansluta till mig förslagen.

Utredningen föreslår att den kund som har ett till bankgirot anslutet bankkonto skall kunna beordra sin bank att överföra medel från detta konto via till ett bankgirot postgirokonto. Den som har ett postgirokonto skall kunna beordra postgirot att överföra till ett bankgiroanslutet bankkonto. 4 medel Utredningen kallar en sådan transaktion för och direktgirering menar att den skall bli till nytta för alla berörda parter samtidigt som man kan uppnå en münsknjng av hanteringen av kontanter.

förevarande förslag berör inte den stora allmänheten, eftersom endast ca 70 000 har privatpersoner bankgiroanslutna bankkonton. j Däremot underlättas givetvis företagens att överföra möjligheter m medel från de inte räntebärande postgirokontona till olika bankgiroanslutna konton. Någon egentlig ny trafik i motsatt riktning, dvs. från bankkonto till torde postgirokonto, inte uppkmma. Detta saxmuanhéinger med att någon medelsplacering med hänsyn till företagens räntemedvetenhet inte sker på inte räntebärande postgirokonton.

Eftersom förslaget till direktgireringar främst avser företagen kanter utflödet av medel från postgirot till bankerna att bli stort. Utflödet beräknas påverka företagens postgirokontobehåll-

136 Särskilda SOU 1979335 yttranden

ningar ned 10-15 %, dvs. en minskning :red ca 250 mkr. Detta ger en årlig ränteförlust för postgimt i storleksordningen 25 11kr.

Den s.k. direktgireringen skall enligt utredningen inte avgiftsbeläggas utan de båda girosystemen skall nettovis erlägga varandras kostnader. Detta kan inte accepteras utan den kontohavare

som1

beordrar överföringen bör betala en självkostnadsersättning i storleksordningen 5-7 kr. Det är naturligtvis riktigt att ange 4 att al girering inte f.n. avgiftsbelägges av postgirot eller ban-i kerna, men detta beror ju på att en girering enligt Vedertagen d finition är en transaktion mellan konton inom system. Den

ett

föreslagna direktgireringen är en utbetalningstransaktion och bör 4 som sådan avgiftsbeläggas. J

Slutligen vill jag beträffande direktgireringen konstatera att

*4

den inte påverkar företagens medelshantering och sålunda inte minskar hanteringen av kontanter i :märkbar cmfattning.

I sin sammanfattning föreslår utredningen vidare att det skall införas en s.k; E estatiorlsplilct för bankerna. Bankerna skall I sålunda författningsmässigt på skäliga villkor förnedla betalningar genom bankgiro och postgiro. Den föreslagna prestationsplikten för bankerna är endast en del av den plikt som gäller för postverket/postgirot. I kapitel 4, Postverkets prestationsplikt, anges _nänligen att: postverket är förpliktat att tillhandahålla en likvärdig service över landet och behandla kunderna lika. Med detta avses en skyldighet för postverket att ge-

nom ett över hela landet utbrett nät av postanordningar erbjuda

en viss minimiservice och att upprätthålla denna även i områden i vilka den är ekonomiskt --— Verkets servioeej bärkraftig. I plikt inkluderar autcmatiskt postgiroservice.

Den nu beskrivna service- eller prestationsplikten för postver- p ket/postgirot kan inte åläggas bankerna eftersom bankerna saknar resurser härför. Därmed kvarstår den ekonomiskt :rest betydelsefulla skillnaden i konkurrenssituationen mellan bankerna och postgirot.

Utredningen föreslår fortsättningsvis att bankerna får en uttryck

S0U197935 Särskilda yttranden 137

lig skyldighet att lösa in och

postgirots_ utbetalningskort post-

kontoren en motsvarande avseende skyldighet bankgimts utbetalningvier. Detta förslag skulle vara till viss fördel för postgirot. Jag kan inte ansluta mig till denna uppfattning cm förslagets effekt. Bankerna får ju därned utan kostnad tillgång till samtliga postkontor och lantbrevbärare, dvs. postgirots viktigaste konkurrensfördel. får Visserligen postginot tillgång till bankkontoren, men eftersan dessa är lokaliserade till tätorter där

postkontor firms nedför förslaget fördel för ingen postgirot. I stället kan man konstatera att förslaget p.g.a. bankkonto-rens lokalisering nedför ett trafikbortfall för postkontoren som på sikt kan bli omfattande. Dessutom komer ned säkerhet många utbetalningskort att ersättas av bankgirots utbetalningsavier, j vilka enligt förslaget utan kostnad för bankerna skall utbetalas av postkontoren. Jag därför avstyrker förslaget.

Utredningen föreslår beträffande ppstginots inbetalningskort att bankerna generellt skall att ta emot åläggas dessa. Bankerna bör därvid för egen räkning uppbéira postgiroinbetalningsavgiften nen får därutöver inte tillämpa någon prohibitiv avgift.

Det kan inte bortses från att förslaget nedför vissa fördelar för _. postgirot. Inbetalningskorten kan ju användas på både bank- och postkontor. Däremot påwarkar förslaget negativt utnyttjandet av postkontoren i framförallt tätort. Här kan jag hänvisa till den överstråmüng av inbetalningskort som skett från postkontor till PKbankskcntor.

Erfarenheterna pekar således mot att det kommer att på sikt bli en nexkant £:vverstrEmning från post- till bankkontor. On man trots allt antar att inbetalningskortsvolyzren på postkontoren endast sjunker ned 20 %, nedför ett förslaget bortfall för postverket i kostnadstâdming för kvarvarande kontorsorganisation ned nära 90 mkr årligen. Dessutom tillkommer en å förlust i avgiftsintäkter ‘ för postgirot på 45 11kr. I derma förlust ingår då inte utredningens av avgiftsförlusten på 10-20 nkr för de inbetalningskort som redan nu tas enot av bankkontoren.

I sammanhanget diskuterar utredningen att införa möjligheten ett

138 Särskilda SOU 1979535 yttranden

krav på att bankgirots inbetalnigsavier skall tas emot av postkontoren. Det framhålls dock att detta krav på sikt skulle ge postgirot en så betydande konkurrensnackdel att balansen mellan girosystenen rubbas i betydande mån. Jag ansluter mig till denna uppfattning och erinrar cm att jag under utredningens gång framhållit att det angivna kravet på kortare eller längre sikt skulle beröva postgirot en stor del av dess behållningar och därmed bli ödeläggande för postgirots möjligheter att fortleva och utvecklas.

Utredningen föreslår därefter att en gemensam inbetalningsblan- §e_1_:_§ skall utformas. Pâ denna blankett kan anges respektive kontonumner i girosystemen och den optiska kodraden i läsfältet göras gemensam. Vidare föreslås att om blanketten utnyttjas på bankkontor skall den gå till bankgirot. Har den använts på postkontor sändes den till postgirot.

Det är ställt utcm allt tvivel att ett införande av den gemensamma blanketten skulle medföra ett avsevärt trafikbortfall för postgirot och ett motsvarande transaktionsbortfall i postkassorna.

Förslagets negativa konsekvenser förstärks av det tidigare angivna förslaget från utredningens sida att postgirots inbetalningskort skall tas emot av bankkontoren. Bankgirot kan därmed - om man så vill - sitt slopa eget kontonumtersystem och uppnå en total anpassning till postgirosystenet. Därigenom blir den dominerande andelen av de s.k. OCR-inbetalningskorten nämligen direkt gemensamma i de båda girosystenen. Alla på bank mottagna inbetal-ningskort kan sålunda bli bankkontoinsättningar och :möjlighet till ekonomisering av banktransaktionerna erhålles. Bankerna kan därmed sägas ha uppnått ett av sina syften med utredningen, nämligen att överföra de lönsamma avistanedlen från postgirot till sig själva. Härigenom pâverkas balansen mellan bankerna och postgirot i betydande mån och darned blirförslaget om gemensamtma blanketter stridande mot utredningens direktiv.

Införandet av en gemensam blankett korrmer på rätt kort sikt enligt min uppfattning att minst medföra ett 30-procentigt bortfall av inbetalningskort i postkassorna. Detta en bris-

SOU 1979235 Särskilda yttranden 139

tande kostnadstäckning för kvarvarande transaktioner på ca 135 mkr/år. Härtill kanter ränteförluster på ca 60 mkr/år samt bortfall i avgiftsintäkter på ca 65 mkr/år.

Introduktionen av den genensamna blanketten nedför, som ovan angavs, en likriktning av girosystemen. Därmed kvarstår inget incitament till produktutveckling eller införande av serviceförbättrande åtgärder för postgirots kontohavare eftersom betalarna kan negativt påverka vår intäktsbild genom att i stor anfattning nyttja bankerna. Denna situation påverkar också postgirots driftekonomi därigenom att nuvarande stordriftsfördelar bortfaller. Detta i sin tur leder fram till krav om serviceinskräxkningar för att uppnå balans i postgirots ekonomi. Postverkets ekonomi påverkas på notsvarande sätt och tvingar fram en anpassning av kontorsorganisationen. Det förtjänar i sammanhanget att påpekas att nuvarande organisation till sin större del baseras på enmansbetjänade postkontor och den förutsatta kostnadsanpassningen kan då på längre sikt inte uppnås på annat sätt än genan indragning av dessa kontor.

Vad det gäller statliga in- och utbetalningar har utredningen frarrhållit att mera genomgripande förändringar av det statliga betalningsväsendet får starkt negativa konsekvenser för postgirots ekonomi. Härtill vill jag endast tillägga att den nuvarande statliga betalningsförmedlingen är en förutsättning för att postgimt skall kunna fullgöra sin prestationspljkt utan stöd över statsbudgeten.

Beträffande återbetalning av överskjutande skatt föreslår utredningen ned stor tvekan att mbjlighet för att öppnas skattskyldig få överskjutarade skatt insatt på bankkonto, personkonto eller postgirokonto. Tveksanheten har grundats på många olika faktorer som alla närmare berörts i utredningen. för Jag anser egen del dessa faktorer vara så tungt vägande att av nuvanågon ändring rande former för återbetalning av överskjutande skatt inte erfordras. Jag avstyrker därför förslaget.

Slutligen anges i sammanfattningen att utredningen inte ansett sig böra föreslå någon ändring i det förhållandet att skattelik-

140 Särskilda yttranden

viderna utan undantag skall passera postgirot. Jag ansluter mig till denna uppfattning.

Utredningen fraxrhåller att förslagen till förändringar sanmantaget medför för- och nackdelar som väger någorlunda jämnt för de båda girosysteme-n.— Varje bör enligt utredningens åsikt

förslag_

ses som en del av en helhet. San jag ovan visat förslagen 1-.111 förändringar på sikt för koncernen postverket ett årligt inkcmstbortfall på lågt räknat över 200 mkr och krav på en kostnadsanpassning för kvarvarande verksanhet genom olika åtgärder notsvarande ytterligare omkring 225 11kr per år.

De anpassningsâtgärder som skulle behöva vidtas - serviceförsäm- ringar, personalreduoeringar och avgiftshöjningar skulle för den stora allmänheten bli mera kännbara än de kortsiktiga fördelar san något av utredningens förslag kan tänkas få för företagen och en privatpersonkrets. Jag anser att ett gencmförande av utredningens förslag skulle rycka undan grundvalarna för postverksarrheten.

Särskilda yttranden 141

särskilt yttrande av experten Ingvar Anderberg

Saxmvanfattning

Utredningen konstaterar att det föreligger fundamentala skillna-

der nellan bankgiro och postgiro. Medan postgirot är ett konto-

förande system utgör bankgirot en serie banktjärxster som tillkan-

mit för att bankkunden bättre skall kunna utnyttja sitt bankkon-

to. Direkta jämförelser blir därför i många fall helt felaktiga. I praktiskt hänseende konkurrerar systemen på många punkter. I

direktiven angavs att skulle utredningen sträva efter ytterligare jänställdlnet för de båda systemen. Även i utredningen pekas

på värdet av konkurrens. Framlagda lever inte förslag helt upp

till denna

målsättning, särskilt när det gäller de statliga be-

taJ_ningarna.

Enligt utredningens :rening föreligger brister i det samlade gt: budet av tjänster från giminstituten. Exempelvis är möjligheter-

na att utföra bankgirotransaktioner på posten och vice versa be-

gränsade. Bankerna har dock i sina gått längre serviceåtaganden

än postverket/postgimt.

Utredn_1‘.ngsf6rslagen innebär åtskilliga serviceförbättringar. De är dock inte lika långtgående för alla kundkategorier. För pri-

vatpersonerna föreslås många tidigare olägenheter bli avvecklade,

nedan andra gruppers lika angelägna behov av en rationell betal-

ningsförmedling delvis blivit obeaktade. Således avstår utred-

ningen från förslag till ändringar i de lagar och förordningar

san hittills utgjort de största begränsningarna för utvidgad ser--

vice. Särskilt hindrande härvidlag är de författningar san å ena

142 Särskilda yttranden

in till staten över postgirot och sidan tvångsstyr betalningar a andra sidan statsverket att företrädesvis utnyttja postålägger för betalningar ut från statsverket. girorutiner

kraven på Utredningens förslag om direktgirering synes uppfylla förbättrad service för såväl betalare som betalningsmottagare. bör genom detta exempelvis ges möjlighet att få pengar Nbttagare även från direkt till sitt bankgirogirerade statlig myndighet anslutna bankkonto.

Valfri inlösen av utbetalningsavier på bank- eller postkontor ger allmänheten bättre service. Ersättningsfrågan nellan systeockså i konsekvens ned vad som gäller i nen borde dock ha reglerat-s fall då man utför service åt varandra. övriga

ned en av de delreformer som utredningen fö- Det är tillräckligt för att ge allmänheten önskad reslår beträffande inbetalningarna service. Antingen kan man göra nuvarande inbetalningskort ner generellt användbara eller introducera en gemensam blankett.

f .v.b. till Att ba.nkerna åläggs att ta eIIDt postgiminbetalningar nen att det inte krävs av posten att på motsvarande postgirot är helt oacceptabelt. Det samsätt ta emot bankgiroinbetalningar manfaller inte heller med utredningens direktiv cm strävan mot

jämställdhet.

Allmänhetens önskemål tillgodoses bäst om postgiroinbetalrüngar av posten. En föruttas emot av bank och bankgiroinbetalningar är dock att varje instisättning för detta förslags genomförande erhåller ersättning för de tjänster som utförs tutgrupp skälig för den andra gruppens räkning.

Om en sådan lösning inte kan uppnås bör alternativet ned en gemensam blankett aktualiseras.

- där det enligt direktiven skul- I fråga om statliga betalningar cm inte dessa ned fördel skulle kunna gå via båda le urxiersbkas - visar alltför stor återhållsanhet. Banksystemen utredningen girot föreslås endast ktmna nedverka indirekt, exempelvis gencm

Särskilda yttranden 143

bankkundernas möjlighet att direktgirera av skatt från betalning bankgiroanslutet bankkonto till skattemyndighets postgirokonto. Pâ detta område etableras och dessutom ingen jämställdhet framstår det som klart orationellt att inte statliga nedel, både via bankgiro och postgiro, inlevereras direkt ti.ll riksbanken.

Det statliga redovisningssystenet, system S, som en låsning av statsverkets nedel på postgirokonton under flera dagar, har inte jämförts ned andra alternativ. I stället föreslås att detta och andra kundförhâllanden mellan postverket och staten utreds i särskild ordning. Att så sker är i och för sig välbetänkt, nen det har också inneburit att S föreslås system t.v. förbli oförändrat. fiärigernn har sätt utredningen på ett olyckligt begränsat förutsättningarna för angelägna reformer som skulle ha kunnat ge både staten och allmänheten fördelar.

Beträffande bankernas medverkan i uppb:5rd av skatt och avgifter hänvisar utredningen till prop. l978/79:l6l ned förslag cm ny uppbördsordning för inkmstskatt. De motiv som anförs för att avvakta ned en utvidgning till andra såsom nervärskatteforner, deskatt, arbetsgivaravgifter m.m., franstâr inte san tunga nog för att förneka allmänheten en sådan serviceförbättring.

Kontoinsättning vid återbetalning av överskjutande skatt är en välkamen Det vore dock serviceförbättring. rimligt att sådan betalning skall kunna göras utan särskild från Rattaviljeyttring gaxen direkt till dennes lönekonto.

Utredmngsförslagen i många avseenden en konservering av inte alltid rationellast teknik och resulterar möjliga bl.a. i en överströrming av kostnadskrävande transaktioner till bankerna/bankgirot. Utredningen skulle ha kunnat föreslå åtgärder för att i högre grad rationalisera betalningsförnedlingen för allmänheten i linje ned teknik som redan finns och planeras inom bankerna och bankgirot. Exempel utgör kontoinsättningar och automatiskt giro.

I övrig_t_ kan bl.a. franhållas att utredningen i många fall hänvisar till konsekvenser personalpolitiska som uppges utgöra hinder

SOU 1979135

144 Särskilda yttranden

för :rer långtgående förbättringar för allmänheten. Sådana hänsyn har inte fått något konsekvent genomslag i utredningen. relativt förväntade effekter har fått utredningen att avstå blygsamma från av bankernas/bankgimts roll i exempelvis en utvidgning m.m. där det är fråga om ganska få transaktioner skatteuppbörd cm att skall förmedan förslag framläggs postgiroinbetalningar medlas av bank, där en betydande överflyttning av transaktioner från det ena systemet till det andra inte kan uteslutas.

Utredningen framläggs som ett paket, där för- och nackdelar för bedñmts lika. Det är en anbition _ de båda systemen väga ganska som inte har något stöd i utredningens direktiv och scm inneburit i utredningens handlingsfrihet. Mindre för- y onödiga begränsningar kunde för skjutmingar ha givit många ytterligare förbättringar allmänheten. “Vågskålarna ger dessutom genom utredningens förslag till förmån. Medan ett flertal delytterligare utslag postgirots förslag kan bedötnas som relativt marginella föreslås postgirot erhålla en helt ojämförlig fördel i förslaget att bankerna ensidigt skall förmedla postgiroinbetalningar.

Utredningen uünynnar i slutsatsen att det för det praktiska gernnföraxxdet tillräckligt att statsmakterna uttalar torde_ vara till förmån för föreslagna ärmdringar. Emellertid förutsätts sig att förslagen får fastare fonter först efter på många punkter vissa om detaljutfonnningen av såväl teknik san förhandlingar Beslutar statsmakterna göra ett sådant uttaersättningsfrågor. lande bör detta ned fördel kompletteras ned vissa anvisningar om förutsättningarna och formerna för sådana förhandlingar.

Jämställdhet och konkurrens

Av såväl direktiven san föreliggande utredning kan klart utläsas att en rationell girohantering och en fortsatt utveckling till kunderna i att konkurrens upprätthålls mellan gagn för ligger flera I utredningen frarrkctmer också att parter på marknaden. bankgirot och postgirot, även om de i en rad avseenden kan erbjui da kunderna relativt likvärdiga produkter i olika betalningssimaüoner, är så flmdanentalt olika att jämförelser mellan systexten i fråga om servioeutbud. storlek, marknad m.m. i många fall

Särskilda ynranden 145

kan bli missvisande just genom dessa olikheter.

Detta till trots förutsättes att rimligt likvärdiga villkor måste gälla för att konkurrensen skall få önskvärda effekter och

resultat. Detta synes ha varit utgångspunkten i direktiven när det som central uppgift för angavs utredningen att den skulle undersöka de för- och nackdelar som är förenade ned att jänställa bankgiro- och postgirosystenen i olika avseenden. Särskild vikt skulle vidare vid läggas :möjligheten att låta betalningar till och från statsverket över göras både bank- och postgirot.

Genom sina söker detaljförslag utredningen i en rad praktiska hänseenden reducera tidigare skillnader i jämställdhet. Utred- ! avstår ningen dock från att föreslå ändringar just på det avsnitt direktiven prioriterat, nämligen de statliga Postbetalningarna. girot blir således även fortsättningsvis i detta gynnat avseende och det sker i stor till omfattning priset av begränsningar i den service som eljest skulle kunna ha erbjudits de betalningsfönnedlande systemens kunder, till vilka skall räknas inte bara privatpersoner utan även företag och företagare, organisationer, staten, komnuner, landsting m.fl.

Så länge skyldighet föreligger för statlig att enbart myndighet j anlita postgirot och den statliga uppbörden och redovisningen exklusivt bygger på postgirokontcn kan ingen rimlig jänställdhet etableras. På detta cmrâde avstår man då också från den konkurrens san enligt alla bedömare givit så förtjänstfulla effekter på andra anråden. Denna brist drabbar på jämställdhet inte i första hand bankerna och bankgirot utan allmänheten, både som kunder i systemen och som skattebetalare.

Serviceufbudet

Enligt utredningens mening föreligger brister i det samlade utbudet av tjänster från giroinstituten. Huruvida läget kan betecki nas sålunda kan möjligen diskuteras. Det är dock ovedersägligt att servicen allmänheten gentemot har vissa begränsningar när det gäller Iröjligheten att utföra bankgirotransaktioner på posten och vice versa. Dessa är till viss del hänför-

SOU 1979135

146 Särskilda yttranden

till det faktum att de två girosystemen fungerar åtskilda. liga att noteras att bankerna gått längre i Serviceåta- Det förtjänar De största beganden i detta hänseende än postverket/postgirot. beror lagar och förordningar. Särgränsningarna på ovannämnda rörande skilda slag av skilt hindrande är de många författningar in till staten över statlig uppbörd som tvångsstyr betalningar 1974:591 som ålägger statsverket att postgirot samt förordningen för betalningar ut från företrädesvis utnyttja postgirorutiner statsverket. Dessa begränsningar borde utredningen ha övervägt lättnader i. och föreslagit konkurrensfrämjande

Direktgireringar

till mellan konton incm Att det skapas nöjlighet direktgireringar att förbättra servioenivån för kunderde olika systemen är ägnat En kund som i sina ekonomirutiner arbetar na i vardera systemet. integrerat ned något av systemen, såscm bankgirot-s datatjärast för lewrantörsbetalningar eller postgirots fakturabetalnings— kostsamma särrutiner och på enhetligt sätt service, kan undvika På detta avdirigera likvid till både bank- och postgirokont-on. också logiska avräkningsnonter nellan snitt föreslår utredningen hävda att det system som retina ersystenen gencm att principen från det andra skall ersätta detta håller flest transaktioner för det praktiska nerarbetet.

Som ett troligt användningsområde för direktgireringsrutiner från bankgiroanslutna banknärmer utredningen skattebetalningar konton till av författning angivna postgirokonton. Även om exempär begränsad får härutöver förutsättas att direktgilifieringen även skall kunna åt andra hållet, således att statsrering göras skall direktgireringar till bankverket vid utbetalningar göra bankkonton cm mottagaren uttalar önskemål giroanslutna fördelen ned direktgirerjrgarur mottagarens syn- Den avgörande är således att denne utan större olägenhet för avsändavinkel ren - som når fram till ett visst konto oavsett om bankgiroeller postgirorutiner utnyttjas - kan begära likvider till det konto eller andra skäl föredras av mottagasom av förräntruingsren. Denna för giroinstitutens kunder mycket viktiga aspekt på har inte närmare behandvärdet av direktgireringar beklagligtvis

Särskilda yttranden 147

lats av utredningen när det gäller förmedling av likvider från

staten till allmänheten. I det fortsatta arbetet med hithörande

frågor är det därför att angeläget det klart preciseras att även statsverket skall utnyttja Inöjligheterna till direktgirering.

Inlösen av utbetalningar

Att utbetalningsavier av mottagare fritt kan inlösas på bankeller postkontor får anses som en väsentlig serviceförbättring.

Utredningen föreslår dock att systemen utför denna åt

i

tjänst varandra utan inbördes i ersättningar. Något motiv härför anges

i inte.

ä U I i Härtill kan anföras att antalet utbetalningar via

1 postgirot är

drygt 40 miljoner st per år mot endast 5 ca 5 miljoner st i bankgi-

rot. Det finns därför tro anledning att bankkassorna blir väsent-

ligt mer belastade med kontant inlösen av postgiroutbetalningar än Postverket erhåller full ersättning från kontoförande bank när check inlöses kontant eller kontant uttag från bank-

bok görs i postkassa. Att bankerna skulle inlösa postgiroavier

?kontant utan för

den volym san överstiger ersättning postverkets inlösen av bankgiroavier framstår som orätünätigt. Mot ovan angiv-

ina bakgrund förefaller det således att

skäligt utredningens för-

:slag kompletteras med en rekcxttnendation

cm att parterna bör bygga

?ut nuvarande avtal

om inbördes till ersättning varandra med er-

gsättningsnomer för utbetalningar. Samtidigt bör parterna även reglera de säkerhetsoch ansvarsfrågor m.m. som aktualise-

ras i detta sammanhang.

Inbetalningar

Den förmodligen kännbaraste nackdelen för allmänheten och då särskilt privatpersonerna vad beträffar åtskillnaden

mellan

systemen är att bankgirots blanketter inte alls förmedlas av postgirot och att postgirots inbetalningsblanketter endast i begränsad anfattning eller not relativt höga avgifter fönredlas av bank. För att förbättra servicen gentemot allmänheten föreslår utred-

ningen därför att

bankerna/bankgirot skall åläggas att fönredla

:ostgiroblanketter utan att mtsvarande krav skall ställas på

sou 1979;35

148 Särskilda yttranden

beträffande bankgiroblanketter. Som en postverket/postgirot åtgärd föreslår utredningen vidare att en gemenkcmpletterande sam blankett introduceras.

har i samma syfte och får också sam- De två delförslagen grunden att allmänheten fritt kan välja inbetalma funktion, nämligen när mottagare utsänt postgiroblankett eller gemenningsställe Att föreslå dessa åtgärder framstår

sam blankett i förväg. _kfid_a

och dock som onödigt och motsägelsefullt. Postgiroblanketten skulle i de flesta avseenden vara likden gemensamma blanketten _ betalaren och med varandra konkurrerande alternativ värdiga för

för betalningsmottagaren.

bankerna att ensidigt förmedla postgiroin- Att emellertid ålägga skulle vara klart diskriminerande för bankerna/bankbetalningar e Det skulle innebära att bankerna ålades en prestationsgirot. än den postverket/postgirot tidiplikt som sträckte sig länge Vidare skulle en sådan lösning inte fullt ut gare ansetts ha. eftersträvad valfrihet. En betalare med bankgiroge allmänheten även vara utestängd från postdokument skulle fortsättningsvis kontor. Detta delförslag är därför redan på principiella grunder ‘ helt oacceptabelt.

San huvudskäl för att avstå från ett enligt utredningens egen 1 önskvärt och följdriktigt krav på postverket/postterminologi anförs att ett sådant I girot att förmedla bankgiroinbetalningar medföra stora konsekvenser för postverket/ ; krav kunde negativa kunde förväntas föredra bankkonpostgirot. Betalningsmottagarna medan inbetalaxna fortsätter att främst ton san mottagarkonton, för inbetalningar. Med andra ord skulle utnyttja postkassorna stå för ett betydande kassaarbete medan inlâningsmedlen posten alltmer samlas på bankkonton.

det motsatta förhållandet, dvs. ban- När utredningen behandlar föreslås överraskankernas förmeclling av postgiroinbetalningar, i skall överföras till postgirot och de nog att inlåningsmedlen i bank dessutom skall begränsas till att inbetalningsavgiften Det innebär att postgirot erden avgift postgirot fastställer. medan bankerna svarar för kassaarbetet. g håller inlâningsmedlen, J,

SOU 1979235 Särskilda yttranden 149

Ett sådant förslag får naturligtvis lika orimliga konsekvenser vare sig posten står för kassaarbetet och bankerna erhåller inlåningen eller parterna byter plats. Bakgrunden härtill är att de nuvarande avgifterna som sådana inte täcker kostnaderna för en inbetalning i någondera institutgrupperna. Det tyngsta delmomenbet i kostnaderna utgörs f.ö. av kassatjänsten. Nbt kostnaderna vägs i både posten och bankerna inte bara inkanster i form av avgifter utan också vad san erhålles genom de inlåningseffekter inbetalningarna nedför.

Cm en institutgrupp åläggs utföra kassatjänst för den andres räkning framstår det därför san självklart att en ekonanisk reglering bör ske mellan grupperna så att förmedlande institut erhåller en ersättning san åtminstone innebär full kostnadstäckning. En sådan praxis gäller redan på marknaden, såsom påpekats ovan i avsnittet Inlösen av utbetalningar.

Skall bankerna således åläggas förmedla postgiroinbetalningar måste oreserverat sanma krav ställas på postverket/postgirot vad avser bankgiroinbetalningar. Vidare får förutsättas att ovannämnda avräkningsnormer etableras för de arbetsuppgifter institutgrupperna utför åt varandra. Varje institutgrupp kan då påräkna ett någorlunda rimligt ekonomiskt utfall för sina insatser beträffande allmänhetens inbetalningar, oavsett om en viss cmstrukturering sker ned avseende på var mottagarkontona placeras eller allmänheten gör sina kassatransaktioner.

Gm ovan föreslagen uppläggning av olika skäl inte kan ifrågakcmma bör alternativet ned en gemensam blankett övervägas. En sådan reform bör då inte kcnbineras ned krav åt någondera hållet att den andra institutgruppens inbetalningshandlingar skall mottagas och vid.a.rdefordras. Först under sådana förhållanden får en gemensam blankett skäliga Villkor för att tränga ut på marknaden och ge de serviceförbättringar san eftersträvas för allmänhetens del. Blir detta alternativ aktuellt är utredningens förslag välgrundat att inbetalda rredel skall uppsamlas för mottagarens räkning inan den institutgrupp som svarar för kassatjänsten. Vidare framstår det då också som en självklarhet att statsverket accepterar en gemensam blankett så att inte staten som betalnings-

150 Särskilda- yttranden

mottagare begränsar betalarnas valfrihet. Med de förändringar som diskuterats under Statliga betalningar kan de statliga medel, som ned gemensam blankett redovisas till ett bankgironummer, vidarebefordras till vilka mottagarkonton statsverket än må anvisa .

På detta avsnitt har utredningen också berört avgiftsfrågorna och bl.a. föreslagit en gemensam avgiftsnivå i bank och post i fråga an fömedling av postgiroinbetalningar. Häremot kan anföras att sådana åtgärder inte synes nödvändiga av flera skäl. Den redan befintliga priskontrollen - från regeringen beträffanoch från beträffande bankde postgiroavgifterna bankinspektionen avgiftema - kan utnyttjas även i detta avseende. Den eftersträvade konkurrensen torde f .ö. innebära att bankerna och postverket i ett längre perspektiv förändrar sina produkter och sitt Serviceåtagande i olika riktning och att därför kostnadsläget i de båda systanen inte alls kcmner att motivera en gemensam prisnivå .

Statliga betalningar

in till statsverket - upgbördsmedel m.m. - kanalise- Betalningar V ras i huvudsak genom det statliga likvid- och redovisningssyste- S. Inom detta sedan medlen under ett antal met, systern flyttas över olika nivåer av postgirokonton innan dagar trappstegsvis \ de når fram till riksbanken och därmed påverkar statens upplå-

ningsposition. Denna uppläggning innebär, som framgår av ett sat‘;

I skilt avsnitt i utredningen, att postgirot utan ersättning till v statsverket får disponera betydande belopp av statliga medel som postgirot kan förränta i PKbanken. Härutöver tillkomner be- * summor av statliga medel som inte berör system S men som tydande sätt ger postgirot inlåningstillskott. Vidare engagepå annat ras postgirot, eller i vissa fall postverket, i statliga ubetalav olika slag inom vilka statliga rredel överförs ningsrutiner till med viss framförhållning och ned bepostverket/postgirot som följd. För de senast nämnda rutitydande inlåningseffekter nerna erhåller vidare postverket/postgirot särskild ersättning som innebär betydande intäkter.

Särskilda yttranden 151

Hur intäkterna totalt står i relation till motsvarande kostnader finns inga uppgifter tillgängliga cm och utredningen har heller inte ansett sig ha anledning närmare undersöka dessa förhållanden. I stället föreslås att det totala kundförhållandet mellan postverket och staten utreds i särskild ordning. Att en förutsättningslös analys senare genomförs på detta område framstår scm Det kan också vara förståeligt att så inte skett inan denna utredning mot bakgrund av direktivens uppmaning till utredningen att arbeta ned stor skyndsamhet. Det är dock beklagligt att ett sådant underlag inte funnits tillgängligt med hänsyn till den centrala betydelse dessa spörsmål har för de ställningstaganden i olika avseenden utredningen tagit.

Utredningen föreslår således inga väsentliga förändringar när det gäller de statliga betalningarna och fäller bl.a. andünet att system S torde kunna betraktas scm rationellt och att det san grundsysten kan förmodas tillgodose ställda krav. I utredningen franhålls dock att system S bygger på postgirots nuvarande teknik och att - RRV - sâscm framgår av avsnitt 8 i utredningen tydligen anser att ytterligare åtgärder på sikt kan vidtas för att statliga medel skall bli inlevererade till riksbanken snabbare än nu.

Utan att avvakta resultatet av en särskild utredning om kundförhållandet mellan och staten - san i forsta postverket hand torde påvisa det ekoncmiska utfallet - kan konstateras att de statliga likviderna tekniskt redan nu kan lösgöras från redovisningspro— cessen som i dag tar i anspråk ett flertal dagar. On likvidema till statsverkets i riksbanken direktdirigerades checkrälming både via bankgiro och postgiro - skulle de statliga medlen bli snabbare disponibla och helt andra förutsättningar erbjudas för en mer rationell hantering av statliga betalningar. lbnna anläggning kan naturligtvis inte ske utan att postgirot ersätts på annat sätt än gencm ränteeffekter för ett eventuellt fortsatt arbete med den statliga redovisningen. Härvidlag torde inga principiella hinder föreligga för ett upphandlingsförfarande från statens sida liknande det som utnyttjas när staten tar tjänster i anspråk i annat avseende.

Med en sådan lösning skulle de i postgirot bundna medstatliga

152 Särskilda yttranden

len frigöras, vilket också berörts i utredningen. Ett mot detta svarande uppléningsbdwv för statsverkets del skulle då belopp bortfalla. Ett viktigt resultat av en sådan förändring skulle bli att kostnaden för statsskulden permanent kunde ligga på en lägre nivå än den nuvarande med motsvarande effekt på statsutgifterna. Denna inbesparing kan bl.a. utnyttjas till betalning för redovisningsarbetet i system S cm ovan cmtalad omläggning Nettoeffekten härav torde med all sannolikhet motsvagenomförs. ra direktivens krav att statliga bidrag eller ersättningar via inte får öka p.g.a. att betalningsumdragen förstatsbudgeten delas annorlunda.

(in principerna för ersättningen till postgirot för hanteringen S förändras ovan bortfaller utredningens motiv av system enligt att avstå från mera förändringar i fråga cm statlidjupgående och utbetalningar för att undvika negativa effekter på ga inekonomi. Om postgirot i ett sådant läge garanterades | postgirots för sina och inte som en rimlig ersätiming hanteringskostnader : nu - en ersättning scm bl.a. blir beroende av antalet transportdagar i system S m.m. - kan många andra förändringar övervägas. Således behöver man inte föreskriva att betalningar till staten I i över bank skall omvägen över ett antal som gjorts transporteras Likviderna kan då direktföras till riksbanken i postgirokontcn. liksom likvider inkomna över postverket/postgirot.

Utan för stat-sverket i något avseende och utan att olägenhet postverkets/postgirots ekonomi hotas kan statliga verk och mynutrustas med bankkonton - i riksbanken eller annan bank digheter i - som med fördel och för allmänhetens bekvämlighet kan anslutas till ä bankgiro.

skull bör att myndigheter och För fullständighetens tilläggas verk kan utrustas med bankgironunmer även utan att ovannämnda och utan direkt negativa effekter på postanläggning genomförs till ett scm utnyttjas som sortegirot. Kopplat bankgironunmer, kan således ligga vilket som helst statligt konto, ringsbegrepp, t.o.m. ett Mottagna likvider till en myndighets postgirokonto. anvisar, exempelvis via bankgironumner kan då gå den väg staten S. Den enda skillnaden blir att mottagande myndighet får system kontoutdrag/insättningsuppgift från både postgirot och bankgirot. _

Särskilda yttranden 153

Det är ett förhållande som gäller och fungerar väl för företag, kcnmuner, landsting, affärsdrivande statliga verk, organisationer m.fl. och kan med god vilja fås att fungera även hos statliga myndigheter.

Bankernas nedverkan i skatteuppbörd

Enligt proposition 1978/79:16l föreslås att betalning av skatt på jänbördiga villkor skall kunna göras både via bank och postverket. Inbetalning av skattemedel föreslås vidare ske med hjälp av bl.a. vanliga inbetalningskort av OCR-typ och att således skattebetalningar i tekniskt hänseende därmed likställs ned betalningsuppdrag i allmänhet. Vidare fastställes att skattemedel även t.v. skall redovisas till särskilda I det postgirokonton. senare fallet föreslår inte utredningen någon ändring.

Mot denna bakgrund oda ned hänvisning till vad som ovan anförts cm system S kan noteras att inga hinder behöver föreligga för inrättande av bankgironnmner i den statliga Mad föruppbörden. del kan dessa nunmer vara desanma i både bankgirot och postgirot. Likviderna kan sedan, bakom bankgironumret som Sorteringsbegrepp, dirigeras till av statsverket angivet slutkonto oavsett cm detta blir ett bankkonto, riksbankskonto eller postgirokonto. Det detaljerade redovisningsmaterialet kan härefter distribueras till ansvarig Iryndighet såscm redan sker i OCR-service för företag, organisationer m.fl.

Utredningen anger dock i detta senare avseende tvâ redovisningenetoder för infonnationsiiverféringen till ansvarig myndighet, i fråga an inkanst— och förmögenhetsskatt således länsstyrelserna. Som skäl för att statsverket kan se fördelar med en s.k. direktinsändningsmetod, dvs. att bankkontoren åläggs att utsortera skattebetalningar och i särskild rutin insända dessa till postgirot, anges i första hand att man då skulle undvika redovisning från två håll. Detta måste dock vägas mot bl.a. de extra uppgifter san skulle åläggas 4 000 bankkontor i fonn av ökat kassaarbete, särredovisning ned kontroll och avstänming samt särdistribution till postverket. Kostnadsaspekterna totalt utesluter därför s.k. direktinsändning, hela från Hanteringen vägen skattebetalare fram till statsverket liksom samordningsfrégor,

sou 197935

154 Särskilda yttranden

bankinterna distributionsrutiner m.m. nvåste beaktas.

föreslår vidare att tillänpningen t.v. begränsas Utredningen

och inkonstskatt. Här är det svårt att inse till f‘o‘rmbgenhets—

och ekonomiska erfarenheter behöver avvaktas varför tekniska

innan utvidgas till andra skatte- och uppbördsfortillänpningen

etc. I tekniskt mer, såsom mervärdeskatt, arbetsgivaravgifter

redan 20 års erfarenhet i bankgirot eftersom I hänseende finns

konmer att befintliga standardifrågavarande uppbörder utnyttja

skulle se ut för statsverket i ekonorutiner. Hur situationen å i miskt hänseende går vidare att överblicka i förväg genom att 4 med eller offert från bankerna. träda i förhandling begära 1

i

Överskj utande skatt i

I

- ehuru med stor tvekan - att rutiner Utredningen föreslår

av överskjutande skatt. Derma tveuppläggs för kontoinsättning

att kontoinsättning blir ak- 4 kan hänförs fränst till det faktum

och att en och sanma skattskyldig kan ha tuell en gång om året

ett år och få återbetalning ett annat. kvarskatt

i 4 är förvisso korrekt beskriv- . Dessa senast nämnda sakförhållanden

dock all anledning se dessa frågor i relation till i t

na. Det finrs a

san kan vinnas. å de många fördelar i

i

konstateras att kontoinsättningar av Till att börja med kan det

med de önskemål allmänheten har överskjutande skatt är i linje

Således gäller att mer än hälf-å

beträffande serviceförbättringar.

insatta i stället för att ten av skattemedlen blir på bankkonto

när nuvarande utbetalningshandling inlöses växlas mot kontanter

i bank. i

1 i ekoncmiska aspekter. Således Vidare har denna fråga åtskilliga

och Statskontoret i dehar bl.a. uppgivits av riksskatteverket

i fråga om skatteadministrautvecklingsarbete ras_ gemensamma att statsverket kunde påräkna lägre kosttionen (RS-projektet)

blev aktuell. Kostnadsbesparnader cm en kontoinsättningsrutin till ca 2 miljoner kr. år 1975. ingen uppskattades

inte heller bara till statsverket. Ef- Kostnadsfrågan begränsas

Särskilda yttranden 155

tersom en stor andel mottagare önskar få skattemedlen till sitt

konto och dessa kcmmer till bank i kontoinsättningar datorisera-

de, centrala rutiner innebär det kostnader i bank lägre i

relse med att varje enskild kund uppträder i bankkassa för att

få likviden insatt på konto.

Utöver detta tillkarmer att till övergång konboinsättningsruüner

i

ger starkare incitament till sparande av den överskjutande skat-

I ten. Detta skulle samverka med de effekter staten önskar åstad- ; karma i form av indragning av köpkraft som Inanifesteras med sar-

skilt förmånliga sparobligationer m.m.

Vidare reduceras hanteringen av kontanta medel och värdehandling-

ar varigenom rånrisker m.m. elimineras. Denna senare har aspekt med kraft nyligen framhållits av Brottsförebyggande rådet som

förordar en konsekvent satsning på kontoinsättningsrutiner i

stället för distribution av utbetalningshandlingar. Bland bank-

i och postpersonal, polismyndigheter, m.fl. tor-

bevakningsföretag

i de ingen som helst tvekan beträffande

föreligga fördelarna med l x kontoinsättningar.

l

I i En teknisk I aspekt i detta sammanhang är att med hänutredningen, visning till att statsverket inte omfattas E av på marknaden för rekommande avtal om kontoinsättning av löner, produktlikvider i l m.m. , föreslår att kreditinstituten varje år skall sär-

skild fullmakt från enskilda kunder om kontoinsättning. Detta

kommer att väsentligt fördyra rutinen i bankerna. Det franstår

därför scm angeläget att denna i särskild fråga prövas ordning

varvid bör undersökas cm ett avtal härom generellt kan upprättas.

Teknikfrågor

Det torde ligga i allmänhetens intresse att tillhandahållna be-

talningsrutiner ytterligare förenklas och att konsumentavgifter-

na framgent hålls på rimlig nivå. Detta förutsätter i sin tur

att kontoinsättningsrutiner, autcmatiska girosystem m.m. får

större spridning än hittills. Dessa betalningsforner är mindre

kostnadskrävande och erbjuder allmänheten fler fördelar än de

som dcminerar i En utveckling dag. i denna riktning bör ges ak-

sou 1979:35

156 Särskilda yttranden

som numera är den dominerande fortivt stöd. Kontoinsättrxingar, kan med fördel utsträckas inte men för exenpelvis lönebetalning, vilket redan etablerats i bara till pensioner och barnbidrag, även till studiemedel, sjukpenning, återbetalstor skala, utan av överskjutande mervärdeskatt m.m. De automatiska girosysning att överföringar mellan konton underlättanen har det gemensamt att besök och tas, att blanketthanteringen därigencm begränsas, vid kassa elimineras och att betalning autcmstiskt köstående finns redan på marknaden och utsker i rätt tid. Dessa rutiner för exempelvis inkassering av hyror, försäkringspremien nyttjas användningsarxrâden kan föreningsavgifter m.m. San ytterligare

nätmas bl.a. vissa skatter och statliga avgifter.

KUNGL. BiBL.

1979 -06 2 5

STOCKHOLN_1___

Statens offentliga 1979 utredningar

Kronologisk förteckning

. Utbyggt skydd mot höga vârd- och läkemedelskostnader. S. . Naturmedel för injektion. S. Regional Iaboratorieverksamhet. Jo.

wvmweww-

Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju. Konsumentinflytande genom insyn? H. . Polisen. Ju. . Tandvården I början av 80-talet. S. Löntagarna och kapitaltillväxten 1.Löntagarfonder - bakgrund och problemanalys. E. 9. Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknadenen introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. E. 10. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och Soliditet l svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala Iönebildningen och iöretagets vinster - en preliminär analys. E. 11. Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperaticnen ideologi och verklighet. E. 12. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn. 13. Konkurs och rätten att idka näring. Ju. 14. Naturvård och täktverksamhet. Jo. 15. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. Jo. 16. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. A. 17. Kulturhistorisk bebyggelse — värd att vårda. U. 18. Museijärnvägar. U. 19. Jaktvärdsområden. Jo. 20. Anhöriga. S. 21. Plötslig och oväntad död — anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. S. I 22. Barn och döden. S. I 23. Avgifter I staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter. B. 24. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. A. 25. Nya namnregler. Ju. 26. Sjukvårdens inre organisation - en idépromemoria. S. j 27. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. A. 28. Barnolycksfall. S. l 29. Lotterier och spel. H. 30. Lotterier och spel. Bilagor. H. l 31. Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. Kn. l l 32. Fastighetstaxering 81. B. l l 33. Fastighetstaxering 81. Bilagor. 8. l 34. Bilarna och luftföroreningarna. Jo. l . Rationellare E. girohanlering.

Statens offentliga utredningar 1979

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. [4] Polisen. [6] Konkurs och rätten att idka näring. [13] Nya namnregler. [25]

Socialdepartementet Utbyggt skydd mot höga várd- och Iäkemedelskostnader. [1] Naturmedel för injektion. [2] Tandvården i början av 80-talet. [7] Utredningen rörande vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede. 1.Anhöriga. [20]2. Plötslig och oväntad död - anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. [21] 3. Barn och döden. [22] Sjukvårdens inre organisation › en idépromemoria. [26] Barnolycksfall. [28]

Ekonomidepartementet Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1.Löntagarna och kapitaltillväxten 1,Löntagarfonder-bakgrund och problemanalys. [8] 2. Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. [9] 3. Löntagarna och kapitaltlllväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster -en preliminär analys.[ 10]4.Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen - ideologi och verklighet. I1 1l Rationellare girohantering. [35]

Budgetdepartementet Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter. [23] 1976 års fastighetstaxeringskommitté. 1. Fastighetstaxering 81. [32] 2. Fastighetstaxering 81. Bilagor. [33]

Utbildningsdepartementet Kulturhistorisk bebyggelse - värd att vårda. [17] Museijärnvägar. [18]

Jordbruksdepartementet Regional laboratorieverksamhet. [3] Naturvårdskommittén. 1. Naturvård och täktverksamhet. [14] 2. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. [15] Jaktvårdsomráden. [19] Bilarna och luftföroreningarna. [34]

Handelsdepartementet Konsumentlnflytande genom insyn? [5] Lotteriutredningen. 1.Lotterier och spel. [29] 2. Lotterier och spel. BiIa9$r. [30]

Arbetsmarknadsdepartementet Sysselsättningsutredningen. 1. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. [ 16]2. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. [24] 3. Sysselsättningspolitik för arbete at alla. Bilagedel. [27]

Kommundepartementet i s Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. [121 i Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. [31] i

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

KUNGL. BiBL. 1979 -05- 25 STOCKHOLM

y

Förlag

ISBN91~38-04929-5 ISSN oa752sox Allmänna Förlaget