Tandvård i fred för värnpliktiga betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

n

/ 3 “ «

K

a

Z: Y

ålzlna . lill-I.

j! i

JIIDU.. - %

” «*

7111.11 A

r

J .

utan...,

få?”

a

› I

...:I$§

all/m

vtf:

Ö

ax

5 4

* ä!? I

:I Id

I

sam ä J] % -.""*o *21

u

*

AUVÅWAU

Å!

fy

n. 4

FÖR VÄRNPLIKTIGA

BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN FREDSTANDVÃRD-80

SMU]

1979 =7O

Statens offentliga utredningar

§@ 1979:70

3% Försvarsdepartementet

Tandvård i fred

för

värnpliktiga

Betänkande av

Egedstandvård-SO

Stockholm 1979

Omslag Jan Bohman

ISBN 91-38-O5020-X ISSN 037$-250X Gotab, Kungälv 1979

Till statsrådet och chefen för

försvarsdepartementet

Kungl Majzt bemyndigade vid regeringssammanträde 1977-06-02 chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att utreda formerna för tandvård för värnpliktiga m. fl. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen generalläkaren S. Åke Lindgren som särskild utredare och kanslichefen Lars Åke Pellborn som sekreterare. Att som experter stå till utredarens förfogande förordnades 1977-09-01 ombudsmannen Erik Adolfsson, värnpliktige Bo Bergqvist, försvarsövertandläkaren Carl-Gunnar Blomberg, tandläkaren Runo Cronström, 1:e sekreteraren Ingemar Egelstedt, byråchefen Einar Fredriksson, föredragande tandläkaren Jan Malmqvist, överstelöjtnanten Gad Reuterdahl, värnpliktige Roger Rådström, avdelningsdirektören Folke Sjöström och sekreteraren Stig Wintzer. Utredningen har antagit namnet Fredstandvård -80. Vid utarbetande av betänkandet har medverkat experterna Blomberg, Cronström, Malmqvist och Wintzer medan övriga experter främst stått till sekretariatets förfogande för konsultationer. Utredaren får härmed avlämna sitt betänkande.

Stockholm i september 1979

S Åke Lindgren

/Lars Åke Pellborn

sou 1979:70 5

Innehåll

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

1 Utredningsuppdraget och dess bakgrund . . . . . . . . . . 13 1.1 Direktiven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 1.2 Arbetsgruppen tandvård (Ag-tandvård) . . . . . . . . 14 1.2.1 Arbetsgruppens direktiv . . . . . . . . . . . . 14 1.2.2 Arbetsgruppens förslag . . . . . . . . . . . . 14 1.2.3 ÖB:s ställningstagande . . . . . . . . . . . . 15 1.2.4 Föredragande departementschefen . . . . . . . . 16 1.2.5 Riksdagsbehandlingen . . . . . . . . . . . . 15

2 Försvarets fredstandvârdsørganisation . . . . . . . . . . . 17 2.1 Författningsmässig reglering . . . . . . . . . . . . 17 2.2 Försvarstandvårdens inriktning . . . . . . . . . . . 18 2.2.1 Undersökning och behandling av dykande och flygande personal m. m. . . . . . . . . . . . . . . . 19 2.3 Försvarstandvårdens personal . . . . . . . . . . . . 21 2.3.1 Tandläkare . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 2.3.2 Tandsköterskor . . . . . . . . . . . . . . . 23 2.4 Försvarets tandläkarmottagningar . . . . . . . . . . 23 2.5 Försvarstandvårdens omfattning . . . . . . . . . . . 24 2.5.1 Antalet patientbesök . . . . .. . . . . . . . . 24 2.5.2 Antalet värnpliktiga som helt eller delvis behandlats 24 2.5.3 Vissa uppgifter angående tandläkararvode m. m. . . 26 2.6 Försvarstandvårdens personalkostnader . . . . . . . . 27

3 Värnp/iktiga under grund- och repetitionsutbildning . . . . . . 29 3.1 Antalet värnpliktiga som årligen inkallas . . . . . . . 29 3.2 Anstånd med och avgångar under grundutbildninge . . . 30 3.3 Grundutbildningsalternativ m. m.

4 1974 ârs randvárdsreform

5 Folktandvården . . . . . . 5.1 Författningsmässig reglering . . . . . . 5.2 Folktandvårdens organisation och personal . 5.2.1 Organisation

6 Innehåll

5.2.2 Personal. . . 37 5.2.2.1 Tandläkare 37 5.2.2.2 Tandhygienister 37 5.2.2.3 Tandsköterskor . 37 5.3 Barn- och ungdomstandvård 37

6 Tandvård under 80-raIer 39 6.1 Styrmedel för utbyggnad av folktandvården 39 6.2 1978 års tandvårdsutredning (TU -78) . 39 6.2.1 Kommitténs direktiv . 39 6.2.2 Prognoser över när den organiserade barn- och ungdomstandvården kan vara fullt utbyggd . . . . 40

6.2.3 1978 års tandvårdsutrednings överväganden och förslag. 43

7 Överväganden och förslag . . . . . 45

7.1 Tidpunkt för överförande av vårdansvaret för tandvård åt värnpliktiga m. fl. till folktandvården . . . . . . . 45 7.1.1 Successivt överforande och successiv avveckling 45 7.1.2 Överförande och avveckling vid en bestämd tidpunkt i hela riket 46

7.1.2.1 Samtliga landsting har utbyggd organiserad

barn- och ungdomstandvård . . . . . 46 7.1.2.2 Flertalet landsting har utbyggd organiserad barn- och ungdomstandvård . . . . . 46 7.1.3 Förslag till tidpunkt för överförande av vårdansvaret till folktandvården 47 7.2 Tandvård åt värnpliktiga fore inryckning till grundutbildning 47 7.2.1 Värnpliktiga som erhåller anstånd och värnpliktig medicinalpersonal 48 7.2.2 Förtur till tandvård 48 7.2.3 Avgiftsfri tandvård 49 7.3 Tandvård under grundutbildningen . 50 7.3.1 Tandhälsovård . . . . . . . . . 50 7.3.2 Akut- och olycksfallstandvård . . . . . 51 7.3.3 Fullständig tandvård och s. k. stödtandvård 51 7.3.4 Tandundersökning i samband med inryckningen 52 7.3.5 Dykande och flygande militär personal samt värnpliktiga med specialkommendering . . . . 53 7.4 Vämpliktiga under repetitionsutbildning . . . . 54 7.5 Samverkan mellan myndigheter, den civila tandvården och de 54 värnpliktiga inför inryckningen 54 7.5.1 Värnpliktsverket-folktandvården 54 7.5.2 Värnpliktsverket-den värnpliktige . 55

7.5.3 Övriga administrativa frågor 55

7.6 Tandvårdens lokala organisation . . . . . 56 7.6.1 Försvarets tandvårdsmottagningar . . . . . . . 56 7.6.2 Handläggning av tandvårdsärenden för värnpliktiga 57 7.7 Försvarstandvårdens personal . . . . . . . 58 7.7.1 Tandläkare i administrativa befattningar 58

Innehåll 7

7.7.2 Försvarstandläkare och extra tandläkare 60 7.7.3 Tandläkare med arvodestjänst (remisstandläkare) 60

7.7.4 Övriga remisstandläkare

7.7.5 Tandsköterskor . . . . . . . . . . . . 61 7.8 Försvarsmaktens behov av odontologisk expertis samt krav på tandvärdsresurser under mobilisering och krig 62 7.9 Försvarstandvården fram till 1982-01-01 65

Bilagor Bilaga l Värnplikriga under grundutbildning. . . . . . 69 Bilaga 2 Värnplikriga fördelade på län och inkallelsemânad. 71 Bilaga 3 Milirär indelning m. m. . . . . . . . . . . . . . 75 Bilaga 4 Beräkningar av de enskilda huvudmannens utbyggnadssituation 1980-1983. Regionala prognoser 79 Bilaga 5 Skrivelse frân socialstyrelsen. . . . . . . . . . 85 Bilaga 6 Förslag till samverkan värnplikrsverket-folktandvârden. 87 Bilaga 7 Förslag till meddelande som til/ställs samtliga värnpliktiga. . 91 Bilaga 8 Tandvârdskapacirer vid förband och skolor 95 Bilaga 9 Förslag till utformning av regements/skolorder. . . Bilaga 10 Förslag till rilläggsuibildning för försvarets randskörerskor. 101

Tabeller och diagram

Tabeller

2.1 Försvarstandläkares och extra tandläkares ålderslördelning 21 2.2 Antal månader utförda av värnpliktiga tandläkare i fredstandvårdl976/77 22 2.3 Tandsköterskor inom forsvarstandvården 1976-08-30 23 2.4 Försvarstandvårdens omfattning 1972/73-1977/78 24 2.5 Behandlade och icke behandlade värnpliktiga 1965/66-1977/78 25 2.6 Sammanställning av tandundersökningslistor 1977/78 . 25 2.7 Tandläkararvode kr per timme arbetad tid m. m. . . 27 3.1 Antal värnpliktiga som enligt prognos kommer att kallas in till grundutbildning 1980/81, 1985/86. 1990/91 och 1995/86 29 3.2 Värnpliktiga inkallade till repetitionsutbildning 1977/78 . 30 6.1 Tandläkartimmar 1983 enligt LKELP 78 och socialstyrelsens regionala prognos 42

Diagram

5.1 Procentuell andel inom folktandvården fullständigt behandlade ungdomar i åldersgruppen 17-19 år under år 1978 . 38

Sammanfattning

Vi framlägger i detta betänkande förslag till tidpunkt för överförande av vårdansvaret för värnpliktiga med flera till folktandvården samt förslag till former för en ny organisation av de värnpliktigas tandvård.

Tidpunkt för överförande Grundtanken har, sedan en av ÖB år 1974 tillsatt arbetsgrupp, Ag-tandvård, framlagt förslag därom, varit att försvarets fredstandvård skulle överföras till folktandvården då folktandvårdens barn- och ungdomstandvård var fullt utbyggd. Det skulle den enligt 1973 års riksdagsbeslut vara före 1979 års utgång. Utbyggnaden har emellertid av flera skäl försenats. Nu tillgängliga prognoser tyder på att utbyggnaden kan vara klar under perioden 1982-1984. Vi föreslår att vårdansvaret för värnpliktigas tandvård övergår till folktandvården den l januari 1982.

Tandvård före grundutbildningen

Förslaget innebär att från denna tidpunkt samtliga som vid inkallelsetillfállet är högst 19 år skall erhålla fullständig och avgiftsfri tandbehandling inom folktandvården före inryckningen. Värnpliktiga som vid tidpunkten för inryckningen är 20 år eller äldre hänvisas för erhållande av avgiftsfri tandvård till folktandvård eller till privat tandvård. Enligt vår mening bör nämligen den värnpliktiga, som i nuvarande organisation ej haft omkostnader för tandvård under värnplikt, i ett nytt system ha motsvarande förmån. Förmånen avses gälla fr. o. m. den 6:e kalendermånaden före inryckningen. För att säkerställa att gruppen värnpliktiga som är 20 år eller äldre skall få tillgång till tandvård före inryckningen, föreslår vi en förtur för gruppen inom såväl folktandvård som privat tandvård.

Tandvård under grund- och repetitionsutbildning Ansvaret för den tandvård som värnpliktiga behöver under grund- och repetitionsutbildning föreslår vi skall åvila folktandvården och vara avgiftsfri för den värnpliktige. Vi föreslår att fullständig tandvård under grundutbildningen endast erbjuds den som kan förebära godtagbara skäl för att ej ha fått sådan vård

10 Sammanfattning

före inryckningen. Vi föreslår vidare att ungdomar som är i behov av tandvård med korta mellanrum för att inte deras mun- och tandstatus skall förvärras får anmäla detta vid inryckningen till grundutbildning för att kunna få s. k. stödtandvård. Vidare föreslår vi att behov av tandhälsovårdande insatser för värnpliktiga under grundutbildning uppmärksammas och att värnpliktigas tandhälsovårdsbehov inryms i folktandvårdens framtida dimensionering av resurserna inom detta område. Behovet av aktuttandvård för värnpliktiga kommer enligt vår bedömning att vara mycket begränsat i framtiden. Folktandvården på garnisonsorterna torde därför ha erforderlig kapacitet för att svara för akut- och olycksfallstandvård åt värnpliktiga under såväl grund- som repetitionsutbildning. Förekommande jourtandvårdsorganisationer bör även kunna medverka till omhändertagande av värnpliktiga med akuta tandvårdsbehov.

Tandundersökning vid inryckningen

Vi har övervägt motiven för att även i en ny organisation låta samtliga värnpliktiga genomgå tandundersökning i samband med inryckningen till grundutbildning. I nuvarande och kommande års trängda läge på tandvårdsområdet har vi inte velat föreslå åtgärder som skulle innebära ytterligare belastningar på folktandvården. Vi föreslår istället att den värnpliktige via av försvarets sjukvårdsstyrelse planerad hälsodeklaration får ange om han inte fått tandvård före inryckningen. Tandundersökning skulle då kunna ges just dessa värnpliktiga.

Tandundersökning av flygande och dykande personal m. fi.

För den submarina och flygande personalen har av säkerhetsskäl utfärdats anvisningar om årliga odontologiska undersökningar. Vi föreslår att folktandvården får överta ansvaret för undersökningarna av dessa personalgrupper. Vidare gäller att värnpliktiga inom marinen uttagna till tjänstgöring ombord på isbrytare och sjömätningsfartyg samt vissa andra värnpliktiga tjänstgör under sådana förhållanden att de inte utan svårigheter och stora kostnader kan uppsöka tandläkare. Det är enligt vår mening angeläget att även dessa grupper bereds tillfälle till tandundersökning och den behandling som erfordras för att minska risken för akuta tandvårdsbehov.

Information j”rân värnpliktsverket

Vi föreslår att den värnpliktige i samband med att han erhåller order om inkallelse genom värnpliktsverket ges erforderlig information om hur man får tillgång till tandvård. För att folktandvården skall få underlag för den kortsiktiga planeringen av tandvården föreslår vi att värnpliktsverket tillhandahåller landstingen förteckningar över värnpliktiga som inkallas till grundutbildning. Folktandvården kan med stöd av denna information planera så att de värnpliktiga erhåller sin fullständiga tandvård inom sex månader fore inryckningen.

1 l

Sammanfattning

Lokala överenskommelser Vi Föreslår att lokala överenskommelser mellan folktandvårdshuvudman och förbandschef träffas om formerna för samverkan samt om förbandens tandvårdslokaler och utrustning.

Särskilda tjänster för dyk- och flygsäkerheten Utvärderingen av de obligatoriska undersökningarna av dykande och llygande personal innebär i viss utsträckning mycket svåra avgöranden som gäller personalens dyk- och llygsäkerhet. Socialstyrelsen har på utredningens förfrågan ansett att det behövs tandläkare med särskilda kunskaper inom odontologin kombinerade med kunskap om dyk- och flygmiljön för de särskilt svåra avgörandena. Vi föreslår därför att tjänsten som llygspecialtandläkare bibehålls liksom att en av chefen för marinen föreslagen tjänst som marinspecialtandläkare får inrättas.

Personalfrågor

Försvarsövertandläkaren och förste försvarstandläkarna kommer att få fullgöra betydelsefulla uppgifter i samband med att vårdansvaret för värnpliktiga m. fl. övergår till folktandvården. Vi föreslår därför att tjänsterna som förste får finnas kvar inom försvarsmakten t. o. m. 1982-12-31

försvarstandläkare

och att innehavarna av dessa tjänster erbjuds anställning inom folktandvården fr. 0. m. 1983-01-01. Vidare föreslår vi att tjänsten som försvarsövertandläkare bibehålls efter 1982-12-31 av skäl som redovisas nedan. Vi föreslår också att tjänsterna för försvarstandläkare och extra tandläkare liksom tandläkare med arvodestjänst upphör från den l januari 1982 och att försvarstandläkare och tandläkare med arvodestjänst erbjuds anställning inom folktandvården. Därutöver ñnns remisstandläkare som ger vård vid privat tandläkarmottagning liksom remisstandläkare anlitade genom s. k. entreprenörsavtal. Vi föreslår att samtliga avtal med sådana tandläkare sägs upp per 1981-12-31. Inom försvarsmakten tjänstgör idag över 100 tandsköterskor på hel- eller deltid eller som vikarie. De utbildningsbehov som föreligger för att samtliga nuvarande tandsköterskor skall vara behöriga att inneha tjänst som tandsköterska inom folktandvården har vi anmält till försvarsdepartementet. Vi föreslår att samtliga behöriga tandsköterskor erbjuds anställning som tandsköterskor inom folktandvården. För att finna lösningar för personal som berörs av omorganisationen föreslår vi att förhandlingar mellan berörda parter snarast möjligt tas upp.

Uânster m. m. efter nedläggning av försvarets fredstandvård

Även efter nedläggning av försvarets fredstandvårdsorganisation behövs enligt vår mening inom försvarsmakten utöver marin- och llygspecialtandläkare annan kvalificerad odontologisk expertis. Vi föreslår därför att tjänsten som försvarsövertandläkare bibehålls inom försvaret. Tjänsten kan med för-

12 Sammanfattning

del placeras vid arméstaben men stå till förfogande För sjukvårdsstyrelsen i Odontologiska Frågor. På milostabsnivå synes behovet av tandläkaremedverkan kunna variera, varFör vi i likhet med försvarets ledningsutredning Föreslår att denna avvägning får göras av respektive militärbeFälhavare.

Tiden fram till 1982-01-01

Under de år som kvarstår fram till 1 januari 1982 kommer Försvarstandvården att få arbeta med oförändrade resurser. Det torde vara mindre sannolikt att den tandvårdskapacitet värnpliktiga tandläkare representerar kan ersättas med remisstandläkare. Vi Föreslår därFör att värnpliktiga tandläkare får utnyttjas i nu tillämpad omfattning För den fredstida tandvården fram till 1981-12-31. Vidare Föreslår vi att eventuella lokala kapacitetsproblem möts med omdispositioner av tillgängliga värnpliktiga tandläkare samt Försök att knyta ytterligare remisstandläkare till Fredstandvården. Om lösningar ej kan uppnås inom Försvarsmakten Föreslår vi att Folktandvårdens möjligheter att medverka övervägs.

sou 1979:70 13

1 och dess

Utredningsuppdraget bakgrund

1.1 Direktiven

Föredragande departementschefen, statsrådet Krönmark, anförde vid regeringssammanträdet 1977-06-02:

”Försvarets fredstandvård, som administreras av försvarets sjukvårdsstyrelse, svarar inom ramen för tillgängliga resurser för fri undersökning och vård av värnpliktiga, för akutvård av anställd personal samt för undersökning av dykande och flygande personal. Behandlingen sker i regel vid mottagningar av varierande standard i anslutning till fredsförbandens sjukvårdsavdelningar. För dessa uppgifter finns 39 tjänster för försvarstandläkare och en tjänst för flygspecialtandläkare, samtliga avsedda för civilmilitär personal med en veckoarbetstid av 21 timmar. Därutöver finns ca 20 arvodesanställda extra tandläkare med 30 dagars årlig tjänstgöringsskyldighet, ett 30-tal s. k. remisstandläkare, som enligt särskilt kontrakt med vederbörande förband anlitas för högst 12-15 timmar per vecka mot prestationsersättning. Vidare finns ett 80-tal tjänster för tandsköterskor samt deltidsanställda extra tandsköterskor. l viss utsträckning tas även värnpliktiga tandläkare i anspråk för fredstandvården. Genom beslut av 1973 års riksdag har en allmän tandvårdsförsäkring införts från den ljanuari 1974 (prop. 1973:45, SFU 1973:20, rskr 1973:212). Tandvårdsförsäkringen ingår i den allmänna sjukförsäkringen och omfattar alla försäkrade fr. o. m. 20 års ålder. Övergångsvis skall försäkringens ersättningsbestämmelser avse även åldersgruppen 17-l9 år. 1973 års riksdag beslöt dessutom att folktandvården, som drivs av landstingskommunerna och de landstingsfria kommunerna, skall byggas ut i sådan omfattning att den kan erbjuda en avgiftsfri, organiserad tandvård till samtliga barn och ungdomar i åldrarna t. 0. m. 19 år. Enligt nu gällande planläggning avses 19-åringarna kunna erbjudas organiserad tandvård från den l juli 1980. I proposition l976/77:l00 bilaga 7, sid 79 har regeringen bl. a. berett riksdagen tillfälle att yttra sig över vissa överväganden beträffande försvarets fredstandvård. I propositionen anslöt jag mig i huvudsak till ett av överbefälhavaren framlagt förslag om formerna för tandvård inom försvarsmakten vid ett överförande av vårdansvaret till folktandvården. Jag angav vidare att jag avsåg att låta klarlägga hur denna tandvård lämpligen borde organiseras på olika orter för att få underlag för ett slutligt ställningstagande i frågan. Denna kartläggning bör nu komma till stånd. Jag föreslår därför att en särskild utredare tillkallas för uppgiften. Vid arbetet bör utredaren beakta vad som anförts i prop 1976/77 100 bilaga 7 och riksdagens beslut med anledning härav (FÖU 1976/77, rskr 1976/771154). Utredaren bör även undersöka försvarets möjligheter att inom nu gällande organisation för fredstandvården köpa tandläkartjänster från den civila tandvården i stället för att utnyttja värnpliktiga tandläkare.

14 Urredningsuppdraget och dess bakgrund

1978-04-20 har tilläggsdirektiv läm- Enligt beslut vid regeringssammanträde nats till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer. Däri anförs bl. a. följande:

Med de utgångspunkter rörande den statslinansiella situationen, som tecknats här, är det uppenbart att något nämnvärt utrymme för genomförande av kostnadskrävande kommittéförslag inte kommer att föreligga under de närmaste åren. Kommittéerna bör därför noga överväga hur eventuella kostnadskrävande förslag skall kunna finansieras genom omprövning av pågående verksamhet och omfördelning av befintliga resurser inom det område kommitténs förslag avser. Slutligen ligger det i sakens natur att i rådande läge sådana förslag kommer att visa sig enklast att genomföra som inte medför några tillkommande kostnader. Kommittéerna bör därför inrikta sig på att fmna sådana lösningar.

1.2 Arbetsgruppen tandvård (Ag-tandvård)

1976/ Den av föredragande departementschefen åberopade propositionen 772100 bilaga 7 baserades väsentligen på förslag som framlagts av en av ÖB 1974 tillsatt arbetsgrupp (Ag-tandvård). Det finns därför skäl att kort av redovisa det uppdrag arbetsgruppen fick, dess förslag och behandlingen förslagen.

1.2.1 Arbetsgruppens direktiv

Genom beslut 5 april 1974 Dnr 2919/73 och 75/74 (delvis) uppdrog Kungl.

Majzt åt överbefalhavaren att inrätta en arbetsgrupp* för att utreda framtida

personalsammansättning m. m. inom försvarets tandvård och föreslå erändringar i gällande föreskrifter i ämnet. Som förutsättning för forderliga arbetet angavs att försvarets fredstandvård, när det var lämpligt, skulle föras över till folktandvården, att behovet av tandläkare i successivt ökande grad tandläkare och remisstandläkare och skulle tillgodoses med heltidsanställda att försvarets tandvårdsproduktion i fredstid avseende de värnpliktiga skulle omfatta oförändrat ca 145 000 timmar för år. Slutligen föreskrevs att den ersättning som enligt gällande tandvårdstaxa (1973:638) utgår för tandvård som i fred meddelas inom försvaret i avvakten på arbetsgruppens förslag tills vidare skulle tillgodoföras den i riksstaten upptagna inkomstposten övriga diverse inkomster.

1.2.2 Arbetsgruppens 1 I arbetsgruppen ingick förslag översten l gr Sven Torf- överlämnade Arbetsgruppen i juni 1975 sitt förslag till överbefalhavaren gård, ordförande, försom i maj 1976 överlämnade det med eget ställningstagande i frågan till svarsövertandläkaren Carl-Gunnar Blomberg, regeringen. medicinalrådet John Arbetsgruppen angav som bakgrund till sina överväganden att möjlig- Hedlin, byrådirektören heterna att utnyttja resurserna inom försvarets nuvarande tandvårdsorga- Birgitta Carlsson, tandnisation begränsas bl. a. av det förhållandet att grundutbildningen för huvårdschefen Bengt Ek och förste försvarstandläkaren vuddelen av de värnpliktiga endast omfattar 40 veckor av arbetsåret, varför Runo Cronström. patienttillströmningen är knapp under vissa tider. Eftersom värnpliktiga

Urredningsuppdrager och dess bakgrund 15

korttidstjänstgörande tandläkare utnyttjas går tandläkartid till spillo även i samband med tandläkarnas in- och uttryckning och ut- och avrustning. Vårdproduktionen har enligt arbetsgruppens mening också påverkats av den skiftande lokal- och utrustningsstandarden. Vid överväganden rörande tandvårdsorganisationens framtida utformning måste enligt arbetsgruppens uppfattning kravet på ett minimalt bortfall av utbildningstid alltjämt beaktas. Erfarenhetsmässigt ökar bortfallet avsevärt om behandlingen sker utanför kasernområdet, vilket främst torde bero på att omklädnad och förflyttning då kräver mera tid. l samband med att folktandvården byggs ut torde emellertid tandvårdsbehovet under värnpliktstiden minska, varför möjligheterna att förlägga behandlingen till tandläkarmottagning utanför kasernområdet enligt arbetsgruppens mening bör förbättras. Arbetsgruppens huvudförslag innebar att vården av de värnpliktiga skulle ske på hemorten före inryckningen till grundutbildning. För detta behövs en överenskommelse med tandvårdshuvudmännen att de värnpliktiga kallas till behandling inom folktandvården eller hos av denna anvisad tandläkare inom ca tre månader före inryckningsdagen. Värnpliksverket måste i så fall samtidigt med inryckningsordern dels tillställa landstingen uppgift om vilka värnpliktiga inom respektive landsting som inkallas till tjänstgöring, dels meddela de värnpliktiga att de inom angiven tid före inryckningen kostnadsfritt kan få tandvård på tid och plats som vederbörande hemortslandsting kommer att anvisa. Samtidigt bör de värnpliktiga enligt arbetsgruppens mening underrättas om att de under tjänstgöringen - med vissa undantag endast kan beredas akut- och olycksfallstandvård. Undantag bör medges då behandling inte kunnat erbjudas vid folktandvården, då godtagbart skäl kan förebäras för att den värnpliktige avstått från erbjuden vård och då den värnpliktige antingen har onormalt hög kariesfrekvens eller tjänstgör under längre tid än ett år. Vissa tandvårdsresurser måste i detta alternativ finnas vid Förbanden eller i dess närhet dels för dessa värnpliktiga, dels för tandundersökningar av flygande och dykande personal och för odontologisk förebyggande verksamhet. Arbetsgruppen forutsatte att endast akuttandvård blir aktuell under repetitionsutbildning. Eftersom sådan tandvård bör ske vid närmaste tandvårdsklinik oberoende av huvudman bör resursbehovet härför enligt arbetsgruppen inte påverka försvarets tandvårdsorganisationen.

1.2.3 ÖBss ställningstagande

Överbefalhavaren överlämnade i maj 1976 efter remissbehandling med eget ställningstagande förslaget till regeringen. Överbefálhavaren anslöt sig i allt väsentligt till arbetsgruppens förslag och anförde att tandvården i princip bör ske vid förbanden och förbandsklinikerna behållas som annex till folktandvårdsklinikerna, om inte annan klinik finns i närheten. För att få jämn patienttillströmning till dessa annexkliniker torde hänvisning dit kunna ske av förutom även värnpliktiga förbandets fast anställda personal och folktandvårdens övriga ordinarie patienter.

16 Utredningsuppdrager och dess bakgrund

Överbefálhavaren ansåg det rimligt att landstingen tar över förbandskliniker som skall behållas i det skick de befinner sig vid övergångstidpunkten och därefter betalar lokalhyra enligt gängse normer. En viss upprustning av dessa lokaler bör dock dessförinnan ha ägt rum.

1.2.4 Föredragande departementschefen Föredragande departementschefen anförde i prop l976/77:100 bilaga 7 att han i huvudsak delade överbefälhavarens synpunkter beträffande formerna för tandvård inom försvarsmakten vid ett överförande av vårdansvaret till folktandvården. En utgångspunkt för det fortsatta planeringsarbetet borde vara att folktandvården övertar ansvaret för tandvård åt värnpliktiga då folktandvårdens vårdansvar utvidgats till att omfatta l9-åringar, vilket enligt då gällande planer beräknades ske 1980. Departementschefen delade överbefálhavarens synpunkter att man i största möjliga utsträckning borde avstå från att utnyttja värnpliktiga tandläkare i den fredstida vården och avsåg därför pröva möjligheterna att för den militära tandvården köpa tjänster från folktandvården.

1.2.5 Riksdagsbehandlingen Vid riksdagsbehandlingen väcktes två motioner, dels motion 1976/772247

av herrar Gustavsson i Ängelholm (s) och Gustavsson i Nässjö (s), vari

bl. a. yrkas att riksdagen beslutar att försvarets fredstandvård skall överföras till folktandvården senast den 1 juli 1980, dels motion l976/77:459 av herrar Söderqvist (vpk) och Måbrink (vpk) vari bl. a. yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att den militära fredstandvården i sin helhet och före 1980 överförs till folktandvården. Försvarsutskottet anförde med anledning av proposition och avgivna motioner bl. a. att frågan om en överföring av fredstandvården hade varit aktuell länge. Utskottet räknade med att överforingen kunde ske i den takt som angavs i propositionen och förutsattes i motion 1976/772247. Det borde eftersträvas att föra över fredstandvården redan före 1980. Lokala förhållanden och särskilda överenskommelser med tandvårdshuvudmännen kunde göra detta möjligt för vissa garnisoner. Utskottet ansåg liksom försvarsministern att man i största möjliga utsträckning borde avstå från att utnyttja värnpliktiga tandläkare i försvarets fredstandvård. Enligt riksdagsskrivelse 1976/772154 beslöt riksdagen i enlighet med utskottets hemställan.

2 Försvarets

fredstandvårdsorganisation

2.1 Författningsmässig reglering

Enligt värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008), 35 §, punkt 7 omfattar fri hälso- och sjukvård för värnpliktiga ”viss tandvård enligt särskilda bestämmelser”. Föreskrifter angående försvarets tandvård i fredstid meddelas i Kungl. brev 1945-06-29 med provisoriska bestämmelser angående försvarets tandvård i fredstid. Försvarets sjukvårdsstyrelse utfärdar tillämpningsföreskrifter. Av brevet framgår bl. a.:

”1. För bedömning av munhålans och bettets tillstånd skall under tandpoliklinikföreståndarens ledning företagas tandundersökning av värnpliktiga så snart som möjligt efter skedd inryckning till första tjänstgöring. 3. Med ledning av verkställd undersökning klassificeras de undersökta i följande huvudgrupper: Tandvårdsgrupp l: fall, där enkel kirurgisk-konserverande vård sanerar och restituerar hela bettet. Tandvårdsgrupp Il: fall, där enkel kirurgisk-konserverande vård medför bettets sanering men icke är tillräcklig för fullständig bettrestitution, vilken fordrar komplicerade behandlingsåtgärder av protetisk eller annan art. Tandvårdsgrupp Ill: fall, där enkel kirurgisk-konserverande vård endast kan lämna hjälp för akuta skador. 5. I den mån detta låter sig göra med till förfogande stående personal och tandvårdsutrustning skall vid militär tandpoliklinik tandvård beredas Värnpliktig i sådan omfattning, att i första hand tandvårdsgruppen I tillhörande erhåller den sanering och paniella bettrestitution, som kan hindra fortsatt förstörelse samt återställa eller förbättra bettets funktion, med rätt tillika för vederbörande till den återkommande revision som enligt poliklinikföreståndarens bedömande kan vara behövlig. Vederbörande tandläkare skall så snart detta kan ske omhändertaga akuta fall samt fall, vilkas vård är ur allmän hälsosynpunkt trängande, oberoende av till vilken tandvårdsgrupp patienten hänförs. Inom förbandet bör utarbetas ett system, som förhindrar såväl att onödig förlust av övningstid uppstår som att patienten uteblir från behandling och därigen åstadkommer tidsförlust för tandpolikliniken och minskad vårdmöjlighet för andra vårdbehövande. Värnpliktiga tillhörande tandvårdsgrupperna lI och III skola beredas den tandvård, som av poliklinikföreståndaren prövas oundgängligen nödvändig och som kan lämnas på den militära tandpolikliniken utan att intrång göres i den tandvård, som enligt ovan tillkommer värnpliktiga.

18 Försvarets fredstandvârdsorganisation

Försvarets sjukvårdsstyrelse foreskrev 1976 (TFG 760373) att tandvårdsav värnpliktiga upphör mot bakgrund av att resultatet av grupperingen nämnda gruppering under senare år visat att nästan 100 96 av de värnpliktiga tillhörde grupp I. Dåvarande Kungl. Medicinalstyrelsen har i cirkulär (MF 1966:73) med ändring 1970 (MF 1970:72) utgärdat anvisningar angående tandbehandling av dykande och flygande personal. Härutöver regleras tandvård åt värnpliktiga även av lagen om Allmän tandvårdsförsäkring (1973:456) samt Kungl. Majzts tandvårdstaxa (1973:638).

2.2 Försvarstandvårdens inriktning

Målsättningen för försvarets fredstandvård är, som den angetts i Kungl. brev 1945 samt anvisningar angående tandbehandling av dykande och flyatt inom ramen för tillgängliga resurser gande personal a) svara för undersökning och behandling av värnpliktiga under grundutbildning b) svara för akut- och olycksfallstandvård åt värnpliktiga under grund- och repetitionsutbildning c) svara för undersökning av flygande och dykande personal d) svara för akutvård åt fast anställd personal.

om vårdbehovet har sjukvårdsstyrelsen 1976 För att skapa en uppfattning bör föreskrivit att i samband med inryckningen eller senare en inspektion värnpliktiga i form av en spegel- och sondundersökgöras på inryckande ning”. När de värnpliktiga senare kallas för behandling skall en sedvanlig samt utföras.

karies- och bettregistrering bite-wingröntgenundersökning

Olika principer gäller mellan Förbanden vid behandling av de värnpliktiga. kan kallas till behandling i sådan ordning att de som vid un- Värnpliktiga i samband med inryckningen bedömts vara i omedelbart behov dersökning av tandvård, kallas först. Värnpliktiga kan också kallas till behandling pluför tonsvis. Det Förekommer även att värnpliktiga själva får ta intitiativ att erhålla tid för tandbehandling. I Kungl. Majzts direktiv 1974 till överbefálhavaren angående organisation tandvård avav försvarets m. m. anges att försvarets tandvårdsproduktion tandvård i fredstid skall omfatta oförändrat ca seende de värnpliktigas 145 000 timmar per år. Behovet av tandläkare skall tills vidare tillgodoses som anställts enligt gällande personalforteckning for förgenom tandläkare svarets tandvård och av remisstandläkare, som i första hand bör utnyttja förbandens tandvårdsresurser samt övergångsvis av värnpliktiga tandläkare. av tandvården inom försvarsmakten har under senare år Omfattningen minskat främst beroende på att antalet tandläkartimmar utförda av värnpliktiga tandläkare kraftigt reducerats.

Försvarets 19

fredsrandvårdsorganisation

2.2.1 Undersökning och behandling av dykande och flygande personal m. m.

All personal som kommenderas till submarin tjänst skall i samband med uttagning härtill och vid periodisk kontroll för fortsatt submarin tjänst undergå tand- och bettundersökning (Sub Ill). Undersökningen skall omfatta röntgenundersökning och klinisk undersökning. Sub III-undersökning utförs vart femte år upp till 40 års ålder, vart tredje år mellan 40-45 år, vartannat år mellan 45-50 år och varje år från 50 år och uppåt. Försvarets submarina personal skall dessutom varje år genomgå obligatorisk tand- och bettundersökning (Sub I). Vid Medicinska undersökningscentralen, Karlskrona örlogsskolor utfördes 1977 433 Sub I-undersökningar och 888 Sub III-undersökningar, tillsammans 1321 undersökningar. 313 av dessa utfördes på icke militär personal varav dykare i statlig tjänst 66, kommunal tjänst 190 och civil tjänst 18. Därutöver undersöktes 39 sportdykare. Av de 1008 undersökningar som utfördes på militär personal gällde 221 undersökningar av värnpliktiga inom flottan, 51 värnpliktiga inom kust-

artilleriet och 57 värnpliktiga inom armén. Övriga utfördes på fast anställd

personal. All personal inom flygvapnet som är kommenderad till flygtjänst genomgår på motsvarande sätt årlig odontologisk undersökning. Enligt uppgift som inhämtats från chefen för flygvapnet uppgick den flygande personalen 1977 till 960 varav 14 är civila, 66 flygtekniker, 97 meterologer, 47 flygingenjörer. Resterande antal utgjordes av regements- och kompaniofficerare. För den submarina och flygande personalen är, som framgått ovan, de årliga undersökningarna obligatoriska och ligger tillsammans med läkarundersökningen som grund för bedömning av tjänstbarheten ur medicinsk synvinkel. Kraven på god tandhälsa är ungefär likvärdiga inom submarin och flygande verksamhiet. Personalen utsätts för tryckförändringar som kan leda

till att defekter i lläñsdêf Öêh Onlkiingliggande vävnader orsakar smärttillstånd

som kan äventyra säkerheten. För dykare som arbetar med bitmunstycke ställs dessutom .särskilda krav på bettfunktionen. All behandling av dessa personalgrupper skall syfta till fullständig sanering. Vid den konserverande vården skall tilliämipas särskilda anvisningar angående behandling av dykande och fly ganide personal (Kungl. Medicinalstyrelsens cirkulär 1966-11-28 med ändring 1970-09-29 TKG 445690135). Värnpliktig suibmiarin och flygande personal behandlas i nuvarande fredstandvårdsorganisatilon med förtuf framför annan Värnpliktig personal. Fast anställd och repeztitiionspersonal stall själv ombesörja att erforderlig behandling blir utförd hoss civil tandlämre. För värnpliiktiiga uttagna till tänstgöring ombord på isbrytare eller sjömätningsfartyg gällcer inga särskilla bestämmelser rörande odontologisk undersökning. Denina personal erhåleri nuvarande organisation förtur till behandling frannfö›r amnan värnpliltig personal. Anledningen härtill är framförallt att personialezn ofta vistas lingre sammanhängande tid till sjöss. Härigenom uppstår storra svårigheteratt tillhandahålla akuttandvård åt de värn-

20 Försvarets

fredstandvârdsorganisation

pliktiga utan stora kostnader för försvarsmakten. Genom att alla värnpliktiga ombord på isbrytare och sjömätningsfartyg erhållit behandling före ombordmönstring minskas behovet av akuta tandvårdande insatser. Slutligen ges förtur till behandling åt värnpliktiga som längre sammanhängande tid är kommenderade till tjänstgöring vid ytterförläggning. Även för denna kategori värnpliktiga gäller att de inte utan stora svårigheter kan få tillgång till akuttandvård. De årliga obligatoriska undersökningarna utförs i nuvarande organisation av försvarstandläkare, värnpliktiga tandläkare och remisstandläkare. Inom fiygstaben finns inrättat tjänst för flygspecialtandläkare och inom marinen har försvarstandläkare tjänstgjort som konsult med uppgift bl. a. att granska de behandlingar som utförts på den submarina och flygande personalen. Vi har i skrivelse till socialstyrelsen 1978-04-11 hemställt om socialstyrelsens stöd för våra bedömningar av hur dessa undersökningar lämpligen skall hanteras sedan Försvarsmakten ej längre förfogar över egna tandvårdsresurser. Socialstyrelsen har i sin svarsskrivelse av 1978-11-01 som i sin helhet återges i bilaga 5 bl. a. anfört följande:

”Sedan huvudmannskapet för försvarsmaktens tandvård överförts till folktandvården kommer försvarsmakten ej längre att förfoga över kliniskt verksamma tandläkare. Utredningen finner det ur arbetarskyddssynpunkt vara av väsentligt intresse att få prövat om de årliga obligatoriska undersökningarna ställer krav på så specifika odontologiska kunskaper att endast vissa specificerade tandläkare skall få utföra dessa. Som inledningsvis noterats är kunskapen om barodontalgi bristfällig. Forskning pågår dock för att öka kunskaperna om hithörande frågor. Det synes lämpligt att tandläkare som skall ansvara för de årliga obligatoriska undersökningarna är så väl insatta som möjligt i barodontalgins etiologi, diagnostik och terapi. Odontologiska kunskaper synes emellertid icke vara tillräckliga för ställningstaganden i mer komplicerade avvägningsfrågor, där den Odontologiska situationen skall vägas mot motiven för att ge dykeller fiygförbud. Enligt vad socialstyrelsen kunnat inhämta erfordras för svårare avgöranden avseende dyk- eller flygförbud också kunskap om den speciella dyk- och fiygmiljön. Styrelsen har övervägt möjligheterna att utesluta miljökunskap som nödvändig ingrediens för dessa svårare avgöranden och därvid ej funnit möjlighet utesluta sådan kunskap. Detta talar för att inom såväl marinen som flygvapnet behov föreligger av tillgång till tandläkare med lämpliga Odontologiska kunskaper samt miljökännedom. Antalet tandläkare för att tillgodose ifrågavarande funktion synes dock kunna vara - mycket begränsat- - - - I nuvarande kunskapsfas synes emellertid av arbetsgivaransvars- och arbetarskyddskäl motiv föreligga att säkerställa tillgång till tandläkare med särskilda kunskaper inom odontologin kombinerade med miljökunskap för utvärdering av de årliga obligatoriska undersökningarna m. m. av dykande och flygande personal”.

Vid tandläkarmottagningen inom Karlskrona örlogsskolor utförs ett mycket stort antal tandundersökningar av submarin Värnpliktig personal p. g. a. att huvuddelen av flottans värnpliktiga rycker in och fullgör sin första tjänstgöring i Karlskrona. Hit inrycker årligen ca 4000 värnpliktiga och vidare ca 400 plutonsofficersaspiranter. Av de värnpliktiga sjökommenderas ca 2 300 varav som isbrytarpersonal ca 300 och sjömätningsfartygspersonal 370 per år. Isbrytar- och sjömätningspersonalen liksom ytterligare ca 500 värnpliktiga placeras ombord redan 41/2 vecka efter inryckningen.

Försvarets 21

fredstandvârdsorganisarion

Ca 400 värnpliktiga är uttagna till submarin tjänst eller tjänst som helikopterpersonal. Ungefär 200 värnpliktiga landkommenderade placeras på ytterförläggning. Vid Karlskrona örlogsskolor passerar dessutom årligen ca 200 värnpliktiga som är uttagna till submarin tjänst inom kustartilleriet, armén och flygvapnet.

2.3 Försvarstandvårdens personal

2.3.1 Tandläkare I tandvårdsorganisationen finns inrättat följande tjänster: Vid försvarets sjukvårdsstyrelse: försvarsövertandläkare, 1 tjänst, Fe 20 veckoarbetstid 25 timmar. Vid militärområdesstaber samt militärkommando Gotland: förste försvarstandläkare, 7 tjänster, Fe 12 el. Fe 13. Veckoarbetstid 21 timmar. Vid flygstaben: flygspecialtandläkare, 1 tjänst, Fe 13, veckoarbetstid 21 timmar. Utöver ovanstående tjänster avsedda för administrativt arbete finns för värnpliktstandvården vid forsvarsmaktens förband och skolor 39 tjänster i Fe 8 för försvarstandläkare, veckoarbetstid 21 timmar samt 20 tjänster för extra tandläkare. Arvodesvillkor för extra tandläkare regleras enligt TFG 4602750146. Tjänstgöringsskyldigheten är 30 dagar per år. De extra tandläkarnas tjänstgöring administreras av försvarets sjukvårdsstyrelse. Försvarstandläkarnas och de extra tandläkarnas åldersfördelning 1977/78 framgår av tabell 2.1.

Tabell 2.1 Försvarstandläkares och extra tandläkares åldersfördelnlng

Dessutom tjänstgör inom försvarstandvården s. k. remisstandläkare. Dessas arbetsuppgifter framgår av Kungl. brev 1945-05-29: “3. Förfogar förband icke över tillräcklig arbetskraft för avsedd tandvård må för beredande av i första hand rutintandvård (extraktioner, amalgam- och silikatcementfyllningar och dylikt) vederbörande förbandschef träffa avtal enligt fastställt formulär

22 Försvarets

fredstandvârdsorganisarion

med folktandvärdspoliklinik (motsvarande) eller enskild tandläkare. Dylik tandvård benämnes remisstandvard och är i första hand avsedd - - - och därnäst åt värnpliktiga tillhörande tandvårdsgrupp I samt, oberoende av tandvårdsgrupp, vid akuta fall och eljest där medicinska indikationer for tandvård föreligga, - - -. Remisstandvård bedrives antingen i vederbörande tandläkares privatmottagningar eller - vilket för den militära tjänsten är förmånligare - vid förbandets tandpoliklinik.

Remisstandläkare hänförs till tre avtalstyper.

A. Remisstandläkare, som enligt avtal bedriver tandvård åt värnpliktiga i privat tandläkarmottagning. Tandläkaren uppbär ersättning enligt tandvårdstaxan och myndigheten betalar den värnpliktiges patientavgift till tandläkaren. B. Remisstandläkare med arvodestjänst. Anställningsvillkor regleras genom avtal och ändringsavtal 1977-09-12 och 1977-09-30. C. Remisstandläkare som enligt träffat avtal mellan förband och entreprenör, t. ex. Praktikertjänst AB, utför arbete vid privat eller militär tandläkarmottagning. Ersättning utgår enligt mellan förbandschef och entreprenör upprättat och av försvarets sjukvårdsstyrelse godkänt kontrakt. Avtalet innebär i korthet att entreprenör åtar sig att ställa tandläkartimmar till förbandschefens förfogande. Entreprenören uppbär ersättning enligt tandvårdstaxan och myndigheten erlägger den värnpliktiges patientavgift till entreprenören. För utnyttjande av försvarets tandläkarmottagning och tandsköterska erlägger entreprenören ersättning motsvarande 40 % av den totala ersättningen för given vård. Antalet remisstandläkare uppgick enligt förteckning upprättad inom försvarets sjukvårdsstyrelse 1979-01-12 till 43. Av dessa gav 35 vård vid försvarets tandläkarmottagningar och 8 vid privat mottagning. Entreprenörsavtal hade träffats för 16 tandläkare. Inom försvarets tandvårdsorganisation tjänstgör även värnpliktiga tandläkare. Dessa får för att utföra tandvård vid förband och skolor inkallas till tjänstgöring under för var och en Värnpliktig en tid högst motsvarande två KFÖ (krigsförbandsövning) och två SÖ (särskild övning) eller 86 dagar av repetitionsutbildningen. Antal månader som 1976/77 utfördes av värnpliktiga tandläkare framgår av tabell 2.2. Tabell 2.2 Antal månader utförda av värnpliktiga tandläkare i fredstandvård 1976/77

Armén + Marinen Summa Flygvapnet

Försvarets fredstandvârdsorganisation 23

2.3.2 Tandsköterskor 1 försvarets fredstandvårdsorganiation finns inrättat 82 extra ordinarie tjänster som tandsköterskor. Av sammanställning, som redovisats av försvarets sjukvårdsstyrelse och som bygger på uppgifter som infordrats av styrelsen 1976-08-30 fanns vid den tidpunkten 102 tandsköterskor med tjänstgöring på hel- eller deltid.

Tabell 2.3 Tandsköterskor inom försvarstandvården 1976-08-30

För att utreda förutsättningarna för folktandvården att anställa försvarets tandsköterskor har vi i skrivelse 1978-02-28 till samtliga militärbefálhavare samt till chefen för Militärkommando Gotland infordrat uppgifter över tandsköterskor inom försvarets tandvårdsorganisation som saknar tandsköterskeexamen och ej har av socialstyrelsen (el. dåvarande Kungl. Medicinalstyrelsen) utfárdad dispens med behörighet att söka och inneha fast anställning som tandsköterska inom folktandvården. Därvid framkom att 21 tandsköterskor saknade examen och hade ej av socialstyrelsen utfärdad dispens lör sökande och innehav av fast anställning som tandsköterska inom folktandvården.

2.4 Försvarets tandläkarmottagningar

Försvarets tandläkarmottagningar är av varierande standard. I några fall är de belägna i nybyggda eller nyrenoverade lokaler med fullt modern odontologisk utrustning medan de i andra fall är inrymda i lokaler som är i behov av renovering. Försvarsmakten har 66 mottagningar med sammanlagt 113 behandlingsplatser. Förband/ skolor vilka har egen tandläkarmottagning samt antalet behandlingsplatser framgår av bilaga 8.

24 Försvarets fredstandvârdsorganisation

2.5 Försvarstandvårdens omfattning

2.5.1 Antalet patientbesök Antalet patientbesök vid försvarets tandvårdsmottagningar har åren 1972/73-1977/78 minskat från 158 692 till 102 790 eller med 55 902 besök. Under samma tid har antalet besök föranledda av akuta tandvårdsbesvär minskat från 19 026 till 5 219 och antalet besök p. g. a. olycksfall från 563 till 227. Tabell 2.4 Försvarstandvårdens omfattning 1972/73-1977/78

År Patientbesök Akuta fall Olycksfall inkl. akuta fall och olycksfall

Det minskade antalet besök p. g. a. akuta besvär förklaras främst av de värnpliktigas förbättrade tandhälsotillstånd vid inryckningen. Detta är en följd av den successivt utbyggda barn- och ungdomstandvården och av ökade insatser inom profylaktisk tandvård. Många av förbandens värnpliktiga som vid tandundersökning i samband med inryckningen kan förutses få akuta besvär behandlas med viss förtur framför andra patienter och hänförs därmed till gruppen revisionspatienter istället för akutsökande patienter. Konserverande behandling med amalgam har minskat från 172 885 1972/73 till 104 319 1976/77, antalet rotbehandlingar har under samma period minskat från 5 758 till 2 885, antalet extraktioner från 5 870 till 3 598.

2.5.2 Antalet värnpliktiga som helt eller delvis behandlats Andelen helt eller delvis behandlade resp. icke behandlade i procent av totala antalet tjänstgörande värnpliktiga for hela riket åren 1965/ 66-1977/ 78 anges i tabell 2.5. Till Försvarets sjukvårdsstyrelse överlämnade tandundersökningslistor för år 1977/78 har nedan redovisats dels fördelade på vapengrenar, dels på militärområden och militärkommando Gotland. Totala antalet undersökta värnpliktiga uppgick till 44186. Av statistik över försvarstandvården 1977/ 78 (tabell 2.6) framgår att den procentuella andel, som ej behandlats enär vård ej medhunnits varierar, såväl mellan vapengrenarna som mellan militärområdena. Inom resp. militärområde redovisas stora skillnader mellan vapengrenar i den procentuella andel, som ej medhunnits. Ag-tandvård uppskattade antalet inom försvarstandvården tillgängliga tandläkartimmar 1973/74 till ca 123000 timmar varav ca 40000 timmar

Försvarets fredstandvârdsorganisation 25 Tabell 2.5 Behandlade och icke behandlade värnpliktiga 1965/66-1977/78

Tabell 2.6 Sammanställning av tandundersökningslistor 1977/78 Antal Behandlade (%) lcke behandlade enär vård ej (%) undersökta ?-

Hela riket

26 Försvarets fredsrandvârdsørganisarion

producerades av försvarstandläkare och extra tandläkare, ca 13 000 timmar av s. k. remisstandläkare och ca 70 000 timmar av värnpliktiga tandläkare. För 1976/77 har beräknats att endast ca 90000 tandläkartimmar stått till förfogande. Antalet tandläkarmånader fullgjorda av värnpliktiga tandläkare har minskat kraftigt. Dessa uppgick år 1974 till 398, 1975 till 363, 1976 till 281 och 1977 till 179 månader. Inom den civila tandvården uppgick 1977 antalet tandläkartimmar (exkl. specialisttandvård inom folktandvården) till 9 667 000 timmar. Försvarsmaktens tandvård är ijämförelse med det civila samhällets av mycket begränsad omfattning och utgör endast ca 9 promille av det totala antalet tandläkartimmar i riket. Antalet patientbesök per år har, trots att antalet värnpliktiga under åren 1970-1978 varierat mellan 58 919 och 48 664 per år sjunkit i ungefär samma takt som antalet tandläkartimmar reducerats. Försvarstandvården har dock under 1970-talet trots ett ständigt vikande antal tillgängliga tandläkartimmar, kunnat redovisa en procentuellt oförändrad andel helt eller delvis behandlade. Andelen icke behandlade p. g. a. att behandling ej erfordrats har ökat. Den främsta anledningen härtill är, som angivits ovan, den successivt utbyggda barn- och ungdomstandvården och ökade insatser inom den profylaktiska tandvården, vilket medfört en generellt förbättrad tandstatus hos denna del av befolkningen. Tabellerna ovan (2.5 och 2.6) tillåter ingen säker statistisk analys. Skillnader förekommer i sättet att registrera basuppgifterna. Vi finner dock att materialet i tabell 2.5 väl belyser utvecklingen inom försvarstandvården.

2.5.3 Vissa uppgifter angående randläkararvode m. m.

För att belysa tandläkares tjänstgöring inom försvaret har vi undersökt inlämnade tandvârdsräkningar inom ett militärområde. Undersökningen sammanfattas i tabell 2.7. Som jämförelse redovisas statistik för försvarstandvården i hela riket och av Riksförsäkringsverkets matematisk-statistiska byrå beräknat utfall av tandvårdstaxan mätt i arvode per tandläkartimme för privattandvård och folktandvårdens distriktstandvård. Av tabellen framgår de skillnader som finns mellan olika kategorier tandläkare inom försvarstandvården mätt i inarbetat bruttoarvode per timme redovisad tid och vidare skillnaderna ijämförelse med privat tandvård och distriktstandvård for vuxna. Om man accepterar begreppet intjänat bruttoarvode per arbetad timme som ett mått på effektivitet inom tandvården, är försvarstandvården enligt denna statistik mindre effektiv än distrikts- och privattandvården. För försvarstandläkare gäller att deras arbetstid i viss omfattning tas i anspråk för andra uppgifter än tandvård. Militära övningar lägger dessutom ofta hinder i vägen för en väl planerad tandvård.

Försvarets jiedsrandvârdsorganisat/on 27 Tabell 2.7 Tandläkararvode kr per timme arbetad tid m. m.

(exkl. specialisttandvård) 75-01-76-06

Distrikts- Distriktstandvård tandläkare - - 139 - 75-01-76-06

“Hänsyn har tagits till uppräkning av tandvårdstaxan per 1976-07-01.

2.6 Försvarstandvárdens personalkostnader

Lönekostnaderna inkl. lönekostnadspáslag För försvarstandvårdens personal uppgick 1977 till ca 10,4 milj. kronor. Kostnaderna för remisstandläkare uppgick samma år till ca 1,6 milj. kronor. Härtill kommer kostnaderna för anlitande av värnpliktiga tandläkare.

sou 1979:70 29

3 under grund- och Värnpliktiga repetitionsutbildning

3.1 Antal värnpliktiga som årligen inkallas

Antal värnpliktiga som kommer att inkallas till grundutbildning enligt prognos for utbildningsåren 1977/78-1995/96 (enligt bilaga 4.7 till ÖB/Plan) uppgår till högst 52 050 åren 1984/85 och 1985/86 och lägst 41 350 1995/96. Beräkningarna baseras på antagandet att 75 96 av ett kalenderårs inskrivna rycker in påföljande utbildningsår, 20 % året därpå och resterande 5 96 det därpå följande utbildningsåret. Hänsyn har tagits till avgångar mellan inskrivning och påbörjad grundutbildning. Antalet inryckande värnpliktiga fördelade på bosättningslän utbildningsåren 1980/81, 1985/86, 1990/91 och 1995/96 framgår av tabell 3.1. Tabell 3.1 Antal värnpliktiga som enligt prognos kommer att kallas ln till grundutbildning 1980/81, 1985/86, 1990/91 och 1995/96

30 Värnpliktiga under grund- och repetitionsutbildning

lnryckning till värnpliktstjänstgöring sker i huvudsak månaderna juni, augusti, oktober och januari. Den procentuella fördelningen av inryckningen på ovanstående fyra hu-

Av värnpliktiga som rycker in i juni månad erhåller 25 96 inkallelsen 6 och 75 96 2,5 månader före inryckningen. Av inryckande i augusti månad

erhåller 25 96 inkallelsen 5 och 75 96 6 månader före inryckningen. Övriga

inkallas 6 månader före inryckningen. Till några utbildningsförband sker rekryteringen i huvudsak från det län inom vilket förbandet är beläget eller från angränsande län. Till andra förband sker dock i omfattande utsträckning rekrytering från avlägset liggande län. Värnpliktiga bosatta i Mälardalen fullgör i stor utsträckning sin tjänstgöring vid förband belägna i norra Sverige. Antal värnpliktiga i medeltal som under en S-årsperiod rycker in för påbörjande av grundutbildning fördelade på förband redovisas i bilaga l och fördelade på län och inkallelsemånad (månad under vilken inkallelseorder utsänds) i bilaga 2. Värnpliktiga inkallade till repetitionsutbildning 1977/78 redovisas i tabell 3.2.

Tabell 3.2 Värnpliktiga inkallade till repetitionsutbildning 1977/78”

Armén Marinen Flygvapnet Summa

Flottan KA 84 000 - - 5 000 89 0()0 Krigsförbandsövning Särskilda övningar 7 200 150 600 1 800 9 750 2 300 50 150 - 2 500 Mobiliseringsövningar Summa 93 500 200 750 6 800 101 250

”Under 1977/78 inställdes KFÖ vid marinen.

3.2 Anstånd med och avgångar under grundutbildningen

Värnpliktiga som inkallas till grundutbildningen söker i varierande grad om anstånd med grundutbildningen. Av meniga värnpliktiga ansökte åren 1975/76 och 1976/77 5-8 % av antalet inkallade om anstånd. 4-6 % av inkallade meniga fick bifall till sin ansökan. Andelen som söker om anstånd varierar under åren. Under senare år med lågkonjunktur och med hög ungdomsarbetslöshet, har antalet ansökningar om anstånd varit lågt. Av totala antalet inryckta inklusive värnpliktiga uttagna till handräck-

Värnplikriga under grund- och repetitionsurbildning 31

nings- och expeditionstjänst avgår årligen ca 12 96 på grund av att de frikallas, erhåller ändrad uttagning eller blir tillfälligt undantagna. Därtill kommer årligen ca 0,5 % av antalet inryckande, som önskar vapenfri tjänst samt 1,5 96 som vägrar fullgöra grundutbildning i någon form (totalvägrare),

3.3 Grundutbildningsalternativ m. m.

Värnpliktiga är indelade i tre grundutbildningsalternativ, 1 a, l b och 2. Huvuddelen av de värnpliktiga omfattas av alternativ .1 a och 1 b. Alternativ 2 tillämpas främst vid skolor för utbildning av reservbefál och värnpliktigt befäl. De tre utbildningsalternativen kan åskådliggöras av nedanstående bild.

De tre utbildnings- 1/6 1979 1/1 mo 1/6 1/9 °°°"V°"

An la t s/J

Mars- \ u* utryckning \\

A|f2 o 5/5 Kompanñelälsvpl 422/11 Augusü. Plutonsbefälsvpl [ao/s ]

l

utryckning

s Gruppbofälsvpl,E-vpl 79/3

Fn G-vpl Åhlbo Majutryckning

Landets indelning i militäromráden samt förbandens och skolornas belägenhet redovisas i bilaga 3.

sou 1979:70 33

4 1974 års tandvårdsreform

1974 års tandvårdsreform bestod av två komponenter. Den ena var att statsmakterna fastställde ett utbyggnadsprogram för folktandvården, samtidigt som landstingskommunerna jämte Göteborg, Malmö och Gotlands kommuner genom ny folktandvårdslag (1973:457) fick ett lagfäst vårdansvar för barn- och ungdomstandvården samt för specialisttandvården. Den andra komponenten var en allmän tandvårdsförsäkring för vuxna. Målsättning för den allmänna tandvårdsförsäkringen så som den uttrycktes i proposition 1973:45 med förslag om allmän tandvårdsförsäkring m. m. var att skapa lika möjligheter för alla medborgare till en god tandvård till överkomliga avgifter. Den allmänna tandvårdsförsäkringen är inordnad i den allmänna sjukförsäkringen. Den omfattar alla försäkrade fr. o. m. det år de fyller 20 år - i ett inledningsskede också åldersgrupperna 17-19 år i de landsting där organiserad vård för dessa ej anordnas. Försäkringen avser alla former av tandvård, inbegripet förebyggande vård, inom såväl folktandvården som hos privatpraktiserande tandläkare anslutna till försäkringen. De till försäkringen anslutna tandläkarna är i sin taxesättning skyldiga följa en tandvårdstaxa som fastställs av regeringen efter förslag från riksförsäkringsverket.

sou 1979:70 35

5 Folktandvården

5.1 Författningsmässig reglering

Folktandvården regleras av folktandvårdslagen (1973:457) och folktandvårdskungörelsen (1973:637), fastställda i samband med 1974 års tandvårdsreform. Landstingskommun skall enligt folktandvårdslagen 2 § svara för tandvård för barn och ungdomar som är bosatta inom landstingskommun till och med det år de fyller nitton år, i den mån behovet av tandvård icke tillgodoses i särskild ordning. Landstingen är skyldiga att svara för s. k. organiserad vård för barn och ungdomar i åldersgruppen 0-19 år. Barn och ungdomar skall sålunda erbjudas regelbunden och fullständig behandling. De skall också ges den vård för akuta besvär som de behöver. Tandvården skall vara avgiftsfri för patienten. Socialstyrelsen har i cirkulär om tandvårdens omfattning vid behandling av barn och ungdomar under 20 år (MF 1973:100) föreskrivit att samtliga barn och ungdomar skall erbjudas fullständig tandbehandling minst en gång per år. Barn med hög kariesaktivitet, dålig munhygien eller beträffande vilka andra skäl till en mer fortlöpande kontroll föreligger bör kallas till tandbehandling flera gånger under året. Besöksfrekvensen bestäms i dessa fall med utgångspunkt i patientens individuella behandlingsbehov. Behandling av akuta tandbesvär inklusive traumatiska skador skall även meddelas sådan patient som inte är bosatt inom huvudmannaområdet men vilken tillfälligt vistas där. Av Övergångsbestämmelser till folktandvårdslagen (1973:637) framgår: ”2. Bestämmelserna i 2 § andra stycket om erbjudande av behandling skall tills vidare och till dess Konungen förordnar annat icke gälla barn till och med det år då de fyller fem år och ungdomar från och med det år då de fyller sjutton år. Förordnandet som avses i forsta stycket kan begränsas till viss eller vissa åldersklasser. 3. Bestämmelserna i 2§ andra stycket att tandvården skall vara avgiftsfri för patienten skall tills vidare och till dess Konungen förordnar annat icke gälla ungdomar från och med det år då de fyller sjutton år, om de ej omfattas av tandvård som avses i första punkten av nämnda stycke. Av ungdomar för vilka avgiftsfrihet icke gäller får dock uttagas högst 50 96 av de högsta patientavgifter som gäller enligt särskilda bestämmelser. Förordnandet som avses i första stycket kan begränsas till viss eller vissa åldersklasser.

36 Folktandvården

I socialstyrelsens cirkulär om tandvårdens omfattning vid behandling av barn och ungdomar under 20 år (MF 1973:100) anges att vid utbyggnaden av folktandvården sedan åldersgruppema 6-16 år omhändertagits följande prioritetsordning gäller. l första hand bör tandhälsovårdande åtgärder åt åldersgruppema 0-2 år prioriteras. Därnäst bör organiserad tandvård genomföras for 3-åringar och sedan successivt byggas ut för barn i åldrarna 4 och 5 år. Först sedan detta är genomfört bör organiserad vård for ungdomarna över 16 års ålder påbörjas. Ungdomar i åldersgruppen 17-19 år ingår inom flertalet landsting ännu ej i organiserad tandvård. Andelen 17-19-åringar som erhåller fullständig behandling ökar dock årligen. Den av försäkringsutredningen uppställda målsättningen att samtliga 17-19-åringar skulle ingå i organiserad vård 1979 kan ej uppfyllas. Vi återkommer härtill under avsnitt 6.2.2. Landstingskommun skall enligt 3 § i folktandvårdslagen, utöver den specialisttandvård som följer av 2 § svara för specialisttandvård for vuxna som är bosatta inom landstingskommunen. I folktandvårdslagen har slutligen slagits fast enligt § 4 att landstingskommun skall tillhandahålla inte bara specialisttandvård utan även allmäntandvård för vuxna i lämplig omfattning. Den utbyggnadsmodell för folktandvården som försäkringsutredningen tog fram innebar i korthet att folktandvården 1980 skulle dels svara för organiserad tandvård åt samtliga barn och ungdomar i åldern 3-19 år, dels svara för ca 35 % av all vuxentandvård i landet.

5.2 Folktandvårdens organisation och personal

5.2.1 Organisation

Av folktandvårdslagen 5§ framgår: Ledningen av folktandvården utövas inom varje landstingskommun av sjukvårdsstyrelse som avses i 9 § i sjukvårdslagen (1962:242). Landstingskommun får dock utse särskild nämnd att i stället för sjukvårdsstyrelse utöva ledningen av folktandvården. l fråga om sådan nämnd äger bestämmelserna om sjukvårdsstyrelse i 9§ l och 2 mom. sjukvårdslagen motsvarande tillämpning.” Stadgandet preciseras ytterligare i 1§ i folktandvårdskungörelsen. ”Ledning av folktandvården utövas närmast under sjukvårdsstyrelsen av en tandvårdschef. Av folktandvårdskungörelsen framgår vidare att landstingskommun skall vara indelad i tandvårdsdistrikt, att i varje distrikt skall finnas minst en fast distriktstandpoliklinik, att det skall finnas minst en specialisttandpoliklinik avsedd huvudsakligen för oralkirurgisk vård i varje landstingskommun samt att landstingskommunen skall upprätta en plan över nuvarande och framtida dimensionering av landstingens folktandvård. Folktandvården står under tillsyn av socialstyrelsen som har att meddela tillämpningsföreskrifter till folktandvårdslagen.

Folktandvården 37

5.2.2 Personal 5.2.2.1 Tandläkare Inom folktandvården finns förutom tandläkare för distriktstandvård även tandläkare för specialisttandvård. Antalet tandläkare inom folktandvården uppgick vid slutet av år 1977 enligt riksforsäkringsverkets statistik till 3618 tandläkare.

5.2.2.2 Tandhygienister

Tandhygienister är i Sverige en relativt ny yrkesgrupp. Efterfrågan på tandhygienister är stor, såväl från folktandvården som från privatpraktiserande tandläkare. Vid slutet av år 1977 var ca 170 tandhygienister verksamma inom folktandvården. Socialstyrelsen utfärdar behörighetsbevis for tandhygienist.

5.2.2.3 Tandsköterskor Vid årsskiftet 1976/77 var antalet tandsköterskor i folktandvården ca 6 300. För fast tjänst som tandsköterska inom folktandvården krävs enligt folktandvårdskungörelsen (1973:637) behörighet som tandsköterska. Behörighetsbevis utfärdas av socialstyrelsen. Fram till 1974 hade socialstyrelsen möjlighet bevilja dispens från detta krav för tandsköterskor med lång yrkeserfarenhet. Behöriga tandsköterskor kan genom kompletterande utbildning tjänstgöra som hygientandsköterska och profylaxtandsköterska. Inom folktandvården finns vidare tjänster for tluortandsköterskor och tandhälsovårdstandsköterskon

5.3 Barn- och ungdomstandvård

Utbygganden av den organiserade barn- och ungdomstandvården har ej kunnat ske i den takt som förutspåtts av forsäkringsutredningen. År 1978 hade i genomsnitt i hela riket 45 96 av åldersgruppen 17-19 år erhållit fullständig behandling mot 42 96 år 1977. De olika huvudmannaområdena uppvisar en mycket varierande procentuell andel fullständigt behandlade i åldersgruppen 17-19 år. l Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län omfattades 17-19åringar av organiserad barn- och ungdomstandvård medan i Göteborgs kommun och Kopparbergs län l7-18-åringarna samt i Göteborgs och Bohus-län 17-åringarna ingick i den organiserade vården. I bl. a. Västmanlands län redovisas att 17 % av åldersgruppen 17-19 år erhållit fullständig behandling,

i Östergötlands län 18 96 och i Stockholms län 32 %.

Den procentuella andelen fullständigt behandlade ungdomar i åldersgruppen 17-19 år under år 1978 framgår av diagram 5.1.

38 Folktandvården

% °/o 100* -100

90- _.._ »-- 90

80- “80 i. 70- 0 r- 7 60* *_60

50-

TSG

40- ›-40

- 30 30*

20 -20

10-* h 10

» .ä 3 V_ å c S :ä c i c :cv C C ._ E C :rv c - :rv - .C w C E E =_U 3 E E c :ro c g :g U C V* _ :ru C V* - 3 V! I.” i? E E .g O c :n: ;m c

wcggmw °.=8E-.=x§52-- Ea«›1°$w *-

ro ° U* å 1 i *° o v» 5” w on *Ja V .C m å T: un *r ° å - E L* T: 3 °* » U i °° n O o- :u I: .E ä; - w CD 75 -1 w s. å c C .D O O o

;ge=gggglågåzorâgg°assomasEåeg åwägjgcgâgiEEmmwgüêäêüsâgtg. u c O -- V Z f O? m n q; m Q- :n E v: *-

o g_ O x. 0 0 _ u, .33 *ö x- a m -O .c - x :tu u :nu o :m :m ;m :m O _ :o Av: ,o M c) z u; D w O -t §4 M O en §4 å 2 I C) O I (n 0 _,

Enligt uppgift från landstingsförbundet har följande huvudmän fr. 0. m. Diagram 5.1 Procentuell andel inom folktandvården 1979 organiserad tandvård för åldersgruppen 17-19 år: fullständigt behandlade ungdomar i åldersgruppen Södermanlands läns landsting 17-19 år 17-19 ar under ar 1978. och Bohus läns landsting 17-18 år Göteborgs Aritmeriskr medelvärde Hallands läns landsting 17 år hela riket: 45 96. Örebro läns landsting 17 år

Kopparbergs läns landsting 17-19 år

Gävleborgs läns landsting 17-19 år

Västernorrlands läns landsting 17-19 år

Jämtlands läns landsting 17-19 år

Västerbottens läns landsting 17-19 år

Norrbottens läns landsting 17-19 år

Malmö kommun 17-19 år

samt Göteborgs kommun 17-19 år

Härav följer att redan nu 7 av landets 23 landsting jämte Göteborgs och

Malmö kommuner infon organiserad vård åt nittonåringar.

6 Tandvård under 80-talet

6.1 Styrmedel för utbyggnad av folktandvården

Tillgången till tandläkartimmar i folktandvården har alltsedan 1973 varit lägre än vad 1970 års utredning om tandvårdsförsäkring (SOU 1972:81) antog i sina prognoser. Anledningen härtill är bl. a. att tandläkare slutade vid folktandvården och gick över till den privata tandvården i samband med tandvårdsreformens genomförande. Vidare har den genomsnittliga sysselsättningsgraden sjunkit inom folktandvården som en följd av det ökande antalet deltidstjänster.

Övergången av tandläkare från folktandvården till privatpraktik under

1973 och början av 1974 bedömdes medföra en risk för att det fastställda målet för utbyggnaden av folktandvården skulle äventyras. En förutsättning för att målet skulle nås var att hela nettotillskottet av tandläkare skulle tillföras folktandvården. Riksförsäkringsverket beslöt med stöd av 1973 års riksdagsbeslut i juni 1974, efter framställning från landstingsförbundet och socialstyrelsen, att vilandeförklara samtliga ansökningar från tandläkare som önskade bli uppförde på försäkringskassornas förteckning över privatpraktiserande tandläkare, anslutna till tandvårdsförsäkringen. Den 1 januari 1975 ersattes vilandeförklaringen av särskilda regler för etablering av privatpraktik som i princip innebar att endast ersättningsetablering kan förekomma. Enligt gällande riksdagsbeslut förfogar riksförsäkringsverket över möjligheten till etableringskontroll t.0. m. år 1979. Sedan år 1975 har socialstyrelsen regeringens uppdrag att meddela föreskrifter om ianspråktagande av nya tjänster för tandläkare hos landstingskommun och kommun. Uppdraget gäller f. n. till och med utgången av år 1979.

6.2 1978 års tandvårdsutredning (TU-78)

6.2.1 Kommitténs direktiv Regeringen tillsatte i december 1977 en kommitté med uppgift att göra en översyn av tandvårdsförsäkringen m. m. Kommittén (S 1978:01) har bl. a. enligt sina direktiv (dir. 1977:133) att undersöka i vilken utsträckning de mål för utbyggnaden av folktandvården till år 1980 som beslutades i samband

40 Tandvård under 80-talet

med 1974 års tandvårdsreform kommer att kunna nås. Kommittén skall

göra en översyn av det nuvarande utbyggnadsprogrammet. Översynen bör

sikta till att ange hur utbyggnadsprogrammet för den organiserade barnoch ungdomstandvården skall fullföljas efter år 1979. I kommitténs direktiv anges vidare att den bör överväga om det behövs en regel som möjliggör begränsningar i privatpraktiserande tandläkares rätt att ansluta sig till försäkringen efter 1979 års utgång och hur en ev. sådan regel skall utformas. Kommittén har i februari 1979 avlämnat ett delbetänkande “Tandvården i början av 80-talet” (SOU 1979:7). Vi har i beredningen av vårt ställningstagande till tidpunkt för överförandet av vårdansvaret för tandvård åt värnpliktiga till folktandvården haft ett flertal underhandskontakter med 1978 års tandvårdsutredning.

6.2.2 Prognoser över när den organiserade barn- och ungdoms-

tandvården kan vara fullt utbyggd

En av riksförsäkringsverkets tandvårdsdelegation tillsatt grupp benämnd tandvårdsdelegationens observationsgrupp över tandläkarsituationen inom folktandvården m. m. har sedan 1974 i ett flertal rapporter redovisat folktandvårdens utbyggnadssituation. Under våren 1977 genomförde denna s. k. obs-grupp en kartläggning av folktandvårdens utbyggnadsläge samt en prognos över när utbyggnaden av folktandvården kunde vara klar. Arbetet har redovisats i obs-gruppens rapport nr 10. Obs-gruppens beräkningar är utförda enligt samma principer som försäkringsutredningen använde för att prognostisera tidpunkten för fullt utbyggd folktandvård. I rapporten visas bl. a. att om privattandvården även efter år 1980 hålls oförändrad på 6 015 000 tandläkartimmar per år kan folktandvården enligt utförd tillgångsprognos uppfylla sitt vårdåtagande år 1982. De av obs-gruppen utförda beräkningarna hade år 1975 som basår for såväl behovs- som tillgångsberäkningarna. TU 78 har gjort om obs-gruppens prognos över när folktandvården kan vara fullt utbyggd enligt 1973 års riksdagsbeslut. Därvid förutsätts att privattandvårdens storlek hålls oförändrad. Basår för de nya beräkningarna är år 1977. De utförda beräkningarna visar i förhållande till obs-rapport nr 10 en förskjutning in på år 1983 av tidpunkten för fullt utbyggd tandvård. Skillnaden beror i forsta hand på att tillgången på tandläkartimmar minskat p. g. a. den lägre sysselsättningsgraden inom folktandvården år 1977 i förhållande till år 1975. För vårt ställningstagande till lämplig tidpunkt för överförandet av vårdansvaret för tandvård åt värnpliktiga till folktandvården har det varit nödvändigt att också söka kartlägga variationer huvudmännen emellan beträffande utbyggnadsprogrammets genomförande. Inom socialstyrelsen har för vår räkning liksom för TU 78:3 utförts s. k. regionala prognoser. Beräkningarna har gjorts på i princip samma sätt som prognoserna på riksnivå. Det innebär bl. a. att privatpraktikerkåren förutsatts vara oförändrad inom resp. huvudmannaområde. I bilaga 4 har vi tagit in den redovisning av beräkningarnas metodik och resultat som 1978 års tandvårdsutredning redovisat i sitt delbetänkande. De utförda beräkningarna belyser vid vilken tidpunkt varje enskild huvudman för folktandvården under vissa angivna

sou 1979:70 Tandvård under 80-talet 41

förutsättningar skulle kunna ha genomfört utbyggnadsprogrammet. Utbyggnaden av folktandvården skulle enligt dessa beräkningar i stort sett kunna fullföljas inom samtliga landsting under år 1982. Vi är dock medvetna om att dessa beräkningar bygger på vissa principiella utgångspunkter, vilka varit lämpliga för uppbyggnaden av beräkningsmodellen men som utvecklingen torde komma att avvika från. Underlag for värdering av avvikelser finns i av huvudmännen för folktandvården redovisade folktandvårdsplaner samt de s. k. LKELP-undersökningarna (LKELP = landstingskommunal ekonomisk långtidsplanering). LKELP-undersökningarna är årliga och syftet med dem är främst att få underlag för bedömning av vilken utveckling som är att vänta under undersökningsperioden hos de olika landstingen. Folktandvårdsplaner är uttryck för huvudmännens målsättning för utbyggnaden av folktandvården enligt 1973 års riksdagsbeslut. LKELP-undersökningarna, som redovisas för femårsperioder, lämnar information om huvudmännens bedömningar av vad som kan genomföras med hänsyn till ekonomi, personalrekrytering m. m. under aktuell redovisningsperiod. LKELP-undersökningarna är därför de för oss mest intressanta för komplettering av den bild som den regionala prognosen ger. TU 78 har i sitt delbetänkande redovisat ett relativt omfattande prognosmaterial avsett att belysa när folktandvården kan vara utbyggd enligt riksdagsbeslutet. Detta material har vi genom våra underhandskontakter med utredningen kunnat ta del av och värdera under vårt arbete. I prognosmaterial som TU 78 redovisat ingår bl. a. en jämförelse mellan antal tandläkartimmar enligt LKELP 78 och Socialstyrelsens regionala prognos. Denna jämförelse redovisas i tabell 6.1. I tabellen redovisas för resp. landsting behovet av tandläkartimmar enligt LKELP 78. Som jämförelse redovisas motsvarande uppgifter från den regionala prognosen. Dessutom har skillnaden angivits. Det framgår av tabellen att prognostiserade timmar enligt LKELP och enligt regional prognos nära nog sammanfaller 1983 på riksplanet. Behovet av tandläkartimmar är ca 38 000 timmar större enligt LKELP än enligt den regionala prognosen. Av de 26 huvudmännen ligger 10 enligt LKELP under vad som i regionala prognosen beräknats som behov för deras utbyggnad. Mest avviker Stockholms läns landsting med ca 300000 timmar, vilket förklaras av att landstinget beaktat privattandläkarresurserna inom länet. Fler tandläkartimmar enligt LKELP än enligt regionala prognoser redovisas för övriga huvudmän. Fem av dessa har över 50 000 timmar större behov enligt LKELP än enligt regionala prognosen. De fem landstingen är Jönköping, Kopparberg, Gävleborg, Västerbotten och Norrbotten, vilket torde bero på att dessa landsting har planerat för en högre andel vuxentandvård än riksgenomsnittet. I TU 78 redovisas också när behov av tandläkartimmar möter tillgång på tandläkartimmar. Sådan redovisning sker endast för riksplanet vad gäller LKELP. Enligt TU 78 skulle behovet av tandläkartimmar enligt LKELP kunna uppfyllas i början av år 1984. Som nämnts är motsvarande tidpunkt för den regionala prognosen i stort sett årsskiftet 82/83. len sammanfattande värdering av det redovisade materialet skriver TU 78 att folktandvården kan förväntas vara utbyggd någon gång under åren 1982-1984. Det är enligt utredningens mening mindre sannolikt att utbyggnaden kan vara helt avslutad före 1982 års utgång.

42 Tandvârd under 80-talet sou 1979:70

Tabell 6.1. Tandläkartlmmar 1983 enllgt LKELP 78 och Socialstyrelsens regionala prognos”

Huvudmannaområde Timmar enl. Timmar enl. Differens LKELP- SoS regionala bearbetning prognos Stockholms län l 036 500 l 339 795 - 303 295 131 250 136 197 - 4 947 Uppsala län

Blekinge län

Älvsborgs 196 500 239 797 - 43 297 Skaraborgs län

“Jämförelse mellan beräknat antal tandläkartimmar inom distriktstandvárden år 1983 enligt LKELP-bearbetning (LKELP 78) och enligt socialstyrelsens regionala prognos över Folktandvårdens utbyggnad.

Vi har i avsnittet 5.3 redovisat att 7 av landets 23 landsting jämte Göteborgs och Malmö kommuner under år 1979 infört organiserad vård för l7-l9-åringar. Sålunda har redan detta år 9 av 26 huvudmän klarat av utbyggnaden av sin barn- och ungdomstandvård. Enligt den regionala prognosen skulle 6 av dessa ännu 1980 inte ha hunnit så långt. Görs jämförelse med LKELP visar det sig att 8 av dessa 9 huvudmän for år 1983 redovisar ett större behov av tandläkartimmar än i den regionala prognosen. Enligt vår mening får detta anses visa att flertalet huvudmän inom ramen för sina tillgängliga resurser har möjligheter till omdisponeringar som kan användas för ett tidigareläggande av l7-l9-åringsvården. Beträffande Stockholms läns landsting, som år 1983 inte beräknas ha infört organiserad tandvård för 19-åringarna, har tandvårdsdirektören vid över-

Tandvård under 80-talet 43

läggningar med oss 1978-12-20 förklarat att övertagande av den militära fredstandvården 1982 inte skulle vara omöjlig för folktandvården i lands« tinget men att övertagandet då, innan den organiserade barn- och ungdomstandvården var fárdigutbyggd, måste medföra att andra patienter får stå tillbaka. (Minnesanteckningar 1978-12-20, Stockholms läns landsting, tandvårdsnämnden, förvaltningskontoret.)

6.2.3 1978 ârs randvârdsutrednings överväganden och förslag Utredningen föreslår att den av riksdagen 1973 angivna målsättningen för utbyggnaden av barn- och ungdomstandvården skall ligga fast även efter 1979 samt att statsmakternas nu gällande beslut om medel för att underlätta av folktandvården skall förlängas att gälla till utgången av utbyggnaden år 1982. Dessa medel är etableringsbegränsningar för privatpraktiserande tandläkare, kvotering av tandläkarresurser inom folktandvården samt ersättning till folktandvårdens huvudmän. Orsakerna till en förlängning till och med 1982 anger utredningen vara att utredningen räknar med att statsmakterna vid denna tidpunkt skall ha tagit ställning till förslagen i utredningens huvudbetänkande. I syfte att påskynda genomförandet av 1973 års beslut föreslår utredningen att 3-5-åringar och l7-19-åringar fr. o. m. 1981 fullt ut skall omfattas av folktandvårdslagens vårdskyldighet i medvetande om att det inte kommer att vara möjligt för samtliga landsting fr. o. m. detta år. De landsting som att redan från början klara av denna vårdskyldighet bör ej har möjlighet enligt utredningen kunna få dispens.

sou 1979:70 45

överväganden och förslag

7.1 Tidpunkt för överförande av vårdansvaret för tandvård

åt värnpliktiga m. fl till folktandvården

Folktandvården har en lagfást skyldighet att svara för tandvård åt barn och ungdomar till och med det år de fyller 19, för specialisttandvård för vuxna och slutligen för allmäntandvård för vuxna i lämplig omfattning. Den uttalade avsikten vid tandvårdsreformens genomförande var att folktandvården skulle byggas ut för att klara 35 % av all vuxentandvård i landet och privattandvården svara för övrig vuxentandvård. Vi har mot bakgrund av givna direktiv övervägt två alternativ för överförande av vårdansvaret för tandvård åt värnpliktiga m. ll till folktandvården och i anslutning härtill avveckling av försvarsmaktens egna tandvårdsresurser: l) Överförandet sker successivt med början t. ex. den l januari 1980. När ett landstingsområde har den organiserade barn- och ungdomstandvården utbyggd övertas vårdansvaret för tandvård inom förband och skolor inom huvudmannaområdet. 2) Överförande och avveckling sker vid ett gemensamt tillfälle i hela riket. a) När den organiserade barn- och ungdomstandvården blivit fullt utbyggd inom samtliga huvudmannaområden eller b) När den organiserade barn- och ungdomstandvården enligt nu kända prognoser kan beräknas vara utbyggd inom flertalet huvudmannaområden.

7.1.1 Successivr överförande och successiv avveckling Ett successivt överförande av försvarstandvården i takt som bestäms av när ett enskilt huvudmannaområde har den organiserade barn- och ungdomstandvården fullt utbyggd innebär för försvarstandvårdsorganisationen i ston marginella fördelar främst därigenom att värnpliktiga och extra tandläkare, som eljest skulle tjänstgöra vid förband inom sådant huvudmannaområde, kan utnyttjas vid förband och skolor belägna inom andra huvudmannaområden. Nackdelarna med förslaget är dock flera. Till många förband rekryteras värnpliktiga från andra landstingsområden än det inom vilket förbandet är beläget. Folktandvården inom ett landstingsomrâde, som övertagit vård-

46 Överväganden och förslag

ansvaret för tandvård åt värnpliktiga, skulle således vara skyldig, att utöver tandvård före inryckningen åt värnpliktiga bosatta inom landstinget, även svara för tandvård under grundutbildningstiden åt värnpliktiga som kommer från landsting där den organiserade vården ännu ej blivit fullt utbyggd. Volymen av denna tandvård kan vara svår att förutse och därför svår för folktandvården att inrymma i sin planering. En annan nackdel med förslaget är att dellösningar måste träffas for den personal som nu är verksam inom forsvarstandvården. Vi anser att förslaget med ett successivt överförande är genomforbart. Det innebär dock inte några klara fördelar framför det andra huvudalternativ vi övervägt.

7.1.2 Överförande och avveckling vid en bestämd tidpunkt i hela riket

7.1.2.1 Samtliga landsting har utbyggd organiserad barn- och ungdomstandvård Vi har i avsnitt 6.2.2 redovisat flera beräkningar över folktandvårdens utbyggnad. Folktandvården kommer enligt dessa beräkningar att ha en fullt utbyggd barn- och ungdomstandvård under åren 1982-1984. Av bedömningar som redovisats i 1978 års tandvårdsutredning betänkande ”Tandvården i början av 80-talet” framgår att det är mindre sannolikt att utbyggnaden kan vara helt avslutad före 1982 års utgång. Om försvarstandvården skall övergå till folktandvården först när den organiserade barn- och ungdomstandvården blivit fullt utbyggd över hela landet måste vi med stöd av 1978 års tandvårdsutrednings bedömning föreslå att den tidigaste tidpunkt som kan väljas är den 1 januari 1985.

7.1.2.2 Flertalet landsting har utbyggd organiserad barn- och

ungdomstandvård

Enligt den regionala prognos som utförts for vår räkning inom socialstyrelsen och som redovisats i avsnitt 6.2.2 och i bil. 4 kommer flertalet landsting att ha klarat av utbyggnaden av barn- och ungdomstandvården redan år 1982. Vi har i avsnitt 6.2.2 belyst den regionala prognosen genom jämförelser med LKELP 78, vilka talar för att den regionala prognosen för flera landsting kan vara alltför optimistisk. Vi visar dock också att denna prognos för flera landsting är alltför pessimistisk. Vi har i avsnitt 5.3 redovisat att 9 av folktandvårdens 26 huvudmän under 1979 infört organiserad tandvård för 19-åringar. Vidare har vi i avsnitt 6.2.3 redovisat att 1978 års tandvårdsutredning i syfte att påskynda genomförandet av 1973 års beslut föreslagit att 3-5-åringar och 17-19-åringar fr. o. m 1981 fullt ut skall omfattas av folktandvårdens vårdskyldighet. TU 78 är dock medveten om att samtliga landsting ej torde komma att klara av en sådan vårdskyldighet, varför en dispensmöjlighet föreslås. Detta förslag från TU 78 talar också för att utbyggnaden av barn- och ungdomstandvården kommer att kunna ske tidigare än vad som kan utläsas ur LKELP 78. Vi har för vår del stannat for en värdering av vårt prognosmaterial innebärande att flertalet landsting under år 1982 kommer att ha barn- och ungdomstandvården fullt utbyggd. Vid denna tidpunkt kan sålunda barn- och ungdomstandvården beräknas vara

Överväganden och förslag 47

utbyggd i sådan omfattning att behoven av tandvård under grundutbildningen kommer att vara mycket begränsade. Tandvård åt värnpliktiga under grundutbildning behöver därför i huvudsak endast avse akut- och olycksfallstandvård. Utredningen har i skrivelse till landstingsförbundet 1978-09-11 hemställt om förbundets stöd för att folktandvården måtte medverka till att med förtur ge tandvård åt värnpliktiga inför inryckningen. Landstingsförbundet anför i sitt svar till utredningen bl. a. följande: l sitt yttrande över betänkandet Organisation av försvarets tandvård uttalade landstingsförbundet att om organiserad tandvård för l9-åringar ej hade införts i samtliga landsting vid tidpunkten för överförande av försvarets tandvård till folktandvården borde 19-åringar i dessa fall behandlas med förtur. Fredstandvård -80 beräknar att nedläggning av försvarets fredstandvårdsorganisation kommer att ske per den 1 januari 1982. Vid den tidpunkten beräknar utredningen att flenalet huvudmannaområden har infon organiserad tandvård för 19-åringar. Landstingsförbundet finner inte skäl ändra sitt tidigare ställningstagande betr. l9-åringar bosatta i huvudmannaområden där organiserad tandvård för denna åldersgrupp ej införts den 1 januari 1982.

7.1.3 Förslag till tidpunkt för överjbrande av vårdansvaret till folktandvården Vi har ovan angivit att vi finner alternativet med ett successivt överförande av vårdansvaret genomförbart men att det har flera nackdelar. Dessa nackdelar föreligger inte om överförandet sker vid en bestämd tidpunkt i hela landet, då flertalet huvudmän är klara med utbyggnaden av barn- och ungdomstandvården. Vi vill därför ej förorda ett successivt överförande utan istället att vårdansvaret förs över vid en bestämd tidpunkt över hela landet. Under föregående avsnitt 7.1.2.2, har vi anfört att vi stannat för en värdering av det prognosmaterial som vi redovisat under avsnittet 6.2.2 innebärande att flertalet landsting under år 1982 kommer att ha barn- och ungdomstandvården fullt utbyggd. Inom landsting där denna utbyggnad ännu ej är klar räknar vi med att 19-åringar genom omdisposition av tandläkarresurser kan ges förtur till tandvård, varigenom tandvården före inryckning tryggas. Detta stöds av det svar från landstingsförbundet som citerats i föregående avsnitt. Mot denna bakgrund föreslår vi att vårdansvaret för värnpliktigas tandvård övergår till folktandvården den 1 januari 1982.

7.2 Tandvård åt värnpliktiga före inryckning till

grundutbildning

Samtliga 19-åringar kommer i en fullt utbyggd barn- och ungdomstandvård att erbjudas kostnadsfri tandvård oavsett om de inkallas till grundutbildning eller ej. Enligt våra direktiv skall den tandvård som i dagens vårdorganisation erbjuds den värnpliktige under grundutbildningstiden istället ges på den värnpliktiges hemort före inryckningen. Socialstyrelsen har i cirkulär (MF 1973:74) om åtgärder för att bereda

48 Överväganden och förs/ag ;OU 1979:70

tandvård åt nya patienter som söker tandläkare angivit att tidpunkten för kallande till ny revisionsbehandling bestäms med utgångspunkt :patientens mun- och tandstatus samt behov av kontroll. Som en allmän rktlinje bör gälla ca 18 månader effer det att patienten senast färdigbehaudlats. För att intervallet mellan två tandrevisioner skall bli så kort s)m möjligt och i vart fall ej överstiga 18 månader föreslår vi att blivande \ärnpliktiga ges tandvård före inryckningen så nära inryckningstillfället som nöjligt och inom den 6-månadersperiod som föregår inryckningstidpunkten. Samtliga som vid inkallelsetillfället är högst 19 år skall vid en fullt utbyggd barn- och ungdomstandvård erhålla revisionstandvård före inryckningen vid folktandvården. Värnpliktiga som vid tidpunkten for inryckningen är 20 år eller äldre omfattas ej av den organiserade barn- och ungdomstandvården, utan är enligt gällande regler hänvisade till folktandvården eller den prvata tandvården och erhåller vård inom ramen för tandvårdsförsäkringen. Vi föreslår att den tandvård som idag erbjuds denna åldersgrupp inom försvarstandvården i en ny organisation ges av folktandvård och privittandvård.

7.2.1 Värnpliktiga som erhåller anstând och värnpliktig medicinalpersonal Som framgått av vår redovisning under avsnitt 3.2 erhåller årligen ca 7 % av inkallade bifall till ansökan om anstånd med fullgörande av grundutbildning. Ytterligare ca 9 96 av en årskontingent inryckta värnplixtiga avgår årligen på grund av att de frikallas eller blir tillfälligt undanttgm. Anstånd med fullgörande av grundutbildning kan erhållas högst 4 gårger. Beräknat på en årskontingent värnpliktiga på 50 000 personer .uppgår antalet som erhåller anstånd till ca 3 500 och antalet som avgår efter påbörjad grundutbildning till ca 4 500. Överbefälhavaren hari skrivelsetill regeringen 1976 med förslag till organisation av försvarets tandvård a-igezt att varje inkallad skall erhålla tandvård även om anstånd med tjänstgöring erhålls. Ungefär 25 % av de inkallade är vid inryckningen 20 år eiler äldre. En grupp värnpliktiga kan i tandvårdsförmånshänseende jimställas med värnpliktiga som erhåller anstånd. Detta gäller Värnpliktig medicinalper-

sonal. Årligen inrycker ungefär 200 värnpliktiga, som genomgår grundut-

bildningen till tandläkare, läkare eller apotekare. De har sin grmdutbildning uppdelad i tre perioder om vardera 60 dagar och därefter ytterligare två utbildningsmoment omfattande 30 resp. 15 dagar.

7.2.2 Förtur till tandvård Tillgången till tandvård för vuxna är ojämn. Den bristande tillgången till tandläkare inom vuxentandvården skulle kunna innebära att ce värnpliktiga som vid inryckningen är 20 år eller äldre ej kan få tillgång till tandvård under sexmånadersperioden som föregår inryckningen. Detta (an även gälla 19-åringar inom landstingsområden som ej har en fullt utbyggd barn- och ungdomstandvård. För att säkerställa att även värnpliktiga som vid tiden för inryckningen

Överväganden och förslag 49

är 20 år eller äldre skall erhålla tandvård har vi i skrivelser till landstingsförbundet 1978-09-11 och till Sveriges Tandläkarförbund 1978-04-24 hemställt att den civila tandvården skall ge tandvård med förtur framför andra vuxna åt värnpliktiga inkallade till grundutbildning. Båda organisationerna har därvid lovat lämna sitt stöd. Sveriges Tandläkarförbund har i skrivelse till utredningen meddelat: l skrivelse 1978-04-24 har Ni hemställt om Sveriges Tandläkarförbunds medverkan för att i privat tandvård kunna ge företräde till behandling åt värnpliktiga 20 år eller äldre, vilka inkallats till värnpliktstjänstgöring (GU). Privattandläkarstyrelsen och förbundets centralstyrelse har båda uttalat sitt stöd för den föreslagna ordningen och avser rekommendera förbundets privatpraktiserande medlemmar att från den tidpunkt försvarets tandvård överförs till ny huvudman medverka i systemet. Landstingsförbundet har i sin skrivelse 1978-11-30 anmält: Folktandvården bör efter den l januari 1982 även kunna ge förtur vid revisionstandvård åt värnpliktiga som är 20 år eller äldre före inryckningen till grundutbildning. Förtur bör dock beviljas endast vid ett tillfälle. Vi anser att förtur bör ges med försiktighet. Värnpliktiga inkallade till grundutbildning bör emellertid enligt vår mening har förtur då en förutsättning för den organisation av tandvård åt värnpliktiga som vi föreslår är att alla värnpliktiga erhåller tandvård inom den sexmånadersperiod som föregår inryckningen. Vi föreslår därför att värnpliktiga skall erhålla förtur till behandling inför inryckningen. Landstingsförbundet har i ovan nämnd skrivelse anfört att förtur inom vuxentandvård endast bör ges vid ett tillfälle. Värnpliktig som erhåller anstånd eller blir tillfälligt undantagen skulle, om han redan en gång utnyttjat sin förtur inom vuxentandvården på grund av rådande resursbrist kunna få svårigheter att erhålla tandvård i samband med förnyad inkallelse. Om en begränsning i rätten att erhålla förtur i samband med inkallelse till grundutbildning införs krävs ett omfattande administrativt system för att skilja mellan de värnpliktiga som en gång utnyttjat sin förmån av förtur från andra värnpliktiga. Vi vill trots att vi har full förståelse för landstingsförbundets principiella synsätt ej föreslå ett sådant system utan anser att alla värnpliktiga skall beredas tandvård med förtur inför inryckningen. Uppdrag bör lämnas till socialstyrelsen att utfärda erforderliga anvisningar.

7.2.3 Avgifrsfri tandvård

Tandvården för värnpliktiga har i

nuvarande organisation ej medfört några

kostnader för den värnpliktige under militärtjänstgöringen. Vi har utgått ifrån att den värnpliktige i det nya systemet bör erbjudas motsvarande förmåner. Om avgiftsfri tandvård skall erbjudas den värnpliktige infor varje inkallelsetillfálle kan Värnpliktig, som erhåller anstånd, liksom vämpliktig medicinalpersonal, få en förmån som ej gäller idag. Vi har därför övervägt begränsningar i värnpliktigas rätt att erhålla fri tandvård före varje inkallelse till grundutbildning. I likhet med vad ovan anförts om värnpliktigas rätt till förtur till vård

Överväganden och förslag

inom vuxentandvården skulle en begränsning av rätten till avgiftsfri tandockså kräva införandet av ett omfattande vård vid varje inkallelsetillfälle administrativt system. Vi föreslår därför att Värnpliktig alltid får fri tandvård i samband med inkallelse till grundutbildning. för betalning av förekommande har Vad gäller formerna patientavgifter olika lösningar diskuterats. Ett system vore att den värnpliktige själv betalar sin patientavgift. Vid inryckningen får den värnpliktige ersättning för sina utlägg för tandvård. Man löper dock då risken att värnpliktiga som tidigare försummat sin tandvård främst av ekonomiska skäl också avstår från tandvårdserbjudandet före grundutbildningen. Även ett utlägg på ca 150 kronor, som är den genomsnittliga patientavgiften för åldersgruppen 20-29 år, kan för många vara ett skäl för att avstå även om pengarna återbetalas vid inryckningen. Avgiften kan dessutom förväntas bli väsentligen större för de värnpliktiga, som tidigare forsummat sin tandvård. Vi föreslår i stället att privattandläkaren/ folktandvården insänder räkning till grundutbildningsmyndigheten (förbandet). Denna räkning bör utgöras av värnpliktsverkets meddelande (se avsnitt 7.5.2) till den värnpliktige om rätt till fri tandvård före inryckningen till grundutbildning jämte tandvårdspatientdel. Förbandet betalar patientavgiften för den vård som räkningens värnpliktiga, som omfattas av tandvårdsförsäkringen, erhållit fr. o. m. 6:e kalendermånaden före inryckningen.

7.3 Tandvård under grundutbildningen

Tandvård åt värnpliktiga under grundutbildning kommer enligt vårt förslag och vara avgiftsfri för den värnpliktige. Föreatt ges av folktandvården kommande betalas av förbandet mot räkning som insänds patientavgifter av vårdgivaren. l nuvarande organisation föreligger möjlighet att enligt särskilt remissförfarande avsluta viss angiven behandling efter utryckningen. Denna möjlighet bör fortfarande finnas i den nya organisationen.

7.3.1 Tandhälsovârd tandhälsovårdande insatser utförts. Vid Vid några förband har kollektiva exempelvis F 5 i Ljungbyhed har samtliga värnpliktiga erbjudits möjlighet till fluorsköljning en gång per vecka. Vid några förband har tandsköterskor utfört andra tandhälsovårdande insatser. Inom folktandvården har under de senaste 10-15 åren en kraftig satsning Den minskade kariesfrekvensen som skett på olika förebyggande åtgärder. är en följd härav har förändrat behovet av reparativ vård. Med hänsyn till att försvarsmakten i den föreslagna nya organisationen föreslår vi i fredstid ej kommer att förfoga över egna tandvårdsresurser att behovet av tandhälsovårdande insatser för värnpliktiga under grundframtida dimensionering av resurserna utbildning inryms i folktandvårdens inom detta område. l avvaktan får ytterligare resurser på att tandhälsovården de värnpliktigas tandstatus bör olika åtgärder vidtas i syfte att vidmakthålla

Överväganden och förslag 51

under grundutbildningstiden, t. ex. insatser av kollektiv tandhälsovård. Ett sätt är att tillgång finns inom Förbanden till lluor för munsköljning. Vidare bör de värnpliktiga i samband med inryckningen få information om tandhygieniska åtgärder samt vidare få del av den tryckta information som föreligger inom området.

7.3.2 Akut- och oljwksfallstandvârd

Vi har i avsnitt 2.5 redovisat att antalet patientbesök inom försvarstandvården förorsakade av akuta besvär och olycksfall undergått en kraftig minskning under senare år. En fortsatt kraftig minskning av akuttandvården kan förutses i takt med att samtliga ungdomar blir omfattande av den organiserade ungdomstandvården. Vi bedömer att behovet av akuttandvård kommer att vara mycket begränsat. Vi utgår från att folktandvården på garnisonsorterna har kapacitet för att svara för akut- och olycksfallstandvård åt värnpliktiga under såväl grundsom repetitionsutbildning. I den mån på garnisonsort finns inrättat särskild jourtandvårdsorganisation bör även denna kunna utnyttjas för värnpliktigas behov av akut tandvård. Som underlag för beräkningar över den tandvårdskapacitet som behövs för värnpliktigas behov av akut- och olycksfallstandvård redovisar vi i bilaga l antalet värnpliktiga som under en femårsperiod i medeltal rycker in för pâbörjande av grundutbildning fördelat på förband och skolor.

7.3.3 F ullsrändig tandvård och s. k. stödtandvârd Om våra förslag genomförs kommer samtliga värnpliktiga att erbjudas fullständig behandling före inryckningen. Ag-tandvård föreslog att samtliga värnpliktiga i samband med erhållande av inkallelseorder skulle underrättas om att de under tjänstgöringen - med vissa undantag - endast kan beredas akut- och olycksfallstandvård. Undantag borde enligt arbetsgruppen medges då behandling inte kunnat erbjudas vid folktandvården, då godtagbara skäl kan förebäras för att den värnpliktige avstått från erbjuden vård och då den värnpliktige antingen har onormalt hög kariesfrekvens eller tjänstgör längre tid än ett år. Vi finner i likhet med Ag-tandvård att fullständig tandvård under grundutbildningen endast skall erbjudas den värnpliktige om han ej kunnat få tandvård med förtur eller kan förebära särskilda skäl för att ej ha kunnat ta emot vårderbjudande före inryckningen. Som vägande skäl kan bl. å. anges att den värnpliktige vistats utomlands eller varit mönstrad ombord på fartyg i utomnordisk trafik eller förhinder p. g. a. sjukdom som kan styrkas med läkarintyg. Värnpliktig som vill förebära särskilda skäl för att erhålla tandvård under grundutbildningen skall anmäla detta i samband med inryckningen. Det ankommer på vederbörande förbands- eller skolchef att i förekommande fall sörja för att den värnpliktige i mån av resurser får tandvård vid folktandvården och ges erforderlig ledighet från tjänsten. Vissa ungdomar är i behov av tandvård med korta intervaller för att inte deras mun- och tandstatus skall förvärras. Vi föreslår att värnpliktiga

52 och förslag

Överväganden

i behov av stödtandvård under grundutbildningstiden får anmäla detta behov i samband med inryckningen. De skall kunna styrka sitt behov av stödtandvård genom remiss från tidigare vårdgivare. Behovet av stödtandvård för åldersgruppen kan ej direkt anges. Ag-tandvård uppskattade behovet av särskilda insatser för värnpliktiga med onormalt hög kariesaktivitet till 1 000 tandläkartimmar per år. Underhandskontakter med Företrädare for tandhälsovården inom folktandvården talar för att riskgruppen“ bland värnpliktiga i behov av stödtandvård kan uppskattas till högst 5 % av en årskontingent värnpliktiga. En stor del av vården för denna grupp torde dock kunna utföras av profylaxpersonal.

7.3.4 Tandundersökning i samband med inryckningen Vid flertalet förband rum av samtliga värnäger idag tandundersökning i samband med inryckningen. Denna undersökning låg tidigare till pliktiga grund för tandgruppering av värnpliktiga, en gruppering som upphörde 1978. Vid inryckningen har hittills också genomförts läkarundersökning. Inom försvarets sjukvårdsstyrelse pågår ett arbete med inriktning att förenkla dessa rutiner. Avsikten är att den värnpliktige skall avge hälsodeklaration. Denna avses granskas av sjuksköterska. Till läkare hänvisas för undersökning, ev. behandling och tjänstbarhetsbedömning endast personer som uppger sjukdom eller skada. För vissa kategorier av värnpliktiga förutsätts även i en ny organisation folktandvården ställa resurser till förfogande för tandundersökning. Detta gäller i första hand värnpliktiga uttagna till submarin och flygande tjänst men även i viss omfattning värnpliktiga uttagna till tjänstgöring ombord på isbrytare och sjömätningsfartyg. För submarin och flygande personal gäller särskilda bestämmelser rörande tandundersökning och behandling. Vi återkommer nedan under avsnitt 7.3.5 till dessa personalgrupper. Det har under utredningsarbetet framkommit önskemål om att samtliga värnpliktiga även vid en fullt utbyggd ungdomstandvård skall erbjudas tandundersökning i samband med inryckningen. Flera skäl har genomgå anförts för detta, bl. a. att det även i en utbyggd barn- och ungdomstandvård kommer att finnas ungdomar som ej utnyttjar samhällets tandvårdserbjudanden. Detta kan ha sin grund i rädsla för att besöka tandläkare men även i att arbete eller geografiska förhållanden kan ha förhindrat eller avsevärt försvårat för ungdomen att utnyttja tandvårdserbjudanden. Vid en tandi samband med inryckningen skulle dessa värnpliktiga kunna undersökning spåras upp och i den mån folktandvårdens resurser på förbandsorten tillåter, ges den behandling som erfordras. Även om en tandundersökning vid inryckningen enligt vår uppfattning är av värde har vi dock ej i nuvarande och under kommande års trängda läge inom tandvårdens område velat föreslå åtgärder som skulle innebära ytterligare belastningar på folktandvården. Enligt vår mening får det ankomma på den enskilde tandvårdshuvudmannen att avgöra om man redan från l januari 1982 önskar avsätta resurser för en allmän tandundersökning av samtliga värnpliktiga. Däremot föreslår vi att den hälsodeklaration, som den värnpliktige kom-

v

Överväganden och förslag 53

mer att få avge i samband med inryckningen enligt Förslag som kommer att framläggas av försvarets sjukvårdsstyrelse i syfte att förenkla rutinerna i samband med inryckningen, kompletteras med en fråga om den värnpliktige utnyttjat förmånen av fri tandvård fore inryckningen. De värnpliktiga som angett att de ej utnyttjat vårderbjudandet Före inryckningen bör om möjligt beredas tillfälle till tandundersökning.

7.3.5 Dykande och flygande militär personal samt värnpliktiga med specialkommendering

lnom Försvarsmakten Finns personal vars tjänstgöringsförhållanden är sådana att Försvarsmakten även i en ny organisation kommer att ha ansvar För tandundersökning och erforderlig behandling. Detta gäller fast anställd submarin och flygande personal och värnpliktiga uttagna till submarin tjänst eller flygtjänst. Vi Föreslår att när Försvarstandvårdens egna tandvårdsresurser avvecklas folktandvården övertar även ansvaret För att värnpliktiga meddelas den vård som erfordras för tjänstbarhet i submarin och flygande verksamhet. Det är enligt vår mening värdefullt om folktandvården kan avdela särskild personal som utför de årliga obligatoriska undersökningarna. Denna personal bör även få möjlighet att lära känna den miljö i vilken den flygande och dykande personalen arbetar. Fast anställd och repetionsinkallad personal får även fortsättningsvis på eget initiativ söka inom den civila tandvården För den vård som erfordras. Värnpliktiga inom marinen uttagna till tjänstgöring ombord på isbrytare och sjömätningsfartyg samt värnpliktiga som längre sammanhängande perioder är kommenderade till tjänstgöring på s. k. ytterforläggningar tjänstgör under sådana Förhållanden att de inte utan svårigheter och stora kostnader kan uppsöka tandläkare. Det är enligt vår mening angeläget att även dessa grupper av värnpliktiga bereds tillfälle till tandundersökning och den behandling som erfordras För att minska risken för akuta tandvårdsbehov. Särskilt stora krav kommer att ställas på folktandvården i Karlskrona genom att flottans samtliga värnpliktiga rycker in och fullgör sin Första tjänstgöring vid Karlskrona örlogsskolor. Vi har därför haft överläggningar med Företrädare För folktandvården i Blekinge läns landsting 1979-01-22. Vid dessa överläggningar framkom att den framtida dimensioneringen av folktandvården i Karlskrona bedöms tillräcklig För att motsvara inte bara behoven av akut och olycksfallstandvård åt värnpliktiga utan även de behov som Föreligger av tandundersökning och behandling av den dykande personalen. Folktandvården i Karlskrona är även beredd medverka i tandundersökning och viss behandling av värnpliktiga uttagna till tjänstgöring ombord på isbrytare och på sjömätningsfartyg och av värnpliktig kommenderade till längre tids sammanhängande tjänstgöring vid ytterforläggning. Förutom i Karlskrona kan det även bli aktuellt För folktandvården i Stockholms läns landsting (För personal vid Berga och KA

Örlogsskolor 1), i

Göteborgs kommun (För personal vid Nya varvet och KA 4) samt folktandvården i nära anslutning till åtminstone sektorsflottiljerna inom flygvapnet att avdela särskild personal För de årliga obligatoriska undersökning-

Överväganden och förslag

arna av flygande och dykande personal samt även inräkna de vårdbehov som Föreligger för berörd värnpliktig personal. Till frågan om försvarsmaktens behov av tandläkare med särskilda kunskaper inom odontologin kombinerade med miljökunskap för utvärdering m. m. återkommer vi under av de årliga obligatoriska undersökningarna avsnitt 7.7.1.

7.4 Värnpliktiga under repetitionsutbildning

Värnpliktiga under repetitionsutbildning erhåller inom nuvarande organisation vård endast vid akuta besvär och olycksfall. Vården är avgiftsfri för den värnpliktige. Förbandet utbetalar ersättning mot räkning som insänds av vårdgivaren. Vi föreslår att värnpliktiga under repetitionsutbildning liksom nu endast meddelas den vård som förorsakas av akuta besvär och olycksfall. Med hänsyn till att repetitionsförband ofta har sina övningar förlagda utanför garnisonsorterna bör försvarsmakten träffa överenskommelser med folktandvården varigenom de repetitionsinkallade värnpliktiga kan meddelas akutvård i nära anslutning till de värnpllktigas övningsområde.

7.5 Samverkan mellan myndigheter, den civila tandvården och

de värnpliktiga inför inryckningen

Värnpliktsverket svarar för kallelse av värnpliktiga till grundutbildning. Vid inkallelse erhåller den värnpliktige order om militärtjänstgöring varav bl. a. framgår in- och utryckningsdatum samt det förband/skola vid vilken den värnpliktige skall inställa sig. Vi har ovan under avsnitt 3.1 angett den procentuella fördelningen av inryckningen på huvudinryckningstidpunkterna januari, juni, augusti och oktober och även antalet månader före inryckningen som den värnpliktige erhåller sin inkallelse. l bilaga 2 redovisas antalet värnpliktiga fördelade på län och inkallelsemånad med uppgift om månad under vilken inkallelseorder utsänds. Vi har under avsnitt 7.2 föreslagit att värnpliktiga bör meddelas tandvård så nära inryckningstillfállet som möjligt och inom den 6-månadersperiod som föregår inryckningen.

7.5.1 -

Värnpliktsverket folktandvården

För att folktandvården skall få underlag för den kortsiktiga planeringen av tandvården föreslår vi att värnpliktsverket tillhandahåller landstingen förteckningar över värnpliktiga som inkallas till grundutbildning. Förteckningarna bör innehålla uppgift om personnummer, namn, fullständig adress och inryckningsdatum och bör för att tjäna som underlag för tandvårdsdistriktens planering inom ett landstingsomrâde redovisas kommunvis, i vissa fall även församlingsvis.

Överväganden och förslag 55

Formerna För hur denna information kan överföras mellan Värnpliktsverket och landstinget redovisas i bilaga 6. Folktandvården kan med stöd av denna information planera så att de värnpliktiga erhåller sin fullständiga behandling inom den Föreslagna tidsramen Före inryckningen.

7.5.2 Värnpliktsverket - den värnpliktige

Vi Föreslår att Värnpliktig i samband med att han erhåller order om inkallelse får information av värnpliktsverket med i princip Följande innehåll: Under grundutbildningstiden kan den värnpliktige normalt endast erhålla vård För botande av akuta besvär och vid olycksfallsskada. Tandvård Före inryckningen ges inom folktandvården åt alla som är högst 19 år och åt alla som är 20 år eller äldre enligt den värnpliktiges eget val vid folktandvården eller inom den privata tandvården. Den värnpliktige skall senast inom 14 dagar efter det han mottagit inkallelseorder ta kontakt med tandläkare. All tandvård Före inryckningen är avgiftsfri För den värnpliktige. Värnpliktig som omfattas av tandvårdsFörsäkringen skall meddelas att han är berättigad till kostnadsfri tandvård Före inryckningen För den tandvård som meddelas fr. o. m. 6:e kalendermånaden Före inryckningen längst t. o. m.

utryckningsdagen.

Den värnpliktige skall styrka sin rätt till kostnadsfri tandvård Före inryckningen med stöd av meddelande som erhålls från värnpliktsverket. Detta meddelande styrker även den värnpliktiges rätt att erhålla Förtur till tandvård framför andra vuxna. Förslag till meddelande som utformats i samråd med värnpliktsverket redovisas i bilaga 7.

7.5.3 Övriga administrativa frågor

Värnpliktig, som av behandlande tandläkare bedöms vara i behov av s. k. stödtandvård under grundutbildningstiden, skall erhålla remiss vari anges grunderna För den värnpliktiges behov av stödtandvård. Sådan remiss skall den värnpliktige inlämna till Forbandet i samband med inryckningen till grundutbildningen. Värnpliktig, som av giltiga skäl ej kunnat ta emot vårderbjudande Före inryckningen, kan i mån av folktandvårdens resurser erhålla fullständig tandvård hos folktandvården under grundutbildningstiden. Som giltiga skäl anges bl. a. sjukdom, som kan styrkas med läkarintyg, vistelse utomlands eller tjänstgöring ombord på fartyg i utomnordisk trafik större delen av sexmånadersperioden som Föregår inryckningen m. m. Värnpliktig skall i samband med inryckningen anmäla sitt behov av tandvård under grundutbildningstiden samt kunna styrka orsaken till att vård ej kunnat tas emot Före inryckningen. All tandvård som erbjuds den värnpliktige under grundutbildningstiden är avgiftsfri För den värnpliktige. Tandläkare, som gett tandvård Före inryckningen åt värnpliktiga som är 20 år eller äldre, skall insända tandvårdsräkningen till grundutbildningsmyndigheten. Till tandvårdsräkningen skall

56 Överväganden och förslag

fogas det meddelande som den värnpliktige erhållit och som styrker att han är berättigad till kostnadsfri tandvård. Tandläkare, som gett vård åt värnpliktig under grund- eller repetitionsutbildning, skall också insända tandvårdsräkningen till grundutbildningsmyndigheten. Förslag till meddelande, som skall tillställas samtliga värnpliktiga har utarbetats i samråd med värnpliktsverket och redovisas i bilaga 7. Med detta meddelande kan Värnpliktig, som vid inkallelsetidpunkten är 20 år eller äldre, styrka sin rätt till avgiftsfri tandvård före inryckningen resp. styrka sin rätt till förtur. Ovan har föreslagits att värnpliktsverket tillhandahåller folktandvården förteckning över vilka som inkallas. Härigenom får folktandvården underlag för att själv svara för kallelse av värnpliktiga som omfattas av den organiserade barn- och ungdomstandvården. Vi föreslår dock att huvudregeln skall vara att den värnpliktige själv tar initiativ för att erhålla tandvård före inryckningen. Detta gäller alltid för värnpliktiga som är 20 år eller äldre. Under en övergångstid kan detta även gälla l9-åringar inom landsting där åldersgruppen ej omfattas av den organiserade vården.

7.6 Tandvårdens lokala organisation

7.6.1 Försvarets tandvårdsmottagningar Vi har enligt våra direktiv bl. a. att kartlägga hur tandvården åt värnpliktiga lämpligen bör organiseras på olika orter efter överförande av vårdansvaret för tandvård åt värnpliktiga m. fl. till folktandvården. Inom försvarstandvården finns totalt 66 tandläkarmottagningar med sammanlagt 113 behandlingsplatser. Vid endast ett mindre antal förband och skolor saknas tandläkarmottagning. Förband/skolor med egna tandläkarmottagningar redovisas i bilaga 8. Försvarets tandläkarmottagningar kan även i vissa fall fortsättningsvis utnyttjas för tandvård. ansåg att frågan om vården skulle utföras i särskilda vid Ag-tandvård förbanden inrättade kliniker eller vid folktandvårdens ordinarie kliniker borav lokala förhållanden och efter överenskommelser som de göras avhängigt träffas mellan försvarsmakten och resp. landsting. Grundläggande härför borde vara att tandvården utfördes så nära tjänstgöringsplatsen som möjligt för att elimera spilltid vid förflyttning mellan tjänstgöringsplats och behandlingsställe. Överbefálhavarens ställningstagande till tandvården i en ny organisation har ovan angetts under avsnitt 1.2.3. Överbefálhavaren anförde att tandvården i princip borde ske vid förbanden och att förbandskliniker behålls som annexklinik till folktandvårdsklinik, om inte annan klinik finns i närheten av förbandet. Överbefálhavaren förutsåg från militär utgångspunkt för att sådan annexklinik jämväl utnyttjades för förutom föringa hinder bandens fast anställda även av folktandvårdens övriga ordinarie patienter. 1963 års tandvårdsberedning (SOU 1966:58) föreslog att i den mån behand-

Överväganden och förslag 57

lingsrum avses användas vid Förbanden ansvaret För lokalerna borde åvila försvarsmakten under det att ansvaret För personal, utrustning och materiel åvilar landstingen. I sitt remissyttrande över Ag-tandvårds Förslag anförde landstingsFörbundet att upprustning till folktandvårdens standard av de lokaler och den utrustning, som skall överlåtas, borde ske på Försvarsmaktens bekostnad och efter samråd med den lokala huvudmannen. Överlåtelsen Förutsattes av landstingsFörbundet ske utan kostnad För folktandvården. Landstingsförbundet har under utredningsarbetet anfört att Förbundet ej finner skäl frångå sina tidigare ställningstaganden vad avser Övertagande av lokaler där militär fredstandvård f. n. bedrivs. Varje folktandvårdshuvudman bör således enligt landstingsförbundet efter Förhandlingar med respektive förband besluta om lokalerna skall övertas. Förbundet har därvid utgått ifrån att avgörande För ett ev. Övertagande är hur lokalerna kan inordnas i huvudmannens tandvårdsplan, men också att rimlig hänsyn bör tas till de synpunkter rörande bortfall av utbildningstid etc. som kan hävdas från Förbandets sida. Upprustning till lokal folktandvårdsstandard av de lokaler som skall övertas förutsätts alltjämt av landstingsFörbundet ske i samråd med folktandvården. En utbyggd profylaktisk tandvård t. ex. med insatser av tandhygienister på Förbanden kan på sikt göra det värdefullt att ha kvar tandvårdsmottagningar inom Förbanden För denna verksamhet. Vi Finner i likhet med landstingsförbundet att frågan om hur Försvarstandläkarmottagningar skall utnyttjas i en ny organisation måste bli Föremål För lokala överläggningar. Folktandvårdshuvudmannen har att ta hänsyn till om och hur Försvarstandläkarmottagning kan inordnas i huvudmannens tandvårdsplan. Vi Föreslår att Förbandschefer med biträde av militärområdestandläkare får till uppgift att med Företrädare För den lokala tandvårdshuvudmannen träffa överenskommelse om formerna För samverkan mellan Förbandet och folktandvården och förutsätter därvid att folktandvårdshuvudmännen tar vederbörlig hänsyn till Försvarsmaktens behov av nära tillgång till tandläkarmottagning För att undvika onödig tidsspillan i de värnpliktigas mycket komprimerade utbildningstid. Om Överenskommelse träffas om att Försvarets tandläkarmottagning skall utnyttjas av folktandvården Föreslår vi att sådan mottagning Före överFörande till folktandvården upprustas i nivå med lokal folktandvårdsstandard. Ansvaret För upprustning bör åvila respektive Försvarsgrenschef i samverkan med Försvarets sjukvårdsstyrelse. Ansvaret För lokalerna bör efter Folktandvårdens Övertagande åvila Försvarsmakten medan folktandvården Övertar ansvaret För tandvårdsutrustning och materiel. Folktandvården betalar efter övertagandet hyra För lokalerna. Vi Föreslår att all tandvårdsutrustning och materiel överlämnas till folktandvården utan särskild kostnad.

7.6.2 Handläggning av randvârdsärenden för värnpliktiga För att få en väl fungerande tandvård bör ett nära samarbete etableras mellan förbands/skolchefer och folktandvården. I samband med de ovan Föreslagna

58 Överväganden och förslag

lokala överläggningarna beträffande ev. fortsatt utnyttjande av försvarstandläkarmottagningar bör även träffas överenskommelse om hur tandvården lokalt skall bedrivas med utgångspunkt från i bilaga 9 redovisat förslag till underlag för utformning av regements/skolorder. Riktlinjer för hur värnpliktigas behov av tandvård skall tillgodoses bör upprättas inom samtliga förband.

7.7 Försvarstandvårdens personal

lnom försvarstandvårdsorganisationen finns tandläkare och tandsköterskor. Överbefälhavaren anförde i sin skrivelse till regeringen med förslag till organisation av försvarets tandvård m. m. att försvarets tandvårdspersonal borde beredas anställning inom folktandvården med oförändrade förmåner. Vi finner detta vara en självklar utgångspunkt for överläggningar i frågan mellan berörda parter (kommunförbunden och arbetstagarorganisationerna).

7.7.1 Tandläkare i administrativa befattningar Inom försvarstandvårdsorganisationen finns försvarsövertandläkare, med placering vid försvarets sjukvårdsstyrelse, förste försvarstandläkare med placering vid militärområdesstaber och militärkommando Gotland samt flygspecialtandläkare med placering vid flygstaben. Chefen för marinen har föreslagit inrättande av befattning som marinspecialtandläkare med placering vid marinstaben. Socialstyrelsen har för utredningen redovisat styrelsens synpunkter på behovet av tandläkare med särskilda kunskaper inom odontologin kombinerade med miljökunskap för utvärdering av de årliga obligatoriska undersökningarna av dykande och flygande personal. Styrelsen har funnit att av skäl som gäller flygande och dykande personals säkerhet samt arbetsgivaransvars- och arbetarskyddsskäl motiv föreligger att försvarsmakten har tillgång till tandläkare med sådan kunskap jämväl i en ny organisation. Vi har genom remiss 1978-09-29 från försvarsdepartementet anmodats avge yttrande över förslag om inrättande av tjänst som marinspecialtandläkare vid marinen. I vårt yttrande har vi bl.a. anfört: “Försvarsgrenschef har ett arbetsgivaransvar för sig underställd personal. Häri inryms bl, a. ansvar för den flygande och dykande personalens säkerhet. För att kunna uppfylla denna del av sitt ansvar krävs bl. a. att försvarsgrenschef har tillgång till odontologisk expertis. Utredningen har mot denna bakgrund intagit den ståndpunkten att även efter nedläggning av försvarets fredstandvårdsorganisation försvarsgrenschef måste förfoga över odontologisk sakkunskap. Utredningen föreslår därför att llygspecialtandläkaren ej berörs av den förestående nedläggningen av försvarets fredstandvårdsorganisation samt tillstyrker att den av chefen för marinen begärda tjänsten som marinspecialtandläkare får inrättas genom överförande av tjänst som försvarstandläkare vid GbK/ÖrlB B till marinstaben. l fråga om placering som flyg- och marinspecialtandläkare har utredningen övervägt om inte ett bättre resursutnyttjande skulle komma till stånd om tjänsterna placerades

Överväganden och förslag 59

vid försvarsstaben istället för på försvarsgrensstaberna. Mot detta övervägande har anförts att det är av väsentligt intresse att specialtandläkarna placeras vid den stab varifrån huvuddelen av den submarina resp. flygande verksamheten utgår dvs. vid flyg- och marinstaben. Genom en sådan placering erhålls lättare den miljö och personkännedom som är väsentlig för att lösa förelagda uppgifter. Utredningen har därför stannat för ett förslag med innebörden att specialtandläkarna får placeras vid flygoch marinstaben men med uppgift att stå till samtliga försvarsgrenschefers förfogande i Odontologiska frågor som rör submarin resp. flygande verksamhet. Utredningen finner dock. mot bakgrund av att många odontologiska frågor är gemensamma för flygande och submarin verksamhet skäl föreslå att förutsättningar skapas för en utvecklad samverkan mellan de Odontologiska experter försvarsmakten förfogar över på försvarsgrensstabsnivå. Denna samverkan bör enligt utredningen ta sig uttryck i dels att gjorda erfarenheter inom ett område snabbt kommer det andra till del. dels genom att befattningshavarna kontinuerligt håller sig väl underrättade om verksamheten inom varandras områden. Härigenom skapas även förutsättningar för att befattningshavarna vid behov kan ersätta varandra. Utredningen föreslår att chefen för marinen får i uppdrag att i samråd med chefen för flygvapnet inkomma med förslag till dels hur den av utredningen föreslagna samverkan mellan befattningshavarna konkret skall utformas, dels förslag till hur samtliga försvarsgrenschefer skall tillförsäkras erforderligt stöd i Odontologiska frågor som rör flygande och submarin verksamhet. Vi har ej funnit anledning ändra vår tidigare intagna ståndpunkt och föreslår därför att tjänsten som llygspecialtandläkare bibehålls liksom att den av chefen för marinen föreslagna tjänsten inrättas. Vi vidhåller också vån förslag, att chefen för marinen får i uppdrag att i samråd med chefen för flygvapnet inkomma med förslag till den ovan föreslagna samverkan mellan befattningshavarna men även förslag till hur samtliga förvarsgrenschefer skall tillförsäkras erforderligt stöd i frågor som rör submarin och flygande verksamhet. Beträffande tjänsterna som försvarsövertandläkare och förste försvarstandläkare har utredningen övervägt om dessa tjänster skall få vara kvar inom försvarsmakten även efter nedläggning av fredstandvårdsorganisationen. Ag-tandvård ansåg det ej ligga inom uppgiftens ram att lämna förslag till behov av tandläkarpersonal i centrala och regionala staber och ej heller för eventuellt föreliggande krigsplaneringsuppgifter. Försvarsövertandläkaren och förste försvarstandläkarna fullgör till största delen uppgifter som rör planering av den fredstida vården och endast i mindre grad uppgifter som rör krigsorganisationen. Till frågan om behov av odontologisk expertis för medverkan i lösande av krigsplanläggningsuppgifter m. m. återkommer vi under avsnitt 7.8. Vi föreslår där att tjänsten som försvarsövertandläkare skall få finnas kvar även efter nedläggning av försvarets fredstandvårdsorganisation. Försvarsövertandläkaren och förste försvarstandläkarna kommer att få fullgöra betydelsefulla uppgifter i samband med att vårdansvaret för värnpliktiga m. fl. övergår till folktandvården. Vi har redan pekat på behovet av deras medverkan i de lokala överläggningarna mellan förbandschefer och företrädare för folktandvården rörande folktandvårdens fortsatta utnyttjande av försvarets tandläkarmottagningar liksom i överläggningar rörande hur värnpliktigas behov av tandvård lokalt skall tillfredsställas i en ny organisation. Försvarsövertandläkaren kan ej ensam klara dessa uppgifter utan

60 Överväganden och förslag

stöd av förste försvarstandläkare viss tid efter överforandetidpunkten. Denna personal har en överblick över de problemställningar som kan uppstå och kan medverka till att finna lösningar för tandvårdens bedrivande jämväl i en ny organisation. Vi föreslår därför att tjänsterna som förste försvarstandläkare får finnas kvar inom försvarsmakten t. o. m. 31/12 1982. Vidare föreslår vi att innehavarna av de statliga tjänsterna som förste försvarstandläkare erbjuds anställning inom folktandvården fr. o. m. 1983- 01-01. Frågan om tjänstekonstruktion m. m. for tjänster inom landstingen har ej varit föremål för våra överväganden. Förhandlingar bör snarast upptas mellan berörda parter i syfte att finna lösningar for den personal som berörs av omorganisationen.

7.2.2 Försvarsrandläkare och extra tandläkare Av sammanställning som upprättades våren 1978 framgår att av försvarstandläkarna 5 tillika är tjänstetandläkare, 28 privatpraktiserande tandläkare (varav 2 även är remisstandläkare) medan 2 utöver tjänst som försvarstandläkare enbart ger remisstandvård. Av extra tandläkare var vid samma tidpunkt 2 professorer och l lärare vid odontologisk fakultet, 1 underläkare, 12 tjänstetandläkare och 3 privattandläkare. Försvarstandvården kommer enligt vårt förslag att övergå till folktandvården den 1 januari 1982. De statliga tjänsterna för forsvarstandläkare bör upphöra och innehavarna erbjudas anställning inom folktandvården. Förhandlingar bör snarast upptas mellan berörda parter for att dessa tandläkare skall beredas fortsatt anställning. De extra tandläkarnas villkor bör också prövas i detta sammanhang.

7.7.3 Tandläkare med arvodestjänst (remisstand/äkare) Inom försvarsmakten tjänstgör idag totalt 21 tandläkare med arvodestjänst för vilka kollektivavtal gäller. Dessa bör i likhet med försvarstandläkare erbjudas fortsatt anställning inom folktandvården i samband med överförande av huvudmannaskapet för försvarsmaktens tandvård till folktandvården. Förhandlingarna bör snarast upptas mellan parterna även för denna grupp av tandläkare.

7.7.4 Övriga remisstandläkare

Utöver tandläkare med arvodetjänst tjänstgör 16 tandläkare, för vilka träffats s. k. entreprenörsavtal med förband. Dessutom finns nu avtal med 8 tandläkare, som ger vård vid privat tandläkarmottagning. Vi föreslår att samtliga avtal med remisstandläkare, som ger vård vid privat tandläkarmottagning liksom med remisstandläkare, för vilka träffats s. k. entreprenörsavtal sägs upp per den 31/12 1981.

Överväganden och förslag 61

7.7.5 Tandsköterskor Inom försvarsmakten finns idag ca 80 tjänster för tandsköterskor. Totalt tjänstgör över 100 tandsköterskor på hel- eller deltid eller som vikarier. Av utredning, som vi utförde hösten 1978, framgick att 21 av försvarsmaktens tandsköterskor då saknade behörighet eller dispens för att söka och inneha fast anställning som tandsköterska inom folktandvården. Vi har under utredningsarbetet haft överläggningar med företrädare för tandsköterskornas fackliga organisation (FCTF), och med Företrädare för Sveriges Tandsköterskeförbund i syfte att finna former för att underlätta för försvarsmaktens tandsköterskor att övergå i tjänst inom folktandvården. Utbildningen till tandsköterska omfattar enligt nu gällande studieordning 23 veckors teoretisk/praktisk utbildning. Efter avslutad utbildning skall följa 8 månaders praktikanttjänstgöring. Socialstyrelsen kan bevilja dispens från kravet på praktikanttjänstgöring. Efter genomgången utbildning och praktikanttjänstgöring meddelar socialstyrelsen efter ansökan behörighet som tandsköterska. En ny läroplan beräknas bli fastställd under år 1979 under förutsättning av riksdagens beslut. Enligt prop 1978/79: 100 bil. 12 bör skolöverstyrelsen få vidta de åtgärder som erfordras för att 2-årig kurs för utbildning till tandsköterska (specialkurs) skall kunna anordnas fr. om. budgetåret 1979/80 inom de ramar för gymnasieskolan som varje budgetår fastställs av regeringen. Den nya studieordningen kommer att vara fullt utbyggd budgetåret 1983/84. Vi har i skrivelse till försvarsdepartementet 1978-12-21 anmält de utbildningsbehov som föreligger för att samtliga nuvarande tandsköterskor inom försvarsmakten skall erhålla behörighet för att få anställning som tandsköterska inom folktandvården. Vi har hemställt att försvarsmakten åläggs skyldighet bevilja tjänstledighet med bibehållna förmåner jämte utanordnande av ersättning for resor och traktamenten åt icke-behöriga tandsköterskor inom försvarsmakten som önskar genomgå utbildning till tandsköterska samt att försvarsdepartementet ställer medel till förfogande för dessa utbildningskostnader. Vi har vidare hemställt att uppdrag lämnas till socialstyrelsen att för icke behöriga tandsköterskor inom försvarsmakten pröva möjligheten att bevilja generell dispens från kravet på fullgörande av 8 månaders praktikanttjänstgöring efter avslutad utbildning för rätt att erhålla socialstyrelsens behörighetsbevis för tandsköterska. Våra förslag är f. n. under beredning inom försvarsdepartementet. Som inträdeskrav för antagning till utbildning som tandsköterska är uppställt som allmän behörighet grundskola åk 9 eller motsvarande och som särskild behörighet bl. a. betyg i svenska, engelska, matematik och naturorienterande ämnen (fysik, kemi, biologi) eller motsvarande kunskaper, betyg/intyg om färdighet i maskinskrivning samt 4 månaders elevpraktik hos tandläkare. Intagning till utbildningsplatser sker av lokala intagningsnämnder. Vi föreslår att de lokala intagningsnämnderna uppmärksammas på de behov som föreligger för försvarsmaktens tandsköterskor att genomgå ut-

62 Överväganden och förs/ag SOL 1979:70

bildning för att säkerställa deras möjligheter att övergå till tjänst inom folktandvården. Försvarsmaktens tandsköterskor bör beredas antagning på s. k. fri kvot. Deras tidigare tjänstgöring inom försvarsmakten bör anses tillräcklig för avsteg i förekommande fall från gällande formella behörighetskrav. Tandsköterskor inom försvarsmakten med formell behörighet att söka och inneha fast anställning som tandsköterska inom folktandvården kommer i och med byte av huvudman att utöver den ungdomstandvård“ de främst arbetat med inom försvarsmakten även arbeta med sedvanlig vuxentandvård, barntandvård och specialisttandvård. Folktandvården har i många fall rutiner som för Försvarsmaktens tandsköterskor är okända, framförallt om deras formella utbildning ligger långt tillbaka i tiden. Vi har funnit det angeläget att på olika sätt underlätta för Försvarsmaktens tandsköterskor att övergå till tjänst inom folktandvården och därför övervägt möjligheterna att regionalt anordna speciella inskolningskurser. Inom skolöverstyrelsen finns läroplan för kurs för reaktivering av tandsköterskor (läroplan 046. 10 33). Denna läroplan omfattar 6 veckors utbildning och omfattar utbildning i tandvårdskunskap, anatomi och fjsiologi, tandsjukdomslära, farmakologi och röntgenkunskap. Vi finner att denna läroplan delvis kan ligga till grund för särskilda inskolningskurser för försvarsmaktens tandsköterskor. Vi föreslår att alla tandsköterskor inom försvarsmakten skall erbjudas genomgå regionala inskolningskurser under andra halvåret 1981. Särskilda medel bör anslås för genomförande av denna utbildning. Den närmare utformningen av utbildningsplanen för inskolningskurserna får utformas av försvarets sjukvårdsstyrelse i samarbete med landstingsförbundet.

7.8 Försvarsmaktens behov av odontologisk expertis samt

krav på tandvårdsresurser under mobilisering och krig

Vi har som framgått ovan föreslagit att tjänsten som flygspecialtandläkare skall få finnas kvar jämväl efter överförande av huvudmannaskzpet för försvarsmaktens tandvård till folktandvården samt tillstyrkt att den av chefen för marinen föreslagna tjänsten som marinspecialtandläkare får inrättas. Vi har i skrivelse till försvarets sjukvårdsstyrelse 1979-03-14 ir.f0rdrat underlag för vår bedömning av försvarsmaktens behov av odontologisk expertis efter 1982-01-01 samt försvarsmaktens krav på tandvårdsresurser under mobilisering och krig. Försvarets sjukvårdsstyrelse har som svar anfört följande:

Odonlologisk expertis Behov föreligger inom försvarsmakten av kvalificerad odontologisk expertis (örsvarsövertandläkare) för i första hand följande områden: personaltjänst (krigsplaceringsfrågor m. m.), materielfrågor (tandvårdsmateriel i krig),

WPl-Nt

utbildning (såväl grund- som repetitionsutbildning), fackplan för fredstandvård, fackplan för krigstandvård (standardiserade behandlingsmetoder m. m.,

Överväganden och förslag 63

stöd åt myndigheterna i deras samverkan med landstingen, speciell odontologisk problematik i extremmiljöer,

§°P°.*.°*

rättsodontologi (identifieringsfrágor m. m.) och fackutlåtanden vid ifrågasatt behandling.

Försvarsmaktens nuvarande resurstillgång vad gäller odontologisk expertis består av försvarsövenandläkare vid försvarets sjukvårdsstyrelse med 25 veckoarbetstimmar, en llygspecialtandläkare vid llygstaben med 21 veckoarbetstimmar, en marinspecialtandläkare vid marinstaben med 21 veckoarbetstimmar, en l. försvarstandläkare vid vardera av de 6 milostaberna likaså med 21 veckoarbetstimmar samt 1. försvarstandläkare vid MKG-stab med 21 veckoarbetstimmar. Övriga försvarsanställda tandläkare är avsedda för klinisk tandvårdande verksamhet. Resursbehovet efter 1982-01-01 för de uppgifter som ovan redovisats under punkterna 1-6 och 8-9 bedöms uppgå till 60 veckoarbetstimmar. Den under punkt 7 omnämnda speciella odontologiska problematiken i extremmiljöer bedöms innehålla oförändrat resursbehov och sjukvårdsstyrelsen förutsätter, att nuvarande tjänstekonstruktioner med halvtidsbefattningar vid marin- respektive ilygstaben bibehålls oförändrade. Sammanfattningsvis bedömer försvarets sjukvårdsstyrelse att resursbehovet vid försvarets sjukvårdsstyrelse samt vid milostaber (motsv.) fr. o. m. 1982 kan minskas från nuvarande 172 veckoarbetstimmar till sammanlagt ca 60. 40 av dessa veckoarbetstimmar bör avse heltidstjänst för försvarsövertandläkare på central nivå. Resterande ca 20 veckoarbetstimmar bör disponeras av militärbefälhavarna för timanställning av till respektive milostab (motsv.) knuten tandläkare - lämpligen den i staben krigsplacerade - i den utsträckning uppkomna behov påkallar. Heltidstjänsten som försvarsövertandläkare kan ingå i organisationen för antingen försvarets sjukvårdsstyrelse eller försvarsgrensstab. Den volymmässiga tyngdpunkten bland redovisade arbetstimmar torde ha betydligt starkare anknytning till försvarsgrenarnas ansvarsområden än till fackmyndigheten försvarets sjukvårdsstyrelse. Försvarsövertandläkaren föreslås därför placeras inom arméstabens organisation med huvudstabsansvar även for marinen och flygvapnet. 1 mån av uppkommande behov av odontologisk expertis vid försvarets sjukvårdsstyrelse bör försvarsövertandläkaren kunna ställas till styrelsens förfogande efter särskild överenskommelse.

Tandvárdsbehov under mobilisering och krig

Behoven kan principiellt uppdelas i käkskadebehandling och övrig akuttandvård. Nödvändiga resurser för käkskadebehandling har analyserats i nyligen genomförda utredningar (FÖSK) och diskuteras icke här. Övrig akuttandvård“ bör tolkas som dels akut fredstandvård och dels olycksfallstandvård utom käkskadevård. Behov av resurser för akuttandvård för försvarsmaktens räkning varierar från område till område beroende på bl. a. operativa beslut. Som grundvärden kan nämnas, att den totala tillgången på tandläkare för Sveriges befolkning f. n. ligger på ca l tandläkare per 1 100 individer. Vid mobilisering inkallas ca 2 000 tandläkare för tjänstgöring som läkarassistenter och får därvid annan huvuduppgift än tandvård. Servicenivån för befolkningen i stort sjunker därvid till l tandläkare per ca 1 600 individer. Den militära organisationen omfattar i huvudsak åldrarna 19-47 år, dvs. de åldrar där största delen av de fredsmässiga tandvårdsresurserna läggs. Även om behandlingsprinciper och sjukdomspanorama ändras i mobiliserings- och krigssituationen, torde tandvårdsbehovet inom försvarsmakten per individ icke bli lägre än behovet per individ för civilbefolkningen. 1 tandläkare per 1600 man kan alltså sättas som rimligt resurskrav. I landets södra och mellersta delar är volymen och den geografiska distributionen av civila installationer för tandvård sådan, att försvarsmaktens behov borde kunna

64 och förslag

Överväganden

tillgodoses med hjälp av i fred befintliga resurser. Viss omfördelning av tandvårdspersonal kan dock behöva ske för att optimalt utnyttjande av de lokala resurserna skall bli möjligt. I landets nordliga delar är situationen delvis annorlunda enär de fredsmässiga tandvårdsresurserna är lokaliserade till orter som i vissa fall ligger långt ifrån områden med koncentration av militära förband. I dessa delar av landet kan följaktligen militära lokalresurser behöva ianspråktas för att vård skall kunna ske inom rimligt avstånd från tjänstgöringsplatsen. Även härvid måste den civila krigstandvårdsplanläggningen givetvis innebära personaltillförsel som medger kontinuerlig drift. Sammanfattningsvis anser försvarets sjukvårdsstyrelse att försvarsmaktens behov av tandvård kan tillgodoses med civila resurser under förutsättning att krigsplanläggningen medger sådan personalrörlighet, att tandvårdslokalerna i militärområden, till vilka kraftsamling skett, kan drivas dygnet runt. Vidare bör till militärbefalhavarna i övre och nedre Norrlands militärområden uppdras att utreda, i vilken utsträckning krav föreligger på bibehållande av vissa militära tandvårdslokaler med hänsyn till gällande operativ planläggning”. Vi finner, i likhet med försvarets sjukvårdsstyrelse, att behov föreligger inom försvarsmakten av kvalificerad odontologisk expertis även efter nedläggningen av försvarets fredstandvårdsorganisation. Tjänsten som försvarsövertandläkare bör därför finnas kvar inom försvaret. Den primära uppgiften för försvarsövertandläkaren bör vara att svara för personaltjänst samt utbildningsfrågor. Av övriga av försvarets sjukvårdsstyrelse föreslagna arbetsområden för försvarsövertandläkaren finner vi ej skäl inrymma område 4: Fackplan för fredstandvård. Våra förslag till underlag för utformning av regements/skolorder beträffande tandvård åt värnpliktiga (bilaga 8) uppfyller de krav som är avsedda att inrymmas i området. Försvarets sjukvärdsstyrelse har angivit att område 6 bör inrymma stöd åt myndigheterna i deras samverkan med landstingen. Vi finner att försvarsövertandläkaren bör stå till förfogande för myndigheterna och biträda dem i deras förhandlingar med landstingen om den lokala organisationen av tandvården för värnpliktiga under grundutbildning. Arbetsområde 8: Rättsodontologi bör enligt vår mening inrymma planering och genomförande av utbildningsinsatser varigenom försvaret förfogar över kompetens inom detta område under mobilisering och krig. Däremot bör försvarsmakten under fredstid repliera på det civila samhällets resurser inom det rättsodontologiska området. Arbetsområde 9* Fackutlåtanden vid ifrågasatt behandling bör enligt vår mening utgå. Vi finner i likhet med försvarets sjukvårdsstyrelse att resursbehovet vid milostaber kommer att minska men att odontologisk sakkunskap alltjämt erfordras. I betänkande av Försvarsmaktens ledningsutredning (FLU) ”Högre regional ledning” (SOU 1978:77) föreslås att till milostabernas hälso- och sjukvårdsenheter knyts tandläkare i erforderlig omfattning. Behovet av tandläkarmedverkan i frågor som gäller utbildningsplanläggning, mob- och krigsplanläggning kan variera från milostab till milostab. Vi föreslår därför liksom FLU, att denna avvägning får göras av respektive militärbefálhavare. Som ett alternativ eller komplement till denna ordning har vi övervägt förslag om att militärbefálhavarnas behov av odontologisk sakkinslkap och medverkan i stabsövningar av tandläkare skulle kunna tillgodcses genom

Överväganden och förslag 65

reservanställda tandläkare inom försvarets medicinalkår med viss årlig tjänstgöringsskyldighet. Vi föreslår, att denna fråga prövas av civilmilitärutredningen (Fö 1978:04) Vi vill dock redan nu föreslå, att tjänsten för försvarsövertandläkare omvandlas till heltidstjänst med placering vid arméstaben, men med skyldighet att stå till sjukvårdsstyrelsens förfogande i Odontologiska frågor. Beträffande försvarsmaktens behov under mobilisering och krig instämmer vi i sjukvårdsstyrelsens sammanfattande bedömning.

7.9 Försvarstandvården fram till 1982-01-01

Försvarstandvården kommer under de år som kvarstår fram till 1 januari 1982 att få arbeta med oförändrade resurser. Värnpliktiga tandläkare med tillgänglig tid för fredstandvård kommer dock under perioden successivt att minska. Vi har enligt våra direktiv att undersöka försvarets möjligheter att inom nu gällande organisation för fredstandvården köpa tandläkartjänster från den civila tandvården istället för att utnyttja tandläkare. värnpliktiga Vi har i skrivelse till samtliga militärbefälhavare samt chefen för Gotlands militärkommando 1978-04-24 begärt uppgift om de principiella grunder som förelegat vid fördelning av tillgängliga värnpliktstandläkarmånader mellan förband och skolor. Fördelningen har normalt skett under hänsynstagande till det totalt beräknade behandlingsbehovet och tillgången till andra tandläkare än värnpliktiga tandläkare. l sitt svar till utredningen hänvisade militärbefålhavaren i Södra militärområdet bl. a. till skrivelse till förband och skolor inom södra militärområdet av 1976-08-12. Häri angavs bl.a.:

“Följderna av den kraftiga minskningen av tandläkarresurser som nu föreligger, kan bli allvarliga. Målsättningen att i varje fall vidmakthålla de värnpliktigas tandstatus på den nivå som förelåg vid inryckningen torde inte kunna vidmakthållas. Detta bör leda till, att vid varje förband ansträngningar göres för att knyta s. k. remisstandläkare till verksamheten vid förbandets tandläkarmottagning. Förhållanden på den civila tandvårdssektorn torde dock medföra att denna lösning i de flesta fall inte är möjlig att uppnå. Verksamheten skall då inriktas på att i första hand meddela instruktion i förebyggande tandvårdsåtgärder till de värnpliktiga samt att omhändertaga vårdsökande med akuta tandskador. Mot bakgrund av att försvarets fredstandvårdsorganisation kommer att upphöra 1982-01-01 och de svårigheter som föreligger att utan tillgång till värnpliktiga tandläkare kunna upprätta en begränsad tandvårdsverksamhet inom försvaret för tiden fram till detta datum föreslår vi att värnpliktiga tandläkare får utnyttjas för den fredstida vården i nu tillämpad omfattning fram till 1981-12-31. Ett skäl härtill är att det torde vara mindre sannolikt att den tandvårdskapacitet dessa utgör kan ersättas med remisstandläkare från den civila tandvården. De ansträngningar som gjorts från militärområdestandläkarna att öka rekryteringen av remisstandläkare har dock i vissa fall givit positiva resultat. Antalet remisstandläkare uppgick hösten 1977 till 36 med tjänstgöring i

66 Överväganden och förslag

varierande Hösten 1979 uppgick antalet grad mellan 1 och 40 veckotimmar. remisstandläkare till 42. har i stort varit oförändrad för tandläkare som ver- Tjänstgöringsgraden kade som remisstandläkare såväl hösten 1977 som hösten 1979. Fortsatta ytterligare reansträngningar bör göras för att till fredstandvården knyta misstandläkare. för landsting möjligheter att Vi har ej landsting prövat folktandvårdens medverka i remisstandvården genom att folktandvården ställer tandläkartimmar till fredstandvårdens förfogande. Däremot har försvarets i nära samarbete med utredsjukvårdsstyrelse ningen prövat försvarets möjligheter att köpa tjänster från folktandvården till A 6 i Jönköping och KA 1 i Waxholm. Förhandlingar pågår f. n. för att finna lämpliga former för folktandvårdens medverkan vid dessa förband. Vi förutser dock att problem successivt kommer att uppstå under den tid som kvarstår fram till överförandet den 1 januari 1982, problem som sammed minskad tillgång till värnpliktiga tandläkare för medverkan manhänger i fredstandvård, att försvarstandläkare av ålders- eller andra skäl frånträder och att tandsköterskor har tjänstledighet från sina befattsina befattningar ningar för att genomgå utbildning till tandsköterska. När problem uppkommer bör olika lösningar prövas. Dels bör undersökas tandläkare mellan mimöjligheten att omdisponera tillgängliga värnpliktiga litärområden och förband, dels möjligheten att knyta ytterligare remisstandläkare till fredstandvården. Om problemen ej går att lösa internt inom försvarsmakten bör slutligen även prövas folktandvårdens möjligheter att medoch tandskötersketid till försvarsmaktens verka genom att ställa tandläkari sådan omfattning att under avvecklingsskedet åtminstone förfogande värnpliktigas behov av akut- och olycksfallstandvård är tryggat. förfogar över måste Med hänsyn till de knappa resurser försvarsmakten såväl värnpliktiga som fast anställd personal, medverka till efsamtliga, fektivast utnyttjande av tillgänglig tandläkartid. möjliga Tandsköterskorna utför redan inom nuvarande organisation i flera fall tandhälsovårdande insatser på förbanden. l takt med att antalet betydande tandläkartimmar minskar kommer tandsköterskor att stå utan kvalificerade Genom viss tilläggsutbildning kan de dock fullgöra vissa arbetsuppgifter. munhygieniska åtgärder. Försvarets har för utredningen redovisat förslag till tillsjukvårdsstyrelse läggsutbildning i vissa munhygieniska åtgärder för försvarets tandsköterskor. för denna utbildning, som utöver litteraturstudier beräknas Målsättningen omfatta två kursdagar, är att ge tandsköterskan sådan insikt att hon efter avslutad kurs och under ledning av sin tandläkare kan utöva viss muninformation och instruktion på ett värnpliktsklientel. Av försvarets hygienisk sjukvårdsstyrelse överlämnat förslag till tilläggsutbildning återges i bilaga 10. Det framlagda förslaget kommer att överarbetas av försvarets sjukvårdsstyrelse i samarbete med socialstyrelsens tandvårdsbyrå. Försvarets sjukvårdsstyrelse har anmält som sin avsikt att den föreslagna skall startas hösten 1979. Sjukvårdsstyrelsen bör därvid ekoutbildningen nomiskt svara för kursernas medan förbanden bör stå for genomförande deltagarnas kostnader.

Överväganden och förslag 67

Parallellt härmed bör även i successivt växande omfattning prövas olika möjligheter att låta försvarstandvårdens tandsköterskor på deltid tjänstgöra inom folktandvården för att fullt ut ta vara på deras kapacitet.

sou 1979:70 69

1 under

Bilaga Värnpliktiga grundutbildning

Antal värnpliktiga i medeltal per år som under en femårsperlod lnrycker för påbörjande av grundutbildning, fördelade på förband (exkl. flygvapnet)

Förband Antal In- och Annan tid utryckning” Armén

“X = 50 % rycker in i juni, 50 96 i augusti och 100 % rycker ut i mars. Y = 50 96 rycker in i augusti, 50 96 i oktober och 100 % rycker ut i maj.

1 sou 1979:70 70 Bilaga

Lv S Lv 6 550 Y Lv 7 300 Y

700 700 Ing 1 Ing 2 740 Y 440 X 350 Ing 3

S 1 510 Y 50 585 Y 105 S S 3 300 X

T 1 720 Y 110 T 2 800 Y 100 T 3 590 X 35 T 4 600 Y

- Vissa 2300 lnry. Juni (KB) Utry. Aug (15 mån) Vissa 2 200 lnry. Juni - (PB) Utry. Maj (12 mån)

“X = 50 96 rycker in i juni, 50 96 i augusti och 100 96 rycker ut i mars. Y = 50 % rycker in i augusti, 50 96 i oktober och 100 % rycker ut i maj.

Förband Antal Antal inryckande fördelade på inryckningsmánad

Jan. Febr. April Maj Juni Juli Sept. Okt. Nov.

Florian 850 450 450 250 500 950 350 KÖS” b 3 800 BÖS” 100 50 50

K uslartil/erier 725 245 55 80 55 290 KA 1

KA 5

”Samtliga vpl genomgår allmän militär ulb. under 4-5 veckor vid KÖS. b Karlskrona. “ Västerhaninge.

sou 1979:70 71

2 fördelade och

Bilaga Värnpliktiga på län

inkallelsemânad”

”lnryckningsmånad markeras med X.

ooo omm oem oo_ oom omm

_ m _ _ _

omm 8.. omm oom omm

omv 85 omm o: omv 8_

m» 2

omm omm omm omv oov Sv ovm oom omm oem

E om mm

8_ o: 8_

om om 8 2

8_ _ M 8_

3 mo 8 s 8 8

B m g a 2 7 3 oom 8a oom oom ooo oov omo 0% _ _ v _ v m _ _

oom omm 8» omm oom oov EN omm

omm oom omv o: oom omv omv omv _ _ mä oom omm omm 8a 8x omm omm oom om omm omv omm oom omm omm 8_ 8_ omm 8_ omm o: 02 8. 2 8_ oom 09 omm o: 8_ 8_ o_ m Z 2 H v_ 2 2 E

oom oom omm omm omm

_ o _ _

om

oom omm _ omm oom

oom omv omm omv omm

8.. omm omm omm oom om_ omm oom oov omm

om

S_ 8_ oo_ 8.

om

om_ S_ 8_ om_

_m mm mm vm mm

sou 1979:70 75

3 Militär

Bilaga indelning

m. m.

Av Följande översiktstablåer framgår dels landets indelning i militärområden, dels Förbands och skolors geografiska belägenhet.

76 Bilaga 3 sou 1979:70

L A8/Fn63

IIS/PS A

m

e

K|HUNÅ

m

BUUEN ”m

um -

ÄLVDALEN mm, GÄVLE

“UPPSALA summa KH E_ u u ÖREBRO

SKÖVDE Kvgnu

annÅ;\

JÖNKÖPING EKSJÖ

HALMSTAD VÄXJÖ HÄSSLEHOLM \

G0

wa-

MALMÖ

*ø-;a p YSTAD

=försvars områdes- =försv -

D O

=Övriga E =utbildnings-

ü förband områ stab förband anstalter

:militärområdasgräns =försvarsområdasgräns

Figur 1 Armén 1978/79.

sou 1979:70 Bilaga 3 77

LULEÅ

0--

HÄRNüSANU 5

Eg

w/

w w

sxmüwx

“Amman

GhK/Fo 32

n* 95mm ä Lhkpdiv

.\ .

;Alias-UM

GÖTEBORG á GK/KA 3

4,00%?

°° ° KARLSKRONA

MALMÖ

*v

f ®

Kustflottan

a. E

BoMö _ ax Fo 15

Och =marina bevak- =regementen =Ör|0g$b_aSe_r kustartlnerlföfsvaf ningsomráden utbildningsan-

i stalter m. m.

:militärområdesgräns :försvarsområdesgräns

Figur2 Marinen 1978/79.

73 Bilaga 3 sou 1979:70

E1 stab

SÅTENÃS KARLSSON

GÖTEBORG

l,

414,5.,

4k.

F13M

w

=attack -spaning =utbildningsförband

O

=jakt - [:|

=militärområdasgräns = sektorflottilj é

Figur 3 F lygvapner 1978/ 79.

4 de enskilda

Bilaga Beräkningar

av

huvudmännens utbyggnadssituation

1980-1983. Regionala prognoser

TU-78:s

redovisning

Teoretiska beräkningar

För att belysa vid vilken tidpunkt varje enskild huvudman teoretiskt skulle kunna förväntas ha genomfört utbyggnadsprogrammet har socialstyrelsen utfört beräkningar avseende huvudmännens utbyggnad av distriktstandvården under åren l980-1983. Dessa beräkningar kallas i det följande regionala prognoser. Beräkningarna har gjorts på i princip samma sätt som de för hela riket. Detta innebär bl. a. att privatpraktikterkåren förutsätts vara oförändrad. [beräkningarna på riksnivå antas att medelbehandlingstiden för 3-6-åringar är l timme och 2 timmar för åldersgrupperna 7-16 och 17-19, dvs. samma antagande som i försäkringsutredningens teoretiska modell. l de regionala prognoserna antas att det enskilda landstinget under prognosperioden har samma medelbehandlingstid som registrerats i 1977 års verksamhetsstatistik för barn och ungdomar. Härigenom erhålls en för varje huvudman individuell beräkning av förväntad utbyggnadstakt. Beräkningarna blir härigenom mera verklighetsanpassade. De k-an sägas belysa - på landstingsnivå - den principiella innebörden av riksdagsbeslutet om folktandvårdens utbyggnad. För varje landsting har behovet av tandläkartimmar beräknats för vart och ett av åren 1980-1983. År 1983 antas fördelningen mellan barn- och vuxentandvårdstid vara 54/46. Tillgången på tandläkartimmar ett visst prognosår har beräknats som summan av det antal timmar landstinget redovisat 1977 och den del av tillskott av tandläkartimmar fr. o. m. 1978 och t. o. m. prognosåret som skulle fördelas till landstinget i princip enligt nuvarande kvoteringsmetod. Om behovet av tandläkartimmar är större än tillgången på timmar kan distriktstandvårdens utbyggnadsläge beskrivas genom att ange vilka av åldersgrupperna 6-16, 3-5 och 17-19 år som tillgängligt antal timmar räcker till. Det innebär att en fördelning på nämnda åldersgrupper av underskottet kan redovisas. I figur 5 har sättet att räkna åskådliggjorts. Beräkningarna visar att under de förutsättningar som prognosen bygger på skulle således folktandvården kunna vara fullt utbyggd i samtliga landsting under år 1983. Resultatet av beräkningarna presenteras mer utförligt nedan. l tabellerna l-4 redovisas resultatet av beräkningarna i form av antal tandläkartimmar som saknas inom organiserad bam- och ungdomstandvård

80 Bilaga 4

prognosåren 1980-1983. Beräkningarna avser 31 december respektive prognosår. Beräkningarna bygger på att landstinget anses klara av åldersgruppen 17-19 år vid 80-procentig anslutning. I tabell 1 visas den beräknade situationen 1980. Endast 6 landsting saknar tandläkartimmar för att ta hand om 17-åringarna. Enligt beräkningarna kan 10 landsting ta hand om såväl 17- som 18-åringar. Av dessa 10 kan 5 också omhänderta 19-åringarna. År 1980 saknas tandläkartimmar i 21 av 26 huvudmannaområden för omhändertagande av hela åldersgruppen 17-19 år. Bristen på tandläkartimmar inom dessa landsting har också uttryckts i brist på tandläkare. Av tabell 2 framgår att samtliga huvudmän år 1981 beräknas kunna ta hand om 17-åringarna. Endast 3 landsting klarar ej 18-åringarna. I 13 landsting av de 26 saknas timmar för omhändertagande också av 19-åringarna. Bristerna uttryckta i antal tandläkare är dock små inom de 13 landstingen och utgör tillsammans endast ca 36 tandläkare i hela riket. l tabell 3 visas att det vid slutet av år 1982 enligt beräkningarna finns 5 landsting som inte helt klarar 19-åringama. Tillsammans saknas i dessa landsting 718 timmar, dvs. mindre än 1 tandläkare. Det innebär att utbyggnaden av distriktstandvården enligt dessa beräkningar i stort sett kan fullfoljas inom samtliga landsting under år 1982. Av tabell 4 framgår att det under år 1983 uppkommer ett beräkningsmässigt “överskott” av tandläkartimmar, dvs. det blir tandläkartimmar över for annan tandvård än som inräknats i prognosen. Enligt denna prognos kommer balansen mellan behov av och tillgång på tandläkartimmar för utbyggnaden av folktandvården att uppnås något än vad som framgår av motsvarande prognos på riksnivån. Den tidigare huvudsakliga förklaringen till skillnaden är att de landstingsvisa beräkningarna utgår från genomsnittligt lägre medelbehandlingstid för åldersgrupperna 3-19 år än vad forsäkringsutredningens teoretiska modell bygger på.

Behov av tandläkartimmar j_ prognosåret

Figur 5 Översiktlig beskrivning. Tandläkartim Dell av tillskottet / + lTillskottet fördelas av år 1977 fr.o, m. 1978 t.o. m. prognosåret socialstyrelsen i relation till resp. landstings behov av ytterligare tandläkar- Timmar över för timmar - ijämförelse med U d n ers ott k år 1977 - för att nå full ___ eller annan tandvård prognosåret utbyggnad (utbyggnads- prognosåret behovet).

sou 1979:70 4 81 Bilaga

Beräkning av tandläkartimmar som saknas i barn- och ungdomsrandvârd

1 980-] 983

Tabell 1 Antal tandlikartlmmar som saknas för att 17-l9-årlngarm skall kunna klaras inom den organiserade vården. Prognosár: 1980

Huvudmannaområde Brist på tandläkartimmar Brist 17- 19 år oml7 år 18 år 19 år Summa räknad 17-19 år till antal tandl.

Hallands län Göteborgs kommun Gbgzs o Bohus län i övr. 3 669 3 669 3,1

Älvsborgs län 2 158 8 291 7 951 18 400 15,3 Skaraborgs län 586 5 727 6 313 5,3 Värmlands län 891 5 756 5 518 12 165 10,1 Örebro län

Västerbottens län Norrbottens län Hela riket 8 844 52 241 106 286 167 371 139 ” Vid 1 200 tim/tandläkare och år.

32 4 sou 1979:70 Bilaga

Tabell 2 Antal tandlikartirmnar som saknas för att l8-l9-åringarna skall kunna klaras inom den organiserade vården. Prognosår: 1981

Huvudmannaomráde Brist på tandläkanimmar Brist på 18-19 år omräknad 18 år 19 år Summa till antal 18-19 år tandl”

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län 1 830 l 830 1,5 Östergötlands län Jönköpings län län 220 2 579 2 899 2,4 Kronobergs Kalmar län l 215 3 847 5 062 4,2 Gotlands kommun 897 897 0,7 2 946 2 946 2.5 Blekinge län Kristianstads län 848 4 500 5 348 4,5

Malmö kommun Malmöhus län i övr. 8 269 8 269 6,9 Hallands län Göteborgs kommun Gbgzs 0 Bohus län i övr. län 3 749 3 749 3,1 Älvsborgs Skaraborgs län Värmlands län 5 596 5 596 4,7 Örebro län Västmanlands län 2 373 2 373 2,0 Kopparbergs län 2 978 2 978 2,5 Gävleborgs län Västernorrlands län 7 7 0,0 Jämtlands län 1016 1016 0,8 Västerbottens län Norrbottens län

Hela riket 2 283 40 687 42 970 36

“Vid 1200 tim/tandläkare och år.

4 83

Bilaga

Tabell 3 Antal tandlikartlmmar som saknas för att l9-årlngama skall kunna klaras inom den organiserade vården. Prognosár: 1982

Huvudmannaområde Brist på tandläkartimmar 19 år

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län 49 Blekinge län Kristianstads län 310

Malmö kommun Malmöhus län i övr. Hallands län Göteborgs kommun Gbgzs 0 Bohus län i övr. Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län

Kopparbergs län 136 Gävleborgs län 165 Västernorrlands län Jämtlands län 58 Västerbottens län Norrbottens län

Hela riket 718”

“Dvs 0,6 tandläkare vid 1200 tim/tandläkare och år.

84 4 sou 1979:70 Bilaga

Tabell 4 Överskott på tandläkartlmmar inom folktandvårdens dlstriktstandvård. Prognosår: 1983

sou 1979:70 85

5 Skrivelse från

Bilaga socialstyrelsen

”I skrivelse till socialstyrelsen 1978-04-17 har utredningen Fredstandvård -80 hemställt att styrelsen måtte pröva vissa frågor rörande årliga obligatoriska undersökningar av dykande och flygande personal inom försvarsmakten efter överförande av den militära fredstandvården till folktandvården. Med anledning härav får socialstyrelsen anföra följande. Det har länge varit känt att de tryckförändringar som uppkommer vid dykning/ubåtstjänst och vid flygning innebär ökad risk för plötsligt uppträdande tandsmärtor av stor intensitet. Dessa smärtor har benämnts aerodontalgi i samband med flygning. Barodontalgi har föreslagits som en gemensam benämning då dessa smärtreaktioner kan uppträda i samband med tryckförändringar inom såväl submarin verksamhet som vid flygning. För att barodontalgi skall uppträda synes förekomst av tre faktorer behöva föreligga: förändring av det yttre trycket, skada i tand- eller munvävnader samt disposition för dessa smärttillstånd. Även om dessa tre etiologiska faktorer kunnat urskiljas och dokumenteras saknas närmare kännedom om orsakerna till ifrågavarande smärttillstånd. - Såväl dykande som flygande personal synes utöver risken for barodontalgi vara utsatta för risk för störningar av bettfunktionen genom stark tandpressning under tjänst. Nyare rön pekar på högre frekvens av tandlossningssjukdom för flygande personal. Amerikanska undersökningar från mitten av 40-talet har belyst frekvensen av barodontalgier. Enligt dessa undersökningar återfinns barodontalgierna på femte plats bland alla höjdsymtom och intar tredje platsen bland orsakerna till avbrutna flyguppdrag. Från den civila sektorn kan nämnas en inkapacitetsundersökning som 1961 utfördes inom de skandinaviska trafikllygbolagen. Härav framgick att vid 17 tillfällen hade pilot eller navigatör tvingats överlåta sina uppgifter till annan besättningsmedlem till följd av tandvärk under flygning. Trots vad ovan sagts får anses att barodontalgisymtom är tämligen sällsynta. Intresset för barodontalgi är självklart avhängigt dessa smärttillstånds betydelse för dyk- och flygsäkerheten. Från dessa utgångspunkter är dykoch flygsäkerheten en arbetarskyddsfråga med ansvar för resp. försvarsgrenschef. För dykande och flygande personal gäller särskilda bestämmelser angående tandundersökning och tandvård. Den årliga obligatoriska tandundersökningen av dessa personalgrupper samt de periodiska undersökningarna av submarin personal syftar till att upptäcka tandskador på ett tidigt stadium. Den kan ses som en arbetarskyddsåtgärd, vars avsikt är att genom förebyggande tandvård minska risken for barodontalgi. För genomförandet av

5 86 Bilaga

dessa undersökningar har särskilda anvisningar upprättats. - Fir tandvård åt dykande och flygande personal gäller cirkulär utfärdat av socialstyrelsen den 29 september 1970 (MF nr 72). I skrivelsen till socialstyrelsen konstaterar Fredstandvård -80 :tt de årliga undersökningarna utförs inom nuvarande organisation av fast obligatoriska anställda försvarstandläkare, av remisstandläkare eller av värnplktiga tandläkare. Sedan huvudmannaskapet för Försvarsmaktens tandvård överförts till folktandvården kommer försvarsmakten ej längre att förfoga êver kliniskt verksamma tandläkare. Utredningen finner det ur arbetarskyddssynpunkt vara av väsentligt intresse att få prövat om de årliga obligatorska undersökningarna ställer krav på så specifika Odontologiska kunskaper att endast vissa speciflserade tandläkare skall få utföra dessa. Som inledningsvis noterats är kunskapen om barodontalgi bristfällig. om hithörande frågor. Det Forskning pågår dock för att öka kunskaperna att tandläkare som skall ansvara för årliga obligatoriska unsynes lämpligt dersökningar är så väl insatta som möjligt i barodontalgins etiologi, diagnostik och terapi. Odontologiska kunskaper synes emellertid icke vara tillräckliga för ställningstaganden i mera komplicerade avvägningsfrågor, där den odontologiska situationen skall vägas mot motiven för att ge dykeller flygförbud. Enligt vad socialstyrelsen kunnat inhämta erfordras för svårare avgöranden avseende dyk- eller flygförbud också kunskap om den Styrelsen har övervägt möjligheterna att utespeciella dyk- och flygmiljön. sluta miljökunskap som nödvändig ingrediens för dessa svårare avgöranden och därvid ej funnit möjlighet utesluta sådan kunskap. Detta talar för att inom såväl marinen som flygvapnet behov föreligger av tillgång till tandläkare med lämpliga Odontologiska kunskaper samt miljökännedom. Antalet tandläkare för att tillgodose ifrågavarande funktion synes dock tar ej ställning till vad som kunna vara mycket begränsat. Socialstyrelsen av verksamheten. Styrelsen vill endast kan vara lämplig dimensionering notera att antalet individer kan förväntas vara så begränsat att några skäl för införande av behörighet ej synes komma i fråga. Som följd härav finner socialstyrelsen ej skäl att närmare ange vad som bör ingå i utbildningen för de tandläkare som skall ansvara för slutliga ställningstaganden avseende årliga obligatoriska undersökningar m. m. för dykande och flygande personal. Erfarenheter från hittillsvarande verksamhet talar dock för att kunskaper inom ämnesområdena bettfysiologi, endodonti, oral på randutbildningsnivå kirurgi, parodontologi och röntgen är lämpliga och av värde. Därtill kommer som framgått av ovanstående behovet av kunskap om den särskilda miljön för submarin och flygande personal. mening finns också skäl att medverka till förut- Enligt socialstyrelsens sättningar för fortsatt forskning med anknytning till marinen och flygvapnet. Möjligen kan forskningen på sikt leda fram till kunskaper som ger underlag för andra bedömningar än de socialstyrelsen ovan redovisat. I nuvarande kunskapsfas synes emellertid av arbetsgivaransvars- och arbetarskyddsskäl motiv föreligga att säkerställa tillgång till tandläkare med särskilda kunskaper kombinerade med miljökunskap för utvärderingen av inom odontologien de årliga obligatoriska undersökningarna m. m. av dykande och flygande personal. Beslut i ärendet har fattats av överdirektören Alsén i närvaro av medicinalrådet Hedlin och föredragande tandläkaren Malmqvist, föredragande.

sou 1979:70

Bilaga 6 till samverkan Förslag

-

värnpliktsverket folktandvården

Bakgrund Värnpliktiga skall erbjudas fullständig tandvård på hemorten före inryckningen till grundutbildning. Samtliga som vid inryckningen är högst 19 år omfattas av den organiserade barn- och ungdomstandvården för vilken folktandvården har ett lagfäst vårdansvar medan värnpliktiga som är 20 år eller äldre omfattas av vuxentandvården. Vuxentandvård ges inom såväl folktandvård som den privata tandvården. Den fullständiga tandvården skall erbjudas och avslutas under den 6månadersperiod som föregår inryckningen. Order om militärtjänstgöring utsänds till de värnpliktiga 2,5-6 månader före inryckningstidpunkten. Den värnpliktige har dessförinnan erhållit preliminär inskrivningssedel med uppgift om planerat inryckningsår m. m. Den värnpliktige erhåller i samband med order om militärtjänstgöring besked att han, om han ej står under behandling eller är kallad till behandling, skall ta kontakt med folktandvården eller den privata tandvården för att erhålla tandvård före inryckningen. Han skall i förekommande fall senast inom 14 dagar från det han mottagit order om militärtjänstgöring ta kontakt med folktandvården eller den privata tandvården för att erhålla tid för behandling. Folktandvården kommer att svara för större delen av tandvården före inryckningen. För att få en väl fungerande tandvård måste folktandvården förfoga över uppgifter om vilka värnpliktiga som inkallas till grundutbildning och de värnpliktigas inryckningstidpunkter. Folktandvården kan med stöd av uppgifter som redovisas i bilaga 2 (Värnpliktiga fördelade på län och inkallelsemånad) göra en långsiktig planering av de tandvårdsresurser som måste avsättas för att klara de värnpliktigas behov av tandvård före inryckningen. För att folktandvården skall få underlag för den kortsiktiga planeringen föreslår vi att värnpliktsverket tillhandahåller landstingen förteckningar över vilka värnpliktiga som inkallas till grundutbildning.

Inskrivningsjödarande och order om militärtjänstgöring

Inskrivningsförrättningar hålls årligen. Värnpliktsverket utsänder order om inställelse till inskrivningsförrättningen.

88 6 Bilaga

avslutats sker fördelning av de värn- Sedan inskrivningsförrättningarna utpliktiga med uppgift om bl. a. tillhörighet, truppregistreringsmyndighet, till värnpliktskategori, planerat inryckningsår och totala antalet tagning om uttagning till förband/skola där grundutbildningsdagar samt uppgifter avslutas under december månad grundutbildning skall ske. Fördelningen erhåller i mitten av januari följande år preliminär inoch de värnpliktiga skrivningssedel. Under februari månad sammanträder inskrivningsnämnderna för att bl. a. ta ställning till inkomna önskemål från de värnpliktiga om ändrad uttagning och ändrat år för inryckning till grundutbildning. sker förändringar i förhållande till För ungefär 10 % av de värnpliktiga den preliminära uttagningen. Ungefär 5 % gäller ändring av inkallelseår och 5 96 ändrad uttagning och placering. arbete avslutats tillställs samtliga värn- Sedan inskrivningsnämndernas som avses bli inkallade till grundutbildning under det påföljande pliktiga utbildningsåret eller ungefär 75 % av dem som året dessförinnan deltagit utsänds i i inskrivningsförrättningar tjänstgöringskort. Tjänstgöringskort början av mars månad. Order om militärtjänstgöring börjar utsändas under mars månad för injuni och augusti, i april för inryckande i oktober ryckningstidpunkterna och ijuli för inryckande ijanuari påföljande år. En mindre del av inryckande i juni och augusti erhåller order om inställelse under januari och februari månad.

-

Samverkan värnpliktsverket folktandvården

1. Information om vilka värnpliktiga som inkallas till grundutbildning kan antingen överföras i form av datalistor eller i form av magnetband. Vilket alternativ som väljs för de enskilda landstingen får träffas överenskommelse om i kommande överläggningar mellan värnpliktsverket och

landstingsförbundet. som den preliminära av de värnpliktiga är av- 2. Samtidigt fördelningen slutad och värnpliktigsverket utsänder preliminär inskrivningssedel till de värnpliktiga skall även folktandvården erhålla information om vilka värnsom avses bli inkallade under utbildningsåret juni-maj. Folktandpliktiga vården kan med stöd av denna information göra förberedelser :ör att ta emot blivande värnpliktiga till revisionstandvård och kan även börja kalla nittonåriga män till tandvård. 3. När order om militärtjänstgöring utsänds - vilket som ovan angivits sker fortlöpande under året - skall samtidigt värnpliktsverket tillhandahålla folktandvården uppgifter om vilka värnpliktiga som inkallats till grundutbildning. Denna information kan folktandvården utnyttja för att göra viss slutlig vårdplanering och revidering i förhållande till den information sorr. ijanuari månad erhållits från värnpliktsverket. Förteckningarna skall innehålla uppgifter om personnummer, namn, fullständig adress och inryckningsdatum och bör för att kunna tjäna som un-

sou 1979:70 Bilaga 6 89

derlag för tandvårdsdistriktens planering inom ett landstingsomráde redovisas kommunvis - i de större kommunerna även församlingsvis. Det får ankomma på värnpliktsverket och landstingsförbundet att träffa närmare överenskommelse om för vilka kommuner de inryckande skall redovisas församlingsvis.

Bilaga 7 Förslag till meddelande som tillställs

samtliga värnpliktiga

Tandvård Du är berättigad att erhålla avgiftsfri tandvård pâ hemorten före inryckningen till grundutbildning. Under den tid Du är inkallad kan Du normalt endast påräkna tandvård för botande av akuta besvär eller vid olycksfallsskada.

A. 19-åringar Om Du under innevarande kalenderår fyller högst 19 år gäller för Dig följande: 1. Har Du ej erhållit eller påbörjat fullständig tandbehandling inom folktandvården som nittonåring eller kallats till behandling skall Du omedelbart och senast inom 14 dagar från mottagande av inkallelseorder ta kontakt med närmaste distriktstandvårdsmottagning för erhållande av tandvård. Ange vid tidsbeställningen att Du är inkallad och datum för inryckningen. Tag med detta meddelande vid första behandlingstillfállet. 2. Bor Du varaktigt på annan ort än hemorten - ta istället kontakt med närmaste distriktstandläkarmottagning på Din vistelseort.

B. 20 år eller äldre Om Du under innevarande kalenderår fyller 20 år eller mer gäller istället för Dig följande: 1. Om Du redan står under behandling, se till att denna blir avslutad före inryckningen. Du är berättigad till avgiftsfri tandvård för den del av vården som infaller fr. 0. m. 6:e kalendermånaden före inryckningen. Överlämna detta meddelande till Din tand]äkare.Patientavgiften erläggs av grundutbildningsmyndigheten mot räkning som insänds av Din tandläkare. 2. Om Du ej står under behandling av tandläkare resp. erhållit fullständig grundbehandling, som avslutats under perioden som infaller 6 månader före inryckningstidpunkten skall Du omedelbart och inom 14 dagar från mottagandet av detta meddelande ta kontakt med närmaste distriktstandläkarmottagning eller valfri privat tandläkare, uppförd på Försäkringskassans förteckning över tandläkare, anslutna till tandvårdsförsäkringen. Du är enligt träffad överenskommelse berättigad att med förtur framför andra patienter erhålla fullständig och avgiftsfri tandvård före inryckningen. Tag med detta meddelande vid första behandlingstillfállet.

92 Bilaga 7

C. Fullständig tandbehandling och s. k. stödtandvård under grundutbildningen. Är Du på grund av sjukdom, utlandsvistelse eller av andra vägande skäl förhindrad erhålla fullständig behandling före inryckningen kan Du i vissa fall istället erhålla tandvård på Din tjänstgöringsort under grundutbildningen. Du skall i samband med inryckningen anmäla Ditt behov av tandvård och även kunna styrka att Du haft giltiga skäl att ej erhålla tandbehandling under 6-månadersperioden som föregår inryckningstidpunkten. Skulle den tandläkare, som behandlat Dig före inryckningen finna att Du är i behov av tandvård även under grundutbildningstiden skall Din tandläkare utfärda remiss som styrker Ditt behov av stödtandvård under grundutbildningen.

Till behandlande tandläkare Värnpliktiga är berättigade till kostnadsfri tandvård före inryckningen till grundutbildning. För värnpliktiga som omfattas av tandvårdsförsäkringen skall patientavgiften erläggas av grundutbildningsmyndigheten. Värnpliktig är berättigad till kostnadsfri tandvård för den del av vården som meddelas fr. o. m. 6:e kalendermånaden före inryckning. Värnpliktiga, som omfattas av tandvårdsforsäkringen, är genom träffade överenskommelser berättigade till förtur (Socialstyrelsens cirkulär MF 19 u_ _ _,.)_ Är den värnpliktige i behov av s. k. stödtandvård under grundutbildskall detta kunna styrkas med remiss, som den värnpliktige kan ningstiden uppvisa i samband med inryckningen till grundutbildning. Tandvårdsräkningen (patientavgiftsdelen) tillsammans med detta meddelande skall insändas till grundutbiIdningsmyndigheten (förbandet). Myndighetens adress framgår av omstående sida.

Utformning av meddelande Utformning av meddelande till den värnpliktige och till behandlande tandläkare utformas så att det kan utsändas parallellt med order om militär- Texten ovan kommer att tryckas på blankettens baksida och tjänstgöring. på dess framsida trycks följande uppgifter: värnpliktiges namn, adress, personnummer och inryckningsdatum samt grundutbildningsmyndighetens (förbandets) namn och adress: Blankettens framsida kan få följande utformning:

sou 1979:70 7 Bilaga 93

Till den värnpliktige Du är berättigad till avgiftsfri tandvård före inryckningen. Läs anvisningarna på omstående sida noggrant. överlämna detta meddelande till Din tandläkare vid första behandlingstillfället. Till behandlande tandläkare Tag del av på omstående sida utfärdade anvisningar. Bifoga detta meddelande med tandvårdsräkningen.

Personnummer, namn och adress

l nryck ningsdatum Utskriftsdatum Gru ndutbildningsmyndighet Namn och postadress

8 vid förband

Bilaga Tandvårdskapacitet

och skolor

Uppgifter rörande försvars- och remisstandläkare per 1979-01-01. Uppgifter rörande extra tandläkare kalenderåren 1976 och 1977. Uppgifter rörande värnpliktiga tandläkare 1976/77. Uppgifter rörande tandsköterskor i tjänst per 1978-06-01.

9 6 Nm .lu m.. 8 m. U m., m m.

_oxäüoxwvcm_

N

_mcma små?

_m:_ _ N N N N N _ _ _ N N N N N N _ _ N N _ _ _ _

_Smcmhh _oâs

_o_ _Em_ .så N N n_ N n_ _ N,v _ _ n_ n_ n_ N n_ _ no _ n_ _ _ _ _

.C._m mässa -U5S 28a_ 2.35_ ENE_ av no

v N N m_ N N. o v N N. o NN N o_ NN o_ o_

_to

_tim_ _än_ oäxm_ SN_ EN_ _sme_

- u N _ N N _ _

-obcm .E055 :så .az .az .az .az .az v_ v_ .az

E? E

Ginza avec_

5D 5:0 ä. E_ .._ m n_ n_ n_ n_ n_ n_

_Så

.9_8 wzmöpbv.

N N N_ N_ N_ N_ N_

.E0 oN

_ m _ m _ :

.ncåmmêøm .cveåoa ,mässa .cveäoa _ázmucå 25233 ;veva ,cwucå

oäxm_ u u s u a u n - - e _EE_ n - a

, _ m __ m_ z

-v:§m_«m_o,_

m_ _ _ .

.cmåz

o

-ucåmäsâcm

o

.cveäna 58x08_ .âegvv .concñ .scanna Nâäønvci _aemucs_ _.E2:o_._ NáäoNN .ozacauz ,Essä ,wczäøx Ensam_

0:35_ .§03 _.22_ 28:5 _§5_ .§8

u 9_ å_ s - n u

cmx_ s N_ N_ 8 NN S 8 oN _N N_ N_ v_ NN vN NN NN s o_ No __ __ N_

.E2 0358 zz

_m_

o N_ 0 o N m N_ o zo zo zz zo o o N N N

_m_: .essän .mmcz _oss_ N N N N N N N N N N N N v N N _ N N _ _ N N

:omcmmmczz

_N

ucasmo nvaucsmcv_

avg

a_

Esgummm:

vsmêv: åvâov: Esiuoø

GN

ovacâ_ Nääs_ mocåom §92_

_ v_ _

_Eau_

.möxmxucmnöm

0.2? 2:6

0520 29m_ CEmn_ Neon såå 3.5 §85 §5 252m :ouom

. å om_ ä ›

czEEov_

, ,_ .N .N ,N ,__ .N_ .N_ .v_ N_ .S .t N_ ._ .N .v ._ .v ,m .o N

.v .oN ._N .NN ,N

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ v_ v_ v_ n_ n_ ._ N_ ._ ._

_ _

B U a m oo 9 7

:vä

å

o.

v›--<f\I- ñl-r\I!\I(\JI1(')--rx|rq\o

m. un_ IQLQ Ota-n

md ._.r-_-.-«_<F<rq_-<_._.v

3 8 2

.az .EZ .az .az .az .OZ .EZ .az .az .az .az .az

LLLLLL.

.as

m

Ewa

m_ w m_ 2 m_ 2 2 2 mm om m_ 2 m_ .a .. m_

U mm

H m

u_ n_ m :z

m m : 4 m m

.commöäâ ,ucszoøom ,Eozmzmä gzaåwv_

,usåøm ...v28 ._:o._ ,såå ,u::_v:. ,såå 4:3_ .mcocäz .E35 ,så ...emma :se: .så

mv_

,§0

Z u_

m 4 m

O-Z

4 m Z m n_

neon

.r

.mäâög

I

u..$_w_o:m_ .commâzmsü .wbpöxøx .Emâmznä áEoäEov_

.W629i m... ._5212 .commtmo .commtmo .ågon ,:ow_ø .Eâwcm .massan ,czåm .smvcmz .E05 .E815

u;

2 O wmmoaammvmmomgmxo vø-uø-a v0 O W-©^I©O-^I--^IO®®v-<®- :® -oo

32° z Z Z Z

cniO 2 OmOmOOmZOOmO>0>Zmm IO1O

Q5 m _ g H _ m _ _ m _ m m m N m _ m m _ m m

.man ena i

mmcøbücmz

?nano

cEmzoczmcv_

wöpmcäcm

m

owEåm

Huimcmgh êosøw?

nåmcmcmcv_

wmcmäzm åmEoz :måccsm

Eagåmm:

mcaoxex_ E0850

G

mcanxco.

:så

mcanxc:

omcêmøtogmnämom

Eöcåâm

08:32

9022.3*

_

mucåow

Em; _W221_

253m

E

vmcwmznêo

.m å §5 58m .m . á

._ .m .v ,m .o H . ,

.ocoäs

,m d_ .M3 ,m ,o .m .w .o .

.mQE

.v

.mm: s?? 26

m m m .m2

Q 5 ._ 5 ._ Ä h DIG 2

m

9 oo B W oo

m..

_oxwööxwucnx

acw.:

_§: _ m _ _ m _ _ _ _ _ _ ä _

_oacüh ...så .så .Smb

6,_ _ m _ _ _ n_ _ _ _ _ Wo Wo 8 _

.Ew masa.. 6:8 28a_ »§32 :§5

3 3 md_ o o md md_ m

.to

v 8

.REM .E053 _Eå .BZ 2 .az å .az .az Å .az 2 m.. 2 m.. .az 2 m. 2

E? E

855:.. ...sta

50 özo ä. GV m ._ n_ n_ m n_ n_ E. n_ n_ m m n_ n_ n_ m n_ m

;må ;må ;me

.oxuu ?även _aSmäo

m_ 2 m_ 2 m_ m m_ m 2 om 8 :av 2 m_ 2 2 o_ .ü En; .ü så

m U 0 Z o m O O m _ I O 3 ._ m H 4

-vEzåEuz

H

.S923 .öEsoz .Eozoucm .Eobmcoö

0.85_ ...820 u ...§30 #55:.. ..._20 | u u .comeem ._5222 525p,. a 40:00 ...020 ;gusm .mmeuz/x .v55 .u:m_: u u .commtmu

m 0a

I 0-2

.ucåwzäzom .E_o=uc=m

0.85_ 5820 domän_ eoêoå

| | a n › | | u u | s n u | u u

:m4 9 8 I mm S o_ 2 : o_ 2 3 8 mo 2 a 8 o_ S R .o

.EE oufEo 9:2 zz

å_ m O O ZZ m m o m O 0 O m O ZO O

_S: -vcazøn .mmcz .oxå

m _ _ _ _ _ _ m _ m _ _ | n “ m 1 N _ _

_Eosmzav_ ncmmoca:

Eöåuwcø. mcñmxtoz

nämna» 902060

wcaoiz :Eaiuønm

uuiåca.:

näsa: uwcåsh

ocseouø

:Nea: mñmanb

Eöcxuoñ

403._

mmcåm

.m_ov_m\ncmn._om

Smb

âöêå ä§ä

CDEEOx

,m .m .v .m ._ .v .m .n d_ .: ,E ,E ,E .C .E .E .E .ä

2 0_ 5_ 5_ .m3 n_ n_ m n_ m n_ n_ m n_ n_ n_ m m m .mm

W i _ .

sou 1979:70 99

9 till

Bilaga Förslag utformning

av

regements/skolorder

fats överenskommelse om tandvård åt värnpliktiga m. fl.

Akut och olycksfallstandvârd

2. Tandvård ges endast efter tidsbeställning, som kan göras vardagar utom lördagar kl 0000-0000. 3. För akut- och olycksfallstandvård finns även inrättad särskild jourtandvårdsorganisation. Denna kan utnyttjas för akuta fall som kräver skyndsam vård under tiden när distriktstandläkarmottagningen hålls stängd. Uppgift om jourhavande tandläkare erhålls per telefon 000000. 4. Värnpliktiga i behov av akut tandvård resp. vård for botande av olycksfallsskada skall omedelbart göra anmälan till närmaste chef. Det åligger chefen att omedelbart göra tidsbeställning för tandvård enligt punkterna 2 och 3 ovan.

Övrig tandvård

5. Värnpliktig som i samband med inryckningen anmält att han ej kommit i åtnjutande av tandvård fore inryckningen kan i mån av folktandvårdens resurser erbjudas sådan vård under tiden for grundutbildningen. Den värnpliktige skall kunna styrka att han haft giltiga skäl att ej besöka tandläkare före inryckningen. 6. Värnpliktig, som i samband med inryckningen uppvisar remiss från tidigare vårdgivare och som anger att den värnpliktige är i behov av stödtandvård under grundutbildningstiden skall i den utsträckning folktandvårdens resurser medger meddelas sådan tandvård.

Värnpliktiga uttagna till submarin och jlygande tjänst 7. De värnpliktiga skall omedelbart efter inryckningen genomgå obligatorisk tandundersökning och erhålla den tandbehandling som erfordras för slutlig uttagning till submarin och flygande befattning. Tidsbeställning för tandundersökning görs per telefon 000000 senast tre månader fore de värnpliktigas inryckning.

100 Bilaga 9

Gemensamma bestämmelser 8. Det åligger den värnpliktige att underrätta närmaste chef om tider som erhållits lör tandbehandling. Den värnpliktige skall i samband med tidsbeställning för fortsatt behandling hålla sig underrättad om planerade övningar etc. som omöjliggör eller avsevärt försvårar lör den värnpliktige att besöka tandläkare. Värnpliktig skall se till att han lämnar övningar etc. i så god tid att inställelse kan ske För tandvård på avtalad tid. 9. Det ankommer på den värnpliktiges chef att se till att den värnpliktige infinner sig till tandvård på avtalad tid samt att i förekommande fall erforderliga transportmedel ställs till den värnpliktiges förfogande.

K rigsförbandsövningar 10. Ansvarig för krigsförbandsövning skall senast tre månader före krigslörbandsövnings början ta kontakt med tandvårdschefer inom de landstingsområden, dit övningarna För repetionslörbanden är förlagda lör överenskommelser om hur de repetitionsinkallade värnpliktigas behov av akut och olycksfallstandvård skall tillgodoses. Ev. på orterna inrättade jourtandvårdsorganisationer bör utnyttjas även i detta sammanhang.

sou 1979:70 101

Bilaga 10 till Förslag tilläggsutbildning för

försvarets tandsköterskor”

Målsättning: Att ge tandsköterskan sådan insikt att hon efter avslutad kurs och under ledning av tandläkare kan utöva viss munhygienisk information och instruktion på ett värnpliktsklientel. Utbildningen omfattar dels litteraturstudier, dels två kursdagar. Tid och plats: Våren 1979 Militärområde Antal deltagare Kristianstad S 27 Karlstad V, B 26 Stockholm Ö, MKG 33 Umeå NN, ÖN 18

Lärare: 2 extra tandläkare vid försvaret l tandhygienist/vidareutbildad tandsköterska

Litteratur l) Kompendium i munhygienisk information och instruktion. Utarbetas av lärarna hösten 1978 2) Aktuella broschyrer och förteckningar (Socialstyrelsen och Tandvärnet) Litteraturen utsänds för inläsning 14 dagar före kursen

Timmar Kurs: Teorilektioner 6 Demonstrationer och övningar 7 Kurslörhör l

Kursdisposirion Dag l (kl 09.00-16.30) Huvudsakligen teorilektioner 2 (kl 08.30-15.00) Huvudsakligen demonstrationer och övningar

“ Förslag utarbetat av Försvarets sjukvårdsstyrelse 1978.

102 Bilaga 10

Milotandläkarna svarar för kursarrangemangen. Kurserna förläggs med nära avstånd mellan lektionssal och klinik för demonstrationer och övningar. Kursdeltagarna delas in i grupper vilka i kursens demonstrations- och öv» ningsdel roterar mellan lärarna.

Kostnader: Arvoden: Kr 2 extra försv. tandläkare svarar för kompendium och kurs inom ramen av sitt tjänsteåliggande

1 tandhygienist/tandsköterska 5x4=20tima91 kr 1820:-

Resor och traktamenten:

Flygresa. 2 nätter, 2 l/2 dagar. 3 personer â ca 1000 kr x 4 12000:-

Tryckning och distributionskostnader av kompendier 2000:-

För försvarets sjukvårdsstyrelse kan sålunda de direkta kostnaderna beräknas uppgå till ca 16 000:- kr. Respektive förband föreslås svara för kostnaderna för kursdeltagarna. Tilläggsutbildningen är avsedd att ge tandsköterskorna vid Förbanden (dvs. tandsköterskepersonal såväl med som utan tandsköterskeexamen) en viss insikt i munhygienisk information och instruktion i syfte att effektivisera verksamheten. Denna utbildning skall inte förväxlas med de tilläggsutbildningar som ges vid vårdyrkesskolor for examinerade tandsköterskor och vilka ger möjlighet att på ett vuxenklientel debitera vissa åtgärder enligt tandvårdstaxan.

L\:

Statens offentliga utredningar 1979

Kronologisk förteckning

Utbyggt skydd mot höga vård- och läkemedelskostnader. S. 54. Hushållning med mark och vatten 2. Del l. Överväganden. Naturmedel för injektion. S. Bo. Regional laboratorieverksamhet. Jo. 55. Hushållning med mark och vatten 2. Del II. Bakgrundsbeskriv-

mNlwSnbå-“Nf

. Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju. ning. Bo. Konsumentinflytande genom insyn7 H. 56. Steg på väg.. A. Polisen. Ju. 57. Barnomsorg v behov, efterfrågan, planeringsunderlag. S. Tandvården i börian av 80-talet. S. 58. Barnomsorg. Redovisning av särskilda undersökningar. S. . Löntagarna och kapitaltillväxten 1. Löntagarfonder - bakgrund 59. I livets slutskede. S. och problemanalvs. E. 60. Bidrag till folkrörelser. Kn. S9 Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhetsr 61. Förnyelse genom omprövning. B. fördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- 62. Kooperationen i Sverige. I. en introduktion. Internationella koncerner och Iöntagarfonder. 63. Barnets rätt 2. Om föräldraansvar m. m. Ju. E 64. Ny utlänningslag A. . Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och 65. Ny plan- och bygglag. Del I. Bo. soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala 66. Ny plan- och bygglag. Del ll. Bo. Iönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys. 67. Svensk siöfartspolitik. K4 E. 68, De allmänna advokatbyråerna. Ju. 4 Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen - 69, Nya vyer. Datorer och nya massmedier - hot eller löften. U. ideologi och verklighet. E. 70. Tandvård i fred för värnpliktiga. Fö. 12. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken, Kn. 13. Konkurs och rätten att idka näring. Ju. , Naturvård och täktverksamhet. Jo. 15. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. Jo. 16. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. A. 17. Kulturhistorisk bebyggelse v vard att vårda. U. 18. Museiiärnvägar. U. 19. Jaktvårdsomräden. Jo. 20. Anhöriga. S. 21. Plötslig och oväntad död - anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. S. 22. Barn och döden. S. 23. Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter. B. 24. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. A 25. Nya namnregler. Ju. 26. Siukvárdens inre organisation - en idépromemoria. S. 27. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. A. 28. Barnolycksfall. S. 29. Lotterier och spel. H. 30. Lotterier och spel. Bilagor. H. 31. Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. Kn. 32. Fastighetstaxering 81. B. 33. Fastighetstaxering 81. Bilagor. B. 34. Bilarna och luftfororeningarna. Jo. 35. Rationellare girohantering. E. 36. Konsumenttiänstlag. Ju. 37, Aktivt boende. Bo. 38. Lagerstöd. A. 39. Vattenkraft och miliö 4. Bo. 40. Malmer och metaller. l. 41. Barnen i framtiden. S. . Vår säkerhetspolitik. Fo. 43. Ren tur. Program för miliösakra sjötransporter. Jo. 44. Ren tur. Program för miliösäkra siotransporter. Bilagor 1-8. Jo. 45. Ren tur. Program for miliosakra siötransporter. Bilagor 943. Jo. 46. Koncernbegreppet m. m. Ju. 47. Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. U. 48. Arbetstiderna inför 80›talet. A. 49. Grundlagsskyddad yttrandefrihet. Ju. 50. Huvudmannaskapet för specialskolan. U. . Öst Ekonomiska Byrån. H. 52. Viltskador. Jo. 53. Nytt skördeskadeskydd. Jo.

Statens 1979

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. [4] Regional laboratorieverksamhet, [3] Polisen. [6] Naturvårdskommittén. 1. Naturvård och täktverksamhet. [14] Konkurs och rätten att idka näring. [13] 2. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor, [15] Nya namnregler. [25] .laktw och viltvårdsberedningen. 1.Jaktvårdsornråden, [19] 2. Vilt- Konsumentuanstlag. [36] skador. [52] Koncernbegreppet m. m. [46] Bilarna och luftfororeningarna. [34] Grundlagsskyddad yttrandefrihet. [49] Miljörisker vid sjötransporter. 1. Ren tur, Program för miljösâkra Barnets rätt 2. Om föräldraansvar mm. [63] syötransporter. [43] 2. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransporw De allmänna advokatbyráerna. [68] ter. Bilagor 1w8. [44] 3. Ren tur. Program för miljösäkra sjötransw porter. Bilagor 9w13. [45] Försvarsdepartementet Nytt skördeskadeskydd. [53] Vår säkerhetspolitik. [42] Tandvård l fred for värnpliktiga, [70] Handelsdepartementet Konsumentinflytande genom insyn7 [5] Socialdepartementet Lotteriutredningen. 1.Lotterier och spel. [29] 2. Lotterier och spel. Utbyggt skydd mot hoga vård- och läkemedelskostnader. [1] Bilagor. [30] Naturmedel Ost Ekonomiska Byrán. [51] for in1ektion.[2] Tandvården I början av 80wtalet. [7] Utredningen rörande vissa frågor beträffande siukvårcl l livets Arbetsmarknadsdepartementet slutskede. 1.Anhoriga. [20]2. Plötslig och oväntad död w anhörigas Sysselsättningsutredningen. 1. Ökad sysselsättning. Finansiella siuklighet och psykiska reaktioner. [21] 3. Barn och döden. [22] effekter i offentliga sektorn. [ 16] 2. Sysselsätlningspolitik för arbete 4. l livets slutskede. [59] åt alla. [24] 3. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. Sjukvårdens inre organisation w en idépromemoria. [26] [27] Barnolycksfall. [28] Lagerstod. [38] Barnen i framtiden. [41] Arbetstiderna inför 80-talet. [48] Planeringsgruppen för barnomsorg. 1.Barnomsorg w behov, efter- Steg på väg. .. [56] frågan, planeringsunderlag, [57] 2. Barnomsorg. Redovisning av Ny utlänningslag. [64] särskilda undersökningar. [58] Bostadsdepartementet Kommunikationsdepartementet Aktivt boende. [37] Svensk sjofartspolitik. [67] Vattenkraft och miljö 4. [39] I_ Hushållning med mark och vatten 2. Del l. Overväganden. [54] Ekonomidepartementet Hushâllning med mark och vatten 2. Del ll. Bakgrundsbeskrivning. [55] Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1.Löntagarna och PBLwutredningen. 1.Ny plan- och bygglag. Del l.l65] 2. Ny plan- och kapitaltillväxten 1.Lontagarfonder-bakgrund och problemanalys.[8[ 2. Lontagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhets- bygglag. Del II. [66] lordelningens utveckling. Lontagarfonder och aktiemarknaden en introduktion. internationella koncerner och löntagarfonder. [9] 3. lndustridepartementet Löntagarna och kapitaltillvaxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet I Malmer och metaller. [40] svenska industriföretag. Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen Kooperationen i Sverige. [62] och företagets vinster w en preliminär analys] 1014.Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen w ideologi och verklig- Kommundepartementet het. l l 1] Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. [12] Rationellare girohantering. [35] Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter. [31] Bidrag _till folkrörelser. [60] Budgetdepartementet Avgifter i staten w nuläge och utvecklingsmöjligheter. [23] 1976 års fastighetstaxeringskommitté. 1. Fastighetstaxering 81. [32] 2. Fastighetstaxering 81. Bilagor. [33] Förnyelse genom omprövning. [61]

Utbildningsdepartementet Kulturhistorisk bebyggelse w värd att vårda. [17] Museijarnvägar. [18] Dokumentation och statistik om högskoleutbildning. [47] Huvudmannaskapet for specialskolan. [50] Nya vyer. Datorer och nya massmedier w hot eller lofte. [69]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer l den kroçiologiska,fgrteckningen l

ussusrsa-osozo-x

z Å l er rag I ISSN0375-250X

Allmänna Förlaget